Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 75 år 1973                         Prop. 1973:75

Nr 75

Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisations- och anslagsfrågor m. m. rörande försvaret; given Stockholms slott den 16 februari 1973.

Kungl. Maj:t vUl härmed, under åberopande av bilagda utdrag av protokollet över försvarsärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vars aviåtande till riksdagen föredragande departementschefen hem­ställt.

GUSTAF ADOLF

SVEN ANDERSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa organisationsförändringar beträffande ar­méns och marinens myndigheter på lägre regional och lokal nivå. Förslagen innebär beträffande armén bl. a, att försvarsområdesstaberna inom tio försvarsområden integreras med vardera ett fredsförband inom försvarsorarådet saml att mobUiseringsverksamheten och lednings- och samordningsansvaret för förvaltningstjänsten inom försvarsområdet i samband därmed förs över till den sammanslagna myndigheten. Beträf­fande marinen innebär förslaget att örlogsbasernas organisation i huvud­sak blir oförändrad och att kustartilleriförsvaren får en delvis ny struktur, bl, a, genom att tyg-, fartygs- och intendenturförvaltningarna slås sam­man till en ny malerielenhel,

I propositionen anmäls också vissa frågor rörande handräckningstjänst inom försvaret, I samband därmed föreslås att handräckningsvärnpliktiga inom ramen för nuvarande organisation och kostnader för utbUdning m, m, tilldelas mera kvalificerade uppgifter.

I propositionen redovisas vidare en planerad sammanslagning av nuva­rande personalkårer för tyg- och intendenturförvaltning till en gemensam kår, kallad försvarets inlendentkår.

Slutliga förslag läggs också fram beträffande de anslag som har tagits upp med beräknade belopp i prop, 1973:1 (bU, 6). Sammanlagt begärs anslag om 2 353 508 000 kr. 1 samband med anslagsfrågorna föreslås att mUilärapoteket upphör som mUitärl organ. Vidare föreslås vissa organi­sationsförändringar vid fortifikationsförvaltningen, bl, a. att en enhet för central planering inrättas. Slutligen föreslås att skjutfältet i Kusträsk utvidgas,

1 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 75.

 

Prop, 1973:75

Utdrag av protokoUet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 16 februari 1973,

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLM­QVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MO­BERG, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT,

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa organisa­tions- och anslagsfrågor m. m. rörande försvaret och anför.

Krigsmaktens organisation i lägre regional instans m.m.

Bakgrund

1 juni 1969 uppdrog Kungl. Maj:t ål överbefälhavaren att i samråd med försvarels fredsorganisationsulredning och under medverkan av försvars­grenscheferna, försvarets centrala förvaltningsmyndigheter och försvarels rationaliseringsinstitut samordna pågående och planerade utredningar om krigsmaktens organisation m. m. i lägre regional instans.

I december 1971 uppdrog Kungl. Maj:t vidare åt överbefälhavaren att i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut lämna förslag tih och vidla de åtgärder som behövs för att under perioden 1972/73—1976/77 minska antalet anstäUda inom krigsmakten. I uppdraget förutsattes all personal­minskningarna skuUe ske bl, a, genom att organisationen i lägre regional och lokal instans ändrades,

I december 1971 redovisade överbefälhavaren bl, a, resultaten av dittills gjorda försök och överväganden med anledning av uppdraget rörande organisationen m. m. i lägre regional instans. Överbefälhavaren föreslog vidare principer för inriktningen av del fortsatta arbetet och tidsplan för detta arbete.

Som bakgrund för sina principiella överväganden och förslag anförde överbefälhavaren att nuvarande former för lägre regional ledning inte i och för sig motiverade några genomgripande förändringar. För att under­lätta samverkan med civUa myndigheter i regional instans borde dock ytterligare samordning av geografiska ansvarsområden m, m, eftersträvas. Med hänsyn till bristen på aktivt befäl i krigsorganisationens stridande förband borde vidare personal fördelas om från staber till dessa förband. Beträffande fredsverksamheten borde ökad rationalitet och minskade kostnader eftersträvas. I fredsorganisationen borde dessutom personal fördelas om lill förmån för utbildningsverksamheten. Staber på lägre

 

Prop. 1973:75                                                                          3

regional nivå som i fredsorganisationen innehåller del av krigsorganisa­tionen borde därför så långt möjligt organisatoriskt samordnas raed fredsförband.

Överbefälhavaren föreslog vidare bl. a. att studie- och försöksverksam­heten med avseende på arméns fredsorganisation skulle bedrivas så att underlag förelåg för att i två etapper med början den 1 juli 1973 samordna vissa försvarsorarådesstaber och regementen, varvid 11 eller 12 fristående fredsadministrationer skulle kunna avvecklas med åtföljande personalminskning, I en Iredje etapp med början senast den 1 juh 1975 borde organisationsförändringar kunna ske inom återstående försvarsomr råden.

Beträffande marinen fömtsatte överbefälhavaren att pågående översyn av stabs- och förvaltningsorganisationen vid örlogsbaser m,m, som en första etapp skulle ge underlag för organisationsförändringar med början den 1 juh 1973, Ytterligare förändringar kunde aktualiseras bl, a, av den fortsatta studieverksamheten som enligt överbefälhavaren främst borde avse utbildningsorganisationen och möjlighetema att föra samman vissa funktioner vid marinens myndigheter.

De väntade organisationsförändringarna på lägre regional och lokal nivå beräknades medföra att antalet anstäUda skulle kunna minskas med ca 700 under perioden 1972/73—1976/77. Dessutom beräknades inom armén ca 200 militära tjänstemän kunna föras över från mobiliserings-och förvaltningsorganisationen tUl främst utbildningsverksamhet. För att rationaliseringsvinsten skulle kunna uppnås måste dock enligt överbefäl­havaren medel under samma period ställas till förfogande för att bygga ut förråd m, m. Detla investeringsbehov specificerades närmare i samband med att överbefälhavaren i febmari 1972 redovisade de åtgärder som krävs för att uppnå de personalminskningar som förutsattes i Kungl, Maj:ts tidigare nämnda beslut i december 1971.

Vid anmälan av prop. 1972:45 lämnade jag en redogörelse för de riktlinjer som har meddelats för det fortsatta utredningsarbetet rörande krigsmaklens organisation i lägre regional instans. Jag anförde därvid bl, a, att jag allt efiersom resultaten av pågående och planerad studieverk­samhet redovisas avsåg att föreslå Kungl, Maj:t att förelägga riksdagen förslag beträffande erforderliga organisationsförändringar. Riksdagen hade inte något att erinra häremot (FöU 1972:15, rskr 1972:184),

Överbefälhavaren har i november 1972 överlämnat förslag rörande organisation av staber och förband i lägre regional och lokal instans. Förslagen har utarbetats av chefen för armén och chefen för marinen efter direktiv av överbefälhavaren. Försvarets ralionaUseringsinslitut har svarat för översynen av örlogsbaserna och kustartilleriförsvaren på uppdrag av chefen för marinen och under medverkan av försvarets materielverk, fortifikationsförvaltningen, försvarels sjukvårdsstyrelse och försvarets civilförvaltning.

Som bakgrund för sina principiella överväganden och förslag anför överbefälhavaren all den organisation som nu gäller i lägre regional och lokal instans inom armén och marinen i huvudsak är ändamålsenlig och

 

Prop, 1973:75                                                                         4

effektiv. Rationaliseringar skulle dock under alla omständigheter ha genomförts för att göra organisationen effektivare. Den ekonomiska utvecklingen medför dessutom att rationaliseringar måste göras tidigt och att ambitionssänkningar främst i fråga om mobiliseringsberedskapen bhr nödvändiga. Kravet på minskningar av personalen har ytterligare skärpts genom 1972 års försvarsbeslut. Föreliggande förslag uppfyller enligt överbefälhavaren den målsättning sora Kungl. Maj:t har föreskrivit i december 1971 angående minskning av antalet anstäUda i lägre regional och lokal instans. Beslut om de föreslagna organisationsförändringarna måste fattas snabbt och erforderliga resurser för investeringar stäUas lill förfogande, om avsedda besparingar skall kunna uppnås. Organisationen bör bU provisorisk och försvarsgrenscheferna bör med anledning härav inom ramen för- den nya organisationen få föreslå de personalföränd­ringar som anses vara nödvändiga.

Föreliggande förslag måste slutligen enligt överbefälhavaren samordnas med de ändringar av fredsorganisationen som försvarets fredsorganisa­tionsutredning har föreslagit.

Överbefälhavaren har i sina förslag tillämpat vissa organisatoriska principer som skall gälla i fred saml angett alt mål för org'anisationsarbe-tet skaU vara att åstadkomma avsevärda kostnadsminskningar i fredsor­ganisationen och att därvid om möjligt begränsa minskningen i krigsorga­nisationens omfattning och effekt. Vidare skall den grundläggande ansvarsfördelningen mellan mihtärbefälhavare och lägre regionala och lokala chefer alltjämt beslå. I den mån chefer med staber i den lägre regionala nivån skall vara organiserade i fred, bör de av ekonomiska skäl vara organisatoriskt samordnade med fredsförband om detta är praktiskt möjligt.

Överbefälhavaren anser att de av chefen för armén och chefen för marinen ingivna förslagen bygger på lämpliga organisatoriska principer och att de följer angivna riktlinjer.

Försvarets rationaliseringsinstitut har yttrat sig över förslagen.

Armén

Nuvarande ordning

Sverige är i militärterritorielll hänseende indelat i26försvarsom-råden vars gränser i princip sammanfaller med länsgränsema, I fred har vissa försvarsområden gemensam chef och stab. Tre försvarsorarådessta­ber är integrerade med och har gemensam chef med kustarlUleriförsvar. Under vederbörande mUitärbefälhavare skall försvarsområdesbefälhavare planlägga och leda samordningen av markbevakning och mark­försvar samt annan operaliv verksamhet inom försvarsområdet, planlägga och genomföra mobilisering av de krigsförband för vilka han är mobilise-ringsmyndighel och i övrigt samordna mobiliseringsverksamheten inom försvarsområdet samt förbereda och genomföra repelitionsutbUdning med de krigsförband — främst lokalförsvarsförband — som i krig avses

 

Prop. 1973:75                                                                          5

understäUas honom för uppgifter inom försvarsområdet. Det åhgger vidare försvarsområdesbefälhavaren att bl, a. samordna krigsmaktens verksamhet inora försvarsområdet, att samordna denna verksamhet med den som bedrivs av övriga rayndigheter och institutioner inom totalför­svaret, att planlägga och genomföra verksamhet rörande taktik, organisa­tion, utrustning och personal som hänger samman med mobiliseringsverk­samhet och utbUdning som han leder samt att leda hemvärnet och den friviUiga försvarsverksamheten inom försvarsområdet.

För att lösa dessa uppgifter har försvarsomrädesbefälhavaren till sitt förfogande en försvarsområdesstab (fo-stab) samt resurser för den förvalt­ning som hänger samman med mobihseringsansvaret. Stabemas organisa­tion varierar någol med hänsyn till de lokala och operativa förutsätt­ningarna för försvarsområdet. Vid de flesta staber finns 40—60 anstäUda, varav ett tjugotal mUitära och civilmiUlära tjänstemän. Försvarsområdes-stabemas principieUa fredsorganisation framgår av en sammanstäUning som torde få fogas till statsrådsprotokollet i detla ärende som bilaga 1.

Den lokala ledningsnivån utgörs i fredstid inom armén av chefer för fredsförband (regementen, kårer) och utbildningsanstalter. Chefen för ett fredsförband har som primära uppgifter att producera krigsför­band, dvs, grundutbilda värnpliktiga, samt att planlägga och genomföra mobilisering av de krigsförband, främst brigad- och fördelningsförband, för vilka han är mobiUseringsmyndighel, samt att förbereda och genom­föra repelitionsutbildning av dessa förband. Med hänsyn härtill är ett norraalförband organiserat med stab, grundutbildningsbataljon(er), repe-titionsutbildningsförband (del av året) samt en förvaltningsorganisation som är dimensionerad för att understödja såväl utbildning som mobilise­ringsverksamhet. Beroende på utbildningsomfång och mobiliseringsansvar m. m. varierar förbandens detaljorganisation sinsemellan. Antalet tjänster vid ett genomsnitlsförband kan uppgå tiU ca 200 miUtära och ca 100 civila. Av de militära tjänsterna ingår ett 30-tal i stabs- och förvaltnings­organisationen. Principorganisationen för ett regemente framgår av en sammanstäUning som torde få fogas lill statsrådsprotokollet i delta ärende som bilaga 2.

Överbefälhavarens förslag

Överbefälhavarens förslag, som bygger bl. a, på erfarenheter från organi­sationsförsök vid Gävle försvarsområdesstab och Hälsinge regemente samt vid Norra Smålands regemente och Skånska dragonregementet, omfattar organisationsförändringar från den 1 juh 1973 inom Strängnäs (fo 43), Gävle (fo 49), Karlstads (fo 52), Falu (fo 53) saml Umeå (fo 61) försvarsområden och från den 1 juh 1974 inom Kalmar samt Växjö (fo 18/16), Östersunds (fo 22), Härnösands (fo 23), Skövde (fo 35) och Uppsala samt Västerås (fo 47/48) försvarsområden. Inom vart och ett av dessa försvarsområden skall i enlighet med Kungl, Maj:ts direktiv de chefer med staber i den lägre regionala nivån som skall vara organiserade i fred organisatoriskt samordnas med fredsförband, I samband härmed bör

 

Prop, 1973:75                                                                         6

enligt överbefälhavaren ansvaret för all planlägga och genomföra mobUi-sering inom försvarsområdet i såväl territoriellt som fackmässigt avseende saml därmed sammanhängande förvaltning föras över till chefen för deh sammanslagna myndigheten, av överbefälhavaren kallad typ A-förband, Även fömödenhetsförvaltning och övriga stödfunktioner bör enligt över­befälhavaren så långl det är praktiskt möjligt samordnas inom försvars­området genom att vissa chefer understödjer andra chefer.

Med tillämpning av dessa och tidigare redovisade principer föreslår överbefälhavaren att staberna för fo 43, 49, 52, 53 och 61 från den 1 juh 1973 integreras med resp. Södermanlands regemente (P 10), Hälsinge regemente (I 14), Värralands regemente (I 2), Dalregementet (113) och Västerbottens regemente (I 20). Som en följd av all mobiliseringsverk-saraheten koncentreras föreslår överbefälhavaren dessutom att Bergsla­gens artilleriregemente (A 9) organiseras om till ett ulbUdningsförband utan mobUiseringsansvar, av överbefälhavaren kallat typ B-förband, Norr­lands dragoner (K 4) som redan f, n, förvaltningsmässigt replierar på I 20 föreslås nu med bibehållet namn och oförändrade traditioner bli inordnat i den sammanslagna myndigheten I 20/fo 61 som en utbUdningsbalaljon (typ C-förband),

I etapp 2 med början den I juli 1974 föreslår överbefälhavaren vidare att staberna för fo 18/16, 22, 23, 35 och 47/48 integreras med resp, Kronobergs regemente (I 11), Jämtiands fältjägarregemente (I 5), Väster­norrlands regeraente (I 21), Skaraborgs regeraenle (P 4) och Upplands signalregemente (S 1), Förslaget innebär härvidlag att ledningen av fo 18/16, som f.n, utövas från Kalmar, koramer alt bedrivas från Växjö inom Kronobergs regementes organisation saml att det nuvarande fo 18/16 med hänsyn till det stora antalet mobiliseringsrayndigheter inom detta försvarsområde delas så att ett hytt fredsförsvarsområde, fo 17, inrättas, Fo 17 som avses omfatta Jönköpings län bör enligt överbefäl­havaren ledas från Norra Smålands regemente (1 12) i Eksjö, vars organisation anpassas méd hänsyn härtill. Förslaget innebär vidare att arbetsuppgifterna för den nuvarande staben för fo 23 i Härnösand kommer att utövas frän Sollefteå. I övrigt är de försvarsomrädesstaber och förband som föreslås bU integrerade belägna i samma orter.

Överbefälhavaren föreslår vidare alt Göta livgarde (P 1) i Enköping, Norrlands artilleriregemente (A 4) i Östersund, Smålands artiUerirege-menle (A 6) i Jönköping, Sundsvalls luflvärnskår (Lv 5), Göta ingenjör-regemente (Ing 2) i Eksjö, Göta signalregemente (S 2) i Karlsborg, Göta trängregemenle (T 2) i Skövde och Norrlands trängregemente (T 3) i Sollefteå i saraband med koncentrationen av mobUiseringsverksamheten organiseras om till typ B-förband samt att Livregementets husarer (K 3) i Skövde, som f, n, förvaltningsmässigt repherar på P 4, med bibehållet namn och oförändrade traditioner inordnas i myndigheten P 4/fo 53 som en UtbUdningsbalaljon. Beträffande K 3 anser chefen för armén för sin del dock att förbandet även i fortsättningen förvaltningsmässigt bör vara anslutet till myndigheten P 4/fo 53 och leva kvar som frislående Utbildningsförband med egen chef (typ C-förband).

 

Prop, 1973:75                                                                          7

Nu aktueUa organisationsförändringar innebär enligt överbefälhavaren att i den första etappen 56 och i den andra etappen 110 militära tjänster kan frigöras från stabs- och förvaltningstjänst, varvid personalen kan komma utbildningsorganisationen tillgodo, samt att 127 resp, 280 civila tjänster kan dras in. Minskningen av personal i stabs- och förvaltnings­tjänst beror främst på att mobiliseringsverksamheten centraliseras och att myndighetemas organ för tyg- och intendenturförvaltning slås sam­man lill integrerade förvaltningsenheter. Ytterligare personalminskningar kan enligt överbefälhavaren inte göras utan ytterligare ambitionssänk­ningar eller uppgiftsmmskningar. Den föreslagna principiella organisatio­nen vid de olika förbandslyperna (A, B och C) framgår av en samman­stäUning som torde få fogas lill statsrådsprotokollet i delta ärende som bilaga 3.

Organisationen för myndigheter av t y p A har utformats för att lösa uppgifter som i fred ankommer på såväl nuvarande försvarsområdesstaber som regementen. Därvid har enligt överbefälhavaren strävan varit att dels om möjligt förbättra utbUdningsbelingelserna vid förbandet, dels tillgo­dose kravet på en effektiv tolalförsvarssamverkan och en god lednings­beredskap i fred. Organisationen skall vidare tillgodose kravet på kontinuitet i ledningen vid övergång från freds- lill krigsförhållanden. Största möjliga överensstämmelse mellan krigs- och fredsorganisationen har därför eftersträvats. För att tUlgodose dessa senare krav bör myndig­heten enligt överbefälhavaren i princip ledas av den chef som i krig skaU vara befälhavare för försvarsområdet och myndighetens stabsfunktioner så långt möjligt utformas med den krigsorganiserade försvarsområdessla-bens indelning och personaluppsättning som grund. Vidare bör planering, budgetering, genomförande och uppföljning av utbUdningsverksamheten under myndighelschefen åvUa en ulbildningschef, som samtidigt är ställföreträdande myndighetschef.

Organisationen för myndigheter av t y p B är hell avpassad för utbildningsverksamheten eftersom den mobiliseringsverksamhet, som da­gens förband har ansvaret för, föresläs bli överförd lill myndigheter av typ A. Enligt överbefälhavaren kan detta innebära att den värdefuUa nära kontakten mellan mobilisering och utbildning går förlorad. Överbefälha­varen anser dock att förändringen är nödvändig för att uppnå den förutsatta personalminskningen och på sikt ge möjlighet lill ytterligare rationaliseringar.

För att ge myndighelschefen vid typ B-förband möjlighet att personli­gen engagera sig i utbUdningsverksamheten föreslår överbefälhavaren att en befattning som stabschef inrättas vid dessa förband. Stabs- och förvaltningsorganisationen vid B-förbanden bör dimensioneras för utbild­ningsverksamhetens behov. De förvaltningsenheter som krävs för att genomföra utbildningen måste enligt överbefälhavaren lokaliseras vid myndigheten.

Organisationen för förband som ansluts till annan myndighet (t y p C-f ö r b a n d) kan enligt överbefälhavaren utformas hell med hänsyn liU de lokala förutsättningarna. Där lokaliseringen så medger och utbildnings-

 

Prop. 1973:75                                                                         8

inriktningen gör det lämpligt kan anslutningen göras så att förbandet ingår som en grundutbildningsbataljon i moderförbandet. Kravet pä fackkunnande kan då tillgodoses genom representation i moderförban­dets stabsorgan för utbildning och personaltjänst. Om så krävs kan det anslutna förbandet lUldelas även begränsade administrativa eller tekniska resurser. För samtliga förbandstyper föreslås dessutom att enheterna för tyg- och intendenturförvaltning slås ihop till integrerade förvaltningsen­heter.

Försvarets rationaliseringsinstituts yttrande

Försvarets rationaliseringsinstitut som yttrat sig över överbefälhavarens förslag instämmer i överbefälhavarens uppfattning att investeringar be­hövs för att åstadkomma föreslagna personalminskningar. Institutet säger sig i allt väsentligt kunna biträda överbefälhavarens förslag till ny organisation inom aktuella försvarsområden men anmäler i vissa frågor avvikande mening. Sålunda hävdar institutet alt mobUiserings- och förvaltningsansvar har stark bindning till varandra och att förvaltnings­ansvar därför bör tUldelas endast mobiliseringsansvariga myndigheter, dvs, typ A-myndigheter. Förbandstyp B bör utgå och berörda förband organiseras som typ C-myndigheter. Genom ett på så sätt saralat förvaltningsansvar ökar enligt institutets uppfattning möjlighetema tiU gemensam fastighetsförvaltning m. m. och att flexibelt utnyttja förvalt­ningspersonal i samband med t. ex. större förändringar inom krigsorga­nisationen och repetitionsutbildningsverksamheten.

Marinen

Nuvarande ordning Örlogsbaser

I Sverige finns i fred f, n, tre örlogsbaser, nämligen Ostkustens med stab i Stockholm (ÖriBO), Sydkustens i Kariskrona (ÖriBS) och Väst­kustens i Göteborg (ÖrlBV), Dessutom finns i Norrlands kustartilleriför­svar en örlogsbasavdelning med i princip örlogsbasstabs uppgifter. Örlogs­baserna har f, n. ca 2 700 anställda.

Örlogsbasernas organisation i fred faststäUdes av Kungl, Maj:t år 1966 efter förslag i prop, 1966:110, Organisationen föreslogs vara delvis provisorisk. Riksdagen hade inte något att erinra häremot (SU 1966:89, rskr 1966:248), Örlogsbasernas nuvarande organisation framgår av en sammanstäUning som torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga 4.

Örlogsbaschef är underställd mUitärbefälhavare men lyder direkt under chefen för marinen ifråga om grund- och repelitionsutbUdning (utom operativ utbildning) och därmed sammanhängande taktik, organisation, utrustning och personal, Örlogsbaschef leder därutöver vapen-, skepp­teknisk- och verkstadsförvaltning direkt under försvarets materielverk, I örlogsbaschefens arbetsuppgifter ingår bl. a. att enligt militärbefälhava-

 

Prop. 1973:75                                                                          9

rens bestämmande planlägga och leda sjöstridskrafternas basering och underhåll samt annan operativ verksamhet. Örlogsbaschefen skall vidare svara för planläggning och genomförande av mobUisering av de krigsför­band för vilka han är mobUiseringsmyndighet, Det ingår också i örlogs­baschefens uppgifter alt leda grundutbildningen vid de delar av marinen som är underställda honom utom i vad avser centralt organiserad UtbUdning vid örlogsskola och helikopterdivision. Repetitionsutbildning med krigsförband som tiUhör flottan skall förberedas och genomföras av örlogsbaschef. Kustflottan, helikopterdivisionen och örlogsskolor m, m, som saknar egna förvaltningar understöds i delta avseende av örlogsbaser­nas förvaltningar. Det åligger slutligen örlogsbaschef att leda den frivilliga försvarsverksamheten inom sitt verksamhetsområde samt att biträda mililärbefälhavaren vid övervakning av mUitäromrädet,

Kustartilleriförsvar

Uppgifter och organisation varierar mellan de olika kustartilleriförsva-ren. Detta beror främst på att varje organisation är uppbyggd för att motsvara kraven på krigsplanläggning, mobilisering, utbildning och bered­skap inom sinsemellan olikartade kustområden som omfattar ett till två militärområden. Den för kustartiUeriförsvaren gällande organisationen har fastställts av Kungl, Maj:t under åren 1956—1966,

Kustarlilleriförsvaren utgörs av Blekinge kustartilleriförsvar med Karls­krona kustartilleriregemente (BK med KA 2), Stockholms kustartilleri-försvar med Vaxholms kustarlilleriregemente (SK med KA 1), Göteborgs kustarlUleriförsvar med Älvsborgs kustarlilleriregemente (GbK med KA 4), Gotlands kustarlUleriförsvar med Gotlands kustartillerikår (GK med KA 3) och Norrlands kuslartUleriförsvar med Härnösands kustartillerikår (NK med KA 5),

Kustartilleriförsvaren har f. n. ca I 260 anstäUda inom den del som berörs av översynen. Nuvarande organisation för kustartilleriförsvaren framgår av en sammanställning som torde få fogas till statsrådsprotokol­let som bilaga 5.

Kuslarlilleriförsvarschef är underställd vederbörande militärbefälha­vare utom chefen för Gotlands kustartilleriförsvar som är underställd chefen för Gollands militärkommando (MKG).

Kuslarlilleriförsvarschef lyder i fråga om grund- och repetitionsutbUd-ning (utom operativ utbildning) och därmed sammanhörande taktik, organisation, utrustning och personal direkt under chefen för marinen.

Kuslarlilleriförsvarschef leder vidare tyg-, skeppsteknisk- och verkstads-förvaltning direkt under försvarets materielverk,

Kuslarlilleriförsvarschef leder krigsplanläggning, beredskap, mobilise­ring, grundutbUdning och repelitionsutbildning för de kustarlilleriför-band som i krig ingår i kustarlilleriförsvarel.

KustarlUleriförsvarschef leder därutöver grundutbildning och är mobi­liseringsmyndighet samt utbildande myndighet under repetitionsövningar även för kuslartilleriförband i övrigt inom vederbörande militärområde. Chefen för NK/KA 5 svarar härvid för två militärområden och del av ett

 

Prop. 1973:75                                                                        10

Iredje och chefen för GK/KA 3 har motsvarande ansvar inom MKG.

Cheferna för NK/KA 5 och GK/KA 3 svarar också för krigsplanlägg­ning, mobilisering och repelitionsutbildning av flottans förband inom sina resp. områden.

Tre kustartUleriförsvarschefer är även försvarsområdesbefälhavare och i denna egenskap territoriella chefer, Detla gäller cheferna för SK (fo 46), BK (fo 15), och GbK (fo 32/31), Som försvarsområdesbefälhavare har kustartiUeriförsvarschef samma ansvar och lydnadsförhållanden som för­svarsområdesbefälhavare ur armén. Stab och förvaltning är gemensamma för kuslartUleriförsvar och försvarsområde,

GmndulbUdningen och delar av repelitionsutbildningen bedrivs vid SK, BK och GbK vid underställt regemente. Regementena saknar egna förvaltningar och understöds i detla avseende helt av kustartilleriförsva-rets/försvarsområdels förvaltningar. Vid NK och GK bedrivs motsvarande utbildning vid kustartillerikårer som har gemensam chef, stab och förvaltning med kustarlilleriförsvarel.

Överbefälhavarens förslag

De föreslagna organisationsförändringarna inom marinen omfattar i en första etapp slabs- och förvaltningstjänsten vid örlogsbaser och kustartil­leriförsvar, 1 en andra etapp skall möjligheterna till ytterligare samord­ning inom mobUiserings- och förvaltningsområdet vid marinens enheter i Karlskrona och Göteborg och ytterligare personalminskningar inom stabs- och förvaltningssektorn undersökas. Vidare avser överbefälhavaren att i samma etapp utreda frågan om försvarsområdesfunktionen i kustar-lilleriförsvarsstaberna.

Utformningen av förslaget har väsentligen styrts av behovet att minska antalet anställda. Förslaget innebär all antalet anställda kan minskas med ca 225 vid örlogsbaserna och ca 90 vid kustarlilleriförsvaren.

Förslaget innebär inga större förändringar i örlogsbasernas organisation ulan går ut på att anpassa organisationen till de aktuella arbetsuppgifter­na i fred och att nå största möjliga överensstämmelse mellan freds- och krigsorganisationen. Stabs- och förvaltningstjänsten vid kustartilleriför­svaren får genom förslaget en delvis ny struktur. Mot bakgrund av krigsorganisationens krav har man sökt skapa en fredsorganisalion som är lämplig med hänsyn till försvarsområdes/kustartilleriförsvars uppgifter.

Örlogsbaserna

Förslaget innebär bl. a. att ledningen av stödfunktioner samordnas i högre grad än tidigare och att chef för örlogsbas alltjämt skaU vara mobUiserings- och förvaltningsmyndighet. Grundutbildning skall genom­föras med den ansvarsfördelning som gäller f. n. Förvaltningsverksamhet skall i fred alltjämt stöda såväl utbildning inom örlogsbaseh och under­ställd örlogsskola samt vid kustflottan m. m. som förberedelser för mobilisering och arbetet med krigsförberedelser.

Förslaget innebär sammanfattningsvis bl. a. följande. Staben blir lik­som f, n, sektionsindelad och tillförs bl. a. én planerings- och budgetde-

 

Prop. 1973:75                                                                        11

tälj. Expeditionstjänsten samlas lill en centralexpedilion. Arbetsfördel­ningen mellan verkstadsavdelningen och den tekniska förvaltningen görs mera funktionell. Ekipageavdelningen och förrådsavdelningen får i mot­sats till tidigare en enhetligare organisation vid samtliga örlogsbaser. Baskompani GuUmarn inom ÖrlBV som tidigare har varit underställt örlogsbaschefen föreslås ingå i örlogsbasens ekipageavdelning som f, n, vid ÖrlBO, En kameralavdelning tillkommer och föreslås omfatta bl, a, den nuvarande kassaavdelningen samt den inköpsdelalj som f, n, ingår i förrådsavdelningen (ÖrlBO och ÖrlBV), Härutöver tUlförs avdelningen vissa kamerala uppgifter från sjukvårdsförvaltningen.

Den föreslagna organisationen för örlogsbaserna framgår av bUaga 4, Huvuddelen av rationaliseringsvinsterna har uppnåtts genom att antalet anställda minskar, främst inom verkstads-, förråds- och ekipageavdel­ningarna. Inom staben och den nya kameralavdelningen innebär förslaget smärre personalökningar. Totalt sett har dock avsevärda personalbespa­ringar gjorts inom olika stödfunktioner.

Kustartilleriförsvaren

Förslaget innebär i likhet med förslaget om organisation av örlogsba­serna bl. a, att ledningen av stödfunktioner samordnas bättre än tidigare och att chef för kustartilleriförsvar alltjämt skall vara mobUiserings- och förvaltningsmyndighet. Grundutbildning skall också enligt detta förslag genomföras med den ansvarsfördelning som gäller f. n, Förvallningsverk-samheten skall i fred stöda såväl utbildning som förberedelser för mobilisering och arbetet med krigsförberedelser.

Förslaget innebär sammanfattningsvis bl. a. följande. Staben blir sek­tionsindelad och tillförs bl. a. en enhet för planering och budget saml en sektion för fortifikationsärenden. Nuvarande tyg-, fartygs- och intenden­turförvaltningarna slås samman tUl en materielenhet. Det administrativa arbetet i fråga om anställning och entledigande av personal, inköp och kostnadsredovisning förs över från resp, förvaltning till nuvarande kassa­avdelning som i fortsättningen kallas kameralenhet. Vidare har expedi­tionstjänsten samlats tiU en centralexpedilion.

Den föreslagna organisationen av kustartilleriförsvaren framgår av en sammanställning som torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga 6.

Frågan om att föra över delar av fo 46:s uppgifter Ull fo 44 bör enligt överbefälhavaren prövas i en senare etapp. Vid fo 15/BK och fo 32/31-GbK behålls försvarsområdesfunktionen. Frågan om bl.a, fö 32/31-GbK bör prövas i samband med att arméns organisation i göte­borgsområdet utreds. Beträffande ledningsfunktionen i övrigt föreslås att regementschef och regementsstab vid KA 1, KA 2 och KA 4 behålls. För NK och GK föresläs all kustartilleriförsvarschefen alltjämt är förbands­chef vid KA 5 resp. KA 3,

Huvuddelen av rationaliseringsvinsterna har uppnåtts genom samman­slagning av tyg-, fartygs- och intendenturförvaltningarna till en materiel­enhet varigenom antalet anställda har kunnat minskas. Centraliseringen

 

Prop, 1973:75                                                                        12

tUl en kameralenhet av kassaärenden, inköps- och redovisningsverksam­heten har också medfört att personalbesparingar kunnat göras.

Försvarets rationaliseringsinstituts yttrande

Försvarets rationaliseringsinstitut framhåller alt inga ytterligare tjäns­ter bör tillföras organisationen utöver de tjänster institutet i efterhand har biträtt. Samordning av vissa funktioner i Karlskrona och Göteborg måste ske samtidigt om några större besparingar skall kunna uppnås. Samordningen bör inte genomföras i etapp 2 utan i etapp 3, om några genomgripande förändringar skall kunna föreslås. EventueUa förslag kan då föreläggas riksdagen våren 1975. Etapp 2 bör omfatta endast en uppföljning av erfarenheterna från etapp 1.

Departementschefen

Överbefälhavaren har lämnat förslag lill organisationsförändringar vid vissa av arméns och marinens myndigheter i lägre regional och lokal instans.

Beträffande armén innebär förslaget i stort att försvarsområdessta­berna inom fem försvarsområden integreras med vardera ett fredsförband med början den 1 juh 1973. Med början den 1 juh 1974 sker motsvaran­de förändringar inom ytterligare fem försvarsområden. I samband härmed centraliseras mobiliseringsverksamheten inom resp. försvarsområden lill den sammanslagna myndigheten. De förband inom berörda försvarsom­råden som inte omfattas av integrationen med försvarsområdesstab bhr i princip rena utbildningsförband utan mobiliseringsansvar och fär en stabs- och förvaltningsorganisation sora är anpassad till denna verksam­het. Livregementets husarer (K 3) i Skövde och Norrlands dragoner (K 4) i Umeå föresläs dock bli inlemmade i P 4 resp. I 20 som utbildnings-bataljoner. Förslaget innebär vidare att staben för Kalmar samt Växjö försvarsområden (fo 18/16) flyttas från Kalmar tiU Växjö, att fo 18/16 delas så att ett nytt fredsförsvarsområde, fo 17, som avses omfatta Jönköpings län, bildas och leds från Eksjö samt all staben för Härnösands försvarsområde (fo 23) flyttas från Härnösand till Sollefteå, På grand av främst koncentrationen av mobiliseringsverksamheten till en myndighet inom försvarsområdena anser överbefälhavaren att antalet civilanställda inom armén kan minskas med ca 400 när nu aktuella organisationsför­ändringar har genomförts. Dessutom kan ca 160 raUilära tjänstemän frigöras frän slabs- och förvaltningstjänst för all i stället utnyttjas i utbildningsverksamheten. En förutsättning härför är dock enligt överbe­fälhavaren att investeringsmedel ställs till förfogande för alt uppföra förrådsbyggnader m. m.

