Motion

Mot. 1975/76

2240-2245

1975/76: 2240

av herr Ahlmark m. fl.

med anledning av propositionen 1975/76:133 om utbyggnad av föräldraförsäkringen
m. m.

Kortare arbetsdag för småbarnsföräldrar är en mycket angelägen och brådskande
familjepolitisk reform. Förslag om en sådan saknas emellertid i propositionen.
1 denna motion föreslås att riksdagen begär förslag till höstriksdagen
om rätt till förkortad arbetsdag för småbarnsföräldrar med ersättning
för inkomstbortfallet, som gör det möjligt för föräldrarna att utnyttja
denna rätt.

Vi stödjer de förslag om utbyggnad av föräldraförsäkringen som läggs
fram i proposition nr 133 och redovisar i denna motion några förslag om
ytterligare förbättringar. Dessa tillägg är betydelsefulla för familjerna men
likväl inte mera kostnadskrävande än att de för budgetåret 1976/77 kan
rymmas inom de medel som beräknats i budgetpropositionen.

Dagen för ett adoptivbarns ankomst till familjen och inte, som nu, barnets
födelse måste vara den tidpunkt från vilken föräldrapenningen skall börja
räknas. Adoptivbarn måste jämställas med andra barn inom föräldraförsäkringen.

Fadern bör få rätt till ledighet med föräldrapenning även i samband med
första barnets födelse. Faderns möjligheter att redan från början få god kontakt
med barnet är sannolikt av avgörande betydelse för arbetsfördelningen
mellan föräldrarna i fortsättningen.

När nyfödda barn inte kan komma hem inom två månader efter födelsen,
begränsas enligt nuvarande bestämmelser föräldrarnas rätt till föräldrapenning.
Denna begränsning är omotiverad och bör tas bort.

Åldersgränsen för rätten till föräldrapenning för värd av sjuka barn bör
höjas från 10 till 12 år. Samma åldersgräns bör gälla för rätten till resekostnadsersättning
när barnen vårdas på sjukhus. Antalet ersättningsberättigade
dagar bör höjas när barnen vistas på sjukhus, så att föräldrarna
kan få möjlighet att hålla regelbunden kontakt med barnen.

Barnen i centrum

Barnen måste ha en central plats i familjepolitiken. En satsning på barnen
kommer att ge resultat, både mänskligt och samhällsekonomiskt. Det är
under de viktiga småbarnsåren som en samhällsinsats har den största betydelsen.

En satsning på barnen innebär ofta att man satsar på deras föräldrar.
Familjepolitiken skall stödja och komplettera familjen och hjälpa individerna

1 Riksdagen 1975/76. 3 sami. Nr 2240-2245

Mot. 1975/76:2240

2

att utvecklas efter sina förutsättningar. Utbyggnaden av samhällets barnomsorg
är mycket angelägen som ett komplement till dagens lilla familj.
Familjepolitiska reformer spelar en stor roll för att skapa ökad jämlikhet
mellan dem som har och dem som inte har barn. De skall också syfta
till att öka valmöjligheterna för familjerna. Detta krav på ökad valfrihet
betyder inte bara rätt att välja mellan olika alternativ utan också möjlighet
att på skilda sätt kombinera olika alternativ. Det finns ingen lösning som
är bra för alla. Familjepolitiken har också stor betydelse i arbetet för jämställdhet
mellan kvinnor och män.

Folkpartiet har tidigare lagt fram krav på en rad familjepolitiska reformer.
I en partimotion tidigare i år (motion 1975/76:472) krävs bl. a. utbyggd
barnomsorg, rätt till kortare arbetstid för småbarnsföräldrar, utbyggd föräldraförsäkring
och vårdnadsbidrag till alla barn under en viss ålder. Vårdnadsbidraget
bör ingå i föräldraförsäkringen, vara obeskattat och utgå till
alla med ett enhetligt belopp per barn. En nivå 3 600 kr. per år och barn
under tre år kan vara riktpunkt för en reform. Bidraget bör kunna användas
till att betala antingen daghemsavgift, barntillsyn i annan form eller vara
ett bidrag till den egna vårdinsatsen.

