4

Motion

1975/76: 2226

av herr Hermansson m. fl.

med anledning av propositionen 1975/76:39 om skolans inre arbete
m. m.

Under de senaste decennierna har en rad skolreformer genomförts. Dessa
har till största delen varit organisatoriska förändringar. Reformen har inte
i någon avgörande grad följts upp av pedagogiska förändringar, utan skolans
roll är fortfarande i första hand att vara kunskapsförmedlande. Man har
genom organisatoriska förändringar sökt att på ett effektivare sätt ge de
kunskaper som i en eller annan mening är gångbara i samhället, dvs. kunskaper
som kan nyttiggöras inom ramen för ett privatkapitalistiskt samhällssystem.
Kunskapsmassan har därigenom dominerats av en borgerlig
samhällssyn.

Skolan fyller således en konserverande funktion, varigenom ett av reformernas
viktigare syften - att åstadkomma en utjämning av utbildningsklyftorna
- får en alldeles speciell innebörd. Utjämningen, som hittills varit
mycket begränsad, sker med bevarande av den grundläggande ojämlikhet
som härrör från kapitalägarnas och de arbetandes förhållande till produktionsmedlen.
Skolan försöker således påtvinga arbetarklassens barn ett synsätt,
där detta djupt orättvisa och odemokratiska förhållande framstår som
rättvist och demokratiskt och kanske till och med naturnödvändigt.

Arbetarklassens barn känner ofta främlingskap inför denna skola. Skolans
män och kvinnor och borgerliga politiker talar om ”elever med anpassningssvårigheter”,
om ”disciplinproblem” osv. när det i själva verket handlar
om en kulturell och social klasskonflikt. Barnen är inga oskrivna blad när
de kommer till skolan, de har redan kunskaper och färdigheter som präglas
av deras bakgrund. När arbetarnas barn kommer till skolan möts de av
en verklighet där deras kunskaper och färdigheter, allt det som ger dem
deras självuppfattning, nedvärderas och skall ersättas med andra kunskaper,
som i stor utsträckning är dem främmande.

Arbetarrörelsen måste använda sin politiska makt för att bekämpa den
borgerliga indoktrineringen i skolan och ersätta den med kunskaper, möjligheter
att utveckla kritisk syn och skapande förmåga, som kan användas
av barnen ur arbetarklassen som ett led i en grundläggande samhällsomvandling.

Den avgörande kritiken mot proposition 1975/76:39 är att det förslag
som den innehåller också i allt väsentligt är en organisatorisk reform och
att man fortfarande, efter nära 30 års reformarbete på skolans område, ännu
inte kommit fram till att på allvar ta itu med undervisningens innehåll.
Därmed hotar också denna reform att urholkas och resultaten att bli helt

Mot. 1975/76:2226

5

andra än de uttalade syftena. Vpk anser det vara helt nödvändigt att ett
arbete med undervisningens innehåll kommer i gång utan dröjsmål.

Det är positivt att det nu talas om att öppna skolan och att skolan vid
sidan av sin kunskapsförmedlande roll också skall ha en social funktion.
Skolans verksamhet måste integreras med övriga samhällsfunktioner och
övergå från att vara ett isolat i samhället till att spela en aktiv roll i t. ex.
ett bostadsområde. Därav foijer att skolans kunskapsförmedlande roll måste
kompletteras med en utåtriktad social och pedagogisk verksamhet.

Redan i grundskolan märks den s. k. sociala snedrekryteringen. Studieinriktningen
påverkar barnens sociala bakgrund. Man kan i detta sammanhang
jämföra 2-åriga yrkeslinjer och 3-årig N-linje. Över 80 av ”akademikerbarnen”
söker sig till de 3- och 4-åriga linjerna på gymnasieskolan;
motsvarande siffra för arbetarbarnen är 27 'V Den sociala snedrekryteringen
kulminerar vid den högre undervisningen, och det kan konstateras att allt
färre av de ungdomar som efter gymnasiet börjar läsa vid högskolor kommer
från arbetarhem.

