Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Majrts proposition till riksdagen                               Prop. 1973:1

angående

STATSVERKETS TILLSTÅND OCH BEHOV

1973/74

Jämlikt grundlagens bud avger Kungl. Maj:t härmed proposition an­gående statsverkets tiUstånd och behov under budgetåret 1973/74.

Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående statsverkspropositionens justering vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att godkänna i protokollet berörda förslag och alltså uppta statsverkets in­komster och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat.

1    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1.


 


Prop. 1973: 1 Statsverkets tillstånd och behov

Riksstat för budgetåret 1973/74

TOTALBUDGETEN


A Skatter, avgifter, m. m.:

I    Skatter

II    Uppbörd i statens verksamhet

in     Diverse inkomster

B Inkomster av statens kapitalfonder:

I   Statens affärsverksfonder

II    Riksbanksfonden

in     Statens allmänna fastighetsfond

IV    Försvarets fastighetsfond

V   Statens utlåningsfonder

VI    Fonden för låneunderstöd

VII    Fonden för statens aktier

Vni     Fonden för beredskapslagring

IX    Statens pensionsfonder

X   Diverse kapitalfonder


53 065 700 000 1 269 585 000 717 000 000  55 052 285 000

762 300 000

200 000 000

314 239 000

124 874 000

746 289 000

75 327 000

21 079 000

79 200 000

93 330 000

61 856 000

3 478 494 000


 


1 624 501 000 329 539 000

C Beräknad övrig finansiering:

I   Avskrivningar och övriga kapitalmedel inom

kapitalfonderna: Statens affärsverksfonder Övriga kapitalfonder n   Övrig kapitalåterbetalning


1 954 040 000 28 632 000


1 982 672 000


 


Underskott


Summa kr. 60 513 451 000

5 733 446 000 Summa kr. 66 246 897 000


 


Prop. 1973:1 Statsverkets tillstånd och behov

TOTALBUDGETEN (FORTS.)


A Utgiftsanslag:

I

Kungl. hov- och slottsstatema

n

Justitiedepartementet

m

Utrikesdepartementet

TV

Försvarsdepartementet

V

Socialdepartementet

VI

Kommunikationsdepartementet

VII

Finansdepartementet

vni

Utbildningsdepartementet

DC

Jordbruksdepartementet

X

Handelsdepartementet

XI

Inrikesdepartementet

xn

Civildepartementet

xm

Industridepartementet

XIV

Oförutsedda utgifter

XV

Riksdagen och dess verk m. m,

XVI

Riksgäldsfonden

10 371 000 2 658 828 000 1 814 669 000 7 549 950 000

20 247 763 000 4 729 462 000 4 741 601 000

10 173 707 000

1 332 957 000

300 981000

6 731533 000

1 067 647 000
1739 418 000

1 000 000 97 010 000

2 500 000 000  65 696 897 000

B Beräknad övrig medelsförbrukning:

I   Minskning av anslagsbehållningar                              400 000 000

II   Ökad disposition av rörUga krediter                            150 000 000       550 000 000

Summa kr. 66 246 897 000


 


Prop. 1973:1 Statsverkets tillstånd och behov


DRIFTBUDGETEN

A Skatter, avgifter, m. m.:

I   Skatter Uppbörd i

n m

statens verksamhet Diverse inkomster


53 065 700 000 1 269 585 000 717 000 000   55 052 285 000


 


B Inkomster av statens kapitalfonder:

I  Statens afifärsverksfonder

n   Riksbanksfonden

in   Statens allmänna fastighelsfond

rV   Försvarets fastighetsfond

V  Statens utlåningsfonder

VI   Fonden för låneunderstöd

Vn   Fonden för statens aktier

Vin    Fonden för beredskapslagring

IX   Statens pensionsfonder

X   Diverse kapitalfonder


762 300 000

200 000 000

314 239 000

124 874 000

1 746 289 000

75 327 000

21 079 000

79 200 000

93 330 000

61 856 000


3 478 494 000


Summa hikomster på driftbudgeten  58 530 779 000

Summa kr. 58 530 779 000


 


Prop. 1973: 1 Statsverkets tillstånd och behov

DRIFTBUDGETEN (FORTS.)

A Egentliga statsutgifter:

I   Kungl. hov- och slottsstatema                                                              10 371 000

II   Justitiedepartementet                                                                    2 492 427 000

m   Utrikesdepartementet                                                                        1 804 408 000

IV   Försvarsdepartementet                                                                  7 238 049 000

V   Socialdepartementet                                                                       20 203 076 000

VI   Kommunikationsdepartementet                                                          3 302 561 000

Vn   Finansdepartementet                                                                        4 343 461 000

Vm   Utbildnmgsdepartementet                                                                  9 482 124 000

IX   Jordbruksdepartementet                                                                   1 280 836 000

X   Handelsdepartementet                                                                       227 581 000

XI   Inrikesdepartementet.                                                                       3 664 532 000

xn   Civildepartementet                                                                            1 037 197 000

xm   Industridepartementet                                                                          395 618 000

XIV   Oföratsedda utgifter                                                                             1 000 000

XV   Riksdagen och dess verk m. m.                                       97 010 000  55 580 251 000

B Utgifter för statens kapitalfonder:

I   Riksgäldsfonden                                                                          2 500 000 000

II   Avskrivning av nya kapitalinvesteringar                                             981 074 000

ni   Avskrivning av oreglerade kapitahnedelsförluster                1 000 000    3 482 074 000

Summa utgifter på driftbudgeten     59 062 325 000

Beräknat underskott på statsregleringen:

Underskott av mkomster                                                                         531 546 000

Därav:

Avsättning till budgetutjämningsfonden av kommimal-

skattemedel                                                                                            25 000 000

Beräknat underskott på statsregleringen                                                        506 546 000

Summa kr. 58 530 779 000


 


Prop. 1973:1 Statsverkets tillstånd och behov

KAPITALBUDGETEN

Länemedel                                                                                         4 651 900 000

Summa kr.   4 651900 000


 


Prop. 1973:1 Statsverkets tillstånd och behov


KAPITALBUDGETEN (FORTS.)

I   Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond Televerkets fond Statens järnvägars fond Luftfartsverkets fond Fabriksverkens fond Statens vattenfallsverks fond Domänverkets fond

n   Statens allmänna fastighetsfond ni   Försvarets fastighetsfond IV   Statens utlåningsfonder V   Fonden för låneunderstöd vn   Fonden för förlag till statsverket VIII   Fonden för beredskapslagring IX   Diverse kapitalfonder:

Statens vägverks förrådsfond

Sjöfartsverkets fond

Fonden för Södertälje kanalverk

Statens datamaskinfond

Jordfonden

Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap


28 898 000

— 22 300 000

81 100 000

50 199 000

—2 000 000

892 999 000

4 221 000

—9 501 000

28 536 000

3 500 000

64 000 000

1000

—1 062 000


1033 117 000

395 961 000

56410 000

2 809 070 000

245 050 000

30 450 000

26 000 000

85 474000


4 681 532 000


Avgår kapitalåterbetalning:

Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedels-förluster övrig kapitalåterbetalning


1000 000 28 632 000


29 632 000


 


Stockholms slott den 3 januari 1973

GUSTAF ADOLF


Summa kr.   4 651 900 000

G.E. STRÄNG


 


Prop. 1973:1

Inkomster på driftbudgeten

Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1973/74

A Skatter, avgifiter, m. m. I   Skatter:

1  Skatt på inkomst, förmögenhet
och rörelse:

a  Skatt på inkomst och förmö­
genhet m. m., bevillning
           21 300 000 000

b  Kupongskatt, bevillning                20 000 000

c   Utskiftnhigsskatt och ersätt­
ningsskatt, bevillning
                    2 000 000

d  Skogsvårdsavgifter, éev////7;«.?-     11700 000

e   Bevillningsavgifter för särskil­
da förmåner och rättigheter,
bevillning
                                      3 000 000

f   Arvsskatt och gåvoskatt,

bevillning                                   280 000 000

g  Lotterivinstskatt, ievii/ww            135 000 000

h Stämpelskatt och stämpel­
avgift, bevillning
                        345 000 000   22 096 700 000

Automobilskattemedel:

a  Fordonsskatt, bevillning            1 330 000 000

b  Bensin- och brännoljeskatt,

bevillning                                 2139 000 000    3 469 000 000

Allmän arbetsgivaravgift,

bevillning                                                           4 515 000 000

4  Tullar och acciser:

a  Tulhnedel, bevillning                   895 000 000

b  Mervärdeskatt, bevillning         14 000 000 000

c   Särskilda varuskatter, be­
villning
                                      336 000 000

d Omsättningsskatt på motor­
fordon, bevillning
                       520 000 000

e   Tobaksskatt, bevillning             1 827 000 000

f   Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevill­
ning
                                           40 000 000

g  Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag, bevill­
ning
                                           51 000 000

h  Skatt pä sprit, bevillning            2 200 000 000

i   Skatt på vin, bevillning                 390 000 000


 


Prop. 1973:1                                                                                  9

j Skatt på malt- och läske­
drycker, bevillning
                       649 000 000

k Energiskatt, bevillning                1 155 000 000

1 Särskild skatt på motor­
bränslen, bevillning
                     781 000 000

m Skatt på annonser och
reklam, bevillning
                          91 000 000

n Skatt på spel, bevillning                  50 000 000 22 985 000 000  53 065 700 000

n    Uppbörd i statens verksamhet:

1   Expeditionsavgifter                                                79 150 000

2   Bidrag till kostnader för poUs-, domstols- och uppbördsväsendet m. m.  75 600 000

3   Vattendomstolsavgifter                                              1 000 000

4   Inkomster vid kriminalvården                                     3 600 000

5   Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkrings-rådet      14 000 000

6   Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen            9 850 000

7   Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium              1 713 000

8   Inkomster vid karolinska sjukhuset                             192 000 000

9   Inkomster vid statens vårdanstalter för alkohol­missbrukare 400 000

10   Inkomster under anslaget kostnader för viss

utbildning av handikappade                                        1 240 000

11 Inkomster vid arbetarskyddsslyrelsen                            1 575 000

12         Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskydds-styrelsens och yrkesinspektionens verksamhet  17 700 000

