Prop 1975/76:147

Regeringens proposition

1975/76:147

om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.

beslutad den 26 februari 1976.

Regeringen föreslår riksdagen alt antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar

G, E, STRÄNG

ANNA-GRETA LEIJON

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att kommuner, landstingskommuner och församlingar får kompensation för minskning av skatteunderlag på grund av 1974 års skattereform. Till grund för beräkningarna ligger ett beräknat skattebortfall för kommunerna på ca 1 500 milj, kr. för år 1975, Kompensationen tillgodoförs första gången år 1977 och avses utgå på grundval av justerat skatteunderlag. Utöver kompensationen pä ca 1 500 milj, kr, för år 1975 utgår under år 1977 även förskott för detta år med ett belopp i samma storleksordning.

Riksdagen 1975/76. I saml. Nr 147

Prop. 1975/76:147

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt

Härigenom föreskrives att 1, 2, 3 och 5 §i) lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §
Kommuns och annan menighets Kommuns och annan menighets
utdebitering av skatt skall bestäm- utdebitering av skatt skall bestäm
mas i förhållande till det anlal skal- mas i förhållande till det antal skat
tekronor och skatteören, som vid tekronor och skatteören, som vid
närmast föregående års taxering på- närmast föregående års taxering på
förts de skattskyldiga, minskat enligt förts de skattskyldiga, /(w/ez-o/ enligt

2 S och ökat med det antal skatte- 2 >; och ökat med det antal skatte
kronor, som staten skall tillskjuta kronor, som slalen skall tillskjuta
enligt lagen (1973:433) om skalle- enligt lagen (1973:433) om skatle-
utjämningsbidrag och med bidrags- utjämningsbidrag och med bidrags
underlag enligt bestämmelserna om underlag enligt bestämmelserna om
skattebortfallsbidrag, skatteborifallsbidrag,

2s2

Vid tillämpning av 1 !; skall i skalleundedagei icke inräknas skattekronor och skatleören som kan anses hänföra sig till följande skattepliktiga intäkter, nämligen dels sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller ersättning enligt förordningen (1954:249) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret, kungörelsen (1962:607) om ersättning på grund av verksamhet för brandsläckning m, m,, kungörelsen (1961:457) om ersättning på grund av medverkan i skyddsarbete vid olyckor i atomanläggningar m, m,, förordningen (1954:250) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m., lagen (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m, ft., militärersättningsförordningen (1950:261) och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare, allt till den del sjukpenningen eller ersättningen grundas på förvärvsinkomst av minst 4 500 kronor för år, d e I s föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring, dels timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag en-

' Lagen omtryckt 1973:437. 2 Senaste Ivdelse 1975:330,

Prop.1975/76:147 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

ligt sludiestödslagen (1973:349), dels dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen och kontant arbetsmarknadsstöd, dels utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning såvitt avser dagpenning och stimulansbidrag. Intäkterna upptages härvid lill belopp som anges på kontrolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623),

Vid beräkning av skatteunderlaget för fysisk person skall avdrag vidare göras för skattekronor och skatteören, som kan anses motsvara sjukpenning, vilken vid arbetsgivarinträde enligl 3 kap, 16 i; lagen (1962:381) om allmän försäkring för honom uppburils av arbetsgivaren, om arbetsgivarinlrädel skett den 9 november 1973 eller senare.

Vid beräkning av antalet skattekronor och skatteören skall såvitt gäller avdrag för sjukförsäkringsavgift enligl 46 > 2 inom. 3). grundavdrag enligl 48 och avdrag för nedsatt skal teförmåga enligt 50 2 mom. fjärde stycket kommunalskaltelagen (1928:370) till-lämpas de regler som gäller vid 1975 års taxering.

Länsstyrelsen skall senast den 10 Länsstyrelsen skall senast den 10
september varje år lämna kommun, september varje år lämna kommun,
landstingskommun och församling landstingskommun och församling
uppgift om det skatteunderlag, som uppgift om del skatteunderlag, som
enligt 2 S skall undantagas vid be- enligt 2 S skall beaktas vid bestäm-
stammande av utdebitering, mande av utdebitering,

Talan mot länsstyrelsens beslut Talan mot länsstyrelsens beslut

enligt denna lag föres hos Konungen enligt denna lag föres hos regeringen
genom besvär, genom besvär.

Denna lag träder i krafl två veckor efler den dag, då lagen enligl uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Nuvarande Ivdelse

Kommun äger av statsverket uppbära allmän kommunalskatt med belopp, motsvarande vad som skulle utgå på grundval av det antal skattekronor och skatteören, som vid taxering för visst år påföras de till kommunen skattskyldiga, efter det belopp för skattekrona och skatteöre. sorn bestäiTits till utdebitering för nästföregående år. Vid beräkningen av antalet skattekronor och skatteören beaktas dock icke sådana som bestämmas enligl 2 S lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. Har jämlikt 13 ij femte stycket annan utdebiterings-grund slutligen fastställts än som beslutats vid sammanträde med kommunfullmäktige före utgången av november månad,skall till grund för utbetalningen läggas den utdebitering, som bestämts i samband med utgifts- och inkomslstalens fastställande. Har dödsbo enligl 75 kommunalskaltelagen (1928:370) medgivas befrielse från all erlägga allmän kommunalskatt, skall belopp, som kommunen eljest ägde uppbära av statsverket, nedsättas i motsvarande mån.

Kommunen äger av statsverket såsom förskott uppbära det belopp, som på grundval av taxeringsnämnds beslut visst år (taxerings-' Lagen omiryckl 1969:765. 2 Senaste lydelse 1973:438,

Föreslagen lydelse

Kommun äger av statsverket uppbära allmän kommunalskatt med belopp, motsvarande vad som skulle ulgå på grundval av det antal skattekronor och skatteören, som vid taxering för visst år påföras de till kommunen skattskyldiga, efter det belopp för skattekrona och skatteöre, som bestämts till utdebitering för nästföregående år. Vid beräkningen av antalet skattekronor och skatteören beaktas bestämmelserna i 2 S lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. Har jämlikt 13 i; femte stycket annan utdebiteringsgrund slutligen last-ställts än som beslutats vid sammanträde med kommunfullmäktige före utgången av november månad, skall till grund för utbetalningen läggas den utdebitering, som bestämts i samband med utgifts- och inkomst-statens fastställande.

