9

Motion
1975/76: 2448

av herr Gustafsson i Stockholm m. fl.

med anledning av propositionen 1975/76:182 om information, utbildning
och forskning rörande medbestämmande i arbetslivet
m. m.

I regeringens proposition 1975/76:182 föreslås bl. a. att arbetarskyddsfonden
tilldelas vidgade uppgifter genom att den, utöver stödet till forskning
och utbildning rörande arbetsmiljöproblem, skall understödja forskning om
medbestämmanderätt i arbetslivet och arbetslivsfrågor i övrigt. I samma
syfte föreslås också att ett särskilt forskningsinstitut, kallat Centrum för
arbetslivsfrågor, inrättas. I anslutning till det bakomliggande utredningsförslaget
anför föredragande statsrådet att arbetarskyddsfonden bör tilldelas
programansvar för sådan forskning som avser individens problem i arbetslivet
och den därmed sammanhängande frågan om arbetsorganisationen
och dess funktionssätt (prop. 1975/76:182, s. 26). De utökade uppgifterna
för fonden föranleder ändring i fondens instruktion, som det ankommer
på regeringen att utfärda bestämmelser om.

Det föreslagna forskningsinstitutet skall enligt föredragandens uttalande
ha sin tyngdpunkt liggande på forskning och utvecklingsarbete kring problem,
som rör individer och grupper i arbetslivet, arbetsmarknadsparternas
relationer och inflytandefrågor samt arbetsorganisationen och dess funktionssätt
(prop. 1975/76:182, s. 29). Institutet bör fungera som en central
referenspunkt för det tillämpade forsknings- och utvecklingsarbetet på arbetslivets
område. Avgränsningen av institutets arbetsområde får bli en fråga
för arbetsmarknadens parter att avgöra. Den bör komma till uttryck genom
det programarbete som arbetarskyddsfonden avses få i uppdrag att utföra
och genom fondens medelsbevillning. Det bör ankomma på regeringen att
meddela närmare bestämmelser om institutets verksamhet.

Den förstärkning av forskningen inom och utvecklingen av arbetsvetenskapen
i vidaste bemärkelse som föreslås i regeringens proposition är enligt
vår mening synnerligen välbetänkt. Den nya lagstiftningen om medbestämmanderätt
i arbetslivet, som avser att bana väg för ett mera demokratiskt
sätt att leda och fördela arbetet och att organisera arbetet inom företag och
myndigheter, samt annan företagsdemokratisk lagstiftning med syfte att
skapa möjligheter för de anställda att uppnå inflytande och medbestämmande
över sin arbetssituation förutsätter att de anställda får stöd av en
aktiv forsknings- och utvecklingsverksamhet inom arbetslivets område.

Ett viktigt element i detta arbete måste enligt vår mening vara den rättsvetenskapliga
forskning och utveckling som bedrivs inom i huvudsak arbetsoch
associationsrätten. I den beskrivning av den föreslagna inriktningen

Mot. 1975/76:2448

10

på arbetarskyddsfondens utökade programansvar och uppgifterna för det
nya forskningsinstitutet som återfinns i propositionen nämns dock huvudsakligen
endast den beteendevetenskapligt inriktade forskningen. Det är
emellertid angeläget att även den rättsvetenskapliga forskningen med anknytning
till arbetslivets förhållanden ges möjligheter att resursmässigt och
organisatoriskt anknytas till den problemorienterade forsknings- och utvecklingsverksamhet
som avses påbörjas inom ramen för det nya föreslagna
forskningsinstitutet. Det är vidare angeläget att resursförstärkningar gällande
den arbetsvetenskapliga forskningen i den lokala universitets- och högskoleorganisationen
även kommer den rättsvetenskapliga arbetslivsforskningen
till del. Särskilt angeläget förefaller det vara att resurser ställs till förfogande
för att vidareutveckla sådan typ av utbildningssamarbete som i dag bedrivs
mellan de fackliga organisationerna och institutionen för handelsrätt vid
universitetet i Lund, gällande facklig juridik för fackliga förtroendemän och
andra medlemmar, till att även omfatta forskning och utveckling gällande
framför allt frågor om medbestämmanderätt.

Den rättsvetenskapliga forskningen har enligt vår uppfattning viktiga uppgifter
att fylla genom att i samverkan med företrädare för fackliga organisationer
och för andra vetenskapliga discipliner undersöka, analysera och
utveckla de rättsliga normsystemens innehåll och dynamik i förhållande
till företagsdemokratiska och andra intressen som de utgör instrument för.
I de bestämmelser som regeringen kommer att utfärda gällande fondens
och institutets verksamhet är det angeläget att det klart framgår att även
sådant forsknings- och utvecklingsarbete inom arbetslivets område som helt
eller delvis innefattar rättsvetenskapliga undersökningar inte bara kan utan
även bör komma i fråga för ekonomiskt stöd och att, då forskartjänster
sedermera kommer att tillföras institutet, även rättsvetenskapligt verksamma
forskare inom detta område bör knytas till institutet. Detta är särskilt
angeläget mot bakgrund av att den rättsvetenskapliga arbetslivsforskningen
för närvarande är starkt eftersatt i tjänsteorganisatoriskt hänseende.

Med hänvisning till det anförda hemställer vi

att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som anförts
i motionen om behovet av resursförstärkningar för den rättsvetenskapliga
arbetslivsforskningen.

Stockholm den 22 april 1976

STIG GUSTAFSSON (s)
i Stockholm

KERSTIN JORDAN (s)

RALF LINDSTRÖM (s)