13    Inkomster vid statens vägverk, att tillföras automobilskattemedlen         1 500 000

14      Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, att

tillföras automobilskattemedlen                                23 800 000

15        Körkortsavgifter                                                    40 000 000

16        Avgifter för registrering av motorfordon                        50 000 000

17        Försäljning av sjökort                                               2 400 000

18        Fyravgifter                                                              84 000 000

19        Lotsavgifter                                                          22 500 000

20        Skeppsmätnmgsavgifter                                              1 700 000

21 Fartygsinspektionsavgifter m. m.                                   3 600 000

22        Inkomster vid Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut                                                 19 300 000

23        Inkomster vid statens geotekniska institut                      3 900 000

24        Ersättning för visst värderingsförfarande                         40 000

25        Pensionsmedel m. m.                                                277 000 000

26        Inkomst av myntnuig m, m,                                       50 000 000

27        Bidrag till bankinspektionen                                       4 905 000

28        Bidrag för revision av sparbankerna                               950 000

29        Bidrag till försäkringsmspektionen                              3 177 000

30        Ersättning för kilometerräknarapparatur                      37 000 000

31        Avgifter för granskning av biograffihn                             275 000

32        Inkomster vid riksantikvarieämbetet                             4 901 000

33        Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning

inom skolväsendet                                                     1 000 000

34   Inkomster vid statens maskinprovningar                          600 000


 


Prop. 1973:1


10


 


35        Inkomster vid lantbruksnämnderna

36        Inkomster vid statens jordbruksnämnd

37        Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt

38        Avgifter för växtskyddsinspektion m. m.

39        Inkomster vid statens lantbrukskemiska labora­torium

40        Avgifter vid köttbesiktning

41        Inkomster vid statens livsmedelsverk

42        Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt

43        Avgifter för statskontroll av krigsmateriel-tillverkningen

44        Inkomster av statens gruvegendom

45        Inkomster vid patent- och registreringsväsendet

46        Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register

47        Exekutionsavgifter

48        Restavgifter

49        Inkomster vid statens planverk

50        Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning

51 Inkomst av justering och ädelraetallkontroll

52        Tillsyn av atomenergianläggningar m. m.

53        Ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m, m.

III   Diverse inkomster:

1   Bötesmedel

2   Totalisatormedel

3   Tipsmedel

4   Lotlerimedel

5   Övriga diverse inkomster


4 000 000

1  100 000 6 300 000

2  245 000

1 450 000 8 100 000

1 500 000

4 400 000

191 000 29 000 000 45 900 000

2 800 000
19 500 000
62 000 000

1 900 000
760 000

5 000 000

2 202 000

40 861 000     1 269 585 000

87 000 000

96 000 000

285 000 000

189 000 000

60 000 000

717 000 000


55 052 285 000


B   Inkomster av statens kapitanonaer I    Statens affärsverksfonder:

1   Postverket

2   Televerket

3   Statens järnvägar

4   Luftfartsverket

5   Förenade fabriksverken

6   Statens vattenfallsverk

7   Domänverket

II   Riksbariksfonden

ni   Statens allmänna fastighetsfond:

1   Slottsbyggnademas         delfond

2   Kriminalvårdsstyrelsens

3   Beskiclcningsfastighetemas

4   Karolinska sjukhusets

5   Akademiska sjukhusets

6   Byggnadsstyrelsens

7   Generaltullstyrelsens

rV Försvarets fastighetsfond


18 800 000

158 000 000

6 000 000

26 000 000

500 000

530 000 000

23 000 000

1000

12 999 000

9 169 000

37 083 000

9 469 000

245 258 000

260 000


762 300 000 200 000 000

314 239 000 124 874 000


 


Prop. 1973:1


11


 


V   Statens utlåningsfonder:

1   Utrikesförvaltnmgens lånefond                                       105 000

2   Biståndsförvaltnungens lånefond                                     50 000

3   Statens bosättningslånefond                                       10 000 000

4   Vattenkraftslånefonden                                                 265 000

5   Luftfartslånefonden                                                  2 800 000

6   Statens lånefond för den mindre skeppsfarten                  1 700 000

7   Statens lånefond för universitetsstudier                           600 000

8   Allmänna studielånefonden                                        25 000 000

9   Lånefonden för studentkårlokaler                                     75 000

 

10        Jordbrukets lagerhusfond                                               60 000

11 Jordbrukets maskinlånefond                                           250 000

12        Statens sekundäriänefond för jordbrukare                          11 000

13 Fonden för supplementär jordbrukskredit                            1 000

14        Kraftledningslånefonden                                                75 000

15        Egnahemslånefonden                                                1000 000

16        Statens avdikningslånefond                                         1 600 000

17        Fiskerilånefonden                                                       1 300 000

18        Lånefonden till främjande av beredning och

avsättning av fisk m. m.                                                  70 000

19        Skogsväglånefonden                                                     40 000

20   Statens hantverks- och industrilånefond                        21 500 000

21        Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, bamrika familjer                                            910 000

22   Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden                                                             1 000

VI

23        Lånefonden för bostadsbyggande                        1 660 000 000

24        Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder            2 375 000

25         Lånefonden för maskinanskaffning mom bygg­nadsindustrin 1 100 000

26        Länefonden för kommunala markförvärv                        12 900 000

27        Lånefonden för aUmänna samlmgslokaler                        2 400 000

28        Övriga utiåningsfonder                                                 101 000

 

Fonden för låneunderstöd:

 

1 Statskontorets                   delfond

14 000 000

2 Arbetsmarknadsstyrelsens     "

60 000 000

3 Bostadsstyrelsens                  "

372 000

4 Riksbankens

30 000

5 Riksgäldskontorets

925 000

Vn   Fonden för statens aktier

Vin   Fonden för beredskapslagring


1 746 289 000

75 327 000 21 079 000 79 200 000


 


DC   Statens pensionsfonder:

1   Folkpensioneringsfonden

2   Civila tjänstepensionsfonden

3   Militära tjänstepensionsfonden


69 500 000

2 210 000

225 000


 


Prop. 1973:1                                                                                12

6 750 000

 

14 600 000

 

45 000

93 330 000

3 060 000

 

58 796 000

61856 000

3 478 494 000

4   Allmänna familjepensionsfonden

5   Statens pensionsanstalts pensionsfond

6   Pensionsfonden för vissa riksdagens verk

X   Diverse kapitalfonder:

1   Fonden för kreditgivning till utlandet

2   Övriga diverse kapitalfonder


Summa kr. 58 530 779 000


 


Prop. 1973:1


13


Bilaga 1

till Specifikation av

inkomsterna på driftbudgeten

Förslag till

stat för statens allmänna fastighetsfond

för budgetåret 1973/74

Inkomster

A    Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:


1 2 3 4 5 6 7

B

1

2 3 4

Slottsbyggnademas          delfond

Kriminalvårdsstyrelsens

Beskickningsfastighetemas

Karolinska sjukhusets

Akademiska sjukhusets

Byggnadsstyrelsens

Generaltullstyrelsens

Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:

delfond

Slottsbyggnadernas Kriminalvårdsstyrelsens Beskickningsfastighetemas KaroUnska sjukhusets

6      Byggnadsstyrelsens

7      Generaltullstyrelsens

C   Diverse inkomster:

delfond

1      Slottsbyggnademas

2      Kriminalvårdsstyrelsens

3      Beskickningsfastighetemas

4      KaroUnska sjukhusets

5      Akademiska sjukhusets

6      Byggnadsstyrelsens

7      Generaltullstyrelsens


9 600 000 25 500 000 40 850 000 45 802 000 16 215 000 669 000 000

9 569 000

816 536 000

 

700 000

 

1 499 000

 

640 000

 

4160 000

 

28 000 000

 

190 000

35 189 000

101 000

 

1000

 

1000

 

1000

 

1 302 000

 

9 532 000

 

1000

10 939 000

Summa kr.

862 664 000


 


Prop. 1973:1


14


Utgifter

A    Reparations- och underhållskostnader m. m..

 

1    Slottsbyggnademas

delfond, förslagsvis

10 400 000

 

2   Kriminalvårdsstyrelsens

 

10 203 000

 

3   Beskickningsfastighetemas

"     , förslagsvis

9 040 000

 

4   Karolinska sjukhusets

 

8 000 000

 

5   Akademiska sjukhusets

 

3 496 000

 

6   Byggnadsstyrelsens

"    , förslagsvis

160 600 000

 

7   Generaltullstyrelsens

 

227 000

201 966 000

B    Avsättning till värdeminskningskonto:

 

 

2   Kriminalvårdsstyrelsens

delfond, förslagsvis

2 998 000

 

3   Beskickningsfastighetemas

 

932 000

 

4   Karolinska sjukhusets

 

2 680 000

 

5   Akademiska sjukhusets

 

4 551 000

 

6   Byggnadsstyrelsens

 

41 674 000

 

7   Generaltullstyrelsens

 

73 000

52 908 000

C    Hyres- och arrendeutgifter

m. m.:

 

 

2   Kriminalvårdsstyrelsens

delfond, förslagsvis

800 000

 

3   Beskickningsfastighetemas

 

22 350 000

 

4   Karolinska sjukhusets

 

2 200 000

 

5   Akademiska sjukhusets

 

1000

 

6   Byggnadsstyrelsens

 

259 000 000

 

7   Generaltullstyrelsens

 

9 200 000

293 551 000

överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

 

 

1    Slottsbyggnademas

delfond

1000

 

2   Kriminalvårdsstyrelsens

 

12 999 000

 

3   Beskickningsfastighetemas

 

9 169 000

 

4   Karolinska sjukhusets

 

37 083 000

 

5   Akademiska sjukhusets

 

9 469 000

 

6   Byggnadsstyrelsens

 

245 258 000

 

7   Generaltullstyrelsens

 

260 000

314 239 000

 

 

Summa kr.

