§ 1 Justerades protokoUet för den 14 innevarande månad.

§ 2 Herr talmannen meddelade att tiU kammaren inkommit läkarintyg för fru Laag, som var sjukskriven ytterligare undertiden den 1-31 mars. Erforderlig ledighet beviljades.

Herr talmannen anmälde att herr Forslund från och med den 22 februari inträdde som ersättare för fru Laag under hennes ledighet från riksdagsmannauppdraget.

§ 3 Föredrogs och hänvisades Kungl. Maj:ts proposition nr 22 till trafikutskottet.

§ 4 Föredrogs och hänvisades berättelsen nr 5 tiU konstitutionsutskottet.

§ 5 Föredrogs och lades tiU handlingarna berättelsen nr 17.

§ 6 Interpellation nr 35 om kommunalt bostadstillägg åt långvårdspatienter m. fl.

Ordet lämnades på begäran till

Herr JADESTIG (s), som yttrade:

Herr talman! Kommunalt bostadstillägg utgår till pensionärer efter en behovsprövning där dels bostaden, dels inkomsten och förmögenheten beaktas. Reglerna fastställes av vederbörande kommunfuUmäktige enligt ett s. k. normalförslag. En regel som tillämpas i alla kommuner föreskriver att kommunalt bostadstUlägg ej skall utgå tiU pensionär, som stadigvarande vårdas på annan offentlig eller därmed jämförlig enskild anstalt än ålderdomshem. Att ålderdomshem undantagits torde bero på att staten tidigare betalade en del av det kommunala bostadstiUägget.

Den här regeln försätter många människor i en besvärlig situation
genom att de mister sitt bostadstillägg om de mottar långtidssjukvård. En
förutsättning för utskrivning är bl. a. att vederbörande har någonstans att
ta vägen. Emellertid blir följden av denna, i mitt tycke, inhumana regel
om indragning av bostadstillägg, att de flesta pensionärer måste göra sig
av med sina bostäder den dag det kommunala bostadstiUägget dras in. De
som har en förmögenhet, och därmed självfaUet inget bostadstiUägg,
kommer aldrig i den här tvångssituationen. Regeln drabbar aUtså en viss
kategori människor, nämligen dem som är ekonomiskt svaga. 29

Nr 28 Bestämmelsen om att den som vårdas stadigvarande inte skall ha

Fredaeen den kommunalt bostadstillägg får numera anses representera ett förgånget

22 februari 1974 synsätt. Begreppen kroniker och kronikerhem har ersatts av längvårds-

-------------------- patient och långvårdsklinik. I konsekvens härmed bör grunderna för

bostadstillägg ändras så att tidsbegränsad vård också bhr praktiskt möjlig.

I ett svar på en enkel fråga som jag stäUde här i kammaren den 16 mars 1972 fastslog statsrådet Lidbom att vård på långvårdskUnik inte var ett skäl för uppsägning från bostad och hävande av besittningsskyddet enligt hyreslagen. När nu domstolarna sålunda bör bifalla yrkanden om förlängning av hyresavtal föreligger ytterligare ett skäl att ta bort den aktueUa bestämmelsen, så att bl. a. långvårdspatienter ges reella möjUgheter att utnyttja den besittningsrätt som hyreslagen ger.

Den som av ekonomiska eller andra tvingande skäl måste lämna sin bostad blir också avskuren från ett socialt sammanhang. Detta med att ha en bostad betyder mycket inte bara när det gäller att hävda en personlig integritet utan även när det gäller att uppleva en identitet. Bostaden betyder mycket som en motivation för rehabiUtering. Inget kommunalt bostadstillägg betyder ingen bostad. Ingen bostad betyder låg motivation för rehabiUtering.

Med stöd av det anförda anhåUer jag om kammarens tillstånd att tiU herr socialministern få ställa följande fråga;

Är statsrådet beredd att ta initiativ tiU sådana ändringar i gällande bestämmelser att kommunalt bostadstUlägg även kan utgå till den som åtnjuter långtidssjukvård eUer därmed jämförlig vård såsom vistelse på ålderdomshem?

