Propositionens huvudsakliga innehåll

Genom propositionen läggs fram förslag till ändringar av värnpliktslagen (1941:967) och lagen (1966:413) om vapenfri tjänst. Ändringarna innebär väsentligen att bestämmelserna om utbildningstid i lagarna anpassas till regeringsformens regler om normgivningskompeiensen. Vid utformningen av ändringsförslagen har beaktats den ändring av grundutbildningstiden för värnpliktig medicinalpersonal som beslutades vid riksmötet 1975/76 (prop. 1975:74, FöU 1975/76:13, rskr 1975/76:54). Ändringarna i värnpliktslagen innebär vidare att vissa modifieringar görs i det system för grundutbildning av värnpliktiga som på försök har tillämpats fr. o, m. utbildningsåret 1972/73. Förslaget bygger i detta avseende på förslag från överbefälhavaren och innebär bl. a. att uttagning för utbildning till militär befattning för kompanibefäl inom armén som hittills har varit frivillig skall kunna ske utan den värnpliktiges medgivande. Kompanibefälsutbildningen föreslås uppdelad på en 360 dagar lång pluionsbefälsutbildning och en 90 dagar lång utbildning vid kadettskolor. Det innebäratt den pluionsbefälsutbildning på 405 dagar som nu bedrivs vid pansar-, signal- och ingenjörtrupperna upphör. Den totala tiden för utbildning till kompanibefäl blir oförändrad. Den nya kompanibefälsutbildningen skall enligt förslaget inledas utbildningsåret 1978/79.

Ändringarna i värnpliktslagen innefattar också förslag om en föriängning av repetitionsutbildningen för vissa värnpliktiga vid flottan.

Förslaget till lag om ändring av värnpliktslagen innehåller också de ändringar som föranleds av förslagen i prop, 1975/76:143 om värnpliklsverkets organisation,

I Riksdagen 1976. I saml. Nr 199

Värnpliktig skall uttagas för utbildning

a) vid försvarsgren eller vid truppslag eller vapenslag inom försvarsgren,

b) i särskild tiänst eller till särskild tjänstgöring,

c) till befattning eller grupp av befattningar samt

d) vid förband eller utbildningsanstalt.

Befattning för menig, grupp-, plutons- eller kompanibefäl avser, om ej annat följer av bestämmelserna i denna paragraf eller av 27 S 1 mom,, militär, civilmilitär eller civil personal.

Uttagning för utbildning till militär befattning för kompanibefäl får icke ske utan den värnpliktiges medgivande. För uttagning för annan befallning fordras medgivande av den värnpliktige endast om uitagningen ändras efler inskrivningen och den ändrade uitagningen medför att tiden för grundutbildningen föriäng-es. Ändrad uttagning från utbildning till militär befattning lill utbildning för civilmilitär eller civil befattning eller från utbildning till civilmilitär eller civil befallning lill militär befallning får dock ske ulan den värnpliktiges medgivande.

Befattning för menig, grupp-, plutons- eller kompanibefäl avser, om ej annal följer av beslämmelserna i denna paragrafeller av 27 S 1 mom,, militär, civilmilitär eller civil personal. Värnpliktig som utiaglls för grundutbildning UU befattningför menig JÖrdelas på någon av kategorierna G, F och E eller placeras i handräckningstjänst.

Uttagning för utbildning till militär befattning för kompanibefäl vid marinen eller flygvapnet får icke ske utan den värnpliktiges medgivande. För uttagning för annan befattning fordras medgivande av den värnpliktige endast om uitagningen ändras efter inskrivningen och den ändrade uitagningen medför all liden för grundutbildningen förlänges. Ändrad uttagning från utbildning lill militär befattning till utbildning för civilmilitär eller civil befattning eller från utbildning till civilmilitär eller civil befattning till militär befattning far dock ske utan den värnpliktiges medgivande.

Prop. 1975/76:199 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För ändrad uttagning efler avslutad grundutbildning fordras ej medgivande av den värnpliktige.

Värnpliktig skall såvitt möjligt uttagas för den utbildning för vilken han kan anses bäst lämpad. I den mån del kan ske skall hänsyn tagas till den värnpliktiges önskemål. Värnpliktig bör ej uttagas för utbildning till befattning, för vilken fordras längre grundutbildning än ett år om han visar att detta medför särskilt svåra olägenheter för honom eller för nära anhörig till honom som är beroende av hans arbete.

Riket indelas i inskrivningsområden enligt regeringens bestämmande.

För inskrivning av värnpliktiga finnas inskrivningsnämnder och värnpliktskontor till det antal och med de verksamhetsområden som regeringen bestämmer.

Inom varje Inskrivningsområde finnas inskrivningsnämnder, värnpliktskontor och inskrivningscentraler till det antal och med de verksamhetsområden som regeringen bestämmer.

Chef för värnpliktskontor är tillika inskrivningschef

10 S'

Inskrivningsnämnd består av ordförande och icke militära ledamöter till det anlal regeringen bestämmer, dock minst en för varje till nämndens verksamhetsområde hörande landstingskommun eller kommun som ej tillhör landstingskommun.

3 Senasle lydelse 1975:555,

"• Senaste lydelse 1975:555,

5 Senasle lydelse 1975:555,

' Senaste lydelse 1975:555,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ordförande i inskrivningsnämnd är inskrivningschefen. Ersättare för ordföranden är en militär tjänsteman av lägst överstelöjtnants eller kommendörkaptens grad som värnpliktsverket utser.

För ordförande och annan ledamot i inskrivningsnämnd skall finnas ersättare.

Ordförande i inskrivningsnämnd är inskrivningschefen. Finnes mer än en nämnd inom inskrivningsområdet, utser värnpliktsverket en miUiär tjänsteman av lägst överstelöjtnants eller kommendörkaptens grad an vara ord-JÖrande i nämnd där inskrivningschefen et ingår. Ersättare för ordföranden är en militär tjänsteman av lägst överstelöjtnants eller kommendörkaptens grad som värnpliktsverket utser.

De icke militära ledamöterna och ersättare för dessa utses för tre år av vederbörande landsting eller kommunfullmäktige i kommun som ej tillhör landstingskommun,

12 S

undantagande från tjänstgöringsskyldighet enligt 4 s besluta om inskrivning av värnpliktiga som ej blivit frikallade enligt 3 S

Det åligger inskrivningsnämnd att vid inskrivningsförrältning besluta om frikallelse av värnpliktiga enligt 3 S första stycket och om

första Stycket, besluta om uttagning av värnpliktiga för utbildning enligt 6 S, beslula om värnpliktigas tillhörig- besluta om värnpliktigas tillhörighet till försvarsgren, militärområde het lill militärområde, flottan eller och i förekommande fall förband en- kustartilleriet enligt 7 S-ligt 7S.

16 S

Värnpliktig kallas till inskrivningsförrättning genom personlig order. Han skall inställa sig vid den inskrivningscentral till vilken han kallals. Han må dock inställa sig vid annan inskrivningscentral, om han i förväg anmält detta lill chefen för den inskrivningscenlralen och uppvisar inställelseorder eller, om denna har förkommit eller icke utfärdats, styrker sin identitet.

Värnpliktig kallas till inskrivningsförrältning genom personlig order. Han skall inställa sig vid det värnpliktskonlor tiW vilkel han kallats. Han må dock inställa sig vid annat värnpliktskonlor, om han i förväg anmält detta lill chefen för del värnpliklskontorei och uppvisar inställelseorder eller, om denna har förkommit eller icke utlardats, styrker sin identitet.

Första och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om den som inskrives enligl 15 S-

27 S'

1. De värnpliktigas utbildningstid

Värnpliktsutbildningen utgöres av grundutbildning och repetilionsutbildning. Repetitionsutbildningen kan utgöras av krigsförbandsövningar, särskilda övningar, fackövningar, särskilda fackövningar och mobiliseringsövningar.

Nuvarande lydelse

Värnpliktig, som icke är kyrkobokförd här i landet, äger utan hinder av beslämmelserna i första stycket inställa sig vid närmasle inskrivningscentral.

A. Värnpliktig, som uttagils för utbildning till befattning för menig eller gruppbefäl, skall fullgöra grundutbildning som omfattar

a) vid armén och kurstartitteriei
högst irehundrafytiofem dagar,

b) vid flottan och fiygvapnei högst
irehundrasextiofyra dagar.

Värnpliktig, som skall utbildas Ull särskUl kvaliflcerad befattning för menig eller gruppbefäl, kan åläggas grundutbildning under högst fyrahundrafemtio dagar.

Föreslagen lydelse

Värnpliktig, som icke är kyrkobokförd här i landel, äger ulan hinder av beslämmelserna i försia stycket inställa sig vid närmaste värnpliktskontor.

A. Värnpliktig, som uttagits för utbildning till militär befattning vid armén, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G eller F minsl 220 och högsl 245 dagar.

2. menig kategori E minst 290 och högst 315 dagar eller, I särskUt kvaUficerad befattning, minsl 325 och högsl 350 dagar,

3. gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,

4. pluionsbefdl minsl 325 och högst 360 dagar eller, I särskill kvalificerad befattning, minst 425 och liögst 450 dagar,

5. kompanibefäl samma tid som for pluionsbefdl samt ytteriigare 90 dagar.

Värnpliktig, som utiaglls för utbildning UU militär befallning vid flottan, skall fullgöra grundutbildning som omfattar .för

1. menig kategori G minst 285 och högst 310 dagar,

2. menig kategori F minst 325 och högst 350 dagar.

Prop. 1975/76:199

Nuvarande lydelse

Värnpliktig, som uttagits för utbildning till befattning .för plutonsbefäl eller UU civilmilitär eller civil befattning för kompanibefäl, skall fullgöra grundutbildning under högst fyrahundrafemtio dagar. För värnpliktig, som uiiagllsför utbildning UU militär befattning för kompanibefäl, omfattar grundutbildningen högst fem-hundrafyrilo dagar.

Tid för grundutbildning må icke understiga tvåhundra dagar.

Föreslagen lydelse

3. menig kategori E minsl 415 och högst 440 dagar,

4. gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar,

5. pluionsbefdl minst 415 och högst 440 dagar eller, om den värnpliktige har avlagt sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen, minst 325 och högst 350 dagar,

6. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl saml ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning till milUär befattning vid kustartilleriet, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G eller E minsl 225 och högst 250 dagar,

2. gruppbefäl minst 290 och högsl 315 dagar,

3. plutonsbefäl minst 380 och högst 405 dagar eller, i stabstjänstbefatl-ning, minst 320 och högst 345 dagar,

4. kompanibefäl samma lid som för plulonsbefäl samt ynerligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning Ull mUitär befanning vid flygvap-net, skaU fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar,

2. menig kategori E minst 325 och högsl 350 dagar,

3. gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar eller, i särskild befattning I underhålls- eller underrättelsetjänst, minsl 260 och högst 300 dagar,

4. plutonsbefäl minst 335 och högst 360 dagar,

5. kompanibeföl samma lid som för plutonsbefäl samt ylieriigare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning UU cIvilmUllär befattning, skaU

Nuvarande lydelse

B, Värnpliktig skall fullgöra högsl Värnpliktig i befattning för menig eller gruppbefäl skall, om annal ej Jöljer av vad som sägs nedan, fullgöra krigsförbandsövningar under sammanlagt högst

a) vid armén och kiisiariilleriet etthundrafem dagar eller, i befattning för gruppbefäl eller kvalificerad befattning för menig, etthundratjugofem dagar,

b) vid flottan nittio dagar eller, I befallning för gruppbefäl, ettliundralfu-gofem dagar,

c) vid flygvapnet nittio dagar eller, I kvaliflcerad befallning för gruppbe-föl, elthundratjugofem dagar.

Föreslagen lydelse

fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. apotekare minst 200 och högsl 225 dagar,

2. läkare minst 200 och högst 225 dagar,

3. läkarassisient minst 230 och högst 255 dagar,

4. personalvårdsasslsteni minsl 320 och högsl 345 dagar.

5. lekrUker vid armén och kustartilleriet minst 320 och högst 345 dagar,

6. systemtekniker vid flygvapnet
minst 340 och högst 365 dagar,

7. meteorolog minst 340 och högst
365 dagar.