862 664 000


 


Prop. 1973:1


15


Bilaga 2

till Specifikation av

inkomsterna på driftbudgeten

Förslag till

stat för försvarets fastighetsfond

för budgetåret 1973/74


Inkomster

A   Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1      Befästningars delfond

2      Kasernbyggnaders delfond

3      Försvarets forskningsanstals delfond

B   Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:

1       Befästningars delfond

2       Kasernbyggnaders delfond

C  Inkomster av övnings- och skjutfält:

1       Befästningars delfond

2       Kasernbyggnaders delfond

D  Diverse inkomster:

1       Befästningars delfond

2       Kasernbyggnaders delfond

3       Försvarets forskningsanstalts delfond


 

107 752 000

 

281954 000

 

9 092 000

398 798 000

430 000

 

8 600 000

9 030 000

300 000

 

6 000 000

6 300 000

1 209 000

 

12 500 000

 

633 000

14 342 000

Summa kr.

428 470 000


 


Utgifter

A   Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1       Befästningars delfond

2       Kasernbyggnaders delfond

3       Försvarets forskningsanstalts delfond

B  Avsättning till värdeminskningskonto:

1       Befästningars delfond, förslagsvis

2       Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis

3       Försvarets forskningsanstalts delfond, förslagsvis


 

11 260 000

 

159 170 000

 

1 547 000

237 977 000

6 969 000

 

19 800 000

 

991 000

27 760 000


 


Prop. 1973:1                                                                               18


II.  Justitiedepartementet

A   Justitiedepartementet m. m.

1      Statsrådsberedningen, förslagsanslag

2      Justitiedepartementet, förslagsanslag

3      Svensk författningssamling, förslagsanslag

4      Justitiekanslern, förslagsanslag

5      Lagberedningen, reservationsanslag

6      Fideikommissnämnden, förslagsanslag

7      Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter, förslagsanslag

8      Kommittéer m. m., reservationsanslag

9      Centralnämnden för fastighetsdata, förslagsanslag

 

10            Efterutbildning inom justitiedepartementets verksam­hetsområde, reservationsanslag

11  Extra utgifter, reservationsanslag

12            Ersättning för personskador på grund av brott, för­slagsanslag

13           Information om lagstiftning, m. m. reservationsanslag


 

3 900000

14140000

1900000

1220000

275 000

270000

72 000

11000000

13 790 000

500 000

800000

1000000

1 250 000

50117 000


B    Polisväsendet

1    Rikspolisstyrelsen, förslagsanslag, varav 5 200 000 kr.

att avräknas mot automobilskattemedlen                                                88 500 000

Polisverket:

27 000 000

 

61 750 000

 

43 500 000

 

1900 000

134 150 000

1 196 800 000

 

13 000 000

1 209 800 000

 

5 230 000

 

1000

 

1 000 000

 

1 438 681 000

2             Inköp av motorfordon m. m,, reservationsanslag, varav 19 700 000 kr, att avräknas mot automobil­skattemedlen

3             Underhåll och drift av motorfordon m. m., förslags­anslag, varav 34 300 000 kr. att avräknas mot auto­mobilskattemedlen

4            Särskild polisverksamhet för hindrande och uppda­gande av brott mot rikets säkerhet m. m., förslags­anslag

5            Diverse utgifter, förslagsanslag

Lokala polisorganisationen:

6             Förvaltningskostnader, förslagsanslag, varav 275 265 000 kr. att avräknas mot automobilskatte­medlen

7             Utrustning, reservationsanslag, varav 2 695 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen

 

8      Statens kriminaltekniska laboratorium, förslagsanslag

9      Polisenheter med särskild budget, förslagsanslag 10   Imredning av nybyggnad i kvarteret Kronoberg, re­servationsanslag


 


Prop. 1973:1                                                                                                            19

C    Åklagarväsendet

1      Riksåklagaren, förslagsanslag                                                                                           3 475 000

2      Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna, förslags­anslag                                              84 250 GOD

87 725 000

11290 000

10 878 000

180 000

22 456 000

41 500 000

246 650 000

18 100 000

4100 000

2 600 000

6 754 000

364 508 000

*82 787 000

25 350 000

319 170 000

59 210 000

1500 000

2 000 000

2 525 000

535 000

100 000

1000

D     Domstolarna

1       Högsta domstolen, förslagsanslag

2       Regeringsrätten, förslagsanslag

3       Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag

4       Kammarrätterna, förslagsanslag

5       Hovrättema, förslagsanslag

6       Tingsrätterna, förslagsanslag

7       Ersättningar till nämndemän m. m., förslagsanslag

8       Utrustning till domstolar m, m,, reservationsanslag

9   Blanketter m. m. för domstolsväsendet, förslagsanslag
10
   Domstolsväsendets organisationsnämnd,/örs/agsans/ag-

E    Rättshjälp m. m.

1    Beräknade rällshjälpskostnader, förslagsanslag

F     Kriminalvården

1       Kriminalvårdsstyrelsen, förslagsanslag

2       Fångvårdsanstaltema, förslagsanslag

3       Fri vården, förslagsanslag

4       Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservations­anslag

5       Engångsanskaffning  av  inventarier  m.  m,,  reserva­tionsanslag

6    Utbildning av personal m. fl., reservationsanslag
1   Kriminologisk forskning, reservationsanslag

8      Frivillig kontaktverksamhet m. m., reservationsanslag

9      Kriminalvårdsenheter med särskild budget, förslags­anslag

410 391 000 G    Diverse

1    Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m.,

reservationsanslag                                                                                                                 80 000

2    Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. m., förslagsanslag                                                                                                           127 000

3      Stöd till politiska partier, förslagsanslag                                                                       39 000 000

4      Hyiesnänrndema m. m., förslagsanslag                                                                          12 011000

5       Vissa kostnader i anledning av allmänna val, förslags­anslag                                            1 000 000

58 218 000


• Beräknat belopp.


Sununa kr.        2 492 427 000


 


Prop. 1973:1                                                                              20

m. Utrikesdepartementet

A  Utrikesdepartementet m. m.

1      Utrikesförvaltningen, förslagsanslag                                                  169 016 000

2      Representationsbidrag till utiandstjänstemän                                              3 895 000

3      Inventarier för beskicknmgar, delegationer och konsu­lat, reservationsanslag    5 503 000

4      Kursdifferenser, förslagsanslag                                                                    1 000

5      Ersättning åt olönade konsuler, förslagsanslag                                           2 135 000

6      Särskilda förhandhngar med annan stat eller mom

internationell organisation, förslagsanslag                                                 6 500 000

7      Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag                                        210 000

8      Kommittéer m, m., reservationsanslag                                                         725 000

9      Extra utgifter, reservationsanslag                                                               305 000
10   Tillfälliga representationskostnader, förslagsanslag                                      1 000 000

189 290 000

B  Bidrag till vissa intemationella organisationer

1      Vörenta'Hatiorxema, förslagsanslag                                                          15 000 000

2      Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveck-

Img (OECD), förslagsanslag                                                                    5 000 000

3    Em-opeiska frihandelssammanslutningen (EFIA),

förslagsanslag                                                                                       2 050 000

4      Emoparkått, förslagsanslag                                                                      2 350 000

5      Övriga internationella organisationer m. m., förslagsanslag                               55 000

24 455 000

C  Intemationellt utvecklingssamarbete

1    Bidrag till intemationella biståndsprogram,

reservationsanslag                                                                                  550 000 000

2      Bilateralt utveckhngssamarbete, reservationsanslag                                   959 956 000

3      Rekrytermg och utbildning av fältpersonal samt

informationsverksamhet, reservationsanslag                                             18 750 000

4    Styrelsen för internationell utvecklmg (SIDA),

förslagsanslag                                                                                     28 094 000

1 556 800 000

D   Information om Sverige i utlandet

1      Svenska institutet, reservationsanslag                                                     10 656 000

2      Sveriges Radios programverksamhet för utlandet                                       11 762 000

3      Övrig information om Sverige i utiandet, reservationsanslag                          3 894 000

26 312 000


 


Prop. 1973:1                                                                                21

E  Diverse

1      Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlan­det m, m,, förslagsanslag    400 000

2      Bestridande av resekostnader för inom Förenta Na­tionerna utsedda svenska stipendiater, reservations­anslag      22 000

3      Information om mellanfolkligt samarbete och utrikes-

poUtiska frågor                                                                                  1 630 000

4      Bidrag till Stockholms intemationella fredsforsknings-institut, reservationsanslag       3 499 000

5      Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll,

förslagsanslag                                                                                   2000000

7 551 000

Summa kr.        1804 408 000


 


Prop. 1973:1                                                                                                           22


IV.  Försvarsdepartementet

A    Försvarsdepartementet m. m.

1      Försvarsdepartementet, förslagsanslag                                                                           10 700 000

2      Vissa nämnder m. m., förslagsanslag                                                                                 6 430 000

3      Kommittéer m. m., förslagsanslag                                                                                     4 000 000

4      Extra utgifter, reservationsanslag                                                                                         900 000

5      Reglering av prisstegringar för det militära försvaret,

förslagsanslag                                                                                                                525 000 000

6    Reglering av prisstegringar för civilförsvaret, förslags­
anslag
                                                                                                                                9 600 000

 

556 630 000

1 731 000 000

 

*536 900 000

 

42 230 000

 

51 100 000

2 361 230 000

533 700 000

 

*364 000 000

 

17 500 000

 

29 000 000

944 200 000

961 200 000

 

*880 128 000

 

27 000 000

 

*391 600 000

2 259 928 000

 

36 800 000

 

30 265 000

 

23 720 000

 

30 800 000

 

120 500 000

12 380 000

 

26 250 000

38 630 000

 

9 910 000

B    Arméförband

Arméförband:

1            Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag

2            Materielanskaffhing, förslagsanslag

3            Iståndsättning av befästningar och kasemer, förslagsanslag

4            Forskning och utveckling, förslagsanslag

C    Marinförband

Marinförband:

1            Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag

2            Materielanskaffning, förslagsanslag

3            Iståndsättning av befästningar och kasemer, förslagsanslag

4            Forskning och utveckling, förslagsanslag

D    Flygvapenförband

Flygvapenförband:

1            Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag

2            Materielanskaffning, förslagsanslag

3            Iståndsättning av befästningar och kasemer, förslagsanslag

4            Forskning och utveckling, förslagsanslag

E    Central och högre regional ledning

1      Försvarsstaben, förslagsanslag

2      Arméstaben, förslagsanslag

3      Marinstaben, förslagsanslag

4      Flygstaben, förslagsanslag

5       MiUtärområdesstaber m, m,, förslagsanslag Krigsorganisation för vissa staber m, m.:

 

6             Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag

7             Materielanskaffning, förslagsanslag

8    Central och högre regional lednmg: Iståndsättning av
befästningar och kasemer, förslagsanslag

290 625 000

* Beräknat belopp.


