9
Motion
1975/76:2491
av herr Gustavsson i Alvesta m. fl.
med anledning av propositionen 1975/76:197 med förslag till lag om
arbetsskadeförsäkring
I propositionen 1975/76:197 föreslås att nuvarande lag om yrkesskadeförsäkring
ersätts med en ny lag om arbetsskadeförsäkring.
1 den nya lagen föreslås i princip rätt till full ersättning för inkomstbortfall
till den som drabbas av skada i sitt arbete. En annan grundläggande regel
i lagförslaget är att alla skador och sjukdomar, som har uppstått på grund
av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet, skall anses som arbetsskador.
Den nya lagstiftningen innebär i vissa avseenden en bättre samordning
med den allmänna försäkringens regler, exempelvis beträffande principerna
för invaliditetsbedömningar och efterlevandeskydd.
Från vissa remissinstanser har framhållits att det på sikt vore önskvärt
att finna en enda försäkringsform, som omfattar alla oavsett vilken typ
av skada eller sjukdom som föranlett en nedsättning av arbetsförmågan
helt eller delvis. Enligt vår mening måste man skapa ett grundskydd, som
omfattar alla och som ligger på en sådan nivå att det geren rimlig försörjning.
Dessa frågor bör lämpligen kunna prövas av den socialpolitiska samordningsutredningen.
I nuläget avser vi inte att föreslå några genomgripande förändringar i
föreliggande förslag. Vi förutsätter att, som ett resultat av utredningens
fortsatta arbete, alla förvärvsarbetande, således även egenföretagare och andra
som nu lämnats utanför, kommer att ingå i systemet med arbetsskadeförsäkring.
På tre punkter vill vi redan nu föreslå förändringar i förhållande till propositionen.
Det gäller avgränsningen av vilka studerande som skall omfattas
av försäkringen, åldersgränserna för uppjustering av livräntans storlek och
vissa detaljer i reglerna om efterlevandeskydd.
Yrkesskadekommittén har i sitt betänkande föreslagit en utvidgning av
skyddet vid arbetsskada till att avse alla elever som efter fullgjord skolplikt
bedriver studier, om de är berättigade till studiestöd enligt studiestödslagen
eller enbart på grund av bestämmelsen om behovsprövning är uteslutna
från sådan förmån.
Enligt propositionens förslag skall försäkringen gälla den som genomgår
utbildning, i den mån utbildningen är förenad med särskild risk för arbetsskada.
Närmare föreskrifter om innebörden i detta skall meddelas av
regeringen eller myndighet som regeringen förordnar.
Vi uppfattar propositionens förslag som mindre långtgående än utredningens.
Några motiv för den föreslagna avgränsningen har vi inte kunnat
Mot. 1975/76:2491
10
finna. Enligt vår uppfattning bör därför utredningens förslag på denna punkt
läggas till grund för lagstiftningen.
I detta sammanhang vill vi också framhålla det angelägna i att man i
det fortsatta utredningsarbetet uppmärksammar att ytterligare justeringar
på denna punkt kan vara befogade för att tillgodose det behov av skydd
vid arbetsskada som kan komma att föreligga även för andra studerandegrupper
vid övergång till mera praktiskt inriktad verksamhet i grundskolan
och i samband med förlängd pryoverksamhet och varvad utbildning.
För att inte den som skadas i arbetet, innan han ännu nått upp till vad
som kan sägas vara normal inkomst inom hans verksamhet, för resten av
livet skall få en oskäligt låg ersättning har i 9 § införts en omräkningsregel.
För den som när skadan inträffade ej fyllt 25 år skall livränteunderlaget
för tiden efter det han uppnår den åldern utgöras av den inkomst som
han med hänsyn till sin sysselsättning då skadan inträffade sannolikt skulle
ha haft vid 25 års ålder, om skadan ej inträffat.
Motsvarande justeringar sker för tiden mellan 21 och 25 år och för tiden
mellan 18 och 21 år.
Inom många yrken når man inte full lön förrän vid en betydligt senare
tidpunkt än vid 25 års ålder. Arbetsmarknadsläget och andra faktorer kan
dessutom i de enskilda fallen ha lett till att man ännu inte kunnat komma
upp i full lön vid 25 års ålder. Mot denna bakgrund anser vi det rimligt
att 4 kap. 9 § förändras på så sätt att i första stycket 25-årsgränsen utbyts
mot en 35-årsgräns och att intervallerna 25 till 30 och 30 till 35 införs i
paragrafens andra stycke.
En förändring av detta slag torde bidra till att lagens intentioner om
att den som lider skada i arbetet i princip skall ha samma ekonomiska
standard som om skadan inte inträffat bättre kan uppfyllas.
När det gäller efterlevandeskyddet görs i propositionen vissa förändringar
för att få en ökad likformighet mellan arbetsskadeförsäkringens och den
allmänna försäkringens pensionsregler.
I övrigt anser departementschefen att man bör avvakta pensionskommitténs
förslag, innan man tar ställning till hur efterlevandeskyddet bör
vara utformat inom yrkesskadeförsäkringen. Vi delar uppfattningen att det
är lämpligt att avvakta detta förslag och förutsätter att det då är utformat
så att det ger en bättre rättvisa mellan män och kvinnor än vad som i
dag är fallet.
Intill dess att en sådan reformering av efterlevandeskyddet sker anser
vi att de regler som finns i yrkesskadeförsäkringen om änklingslivränta
och livränta för frånskild man överförs till den nya lagen.
Vi är medvetna om att livränta enligt dessa paragrafer i dag utgår endast
i ett fåtal fall. Likväl anser vi det omotiverat och principiellt felaktigt att
genom förändringar i gällande lag skapa nya orättvisor mellan könen. I
ett läge där, som i dag är fallet, ansvaret för barnens omvårdnad i ökad
utsträckning delas mellan föräldrarna är det inte heller uteslutet att reglerna
Mot. 1975/76:2491
11
om änklingslivränta och livränta till frånskild man kan komma att tillämpas
i fler fall än i dag.
Det torde ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderlig lagtext.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen vid sin behandling av propositionen 1975/76:197 beslutar
1. att alla elever som efter fullgjord skolplikt bedriver studier,
om de är berättigade till studiestöd enligt studiestödslagen eller
enbart på grund av bestämmelse om behovsprövning är uteslutna
från sådan förmån, skall omfattas av arbetsskadeförsäkringen,
2. att i 4 kap. 9 § åldersgränserna för uppräkning av livränteunderlaget
kompletteras med gränser vid 30 och 35 år,
3. att yrkesskadeförsäkringens regler om änklingslivränta och livränta
för frånskild man överförs till lagen om arbetsskadeförsäkring,
4. att uttala att socialpolitiska samordningsutredningen skall
framlägga förslag till grundskydd som omfattar alla medborgare
och som ligger på en sådan nivå att det ger en rimlig försörjning.
Stockholm den 22 april 1976
RUNE GUSTAVSSON (c)
i Alvesta
ERIK LARSSON (c)
i Öskevik
MAJ PEHRSSON (c)