Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1975/76:125 Regeringens proposition

1975/76:125

med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret

1975/76;

beslutad den 18 mars 1976.

Regeringen föreslår riksdagen atl antaga de förslag som har upptagits i bifogade uldrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås utgifter m. m. på tUläggsbudget III till stats­budgeten för innevarande budgetår.

De anslag som begärs uppgår tiU ca 1 285,1 milj. kr., varav ca 1 102,6 milj. kr. på driftbudgeten och 182,5 milj. kr. på kapitalbudgelen. De största anslagen för egentliga statsutgifter på driftbudgeten föreslås gå lill sysselsättningsfrämjande åtgärder, FN-styrkors verksamhet utom­lands samt inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. De största anslagen på kapitalbudgeten avser inköp av fastigheter m. m. samt vissa projekteringskostnader.

Sammanlagt har nu begärts eller anvisats anslag på tiUäggsbudget lill statsbudgeten för innevarande budgetår med ca 3 448 milj. kr.

1    Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 125

 

Prop. 1975/76:125

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammaniräde 1976-03-18

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvisl, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengts­son, Norling, Carlsson, Feldl, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson

Föredragande: statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Feldl, Zachrisson, Lei­jon.

Proposition med förslag om tilläggsbudget III lill statsbudgeten för bud­getåret 1975/76

Statsråden föredrar förslag lill riksdagen i frågor angående anslag m. m. på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1975/76. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Sträng anför: Riksdagen fastställde år 1975 statsbudgeten för budgetåret 1975/76. De anslag som därutöver har anvisats vid 1975/76 års riksmöte har uppförts på tUläggsbudget I (prop. 1975/76: 23, prop. 1975/76: 25, prop. 1975/76: 26, prop. 1975/76: 57, prop. 1975/76: 61 och prop. 1975/76: 66, FiU 1975/76: 17, rskr 1975/76: 136). Vidare har tidigare i år begärts anslag på tilläggsbudget II till nämnda stats­budget (prop. 1975/76: 88, prop. 1975/76: 99 och prop. 1975/76: 101).

I prop. 1975/76: 121 har regeringen föreslagit riksdagen atl anvisa 136 milj. kr. lill förvärv av aktier i AB Götaverken.

Ylterligare anslagsframställningar på tilläggsbudget under löpande budgetår har nu ansetts behövliga. De bör föreläggas riksdagen i en gemensam proposition om tiUäggsbudget III till statsbudgeten för bud­getåret 1975/76.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget III lUl statsbudge­ten för budgetåret 1975/76 i enlighet med de förslag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslu­tar att genom proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som föredragandena har lagt fram.

 

Prop. 1975/76:125                                                    3

Regeringen förordnar att de anföranden som redovisas i underproto­kollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen som bUagor 1—15.

 

 

 

Prop. 1975/76:125

Bilaga 1

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET                PROTOKOLL

vid regeringssammaniräde 1976-03-18

Föredragande: statsrådet Geijer

Anmälan till tilläggsbudget in till statsbudgeten för hudgetåret 1975/76 såvitt avser justitiedepartementets verksamhetsområde

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[1] 1. Polishus m. m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats elt invesleringsanslag av 96 milj. kr., var­av på tiUäggsbudget I 48 milj. kr. (prop. 1975/76: 25 bU. 1, JuU 1975/76: 19, rskr 1975/76: 125). BehåUningen under anslaget var vid in­gången av budgetåret ca 13,4 milj. kr.

Från anslaget bestrids utgifter för inlösen av polishus och för nybygg­nad i statiig regi.

Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1975: 1 bil. 1, FiU 1975: 1, rskr 1975: 30) den 29 december 1975 beslutat om vissa sysselsättningsbefrämjande åtgärder under budgetåret 1975/76. Be­slutet innebär bl. a. all från investeringsanslagel Polishus m. m. får — utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit — bestridas utgifler med högsl 26,7 milj. kr. Regeringen har samma dag uppdragit åt byggnadsstyrelsen all ulföra nybyggnad av polishus i Vämamo inom en kostnadsram av 15,8 milj. kr. i prisläget den 1 aprU 1975 saml om- och tillbyggnad av polishus i Alingsås inom en kostnadsram av — inkl. kost­naderna för förvärv av det befintliga polishuset — 13,2 milj. kr. i pris­läget den 1 april 1975.

Föredraganden

1 beslut den 22 februari 1974 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadssty­relsen atl projektera nybyggnad av polishus i Värnamo t. o. m. bygg­handlingar.

Byggnadsstyrelsen har redovisat kompletterande förslagshandlingar

 

Prop. 1975/76:125                                                     6

för nybyggnaden i Värnamo som avses omfatta en totalarea på 9 200 m* inom en byggnadsvolym om 29 500 m med lokaler för polisväsendet, åklagarmyndigheten, exekutionsväsendet, lokala skattemyndigheten samt fastighelsbildningsmyndigheten. Kostnaden har beräknats till 15,8 milj. kr. i prisläget den 1 april 1975.

Byggnadsstyrelsen har vidare redovisat byggnadsprogram för om- och tillbyggnad av polishus i Alingsås. I förslaget ingår lokaler även för åklagarmyndigheten, kronofogdemyndigheten och lokala skattemyndig­heten. Den totala programarean 4 600 m. Kostnaden har beräknats till 10,9 mUj. kr. i prisläget den 1 april 1975.

Regeringen har den 29 december 1975 godkänt avtal om förvärv av del befintliga polishuset i AUngsås för en köpesumma av 2 325 000 kr. Jag har tidigare (prop. 1975/76: 100 bU. 4, s. 85) beräknat medel för för­värvet.

Med hänsyn till vad jag har anfört i del föregående bör följande revi­derade kostnadsram i 1000-tal kr. föras upp i investeringsplanen.

Byggnadsobjekt

Kostnads-     Beräknad
ram         medel s-

1975-04-01     förbrukning 1975/76

Byggstart är-mån.

Färdig­ställande

Polishus i Värnamo       15 800           2 000      76-04    77-12

Polishus i Alingsås        10 900           700         76-05    77-08

Jag förordar att 26,7 mUj. kr. utöver tidigare anvisat belopp anvisas på tilläggsbudget III för innevarande budgetår. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Polishus m. m. på tilläggsbudget III tiU statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 26 700 000 kr.

 

Prop. 1975/76:125

UTRIKESDEPARTEMENTET

Bilaga 2

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-03-18

Föredragande: Statsrådet Andersson

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser utrikesdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TREDJE HUVUDTITELN

A. Utrikesdepartementet m. m.

[1] A 3. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat. På

statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsmbrik förts upp ett reservationsanslag av 6 881 000 kr. Medlen är avsedda för ersättning, underhåll och nyanskaffning av kansli- och bostadsinventa­rier för utrikesrepresentationen. TUl följd av all vissa vid anslagsberäk­ningen icke förutsedda projekt tillkommit har behov av extra medels­tilldelning för innevarande budgetår uppstått. Detla beräknas till 400 000 kr.

Med hänvisning lill ovanstående hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat

på tilläggsbudget III tUl statsbudgeten för budgetåret 1975/76

anvisa ell reservationsanslag av 400 000 kr.

 

 

 

Prop. 1975/76:125

Bilaga 3

Uldrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET              PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-03-18

Föredragande: statsrådet Holmqvist

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser försvarsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FJÄRDE HUVUDTITELN

H. Övrig verksamhet

[1] H 9. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk militär styrka i FN-ljänsl anvisades första gången på tilläggsslat till riks­slalen för budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 1956: 179, rskr 1956: 359). Därefter har årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet. Medel för de årliga utgiflerna inom Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera den svenska beredskapsslyrkan m. m. anvisas sedan budgetåret 1965/66 under förslagsanslaget Bered­skapsstyrka för FN-tjänst. Medel för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige och för viss personal vid Sveriges ständiga representation i FN samt — fr. o. m. den 1 juli 1967 ■— för observatörer i FN-tjänst anvisa­des budgetåren 1965/66 — 1971/72 under reservationsanslaget Kostna­der för svenska FN-styrkor m. m. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 har medel för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige anvisats under ansla­get FN-styrkors verksamhet utomlands. Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhet hittills anvisats 688 965 000 kr. på tUläggsslat och tiUäggsbudget. Därav har 64 milj. kr. anvisats för att läcka utgif­terna för FN-slyrkan på Cypem, för FN-slyrkan i Mellersta Östern och FN-observatörer under liden juli—december 1975 saml för vissa oför­utsedda utgifter (prop. 1975/76: 25 bil. 2, FöU 1975/76: 14, rskr 1975/ 76: 94).

Del av ifrågavarande kostnader avses bli ersatta av FN. Intill den 1 januari 1976 har från FN influtU 387 184 723 kr. Sveriges fordran hos FN enligt hittUls framlagda krav uppgår f. n. till 40 626 666 kr. Ersätt-

 

Prop. 1975/76:125                                                             10

ningar som flyter in från FN tillgodoförs statsbudgetens inkomsttitel Övriga diverse inkomster.

Genom beslut den 23 oktober 1975 har tiden för den svenska FN-in­satsen i MeUersta Östern förlängts t. o. m. den 24 april 1976. Utgiflerna för denna beräknas tUl ca 4,7 milj. kr. för månad eller för tiden ja­nuari—juni 1976 sammanlagt ca 28 milj. kr.

Genom beslut den 11 december 1975 har tiden för den svenska FN-insatsen på Cypern förlängts t. o. m. den 15 juni 1976. Utgifterna beräk­nas till 3,8 milj. kr. för månad eller sammanlagt ca 23 milj. kr.

En allmän medelsreserv av 5,5 milj. kr. bör beräknas med hänsyn till eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter samt vissa utgifler som kan bli nödvändiga vid en avveckling av kontingenterna.

Antalet observatörer i FN-ljänsl uppgick den 1 januari 1976 till 41. Medelsbehovel för dessa kan beräknas lill 420 000 kr. för månad eller för liden januari—juni 1976 sammanlagt ca 2,5 milj. kr.

Vid utgången av december 1975 kvarstod en behållning på ca 8 314 000 kr. under anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands.

Behovel av ytterligare medel för FN-styrkor i Mellersta Östern och på Cypern och för observatörer uppgår alltså till (28 000 000-f 23 000 000-5 500 000-1-2 500 000-8 314 000) 50 686 000 kr., avrundat 51 milj. kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför ut­giftsramen för det mUitära försvaret.

Med hänsyn till atl många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt alt även i fortsättningen förskottsvis bestrida ut­gifter för ifrågavarande ändamål från anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa utgifler bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors verksamhet ut­omlands. Frågan om deras täckning bör få las upp framdeles.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till FN-styrkors verksatnhet utomlands på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett reserva­tionsanslag av 51 000 000 kr.

 

Prop. 1975/76:125

11

Bilaga 4

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-03-18

Föredragande: statsrådet Aspling

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FEMTE HUVUDTITELN

A. Socialdepartementet m. m.

[1] A 2. Kommittéer m. m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisats ett reservationsanslag av 13,2 milj. kr. Härtill kommer en behållning av 573 860 kr. från föregående budgetår. Den utredningsverksamhet som bekostas från anslaget har under budget­året bUvit mera omfatlande och kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid anslagsberäkningen hösten 1974. Vidare föreligger nu säkra­re kostnadsberäkningar för den nya upplaga av socialkalalogen som inom kort sänds ut till samtliga hushåll och som bekostas från detla an­slag. Jag räknar nu med ell ylterligare medelsbehov av 3,4 milj. kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. på tiUäggsbudget III lill statsbudgeten

för   budgetåret   1975/76   anvisa   ell   reservationsanslag   av

3 400 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

[2] 1. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmiss­brukare m. m. Till ändamålet har för budgetåret 1975/76 anvisats ett in­vesteringsanslag av 4,5 milj. kr. Den 1 juli 1975 fanns en behållning på ca 5,2 milj. kr.

 

Prop. 1975/76:125                                                             12

Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1975: 1 bil. 1 s. 55, FiU 1975: 1, rskr 1975: 30) den 29 december 1975 beslutat om vissa sysselsätlningsfrämjande åtgärder budgetåret 1975/76. Beslulel innebar bl. a. alt från detla investeringsanslag skulle få bestridas utgifter med högst 3 milj. kr. utöver vad som tidigare medgivils. I beslut samma dag medgav regeringen efler förslag av socialstyrelsen atl byggnadsarbe­ten får påbörjas innevarande budgetår vid vissa erkända och enskilda vårdanstalter i Bodens, Marks och Strängnäs kommuner.

Vid min anmälan av anslaget i 1975 års budgetproposition be­räknade jag medelsbehovel under budgetåret 1975/76 för övriga under budgetåret aktuella byggnadsföretag tiU 9,7 milj. kr. Del totala medels­behovet under innevarande budgetår uppgår således till 12,7 milj. kr. Jag förordar därför atl ylterligare 3 milj. kr. anvisas för ändamålet. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Lån till tiybyggnader vid erkända vårdanstalter för alko-holmissbriikare m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa elt investeringsanslag av 3 000 000 kr.

 

Prop. 1975/76:125                                                   13

Bilaga 5

Uldrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-03-18

Föredragande: statsrådet Norling

Anmälan tiU tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

SJÄTTE HUVUDTITELN

E. Institut m. m.

[1] E 9. Bidrag till statens väg- och trafikinstitut. Statens väg- och trafikinslilul arbetar med forskning och utveckling (FoU) avseende vä­gar, vägtrafik och väglrafiksäkerhel. En slor del av FoU-verksamheten sker på uppdrag mot ersällning som i princip baseras på kravet om full kostnadstäckning. Under anslaget anvisas de medel som erfordras för institutets egen FoU-verksamhet samt för myndighetsuppgifter inom in­stitutels verksamhetsområde. Institutet omlokaliserades den 1 juni 1975 till Linköping.

Det statliga anslaget lill statens väg- och trafikinslitut uppgår för in­nevarande budgetår till 9 250 000 kr. (prop. 1975: 1 bU. 8, TU 1975: 1, rskr 1975: 76).

Statens väg- och trafikinstitut har i framställning den 7 januari 1976 redovisat dels del ekonomiska utfallet för verksamheten under budget­året 1974/75, dels del beräknade utfaUet under budgetåret 1975/76. För budgetåret 1974/75 uppgick föriusten till 1 593 000 kr. Genom tidi­gare redovisade vinster i verksamheten kom den balanserade förlusten atl uppgå tUl 1 063 000 kr. Institutet har beräknat underskottet i verk­samheten för innevarande budgetår lill 3,2 milj. kr.

Institutet anger som skäl lill underskotten atl de kostnadsfördyringar som inträffat i samband med omlokaliseringen inte helt kunnat mötas med ökade uppdragsiniäkier, framför allt beroende på alt det uppstått ett produktionsbortfall under liden för inredning, uppbyggande och in­körning av de ny laboratorierna.

 

Prop. 1975/76:125                                                             14

Även om institutet nu har konamit över inkörningsperioden bedömer man del som omöjligt alt hämta in del ifrågavarande produktionsbort­fallet. Institutet hemställer därför om tilläggsanslag av 4,3 milj. kr., mot­svarande det konstaterade underskottet budgetåret 1974/75 och det be­räknade underskottet innevarande budgetår.

Föredraganden

Omlokaliseringen till Linköping har inneburit alt institutet fått nya och ändamålsenhga lokaler samt modern utrustning. Genom alt en del resurser måst anslås tiU arbetet med omlokaliseringen har emellertid' ell direkt produktionsbortfall ägt rum i den normala forsknings- och ut­vecklingsverksamheten vid institulel.

Sedan inslilulel nu har kommit över inkörningsproblemen förul­sälter jag att institutet genom en aktiv marknadsföring och en anpass­ning av resurserna till efterfrågan kan väsentligt förbättra ekonomin i verksamheten och sina möjligheter all göra sig gällande på uppdrags­marknaden. I prop. 1975/76: 100 räknade jag därför med en relativt kraftig ökning av uppdragsinläkterna för nästa budgetår.

För att ge institutet etl gott utgångsläge därvidlag är del angelägel att det ackumulerade underskottet inle utgör en framtida belastning för verksamheten. Jag förordar därför elt tilläggsanslag av 3,8 milj. kr., vil­ket motsvarar det nu beräknade ackumulerade underskottet per den 30 juni 1976.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa etl reserva­tionsanslag av 3 800 000 kr., alt avräknas mol aulomobilskalte-medlen.