 


Prop. 1973:1


23


 


F     Gemensamma myndigheter och funktioner

1       Försvarets civilförvaltning, förslagsanslag

2       Försvarets sjukvårdsstyrelse, förslagsanslag

3       Fortifikationsförvaltningen, förslagsanslag

4       Försvarets materielverk, förslagsanslag

5       Försvarets forskningsanstalt, förslagsanslag

6   Försvarets radioanstalt, förslagsanslag
1
   Vämpliktsverket, förslagsanslag

8       Försvarets rationaliseringsinstitut, förslagsanslag

9       Försvarshögskolan, förslagsanslag

 

10      Militärhögskolan, förslagsanslag

11              Försvarets gynmasieskola, förslagsanslag

12      Intendenturförvaltningsskolan, förslagsanslag

13      Försvarets hrevs\io\a, förslagsanslag

14      Militärpsykologiska institutet, förslagsanslag

15              Krigsarkivet, förslagsanslag

16      Militärhistoriska museer, förslagsanslag

17      Försvarsmedicinska forskningsdelegationen, förslagsanslag

18              Regionmusiken, förslagsanslag

19              Frivilliga försvarsorganisationer m. m., förslagsanslag

20      Insatsberedskap m. m., förslagsanslag

21              Viss gemensam verksamhet, förslagsanslag

22      Vissa ersättningar m. m,, förslagsanslag

23      Försvarets hundskola, förslagsanslag

24      Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m., förslagsanslag

25      Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning av befästningar och kasemer, förslagsanslag

G    Civilförsvar

1   Civilförsvar, förslagsanslag


20 250 000

*14100 000

*37 810 000

244 500 000

*111 000 000

58 400 000

31 800 000

10 910 000

1 320 000

12 265 000

3 515 000

1 075 000

1 470 000

*2 750 000

1  915 000

2  390 000

3  400 000 ♦15 220 000

 

18      350 000 31210 000

19      350 000 26 490 000

1000

2  840 000

3  100 000 675 431 000

122 210 000


 


H    Övrig verksamhet

1     Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, förslagsanslag

2     Beredskapsstyrka för FTSf-tjänst, förslagsanslag

3     Viss anskaffning för militära anläggningar m. m,, förslagsanslag

4     Flygtekniska försöksanstalten, förslagsanslag

5     Viss signalskyddsmateriel, förslagsanslag

6     Vissa teleanordningar, förslagsanslag

7     Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar, förslagsanslag

8     Identitetsbrickor, förslagsanslag

9     Bistånds- och katastrofutbildning, förslagsanslag


1  155 000 9 000 000

2  000 000

4 000 000
1 900 000

1  300 000

2  790 000 400 000

5 250 000

27 795 000


 


Summa kr.


7 238 049 000


Beräknat belopp.


 


Prop. 1973:1                                                                                                           24

V. Socialdepartementet

A    Socialdepartementet m. m.

1      Socialdepartementet, förslagsanslag                                                                                 1 808 000

2      Kommittéer m. m,, reservationsanslag                                                                           10 800 000

3      Försöksverksamhet m, m,, reservationsanslag                                                                 2 000 000

4      Extra utgifter, reservationsanslag                                                                                        450 000

21 058 000 B    Allmän försäkring m. m.

1      Försäkringsdomstolen, förslagsanslag                                                                              2 795 000

2      Försäkringsrådet, förslagsanslag                                                                                       1 630 000

3      Riksförsäkringsverket, förslagsanslag                                                                            56 173 000

4      Folkpensioner, förslagsanslag                                                                                 10 560 000 000

5      Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,

förslagsanslag                                                                                                                  20 800 000

6      Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag                                                            *2 220 000 000

7      Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslagsanslag                                                         1 500 000

12 862 898 000 C    Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

1      Allmänna barnbidrag, förslagsanslag                                                                        2 395 000 000

2      Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna

bambidrag, förslagsanslag                                                                                                 1 800 000

3      Bostadstillägg m, m,, förslagsanslag                                                                             965 000 000

4      Ersättning för bidragsförskott,/öw/fl.gwns/ag-                                                             194 000 000

5      Omkostnader för statens bosättningslån, förslagsanslag                                                     534 000

3 562 334 000 D    Sociala serviceåtgärder

1      Bidrag till social hemhjälp, förslagsanslag                                                                    275 000 000

2       Bidrag till anordnande av barnstugor, reservations­anslag                                               70 000 000

3      Bidrag till driften av barnstugor, förslagsanslag                                                           303 000 000

4      Bidrag till kommunala familjedaghem, förslagsanslag                                                     52 000 000

5      Bidrag till ferievislelse för bam, förslagsanslag                                                                 4 000 000

6      Bidrag till semesterhem m, m., förslagsanslag                                                                  1 800 000

705 800 000 E    Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

Centrala och regionala myndigheter m. m.

1      Socialstyrelsen, förslagsanslag                                                                                       46 922 000

2      Giftnämnden, förslagsanslag                                                                                          *1 473 000

3      Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader,

förslagsanslag                                                                                                                        346 000

4    Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings-

och rationaliseringsinstitut, förslagsanslag                                                                       6 350 000

5      Länsläkarväsendet m. m,, förslagsanslag                                                                          9 332 000

6      Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder,

förslagsanslag                                                                                                                     8 966 000

♦ Beräknat belopp.


 


Prop. 1973:1


25


 


Vissa laboratorier m. m.

7    Statens strålskyddsinstitut, förslagsanslag
Statens bakteriologiska laboratorium:

8            Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

9            Driftbidrag, reservationsanslag

 

10            Centrallaboratorieuppgifter, förslagsanslag

11                          Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsanslag

12            Utmstning, reservationsanslag

 

13      Statlig läkemedelskontroll, förslagsanslag

14      Statens rättskemiska laboratorium, förslagsanslag

15              Statens rättsläkarstationer, förslagsanslag


1000 1 000 000 4 800 000 1 275 000 1 280 000


6 073 000

8 356 000

12 297 000

7 567 000

6 492 000

114 174 000


F     Öppen hälso- och sjukvård


5 6 7 8 9 10

11

12


Läkemedel åt vissa kvinnor och bam, förslagsanslag Abortförebyggande åtgärder, förslagsanslag Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning, förslagsanslag

Bidrag till psykisk bama- och ungdomsvård, förslags­anslag

Bidrag till S;t Lukasstiflelsen Allmän hälsokontroll, förslagsanslag Skyddsympningar, förslagsanslag Hälsovårdsupplysning, reservationsanslag Bidrag till driften av folktandvården, förslagsanslag Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård, reservationsanslag

Bidrag till nordiskt institut för odontologisk material­provning, reservationsanslag Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag


3 200 000
1 100 000

430 000

1 750 000

90 000

1 310 000

7 600 000

4 600 000
15 900 000

300 000

1 200 000 4 525 000

42 005 000


G    Universitetssjukhus m. m.


8 9

10

11


Karolinska sjukhuset: Driftkostnader, förslagsanslag Utrustning, reservationsanslag Akademiska sjukhuset i Uppsala:

Avlöningar till läkare, förslagsanslag

Driftkostnader, förslagsanslag

Utrustning, reservationsanslag Bidrag till kommunala undervisningssjukhus, förslagsanslag

Utbildnings- och forskningsverksamhet vid läkar­stationen i Dalby läkardistrikt, reservationsanslag Vidareutbildning av läkare, förslagsanslag Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m., förslagsanslag

Kurser för vissa utländska läkare och tandläkare m, m,, förslagsanslag Nordiska hälsovårdshögskolan, förslagsanslag


378 183 000 4 600 000

43 258 000

29 880 000

2 540 000


382 783 000

75 678 000 190 000 000

1 942 000 8 382 000

625 000

1 820 000 1 814 000

663 044 000


 


Prop. 1973:1                                                                                                           26

H    Övrig sjukhusvärd m. m.

1      Rättspsykiatriska stationer och kliniker, förslagsanslag                                                19 650 000

2      Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka m. m.,

reservationsanslag                                                                                                                   1 000

3    Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka

m. m., reservationsanslag                                                                                             110 000 000

4    Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m,,

förslagsanslag                                                                                                            1 376 000 000

5    Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker,

förslagsanslag                                                                                                                      100 000

6    Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel

m, m,, förslagsanslag                                                                                                        2 469 000

7    Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller

krigsfara, reservationsanslag                                                                                            1 781 000

8      Viss krigssjukvårdsutbildning m. m., förslagsanslag                                                        2 280 000

9      Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare,

förslagsanslag                                                                                                                 20 700 000

 

1 532 981 000

98 358 000

 

1000

 

608 000

98 967 000

 

600 000

 

32 000 000

 

131 567 000

24 235 000

 

350 000

24 585 000

 

100 000

 

98 900000

 

105 000 000

 

350 000

 

3 200 000

I     Ungdomsvård m. m.

Ungdomsvårdsskolorna:

1            Driftkostnader, förslagsanslag

2             Engångsanskaffning av inventarier m. m., reserva­tionsanslag

3            Personalutbildning, reservationsanslag

 

4       Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl. ,förslagsanslag

5       Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna m. m,, förslagsanslag

J     Nykterhetsvård m. m.

Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:

1            Driftkostnader, förslagsanslag

2            Utrustning m. m., reservationsanslag

 

3      Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m, m,, reservationsanslag

4      Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m, m,, förslagsanslag

5      Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m., förslagsanslag

6      Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården, reservationsanslag

7      Bidrag till Länkrörelsen m. fl, organisationer

232 135 000 K    Viss rehabiliteringsverksamhet

1      Statens arbetsklinik, förslagsanslag                                                                                 2 375 000

2      Bidrag till handikappinstitutet                                                                                        5 080 000

3      Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade,

förslagsanslag                                                                                                               120 000 000


 


Prop. 1973:1                                                                                 27

4    Kostnader för viss utbildning av handikappade,

förslagsanslag                                                                                    8 300 000

5    Bidrag till anordnande av vissa institutioner för

psykiskt utvecklingsstörda, reservationsanslag                                         13 000 000

6      Bidrag till driften av särskolor m. m., förslagsanslag                                   111 000 000

7      Bidrag till handikapporganisationer, reservationsanslag                                2 500 000

8      Kostnader för viss verksamhet för blinda,

förslagsanslag                                                                                   2 510 000

9    Ersättning till postverket för befordran av blindskrifts­
försändelser, förslagsanslag
                                                                 2 515 000

267 280 000 L    Arbetarskydd m. m.

1    Arbetarskyddsstyrelsen,/öw/ajani/fl, varav 189 000

kr. att avräknas mot automobilskattemedlen                                            28 095 000

2    Yrkesinspektionen, förslagsanslag, varav 1 354 000 kr.

att avräknas mot automobilskattemedlen                                                27 525 000

3    Särskilda arbetarskyddsprojekt, reservationsanslag                                   2 200 000

57 820 000 M   Internationell samverkan

1      Socialattachéer, förslagsanslag                                                                950 000

2      Intemationellt socialpolitiskt samarbete, förslagsanslag                              3 090 000

3      Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m.,

förslagsanslag                                                                                      5 700 000

4      Vissa intemationella resor, reservationsanslag                                                90 000

5       Vissa intemationella kongresser i Sverige, reservations­anslag                            150 000

9 980 000

Summa kr.      20 203 076 000


 


Prop. 1973:1                                                                               28

VI. Kommiuiikationsdepartementet

A    Kommunikationsdepartementet m. m.

1      Kommunikationsdepartementet, förslagsanslag                                          6 368 000

2      Kommittéer m. m,, reservationsanslag, därav hälften

att avräknas mot automobilskattemedlen                                                 4 500 000

3    Extra utgifter, reservationsanslag                                                               430 000

11 298 000

B    Vägväsendet

Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter, förslagsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen                                                 5 500 000

Drift av statliga vägar, reservationsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen                                                             1 024 800 000

Byggande av statliga vägar, reservationsanslag, att

avräknas mot automobilskattemedlen                                                  725 500 000

Bidrag till drift av kommunala vägar och gator,
reservationsanslag, att avräknas mot automobilskatte­
medlen
                                                                                          158 750 000
Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator,
reservationsanslag, att avräknas mot automobilskatte­
medlen                                                                                                             333 600 000
Bidrag till drift av enskilda vägar m. m,, reservations­
anslag, att avräknas mol automobilskattemedlen
                                    75 000 000
Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservations­
anslag, att avräknas mot automobilskattemedlen
                                    24 800 000
Tjänster till utomstående, förslagsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen                                                                 10 700 000

Avsättning till statens automobilskattemedelsfond,
förslagsanslag
                                                                                         1000

2 358 651 000

C    Trafiksäkerhet

Statens trafiksäkerhetsverk:

1        Förvaltningskostnader, förslagsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen                                        14 518 000

2        Uppdragsverksamhet, förslagsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen                                        19 490 000          34 008 000

3      Registrering av motorfordon, förslagsanslag                                                  1 000

4      Bidrag till trafiksäkerhelsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar, reservationsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen                                                                  6 500 000


 


Prop. 1973:1                                                                                                           29

5    Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande, att avräknas mot automobilskattemedlen                                                      2 550 000

6      Kostnader för nytt bilregister m. m., reservations­anslag                                              23 960 000

7      Kostnader för framställning av körkort m, m.,

förslagsanslag                                                                                                                 20 000 000

87 019 000 D    Sjöfart

Sjöfartsverket

1      Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, förslagsanslag                                                     104 317 000

2      Isbrytning, förslagsanslag                                                                                               34 845 000

3      Fartygs verksamhet, förslagsanslag                                                                                10 920 000

4      Övrig verksamhet, förslagsanslag                                                                                        600 000

Övriga sjöfartsändamål

5      Handelsflottans pensionsanstalt                                                                                             1 000

6      Bidrag till vissa resor av sjöfolk, förslagsanslag                                                                  365 000

7      Avsättning till handelsflottans välfärdsfond, förslags­anslag                                               600 000

8      Understöd åt skärgårdsrederier m. m., förslagsanslag                                                         675 000

152 323 000

E    Institut m. m.

1    Transportnämnden, förslagsanslag, därav tre

fjärdedelar att avräknas mot automobilskattemedlen                                                       1 252 000

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

2            Förvaltningskostnader, förslagsanslag                                          25 781 000

3            Underhåll av materiel m. m,, förslagsanslag                                    1 282 000

4             Nyanskaffning av instrument m, m,, reservations­anslag                   400 000

5            Uppdragsverksamhet, förslagsanslag                                              1 ITiA 000

6            Väderiekstjänst för luftfarten, förslagsanslag                                11 228 000          45 925 000

7    Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på

Grönland m, m., förslagsanslag                                                                                        1 048 000

8      Statens väg- och trafikinstitut, förslagsanslag                                                                         1 000

9      Bidrag till statens väg- och trafikinstitut, reservations­anslag, att avräknas mot automobilskattemedlen      5 850 000

10    Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning, reserva­
tionsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen
                                                       400 000
Statens geotekniska institut:

11                          Förvaltningskostnader, förslagsanslag                                            2 890 000

12            Uppdragsverksamhet, förslagsanslag                                              3 377 000

13                          VUrviStnmz, reservationsanslag                                                        100 000            6 367 000

 

14      Fraktbidragsnämnden, förslagsanslag                                                                           551 000

15             Transportstöd för Norrland m, m,,/o>j/agra/w%                                                          46 700 000

16      Transportstöd för Gotland,/öw/a.yaw/a5-                                                                      2 300 000

17             Transportforskningsdelegationen, reservationsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen                                                                        7 013 000

117 407 000


 


Prop. 1973:1                                                                                 30

F    Diverse

1    Ersättning till statens jämvägar för drift av icke

lönsamma järnvägslinjer m. m.                                                            380 000 000

2    Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma
busslinjer, reservationsanslag, att avräknas mot

automobilskattemedlen                                                                     * 17 000 000

3    Ersättning till postverket för befordran av tjänste­
försändelser, förslagsanslag, därav 3 000 000 kr. att

avräknas mot automobilskattemedlen                                                  176 000 000

4    Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. m., förslagsanslag                                                                           2 021 000

5      Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag                                            800 000

6      Kostnader för visst värderingsförfarande, förslags­anslag                                40 000

7      Kostnader för riskgaranti till Scandinavian Airlines

System, förslagsanslag                                                                             1 000

8    Kostnader för omläggning av flygtrafikledamtbild-

ningen, förslagsanslag                                                                              1 000

575 863 000

Summa kr       3 302 561 000

* Beräknat belopp


 


Prop. 1973:1                                                                               31


VII. Finansdepartementet

A   Finansdepartementet m. m.

1      Finansdepartementet,/öw/ai'arts/a                                                           15 850 000

2       Gemensamma ändamål för statsdepartementen, för­slagsanslag                         25 675 000

3      Ekonomiska attachéer, förslagsanslag                                                         750 000

4      Kommittéer m. m., reservationsanslag                                                        8 000 000

5      Extra utgifter, reservationsanslag                                                               300 000

 

50 575 000

 

7 181000

105 081 000

 

1000

 

1000

105 083 000

2 672 000

 

630 000

3 302 000

 

29 250 000

 

1000

 

4 000 000

 

30 610 000

 

1000

 

5 000 000

 

10 000 000

 

1 556 000

 

10 176 000

 

16 093 000

 

690 000

 

4 241 000

 

12 843 000

B    Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

1    Kammarkollegiet, förslagsanslag
Statistiska centralbyrån:

2            Statistik, register och prognoser, förslagsanslag

3            Statistisk uppdragsverksamhet, förslagsanslag

4            Teknisk uppdragsverksamhet, förslagsanslag Konjunkturinstitutet:

5            Verksamheten i allmänhet, förslagsanslag

6            Särskilda undersökningar, reservationsanslag

 

7     Statskontoret, förslagsanslag

8     Datamaskincentralen för administrativ databehand­ling, förslagsanslag

9     Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet, förslagsanslag

 

10            Riksrevisionsverket, förslagsanslag

11  Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag

12            Utredningar rörande byggnadsföretag m. m., reserva­tionsanslag

13            Inredning av byggnader för slatiig förvaltning, reser­vationsanslag

14            Statens förhandlingsnänmd, förslagsanslag

15            Statens avtalsverk, förslagsanslag

16     Statens personalpensionsverk, förslagsanslag
Yl   Statens personalbostadsdelegation,/öw/o.jfl/i5/a.?

18            Statens personalutbildningsnämnd, förslagsanslag

19            Statens personalnämnd, förslagsanslag

240 027 000 C    Skatte- och kontrollväsen

Tullverket:

1            Förvaltningskostnader, förslagsanslag                        258 600 000

2            Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag             2 450 000       261 050 000 Myntverket:

3            Förvaltningskostnader, förslagsanslag                           3 560 000

4        Nyanskaffning av vissa maskiner m. m., reserva­
tionsanslag
                                                                  1550 000          5 110 000

5    BSksskaXtevexkeX, förslagsanslag                                                              70 800 000


 


Prop. 1973:1                                                                                                           32