Denna anhållan bordlades.

§ 7 Interpellation nr 36 ang. lagringen av personuppgifter i offentliga dataregister

Ordet lämnades på begäran till

Herr WIJKMAN (m), som yttrade:

Herr talman! Diskussionen om personregistrering med hjälp av dator kom första gången upp i vårt land i slutet av 1960-talet. Det skedde då primärt som en reaktion mot att myndigheterna aUt oftare begärde uppgifter av medborgarna om rent personliga förhållanden. Vare sig det gällde vetenskapliga eUer andra sammanhang var reaktionen stark emot en omfattande lagring av uppgifter med hjälp av data. Sedan dess har aUt flera myndigheter börjat utnyttja datatekniken för att lagra information om enskUda medborgare. Informationen omfattar allt ifrån personnummer, namn. födelsedatum, civilstånd och adress till mera känsliga uppgifter av typ sjukfrånvaro, studieavbrott, personlig ekonomi etc.

Flertalet av de personuppgifter som lagras i de nya registren har även

tidigare funnits tUlgängliga inom respektive myndigheter. Tekniken att

hantera dokument och olika uppgifter om medborgarna har dock hittiUs i

allt väsentUgt varit manuell. Arbetet och kostnaden för att sammanställa

30 och selektera material om ohka individer har därmed varit stora, och

detta har indirekt tjänat som integritetsskydd för medborgarna. Data-     Nr 28
tekniken medför nu goda möjligheter till förenkling och rationaUsering av     Fredaeen den
myndigheternas arbete.                                                                22 febraari 1974

Det är i detta sammanhang väsentligt att understryka aUa de positiva-------------

effekter ADB-tekniken för med sig. Kostnadsbesparingar är där de kanske mest uppmärksammade följderna, men tUl detta skaU läggas möjligheterna tiU förenkling och effektivisering av planering inom ohka områden, processtyrning inom näringslivet etc.

Men det är också uppenbart att myndigheterna genom datorn får vidgade möjligheter tUl insyn i enskilda medborgares privatliv, något som åtminstone tiU en del koUiderar med en bred aUmänhets krav på integritet och oberoende. Offentlighetsprincipen innebär därtiU att inte bara myndigheterna ges möjligheter till integritetsintrång. Både enskilda och företag kan enkelt "tappa" olika offentliga register på information, om inte särskilda regler uppställs.

Den 1973 antagna datalagen tiUkom för att öka medborgarnas skydd mot intrång i den personliga integriteten. Genom den nyinrättade datainspektionen skaU tiUstånd lämnas för upprättande av privata personregister. Inspektionen skaU därutöver utöva tiUsyn över registren och lämna detaljföreskrifter för registrens användning. För statliga register gäller däremot inget tiUståndstvång. Detta kritiserades i samband med riksdagsbeslutet, men den socialistiska majoriteten ansåg det tillräckligt att datainspektionen för dessa register äger rätt utfärda föreskrifter samt har tillsynsplikt. Att märka är dock att datainspektionen icke skall meddela föreskrifter för register där Kungl. Maj;t eUer riksdagen beslutar annorlunda.

I och med datalagen har sålunda framför allt de privata personregistren ställts under rigorös kontroU. Ett företag får inte syssla med personregistrering utan tillstånd, och inspektionen kan kontinuerligt gå in i verksamheten och lämna olika typer av föreskrifter. Hur förhållandena skaU vara beträffande de statliga registren är mera oklart.

Flera viktiga problemkomplex framträder. För det första frågan om hur mycket och vilken typ av information som det kan anses rimligt att respektive myndighet lagrar. För det andra viUkoren för utlämnande av information myndigheterna emellan. För det tredje hur länge olika typer av uppgifter om en person skall få lagras samt slutligen vilken inverkan på beslutsprocess och kontakter med allmänheten ett aUt flitigare användande av dataregistrering inom myndigheterna och samköming mellan oUka register kommer att få.