Jag kan i stort biträda överbefälhavarens förslag till organisationsför­ändringar inom armén liksom också hans förslag beträffande koncentra­tionen av mobiliseringsverksamheten. Jag anser dock att man, i vart fall

 

Prop. 1973:75                                                                        13

på sikt, kan uppnå större rationaliseringsvinster än dem som överbefäl­havaren har redovisat bl. a, genom att i högre grad samordna stabs- och förvaltningstjänsten inom försvarsområde. Enligt min mening bör denna i princip ledas och samordnas av e n chef, 1 garnisonsorter där mer än ett förband finns förlagda bör stabs- och förvaltningsresurserna så långt möjligt vara gemensamma. Del torde vara lämpligt att bland de nu aktueUa garnisonsorlema tillämpa denna princip i första hand beträffan­de förbanden i Östersund och Eksjö, De erfarenheter som kan dras härav får vid det fortsatta arbetet beträffande arméns fredsorganisalion tilläm­pas på övriga lämpUga myndigheter. Jag anser vidare att K 3 och K 4 tills vidare bör vara kvar som självständiga myndigheter som dock förvalt­ningsmässigt bör anslutas till P 4 resp, I 20,

Beträffande marinen innebär överbefälhavarens förslag att örlogsbasernas stödfunktioner som f. n. är fördelade på avdelningar, förvaltningar m. m. i möjligaste mån förs samman i en centralexpedilion i staben. Arbetsfördelningen mellan den tekniska förvaltningen och verk­stadsavdelningen görs mera funktionell. Ekipageavdelningarna och för­rådsavdelningarna får en enhetligare organisation vid samtliga örlogsbaser. Vidare tUlförs organisationen en kameralenhet som i huvudsak består av den gamla kassaavdelningen och förrådsavdelningens inköpsdetalj. Hu­vuddelen av rationaliseringsvinsterna uppnås genom all antalet anställda främst inom verkstads-, förråds- och ekipageavdelningarna kan minskas. Personalbesparingar har också gjorts inom olika stödfunktioner.

Kustartilleriförsvaren får genom förslaget en någol annorlunda struk­tur. Nuvarande tyg-, fartygs- och intendenturförvallningar slås samman i en ny materielenhet. Stödfunktioner av olika slag förs samman i staben som i likhet med örlogsbasslaben blir mer funktionell än tidigare. Sålunda tUlförs organisationen en kameralenhet där visst administrativt arbete förs samman. Frågan om att föra över vissa av fo 46 :s uppgifter tUl fo 44 föreslås bh prövad i en senare etapp liksom frågan om fo 32/31-GbK, Beträffande ledningsfunktionen i övrigt föreslås att regementschef och regementsstab vid KA I, KA 2 och KA 4 behålls. För NK och GK föreslås att kuslartiUeriförsvarschefen alltjämt är förbandschef vid KA 5 resp, KA 3,

Huvuddelen av rationaliseringsvinsterna har uppnåtts genom att tyg-, fartygs- och intendenturförvaltningarna slås samman till en materielen­het, varigenom antalet anställda kan minskas. Förslaget medför att antalet anställda kan minskas med ca 225 vid örlogsbaserna och ca 90 vid kustartilleriförsvaren. Personalbesparingarna kan enligt överbefälhavaren genomföras endast under förutsättning att medel stäUs lill förfogande för investeringar.

Jag kan i huvudsak godta överbefälhavarens förslag lill organisationsför­ändringar inom stabs- och förvaltningstjänsten vid örlogsbaser och kust­artilleriförsvar. Organisationen bör fastställas att gälla fr, o, m, den 1 juh 1973, Etapp 2 skall enligt förslaget omfatta försök lill ytterligare samordning av vissa funktioner vid marinens enheter i Göteborg och Karlskrona, Med hänsyn till de större rationaliseringseffekter som torde

 

Prop, 1973:75                                                                         14

kunna näs förordar jag att arbetet med etapp 2 och 3 samordnas i fråga om organisationema i Göteborg och Karlskrona, 1 samband härmed bör samordnat med utredningarna inom armén även frågan om att föra över fo 46:s uppgifter till fo 44 prövas. Del är angeläget att integreringen av skUda förvaltningsgrenar fortsätts. Att förvaltningsorganisationen vid örlogsbaser och kustartilleriförsvar är olika utformad synes på lång sikt inte vara motiverat. Det är därför önskvärt att man i en senare etapp försöker integrera örlogsbasernas förvaltningsorganisation i högre ut­sträckning än nu. De åtgärder jag här har förordat bör kunna leda tiU ytterligare personalminskningar. Möjligheterna tih integration mellan försvarsgrenarna bör uppmärksammas i det fortsatta arbelet.

Den personalminskning som enligt överbefälhavaren kan uppnås ge­nom nu framlagda förslag bör ske utan friställningar och sålunda främst genomföras i samband med naturliga avgångar och i förening med en effektiv omplaceringsverksamhet, Kungl, Maj:t har i annat sammanhang (prop, 1973:1 bU, 6) föreslagit riksdagen att under anslagen Arméför­band: Anskaffning av anläggningar och Marinförband: Anskaffning av anläggningar anvisa de investeringsmedel som under budgetåret 1973/74 behövs för all de förutsatta personalbesparingarna skall kunna genomfö­ras.

Försvarets fredsorganisationsulredning har i delbelänkandet (Ds Fö 1972:4) Förslag till ändringar av fredsorganisationen i fräga om arméför­band: I i december 1972 avgelt förslag rörande arméns utbUdningsorgani-sation. Förslaget som f. n, bereds inom försvarsdepartementet berör bl, a, vissa av de förband som omfattas av de organisationsförändringar jag förordat i det föregående. Jag anser att dessa bör genomföras oavsett vilka förändringar i utbildningsorganisationen som kan följa av fredsorga­nisationsutredningens förslag. Jag förutsätter dock att inga investeringar vidtas beträffande kasernetablissemenl vid sådana förband som kan komma att läggas ner, om fredsorganisationsutredningens förslag genom­förs.

Del ankommer pä Kungl, Maj:l att ta ställning till enskildheterna i föreliggande organisalionsförslag. Jag avser därefter att uppdra åt statens avtalsverk att i den utsträckning som behövs föra förhandlingar om avtalsbara anställnings- och arbetsvUlkor för personalen.

Jag hemställer alt Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna de organisationsförändringar inom armén och marinen som jag har förordat i det föregående.

 

Prop. 1973:75                                                                        15

Handräckningstjänst i försvaret

Bakgmnd

Utredningen om handräckningsvärnphktiga — utredningsman Folke Nihlfors — tUlsattes i maj 1966 för att utreda utbildningstiden för värnpliktiga med begränsad militär användbarhet m. m,

1 direktiven lill utredningen angavs att utredningens uppdrag skulle avse utbildningen av värnpliktiga i besiktningsgruppema 3 och 4 med undantag för dem som tas ut till utbildning i specialtjänst. Utredningen borde först undersöka den nuvarande och den väntade framdda tillgång­en på värnpliktiga i de nämnda besiktningsgrupperna, dvs, främst de nuvarande handräckningsvärnpliktiga. Utredningen borde därvid beakta de förändringar av tillgången som kunde bli en följd av det nya inskrivnings- och personalredovisningssystemel.

Utredningen borde i första hand ägna sig åt värnphktiga i besiktnings­grupperna 3 och 4, av vilka bara en mindre del ingår i krigsorganisatio­nen, och därvid utgå från att i princip samtliga värnpliktiga i denna kategori skulle erhålla en mUilär utbildning söm i huvudsak svarar mot den för krigsmaklen enhetliga allmänmililära utbildning som övriga värnpliktiga genomgår. Denna utbildning borde lämpligen kunna anord­nas i ett koncentrerat sammanhang i anslutning till inryckningen. Utred­ningen borde undersöka hur denna utbildning kan utformas och organise­ras.

Utredningen borde vidare undersöka de merutgifter som skulle upp­komma, om tjänstgöringstiden för de handräckningsvärnpliktiga förläng­des utöver den tid som behövs för den allmänmUitära utbildningen så att den totala tjänstgöringstiden motsvarade den då gällande. Alternativt borde utredningen beräkna merutgifterna för en total tjänstgöringstid motsvarande vad som gäller för värnpliktiga i kategori G och F.

Utredningen skulle fortsätta sina överväganden enligt tvä altemativ.

I det ena (alternativ I) skulle förutsättas att i princip inga i förväg av samhället uppställda krav beträffande tjänstgöringstiden förelåg utöver dem som föranleds av den allmänmililära utbildningen. Utredningen borde således pröva hur de uppgifter som f. n. fullgörs av handräcknings-värnpliktiga i framliden kan fullgöras lill den samhällsekonomiskt lägsta kostnaden. Utgångspunkten för en sådan prövning skulle vara det civila produklionstillskotl som de tidigare handräckningsvärnpliktiga skulle kunna ge jämfört med kostnaderna för anställning av civil personal, mekanisering m. m. I vissa fall kanske även uppgifter som f, n, fullgörs av handräckningsvärnphktiga kunde slopas.

1 del andra alternativet (alternativ II) förutsattes all man från allmänna utgångspunkter fann det lämpligt att de nuvarande handräck-ningsvärnplikliga fullgör en tjänstgöring som i omfaltning i vart fall inle i väsentlig mån underskrider den som gäller för värnpliktiga i kategorierna

 

Prop. 1973:75                                                                        16

G och F, Utredningen borde då pröva hur denna tjänstgöringstid kunde utnyttjas så att försvaret fick en optimal utdelning av de värnphktigas kunskaper och förmåga. Utredningen fick därvid föreslå att t. ex. vissa uppgifter förs över från värnpliktiga lUl civilanställd personal, medan värnpliktiga i stället övertar uppgifter som f. n. fullgörs av anställd personal.

I syfte att nä balans mellan tillgängen på värnpliktiga och konstaterade arbetsuppgifter borde utredningen kunna variera såväl antalet värnphk­tiga som längden av tjänstgöringen. Härvid borde i första hand undersö­kas om ytterligare värnpliktiga bör frikallas på medicinska eller andra grunder. 1 fråga om tjänstgöringstidens längd borde bedömningen utgå från en tjänstgöringstid som ansluter till vad värnpUktiga i kategorierna G och F skall fullgöra. Variation i tjänstgöringstid i detla alternativ fick inte innebära att de nuvarande handräckningsvärnpliktiga åläggs en tjänstgö­ring som i nämnvärd omfattning underskrider denna norm.

Vid sidan av dessa två alternativ fick utredningen redovisa modifiering­ar av dessa, men den skuUe inte ta stäUning till vilket av de redovisade alternativen som borde väljas.

Vidare borde utredningen granska lämpligheten av att använda hand­räckningsvärnpliktiga för arbetsinsatser i anslutning till krigsförbandens övningar. Frågan om lämplig benämning pä ifrågavarande värnphktiga borde även övervägas.

Utredningsuppdraget vidgades i november 1967 tiU alt omfatta även värnpliktiga som, utan att tillhöra besiktningsgrupperna 3 och 4, används för stödfunktioner inom krigsmaktens fredsorganisation. Vidare upp­drogs i september 1968 ål utredningen all granska möjligheterna all samordna de mUitära körcentralerna i stockholmsområdet.

Utredningen har avlämnat två delbetänkanden om användningen av handräckningsvämpliktiga. 1 juni 1968 lämnades betänkandet (Ds Fö 1968:2) Vissa personal- och driftfrågor vid militära matinrältningar och mässar och i augusti 1971 betänkandet (Ds Fö 1971:2) De militära körcentralerna i stockholmsområdet.

Utredningen har vidare i maj 1972 överlämnat sill slutbetänkande (SOU 1972:53) Handräckningstjänst i försvaret.

Över detta betänkande har yttranden avgetis av överbefälhavaren, cheferna för armén, marinen och flygvapnet, försvarels civUförvaltning, försvarels sjukvårdsstyrelse, fortiflkalionsförvaltningen, försvarels mate­rielverk, värnpliktsverket, cheferna för försvarshögskolan, mUitärhögsko-lan och försvarets brevskola, militärpohtiska institutet, civilförsvarssty­relsen, försvarets rationaliseringsinstitut, riksrevisionsverket, universitels­kanslersämbetet, arbetsmarknadsstyrelsen, frivilligorganisalionernas sam­arbelskommitlé, militära tjänstgöringsåldersutredningen, Landsorganisa­tionen i Sverige (LO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Tjänste­männens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S), Sveriges förenade studentkårer. Centerns ungdomsförbund. Folkpartiels ung­domsförbund, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund och arbets­gruppen för 1972 års värnpliklskonferens.

 

Prop, 1973:75                                                                        17

Arbetsmarknadsstyrelsen har bifogat yttranden från vissa länsarbets­nämnder, TCO-S har bifogat yttranden från Plutons- och Kompanioffi­cersförbunden samt Försvarets civila tjänstemannaförbund.

Handräckningsvärripliktigas nuvarande tjänstgöringstid m.m. Tjänstgöringstidens längd

Med stöd av värnpliklslagen (1941:967, omtryckt 1969:378) har Kungl. Maj:t i juni 1966 i provisoriska bestämmelser om värnphktsutbild-ningen fastställt längden för utbUdningen för flertalet värnphktiga.

För värnpliktiga i handräckningstjänst har härvid fastställts vid ar­mén och kustartilleriet en grundutbildning om 300 dagar saml fem krigsförbandsövningar, var och en om 18 dagar, vid flottan en grundutbildning om 320 dagar samt fyra krigsförbandsövningar, var och en om 18 dagar, saml vid f I y g v a p n e t en grundutbildning om 364 dagar samt två krigsförbandsövningar om vardera 15 dagar. Tjänst­göringsskyldigheten uppgår således vid samtliga försvarsgrenar till ca 390 dagar.

Inom ramen för försöksverksamhet med modifierad gmndutbildning för värnpliktiga (prop, 1972:75) har jag emellertid i enlighet med Kungl, MaJ:ts bemyndigande i november och december 1972 beslutat om viss försöksvis avkortning av grundutbildningen för värnphktiga i handräck­ningstjänst.

Fr, o. m. utbUdningsårel 1972/73 omfattar grundutbUdningen för handräckningsvärnphktiga försöksvis vid armén 230 dagar, vid flottan 306 dagar, vid kustartilleriet 235 dagar och vid flygvapnet 332 dagar, Repelitionsutbildningen omfattar oförändrat antal dagar. Handräcknings­värnpliktiga kan åläggas att i direkt anslutning till grundutbildningen fullgöra en eller flera krigsförbandsövningar. För att värnpUklig som under grundutbildningen förs över — omgrupperas — lill handräcknings­tjänst skall kunna tas i anspråk pä sådant sätt krävs dock hans eget medgivande.

Allmänmilitär utbildning och arbetsuppgifter

Vid armén är den allmänmUitära utbildningen fördelad pä ett inledan­de skede om fyra veckor som omfattar grundläggande militär utbUdning och ett andra skede som omfattar fyra timmar per vecka under återståen­de del av grundutbUdningen, Vid flottan har man strävat efter att ge alla värnpliktiga samma allmänmUitära utbUdning om ca 65 veckor. Vid kustartilleriet omfattar utbildningen tre till fem veckor. Utbildningen vid flygvapnet omfattar militär utbildning under tre till fem veckor och därefter viss grundläggande yrkesutbildning.

Handräckningsvärnpliktiga las i anspråk pä fasta arbetsplatser vid förband och skolor m. m. eller ingår i kasernkompanis s, k, rörliga styrka, som är avsedd för övriga handräckningsuppgifler vid förbandet. Vid de

2 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 75.

 

Prop, 1973:75                                                                        18

fasta arbetsplatserna tas handräckningsvämpliktiga huvudsakligen i an­språk som ordonnanser eller biträden på expeditioner, i budcentraler och telefonväxel saml vid skjulbanor och andra utbildningsanordningar lik­som även i övningsmaterielförräd. Vid flygvapnet tiUkommer tjänstgöring vid trafikledningsavdelning och hundgärd.

Ur de rörliga styrkorna kommenderas de handräckningsvärnpliktiga till tjänstgöring som bUförare m. ni. eller lill andra göromål, främst städning inomhus och yttre renhållning. Även för tjänstgöring i kasernvakt samt vid sjukvårdsavdelning och sjukhus används handräckningsvärnpliktiga.

Behovet av handräckningsvärnpliktiga

Behovet av handräckningsvärnpliktiga fastställs årligen av försvars­grenschef med utgångspunkt i beslutad organisation av stabs- och förvalt­ningstjänsten. Vid förband rn. m, inom armén anges minimi- resp, maximibehov. För staber m. m. samt förband ur marinen och flygvapnet anges däremot endast ärligt behov.

Minimibehovet anger det antal handräckningsvämpliktiga som behövs för alt en tUl två månader hjälpligl ombesörja stödfunktionerna, medan maximibehovet anger det antal som under övrig del av ärel behövs för att stödfunktionerna skall kunna ge avsedd effekt. Med nuvarande totala tjänstgöringstid gör en handräckningsvärnpliktig arbets­insatser under i stort sett ett år.

Minimibehovet av handräckningsvärnpliktiga vid armén har under de senaste åren uppgått till ca 2 500 och maximibehovet till ca 3 200. För staber m. m. beräknas behovet tUl ca 400. Vid marinen uppgår del ärliga behovet till ca 765 och vid flygvapnet till ca 750. Del totala behovet av handräckningsvärnpliktiga varierar således mellan ca 4 400 och 5 100,

De värnphktiga som vid inskrivningen har tagits ut till handräcknings­tjänst inkallas i regel vid armén till ett antal som täcker minimibehovet, vartill kommer en inkallelsereserv om 30 %. Under grundutbildningen reduceras denna styrka successivt till följd av frikallelser m,m, och närmar sig efter några veckor minimibehovet. Avgångarna kompenseras emellertid genom att vissa värnpliktiga ur åldersklassen i övrigt efler hand grupperas om till handräckningstjänst. Härigenom brukar maximibehovet kunna tillgodoses efter tre till fem månader från inryckningstillfället för åldersklassens flertal. Betydande överskott uppkommer i regel genom fortsatta omgrupperingar fram lill åldersklassens utryckning. Överskott uppkommer regelmässigt även inom övriga försvarsgrenar.

De handräckningsvärnpliktigas totala tjänstgöringsskyldighet utnyttjas i sädan omfattning att endast en mindre del av dem rycker ut med kvarstående skyldighet att fullfölja en eller flera krigsförbandsövningar.

Även under krigsförbandsövningar gmpperas vissa av de inkallade värnpliktiga om lill handräckningsljänst. Antalet har dock inte varit tillräckligt för all tillgodose behovet av handräckning vid dessa övningar. För att fä ut större effekt av övningarna har under senare år vid armén och efter tillkomsten av krigsförbandsövningar även vid marinen hand-

 

Prop. 1973.75                                                                         19

räckningsvärnpliktiga inkallats tUl ell antal som motsvarar ca 2 % av övriga värnphktiga.

Härutöver får för varje budgetår för särskUda arbetsuppgifter avseende effektivisering av värnphklsulbUdningen inkallas ett visst antal, i regel ca 1 300 handräckningsvärnpliktiga, som inle är krigsplacerade vid enhet som skall fullgöra repelitionsutbUdning i krigsförband, Värnphktig som är avsedd för sådana uppgifter, vilka främst omfattar utbyggnad eller reparation av yttre utbUdningsanordningar, får dock inte inkallas lill sådan tjänstgöring fr, o, m, det kalenderår under vilket han uppnår 35 års ålder.

Utredningens överväganden och förslag Allmänna överväganden

Utredningen framhåller att avsikten med utbUdningen av värnpliktiga — vare sig de har fuU mUilär användbarhet eller inte - bör vara all ge dem en utbUdning som är avpassad efter användbarheten, så att de aUt efter sin förmåga kan delta i landets försvar. Utredningen anser del även principiellt oförenligt med värnpliktstanken att försvarets fredsorganisa­lion med slöd av värnpliktslagen m. m, tUlförsäkras viss tillgång på arbetskraft för uppgifter av företrädesvis civil natur. Om handräcknings-värnplUctiga även fortsättningsvis skall fullgöra fredsproduktivt arbete, fö­reslår utredningen att den nuvarande tjänstgöringstiden avkortas så att de inle behöver fullgöra längre tjänstgöring än värnpliktiga i kategori G inom armén och kustartilleriet. Tjänstgöringen bör fördelas på allmänmilitär utbUdning under ca åtta veckor, befattningsutbUdning under ca en vecka och en produktionstid om sex månader.

Med en sådan tjänstgöring om ca älta månader behövs två handräck­ningsvärnpliktiga för en helårsinsats i produktivt hänseende, medan det f, n, bara behövs en. Eftersom den kontinuerliga tillgången under året av värnpliktiga i handräckningstjänst sålunda blir väsentligt mindre, återver­kar detla på urvalet av funktioner. Dessa bör enligt utredningen i första hand syfta till att direkt understödja fredsförbandens utbUdningsverk­samhet och göras mera kvalificerade än hittills,

Allmänmilitär utbildning

I fråga om den allmänmilitära utbildningen utgår utredningen från överbefälhavarens direktiv och bestämmelser för den allmänmihtära utbildningen av övriga värnphktiga inom krigsmakten. Utredningen anser att denna utbUdning i huvudsak bör gälla också för handräckningsväm­pliktiga i såväl alternativ I som II. UtbUdningen bör således i princip ha samma innehåll och omfatta 318 timmar ren utbildning, vUkel innebären minskning med 72 timmar i förhåUande till den av överbefälhavaren föreskrivna tiden, I alternativ I bör tillkomma 78 timmar för fysisk träning, inre tjänst och reservtid, dvs. totalt 396 limmar eller i regel nio veckor i en följd.

 

Prop. 1973:75                                                                        20

I alternativ 11 bör utöver nämnda 318 timmar tillkomma 137 timmar för fysisk träning, inre tjänst och reservtid, dvs, totalt 455 timmar. Huvuddelen av utbUdningen bör genomföras i ett koncentrerat samman­hang under ca åtta veckor i direkt anslutning lill inryckningen och med en uppföljande utbildning om två timmar per vecka eller fyra timmar per 14-dagarsperiod under produktionsskedet.

Med anledning av den försöksvisa modifieringen av värnpliktsutbild­ningen föreslär utredningen att den allmänmUitära utbildningen förkortas med 73 timmar i alternativ I och 77 timmar i alternativ 11,

Förslaget innebär såväl till tiden som omfattningen en avsevärd utvidgning av den mUitära utbildningen av de handräckningsvärnpliktiga. En följd härav blir att vissa högre krav i fysiskt och psykiskt hänseende måste ställas på de värnpliktiga som vid inskrivningen las ut till handräck­ningsljänst, men även på den som grupperas om till sådan tjänst. De värnphktiga som inte kan uppfylla de högre ställda kraven bör frikallas från värnpliktstjänstgöring. Sorn följd härav begränsas den ärliga tUlgången på värnphktiga i båda alternativen.

Tjänstgöring m. m. för värnpliktiga enligt altemativ I

Eftersom värnphktiga i detta alternativ enligt direktiven skall tas i anspråk endast för allmänmihtär utbildning, bör denna enligt utredningen koncentreras till vissa truppslag. Utbildningen för dessa värnphktiga, som beräknas uppgå till 4 200, bör anordnas vid infanteri- och pansarförban­den med ärlig inryckning i fyra efter varandra följande omgångar, vilket bedöms vara den rainst befälskrävande lösningen. Behovet av befäl för utbildningen uppskattas lUl 105.

I alternativ I faller behovet av kasernkompanier och kasernplutoner bort. De värnpliktiga bör i stället kunna föras samman till plutoner som är anslutna lill ett av ulbUdningskompanierna, Genom bortfallet av kasernenheterna kan enligt utredningen sammanlagt ca 190 tjänster för befäl dras in, Efiersom behovet av befäl för den allmänmUitära utbUd­ningen uppskattas till 105 tjänster minskas antalet tjänster som kan dras in tUl 85,

En ytterligare centralisering av utbildningsverksamheten exempelvis lill ett enda mUitärl etablissemang anses inle medföra några ytterligare möjligheter att minska antalet utbildningsbefäl utöver vad som har angetts tidigare, I stället skulle de administrativa kostnaderna för drift m, m, av ett sådant särskilt etablissemang innebära en betydande ökning av de totala kostnaderna för utbildningen.

I alternativ I mäste personal anställas för alla de arbetsuppgifter vid förband, staber och vissa skolor som nu utförs av handräckningsvärnplik­tiga. Behovet av sådan personal bedöms motsvara ca 2 600 helårsansläll-da.

Efter den allmänmUitära utbildningen bör de värnpliktiga enligt utred­ningen kunna utnyttjas främst inom totalförsvarels ram, särskUt om den aUmänmUitära utbUdningen kan följas av någon månads befattningsut­bildning som är inriktad på verksamheten inom civilförsvaret.

 

Prop, 1973:75                                                                      21

Tillgång på handräckningsvärnpliktiga enligt alternativ II

De högre Ijänstbarhetskraven medför enligt utredningen alt tillgången på handräckningsvärnpliktiga begränsas. Utredningen räknar med att ca 4 200 värnpliktiga som vid inryckningen har tagits ut till handräcknings-tjänst ärligen rycker in till gmndutbildning. Av olika skäl avgår dock 20 % eller ca 800 under grundutbildningen. Kvar står då ca 3 400 sådana VärnpUktiga. Minskningen kompenseras emellertid av att värnpliktiga som från början var fältdugliga efter hand grupperas om till handräcknings-tjänst. Sådana omgrupperingar är talrikast - ca 40 % — under de två första månaderna efler inryckningstillfällena. Del totala antalet sora ärligen grupperas om beräknas uppgå till ca 5 % av antalet inryckta fältdugliga eller ca 2 600. Utredningen ulgår dock frän all bara de värnpliktiga som grupperas om inom de fem första månaderna från inryckningen, ca 2 100 värnpliktiga, bör las med i beräkningen av den årliga tillgången pä handräckningsvärnpliktiga. Återstoden bör i stället betraktas som ell tillskott till den erforderliga arbetskraftsreserven. Utredningen antar som ett medelvärde för sina beräkningar att den årliga tillgängen pä handräckningsvärnphktiga under 1970-talet uppgår lill minst (3 400 + 2 100) 5 500, Som tidigare har nämnts krävs två handräckningsvärnphktiga för en helårsinsats. Utredningen räknar därför med alt 2 750 helärsinsatser kan göras med hjälp av handräckningsvärn­pliktiga. Återstående behov av arbetskraft måste tillgodoses med anställd personal.

Tjänstgöring m, m, för värnpliktiga enligt alternativ II

Värnpliktiga enligt detla alternativ förutsätts fullgöra viss tjänstgöring utöver den allmänmUitära utbUdningen. Utredningen anser härvid att den nuvarande tjänstgöringstiden för handräckningsvärnphktiga bör avkortas så alt den inte är längre än för värnpliktiga i kategori G vid armén och kustartilleriet. Härtill bör komma fem krigsförbandsövningar om vardera 18 dagar. Tjänstgöringen bör vidare fördelas på allmänmilitär utbUdning under ca älta veckor, befattningsutbildning under ca en vecka och en produktionstid om sex månader. Befattningsutbildningen bör i princip följa omedelbart efter det koncentrerade skedet av den allmänmilitära utbildningen, UtbUdningstiden bör kunna begränsas till ca en arbetsvecka och organiseras på en expedilionslinje, en molor-(bilförare-) linje samt en duknings- och servicelinje för inomhus- och ulomhusanordningar.

Med en avkortning av tjänstgöringen tUl ca åtta månader behövs två handräckningsvärnpliktiga för en helårsinsats i produktivt hänseende *mot f, n, bara en.

Tjänstgöringens inpassning i tiden

Efler allmänmihtär utbUdning och befattningsutbildning har den hand­räckningsvärnpliktige i alternativ II att göra arbetsinsatser under ca sex

 

Prop. 1973:75                                                                        22

månader, det s, k. produktionsskedet. För att läcka helårsbehovet krävs således minst två Ijänstgöringsomgångar per år. Ett sådant system medför dock enhgt utredningen att arbetseffekten tillfälligt går ned varje halvår. Om de handräckningsvärnplUitiga i stället delas in i fyra omgångar, vilkas inryckningstider sinsemellan är förskjutna med tre månader, kan förban­den under hela året disponera över två omgångar sora tjänstgör samtidigt, varvid den ena alltid är väl förtrogen med arbetsuppgiftema.

Inpassningen är enligt utredningen utformad med tanke främst på arbetskraftsbehoven vid förbanden men även pä anslutningen av omgång­arnas tjänstgöringstider till krigsförbandsövningar, inpassningen av de omgrupperade i stödfunktionerna och sludiesociala intressen.

Utredningen finner således att ett syslem med fyra Ijänstgöringsom­gångar och sex månaders produktionsskeden är del mest fördelaktiga. Ett sådant system bör i princip tillämpas inom samtliga försvarsgrenar. Vid flygvapnet är ett system med fyra inryckningsomgångar per år redan infört.

För flottans del föreslås dock att möjlighet skapas för att dela in de handräckningsvärnphktiga i sex omgångar, vilkas inryckning anpassas till inryckningstUlfällena för flottans olika bemanningsgrupper.

Funktioner för handräckningsvärnpliktiga

Enligt utredningens förslag blir tillgängen på vämplUctiga i handräck­ningstjänst mindre än f. n. Detta bör enligt utredningen återverka på urvalet av funktioner där handräckningsvämpUktiga tas i anspråk. Dessa bör i första hand syfta till att direkt understödja fredsförbandens UtbUdningsverksamhet.

Studier vid förbanden har visat att mathållningsfunktionen, städning och yttre renhållning samt tjänstgöring i förråd bör ligga närmast till för en jämförelse med civU yrkesutövning. Utredningen konstaterar att sådana arbetsuppgifter, t. ex. transporter av sopor och avfaU m. m, saml brandkårstjänst, utförs av statliga och kommunala organ eller privata företag. Köp av tjänster bör därför ske i den utsträckning det är möjligt. Utredningen konstaterar vidare att den nuvarande mUitära utbUdningen av handräckningsvärnphktiga knappast gör del möjligt att effektivt utnyttja dem i krigsbefattningar eller som arbetskraft vid mobilisering. Utredningen anser att de handräckningsvärnpliktiga bör disponeras främst för kontorsfunklionen, Iransportfunktio-nen, säkerhetstjänst på s k j u t f ä 11 och i viss mån v a k t-funktionen samt också dukningsfunklionen. Sistnämnda funktion är ny och innebär att de handräckningsvärnpliktiga förbereder övningar i stället för befäl och värnpliktiga som tillhör den trupp som skall övas. Dukningsfunktionen bör enligt utredningen tiUmätas särskUd betydelse med hänsyn tUl alt tjänstgöringstiden för olika värnpliktskate­gorier har avkortats. Hämtöver bör handräckningsvärnpliktiga enligt utredningen användas för arbetsinsatser i anslutning till repeti­tionsutbildningsverksamheten.

 

Prop. 1973:75                                                                       23

Inkallelse av s. k. effektiviseringsvärnpliktiga bör fortsättningsvis inte ske. Arbetsuppgifterna bör i stället utföras av personal som anställs för kasernvårdsuppgifter eller av entreprenör.

Föreskriften all inkallelse av handräckningsvärnpliktiga fr, o, m, det kalenderår, under vilket han uppnår 35 års ålder, får ske endast under förutsättning att han är krigsplacerad vid enhet som skall fullgöra krigsförbandsövning, bör enligt utredningen tillämpas på samtliga hand­räckningsvärnpliktiga.

Antal värnphktiga för olika funktioner samt behov av annan personal

I kontorsfunktionen föreslås handräckningsvärnphktiga tjänstgöra i budcentralen vid förband och vissa skolor. Det maskinskriv­ningsarbete som f. n. utförs av handräckningsvärnphktiga på kompani­expeditioner föresläs bli centraliserat till förbandens skrivcentraler. Vid värnpliklsverkets inskrivningscentraler bör handräckningsvärnpliktiga användas främst som assistenter vid de årliga inskrivningsförrättningarna i stället för F-värnphktiga. De bör även placeras vid de lokala personalde­taljerna inom armén och kustartilleriet. Antalet handräckningsvärnphk­tiga i kontorsfunktionen kan enligt utredningen begränsas tUl sammanlagt 1 226. För kontorsuppgifler i övrigt som f. n, åligger värnphktiga föreslär utredningen all vaktmästare och kontorspersonal anstäUs till ett samman­lagt antal av 236 heltidsanstäUda och 46 halvlidsanställda,

I transportfunktionen bör bilförarna utgöras av handräck­ningsvärnpliktiga. Arbetsuppgifterna i körcentralerna bör begränsas till att avse främst de mUitära förbandens personaltransporter samt service-transporter för myndigheternas interna och externa verksamhet. Antalet handräckningsvärnphktiga i körcentralerna beräknas till ca 1 360, I den mån civilanstäUda f, n. finns placerade vid körcentralerna bör de stä kvar och ersättas med värnpliktiga först i samband med s. k, naturUg avgång. Utredningen föreslår vidare att körcentraler inom samma garnisonsort slås samman.

För dukningsfunklionen, dvs. förberedelser för övningar m. m,, bör vid förbanden och vissa skolor bildas en dukningsgrupp för inre och yttre utbUdningsanordningar, Dukningsenheten bör kunna an­vändas även för repetitionsutbildningsverksamheten. Antalet befäl och värnpliktiga beräknas till 148 äldre plutonsofficerare och 1 040 värnphk­tiga.

För tUlverkning av målmateriel bör enligt utredningen förrädspersonal användas och inte handräckningsvämpliktiga. Denna tillverkning bör vidare centraliseras för förband inom samma garnisonsorl eller i nära anslutning till denna. Antalet förrädsmän för mälmalerieltillverkning efler en sådan centralisering beräknas tiU sammanlagt 57,

Behovet av arbetskraft för säkerhetstjänsten på skjut­fält m, m. påverkas enligt utredningen av den utbyggnad av säkerhets­systemen med mera avancerade hjälpmedel, bl. a. i form av radarstatio­ner, som pågår vid bl. a. arméns skjulplatser. Utredningen räknar med att

 

Prop. 1973:75                                                                       24

förband inom armén och marinen med egna skjutfält har ell sammanlagt behov av ca 238 handräckningsvärnpliktiga för uppgifter som skjutfälts-ordonnanser. För säkerhetstjänst med hänsyn lill luftrum och havsområ­de vid skjutplatser beräknas behovet till sammanlagt 76 radarulbildade värnplUctiga saml 40 båtstyrare. För flygvapnets skjut- och målplatser, av vilka ett flertal är belägna på öar eller vid havs-(vatten-) områden, beräknas det årliga behovet av handräckningsvärnphktiga för måltjänst och båttjänst lill sammanlagt ca 220.

För driften av arméns läger för inneliggande åldersklass och kustartilleriets ytlerförläggningar bör enligt utred­ningen fredsförbandens handräckningsstyrka i princip las i anspråk. För ytterförläggningarna behövs dock ytterligare handräckningsvärnpliktiga i viss utsträckning.

Flottans läger (ytlerförläggningar) är fåtaliga och bemannade hela året. För dessa bör möjligheterna att disponera anstäUd personal vara förhållandevis större än vid kustartilleriet. Flygvapnet har f, n. inga läger för åldersklassen.

För utbUdning inom de frivUliga försvarsorganisationerna används ofta kasernetablissemang eller åldersklassläger. I sådana fall bör den mUitära myndigheten enligt utredningen ställa även personal och handräcknings­värnphktiga lill förfogande, om den övriga verksamheten sä medger och det kan ske på ordinarie arbetstid.

För att göra repetitionsutbildningsverksamhelen så effektiv som möjligt och hålla krigsberedskapen i materiellt hänseende på högsta möjliga nivå föreslår utredningen att nuvarande högsta antal krigsförbandsövningar för handräckningsvärnphktiga behåUs. Tillämp­ningen av den s, k, 35-årsregeln, som utredningen inte föreslår någon ändring av, bör i sig utgöra en spärr mot att man kallar in fler handräckningsvärnphktiga än som behövs. Några ändringar av nuvarande bestämraelser som ger möjlighet att föra samman grundutbildning och krigsförbandsövning föresläs inle. Enligt utredningen bör i regel högst två, i undantagsfall tre, krigsförbandsövningar få tas i anspråk i direkt anslutning till grundutbUdningen.

