Prop. 1975/76:122

Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-02-26

Närvarande: statsrådet Sträng, ordförande, och statsråden Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Bengtsson, Norling, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Peterson

Föredragande: statsrådet Johansson

Proposition om omorganisation av förenade fabriksverken, m. m.

I prop. 1975/76:100 (bil. 15 s. 260) har regeringen föreslagit riksdagen atl, i avvaktan på särskUd proposition i ämnet lill Byggnader och utrustning inom fabriksverkens fond för budgetåret 1976/77 beräkna ett invesleringsanslag av 32,2 milj. kr. Jag anhåUer att nu få ta upp dessa frågor.

1 Inledning

Förenade fabriksverken (FFV) är ett affärsdrivande verk, som inrättades under namnet försvarels fabriksverk genom beslut av 1943 års riksdag (prop. 1943:180, SäU 1943: 2, rskr 1943: 319). Inom verket sammanfördes vissa till försvarsväsendet hörande fabriker och industriella anläggningar m. m. Sålunda överfördes ammunitionsfabrikema i Marieberg (Stockholm), Karlsborg och Zakrisdal (Karlstad) samt Åkers kralbruk, Carl Gustafs stads gevärsfaktori (Eskilstuna) och Centrala torpedverksladen (Motala). TUl verket fördes också tre av armén och marinen drivna tvätt- och reparalionsanslaller samt två beklädnadsverkstäder.

Verksamheten vid FFV har sedan verket bildades starkt ökats. Detta har skett såväl genom en utökning av de från början befintliga verksamheterna som genom alt nya verksamhetsgrenar har tagils upp och nya arbetsuppgifter har tiUförts verket. Vidare har till FFV loiutits några företag, för vilka verket förvallar statens aktier och ägarandelar.

Med stöd av givna bemyndiganden tillkallade jag i aprU 1972 sex sakkunniga med uppdrag att utreda den framtida verksamhetsinriktningen m. m. för FFV. De sakkunniga fick i uppdrag all utreda frågor

» Ledamöter förbundsordföranden Knut Johansson, ordförande, förste ombudsmannen Solve Granath, generaldirektören Eric Malmberg, direktören Holge Ottosson, förbundsordföranden Lars Sandberg och departementsrådet Nore Sundberg.

Prop. 1975/76:122 3

om såväl produktion och produkter som organisation och företagsform för FFV.

De sakkunniga, som antog benämningen 1972 års FFV-utredning, avlänmade i juni 1974 sitt betänkande (SOU 1974: 38) FFV — Förenade fabriksverken.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av överbefälhavaren (ÖB), försvarets materielverk (FMV), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), statens avtalsverk, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), förenade fabriksverken (FFV), affärsverksdelegationen, Försvarets civUa tjänstemannaförbund (FCTF), Landsorganisationen i Sverige (LO), som bifogat yttranden från Beklädnadsarbetamas förbund, Svenska Fabriksarbetareförbundet, Svenska Kommunalarbetareförbundet och Svenska Melallindustriarbetareförbundet, Landstingsförbundet, Statsanställdas förbund (SF), Statsföretag AB, Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges arbetsledareförbund (SALF), Sveriges industriförbund, Telub AB, som bifogat yttrande från de fackliga organisationema vid företaget, och Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Dessutom har yttranden kommit in från statens personalnämnd (SPN), riksarkivet, länsstyrelsen i Östergötlands län, Eskilstuna kommun, Strängnäs kommun, Kalmar läns landsting, Eskilstuna arbetarekommun och EskUsluna fackliga centralorganisation.

2 Nuvarande organisation 2.1 Ledning och uppgifter

Enligt gällande instmktion för FFV (1965:840, ändrad senast 1975: 1026) förvaltar FFV under fabriksverkens fond redovisade fabriker, verkstäder och Ivälterier saml andra under fonden upptagna statliga kapilallUlgångar. Det ankommer på FFV alt bedriva utveckling, tillverkning, försäljning och underhåll av försvarsmateriel. Vidare ankommer del på FFV alt bedriva utveckling, tillverkning och försälj-nmg av civila verkstadsprodukter samt bedriva tvätlerirörelse och försäljning av övertalig och kasserad materiel m. m. FFV uppbär och redovisar verkets inkomster samt bestrider därmed och med medel som i Övrigt står till förfogande verkels utgifter. FFV uppför de anläggningar och byggnader som verket behöver.

FFV leds av en styrelse. Ledamöter i denna är verkels generaldirektör och fem andra ledamöter som regeringen utser särskilt. Härtill kommer representanter för de anställda. Bland ledamöterna förordnar regeringen en ordförande och en vice ordförande. Generaldirektören är chef för FFV. Vid FFV finns en teknisk direktör som är generaldirektörens ställföreträdare.

Huvudkontoret är sedan år 1965 förlagt till EskUsluna. Enligt fastställd organisation är huvudkontoret indelat i avdelningar. F. n. till-

Prop. 1975/76:122 4

lämpas på försök en organisation där huvudkontoret är indelat i ett antal koncemstaber. I Eskilstuna finns också elt Ivätteriernas centralkontor, som är en särskild driflsledning för FFV:s Ivälteriverksamhet. FFV skall följa de direktiv som ÖB meddelar för krigsplanläggningen i fråga om de verkstäder regeringen bestämmer.

2.2 Lokala enheter

De lokala enhetema beslår, av fabriker, i fortsättningen benämnda' tillverkande enheter, av underhållsverksläder, Ivälterier och överskotts-försäljningen. Enheterna har, i en del fall sammanförda i grupper, indelats i produktionsenheter och resultatenheter. En produktionsenhet har direkt ansvar för koslnaderna i sin verksamhet, medan ansvaret för intäkterna från verksamheten och därmed förenade funktioner och i regel även produktutveckling åvilar huvudkontoret. En resultatenhet har ansvar för både kostnader och intäkter i sin verksamhet. Del inne-' bär all sådan enhet som regel har funktioner för både marknadsföring och produktuveckling.

2.3 Tillverkning

Ammunitionsgruppen beslår av Zakrisdalsverken i Karlstad, som är huvudförelaget inom gruppen, och av Vingåkersverken, Vingåker, och Gällöverken, Gällö. Vid Zakrisdalsverken tillverkas ammunition för närpansarvapen, minor, raketer, ammunitionshylsor, ländrör, tändhaltar, pyroteknisk materiel m. m. Dessutom förekommer viss legotillverkning. År 1970 förvärvade FFV elt mindre företag, AB Avimal, som tUlver-kade ländrör (prop. 1970:105 bU. 8, SU 1970: 111, rskr 1970: 289). Den inom bolaget bedrivna verksamheien fördes över lill Zakrisdalsverken. Ca 700 personer var anställda vid Zakrisdalsverken under budgetåret 1974/75.

Vingåkersverken utför sammansättning av ammunition och gjutning av laddningar saml förstöring (störlning) av äldre ammunition. Gällöverken utför huvudsakligen hylsrevidering. Vingåkersverken hade 87 personer anställda under föregående budgetår och Gällöverken 24.

Ammunilionsgrappen är en produktionsenhet. Faktureringen från gruppen var 93,4 milj. kr. under budgetåret 1974/75.

Vanäsverken, Karlsborg, tillverkar och sätter samman finkalibrig och viss mellankalibrig ammunition samt spårljusammunition. Vanäsverken, som är en produktionsenhet, hade under budgetåret 1974/75 ca 290 personer anställda och en fakturering av 40,2 milj. kr.

Gevärsfaktoriet, Eskilstuna, tillverkar finkalibriga vapen såsom gevär, automalkarbiner och kulspnitor. Vidare tillverkas granatgevär och pansarvärnspjäser. Bland civUa produkter märks främst jakt- och sport-skyttevapen samt komponenter tUl kylkompressorer. Därutöver förekommer viss legotillverkning avseende bl. a. styrspindelhus till bUar.

Prop. 1975/76:122 5

Gevärsfaktoriet är en produktionsenhet. Antalet anställda under budgetåret 1974/75 var ca 420. Faktureringen uppgick till 55,5 milj. kr.

Torpedverkstaden (CTV), Motala, bedriver utveckling och tillverkning av torpeder samt utför även reparationer, översyner och modemi-seringar av torpeder. CTV är en resultatenhet. Antalet anställda var ca 325 under förra budgetåret. Faktureringen uppgick till 50,4 milj. kr.

Åkers krutbruk, Åkers Slyckebruk, tillverkar främst krut och vissa andra kemisk-tekniska produkter. Krutbruket tillverkar även vissa läkemedel och har produktion av försöksdjur. Åkers kralbruk är en produktionsenhet. Under förra budgetåret var antalet anställda ca 130. Faktureringen uppgick till 21,8 milj. kr.

Beklädnadsverkstaden (CBV), Karlskrona, tillverkar militära och civila uniformer saml vissa persedlar för användning inom sjukvården. CBV är en resultatenhet. Under budgetåret 1974/75 var antalet anställda 130 och faktureringen 10,8 milj. kr. I samband med en ökning av orderingången vid CBV övertog FFV i början av år 1970 lokaler, maskiner och personal från etl konfektionsförelag i Ängelholm. Verksamheten bedrivs där i samverkan med CBV inom ramen för etl av FFV för ändamålet bildal aktiebolag, Trivab konfektions AB.

2.4 Underhåll

Verksamhetsområdet underhåll omfattar teknisk konsultverksamhet och materielunderhåll avseende huvudsakligen försvarsmateriel och då främst flygmateriel. Verksamheien är inriktad på olika materielområden, nämligen flygplan, apparater och instrument i flygplan, robotar och vapen, motorer, marklelemaleriel, basmaleriel och lelemätinslrument.

Underhållsverksläderna finns i Arboga (CVA), med filial i Östersund (CVAÖ) och i Malmslält (CVM), med filial i Visby. CVA överfördes från dåvarande flygförvallningen till FFV den 1 juli 1967 enligt beslut av 1963 års riksdag (prop. 1963: 114, SU 1963: 135, rskr 1963: 319). Ett år senare, den 1 juli 1968, överfördes CVM och den centrala flygverkstaden i Västerås (CVV) till FFV enligt beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968: 109, SU 1968: 124, rskr 1968: 282). Verkstaden i Västerås har sedermera avvecklats i enlighet med samma riksdagsbeslut..

Underhållsarbetet är fördelat på verkstäderna så all CVA huvudsakligen utför underhåll av jet- och turboaxelmolorer lill flygplan, helikoptrar och stridsvagnar samt radarutrustningar, apparater för robotar, elektroniska mätinstrument m. m.

Vid CVAÖ utförs främst underhåll av markbunden telemateriel, basmaleriel och specialfordon.

Underhåll och översyn av flygplan och helikoptrar, instrument och apparater lill dessa utförs vid CVM. I denna verkstad sker också viss tUlverkning, bl. a. av kapslar och balkar för flygplansbeväpning, av bränsletankar, flyghjälmar, m. m.

Prop. 1975/76:122 6

Verkstädema har i en organisatorisk försöksverksamhet slagils samman tUl en imderhållssektor under gemensam ledning. Sektom har ålagts resultatansvar. Under budgetåret 1974/75 hade sektorn drygt 3 000 personer anställda. Faktureringsvärdet uppgick till 308 mUj. kr.

TUl underhållsverksamheten hör också Telub AB, Växjö, som enligt beslut av 1963 års riksdag (prop. 1963:114, SU 1963:135, rskr 1963: 319) bildades samma år under namnet AB TeleunderhåU. Aktiema i bolaget ägs till 51 % av staten. De förvaltas av FFV. Övriga 49 % av aktiema ägs av ett antal företag inom teleindustrin. Bolaget bedriver bl. a. teknisk konsultverksamhet huvudsakligen åt försvarels materielverk. Vidare utför bolaget underhåll av marklelemaleriel för försvaret. och har även viss tillverkning av egna produkter. Bolaget har en organisation för regional service för underhåll av datoratruslningar m. m. Bolaget hade ca 700 anställda år 1974 och hade en omsättning av 66 milj. kr.

2.5 Tvätterier

FFV:s Ivälteriverksamhet bedrevs från början i tre Ivätlerier främst för försvarets behov. Det förutsattes från början att tvälterierna till en del skulle kunna utföra tvätt åt vissa sjukvårdsinrättningar. Verksamheten har efter hand starkt ökat i omfattning. Den bedrivs nu i 15 tvätterier, som finns i Boden, Umeå, Långsele, Östersund, Ockelbo, Karlstad, Hagfors, EskUsluna, Norrköping, Visby, Ödeshög, Alingsås, Karlskrona, Lund och Malmö. Av dessa tvätterier ägs fyra av olika landsting. Dessa tvätterier artenderas av FFV som svarar för driften.

Verksamheten avser såväl vatlenlvätlning som kemisk tvättning. Vidare utförs lagning av behandlade persedlar och även uthyrning av persedlar. Vid ett par av tvälterierna utförs skoreparationer m. m. för försvarets behov. Av verksamheten faller numera ca 85 % på sjukvårds-inrältnmgarna, som sålunda på ett markant sätt har kommit att bli den dominerande kundgruppen.

Den samlade tvätteriverksamheten hålls samman inom en sektor med resultatansvar. Inom denna finns fömtom tvätterierna ett tvälleriernas centralkontor i Eskilstuna med vissa centrala ledningsfunktioner. En samarbetsorganisation med rådgivande funktioner har bildals. Den omfattar elt centralt tvätteriråd, elt försvarets tvätteriråd och ett antal lokala tvätteriråd. I dessa är FFV, försvaret och landstingen representerade.

Under budgetåret 1974/75 var drygt 2 300 personer anstäUda inom tvättseklorn. På grund av att antalet deltidsarbetande är stort, motsvarar detla ca 1 700 heltidsanställda. Faktureringen under samma budgetår uppgick till 161,1 milj. kr.

Prop. 1975/76:122 7

2.6 Överskottsförsäljning

År 1960 bildades en enhet inom FFV för försäljning av krigsmaklens övertaliga och kasserade tygmateriel. Verksamheien har sedan dess breddats och omfattar nu även överlahg och kasserad materiel från statliga myndigheler och andra. Dessutom säljs nytillverkade produkter från skyddade verkstäder och andra s. k. samhällsverksläder.

Enligt kungörelsen (1973: 1210) om försäljning av övertalig eller kasserad materiel och inventarier skall i princip all försäljning av delta slag för statsverkets räkning ske genom försorg av FFV. Vidare skall i vissa fall enligt lag (1974: 1066) om förfarande med förverkad egendom och hiltegods m.m. sådanl gods säljas av FFV.

Överskollsförsäljningen är en resultatenhet. Dess försäljning sker från försäljningsställen i Solna, Göteborg, Kävlinge, Arboga, Sundsvall och Luleå. Försäljningen uppgick under budgetåret 1974/75 till 57,5 milj. kr. Antalet anställda var 126.

2.7 Civila produkter

Till verksamhetsområdet civila produkter hör dels sådan verksamhet som syftar till atl utveckla och föra ul egna produkter på den civila marknaden och dels sädan tillverkning, häri inräknad legotillverkning, som är mer eller mindre integrerad med produktionen för försvaret. Tillverkning av civila produkter, som har bedrivits sedan början av 1960-talet, togs upp främst för alt utnyttja överkapacitet av personal och utrustning men också för att kompensera förutsedda minskande bestäU-ningar från det svenska försvaret.

Det största utvecklingsprojektet avser den s. k. stirlingmotorn. Detta projekt drivs inom ett för ändamålet bildat företag, KB United Stirling (Sweden) AB & Co. Förelaget ägs till hälften vardera av staten, företrädd av FFV, och av Kockums Mekaniska Verkstads AB. Huvudsyftet med företaget är att utveckla en slirlingmotor av en storleksklass främst lämpad för lastbilar och bussar.

ETP-sektorn, där ETP slår för Energy Transfer Products, organiserades i slutet av år 1973 med syfte atl ha hand om utveckling, tillverkning och marknadsföring av sådana produkter inom områdena energiomvandling och energiöverföring, som bygger på den teknik som kommer till användning i den s. k. stirlingmotorn. TUl ETP-sektorn har förts samman de funktioner för styrning och ledning av ett projekt för utveckling av stirlingmotorer och applikationer för sådana, som tidigare har ingått direkt i verksamheien vid huvudkontoret, saml de funktioner och resurser för utveckling och produktion inom detta projekt som är placerade vid CVM i Malmslält. Vidare handhar sektom utveckling och tillverkning av den s. k. ETP-bussningen, vilken används för att fästa maskinelement på axlar.

