13
Motion
1975/76:2418
av herr Hugosson m. fl.
med anledning av propositionen 1975/76:170 om ändring i föräldrabalken,
m. m.
Grundtanken i föräldrabalken är att man skall tillgodose vad som är bäst
för barnet. Lagrådet uttrycker på s. 301 att ”den vägledande synpunkten
vid domstolarnas och myndigheternas bedömning av vårdnadsfrågor alltjämt
skall vara att barnens bästa tillgodoses och att föräldrarnas personliga önskemål
av att ha hand om vårdnaden eller att utöva umgängesrätt inte
får gå ut över barnen”. Detta bör man under inga omständigheter förbise
när man tar ställning i frågan om gemensam vårdnad i de fall föräldrarna
inte är gifta.
Vi delar de remissinstansers uppfattning som anser att en viktig förutsättning
för att förslaget skall genomföras är att reglerna om de sociala
förmånerna och skatterna anpassas till det. 1 annat fall kommer den föreslagna
reformen att kunna utnyttjas endast av föräldrar med god ekonomi.
Se s. 116.
Departementschefen uttalar på s. 148 att man kommer att tillsätta en
särskild arbetsgrupp med representanter för berörda departement med uppgift
att i nära samråd med familjelagssakkunniga och socialpolitiska samordningsutredningen
pröva de frågor rörande bidragsförskott m. m. som anknyter
till reglerna om underhållsbidrag och att därvid även överväga frågan
om ekonomiskt stöd i de situationer som kan uppkomma vid delad bosättning
och gemensam vårdnad.
Det är en from förhoppning att lita till att arbetsgruppen skall kunna
lösa dessa komplicerade frågor omgående. Vi tycker att det vore det bästa
om man avvaktade vad arbetsgruppen kommer fram till och lägger fram
förslag om gemensam vårdnad när utredningen är klar med sitt förslag.
Det är ingen tvekan om att den starkare gynnas genom förslaget.
Sålunda måste skattefrågan lösas. Den som har vårdnaden om barnet
den 1 november haren stor förmån i skattehänseende. Frågan om bostadstillägg,
bidragsförskott m. m. måste lösas. Härtill kommer frågor rörande de
ekonomiska problemen för underåriga barn. Som läget är i dag är förmyndaren
icke redovisningsskyldig till överförmyndaren om egendomen inte
överstiger två basbelopp, dvs. för närvarande 20 000 kr. Har föräldrarna
delad vårdnad och en av föräldrarna är sparsam och sätter in pengar på
barnets bankbok skall ju ”boken följa med barnet” till den andre maken.
Utan tvekan kan ju denne använda pengarna till kanske onyttiga inköp.
Risk förefinns även att spänningen mellan makarna skall bli än större genom
ett dylikt förfarande. Skulle, låt oss säga, barnet ha tillförts egendom av
Mot. 1975/76:2418
14
modems släktingar och mannen i ett upplöst äktenskap har delad vårdnad
med sin f. d. fru, kompliceras ju saken ytterligare. Vem skall redovisa till
överförmyndaren vid delad vårdnad om barnet har större tillgångar? Är
det den av föräldrarna som är vårdnadshavare den 15 februari, och hur
skall det gå till? Överförmyndarverksamheten bygger ju på att den omyndiges
rätt skall tillvaratas på bästa sätt. Det synes vara en samstämmig
uppfattning hos överförmyndarna att delat förmyndarskap är av ondo. En
av föräldrarna måste stå som förmyndare. 1 annat fall är det risk att kontrollen
inte blir effektiv. Komplikationer kan lätt uppstå. Såvitt vi kan se av propositionen
har man inte alls beaktat detta problem.
Som framgår av vad vi ovan anfört är det således en mängd problem
som uppstår då man inför gemensam vårdnad och föräldrarna inte är gifta
eller inte sammanbor. Enligt vår uppfattning bör dessa frågor få en tillfredsställande
lösning innan denna del av lagstiftningen träder i kraft. Det
torde vara uteslutet att den arbetsgrupp som departementschefen kommer
att tillsätta är klar med detta omfattande arbete till den 1 januari 1977,
då den nya lagstiftningen enligt förslaget skall träda i kraft. Därför bör riksdagen
nu uttala att den del av lagförslaget som omfattar gemensam vårdnad
av föräldrar som inte är eller har varit gifta med varandra, oberoende av
om de bor tillsammans eller inte, icke skall träda i kraft förrän arbetsgruppens
resultat kunnat föreläggas riksdagen. Därest detta förslag inte skulle vinna
riksdagens bifall bör riksdagen uttala att den aviserade arbetsgruppen mycket
skyndsamt utarbetar förslag för att lösa de problem som gäller sociala förmåner,
skatteproblem och redovisningsskyldigheten till överförmyndaren.
Med stöd av vad som anförts får vi hemställa
att riksdagen i anslutning till behandlingen av proposition
1975/76:170 måtte besluta att riksdagen beslutar ge regeringen
till känna angelägenheten av att de aktualiserade frågorna
skyndsamt behandlas av den aviserade arbetsgruppen och snarast
föreläggs riksdagen.
Stockholm den 20 april 1976
KURT HUGOSSON (s)
OLLE GÖRANSSON (s)
DORIS HÅVIK (s)
.