Motion

Mot. 1975/76

2333-2337

1975/76: 2333
av herr Bohman tn. fl.

med anledning av propositionen 1975/76:131 om statligt stöd till
dagspressen

Massmediepolitikens roll

Massmedia spelar en allt viktigare roll i vårt samhälle. Genom dem har
en allt större del av medborgarnas krav på allsidig information om händelser
inom landet i omvärlden samt på delaktighet i kulturlivet och förströelse
kunnat tillgodoses.

Få företeelser torde under de senaste decennierna ha utvecklats så snabbt
som massmedia, och det finns i dag ingenting som tyder på att den snabba
utvecklingen skulle vara på väg att avstanna. Tvärtom kommer ny teknologi
att möjliggöra en större ökning av det samlade informationsflödet via massmedia
än den vi upplevt under de gångna decennierna.

Genom framför allt televisionens explosionsartade utbredning i vårt land
har massmedia kommit att få en sådan betydelse att krav nu allt oftare
reses på en mer medveten massmediepolitik från statsmakternas sida. En
sådan har också aktualiserats genom dels de ekonomiska svårigheter som
drabbat tidningspressen, främst de s. k. andratidningarna, dels de nya förutsättningar
för opinionsbildning som kommer att föreligga i framtiden till
följd av utvecklingen av ny massmedieteknologi.

Det är viktigt att slå fast att utvecklingen på massmedieområdet ytterst
bör utgå från de enskilda medborgarnas önskningar och behov. Det vore
fel om mediepolitiken gavs som mål att bevara relationerna mellan vissa
i dag existerande media. På samma sätt som den teknologiska utvecklingen
måste inriktas på att tillgodose de enskilda människornas krav och behov,
måste medborgarnas egna preferenser och önskemål ställas i centrum vid
utformningen av massmediepolitiken.

Inte sällan möter man i den massmediepolitiska debatten föreställningen
att media skall användas i ”upplysande” och ”uppfostrande” syfte och att
ett viktigt mål för statens mediepolitik måste vara att styra medborgarnas
medieval, så att förment ”felaktiga” val antingen försvåras eller helt omöjliggörs.
Syftet sägs inte sällan vara att förhindra en ”kommersialisering”
av massmedia eller att slå vakt om angelägen ”samhällsinformation”. En
sådan inställning måste emellertid betraktas som uttryck för en förmyndarmentalitet,
som underskattar vikten av medborgerlig valfrihet och människors
förmåga att själva ta och bära ansvar.

Massmedias informativa uppgifter är utomordentligt viktiga. Genom olika
slags media, som tillgodoser högt ställda krav på mångsidighet, har med

1 Riksdagen 1975/76. 3 sami. Nr 2333-2337

Mot. 1975/76:2333

2

borgarna möjlighet att få den information och de kunskaper om händelser
och företeelser som är en nödvändig förutsättning för att de skall kunna
delta i den demokratiska beslutsprocessen. Massmedias bidrag till den fria
opinionsbildningen utgör ett väsentligt element i vår demokrati.

Massmedias samband med den allmänna kulturpolitiken är intimt och
oupplösligt. Det är närmast självklart att de mål som gäller för de allmänna
kultursträvandena i samhället i tillämpliga delar också måste gälla för massmedia.
Dessa utgör ju i själva verket ett av de allra effektivaste sätten
för att till medborgarna förmedla kulturvärden och göra dem delaktiga däri.

I den mediepolitiska debatten framställs ofta medborgarnas krav gentemot
massmedia på underhållning och förströelse som något mindre ”fint”
och som något som i möjligaste mån bör stå tillbaka för ett mera ”seriöst”
medieutbud.

En renodlad sådan inställning är enligt vår mening felaktig. Varje människa
har behov av underhållning och förströelse. Det kan inte rimligen
vara statens uppgift att bekämpa sådana önskemål. Ett viktigt led i massmedias
verksamhet måste vara att tillgodose dessa behov.

Den statliga massmediepolitiken måste sträva efter att garantera en sådan
mångsidighet i utbudet att individernas krav på valfrihet kan tillgodoses.
Det är de enskilda medborgarnas fria val som skall bestämma massmedias
struktur och innehåll. Massmediepolitiken skall inriktas på att göra detta
val så fritt som möjligt.

