5
Motion
1975/76: 1232
av herr Fälldin m. fl.
med anledning av propositionen 1975/76:92 om utbyggnad av barnomsorgen
1 en familjepolitisk motion till årets riksdag presenterar vi förslag till en
rad åtgärder som syftar till att förbättra barnens och barnfamiljernas situation.
Vi fäster därvid stor vikt vid att samhällets insatser utformas så, att föräldrarna
ges möjlighet att själva avgöra hur de vill fördela sitt gemensamma
ansvar för barnen.
Ökade valmöjligheter förutsätter att alla som vill ha arbete kan få det,
och det i sin tur förutsätter att arbetslivet i större utsträckning avpassas
efter barnfamiljernas situation. Alla föräldrar med barn under 3 år skall
få rätt till förkortning av arbetstiden. Det är också viktigt att förbättra anställningstryggheten
för småbarnsföräldrar genom lagstadgad rätt till tjänstledighet
för den som har barn under tre år. Ökade valmöjligheter förutsätter
också att de föräldrar som önskar förkorta sin arbetstid eller som vill vara
hemma under en tid när barnen är små kan få ett ekonomiskt stöd i form
av ett vårdnadsbidrag. Likaså är det nödvändigt att samhällets barnomsorg
är väl utbyggd.
I allt fler familjer är båda föräldrarna förvärvsarbetande även under de
perioder då barnen är små. För barnens och föräldrarnas trygghet är det
nödvändigt att en kvantitativ och kvalitativ utbyggnad av samhällets barnomsorg
kommer till stånd.
Målet är att inom en tioårsperiod alla som har behov av och efterfrågar
samhällets barnomsorg skall kunna erbjudas plats. En förutsättning för att
detta skall vara möjligt är att staten svarar för en betydligt större andel
av kostnaderna än i dag. Likaså måste en kraftig satsning ske på personalutbildningssidan.
I regeringens proposition 1975/76:92 framläggs förslag om ökat statligt
stöd till den kommunala barnomsorgen. Ett nytt system med väsnetligt
höjda statsbidrag föreslås. Driftbidraget för daghem föreslås fr. o. m. den
1 januari 1977 höjt från 7 500 kr. till 14 000 kr. per år för nya platser. För
befintliga platser höjs bidraget successivt till samma belopp. Bidraget till
nya platser i fritidshem föreslås uppgå till hälften av nämnda belopp. För
familjedaghemmen införs utöver nuvarande statsbidrag ett nytt grundbelopp
i bidragssystemet.
Propositionens förslag bygger på en uppgörelse mellan regeringen och
kommunförbundet. Förslaget innebär förbättrade möjligheter för kommunerna
att bygga och driva daghem, fritidshem och familjedaghem i en sådan
omfattning att efterfrågan bör kunna tillgodoses. Därför stöder centern i
Mot. 1975/76: 1232
6
stort förslgen i proposition nr 92. Vi framlägger i denna motion vissa förslag
till förbättringar av propositionens förslag.
Tillgång till välutbildad personal är en av förutsättningarna för att verksamheten
i förskolan skall kunna bli det värdefulla komplement till hemmet
som den här avsedd att vara. Erfarenheter från bl. a. den försöksverksamhet
som bedrivits inom barnomsorgen i vissa kommuner visar att mindre daghemsenheter
och barngrupper ger avsevärt bättre möjligheter att bedriva
en för barnen meningsfull verksamhet.
Om barngrupperna är för stora och personaltätheten för låg blir möjligheterna
till individuella insatser ytterst begränsade. Detta försvårar särskilt
möjligheterna att stödja de barn som av olika skäl är missgynnade i sin
hemmiljö. Mindre barngrupper och ökad personaltäthet är också en förutsättning
för att integrering av handikappade barn och barn med språksvårigheter
skall kunna ske i den ordinarie förskoleverksamheten.
Vi anser det mycket angeläget att en sådan integrering sker och att kommunerna
därvid beaktar de särskilda krav som måste ställas på verksamheten
för att alla barn skall ges erforderlig stimulans och möjligheter till personlighetsutveckling.
Vi hälsar därför med tillfredsställelse att § 6 lagen om barnomsorg i enlighet
med tidigare krav från centerpartiet nu får en ändrad lydelse som
innebär att barn, som av fysiska, psykiska, sociala, språkliga eller andra
skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall erbjudas plats i förskola
tidigare än från 6 års ålder.
