3

Motion

1975/76:2512

av herr Bergqvist

med anledning av propositionen 1975/76:180 om ändrade regler
för beskattning av realisationsvinster, m. m.

I vissa fall för man i dag uppskov med skatten på realisationsvinst om
man säljer en fastighet. Det kan ske om man tvingas sälja sin permanentbostad
på grund av expropriation eller liknande. Genom uppskovet skall
den skattskyldige lättare kunna skaffa sig en jämförbar fastighet.

I propositionen 1975/76:180 föreslås en kraftig utvidgning av rätten till
skatteuppskov vid försäljning av villor och jordbruksfastigheter. Uppskov
skall kunna ske även vid helt frivilliga försäljningar. Av praktiska skäl föreslås
att realisationsvinsten måste uppgå till minst 15 000 kr. och vara större
än 10 % av försäljningspriset.

Den utvidgade rätten till uppskov motiveras framför allt med att en skattskyldig
på grund av sjukdom eller arbetsmarknadsskäl kan behöva skaffa
en likvärdig bostad på annat håll. Genom den föreslagna utvidgningen kommer
man dock även att gynna försäljningar som företas av mera affärsbetonade
skäl.

Följande exempel visar vilken effekt de nya reglerna kan fö.

Vi utgår från två personer som år 1971 köpte var sin villa för 200 000
kr. (inkl. lagfartskostnad för 2 000 kr.). År 1975 sålde de sina hus för 325 000
kr. resp. 340 000 kr. Realisationsvinsten kan då beräknas på följande sätt:

Person A Person B

Försäljningspriset minskat

med mäklararvode på 5 000 kr. 320 000 335 000

Avgår inköpspris (200 000 kr.)

indexuppräknat 274 000 274 000

fast belopp 3 000 kr./år 15 000 15 000

Realisationsvinst 31 000 46 000

Utöver ”normal” realisationsvinst har de båda personerna fött en skattepliktig
vinst. Person A har fött en hygglig övervinst på 31 000 kr., medan
person B kan glädja sig åt en summa på 46 000 kr. Eftersom vinsten för
A inte överstiger 10 % av försäljningssumman kan han inte fö uppskov
med skatten. Med 60 % marginalskatt betalar A 18 600 kr. i skatt och behåller
ett netto på 12 400 kr. i ren kapitalvinst.

Person B gör efter skatt en kapitalvinst på 18 400 kr. Men med de nya
uppskovsreglerna kan han öka sin ekonomiska vinst ännu mera. Under
förutsättning att han som bostad köper en annan villa som kostar minst
lika mycket som den han sålde får han ”räntefritt låna” 27 600 kr. - dvs.

Mot. 1975/76:2512

4

den summa som han är skyldig samhället i skatt. Så länge han behåller
det nya huset slipper han betala dessa 27 600 kr. Han kan till och med
behålla dessa pengar om han gör flera köp efter varandra under förutsättning
att den uträknade realisationsvinsten vid varje försäljning överstiger 15 000
kr. och uppgår till minst 10 % av försäljningssumman. På detta sätt kan
B skaffa sig uppskov under hela sin återstående levnad. Uppskovsrätten
kan således bli en stor ekonomisk förmån för en del personer - inte minst
med tanke på att reglerna vid försäljning av villor och jordbruk är utformade
så att normala vinster skall gå skattefria.

På grund av det ibland stora ekonomiska värdet av uppskovet kommer
skattereglerna att styra människomas val av boendeform. I många fall blir
det av ekonomiska skäl närmast uteslutet att man väljer en ersättningsvilla
med bostadsrätt eller hyresrätt.

En del människor kan på grund av sjukdom eller arbetsmarknadsskäl
behöva hjälp med att skaffa likvärdig bostad på annat håll. Men att ge
uppskovsrätten en generell karaktär är varken det enda eller bästa sättet
att underlätta deras situation.

Med stöd av vad som anförts hemställer jag

1. att riksdagen beslutar avslå den i propositionen 1975/76:180
föreslagna utvidgningen av rätten till uppskov med realisationsvinstskatt
i samband med försäljning av villor och jordbruksfastigheter,

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning för att pröva möjligheterna
till särskild behovsprövning av rätten till uppskov
med realisationsvinstskatt vid fastighetsförsäljningar.

Stockholm den 23 april 1976

JAN BERGQVIST (s)