Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1975/76:2460

av fru Hambraeus m. fl.

med anledning av propositionen 1975/76:149 med förslag till lag om
allmänna fjärrvärmeanläggningar, m. m.

1 vårt land används hälften av all köpt energi för uppvärmning av hus
och varmvatten. Det finns goda möjligheter att minska behovet att köpa
energi inom denna sektor, utan att man behöver sänka temperaturen, om
man isolerar byggnaderna bättre och använder effektivare uppvärmningssystem.
Den föreslagna lagen om allmänna fjärrvärmeanläggningar borde
kunna underlätta utbyggnaden av sådana energihushållande system. Negativa
effekter på miljön bör också kunna undvikas, eftersom det är lättare
att rena röken, när man använder centrala system än i individuella värmepannor.

Man kan få fram den förhållandevis låga temperatur som behövs för uppvärmning
t. ex. som bieffekt vid processer där högre energikvalitet erfordras.
Samarbete mellan industrier och kommuner om fjärrvärmesystem bör stimuleras,
så att spillvärme från industriprocesserna kan tillvaratas.

Vidare borde lagen kunna stimulera kraftvärmeverksutbyggnaden. Kraftvärmeverk
är bättre än hetvattencentraler för fjärrvärmeanläggningar, därför
att man där använder högvärdigt bränsle för att producera elektricitet, samtidigt
som man tar ut den mängd varmvatten som behövs. Oljan utnyttjas
alltså bättre, än om den bara skulle värma vatten till fjärrvärmenätet, som
i hetvattencentraler. Som påpekas i propositionen 1975/76:149 kan kraftvärmeverk
också eldas med fasta bränslen, t. ex. kol, ved, sopor och annat
avfall. Genom diesel- och stirlingmotorer eller gasturbiner kan kraftvärmeverk
göras mindre, och därigenom undviker man stora, sårbara system.

I sitt remissvar till den utredning som ligger till grund för propositionen
hävdar Föreningen ekonomisk rationell uppvärmning och Svenska Petroleum
Institutet att kompletterande utredningar behövs beträffande konsekvenserna
från beredskapssynpunkt av en forcerad övergång från flexibla,
individuella uppvärm ni ngssystem till centraliserad uppvärmning. Vattenfallsverket
avstyrker förslaget från utredningen, främst på grund av den
nuvarande osäkerheten i fråga om förutsättningarna för en övergripande
energiplanering och likaså i fråga om de utvecklingslinjer för ny teknik
inom uppvärmningsområdet som energibrist och höga energipriser driver
fram. Dessa synpunkter är enligt vår mening viktiga. Det är väsentligt att
lagen om allmänna fjärrvärmeanläggningar inte hindrar den tekniska utvecklingen
av uppvärmningsmetoder, som litar till naturliga, kontinuerliga
energikällor. En god lösning tår inte förhindra en bättre. Stora, inflexibla
system blir sårbara och bör undvikas, vilket också är möjligt om lämplig

Mot. 1975/76:2460

teknik används, som påpekats ovan. Föredraganden säger att anslutningsskyldighet
inte bör föreligga, när alternativet till fjärrvärme exempelvis är
att utforma en byggnad för avancerat tillvaratagande av solvärme eller att
utnyttja värmepump eller spillvärme (s. 53). Vid Lunds tekniska högskola
bedrivs t. ex. ett intressant forskningsprojekt kring resursbesparande byggande,
ett samarbetsprojekt i anslutning till det s. k. sydbaltiska huset. Här
skulle stadsdelar kunna byggas helt utan behov av annan uppvärmning
än den solen tillhandahåller gratis. Det är viktigt att inte fjärrvärmeanläggningar
hindrar ännu effektivare energihushållning. Dessa synpunkter
är så viktiga att de klart bör inskrivas i lagen.

Isolering, tätning, slutna ventilationssystem, friskluftintag, där luften förvärms
genom slingor i jorden, värmeväxlare etc. kan i hög grad minska
behovet att köpa energi för uppvärmning. Det är viktigt att avgifterna för
fjärrvärme beror av i hur hög grad värme från systemet behöver utnyttjas,
så att inte motivet att rusta fastigheten för energihushållning minskas. Lagen
bör kompletteras med föreskrift om individuell mätning och avgift.

