9

Motion
1975/76: lill

av herr Knut Johansson i Stockholm m. fl.

med anledning av propositionen 1975/76:122 om omorganisation

av förenade fabriksverken, m. m.

Staten driver afTärsmässig och industriell verksamhet i flera former.

Formen affärsverk används för SJ, televerket, postverket, luftfartsverket,
vattenfallsverket, förenade fabriksverken (FFV) och domänverket. Dessa
sysselsätter 150 000 personer. Viss industriell verksamhet bedrivs också inom
ramen för den normala verksformen, exempelvis inom vägverket, byggnadsstyrelsen
och arbetsmarknadsstyrelsen, men även s. k. uppdragsverksamhet,
t. ex. inom statistiska centralbyrån, statens provningsanstalt samt förvaltningsverkstäder.
Flera verk har under sig bolag, ”dotterbolag” och ”dotterdotterbolag”,
som i vissa fall bedriver industriell verksamhet med samma
inriktning som förekommer inom annan statlig verksamhet.

Dessa verksamheter har till större delen växt fram ur verk som etablerats
före 1920-talet. Alltsedan dess har statlig affärsmässig och industriell drift
inordnats i aktiebolagsformen. Skälet till detta har varit att denna form ansetts
ge företagen större möjligheter att handla affärsmässigt än affärsverksformen
gör. Under senare år har en betydande utveckling ägt rum inom den statliga
företagssektorn som ett led i strävandena att tillgodose behoven av en aktiv
och samlad näringspolitik.

Affärsverksformen har i jämförelse med bolagen betydligt mindre befogenheter
i vad gäller t. ex. kapitalförsörjning, investeringar, organisation
och personalpolitik och således även i vad gäller företagsledningens möjligheter
att på ett ändamålsenligt sätt påverka olika förhållanden i verksamheten
för att tillgodose olika krav som ställs på en industriell och affärsdrivande
verksamhet.

Frågan om överförande av verksamhet, bedriven inom affärsverk eller
försvaret, har utretts vid flera tillfällen. 1953 års utredning om de statliga
företagsformerna föreslog i betänkandena SOU 1956:59 och SOU 1957:26
att statens reproduktionsanstalt resp. statens vattenfallsverk skulle ombildas
till aktiebolag. Förslag har också väckts om att ombilda domänverket till
aktiebolag (SOU 1964:7). Beträffande statens reproduktionsanstalt har förslaget
genomförts. Karlskronavarvet har också överförts till aktiebolagsform
genom beslut av 1960 års riksdag (prop. 1960:184). Erfarenheterna av gjorda
ombildningar är klart positiva.

Bland de skäl som anförts för en övergång till bolagsform för vissa affärsverk
har främst varit att därigenom konkurrenslikställighet skulle nås
med övriga företag inom den aktuella branschen. Förslagen till ombildning
har därför inte fått aktualitet för postverket, televerket, SJ eller luftfartsverket

Mot. 1975/76: 2277

10

utan främst för vattenfallsverket, FFV och domänverket vilka tre verk f. n.
sorterar under industridepartementet.

I föreliggande proposition om förenade fabriksverken (prop. 1975/76:122)
har föredraganden framhållit att FFV utifrån företagsekonomiska bedömningar
med fördel skulle kunna drivas i aktiebolagsform. FFV bör dock
ytterligare en tid verka i affärsverksformen och under denna tid utveckla
sin verksamhet så att största möjliga handlingsfrihet föreligger vid ett eventuellt
beslut att förändra FFV:s företagsform om fem år. Frågan bör därför
prövas på nytt om ca tre år.

Den princip som i propositionen anges för FFV, nämligen att om ca
tre år pröva förutsättningarna för att föra över affärsverket FFV i aktiebolagsform,
anser vi också bör tillämpas på annan statlig affärsverksamhet.
En genomgång bör göras av de statliga industriella eller affärsdrivande konkurrensutsatta
verksamheterna inom samtliga de affärsdrivande verken och
övriga verk, t. ex. vägverket och de s. k. uppdragsmyndigheterna. Detta
bör ske för att klargöra vilken företagsform som är mest ändamålsenlig
för att resurserna skall kunna användas rationellt och verksamheterna skall
kunna utvecklas. Riksrevisionsverket har t. ex. föreslagit en samordning
mellan SJ:s och vägverkets byggnadsverksamhet. Sedan tidigare utredningar
om företagsform presenterats har förutsättningarna i olika avseenden förändrats.
Samordningen mellan olika statliga verksamheter, dels mellan olika
verk och dels mellan verk och bolag, har f. n. påtagliga brister. 1 samband
med att Statsföretag AB bildades (prop. 1969:121) inrättades den s. k. affärsverksdelegationen
med uppgift att samordna verksamheten mellan verken
inbördes och mellan verken och de statliga bolagen. Delegationen har
inte fungerat på avsett sätt. En översyn bör därför göras över hela det
statliga området i syfte att nå en bättre samordning. Detta understryker
ytterligare behovet av en total översyn av formerna för statens affärsdrivande
verksamhet.

Personalens anställningsvillkor bör inte vara utslagsgivande för valet av
företagsform. Det väsentliga är att finna sådana rationella företagsformer
för verksamheten att samordning nås och att konkurrenskraft och sysselsättning
upprätthålls. Vid en eventuell förändring av företagsformen måste
en väsentlig grundprincip beaktas, nämligen att de vid förändringen anställda
inte skall få vidkännas någon försämring av då utgående förmåner. Eventuella
särskilda arrangemang i samband med övergången får bli föremål
för förhandlingar mellan staten som arbetsgivare och personalorganisationerna.

Regeringen bör tillsätta en offentlig utredning med uppdrag att under
ca tre år göra en förutsättningslös översyn av verksamhetsformen för och
samordningen mellan de statliga affärsdrivande verksamheterna för att, i
likhet med vad som föreslagits för FFV i propositionen 1975/76:122, få
underlag för prövning av dessa frågor efter denna tid.

Mot. 1975/76: lill

11

Med hänvisning till vad som anförts hemställer vi

att riksdagen hos regeringen anhåller om tillsättande av en utredning
med uppgift att framlägga förslag om lämplig företagsform
för statlig konkurrensutsatt affärsdrivande verksamhet
samt om bättre samordning mellan dessa verksamheter.

Stockholm den 23 mars 1976

KNUT JOHANSSON (s)
i Stockholm

SIVERT ANDERSSON (s)
i Stockholm

BERNT NILSSON (s)
i Kalmar