Värnpliktig, som uttagits Ull hand-räckningsljänsl, skaU fullgöra grundutbildning som omjåttar vid

1. armén minsl 220 och högsl 245 dagar,

2. flottan minst 285 och högst 310 dagar,

3. kustartilleriet minsl 220 och högsl 245 dagar,

4. flygvapnet minst 310 och högst 335 dagar.

fem krigsförbandsövningar.

Krigsförbandsövning skaU vid armén och marinen omfatta för värnpliktig i befallning för

1. menig högst 21 eller, i befanning Jör menig på stamstridsfartyg vid flottan eller i särskilt kvaliflcerad befallning för menig, högst 25 dagar,

2. gruppbefäl högsl 25 eller, I befattning för gruppbefäl på stamstridsfartyg vid flottan, högst 32 dagar,

3. plutons- eller kompanibefäl högst 32 dagar.

Nuvarande lydelse

Värnpliktig i befaitningför menig eller gruppbefäl på stamstridsfartyg vid flottan eller i annan särskild belällning för menig eller gruppbefäl som regeringen bestämmer skall fullgöra krigsförbandsövningar under sammanlagt högst ellhundratjugofem dagar eller, i belättning för gruppbefäl eller kvaliflcerad befallning Jör menig, högst elthundrasextlo dagar.

Värnpliktig I befallning JÖr plutons-dier kompanibefäl skaU fullgöra krigsförbandsövningar under sammanlagt högsl etthundrasextio dagar vid armén och marinen saml högst etthundralju-gofem dagar vid flygvapnet.

För värnpliktig i befattning som kompanichef eller kompanikvarter-mäslare eller i motsvarande befattning eller med uppgift som materiel-redogörare kan den sammanlagda tiden för krigsförbandsövningar överskridas med högst tio dagar.

Krigsförbandsövning får omfatta högst trettiofyra dagar.

Regeringen äger bestämma att tiden för en krigsförbandsövning får tagas i anspråk för en fackövning. Regeringen äger också bestämma an en krigsförbandsövning för värnpliktig i befattning på stamstridsfartyg vid flottan uppdelas i högst fyra delövningar.

Föreslagen lydelse

Krigsförbandsövning skall vid flygvapnet omfatta Jör värnpliktig i befattning Jör

1. menig högst 15 dagar,

2. gruppbefäl högst 15 eller, i särskill kvaliflcerad befallning for gruppbefäl, högsl 22 dagar,

3. plutons- eller kompanibefäl högsl 22 dagar.

För värnpliktig vid flottan i befallning för menig på sådant hjälpjärtyg som del krävs speciella åigärder JÖr all rusta får krigsjörbandsövnlngen utsträckas alt omfalta högst 25 dagar. För värnpUktig vid flottan i befanning som menig radioslgnalist eller, på stamstridsfartyg, i annan kvaUficerad befattning, liksomför värnpUktig i befattning för menig på sådant stamstridsfartyg som det krävs speciella åtgärder för all rusta får krigsjörbandsövnlngen utsträckas UU alt omfatta högsl 32 dagar.

För värnpliktig i befattning som kompanichef eller kompanikvartermästare eller i motsvarande befattning eller med uppgifl som materid-redogörare kan tiden för krigsför-bandsövningen utsträckas lill att omfatta högst två dagar utöver den lid den värnpliktige eljesi skall tjänstgöra.

Tiden för en krigsförbandsövning fär tagas i anspråk fören fackövning. En krigsförbandsövning för värnpliktig i befattning på stamstridsfartyg vid flottan får uppdelas i högst fyra delövningar.

Särskilda övningar skola fullgöras under sammanlagt högst trettiotre dagar.

Särskild övning får omfatta högst elva dagar.

Värnpliktig, som vid förband skall fullgöra uppgift av särskild betydelse for genomförande av förbandets mobilisering ellersom är krigsplacerad vid förband, vars mobilisering är avsedd att kunna genomföras på avsevärt kortare tid än som gäller för huvuddelen av försvarsmaktens förband, kan åläggas alt fullgöra högst fem mobiliseringsövningar om sammanlagt högst åtta dagar.

Nuvarande lydelse

C. Värnpliktig i befattning för plutons- eller kompanibefäl samt, enligt regeringens bestämmande, annan värnpliktig kan åläggas att fullgöra högst tre eller vid flygvapnet högst lem särskilda övningar.

Regeringen äger besiämma att liden för särskild övning får tagas i anspråk för särskild fackövning.

D, Värnpliktig som uttagits för utbildning enligt 6 S kan efter egen ansökan antagas för bistånds- och katasirofulbildning. Den som antagits för sådan utbildning skall fullgöra grundutbildning under högst 450 dagar samt repelilionsutbildning under minst 90 och högst 160 dagar. Repetitionsutbildningen kan fördelas i omgångar över hela värnpliktstiden.

Föreslagen lyddse

C. Värnpliktig i befattning för plutons- eller kompanibefäl samt värnpliktig / särskilt kvaliflcerad befattning för menig eller gruppbefäl kan åläggas att fullgöra högst tre eller vid flygvapnet högst fem särskilda övningar.

Särskild övning skall omfatta högst elva dagar vid armén och marinen samt högst fyra dagar vid Jlygvapnet.

Tiden för särskild övning lår tagas i anspråk för särskild fackövning. Vid Jlygvapnet får särskild övning uppdelas I två delövningar, om den värnpliktige medger det.

D. Värnpliktig som uttagits för utbildning enligt 6 S kan efter egen ansökan antagas för bistånds- och ka-tastrofutbildning. Den som antagits för sådan utbildning skall fullgöra grundutbildning under minst 335 och högst 360 dagar samt repetitionsutbildning under minst 90 och högst 160 dagar Repetilionsutbildningen kan fördelas i omgångar över hela värnpliktstiden.

Nuvarande lydelse

av truppregistreringsmyndighet efter ansökan av den värnpliktige. Anser sig truppregisireringsmyndlghelen icke kunna bifalla ansökningen, skaU myndigheten med eget yttrande överlämna handlingarna. Ull värnpliklsverkel, som beslutar I ärendet.

Talan mot värnpliktsverkels beslut föres hos värnpliktsnämnden genom besvär som skola ha inkommit inom två veckor från den dag klaganden fick del av beslutet.

Lämnas ansökan om anstånd med att påbötia tiänstgöring utan bifall av värnpliklsverkel, skall den värnpliktige inställa sig till tiänstgöring oaktat han för lalan mot beslutet.

Mot värnpliklsnämndens beslut

Föreslagen lydelse

efter ansökan av den värnpliktige av chefen för värnpliktsverket eller, enligt hans bestämmande, av annan truppregistreringsmyndighet.

Talan mot beslut / ärende som avses i första stycket föres hos värnpliktsnämnden genom besvär som skola ha inkommit inom två veckor från den dag klaganden fick del av beslutet.

Lämnas ansökan om anstånd med att påbörja tiänstgöring utan bifall, skall den värnpliktige inställa sig till tjänstgöring oaktat han för talan mol beslutet, må lalan icke föras.

Prop. 1975/76:199 12

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst

Härigenom föreskrives att 5S lagen (1966:413) om vapenfri tjänst skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5S'

Vapenfri tiänslepliktig är skyldig Vapenfri tjänstepliktig är skyldig
att försinutbildningtiänstgöra minst att försin utbildning tjänstgöra minsl
fyrahundra och högstfyrahundrafem- trehundranittiofem och högst,/j'ra/;un-
tlo dagar. Tjänstgöringen kan förde- draijugo dagar. Tjänstgöringen kan
las i omgångar över hela värnplikts- fördelas i omgångar över hela värn
tiden, pliktstiden.

Inkallas värnpliktiga med stöd av 27 S 2 mom. eller 28 S värnpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967), lår även vapenfri tiänslepliktig kallas till tiänstgöring. Tjänstgöringstiden får icke överstiga etthundraåttio dagar, om tiänstgöringen föranleds av inkallelse av värnpliktiga med stöd av 27 S 2 mom. värnpliktslagen.

Om tillgodoräkning av fullgjord värnpliktstiänstgöring vid beräkning av tiden för tiänstgöring enligt denna lag och av fullgjord vapenfri tiänst vid beräkning av tiden för värnpliktstiänstgöring meddelar regeringen bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1976. Vapenfri tiänslepliktig, som har uttagils till tiänst för läkare eller tandläkare inom del allmänt civila medicinalväsendet och bötiat tiänstgöra före den 1 juni 1976, skall fullgöra tiänstgöringen enligt 5 S i den äldre lydelsen.

' Senasie lydelse 1975:556,

Prop. 1975/76:199 13

3 Förslag till

Lag med provisoriska bestämmelser om statsbidrag till kommuner

för vissa civilförsvarskostnader

Härigenom föreskrives följande.

Utan hinder av vad som i 42 S civilförsvarslagen (1960:74) sägs om alt statsbidrag till kommun för kostnader som kommunen har fåll vidkännas för vissa civilförsvarsanordningar ulgår med två tredjedelar av kostnads-beloppet äger kommun till och med utgången av juni 1979 erhålla bidrag av statsmedel för hela kostnaden för att uppföra ledningscentraler, observationsplatser, skyddsrum för framskjutna enheter och branddammar för civilförsvaret, i den mån kostnaden kan anses skälig.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas även på ansökningar om statsbidrag som har ingivils för prövning men icke har slulligt avgjorts före lagens ikraftträdande.

2* Riksdagen 1976. I saml. Nr 199

Prop. 1975/76:199 14

Utdrag FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-03-18

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Feldt, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson

Föredragande: statsrådet Holmqvist

Proposition om ändring i värnpliktslagen (1941:967), m. m.

1 Lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967) m. m. 1.1 Inledning

Nu gällande system för utbildning av värnpliktiga går tillbaka på beslut av 1966 års riksdag (prop. 1966:106, 2 LU 1966:48, rskr 1966:271), Utbildningen av värnpliktiga i specialtjänst bygger på beslut av 1971 års riksdag (prop, 1971:88, FöU 1971:14, rskr 1971:144), I fråga om grundutbildningen av värnpliktig medicinalpersonal har beslutats om vissa ändringar vid riksmötet 1975/76 (prop, 1975:74, FöU 1975/76:13, rskr 1975/76:54),

Fr.o.m, utbildningsåret 1972/73 har bedrivits försök med förkortad grundutbildning (se prop. 1972:75 s. 125 O och förkortad repetitionsutbildning.

Överbefälhavaren (ÖB) har med skrivelse den 15 oktober 1975 lämnat regeringen förslag om dels den militära grundutbildningens längd, dels reservofficersutbildningen, dels repetilionsutbildningen. Till skrivelsen har fogals skrivelser från chefen för armén (CA), chefen för marinen (CM) och chefen for fiygvapnei (CFV). De framförda förslagen ulgår från bl. a, erfarenhelerna av försöken.

CM har med skrivelse den 9 oktober 1975 inkommit till regeringen med förslag om repetilionsutbildningen inom marinen.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 april 1972 tillkallades den 5 maj samma år sakkunniga för all mot bakgrund av 1972 års försvarsbeslut överväga förändringar av värnpliktsulbildningen. De sakkunniga som har antagit benämningen 1972 års värnpliktsutredning (VU 72) avlämnade i november 1975 betänkandet (Ds Fö 1975:6) Överväganden rörande

Prop. 1975/76:199 15

grundutbildningstid till vissa befattningar för värnpliktiga inom försvarsmakten m. m. 1 betänkandet har VU 72 även lämnat sina synpunkter på de förslag som innefattas i ÖB:s skrivelse den 15 oktober 1975.

Efter remiss har yttranden avgetts av värnpliktsverket över ÖB:s och CM:s skrivelser samt av VU 72 över CM:s skrivelse. Över den sistnämnda skrivelsen har också ÖB yttrat sig. Plutonsofficersförbundet och Reservofficerarnas centralorganisation har till regeringen inkommit med skrivelser som innefattar yttranden över vissa delar av ÖB:s förslag.

1 anslutning till frågan om förändringarna i utbildningssystemet behandlas också frågan om en anpassning av beslämmelserna om utbildningstid i värnpliktslagen (1941:967, omtryckt 1969:378, ändrad senast 1975:555) och lagen (1966:413) om vapenfri tiänst (ändrad senast 1975:674) till regeringsformens (RF:s) regler om normgivningskompeiensen. Vidare lämnas förslag till de ändringar i värnpliktslagen som föranledes av en föreslagen omorganisation av värnpliktsverket (prop. 1975/76:143).