När det gäller frågan om informationsutbytet myndigheter emellan finns det rent generellt inga inskränkningar. Myndigheter eller departement kan i dag genom förfrågningar sinsemellan och utan egentUga begränsningar skaffa information om en enskUd individ. Med datateknir ken förenklas nu dessa möjligheter radikalt. Genom samköming av oUka register kan utomordentligt stora mängder uppgifter snabbt sammanställas för att sedan användas vid en bedömning av medborgaren i ohka avseenden.

Det skaU understrykas att det inte enbart är tidsåtgången och
kostnaden att sammanställa informationen som radikalt har förändrats. 31

Nr 28 Den information man erhåller från dataunderlaget saknar i regel

Fredaeen den tUlräcklig nyansering och kan därför betyda en helt annan sak för den

22 februari 1974 " " uppgiften än för den som matat in, dvs. lagrat, densamma.

-------------------- Frågan hur länge oUka personuppgifter skaU få lagras är också central.

Det kan gälla uppgifter om kriminalitet, trafikförseelser, sjukdom, betyg etc. — uppgifter som knappast bör lagras och bevaras under en individs hela liv. En annan väsentlig fråga som måste tas upp tiU behandUng rör konsekvenserna för en individ, om felaktiga uppgifter om honom matats in i datorn och därefter använts för beslutsfattande.

Datalagen är ny. Alltför kort tid har förflutit sedan lagen antogs för att man redan nu skall kunna dra slutsatser av lagstiftningen och av datainspektionens arbete. På åtskUliga punkter kommer inspektionen självfaUet genom olika beslut att föra utveckUngen framåt, dvs. "täppa tUl" luckor i lagstiftningen. När det gäller olika aspekter på myndigheternas lagring av personuppgifter saknar dock inspektionen, som nämnts, fullständig kompetens att reglera detta. Datalagen går i huvudsak förbi dessa problem. Det är sålunda, ur rent demokratisk synvinkel, nödvändigt att frågorna om vilka slag av uppgifter som myndigheterna skaU få lagra, utbytet av information myndigheterna emellan samt hur länge vissa uppgifter skall få lagras snarast blir föremål för offentUg debatt, innan registreringen blivit alltför omfattande.

DASK - datasamordningskommittén - arbetar sedan snart tre år med "frågor rörande samordning och kontroU av databanker". DASK skall följa pågående utrednings- och utvecklingsarbete inom dataområdet och framför allt belysa vUken samordning mellan etablerade eUer planerade databanker som är möjlig och önskvärd. Det betonas i direktiven att ekonomiska lönsamhetsbedömningar bör spela en viktig roll för DASK:s ställningstaganden.

DASK avlämnade en första verksamhetsrapport sommaren 1973. Därav framgick att kommittén ännu bara är i begynnelsen av sitt omfattande arbete. En betydande del av arbetet består i att följa och ge förslag när det gäller standardiseringsarbetet inom ADB-området för den offentUga sektorn. Likaså viktigt är arbetet att följa pågående utredningar avseende metod- och teknikutveckling. Man får anta att DASK även kommer att ta upp integritetsfrågorna till behandUng. När ett förslag kan föreligga framstår som ovisst. Jag upplever integritetsproblemen som så angelägna för medborgarna att en flerårig väntan i avvaktan på DASK vore olycklig.

Datalagen och inrättandet av datainspektionen utgör förvisso betydel
sefuUa steg på vägen mot en sådan lagstiftning och en sådan ram kring
ADB-tekniken, att riskerna för intrång i den enskildes integritet minskas.
Det är nu angeläget att snabbt arbeta vidare och föra de frågor som här
berörts närmare en lösning. ADB-tekniken är ett vUomordentligt ratio
nellt hjälpmedel inom en mångfald områden, och det är därför ytterst
viktigt att regering och riksdag snarast möjligt fullföljer lagstiftningen — i
första hand när det gäller de offentliga databankerna — så att
medborgarna verkligen kan känna trygghet med avseende på integritets
problemen.
32 Mot bakgrund av det anförda anhålles om kammarens tillstånd att tiU

herr justitieministern få rikta följande frågor: Nr 28

1. När ämnar regeringen framlägga förslag som syftar till klara Fredaeen den
principer och regler för 22 februari 1974

dels vUka typer av personuppgifter oUka myndigheter får lagra med--------------

hjälp av data,

dels s. k. samköming av ohka offentliga dataregister och

dels hur lång tid olika typer av uppgifter om en person skaU få lagras

inom en myndighet?

