Kungl. Maj:ts proposition nr 49 år 1973 Prop. 1973: 49
Nr 49
KungL Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunal-skattelagen (1928:370), m.m.; given Stockholms slott den 9 mars 1973.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen att bifaUa de förslag om vars aviåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G.E, STRÄNG
Propositionens huvudsakliga uinehåll
I propositionen föreslås att förmåner vid sjukdom, barns födelse, arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning skall utgöra skattepliktig inkomst. Från beskattning undanlas dock förmåner vid sjukdom om de grundas på förvärvsinkomst understigande 4 500 kr, för år saml sjukpenning för hemmamakar, Proposhionen har samband med de förslag som i särskild ordning läggs fram beträffande den framtida utformningen av sjukpenningförmånerna, föräldrapenningen m, m, samt beträffande förmåner vid arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning.
Propositionen innehåller också förslag om hur skatteintäkterna på de förmåner som nu avses bli skattepliktiga i sin helhet skall kunna tillgodoföras statsverket.
1 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 49
Prop. 1973:49
1 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Härigenom förordnas i fråga om kommunalskatielagen (1928: 370) dels att 19 §, 53 § I mom, och anvisningarna till 19 § skall ha nedan
angivna lydelse,
dels alt till anvisningarna lill 21, 24, 28 och 32 §§ skall fogas nya
punkter, betecknade respektive punkt 14, 9, 9 och 12, av nedan angivna
lydelse.
N livar ande lydelse
Föreslagen lydelse
19 §1
Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:
vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller vad som förvärvals genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;
vinst å icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35 § 3 eller 4 mom.;
vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eher vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;
ersättning, som på grund av sjukförsäkring jämlikt lagen om allmän försäkring eller försäkring jämlikt lagen om yrkesskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom, olycksfall eller arbetslöshet tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock alt till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller annan livränta, så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;
1 Senaste lydelse 1971: 256,
ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen {1962: 381) om allmän försäkring eller lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, lill någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas er-
Prop. 1973: 49 3
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
sättning i form av pyension eller annan livränta, så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;
belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapilalförsäkring;
ersättning på grund av skadeförsäkring, dock ej i den mån köpeskilling, som skulle hava influtit därest försäkrad egendom i stället försålts, varit att hänföra till intäkt av jordbruksfastighet, av annan fastighet eller av rörelse eller i den mån ersättningen eljest motsvarar sådan skattepliktig intäkt eller motsvarar sådan avdragsgill omkostnad, vilken är att hänföra till någon av nämnda förvärvskällor;
vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk-eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegal;
ersättning jämlikt lagen om er- ersättning jämlikt lagen (1956:
sättning åt smittbärare; 293) om ersättning åt smittbärare
om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor eller högre belopp för år;
periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, därför givaren jämlikt bestämmelserna i 20 § icke är berättigad till avdrag;
stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda för mottagarens utbildning;
allmänt barnbidrag;
lön eller annan gottgörelse, som enligt förordningen om sjömansskatt ulgör inkomst ombord;
kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;
invaliditetstillägg eller invaliditetsersätlning enligt 9 kap, lagen om allmän försäkring, så ock hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landslingskommunala medel till den vårdbehövande;
kommunalt bostadstihägg enligt lagen (1962: 392) om hustrutihägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension;
kommunah bostadstillägg lill handikappade;
bostadstillägg som avses i kungörelserna den 28 maj 1968 (nr 425) om statliga bostadstillägg till barnfamiljer och (nr 426) om statsbidrag till kommunala bostadstillägg till barnfamiljer;
sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från pensions- eller personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivils vid taxering, vid första liUfälle dylika medel finnas i stiftelsen;
kompensation av staten för bensinskatt på bensin som förbrukats vid yrkesmässig användning av motorsåg.
(Se vidare anvisningarna.)
Prop. 1973: 49 4
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
.■ , 53 §
1 m o m.2 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på gmnd av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:
a) fysisk person:
för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:
för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats; samt
för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:
för inkomst av här belägen fastighet;
för inkomst av rörelse, som här bedrivits;
för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvals genom verksamhet här i riket;
för pension enligt lagen om all- för pension och annan ersäll-
män försäkring eller på gmnd av ning enligt lagen (1962:
381) om
anställning eller uppdrag hos allmän försäkring eller pension på
svenska staten eller svensk kom- grund av anstäUning eller uppdrag
mun; hos svenska staten eller
svensk
kommun;
för ersättning enligt lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring och lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring;
för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;
för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eUer tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt
för belopp vilket motsvarar restituerad, avkortad eller avskriven till-läggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift eller allmän arbetsgivaravgift och med vilket avdrag enligt 46 § 2 mom. åtnjutits vid tidigare års taxeringar;
b) staten:
för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt
för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industrieU verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose statens egna behov;
c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållnings-
2 Senaste lydelse 1971: 921.
Prop. 1973: 49 5
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
sällskap med stadgar som fastställts av Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer:
för inkomst av fastighet och av rörelse;
d) akademier, Nobelstiftelsen samt stiftelsen Dag
Hammarskjölds
Minnesfond, så ock allmänna undervisningsverk, sådana samman
slutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka
de studerande enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar
samt sam arbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att
fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankomma på samman
slutningarna, sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, skeppsfartens
sekundärlånekassa, norrlandsfonden, malmfonden för forsknings- och
utvecklingsarbete, järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas
till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina
delägare, aktiebolaget tipstjänst, svenska penninglotteriet aktiebolag,
allmänna pensionsfonden, allmänna sjukförsäkringsfonden, pensions
stiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m.,
allmänna försäkringskassor, understödsföreningar, som icke bedriva till
livförsäkring hänförlig verksamhet, personalstiftelser som avses i lagen
om tryggande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål uteslutande
att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser
som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och ar
betstagare med ändamål att utgiva avgångsersättning till friställd ar
betstagare ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag, som avses i
lagen om yrkesskadeförsäkring:
för inkomst av fastighet;
e) kyrkor,
andra trossamfund än svenska kyrkan därest de utöva
kyrklig verksamhet, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives
i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvud
sakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet
stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa
familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn
eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning
eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig
forskning, ävensom sådana föreningar vilka, utan att i sin verksamhet
tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen verka
för ändamål av den i fråga om stiftelser här angivna art:
för inkomst av fastighet och av rörelse;
f) svenska
aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författ
ning äro skyldiga att avslå sin vinst, ekonomiska föreningar, samfund,
stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförlig
verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer,
därunder inbegripna ägare av för gemensamt behov avsatta så kallade
besparingsskogar, häradsallmänningar och andra likartade samfällig
heter, som förvaltas självständigt för delägarnas gemensamma räkning,
samtliga i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):
för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;
g) utländska bolag:
för inkomst av här belägen fastighet; för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt
för vinst å icke yrkesmässig avjfflring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse.
Prop. 1973: 49
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detla stycke, må klagan icke föras.
Anvisningar
111119 §3
Socialhjälp, begravningshjälp samt underhåll, som lämnats fånge eller patient å hospital, m. m. dyl. är icke att hänföra till skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i fråga om till föreningar influtna medlemsavgifter.
Utbytes sådan livränta eller del därav, som enligt bestämmelserna i 32 § i sin helhet skall räknas såsom skattepliktig intäkt, mot belopp för en gång, skall beträffande detta belopp i beskattningshänseende gälla vad om sådan livränta är stadgat. Sker utbyte, helt eller delvis, av annan livränta än nyss sagts mot engångsbelopp, skall beloppet anses utgöra icke skattepliktig intäkt.
Bestämmelsen att till skattepUktig inkomst icke räknas ersättning, som på grund av sjukförsäkring jämlikt lagen om allmän försäkring tillfallit den försäkrade, avser icke lön, som utgår från arbetsgivare i sådant fall, då denne på grund av 3 kap. 16 § andra eller tredje stycket nämnda lag äger uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän försäkringskassa. För arbetsgivaren är den av honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom annan därifrån uppburen ersättning i anledning av kostnad för den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst, dock att ersättningen icke är skattepliktig för arbetsgivaren, därest den till den anställde utbetalda lönen eller den för honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning, som annorledes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada i de fall, då arbets-
» Senaste lydelse 1968: 544.
Lön, som utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne på grund av 3 kap. 16 § andra eller iredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring äger uppbära arbetslagaren tillkommande ersättning från allmän försäkringskassa, är skattepUktig intäkt. För arbetsgivaren är den av honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom annan därifrån uppburen ersättning i anledning av kostnad för den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst, dock att ersättningen icke är skattepliktig för arbetsgivaren, därest den till den anställde utbetalda lönen eller den för honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning, som annorledes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada i de fall, då arbetsgivaren står s, k, självrisk enligt lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring, räknas till skattepliktig in-
Prop. 1973: 49 Nuvarande lydelse givaren står s. k. självrisk enligt lagen om yrkesskadeförsäkring, räknas icke till skattepliktig inkomst i vidare mån än ersättningen överstiger vad som skulle hava utgått vid försäkring enligt sistnämnda lag. Skatteplikt föreligger icke för bidrag från stat eller kommun, vilka enligt av Kungl. Maj:t eher av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå, i samband med utbildning eUer omskolning, till arbetslösa och partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda. Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag som utgår enligt förordningen om bidrag till vanföra ägare av motorfordon. |
Föreslagen lydelse
komst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt sistnämnda las.
Skatteplikt föreligger icke för bidrag från siat eller kommun, vilka enligt av Kungl, Maj:t eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå, i samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa och partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån bidragen avse traktamente och särskilt bidrag. Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag som ulgår enligt förordningen om bidrag till vanföra ägare av motorfordon,
Näringshjälp eller bidrag enhgt 57, 58 eller 62 § arbetsmarknadskungörelsen den 3 juni 1966 (nr 368) är icke att hänföra till skattepliktig inkomst, i den mån näringshjälpen eller bidraget lämnats till bestridande av kostnader, för vilka rätt till avdrag icke föreligger vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av årliga värdeminskningsavdrag. Omställnings-bidrag enligt nämnda kungörelse ulgör dock skattepliktig intäkt. |
Näringshjälp eller bidrag enligt 57, 58 eller 62 § arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368) är icke att hänföra till skattepliktig inkomst, i den mån näringshjälpen eller bidraget lämnats lill bestridande av kostnader, för vilka rätt till avdrag icke föreligger vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av årliga värdeminskningsavdrag. Omställningsbidrag enligt nämnda kungörelse och kontant arbetsmarknadsstöd ulgör dock skattepliktig intäkt.
Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag, som stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond till fullföljande av sitt ändamål utgiver för mottagarens utbildning.
Enligt 46 § 2 mom. första stycket 4) föreligger viss rätt till avdrag för bidrag till barns underhåll. Med hänsyn till begränsningarna i avdragsrätten är sådant bidrag det oaktat alt likställa med periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, därför givaren jämlikt bestämmelserna i 20 § icke är berättigad till avdrag, 1 följd härav skall underhållsbidraget icke hänföras till skattepliktig intäkt av tjänst som avses i 31 och 32 §§,
tih 21 § 14. Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring utgör skattepliktig
Prop. 1973: 49
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
intäkt av jordbruksfastighet om, sjukpenningen grundas på inkomsl, som hänför sig till jordbruksfastighet och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 4 500 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av jordbruksfastighet hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare.
till 24 § 9. Sjukpenning enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring och lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring utgör skattepUktig intäkt av annan fastighet om sjukpenningen grundas på inkomsl, som hänför sig till annan fastighet och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomsl uppgår lill 4 500 kronor eller högre belopp för år. Till inläkt av annan faslighet hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen (1956: 293) om etsältiUng åt smittbärare.
liU28 § 9, Sjukpenning enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring och lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring utgör skattepliktig intäkt av rörelse om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till rörelse och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 4 500 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av rörelse hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen (1956: 293) om ersättning ål smittbärare.
tih 32 § 12. Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om aUmän försäkring och lagen (1954:243) om yrkes-
Prop. 1973: 49
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
skadeförsäkring utgör skattepliktig intäkt av tjänst om sjukpenningen grundas på inkomsl, sorn hänför sig till tjänst och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 4 500 kronor eller högre belopp för år. TiU intäkt av tjänst hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått annorledes än på grund av försäkring, som nyss sagts, lill någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring.
Föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring utgöra skattepliktig intäkt av tjänst.
Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa och kontant arbetsmarknadsstöd räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.
Detsamma gäller grundbidrag, hyresbidrag på hemorten och barn-tillägg, vilka enligt av Kungl. Maj.t eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå, i samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa eller partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974, Äldre bestämmelser gäller dock i fråga om sådana ersättningar och förmåner som belöper på lid före den 1 januari 1974,
Prop. 1973: 49
10
2 Förslag till
Lag om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623)
Härigenom förordnas, att 37 § 1 mom. taxeringsförordningen (1956: 623)1 skall ha nedan angivna lydelse.
37 § Nuvarande lydelse 1 m o m.2 Tih ledning vid inkomsttaxering skola varje år utan anmaning uppgifter (kontrolluppgifter) för nästföregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:
Uppgiftsskyldig
Vem uppgiften skall avse
Vad uppgiften skall avse
3 a. Försäkringsanstalt,
4, Den som utbetalt royalty eller periodiskt utgående avgift för rättighet av goodwills natur, såsom varumärke, firmanamn o, dyl,, eller för utnyttjande av patent, mönster o. dyl.
Den som bedrivit jordbmk eller skogsbmk eller innehaft jordbruksfastighet eller annan faslighet eher bedrivit rörelse samt uppburit ersättning från anstalten på gmnd av liden skada.
Den tiil vilken royaltyn eller avgiften utbetalts.
Utgiven ersältmng, ej understigande 1000 kronor för varje skadefall, på gmnd av skada på byggnad, inventarier och maskiner, produkter från jordbmket eller skogsbmket, växande gröda, skog, varulager, varor under tillverkning, för-bmkningsartiklar eller andra fömödenheler för produktionen, samt utgiven ersättning, ej understigande 500 kronor för varje skadefall, på gmnd av skada på levande djur.
Därest delulbetalning av försäkringsersättning förekommit, må med avlämnandet av kontrolluppgift anstå lill året efter det då skadan slutreglerais.
Undantag: ersättning för personligt lösöre samt annan ersättning på grund av motorfordonsförsäkring än stilleståndsersättning.
Det utbetalda beloppet.
• Förordnuigen omtryckt 1971: 399, »Senaste lydelse 1972:83,
Prop. 1973:49
II
Föreslagen lydelse 1 mom. Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år utan anmaning uppgifter (kontrolluppgifter) för nästföregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:
Uppgiftsskyldig
Vem uppgiften skall avse
Vad uppgiften skall avse
3 a. Försäkringsanstall.
3 b. Riksförsäkringsverket.
Den som bedrivit jordbmk eller skogsbruk eller innehaft jordbruksfastighet eller annan fastighet eller bedrivit rörelse samt uppburit ersättning från anstalten på gmnd av liden skada.
Den som åtnjutit skallepliktig sjukpenning enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring, lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring eller närstående ersättningssystem, föräldrapenning eller vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring eller kontant arbetsmarknadsstöd.
Utgiven ersättning, ej understigande 1000 kronor för varje skadefall, på gmnd av skada på byggnad, inventarier och maskiner, produkter från jordbruket eller skogsbmket, växande gröda, skog, varulager, varor under tillverkning, förbrukningsartiklar eller andra förnödenheter för produktionen, samt utgiven ersättning, ej understigande 500 kronor för varje skadefall, på grund av skada på levande djur.
Därest delutbetalning av försäkringsersättning förekommit, må med avlämnandet av kontrolluppgift anslå till året efler del då skadan slutreglerais.
Undantag: ersättning för personligt lösöre samt annan ersättning på grund av molorfordonsförsäkring än stilleståndsersättning.
Utgivet belopp och i fråga om sjukpenning huruvida beloppet avser anställning eller annat förvärvsarbete.
3 c. Arbetsmarknadsstyrelsen.
Den som åtnjutit utbildningsbidrag i form av grundbidrag, hyresbidrag på hemorten och barniillägg.
Utgivet belopp som uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året.
Prop. 1973: 49
Uppgiftsskyldig 3 d. Arbetslöshetskassa.
4. Den som utbetalt royalty eller periodiskt utgående avgift för rättighet av goodwills natur, såsom vammär-ke, firmanamn o, dyl,, eller för utnyttjande av patent, mönster o, dyl.
Vem uppgiften ;S k all a vse
Den som från kassan åtnjutit' dagpenning vid arbetslöshet.
Den till vilken royaltyn eller avgiften utbetalts.
.■■■■12
Vad uppgiften skall avse
Utgivet belopp som uppgår till sammanlagt 100 kronor för hela året.
Det utbetalda beloppet.
Denna lag träder i kraft den 1. januari 1974. Bestämmelserna i 37 § 1 mom. under 3 b—3 d avser icke belopp som belöper på tid före den 1 januari 1974.
Prop. 1973: 49 13
3 Förslag till
Lag om ändring i uppbördsförordningen (1953: 272)
Härigenom förordnas, att 3 § 2 mom., 27 § 1 mom. och 39 § 3 mom. uppbördsförordningen (1953: 272) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§
2 m o m. Preliminär skatt utgår såsom preliminär A-skatt eller preliminär B-skatt.
1. Preliminär A-skatt skall med de undantag, som framgår av vad nedan i detta moment och i 10 § sägs, utgöras för sådan inkomst av tjänst, vilken helt eller delvis utgår i penningar och vilken hänför sig till den skattskyldiges huvudsakliga arbetsanställning eller eljest utgör hans huvudsakliga inkomst av tjänst. För inkomst av sådan huvudsaklig arbetsanställning hos fysisk person eller dödsbo, som är avsedd att vara kortare tid än en vecka, skall dock preliminär A-skatt erläggas endast om vad som utbetalats utgör utgift i en av arbetsgivaren bedriven rörelse.
Med tjänst likställes i denna förordning rätt till pension, livränta, som utgår på gmnd av sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring eller annorledes än på gmnd av försäkrmg, ersättning, som i annan form än livränta utgår på gmnd av sjuk- eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst, samt undantagsförrnåner ävensom sådant periodiskt understöd eller sådan därmed jämföriig periodisk intäkt, varför givaren enligt 22, 25 eller 29 § kommunalskattelagen är berättigad till avdrag.
Preliminär A-skatt skall utgå Preluninär A-skatt skall utgå en-
enligl skattetabeh, som avses i 4 §, ligt
skattetabell, som avses i 4 §,
eller enligt de grunder som angivas eller
enligt de grunder som angi-
i 7, 12 eller 40 §. Beträffande pre- vas
i 7, 12 eller 40 §, Beträffande
liminär A-skatt för inkomst som preliminär
A-skatt för inkomst
avses under 1 andra stycket må som avses
under 1 andra stycket
Kungl. Maj:t föreskriva särskild eller punkt
12 av anvisningarna
beräkningsgrund. För enskilda fall ////
32 § kommunalskattelagen må
må lokal skattemyndighet föreskri- Kungl,
Maj:t föreskriva särskild
va särskild beräkningsgrund, exem- beräkningsgrund.