Andra viktiga reformer är allmän föräldrautbildning, lag mot könsdiskriminering,
värdesäkring av de allmänna barnbidragen och höjd sjukpenning
för hemarbetande.

Kortare arbetsdag för småbarnsföräldrar

Familjestödsutredningens undersökningar visar att över hälften av alla
barn som vistas i daghem eller familjedaghem är där mer än nio timmar
per dag och att de minsta barnen har de längsta vistelsetiderna.

Det är allvarligt att så många barn just under sin känsligaste och mest
formbara period i livet får för litet föräldrakontakt och att den kontakt de
får blir för mager, eftersom både föräldrar och barn ofta är för trötta och
föräldrarna inte orkar ge sina barn en tillräcklig, känslomässig grund att
bygga vidare på. Många unga förvärvsarbetande föräldrar har så gott som
ingen fritid. Förvärvsarbete, resor, hemarbete, kanske samhällsarbete och
fortsatta studier gör det svårt att få tidsschemat att gå ihop. Men ingen
skall behöva välja mellan barn och yrkesarbete därför att arbetslivets krav
är så höga att de inte går att förena med ett aktivt föräldraskap. Därför
är förkortad arbetsdag för småbarnsföräldrar en angelägen familjepolitisk
reform.

Rätten till kortare arbetstid bör förenas med ett ekonomiskt stöd som
gör det möjligt för föräldrarna att utnyttja den. Då kan både kvinnor och
män förkorta sin arbetsdag utan att förlora nämnvärt ekonomiskt på det.
Vi anser att föräldrar till barn under tre år, som förkortar sin arbetsdag
till sex timmar, bör få ersättning för inkomstbortfallet. Denna ersättning
skall kunna utgå till båda föräldrarna, dock ej samtidigt. Det innebär alltså

Mot. 1975/76:2240

3

att vi - liksom farniljestödsutredningen - anser att en delföräldrapenning
bör finnas inom föräldraförsäkringen. Utredningens förslag bör i sina huvuddrag
utgöra underlag för en reform.

Kortare arbetsdag för småbarnsföräldrar är ett etappmål på vägen mot
sex timmars arbetsdag för alla. Långtidsutredningens prognoser tyder dock
på att det kommer att dröja länge innan vi har resurser att genomföra denna
stora reform. Därför är det så mycket angelägnare att genomföra rätten
till en förkortad arbetsdag för den grupp som har det största behovet av
den. En förkortad arbetsdag för småbarnsföräldrar är en brådskande reform
därför att utbyggnaden av samhällets barnomsorg medför att allt flera småbarnsföräldrar
får praktiska möjligheter att förvärvsarbeta och att allt fler
barn då kommer att vistas för länge varje dag i daghem eller familjedaghem.
Regeringen har ännu inte velat lägga fram förslag till en sådan reform,
som föreslagits av familjestödsutredningen. Vi är medvetna om att olika
praktiska problem kan uppkomma, då arbetstiden förkortas för småbarnsföräldrarna,
men vi menar att dessa problem är möjliga att lösa - i de flesta
fall utan större svårigheter. För att inte reformen skall ytterligare försenas
måste förslag läggas fram för riksdagen i höst.

Vi har tidigare (motion 1975/76:472) framhållit att föräldrapenningen bör
förlängas, på sikt till 12 månader och i ett första steg till åtta månader.
Några förslag om förlängning framläggs emellertid inte i propositionen.

Då vi förutsätter att frågan om fortsatt utbyggnad av föräldraförsäkringen
kommer att behandlas under hösten i samband med förslag om kortare
arbetstid för småbarnsföräldrar och då frågor om föräldrapenning och delföräldrapenning
naturligen hör samman, framlägger vi inte i denna motion
några förslag till beslut nu om förlängd ersättningstid. Vi vill emellertid
understryka att vi betraktar en förlängning av föräldrapenningen som en
betydelsefull reform.