1 propositionen nämns (s. 17) att kärnkraftbaserade kraftvärmeverk diskuteras
bl. a. för Stockholms- och Malmöregionerna. Mycket talar emellertid
för att kärnkraften snart kommer att överges. Bland orsakerna kan följande
nämnas:

O Det blir ett allt starkare motstånd i världen mot denna farliga energiform,
som underlättar spridningen av atombomber, skapar maktkoncentration
och behov av allt noggrannare medborgarkontroll. I Kalifornien genomförs
inom kort en folkomröstning i frågan.

O Ansvariga tekniker i USA har lämnat kärnkraftindustrin, bl. a. därför
att de anser risken för olyckor med utsläpp av radioaktivitet mycket
stor i den typ av lättvattenreaktor som också finns i vårt land.

O Knappheten på uran skulle kräva en övergång till ännu farligare reaktorsystem
(bridern), som också våra nuvarande lättvattenreaktorers vänner
tvekar inför. Härigenom skulle vår energiförsörjning göras beroende av
plutonium, atombombsbränslet. En brid-reaktor kan explodera som en
atombomb.

O Exempel från Japan visar att reaktorer som varit i drift sedan 1960-talet
åldras mycket fortare än beräknat och kanske måste stängas. Materialet
visar uttröttningssymtom med läckagerisker och riskabel arbetsmiljö
som följd. En så kort livslängd på en reaktor torde göra den ekonomiskt
helt ointressant, om den inte subventioneras för all framtid av staten.
O Bränslecykelns olika moment uppvisar oanat stora svårigheter, alltifrån
brytningen av uran och den kapital- och energikrävande anrikningen,
till den allt längre förvaringstiden av utbrända bränsleelement med läckagerisker
före upparbetningen av bränsleelementen, som aldrig fungerat
i industriell skala, vidare de olösta säkerhetsfrågorna kring plutonium
och den minst tusenåriga förvaringen av radioaktivt avfall.

Mot. 1975/76:2460

Alternativet till kärnkraft och ökad oljeanvändning är kraftfull effektivisering
av energianvändningen och utnyttjandet av naturliga, kontinuerliga
energiflöden. Eftersom detta alternativ blir alltmer lockande finns det alltså
risk för ytterligare kapitalförstöring, om fjärrvärmeanläggningar byggs ut
med kapacitet att ta till vara de mycket stora spillvärmemängder som ett
kärnkraftverk åstadkommer, såvida inte dessa anläggningar kan fungera
energihushållande med annan kraftkälla än kärnkraft. Innan kärnkraftbaserad
fjärrvärmeanläggning förklaras allmän, bör industriverket ha försäkrat
sig om att den skulle vara lämplig ur energihushållningssynpunkt, även
utan kärnkraft. Synpunkterna ovan om sårbarheten i stora system bör också
beaktas. Det bör ankomma på vederbörande utskott att utarbeta den komplettering
av lagtexten som föranleds av förslagen i motionen.

Med anledning av vad som anförts hemställs

att riksdagen vid sin sakbehandling av proposition nr 1975/76:149
beslutar om sådan utformning av lagen om allmänna fjärrvärmeanläggningar,

1. att samarbete om fjärrvärmeanläggning mellan industri och
kommun för att tillvarata spillvärme från industriprocesser underlättas,

2. att anslutningsskyldighet inte föreligger, när alternativet till
fjärrvärme är att utforma en byggnad för tillvaratagande av
spillvärme från installationer med annat huvudändamål än uppvärmning
eller för tillvaratagande av naturliga, kontinuerliga
energikällor,

3. att mätning och avgift blir individuell,

4. att industriverket, innan anläggning för kärnkraftbaserad fjärrvärme
förklaras allmän, skall ha försäkrat sig om att anläggningen
är lämplig ur energihushållningssynpunkt med annan
energikälla än kärnkraft.

Stockholm den 21 april 1976
BIRGITTA HAMBRAEUS (c)

KARL-ANDERS PETERSSON (c)

i Ronneby

GUNILLA ANDRÉ (c)

ERIK JOHANSSON (c)
i Hållsta