2. Vilken är statsrådets allmänna syn på de integritetsproblem i
samband med offentliga myndigheters personregistrering via data som
berörts i interpellationen?

Denna anhållan bordlades.

§ 8 Interpellation nr 37 ang. jordbrukares skyldighet att fullgöra militär repititionstjänstgöring

. Ordet lämnades på begäran till

Herr FÅGELSBO (c), som yttrade:

Herr talman! För många lantbrukare innebär inkaUelser till miUtär-tjänst svåra ekonomiska avbräck. Särskilt gäller detta lantbrukare som har kreatursbesättning för mjölkproduktion. Svårigheten att över huvud taget få ersättare är mycket stor.

För att den jordbrukande befolkningen inte skaU vidkännas oskäligt stora förluster vid inkaUelser är det nödvändigt att krigsmakten tar vederbörlig hänsyn till böndernas specieUa situation. Det kan inte vara rimUgt att en viss grupp av befolkningen i jämförelse med många andra grupper skall drabbas särskUt hårt vid inkallelse.

Vårsådd och skördetid är för jordbrukaren den brådaste tiden. Det är lätt att göra sig en föreställning om vUka förluster som drabbar den jordbrukare som av skilda anledningar inte har möjligheter att genomföra sådd eller skörd i rätt tid. AUtför ofta har det hänt att jordbrukare inkallas till repetitionstjänstgöring under den för lantbrukaren brådaste tiden. Det borde vara möjligt att förändra planeringen inom krigsmakten så att t. ex. de förbandsvisa repetitionsövningarna förlades tiU annan tid eller särskilda bestämmelser om anstånd för jordbrukare utfärdades. De bestämmelser som finns i dag om anstånd med repetitionstjänstgöring är alltför vagt utformade för att kunna ge jordbrukaren den trygghet det innebär att inte av mUitära skäl tvingas avstå från här omnämnda arbetstoppar.

De inkallelser tiU tjänstgöring instundande vår och höst som nu utfärdats har våUat stor oro bland jordbrukare. Om dessa inte skall vållas oskälig skada är det angeläget att redan nu vidta sådana åtgärder att anstånd kan beviljas och att tjänstgöring för dem kan få ske på för jordbruket lämpligare tider.

Med hänvisning till det anförda anhåUer jag om kammarens tillstånd att få fråga herr försvarsministern:

1. Är statsrådet beredd att föreslå sådana åtgärderatt de jordbrukare 33

3 Riksdagens protokoll 1974. Nr 27-30

Nr 28 som nu inkaUats tUl repetitionsövning instundande vår och höst beviljas

Fredagen den anstånd?

22 februari 1974 ' " statsrådet beredd att föreslå sådana åtgärder vad avser repeti-
-------------------- tionstjänstgöring för jordbrukare att dessa inte åsamkas oskälig ekono
misk skada?

Denna anhållan bordlades.

§ 9 Interpellation nr 38 ang. domkretsindelningen i Uppsala län

Ordet lämnades på begäran tUl

Herr HJORTH (s), som yttrade:

Herr talman! Kungl. Maj:t beslutade i maj 1970 att Uppsala läns norra tingsrätt skaU upphöra senast den I januari 1975 och förenas med domkretsen för Uppsala tingsrätt. Denna sammanläggning är ur regionalpoUtisk synpunkt olycklig och inte heller till gagn för rättsväsendets verksamhet. I Länsprogram 1970 framhöU länsstyrelsen i Uppsala län att Kungl. Maj:ts beslut inte kunde accepteras utan norra länsdelen borde utgöra domkrets för en tingsrätt med tings- och kansliort i Tierp. Regeringen fann dock inte tiUräckligt starka skäl för att frångå beslutet vad avser domkretsindelningen i propositionen 1972:111.