F. Diverse

[2] F 9. Ersättning för sysselsättningsfrämjande åtgärder inom kom-raunikationsverken. Inom kommunikationsdepartementet har vid två till­fällen under det senasie halvåret — i oktober 1975 och i januari i år — den planerade rekryteringen av personal fram liU utgången av år 1976 vid vissa av departementels verk och myndigheter inventerats. I oktober framkom att ca 6 100 personer, fördelade på postverket med 2 400, på televerket med 2 050, på statens jämvägar med 700, på luftfartsverket med 490, på statens vägverk med 405, på sjöfartsverket med 80 och på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut med 25, skulle komma atl anställas under den närmaste 14-månadersperioden.

I januari redovisades en beräknad total anställning under perioden november—mars av ca 2 600 personer. Vidare redovisades att av den planerade rekryteringen under årets tre sista kvartal, ca 3 500 perso-

 

Prop. 1975/76:125                                                   15

ner, kunde anställningen av 800 — postverket 180, televerket 75, sta­tens järnvägar 350, statens vägverk 150, sjöfartsverket 25 och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 20 — tidigareläggas lill den 1 april. Kostnaden för en sådan tidigareläggning skulle enligt redovisade beräkningar bli ca 15 milj. kr.

Med ulgångspunkt i den gjorda inventeringen beslöt regeringen den 29 januari i år att — i sysselsätlningsfrämjande syfle — den redovisade möjliga tidigareläggningen lUl den 1 april av den planerade totala rekry­teringen under perioden april—december i år skall genomföras. Tidiga­reläggningen innebär all 800 personer, därav ell stort antal ungdomar, snabbare än planerat kommer in på arbetsmarknaden och får varaktiga arbeten. Kostnaderna för tidigareläggningen får uppgå till totalt högst 15 milj. kr.

Jag föreslår atl medel för täckande av kostnaderna för tidigarelägg­ningen anvisas på tilläggsbudget III till statsbudgeten för innevarande budgetår under elt nytt reservationsanslag på sjätte huvudtiteln benämnt F 9. Ersättning för sysselsätlningsfrämjande åtgärder inom kommuni-kalionsverken. Anslaget bör föras upp med 15 milj. kr. Det lorde få an­komma på regeringen att utfärda närmare föreskrifter och anvisningar för utbetalning av medlen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning för sysselsättningsfrämjande åtgärder inom kommunikationsverken på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ell reservationsanslag av 15 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

IV. STATENS UTLÄNINGSFONDER

[3] 4. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten har lill syfle alt genom lånestöd främja en från allmän synpunkl önskvärd fömyelse av landets bestånd av mindre fariyg. Företräde till lån skall ges mindre rederier. Lån ur fonden beviljas av lånenämnden för den mindre skeppsfarten. Låne­verksamheten regleras genom kungörelsen (1971: 324) om lånefonden för den mindre skeppsfarten och instruktion (1971: 325) för lånenämn­den för den mindre skeppsfarten.

Genom den delvis ändrade låneinriklning som lånenäranden fick fr.o.m. den 1 juU 1971 (prop. 1971: 1 bil. 8, TU 1971: 2, rskr 1971: 54) har lånegivningen mera genereUt inriktats på den mindre företag­samheten inom rederinäringen och därvid blivit mindre bunden till viss tonnageslorlek.

 

Prop. 1975/76:125                                                                 16

Genom riksdagens beslut vid 1975 års riksmöte (prop. 1975: 1 bil. 8, TU 1975: 2, rskr 1975: 54) har lånefonden för innevarande budgetår förstärkts med 25 milj. kr. KapilaltiUgångarna i fonden uppgår därefter liU 95,8 milj. kr.

Lånenämnden för den mitidre skeppsfarten

I skrivelse den 29 augusti 1975 har nämnden anhållit om tilläggsan­slag för budgetåret 1975/76 om 35 milj. kr.

Föredraganden

Utöver den betydande förstärkning som har skett av lånefonden under de två senaste budgetåren förordar jag alt ytterligare 10 milj. kr. till­förs fonden under innevarande budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten på tilläggs­budget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.

 

Prop. 1975/76:125                                                   17

Bilaga 6

Uldrag
FINANSDEPARTEMENTET                  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-03-18

Föredragande: statsrådet Sträng

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser finansdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

SJUNDE HUVUDTITELN

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

[1] B 14. Inredning av byggnader för statlig förvaltning. I slatsbudge­ten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett reser­vationsanslag av 32 milj. kr. Medelsreservationen vid budgetårels bör­jan uppgick till ca 25,9 milj. kr.

Från anslaget bestrids utgifter bl. a. för inredning och sådan till lo­kalema knuten generell utrustning som behöver nyanskaffas i samband med omlokaliseringen av statlig verksamhet. För planeringen av denna inredning och utrastning svarar huvudsakligen resp. byggnadsstyrelsen och utruslningsnämnden för universitet och högskolor.

I gällande inredningsplan är uppförd en delram av 6 milj. kr. för an­skaffning av inredning lill nybyggnaderna inom Västeråsenområdet i Borås för statens provningsanslalt. Kostnadsramen korresponderar mol den i investeringsplanen uppförda kostnadsramen av 90 milj. kr. för nybyggnaderna. I del följande kommer jag all föreslå alt kostnadsra­men för byggnadsarbetena höjs med ca 26 milj. kr. för två nytillkom­mande byggnader för anstaltens byggnadstekniska och mekaniska la­boratorier.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit atl den i inredningsplanen uppförda delramen ersätts med en definitiv kostnadsram av 8,7 milj. kr. Därav avser 950 000 kr. de nytillkomna laboratorierna.

Föredraganden

Jag förordar att den i inredningsplanen uppförda delramen av 6 milj. kr. för nybyggnaderna inom Västeråsenområdet i Borås för statens provningsanstalt nu ersätts med en definitiv kostnadsram av 8,7 milj.

2   Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 125

 

Prop. 1975/76:125                                                   18

kr. Jag räknar därvid med att senare justeringar av denna ram inte skall behöva göras.

Jag förordar vidare att de utgifter som hänger samman med det nu redovisade inredningsobjeklel får bestridas av tillgängliga medel under detla reservationsanslag.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen all

1.  bemyndiga regeringen atl besluta om anskaffning av viss in­redning av byggnader för statlig förvaltning inom den kost­nadsram som jag har förordat i del föregående,

2.  godkänna vad jag har förordat i det föregående angående be­stridande av utgifterna för viss inredning av byggnader för statiig förvaltning.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[2] 11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats etl investeringsanslag av 185 milj. kr. Behållningen under anslaget var vid ingången av budget­året ca 11,6 milj. kr.

Från anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggnader bl. a. för huvuddelen av de myndigheter som enligt statsmakternas beslut skall omlokaliseras från Stockholmsområdet. Med hänsyn tUl gällande lidplaner för denna omlokalisering bör följande byggnadsobjekl nu re­dovisas för riksdagen.

Borås. Nybyggnader inom Västeråsenområdet. I prop. 1974: 170 (bU. 5) lämnades en ulföriig redogörelse för nybyggnaderna för statens prov­ningsanslalt inom Västeråsenområdet i Borås. Som framgick av redo­visningen hade anstaltens byggnadstekniska och mekaniska laborato­rier tagits undan för ytterligare utredning. Kungl. Maj:t föreskrev där­efter i beslut den 29 november 1974 att planeringen av anstaltens nya lokaler, inkl. nämnda laboratorier, skulle ske inom en kostnadsram av 103,4 milj. kr. i prislägel den 1 aprU 1973, inbegripet kostnaderna för inredning. Kostnadsramen motsvaras av 127,8 milj. kr. i prisläget den 1 april 1975.

Byggnadsstyrelsen har sommaren 1975 redovisat lokalprogram och systemhandlingar för nybyggnader för de byggnadstekniska och meka-niiika laboratorierna. Styrelsen har därefter i samråd med provnings-anstalten ytterligare överarbetat projektet i syfle atl nedbringa koslna­derna. Nybyggnaderna föreslås nu omfatta en lotalyla av 8 300 m inom en byggnadsvolym av 72 700 m-'. Lokalerna består huvudsakligen av laboratoriehallar. Byggnadsarbetena beräknas kunna påbörjas-i augusti 1976. Inflyttningen i laboratorierna beräknas ske under december 1977.

 

Prop. 1975/76:125

I gällande investeringsplan är uppförd en kostnadsram av 90 milj. kr. i prisläget den 1 april 1974 för nybyggnaderna, exkl. de nu redovisade laboratoriema. Byggnadsstyrelsen föreslår nu att kostnadsramen för hela anläggningen sätts till 116,9 milj. kr. i prisläget den 1 aprU 1975. Därav avser 26,2 milj. kr. de byggnadstekniska och mekaniska labora­torierna. I det föregående har hämtöver förordats en kostnadsram av 8,7 milj. kr. till inredning för anläggningen.

Föredraganden

1 och med tillkomsten av de nu redovisade laboratoriema kommer statens provningsanslalt all inom Boråsanläggningen disponera resur­ser av hög internationell standard för provning och uppdragsverksam­het. Provningsanslalten får därmed möjlighet atl la upp verksamhet som inte har kunnat bedrivas inom de nuvarande anläggningarna i Stockholm. Jag finner det angeläget atl den planerade flyttningen ge­nomförs utan onödigt dröjsmål så att verksamheten stabUiseras. Mot bakgrund av vad chefen för industridepartementet har redovisat i prop. 1975/76: 100 (bU. 15 s. 213) och i avvaktan på alt anstalten skaU nå upp lill fullt utnyttjande av de nu redovisade anläggningarnas kapacitet räknar jag inte med någon ytterligare utbyggnad av anläggningarna ut-, över de redovisade laboratorierna.

Med hänvisning lill vad jag har redovisat bör följande ändrade kost­nadsram i 1 000-lal kr. föras upp i investeringsplanen.

19

 

 

 

 

 

 

Byggnadsobjekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning Faktisk    Beräknad för

Bygg­start år-mån.

Färdig­ställande år-män.

 

74-04-01    75-04-01

 

75-06-30 1975/76    1976/77

 

Borås

Nybyggnader inom Västeräsenområdet

90 000         116 860

19 658       34 000      30 000

74-05

77-12

Jag förordar alt de utgifter som hänger samman med de redovisade nybyggnaderna får bestridas av tillgängliga medel under detla investe­ringsanslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

1.  bemyndiga regeringen alt besluta om vissa byggnadsarbeten för statiig förvaltning inom den kostnadsram som jag har för­ordat i det föregående,

2.  godkänna vad jag har förordat i det föregående angående be­stridande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten för statlig förvaltning.

 

Prop. 1975/76:125                                                             20

[3] 12. Inköp av fastigheter m. m. Under denna mbrik har i statsbudge­ten för innevarande budgetår anvisats etl investeringsanslag av 25 milj. kr. Behållningen under anslaget var vid budgetårets ingång ca 27,8 mUj. kr.

Anslaget används för fastighetsförvärv efler beslut av regeringen i varje särskilt fall, bl. a. för markinköp i samband med omlokalisering av statlig verksamhet och för förvärv av tomtmark för förvallningsbygg-nader och polishus.

I det följande kommer jag alt föreslå alt ytterligare medel anvisas tUl projektering i syfte att höja beredskapen för framtida tidigarelägg-ningar av statliga byggnadsarbeten. Tomtmark för nybyggnader bör inköpas senast i samband med atl projekteringen påbörjas.

De uppdämda lokalbehoven i Stockholmsområdet har delvis kunnat tillgodoses i lokaler som har friställts genom omlokaliseringar av stat­lig verksamhet saml genom nyförhyrning. Jag har tidigare redovisat förslag om nybyggnader i Västra Skogen i Solna för arbetarskyddssty­relsen och i kv. Ölbryggaren på Söder i Stockholm för kronofogdemyn­digheten m. fl. Trots detla är lokalsituationen alltjämt besvärlig för flera myndigheter. För att snabbi och lill rimliga kosinader kunna lösa vissa angelägna lokalbehov — bl. a. i samband med evakueringarna inför över­flyttningen av regeringskansliet lill södra Klara samt för länsförvalt­ningen och skatteadministrationen — måsle fastigheter också inkö­pas. Regeringen har nyligen beslutat om inköp av en kontorsfastighet i Liljeholmen med anlitande av medel från detla anslag. Ytterligare för­värv kommer enligt min mening all bli nödvändiga.

Jag förordar atl ytterUgare 50 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget inne­varande budgetår för fastighetsförvärv för nu nämnda ändamål. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Inköp av fastigheter m. m. på tilläggsbudget III till slats­budgeten för budgetåret 1975/76 anvisa elt investeringsanslag av 50 000 000 kr.

VII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET

[4] 1. Vissa projekteringskostnader. Under denna rubrik har i stats­budgeten för innevarande budgetår anvisats etl invesleringsanslag av 60 milj. kr. Behållningen under anslaget vid budgetårets början uppgick till ca 36 milj. kr.

Anslaget disponeras efler beslut av regeringen för sådana projekte­ringsarbeten som föregår den slutiiga prövningen av byggnadsobjekt.

Som jag har redovisat bl. a. i finansplanen för innevarande år har regeringen i sysselsätlningsfrämjande syfle under delta budgetår hit­tills beslutat tidigarelägga statliga byggnadsarbeten utanför affärsver­ken för sammanlagt över 140 milj. kr. Dessa byggnadsarbeten har häm­tats huvudsakligen ur den projektreserv som har funnits hos byggnads-

 

Prop. 1975/76:125                                                   21

styrelsen och fortifikalionsförvallningen. Under våren har möjligheter­na inventerats att snabbt fylla på projektreserven med nya objekt. Jag har därvid funnit att projekteringen av ett antal planerade nybyggna­der bör kunna forceras, bl. a. nybyggnader för länsförvaltningarna. Det­ta skulle ge en värdefull höjning av beredskapen för kommande tidi-gareläggningar. Jag förordar därför att ytterligare 30 milj. kr. för pro­jekteringskostnader anvisas innevarande budgetår. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all till Vissa projekteringskostnader på tilläggsbudget III till stats­budgeten för budgetåret 1975/76 anvisa etl investeringsanslag av 30 000 000 kr.

 

 

 

Prop. 1975/76:125                                                   23

Bilaga 7

Uldrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET          PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-03-18

Föredragande: slalsrådel Zachrisson

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

ÄTTONDE HUVUDTITELN

B. Kulturändamål

[1] B 10. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett re­servationsanslag av 83 679 000 kr. Operan och Dramatiska teatern har gett in framställningar om ytterligare medel för läckande av de kost­nadsökningar som följer av dels ingångna avtal om löner innevarande budgetår för samtliga vid teatrarna anställda personalgrupper, dels av statsmakterna beslutade ökade sociala avgifter den 1 januari 1976. Statens kulturråd tillstyrker teatrarnas framställningar.

Föredraganden

Då jag anmälde medelsbehovel under detta anslag i prop. 1975: 1 anförde jag alt jag hade för avsikt all återkomma i senare samman­hang beträffande behov till följd av ökade lönekostnader. Med hän­visning till koslnaderna för löneavtalen för innevarande budgetår och lill de redovisade kostnadsökningarna för sociala avgifter förordar jag atl anslagen lill Operan och Dramatiska teatern höjs med 8 730 000 kr. resp. 4 785 000 kr. varav för löner högst 5 767 000 kr. resp. 3 168 000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag till Operan och Dramatiska teatern på tilläggsbud­get III tiU statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa etl re­servationsanslag av 13 515 000 kr.

 

Prop. 1975/76:125                                                             24

[2] B 11. Bidrag till Svenska riksteatern. I statsbudgeten för inneva­rande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservations­anslag av 42 656 000 kr. Svenska riksteatern har gjort framställning om ytterligare medel för täckande av kostnadsökningar lill följd av dels in­gångna avtal om löner innevarande budgetår, dels höjda kostnader för sociala avgifter den 1 januari 1976. Vidare har teatern hemställt om till-läggsanslag för läckande av merkostnader lill följd av Iraktamentshöj-ningar fr. o. m. den 1 januari 1975.

Statens kulturråd tillstyrker teaterns framstäUningar.

Föredraganden

Vid min anmälan av medelsbehovet under detla anslag i prop. 1975: 1 anförde jag att jag avsåg alt återkomma senare angående behov lill följd av ökade löne- och traktamenlskostnader. Med hänvisning till de kostnadsökningar som redovisais i teaterns framställningar förordar jag all anslaget till Svenska riksteatern höjs med 6 858 000 kr., varav för löner högsl 3 262 000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl tiU Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa etl reservations­anslag av 6 858 000 kr.

[3] B 13. Rikskonsertverksamhet. I statsbudgeten för innevarande bud­getår är uppfört elt reservationsanslag av 21 392 000 kr. lill rikskonserl-verksamhet. Institutet för rikskonserter har hemställt om tilläggsanslag för läckande av ökningar av lönekostnaderna utöver medel som tidigare anvisats för ändamålet.

