Prop. 1975/76: 193
Regeringens proposition
1975/76: 193
om skatteplikt för utbildningsbidrag för doktorander, m. m.;
beslutad den 25 mars 1976.
Regeringen föreslår riksdagen alt antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regenngsprotokoll.
På regeringens vägnar
OLOF PALME
G. E. STRÄNG
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att utbildningsbidrag för doktorander saml vissa andra studiebidrag skall bli skattepliktiga. Propositionen innehåller också förslag om att skatteintäkterna härav i sin helhet skall tillgodoföras statsverket. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1976. Vidare föreslås ändnngar av närmast teknisk natur i fråga om familjeföretagens lättnader vid kapitalbeskattningen.
I Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 193
Prop. 1975/76:193 2
1 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrives all punkt 12 av anvisningarna till 32 5 kommunalskaltelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anvisningar
till 32 S
12,' Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring ulgör skattepliktig intäkt av ijänst om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till ijänsi och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomsl uppgår lill 4 500 kronor eller högre belopp för år. Till inläkt av tiänst hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått annorledes än på grund av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtiänsigöring.
Föräldrapenning och vårdbidrag enligl lagen om allmän försäkring utgöra skattepliktig intäkt av yänsl.
Timstudiestöd, inkomstbidrag Timstudiestöd, inkomslbidrag
och vuxensludiebidrag enligt ;>tu- och
vuxenstudiebidrag enligl slu
diestödslagen (1973:349) räknas som diestödslagen (1973:349), inbild-
skatlepliktig intäkt av tiänst. ningsbidrag för doktorander och timer-
sätlning vid grundläggande utbildning för vuxna räknas som skattepliktig intäkt av yänsi.
Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa och kontant arbetsmarknadsstöd räknas som skattepliktig intäkt av tiänst.
Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligl av regeringen eller av siatlig myndighet meddelade beslämmelser utgå till dellagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda.
Denna lag träder i krafl den 1 juli 1976 och tillämpas
första gången vid
1977 års taxering, .
' Senaste lydelse 1975:327,
Prop.1975/76:193 3
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
Härigenom föreskrives alt 4 S samt punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 S§ lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §2
Fastighet upptages lill taxenngsvärdet vid beskattningsårets utgång. Var sådant värde då ej åsalt eller har under beskattningsåret omständighet inträffat, som kan under taxenngsperioden påkalla förändrad värdering, upptages fastigheten till del taxeringsvärde, som för taxeringsåret bliver densamma åsalt. Finnas sådana tillbehör till fastigheten som avses i 2 kap.
3 i;
jordabalken, skola dessa upptagas särskilt. Bestämmelserna i tredje styck
et om värdesäitning av lös egendom äga därvid motsvarande tillämpning.
Tomträtt eller vaitenfallsrätl skall upptagas lill det värde, som rättigheten med hänsyn till villkoren vid upplåtelsen och den tid, som därför återstår, kan anses hava betingat vid en försäljning under normala förhållanden.
Lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i jordbruk med binäringar, i skogsbruk eller i rörelse, skall värdesättas i enlighet med vedertaget affärsbruk inom det slag av verksamhet, däri egendomen är nedlagd.
Fordran, som löper med ränta, skall, därest den icke är tillgång i rörelse, upptagas till sitt kapitalbelopp utan inberäkning av under beskattningsåret upplupen men ej förfallen ränta.
Fordran, som ej är förfallen och därå ränta ej skall beräknas för liden före förfallodagen, uppskattas till belopp, som utgör fordringens förhandenvarande värde enligl vid denna lag fogad tabell I. Osäker fordran upptages lill del belopp, varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran upptages icke.
Värdepapper, som noteras å in- Värdepapper, som noteras å in-
ländsk
eller utländsk börs, upptages ländsk eller utländsk börs, upptages
lill det noterade värdet, såframt an- till det noterade värdel, såframt an
tagas kan, att delta motsvarar vad tagas kan, att detta motsvarar vad
som må hava varit påräkneligt vid som må hava varit påräkneligt vid
försäljning under normala förhåUan- försäljning under normala förhållan
den, den. Sådana värdepapper, som Icke
noteras å börs, värderas med ledning av beslämmelserna I punkt 2 av anvisningarna IiU 3 och 4 §§.