Kommunen äger av statsverket såsom förskott uppbära det belopp, som på grundval av laxerings-nämnds beslut vissi år (taxerings-

Prop.1975/76:147 5

Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse
årel) rörande taxering till kommunal året) rörande taxering till kommunal
inkomstskau beslutats till uldebite- inkomstskatt beslutals till utdebite
ring för nästkommande år. Vid be- ring för nästkommande år. Vid be
räkningen av förskottsbeloppet be- räkningen av förskottsbeloppet jus-
aktas dock icke skallekronor och     leras antalet skallekronor och skai-
skatteören som bestämmas enligl 2 S        leören enligt 2 § lagen med särskilda
lagen med särskilda bestämmelser   bestämmelserom kommuns och an-
om kommuns och annan menighels nan menighets utdebitering av
utdebilenng av skatt. Vad sålunda skall. Vad sålunda beslutats till ul-
beslutals lill utdebitering ingår i       debilenng ingår i kommunens ford
kommunens fordran hos statsverket          ran hos statsverket vid ingången av
vid ingången av året näst efter del,          årel näst efler det, då beslutet fal-
då beslutet fattades. Förskottet av-        lades. Förskottet avräknas mot den
räknas mol den allmänna kommu-    allmänna kommunalskatt, som
nalskalt, som kommunen äger upp- kommunen äger uppbära av stats-
bära av statsverket på grundval av verket på grundval av taxenngen un-
taxeringen under året efter del, då der årel efler del, då förskottet enligt
förskottet enligt bestämmelserna i bestämmelserna i fjärde stycket
fjärde stycket utanordnas.     utanordnas.

Är antalet hos länsstyrelsen registrerade kyrkobokförda invånare i kommunen vid mitten av augusti månad taxeringsåret större än det var vid mitten av augusti månad ivå år tidigare skall förskott, beräknai enligt andra stycket. Ökas i förhållande till ökningen i kommunens invånarantal mellan angivna tidpunkter. Sådant ökai förskott ingår i kommunens fordran hos statsverket och avräknas enligt andra stycket, Länsslyrelsen skall senast den 10 september lämna kommunen uppgift om det invånarantal och det däremot svarande uppräknade skatteunderlag, som skall ligga lill grund för beräkningen.

Belopp, som vid ingången av ett år utgör kommunens fordran hos statsverket enligt första, andra och tredje styckena, skall länsstyrelsen under samma år ulanordna till kommunen med en sjättedel å åttonde dagen i var och en av månaderna januari, mars, maj, juli, september och november. Är kommunens fordran icke uträknad vid utbetalningslillfällel i januari månad, skall vid detta tillfälle utbetalas samma belopp som utbetalas i november månad nästföregående år; dock må länsstyrelsen, då särskilda skäl föranleda därtill, förordna att utbetalning skall ske med annat belopp. Därest del i januari månad utbetalade beloppet icke motsvarar en sjättedel av kommunens fordran, skall härav betingad jämkning ske av del belopp, som utbetalas i mars månad.

Denna lag träder i krafl två veckor efler den dag, då lagen enligl uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången i fråga om kommunalskatt som påföres på grundval av 1976 års taxering. 1* Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 147

Kommunen äger av statsverket uppbära allmän kommunaläkati med belopp, motsvarande vad som skulle ulgå på grundval av det anlal skattekronor och skatteören, som vid taxering för visst år påföras de till kommunen skattskyldiga, efter det belopp för skattekrona och skal-teöre,som bestämts till utdebitering för nästföregående år. Vid beräkningen av antalet skattekronor och skatleören beaklas dock icke sådana som bestämmas enligl 2 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. Har dödsbo enligl 75 kommunalskattelagen (1928:370) medgivits befrielse från alt erlägga allmän kommunalskatt. skall belopp, som kommunen eljest ägde uppbära av statsverket, nedsättas i motsvarande mån.

Kommunen äger av statsverket såsom förskott uppbära del belopp, som på grundval av taxeringsnämnds beslut visst år (taxeringsåret) rörande taxering till kommunal inkomstskatt beslutats till utdebitering för nästkommande år. Vid beräkningen av förskoitsbeloppel be-

Kommunen äger av statsverket uppbära allmän kommunalskatt med belopp, motsvarande vad som skulle utgå på grundval av det antal skattekronor och skatteören, som vid taxering för visst år påföras de till kommunen skattskyldiga, efter det belopp för skattekrona och skatteöre, som bestämts till utdebitering för nästföregående år. Vid beräkningen av antalet skattekronor och skalleören beaklas beslämmelserna i 2 § lagen (1965:269) med särskilda beslämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt.

Kommunen äger av statsverket såsom förskott uppbära del belopp, som på grundval av laxerings-nämnds beslul visst år (taxeringsåret) rörande taxering till kommunal inkomstskatt beslutats till utdebitering för nästkommande år. Vid beräkningen av förskottsbeloppet jiis-

Prop. 1975/76:147 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

aktas dock icke skattekronor och teras antalet skattekronor och skat-skalteören som bestämmas enligt 2 § leören enligt 2 >; lagen med särskilda lagen med särskilda bestämmelser beslämmelser om kommuns och an-om kommuns och annan menighets nan menighets utdebitering av skall, utdebilering av skall. Vad sålunda Vad sålunda beslutats till utdebite-beslulats till utdebitering ingår i ring ingår i kommunens fordran hos kommunens fordran hos statsverket statsverket vid ingången av året näst vid ingången av årel näst efter det, efler det, då beslutet fattades. Förda beslutet fattades. Förskottet av- skottet avräknas mot den allmänna räknas mot den allmänna kommu- kommunalskatt, som kommunen nalskalt, som kommunen äger upp- äger uppbära av statsverket på bära av statsverket på grundval av grundval av taxeringen under året taxeringen under året efler det, då efterdel,då förskottet enligt bestäm-förskottet enligt bestämmelserna i melserna i fjärde stycket ulanordnas, fjärde stycket ulanordnas.

Är anlalel hos länsstyrelsen registrerade kyrkobokförda invånare i kommunen vid mitten av augusti månad laxeringsåret större än det var vid mitten av augusti månad två år tidigare skall förskott, beräknai enligt andra stycket, ökas i förhållande lill ökningen i kommunens invånarantal mellan angivna tidpunkter. Sådant ökat förskott ingår i kommunens fordran hos statsverket och avräknas enligl andra stycket. Länsstyrelsen skall senast den 10 september lämna kommunen uppgift om del invånarantal och del däremoi svarande uppräknade skatteunderlag, som skall ligga till grund för beräkningen.

