Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 164 år 1974  Prop. 1974:164

Nr 164

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vägtrafik­skatteförordningen (1973:601), m. m.; given den 18 oktober 1974.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag ora vars avlåtande tiU riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

CARL GUSTAF

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

Enligt beslut av 1970 års riksdag inleddes år 1971 en reform i fem etapper av den årUga fordonsskatten. Den första och den andra etappen genomfördes år 1971 resp. 1973. I propositionen föreslås, att tredje etappen genomförs med verkan från den 1 januari 1975. Förslaget be­rör, i likhet med föregående etapper, endast fordon med en totalvikt över 3 ton. Det innebär inom ramen för ett oförändrat totalt skatteuttag en omfördelning av skatten som betyder skattesänkningar för flertalet bus­sar och bensindrivna lastbilar samt för lättare brännoljedrivna lastbUar. För tyngre brännoljedrivna lastbilar och för släpvagnar innebär för­slaget i aUmänhet högre skatt.

I propositionen föreslås vidare, att kilometerskatten för brännolje­drivna personbilar höjs så att den kommer i nivå med bensinskatten för likvärdiga bensindrivna personbUar. I samband därmed föreslås också att den körsträcka som tiUryggaläggs utomlands med brännoljedriven personbil i princip får avräknas vid beräkning av kUometerskatten. Be­stämmelsema föreslås träda i kraft den dag regeringen förordnar.

Vidare föreslås i propositionen, att beslut fattas om att kiloraeterskatt införs den 1 juni 1976 för släpvagnar, som dras av brännoljedrivna motorfordon och har en totalvikt över 3 ton.

I propositionen föreslås också vissa i huvudsak tekniska ändringar i vägtrafikskatteförordningen (1973: 601), bl. a. i anledning av att den nya regeringsformen träder i kraft den 1 januari 1975.

1    Riksdagen 1974. 1 saml Nr 164


 


Prop. 1974:164                                                          2

Slutiigen föreslås i propositionen att kompensation för skatt på bensin tiU jordbmkets traktorer och skördettöskor regleras i en lag. Med hän­syn tiU den minskande användningen av bensindrivna ttaktorer och skördetröskor i jordbmket föreslås en sänkning av kompensationsbe­loppen.


 


Prop. 1974:164

1   Förslag tiU

Lag om ändring i vägtrafikskatteförordnlngen (1973:601)

Härigenom förordnas i fråga om vägtrafikskatteförordningen (1973: 601)

deh att i 3, 6, 22, 39 och 42 §§ ordet "Konungen" skall bytas ut raot "regeringen",

dels att i 1, 3 och 39 §§ ordet "förordning" skall, ora det avser denna förordning, bytas ut mot "lag",

deh att rubriken tUl förordningen, 9, 12, 14, 16—18, 20, 21, 29, 30, 41 och 43 §§ samt bilaga 1 och 2 tUl förordnmgen skall ha nedan an­givna lydelse.

Vägtrafikskattelag

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

9 § Skatt beräknas för varje fordon        Skatt beräknas för varje fordon för en  sararaanhängande  tid  av    för  en  sararaanhängande  tid av tolv   kalenderraånader   (skatteår).    tolv   kalendermånader   (skatteår) Konungen   eller  myndighet  som     eller för var och en av fyra delar Konungen beslämmer kan förord-    av helt skatteår (skatteperioder). na alt skatt för visst fordon eller viss grupp av fordon i stället skall beräknas för var och en av fyra delar av helt skatteår (skattepe­rioder).

Är fordon skattepliktigt under endast en del av skatteår eller skatte­period beräknas skatten för den tid fordonet är skattepliktigt, ora ej annat följer av 12 § andra stycket,

Skatteår och skatteperiod fast- Skatteår och skatteperiod fast-
stäUes av Konungen eller myndig- ställes av regeringen eller myndig­
het sora Konungen bestämmer,
     het som regeringen bestäraraer,

12 §
Fordonsskatt utgår för skatteår Fordonsskatt utgår för skatteår
enligt bUaga 1 till denna förord- enligt bUaga 1 till denna lag. Skal­
ning, Skatten utgår för skattepe- ten utgår för skatteperiod med en
riod med en fjärdedel och för ka- fjärdedel och för kalendermånad
lendermånad med en tolftedel av med en tolftedel av skatten för helt
skatten för helt år,
               år. Överstiger fordonsskatt och sär-

skild fordonsskatt enligt förord­ningen (1973: 602) om särskild väg­trafikskatt för ett fordon 1500 kronor för hell år utgår fordons­skall för skatteperiod.

FöreUgger skatteplikt för fordon under del av kalendermånad, utgår fordonsskatt för hela månaden.

ti    Riksdagen 1974.1 saml. Nr 164


 


Prop. 1974:164

Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

Fordonsskatt erlägges före in­gången av skatteår eller skatlepe-riod. Regeringen får medge undan­tag härifrån för grupp av fordon.


14 §


Skattskyldig i fråga om fordons­skatt är, om ej annat följer av andra eUer ttedje stycket, den som ägde fordonet vid ingången av den kalendermånad tmder vilken skat­ten skall betalas.


Skattskyldig i fråga om fordons­skatt är, om ej annat följer av andra eUer tredje stycket, den som ägde fordonet vid ingången av den kalendermånad under vilken skat­ten skall betalas eller skulle ha be­talats.


I fråga om fordonsskatt som påföres enligt 22 § på grand av att skatteplikt inträder är den skattskyldig som ägde fordonet när skatte­plikten inträdde. I fråga om fordonsskatt som påföres enligt 22 § på grund av ändring som avses i 13 § är den skattskyldig som ägde for­donet när registreringsbestktning i anledning av ändringen skedde eller senast skolat ske eller, I fråga om ändrad användning av fordon, när användningen ändrades.


I fråga om fordonsskatt som faststäUes genom beslut enUgt 23 eller 24 § är den skattskyldig som ägde fordonet under den tid skat­ten avser.


I fråga om fordonsskatt som fastställes genom beslut enligt 24 § är den skattskyldig som ägde for­donet under den tid skatten avser.


16 §


Skattepliktigt fordon får ej bru­kas, om tUl betalning förfaUen for­donsskatt ej erlagts för det inneva­rande och det närraast föregående skatteåret. Detta gäller ej i fråga om skatt som åvUar tidigare ägare av fordonet och som fastställts ge­nom beslut om efterbeskattning en­lig 24 §. Det gäller ej heller i fråga om skatt som åvilar den som inne­haft fordon på grund av avbetal­ningsköp,   om   fordonet  återtages.


Skattepliktigt fordon får ej bru­kas, om tUl betalning förfaUen for­donsskatt ej erlagts för det inneva­rande och det närmast föregående skatteåret. Detta gäller ej i fråga om skatt som åvilar tidigare ägare av fordonet och som fastställts ge­nom beslut om efterbeskattning en­ligt 24 §.


17 §


KUometerskattepUktigt fordon skall vara försett med särskild, godkänd räknare för registrermg av fordonets körsträcka och tiU-hörande anordningar för dess funktion (kUometerräknarappara-tur). Apparaturen skall vara plora-berad.


Kilomelerskattepliktigt fordon skall vara försett med särskUd, godkänd räknare för registrering av fordonets körsträcka och tiUhö-rande anordningar för dess funk­tion (kilometerräknarapparatur). Apparaturen skaU vara ploraberad. Kilometerskattepliktig      personbil


 


Prop. 1974:164


Nuvarande lydelse

Konungen eller rayndighet sora Konungen bestämmer meddelar föreskrifter ora godkännande, montering, plombering, repara­tion, kontroll och liknande åtgärd som har avseende på kilometer­räknarapparatur.


Föreslagen lydelse

som användes utom riket skall vi­dare vara försedd med särskilt märke, som visar att fordonet är kilomelerskattepliktigt. Regeringen får medge undantag från skyldig­het att förse personbil med sådant märke.

Regeringen eller myndighet sora regeringen bestämmer meddelar föreskrifter ora godkännande, montering, plombering, reparation, kontroll och liknande åtgärd som har avseende på kilometerräknar­apparatur samt om märke som av­ses i första stycket.


18 § Kiloraeterskatt utgår för den körsträcka som fordon tiUryggalagt un­der tid, då det varit kilometerskatteplUttigt.


Skatten beräknas för helt tiotal kUometer efter de skattesatser som anges i bilaga 2 till denna förord­ning.

Skattskyldig skall för varje skat­teperiod lämna uppgift tiU ledning för faststäUande av skatt. Sådan uppgift skall lämnas även i annat fall, i den mån Konungen eUer myndighet som Konungen bestäm­mer förordnar därom.


Skatten beräknas för helt tiotal kilometer efter de skattesatser som anges i bilaga 2 tUl denna lag.

Skattskyldig skaU för varje skat­teperiod lämna uppgift till ledning för fastställande av skatt. Sådan uppgift skall lämnas även i annat fall, i den mån regeringen eller myndighet som regeringen bestäm­mer förordnar därom. Kilometer-skatt erlägges i efierhand för skat­teperiod. Regeringen får medge undantag härifrån för grupp av fordon.


20 §

Skattskyldig i fråga om kUometerskatt är, om ej annat följer av andra stycket, den som ägde fordonet vid ingången av den kalendermånad under vilken skatten skaU betalas.


I fråga om kUometerskatt som faststäUes genom beslut enligt 23, 24 eller 25 § är den skattskyldig som ägde fordonet under den tid skatten avser.


I fråga om kUometerskatt som faststäUes genom beslut enligt 24 eller 25 § är den skattskyldig som ägde fordonet under den tid skat­ten avser. / fråga om kilometer­skatt för skatteperiod under vilken fordon avregistrerats eller eljest av annan anledning än avslällning upphört att vara skattepliktigt är den skattskyldig som då ägde for­donet.


 


Prop. 1974:164


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


21 § KUometerskattepliktigt fordon får ej bmkas


1. om de föreskrifter I fråga om kUometerräknarapparatur, vilka meddelats i denna förordning eller med stöd därav, ej iakttagits.


1, om de föreskrifter i fråga om kUometerräknarapparatur, vilka meddelats i denna lag eller med stöd därav, ej iakttagits.


2.   om föreskriven uppgift för beräkning av kilometerskatt ej lämnats,

3.   om tiU betalning förfallen kUometerskatt ej erlagts för det inneva­rande och det närmast föregående skatteåret.


Vad som sägs i första stycket under 3 gäller ej i fråga om skatt som åvUar tidigare ägare av for­donet och som faststäUts genom beslut om efterbeskattning enligt 24 eller 25 §. Det gäller ej heller i fråga om skall som åvilar den som innehaft fordon på grund av av­betalningsköp, om fordonet åter­tas.


Vad som sägs i första stycket under 3 gäller ej i fråga om skatt som åvilar tidigare ägare av for­donet och som faststäUts genom beslut om efterbeskattning enligt 24 eller 25 §.


29 § Skatt och skattetUlägg anges i helt krontal, så att öretal bortfaUer.

Skattebelopp under tjugo kronor behöver icke betalas in till staten och återbetalas ej heller.

30 §


I den män ej annat följer av denna förordning äger 9, 12—15, 22 och 49 §§ lagen (1959: 92) om förfarandet vid viss konsumtions-beskattningi motsvarande tillämp­ning i fråga om förfarandet enligt denna förordning. Vad bestämmel­serna innehåller om deklaration gäller i stället uppgift, som skall lämnas enligt särskilda föreskrifter och ligga till grund för påföring eller faststäUelse av skatt.