Prop. 1975/76:122 8

För utveckling, produktion och marknadsföring av jakt- och sport-skyttevapnen har en särskUd resultatenhet bildats inom FFV. I denna ingår Industri AB Gelfa, Gällö, som tillverkar gevärsstockar, och FFV Sport AB (tidigare Kredit AB G. M. Flink & Co), som i huvudsak svarar för marknadsföringen. De båda bolagen bildades resp. förvärvades genom beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 105 bU. 8, SU 1970: 111, rskr 1970: 289). TUlverkningen av vapnen sker vid gevärsfaktoriet och är i hög grad integrerad med den där bedrivna mUitära vapenproduk-lionen.

Andra civUa produkter är bl. a liUverkning av läkemedel, kemisktekniska produkter, elektroniska mätdon saml uppfödning av försöksdjur.

Verksamhet för alt finna nya lämpliga produkter och material bedrivs inom Innovations AB Projection KB. Staten äger genom FFV en sjundedel av andelarna i bolaget.

FFV bedriver även viss tillverkning såsom underleverantör lill andra företag. Som exempel härpå kan nämnas tUlverkning av detaljer lill bilindustrin.

3 Utredningen

FFV-utredningen lägger tiU grund för sina förslag vissa principiella överväganden. De gäller dels speciella förutsättningar som kan anföras för vissa verksamheter, dels företagsekonomiska och samhälleliga krav som bör stäUas på verksamheten, dels den inriktning, omfattning och struktur som kan komma i fråga för verksamheten, dels den företagsform som bör tillämpas.

3.1 Speciella förutsättningar för verksamheten

Utredningen konstaterar att tillverkningen av försvarsmateriel vid FFV väsentligen utgör sådan produktion som enligl givna förutsättningar för den svenska säkerhets- och försvarspolitiken bör bedrivas inom landet. I fråga om vissa slag av materiel, såsom torpeder, vissa pansar-värnsmateriel och finkalibriga handeldvapen är FFV den enda tillverkaren i landet. Uiredningen anser därför att del är i hög grad angelägel atl väsentliga delar av den produktion och produktionskapacitet i fråga om försvarsmateriel som f. n. finns vid FFV kan upprätthållas även i en framtid.

När del gäller underhåll av försvarsmateriel finner utredningen att statsmakterna genom såväl sina allmänna ställningstaganden som särskilda föreskrifier och beslut har tagit klar ställning för att det även i framtiden skaU finnas särskilda och i första hand statiiga företag för

Prop. 1975/76:122 9

underhåll av försvarsmateriel. Av betydelse i sammanhanget torde inte minsl vara olika försvarsberedskapsskäl.

Tvätteriverksamheten har en dominerande ställning såväl inom sin bransch som ännu mer när del gäller all tillgodose tvältbehoven inom den offentliga sektorn. Alternativ tvällkapacitel finns inte tillgänglig och kan inte komma lill stånd under avsevärd lid. Uiredningen konstaterar atl detla i och för sig utgör skäl för alt verksamheten måsle drivas vidare under överskådlig lid. Däratöver anser emellertid uiredningen alt ett sammanhållande av en slor del av tvätteriverksamheten för den offentliga sektorn i en enhet av det slag som nu finns inom FFV medför betydande fördelar såväl för de olika uppdragsgivarna som i etl vidare samhäUsekonomiskl perspektiv. Uiredningen anser därför att del är angelägel alt så långt som möjligt hålla samman ivälteriverksamhet för den offentliga sektorn i etl förelag med betydande kapacitet och resurser.

Uiredningen framhåller att utvecklingen av FFV har inneburit atl verksamheien har kommil alt få en i allt väsentligt helt företagsekonomisk inriktning. Uiredningen finner atl denna utveckling är naturlig och anser alt verksamheien vid FFV så gott som helt kan hänföras till sådan industriell och affärsmässig verksamhet som inom såväl de enskUda som statiiga sektorerna av näringslivet drivs enligl vedertagna förelagsekonomiska principer.

Med denna utgångspunkt anser utredningen att den verksamhet som nu bedrivs inom FFV skall tiUgodose sådana krav på avkastning som normall gäller för moisvarande verksamheter inom den svenska industrin i övrigt. Delta är från såväl företagsekonomisk som samhällsekonomisk synpunkt en förutsättning för atl verksamheien på lång sikt skall kunna upprätthållas och la lill vara olika möjligheter till expansion. Eftersom avkastningskraven inom den svenska industrin normalt varierar mellan olika verksamhetsområden och mellan olika tiUfällen är det inte möjligt alt närmare precisera ell avkastningskrav för verksamheten inom nuvarande FFV. Del väsentliga i detla sammanhang bör vara alt betingelserna för verksamheten och redovisningen av den är sådana att avkastningskrav kan formuleras enligt företagsekonomiska principer och atl de kan jämföras med vad som gäller för andra industriföretag.

Samhälleliga krav på verksamheten skulle enligt utredningen främst kunna avse sådana som motiveras av försvarspolitiska samt sysselsättnings- och lokaliseringspolitiska skäl.

För FFV gäller numera inle några andra krav än för övriga delar av den svenska försvarsmaterielindustrin i fråga om bl. a. krigsproduk-lionsålaganden och vidmakthållande av viss produktionskapacitet. Utredningen anser alt det är en riklig princip att den försvarsmaterielin-riktade verksamhet som nu bedrivs vid FFV inle behandlas annorlunda

Prop. 1975/76:122 10

än motsvarande verksamheter vid andra svenska företag. Det innebär att det inte bör utgå någon särskUd ersättning till FFV för olika åtaganden utöver vad som normalt utgår tUl alla företag vid moisvarande åtaganden eller åligganden. Med hänsyn till de företagsekonomiska krav som bör gäUa för verksamheten innebär det emellertid också att i de fall verksamheten belastas med ålägganden av speciell omfattning eller karaktär bör den kompenseras för kostnadema härför.

De fall där sysselsättnings- och lokaliseringspoliliska skäl direkt och formellt har inverkat på utformning och förläggning av verksamheten inom FFV är få och relativt små tUl sin omfattning. Däratöver har dock FFV fortlöpande tagit betydande hänsyn till ohka sysselsättningsfrågor. I stort sett synes ålägganden oeh åtaganden av sysselsättnings- och lokaUseringspolitisk art för FFV inte ha varit av annan karaktär eller omfattning än vad som gäUer för andra statliga företag.

Utredningen anser atl det är angeläget alt någon ändring av detta förhållande inte sker. De krav på särskilda åtaganden av sysselsätlnings-och lokaliseringspolilisk art som ställs på den verksamhet som nu bedrivs inom FFV bör således även i framliden överensstämma med de som ställs på verksamhet vid andra jämförbara statliga företag.

3.2 Verksamhetens inriktning, omfattning och struktur

Uiredningen framhåller att utvecklingen av FFV har inneburit att en rad verksamhetsområden med olika karaktär, inriktning och omfattning har förts samman inom den organisatoriska ram som utgörs av ett statiigt affärsverk.

Utredningen anger att ell skäl för sammanhållning av skilda verksamhetsområden inom elt företag kan vara av finansiell art.

Variationer i lönsamheten mellan de olika verksamhetsområdena kan härvid utjämnas. Utredningen anser dock alt elt sammanhållande av de olika verksamhetsområdena inom FFV av finansiella skäl har mindre praktisk betydelse när det gäller FFV som statligt affärsverk och de särskilda finansieringsformer som gäller för detta.

Lämpligheten av att av finansiella skäl hålla samman de nuvarande verksamhetsområdena inom FFV kan enligt utredningen bedömas även med utgångspunkt i FFV:s ställning inom hela den statiiga företagssektorn. Utredningen anser all de olika verksamheterna inom FFV i fråga om industriell och affärsmässig inriktning är av väsentligen samma karaktär som de verksamheter som hålls samman inom ramen för Statsförelag AB. Utredningen finner det vara naturligt att se verksamhetsområdena inom nuvarande FFV som mer eller mindre integrerade delar i den statliga företagssektorn under industridepartementet. Det kan då hävdas att principen om uppdelning av verksamheten på skilda

Prop. 1975/76:122 11

områden, där variationer i lönsamhet kan utjämna varandra, bör tilllämpas mera på hela den statliga företagssektorn än på den del därav som nu ryms inom FFV. Affärsverksformen för FFV hindrar dock genomförandet av en del åtgärder av bl. a. finansiell och organisatorisk arl, som kan bli en praktisk följd av en sådan principiell syn på den statliga företagssektorn som en helhet.

Andra skäl för att hålla samman olika verksamhetsområden inom ett företag kan vara strävanden att ta till vara sådana positiva effekter — synenergieffekler — i fråga om t. ex. förelagsledning, produktutveckling, produktion, marknadsföring och administration som kan uppnås genom alt olika verksamheter har vissa gemensamma föratsättningar eller på något sätt kompletterar varandra. Samband av detta slag föreligger enligt uiredningen endast i begränsad utsträckning mellan de olika verksamhetsområdena inom FFV. De positiva effekter som kan las till vara härur är därför små.

I vissa fall anser utredningen alt någon form av avveckling av ett verksamhetsområde kan vara riktig. Ett väsentligt skäl för avveckling av ett verksamhetsområde är att det inte bedöms kunna ge elt tUlfredsställande ekonomiskt resultat inom överskådlig lid. Andra skäl kan vara alt verksamhetsområdet inle har några påtagliga samband med övriga verksamhetsområden eller har större samband med verksamheten inom andra företag.

En avveckling av ett verksamhetsområde kan ges olika form och innebörd. I vissa fall kan det enda möjliga alternativet vara en nedläggning av verksamheien. I andra fall kan avvecklingen innebära alt en verksamhet med i princip oförändrad inriktning och omfattning förs över i annan form.

Inom FFV har fortlöpande fram liU början av 1970-talet skett en utvidgning av verksamhetsområden. I huvudsak har det skett genom alt olika verksamheter med i princip oförändrad inriktning har fått ökad omfattning.

En särskUd karaktär har de strävanden inom FFV som har gått ul på alt la upp en civilt inriktad verksamhet i mer eller mindre direkt anslutning lUl tillverkning och underhåll av försvarsmateriel. Syftet har varit att motverka förekommande variationer i beläggningen av befintliga resiu-ser för den försvarsmaterielinriktade verksamheten. Det har emellertid inle gått att uppnå någon mera betydande omfattning på en kompletterande civilt inriktad verksamhet av detta slag eller att göra den företagsekonomiskt lönsam.

Utvecklingen inom FFV bekräftar erfarenheter från andra försvars-materielproducerande förelag i Sverige och andra länder. De innebär att en mera omfattande civilt inriktad verksamhet vid sådana företag inle kan byggas upp och drivas med framgång om den inte hänförs till

Prop. 1975/76:122 12

en organisation, som är i stort sett helt skild från den försvarsmaterielinriktade verksamheten.

Uiredningen anser alt en effektiv användning av resurser och etl tiUfredsställande ekonomiskt resultat i den verksamhet som nu bedrivs inom FFV i första hand bör kunna uppnås inom de befintliga verksamhetsområdena. När del gäller en civUt inriktad verksanihet för utjämning av variationer i beläggningen av produktionsresurser och i del ekonomiska UtfaUet av verksamheten bör denna enligt utredningen i första hand ske inom ramen för en särskUd organisation vid sidan av försvars-malerielproduktionen. Uiredningen anser vidare atl det är tveksamt om en civUl inriktad verksamhet bör knytas tUl försvarsmaterielproduktio-nen inom ramen för en förelagskonstraklion av det slag som del nuvarande FFV utgör. Utredningen ulgår härvid från uppfattningen att de olika verksamhetsområdena inom FFV bör ses som mer eUer mindre integrerade delar i den statliga företagssektom under induslridepartemenlel. Möjligheter all uppnå eftersträvade.utjämningar bör då sökas inom hela denna företagssektor.

När det gäller verksamhetens framtida struktur och organisation anser utredningen sammanfattningsvis att det kan vara naturligt att överväga inte endast ett sammanhållande av nuvarande verksamheter vid FFV inom ett förelag ulan även en uppdelning av verksamheterna på flera företag.

Utredningen anser alt följande riktlinjer bör gäUa för den framlida ulformningen av de verksamheter som nu bedrivs inom FFV.

De båda inom nuvarande FFV dominerande verksamheterna avseende tillverkning av försvarsmateriel och underhåll av försvarsmateriel bör drivas vidare med i huvudsak nuvarande inriktning och syfle alt främst tUlgodose behov hos del svenska försvaret.

Tvätteriverksamheten bör även drivas vidare med i huvudsak nuvarande inriktning och med syfle atl i första hand tillgodose tvältbehov hos del svenska försvaret och hos statiiga, landstingskommunala och primärkommunala vårdinstitutioner.

Övriga verksamheter bör drivas vidare, avvecklas eller utvidgas efler bedömningar och ställningstaganden, som för varje verksamhet beaktar bl. a. angelägenheten av de behov som verksamheten tillgodoser, verksamhetens förutsällningar från förelagsekonomisk synpunkt och dess möjligheter alt komplettera de försvarsmaterielinriktade verksamhelema genom att bl. a. utjämna förekommande variationer i beläggningen av därför erforderliga resurser.

De olika verksamhelema bör tillgodose sådana krav på avkastning som normalt gäller för motsvarande verksamheter inom den svenska industrin i övrigt.

De försvarsmaterielinriktade verksamheterna bör inle behandlas an-

Prop. 1975/76:122 13

norlunda än motsvarande verksamheter vid andra företag inom den svenska försvarsmaterielindustrin i fråga om beredskapsåtgärder och ersättning för härav betingade kostnader.

Verksamheterna bör- inte åläggas sysselsättnings- och lokaliserings-politiskt betingade hänsynstaganden och insatser av annat slag och i annan form än jämförbara statliga verksamheter.

Verksamheterna bör bedrivas inom en företagskonslruklion som, med beaktande av de samband som finns mellan olika verksamheter såväl inom som utom nuvarande FFV, ger möjligheter all dels skapa effektiva företagsenheter, dels la lill vara de fördelar som kan uppnås genom olika slag av samordning av skUda verksamheter. Härvid bör särskUt eftersträvas alt åstadkomma en samordning med de verksamheter som bedrivs inom övriga delar av den statiiga företagssektorn under industridepartemenlet.

Utredningen redovisar därefter sina bedömningar av förutsättningarna för framtida verksamhet inom de olika verksamhetsområdena vid nuvarande FFV. Utrednmgen föreslår vidare olika åtgärder som bör vidtagas inom ramen för dessa verksamhetsområden.

Tillverkningen av försvarsmateriel vid FFV representerar enligl utredningen elt stort och specialiserat kunnande, som delvis är unikt inom Sverige. I tekniska och kvalitativa avseenden uppfyller de framställda produkterna högt ställda krav.

Del ekonomiska resultatet av försvarsmalerieltillverkningen som helhet innebär emellertid f. n. betydande årliga underskott. Dessa avser inte hela tillverkningen utan hänför sig till vissa produkter och tiU-verkningsenheter.

Utredningen anger en väsentlig orsak härtill vara att FFV under flera år av olika skäl har hafl en betydande överkapacitet i fråga om såväl personal som anläggningar och utrustning för tUlverkning av vissa slag av försvarsmateriel. Vidare har priserna för lill försvaret levererad materiel inte helt kunnat anpassas tiU kostnadsutvecklingen. Lönekostnaderna för FFV har varit högre än för konkurrerande företag, vilket har bidragit till att FFV inte har kunnat hävda sig i konkurrensen om vissa beställningar från försvaret.

Inom FFV har företagits en omfattande utredning — den s. k. FMS-ulredningen — avseende målsättning för tillverkningen av försvarsmateriel och utformning av en ändamålsenlig organisation för denna verksamhet. En särskild utredning har ulförts även i fråga om den framtida verksamheten vid Åkers kratbrak.

Utredningen ansluter sig i stort till den i FMS-ulredningen framförda uppfattningen alt en tUlverkning av försvarsmateriel av det slag som nu bedrivs vid FFV under vissa förutsättningar bör kunna effektiviseras så att den uppnår rimlig lönsamhet inom en femårsperiod. Det

Prop. 1975/76:122 14

krävs emellertid betydande insatser för att åstadkomma elt bättre kapacitetsutnyttjande genom samtidig ökning av produktionsvolymerna och minskning av resurserna.

En viktig förutsättning för ökning av produktionsvolymerna i försvarsmalerieltillverkningen anför utredningen är alt en ökad export kan komma till slånd. Detta kräver enligt utredningen intensifierade marknadsföringsinsatser på olika exportmarknader.