Belopp, som vid ingången av ett år utgör kommunens fordran hos statsverket enligt första, andra och tredje styckena, skall länsstyrelsen under samma är utanordna lill kommunen med en sjättedel å åttonde dagen i var och en av månaderna januari, mars, maj, juli, september och november. Är kommunens fordran icke uträknad vid utbetalningstillfället i januari månad, skall vid detta tillfälle utbetalas samma belopp som utbetalas i november månad nästföregående år; dock må länsstyrelsen, då särskilda skäl föranleda därtill, förordna alt utbelalning skall ske med annat belopp. Därest det ijanuari månad utbetalade beloppet icke motsvarar en sjättedel av kommunens fordran, skall härav betingad jämkning ske av det belopp, som utbetalas i mars månad.

Denna lag träder i krafl två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången i fråga om kommunalskatt som påföres på grundval av 1976 års taxering.

Landstingskommunen äger av statsverket uppbära landslingsmedd med belopp, motsvarande vad som skulle utgå på grundval av det anlal skattekronor och skatleören, som vid taxering för vi.ssl år påföras de till landstingskommunen skattskyldiga, efter det belopp för skattekrona och skatieöre, som bestämts till utdebitering för nästföregående år. Vid beräkningen av anlalel skattekronor och skatleören beaktas dock icke sådana som bestämmas enligt 2 S lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebilering av skall. Har dödsbo enligt 75 § kommunalskaltelagen (1928:370) medgivils befrielse från alt erlägga landslingsmedd. skall belopp, som landstingskommunen eljest ägde uppbära av statsverket, nedsättas

1 motsvarande mån.

Landstingskommunen äger av statsverket såsom förskott uppbära del belopp, som på grundval av taxeringsnämnds beslut visst år (taxeringsåret) rörande taxering till kommunal inkomstskatt beslutats till utdebitering för nästkommande år. Vid beräkningen av förskoitsbeloppel beaktas dock icke skattekronor

' Lagen omtryckt 1972:101,

2 Senaste lydelse 1973:440,

Landstingskommunen äger av statsverket uppbära landstingsmedel med belopp, motsvarande vad som skulle utgå på grundval av det anlal skattekronor och skatleören, som vid taxering för visst år påföras de till landstingskommunen skattskyldiga, efter det belopp för skattekrona och skatieöre, som bestämts till utdebitering för nästföregående år. Vid beräkningen av antalet skattekronor och skatteören beaklas beslämmelserna 12 S lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skall.

Landstingskommunen äger av statsverket såsom förskott uppbära det belopp, som på grundval av taxeringsnämnds beslut visst år (taxeringsåret) rörande taxering till kommunal inkomstskatt beslutats till utdebitering för nästkommande år. Vid beräkningen av förskoitsbeloppel justeras antalet skattekronor och

Prop. 1975/76:147 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och skatteören som bestämmas enWgt skatleören enligl 2 i; lagen med sär-2 ij lagen med särskilda bestämmel- skilda bestämmelser om kommuns ser om kommuns och annan menig- och annan menighels utdebitering hels uldebitering av skall. Vad så- av skall. Vad sålunda beslutats till lundabeslutals till utdebitering ingår utdebilering ingår i landstingskom-i landstingskommunens fordran hos munens fordran hos statsverket vid statsverket vid ingången av året näst ingången av årel näst efter det då efter del då beslutet fattades. För- beslutet fattades. Förskottet avräk-skottet avräknas mot de lands- nas mot de landslingsmedel, som lingsmedel,som landstingskommu- landstingskommunen äger uppbära nen äger uppbära av statsverket på av statsverket på grundval av taxgrundval av taxeringen under året eringen under året efter det, då för-efier det, då förskottet enligt bestäm- skottet enligl beslämmelserna i fjär-mdserna i fjärde stycket ulanordnas, destycket utanordnas.

Är antalet hos länsstyrelsen registrerade kyrkobokförda invånare i landstingskommunen vid mitten av augusti månad laxeringsåret större än det var vid millen av augusti månad två år tidigare skall förskott, beräknat enligl andra stycket, ökas i förhållande till ökningen i landstingskommunens invånarantal mellan angivna tidpunkter. Sådant ökat förskott ingår i landstingskommunens fordran hos statsverket och avräknas enligt andra stycket. Länsstyrelsen skall senast den 10 september lämna landstingskommun uppgifl om del invånarantal och del däremot svarande uppräknade skatteunderlag, som skall ligga till grund för beräkningen.

Belopp, som vid ingången av ett år utgör landstingskommunens fordran hos statsverket enligt första, andra och tredje styckena, skall länsstyrelsen under samma år utanordna till landstingskommunens förvaltningsutskott med en sjättedel å åttonde dagen i var och en av månaderna januari, mars, maj, juli, september och november. Är landstingskommunens fordran icke uträknad vid ulbetalningstilirallet i januari månad, skall vid detia tillfälle utbetalas samma belopp som utbetalas i november månad nästföregående år; dock må länsslyrelsen, då särskilda skäl föranleda därtill, förordna alt utbetalning skall ske med annat belopp. Därest det ijanuari månad utbetalade beloppet icke motsvarar en sjättedel av landstingskommunens fordran, skall härav betingad jämkning ske av det belopp, som utbetalas i mars månad.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången i fråga om landstingsskatt som påföres på grundval av 1976 års taxering.

Församling äger av statsverket uppbära församlingsskatt med belopp, motsvarande vad som skulle utgå på grundval av det antal skattekronor och skatleören, som vid taxering för visst år påföras de lill församlingen skattskyldiga, efter det belopp för skattekrona och skatieöre, som bestämts till uldebitering för nästföregående år. Vid beräkningen av antalet skallekronor och skatteören beaklas dock icke sådana som bestämmas enligt 2 ij lagen (1965:269) med särskilda beslämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. Har skatlskyldig enligt lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan åtnjutit lindring i skattskyldigheten till församlingen eller har dödsbo enligt 75 § kommunalskaltelagen (1928:3 70) medgivits befrielse från att erlägga skatt till församlingen, skall belopp, som församlingen eljest ägde uppbära av statsverket, nedsättas i motsvarande mån.

