Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1975/76: 193

Regeringens proposition

1975/76: 193

om skatteplikt för utbildningsbidrag för doktorander, m. m.;

beslutad den 25 mars 1976.

Regeringen föreslår riksdagen alt antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regenngsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att utbildningsbidrag för doktorander saml vissa andra studiebidrag skall bli skattepliktiga. Propositionen innehåller också förslag om att skatteintäkterna härav i sin helhet skall tillgodoföras stats­verket. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1976. Vidare föreslås ändnngar av närmast teknisk natur i fråga om familjeföretagens lättnader vid kapitalbeskattningen.

I  Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 193


Prop. 1975/76:193                                            2

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives all punkt 12 av anvisningarna till 32 5 kommu­nalskaltelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 32 S

12,' Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring ulgör skattepliktig intäkt av ijänst om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till ijänsi och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomsl uppgår lill 4 500 kronor eller högre belopp för år. Till inläkt av tiänst hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen (1956:293) om ersätt­ning åt smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått annorledes än på grund av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtiänsigöring.

Föräldrapenning och vårdbidrag enligl lagen om allmän försäkring utgöra skattepliktig intäkt av yänsl.

Timstudiestöd,      inkomstbidrag      Timstudiestöd,      inkomslbidrag

och vuxensludiebidrag enligt ;>tu- och vuxenstudiebidrag enligl slu­
diestödslagen (1973:349) räknas som diestödslagen (1973:349), inbild-
skatlepliktig intäkt av tiänst.
        ningsbidrag för doktorander och timer-

sätlning vid grundläggande utbildning för vuxna räknas som skattepliktig intäkt av yänsi.

Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa och kontant arbetsmarknads­stöd räknas som skattepliktig intäkt av tiänst.

Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligl av rege­ringen eller av siatlig myndighet meddelade beslämmelser utgå till dellagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana bidrag lik­ställda.

Denna lag träder i krafl den 1 juli 1976 och tillämpas första gången vid
1977 års taxering,
                                      .

' Senaste lydelse 1975:327,


 


Prop.1975/76:193                                                               3

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrives alt 4 S samt punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 S§ lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

4 §2

Fastighet upptages lill taxenngsvärdet vid beskattningsårets utgång. Var sådant värde då ej åsalt eller har under beskattningsåret omständighet in­träffat, som kan under taxenngsperioden påkalla förändrad värdering, upp­tages fastigheten till del taxeringsvärde, som för taxeringsåret bliver den­samma åsalt. Finnas sådana tillbehör till fastigheten som avses i 2 kap.

3 i; jordabalken, skola dessa upptagas särskilt. Bestämmelserna i tredje styck­
et om värdesäitning av lös egendom äga därvid motsvarande tillämpning.

Tomträtt eller vaitenfallsrätl skall upptagas lill det värde, som rättigheten med hänsyn till villkoren vid upplåtelsen och den tid, som därför återstår, kan anses hava betingat vid en försäljning under normala förhållanden.

Lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i jordbruk med bi­näringar, i skogsbruk eller i rörelse, skall värdesättas i enlighet med ve­dertaget affärsbruk inom det slag av verksamhet, däri egendomen är nedlagd.

Fordran, som löper med ränta, skall, därest den icke är tillgång i rörelse, upptagas till sitt kapitalbelopp utan inberäkning av under beskattningsåret upplupen men ej förfallen ränta.

Fordran, som ej är förfallen och därå ränta ej skall beräknas för liden före förfallodagen, uppskattas till belopp, som utgör fordringens förhan­denvarande värde enligl vid denna lag fogad tabell I. Osäker fordran upptages lill del belopp, varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran upptages icke.

