13
Motion
1975/76:186
av herr Norrby i Åkersberga
med anledning av propositionen 1975/76:88 om åtgärder inom skärgårdsområdena
Stark försenad har propositionen om åtgärder inom skärgårdsområdena
förelagts riksdagen. Den är i många hänseenden förtjänstfull men redovisar
inte det samlade handlingsprogram för utvecklingen i skärgårdsområdena
som vore motiverat av den faktiska situationen i dessa och av den långa
beredningstiden. Härigenom blir propositionen symptomatisk för regeringspartiets
behandling av skärgårdsfrågorna: för sent, för litet och för splittrat.
I och för sig representerar de flesta förslagen i propositionen mycket väsentliga
förbättringar, som omedelbart bör genomföras. Detta första försök
att samla ett stort antal frågor, som rör skärgårdarna, för gemensam behandling
är också lyckat, även om utbildnings- och kulturfrågor, fritidsbåtstrafiken,
skatte- och taxeringsfrågor m. m. inte tagits med.
Den skärgårdsutredning som länsstyrelsen i Stockholms län lade fram
i februari 1974 och som förutsatte en rad beslut från statsmakternas sida
berörs inte i propositionen men har uppenbart legat till grund för många
av förslagen. Den utredningen har genom förseningen av regeringens proposition
i viss utsträckning förlorat i aktualitet, vilket i Stockholms läns
skärgård kan förorsaka ytterligare dröjsmål med de nödvändiga åtgärderna.
Skärgårdsbornas kritik mot utredningar som inte ger resultat saknar inte
fog.
Självklart hälsar jag med tillfredsställelse att konkreta förslag till åtgärder
i skärgårdsområdena nu läggs fram. Det ger riksdagen möjlighet att komplettera
beslutet, t. ex. efter de riktlinjer som angavs redan i motionen
1968:AK. 373, där f. ö. begreppet ”en levande skärgård” lanserades och en
utredning av det slag som senare genomfördes i Stockholms län föreslogs.
Den långa motionstiden, 46 dagar, ger också möjlighet till de genomarbetade
motioner som sakfrågan motiverar. Eftersom mitt förordnande som ersättare
för riksdagsledamot löper ut i dag, kan jag personligen direkt påverka beslutet
enbart genom att redan nu väcka denna motion, som med hänsyn till att
propositionen varit tillgänglig bara ett dygn inte kan göra anspråk på fullständighet.
Programförklaring
Den bofasta skärgårdsbefolkningen måste vara utgångspunkten för varje
verklighetsförankrat handlingsprogram för våra skärgårdsområden. Skärgårdsbornas
frihet att bo och verka i sin bygd måste tryggas. Skärgårdarna
Mot. 1975/76:186
14
är unika, kanske våra främsta miljötillgångar. Skärgårdarnas kulturlandskap
är produkter av århundradens odlargärning och mänsklig verksamhet i övrigt.
Tillsammans med naturens förutsättningar utgör de ovärderliga rekreationsområden,
som för sin funktion kräver en betydande bofast befolkning.
Valfriheten för både de bofasta och fritidsbesökarna måste tillmätas
avgörande betydelse. Även nya grupper, utan fritidshus och egen båt, måste
ges möjlighet till fritidsvistelse i skärgård.
Lika litet som vi kräver ekonomisk lönsamhet i kulturvård eller friluftsliv
kan vi kräva det för insatserna i skärgårdarna. Men med ett samhällsekonomiskt
synsätt kan ändå varje rimlig satsning på dessa anses vara lönsam.
11, ex. Stockholms läns skärgård kan utvecklingen vändas i positiv riktning,
en levande skärgård behållas och utvecklas för en kostnad som motsvarar
ett paket cigarretter per år och vuxen innevånare i länet - detta enligt den
kostnadsberäkning som görs i länsstyrelsens skärgårdsutredning.
Skärgårdarnas problem är så speciella att de måste lösas med skräddarsydda
metoder. Lagstiftning och administration som är utformade generellt passar
inte alltid. Byråkratin i t. ex. byggnadslovs- eller dispensärenden blir ofta
orimligt betungande för enskilda människor. Den känsliga miljön ställer
vidare sina krav på anpassade åtgärder. Här möter vi nästan hela skalan
av samhällsproblem, fokuserade i tid och rum. Lösningar måste nu fram
som anknyter till verkligheten och dess problem. Nu är det beslutsfattarnas
handlingskraft och förmågan till samordning i kommuner, landsting,
länsstyrelser, regering och riksdag det kommer an på. Målet är en skärgård
för alla - för alla som är beredda att ta sin del av ansvaret för den känsliga
skärgårdsmiljön.
Handlingsprogram
1 propositionen betonas kommunernas ansvar för planeringen av olika
sektorer av utvecklingen i skärgårdarna. En sammanhållen fysisk ekonomisk
planering är av särskild vikt. På flera punkter innebär propositionens förslag
härvid ett verksamt stöd för pågående kommunala försök med förenklad
fysisk planering, med serviceplanering och med trafikplanering. Resultatet
av skärgårdsplaneringen i varje kommun och län bör resultera i ett handlingsprogram,
ur vilket t. ex. enskilda människor kan läsa ut vilka villkor
som under överskådlig tid kan erbjudas i olika hänseenden. Det är då nödvändigt
att handlingsprogrammet innefattar garantier från programmyndigheternas
sida avseende genomförande och vidmakthållande av t. ex. servicefunktioner
som affär, skola, förskola och kommunikationer. Riksdagen
bör uttala att den förutsätter att sådana samlade handlingsprogram upprättas.