Församlingen äger av statsverket såsom förskott uppbära det belopp, som på grundval av taxeringsnämnds beslut visst år rörande lax-

' Lagen omtryckt 1972:228. 2 Senaste lydelse 1973:442,

Församling äger av statsverket uppbära församlingsskatt med belopp, motsvarande vad som skulle ulgå på grundval av det anlal skattekronor och skatteören, som vid taxering för visst år påföras de till församlingen skattskyldiga, efter det belopp för skattekrona och skatteöre, som bestämts lill utdebilering för nästföregående år. Vid beräkningen av antalet skattekronor och skatleören beaklas beslämmelserna i 2 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebilering av skatt. Har skatlskyldig enligl lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan åtnjutit lindring i skattskyldigheten lill församlingen, skall belopp, som församlingen eljest ägde uppbära av statsverket, nedsättas i motsvarande mån.

Församlingen äger av statsverket såsom förskott uppbära det belopp, som på grundval av taxeringsnämnds beslut visst år rörande lax-

Prop. 1975/76:147 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ering till kommunal inkomstskatt ering lill kommunal inkomstskatt beslutats till utdebitering för näst- beslutats till utdebitering för nästkommande år. Vid beräkningen av kommande år. Vid beräkningen av förskoitsbeloppel beaktas dock icke förskoitsbeloppel justeras antalet skattekronor och skatteören som be- skattekronor och skatleören enligt stämmas enligt 2 § lagen med sär- 2 5 lagen med särskilda beslämmel-skilda bestämmelser om kom- ser om kommuns och annan menigmuns och annan menighets utdebi- hets utdebitering av skatt. Vad så-tering av skatt. Vad sålunda beslu- lunda beslutats lill utdebitering ingår tals till utdebitering ingår i försam- i församlingens fordran hos slalsver-lingens fordran hos statsverket vid ket vid ingången av året näst efter ingången av året näst efter det, då det, då beslulel fattades. Förskottet beslutet fattades. Förskottet avräk- avräknas mot den församlingsskatt, nas mol den församlingsskatt, som som församlingen äger uppbära av församlingen äger uppbära av stats- statsverket på grundval av taxeringverket på grundval av laxeringen un- en under året efter det, då förskottet der året efter del, då förskottet enligt enligl beslämmelserna i nästföljande bestämmelserna i nästföljande stycke ulanordnas, stycke utanordnas.

Belopp, som vid ingången av ett år utgör församlingens fordran hos statsverket enligt första och andra styckena, skall länsstyrelsen under samma år utanordna lill kommun, i vilken församlingen är belägen, med en sjättedel å åttonde dagen i var och en av månaderna januari, mars, maj, juli, september och november. Är församlingens fordran icke uträknad vid utbetalnings-tillfället i januari månad, skall vid delta tillfälle utbetalas samma belopp som utbetalades i november månad nästföregående år; dock må länsstyrelsen, då särskilda skäl föranleda därtill, förordna att utbetalning skall ske med annat belopp. Därest det ijanuari månad utbetalade beloppet icke motsvarar en sjättedel av församlingens fordran, skall härav betingad jämkning ske av det belopp, som utbetalas i mars månad. Kommunen skall därefter avlämna medlen lill kyrkorådet.

Länsstyrelsen skall senast den 8 mars till församlingen överlämna för nästföregående år upprättad redovisning över församlingen tillkommande och till församlingen ulanordnad församlingsskatt.

Närmare föreskrifier angående dy- Närmare föreskrifter angående dy
lik redovisning meddelas av Ko- lik redovisning meddelas av rege-
nungen eller den myndighet Konung- ringen eller den myndighet regering
en förordnar. en förordnar.

Denna lag träder i krafl två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången i fråga om församlingsskatt som påföres på grundval av 1976 års taxering.

medelskattekraft antalet skallekronor och skatleören per invånare i riket, beräknat som kvoten mellan å ena sidan skatteunderiaget enligt taxeringsnämnds beslut rörande beräkningsårets taxering lill kommunal inkomstskatt med tillägg av bidragsunderlag enligt bestämmelserna om skatteborifallsbidrag och med avdrag för skatteunderlag avseende sådana intäkter som avses i 2 i; lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighels utdebitering av skatt och å andra sidan antalet i riket kyrkobokförda invånare vid beiäk-ningsårets ingång.

medelskaitekraft anlalel skattekronor och skalleören per invånare i riket, beräknai som kvoten mellan å ena sidan skatteunderiaget enligt taxeringsnämnds beslut rörande beräkningsårels taxering till kommunal inkomstskatt med tillägg av bidragsunderlag enligt bestämmelserna om skatteborifallsbidrag och med Justering av skatteunderlag enligl 2 S lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt och å andra sidan antalet i riket kyrkobokförda invånare vid beräkningsårets ingång.

nan menighets utdebitering av skatt.

Vid beräkning av kommuns skatteunderiag medräknas ej vad som kan anses belöpa på garantibelopp för fritidsfastigheter.

Nuvarande lydelse

serna om skatteborifallsbidrag och med a vdrag för ska Iteunderlag avseende sådana Intäkter som avses / 2 ij lagen (1965:269) med särskilda beslämmelser om kommuns och an-

Föreslagen lydelse

serna om skattebortfallsbidrag och med justering av skatteunderlag enligl 2 S lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt.

Prop.1975/76:147 14

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-02-26

Närvarande: statsrådet Sträng, ordförande, och statsråden Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Bengtsson, Noriing, Carisson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Peterson

Föredragande: statsrådet Sträng

Proposition om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.

Inledning

En omläggning av inkomstbeskattningen beslöts av 1974 års vårriksdag (prop, 1974:132, SkU 1974:54, rskr 1974:329), De nya bestämmdserna trädde i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första gången vid 1976 års taxering.

Reformen syftar till en lindring av marginaleffekterna för inkomsttagare i mellaninkomsllägena och en skattesänkning för låginkomsttagarna. Den innebär bl, a. alt ävtrappningen av grundavdragen upphör och att avdraget för löntagarnas sjukförsäkringsavgifter slopas som en följd av alt avgifterna förs över på arbetsgivarna. Vid 1976 års taxering är avdragsrätten såvitt gäller anslällningsinkomst övergångsvis begränsad lill högst 500 kr. Vidare får foi k pensionärer vars inkomst inte överstiger 36 000 kr. ett extra avdrag på minst 500 kr.