I den mån ej annat följer av denna lag äger 4, 9, 12—15, 22 och 49 §§ lagen (1959: 92) ora för­farandet vid viss konsumtionsbe-skattnlngi motsvarande tiUämp­ning i fråga om förfarandet enligt denna lag. Vad bestämmelsema in­nehåller om deklaration gäller i stället uppgift, som skaU lämnas enligt särskilda föreskrifter och Ug­ga till grund för påföring eUer faststäUelse av skatt.

Vad i uppbördslagen (1953: 272)- stadgas om indrivning, av­kortning och avskrivning av skatt skall i tillämpliga delar gälla for­donsskatt och kilometerskatt. Vid återbetalning  av   skatt  skall   av-


* Rubrikens lydelse enligt prop. 1974:159. ' Rubrikens lydelse enligt prop. 1974:132.


 


Prop. 1974:164


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

räknas endasl sådan till betalning förfallen fordonsskatt eller kUo­meterskatt som ej erlagts och rest-avgift som belöper på sådan skatt. Införsel enligt införsellagen (1968:621) får äga rum vid indriv­ning av fordonsskatt, kilometer­skatt och reslavgift.


41 §


För fordon som använts utom riket återbetalas fordonsskatt och avräknas kiloraeterskatt enligt be­stäraraelser som meddelas av Ko­nungen eller myndighet som Ko­nungen bestämmer.


För fordon som använts utom riket återbetalas fordonsskatt och avräknas kilometerskatt enligt sär­skilda bestämmelser.


43 §


Konungen eUer myndighet som Konungen bestämmer meddelar föreskrifter om betalning och in­drivning av skatt enligt denna för­ordning samt de föreskrifter sora behövs i övrigt för tillärapningen av förordningen.


Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om betal­ning av skatt enligt denna lag samt de föreskrifter som behövs i övrigt för tUlämpningen av lagen.


Denna lag ttäder i kraft, såvitt avser 17 § och bUaga 2, den dag regeringen bestäraraer och i övrigt den 1 januari 1975,

Förekoramer i lag eUer annan författning ordet "vägttafUcskatteför-ordnlng" eUer böjningsform därav skall detta vid ikraftttädandet av denna lag bytas mot "vägtrafUcskattelag" i raotsvarande förra. Vidare skaU vid samraa tidpunkt ordet "förordning" i olika böjningsformer som förekommer i lag eUer annan författaing och som avser vägtrafikskatte­förordningen, bytas ut mot "lag" i raotsvarande form.


 


Prop. 1974:164

Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1973: 601)

Fordonsskatt

 

 

Fordonsslag

Skattevikt, kilogram

Skatt, kl

snor

 

 

 

 

 

grundbelopp tilläggsbelopp för

 

 

 

varje helt hund-

 

 

 

ratal kilogram

 

 

 

över den lägsta

 

 

 

vikten i klassen

A Motorcyklar

 

 

 

1 Tvåhjulig motorcykel

 

 

 

utan sidvagn

0-       75

45

 

76-

60

0

2 Annan motorcykel

0-

90

0

B Personbilar

0-     900

165

0

 

901-

207

42

C Bussar

 

 

 

1 Buss som är inrättad

0- 1 600

165

0

för drift endast med

1 601 - 3 000

203

38

bensin eUer gasol

3 001-

711

14

2 Annan buss

0- 1 600

165

0

 

1 601 - 3 000

203

38

 

3 001- 7 000

721

24

 

7 001-10 000

1693

30

 

10 001-30 000

2 783

46

 

30 001 -

11959

22

D Lastbilar

 

 

 

1 Lastbil som är inrättad

0-  I 600

165

0

för drift endast med

1 601 - 3 000

204

39

bensin eller gasol

3 001-

726

15

2 Annan lastbil

 

 

 

2.1 med anordning för

 

 

 

påhängsvagn

 

 

 

med två hjulaxlar

0-  1 600

165

0

 

1 601- 3 000

204

39

 

3 001- 7 000

730

19

 

7 001-10 000

1505

34

 

10 001-15 000

2 552

61

 

15 001-20 000

5 618

77

 

20 001-

9411

20

med tre eller flera

0-  1 600

165

0

hjulaxlar

1 601 - 3 000

204

39

 

3 001- 8 000

733

22

 

8 001-12 000

1 844

33

 

12 001-18 000

3 182

51

 

18 001-27 000

6 254

63

 

27 001-

11881

20

2.2 utan anordning för

 

 

 

påhängsvagn

 

 

 

med två hjulaxlar

0- 1 600

165

0

 

1 601 - 3 000

204

39

 

3 001- 6 000

729

18

 

6 001-10 000

1282

31

 

10 001-14 000

2 541

50

 

14 001-17 000

4 579

88

 

17 001 -20 000

7 227

96

 

20 001 -

10 037

26


 


Prop. 1974:164

 

 

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

 

kilogram

 

 

 

 

 

 

 

grundbelopp tilläggsbelopp för

 

 

 

varje helt hund-

 

 

 

ratal kilogram

 

 

 

över den lägsta

 

 

 

vikten i klassen

med tre eller flera

0- 1600

165

0

hjulaxlar

1 601 - 3 000

204

39

 

3001- 6000

728

17

 

6001-11000

1248

27

 

11001-15 000

2 616

45

 

15 001-18 000

4 447

76

 

18 001-27 000

6 725

74

 

27 001-

13 333

22

E Traktorer och

 

 

 

motorredskap

 

 

 

1 Trafiktraktor och regi-

0- 1300

300

0

strerat motorredskap

1 301- 3 000

345

45

 

3 001- 7 000

1 140

75

 

7 001-

4 200

135

2 Traktor klass 11

0- 2 500

120

0

 

2 501-

180

0

F Släpvagnar

1 Släpvagnar med skatte­vikt högst 3 000 kilogram

påhängsvagn

0- 1000

180

0

 

1001- 3 000

205

25

annan släpvagn

0- 1 000

120

0

 

1001- 3 000

137

17

2 Släpvagnar med skatte-

 

 

 

vikt över 3 000 kilogram.

 

 

 

som dragés uteslutande av

 

 

 

bensin- eller gasoldrivet

 

 

 

motorfordon*

 

 

 

2.1 påhängsvagnar

 

 

 

med en hjulaxel

3 001-

693

13

med två eller flera

3 001-13 000

690

10

hjulaxlar

13 001-

1680

0

2.2 andra släpvagnar

 

 

 

[med en hjulaxel

3 001-

469

9

med två hjulaxlar

3 001-13 000

467

7

 

13 001-

1 160

0

med tre eller flera

3 001-13 000

465

5

hjulaxlar

13 001-

960

0


3" Släpvagnar med skatte­vikt över 3 000 kUogram, som dragés av kilometer-skattepliktigt fordon eller av trafiktraktor eller registrerat motor­redskap

3.1 pähängsvagnar med en hjulaxel


 

3 001 - 4 500

843

23

4 501- 6 000

1 329

24

6 001- 8 000

1 866

31

8 001-

2 668

48


' Dragés släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon eller av trafiktraktor eller registrerat motorredskap utgår skatt enligt 3.


 


Prop. 1974:164


10


 

 

Fordonsslag

Skattevikt, kilogram

Skatt, kronor

 

 

 

 

 

grundbelopp tiUäggsbelopp för

 

 

 

varje helt hund-

 

 

 

ratal kilogram

 

 

 

över den lägsta

 

 

 

vikten i klassen

raed två eller flera

3 001- 4 500

838

18                            1

hjulaxlar

4 501- 6 000

1 209

19

 

6 001- 8 000

1604

19

 

8 001-10 000

2142

37

 

10 001-14 000

3 367

52

 

14 001-18 000

6 041

66

 

18 001-19 000

9 313

73

 

19 001-23 000

9 995

25                              1

 

23 001-28 000

12 301

16

 

28 001 -

14 431

16

3.2 andra släpvagnar

 

 

 

med en hjulaxel

3 001- 5 000

564

17

 

5 001- 8 000

1034

17

 

8 001-

1 695

33

med två hjulaxlar

3 001- 5 000

559

12

 

5 001- 8 000

929

12

 

8001-11000

1436

24

 

11001-14000

2 543

36

 

14 001-17 000

3 991

44

 

17 001-

5 680

53

med tre eller flera

 

 

 

hjulaxlar

3 001- 5 000

557

10

 

5 001- 8 000

887

10

 

8 001-11 000

1 327

15

 

11001-14 000

2 159

22

 

14 001-17 000

3 188

31

 

17 001-20 000

4 485

38

 

20 001 -25 000

5 993

46

 

25 001-30 000

9 027

60

 

30 001 -32 000

12 749

62

 

32 001-35 000

13 952

25

 

35 001 -40 000

15 423

16

 

40 001 -

16 943

16

Bilaga 2 tili vSgtrafikskattelagen (1973: 601) Kilometerskatt


Fordonsslag

1   Personbil

2   Buss och lastbil


Skattevikt, kilogram

O-   900 901-

0-1 600 1 601-


Skatt, öre för 10 kilometer

 

grundbelopp tilläggsbelopp för varje helt hund­ratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

33,5 36,5

37,9 38,3

0

3,0

0 0,4


 


Prop. 1974:164                                                  11

2   Förslag till

Lag om kompensation för skatt på bensin i vissa fall

Härigenom förordnas följande.

1    § Till den som förbrukat bensin vid användning i jordbruk av ben­sindriven traktor eller skördetröska eller av skördetröska med bensin­driven hjälpmotor utgår kompensation enligt denna lag för skatt enligt förordningen (1961: 372) om bensinskatt.

2    § Fråga om kompensation prövas efter ansökan av riksskatteverket. Beslutad kompensation utbetalas av verket.

3    §   Kompensation utgår för kalenderår.

4    § Ansökan om kompensation skall ha kommit in tUl riksskatteverket inom sex månader efter utgången av det kalenderår ansökan avser. Har ansökan kommit in för senl upplages den icke till prövning.

Ansökan skall vara skriftlig. Uppgift i ansökan lämnas på heder och samvete.

5 § Berättigad till kompensation är den som varit eller bort vara re­
gistrerad som ägare till traktor (ägaren) och den som innehaft skörde­
tröska under skördetiden.

Har skördetröska under skördetiden övergått till annan innehavare är den berättigad till kompensation som övertagit tröskan den 15 augusti eller närmast dessförinnan.

6 § Kompensation utgår, när fråga är om traktor, under förutsättning
att

1. traktorn under kalenderåret använts vid jordbruksdrift på minst tie
hektar åker,

2.   traktorn under rainst sex månader av den tid ansökan avser varit registrerad som bensindriven och försedd med gummihjul,

3.   sökanden innehaft traktorn under minst sex raånader av kalender­året.

 

7   § Kompensation utgår, när fråga är om skördetröska, under förut­sättning att tröskan under skördetiden använts på minst tio hektar åker eller, i fråga om tröska med hjälpmotor, fem hektar åker.

8   §   Kompensation utgår med

 

1.   270 kronor för traktor om sökanden ägt traktorn under hela ka­lenderåret och traktorn under samraa tid varit registrerad på det sätt som avses i 6 § 2,

2.   135 kronor för traktor i annat fall än som avses i 1,

3.   300 kronor för självgående skördetröska,

4.   100 kronor för skördetröska med hjälpmotor.

t2   Riksdagen 1974.1 saml Nr 164


 


Prop. 1974:164                                                        J2

9 § Har kompensation utgått med för högt belopp tUl följd av oriktig
uppgift som sökanden lämnat är denne skyldig att återbetala till stats­
verket vad han erhållit för mycket.

Föreligger särskUda skäl får riksskatteverket medge undantag från skyldighet enligt första stycket.

10    § Talan mot beslut av riksskatteverket enligt denna lag föres hos kammarrätt genom besvär.

11    § Riksskatteverket meddelar närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag.