Föräldrapenning vid adoption

Föräldrapenning för vård av adoptivbarn kan utgå under sju månader
från det barnet kom i adoptivföräldrarnas vård. Ersättningen kan dock bara
utgå till dess barnet är nio månader. Är barnet äldre än nio månader men
under tio års ålder vid mottagandet, finns en särskild föräldrapenning under
20 dagar. I propositionen föreslås att denna särskilda föräldrapenning förlängs
till 90 dagar om barnet är under sex år och till 45 dagar om barnet är
mellan sex och tio år. Detta är enligt vår mening inte tillräckligt.

För att stabila kontakter mellan adoptivföräldrar och adoptivbarn skall
kunna etableras måste det finnas reella möjligheter att utnyttja hela ersättningsperioden.
Detta i sin tur innebär att dagen för adoptivbarnets ankomst
till familjen, och inte som nu barnets födelse, måste vara den tidpunkt
från vilken föräldrapenningen skall börja räknas. Frågan om ersättningstidens
längd kan inte bedömas med utgångspunkt enbart i behovet att lösa

Mot. 1975/76:2240

4

praktiska problem i samband med barnets ankomst. Behovet av att skapa
känslomässiga kontakter mellan barn och föräldrar är det mest angelägna
och bör vara avgörande för ersättningstidens längd. Adoptivbarn har nämligen
ofta vuxit upp på institutioner, bytt vuxenkontakter och miljö, och
de behöver därför ofta under lång tid ta igen vad de förlorat i olika känslomässiga
kontakter. Tiden för att ge barnen trygghet i deras nya miljö
måste vara tämligen lång. Generellt torde behövas längre tid ju äldre barnen
är vid ankomsten. Flera remissinstanser anser också att tiden bör vara densamma
för adoptivbarn som för andra. Vi föreslår alltså att bestämmelserna
ändras så, att föräldrapenning till foster- eller adoptivföräldrar utgår med
samma maximitid som till andra föräldrar, dock räknat från dagen för barnets
ankomst till familjen. Vid bifall till detta förslag erfordras inte den särskilda
föräldrapenningen till adoptivföräldrar. På vederbörande utskott torde få
ankomma att utarbeta erforderlig lagtext.

Faderns rätt till föräldrapenning i samband med barns födelse

Enligt nuvarande och föreslagna bestämmelser har förälder rätt till föräldrapenning
för tillfällig vård av barn, bl. a. i samband med annat barns
födelse. Det betyder i praktiken att fadern har rätt att med ersättning från
föräldraförsäkringen avstå från förvärvsarbete medan modern ligger på BB
och möjligen några dagar i samband med moderns och det nya barnets
hemkomst. När första barnet föds i en familj, finns emellertid inte denna
möjlighet. Enligt vår mening är det av stor betydelse för faderns möjlighet
att få en nära kontakt med sitt barn att han redan från början har tid att
delta i skötseln av barnet. Han bör redan under BB-vistelsen ha möjlighet
att vara med och sköta barnet. I samband med moderns och barnets hemkomst
från BB är det också ett viktigt stöd för modern om även fadern
kan vara hemma i början. Faderns möjligheter att redan från början få god
kontakt med barnet är dessutom sannolikt av avgörande betydelse för hur
familjen ordnar det för sig i framtiden. Det är med andra ord ägnat att
motverka att en arbetsfördelning som bygger på förlegade könsrollsmönster
bibehålls i de unga familjerna. Det vore i och för sig önskvärt att föräldraförsäkringen
gav fadern en rejäl möjlighet att avstå från förvärvsarbete
i samband med varje barnafödelse i familjen utan att ta i anspråk den kvot
som finns för ledighet för tillfällig vård av barn. Detta skulle emellertid
bli förhållandevis kostnadskrävande och måste vägas mot andra angelägna
reformer inom familjepolitiken vid den fortsatta utbyggnaden av familjestödet.
Som ett första steg bör dock enligt vår mening bestämmelserna ändras
så, att den rätt till ledighet som föreslås för tillfällig vård av barn får utnyttjas
även i samband med första barnets födelse. Fadern skulle alltså ha rätt
att ta ledigt vid första barnets födelse inom ramen för de 12 dagar som
skall gälla för familjer med ett barn. På vederbörande utskott torde få ankomma
att utarbeta erforderlig lagtext.