Värdepapper, som noteras å in-   Värdepapper, som noteras å in-

ländsk eller utländsk börs, upptages ländsk eller utländsk börs, upptages
lill det noterade värdet, såframt an- till det noterade värdel, såframt an­
tagas kan, att delta motsvarar vad tagas kan, att detta motsvarar vad
som må hava varit påräkneligt vid som må hava varit påräkneligt vid
försäljning under normala förhåUan- försäljning under normala förhållan­
den,
                                   den. Sådana värdepapper, som Icke

noteras å börs, värderas med ledning av beslämmelserna I punkt 2 av anvis­ningarna IiU 3 och 4 §§.

' Senasle lydelse av lagens rubnk 1974:859. Senaste lydelse 1974:311,


 


Prop. 1975/76:193                                                              4

Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse

Annan för evärdlig tid utgående ränta,avkomst eller förmån än frälseränla uppskattas till tjugo gånger del belopp, vartill den uppgått under beskatt­ningsåret.

Kapitalvärdet av på livslid eller viss tid utgående ränta, avkomst eller förmån uppskattas efter det belopp, rättigheten motsvarat under beskatt­ningsåret, enligt de vid denna lag fogade tabellerna II och 111,

Rättighet, som icke är bestämd att ulgå under någons livstid men ändock är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabell III, såsom om den skolat utgå för den berättigades livstid, dock högst till tio gånger del värde, rättigheten senast för helt år motsvarat.

Är rättighet beroende av varaktigheten av flera personers liv sålunda, att rättigheten upphör vid den först avlidnes frånfälle, bestämmes rättig­hetens kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot rättig­heten oförändrad till den sist avlidnes frånfälle, beräknas värdet efter den yngstes ålder.

Andel i ekonomisk förening, vars behållna tillgångar vid likvidation al­lenast delvis skola skiftas mellan medlemmarna, skall upptagas till ett värde motsvarande den del av föreningens förmögenhet som skulle fallit på andelen därest föreningen trätt i likvidation.

Övrig lös egendom upptages till det värde, som den kan anses hava be­tingat vid försäljning under normala förhållanden.

Anvisningar

lill 3 och 4S§

2. Vid beräkning av förmögenhet, som ingår i förvärvskälla inom in­komstslagen jordbruksfastighet och rörelse, gäller följande.

Sammanfaller icke räkenskapsåret med beskattningsåret, får som värde av förmögenheten tagas upp värdel vid utgången av del räkenskapsår som före den I mars taxeringsåret gått till ända närmast intill utgången av be­skattningsåret. Delta värde skall emellertid rättas med belopp som den skall­skyldige satt in i förvärvskällan eller tagit ut ur densamma för egen räkning eller för annan av honom innehavd förvärvskälla, Ulgår räkenskapsåret före beskattningsåret, skall nämnda värde ökas med insättningar och minskas med ullag som skell intill beskattningsårels utgång. Ulgår räkenskapsåret etter beskattningsåret, skall värdet minskas med insättningar och ökas med uttag som skett etter utgången av beskattningsåret.

För inventarier, som äro avsedda  För inventarier, som äro avsedda

för stadigvarande bruk i förvärvskäl- för stadigvarande bruk i förvärvskäl­lan, liksom för lager upptages det lan, liksom för lager upplages det värde som taxeringsåret kunnat god-     värde som taxeringsåret kunnat god-

3 Senaste lydelse 1974:311.


 


Prop. 1975/76:193


Nuvarande lydelse

lagas vid inkomsttaxeringen avseen­de förvärvskällan. Härigenom får dock förmögenhetsvärdet av för­värvskällan icke sättas lägre än sex­tio procent av det värde som fram­kommer vid en värdering där inven­tarierna upptagits till anskaffnings­värdet efler avdrag för skälig av-skri vning eller ulrangering och lagret värderats som helhet utan hänsyn lill påräknelig vinst vid försäljning i detalj. Hänsyn skall därvid tagas lill inkurans men icke till s. k. latent skatteskuld.