' Senasle lydelse av lagens rubnk 1974:859. Senaste lydelse 1974:311,
Prop. 1975/76:193 4
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Annan för evärdlig tid utgående ränta,avkomst eller förmån än frälseränla uppskattas till tjugo gånger del belopp, vartill den uppgått under beskattningsåret.
Kapitalvärdet av på livslid eller viss tid utgående ränta, avkomst eller förmån uppskattas efter det belopp, rättigheten motsvarat under beskattningsåret, enligt de vid denna lag fogade tabellerna II och 111,
Rättighet, som icke är bestämd att ulgå under någons livstid men ändock är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabell III, såsom om den skolat utgå för den berättigades livstid, dock högst till tio gånger del värde, rättigheten senast för helt år motsvarat.
Är rättighet beroende av varaktigheten av flera personers liv sålunda, att rättigheten upphör vid den först avlidnes frånfälle, bestämmes rättighetens kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot rättigheten oförändrad till den sist avlidnes frånfälle, beräknas värdet efter den yngstes ålder.
Andel i ekonomisk förening, vars behållna tillgångar vid likvidation allenast delvis skola skiftas mellan medlemmarna, skall upptagas till ett värde motsvarande den del av föreningens förmögenhet som skulle fallit på andelen därest föreningen trätt i likvidation.
Övrig lös egendom upptages till det värde, som den kan anses hava betingat vid försäljning under normala förhållanden.
Anvisningar
lill 3 och 4S§
2. Vid beräkning av förmögenhet, som ingår i förvärvskälla inom inkomstslagen jordbruksfastighet och rörelse, gäller följande.
Sammanfaller icke räkenskapsåret med beskattningsåret, får som värde av förmögenheten tagas upp värdel vid utgången av del räkenskapsår som före den I mars taxeringsåret gått till ända närmast intill utgången av beskattningsåret. Delta värde skall emellertid rättas med belopp som den skallskyldige satt in i förvärvskällan eller tagit ut ur densamma för egen räkning eller för annan av honom innehavd förvärvskälla, Ulgår räkenskapsåret före beskattningsåret, skall nämnda värde ökas med insättningar och minskas med ullag som skell intill beskattningsårels utgång. Ulgår räkenskapsåret etter beskattningsåret, skall värdet minskas med insättningar och ökas med uttag som skett etter utgången av beskattningsåret.
För inventarier, som äro avsedda För inventarier, som äro avsedda
för stadigvarande bruk i förvärvskäl- för stadigvarande bruk i förvärvskällan, liksom för lager upptages det lan, liksom för lager upplages det värde som taxeringsåret kunnat god- värde som taxeringsåret kunnat god-
3 Senaste lydelse 1974:311.
Prop. 1975/76:193
Nuvarande lydelse
lagas vid inkomsttaxeringen avseende förvärvskällan. Härigenom får dock förmögenhetsvärdet av förvärvskällan icke sättas lägre än sextio procent av det värde som framkommer vid en värdering där inventarierna upptagits till anskaffningsvärdet efler avdrag för skälig av-skri vning eller ulrangering och lagret värderats som helhet utan hänsyn lill påräknelig vinst vid försäljning i detalj. Hänsyn skall därvid tagas lill inkurans men icke till s. k. latent skatteskuld.
Föreslagen lydelse
tagas vid inkomsttaxeringen avseende förvärvskällan. Härigenom får dock förmögenhetsvärdet av förvärvskällan icke sältas lägre än sextio procent av det värde som framkommer vid en värdering där inventarierna upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för skälig avskrivning eller ulrangering och lagret värderats som helhet utan hänsyn till påräknelig vinst vid försäljning i detalj, vaivid dock fastighel skall upplagas lägst UU taxeringsvärdet. Hänsyn skall därvid tagas till inkurans och prislällsrisk men icke till s, k, latent skatteskuld.
Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1977 års taxering.
Prop. 1975/76:193 6
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
Härigenom föreskrives att 23 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
23 §2
Vid uppskattning av lös egendom iakttages:
A. Tomträtt
eller vattenfallsrätt uppskattas i den mån ej annat följer av
20 § tredje stycket, lill vad rättigheten med hänsyn till villkoren vid upp
låtelsen och den lid, som därför återstår, kan antagas hava betingat vid
en av boets avveckling föranledd, med tillbörlig omsorg skedd försäljning.