Utredningen anser i övrigt att alla möjligheter att sänka kostnadema i tiUverkningen av försvarsmateriel måsle tas till vara. Med anslutning till de förslag som har förts fram i FMS-ulredningen förordar utredningen alt produktionen av försvarsmateriel koncentreras tUl ett färre antal enheter. Vidare bör utvecklingsarbete och tUlverkning samordnas organisatoriskt och lokalmässigt i högre grad än vad som nu är faUet. Möjlighetema att genomföra rationaliseringar i olika led av produktionen måsle givetvis fortiöpande tas till vara. På längre sikt blir det även nödvändigt alt skapa nya konkurrenskraftiga produkter. Det kräver betydande utvecklingsinsatser.

Med anslutning tUl förslag som har lagts fram i utrednmgen om Åkers kratbrak förordar uiredningen alt produktionen av försvarsmateriel vid Åkers kralbruk successivt avvecklas. Utredningen anser att den relativt långa awecklingstiden och Åkers för industrilokaUsering lämpliga läge bör ge goda möjligheter att bereda fortsalt sysselsättning för personalen i annan verksamhet på orten.

FMS-ulredningen har föreslagit atl produktionen av försvarsmateriel inom FFV organisatoriskt skall föras samman i en försvarsmateriel-sektor med ställning som resultatenhet.

Utredningen förordar i samma syfle som har kommit till uttryck i FMS-ulredningens förslag att den produktion av försvarsmateriel som nu bedrivs inom FFV hänförs till ett särskilt företag.

Verksamheten i fråga om jakt- och sportskyttevapen har huvudsakligen tUlkommit och upprätthållits för att ge viss kompletterande beläggning av de resurser som krävs för produktionen av finkalibriga militära vapen.

Beräkningar av det ekonomiska resultatet av verksamheten visar enligt utredningen att den under en lång följd av år har medfört relativt betydande underskott. På grundval av förutsedda resultat av en ändrad uppläggning och mycket kraftig rationalisering av produktionen samt ett inlett samarbete med ell intemationellt verksamt förelag i jakt- och sportskyltevapenbranschen i fråga om marknadsföringen av. produkterna har inom FFV tagils fram en prognos för verksamhetens resultat under femårsperioden 1973/74—1977/78. Enhgt prognosen förutses underskott även under dessa år. De bedöms dock komma alt successivt minska, så all verksamheten eventuellt skulle kunna bära sina egna kosinader fr. o. m. verksamhetsåret 1977/78.

Prop. 1975/76:122 15

Även om det kan vara i hög grad osäkert om den angivna resullat-förbätlringen kan uppnås helt, anser utredningen alt de nu inledda åtgärdema i fråga om produktion och marknadsföring bör ge goda möjligheter till en sådan förbättring att en avveckling ändå framstår som ofördelaktig. Med beaktande även av verksamhetens betydelse för upprätthållande av en produktionskapacitet för finkalibriga vapen och för verksamheten vid Industri AB Gelfa förordar uiredningen alt verksamheten avseende jakt- och sportskyttevapen drivs vidare ytterligare elt par år. Under denna tid bör utveckUngen av verksamhetens resultat noga följas. Därefter bör ställning på nytt tas tUI frågan om avveckling eller fortsalt verksamhet.

Underhållsverksamheten vid FFV har en mycket stark anknytning lill det svenska försvaret. En viss minskning av verksamheten kan enligt utredningens bedömning bli aktuell som en följd av minskade underhållsbehov för försvarsmateriel. En civilt inriktad underhållsverksamhet av någon större omfattning än den hittillsvarande bör däremot kunna uppnås. Utredningen bedömer dock att den underhållsverksamhet som nu bedrivs vid FFV även i framtiden till huvudsaklig del kommer att avse försvarsmateriel.

De redovisade ekonomiska resultaten av underhållsverksamheten innebär att denna ger betydande årliga överskott. TUl slor del hänger delta samman med det system för ersättning av tUlhandahållna underhålls-tjänster som tillämpas i fråga om avsevärda delar av verksamheten och som innebär att ersällning utgår for redovisade självkostnader med visst tillägg.

Utredningen finner det angeläget alt framhålla, alt den relativa säkerhet för verksamhetens fortbestånd och positiva ekonomiska resultat, som anknytningen till försvaret och härvid tUlämpade avtal innebär, inle får leda till att kraven på största möjliga effektivitet i verksamheten eftersträvas. Förekommande rationaliseringsslrävanden inom underhållsverksamheten bör därför intensifieras.

Utredningen anser all det inle nu finns någon anledning alt pröva frågan om ett återförande av verkstädema till försvaret. Utredningen förordar i stället att underhållsverksamheten ges ökade möjligheter till effektivisering och affärsmässigt handlande.

En fråga i detta sammanhang är om underhållsverksamheten bör drivas inom ett särskilt bolag eller inordnas i samma bolag som bedriver tillverkning av försvarsmateriel. Uiredningen finner alt de båda verksamhelema var för sig är av sådan omfattning att de med fördel bör drivas som två skilda företag. De samband som föreligger mellan de båda verksamheterna i operativa avseenden är vidare relativt obetydliga. Utredningen anser att erforderlig samverkan bör kunna bedrivas mellan två skilda förelag som hålls samman inom något slag av koncemförhål-lande.

Prop. 1975/76:122 16

Utredningen föreslår atl den verksamhet som nu bedrivs inom den s.k. Underhållsseklorn vid FFV hänförs tiU ell särskilt aktiebolag.

Verksamheten vid Telub AB har haft och har fortfarande flera gemensamma drag med verksamheien inom Underhållsektorn vid FFV. Den planerade utvecklingen för Telub AB innebär dock alt dessa kommer att minska relativt snabbi. Verksamheten vid Telub AB avses väsentligen få en civU inriktning. Om utvecklingen kan fullföljas torde verksamheten på längre sikt övergå till att i betydande omfattning avse tillverkning av olika produkter. Del ekonomiska resultatet är och förutses även under de närmast kommande åren bli relativt tillfredsställande.

Uiredningen föreslår atl Telub AB bibehåUs som ett särskUt företag. Det pågående samarbetet med den nuvarande Underhållssektorn bör dock fortsätta och så långt som möjligt byggas ul när det gäller det nya underhållsföretagel.

Strävandena atl vid FFV skapa en lämplig kompletterande produktion av olika produkter för civil användning har inte varit framgångsrika. Det gäller såväl möjligheterna alt i nämnvärd utsträckning uppnå en utjämning av beläggningen av produktionsresurserna som del ekonomiska utfallet. Detia har i flertalet fall inneburit underskott.

Utredningen förordar alt direkta insatser för atl utveckla civila produkter och bygga upp en produktion av dessa inom de föreslagna huvudsakligen försvarsmaterielinriktade företagen inle bör ske. Detta bör dock inte utesluta alt verksamheien vid dessa kan omfatta viss utveckling och produktion av sådana produkter eller tjänster för civila användningar som kan erhållas som följdresullal ("spin-off") av den försvarsmaterielinriktade verksamheten. Det samma bör givetvis gäUa sådana produkter och tjänster i den försvarsmaterielinriktade verksamheten som utan nämnvärd anpassning kan tillhandahållas även av civila användare. Exempel härpå kan vara underhåll av flygmotorer för civila flygföretag och en elektronisk utmstning för civUa myndigheler och enskUda förelag.

I den mån en mera omfattande vidareutveckling, produktion, marknadsföring m.m. kommer i fråga beträffande en produkt, som är speciellt inriktad på civil användning, bör enligt utredningens mening förläggningen av sådana insalser ske med hänsyn till vad som anses lämpligt från fall till fall och med beaktande av bl. a. föratsättningarna inom alla delar av den statliga företagssektorn.

Utredningen framhåller alt en ökad integrering av de föreslagna försvarsmaterielinriktade företagen i den statliga företagssektom kan underlätta för dessa företag all från andra delar av denna sektor erhålla kompletterande verksamhet avseende viss utveckling, produktion m. m. som de kan vara särskilt lämpade för.

När det gäUer det projekt som avser den s. k. stiriingmotom kan ul-

Prop. 1975/76:122 17

redningen konstatera att FFV på uppdrag av KB United Stirling (Sweden) AB & Co har bedrivit och bedriver ett omfatlande utvecklingsarbete. Detta har givit betydande kunskaper och praktiska erfarenheler i fråga om den speciella teknik som kommer liU tillämpning inom detla område. Utredningen anser atl delta utvecklingsarbete bör fortsätta i den omfattning som bestäms av fortsatta uppdrag från United Stirling och slatsmaktemas ställningstaganden lUl projektets framtida utveckling. Den fortsatta verksamheten bör knytas lill del föreslagna aktiebolaget för försvarsmaterieltillverkning.

Underleveranser och legotillverkning med civU inriktning kan enligt utredningen endast bli av marginell betydelse för utnyttjande av produktionsresurserna i de försvarsmaterielinriktade verksamheterna. I enlighet med vad som nu tiUämpas inom FFV bör det kunna ankomma på ledningarna för de olika produktionsenheterna att avgöra om och i vilken mån åtaganden i fråga om underleveranser och legotillverkning skall ske.

Konfektionsverksamhelen inom FFV har under flera år drivits med förlust. Föreliggande prognoser för verksamheten anger fortsalta underskott för i försia hand beklädnadsverkstaden i Karlskrona men även för Trivab konfektions AB.

Orsakema lill delta lorde vara flera. Enligl utredningens bedömning är enheterna för små för atl kunna bära de fasta kostnaderna för adminislration, marknadsföring och utveckling. Produktionsmöjligheterna i Karlskrona är inte ändamålsenliga och produktionen torde inle kunna bära kostnadema för en flyttning tUl moderna, men betydligt kostsammare lokaler.

Utredningen har också kunnat konstatera alt konkurrensen på de marknader del här gäller är mycket hård.

Utredningen bedömer utsikterna atl varaktigt uppnå ett tillfredsställande ekonomiskt resultat för CBV som myckel små och anser all CBV bör läggas ned. Nedläggningen bör därvid ske i en sådan takt och på ett sådant sätt atl de anstäUdas intresse tiUgodoses i största möjliga utsträckning.

För Trivab ser utredningen vissa möjligheter till fortsatt drifl, då nuvarande prognoser pekar på förbättrad lönsamhet. Uiredningen anser emellertid alt en förutsättning för fortsalt drift är att företaget passas in i etl större företag i branschen, då företaget i dag är för litet för att kunna existera på egen hand. Denne nye huvudman finns enhgt utredningens bedömning inte inom den statliga sektom.

Överskottsförsäljningen har med elt enstaka undanlag, som kan hänföras till speciella förhållanden, varje år redovisat elt ekonomiskt överskott. Det ekonomiska resultatet förutses även i fortsättningen bli positivt. Vid sidan av atl överskollsförsäljningen i och för sig drivs med elt positivt ekonomiskt resultat torde verksamheien medföra

2 Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 122

Prop. 1975/76:122 18

betydande fördelar för de olika uppdragsgivarna bland statliga myndigheter, samhällsverksläder m. fl.

Utredningen förordar alt verksamheien avseende försäljning av övertalig och kasserad materiel saml nytillverkade produkter från samhällsverksläder drivs vidare med i huvudsak oförändrad inriktning.

Tvätteriverksamheten vid FFV tUlgodoser väsentliga behov av tvätt inom den offentliga sektorn. De ekonomiska förutsättningarna för tvätteriverksamheten bestäms av den samverkan som sker med berörda landsting och de långsiktiga avtal eller moisvarande som tillämpas för så gott som hela verksamheien. De principer som härvid tillämpas innebär att tvätteriverksamheten skall erhålla full täckning av sina självkostnader.

Inom tvätteriverksamheten har ett omfattande program för utveckling och rationalisering börjat genomföras. Det fömtses leda till avsevärda kostnadsbesparingar och effektiviseringar och avses även medföra att vissa balanserade "underskott" skall ha undanröjts i slutet av 1970-talet. Strävanden pågår vidare alt söka belägga befintlig överkapacitet med tvätt från nya uppdragsgivare bland primärkommuner och enskilda industriföretag.

Utredningen anser det vara angeläget att påbörjade utvecklings-och ralionaliseringsinsatser fullföljs. Möjligheterna att i allt väsentiigt uppnå avsedda kostnadssänkningar och effektiviseringar bedömer utredningen vara stora. Del är väsentligt att tvätleriverksamhetens konkurrensförmåga kan ökas om strävandena alt belägga förekommande överkapacitet med tvätt från nya uppdragsgivare skaU lyckas. Det kan dock enligt utredningens mening vara tveksamt om del blir möjligl att i erforderlig utsträckning finna avsättning för överkapaciteten. Det bör därför även kunna övervägas alt anpassa kapaciteten lill föreliggande behov genom avveckling av ett eller etl par Ivälterier.

Tvätteriverksamheten är av sådan omfattning och karaktär, att den med fördel kan utgöra underlag för ett fristående förelag.

I detla sammanhang framhåller uiredningen de samband som föreligger mellan tvätt av sjukvårdspersedlar och användningen av dessa vid landstingens sjukvårdsinrättningar. Dessa samband och landslingens dominerande ställning som beställare av tjänster från tvätteriverksamheten har redan lett till en viss samverkan mellan FFV och landslingen i särskilda organisatoriska former. Utredningen anser all del nu finns anledning alt överväga en utveckling av denna samverkan eller elt överförande av tvätteriverksamheten till landslingen.

Uiredningen finner det vara angelägel alt så långl som möjligl hålla samman tvätteriverksamheten i en enhet av i princip nuvarande omfattning. Det innebär atl tvätt av militära persedlar och sjukvårdspersedlar även i fortsättningen till slor del bör kunna ske i samma anläggningar. Utredningen anser inte alt verksamhetsform eller huvudmannaskap bör ha någon avgörande betydelse i dessa avseenden.

Prop. 1975/76:122 19

Uiredningen föreslår att överläggningar tas upp mellan staten och landstingen angående formerna för fortsatt drift av en sammanhållen Ivälteriverksamhet av det slag som nu drivs inom FFV. Syftet bör vara alt få tUl slånd en tvätteriverksamhet som i lämplig form drivs antingen helt av landstingen eller gemensamt av staten och landstingen.

3.3 Företagsform

Valet av företagsform för de verksamheter som nu bedrivs inom FFV anser uiredningen bör slå mellan affärsverksformen och aktiebolagsformen. Den s. k. "tredje formen" för statlig verksamhet finns inte utformad för praktisk tillämpning. Den skuUe inle heller enligl utredningen kunna erbjuda möjligheter alt tUlgodose olika krav på en lämplig form för verksamheten inom affärsverksformen med däri möjliga modifieringar eller aktiebolagsformen.

Utredningen konstaterar att en ulgångspunkt för tidigare överväganden om lämplig företagsform för de verksamheter som nu bedrivs inom FFV ända från början ofta har varit möjligheterna alt bedriva verksamheten på i stort sett samma villkor som konkurrerande förelag. Utredningen ansluter sig i princip till uppfattningen att verksamheterna bör bedrivas på samma viUkor som vid konkurrerande företag. De största förutsättningama att uppnå detta föreligger allmänt om de drivs i aktiebolagsform.

Efter genomgång av dels olika skillnader mellan affärsverksformen och aktiebolagsformen, dels olika tillämpade modifieringar av affärsverksformen, dels förslag som har framlagts av affärsverksulredningen i betänkandet (SOU 1968: 45 och 46) Affärsverken — ekonomi, konkurrens, effektivitet och affärsverkskommiltén i belänkandet Affärsverken — målsättning och styrformer samt budgetulredningen i betänkandet (SOU 1973: 43) Budgetreform anser sig uiredningen kunna konstatera atl affärsverksformen med förekommande modifieringar inle kan erbjuda de möjligheter som krävs för att verksamheterna vid nuvarande FFV i olika väsentiiga avseenden skall kunna jämställas med verksamheien vid konkurrerande förelag.

Etl genomförande av affärsverksulredningens förslag i fråga om verksamheterna vid FFV skulle i avsevärt högre grad kunna erbjuda sådana möjligheter. Vissa grandläggande skillnader skulle dock kvarstå och medföra sämre förulsällningar för verksamheterna vid FFV atl uppnå full förelagsekonomisk effektivitet och konkurrensförmåga. Etl genomförande av förslagen innebär vidare vissa ändringar i det statliga budgetsystemet och torde böra tas upp generellt för samtliga affärsverk. Det synes för övrigt vara tveksamt om affärsverksulredningens förslag över huvud taget kan komma att genomföras, i varje fall inom överskådlig tid.

Prop. 1975/76:122 20

Utredningen framhåller vidare att ett fullgörande av vissa av de intentioner som har angetts i betänkande från budgetutredningen kan minska möjlighetema att bedriva verksamheterna vid FFV efter företagsekonomiska principer.

