Mot. 1975/76

2461-2465

Motion
1975/76: 2461
av fru Anér

med anledning av propositionen 1975/76:155 om vissa körkortsfrågor

1 propositionen 1975/76:155 behandlas olika frågor angående körkort såsom
lämplighetskrav och former för körkortsingripanden. Jag vill i denna
motion särskilt ta upp två frågor som i hög grad rör den enskildes integritet,
nämligen registrering av belastningsuppgifter i körkortsregistret och frågan
om vilken information som skall lämnas ut om den enskilde från kommunala
vårdorgan.

En grundläggande princip i den svenska datalagen är att den. som registreras
i ett dataregister, skall ha rätt att själv ta del av de uppgifter som
finns införda om honom samt att vid behov få dem rättade. Denna rätt
finns emellertid f. n. inte när det gäller s. k. belastningar, dvs. uppgifter
om brott, som är införda i körkortsregistret. Inte heller i propositionen föreslås
att en sådan rätt införs. Datainspektionen anför emellertid i sitt remissyttrande
att denna typ av sekretess mot den registrerade inte motsvarar
de anspråk som ställs i dag från integritetssynpunkt. Allmänheten har, enligt
datainspektionen, svårt att förstå varför uppgifterna skall hållas hemliga
för den det gäller. Det är dessutom, framhåller datainspektionen, tveksamt
om en sådan sekretess överensstämmer med tryckfrihetsförordningen.

Enligt min mening bör den registrerade få rätt att ta del av sina egna
uppgifter på samma sätt och enligt samma regler som i övrigt gäller för
medborgarnas rätt till insyn i personregister enligt datalagen. Detta kräver
att ändring görs i sekretesslagen, 11 5, tredje stycket. Förslag härom bör
föreläggas riksdagen.

Eftersom körkortsregistret förs med ADB-teknik, uppkommer i detta sammanhang
med särskild kraft en rad av de frågor som gäller myndigheternas
ansvar inför avgöranden, som i verkligheten fällts av en dator. Det förekommer
att medborgare får körförbud eller utsätts för andra sanktioner
på grund av sammanställningar av indata, som gjorts av datorn och aldrig
kontrollerats av en mänsklig varelse. Indatas kvalitet kan vara skiftande
och bero på mänskliga faktorer, t. ex. glömska, slarv, felskrivningar, som
datorn inte är i stånd att kontrollera eller ge marginaler för. Det är
utomordentligt viktigt att ADB-verksamheten vid körkortsregistret får en
sådan utformning, att kontrollstationer är inbyggda i systemet och inga
förelägganden etc. sänds ut innan felkällor av ovan antytt slag kunnat elimineras.
Det är också viktigt att det finns inbyggda möjligheter att snabbt
rätta sådana felaktiga utdata som ändå kan komma till stånd, så att inte
medborgarna får vänta länge på rättelser av vad datorn bestämt.

1 Riksdagen 1975/76. 3 sami. Nr 2461-2465

Mot. 1975/76:2461

2

Körkortsmyndighetens beslut skall enligt regeringens förslag liksom nu
föregås av en lämplighetsutredning, som utförs av polisen. Polisen bör enligt
propositionen höra de olika vårdorganen, såsom sociala centralnämnder eller
nykterhetsnämnder. Deras yttranden bör bestå enbart av en redovisning
av de faktiska förhållandena. De svårigheter som vårdorganen f. n. anser
sig möta, när det gäller att yttra sig om enskilda klienter, bör enligt kommunikationsministerns
uppfattning härigenom kunna minska.

Enligt min mening är propositionens förslag att polisens lämplighetsutredning
bibehålls att föredra framför trafikmålskommitténs förslag att utredningen
skulle göras av kommunalt vårdorgan. De invändningar som
under remissbehandlingen anförts av bl. a. Svenska kommunförbundet äger
emellertid enligt min mening giltighet även vid genomförande av propositionens
förslag. Svenska kommunförbundet har påtalat att vårdorganens
uttalanden kan störa ett gott förhållande mellan den enskilde och organet.
Kommunförbundet menar, att kontakterna kan försvåras och i vissa fall
omöjliggöras, om de kommunala organen utan begränsningar skall ställa
sin information till körkortsmyndigheternas förfogande.

Eftersom alkohol- och narkotikamissbruk så gott som alltid måste leda
till att körkort inte beviljas, kan körkortsmyndigheten av allt att döma inte
helt undvara yttrande från nykterhetsnämnden eller motsvarande. Det är
möjligt att statsmakternas beslut med anledning av socialutredningens kommande
förslag till lagar på vårdområdet kommer att leda till att yttrande
i stället kan avges av annat organ. Under nuvarande förhållanden bör i
stället enligt min mening slås fast att de kommunala vårdorganen själva
bör få avgöra på vad sätt informationen skall redovisas och vad yttrandena
skall innehålla. Härigenom möjliggörs att information inte lämnas ut utan
den enskildes samtycke. Om riktlinjerna får en sådan utformning, bör det
möjliggöra att de enskildas förtroende för den kommunala nykterhetsvården
i vart fall inte försämras. Den önskade utvecklingen mot friare och öppnare
vårdformer kommer annars att motverkas av att den som frivilligt vänder
sig till nykterhetsnämnden riskerar att mista körkortet.

Propositionens hemställan är att riksdagen skall godkänna riktlinjerna
för en körkortsreform. Enligt min mening aktualiserar körkortsfrågorna
många och svåra avvägningar mellan olika krav. De berör ett stort antal
människor. Skäl talar därför för att bestämmelserna samlas i en särskild
lag. Ett minimikrav är emellertid, att de görs överskådliga och lättillgängliga
för den enskilde.

Mot. 1975/76:2461

3

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående registrering av belastningsuppgifter i körkortsregistret,

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående de kommunala vårdorganens yttrande till
lämplighetsutredning vid körkortstillstånd och körkortsingripande.

Stockholm den 22 april 1976
KERSTIN ANÉR (fp)

1* Riksdagen 1975/76. 3 sand. Nr 2461-2465