B. Aktie,
obligation eller därmed B. Aktie, obligation eller därmed
jämföriig värdehandling uppskattas, jämföriig värdehaiidling uppskattas,
där värdehandlingen noteras å in- där värdehandlingen noteras å in
ländsk eller utländsk börs, till del no- ländsk eller utländsk börs, till det
no
terade värdet eller, om delta icke terade värdet eller, om detta icke
motsvarar vad som varit påräkneligt motsvarar vad som varit påräkneligt
vid försäljning under normala för- vid försäljning under normala för
hållanden, till pris, som vid dylik för- hållanden, till pris, som vid dylik
för
säljning kan påräknas. Sådan värde- säljning kan påräknas. Sådan värde
handling, som icke noteras å börs, handling, som icke noteras åhörs e/-
uppskatlas enligt sist angivna grund. ler vars värde icke skall beräknas
med
ledning av bestämmelserna i F nedan, uppskattas enligt sist angivna grund,
C. Fordran
uppskattas till sill kapitalbelopp jämte upplupen ränta å lid,
som avses i 21 §. Är fordringen ej förfallen och skall ränta därå ej beräknas
för tiden före förfallodagen, uppskattas fordringen till belopp, som utgör
dess värde vid nämnda lid enligl den vid denna lag fogade tabellen I.
Osäker fordran uppskattas till belopp, varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran anses icke utgöra lillgång. Den omständigheten all gäldenären är delägare i dödsboet föranleder icke fordringens uppskattande enligt andra grunder än som eljest äro tillämpliga.
Medel, för vilka uppskov med inkomstbeskattning åtnjutes enligt bestämmelserna om skogskonto eller investeringskonto för skog, upptagas till halva värdet. Har medel avsatts till fond för särskill ändamål enligl föreskritt i lag eller annan författning och har avdrag vid inkomstberäkningen medgivits för avsättningen, får halva del avsatta beloppet upptagas som skuld.
D. För
evärdlig tid utgående ränta, avkomst eller annan förmån upp
skattas till tiugu gånger det belopp, vanill den senast för helt år uppgått.
' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857, 2 Senasle lydelse 1974:1053,
Prop. 1975/76:193 7
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Nyttjanderätt eller räll lill ränta, avkomst eller annan förmån, som ulgår under viss lid eller någons livslid, uppskattas till sitt kapitalvärde. Är rättigheten bestämd till vissl belopp eller eljest lill viss storlek, beräknas kapitalvärdet efter det belopp rättigheten för helt år motsvarar enligl de vid denna lag fogade tabellerna 11 och III, Där rättighet, som belastar viss egendom, ej är på nyss angivet sätt bestämd, anses årliga värdet utgöra fem procent av det penningvärde, vartill egendomen uppskattats, dock att, där rättighet avser endast del av egendom eller dess åriiga värde eljest icke kan bestämmas enligt nyss angivna grund, detta uppskattas efter vad som prövas skäligi.
Kapitalvärdet av rättighet, som icke är bestämd all utgå under någons livslid men ändock är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabell III, såsom om den skolat utgå för den berättigades livstid, dock högst lill tio gånger det värde, rättigheten för helt år motsvarar.
Är rättighet beroende av flera personers liv sålunda, att rättigheten upphör vid den först avlidnes frånfälle, bestämmes rättighetens kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Fortfar däremoi rättigheten oförändrad till den sist avlidnes frånfälle, beräknas värdet efter den yngstes ålder,
E, Värdel
av utländskt myntslag beräknas efler den köpkurs på checkar,
utställda i samma myntslag, som gällde vid tiden för skattskyldighetens
inträde. Finnes ej sådan kurs eller kan av annan anledning värdel icke
beräknas etter denna grund, bestämmer regeringen eller den myndighet
regeringen förordnar, hur beräkningen skall ske.
F, Annan
lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan an
tagas hava betingat vid en av boets avveckling föranledd, med tillböriig
omsorg skedd försäljning.