För enskilda fall
pelvis att skatten skall beräknas å må
lokal skattemyndighet föreskri
viss del av inkomsten eller å in- va
särskild beräkningsgrund, ex-
komsten minskad med visst be- empelvis alt
skatten skall beräknas
lopp eller att skatten skall utgå å
viss del av inkomsten eller å in-
med särskilt angiven procent av komsten m.inskad
med visst belopp
inkomsten, eller att skatten skall utgå
med
särskilt angiven procent av inkomsten.
Är den, som åtnjuter ovan avsedd inkomst av tjänst, skattskyldig jämväl för annan inkomst, för garantibelopp för fastighet eller för förmögenhet må lokal skattemyndighet, då särskilda skäl därtill föranleda, före-
1 Förordningen omtryckt 1972: 75,
Prop. 1973: 49 14
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
skriva att preliminär A-skatt skall erläggas jämväl för sistnämnda inkomst eller för garantibeloppet eller förmögenheten. Därvid skall den skattskyldiges preliminära skatt beräknas antingen till viss procent av den huvudsakliga inkomsten av tjänst eller enligt skattetabell å nämnda inkomst ökad med visst belopp eller ock utgå med visst belopp utöver vad i skattetabellen angives för den huvudsakliga inkomsten av tjänst.
Är i fall varom i föregående stycke sägs inkomsten vid sidan av den huvudsakliga inkomsten av tjänst betydande i förhållande till denna eller föreligga eljest särskilda omständigheter, må lokal skattemyndighet föreskriva, att preliminär B-skatt skall erläggas i stället för preliminär A-skatt.
Öretal som uppkommer vid beräkning av skatteavdrag skall jämnas till närmast högre hela krontal.
2. Preliminär B-skatt skall för inkomståret utgöras av skattskyldig, som icke har alt erlägga preliminär A-skatt enligt 1, samt utgå för inkomster från den skattskyldiges samtliga förvärvskäUor och för garantibelopp för fastighet ävensom för förmögenhet. Preliminär B-skatl skall utgå enligt särskild debitering,
27 §
1 mom. Uträkning av de särskilda skatteposter som ingå i slutlig skatt samt debitering av sådan skatt sker med ledning av uppgifter i taxeringslängd eller annat beslut om laxeringen. I övrigt iakttages:
att för skallskyldiga, som avses i 10 § I mom. förordningen om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av grundbeloppet, som fastställts att gälla för den preliminära skatt, vilken skall avräknas mot den ifrågavarande slutliga skatten;
att kommunal inkomstskatt och landslingsmedel uträknas med ledning av den utdebitering för skattekrona och skatteöre som för inkomståret gäller i beskattningsorten;
att kommunal inkomstskatt och landstingsmedel uträknas i en gemensam post, därvid skattebeloppet vid öretal över femtio avrundas uppåt och vid annat örelal avrundas nedåt lill helt krontal;
alt skogsvårdsavgift uträknas med tillämpning av det promilletal, som enligt vad därom särskilt är stadgat bestämts för det år då den slutliga skatten debiteras;
att tilläggspensionsavgift uträknas med tillämpning av den för inkomståret fastställda procentsatsen för avgiftsuttaget, därvid öretal bortfaller;
att kommunal inkomstskatt och landslingsmedel debiteras med belopp som uträknats av lokal skaltemyndighet i det fögderi där beskattningsorten är belägen;
att i 1 § omförmäld sjukförsäk- att i 1 § omförmäld sjukförsäk
ringsavgift debiteras med belopp ringsavgift
debiteras enligt 19 kap.
som uträknats av allmän försäk- lagen om
allmän försäkring och,
ringskassa, dock att vid debile- såvitt
gäller person med inkomsl
ringen skall beaktas vad i 19 kap. av
annat förvärvsarbete än ansläll-
2 och 6 §§ lagen om allmän för- ning, med
beaktande av avgifts-
säkring stadgas angående avgifts- belopp
som uträknats av allmän
pUkt och nedsättning av avgifi; försäkringskassa;
Prop. 1973:49
15
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
att i 1 § omförmäld arbetsgivaravgift och redareavgift debiteras i en gemensam post; samt
att i 1 § omförmäld annuitet eller, därest skattskyldig har att erlägga flera annuiteter av samma slag, summan av dessa påföres i helt antal kronor, därvid öretal bortfaller.
39 3 mom. Har Kungl. Maj:t meddelat föreskrift som j 3 § 2 mom, under 1 tredje stycket sägs, skall i fråga om skyldighet att verkställa skatteavdrag, m. m,, gälla vad Kungl, Maj:t med anledning därav förordnar.
(Se vidare anvisningama,)
3 mom. Beträffande inkomst, för vilken Kungl. Maj: t enligt 3 § 2 mom, under 1 tredje stycket får föreskriva särskild beräkningsgrund vad avser preliminär A-skall skall i fråga om skyldighet att verkställa skatteavdrag, m. m,, gälla vad Kungl, Maj:t särskilt må förordna.
(Se vidare anvisningarna,)
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Äldre bestämmelser gäller i fråga om preliminär skatt för år 1973 samt slutlig skatt på gmnd av 1974 års eller tidigare års taxering och efiertaxering för år 1974 eher tidigare år.
4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1965: 269) med särskilda bestämmelser om kommtms och annan menighets utdebitering av skatt
Härigenom förordnas, att lagen (1965: 269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Kommuns och annan menighets utdebitering av skatt skall bestämmas i förhåUande till det antal skattekronor och skatteören, som vid närmast föregående års taxering påförts de skattskyldiga, med tillägg av det antal skattekronor, som staten skall tillskjuta enligt förordningen (1965: 268) om skatteutjämningsbidrag och av bidragsunderlag enligt bestämmelserna om skattebortfallsbidrag,
' Senaste lydelse 1972: 142,
Föreslagen lydelse
1 § Kommuns och annan menighets utdebitering av skatt skall bestämmas i förhållande till det antal skattekronor och skatteören, som vid närmast föregående års taxering påförts de skallskyldiga, minskat enligt 2 § och ökat med det antal skallekronor, som staten skall tillskjuta enligt lagen (1973: 000) om skatteutjämningsbidrag och med bidragsunderlag enligt bestämmelsema om skattebortfallsbidrag.
Prop. 1973: 49 16
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 § Vid tillämpning av 1 § skall i skalleunderlaget icke inräknas skattekronor och skatteören söm kan anses hänföra sig till följande skattepliktiga intäkter, nämligen dels sjukpenning enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring eller lagen f 1954: 243) om yrkesskadeförsäkring eller ersättning enligt förordningen (1954:249) . om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret, kungörelsen (1962:607) om ersättning på grund av verksamhet för brandsläckning in. m., kungörelsen (1971: 457) om ersättning på grund av medverkan i skyddsarbete vid olyckor i atomanläggningar m.m., förordningen (1954: 250) om ersättning i anledning, av kroppsskada,- ådragen under vis-, lelse å anstalt m. m., lagen (1954: 246) orn krigsförsäkring för sjömän ni. m., militärersättningsförordningen (1950: 261) och lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare, allt till den del sjukpenningen eller ersättningen grundas på förvärvsinkomst av minst 4 500 kronor för år, dels föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring, dels dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen och kontant arbetsmarknadsstöd, dels utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning såvitt avser grundbidrag, hyresbidrag på hemorten och barntillägg. Intäkterna upptages härvid till belopp som anges på kontrolluppgift enligt taxeringsförordningen (1956: 623).
3 § Länsstyrelsen skall senast den 10 september varje år lämna kommun, landstingskommun och församling uppgift om det skatteunderlag, som enligt 2 § skall undantagas vid bestämmande av utdebitering.
Prop. 1973: 49
Nuvarande lydelse
17
Föreslagen lydelse
4 § Finner länsstyrelse på grund av anmärkning eller eljest att av länsstyrelsen meddelat beslut enligt denna lag blivit uppenbart oriktigt till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende, skall länsstyrelsen meddela beslut om rättelse.
5 § Talan mol länsstyrelsens beslut enligt denna lag föres hos Konungen genom besvär.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första gången i fråga om utdebitering för år 1976.
5 Förslag till
Lag om ändring i kommunallagen (1953: 753)
Härigenom förordnas, att 72 § kommunallagen (1953: 753) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
72 §2
Kommun äger av statsverket uppbära allmän kommunalskatt med belopp, motsvarande vad som skulle utgå på grundval av det antal skattekronor och skatteören, som vid taxering för visst år påföras de lill kommunen skattskyldiga, efter det belopp för skattekrona och skatteöre, som bestämts till utdebitering för nästföregående år. Har jämlikt 13 § femte stycket annan uldebiteringsgrund slutligen fastställts än som beslutals vid sammanträde med kommunfullmäktige i oktober månad, skaU till grund för utbetalningen läggas den utdebitering, som bestämts i samband med utgifts- och inkomststatens fastställande. Har dödsbo enligt 75 § kommunalskattelagen medgivils befrielse från att erlägga allmän kommunalskatt,
1 Lagen omtryckt 1969: 765,
2 Senaste lydelse 1971:189,
2 Riksdagen 1973.1 saml. Nr 49
Kommun äger av statsverket uppbära allmän kommunalskatt med belopp, motsvarande vad som skulle utgå på grundval av det antal skattekronor och skalleören, som vid taxering för visst år påföras de till kommunen skattskyldiga, efler det belopp för skattekrona och skatteöre, som bestämts till utdebitering för nästföregående år. Vid beräkningen av antalet skattekronor och skatteören beaktas dock icke sådana som bestämmas enligt 2 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. Har jämlikt 13 § femte stycket annan uldebiteringsgrund slutligen fastställts än som beslutats vid sammanträde med kommunfullmäktige i oktober månad, skall till grund för ut-
Prop. 1973: 49
18
Nuvarande lydelse skall belopp, som kommunen eljest ägde uppbära av statsverket, nedsättas i motsvarande mån. |
Föreslagen lydelse
betalningen läggas den utdebitering, som bestämts i samband med utgifts- och inkomststatens fastställande. Har dödsbo enligt 75 § kommunalskattelagen (1928: 370) medgivils befrielse från att erlägga allmän kommunalskatt, skall belopp, som kommunen eljesl ägde uppbära av statsverket, nedsättas i motsvarande mån.
Kommunen äger av statsverket såsom förskoll uppbära det belopp, som på grundval av taxeringsnämnds beslut visst år (laxeringsåret) rörande taxering lill kommunal inkomstskatt beslutats lill utdebitering för nästkommande år. Vad sålunda beslutats lill utdebitering ingår i kommunens fordran hos statsverket vid ingången av året näst efter det, då beslutet fattades. Förskottet avräknas mot den allmänna kommunalskatt, som kommunen äger uppbära av statsverket på grundval av laxeringen under året efter det, då förskottet enligt bestämmelserna i fjärde stycket utanordnas. |
Kommunen äger av statsverket såsom förskott uppbära det belopp, som på grundval av taxeringsnämnds beslut visst år (taxeringsåret) rörande taxering till kommunal inkomstskatt beslutats lill utdebitering för nästkommande år. Vid beräkningen av för-skoltsbeloppel beaktas dock icke skattekronor och skatteören som bestämmas enligt 2 § lagen med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. Vad sålunda beslutats till utdebitering ingår i kommunens fordran hos statsverket vid ingången av året näst efter del, då beslutet fattades. Förskottet avräknas mot den allmänna kommunalskatt, som kommunen äger uppbära av statsverket på grundval av laxeringen under året efter det, då förskottet enligt bestämmelserna i fjärde stycket ulan-ordnas.
Är antalet hos länsstyrelsen registrerade kyrkobokförda invånare i kommunen vid mitten av augusti månad taxeringsåret större än det var vid mitten av augusti månad två år tidigare skall förskott, beräknat enligt andra stycket, ökas i förhåUande till ökningen i kommunens invånarantal mellan angivna tidpunkter. Sådant ökat förskott ingår i kommunens fordran hos statsverket och avräknas enligt andra stycket. Länsstyrelsen skall senast den 10 september lämna kommunen uppgift om det invånarantal och det däremot svarande uppräknade skatteunderlag, som skall ligga till grund för beräkningen.
Belopp, som vid ingången av ett år utgör kommunens fordran hos statsverket enligt första, andra och tredje styckena, skall länsstyrelsen under samma år ulanordna till kommunen med en sjättedel å åttonde dagen i var och en av månaderna januari, mars, maj, juli, september och november. Är kommunens fordran icke uträknad vid utbetalnings-tillfället i januari månad, skall vid detta tillfälle utbetalas samma belopp som utbetalas i november månad nästföregående år; dock må läns-
Prop. 1973: 49
19
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
styrelsen, då särskilda skäl föranleda därtill, förordna att utbetalning skall ske med annat belopp. Därest det i januari månad utbetalade beloppet icke motsvarar en sjättedel av kommunens fordran, skall härav betingad jämkning ske av det belopp, som utbetalas i mars månad.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974 och tUlämpas första gången i fråga om kommunalskatt som påförs på grundval av 1975 års taxering.
6 Förslag till
Lag om ändring i kommunallagen (1957: 50) för Stockholm
Härigenom förordnas, att 76 § kommunallagen (1957: 50) för Stock-holmi skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
76 §2
Kommunen äger av statsverket uppbära allmän kommunalskatt med belopp, motsvarande vad som skulle utgå på grundval av det antal skattekronor och skalteören, som vid taxering för visst år påföras de till kommunen skattskyldiga, efter del belopp för skattekrona och skatteöre, som bestämts lill utdebitering för nästföregående år. Har dödsbo enligt 75 § kommunalskatielagen medgivits befrielse från att erlägga allmän kommunalskatt, skall belopp, som kommunen eljest ägde uppbära av statsverket, nedsättas i motsvarande mån.
Kommunen äger av statsverket såsom förskott uppbära det belopp, som på grundval av taxeringsnämnds beslut visst år (taxe-
" Lagen omtryckt 1969: 766, ' Senaste lydelse 1971:190.
Kommunen äger av statsverket uppbära allmän kommunalskatt med belopp, motsvarande vad som skulle utgå på grundval av det antal skattekronor och skatteören, som vid taxering för visst år påföras de till kommunen skattskyldiga, efter det belopp för skattekrona och skatteöre, som beslämls tUl utdebitering för nästföregående år. Vid beräkningen av antalet skattekronor och skalteören beaktas dock icke sådana som bestämmas enligt 2 § lagen (1965: 269) med särskUda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. Har dödsbo enligt 75 § kommunalskattelagen {1928:370) medgivits befrielse från att erlägga allmän kommunalskatt, skall belopp, som kommunen eljest ägde uppbära av statsverket, nedsättas i motsvarande mån.
Kommunen äger av statsverket såsom förskott uppbära det belopp, som på grundval av taxeringsnämnds beslut visst år (taxe-
Prop. 1973: 49
20
Nuvarande lydelse ringsåret) rörande taxering till kommunal inkomstskatt beslutats lill utdebitering för nästkommande är. Vad sålunda beslutals lUl utdebitering ingår i kommunens fordran hos statsverket vid ingången av året näst efter det, då beslutet fållades. Förskottet avräknas mol den allmänna kommunalskatt, som kommunen äger uppbära av statsverket på grundval av laxeringen under året efter det, då förskottet enligt bestämmelserna i fjärde stycket ulanordnas. |
Föreslagen lydelse
ringsåret) rörande taxering till kommunal inkomstskatt beslutats lill utdebitering för nästkommande år. Vid beräkningen av förskottsbeloppet beaktas dock icke skattekronor och skatteören som bestämmas eriligt 2 § lagen med särskilda bestämmdser om kommuns och annan menighets utdebitering av skall. Vad sålunda beslutals till utdebitering ingår i kommunens fordran hos statsverket vid ingången av året näst efter det, då beslutet fattades. Förskottet avräknas mot den allmänna kommunalskatt, som kommunen äger uppbära av statsverket på grundval av laxeringen under året efter det, då förskottet enligt bestämmelserna i fjärde stycket utanordnas.
Är antalet hos länsstyrelsen registrerade kjTkobokförda invånare i kommunen vid mitten av augusti månad taxeringsåret större än det var vid mitten av augusti månad två år tidigare skall förskott, beräknat enligt andra stycket, ökas i förhåUande till ökningen i kommunens invånarantal mellan angivna tidpunkter. Sådant ökat förskott ingår i kommunens fordran hos statsverket och avräknas enligt andra stycket. Länsstyrelsen skall senast den 10 september lämna kommunen uppgift om det invånarantal och det däremot svarande upprälcnade skatteunderlag, som skall ligga till grund för beräkningen.
Belopp, som vid ingången av ett år utgör kommunens fordran hos statsverket enligt första, andra och tredje styckena, skall länsstyrelsen under samma år utanordna till kommunen med en sjättedel å åttonde dagen i var och en av månaderna januari, mars, maj, juli, september och november. Är kommunens fordran icke uträknad vid utbetalningstillfället i januari månad, skall vid detta tillfälle utbetalas samma belopp som utbetalas i november månad nästföregående år; dock må länsstyrelsen, då särskilda skäl föranleda därtill, förordna att utbetalning skall ske med annat belopp. Därest det i januari månad utbetalade beloppet icke motsvarar en sjättedel av kommunens fordran, skall härav betingad jämknmg ske av det belopp, som utbetalas i mars månad.
Denna lag träder i kraft den I januari 1974 och tillämpas första .gången i fråga om kommunalskatt som påförs på grundval av 1975 års taxering.
Prop. 1973: 49
21
7 Förslag till
Lag om ändring i landstingslagen (1954: 319)
Härigenom förordnas, att 76 § landslingslagen (1954: 319)i skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
76 §
Landstingskommunen äger av statsverket uppbära landslingsmedel med belopp, motsvarande vad som skulle utgå på grundval av det antal skattekronor och skalteören, som vid taxering för visst år påföras de till landstingskommunen skattskyldiga, efter det belopp för skattekrona och skatteöre, som beslämls lill utdebitering för nästföregående år. Har dödsbo enligt 75 § kommunalskatielagen medgivits befrielse från att erlägga landslingsmedel, skall belopp, som landstingskommunen eljest ägde uppbära av statsverket, nedsättas i motsvarande mån.
Landstingskommunen äger av statsverket såsom förskott uppbära det belopp, som på grundval av taxeringsnämnds beslut visst år (laxeringsåret) rörande taxering till kommunal inkomstskatt beslutats till utdebitering för nästkommande år. Vad sålunda beslutats till utdebitering ingår i landstingskommunens fordran hos statsverket vid ingången av året näst efter det då beslutet fattades. Förskottet avräknas mol de landsluigsme-del, som landstingskommunen äger uppbära av statsverket på grundval av laxeringen under året efter del, då förskottet enligt bestämmelserna i fjärde stycket utanordnas,
> Lagen omtryckt 1972:101,
Landstingskommunen äger av statsverket uppbära landstingsmedel med belopp, motsvarande vad som skulle utgå på grundval av det antal skattekronor och skalteören, som vid taxering för visst år påföras de till landstingskommunen skattskyldiga, efler det belopp för skattekrona och skalleöre, som bestämts tUl utdebitering för nästföregående år. Vid beräkningen av antalet skattekronor och skalleören beaktas dock icke sådana som bestäininas enligt 2 § lagen (1965: 269) med särskUda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. Har dödsbo enligt 75 § kommunalskatielagen {1928: 370) medgivils befrielse från att erlägga landstingsmedel, skall belopp, som landstingskommunen eljesl ägde uppbära av statsverket, nedsättas i motsvarande mån.
