Motion

1975/76:2513

av herr Olsson i Järvsö

med anledning av propositionen 1975/76:180 om ändrade regler
för beskattning av realisationsvinster, m. m.

I propositionen 1975/76:180 om realisationsvinstbeskattningen föreslås
att en flytande tidsgräns på mellan två och tre år skall gälla vid beräkningen
av realisationsvinst på aktier. Utgångspunkten för tidsberäkningen skall vara
försäljningsåret. Aktier som är förvärvade under försäljningsåret eller något
av de två närmast föregående åren är att betrakta som yngre aktier, vilka
skall beskattas fullt ut vid försäljningen. Övriga aktier är äldre aktier, för
vilka speciella regler gäller vid beräkningen av vinsten.

Motivet för en sådan flytande övergång är enligt föredragande statsrådet
att den av realisationsvinstkommittén föreslagna gränsen två år, räknad
från förvärvsdagen, är för kort. Med det föreslagna beräkningssättet får man
emellertid beträffande aktier som förvärvats i december i princip en tvåårsgräns,
medan denna gräns successivt stiger mot tre år för de aktier som
förvärvats i januari. Det är enligt min uppfattning ett olyckligt sätt att bestämma
tidsgränsen. Rörligheten på aktiemarknaden påverkas lätt av dylika
regler, och man inför en ryckighet som inte gagnar någon.

Jag anser att tiden bör vara två år och att den skall räknas från förvärvsdagen.

I propositionen föreslås vidare att två metoder skall kunna användas vid
beräkningen av anskaffningskostnaden, nämligen dels en genomsnittsberäkningsmetod,
dels en schablonmetod. Den senare skall endast kunna användas
för äldre börsnoterade aktier. Jag anser att schablonmetoden bör
kunna användas fullt ut även beträffande aktier som icke är noterade på
börsen. Bl, a. med tanke på att bolag med tämligen spritt ägande enligt
nu gällande regler kan vara att betrakta som fåmansbolag och att det kan
vara svårt att finna det ursprungliga korrekta ingångsvärdet på aktierna bör
schablonregeln gälla även denna kategori.

För att äldre aktieinnehav skall kunna anpassas till de nya reglerna har
övergångsbestämmelser föreslagits beträffande dessa aktier. Sålunda skall
börsnoterade aktier föras in i det nya systemet till ett värde motsvarande
2/3 av kursvärdet den 31 december 1975. För icke börsnoterade aktier skall
värdet beräknas till 2/3 av deklarationsvärdet den 31 december 1974. Det
senare är en helt orimlig beräkningsmetod, särskilt som dessa aktier normalt
är lågt värderade i deklarationen. Realistationsvinstkommittén föreslog att
aktierna skulle få tas upp till hela deklarationsvärdet den 31 december 1975.
En sådan lösning hade gett ett rimligare ingångsvärde på denna kategori
aktier. Att, som nu föreslås, dels sätta ner beräkningsgrunden, dels flytta

Mot. 1975/76:2513

6

tillbaka tiden ett år kan i viss mån jämställas med en retroaktiv beskattning
för fåmansbolagsaktier. Någon som helst hänsyn tas ju på detta sätt inte
till de värdeförändringar som aktierna kan ha genomgått under hela 1975.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag

att riksdagen vid sin behandling av propositionen 1975/76:180 beslutar

1. att gränsen mellan yngre och äldre aktier vid realisationsvinstberäkningen
skall sättas till två år räknat från förvärvsdagen,

2. att den i propositionen föreslagna schablonmetoden för beräkningen
av anskaffningskostnaden för aktier skall 11 utnyttjas
såväl beträffande börsnoterade som icke börsnoterade aktier,

3. att ingångsvärdet för äldre, icke börsnoterade aktier enligt övergångsbestämmelserna
skall få tas upp till motsvarande belopp
som deklarationsvärdet den 31 december 1975.

Stockholm den 26 april 1976

JOHAN A. OLSSON (c)
i Järvsö