1 olika sammanhang har dock framhåUits vikten av att gränserna för rättsväsendets olika verksamhetsgrenar överensstämmer. Detta har betonats i propositionen 1965:44 angående de allmänna underrätternas organisation och av 1967 års polisutredning. För närvarande sammanfaller verksamhetsområdena för polis-, åklagar- och domstolsväsendet i Uppsala län.

1967 års poUsutredning föreslog att Tierps polisdistrikt skulle dras in och läggas samman med Uppsala poUsdistrikt. Utvecklingen inom Tierps polisdistrikt och de uttalanden riksdagen gjort beträffande poUsdistrikts-indelningen innebär att man torde kunna utgå från att någon indragning av Tierps polisdistrikt inte är aktueU. En sammanläggning av Uppsala läns norra domkrets med Uppsala domkrets skulle därför innebära att sambandet mellan rättsväsendets olika verksamheter bryts. En sådan indragning kan också antas innebära risk för indragning av Tierps åklagardistrikt och sammanläggning av detta med Uppsala åklagardistrikt. Från länspoUschefen och länsåklagaren i länet har framhållits att en sådan indragning och sammanläggning skulle inverka menligt på såväl polis- som åklagarmyndighetens verksamhet.

Verksamheter av den typ rättsväsendet representerar har ur regionalpolitisk synpunkt stor betydelse bl. a. genom de arbetstillfällen de skapar och den service i oUka avseenden de ger.

Under en lång följd av år har man inom Uppsala län verkat för att göra
Tierp tiU en basort för utvecklingen i norra delen av länet. I den av
riksdagen hösten 1972 antagna planen för rikets regionala utveckling har
Tierp klassificerats som regionalt centrum. Till i första hand sådana
centra skall bl. a. administrativ verksamhet och mer kvalificerad service
34 förläggas. En förläggning av den norra tingsrättens kansli till Tierp skulle

betyda en förstärkning och differentiering av sysselsättningsmöjligheterna     Nr 28
där. Det skuUe vara en fördel ur såväl poUs- som åklagarmyndighetens     predasen den
synpunkt om tingsrätten får bestå och lokaliseras tiU samma plats. På     22 februari 1974
längre sikt torde det också vara ekonomiskt fördelaktigt.

Enligt min mening är det av flera skäl ytterst angeläget att Uppsala läns norra domkrets bibehåUs. Enligt vad jag inhämtat från oUka håU finns ett tiUräckligt underlag för rättsväsendets ohka verksamheter i Uppsala läns norra domkrets. Domkretsen har ca 50 000 invånare, och det finns för närvarande i landet ett 30-tal domkretsar som har ett mindre befolkningsunderlag.

SkuUe det tidigare fattade beslutet om sammanläggning av Uppsala läns norra domkrets med Uppsala domkrets genomföras får man också en, enUgt min mening, ytmässigt och i fråga om folkmängd aUtför stor domkrets. Länsstyrelsen i Uppsala län har i skrivelse tiU Kungl. Maj:t hemställt om ändring av beslutet så att den norra domkretsen bibehålls i oförändrad omfattning.

Med hänvisning till vad som anförts hemställer jag om kammarens tUlstånd att tiU herr justitieministern få stäUa följande fråga;

Är statsrådet beredd medverka tUl att Uppsala läns norra domkrets får bestå och att därvid prövas möjUgheten tiU en förläggning av Uppsala läns norra tingsrätts kansU tiU Tierp?

Denna anhåUan bordlades.

§ 10 Anmäldes och bordlades Kungl. Maj;ts proposition nr 31 med förslag tUl lag om ändring i uflänningslagen (1954:193) och i lagen (1972:650) om rätt tUI ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare.

§ 11 Anmäldes och bordlades Konstitutionsutskottets betänkanden

Nr 6 med anledning av motion om folkomröstning rörande det vilande förslaget tiU ny regeringsform

Nr 7 med anledning av motioner om avslag på vilande förslag tiU ny regeringsform och ny riksdagsordning, m. m.

Nr 8 med uppgift på vilande förslag tUl ny regeringsform och ny riksdagsordning, m. m.