Statens kulturråd tillstyrker institutets framslällning.

Föredraganden

Med hänvisning lill inträffade oförutsedda kostnadsökningar föror­dar jag all anslaget lill Institutet för rikskonserter höjs med 800 000 kr. för innevarande budgetår.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Rikskonsertverksamhet på tilläggsbudget III till statsbud­geten för budgetåret 1975/76 anvisa etl reservationsanslag av 800 000 kr.

[4] B 28. Statens historiska  museer:  Förvaltningskostnader.  I  maj—

juni 1976 planeras i Krakow en utställning över temat Vasadynastien i Polen. Initiativet liU utställningen har utgått från de Statiiga konstsam­lingarna i Wawel och Nationalmuseet i Krakow. En rad svenska kultur­institutioner kommer atl delta i ulsläUnmgen genom lån av etl stort an­tal utställningsobjekt. Från polsk sida har föreslagits att den planerade

 

Prop. 1975/76:125                                                   25

utställningen efler visningen i Krakow i sin helhet överförs lill Stock­holm. En visning av utställningen i Stockholm skuUe vara ett naturligt och angeläget inslag i det sedan ell tiotal år etablerade polsk-svenska kulturutbytet. Statens historiska museum har åtagit sig alt arrangera ut­ställningen i nära samarbete med övriga medverkande kulturinstitutio­ner och i lokaler som ställs till förfogande i Liljevalchs konsthall. Om planerna realiseras kommer utställningen all visas där under hösten 1976. Värdet av de polska föremål, som kommer atl visas i Sverige, har beräknats till ca 115 milj. polska zlotys eller ca 25 milj. kr. Därtill kom­mer ell antal andra utländska föremål tUl elt värde av ca 1,3 milj. kr. De polska arrangörerna kräver atl mottagarlandet ansvarar för föremå­len under utslälhiingen i Sverige och under transporten liU och från den polska gränsen. Försäkringspremien i Sverige för ett sådant åtagande skulle komma atl uppgå liU ca 75 000 kr.

Medelhavsmuseel planerar atl under perioden februari—maj 1977 visa en vandringsutställning med arkeologiska föremål från museet i Bagdad. Det är försia gången som en utställning om de gamla mesopo­tamiska högkullurerna visas i Sverige. Utställningen, som kommer atl utformas i samarbete med statens historiska museum, omfattar 223 ut-ställningsföremål huvudsakligen i guld, alabaster, porslin och keramik. Värdet av föremålen uppgår tUl 1 683 250 irakiska dinarer eller ca 25,5 milj. kr. Försäkringspremien i Sverige för flygtransport Bagdad— Stock­holm lur och retur samt tre månaders utställningstid skulle komma atl uppgå liU ca 119 000 kr.

De båda museerna har till utbildningsdepartementet gett in förteck­ningar över de föremål som avses ingå i resp. utställning med angivande av varje föremåls värde.

Historiska museet och medelhavsmuseet har begärt atl regeringen ga­ranterar eventuell skada eller förlust i samband med de båda utställning­arna på samma sätt som skedde när utställningen "Arkeologiska fynd från Folkrepubliken Kina" visades i Sverige (prop. 1973: 170, KrU 1973:44, rskr 1973: 348).

Föredraganden

För all göra del möjligl alt i Sverige visa utställningarna om Vasady­nastien i Polen och om de mesopotamiska högkulturerna bör ställas stat­lig garanti, med 50 % reduktion vid force majeure, för ersättning vid skada på eller förlust äv de i utställningen ingående föremålen under transport från Krakow resp. Bagdad tiU Sverige och under ulstäUnings-tiden i Sverige. Lämnandet av sådan garanti kräver riksdagens medgi­vande eflersom del är fråga om överenskommelse med främmande makt, innefattande etl eventuellt ekonomiskt åtagande. För det fall er­sättning bör utgå därför atl ulställningsföremål skadats eller förlorats bör utgifterna belasta förslagsanslaget Oförutsedda utgifler.

 

Prop. 1975/76:125                                                   26

I syfte alt åstadkomma en förenklad handläggning av Uknande ären­den i framtiden föreslår jag vidare all regeringen inhämtar etl allmänt bemyndigande av riksdagen alt vid behov på motsvarande sätt få ställa garanti för att göra det möjligl för de statliga museerna alt anordna ut­ställningar av värdefulla föremål i utländsk ägo.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1.      medge all staten garanterar värdet av de i ulställningama in­
gående föremålen i enlighet med vad jag i del föregående har
förordat,

2.      eventuell ersättning vid skada på eller förlust av föremål, som
ingår i utställningarna, bestrids på säll jag i del föregående
har föreslagil,

3.      meddela regeringen del allmänna bemyndigande som jag har
föreslagit.

E. Högre utbildning och forskning

[5] E 66. Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. ni.

I statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 81 milj. kr. Av beloppet disponerar en­ligt regleringsbrev byggnadsstyrelsen 28 milj. kr. enhgt en särskild inred­ningsplan och ulrastningsnämnden för universitetet och högskolor 52,4 milj. kr. enligt en särskild ulruslningsplan (prop. 1975:33, UbU 1975: 15, rskr 1975: 164). Anslagsposten Diverse objekl är uppförd med 600 000 kr. Någon medelsreservation vid budgetårets början fanns inte på byggnadsstyrelsens och ulruslningsnämndens anslagsposter.

Byggnadsstyrelsen föreslår alt en kostnadsram av 1,5 milj. kr. för statens scenskola i Stockholm förs upp i inredningsplanen. F. n. dispo­nerar scenskolan förhyrda lokaler i Råsunda. Enligl kontraktet skall lokalerna lämnas senast den 1 juli 1976. Regeringen uppdrog den 26 juni 1975 ål byggnadsstyrelsen atl — inom en kostnadsram av 1,9 milj. kr. i prislägel den 1 april 1974 — ulföra ombyggnad av Katarina real­skolas lokaler i Stockholm för bl. a. scenskolan.

Föredraganden

Vid min anmälan i prop. 1975/76: 117 av frågan om anslag för bud­getåret 1976/77 tiU inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. redovisade jag att ytterligare 41 milj. kr. behöver anvisas på till­läggsbudget III för innevarande budgetår under detta anslag. Av belop­pet beräknar jag 11 milj. kr. för den anslagspost som slår lill byggnads­styrelsens disposition och 30 milj. kr. för den anslagspost som står till utrustningsnämndens disposition.

Att utgiftema blivit avsevärt slörre än vad som förutsetts torde enligt myndigheterna bero bl. a. på en strävan från nytijarna att använda kost-

 

Prop. 1975/76:125                                                   27

nadsramama innan prishöjningarna reducerar programulrymmet. Betal­ningsutfallet torde påverkas även av atl förelagen snabbare begär betal­ning för utförda leveranser.

För atl inredning ulan försening skall kunna anskaffas lill statens scenskola i Stockholm föreslår jag att en kostnadsram av 1,3 milj. kr. förs upp i inredningsplanen. Regeringen har tidigare uppdragit åt bygg­nadsstyrelsen all i samråd med statens kulturråd redovisa elt förslag till samordnad lokallösning för scenskolan och musikdramatiska skolan i Stockholm i de ombyggda lokalerna i Katarina realskola. Då denna fråga ännu inle avgjorts har jag t. v. betecknat kostnadsramen för scen­skolan m. m. som delram.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa etl reservationsanslag av 41 000 000 kr.

[6] E 67. Vissa merkostnader för renhållning och städning. I stats­budgeten för innevarande budgetår har under vart och elt av fakulteter­nas driflkostnadsanslag saml under reservalionsanslagen E. 24. Teknisk samt viss medicinsk och malematisk-naturvelenskaplig utbildning och forskning i Göteborg och Linköping och E 39. Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m. beräknats medel för bl. a. renhållning och städning.

Universitelskanslersämbelet (UKÄ) har i november 1975 hemstäUl om bl. a. ca 4,7 milj. kr. på tilläggsbudget för budgetåret 1975/76 för täckande av merkostnader för löner för lokalvårdare vid universiteten i Lund och Göteborg samt Chalmers tekniska högskola. UKÄ hänvisar till kosinader för löneökningar för 1975 enligt kollektivavtal för statligt anställda lokalvårdare samt ändrade semesterbestämmelser och beräk­nade löneökningar för 1976 för denna personal. Vidare tar UKÄ upp kostnader för ändrade bestämmelser om ersällning vid sjukdom enligl avtal från år 1972. Nämnda kosinader har inte beaktats vid medelsbe-räkningarna för budgetåren 1974/75 och 1975/76.

Merkostnadema för löneökningar och ändrade semesterbestämmelser beräknas till ca 2,6 mUj. kr. Anslaget för täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. under sjunde huvudtiteln har ej beräknats för kostnadsökningar av detla slag.

Kostnaderna för sjuklöneförmåner enligt 1972 års avtal bör bestridas inom ramen för anvisade medel på driflkostnadsanslag m. m. Medel för merkostnader för löneökningar och ändrade semesterbestämmelser bör däremot anvisas på tiUäggsbudget III tiU statsbudgeten för innevarande budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Vissa merkostnader för renhållning och städning på till­läggsbudget III liU statsbudgeten för budgetåret 1975/76 an­visa elt reservationsanslag av 2 600 000 kr.

 

Prop. 1975/76:125                                                             28

G. Vuxenutbildning

[7] G 12. Undervisning  för invandrare  i  svenska  språket  m. m.  På

statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats etl förslagsanslag av 49 336 000 kr. Undervisningen, som be­drivs som försöksverksamhet, får omfatta högst 550 000 studietimmar. Av dessa får 300 000 studietimmar användas lill undervisning som ges enligl lagen (1972: 650, ändrad senast 1974: 377) om rätt liU ledighet och lön vid dellagande i svenskundervisning för invandrare och 250 000 studietimmar får användas för övrig invandrarundervisning. Undervis­ningen bedrivs av skolöverstyrelsen i samråd med arbetsmarknadsstyrel­sen och statens invandrarverk och anordnas av studieförbunden.

Föredraganden

Behovel av svenskundervisning för invandrare, vilka inte har lagfäst rätt liU undervisning på arbetstid, har under innevarande läsår visat sig vara stort. För att lillgodose den ökande efterfrågan på undervisning medgav därför regeringen i särskilt beslut den 22 januari 1976 att utöver tidigare anvisade 250 000 studietimmar får disponeras ylterligare högsl 100 000 studietimmar för denna undervisning under budgetåret 1975/76.

Statsbidraget per studietimme har utgått med högst 81 kr. sedan den 1 juli 1974. Den allmänna kostnadsutvecklingen har när det gäUer svenskundervisning för invandrare ställt studieförbunden i en svår situa­tion eftersom undervisningen skall vara avgiftsfri för deltagarna. Med hänsyn härtill förordar jag all för perioden juli—december 1975 stats­bidraget per studietimme höjs från nuvarande högst 81 kr. till högst 88: 50 kr. per studietimme. Av detla belopp räknar jag med att bidrag till ledare och materiel skall utgå med högst 51:50 kr. per studietimme. Från och med den 1 januari 1976 beräknar jag en ytterligare höjning med 3 kr. lill högsl 91:50 kr. per studietimme, varav högst 54:50 kr. be­räknas avse bidrag till ledare och materiel. De av mig förordade bi­dragsförändringarna kan beräknas medföra ett ytterligare medelsbehov under detta anslag om ca 5 850 000 kr. för budgetåret 1975/76.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt godkänna vad jag har förordat i fråga om höjning av statsbi-dragsbeloppet per studietimme till undervisning av invandrare i svenska språket m. m.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[8] 14. Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio. I statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört etl investe-

 

Prop. 1975/76:125

29

ringsanslag av 6 milj. kr. Behållningen under anslaget var vid ingången av budgetåret ca 500 000 kr. Medlen utbetalas av byggnadsstyrelsen som får disponera dem för de i investeringsplanen upptagna objekten inom de kostnadsramar som riksdagen godkänt.

Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1975: 1 bil. 1, FiU 1975: 1, rskr 1975: 30) den 29 december 1975 beslutat om vissa sysselsätlningsfrämjande åtgärder för budgetåret 1975/76. Beslutet innebär bl. a. alt från förevarande invesleringsanslag får bestridas utgif­ter med högsl 25,1 milj. kr. utöver vad som tidigare medgivils. I beslut samma dag har regeringen uppdragit åt byggnadsstyrelsen atl inom en kostnadsram av 25,1 milj. kr. i prisläget den 1 aprU 1975 utföra nybygg­nad av stor musikstudio i Stockholm för Sveriges Radio.

Föredraganden

Med hänsyn lill vad jag har anfört i det föregående bör följande kost­nadsram föras upp i investeringsplanen för innevarande budgetår.

 

Investeringsplan (1 OOO-tal kr.)

 

 

Byggnadsobjekt

Kostnads­ram 1975-04-01

Beräknad      Byggstart medelsför-     är-mån. brukning for 1975/76

Färdig­ställande år-mån.

Stor musikstudio i Stockholm

25 100

3 500              76-04

78-05

För atl slutiigt bestrida kostnaderna för musikstudion förordar jag alt etl belopp av 25,1 mUj. kr. anvisas på tilläggsbudget III för innevarande budgetår.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio på tilläggsbud­get III lill statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett in­vesleringsanslag av 25 100 000 kr.

[9] 15. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksam­hetsområde. I statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört etl invesleringsanslag av 140 milj. kr. Behållning­en under anslaget var vid ingången av budgetåret ca 57,4 milj. kr. Med­len utbetalas av byggnadsstyrelsen, som får disponera dem för de i inve­steringsplanerna upptagna objekten inom de kostnadsramar som riksda­gen godkänt.

Regeringen har med slöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1975: 1 bil. 1, FiU 1975: 1, rskr 1975: 30) den 29 december 1975 beslutat om vissa sysselsätlningsfrämjande åtgärder för budgetåret 1975/76. Beslutet innebär bl. a. alt från förevarande investeringsanslag får bestridas utgif­ter med högst 27,2 milj. kr. utöver vad som tidigare medgivits. I beslut

 

Prop. 1975/76:125                                                   30

samma dag har regeringen uppdragit ål byggnadsstyrelsen all ulföra följande objekl inom angivna kostnadsramar i prislägel den 1 april 1975.

Om- och tillbyggnad för forskningsinstitutet för

atomfysik                                                6 400 000 kr.

Ombyggnad av Kronobageriet i Stockhohn        14 800 000 kr.

Nybyggnad av museilokaler på JuUla gård för

Nordiska museet m. m., etapp II                   6 000 000 kr.

Föredraganden

I gällande investeringsplan för kulturändamål finns uppförd en kost­nadsram av 13,8 milj. kr. i prisläget den 1 aprU 1974 för ombyggnad av Kronobageriel i Stockholm (prop. 1975: 33 s. 8, 11 och 12). Kostnadsra­men motsvarar 14,8 milj. kr. i prislägel den 1 april 1975.

Mot bakgrund av vad jag anfört i det föregående bör även följande kostnadsramar föras upp i investeringsplanerna för utbildning och forskning resp. för kulturändamål m. m. för innevarande budgetår.

Investeringsplan (I OOO-tal kr.)

 

Byggnadsobjekt             Kostnads­ram 1975-04-01

Beräknad       Byggstart medelsför-     år-mån. brukning för

1975/76

Färdig­ställande år-mån.

Utbildning ocb forskning

Stockholm

Om- och tillbyggnad för

forskningsinstitutet

för atomfysik                 6 400

500                 76-05

77-08

Kulturändamål m. m.

Nybyggnad av musei­
lokaler pä Julita gård
för Nordiska museet
m.m., etapp II     6 000      700         76-04      77-04

Jag har tidigare i prop. 1975/76: 117 (s. 5 och 7) om anslag för bud­getåret 1976/77 till byggnadsarbeten m. m. inom utbUdningsdepartemen-tets verksamhetsområde lämnat redogörelse för dessa båda objekt.

För alt slutiigt bestrida kostnadema för de tre objekt som under före­varande anslag berörs av beslut den 29 december 1975 angående vissa sysselsätlningsfrämjande åtgärder förordar jag alt 27,2 milj. kr. utöver tidigare anvisat belopp anvisas på tilläggsbudget 111 för innevarande budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verk­samhetsområde på tUläggsbudget III till statsbudgeten för bud­getåret 1975/76 anvisa etl investeringsanslag av 27 200 000 kr.

