3

Motion

1975/76:2467

av herr Schött m. fl.

med anledning av propositionen 1975/76:164 med förslag till lag om
påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m. m.

I propositionen 1975/76:164 framlägger regeringen förslag till lagstiftning
angående påföljder och ingripande vid olovligt byggande m. m. Lagen avses
ersätta nuvarande bestämmelser om straff, handräckning m. m. i byggnadslagen
(1947:385) och i byggnadsstadgan (1959:612).

Förslaget innebär bl. a. att i dag gällande straffbestämmelser, med några
mindre undantag, ersätts med ett avgiftssystem. Tre olika avgifter ingår,
nämligen byggnadsavgift, tilläggsavgift och särskild avgift. Förslaget med
tilläggsavgift kan, enligt vår uppfattning, icke tillstyrkas.

De helt orimliga konsekvenser som förslaget om denna avgift leder till
har uppmärksammats av Lagrådet, som bl. a. anför (s. 236 ff.):

Det kan till en början starkt ifrågasättas, om den verkligen kommer att
utgöra ett ändamålsenligt och verksamt medel att motverka just den form
av olovligt byggande som det från allmän synpunkt sett är mest angeläget
att förhindra, nämligen byggande i strid mot de materiella byggnadsföreskrifterna.
Vad som olovligen utförts i dessa fall skall som allmän regel
inte få stå kvar, och byggnadsnämnderna har att noga övervaka att rättelse
kommer till stånd. Sker rättelse, skall emellertid i princip någon tilläggsavgift
inte utgå. Denna avgift kommer följaktligen i huvudsak bara att drabba
sådant byggande som vid prövning i efterhand anses kunna godtas. Men
som tidigare anförts innebär överträdelsen i dessa fall många gånger endast
den ordningsförseelsen, att den byggande inte på förhand har försäkrat sig
om byggnadslov till en fullt acceptabel byggnadsåtgärd. Tilläggsavgiften,
som kan uppgå till mycket högt belopp, står i dessa fall inte i rimligt förhållande
till den underlåtenhet som den byggande har gjort sig skyldig till.

Vi delar denna uppfattning.

Olovligt byggande skall självfallet motverkas. Särskilt angeläget är det
att förhindra de grova överträdelser som sker inom attraktiva friluftsområden
- främst våra skärgårdar - och som exempelvis innebär uppförande av byggnader
på mark som ej får bebyggas.

Även denna fråga berörs av Lagrådet som framhåller att om olovligt byggande
innebär kränkning av mera betydande allmänt intresse och har företagits
uppsåtligen eller av grov vårdslöshet, bör samhällets ogillande komma
till uttryck i en särskild påföljd vid sidan av byggnadsavgiften. Lagrådet
förordar att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet vidtar åtgärd,
som kräver byggnadslov utan att sådant lov föreligger, skall, om gärningen
innebär kränkning av mera betydande allmänt intresse, dömas till böter
eller fängelse i högst två år. Rådet framhåller därefter bl. a. (s. 241):

Mot. 1975/76: 2467

4

Den angivna förutsättningen att fråga skall vara om kränkning av ett
mera betydande allmänt intresse bör, liksom kravet på grov oaktsamhet,
när gärningen ej är uppsåtlig, kunna utgöra en lämplig avgränsning av det
straffbara området. Den föreslagna straffskalan har bestämts med tanke på
att endast kvalificerade fall omfattas av bestämmelsen och att det någon
gång kan förekomma mycket grova överträdelser.

Vi biträder Lagrådets uppfattning i detta avseende.

Föredragande statsrådet framhåller att, vid den remissbehandling som
föregått förslaget, några instanser tagit upp frågan om byggnadslovets omfattning
och därvid framhållit att gällande bestämmelser är svårtolkade.
Norrköpings och Umeå kommuner anser t. ex. att en skärpning av påföljdsbestämmelserna
på föreslaget sätt gör det nödvändigt med en översyn av
bestämmelserna om byggnadslov så att dessa klarare än nu anger vilka
åtgärder som omfattas av kravet på sådant lov. Statsrådet anför med anledning
härav bl. a. (s. 29):