Det är en fördel för såväl barn som föräldrar om daghems- och fritidsverksamheten
integreras i de lokala miljöerna. Eftersom behoven varierar
mellan olika områden och mellan olika perioder inom samma område är
det angeläget att man eftersträvar flexibla lösningar såväl när det gäller
lokalerna som beträffande verksamhetens utformning. Vissa grundläggande
krav måste givetvis ställas på lokaler, på personaltäthet och på verksamhetens
huvudinriktning. Därutöver bör dock ges stort utrymme för kommunen
att i samråd med personal och föräldrar finna de former för verksamheten
som anses med ändamålsenliga i varje enskilt fall.
Om utrymme ges för lokala initiativ och föräldramedverkan bör det vara
möjligt att finna lösningar utöver de i dag gängse, vilka fyller minst lika
höga kvalitetskrav och vilka är avpassade till de lokala behoven. En ökad
flexibilitet kan exempelvis innebära att man utnyttjar tomma lägenheter
för daghems- och fritidsverksamhet. Det bör också vara möjligt att finna
lösningar på barnomsorgsområdet som bättre än i dag tillgodoser de behov
som skiftesarbetande föräldrar och föräldrar med oregelbundna arbetstider
har.
För att kommunen smidigt skall kunna anpassa barnomsorgsverksamheten
efter de lokala behoven är det nödvändigt att statsbidragsregler och
regler om lokalernas utformning m. m. inte är så utformade att de sätter
hinder i vägen för detta.
Mot. 1975/76: 1232
7
De nya stalsbidragsregler som föreslås i proposition nr 92 innebär en relativt
kraftig ökning av statsbidragen till daghem, fritidshem och familjedaghem.
Den förändring av statsbidragsreglerna vilken innebär att kravet
på öppethållande minst fem timmar per barn och dag ändras till sju timmar
per barn och dag, synes dock kunna medföra att utfallet av de nya reglerna
i vissa situationer kan komma att försvåra kommunernas möjligheter att
anpassa verksamheten efter den lokala efterfrågan. En stor del av småbarnsföräldrarna
har eller önskar få deltidsarbete. I de flesta fall önskar dessa
utnyttja samhällets barnomsorg, oavsett om denna sker i daghem eller familjedaghem,
under en kortare del av dagen än sju timmar. Vi anser det
därför olämpligt att någon förändring av gränsen göres från fem till sju
timmar.
Ökning av timantalet uppges ha framtvingats av det faktum att vissa
kommuner genom att ha öppet endast fem timmar per dag fått fullt statsbidrag
men då utestängt föräldrar med längre arbetstider från möjligheten
att få daghemsplats för sina barn. För att undvika denna olägenhet anser
vi det dock omotiverat att höja gränsen till sju timmar per barn och dag.
För familjedaghemmen torde detta för övrigt helt sakna aktualitet, då det
där inte kan vara fråga om några fasta öppettider per dag.
Kravet på att daghemmen skall vara tillgängliga även för barn med heltidsarbetande
föräldrar bör i stället tillgodoses genom att daghemsavdelning,
för vilken skall utgå statsbidrag, skall hålla öppet minst sju timmar per
dag. I övrigt bör reglerna vara oförändrade.
I propositionen föreslås vidare att de särskilda statsbidragen för döva,
hörselskadade eller synskadade barn i förskoleåldern, samt statsbidragen
till deltidsgrupper och till s. k. jordbruksdaghem tas bort. När det gäller
barn i daghem har enligt propositionen behovet av extra insatser för barn
med särskilda behov av stödåtgärder beaktats. Vi kan acceptera detta, även
om det är tveksamt om den generella uppräkningen verkligen uppfattas
som en stimulans till att beakta de eftersatta barnens behov. Utfallet får
visa om frågan behöver tas upp till omprövning.
Beträffande verksamheten i förskolan sägs i propositionen att: ”Verksamheten
i daghem och deltidsgrupp har samma pedagogiska innehåll och
syfte.” Detta bör givetvis vara målsättningen. Det är mot denna bakgrund
svårt att förstå motivet för att helt ta bort statsbidragen till deltidsgrupper.
Visserligen har dessa bidrag haft relativt liten betydelse i kommunernas
budet, men ett borttagande av bidragen kan knappast leda till en önskvärd
kvalitetsförbättring utan snarare bidra till att försena förverkligandet av denna.
När statsbidragen till deltidsgrupper infördes innebar beslutet att bidragens
utformning var temporär intill dess att kommunalekonomiska utredningen
presenterade förslag som skulle visa vilken utformning och omfattning som
kunde vara lämplig. Trots att kommunalekonomiska utredningen ännu inte
presenterat något förslag föreslår regeringen nu att dessa statsbidrag tas bort.