Statligt presstöd

Det råder enighet om att behov föreligger av ekonomiskt stöd från staten
till pressen. Man kan i och för sig beklaga att utvecklingen på tidningsmarknaden
lett därhän. Tidningsutgivning bör i huvudsak betraktas som
ett företagande, utövat inom ramen för ett fritt näringsliv.

Den omständigheten att en vital och mångsidig tidningspress är nära
nog en förutsättning för ett modernt, levande folkstyre präglar emellertid
pressens verksamhet och behov av ekonomiskt stöd från det allmänna. Syftet
måste vara att bevara tidningsföretagens mångfald. Den bevakning och kontroll
av samhällets offentligrättsliga organ och inte minst av regeringsmaktens
utövning och statsmakternas handlande som en fri och oberoende tidningspress
har att utöva inom ett livskraftigt folkstyre leder emellertid till
att mycket stor varsamhet måste iakttas vid utformningen av statligt tidningsstöd.
Pressens självständighet och oberoende måste garanteras.

Det är vanskligt att ange hur stor roll pressen spelar för den politiska
opinionsbildningen. Att den i många fall har direkt partipolitiskt inflytande
innebär emellertid inte att man kan betrakta svensk tidningspress som ett
led i eller uttryck för politiska partiers verksamhet. Om så hade varit fallet,
skulle samhällets stöd till pressen lätt ha kunnat utformas som bidrag till
varje riksdagsparti i förhållande till storleken på den press som företräder

Mot. 1975/76:2333

3

dess åsikter för fördelning utan utomståendes inblandning. Ett sådant system
vore praktiskt lätt att tillämpa. Men svensk tidningspress rymmer i sig mycket
mera och har väsentligt mer vidsträckta uppgifter än att vara mer eller
mindre ”i ledband” hos ett politiskt parti, även om enskilda tidningar likväl
kan sympatisera med och gärna vill väcka opinion för ett visst partis politik.

Man kan emellertid inte komma ifrån att en betydande del av dagstidningarna
i större eller mindre grad framstår som bärare av en viss politisk
grundsyn. Den aktuella samhällsdebatten äger i icke ringa grad rum i denna
press och mellan de olika pressalstren. Medborgarna själva väljer dock inte
tidning främst efter sin politiska uppfattning. Även om man skulle kunna
se pressen som partipolitisk företrädare - vilket som ovan hävdats endast
kan ske till viss del - motsvarar dess partipolitiska struktur ingalunda den
partipolitiska fördelningen i riksdagen. Detta läsarnas egna val kan det inte
vara en uppgift för statsmakterna att ge sig på och försöka förändra.

Reglerna för presstödet bör därför också från denna synpunkt utformas
med yttersta försiktighet. Stödet kan uppfattas som orättvist, om det ges
så, att det till övervägande del gynnar den press som kan sägas företräda
visst eller vissa partiers åsikter. Inte heller ur denna aspekt går nu gällande
regler för produktionsbidrag fria från kritik.

Presstödets utformning

Vid de ställningstaganden som har gjorts från moderat håll i samband
med presstödsfrågans behandling av riksdagen år 1971 och därefter har betonats
att stödet måste uppfylla tre grundläggande krav.

För det första måste stödet i möjligaste utsträckning vara av generell

natur. Det skall vara stöd till dagspressen i dess helhet, inte till enskilda

tidningar.

För det andra får inte stödet utformas så, att det kan uppfattas som partipolitiskt
diskriminerande.

För det tredje måste stödet utformas så, att det inte snedvrider konkurrensen
mellan olika tidningar och tidningsföretag.

Mot denna bakgrund är det naturligt att vi framför allt ansett att stödet
bör utgå genom olika typer av generella stödåtgärder, vilka uppfyller de
tre krav som uppgetts ovan. Sådana stödformer är t. ex. generella papperssubventioner,
transportstöd (inkl. postverkets tidningstaxa), avskaffande av
reklamskatten samt en utökning av den betalda samhällsinformationen på
annonsplats.