Denna lag ttäder i kraft den 1 januari 1975. Därvid skall följande iakttagas.

1. För kalenderåret 1974 skall i stället för de belopp som anges i
8 § gälla

350 kronor i fall som avses i 8 § 1, 175 kronor i fall som avses i 8 § 2, 575 kronor i fall som avses i 8 § 3, 150 kronor i faU som avses i 8 § 4.

2. Har ansökan om kompensation gjorts före den 1  januari 1975
gäller äldre bestämmelser.

3   Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69)

Härigenom förordnas att 1 § skattebrottslagen (1971: 69) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1  §' Denna lag gäller i fråga om skalt eller avgift enligt

1.    lagen (1908: 128) angående bevillningsavgifter för särskilda för­måner och rättigheter, förordningen (1927: 321) om skatt vid utskift­ning av aktiebolags tillgångar, kommunalskattelagen (1928: 370), förord­ningen (1933: 395) om ersättningsskatt, lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt, förordningen (1946: 324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947: 576) om statiig inkomstskatt, lagen (1947: 577) om statlig för­mögenhetsskatt, lagen (1958: 295) om sjömansskatt, förordningen (1970: 99) om invesleringsavgift för vissa byggnadsarbeten.

2.    förordningen (1941:251) om 2. förordningen (1941:251) om särskild varuskatt, förordningen       särskUd varuskatt, förordningen (1943: 477) om skatt å vissa päls- (1943: 477) om skatt å vissa päls­varor, förordningen (1948: 85) om varor, förordningen (1948: 85) om försäljningsskatt,        förordningen  försäljningsskatt,        förordningen

' Senaste lydelse 1973:605. Med nuvarande lydelse avses den lydelse som före­slagits i prop, 1974: 132, 1974:156 och 1974:159,


 


Prop. 1974:164


13


Nuvarande lydelse

(1953: 396) om accis å fettemul­sion ra, ra., lagen (1953: 397) an­gående avgift för fettvaror sora användas för framställning av fettemulsion m. m., förordnmgen (1956: 545) angående omsättnings­skatt å motorfordon i vissa fall, förordningen (1957:262) om aU­män energiskatt, förordningen (1960:253) om tiUverkning och beskattning av malt- och läske­drycker, förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor, förordningen (1961:372) ora ben­sinskatt, förordningen (1961: 394) ora tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännoljeskatt, stämpelskattelagen (1964:308), förordningen (1964: 352) om ga­solskatt, förordningen (1966: 21) om särskUd skatt på motorbräns­len, förordningen (1968: 430) ora raervärdeskatt, förordningen (1971: 170) om annonsskatt, förordningen (1972: 266) om skatt på annonser och reklam, förordningen (1972: 820) om skatt på spel, förordning­en (1973: 37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafik­skatteförordningen (1973: 601), förordningen (1973: 602) om sär­skild vägtrafikskatt.

Föreslagen lydelse

(1953: 396) om accis å fettemul­sion m.m., lagen (1953:397) an­gående avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m., förordningen (1956: 545) angående omsättnings­skatt å motorfordon i vissa fall, förordningen (1957:262) om all­män energiskatt, förordningen (1960:253) om tUlverkning och beskattning av malt- och läske­drycker, förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor, förordningen (1961:372) om ben­sinskatt, förordningen (1961: 394) om tobaksskatt, förordningen (1961: 653) om brännoljeskatt, stärapelskattelagen (1964:308), förordningen (1964: 352) ora ga­solskatt, förordningen (1966: 21) om särskild skatt på motorbräns­len, förordnmgen (1968: 430) om mervärdeskatt, förordningen (1971: 170) ora annonsskatt, förordningen (1972: 266) ora skatt på annonser och reklara, förordningen (1972: 820) om skatt på spel, förordning­en (1973: 37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafik-skattelagen (1973:601), förord­nmgen (1973: 602) om särskUd vägtrafikskatt, förordningen (1973: 1216) om särskild beredskapsav­gift för oljeprodukter.

3. lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring i vad avser obligatorisk försäkring, lagen (1955: 469) angående omreglering av vissa ersättningar enligt lagen den 17 jimi 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete m. m., förordningen (1960: 77) angående byggnadsforskningsav­gift, lagen (1961: 300) om redareavgift för sjöfolks pensionering, lagen (1962: 381) ora allraän försäkring, lagen (1962: 398) om finansiering av folkpensioneringen, lagen (1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift, lagen (1970: 742) om lönegarantiavgift, lagen (1971: 282) om arbetarskydds­avgift.

Lagen gäUer även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkomman­de skatt som avses i uppbördslagen (1953: 272).

Lagen tillämpas ej om skatten eller avgiften fastställes eUer uppbäres i den ordning som gäller för tuU och ej heller beträffande reslavgift, skattetillägg eUer liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.


 


Prop. 1974:164


14


4   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatfe-fordrlngar m. m.

Härigenora förordnas att 1 § lagen (1971: 1072) om förmånsberätti­gade skattefordringar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


1 §>

Förmånsrätt enligt 13 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran på

1.    skatt och avgift, som anges i 1 § första stycket uppbördslagen (1953: 272), samt skatt enligt lagen (1908: 128) angående bevUlnings-avglfter för särskUda förmåner och rättigheter, lagen (1958: 295) om sjömansskatt och kupongskatteförordningen (1970: 624),

2.    skatt enligt förordningen (1959: 507) om allmän varaskatt och för­ordningen (1968: 430) om mervärdeskatt.


3. skatt eUer avgift enhgt för­ordningen (1908: 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, lagen (1928: 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster, förordningen (1941: 251) om särskild varuskatt, för­ordningen (1943:477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948: 85) om försäljningsskatt, förordningen (1953: 396) om accis å fettemulsion m. m., lagen (1953: 397) angående avgift för fett­varor som användas för fram­ställning av fettemulsion m. m., förordningen (1956: 545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa faU, förordningen (1957: 262) om allmän energiskatt, förordning­en (1960: 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läske­drycker, förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor, förordningen (1961: 372) om ben­sinskatt, förordningen (1961: 394) om tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännoljeskatt, stämpelskattelagen       (1964:308),


3. skatt eller avgift enligt för­ordningen (1908: 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, lagen (1928: 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster, förordningen (1941: 251) om särskUd varuskatt, för­ordningen (1943: 477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948: 85) om försäljningsskatt, förordningen (1953: 396) om accis å fettemulsion m. m., lagen (1953: 397) angående avgift för fett­varor som användas för fram­ställning av fettemulsion m. m., förordningen (1956: 545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa faU, förordningen (1957: 262) om allmän energiskatt, förordning­en (1960: 253) om tiUverkning och beskattning av maU- och läske­drycker, förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor, förordningen (1961: 372) om ben­sinskatt, förordningen (1961:394) om tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännoljeskatt, stämpelskattelagen       (1964:308),


' Senaste lydelse 1974: 229. Med nuvarande lydelse avses den lydelse som före­slagits i prop. 1974:132, 1974:138, 1974:156 och 1974:159.


 


Prop. 1974:164


15


Föreslagen lydelse

förordningen (1964: 352) om ga­solskatt, förordningen (1966: 21) om särskild skatt på motorbräns­len, förordningen (1971: 170) om annonsskatt, förordningen (1972: 266) om skatt på annonser och reklam, förordningen (1972: 820) om skatt på spel, förordningen (1973: 37) om avgift på vissa dryc­kesförpackningar samt förordning­en (1973:1216) om särskild bered­skapsavgift för oljeprodukter,

4. skatt enligt förordnmgen (1922: 260) om automobilskatt, kungörelsen (1934: 122) om skatt å motorfordon, som för tiUfälligt bmkande i riket från utlandet införts, kungörelsen (1951:750) om saluvagnsskatt, förordningen (1963: 116) om trafikoraläggnings-skatt, kungörelsen (1964: 43) om skatt å automobU, som av utom­lands bosatt person för tillfäUigt bmkande i riket här förvärvats, traktorskatteförordningen (1969: 297), vägtrafikskattelagen (1973: 601) samt förordnmgen (1973: 602) om särskild vägtrafikskatt.

Nuvarande lydelse

förordningen (1964: 352) om ga­solskatt, förordningen (1966: 21) om särskUd skatt på motorbräns­len, förordnmgen (1971: 170) om annonsskatt, förordningen (1972: 266) om skatt på annonser och reklam, förordningen (1972: 820) om skatt på spel samt förord­ningen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar.

4. skatt enligt förordningen
(1922:260) om automobUskatt,
kungörelsen (1934: 122) om skatt
å motorfordon, som för tiUfälligt
bmkande i riket från utlandet
införts, kungörelsen (1951:750)
om saluvagnsskatt, förordningen
(1963: 116) om trafikomläggnings-
skatt, kungörelsen (1964: 43) om
skatt å automobil, som av utom­
lands bosatt person för tillfälligt
bmkande i riket här förvärvats,
traktorskatteförordningen (1969:
297), vägtrafikskatteförordningen
(1973: 601) samt förordningen
(1973: 602) om särskild vägtrafik­
skatt,

5.   tull samt avgift enligt kungörelsen (1960: 235) om avgift för växt-skyddskontroll vid införsel av växter och förordningen (1968: 361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

6.   avgift enligt lagen (1967: 340) med vissa bestämmelser om pris­reglering på jordbrukets område och lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskets område,

7.   avgift, sora anges i 1 § första stycket lagen (1959: 552) angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m, samt avgift enligt lagen (1961: 300) om redareavgift för sjöfolks pen­sionering och lagen (1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift, allt i den mån avgift som här. avses icke omfattas av 1,

Förmånsrätten omfattar ej reslavgift och liknande avgift sora utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringen och ej heller skatte-eUer avgiftstUlägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.


 


Prop. 1974:164                                                         16

Utdrag av protokollet över finansärenden hället inför Hans Maj:t Konungen ilstatsrådet den 18 oktober 1974.

i

Närvarande: Ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, FELDT, SIGURD­SEN,  GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON,  HJELM-WALLÉN.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter ge­mensam beredning raed statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i vägtrafikskatteförordningen (1973: 601), m. m. och anför.

Inledning

Genom olika beslut av statsmakterna under de senaste åren har väg-trafikbeskattningen ändrats i väsentiiga avseenden, I prop, 1970: 138 föreslogs på grundval av bUskatteutredningens betänkande (SOU 1969: 45) Fordonsbeskattningen en omläggning i fem etapper av den årliga fordonsskatten för lastbilar, bussar och släpvagnar med en totalvikt över 3 ton. Inom raraen för oförändrat totalt skatteuttag uinebar förslaget höjd skatt för de tyngsta lastbUama och för släpvagnar samt sänkt skatt för bussar och för medeltunga och lätta lastbilar. Syftet caed omlägg­ningen var att åstadkomraa en bättre anpassning av beskattningen till den s, k, kostnadsansvarighetsprincipen.

Förslaget antogs av riksdagen (BeU 1970: 58, rskr 1970: 377, SFS 1970:450) och den första etappen genomfördes den 1 januari 1971. I prop. 1972: 115 föreslogs att andra etappen av omläggningen skuUe ge­nomföras planenligt den 1 januari 1973, Även detta förslag antogs av riksdagen (SkU 1972: 59, rskr 1972: 273, SFS 1972: 590).

I prop. 1971:153 föreslogs att principbeslut skuUe fattas om införan­de av kUometerskatt den 1 januari 1974 för brännoljedrivna motorfor­don. För beskattningen föreslogs att stämplande kilometerräknare skulle användas, I fråga om släpvagnar med en totalvikt om minst 3 ton före­slogs att kUometerskatt skuUe införas så snart frågan om den tekniska apparaturen för dessa fordon lösts så, att systemet kunde admirustreras och kontroUeras tiUfredsstäUande, Riksdagen beslöt i enlighet med pro­positionen (SkU 1971: 67, rskr 1971: 339).