För att biträda vid krigsförbandsövningar bör handräck­ningsvärnphktiga särskilt kallas in i två omgångar, nämligen en mindre (1,7 % av inkallad krigsförbandsstyrka) för att tjänstgöra under krigsför-bandsövningens tidigare hälft och en större (2,7 % av krigsförbandsstyr-kan) för att tjänstgöra under övningens senare hälft och veckan därefter. Behovet vid särskUda övningar för befäl beräknas till fyra procent och vid särskild övning med förband sex procent av inkallad styrka,

1 fråga om vakttjänst anser utredningen att en särskild under­sökning bör göras i fråga om vilka byggnader och anläggningar inom försvaret som behöver kontinuerligt bevakas främst under annan tid än tjänstetid. För en sådan bevakning bör tekniska hjälpmedel begagnas i den utsträckning det är möjhgt. I avvaktan på att en sådan undersökning kommer till stånd bör handräckningsvärnpliktiga liksom hittills kunna tas i anspråk i kasernvakt vid förband och vissa skolor. De bör där användas

 

Prop, 1973:75                                                                        25

som ordonnanser på ordinarie tjänstelid och för annan tjänstgöring i kasernvakt under återstående del av dygnet. Ordonnansljänstgöringen bör huvudsakligen inriktas på att biträda vaklchef vid in- och ulpasserings-kontroll. Användningen av handräckningsvärnpliktiga för annan tjänst­göring i kasernvakt bör begränsas till de tidsperioder, när vakttjänstut-bildade värnpliktiga ur grundulbildningskonlingenlen av olika skäl inte finns tillgängliga. Vaklprov skall dock ha avlagts, innan de beordras lill vakttjänst med handeldvapen.

Det sammanlagda årliga behovet av handräckningsvämpliktiga för vakttjänst beräknas till ca 368.

Något behov av värnphktiga för tjänstgöring i flottiljvakler inom flygvapnet beräknas inte föreligga. Den föreslagna utredningen bör emellertid omfatta även den inre bevakningen med hundar vid flygflottil­jerna. För skötsel och tillsyn av dessa hundar bedöms det årliga behovet av handräckningsvärnpliktiga till ca 70.

Beträffande kasernvärdsfunklionen, som innefattar ka­sernunderhåll, yttre renhållning och städning inomhus, anser utredningen att städning av egna förläggningslokaler med angränsande utrymmen hksom hittills bör utföras av värnpliktiga ur truppen och handräcknings-värnpliktiga. Städning och storstädning av slabs- och förvaltningslokaler m. m. bör alltjämt utföras av särskilt anställd personal. För övrigt städningsarbete av civU natur, särskilt golvvården och yttre renhållning, föreslås vid varje förband en s. k. kasernvärdsgrupp. Antalet anställda kan variera efler förbandens storlek. Det sammanlagda behovet av arbetskraft för kasernvårdsgrupperna beräknas till 390 anställda.

Det totala behovet av handräckningsvärnpliktiga

Det totala behovet av handräckningsvärnpliktiga med sex månaders produktionsskede för de föreslagna stödfunktionerna beräknas till 4 636, varav 1 226 för kontorsfunktionen, 1 359 för Iransporlfunklionen, 1 040 för dukningsfunktionen, 573 för säkerhetstjänst pä skjutfäll samt 438 för vakttjänst. Enligt utredningen måste man emellertid även räkna med reservstyrka om genomsnittligt 20 % för sjukdom, ledighet m, m. Total­behovet uppgår då till avrundat 5 500 handräckningsvärnpliktiga. Den årliga tillgängen på handräckningsvärnpliktiga under 1970-lalel beräknas till ca 5 500, Tillgången läcker således i stort sett det beräknade behovet av sådana värnpliktiga i de funktioner utredningen har angett.

Den lokala organisationen för administration och utbildning av handräckningsvärnpliktiga enligt alternativ II

Utredningens förslag till principorganisalion av kasernenheterna enligt alternativ 11 är utformat med tanke på att den föreslagna allmänmilitära UtbUdningen av de handräckningsvärnpliktiga ställer ökade krav på befälet vid kasernkompanierna. Ökade krav ställs även på befälet på UlbUdningskompanierna  till  följd   av  den försöksvisa avkortningen av

 

Prop. 1973:75                                                                        26

grundulbildningstiden för olika kategorier av värnphktiga. Befäl pä ulbildningskompani bör därför enligt utredningen inte belastas med utbildningsansvar för handräckningsvämpliktiga. kasernplutonerna (mot­svarande) bör därför ombildas till kompanier.

Befälet på kasernkompani föreslås beslå av kompanichef, adjutant och befäl för allmänmUitär utbildning. På befattningen som kompaniadjulanl bör i princip placeras en äldre plutonsofficer i stället för nuvarande kompaniofficer. Denne bör i stället som regel placeras som plutonchef och leda den allmänmilitära utbildningen vid kompaniet. Till hans förfogande bör som instruktör ställas en plutonsofficer.

Den skisserade organisationen vid armén bör tillämpas även inom kustartilleriet. Efter viss omfördelning av arbetsuppgifterna mellan nuva­rande befäl vid kasernenheterna beräknas nya tjänster för befäl för den föreslagna allmänmUitära utbildningen vid kustartilleriet inle behövas.

Vid flottan, där den allmänmilitära utbildningen av samtliga värnplik­tiga bedrivs centralt, kan behovet av befäl för den allmänmihtära utbildningen enligt utredningen begränsas lill tjänster för en kompaniof­ficer och tre plutonsofficerare. Frågan om behov av nya tjänster kan emellertid också bh beroende av resultatet av marinens befälsutrednings arbete,

I övrigt föreslås att nuvarande organisation av kasernenhetema vid flottan och flygvapnet i stort sett behålls oförändrad.

Pä grund av de för alternativ II föreslagna stödfunktionerna och den allmänmUitära utbildningen bör sammanlagt 59 nya tjänster för befäl inrättas.

Behov av annan anställd personal än befäl i de olika altemativen

Det totala behovet av annan anställd personal än befäl i alternativ II beräknas till 683 heltidsanställda och 46 halvtidsanställda, vilket motsva­rar 706 helårsanställda. Av de heltidsanställda avses 57 för målmaleriel-lillverkning och 390 för kasernvårdsgrupper. Övriga avses för kontors-funktionen.

Om utredningens förslag angående de militära körcentralerna i stock­holmsområdet genomförs, tillkommer i alternativ II ca 50 tjänster för anställd personal.

För alternativ 1 bedömer utredningen alt ytterligare ca 1 900 heltids­tjänstgörande behöver anställas utöver dem som har föreslagits för alternativ 11. Av dessa bör för kontorsfunktionen avses ca 500, för transportfunktionen ca 650, för dukning och säkerhetstjänst på skjutfält m. m. ca 650 samt för vakttjänst ca 100. Det totala behovet för alternativ I bedöms sålunda motsvara ca 2 600 helårsanställda.

Övrigt

Benämningen handräckningsvärnpliktiga bör enhgt utredningen inte längre   användas.   Om  det  av  registreringstekniska  m. fl.  skäl  behövs

 

Prop. 1973:75                                                                        27

särskUd kategoribeteckning och benämning, bör det ankomma på värn­pliktsverkel att i första hand la ställning tUl delta.

Utredningen har även berört frågan om användning av andra värnphk­tiga än handräckningsvärnpliktiga för fredsproduktiva arbetsinsatser, nämligen de s. k. B-delsvärnpliktiga vid främst marinen och flygvapnet. För dessa värnphktiga som i förhållande till krigsorganisationens ärliga omsättningsbehov utgör överskott ur försvarsgrenarnas värnpliktskon­tingenter föreslår utredningen en särskild översyn, efiersom dessa frågor enligt utredningens mening bör ses mol bakgrunden av behovet av värnpliktiga inom krigsmakten och totalförsvaret.

Övergångsskede

En övergång till den föreslagna allmänmUitära utbUdningen samt tUl befattningsutbUdning och stödfunktioner enligt alternativ II bör enligt utredningen i allt väsentligt kunna äga rum fr. o. m. den 1 juli 1973,

Ekonomiska överväganden

De ekonomiska konsekvenserna av förändringarna enligt alternativen I och II redovisas i förhällande lUl ett läge som betecknas som altemativ O, Detta utgör det läge som kunde väntas råda ett genomsnittligt år under perioden 1972—1978, om de av utredningen föreslagna åtgärderna inte vidtas.

Enligt direktiven skall utredningen lämna dels samhällsekonomiska kostnads-inläklskalkyler, dels kalkyler avseende statsfinansiella inkoms­ter och utgifter, I sina kalkyler har utredningen utgått från att nuvarande bestämmelser och former för utnyttjande av värnpliktiga i huvudsak skall fortsätta att gälla. Därutöver har endast verkningarna av de föreslagna alternativa förändringarna beaktats.

Utredningens kalkyler grundas genomgående på pris- och löneläget i februari 1971, De innehåller fyra slag av termer eller huvudled, nämligen antalet tjänstgöringsdagar, försvarets värnphktsulgifter, de värnphktigas civUa alternativinkomster med därav uppkommande statliga och kommu­nala skatteintäkter och inkomster till ATP-fonder samt kostnader för anställd personal. De samhällsekonomiska verkningarna hänger främst samman med att en övergång frän alternativ O lill alternativ II frigör arbetskraft motsvarande ca 1 780 man per år som tillförs den civila arbetsmarknaden. Motsvarande civila arbetskraflsökning vid övergång från alternativ II till alternativ I blir ca 1 310 man.

Från fjärde huvudtitelns synpunkt uppkommer en kostnadsökning med ca 23 milj. kr. vid övergång från alternativ O till alternativ I och ca 5 milj. kr. vid övergång från alternativ O till alternativ 11. Statsfinansiellt sell uppkommer däremot en nettoinkomst med ca 8 milj. kr. vid övergång från alternativ O lill altemativ I saml ca 9 milj, kr, vid övergång från alternativ O till alternativ II,

För den offentliga sektorn tillkommer därutöver kommun-

 

Prop, 1973:75                                                                        28

finansiella nettoinkomster saml inkomster till ATP-fonder, vilket sam­manlagt för den offentliga sektorn ger ett överskott med ca 70 milj, kr, vid övergäng från alternativ O till alternativ I och ca 37 milj, kr, vid övergång från alternativ O till alternativ II,

Den samhällsekonomiska kalkylen, som omfattar in­besparade värnpliktskostnader och intäkter genom de värnphktigas civila sysselsättning minus kostnader för anstäUd personal, utvisar en nettoin­täkt om ca 109 milj, kr. vid övergäng från alternativ O till alternativ I och ca 61 milj, kr, vid övergång från alternativ O till alternativ II,

Om man i kalkylerna lar med de tjänster som blir en följd av utredningens förslag beträffande de mUitära körcentralerna i stockholms­området, ökas fjärde huvudtitelns kostnader med ca 1,6 milj, kr, vid övergång lill alternativ II, Den statsfinansiella och den samhällsekono­miska nettoinkomsten minskar däremot i båda fallen med ca 1,6 milj, kr.

Remissyttrandena

I det följande lämnas endast en kortfattad redogörelse för det väsentligaste i remissinstansernas yttranden beträffande vissa huvudpunk­ter i utredningens förslag. De synpunkter som redovisas beträffande grundutbildningens längd, omgångsindelningen, funktionerna och kost­naderna avser utredningens alternativ II och omfattar därvidlag endast remissinstansernas ställningstaganden i den män dessa avviker frän utred­ningens förslag.

Allmänna omdömen

Överbefälhavaren anser mot bakgrund av den ekonomiska situationen för försvaret att utredningens förslag inle kan läggas till grund för en ändring av handräckningstjänsten. Chefen för armén avvisar utredningens huvudtanke och förordar en modifiering av användningen m, m, av handräckningsvärnpliktiga. Höjda tjänstbarhelskrav begränsar ocksä en­ligt arméchefen möjligheterna att ta tillvara de handräckningsvärnphk-tigas civila kvalifikationer i försvarets tjänst. Handräckningsvärnphktiga bör därför behållas i alla funktioner som direkt och indirekt stöder UtbUdningsverksamheten. Däremot ställer arméchefen sig positiv till några av utredningens delförslag.

Värnpliktsverket anför alt utvecklingen under de senaste åren lyder på minskad tillgång på handräckningsvärnpliktiga i förhållande till behoven. Tillgängen blir otillräcklig om Ijänstbarhetskraven höjs. Verket avstyrker därför utredningens förslag i föreliggande omfattning, vilket dock inte innebär all verket avstyrker vissa delåtgärder. Försvarets sjukvårdsstyrelse anser att utredningens förslag delvis rubbar förutsättningarna för hittills­varande kravsättning för uttagning av personal och att förslagen kräver ett nytt befallningsanalysarbete.

Övriga remissmyndigheter, bland dem cheferna för marinen och flygvapnet, civilförsvarsstyrelsen, försvarets rationaliseringsinstitut, riks-

 

Prop. 1973:75                                                                       29

revisionsverket, LO, SR, TCO-S och Sveriges socialdemokratiska ung­domsförbund  ställer  sig  positiva till förslagen enligt alternativ II. På längre sikt bör dock alternativ 1 genomföras anser bl. a. civilförsvarssty­relsen, riksrevisionsverket, arbetsmarknadsstyrelsen, LO och Sveriges so­cialdemokratiska ungdomsförbund.

GrundutbUdningens längd

Överbefälhavaren anser att den föreslagna totala grundutbildningstiden är för kort och alt den allmänmililära utbildningen är för omfattande för behovet. Chefen för armén delar överbefälhavarens uppfattning men föreslår all utbUdningstiden försöksvis avkortas med en månad under utbildningsåret 1972/73 och tUl 324 dagar från utbildningsåret 1974/75.

Omgångsindelningen

Överbefälhavaren anser att de handräckningsvärnpliktiga liksom hittills bör tjänstgöra i en omgång per år. Chefen för armén föreslår två omgångar, vilket ocksä chefen för marinen gör för kustartilleriets del.

Funktionerna

Överbefälhavaren anser att kontors- och Iransporlfunktionerna bör behällas i sin nuvarande utformning och att kasernvärdsfunklionen bör prövas ytterligare. Chefen för armén delar denna uppfattning i fråga om kontors- och kasernvårdsfunktionerna. Chefen för marinen biträder i princip den föreslagna utformningen av kontorsfunklionen men anser alt en ökning av antalet handräckningsvärnpliktiga är nödvändig på batal­jons- och kompaniexpeditioner. Civila bilförare bör enhgt marinchefen behållas i de marina körcentralerna och kompletteras med värnpliktiga bilförare som främst bör avses för transporter med lätta fordon. Chefen för marinen är f. n. inle beredd att la slutlig ställning lill den föreslagna kasernvärdsfunklionen.

SR anser del angeläget att kontorsfunktionen behälls oförändrad men med ökal antal handräckningsvärnpliktiga särskilt pä kompaniexpeditio­nerna. Vakttjänsten vid förbanden bör enligt förbundet i första hand skötas av handräckningsvärnpliktiga.

Försvarets civila tjänstemannaförbund hävdar att civilanställd personal bör anlitas för verksamheten inom Iransporlfunklionen, Plutonsofficers-förbundet anser att handräckningsvärnpliktiga bör disponeras för vakt­tjänsten i sin helhet. Militära tjänstgöringsåldersutredningen uttalar sig för en ökad användning av civilmilitär och militär personal för utbild­ningsverksamheten och stödfunktionerna.

 

Prop. 1973:75                                                                        30

Kostnader

Överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna och försvarets rationaliserings­institut anser att kostnaderna för att genomföra förslaget blir väsentligt högre än utredningen har räknat med.

Departementschefen

Med stöd av värnpliktslagen (1941:967, omtryckt 1969:378) har Kungl, Maj:l i juni 1966 meddelat provisoriska bestämmelser om värn-pliktsutbUdningen och därvid bl, a. fastställt hur lång utbildning olika värnphktskategorier skall ha. For värnpliktiga i handräckningsljänst gäller enligt bestämmelserna följande utbildningstider ifråga om grund- och repetitionsutbildning. Handräckningsvärnpliktiga fullgör vid armén och kustartilleriet en grundutbildning om 300 dagar samt fem krigsförbandsövningar, var och en om 18 dagar, vid flottan en grundutbildning om 320 dagar samt fyra krigsförbandsövningar, var och en om 18 dagar samt vid flygvapnet en grundutbUdning om 364 dagar samt två krigsförbandsövningar om vardera 15 dagar. Tjänstgörings­skyldigheten uppgår således vid samtliga försvarsgrenar till ca 390 dagar, Krigsförbandsövningarna fullgörs ofta i direkt anslutning till grundutbild­ningen.

Inom ramen för nu pågående försöksverksamhet med modifierad grundutbildning för värnphktiga (prop. 1972:75) har jag emellertid i enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande i november och december 1972 beslutat om viss försöksvis avkortning av grundutbUdningen för värnpliktiga i handräckningsljänst. Försöksvis omfattar därför grundut­bildningen för handräckningsvärnpliktiga fr, o, m, utbildningsåret 1972/73 vid armén 230 dagar, vid flottan 306 dagar, vid kustartilleriet 235 dagar och vid flygvapnet 332 dagar. Repetitionsutbildningen omfat­tar oförändrat antal dagar. Försöksverksamheten innebär vidare att två utbildningsomgångar, en med vår- och en med sommarinryckning, har införts för handräckningsvämpliktiga vid armén och kustartilleriet. För­delningen av värnpliktiga på dessa omgångar skall ske med hänsyn till deras civila studier.

Jag vill inledningsvis också erinra om vissa andra förändringar som har skett i fråga om utnyttjande och utbildning av handräckningsvämpliktiga, I enlighet med riksdagens beslut är 1969 i fråga om förslag rörande vissa personal- och driftfrågor vid militära matinrältningar och mässar (prop. 1969:1 bU, 6, SU 1969.4, rskr 1969:4) har Kungl. Maj.t i februari 1970 föreskrivit all handräckningsvärnpliktiga som är avsedda för tjänstgöring i matinrältningar fr. o. rn. den 1 juli 1970, med vissa undantag, skall bytas ut mol ekonomibiträden. Genom beslut i oktober 1970 har Kungl. Maj:l vidare föreskrivit att handräckningsvärnpliktiga fr. o. m. den 1 juli 1971 i princip inle längre får disponeras för tjänstgöring på militära mässar.

Jag vill i detta sammanhang vidare anmäla att Kungl. Maj:t har meddelat bestämmelser om att värnpliktig under krigsförbandsövning som

 

Prop. 1973:75                                                                        31

fullgörs i direkt anslutning till gmndutbildning skall erhålla fri resa en gång för varje hel tjänstgöringsperiod om 30 dagar som inkallelsen avser. Tidigare fick den värnpliktige en fri resa för varje period om 60 dagar. Denna utvidgning av rätten till fri resa kommer särskUt de handräcknings-värnpliktiga till del eftersom de, som jag tidigare har nämnt, i regel fullgör sina krigsförbandsövningar i direkt anslutning till grundutbild­ningen. Jag avser all i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:l erforderlig ändring i värnpliktsavlöningskungörelsen (1970:676),

Utredningen om handräckningsvärnphktiga lämnar i sill slutbetänkan­de om handräckningstjänst i försvaret förslag enhgt de altemativ (alter­nativ I och II) som i direktiven har angetts för utbildning m, m, av värnphktiga med begränsad militär användbarhet. För alternativ 1 förut­sätts enbari allmänmUitär utbUdning och för alternativ II allmänmilitär utbildning och viss lid för fredsproduktiv tjänstgöring.

Utredningen framhåller att avsikten med utbildningen av värnphktiga — vare sig de har full mUitär användbarhet eller inte — bör vara att ge dem en utbildning som är anpassad efter användbarheten. Det är också enligt utredningen principiellt oförenligt med värnphktstanken att till­försäkra försvarets fredsorganisation viss tillgång på arbetskraft med slöd av värnphktslagen,

1 fråga om den allmänmililära utbUdningen anser utredningen alt värnpliktiga med begränsad militär användbarhet i både alternativ I och 11 bör få en mUitär utbildning som i huvudsak svarar mol den för krigsmakten enhetliga allmänmUitära utbildning som övriga värnpliktiga genomgår. Härav följer att högre krav i fysiskt och psykiskt hänseende måste ställas på de värnpliktiga som vid inskrivningen tas ut lUl handräck­ningstjänst men även på dem som senare grupperas om till sådan tjänst. De värnpliktiga som inte uppfyller de högre ställda kraven bör enligt utredningen frikaUas från värnpliktstjänstgöring. De högre kraven medför i sin lur att tillgängen på handräckningsvärnphktiga begränsas. Utred­ningen räknar med all den årliga tillgången på handräckningsvärnphktiga genom de höjda kraven kommer att minska från ca 7 000 till 4 200 i alternativ I och 5 500 i alternativ II,

För alternativ II föreslår utredningen att tjänstgöringstiden avkortas så att handräckningsvärnpliktiga inle behöver tjänstgöra längre tid än värnphktiga i kategori G inom armén och kustartilleriet. Tjänstgöringen efter allmänmUitär utbildning föreslås omfatta utbildning för befattning i fredsproduktionen under ca en vecka och en produktionstid om sex månader.

Med en på detla sätt utformad tjänstgöring krävs två handräcknings­värnpliktiga för en helårsinsats i produktivt hänseende, medan det f, n, bara behövs en. Eftersom tillgången under året på värnphktiga i hand­räckningsljänst sålunda blir väsentligt mindre, föreslår utredningen att antalet funktioner för handräckningsvärnphktiga begränsas. Funktioner­na bör enligt utredningen i första hand syfta till alt direkt understödja fredsförbandens utbildningsverksamhet och omfatta främst kontorsfunk­tionen,   transportfunktionen,   dukningsfunktionen,   säkerhetstjänst   på

 

Prop. 1973:75                                                                        32

skjutfält och under viss del av året även vaklfunklionen. Med duknings­funktionen avses förberedelser för övningar m, m, för övriga värnpliktiga. Härutöver föreslås all handräckningsvärnphktiga används för arbetsinsat­ser i anslutning till repelitionsutbildningsverksamhelen. För alternativ II beräknas med hänsyn lill föreslagna begränsningar av de handräcknings-värnpliktigas funktioner behovet av ytterligare personal till 706 helårs­anställda. Dessutom beräknas 59 nya tjänster för befäl.

Eftersom värnphktiga i alternativ I inte skall fullgöra någon tjänstgö­ring utöver tiden för den allmänmUitära utbildningen frånsett en kortare eventuell befattningsutbUdning för uppgifter inom totalförsvaret, måste personal anställas för samtliga de arbetsuppgifter som annars åligger handräckningsvärnpliktiga. Utredningen bedömer att behovet av sådan personal motsvarar ca 2 600 helårsanställda.

Jag delar utredningens principiella uppfattning alt syftet med utbild­ningen av värnpliktiga — vare sig de har full militär användbarhet eller inte — bör vara all ge dem en utbildning som är anpassad efler deras användbarhet, så alt de allt efter sin förmåga kan delta i landets försvar. Jag delar också den principiella uppfattningen att försvarels fredsorga­nisation inle bör tillförsäkras arbetskraft för uppgifter av företrädesvis civU natur med slöd av värnpliklslag m, m. Denna uppfattning har jag tidigare framfört bl, a. i anslutning till behandlingen av utredningens för­slag om vissa personal- och driftfrågor vid militära matinrättningar och mässar (prop. 1969:1 bil. 6, SU 1969:4, rskr 1969:4).

Frågan om utbildning m. m. av värnpliktiga i handräckningsljänst hänger emellertid enligt min mening samman med den nyligen påbörjade utredningen rörande värnpliktigas utbildning och utnyttjande m.m, (1972 års varnpUktsulredning), Resultatet av denna utredning och av den försöksvis avkortade grundulbildningstiden för olika kategorier av värn­pliktiga kan väntas påverka ett ställningstagande till förslagen om de handräckningsvärnpliktigas utbildning och tjänstgöring. Likaså kan resul­tatet av kommande fredsorganisaloriska förändringar skapa vissa ändrade förutsättningar. Jag är därför inte nu beredd att ta ställning lill utred­ningens förslag och vUl heller inte nu förorda något av de föreslagna alternativen för utnyttjande av handräckningsvärnpliktiga.

Jag vill dock förorda alt de handräckningsvärnpliktiga inom ramen för nuvarande organisation och kostnader för utbildning m.m, i ökad utsträckning tilldelas arbetsuppgifter som är anpassade efler deras an­vändbarhet. Tillgängliga handräckningsvärnpliktiga bör därför fördelas om till mera kvalificerade uppgifter. Jag avser härvid de funktioner som direkt underslöder grundutbildningsförbanden och repelitionsutbUd-ningsverksamheten. Handräckningsvämpliktiga bör alltså i ökad utsträck­ning biträda inom utbildningsverksamheten och säkerhetstjänsten på skjutfält, I detla sammanhang vill jag vidare understryka att de handräck-ningsvärnphkligas nuvarande militära utbildning måste ges erforderligt utrymme inom ramen för den totala tjänstgöringen.

1 syfte alt rationalisera verksamheten finner jag det vidare i likhet med

 

Prop. 1973:75                                                                        33

utredningen fördelaktigt att på längre sikt föra samman likartade funktio­ner vid förband inom eller i närheten av en och samma gamisonsort. En sammanslagning enligt utredningens förslag av främst körcentraler och mälmalerieltillverkning torde vara rationell. Det förefaller mig också lämpligt att vissa delar av de handräckningsvämphktigas befattningsut­bildning förs samman garnisonsvis. Likaså finner jag att kasernvårdsgrupper bör kunna bildas på sikt. En begränsning av antalet handräckningsvärnplik­tiga för uppgifter i främst kontorsfunktionen i högre staber bör vidare eftersträvas.

Jag delar också utredningens uppfattning att användningen av de s, k, B-delsvärnpliktiga bör ses över. Jag vUl dock härvidlag hänvisa till att denna fråga kommer att behandlas av 1972 års varnpUktsulredning,

Jag hemställer all Kungl. Maj:t bereder riksdagen tillfälle att avge yttrande över vad jag har anfört om handräckningsljänst i försvaret.

3 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 75.

 

Prop, 1973:75                                                                     34

Gemensam militär tyg- och intendenturförvaltningskår

Inledning

Med stöd av Kungl, Maj:ls bemyndigande tillkallade jag i juni 1968 sakkunniga' med uppdrag att utreda vissa personalfrågor inom tyg- och intendenturmaterielförvallningsområdet m.m. Kungl. Maj:t utvidgade i november 1972 utredningens uppdrag att omfatta även civU-, sjukvärds-och fortifikationsförvaltningsområdena. Utredningen som antog benäm­ningen 1968 års personalkategoriutredning avlämnade i januari 1972 delbetänkandet (SOU 1972:3) Personal för tyg- och intendenturförvalt­ning.

Efter remiss har yttranden över belänkandet avgetis av överbefälhava­ren, chefen for armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets civUförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsför­valtningen, försvarets materielverk, försvarets forskningsanstalt, försva­rets rationaUseringsinslilut, militära tjänstgöringsåldersutredningen, ma­rinens befälsutredning, krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning, ledningsgruppen för fortsatt utveckhng av försvarets planerings- och programbudgetsystem. Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorga­nisations statstjänstemannasektion (TCO-S) samt Statsverkens ingenjörs­förbund.

I uppdraget för utredningen ingår bl. a. alt se över principerna för sammansättningen av förvaltningspersonalen inom angivna förvaltnings­områden. I det avgivna betänkandet, som i huvudsak behandlar principer för utnyttjandet av olika personalkategorier inom inlendentur- och tygförvaltningsfunktionen i central instans, behandlas dels vissa personal­kategori- och kårfrägor samt frågor rörande personalkäradministralion, dels principerna för personalsammansättningen i försvarets materielverk, I ett kommande betänkande, som väntas senare under innevarande år, avser utredningen att behandla bl. a. personalsammansättningen inom tyg- och inlendenturförvallningsområdena på regional och lokal nivå,

I det nu avlämnade betänkandet analyserar utredningen beträffande personalkategorifrågor behovet av den civUmUitära tekniska personalka­tegorin inom tygförvaltningsområdet. 1 vad avser personalkårfrågor be­handlar utredningen frågan om för försvaret gemensamma eller försvars­grensvisa militära och civUniilitära kårer för personal i teknisk tjänst bör bildas. Utredningen tar därvid särskUt upp frågan om att bilda en gemensam mUitär kär för tyg- och intendenturförvaltningspersonal, Vida-

' F, d. överdirektören Curt Curtnian, ordförande, överdirektören Folke Skoglund och expeditionschefen Rune Blomqvist, vilken den 14 april 1971 ersatts av generaldirektören Lars Ljunggren

 

Prop, 1973:75                                                                        35

re behandlar utredningen frågan om hur personaladministrationen för här berörd militär och civUmilitär personal bör organiseras,

I fråga om materielverket behandlar utredningen främst frågan om hur tillgången på mUitärl miljökunnande skall säkerställas i verket och den därmed sammanhängande frågan om hur verkels tjänster i princip skall fördelas mellan de tre personalkategorierna — civil, civilmUilär och militär personal.

Utredningens förslag är i huvudsak av sädan art att det ankommer på Kungl, Maj;l alt fatta beslut med anledning av förslagen. Med hänsyn tiU all 1966 års riksdag (prop, 1966:109, SU 1966:89, rskr 1966:204) fattade beslut om bildandet av försvarets intendenturkår bör dock lämpligen utredningens förslag om att bilda en gemensam mUitär kår för tyg- och intendenturförvaltningspersonal anmälas för riksdagen. Ett förslag om förändringar beträffande vissa chefstjänster bör dock under­ställas riksdagens prövning.

Nuvarande organisation

Den militära personalen för tyg- och intendenturförvaltning ingår i flera olika personalkårer.

Av den personal som är avsedd för intendenturförvaltning tillhör regementsofficerarna försvarels intendenturkår och kompaniofficerarna inom armén inlendenturkåren, medan kompaniofficerarna inom marinen och flygvapnet ingår i flottans och kustartilleriets kompaniofficerskårer resp, bland flygvapnets övriga kompaniofficerare.

Den personal som är avsedd för tygförvallning utgörs inom armén av regemenlsofficerare i tekniska stabskåren saml regements- och kompani­officerare i fälttygkåren. För tygförvaltningsverksamhel utbildade rege­ments- och kompaniofficerare inom marinen ingår i flottans och kustar­tilleriets regements- resp. kompaniofficerskårer. Inom flygvapnet finns för tygförvallning endast ett fåtal regements- och kompaniofficerare. Dessa ingår bland flygvapnets övriga regements- och kompaniofficerare.

Utredningens förslag

Enligt utredningen innefattar begreppet förvaltning en mängd verksam­heter. Man kan sålunda tala om tekniska förvaltningsåtgärder i samband med materielens anskaffning, modifiering, renovering och verkstadsmässi-ga underhåll. Andra förvaltningsåtgärder är inriktade på all redovisa, förvara och underhålla materiel i förråd och att tUlhandahålla del materielbeslånd som har anskaffats för krigsmaklens behov. Denna förvallningsverksamhel som alltså är inriktad på del redan anskaffade malerielbeslåndel kallar utredningen beståndsförvaltning. Utredningen konstaterar att sådan verksamhet bör skötas av miljökunnig personal som är utbildad i förvaltnings- och ekonomifrågor.

Utredningen framhåller att de skiljaktigheter i fråga om förvaltnings­förfaranden och rutiner inom tyg- och intendenturförvallningstjänsten i

 

Prop. 1973:75                                                                        36

central instans som tidigare har funnits vid de försvarsgrensvis organisera­de centrala ämbetsverken utjämnas alltmer, bl. a. genom tillkomsten av försvarets materielverk. Dessa förändringar skapar på sikt fömtsättningar för en gemensam grundsyn på tyg- och intendenturförvaltningen inom krigsmaktens olika nivåer, varigenom det blir möjligt att åstadkomma även en allmän samordning av förvaltningsrutiner m.m. mellan tyg- och intendenturförvallningstjänst.

Härtill kommer att det under de senaste fem åren i samband med införandet av försvarets nya planerings- och budgeteringssystem har genomförts flera försök i lägre regional och lokal instans med att samordna tyg- och intendenturförvallningsfunklionerna i en organisato­risk enhet. Därvid har kunnat konstateras alt försöksorganisationerna i stort sell har visat sig vara ändamålsenliga.

Utvecklingen i central instans och pågående försök m.m, i regional och lokal instans pekar enligt utredningen entydigt mol att stora fördelar skulle vinnas genom en samordning av beståndsförvallningen inom samtliga instanser och försvarsgrenar. Denna samordning skapar i sin lur förutsättningar för en gemensam och i möjligaste mån likartad utbildning av krigsmaktens förvaltningspersonal.

För en sammanslagning av personalkärer krävs enligt utredningen att någon eller helst flera av följande förutsättningar föreligger. Personalen skall vara sysselsatt med likartad verksamhet, arbeta inom ett gemensamt materielområde och ha Ukartad utbildning. Vidare skall likartade krav på miljöerfarenhet föreligga. Dessutom bör flertalet befattningar vara knut­na till en gemensam organisation och ett flertal arbetsuppgifter kunna utföras av personal från de berörda kårerna.

Utredningen konstaterar att de flesta av dessa krav är uppfyllda beträffande de mUitära personalgrupper som inom krigsmakten sysslar med beslåndsförvaltning. Utredningen föreslår därför alt en gemensam mUitär tyg- och intendenturförvaltningskår för krigsmakten bUdas, Med hänsyn till de åtgärder som redan har vidtagits för alt integrera dessa förvaltningsområden anser utredningen all frågan om att bilda den gemensamma kåren kräver en snar lösning. Den nya kåren föreslås bli benämnd försvarels intendentkår.

Utredningen föreslår att intendentkåren bildas i tvä steg. Det första steget omfattar en sammanslagning av försvarets intendenturkår och fälttygkåren inom armén till en kår. I försvarets intendenturkår innefat­tas då även krigsmaklens samtliga kompaniofficerare i inlendentur- och sjukvårdsförrädstjänst samt i kassatjänst. Det andra steget innebär att den nya inlendentkåren kompletteras med den ytterligare personal som svarar för beståndsförvaltning av tyg- och inlendenturmateriel inom marinen och flygvapnet.

Beträffande administrationen av den nya intendentkåren föreslår utredningen att kåren underställs överbefälhavaren och att en särskild personalkårslab organiseras under ledning av en personalkårchef,

 

Prop, 1973:75                                                                      37

Remissyttrandena

Överbefälhavaren, chefen för armén, försvarets sfukvårdsstyrelse, för­svarets rationaliseringsinstitut och krigsmaktens förvaltningsutbildnings-utredning tillstyrker utredningens förslag att föra samman berörda personalgrupper lill en gemensam intendentkår. Enligt överbefälhavaren är förslaget ell nödvändigt led i arbelet på alt centralt, regionalt och lokalt rationalisera förvaltningsverksamheten. Både överbefälhavaren och chefen för armén anser att genomförandel av förslaget ger möjligheter till besparingar. Försvarets rationaliseringsinstitut anser att utveckhngsmöj-lighelerna för personalen inom den föreslagna nya kåren närmare bör belysas.

Överbefälhavaren och chefen för armén anser att försvarets intendent­kår bör understäUas en försvarsgrenschef. Försvarets rationaliseringsin­stitut anser all kåren åtminstone tills vidare kan underställas överbefäl­havaren, SR anför att om en sammanslagning kommer till stånd bör den nya kåren bli permanent underställd överbefälhavaren.

Överbefälhavaren anför att bildandet av den gemensamma intendent­kåren kräver avsevärd tid. Beslut bör därför fattas snarast och genomfö­randel påbörjas tidigt i syfte att bl. a. uppnå nödvändiga besparingar.

Krigsmaktens förvallningsutbildningsutredning framhåller att en integ­rering av utbildningen för samtliga kategorier av förvaltningspersonal bör underlättas, om tyg- och inlendenturförvaltningspersonalen förs samman till en kår. Möjligheterna till en rationellare förvaltningsutbild­ning bör därvid öka. Utredningen förutsätter all en samordning av utbildningen skall ske snarast och inte fördröjas i avvaktan pä nästa delbetänkande från personalkategoriutredningen. De försök med viss integrering av tyg- och intendenturutbildning som intendenturförvall-ningsskolan och lygförvaltningsskolan redan har påbörjat avser utred­ningen att följa upp som ett naturligt led i sitt arbete,

TCO-S tillstyrker på grundval av yttrande från Kompaniofficersförbun­det att försvarets intendentkår bildas genom all försvarels intendenturkår och fälttygkåren slås samman men anser att underlag saknas för att nu la ställning lill huruvida den personal inom marinen och flygvapnet som syss­lar med beständsförvaltning av tygmaleriel skall ingå i den nya kåren.