Den utformning som presstödet till sin huvuddel haft sedan 1971 har
inte uppfyllt dessa krav. I stället har statsmakterna valt ett huvudsakligen
selektivt stödsystem, som visserligen tillfälligt visat sig vara ägnat att bromsa
takten av tidningsnedläggande men som på längre sikt öppnar allvarliga
perspektiv när det gäller pressens självständighet gentemot statsmakten i
ett alltmer centraliserat samhälle. Den utbyggnad av det selektiva stödet

Mot 1975/76:2333

4

som nu föreslås i propositionen 1975/76:131 är ägnad att ytterligare understryka
de farhågor som vi från moderat sida tidigare har framfört i detta
hänseende. I stället för att vidta åtgärder för att få till stånd en övergång
från nuvarande selektiva stödsystem väljer regeringen nu att ytterligare bygga
ut och förstärka det selektiva presstödet.

1 propositionen föreslås att produktionsstödet till dagspressen i fortsättningen
skall utgå efter det s. k. hushållstäckningsbegreppet i stället för enligt
nuvarande andratidningsbegrepp. I sig utgör detta en begränsad förändring
som inte förändrar det selektiva produktionsbidragssystemets principer. Med
beaktande av vår generellt kritiska inställning till de selektiva produktionsbidragen
finner vi därför ingen anledning att tillstyrka den förändring i
detta hänseende som departementschefen förordar. Täckningsprincipen fyller
inte i något avseende bättre de tre grundkrav för stödsystemet som
vi uppställt ovan än vad andratidningsprincipen gör.

Tryckfrihetsrättsliga aspekter

Från första början har vi från moderat sida framhållit att presstödssystemet
måste utformas så, att det inte kommer i konflikt med de tryckfrihetsrättsliga
principer som utgör ett så väsentligt inslag i vårt folkstyre. Vid upprepade
tillfällen har vi därför krävt att hela frågan om presstödets utformning och
omfattning skall underställas en kvalificerad tryckfrihetsrättslig prövning
av en för ändamålet speciellt tillsatt utredning.

Från regeringens sida har dessa förslag konsekvent avvisats. Det har hävdats
att stödet inte har kunnat få några sådana negativa konsekvenser att
det kan väntas strida mot förbudet i 1 kap. 2 § TF mot åtgärder som innebär
hinder för tryckning, utgivning eller spridning av tryckta skrifter.

Enligt vår mening har presstödet nu fått en sådan omfattning att det
starkt kan ifrågasättas om det inte har fått så betydande negativa konsekvenser
för skrifter, som inte får något stöd, att man allvarligt måste ifrågasätta
om inte den av oss tidigare påpekade konflikten med TF nu börjar
bli akut.

Pressutredningen har i sitt betänkande inte ägnat dessa frågor någon större
uppmärksamhet, och i propositionen hävdar departementschefen att "kraven
på tryckfrihetsrättslig granskning bör vara tillgodosedda genom den ingående
behandling dessa frågor fått tidigare samt nu i främst yttranden från Svea
hovrätt och massmedieutredningen”. Med tanke på att någon genomgripande
tryckfrihetsrättslig granskning av presstödets problematik aldrig skett
samt att Svea hovrätt i sitt utförliga remissyttrande över pressutredningens
betänkande anför att en diskussion om presstödets förenlighet med tryckfriheten
är ”i hög grad angelägen” framstår departementschefens uttalande
som anmärkningsvärt lättsinnigt.

Speciellt otillfredsställande ur tryckfrihetsrättslig synvinkel är att det totala
stödet nu ges he mer utpräglat selektiv karaktär än tidigare. Existerande
selektiva stödformer byggs ut, samtidigt som nya, likaledes selektiva stöd

Mot. 1975/76:2333

5

former tillkommer. Det begränsade generella inslaget i presstödssystemet
förändras däremot inte.

Med tanke på detta samt i beaktande av den fortsatta utvecklingen på
detta område är det enligt moderata samlingspartiets uppfattning i hög
grad angeläget att en samlad tryckfrihetsrättslig prövning av presstödets
problematik kommer till stånd. En sådan prövning bör bl. a. undersöka möjligheterna
att i grundlag införa vissa regler i vad gäller presstödets utformning
och omfattning.

Ett annat viktigt syfte med en sådan granskning skulle vara att ge en
ökad stadga åt systemet och reducera utrymmet för godtycke till ett absolut
minimum. Vi har, som Svea hovrätt anför i sitt remissyttrande, ännu inte
nått ett system som fyller rimliga krav från dessa utgångspunkter. I stället
kan hävdas att det föreliggande förslaget innebär en försämring härvidlag.