Många elever upplever skolarbetet som verklighetsfrämmande och därför
meningslöst. Dels måste formerna och innehållet i skolans kunskapsutbud
förändras, så att det stämmer med den verklighet som möter eleverna efter
avslutad skolgång, dels måste skolans passiva kunskapsförmedlande roll
ändras, så att eleverna själva aktivt stimuleras till att söka, forska, efter
kunskap. För att möjliggöra en forskningsinriktad undervisning måste läromedlen
ändra karaktär. Skolans läromedel bör vara av fakta- och uppslagsbokskaraktäroch
inte tillåtas inskränka elevernas och lärarnas möjlighet
till val av undervisningsmaterial. Vpk har redan tidigare i en motion angående
läromedlen föreslagit att elever och lärare skall ges möjlighet att
på ett tidigt stadium komma in och påverka innehållet i produktionen av
läromedel.

En annan orsak till varför skolarbetet för många elever upplevs som meningslöst
är den ensidiga uppdelningen och åtskillnaden av teoretiska resp.
praktiska studier. Det är viktigt att värderingen av praktiska och teoretiska
kunskaper likställs. Skolan måste få en bättre anknytning till arbetslivet
fastslår propositionen och säger att arbetslivsorientering bör kunna bli en
möjlighet för eleverna och att eleverna skall få en inblick i och viss erfarenhet
av arbetslivets problem och villkor. Detta är enligt vpk:s mening en alltför
intetsägande formulering.

Studier och praktiskt arbete skall samspela i all utbildning. Detta samspel
skall göras genomgående i hela utbildningssystemet. Redan på lågstadiet
och mellanstadiet måste inslagen av arbetslivsorientering i undervisningen
stärkas för att sedan successivt utökas till arbetslivserfarenhet i högstadiets
sista årskurs. I nionde årskursen bör den praktiska arbetslivserfarenheten
i omfång motsvara 1 dag i veckan. Företag och institutioner skall ha skyldighet
att ta emot eleverna för arbetslivsorientering i form av t. ex. studiebesök
och deltagande i arbete. För att inte eleverna otillbörligt skall kunna

Mot. 1975/76:2226

6

utnyttjas på arbetsplatserna skall speciella handledare finnas. För att möjliggöra
denna breddning av det praktiska inslaget i undervisningen föreslår
vpk en läroplansrevidering. Revideringen skall ha till syfte att föreslå en
s. k. varvad utbildning inom grundskola och gymnasieskola.

Betygen

Kollektivitet, gemenskap och solidaritet skall genomsyra skolans arbetsformer
och ersätta egoismen och konkurrensmentaliteten i dagens skola.
För att möjliggöra detta måste de graderade betygen avskaffas. Det har
fastslagits i propositionen att de skriftliga betygen måste avskaffas, och vpk
noterar detta med tillfredsställelse. Så länge betygen finns kvar som utslagningsmekanism
kommer nämligen också den sociala snedrekryteringen
till högre utbildning att kvarstå. Vpk har redan tidigare i år motionerat
om ett avskaffande av de graderade betygen och redovisar i denna motion
de negativa effekterna av betygssystemet.

Skolans nya organisation

För att intentionerna i regeringens proposition skall kunna förverkligas
krävs en förändrad lärarroll. Det finns dessutom andra personalgrupper inom
skolan, t. ex. skolmåltids-, städ- och vaktmästarpersonal, ofta deltidsanställda,
som borde knytas till det pedagogiska arbetet. Detta innebär att de
också ingår och deltar i arbetsenheternas verksamhet.