Försvarets materielverk anser att en integrering av tyg- och inlenden-turförvaltningstjänslen inte med nödvändighet behöver medföra all inlendentur- och fälttygkårerna slås samman lill en kår. Materielverket föreslår att konsekvenserna av en sådan sammanslagning behandlas först efler det alt utredningen har avgett nästa belänkande,

SR anser att beslut om sammanslagning bör anslå tills bättre underlag föreligger.

Chefen för marinen, chefen för flygvapnet och SACO delar inte uppfattningen att försvarets intendentkår bör komma till stånd. Chefen för marinen anser alt nuvarande kårstrukturer väl fyller sina uppgifter och att föreslagna åtgärder skulle innebära en inte önskad kårsplittring. Vidare skulle bildandel av intendentkåren medföra mindre enhetlighet

 

Prop, 1973:75                                                                        38

inom det egentliga arbetsområdet, nämhgen att skapa och vidmakthålla krigsförband. Därtill kommer att oenhetliga lydnads- och ansvarsförhål­landen skulle uppstå. Chefen för flygvapnet, som anser att flertalet kända faktorer talar mot en sammanslagning av inlendentur- och lygförvalt-ningstjänsten, bedömer att del föreligger en betydande risk för alt kravet på enhetlighet i en sammanslagen kår skulle komma i konflikt med det betydelsefuUare kravet på ändamålsenlighet.

Marinens befälsutredning anser att den personal inom marinen som sysslar med beståndsförvaltning av tygmaleriel inte bör ingå i en eventueU gemensam inlendentkår.

Departementschefen

Integrations- och rationaliseringssträvandena inom försvaret har under en följd av år tagit sig konkreta uttryck bl. a, i organisationsförändringar. Jag kan som exempel på detta nämna bildandet av integrerade mUitärom-rådesstaber, av den för krigsmaklen gemensamma inlendenturkåren och av försvarets materielverk. Som jag tidigare har anfört under avsnittet Krigsmaktens organisation i lägre regional instans m. m, i det föregående avses enheterna för tyg- och intendenturförvaltning inom vissa av arméns lägre regionala och lokala myndigheter fr. o. m. den 1 juh 1973 bli sammanförda till integrerade förvaltningsenheter, vilket innebär bl, a, gemensam förrådshåUning av tyg- och inlendenturmateriel. Jag avser vidare inom kort föreslå Kungl, Maj:t att krigsmaktens samtliga kompanioffice­rare i inlendentur- och sjukvårdsförrädstjänst samt i kassaljänst fr, o, m, den 1 juli 1973 skall ingå i försvarets intendenturkår (jfr prop, 1967:110, SU 1967:102, rskr 1967:250),

Mot bakgrund av det anförda anser jag att personalkategoriutred­ningens förslag alt bilda en för krigsmakten gemensam militär personal­kår för tyg- och intendenturförvaltning, benämnd försvarels intendent­kår, utgör ett logiskt led i integrations- och rationaliseringssträvandena.

Jag har för avsikt alt föreslå Kungl, Maj:t att intendentkåren organiseras fr, o, m, den 1 oktober 1973 genom att nuvarande försvarels intendenturkår och fälttygkåren inom armén slås samman, I intendent­kåren bör framdeles ingå även ytterligare personal med huvuduppgift alt svara för s, k, beslåndsförvaltning av tyg- och inlendenturmateriel inom marinen och flygvapnet. Denna förvaltning omfattar förvallningsåtgärder som är inriktade på redovisning, förvaring och underhåll av materiel i förråd och tillhandahållande av krigsmaktens redan anskaffade materiel­beslånd. 1 likhet med utredningen anser jag att den nya kåren tills vidare bör underställas överbefälhavaren och ha egen personaladministration under ledning av en personalkårchef. En sammanslagning av delta slag gör del enligt min mening angeläget att också utbildningen inom tyg- och intendenturförvaltningsområdena ytterligare samordnas.

Jag,kan i och för sig förstå de skäl som har föranlett chefen för marinen och chefen för flygvapnet att från sina utgångspunkter framföra

 

Prop. 1973:75                                                                       39

invändningar mot en gemensam kår. Tänkbara olägenheter bör dock kunna minskas genom åtgärder, som tillgodoser marinens och flygvapnets särart. Jag anser för egen del att de sammantagna fördelarna med en gemensam kår är så stora att de bör tillmätas avgörande betydelse och att förslaget därför bör genomföras.

Under hänvisning till den tillämnade kårsammanslagningen bör de nuvarande två tjänsterna i Co 2 som chef för försvarels intendenturkår och chef för fälttygkåren dras in och en tjänst som personalkårchef för försvarets inlendentkår i Co 2 inrättas.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen alt bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en tjänst som personalkårchef för försvarets inlendentkår i Co 2.

 

Prop. 1973:75                                                                        40

Anslagsfrågor

I prop. 1973:1 (bU. 6) har vissa anslag inom försvarsdepartementels verksamhetsområde tagits upp med beräknade belopp. Dessa anslag anmäls i det följande. Storleken av preliminärt beräknade belopp och slutligt begärda anslag framgår av följande sammanställning

Anslag                                       Belopp

Prel. beräknat     Slutligt beräknat

Arméförband: Materielanskaffning 536 900 000 536 900 000
Marinförband: Materielanskaffning 364 000 000 364 000 000
Flygvapenförband: Materiel­
anskaffning                           880 128 000       879 828 000
Flygvapenförband: Forskning och

utveckling                           391 600 000       391 600 000

Försvarets sjukvårdsstyrelse 14 100 000         14 200 000

Fortifikationsförvaltningen      37 810 000         38 010 000

Försvarets forskningsanstalt 111 000 000       111 000 000

Militärpsykologiska institutet    2 750 000           2 750 000

Bidrag till regionmusiken        15 220 000         15 220 000

DRIFTBUDGETEN   Ffärde huvudtiteln

B Arméförband

B 2,   Arméförband: Materielanskaffning

1972/73      Anslag    551000 000 1973/74      Förslag   536 900 000

Verksamheten under anslaget omfattar sådant materielunderhåll som inte är en direkt följd av materielens förrådshåUning eller utbildning och övningar vid förbanden, anskaffning av alla förnödenheter för krigsorga­nisationens utrustnings- och ersättningsbehov samt anskaffning av viss materiel för fredsbruk.

Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndigan-den, medan takten i beslällningsverksamhelen bestäms av medelstilldel­ningen. Bemyndigandeskulden under de delar av äldre anslag, som motsvarar nuvarande anslag, var den 30 juni 1972 626 893 000 kr. För budgetåret 1972/73 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 700 milj. kr, och anvisat ett anslag av 551 milj, kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 blir (626 893 000 + 700 000 000 - 551 000 000) 775 893 000 kr.

 

Prop, 1973:75

41

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)

 

Primäruppdrag m, m.

1972/73

1973/74

 

 

 

Chefen för

Dep.chefen

 

 

armén

 

 

Bem.            Bet.

Bem.

Bet.              Bem.            Bet.

Arméförband: Centralt vidtaget

 

 

 

materielunderhåll m. m. (utom

 

 

 

av viss sjukvårdsmateriel) för

 

 

 

delprogrammen

 

 

 

Fördelningsförband m. m. (10121)

32 000 \

17 500

31600'

 

Infanteribrigad m. m. (10221)

4 000

 

3 300

5 400

 

Norrlandsbrigad m. m. (10321)

5 000

 

1300

1600

 

Pansarbrigad m. m. (10421)

13 000

 

5 000

11 100

 

Centrala och högre regionala

 

 

 

 

 

lednings- och underhålls-

}■ 70 000

 

 

>■    69 200        71300

förband (10521)

7 000

1900

1 500

 

Lokalförsvarsförband (10621)

12 000

3 800

5 000

 

Gemensamma produktionsresurser

 

 

 

 

(19921)

17 000J

 

36 400'

15 100

 

Arméförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. (utom av viss sjukvårdsmateriel) för delprogrammen Fördelningsförband m. m.

(10122.1) Infanteribrigad m. m. (10222.1) Norrlandsbrigad m. m. (10322.1) Pansarbrigad m. m. (10422.1) Centrala och högre regionala lednings- och underhålls­förband (10522.1) Lokalförsvarsförband (10622.1) Hemvärnet (10722.1) Gemensamma produktionsresurser (19922.1)

Arméförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. av viss sjukvårdsmateriel för delprogrammen Fördelningsförband m. m.

(10122.2) Infanteribrigad m. m. (10222.2) Norrlandsbrigad m. m, (10322,2) Pansarbrigad m, m, (10422,2) Centrala och högre regionala lednings- och underhålls­förband (10522,2) Lokalförsvarsförband (10622,2) Gemensamma produktionsresurser (19922.2)

Till Kungl. Maj:ts disposition

Summa kostnader för primärupp­dragen

216 500

183 000

51 400

103 900

157 300

128 200

28 200

62 000

129 000 205 000 58 000 104 000

>5107002

> 926 300      559 700

25 800

53 000

4 300

25 000

54 000

4 000

122 0003/

25 100

45 600

3 800

11 260\

1 550

230

970

 

24 000

22 300

22 600

2  010 1650

3  530

272 000"     100 900;

 

11 360

11500\

2 160

2 200

550

560

730

740

810

850

2 780

2 840

3910

3910,

20 300

812 200    625 000      992 800      653 600   1017800      653 600

 

Prop, 1973:75

42

 

Primäruppdrag m. m.

1972/73

 

1973/74

Chefen för                      Dep.chefen armén

 

Bem.

Bet.

Bem,          Bet,             Bem,            Bet,

Reducering på grund av över­planering

-112 200

-74 000

-168 000    -116 700    -167 800    -116 700

Summa medelsbehov (anslag)

-

551 000

-      536 900                 -      536 900

Summa bemyndigandebehov

700 000

-

824 800                -      850 000

' 1 beloppet ingår 16 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden

2       I beloppet ingår 40 milj. kr. i prisregleringsmedel

3       I beloppet ingår 40 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden
* 1 beloppet ingår 175 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden

Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 536,9 milj, kr, och ett bestäUningsbemyn-digande om 824,8 milj, kr, inhämtas.

Betalningsmedlen under anslaget används för att betala materiel och förnödenheter som har beställts med stöd av lämnade beslällningsbemyn-diganden,

Beställningsbemyndigandena för fördelningsförband m, m, avses främst för anskaffning av tunga terrängbilar, bärbara ultrakortvägs-stationer, mobila kortvågsslationer, luftvärnsstativ för fordon samt ammunition. Vidare avses bemyndiganden för förberedelser för serietill­verkning av materiel för luftvärnsrobotbataljon 70, fortsatt renovering av luftvärnets eldledningsmateriel och en modernisering av etappsjukhusens utrustning och hälsovårdsutrustningen.

För infanteribrigader m, m, begärs bemyndiganden främst för anskaffning av tunga terrängbilar, bärgningsterrängbilar, bärbara ultrakorlvågsslationer och ammunition. Vidare avses bemyndiganden för en modernisering av utrustningen för förbandsplatsgrupper och av hälso­vårdsutrustningen .

Beträffande norriand s brigader m, m, avses beställnings-bemyndiganden främst för anskaffning av tunga terrängbilar, bärgnings­terrängbilar och ammunition samt modernisering av utrustning för förbandsplatsgrupper och av hälsovårdsulruslningen,

Beslällningsbemyndiganden för pansarbrigader m.m, avses främst för anskaffning av tunga terrängbilar, bärgningsterrängbilar, bär­bara ultrakorlvågsslationer, luflvärnsstativ för fordon samt ammunition. Vidare avses bemyndiganden för modernisering av utrustning för för­bandsplatsgrupper och hälsovårdsutrustningar.

För centrala och högre regionala lednings- och underhållsförband begärs beslällningsbemyndiganden främst för anskaffning av lunga terrängbilar och ammunition.

Beslällningsbemyndiganden för   lokalförsvarsförbanden

 

Prop, 1973:7,'?                                                                     43

avses främst för anskaffning av fasta radioanläggningar, person- och standardlastbilar och ammunition.

För gemensamma produktionsresurser begärs be­slällningsbemyndiganden främst för anskaffning av person- och standard­lastbilar samt fredstygmateriel, viss beklädnadsmaleriel för vidmakt­hållande och standardförbättring för personal under grund- och repeti­tionsutbildning samt för hemvärnspersonal, kaserninvenlarier och för-plägnadsmateriel i samband med nybyggnader och iståndsättningsarbeten saml utrustning för vissa sjukvårdsavdelningar, landläkarmoltagningar, övningar m, m.

Beträffande inlendenturmateriel avses för samtliga delpro­gram beställningsbemyndiganden användas för att anskaffa bekläd­nadsmaleriel för såväl den löpande verksamheten som för viss täckning av väsenthga brister i krigsutrustningen. Dessutom avses anskaffas driv­medels- och viss förplägnadsmateriel för att täcka brister i krigsutrust­ningen samt livsmedel och drivmedel för att öka mobiliseringssäkerheten och uthålligheten.

Av begärda bemyndiganden avses 191 milj. kr. för prisregle­ring. Beloppet har beräknats enligt följande.

a)     omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under 1973/74 från prisläge februari 1972 till prisläge februari 1974 enligt bedömd prisutveckling med 87 milj. kr,

b)    omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 till prisläge februari 1974 enligt bedömd prisutveckling med 104 milj, kr.

Produktions- och fackmyndigheterna

Försvarets materielverk har lämnat följande synpunkter till chefen för armén.

Vid ingången av budgetåret 1973/74 kommer materielanskaffnings-anslaget att vara intecknat med en betydande skuld som till stor del måste likvideras under budgetåret. Utrymmet för nya beställningar kommer all vara ytterst begränsat, eftersom medelstilldelningen har skurits ned kraftigt. Den begränsade medelstilldelningen medför att förskotten på nya beställningar blir onormalt låga. Detta kommer att leda till högre priser, eftersom leverantörerna måste lösa sina finansierings­problem genom ränlebelagd kredit.

Den bästa lösningen på likviditetsproblemen är enligt materielverket att medelstilldelningen för budgetåret 1973/74 höjs med 50-75 milj, kr. En annan lösning är att materielverket tilldelas en kredit på beloppet. Andra tänkbara åtgärder är enligt materielverket att de medel som står till Kungl. Maj:ts disposition budgetåret 1972/73 får disponeras, att anslaget får full kompensation enligt nettoprisindex och alt försträck­ningar till diversemedelskontona sker på annat sätt än från anslaget.

Försvarets sjukvårdsstyrelse anför att sänkningen av anslagsnivån för sjukvårdsmateriel   kommer   att   medföra   ytterligare   senareläggning  av

 

Prop, 1973:75                                                                       44

främst moderniseringen av lokalförsvars- och sjuktransportförband. Sjuk­vårdsstyrelsen är emellertid beredd alt godta alt prutningen av materiel-anslagen för budgetåret 1973/74 lill någon del drabbar också sjukvårds-materielen. Det belopp som avsatts för modernisering av krigssjukhusen är dock helt otillräckligt. Sjukvårdsstyrelsen yrkar därför att 1,6 milj. kr. tillförs arméns ram budgetåret 1973/74 för detla ändamål.

Departementschefen

Min beräkning av del totala bemyndigande- och medelsbehovel fram­går av sammanställningen över beslällningsbemyndiganden och betal­ningsmedel. 1 beställningsbemyndigandet har jag räknat in ytterligare 25 milj. kr. för att ge möjlighet alt lägga ut beställningar av viss beklädnads­maleriel m. m. på längre sikt än f. n. Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen bhr bemyndigandeskulden den 30 juni 1974 1 088 993 000 kr. Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Maj:t alt la ställning till vilka anskaffningar m, m, som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen att

1.       bemyndiga Kungl, Maj :t att medge att beställningar av materiel
m, m, för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram av
850 000 000 kr„

2,       till Arméförband: Materielanskaffning för budgetåret 1973/74
anvisa ett förslagsanslag av 536 900 000 kr.

C Marinförband

C 2.  Marinförband: Materielanskaffning

1972/73      Anslag    340 000 000             |

1973/74      Förslag   364 000 000             |

Verksamheten under anslaget omfattar dels underhäll i vad avser generalöversyner av stridsfartyg, haverier m. m. samt sådant materiel­underhåll som regleras genom centrala direktiv, dels anskaffning och modernisering av fartygsmateriel m, m,, anskaffning av vissa maskiner m. m, samt anskaffning av inlendentur- och sjukvårdsmateriel för marin­förband.

Verksamheten under anslaget inriktas med beslällningsbemyndiganden medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen, Bemyndigandeskulden under de delar av äldre anslag, som motsvarar nuvarande anslag, var den 30 juni 1972 516 330 000 kr. För budgetåret 1972/73 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 600 milj. kr. och anvisat ett anslag av 340 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 blir (516 330 000+ 600 000 000 - 340 000 000) 776 330 000 kr.

 

Prop, 1973:75

45

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)

 

Primäruppdrag m, m.

1972/73

 

1973/74

Chefen för marinen

 

Dep.chefen

 

Bem,

Bet,

Bem.

Bet.

Bem.           Bet.

Marinförband: Centralt vidtaget

 

 

 

 

 

materielunderhåll m. m, (utom

 

 

 

 

 

av viss sjukvårdsmateriel) för

 

 

 

 

 

delprogrammen

 

 

 

 

 

Helikopterförband (20221)

7 400

 

8 300

5 500

 

Ytattackförband m. m. (20321)

21 000

 

13 800

11 100

 

Ubätsförband (20421)

7 900

\  39 600

14 500

9 000

>   58 800        44 400

Minröjningsförband (20521)

3 600

 

4 300

3 100

 

Gemensamma produktionsresurser

 

 

 

 

 

(29921)

15 300'

 

17 900

15 700   1

 

>308 400

Marinförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. (utom av viss sjukvårdsmateriel) för delprogrammen Gemensamma lednings-, bas- och

underhållsförband m. m.

(20122.1)                           23 800

Helikopterförband (20222.1)    2 800

Ytattackförband m, m, (20322.1)     41 400
Ubåtsförband (20422.1)        359 900

Minröjningsförband (20522.1)  6 600

Fasta kustartilleriförband

(20622.1)                           67 100

Rörliga kustartilleriförband

(20722.1)                           11800

Gemensamma produktionsresurser

(29922.1)                           68 3002

Marinförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. av viss sjukvårdsmateriel för delprogrammen

Gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m. m,

(20122.2)                               2 450
Gemensamma produktionsresurser

(29922.2)                               650

Till Kungl. Maj:ts disposition          -

Summa kostnader för primärupp­
dragen                             640 000

Reducering på grund av över-
planering                          -40 000

Summa medelsbehov (anslag)      -

Summa bemyndigandebehov      600 000

\

16 450 19 000 94 550 52 000 10 050

60 400

555 700  329 450

37 300 18 800 78 500 101 200 10 700

14 950 68 250 /

206 200

15 000

83 000

 

 

3 200

3 000

 

 

3 000

700

700

■     3 900

3 700

9 000

-

-

-

-

360 000

613 400

383 750

618 400

377550

-20 000

-13 500

- 13 550

-13 500

-13 550

340 000

-

370 200

-

364 000

-

599 900

-

604 900

-

' I beloppet ingår 0,6 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden 2 I beloppet ingår 22,5 milj. kr, i prisregleringsbemyndiganden

 

Prop. 1973:75                                                                       46

Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 370,2 milj, kr, och ett beställningsbemyn­digande om 599,9 milj, kr, inhämtas.

Betalningsmedlen under anslaget används för att betala materiel och underhåll som har beställts med stöd av lämnade beslällningsbemyndigan­den.

Beställningsbemyndiganden för gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m.m. avses bl. a. för fortsall anskaffning av trängfarlyg såsom bogserbåtar och transportfartyg.

Beträffande vapenmateriel för flottans del avses bemyndiganden utnyttjas främst för anskaffning av materiel tUl flottans basförband, förrådsutrustning för torpeder, materiel för mätutrustningar till rörlig mätgrupp och kortvågsmateriel till flottans landförband saml för modi­fieringar av flottans kustspaningsradar, för kabelnät och för fordons-maleriel till basförband.

Bemyndigandet för kustartilleriets del avses främst utnyttjas för anskaffning av reparationsmateriel och reservdelssatser av telemateriel, fortsalt anskaffning av uk-radiomateriel, anskaffning av ABC-skydds-materiel samt anskaffning av terrängbil 30 och modifiering av kranter-rängbil för kustartilleriels underhållsförband.

Vad gäller inlendenturmateriel avses bemyndigandet främst för an­skaffning av viss drivmedels- och förplägnadsmateriel.

Beträffande sjukvårdsmateriel avses bemyndigandet främst för kom­plettering av sjukvårdsplutonernas och de rörliga operationslagens utrust­ning med modern apparatur, för slutförande av upprustningen i fråga om hälsovärdsutrustningen, för påbörjande av modernisering av läkemedels­utrustningen, för bristtäckning i fråga om krigsförbandens utrustning och ersätlningsmaterielen i ersättningssalserna samt för beredskapslagring av vaccin.

Beställningsbemyndigandet för helikopterförband krävs för fortsatt anskaffning av utrustningsmateriel för befintliga helikoptrar samt underhäll av helikoplermateriel.

Beställningsbemyndigandet för ytattackförband m.m. avses bl. a. utnyttjas för fortsall anskaffning av sjöminor samt för påbörjande av anskaffning av ny ammunition lill 40 mm luflvärnspjäser, anskaffning av TV-siklen som ersättning för riktstativ, modifiering av och reservdelar (batterier, övningsdelar etc.) lill torpeder, anskaffning av kortvågsmate­riel, radarvarnare och övrig motmedelsmateriel samt speciellt telekommu­nikationssystem.

Bemyndigandet avses även för att genomföra generalöversyner av ytallackfarlyg och för underhäll av motorer och gasturbiner,

Beställningsbemyndigandet för ubåtsförband avses bl. a. för anskaffning av räddningsubåt och skeppsteknisk materiel. Dessutom har planerats in 18 milj. kr, för att täcka den fördyring som orsakats av ett års senareläggning av ubåt A 14 i förhållande lill tidigare planering.

 

Prop, 1973:75                                                                       47

Beträffande vapenmateriel avses bemyndigandet främst för utbyte av stridsbalterier tUl torped typ 41, modifiering av och reservdelar till befintliga torpeder, teleutrustningar och nya navigeringsmotlagare till ubåtar.

Bemyndigandet avses även för att genomföra generalöversyner av ubåtar,

Beställningsbemyndigandet för minröjningsförband avses bl, a, för att avhjälpa rötskador på minsvepare typ Arkö samt för att genomföra generalöversyner av minröjningsfarlyg.

Beträffande vapenmateriel avses bemyndigandet för fortsatt anskaff­ning av minröjningsmateriel, fortsatt modifiering av pjäser och anskaff­ning av kortvågsmateriel,

BesläUningsbemyndigandet för fasta kustartilleriför­band avses främst för fortsall anskaffning av pjäsmateriel lill påbörjade 12 cm lornbatterier (ERSTA) jämte viss regionbaserad reservdelsulrust-ning, eldrörsfoder, eldledningsmateriel, radio- och trådsignalmateriel, understödsvapen, övrig materiel samt utbildningsmateriel. Vidare avses bemyndigandet för fortsatt modifiering m, m, av 40 mm luftvärn saml modernisering av detta med nytt sikte och ny ammunition alternativt anskaffning av Iv-robot, tele- och arlilleriinstallationer i tunga och lätta batterier, anskaffning av laser, minmateriel tUl fasta minspärrtroppar, modifiering av viss eldledningsradar, fortsatt anskaffning av uk-radio­materiel, komplettering av strids- och eldledningsmateriel samt anskaff­ning av lerrängbil 30 till fasta spärrförband.

Chefen för marinen förutsätter att den påbörjade anskaffningen av ERSTA fullföljs enligt tidigare planering. Därför redovisas även ett beställningsbemyndigande om 85,7 milj. kr. och ett medelsbehov om 9,2 mUj. kr, avsett för en kompletterande beställning under 1973/74 av bl, a, pjäsmateriel till de sista batterierna i serien, Kontraklerad option på pjäserna utnyttjas därvid,

Beställningsbemyndigandet för rörliga kuslartilleriför­band avses bl. a. för anskaffning av reservdelar m, m. för robotbalterier samt för komplettering av strids- och eldledningsmateriel. Vidare avses bemyndigandet för fortsatt anskaffning av transportbåtar, minarbetsbåtar och skeppsteknisk materiel,

Beställningsbemyndigandet för gemensamma produk­tionsresurser avses bl, a, för modernisering av övervattensfartyg och iordningstäUande av hjälpfartyg jämte militär anpassning av isbrytare samt anskaffning av skeppsteknisk materiel, som inte är hänförd till något särskilt delprogram.

Beträffande vapenmateriel för flottan avses bemyndigandet utnyttjas för fortsatt täckande av diverse gemensamma kostnader.

För kustartilleriets del avses bemyndigandet främst utnyttjas för anskaffning av gemensam materiel som utbildningsmateriel, standard-fordon samt täckande av diverse gemensamma kostnader.

Bemyndigandet avses även för anskaffning av vissa maskiner m. m, exempelvis   arbetsmaskiner   och   verkstadsulrustning   m, m,   för   mari-

 

Prop, 1973:75                                                                        48

nens verksläder och baser, lyftanordningar och hanteringsredskap för vissa förråd, omformaraggregat för fartygsanslulning vid kaj samt utrust­ning för vissa krigsrepatationsanstalter.

Bemyndigandet avses vidare för vissa kostnader vid verkstäder och förråd samt för övriga centralt föreskrivna underhållsåtgärder på vapen-och skeppsteknisk materiel samt för bestridande av haverikoslnader och datakostnader m. m.

Beträffande inlendenturmateriel avses beställningsbemyndigandet för bl, a, anskaffning av beklädnad m, m., kaserinventarier, renhållnings-materiel och förplägnadsmateriel, livsmedel och övriga intendenlurför-nödenheter.

Bemyndigandet för anskaffning av sjukvårdsmateriel avses för läkar­mottagningar m. m., landläkarmoltagningar saml för utbildning och övningar, 1 fråga om daglig sjukvård samt utbildning och övningar beräknas minskningen i antalet tjänslgöringsdagar reducera resursbehovet ungefär lika myckel som detta med hänsyn till prisökningarna behöver höjas.

Av begärda bemyndiganden avses 228 milj. kr. för prisregle­ring.  Beloppet har beräknats enligt följande.

a)    omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under 1973/74 från prisläge februari 1972 till prisläge februari 1974 enligt bedömd prisutveckling med 47,5 milj, kr,,

b)    omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 till prisläge februari 1974 enligt bedömd prisutveckling med 180,5 milj, kr.

Produktions- och fackmyndigheterna

Försvarets materielverk har bl. a. lämnat följande synpunkter.

Den underhållsverksamhel som på grundval av centralt fastställda planer bedrivs vid underlydande myndigheter förutsätter - i hkhet med tidigare praxis — att prisregleringsmedel tillförs utöver anslaget.

För att minska underhällskostnaderna har olika rationaliseringsåtgär­der vidtagits centralt och regionall. Trots detta föreligger stora svårig­heter att hålla underhållsanslaget nere lill förmån för nyanskaffning av materiel. För all studera marinens underhållsverksamhet har en särskild utredning tillsatts av materielverket med uppgift att kartlägga nuvarande underhållsinsatser, studera möjligheter att effektivisera och förbilliga fartygsunderhållet samt föreslå lämpliga åtgärder.

Studier har gjorts av kostnadsutvecklingen inom underhållsområdel under 1960-talel. Verkstadskostnaderna har stigit så kraftigt att tidigare försvarsindex inte tillnärmelsevis gett full kompensation för kostnads­ökningarna vid underhållsverksläderna. Samma förhållande gäller beträf­fande nettoprisindex som numera tillämpas. Att genom rationaliseringar täcka denna skillnad har inte varit möjligt och bedöms även fortsättnings­vis vara ogenomförbart. Underhållsarbeten kan inte beräknas få motsva­rande rationaliseringstakt som nyproduktion. Kostnadsutvecklingen be-

 

Prop, 1973:75                                                                        49

döms vara den främsta orsaken tUl alt svårigheter uppstått att hålla underhållsanslaget nere.

Den allvarligaste konsekvensen av de minskade resurserna för underhäll är att det har blivit nödvändigt att sänka ambitionsnivån bl, a, genom att generalöversyner måst inställas, senareläggas eller reduceras för vissa stridsfartyg.

Omorganisationer av örlogsvarven i samband med tillkomsten av örlogsbaser har bl. a. för Ostkustens örlogsbas medfört en personalredu­cering främst i fråga om kontrollanter på underhållssidan. Detta påverkar i flera avseenden malerielunderhållet i ogynnsam riktning.

Försvarets sjukvårdsstyrelse anför bl. a.

För att få en rimlig planering och en ekonomiskt fördelaktig inköps­verksamhet för styrelsens del av anslaget bör bemyndigandeskulden under programplaneperioden tUlåtas öka något eller till 800 000 kr. vid periodens slut.

Departementschefen

Min beräkning av del totala bemyndigande- och medelsbehovet fram­går av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betal­ningsmedel. I beställningsbemyndigandet har jag räknat in ytterligare 5 milj. kr. för att ge möjlighet att lägga ul beställningar av viss beklädnads­maleriel m. m. på längre sikt än f, n. Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1974 I 017 230 000 kr. Liksom tidigare bör del ankomma på Kungl, Maj :l att ta ställning lill vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen alt

1.  bemyndiga Kungl. Maj:t att medge alt beställningar av materiel m. m. för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av 604 900 000 kr,

2.  till Marinförband: Materielanskaffning för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 364 000 000 kr.

D Flygvapenförband

D 2,  Flygvapenförband: Materielanskaffning

1972/73      Anslag    816 244 000 1973/74      Förslag   879 828 000

Verksamheten under anslaget omfattar sådant materielunderhåll som inte är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övningar vid förbanden, anskaffning av materiel för krigsorganisationens behov samt viss materiel för fredsbruk.

Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndigan­den, medan taklen i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldel­ningen, Bemyndigandeskulden under de delar av äldre anslag, som motsvarar nuvarande anslag, var den 30 juni 1972 1 820 162 000 kr. För

4 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 75.

 

Prop, 1973:75

50

budgetåret 1972/73 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 855 000 000 kr. och anvisat ett anslag av 816 244 000 kr. Den på detta sälta beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 blir (I 820 162 000+855 000 000- 816 244 000) 1 858 918 000 kr,

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1972/73

1973/74

 

Chefen för flygvapnet

Dep,chef en

 

Bem.

Bet.

Bem,

Bet,

Bem.

Bet.

 

25 000

> 26 100

1 091 200    962 328

►829 044

Flygvapenförband: Centralt vidtaget materielunderhåll m. m, för delprogrammen Gemensamma lednings- och stril-

förband (30121) Jaktförband (30221) Luftvärnsrobotförband (30321) Attackförband (30421) Spaningsförband (30521) Flygtransportförband (30621) Basförband (30721) Verkstadsförband (30821) Gemensamma produktionsresurser

(39921)

Flygvapenförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m, m, (utom av viss sjukvårds­materiel) för delprogrammen Gemensamma lednings- och stril-

förband (30122,1) Jaktförband (30222.1) Luftvärnsrobotförband (30322.1) Attackförband (30422.1) Spaningsförband (30522.1) Flygtransportförband (30622.1) Basförband (30722.1) Verkstadsförband (30822.1) Gemensamma produktionsresurser

(39922.1)

Flygvapenförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. av viss sjukvårdsmateriel för delprogrammen

I

4 900

600

600 1 300

- > 29 200

400 1400

19 100/

191 000

40 000

4 000

99 000

28 000

4 000

101 000

6 000

461000

4 800

5 800 200

1 100

200 1 100

1500

400 1 000

1

18 900   18 900,

 

117 700

113 700

111900

98 600

300

1 100

81 700

414 300

632 100

107 800

5 100

7 200

94 500

71400

5 200

2 900

477 400  142 900/

 

Basförband (30722.2) Gemensamma produktionsresurser (39922.2)

2 100 600

2 500

2 000 700

1800

2 700 700

2 500

Till Kungl. Maj:ts dispositon

-

40 500

-

-

-

Summa kostnader för primärupp­dragen

965 000

901 244

1 554 700

990 200 1120 000

989 828

Reducering på grund av över­planering

-110000

-85 000

-110 000

-90 000 -110 000

-110 000

Summa medelsbehov (anslag)

-

816 244

-

900 200

879 828

Summa bemyndigandebehov

855 000

-

/ 444 700

-1 010 000

-

' I beloppet ingår 446 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden

 

Prop, 1973:75                                                                        51

Chefen för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 900,2 mUj, kr, och ett bestäUningsbemyn-digande om 1 444,7 milj, kr, inhämtas.

Betalningsmedlen under anslaget används för att betala materiel och förnödenheter som har beställts med slöd av lämnade beställningsbemyn­diganden,

Beställningsbemyndiganden för delprogrammet för flera del­program gemensamma lednings- och strilför-b a n d avser fortsatt anskaffning, installation och underhåll av utrust­ning för radarspaning, samband och ledningscentraler,

Beställningsbemyndiganden för jaktförband avser främst viss nödvändig modifiering av motorer för flygplan 35 och materielbemyn-digande för flygplan och motorer till flygplan JA 37,

Beställningsbemyndiganden för attackförband avser främst fortsatt anskaffning av beväpningsutrustning samt viss elektronik- och teleutrustning för flygplan AJ 37, Dessutom avses viss underhållsulmst-ning och reservdelar för flygplanet anskaffas.

För spaningsförband avses beställningsbemyndiganden främst utnyttjas för anskaffning av flygplan, motorer samt elektronik-, tele-och spaningsutrustning för flygplan SF 37,

Basförbandens behov av beställningsbemyndiganden motiveras av anskaffning av bogserfordon för flygplan 35 och AJ 37, vissa special­fordon som t, ex, snöslungor samt utrustning för fotoframkallning. Dessutom planeras anskaffning av bl, a, skyddsmateriel, försörjningsmate-riel och drivmedelsmateriel till flygbaser. För delprogrammet avses även viss sjukvårdsmateriel anskaffas.

Inom delprogrammen luftvärnsrobotförband, flyg­transportförband och verksladsförband avses ingen eller ringa anskaffningsverksamhet bedrivas.

Under delprogrammet gemensamma produktions­resurser redovisas bl, a, malerielanskaffningskostnader för skolflyg-verksamheten samt kostnader för viss utbildnings- och normalieverksam-het. För delprogrammet avses även viss sjukvårdsutruslning anskaffas.

Av begärda bemyndiganden avses 314 milj, kr, för prisregle­ring.  Beloppet har beräknats enligt följande,

a)    omräkning av bemyndiganden för nya bestäUningar under 1973/74 från prisläge februari 1972 lill prisläge februari 1974 enligt bedömd prisutveckling med 110 mUj, kr,,

b)    omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 till prisläge febmari 1974 enligt bedömd prisutveckling med 204 milj, kr.

Personal som är anställd på anslag för materielanskaffning eller forskning och utveckling redovisas i anslagsframställning för försvarets materielverk. Följande sammanställning redovisar antal och utgifter för den personal som beräknas utnyttjas för berörda primäruppdrag under förevarande anslag.

 

Prop. 1973:75                                                                     52

Antal                                Personalutgifter!

1972/73       1973/74       1972/73       1973/74

Tjänstemän      25                50                1 200           2 500

1       1000-tal kr.

2   Ökning föranledd av att arbetaranställd personal överförts till tjänstemanna­
anställning.

Försvarets materielverk

Som produktions- och fackmyndighet påpekar försvarets materielverk att vid beräkning av erforderliga betalningsmedel för att täcka skillnaden mellan materielens prisindex och nelloprisindex har förutsatts att resp. anslag kompenseras med nettoprisindex fram tUl medelkostnadslägel för genomförandeåret. Materielverket påpekar vidare behovet av rörlig kredit under anslaget och hänvisar till anslagsframställningen för anslaget För­svarets materielverk, i vilken verket har begärt att en sådan kredit ställs till förfogande för samtliga anskaffnings- samt forsknings- och utveck­lingsanslag.