Landstingskommunen äger av statsverket såsom förskott uppbära det belopp, som på grundval av taxeringsnämnds beslut visst år (laxeringsåret) rörande taxering till kommunal inkomstskatt beslutats tiU utdebitering för nästkommande år. Vid beräkningen av förskottsbeloppet beaktas dock icke skattekronor och skalteören som bestämmas enligt 2 § lagen med särskilda bestämmelser otn kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. Vad sålunda beslutats till utdebitering ingår i landstingskommunens fordran hos statsverket vid ingången av året näst efter det då beslutet fattades. Förskottet avräknas mot de lands-
Prop. 1973: 49 22
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
lingsmedel, som landstingskommunen äger uppbära av statsverket på grundval av taxeringen under året efler det, då förskottet enligt bestämmelserna i fjärde stycket utanordnas.
Är antalet hos länsstyrelsen registrerade kyrkobokförda invånare i landstingskommunen vid mitten av augusti månad taxeringsåret större än det var vid mitten av augusti månad två år tidigare skall förskott, beräknat enligt andra stycket, ökas i förhållande till ökningen i landstingskommunens invånarantal meUan angivna tidpunkter. Sådant ökat förskott ingår i landstingskommunens fordran hos statsverket och avräknas enligt andra stycket. Länsstyrelsen skall senast den 10 september lämna landstingskommun uppgift om det invånarantal och det däremot svarande uppräknade skatteunderlag, som skall ligga till grund för beräkningen.
Belopp, som vid ingången av ett år utgör landstingskommunens fordran hos statsverket enligt första, andra och tredje styckena, skall länsstyrelsen under samma år utanordna till landstingskommunens förvaltningsutskott med en sjättedel å åttonde dagen i var och en av månaderna januari, mars, maj, juli, september och november. Är landstingskommunens fordran icke uträknad vid utbetalningstillfället i januari månad, skall vid delta tillfälle utbetalas samma belopp som utbetalas i november månad nästföregående år; dock må länsstyrelsen, då särskilda skäl föranleda därtill, förordna att utbetalning skall ske med annat belopp. Därest det i januari månad utbetalade beloppet icke motsvarar en sjättedel av landstingskommunens fordran, skall härav betingad jämkning ske av det belopp, som utbetalas i mars månad.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974 och tiUåmpas första gången i fråga om landstingsskatt som påförs på grundval av 1975 års taxering.
Prop. 1973: 49
23
8 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1961: 436) om församlingsstyrelse
Härigenom förordnas, att 84 § lagen (1961:436) om församlings-styrelse' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
84 §
Församling äger av statsverket uppbära församlingsskatt med belopp, motsvarande vad som skulle utgå på grundval av det antal skattekronor och skalteören, som vid taxering för visst år påföras de tUl församlingen skattskyldiga, efter det belopp för skattekrona och skalteöre, som beslämls lill utdebitering för nästföregående år. Har skattskyldig enligt lagen den 26 oktober 1951 om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tiUhör svenska kyrkan åtnjutit lindring i skattskyldigheten lUl församlingen eller har dödsbo enligt 75 § kommunalskattelagen medgivits befrielse från att erlägga skatt lill församlingen, skall belopp, som församlingen eljest ägde uppbära av statsverket, nedsättas i motsvarande mån.
Församlingen äger av statsverket såsom förskott uppbära del belopp, som på grundval av taxeringsnämnds beslut visst år rörande taxering till kommunal inkomstskatt beslutals till utdebitering för nästkommande år. Vad sålunda beslutats till utdebitering ingår i församlingens fordran hos statsverket vid ingången av året näst efler det, då beslutet fattades. Förskottet avräknas mot den för-
' Lagen omtryckt 1972: 228,
Församling äger av statsverket uppbära församlingsskatt med belopp, motsvarande vad som skulle utgå på grundval av det antal skattekronor och skatteören, som vid taxering för visst år påföras de till församlingen skattskyldiga, efter det belopp för skattekrona och skatteöre, som beslämls till utdebitering för nästföregående år. Vid beräkningen av antalet skattekronor och skatteören beaktas dock icke sådana som bestämmas enligt 2 § lagen (1965: 269) med särskUda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skall. Har skallskyldig enligt lagen {1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan åtnjutit lindring i skattskyldigheten lill församlingen eller har dödsbo enligt 75 § kommunalskatielagen {1928: 370) medgivils befrielse från all erlägga skatt lill församlingen, skall belopp, som församlingen eljest ägde uppbära av statsverket, nedsättas i motsvarande mån.
Församlingen äger av statsverket såsom förskoll uppbära det belopp, som på grundval av taxeringsnämnds beslut visst år rörande taxering till kommunal inkomstskatt beslutats till utdebitering för nästkommande år. Vid beräkningen av förskotlsbeloppel beaktas dock icke skallekronor och skalteören som bestämmas enligt 2 § lagen med särskilda bestämmelser om kommuns och an-
Prop. 1973: 49 24
Nuvaiande lydelse Föreslagen lydelse
samlingsskatt, som församlingen nan menighets utdebitering
av
äger uppbära av statsverket på skall. Vad sålunda beslutats till
grundval av taxeringen under året utdebitering ingår i församling-
efter det, då förskottet enligt be- ens fordran hos statsverket vid
slämmelserna i nästföljande styc- ingången av året näst efter det,
ke ulanordnas, då beslutet fattades. Förskottet
av-
räknas mot den församlingsskatt, som församlingen äger uppbära av statsverket på grundval av taxeringen under året efter det, då förskottet enligt bestämmelserna i nästföljande stycke utanordnas.
Belopp, som vid ingången av ett år utgör församlingens fordran hos statsverket enligt första och andra styckena, skall länsstyrelsen under samma år utanordna till kommun, i vilken församlingen är belägen, med en sjättedel å åttonde dagen i var och en av månaderna januari, mars, maj, juli, september och november. Är församlingens fordran icke uträknad vid utbetalningstillfället i januari månad, skall vid detta tillfälle utbetalas samma belopp som utbetalades i november månad nästföregående år; dock må länsstyrelsen, då särskilda skäl föranleda därtill, förordna att utbetalning skall ske med annat belopp. Därest det i januari månad utbetalade beloppet icke motsvarar en sjättedel av församlingens fordran, skall härav betingad jämkning ske av det belopp, som utbetalas i mars månad. Kommunen skall därefter avlämna medlen till kyrkorådet.
Länsstyrelsen skaU senast den 8 mars tUl församlingen överlämna för nästföregående år upprättad redovisning över församlingen tillkommande och till församlingen utanordnad församlingsskatt.
Närmare föreskrifter angående dylik redovisning meddelas av Konungen eller den myndighet Konungen förordnar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974 och tillämpas första gången i fråga om församlingsskatt som påförs på gmndval av 1975 års taxering.
Prop. 1973: 49 25
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efler gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om beskattning av sjukpenning, m. in. och anför.
Inledning
Kungl, Maj:t uppdrog den 16 juni 1970 åt överdirektören Hans Järnbrink att utreda de tekniska förutsättningarna för all inordna sjukpenningen i beskatlningssystemet. Utredningen skulle även omfatta förmåner som utgår vid arbetslöshet. Genom beslut den 28 januari 1972 uppdrog Kungl, Maj:t åt utredningen — som antagit namnet sjukpenningutredningen — att också överväga förutsättningarna för en beskattning av det utbildningsbidrag som utgår enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368, omtryckt 1972: 300),
Utredningen överlämnade den 7 september 1972 ett betänkande (SOU 1972: 50) Beskattade förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m, m. Utredningen har i belänkandet funnit att tekniska förutsättningar finns att beskalla de förmåner det här gäller och framlagt förslag lill de författningsmässiga och administrativa åtgärder som behövs vid en övergång till skattepliktiga förmåner.
Över utredningens förslag har efler remiss yttranden avgivits av riksförsäkringsverket, arbetsmarknadsstyrelsen, riksskatteverket, försäkringsinspekiionen, socialstyrelsen, riksrevisionsverket, slalskonlorel, statens avtalsverk, universitelskanslersämbetel, yrkesskadeförsäkringskommittén, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna i Stockholms, Hallands, Skaraborgs, Västmanlands och Norrbottens län, Svenska landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Statstjänstemannens riksförbund (SR), Sveriges arbetares centralorganisation (SAC), Försäkringskasseförbundet, Arbetslöshetskassornas samorganisalion. Svenska Personal-Pensionskassan (SPP), Svenska försäkringsbolags riksförbund, Folksam, Lantbrukarnas riksförbund
Prop. 1973: 49 26
(LRF), Svensk industriförening, Sveriges hantverks- och industriorganisalion (SHIO), Sveriges förenade studentkårer (SFS), Fredrika-Bremer-Förbundet och Husmodersförbundet Hem och samhälle. Yttrande har därjämte avgetts av De fria sjukkassornas förbund. Några remissinstanser har bifogat yttranden som de inhämtat,
på grundval av vad utredningen redovisat vill jag nu lägga fram förslag om skatteplikt för de av utredningen behandlade förmånerna. Tidigare denna dag har chefen för socialdepartementet tagit upp frågan om den framtida utformningen av sjukförsäkringsförmånerna m, m. Sjukpenningutredningens förslag i fråga om förmånerna vid arbetslöshet och utbildningsbidragen las senare i dag upp av chefen för inrikesdepartementet.
Beträffande de av familjepohtiska kommittén framlagda förslagen om föräldrapenning, som avses ersätta moderskapsförmåner enligt 3 kap, lagen (1962: 381) om allmän försäkring, rätt liU sjukpenning vid vård av sjukt barn och vårdbidrag vid vård av svårt handikappat barn har särskilt förslag lagts fram av statsrådet Odhnoff,
Nuvarande ordning
Inkomstbeskattningen i fråga om sjukpenning rn. m.
Enligt kommunalskattelagen (1928: 370), KL, föreligger vid inkomstbeskattningen inle skatteplikt för bl. a, följande intäkter:
ersättning som på grund av sjukförsäkring enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring, AFL, eller lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring, YFL, tillfallit den försäkrade;
ersättning som utgått enligt annan författning än de nyssnämnda, utan att sjukförsäkring förelegat, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring;
ersättning som vid sjukdom, olycksfall eller arbetslöshet tillfallit någon på grund av annan försäkring som inte tagils i samband med tjänst;
ersättning enligt lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare;
stipendier lill studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda för mottagarens utbildning;
kontantunderstöd som utges av arbelslöshelsnämnd med bidrag av statsmedel (19 § KL),
Skatteplikt föreligger inte heller för statliga eller kommunala bidrag som enligt bestämmelser av Kungl, Maj:t eller statlig myndighet ulgår, i samband med utbildning eller omskolning, lill arbetslösa och partiellt arbetsföra och därmed likställda (anvisningarna till 19 § KL),
Till skattepliktig intäkt av tjänst hänförs bl, a, avlöning, arvode och annan förmån i pengar eller in nalura som utgått för tjänsten (32 § 1 mom, KL), Från skalleplikt undanlas dock förmån av fri sjukvård eller
Prop. 1973: 49 27
tandvård och fri grupplivförsäkring. Skattefriheten gäller oavsett om förmånen utgått i allmän eller enskild tjänst. Beträffande enskild tjänst föreskrivs dock den begränsningen att om förmånen åtnjutits efter väsentligt förmånligare grunder än som gäller för statlig befattningshavare förmånen är skattepliktig till den del den utgått efter förmånligare grim-der än som gäller statlig befattningshavare (32 § 3 mom, KL).
Förmån av fri gruppsjukförsäkring enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer upptas inle som inläkt. Förutsättningen är härvid att den dagersättning som kan utgå till arbetstagare i högsta sjukpenningklassen enligt AFL, uppgår till högst 10 kr, per dag under tid då sjukpenning kan utgå enligt lagen och lill högst 13 kr, per dag under tid då förtidspension kan utgå enligt samma lag (32 § 3 mom, KL),
Vid beräkning av inkomst av tjänst medges avdrag för avgifter som den skaltskyldige erlagt för sådan pensionsförsäkring eller sjuk- eller olycksfallsförsäkring, som tagits i samband med tjänst (33 § KL),
Allmänt avdrag medges för premier och andra avgifter, som skattskyldig erlagt för försäkringar av följande slag, vilka ägs av honom själv eller, i förekommande fall, hans make eller hans omyndiga barn, nämligen pensionsförsäkring som inte tagits i samband med tjänst, kapilalförsäkring, arbetslöshetsförsäkring samt sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift tUl sjukkassa för begravningshjälp, som inte är tagen i samband med tjänst och som inle utgör sjukförsäkring enligt 2—4 kap, AFL, Avdraget för kapilalförsäkringspremier m, m, får åtnjutas med högst 250 kr,, eller, för gifta som levt tillsammans under beskattningsåret, med högst 500 kr. Det högre avdraget på högst 500 kr, åtnjuts även av ogift skaltskyldig (varmed jämställs änka, änkling eller frånskild) om han den 1 november beskattningsåret haft hemmavarande barn under 18 år (46 § 2 mom, KL),
De här angivna bestämmelserna i KL gäller enligt 2 § första stycket förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt också vid statsbeskall-ningen,
Uppgiftsskyidighet vid taxeringen
Till ledning för inkomsttaxering skall enligt taxeringsförordningen (1956: 623), TF, i vissa fall lämnas kontrolluppgifter för nästföregående kalenderår. Uppgiftsskyldighelen innebär bl. a. följande.
Statlig eller kommunal myndighet skall lämna uppgift beträffande den som hos den uppgiftsskyldige innehaft anställning eller uppdrag eller utfört tillfälligt arbete eller som av denne åtnjutit pension, livränta eller periodiskt utgående ersättning. Uppgiften skall avse avlöning, arvode eller annan ersättning. Undantag från uppgiftsskyldighelen gäller i fråga om ersättning i anledning av tiUfälligt arbete om det som mottaga-
Prop. 1973: 49 28
ren sammanlagt åtnjutit haft ett lägre värde än 100 kr. för hela året (37 § 1 mom. 1 a TF),
Liknande uppgiftsskyldighet åligger aktiebolag och ekonomisk förening saml fysisk person som bedrivit rörelse, jordbruk eller haft annan faslighet i fråga om förmåner som utgått från sådan förvärvskälla. Undantag från uppgiftsskyldigheten gäller här i vissa fall ersättning för tillfälligt arbete om värdet understiger 300 kr. (37 § 1 mom, 1 b—d TF),
Försäkringsanstalt och understödsförening skall lämna kontrolluppgift beträffande den som från anstalten eller föreningen uppburit belopp, ej understigande 200 kr. för hela året, på grund av försäkring av den art att uppburet belopp är skattepliktigt (37 § 1 mom. 3 TF),
I kontrolluppgift skaU särskilt för sig upptas sådant skatteavdrag, som skett för uttagande av preluninär A-skatt,
Särskild uppgiftshandling skall avlämnas för varje person, varom fråga är. Därvid skaU fullständigt anges personens namn, personnummer, hemvist och bostadsadress. Där så kan ske bör uppgift lämnas även om numret på för honom utfärdad debetsedel på preliminär skatt för året näst före taxeringsåret (32 § 2 mom. TF).
Skall annan än statlig eller kommunal myndighet jämlikt 1 mom, första punkten avlämna uppgifter lill ett antal understigande ljugofem, skall vid uppgifterna fogas ett särskilt sammandrag över dessa, upptagande namn på den eUer de personer, varom fråga är, samt beträffande envar av dem uppgift angående belopp, som utbetalts, och förmån, som i övrigt åtnjutits (37 § 3 mom, TF),
Uppgifterna skall i regel avlämnas senast den 31 januari under taxeringsåret i den ordning som gäller för avlämnande av självdeklaration. Uppgifterna skall vid avlämnandet vara ordnade kommunvis eller, om i kommun ingår fler församlingar, församlingsvis och skall medelst särskilda omslag eller annorledes vara tydligt utmärkt, vilken kommun eller församling varje grupp av uppgifter avser (37 § 4 mom, TF),
Den som har alt lämna kontrolluppgift skall i regel senast den 31 januari under taxeringsåret översända ett exemplar av uppgiften till inkomsttagaren (37 § 5 mom. TF),
Uppbörd och debitering
Enligt uppbördsförordningen (1953: 272), UF, skall preliminär skatt erläggas i avräkning på slutlig skatt. Preliminär skatt utgår som A-skalt eller B-skatt, Preliminär skatt skall utgå med belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten.
Preliminär A-skatt erläggs av skattskyldig som uppbär inkomst av tjänst om inkomsten hell eller delvis utgår i pengar och kan hänföras lill den skaltskyldiges huvudsakliga arbetsanställning eller eljesl ulgör hans huvudsakliga inkomst av tjänst. Skatteavdrag skall i princip göras oavsett anställningens längd.
Prop. 1973: 49 29
Preliminär A-skatt skall normalt beräknas med ledning av skattetabell som fastställs av riksskatteverket för varje inkomstår och för olika kommunala utdebiteringar. Kungl. Maj:t kan föreskriva särskild beräkningsgrund för särskilt angivna inkomstslag. För enskUda fall kan lokala skaltemyndigheten föreskriva särskUd beräkningsgrund. Skatten kan i så fall beräknas bl. a. på viss del av inkomsten, på inkomsten minskad med eller ökad med visst belopp eller med särskilt angiven procent av inkomsten (3 § 2 mom. 1 UF).
Vid utbetalning av s, k, engångsbelopp beräknas preliminär A-skatt efter 30 % av inkomsten. Om engångsbeloppet uppbärs vid sidan av regelbunden inkomst (månadslön, veckolön) beräknas preliminär A-skatt enligt grunder som fastställts av riksskatteverket (7 § UF),
Preliminär B-skatt erläggs i hemortskommunen av skattskyldig, som inte har alt erlägga preliminär A-skatt, Preliminär B-skatt utgår enligt särskild debitering (3 § 2 mom, 2 UF),
B-skatt debileras i princip med samma belopp som senast i kommunen påförd slutlig skatt, I vissa fall gäller att B-skatt debileras med ledning av preliminär taxering. Sådan debitering sker om den skattskyldige inte påförts slutlig skatt i kommunen och det kan antas att han kommer all taxeras i kommunen året näst efter inkomståret, B-skall debileras vidare med ledning av preliminär taxering vid inkomstökning eller inkomstminskning av viss storlek (13 § UF),
Slutlig skatt är skatt som påförts vid den årliga debiteringen på grund av taxeringsnämnds beslut eller på grund av annat beslut som enhgt gällande föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering (2 § 2 mom, UF),
Debitering sker i debiteringslängd, som underskrivs av lokal skattemyndighet senast den 5 december taxeringsåret. Sedan debiteringslängden upprättats sänder länsstyrelsen debetsedel på slutlig skatt tUl den skaltskyldige senast den 15 december laxeringsåret (35 § UF),
Vid debitering av slutlig skatt avräknas dels debilerad preliminär skatt och dels annan skall, som av den skattskyldige erlagts (27 § 2 mom, UF),
Skatt som återstår att erlägga, sedan preliminär skatt avräknats från slutlig skatt, Ullas som kvarstående skatt. Om den kvarstående skatten är av viss storlek skall den skaltskyldige erlägga ränta (2 § 2 mom,, 27 § 3 mom, UF),
Kvarstående skatt förfaller till betalning i regel med lika belopp under vardera av uppbördsterminerna i mars och maj månader året efter taxeringsåret (28 § UF),
Om eriagd preliminär skatt överstiger motsvarande slutliga skatt återbetalas det överskjutande beloppet till den skaltskyldige, I vissa fall tillkommer ränta (69 § 1 mom, UF), Återbetalning sker vanligen med ett vid den slutliga debetsedeln fogat återbetalningskorl, (70 § uppbördskungörelsen, 1967: 626,)
Prop. 1973: 49 30
Arbetsgivare är skyldig att göra skatteavdrag vid utbetalning av lön lill arbetstagare. Med lön menas härvid inkomsl av tjänst enligt KL med undantag för periodiskt understöd eller därmed järnförlig periodisk utbetalning av visst slag.
