13

Motion

1975/76:2429

av herr Hörberg

med anledning av propositionen 1975/76:197 med förslag till lag
om arbetsskadeförsäkring

I propositionen 1975/76:197 läggs fram förslag till en välkommen reformering
av yrkesskadeförsäkringen. Ytterligare förbättringar utlovas i
kommitténs fortsatta utredningsarbete, och följdändringar i lagen om allmän
försäkring utlovas. De senare kommer bl. a. att leda till att nuvarande samordningsbestämmelser
ändras. Någon ändring av principerna för försäkringens
finansiering föreslås emellertid inte.

Det medicinska vårdbehovet koncentreras numera i allt högre grad till
sjukdomar och olycksfall som har samband med det moderna samhällets
villkor, t. ex. trafikolycksfall och yrkesskador. Det är därför nödvändigt att
hälso- och sjukvården samordnas med hela den sociala och ekonomiska
politiken. Önskvärt är att solidare grunder skapas för hur man skall avväga
olika investeringar och program mot varandera.

Yrkesskador ger upphov till vårdkostnader, produktionsbortfall och andra
samhällsekonomiska uppoffringar, förutom alla tragiska konsekvenser de
får för den som drabbas och dennes anhöriga. En begränsning av skadefrekvensen
kan därför, med samhällsekonomins terminologi, innebära stora
välfärdsvinster. 1 syfte att nå en sådan begränsning av skadefrekvensen
är det tänkbart att lägga avgifterna för sjukvård och rehabilitering av dem
som skadas på arbetsmiljön. Sådana avgifter är då avsedda att informera
om de samhällsekonomiska uppoffringar som nu inte bärs av företagen.
Därmed görs dessa i ökad utsträckning medvetna om de olycksrisker som
vissa inslag i arbetsmiljön är förknippade med. För att skapa anledning
att förebygga olycksfall kan avgifterna därvid differentieras efter riskskillnader.
Avsikten är då att stimulera utvecklande av och övergång till säkrare
arbetsplatser. En analys av dylika avgifters utformning och möjliga effekter
harbl. a.gjortsinomLandstingsförbundet(Ernst Jonsson:Samhällskostnader
för trafikolyckor, yrkesskador och rökbetingade sjukdomar).

Jag delar således den uppfattning som under remissbehandlingen anförts
av riksrevisionsverket att finansieringen bör bli föremål för ytterligare överväganden.
Enligt verket bör försäkringen för arbetsskador genom ett schabloniserat
förfarande kunna belastas med de utgifter inom den allmänna
försäkringen som orsakas av yrkesskador. Härigenom uppnås dels att den
allmänna försäkringens finansiering inte påverkas, dels att socialförsäkringens
utgifter för yrkesskador kan redovisas till sitt totala belopp. Jag delar
även Sveriges läkarförbunds uppfattning i remissvaret att man bör utreda
om inte även en viss del av sjukvårdshuvudmännens kostnader för re

Mot. 1975/76:2429

14

habilitering kan täckas av arbetsskadeförsäkringen. Jag anser vidare att man
bör pröva möjligheterna att denna nya avgift differentieras efter skadefrekvens.

Synpunkter av detta slag, som framförts av remissinstanserna, bemöts
inte av departementschefen i propositionen, där oförändrat finansieringssystem
föreslås.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag

att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1975/76:197 beslutar
att hos regeringen begära förslag till ändrade regler för
finansieringen av arbetsskadeförsäkringen enligt de riktlinjer
som angivits i motionen.

Stockholm den 22 april 1976

NILS HÖRBERG (fp)