1 800 000

330 000

375 000

2 400 000

950 000

3 677 000

1 547 000

53 000 000

34 530 000

7 400 000

442 969 000

1 820 000

*2 150 000 000

1 200 000 000

122 000 000

3 473 820 000

9186 000

1 370 000

52 000

35 000

2 000 000

300 000

67 000 000

22 000 000

10 000 000

4 800 000

100 000

5 153 000

6 600 000

180 000

193 000

1000

7 100 000

136 070 000

Summaikr.  4 343 461 000

6   Avsättning till banktillsynens fond, förslagsanslag 1   Avsättning till fondtillsynens fond, förslagsanslag

8       Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond, förslags­anslag

9      Avsättning till sparbankstillsynens fond, förslagsanslag

 

10             Revision av sparbankernas förvaltning, förslagsanslag

11              Avsättning till försäkringsinspektionens fond, för­slagsanslag

12             Stämpelomkostnader, förslagsanslag

13             Kostnader för årlig taxering m. m., förslagsanslag

14      Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatte­uppbörd m, m,, förslagsanslag

15             Kilometerbeskattning, förslagsanslag

D    Bidrag och ersättningar till kommunerna

1      Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag, förslagsanslag

2      Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m, m,, för­slagsanslag

3      Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl,, förslags­anslag

4      Särskilt bidrag till kommunema

E    Diverse

1      Ersättning till statens alhnänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag

2      Bidrag till vissa intemationella byråer och organisa­tioner m. m,, förslagsanslag

3      Statens krigsförsäkringsnämnd, m. m, förslagsanslag

4      Bidrag till Föreningen Fruktdrycker

5      Bidrag till vanföra ägare av motorfordon, förslagsan­slag

6      Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering

7      Produktionsbidrag för dagstidningar, förslagsanslag

8      Samdistributionsrabatt för dagstidningar, förslags­anslag

9      Viss informationsverksamhet, reservationsanslag

 

10            Vinstutloltning i lönsparandet m, m., förslagsanslag

11             Avlöningar till personal på indragningsstat m, m., förslagsanslag

12     Viss utbildningsverksamhet, reservationsanslag

13             Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering, förslagsanslag

14            Kostnader för vissa nämnder m, m,, förslagsanslag

15            Viss förslagsverksamhet m. m., förslagsanslag

16             Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m,, förslagsanslag

17             Förberedelser för omlokalisering av statiig verksamhet, förslagsanslag

* Beräknat belopp.


 


Prop. 1973:1                                                                                                                                        33


Vni. Utbildningsdepartementet

A    Utbildningsdepartementet m. m.

1      Utbildningsdepartementet, förslagsanslag

2      Kommittéer m. m., reservationsanslag

3      Extra utgifter, reservationsanslag

B    Kulturändamål

a)  Konst, litteratur, musik, teater m. m.

1       Konstnärsstipendier, reservationsanslag

2       Konstnärsbelöningar, förslagsanslag

3       Statens konstråd, förslagsanslag

4       Förvärv av konst för statens byggnader m, m,, reser vationsanslag

5       Ersättning åt författare m, fl, för utlåning av deras verk genom bibliotek m, m,, förslagsanslag

6       Statens biografbyrå, förslagsanslag

1   Teater- och musikrådet, förslagsanslag

8      Bidrag till Operan och Dramatiska teatem, reservations­anslag

9      Bidrag till Svenska riksteatern, reservationsanslag

 

10           Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar, förslagsanslag

11           Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag

12     Bidrag till regionmusiken, förslagsanslag

13           Musikaliska akaåerrnea, förslagsanslag

14     Tidskriftsstöd, reservationsanslag

15           Filmstöd

16           Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservations­anslag

17           Viss beredskapsutrustning m, m,, reservationsanslag

b)  Arkiv, museer m. m.
Riksarkivet:

18                          Förvaltningskostnader, förslagsanslag

19                          Inköp av arkivalier och böcker m, m,, reservations­anslag

■ 20   Landsarkiven, förslagsanslag

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv:

21                          Förvaltningskostnader, förslagsanslag

22            Insamlingsverksamhet m. m,, reservationsanslag

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum:

23            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

24            Underhåll och ökande av museets samlingar m. m., reservationsanslag

25            Vård och underhåll av fornlämningar och kultur­historiskt värdefulla byggnader, reservationsanslag

26            Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

*Beräknat belopp

3    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1.


 

 

11 359 000

 

17 200 000

 

500 000

 

29 059 000

 

8 500 000

 

1 425 000

 

239 000

 

3 000 000

 

13 184 000

 

713 000

 

739 000

 

63 211000

 

33 699 000

 

33 845 000

 

17 358 000

 

*23 260 000

 

1 765 000

 

1 300 000

 

1690 000

 

27 700 000

 

800 000

 

232 428 000

8 949 000

 

89 000

9 038 000

 

6 256 000

3 086 000

 

590 000

3 676 000

12 362 000

 

289 000

 

728 000

 

4 901 000

18 280 000


 


Prop. 1973:1


34


 


27

28 29

30

31

32 33

34 35

36 37 38 39 40 41 42 43

44 45

46


Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisa­tionen, förslagsanslag

Nationalmuseet;

Förvaltningskostnader, förslagsanslag

Underhäll och ökande av samlingarna m. m,,

reservationsanslag

Utställningar av nutida svensk konst i utlandet,

reser vationsanslag

Livrustkammaren, förslagsanslag

Naturhistoriska riksmuseet:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag Materiel m, m,, reservationsanslag

Statens sjöhistoriska museum:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag Underhåll och ökande av samlingarna, reservations­anslag

Etnografiska museet, förslagsanslag

Medelhavsmuseet, förslagsanslag

Skoklosters slott, förslagsanslag

Bidrag till Nordiska museet, förslagsanslag

Bidrag till Tekniska museet, förslagsanslag

Bidrag till Skansen, förslagsanslag

Bidrag till vissa museer och arkiv

Svenskt biografiskt lexikon, förslagsanslag

Stifts- och landsbiblioteken: Förvaltningskostnader, förslagsanslag Bokinköp och bokbindning m, m,, reservations­anslag

Inköp av vissa kulturföremål, förslagsanslag


 

 

2 341 000

9 163 000

 

903 000

 

344 000

10 410 000

 

1 305 000

8 314 000

 

657 000

8 971 000

4 297 000

 

1000

4 298 000

 

1 892 000

 

688 000

 

1 290 000

 

9 079 000

 

2 160 000

 

2 400 000

 

2 823 000

 

707 000

1 228 000

 

175 000

1 403 000

 

100 000

 

87 117 000


 


c) Ungdoms- och folkbildningsverksamhet

47      Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet

48      Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verk­samhet, reservationsanslag

49      Bidrag till ungdomsledareutbildning, reservationsanslag

50      Statens ungdomsråd, reservationsanslag

51              Bidrag till hemgårdsrörelsen

52      Bidrag till folkbibliotek, reservationsanslag

53      Bidrag till föreläsningsverksamhet m. m.

54      Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder, reserva­tionsanslag

55      Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narko­tikaupplysning, reservationsanslag

56      Bidrag till nykterhetsorganisationer m, m,, reserva­tionsanslag

57      Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet


7 725 000

22 500 000 7 580 000

1 119 000
225 000

5 844 000

2 790 000

500 000

1  686 000

2  742 000 4 515 000

57 226 000


 


Prop. 1973:1                                                                                                                                        35

d) Utbildning inom kulturområdet

Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

4 367 000

 

523 000

4 890 000

9 812 000

 

673 000

10 485 000

15 851 000

 

343 000

16194 000

 

6 673 000

 

2 084 000

 

6 940 000

4173 000

 

650 000

4 823 000

 

52 089 000

 

428 860 000

4 073 000

 

3 000

4 076 000

 

140 000

 

5 051 000

58            Utbildningskostnader, förslagsanslag

59            Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag Konstfackskolan:

60            Utbildningskostnader, förslagsanslag

61                          Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag Musikhögskolorna:

62            Utbildningskostnader, förslagsanslag

63            Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag

 

64      Statens scenskolor, förslagsanslag

65      Statens dansskola, förslagsanslag

66      Dramatiska institutet, förslagsanslag Bibliotekshögskolan:

 

67            Utbildningskostnader, förslagsanslag

68            Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag

C    Kyrkliga ändamål

Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m,:

1            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

2            Reparationsarbeten på domkapitelsbyggnader

 

3      Ersättningar till kyrkor m. m., förslagsanslag

4      Vissa ersättningar till kyrkofonden

5      Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m.,

förslagsanslag                                                                                                                      287 000

6    Stipendier till blivande präster för utbildning i finska

och samiska språken                                                                                                               9 000

7       Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor, reserva­tionsanslag                                      2 900 000

8      Bidrag till svenska ekumeniska nämnden                                                                            100 000

9    Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna                                                                      130 000
10   Bidrag till fria kristna samfund m. m., reservationsanslag                                  4 000 000

16 693 000 D    Skolväsendet

a)  Centrala och regionala myndigheter m. m.

1      Skolöverstyrelsen, förslagsanslag                                                                                  61 347 000

2      Länsskolnämnderna, förslagsanslag                                                                               27 607 000

3      Läroboksnämnden, förslagsanslag                                                                                       800 000

4       Utveckling av studielämplighetsprov, reservations­anslag                                               1 000 000

5      Bidrag till vissa elevorganisationer                                                                                      500 000

6      Bidrag till vissa föräldraorganisationer                                                                                255 000

91 509 000

b)  Pedagogiskt utvecklingsarbete

1   Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet,

reservationsanslag                                                                                                          24 125 000

24 125 000


 


Prop. 1973:1                                                                                                                                        36

c)  Det obligatoriska skolväsendet m. m.

 

4 011000 000

 

6 426 000

 

5 631 000

45 791 000

 

2180 000

 

1835 000

49 806 000

 

1 300 000

 

4 074163 000

 

1 382 000 000

 

35 204 000

 

1000

 

84 000

 

8 484 000

10 026 000

 

552 000

10 578 000

1436 000

 

582 000

2 018 000

924 000

 

134 000

1 058 000

 

1 107 000

 

14 983 000

 

22 891 000

 

1 700 000

 

45 000

 

605 000

 

1 480 758 000

 

174 000 000

 

21 500 000

 

925 000

8       Bidrag till driften av grundskolor m. m., förslags­anslag

9       Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m,, reservationsanslag

10    Nomadskolor, förslagsanslag
Specialskolan m, m,:

11                          Utbildningskostnader, förslagsanslag

12            Utrustning m. m., reservationsanslag

13                          Resor för elever jämte ledsagare, förslagsanslag

14    Bidrag till förskoleverksamhet m, m, för vissa handi­
kappade bam, förslagsanslag

d)  Gymnasiala skolor m. m.