1.2 Nuvarande bestämmelser om utbildningstid

De grundläggande föreskrifterna om de värnpliktigas utbildning finns i 27 S 1 mom. värnpliktslagen.

Enligt lagrummet utgörs värnpliktsutbildningen av grundutbildning och repetilionsutbildning. Repetitionsutbildningen delas upp i krigsförbandsövningar, särskilda övningar, fackövningar, särskilda fackövningar och mobiliseringsövningar.

I 27 S 1 mom. A ges föreskrifter om grundutbildning. Värnpliktig som har uttagits för utbildning till befattning för menig eller gruppbefäl skall fullgöra grundutbildning som omfattar högst 345 dagar vid armén och kustartilleriet samt högst 364 dagar vid flottan och flygvapnet. Värnpliktig som skall utbildas till särskilt kvalificerad befattning för menig eller gruppbefäl kan dock åläggas grundutbildning under högsl 450 dagar. För värnpliktig som har uttagits för utbildning till befattning för plutonsbefäl eller civilmilitär eller civil befattning för kompanibefäl omfatiar grundutbildningen högst 450 dagar. Värnpliktig som har uttagits för utbildning till militär befattning för kompanibefäl skall fullgöra grundutbildning under högst 540 dagar. Uttagning lill militär befattning för kompanibefäl får inte ske utan den värnpliktiges medgivande. Grundutbildningen får inte i något fall understiga 200 dagar.

Utbildningen till gruppbefäl syftar till all ge den värnpliktige sådana färdigheter alt han kan krigsplaceras i typbefattningen gruppchef Mot plu-tonsbefälsulbildningen svarar typbefaltningen ställföreträdande pluionchef eller troppchef och mol kompanibefälsutbildningen typbefaltningen plutonchef

För den som har genomgått kompanibefälsulbildning ges möjlighet alt bygga på utbildningen med reservofficersutbildning som ger kompetens att

Prop. 1975/76:199 16

vara kompanichef (moisvarande) i krig.

I 27 S I mom, B ges föreskrifter om krigsförbandsövningar. Värnpliktig skall fullgöra högst fem krigsförbandsövningar. Varje krigsförbandsövning får omfatta högst 34 dagar. Regeringen kan besiämma att tiden för en krigsförbandsövning skall användas för en fackövning och att en krigsförbandsövning för värnpliktig i befallning på stamstridsfartyg vid flottan skall delas upp i delövningar, dock högst fyra. Lagrummet innehåller vidare bestämmelser om del högsla antal dagar som sammanlagt får tas i anspråk för krigsförbandsövningar. Huvudregeln äratt krigsförbandsövningar vid armén och marinen får omfatta högst 105 eller, vid flottan, högst 90 dagar för meniga, högst 125 dagar för gruppbefäl och högst 160 dagar för pluions-och kompanibefäl samt vid flygvapnet högsl 90 dagar för meniga och gruppbefäl och högst 125 dagar för plutons- och kompanibefäl. Från huvudregeln görs dock en del undanlag. Sålunda gäller för meniga i kvalificerade befattningar vid armén och kustartilleriet samma tider som för gruppbefäl, dvs. 125 dagar. Vidare skall värnpliktig i befattning för menig eller gruppbefäl på stamstridsfartyg vid flottan eller i annan särskild befattning för menig eller gruppbefäl som regeringen bestämmer fullgöra krigsförbandsövningar under sammanlagt högst 125 dagar eller, i befattning för gruppbefäl eller kvalificerad befattning för menig, högst 160 dagar. Värnpliktig vid flygvapnet i kvalificerad befattning för gruppbefäl tår åläggas fullgöra krigsförbandsövningar under sammanlagt högst 125 dagar. För värnpliktig i befattning som kompanichef eller kompanikvartermästare eller motsvarande befattning eller med uppgift som materiel redogörare kan den sammanlagda tiden för krigsförbandsövningarna överskridas med högst tio dagar.

Bestämmelser om särskilda övningar och mobillseringsövningar finns i 27 S I mom. C, Värnpliktig i befattning för plutons- eller kompanibefäl och, enligt regeringens bestämmande, annan värnpliktig kan åläggas att fullgöra högst tre eller, vid flygvapnet, högst fem särskilda övningar. Särskilda övningar skall fullgöras under sammanlagt högst 33 dagar och vae övning får omfatta högst elva dagar. Regeringen får bestämma att tiden för särskild övning får tas i anspråk för särskild fackövning.

Mobiliseringsövningar lår åläggas värnpliktig som vid förband skall fullgöra uppgift av särskild betydelse för genomförande av förbandets mobilisering eller som är krigsplacerad vid förband vars mobilisering är avsedd att kunna genomföras på avsevärt kortare lid än som gäller för huvuddelen av försvarsmaktens förband. Antalet mobiliseringsövningar lår uppgå till högst fem och sammanlagt omfatta högst åtta dagar.

Värnpliktig som antas för bistånds- och katasirofuibildning skall enligt 27 § I mom, D fullgöra grundutbildning under högsl 450 dagar och repetilionsutbildning under minst 90 och högsl 160 dagar.

För sådan värnpliktig som har erhållit tillstånd till vapenfri tjänst, vapenfri tjänstepliktig, finns de grundläggande bestämmelserna om utbildningstiden i lagen om vapenfri tiänst. Enligt 5 S är vapenfri tjänstepliktig skyldig att

Prop. 1975/76:199 17

för sin utbildning tiänstgöra minst 400 och högst 450 dagar. Tjänstgöringen kan fördelas i omgångar över hela värnpliktstiden.

För de värnpliktiga regleras det närmare innehållet i utbildningen av de av Kungl. Maj:t den 29 juni 1973 (ändrade senast 1974-09-13) medddade provisoriska bestämmelserna om värnpliktsulbildningen och av Kungl, Maj:ts beslut den 25 januari och den 20 december 1974 om försök med differentierad repetitionsutbildning vid flygvapnet.

Enligt de provisoriska beslämmelserna skall värnpliktiga som har uttagits för grundutbildning lill befattningar för meniga fördelas på någon av kategorierna G, F och E eller placeras i handräckningstiänst. Bestämmelserna innehåller föreskrifter om tjänstgöringstidens längd för varje sådan kategori liksom för värnpliktig som har placerats i handräckningstjänst eller uttagits för utbildning till befattning för grupp-, plutons- eller kompanibefäl. Om det föreligger särskilda skäl får försvarsgrenschef avkorta den föreskrivna tiänstgöringstiden med högst sju dagar.

Enligt bestämmelserna gäller för de försök som har pågått fr. o. m. utbildningsåret 1972/73 följande tjänstgöringstider.

Vid armén skall värnpliktig som har uttagits för utbildning lill militär befallning fullgöra grunduibUdning som i normalfallet omfattar för

1. menig kategori G eller F 227 dagar,

2. menig kategori E eller gruppbefäl 297 dagar,

3. plutonsbefäl 360 dagar,

4. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytteriigare 90 dagar. 1 fråga om vissa befattningar inom kategori E gäller andra utbildningstider.

Signalspanare skall således tjänstgöra 345 dagar och väderbiträden vid arméns helikopterskola 304 dagar.

Också i fråga om gruppbefäl görs vissa undantag från huvudregeln. För iransportledningsgruppbefäl skall gundutbildningen omfatta 300 dagar och för vädergruppbefäl vid helikopterskolan 304 dagar.

Av värnpliktiga som har uttagits för utbildning till plutonsbefäl omfattar grundutbildningen för transportledningstroppcheferoch värnpliktiga i stabs-tiänst 332 dagar samt för tdegrafisler, irafikbearbetare, fonister och tolkar 450 dagar. Vidare finns inom denna kategori värnpliktiga som fullgör grundutbildning i 405 dagar. Det är värnpliktiga vid vissa utbildningslinjer inom pansar-, ingenjör- och signaltrupperna.

Värnpliktig som har uttagits för utbildning till militär befattning vid flottan skall fullgöra grunduibUdning som omfattar för

1, menig kategori G 306 dagar,

2, menig kategori F och gruppbefäl 350 dagar,

3, menig kategori E 436 dagar,

4, plutonsbefäl 436 eller, om den värnpliktige har avlagt sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen, 350 dagar,

5, kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytteriigare 90 dagar.

Prop. 1975/76:199 18

DäQämte får CM minska grundulbildningstiden med högst 14 dagar utöver den avkortning på sju dagar som försvarsgrenschef enligt vad som förut har sagts har rätt att göra.

Vid kuslanilleriet skall värnpliktig som har uttagits för utbildning till militär befattning fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G och F 234 dagar,

2. gruppbefäl 304 dagar,

3, plutonsbefäl i stabstiänsl 330 dagar och i annan tiänst 405 dagar,

4, kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytteriigare 90 dagar. Värnpliktig som har uttagits för utbildning till militär befattning vid flygvapnet skall fullgöra grundinbildning som omfattar för

1. menig kategori G och F 235 dagar,

2. menig kategori E 332 eller, i fråga om befattningen vaktsoldat, brandsoldat, telefonist, fjärrskriftsexpeditör eller väderbiträde, 346 dagar,

3. gruppbefäl 332 dagar,

4. plutonsbefäl 360 dagar,

5. kompanibefäl samma tid som plutonsbefäl saml ytteriigare 90 dagar.
Inom kategorin gruppbefäl finns befattningar för vilka gäller andra ut
bildningslider än som nyss angavs. Sålunda tiänstgör kommissarier, vissa
kockar och sjukvårdsgruppbefäl 269 dagar, underrättelsebiträden 297 dagar
saml vaktgruppchefer, chefstelefonister, vädergruppbefäl och fjärrskrifts-
gruppchefer 346 dagar.

Värnpliktig, som har uttagits för utbildning till civUmllilär befattning, skall fullgöra grundutbildning som omfatiar för

1. apotekare 255 dagar,

2. läkare 250 dagar,

3. läkarassisient 315 dagar,

4. veterinär 345 dagar,

5. personalvårdsassistent 345 dagar,

6. radar-, instrument-, pjäs-, maskin- och robottekniker 345 dagar vid armén och 330 dagar vid kustartilleriet,

7. systemtekniker och meteorolog vid flygvapnet 364 dagar.

Som jag förul angav har vissa ändringar i fråga om grundutbildningen av medicinalpersonal beslutats vid riksmötet 1975/76. Ändringarna innebär bl. a. att grundulbildningstiden fr. o. m. utbildningsåret 1975/76 minskas för läkare till 225 dagar, för läkarassistenter lill 255 dagar och för apotekare till 225 dagar saml att grundutbildning av värnpliktiga veterinärer upphör.

Värnpliktig som har uttagits för handräckningstjänst skall fullgöra grundutbildning som omfallar 230 dagar vid armén, 306 dagar vid flottan, 235 dagar vid kustartilleriet och 332 dagar vid flygvapnet.

Krigsförbandsövning skall vid armén och kuslanilleriet ha en längd av 18 dagar för meniga, 25 dagar för gruppbefäl och 32 dagar för plutons- och kompanibefäl. Vederbörande försvarsgrenschef kan för att tillgodose särskilda behov av befattningsutbildning bestämma att krigsförbandsövningen

Prop. 1975/76:199 19

för meniga skall utsträckas till högst 25 dagar. För att kunna genomföra tidskrävande förflyttningar av övande förband får försvarsgrenschefen vidare utsträcka krigsförbandsövningen till högst 21 dagar för meniga. Enligt en vid armén anordnad försöksverksamhet får enligt CA:s bestämmande krigsförbandsövning med lokalförsvarsförband och, om del föreligger särskilda skäl, annat förband eller del av sådant förband minskas till lägst fem dagar för meniga och lägst tio dagar för grupp-, plutons- och kompanibefäl.

yid flottan skall krigsförbandsövning för värnpliktiga som är krigsplacerade på stamstridsfartyg ha en längd av 25 dagar för meniga och 32 dagar för grupp-, plutons- och kompanibefäl. I annat fall omfattar krigsförbandsövningen 18 dagar för meniga, 25 dagar för gruppbefäl och 32 dagar för plutons- och kompanibefäl, CM har möjlighet att utsträcka krigsförbandsövningen tiir högst 32 dagar för meniga som är krigsplacerade på stamstridsfartyg, om det är nödvändigl för alt tillgodose särskilda behov av befattningsutbildning. Vidare finns ett bemyndigande för CM att förkorta krigsförbandsövningen, om det fartyg på vilket den värnpliktige är krigsplacerad inte är tillgängligt för övningen under 18 dagar.