Samarbete mellan personal och elever måste vara grundläggande för hela
skolarbetet. Det innebär bl. a. att all undervisning skall planeras i samråd
med eleverna. För att utveckla ett kontinuerligt samarbete lärare emellan
måste arbetslagsprincipen göras obligatorisk. Inom arbetslaget skall alla lärare
ha samma status och samma ansvar för den pedagogiska verksamheten.
Det innebär att vpk avvisar förslaget om studieledare inom arbetslaget.

Beträffande frågan om klasstorlek är en ökad lärartäthet ofta att föredra
framför en minskning av antalet elever i klassen. En ökning av lärartätheten
möjliggör ett flexiblare utnyttjande av lärarresurserna. Målet bör vara att
skolarbetet organiseras så, att undervisningsgrupperna normalt inte överstiger
16 elever per lärare.

Samverkan hem-skola

I propositionen talas mycket om betydelsen av samarbetet mellan hem
och skola. Men förslaget om två kontakttillfällen per år är helt otillräckligt
för att underbygga detta samarbete. För att få till stånd ett kontinuerligt
samarbete mellan hemmen och skolan måste särskilda resurser till detta
utgå.

Lärarna måste få skyldighet att hålla en fortlöpande kontakt med alla

Mot. 1975/76:2226

7

föräldrar, och i detta kontaktarbete skall hembesöken hos eleverna vara
naturliga inslag. I arbetet med att fördjupa relationerna mellan hem och
skola skall även finnas möjlighet till kurator- och psykologmedverkan.

Huvudlärare och institutionsföreståndare är specialister inom sina ämnesområden
och ansvarar för skolans ämnesinriktade lednings- och planeringsarbete.
Detta ämnesinriktade arbete behövs i en skola som är organisatoriskt
uppbyggd med arbetsenheter. Omfånget av dessa arbetsuppgifter
kommer snarare att öka än att minska i den nya skolan. En fast
organisation med tjänster för huvudlärare och institutionsföreståndare blir
enligt vpk:s förmenande därför nödvändig. För att tidsmässigt befrämja
och säkerställa denna typ av verksamhet inom skolan är en nedsättning
av undervisningsskyldigheten att föredra framför arvodesersättning. Denna
fråga måste bli föremål för fackliga förhandlingar.

Statsbidragssystemet

I propositionen föreslås ett system med en basresurs och en s. k. förstärkningsresurs.
Basresursen beräknas efter nuvarande delningstal. Förstärkningsresursen
föreslås utgå med 0,585 lärarveckotimmar per elev och
utgår efter antalet elever i kommunen. Kommunen disponerar dessa pengar
fritt.

Det är tvivelaktigt huruvida den s. k. förstärkningsresursen kommer att
räcka till för att ändra på den sociala snedrekryteringen och för elever med
utbildningshandikapp. Vpk har i andra sammanhang förordat att kommunerna
skall få full kostnadstäckning för skolverksamheten. Det är inte minst
från rättvisesynpunkt viktigt att anslagen för att genomföra den samlade
skoldagen är så väl tilltagna att ingen kommun av ekonomiska skäl skall
behöva avstå från betydelsefull och elevaktiverande verksamhet inom skoldagen.
Vpk förordar därför att all skolverksamhet statsfinansieras.

Vpk föreslår också att SÖ får i uppdrag att insamla i stället för att utarbeta
exempel på hur förstärkningsresurserna skall kunna användas för att uppnå
målen för skolans verksamhet.

Könsroller

Det föreslås i propositionen åtgärder för att stimulera till en jämnare fördelning
mellan könen vid rekryteringen av skolledare. Eftersom skolan bör
vara ett föredöme vid brytande av den traditionella könsfördelningen, bör
även rekryteringen till annan verksam personal inom skolan ses över i denna
aspekt. Omvänt behöver således t. ex. den totalt kvinnliga dominansen inom
skolmåltids- och städpersonal brytas.