Genom de ändrade avdragen vid taxeringen påverkar omläggningen den beskattningsbara inkomsten och därigenom del kommunala skatteunderlaget. Effekten för kommunerna blir ett skattebortfall, I prop, 1974:132 uttalade jag (s, 77) att avsikten var att kommunerna skulle få kompensation för skattebortfall på grund av ändrade avdragsregler. Jag sade vidare att del blir naturiigt att ta upp de tekniska frågorna rörande kompensation för skattebortfall i samband med anmälan av anslagsbehovet för budgetåret 1976/77, 1 enlighet härmed har regeringen i prop, 1975/76:100 (bil, 9 s, 125) föreslagit riksdagen alt, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, lill Kompensation lill kommuner m, fl, i anledning av 1974 års skattereform för budgetåret 1976/77 beräkna ett förslagsanslag av 750 milj. kr. Jag anhåller nu att få ta upp frågan om kompensation till kommunerna.

Prop. 1975/76:147 15

Vissa skatteregler

Reglerna om den kommunala inkomstbeskaiiningen finns främsl i kommunalskaltelagen (1928:370), KL. För varje skatlskyldig bestäms en skatteunderiag för kommunalbeskattningen. För stalsbeskattningen bestäms ett särskilt skatteunderiag. Härvid gäller emellertid i huvudsak likartade regler.

Summan av inkomsterna från olika förvärvskällor, minskad med avdrag för kostnader som behövts för att förvärva och bibehålla intäkterna, utgör den skattskyldiges sammanräknade inkomst. Härifrån avgår s. k. allmänna avdrag (46 § KL). Avdrag (är under vissa förutsättningar göras också för föriust som hänför sig till tidigare år (förordningen 1960:63 om rätt lill förlustutjämning vid taxering för inkomst). Återstoden, ökad med s, k, garantibelopp för fastighet, utgör den skattskyldiges taxerade inkomst.

Den laxerade inkomsten minskas med grundavdrag och extra avdrag för nedsatt skatteförmåga. Återstoden utgör beskattningsbar inkomst (48 och 50 iJS KL), Denna inkomst ligger lill grund för skatteberäkningen.

Den kommunala inkomstskallen är proportionell och las ut med en i viss ordning bestämd andel av den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen är för år 1975 25:23 och för år 1976 26:15 kr, per 100 kr, beskattningsbar inkomst.

De ändringar som innefattades i skatteomläggningen berörde, såvitt nu är av intresse, det allmänna avdraget för sjukförsäkringsavgift, grundavdraget och folkpensionärernas extra avdrag för nedsatt skatteförmåga, 1 detta hänseende innebär bestämmelserna för iiden,/ö>eow%gw>7ge« bl, a, följande.

Allmänt avdrag medges för sådan sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap, 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring som påförts den skattskyldige under året före taxeringsåret (46 S 2 mom, KL),

Grundavdrag på 4 500 kr, medges den som varil bosall här i landet under större delen av beskattningsåret under förutsättning att den statligt taxerade inkomsten uppgår lill högsl 30 000 kr. Är inkomsten större reduceras grundavdraget med 20 % av överskjutande belopp. Vid en statligt laxerad inkomst på 52 500 kr, eller högre medges sålunda inle något grundavdrag. Har inkomsttagaren varit bosatt i landet under högst hälften av beskattningsåret jämkas grundavdraget med hänsyn härtill (48 § KL).

Utöver grundavdrag har inkomsttagare i vissa fall rält till s, k, extra avdrag (50 !j 2 mom, KL), nämligen dels när skatteförmågan är väsentligen nedsatt lill följd av långvarig sjukdom m. m,, dels när hans inkomst efter skatt på grund av nedsatt arbetsförmåga m, m, understiger existensminimum. Det maximala avdragsbeloppet är i dessa fall 10 000 kr,, vid extra avdrag på grund av existensminimum dock med tillägg av 2 500 kr, för varje barn, 1 fråga om gifta inkomsttagare beräknas de extra avdragen med hänsyn till båda makarnas inkomst- och förmögenhetsförhållanden.

Prop. 1975/76:147 16

För folkpensionär gäller särskilda regler i fråga om det extra avdraget (50 !j 2 mom, tjärde stycket KL), Om hans inkomst lill icke obetydlig del utgjorts av folkpension, skall han - om särskilda omständigheter inte föranleder annat - anses ha rätt till extra avdrag på grund av nedsatt skatteförmåga. Om han vid sidan av folkpensionen även haft annan inkomst är han berättigad lill ett med hänsyn lill omständigheterna jämkat avdrag. För makar och i taxeringshänseende likställda skattskyldiga bestäms extra avdrag med hänsyn lill båda makarnas inkomst- och förmögenhetsförhållanden,

Riksskatteverket fastställer anvisningar för beräkning av extra avdrag för folkpensionärer, Enligl anvisningarna, som utformats med ledning av departementschefens av riksdagen godkända uttalanden i prop, 1970:70, är avdragets storiek beroende av den till statlig inkomstskatt taxerade inkomstens storiek. Principen är att en till statlig inkomstskatt taxerad inkomst, söm motsvarar vanlig folkpension jämte pensionstillskott samt en sidoin-komsl på 1 500 kr, för ensamslående folkpensionär resp, 2 000 kr, för makar, inte skall medföra beskattningsbar inkomst. När den taxerade inkomsten överstiger dessa beloppsgränser avtrappas det extra avdraget med en tredjedel av överskjutande belopp, Förmö.genhetsinnehav beaklas på så sätt att förmögenhet mellan 50 000 kr, och 80 000 kr, föranleder reduktion av avdraget. Överstiger förmögenheten 80 000 kr, upphör rätten till extra avdrag.

De angivna riktlinjerna innebäi att inkomstgränserna för skattefrihet och för avtrappning av del extra avdraget är direkt beroende av folkpensionens storlek och därmed av ändringar i basbeloppet. För varje års taxering fastställer därför riksskatteverket nya inkomstgränser.

Efter omläggningen gäller ändrade regler i följande hänseenden.

Anställda inkomsttagare påförs fr, o, m, 1975 års inkomst inte längre obligatorisk sjukförsäkringsavgift för sin anslällningsinkomst. Med hänsyn härtill slopas rätten till avdrag för sådan avgift. Vid 1976 års taxering behålles emellertid övergångsvis en avdragsratt för påförd avgift avseende 1974 års inkomst. Avdragsrätten är maximerad till 500 kr,

1 fråga om grundavdragen slopas ävtrappningen vid statligt taxerad inkomst som överstiger 30 000 kr. Grundavdraget är alltså nu 4 500 kr, oavsett inkomstens storlek om inkomsttagaren varit bosatt i landet hela beskattningsåret. Vid bosättning i landet under en del av beskattningsåret utgör grundavdraget en tolftedel av 4 500 kr, för varje månad eller del därav som bosättningen varat.