Utredningen förordar att i försia hand aktiebolagsformen används för de verksamheter som nu bedrivs inom FFV. Inga sådana principiella förhållanden som utpräglad monopolställning, särskilda försvarspolitiska, syssselsättningspolitiska och liknande krav, specifika myndighels-funktioner m. m. kan enligt utredningens uppfattning anföras för ett bibehåUande av något slag av affärsverksform. I varje faU har de inte sådan karaktär och omfattning att de inte likaväl kan förenas med aktiebolagsformen. Aktiebolagsformen underlättar vidare en samordning med de delar av den övriga statliga företagsektorn, som verksamheterna vid FFV har vissa samband med och som redan bedrivs i aktiebolagsform.

3.4 Organisation

Utredningen behandlar därefter frågan om lämplig företagskonstruktion. Uiredningen anser härvid alt de två föreslagna aktiebolagen för produktion av försvarsmateriel och för underhållsverksamhel bör placeras i den statliga företagsgruppen under Statsföretag AB. Delsamma bör gälla Telub AB. En eftersträvad komplettering av den militärt inriktade verksamheten med civilt inriktad sådan bör enligt utredningens uppfattning kunna underlättas i avsevärd mån inom en gmpp av företag som samverkar och fördelar olika uppgifter mellan sig.

Utredningen framhåller även alt en effektiv samordning mellan de tre företagen, som alla får en verkstadsindustrien inriktning, och mellan dessa och andra verkstadsföretag inom Statsföretaggruppen är en väsentlig förulsättnmg för att avsedda syften skall kunna tillgodoses. Utredningen förutsätter därför alt en särskild verkstadssektor organiseras inom Slalsföretaggmppen, dit berörda förelag hänförs. Samordningsuppgifterna bör lämpligen handläggas av en särskilt organiserad seklorledning inom företagsgruppen.

Det särskilda bolaget för överskollsförsäljning kan enligt utredningens mening skUjas från övriga delar av det ombildade FFV och placeras inom Statsföretagskoncernen inom den konsumenlvaruseklor som f. n. är under bUdande och där Svenska Tobaks AB med dotterbolag ingår. Härigenom kan överskottsförsäljningen dra fördel av de samordningsfördelar som denna sektor erbjuder.

Vad gäller stirlingprojektet och frågan om en framtida produktion av delar till stirlingmotorer blir aktuell i Sverige konstaterar uiredningen alt del åligger United Stirlings styrelse att fatta beslut i denna fråga. Det är utredningens åsikt att det nuvarande FFV:s möjligheter för-

Prop. 1975/76:122 21

stärks avsevärt i konkurrens om delta lillverkningsobjekt vid övergång till bolagsform och inpassning i Statsföretagskoncernen.

Den företagskonslruklion som utredningen föreslår innebär alt det inte kommer alt finnas utrymme för en organisatorisk enhet av det slag som det nuvarande huvudkontoret utgör. De funktioner inom huvudkontoret som avser de olika verksamhetsområdena bör hänföras tUl de föreslagna nya företagsenheterna eller i förekommande fall avvecklas. Vissa samordnande funktioner bör vidare övertas av Statsföretag AB och av ledningen av den verkstadssektor som utredningen anser bör komma till stånd.

3.5 Genomförande

Utredningen föreslår alt statsmakterna snarast möjligt fattar ell principbeslut om att de tre företagen skaU komma till slånd och överta berörda delar av verksamheten vid FFV. Efter principbeslutet bör tillsättas en arbetsgrapp som får karaktären av interimstyrelse för vart och ett av de blivande aktiebolagen. Arbetsgruppen bör ges i uppdrag atl lägga fram preciserade förslag till de åtgärder som erfordras för att företagen skall kunna bildas och träda i verksamhet. Vid fullgörandet av sina uppgifier bör gruppen ha ansvar för alt erforderliga förhandlingar med berörda personalorganisationer kommer tiU slånd. Bolagen bör kunna träda i verksamhet tidigast den 1 juli 1976. Samtiiga aktier i förelagen bör tecknas av staten.

För de blivande tre aktiebolagen bör vidare ske en reglering av pensionskostnaderna. Härvid bör kunna tillämpas samma principer som tidigare vid motsvarande övergång till aktiebolagsform för Karlskronavarvet AB och för Svenska Reproduktions AB. Principema innebar bl. a. att staten helt svarar för kostnadema för infriande av de pensionsförpliktelser som gäller anställda som övergåll till anstäUning hos de nybildade bolagen och som hänför sig lill liden före övergången lill bolagen.

För behandlingen av frågor om förmåner för den personal som övergår till anställning vid de blivande aktiebolagen bör tillämpas sådana principer som innebär att ingen enskUd person, som är anstäUd vid lillfället för verksamhetens övergång lill aktiebolagsform, skall vidkännas en försämring av då utgående förmåner. De villkor som skall gäUa för personalen vid övergång lill anställning vid de blivande bolagen och som kan avse bibehållande av vissa förmåner eller avlösning av dessa genom någon form av engångsersättning bör bestämmas genom förhandlingar och överenskommelser mellan staten och personalens organisationer.

Prop. 1975/76:122 22

Utredningen framhåUer vidare att all den personal som är sysselsatt inom berörda verksamhetsområden, när dessa överförs lill aktiebolagsform, bör erbjudas anställning vid de nya bolagen.

3.6 Reservation

Två av ledamölernai i FFV-utredningen har avgivit reservation mot utredningens förslag i vissa delar. Reservanterna anser att den verksamhet FFV bedriver även framdeles skall ske inom affärsverksformen. Ställningstagandet grandar sig främst på de konsekvenser valet av företagsform får för de anställda. Reservanterna förordar att reglerna och de ekonomiska förutsätlnmgarna för affärsverken regleras i huvudsak enligt affärsverksutredningens och affärsverkskommilténs förslag. Endast under denna förutsättning kan bibehållen anställningstrygghet och oförändrade anslällningsviUkor garanteras.

Reservanterna anser vidare alt valet av företagskonstruktion bör grundas på det starka allmänna samhälls- och försvarsinlresset av all ha en sammanhållen statlig verksamhet för produktion, underhåll, service och tjänster för försvarsändamål. Endast genom affärsverksformen medges full parlamentarisk insyn i verksamheien.

Med hänvisning till regional- och sysselsältningspoliliska skäl avstyrker reservanterna majoritetens förslag vad gäller konfektionsverksamhelen. De av majoriteten åberopade skälen för en eventuell förändring av huvudmannaskapet för tvätteriverksamheten anses inte tillräckligt bärande av reservanterna. Reservanterna anser vidare alt en reorganisa-tion är nödvändig av den år 1970 inrättade affärsverksdelegalionen för alt åstadkomma ökad samordning mellan statliga verk och Statsföretag AB.

4 Remissyttranden

4.1 Allmänna synpunkter

ÖB framhåller att 1972 års försvarsbeslut och de därefter givna förutsättningarna för planeringen har framtvingat långtgående begränsningar av verksamheten på de flesta områden inom försvarsmakten. Detla innebär beträffande nyanskaffningen för viss materiel kortare serier och längre intervall mellan seriema. Till följd av reduceringen kommer underhåll av försvarsmateriel totalt sett att minska i omfattning. FMV räknar med en successiv nedgång i efterfrågan av materiel och tjänster från FFV till följd av 1972 års försvarsbeslut. Även i fråga om materielunderhåll räknar FMV med en viss nedgång. FMV framhåller

' Ledamöterna Granath och Sandberg

Prop. 1975/76:122 23

vidare atl de tiUämpade principerna för materielunderhållels uppläggning och fördelning och princip- och ramavtalen saml FFV:s dominerande ställning och delvis unika kunnande inom försvarsmaterielsek-lorn innebär stor säkerhet för att dessa verksamhetsgrenar kommer att bestå under överskådlig tid.

LO framhåller alt elt enstaka samhällsägt företags verksamhetsform, arbetsuppgifter och målsättningar inte bör bedömas isolerat från statens övriga agerande inom det industriella och näringspolitiska området. LO anser således alt de olika statliga affärsföretagen måste hållas samman inom ramen för en genomtänkt politik samt en rationell och effektiv organisation av den statliga industriella verksamheten. LO instämmer i utredningens syn på att verksamheien måsle få sådana former att konkurrenskraftiga enheter skapas. TCO framhåller atl verksamhetsinriktningen i stora drag är given av det svenska försvarets materielbehov. Verksamheten måste i stor utsträckning underordnas det allmänna försvarspolitiska intresset t. ex. av atl viss tillverkning bedrivs eller viss kunskap upprätthålls inom landet. Företagsekonomiska lönsamhetskrav i konventionell bemärkelse kan därför endast i begränsad utsträckning tillämpas i fråga om FFV:s verksamhet. SF och FCTF anför i sitt gemensamma yttrande alt genom att bibehålla affärsverksformen tillgodoses såväl den parlamentariska insynen vad avser försvarsproduktionen som statsmakternas möjligheter att trygga att en tillfredsställande produktionsberedskap upprätthålls inom landet även om denna ur en snävt företagsekonomisk aspekt innebär en ekonomisk belastning. Det är enligt organisationens uppfattning angeläget all statsmakterna av sysselsättnings- och lokaliseringspoliliska skäl även i framliden kan påverka utformningen och förläggningen av verksamheien inom FFV på samma sätt som skett hittills.

Ett par remissinstanser har anfört synpunkler på utredningens arbete. Sålunda ser RRV utredningens förslag som ett kraftfullt försök att komma tUlrätta med problem inom FFV:s verksamhet. De konkreta förslagen ligger i huvudsak väl i linje med de slutsatser RRV tidigare dragit i sin förvallningsrevisionella verksamhet. SPN anser att utredningsarbetet inle bedrivits på elt sådant sätt alt ell tillfredsställande beslutsunderlag framtagits i fråga om personalkostnader och personalavveckling.

4.2 Speciella förutsättningar för verksamheten

Statskontoret konstaterar atl verksamheien vid FFV i allt väsentligt är affärsmässig och drivs i konkurrens med andra företag. Den företagsekonomiska inriktningen av verksamheien har under senare år starkare markerats genom uttalanden och åtgärder från statsmakterna. De

Prop. 1975/76:122 24

speciella krav, t.ex. av försvarspolitisk art som gäller, bör inte begränsa möjlighetema till uppnående av på företagsekonomiska grunder uppställda mål för verksamheien. FFV anför liknande synpunkler. RRV anför som sin mening atl de samhälleliga målen för underhållsverksamheten är av betydligt högre dignitet än de företagekonomiska. SF och FCTF förklarar sig inte dela utredningens uppfattning att den övergripande målsättningen skall vara all FFV skall kunna redovisa en sådan vinst och avkastning som gäller inom moisvarande delar av den privata industrin. Den väsentliga målsättningen för FFV måste vara att nå ell så effektivt utnyttjande som möjligt av i företaget befintiiga resurser.

4.3 Verksamhetsinriktning

I fråga om FFV:s tillverkning av försvarsmateriel tUlstyrker ÖB förslagel atl den skall drivas vidare med i huvudsak nuvarande inriktning. Produktionen måsle i första hand inriktas på all tiUgodose behovet hos det svenska försvaret. Möjligheter atl förbättra lönsamheten genom ökad export bör få tillvaratas i syfle atl för del svenska försvaret åstadkomma lägre priser, större valmöjligheter och bättre förutsättningar att bibehåUa kapacitet för krigsproduktion. Liknande synpunkter anförs av FFV som framhåUer all betydande resurser skapats inom FFV för utveckling, tillverkning och underhåll av kvalificerad försvarsmateriel. RRV pekar på atl verksamheien lill stor del sker i konkurrens med övriga försvarsmaterielproducerande företag såväl inom som utom landet. Genom tUlgången på ahernativ bedömer RRV att del samhälleliga behovel av en säker försörjning av försvarsmateriel inte är låst till FFV och därmed försvagas behovel av konlroll och inflytande över verksamheten.

Såväl ÖB som FMV tar upp frågan om finkalibrig ammunition och framhåller att det av beredskapsskäl behövs kapacitet för inhemsk produktion av sådan ammunition. Båda anser att ett samgående mellan FFV och AB Norma projeklilfabrlk skulle från samhällelig synpunkl vara en fördelaktig lösning.

I fråga om underhållsverksamhelens framtida inriktning, organisation och struktur biträder ÖB och FMV utredningens förslag. RRV pekar på att underhåll av försvarsmateriel i dag bedrivs inom ell flertal organisatoriskt skilda enheter. De militära förbandens primära underhåll tillgodoses av de förbandsbundna verkstäderna vars verksamhet leds och samordnas av en verkstadsledning inom FMV. Del kvalificerade flygmaterielunderhållet handhas huvudsakligen av FFV:s underhållsverkstäder. Vidare noterar RRV alt utredningen inle närmare prövat möjligheten atl bedriva underhåUsverksamhelen inom ramen för etl under försvaret samordnat underhåll. RRV förordar alt alternativet med

Prop. 1975/76:122 25

elt återförande av FFV:s underhållsverksamhet till en under försvaret lydande organisation utreds innan slutlig ställning las till den framtida organisationen för FFV:s nuvarande underhållsverksamhet.

FFV delar inle utredningens uppfattning att samband mellan tillverkning och underhåll av försvarsmateriel endast föreligger i begränsad omfattning. FFV anser tvärtom alt delta väsentligt kan utvidgas. UnderhåUsverksamhelen representerar en bred kontaktyta med olika tekniska områden, utvecklingsmöjligheter, personer och företag inom del Verkstadstekniska fältet. Denna kontaktyta kan i kombination med den erfarenhet av produktion och utveckling av verksladsprodukter som finns inom försvarsmaterielområdet ge goda föratsättningar för utveckling av civila produkter. SF och FCTF framför liknande synpunkter. SACO framhåller att underhållssidans engagemang med försvaret i nuläget är inriktat och även i framtiden i huvudsak inriktas på flygunderhåll och viss telemateriel. Detta engagemang borde kunna utökas till att avse även annan försvarsmateriel.

Vad gäUer Telub AB anser såväl ÖB, FMV som RRV alt förutsättningama bör utredas all på sikt överföra det mUitära underhållel som bedrivs av Telub lill underhållsförelaget. FMV:s kontakter skulle härigenom begränsas lill ell enda statligt underhållsföretag. SACO framför liknande synpunkler.

Telub AB framhåller all bolaget har behov av atl under en längre tid framåt ha en militär basproduklion på grund av svårigheterna alt snabbt bygga upp en civU produktion. Telub anser vidare atl FFV-utredningens material dokumenterar uppfattningen atl en sammanslagning av Telub med det föreslagna underhållsbolagel skulle försämra Telubs möjligheter att bygga upp en effektiv verksamhet och inle heller medföra några nämnvärda fördelar. Däremot anser Telub atl det finns ett naturligt samarbetsbehov mellan bolagel och FFV:s underhållsseklor. Till Telubs yttrande har fogals etl uttalande från fackklubbarna vid Telub som anser atl verksamheten vid bolaget bör inom överskådlig framtid baseras på försvarsproduktion kombinerad med civilproduktion och att Telub bör behåUas som elt särskUt bolag.

Utredningens förslag att lägga ned Åkers krutbruk anser sig ÖB nödsakad godta mot bakgrund av alt fortsalt tillverkning vid krutbruket skulle medföra behov av betydande investeringar. Liknande synpunkter förs fram av FMV. Även SACO anser alt de motiv som anförts för nedläggningen kan accepteras. SF och FCTF anser däremot att förslaget inte skall genomföras på gmnd av sysselsältningspoliliska skäl. Strängnäs kommun framhåller vikten av att annan verksamhet lokaliseras lill Åker för att upprätthålla sysselsättningen vid nuvarande nivå.

ÖB, FMV, RRV, FFV och SACO har inga invändningar mot utredningens förslag om nedläggning av Centrala beklädnadsverkstaden (CBV) och försäljning av Trivab kon fe k-

Prop. 1975/76:122 26

tions AB. SF och FCTF anser alt om utredningens förslag genomförs skuUe det medföra en oacceptabel sysselsättningspolitisk situation i Karlskrona. Organisationerna föreslår i stället alt en särskUd resultatenhet bildas inom affärsverket FFV genom alt Trivab upphör som bolag och verksamheien samordnas med CBV. En ökad samordning av de olika affärsverkens uniformsupphandlingar skulle vidare medföra ökade möjligheter för CBV att genom längre orderserier ytterligare förbättra sin ekonomiska situation påpekar organisationerna. SALF föreslår alt CBV och Trivab ombildas lill elt gemensamt statligt bolag.