Genom beslut den 28 januari 1971 tillsattes en särskild nämnd, kilo­meterskattenämnden (KSN), med uppgift att planlägga och leda infö­randet av kilometerbeskattning.


 


Prop. 1974:164                                                        17

På gmndval av bUskatteutredningens slutbetänkande (SOU 1972: 42) Vägtrafikbeskattningen beslöt statsmakterna år 1973 (prop. 1973: 94, SkU 1973:41, rskr 1973:254) bl.a. att kilometerskatt för raotorfordon skuUe införas i enlighet med principbeslutet. Beskattningen av motor­brännolja i form av brännoljeskatt och särskild skatt på motorbränslen ersattes den 1 januari 1974 med en kUometerbeskattning av brännolje­drivna personbilar, bussar och lastbUar, Den årliga automobUskatten och traktorskatten sammanfördes under benämningen fordonsskatt raed vissa av kUometerbeskattningen betingade justeringar för brännoljedrivna fordon som inte är kilometerskattepliktiga och för släpvagnar sora dras av brännoljedrivna fordon. I övrigt innebar beslutet vissa ändringar i förhåUande tiU vad sora tidigare gäUt, såväl i raaterieUt som i tekniskt hänseende. De nya bestämmelserna är intagna i två förordningar, väg-trafikskatteförordningen (1973:601, VSF) och förordningen (1973:602) om SärskUd vägtrafikskatt,

Kungl, Maj:t har därefter utfärdat flera kimgörelser med bl. a. till-lämpnmgsföreskrifter för vägtrafUcbeskattningen (SFS 1973: 776—788),

Sedan 1953 utgår viss individuell kompensation tiU jordbmkare som använder bensindriven traktor eUer skördetröska i jordbraket. Kompen­sationen skaU schablonmässigt motsvara bensinskatten på den bensin som förbmkas vid sådan användning.

Gällande bestämmelser m. m. Vägtrafikbeskattningen

Allmänt Vägtrafikskatt utgår enligt VSF i form av fordonsskatt och kUometerskatt, Fordonsskatt utgår i princip för aUa registrerade, ej av-stäUda personbUar, lastbUar, bussar, motorcyklar, traktorer, motorred­skap och släpvagnar. Fordonsskatten beräknas på gmndval av fordonets skattevikt, I fråga om personbU, motorcykel, traktor och motorredskap är skattevikten lika med tjänstevikten, I fråga ora övriga fordon är skattevikten raed vissa begränsningar Uka med totalvikten.

Fordonsskatten för bussar och lastbUar varierar med slag av driv­medel. Bensin- eUer gasoldrlvna fordon bUdar därvid en grupp och öv­riga fordon, dvs, sådana som drivs med brännolja, gengas eUer elektri­citet, en annan gmpp. Lastbilar indelas också i två gmpper beroende på om de är försedda raed anordning för påhängsvagn eller inte, Inora varje sådan grupp beror skattens storlek även på fordonens axelarrange-raang.

Släpvagnar indelas i tre grupper. Den första omfattar släpvagnar med en skattevikt om högst 3 000 kg. Inom grappen görs också en upp­delning i påhängsvagnar och andra släpvagnar. Den andra gruppen om­fattar släpvagnar med totalvikt över 3 000 kg sora dras enbart av ben-


 


Prop. 1974:164


18


sin- eller gasoldrivet motorfordon. Den tredje gruppen omfattar släp­vagnar med skattevikt över 3 000 kg som dras av kilometerskattepliktigt fordon eUer av trafiktraktor eller registterat motorredskap. Inom de båda sistnämnda gmpperna beror skattens storlek också på om det är en påhängsvagn eller annan släpvagn och på axelarrangemang. Traktorer indelas i trafiktraktorer och andra traktorer (klass II). Fordonsskatt beräknas som ett grundbelopp för den lägsta skattevik­ten i viss viktklass och ett tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo­gram över den lägsta vikten i klassen.

Utöver fordonsskatt utgår kilometerskatt för skattepliktig personbU, lastbil eller buss, som är inrättad för att drivas med annat drivmedel än bensin eller gasol, dvs. i praktiken med brännolja. Även kilometer­skatten beräknas efter fordonets skattevikt med ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp.

Bensin för drift av motorfordon är belagd med skatt enligt förord­ningen (1961: 372) om bensinskatt. Skatten utgör 43 öre för liter. Gasol för motordrift är belagd med skatt enligt förordningen (1964: 352) om gasolskatt. Skatten utgör 29 öre för liter. För buss med högre tjänste­vikt än 3 000 kg är dock gasolskatten endast 22 öre för liter.

Fordonsskatten, kilometerskatten och bensinskatten är specialdestine-rade till vägväsendet och vägtrafikväsendet. Vid sidan härav utgår skatt på vägtrafiken utan specialdestinering. Enligt förordningen (1973: 602) om särskild vägtrafikskatt utgår sålunda särskild fordonsskatt för tra­fiktraktorer och motorredskap som inrättats för brännoljedrift. Särskild fordonsskatt utgår också för skattepliktig släpvagn med skattevikt över 3 000 kg, som dras antingen av kilometerskattepliktigt fordon eUer en­bart av traktor eller motorredskap. Enligt samraa förordning utgår sär­skild kUometerskatt för brännoljedrivet kilometerskattepliktigt motor­fordon.

Den särskilda vägtrafikskatten är avsedd att motsvara den vid års­skiftet 1973/74 slopade skatten på brännolja enligt förordningen (1966: 21) om särskild skatt på motorbränslen. Skatten på bensin och gasol enligt nämnda förordning arbetades samtidigt in i förordningen (1957: 262) om allmän energiskatt. F. n. utgår skatt på motorbränslen med följande belopp (öre för liter):


 

energiskatt (ej special-destinerad)

bensin

motorbrännolja

gasol till tyngre

bussar

gasol till andra

fordon

27 2,5

14

19


bensinskatt gasolskatt   S:a

(special-    (special-     öre/I

destinerad) destinerad)

43

-

70

2.5

22

36

29

48


 


Prop. 1974:164                                                         19

De grundläggande bestämmelserna om skattepUkt, skattskyldighet m.m. finns i VSF. Dessa kompletteras med bestämmelser om uppbörd, avstämpling av kiloraeterräknare m. m. i vägtrafikskattekungörelsen (1973: 776).

Fordonsskatt och kilometerskatt för ett fordon skaU betalas av den som är eUer bör vara antecknad i bUregistret som ägare tiU fordonet; Fordonsskatt betalas i förskott för skatteår, som utgör 12 kalendermå nåder, eUer — om skatten för helt år överstiger 1 500 kronor — föi skatteperiod om tre kalendermånader. Fordonsskatt utgår aUtid föi minst en kalendermånad. Kilometerskatt betalas i efterhand för skatte­period, som normalt omfattar tre kalendermånader men som i vissa fall kan omfatta två eller fyra kalendermånader.

Skattskyldig i fråga om fordonsskatt är den som äger fordonet vid ingången av den kalendermånad under vilken skatten skaU betalas. Om skatt skall betalas därför att skatteplikt inträder för ett fordon är det ägaren vid skattepliktens inträde som är skattskyldig. När det gäller fordonsskatt som faststäUts genom särskUt beslut av länsstyrelse åvilar skattskyldigheten den som ägt fordonet, under den tid skatten avser. Detsamma gäUer skatt som faststäUts genom beslut om efterbeskattning.

I fråga om kilometerskatt åvilar skattskyldigheten den som äger for­donet vid ingången av den kalendermånad under vUken skatten skaU betalas, dvs. vanligen månaden efter utgången av skatteperioden. Detta gäller även om fordonet överlåtits. Någon uppdelning av skatten görs alltså inte på tid före och efter överlåtelsen. När det gäller kilometer­skatt som fastställs genom särskUt beslut eUer genom beslut om efter­beskattning är den skattskyldig som ägt fordonet under den tid skatten avser.

Om skatt skall återbetalas därför att skatteplikten för fordon upp­hört görs återbetalningen tiU den som ägde fordonet när skatteplikten upphörde.

Skattepliktigt fordon fär inte brukas om tiU betalning förfallen for­donsskatt eUer, i förekommande fall, kUometerskatt för det innevarande och det närmast föregående skatteåret inte erlagts. Från detta brakande-förbud gäller undantag bl. a. när fråga är om skatt som åvilar avbe­lalningsköpare från vilken fordon återtagits. Utan hinder av att köparen har en skatteskuld på fordonet får detta i sådant faU användas sedan det återtagits.

Vad som gäUer i fråga om fordonsskatt och kilometerskatt gäller också särskild fordonsskatt och särskUd kilometerskatt.

Enligt kungörelsen (1973: 777) om återbetalning och avräkning av vägtrafikskatt m. m. för fordon som använts utom riket återbetalas fordonsskatt för varje dag som en kilometerskattepUktig buss eUer last­bil använts utom riket. Detsamma gäUer i fråga om fordonsskatt och särskild fordonsskatt när släpvagn med skattevikt över 11 ton använts


 


Prop, 1974:164                                                        20

utom riket. KUometerskatt och särskUd kilometerskatt utgår inte för den körsträcka som tiUryggaläggs utomlands med lastbil eUer buss.

Återbetalning och avräkning sker automatiskt i saraband med upp­börd av vägttafikskatt. Återbetalning sker för varje dag av utlands­vistelsen raed 3 % av raånadsskatten för fordonet.

TiU grand för återbetalning och avräkning ligger uppgifter som i första hand skaU lämnas tUl tuUmyndighet vid ut- och inresa. TuUmyn-dighet tiUhandahåller en blankett på vUken den som svarar för fordonet antecknar fordonets registreringsnummer. I fråga om kilometerskatte­pliktig buss eUer lastbU skaU blanketten också stäraplas i kilometerräk-naren. Blanketten återlämnas därefter till tuUmyndigheten, som förser den med datumuppgift och därefter skickar den tiU bilregisternämnden.

I vissa faU kan fordon föras över gränsen mot Norge på plats där tuUanstalt saknas eUer på tid då tuUanstalt är stängd. För att fordons­ägaren i sådana faU skall få återbetalning eUer avräkning av vägtrafik­skatt krävs dels att han i förväg anmält tiU riksskatteverket att han av­ser att företa sådana resor, dels att han stämplar av räknaren och läm­nar uppgift om räknarstäUningen och om datum för ut- och inpasse­ringen till bihegisternämnden efter utgången av varje kalendervecka och kalendermånad.

Den som inte lämnar föreskrivna uppgifter om ut- eller inresa går miste om återbetalning eUer avräkning för den resan.

Det nu nämnda återbetalnings- och avräkningssystemet orafattar inte personbilar. Detta innebär bl.a. att kUometerskatt utgår även på ut­landskörningar med brännoljedriven personbil.

FuUföljande av 1970 ärs riiisdagsbeslut. Genom 1963 års trafikpoli­tiska beslut accepterades den s. k. kostnadsansvarighetsprincipen för trafik av olika slag. Enligt denna princip skaU varje trafikgren svara för de kostnader den orsakar samhället. När det gäller vägtrafiken skaU dessutom varje fordon påföras avgifter som täcker de kostnader fordo­net orsakar. Bilskatteutredningen föreslog i betänkandet (SOU 1969: 45) Fordonsbeskattningen att de specialdestinerade vägtrafikskatterna skulle omfördelas på de olika vägtrafikfordonen för att man därigenom skulle nå bättre överensstämmelse med kostnadsansvarighetsprincipen. Den undersökning utredningen gjort visade i stort att en skattehöjning var motiverad för de tyngsta lastbilarna och för släpvagnarna medan skatten borde sänkas för medeltunga lastbUar samt för bussar och bensin- eller gasoldrivna lastbUar. Fordon med en totalvikt om högst 3 ton berördes inte av förslaget. Förslaget avsåg endast en omfördelning av skatten och således inte någon ändring av totala skatteuttaget.