Det extra avdraget för folkpensionärer medges efter omläggningen med minst 500 kr, vid statligt taxerad inkomst upp till 36 000 kr. Vid högre inkomst minskas avdraget med 20 % av överskjutande belopp. När den statligt laxerade inkomsten uppgår till 38 500 kr, bortfaller delta avdrag helt. Minimibeloppet av extra avdrag utgår individuellt för makar och ulan hänsyn till förmögenhet.

Prop. 1975/76:147 17

Skatteomläggningens effekt på det kommunala skatteunderlaget

Genom de ändrade avdragsreglerna påverkar omläggningen del kommunala skatteunderiaget. De nya bestämmelserna innefattar till en del en ökning av skatteunderiaget men till det väsentliga en minskning.

Största betydelsen har slopandet av grundavdragets avtrappning vid statligt taxerad inkomst som överstiger 30 000 kr. Stora inkomstlagargrupper ligger nu i de inkomstlägen där grundavdraget före omläggningen medgavs med reducerat belopp eller inte alls. Genom att grundavdraget nu medges med 4 500 kr, även i dessa inkomstlägen blir det kommunala skatteunderiaget betydligt lägre än eljest.

Slopandet av avdraget för löntagarnas obligatoriska sjukförsäkringsavgift verkar emellertid i motsatt riktning. Genom att sådant avdrag inte längre medges blir'del kommunala skatteunderlaget högre än eljest. Vid 1976 års taxering medges som nämnts avdrag med högst 500 kr. Borttagandet av avdraget får alltså full effekt först vid 1977 års taxering.

Regeln om minimibelopp för folkpensionärernas extra avdrag innebär all högre avdrag än annars medges för ensamstående skatlskyldig i inkomstlaget 33 300-38 500 kr. statligt laxerad inkomst och för gift skattskyldig med inkomst under 38 500 kr. då makarnas sammanlagda inkomst överstiger ca 50 000 kr. Inkomstgränserna avser 1976 års taxering. Minsta beloppet 500 kr, medges också i de fall extra avdrag annars inte skulle medges på grund av förmögenhetsinnehav.

Föredraganden Allmänt

Skattereformen beiräffande 1975 års inkomst har lindrat marginalskatten i mellaninkomsllägena och medfört lägre skatt för låginkomstlagarna.

För kommunerna innebär reformen en minskning av skatteunderiaget och av de kommunala skatteinkomsterna. Minskningen uppkommer emellertid först år 1977 med de avräkningsmetoder för kommunalskallen som tillämpas. Frågan har berörts i prop. 1974:132 i vilken förslaget lill skattereform lades fram. Jag har där (s. 77) uttalat att kommijner och landsting bör kompenseras för skattebortfall på grund av ändrade avdragsregler. Jag har också i årets budgetproposition (prop. 1975/76:100, bil. 9 s. 125) föreslagit riksdagen att i avvaktan på särskild proposition i ämnet för budgetåret 1976/77 beräkna ett förslagsanslag av 750 milj. kr. till Kompensation till kommuner m. fl. i anledning av 1974 års skaltereform. Kompensationen avses utgå till, förutom kommuner och landstingskommuner, även församlingar, pastorat och andra kyrkliga samfälligheter. Den avses tillgodoföras i samband med den löpande avräkningen för kommunalskattemedel.

Prop. 1975/76:147 18

Kompensationens storlek

Verkningarna på skatteunderlaget av de nya avdragsbestämmelserna är som framgår av den tidigare redogörelsen olika beroende på bl, a. inkomst-och sysselsätlningsstrukturen inom de olika kommunerna. Del är emellertid i princip möjligt att för varje kommun, landstingskommun m. fl. beräkna skattebortfallet med stor noggrannhet. Med automatisk databehandling (ADB) kan man beräkna det skatteunderiag som skulle ha förelegat om sjukpenning m. m, inte beskattats, om såväl avdragsrälten för löntagarnas sjukförsäkringsavgift som grundavdragets avtrappning hade behållits och om del extra avdraget för folkpensionärer hade varil oförändrat. Det underlag som därvid erhålls jämförs sedan med det faktiska skatteunderlag som har bestämts vid taxeringen, i förekommande fall justerat med hänsyn lill de särskilda reglerna beiräffande beskattad sjukpenning m. m. Skillnadsbeloppet läggs till grund för kompen;5ation. För år 1975 kan kompensationsbeloppet beräknas till ca 1 500 milj. kr. Härav bör hälften eller 750 milj. kr. tillgodoföras kommunerna under första halvåret 1977 och resten av beloppet under senare halvåret 1977. Del förfarande jag här angett innebär att skatteunderlaget för varje inkomsttagare justeras individuellt. Förfarandet överensstämmer på det sättet med det som tillämpas vid beräkning av det skatteunderiag som hänför sig till beskattad sjukpenning.

Ändringarna i fråga om skatteunderlaget har också betydelse för beräkningen av de bidrag som utgår enligt lagen (1973:433) om skatteutjämningsbidrag och förordningen (1972:140) om skatteborifallsbidrag. Den nu angivna metoden med justerat skatteunderlag innebär alt skalleutiämnings-bidragen och skattebortfallsbidragen ej påverkas av de nya skattereglerna.

Beträffande beräkningen av kompensationen föreligger som jag nämnt i princip inga svårigheter såvitt gäller inkomståret 1975. De avdragsfaktorer man då skall beakta är nämligen kända. Jag syftar främst på den obligatoriska sjukförsäkringsavgift som påförts lönlagarna på grundval av 1975 års taxering (1974 års inkomst) och som enligt de äldre bestämmelserna skulle ha varit avdragsgill i sin helhet. Denna avgift kan vid beräkningen jämföras med det avdrag som vid taxeringen faktiskt medgetts vid 1976 års taxering (i regel 500 kr,). Skillnadsbeloppet skall vid justeringen minska skatteunderlaget. Det möter inte heller några svårigheter att fastställa i vilken mån grundavdrag eller extra avdrag skulle ha medgetts, om de äldre reglerna hade tillämpats, och jämföra resultatet med den faktiskt bestämda taxeringen. Beträffande de exira avdragen kan en förenklingsvinst göras om man inte beaktar de fall där avdraget vid 1975 års taxering reducerats på grund av förmögenhet. Effekten härav, som tenderar att göra skalleunderlaget lägre än det rätteligen borde ha varil, är dock försumbar.