 

Prop. 1975/76:125                                                   31

Bilaga 8

Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET             PROTOKOLL

vid regeringssammaniräde 1976-03-18

Föredragande: statsrådet Lundkvist

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

NIONDE HUVUDTITELN

D. Skogsbruk

[1] D 3. Bidrag till skogsförbättringar. På statsbudgeten för inneva­rande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats etl förslagsan­slag av 7 milj. kr. Under anslaget har tagits upp en ram av 4,5 milj. kr. för skogsodlingsåtgärder på nedlagd jordbmksmark och en ram av 3 milj. kr. för med anslaget i övrigt avsedda åtgärder. Det senare rambe­loppet är avsett bl. a. för bidrag lill islåndsätlnLng av skogar med otill­fredsställande skogslillslånd och för bidrag lUl omplantering av sorkska-dade skogskullurer i Jämtlands län. Bidragsbestämmelserna finns i kun­görelsen (1948: 239) om statsbidrag till vissa skogsförbättrande åtgärder (omtryckt 1960: 324, ändrad 1961: 109) samt i regleringsbrev för bud­getåret 1975/76.

Skogsstyrelsen har nyligen presenterat resultaten av 1975 års återväxl-laxeringar. Dessa visar, i likhet med motsvarande undersökningar år 1974, att både planteringar och självföryngringar som utförts hittills un­der 1970-talet i mycket slor utsträckning har så låg kvalitet atl de inte uppfyller de krav på nöjaktig återväxt som ställs i skogsvårdslagen. Or­sakerna lill de dåliga ålerväxlresullalen är flera, bl. a. alt tillräckligt ef­fektiva åtgärder inte använts och all de senaste somrarna varit utpräglat nederbördsfatliga.

Sedan år 1975 är det inle längre tillåtet alt använda DDT-haltiga pre­parat. Tidigare hade skogsbruket, trots principbeslut om lolalförbud, dispens för användning av sådana preparat för skyddsbehandling av skogsplanlor mot angrepp av snytbagge. Skogsstyrelsens senaste åter-

 

Prop. 1975/76:125                                                   32

växltaxering visar att en stor del av de obehandlade plantor som sattes ut i Syd- och Mellansverige under år 1975 har skadats och dödats av snytbagge. Taxeringen visar emellertid också alt förebyggande åtgärder i form av markberedning kan minska skadornas omfattning avsevärt.

Markberedning före plantering är angelägen inle bara för att minska angreppen av snylbagge ulan även for all förbättra bl. a. klimatförhål­landena för plantorna. Skogsvårdsstyrelsema och skogsägareföreningama har under de senaste åren samordnat sina resurser för alt förbättra möjlighetema lill maskinell markberedning på privata skogsmarker. Som elt led i samma strävan har regeringen nyligen medgett skogssty­relsen att använda ylterligare 500 000 kr. av anslaget Främjande av skogsvård m. m. för inköp av markberedningsaggregat.

En intensiv skogsvård är angelägen för alt förbättra den framlida rå­varuförsörjningen för vår skogsindustri. Jag har tidigare framhåUit delta bl. a. i prop. 1974: 166 om ändringar i naturvårdslagen och skogsvårds­lagen. Inte minst de senaste två årens ålerväxttaxeringar bekräftar be­hovet av en intensivare skogsvård.

Enligl min mening är del nödvändigt med en allmänt ökad insats på en intensifierad skogsvård från skogsägarnas sida. Vid sidan härav är det dock rimligt att staten under en övergångstid lämnar bidrag för atl underlätta restaureringen av de skogskulturer som har spolierats ge­nom angrepp av snytbagge. Bidrag bör endasi ulgå för skador som in­träffat under år 1975. Visserligen erhåller de skogsägare som har skogs­försäkring viss ersättning för de skador som har uppkommit, men kost­naderna för restaureringsåtgärderaa kan trots delta bli betungande. Jag föreslår därför alt det under innevarande och nästa budgetår, i likhet med vad som gäller för sorkskadade skogskullurer i Jämtland, skall kunna utgå statsbidrag med högst 75 % av kostnadema för om­plantering av skogskulturer som i störte omfattning skadats av snyl­bagge i Syd- och Mellansverige. Givelvis bör i samband härmed las tillvara alla möjligheter lill förebyggande åtgärder, bl. a. markbered­ning. Vidare föreslår jag atl staten, i förebyggande syfle och i den ut­sträckning det kan anses försvarligt, bekostar de plantor som kan behö­vas utöver vad som normall är behövligt enligt skogsstyrelsens anvis­ningar tUl skogsvårdslagen. Det senare bör gälla endasi för områden som nyplanteras under innevarande och nästa budgetår och där risk föreligger för omfatlande skador av snylbagge. Jag förutsätter alt lämp­liga förebyggande åtgärder i övrigt vidtas även i dessa fall. Plantorna bör ställas till förfogande av skogsvårdsstyrelsema. I övrigt bör tiUämp­liga bestämmelser för ifrågavarande anslag gälla. Del ankommer på re­geringen eller efter regeringens bemyndigande skogsstyrelsen alt med­dela de särskilda föreskrifter som kan föranledas åv bifall tiU vad jag nu har förordat.

Koslnaderna för de av mig i det föregående förordade åtgärdema be-

 

Prop. 1975/76:125                                                   33

räknar jag för innevarande budgetår lill 2 milj. kr. Jag föreslår därför att del totala rambeloppet för ifrågavarande anslag ökas med 2 milj. kr. lill 9,5 milj. kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl

1.  godkänna vad jag har förordat rörande statsbidrag till viss om­plantering av skogskulturer som skadats av snylbagge och till vissa skogsplantor,

2.  medge att under budgetåret 1975/76 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 9 500 000 kr. till skogsodling på nedlagd jordbruksmark och med anslaget i övrigt avsedda ändamål.

3    Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 125

 

 

 

Prop. 1975/76:125                                                   35

Bilaga 9

Uldrag
HANDELSDEPARTEMENTET                PROTOKOLL

vid regeringssammaniräde 1976-03-18

Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TIONDE HUVUDTITELN

A. Handelsdepartementet m. m.

[1] A 2. Kommittéer m. m. Till ändamålet har för budgetåret 1975/76 anvisats ett reservationsanslag av 3 milj. kr. (prop. 1975: 1 bU. 12, NU 1975: 9, rskr 1975: 72). Reservationen från föregående budgetår uppgick tUl 701 938 kr.

För utredningsverksamheten beräknas nu för budgetåret 1975/76 en sammanlagd medelsförbrukning om ca 4,8 milj. kr. Ökningen i förhål­lande till tidigare beräkning är främst en följd av de nya utredningar bl. a. rörande organisationsfrågor för Sveriges turistråd, konsumentver­ket och överstyrelsen för ekonomiskt försvar som tillkallats under bud­getåret. Etl ytterligare medelsbehov föreligger således om 1,1 milj. kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att lUl Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ell reservationsanslag av 1 100 000 kr.

KAPITÄLBUDGETEN

V. FONDEN FÖR LÄNEUNDERSTÖD

[2] 8. Lån till investeringar för kommersiell service i glesbygd. Från anslaget bestrids utgifter för investeringsstöd i form av avskrivnings-och investeringslån enligt förordningen (1973: 608) om statiigt stöd till

 

Prop.1975/76:125                                                    36

kommersieU service i glesbygd. Slödärenden prövas såvitt gäller det inre stödområdet av konsumentverket, som härvid bistås av en tiU verket knuten rådgivande nämnd, glesbygdsnämnden. Fråga om stöd utanför inre stödområdet prövas av regeringen. För innevarande budgetår utgör anslaget 1,5 milj. kr.

Konsumentverket

Konsumentverket har i skrivelse den 10 december 1975 tagit upp frå­gan om en uppräkning av anslaget för innevarande budgetår. Härvid an­förs bl. a. följande.

Av investeringsanslagel återstår 724 657 kr. F. n. finns hos kon­sumentverket tolv ansökningar avseende ca 660 000 kr. i investe­ringsstöd som inte är färdigbehandlade. Enligt underhandskontakter med de av stödet direkt berörda länsslyrelserna finns ytterligare ansök­ningar omfattande ca 2 milj. kr. i stödanspråk. Däratöver kan för­väntas ännu ett antal ansökningar om investeringsstöd som bör hinna behandlas under våren 1976. Konsumentverket har också erfarit att några ansökningar från butiker i andra delar av landet, bl. a. på väst­kusten, Öland och Stockholms skärgård kan inkomma under budget­året. Mot bakgrund av detla framstår investeringsanslagel för budget­året 1975/76, även om stödet uteslutande skulle begränsas liU alt om­fatta det inre stödområdet, som otillräckligt.

Konsumentverkels bedömning är all ytterligare 1,5 milj. kr. erfordras för alt en oförändrad tillämpning av slödbestämmelserna skall kunna ske. Verket hemställer atl anslaget räknas upp med detla belopp.

Föredraganden

1 likhet med konsumentverket finner jag anslagna medel otillräckliga. Jag vUl här erinra om all regeringen i budgetpropositionen vid inneva­rande års riksmöte har föreslagil riksdagen all under anslaget för bud­getåret 1976/77 anvisa 2 milj. kr. (prop. 1975/76: 100 bU. 12).

I sammanhanget vill jag vidare, med anledning bl. a. av vad verket anför i sin skrivelse, erinra om all regeringen nyligen beslutat om inves­teringsstöd från detla anslag för viss kommersiell service i Stockholms skärgård.

Jag beräknar del ökade medelsbehovel lill 500 000 kr. och hemstäl­ler att regeringen föreslår rUisdagen

all till Lån till investeringar för kommersiell service i glesbygd på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kr.

 

Prop. 1975/76:125                                                   37

Bilaga 10

Uldrag ARB ETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-03-18

Föredragande: statsrådet Bengtsson såvitt avser frågoma under punk­tema 1, 2 och 3; statsrådet Leijon såvitt avser frågan under punkten 4

Anmälan tiU tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

ELFTE HUVUDTITELN

A. Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

[1] A 2. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har på statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisats elt reservationsanslag av 9 997 000 kr., varav 6 497 000 kr. lill anslagsposten Övrig utredningsverksamhet. Vid ingången av budgetåret fanns på anslagsposten en reservation av 320 000 kr. Under tiden juli 1975— januari 1976 har utbetalats 3,5 mUj. kr. från anslagsposten. Återstoden beräknas inle räcka lill för att täcka kostnadema för utredningsverksamheten under resten av budgetåret. Jag räknar med ell ytterligare medelsbehov av 1,8 milj. kr. tiU anslags­posten Övrig utredningsverksamhet under innevarande budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Kommittéer m. tn. på tilläggsbudget III till statsbudgeten

för   budgetåret   1975/76   anvisa   elt   reservationsanslag   av

1 800 000 kr.

B. Arbetsmarknad m. m.

[2] B 3. Sysselsättningsskapande åtgärder. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett reservationsan­slag av 742,9 milj. kr. Av anslaget avser 693 milj. kr. beredskapsarbeten, varav 320 mUj. kr. för allmänna och 373 mUj. kr. för särskilda bered­skapsarbeten. Av det totala beloppet för beredskapsarbeten skall för­slagsvis 200 milj. kr. räknas av mot automobilskaltemedlen. Härutöver har riksdagen på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/

 

Prop. 1975/76:125                                                    38

76 anvisat elt reservationsanslag av 585 milj. kr. varav 365 milj. kr. för beredskapsarbeten, 10 milj. kr. för projekteringsbidrag och 210 milj. kr. för industribeslällningar. Av beloppet för beredskapsarbeten skall för­slagsvis 70 milj. kr. avräknas mot aulomobUskaltemedlen.

Föredraganden

Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1975: 1 bil. 1, FiU 1975: 1, rskr 1975: 30) har regeringen den 29 december 1975 beslutat att AMS från reservationsanslaget Sysselsättningsskapande åtgärder — får utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit — bestrida utgifter med högst 477,1 milj. kr. Medlen skall användas för bered­skapsarbeten. Härigenom kan en hög beredskap upprätthållas och syssel­sättningsskapande åtgärder snabbt sältas in på platser där sysselsätt­ningssvårigheter uppstår. Av medlen avser 167,1 milj. kr. vissa väg- och broprojekl samt driflanläggningar för vägverket. 10 milj. kr. avser vissa beredskapsarbeten under fortifikationsförvaltningen. Av övriga medel för beredskapsarbeten får ytterligare högst 100 milj. kr. användas för beredskapsarbeten på vägar.

Jag vill i detta sammanhang la upp frågan om viss utvidgning av lill-lämpningsområdet för detaljplaneringsbidrag. Sådanl bidrag kan f. n. inle utgå till annat än statliga och kommunala objekt. Med kommunala objekt avses då objekt för vilkas uppförande kommun eller landstings­kommun själv skall vara huvudman. Del är emellertid inle ovanligt alt kommunema i vissa fall och av praktiska skäl överlåter huvudmanna­skapet på av dem ägda bolag eller stiftelser. Sådana bolag eller stiftelser bör enligt min mening i de fall då de helt ägs av en kommun kunna jäm­ställas med kommun då fråga är om detaljplaneringsbidrag. Detaljplane­ringsbidrag kan inle ulgå till projektering av bostadshus. Av bostadspo­litiska skäl och för atl få en snabb effekt på sysselsättningen krävs atl också beredskapen i form av färdigprojekterade bostadshus är god. En­ligl min mening är det därför nödvändigt all stimulera till en bätlre planeringsberedskap också i detta avseende. Delta synes kunna ske ge­nom atl bidraget till projektering av vissa kommunala anläggnings- och husbyggnadsarbeten temporärt vidgas lill atl också gäUa projektering av områden med flerfamiljshus och områden med blandad bostadsbebyg­gelse. Efler samråd med chefen för bostadsdepartementet förordar jag således att detaljplaneringsbidrag får utgå lill kommunal, allmännyttig, kooperativ eller enskild byggherre som fram till färdiga bygghandlingar projekterar bostadshus, som är avsedda att upplåtas med hyres- eller bostadsrätt. Stödet, som bör avse själva husbyggnadsprojekteringen, bör utgå med högst 50 % av projekteringskostnadema. Som villkor bör vi­dare gälla atl bidrag skall sökas innan projekteringen påbörjas och alt det endasi skall utgå for projekteringsuppdrag som avslutas senast den 30 juni 1977. Utbetalas bidrag lill projektering bör i de fall bostadshus

 

Prop. 1975/76:125                                                   39

uppförs med stöd av statliga lån erhållet projekleringsbidrag på sedvan­ligt säll avräknas från det fastställda låneunderlaget.

Regeringen har i prop. 1975/76: 144 lagt fram förslag om änd­rade finansieringsvillkor i fråga om del s. k. ingångsvärdet vid ombygg­nad av flerfamiljshus. Härigenom uppnås väsentliga förbättringar i frågf om främst kapitalkostnadsvillkoren vid statligt belånade ombyggnadei av bostadshus. Mot denna bakgrand bör enligl min mening projekte­ringsbidrag inte ulgå vid ombyggnad av bostadshus, utan begränsas till atl avse nybyggnad.

Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemställer jag all rege­ringen föreslår riksdagen alt

1.  godkänna de av mig redovisade gmnderna för bidrag till pro­jektering av bostadshus,

2.  till Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservations­anslag av 477 100 000 kr., varav förslagsvis 100 000 000 kr. atl avräknas mot automobilskattemedlen.

[3] B 7. Arbetsmarluiadsverkef: Anskaffning av utrustning. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 7 milj. kr. I skrivelse den 29 januari 1975 be­gärde AMS medel under ifrågavarande anslag för uppförande av en ny motlagningsförläggning för flyktingar i Alvesta. Riksdagen anvisade för detta ändamål 4,1 milj. kr. med anledning av regeringens proposition med förslag om tiUäggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 (prop. 1975: 85 bU. 10, InU 1975: 13, rskr 1975: 169).

AMS

I skrivelse den 9 februari 1976 har AMS — sedan nu anbud inford­rats — begärt ytterUgare medel om 1,2 milj. kr. för uppförande av ifrågavarande förläggning. Det ökade medelsbehovet hänför sig tiU upp­komna prisfördyringar och nyliUkomna krav från socialstyrelsen, hälso­vårdsnämnden i Alvesta och yrkesinspektionen på alt vissa åtgärder vid­tages vid uppförandel av förläggningen.

Föredraganden

Med hänvisning lill vad som har anförts hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning på till­läggsbudget III lUl statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvi­sa etl reservationsanslag av 1 200 000 kr.

 

Prop. 1975/76:125                                                             40

D. Invandring m. m.

[4] D 3. Åtgärder för invandrare. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rabrik anvisats ell reservationsanslag av 6,4 milj. kr.

