4
Motion
197*5/76:2266
av herr Korpås m. fl.
med anledning av propositionen 1975/76:134 med förslag om förmåner
för värnpliktiga m. fl. samt ändringar i värnpliktslagen,
civilförsvarslagen och familjebidragslagen
I propositionen 1975/76:134 föreslås förbättrade värnpliktsförmåner och
därutöver ändringar i värnpliktslagen, civilförsvarslagen och familjebidragslagen.
De förbättringar av värnpliktsförmånerna som föreslås hälsar vi
med tillfredsställelse. Som särskilt viktigt betraktar vi förslaget att värnpliktiga
och vapenfria tjänstepliktiga under repetitionsutbildning samt civilförsvarspliktiga
får en ersättning som motsvarar hel sjukpenning enligt den
allmänna sjukförsäkringen.
Förändringar och förbättringar i övrigt för värnpliktiga under grundutbildning
bygger i princip på det system för ersättningar till värnpliktiga
som hittills gällt. Förslagen innebär sålunda att man bygger vidare på den
rika flora av olika ekonomiska bidrag, förmåner etc. som ingår i det nuvarande
förmånssystemet för värnpliktiga.
Den splittrade bild som förmånssystemet för värnpliktiga redan i dag
uppvisar gör det många gånger svårt att göra en totalbedömning av de ekonomiska
villkor under vilka de värnpliktiga kommer att leva under sin
värnpliktstid.
Förmånssystemets uppdelning i en stor mängd ersättningar och bidrag
förefaller mot denna bakgrund administrativt dyrbar, otidsenlig och onödigt
byråkratisk. Tiden borde vara inne att skapa ett enklare och enhetligare
förmånssystem, inom vars ram både ekonomisk rättvisa och jämlikhet borde
vara fullt möjliga att åstadkomma. Ett förmånssystem byggt på principen
om värnpliktslön under grundutbildning bör enligt vår mening aktualiseras
och bli föremål för en utredning.
Ett förmånssystem byggt på principen om värnpliktslön har såvitt nu
kan bedömas många fördelar, bland vilka kan nämnas ökad social och ekonomisk
trygghet för den värnpliktige och dennes familj samt förenklade
administrativa rutiner.
Det faktum att endast 65-70 % av den manliga befolkningen fullgör
värnplikt gör det än mer befogat att finna sådana former för ersättning
att grundutbildningen inte medför så svåra ekonomiska avbräck för den
enskilde, att ersättningen vid en jämförelse med inkomstmöjligheter under
motsvarande tid i det civila livet uppfattas som en djup orättvisa.
Ett värnpliktslönesystem skulle göra det möjligt att begränsa floran av
specialdestinerade bidrag till de värnpliktiga. En del bidrag torde dock få
behållas. Ett framtida förmånssystem borde i sina huvuddrag kunna se ut
Mot. 1975/76:2266
5
på nedanstående sätt:
1. En värnpliktslön till samtliga värnpliktiga under grundutbildning, lika
för alla oavsett befattning i försvarsorganisationen.
2. Familjebidrag/näringsbidrag.
3. Olycksfallstrygghet.
4. Fria resor mellan förbandsort och hemort.
Från centerhåll har tidigare framförts förslag om utredning av ett värnpliktslönesystem
(mot. 1975:2056). Riksdagen avvisade detta förslag under
hänvisning till att förmånsutredningen (SOU 1972:68) övervägt frågan och
ansett sig böra överge tanken på ”marknadsmässig lön”. Utredningens uttalande
i denna fråga bygger emellertid på tankegången att värnplikten skall
uppfattas som en utbildningstid och sålunda inte jämställas med förvärvsarbete.
I en tid då ett förhållandevis lågt antal manliga medborgare uttas
för fullgörande av värnpliktsskyldighet torde det likväl finnas skäl att ånyo
överväga detta synsätt, särskilt som det kan konstateras att många medborgare,
som av olika skäl befriats från värnpliktstjänstgöring, i stället har
möjlighet att erhålla arbetsinkomst i civil verksamhet.
