3

Motion
1975/76: 1277

av fröken Mattson m. fl.

med anledning av propositionen 1975/76:92 om utbyggnad av barnomsorgen.

I propositionen 1975/76:92 framläggs förslag om en kraftig utbyggnad
av samhällets barnomsomsorg, som föreslås omfatta både barn i förskoleåldern
och de yngre skolbarnen. Denna proposition, som bygger på en
överenskommelse mellan regeringen och Kommunförbundet, föreslår ett
utbyggnadsprogram för barnomsorgen under den närmaste femårsperioden,
omfattande 100 000 nya daghemsplatser och 50 000 nya platser i fritidshem
jämte en ökning av platstillgången i kommunala familjedaghem.

Vi hälsar förslaget med tillfredsställelse. Det går helt i linje med de beslut
som fattades vid Socialdemokratiska kvinnoförbundets kongress 1975, i vilka
det slogs fast att barnomsorgen just nu är ett av det svenska samhällets
mest väsentliga problem, vilket måste stå i förtur för det politiska agerandet.
Vi noterar också med instämmande föredragandens principiella förklaring
att samhällets barnomsorg är till för barnens skull. Den är inte någon ersättning
för familjerna utan en komplettering, som tillgodoser barnens behov
av stimulerande och utvecklande aktiviteter. Det blir fortfarande så, att
samvaron i familjen blir det centrala i barnets uppväxt.

Det kan emellertid befaras att inte ens denna kraftiga satsning kommer
att möta det verkliga behovet. Enligt långtidsutredningen finns det fortfarande
ett stort, ouppfyllt behov av barntillsyn i samhällets regi. Samhället
svarar i dag endast för en mindre del - uppskattningsvis 25 procent - av
tillsynen av barn under 7 år, vilkas mödrar ingår i arbetskraften. Vi har
med andra ord mycket att fylla ut, i all synnerhet som behoven snarare
kommer att öka än att minska. Långtidsutredningen räknar ju med att ökningen
i arbetskraften under perioden 1975-1980 liksom 1970-1975 beräknas
komma att utgöras av kvinnor. Denna ökning beräknas i sin tur till 40
procent bestå av kvinnor med barn under 7 år.

Det finns beräkningar på hur stort behovet av barnomsorg är. Det finns
i dag ca 71 000 platser i daghem och ca 130 000 i deltidsgrupper. För skolbarnen
är behoven ännu större. Till 200 000 barn i åldern 7-10 år, som
behöver omsorg före och efter skolan, finns drygt 16 000 platser. Siffrorna
säger också något om vilka villkor många människor tvingas arbeta under:
otrygghet, oro för att barnen inte har det bra, känslan av att svika sina
barn. Det är främst kvinnorna som drabbas av detta.

Landsorganisationen har nyligen redovisat resultaten av en undersökning
om barnomsorgen bland LO-medlemmarna, den största som gjorts i vårt
land. Den är representativ för halva arbetsmarknaden och för hälften av

Mot. 1975/76:1277

4

alla barn mellan noll och 11 år. Av de 87 000 barn som föräldrarna ville
ha en daghemsplats för har bara 29 000 kunnat få det. 81 000 behöver dessutom
omsorg på tider då daghemmen inte fungerar. 37 000 barn tvingas
gå utan tillsyn vissa tider på dygnet. 70 000 föräldrar har inte fått någon
hjälp av samhället utan på privat väg fått skaffa dagmamma.

Vi vill inte förorda någon ökning av platserna på daghem och fritidshem
utöver propositionens målsättningar. De ekonomiska resurserna räcker inte
till detta. Vi hyser emellertid farhågor för att åtminstone vissa kommuner
inte kommer att klara den överenskomna planen och ifrågasätter om man,
som fastställts i överenskommelsen mellan regeringen och Kommunförbundet,
bort vänta till 1980 med att göra en allmän avstämning av den
faktiska utbyggnadstakten.

En tidigarelagd avstämning hade enligt vår uppfattning varit bättre. Vi
står inte heller främmande för att det kanske endast är med tvingande
lagstiftning som samtliga kommuner kommer att hjälpligt bygga ut sin barnomsorg
och att denna åtgärd måste tillgripas, om det visar sig att målsättningen
under femårsperioden, ca 80 procent av platsbehovet, vilket med
ledning av kommunens nuvarande förskoleplan kan beräknas för 1980, inte
uppfylls.

Spädbarnsomsorgen nämns över huvud taget inte i propositionen. Det
är ändå känt att behovet av sådan omsorg är stort och att kommunerna
över lag drar sig för att inrätta spädbarnshem. Vi ifrågasätter därför om
inte familjestödsutredningen borde få i uppdrag att med förtur utreda spädbarnsomsorgen,
så att man fick vägledning om behovet och vägarna att
ordna omsorgen också för denna grupp av barn.

Vad den ovan åberopade LO-utredningen främst pekat på, förutom den
aktuella bristen på barnomsorg i samhällets regi, är att öppethållandetiderna
inte motsvarar föräldrarnas behov. 58 000 barn behöver längre öppethållande
på kvällen. 48 000 behöver få komma tidigare till dag- och fritidshemmen
på rnornarna och 26 000 barn behöver få omsorg om nättema.

Sammanfattningsvis behöver många av de 81 500 barnen omsorg under
flera av de annorlunda eller obekväma tiderna. De behöver t. ex. omsorg
på mornar och nätter och dessutom på helger.

Enligt vår uppfattning är barnomsorgen om nätterna en angelägen men
också svårlöst fråga. Nattomsorgen kan lösas genom barnvårdare i hemmet,
som hämtar barnen på daghemmet. Om familjedaghem används bör det
kombineras med förskolevistelse på dagtid. Erfarenheter om detta saknas
emellertid. Vi noterar med tillfredsställelse den försöksverksamhet med
barnomsorg för föräldrar med andra arbetstider än "vanlig”, som förbereds
i Luleå, och ambitionerna i Kopparbergs län att få till stånd en liknande
verksamhet.

Dessa försök måste noggrant följas och utvärderas. Redan i dagsläget
bör det dock vara möjligt att genomföra en tidigare- respektive senarelägg

Mot. 1975/76:1277

5

ning av dagsschemat för daghem och fritidshem, eftersom behovet av detta
är så stort.

Vi förordar alltså

o tvingande lagstiftning om utbyggnaden av platser på daghem och fritidshem,
om inte kommunerna visar sig driva utbyggnadstakten i linje
med regeringens målsättning,
o förtur för spädbarnsomsorgen i familjestödsutredningens arbete,

O noggrant uppföljande av försöken i Luleå och eventuellt också Kopparbergs
län med barnomsorg på annan tid än ”vanlig”,

0 en omprövning av de vanliga daghemmens öppethållandetider om mornar
och kvällar.

Med hänvisning till ovanstående hemställer vi

att riksdagen beslutar att anhålla hos regeringen om åtgärder i
enlighet med vad i motionen anförts, innebärande en lagstiftning
om utbyggnaden av barnomsorgen, om förtur för spädbarnsomsorgen
i familjestödsutredningens arbete samt om uppföljande
av försök med barnomsorg på icke dagtid.

Stockholm den 28 januari 1976
LISA MATTSON (s)

ANITA GRADIN (s) LILLY BERGANDER (s)

ULLA JOHANSSON (s) TURID STRÖM (s)

1 Hovmantorp