Framställningar från Landsorganisationen i Sverige (LO) och statens in­vandrarverk

I en lill arbetsmarknadsdepartementet den 6 februari 1976 överläm­nad promemoria har LO föreslagit vissa ändringar i lagen (1972: 650) om rätt till ledighet och lön vid dellagande i svenskundervisning för in­vandrare saml begärt att särskUda statliga medel skall ställas till de fackliga organisationernas förfogande för information till de anställda invandrare i frågor som rör lagen. Informationsverksamheten är för­enad med svårigheler och kosinader, särskilt när det gäller mindre före­tag, där del inle finns någon facklig representant som kan fullgöra sina uppgifter på betald arbetstid. De föreslagna lagändringarna måsle därför kombineras med särskilda informationsåtgärder. Informationen bör bedrivas i form av uppsökande verksamhet med anlitande av sär­skilt anställda kontaktmän, som i möjligaste mån rekryteras bland två­språkiga invandrare med facklig, utbildning. Kontaktmannens utbild­ning, löner och resekostnader kräver resurser. Medel härför bör släUas till LO:s förfogande, som gemensamt med fackförbunden bör fördela dem lUl olika branscher och distrikt, varigenom en anpassning kan ske lill de skiftande lokala behoven.

I skilda skrivelser till arbetsmarknadsdepartementet den 21 januari och den 5 februari 1976 har även statens invandrarverk begärt medel för statsbidrag för uppsökande verksamhet bland invandrare på i försia hand små och medelstora förelag. Medlen bor släUas lill invandrarver­kets förfogande saml fördelas av verket lill de fackliga organisationerna efter sararåd med de centrala fackliga organisationerna.

Föredraganden

Lagen om rätt tUl ledighet och lön för deltagande i svenskundervis­ning är en av de viktigaste reformerna på invandrarpolitikens område. Lagen syftar till all alla anställda invandrare skall beredas möjlighet alt delta i svenskundervisning om de är i behov av sådan undervisning. För att detta syfle inte skall förfelas är del nödvändigt alt informera invand­rarna om lagen och betydelsen av all de deltar i undervisningen. Infor­mationen har av allt att döma varit otillräcklig eflersom förhållandevis få invandrare hittills har utnyttjat lagens förmåner.

Regeringen har i prop. 1975/76: 177 föreslagit vissa ändringar i lagen i fråga om de invandrare som har börjat sin första anställning i Sverige före den 1 januari 1973. I samband med atl ändringama genomförs

 

Prop. 1975/76:125                                                   41

bör under viss tid en bred information om lagens innehåll och allmänna betydelse komma tUl stånd i syfte alt göra dessa invandrare mera medvetna om sin rätt enUgt lagen. Erfarenhetema visar alt invandrarna — bl. a. på grund av språksvårigheter — är svåra atl nå med informa­tion. Informationen bör därför, såsom LO och invandrarverket har framhållil, i försia hand bedrivas i form av uppsökande verksamhet på arbetsplatserna.

Med hänsyn till de fackliga organisationernas ansvar och medverkan vid den praktiska tillämpningen av lagen är det naturligt alt dessa orga­nisationer svarar för den uppsökande verksamheten. Härtill kommer som en gmndläggande förutsättning all de som svarar för verksamheien måsle ha tillträde till arbetsplatserna. Genom den uppsökande verksam­heten får organisationerna också slörre möjligheter atl påverka och pla­nera övrig verksamhet som hör samman med lagens tUlämpning.

Informationsinsatsen bör ske som tidsmässigt avgränsade projekt och påbörjas i omedelbar anslutning lUl att de föreslagna lagändringarna trä­der i kraft.

Mol bakgrund av det anförda förordar jag att som en engångsinsats anvisas 1 milj. kr. för informationsverksamhet bland anställda invandrare under anslaget Åtgärder för invandrare. Från anslaget bör bidrag utgå till lokala fackliga organisationer för uppsökande verksamhet. Medlen bör fördelas i samråd med de centrala fackliga organisationerna, som bör få elt bestämmande inflytande över bidragens användning. Vidare bör från anslaget bestridas kostnader för bidrag till centrala fackliga organi­sationer för utbildning av kontaktmän. Det bör ankomma på regeringen alt senare meddela särskilda föreskrifier för verksamheten.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Åtgärder för invandrare på tilläggsbudget III till statsbud­geten för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

 

 

 

Prop. 1975/76:125                                                   43

Bilaga 11

Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET               PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-03-18

Föredragande: statsrådet Johansson

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TRETTONDE HUVUDTITELN

A. Industridepartementet m. m.

[1] A 3. Kommittéer m. m. I statsbudgeten för budgetåret 1975/76 har under denna rubrik anvisats ell reservationsanslag av 7 milj. kr. Vid ingången av budgetåret fanns på anslaget en reservation av 5 832 558 kr. På tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 har anvisats ylterligare 6 milj. kr. för energisparkommitténs (I 1974: 05) verksamhet. Sammanlagt finns alltså 18,8 mUj. kr. disponibelt under anslaget för budgetåret 1975/76. Under tiden den 1 juli 1975—den 4 mars 1976 har 14 074 307 kr. utbetalats från detta anslag.

I enlighet med vad som anfördes i prop. 1975: 30 (bU. 1 s. 460) har en delegation (I 1975: 02) för energiforskning tillkallats för övergripande analys av forsknings- och utvecklingsinsatser på energiområdet och för uppföljning av dem. Kostnaderna för delegationens verksamhet skall be­stridas från trettonde huvudtitelns kommitléanslag. För budgetåret 1975/76 uppgår medelsbehovet för delegationen till 1,5 milj. kr. Detta belopp ryms inte inom ramen för vad som tidigare har beräknats för delta anslag.

Under år 1975 har ytterligare nio utredningar lUlkaUats, däribland ut­redningen (I 1975: 03) om kommunal energiplanering, utredningen (I 1975: 05) om verksamheten vid AB Atomenergi (Studsviksutredningen), 1975 års LKAB-NJA utredning (I 1975: 08), läkemedelsindustridelega-tionen (I 1975: 09) och uiredningen (I 1975: 10) om vissa frågor vid av­veckling av gruvdrift i Adakfältel. Den starkt ökade utredningsverk­samheten inom industridepartementels verksamhetsområde innebär att återstående medel under anslaget inte bedöms förslå för alt täcka kost-

 

Prop. 1975/76:125                                                   44

naderna under delta budgetår. Vidare kommer på grund av ändrade de­biteringsprinciper hos statistiska centralbyrån utgifterna för delegatio­nen (I 1973: 01) för informationssystemet företag — samhälle all öka delta budgetår i förhållande till tidigare beräkningar.

Utgifterna för resten av budgetåret beräknas nu till 9,7 milj. kr., varav 3,8 milj. kr. för energisparkommittén. Detla innebär alt anslaget bör räknas upp med (14,1-1-9,7-18,8 = ) 5 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

alt lill Kommittéer m. m. på tiUäggsbudget III tiU statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

[2] A 4. Extra utgifter. I statsbudgeten för budgetåret 1975/76 har un­der denna rubrik anvisats etl reservationsanslag av 200 000 kr. Vid in­gången av budgetåret fanns på anslaget en reservation av 60 532 kr.

Medelsförbrakningen t. o. m. den 4 mars 1976 uppgår till 213 810 kr. Återstående medel bedöms inte vara tUlräckliga för atl läcka beräk­nade kostnader under detla budgetår främst beroende på ett stort antal utländska besök och kommissionssammanträden. Anslaget bör därför räknas upp med 75 000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att lill Extra utgifter på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

F. Statens vattenfallsverk

[3] 1. Kraftstationer m.m. I statsbudgeten för budgetåret 1975/76 har under denna anslagsrabrik anvisats ett invesleringsanslag av 1 937,5 milj. kr., varav 190 milj. kr. på tUläggsbudget I (prop. 1975/76: 25 s. 81, NU 1975/76: 18, rskr 1975/76: 135).

Riksdagen har bemyndigat regeringen att medge statens vattenfaUs­verk att teckna borgen för lån till bolag, i vilka verket förvaltar statens aktier, intill sammanlagt 2 578 milj. kr., varav högsl 80 milj. kr. för lån till distribulionsbolag (prop. 1975/76: 25 s. 81, NU 1975/76: 18, rskr 1975/76: 135).

I skrivelse den 12 januari 1976 har valtenfallsverket hemställt att ra­men för verkets borgensåtaganden för lån till distribulionsbolag skaU ut­ökas till 90 milj. kr.

 

Prop. 1975/76:125                                                                 45

1 skrivelse den 15 mars 1976 har vattenfaUsverket hemställt om god­kännande av två lill skrivelsen fogade avtal, nämligen dels ett ramavtal mellan Luleå kommun, Norrbottens Järnverk AB (NJA) och vattenfalls­verkel rörande parternas åtaganden för tillkomst och drifl av ell krafl­värmeverk i Luleå, dels ett konsortialavlal mellan Luleå kommun och vattenfaUsverket angående bildande av ett aktiebolag med uppgift att anlägga och driva nämnda kraflvärmeverk.

Statens vattenfallsverk

I anslagsframstäUningen för budgetåret 1976/77 anmälde vattenfalls­verket all förhandlingar med Luleå kommun och NJA hade lett fram till en principöverenskommelse om utbyggnad av elt kraftvärme­verk i Luleå. Verket avsåg alt omkring årsskiftet 1975—1976 komma in med ett konsortialavlal för godkännande och med begäran om begynnelseanslag.

VattenfaUsverket återkommer nu till denna fråga och hemställer om godkännande av dels elt ramavtal som reglerar förhållandena mellan NJA, Luleå kommun och verket, dels ett mellan verket och kommunen ingånget konsortialavlal och en lill avtalet fogad bolagsordning om bil­dande av elt aktiebolag, som skall uppföra och driva kraftvärmeverk i Luleå. Avtalen har träffals med förbehåll från vallenfallsverkets sida för regeringens godkännande och från Luleå kommuns sida för godkän­nande genom lagakraftvunnet beslut av kommunens fullmäktige.

Av de båda avtalen framgår i huvudsak följande. Beträffande avta­lens närmare innebörd hänvisas lill handlingarna i ärendet.

Enligt ramavtalet åtar sig valtenfallsverket och Luleå kommun all bilda ett bolag som i samråd med NJA skall projektera, bygga och driva i första hand ett kraftvärmeverk invid NJA:s anläggningar på Gräsören. Kraftvärmeverket skall ulf öras med etl försia block om ca 110 MW elektrisk effekt och ca 200 MW värmeeffekl. Blocket skall tas i drifl så snart som möjligl, vUket f. n. bedöms vara hösten 1980. Del kan bli ak­tuellt all bygga ul anläggningen med ett andra eventuellt mindre block för idrifttagning något år senare.

Etl avtal har träffats om inledande projektering som skall leda fram tiU ansökan om formella tillstånd. Under den tid ylterligare projektering och uppförande av anläggningen pågår skall finnas en byggdelegation, som bl. a. skall samordna pariemas önskemål beträffande anläggningens tekniska utformning. Vidare skall bUdas en driftdelegation för samord­ning i frågor som rör administration, drift, underhåll och avräkning.

NJA ålar sig atl tUlhandahålla allt bränsle som behövs till kraflvär­meverket. Därmed avses främst NJA:s överskott av gas. Åtagandet in­nefattar dessutom bränsle (koksgas och olja) för stödeldning och olja för komplettering upp lill erforderlig effekt.

' Block används här som benämning på en enhet av värmekälla jämte turbiner och generatorer.

 

Prop. 1975/76:125                                                   46

Luleå Energiverk AB, i vilket vattenfallsverket har 30 % av aktierna och Luleå kommun 70 % (prop. 1970: 165 s. 74, SU 1970: 219, rskr 1970: 434), uppfor f. n. en hetvaltencentral vid Aronstorp. Anlägg­ningen, som skall tas i drifl under innevarande år, förses med en olje­panna med en värmeeffekt av 80 MW och en lika stor panna för gas med olja som tillsats- och reservbränsle. Luleå Energiverk har träffat avtal med NJA om leverans av bränsle lill anläggningen.

Enligt föreliggande ramavtal skall emellertid tillgängligt överskott av gas hos NJA i första hand levereras lill kraflvärmeverket. Vid lillfällen när gasen från NJA inle kan las emot i kraflvärmeverket skall den så långt det är möjligl utnyttjas i hetvallencenlralen. Dessa och andra för­hållanden som berör bränsleleveranserna till den senare anläggningen skall regleras i ell nytt avtal mellan Luleå Energiverk och NJA.

NJA får som motprestation för bränsleleveranserna disponera hela nettoproduktionen av elektrisk energi för egel behov och för behov hos av NJA delägda företag i Luleåregionen samt för utbyten med vatten­faUsverket enligt samkörningsavlal.

Luleå Energiverk får disponera aU värmeproduktion i form av hetvat­ten som erhålls genom motlrycksdrift. Särskild uppgörelse skall träffas beträffande den ytterligare värmeproduktion som kan erhåUas från kraftvärmeverket.

NJA skall betala kraflvärmeverkets samtliga kostnader efler avdrag för avgifterna för värmeleveranser tiU Luleå Energiverk.

Driften av kraflvärmeverket skall oplimeras med hänsyn lill anlägg­ningens totala ekonomi för parterna tOlsammans. Som elt led i detla skall NJA träffa ett samkörningsavlal med vattenfaUsverket.

NJA abonnerar enligl särskilda avtal dels maskinskadekraft, dels till-skollskrafl hos vallenfallsverkel.

NJA, Luleå Energiverk, vattenfallsverkel och del särskUda kraflvär-meverksbolagel skall var för sig svara för behövlig finansiering av an­läggningar inom resp. ägo- eller ansvarsgränser. En grundläggande prin­cip skall vidare vara att Luleå Energiverk och NJA löpande skall svara för bolagels kapitalkostnader.

Ramavtalet skall gälla fr. o. m. dagen för undertecknande till 20 år ef­ler dagen för kraftvärmeverkets kommersiella idrifttagning.

Kraflvärmeverket skall som nämnts projekteras, byggas och drivas av etl särskilt aktiebolag enligl ell mellan Luleå kommun och vallenfalls­verkel ingånget konsortialavlal. Bolagets verksamhet skall bedrivas i samråd med NJA och Luleå Energiverk med skyldighet alt inom ramen för vad som är tekniskt möjligl på bästa sätt utnyttja den tUlgång på bränsle som ställs tiU förfogande från NJA. Bolagel skall så snart det kan ske efter konsortialavlalets ikraftträdande fatta beslut om all ome­delbart uppföra etl kraflvärmeverk med en elektrisk effekt av ca 110 MW och däremot svarande värmeeffekl.

 

Prop. 1975/76:125                                                   47

När bolagels verksamhet påbörjas skall aktiekapitalet vara 2 milj. kr. Likvid för aktierna skall erläggas kontant. Aktierna skall fördelas lika mellan parterna. Vid bolagsstämma får aktieägarna rösta för del fulla antalet aktier de företräder. TUl skydd för parterna har i bolagsord­ningen föreskrivits att aktie som har övergått lill någon som inle förut är aktieägare i bolaget skall hembjudas aktieägama. Parterna har dess­utom i avtalet förbundit sig atl inle bjuda ul eller anta anbud på aktie­post förrän medparten hafl tillfälle atl la ställning till om han önskar förvärva aktieposten ifråga.

Utan hinder av nämnda bestämmelser om hembud skall part äga rätt att överlåta sina aktier till egel bolag, i vilket han har aktiemajoritet. Om aktiemajoriteten i sådant bolag sedermera övergår till annan än medparten skall dock beslämmelserna i bolagsordningen om hembud omedelbart träda i krafl. Vid överlåtelse av aktie skall tillses att före­skriven fördelning mellan parterna bibehålls vad gäller eventueUa lån och borgensåtaganden samt ansvar i övrigt för bolagels förbindelser.

Bolagets styrelse skall beslå av fyra ordinarie ledamöter och två supp­leanter. Två av ledamötema och en suppleant utses på förslag av var­dera parten. Ordförande och vice ordförande i styrelsen skall utses växelvis av parterna bland styrelsens ledamöter för en mandatperiod av två år i laget.

Anläggningskostnaderna för kraflvärmeverket skaU bestridas dels med aktiekapital, dels med lån på den aUmänna kapitalmarknaden. Om behövliga lån inte kan erhållas på delta sätt och tUl godtagbara vUlkor skall parterna ställa delägarlån lill bolagets förfogande i förhållande till sina andelar i aktiekapitalet.

För lån som bolaget tar upp på den allmänna kapitalmarknaden för­pliktar sig parterna enUgt avtalet att ikläda sig borgensansvar i förhål­lande lill sina andelar i aktiekapitalet. I stället för atl bolagel lar upp så­dana lån skall part ha rält all tillskjuta kapital på vUlkor som inte är ogynnsammare än de som bolagel skulle kunna erhålla på annal sätt.

Bolagel skall i lämplig omfattning utnyttja Luleå Energiverk och vat­tenfallsverket lill alt administrera uppförandet av kraflvärmeverket. Skötseln av bolagets verksamhet skall enligt bolagsledningens direktiv handhas av Luleå Energiverk.

