4
Motion
1975/76: 2231
av fröken Mattson m. fl.
med anledning av propositionen 1975/76:133 om utbyggnad av föräldraförsäkringen
m. m.
Föräldraförsäkring
Socialdemokratiska kvinnoförbundets familjepolitiska program har sedan
det presenterades 1972 spelat en central roll i den politiska debatten. Programmet
innebär en grundlig analys av vilka genomgripande förändringar
i arbetslivet och samhället som behövs för att undanröja klasskillnader.
Utgångspunkten för programmet formulerades i punkter:
Alla familjemedlemmar skall kunna utvecklas efter sina intressen och
önskemål i solidaritet med andra människor.
Varje vuxen skall vara ekonomiskt oberoende av anhöriga.
Samhället skall stå neutralt i förhållande till människornas val av samlevnadsform.
Barnen skall garanteras jämlika uppväxtvillkor.
Män och kvinnor i morgondagens familj skall kunna bli jämställda, lika
ansvariga för sina egna och sina barns liv.
Kvinnoförbundet har i de politiska åtgärderna prioriterat den fulla utbyggnaden
av barnomsorgen och föräldraförsäkringen.
Detta är också en av grundtankarna bakom föräldraförsäkringen. Föräldraförsäkringen
ger möjligheter för både mor och far att gemensamt ansvara
för barnens vård och fostran. Föräldrarna får själva avgöra vem av
dem som skall stanna hemma hos barnet och uppbära föräldrapenning. De
kan också dela upp de sju månaderna mellan sig. En ytterligare förlängning
till åtta månader har länge diskuterats och är ett angeläget krav. Det finns
emellertid en risk för att en så lång ledighet som åtta månader får, om
den utnyttjas enbart av kvinnorna, negativa följder för jämställdheten mellan
män och kvinnor både i hemmen och på arbetsmarknaden. Under den tid
rätten till föräldrapenning för båda föräldrarna funnits har en mycket liten
andel av männen utnyttjat rätten och vanligen under mycket korta perioder.
De positiva följder för pappa-barn-kontakten som man hoppades på har
i stort sett uteblivit. Vi anser därför att tiden för ersättning bör förlängas
till åtta månader men att fadern - i de fall det finns en fader i familjen
- då måste ta ut minst 30 dagar. Mödrar som inte bor ihop med barnets
far bör självfallet få rätt till åtta månaders ledighet.
Fördelningarna med vårt förslag är att man skapar förutsättningar för
en tidig och nära kontakt pappa-barn. Fördelen med ett krav på fäderna
Mot. 1975/76:2231
5
att ta ut minst 30 dagar, jämfört med enbart övertalning i samma riktning,
är att ingen behöver vara ovanlig och pionjär. Det kommer snart att bli
självklart att fäderna är med och tar hand om det minsta barnet. Arbetsgivarna
har inte samma möjligheter att utöva utpressning mot en far, som
vill vara hemma med sitt spädbarn, om arbetsgivaren vet att fadern måste
vara hemma om familjen alls skall få föräldrapenning.
Frågan om föräldraledighet och föräldrapenning har nu behandlats av
två statliga utredningar.
Familjepolitiska kommittén föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 1972:34)
att den tidigare moderskapsförsäkringen skulle omvandlas till en föräldraförsäkring
och att tiden för rätt till ledighet med ersättning skulle utökas
till 8 månader. Att kommittén föreslog just 8 månader motiverades i första
hand med att många kvinnor bl. a. på grund av arbetets art är tvungna
att ta ut föräldrapenningen redan två månader före nedkomsten och att
ersättningen i dessa fall upphör redan då barnet är 4 månader. Det är sällan
att barn tas in i daghem före 6 månaders ålder, och spädbarnsplatserna
är få. Kommittén ansåg därför att ledighetstiden borde utökas till 8 månader
och att föräldrarna inbördes skulle få avgöra vem som skulle stanna hemma
och vårda barnet. En utökning till sju månader har sedermera skett.