Administrativ förenkling
För att underlätta genomförandet av enskilda projekt måste berörda myndigheter
i större utsträckning än normalt medverka i samordningen av de
Mot. 1975/76:186
15
ofta många och komplicerade myndighetskontakterna. Samtidigt måste
handläggningen som sådan på allt sätt förenklas och göras snabbare, bl. a.
genom länsvisa riktlinjer från regeringens sida för beredning av dispensärenden
som skall behandlas av regeringen samt genom motsvarande riktlinjer
från länsmyndigheter och kommunala organ. Riksdagen bör uttala
att sådana riktlinjer skall redovisas.
För samordning av den enskilda skärgårdsföretagarens eller skärgårdsbons
kontakter med myndigheter, kreditinstitut osv. i särskilt komplicerade ärenden
bör särskilda tjänster inrättas vid berörda länsstyrelser. Dessa tjänster
för projektledare bör förenas med särskilda befogenheter att biträda även
annan statlig myndighet, företagarförening, kommun etc. med beredning
av ärende. Propositionens förslag om ökade anslag till företagarföreningarna
i skärgårdslänen kan i detta sammanhang noteras som särskilt värdefullt.
Avskrivningslån för uthyrningsstugor
Stuguthyrning anges ofta, även i propositionen, som en viktig verksamhet
för skärgårdsföretag. Uthyrningsstugor är också ett viktigt inslag i en socialt
inriktad rekreationsservice. Det är besvärande att bristen på uthyrningsstugor
i skärgårdarna är så stor, medan tillgången på fritidslägenheter i t. ex. Medelhavsområdet
tycks vara nästan obegränsad. I propositionen undantas
emellertid uthyrningsstugor från de investeringar till vilka avskrivningslån
bör kunna utgå med motiveringen att de utgör ”objekt som lätt kan likvideras”.
Denna motivering kan inte accepteras. Genom reglering i exploateringsavtal,
plan- eller naturreservatsbestämmelser, lånevillkor m. m. kan
fullt tillfredsställande garantier mot försäljning av stugor uppnås. Även villkoret
att stugor, till vilka avskrivningslån utgår, skall korttidsuthyras kan
tillgodoses. De kalkyler som gjorts, bl. a. i skärgårdsutredningen i Stockholms
län, visar att bidrag i form av t. ex. avskrivningslån är en nödvändig
förutsättning för utbyggnad i ensklid regi av stugbyar.
Stöd till turistnäringen i skärgårdsområdena
Inte minst mot bakgrund av den stora satsning på turism i Sverige som
kommer att göras av statens turistråd är det angeläget att turistnäringen
i skärgårdsområdena ges särskilt goda utvecklingsmöjligheter. Här är den
korta säsongen ett allvarligt problem för lönsamheten, vilket måste ägnas
särskild uppmärksamhet. Skärgårdarna torde tillhöra våra mest attraktiva
områden för turism. Även om de inte till alla delar ingår i primära rekreationsområden,
måste en heltäckande satsning göras på turistnäringen
där. Den utveckling som har kunnat iakttas under senare år är att en snabb
nedläggning av turistanläggningar i skärgårdarna försiggår. För att om möjligt
vända denna utveckling måste lokaliserings- och sysselsättningsstöd
kunna lämnas inte bara, som propositionen föreslår, till industriell och industriliknande
verksamhet utan även till turistnäringen.
Mot. 1975/76:186
16
Fortsatt samordning i regeringskansliet
Inom regeringskansliet har en särskild arbetsgrupp med representanter
för statsrådsberedningen samt kommunikations-, finans-, jordbruks, handels-,
arbetsmarknads- och bostadsdepartementen förberett propositionen.
Denna grupps arbete bör nu inte betraktas som avslutat. Genomförandet
av de åtgärder som föreslås propositionen och därutöver kan komma att
beslutas av riksdagen kräver fortsatt samordning och inte minst fortlöpande
kontakter med berörda myndigheter, organisationer m. fl. Jag ser det därför
som en nödvändighet att arbetsgruppen bibehålls. Detta torde emellertid
inte var en fråga som det med gällande kompetensfördelning ankommer
på riksdagen att ta ställning till.
Hemställan
Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställer jag
att riksdagen vid behandlingen av proposition 1975/76:88 beslutar
1. att uttala att handlingsprogram upprättas i berörda kommuner
och län enligt vad som anförts i motionen,
2. att uttala att riktlinjer bör redovisas för dispensärenden,
3. att hemställa om förslag till särskilda samordningstjänster vid
berörda länsstyrelser,
4. att avskrivningslån skall kunna utgå även för uppförande av
uthyrningsstugor på i motionen angivna villkor,
5. att lokaliserings- och sysselsättningsstöd skall kunna lämnas
även till turistnäringen i skärgårdsområdena.
Stockholm den 13 december 1975
SÖREN NORRBY (fp)
i Åkersberga