Prop. 1975/76:147 19

Problem uppkommer emellertid för. de följande åren. Någon sjukförsäkringsavgift för anställda påförs inte på grundval av 1976 och senare års laxeringar. Man kan då inle ulan vidare fastställa med vilket belopp avdrag skulle ha medgetts om äldre beslämmelser alUjämt tillämpats. Den ökning av kommunernas skatteunderiag som följer av avdragsrättens borttagande kan alltså inte heller fastställas. Det bör anmärkas att sjukförsäkringsavgifterna stigit successivt under senare år och att denna utveckling sannolikt kommeratt fortsätta. Tillskottet till det kommunala skatteunderiaget genom avdragsrättens bortfall torde alltså bli större år från år. Vidare har reglerna för folkpensionärernas extra avdrag lagts om fr, o, m, 1977 års taxering (prop, 1975:92, SkU 1975:25, rskr 1975:126, SFS 1975:312), Den jämfördse mdlan bestämmelserna före och efter omläggningen som avses ligga till grund för kompensationen blir alltså inte längre rättvisande.

Jag föreslår därför av praktiska skäl alt jämförelsen, såvitt gäller avdrag för sjukförsäkringsavgift enligl äldre bestämmelser, hela tiden avser de belopp som har påförts på grundval av 1975 års taxering. Detta innebär en betydande förmån för kommunerna m. fl. Beträffande pensionärernas extra avdrag föreslår jag följande. I fråga om 1976 års taxering räknar man vid beräkning av skatteunderlaget enligt de äldre bestämmelserna upp de extra avdragen med hänsyn lill ökade folkpensioner m. m, med tillämpning av de regler som gällde vid 1975 års taxering. Vid tillämpning av de äldre bestämmelserna beaklas inte den reduktion av de extra avdragen som har skett på grund av förmögenhet.

Det tekniska förfarandet

Innan jag redogör närmare för hur kompensationen bör beräknas vill jag i korthet beröra förfarandet vid avräkningen av kommunalskatt och vissa frågor som hänger samman därmed.

För kommunalskatten gäller enligt 72 ij kommunallagen (1953:753), Kom, L, följande. Det slutliga beloppet av kommunalskattemedel för visst år utgörs av del skattebelopp som erhålls på grundval av årets utdebitering och laxeringen påföljande år. Förskottsvis utgär emellertid ett belopp som bestäms enligt samma utdebitering men på grundval av närmast föregående års taxering. Förskottet avräknas sedan vid utbetalningen av kommunal-skaltemedel två år senare.

Då utdebiteringen bestäms tas hänsyn inte bara till beskattningsunderiag, som fastställs vid taxeringen. Enligt lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighels utdebilering av skatt beaklas också det skatteunderiag som staten skall tillskjuta enligt lagen (1973:433) om skatteutjämningsbidrag och bidragsunderlaget enligt förordningen (1972:140) om skattebortfallsbidrag. Vidare räKnas bort del skatteunderlag som hänför sigtill beskattad sjukpenning ro, ni- Dessa justeringar beaktas vid avräkningen av kommunalskattemedel.

Prop. 1975/76:147 20

Avräkningsförfarandet kan illustreras på följande sätt. Beloppet av kom-munalskatlemedel år 1977 besiäms på grundval av utdebiteringen för år 1975 och skatteunderlaget vid 1976 års taxering (1975 års inkomster). Från detta belopp avräknas förskott som uppburits under år 1975, Tillägg sker av förskott för år 1977 vilkel beräknas på grundval av utdebiteringen för år 1977 och skatteunderiaget vid 1976 års taxering,

Avräkningen handhas av länsstyrelsen som också betalar ul kommu-nalskaltemedlen.

För Stockholms kommun samt för landstingskommuner och församlingar tillämpas ell likartat avräkningsförfarande med stöd av resp, 76 ij kommunallagen (1957:50) för Stockholm, 76 S landslingslagen (1954:319) och 84 S lagen (1961:436) om församling.sslyrelse.

För beräkningen av den här aktuella kompensationen till kommuner m. fl. föreslår jag följande förfarande.

Då det kommunala beskattningsunderlaget beräknas vid länsstyrelsernas dalaanläggningar tas först fram del underiag som grundas på de påförda taxeringarna, minskat med beskattad sjukpenning m. m. Härefter beräknas individuellt för varje inkomsttagare del skatteunderiag som för kommunerna skulle ha fastställts vid taxering enligl bestämmelserna före omläggningen. Skillnaden mellan del underiag som grundas på faktisk taxering exklusive sjukpenning m, m, och det som har beräknats enligt äldre regler tillgodoförs kommunerna utöver det först beräknade undedagel. Tillägg sker också av skatteunderiag enligl t»eslämmel.3erna om skatteutjämningsbidrag och skatteborifallsbidrag. Det sammanla.gda underiagel redovisas lill kommunerna och läggs lill grund för deras beslut om uldebUering liksom för avräkningen av kommunalskatlemedd. Även förskottsutbelalningarna av kommunal-skaltemedel bersknas på detta underiag.

Vid beräkningen av det justerade skatteunderlaget kan man vinna betydande praktiska fördelar om vissa mindre schabloniseringar görs. Som jag har förordat i det föregående bör man vid beräkning av extra avdrag enligl reglerna vid 1975 års taxering inte beakta förmögenhet. Vidare är del från förenklingssynpunkt fördelaktigt om man vid beräkningarna kan utgå från taxeringsnämndens beslut på samma sätt som görs inom ramen för systemet för skaiieutjämning och skattebortfallsbidrag. De ändringar som sker i högre instans och av lokal skattemyndighet enligt 72 a § taxeringslagen (1956:623) avser både höjningar och sänkningar av underiagel och torde sammantaget inle påverkade nu aktuella beräkningarna nämnvärt, 1 praktiken innebär del all man utgår ifrån de s, k. rättade summabanden och taxeringsbanden som framställs på länsstyrelsernas dataenheter omkring den 25 augusti taxeringsåret.