Materielverket framför vidare bl. a. följande. Konsekvenserna för de förbandsbundna verkstäderna till följd av minskad övningsverksamhet och därmed minskat behov av materielunderhåll har anmälts till Kungl. Maj:t i annat sammanhang. Eftersom minskningen av verkstadspersonal inte bedöms kunna ske i takt med det reducerade behovet, behövs särskilda medel för alt trygga sysselsättningen för övertahg personal. Storleken av dessa medel är beroende på i vilken takt omplacering m. m. kan ske. Belastningen på anslaget Flygvapenförband: Materielanskaffning är trots väsentliga senareläggningar av planerade beställningar så stor att möjlig­heterna att från detta anslag föra över medel är myckel begränsade.

Departementschefen

Flygvapenchefens anslagsframställning för budgetåret 1973/74 har gjorts upp i överensstämmelse med programplanen i tUläggsnivån. I programplanen i grundnivån beräknas behovet av betalningsmedel till 856,2 milj. kr, och av bemyndiganden till 1 005,7 milj. kr.

Behovet av bemyndiganden och betalningsmedel under anslaget påver­kas i stor utsträckning av anskaffningen av flygplan 37. Som jag har anfört i anslutning tiU min bedömning av chefens för flygvapnet programplan (prop. 1973:1 bil. 6 s. 93) bör verksamheten inom delpro­grammen jaktförband och spaningsförband inriktas i enlighet med försla­gen i grundnivån. En inriktning av verksamheten inom delprogrammet attackförband i grundnivån skulle medföra att ett antal av redan beställda flygplan måste avbeställas. Jag anser en sådan åtgärd mindre lämphg och förordar att hittUls gjorda beställningar fullföljs. De medel som har tillförts delprogrammet atlackförband utöver beloppet i grundnivån är dock inte större än all begränsningar i tidigare planerade leveransprogram

 

Prop. 1973:75                                                                        53

m.m, torde bh nödvändiga under budgetåret 1973/74, Jag är inte nu beredd att ta slutlig ställning tiU det antal flygplan AJ 37 som skah tillverkas. Jag räknar emellertid med att antalet hittiUs beställda flygplan 37 i huvudsak skall vara tUlräckligt för att ombeväpna attack- och spaningsförbanden saml för skolflygverksamheten.

Min beräkning av del totala bemyndigande- och medelsbehovet fram­går av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betal­ningsmedel, I beställningsbemyndigandet har jag räknat in ytterligare 5 milj, kr. för att ge möjlighet att lägga ut beställningar av viss beklädnads­maleriel m. m, på längre sikt än f, n. Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1974 I 988 790 000 kr. Liksom tidigare bör del ankomma på Kungl, Maj:t att ta stäUning till vilka anskaffningar m, m, som bör ske inom ra­men för det bemyndigande som riksdagen kan korama att lämna.

Jag hemställer alt Kungl, Maj:t föreslår riksdagen att

1,  bemyndiga Kungl, Maj:t att medge att beställningar av materiel m, m. för flygvapenförband får läggas ut inom en kostnadsram av 1 010 000 000 kr,,

2,  till Flygvapenförband: Materielanskaffning för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 879 828 000 kr.

D 4.  Flygvapenförband: Forskning och utveckling

1972/73       Anslag    395 000 000

1973/74       Förslag   391600 000

Verksamheten under anslaget omfattar dels sådan forskning, försök och utveckling som innebär en direkt typutveckling av materiel, dels ej objektbunden forskning som är nära förknippad med flygvapen­förbandens verksamhet (flygteknisk och robotteknisk forskning).

Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndigan­den, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldel­ningen. Bemyndigandeskulden under de delar av äldre anslag, som motsvarar nuvarande anslag, var den 30 juni 1972 837 566 000 kr. För budgetåret 1972/73 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 895 000 000 kr. och anvisat ett anslag av 395 000 000 kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 bhr (837 566 000 + 895 000 000 - 395 000 000) 1 337 566 000 kr.

 

Prop. 1973:75

54

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)

 

Primäruppdrag m. m.

1972/73

 

1973/74

Chefen för flygvapnet

 

Dep.chefen

 

 

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Flygvapenförband: Objektbunden

 

 

 

 

 

 

forskning, utveckling och för-

 

 

 

 

 

 

sök för delprogrammen

 

 

 

 

 

 

Gemensamma lednings- och stril-

 

 

 

 

 

 

förband (30141)

7 000'

 

7 500

6 000"\

 

 

Jaktförband (30241)

756 000

 

59 600

272 200

 

 

Luftvärnsrobotförband (30341)

-

 

-

—

 

 

Attackförband (30441)

54 000

 

52 400

83 700

 

 

Spaningsförband (30541)

20 000

 

1900

15 300

'    376 700

446 100

Flygtransportförband (30641)

-

 

-

-

 

 

Basförband (30741)

-

 

200

200

 

 

Verkstadsförband (30841)

-

« 435 000

-

-

 

 

Gemensamma produktionsresurser

 

 

 

 

 

 

(39941)

148 000'

 

240 400

79 200,

 

 

Flygvapenförband: Ej objektbun-

 

 

 

 

 

 

den forskning för delpro-

 

 

 

 

 

 

grammen

 

 

 

 

 

 

Jaktförband (30242)

-

 

-

400 1

 

 

Gemensamma produktionsresurser

 

 

 

 

-

2 500

(39942)

~ /

 

-

2 400j

 

 

Summa kostnader för primämpp-

 

 

 

 

 

 

dragen

985 000

435 000

382 000

459 400

376 700

448 600

Reducering på grund av över-

 

 

 

 

 

 

planering

-90 000

-40 000

-90 000

-38 800

-90 000

-57 000

Summa medelsbehov (anslag)

-

S95 000

 

420 600

-

391 600

Summa bemyndigandebehov

S95 000

-

272 000

-

286 700

-

' 1 beloppet ingår 48 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden

Chefen för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 420,6 milj. kr. och ett beställningsbemyn­digande om 272 milj. kr. inhämtas.

Betalningsmedlen under anslaget avses för att betala forskning, försök och utveckling, som har beställts med stöd av lämnade beslällningsbe­myndiganden.

Beställningsbemyndiganden för delprogrammet för flera del­program gemensamma lednings- och strilför-b a n d avses främst användas för försöksverksamhet med sikte på att förbättra befintlig materiel och på systemutredningsarbete för framtida ersättning av äldre markradarutrustning.

Beträffande delprogrammet jaktförband fortsätter utveck­Ungen av jaktversionen av flygplan 37, Under anslaget upptagna bemyn­diganden avses främst utnyttjas för utveckling av flygplanets beväpning.

 

Prop, 1973:75                                                                        55

För attackförbanden avses bestäUningsbemyndigandena främst användas för typförbättringar av flygplan AJ 37, för utveckling av viss el- och teleutrustning saml underhållsutraslning.

För spaningsförbanden kommer beställningsbemyndi­gandet endast att utnyttjas för kompletterande beställningar i fråga om typutvecklingen av flygplan S 37,

Beställningsbemyndigandet för delprogrammet gemensamma produktionsresurser är främst avsett för verksamheten vid försöksplatserna och för utrednings- och försöksverksamhet.

Av   begärda   bemyndiganden   avses   81   milj,   kr,   för  prisregle­ring. Beloppet har beräknats enligt följande.

a)    omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under 1973/74 från prisläge februari 1972 till prisläge februari 1974 enligt bedömd prisutveckling med 27 milj. kr.,

b)    omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 tiU prisläge februari 1974 enligt bedömd prisutveckhng med 54 milj, kr.

Personal som är anställd på anslag för materielanskaffning eller forskning och utveckling redovisas i anslagsframställning för försvarels materielverk. Följande sammanställning redovisar antal och utgifter för den personal som beräknas utnyttjas för berörda primäruppdrag under förevarande anslag.

 

 

Antal

 

Personalutgifter'

 

1972/73

1973/74

1972/73              1973/74

Tjänstemän

11

922

500                     3 2002

1       1000-tal kr.

2   Ökning föranledd av att arbetaranställd personal överförts till tjänstemannaan­
ställning.

Försvarets materielverk

Som produktions- och fackmyndighet framför försvarels materielverk i anslutning till detta anslag motsvarande synpunkter beträffande prisut­veckling och rörlig kredit som har redovisats under anslaget Flygvapen­förband: Materielanskaffning.

Departementschefen

Flygvapenchefens anslagsframställning för budgetåret 1973/74 har gjorts upp i överensstämmelse med programplanen i tilläggsnivån. I programplanen i grundnivån beräknas behovet av betalningsmedel tih 391,6 milj. kr. och av bemyndiganden lill 286,7 milj. kr.

Verksamheten under anslaget kommer under programplaneperioden att i stor utsträckning präglas av lypulvecklingen av jaktversionen av flygplan 37. I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231) har Kungl. Maj:t gett försvarets materielverk i

 

Prop. 1973:75                                                                        56

uppdrag att genomföra denna typutveckling. För ändamålet har materiel­verket fält tillstånd att för den första etappen utnyttja bemyndiganden från budgetåret 1972/73. Etappen beräknas vara avslutad under budget­året 1974/75. Genom detta uppdrag har Kungl. Maj:t tagit ställning till typutvecklingens första etapp med undantag för systemets robolbeväp-ning. Skillnaderna i delta avseende mellan grundnivån och tilläggsnivån under förevarande anslag hänför sig huvudsakligen lill ambitionsnivån beträffande jaktrobotar. Grundnivån innebär en begränsning av de resur­ser som kan avsättas för att utveckla sådana robotar. Denna begränsning kan enligt min uppfattning accepteras f, n. De medel som planerats in i grundnivån medger att robotar med tillfredsställande prestanda kan anskaffas.

För studier av ett eventuellt nytt flygplan efter 37 Viggen har Kungl, Maj:t t, o, m, budgetåret 1971/72 stäUt 4,2 milj, kr, tiU materielverkets förfogande. Under innevarande budgetår har för samma ändamål plane­rats ett belopp av 2,7 milj, kr. För budgetåret 1973/74 beräknas ett belopp av 4 mUj, kr.

Mina beräkningar av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och medelsbehov. Med utnyttjande av dessa belopp blir bemyndigande­skulden den 30 juni 1974 1 232 666 000 kr. Liksom tidigare bör det ankomma pä Kungl. Maj:t att ta ställning till vilken forskning m. m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  bemyndiga Kungl. Maj:t alt medge att forskning och utveckling för flygvapenförband får beställas inom en kostnadsram av 286 700 000 kr.,

2.  till Flygvapenförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 391 600 000 kr.

F   Gemensamma myndigheter och funktioner

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Försvarets sjukvårdsstyrelse leder krigsmaktens hälso- och sjukvård och är central förvaltningsmyndighet för sjukvårdsförvaltningen inom krigs­makten. Styrelsen är chefsmyndighet för militärapoteket, mUitärmedicin-ska undersökningscentralen saml de centrala sjukvårdsförråden och läke-medelscenlralema.

 

Prop. 1973:75                                                                        57

Chef för försvarets sjukvårdsstyrelse är en generalläkare. Styrelsen är organiserad på en centralplanering, en hälsovårdsbyrå, en sjukvårdsbyrå, en malerielbyrå, en specialmedicinsk sektion och en administrativ sek­tion. Inom styrelsen finns en medicinalkårexpedilion. Denna lyder under generalläkaren i hans egenskap av chef för försvarets medicinalkår.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets sjukvårdsstyrelse har budgeterats på fyra primäruppdrag inom delproduklionsområdena All­män ledning och förbandsverksamhel, UtbUdning till och av fast anställd personal m, fl,, Centralt vidtaget materielunderhåU m, m, saml Tillämpad objektbunden forskning, utveckling och försök.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets sjukvårds­styrelse. Som uppbördsmedel redovisas inkomster av omsättning av krigsmaktens läkemedelslager och viss ersätining från Norrbottens läns landsting,

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför sjukvårdsstyrelsen bl, a, följande.

Försvarels hälso- och sjukvård har sedan lång tid varit eftersatt jämfört med den civila. Under senare år har en viss inhämtning ägt rum men allvarliga brister kvarstår alltjämt.

Programelementet Försvarets sjukvårdsstyrelse bör inriktas bl. a, på att ta fram underlag för att utforma målen för sjukvård i krig under 1980-talet, Vidare kommer projektet Hälso- och sjukdomsredovisning inom krigsmakten alt slutföras. Det långsiktiga arbetet för att få en ändamålsenlig centralisering av förbandssjukvården fortsätter. Underlag för en ny organisation för skärmbildsverksamheten kommer att utarbe­tas. Upprustningen av tandvården fullföljs. Sjukvårdsutrustningen anpassas till förändringar i krigs- och fredsorganisationen. Sjukvårdsstyrelsen vill också tillföra försvaret en psykiaterorganisation, I programelementet ingår ocksä arbete med att förbereda och genomföra styrelsens omlokali­sering till Karlstad,

Verksamheten inom programelementet Militärapoteket blir beroende av pågående utredning om att samordna mUitär och civil läkemedelsför­sörjning.

För programelementet Centrala sjukvårdsförråd och läkemedelscentra­ler inriktas verksamheten på att bättre tillgodose materielberedskapen inom vissa mihtäromräden. Pågående utredningar kan vidare resultera i ändringar i fråga om lagring av sjukvårdsmateriel och läkemedel.

Programelementet Militärmedicinska undersökningscentralen inriktas på klinisk-fysiologisk och därmed jämförlig forskning samt på att ta fram metoder för klassificering av personal inom försvaret i medicinskt hänseende jämte kvalitetskontroll och standardisering av den medicinska verksamheten i det nya inskrivningssystemet.

 

Prop. 1973:75                                                                        58

Verksamheten inom programelementet Gemensam försvarsmedicinsk forskning och utveckling inriktas bl. a. pä vissa hälso- och kapacitets-undersökningar m. m.

Den av sjukvårdsstyrelsen beräknade utvecklingen av anslaget Försva­rels sjukvårdsstyrelse framgår av följande sammanställning (prisläge feb­ruari 1972; 1 000-tal kr.):

1972/73'     1973/74    1974/75    1975/76    1976/77    1977/78    Summa 1973/78
13 085   14 762      15 075      15 470      15 580      15 580       76 467

1 Prisläge februari 1971

Samordning av civU och mUitär läkemedelsförsörjning

Kungl. Maj:t bemyndigade i juni 1971 styrelsen för Apoteksbolaget AB att i samråd med socialstyrelsen, överbefälhavaren, försvarels sjuk­vårdsstyrelse, miUtärapoteket och andra berörda myndigheter utreda och lägga fram förslag om lämpliga former för samordning av civil och mihtär läkemedelsförsörjning. Utredningen skulle därvid särskilt beakta behovet av en effektiv total beredskap på läkemedelsområdet.

Styrelsen för Apoteksbolaget AB överlämnade i oktober 1972 be­tänkandet Samordning av civil och mUitär läkemedelsförsörjning. Utred­ningen har gjorts av en särskilt tillsatt kommitté som har arbetat under benämningen kommittén för samordning av civU och mUitär läkemedels­försörjning (CML-kommitlén),

Kommittén har föreslagit att den mUitära apoteksrörelsen liksom den direkta läkemedelshanteringen förs över lill apoteksbolaget. Vidare bör apoteksbolaget svara för erforderlig förrådshållning och hantering av beredskapsläkemedel för krigsmaktens räkning. Delta innebär all även driften vid läkemedelscentraler och centrala läkemedelsförråd förs över till bolaget.

Kommitténs förslag har beretts i socialdepartementet, Kungl. Maj:l har i prop, 1973:16 föreslagit att den militära apoteksorganisalionen och dess nuvarande mUitära och civila uppgifter till huvuddelen förs över på apoteksbolaget. Syftet är att samordna tillgängliga resurser på läkeme­delsområdet så att de utnyttjas effektivt med hänsyn till den totala beredskapen på detta område.

Förslaget innebär alt mUilärapoteket och dess tre filialapotek var för sig inordnas som sjukhusapotek i apoteksbolaget. Vidare föreslås att huvudmannaskapet för driften vid krigsmaktens beredskapsförråd — läkemedelscentralerna och de centrala läkemedelsförråden — tas över av apoteksbolaget och knyts till lämpliga apotek. Reformen föreslås bli genomförd den 1 januari 1974,

 

Prop. 1973:75

59

F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse

1972/73  Anslag    13 085 000 1973/74 Förslag   14 200 000

Kostnader och medelsbehov

Primäruppdrag m. m.

1972/73   1973/74

Försvarets     Dep. chefen sjukvårds­styrelse

Försvarets sjukvårdsstyrelse:

Allmän ledning och förbandsverksamhet (50211)

Utbildning till och av fast anställd personal m. fl. (50213)

Centralt vidtaget materielunderhåll m.m, (50221)

Tillämpad objektbunden forskning, ut­veckling och försök (50241)

Summa kostnader

:\

12 752 800   14 118 200

646 800

693 300

16 295 800

2 799 000  2 967 700

860 600  1 174 300/ 17 059 200   18 953 500   16 295 800

Avgår:

3 751100  3 964 200

2 095 800

Uppbördsmedel på kontot till krigs­maktens läkemedelslager

Ersättning från Norrbottens läns

landsting                                       223 100        227 400 J

Summa utbetalningar för primäruppdragen   13 085 000   14 761 900   14 200 000

Summa medelsbehov (anslag)       13 085 000   14 761900   14 200 000

Personal

 

Personalkategori

Antal

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

Försvarets      Dep,chefen sjukvårds­styrelse

A,  Försvarets sjukvårdsstyrelse Militär personal Regemenlsofficerare Kompaniofficerare Civilmilitär personal Läkare, veterinärer, tandläkare, apotekare

5- 2

19

+   2 of,

+   4

of, of,

+   3'

' Varav en fr. o. m. den 1 januari 1974

 

Prop, 1973:75

60

 

Personalkategori

Antal

 

 

 

1972/73

Beräknad ä 1973/74

indring

 

 

Försvarets

Dep,chefen

 

 

sjukvårds-

 

 

 

styrelse

 

Pensionerad militär personal i

 

 

 

arvodestjänst

 

 

 

Regemenlsofficerare

3

of.

of.

Kompaniofficerare

2

-   1

-    l'

Civil personal

 

 

 

Handläggande personal

37

+   2

+     2-3

Övrig personal

43

+   2

+     2

B. MUilärapoteket

 

 

 

Pensionerad militär personal i

 

 

 

arvodestfänst

 

 

 

Regemenlsofficerare

1

of.

-    l"*

Civil personal

 

 

 

Handläggande personal

23

of.

-23

Övrig personal

70

of.

- 70

C,  Centrala sfukvårdsförråd och

 

 

 

läkemedelscentraler

 

 

 

Pensionerad militär personal i

 

 

 

arvodestfänst

 

 

 

Kompaniofficerare

5

of.

of.

Civil personal

 

 

A

Handläggande personal

8

of.

-    5

Övrig personal

33

of.

-  12

D. Militärmedicinska undersöknings-

 

 

 

centralen

 

 

 

Civilmilitär personal

 

 

 

Läkare

-

+ 1

of.

Civil personal

 

 

 

Handläggande personal

1

of.

of.

Övrig personal

3

of.

of.

 

255

+ 10

-105

' Ersätts med civil befattningshavare

2 Ersättare för militär befattningshavare i arvodestjänst

3 Varav en fr, o, m, den 1 januari 1974
' Fr, o, m, den 1 januari 1974

Försvarets sjukvårdsstyrelse

A,  Löne- och prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning raed 1 056 100 kr.

B,  Förändringar enligt Kungl, Maj:ls beslut

1, AUmän ledning och förbandsverksamhet

Förberedelsearbetet inför sjukvårdsstyrelsens omlokalisering lill Karl­stad beräknas under nästa budgetår kosta 150 000 kr.

 

Prop, 1973:75                                                                        61

2. Tillämpad objektbunden forskning, utveckling och försök Kostnaderna för projektet Utredning om vissa hälso- och kapacitets-undersökningar   m. m.   ökar   på   grund   av   större   försöksverksamhet (+20 000 kr.).

C, Uppgiftsförändringar

1, Allmän ledning och förbandsverksamhet

För systemet för hälso- och sjukredovisning m, m, samt för medicinsk statislikproduktion behövs en tjänst för förste byråintendent och en tjänst för byrådirektör (+ 140 000 kr.).

För hälso- och miljövård behövs ytterligare biträdespersonal (+ 33 800 kr,). Vidare bör en deltidsanställd förste försvarsvelerinär anställas på heltid (+ 20 200 kr,).

För sjukvårdsmalerielförvaltning behövs ytterligare personal (+ 220 000 kr,).

För medicinalkårens administration m, m, behövs en tjänst för förste försvarsläkare (+ 84 300 kr,) och en tjänst för regementsofficer (+ 75 700 kr.).

För allmän administration behövs biträdespersonal (+ 38 800 kr,). En tjänst för förste fältläkare kan dras in på grund av innehavarens pensionering (- 21 800 kr,),

2, TUlämpad objektbunden forskning, utveckling och försök

För verksamheten inom militärmedicinska undersökningscenlralen be­hövs en tjänst för försvarsöverläkare (+ 132 200 kr.). För engångsanskaff-ning av ergometemtrustning m. ra. behövs 30 000 kr.

För allmän försvarsmedicinsk forskning och utvecklingsverksamhet behövs ytterligare medel för studier, utvecklingsarbeten och försök (+65 000 kr,),

Departementschefen

Försvarets sjukvårdsstyrelse anser alt verksaraheten under program­planeperioden bör inriktas på bl. a. att slutföra utvecklingsarbetet med rationaliseringsprojektet Hälso- och sjukdomsredovisning inom krigs­makten och att se över förbandssjukvårdens organisation. Vidare bör en målsättning för sjukvärden i krig inom 1980-lalels krigsmakt tas fram och arbetet med hälso- och kapacilelsundersökningar fortsätta. Jag kan i huvudsak godta denna inriktning men är inte beredd all nu ta ställning till frågan om att tillföra krigsmakten en psykiaterorganisation. Jag förutsätter att verksamheten i princip kan rymmas inom oförändrade medelsramar.

Kungl. Maj;t har med anledning av styrelsens för apoteksbolaget i oktober 1972 överiämnade betänkande Samordning av civil och mUitär läkemedelsförsörjning i prop. 1973:16 föreslagit riksdagen alt den mUi-

 

Prop. 1973:75                                                                        62

tära apoteksorganisationen skall inordnas i apoteksbolaget. Som chefen för socialdepartementet har anfört vid anmälan av denna proposition innebär den nya organisationen att mUitärapotekets nuvarande funktio­ner på läkemedelsområdet fördelas mellan apoteksbolaget och försvarets sjukvårdsstyrelse. Apoteksbolagels åtaganden i fråga om försvarsförbere­delser m, m, på läkemedelsområdet avses regleras genom ett avtal mellan staten och apoteksbolaget. Även jag biträder i princip utredningens förslag och får med anledning härav anföra följande.

MiUtärapoteket tillkom som centralt statsapotek för försvaret år 1940 för all bl, a, bUda stommen i en särskild produktionsorganisation inom krigsmaklen i krig, de s. k. centralapoleken. I apotekels arbetsuppgifter ingår enligt instruktionen alt tillverka, anskaffa och kontrollera läke­medel. Vidare skall apoteket omsätta läkemedel som ingår i krigsmaktens beredskapslager. I krigsplanläggningsarbete m.m. biträder apoteket försvarets sjukvårdsstyrelse. På apoteket bedrivs också försvarsmedicinsk läkemedelsforskning. Militärapoteket är den enda myndigheten i central instans inom krigsmaklen med farmacevtisk personal i sin organisation. Inom apoteket handläggs frågor rörande den mUitära läkemedelsförvalt­ningen av en särskild organisationsenhet — den mUitära sektionen.

Apoteksväsendet övertogs av staten fr. o. m. den 1 januari 1971. Som en följd härav sker praktiskt taget all läkemedelsförsörjning i landet genom apoteksbolaget. Med hänsyn till förväntade framtida samordnings­effekter förordar jag alt militärapoleket och dess filialapotek upphör som militära organ. Huvudmannaskapet för driften vid krigsmaktens bered­skapsförråd — läkemedelscentralerna och de centrala läkemedelsförråden — bör samtidigt tas över av apoteksbolaget. Beredskapsläkemedlen i förråden bör även i fortsättningen tillhöra krigsmaklen.

Försvarets sjukvårdsstyrelses ställning som fackmyndighet för hälso-och sjukvården inom krigsmakten och som central förvaltningsmyndighet påverkas inle av förslaget. Styrelsen skall vidare behälla ett övergripande ansvar för krigsmaklens läkemedelsförsörjning såväl i fred som krig. Sjukvårdsstyrelsens förhållande lill överbefälhavaren och försvarsgrens­cheferna förändras inle heller. Vissa ledningsfunktioner som nu är delegerade till militärapoleket förs åter till styrelsen.

Genom överföringen av militärapotekels verksamhet, personal m.m, till apoteksbolaget kommer farmacevtisk sakkunskap att saknas på central nivå inom krigsmakten. Jag anser därför att sakkunniga på detta område måste tillföras sjukvårdsstyrelsens organisation. För detla ända­mål har jag beräknat medel för tre tjänster för farmaceutisk expertis. Organisatoriskt bör tjänsterna vara direkt understäUda generalläkaren och i övrigt repliera på någon av enheterna inom styrelsen. Innehavaren av en av dessa tjänster bör också biträda chefen för medicinalkåren i frågor rörande mUitärfarmaceutisk utbUdning.

Beträffande avlalsbara anställnings- och arbetsvUlkor för denna perso­nal avser jag att ge statens avtalsverk förhandlingsuppdrag.

Omorganisationen kan innebära ökade arbetsuppgifter för stabsapote­kare vid vissa mUilärområdesslaber. Jag anser därför att arbetstiden för stabsapolekare vid staberna för Södra, Västra och Östra militärområdena

 

Prop. 1973:75                                                                       63

samt för Bergslagens och Nedre Norrlands mUitärområden bör utökas lill tio timmars veckoarbetstid samt att veckoarbetstiden för stabsapotekare vid staben för Övre Norrlands militärområde bör utökas till sju timmar. En stabsapotekare med tre timmars veckoarbetstid bör dämtöver tiUkom­ma vid militärkommandostaben på Gotland,

Jag anser i likhet med CML-kommittén att de s. k. centralapoleken, dvs. den i krig planerade särskilda produktionsorganisationen bör utgå ur krigsorganisationen.

All personal vid militärapoleket som berörs av omorganisationen kommer att kunna erbjudas anställning i apoteksbolaget. Jag vill i detla sammanhang särskUt understryka vikten av att anställningstryggheten för personalen beaktas.

Del ankommer på Kungl. Maj:t att vidta de författningsändringar som nämnda förslag kan ge anledning tUl.

Kostnaderna för den verksamhet som förs över till apoteksbolaget har jag för helt budgetår beräknat till 1 950 000 kr., vilket för perioden 1 januari-30 juni 1974 innebär 975 000 kr. De ekonomiska villkoren skall i enlighet med i prop. 1973:16 redovisat avtal regleras i en särskUd överenskommelse mellan apoteksbolaget och försvarets sjukvårdsstyrelse.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställ­ningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen all

1.  besluta att militärapoleket skall upphöra med utgången av år 1973,

2.  tUl Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 14 200 000 kr.

Fortifikationsförvaltningen

Fortifikationsförvallningen är central förvaltningsmyndighet för forti­fikations- och byggnadsväsendet inom krigsmakten. 1 förvaltningens uppgifter ingår också att för krigsmaktens räkning svara för markfrågor. Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Fortifikationsförvaltning­en,

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför fortifikationsförvalt­ningen bl, a, följande.

Verksamheten inom delproduklionsområdet Markanskaffning beräk­nas under programplaneperioden få i slort sett oförändrad omfattning. De svårigheter all på frivUlig väg förvärva mark för försvaret som uppkommit genom 1968 års ändringar i lagstiftningen om beskattning av fast egendom beräknas stå kvar och kommer att medföra att det blir mera tids- och arbetskrävande all anskaffa önskvärd mark. Under senare, år har del vidare bhvit alltmer påtagligt alt försvarets framtida behov av

 

Prop, 1973:75                                                                        64

mark måste beaktas vid den civila planläggningen på skilda nivåer. Denna utveckling kommer säkeriigen att förstärkas under programplaneperio­den, vilket beräknas medföra merarbete med all följa och medverka i den civila planeringen. Pågående utredningar om försvarets fredsorganisation kan vidare resultera i att vissa förband dras in, vilket i sin tur kan medföra omfattande och arbetskrävande försäljningar av mark och byggnader.

Utvecklingen inom delproduktionsområdena Anskaffning av befäst­ningar m, m., Anskaffning av kaserner m, m. och Iståndsättning av befästningar och kaserner m, rn, samt inom facket Fastighetsförvaltning är oklar. Del bedöms dock sannolikt att den årliga investerings- och underhåUsvolymen kommer att vara ungefär oförändrad under hela programplaneperioden. Anskaffningsverksamheten kan dock påverkas av dels den redan påbörjade strukturomvandlingen inom fredsorganisa­tionen, dels den av Kungl. Maj:l anbefallda minskningen av antalet anställda inom försvaret som kan medföra behov av ganska stora investeringar, främst på förrådssidan. Fömtsedda förändringar inom försvaret i fråga om lokaUsering, antal myndigheter och organisation kan också medföra meruppgifter för fortifikationsförvallningen, t, ex, omar­betning av general- och ulbyggnadsplaner.

Den successiva övergången tUl flygplan 37 föranleder byggnadsåtgärder vid flottiljer och baser, bl. a. för att kunna tillgodose behovet av verkstäder, hangarer m. m. Vidare tillkommer åtgärder för att tillgodose behovet av flygdrivmedel samt komplettering av uppställningsplatser och flygplanvägar m. m. för den nya flygplanlypen.

Den begränsade medelstillgången samt prioriteringen av utbildnings­verksamhet och materielanskaffning medför enligt fortifikationsförvall­ningen att de funktions- och standardkrav som f, n, ställs på de olika byggnadsobjekten måste prövas om.

Fortifikationsförvaltningen räknar med alt under programplaneperio­den behöva medverka i konjunkturstimulerande åtgärder och avser därför all i den utsträckning det är möjligt upprätthålla en invesleringsreserv.

Utvecklingen inom delproduklionsområdet Tillämpad ej objektbunden forskning visar på ett ökande intresse för verkan av konventionella vapen. Önskemål om att återgå lill koncentrerad lagerhållning av ammunition ra. m. i bergförråd innebär krav på att se över och ändra nuvarande storlek på sådana anläggningar,

Verksamheten inom facket Fastighetsförvaltning kommer alt studeras i samband med vissa pågående försök med s. k. integrerad fastighelsdrifl. Erfarenheterna från dessa försök beräknas ge en säkrare grund för den långsikliga utvecklingen inom facket och för planeringen av kort- och långsikliga åtgärder.

Försvarels rationaliseringsinstitut har sett över fortiflkations- och byggnadsförvallningens organisation. Arbetet har hittUls lett lill mindre organisationsförändringar inom befästningsavdelningen, kasernavdel­ningen, markbyrån, administrativa byrån, väg- och vattenbyggnadsbyrån

 

Prop. 1973:75                                                                        65

och utredningssektionen. Ytterligare ändringar av nuvarande organisation väntas bh genomförda under programplaneperioden.

Genom rationaliseringsinstitutets försorg görs också en översyn av organisationen vid försvarets fasta maskinanläggningar. Viss försöksverk­samhet pågår. Erfarenheterna från denna försöksverksamhet kan leda tUl en organisationsändring i fråga om maskintjänsten.

Den av fortifikationsförvallningen beräknade utveckhngen av anslaget Fortifikationsförvallningen framgår av följande sammanställning (prisläge febmari 1972; 1 000-lal kr,),

1972/731   1973/74    1974/75    1975/76    1976/77    1977/78    Summa 1973/78 36 960      37 810      36 120      33 380      31790      31790       170 890 ' Prisläge februari 1971.

Förslag till ändrad organisation för fortifikationsförvaltningen Uppdrag till försvarets rationaliseringsinstitut

Ar 1969 uppdrog Kungl, Maj:t ål försvarets rationaliseringsinstitut att i samverkan med fortifikationsförvallningen se över organisationen för fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret saml att till Kungl, Maj:t inkomma med de förslag översynen kunde föranleda. Som riktlinjer för uppdraget angavs bl, a, att utredningen skuUe avse en huvudstudie av organisationen för fortifikations- och byggnadsförvalt­ningen och i första hand gälla de uppgifter som handläggs centralt. Utredningen skulle bedrivas med utgångspunkt i att fortifikationsförvalt­ningen skulle behållas som särskilt ämbetsverk, direkt underställt Kungl, Maj:t, Förenklingar i organisationen, t, ex, genom punktrationaliseringar, skuUe eftersträvas och lönsamheten i att köpa tjänster från utomstående undersökas. Anpassningen av förvaltningens planerings-, ekonomi- och rationaliseringsfunklioner liU förvaltningens uppgifter skulle utredas sär­skilt och sambandet mellan fortifikations- och byggnadsförvaltningen samt försvarets materielanskaffning uppmärksammas.

Rationaliseringsinstitutet har i september 1972 lagt fram förslag Ull ändrad organisation för fortifikationsförvaltningen. Förslaget har närma­re redovisats i en rapport över det verkställda översynsarbetel (Rapport 72—6101 Fortifikationsförvallningens organisation).

Efler remiss har yttranden över organisationsförslaget avgetis av överbefälhavaren, chefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets materielverk, riksrevisionsverket, byggnadsstyrel­sen, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), StatsanstäUdas förbund (SF) och Tjänstemännens centralorganisations statstjänste­mannasektion (TCO-S). I anslutning lill att förslaget ingavs till Kungl. Maj:l har vidare fortifikationsförvallningen och personalorganisationerna vid förvaltningen avgelt yttranden.

5 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 75.

 

Prop, 1973:75                                                                      66

Nuvarande organisation och uppgifter

Chef för fortifikationsförvaltningen är en generaldirektör med en överdirektör som ställföreträdare. Verket är organiserat på två avdelning­ar, befästningsavdelningen och kasernavdelningen, samt sju fristående byråer, forskningsbyrån, markbyrån, administrativa byrån, byggnads­byrån, värmebyrån, elektrobyrån och väg- och valtenbyggnadsbyrån. Dessutom finns två fristående sektioner, utredningssektionen och kalkyl-sektionen. I fortifikationsförvallningen ingår också chefen för byggn ad s-och reparalionsberedskapen sarnt byggnads- och reparationsberedskapens centralkontor. Sju byggnadskontor, ett i varje militärområde och ett inom Gotlands mUilärkommando, är direkt understäUda fortifikations­förvallningen beträffande bl, a. byggledning och kontroll vid större ny-, tUl- och ombyggnadsarbeten.

Enligt gäUande instruktion skall fortifikationsförvallningen anskaffa fortifikations- och byggnadsmaleriel för krigsmakten, efter bemyndigan­de av Kungl. Maj:t projektera och uppföra krigsmaklens befästningar och byggnader samt anordna krigsmaktens flygfält, övningsfält och skjutfält. Förvaltningen skall förvärva, försälja, arrendera eller förhyra fast egen­dom för krigsmaktens räkning samt vårda och underhålla krigsmaklens befästningar och byggnader, flygfält, övningsfält, skjutfält och övrig fast egendom. Vidare skall förvaltningen följa den tekniska utvecklingen och bedriva sådan planläggnings-, forsknings- och konstruktionsverksamhet som fordras för all hålla god krigsberedskap i fortifikaloriskt hänseende. Förvaltningen skall slutligen enligt särskUda föreskrifter organisera bygg­nads- och reparationsberedskapen (BRB).

Vid fortifikationsförvaltningen fanns 806 tjänster inrättade i december 1972. Häri ingår inte tjänsterna vid BRB:s centralkontor, kasern-vårdsbyråns stockholmssektion och ämbetsverkels centralförråd i Valla. Vid samma tidpunkt fanns 102 vakanser.