Avdragsskyldigheten gäller både prehminär A-skatt och kvarstående skall, Avdragsskyldighelen för kvarstående skatt föreligger endast om arbetstagare har alt vidkännas skatteavdrag för preliminär A-skall, Kvarstående skall skall vidare ej avdras vid s, k, korllidsanstäUning, Kvarstående skall som förfaller till betalning under viss uppbördstermin avdras vid de utbelalningsinifällen som infaller under de två månader, som närmast föregått uppbördslerminen (39 § 1 mom. UF),
Arbetstagare som skall vidkännas avdrag för preliminär A-skatt skall överlämna debetsedel på sådan skatt till arbetsgivaren omedelbart efter del han mottagit den (40 § 1 mom, UF), Omedelbart efler det han mottagit debetsedel på slutlig skatt skall han lämna arbetsgivaren uppgift angående kvarstående skatt (40 § 2 mom. UF).
Länsstyrelsen och den lokala skattemyndigheten kan på begäran av arbetsgivare lämna besked beträffande arbetstagares skatteavdrag. Sådant besked lämnas normalt med magnetband till sådana arbetsgivare, som erhålht tillstånd att vid särskilt på magnetband lagrat register (centrala skatleförfrågningsregislret) erhålla erforderliga uppgifter om arbetstagares skatteförhållanden för verkställande av skatteavdrag. Om så skett behöver arbetstagarna inle lämna uppgift beträffande vare sig preliminär eller kvarstående skatt (40 § 3 mom, UF),
Om arbetstagaren underlåter att överlämna debetsedel på preliminär A-skall till arbetsgivaren eller att visa att han inte har all erlägga sädan skatt, skall arbetsgivaren göra skatteavdrag enligt särskilda bestämmelser (40 § 1 mom, UF),
Om arbetstagaren underlåter all lämna uppgift beträffande kvarstående skatt skall arbetsgivaren under liden januari—april göra skatteavdrag för kvarstående skatt med lika stort belopp som skall avdras för preliminär A-skalt (40 § 2 mom, UF).
Arbetsgivare med en arbetstagare skall inbetala skatt för arbetslagaren senast under den uppbördstermin, då skatten förfaller till betalning. Inbetalning sker på post eller bank. Vid inbetalningen överlämnas skatteanvisning, av vUken framgår debetsedelsnummer m, m.
Arbetsgivare med minst två arbetstagare skall inbetala del belopp som innehållits på arbetstagares lön tUl länsstyrelsen i länet. Inbetalning skall ske senast den 18 i uppbördsmånaden. Redovisningshandlingar skall samtidigt insändas till länsstyrelsen. Handlingarna kan bestå av skal-teanvisningar. Arbetsgivare kan dock i stället för skatteanvisningar sända förteckning om debetsedelsnumren anges på förteckningarna med datamaskin, hålkortsmaskin, adresseringsmaskin eller på annat jämförligt sätt, Efler tillstånd av riksskatteverket får redovisning av skatt ske
Prop. 1973:49 31
med magnetband. Skatteredovisningen kan förenklas genom användning av s, k, summarisk redovisning. Sådan redovisning får användas av bl, a, statlig och kommunal myndighet. Annan arbetsgivare, som har minst 50 arbetstagare får efter tillstånd av länsstyrelsen tillämpa sådan redovisning (55 § UF),
Bei-äkningen av kommunalskatteinedel m. m.
Enligt 51 § kommunallagen (1953: 753), Kom,L, skall kommuns medelsbehov, i den mån det inle fylls på annat sätl, läckas med allmän kommunalskatt.
Kommun äger enhgt 72 § Kom,L av statsverket uppbära allmän kommunalskatt med belopp, motsvarande vad som skulle utgå på grundval av det antal skallekronor och skatteören, som vid taxering för visst år påförs de till kommunen skattskyldiga, efter det belopp per skattekrona och skatteöre, som beslämls till utdebitering för nästföregående år.
Kommunen äger av statsverket uppbära som förskott det belopp, som på grundval av taxeringsnämnds beslut visst år (taxeringsåret) rörande taxering tiU kommunal inkomstskatt beslutats lill utdebitering för nästkommande år. Vad sålunda beslutats till utdebitering ingår i kommunens fordran hos statsverket vid ingången av året näst efler del, då beslutet fattades. Förskottet avräknas mot den allmänna kommunalskatt, som kommunen äger uppbära av statsverket på grundval av taxeringen under året efter det, då förskottet utanordnas.
Belopp, som vid ingången av ett år utgör kommunens fordran hos statsverket, skall länsstyrelsen under samma år utanordna till kommunen i sex delposter under året.
Då kommunen bestämmer sin utdebitering las hänsyn inle bara lill det beskattningsunderlag, som fastställs vid taxeringen. Enligt lagen (1965: 269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighels utdebitering av skatt beaktas också det skalleunderlag som staten skall tillskjuta enligt förordningen (1965: 268) om skatteuljämningsbidrag och bestämmelsema om skalleborlfallsbidrag.
Motsvarande bestämmelser finns för Stockholms kommun i 55 och 76 §§ kommunallagen (1957: 50) för Stockholm, för landstingskommunerna i 57 och 76 §§ landstingslagen (1954: 319) och för församlingarna i 66 och 84 §§ lagen (1961: 436) om församlingsslyrelse.
Sjukpenningutredningen
Förmåner vid sjukdom m. m.
Enligt utredningen bör skatteplikten omfatta sjukpenning enligt AFL, YFL och närstående ersättningssystem som grundas på förvärvsinkomst av minst 4 500 kr, för år. Om föräldrapenning och sjukpenning vid vård av sjukt barn införs i enlighet med familjepolitiska kommitténs förslag
Prop. 1973: 49 32
i betänkandet (SOU 1972: 34) Familjestöd, bör också dessa förmåner beskallas.
Utredningen förordar alt de skattepliktiga beloppen hänförs till samma förvärvskällor som gäller för den ersatta inkomsten.
Utredningens förslag innebär att den sjukpenning som skall utgå anknyts direkt till den hos försäkringskassan registrerade årsinkomsten utan tillämpning av några sjukpenningklasser. Med årsinkomst avses liksom f, n, den framlida beräknade inkomsten av förvärvsarbete. Sjukpenningen föreslås utgå som en viss bestämd procentuell andel av den för dag räknat bortfallna inkomsten.
Enligt nuvarande ordning bestämmer de lokala skattemyndigheterna pensionsgrundande inkomst för tUläggspension. Därvid beaktas inkorast av förvärvsarbete ned tUl ett belopp motsvarande det vid inkomstårets ingång gäUande basbeloppet. Utredningen föreslår att skattemyndigheterna i fortsättningen även tar med inkomst av förvärvsarbete ned tiU deklarationspliktsgränsen 4 500 kr. Den av skattemyndigheterna sålunda bestämda årsinkomsten av anställning och av annat förvärvsarbete förs över tiU ADB-syslemet för att bl. a. tjäna till ledning vid den årliga uppföljningen av de försäkrades inkomstförhållanden.
Utredningen föreslår vidare alt den nedre inkomstgränsen för tillhörighet till sjukpenningförsäkringen höjs från nuvarande 1 800 kr. till 4 500 kr. årlig förvärvsinkomst. Den övre gränsen för årsinkomst av förvärvsarbete som skall gmnda rätt till sjukpenning bör enligt utredningen liksom inom tilläggspensioneringen direkt anknytas till basbeloppet enligt AFL och vara 7,5 gånger det basbelopp som gäller vid ingången av året. På grundval av 1973 års förhållanden skulle högsta sjukpenninggrundande inkomst därigenom bli avrundat 54 700 kr,
I anslutning till förslaget om höjning av den nedre inkomstgränsen föreslår utredningen att försäkrade som vid tiden för lagändringens genomförande är sjukpenningförsäkrade men vilkas inkomster ligger under den nya inkomstgränsen övergångsvis får behålla sin sjukpenningförsäkring enligt nuvarande bestämmelser så länge de har inkomst uppgående till nu gällande 1 800 kr, per år. Sådan sjukpenning avses vara skattefri även i fortsättningen.
År 1970 utbetalades sjukpenning tiU 2,5 milj, försäkrade för ca 5,3 mUj, sjukfall i ca 9 milj, poster. Vid beskattning måste kassorna registrera de utbetalda sjukpenningbeloppen för varje försäkrad och ackumulera uppgifterna så att kontrolluppgifter avseende under året utbetald .sjukpenning kan tillställas skattemyndigheterna och de försäkrade under januari månad nästföljande år. Utredningen har funnit att det med den omfattning sjukpenningutbetalningama har torde få anses alltför betungande att i ett manuellt syslem klara denna arbetsuppgift.
Prop. 1973: 49 33
Utredningen har samrått med RAFA-utredningen som f. n. arbetar med utformningen av ett nytt administrativt system för den allmänna pensioneringen. Det nya systemet, som kommer att börja tillämpas under år 1973, innebär bl, a. ökad användning av avancerad ADB-teknik, En ny ADB-anläggning för administrationen av den allmänna försäkringen är under uppbyggnad i SundsvaU,
Vidare bedriver RAFA-utredningen försöksverksamhet inom sjukförsäkringen för att automatisera en betydande del av nuvarande manuellt förda register, bl, a. försäkringsregistret. Även aviseringsförfarandel mellan den allmänna försäkringens register och i första hand folkbokföringens och uppbördsväsendets register avses bli automatiserat. Både central- och lokalkontor avses bli utrustade med bildskärmsterminaler, i regel med därtill kopplade skrivare, ADB-anläggningen förutsätts då vara försedd med s, k, direktåtkomstminne, vilket innebär att lokalkontoren genom bildskärmsterminaler kan få uppgifter direkt från det centrala registret. Enligt en preliminär tidplan beräknas genomförandet kunna ske successivt under åren 1975—1977, Det anses dock vara möjligt alt påskynda utbyggnaden av ADB-syslemet för sjukförsäkringen,
I ell färdigutvecklat ADB-system för sjukförsäkringen bör enligt utredningen flertalet av försäkringskassornas arbetsuppgifter med skatteavdrag kunna utföras utan att den manuella hanteringen av skatteavdragen i kassorna behöver bli så omfattande,
I ADB-anläggningen förutsätts sjukförsäkringens försäkringsregisler lagrat för hela landet. Terminaler anslutna till datorn skall finnas vid varje central- och lokalkontor. Uppgifter om de försäkrades prelimi-närskalteförhållanden överförs vid varje årsskifte datatekniskl från skattemyndigheterna till försäkringsregistret. Beslut om jämkning eller existensminimum måste dock den försäkrade själv meddela lill försäkringskassan, varefter kassan via terminal överför dessa uppgifter till del centrala registret.
I det automatiserade systemet kommer sjukanmälningar alt via terminalen malas in i datorn. Blankett till den försäkran som behövs för utbetalningen av sjukpenning tillställs därefter den försäkrade direkt från dataanläggningen. Före utsändandet anger datorn på blanketten med ledning av registrerade uppgifter dels den sjukpenning som skaU utges, dels det preliminära A-skatteavdrag som skall göras, båda beloppen angivna per dag.
När sjukperioden varat en vecka eller vid friskanmälan dessförinnan skall den försäkrade lämna in denna försäkran ifylld till lokalkontoret. När sjukpenning utbetalas, innehålls A-skatt med det belopp per dag som angivits på denna försäkran. Den försäkrade behöver alltså inte visa upp debetsedel på preliminär A-skatt för kassan. Genom att tillämphg sjukpenning och tillämpligt skafteavdrag anges på den utsända blanketten
3 Riksdagen 1973.1 saml. Nr 49
Prop. 1973: 49 34
erhåller den försäkrade full inblick i förfarandet och får tillfälle att anmäla eventuella felaktigheter i de registrerade uppgifterna.
Efter varje utbetalning av sjukpenning inrapporterar försäkringskassan utbetalt bruttobelopp och innehållen A-skalt via terminal tUl datorn, där beloppen ackumuleras för varje försäkrad, I det slutliga ADB-syslemet kan utbetalningshandlingen skrivas ut automatiskt och tillställas den försäkrade direkt från dalaanläggningen så snart erforderliga uppgifter rapporterats in från försäkringskassan, Skatleredovisning sker därefter under resp, uppbördsmånader genom s, k, summarisk redovisning.
För försäkrad med B-skatt sker utbetalning utan skatteavdrag. Det utbetalda sjukpenningbeloppet registreras dock även i detta fall i datorn för att beaktas vid framställning av kontrolluppgift.
Datorn framställer vid årets utgång kontrolluppgifter, som sänds ut till de försäkrade. Kontrolluppgift till skattemyndigheterna blir överflödig genom alt uppgift om utbetald bruttosjukpenning och innehållen A-skatt datatekniskl förs över till laxeringsavin,
I fråga om kvarstående skatt uppkommer särskilda problem. Utredningen förordar att kassorna, för alt undvika en allt för betungande administration, befrias från att obligatoriskt innehålla sådan skatt även med ell fullt utbyggt ADB-system. Delta behöver inte hindra alt försäkringskassorna i särskilda fall, t. ex. vid lång sjukfrånvaro, kan göra avdrag för kvarstående skatt efter särskild anmodan av den försäkrade eller lokal skattemyndighet.
Det här beskrivna ADB-systemet för sjukpenningförsäkringen beräknas inte kunna vara i funktion förrän under år 1975. Vid ett införande av skattepliktiga sjukpenningförmåner dessförinnan fordras därför ett provisoriskt system i ingångsskedet. Utredningen har funnit alt en nödvändig förutsättning för ett provisorium är att sjukförsäkringens försäkringsregister förs in i ADB-syslemet, Därigenom skulle de arbetsuppgifter som i samband med skatteavdrag på sjukpenning oundgängligen kräver medverkan av ett ADB-system — registrering av utbetald sjukpenning och innehållen skatt, skatteredovisning och framställning av kontrolluppgifter — kunna ske på avsett sätl. Detta kräver att kassornas centralkontor utrustas med terminaler vid en tidigare tidpunkt än planerats. Övriga arbetsmoment bör enligt utredningen övergångsvis kunna utföras manuellt.
Även om, som förutsatts, försäkringsregislrel förs in i ADB-systemet och terminaler för sjukförsäkringens behov installeras vid centralkontoren, kan vid sjukanmälan utskrift av blankett för försäkran för erhållande av sjukpenning inte ske automatiskt genom datasystemets försorg, eftersom terminaler för inmatning av sjukanmälan ej finns vid varje kontor. Denna utskrift måste liksom f, n, ombesörjas av lokalkontoren. En konsekvens av detta är att kontoren ej kan automatiskt genom notering på blanketten få uppgift om vilket skatteavdrag som skall tillämpas.
Prop. 1973: 49 35
Detta avdrag kan dock för provisorieliden göras efter en schablontabell. Tabellen skulle uppta en enda avdragskolumn, upprättad som ett genomsnitt av preliminärskattetabellerna för hela landet. Schabloniseringen medför givetvis en särskUd risk för kvarstående eller överskjutande skatt. Utredningen menar dock att denna nackdel inle bör överdrivas och erinrar om all ca 65 % av alla sjukfall varar högst sju dagar, I fråga om det stora flertalet sjukfall kan således antas att skatteavdrag enligt schablontabell inte vållar några större problem. Intet hindrar att man i mera långvariga sjukfall baserar avdraget på den i det särskilda fallet tillämpliga skattetabellen. Den som erhållit beslut om jämkning eller existensminimum får själv förete beslutet för kassan för att det skall kunna beaktas,
I fråga om sjukpenning enligt YFL och närslående ersättningssystem, som betalas ut av riksförsäkringsverket, bör skatteavdrag regelmässigt ske enligt tillämplig skattetabell och -kolumn.
För försäkrad som har B-skatt skall skatteavdrag ej verkställas hos försäkringskassan. För att kassan skall få kännedom om vilka som har sådan preliminär skatt bör den försäkrade ange detta på försäkran för erhållande av sjukpenning.
Beträffande frågan om förvärvskälla för ifrågavarande förmåner framhåller utredningen att sjukpenning enhgt AFL enligt nu gällande regler kan grundas antingen på inkomst av anställning eller på inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Fall kan också förekomma då försäkrad har inkomster av bägge dessa slag, blandad inkomst, I fall av sistnämnda art ulgår en sjukpenning som lUl en del täcker inkomstförlusten i anställning och till återstående del täcker annat bortfall av förvärvsinkomst. Om sjukpenningen görs skattepliktig bör den enligt utredningen i taxeringshänseende hänföras till den förvärvskälla, vari det inkomstbortfall sjukpenningen skall kompensera har inträffat. För den som har sjukpenning grundad på blandad inkomst bör sjukpenningen schablonmässigt uppdelas på de olika förvärvskällorna i enlighet med de inkomstuppgifter som ligger till grund för sjukpenningen, varvid anställningsinkomsten läggs i botten, I de kontrolluppgifter försäkringskassorna utfärdar måste anges till vilket slag av inkomst sjukpenningen hänför sig, I fall av blandad inkomst får utbetald sjukpenning i kontrolluppgiften uppdelas i enlighet med den förut antydda schablonen, Detla berör ca 60 000 försäkrade.
Obligatorisk sjukpenning enligt YFL bör enligt utredningen hänföras till förvärvskällan tjänst medan sjukpenning från den frivilliga försäkringen avses hänföras till vederbörlig förvärvskäUa.
Prop. 1973: 49 36
Förmåner vid arbetslöshet
I fråga om förmåner vid arbetslöshet bör skatteplikten enligt utredningen omfatta kontant arbetsmarknadsstöd och dagpenning från arbetslöshetskassa. Det statliga omställningsbidraget beskallas redan enligt nuvarande regler. Beträffande det kommunala kontanlunderstödet, som avses bli avvecklat, anger utredningen att skattefriheten bör behållas.
Del kontanta arbetsmarknadsstödet har av utredningen förutsatts bli utbetalat av länsarbetsnämnden. Utredningen förordar följande förfarande i fråga om preliminärskatteavdrag och skyldighet att lämna kontrolluppgift.
För den som har alt erlägga A-skatt bör nämnden i samband med utbetalningen göra avdrag för preliminär skatt enligt för stödtagaren gällande skattetabell och fastställd kolumn. Erforderliga uppgifter bör kunna erhållas genom att stödtagaren företer sin debetsedel. Om stödtagaren även har påförts kvarstående skatt, bör nämnden liksom i fråga om omslällningsbidraget vara skyldig att göra avdrag också för denna skatt. Till länsstyrelsens skatteposlgiro har länsarbetsnämnden att senast den I8:e i månaderna mars, maj, juli, september, november och januari betala den innehållna skatten. Länsarbetsnämnden bör dessutom senast den 31 januari varje år efler inkomståret avge kontrolluppgift tUl stödtagaren och den lokala skattemyndigheten. Kontrolluppgiften kommer liksom i fråga om omslällningsbidraget att omfatta bidragen för månaderna december—november, efiersom bidraget för december månad inte betalas ut förrän omkring den 15 januari.