Föreslagen lydelse

tagas vid inkomsttaxeringen avseen­de förvärvskällan. Härigenom får dock förmögenhetsvärdet av för­värvskällan icke sältas lägre än sex­tio procent av det värde som fram­kommer vid en värdering där inven­tarierna upptagits till anskaffnings­värdet efter avdrag för skälig av­skrivning eller ulrangering och lagret värderats som helhet utan hänsyn till påräknelig vinst vid försäljning i detalj, vaivid dock fastighel skall upplagas lägst UU taxeringsvärdet. Hänsyn skall därvid tagas till inku­rans och prislällsrisk men icke till s, k, latent skatteskuld.


Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1977 års taxering.


 


Prop. 1975/76:193                                            6

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrives att 23 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gå­voskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse

23 §2

Vid uppskattning av lös egendom iakttages:

A.   Tomträtt eller vattenfallsrätt uppskattas i den mån ej annat följer av
20 § tredje stycket, lill vad rättigheten med hänsyn till villkoren vid upp­
låtelsen och den lid, som därför återstår, kan antagas hava betingat vid
en av boets avveckling föranledd, med tillbörlig omsorg skedd försäljning.

B.    Aktie, obligation eller därmed B. Aktie, obligation eller därmed
jämföriig värdehandling uppskattas, jämföriig värdehaiidling uppskattas,
där värdehandlingen noteras å in- där värdehandlingen noteras å in­
ländsk eller utländsk börs, till del no- ländsk eller utländsk börs, till det no­
terade värdet eller, om delta icke terade värdet eller, om detta icke
motsvarar vad som varit påräkneligt motsvarar vad som varit påräkneligt
vid försäljning under normala för- vid försäljning under normala för­
hållanden, till pris, som vid dylik för- hållanden, till pris, som vid dylik för­
säljning kan påräknas. Sådan värde- säljning kan påräknas. Sådan värde­
handling, som icke noteras å börs, handling, som icke noteras åhörs e/-
uppskatlas enligt sist angivna grund.      ler vars värde icke skall beräknas med

ledning av bestämmelserna i F nedan, uppskattas enligt sist angivna grund,

C.   Fordran uppskattas till sill kapitalbelopp jämte upplupen ränta å lid,
som avses i 21 §. Är fordringen ej förfallen och skall ränta därå ej beräknas
för tiden före förfallodagen, uppskattas fordringen till belopp, som utgör
dess värde vid nämnda lid enligl den vid denna lag fogade tabellen I.

Osäker fordran uppskattas till belopp, varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran anses icke utgöra lillgång. Den omständigheten all gäl­denären är delägare i dödsboet föranleder icke fordringens uppskattande enligt andra grunder än som eljest äro tillämpliga.

Medel, för vilka uppskov med inkomstbeskattning åtnjutes enligt be­stämmelserna om skogskonto eller investeringskonto för skog, upptagas till halva värdet. Har medel avsatts till fond för särskill ändamål enligl föreskritt i lag eller annan författning och har avdrag vid inkomstberäkningen med­givits för avsättningen, får halva del avsatta beloppet upptagas som skuld.

D.   För evärdlig tid utgående ränta, avkomst eller annan förmån upp­
skattas till tiugu gånger det belopp, vanill den senast för helt år uppgått.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857, 2 Senasle lydelse 1974:1053,


 


Prop. 1975/76:193                                                     7

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Nyttjanderätt eller räll lill ränta, avkomst eller annan förmån, som ulgår under viss lid eller någons livslid, uppskattas till sitt kapitalvärde. Är rät­tigheten bestämd till vissl belopp eller eljest lill viss storlek, beräknas ka­pitalvärdet efter det belopp rättigheten för helt år motsvarar enligl de vid denna lag fogade tabellerna 11 och III, Där rättighet, som belastar viss egen­dom, ej är på nyss angivet sätt bestämd, anses årliga värdet utgöra fem procent av det penningvärde, vartill egendomen uppskattats, dock att, där rättighet avser endast del av egendom eller dess åriiga värde eljest icke kan bestämmas enligt nyss angivna grund, detta uppskattas efter vad som prövas skäligi.