Rationaliseringsinstitutets förslag

Utgångspunkter m. m.

En grund för rationaliseringsinstitutets förslag har varit att fortifika­tionsförvallningen även i fortsättningen skall vara central förvaltnings­myndighet för fortifUcations- och byggnadsförvaltningen samt alt förvalt­ningens huvudarbetsuppgifter skall vara oförändrade. Hänsyn har också tagits lill den indelning efler objektens art, verksamhetens art saml facktUlhörighet som har legal tiU grund för uppbyggnaden av förvaltning­ens nuvarande organisation. En väsenthg utgångspunkt har vidare varit försvarets nya planerings- och budgeteringssystem. Möjligheterna lill och lämpligheten av alt köpa tjänster från utomstående har bedömts ha betydelse främst för frågan om organisationens storlek. Hänsyn har slutligen tagits till utvecklingen inom byggmarknaden och inom försvaret.

Begreppet fastighetsförvaltning inom byggnadsstyrelsens verksamhets-

 

Prop, 1973:75                                                                        67

område innefattar numera förutom underhåU även fastighetsdrift samt ombyggnad och komplettering. Denna utveckling har gett anlednmg lill överväganden om nuvarande organisatoriska samordning av anskaffning och underhåll alltjämt bör bestå eller om fastighetsförvaltningen bör sammanföras till en särskild för fortifikationsförvaltningen gemensam organisationsenhet. Institutet anser dock att fortifikationsförvallningens nuvarande organisatoriska samordning av nyanskaffning, ombyggnad och komplettering samt underhållsverksamhet åtminstone på kort sikt är mera ändamålsenlig och bör behållas.

Rationaliseringsinstitutets förslag innebär att fortifikationsförvallning­ens organisation ändras i följande avseenden. Verksledningen förstärks. En enhet för central planering inrättas, varvid nuvarande utredningssek­tion utgår. En driftenhet för central ledning och samordning av fastig-hetsdriflen inrättas. Delar av nuvarande värmebyrå och elektrobyrå samt del av väg- och valtenbyggnadsbyrån förs samman till en fackenhet. Återstående del av väg- och valtenbyggnadsbyrån bUdar övergångsvis en väg- och flygfältsenhet medan värme- och elektrobyråerna ulgår ur organisationen. Övriga enheter behåller i princip sin nuvarande organisa­toriska ställning.

Institutet föreslår vissa ändringar av fortifUcationsförvaltningens ansvar och arbetsuppgifter. Nya former för finansiering av förvaltningens verk­samhet föreslås. Förslag lämnas tUl indelning av verksamheten i intern­program, den nya organisationens storlek saml till tidsplan för införandet av organisationen. Institutet föreslår fortsall översyn av verksamheten på regional och lokal nivå.

I fråga om byggprocessen föreslår institutet att verksamheten bedrivs i särskilda projektgrupper under ledning av projektledare. Köp av tjänster bör ske i ökad utsträckning.

Verksledning

Institutet har övervägt frågan om en lekmannastyrelse vid fortifika­tionsförvaltningen men har inte funnit skäl att föreslå att en sådan styrelse inrättas.

När det gäller verksledningen anser institutet att flera skäl talar för att inrätta en tjänst för ekonomidirektör vid förvaltningen. Det nya planerings- och budgeteringssystemet, byggprocessens projektgrupper med projektledare och behovet att fortlöpande kontrollera projekte­ringskostnader m, m. inom och utom fortifikationsförvaltningen bedöms kräva överinseende över ekonomi- och budgetfrågor oberoende av orga­nisationsgränser. Frågor om fördelning av kostnader meUan olika enheter, prissättning och taxor kan också vara av stor betydelse liksom analys av de olika enheternas produktivitets- och effektivitetsulveckling. Kalkylen­heten bör vara underställd ekonomidirektören och därigenom få en neutral ställning i förhållandet tUl de tekniska enheterna.

Enligt institutets bedömning kommer framdeles de årliga kostnaderna för vård och förvaltning inkl, drift av försvarets anläggningar sannolUcl att bli större än investeringskostnaderna. Såväl verksamhetens ekonomiska

 

Prop. 1973:75                                                                        68

omfång som nödvändigheten av att samordna verksamheten mellan olika enheter och skapa en gemensam grundsyn för fastighetsförvaltningsverk­samheten utgör enligt institutets mening starka skäl för att tillskapa en ny tjänst på verksledningsnivå för en d r i f t d i r e k t ö r , På driftdirek­tören, som bör ha teknisk utbUdning och helst även erfarenhet från verksamhet på regional nivå, kan också läggas den tekniska samordningen av byggprocessen inom befästnings- och kasernenheterna.

Sammanförandet av delar av nuvarande fackbyråer lill en fackenhet innebär att chefen för denna enhet får ansvaret för att samordna de olika fackens verksamhet, vilket hittills har varit en av överdirektörens viktigas­te uppgifter. En fortlöpande teknisk samordning ovanför cheferna för befästnings- och kasernenheterna behövs inte enligt institutet. Den totala verksamhetens omfattning motiverar inte heller mer än högst två tjänste­män i överdirektörs ställning. Den nuvarande tjänsten som överdirektör föresläs därför utgå ur organisationen.

Institutet föreslår således att verksledningen skall bestå av en general­direktör, en ekonomidirektör och en drifldirektör.

Centralplanering

Såväl det nya planerings- och budgeteringssystemet som den interna ansvarsfördelningen mellan sak- och serviceenheter ställer enligt institutet ökade krav på planering och kostnadsuppföljning inom fortifikationsför­valtningen. Institutet anser att dessa bör tUlgodoses genom att en enhet för central planering inrättas. Enheten skall främst vara stabsorgan åt verksledningen och samordna verkets planering, budgetering och uppfölj­ning. Vidare bör enheten ansvara för den administrativa systemutveck­lingen. Enheten för central planering bedöms behöva 19 tjänster utöver chefen för enheten. I samband med att den nya enheten inrättas föreslås den nuvarande utredningssektionen utgå ur organisationen.

Driftenhet

Institutet föreslår att en särskild driftenhet inrättas direkt under verksledningen för ledning och övervakning av driften vid befästningar och kaserner. Utöver chef för enheten bedöms 38 tjänster behöva inrättas för denna enhet.

Fackenhet

Mot bakgrund av utvecklingen på byggmarknaden mot ökad samord­ning mellan installalionsfacken samt installationernas ökande kostnadsan­del anser institutet alt nuvarande enheter för installalionsverksamhet bör samordnas i en gemensam fackenhet. Denna bör bUdas genom att delar av nuvarande värmebyrån och elektrobyrån förs samman med del av nuvarande väg- och vattenbyggnadsbyrån. Enheten kommer därmed all innehålla el-, ws- och va-specialister som främst skaU medverka vid projektering inom andra enheter. För verksamheten inom fackenheten beräknar institutet 74 tjänster utöver en chef för enheten.

 

Prop. 1973:75                                                                        69

Väg- och flygfältsenhet

Den verksamhet i form av anskaffning och underhåll av vägar och flygfält som återstår av väg- och vattenbyggnadsbyråns ansvarsområde sedan fackenheten inrättats bör erdigt institutet även i fortsättningen hållas samman. Av praktiska skäl och för all få en smidig övergång till ny organisation föreslår institutet att en fristående väg- och flygfältsenhet inrättas övergångsvis. För alt tillgodose sambandet mellan befästnings-och flygfällsverksamheten bör dock enheten föras över till befästnings­enheten när förhåUandena så medger. För verksamheten inom den frislående enheten behövs enligt institutet 34 tjänster.

Basorganisalionen i övrigt

Institutet föreslår att nuvarande enheter för befästningar, kaserner, mark, byggnadsverksamhet, administration, forskning och kalkylverksam­het i princip skall behålla sin organisatoriska stäUning.

Institutet anser att kalkylverksamheten bör vara fristående från den egentliga projekteringen och upphandlingen och förordar en fristående kalkylenhet som är direkt underställd verksledningen.

Den fortifikatoriska forskningen bör enligt institutet samlas i en särskild resultatenhet inom fortifikationsförvaltningen. Denna kan an­tingen vara fristående direkt under verksledningen eller knuten till befästningsenheten. VUken lösning som bör väljas beror enligt institutet på vUken betydelse den ej objektbundna forskningen anses ha för verksamheten.

Internprogram

För att tiUgodose verkets behov av intern verksamhetsplanering, budgetering och redovisning inom ramen för det nya planerings- och budgeteringssystemet är det enligt institutets mening nödvändigt alt använda internprogram. Dessa bör vara anpassade lill de uppdrag förvalt­ningen erhåller och utgöra stommen i det interna budgetarbetet. Institutet föreslår följande internprogram och interndelprogram. Anskaffning av anläggningar m. m.

Markanskaffning

Anskaffning av befästningar (inkl. flygfält)

Anskaffning av kaserner Fastighetsförvaltning

Underhåll

Drift Fortifikatorisk forskning

De basorganisatoriska enheterna har huvudansvaret för utformningen av budgeten inom sitt internprogram eller interndelprogram och finansie­rar genom uppdrag verksamheten vid fack- och byggnadsenhelerna som fömtsätts utgöra resultatenheter.

 

Prop. 1973:75                                                                       70

Finansiering av verksamheten

Institutet föreslår att fortifikationsförvallningens verksamhet i sin helhet skaU redovisas mot ett formellt anslag om 1 000 kr. på riksstaten. Därvid las på utgiftssidan upp löner och andra kostnader för anställd personal, ersättningar tUl konsulter samt lokalhyror m. fl. kostnader för verksamheten. Som inkomster tas upp ersättningar från programmyndig-heler för anskaffnings- och förvaltningsuppdrag samt andra betalda uppdrag som t. ex. sekundäruppdrag avseende försvarsforskning. För att jämna ut säsongvariationer bör förvaltningen få disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret. Kostnader för projektering av objekt som inle kommer till utförande bör vidare täckas genom ett särskilt bidragsanslag.

Förändring av ansvar och arbetsuppgifter

Fortifikationsförvaltningen bör enligt institutet ansvara för fastighets­driften inom försvaret i likhet med vad byggnadsstyrelsen i annat sammanhang har föreslagit för sin verksamhet i fråga om civila statliga fastigheter. Institutet ser också detta som en konsekvens av alt ett nytt hyressystem införs.

Institutet konstaterar att erfarenheten av och kunskapen om anlägg­ningar för skydd mol vapenverkan främst är koncentrerad till fortifika­tionsförvallningen. Institutet föreslår därför att förvaltningen blir sak­kunnig myndighet främst för projektering av sådana anläggningar inom statsförvaltningen.

Fortifikationsförvaltningen har beträffande vissa fastigheter i stor­stockholrasorarådet uppgifter som i andra områden sköts av lokal förvaltningsmyndighet. Institutet föreslår att förvaltningen befrias från dessa uppgifter. Härvid bör den nuvarande stockholmssektionen inom ka­sernavdelningens kasernvårdsbyrå utgå ur organisationen. Hur denna verk­samhet i fortsättningen skall skötas bör enligt institutet närmare prövas i samband med fortsatt översyn på regional och lokal nivå, I avvaktan på resultatet härav bör fortifikationsförvallningen i samverkan med institu­tet och berörda myndigheter få vidla erforderliga provisoriska åtgärder.

Institutet utgår från att det av försvarets materielanskaffningsulred-ning framlagda belänkandet Materielanskaffning för försvaret, del II, läggs rill gmnd för beslut om fortifikationsförvaltningens materielanskaff­ning och förrådshållning. Delta skulle enligt institutet innebära att personalen för redovisningsuppgifter och inköp kan reduceras samt alt centralförrådet i Valla kan avvecklas eller föras över till annan myndig­het.

Om statsmakterna fattar beslut om att omlokalisera fortifikationsför­valtningen i enhghet med förslag från delegationen för lokalisering av statlig verksamhet bör enligt institutet BRB:s ställning och organisatoriska place­ring prövas om. Överbefälhavaren bör få uppdrag att utreda denna fråga.

 

Prop. 1973:75                                                                        71

Synpunkter på verksamhetens bedrivande

Institutet föreslår att verksamheten inom fortifikationsförvallningen i största möjliga utsträckning skall bedrivas inom projektgrupper. Dessa bör ledas av särskilt utsedda projektledare med avgränsat tekniskt, ekonomiskt och tidsmässigt ansvar för varje objekt eller objektgrupp inom produktionen. Projektgrupperna bör bestå av tekniker ur basorgani­sationen.

Särskild uppmärksamhet bör enligt institutet ägnas åt alt följa upp kostnader, produktivitetsutveckling m. m. Dessa åtgärder inbegriper bl. a, system för planering, tidsredovisning och kostnadsuppföljning.

Köp av tjänster

Institutet anser att fortifUcationsförvaltningen i ökad utsträckning bör anhta konsulter särskilt för projektering i anskaffningsverksamheten. Projektering i egen regi av kasernbyggnader m. m, bör endast drivas så långt att entydigt underlag i form av skisser finns, varefter upphandling av ritningar, beskrivningar m. m. bör ske mot fast pris och i konkurrens. I fråga om befästningar finns inte samma möjligheter att köpa tjänster. Även här bör enligt institutet strävan dock vara all minska den egna pro­jekteringsverksamheten. Utnyttjandet av konsulter bör främst avse köp av arbetskraft och först i andra hand köp av idéer.

Genomförande av organisationsändringen

Institutet anser all den föreslagna organisationsändringen kan genom­föras relativt snabbt och att fortifikationsförvallningen bör ansvara för ändringen. Följande tidsplan föreslås.

1 juli  197 3

Verksledningen bildas och centralplaneringen organiseras. Chefer för nya enheter som är direkt understäUda verksledningen utses. Arbetsgmp-per tillsätts för att förbereda organisationsändringen.

1   oktober  1973

Chefer för övriga enheter och viss övrig ledningspersonal inom resp, enheter utses.

1 januari   1974

Enhetema organiseras och personal tUlsätts enligt personalförteckning för den ändrade organisationen.

 

Prop. 1973:75                                                                        72

Personal och kostnader

Institutet har lagt fram detalj förslag om de tjänster som bör ingå i den föreslagna organisationen. Förslaget beträffande anskaffningsverksam­heten grundas på erfarenhelsvärden från byggmarknaden, på beräknad årlig produktionsvolym och på ökat utnyttjande av konsulter. För den övriga verksamheten har personalbehovet bedömts erfarenhetsmässigt.

Enligt institutets förslag skaU 643 tjänster ingå i organisationen. I detta antal ingår inte tjänster vid BRB, stockholmssektionen eller centralför­rådet vid VaUa. Institutet räknar med att i medeltal 611 av dessa tjänster SkaU vara tillsatta, dvs. att 5 % av tjänsterna är vakanta. Institutet finner det angeläget alt fortifikationsförvallningen åtminstone i del närmaste har fuU personaluppsättning och föreslår därför att förvaltningen tillåts ha en viss personalreserv i form av högst 20 tjänster för aspiranter. Antalet sådana tjänster bör dock enligt institutet anpassas till det faktiska rekryteringsläget. Om antalet vakanser blir större än beräknat bör aUtså antalet aspiranttjänster kunna ökas, Aspiranlerna bör i regel ha teknisk UtbUdning,

Institutets förslag innebär i förhållande liU läget den 1 aprU 1972 en personalminskning med ca 100 personår.

Personalreduceringen fömtsätts ske genom naturlig avgång. Den nuva­rande åldersfördelningen bland personalen ger goda förutsättningar för detta. För alt underlätta genomförandel av den nya organisationen bör dock personal som inte kan placeras på befattning i den nya organisatio­nen övergångsvis föras samman lill arbetsgrupper för särskilda uppdrag, t. ex. komplettering av normverk, utarbetande av ulbyggnadsplaner ra. fl. uppgifter. Målet för fortifikationsförvallningen bör vara att så snart som möjligt anpassa antalet anställda lUl föreslagen nivå. Vid uppkommande vakanser i den ändrade organisationen bör i första hand möjligheterna till omplacering från sistnämnda personalgmpp undersökas. Institutet bedö­mer att förvaltningen under en femårsperiod räknat från den 1 juh 1972 skall kunna anpassa antalet anställda tUl föreslagen nivå. Detta antagande grundar sig bl. a. på pensionsavgängsprognosen som visar att 80 anställda beräknas avgå med pension t. o. m. år 1977. Därtill kommer personalav­gång av andra anledningar.

Beträffande kostnaderna för den föreslagna organisationen konstaterar institutet att de totala besparingarna till följd av organisationsförslaget bhr mindre än vad som direkt följer av personalminskningen på grund av dels höjd genomsnittslön, dels beräknade merutgifter i samband med ökat köp av konsulttjänster. Vid genomförd organisation och ändrade verksamhetsformer beräknas dock den totala kostnadsminskningen per år tUl ca 3 mUj, kr.

Institutet förutsätter alt en viss effektivitetsökning uppkommer genom den ändrade organisationen, 1 fråga om konsekvenserna härav från kostnadssynpunkt framhåUer institutet att varje effektivitetsökning med en procent i anskaffningsverksamheten vid i stort oförändrad anskaff­ningsvolym medför en vinst av 2—3 mUj, kr. På driftsidan medför en enprocentig effektivitetsökning en årlig vinst av ca 2,5 milj, kr.

 

Prop, 1973:75                                                                        73

Organisationsutveckling på sikt

I samband med översynen har inom institutet skisserats en långsiktig modell för organisationsutvecklingen inom fortifikations- och byggnads­förvaltningen. Grundprincipen för denna modell är all organisationen indelas i anskaffningsverksamhel och fastighetsförvaltning. Pä central nivå delas anskaffningsverksamhelen i basorganisatoriska enheter för markanskaffning, anskaffning av befästningar (inkl. flygfält) och anskaff­ning av kaserner. Fastighetsförvaltningen delas basorganisatoriskt i en­heter för underhåll och drift. Regionall sker motsvarande uppdelning. 1 anslutning till detta anför institutet att det är angeläget att försöka bedöma den organisatoriska utvecklingen på något längre sUct. Institutet vill inte f. n. ta ställning till modellen. Institutet anser dock att anskaff­ningsverksamhel och fastighetsförvaltning principiellt bör hållas åtskilda på det sätt som organisationsmodeUen visar.

Fortsatt utredningsarbete

Översynen och organisationsförslaget avser i enlighet med lämnade direktiv främst centralt handlagda uppgifter. Institutet föreslår att över­synen fullföljs i en andra etapp för verksamheten inom fortifikations- och byggnadsförvallningen på regional och lokal nivå, I samband därmed kan resultaten av pågående försöksverksamhet med fast maskinljänst utvär­deras. Målet för den fortsatta utredningen skall vara att åstadkomma en effektiv organisation som är dimensionerad med hänsyn till rådande krav på personalminskningar inom försvaret.

Remissyttrandena

Allmänna synpunkter

Överbefälhavaren framhåller att en av de styrande faktorerna för översynen av fortifikations- och byggnadsförvaltningen är nödvändig­heten att snabbt och kraftigt minska antalet anställda. Undersökningar i detta syfte bör i första hand göras inom ramen för nuvarande organisa­tion i såväl central, regional som lokal nivå.

Fortifikationsförvaltningen anför alt rationaliseringsinstitutet har genomfört utredningen i nära samarbete med förvaltningen vilket har haft avgörande betydelse för att enighet i slort kunnat nås om de organisatoriska och personella förändringar som närmast bör genomföras på central nivå.

Chefen för armén delar överbefälhavarens uppfattning att det i första hand bör undersökas vilken personalminskning som är möjlig inom ramen för nuvarande organisation, Rationaliseringsätgärder inom delar av orga­nisationen måste vidtas mot bakgrund av krigsmaktens och dess chefers totala uppgifter och ansvar i fred och under krigsförhållanden. Armé­chefen bedömer att förutsättningarna är goda för en personalminskning i

 

Prop, 1973:75                                                                        74

förhållande till nuläget bl, a, om alla möjligheter tas till vara att utnyttja tekniska hjälpmedel i fastighelsdriftert och öka samordningen inom garnisonsorlema. Den nuvarande ambitionsnivån beträffande byggnads­åtgärder, drift och förvaltning rriåste anpassas tiU ambitionsnivån inom försvaret i övrigt.

Chefen för flygvapnet anser att en genomgripande omorganisation av fortiflkalionsförvaltningen i nuvarande läge kan medföra avbräck i förvaltningens möjligheter att lösa sina uppdrag. Om därutöver föreslagen ornlokalisering av förvaltningen kommer till stånd, kan verkets arbets­resultat komma att gå ned under en lång följd av år med svåra konsekvenser för bl. a, flygvapnet.

Riksrevisionsverket bedömer att antalet organisationsenheter direkt under verkschefen är för stort för att medge en effektiv ledning och upp­följning. Möjligheterna att avhjälpa denna brist i organisationsförslaget, t, ex, genom sammanslagning av enheter eller delegering från verksled­ningen, bör enligt verket undersökas.

Byggnadsstyrelsen ifrågasätter öm inte fortifikationsförvallningens centrala organisation borde byggas upp på grundval av verksamheten på det regionala och lokala planet, I avsaknad av en mera utföriig bild av den totala verksamheten har styrelsen svårt alt närmare kunna bedöma det framlagda organisalionsförslaget. Styrelsen konstaterar dock att den nuvarande fördelningen av förvaltningsansvaret mellan ell stort antal regionala och lokala myndigheter är tiU stor nackdel, om man önskar driva förvaltningsarbetet rationellt. Enligt styrelsens mening ger ett fäslighelsförvallningsprogram som är sammanfört till en central organisa­tionsenhet stora organisatoriska fördelar,

TCO-S uttalar sin tillfredsställelse över att personalorganisationerna vid fortifikationsförvaltningen fortlöpande har beretts tillfälle att lämna utredarna sina synpunkter på förvaltningens organisationsstruktur. Dessa synpunkter har därigenom lill vissa delar kunnat fogas in i del slutliga utredningsförslaget. Det är viktigt att den nya organisationen utformas så att den underlättar ell ökat inflytande för de anställda,

Fortifikationsförvallningens lokala personalorganisationer är tvek­samma mol en genomgripande omorganisation. Tveksamheten har sin grund i all förvaltningen har organiserats om flera gånger samt att förvaltningen först år 1971 i samband med inflyttningen i ett nytt ämbetshus fått sin verksamhet samlad. Organisationerna anser det lämp­ligt att låta förvaltningen med i huvudsak oförändrad organisation arbeta i de nya lokalerna ett antal år och därunder göra mindre men nödvändiga organisalionsjusleringar. Därigenom skulle säkerligen så betydande ra­tionaliseringsvinster kunna nås alt en mera omfattande omorganisation skulle bli obehövlig. Organisationema pekar även på att utredningen inte ger belägg för att förvaltningens nuvarande organisation har några väsentliga brister,

SF och SACO har i sina yttranden i huvudsak instämt i de synpunkter som framförts av de lokala fackliga organisationerna vid fortifikationsför­valtningen.

 

Prop. 1973:75                                                                       75

Verksledning

Överbefälhavaren avstyrker förslaget om en utökad verksledning under hänvisning till att verksledningens nuvarande utformning har visat sig vara lämplig vid överbefälhavarens och övriga program- och produktionsmyn­digheters samverkan med fortiflkalionsförvaltningen. Den bedöms ha fungerat vä! även för den interna ledningen av förvaltningen. Motsvarande synpunkter framförs av chefen för armén.

Fortifikationsförvaltningen anser att den nuvarande verksledningen bör bestå. Den föreslagna ekonomidirektören skulle få ett kompetens­område som skär tvärs genom basorganisatiortén, vilket skuUe medföra stora svårigheter att avgränsa hans ansvarsområde gentemot de medelsför-vallande enhetscheferna. Kravet på förbättrade resurser för ekonomi­funktionen kan i stället tiUgodoses geiiom att enheten för central plane­ring tillförs en tjänst för företagsekonom. Några bärande skäl för att förvaltningen utöver chefen för den föreslagna särskilda driftenheten behöver en särskild befallning för driftfrågor på verksledningsnivå har enligt förvaltningens mening inle framförts.

Riksrevisionsverket delar institutets mening att en befattning för ekonomidirektör bör inrättas. Denne bör emellertid samtidigt enligt verket vara chef för cenlralplaneringen i vilken kalkylenheten bör in­ordnas. Därigenom hålls de ekonomiadrrlinistraliva funktionerna sam­man vilket verket bedömer vara väsentligt. Däremot anser verket att en tjänst för drifldirektör inte behövs, om ansvaret för underhåll och drift samlas under chefen för driftenheten enligt den grundmodeU för den framtida organisationen som institutet har ställt upp,

TCO-S biträder institutels uppfattning att ökad uppmärksamhet bör ägnas åt ekonomisk planering och analys, Detta bedöms kunna ske genom den utökade verksledning som utredningen föreslår. Det är dock angelägel att överväga behovet av ytterligare én chefstjänst inom verks­ledningen för personaladministrativa frågor söm personalplanering, ut­bildning och personalvård.

Fortifikationsförvaltningens personalorganisationer delar institutets uppfattning om att ökad uppmärksamhet bör ägnas åt ekonomisk planering och analys, I likhet med forlifikalionsförvaltningen anser dock organisationerna att detla kan lösas genom att centralplaneringen utökas med ekonomisk kvalificerad personal. Någon specieU drifldirektör anses inte nödvändig, om nuvarande överdirektörsbefatlning behålls. Organisa­tionerna föreslår därför att verksledningen även i fortsättningen skall beslå av en generaldirektör med en tekniskt utbildad överdirektör som ställföreträdare. Om det likväl skulle anses motiverat att förstärka verksledningen bör också frågan om alt ha en administrativ företrädare på denna nivå prövas. Från personalens synpunkt är del nämligen väsentligt att frågor som rör personalplanering, utbildning, personalvård och organisation tillmäts samma betydelse som frågor av teknisk och ekonomisk art.

 

Prop, 1973:75                                                                        76

Cen tralplanering

Samtliga remissinstanser som har yttrat sig över förslaget om att inrätta en enhet för central planering har bilrätt förslaget i denna del. Vissa synpunkter har också redan redovisats. Riksrevisionsverket anser sålunda att den föreslagna ekonomidirektören bör vara chef för cenlral­planeringen och att kalkylenheten bör ingå i denna enhet. Vidare föreslår fortifikationsförvaltningen att centralplaneringen tillförs en särskild tjänst för företagsekonom för främst ekonomiska analyser. Samma åsikt framförs av fortifikationsförvallningens personalorganisationer.

Driftenhet och fackenhet

De remissinstanser som har berört förslaget att inrätta två nya basorganisatoriska enheter, en driftenhet och en fackenhet, är genom­gående kritiska mot att dessa båda enheter skall inrättas fristående från varandra.

Överbefälhavaren biträder inte institutets förslag som anses opraktiskt och onödigt personalkrävande. Överbefälhavaren biträder de synpunkter i frågan som har framförts av fortifikationsförvaltningen.

Fortifikationsförvaltningen anser att fack- och driftenheterna bör föras samman till en enda enhet. Driftenhetens centrala arbetsuppgifter har en funktionell anknytning till de arbetsuppgifter som skall ulföras av fackenheten. I första hand gäller delta frågor som berör den fasta maskin­tjänsten och maskininstallationerna. I sådana frågor måste ett omfattande samarbete ske mellan driftenheten och fackenhetens underenheter för pro­jektering av ws-installationer, yttre vatten- och avloppsanläggningar samt elinslallationer. En sammanslagning av enheterna ger möjlighet att sam­ordna fack- och driftfrågor utan all gå över basorganisaloriska gränser. Vidare undviks praktiska svårigheter i kompelens- och ansvarsfrågor. För­utsättningar skapas också för all bättre utnyttja fackleknikerna vilket på sikt kan leda till minskat personalbehov även vid bibehållen ambitionsnivå.

De synpunkter som har framförts av fortifikationsförvaltningen delas i allt väsentligt av chefen för armén, chefen för marinen, TCO-S och fortifikationsförvaltningens personalorganisationer.

SF framhåller alt en driftenhet för central ledning och samordning av fastighetsdriften är tiU fördel för arbetet och för de anställda vid försvarets fasta maskinanläggningar.

Väg- och flygfältsenhet

Ingen av remissinstanserna har något att erinra mot förslaget att övergångsvis inrätta en särskUt väg- och flygfältsenhet för anskaffning och underhåll av vägar och flygfält.

Chefen för flygvapnet anser att den nuvarande flygfältssektionen vid förvaltningens väg- och vattenbyggnadsbyrå organisatoriskt bör tillföras försvarets materielverk, om förslaget att omlokalisera forlifikationsför-

 

Prop. 1973:75                                                                       77

valtningen genomförs, Samma ståndpunkt intas av försvarets materiel­verk.

Riksrevisionsverket framhåller att väg- och flygfältsenheten snarast möjligt i stället för på sikt bör inordnas i befästningsenhelen.

Fortifikationsförvaltningens personalorganisationer ifrågasätter om det är lämpligt att föra över nuvarande väg- och vattenbyggnadsbyråns vatten- och avloppstekniker lill fackenheten. Väg- och vattenbyggnads­tekniken består av en mängd ohka specialiteter som till stor del griper in i varandra och som tillsammans bildar en funktion som det bör vara praktiskt och ekonomiskt riktigt att hålla samman organisatoriskt. Enligt organisationernas mening bör vidare den nya enheten beslå på längre sikt och inte endast övergångsvis som institutet har föreslagit.

Basorganisationen i övrigt

Förslaget att låta Övriga enheter i fortifikationsförvaltningens nuvaran­de organisation i princip behålla sin organisatoriska ställning har i huvudsak inte föranlett någon erinran från remissinstanserna. Några av dessa har dock anmält avvikande mening i fråga om kalkylenhelens organisatoriska ställning.

Överbefälhavaren och fortifikationsförvaltningen anser alt kalkylverk­samheten bör föras lill en särskild underenhet inom den föreslagna byggenheten. Härigenom får kalkylfunklionen den organisatoriska place­ring som ger de bästa förulsällningama för verksamheten. En verksamhet med så Uten personal bör inte få en organisatoriskt fristående ställning.

Riksrevisionsverket anser inte heller att kalkylenheten skah vara en frislående enhet ulan föreslår att den inordnas i centralplaneringen.

Internprogram

Förslaget all fortifikationsförvallningens verksamhet skah indelas i internprogram berörs endast av riksrevisionsverket. Verket ser positivt på den föreslagna indelningen men understryker alt en samordning mellan internprogramindelning och organisationsuppbyggnad måste eftersträvas så att enkla och entydiga ansvarsförhållanden erhålls. En splittring av ansvaret för delprogrammen på olika organisationsenheter bör undvikas.

Finansiering av verksamheten

De remissinstanser som har uttalat sig om den föreslagna finansierings­formen för fortifikalionsförvahningens verksamhet har inte ansett sig kunna biträda förslaget i denna del.

Överbefälhavaren anser förslaget om enbart uppdragsfinansiering intressant men pekar på vissa för krigsmakten speciella problem som inte har behandlats av institutet. Enligt överbefälhavaren föreligger f, n, inle underlag för beslut om denna finansieringsform.

En   förutsättning   för självfinansieringsmetoden   är  enligt försvarets

 

Prop, 1973:75                                                                        78

materielverk alt efterfrågan har sådant inflytande pä prissättningen att de kostnadsminskande faktorerna automatiskt kommer fram. Sådana effek­ter kan inte påräknas för verksamheten vid fortifikationsförvaltningen. Däremot kommer den föreslagna finansieringsformen all kräva betydande administrativa insatser utan att tillföra försvaret ytterligare effekt. Enligt verkets mening är metoden inte lämplig f. n.

Riksrevisionsverket framhåller att en av förutsättningarna för alt ett 1 000-kronorsanslag med dess nettoredovisning skall vara en meningsfuU form för all styra verksamheten mot lönsamhet är att verksamheten utövas i någon form av konkurrens. Detta är inte fallet med den verksamhet for­lifikalionsförvaltningen bedriver. Del väsentligaste är enligt verkets mening all ett internt system för redovisning av kostnader och intäkter införs vid förvaltningen för all verksamheten skall kunna styras på bästasätt. Verket avstyrker institutets förslag.

Förändring av ansvar och arbetsuppgifter

Förslaget alt fortifikationsförvallningen skall svara för faslighetsdrif-ten inom försvaret har inte föranlett någon erinran från remissinstanser­na.

Beträffande förslaget all fortifikationsförvallningen skall bli sakkun­nigmyndighet för projektering av anläggningar för skydd mot vapenver­kan anför riksrevisionsverket att verket saknar en beskrivning av innebör­den av begreppet sakkunnigmyndighet. Vidare anser verket att nuvarande förhållanden pch de praktiska vinsterna med förslaget har behandlats otillräckligt. Verket anser sig därför inte kunna ta ställning till förslaget. Fortifikationsförvaltningens personalorganisationer finner alt förslaget kan komma att innebära en inte oväsentlig arbetsökning. Hänsyn anses inle ha tagits till delta vid dimensioneringen av de organisationsenheter som är aktueUa i detla sammanhang.

Förslaget att fortifikationsförvaltningen skall befrias från uppgiften att vara lokal förvaltningsmyndighet för vissa fastigheter i storslockholms-området kan riksrevisionsverket inle tillstyrka, eftersom frågan enligt verkets mening inte har klarlagts på ett tillfredsställande sätl.

Synpunkter på verksamhetens bedrivande

Riksrevisionsverket ser positivt på förslaget om en projektorienterad verksamhet. De allmänna principer som framförs är enligt verket inte kontroversiella, Verket framhåller dock att dessa kunde ha åskådliggjorts bättre och närmare ha anknutits till fortifikationsförvaltningens verksam­het. Möjligheterna att skapa underlag för resultatuppföljning även inom administrativ verksamhet genom projektplanering m. m. borde också ha undersökts.

Byggnadsstyrelsen anser att den beskrivna organisationen med projekt­grupper under ledning av en projektledare som ansvarar för det enskilda projektet under hela byggprocessen har stora likheter med den projektor-

 

Prop. 1973:75                                                                        79

ganisation som styrelsen med hittills goda erfarenheter har prövat för de s, k, omlokaliseringsobjekten.

Fortifikationsförvaltningens personalorganisationer anser det orimligt att en projektledare tekniskt, ekonomiskt och tidsmässigt skah ansvara för ett byggnadsobjekl. Projektledare bör hksom f, n, endast ha ansvar för samordning, tidsplan och ekonomi.

Köp av tfänst er

Beträffande institutets förslag all fortifikationsförvaltningen i större utsträckning skall anlita konsulter uttalar TCO-S att del är synnerligen tveksamt om detla kommer att ge några ekonomiska vinster. Det framgår inte heller av utredningsmaterialet att köp av tjänster från konsulter är ell tekniskt eller ekonomiskt bättre alternativ, TCO-S anser därför att förvaltningen liksom nu bör anlita konsulter endast när detta bedöms vara ekonomiskt fördelaktigast.

Fortifikationsförvaltningens personalorganisationer framför i stort samma synpunkter. Organisationerna anser del väsentligt att förvalt­ningens personal ges så väl avvägda uppgifter all arbetet blir intressant och utvecklande saml alt den anställde upplever sin arbetssituation och -insats som meningsfull. En ökad satsning på köp av tjänster kan skapa viss irritation hos personalen.

Genomförande av organisationsändringen

Chefen för flygvapnet uttalar att fortiflkalionsförvaltningen bör kunna ges ganska stor handlingsfrihet för att i detalj anpassa organisationen till aktuella förändringar i arbetsuppgifterna.

Riksrevisionsverket anser att genomförandet av organisationsändringen inte kan betraktas som fristående från förslaget om att omlokalisera fortifikationsförvaltningen. De totala omställningsproblemen bör kunna minskas genom att förvaltningen efter hand genomför omorganisationen med sikte på alt den skall vara helt genomförd samtidigt spm omlokalise­ringen är fullbordad.

Fortifikationsförvallningens personalorganisationer anser att någon tidsplan för att genomföra en eventuell ny organisation inte bör fast­ställas förrän beslut fattas i lokaliseringsfrågan.