Tekniskt sett innebär förfarandet att man med hjälp av ADB registrerar tre taxeringar, den ordinarie, den ordinarie minskad med sjukpenning m, m, och den ordinarie justerad med såväl sjukpenning m, m, som de nya reglerna beträffande 1975 års inkomst, H.ärigenom kan för varje kommun, lands-

Prop. 1975/76:147 21

lingskommun och församling beräknas hur slor skatt som belöper på den justering av skatteunderlaget som föranleds av 1974 års skattereform,

1 fråga om rättelse av länsstyrelses beslul rörande skatteunderlag i del nu aktuella hänseendet och om besvärsräti gäller bestämmelserna i 4 och 5 §§ lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan meninghets utdebitering av skatt. Länsstyrelsen kan alltså rätta beslul som på grund av förbiseende blivit uppenbart oriktiga. Talan mot länsstyrelsens beslut förs hos regeringen genom besvär,

S. k. dödsbobefrielse

I delta sammanhang vill jag också föreslå en justering i 72 i; Kom.L beträffande s, k, dödsbobefrielse. Enligt 75 ij 1 mom, KL kan i vissa fall skatt-skyldigs dödsbodelägare, som vid den skattskyldiges död varit beroende av honom lor sin försörjning, efter framställning helt eller delvis befrias från skyldighet att betala kvarstående eller tillkommande skatt som förfaller lill betalning under uppbördsiermin som äger rum eller avslutas efter dödsfallet. En förutsättning för befrielse är all ömmande omsländigheler föreligger. Befrielse får avse skall som har påförts den avlidne eller, såvitt angår det beskattningsår varunder dödsfallet inträffade, oskiftal dödsbo efter honom. Befrielse får dock inte avse skatt som påförts på grund av eftertaxering och som rätteligen skulle ha erlagts under uppbördsiermin, vilken ägt rum före dödsfallet. Beslut om befrielse meddelas av den skatterätt som har att pröva besvär rörande boets taxering till statlig inkomstskatt. Framställning om befrielse skall göras senast under andra kalenderåret efter dödsåret.

Har dödsbo med stöd av 75 ij KL befriats från att eriägga kommunalskatt skall det belopp, som kommunen eljest ägde uppbära av statsverket i kommunalskatt enligt 72 i; Kom,L nedsättas i motsvarande mån. Detta iakttages av länsstyrelsen vid den löpande avräkning av kommunalskatt som jag tidigare redogjort för. Liknande bestämmelser finns i 76 S kommunallagen (1957:50) för Stockholm, 76 s landstingslagen (1954:319) och 84 ;j lagen (1961:436) om församlingsstyrelse.

Skyldigheten att beakta dödsbobefrielserna komplicerar länsstyrelsens avräkningsförfarande i hög grad och drar förhållandevis höga kostnader. Det totala beloppet av allmän kommunalskatt för vilket befrielse medges enligt 75 ij KL och som skall avräknas från den kommunalskatt kommunen eljest ägde uppbära av statsverket torde åriigen uppgä till ca I milj. kr. Detta belopp framstår mot bakgrund av den omfattning stålens och kommunens ekonomiska mellanhavanden i andra sammanhang har i dag som obetydligt. Jag föreslår därför av förenklingsskäl alt föreskriften att dödsbobefrielse skall beaktas vid avräkningen mellan stat och kommun utgår.

Prop. 1975/76:147 22

Författningsfrågor

Inom finansdepartementet har upprättats förslag lill de författningsändringar som föranleds av vad jag här förordat. Ändringen i lagen (1965:269) med särskilda beslämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt innebär alt man vid beräkning av skatteunderiaget för kommun m, fi. menigheter skall tillämpa de regler som gällde vid 1975 års taxering i fråga om avdrag för sjukförsäkringsavgift enligt 46 ij 2 mom, 3), grundavdrag enligt 48 § och folkpensionärers extra avdrag enligt 50 § 2 mom, fjärde stycket KL, En redaktionell ändring i anslutning härtill sker i lagen (1973:433) om skatteutjämningsbidrag. Följdändringar görs också i kommunallagen (1953:753), kommunallagen (1957:50) för Stockholm, landstingslagen (1954:319) och lagen (1961:436) om församlingsstyrelse, 1 de sistnämnda fyra författningarna utgår vidare bestämmelsen om att dödsbobefrielse skall beaklas vid skalteavräkningen. Beträffande ändringarna i dessa författningar har jag samrått med chefen för kommundepartemeniei.

IVledelsberäkning

Kompensationen för skatteomläggningen den 1 januari 1975 skall utbetalas fr, o, m. år 1977. Under detta år - liksom år 1978 - kommer dock att övergångsvis utbetalas dubbel kompensation. Enligt det gällande systemet för utbetalning av kommunalskattemedel, som jag har redogjort för i del föregående, skall nämligen under år 1977 utbetalas dels slutlig kompensation avseende inkomståret 1975, dels kompensation inom ramen för förskottsulbetalningen av kommunalskattemedel avseende inkomståret 1977. Något tidigare förskoll all avräkna finns inle förrän under år 1979, Uibeialningarna av kommunalskatlemedd regleras över driftbudgetens inkomsttitel Skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m, m. För alt den slutliga regleringen av kompensationen skall komma till uttryck i statsbudgeten bör ett särskilt förslagsanslag föras upp på driftbudgetens utgiftssida. Delta redovisningsförfarande överensstämmer med vad som tillämpas beiräffande skatlebortfallsbidragen i anledning av 1970 års skattereform.

Jag beräknar den sammanlagda storieken av kompensationen som skall utgå under år 1977 till ca 3 000 milj. kr. Härav hänför sig ca 1 500 milj. kr, till kompensation för inkomståret 1975 och ca 1 500 milj, kr, till förskotten för inkomståret 1977, Medelsbehovet på ulgifisanslaget under budgetåret 1976/77 avser utbetalningarna under första halvåret 1977 av den slutliga kompensationen för inkomståret 1975, Detta medelsbehov uppgår till ca 750 milj. kr. Jag föreslår alt anslaget för nästa budgetår förs upp med detta belopp.

Prop. 1975/76:147 23

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

dels att antaga förslag lill

1, lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda beslämmelser om kommuns och annan menighels utdebitering av skatt,

2, lag om ändring i kommunallagen (1953:753),

3, lag om ändring i kommunallagen (1957:50) för Stockholm,

4, lag om ändring i landstingslagen (1954:319),

5, lag om ändring i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse,

6, lag om ändring i lagen (1973:433) om skatteutjämningsbidrag,
dels all till Kompensation till kommuner m. fl. i anledning av 1974

års skattereform för budgetåret 1976/77 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 750 000 000 kr.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.