Mot. 1975/76:2240

5

Nyfödda barn på sjukhus m. m.

Föräldrapenning kan utgå längst till tvåhundrasjuttionde dagen efter den
då barnet lotts. Om föräldrarna på grund av sjukdom hos barnet eller föräldrarna
under mer än två månader varit förhindrade att ha barnet i sin
vård minskar deras rätt till föräldrapenning. Enligt vår mening bör begränsningen
i rätten att skjuta upp uttaget av föräldrapenningen då barnet eller
föräldrarna vistas på sjukhus helt tas bort. Någon motivering för denna
gräns har knappast givits, då frågan tidigare har behandlats i riksdagen.
Regeln innebär att de familjer som tvingas ha sitt nyfödda barn på sjukhus
mer än två månader inte kan utnyttja hela föräldrapenningen, när barnet
kommer hem. Samma förlust gör förälder som drabbas av epidemisk sjukdom
under den tid som annars är ersättningsberättigad. Det säger sig självt
att behovet av samvaro mellan föräldrar och barn inte minskar därför att
barnet måste tillbringa de första månaderna av sitt liv på sjukhus. Denna
begränsningsregel måste för de berörda familjerna framstå som meningslös
och orättvis. Någon risk för missbruk föreligger inte.

Lagtekniskt innebär vårt förslag att sista stycket utgår ur 4 kap. 2 5 lagen
om ändring i lagen om allmän försäkring. Riksdagen bör besluta om sådan
lydelse av lagen.

Föräldrapenning vid barns sjukdom

Vi hälsar med tillfredsställelse propositionens förslag om att förlänga det
antal dagar som föräldrarna har rätt till ersättning från den allmänna försäkringen,
när de avstår från förvärvsarbete på grund av barns eller ordinarie
vårdares sjukdom. Vi har senast förra året föreslagit sådana förbättringar.
Erfarenheterna hittills av denna stödform har också visat att maximitiderna
bara utnyttjas av dem som verkligen har behov därav. Förlängningen av
maximitiderna bör därför göra det möjligt att utan onödig prövning av enskilda
fall förbättra stödet för de familjer som är särskilt drabbade av sjukdom
hos barnen. Enligt vår mening bör riksdagen samtidigt höja åldersgränsen
för rätt till ersättning. Enligt nuvarande och föreslagna bestämmelser föreligger
rätt till denna form av ersättning bara om barnet ej har fyllt tio
år. Det är uppenbart att inte alla tioåringar vid sjukdom kan klara sig helt
utan föräldrarnas stöd när de blir sjuka. Det gäller kanske särskilt för klena
barn och sådana barn som lider av någon kronisk sjukdom. I dessa fall
innebär en akut infektion e. d. krav på särskilt omsorgsfull vård. Erfarenheterna
hittills av denna stödform tyder på att åldersgränsen kan höjas utan
att fler än de som verkligen behöver stödet utnyttjar det. Vi föreslår att
åldersgränsen för rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn höjs
till tolv år. På vederbörande utskott torde få ankomma att utarbeta erforderlig
lagtext.

När barn vistas länge på sjukhus räcker sannolikt inte ens de föreslagna

Mot. 1975/76:2240

6

maximitiderna till. Vid långvarig sjukhusvistelse är det mycket angeläget
att barnen kan hålla kontakt med sina föräldrar. Det föreslagna reseersättningssystemet
bygger ju också på denna uppfattning. Vi har tidigare föreslagit
att riksdagen begär förslag om att en särskild rätt till ersättning från försäkringen
utöver de föreslagna maximitiderna skall införas då föräldrar
avstår från förvärvsarbete för att besöka sina barn på sjukhus. Vi upprepar
förslaget i denna motion.