Enligt utredningen bör i likhet med vad som gäller för omslällningsbidraget det kontanta arbetsmarknadsstödet i taxeringshänseende hänföras till förvärvskäUan tjänst.
Vid utbetalningen av dagpenning vid arbetslöshet bör enligt utredningen kassan göra avdrag för preliminär skatt för den som har att betala A-skalt. I avvaktan på ökad användnmg av ADB inom arbetslöshetskassomas administration bör enligt utredningen schabloner användas för bestämmande av preliminärskatteavdraget. Med hänsyn till att man i många kassor har att göra skatteavdrag för medlemmar i hela landet föreligger svårighet att göra avdrag med ledning av tillämplig skattetabell och -kolumn för envar av medlemmarna. Enligt utredningen synes det inte nödvändigt att här ta hänsyn tUl olikheter i den kommunala utdebiteringen. Skillnaden mellan preliminär och slutlig skatt blir vid arbetslöshet — som är att anse som normal — inte särskilt stor om medelutdebiteringen för landet används som schablon. Dessutom bör i detta sammanhang kunna bortses från de försäkrades individuella förhållanden. För samtliga försäkrade bör ulan aUtför stora olägenheter kolumn 1 i skattetabellerna kunna användas. Utredningen
Prop. 1973: 49 37
anser att riksskatteverket med dessa förutsättningar bör konstruera en tabell för det preliminära skatteavdrag som kassorna skall verkställa.
I fråga om kvarstående skatt bör enligt utredningen samma bestämmelser gälla som föreslagits beträffande sjukförsäkringen, dvs. avdrag för sådan skatt skall normalt inte behöva verkställas.
Dagpenningen bör enligt utredningen i taxeringshänseende hänföras till förvärvskällan tjänst.
kassornas redovisning av innehållen preliminär skatt bör, anser utredningen, göras varannan månad på sätt gäller för skatteavdrag i allmänhet. Därvid förutsätts s. k, summarisk redovisning kunna tillämpas. Detta innebär att vid de inbetalningar som verkställs i mars, maj, juli, september och november dessa görs utan särskild redovisning om vilka personer inbetalningen avser. Vid inbetalningen i januari skall specifikation lämnas över samtliga personer för vilka preliminär A-skatt dragits under året. För försäkrad med B-skatt görs inget skatteavdrag.
Arbetslöshetskassorna bör enligt utredningen också lämna kontrolluppgift till skattemyndigheterna och de försäkrade på de dagpenningbelopp som utbetalts under året. Kravet på att kassorna skall lämna kon-trolluppgLfterna under januari månad året efler inkomståret beträffande under föregående kalenderår utbetald dagpenning torde dock enligt utredningen vara svårt alt uppfylla för de flesta kassorna utan stora administrativa kostnader. Det är fråga om 150 000—200 000 uppgifter som skall lämnas vid den tid på året då kassorna har som mest att göra med att betala ut ersättningar. För att sprida ut arbetet över en något längre tid bör kassorna, i den mån ADB-teknik inte används, ha möjlighet alt skicka ut kontrolluppgifter redan under december månad för de arbetstagare som fått ersättning under tiden 1 januari—30 november och som inte är arbetslösa vid sistnämnda tidpunkt. Under januari månad kan kassorna skicka ut kontrolluppgifter för dem som var arbetslösa den 30 november och för dem som i övrigt har fått ersättning under december månad. I några fall kommer både skattemyndigheten och den försäkrade att med detta system kunna fä två kontrolluppgifter. Utredningen framhåller all risk givelvis föreligger för att den försäkrade i sådant fall kan missuppfatta innehållet i uppgifterna och endast lar med i sin deklaration den inkomst som anges i det ena beskedet. Det är emellertid fråga om få fall, och riskerna för misstag bör enligt utredningen kunna undanröjas genom lydliga uppgifter från kassorna i det besked som skickas ut i januari.
Förmåner vid arbetsmarknadsutbUdning
Utredningen framhåller att en skatteplikt för förmåner vid arbetsmarknadsutbUdning bör omfatta utbUdningsbidraget såvitt gäller grundbidrag, hyresbidrag på hemorten och barntillägg. Bidraget bör hänföras till inkomstkällan tjänst.
Prop. 1973: 49 38
UtbUdningsbidraget betalas ut av länsarbetsnämnden. Det administrativa förfarandet bör enligt utredningen vara följande. Länsarbetsnämnden beräknar del obeskattade utbUdningsbidraget som skaU beviljas per månad genom att först summera grundbidrag, hyresbidrag på hemorten och barntillägg. Från summan dras bl, a. den del av bidragstagarens egen eller makes inkomst som skall reducera utbildningsbidraget. Om kvarstående belopp överstiger 1 700 kr,/månad medräknas ej den över-skjulande delen, I en omräkningstabell kan det skattepliktiga bruttobelopp som svarar mot det obeskattade bidraget avläsas. Därvid skall beaktas bidragstagarens kolumn enligt debetsedeln för preliminär skatt. För bidragstagare som har preliminär B-skatt kan man inte av debetsedeln utläsa skattekolumn. Uppgift bör kunna inhämtas från lokala skaltemyndigheten om i vilken kolumn han skulle varit placerad därest han haft A-skall, Utbildningsbidraget uppräknas därefter enligt omräknings-tabellen.
Övriga delar av utbildningsbidraget som vederbörande är berättigad till, och som enligt utredningens förslag inte skall beskattas, räknas härefter fram,
Bidragstagaren tillställs meddelande om beviljat skattepliktigt belopp och övriga bidragsposter.
För att göra avdrag för preliminär skatt måste länsarbetsnämnden vela vilken skattetabell och kolumn som skall tillämpas. För ändamålet måste bidragstagarnas debetsedlar för preliminär skatt infordras, I en framlid kan detla förfarande komma att underlättas genom att möjlighet öppnas att göra förfrågningar på dataterminal till ett personregister. För den som har B-skatt görs inte skatteavdrag. Uppgifter om utbetalda skattepliktiga bidrag och gjorda skatteavdrag lagras i arbetsmarknadsverkets datasystem och kan utnyttjas vid utskrift av kontrolluppgift.
Effekterna på skatteunderlaget
Utredningen framhåller att införande av skatteplikt för förmåner vid sjukdom, arbetslöshet och arbetsmarknadsutbUdning ökar skatteintäkterna för såväl staten som kommunerna. Det är enligt utredningen naturligt all de i anledning av skattebeläggningen ökade skatteintäktema används för att finansiera ökningen av kostnaderna för förmånema. Utredningen har inte ansett det påkallat att införa kommunala bidrag som en finansieringskälla utan förordat att man i skalteutjämningssam-manhang skall kunna åstadkomma en avräkning mellan staten och kommunerna. Därigenom kan staten, som avses svara för finansieringen av kostnadsökningen, tillgodoföras dessa skatteintäkter, I sammanhanget vill utredningen erinra om den kompensation som staten utger till kommuner m, fl, i anledning av 1970 års skattereform samt om de förslag tUl nya bestämmelser om skatteutjämning som nyligen lagts fram av skatteutjämningsrevisionen i betänkandet. Reformerad
Prop. 1973: 49 39
skatteuljämning (SOU 1972:44), Avräkningen bör kunna ske inom denna ram. Utredningen har emeUertid inte ansett sig böra gå in pä den tekniska utformningen av avräkningssystemet utan förutsätter att denna fråga tas upp i annat sammanhang.
Remissyttrandena
Förmåner vid sjukdom m. m.
Vid remissbehandlingen av utredningens betänkande har en beskattning av sjukpenning m, m, allmänt mottagits med tillfredsställelse. Man pekar därvid på att såväl de ojämnheter i fråga om kompensation som nuvarande klassystem medför — mellan klasserna och inom dessa — som överkompensationsproblemet försvinner med den föreslagna ordningen. Vidare framhålls allmänt som en fördel att en beskattning av sjukpenningen möjliggör att man genom taxeringen får en mera rättvisande bild av den försäkrades verkliga inkomstförhållanden, vilket är av betydelse för prövningen av rätten till inkomstprövade förmåner. Slutligen uttalas genomgående tillfredsställelse över att sjukpenningen blir pensionsgrundande inkomsl.
Beträffande tidpunkten för reformens ikraftträdande anmäler länsstyrelsen i Stockholms län betänkligheter av främst ekonomisk natur mot ett genomförande innan ett ADB-system är fullt utbyggt. Enligt länsstyrelsen förutsätter förslaget bl. a, alt aviseringen från folkbokföringens och uppbördsväsendets register blir automatiserade. Genom alt arbetet med det planerade centrala personregistret lagts ned under år 1972 saknas förutsättningarna till en vettig ADB-integration mellan de två systemen. Länsstyrelsen finner det därför tveksamt om förslaget med provisoriskt system inom sjukförsäkringen kan genomföras på ett ekonomiskt försvarbart sätt med hänsyn till den dubbellagring av information som blir nödvändig. Länsstyrelsen föreslår därför att ADB-systemet för sjukförsäkringen integreras så långt som möjligt med riksskatteverkets nya syslem för folkbokföring och uppbörd, vilket beräknas komma i drift tidigast år 1976, Skulle ett provisoriskt system för beskattad sjukpenning genomföras år 1974 torde detla enligt länsstyrelsens mening kräva någon form av centralt register inom folkbokföring och uppbörd.
Länsstyrelsen i Hallands län anser att reformen inle kan genomföras förrän ADB-utrustningen hos försäkringskassorna möjliggör hell automatiserade rutiner. Även länsstyrelserna i Skaraborgs och Norrbottens län förordar en sådan senareläggning av reformen och åberopar särskilt den betydande tillfälliga ökning av expeditionspersonal hos försäkringskassorna som det provisoriska systemet förutsätter och som avsevärt fördyrar genomförandet. Riksrevisionsverket är likaså kritiskt mot den föreslagna tidpunkten för ikraftträdandet. Verkels uppfattning är att ut-
Prop. 1973: 49 40
redningen inle redovisat bärande motiv för provisorisk övergångslösning som skapar administrativa problem och ökade kostnader. Kammarrätten i Göteborg förordar — bl. a. mot bakgrund av den långa tid nuvarande system varit rådande — att ikraftträdandet uppskjuts lill dess ett fullt fungerande administrativt system finns.
Riksförsäkringsverket konstaterar att det finns möjligheter att genomföra en beskattning av sjukpenningen redan med början den 1 januari
1974. Verket anser dock att utredningens förslag
säkerligen skulle
kunna anpassas bättre till pågående rationaliseringsarbete inom försäk
ringskassorna om tidpunkten för genomförandet sätts till den I januari
1975. Det skulle dessutom ge kassoma möjlighet att
bättre förbereda re
formen.
Riksskatieverket finner inte anledning att ifrågasätta det provisoriska system utredningen föreslagit i avvaktan på ett fuUt utbyggt ADB-system för sjukförsäkringen. Man betonar dock att skaltemyndigheternas kontrollmöjligheter inte får eftersättas eller försvåras. En manuell hantering av det omfattande materialet kan enligt verket medföra risker härför.
Försäkringskasseförbundei anmärker att anspänningen av kassornas resurser under provisorieliden blir betydande men anser dock fördelarna med det föreslagna systemet så vägande att man — trots betydande svårigheter och kostnadsökningar — måste acceptera ett genomförande redan från ingången av år 1974. En förutsättning härför sägs dock vara att skatteavdrag skall verkställas efter en enhetlig schablontabell. Liknande synpunkter anförs av länsstyrelsen i Västmanlands län.
I övrigt har beredningens förslag om ikraftträdandetidpunkt tillstyrkts eller lämnats utan erinran.
Såväl riksförsäkringsverket som yrkesskadeförsäkringskommiltén föreslår att sjukpenning som utgår från den frivilliga försäkringen enligt YFL inte bör omfattas av skatteplikten. En beskattning skulle medföra en höjning av kostnaderna för denna försäkring. Då en premiehöjning skulle bli nödvändig ulan att försäkringstagaren skulle komma i åtnjutande av någon ökad förmån och då denna försäkringsform drivs efter försäkringsmässiga grunder och i konkurrens med privat försäkringsverksamhel bör enligt de båda instanserna den frivilliga yrkesskadeförsäkringen undantas från skatteplikten. Riksförsäkringsverket föreslår därjämte att även sjukpenning i de äldre skadefallen inom den obligatoriska försäkringen undantas från beskattning.
Mot den föreslagna övre inkomslgränsen vid 7,5 gånger basbeloppet har invändndingar rests endast av länsstyrelsen i Hallands län och SR. Båda instanserna hävdar att gränsen efler införande av beskattad sjukpenning medför en skärpt ogynnsam effekt i fråga om sjukförsäkringens kompensationsgrad i inkomstlagen över 7,5 gånger basbeloppet, I övrigt har gränsen tillstyrkts eller lämnats utan erinran.
Prop. 1973: 49 41
Frånsett vad som refererats i föregående avsnitt och som gäller provisoriska lösningar för tiden intill dess ett fullt utbyggt ADB-system för sjukförsäkringen föreligger lämnar remissinstanserna genomgående de administrativa lösningar utredningen föreslagit ulan erinran. Från länsstyrelserna i Stockholms och Norrbottens län påpekas dock alt arbetsbördan för länsstyrelsernas uppbördsenheter och de lokala skattemyndigheterna kommer alt öka och medföra behov av personalförslärkningar. Statskontoret ifrågasätter om försäkringskassorna alltid skall vara skyldiga att beakta beslut om jämkning av preliminär skatt. Enligt statskontoret talar administrativa skäl för att sådan skyldighet ej bör föreligga vid korttidssjukfall förslagsvis understigande sju dagar.
Svenska landstingsförbundet ifrågasätter om man i analogi med förslag i belänkandet Förenklad löntagarbeskatlning i vissa fall skulle kunna tillämpa ett förfarande med definitiv källskatt beträffande sjukpenningen. Enligt förbundet skulle effekten av eventuella skillnader mellan ett som definitivt beaktat källskatteavdrag vid korttidssjukdom och ett slutligt skatteavdrag för denna ersättning vara helt utan ekonomisk betydelse för ersättningsberättigade korllidssjuka,
LO understryker betydelsen av att efler föreslagen karenslid en kompensation upp lill 100-procentsnivån accepteras. Några vägande skäl kan enligt LO:s mening inte framföras mot att den försäkrade genom försäkrmgsanordningar av typen avtalsgrappsjukförsäkring (AGS) erhåller full täckning för inkomstbortfall, LO delar emellertid inte utredningens uppfattning alt försäkringar av typ AGS inle bör kunna undanlas från skatteplikt, LO menar att utredningen på denna punkt inte redovisat några bärande motiv för sitt ståndpunklstagande och framhåller alt det övervägande antalet sjuk- och olycksfallsförsäkringar betraktas som kapitalförsäkringar, vilket medför alt utgående ersättningar blir skattefria. Enligt LO bör AGS-försäkringen även fortsättningsvis behandlas som kapitalförsäkring och premierna i likhet med vad som gäller inom Ijänstegrupplivförsäkringen vara undantagna från beskattningen. Den tidigare åberopade betydelsen för erhållande av pensionsgrundande inkomst.får enligt L0:s uppfattning ringa genomslagskraft på en sådan i förhällande till övriga sjukersättningar relativt liten förmån som AGS-ersättningen utgör. Även Folksam anför liknande synpunkter beträffande AGS-försäkringen, SAF anser alt de skäl som tidigare anfördes för skattefrihet för AGS-försäkringen alltjämt gäller med oförminskad styrka och att skäl saknas att behandla AGS-försäkringen oförmånligare än andra kapitalförsäkringar,
Riksförsäkiingsverkel hänvisar till ett yttrande till Kungl. Maj:l år 1971 då verket framhöll att man kunde acceptera alt AGS-försäkringen temporärt bedömdes som Ijänstegrupplivförsäkring i avvaktan på eventuell ändring av skattereglerna för den allmänna sjukpenningförsäk-
Prop. 1973: 49 42
ringen. Om sjukpenningen från den allmänna försäkringen skulle bli skattephktig inkomst, borde, framhöll verket, AGS-försäkringen i sin helhet bedömas som pensionsförsäkring.
Förmåner vid arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning
Arbetslöshetskassornas samorganisation delar utredningens uppfattning att preliminärskatteavdragen bör schabloniseras. Organisationen framhåUer dock alt det tekniska förfaringssättet torde komma att variera från kassa till kassa. Avdragen måste emellertid, oavsett vilken teknik som används, schabloniseras med hänsyn till att arbetslöshetskassorna är rikskassor, som knappast har möjlighet att beakta de varierande kommunalskattesatser som gäller för medlemmarna.
För att begränsa svårigheterna för arbetslöshetskassorna vid hanteringen av utbetalningar, skatteavdrag och utskrivande av kontrolluppgifter anser kammarrätten i Göteborg att det ligger nära till hands att söka administrativa lättnader genom alt utnyttja det utbyggda ADB-systemet inom den allmänna försäkringen. Även om en regelrätt samordning inte kan anses lämplig finner kammarrätten alt det är motiverat alt undersöka möjligheterna alt i vart fall använda ADB-systemet med alla dess lagrade uppgifter som ett slags serviceorgan.
Svenska byggnadsarbetareförbundet framhåller att metoder för att klara arbetslöshetskassans hantering av skatteredovisningsrutinerna inom ramen för ett ADB-system i stort sett redan är planerade för förbundets kassa. För övriga LO-kassor finns möjlighet alt ansluta sig till ett liknande system, som byggs upp i organisationens regi. Övriga kassor lär utan större problem kunna förfara på likartal sätl.
TCO påpekar att flertalet arbetslöshetskassor i ett inledningsskede kommer att möta stora administrativa svårigheter om utredningens förslag genomförs och arbetslöshetsersättningen införs i beskaltningssysle-mel. Många kassor saknar tekniska förutsättningar alt på ett tiUfredsställande sätt klara skalleavdrag, redovisning och kontrolluppgifter. TCO förutsätter att hänsyn las till arbetslöshetskassornas speciella svårigheter.
Arbetslöshetskassornas samorganisalion finner att det är svårt att utan praktisk erfarenhet bedöma hur det av utredningen föreslagna systemet beträffande kontrolluppgifter kommer att verka. En viss lättnad i arbetslöshetskassornas arbete med utsändande av kontrolluppgifter skulle enligt samorganisationens mening följa om kassorna fick rätt att sända uppgifterna lill riksskatteverket i stället för till vederbörande lokala skattemyndighet.
Riksskatteverket anser att utredningens förslag att arbetslöshetskassorna skall utfärda kontrolluppgifter för två olika perioder av inkomståret är otillfredsställande. Ett sådant syslem kan medföra komplikationer för såväl skattemyndigheterna som inkomstlagarna. Verket framhåller
Prop. 1973: 49 43
att om inkomsttagaren missuppfattar innehållet i uppgifterna på så sätt att han redovisar erhållen ersättning i deklarationen med för lågt belopp detta kan medföra påföljder i form av skattetillägg eUer i värsta fall både skattelillägg och straffrättsliga sanktioner.