Kapitalvärdet av rättighet, som icke är bestämd all utgå under någons livslid men ändock är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabell III, såsom om den skolat utgå för den berättigades livstid, dock högst lill tio gånger det värde, rättigheten för helt år motsvarar.

Är rättighet beroende av flera personers liv sålunda, att rättigheten upphör vid den först avlidnes frånfälle, bestämmes rättighetens kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Fortfar däremoi rättigheten oförändrad till den sist avlidnes frånfälle, beräknas värdet efter den yngstes ålder,

E,   Värdel av utländskt myntslag beräknas efler den köpkurs på checkar,
utställda i samma myntslag, som gällde vid tiden för skattskyldighetens
inträde. Finnes ej sådan kurs eller kan av annan anledning värdel icke
beräknas etter denna grund, bestämmer regeringen eller den myndighet
regeringen förordnar, hur beräkningen skall ske.

F,   Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan an­
tagas hava betingat vid en av boets avveckling föranledd, med tillböriig
omsorg skedd försäljning.

Inventarier, som äro avsedda för Inventarier, som äro avsedda för
stadigvarande bruk i jordbruk med
stadigvarande bruk i jordbruk med
binäringar, i skogsbruk eller i rörelse,
binäringar, i skogsbruk eller i rörelse,
liksom lager upptagas lill del värde
liksom lager upptagas till det värde
som kunnat godtagas vid in-
    som kunnat godtagas vid in­
komstberäkning enligt kommunal-
komstberäkning enligt kommunal­
skaltelagen (1928:370), Härigenom
skattelagen (1928:370), Härigenom
får dock förmögenhetsvärdel av för-
får dock förmögenhetsvärdel av för­
värvskällan icke sältas lägre än sex-
värvskällan icke sättas lägre än sex­
tio procenl av det värde som fram-
tio procent av det värde som fram­
kommer vid en värdering där inven-
kommer vid en värdering där inven­
tarierna upplagils till anskaffnings-
tarierna upptagils till anskaffnings­
värdet efler avdrag för skälig av-
värdet efler avdrag för skälig av­
skrivning eller ulrangering och lagret
skrivning eller ulrangering och lagret
värderats som helhei utan hänsyn
värderats som helhet utan hänsyn
till påräknelig vinst vid försäljning
lill påräknelig vinst vid försäljning


 


Prop. 1975/76:193


Nuvarande lydelse

i detalj. Hänsyn skall därvid tagas till inkurans men icke till s. k, latent skatteskuld.


Föreslagen lydelse

i detalj, varvid dock fast egendom skaU upptagas lägst UU taxeringsvärdet. Hänsyn skall därvid tagas till inku­rans och piisfällsrlsk men icke till s. k. latent skatteskuld.


Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Äldre be­stämmelser gäller dock fortfarande, om skattskyldighet inträtt dessförinnan.


 


Prop. 1975/76:193                                                              9

4 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivesatt 37 1; 1,4och 5 mom, taxeringslagen(1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

37 S Nuvarande lydelse

1 m o m. Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år ulan anmaning uppgifter (konlrolluppgifter)för nästföregående kalenderår avläm­nas på sätt framgår av följande uppställning:


Uppgifts­skyldig


Vem    uppgifien      Vad     uppgiften
skall   avse
                skall   avse


Föreslagen lydelse

1 m o m. Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år utan anmaning uppgifter (kontrolluppgifter) för nästföregående kalenderår avläm­nas på sätt framgår av följande uppställning:


Uppgifts­skyldig


Vem    uppgiften skall  avse


Vad      uppgifien skall   avse


 


3 e.   Universitet  och högskola.

3f. Skolstyrelse eller
annan
       kommunal

nämnd som kommunen föreskriver.


Den som uppburit ui-bildningsbidrag för dok­torander.

Den som uppburit timersäitiUng vid grund­läggande UtbUdning för vuxna.


