Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1975/76:2378

av herr Molin
med anledning av propositionen 1975/76:160 om nya grundlagsbestämmelser
angående allmänna handlingars offentlighet

Det är glädjande att regeringen så entydigt slår fast att offentlighetsprincipen
skall bevaras. Med den nya lagtekniska regleringen bör det stå ännu
klarare, att det alltid är sekretessen - aldrig öppenheten - som skall motiveras.
Offentlighetsprincipen är central för hela vitaliteten i vår demokrati och
för kontrollen av de makthavande.

Det är då också bra att regeringen vill utreda offentlighetsprincipens tilllämpning
på privaträttsliga organ, som t. ex. Kommunförbundet. Kommunnala
förvaltningar och organ lyder under offentlighetsprincipen. Den bör
också gälla när kommuner samarbetar.

Offentlighetsprincipen som ett omistligt redskap för att ge medborgarna
insyn i myndigheternas agerande får inte urholkas genom valet av teknik
för lagring av information. Den får heller inte genom datatekniken förvandlas
till att mera bli en myndigheternas insyn i medborgarnas agerande. Det
är därför värdefullt att det nu blir en klarare reglering av offentligheten
för ADB-lagrad information från dessa utgångspunkter.

I sekretesslagstiftningen kvarstår betydande brister, som får verkningar
inte minst i fråga om skyddet av den enskildes integritet i datasamhället.
Samma uppgifter kan få olika sekretesskydd beroende på i vilket register
de återfinns. Sekretesslagstiftningen gäller i princip bara förhållandet mellan
myndigheter och allmänhet. Skyddet mot utlämnande av känsliga personuppgifter
mellan myndigheter är oklart och ofta otillräckligt. I direktiven
till den nya datautredningen säger regeringen att utredningen, i varje fall
”tills vidare”, inte bör syssla med sekretesslagstiftningen. ”Det kan emellertid
senare visa sig lämpligt att åt kommittén uppdra att göra en fördjupad
undersökning i visst hänseende, t. ex. angående sekretessen mellan myndigheter.”

Det måste vara en huvuduppgift för datautredningen att överväga frågan
om samköming mellan olika personregister på data. Den måste i det sammanhanget
med nödvändighet pröva också utformningen av sekretesslagstiftningen
i detta avseende. Riksdagen bör därför uttala att datautredningen
bör få i uppdrag att överväga också sekretesslagstiftningen i vad avser främst
sekretessen mellan myndigheter.

I 15 $ i förslaget till nytt 2 kap. i tryckfrihetsförordningen föreslås beslut
som riksdagen, regeringen eller statsråd fattar om att avslå begäran att få
ta del av handling inte skall få prövas inför domstol. En rad tunga remissinstanser
anser tvärtom att beslut av enskilt statsråd att vägra lämna

Mot. 1975/76:2378

ut handling skall kunna bli föremål för rättslig prövning. Av denna mening
är regeringsrätten, Svea hovrätt, socialstyrelsen, samtliga juridiska fakulteter,
JO, Svenska sparbanksföreningen, Tidningarnas telegrambyrå och Pressens
samarbetsnämnd.

JO konstaterar bl. a. att det ur offentlighetsprincipens synvinkel inte är
tillfredsställande att som f. n. är fallet ett statsråd som till expeditionschefen
delegerat att besluta i fråga om allmän handlings utlämnande kan, om delade
meningar uppkommer mellan dem i fråga om viss handling eller vissa slag
av handlingar är offentliga eller ej, överta beslutanderätten i ärendet och
avslå framställningen om handlingens utlämnande utan möjlighet till rättslig
överprövning för sökanden. Det utrymme för politiska bedömningar som
denna ordning ger är enligt JO inte förenligt med den grundlagsreglerade
offentlighetsprincipen.

Jag delar bedömningen att också beslut av enskilt statsråd om att vägra
utlämnande skall kunna bli föremål för rättslig prövning.

1 7 § i regeringens förslag regleras när handling skall anses upprättad.
Här uppkommer i praktiken tolknings- och bedömningsfrågor. Riksdagen
bör uttrycka som sin mening att också handlingar som utgör underlag för
beslut i kommunala nämnder och i de statliga verkens styrelser bör betraktas
som hos myndighet upprättade handlingar och därmed kunna bli offentliga.
Därigenom skulle allmänheten, främst via massmedierna, få en chans till
insyn och debatten stimuleras innan besluten fattras.

Jag hemställer

1. att riksdagen uttalar att den nya parlamentariska datautredningen
bör få i uppdrag att överväga också sekretesslagstiftningen
i vad avser främst sekretessen mellan myndigheter,

2. att 15 S i förslaget till nytt 2 kap. i tryckfrihetsförordningen
ges följande ändrade lydelse i förhållande till regeringens förslag:
"Om myndighet prövad av domstol. Vad som har

sagts nu skall dock ej gälla beslut av riksdagen eller regeringen.”,

3. att riksdagen uttalar som sin mening att också handlingar som
utgör underlag för beslut i kommunala nämnder och i de statliga
verkens styrelser bör beaktas som upprättade handlingar
och därmed kunna bli offentliga.

Stockholm den 5 april 1976

BJÖRN MOLIN (fp)