I fråga om utredningsförslaget att avdrag för kvarskalt inte skall ske från utbildningsbidrag framhåller verket följande. De tekniska och sociala skäl som ligger till grund för utredningens stäUningstagande i denna del torde såvitt avser utbildningsbidraget inte äga samma tyngd som när det gäller sjukpenningen. Utbildningsbidraget utgår i regel under väsentligt längre tid än sjukpenningen. Oftast torde arbetsmarknadsutbildningen i det enskilda fallet pågå under en längre tid än för vilken anstånd med kvarstående skatt kan beviljas. Med hänsyn härtill och då det i övrigt inte synes utgöra något större administrativt problem för berörda myndigheter, bör möjhghet föreskrivas alt avräkna kvarstående skatt mot utbetald ersättning vid arbetsmarknadsutbildning.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län framför beträffande utredningens förslag om kontrolluppgifter liknande synpunkter.
Kammarrätten i Göteborg finner, liksom utredningen, inte anledning att föreslå ändring i reglema i 46 § 2 mom. KL angående rätten till avdrag för avgifi rill arbetslöshetsförsäkringen.
Länsstyrelsen i Hallands län. Svenska metallindustriarbelareförbundet och Arbetslöshetskassornas samorganisalion framhåller att om beskattning införs för ersättning från arbetslöshetskassa bör full avdragsrätt medges för avgifter till arbetslöshetsförsäkringen i likhet med vad som gäller för obligatorisk sjukförsäkringsavgift. Avdraget bör därför brytas ut ur del s, k, sociala försäkringsavdraget och medges med faktiska avgiftsbelopp,
TCO hemställer om en översyn av reglerna i 46 § 2 mom, KL och erinrar därvid om att avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen under senare år har höjts kraftigt.
Remissinstanserna lämnar utredningens förslag om finansiering av kostnaderna för tilläggspensioneringen i princip utan erinran.
Departementschefen
Allmänna synpunkter
Det svenska socialförsäkringssystemet har steg för steg byggts ut för att skapa ekonomisk trygghet vid sjukdom, arbetslöshet och andra situationer i livet då människorna förlorar sina möjligheter till arbetsinkomst. Vid sidan av folkpensioneringen och den allmänna tilläggspensioneringen ulgör arbetslöshetsförsäkringen, den allmänna sjukförsäkringen och yrkesskadeförsäkringen de väsentligaste komponenterna i ell omfattande trygghetssystem. Tiden är nu mogen alt på vissa väsent-
Prop. 1973:49 44
liga punkter ytterligare bygga ul och komplettera detta trygghetssystem samt att göra vissa omläggningar i fråga om ersättningsvillkor, finansieringsformer m. m.
KSA-utredningen har lagt fram förslag om väsentligt förbättrad arbetslöshetsförsäkring och införande av ett nytt kontanlstöd vid arbetslöshet för dem som inte omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. 1970 års utredning om tandvårdsförsäkring har lagt fram förslag om utformningen av en allmän tandvårdsförsäkring. Familjepolitiska kommittén har presenterat ett omfattande familjepolitiskt reformprogram som innefattar en föräldraförsäkring vid barns födelse som skall ersätta den nuvarande moderskapsförsäkringen, rätt till sjukpenning vid vård av sjukt barn, högre bidrag vid vård av svårt handikappat barn och förbättrade barnpensioner från folkpensioneringen. Slutligen har sjukpenningutredningen redovisat förslag om höjd förmånsnivå i samband med införande av beskattning av sjukpenning, ersättning vid arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning. I samband härmed avses dessa förmåner också bli pensionsgrandande för tUläggspension.
Statsrådet Odhnoff har tidigare denna dag förordat förbättrade familjeförmåner inom den aUmänna försäkringen. Den nuvarande moderskapsförsäkringen ersätts enligt förslaget av en föräldraförsäkring med en garantinivå på 25 kr. för dag. Föräldrar skall få rätt till sjukpenning i högst tio dagar per år för vård av sjukt barn i hemmet. Förslaget innebär vidare en väsentlig höjning av de bidrag som utgår vid vård av svårt handikappat bam och slutligen en förbättring av barnpensionerna inom folkpensioneringen som innebär att dessa utsträcks till att omfatta barn upp till 18 års ålder och garanterar en pensionsnivå för barnet om 40 % av basbeloppet.
Chefen för socialdepartementet har tidigare i dag föreslagit att kompensationsnivån inom sjukförsäkringen höjs lill 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten och all den övre gränsen för denna utsträcks till 7,5 gånger basbeloppet, I samband härmed har också föreslagits ett nytt och enhetligt finansieringssystem för sjukförsäkringens samtliga utgiftsslag, inkl, den nya tandvårdsförsäkringen och föräldraförsäkringen.
Chefen för inrikesdepartementet kommer senare denna dag all anmäla förslag om en väsentlig utbyggnad av den frivilliga arbetslöshels-försäkringen. Förslaget innebär bl, a, att ersättningsliden utvidgas lill 300 dagar för den som är yngre än 55 år och 450 dagar för dem som är 55 år eller äldre. Vidare höjs den högsta dagpenningersältningen lill 130 kr. per dag. Ett allmänt kontant grundstöd på 35 kr. per dag till de arbetslösa som inte omfattas av den frivilliga försäkringens förmåner föreslås vidare infört, I samband härmed förordas en omläggning av finansieringen av den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshetskassorna får i fortsättningen ett grundslöd som motsvarar nivån på det kontanta arbetsmarknadsstödet.
Prop. 1973: 49 45
En utgångspunkt vid utformningen av dessa olika förmåner — som avser att i olika situationer kompensera för uppkommande inkomstbortfall — har varit alt bidragen i fortsättningen skall behandlas som skattepliktig inkomst i enlighet med sjukpenningutredningens förslag. Jag återkommer tUl detta i det följande.
Sjukpenningutredningens uppdrag bestod i att undersöka de tekniska förutsätlningarna för att skattebelägga ersättningarna från sjukpenningförsäkringen, yrkesskadeförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen samt bidragen vid arbetsmarknadsutbildning.
Frågan om en beskattning av i första hand sjukpenningen har tidigare diskuterats i olika sammanhang. I prop. 1962: 90 med förslag tih lag om allmän försäkring m. m. anförde föredragande departementschefen att det av uppbördslekniska och andra praktiska skäl då inte fanns möjlighet att göra sjukpenningen skattepliktig. Sjukpenningutredningen har funnit att de praktiska och tekniska förutsättningarna för sådan skattebeläggning nu föreligger. De förslag som sjukpenningutredningen lagt fram innebär att en beskattning av de tidigare nämnda bidragen tekniskt kan genomföras med verkan från den 1 januari 1974.
Sjukpenningutredningen har i sitt arbete analyserat effekterna av den nuvarande skaltefriheten. Analysen har i första hand inriktats på sjukpenningen, med hänsyn tiU att denna beloppsmässigt mer direkt anknyter tih ett beräknat inkomstbortfall. Utredningen framhåUer dock att resultaten av analysen har en direkt betydelse för förståelsen av skattefrihetens innebörd oavsett vilken förmån det är fråga om.
Utredningens analys har gjorts med hänsyn dels till den s. k. lönekuverteffekten och dels tiU slutskatteeffekten. Innebörden av dessa båda begrepp belyses av följande exempel. Det antas att vid en årsinkomst av 24 000 kr. (2 000 kr. per månad) den slutliga skallen uppgår till 30 %, aUtså 7 200 (600X12) kr. och att skatten vid en årsinkomst av 20 000 kr. (1 666 kr. per månad) utgör 27 % av inkomsten eller 5 400 (450X12) kr. Den preliminära skatten är vid den högre inkomsten 600 kr. per månad och vid den lägre 450 kr. per månad. Om en skattskyldig, som vid arbete hela året har en årsinkomst på 24 000 kr,, på grund av sjukdom förlorar sin arbetsinkomst under två månader, blir hans skattesituation följande. Den preliminära skatt som inbetalas för var och en av de tio månaderna han arbetar uppgår tiU (10X600) 6 000 kr. På grand av inkomstbortfallet under två månader blir hans skattepliktiga årsinkomst (24 000—2 000—2 000) 20 000 kr. och hans slutliga skatt således 5 400 kr. Resultatet blir följaktligen alt han får tillbaka 600 kr. i form av överskjutande skatt. Den sjukpenning som uppburils under sjuktiden påverkar inte beräkningen efiersom sjukpenningen är skattefri.
Exemplet visar att den skattskyldige av sin arbetsinkomst netto efter (prehminär) skatt på grund av sjukdomen förlorar 1 400 kr. per månad
Prop. 1973: 49 46
(2 000—600) eller ca 46 kr. per dag (lönekuverteffekt). Uppbär han under sjuktiden en skattefri sjukpenning enligt sjukpenningklass 16 med 37 kr, per dag erhåller han genom sjukpenningen en kompensation för inkomstbortfallet som uppgår till ca 80 %, Men därutöver får han i samband med den slutliga skatleregleringen ytterligare 600 kr. i form av skalleåterbäring. Vad han på detla sätt sammanlagt erhåller (slutskalteeffeklen) överstiger den inkomst han skulle ha haft om han i stället varit i arbete.
Utredningen har funnit att, om man enbart ser lill lönekuverleffeklen, nuvarande system ger en kompensationsnivå av i genomsnitt något över 80 % av den ordinarie inkomsten. Den lägsta kompensationsnivån är 74 % och den högsta 88 %. Ser man däremot till slutskatteeffekten är kompensationsnivån genomgående högre, I vissa inkomstlägen kan kompensationsgraden avsevärt överstiga 100 % vid kortare sjukperioder.
Som framgår av dessa beräkningar varierar kompensationsgraden, om man ser till slutskatteeffekten, avsevärt såväl inom varje sjukpenningklass som mellan de olika klasserna. Spridningen i kompensationsgrad mellan den övre och den nedre delen av sjukpenningklassen utgör omkring 15 % i flertalet klasser. Skillnaden i kompensationsgrad vid övergång från en klass till en intilliggande uppgår i några fall till över 20 %, från klass 18 till klass 19 inemot 30 %.
Som sjukpenningutredningen har visat föreligger f. n. ett betydande överkompensalionsproblem genom skattesystemels konstruktion. Utredningen framhåller att denna överkompensation i huvudsak kommer de korllidssjuka lill del. För dem som är sjuka under längre lid uppkommer däremot inle någon överkompensation av betydelse.
Utredningen har vidare pekat på alt genom att sjukpenningen är skattefri så utvisar inle de genom beskattningen redovisade inkomsterna de verkliga inkomsterna för den som råkat ut för sjukdom. När en social förmån är inkomstprövad på grundval av den taxerade inkomsten — delta gäller t, ex, bostadstillägget till barnfamiljer — kan den som uppburit sjukpenning erhåUa sådan förmån även om hans faktiska inkomstnivå egentligen inte skulle motivera det. Vid en beskattning av sjukpenningen kan en mera rättvisande jämförelse mellan olika personers inkomstförhållanden åstadkommas.
Nuvarande system medför som regel all en del av den totala kompensationen för inkomstbortfall vid sjukdom kommer den berättigade tiU del först efler den slutliga skatteavräkningen, dvs. i allmänhet mer än ett år efler sjukdomstillfället. Denna del av kompensationen kan man — med hänsyn tUl att förmånen skall ge stöd under den lid då inkom.st-bortfallet föreligger •— enligt vad utredningen påpekar inte räkna med när man fastställer regler om förmåner vid olika former av inkomstbortfall. Följden blir antingen överkompensation eller en för låg förmånsnivå under stödliden. Utredningen har funnit alt det finns fog för omdö-
Prop. 1973: 49 47
met alt de insatser som görs för att trygga försörjningen under tid då den ordinarie inkomsten bortfallit inte ger avsett resultat.
Som utredningen anfört gäller vad som sagts om sjukpenningen i det väsentliga även de förmåner under arbetslöshet och utbildning som utredningen behandlat.
Samtliga remissinstanser tillstyrker eller lämnar utan erinran förslaget att de förmåner det här är fråga om skall skattebeläggas.
Enligt min uppfattning innebär en övergång till beskattning av sjukpenning, arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag ett viktigt steg i riktning mot en bättre samordning och därmed större rättvisa inom hela det system för trygghets- och fördelningspolitik som skatte-, bidrags-och socialförsäkringssystemet utgör.
Genom att sjukpenningen beskattas kan man sålunda på ell mer direkt sätt få en anknytning mellan kompensationsgrad och inkomst inom ramen för sjukförsäkringen. Det innebär i praktiken alt ett system med sjuklön kan införas för alla sjukpenningförsäkrade. Genom att de nämnda förmånema inordnas i skattesystemet skapas vidare praktiska förutsättningar för att på ett enkelt sätt göra dessa ersättningar pensionsgrundande för allmän tilläggspension, vilket innebär att större rättvisa kan uppnås.
Ersättningarna påverkar även den taxerade inkomsten vilken i olika sammanhang används som underlag för bedömningen av rätten till vissa inkomstprövade bidrag eller förmåner. Prövningen kommer i dessa fall att i fortsättningen ske mot inkomstuppgifter som bättre belyser faktiska inkomstnivåer,
Kostnadskonsekvensema av omläggningen lill beskattade förmåner och de föreslagna reformerna belyses i de proposhioner som Kungl, Maj:t på förslag av cheferna för social- och inrikesdepartementen i dag lägger fram, I propositionerna föreslås också som nämnts ny finansieringsordning för såväl sjukförsäkringen som arbetslöshetsförsäkringen.
Den totala omslutningen för sjukförsäkringen, inkl, tandvårdsförsäkringen, föräldraförsäkringen och övriga reformer inom sjukförsäkringens ram, beräknas uppgå till ca 10,4 miljarder kr, år 1974, eller ca 3,9 miljarder kr, mer än de beräknade sjukförsäkringskostnaderna under år 1973, Kostnadema föreslås bli finansierade tUl en tredjedel i form av statsbidrag, ca 40 % med arbetsgivaravgifter och återstoden, ca 25 %, med de avgifter de försäkrade själva betalar, I enlighet härmed föreslås arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen bli höjd med 0,6 procentenheter — från 3,2 % till 3,8 % — och effekten på de försäkrades egna avgifter på grand av de föreslagna reformerna blir en höjning med i genomsnitt 70 kr. per försäkrad.
Omslutningen för arbetslöshetsstödet kan beräknas uppgå till ca 1,6 miljarder kr. för det första hela budgetår de nya reformerna är i kraft.
Prop. 1973: 49 48
dvs. för budgetåret 1974/75 mot en beräknad omslutning på ca 450 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Finansieringen av arbetslöshetsstödet föreslås ske så att arbetsgivarna, via en arbetsgivaravgift om 0,4 %, svarar för två tredjedelar av kostnaderna för grundbidraget till arbetslöshetskassoma och till det kontanta arbetsmarknadsstödet. Återstående tredjedel av dessa kostnader, liksom de bidrag utöver grundbidraget som utgår till arbetslöshetskassoma, bekostas av staten.
Sammantaget föreslås en ökning av arbetsgivaravgifterna till trygg-hetsförsäkringama fr, o, m, den 1 januari 1974 med 1 procentenhet, svarande mot ett belopp i storleksordningen 1,1 miljarder kr, för helt år. Som chefen för socialdepartementet anfört tidigare denna dag bör emellertid avgiftsuttaget tUl ATP inte höjas med de 0,5 procentenheter för år 1974 som tidigare beslutats,
Egenavgifterna till sjukförsäkringen höjs sammanlagt för hela riket med ca 250 milj. kr. för att täcka återstående kostnader för landvårds-försäkringen, föräldraförsäkringen och de förbättrade sjukpenningförmånerna.
De finansieringsregler som föreslagits innebär för statens del att statsbidraget till sjukförsäkringen kommer att uppgå till i runt tal 3,5 miljarder kr. år 1974, Statens utgifter för arbetslöshetsersättningarna beräknas uppgå tiU inemot I miljard kr. för budgetåret 1974/75. Mot dessa utgifter slår de skatteinbetalningar som kommer alt äga rum då förmånerna som utgår vid sjukdom och arbetslöshet räknas som beskattningsbar inkomst. Preliminärskatteinbetalningar på ca 2,7 miljarder kr. till följd härav kan beräknas för år 1974. Då ingår häri inte den prelimmärskatt om ca 150 milj, kr. som föratses tUl följd av att utbildningsbidragen föreslås bli beskattade.
Det måste understrykas att kostnadsberäkningarna är av approximativ karaktär. Kostnadsutvecklingen för arbetslöshetsförsäkringen beror t. ex. på det antagande som görs angående omfattningen av antalet arbetslösa. En förändring med endast en tiondels procentenhet av den beräkningsmässigt antagna genomsnittliga arbetslösheten bland kassamedlemmarna påverkar omslutningen av arbetslöshetsförsäkringen med ca 50 milj. kr. per år.
Genom de nya reglerna om ersättning vid sjukdom och arbetslöshet löses problemet med den överkompensation som i efterhand kan uppkomma i vissa inkomstlägen och vid kortare ersättningsperioder. Jag har tidigare exemplifierat detta. En effekt av att förmånerna beskattas och överkompensationen tas bort blir att den slutliga skatten för de som utnyttjar försäkringarna kommer att bli högre än vad den blivit om de nuvarande reglerna om ersättning vid sjukdom och arbetslöshet hade gällt. Sammanlagt för hela riket kan det nivålyft som av denna anledning kommer till stånd avseende den slutliga skatten komma att svara mot ett
Prop. 1973: 49 49
avsevärt belopp. Sjukpenningutredningen har räknat fram ett belopp i storleksordningen 1 miljard kr. Även här måste emellertid understrykas att beräkningar av denna karaktär får omgärdas med vida osäkerhetsmarginaler. Det kan tilläggas att statsinkomsterna påverkas — framför allt i form av att utbetalningarna av överskjutande skatt blir lägre — först kring årsskiftet 1975—1976 då slulregleringen av beskattningen av 1974 års inkomster sker,
I enlighet med sjukpenningutredningens förslag avses kommunernas ekonomi lämnas opåverkad av övergången lill beskattade förmåner vid sjukdom, arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning. Remissinstanserna har också allmänt tillstyrkt detta. Jag återkommer senare mera i detalj till denna fråga men vill framhålla att en sådan ordning är en förutsättning för att reformerna och skatteläggningen skall kunna genomföras utan orimliga effekter på statsbudgeten.
Kommunernas ekonomi påverkas visserligen av höjningen av arbetsgivaravgiften med sammanlagt 1 procentenhet. Det högre avgiftsuttaget kan emellertid inte betraktas som jämförbart med en höjning av den allmänna arbetsgivaravgiften, där kommunerna vid den senaste höjningen fick viss kompensation från staten. Här är det fråga om att kommunerna som arbetsgivare tar del i utbyggnaden av trygghetsförsäkringarna för sina anställda. De reformer som föreslås innebär vidare i vissa fall en avlastning av kommunala kostnader. Sålunda kommer t, ex. det kontanta arbetsmarknadsstödet att ersätta det kommunala kontantunderstöd som finns i dag, och för vilket de kommunala kostnaderna — efler avdrag för statsbidrag till ändamålet — uppgick till ca 35 milj, kr, under budgetåret 1971/72, Höjningen av kompensationsnivån för sjukpenningen till 90 % och höjningen av den övre gränsen för sjukpenninggrundande inkomst till belopp motsvarande 7,5 basbelopp liksom de föreslagna reglema om att sjukförsäkringen betalar ut sjukpenning under ett visst antal dagar när föräldrarna är hemma för att vårda sjuka bam minskar de kommunala kostnaderna.