Vid flygvapnet skall krigsförbandsövning omfatta 15 dagar för meniga och gruppbefäl och 22 dagar för plutons- och kompanibefäl. För värnpliktig som är krigsplacerad vid annat förband än stridslednings- och luftbevak-ningsförband får krigsförbandsövningen utsträckas lill 22 dagar, om den värnpliktige är placerad i särskill kvalificerad befattning för gruppbefäl. Vidare finns en specialregel för värnpliktiga som är krigsplacerade vid luftbe-vakningskompani. För sådana skall krigsförbandsövningen, utom då omskolning sker till optisk luftbevakning, ha en längd av åtta dagar, såvitt gäller meniga och gruppbefäl, och 15 dagar, såvitt gäller plutons- och kompanibefäl. Vid förband som CFV bestämmer får på försök krigsförbandsövningen minskas till lägst åtta dagar.

Enligt en särskild föreskrift får vederbörande försvarsgrenschef avkorta den i del föregående angivna liden för en krigsförbandsövning med högst två dagar, om det föreligger särskilda skäl.

För värnpliktiga i handräckningstjänst skall varje krigsförbandsövning omfatta vid armén och marinen 18 dagar och vid flygvapnet 15 dagar.

Särskild övning skall vid armén fullgöras av värnpliktig i befallning för plutons- eller kompanibefäl vid fältförband och värnpliktig i befattning för menig eller gruppbefäl vid fördelnings-, brigad- och artilleriregementsstaber med stabs- och sambandsförband, vid stridsvagnsförband och motsvarande pansarförband, vid bandkanon- och luftvärnsrobotförband samt vid de särskilda sambandsförband som CA bestämmer. Övningen skall ha en längd av elva dagar.

Nid flottan skall särskild övning omfalta elva dagar och fullgöras av värnpliktig i befattning för kompanibefäl och enligt regeringens bestämmande av värnpliktig i befallning för plutonsbefäl.

Prop. 1975/76:199 20

Särskild övning skall vid kusiariilleriet fullgöras av värnpliktig i befattning för plutons- eller kompanibefäl och värnpliktig i befattning för menig eller gruppbefäl vid kustartilleriförsvars-, brigad- och gruppstaber med stabs- och sambandsförband. Övningen skall ha en längd av elva dagar.

Vid flygvapnet skall särskild övning om fyra dagar fullgöras av värnpliktig i befattning för plutons- eller kompanibefäl, värnpliktig i särskilt kvalificerad befattning för gruppbefäl och annan värnpliktig vid luftvärnsrobotförband eller stationskompani enligt regeringens bestämmande. Övningen får delas upp i två delövningar, om den värnpliktige medger det. Enligt de förut nämnda besluten den 25 januari och den 20 december 1974 skall särskild övning om åtta dagar fullgöras av värnpliktiga vid basbalaljoner med tilläggsförband i befattning för grupp-, plutons- och kompanibefäl och i vissa befattningar för meniga. Vidare skall enligt samma beslut värnpliktig i befattning för gruppbefäl eller menig vid vissa förband inom stridslednings-och luftbevakningssystemet fullgöra särskild övning om fyra dagar.

I likhet med vad som gäller i fråga om krigsförbandsövning får vederbörande försvarsgrenschef avkorta den särskilda övningen med högsl två dagar om det föreligger särskilda skäl.

I fråga om värnpliktiga som genomgår bistånds- och kalasirofutblldning finns de närmare beslämmelserna om utbildningstiden i kungörelsen (1971:355) om bistånds- och katasirofulbildning (ändrad senast 1973:511). I 6 § anges alt bistånds- och katastrofutbildning omfattar dels grundutbildning som beslår av allmän biståndsutbildning under 250 dagar och katastrofutbildning under 110 dagar, dels repetitionsulbildning under minsl 90 och högst 160 dagar.

För vapenfri tjänsteplikiig sker den närmare regleringen av tiänstgöringstiden genom kungörelsen (1966:414) med vissa bestämmelser om vapenfria tiänstepliktiga (ändrad senast 1975:560). Enligt 12 S är tiänstgöringstiden för vapenfri tiänslepliktig 420 dagar. Tjänstepliktig som har uttagits till tiänst för läkare eller tandläkare inom det allmänt civila medicinalväsendet tiänstgör dock 440 dagar.

1.3 Förslagen

1.3.1 ÖverbeJälhavaren

ÖB framhåller inledningsvis att försöken med förkortad grundutbildning har genomförts i begränsad omfattning under utbildningsåret 1972/73 och i full omfattning under utbildningsåren 1973/74 och 1974/75. ÖB pekar på att nuvarande erfarenheter inle är fullsländiga. Huvuddelen av de värnpliktiga som har genomgått den förkortade grundutbildningen har ännu inte genomfört sin försia krigsförbandsövning. Trots att försöken därigenom har varit ofullständiga anser ÖB att nuvarande erfarenheter utgör tillräcklig grund för att göra vissa ändringar av de nu gällande grundutbildningstiderna.

ÖB finner att försöken har visat att de prövade utbildningstiderna inte

Prop. 1975/76:199 21

kan förkortas ytteriigare om nuvarande reducerade utbildningsmål - krigsanvändbarhet i huvudtiänst för befallning och i huvuduppgift för förband omedelbart efter mobilisering - skall kunna nås. Enligt ÖB har den reducering av grundutbildningsliderna som har tillämpats i försöken i vissa fall blivit alltför slor. Prövade utbildningstider har medfört brister som är oförenliga även med de lägsta krav som kan åsättas utbildningen av enskilda och förband. För flygvapnets del konstaterar ÖB att strävan att tillgodose ställda krav på ftygtids- och stridsledningsproduktion har medfört alt den allmänmilitära utbildningen har beskurits kraftigt.

ÖB anser att de lotala konsekvenserna för krigsorganisationen nödvändiggör en begränsad återtagning av de i samband med försöken reducerade utbildningstiderna. Enligt ÖB visar försöksresultaten alt prövade utbildningstider behöver utökas med två till tre veckor beroende på kategoritillhörighet. ÖB anser dock att det ekonomiska läget, befälsläget och utbildningsbetingelserna medför vissa svårigheteratt nu förlänga utbildningen i full omfattning. Därför bör som ett första steg nu väljas en begränsad ökning.

ÖB föreslår att prövade utbildningstider vid armén föriängs med en vecka för gruppbefälsutlagna värnpliktiga och för värnpliktiga i kategorierna E, F och G. Vid flygvapnet föreslår ÖB en ökning med två veckor för vissa kategorier gruppbefälsuttagna och E-uttagna värnpliktiga.

ÖB för vidare på grundval av förslag från CA fram förslag avseende plutons- och kompanibefälsutbildningen inom armén. ÖB framhålleratt rekryteringen av värnpliktigt befäl med plutonchefskompelens, dvs. kompanibefäl, snabbt har försämrats vid arméns förband och att arméns krigsorganisation i dagslägel uppvisar en brist om ca 20 % på plutonchefer som har utbildats för befattningen.

För att fylla den bristen föreslår ÖB att en obligatorisk utbildning på 15 månader anordnas inom armén för dem som skall krigsplaceras som plutonchefer och ställföreträdande plutonchefer (motsvarande). Denna kategori skall enligt förslaget hänföras till kategorin kompanibefälsvärnpliktiga. En utbildning på tolv månader föreslås för dem som är avsedda för övriga befallningar för plulonsbefäl enligt det nu gällande systemet. Denna kategori skall också i fortsättningen benämnas plutonsbefälsvärnplikliga. Utbildningen för båda kategorierna föreslås genomförd i huvudsak som hittills under de försia tolv månaderna. Under de resterande tre månaderna föreslås utbildningen för kompanibefälskategorin bli anordnad i milo- eller förbandsvisa skolor så långt detta är praktiskt möjligt. För vissa utbildningslinjer med få värnpliktiga anses utbildningen dock behöva centraliseras Iruppslagsvis. Underde sista tre månaderna skall utbildningen inriktas på plutonchefskapet. Vidare föreslås att del även för den pluionsbefälsuttagne värnpliktige bör finnas möjlighel alt byta kategori och därmed förvärva plutonchefskompelens för att därefter kunna genomgå reservofficersutbildning. Dagens system med frivillig övergång till kadettskola bör alltså behållas. Av de totalt

Prop. 1975/76:199 22

omkring 3 700 värnpliktiga som hittills har uttagits till pluionsbefälsutbildning bedöms preliminärt omkring 2 000 böra erhålla uttagning till befattning för kompanibefäl. CA avser att senare återkomma med preciserade förslag om vilka befattningar som skall hänföras till resp. kategori. Enligt ÖB:s förslag bör lika stor utbildningspremie utbetalas efter fullgjord obligalorisk kompanibefälsulbildning som efter moisvarande frivilligt genomförd utbildning.

I fråga om reseivofficersuibildningen framhålls att den även i framtiden måste genomföras efter frivilligt åtagande. ÖB ansluter sig till CA:s förslag att en alternativ utbildningsgång vid sidan av nuvarande reservofficersutbildning bör införas vid armén fr, o, m, utbildningsåret 1977/78, Den alternativa utbildningsgången innebär enligt förslaget att hela reservofficersutbildningen genomförs i en följd omedelbart efter kadettskolan. Enligl undersökningar som CA har låtit genomföra skulle en sådan alternativ utbildningsgång kunna förbättra rekryteringen med mer än 50 96. Vidare föreslås att omedelbara åtgärder vidtas för att höja ulbildningspremierna för blivande reservofficerare och all tiänstgöringen ges ökat meritvärde.

Enligt ÖB kommer erfarenheterna av pågående försök med modifierad repetitionsulbildning att redovisas senare. Nuvarande metod att ange repe-tionsulbildningstiderna föreslår ÖB bli omprövad i samband med de ändringar av värnpliktslagen som förslagen i del föregående föranleder, I stället för att som nu ange både antalet övningstillfällen och den längsta sammanlagda tiden föreslår ÖB att endast det totala dagutlaget skrivs in i värnpliktslagen, ÖB framhåller att behov föreligger att kunna variera repetitionsövningarnas längd och att därvid även kunna göra övningarna längre än värnpliktslagen nu medger. Om det är nödvändigt att även ange antalet krigsförbandsövningar och särskilda övningar bör detta antal utökas till åtminstone åtta resp, fem, ÖB föreslår att i så fall ett högsla anlal dagar, t, ex. 35 per övningstillfälle, anges,

CA är beredd att införa den alternativa utbildningsgången för reservofficerare utbildningsåret 1977/78, Förslagen avseende repetitionsulbildningen föreslås bli genomförda snarast. Övriga ändringar skall enligl ÖB:s förslag vara helt genomförda senast utbildningsåret 1978/79.

De förändringar som ÖB har föreslagit beräknas medföra merkostnader med ca 21,5 milj. kr., varav 19,5 milj. kr. avser föreslagna förändringar inom armén och ca 2 milj. kr. föreslagna förändringar inom flygvapnet. ÖB bedömeratt merkostnaderna kan bestridas genom omfördelningar inom utbildningsområdet eller från andra områden inom resp. huvudprogram.

1.3.2 Chefen för marinen

Enligt CM kan av kostnadsskäl vissa förband inte genomföra krigsförbandsövning vart fjärde år. Del är därför önskvärt att öva dessa förband i begränsad omfattning mellan krigsförbandsövningarna. Av del skälet fö-

Prop. 1975/76:199 23

reslår CM att gällande bestämmelser ändras så att försvarsgrenschef ges rätt att byta ut en krigsförbandsövning mot en särskild övning, CM föreslår vidare all försvarsgrenschef skall få möjlighet att avkorta en krigsförbandsövning med mer än de två dagar som nuvarande bestämmelser medger.

Enligl de nu gällande föreskrifierna får värnpliktig i befattning för menig eller gruppbefäl inte kallas in till särskild övning. Enligt CM finns det emellertid behov av att genomföra särskilda övningar med meniga och gruppbefäl som är placerade i stabs-, sambands- och navigeringstjänst vid lednings-, bas- och underhållsförband. Han föreslår därför att möjlighet till detta öppnas.