Personal och kostnader

De remissinstanser som behandlar rationaliseringsinstitutets beräk­ningar av personal och kostnader har genomgående inte något aU erinra mol beräkningen av antalet tjänster i den föreslagna organisationen. Däremot framförs viss kritik mot institutets synpunkter i fråga om sysselsättningen av den personal som inte kan placeras på befattning i den nya organisationen samt mol institutels beräkningar av kostnadsbespa­ringarna.

 

Prop, 1973:75                                                                        80

Överbefälhavaren anser att institutets förslag inle ger underlag för alt bedöma hur de totala kostnaderna kommer att utvecklas. Överbefälhava­ren förutsätter att alla ansträngningar görs för att hålla konsultkostnader­na i den nya organisationen på en sådan nivå att personalminskningarna kommer att medföra kostnadsbesparingar.

Fortifikationsförvaltningen framhåller att en väsentlig utgångspunkt för att förvaltningen har kunnat godta den föreslagna personalstyrkan har varit att det nya systemet med aspiranter ger förvaltningen möjlighet att bemästra ojämnheter i den nya organisationen och alt utjämna arbetsbelastningen mellan ohka enheter. En förutsättning är dock att förvaltningens handUngsfrihel vid utnyttjandet av aspirantsyslemet inte beskärs. Beträffande arbetsuppgifter för eventuellt övertalig personal anser förvaltningen del lämpligast att denna fråga bedöms från fall till fall. Vidare förutsätts att förvaltningen fär möjlighet att utforma avveck-lingsorganisalionen på det sätt som med hänsyn till olika omständigheter är bäst. Institutets beräkningar av kostnadsminskningarna i den nya organisationen bygger enligt förvaltningen på osäkra anlaganden. Förvalt­ningen anser att resultatet av utredningen inte ger belägg för de beräkningsresultat som redovisas. Del är framför allt tveksamt om ökad konsultinsats minskar utgifterna för förvaltningens verksamhet totalt sett. Den praktiska erfarenhet förvaltningen har tyder närmast på motsatsen.

Riksrevisionsverket bedömer förslaget om att inrätta aspiranttjänster som intressant och tiUstyrker detta men lar i övrigt inte ställning tih organisationens storlek. Verket är kritiskt till förslaget om särskilda sysselsättningsuppgifter för eventuellt övertalig personal. Frånsett persp-nalvårdsproblera och administrativa svårigheter finns enligt verket risk för alt personalens kompetens kommer att styra valet av arbetsuppgifter vilket kan leda till felprioriteringar. Verket understryker att vinsterna vid genomförande av institutets förslag ligger i den väsentliga effektivise-ringen av upphandlingsverksamheten och den därmed sammanhängande byggprocessen. De möjliga besparingarna kan beräknas bh så stora all vinsterna av prganisationsförslagets personalminskningar i förhållande därtill framstår som mindre betydelsefulla. Mot 'denna bakgrund anser verket all upphandlingsverksamhelen i första hand bör effektiviseras oberoende av den rent organisatoriska utvecklingen.

TCO-S anser att den minskning av antalet anställda som kan komma att genomföras måste äga rum genom naturlig avgång. Det är viktigt all den personal som under en kortare eller längre tid blir sysselsatt med arbetsuppgifter vid sidan av organisationen får sådana arbetsuppgifter som genom sin karaktär och svårighetsgrad känns stimulerande. Enligt TCO-S är institutets beräkningar av kostnadsbesparingarna så knapphän­digt underbyggda att de inte bör läggas lill grund för några bedömningar av de ekonomiska konsekvenserna av föreslagna organisationsföränd­ringar.

Fortifikationsförvallningens personalorganisationer understryker all en minskning av antalet anställda måste ske genom naturlig avgång. Den

 

Prop, 1973:75                                                                        81

personal som vid övergången till den nya organisationen inte kan placeras på nya tjänster bör även fortsättningsvis få syssla med uppgifter av samma karaktär och med samma svårighetsgrad som de nu utför. De bör också vara inplacerade i de nybildade enheterna, även om dessa under en övergångstid får en bemanning som är större än vad den nya organisatio­nen anger. Det måste från personalens synpunkt betraktas som förkastligt all tjänstemän med många gånger lång och kvalificerad tjänstgöring ställs utanför den nya organisationen och blir tilldelade uppgifter som lätt kan komma att få karaktären av sekunda arbete och där tillfredsställelse med den egna uppgiften blir svår att finna. En uppdelning av de anställda i en bättre och en sämre ansedd del får inte ske. Personalorganisationerna betonar viklen av att en kraftig satsning görs på att vidareutbilda den egna personalen så att rekryteringen lill de ledigblivna befattningarna kan ske inom den egna personalkadern.

Organisationsutveckling på sikt

Del övervägande antalet remissinstanser som har behandlat denna fråga har vänt sig mol uttalandet att utvecklingen på sikt bör vara att organisationen anpassas lill del nya planerings- och budgeteringssystemet och inte tvärtom. De anser det riktigare att anpassa organisationen till de uppgifter som fortifikationsförvallningen skall lösa än att låta organisa­tionen hell vara en funktion av planerings- och programbudgelsystemet.

Överbefälhavaren ullalar att det nuvarande systemet med en central, en högre regional och en lägre regional/lokal nivå bör prägla organisa-lionsutveckhngen på sikt inom olika områden. Någon bindning till en organisationsmodell som innebär att nyltjare och förvaltare skall vara skilda myndigheter regionalt och lokalt får enligt överbefälhavaren inte ske. I huvudsak samma synpunkter framförs av fortifikationsförvalt­ningen.

Chefen för armén understryker att planerings- och programbudget­systemet är ett medel för verksamheten och inte får styra organisationen. Utgångspunkten för organisationsutvecklingen måste vara de krav som i fred och krig ställs på forlifikalionsförvaltningen. Den organisation som följer av detta bör sedan anpassas till planerings- och programbudgel­systemet så långt de grundläggande kraven medger.

Chefen för marinen uttalar att den av institutet angivna synen på organisationsutvecklingen inte bör läggas till grund för något beslut. Den genomsyras enligt chefens för marinen uppfattning av en övertro på den ekonomiska centrala styrningens roll för att åstadkomma effektiva lösningar.

Chefen för flygvapnet anser alt den i organisationsmodellen föreslagna uppdelningen av arbetsuppgifter på särskilda enheter för å ena sidan anskaffning och å andra sidan underhåU och drift är opraktisk och onödigt personalkrävande. Nuvarande system med anskaffning och underhåll i samma enhet ger underhålls- och driftsidan möjlighet alt delta i  anskaffningsprocessen  vUket  betyder att erforderliga kunskaper om

6 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 75.

 

Prop. 1973:75                                                                        82

objekten (bl. a, för underhållsplaner, instruktioner, skötselföreskrifler) förmedlas på ett naturligt sätl samtidigt som vederbörande personal har möjlighet att på projektsladiet lägga erforderliga synpunkter för att underlätta och förbUliga framtida drift och underhåll.

Riksrevisionsverket instämmer i förslaget till framtida organisations-modeU och betonar särskilt vikten av att ansvaret för underhåll och drift hålls samman.

Fortsatt utredningsarbete

Det fortsatta utredningsarbetet beträffande fortifikations- och bygg­nadsförvaltningen i regional och lokal nivå kommer enligt överbefälhava­ren att i stor omfattning beröra övriga program- och produktionsmyndig-heier. Dessa, framför allt försvarsgrenscheferna, måste därför beredas möjligheter att medverka i den fortsatta utredningen. Efiersom fortifika­tions- och byggnadsverksamheten är att betrakta som en servicefunktion, bör en av utgångspunkterna för fortsalt utredning vara att fortifikations-pch byggnadsförvaltningens organisation anpassas på ett sätt som är ändamålsenhgt för den totala verksamheten på alla nivåer. Som institutet har framhållit bör en styrande faktor vara mUitärbefälhavarens operativa ansvar och hans ansvar för förbandsproduktionen. Nu gällande ansvars­förhållanden måste behållas och de grundläggande kraven och lednings­principerna beaktas. Det fortsatta utredningsarbetet bör inriktas på alt snarast nå ytterligare avsevärda personalminskningar.

Chefen för armén anför liknande synpunkter som överbefälhavaren och understryker att fastighetsförvaltningen inte får skiljas från militära chefers övergripande ansvar i övrigt på plika nivåer. Försvarsgrenschefers och förbandschefers (motsvarande) ansvar för förbandsproduktionen måste beaktas vid den fortsatta utredningen.

Chefen för marinen framhåller att en utredning om den regionala forlifikalionsorganisationen gjordes före omorganisationen år 1966. Ut­redningen hade enUgt chefen för marinen rikliga utgångsvärden i fräga om förankringen i krigels krav och en riktig uppfattning beträffande de regionala chefernas ansvarsområden. Chefen för marinen ser ingen anled­ning all ändra de principer som i samband därmed fastställdes och anser därför en förnyad prövning av dessa principer meningslös, särskilt mot bakgrund av arbetsläget inom prganisationssektorn.

Försvarets materielverk anser del väsentligt att del fortsatta utred­ningsarbetet inriktas på alt relationerna mellan centrala förvaltningsmyn­digheter och regional/lokal nivå skall vara hka för alla förvaltningsområ­den mot bakgrund av bl. a. pågående utveckling av försvarets planerings-och budgeteringssystem.

TCO-S anser det viktigt all, sedan den fortsatta utredningen i regional och lokal instans har slutförts, utformningen av forlifikationsförvalt-ningens organisation i central instans på nytt övervägs och ändras i den utsträckning som är motiverad för alt det praktiska arbetet vid förvalt­ningen skall kunna bedrivas så rationellt som möjligt.

 

Prop. 1973:75

83

F 3. Fortifikationsförvaltningen

1972/73      Anslag    36 960 000 1973/74     Förslag   38 010 000

Kostnader och medelsbehov

Primäruppdrag m. m.

1972/73

1973/74

 

Fortifikations­förvaltningen

Dep.chefen

Fortifikationsförvaltningen:

Allmän ledning och förbands­
verksamhet (50311)      32 738 000  32 894 000

Centralt vidtagen materiel­
anskaffning m, m. (50322)                  2 070 000      2 750 000 >     38 604 000

Tillämpad ej objektbunden
forskning (50342)           2 730 000    2 760 000

Summa kostnader            37 538 000        38 404 000            38 604 000

Avgår:

Ersättning från försvarets civil­förvaltning och försvarsområdes-staben vid Stockholms försvars­område för lönekostnader m. m. vid gemensamt intendenturkontor        -578 000

Summa medelsbehov (anslag)        36 960 000

-594 000 37 810 000

-594 000 38 010 000

 

Personal

 

 

Personalkategori

Antal

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

Fortifikations-         Dep.chefen förvaltningen

A. Avlöningsanslag Militär personal Regemenlsofficerare Kompaniofficerare

Pensionerad militär personal

Regemenlsofficerare

Kompaniofficerare

14 2

10

7

of.                            of. of.                            of.

-2                            -2 of.                            of.

 

 

Prop. 1973.75

 

 

 

84

Personalkategori

Antal

 

 

 

 

1972/73

Beräknad

ändring 1973/74

 

Fortifikations­förvaltningen

Dep.chefen

Civil personal Handläggande personal Övrig personal

246 296

of. of.

 

+5 of.

B.  Förskottsstat Militär personal Regemenlsofficerare

7

of.

 

of.

Pensionerad militär personal i arvodestfänst Regemenlsofficerare Kompaniofficerare

1

2

of. of.

 

of. of.

Civil personal Handläggande personal Övrig personal

337 309

of. of.

 

of. of.

 

1 231

-2

 

-3

Fortifikationsförvaltningen

A.    Löne-   och   prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 3 648 000 kr.

B.    Uppgiftsförändringar

1. Fortifikationsförvaltningen

De förlagsmedel som disponeras för utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. minskar (-92 000 kr.).

Kostnaderna minskar genom vakantsätlning av tjänster (—2 499 000 kr.).

2. Byggnads- och reparalionsberedskapen, materiel

Under perioden 1972/73-1974/75 upphandlas större elkraftaggregat för byggnads- och reparationsberedskapen. För nästa budgetår behövs 565 000 kr.

3. Fortifikatorisk forskning

Kostnaderna minskar genom vakantsätlning av tjänster (-178 000 kr,).

 

Prop. 1973:75                                                                        85

Departementschefen

Forlifikalionsförvaltningen är central förvaltningsmyndighet för forti­fikations- och byggnadsförvallningen inom krigsmaklen. Detta innebär i huvudsak att det åligger förvaltningen att anskaffa fortifikations- och byggnadsmaleriel, att projektera och uppföra befästningar och byggnader samt alt anordna krigsmaktens flygfält, övningsfält och skjutfäll. Förvalt­ningen skall vidare förvärva, försälja, arrendera eller förhyra fast egendom för krigsmaktens räkning samt vårda och underhålla befästningar och byggnader, flygfält, övningsfält, skjulfält och övrig fast egendom. Förvalt­ningen skall även organisera byggnads- och reparationsberedskapen (BRB).

Chef för forlifikalionsförvaltningen är en generaldirektör med en överdirektör som ställföreträdare. Verket är organiserat på två avdel­ningar, befästningsavdelningen och kasernavdelningen, samt sju fristående byråer, forskningsbyrån, markbyrån, administrativa byrån, byggnads­byrån, värmebyrån, elektrobyrån och väg- och valtenbyggnadsbyrån. Därjämte finns två fristående sektioner, utredningssektionen och kalkyl­sektionen. I organisationen ingår även chefen för BRB samt BRB:s centralkontor. Sju byggnadskonlor, ett i varje militärområde och ett inom Gollands militärkommando, är beträffande byggledning och kon­troll vid större byggnadsarbeten direkt underställda fortifikationsförvall­ningen,

I aprU 1969 uppdrog Kungl, Maj:t åt försvarets rationaliseringsinstitut att i samverkan med forlifikalionsförvaltningen se över organisationen för fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret samt att komma in med de förslag översynen kunde föranleda. Som riktlinjer för uppdra­get angavs bl. a. alt utredningen skulle avse en huvudstudie av organisationen för fortifikations- pch byggnadsförvaltningen och i första hand gälla de uppgifter spm handläggs centralt. Utredningen skulle bedrivas med utgångspunkt i att fortifikationsförvaltningen skulle behål­las som särskUt ämbetsverk direkt underställt Kungl, Maj:t, Förenklingar i organisationen skulle eftersträvas och lönsamheten i all köpa tjänster från utomstående undersökas. Anpassningen av förvaltningens plane­rings-, ekonomi- och rationaliseringsfunklioner lill förvaltningens uppgif­ter skulle därvid utredas särskilt och sambandet mellan fortifikations- och byggnadsförvaltningen och försvarets materielanskaffning uppmärksam­mas.

Rationaliseringsinstitutet har i september 1972 lagt fram förslag tUl ändrad organisation m, m, för fortifikationsförvaltningen. Förslaget inne­bär när del gäller basorganisationen i huvudsak följande. Verksledningen förstärks lill all omfatta, förutom generaldirektören, en ekonomidirektör och en driftdirektör. Den nuvarande tjänsten för överdirektör ulgår. En ny enhet för central planering inrättas, varvid den nuvarande utrednings­sektionen utgår ur organisatipnen. En ny driftenhet inrättas för ledning och samordning av faslighetsdriflen. Delar av nuvarande värme- och elektrobyråerna samt av väg- och vattenbyggnadsbyrån förs samman till

 

Prop. 1973:75                                                                        86

en särskild fackenhet. Återstående del av väg- och valtenbyggnadsbyrån bildar övergångsvis en väg- och flygfältsenhet medan värme- och elektro­byråerna ulgår ur organisationen. Övriga enheter behåller i princip sin nuvarande organisatoriska ställning.

För alt tillgodose fortifikationsförvallningens behov av intern verksam­hetsplanering, budgetering och redovisning är del enligt institutets me­ning nödvändigt att indela verksamheten i internprogram. Dessa bör ansluta till förvaltningens tre huvuduppgifter, dvs, anskaffning av anlägg­ningar m, m,, fastighetsförvaltning och fortifikatorisk forskning, och i erforderlig utsträckning indelas i delprogram. Ansvaret för de olika inlerndelprogrammen bör enligt förslaget fördelas på vederbörande bas-organisatoriska enheter. Dessa enheter finansierar genom uppdrag verk­samheten vid fack- och byggenheterna som förutsätts utgöra resultat­enheter,

1 fråga om finansieringen av förvaltningens verksamhet föreslår insti­tutet att verksamheten i sin helhet skaU redovisas mot ett formellt anslag om 1 000 kr, på riksstaten. Därvid upptas på utgiftssidan löner och andra kostnader för anställd personal, ersättningar till konsulter saml lokalhyror ra, fl, pmkostnader för verksamheten. Som inkpmster tas upp ersättningar från programmyndighelerna för anskaffnings- och förvalt­ningsuppdrag samt andra betalda uppdrag. För att jämna ut säsongvaria­tioner fömtsätts all förvaltningen disppnerar en rörlig kredit i riksgälds-kontoret. Ett särskUt bidragsanslag föreslås för att täcka kostnaderna för projektering av sådana objekt spm inte kpmmer till utförande.

När det gäUer fortifikationsförvaltningens ansvar och arbetsuppgifter föreslår institutet i huvudsak följande, Forlifikalipnsförvaltningen åläggs ansvaret för faslighetsdriflen inom försvaret. Med hänsyn lill förvalt­ningens erfarenhet av och kunskap om anläggningar för skydd mot vapenverkan bör förvaltningen bli sakkunnigmyndighet inom statsför­valtningen främst för projektering av sådana anläggningar. Förvaltningen bör befrias från de uppgifter för förvaltning m. m. av vissa fastigheter i storstockholmsområdet som i andra områden sköts av lokal förvaltnings­myndighet. Härvid utgår nuvarande organisationsenhet (stockhplmssek-tionen) ur förvaltningens organisation. Institutet räknar med att beslut kommer att fattas om försvarels materielanskaffning ra, ra, spm innebär att fprtifikationsförvallningens personal för redovisningsuppgifter och inköp kan reduceras samt att förvaltningens cenlralförråd i Valla kan avvecklas eller föras över till annan myndighet. Om statsmakterna fattar beslut om att omlokalisera förvaltningen bör enligt institutet BRB:s ställning och organisatoriska placering omprövas.

Verksamheten inom fprlifikationsförvaltningen bör enhgt institutets förslag i största möjliga utsträckning bedrivas i projektgrupper under särskUt utsedda projektledare, SärskUd uppmärksarahet bör ägnas åt att följa upp kostnader, produktivitetsutveckling ra, m, Förvahningen bör i ökad utsträckning anlita konsuUer i anskaffningsverksamheten.

Institutet föreslår att pmprganisatipnen genomförs under andra halv­året 1973, Ansvaret för genomförandet bör enligt institutet åvila forti­fikationsförvallningen.

 

Prop, 1973:75                                                                       87

Institutet beräknar antalet tjänster i den nya organisationen tUl 643, varvid institutet inle räknar med några tjänster för stockholmssektionen, BRB eller centralförrådet i Valla, Därutöver föreslås alt forlifikalionsför­valtningen skall tillåtas ha en viss personalreserv i form av tjänster för aspiranter. Antalet sådana tjänster bör enligt institutet vara högst 20 och anpassas till det faktiska rekryteringsläget. Enligt institutets beräkningar innebär organisalionsförslaget en personalminskning med ca 100 person­år. Personalreduceringen förutsätts ske genom naturlig avgång. Med stöd av bl. a. en prognos för pensionsavgångar vid förvaltningen räknar institutet med alt förvaltningen under en femårsperiod skall kunna anpassa antalet anställda tiU föreslagen nivå. Den totala kostnadsminskningen per år vid genomförd omorganisation och ändrade verksamhetsformer beräknar institutet till ca 3 milj, kr. Därutöver räknar institutet med en viss effektivitetsökning.

I fråga pm organisationsutvecklingen på sikt anser sig institutet inte f, n, kunna la någon ställning. Institutet ansluter sig dock principiellt till en inom institutet skisserad organisationsmodeU lill den del denna innebär alt anskaffningsverksamhet och fastighetsförvaltning framdeles bör hållas ätskUda,

Institutet föreslår slutligen att översynen fullföljs i en andra etapp för verksamheten på regional och lokal nivå.

Institutets förslag om förändringar i fortifikationsförvaltningens bas­organisation har vid remissbehandlingen utsatts för kritik på vissa punkter. Del övervägande antalet remissmyndigheter anser att något behov av utökning eller förändring av verksledningen inte föreligger. Förslaget att inrätta en enhet för central planering tiUstyrks genomgåen­de medan huvudparten av remissinstanserna vänder sig mpt förslaget all inrätta en särskUd fackenhet Pch en särskild enhet för driftfrågor. En uppdelning av fack- och driftfrågorna anses bli opraktisk och pnödigl perspnalkrävande, Fprlifikationsförvaltningen föreslår i stället, med in­stämmande av bl. a, överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna, att fack-och driftenheterna förs samman tUl en gemensam större enhet vUket ger möjlighet att samordna fack- och driftfrågorna utan alt gå över basorgani­saloriska gränser. Mot förslaget att övergångsvis inrätta en väg- och flygfältsenhel framförs ingen erinran liksom inle heller mot förslaget att låta övriga basorganisaloriska enheter i princip behålla sin nuvarande organisatoriska stäUning,

Förslaget att använda internprogram i fortifikationsförvallningens verksamhet för den interna verksamhetsplaneringen och budgeteringen m, m, föranleder inga erinringar från remissinstanserna. Flera remissin­stanser, däribland riksrevisionsverket, avstyrker den föreslagna finansie­ringsformen med ett 1 000-kronorsanslag med nettoredovisning. Metoden anses inle ge några fördelar för den verksamhet som fortifikationsförvalt­ningen bedriver,

Mol föreslagna förändringar av forlifikationsförvaltningens ansvar och arbetsuppgifter framförs viss kritik av riksrevisionsverket, som anser alt förslaget om alt förvaltningen skall vara sakkunnigmyndighet för projek-

 

Prop, 1973:75                                                                        88

tering av anläggningar för skydd mot vapenverkan är otillräckligt under­byggt samt alt frågan om alt befria förvaltningen från uppgiften att vara lokal förvaltningsmyndighet för vissa fastigheter i storstockholmsområdet inte har klarlagts på ett tUlfredsstäUande sätt, I fråga om verksamhetens bedrivande delar remissinstanserna institutets synpunkter på en ökad inriktning mot projektorienterad verksamhet. Viss kritik framförs mot förslaget att i större utsträckning köpa tjänster från utomstående. Del ifrågasätts bl. a, om ett ökat köp av tjänster är fördelaktigare från teknisk och ekonomisk synpunkt.

Mot föreslagen storlek av fortifikatipnsförvallningens organisation rik­tas i huvudsak inga invändningar. Från framför allt personalhåll framhålls angelägenheten av att den personal som inte kan placeras på tjänster i den nya organisationen ges meningsfyllda arbetsuppgifter,

I fråga om det av institutet föreslagna fortsatta utredningsarbetet beträffande fortifikations- och byggnadsförvaltningen på regional och lokal nivå framhåller ell flertal remissinstanser att nu gällande organisa­tionsstruktur och ansvarsförhållanden i princip bör behållas. Syftet bör främst vara att uppnå ytterligare personalminskningar.

Jag tar först upp frågan om de föreslagna förändringarna i fortifika­tionsförvallningens basorganisation. Jag delar rationaliseringsinstitutets uppfattning att del alltmer skärpta behovet av sparsamhet med försvars-anslagen gör det nödvändigt att ägna stor uppmärksamhet åt resursför­brukning, produktivitetsutveckling, rationalisering, långsiktig planering m, m. En särskUd enhet för central planering med ställning som stabs­organ åt verksledningen bör därför inrättas i enlighet med institutets förslag. Samtidigt bör den nuvarande utredningssektionen utgå ur organi­sationen. Den föreslagna utökningen av verksledningen med en ekonomi­direktör och en driftdirektör kan jag inte biträda. Detta innebär att den nuvarande tjänsten för en överdirektör behålls. En viss förstärkning av ekonomifunktionen bör kunna komma till stånd genom att den nya enheten för central planering tillkommer.

Jag anser att det inle finns anledning att provisoriskt inrätta en väg-och flygfältsenhet. Enligt min mening bör den verksamhet som avser anskaffning och underhåll av flygfält organisatoriskt inordnas i befäst­ningsenhelen. Jag anser vidare att den föreslagna fackenheten, som omfattar delar av nuvarande elektro- och värmebyråerna samt vatten- och avloppsenheten ur väg- och vattenbyggnadsbyrån, bör utökas all omfatta även den verksamhet inom sistnämnda byrå som är inriktad på all ge service åt övriga enheter i frågor som gäller vägar, fältmätningar och gmndundersökningar. En fackenhet med denna omfattning bör tillkom­ma.

När det gäller driftfrågor råder enighet om behovet av en särskild enhet för dessa frågpr. Det föreligger dock olika uppfattningar om hur denna enhet bör inordnas i prganisalipnen. Eftersom enhetens uppgifter på sikt blir beroende av dels resultatet av den fortsatta utredningen om organi­sationens utformning och arbetsuppgifternas fördelning på regional och lokal nivå, dels resultatet av pågående maskinljänstförsök anser jag att

 

Prop. 1973:75                                                                        89

driftenhetens organisatoriska ställning inte nu bör slutgiltigt faslstäUas. Jag anser emeUertid att det är viktigt att en samordnad handläggning av driftfrågor snarast kommer till stånd. En driftenhet med den omfattning och de uppgifter som föreslagits bör därför tillkomma. Jag förutsätter att driftenhetens uppgifter och organisatoriska ställning ytteriigare övervägs under det fortsatta utredningsarbetet. I avvaktan på resultatet av detta arbete förordar jag att driftenheten lUls vidare förs samman med fackenheten till en gemensam större enhet som bör benämnas drift- och fackenheten. Värme-, elektro- samt väg- och valtenbyggnadsbyråerna kan därvid utgå ur organisationen.

Jag biträder förslaget att övriga basorganisatoriska enheter i princip skall behålla sin nuvarande organisatoriska ställning. Jag kan dock inte dela institutets uppfattning om behovet av en frislående kalkylenhel direkt under verksledningen, I likhet med flera remissinstanser, däribland riksrevisionsverket, anser jag all kalkylenheten inte bör ha en fristående ställning i organisationen. Den bör i stället ingå i en större enhet, lämpligen då byggenheten, 1 fråga om forskningsenheten har institutet lämnat frågan öppen, om denna enhet skaU vara fristående direkt under verksledningen eller knuten till befästningsenheten. Enligt min mening bör forskningsenheten utgöra en fristående enhet.

Jag ansluter mig lill institutets förslag att verksamheten inom fortifika­tionsförvaltningen skall fördelas på internprogram som knyter an till förvaltningens huvuduppgifter, dvs. anskaffning av anläggningar m. ni., fastighetsförvaltning och fortifikatorisk forskning. Det bör ankomma på förvaltningen att avgöra hur ansvaret för de olika inlernprogrammen skall fördelas på olika enheter i organisationen, hur internbudgetering m. m. skall göras samt i vilken omfattning interndebitering skall ske. Jag är inte nu beredd att föreslå en omläggning av finansieringsform för förvalt­ningens verksamhet. Nuvarande former för finansiering av verksamheten bör därför enligt min mening behållas tills vidare.

Rationaliseringsinstitutet föreslär att fortifikationsförvaltningen skall ansvara för fastighetsdriften inom försvaret. Då förvaltningen redan har fackansvar för faslighelsdriften innebär förslaget en utvidgning av detta ansvar till att omfatta även maskinpersonal m. m. En sådan utvidgning skulle innebära att nya kostnadskomponenter tillkommer vid beräk­ningen av hyror för byggnader m, m, inom försvaret. Jag kommer därför att ta ställning till denna fråga först sedan nu pågående översyn av principema för hyressätlning inom försvaret har slutförts.

Underlag saknas för att nu ta ställning till förslaget att förvaltningen skall vara sakkunnigmyndighet inom statsförvaltningen för projekte­ring av anläggningar för skydd mot vapenverkan. Ställning till denna fråga kan tas först sedan förvaltningen närmare har redovisat vad som ansvar och vilka bestämmelser som bör utfärdas av Kungl. Maj:l. Jag biträder förslaget att fortifikationsförvaltningen skaU befrias från sådana uppgifter för förvaltning m. m. av vissa fastigheter i storstockholmsom­rådet som i vanliga fall sköts av lokal förvaltningsmyndighet. Hur denna verksamhet i fortsättningen skall skötas bör prövas i samband med det

 

Prop. 1973:75                                                                        90

fortsatta översynsarbetel beträffande verksamheten på regional pch lokal nivå. I avvaktan härpå bör den s. k. stockholmssektionen som inom förvaltningen har hand om dessa uppgifter provisoriskt stå kvar i förvaltningens organisation. Beträffande BRB:s ställning och organisato­riska placering får ställning las när statsmakternas beslut om fortifUca­tionsförvaltningens lokalisering föreligger.

Jag biträder rationaliseringsinstitutets synpunkter på en ökad inrikt­ning inom fortifikationsförvaltningen mot en projektorienterad verk­samhet. Den projektorienlerade verksamheten bör liksom hittills i huvud­sak gälla anskaffningsverksamhelen. Möjligheterna att genom projekt­planering skapa underlag för resultatuppföljning bör dpck beaktas även inom verksamheten i övrigt.

Frågan om i vilken utsträckning konsulter bör anlitas i fortifikations­förvaltningens anskaffningsverksamhel har ingående behandlats av insti­tutet som föreslår att köp av tjänster skall öka. Enligt min mening måste lönsamheten i alt köpa tjänster från utomstående bedömas såväl från ekonomiska Pch tekniska synpunkter som med hänsyn lill personalsitua­tion pch arbetsbelastning vid varje tiUfälle, Jag anser det viktigt att förvaltningen fprllöpande gör npggranna lönsamhetskalkyler när det gäller köp av tjänster och på sikt bygger upp en kostnadsslalistik för detta ändamål. Jag utgår dän'id från all uppbyggnaden av denna statistik sker på ett sådant säll att resursförbrukningen kan följas upp Pch jämföras med beräknade kostnadsramar för enskilda objekt. Härigenora bör även produktivitetsutvecklingen kunna följas och jämförelser göras mellan interna och externa produktionskostnader. Det är också viktigt att uppmärksamma att användning av konsulter kan underlätta för förvaltningen alt möta förändringar i resurstUldelningen.

Omorganisationen av fortifikationsförvaltningen bör av praktiska skäl genomföras i något långsammare takt än vad rationaliseringsinstitutet har föreslagit. Den nya enheten för central planering som inrättas samtidigt som den nuvarande utredningssektionen utgår bör dock prganiseras redan den 1 juli 1973, Övriga organisationsförändringar bör genomföras den 1 juli 1974, Jag räknar inte med all en längre tid för omorganisationen skall medföra kostnadsökningar.

Jag har inte något att erinra mot rationaliseringsinstilutets förslag i fråga om den nya organisationens storlek och räknar därför med en personalminskning med ca 100 anställda efler genomförda prganisations-ärtdringar. Jag kan emellertid inle biträda institutets förslag om att inrätta ett antal aspiranttjänster som en extra personalreserv utöver basorganisalionen. Jag förutsätter att den beräknade personalminsk­ningen kpmmer lill stånd främst genpm naturlig avgång. Den personal som inle kan placeras i den nya organisationen bör under en awecklings-tid beredas meningsfyllda arbetsuppgifter. Jag räknar med att omorga­nisationen skall göra verksamheten mer effektiv och medföra inle oväsentliga besparingar.

Fortifikationsförvallningens uppgifter kan komma att påverkas av resultatet av det fortsatta utredningsarbetet om verksamheten på regional

 

Prop. 1973:75                                                                        91

och lokal nivå. Kungl. Maj:t har i tilläggsdirektiv för det fortsatta utredningsarbetet uppdragit åt rationaliseringsinstitutet att senast den 1 oktober 1974 redovisa resultatet av detta arbete.

Beträffande avtalsbara anställnings- och arbetsvUlkor för personalen avser jag att ge statens avlalsverk de uppdrag som behövs.

Fortifikationsförvallningen har i avvaktan pä resultatet av översynen av förvaltningens organisation och organisationen vid försvarets fasta maskinanläggningar avstått från att lämna synpunkter på hur verksam­heten under programplaneperioden bör inriktas, I likhet med fortifika-lionsförvaltningen anser jag att frågan om verksamhetens inriktning f, n, inte bör behandlas närmare. Verksamheten bör liUs vidare bedrivas enligt nuvarande riktlinjer med beaktande av vad jag har förordat i det föregående beträffande förvaltningens organisation och verksamhels-former.

Min beräkning av det totala medelsbehovet för nästa budgetär framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl, Maj :l föreslår riksdagen att

1,       godkänna  de av  mig förordade  riktlinjerna för organisation
m, m, av fortifikationsförvallningen,

2,       liU Fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1973/74 anvisa
ett förslagsanslag av 38 010 000 kr.

Försvarets forskningsanstalt

Försvarets forskningsanstalt har till uppgift att bedriva forskning för försvarsändamål, främst inom de naturvelenskapUga, tekniskt-vetenskap-liga, beteendevelenskapliga och medicinska forskningsgrenarna.

Försvarets forskningsanstalt leds av en styrelse. Chef för anstalten är en generaldirektör. Forskningsanstalten är organiserad på fyra avdel­ningar och två byråer. Avdelning 1 bedriver forskning inom kemi, medicin och biologi, avdelning 2 inom fysik och avdelning 3 inom teleteknik och elektronik. Avdelning 4 bedriver forskning inom fysik och kemi, särskilt beträffande verkningar av och skydd'mot kärnladdningar. Vidare finns en planeringsbyrå, i vars uppgifter ingår operationsanalys och systemanalys, samt en administrativ byrå.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets forskningsanstalt har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduklionsområdena TUläm­pad ej objektbunden forskning och Kunskapsuppbyggande forskning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets forsknings­anstalt.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets forsk­ningsanstalt bl. a. följande.

Under våren 1972 utfärdade överbefälhavaren i samråd med civilför­svarsstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar rekommendatio­ner för inriktningen av forskningsanstaltens verksamhet under perioden 1973/74-1977/78. Hänsyn togs därvid såväl till totalförsvarets samlade

 

Prop, 1973:75                                                                        92

behov av forskningsresultat — inkl. statsmakternas behov inför nästa perspektivplaneomgång — som forskningsanstaltens möjligheter att till­godose behpven.

Forskningsverksamheten samordnas liksom tidigare med avnämarnas studier, utredningar och planer för utveckhng och anskaffning av vapen-syslem och inriktas främst pä tillämpad ej objektbunden forskning och däremot svarande kunskapsuppbyggande forskning.

Verksamheten inom programelemenlen A-, B- och C-skyddsleknik syftar till att ge myndigheter på olika nivåer tekniskt underiag om verkan av och skydd mol ABC-stridsmedel samt tiU långtgående analys av de risker i skyddshänseende som av olika skäl tas vid avvägningar och systemutformningar.

Verksamheten inom programelementen Ammunitions- och vapentek­nik samt Stridslednings-, informations- och styrteknik syftar till alt ta fram underlag för bästa möjliga utnyttjande av ohka vapensystem saml skydd mot dessa. Särskild uppmärksamhet ägnas ät att modernisera och underhålla befintliga syslem för att förlänga deras användningstid samt åt alt studera tekniskt enklare lösningar som alternativ till mer kostnads­krävande system. Stor vikt läggs alltjämt vid utredningar om lelemotme-del och om våra vapensystems funktion i störd mUjö.

Verksamheten inom programelementen Fordons- och farkostleknik samt Tillförlitlighets- och försörjningsteknik begränsas till vissa special­områden (bl. a. materialområdet) och till att utveckla principer och metoder för tillförlitlighets-och materielunderhållsteknik.

Verksamheten inom programelementet Humanleknik inriktas i huvud­sak på studier av människans roll i olika vapen-, skydds- och stödfunk­tioner. Fortsatt samverkan med försvarsmedicinsk och militärpsykologisk forskning äger rum.

