Motion
Mot. 1975/76
2396-2403
1975/76: 2396
av herrar Bergman i Göteborg och Nordberg
med anledning av propositionen 1975/76:105 med förslag till arbets
rättsreform m. m.
I den statliga bostadsfinansieringsförordningen har § 5 följande lydelse:
”Bolag eller stiftelse, som arbetar utan enskilt vinstsyfte, får av
länsbostadsnämnden godkännas som allmännyttigt bostadsföretag under
förutsättning att kommunen tillskjuter hela grundkapitalet och utser samtliga
ledamöter i företagets styrelse.” Statsmakternas krav på ett allmännyttigt
bostadsföretag är således bl. a. att kommunen skall utse samtliga ledamöter
i företagets styrelse. En konsekvens av detta krav är att de allmännyttiga
bostadsföretagens styrelser blir politiskt sammansatta. 1 företagen råder således
politisk demokrati, vilket i sin tur är en nödvändig förutsättning för
att företagen skall kunna fylla de klart bostadspolitiska syften de genom
politiska beslut i riksdagen och ute i kommunerna tilldelats.
Frågan om den politiska demokratins vara eller icke vara i de allmännyttiga
bostadsföretagens styrelser aktualiserades sedan riksdagen beslutat om ”lagen
om styrelserepresentation för de anställda (SFS 1972:829)”. Rösträtt
för de anställdas representanter i de allmännyttiga bostadsföretagens styrelser
skulle kunna medföra att den politiska demokratin sattes ur spel. Med stöd
av undantagsbestämmelsen i § 14 i nämnda lag beslutade därför "nämnden
för styrelserepresentationsfrågor”, efter ansökan från ett allmännyttigt företag,
att de anställdas representanter i företagets styrelse skulle undantas
från rösträtt. Beslutet blev normerande för de anställdas representation i
allmännyttiga bostadsföretag. Regeringen föreslår i proposition 1975/76:166
en ny ”lag om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska
föreningar”. Den föreslagna lagen är avsedd att efterträda SFS
1972:829. Även enligt den nya lagen kan undantag från densamma medgivas,
bl. a. om ”styrelsens sammansättning är beroende av politiska styrkeförhållanden”.
Vidare sägs i propositionen att om beslut om undantag
har fattats enligt den gamla lagen skall detta beslut alltjämt gälla.
I bilaga 2 till regeringens proposition 1975/76:105, Demokrati på arbetsplatsen,
redovisas bl. a. ett ”särskilt huvudavtal för den offentliga sektorn”.
Avtalets § 1 lyder "i anslutning till arbetsrättsreformen har arbetsgivar- och
arbetstagarparterna på den offentliga sektorn i fråga om sådana ämnen, varom
avtal får anses kränka den politiska demokratin, enats om att sträva efter
fredliga förhandlingar samt att undvika stridsåtgärder”. Enligt avtalets § 2
är avtalet ”bindande för envar part i avtalet i förhållande till sådan part
i avtalet som är hans förhandlingsmotpart”. Avtalets övriga paragrafer innehåller
bestämmelserom hur parterna i samråd skall verka för att den vidgade
1 Riksdagen 1975/76. 3 sami. Nr 2396-2403
Mot. 1975/76:2396
2
demokratin på arbetsplatserna inte skall ”kränka den politiska demokratin”.
Nu nämnda huvudavtal slår vakt om den politiska demokratin hos bl. a.
de kommunala myndigheterna. De kommunalägda allmännyttiga bostadsföretagen
berörs emellertid inte av avtalet, eftersom dessa företag inte ingår
i kategorin kommunala myndigheter.
De allmännyttiga bostadsföretagen kommer i stället att beröras av förslagen
i bilaga 1 till proposition 1975/76:105, Lag om medbestämmande
i arbetslivet. I detta lagförslag har § 2 följande lydelse: ”Arbetsgivares verksamhet
som är av religiös, vetenskaplig, konstnärlig eller annan ideell natur
eller som har kooperativt, fackligt, politiskt eller annat opinionsbildande
ändamål undantages från lagens tillämpningsområde såvitt avser verksamhetens
mål och inriktning.”
I specialmotiveringen till denna paragraf sägs bl. a. att ”syftet med denna
omfattning av paragrafen är till en början att fastslå vilka slag av verksamheter
som berörs av undantagsregeln. Uppräkningen är dock inte uttömmande.
Även andra jämförbara verksamheter kan komma i fråga. Paragrafen
skall vidare förstås så att det enbart är frågor som omedelbart hänger
samman med verksamhetens särart som blir undantagna.”
Specialmotiveringen kan möjligen tolkas så att de allmännyttiga bostadsföretagen
skall kunna vara undantagna från lagens tillämpningsområde såvitt
avser deras verksamhets mål och inriktning. Däremot kan lagparagrafen
som sådan inte klart tolkas i denna riktning. Risk föreligger därför att lag
om medbestämmande i arbetslivet kan leda till att verksamhetens mål och
inriktning hos allmännyttiga företag ifrågasätts, tros att besluten om såväl
mål som inriktning fattas av politiskt sammansatta instanser i kommunerna.
För att förebygga en sådan konsekvens bör riksdagen i anslutning till sin
behandling av förslag till lag om medbestämmande i arbetslivet göra ett
särskilt uttalande. Uttalandet bör slå fast att riksdagen utgår ifrån att de
arbetsmarknadsparter som sluter avtal för de allmännyttiga bostadsföretagen
sluter ett huvudavtal med innehåll och syfte som motsvarar det särskilda
huvudavtal som slutits för den offentliga sektorn.
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
att riksdagen i anslutning till sin behandling av regeringens proposition
1975/76:105, Lag om medbestämmande i arbetslivet,
gör i motionen begärt uttalande om de allmännyttiga bostadsföretagen.
Stockholm den 8 april 1976
PER BERGMAN (s)
i Göteborg
IVAR NORDBERG (s)