Nuvarande bestämmelser innebär vidare att CM åriigen måste anhålla hos regeringen att få kalla in värnpliktiga inom flottan i plulonsbefälsbe-fattningar till särskild Övning. CM framhåller att skälen för denna föreskrift inte längre finns och föreslår därför att begränsningen tas bort,

CM vill också ha möjlighet att kalla in alla värnpliktiga till krigsförbandsövning under 32 dagar på vissa stamstridsfartyg och under 25 dagar på vissa hjälpfartyg. 1 dag medger bestämmelserna i regel inte längre lider än 25 resp, 18 dagar. Som skäl för förslaget i denna del anger CM att rustningen av fartygen ibland är speciellt tidsödande på grund av ombyggnadsarbeten och att rustningen därför fordrar att hela besättningen rycker in samtidigt.

Enligt de nu gällande bestämmelserna får enligt CM:s bestämmande krigsförbandsövning för värnpliktiga som är krigsplacerade på stamstridsfartyg utsträckas lill 32 dagar, om det behövs för att tillgodose särskilda behov av befattningsutbildning. Sådan utsträckt övning får dock äga rum för högst en tredjedel av meniga som är krigsplacerade i kvalificerade befallningar ombord. CM loreslår att begränsningen till en tredjedel tas bort. CM anser vidare att värnpliktiga i befattningar som radioslgnalist ges 32 dagars krigsförbandsövning oavsett tiänsigöringsplats.

1.3.3 1972 års värnpUktsutredning

VU 72 har låtit försvarsgrensstaberna översiktligt undersöka möjlighelerna alt utöver den utbildningsförkortning som f n. tillämpas ytterligare förkorta utbildningen för värnpliktiga uttagna till vissa befattningar. Utredningen finner att det bör vara möjligt alt genomföra grundutbildningen på kortare tid än f n. med vissa värnpliktiga inom flottan och flygvapnet. För värnpliktiga avsedda för sjömätning är en förkortning av grundutbildningen på två månader, motsvarande drygt 10 000 tiänslgöringsdagar, möjlig. För värnpliktiga avsedda för isbrytartjänst bör en viss avkortning av grundutbildningen, motsvarande ca 6 500 tiänslgöringsdagar, kunna göras genom att använda färre värnpliktiga under sommarhalvåret för fartygsmateridens underhåll och vård än vad som behövs för fulltalig isbryiarbemanning. Forell begränsat antal värnpliktiga i befallningar för kockar och sjukvårdare

Prop. 1975/76:199 24

inom flygvapnet skulle utbildningstiden kunna avkortas utan alltför påtagliga olägenheter. För dessa kalegorier skulle sammanlagt högst 5 000 tiänslgöringsdagar kunna sparas in.

1.4 Remissyttrandena

Som förut har nämnts innehåller del av VU 72 avlämnade betänkandet ocksä yttrande över förslagen i ÖB:s skrivelse.

VU 72 framhåller att avgörande förändringar av grund- och repetitionsutbildningen inte bör ske förrän tillräckliga erfarenheter har vunnits om hur värnpliktiga som har genomgått en förkortad grundutbildning förmår fylla sina uppgifter i krigsorganisationen. De överväganden och förslag som kan bli resultatet av 1974 års försvarsutrednings verksamhet kan också bli av belydelse då del gäller avvägningen mellan grundutbildning och repetilionsutbildning.

Beträffande framförda förslag om grundutbildningstidens längd finner VU 72 det angeläget att sedan ytteriigare erfarenheter har vunnits av pågående försöksverksamhet i mån av möjlighet förbättra betingelserna för grundutbildningen av de värnpliktiga. Utredningen anser att ÖB:s förslag i och för sig synes vara ägnade att åstadkomma sådana förbättringar. Enligt utredningens uppfattning torde emellertid vissa åtgärder av nu avsett slag böra sältas in först efter det att en sammanlagd avvägning av totalt tillgängliga resurser och totalt anmälda förbättringskrav har ägt rum. Utredningen anser åtgärder inom flygvapnet vara erforderliga för att säkerställa den allmänmilitära utbildningen,

Värnpliktsverket delar ÖB:s uppfaltning om behovet av en utökad grundutbildning.

ÖB:s förslag om utbildningen av plutons- och kompanibefäl tillstyrks av värnpliktsverket medan VU 72 för fram ett eget förslag. VU 72 föreslår i likhei med vad som gällde innan försöksverksamheten påbörjades år 1972 en 15 månader lång obligatorisk plutonsbefälsulbildning. Denna utbildning bör kunna byggas på med en frivillig kompanibefälsulbildning under tre månader i direkt anslulning till plulonsbefälsutbildningen. Nuvarande obligatoriska pluionsbefälsutbildning på tolv månader föreslås vara kvar parallellt. VU 72 menar att möjlighet bör finnas att frivilligt gå över från den kortare till den längre utbildningen.

Plutonsofficersförbundet hemställer att något beslut avseende den av ÖB föreslagna obligatoriska 15-månadersutbildningen inte fattas förrän man i samband med arbetet på en ny befälsordning tagit ställning till hela frågan om yrkesofficerarnas utnyttjande i krigsorganisationen. Som skäl härför framhålles att förbundet i olika sammanhang har fört fram frågan om yrkesofficerarnas utnyttjande i krigsorganisationen. Förbundet pekar på att man i den nu gällande befälsordningen utnyttjar stora delar av yrkesofficers-

Prop. 1975/76:199 25

personalen på mycket låga nivåer (gruppchefer och troppchefer) medan värn-pliklsbefälet avkrävs betydligt mer krävande insatser. Förbundet hänvisar till att man i det pågående befälsordningsarbetei också satt i fråga denna enligt förbundets mening orimliga ordning. Förbundet har i det sammanhanget framfört uppfattningen all alla yrkesofficerare oavsett försvarsgrenstillhörighet skall rekryteras och utbildas så att de i krigsorganisationen kan utnyttjas på lägst plutonchefsnivån. Enligt förbundets uppfattning kan de vakansproblem som finns framförallt inom armén lösas genom att yrkes-befälet ulnyltias på ell adekvat sätt i krigsorganisationen.

I fråga om reservofflcersutbildnlngen Inom armén anser VU 72 att den bör utformas som en 80 dagars lång utbildning vilken föregås av frivillig tjänstgöring och bygger på den av utredningen föreslagna kompanibefälsutbildningen. Utredningen anser att nuvarande möjlighet att genomföra reservofficersutbildning under sommarmånaderna bör finnas kvar. Värnpliktsverket tillstyrker det av ÖB framförda förslaget om en alternativ reservofficersutbildning inom armén. Resen

Vad gäller repetilionsutbildningen anser VU 72 att avgörande förändringar

inte bör ske förrän tillräckliga erfarenheter har vunnits av pågående försöksverksamhet. Utredningen bedömer emellertid att tidpunkten härför ännu inte är för handen. Utredningen anser att det däremot kan vara angeläget att redan nu överväga betingelserna för repetitionsutbildningen,

1 sitt yttrande över CM:s förslag avseende repetilionsutbildning och särskild övning avstyrker VU 72 CM:s förslag om alt en krigsförbandsövning skall kunna bytas ut mot en särskild övning. Däremot tillstyrker VU 72 CM:s förslag om att meniga bör kunna kallas in lill repetilionsutbildning under 25 dagar på hjälpfartyg. VU 72 tillstyrker också förslaget att radio-signalister oavsett tiänsigöringsplats bör ges 32 dagars krigsförbandsövning. Utredningen tillstyrker även övriga av CM framförda delförslag. Även ÖB ansluler sig till CM:s förslag, ÖB anser dock att förslaget om att förkorta krigsförbandsövningarna ytteriigare bör anstå i avvaktan på kommande utvärdering,

Värnpliktsverket anser det väsentligt att ÖB:s förslag beträffande ändring av bestämmelserna för värnpliktsutbildningen noggrant studeras vid eventuell omarbetning av nu gällande beslämmelser i värnpliktslagen och läggs till grund för ett bättre utnyttjande av tillgänglig tid för repetilionsutbildningen, Värnpliklsverkel understryker att nuvarande registreringssystem och redovisningsmetoder endast omfattar antalet tidigare tjänslgöringslill-fällefi. Värnpliktsverket pekar mot denna bakgrund på principiella och tekniska frågor som behöver lösas i samband med övergången lill det av ÖB föreslagna systemet. Dessa frågor mäste ytteriigare övervägas och analyseras. Vidare måste, framhåller värnpliktsverket,övergångsbestämmelser utformas.

Prop. 1975/76:199 26

Av ÖB angivna tidpunkter för genomförande av de olika förslagen biträds av värnpliktsverket. Vid beslut enligl ÖB:s förslag förbehåller sig verket emellertid att inkomma till regeringen med särskilt äskande av de resurser som krävs för att fullfölja beslutet enligt angiven tids- och verksamhetsplan.

1.5 Regeringsformens regler om normgivningsmakten

I 8 kap. RF anges ett antal ämnen där normgivningskompeiensen i första hand skall ligga hos riksdagen och utövas genom lagstiftning. De viktigaste av de bestämmelser som beskriver detta primära lagområde finns såviii gäller den offentliga rätten i 8 kap. 3 S- Bestämmelserna i 3 S innebär att till detta område skall räknas sådana föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Med "ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden" förstås sådana åtgärder från normgivarens sida som allmänt anses innebära inskränkningar i enskildas dittillsvarande handlingsfrihet, möjligheter alt förfoga över egendom elc. Till lagområdet skall enligt uttrycklig bestämmelse i 3 S andra stycket räknas bl. a. föreskriflersom begränsar någon av de fri- och rättigheter som anges i 2 kap. RF, bland dem rörelsefriheten. Under förarbetena lill RF har uttalats (prop, 1973:90 s, 242)attbl. a. värnplikt innebär begränsningar av rörelsefriheten. Beslämmelserna i 3 S har utformats på sådant sätt att även en föreskrift, som t. ex. i något hänseende begränsar omfattningen av ett redan föreliggande ingrepp i enskildas förhållanden och därför kan sägas gå i "berättigande" riktning, omfattas av kravei på lagform.

RF öppnar möjlighet för riksdagen att delegera en del av sin primärkompetens till regeringen. Delegerad normgivningskompetens får emellertid - med undantag varifrån här kan bortses - inle avse inskränkning i de medborgeriiga fri- och rättigheterna.

De delar av det primära lagområdet som inte kan öppnas för regeringen genom delegation utgör det obligatoriska lagområdet.

På grund av 8 kap, 13 S första stycket RF har regeringen behörighet alt utan särskilt bemyndigande i lag meddela föreskrifter om verkställighet av lag. Detta gäller även om lagen ligger inom det obligatoriska lagområdet och verkställighelsföreskrifterna således rör ett ämne som i princip inte får regleras annat än i lagform,

1.6 Förändringar i värnpliktsverkets organisation

Värnpliktsverket är centralt organ för inskrivning och personalredovisning inom försvarsmakten, I verkets uppgifter ingår bl. a. att leda andra inskrivnings- och personalredovisningsmyndigheters verksamhet, att efter samråd med berörda myndigheter ansvara för och meddela föreskrifter om tillhö-

Prop. 1975/76:199 27

righet, uttagning, fördelning och inkallelse av värnpliktiga, att i samråd med berörda myndigheter samordna personalprövning och bedömning av värnpliktiga, att samordna personalredovisningen inom försvarsmakten och ansvara för den centrala registreringen av försvarsmaktens personal, att föreslå ÖB och försvarsgrenscheferna sådana anvisningar om krigsplacering som har samband med personalredovisningen, att beslula i ärenden om befrielse från eller anstånd med värnpliktstjänstgöring samt att i övrigt biträda försvarsmaktens myndigheter i frågor om inskrivning och personalredovisning.

Verket är organiserat på ett huvudkontor i Solna och tre värnpliktskontor, nämligen Södra värnpliktskontoret i Kristianstad med Västra inskrivningscentralen i Säve, Östra värnplikiskontoret i Solna med Bergslagens inskrivningscentral i Karistad och Norra värnpliktskontorel i Östersund med Övre Norrlands inskrivningscentral i Boden. Huvudkontoret består av en väm-pliktssekiion, en administrativ sektion och ett datakontor.