Utgivet belopp som uppgår IiU sammanlagt minst 100 kronor för hela årel.

Utgivet belopp som uppgår UU sammanlagt minst 100 kronor för hela årel.


 


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


4 mom.-* Uppgifterna skola avlämnas senast den 31 januari under tax-enngsåreti denordning,som gäller för avlämnande av självdeklaration. Upp­gifter, som avses i I mom. punkterna 5-7, skola dock avlämnas till länsstyrel­sen i del län, där uppgiftslämnaren är bosatt. I fall, som avses i 3 mom., skall därjämte iakttagas, att uppgifterna jämte dänill hörande sammandrag

'Lagen omirycki 1971:399. Senasle lydelse av lagens rubrik 1974:773,

2          Senasle lydelse 1976:86.

3          Senaste lyddse 1972:83,


 


Prop. 1975/76:193


10


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lyddse


städse skola avlämnas till myndighet, hos vilken arbetsgivarens allmänna självdeklaration må avlämnas.

Uppgifterna skola vid avlämnandet vara ordnade kommunvis eller, om i kommun ingå flera församlingar, församlingsvis och skall medelst särskilda omslag eller annorledes vara tydligt utmärkt, vilken kommun eller försam­ling varje grupp av uppgifter avser.

5 m o m.** Den som haratt avläm­na kontrolluppgift enligl 1 mom, punklerna 1, 2, 3 b-3 d eller 7 skall senast den 31 januari under tax­eringsåret till inkomsttagaren över­sända ett exemplar av uppgifien.

Om skyldighet att vid arbetsgivaruppgift, som skall lämnas enligt lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligl lagen om allmän försäkring, m, m,, foga kontrolluppgift som nyss sagts stadgas i nämnda lag.

/ fråga om inkomsl som avses i punkt 12 av anvisningarna UU 32 s"* konimunalskatidagen (1928:370j får riksskatteverket föreskriva an koniroll-uppglfl skall avlämnas i särskild ord­ning

5 m o m. Den som haratt avläm­na kontrolluppgift enligt I mom. punkterna 1, 2, 3b-3./eller 7 skall senast den 31 januari under tax­eringsåret lill inkomsttagaren över­sända ett exemplar av uppgiften.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976,

"Senaste lydelse 1975:1178,


 


Prop. 1975/76:193


II


5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om

kommuns och annan menighets utdebitering av skatt

Härigenom föreskrives all 2S lagen (1965:269) med särskilda besläm­melser om kommuns och annan menighets utdebilering av skatt' skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse

Vid lillämpning av 1 § skall i skat­teunderiaget icke inräknas skatte­kronor och skatteören som kan anses hänföra sig lill följande skatteplik­tiga intäkter, nämligen dels sjuk­penning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller ersättning enligt förordningen (1954:249)om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret, kungö­relsen (1962:607) om ersättning på grund av verksamhel för brandsläck­ning m, m,, kungörelsen (1961:457) om ersättning på grund av medver­kan i skyddsarbete vid olyckor i a-tomanläggningar m, m., förordning­en (1954:250) om ersättning i anled­ning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m., lagen (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m. ft., militärersättningsför­ordningen (1950:261) och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbä­rare, allt till den del sjukpenningen eller ersättningen grundas på för­värvsinkomst av minsl 4 500 kronor för år, dels föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring, dels timstudiestöd, in-


Föreslagen lydelse

:§

Vid lillämpning av 1 S skall i skat­teunderiaget icke inräknas skatte­kronor och skatleören som kan anses hänföra sig till följande skatteplik­tiga intäkter, nämligen dels sjuk­penning enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller ersättning enligt förordningen (1954:249) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tiänstgöring i civilförsvaret, kungö­relsen (1962:607) om ersättning på grund av verksamhet för brandsläck­ning m. m., kungörelsen (1961:457) om ersättning på grund av medver­kan i skyddsarbete vid olyckor i a-tomanläggningar m. m., förordning­en (1954:250) om ersäitning i anled­ning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m., lagen (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m. ti,, militärersättningsför­ordningen (1950:261) och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbä­rare, alll till den del sjukpenningen eller ersättningen grundas på för­värvsinkomst av minst 4 500 kronor för år, dels föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring, dels timstudiestöd, in-