F. n. regleras presstödets utformning genom en av regeringen utfärdad
förordning. Från en rad utgångspunkter ter sig detta som principiellt betänkligt.
Presstödets utformning bör därför i framtiden i stället regleras i
lag. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till lag om
presstödets utformning.

Skyndsam översyn

En viktig målsättning för den statliga presstödspolitiken under de närmaste
åren måste vara att gradvis komma ifrån det selektiva produktionsbidragssystemet,
utan att i alltför hög grad de andratidningar drabbas som
sedan åtskilliga år tillbaka baserat en stor del av sin verksamhet på detta
stöd.

Slävfallet kan en sådan övergång inte ske utan föregående prövning av
dess effekter i olika hänseenden. Pressutredningens betänkande ger i detta
sammanhang ingen vägledning, eftersom utredningen i allt väsentligt koncentrerat
sig på justeringar av det existerande stödsystemet. Enligt vår mening
är det därför påkallat att ånyo tillsätta en utredning med uttryckliga
direktiv att skyndsamt pröva möjligheterna att gå över från ett selektivt
till ett generellt stöd utan att några negativa effekter uppkommer. I det
sammanhanget måste problemen för storstädernas andratidningar ägnas speciell
uppmärksamhet.

Produktionsbidragens utformning och omfattning

I avvaktan på att denna utredning avslutas och den av oss förordade
tryckfrihetsrättsliga prövningen av pressystemet skett bör övergång till annat
produktionsbidragssystem icke ske. Någon utökning av stödet, på det sätt
som föreslås av departementschefen, bör heller icke äga rum. T. v. bör produktionsbidraget
utgå med oförändrat 7 900 kr./ton tidningspapper och det
fasta bidraget till fädagarstidningar behållas vid 300 000 kr. Någon upp

Mot. 1975/76:2333

6

räkning av det lägsta bidraget till flerdagarstidningarna samt av maximibidraget
till flerdagarstidningar i landsorten bör ej heller ske.

Med hänsyn till den speciella situation som råder för andratidningarna
i de tre storstadsområdena och med beaktande av att de akuta problem
på pressområdet som föreligger i betydande utsträckning rör just dessa tidningar
accepterar vi - som ett provisorium - den höjning av det s. k. taket
för produktionsbidraget för dessa tidningar som föreslås av departementschefen.

Samdistributionsrabatten

För att kompensera pressen för de starka kostnadsökningar som ägt rum
under senaste åren och för att dessutom bereda vägen för en övergång till
ett mer generellt inriktat stödsystem föreslår vi i stället att samdistributionsrabatten
höjs i enlighet med vad bl. a. Tidningsutgi vareföreningen ansett
vara nödvändigt. Enligt vår mening bör en ökning av rabatten från nuvarande
tre till fem öre, för vilket vi beräknar en kostnad av ca 16 milj. kr., ske.
Även om en sådan åtgärd i visst hänseende kan anses ge mera resurser
till de större tidningarna än till de mindre, är det strikt konkurrensneutralt
och syftar till att ge konsumenterna möjlighet att på lika villkor ta del
av olika tidningar. Det utgör därmed ett verksamt instrument när det gäller
att säkerställa en konkurrens mellan tidningarna som grundar sig på läsarnas
preferenser i stället för på andra förekommande faktorer.

Övriga stödformer

Vi tillstyrker likaledes inrättandet av utvecklingsbidrag och etableringsstöd.
Erfarenheterna av tillämpandet av dessa stödformer bör löpande utvärderas
av presstödsnämnden. Enligt vår mening är emellertid de av departementschefen
beräknade beloppen för dessa stödformer alltför stora. En
totalram för budgetåret 1976/77 på 7 milj. kr. i stället för föreslagna 10
milj. kr. är enligt vår mening till fyllest.

I propositionen föreslår departementschefen att statligt stöd skall kunna
utgå till frivillig annonssamverkan mellan dagtidningar i fall när minst en
av dessa tidningar uppbär produktionsbidrag. I motsats till pressutredningen
vill departementschefen dock att det t. v. endast skall röra sig om en försöksverksamhet,
vars resultat löpande skall utvärderas av presstödsnämnden.