Som jag förut har anmärkt pågår inom bostadsdepartementet arbete på
en ny markanvändnings- och byggnadslagstiftning. I samband därmed kommer
även frågan om byggnadslovskravets omfattning att övervägas. Jag
är inte beredd att nu föreslå några ändringar i bestämmelserna om byggnadslov
och därigenom föregripa detta arbete. Jag är emellertid medveten
om att de) finns ett visst fog för den uppfattning som remissinstanserna
ger uttryck för. Jag anser dock att problemen inte behöver bli särskilt svåra.
Om den lagstiftning jag i det följande kommer att förorda blir genomförd,
måste detta på grund av de sanktioner som föreslås helt naturligt få till
följd att den som avser utföra byggnadsarbete kommer att skaffa sig information
i byggnadslovsfrågan på ett mera omsorgsfullt sätt än som torde
vara vanligt i dag.

Den omständigheten att gällande byggnadslovsbestämmelser är såväl omfattande
som svårbegripliga utgör således, enligt regeringens uppfattning,
icke ett tillräckligt motiv för att sanktionssystemet för olovligt byggande
anpassas till en samtidig översyn av gällande bestämmelser avseende byggnadslovsgivning.
Medborgarna skall i stället med ett nytt sanktionssystem
med hot om dryga avgifter tvingas informera sig om krångliga och oklara
regler och paragrafer. Detta är, enligt vår uppfattning, ett orimligt ställningstagande.

För oss moderater är det en självklarhet att bestämmelser som rör de
enskilda medborgarna i så stor utsträckning som byggnadslovsbestämmelser
skall utformas enkelt och entydigt. En av de allra främsta anledningarna
till att olovligt byggande är kvantitativt omfattande i dag är att det krävs
byggnadslov för en rad bagatellåtgärder, exempelvis upptagande av ett nytt
fönster på ett småhus, uppförande av en liten lekstuga för barnen på den
egna tomten under några år osv. För att komma tillrätta med olovligt byggande
bör därför, som en första åtgärd, möjligheterna till förenkling av gällande
regelsystem tillvaratas.

Mot. 1975/76: 2467

5

Glesbyggelserättens avskaffande är ytterligare en anledning till att omfattningen
av olovligt byggande ökat. Markpolitiken och den fysiska samhällsplaneringen
i vårt land har alltmer blivit ett instrument för att ändra
ägandet och stärka det offentligas inflytande och mindre en metod att tillgodose
de enskilda människornas önskemål eller att ekonomiskt och miljövänligt
utnyttja mark- och naturresurserna. Ett återinförande av glesbebyggelserätten
skulle innebära att angelägna önskemål om bl. a. fler och
billigare fritidshus, såväl med äganderätt som för uthyrning, kan tillgodoses,
samtidigt som ytterligare en anledning till olovligt byggande kunde elimineras.

Vad som här anförts leder fram till följande slutsatser:

1. Glesbebyggelserätten bör snarast återinföras. Yrkande härom kan dock
icke bli föremål för riksdagens prövning i detta sammanhang.

2. Omfattningen av kraven på byggnadslov bör snarast omprövas och
begränsas till att avse sådana byggnadsåtgärder som av allmänt intresse
måste kräva prövning. Förslag härom bör föreläggas riksdagen hösten 1976
och behandlas samtidigt med nytt förslag om påföljder och ingripanden
vid olovligt byggande. Detta förslag bör utformas i enlighet med Lagrådets
krav med undantag för dess förslag om en särskild straffavgift utöver böter
eller fängelse.

En handläggning i enlighet med ovanstående möjliggör ett ikraftträdande
vid samma tidpunkt som förordas i propositionen, nämligen den 1 januari

Åberopande det anförda hemställs

att riksdagen med avslag på propositionen 1975/76:164 hos regeringen
till hösten 1976 anhåller om nytt förslag om påföljder
och ingripanden vid olovligt byggande samt nya bestämmelser
avseende byggnadslovskravets omfattning i enlighet med vad
i motionen anförts.

Stockholm den 22 april 1976

1977.

LARS SCHÖTT (m)
BO TURESSON (m)
INGRID DIESEN (m)

H. BERTIL LIDGÅRD (m)
GUNNAR OSKARSON (m)

HANS NORDGREN (m)