Mot. 1975/76: 1232
8
Även om statsbidragen till deltidsgrupper är blygsamma anser vi det vara
principiellt felaktigt att ta bort dem när statsbidrag utgår såväl till daghem
och fridishem som till det allmänna skolväsendet. En rimligare utveckling
är att även deltidsgruppernas statsbidrag höjs till en nivå som med hänsyn
till verksamhetens omfattning motsvarar de bidrag som utgår till daghem
och fritidshem.
Mot denna bakgrund föreslår vi att statsbidrag till deltidsgrupper skall
utgå enligt nu gällande regler intill dess att kommunalekonomiska utredningens
överväganden i denna del presenteras.
För att göra bidragen till daghem, fritidshem samt grundbeloppen till
familjedaghemmen värdebeständiga föreslås i proposition att de anknyts
till löneutvecklingen för anställda i offentlig tjänst. Vi ifrågasätter om detta
i realiteten innebär en värdesäkring. Personalkostnaderna svarar för ca 80 °o
av de totala kostnaderna inom barnomsorgen. Personalen tillhör dessutom
en låglönegrupp. Om angelägna låglönesatsningar skall ske även i kommande
avtalsrörelser, kan man förvänta sig att löneökningarna för de personalgrupper
som finns inom barnomsorgen kommer att vara högre än för offentligt
anställda betrakade som enhetlig grupp. Personalkostnaderna är dessutom
inte enbart beroende av löneutvecklingen utan påverkas även av förändringar
i uttaget av arbetsgivaravgifter och socialavgifter. Den föreslagna
metoden är därför ingen tillfredsställande garanti för värdebeständighet.
Vi anser att regeringen bör överväga en form för värdesäkring av bidragen
vilken i större utsträckning anknyts till löneutvecklingen bland aktuella
personalkategorier och där även hänsyn tas till effekten av olika arbetsgivaravgifter.
De förbättrade statsbidragen till kommunerna föreslås finansierade genom
en socialavgift på arbetsgivarna och egenföretagarna. Den tas ut på samma
avgiftsunderlag som gäller för de allmänna socialförsäkringsavgifterna. Socialavgifterna
för barnomsorgen föreslås för år 1977 utgöra 1 "<> av avgiftsunderlaget.
Vi har i tidigare sammanhang arbetat för att minska de avgifter
som lagts på egenföretagarna.
I detta sammanhang finner vi det motiverat att undvika ytterligare avgiftsbelastning
på egenföretagarna. De bör således undantagas från socialavgiften
till barnomsorgen. Det uttag som görs hos övriga avgiftsbetalare
är så högt tilltaget, att någon höjning för dessa i anledning av undantaget
för egenföretagare inte är motiverat.
Med hänvisning till det anförda hemställes
att riksdagen beslutar
1. att statsbidrag skall utgå till driften av daghemsavdelning, där
minst två tredjedelar av platserna utnyttjas minst fem timmar
per barn och dag, under förutsättning att avdelningen är öppen
minst sju timmar per dag;
2. att helt grundbelopp skall utgå för förskolebarn och skolbarn
som vistas minst fem timmar per dag i familjedaghem och
Mot. 1975/76: 1232
9
att halv grundbelopp skall utgå för skolbarn som vistas kortare
tid än fem timmar per dag i daghem;
3. att statsbidrag till deltidsgrupper tills vidare skall utgå enligt
samma regler som i dag;
4. att hos regeringen begära att statsbidraget till daghem, fritidshem
och grundbeloppet till familjedaghem göres värdebeständiga
genom att anknytas till löneutvecklingen hos aktuella personalgrupper
samt att hänsyn därvid också skall tas till förändringar
i uttaget av olika arbetsgivaravgifter;
5. att egenföretagare skall undantas från erläggande av socialavgifter
till barnomsorg.
Stockholm den 26 januari 1976
THORBJÖRN FÄLLDIN (c)
KARIN SÖDER (c)
MAJ PEHRSSON (c)
NILS G. ÅSLING (c)
TORSTEN BENGTSON (c)
i Jönköping
THORSTEN LARSSON (c)
i Staffanstorp
LENNART MATTSSON (c)
i Lane-Herrestad
EINAR LARSSON (c)
i Borrby
JOHANNES ANTONSSON (c)
ANDERS DAHLGREN (c)
CLAES ELMSTEDT (c)
ANNA-LISA NILSSON (c)
i Kristianstad
RUNE GUSTAVSSON (c)
i Alvesta
ERIC CARLSSON (c)
i Vikmanshyttan
SONJA FREDGARDH (c)