Omfördelningen beslöts som nämnts tidigare av statsmakterna år 1970. Därvid godtogs också utredningens förslag att omfördelningen skulle genomföras i fem etapper enligt följande:


 


Prop. 1974:164                                                        21

etapp I    1.1.1971 10%       av hela omläggningen

etapp II   1.1.1973 15 %      "    "

etapp III 1.1.1975  25 %      "    "

etapp IV 1.1.1977  25 %      "    "

etapp V   1.1.1979 25 %      "    "

Etapperna I och II har genomförts planenligt.

Kilometerskatt för personbilar. Som nämnts tidigare utgår fordons­skatt för personbilar med belopp som varierar endast med tjänstevikten. Drivmedlet saknar aUtså betydelse för fordonsskattens storlek.

På bensin som används för raotordrift utgår dels bensinskatt med 43 öre för liter (specialdestinerad), dels aUmän energiskatt raed 27 öre för liter (ej specialdestinerad). Före den 1 januari 1974 utgjorde energi­skatten 9 öre för liter. DärtiU utgick särskUd motorbränsleskatt raed 18 öre för liter.

För personbUar som drivs raed annat drivmedel än bensin eUer gasol utgår kUometerskatt enligt VSF och särskUd kUometerskatt enUgt för­ordningen (1973: 602) om särsldld vägtrafikskatt. KUometerskatten be­räknas efter personbilens tjänstevikt. Om tjänstevikten är högst 900 kg utgår kilometerskatt med 19,3 öre för tio kUometer och särskild kilo­meterskatt raed 8,1 öre för tio kUoraeter, tiUsararaans 27,4 öre per tio kUometer. Är tjänstevikten 901—1 000 kg tUlkommer kUometerskatt med 0,8 öre och särskild kiloraeterskatt raed 0,3 öre, tUlsamraans 1,1 öre för tio kUoraeter. Samma belopp tUlkomraer för varje efterföljande in-tervaU ora 100 kg i tjänstevikt.

I prop. 1973: 94 uttalade jag bl. a. att en jämförelse meUan skattebe­lastningen på bensindrivna och på brännoljedrivna personbUar visade, att de förra genoragående belastas med en högre total beskattrung. Jag anförde vidare att det vid övergången tUl en kilometerbeskattning av de brännoljedrivna fordonen skapades föratsättningar för att åstadkomraa en mera likvärdig beskattning av personbUarna. Jag anmälde också att min avsikt var att närmare låta undersöka de antydda förhållandena och på grundval därav pröva frågan om och på vUket sätt en ändrad avvägning borde ske av beskattningen av brännoljedrivna och bensin­drivna personbilar inom ramen för ett oförändrat totalt skatteuttag på dessa bilar. Skatteutskottet uttalade i detta sammanhang (SkU 1973: 41) att förslaget var väl raotiverat men att åtgärder i detta syfte ine nödvän­digtvis måste ske inom ramen för ett oförändrat skatteuttag. Utskottet förutsatte att en sådan åtgärd lämpligen kunde genomföras från och med 1975.

I fråga om skattelättnader för brännoljedrivna personbilar vid ut-landskörning föreslog bilskatteutredningen i slutbetänkandet att kör­sträckan utomlands skulle avräknas vid bestämmande av kUometerskatt. Det skuUe enligt utredningen ankomma på föraren att hämta ett av-stämplingskort på tullanstalt vid ut- eller inpassering, att stämpla kortet


 


Prop. 1974:164                                                        22

och att lämna det till tuUmyndigheten. BUen skuUe föras i den röda fil som skall användas vid medförande av tuUpUktigt gods. Som alternativ skulle fordonet förses med sådant rött märke som vid vissa tullstationer skall fästas på fordonet vid medförande av tuUpliktigt gods. När gräns­passage får ske utan tuUkontroH föreslogs att fordonsägaren själv skuUe stämpla av räknaren och sända in avstämplingskort tiU bUregistret.

Utredningens förslag mötte kritik särskilt från generaltuUstyrelsen, som i första hand föredrog ett deklarationsförfarande. I andra hand an­gav styrelsen att berörda fordon borde förses med ett särskilt yttre igen­känningstecken.

I prop. 1973: 94 förordade jag att de brännoljedrivna personbUarna inte skulle omfattas av de skattelättnader i fråga om utlandskörningar, som föreslogs för bl. a. de brännoljedrivna nyttofordonen. Jag anförde dels alt det i många fall var fråga om privatresor, där någon konkurrens­situation inte föreligger, dels att skatten per kilometer är låg och dels att kontrollsvårigheter kunde uppstå vid ut- och inresan. Skatteutskottet pekade i sitt tidigare nämnda betänkande på de skatteförmåner som de brännoljedrivna personbUarna åtnjöt jämfört raed de bensindrivna. Med hänsyn härtiU accepterades förslaget i propositionen men utskottet anför­de att skattelättnaden vid utlandskörning borde tas upp tUl förnyad prövning och genomföras samtidigt med den av utskottet förordade ändringen i beskattningen av de brännoljedrivna personbUarna. Riks­dagen godtog utskottets betänkande (rskr 1973: 254). I enlighet härmed tar jag upp frågan i det följande.

Kilometerskatt för släpvagnar. I bilskatteutredningens betänkande (SOU 1970: 36) Kilometerbeskattning föreslog utredningen att kilometer­skatt skulle införas för motorfordon, som inte var bensindrivna och för sådana släpvagnar med totalvikt över 3 ton som dras av nu nämnda motorfordon. Kilometerskatten skuUe ersätta den specialdestinerade brännoljeskatten och gasolskatten samt fordonsskatten. Den särskilda motorbränsleskatten på brännolja liksom gasolskatten och energiskatten på gasol kunde lätt inarbetas i kilometerskatten. Beskattningen skulle i fråga om släpvagnar grandas på icke stämplande s. k. navmätare.

I prop. 1971: 153 uttalade jag att principbeslut borde fattas om in­förande av kilometerskatt den 1 januari 1974 för brännoljedrivna mo­torfordon. Endast för dessa fordon fanns då en användbar stämplande kilometerräknare. Brännoljebeskattningen orsakade dessutom vissa tiU-lämpningssvårigheter. I fråga om sådana släpvagnar med totalvikt över tre ton, som dras av kilometerskattepliktiga motorfordon, uttalade jag att kUometerskatt borde införas så snart frågan om den tekniska appa­raturen lösts så, att systemet kan administreras och kontroUeras till­fredsställande. Riksdagen beslöt i enlighet med propositionen (SkU 1971: 67, rskr 1971: 339).


 


Prop. 1974:164                                                        23

I sitt slutbetänkande (SOU 1972: 42) Vägttafikbeskattningen föreslog bilskatteutredningen att kilometerskatten fr. o. ra. den 1 januari 1975 skuUe orafatta släpvagnar raed skattevikt över tre ton sora dras av kilo­meterskattepliktigt fordon.

Utredningens förslag att låta även släpvagnar falla under kUometer­skatten accepterades allmänt av remissinstanserna under fömtsättning att räknarfrågan lösts. I prop. 1973: 94 förklarade jag under samma föratsättning att jag bittädde utredningens förslag om kUometerskatt för släpvagnar. Något konkret förslag i frågan lades inte fram utan jag förklarade att jag avsåg att återkomma när klarhet vunnits om de tek­niska förutsättningarna för en sådan beskattning.

Frågan om att ersätta även den årliga fordonsskatten med kiloraeter­skatt har också diskuterats i olika sararaanhang. För egen del uttalade jag i prop. 1973: 94 att det var för tidigt att ta ställning till beskatt­ningens utformmng på längre sikt.

Bensinskattekompensation till jordbruket

Med stöd av riksdagens bemyndiganden har sedan år 1953 utgått in­dividuell kompensation med schablonbelopp för skatten på den bensin, som förbrakats i jordbraket tiU bensindrivna traktorer. Gmndema för kompensationen har angetts i prop. 1953; 20. Kompensation utgick med 275 kronor per traktor fÖr år 1953 och raed 300 kronor för år 1954. I enlighet med vad som föreslogs i prop. 1954: 112 utgick kompensation från och med 1955 med 325 kronor per ttaktor och år. Beräkningen av schablonbeloppet skedde urspmngligen på grandval av det statistiska material, som förelåg om bensinförbrakningen år 1950 vid traktordrift på jordbruk med en åkerareal av 10—20 hektar. Den genomsnittiiga bensinförbrukningen vid sådan traktordrift beräknades tUl ca 1 200 liter per år och traktor. En sjättedel ansågs gå åt vid körning på väg, för vUken förbrukning kompensation inte skulle lämnas. Höjningarna av kompensationsbeloppet ägde saraband med höjning av bensinskatten från 25 öre till 28 öre per liter år 1953 och till 32 öre per liter år 1954.

På grundval av nya beräkningar av den totala konsumtionen av ben­sin för traktordrift inom jordbraket höjdes schablonbeloppet tiU 340 kronor per år och traktor från och med år 1958. Genomsnittsförbruk­ningen beräknades då tiU 1 272 liter per ttaktor och år. Bensinskatten höjdes tiU 38 öre per Uter den 1 januari 1962 och tiU 43 öre per liter den 1 juli 1965. Dessa ändringar i skatten föranledde inte någon änd­ring av kompensalionsbeloppet.

Enligt statens jordbruksnämnds statistiska beräkningar om bensin­förbrukningen uppgick den genomsnittiiga bensinförbrakningen under år 1966 till 824 liter per traktor och år. Kompensation borde därför utgå med fem sjättedelar av bensinskatten för 824 liter eller med 295 kronor


 


Prop. 1974:164                                                        24

för varje traktor. I prop. 1969: 45 med förslag tUl ttaktorskatt föreslog jag dock, med hänsyn tUl önskvärdheten av att åstadkomma ett enkelt skattesystem för traktorerna, att de bensindrivna traktorerna i klass II skuUe beskattas på samma sätt som övriga traktorer i denna klass och att kompensation för de bensindrivna traktorema skulle utgå även för den bensinförbrukning som hänförde sig tiU köming på väg. Härigenom skuUe eventueUa dubbelbeskattningseffekter undvikas samtidigt som ad­ministrativa och kontroUmässiga fördelar skuUe nås genom att samt­liga traktorer, oavsett användning av drivmedel, fogades in i traktor­skattesystemet. I enlighet härmed förordades att kompensationsbeloppet skuUe höjas tUl 350 kronor för traktor och år från och med år 1970. Förslaget antogs av riksdagen (BeU 1969: 35, rskr 1969: 207). Beloppet har sedan dess inte ändrats.

F. n. tillämpas följande bestämmelser. Kompensation ges under förut­sättning att traktorn registrerats som bensindriven och försedd med gummihjul och att den använts i jordbruk, även köksväxt-, frakt- och bärodUng, på minst 3 hektar åker. Som åker räknas därvid mark som lagts under plog och nyttjas för växtodling. Restitution utgår med 350 kronor tUl den som hela året varit registrerad sora ägare tiU traktom och raed 175 kronor tiU den sora varit registrerad som ägare under mindre än hela året men minst sex månader av året. Ansökan om restitu­tion görs på särskUd blankett och sänds in tiU jordbmksnämnden senast den 1 febmari året efter det kalenderår ansökan avser. Ansökningsblan­ketten skickas ut genom bilregistemämnden utan särskild begäran och är vid utsändandet försedd med vissa uppgifter, som hämtats ur bil­registret. Avgörande för om traktor skall anses ha innehafts är om jord-brakaren stått antecknad i bUregistret som ägare av ttaktorn.