Det kan härutöver finnas skäl att erinra om vad den nämnda utredningen
i övrigt anför beträffande s. k. värnpliktslön:
Därmed behöver inte frågan om marknadsmässig lön vara avfärdad. En
ersättning enligt denna princip kan likväl av andra skäl bli aktuell. Ett förmånssystem
byggt på denna grundtanke inrymmer generellt goda möjligheter
till ekonomisk trygghet. Vidare innebär det att samma administrativa
förfarande (rutiner m. m.) kan tillämpas som gäller för statstjänstemän i
allmänhet. I vilken mån systemet ur administrativ synpunkt blir enkelt
och praktiskt är beroende av dess detaljutformning.
Vi vill i detta sammanhang även erinra om direktiven för den ovan citerade
utredningen. Det heter bl. a. i dessa direktiv att ”ett grundläggande krav
på förmånssystemet är att det skall vara enkelt och praktiskt men samtidigt
uppfattas som rättvist av den som fullgör tjänstgöringen och även i övrigt
ha positiv effekt på denna”. Vi vill helt ansluta oss till denna tanke. Det
skall vara rättvist också vid en jämförelse med sådana tjänstgöringsskyldiga
som av olika skäl inte fullgör värnplikt. Det skall därutöver vara enkelt
och lättöverskådligt. Vårt förslag om beskattad värnpliktslön torde i allt
väsentligt uppfylla dessa grundläggande krav.
Enligt vår mening torde det i ett första steg vara alltför ambitiöst och
kostnadskrävande att jämställa vad vi här kallar värnpliktslön med utredningens
tankegång om marknadsmässig lön. I ett första steg torde vårt förslag
till värnpliktslön mera få anpassas till det minimilöneresonemang som i
andra sammanhang framförts från centerpartiet och som enligt vår mening
lägger en kostnadsmässig, realistisk grund för en slutlig bedömning av värnpliktslönens
storlek.
Det torde inte med fog kunna göras gällande att ett förmånssystem för
de värnpliktiga, vilket bygger på principen om en beskattad värnpliktslön,
Mot. 1975/76:2266
6
skulle vara dyrare från samhällsekonomisk synpunkt än ett administrativt
dyrbart och komplicerat bidragssystem, som undan för undan byggs på och
byggs ut. Skall värnpliktslönen verkligen ge ekonomisk trygghet och social
rättvisa och jämlikhet, är det sannolikt ofrånkomligt att systemet på kort
sikt kommer att belasta försvarsbudgeten mera än vad nuvarande förmånssystem
gör. Den av oss förordade utredningen bör därför, förutom att den
noggrant måste pröva reformförslaget från samhällsekonomisk synpunkt,
också komma med förslag om vilka delar av ett sådant nytt förmånssystem
som eventuellt kan överföras på andra huvudmän.
Försvarsbesluten från 1972 förutsätter en successivt minskad personalstat
inom försvarsmakten. Mot denna bakgrund bör den av oss här förordade
utredningen bl. a. noggrant pröva vilka möjligheter till personalminskningar
inom försvarsmaktens administration som ett förenklat förmånssystem enligt
här föreslagen modell erbjuder.
Med hänvisning till det anförda hemställer vi
att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:134 beslutar
anhålla om att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag
att framlägga förslag, innebärande ett nytt förmånssystem för
värnpliktiga under grundutbildningen, grundat på principen om
beskattad värnpliktslön i enlighet med vad i motionen anförts.
Stockholm den 19 mars 1976
STURE KORPÅS (c)
ERIK GLIMNÉER (c)
GUNNAR BJÖRK (c)
ANDERS GERNANDT (c)
ANNA-L1SA NILSSON (c)
i Kristianstad
BERTIL JOHANSSON (c)
i Växjö
BRITTA HAMMARBACKEN (c)
ARNE FRANSSON (c)
i Gävle
EGON ANDREASSON (c)
i Östra Ljungby
ULLA EKELUND (c)
BENGT KINDBOM (c)