Konsortialavlalet skall gälla liU den 31 december 2010 under förut­sättning alt kraflvärmeverket har tagits i drifl den 31 december 1980 och i annal fall till 30 år efler dagen för idrifltagningen. Om uppsägning inte sker minsl fem år före avtalstidens utgång förlängs avtalet med fem år i taget.

Anläggningskostnaden för kraflvärmeverket har av valtenfallsverket uppskattals till i runt tal 250 milj. kr. i prisnivån juli 1975. Bindande of­ferter väntas föreligga i mars 1976.

Enligl vattenfallsverkel väntas NJA:s gasöverskott ge en elproduktion

 

Prop. 1975/76:125                                                             48

i kraflvärmeverket om 700 milj. kWh per år. Den värmeproduktion som erhålls genom motlrycksdrift i verket beräknas motsvara 60 000 lon olja år 1981 och 110 000 lon år 1995.

Vattenfallsverkel får f. n. teckna borgen för lån tUl distributions-bolag, i vilka verket förvaltar statens aktier, intUl 80 milj. kr. Den 8 ja­nuari 1976 var 73 648 000 kr. härav utnyttjade.

Luleå Energiverk, i vilket vattenfallsverkel som nämnts har 30 % av aktierna, har alt genomföra etl omfatlande investeringsprogram under de närmaste åren, bl. a. som en följd av NJA:s utbyggnader. Under år 1976 beräknas Luleå Energiverks investeringar uppgå lill ca 44 mUj. kr., varav ca 27 milj. kr. avser fjärrvärmeanläggningar och ca 17 milj. kr. elanläggningar m. m. 12 milj. kr. kan finansieras med egna medel. Åter­stoden — 32 milj. kr. — räknar bolaget med att kunna låna upp på den allmänna kapitalmarknaden, varvid del förutsätts att delägarna skall ställa borgen i proportion till sina andelar i aktiekapitalet. Vattenfalls­verkel behöver således teckna borgen för 9,6 milj. kr. av lånen tiU Luleå Energiverk. Under år 1976 kan borgensåtaganden för lån även till andra distribulionsbolag bli aktuella. Det är därför nödvändigt att öka nuva­rande borgensram.

Valtenfallsverket föreslår att regeringen inhämtar riksdagens bemyn­digande att medge verket alt teckna borgen för lån som distributionsbo­lagen lar upp på den allmänna kapitalmarknaden intill sammanlagt 90 milj. kr.

Föredraganden

Luleå Energiverk AB har f. n. under utbyggnad elt fjärrvärmesyslem, varmed bolagel skall lillgodose värmebehov inom kommunen genom le­verans av hetvattenburen energi. Bolaget bildades år 1971 sedan stats­makterna hade godkänt etl mellan statens valtenfallsverk och Luleå kommun ingånget konsortialavlal om samarbete i syfte atl skapa fömt­sättningar för en rationell energiförsörjning inom kommunen (prop. 1970: 165 s. 74, SU 1970: 219, rskr 1970: 434). VattenfaUsverket har 30 % av aktierna i bolagel.

Luleå Energiverk svarar vidare för distribution av elektrisk energi inom kommunen utom till NJA, som läcker sitt elbehov utifrån genom köp direkt från vattenfaUsverket. Valtenfallsverket levererar råkraft även till Luleå Energiverk. I konsortialavlalet har förutsatts alt ett nytt bolag skall bildas i det fall Luleå Energiverk i samband med produktion av fjärrvärme också avser alt producera elektrisk energi. VattenfaUsver­ket har därvid rätt att ingå som hälftendelägare i detta bolag.

NJA har lillgång till stora mängder energi i form av masugnsgas, koksgas och tjära. Även sedan möjligheterna att utnyttja denna energi för NJA:s egna behov har tagits till vara finns ett visst överskott av gas. Utredningar, som har gjorts av berörda parter, har visat att gasöverskot-

 

Prop. 1975/76:125                                                   49

tet lämpligast kan nyttiggöras i en helvallencenlral och i ell kraft­värmeverk.

Hetvattencenlralen skall enligt planerna tas i drift under innevarande år och kommer all förses med en oljepanna med en effekt av 80 MW samt en lika stor panna för gas med olja som tiUsats- och reservbränsle. Anläggningen ägs och drivs av Luleå Energiverk, som har träffat avtal med NJA om leverans av bränsle.

Den bäst framkomliga formen för samarbete beträffande kraflvärme­verket har visat sig vara all vattenfallsverkel och Luleå kommun gemen­samt bygger, äger och sköter anläggningen. Luleå kommun får genom Luleå Energiverk mot avgift disponera hela produktionen av värme. NJA tillhandahåller bränsle och betalar anläggningens resterande års­kostnader mot rätt atl la hand om hela produktionen av elektrisk energi. Valtenfallsverket engagerar sig således i projektet ulan att få någon del av den producerade energin. Verket kommer i övrigt att leverera ma­skinskadekraft och till en början 100 å 200 MW tillskottskrafl till NJA saml medverka vid samköming med storkraftnälet.

De berörda parternas åtaganden regleras i elt ramavtal jämte etl antal följdavtal. Bland de senare ingår elt konsortialavlal mellan vattenfalls­verkel och Luleå kommun om bildande äv ett särskilt aktiebolag med uppgift atl uppföra och driva kraftvärmeverk i Luleå. Ramavtalet och konsortialavlalet har träffats med förbehåll bl. a. för regeringens god­kännande.

Vattenfallsverkel och Luleå kommun skall enligt konsortialavlalet äga vardera hälften av aktierna i det tillämnade bolagel. När avtalet har trätt i krafl skall bolagel snarast fatta beslut om all omedelbart bygga ell kraftvärmeverk på 'Gräsören invid Stålverk 80. Kraftvänneverket skall till att börja med uppföras med ett moltrycksblock om ca 110 MW elektrisk effekt och ca 200 MW värmeeffekl. Inriktningen är att anlägg­ningen skall kunna las i drifl i anslutning till idrifltagningen av stålver­ket.

NJA, Luleå Energiverk, vattenfallsverkel och det särskilda kraftvär-meverksbolagel skall var för sig svara för behövlig finansiering av an­läggningar inom resp. ägo- eller ansvarsgränser.

Valtenfallsverket har överslagsmässigt beräknat anläggningskostnaden för kraflvärmeverket till ca 250 mUj. kr. i prisnivån juli 1975. Utbygg­naden skall finansieras med aktiekapital, lån mol borgen på den allmän­na kapitalmarknaden och — i den mån del behövs — med lån från del­ägama i bolaget.

Anläggandet av etl kraflvärmeverk för produktion av såväl elektrisk som hetvaltenburen energi med utnyttjande av överskotlsgas från NJA:s industrianläggningar som huvudsakligt bränsle stämmer väl överens med gällande rikllinjer för energihushållningen i vad dessa avser åtgär­der i syfle all trygga vår elförsörjning och minska riskerna för ett ensi-

4    Riksdageii 1975/76.1 saml Nr 125

 

Prop. 1975/76:125                                                    50

digt beroende av olja (prop. 1975: 30, NU 1975: 30, rskr 1975: 202). Ut­nyttjandet av NJA:s gasöverskoll för elproduktion väntas ge etl årligl kraftlillskott av 700 milj. kWh, medan produktionen av värme i form av hetvatten beräknas medföra en oljebesparing moisvarande 60 000 lon år 1981 och 110 000 lon år 1995.

Jag har således inle något all erinra mol del föreslagna samarbetet mellan vattenfallsverkel, Luleå kommun och NJA vad gäller uppfö­rande och drift av etl kraftvärmeverk i Luleå. För all överskotlsgas från NJA inte onödigtvis skall behöva facklas bort är det önskvärt atl ut­byggnaden av kraflvärmeverket kan komma i gång så snart som möjligt. Valtenfallsverket bör därför beredas möjlighet alt medverka till bildan­del av del tillämnade bolaget redan under innevarande budgetår.

Jag förordar atl regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna de mellan berörda parter viUkorligt träffade avtalen och alt medge vattenfallsverkel alt träffa överenskommelse om de smärre änd­ringar i avtalen som kan visa sig nödvändiga i framliden. Vidare för­ordar jag alt verket får la i anspråk medel från investeringsanslagel Kraftstationer m. m. för teckning av aktier i och lån till del nya bolaget. Jag har räknat med att verkets behov av medel för aktieteckning skall rymmas inom föreskriven investeringsram. Jag avser all senare i år vid min anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 återkomma till frågan om verkets behov av medel för delägar­lån m. m. och av borgensålgaganden för lån som bolagel lar upp på den allmänna kapitalmarknaden.

Regeringen har bemyndigande att medge vattenfallsverket att teckna borgen för lån till bolag, i vUka verket förvaltar statens aktier, intUl f. n. sammanlagt 2 578 milj. kr. Högst 80 milj. kr. härav får användas för borgensåtaganden gentemot bolag som bedriver eldistributionsverk­samhet. I januari 1976 var 73 648 000 kr. av den senare ramen utnytt­jade.

Luleå Energiverk, i vilket vattenfallsverket som jag tidigare har nämnl har 30 % av aktierna, avser att under innevarande år bygga ut fjärrvärme- och eldistributionsanläggningar till en kostnad av ca 44 milj. kr. Bolagel räknar med all kunna låna upp 32 milj. kr. på den allmänna kapitalmarknaden under förutsättning att bolagels delägare kan teckna borgen för lånen. Vattenfallsverkets åtaganden skulle därvid uppgå lill 9,6 milj. kr. Delta belopp ryms inle inom nuvarande borgensram. Ytter­ligare borgensåtaganden för andra dislributionsbolags upplåning kan bli aktueUa under detta kalenderår. Verket föreslår därför atl borgensra­men utökas.

Enligl gäUande ordning (prop. 1972: 1 bU. 15 s. 126, NU 1972: 15, rskr 1972: 90) skaU borgensåtaganden som vattenfallsverkel behöver göra för lån som distributionsbolagen lar upp på den allmänna kapital-

 

Prop. 1975/76:125                                                   51

marknaden räknas av mot en för verkets samtiiga distribulionsbolag ge­mensam ram.

Jag förordar alt vattenfallsverkets borgensram för lån till distribu­lionsbolag utökas med 10 milj. kr. till sammanlagt 90 milj. kr.

I enUghet med vad jag nu har sagt bör regeringen få bemyndigande att medge vattenfallsverkel atl teckna borgen för lån intill sammanlagt 2 588 milj. kr., varav 90 milj. kr. för lån till distribulionsbolag.

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen alt

1.  bemyndiga regeringen att godkänna dels ramavtalet om ut­byggnad och drifl av ett kraflvärmeverk i Luleå, dels konsor­tialavlalet om bildande av ett aktiebolag med uppgifl atl upp­föra och driva kraftvärmeverk i Luleå samt all medge statens vattenfaUsverk alt träffa överenskommelse om smärre änd­ringar i avtalen,

2.  medge alt medel får las i anspråk från investeringsanslaget Kraftstationer m. m. för teckning av aktier i och lån lill del under 1 avsedda aktiebolaget, allt i enlighet med åtagandena i konsorlialavtalet,

3.  bemyndiga regeringen atl medge statens valtenfallsverk alt teckna borgen för lån intill sammanlagt 2 588 000 000 kr., varav 90 000 000 kr. för lån lill distribulionsbolag.

VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER

[4] 6. Teckning av aktier i AB Eiser. Något anslag för detta ändamål finns inle upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1975/76.

Mellan staten och Eiser Invest AB träffades år 1973 etl avtal som in­nebar att staten skulle förvärva hälften av aktierna i det av Eiser Invest helägda dotterbolaget AB Eiser (Eiser) för en köpeskilling av 45 milj. kr. (prop. 1973: 170 bil. 11, NU 1973: 71, rskr 1973: 384). Vidare träf­fades ett avtal mellan arbetsmarknadsstyrelsen och Eiser om atl förela­get skulle erhålla statiigt regionalpolitiskt slöd för alt förlägga en pla­nerad utvidgning av sin verksamhet tUl Sverige i stället för till utlandet. Detta avtal träffades under fömtsättning av att staten förvärvade aktier i Eiser. Avtalet förutsatte att Eiser etablerade produktionsenheter i Gäl­livare, Kramfors och Sollefteå.

I prop. 1973: 170 (s. 63) lämnades en beskrivning av utvecklingen inom textil- och konfektionsindustrin under 1950- och 1960-talen. Un­der denna period genomgick textil- och konfeklionsinduslrin en om­strukturering som ledde tUl en minskning av antalet anställda och en koncentration av tillverkningen till färre orter. Självförsörjningsgraden i Sverige av textil- och konfektionsvaror minskade påtagligt under perio­den. Antalet anställda inom textil- och konfeklionsinduslrin uppgick år

 

Prop. 1975/76:125                                                    52

1970 liU närmare 70 000, vilket motsvarade något över 7 % av antalet sysselsatta inom industrin. Andelen av förädUngsvärdet inom svensk in­dustri utgjorde samtidigt ca 5 %, med.an dess andel av industriexporlen uppgick till ca 2,7 %. Importen av textil- och konfektionsvaror uppgick år 1972 tUl ett värde av ca 3 500 milj. kr.

Under 1970-talel har minskningen av antalet anställda inom bran­schen fortsatt. Totala antalet anställda under år 1975 lorde sålunda uppgå lill omkring 45 000, vilket innebär en minskning med mer än 20 000 sedan år 1970. Importen ökade under perioden 1970—1974 med närmare 1 900 milj. kr. Under försia halvåret 1975 försämrades den svenska textil- och konfekiionsindustrins marknadsläge under det atl im­porten fortsatte alt öka. I prop. 1975/76: 57 med förslag till åtgärder för försörjningsberedskapen på beklädnadsområdel lämnades en ingående, beskrivning av textil- och konfekiionsindustrins läge. Staten har på olika sätt vidtagit åtgärder för all upprätlhåUa försörjningsberedskapen.

Eiser har i likhet med övrig svensk textil- och konfeklionsinduslri ut­satts för en stark priskonkurrens från importerade produkter. Efter en tvåårsperiod präglad av viss förbättring av Eisers situation inträdde en försämring under våren 1975. Den förbättring av resultatet som företa­get räknat med har inle inträtt. I släUet har verksamheten visat en bety­dande förlust. Denna har i huvudsak uppstått inom spinnerirörelsen och vid tUlverkningen av byxor. Del åtgärdsprogram för svensk beklädnads­industri som redovisades i prop. 1975/76: 57, väntas endast i viss om­fattning påverka företagets resultat. Förlusten före dispositioner och skatter för räkenskapsåret den 1 juli 1974—den 30 juni 1975 uppgick lill ca 17 milj. kr., varav närmare 9 milj. kr. utgjordes av förlust på in­neliggande varulager. Eiserkoncernens omsättning under nämnda rä­ kenskapsår var 358 milj. kr. Verksamheten under de båda föregående räkenskapsåren resulterade i vinster före dispositioner och skaller på 2,5 milj. kr. resp. 6 milj. kr. Prisökning på varulager svarade för mer­parten av vinslen verksamhetsåret 1972/73. Koncernresultaträkning och koncernbalansräkning avseende verksamhetsåret 1974/75 lorde få fo­gas till protokollet som bilaga A.

Resultatförsämringen inom Eiserkoncernen har negativt påverkat företagels likviditet och soliditet.

I prop. 1973: 170 (s. 63) redovisades motiven för atl etablera konfek­lionsinduslri i Gällivare, Kramfors och Sollefteå. Sysselsättningsproble­men i Ådalsområdel avser i första hand den kvinnliga och den äldre ar­betskraften. I GäUivare har hittills så gott som uteslutande manlig ar­betskraft rekryterats tUl gruvbrytningen, varför kvinnoma inom områ­det har små möjligheter alt gå ul i arbetslivet. I Sollefteå ligger företaget betydligt före den urspmngliga lidplanen i fråga om anställningar medan man är något efter i Gällivare och Kramfors. Under år 1975 låg verksamheten i Gällivare nere under ca tio veckor på grand av arbets­konflikt.

 

Prop. 1975/76:125                                                   53

Kostnaderna för atl uppföra anläggningar har visat sig bli ca 5 milj. kr. högre än vad som hade beräknats. Företagel har därför beviljats ök­ning av sina lokaUseringslån med 3 milj. kr.

Under hösten 1975 upptogs förhandlingar som syftade lUl en avveck­ling av Eisers intressen i det portugisiska dotterbolaget Cintideal. Dessa förhandlingar resulterade i en försäljning av bolagel, varvid sysselsätt­ningen bedöms kunna bibehållas. Det hälftenägda bolaget Alba-Eiser i Förenta staterna uppvisar liksom tidigare år etl positivt resultat och har lämnat sin första utdelning till moderbolaget avseende verksamhetsåret 1975.