Grundläggande bestämmelser för inskrivningen och värnpliktstjänslgö-ningen är samlade i värnpliktslagen.

1 7 S värnpliktslagen ges bestämmelser om värnpliktigs tillhörighet. Värnpliktsverkets roll som centralt organ för inskrivningen och personalredovisningen slås fast i 8 S. I 9 och 10 SS har tagits in bestämmelser om inskrivningsväsendets regionala organisation. I 29 S finns bestämmelser om handläggningen av vissa enskilda värnpliktsärenden. Bl, a, föreskrivs alt ansökningar om befrielse eller anstånd med värnpliktstiänstgöring inte får avslås av truppregislreringsmyndighelerna, dvs, chefen för värnpliklsverkel samt cheferna för värnpliktskontoren, inskrivningscentralerna och den avdelning inom marinstaben där register ingår. Anser sig en truppregistreringsmyndighet inte kunna bifalla en ansökan, skall myndigheten med eget yttrande överlämna handlingarna till värnpliktsverket, som beslutar i ärendet.

I prop. 1975/76:143 har föreslagits vissa förändringar av värnpliktsverkels organisation. Förslagen innebär bl, a, att inskrivningscenlralerna omvandlas lill värnpliktskontor, att antalet inskrivningsområden utökas från tre till sex, att områdena fär samma gränser som militärområdena och att enskilda värnpliktsärenden skall kunna prövas av de regionala enheterna i större utsträckning än f n,

1.7 Föredraganden

1.7.1 Ändrade utbildningstider

Nu gällande system för utbildning av värnpliktiga går tillbaka på riksdagens beslut år 1966 (prop. 1966:106, 2 LU 1966:48, rskr 1966:271).

De värnpliktigas utbildning omfattar enligt värnpliktslagen (1941:967, omtryckt 1969:378, ändrad senast 1975:555) grundutbildning och repetitions-

Prop. 1975/76:199 28

utbildning. Med utgångspunkt i att behovet av utbildningstid för olika befattningar i krigsorganisationen växlar är de värnpliktigas grundutbildning differentierad inom och mellan försvarsgrenarna. De värnpliktiga indelas efter utbildningsbehov i olika kalegorier. Befälsuttagna värnpliktiga indelas i grupp-, plutons- eller kompanibefäl. Värnpliktiga som har uttagils för grundutbildning till befattning för menig fördelas på någon av kategorierna G, F och E eller placeras i handräckningstiänst. Av de meniga har G-värn-pliktiga den kortaste och E-värnpliktiga den längsta grundutbildningstiden. Uttagning till militär befattning för kompanibefäl får inte ske utan den värnpliktiges medgivande.

I syfte att åsladkomma ekonomiska besparingar beslöt regeringen alt fr. o. m, utbildningsåret 1972/73 på försök förkorta de grundulbildningsiider som gällerenligt det år 1966 införda utbildningssystemet. Försöken omfattar främst utbildningen vid armén och kustartilleriet. Försöken innebär, såvitt nu är av intresse, att grundutbildningstiden för pluionsbefälsultagna inom armén har förkortals från 15 lill 13 1/2 månader för vissa värnpliktiga vid pansartrupperna, ingenjörtrupperna och signaltrupperna och från 15 lill 12 månader för övriga värnpliktiga. För övriga kategorier vid armén innebär försöken en minskning med en månad för gruppbefäl och värnpliktiga E, med 2 1/2 månader för värnpliktiga F och med en månad för värnpliktiga G. För flygvapnets värnpliktiga innebär försöken en minskning med i genomsnitt ca en månad.

Också i fråga om repetitionsulbildningen har på försök gjorts vissa modifieringar i 1966 års syslem. Försöksverksamheten innebär bl, a, alt ell antal krigsförband inom armén och ftygvapnet genomför förkortade krigsförbandsövningar.

Mot bakgrund av de hittills vunna erfarenhelerna har överbefälhavaren (ÖB) lagt fram förslag i vissa utbildningsfrågor, nämligen grundutbildningens längd, reservofficersutbildningen och repetilionsutbildningen. Chefen för marinen (CM) har föreslagit ändringar i fråga om repetitionsulbildningen vid flottan och 1972 års värnpliklsutredning (VU 72) har redovisat möjligheter all förkorta utbildningstiden för värnpliktiga i vissa befattningar,

ÖB framhåller inledningsvis alt erfarenheterna av den förkortade grundutbildningen är ofullständiga. Huvuddelen av de värnpliktiga som har genomgått den förkortade grundutbildningen har således ännu inte genomfört någon krigsförbandsövning, ÖB finner all de prövade utbildningstiderna inte kan förkortas ytteriigare om nuvarande utbildningsmål skall kunna nås. Enligt ÖB har i stället den reducering av grundutbildningstiden som har tillämpats i försöken i vissa fall blivit alltför stor. ÖB framhåller att förkortningen har medfört särskill slora problem vid fiygvapnei. Enligl ÖB visar försöksresultaten alt de prövade utbildningstiderna generellt skulle behöva utökas med två eller tre veckor beroende på kategorilillhörighet för all de allvarligaste bristerna skall kunna undanröjas. Med hänsyn till den ekonomiska situationen, befälslägel och utbildningsbetingelserna stan-

Prop. 1975/76:199 29

nar dock ÖB vid att föreslå en ökning av utbildningstiden med en vecka för gruppbefälsuttagna värnpliktiga och värnpliktiga i kategorierna E, F och G vid armén samt med två veckor för vissa kategorier gruppbefäls- och E-ultagna värnpliktiga vid flygvapnet.

Ett särskilt problem utgör enligt överbefälhavaren bristen på pluton- och kompanichefer i arméns krigsorganisation, ÖB konstateraratt rekryteringen av värnpliktigt befäl med plutonchefskompelens, dvs. kompanibefäl, snabbt har försämrats vid arméns förband och all bristen på befäl som har utbildats till krigsplutonchefer i dag uppgår till ca 20 96. Utbildningen till kompanibefäl inom armén sker försöksvis enligt två utbildningsvägar. Huvuddelen genomgår pluionsbefälsutbildning under tolv månader. Därefter följer en tre månader lång utbildning i kadettskola. Inom pansar-, signal- och ingenjörtrupperna finns för vissa befallningar en utbildningsgång som omfattar pluionsbefälsutbildning under 13 1/2 månader och en delad kadettskola om sammanlagt tre månader, Enligl ÖB är erfarenheterna av försöken inte entydiga. Målet för plulonsbefälsutbildningen, dvs, att la fram befäl som kan placeras i befattning för ställföreträdande plutonchef eller motsvarande befattning, kan i huvudsak nås inom tolv månader. Om behövlig rekrytering lill kadettskolorna hade kunnat åstadkommas inom försökssys-lemet, hade ekonomiska och praktiska skäl talat för en fortsatt begränsning av utbildningstiden. Enligt ÖB visar erfarenheterna emellertid att del är nödvändigl alt göra plutonchefsulbildningen obligatorisk för arméns del,

ÖB:s förslag innebär att en obligalorisk kompanibefälsulbildning på 15 månader anordnas inom armén för sådana värnpliktiga som skall placeras som plutonchefer och ställföreträdande plutonchefer (motsvarande). Samtliga dessa föreslås bli uttagna lill kompanibefäl. Utbildningen skall enligt förslaget anordnas i stort sett som hittills under de tolv första månaderna. Den sisla delen av utbildningen föreslås äga rum i skolor som anordnas truppslags-, militärområdes- eller förbandsvis. För de plutonsbefälsvärnplikliga som inle är avsedda som ställföreträdande plutonchefer skall enligl ÖB:s förslag utbildningen omfatta tolv månader. Möjlighet skall dock finnas för dem som bedöms lämpliga all frivilligt gå över till den längre utbildningen, Enligl ÖB:s preliminära bedömning bör 15-månadersutbildningen dimensioneras för 2 000 värnpliktiga och 12-månadersulbildningen för I 700 värnpliktiga. Den nya utbildningen bör starta utbildningsåret 1978/79. Enligl förslaget bör lika stor ulbildningspremie utbetalas efter fullgjord obligatorisk kompanibefälsulbildning som efter frivillig sådan,

I fråga om reservotjicersutbildningen föreslår ÖB alt en alternativ utbildningsgång vid sidan av den nuvarande införs vid armén fr, o, m, utbildningsåret 1977/78. Förslaget innebär att de som följer den alternativa utbildningsgången skall genomföra reservofficersutbildningen i direkt anslutning till den föreslagna utbildningsgången för kompanibefälsvärnpliktiga. ÖB menar att denna alternativa utbildningsgång skulle kunna öka rekryteringen avsevärt. Vidare lämnas förslag om utbildningspremierna och

Prop. 1975/76:199 30

tiänslgöringens meritvärde.

När del gäller repetilionsutbildningen utlalar ÖB att erfarenheterna av pågående försök med modifierad repetilionsutbildning kommer att redovisas senare. Enligt ÖB bör nuvarande metod att ange repelitionsuibildningslider omprövas i samband med omarbetning av värnpliktslagen så all hela antalet tiänslgöringsdagar kan utnyttjas, ÖB föreslår all antalet krigsförbandsövningar och särskilda övningar ökas. Förslaget innefattar också en ökning av det högsta antal dagar som lår tas ut vid varje övningstillfälle,

I sill förslag om repetitionsulbildningen för CM fram krav på alt försvarsgrenschef skall ges möjlighet alt byla ut en krigsförbandsövning mot en särskild övning, CM vill vidare all försvarsgrenschef skall ha räll alt förkorta en krigsförbandsövning med mer än de två dagar som nuvarande bestämmelser medger, CM föreslår också att han skall lå kalla in alla värnpliktiga, såväl befäl som meniga, till krigsförbandsövning under 32 dagar på vissa stamstridsfartyg och under 25 dagar på vissa hjälpfartyg, CM för vidare fram förslag om att meniga och gruppbefäl i slabs-, sambands- och navigeringstjänst vid lednings-, bas- och underhållsförband skall kunna åläggas att fullgöra särskild övning, CM föreslår också att den föreskrift som begränsar hans rätt all kalla in värnpliktiga i plutonsbefälsbefattningar till särskild övning las bort. Förslaget innehåller slutligen yrkande om utsträckt möjlighet för CM att inkalla värnpliktiga i kvalificerade befallningar på stamstridsfartyg och i befattningar som radioslgnalist till krigsförbandsövningar under 32 dagar,

VU 72 har undersökt möjlighelerna alt utöver den utbildningsförkortning som f n, tillämpas ytterligare förkorta utbildningen för värnpliktiga i vissa befattningar inom samtliga försvarsgrenar och därvid funnit det möjligt att förkorta grundutbildningen förvissa värnpliktiga inom flottan och flygvapnet.

Med undantag av VU 72 lämnar remissinstanserna i huvudsak de framförda förslagen utan erinran.

VU 72 anser att avgörande förändringar av grund- och repetilionsutbildningen inte bör vidlas förrän lillräckliga erfarenheter har vunnits om hur värnpliktiga som har genomgått den förkortade grundutbildningen förmår fylla sina uppgifter i krigsorganisationen. VU 72 tillstyrker dock i huvudsak CVLs förslag. VU 72 vitsordar också behovet av förändringar i fråga om grundutbildningen av värnpliktiga i befattningar för plutons- och kompanibefäl vid armén men föreslåren annan lösning än den ÖB har förordat. Enligt VU 72 bör utbildningen för flertalet av de plutonbefälsuttagna omfalta 15 månader. För återstoden föreslås att nuvarande utbildning på tolv månader behålls, Kompanibefälsutbildningen bör liksom hittills vara frivillig. Den bör omfalla tre månader och förläggas i direkt anslutning till plulonsbefälsutbildningen eller som nu under en följande sommarperiod.

Jag vill i försia hand erinra om all försöken med förkortad grundutbildning har pågått under en relativt kort tid. Som också ÖB framhåller är de erfarenheter som hittills har vunnits ofullständiga. Jag anser i likhet med

Prop. 1975/76:199 31

VU 72 all det är nödvändigt att få en uppfattning om hur värnpliktiga som har gått igenom den förkortade grundutbildningen kan fylla sin uppgift i krigsorganisationen innan slutlig slällning tas till hur grundutbildningen skall utformas i framtiden.