Även familjestödsutredningen (SOU 1975:62) har kommit fram till samma
resultat som familjepolitiska kommittén när det gäller tidsgränsen. Utredningen
föreslåratt försäkringen skall omfatta 8 månader men att samtidigt
en regel införs som innebär att ingen av föräldrarna får utnyttja mer än
sju månader av ledighetstiden. Ensamstående föräldrar bör få rätt till 8
månaders föräldrapenning, och likaså bör undantag gälla i familjer där den
ena föräldern på grund av långvarig sjukdom eller av andra liknande skäl
är direkt förhindrad att vårda barnet. Familjepolitiska kommitténs förslag
innebar således en frihet för föräldrarna att välja vem som skulle ta ut
ledighet med föräldrapenning. Att familjestödsutredningen kommit fram
till en viss kvotering bygger i huvudsak på att inte kvinnorna ensamma
skall ”belastas” på arbetsmarknaden när det gäller föräldraledighet och att
alltför få män har utnyttjat den möjlighet att stanna hemma hos barnet
som den nuvarande försäkringen ger. Alla tunga remissinstanser har stött
förslaget om en åttonde månad.
Enligt vår uppfattning kan det inte anses behövligt att utreda denna fråga
ytterligare. Vi föreslår således att rätten till föräldraledighet med föräldrapenning
skall omfatta 8 månader, att ingen av föräldrarna får utnyttja mer
än 7 månader annat än när särskilda skäl föreligger eller när föräldern är
ensamstående.
Kostnader
En förlängning av heltidsledigheten till 8 månader har av familjestödsutredningen
beräknats dra en merkostnad av 150 milj. kr. per år. Beräk
Mot. 1975/76:2231
6
ningarna avser försäkringens kostnader före skatt. För budgetåret 1976/77
skulle kostnaderna för ett genomförande av den åttonde månaden således
belöpa sig till 75 milj. kr. Den sammanlagda kostnaden för vårt förslag
skulle således belöpa sig på högst 75 milj. kr. för budgetåret 1976/77. Dessa
kostnader skall till 85 % täckas av socialförsäkringsavgifter, medan återstoden,
eller 11,25 milj. kr., skall täckas av staten. Denna summa torde
rymmas inom förslagsanslagets ram.
När det gäller omsorgen vid barns sjukdom vill vi understryka vikten
av att den kommunala barnvårdarverksamheten byggs ut och får en sådan
omfattning att förvärvsarbetande och studerande föräldrar kan fl hjälp med
tillsynen vid barnens sjukdom. Vi föreslår därför att regeringen upptar förhandlingar
med Kommunförbundet i syfte att fl till stånd en snabb utbyggnad
av barnvårdarutbildningen och barnvårdarverksamheten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställer vi
1. att riksdagen måtte besluta
a. att rätten till ledighet med föräldrapenning vid barns födelse
utökas till 8 månader,
b. att tiden fördelas så att ingen av föräldrarna får utnyttja mer
än 7 månader av ledigheten,
2. att riksdagen måtte hemställa hos regeringen att förhandlingar
upptas med Kommunförbundet i syfte att uppnå en snabb utbyggnad
av kommunernas barnvårdarverksamhet.
Stockholm den 11 mars 1976
LISA MATTSON (s)
LILLY BERGANDER (s)
LILLY HANSSON (s)
BIRGIT HJALMARSSON (s)
KERSTIN ANDERSSON (s)
i Kumla
HAGAR NORMARK (s)
GÖRDIS HÖRNLUND (s)
MAJA OHLIN (s)
WIVI-ANNE RADESJÖ (s)
ULLA JOHANSSON (s)
i Hovmantorp
MAJ BRITT THEORIN (s)
GUNBJÖRG THUNVALL (s)
KERSTIN JORDAN (s)
TYRA JOHANSSON (s)
i Uddevalla
ANITA GRADIN (s)
TURID STRÖM (s)
CATARINA RÖNNUNG (s)
BARBRO ENGMAN (s)