Mot. 1975/76
2162-2166
Motion
1975/76:2162
av herr Bohman m. fl.
med anledning av propositionen 1975/76:92 om utbyggnad av barnomsorgen
1 propositionen 1975/76:92 föreslås en kraftig utbyggnad av samhällets
barnomsorg mot bakgrund av mellan regeringen och Svenska kommunförbundet
träffad överenskommelse.
I förslaget fastslås som uttrycklig målsättning att 100 000 nya daghemsplatser
och 50 000 nya platser i fritidshem skall inrättas under den närmaste
femårsperioden. För att möjliggöra denna snabba utbyggnad föreslås att det
statliga driftbidraget skall höjas från 7 500 till 14 000 kr. per nyinrättad daghemsplats
och från 3 750 till 7 000 kr. per nyinrättad plats i fritidshem.
Samtidigt avskaffas det hittillsvarande anordningsbidraget fr. o. m. 1977.
För befintliga platser höjs driftbidraget successivt, så att det 1979 når samma
belopp som bidragen till nyinrättade platser. För familjedaghemmen föreslås,
utöver nuvarande statsbidrag med 35 96 av kommunens bruttokostnad, ett
grundbelopp på 1 000 kr. per plats 1977 som, genom årlig höjning med
500 kr., når 2 500 kr. 1979. Statsbidragen föreslås bli värdesäkra.
Samhällets totala årskostnad för barnomsorgen beräknas under femårsperioden
stiga från 3 000 milj. till 6 000 milj. kr. Statens andel av kostnaden
stiger från 1 600 milj. 1977 till 3 500 milj. kr. vid femårsperiodens slut.
För finansiering av statens kostnader föreslås en ny arbetsgivaravgift, en
socialavgift beräknad på samma underlag som gäller för socialförsäkringen.
För 1977 föreslås avgiften utgå med 1 96 av detta underlag för att sedan
stiga successivt till 2,2 96 år 1981.
Familjepolitik för valfrihet
Moderata samlingspartiet har i motion 1975/76:1979 lagt fram förslag till
en familjepolitik, som syftar till att åstadkomma en större valfrihet på barntillsynens
område. Detta mål skall uppnås bl. a. genom vidgad rätt till tjänstledighet
för småbarnsföräldrar, införande av vårdnadsersättning till familjer
med barn under tre års ålder och rätt till avdrag vid beskattningen för styrkta
barntillsynskostnader.
Enligt vår uppfattning är en fortsatt daghemsutbyggnad nödvändig. För
många barn är vistelsen på daghem positiv. Gemenskapen med andra barn
och samvaron med välutbildad personal är utvecklande och stimulerande.
Särskilt i vissa tätorter är bristen på daghemspiatser stor.
Men institutionell tillsyn i kollektiva former är givetvis inte den enda
1 Riksdagen 1975/76. 3 sami. Nr 2162-2166
Mot. 1975/76:2162
2
acceptabla modellen på barnomsorgens område. De moderata ledamöterna
i Svenska kommunförbundets styrelse har understrukit detta i sin reservation
till beslutet om överenskommelsen med regeringen angående barnomsorgen.
Deras huvudinvändning var att uppgörelsen innebar en alltför ensidig lösning
av barntillsynsfrågan. De framhöll,att daghemsalternativet inte passar
för alla familjer och att miljön många gånger kan vara olämplig, särskilt
för de minsta barnen. En avvägning måste enligt deras mening göras mellan
olika former av kommunal barntillsyn, varvid institutionella omsorgsformer
ställs mot familjedaghem. Dessutom påpekade de, att hänsyn även måste
tas till behovet av resurser till annat familjepolitiskt stöd än det som erbjuds
i form av tillsynsplatser i offentlig regi.
Vägledande för familjepolitiken i vad gäller barnomsorgen måste enligt
moderat uppfattning vara att - med barnens bästa för ögonen - åstadkomma
reell valfrihet för föräldrarna mellan offentliga institutioner, familjedaghem,
vård i det egna hemmet och andra vårdformer i enskild regi. Mot denna
bakgrund kan vi självfallet inte acceptera en låsning vid ett mål för den
kommunala utbyggnaden med bestämd fördelning på olika tillsynsformer
för en så lång period som fem år. Under den tiden måste enligt vår mening
andra reformer på det familjepolitiska området genomföras, vilka påverkar
efterfrågans omfattning och inriktning vad beträffar kommunalt anordnad
barntillsyn. Först när denna effekt kan överblickas, blir det möjligt att med
någon säkerhet bedöma efterfrågan på daghemsplatser på längre sikt. Det
bör i detta sammanhang observeras, att institutionell tillsyn i kommunal
regi är en långt dyrare form av stöd till barnfamiljerna än exempelvis en
vårdnadsersättning med den konstruktion som moderata samlingspartiet
förordat.