' Lagen omiryckl 1973:437,

2 Lydelse enligl prop, 1975/76:147,


 


Prop.1975/76:193


12


Nuvarande lydelse

komsibidrag och vuxensludiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349), dels dagpenning från arbetslös­hetsförsäkringen och kontant arbets­marknadsstöd, dels utbildningsbi­drag vid arbetsmarknadsutbildning såvitt avser dagpenning och stimu­lansbidrag. Intäkterna upptages här­vid lill belopp som anges på kontroll­uppgift enligl taxeringslagen (1956:623).

Föreslagen lydelse

komsibidrag och vuxensludiebidrag enligt  Sludiestödslagen (1973:349), dels utbildningsbidrag för doktoran­der och timersättning vid grundläggan­de utbildning för vuxna, dels dag­penning   från   arbetslöshetsförsäk­ringen och kontant arbetsmarknads­stöd, dels   utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning såvitt av­ser dagpenning och stimulansbidrag. Intäkterna upptages härvid till be­lopp som anges på kontrolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623). Vid beräkning av skatteunderlaget för fysisk person skall avdrag vidare göras för skattekronor och skatteören, som kan anses motsvara sjukpenning, vilken vid arbetsgivarinträde enligl 3 kap. 16 § lagen (1962:381) om allmän försäkring för honom uppburils av arbetsgivaren, om arbelsgivarinträdet skett den 9 november 1973 dier senare.

Vid beräkning av antalet skattekronor och skalleören skall såvitt gäller avdrag för sjukförsäkringsavgift enligt 46 S 2 mom.-3), grundavdrag enligt 48 ii och avdrag för nedsatt skalleförmåga enligt 50 J; 2 mom. fjärde styckei kommunalskattdagen (1928:370) tillämpas de regler som gäller vid 1975 års taxering.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976 och tillämpas första gången i fråga om utdebitering för år 1978.


 


Prop. 1975/76:193                                                    13

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET
        PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-03-25

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, An­dersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Nor­ling, Lidbom, Carisson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson

Föredragande: statsrådet Sträng

Proposition om skatteplikt för utbildningsbidrag för doktorander, m. m.

Inledning

Tidigare i år har riksdagen förelagts förslag om vissa ändringar på det studiesociala området. 1 budgetpropositionen 1976 (prop, 1975/76:100 Bilaga 10 s, 499 fO föreslås att ett särskilt studiesocialt stöd införs den I juli 1976 för dem som deltar i nuvarande undervisning på grundskolenivå av ung­domar och vuxna som lått ofullständig eller ingen undervisning (grund­läggande utbildning för vuxna). Detta bidrag avses vara skattepliktigt. Dess­utom föresläs i prop. 1975/76:128 alt nuvarande doklorandstipendier ersätts med skattepliktiga bidrag. De nya bidragsformerna förutsätter ändringar i skatleförfattningarna, bl, a, i kommunalskaltelagen (1928:370), KL, Jag avser nu alt ta upp sistnämnda fråga. Jag avser att i delta sammanhang även ta upp en fråga som hänger samman med de år 1974 beslutade skatte­lättnaderna för familjeföretagen,

Studie.stödet

Det särskilda studiesociala stödet vid grundläggande utbildning för vuxna skall ulgå enligt följande. För flertalet studerande skall slödel beräknas med vissl belopp per timme. Timersättningen avses utgå för högst 25 timmar i veckan och beräknas till 18 kr., dvs. med högst 450 kr, per vecka. Denna timersättning skall bara utgå om den studerande förlorat arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd på grund av att han deltagit i undervisningen. Till studerande, vars huvudsakliga


 


Prop. 1975/76:193                                                    14

sysselsättning är hemarbete, skall stödet normalt ulgå med 8 kr. per timme. Timersättningen skall bara utgå om den studerande deltar i minst 5 timmars undervisning per vecka. Timersättningen förutsätts vara skattepliktig och pensionsgrundande.