I fråga om civila produkter- delar RRV utredningens uppfattning om de svårigheler som föreligger alt samordna militär och civil produktion och tillstyrker därför avveckling av den civila verksamheten. FFV delar den av uiredningen framförda uppfattningen att försvarsmaterielinriktad verksamhet och civUt inriktad verksamhet bör organiseras i skilda resultatenheter. FFV framhåller vidare att en på längre sikt osäker efterfrågan på tillverkning och underhåll av försvarsmateriel nödvändiggör att FFV expanderar på civila produktområden. FFV finner del angeläget med komplettering med nya förelag inriktade på civil produktion och noga anpassade lUl koncernens framtida struktur, målinriktning och karaktär av verkstadsindustri. Vid valet av kompletterande verksamhet bör främst beaktas möjligheterna till lönsamhets- och sysselsältningstillskotl samt expansionsförmåga. SACO anser att utredningen inle i tiUräcklig utsträckning beaktat de sysselsättnings-politiska skälen för möjligheten till en ökad satsning på civil verksamhet. SACO nämner i detta sammanhang atl en ökad civil satsning bör ske genom såväl egen utveckling som genom förvärv av licenser eUer hela företag. Den civila verksamhet inom FFV som SACO anser måste komma lill stånd bör enligt organisationens uppfattning sammanhållas inom en separat civU sektor inom FFV. Telub AB bekräftar utredningens uppfattning om svårigheler att bygga upp en civil verksamhet i en från början för försvarsändamål inriktad industri, men pekar på att med nuvarande utveckling av marknaden för sådana produkter är nödvändiga med en civil komplementärverksamhet för alt möta nedgången i sysselsättning och lönsamhet. Länsstyrelsen i Östergötlands län framhåller att det är synnerligen angelägel all näringslivet omstruktureras så alt försvarsberoendet minskar. En sådan förändring torde bl. a. kunna ske genom alt civU produktion i större omfattning än nu bedrivs inom FFV:s anläggningar.

ÖB, FMV, FFV och SACO tillstyrker utredningens förslag atl bilda elt separat bolag av den nuvarande överskottsförsäljning-e n. RRV bedömer de marknadsmässiga föruisäiiningarna för en betydande expansion av överskollsförsäljningen som goda. Under förutsättning alt affärsverket FFV i övrigt avvecklas tUlstyrker RRV att överskollsförsäljningen överförs till ell aktiebolag under Statsförelag

Prop. 1975/76:122 27

AB. SF och FCTF anser det väsentiigt att den ekonomiskt kontinuerligt förbättrade verksamheien vid överskollsförsäljningen bibehålles inom affärsverkels ram.

Tvätt- och textilreparationsverksamheten bör enligt ÖB och FMV drivas vidare med i huvudsak nuvarande inriktning. De framhåller alt det ur försvarsmaktens synvinkel är mmdre lämpligt alt denna organisation drivs helt av landstingen. Statskontoret, FFV och SALF anser däremot alt en närmare anknytning av tvätteriverksamheten till landstingen bör ske. Sålunda framhåUer FFV att landstingen bör vara huvudmän för en sammanhållen tvätteriverksamhet för alt dessa därigenom skulle kunna påverka och oplimera försörjningen av persedlar till sjukvården. Om någon form av samverkan i stället blir aktuell mellan staten- och landstingen vad gäUer driften av tvätteriverksamheten bör denna ske helt avskUt från FFV.

SF, FCTF och Kommunalarbetareförbundet delar inte utredningens uppfattning av tvätteriverksamheten skall överföras till annan huvudman. Även SACO ställer sig tveksam lill förslaget om ändrat huvudmannaskap. Landstingsförbundet framhåller atl man ser utredningens förslag som bestående av två delar, dds övergång tUl bolagsform för tvätteriverksamheten, dels överförande av verksamheten under landstingskommunalt huvudmannaskap. Vid eventuella förhandlingar bör båda förslagen prövas förutsättningslöst med hänsyn lill varje tvälteris lokala förhållanden. TUls vidare bör dock affärsverket FFV behåUas för tvätteriverksamheten. Avslutningsvis framhåller förbundet atl man är beredd att uppta förhandlingar om tvätleriverksamhetens framtida utformning. Kalmar läns landsting ställer sig mycket tveksam till de eventuella fördelar som ett bibehållande av en sammanhållen tvätteriverksamhet skulle kunna medföra för de enskilda landstingen, oavsett huvudmannaskapets fördelning på olika intressenter.

I fråga om verksamheten vid huvudkontoret i Eskilstuna understryker FFV alt det vid kontoret finns resurser inom bl. a. områdena företagsledning, produktutveckling, produktion, marknadsföring och adminislration. FFV bedömer att den blivande koncernledningen, koncerngemensamma servicefunktioner, ledningen för försvarsmateriel-sektorn och delar av dess operativa verksamhet med fördel fortfarande kan lokaliseras till Eskilstuna. SACO framför en liknande uppfattning och betonar vikten av att organisatoriska omplaceringar kan göras ulan alt omlokalisering av personal behöver vidtagas. SF och FCTF delar utredningens uppfattning att en decentralisering bör ske av de delar som handlägger direkt operativa uppgifier som kan hänföras lill någon av sektorerna inom verket. Vid en omorganisation måste mycket stor hänsyn las tUl de problem som härigenom kan uppstå för den berörda personalen.

Prop. 1975/76:122 28

4.4 Företagsform

Frågan om ändrad företagsform behandlas ingående i flertalet av remissyttrandena. I praktiskt taget samtiiga myndigheters yttranden tillstyrks eller lämnas utan erinran FFV:s omvandling helt eller delvis tiU aktiebolag.

ÖB har ingenting att erinra mot av uiredningen föreslagen förelagsform under förutsättning att ÖB kan erhåUa tillräcklig insyn i förelagen. FMV anser alt de ekonomiska utgångspunkterna för FFV:s enheter skall likställas med dem som gäller för enskUda företag och finner därför den föreslagna aktiebolagsformen lämplig. Statskontoret delar utredningens uppfattning att affärsverksformen i nuvarande utformning och med förekommande slag av modifieringar som skett för vissa affärsverk inle kan erbjuda de möjligheter som krävs för att verksamheten vid FFV skall kunna jämställas med verksamheten vid konkurrerande förelag och kunna drivas efter företagsekonomiska principer. Statskontoret anser starka skäl föreligga för en ombUdning av FFV till aktiebolag.

RRV anser att förelagsformen endast i mindre utsträckning påverkar förutsättningarna för en effektiv drift av FFV:s verksamhet. Andra faktorer än förelagsformen kommer att avgöra det ekonomiska utbytet. Val av företagsform bör enligt RRV:s uppfattning i första hand grundas på överväganden angående verksamhetens art och det därmed sammanhängande behovet för slatsmaktema all ha ett större eller mindre direklinflytande över verksamheten. I de fall de samhälleliga målen är av primär betydelse för en verksamhet ökar kraven på insyn, styming och kontroll från slatsmaktemas sida. Del önskvärda direktinflylandet från statsmakternas sida tUlgodoses enligt RRV:s uppfattning i regel bäst om verksamheien i dessa fall bedrivs inom den egentliga statsförvaltningen. Affärsverksdelegatiotien och Statsföretag ansluter sig till uppfattningen alt verksamheten kan bedrivas i former som möjliggör konkurrens på samma vUlkor som gäller för övrigt näringsliv.

FFV konstaterar alt såväl utredningens majoritet som reservanterna är överens om atl den nuvarande affärsverksformen inle är lämplig för vare sig den verksamhet som f. n. bedrivs eller som avses att bedrivas av den nya FFV-koncernen. FFV ansluter sig därför till utredningens förslag i denna fråga. Ombildningen lill aktiebolag utgör enligt FFV:s uppfattning en grundförutsättning för att det nya företaget skaU kunna tillvarata möjligheterna till expansion och därigenom utvecklas till ett lönsamt företag. En av ledamöterna i FFV:s styrelse reserverade sig mot yttrandet med uttalandet alt FFV även i fortsättningen skall bedrivas i verksform, men i modifierad sådan. Även Sveriges industriförbund. Svenska arbetsgivareföreningen och SALF tillstyrker utredningens förslag om FFV:s övergång från affärsverk lill bolag. Beklädnads-,

Prop. 1975/76:122 29

fabriks- och metallindustriarbetareförbundet har inle något att invända mol förslaget.

De yttranden, i vilka aktiebolagsformen avstyrks, kommer praktiskt taget alla från de anställdas organisationer. Sålunda anför SF och FCTF alt det från såväl samhällsekonomiska som statliga företagsekonomiska synpunkler bör vara riktigt atl åstadkomma en organisationsform för de statliga företagen som möjliggör för dem att kunna uppnå och bibehålla en från produktionsekonomisk synpunkt lönsam verksamhet. Från organisationernas sida har således tillstyrkts förslag som skulle innebära omorganisationer, rationaliseringar eller strukturförändringar av den statliga företagsamheten. Organisationerna anser att ett genomförande av affärsverksutredningens och affärsverkskommilténs förslag i slor utsträckning skulle innebära att förulsällningar skapas för affärsverken atl driva sin verksamhet efter med privatinduslrin likartade normer. Organisationerna anser att ell genomförande av dessa förslag innebär stora möjligheter och god lönsam verksamhet. En för organisationema väsentlig och framträdande grund är atl en övergång lUl bolag skulle innebära all anställningstryggheten och anställningsvillkoren för de nu anställda och de som kommer alt anställas försämrades.

LO framhåller att valet av företagsform för affärsverken givelvis inle får ses som helt eller ens huvudsakligen en fråga om anställningsvillkor för personalen. Det väsentligaste är att finna sådana verksamhetsformer att företagen kan utvecklas så all konkurrenskraft och sysselsättning vidmakthålles. LO instämmer därför i den föreliggande utredningens syn på att verksamheien måsle få sådana former atl konkurrenskraftiga enheter skapas. Men det är angeläget alt detta sker i samordning med och under beaktande av all övrig statlig verksamhet i såväl bolag som affärsverk. LO vidhåUer sin tidigare uppfattning alt enstaka ingrepp i systemet inle löser några problem. Del finns enligt LO:s uppfattning ingenting som säger att inte samma fördelar som aktiebolagsformen ger skulle kunna vinnas genom modifierad affärsverksform. Reservanterna framhåller i detta sammanhang atl sådana möjligheter skulle finnas om affärsverksutredningens och affärsverkskommilténs förslag genomförs helt eller delvis. LO anser alt det gäller att finna en verksamhetsform för förelagen inom samhällssektorn som svarar mot framtidens krav och problem.

SACO anför all bolagsformen enligt SACO:s principiella uppfattning utgör den lämpligaste formen för den fortsatta verksamheten. Den fortsatta nära anknytningen tUl försvaret kan dock motivera ett bibehållande av affärsverksformen. SACO föreslår därför att FFV skall arbeta efter den modifierade affärsverksform som affärsverksutredningen och affärsverkskommiltén skisserat.

TCO framhåller att det visserligen kan hävdas att affärsverksformen i vissa avseenden är osmidigare än bolagsformen men att åtskilliga av

Prop. 1975/76:122 30

dessa nackdelar kan elimineras genom en reformering av affärsverks-systemet. En väsentlig fördel med affärsverksformen just när det gäller FFV med dess betydelse i försvarspolitiken är alt den medger en helt annan parlamentarisk insyn än vad som är möjligt i fråga om aktiebolag.

Eskilstuna arbetarekommun stöder ulredningsreservanternas synpunkler. Även SPN anser reservanternas invändningar så allvarliga alt de bör föranleda ylterligare utredning om konsekvensema för personalens del vid ombildning lUl bolag.

Det är framför allt de fackliga organisationerna som lämnat utförliga synpunkter på uppkommande personalfrågor i samband med ändring av företagsform. SF och FCTF finner det angeläget framhålla att utredningens uppfattning om personalkostnadernas roll som avgörande faktor vid konkurrensjämförelser inle är riklig. Den avgörande faktorn är i stället den grad av rationalitet och effektivitet som förelaget har. Organisationerna ansluter sig också till reservanternas uppfattning att en ombildning av FFV lill aktiebolag skulle innebära ett underkännande av den statliga löne- och personalpolitiken, då den besparingsvinst man i delta avseende anser sig uppnå helt faUer inom den lägre avlönade personalens område. Även TCO och SALF finner alt de gjorda personalkostnadsjämförelserna delvis är missvisande. TCO påpekar att en övergång till bolagsform dock innebär försämrade anställningsvUl-kor. TCO kan inte medverka till en sådan förändring. LO finner det oacceptabelt att söka lösa enstaka affärsverks konkurrensproblem på ett sådant sätt att det får till konsekvens en likriktning nedåt av anställningsvUlkoren.

Bland de myndigheler som yttrat sig om personalfrågorna framhåller statskontoret atl det är svårl att på utredningens underlag bedöma personalkostnadernas inverkan på FFV:s möjligheter att uppnå tillfredsställande ekonomiskt resultat. FFV anser all det finns en allvarlig risk för alt personalkoslnadsfrågan, som motiv och problem vid val av förelagsform, får alltför slor vikt i den framtida behandlingen av FFV-utredningen. Personalkoslnadsfrågan måste därför värderas så, att den ej ensam får vara avgörande för valet av företagsform. RRV betonar all lönenivån endast är en av många faktorer som påverkar ett förelags konkurrensförmåga. En viss skillnad i enbart lönenivå bör ej tillmätas någon avgörande betydelse vid val av företagsform.

4.5 Organisation

I fråga om företagskonslruklion tillstyrker affärsverksdelegationen och Statsföretag alt de föreslagna bolagen förs över till Statsföretag. FMV har den uppfattningen att det inte är ändamålsenligt alt underhållsbolaget inordnas i en verkstadssektor, men har i övrigt ingen erin-

Prop. 1975/76:122 31

ran mot en anknytning lill slalsföretaggmppen. FFV föreslår en mer sammanhållen företagskonslruklion än vad uiredningen antytt. FFV förordar därför alt tUlverkning och underhåll av försvarsmateriel sammanhålls i elt bolag, direkl inordnat under Statsföretag. I likhet med utredningen anser FFV att Telub bör ingå som dotterbolag i den nya FFV-koncernen. SALF anför liknande synpunkter. Telub ifrågasätter starkt lämpligheten och möjligheten av att bilda en verkstadssektor på av utredningen föreslaget sätt.

SF och FCTF, som vill bibehåUa affärsverksformen, anser sig inte kunna lillslyrka den föreslagna uppsplittringen av FFV. Organisationerna delar helt reservanternas uppfattning alt valet av företagskonslruklion måste grundas på det starka allmänna samhälls- och försvarsintresset av atl ha en sammanhållen statlig verksamhet för produktion, underhåll och tjänster för försvarsändamål. En fortsall sektorisering av verksamheten inom FFV bör ske. De båda organisationerna anser vidare att affärsverksdelegationen bör reorganiseras så all den får reeUa möjligheter alt aktivt samordna den statliga företagsamheten. Olika förelagsformer utgör därvid inle något hinder för en sådan förbättrad samordning. Även SACO förordar en sammanhållen organisation, indelad i sektorer och med en långtgående delegering av ansvar och befogenheter.

5 Förslag till ny organisation m. m.

FFV har i skrivelse den 17 februari 1976 tagit upp vissa frågor rörande verksamhetsinriktning, organisation, ekonomiska befogenheter och kapitalbehov för FFV:s framtida verksamhet. FFV anför i huvudsak följande.

Frågan om FFV:s framtida verksamhetsinriktning, organisation och befogenheter har varit föremål för ingående utredningar inom FFV alltsedan FFV-utredningen avlämnade sitt belänkande.

FFV anser att dess verksamhet huvudsakligen bör vara inriktad på tillverkning och underhåll av försvarsmateriel för såväl det svenska försvaret som för export. Verksamheten bör vidare omfatta utveckling, produktion och försäljning av civila produkter och tjänster. Målet för denna verksamhet är i försia hand alt utnyttja den överkapacitet som finns och som beräknas öka inom försvarsmaterielområdet. FFV bedömer att verkets tillverkningsresurser och den såväl breda som djupa tekniska kompetensen tillsammans med personalens yrkeskunnande utgör en betydande tUlgång som är granden för en utveckling av FFV.

Verksamheien vid FFV bör organiseras i sektorer med resultatansvar. Varje sektor bör ha elt internstyre, i vilket bl. a. bör ingå representanter för personalen. De ökande företagsekonomiska kraven på FFV:s verksamhet medför behov av alt såväl lönsamhet som kapitalbildning

Prop. 1975/76:122 32

bättre kan följas inom de olika verksamhetsgrenarna. Det är därför naturligt att FFV nu genomför en fullständig sektorisering av hela verksamheten.