I enlighet raed förslag i prop. 1957: 95 (BeU 1957: 35, rskr 1957: 179) utgår kompensation också i de faU bensin förbrukats för drift av skörde­tröska I jordbruket, Korapensation utgår med 575 kronor för självgående tröska och med 150 kronor för bogserad tröska. Sora viUkor för kompen­sation i dessa fall gäller att endast bensin kommit tUl användning vid driften och att skördetröskan faktiskt använts under året vid skörden. Kompensation utgår dock inte om användningen av tröskan varit så ringa att det uppenbariigen inte är rimligt att korapensation utgår. Där­vid gäller, att bogserad ttöska skall ha använts på minst tio hektar åker och självgående tröska på minst fera hektar åker. Statens jordbruks-närand handlägger frågor om kompensation även i dessa fall. Kompensa­tionsbeloppen beräknades på grundval av statistiskt material rörande den genomsnittliga förbrukningen av bensin under åren 1954 tUl 1956. För­brukningen beräknades därvid tUl 1 988 liter per år för självgående tröska och tUI 607 liter per år för bogserad tröska.

Om samma tröska under skörden använts av flera, betalar jordbmks­nämnden ut kompensation tUl den som innehade tröskan den 15 augusti.


 


Prop. 1974:164                                                        25

Statens jordbruksnämnd har lagt upp ett register över innehavare av bensindrivna självgående skördetröskor och av bogserade skördetröskor med bensindriven hjälpmotor. TiU varje i registret upptagen innehavare av skördetröskor skickar nämnden årligen efter skördesäsongens slut en blankett för ansökan om skattekompensation för det gångna året.

Kungl. Maj:t har med stöd av riksdagens bemyndiganden förordnat, att korapensation för skatt på bensin, som förbrukats vid användning av bensindriven traktor inom jordbruket eller av självgående skördetröska och hjälpmotor till skördetröska får ske i den omfattning som angetts i tidigare nämnda propositioner. Kungl. Maj:t har vidare uppdragit åt statens jordbruksnämnd att utfärda erforderliga tillämpningsföreskrifter samt att genomföra kompensation i enlighet med de i propositionen an­givna grunderna. 1 prop. 1973: 94 tog jag upp frågan om vilken myndig­het sora bör handlägga nu aktuella kompensationsfrågor. Med hänsyn till att fråga är om skatteförhåUanden ansåg jag det motiverat att föra över handläggningen av dessa ärenden från statens jordbruksnämnd till riks­skatteverket, som är beskattningsmyndighet för bensinskatt.

Departementschefen

Vägtrafikbeskattningen bygger f. n. på den s. k. kostnadsansvarighets­principen, sådan denna utformats i 1963 års trafikpolitiska beslut. Un­der de senaste åren har väsentliga ansträngningar gjorts för att utforraa vägtrafikbeskattningen så att den ger en adekvat täckning för de kost­nader fordonstrafiken orsakar samhället. Viktiga delar i detta arbete är den av 1970 års riksdag beslutade etappvisa omfördelningen av den årliga fordonsskatten och införandet av kilometerskatt den 1 januari 1974 för sådana personbUar, lastbilar och bussar som drivs med annat drivmedel än bensin eller gasol.

Vägtrafikbeskattningen

Fullföljande av 1970 års riksdagsbeslut. Enligt 1970 års riksdagsbe­slut om en omfördelning av den årliga fordonsskatten för fordon med totalvikt över tre ton skulle reformen genomföras i fem etapper med början den 1 januari 1971 och därefter vartannat år. Den första etappen innebar att 10 % av hela omläggningseffekten uppnåddes. Andra etap­pen, som genomfördes den 1 januari 1973, innebar ytteriigare 15 % av hela omläggningen. Enligt planerna skall återstående tre etapper, var och en omfattande 25 % av hela omläggningen, genomföras den 1 ja­nuari 1975, den 1 januari 1977 och den 1 januari 1979.

I samband med genomförandet av första etappen uttalade jag bl. a. att en etappvis omläggning innebar att, om så skuUe behövas, hänsyn


 


Prop.1974:164


26


kunde tas till nytillkommande omständigheter som var ägnade att på­verka reformprogrammet. Några sådana omständigheter föreligger inle. Jag förordar därför att tredje etappen genomförs planenligt den 1 janua­ri 1975. Ändringen berör endast fordonsskatten enligt vägtrafikskattc-förordningen (1973: 601, VSF) och således inte den särskilda fordons­skatten. Nya fordonsskattcsatser har utarbetats inom finansdepartemen­tet helt i överensstämmelse med de beräkningar som låg till grund för andra etappen.

Ändring av skatiesaiserna bör få verkan för samtliga berörda fordon från samma tidpunkt. Fr.o.m. år 1974 gäller ett nytt system med s.k. rullande uppbörd av fordonsskatt. Uppbörd görs nu under hela året utom under juli månad. Skatt betalas i förskott för en period om tolv kalendermånader (skatteår), utom i de fall fordonsskatten jämte ev. särskild fordonsskatt uppgår till mer än 1 500 kronor för helt år, då skatt betalas i förskott för perioder om tre kalendermånader (skatte­perioder). Skatteår och skatteperioder bestäms med ledning av den sista siffran i fordonets registreringsnummer. Detta system för uppbörden innebär att flertalet fordonsägare har betalat fordonsskatt efter de äldre skattesatserna även för tid efter ikraftträdandet av de nya skattesatserna den 1 januari 1975. Endast för fordon med slutsiffra 7 sker uppbörd i december 1974 för hela år 1975. Är skatten för ett fordon högre än 1 500 kronor för helt år sker uppbörd i december 1974 för tiden januari —mars när fordonets slutsiffra är 3, 7 eller 0.

De problem som ändringen av skattesatserna medför kan lösas genom att i januari 1975 göra en särskild uppbörd av tiUkommande skatt resp. en återbetalning av överskjutande skatt. Detta innebär visserligen ett stort antal extra uppbördstransaktioner. Det är dock en tekniskt sett enkel metod att sätta de nya skattesatserna i kraft vid en och samma tid­punkt för alla fordon. Det bör också beaktas, att det minsta skattebe­lopp jag i det följande förordar skall komma i fråga för uppbörd eller återbetalning, tjugo kronor, innebär ett minskat anlal transaktioner. En­ligt min raening bör den nu angivna metoden användas. Det ankommer på regeringen att meddela erforderliga föreskrifter för ett genomförande av omläggningen i enlighet med vad nu sagts.

Kilometerskatt för personbilar. Den fasta skatten, dvs. fordonsskatten, för personbilar är inte beroende av drivmedlet. Däremot är den rörliga delen av vägtrafikbeskattningen beroende därav, för bensin- eller gasol­drivna bilar utgår specialdestinerad skatt om 43 öre resp. 29 öre för liter och ej specialdestinerad allmän energiskatt med 27 öre resp. 19 öre för liter. För brännoljedrivna personbUar utgår specialdestinerad kUo­meterskatt och ej specialdestinerad särskild kilometerskatt. Vidare utgår allmän energiskatt med 2,5 öre för liter för brännolja. Kilometer­skatterna varierar med fordonens tjänstevikt.'


 


Prop. 1974:164


27


En jämförelse mellan skattebelastningen för bensindrivna och bränn­oljedrivna personbUar fömtsätter att bensinbilarnas bränsleförbmkning är känd eUer kan beräknas. Inom finansdepartementet har en beräkning av bränsleförbmkningen gjorts för vissa vanliga bilar. Beräkningen gmn­dar sig bl. a, på uppgifter från fabrikanter, importörer och återförsäl­jare samt på publicerade undersökningar. Resultatet av beräkningen framgår av följande uppställning, där också kUoraeterskattema för fler­talet av de i Sverige förekomraande brännoljedrivna personbilarna redo­visas. För varje bensindrivet fordon finns också angivet hur stor kUo­meterskatten skulle vara om fordonet var brännoljedrivet.

 

Märke

Tjänstevikt

Bensinför-

Specialdestinerad

Ej specialdestinerad

 

kg

brukning,

 

 

 

 

 

 

lit/mU

bensin-

kilometer-

skatt på

Särskild

 

 

 

skatt

skatt

bensin'

kilome-

 

 

 

öre/mil

öre/mil

öre/mil

terskatt öre/mil

Daf55

880

0,80

34,4

19,3

14,4

8,1

Fiat 128 B

910

0,80

34,4

20,1

14,4

8,4

Citroen Club GS

980

0,87

37,4

20,1

15,7

8,4

Fiat 124 S

1 010

0,96

41,3

20,9

17,3

8,7

Morris Marina 1800

1030

0,90

38,7

20,9

16,2

8,7

Ford Capri 1600

 

 

 

 

 

 

GTXLR

1050

1,02

43,9

20,9

18,4

8,7

Peugeot 204 D*

1050

 

20,9

8,7

Volkswagen 1600 TLE

1070

0,94

40,4

20,9

16,9

8,7

Volkswagen 1600

 

 

 

 

 

 

Variant

1 100

1,08

46,4

20,9

19,4

8,7

Fiat 125

1 150

1,00

43,0

21,7

18,0

9,0

Renault 16 TSA

1 150

0,99

42,6

21,7

17,8

9,0

Volkswagen 411 L

1 150

1,07

46,0

21,7

19,3

9,0

Opel Rekord D»

1 160

21,7

9,0

Audi 100 LS

1 170

1.05

45,2

21,7

18,9

9,0

Volkswagen K 70

1 170

0,99

42,6

21,7

17,8

9,0

Porsche 911 T

1 180

1,09

46,9

21,7

19,6

9,0

Saab 99 EMS

1 190

0,99

42,6

21,7

17,6

9,0

Opel Rekord 1900

1210

0,97

41,7

22,5

17,5

9,3

Volvo 142

1 240

1,06

45,6

22,5

19,1

9,3

BMW 2002

1 250

0,95

40,9

22,5

17,1

9,3

Volvo 144

1280

1,05

45,2

22,5

18,9

9,3

Peugeot 504

1 300

0,91

39,1

22,5

16,4

9,3

Peugeot 504 D'

1 370

23,3

9,6

Ford Consul 2000

1410

1,15

49,5

24,1

20,7

9,9

Mercedez 220

1430

1,15

49,5

24,1

20,7

9,9

Volvo 164

1430

1,24

53,3

24,1

22,3

9,9

Citroen Special

1450

1,15

49,5

24,1

20,7

9,9

Mercedez 200 D'

1470

 

24,1

9,9

Mercedez 220 D»

1470

24,1

9,9

Datsun D«

1 500

24,1

9,9

BMW 2800

1500

1,30

55,9

24,1

23,4

9,9

' Avser endast den förutvarande särskilda motorbränsleskatten på bensin (18 öre/lit.), ' Brännoljedriven.


 


Prop. 1974:164                                                         28

Beräkningen visar entydigt att vägttafikbeskattningen för de bränn­oljedrivna personbilarna ligger på en väsentiigt lägre nivå än för de ben­sindrivna personbUarna, Något förenklat kan sägas att skatten är dub­belt så hög för de bensindrivna som för de brännoljedrivna personbi­larna.