I fråga om stödet till doktorander innebär förslagen att de nuvarande skattefria doktorandstipendierna ersätts med bidrag, vilka i likhet med bl. a. förmåner vid arbetsmarknadsutbildning och särskilt vuxensludiestöd bör vara skattepliktiga. Bidragen skall också vara pensionsgrundande.

Den åsyftade skattemässiga behandlingen av de nu nämnda formerna av studiestöd bör åstadkommas genom att man i punkt 12 av anvisningarna till 32 t; KL anger att bidragen skall tas upp som intäkt av tiänst. Några särskilda regler rörande avdrag för kostnader vid beskattningen av ifråga­varande bidrag behövs enligl min mening inte. Såvitt gäller utbildnings­bidragen till doktorander bestrids kostnader för resor, material m, m. i allt väsentligt med medel från driftkostnads- eller forskningsrådsanslag hos den myndighet som utbetalar bidragen. Kostnader av avdragsgill natur torde därför inte uppkomma i någon större omfattning.

Det särskilda studiesociala stödet vid grundläggande utbildning för vuxna avses i stor utsträckning administreras av skolstyrelserna. Kommun bör kunna föreskriva alt annan kommunal nämnd än skolstyrelse skall admi­nistrera stödet. Utbildningsbidraget till doktorander skall administreras av universiteten och högskolorna. De angivna myndigheterna bör då också vara skyldiga att lämna kontrolluppgifter lill ledning för bidragstagarnas taxering. Jag föreslår att regler härom införs i 37 S 1 mom. taxeringslagen (1956:623), TL, Universitet, högskola och skolstyrelse eller annan kommunal nämnd avses även göra avdrag för preliminär skatt då de skattepliktiga bidragen betalas ut. Skatteavdrag bör ske enligt särskild-beräkningsgrund, Föreskrifier härom kan utfärdas i administrativ ordning med stöd av 3"S 3 mom, uppbördslagen (1953:272),

Skatteintäkterna av ifrågavarande bidrag avses i sin helhet tillfalla staten. För alt underlätta beräkningen av bortfallet för kommunerna bör riksskat­teverket få möjlighet att föreskriva att kontrolluppgifter skall avlämnas till annan myndighet än länsstyrelse eller lokal skattemyndighet. Detta bör gälla alla de bidrag som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32!; KL. Jag föreslår att en bestämmelse häiom tas in i 37 § 4 mom. TL.

A vräkningen mellan slalen och kommunerna

Enligt 2 S lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt inräknas inte i det kommunala skatteunderlaget skattekronor och skatleören som hänför sig till bl. a. sådana sludiesociala förmänersom bidrag vid arbetsmarknadsutbildning och särskilt vuxensludiestöd. Jag föreslår all 2 S ändras på så sätl att i kommunernas


 


Prop. 1975/76:193                                                    15

skatteunderiag inte heller inräknas utbildningsbidrag till doktorander, liksom inle heller den nya timprsätlningen vid grundläggande utbildning för vuxna.

Familjeföretagens skattelättnader

Genom 1974 års lagstiftning (prop, 1974:98, SkU 1974:38, rskr 1974:259, SFS 1974:311-312) ändrades reglerna för familjeföretagens lättnader vid för­mögenhets- och arvsbeskatlningen. Senare samma år infördes motsvarande lättnader vid gåvobeskattningen (prop, 1974:185, SkU 1974:65, rskr 1974:406, SFS 1974:503), De nya reglerna för värderingen av familjeföretag innebär en anpassning lill inkomstbeskattningens värderingsnormer. Lager och in­ventarier (år alltså redovisas till de lägsta värden som kan godtas vid in­komsttaxeringen. En spärr finns för att förhindra helt opåkallade skatte­lättnader. Sålunda skall alltid minst 60 % av företagets värde las upp lill beskattning.