Verksamheten bör i första hand omfatta de nuvarande verksamhels-grenarna för tillverkning och underhåll av försvarsmateriel samt försäljning av överskottsmateriel. Därutöver bör finnas kompletterande verksamhet med civil inriktning som i försia hand tar tUlvara överkapaciteten i den försvarsmaterielinriktade verksamheien. FFV anser att överskottsförsäljningen bör bibehållas som en sektor inom FFV huvudsakligen av del skälet all lämpligare alternativplacering inle föreligger f. n.

FFV bör även fortsättningsvis förvalta statens aktier och andelar i Industriaktiebolaget Gelfa, AB Avimal, FFV Sport AB, Telub AB, United Stirling (Sweden) AB, Innovations AB Projection och Swe-develop Hospital Equipment AB.

Tvättverksamhelen bör skUjas från FFV för alt drivas i' annan form i huvudsak med anknytning till landstingen. Konfektionsverksamheten bör avskiljas från FFV i samband med atl den nya organisationen träder i kraft. FFV framhåller vidare alt för Åkers krutbruk är en fortsatt lönsam drift möjlig till omkring år 1980. Därefier bör krutbraket nedläggas och annan verksamhet etableras.

Den organisation som FFV föreslår för verket bör beslå av en koncernledning och t. v. fyra sektorer.

Koncernledningen bör indelas i sex staber och en grupp för konsult-och servicetjänster. Koncernstaberna kommer i framtiden endast alt ha hand om koncernövergripande frågor. Följande koncernstaber föreslås ingå i koncemledningen: administration med uppgifter inom budgetering, redovisning, finansiering och organisation; juridik; personal med uppgifier rörande personalpolitik, förhandlingar saml formerna för samverkan och medinflytande; information med uppgifl alt handha såväl den externa som interna informationen; revision; koncernplanering med uppgift alt utarbeta riktlinjer och hålla samman sektorernas långsikliga planering främst i investeringsfrågor. För att erhålla en bättre planering och kontroll över gemensamma serviceorgan grupperas denna typ av tjänster, t. ex. databehandling i en gemensam enhet betecknad konsult- och servicetjänster.

1. Försvarsmateridsektorn med seklorledning och fyra resultatenheter benämnda grovkaliber, finkaliber, torpeder samt t. v. Åkers kratbrak. 2. Underhållssektorn med seklorledning och sex resultatenheter benämnda flygplan, elektronik, motor, liUverkning, basmaleriel samt materiellaboratorium. 3. Sektor för civila produkter. 4. Sektor för överskottsmateriel. FFV framhåller atl det för de angivna sektorerna finns planer utarbetade som belyser resp. sektors mål, policy, organisation och förväntade lönsamhetsutveckling.

Prop. 1975/76:122 33

FFV framhåller atl verket har gjort en kapitalbehovsprognos och ell finansieringsförslag för verksamheten under perioden 1976/77 till 1980/ 81. Dessa uppgifter är en del av den femårsplan FFV utarbetat för den aktuella perioden. Planeringsmalerialet bygger på ingående studier av inneliggande orderslockar och prognoser över marknadsförutsättningarna för perioden. Vidare har tillverkningskostnader och marginaler för nuvarande och kommande produktsortiment noggrant analyserats. FFV framhåller atl de i planen upptagna investeringarna är nödvändiga för att säkerstäUa FFV:s konkurrensförmåga.

Som fömtsättningar för beräkningarna har gällt att de har ulförts i det penningvärde som gällt under hösten 1975 samt att tvätt- och kon-fektionssektorema har undantagits. Underskott och eventuella avvecklings- och eller omstmklureringskostnader för dessa sektorer är därför inte tagna med i beräkningarna. Investeringama under perioden har med dessa förutsällningar beräknats till 420 milj. kr. Investeringarna fördelar sig på sektorer enligt följande:

(milj. kr.)
Försvarsmateriel 195

Underhåll 145

Överskollsförsäljningen 10

CivUa produkter 65

Huvudkontoret 5

420 Investeringarna har fördelats på kategorier enligt följande:

(milj. kr.)
Eftersläpande investeringar 50

Miljöbetingade investeringar 50

Kapacitelsbevarande investeringar 135
Kapacitetshöjande investeringar 80

Nya produkter (försvarsmateriel och

civila produkter) 105

420

FFV:s ackumulerade kapitalbehov med hänsynslagande lUl självfinansiering och inleverans av ränta på statskapitalet uppgår för perioden till 357 milj. kr. Efter avdrag av beräknade likvida medel vid planeringsperiodens ingång, ca 100 mUj. kr., återstår etl nettokapitalbehov på 257 milj. kr.

FFV påpekar alt med hänsyn tUl den osäkerhet som är förknippad med denna lyp av beräkningar har en reserv på 30 milj. kr. inkalkyle-rals för den senare delen av femårsperioden. FFV påpekar vidare att beräkningarna förutsätter att avskrivningsmedel fr. o. m. budgetåret 1976/77 behålles i FFV:s rörelse och får användas för investeringar. Dessutom har förutsatts att de rörelsemedel som f. n. ianspråktages av FFV:s tvätlseklor är disponibla för FFV:s övriga verksamhet.

3 Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 122

Prop. 1975/76:122 34

FFV föreslår alt kapitalbehovet täcks enligt följande:

(milj. kr.)

Investeringsanslag för eftersläpande och

mUjöbetingade investeringar 100

Investeringsanslag 1976/77 enligt av FFV

avlämnad petita 82

Investeringsanslag för rörelsemedel 50

Utökning av rörlig kredit hos riksgäldskonloret
från 170 milj. kr. till 225 milj. kr. 55

287

FFV anser att verket alltmer fåtl karaktären av en industrikoncern, som inom flertalet områden arbetar i en allt hårdare konkurrenssituation och med förelagsekonomiska avkastningskrav. Delta innebär alt FFV i avseende på ekonomiska befogenheter, finansiering och redovisningsprinciper måsle erhålla en högre grad av självständighet och jämställas med övrig konkurrerande industri.

Verket föreslår därför att verksamheien bör bedrivas inom övergripande finansierings- och andra ramar. Del skall ankomma på FFV alt upprätta en rullande femårsplan som årligen skall fastställas av regeringen. Verket bör befrias från skyldigheten att avge förslag till drift-stat.

FFV anser sig böra erhålla följande ekonomiska befogenheter, nämligen atl

1. göra för verksamheten erforderliga investeringar inom etablerade områden,

2. förvärva och försälja fasl egendom lill ett värde av högst 1 milj. kr. om syftet med förvärvet slår i överensstämmelse med verkets uppgifter,

3. lämna koncernbidrag och lån till dotterbolag,

4. teckna borgen lUl dotterbolag inlUl 20 milj. kr.,

5. placera likviditetsöverskoll på räntebärande bankkonto,

6. teckna sådana försäkringar som är lämpliga eller nödvändiga föi FFV:s verksamhet,

7. lämna lån lUl anställda för bostadsanskaffning.

Vidare föreslår FFV atl regeringen i varje särskilt fall skall kunna medge verket alt

1. förvärva och försälja fast egendom till värde överstigande 1 milj. kr. om syftet slår i överensstämmelse med verkets uppgifter,

2. etablera nya verksamhetsområden,

3. för statens räkning bilda aktiebolag för särskilt ändamål eller förvärva aktier i redan befintliga bolag samt försälja aktier, som förvallas av verket.

FFV har successivt anpassat såväl värderings- som redovisningsprin-

Prop. 1975/76:122 35

ciper i stort tUl vad som kan sägas vara praxis inom svensk industri. Nu gällande regler för FFV ger inte tillräckligt preciserade anvisningar i t. ex. värderingsfrågor. Del är därför angeläget atl mera definitiva regler skapas och att anpassning sker till vad som gäller industrieU verksamhet bedriven i aktiebolagsform. FFV föreslår därför alt aktiebolagslagens regler beiräffande värdering av samtliga lillgångar och skulder skall vara normgivande men med möjligheter att lillämpa kommunalskaltelagens nedskrivnings- och avskrivningsregler.

Inom personalområdel har FFV rätt alt inrätta extra ordinarie tjänster t. o. m. lönegrad F 18 och extra tjänster t. o. m. lönegrad F 20. FFV har rält all tillsätta tjänster i lönegrader under lönegrad F 23/24.

FFV har liksom de flesta andra företag ekonomiska ramar i form av 1. ex. budget och långlidsplaner för de olika delarna av verksamheten. Delta gäller även inom personalområdel, där personalbudgets faststäUs en gång per år. Det åvUar resp. ansvarig chef atl inom budgetens ram anstäUa och omplacera personal. De nämnda begränsningarna i rätlen alt inrätta och lUlsätta tjänster anser verket vara ett stort hinder i det praktiska arbetet.

FFV anser starka skäl föreligga all ge verket större befogenheter inom personalområdet. Dessa bör innebära, atl FFV får inrätta tjänster t. o. m. högst lönegrad F 27 och tillsälta dessa utan kungörelseförfarande.

FFV har i likhet med andra verk ingen beslutanderätt i fråga om kontraktsanställning. Proceduren med föredragning inför kontrakts-delegationen och beslut av regeringen är enligt verkets uppfattning tungrodd och tidsödande och kan som yttersta konsekvens innebära, alt personer som FFV vill knyta lill sig, föredrar all välja andra arbetsgivare, då besked inte kan ges tillräckligt snabbt. Detta begränsar väsentiigt FFV:s möjligheter alt kunna konkurrera med andra svenska industriförelag om kvalificerad personal.

Befogenheterna för FFV bör därför utökas lill rält för verket att teckna kontrakt. I konsekvens med det sagda, bör FFV få rätt all själva föra de förhandlingar som föranleds av FFV:s omorganisation och som ryms inom ovan föreslagna ramar.

SACO/SR klubben vid FFV har i skrivelse den 19 januari 1976 anfört liknande synpunkter.

6 Anslagsframställning för budgetåret 1976/77.

FFV redovisar i sin anslagsframställning för budgetåret 1976/77 det ekonomiska resultatet av verksamheten under de senaste budgetåren enligt följande (milj. kr.).

Prop. 1975/76:122 36

	1972/73	1973/74	1974/75
Rörelseintäkter	698,0	745,7	831,2
Rörelseresultat efter avskrivningar	1,3	20,9	44,3
Resultat efter extraordinära intäkter
och kostnader men före boksluts-
dispositioner och kommunalskatt	-14,4	31,3	34,4
Avsättning till lagerreserv			-9,2
Kommunalskatt	- 0,7	-0,8	-0,8
Nettoresultat	-15,1	30,5	24,4

Rörelseresultatet efler avskrivningar blev för budgetåret 1974/75 en förbättring gentemot föregående budgetår med ca 20 milj. kr. Nettoresultatet motsvarar en förräntning av statskapitalet på 7,25 %, vUket överensstämmer med den för ifrågavarande budgetår gällande normalräntan för lån från statens utlåningsfonder. 23,6 milj. kr. av netloöver-skottet har disponerats för täckning av från tidigare år kvarstående förlust. Till statsverket har inlevererats dels det överskjutande överskottet av 800 000 kr. och dels 22,1 milj. kr. i avskrivningsmedel. Kapitalbehållningen i fabriksverkens fond uppgick den 30 juni 1975 tUl 348,6 mUj. kr.

Den totala faktureringen vid FFV uppgick under budgetåret 1974/75 till 809 milj. kr. vilket innebär en ökning med 74,9 milj. kr. i förhållande lill föregående år. Av faktureringen hänförde sig 252,9 mUj. kr. till försvarsmaterielseklom, 308,1 mUj. kr. till underhållssektorn, 161,1 milj. kr. till tvättseklorn, 57,5 milj. kr. till överskollsförsäljningen och 29,9 milj. kr. till övrig verksamhet. Faktureringsvärdet av material och tjänster till försvaret, exkl. Ivälleriverksamheten och överskoltsförsälj-ningens verksamhet, uppgick under budgetåret 1974/75 lill 446,3 mUj. kr. Faktureringen på exportmarknader uppgick till 116,3 milj. kr., varav 2,2 milj. kr. för civila produkter.

Den totala orderingången för FFV uppgick under budgetåret 1974/ 75 lill 913 milj. kr., vilket innebär en ökning med 71,7 milj. kr. i förhållande tUl föregående år. Beställningarna från det svenska försvaret, exkl. tvätt, minskade härvid med 30,9 mUj. kr. till 487,3 milj. kr. samtidigt som exportbestäUningarna ökade med 75,8 milj. kr. till 163,3 milj. kr. Beställningarna av civila produkter ökade med 6,8 milj. kr. tUl 51,9 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1974/75 uppgick orderstocken vid försvarsmaterielseklom lill ca 690 mUj. kr. och vid underhållssek-tom tUl ca 290 mUj. kr.

Vid ingången av budgetåret 1974/75 var den ingående behållningen av anslagsmedel lUl investeringar 21,8 milj. kr. Investeringsanslagel för samma budgetår uppgick tUl 14,9 milj. kr. Den faktiska medelsförbmk-ningen uppgick tUl 28,9 mUj. kr., varför den utgående behåUningen vid slutet av nämnda budgetår uppgick tUl 7,8 mUj. kr.

Prop. 1975/76:122 37

För budgetåret 1975/76 har investeringsramen fastställts till 49,4 milj. kr. Del outnyttjade beloppet på anslaget uppgick som nämnts vid utgången av budgetåret 1974/75 till 7,8 milj. kr., varav 1,5 milj. kr. reserverats för rationalisering av tvättransporter. Eftersom anslaget för budgetåret 1975/76 utgör 47,6 milj. kr., varav 15,4 milj. kr. på tilläggsbudget, står tillsammans 55,4 milj. kr. till förfogande under innevarande budgetår. FFV räknar med atl investeringsramen liksom de medel som reserverats för rationalisering av Ivättransporler kommer att utnyttjas helt. En behållning av 4,5 milj. kr. (55,4—50,9) kan alltså förutses vid budgetårets utgång den 30 juni 1976.

FFV framhåller i sin anslagsframsläUning för budgetåret 1976/77 alt verksamheten under budgetåret 1974/75 har kännetecknats dels av en ökad orderingång för främst försvarsmateriel vilket medfört ökade krav på FFV:s produktionsresurser dels atl det fortfarande ställs stora krav på underhållsverksamheten. För dessa sektorer räknar FFV med en fortsatt god orderingång även under resten av 1970-talet. För vissa enheter föreligger dock behov av kompletterande civila produkter för att erhålla ett bättre kapacitetsutnyttjande.

Investeringarna under budgetåret 1974/75 har inom FFV i stor omfattning varit knutna lill ersättningar, rationaliseringar och miljöförbättringar. Större kapacitetsförändrade Investeringar har hållits tillbaka inom ammunitions- och mekaniska verkstäder i avvaktan på principbeslut om FFV:s framtida inriktning. För budgetåret 1976/77 räknar FFV med alt behöva medel för investeringar tUl etl belopp av 90,4 milj. kr.

I följande sammanställning lämnas uppgifter om faktisk och beräknad meddsanvändning budgetåren 1974/75—1976/77 (i 1 OOO-tal kr).

Faktisk 1974,/75

Beräknad

utgift

1975/761

1976/77

Tillverkade enheter Underhällsverkstäder Tvätterier

Överskottsförsäljning Reinvesteringar i utrustn.

1500 9 500 1 500 1000 15 400

28 900

14 700
10 100

1 500

2 100

15 000

49 400

39 000

18 400

5 000

28 000 90 400

• 15,4 milj. kr. anvisade pä tilläggbudget I.

Av de föreslagna investeringarna utgör 6,6 milj. kr. följdinvesteringar. Dessa framgår av följande sammanställning.

4 Riksdagen 1975/76. I saml. Nr 122

Objekt	.Beräknad	Tidigare	Beräknad
	kostnad	anvisade	utgift
		medel	1976/77
1. Marketenteri (MZ)	1900	1700	200
2. Komplettering av spräng-
ämnesgjuteri (MÅ)	10 000'	3 200	4 000
3. Omläggning av värmekulvert-
ledning (CVA)	900	500	400
4. Rationalisering av
tvättransporter	10 000	8 000	2 000

1 Den tidigare beslutade ombyggnaden har kompletterats med en nybyggnad. Redovisning av dessa objekt har lämnats i föregående års budgetproposition (prop. 1975:1 bil. 15 sid. 179).

För nya investeringar har FFV beräknat 54,8 milj. kr. enligt följande sammanställning.