Jag anser i likhet med 1973 års skatteutskott att starka skäl talar för en utjämning av skattenivån för personbUar som körs på olika driv­medel. Vad som därvidlag bör komma i fråga är enUgt min mening att skapa en så långt möjligt lika nivå för den specialdestinerade skatten, dvs. bensinskatten och kUometerskatten. De ej specialdestinerade skat­terna, dvs. den allraänna energiskatten, vari den särskUda motorbränsle­skatten på bensin numera ingår, och den särskUda kilometerskatten, är visserUgen skatter som träffar vägttansportema men de används inte för att bekosta vägväsendet och vägtrafikväsendet. Kostnadsansvarighets­principen behöver därför inte tUlärapas strikt på dessa skatter. Jag fin­ner sålunda att övervägande skäl talar för att endast kUometerskatten höjs så att den kommer i nivå med den specialdestinerade bensinskatt som träffar körningen med likvärdiga bensindrivna personbUar. Detta skulle innebära något mindre än en fördubbling av kilometerskatten för de små bUarna och något mer än en fördubbling för de större bilarna. Skattesatserna har i författningsförslaget utformats i enUghet härmed. I likhet med vad jag uttalat i fråga om ändringama av fordonsskat­tens storlek bör höjningen av kUometerskatten ttäda i kraft samtidigt för samtliga brännoljedrivna personbUar. Kilometerskatt beräknas och betalas med vissa undantag för perioder om tte kalendermånader. Pe­rioderna bestäms med ledning av den sista siffran i registreringsnumret. I fråga om fordon vars skatteperiod börjar vid ikraftträdandet uppkom­mer inga särskilda svårigheter. Avstämpling görs under sista månaden i skatteperioden före den då de nya skattesatserna skaU gälla. I fråga om andra fordon däremot krävs en särskUd avstämpUng i anslutning till ikraftträdandet. För att så långt möjUgt undvika extra arbete för såväl enskilda som myndigheter bör ikraftttädandet ske vid en tidpunkt då ordinarie avstämpUng skaU göras för så många fordon som möjligt. I januari skall avstämpling göras för fordon med någon av slutsiffrorna 2, 4, 5, 6 eller 9 för skatteperioden november—januari. Nästa avstämp­ling för dessa fordon görs i april och avser då skatteperioden februari— april. Om ikraftträdandet sätts till den 1 febmari eller den 1 raaj 1975 behöver något ingrepp inte göras i avstämplingsrutinerna för hälften av de kilometerskattepliktiga personbilarna. För övriga fordon får som nämnts göras en särskild avstämpling i slutet av januari 1975. Uppbör­den kan därefter ske i vanlig ordning även för dessa fordon. Jag förordar således att ändringen av kilometerskattesatsema för personbilar skall träda i kraft den 1 febraari eller den 1 maj 1975. Med hänsyn till vad jag i det följande uttalar om utlandskörning med kUometerskattepliktig


 


Prop. 1974:164                                                        29

personbil bör regeringen bemyndigas att bestämma när bestämmelsema skall träda i kraft. Det ankommer på regeringen att utfärda föreskrifter om avstämpling och uppbörd i enlighet med vad jag nu anfört.

Frågan om skattelättnader för de brännoljedrivna personbilarna vid utlandskörning behandlades som tidigare nämnts i samband med kilo­meterskattebeslutet år 1973. Av bl. a. ekononuska och kontroUtekniska skäl beslöts då att någon avräkning av körsträckan utomlands inte skulle ske vid beräkning av kUometerskatt. I enlighet med vad som uttalades vid riksdagsbehandlingen bör en sådan avräkning i princip medges om en skatteskärpning genomförs för de berörda fordonen. Eftersom jag i det föregående har förordat sådan skatteskärpning viU jag också här ange hur ett sådant avräkningssystem enUgt min mening bör kunna ut­formas. Det framstår därvid som klart att det endast är kilometerskatten och den särskilda kiloraeterskatten som bör komma i fråga. Någon lätt­nad beträffande fordonsskatten finner jag inte motiverad.

Vid ut- och inresa skaU en avstämpling göras i kilometerräknaren. Det avstämplingskort som därvid används skaU lämnas tUl tuUmyndig­heten som efter datumstämpling vidarebefordrar kortet tiU bilregister­nämnden.

För att underlätta för tullmyndigheten att identifiera en kilometer-skattepliktig personbU bör sådant fordon före utlandsresa förses med ett raärke av samma typ som det kontroUmärke som skaU finnas på den bakre registreringsskylten. Märket bör tiUhandahåUas på begäran av fordonsägaren. Har raärke tillhandahåUits skaU det placeras på fordonet och får inte tagas bort, Härigenora ges tullrayndigheterna möjlighet att identifiera dessa fordon vid ut- och inresa. Tullmyndigheterna skaU se till att kilometerräknaren avstämplas vid ut- och Inresa, dock endast om nu avsett märke finns på fordonet. Endast om avstämpling görs under kontroll av tullmyndigheten bör avräkning ske av körsträckan utondands. Saknas sådant märke på fordonet bör böter kunna utdömas.

De nya skattesatserna för kUometerskattepllktlga personbUar och av­räkningssystemet för dessa vid utlandsköming bör ttäda i kraft saratidigt och först när ett märke finns tiUgängligt. Med hänsyn härtUl bör ikraft­trädandet få bestämmas av regeringen.

I förevarande avseende intar trafiken på Norge en särställning efter­som vissa tullanstalter på gränsen mot Norge är stängda under del av dygnet. På andra platser saknas tullanstalt. Härigenom kan ett fordon, som förts ut över öppen, bemannad tuUanstalt, föras in i Sverige igen utan tuUkonttoU och användas här för att sedan åter föras ut utan kon­troU och in med kontroU. Här föreligger en uppenbar risk för att kör­sträckan i Sverige skuUe kunna undgå beskattning. När det gäller last­bUar, bussar och släpvagnar har ett system med anmälan i förväg till riksskatteverket och avstämpling på eget ansvar kunnat införas. Det föreligger dock viktiga skillnader meUan trafik med sådana fordon och


 


Prop. 1974:164                                                         30

personbUar. Den förstnämnda är i aUt väsentiigt underkastad kUometer­beskattning i Norge, vilket inte gäUer personbUarna. Det finns normalt någon handling, t. ex. kvitto på eriagd norsk kUometerskatt, fraktsedel eller faktura, som visar att en resa företagUs tUl Norge. KontroUmöj-lighetema är väsentiigt mindre när det gäller personbUarna. DärtUl koramer att motorbrännoljan inte beskattas särsldlt i Norge och att kör­sträckorna för kUometerskattepliktiga personbUar normalt kan antas vara relativt korta. Jag har därför funnit att något allmänt avräknings­förfarande i fråga om körsträcka, som raed personbil tUlryggalagts i Norge inte bör korama i fråga. SkuUe i något fall körsträckan i Norge vara av avsevärd längd torde regeringen kunna medge nedsättning av kilometerskatten och den särskilda kilometerskatten med stöd av 39 § VSF.

Det angivna systemet förutsätter kontroU vid ut- och inresa. Emeller­tid kan det förekorama att fordon, som använts utora riket i annat land än Norge, förts dit eller därifrån över Norge. Kontroll har då skett en­dast vid ut- eller inresan. Även dessa fall bör kunna handläggas enligt 39 § VSF.

Det nu angivna systemet kräver ändring i 17 och 41 §§ VSF och i kungörelsen (1973: 777) om återbetalning och avräkning av vägtrafik­skatt m. ra. för fordon som använts utom riket.

Kilometerskatt för släpvagnar. Frågan om införande av kilometerskatt för släpvagnar har behandlats tidigare i oUka sammanhang. I prop. 1973: 94 förklarade jag att jag delade bilskatteuttedningens och remiss­instansernas uppfattning att kilometerskatt för släpvagnar skuUe införas så snart räknarfrågan lösts. Så har nu skett.

MeUan staten genom kUometerskattenämnden och AB Samefa har den 10 juni 1974 träffats avtal om konstmktion och tiUverkning av stämplande kUometerräknare, avsedda för raontering på hjulnav (nav-räknare), järate fäst- och skyddsanordning. EnUgt avtalet svarar AB Saraefa bl. a. för att 3 000 serietillverkade räknare är färdiga för leve­rans senast den 31 raaj 1975 och att rainst 5 000 serietillverkade räk­nare per månad är färdiga för leverans med början den 31 juli 1975 och slut den 30 november 1975. Räknarna och därtiU hörande anord­ningar skaU tiUverkas enligt specifikationer som anges i avtalet.

AB Samefa åtar sig enUgt avtalet att för statens räkning t. o. m. den 31 mars 1977 leverera räknare tiU ett pris av 250 kronor, fästanordning tiU ett pris av 105 kronor och ett slag av skyddsanordning tUl ett pris av 15 kronor. Prisema, som är angivna utan raervärdeskatt, är underkas­tade viss indexreglering. I avtalet har också intagits en klausul enligt vilken staten skaU tUlgodoräknas halva skiUnaden meUan 177 kronor och det lägre inköpspris AB Samefa kan uppnå. Staten har åtagit sig att, om 30 000 räknare med därtiU hörande skyddsanordningar inte


 


Prop. 1974:164                                                        31

sålts före utgången av raars 1977, lösa in det återstående antalet räknar-utrastningar.

Kungl. Maj:t har den 14 juni 1974 godkänt avtalet meUan kUoraeter-skattenäranden och AB Saraefa.

Enligt vad jag inhämtat har konstruktionen och tUlverkningen av nav-räknare fortsatt planenligt efter avtalets ingående. Det finns därför en­ligt min mening numera tekniska föratsättningar för införande av kilo­meterskatt för släpvagnar. I Ukhet med vad jag anförde i prop. 1971: 153 anser jag det väsentligt att berörda branscher och myndigheter får klar­het i frågan om kUometerskatt för släpvagnar. Jag föreslår därför att beslut nu fattas om tidpunkten för införandet av sådan skatt. Med hän­syn till behovet av tid för tiUverkning, distribution, montering och be­siktning av räknare förordar jag att tidpunkten bestäms till den 1 juni 1976. TUls vidare är jag inte beredd att ta stäUning tiU om kUometer­skatten skall ersätta — förutom den särskUda fordonsskatten — hela eller endast del av fordonsskatten. Däremot bör redan nu beslutas att kiloraeterskatt skall införas för släpvagnar över tre tons skattevikt, sora dras av kUoraeterskattepliktigt fordon. Praktiska förutsättningar för in­förande av kilometerskatt för traktorer och molorredskap föreligger inte enligt min mening.

Enligt vad jag erfarit avser kilometerskattenäranden att inora kort förelägga Kungl. Maj:t ett avtal om direktdisttibution genom statens försorg av navräknare jämte utrustning. Mot bakgrand av bl. a. er­farenheterna från införandet av kUometerskatt för motorfordon före­ligger goda skäl att förorda en sådan distributionsform även när det gäUer navräknarna. Distributionen bör av praktiska skäl omfatta sådana släpvagnar av berört slag som vid en viss tidpunkt under första halvåret 1975 är registrerade och inte avställda. Vidare bör i likhet med vad som beslöts i fråga ora kUometerräknare tUl personbUar, bussar och lastbilar kostnaden för navräknarna tas ut av de enskUda fordonsägama efter i huvudsak sararaa principer sora tillämpades för räknarna till bilar och bussar. Jag har inhämtat att det tiU en grupp släpvagnar, som omfattar 500—1 000 fordon, kan komma att krävas en särskild skydds­anordning, som i viss utsträcknmg får specialtUlverkas till varje fordon. Kostnaden härför blir därför förhållandevis hög och kan komma att uppgå till omkring 1 000 kronor per fordon. Kostnaden bör i fråga om de fordon som omfattas av nyss angivna distribution stanna på statsverket.

Beträffande kilometerskattens utfomming i övrigt avser jag att åter­komma i ett senare sammanhang.