Nr 9 med anledning av framställning i propositionen 1974:1 om anslag under justitiedepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1974/75 tUl partistöd

Nr 10 med anledning av motion angående det kommunala partistödet

Nr 11 med anledning av framstäUning i propositionen 1974:1 om anslag under justitiedepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1974/75 tiU vissa kostnader i anledning av allmänna val

Nr 12 med anledning av motion om försök med manuskriptfria riksdagsdebatter

Nr 28 Finansutskottets betänkande

Fredaeen den ' " i anledning av motion om ändring i stadgarna för Stiftelsen

22 febraari 1974 Riksbankens jubUeumsfond

Skatteutskottets betänkande

Nr 3 i anledning av motion om översyn av skatten på automatspel

Försvarsutskottets betänkanden

Nr I med anledning av propositionen 1974:2 angående utgifter på tUläggsstat II tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 inom försvarsdepartementets verksamhetsområde

Nr 2 med anledning av propositionen 1974:2 angående utgifter på tiUäggsstat II till riksstaten för budgetåret 1973/74 inom handelsdepartementets verksamhetsområde

Nr 3 med anledning av propositionen 1974:1 med förslag tUl stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1974/75

Nr 4 med anledning av propositionen 1974:1 med förslag tiU beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1974/75

Socialförsäkringsutskottets betänkanden

Nr 1 i anledning av motioner om slopande i vissa faU av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen

Nr 2 i anledning av motion om obligatorisk begravningsförsäkring

Nr 3 i anledning av motion angående förmåner enligt försäkringen för tiUäggspension tUl försäkrad med ej pensionsgrundande sjukpenning

Nr 4 i anledning av motion angående beräkningen av den pensionsgrundande inkomsten för ATP

Socialutskottets betänkande

Nr 1 i anledning av propositionen 1974:2 angående utgifter på tUläggsstat II tiU riksstaten för budgetåret 1973/74 i vad avser socialdepartementets verksamhetsområde

Trafikutskottets betänkande

Nr 3 i anledning av propositionen 1974:2 angående utgifter på tUläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1973/74 i vad avser anslag inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Näringsutskottets betänkanden

Nr 1 i anledning av propositionen 1974:2 angående utgifter på tUläggsstat II tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 i vad avser industridepartementets verksamhetsområde

Nr 2 i anledning av propositionen 1974:1 i vad gäller anslag för budgetåret 1974/75 inom finansdepartementets verksamhetsområde avseende bankinspektionen, försäkringsinspektionen m. m.

Civilutskottets betänkanden
36 Nr I i anledning av propositionen 1974:2 angående utgifter på

tiUäggsstat II tiU riksstaten för budgetåret 1973/74 i vad avser anslag Nr 28
under kommundepartementets handläggning Fredaeen den

Nr 2 i anledning av motion om ersättning för ekonomisk förlust 99 februari 1974
genom lokala trafikregleringar '■------

Nr 3 i anledning av motion om inriktningen av Kungl. Maj:ts aviserade förslag angående kronofogdemyndigheterna

Nr 4 i anledning av motion om förbud mot ändring eUer rivning av kulturhistoriskt värdefuUa byggnader

§ 12 Meddelande ang. enkla frågor

Meddelades att följande enkla frågor framställts, nämligen den 21 februari av

Nr 83 Herr Lidgard (m) till herr utrikesministern angående valet av

generalsekreterare i Europarådet;

Har statsrådet möjligheter att upplysa om vUka åtgärder som från regeringens sida vidtagits för att tillgodose svenska intressen i samband med det förestående valet av generalsekreterare i Europarådet?

den 22 februari av

Nr 84 Herr Fagerlund (s) tUl herr socialministern om representation för

de anställda i försäkringskassas styrelse;

Är statsrådet beredd att under innevarande vårriksdag lägga fram förslag för att tUlgodose de önskemål, som 1970 års riksdag i princip biträdde, om representation för de anstäUda i försäkringskassornas styrelser?

§ 13 Kammaren åtskUdes kl. 15.06.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert

Riksdagens protokoll 1974:28