I likhet med de moderata representanterna i Svenska kommunförbundets
styrelse anser vi således, att utbyggnadens takt och omfattning samt fördelningen
mellan olika tillsynsformer måste få avgöras av varje kommun
för sig. Ytterligare ett skäl för att avstå från en till antalet platser preciserad
målsättning för hela landet är att den erbjudna daghemsvården måste vara
av god kvalitet. Tillgången på utbildad personal blir hären besvärlig flaskhals.
Vi återkommer till denna fråga vid behandlingen av den särskilda proposition
om lärarutbildningen som är aviserad.
Vid sin planering av barnomsorgen måste kommunerna enligt vår mening
tillvarata alla möjligheter att undvika onödiga kostnader. Vad som gör daghem
till en så dyr tillsynsform är bl. a. de kapitalkostnader som är förenade
med uppförandet. Tillsyn i familjedaghem eller i det egna hemmet ställer
sig från denna synpunkt fördelaktigare. Det är angeläget, att kommunerna
i sin planering även inventerar möjligheter att för barntillsynsändamål utnyttja
redan befintliga byggnader.
Problemet med de höga kapitalkostnaderna vid uppförandet av särskilda
institutioner framträder med särskild styrka vad beträffar fritidshemmen.
Eftersom barnen är i skolan under stor del av dagen, blir utnyttjandetiden
Mot. 1975/76:2162
3
kort. Det finns därför mycket som talar mot modellen med särskilda fritidshem
och för att fritidsverksamheten förläggs - förutom naturligtvis till
det egna hemmet, farhiljefritidshem och särskilda föreningslokaler - till skolan.
Fritidsverksamheten kommer att behandlas i den kommande propositionen
angående skolans inre arbete.
Vi anser det oklokt, att innan denna proposition föreligger, binda sig
för en snabb utbyggnad av antalet fritidshemsplatser. Vi anser det likaledes
oklokt att nu inordna fritidshemsverksamheten i en särskild lag om barnomsorg
och anförtro ledningen av denna åt barnavårdsnämnden och på
det centrala verksplanet - socialstyrelsen. I detta sammanhang kan erinras
om att moderata samlingspartiet i motion 1975/76:1979 har förordat, att
den allmänna förskolan - till den del som avser deltidsgrupp - skall läggas
under de kommunala skolstyrelserna och på central nivå under skolöverstyrelsen.
Vi föreslår alltså, att den fortsatta behandlingen av proposition
92 i riksdagen samordnas med behandlingen av den aviserade propositionen
om skolans inre arbete.
Statsbidragen
Den i propositionen föreslagna kraftiga höjningen av statsbidragen kommer
givetvis att väsentligt underlätta för kommunerna att bygga ut barnomsorgen
för att möta efterfrågan. Vi ansluter oss i huvudsak till förslaget
om ändrade grunder för statsbidrag till daghemsplatserna i den kommunala
barnomsorgen. Dock avstyrker vi förslaget att kräva 7 i stället för som
nu 5 timmars öppethållande för att en daghemsplats skall ge rätt till statsbidrag.
Vidare anser vi att det senare kan bli akktuellt att konstruera om
statsbidraget så att det blir neutralt i förhållande till tillsynsform. Detta
skulle kunna ske genom ett procentuellt bidrag, lika för daghem och familjedaghem.
Det bör ankomma på kommunalekonomiska utredningen att
utarbeta förslag i sådant syfte. I en annan motion från moderat håll anges
hur ett neutralt statsbidrag skulle kunna utformas.
Beträffande bidragsgrunderna för fritidshemsplatser anser vi att all fritidsverksamhet
för barn från 7-12 år bör stödjas på ett enhetligt sätt. Här
torde ett bidrag per barn vara att föredraga för att möjliggöra största flexibilitet
för kommunerna att anordna verksamheten. Vi förutsätter att hela frågan
om fritidsverksamhet för barn från 7-12 år behandlas i ett sammanhang
i samband med propositionen om skolans inre arbete.