Övriga frågor om vägtrafikskatt. Vid ingången av år 1974 trädde be­stämmelserna i VSF ra. fl. författningar i kraft. De nya bestäraraelsema innebar i åtskilliga avseenden ändringar i förhållande tiU äldre bestäm-


 


Prop. 1974:164                                                         32

melser. Det är med hänsyn tiU det stora antalet skattepUktiga fordon nödvändigt att gäUande regler är lätta att tiUämpa praktiskt. Jag har visserligen erfarit att så är fallet i allt väsentiigt men att vissa mindre ändringar är påkaUade.

Enligt 16 och 21 §§ VSF får skattepliktigt fordon inte brukas om till betalning förfallen skatt inte erlagts för det innevarande och det närmast föregående skatteåret. Detta förbud gäller inte i fråga om skatt som åvilar den som innehaft fordonet på grand av avbetalningsköp, om for­donet återtages. För beskattningsmyndigheterna är det i många faU svårt att avgöra om ett fordon sålts på avbetalning och återtagits. Dessa svårigheter inverkar på möjligheterna att utfärda skattekvitto och kon­trollmärke. Jag har kommit till den uppfattningen att särbestämmelsen vid återtagande av avbetalningsfordon bör slopas. Härigenom skuUe huvudregeln komma att tillämpas, dvs. fordonet får inte brakas förrän tUl betalning förfaUen skatt betalats. Detta medför i sin tur att fordo­nets värde vid återtagandet bör bestämmas med hänsyn till ev. skatte­skuld som åvilar avbetalningsköparen. Något hinder häremot torde inte föreligga. Jag föreslår därför att bestämmelsen i fråga utgår ur 16 och 21 §§.

Som en huvudregel i fråga om skattskyldighet gäller att den är skatt­skyldig som äger ett fordon vid ingången av den kalendermånad under vilken skatten skaU betalas (14 § första stycket och 20 § första stycket VSF). Anser någon att skatt oriktigt påförts honom får han påkalla beslut hos beskattningsmyndigheten (23 § VSF). För skatt som faststäUts efter sådan begäran svarar den som ägde fordonet under den tid an­sökan avser (14 § tredje stycket och 20 § andra stycket VSF). Erfaren­heterna hittUls visar att det stora flertalet beslut erUigt 23 § VSF för­anleds av att fel person påstås vara antecknad som ägare till visst for­don. Kan påståendet godtas av beskattningsmyndigheten påförs skatten den som ägde fordonet under den tid skatten avser. Detta kan inne­bära att två eller flera personer kan vara skattskyldiga, nämligen om fordonet bytt ägare även under den tid skatten avser.

Detta förhållande bör enligt min mening ändras genom att hänvis­ningen till 23 § VSF slopas i både 14 och 20 §§ VSF. I de fall beslut enligt 23 § VSF innebär att annan än den som vid ingången av upp­bördsmånaden faktiskt är antecknad som ägare tiU visst fordon bör an­ses som ägare tUl fordonet skall alltså denne påföras hela skatten för den tid det gäUer. Gmndas beslutet på att skatten blivit felaktigt beräk­nad skall ytterligare skatt betalas eUer överskjutande skatt återbetalas till ägaren vid uppbördsmånadens ingång. I förtydligande syfte föreslås även en mindre ändring i 14 § första stycket och 20 § första stycket VSF.

I detta saramanhang viU jag också föreslå en ändring beträffande skyldigheten att betala kilometerskatt när fordon avregistreras eUer an-


 


Prop. 1974:164                                                  33

närs av annan anledning än avslällning upphör att vara skattepliktigt. Fordonsskatt återbetalas därvid, om det inte skett tidigare vid t. ex. av-ställning, tUl den sora ägde fordonet då skatteplikten upphörde. Skatt­skyldig i fråga ora kilometerskatt är den som ägde fordonet vid in­gången av uppbördsmånaden. Eftersom uppbörden av kilometerskatt sker i efterhand är det ibland en person som får återbetalning av for­donsskatt och en annan som skall betala kiloraeterskatt. Det är därför lärapligt att den som är berättigad till återbetalning i dessa fall också skall betala kilometerskatt. Jag föreslår att bestämmelser härom förs in i 20 § andra stycket VSF.

Jag viU av praktiska skäl också som en aUmän regel föreslå att skatte­belopp under 20 kronor inte skall behöva betalas in eller återbetalas. En bestämmelse härom föreslås bli införd i 29 § VSF.

I syfte att förbättra kontrollmöjlighetema bör i 30 § VSF tas in en hänvisning tUl 4 § lagen (1959: 92) om förfarandet vid viss konsumtions­beskattning. Sistnämnda bestämmelse reglerar bl. a. skyldigheten att föra räkenskaper.

Den nya regeringsformen, som ttäder i kraft den 1 januari 1975, för­anleder mig att föreslå vissa ändringar i VSF, Sålunda bör i 12 § VSF införas bestämmelser om att fordonsskatt betalas i förskott med möj­lighet för regeringen att för gmpp av fordon föreskriva betalning vid annan tidpunkt, F, n, betalas fordonsskatt för skatteperioden augusti— oktober (slutsiffra 1 eller 8) i augusti, vUket bör gälla även i fortsätt­ningen. Vidare bör i 18 § VSF anges att kilometerskatt betalas i efter­hand för skatteperiod,

I 12 § vägtrafikskattekungörelsen (1973: 776, VSK) föreskrivs att fordonsskatt, varmed avses summan av fordonsskatt och särskild for­donsskatt, skall betalas för skatteperiod om den överstiger 1 500 kronor för helt år. Bestämmelsen bör föras in i 12 § VSF. Samtidigt bör for­mella ändringar göras i 9 § VSF,

Bestämmelsema i 28 § första och andra styckena VSK innebär att uppbördslagens (1953:272) bestäramelser om indrivning, avkortning och avskrivning av skatt och införsellagens (1968: 621) bestämmelser om införsel blir tUlämpliga på vägtrafikskatt. Jag föreslår att nu an­givna bestämraelser i stället förs in i 30 § VSF. Detsamma föreslås beträffande bestämmelsen i 30 § andra stycket VSK om vUken skatt sora får avräknas vid återbetalning av vägtrafikskatt. En följdändring föreslås i 43 § VSF.

Jag vUl i detta sammanhang också föreslå att skattebrottslagen (1971: 69) och lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m. görs tUlärapUga på avgift enligt förordningen (1973:1216) om särskUd beredskapsavgift för oljeprodukter.


 


Prop. 1974:164                                                                    34

Bensinskattekompensation till jordbruket

Sedan flera år tiUbaka utgår kompensation för den specialdestinerade bensinskatten tUl den, som använder bensindriven traktor eUer skörde­tröska i jordbraket. Kompensationen utgör f, n, 350 kronor för år och traktor, 575 kronor för år och självgående skördetröska samt 150 kronor för år och bogserad tröska. Har traktor innehafts rainst sex månader men inte helt år utgår kompensation med 175 kronor. För att kom­pensation för bensinskatt för traktor skaU utgå krävs att den använts på en areal om minst tre hektar åker. När det gäUer tröska skaU den ha använts på minst tio hektar åker eller, i fråga om bogserad tröska, minst fem hektar åker. Statens jordbruksnänmd har i uppgift att handlägga kompensationsärenden i enlighet raed de riktiinjer som angetts i prop, 1953: 20, 1957: 95 och 1969: 45,

Statistiska centralbyrån har för statens jordbruksnämnds räkning un­dersökt bl. a. bensinförbrakningen för jordbmkets ttaktorer och skörde­tröskor per den 1 mars 1973. Enligt undersökningen utgjorde den ge­nomsnittliga bensinförbrukningen per traktor år 1972 597 liter för aUa jordbruk. Motsvarande siffra var för år 1969 749 liter. För de minsta bmkningsenheterna har bensinförbrukningen år 1972 angetts till 499 liter och för de största tUi 739 liter. Motsvarande siffror för år 1969 var 571 resp. 1187 liter. Vid skattesatsen 43 öre för liter utgör den genom­snittliga bensinskatten för en jordbruksttaktor orakring 257 kronor. Den genomsnittliga bensinförbrukningen per självgående skördettöska be­räknas till 512 liter för raedelsmå jordbrak (år 1969 624 liter) och tiU 884 liter för jordbrak med mellan 50 och 100 hektar åker (år 1969 1 169 liter) och till 671 liter för aUa jordbrak (år 1969 748 liter). Den genomsnittiiga bensinskatten för en självgående skördetröska utgör aUt­så f. n. omkring 289 kronor. I fråga om bogserade tröskor antar jord­bruksnämnden en sjunkande tendens i Ukhet med vad som gäller de självgående tröskorna. För år 1973 har kompensation utbetalats endast för ett tiotal bogserade skördetröskor.

Enligt min mening är avvikelserna mellan nuvarande kompensations­belopp och den bensinskatt som belastar jordbrukets traktorer och skör­detröskor nu så stor att det är motiverat med en sänkning av kompen­sationsbeloppen. Jag anser i likhet med vad jag uttalade i prop. 1969: 45 att någon reducering av kompensationen inte bör göras för körning med traktor på allmän väg. Jag anser vidare att skäl talar för att den ned­sättning av kompensationen som utredningens resultat motiverar i viss grad lindras. Jag förordar därför att kompensation skall utgå för år med 270 kronor för traktor, 300 kronor för självgående skördetröska och med 100 kronor för bogserad skördetröska. De nya kompensationsbe­loppen bör i princip tUlärapas fr, o, ra, kalenderåret 1975,

Sora nämnts i annat saramanhang bör riksskatteverket överta de uppr


 


Prop. 1974:164                                                        35

gifter i fråga om jordbrakets bensinskattekorapensation som f. n. vilar på statens jordbraksnänmd. Det bör även i fortsättningen ankomraa på jordbraksnäranden att ombesörja beräkningar av bensinförbrukningen.

F. n, utgår kompensation utan någon reglering i författning. Med hän­syn till bestämmelserna i den nya regeringsformen, som träder i kraft den 1 januari 1975, synes det nödvändigt att korapensationsbestämmel-serna regleras i lag. Inom finansdepartementet har upprättats förslag till sådan lag. Förslaget bygger på vad som nu tillärapas raed de i det före­gående förordade kompensationsbeloppen. Det bör dock vara den fak­tiska och inte den registrerade äganderätten som är avgörande för rätten till kompensation. Skattskyldigheten till vägtrafikskatt har samma an­knytning, I den mån verkställighetsföreskrifter behövs bör sådana få meddelas av riksskatteverket,

överföring av handläggningen på riksskatteverket bör ske redan vid årsskiftet 1974/75, Jag förordar därför att författningen sätts i kraft vid denna tidpunkt men att de nuvarande kompensationsbeloppen skaU gäUa för år 1974, Vidare bör särskUt anges att äldre bestämraelser gäUer i fråga om ansökningar om kompensation som komrait in före den 1 januari 1975,

Hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda har anfört herastäUer jag, att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen dels att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag tiU

1.   lag om ändring i vägtrafUcskatteförordningen (1973: 601),

2.   lag om kompensation för skatt på bensin i vissa fall,

3.   lag omändring I skattebrottslagen (1971: 69),

4.   lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skatte­fordringar m. m.,

dels godkänna vad jag förordat ora införande av kiloraeterskatt för släpvagnar och ora besttidande av kostnadema för kiloraeterräknarappa-ratur.

Med bifaU tUl vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledaraöter hemstäUt förordnar Hans Maj:t Konungen att till rUcsdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga tiU detta protokoU utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

MARCUSBOKTR.STOCKHOLM1974     7<0<74