10
Motion
1975/76: 2227
av herr Johansson i Skärstad m. fl.
med anledning av propositionen 1975/76:39 om skolans inre arbete
m. m.
SlA-utredningen kom till på grund av forhållandena på skolans område.
Alarmerande rapporter hade inkommit om dålig disciplin, mobbning, oförmåga
att ta emot den meddelade undervisningen osv. Nu har utredningen
lagt fram sitt betänkande på vilket propositionen 1975/76:39 är grundad.
Det är fråga om ett mycket omfattande förslag med många värdefulla
punkter. Tonvikten är lagd på en organisatorisk reformering av skolan. Problemen
ligger emellertid väsentligt djupare än i den organisatoriska apparaten.
De hänger samman med hela utvecklingen i samhället. Man kan
därför inte isolerat lösa problemen i skolan eller vänta sig att skolan skall
åstadkomma det som samhället i övrigt misslyckas med.
Utvecklingen visar sig i sådant som att barn allt tidigare slås ut i vårt
samhälle. Utslagningen börjar redan i förskolan. Barnens problem beror i
hög grad på hela familjesituationen. Man försöker visserligen att lasta över
problemen på förskolans personal utan att ge den tillräckligt stöd. I dessa
fall är det nödvändigt med stöd till hela familjerna. Det stödet kan inte
ges generellt, utan ”utsätta” familjer bör få tillfälle att framföra egna krav
på stödets art.
Ett annat problem av allvarlig karaktär är den stora frånvaron bland vissa
elever. Varken polis eller barnavårdsmyndigheter anser sig kunna ingripa,
eftersom ”det inte är något brottsligt". Men det verkar i längden nedbrytande
på de skolkande barnens karaktär.
Det finns enligt vår mening en allmän rot till många av problemen. Den
har att göra med vilken livsåskådning och vilka grundläggande värderingar
som styr oss som individer och nation. I det gamla samhället var tio Guds
bud ledstjärnor förden mänskliga samlevnaden. Den kristna livsåskådningen
var till 1962 grundvalen för den svenska skolan. I dess ställe fastställde
riksdagen vissa grundvärden: ”respekt för sanning och rätt, för människans
egenvärde, för människolivets okränkbarhet och därmed för rätten till personlig
integritet”. Men vilken livsåskådning bygger under dessa värden?
En äkta kristen livsåskådning är säkerligen det starkaste fästet även för
skolans nya grundvärden. Dessa skall bära upp demokratin, den samhällsform
som ger den största friheten men som också ställer de största kraven
och det största ansvaret på individen. Demokratin står och faller med karaktären
hos de individer som bär upp den. Människans karaktär betyder
inte mindre utan mer i rymd- och dataåldern. Kärnan i människans karaktär
är samvetet. På den punkten bör alla ansvarskännande människor förenas
Mot. 1975/76:2227
11
i uppgiften att främja en god utveckling i samhället. Gunnar Myrdal uttryckte
det så i en intervju i samband med att han erhållit nobelpriset i ekonomi:
”Avgörande för framtiden blir om vi handlar moraliskt eller cyniskt.” (SvD
6/12-74).
När det gäller skolans möjligheter att påverka ger SÖ-häftet ”Objektivitet
och påverkan i skolan” följande beskrivning: ”Skolans möjligheter till påverkan
på elevernas sätt att tänka och handla ligger däri, att den kan ge
samlade kunskaper och perspektiv och samtidigt rikta in människor mot
de uppgifter som väntar dem i vår tid och visa på de attityder och värderingar
som står till buds när man skall lösa dem.”
Ett exempel: Elever i årskurs 8 studerade under sex lektioner vad som
menas med människovärdet och kampen för det i vår tid. På frågan om
deras syn på människorna ändrat sig genom arbetet skrev några: ”Man får
sig en minnesbeta. Man tänker sig att man själv var i andras ställe t. ex.
Man förstår bättre hur andra människor har det. Man försöker bättra sig
själv som människa.”
Några förslag för skolans möjligheter att påverka må få antydas här. Studiedagar
för lärare kunde användas för att behandla den etiska målsättningen
och dess praktiska förverkligande. Produktion av läromedel som diskuterar
och levande gör de etiska normerna, t. ex. case studies, biografier över människor
som osjälviskt gjort stora insatser för nation och medmänniskor det
råder brist på sådant material - borde stimuleras. Åtgärder att ”samla
upp” svårt skolkande ungdomar behöver utformas. Klarare anvisningar för
att skolbibliotekens litteratur, inte minst deras ungdomslitteratur, står i överensstämmelse
med skolans värderingar bör lämnas.
Föräldrarna försöker efter bästa förmåga att fostra sina barn, men deras
strävan försvåras bl. a. av vad som bjuds i massmedierna. Speciellt TV med
sin stora genomslagskraft har här ett tungt ansvar. TV-filmer, där våldet
glorifieras, ger upphov till svåra konflikter. Föräldrarna måste få hjälp med
att förhindra skadeverkningar av sådana program, och här är det skolans
uppgift att bistå föräldrarna. Det räcker inte med att ägna tid åt att reda
ut barnens svårigheter i skolan, ty utan ett samgående skola-föräldrar-hem
kommer problemen att finnas kvar.
När man nu går in för att genomföra reformer på skolans område, bör
man se till att innehållet i lärostoffet ger ungdomarna vägledning även då
det gäller den mänskliga samlevnaden. Dessutom måste man ta upp frågan
om massmediernas nedbrytande effekt på de unga, och denna fråga måste
behandlas även inom skolan.
Mot. 1975/76:2227
12
Med hänvisning till det anförda hemställes
att riksdagen beslutar
1. att lärostoffet vid översynen av grundskolans läroplan ges ett
innehåll som stärker skolans etiska vägledning av ungdomarna,
2. att skolan ges möjligheter att förebygga effekterna av brottslighet
och råhet i massmedia samt att förhindra skadeverkningar
av sådana inslag.
Stockholm den 11 mars 1976
SVEN JOHANSSON (c)
i Skärstad
ARNE PERSSON (c) ARNE MAGNUSSON (c)
i Heden i Nennesholm
IVAN SVANSTRÖM (c) BERTIL JONASSON (c)
ERIC CARLSSON (c)
i Vikmanshyttan
MARIANNE KARLSSON (c)
BERTIL JOHANSSON (c)
i Växjö