15           Bidrag till driften av gymnasieskolor, förslagsanslag

16           Bidrag till viss värdyrkesutbildning, förslagsanslag

17           Kostnader för viss personal vid statliga realskolor, förslagsanslag

18           Bidrag till driften av högre konmiunala skolor, förslagsanslag

19           Bidrag till driften av riksinternatskolor, förslagsanslag Sj öbef älsskol om a:

 

20            Utbildningskostnader, förslagsanslag

21                          Utrustning m. m., reservationsanslag

Statens skogsinstitut:

22            Avlöningar till lärarpersonal m. m,, förslagsanslag

23            Driftkostnader, reservationsanslag

Trädgårdsskolan i Norrköping:

24            Utbildningskostnader, förslagsanslag

25            Materiel m. m., reservationsanslag

 

26      Bidrag till Bergsskolan i Filipstad, förslagsanslag

27      Bidrag till driften av vissa privatskolor, förslagsanslag

28      Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning, reservationsanslag

29      Främjande av lärlingsutbildning hos hantverks­mästare m. m., förslagsanslag

30      Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesäll­prov

31              Vissa kurser för ingenjörer m. m., reservationsanslag

e)  Investeringsbidrag
yi   Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.,

förslagsanslag

33      Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m,, reservationsanslag

34      Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet, förslagsanslag


 


Prop. 1973:1                                                                                                      37

35   Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska

skolväsendet, förslagsanslag                                                           _____ 72 000

196 497 000


5 867 052 000

E    Högre utbildning och forskning

o) Centrala myndigheter m. m. Universitetskanslersämbetet:

1            Förvaltningskostnader, yoz-s/agsans/fl                         11102 000

2            Uireånirygar m. m., reservationsanslag                            2 075 000          13 177 000

 

2 781 000

 

1 326 000

 

17 284 000

64 334 000

 

18 100 000

82 434 000

4225 000

 

1 050 000

5 275 000

11025 000

 

2 100 000

13 125 000

86 181 000

 

21 700 000

107 881 000

116 435 000

 

85 450 000

201 885 000

28 766 000

 

13 250 000

 

24 704 000

66 720 000

4 399 000

 

4 350 000

8 749 000

103 012 000

 

58 200 000

161212 000

89 591 000

 

53 800 000

143 391 000

3     Utrustningsnämnden för universitet och högskolor, förslagsanslag

4     Nämnden för socionomutbildning, förslagsanslag

b) Universiteten m. m. Humanistiska fakultetema m. m.:

5            Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag

6            Driftkostnader, reservationsanslag

Teologiska fakulteterna:

7            Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag

8            Driftkostnader, reservationsanslag

Juridiska fakultetema:

9        Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag

10                          Driftkostnader, reservationsanslag Samhällsvetenskapliga fakultetema m. m.:

11   Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag

12                        Driftkostnader, reservationsanslag

Medicinska fakulteterna m. m.:

13                          Avlöningar till lärarpersonal,/öw/agjani/a

14                          Driftkostnader, reservationsanslag OdoDtologiska fakultetema m, m,:

15                        Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag

16                        Driftkostnader, reservationsanslag

17                          Vissa tandsjukvårdskostnader, förslagsanslag Farmaceutiska fakulteten m, m,:

18                          Avlöningar till lärarpersonal,/öw/asani/fl

19                          Driftkostnader, reservationsanslag Matematisk-naturvetenskapliga fakultetema m. m.:

20                        Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag

21                          Driftkostnader, reservationsanslag Tekniska fakultetema m. m.:

 

22                          Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag, varav 750 000 kr. att avräknas mot automobilskatte­medlen

23                        Driftkostnader, reservationsanslag

24            Teknisk utbildning och forskning m. m.: Chalmers tekniska högskola och högskolan i Lin­köping, reservationsanslag, varav 603 000 kr. att av­räknas mot automobilskattemedlen                                             97 236 000


 


Prop. 1973:1                                                                                                                                        38

25      Decentraliserad universitetsutbildning m. m., reserva­tionanslag                                     5 729 000

26      Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm                                                                        1 906 000

895 543 000

c)   Vissa högskolor rn. m.

27      Socialhögskolorna, förslagsanslag                                                                                  27 457 000

28      Fortbildning av socionomer, joumalister m. m.,

reservationsanslag                                                                                                               796 000

29      Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala ut­bildningsverksamhet                                 385 000

30      Journalisthögskolorna, förslagsanslag                                                                               5 662 000

31              Latinamerika-institutet i Stockholm,/ör.y/aM«5/flg                                                              84 000

32      Vissa kurser för utländska studerande, förslagsanslag                                                      1 712 000

33      Bidrag till Ericastiftelsen, förslagsanslag                                                                              945 000

37 041 000

d)  Gemensamt för universitet och högskolor
Vetenskapliga bibliotek:

34             Avlöningar, förslagsanslag                                                            36 981000

35             Bokinköp m.m., reservationsanslag                                              18 419 000          55 400 000

36    Förvaltningarna vid universiteten m. m.,

förslagsanslag                                                                                                                 44 135 000

37    Universiteten m, m.: Gemensamma driftkostnader,

förslagsanslag                                                                                                               219 350 000

38    Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer,

förslagsanslag                                                                                                                   1150 000

39    Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden,

förslagsanslag                                                                                                                   3 650 000

40    Stipendier för främjande av högre vetenskapliga

studier, reservationsanslag                                                                                             13 232 000

41     Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten m, m,,

reservationsanslag                                                                                                             9 745 000

42      Universitetens datamaskincentraler, förslagsanslag                                                                 1 000

43      Kostnader för datamaskintid, förslagsanslag                                                                   24 050 000

44      Extra utgifter vid universiteten m, m,, reserva­tionsanslag                                                 1 400 000

372 113 000

e)   Vissa forskningsändamål

45      yfeåiemsk forsknin%, reservationsanslag                                                                        51530 000

46      Humanistisk forskning, reservationsanslag                                                                     10 790 000

47      Samhällsforskning, reservationsanslag                                                                            12 230 000

48      Naturvetenskaplig forskning, reservationsanslag                                                            62 480 000

49      Atomforskning, reservationsanslag                                                                                 24 360 000

50      Europeiskt samarbete inom kärnforskningen, förslags­anslag                                          25 245 000

51              Europeiskt samarbete inom rymdforskningen,

förslagsanslag                                                                                                                 10 161 000

Forskningsinstitutet för atomfysik:

52            Förvaltningskostnader, förslagsanslag                                            2 698 000

53            Materiel m. m,, reservationsanslag                                                    257 000             2 955 000

 

54      Institutet för social forskning, förslagsanslag                                                                  1 243 000

55      Bidrag till Institutet för internationell ekonomi                                                                  830 000


 


Prop. 1973:1

56      Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut

57      Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm

58      Bidrag till Riksföreningen mot cancer, reservations­anslag

59      Bidrag till Vetenskapsakademien, förslagsanslag

/) Inredning och utrustning

60    Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten
m, m,, reservationsanslag

F     Lärarutbildning

Lärarhögskolorna;

1            Avlöningar till lärarpersonal m, m,, förslagsanslag                      182 161 000

2            Driftkostnader, reservationsanslag                                                34 271 000 Förskoleseminarierna:

3            Avlöningar till lärarpersonal m, m,, förslagsanslag                        31 213 000

4            Driftkostnader, reservationsanslag                                                  2 641 000 Gymnastik- och idrottshögskolorna;

5            Avlöningar till lärarpersonal m,m., förslagsanslag                           9 137 000

6            Driftkostnader, reservationsanslag                                                     938 000 Seminarierna för huslig utbildning;

7            Avlöningar till lärarpersonal m, m,, förslagsanslag                        15 396 000

8            Driftkostnader, reservationsanslag                                                  1 279 000 Slöjdlärarseminariet;

9            Avlöningar till lärarpersonal m. m,, förslagsanslag                          1 379 000

10        Driftkostnader, reservationsanslag                                                     109 000

11            Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor, förslagsanslag

12     Särskilda lärarutbildningsåtgärder, reservationsanslag

13            Lärares fortbildning m. m,, reservationsanslag


39

813 000

380 000

3 000 000 *3 810 000

209 827 000

*73 000 000

73 000 000

1 604 808 000

216 432 000

33 854 000

10 075 000

16 675 000

1 488 000

15 120 000

1 942 000

39 653 000

335 239 000


G Vuxenutbildning


1


Viss utbildning via radio och television m, m,,

reser vationsanslag

Statliga skolor for vuxna:

Utbildningskostnader, förslagsanslag Material för självstudier, reservationsanslag Undervisningsmateriel m, m,, reservationsanslag

Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna,

förslagsanslag

Bidrag till studiecirkelverksamhet, förslagsanslag

Bidrag till studieförbund

Bidrag till driften av folkhögskolor, förslagsanslag


*5 246 000 *750 000 *198 000


44 250 000

6 194 000

165 000 000

*205 000 000

*10 400 000

135 000 000


* Beräknat belopp.


