3

Motion

1975/76:2487

av herr Hermansson m. fl.

med anledning av propositionen 1975/76:189 med förslag om insyn
i och kontroll av den militära underrättelsetjänsten m. m.

Sammanfattning

Den militära underrättelsetjänstens karaktär bör i grund förändras. Den
reaktionära och auktoritära ideologi som där dominerat måste aktivt bekämpas.
Avgränsningen i dess befogenheter bör skärpas. Insynen bör stärkas
dels genom att departementschefens godkännande krävs för vissa aktioner,
dels genom att en parlamentarisk nämnd med representanter för riksdagspartierna
får svara för den allmänna insynen.

Underrättelseverksamhet skall syssla med information om förhållanden
av betydelse för statens yttre säkerhet. Större delen av informationsarbetet
kan bedrivas i form av legal insamling och sammanställning av uppgifter.
Endast i vissa mycket speciella delar kan behov föreligga att inhämta information
av hemlig eller starkt intrikat natur. Sålunda kan man fullt legalt
skaffa sig en ganska god bild av andra länders allmänna militära förhållanden
eller ekonomiska styrka. Information av detta slag, liksom tolkning och
analys därav, kan med fördel skötas av civila organ, som här torde vara
mer kompetenta. Bara under särkskilda förhållanden uppstår behov av information
om t. ex. militärtekniska specialiteter eller politiska och militära
planer och bedömningar. Också beträffande dessa är det sannolikt att organ
under civil kontroll skulle vara överlägsna militära organ.

Militära underrättelseorgan har i regel kommit att inta en särställning
inom statsapparaten. De har varit dåligt kontrollerade. De har politiskt varit
lierade med de extrema högerkrafterna. De har varit aktiva i författningsfientliga
aktioner och planer. Exempel härpå är den franska underrättelsetjänstens
aktivitet vid den fjärde republikens störtande och den italienska
underrättelsetjänstens roll i upprepade fascistiska kupplaner. Det finns traditionellt
en benägenhet för dylika organ att bilda en stat i staten. De utgör
också en härd för konspiratoriskt tänkande. De informationer och analyser
de svarar för har en slagsida, som gör dem till dåliga speglingar av den
politiska verkligheten, varför deras värde är tvivelaktigt. Att få kontroll
över underrättelsetjänsten är en fråga om två olika aspekter. Dels handlar
det om underrättelseväsendets egen karaktär - en fråga som inte berörs
i propositionen. Dels rör det sig om politiskt-konstitutionella kontroller.

Enligt vpk:s mening bör underrättelseväsendet göras till ett civilt organ.

Mot. 1975/76:2487

4

Militär bör knytas dit endast som fackexpertis. Information av civil natur
liksom politiska analyser av informationsläget bör i första hand skötas av
andra än militärer. Underrättelsetjänstens huvudman bör vara en civil politisk
instans, förslagsvis försvarsdepartementet. Underrättelseväsendets personal
bör ha en utbildning och en kompetens, som frigör dem från den
mystifierande, konspiratoriska och vanligen verklighetsfrämmande konservativa
anda, som uppenbarligen dominerar också svenskt militärt underrättelseväsen.
En allmän omorganisation är sålunda nödvändig.

Kontrollen av underrättelseverksamheten bör ske på två vägar. Dels bör
gränser föreskrivas för den verksamhet underrättelseorganet självt får bedriva.
En regel bör vara att underrättelseväsendet självt endast får bedriva
verksamhet som är legal. Skulle avgörande säkerhetsintressen kräva aktioner
som t._ex. strider mot andra länders lagstiftning, bör sådana inte företagas
utan departementschefens vetskap och godkännande.

Den mer fortlöpande kontrollen över underrättelsetjänsten bör utövas av
en nämnd. Vpk finner dock inte propositionens förslag i detta avseende
tillfredsställande. Nämnden bör utgå från folkrepresentationen. Den bör vara
sammansatt av representanter för riksdagens samtliga partier och dessutom
innehålla en lagkunnig ledamot. Nämnden bör vara ansvarig inför riksdagens
konstitutionsutskott. Detta är en konstitutionellt rimlig och logisk konstruktion.
Den i propositionen föreslagna typen av nämnd står vid sidan av riksdag
och konstitutionellt kontrollsystem. Dess sammansättning är endast diffust
beskriven.

Yrkanden

Mot bakgrund av ovanstående föreslås

1. att riksdagen hos regeringen anhåller att underrättelsetjänsten
omorganiseras som ett civilt organ direkt under försvarsministern,
i enlighet med motionens riktlinjer,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om inrättande av kontrollnämnd
med representanter för samtliga riksdagspartier, vilken
har att följa underrättelsetjänstens allmänna verksamhet.

Stockholm den 22 april 1976
C.-H. HERMANSSON (vpk)

LARS WERNER (vpk) JÖRN SVENSSON (vpk)

i Tyresö i Malmö

EIVOR MARKLUND (vpk) NILS BERNDTSON (vpk)

GUSTAV LORENTZON (vpk) BERTIL MÅBRINK (vpk)