Ett ytterligare skäl för att vänta med beslut i denna del av ÖB:s förslag är att 1974 års försvarsutredning kan komma att redovisa förslag som påverkar värnpliktsulbildningen. Jag är mot den bakgrunden beredd att nu förorda endast mindre ändringar av de nuvarande grundutbildningstiderna,

I likhet med ÖB finner jag all antalet värnpliktiga som inom armén genomgår grundutbildning till befattningar för kompanibefäl är för lågt.

Som jag har nämnt i del föregående är utbildningen till kompanibefäl frivillig. Det har visat sig att antalet värnpliktiga som väljer denna utbildning och därigenom lår plutonchefskompelens är otillräckligt. Jag har mol den bakgrunden kommit fram lill att andra vägar än de nuvarande måsle sökas för att förbättra rekryteringen av kompanibefäl och därmed minska brislen på befäl som har utbildats till plutonchefer i krigsförbanden.

För min del harjag till en bötian tagit fasta på vad Plutonsofficersförbundet haranfört om utnyttjandet av yrkesbefälet inom krigsorganisationen. Enligt min mening bör det yrkesbefäl inom armén som f n. tiänstgör i krigsorganisationen på grupp- och troppchefsnivån i ökad omfattning krigsplaceras som plutonchefer. Sådan placering kan behöva föregås av viss kompletterande utbildning. Att ändra tiänsteslällningen för det yrkesbefäl som krigsplaceras i befallningar för plutonchef bör anstå tills pågående arbete för att skapa en ny befälsordning har slutförts.

Jag räknar emellertid inte med alt ett utnyttjande av yrkesbefälet som plutonchefer i krigsorganisationen kommer alt fylla bristen på sådana mer än lill en del. Behovei måste liksom i dag i huvudsak tillgodoses genom värnpliktiga som direktutbildas för uppgiften. Dessa värnpliktiga bör liksom f n. genomgå kompanibefälsulbildning. Till utbildningen bör i första hand tas ut sådana som frivilligt anmäler sig till utbildningen i samband med inskrivningsförrättningen, Uitagningen måste givetvis föregås av en prövning av att vederbörande har möjlighel all tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen bör liksom nu omfalla 15 månader. Som ÖB har föreslagit bör möjlighet finnas för plutonsbefälsvärnplikliga all under utbildningens gång frivilligt gå över lill kompanibefälsutbildningen.

Erfarenheterna visar emellertid att det på frivillig väg inte går all rekrytera ett tillräckligt antal värnpliktiga lill kompanibefälsutbildningen. Jag vill därför inte motsätta mig att ett visst antal värnpliktiga inom armén tas ut till denna utbildning utan eget medgivande. Antalet får fastställas åriigen av regeringen på grundval av underlag som chefen för armén lämnar. Som värnpliktsverket har framhållit är del svårt alt på grundval av den prövning som sker vid inskrivningsförrättningen med säkerhet avgöra vem som lämpar sig för kompanibefälsulbildning. Jag räknar därför med att en del av dem som har genomgått denna utbildning kan komma att krigsplaceras

Prop. 1975/76:199 32

i befattningar på lägre nivå än plulonchefsnivån.

1 fråga om plulonsbefälsutbildningen förordar jag ingen annan ändring än alt nuvarande försök med en 13 1/2 månaders utbildning vid pansar-, ingenjör- och signallrupperna upphör.

ÖB har föreslagit alt lika slor utbildningspremie skall utgå efter fullgjord obligatorisk kompanibefälsulbildning som efter motsvarande frivilligt genomförd utbildning. Som jag anförde i prop, 1975:37 s, 68 lår premier anses som ett främmande inslag i ett ersättningssystem för obligatorisk utbildning. Jag har emellertid kommii fram till den uppfattningen att det är motiverat alt göra ett avsteg från denna princip beträffande den obligatoriska kompanibefälsutbildningen. Vid motsvarande utbildning vid övriga försvarsgrenar utgår premier. Jag anser därför av rättviseskäl att en premie om 5 000kr, bör utgå efter avslutad godkänd obligatorisk kompanibefälsulbildning.

Den obligatoriska utbildningen av värnpliktiga lill kompanibefäl bör inledas ulbildningsårel 1978/79,

VU 72 har som jag har nämnt förut pekat på möjligheten alt minska grundutbildningstiden för värnpliktiga i vissa befallningar inom flottan och flygvapnet. Enligt min mening bör dessa möjligheler till besparingar las lill vara. Jag avser all föreslå regeringen att uppdra åt resp, försvarsgrenschef all inkomma med utarbetade förslag härom,

I fråga om reservofficersutbildningen anser jag att den av ÖB föreslagna metoden att öka rekryteringen till reservofficersutbildningen bör prövas. Jag förordar därför all den föreslagna alternativa reservofficersutbildningen införs inom armén fr, o, m, utbildningsåret 1977/78, Delta innebäratt denna utbildning intill dess den obligatoriska kompanibefälsutbildningen har genomförts för en utbildningsomgång kommer all ske i direkt anslutning till den nuvarande kadeltskoleutbildningen. Parallellt bör del som ÖB har föreslagit vara möjligt all genomgå reservofficersulbildning under sommarmånaderna.

Som ÖB har framhållil kan man räkna med alt den alternativa reservofficersutbildningen kommer att öka rekryteringen till denna utbildning. Av detta skäl och med hänsyn till pågående arbete för alt skapa en ny befälsordning anser jag det inte vara befogat att som Reservofficerarnas centralorganisation har begärt tillsätta en utredning för att se över hur rekryteringen skall kunna förbättras,

1 prop, 1975/76:134 om förmåner för värnpliktiga m, m, harjag behandlat frågan om premier vid reservofficersutbildningen. Jag föreslog därvid att del nya dagersättningssyslemet skall tillämpas även för den som genomgår reservofficersutbildning. Jag räknade vidare med oförändrade premier för den som genomgår reservofficersutbildning inom armén. Jag framhöll att dessa förmåner sammanlagt innebär en kraftigt förbättrad ersättning och en hög ersättningsnivå. Jag är inte nu beredd all förorda ytterligare förbättringar av förmånerna vid reservofficersutbildningen.

Prop. 1975/76:199 33

ÖB har tagit upp frågan om reservofficersutbildningens meritvärde. Den kan delas in i dds frågan om meritvärde för fortsatt civil utbildning, dels frågan om meritvärde för civil anställning. I prop. 1975:9 om reformering av högskoleutbildningen behandlades (s. 477) arbetslivserfarenhet som urvalsgmnd för högskoleutbildning. Beträffande arbetslivserfarenhet förvärvad vid sidan av hel- eller deltidsanställning framhölls fackligt och ideellt föreningsarbete, ungdomsledarskap m. m, som värdefulla erfarenheter. Del framhölls vidare att sådana erfarenheter såvitt möjligt borde tillgodoräknas inom ramen för meritvärderingen av arbetslivserfarenhet. Den närmare utformningen av regler för att tillgodoräkna arbetslivserfarenhet behandlas f n, inom ramen för det arbete som pågår med att genomföra högskolereformen. Genom beslut den 1 februari 1974 uppdrog Kungl, Maj:t åt ÖB att i samråd med värnpliktsverket och arbetsmarknadsstyrelsen vid förband och skolor inom försvarsmakten fr, o, m, budgetåret 1974/75 föranstalta om en redovisning av värnpliktstjänstgöringens och viss annan tjänstgörings civila meritvärde i form av tjänstgöringsintyg. Därvid skulle bl. a. gälla att intyg eller vitsord med utbildningsbeskrivning på begäran skulle utfärdas även till den som frivilligt hade genomgått utbildning till reservofficer eller värnpliktig officer(motsvarande). En redovisning av uppdraget kan förväntas senast den 1 maj 1976.

1 fråga om repetilionsutbildningen föreligger inte någon utvärdering eller redovisning av erfarenheterna från försöken med modifierad repetitionsutbildning. Enligt min mening är ett sådant underiag en första förutsättning för alt det skall vara möjligt att ta ställning till frågan huruvida antalet övningstillfällen och övningstider enligt nu gällande bestämmelser är lämpligt avvägt. Jag vill därför inte nu förorda den ändring i värnpliktslagen som ÖB har föreslagit. Inte heller är jag mot den bakgrunden beredd att biträda CM:s förslag om att försvarsgrenschef skall ges möjlighet att byta ut en särskild övning mot en krigsförbandsövning eller alt försvarsgrenschef skall fä förkorta en krigsförbandsövning med mer än två dagar. Jag vill i detta sammanhang erinra om att det vid armén enligt chefens för armén bestämmande finns möjlighel att genomföra krigsförbandsövning med del av förband under begränsad tid. Jag avser att föreslå regeringen att CM ges samma möjlighet. Härigenom anser jag alt CM:s syfte med ändringsförslagen blir tillgodosett. Denna möjlighet bedömer jag också tillgodose CM:s önskemål om att kunna genomföra utökad repetitionsulbildning av meniga och gruppbefäl i stabs-, sambands- och navigeringstjänst vid lednings-, bas- och underhållsförband inom flottan.

Som jag tidigare har nämnt har såväl ÖB som VU 72 tillstyrkt CM:s övriga förslag lill modifieringar. För egen del är jag beredd att biträda förslagen enligt följande. Nuvarande begränsning att högsl en tredjedel av meniga som är krigsplacerade i kvalificerade befattningar ombord på stamstridsfartyg enligt CM:s bestämmande i vissa fall får åläggas att göra krigsförbandsövning högst 32 dagar bör las bort. CM bör således lå möjlighet

Prop. 1975/76:199 34

att utsträcka tiden för en krigsförbandsövning till högst 32 dagar för hela denna kategori. Jag är vidare beredd alt biträda CM:s önskemål om all få kalla in önskat antal värnpliktiga ur flottan i plutonsbefälsbefattningar till särskilda övningar utan regeringens åriiga medgivande. Jag är också beredd att biträda förslaget om alt möjlighet ges att i vissa fall kalla in kompletta krigsbesättningar till krigsförbandsövning på stamstridsfartyg under 32 dagar och på hjälpfartyg under 25 dagar. Detta bör emellertid endast få ske i vissa särskilt angivna fall. Nuvarande bestämmelser bör också som CM föreslår ändras så att värnpliktig i befallning som radioslgnalist får åläggas att genomgå 32 dagars krigsförbandsövning oavsett tiänsigöringsplats.

Jag räknar med att kostnaderna för samtliga förändringar som jag har förordat i det föregående kan bestridas inom fastställda kostnadsramar.

1,7.2 Förjåttningsändringar

1 6 S värnpliktslagen föreskrivs att uttagning för utbildning till militär befattning för kompanibefäl inte lar ske utan den värnpliktiges medgivande. Jag har under 1,7.1 förordai att sådan uttagning av värnpliktiga inom armén i viss utsträckning skall kunna ske mot den värnpliktiges önskan. Lagrummet bör därför ges den lydelsen att uttagning för utbildning lill militär befattning för kompanibefäl vid marinen och flygvapnet inle lar ske utan den värnpliktiges medgivande.

Som framgår av vad jag tidigare har anfört skall enligt 8 kap. 3 S RF föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, meddelas i lag. Föreskrifter om värnplikt - vilka medför inskränkningar i den medborgeriiga rörelsefriheten - hör till denna kategori. Möjlighel alt meddela sådana föreskrifier kan inle öppnas för regeringen genom delegation.

Som jag tidigare har redogjort för flnns föreskrifter om värnpliktigas och vapenfria tiänslepliktigas utbildningstider i värnpliktslagen resp, lagen om vapenfri ijänst. Föreskrifterna har utformats så att maximi- och minimitider har angetts men bestämts på ett sådant sätt att spelrummet mellan kortaste och längsta tid är relativt stort. Den närmare bestämningen av tjänstgöringstiderna harskett genom föreskriflersom har meddelats av Kungl. Maj:t, Frågan blir då om dessa föreskrifter täcks av de i lag angivna utbildningstiderna på ett sådant säll att de kan anses vara endast verkställighetsföreskrifter till lagen. Beträffande denna fråga vill jag erinra om vad chefen för justiliedepartemeniel anförde i propositionen angående grundlagsreformen (prop, 1973:90 s. 211). Han ansåg att del i viss ulslräckning lorde vara ofrånkomligt att tillåta att regeringen med stöd av sin behörighet att besluta verkslällighelsföreskrifter även i materiellt hänseende "fyller ul" en lag, även om lagen i och för sig skulle befinna sig inom det obligatoriska

Prop. 1975/76:199 35

lagområdet. Han tillade emellertid att en förutsättning härför måste vara att den lagbestämmelse som skall kompletteras är så detaljerad att regleringen inte tillförs något väsentligt nytt genom den av regeringen beslutade föreskriften. Mot bakgrund av delta uttalande i grundlagsärendel anser jag att de i värnpliktslagen och lagen om vapenfri tiänst angivna utbildningstiderna måste preciseras mera än vad som är fallet nu.