Bedömningama av vilket resultat som kan uppnås under räkenskaps­året 1975/76 är ännu mycket osäkra. Elt handlingsprogram med syfle att förbättra företagets lönsamhels- och kapilalförsörjningssituation har ut­arbetats och delvis hunnit genomföras. Sålunda har Eiser i samarbete med Eiser Invest avvecklat en förlustbringande förelagsenhet i Fin­nerödja. Genom omskolning har personalen getts möjligheter till an­ställning i en industri, som ell dotterbolag liU Eiser Invest etablerat inom orten. Vidare har Eisers spinneriverksamhet i Borås och engagemanget i Sligtex AB avvecklats efler överenskommelse med Statsföretag AB.

Under de närmaste åren kan Eiser liksom övrig svensk textil- och konfeklionsinduslri väntas genomgå en fortsatt omstrukturering. Eiser bör ha möjligheter att på sikt kunna stärka sin ställning. Förelaget anses höra lill de mest effektiva inom branschen. Genom planmässigt sam­manförande av resurser lill livskraftiga enheter och upptagande av andra produkter bör förelaget ytterligare kunna effektiviseras under hänsynstagande till de anställda.

Mol bakgrund av behovet av en fortsatt effektivisering och anpass­ning av Eiser tiU pågående utveckling inom textil- och konfektionsområ­det har företagets styrelse tagit upp frågan om ökning av aktiekapitalet. En ökning med 20 mUj. kr. har därvid bedömts vara lämplig.

Vid förhandlingar mellan ägarna har Eiser Invest förklarat sig berett att tillsammans med staten svara för etl tillskott av 20 milj. kr. För Ei­ser Invests del skulle detla ske i huvudsak genom alt en fordran på Eiser omvandlas till aktiekapital samtidigt som Eiser Invest svarar för att Ei­ser erhåller ett nytt lån av samma storlek och lill samma villkor från an­nan långivare. De nya aktierna skall ha företräde lill 5 % utdelning. Av­talet mellan staten och Eiser Invest lorde få fogas tUl prolkoUet som bi­laga B.

Genom nämnda åtgärder erhåller Eiser etl behövligt likvidiletstill-skotl samtidigt som företagels soliditet kan beräknas öka från nuvarande ca 20 % till mellan 25 och 30 % under de återstående åren av 1970-la­lel, vilket måste anses vara välmotiverat med tanke på behovet av en kraftfull stmkluranpassning.

Jag bedömer det nödvändigt alt Eiser erhåller tillskott av ytterligare

 

Prop. 1975/76:125                                                                  54

kapital lill sin verksamhet. På så sätt kan företaget ges möjlighet att planmässigt fortsätta den strukturanpassning av förelagels verksamhet som utvecklingen inom branschen föranleder. En ökning av förelagets aktiekapital med 20 milj. kr. synes vara lämplig.

Staten bör därför teckna aktier i Eiser med ell belopp av 10 milj. kr. under fömtsättning alt den andra hälftendelägaren tecknar aktier för ett lika stort belopp. Vidare kommer Eiser genom Eiser Invests försorg alt beredas möjlighet atl ta upp ett lån på 10 milj. kr. Jag förordar alt elt anslag av 10 milj. kr. anvisas för att täcka statens andel av aktieteck­ningen.

Med hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag atl rege­ringen föreslår riksdagen

alt lill Teckning av aktier i AB Eiser på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa etl investermgs-anslag av 10 000 000 kr.

[5] Statsföretag AB:s inlösen av vissa aktier i Luossavaara-Kiiruna­vaara AB. År 1955 beslöt statsmakterna atl begagna sin avtalsenliga rält atl lösa in de aktier som dåvarande Trafik AB Grängesberg-Oxelösund (TGO) hade i Luossavaara-KUrunavaara AB (LKAB) (prop. 1955: 192, SU 1955: 154, rskr 1955: 332).

Inför den inlösen av aktiema som skedde den 1 oktober 1957 träffa­des den 28 juni 1956 ell avtal mellan staten och TGO, enligl vUkel sta­ten tillförsäkrade TGO atl även efter nämnda dag inneha elt antal aktier i bolaget. Avtalet godkändes av 1956 års riksdag (prop. 1956: 171, SU 1956: 155, rskr 1956: 320). Värdet av nämnda aktier bestämdes tUl 100 milj. kr. som drogs av från del belopp staten hade alt erlägga för de in­lösta aktiema. Denna TGO:s aktiepost kom alt omfatta 21 664 aktier till ett nominellt värde av 1 000 kr. per aktie. Aktieposten utgör ca 4,3 % av LKAB:s totala aktiekapital om 500 000 aktier.

I nämnda avtal har tagits in en bestämmelse om atl såväl staten som TGO, numera Gränges AB, är berättigade all genom tillsägelse påkalla att Gränges aktier i LKAB inlöses av staten. Har tillsägelse skett, skaU inlösen ske vid utgången av det räkenskapsår som slutar fyra år närmast efter tillsägelsen, dock tidigast vid utgången av det räkenskapsår som slutar under år 1977. I avtalet har också tagits in regler om beräkning av lösesumman.

Genom beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 121, SU 1969: 168, rskr 1969: 381) överiät staten sina aktier i bl. a. LKAB tiU Statsföretag AB.

Statsföretag har i skrivelse till regeringen den 23 februari 1976 anmäll att bolagel är överens med Gränges om att Statsföretag under inneva­rande år skall överta Gränges aktier i LKAB. Statsföretags styrelse har den 30 januari 1976 beslutat all, under förutsättning av regeringens

 

Prop. 1975/76:125                                                   55

medgivande, förvärva Gränges aktier för 100 milj. kr. Statsföretag an­håller att göra ifrågavarande aktieförvärv ulan hinder av vad som sägs i avtalet den 28 juni 1956.

Om staten begagnar sig av inlösningsrälten bör aktierna liUföras Statsföretag eftersom detta bolag redan innehar ca 96 % av aktierna i LKAB. Enligt det förut omnämnda avtalet är del staten som har rällen till inlösen av de aktier i LKAB som Gränges nu innehar. Av praktiska skäl lorde del lämpligaste vara all Statsföretag förvärvar aktierna direkt från Gränges. Eflersom de båda bolagen är överens om aktieöverlåtel­sen och om priset på aktieposten finner jag inga bärande skäl föreligga för all följa de i avtalet angivna formerna rörande tillsägelse för påkal­lande av inlösen, m. m.

Avtalet den 28 juni 1956 har godkänts av riksdagen (prop. 1956: 171, SU 1956: 155, rskr 1956: 320). Jag anser därför atl riksdagens yttrande i ärendet bör inhämtas.

Jag hemställer all regeringen bereder riksdagen tillfälle

att avge yttrande över vad jag har anfört om Statsföretag AB:s inlösen av vissa aktier i Luossavaara-Kiirunavaara AB.

 

 

 

Prop. 1975/76:125

57

Bilaga A

AB Eiser

Koncernresultaträkning (belopp i milj. kr.)

 

 

1974-07-01-

1973-07-01-

 

1975-06-30

1974-06-30

 

Totalt

Härav hänför­ligt till hälften-delägar-skap

Totalt

Härav hänför­ligt tiU hälften-delägar-skap

Fakturerad försäljning (Not 1)

357,6

25,0

329,1

20,1

Avgår: tillverknings-, försäljnings-

 

 

 

 

och administrationskostnader

349,1

18,9

310,8

16,2

Rörelseresultat före avskrivningar

 

 

 

 

(Not 2)

8,5

6,1

18,3

3,9

Planenliga avskrivningar (Not 3)

7,7

0,2

7,3

0,1

Rörelseresultat efter planenliga

 

 

 

 

avskrivningar

0,8

5,9

11,0

3,8

Finansiella intäkter och kostnader

 

 

 

 

Räntesaldo (Not 4)

./.5,8

—

./.4,2

./.0,3

Resultat efter flnansiella intäkter och

 

 

 

 

kostnader

./.5,0

5,9

6,8

3,5

Extraordinära intäkter och kostnader

 

 

 

 

Realisationsvinster

_

_

0,1

—

Återfört från lagerinvesterings-

 

 

 

 

konto

12,5

—

—

—

Nedsättning av skuld

0,9

—

_

—

Återförd pensionsavsättning

0,1

—

0,1

—

Avskrivning av aktier i dotterbolag

./.1,7

—

—

—

Resultat före bokslutsdispositioner.

 

 

 

 

skatter och minoritetsandel

6,8

5,9

7,0

3,5

Skillnad mellan planenliga och bok-

 

 

 

 

föringsmässiga avskrivningar (Not 5)

0,3

—

0,9

./.0,1

Förändring i varulagerreserv

12,9

—

./.0,8

—

Prisfall/ökning å ingångslager

./.8,7

—

0,6

—

Avsatt till arbetsmiljöfond

 

—

./.0,2

-

Resultat före skatter och minoritets-

 

 

 

 

andel

11,3

5,9

7,5

3,4

Skatt

6,4

3,0

3,8

1,8

Minoritetsandel

2,9

2,9

1,6

1,6

Nettovinst

2,0

 

2,1

 

5   Riksdagen 1975176. 1 saml. Nr 125

 

Prop. 1975/76:125

58

Koncernbalansräkning (belopp i milj. kr.)

 

Tillgångar

1975-06-30

1974-06-30

Omsättningstillgångar

 

 

 

 

Kassa och bank

3,9

 

3,8

 

Acceptfordringar hos utomstående

2,6

 

3,0

 

Kortfristiga fordringar (Not 6)

49,3

 

59,4

 

Varulager (Not 7)

99,5

155,3

95,5

161,7

Spärrkonton hos Riksbanken

 

 

 

 

Investeringsfond

2,0

 

2,0

 

Arbetsmiljöfond

0,1

2,1

-

2,0

Anläggningstillgångar

 

 

 

 

Aktier

1,1

 

1,2

 

Långfristiga fordringar

1,1

 

0,1

 

Förskott ä anläggningar

0,2

 

0,6

 

Pågående nyanläggningar

16,6

 

—

 

Maskiner och inventarier

16,8

 

11,6

 

Fastigheter

30,5

66,3

29,9

43,4

Summa tillgångar

 

223,7

 

207,1

Skulder och eget kapital

 

 

 

 

Kortfristiga skulder

 

 

 

 

till Eiser Invest

2,7

 

0,6

 

till andra (Not 8)

76,4

79,1

60,4

61,0

Långfristiga skulder

 

 

 

 

tin Eiser Invest

9,4

 

9,4

 

till andra (Not 9)

81,6

91,0

61,0

70,4

Särskilda avsättningar

 

 

 

 

Avsatt till pensioner

0,6

 

0,7

 

Arbetsmiljöfond

0,1

 

0,2

 

Investeringsfond

4,9

 

4,9

 

Lagerinvesteringskonto

—

 

17,5

 

Varulagerreserv

26,1

31,7

39,0

57,3 .

Eget kapital

 

 

 

 

Aktiekapital

20,0

 

20,0

 

Reservfond

4,0

 

4,0

 

Skuldregleringsfond

0,7

 

0,7

 

Bundna fonder hos dotterbolag

1,7

 

1,7

 

Disponibla vinstmedel

4,9

31,3

3,0

29,4

Avgår: överparivärde

 

11,4

 

13,1

Nettovinst

 

2,0

 

2,1

Summa skulder och eget kapital

 

223,7

 

207,1

Ställda panter

 

 

 

 

Fastighetsinteckningar

 

58,1

 

51,2

Företagsinteckningar

 

44,7

 

21,6

Fordringar och maskiner (Alba)

 

—

 

0,8

Ansvarsförbindelser

 

5,2

 

6,8

Borås den 17 september 1975. Sven Engblom Verkst. dir.

Företedd vid revisionen den 2 oktober 1975.
Oiar Cassel          Birger Sonesson

Aukt. revisor        Aukt. revisor

 

Prop. 1975/76:125

59

 

 

Notl

Totalt

 

Utom Sv

1974/75

eri ge

Fakturerad försäljning efter

1974/75

1973/74

1973/74

eliminering av internförsåljning

 

 

 

 

AB Eiser

221,4

209,6

43,4

45,8

AB Malmö Strumpfabrik

54,8

55,3

15,3

14,1

Brasons Konfektions AB

29,4

24,0

13,8

8,7

Alba Eiser Inc.

50,1

40,2

50,1

40,2

Övriga

1,9

—

1,9

—

Summa

357,6

329,1

124,5

108,8

Not 2

 

 

 

 

Rörelseresultat uppdelat på

1974/75

 

1973/74

 

koncernbolag

 

 

 

 

AB Malmö Strumpfabrik

1,0

 

4,4

 

Brasons Konfektions AB

./.2,4

 

0,8

 

Alba Eiser Inc.

12,1

 

7,8

 

AB Eiser och övriga utiändska kon-

 

 

 

 

cernbolag

./.2,2 8,5

 

■5,3 18,3

 

Not 3

 

 

 

 

Planenliga avskrivningar

 

 

 

 

Fasligheter

 

 

 

 

AB Eiser

0,7

 

0,7

 

AB Malmö Strumpfabrik

0,2

 

0,2

 

Maskiner och inventarier AB Eiser

AB Malmö Strumpfabrik Brasons Konfektions AB Alba Eiser Inc. Suomen Eiser Oy Cintideal Lda.

Totalt

0,9

4,2 1,6 0,2 0,4 0,3 0,1

6,8

7,7

0,9

4,2 1,5 0,1 0,3 0,2 0,1

6,4

7,3

Not 4

Räntesaldo

Intäktsräntor från utomstående

AB Eiser

AB Malmö Strumpfabrik Alba Eiser Inc. Cintideal Lda.

0,5 0,1 0,1

0,1 0,1

0,1

 

0,7

0,3

Kostnadsräntor AB Eiser

till Eiser Invest

till andra AB Malmö Strumpfabrik Brasons Konfektions AB Alba Eiser Inc.

0,9

3,7 1,1 0,7

0,8 2,0 0,9 0,4 0,3

Suomen Eiser Oy

0,1

0,1

 

6,5

4,5

Räntesaldo

./.5,8

./.4,2

 

Prop. 1975/76:125                                                             60

 

Nots

 

 

Avskrivningar

 

 

Bokföringsmässiga avskrivningar för

 

 

1974/75 har minskats med följande:

 

Brasons

 

AB Eiser

Konfektions AB

Byggnader

 

 

Avskrivning mot investeringsfond

0,1

 

Maskiner

 

 

Nedsättning av avskrivningslån.

0,2

0,1

Totalt

0,3

0,1

Under 1973/74 gjorde AB Eiser avskrivningar å byggnader med 1,1 milj. kr. mot investeringsfond, vilket ej förts mot vinst- och förlusträkning.

Not 6

Kortfristiga fordringar          1974/75            1973/74

Kundfordringar                          41,1                   53,5

Övriga fordringar                         8,2                     5,9

49,3                  59,4

Not 7

Varulager

Värderingen av varulagret har skett till det lägsta av anskaffnings- och åter-

anskaffningsvärdena. Den totala lagerreserven uppgår för perioderna 1974/75

och 1973/74 tiU 25,9 respektive 40,8 procent av lagrens bruttovärden.

 

Nots

 

 

Kortfristiga skulder

1974/75

1973/74

Leverantörsskulder

Upplupna kosinader

Mervärdeskatt

Personalens källskatt

Amorteringsskuld

Skatteskuld

Övrigt

39,9 15,0

7,3

1,6

0,4

12,2

35,0 11,7 0,3 7,5 1,1 1,5 3,3

 

76,4

60,4

Not 9

 

 

Långfristiga skulder till andra

 

 

Checkräkningskredit Äterlån av ATP-medel Övriga lån Avsatt till pensioner

24,9 2,9

45,1 8,7

22,7 3,9

25,9 8,5

 

81,6

61,0

 

Prop. 1975/76:125                                                   61

Bilaga B

Avtal

Mellan staten och Eiser Invest AB har denna dag träffats följande av­tal beträffande av parterna gemensamt ägda AB Eiser, nedan benämnt bolaget.

1.    Bolagets aktiekapital, som f. n. uppgår till 20 000 000 kronor skall genom nyemission ökas med 20 000 000 kronor genom utgivande av 200 000 preferensaktier vardera om 100 kronor.

2.    Ökningen skall ske per den 1 juli 1976 vilken dag likviden skall er­läggas kontant av parterna.

3.    Partema skaU vardera teckna 100 000 preferensaktier.

4.    De nya aktierna skaU äga företräde till fem procents utdelning un­der föratsättning atl bolagets resultat och ställning så medger.