Utbyggnaden på kort sikt
Vi biträder propositionens förslag om utbyggnad av den kommunala barnomsorgen
samt, i vad gäller daghemsdelen, därav föranledd medelsanvisning
i vad gäller budgetåret 1976/77. Överenskommelsen mellan regeringen och
Kommunförbundet var känd av kommunerna under budgetarbetet hösten
Mot. 1975/76:2162
4
1975, och det till 12 000 kr. per plats förhöjda anordningsbidraget gäller
platser som börjat byggas efter den 1 november 1975. Kommunerna får
alltså antagas redan ha planerat och i viss usträckning börjat bygga 1976
års nytillskott av daghem. Medelsförbrukningen på förslagsanslaget blir givetvis
beroende av i vilken utsträckning kommunerna faktiskt bygger nya
daghem under 1976. Med tanke på de särskilt förmånliga statsbidragsvillkor
som gäller just innevarande år - då förhöjt anordningsbidrag utgår för samma
nyinrättade platser som redan 1977 ger rätt till det kraftigt höjda driftbidraget
- anser vi det emellertid inte osannolikt att det i propositionen beräknade
antalet 16 000 nya daghemsplatser kan komma att uppnås under året.
Finansiering
Vi avvisar förslaget om en särskild arbetsgivaravgift för finansiering av
utbyggnaden av samhällets barnomsorg.
I budgetpropositionen anges medelsbehovet 1976/77 till 955 milj. kr. för
bidrag till driften av förskolor och fritidshem och 290 milj. kr. för bidrag
till kommunala familjedaghem. Detta innebär en ökning i jämförelse med
innevarande budgetår med sammanlagt 490 milj. kr. Detta är ett väsentligt
lägre belopp än en enprocentig socialavgift fr. o. m. den 1 januari skulle
inbringa under det aktuella budgetåret. Redan av detta skäl bör en så kraftig
inkomstförstärkning som föreslagits för det uppgivna ändamålet avvisas.
Även av konjunkturpolitiska skäl - som närmare utvecklats i avsnittet
Den ekonomiska politiken i motion 1975/76:1979 finner vi det ytterst olämpligt
att nu besluta om en ny arbetsgivaravgift, som skulle ytterligare förvärra
ett mycket allvarligt kostnadsläge för näringslivet liksom för landsting och
kommuner.
På längre sikt bör man lika litet som i fråga om platsantalet binda sig
för en viss finansiering, förrän det verkliga behovet av barnomsorgsplatser,
inom ett system som medger valfrihet, kan bedömas. Ändringar inom familjebeskattningen
och införandet av en vårdnadsersättning kan dels göra
det möjligt att mer än hittills närma daghemsavgifterna till de faktiska kostnaderna,
dels också leda till att den stora efterfrågan på daghemsplatser
begränsas. Detta kan komma att påverka såväl behovet av statsbidrag som
frågan om finansiering. Denna fråga måste behandlas på vanligt sätt i samband
med budgetbehandlingen.
Riksdagsbehandlingen
Vi förutsätter att behandlingen av proposition 1975/76:92 uppskjuts till
och samordnas med behandlingen av den aviserade propositionen om skolans
inre arbete av tidigare i denna motion anförda skäl. Våra yrkanden
nedan omfattar således inte i något avseende fritidsverksamheten.
Mot. 1975/76:2162
5
Det torde ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderlig författningstext.
Hemställan
Med stöd av det anförda hemställes
att riksdagen vid behandlingen av proposition 1975/76:92 beslutar
1. bifalla förslaget till nya bidragsgrunder för daghem och familjedaghem
med undantag för kravet på öppethållande sju timmar
- och inte fem - för att daghem skall anses föreligga,
2. uttala att något långtidsprogram utöver gängse budgetplanering
för utbyggnad av barnomsorgen, preciserat i antal nytillkomna
platser, inte bör antagas, förrän effekterna på efterfrågan genom
förändringar på skatteområdet, av förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar
och av en vårdnadsersättning kan bedömas,
3. avslå förslaget till finansiering genom införande av en ny avgift
för arbetsgivare och för fysiska personer med inkomster av
annat förvärvsarbete än anställning.
Stockholm den 29 januari 1976
GÖSTA BOHMAN (m)
STAFFAN BURENSTAM LINDER (m) NILS CARLSHAMRE (m)
ALLAN HERNELIUS (m)
ERIC KRONMARK (m)
BRITT MOGÅRD (m)
TAGE MAGNUSSON (m)
i Borås
ASTRID KRISTENSSON (m)
CARL-WILH. LOTHIGIUS (m)
G. IVAR VIRGIN (m)
PER PETERSSON (m)
i Gäddvik
1* Riksdagen 1975/76. 3 sami. Nr 2162-2166