Inventarier,
som äro avsedda för Inventarier, som äro avsedda för
stadigvarande bruk i jordbruk med stadigvarande bruk i jordbruk med
binäringar, i skogsbruk eller i rörelse, binäringar, i skogsbruk eller i rörelse,
liksom lager upptagas lill del värde liksom lager upptagas till det värde
som kunnat godtagas vid in- som kunnat godtagas vid in
komstberäkning enligt kommunal- komstberäkning enligt kommunal
skaltelagen (1928:370), Härigenom skattelagen (1928:370), Härigenom
får dock förmögenhetsvärdel av för- får dock förmögenhetsvärdel av för
värvskällan icke sältas lägre än sex- värvskällan icke sättas lägre än sex
tio procenl av det värde som fram- tio procent av det värde som fram
kommer vid en värdering där inven- kommer vid en värdering där inven
tarierna upplagils till anskaffnings- tarierna upptagils till anskaffnings
värdet efler avdrag för skälig av- värdet efler avdrag för skälig av
skrivning eller ulrangering och lagret skrivning eller ulrangering och lagret
värderats som helhei utan hänsyn värderats som helhet utan hänsyn
till påräknelig vinst vid försäljning lill påräknelig vinst vid försäljning
Prop. 1975/76:193
Nuvarande lydelse
i detalj. Hänsyn skall därvid tagas till inkurans men icke till s. k, latent skatteskuld.
Föreslagen lydelse
i detalj, varvid dock fast egendom skaU upptagas lägst UU taxeringsvärdet. Hänsyn skall därvid tagas till inkurans och piisfällsrlsk men icke till s. k. latent skatteskuld.
Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande, om skattskyldighet inträtt dessförinnan.
Prop. 1975/76:193 9
4 Förslag till
Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)
Härigenom föreskrivesatt 37 1; 1,4och 5 mom, taxeringslagen(1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.
37 S Nuvarande lydelse
1 m o m. Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år ulan anmaning uppgifter (konlrolluppgifter)för nästföregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:
Uppgiftsskyldig
Vem uppgifien
Vad uppgiften
skall avse skall avse
Föreslagen lydelse
1 m o m. Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år utan anmaning uppgifter (kontrolluppgifter) för nästföregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:
Uppgiftsskyldig
Vem uppgiften skall avse
Vad uppgifien skall avse
3 e. Universitet och högskola.
3f. Skolstyrelse eller
annan kommunal
nämnd som kommunen föreskriver.
Den som uppburit ui-bildningsbidrag för doktorander.
Den som uppburit timersäitiUng vid grundläggande UtbUdning för vuxna.
Utgivet belopp som uppgår IiU sammanlagt minst 100 kronor för hela årel.
Utgivet belopp som uppgår UU sammanlagt minst 100 kronor för hela årel.
Nuvarande Ivdelse
Föreslagen lydelse
4 mom.-* Uppgifterna skola avlämnas senast den 31 januari under tax-enngsåreti denordning,som gäller för avlämnande av självdeklaration. Uppgifter, som avses i I mom. punkterna 5-7, skola dock avlämnas till länsstyrelsen i del län, där uppgiftslämnaren är bosatt. I fall, som avses i 3 mom., skall därjämte iakttagas, att uppgifterna jämte dänill hörande sammandrag
'Lagen omirycki 1971:399. Senasle lydelse av lagens rubrik 1974:773,
2 Senasle lydelse 1976:86.
3 Senaste lyddse 1972:83,
Prop. 1975/76:193
10
Nuvarande lydelse
Föreslagen lyddse
städse skola avlämnas till myndighet, hos vilken arbetsgivarens allmänna självdeklaration må avlämnas.
Uppgifterna skola vid avlämnandet vara ordnade kommunvis eller, om i kommun ingå flera församlingar, församlingsvis och skall medelst särskilda omslag eller annorledes vara tydligt utmärkt, vilken kommun eller församling varje grupp av uppgifter avser.