5.    Reglerna beträffande hembud i §§ 7 och 8 i det mellan parterna den 29 oktober 1973 träffade avtalet skall äga oinskränkt tiUämpning beträffande de nya preferensaktierna.

6.    Parterna är överens att snarast verkstäUa de erforderliga änd­ringarna i bolagsordningen detla avtal föranleder.

7.    Samtidigt med all preferensakliekapitalel inbetalas löser bolaget hos Eiser Invest AB sitt lån om niomiljonerfyrahundratusen (9 400 000) kronor jämte därå upplupen ränta.

Eiser Invest AB ansvarar för att bolaget erhåller ett lån på samma be­lopp från annan långivare mot oförändrade säkerheter och minst lika förmånliga villkor.

8.   Tvist om detta avtal, dess tillkomst, tolkning och eller tUlämpning,
så och annan tvist härflytande av rättsförhållanden på grund av detta
avtal skall avgöras av skiljemän enligt gäUande lag om skiljemän. Skulle
av parterna utsedda skiljemän icke enas om tredje skUjeman skall denne
utses av ordföranden i Sveriges Advokalsamfund.

Av detla avtal är tvenne likalydande exemplar upprättade och mellan parterna utväxlade.

Stockholm den 13 febraari 1976

EISER INVEST AB           För SVENSKA STATEN med förbehåU

om regeringens godkännande

Sven Engblom               Rune B. Johansson

6    Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 125

 

 

 

Prop. 1975/76:125                                                   63

Bilaga 12

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET                  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-03-18

Föredragande: statsrådet Sträng

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser statens allmänna fastighetsfond

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[1] Reparations- och underhållskostnader m. m. under slottsbyggnader­nas delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under posten till repara­tions- och underhåUskostnader m. m. har för denna delfond i staten för statens allmänna faslighetsfond för budgetåret 1975/76 beräknats 9,7 mUj. kr.

Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1975: 1 bU. 1 s. 55, FiU 1975:1, rskr 1975: 30) den 29 december 1975 beslutat om vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder. Beslutet innebar bl. a. att från den i staten för budgetåret 1975/76 för statens aUmänna fastighets­fond, slottsbyggnadernas delfond, uppförda posten tUl reparations- och underhållskostnader m. m. skuUe få bestridas utgifter med högst 1,7 milj. kr. utöver vad som tidigare har medgivits.

I beslut samma dag uppdrog regeringen åt byggnadsstyrelsen atl ul­föra bl. a. byggnads- och markarbeten vid Koppartällen inom Hagapar­ken i Solna inom en kostnadsram av 1,7 milj. kr. i prisläget den 1 april 1975. Till gmnd för uppdraget låg etl av regeringen den 18 september 1975 lämnat uppdrag att t. o. m. bygghandlingar projektera arbeten för dels återställande av tre år 1953 nedbrunna längor av det mellersta koppartällel, dels komplettering av byggnaden med överbyggnad av den mellanliggande gården, dels vissa markarbeten för alt förbättra trafik-föringen inom området kring Koppartällen.

Föredraganden

Jag förordar all 1,7 milj. kr. utöver tidigare fastställt belopp anvisas för reparations- och underhållskostnader m. m. Jag hemställer att rege­ringen föreslår riksdagen

 

Prop. 1975/76:125                                                   64

att i staten för statens allmärma fastighetsfond, slottsbyggnader­nas delfond, imder posten Reparations- och underhållskost­nader m. m. för budgetåret 1975/76 beräkna ett belopp av yt­teriigare 1 700 000 kr.

 

Prop. 1975/76:125                                                   65

Bilaga 13

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET                  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-03-18

Föredragande: statsrådet Sträng

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser avskrivning av nya kapitalinvesteringar

Under innevarande budgetår har begärts investeringsanslag dels på tilläggsbudget I till gällande statsbudget, dels på tilläggsbudget II, dels på tilläggsbudget III. I. enlighet med de principer som hittills har till-lämpats bör nu, när avskrivningsbehovet för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag föreläggas riksdagen. SkuUe nya avskrivningsbehov uppkomma eller ändring ske i de lill grund för här beräknade avskrivningar liggande förhåUandena föratsätter jag, att vederbörliga tillägg och jämkningar vidtas av riks­dagen.

Statens allmänna fastighetsfond. Enligl gäUande regler för avskrivning av investeringar i allmänna fastighelsfonderi utgör grundavskrivning för förvallningsbyggnader 25 % av anläggningskostnaden och för byggna­der för kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor 50 %. Investeringar i mark avskrivs inle.

Med lillämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslag på tilläggs­budget uppföras i enlighet med följande sammanställning.

Anslag                                          Investering  Avskrivning

kr.             kr.

Justitiedepartementet:

Polishus m. m.                             74 700 000       18 675 000

UtbUdningsdepartementet:

Byggnadsarbeten inom utbUdningsdepar-

tementets verksamhetsområde       27 200 000       13 600 000

Jordbruksdepartementet:
Byggnadsarbeten vid jordbrakets högsko­
lor m. m.                                    22 000 000       11 000 000

 

Prop. 1975/76:125                                                    66

Försvarets fastighetsfond. För investeringar i försvarets fastighets­fond skaH enligt gällande regler grundavskrivningsbehovet beräknas schablonmässigt lill 50 % av investeringar i kasernbyggnaders delfond, medan total avskrivning tUlämpas för investeringar i befästningars del­fond. Nybyggnad för ämbetsverk gmndavskrivs dock med endast 25 % Investeringar i mark avskrivs inle.

Under försvarels faslighetsfond har investeringar beräknats om sam­manlagt 21 090 000 kr. Härav beräknas för kasernbyggnader 20 090 000 kr. och för befästningar 1 milj. kr. Avskrivningsanslagen beräknas till sammanlagt 11 045 000 kr.

Fonden för låneunderstöd. På tilläggsbudget I har anvisats 15 milj. kr. lill lån till teko-, sko- och garveriindustrier. Från anslaget utgår lån för att av beredskapsskäl trygga en inhemsk produktion. Lånen är amorterings- och räntefria, varför anslaget bör skrivas av helt. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 15 milj. kr.

På tiUäggsbudget III föreslås ett anslag av 3 milj. kr. tUl lån till ny­byggnader vid erkända vårdanstalter för alköholmissbmkare m. m. Av­skrivningsanslaget bör tas upp med 3 mUj. kr. Vidare föreslås på tUl-läggsbudget III elt anslag av 500 000 kr. till lån tiU investeringar för kommersieU service i glesbygd. Vissa lån avses bli ränte- och amorle­ringsfria. Den hittillsvarande erfarenheten av långivningen tyder på att avskrivningsbehovet schablonmässigt kan beräknas till 50 %. Jag tar upp elt avskrivningsanslag av 250 000 kr.

Fonden för statens aktier. På tiUäggsbudget I har anvisats ett anslag av 12 120 000 kr. för förvärv och teckning av aktier i Svensk Avfalls­konvertering AB (SAKAB). Staten förvärvar aktier av de nuvarande ägarna för 6 320 000 kr., varav 3 220 000 kr. utgör överkurs. Vidare ny-tecknas aktier lill elt belopp av 5,8 milj. kr., varav 2,9 milj. kr. utgör överkurs. Det i förhåUande till aktiemas nominella värde överskjutande beloppet bör skrivas av, varför jag tar upp ett avskrivningsanslag av 6 120 000 kr.

På tiUäggsbudget II har föreslagits ett anslag av 750 milj. kr. för teck­ning av aktier i Statsföretag AB. Av aktieteckningen avser 187,5 milj. kr. ett i förhåUande tUl aktiemas nommeUa värde överskjutande belopp. Jag tar upp ett avskrivnmgsanslag av 187,5 milj. kr.

 

Prop. 1975/76:125                                                   67

I prop. 1975: 1 anvisades ett anslag av 120 000 kr. för teckning av aktier i bolag för statlig opera- och teaterverksamhet. Då någon förränt­ning av kapitalet inte kan förväntas ske, bör anslaget nu skrivas av helt. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 120 000 kr.

Till följd av beslulel vid 1973 års riksdag om samgående mellan Postbanken och Sveriges Kreditbank bör Postbankens fond upphöra. Genom regeringens beslut den 16 oktober 1975 skaU det i Postban­kens fond vid ingången av budgetåret 1974/75 redovisade kapitalet, 161,2 milj. kr., överföras till fonden för statens aktier genom uppskriv­ning av det bokförda väirdet äv statens aktieinnehav i Post- och Kredit­banken. Det nominella värdet av aktieinnehavet är emellertid oföränd­rat. Enligl tillämpad praxis bör därför ifrågavarande belopp skrivas av. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 161,2 milj. kr.

Diverse kapitalfonder. På tilläggsbudget I har till förrådsanläggning­ar m. m. under förrådsfonden för ekonomiskt försvar anvisats 5 975 000 kr. Hela beloppet avser anskaffning som sker av beredskapsskäl och bör avskrivas helt. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 5 975 000 kr.

Under åberopande av del anförda hemställer jag alt regeringen före­slår riksdagen

alt lill Avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter angivna fonder på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet:

Polishus m. m.                                   18 675 000

Utbildningsdepartementet:
Byggnadsarbeten    inom    utbildningsdeparte­
mentets verksamhetsområde                13 600 000

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten   vid   jordbrukets   högskolor

m.m.                                                11000 000

Försvarets fastighetsfond

Försvarets fastighetsfond                    11 045 000

Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet:

Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstal­
ter för alkoholmissbrukare m.m.              3 000 000

 

Prop. 1975/76:125

68

Handelsdepartementet:
Lån till teko-, sko- och garveriindustrier  15 000 000

Lån tiU investeringar för kommersiell service
i glesbygd                                            250 000

Fonden för statens aktier

Finansdepartementet:

Teckning av aktier i Post- och Kredilbanken,

PK-banken                                       161 200 000

Utbildningsdepartementet:
Teckning av aktier i bolag för statlig opera-
och teaterverksamhet                            120 000

Jordbruksdepartementet:

Förvärv och teckning av aktier i Svensk Av­
fallskonvertering AB (SAKAB)                  6 120 000

Industridepartementet:
Teckning av aktier i Statsföretag AB     187 500 000

Diverse kapitalfonder

Handelsdepartementet:

Förrådsfonden för ekonomiskt försvar:  För­
rådsanläggningar m. m.                         5 975 000

 

Prop. 1975/76:125                                                   69

BUaga 14

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET                  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-03-18

Föredragande: statsrådet Sträng

Anmälan till tUläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

Nedskrivning av Svenska Utvecklingsaktiebolagets aktiekapital. Chefen för industridepartementet anförde i prop. 1975/76: 66 om medelstiUskott lill Svenska Ulvecklingsaktiebolaget att aktierna i Utvecklingsbolaget lor­de sakna värde och all frågan om nedskrivning av det under fonden för statens aktier bokförda värdet senare skulle komma all anmälas av che­fen för finansdepartementet. I prop. 1975/76: 151 om överlåtelse av ak­tier i Svenska Utvecklingsakliebolagel, m. m. föreslås bl. a. atl aktierna i Utvecklingsbolaget den 1 juli 1976 överlåts till Statsföretag AB för 100 kr. I anledning härav bör det under fonden för statens aktier upptagna aktiekapitalet för Svenska Ulvecklingsaktiebolaget skrivas ned till O kr. genom anlitande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. Ned­skrivningen bör ske per den 30 juni 1976. Det bokförda värdet av Utvecklingsbolagets aktiekapital uppgår till 43,5 milj. kr. Jag förordar därför alt 43,5 milj. kr. anvisas som en avsättning tUl fonden för oregle­rade kapitalmedelsförluster.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt lill Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster på till­läggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 an­visa elt anslag av 43 500 000 kr.

 

 

 

Prop. 1975/76:125                                                   71

Bilaga 15

Förteckning

över av regeringen hos riksdagen i prop. 1975/76:125 begärda anslag på tilläggsbudget UI till statsbudgeten för budgetåret 1975/76

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

///. Utrikesdepartementet A  3       Inventarier för beskickningar, delegationer och

konsulat, reservationsanslag                      400 000

IV. Försvarsdepartementet

H 9 FN-styrkors verksamhet utomlands, reservations­
anslag                                                51 000 000

V. Socialdepartementet

A  2       Kommittéer m. m., reservationsanslag      3 400 000

VI. Kommunikationsdepartementet

E 9 Bidrag till statens väg- och trafikinstitut, reser­
vationsanslag                                        3 800 000

F  9       Ersättning för sysselsättningsfrämjande åtgärder

inom kommunikationsverken, reservationsanslag      15 000 000

VIII. Utbildningsdepartementet
B 10       Bidrag till Operan och Dramatiska teatern, reser­
vationsanslag                                                 13 515 000
Bil       Bidrag till Svenska riksteatern, reservationsanslag       6 858 000
B 13        Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag      800 000
E 66       Inredning och utrustning av lokaler vid universi­
teten m. va., reservationsanslag                                    41 000 000
E 67       Vissa merkostnader för renhållning och städ­
ning, reservationsanslag                                               2 600 000

X. Handelsdepartementet
A   2       Kommittéer m. m., reservationsanslag     1 100 000

XL Arbetsmarknadsdepartementet

A   2       Kommittéer m. m., reservationsanslag     1 800 000

B 3 Sysselsättningsskapande åtgärder, reservations­
anslag                                               477 100 000

B 7 Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrast­
ning, reservationsanslag                          1 200 000

D  3       Åtgärder för invandrare, reservationsanslag       1 000 000

XIII. Industridepartementet
A  3       Kommittéer m. m., reservationsanslag      5 000 000

A  4       Extra utgifter, reservationsanslag               75 000

Summa egentliga statsutgifter   625 648 000

 

Prop. 1975/76: 125

72

B. Utgifter för statens kapitalfonder II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

B. Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet:

1       PoHshus m. m.                                   18 675 000

Utbildningsdepartementet:

15    Byggnadsarbeten   inom  utbUdnuigsdepartemen-

tets verksamhetsområde                        13 600 000

Jordbruksdepartementet:

16    Byggnadsarbeten    vid    jordbrukets    högskolor

m. m.                                                 11 000 000

C, Försvarets fastighetsfond

1             Arméförband: Anskaffning av anläggningar    400 000

2             Marinförband: Anskaffning av anläggningar    745 000

3             Flygvapenförband: Anskaffnmg av anläggningar       9 900 000

E. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:

1        Lån tUl nybyggnader vid erkända vårdanstalter

för alkoholmissbraka:re m. m.                   3 000 000

Handelsdepartementet:

7             Lån till teko-, sko- och garveriindustrier    15 000 000

8             Lån lill investeringar för kommersiell service i

glesbygd                                                250 000

F. Fonden för statens aktier
Finansdepartementet:

a    Teckning av aktier i Post- och Kredilbanken,

PK-banken                                          161200 000

Utbildningsdepartementet: 1        Teckning  av aktier i bolag för statlig  opera-

och teaterverksamhet                               120 000

Jordbruksdepartementet:

1 a    Förvärv och teckning av aktier i Svensk Avfalls-

konvertering AB (SAKAB)                         6 120 000

Industridepartementet:

2     Teckning av aktier i Statsföretag AB       187 500 000

G. Diverse kapitalfonder
Handelsdepartementet:
Förrådsfonden för ekonomiskt försvar:

7       Förrådsanläggningar m. m.                  .5 975 000

m. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

1        Avskrivning   av   oreglerade   kapitalmedelsför­
luster                                                 43 500 000

Summa utgifter för statens kapitalfonder   476 985 000

Summa för driftbudgeten 1102 633 000

 

Prop. 1975/76:125                                                             73

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

II. Statens allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet:
1       Polishus m. m.                                    26 700 000

Finansdepartementet:
12       Inköp av fastigheter m. m.                   50 000 000

Utbildningsdepartementet:

14             Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio 25100 000

15             Byggnadsarbeten   inom   utbildningsdepartemen­tets verksamhetsområde 27 200 000

rV. statens utlåningsfonder

Kommunikationsdepartementet:
4       Statens lånefond för den mindre skeppsfarten   10 000 000

V. Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet: 1       Lån tUl nybyggnader vid erkända vårdanstalter

för alkoholmissbrakare m. m.                     3 000 000

Handelsdepartementet: 8       Lån  till  investeringar för  kommersiell  service

i glesbygd                                               500 000

VI. Fonden för statens aktier

Industridepartemenlet:
6        Teckning av aktier i AB Eiser                10 000 000

VII.   Fonden för förlag till statsverket

Finansdepartementet:
1       Vissa projekteringskostnader                30 000 000

Summa för kapitalbudgeten    182 500 000

NORSTEDTS TRYCKERI   STOCItHOLM 1976 760203