Resekostnadsersättning vid besök hos barn på sjukhus

I propositionen föreslås också att ersättning skall kunna utgå för en resa
i veckan för besök hos barn på sjukhus. Också detta förslag hälsar vi med
tillfredsställelse. Även här föreslås emellertid åldersgränsen tio år. I likhet
med vad Fredrika-Bremer-Förbundet anfört under remissbehandlingen anser
vi att åldersgränsen bör bestämmas till tolv år. Denna uppfattning bör
ges regeringen till känna.

Föräldrars kontakt med förskoleverksamheten

Rätten till föräldrapenning för tillfällig vård av barn skall enligt propositionen
också omfatta föräldrarnas kontakt med förskolan. Föräldrapenning
skall kunna utgå under en hel eller två halva dagar om året för kontakt
med förskoleverksamheten i samhällets barnomsorg. Familjestödsutredningen
avser att först senare återkomma till de särskilda frågor som är
förknippade med barnets introduktion i förskola och annan barnomsorg.

Det är enligt vår mening mycket viktigt att barnets inskolningsperiod
på daghemmet inte av ekonomiska skäl blir för kort. Inskolningen av ett
barn i daghem eller familjedaghem är av stor betydelse för barnets anpassning
och trivsel och kan bli inledningen till ett gott samarbete mellan föräldrar
och personal. Vi förutsätter därför att det fortsatta utredningsarbetet på den
na punkt bedrives skyndsamt.

Rätt till föräldraledighet

I propositionen framläggs också förslag till lag om rätt till föräldraledighet.
Det är även enligt vår mening angeläget att vi fåren lagstiftning som klarare
och mera fullständigt slår fast föräldrarnas rätt till ledighet från anställningen
under den tid de med ersättning från föräldraförsäkringen stannar hemma
från arbetet för att vårda sina barn.

Rätten till ledighet bör också utvidgas utöver den tid som ersätts av
föräldraförsäkringen, t. ex. rätt till kortare arbetstid till dess barnet är tio
år. Rätten att förkorta arbetstiden bör gälla för en större grupp föräldrar,
trots att rätten att få inkomstbortfallet täckt måste begränsas av kostnadsskäl.
En liknande möjlighet har redan de statligt anställda. Riksdagen begärde

Mot. 1975/76:2240

7

i höstas att en sådan utvidgad rätt skulle inforas. 1 propositionen aviseras
en utredning om dessa frågor. Det är angeläget att utredningen sker snabbt.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställer vi

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära

a. förslag till riksdagen i höst om rätt till förkortning av arbetsdagen
för småbarnsföräldrar och införande av delföräldrapenning,

b. förslag till utökad rätt till föräldrapenning för de dagar barn
vårdas på sjukhus, i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar anta sådan lydelse av lagen om ändring
i lagen om allmän försäkring

a. att adoptivföräldrar erhåller rätt till föräldrapenning under
samma tid som vid barns födelse, räknat från dagen för barnets
ankomst till familjen,

b. att sista stycket 4 kap. 2 § utgår,

c. att fadern erhåller rätt till föräldrapenning enligt 4 kap 9 §
även vid första barnets födelse,

d. att åldersgränsen i 4 kap. 8 $ höjs från tio år till tolv år,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om höjning av åldersgränsen för rätt
till resekostnadsersättning vid besök hos barn på sjukhus.

Stockholm den 15 mars 1976

PER AHLMARK (fp)

ROLF WIRTÉN (fp)

OLA ULLSTEN (fp)

ERIC ENLUND (fp)

INGEGÄRD FR/ENKEL (fp)

KARL ERIK ERIKSSON (fp)
i Arvika

ANDERS JONSSON (fp)
i Mora

INGEMAR MUNDEBO (fp)

CECILIA NETTELBRANDT (fp)

JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp)

KERSTIN ANÉR (fp)

SVEN GUSTAFSON (fp)
i Göteborg