Verksamheten inom programelementel Övergripande studier och ut­redningar inriktas mot att utveckla metoder för miljö- och samhällsstu-dier, perspektiv-, syslem- och programplanering samt prognoser. Medver­kan sker i olika myndigheters utredningar och långsiktiga planering varjämte kunskaps- och kapacitetsuppbyggnad inför nästa perspektiv­planeomgång fortsätter. Försvarets operationsanalysorganisation hålls vid

makt.

Den av anstalten beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets forsk­ningsanstalt framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1972; 1 000-tal kr.).

1972/731  1973/74     1974/75     1975/76    1976/77     1977/78    Summa 1973/78
107 000     113 040     111830     110 770     109 730     109 720    555 090

' Prisläge febmari 1971

F 5.  Försvarets forskningsanstalt

1972/73    Anslag      107 000 000 1973/74    Förslag     111000 000

 

Prop, 1973:75

Kostnader och medelsbehov

93

 

Primäruppdrag m, m.

1972/73

1973/74

 

Försvarets forskningsan­stalt

Dep, chefen

Försvarets forskningsanstalt: Tillämpad ej objektbunden

107 000 000

113 040 000

111 000 000

forskning (50542) Kunskapsuppbyggande forsk­ning (50543)

Summa kostnader för primär-

 

uppdragen Summa medelsbehov (anslag)

107 000 000 107 000 000

113 040 000 113 040 000

111 000 000 111 000 000

Personal

Personalkategori

Antal

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring

; 1973/74

 

Försvarets forsk­ningsanstalt

Dep. chefen

Civil personal Handläggande personal Övrig personal

703 775

1 478

-     5

-    15

-20

- 5 -15 -20

Försvarets forskningsanstah

A.  Löne- och prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 6 040 000 kr.

B.  Uppgiflsföränd ringar

Forskningsanstalten bör få bemyndigande att utöver anvisade medel lägga ut beställningar av materiel för forskningsändamål inom en kost­nadsram av 6 milj. kr.

Departementschefen

Jag kan i huvudsak godta vad forskningsanstalten har anfört om verksamhetens inriktning under programplaneperioden.

Jag kommer i annat sammanhang denna dag att förorda att proposi­tion läggs fram angående principerna för försvarsforskningens framlida organisation m. m. Min beräkning av del totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och raedelsbehov. 1 beräkningen ingår medel för att påbörja genomförandel av den föreslagna omorganisatio­nen.

 

Prop. 1973.75                                                                        94

Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande all medge bestäU­ningar av materiel för forskningsändamål utöver anvisade medel. Som forskningsanstalten har föreslagit bör kostnadsramen bestämmas till 6 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  tiU Försvarels forskningsanstalt för budgetåret 1913jl4 anvisa ett förslagsanslag av 111 000 000 kr.,

2.  bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att materiel för forsknings­ändamål beställs inom en kostnadsram av 6 000 000 kr.

Militärpsykologiska institutet

MUitärpsykologiska institutet leder den railitärpsykologiska verksam­heten inom krigsmakten och bedriver till detta fackområde hörande forskning och tillämpning.

Chef för militärpsykplogiska institutet är en militäröverpsykolog. Institutet är organiserat på fyra avdelningar, en administrativ, en allmän, en prövnings- och en psykoteknologisk avdelning.

Verksamheten under delprogrammet MUitärpsykologiska institutet har budgeterats på fyra primäruppdrag inom delproduktionsområdena All­män ledning och förbandsverksamhet (2), Tillämpad ej objektbunden forskning och Kunskapsuppbyggande forskning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Militärpsykologiska in­stitutet.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet m. m. anför militärpsyko­logiska institutet bl. a. följande.

Den beslutade flyttningen till Karlstad under år 1976 kommer att få stor betydelse för institutets verksamhet under planeringsperioden. Om­lokaliseringen kräver redan i sig själv ett betungande förberedelsearbete men kommer också såvitt nu kan bedömas att medföra stora avgångar bland den kvalificerade personalen.

Resultatet av 1969 års försvarsforskningsutredning kommer ocksä att påverka institutets verksamhet. 1 avvaktan på Kungl. Majils ställnings­tagande till de organisatoriska ändringar m. m. som utredningen kan komma att föreslå inriktas verksamheten under delprogrammet enligt följande.

Programelementel Militärpsykologiska institutet inriktas på alt effekti­visera ledning, samordning och kontroU av den allt bredare militärpsyko­logiska verksamheten inom och utom institutet och på all förbättra den administrativa service som krävs för hela delprogrammet.

Programelementet Gemensam mihtärpsykologisk forskning inriktas på tillämpad, ej objektbunden forskning främst av psykolpgisk och sociolo­gisk art. Till slöd främst för den psykologiska (inkl. psykoteknologiska)

 

Prop. 1973:75

95

och sociologiska verksamheten skall den kunskapsuppbyggande forsk­ningen breddas och fördjupas.

Programelementet Gemensam militärpsykologisk tillämpningsverksam­het inriktas på att tillgodose krigsmaktens behov av prövningspsykologisk medverkan vid personurval, metodkontroll m, m. Konsultation och råd­givning skall kunna ges, främst i fråga om de psykologiska och sociolo­giska delarna av verksamhetsfältet.

Den av institutet beräknade utvecklingen av anslaget Militärpsykolo­giska institutet framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1972; 1 000-tal kr,).

 

1972/73'

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78    Summa 1973/78

2 190

2619

2619

2 619

2619

2 619                      13 095

1 Prisläge febnjari 1971.

F 14,  Mihtärpsykologiska institutet

1972/73     Anslag      2 190 000 1973/74    Förslag     2 750 000

Kostnader och medelsbehov

 

 

1972/73

1973/74

 

 

 

Militärpsyko-

Dep. chefen

 

 

logiska

 

 

 

mstitutet

 

Militärpsykologiska institutet:

 

 

 

Allmän ledning och förbands-

 

 

 

verksamhet

 

 

 

Militärpsykologiska institutet

 

 

 

(51411.1)

746 000

1 171000\

 

Gemensam militärpsykologisk

 

 

 

tillämpningsverksamhet

 

 

 

(51411.2)

575 000

609 000

 

Tillämpad ej objektbunden

 

►

2 750 000

forskning (514 42)

418 000

444 000

 

Kunskapsuppbyggande forskning

 

 

 

(514 43)

451 000

581 000/

 

Summa kostnader för primär-

 

 

 

uppdragen

2 190 000

2 805 000

2 750 000

Summa medelsbehov (anslag)

2 190 000

2 805 000

2 750 000

 

Prop, 1973:75

96

Personal

Personalkategori

Antal

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

Militärpsyko­logiska institutet

Dep. chefen

 

MUitär personal Regemenlsofficerare

Pensionerad militär personal i arvodestfänst Regemenlsofficerare Kompaniofficerare

of.

of. of.

of.

of. of.

 

Frivilligt tjänstgörande mihtär personal Regemenlsofficerare

1

of.

of.

Civil personal Handläggande personal Övrig personal

14 12

of. of.

of. of.

 

.30

of

of

Mihtär psy ko logiska institutet

A. Löne- och prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 429 000 kr.

B. Förändringar enligt  Kungl.  Majt:s beslut

Kostnaderna för att förbereda omlokaliseringen till Karlstad beräknas för nästa budgetår till ca 86 000 kr.

C. Uppgiftsförändringar

För en undersökning av narkotika- och alkoholvanor hos inskrivnings­skyldiga värnpliktiga innevarande budgetår har institutet fått medgivande alt överskrida anslaget med 100 000 kr. Nämnda undersökning ingår som ell led i den forskning som föranleds av prop. 1972:67. Undersökningar­na kpmmer att fortsätta även efler budgetåret 1972/73. MUitärpsykolo­giska institutet förutsätter att medel för fortsatta narkotikaundersök­ningar ställs tiU förfogande genom medgivande att överskrida anslaget (+100 000 kr.).

Departementschefen

Jag kommer i annat sammanhang denna dag att förorda alt proposi­tion läggs fram angående principerna för försvarsforskningens framtida organisation   m. m.   Militärpsykologiska   institutets   verksamhet   berörs

 

Prop, 1973:75                                                                        97

först fr, o, m, budgetåret 1974/75 av de förslag som där läggs fram. Jag kan därför i huvudsak godta institutets verksamhetsinriktning för nästa budgetår, 1 min beräkning av medelsbehovet ingår 100 000 kr, för fortsatta narkotikaundersökningar.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställ­ningen över kostnader och medelsbehov. Jag räknar inte med att principförslaget om försvarsforskningens framtida organisation skall på­verka medelsbehpvet för budgetåret 1973/74.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att   till Militärpsykologiska institutet för budgetåret   1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 750 000 kr.

F 18,  Bidrag till regionmusiken

1972/73     Anslag        14 315 000 1973/74     Förslag       15 220 000

Regionmusiken har uppgifter inom såväl försvaret som det allmänna musiklivet. En övervägande del av kapaciteten, ca 60%, disponeras för det allmänna musiklivet, främst rikskonsertverksaraheten. Region-musiken skall tills vidare också meddela viss utbildning av musikpersonal.

Regionmusiken är organiserad på 22 musikavdelningar inom åtta regioner. I varje region finns ett regionkansU och två till tre musikavdel­ningar. Den centrala ledningen utövas f. n. av en särskilt tillkallad organisationskommitté.

Departementschefen

Chefen för utbildningsdepartementet kommer efter samråd med mig senare att lägga fram förslag om att inrätta ett permanent centralt ledningsorgan för regionmusiken och i samband med detta föreslå att den verksamhet, som f. n. finansieras från förslagsanslaget Region­musiken och — i fråga om den centrala administrationen för regionmusi­ken — från konimittéanslag, fr. o. m. nästa budgetår förs över tUl utbUdningsdepartementets verksamhetsområde. Nuvarande anslag lUI re­gionmusiken under fjärde huvudtiteln kan därför utgå ur riksstaten.

Försvaret kommer även under nästa budgetår alt utnyttja ca 40 % av regionmusikens kapacitet. För att täcka kostnaderna härför bör ett nytt förslagsanslag, benämnt Bidrag till regionmusiken, tas upp under fjärde huvudtiteln fr. o. m, nästa budgetår, Efler samråd med chefen för utbildningsdepartementet beräknar jag medelsbehovet under detta anslag tiU 15 220 000 kr,

Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till regionmusiken för budgetåret 1973/74 anvisa ell förslagsanslag av 15 220 000 kr.

7 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 75.

 

Prop, 1973:75                                                                      98

KAPITALBUDGETEN

III. Försvarets fastighetsfond

III.  1. Arméförband: Anskaffning av anläggningar

I prop. 1973:1 (bU. 6 s. 224) anmälde jag alt chefen för armén har lagt fram förslag till utvidgning av Bpdens gamispns skjulfält vid Kusträsk, Jag räknade därvid med att frågan om den föreslagna markanskaffningen skulle kunna underställas vårriksdagen i särskild proposition så snart försvarets fastighelsnämnd slutfört sin utredning i ärendet, I avvaktan härpå beräknade jag ett medelsbehov av 1 milj, kr, för att påbörja markförvärv under nästa budgetår,

Fastighelsnämnden har numera slutfört sin utredning och lagt fram förslag pm markanskaffning.

Chefen för armén

Skjutfältet vid Kusträsk är beläget ca 10 km nprdväst om 1 19:s kasernområde och omfattar ca 1 220 ha. Del har en bredd av ca 2,5 km och ett djup av ca 4 km, I sydvästra delen av skjutfältet finns lägerbyggnader för förläggning av ett kompani. Vidare inrymmer fältet rälsmålbana för pansarvärnsskjutningar, granatgevärsbana samt hand­granatbanor och sprängplats. Skjutfältet används i huvudsak vid strids-skjutning med grund- och repetitionsutbildningsförband ur 1 19 och Fo 63/65, Därutöver används fältet av P 5 och S 3 för att genomföra stridsskjutningar i förband av plutons storlek, Fo 63/65 och F21 utnyttjar även fältet för alt genomföra fältskjulningar och enklare stridsskjutningar i grupp.

Skjutfällel är f. n. otillräckligt. Övningarna måste av säkerhetsskäl starkt begränsas. Trots delta når riskområdena utanför fältgränserna och avlysning av mark i enskild ägo måste ske. Tillstånd måste inhämtas av berörda markägare, vilket kan medföra stora problem med hänsyn lill bl, a. pågående skogsavverkningar. Förhållandena påverkar ogynnsamt stridsutbildningen med skarp ammunition vid såväl I 19 som P 5 och S 3. Möjligheterna för främst I 19 all använda andra fält för stridsskjutningar är mycket begränsade.

Enligt arméchefens förslag bör skjutfällel utvidgas med ca 1 925 ha till totalt ca 3 145 ha genom förvärv av mark utanför fältets östra och västra delar. Genom en sådan utvidgning skulle väsentligt förbättrade möjligheter erhållas att tUlgpdose gällande ulbildningskrav.

De föreslagna ulvidgningspmrådena består huvudsakligen av prpduktiv skogsmark. Det västra utvidgningsområdel är dock till viss del uppodlat. Permanenta   bostäder   finns   inte   inom  områdena  men  däremot  fem

 

Prop. 1973:75                                                                        99

fritidshus. Utvidgningen berör ca 35 fasfigheter fördelade på ett 30-tal ägare. Inga allmänna vägar leder genom områdena. Endast en försvaret tillhörig kraftledning finns inom områdena. Ädelfisk har enligt uppgift planterats in i sjöar som helt eller delvis är belägna inom utvidgningsom­rådena.

Försvarets fastighelsnämnd

Fastighetsnämnden har vid sin utredning tagit kontakt med länsmyn­digheterna i länet och med Bodens kommun. Vidare har nämnden orienterat de berörda markägarna och berett dem tillfälle alt framföra sina synpunkter. Länsstyrelsen har anfört bl. a. all utvidgningen kan komma att påverka ett område med fritidsbebyggelse, omfattande ca 20 fritidshus, vid Långsjöns södra strand öster om del östra utvidgningsom­rådet samt den relativt omfattande permanent- och fritidsbebyggelsen utefter Luleälven mellan Bredåker och Degerbäcken. Enligt länsstyrelsens mening kan det vidare inte uteslutas att bullerstörningarna kan bli betydande främst för dem som bor i Bredåker. Med hänsyn lill den betydelse utvidgningen av skjutfällel kommer att få från aUmän syn­punkt för hela bodenregionen vUl länsstyrelsen dock inte motsätta sig att utvidgningen genomförs. Bodens kommun har bedömt att det är viktigt för de mihlära förbanden att de har tiUgång till erforderUga övningsområ­den. Kommunen tillstyrker därför utvidgningsförslaget men har framhål­ht att det är önskvärt att lokalisering av skjutstalioner inom skjutfältet sker på sådant sätt att bullerstörningar i möjligaste mån elimineras. Lantbruksnämnden i länet har anfört att utvidgningen skulle komma att menligt inverka på brukningsförhållandena för vissa jordbrukare i Norra Bredåker. Nämnden har föreslagit alt vissa åkerarealer av väsenthg betydelse för bl. a. en större brukningsenhet, lill vilken statligt slöd har utgått med betydande belopp, undanlas från utvidgningen. Del gäUer ett område om ca 180 ha. Norrbottens läns landsting har som ägare till en av utvidgningen berörd fastighet bestämt protesterat mot förslaget samt föreslagit att landstinget erbjuds annan mark med samma areal, om utvidgningen kommer lill stånd. Vissa markägare i Rasmyrans by har i skrivelse till fastighetsnämnden framhållit alt utvidgningsförslaget inne­bär alt hälften av byns areal övergår i försvarets ägo, vilket medför ett existensholande ingrepp i de nu etablerade jord- och skogsbrukarnas livsvihkor. De har vidare hävdat att det inte är rikligt att förlägga skjutfäll med framtida expansionskrav i närheten av bebyggelse, alt den ökade trafikinlensiteten på tUlfarlsvägarna tUl fältet kommer att medföra stora skador på privat mark och att förlust av den rekreation som möjligheten att jaga och fiska inom ulvidgningsområdena innebär är en negaliv faktor för de boende i byn. De har även lagt fram ett alternativt förslag till utvidgning av skjutfällel med ett område om ca 8 000 ha som är beläget norr om Kroklräsket-Holsvatlnet, Detta har enligt markägarnas uppfattning betydande fördelar framför chefens för armén förslag. Ytterligare ett  15-tal enskilda markägare har skriftligen yttrat sig över

 

Prop. 1973:75                                                                      100

utvidgningsförslaget. Samtliga har bestämt motsatt sig förslaget och därvid åberopat att den minskning av deras fastigheter som förslaget innebär medför ett väsenthgt inkomstbortfall för flertalet av dera, att försvaret torde ha möjlighet all tillgodose sina markbehov på bl. a. statens mark norr pm Krokträskel, att utvidgningen skulle innebära ett allvarligt miljöhot för hela Bredåkers by samt alt utvidgningen skulle försvåra för markägarna att bedriva jakt, fiske och andra fritidssysselsätt­ningar. Norrbottens läns hushållningssällskap har anfört att sällskapet bedriver fiskodling i naturdammar söder om det östra utvidgningsområ­det och att en ökning av den mUitära trafiken på närbelägna vägar skulle kunna innebära vissa ölägenheter för verksamheten.

Chefen för armén har av fastighelsnämnden beretts tillfälle alt yttra sig över de synpunkter och önskemål som framförts till nämnden i samband med utredningsarbetet. Beträffande det av vissa markägare framlagda alternativa utvidgningsförslagel konstaterar arméchefen all terrängen inom området till stor del är starkt kuperad och vattensjuk och därför olämplig för stridsskjutningar. Återstående delar är hell otillräckliga för avselt ändamål. Förslaget innebär vidare ett ökat resavstånd med ca en mU från garnisonsorten, vilket innebär ökade spilltider och därmed uppenba­ra nackdelar med hänsyn lill den förkortade utbildningstiden. Del föreslagna området utnyttjas för renbete under liden den 1 oktober-den 30 april. Detta förhållande skulle medföra allvarliga störningar i övnings­verksamheten. Chefen för armén kan med hänsyn till angivna förhållanden inte godta markägarnas förslag. 1 fråga om vissa markägares uppfattning att del är olämpligt att förlägga ett skjutfält med framtida expansionskrav i närheten av bebyggelse fastslår arméchefen att det redan finns ett skjutfäll och att någon ytterligare utvidgning inte är aktuell inom överskådlig lid. Lantbruksnämndens förslag att ta undan ett från jord­brukssynpunkt värdefullt område om ca 180 ha innebär enligt chefen för armén minskat grupperingsutrymme. Denna nackdel bedöms dock inte vara större än all en begränsning av utvidgningen enligt lantbruks­nämndens förslag kan godtagas. Enligt chefen för armén bör dock denna mark förvärvas framdeles när tillfälle härtill kan uppkpmma.

Fastighetsnämnden anför att den delar arméchefens uppfattning att det föreligger ett stort behov av all förbättra möjligheterna för främst I 19 alt bedriva stridsmässig utbildning med skarp ammunition i kompaniför­band. Beträffande del från markägarhåll framlagda alternativförslagel konstaterar nämnden att detta enligt chefens för armén bedömning inte är godtagbart, främst på grund av terrängförhållandena och att området utnyttjas för renbete. Inom del nuvarande skjutfällel har avsevärda investeringar gjorts i olika utbildningsanordningar. Dessa skulle behöva flyttas, efiersom det inle är lämpligt eller praktiskt genomförbart att ha dessa anordningar lokaliserade ca en mil från fältets huvuddel. Fastighets­nämnden anser med hänsyn till angivna omständigheter alt en utvidgning enligt markägarnas förslag inte bör ske. Enligt nämndens mening bör fältet utvidgas i huvudsak enligt chefens för armén förslag. I utvidg­ningen bör dock enligt nämnden inte ingå det område om ca 180 ha som

 

Prop. 1973:75                                                                    101

lantbruksnämnden har bedömt som värdefullt från jordbrukssynpunkt. Nämnden föreslår därför en utvidgning med sammanlagt ca 1 750 ha. Skulle emellertid mark inom det undantagna området framdeles frivilligt erbjudas försvaret bör staten enligt nämndens mening vara beredd att förvärva denna, om så kan ske på godtagbara villkor och hinder härför inle möter från jordbrukspolilisk synpunkt.

Fastighetsnämnden konstaterar att verkningarna från social synpunkt av utvidgningen synes bli obetydliga, särskilt med hänsyn till den av nämnden förordade begränsningen av utvidgningsförslaget, I fråga om de av länsstyrelsen och Bodens kommun aktuahserade riskerna för buller­störningar från verksamheten pä fältet har nämnden inhämtat att skjut­fällel efler en utvidgning enligt nämndens förslag inte kommer att utnyttjas på sådant säll att del buller i Bredåker, som härrör från skjutfältet, blir nämnvärt större än f, n. Terrängförhållandena medverkar dessutom till att detta buller håller sig inom en godtagbar nivå. Beträffan­de de farhågor som framförts av vissa markägare beträffande möjligheter­na att i framtiden bedriva fiske i Långsjön, där enligt uppgift ädelfisk har planterats in, konstaterar nämnden att utredningen visar att området i Långsjön inte kpmmer alt utgöra riskområde vid skjutningar. Enligt nämndens mening bör därför nuvarande markägare även i fortsättningen tillförsäkras rätt att spm hittills fiska i Långsjön, Fastighelsnämnden utgår från att, pm det skulle visa sig nödvändigt, åtgärder vidtas för alt undanröja eventuella ölägenheter från den militära trafiken för den fiskodhngsverksamhet som hushållningssällskapet bedriver söder om det östra utvidgningsområdel.

Värdering av utvidgningsområdena utförs av fortifikationsförvallningen. Fastighetsnämnden bedömer alt markanskaffningarna kan genomföras tUl rimliga kostnader.

Departementschefen

Chefen för armén har lagt fram förslag till utvidgning av Bodens garnisons skjutfält vid Kusträsk, Förslaget innebär förvärv av områden om sammanlagt 1 925 ha i anslutning till del nuvarande skjulfältet. Av utredningen framgår alt fältet i sin nuvarande omfattning är otillräck­ligt. Övningarna måste av säkerhetsskäl starkt begränsas. Problem upp­kommer i samband med att mark i enskild ägo måste avlysas även i samband med övningar av mycket begränsad omfattning. Detta förhållande medför att stridsutbildningen med skarp ammunition blir eftersatt vid i första hand I 19 men även vid P 5 och S 3. Möjligheterna att för denna UtbUdning använda andra fält är myckel begränsade.

Försvarets fastighelsnämnd har yttrat sig över arméchefens förslag. Nämnden anser att det finns ett starkt behov av all förbättra möjligheter­na för främst I 19 att bedriva stridsmässig utbildning. Nämnden har prövat ett av vissa markägare framlagt alternativt ulvidgningsförslag avseende mark norr om det nuvarande skjutfällel. Nämnden har dock funnit att denna mark inte är lämpUg för avselt ändamål. Enligt nämndens mening bör

 

Prop. 1973.75                                                                       102

utvidgning av skjutfällel ske i huvudsak enligt chefens för armén förslag. Nämnden anser dock att ett från jordbrukssynpunkt värdefullt område om ca 180 ha bör undanlas från förvärv. Nämnden föreslår därför en markan­skaffning med ca 1 750 ha.

I likhet med fastighetsnämnden och chefen för armén anser jag det angeläget alt slridsutbildningen med skarp ammunition vid de berörda förbanden i Boden förbättras. Jag förordar all frågan löses genom att skjutfällel vid Kusträsk utvidgas i huvudsak enligt fastighetsnämndens förslag. Länsstyrelsen i Norrbpttens län har inte motsatt sig att utvidg­ningen genomförs enligt förslaget. Länsstyrelsen har dock framhållit att utvidgningen kan komma att påverka viss permanent- och fritidsbebyggel­se utanför ulvidgningsområdena och alt det inte kan uteslutas att bullerstörningar kan uppkomma för befolkningen i Bredåker. Jag be­dömer att plägenheterna för bebyggelsen utanför utvidgningsområdena får myckel begränsad omfattning. I fråga om risken för bullerstörningar framgår det av utredningen att skjulfältet efter föreslagen utvidgning inle komraer alt utnyttjas på sådant säll att bullret för de boende i Bredåker blir nämnvärt större än f. n. Jag utgår från att de övande förbanden ägnar bullerfrågan särskild uppmärksamhet Pch att övningarna planeras så att störningarna i möjligaste mån begränsas. Bodens kommun har för sin del tillstyrkt utvidgningsförslagel.

Verkningarna från social synpunkt av utvidgningen synes bli obetyd­hga. Ingen fast bosättning förekommer inom utvidgningsområdena. Åt­skiUiga av de berörda markägarna har dock protesterat mot utvidgnings­förslaget. De har anfört bl. a. att den minskning av deras fastigheter, som ett genomförande av förslaget innebär, medför ett väsentligt inkomst­bortfall, att den ökade trafikinlensiteten på tillfartsvägarna tUl skjutfältet kommer att medföra skador pä privat mark och att utvidgningen kommer att försvåra för markägarna att bedriva jakt, fiske och andra fritidssyssel­sättningar. Jag är raedveten pm att vissa problem kan uppkomma främst för de markägare sora måste avstå delar av sina fastigheter. Jag förutsätter att man i samband med att markförvärven genpmförs lUlvaratar alla möjlighe­ter att tUlmölesgå önskemål från de berörda markägarna i bl. a. avgräns-ningsfrågpr. I likhet med fastighelsnämnden anser jag all nuvarande mark­ägare även i fortsättningen bör tillförsäkras möjlighet att som hittills fiska i Långsjön. Jag räknar vidare med att erfprderliga åtgärder vid behov vidtas för att undanröja eventuella olägenheter för hushållningssällskapets fisk­odlingsverksamhet.

Kostnaderna för utvidgningen har fprtifikatipnsförvaltningen överslags­mässigt uppskattat lill 4 milj. kr.

 

Prop. 1973:75                                                                      103

Jag hemställer all Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

alt medge att Bodens garnisons skjutfält vid Kusträsk utvidgas i enlighet med vad jag har angett i det föregående.

Med bifall tiU vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att tUl riksdagen skaU avlåias proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

 

Prop. 1973:75

104

Bilaga 1

 

t3

4)

■s

■s

•o

 

I

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

c ä

 

 

I o  c      1

 

eriti Idni and

 

Rep utbi förb

 

 

1. - _ _i

 

 

Jl

 

 

 

 

c

 

 

 

 

o

 

 

 

 

 

 

T3

 

 

rt  5P

 

ort

 

 

.« .S

 

:0

 

 

 

 

 

'w    4>

 

iu

 

 

tu S

 

 

 

 

ti,

 

 

 

 

3

 

T3

 

 

C 2P

 

.rt

 

 

u .S

 

:0

 

 

 

 

 

5 '3

 

u.

 

 

Ä -a

 

 

 

 

c >

 

 

 

 

 i

 

 

 

 

tJO

 

 

 

 

c

 

 

 

 

.-H

 

 

 

 

_c

 

XJ

 

 

 

 

ort

 

 

 

 

 

 

 

t:

lO

tu

1    v

 

t4-l

 

 

 

1"

 

U

 

 

bO

 

 

 

x:

 

 

>.

 

 

o X

 

a

 

 

H

 

 

 

.Q

 

 

> 

 

rt

 

 

2 XI

 

w5

 

 

lO £

 

 

 

 

 

 

U-  T3

 

 

 

 

>■

 

 

 

 

 

 

«

 

 

 

(/i

 

 

 

c

:rt   2P

 

 

 

 

 

 

> .s

 

 

 

S c

 

 

 

"u

 

 

 

K -o

 

 

 

 

 

 

 

bO

 

 

 

C   60

 

 

 

C.S

 

 

 

 

 

 

T3 _C

 

 

 

 

 

 

 

 'ÖJ

 

 

 

5 ä

 

 

 

il

 

 

 

M

 

 

 

C

 

 

 

'C   M

 

 

 

 

 

 

c« .S

 

 

 

3,S

 

 

 

XI   0)

 

 

 

o -g

 

 

 

S  ca

 

 

 

 

 

 

 

"öj

 

 

 

T3

 

 

 

> 

 

 

 

 

 

ed

 

 

00

 

 

   bO

 

 

rt   c

 

 

4-1 --4

 

 

 

 

 

 

c/5   C

 

 

 

Prop. 1973:75

105

Bilaga 2

 

■o i2

ca

c .2

'c

a

£?

o

'o

C

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

§ g- 1 Ull

1_____    J

 

 

Grundut­bildnings-bataljon

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utbild­nings­avdelning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11

.2,-S

CO   rt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kasern-värds­avdelning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Intenden-turavdel-ning

 

■1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-1,

 

t

:0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bO

C "C  bO

Ä   Vi

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

•o

> 

SI   u

 'S

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

—1

•2.S.„I 5 2 |l

Di   3i2l

 

 

2§

3   rt

Jl

 

 

 

 

 

 

ö

 

 

il

-§1 •S-S

3 ä

 

 

 

 

 

 

 

i

eu  T3

 

 

 

 

 

 

 

c o

o.

(2

 

 

o,

e

o.

 

.•o

Si

00

•3 e >.

6

J2

o

u o

■« c o

•a

s o

cd eo

Ul

o

O.

i2

O)

.o :0

Prop. 1973:75

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

C    Ml

1 O   C        1

 

71

etiti Idni and

 

Rep

utbi förb

 

 

L  _     _    _1

 

 

 

 

 

 

 

2 o

 

 

 

 

 

V.

 

.o -a

 

 

 

3   rt

 

 

•°t

 

 

 

r

 

5  ao S  c

 

 

D c

 

O c

 

 

 

 

 

 

 

w

 

 

 

c

 

 

 

 

 

 

 

c c

 

 

2 o

 

 

£2

 

 

D S

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

o  O

 

 

U. 'S

 

 

 

 

 

 

 

 

OJ

 

 

c

 

 

 

u

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

rt

—

 

 

iic!

 

 

"öj

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

«-5

 

 

S  o

 

 

 

o-i

 

 

 

c

 

 

 

o

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

J

 

 

 

(U

 

 

 

M

 

 

(.-1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

j;

 

 

C

 

 

a

 

 

O

 

J3

 

 

.h

 

 

1/1

,:

 

 

 

 

 

 

C/3

 

 

t/3

< 

 

 

 

 

 

 

 

a

 

 

>.

 

,-H

 

 

C

•ö

 

 

cd

 

 

 

-i*

 

 

IZI

:0

 

 

b.

 

 

 

 

 

 

 

 

:0

106

Bilaga 3

.2 .c     I

,■5 2 Si

°l

'oä    3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4) C

 

 

 

rt

 

 

 

 

 

 

 

-§

«

utbild­nings­sektion

 

1

CO

 

"c c

 

 

 

 

 

Förvalt­ning ssek-tion

 

Prop. 1973:75

107

Bilaga 4

c/)

CQ

.U •a

45 C

C >

'Ed

c

td

s

cd CO

    C 00   cd

3,     u    >

:0     3

§   6

a 2

00

cd

2     -H

S 2 -2

t-     r     t_.

5-2 ti:   cd 

01

XI

T3 C

:0

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

...... 1

•o >

rt

 

 

 

 

 

 

 

Ö Oi2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

> 

■a

s 1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

>, rt

II

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

i-

> -a

 

 

 

 

 

 

 

 

i''

S.2

X  T3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

II II

 

 

 

 

 

'o

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

g|

■ö ii

c   rt

S. t

 

 

 

 

 

 

 

 

> 

rt

w .s

E c

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1?

=rt .5

■o -3 tu -o

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

r '

rt IZl

 

 

 

 

 

 

 

•O

•o

e

o

C

o

> 

S5

T.

XI u

o

O PQ

O

T3

o

Da

O

"5 "> > t/ 1 S .a S S «

»I "rt "i *M t3

o s-oo g

•a E -o -a I-,

w I   w tu o

—   O)   ro       1/1

 

r

Prop. 1973:75

 

 

 

 

 

 

,J3

 

> "rt

 

3   C   c

 

 

 

 

 

 

108

Bilaga 5

t- x:  ■" t u 2 "« U- o S >

Si o

 

< 

C

w

äi

cd ■n

> 

 

 

:cd

 

 

!?.

 

 

 

<1>

T3

 

 

 

3

 

 

 

 

Cd

.

•w

 

 

.3

T3

:0

(-1 :co

 

 

C

OJ

o

1)

■s

C

.S9

 

a

c

ot]

> 

O

C

cd

T3

 

c

fin

 

 

Ul

 

> 

6

3

nJ

z

C/3

U 'c

o   CJ

rt J<

<:

 

Prop. 1973:75

109

Bilaga 6

 

c

c

i"

 

 

 

 

(1)

rn

Ä

 

 

£

t/i i-,

IM

 

 

V5

 

 

TS

:0

 

 

 

 

rt

< 

CO

:3

w

 

T-J

 

 

s

:cd

 

 

r!

Crt

o

1) T)

cd

ri

 

3

C

+.1

 

Vi

?f

 

 

 

 

 

 

T3

a

t-,

 

:cd

on

f-i

cd

(U

 

 

 

 

S

C

ert

OJ

s

cd

(U

C

 

 

 

 

 

011

Cd

C

■

td

a

on

o

 

X>

 

a>

h

 

 

•n

t/3

 

 

r

•a

 

 

rt 1/1

3 .1

3

 

< u:

tn

S

 

ul

•n

 

 

z

r

3

 

Ji

m

 

 

o

lo

»i-1

 

o

< <

 

Tf

UJ t

 

< 

 

 

 

Uä

Ul

 

?: 7,

«o

u:

J=

J=

< 

V

SI

o

o

O

 

■

m

(

u:

n

<■ <

.i

(N

iJiiii

■o

 

 

 

> 

n

U Ui

 

 

OO

:

T3

T3

TJ

•o

> 

> > u w"

 

Prop. 1973:75                                                                    110

Innehåll

Krigsmaklens organisation i lägre regional instans m, m.        2

Bakgrund    ..................................................................        2

Armén   ........................................................................ ...... 4

Nuvarande ordning    ............................................... ...... 4

Överbefälhavarens förslag........................................        5

Försvarets rationaliseringsinstituts yttrande   ..........        8

Marinen    .....................................................................        8

Nuvarande ordning    ................................................        8

Överbefälhavarens förslag........................................      10

Försvarets rationaliseringsinstituts yttrande   .........      12

Departementschefen   .................................................      12

Handräckningsljänst i försvaret     ..................................      15

Bakgrund    ..................................................................      15

Handräckningsvärnplikligas nuvarande tjänstgöringslid m. m.   ,.   17

Utredningens överväganden och förslag     .................      19

Remissyttrandena     ................................................... .... 28

Departementschefen   ................................................. .... 30

Gemensam militär tyg- och intendenturförvaltningskår   .........           34

Inledning    ..................................................................     34

Nuvarande organisation   ............................................     35

Utredningens förslag....................................................     35

Remissyttrandena     ....................................................     37

Departementschefen   ................................................. ... 33

Anslagsfrågor    ...............................................................     40

Arméförband: Materielanskaffning     ........................... ... 40

Marinförband: Materielanskaffning    ...........................     44

Flygvapenförband: Materielanskaffning    ....................     49

Flygvapenförband; Forskning och utveckling................     53

Försvarets sjukvårdsstyrelse    ....................................     56

Forlifikalionsförvaltningen    .........................................     63

Försvarets forskningsanstalt    .................................... ... 91

Mililärpsykologiska institutet   ...................................... ... 94

Bidrag till regionmusiken   ........................................... ... 97

Arméförband: Anskaffning av anläggningar   ...............     98

Bilagor

Principorganisation för försvarsområdesstad i fred   .......    104

Principorganisation för fredsförband    ........................... ... 105

Överbefälhavarens förslag till principorganisalion av lägre regionala

och lokala myndigheter inom armén    .........................    106

Överbefälhavarens förslag till organisation av örlogsbas                    107

Nuvarande organisation av kustartilleriförsvaren    .........    108

Överbefälhavarens förslag till organisation av kustarlilleriförsvaren . 109