Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

3

Motion
1975/76:2219

av fru Hörnlund m. fl.

med anledning av propositionen 1975/76:39 om skolans inre arbete
m. m.

Skolans särskilda resurser för barn som vistas i familjehem

Med stöd av de undersökningar som fosterbarnsutredningen genomförde
och som redovisas i betänkandet Barn och ungdomsvård (SOU 1974:7)
konstaterade utredningen att ett barns situation i skolan ofta är av betydelse
både när det gäller orsakerna till ett omhändertagande för samhällsvård
och vid placering av barnet i en ny miljö. Utredningen ansåg det därför
vara av största betydelse att skolans särskilda stödresurser kommer de barn
och ungdomar till del som vårdas i familjehem/fosterhem.

Placering i enskilda hem av omhändertagna barn skulle enligt utredningen
i första hand ske inom den egna kommunen enligt den s. k. närhetsprincipen
för vård och behandling. Även vid en framtida mera allmän tillämpning
av denna princip kommer det dock att finnas behov av placering av omhändertagna
i annan kommun än hemortskommun. 1 det praktiska barnavårdsarbetet
på kommunal nivå inträffar i dagsläget inte sällan att en
från flertalet synpunkter lämplig fosterhemsplacering inte kan äga rum på
grund av att skolan i den kommun där det tilltänkta fosterhemmet är beläget
(värdkommunen) inte kan ställa upp med erforderliga stödresurser. För fosterbarnsrika
kommuner belastas framförallt specialundervisningsresurserna
(0,3 veckotimmar) hårt, ofta till förfång för kommunens behov för de egna
barnen. Detta förhållande skapar motstånd från värdkommunerna att ta
emot fosterbarn. Enligt fosterbarnsutredningen är värdkommunen oftast en
mindre kommun med små ekonomiska förutsättningar.

Fosterbarnsutredningen uppmärksammade detta och ifrågasatte om 0,3timmarsregeln
för specialundervisning fortfarande skulle gälla. Det var enligt
utredningen rimligt att antalet veckotimmar för sådan undervisning anpassades
efter dagsbehovet i den enskilda kommunen. Utredningen fann
därför angeläget att denna fråga togs upp till övervägande i SIA.

Den nu föreliggande propositionen om skolans inre arbete (prop.
1975/76:39) bör emellertid dels genom sitt förslag till förstärkningsresurs,
i vilken reglerna för den nuvarande resursen för specialundervisning ingår,
dels genom förslaget med en behovsrelaterad resursfördelning inom kommunen
kunna underlätta organisationen av hjälp för ovan relaterade ändamål.

Storleken på den ekonomiska resursen för specialundervisning (0,3) är
emellertid oförändrad.

Mot. 1975/76:2219

4

Värdkommunerna kommer följaktligen även efter ett ev. genomförande
av intentionerna i SIA-propositionen att vara i samma läge som tidigare
beträffande det speciella stöd som efterfrågas i denna motion.

Orsakerna till ett omhändertagande för samhällsvård är i regel komplexa.
Behandlingen måste därför inriktas på stödinsatser av flera olika slag med
utgångspunkt i barnets totala miljö. En form av sådana insatser är t. ex.
den personliga assistans som tillämpas av vissa kommuner. Hemortskommunen
anställer i värdkommunen s. k. elevassistenter som fungerar under
barnets vistelse i skolan, följer barnet till och hämtar det från skolan. Efter
hand som barnets situation stabiliseras i den nya miljön minskar behovet
av denna speciella insats.

I förordning 1975-04-17 har regeringen meddelat skolöverstyrelsen bestämmelser
att gälla 1975/76 angående statsbidrag till personell assistans
för vissa handikappade elever i grundskola m. m.

De handikapp som avses i nämnda förordning avser inte direkt sociala
handikapp, men behovet av att vidga handikappbegreppet torde klart framgå
av de skäl som tidigare nämnts.

Om handikappbegreppet i förordningen utvidgades till att gälla även sociala
handikapp, skulle man även kunna motverka den oformlighet som
det innebär att en hemortskommun tvingas hålla tidavlönad personal i värdkommuner
som mottar fosterbarn från olika kommuner.

Några defmitionssvårigehter av begreppet socialt handikapp synes inte
behöva uppstå. Det faktum att ett omhändertagande för samhällsvård ansetts
vara nödvändigt är i sig ett konstaterande av att socialt handikapp föreligger.
Ej heller föreligger definitionssvårigheter för de barn som av sociala myndigheter
placeras i enskilda eller kommunala familjehem i fullt samförstånd
med föräldrar och barn.

Med hänvisning till det anförda hemställer vi

att riksdagen beslutar att statsbidraget för personalassistans i skola
ökas och vidgas till att omfatta även sociala handikapp.

Stockholm den 11 mars 1976

GÖRDIS HÖRNLUND (s)

GUNBJÖRG THUNVALL (s) GRETHE LUNDBLAD (s)
SVEN-GÖSTA SIGNELL (s)