5 m o m.** Den som haratt avlämna kontrolluppgift enligl 1 mom, punklerna 1, 2, 3 b-3 d eller 7 skall senast den 31 januari under taxeringsåret till inkomsttagaren översända ett exemplar av uppgifien. Om skyldighet att vid arbetsgivaruppgift, som skall lämnas enligt lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligl lagen om allmän försäkring, m, m,, foga kontrolluppgift som nyss sagts stadgas i nämnda lag. |
/ fråga om inkomsl som avses i punkt 12 av anvisningarna UU 32 s"* konimunalskatidagen (1928:370j får riksskatteverket föreskriva an koniroll-uppglfl skall avlämnas i särskild ordning
5 m o m. Den som haratt avlämna kontrolluppgift enligt I mom. punkterna 1, 2, 3b-3./eller 7 skall senast den 31 januari under taxeringsåret lill inkomsttagaren översända ett exemplar av uppgiften.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976,
"Senaste lydelse 1975:1178,
Prop. 1975/76:193
II
5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om
kommuns och annan menighets utdebitering av skatt
Härigenom föreskrives all 2S lagen (1965:269) med särskilda beslämmelser om kommuns och annan menighets utdebilering av skatt' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Vid lillämpning av 1 § skall i skatteunderiaget icke inräknas skattekronor och skatteören som kan anses hänföra sig lill följande skattepliktiga intäkter, nämligen dels sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller ersättning enligt förordningen (1954:249)om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret, kungörelsen (1962:607) om ersättning på grund av verksamhel för brandsläckning m, m,, kungörelsen (1961:457) om ersättning på grund av medverkan i skyddsarbete vid olyckor i a-tomanläggningar m, m., förordningen (1954:250) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m., lagen (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m. ft., militärersättningsförordningen (1950:261) och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare, allt till den del sjukpenningen eller ersättningen grundas på förvärvsinkomst av minsl 4 500 kronor för år, dels föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring, dels timstudiestöd, in-
Föreslagen lydelse
:§
Vid lillämpning av 1 S skall i skatteunderiaget icke inräknas skattekronor och skatleören som kan anses hänföra sig till följande skattepliktiga intäkter, nämligen dels sjukpenning enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller ersättning enligt förordningen (1954:249) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tiänstgöring i civilförsvaret, kungörelsen (1962:607) om ersättning på grund av verksamhet för brandsläckning m. m., kungörelsen (1961:457) om ersättning på grund av medverkan i skyddsarbete vid olyckor i a-tomanläggningar m. m., förordningen (1954:250) om ersäitning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m., lagen (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m. ti,, militärersättningsförordningen (1950:261) och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare, alll till den del sjukpenningen eller ersättningen grundas på förvärvsinkomst av minst 4 500 kronor för år, dels föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring, dels timstudiestöd, in-
' Lagen omiryckl 1973:437,
2 Lydelse enligl prop, 1975/76:147,
Prop.1975/76:193
12
Nuvarande lydelse komsibidrag och vuxensludiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349), dels dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen och kontant arbetsmarknadsstöd, dels utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning såvitt avser dagpenning och stimulansbidrag. Intäkterna upptages härvid lill belopp som anges på kontrolluppgift enligl taxeringslagen (1956:623). |
Föreslagen lydelse
komsibidrag och vuxensludiebidrag enligt Sludiestödslagen (1973:349), dels utbildningsbidrag för doktorander och timersättning vid grundläggande utbildning för vuxna, dels dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen och kontant arbetsmarknadsstöd, dels utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning såvitt avser dagpenning och stimulansbidrag. Intäkterna upptages härvid till belopp som anges på kontrolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623). Vid beräkning av skatteunderlaget för fysisk person skall avdrag vidare göras för skattekronor och skatteören, som kan anses motsvara sjukpenning, vilken vid arbetsgivarinträde enligl 3 kap. 16 § lagen (1962:381) om allmän försäkring för honom uppburils av arbetsgivaren, om arbelsgivarinträdet skett den 9 november 1973 dier senare.
Vid beräkning av antalet skattekronor och skalleören skall såvitt gäller avdrag för sjukförsäkringsavgift enligt 46 S 2 mom.-3), grundavdrag enligt 48 ii och avdrag för nedsatt skalleförmåga enligt 50 J; 2 mom. fjärde styckei kommunalskattdagen (1928:370) tillämpas de regler som gäller vid 1975 års taxering.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976 och tillämpas första gången i fråga om utdebitering för år 1978.
Prop. 1975/76:193 13
Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1976-03-25
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carisson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson
Föredragande: statsrådet Sträng
Proposition om skatteplikt för utbildningsbidrag för doktorander, m. m.
