Mot. 1975/76

2216-2217

Motion
1975/76: 2216

av herrar Henmark och Westberg i Ljusdal

med anledning av propositionen 1975/76:39 om skolans inre arbete

m. m.

Propositionen 1975/76:39 innehåller lovvärda försök att komma till rätta
med problem som hittills visat sig hämmande och störande på skolarbetet.

Friare resursanvändning, större möjligheter att lokalt utforma verksamheten,
större möjligheter till specialåtgärder för skoltrötta elever etc. hälsas med
tillfredsställelse. 1 vissa avseenden bör emellertid de lagda förslagen kompletteras
och i något fall ges en annan innebörd.

På s. 293 i propositionen behandlas glesbygdsskolornas problem. Dessa
s. k. b/B-skolor ger ibland genom minskat elevantal ett underlag för lärares
tjänsteunderlag som icke täcker hela undervisningsskyldigheten. I sådana
fall måste extra förstärkningsresurser till för att skolan skall kunna bibehållas.

Föredragande statsrådet är medveten härom och föreslår en glesbygdsgaranti
i form av särskilt statsbidrag. Statsrådet räknar emellertid med att detta
skall utgå endast under viss övergångstid. Sådana skolor finns alltjämt och
bör också för framtiden finnas kvar, under förutsättning att icke barnantalet
minskar alltför mycket. Bibehållande i det längsta av de små skolenheterna
i glesbygd ger en lugn skolmiljö för barnen, minskar behovet av skolskjutsar
och skapar dessutom möjligheter att behålla samhället eller byn levande.

Med hänsyn härtill bör den föreslagna glesbygdsgarantin icke göras tidsbegränsad
utan redan från början beräknas utgå så länge vederbörande skola
existerar. Hot om indraget stöd bör ej få påskynda nedläggning.

På s. 290 redogör föredraganden för hur skolstyrelsen kan använda tilldelade
resurser. Bl. a. står i sista stycket: "En praktisk konsekvens härav
blir att grupperingen i undervisningen, klasserna, inte behöver följa delningstalen
för basresursen. Klassen kan vara både större och mindre än vad
delningstalen anger." På s. 297 säger föredraganden bl. a.: "Resursfördelningen
bör enligt min mening inte leda till att tillgängliga lärarveckotimmar
oberoende av lärostoff, elevproblem m. m. används för att generellt minska
undervisningsgruppernas storlek.” Vi är väl medvetna om att förstnämnda
uttalande gäller basresurser och senare fallet.förstärkningsresurser, men ändå
förefaller de knappast harmonierande med varandra. Vi anser att det bör
utan inskränkning ligga i kommunens kompetens att suveränt bestämma
hur tillgängliga resurser skall användas.

På s. 327 och följande redogör föredragande statsrådet för hur utvärdering
skall ske. På s. 332 säger statsrådet: "Skolan saknar i dag underlag och
instrument för att kunna göra en sådan bedömning av skolans verksamhet
som jag här förordat. I en skola med ökade möjligheter till lokal anpassning

1 Riksdagen 1070/76. 3 sami. Nr 2216-2217

Mot. 1975/76:2216

2

av undervisningens uppläggning och resursdisposition liksom kravet på en
vidgad syn på skolans roll i samhället, kommer som jag tidigare understrukit
utvärderingen av verksamheten att bli än mer betydelsefull än tidigare.
Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen att ge SÖ i uppdrag att utarbeta
underlag och instrument för en lokal och regional utvärdering.”

Denna utvärdering, som i sig själv är högst angelägen, kommer att kräva
betydande arbetsinsatser. F. n. finns inga normer och inga statsbidrag för
personal vid skolledarexpeditioner inom grundskolan, till skillnad från gymnasieskolan.
Med hänsyn bl. a. till de ökade arbetsuppgifter som uppkommer
genom ovan angiven utvärdering är det angeläget att resurser ställes till
förfogande för det kontorsmässiga arbetet vid skolledarexpeditioner och för
annan kringverksamhet som rör grundskolan.

Slutligen förutsätter propositionen att arvodesbefattningarna för huvudlärare,
tillsynslärare, institutionsföreståndare och bibliotekarier icke längre
skall vara centralt tjänstereglerade. Funktionerna kommunaliseras. Hur de
nuvarande uppgifterna skall lösas får bestämmas lokalt. Går detta förslag
igenom kommer dels ett antal verksamheter som visat sig behövliga och
åtminstone i vissa fall oumbärliga att berövas sin organisationsmässiga fasthet,
dels också ett under många års förhandlingar uppnått förhandlingsresultat
att genom ett riksdagsbeslut spolieras. Både med hänsyn till behoven
att verksamheterna på ett eller annat sätt säkerställes och med hänsyn till
de anställdas rättmätiga intressen bör förändringar inom detta område icke
ske förrän förhandlingar skett med lärarorganisationerna.

Med hänvisning till det anförda hemställes

att riksdagen beslutar

1. att särskilt statsbidrag till glesbygdsskolor (glesbygdsgaranti)
ges med stadigvarande inriktning och icke ges övergångskaraktär,

2. att tilldelade resurser, såväl bas- som förstärknings-, får disponeras
av skolstyrelse utan speciella inskränkningar vad beträffar
storlek av undervisningsgrupper,

3. att statsbidrag utgår till en normerad personaluppsättning vid
skolledarexpeditioner vid grundskolan i likhet med vad nu sker
vid gymnasieskolan,

4. att förändringar i arvodesfrågor som rör personalen sker först
sedan förhandlingsöverenskommelse med vederbörande personalorganisationer
uppnåtts.

Stockholm den 9 mars 1976

MARTIN HENMARK (fp) OLLE WESTBERG (fp)

i Ljusdal