Delta bör kunna ske så att de föreskrifter om utbildningstidernas längd som Kungl, Maj:l har meddelat förs över till värnpliktslagen resp, lagen om vapenfri tjänst i den ulsträckning som behövs. Enligt min mening bör det vara tillräckligt alt liksom hittills ange maximi- och minimitider men göra spelrummen däremellan avsevärt mindre än vad som är fallet nu. Den exakta bestämningen av utbildningens längd flr däremot liksom hittills ske genom verkställighetsföreskrifter till lagen,

I enlighet med vad jag nu har förordat bör till 27 S 1 mom. värnpliktslagen föras över vissa av de föreskrifter om utbildningstid som i dag finns i de av Kungl, Maj:l den 29 juni 1973 meddelade provisoriska bestämmelserna om värnpliktsutbildningen (ändrade senast 1974-09-13) och i kungörelsen (1971:355) om bistånds- och katastrofutbildning (ändrad senast 1973:511), Vid ändringen av momentet bör hänsyn tas till de ändringar av utbildningen som jag har förordat under 1.7.1 och lill den omläggning av medicinal-personalens grundutbildning som beslutades vid riksmötet 1975/76 (prop, 1975:74, FöU 1975/76:13, rskr 1975/76:54). De i 27 S 1 mom, A nya begreppen menig kategori G, F och E saml menig i handräckningstjänst bör anges redan i 6 S värnpliktslagen. Till denna paragraf bör därför föras över föreskriften i de provisoriska beslämmelserna om att värnpliktig som är uttagen till befattning för menig skall fördelas på någon av kategori G, F och E eller placeras i handräckningstjänst.

Bestämmelsen om tjänstgöringstidens längd i 5 S lagen om vapenfri tjänst bör preciseras sä att den anger alt vapenfri tiänslepliktig är skyldig att för sin utbildning tiänstgöra minst 395 och högsl 420 dagar. Härvid har beaktats alt utbildningstiden för värnpliktig medicinalpersonal har avkortats genom den nyss nämnda omläggningen av medicinalpersonalens grundutbildning. Förkortningen bör nämligen också komma de vapenfria tiänstepliktiga som har uttagits till tiänst för läkare eller tandläkare tillgodo på del sätiet att deras tiänstgöringstid blir lika lång som för andra vapenfria tiänstepliktiga, dvs. f n. 420 dagar.

I prop. 1975/76:143 har föreslagits vjssa förändringar av värnpliktsverkets organisation. Ett genomförande av omorganisationen kräver, somjag angav i nämnda proposition, ändringar i värnpliktslagen,

1 7S värnpliktslagen föreskrivs all värnpliktig tillhör försvarsgren, militärområde och i förekommande fall förband enligl föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. 1 syfte att fa en rationellare personalredovisning har föreslagits att föreskriften utformas så att värnpliktig ges tillhörighet till militärområde, fiottan eller kustartil-

Prop. 1975/76:199 36

leriet. Jag förordar att 7 S ändras i enlighet härmed. Ändringen medför en konsekvensändring i 12 S,

1 8 S anges att värnpliktsverket är centralt organ för inskrivning och personalredovisning inom försvarsmakten. Som jag angav i prop. 1975/76:143 (s. 22) bör värnpliktsverket vara en under regeringen direkt lydande förvaltningsmyndighet för inskrivning och personalredovisning. Jag anser att detta klarare än nu bör framgå av lagtexten och förordar därför att i 8 S orden "centralt organ" byts ut mot "central förvaltningsmyndighet".

Enligt prop. 1975/76:143(s. 23)skall nuvarande inskrivningsceniraler omvandlas till värnplikiskontor Benämningen "inskrivningscentral" bör därför utgå i 9S och bytas ut mot "värnpliktskontor" i 16 S. Samtidigt förordar jag vissa redaktionella ändringar i 9 S-

nos tredje slycket föreskrivs alt inskrivningschefen skall vara ordförande i inskrivningsnämnd. Finns mer än en nämnd skall värnpliklsverkel utse en militär tjänsteman att vara ordförande i nämnd där inskrivningschefen inle ingår. 1 den ändrade organisationen är meningen att inskrivningschefen skall vara ordförande i varje inskrivningsnämnd. 10 S har ändrats i enlighet härmed,

1 prop, 1975/76:143 (s, 23) föreslås att handläggningen av enskilda värnpliktsärenden i ökad utsträckning bör ske vid truppregistreringsmyndighe-terna, dvs. chefen för värnpliktsverket samt cheferna för värnpliktskontoren och den avdelning inom marinstaben där register förs. Enligt 29 S får truppregistreringsmyndighet bifalla men inte avslå en ansökan om befrielse eller anstånd med värnpliktstjänstgöring, öm truppregistreringsmyndigheten inte anser sig kunna bifalla aasökningen, skall myndigheten överiämna handlingarna till värnpliktsverket som beslutar i ärendet. 29 S bör ändras så att chefen för värnpliktsverket eller, i den utsträckning som denne bestämmer, annan truppregistreringsmyndighet får rätt att i sin helhet pröva ärenden av det här slaget.

De föreslagna lagändringarna bör såvitt gäller 7-10, 12, 16 och 29 SS värnpliktslagen träda i kraft den 1 juli 1976 och i övrigt den 1 juni 1976, De äldre bestämmelserna om utbildningstid böralkjämt gälla för värnpliktig eller vapenfri tjänstepliktig som har påbörjat utbildning till befattning för apotekare, läkare, läkarassisient, tandläkare eller veterinär före den 1 juni 1976, För värnpliktig skall dock grundutbildningen anses vara fullgjord när han har genomgått fackkursen och tjänstgjort minst 225 dagar eller, i fråga om utbildning till läkarassisient eller veterinär, minsl 255 dagar. De äldre bestämmelserna bör också gälla för grundutbildning till militär befattning för plutonsbefäl t. o. m. utbildningsåret 1977/78.

Prop. 1975/76:199 37

2 Statsbidrag till kommuner för vissa civilförsvarskostnader

2.1 Inledning

1 prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 54 och 309) har regeringen föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen alt medge att statsbidrag utgår för anskaffning av skyddsrum m. m. inom en kostnadsram av 75,5 milj. kr. Därvid har medel beräknats för bl. a. statsbidrag till kommunerna för att anordna vissa allmänna skyddsrum m. m. Vid beräkningen har utgångspunkten varit att statsbidrag skall utgå för kostnadens hela belopp i stället för som nu med två tredjedelar. 1 nämnda prop. (s. 54) harjag närmare utvecklat mina synpunkter på frågan. Jag anförde där all kommunernas medverkan och skyldighet att bygga allmänna civilförsvarsanläggningar har sin grund i att civilförsvaret alltsedan lillkomslen på 1940-talet har en kommunal förankring. Det bör alltjämt vara en kommunal uppgift att svara för att anordningarna uppförs och förvaltas. Med hänsyn till den betydelse som anordningarna har för totalförsvaret bör emellertid kostnaderna för att uppföra anläggningarna i första hand ses som en försvarsutgift. Jag framhöll därvid att jag avsåg att i annal sammanhang föreslå sådan ändring i civilförsvarslagen (1960:74, omtryckt 1975:712) att statsbidrag till kommunerna utgår för hela kostnaden. Jag anhåller nu att få ta upp denna fråga.

2.2 Gällande bestämmelser

Genom lagen (1975:533) om ändring i civilförsvarslagen (1960:74) infördes ett nytt system för byggande och finansiering av skyddsrum. Enligl övergångsbestämmelserna skall bl.a, föreskrifterna i 40 S 1 och 2 mom, samt 42-43 SS tillämpas i den äldre lydelsen för tid till och med utgången av juni 1979. Enligt 40 S 1 mom. b) i den äldre lydelsen åligger det kommun bl.a, att i enlighel med gällande organisationsplan inrätta och utrusta allmänna skyddsrum samt vidta andra byggnadsanordningar och reservanordningar som är avsedda uteslutande lor brandförsvarets försönning med vallen. Med allmänna skyddsrum menas dels skyddsrum som är avsedda att tillgodose tiänstgörande civilförsvarspersonals behov av skydd under krig, dels skyddsrum för befolkningen i orten, befolkningsskyddsrum, avsedda att bereda skydd ål vatie skyddsbehövande utan någon begränsning till personkretsen.

För de kostnader som kommun får vidkännas för inrättande och utrustande av allmänna skyddsrum m, m. har kommunen enligt 42 S i den äldre lydelsen rätt till statsbidrag med två tredjedelar av kostnaderna, i den mån de kan anses skäliga. Däremot utgår inle statsbidrag för kommuns kostnader för vård och underhåll av skyddsrum och övriga anordningar. Innan statsbidragen bestäms skall från anskaffningskostnaden dras värdet av fredsanvändningen. Innan medel finns tillgängliga för beräknat statsbidrag är kommun inle skyldig all vidta statsbidragsberättigad åtgärd.

Prop. 1975/76:199 38

Öm särskilda omständigheter föranleder det äger regeringen enligt 43 S medge att statsbidrag utgår med högre belopp.

Enligt 40 S 1 mom. b) civilförsvarslagen i den nya lydelsen skall kommuns skyldighet att anordna allmänna skyddsrum avse ledningscentraler och andra skyddade uppehållsplatser för del allmänna civilförsvaret. Enligt 42 S i den nya lydelsen äger kommun lå statsbidrag med två tredjedelar av kostnaden härför.

2.3 Föredraganden

Som framgår av vad jag lidigare har anfört har i budgetpropositionen (prop, 1975/76:100, bil. 6 s. 54 och 309) föreslagits all staten skall ersätta kommunerna hela kostnaden för att inrätta och utrusta vissa allmänna skyddsrum m. m. Föreskrifter om detta bör tas in i en särskild lag i avvaktan på senare förslag till ytteriigare ändringar av 42 och 43 SS civilförsvarslagen (1960:74) i samband med all det nya systemet för byggande och finansiering av skyddsrum i sin helhet börjar tillämpas den 1 juli 1979, 1 enlighet härmed har inom försvarsdepartementet upprättats ett förslag till en sådan lag,

Enligl lagförslaget får kommunerna till och med utgången av juni 1979 utan hinder av vad som föreskrivs i 42 S civilförsvarslagen bidrag av statsmedel för hela kostnaden för att uppföra ledningscentraler, observationsplatser, skyddsrum för framskjutna enheter och branddammar för civilförsvaret i den mån kostnaden är skälig. För allmänna skyddsrum som är avsedda för att bereda skydd åt befolkningen, s. k. befolkningsskyddsrum, skall nuvarande bestämmelser om statsbidrag med två tredjedelar av kostnaden alUjämt gälla.

Den nya lagen bör träda i kraft en vecka efter del att den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. Den bör tillämpas även på ansökningar om statsbidrag som har ingivits för prövning men inte har slutligt avgjorts före lagens ikraftträdande.

3 Upprättade lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom försvarsdepartementet upprättats förslag lill

1. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),

2. lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tiänst,

3. lag med provisoriska bestämmelser om statsbidrag till kommuner för vissa civilförsvarskostnader.

Prop. 1975/76:199 39

4 Hemställan

Jag hemställer att regeringen

dels föreslår riksdagen att antaga förslagen till

1. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),

2. lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tiänst,

3. lag med provisoriska bestämmelser om statsbidrag till kommuner för vissa civilförsvarskostnader,

dels bereder riksdagen lillfälle att avge yttrande över vad jag har anfört om värnpliktsulbildningen utöver vad som framgår av förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen,

5 Beslut

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram och att lämna riksdagen tillfälle alt avge yttrande i de hänseenden som anges i föredragandens hemställan.