Inledning
Tidigare i år har riksdagen förelagts förslag om vissa ändringar på det studiesociala området. 1 budgetpropositionen 1976 (prop, 1975/76:100 Bilaga 10 s, 499 fO föreslås att ett särskilt studiesocialt stöd införs den I juli 1976 för dem som deltar i nuvarande undervisning på grundskolenivå av ungdomar och vuxna som lått ofullständig eller ingen undervisning (grundläggande utbildning för vuxna). Detta bidrag avses vara skattepliktigt. Dessutom föresläs i prop. 1975/76:128 alt nuvarande doklorandstipendier ersätts med skattepliktiga bidrag. De nya bidragsformerna förutsätter ändringar i skatleförfattningarna, bl, a, i kommunalskaltelagen (1928:370), KL, Jag avser nu alt ta upp sistnämnda fråga. Jag avser att i delta sammanhang även ta upp en fråga som hänger samman med de år 1974 beslutade skattelättnaderna för familjeföretagen,
Studie.stödet
Det särskilda studiesociala stödet vid grundläggande utbildning för vuxna skall ulgå enligt följande. För flertalet studerande skall slödel beräknas med vissl belopp per timme. Timersättningen avses utgå för högst 25 timmar i veckan och beräknas till 18 kr., dvs. med högst 450 kr, per vecka. Denna timersättning skall bara utgå om den studerande förlorat arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd på grund av att han deltagit i undervisningen. Till studerande, vars huvudsakliga
Prop. 1975/76:193 14
sysselsättning är hemarbete, skall stödet normalt ulgå med 8 kr. per timme. Timersättningen skall bara utgå om den studerande deltar i minst 5 timmars undervisning per vecka. Timersättningen förutsätts vara skattepliktig och pensionsgrundande.
I fråga om stödet till doktorander innebär förslagen att de nuvarande skattefria doktorandstipendierna ersätts med bidrag, vilka i likhet med bl. a. förmåner vid arbetsmarknadsutbildning och särskilt vuxensludiestöd bör vara skattepliktiga. Bidragen skall också vara pensionsgrundande.
Den åsyftade skattemässiga behandlingen av de nu nämnda formerna av studiestöd bör åstadkommas genom att man i punkt 12 av anvisningarna till 32 t; KL anger att bidragen skall tas upp som intäkt av tiänst. Några särskilda regler rörande avdrag för kostnader vid beskattningen av ifrågavarande bidrag behövs enligl min mening inte. Såvitt gäller utbildningsbidragen till doktorander bestrids kostnader för resor, material m, m. i allt väsentligt med medel från driftkostnads- eller forskningsrådsanslag hos den myndighet som utbetalar bidragen. Kostnader av avdragsgill natur torde därför inte uppkomma i någon större omfattning.
Det särskilda studiesociala stödet vid grundläggande utbildning för vuxna avses i stor utsträckning administreras av skolstyrelserna. Kommun bör kunna föreskriva alt annan kommunal nämnd än skolstyrelse skall administrera stödet. Utbildningsbidraget till doktorander skall administreras av universiteten och högskolorna. De angivna myndigheterna bör då också vara skyldiga att lämna kontrolluppgifter lill ledning för bidragstagarnas taxering. Jag föreslår att regler härom införs i 37 S 1 mom. taxeringslagen (1956:623), TL, Universitet, högskola och skolstyrelse eller annan kommunal nämnd avses även göra avdrag för preliminär skatt då de skattepliktiga bidragen betalas ut. Skatteavdrag bör ske enligt särskild-beräkningsgrund, Föreskrifier härom kan utfärdas i administrativ ordning med stöd av 3"S 3 mom, uppbördslagen (1953:272),
Skatteintäkterna av ifrågavarande bidrag avses i sin helhet tillfalla staten. För alt underlätta beräkningen av bortfallet för kommunerna bör riksskatteverket få möjlighet att föreskriva att kontrolluppgifter skall avlämnas till annan myndighet än länsstyrelse eller lokal skattemyndighet. Detta bör gälla alla de bidrag som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32!; KL. Jag föreslår att en bestämmelse häiom tas in i 37 § 4 mom. TL.
A vräkningen mellan slalen och kommunerna
Enligt 2 S lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt inräknas inte i det kommunala skatteunderlaget skattekronor och skatleören som hänför sig till bl. a. sådana sludiesociala förmänersom bidrag vid arbetsmarknadsutbildning och särskilt vuxensludiestöd. Jag föreslår all 2 S ändras på så sätl att i kommunernas
Prop. 1975/76:193 15
skatteunderiag inte heller inräknas utbildningsbidrag till doktorander, liksom inle heller den nya timprsätlningen vid grundläggande utbildning för vuxna.