Hittills gjorda erfarenheter visar att de nya reglerna i allt väsentligt haft avsedd effekt. Emellertid har det samtidigt konstaterats att spärregeln i vissa fall inte kunnat hindra opåkallade skattelättnader. Så har varit fallet beiräffande byggnadsföretag vars fasligheter utgör lager. Till skillnad från andra lagertillgångar innehas sådana fastigheter inte sällan så länge att an­skaffningsvärdet framstår som synneriigen lågt i förhållande till de verkliga värdena. Erfarenheterna av 1974 års aktievärdering visar också att ett be­lydande antal byggnadsföretag, där aktierna tidigare hade åsatts höga värden, till följd av de nya reglerna kommit all upptas till noll kr. För att garantera spärregelns effektivitet i hithörande fall börden tillämpas med ulgångspunkl i taxenngsvärdet, Hängenom uppnås också bättre överensslämmelse mellan värderingen av byggnadsföretag och andra företag. Vid spärregelns lillämp­ning bör hänsyn kunna las inte bara lill inkurans ulan även till prisfallsrisk. Så sker f, n, vid aklievärderingen, 1 de fall fastighel las upp till taxeringsvärdet har eventuell prisfallsrisk redan beaktats då taxeringsvärdet bestämdes, Nå­gol särskill hänsynstagande lill sådan risk lorde därför normalt inte behövas. Jag föreslår alt bestämmelser om värderingen av fastigheter i angivna hän­seenden tas in i punkt 2 av anvisningarna lill 3 och 4 §S lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, Sf Motsvarande beslämmelser bör införas i 23 S F lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, AGL.

Genom 1974 års lagstiftning avsåg man också att.uppnå likställdhet mellan olika företagsformer, Skatielättnaderna skulle således bli desamma antingen ell företag drevs i direktägd form eller i bolagsform. Det har gjorts gällande att ordalydelsen i 23 ij B AGL skulle kunna lägga hinder i vägen för alt ge lättnader vid arvs- och gåvobeskattningen i fråga om företag som drivs i bolagsform, I tydlighetens intresse vill jag därför föreslå en redaktionell ändring av nämnda lagrum så att del klart framgår att lättnader kan medges i samma utsträckning oavsell företagsform. Ett motsvarande förtydligande bör göras i 4 S Sf


 


Prop. 1975/76:193                                                    16

Ikraftträdande

De nya studiestöden avses kunna utgå fr. o. m. den 1 juli 1976. De härav föranledda ändringarna i skatteförfattningarna bör träda i kraft samtidigt och således tillämpas första gången vid 1977 års taxering. Ändringen i lagen med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets uldebi­tering av skatt bör träda i kraft då justeringarna i skatteunderiaget enligt 1977 års taxering försia gången läggs till grund för skatteberäkning eller beslut om utdebilering. Reglerna i 2 S i nämnda lag påverkar beräkningen av kommunalskatlemedd enligt 72 ij kommunallagen (1953:753), 76 S kom­munallagen (1957:50) för Stockholm, 76!; landstingslagen (1954:319) och 84 § lagen (1961:436) om församlingsstyrelse. Den nya lydelsen av 2 § bör i enlighel härmed träda i kraft den 1 juli 1976 och tillämpas första gången i fråga om utdebilering för år 1978.

Ändringarna beträffande familjeföretagens skattelättnader bör träda i kraft genast, I fråga om förmögenhetsbeskattningen kommer då de nya reglerna att tillämpas första gången vid 1977 års taxering.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1,   lag om ändring i kommunalskaltelagen (1928:370),

2,   lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

3,   lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

4,   lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

5,   lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebilering av skatt.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra­ganden har lagt fram.

GOTAB 51597   Siockholm 1976