13

Motion

1975/76:2228

av herr Karlsson i Malung m. fl.

med anledning av propositionen 1975/76:39 om skolans inre arbete
m. m.

Ungdomsorganisationerna får ökade möjligheter att medverka i skolan
och i det utvidgade fritidshemmet enligt de förslag som läggs fram i propositionen
om skolans inre arbete. 1 samma proposition föreslås också att
eleverna skall få ett ökat inflytande över sin egen arbetssituation. Dessa
förslag är värdefulla och väsentliga ungdoms- och fritidspolitiska reformer
som måste kompletteras med ytterligare åtgärder för att bli fullt genomförbara
i det praktiska arbetet i skolorna och i kommunerna.

Elevernas medverkan

I SIA-propositionen föreslås att elevernas möjligheter att påverka undervisningens
innehåll och inriktning skall lagfästas. I de obligatoriska klassråden
skall eleverna tillsammans med lärare kunna bestämma om undervisningens
innehåll och inriktning. I andra sammanhang, t. ex. i arbetsenhetskonferenser,
skall elever och personal delta med lika antal representanter.
Den kraftiga markeringen av att eleverna skall ha rätt till inflytande
i dessa sammanhang är betydelsefull.

Många av de frågor som tas upp av elever vid klassrådsmöten eller vid
de olika konferenserna kommer inte att kunna avgöras i dessa sammanhang.
Detta kan bero antingen på olikheter i synsättet på frågorna från olika parters
sida eller på att mötet/konferensen saknar befogenheter att besluta i frågan.
För personalgruppernas del kan ett sådant ärende föras vidare till företagsnämnden
inom skolförvaltningen eller för hela kommunen. Eleverna däremot
saknar möjligheter att föra sina frågor vidare till andra instanser.

Frågan om inrättande av särskilda elevnämnder i kommunerna bör därför
övervägas i det fortsatta beredningsarbetet rörande formerna för olika gruppers
inflytande över skolan. En elevnämnds uppgift bör i stort sett vara
densamma som företagsnämndens. Den bör fungera som kontaktorgan mellan
skolstyrelsen i kommunen och eleverna. I nämnden anmäls ärenden
av större vikt innan de behandlas i skolstyrelsen.

Sådana frågor som skolans budget, organisationsfrågor som berör eleverna,
frågan om läsårets början och slut, förläggningen av studiedagar och lov
m. m. bör alltid behandlas av nämnden. Även andra frågor, t. ex. sådana
som inte kunnat lösas inom andra instanser i skolan, bör kunna aktualiseras
av eleverna och deras företrädare eller av skolstyrelsen vid nämndens sammanträde.
Genom den samverkan som eleverna eller företrädare för or

Mot. 1975/76:2228

14

ganisationer som företräder elevernas intressen får med den politiskt sammansatta
skolstyrelsen i nämnden bör elevintressena på ett helt annat sätt
än f. n. bli beaktade i den lokala skolpolitiken.

Elevernas intresse för och möjligheter att medverka i beslutsprocessen
i skolan är beroende av vilket idémässigt och organisatoriskt stöd de kan
få från sina egna organisationer. Dessa, elevernas egna fackliga organisationer
eller andra organisationer som bevakar elevernas intressen, spelar en betydelsefull
roll. Genom den anslutning som de lokala organisationerna har
till olika ungdomsförbund kommer dessa att på ett avgörande sätt kunna
medverka till att utveckla det lokala elevarbetet. Förbundens viktigaste uppgifter
är att svara för informationen och utbildningen av olika elevfunktionärer
samt att på olika sätt samordna de elev- och skolpolitiska strävandena.
Dessa uppgifter, som genom de föreslagna förändringarna på skolområdet
kommer att öka i omfattning, förutsätter att organisationerna erhåller
nya ekonomiska resurser. Dessa måste tillföras organisationerna
genom ökade statliga bidrag. Frågan om statligt stöd till ungdoms- och
elevorganisationernas arbete bör snabbutredas, så att förslag i ärendet kan
föreläggas nästa års riksdag.

Ungdomsorganisationernas medverkan

Genom SIA-propositionens förslag får ungdomsorganisationerna förbättrade
arbetsmöjligheter och ett utökat ansvar i arbetet för att skapa en god
samhällsmiljö för barn och ungdom. Ungdomsorganisationerna är positivt
inställda till att medverka i detta arbete. Tyvärr behandlas inte i propositionen
frågan om utökade resurser till föreningslivet för att göra det möjligt för
ungdomsorganisationerna att motsvara de nya krav och förväntningar som
ställs på dem.

De utökade resurser som ställs till ungdomsorganisationernas förfogande
enligt propositionen är bidrag till den lokala verksamheten. Sänkningen av
den nedre åldersgränsen till sju år för det statliga lokala aktivitetsstödet
är en välkommen reform. Detta bidrag är ett värdefullt tillskott till de lokala
föreningarna och kommer att underlätta deras verksamhet. Däremot föreslås
inte utökade bidrag till de centrala och regionala organisationsleden.

Arbetet inom ungdomsorganisationerna bygger på ledarnas och medlemmarnas
intresse för olika idéer och värderingar samt för att skapa meningsfulla
fritidsaktiviteter för barn och ungdom. I detta arbete utsätts de för
hård konkurrens från olika håll, bl. a. från de kommersiella intressenternas
sida. Denna konkurrens har olika föreningar försökt möta på olika sätt,
t. ex. genom ledarutbildning och genom en egen produktion av aktivitetsmaterial.

Utbildningen är dyrbar men nödvändig för att utveckla organisationsverksamheten.
Att utveckla och producera material är också kostsamt även
om det huvudsakligen bygger på erfarenheter och arbetsmetoder som ut

Mot. 1975/76:2228

15

vecklats inom organisationens egna led. Denna verksamhet måste stödjas
genom att det statliga stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
förbättras.

Frågan om ett utökat centralt stöd till de ungdomsorganisationer som
medverkar i fritidsverksamheten under skoldagen och i den allmänna fritidsverksamheten
till ledarutbildning och materialproduktion är av den karaktären
och omfattningen att den bör bli föremål för utredning. Det är
lämpligt att statens ungdomsråd för regeringens uppdrag att beakta detta
i sin utredningsverksamhet.

Inför den förestående reformeringen av ungdomens undervisnings- och
fritidssituation behöver ungdoms- och idrottsorganisationerna utökade resurser
för information. Denna, som måste vända sig till såväl medlemmar
som ledare, är av största betydelse för att skapa den motivation och förståelse
som behövs i olika organisationsled för att de lokala organisationerna skall
bli medvetna om reformens syften och utifrån dessa kunna förbereda sina
insatser.

Med hänsyn till omfattningen av organisationernas lokala verksamhet,
i vilken det bl. a. finns närmare 300 000 frivilliga ledare, bör ett rimligt
belopp för informationsarbetet vara ca 10 milj. kr. Av ett belopp i denna
storleksordning bör hälften avsättas för fördelning inom idrottsorganisationerna
av Sveriges riksidrottsförbund och återstoden användas för fördelning
till ungdomsorganisationerna enligt de regler som gäller för bidragen
till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett ökat inflytande för eleverna
över sin arbetsmiljö samt om behovet av ökat stöd till utbildnings-
och informationsinsatser inom särskilt ungdoms- och
elevorganisationer.

Stockholm den 12 mars 1976

OVE KARLSSON (s)
i Malung

ÅKE GUSTAVSSON (s)
i Nässjö

DORIS HÅVIK (s)
CURT BOSTRÖM (s)

GUNNAR OLSSON (s)
i Edane

RUNE CARLSTEIN (s)