Mot. 1975/76:2226

8

Fortbildning

Flera åtgärder som gäller personalutbildning och fortbildning föreslås i
propositionen. Denna fortbildning är direkt knuten till genomförande av
propositionens förslag. Men eftersom skolan och utbildningsväsendet hela
tiden skall vara föränderligt och flexibelt behövs en mer långsiktig och kontinuerligt
inriktad fortbildning. Därför föreslås utöver propositionens förslag
till fortbildning att alla lärare varje år skall genomgå en kontinuerlig fortbildning.
Det borde vara genomförbart att bedriva denna fortbildning under
icke terminsbunden tid. Vpk förutsätter att denna fråga blir föremål för
fackliga förhandlingar.

Fritidshem

Det är i och för sig positivt att skolan får ett omsorgsansvar för elever
också på icke-skoltid. Det är också positivt att föreningar ges möjlighet
till att bedriva verksamhet inom skolan. Det kan dock befaras att den reguljära
utbyggnaden av fritidshem eftersätts till förmån för det s. k. utvidgade
fritidshemmet, som lokaliseras i skolbyggnaden och där samordnas
med övrig fritidsverksamhet.

Vpk har tidigare förordat att både daghem och fritidshem skall ligga i

barnets egen närmiljö. Det sägs i propositionen: ” för att skapa en

önskad samverkan mellan fritidshem och fritidsverksamhet i föreningarnas
regi får kommunerna utnyttja de statliga medel som utgår för driften av
fritidshem för verksamhet utanför fritidshemmet”. Det verkar som om den
eftersatta utbyggnaden av fritidshem nu skall klaras av genom nyttjande
av skolans lokalresurser. Kortsiktigt ekonomiskt bedömande får inte äventyra
utbyggnaden av den reguljära socialt inriktade fritidshemsutbyggnaden.
Skolans möjligheter att erbjuda aktiviteter av annat slag än vad det lilla
fritidshemmet kan erbjuda skall givetvis utnyttjas. Skolan kan fungera som
ett aktivitetscentrum med sina slöjd-, tecknings- och musiksalar m. m.

Med tillstyrkande av propositionen i övrigt hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av läromedlens
karaktär, så att läromedlen utformas i enlighet med vad som
anförs i motionen,

2. att en läroplansrevidering sker i syfte att uppnå en s. k. varvad
utbildning i grundskola och gymnasieskola, samt att i övrigt
beaktas vad som i motionen anförs beträffande praktisk och
teoretisk undervisning,

3. att riksdagen uttalar att all undervisning skall planeras i samråd
med eleverna,

4. att riksdagen beslutar att arbetslagsprincipen skall vara obligatorisk
och att arbetsenheterna utvidgas till att omfatta samtliga
personalgrupper inom skolan,

Mot. 1975/76:2226

9

5. att riksdagen beslutar att i syfte att befrämja och fördjupa kontakterna
mellan hem och skola klassföreståndaren får skyldighet
att genom hembesök och andra kontakter hålla fortsatt
kontakt och att särskilda resurser för detta anslås,

6. att riksdagen beslutar att huvudlärare och institutionsföreståndare
även fortsättningsvis får en fast organisation,

7. att riksdagen uttalar att all skolverksamhet skall statsfinansieras,

8. att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas för att
inom all verksamhet inom skolan bryta den sneda könsfördelningen,

9. att riksdagen hos regeringen begär en översyn i syfte att få
till stånd en kontinuerlig årlig fortbildning för all lärarpersonal
i enlighet med vad som anförs i motionen, samt

10. att riksdagen uttalar att den fortsatta fritidshemsutbyggnaden
bör ske i form av reguljär utbyggnad i enlighet med vad som
anförs i motionen.

Stockholm den 12 mars 1976
C.-H. HERMANSSON (vpk)

LARS WERNER (vpk)
i Tyresö

EIVOR MARKLUND (vpk)

GUSTAV LORENTZON (vpk)

KARIN NORDLANDER (vpk)

JÖRN SVENSSON (vpk)
i Malmö

NILS BERNDTSON (vpk)
INGA LANTZ (vpk)