1. Kontor (MZ)

2. Godsterminal (MZ)

3. Vaktlokal m. m. (MZ)

4. Sammansättningsbyggnad (MÅ)

5. Komplettering av störtningsanläggning (MÅ)

6. Förråd (MÄ)

7. Teknikbyggnad (CVA)

8. Teknikbyggnad (CVM)

9. Byggnad för elektronikavd. (CVA)

10. Verkstad för telekomponenter (CVA)

11. Byggnad för vakttjänst och hälsovård (CVA)

12. Sorteringsanläggning Tvätteriet Alingsås

13. Pjäshylsutrustning (MZ)

14. Kapacitetshöjande maskininvesteringar (MZ)

15. Kompletterande utrustning (GF och CTV)

16. Utrustning för kallsprutsmide (MV)

6 500	4 500
12 000	5 000
1 800	1800
3 200	1000
2 400	2 400
1 100	600
9 000	4 500
8 000	4 500
13 000	6 000
2 500	1500
2 000	1 500
3 000	3 000
4 000	4 000
6 000	6 000
7 000	7 000
2 000	2 000

Prop. 1975/76:122 39

och CVM behöver ersättas, så nuvarande miljömässigt icke godtagbara provisorier kan elimineras (7, 8).

Eleklronikavdelningen vid CVA sysselsätter 320 personer av vUka 190 personer arbetar i en mer än 30 år gammal hangarbyggnad vilken är mycket hårt nedsliten och brandfarlig (9).

Telekomponentverksladen bör koncentreras till en byggnad för all medge rationell produktion (10).

Nuvarande lokaler för vakt och läkarmottagning är hårt nedsliten och behöver fömyas (11).

En betydande ökning av tvätlgods medför elt behov av utbyggnad av sorteringsanläggningen för smutsgods (12).

Ny utmstning för tillverkning av pjäshylsor, för att ersätta en föråldrad och myckel underhållskrävande maskinpark (13).

För att kunna öka resurserna i fråga om tillverkning av grovkalibrig ammunition behövs utrustning vid Zakrisdalsverken (14).

För att komplettera nuvarande maskinutrustning vid GF och CTV för bl. a. tillverkning av civila produkter krävs ytterligare maskiner (15).

Resurserna för kallsprutsmide behöver ökas på grund av ökad efterfrågan (16).

För reinvesteringar i maskiner och utrustningar begärs 28 mUj. kr.

För budgetåret 1976/77 räknar FFV med en medelsförbmkning av 90,4 milj. kr. för investeringar. Sedan delta belopp ökats med 10 % för konjunkturreserv och därefter avdrag gjorts med 4,5 milj. kr. motsvarande den vid budgetårets ingång beräknade behållningen saml reservering gjorts med 660 000 kr. för projektering av Ivätleri i Norrland uppgår anslagsbehovet för budgetåret 1975/76 till 95,5 milj. kr. Detta innebär en ökning av anslaget med 47,9 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.

7 Föredraganden 7.1 Inledning

Förenade fabriksverken (FFV) inrättades genom slatsmaktemas beslut år 1943 (prop. 1943: 180, SäU 1943:2, rskr 1943:319) såsom etl statligt affärsverk med namnet försvarels fabriksverk. Verket överfördes den 1 januari 1970 från försvarsdepartementet till induslridepartemenlel. Verkets namn ändrades i samband därmed till förenade fabriksverken.

Till FFV fördes från början vissa statliga fabriker för tillverkning och underhåll av försvarsmateriel. Dessa fabriker hade tidigare sorterat direkt under de olika försvarsgrensförvaltningarna. Till FFV fördes också tvätterier och beklädnadsverksläder inom försvaret. År 1960 började FFV med försäljning av överskottsmateriel från främst försvaret. Genom beslut av 1963 och 1968 års riksdagar (prop. 1963: 114, SU 1963:-135,

Prop. 1975/76:122 40

rskr 1963:319 resp. prop. 1968:109, SU 1968:124, rskr 1968:282) fördes de centrala flygverksläderna i Arboga, Malmslält och Västerås över tiU FFV.

Verksamheten har dels genom expansion inom de urspmngliga verksamhetsområdena och dels genom tUlkomsten av nya verksamhetsområden expanderat starkt. FFV sysselsatte under verksamhetsåret 1974/75 ca 8 000 personer och hade en omsättning på 809 milj. kr. Exklusive tvätteriverksamheten uppgick antalet anställda till ca 5 700 personer och omsättningen till 648 milj. kr. Större delen av verksamheien vid FFV avser att tillgodose behov hos del svenska försvaret genom produktion av försvarsmateriel och tjänster. Verksamhetsåret 1974/75 uppgick den samlade faktureringen gentemot det svenska försvaret lUl ca 450 milj. kr. Detta motsvarade 70 % av verkets omsättning, exklusive tvätteriverksamheten.

SärskUda sakkunniga tillkallades år 1972 för att utreda den framlida verksamhetsinriktningen m. m. för FFV. Uppdraget omfattade frågor om såväl produktion och produkter som organisation och företagsform för FFV.

De sakkunniga, som antog benämningen 1972 års FFV-utredning, avlämnade i juni 1974 sitt belänkande (SOU 1974: 38) FFV — Förenade fabriksverken. Betänkandet har remissbehandlats.

7.2 Verksamhetsinriktning

FFV bedriver dels utveckling, liUverkning, försäljning och underhåll av försvarsmateriel, dels utveckling, liUverkning och försäljning av civila verksladsprodukter och dels tvätlerirörelse. Därutöver bedriver FFV även försäljning av övertalig och kasserad materiel m. m. (överskottsmateriel) för statens och andras räkning. För FFV gäller i princip alt verksamheten i sin helhet skall lämna ett överskott som täcker statens ränteutgifter för de i verkels anläggningar m. m. investerade medlen. F. n. gäller alt hela det uppkomna överskottet skall inlevereras till staten.

FFV-utredningen framhåller alt FFV:s utveckling har inneburit alt verksamheten har kommil all få en i allt väsentiigt förelagsekonomisk inriktning. Utredningen finner alt denna utveckling är naturlig och anser atl verksamheten bör drivas enligt vedertagna företagsekonomiska principer. Jag delar utredningens uppfattning på denna punkt.

En central uppgift för FFV är atl bidra till atl läcka den svenska försvarssekloms behov av försvarsmateriel och underhåU. I likhet med FFV-utredningen anser jag alt andra krav inte bör ställas på FFV än på övriga företag inom den svenska försvarsmaterielindustrin i fråga om bl. a. krigsproduktionsåtaganden och vidmakthållande av viss produktionskapacitet.

FFV-utredningen konstaterar att ålägganden och åtaganden av regio-

Prop. 1975/76:122 41

nalpolitisk art för FFV har varit få och inte av större omfattning än vad som gäller för andra statliga förelag. Utredningen anser det väsentligt atl någon ändring av detta förhållande inte sker. Jag anser alt FFV, liksom övrig statlig eller statsägd verksamhet, bör kunna medverka i de regionalpolitiska insatsema. I sådana fall bör dock, såvida de företagsekonomiska målen för enhetema inte kan uppnås frågan avgöras av regeringen.

I prop. 1972: 75 angående försvarets fortsatta inriktning m. m. slås fasl atl det är väsentligt för försvaret alt det inom landet finns tiUgång till sådan produktionskapacitet som FFV representerar. Utredningen finner också att statsmakterna genom tidigare beslut har tagit ställning för att del även i framtiden skall finnas särskilda och i första hand statliga företag för underhåll av försvarsmateriel. De remissinstanser som har yttrat sig i frågan framhåller vikten av att FFV:s produktionskapacitet inom områdena tillverkning och underhåll av försvarsmateriel upprätthålls främst av beredskapsskäl.

Jag anser i likhet med utredningen och flera remissinstanser att produktionskapaciteten inom FFV bör upprätthållas på en sådan nivå att FFV kan tillgodose försvarets efterfrågan på tillverkning och underhåll av försvarsmateriel som FFV har på sitt tillverkningsprogram.

Enligt vad som framgår av överbefälhavarens (ÖB) och försvarets materielverks (FMV) remissyttranden är i fredstid efterfrågan på längre sikt på tillverkning och underhåll av försvarsmateriel till del svenska försvaret minskande. Detta förhållande bör beaktas vid dimensioneringen av verksamheten. Vidare bör den tillgängliga kapaciteten i än högre grad användas för andra kunder än det svenska försvaret. I de nämnda yttrandena framhålls som önskvärt alt FFV kan exportera sina produkter för att därigenom kunna öka serielängden och därmed minska inköpskostnaderna for det svenska försvaret. FFV har nått viss framgång på exportmarknadema för sina egentillverkade produkter, bl. a. ett granatgevärssyslem. Exportmarknaderna är emellertid svårbearbetade eftersom inköp av försvarsmateriel i många länder ofla görs på andra grunder än efler en rent objektiv bedömning av varornas kvalitet och pris. För FFV liksom för andra försvarsmalerielexporteran-de företag gäller vidare atl exporten är underkastad licenstvång.

FFV disponerar inom försvarsmaterielseklom viss nödvändig' produktionskapacitet som inte helt kan utnyttjas för den försvarsmaterielinriktade verksamheien. Möjligheterna främst på kort sikt atl genom avveckling av personal, utmstning och anläggningar minska den outnyttjade kapaciteten är av tekniska skäl begränsade. FFV anser atl del för alt undanröja den belastning på verksamhetens ekonomiska resultat som den outnyttjade kapaciteten utgör är nödvändigt att få till stånd en lönsam, kompletterande produktion som utnyttjar den tillgängliga kapaciteten. FFV har sedan början av 1960-talet försökt atl skapa

Prop. 1975/76:122 42

en kompletterande, civilt inriktad produktion. Ansträngningama har hiltUls i stor utsträckning inriktats på legoarbeten för främst andra verkstadsförelag. Möjligheterna alt genom sådana arbeten läcka behovet av kompletterande produktion lorde med hänsyn till FFV:s kostnadssituation och förutsällningar i övrigt vara mindre goda. FFV har vidare genom egel utvecklingsarbete inom vissa områden tagit fram prototyper av vissa civUa produkter. Om pågående utvärdering utfaller positivt skall dessa enligt verket kunna ge beläggning hos FFV från verksamhetsåret 1977/78.

Jag anser i likhet med FFV att verket bör kunna utnyttja den överkapacitet som av säkerhetspolitiska skäl inte kan minskas för att i viss utsträckning producera civila produkter. För en viss begränsad civil produktion talar också möjlighetema att härigenom utjämna beläggningen från den mihtära sidan. Detla bör enligt min mening kunna leda till ökad sysselsätlningstrygghet vid verket och till atl verkets lönsamhet på sikt kan stärkas.

Mol bakgmnd av del anförda anser jag atl verksamheten vid FFV huvudsakligen bör vara inriktad på tillverkning och underhåll av försvarsmateriel för såväl det svenska försvaret som för export. Dimensioneringen av de två verksamhetsgrenarna bör ske med hänsyn främst till säkerhetspolitiska krav, men bör också bestämmas av kraven på att en lönsam och rationell drift skall kunna upprätthållas. Verksamheien vid FFV bör kunna omfatta även viss kompletterande, lönsam civU produktion av varor och tjänster, som är väl lämpad för de slag av resurser och den kompetens som används i den försvarsmaterielinriktade verksamheten och som i övrigt passar väl in i FFV:s struktur. Affärsidéer, som grandas på unik kompetens inom FFV, bör sålunda kunna förverkligas om detta kan bidra tUl atl tillfredsställande lönsamhet uppnås i den samlade verksamheten.

De verksamheter vid FFV som inte ryms inom den angivna verk-samhelsramen bör enligt min åsikt avskiljas från FFV. Om sådan verksamhet bedöms inle kunna drivas bätlre av annan huvudman, bör dock en fortsatt anknytning lill FFV kunna övervägas.

Om något civilt projekt, som utvecklas inom FFV, kommer alt leda lill en verksamhet av större omfattning lorde denna sällan med framgång kunna bedrivas som supplement till FFV:s övriga verksamhet. I sådana fall bör förutsältningslöst prövas var projektet bäst passar inom den statliga förelagssektorn. Del kan på förhand inte uteslutas all projektet lämpligen bör bedrivas inom etl bolag med anknytning till FFV. Sådana bolag torde dock normalt komma att falla utanför FFV:s naturiiga verksamhet.

FFV-utredningen föreslår i sill betänkande att förhandlingar inleds med de landstingskommuner som är kunder lill FFV:s tvätterier om bl. a. del framlida huvudmannaskapet för dessa. En arbetsgrupp med

Prop. 1975/76:122 43

företrädare för bl. a. industridepartementet, FFV och landstingen har på mitt uppdrag utrett frågan om vilka alternativ som är lämpliga för den fortsatta verksamheten vid Ivätterierna. Efter det att utredningen färdigställts har landstingsförbundets styrelse förklarat att landstingskommunerna är intresserade att ta upp förhandlingar med staten rörande ett förändrat huvudmannaskap. Jag anser att sådana förhandlingar bör inledas med företrädare för landstingskommunerna i syfte att klarlägga villkoren för en sådan förändring. Jag räknar med att dessa förhandlingar skall kunna avslutas under innevarande år. I avvaktan härpå bör tvätteriverksamheten drivas som hittills. Om förhandlingama resulterar i fömtsättningar för ändrat huvudmannaskap avser jag att återkomma i denna fråga.

Konfektionsverksamheten inom FFV har under de senaste åren fått vidkännas betydande förluster. Verksamheten vid Centrala beklädnadsverkstaden (CBV) i Karlskrona har främst varit inriktad på beställningar från statliga myndigheter. Detta har medfört all CBV inte har någon egen modeinriktad profil i sitt produktsortiment utan tillverkar standardprodukter, vilka är känsliga för såväl svensk som utländsk konkurrens. För att kunna upprätthålla sysselsättningen vid CBV har FFV tvingats alt i vissa fall la order till priser som har legat i nivå med de priser som gäller vid import från lågprisländer. I likhet med FFV-utredningen anser jag att det saknas ekonomiska förutsättningar för att långsiktigt kunna upprätthålla produktionen vid CBV. Jag anser därför att verksamheien vid CBV bör avvecklas. Driften vid CBV bör dock upprätthållas tiU den 30 juni 1977. Självfallet skall alla ansträngningar göras för att bereda de anställda annan sysselsättning.

Trivab konfektions AB, som tillverkar sjukhus- och skyddskläder, har under senare år uppvisat en mera gynnsam utveckling. Eftersom FFV:s konfektionsverksamhet bör avvecklas, bör i konsekvens härmed Trivab avskiljas från FFV och försäljas. Jag utgår från att vid en försäljning av Trivab möjligheten atl sammanföra bolagel med annan statlig konfektionsindustri kommer att beaktas. Trivabs aktiekapital uppgår f. n. till 5 000 kr. Med hänsyn till att den nya aktiebolagslagen (1975: 1385) föreskriver ett aktiekapital av minst 50 000 kr. bör Trivabs aktiekapital nu höjas till detta belopp. Jag förordar atl medel för ändamålet får tas från FFV:s investeringsanslag.

Uppfödning av försöksdjur bedrivs f. n. vid Åkers krutbruk. 1972 års försöksdjursutredning har i sitt betänkande (Ds I 1975: 4) Framtida försörjning med försöksdjur m.m. föreslagit ny huvudman för denna uppfödning. Frågan bereds f. n. inom jordbmksdepartementet. Jag räknar med att uppfödningen skall avskiljas från FFV och beslut i frågan kunna fattas under budgetåret 1976/77.

Överskottsförsäljningen bildades och inlemmades med FFV vid en tidpunkt då dess uppgifter främst var alt sälja militär överskottsmateriel. Den försäljning som nu sker är emellertid endast till mindre del

Prop. 1975/76:122 44

på uppdrag från militära myndigheter. Försäljningen av materiel från övriga statliga myndigheter här alltsedan mitten av 1960-lalet ökal. Andelen produkter från de s. k. samhällsverksläderna har också ökal, främst under senare år. Denna verksamhet faller utanför den verksamhetsinriktning jag har angivit för FFV. Det lorde dock f. n. inte bland övriga statliga myndigheter finnas annan lämplig huvudman. Med hänsyn härtill förordar jag att överskottsförsäljningen t. v. behålls inom FFV.

Del finns också inom FFV verksamheter som visserligen inle är art-främmande men som av andra skäl bör avvecklas från FFV.

FFV-utredningen förordar alt produktionen vid Åkers krutbruk avvecklas under budgetåret 1980/81. Förslagel godtas av ÖB. Jag delar utredningens mening. En drifl på lång sikt skulle enligl min mening göra del nödvändigt med betydande investeringar som bedöms inte bli lönsamma. Tidpunkten för avvecklingen bör dock anpassas till möjligheterna att bereda berörd personal annan sysselsättning. Alla ansträngningar skall självfallet göras för att åstadkomma andra sysselsättningstillfällen. En särskild arbetsgrupp bör bildas för detta ändamål.