När man bedömer den totala effekten på den kommunala ekonomin bör man vidare beakta att — som jag redan nämnt — ATP-ullaget för år 1974 tidigare i dag föreslagils bibehållet på 10,5 %, dvs, en halv procentenhet lägre än vad som tidigare beslutals. Slutligen vill jag också erinra om all jag i dag lägger fram förslag om ändringar i skalteul-jämningssystemet för kommunerna, vUket innebär en betydande ökning av bidragsgivningen från staten till kommunerna. Sammanlagt ökar bidragen år 1974 med 370 milj. kr. i förhållande lill nuvarande syslem.
4 Riksdagen 1973.1 saml. Nr 49
Prop. 1973: 49 50
Skattepliktens omfattning m. m.
Enligt sjukpenningutredningen bör en skatteplikt för de nu aktuella förmånerna ha följande omfattning.
I fråga om ersättning vid sjukdom in. m. bör beskattas sjukpenning enligt AFL, YFL och närslående ersättningssystem. Med närstående ersättningssystem avses då bestämmelserna om ersättning enligt följande författningar, nämligen lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare, miUtärersättningsförordningen (1950: 261), förordningen (1954: 249) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret, kungörelsen (1962: 607) om ersättning på grund av verksamhet för brandsläckning m. m. och kungörelsen (1961: 457) om ersättning på grund av medverkan i skyddsarbete vid olyckor i atomanläggningar m.m., förordningen (1954:250) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m. och lagen (1954: 246) om krigsförsäkring för sjömän m. fl.
Undanlag från skatteplikten förordas beträffande sjukpenning från hemmamakeförsäkringen och den frivilliga sjukpenningförsäkringen enligt AFL. Den som vid det nya systemets ikraftträdande har sjukpenning på grund av förvärvsinkomst understigande 4 500 kr. och därför inte skulle bli sjukpenningförsäkrad enligt de nya reglema föreslås få övergångsvis behålla sin skattefria sjukpenning enligt nuvarande regler. Om föräldrapenning och sjukpenning vid vård av sjukt barn införs enhgt familjepolitiska kommitténs förslag (SOU 1972: 34) bör också dessa förmåner beskattas, säger utredningen.
Vad beträffar ersättning vid arbetslöshet anser utredningen att dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen och kontant arbetsmarknadsstöd bör bil skattepliktiga. Det omställningsbidrag som utgår f. n. är redan skattepliktigt.
Beträffande ersättning vid arbetsmarknadsutbildning förordar utredningen att utbildningsbidraget bör beskallas såvitt gäller grundbidrag, hyresbidrag på hemorten och barniillägg.
De skattepliktiga beloppen bör enligt utredningen i princip hänföras till de förvärvskällor som gäller i fråga om de inkomster som ersättningarna träder i stället för. Det innebär att sjukpenning enligt AFL och enligt YFL såvitt gäller frivillig försäkring samt ersättning enligt smittbärarlagen kan utgöra intäkt av jordbruksfastighet, annan fastighet, rörelse eller tjänst allt efter omständighetema. Övriga ersättniiigar liksom förmånema vid arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning är regelmässigt intäkt av tjänst.
Vad utredningen förordat i dessa hänseenden har tillstyrkts eUer lämnats utan erinran av det helt övervägande antalet remissinstanser. Även jag anser att skatteplikten bör ha den omfattning utredningen angett. Av skäl som närmare berörts av chefen för socialdepartementet bör så-
Prop. 1973: 49 51
lunda även sjukpenning från den frivilliga yrkesskadeförsäkringen vara skattepliktig. Som jag tidigare nämnt har statsrådet Odhnoff i särskild ordning förordat förbättrade familjeförmåner från den allmänna försäkringen. Den därvid föreslagna föräldrapenningen, sjukpenningen vid vård av sjukt barn samt de förstärkta vårdbidragen för svårt handikappade barn bör också omfattas av skatteplikten.
Jag föreslår sålunda att bestämmelser om skatteplikt införs för berörda förmåner vid sjukdom, bams födelse, vård av handikappat barn, arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning. Härvid bör inkomsterna hänföras till förvärvskällor enligt vad utredningen förordat. Det innebär alt sjukpenning enhgt AFL och på grund av frivUlig försäkring enligt YFL samt smittbärarersättning bör hänföras till samma förvärvskälla, som den inkomst förmånen ersätter, hänför sig till. Föräldrapenning och vårdbidrag enligt AFL liksom sjukpenning från den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen och förmåner enligt övriga närslående ersättningssystem bör utgöra intäkt av tjänst. Även dagpenning vid arbetslöshet, kontant arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag bör hänföras till intäkt av tjänst. För dem som uppbär sjukpenning på grundval av blandad inkomsl bör sjukpenningen delas upp på de olika förvärvskällorna. På de inkomstuppgifter som ligger till grund för bestämmande av sjukpenninggrundande inkomst anges om inkomsten härrör från inkomst av anställning eher av annat förvärvsarbete. Anställningsinkomst läggs i botten. Inkomstslaget anges sedan på de kontrolluppgifter som riksförsäkringsverket sänder ut till inkomsttagarna. Dessa får i deklarationen redovisa sjukpenningen i den förvärvskälla den hänför sig till.
Undantag från skatteplikten bör göras för sjukpenning från hemmamakeförsäkringen och den frivilliga sjukpenningförsäkringen enligt AFL liksom för sjukpenning enligt AFL, YFL och närslående system som övergångsvis utgår på grund av förvärvsinkomst understigande 4 500 kr. De förmåner jag här berört kommer alt utgöra A-inkomst, Ersättning som grundas på inkomst av annan fastighet utgör dock B-inkomst, De bör, liksom f, n, pension enligt AFL, vara skattepliktiga i Sverige även för tid då inkomsttagaren inte varit bosatt här.
Mitt förslag i detla hänseende föranleder ändring i 19 och 53 §§ KL samt i anvisningarna lill 19, 21, 24, 28 och 32 §§ samma lag.
Som chefen för socialdepartementet framhållit i sin anmälan av förslag om sjukpenningförmånemas utformning finns även vid en beskatt-■ ning av sjukpenning utrymme för tilläggsförsäkringar av typ AGS (avtalsgruppsjukförsäkrmg). Denna försäkring har tekniskt konstraerats som en kapilalförsäkring. Utfallande belopp är därför skattefria medan premien är avdragsgill bara inom ramen för det s, k, sociala försäkringsavdraget på högst 250/500 kr. Utbetald ersättning från denna försäkring blir alltså skattefri. Genom särskild lagstiftning år 1972 (prop, 1972: 77,
Prop. 1973: 49 52
SkU 1972: 27, rskr 1972: 191, SFS 1972: 254) har också förmån av fri AGS för löntagare gjorts skattefri inom vissa gränser.
Utredningen har ansett att skatteplikt för utbetald ersättning från AGS-försäkringen bör införas som en konsekvens av beskattningen av sjukpenningförmånerna. Ersättning från övriga enskilda sjuk- och olycksfallsförsäkringar av kapilalförsäkringsnatur bör däremot enligt utredningen lämnas utanför beskattningen med hänsyn till den begränsade omfaltning de har.
Vid remissbehandlingen har ohka meningar framkommit i detta hänseende. Utredningens uppfattning lämnas ulan erinran av åtskilliga instanser. Riksförsäkringsverket har framhållit all om sjukpenningen blir skattepliktig inkomst också AGS-försäkringen bör i sin helhet bedömas som pensionsförsäkring. Utfallande belopp skulle då vara skattepliktigt.
LO, SAF och Folksam har däremot ansett att AGS-försäkringen bör behandlas som kapitalförsäkring med skattefrihet för utfallande förmåner.
För egen del anser jag att bl. a. praktiska skäl talar för alt den nuvarande skattefriheten behålls för AGS-förmåner och ersättning som faller ut på grund av AGS-försäkring. Genom att den maximala kompensationsnivån för försäkring, som närmare utvecklas av chefen för socialdepartementet, i princip avses ligga vid 95 % av inkomstbortfallet, kommer under sjukpenninglid utgående AGS-belopp alt bli förhållandevis små. Jag finner därför inte anledning att nu lägga fram förslag om ändrade skatteregler i detta hänseende. I den mån justeringar av de nuvarande bestämmelserna bör ske som en följd av eventuella ändringar i AGS-avtalet får detta tas upp i annat sammanhang.
Preliminärskatteavdrag m. m.
Vid utbetalningen av ersättningsbeloppen bör enligt utredningen preliminär skall dras av. Kontrolluppgift på bruttobelopp och den innehållna skatten bör sedermera lämnas till skattemyndigheter och inkomsttagare. Det administrativa förfarandet härvid liksom i fråga om avdrag för kvarstående skatt föreslås bU i viss mån olika för de olika slagen förmåner, I det följande kommer jag därför alt la upp var för sig förfarandet beträffande förmånerna vid sjukdom, arbetslöshet och arbetsmarknadsutbUdning liksom vissa frågor angående redovisning av den innehållna preliminära och kvarstående skatten.
Förmåner vid sjukdom och vid barns födelse
Sjukpenning enligt AFL administreras av försäkringskassorna med riksförsäkringsverket som tillsynsmyndighet. Fr. o. m. den 1 juli 1973 gäUer detsamma beträffande sjukpenning från YFL och närstående ersättningssystem. Avsikten är som jag närmare berört i det föregående att
Prop. 1973: 49 53
inom den allmänna försäkringen gå över till ett nytt ADB-system, Det nya systemet innebär en långt gående automatisering av rutinerna. Därvid kommer även preliminärskatleavdrag och framställande av kontrolluppgifter att ske med användning av ADB, I avvaktan på att det nya systemet blir fullt utbyggt måste dock vissa arbetsmoment ske manuellt.
Utredningen har inte velat förorda ett förfarande som går ul på all preliminär skatt på sjukpenning under en övergångstid dras av efler den tabell och kolumn som gäller för varje försäkrad. Utredningen anser i stället att skatteavdraget bör göras efter en schablonlabell. Tabellen avses uppta en enda avdragskolumn som motsvarar kolumn 1 för den genomsnittliga utdebiteringen i riket. Som chefen för socialdepartementet tidigare denna dag utvecklat närmare bör delta enklare förfarande väljas. Härigenom undviker man alltför stor arbetsbelastning på försäkringskassornas kontor under övergångstiden innan det nya ADB-syslemet kan utnyttjas for dessa uppgifter. Några egentliga nackdelar av schabloniseringen torde inte uppkomma, I de mera långvariga sjukfallen kan skäl finnas all göra avdrag enligt den vanliga skattetabellen. Delsamma gäller i fråga om föräldrapenningen och vårdbidraget som normalt ulgår under längre tidsperioder.
Det bör uppdragas åt riksskatteverket att efter samråd med riksförsäkringsverket utarbeta schablontabell för skatteavdrag vid korttidsfallen och närmare anvisningar om när avdrag i långtidsfallen bör ske enligt ordinarie tabell.
Vid remissbehandlingen har föreslagils att en definitiv källskatt till-lämpas på utbetald sjukpenning. Vissa frågor som avser den definitiva källskatten är f, n, föremål för ytterligare överväganden inom riksskatteverket och statskontoret. Det är därför inte lämpligt att nu ta ställning i detla hänseende beträffande sjukpenningen.
Enligt utredningen bör kassorna beakta beslut om jämkning av preliminär skatt om beslutet företes för kassan av inkomsttagaren. Vid remissbehandlingen har ifrågasatts om kassorna bör ha skyldighet alt ta hänsyn till jämkningsbeslut också i korllidsfallen. Om jämkningsbeslut inle behöver beaktas avlastas kassorna visst merarbete. Men regeln kan i vissa fall te sig obillig mot inkomsttagarna. Man torde också kunna räkna med att antalet korttidsfall, där jämkningsbeslut företes, kommer att bli litet. Jag anser därför att någon undantagsregel i detta hänseende inte bör införas,
I fråga om kvarstående skatt har utredningen ansett att någon obligatorisk skyldighet att göra skatteavdrag inle bör finnas för kassorna. Jag delar i delta hänseende utredningens uppfattning att en genereU skyldighet alt dra av kvarstående skatt skulle vara onödigt betungande för kassorna, samtidigt som effekten skulle bli relativt liten för den stora mängden korttidsfall. Skyldighet att innehålla kvarstående skatt bör dock föreligga i långtidsfallen efter anmodan av den försäkrade eller den lokala skattemyndigheten.
Prop. 1973: 49 54
Mina förslag i fråga om avdrag för preliminär och kvarstående skatt föranleder vissa ändringar i UF. Möjlighet att differentiera skyldigheten att göra skatteavdrag från sjukpenning m. m. enligt vad jag nyss föreslagit bör skapas genom att Kungl. Maj:t får fullmakt att meddela särskilda bestämmelser i ämnet. Detta sker lämpligen genom utvidgning av den behörighet som f.n. tillkommer Kungl. Maj:t genom bestämmelser i 3 § 2 mom. och 39 § 3 mom. UF,
Vid riksförsäkringsverkets och försäkringskassornas redovisning av den innehållna preliminärskatten bör summarisk redovisning kunna till-lämpas. Det innebär alt de innehållna skattebeloppen bokförs ospecificerade under vederbörande uppbördstermin och att redovisning sker bara en gång om året. Det bör även vara möjligt för verket och kassorna att tillämpa annan redovisningsmelod, t, ex, avräkning med anlitande av magnetband. Detta kan ske enligt 55 § sista stycket UF, Det torde vara lämpligt att redovisningen av innehållen skatt så långt möjligt sker bokföringsmässigl ulan översändande av likvida medel, exempelvis genom avräkning vid riksförsäkringsverkels disposition av anvisade medel. Det närmare förfarandet härvidlag bör utarbetas av riksskatteverket, riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket i samråd.
Riksförsäkringsverket bör åläggas lämna kontrolluppgift på de belopp som utbetalats i skattepliktig sjukpenning m, m, av verket och försäkringskassorna under året. Därvid bör, som utredningen föreslagit, anges om sjukpenningen hänför sig tUl inkomst av anställning eller annat förvärvsarbete. Kontrolluppgift bör också lämnas beträffande utbetald föräldrapenning och vårdbidrag för svårt handikappade bam. Uppgift bör, med hänsyn bl, a, till den avräkning mellan staten och kommunema som jag senare kommer alt beröra, lämnas även beträffande belopp understigande 100 kr, per år, 37 § 1 mom, TF bör ändras i enlighet härmed.
Som framgår av prop, 1973: 46 avses ändrade bestämmelser gäUa för sjukförsäkringsavgiften. Avgiften skall beräknas enligt 19 kap, AFL på gmndval av förvärvsinkomsten. Denna inkomst avses i fråga om anställda bestämmas av den lokala skattemyndigheten som också fastställer avgiften. Uppgift om vilka som är försäkrade lämnas därvid av försäkringskassan, I fråga om personer med annat förvärvsarbete än anställning avses dock det nuvarande förfarandet behållas. Det innebär att riksförsäkringsverket beräknar avgiften på grundval av uppgifter från försäkringskassorna. Debiteringen sköts av den lokala skattemyndigheten, 27 § 1 mom, UF bör ändras i enlighet härmed.
Kontant arbetsmarknadsstöd
Utredningen har förutsatt alt det kontanta arbetsmarknadsstödet betalas ut av länsarbetsnämnden. Enligt vad chefen för inrikesdepartementet avser att föreslå senare denna dag bör emellertid stödet betalas
Prop. 1973: 49 55
ut av försäkringskassorna. Förfarandet vid skatteavdrag då stödet betalas ut bör lämpligen vara detsamma som jag tidigare föreslagit i fråga om utbetalningen av sjukpenning. Preliminär A-skatt bör alltså i korttidsfallen dras enligt en schablontabell som upptar en enda kolumn, motsvarande kolumn 1 och medelutdebiteringen i landet. Vid utbetalning under längre perioder bör kassan göra avdrag enligt den vanliga källskattetabellen. Uppgifter om tillämplig kolumn bör därvid tas in från stödtagaren eller på annat lämpligt sätt.
Avdrag för kvarstående skatt bör göras på särskild begäran från stödtagaren eller lokal skattemyndighet. Kontrolluppgift lämnas av riksförsäkringsverket.
Dagpenning vid arbetslöshet
Även vid utbetalningen av dagpenning bör enligt utredningen preliminär A-skatt dras av med tillämpning av en schablontabell. Tabellen skall motsvara kolumn 1 i de vanliga källskattetabellerna och bygga på medelutdebiteringen i riket. Avdrag för kvarstående skatt skall, liksom beträffande sjukpenning, normalt inte behöva ske.
Vid remissbehandlingen har detta förfarande allmänt godtagits. Även jag anser att denna lösning är lämplig.
Den schablontabell utredningen angett kan, enhgt vad gjorda beräkningar visar, användas också vid längre ersättningsperioder utan att kvarstående skatt uppkommer. Av praktiska skäl bör därför arbetslöshetskassoma kunna använda schablontabellen oavsett ersättningsperiodens längd, I de fall tabellen ger ett påtagligt överuttag av preliminär skatt kan givelvis jämkning ske enligt reglerna härom,
I en del fall kan dagpenningen utgå med reducerat belopp, exempelvis om inkomstlagaren samtidigt uppbär pension av visst slag. Härvid kan en tillämpning av schablonlabellen föranleda kvarstående skatt. Jag förutsätter att riksskatteverket och kassorna har sin uppmärksamhet riktad på dessa fall och lämnar erforderlig information.
Bestämmelser om avdrag för preliminär och kvarstående skatt bör, på sätt jag nyss förordat beträffande sjukpenning, få utfärdas av Kungl. Maj:t. Riksskatteverket torde få åläggas att efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen utfärda schablonlabell och erforderliga anvisningar.
Då arbetslöshetsersättning utgår lill person som normalt erlägger sjömansskatt kommer ersättningen inle att utgöra inkomst ombord. Ersättningen utgör i detta fall sådan inkomst som sjömannen taxeras för i vanlig ordning,
I de fall mottagaren av understödet är skattskyldig till B-skatt skall givelvis skatteavdrag inte göras.
Frågan om arbetslöshetskassornas skyldighet att utfärda kontrolluppgift rymmer vissa administrativa problem. Utredningen har förordat att kassorna, i avvaktan på att ADB-teknik kan användas i ökad utsträckning, skall ha rätt att i vissa fall utfärda två kontrolluppgifter. Som
Prop, 1973: 49 56
framgår av vad jag tidigare anfört avses kontrolluppgift för den som fått ersättning under tiden den 1 januari—den 30 november och som inte är arbetslös vid sistnämnda tidpunkt kunna sändas ut redan i december. Under januari månad avses kassorna skicka ut kontrolluppgifter för dem som var arbetslösa den 30 november och för dem som i övrigt fått ersättning under december. Härigenom skulle kassorna kunna få erforderlig spridning av arbetet med kontrolluppgifterna. Med en sådan ordning kommer två kontrolluppgifter att sändas ut främst i de fall en person avslutat en arbetslöshetsperiod före november månads utgång och sedan blir arbetslös på nytt under december månad.