Som närmare utvecklats av ledamoten Winberg i reservation i pressutredningen
kan starka principiella och tryckfrihetsrättsliga betänkligheter anföras
mot ett system av den typ som pressutredningen föreslog och som
departementschefen i allt väsentligt nu tillstyrker. Moderata samlingspartiet
yrkar därför avslag på detta stöd. Kostnadsbesparingen kan enligt vår uppfattning
beräknas till ca 1 milj. kr.

Mot. 1975/76:2333

7

Presstödsnämnden

1 propositionen föreslås att presstödsnämnden utrustas med ett separat
kansli till en kostnad av ca 1 milj. kr. Enligt vår uppfattning har pressstödsnämndens
verksamhet hitintills fungerat tillfredsställande utan ett
sådant separat kansli, och vi ser därför ingen anledning att tillstyrka departementschefens
förslag i detta hänseende. Vi räknar därför med ett anslag
för presstödsnämndens verksamhet på 500 000 kr.

Tidningar på främmande språk

Frågan om huruvida tidningar som uppfyller presstödskungörelsens bestämmelser
men som utges på annat språk än svenska skall kunna erhålla
produktionsbidrag har vid ett flertal tillfällen varit föremål för riksdagens
behandling. Riksdagens majoritet har i samtliga fall ställt sig avvisande,
och i konkreta fall har presstödsnämndens majoritet vägrat sådana bidrag
trots att tidningarna i fråga väl uppfyllt presstödskungörelsens krav.

Enligt vår mening kan inga bärande skäl anföras varför tidningar utgivna
i vårt land på t. ex. finska eller estniska skulle behandlas annorlunda än
svenska tidningar. Problemen är i allt väsentligt desamma, och på övriga
samhällsområden strävar man dessutom efter att undvika särlösningar för
olika invandrargrupper. 1 de fall där dessa har en sådan storlek och en sådan
fast ställning i vårt samhällsliv att de bildar underlag för egna tidningar
är det enligt vår mening självklart att de bör erhålla stöd från staten i den
utsträckning som motsvarande tidningar på svenska språket erhåller ett sådant
stöd. Riksdagen bör därför göra ett uttalande av denna innebörd.

Hemställan

Under åberopande av vad som anförts yrkas
att riksdagen

1. avslår förslaget om täckningsprincipen som beräkningsgrund
för produktionsbidrag,

2. avslår förslaget om uppräkning av produktionsförslaget i vad
avser höjning från 7 900 kr./ton till 11 000 kr./ton av det fasta
bidraget till fådagaretidningar, av det lägsta bidraget till flerdagarstidningar
och av maximibidraget till flerdagarstidningar
i landsorten,

3. beslutar höja samdistributionsrabatten från tre till fem öre per
distribuerat exemplar,

4. avslår förslaget om bidrag till annonssamverkan,

5. uttalar att tidningar på andra språk än svenska skall i fråga
om presstöd behandlas på samma sätt som tidningar som utkommer
på svenska språket.

Mot. 1975/76:2333

8

6. avslår förslaget om särskilt kansli för presstödsnämnden samt
anvisar ett förslagsanslag av 500 000 kr. till presstödsnämnden,

7. hos regeringen begär skyndsam utredning i vad gäller

a. presstödets tryckfrihetsrättsliga aspekter och eventuella
grundlagsreglering,

b. frågan om övergång från ett selektivt till ett generellt bidragssystem
i enlighet med vad som i motionen anförts,

c. avskaffande av reklamskatten,

8. uttalar att reglerna om presstöd skall fastställas i lag och hos
regeringen begär förslag till lag om presstöd.

Stockholm den 25 mars 1976

GÖSTA BOHMAN (m)

STAFFAN BURENSTAM LINDER

ALLAN HERNEL1US (m)

ERIC KRÖNMARK (m)

BRITT MOGARD (m)

TAGE MAGNUSSON (m)
i Borås

(m) NILS CARLSHAMRE (m)

ASTRID KRISTENSSON (m)

CARL-WILH. LOTHIGIUS (m)

G. IVAR VIRGIN (m)

PER PETERSSON (m)
i Gäddvik