FFV har beslutat att inom de närmaste åren lägga ned den egna tillverkningen av jakt- och sportskyttevapen. Etl samarbelsavlal har slutits med etl tyskt företag som i fortsättningen kommer all producera sådana vapen. FFV kommer att tillverka viss del av vapnen och kommer dessutom alt under eget namn sälja vapen på den nordiska marknaden.

Industri AB Gelfa tillverkar f. n. gevärsstockar till jakt- och sport-skyttevapen i Gällö i Jämtiand. I och med att FFV upphör med tillverkningen av vapnen uppkommer behov av ny produktion vid Gelfa. Med tanke på sysselsättningsläget i östra Jämtiand ser jag del som angeläget alt sysselsättningen vid detta förelag i framliden kan upprätthållas vid nuvarande nivå. Företaget bör överlåtas lill annan huvudman om detta kan medföra att sysselsättningen vid företaget garanteras.

Den fraintida inriktningen av verksamheten vid FFV innebär enligl min mening att vissa andra bolag i vilket FFV förvallar statens aktier och andelar bör avvecklas från FFV. Detta kan ske genom att resp. bolag upphör eller säljs. De företag som berörs är Avimat AB, FFV Sport AB och Swedevdop Hospital Equipment AB.

Med hänsyn till vad jag tidigare har framhållit om FFV:s verksamhetsinriktning anser jag det lämpligt atl FFV t. v. förvaltar statens aktier och andelar i Telub AB och Innovations AB Projection. Vad gäller pågående arbete inom KB United Stirling (Sweden) AB & Co vill jag erinra om atl nästa beslutstidpunkt för en eventuellt fortsatt utveckling av stirlingmotorn satts till början av år 1977 (prop. 1975/76: 25, NU 1975/76: 18, rskr 1975/76: 135). I avvaktan härpå bör ingen ändring ske vad gäller FFV:s förvaltning av statens andelar i företaget.

Prop. 1975/76:122 45

Inom ramen för vad jag anfört bör regeringen bemyndigas att försälja statens aktier och andelar i bolag, som förvaltas av FFV.

7.3 Företagsform

FFV-utredningen har utförligt behandlat frågan om lämplig företagsform för FFV. Betydelsen av konkurrensliksläUighelen har enligl utredningen kommil all framhållas allt mer under senare år. Utredningen framhåller atl verksamheien inom FFV bör bedrivas på samma vUlkor som gäller för konkurrerande förelag. Uiredningen anser att inga sådana förhållanden som monopolställning, särskUda försvarspolitiska, sysselsättningspolitiska och liknande krav, specifika myndighetsfunktioner m. m. kan anföras för ell bibehållande av affärsverksformen. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att FFV ombildas till aktiebolag.

Remissinstansernas inställning till utredningens förslag om ändrad företagsform för FFV är delad. I princip har myndigheterna godtagit eller lämnat utan erinran förslaget om FFV:s övergång tiU bolagsform, medan huvuddelen av de anställdas organisationer vill bibehålla FFV som affärsverk. Huvudskälet lill organisationernas inställning är alt de anser atl en övergång lill aktiebolagsform skulle medföra sämre anställningsvillkor än om FFV blev kvar i affärsverksform.

Jag delar i princip utredningens uppfattning atl verksamheten vid FFV utifrån företagsekonomiska bedömningar med fördel skulle kunna bedrivas i aktiebolagsform. Jag vill i detla sammanhang särskUl framhålla all FFV inte har myndighetsuppgifter utan är elt företag, som i huvudsak bedriver sin verksamhet i konkurrens med andra inhemska och utländska industriföretag.

Mot detta står det förhåUandet att flertalet av de anställda motsätter sig att FFV ombildas lill bolag. Detta är ett starkt skäl för alt ytterligare en tid behålla affärsverksformen för FFV. Jag förordar atl så sker.

E.xempel från andra områden visar att affärsverksformen, räll använd, medger hög effektivitet i verksamheten. Med olika åtgärder som entydigare mål, avskiljande av artfrämmande och förlustbringande verksamheter, ny organisation och väl avvägda investeringar bör det finnas möjligheter alt uppnå en avsevärd effektivisering av FFV:s verksamhet. Jag anser alt en säkrare bedömning av dessa möjligheter bör föreligga innan beslut fallas om ändring av FFV:s verksamhetsform.

FFV bör ges tUlfälle all som affärsverk en tid verka under dessa nya förutsättningar. FFV bör under denna lid utveckla sin verksamhet och organisation så att största möjliga handlingsfrihet föreligger vid etl eventuellt beslut att förändra FFV:s företagsform om fem år. Etl sådanl beslut föratsätter enligt min mening alt frågan om FFV:s företagsform prövas på nytt om ca tre år.

Prop. 1975/76:122 46

De remissinstanser, som förordar atl FFV skall bibehållas som affärsverk, föreslår modifieringar av affärsverksformen. Med hänsyn tiU den lösning jag har stannat för, är jag inle nu beredd föreslå några ändringar i affärsverksformen som sådan för FFV. Eventuella sådana förändringar bör anstå lill dess FFV:s företagsform på nytt blir föremål för prövning.

Jag vill här erinra om atl förslag angående målsättning och styrformer för affärsverken har lagts fram av affärsverkskommiltén och affärsverksulredningen (SOU 1968: 45—46). Vidare har budgetutredningen (SOU 1973: 43—46) lagt fram förslag med anknytning till affärsverkens verksamhet. Som chefen för finansdepartementet anfört i 1976 års finansplan (prop. 1975/76: 100 bil. 1 s. 55) kräver ställningstagande till dessa frågor ett noggrant och komplicerat förberedelsearbete, vilket f. n. pågår inom regeringens kansli. Jag vUl i detta sammanhang understryka nödvändigheten av att de nämnda ulredningsförslagen blir föremål för en samlad bedömning. Etl ställningstagande nu till större förändringar i FFV:s affärsverksform skulle försvåra en sådan bedömning.

Inom ramen för affärsverksformen bör dock vissa modifieringar övervägas. Jag syftar bl. a. på frågan om avkastningskrav och frågan om försäkring av inte statlig egendom som FFV disponerar. Det ankommer på regeringen att besluta i dessa frågor.

7.4 Organisation

FFV:s organisation fastställdes av riksdagen år 1965 (prop. 1965: 119, SU 1965: 163, rskr 1965:398). Därvid bestämdes aU inom FFV skulle finnas ell huvudkontor, indelat i avdelningar samt ett tvätteriernas centralkontor, fabriker, verkstäder, tvätterier och en enhet för överskottsmateriel. Genom atl de förutsättningar som gällde vid denna organisations tillkomst successivt har förändrats har FFV försöksvis förändrat organisationen. Förändringarna innebär atl verksamheten inom huvudkontoret har fördelats på koncernstaber och atl flera lokala enheter har sammanförts i grupper.

I skrivelse den 17 februari 1976 har FFV hemstäUt atl en ny organisation fastställs för verket. Organisationen bör enligl FFV i huvuddrag omfatta styrelse, koncernledning saml sektorer för försvarsmateriel, underhåll, civila produkter och överskollsförsäljning.

Förslaget till ny organisation har kommit fram efter ett långvarigt internt utredningsarbete i vilket personalen har deltagit med representanter i samtliga utredningsgrupper. Syftet med den föreslagna organisationen är bl. a. att skapa bättre fSmlsältningar för planering och uppföljning av lönsamhet och kapitalbehov inom de olika verksamhetsområdena. Den föreslagna organisationen skapar vidare enligt FFV förutsättningar för ett fördjupat lönsamhelsansvar.

Prop. 1975/76:122 47

TUl koncernledningens förfogande ställs enligt förslaget ett antal kon-cernstabsenheler nämligen administration, personal, juridik, information, revision saml koncernplanering. Härtill kommer vissa serviceorgan. Som redan har framgått avses vissa sektorer bli indelade i resultatenheter.

Jag bedömer del väsentligt all FFV ges en organisation som medger en i förhållande lill nuläget ökad delegering av operativa beslut. De föreslagna sektorerna kommer atl få ansvar för såväl utveckling och tillverkning som försäljning inom verksamhetsområdet, vilket enligt min mening medför en bättre fördelning av ansvar och befogenheter än i gällande organisation. Den föreslagna organisationen överensstämmer med vad som är vanligl inom svensk industri. Jag förordar alltså att FFV organiseras i enlighet med del framlagda förslaget.

Enligl vad jag har erfarit innebär den föreslagna organisationen atl anställda vid det nuvarande huvudkontoret i EskUsluna endast i enstaka fall behöver byta stationeringsort. Huvuddelen av de anställda vid det nuvarande huvudkontoret kommer alt i den nya organisationen placeras antingen inom koncemledningen eller inom försvarsmaleriel-sektorns ledningsorgan, vilka båda kommer att lokaliseras till Eskilstuna.

En plan över den förordade organisationen för FFV bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga. För överblickens skull redovisas i denna även indelningen i resultatenheter, fördelningen av produktionsställen och koncernledningens organisation. I enlighet med var jag tidigare har anfört bör utöver de fyra föreslagna sektorerna vid FFV ingå sektorer för Ivälterier och konfektion tills en avveckling från FFV sker.

Organisationen bör emellertid i fortsättningen snabbi kunna anpassas lill utvecklingen. Regeringen bör därför inhämta riksdagens medgivande att besluta om sådana ändringar i organisationen som den framtida utvecklingen kan ge anledning lill.

Beträffande avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag att ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs.

FFV har i sin skrivelse påtalat behovet av att verket behöver öka sina befogenheter inom personalområdel och framhåller att verket måste kunna konkurrera med andra svenska industriföretag om kvalificerad personal.

I likhet med FFV anser jag det väsentiigt att FFV kan anställa kvalificerad ledningspersonal. Detta är en väsentlig föaitsättning för atl FFV skall kunna genomföra den effektivisering jag har förordat i det föregående. Erforderliga möjligheter härtUl finns inom ramen för gällande bestämmelser. Jag är därför inle beredd att nu aktualisera några ändringar i verkets befogenheter i detta aVseende.

Prop. 1975/76:122 48

7.5 Anslagsfrågor

FFV har i skrivelse den 17 februari 1976 anmäll sitt investeringsbehov för den kommande femårsperioden. Det presenterade investeringsprogrammet är enligt FFV nödvändigt för att skapa en konkurrenskraftig industri. Investeringsbehovet uppgår för femårsperioden till 420 milj. kr. beräknat i det penningvärde som gällde hösten 1975. Av dessa investeringar avser 195 milj. kr. försvarsmaterielseklom, 145 milj. kr. underhållsseklorn, 10 milj .kr. överskollsförsäljningen, 5 milj. kr. huvudkontoret och 65 milj. kr. civila produkter. Av investeringarna beräknas 100 milj. kr. vara eftersläpande eller miljöbetingade investeringar.

I anslagsframställning den 29 augusti 1975 har FFV begärt 90,4 milj. kr. lill investeringar under det kommande budgetåret. Detta belopp är 41 milj. kr. slörre än vad som anslagits, inkl. på tilläggsbudget, för verkets investeringar under innevarande år. Av de begärda medlen avser enligt verket ca 34 milj. kr. eftersläpande och miljöbetingade investeringar.

För reinvesteringar i utrustning har FFV begärt 28 milj. kr. av vUka 26 mUj. kr. enligl vad jag erfarit beräknas motsvara de kalkylmässiga avskrivningarna.

För försvarsmaterielseklom begärs sammanlagt 39 milj. kr., varav 4,5 milj. kr. lill ell nytt kontor med skyddsrum vid Zakrisdalsverken, 5 milj. kr. till en ny godsterminal vid Zakrisdalsverken, 10 milj. kr. till maskininvesleringar vid Zakrisdalsverken, 4 milj. kr. lill ny- och tillbyggnad av sprängämnesgjuteri vid Vingåkersverken, 7 milj. kr. till utrustning för vissa kompletterande produkter och 8,5 milj. kr. till etl antal mindre investeringar.

För underhållssektorn begär FFV sammanlagt 18,4 milj. kr. Av dessa avses 9 milj. kr. till kontorsbyggnader för teknikerpersonal vid centrala verkstaden i Arboga (CVA) och centrala verkstaden i Malmslält (CVM), 6 milj. kr. till verkstads- och kontorslokaler för elektronikavdelningen vid CVA och 3,4 milj. kr. till vissa mindre investeringar.

TUl investeringar inom tvättsektorn begärs sammanlagt 5 milj. kr.

FFV har i senare skrivelse begärt 2 milj. kr. till utrustning för civilt helikopterunderhåll.

Jag beräknar för investeringar inom FFV för nästa budgetår 62,5 milj. kr. Jag har i delta belopp inte inräknat några medel för investeringar i kontorsbyggnader vid Zakrisdalsverken och CVM, inle heller till godsterminal vid Zakrisdalsverken, lill utrustning för vissa kompletterande produkter eller investeringar i tvätteriverksamheten. Jag har däremot i beloppet räknat in 2 milj. kr. till utmstning för civilt helikoplemnder-håll. Till reinvesteringar bör verket använda så stor del av medlen som motsvarar de kalkylmässiga avskrivningarna under budgetåret.

Anslagsbeloppet för budgetåret 1976/77 bör på sedvanligt sätt beräk-

.2 "S-S

.:4

3 •O

O H

z <

a: n

Q < Z

2 S.i£

> > o

" Ö „ - o

rf *-■

.3 ??-

N>0

(Ä > 13 -* 1 « o c« :c :ra Q. t-

' U

> C

	•

c	£ Ö B
cö

3	o-S&Ö
U	i.S d.5
PS	DP:,H°<

2,ca o, 3

«i- S. 2i..E [«<-lO

j			o	00 c	i
c		c		c
o		(
	u		trt
	o	hf)	B		JU
u	o	>			ca
lij	%	UhWH			S

C c o o

	o	n
		i-.
	Q-CU
	mm
	<<
	f/1	v\
	r.	r
«	o	o
<	m	«t
n	>	>
	o	o
	c	c
	c	c

o u

< u

_,T3 -?« O) 5

•a c/3 u -'

? 60

BO ."5

.t: "O

'c n

■t—

.Q,

CQU

Crt -I-.

mS:r Ii PO » c a

«.3 O

'i « w XI £
_ .:z > <D

Ä<J

3 0 O

Z O

)

}

H 1

1 1

₁

c« >

u :0

•O

o ■ c

IL)

c 8

₁

i-i

c o

c •2 2 (Ä '5

■g •o

_c *C u

c ca

c o

C O 1-,

C «

C O

"> Ht

1~l

"oj

-C

c a>

"3 «i c o

•5 c ca

t/1

c c

:ca

Prop. 1975/76:122 51

Innehåll

Propositionens huvudsakliga innehåll........................ ... 1

1 Inledning ....................................................... 2

2 Nuvarande organisation ...................................... ... 3

2.1 Ledning och uppgifter.................................... ... 3

2.2 Lokala enheter............................................. ... 4

2.3 TUlverkning ............................................... ... 4

2.4 Underhåll .................................................. ... 5

2.5 Tvätterier ................................................. ... 6

2.6 Överskottsförsäljning..................................... ... 7

2.7 CivUa produkter ......................................... ... 7

3 Uiredningen...................................................... ... 8

3.1 Speciella förutsättningar för verksamheten ...... 8

3.2 Verksamhetens inriktning, omfattning och struktur 10

3.3 Företagsform ............................................ .. 19

3.4 Organisation ............................................. .. 20

3.5 Genomförande ........................................... .. 21

3.6 Reservation................................................. .. 22

4 Remissyttranden ............................................. .. 22

4.1 Allmänna synpunkter .................................... .. 22

4.2 Speciella förulsällningar för verksamheien ......... 23

4.3 Verksamhetsinriktning ................................. .. 24

4.4 Företagsform ............................................. 28

4.5 Organisation ............................................. 30

5 Förslag lUl ny organisation m. m........................... .. 31

6 AnslagsframsläUning för budgetåret 1976/77 .......... .. 35

7 Föredraganden.................................................. 39

7.1 Inledning .................................................. .. 39

7.2 Verksamhetsinriktning.................................... .. 40

7.3 Företagsform ............................................ .. 45

7.4 Organisation ............................................. .. 46

7.5 Anslagsfrågor............................................... .. 48

8 Hemställan....................................................... .. 49

9 Beslut............................................................. 49

Bilaga................................................................ 50

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760134