Den av utredningen förordade lösningen har i allmänhet godtagits vid remissbehandlingen. Riksskatteverket och en länsstyrelse anser dock det avsedda förfarandet otUlfredsställande med hänsyn till risken för missuppfattning hos både skallemyndigheter och inkomsttagare. För egen del kan jag hålla med om alt ett förfarande där det ibland sänds ut två kontrolluppgifter för samma inkomstår inte är tillfredsställande. Ett stort antal kassor torde emellertid sakna praktiska möjligheter alt framställa kontrolluppgifter för hela inkomståret under januari månad påföljande år. Den av utredningen förordade lösningen är därför den enda som f. n, är möjlig att tUlämpa av alla kassor, och den måste därför accepteras. Antalet fall där dubbla kontrolluppgifter kommer att behöva sändas ut torde f, ö,, som framgår av vad jag nyss anfört, bli tämligen litet, I del helt övervägande antalet fall ifrågakommer bara en kontrolluppgift per år. Risken för misstag på grund av dubbla kontrolluppgifter torde också kunna minskas väsentligt genom en lämplig utformning av blanketterna, I en framlid, då ADB-lekniken kan utnyttjas fullt ut, bör finnas förutsättningar alt på vanligt sätt framställa en kontrolluppgift som avser hela inkomståret.
De belopp arbetslöshetskassorna innehåller såsom preliminär skatt skall redovisas tUl statsverket. Redovisningen bör så långt möjligt ske genom ett avräkningsförfarande i samband med att kassorna tUlgodoförs statsbidrag, Riksskatteverket kan enligt 55 § sista stycket UF medge att skall redovisas av kassorna i annan ordning än den vanliga. Det bör bli en uppgift för verket att i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen medverka till alt lämpliga rutiner utformas i detta hänseende.
Beskattningen av dagpenning vid arbetslöshet aktualiserar frågan om avdragsrätt för premier för arbetslöshetsförsäkring, F. n. föreligger avdrågsrätt i detla hänseende enUgl 46 § 2 mom. forsla stycket 3) KL inom ramen för det s. k. sociala avdraget på högst 250 kr, för ensamstående och 500 kr, för makar tUlsammans, Om dagpenningen blir skattepliktig uppkommer frågan huruvida premien bör vara avdragsgill till hela beloppet enligt huvudregeln för försäkringstagares beskattning. Del sociala försäkringsavdragel hör emellertid till de bestämmelser som ses
Prop. 1973: 49 57
över av 1972 års skatteutredning. Avdragsrätten för pensionsförsäkringspremier omprövas av livförsäkringsskattekommittén. Med hänsyn härtill och då de avgifter till arbetslöshetsförsäkringen, som f, n, utgår, i regel ryms inom maximibeloppet för det sociala försäkringsavdraget finner jag inle skäl all nu föreslå ändring i förevarande hänseende.
Förmåner vid arbetsmarknadsutbildning
Den skattepliktiga delen av utbildningsbidraget bör, som jag tidigare angett, omfatta grundbidrag, hyresbidrag på hemorten och barntillägg. Bidraget betalas som regel ut av arbetsmarknadsstyrelsen.
Bidragets bruttobelopp räknas fram med hjälp av tabeU enligt ett förfarande för vilket chefen för inrikesdepartementet senare utförligt redogör, Ulbelalningsmyndigheten kan därvid få de uppgifter som behövs om mottagarens preliminärskatteförhållanden från mottagaren själv eller från den lokala skattemyndigheten.
Vid utbetalningen av bidrag bör avdrag göras för preliminärskalt där mottagaren inle har att erlägga B-skatt. Efiersom utbetalningsmyndigheten, som framgår av vad jag nyss anfört, normall känner tUl mottagarens preliminärskatteförhållanden kan skalleavdraget göras enligt vederbörlig kolumn och den för mollagaren gällande utdebiteringen.
Enligt utredningsförslaget bör avdrag för kvarstående skatt inte göras från utbildningsbidrag. Vid remissbehandlingen har delta i allmänhet godtagits, Riksskatteverket har dock en motsatt uppfattning. För min del anser jag att praktiska skäl talar för att skyldigheten all göra avdrag för kvarstående skatt bör begränsas i största möjliga utsträckning. Avdrag bör i huvudsak göras bara i de fall bidragstagaren själv begär del. Om särskUda skäl föreligger, t, ex, om bidragstagaren har inkomster utöver bidraget, bör dock avdrag kunna ske också efter beslut av den lokala skaltemyndigheten. En sådan ordning möjliggörs genom de ändringar i 3 och 39 §§ UF som jag tidigare förordat, Riksskatteverket bör efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen meddela erforderliga anvisningar i detta hänseende.
Framställning av kontrolluppgift beträffande utbildningsbidrag sker genom arbetsmarknadsstyrelsen med anlitande av ADB-teknik,
Avräkningen mellan staten och kommunerna
Införande av skatteplikt för här berörda förmåner vid sjukdom, arbetslöshet, arbetsmarknadsutbildning m, m, ökar de skattepliktiga intäkterna vid inkomstbeskattningen. Utredningen har beräknat ökningen till drygt 7,5 mUjarder kr. De totala skalleintäkterna beräknas öka med sammanlagt ca 3,6 miljarder kr. Av detta belopp hänför sig enligt utredningens beräkningar drygt hälfien till kommunalt beskattningsbar inkomst. Sjukpenningutredningen har anfört att det synes naturligt att
Prop. 1973: 49 58
de i anledning av skatlebeläggningen ökade skatteintäkterna används för att finansiera ökningen av kostnaderna. Utredningen har emellertid inte ansett det påkallat att införa kommunala bidrag som finansieringskälla ulan förordat att man i skatteutjämningssammanhang skall kunna åstadkomma en avräkning mellan staten och kommunerna. Därigenom kan staten, som svarar för finansieringen av kostnadsökningen, tillgodoföras dessa skatteintäkter. Utredningen har i sammanhanget erinrat om den kompensation i form av skattebortfallsbidrag som staten utger till kommuner m. fl. i anledning av 1970 års skattereform och om det förslag lill nya bestämmelser om skatteutjämning som lagts fram av skatteutjämningsrevisionen (SOU 1972: 44). Avräkningen bör enligt utredningen kunna ske inom denna ram. Utredningen har emellertid inle ansett sig böra gå in på den tekniska utformningen av detta avräkningssystem utan har föratsatt att denna fråga tas upp i annan ordning.
Vid remissbehandlingen har utredningsförslaget att kostnadsökningarna finansieras med de ökade skatteintäkterna och att avräkning sker meUan staten och kommunerna i allmänhet lämnats utan erinran. Svenska landstingsförbundet har emellertid framhållit att man vid avräkningen mellan staten och kommunerna måste beakta bl, a, de effekter som det ökade skatteunderlaget kan medföra för skatteutjämningssystemet och skatteborlfallsbidragen. Förbundet förutsätter att en ingående beräkning av kommunemas och landstingens ökade skatteintäkter företas och att överläggningar kommer tUl stånd mellan finansdepartementet och kommunförbunden om beräkningsmetoden, fastställande av avräk-ningsbelopp och utformningen av ett avräkningssystem. Liknande synpunkter har anförts av Svenska kommunförbundet.
Som jag tidigare framhållit delar jag uppfattningen att skatteintäkterna som hänför sig till det genom reformen ökade beskattningsunderlaget i sin helhet bör komma statsverket till godo. För att åstadkomma detta är olika metoder möjliga. Utredningen har närmast varit inne på ett avräkningsförfarande inom ramen för systemet för skatteutjämning och skatlebortfallsbidrag. En sådan lösning rymmer emeUertid ett flertal problem, vilket även betonats av landstingsförbundet och kommunförbundet. Man kan också tänka sig någon form av kommunala bidrag till finansieringen av berörda förmåner eller att förmånerna görs skattepliktiga till statlig inkomstskatt enhgt särskUda regler. Även dessa lösningar är emellertid förenade med nackdelar. För alt undvika svårigheterna vill jag för egen del förorda en annan metod, som innebär att man gör en särskild avräkning i samband med den årliga avräkningen av kommunalskattemedel mellan staten och kommunerna. Metoden medger att man på ett tekniskt enkelt sätt når det önskade resultatet samtidigt som de kommunala skatteinkomsterna och skatteutjämningsbidra-
Prop. 1973: 49 59
gen kan bestämmas utan inverkan av den ändring av skatteunderlaget som nu föreslås.
Innan jag redogör närmare för metoden vill jag i korthet beröra förfarandet vid avräkningen av kommunalskatt och vissa frågor som hänger samman därmed.
För kommunalskallen gäUer enligt 72 § Kom,L följande. Det slutliga beloppet av kommunalskattemedel för visst år utgörs av det skattebelopp som erhålls på grandval av årets utdebitering och taxeringen påföljande år. Förskottsvis utgår emellertid ett belopp som bestäms enligt samma utdebitering men på grandval av närmast föregående års taxering. Förskottet avräknas sedan vid utbetalningen av kommunalskattemedel två år senare.
Då utdebiteringen bestäms tas hänsyn inte bara till det beskattningsunderlag, som fastställs vid taxeringen. Enligt lagen (1965: 269) med särskUda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt beaktas också det skatteunderlag som staten skall tillskjuta enhgt förordningen (1965: 268) om skatteutjämningsbidrag och bestämmelserna om skattebortfallsbidrag,
Avräkningsförfarandet kan iUustreras på följande sätl. Beloppet av kommunalskattemedel år 1974 bestäms på grundval av utdebiteringen för år 1972 och skatteunderlaget vid 1973 års taxering (1972 års inkomster). Från detta belopp avräknas förskott som uppburits under år 1972, Tillägg sker av förskott för år 1974 vilket beräknas på grundval av utdebiteringen för år 1974 och skatteunderlaget vid 1973 års taxering,
Avräkningen handhas av länsstyrelsen som också betalar ut kommunalskattemedlen.
För Stockholms kommun samt för landstingskommuner och församlingar tillämpas ett likartat avräkningsförfarande med stöd av resp, 76 § kommunallagen (1957: 50) för Stockholm, 76 § landstingslagen (1954: 319) och 84 § lagen (1961: 436) om församlingsstyrelse.
Då sjukpenning, dagpenning vid arbetslöshet, förmåner vid arbetsmarknadsutbildning m.m. görs skattepliktiga kommer de alt deklareras av mottagarna och taxeras i vanlig ordning. Intäkterna ingår alltså i beskattningsunderlaget och föranleder debitering av statsskatt och kommunalskatt på samma sätt som övriga skattepliktiga intäkter. Den del av skatten som påförs såsom kommunalskatt bör emellertid, som jag tidigare framhållit, i sin helhet komma statsverket till godo. Härav följer också att de kommunala utdebiteringarna inte bör påverkas av dessa belopp liksom inte heller storleken av skatteutjämningsbidrag och skatlebortfallsbidrag.
För alt åstadkomma detta krävs att de berörda intäkterna särskiljes från det övriga kommunala skatteunderlaget både då utdebiteringen bestäms och då man beräknar kommunalskattemedlen. Detta är tekniskt
Prop. 1973: 49 60
möjligt genom att intäkterna tas upp på kontrolluppgifter och sålunda är kända för skattemyndigheterna senast vid utgången av januari månad laxeringsåret. Det är alltså möjligt för länsstyrelsen att registrera alla utbetalda belopp och hänföra dem till de olika mottagarna.
Den metod jag vill föreslå har följande innebörd.
De kontrolluppgifter, som avser under året utbetald sjukpenning m, m,, registreras på magnetband för varje inkomsttagare i samband med den årliga taxeringen. Då det kommunala beskattningsunderlaget beräknas vid länsstyrelsernas dataanläggningar redovisas del underlag som hänför sig till sjukpenning m, m. särskilt dvs, avskilt från Övrig redovisning. Till kommunerna redovisas det övriga underlaget vilket läggs till grund för deras beslut om utdebitering liksom för avräkningen av kommunalskatlemedel. Även förskottsulbetalningarna av kommunalskattemedel beräknas på delta nettounderlag. Fastställande av skatteuljämningsbidrag och skattebortfallsbidrag sker också på grundval av underlaget med bortseende från sjukpenning m. m.
Vid beräkningen av det reducerade skatteunderlaget kan man vinna betydande praktiska fördelar om vissa mindre schabloniseringar görs. Då skatteunderlaget enligt den ordinarie taxeringen minskas med utbetald sjukpenning m. m, bör det vara möjligt all utgå ifrån den taxerade inkomsten. Härvid las i princip hänsyn till de förändringar i fråga om grundavdraget som följer av alt inkomsten minskas med berörda intäkter. Däremot beaktas inle förändringar som kan uppkomma inom de olika förvärvskällorna om avdraget för sjukpenning m, m, i stället görs från brattointäkten i varje förvärvskälla. Som exempel kan jag nämna alt schablonavdraget på 100 kr, från inläkt av tjänst i enstaka fall kan ha avräknats från sjukpenning, I detta fall skulle avdraget för utbetald sjukpenning ha avsett inte bruttobeloppet ulan sjukpenningen minskad med 100 kr. Vidare kan en minskning av brullointäkten i en förvärvskälla reducera förvärvsavdraget något. Även här skulle avdraget för utbetald sjukpenning, för att ge helt exakt resultat, ha avsett inte bruttobeloppet utan sjukpenningen minskad med den bortfallna delen av förvärvsavdraget. Även i en del fall där taxeringen avser enbart garantibelopp för fastighet kan uppkomma avvikelse på gmnd av angivna schablonisering.
De schabloniseringar jag här berört blir aktuella bara i undantagsfall. Effekterna på det kommunala skalleunderlaget är så obetydliga all de kan anses försumbara. Jag förordar därför att beräkningen sker enligt vad jag här angett.
Från administrativ synpunkt är det fördelaktigt om beräkningarna kan ske med utgångspunkt i de avgivna kontrolluppgifterna rörande utbetald sjukpenning m, m. Vidare bör man i fråga om del vanliga skatteunderlaget kunna utgå ifrån taxeringsnämndens beslut på samma sätt
Prop. 1973: 49 61
som i fråga om systemet för skatleutjämning och skatlebortfallsbidrag. De ändringar som sker i högre instans och av lokal skaltemyndighet enligt 72 a § TF avser både höjningar och sänkningar av underlaget och torde sammanlaget inle påverka de nu aktuella beräkningama nämnvärt, I praktiken innebär det att man ulgår ifrån de s, k, rättade summabanden och laxeringsbanden som framställs på länsstyrelsernas dalaenheter omkring den 25 augusti taxeringsåret. Jag förordar att bestämmelserna utformas i enlighet härmed.
Tekniskt sett innebär förfarandet alt man datamässigt registrerar två taxeringar, den ordinarie och den där sjukpenning m, m, har räknats bort. Härigenom kan för varje kommun, landstingskommun och församling beräknas hur stor skatt som belöper på skatteunderlaget bortsett från sjukpenning m, m. Vidare kan beräknas ett skattebelopp på den del av skatteunderlaget som hänför sig tUl sjukpenningförmåner m, m, som nu görs skattepliktiga. Detta skattebelopp bör alltså i sin helhet lUlgodo-föras statsverket,
I fråga om rättelse av länsstyrelses beslut rörande skatteunderlag i form av sjukpenning m. m, och om besvärsrätl bör gälla samma bestämmelser som i den nya skalleuljämningslag som avses gälla fr, o, m, den 1 januari 1974. Länsstyrelsen bör alltså kunna rätta beslut som på grund av förbiseende blivit uppenbart oriktiga. Talan mot länsstyrelsens beslut bör föras hos Kungl, Maj:l genom besvär.
Det förfarande jag här angett bör ses som ell provisorium. Vid en omprövning av systemet för statsbidrag till kommunerna bör man sträva efler att slopa den särskilda behandlingen av skatteunderlag som utgörs av skattepliktig sjukpenning m, m.
Mitt förslag i detta hänseende föranleder ändringar i lagen med särskUda bestämmelser om kommuns och annan menighels utdebitering av skatt, kommunallagen, kommunallagen för Stockholm, landstingslagen och församlingsstyrelselagen. Samråd har skett med chefen för civildepartementet och, såvitt gäller församlingsstyrelselagen, med statsrådet Lidbom, De ändringar som behövs i bestämmelserna om skatleutjämning och skatteborlfallsbidrag avser jag alt la upp i annan ordning,
Ikraftlrädande
Skatteplikt skall gälla för berörda förmåner vid sjukdom, arbetslöshet och arbetsmarknadsutbUdning m, m, endast om de avser lid fr, o, m, den 1 januari 1974, Detsamma bör självfallet gälla även skyldigheten att lämna kontrolluppgift. Taxering av förmånerna blir normalt aktuell första gången år 1975.
Av förfatlningslekniska skäl bör ändringarna i UF träda i kraft snarast möjligt, ehuru skalleavdrag och debitering skall göras endast i fråga om skattepliktiga förmåner.
Prop. 1973: 49 62
De nya bestämmelserna i kommunallagen och närstående författningar avses bli tillämpliga då det genom skattepliktsreformen ökade skatteunderlaget första gången i allmänt skall läggas till grand för skatteberäkning eller beslut om utdebitering. Det innebär att ändringarna i lagen med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt bör träda i kraft den första januari 1975 och till-lämpas första gången i fråga om utdebitering för år 1976, Ändringarna i kommunallagen, kommunallagen för Stockholm, landstingslagen och församlingsstyrelselagen bör träda i kraft den 1 januari 1974 och till-lämpas första gången i fråga om skatt som påförts på grundval av 1975 års taxering.
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till
1, lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),
2, lag om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623),
3, lag om ändring i uppbördsförordningen (1953: 272),
4, lag om ändring i lagen (1965: 269) med särskUda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,
5, lag om ändring i kommunallagen (1953: 753),
6, lag om ändring i kommunallagen (1957: 50) för Stockholm,
7, lag om ändring i landstingslagen (1954: 319),
8, lag om ändring i lagen (1961: 436) om församlingsstyrelse.
Med bifall tUl vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att tUl riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga lill detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Gunnel Anderson
Prop. 1973: 49 63
Innehåll
Propositionens huvudsakliga innehåll ...................... .... 1
Förfatlningsförslag ............................................. .... 2
Inledning ......................................................... .. 25
Nuvarande ordning............................................... .. 26
Inkomstbeskattningen i fråga om sjukpenning m. m .. 26
Uppgiftsskyidighet vid taxeringen....................... .. 27
Uppbörd och debitering.................................... .. 28
Beräkningen av kommunalskattemedel m.m.......... .. 31
Sjukpenningutredningen ....................................... 31
Förmåner vid sjukdom m. m............................... 31
Förmåner vid arbetslöshet................................ .. 36
Förmåner vid arbetsmarknadsutbildning .......... ,',, 37
Effekterna på skatteunderlaget......................... 38
Remissyttrandena ........................................... .. 39
Förmåner vid sjukdom m. m............................... .. 39
Förmåner vid arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning , ,,, 42
Departementschefen ........................................ 43
Allmänna synpunkter.......................................... 43
Skattepliktens omfattning m. m............................ 50
Preliminärskatteavdrag m, m.............................. .. 52
Förmåner vid sjukdom och vid bams födelse......... 52
Kontant arbetsmarknadsstöd ............................ .. 54
Dagpenning vid arbetslöshet ............................ .. 55
Förmåner vid arbetsmarknadsutbildning .............. .. 57
Avräkningen mellan staten och kommunerna........... .. 57
Ikraftträdande ............................................... .. 61
Hemställan ..................................................... .. 62
MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1973 730188