Familjeföretagens skattelättnader
Genom 1974 års lagstiftning (prop, 1974:98, SkU 1974:38, rskr 1974:259, SFS 1974:311-312) ändrades reglerna för familjeföretagens lättnader vid förmögenhets- och arvsbeskatlningen. Senare samma år infördes motsvarande lättnader vid gåvobeskattningen (prop, 1974:185, SkU 1974:65, rskr 1974:406, SFS 1974:503), De nya reglerna för värderingen av familjeföretag innebär en anpassning lill inkomstbeskattningens värderingsnormer. Lager och inventarier (år alltså redovisas till de lägsta värden som kan godtas vid inkomsttaxeringen. En spärr finns för att förhindra helt opåkallade skattelättnader. Sålunda skall alltid minst 60 % av företagets värde las upp lill beskattning.
Hittills gjorda erfarenheter visar att de nya reglerna i allt väsentligt haft avsedd effekt. Emellertid har det samtidigt konstaterats att spärregeln i vissa fall inte kunnat hindra opåkallade skattelättnader. Så har varit fallet beiräffande byggnadsföretag vars fasligheter utgör lager. Till skillnad från andra lagertillgångar innehas sådana fastigheter inte sällan så länge att anskaffningsvärdet framstår som synneriigen lågt i förhållande till de verkliga värdena. Erfarenheterna av 1974 års aktievärdering visar också att ett belydande antal byggnadsföretag, där aktierna tidigare hade åsatts höga värden, till följd av de nya reglerna kommit all upptas till noll kr. För att garantera spärregelns effektivitet i hithörande fall börden tillämpas med ulgångspunkl i taxenngsvärdet, Hängenom uppnås också bättre överensslämmelse mellan värderingen av byggnadsföretag och andra företag. Vid spärregelns lillämpning bör hänsyn kunna las inte bara lill inkurans ulan även till prisfallsrisk. Så sker f, n, vid aklievärderingen, 1 de fall fastighel las upp till taxeringsvärdet har eventuell prisfallsrisk redan beaktats då taxeringsvärdet bestämdes, Någol särskill hänsynstagande lill sådan risk lorde därför normalt inte behövas. Jag föreslår alt bestämmelser om värderingen av fastigheter i angivna hänseenden tas in i punkt 2 av anvisningarna lill 3 och 4 §S lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, Sf Motsvarande beslämmelser bör införas i 23 S F lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, AGL.
Genom 1974 års lagstiftning avsåg man också att.uppnå likställdhet mellan olika företagsformer, Skatielättnaderna skulle således bli desamma antingen ell företag drevs i direktägd form eller i bolagsform. Det har gjorts gällande att ordalydelsen i 23 ij B AGL skulle kunna lägga hinder i vägen för alt ge lättnader vid arvs- och gåvobeskattningen i fråga om företag som drivs i bolagsform, I tydlighetens intresse vill jag därför föreslå en redaktionell ändring av nämnda lagrum så att del klart framgår att lättnader kan medges i samma utsträckning oavsell företagsform. Ett motsvarande förtydligande bör göras i 4 S Sf
Prop. 1975/76:193 16
Ikraftträdande
De nya studiestöden avses kunna utgå fr. o. m. den 1 juli 1976. De härav föranledda ändringarna i skatteförfattningarna bör träda i kraft samtidigt och således tillämpas första gången vid 1977 års taxering. Ändringen i lagen med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets uldebitering av skatt bör träda i kraft då justeringarna i skatteunderiaget enligt 1977 års taxering försia gången läggs till grund för skatteberäkning eller beslut om utdebilering. Reglerna i 2 S i nämnda lag påverkar beräkningen av kommunalskatlemedd enligt 72 ij kommunallagen (1953:753), 76 S kommunallagen (1957:50) för Stockholm, 76!; landstingslagen (1954:319) och 84 § lagen (1961:436) om församlingsstyrelse. Den nya lydelsen av 2 § bör i enlighel härmed träda i kraft den 1 juli 1976 och tillämpas första gången i fråga om utdebilering för år 1978.
Ändringarna beträffande familjeföretagens skattelättnader bör träda i kraft genast, I fråga om förmögenhetsbeskattningen kommer då de nya reglerna att tillämpas första gången vid 1977 års taxering.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till
1, lag om ändring i kommunalskaltelagen (1928:370),
2, lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,
3, lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
4, lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),
5, lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebilering av skatt.
Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
GOTAB 51597 Siockholm 1976