 


Prop. 1973:1                                                                                                                                        40

9   Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor,

reservationsanslag                                                                                                            6 000 000

10    Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m.

till folkhögskolor, reservationsanslag                                                                              2 000 000

11      Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kurs­verksamhet, förslagsanslag                8 000 000

12      Undervisning för invandrare i svenska språket m, m,,

förslagsanslag                                                                                                                  45 000 000

626 844 000 H    Studiesociala åtgärder

1      Centrala studiehjälpsnämnden m. m., förslagsanslag                                                      10 251 000

2      Studiebidrag m. m,, förslagsanslag                                                                              *544 000 000

3      Kostnader för avskrivning av vissa studielån med

statlig kreditgaranti, förslagsanslag                                                                                     400 000

4    Ersättning till postverket och riksbanken för deras

bestyr med studiesocialt stöd, förslagsanslag                                                                  2 133 000

5    Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem

vid gymnasieskolor m. m., förslagsanslag                                                                           280 000

6    Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande, förslags­
anslag
                                                                                                                               1 530 000

558 594 000

I       Internationellt-kulturellt samarbete

a)  Kulturellt utbyte med utlandet

1      Kulturellt utbyte med utlandet, reservationsanslag                                                            506 000

2      Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m,,

förslagsanslag                                                                                                                   3 130 000

3    Bidrag till vissa internationella kongresser i Sverige,

reservationsanslag                                                                                                              390 000

4    Bidrag till svenska institut i utiandet                                                                                  536 000

4 562 000

b)  Nordiskt kulturellt samarbete

5    Sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete m. m.,

reservationsanslag                                                                                                             *900 000

 

*1 093 000

 

*1 284 000

643 000

 

337 000

980 000

 

1 673 000

 

10 413 000

 

14 975 000

Summa kr.

9 482 124 000

6      Nordiska samarbetsprojekt m. m,, reservationsanslag                                                   *4 059 000

7      Nordiska institutet för samhällsplanering, reservations­anslag                                         *424 000

8      Nordiska institutet för teoretisk atomfysik, reservations­anslag

9      Nordiska kulturfonden, reservationsanslag Nordiska afrikainstitutet:

10       Avlöningar m, m., förslagsanslag

II         Driftkostnader, reservationsanslag
12   Bidrag till vissa bilaterala nordiska projekt m. m,,

reservationsanslag

* Beräknat belopp.


 


Prop. 1973:1                                                                                                                                        41


IX. Jordbruksdepartementet

A    Jordbruksdepartementet m. m.

1      Jordbruksdepartementet, förslagsanslag                                                                           6 828 000

2      Lantbruksrepresentanter, förslagsanslag                                                                             113 000

3      Kommittéer m, m., reservationsanslag                                                                             4 800 000

4      Extra utgifter, reservationsanslag                                                                                         360 000

12 761 000

15 691 000

96 040 000

4 000 000

19 000 000

150 000

1000 000

12 000 000

1 200 000

1 000 000

1000

632 000

96 000

120 000

500 000

630 000

200 000

B     Jordbrukets rationalisering m. m.

1      Lantbruksstyrelsen, förslagsanslag

2      Lantbruksnämnderna, förslagsanslag

3      Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m,, förslagsanslag

4      Bidrag till jordbrukets rationalisering, m, m,, förslags­anslag

5      Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m, m., reservationsanslag

6      Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaran­ti, förslagsanslag

1   Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norr­land, m. m., förslagsanslag

8      Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter m. m., förslagsanslag

9      Befrämjande av husdjursaveln m. m., reservations­anslag

 

10     Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

11            Bidrag till statens hingstdepå och stuteri, reservations­anslag

12            Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling, reservations­anslag

13            Bidrag till Svensk matpotatiskontroll, reservations­anslag

14     Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen, att avräknas mot automobilskattemedlen

15            Främjande av rennäringen, reservationsanslag

16            Kompensation för bensinskatt till rennäringen, att avräknas mot automobilskattemedlen

152 260 000 C    Jordbrulcsprisreglering

1      Statens jordbruksnämnd,/ö>,ytog5an5/ag                                                                     10 039 000

2       Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden, förslags­anslag                                              1 113 000

3       Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, för­slagsanslag                                     96 000 000

4      Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och

fodermedel m. m., förslagsanslag                                                                                   37 941 000

5    Stöd till jordbruket i norra Sverige, förslagsanslag                                                         74 000 000


 


Prop. 1973:1                                                                                                                                        42

6   Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m.,

6 000 000

1 218 000

30 000 000

13 761 000

270 072 000

8 211000

41 240 000

8 000 000

15 000 000

10 100 000

1 572 000

84 123 000

7 601 000

1 094 000

275 000

305 000

3 000 000

20 000

1 100 000

3 000 000

1000

1000

1 000 000

6 500 000

1000

23 898 000

20 084 000

9182 000

15 168 000

50 000

20 728 000

förslagsanslag 1   Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket,

reservationsanslag

8     Bidrag till permanent skördeskadeskydd

9     Administration av permanent skördeskadeskydd m. m., förslagsanslag

D    Skogsbruk

1     Skogsstyrelsen, förslagsanslag

2     Bidrag till skogsvårdsstyrelserna, förslagsanslag

3     Bidrag till skogsförbättringar, förslagsanslag

4     Vägbyggnader på skogar i enskild ägo, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen

5     Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m,, förslagsanslag

6     Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m, m,, förslagsanslag

E    Fiske

1      Fiskeristyrelsen, förslagsanslag

2      Fiskeriintendenter m, m., förslagsanslag

3       Främjande i allmänhet av fiskerinäringen, reserva­tionsanslag

4      Kursverksamhet på fiskets område, reservationsanslag

5      Bidrag till fiskehamnar m. m., reservationsanslag

6    Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag
1   Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen, reserva­
tionsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen

8       Särskilt omställningsstöd till fiskare, m. m,, förslags­anslag

9       Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske, förslagsanslag

 

10           Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m, m,, förslagsanslag

11           Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m., förslagsanslag

12           Fiskeriundersökningsfartyg, reservationsanslag

13           Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten, reservationsanslag

F    Service och kontroll

1      Statens livsmedelsverk, förslagsanslag

2      Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier,/ö>j/ö5a/7.?/o5-

3      Statens veterinärmedicinska anstalt, förslagsanslag

4      Anskaffande av viss laboratorieutrustning m, m,, reservationsanslag

5      Veterinärstaten, förslagsanslag


 


Prop. 1973:1                                                                                                                                        43

6   Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,

 

4 000 000

 

600 000

 

819 000

9 933 000

 

60 000

9 993 000

 

7 910 000

 

150 000

 

4160 000

 

2 798 000

 

122 000

 

95 764 000

45 339 000

 

10 074 000

 

722 000

 

23 460 000

 

1000

79 596 000

15 184 000

 

7 406 000

 

166 000

 

315 000

 

1000

23 072 000

16 337 000

 

12 427 000

 

179 000

28 943 000

 

11 500 000

 

300 000

 

*8 800 000

 

1 185 000

 

*5 692 000

 

255 000

 

3 125 000

 

1 152 000

 

3 300 000

 

287 000

m. m,, förslagsanslag 1   Bidrag till djursjukvård i vissa fall, förslagsanslag

8    Veterinärinrättningen i Skara, förslagsanslag
Statens centrala frökontrollanstalt:

9        Förvaltningskostnader, förslagsanslag

10        Utrustning, reservationsanslag

11              Statens växlskyddsanstalt, förslagsanslag

12      Bekämpande av vä\is]nkåomar, förslagsanslag

13              Statens lantbmkskemiska laboratorium, förslags­anslag

14      Statens maskinprovningar, förslagsanslag

15              Statens vå\Xsor\.nämnå, förslagsanslag

G    Utbildning och forsknmg

Lantbrukshögskolan:

1            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

2            Driftkostnader, reservationsanslag

3            Bokinköp m. m., reservationsanslag

4            Försöksverksamheten, reservationsanslag

5            Lantbmksdriften vid försöksstationerna m. m., förslagsanslag

Veterinärhögskolan:

6        Förvaltningskostnader, förslagsanslag
1       Driftkostnader, reservationsanslag

8            Bokinköp m. m., reservationsanslag

9            Försöksverksamhet, reservationsanslag

10        Lantbruksdriften vid försöksgården, förslagsanslag

Skogshögskolan:

11                          Förvaltningskostnader, förslagsanslag

12            Driftkostnader, reservationsanslag

13                          Bokinköp m. m., reservationsanslag

 

14      Inredning och utmstning av lokaler vid jordbrukets högskolor m, m., reservationsanslag

15              Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m., förslagsanslag

16      Jordbruksforskning, reservationsanslag

17              Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning, reserva­tionsanslag

18              Bidrag till Sveriges utsädesförening,/öw/flM/zs/ö.?

19      Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling

20      Skoglig forskning, reservationsanslag

21              Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträds­förädling och skogsgödsling m. m,, reservationsanslag

22      Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning, reservations­anslag

23      Bidrag fill Skogs- och lantbruksakademien, förslags­anslag

* Beräknat belopp.


 


Prop. 1973:1                                                                                                                                        44

Alnarpsinstitutet:

24            Förvaltningskostnader, förslagsanslag                                            3 484 000

25            Materiel m. m., reservationsanslag                                                     366 000            3 850 000

 

26      Statens skogsmästarskola, förslagsanslag                                                                        1 501 000

27      Reseunderstöd för studier m. m,, reservationsanslag                                                            39 000

28      Bidrag till viss ungdomsverksamhet                                                                                   500 000

173 097 000 H    Miljövård m. m.

1      Statens naturvårdsverk,/öw%Mni'/fl5'                                                                        *23 514 00O

2      Koncessionsnämnden för miljöskydd, förslagsanslag                                                      1 605 000

3      Miljövårdsinformation, reservationsanslag                                                                      1 650 000

4      Rikskampanj mot nedskräpning, reservationsanslag                                                           500 000

5      Ersättningar vid bildande av naturreservat m, m.,

reservationsanslag                                                                                                           9 000 000

6    Vård av naturvårdsområden m. m., reservationsanslag                                                   9 400 000
Stöd till idrotten:

7            Organisationsstöd m. m., reservationsanslag                                57 300 000

8             Anläggningsstöd m. m., reservationsanslag, varav 9 000 000 kr, att avräknas mot automobilskatte­medlen             24 200 000        81500000

9    Miljövårdsforskning, reservationsanslag                                                                       20 560 000

10    Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet,

reservationsanslag                                                                                                           2 000 000

11    Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet,

m, m,, reservationsanslag                                                                                                 4 000 000

12    Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m.,

förslagsanslag                                                                                                               255 000 000

13    Bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin

m. m., reservationsanslag                                                                                               50 000 000

14      Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m., förslags­anslag                                             960 000

15             Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond,

förslagsanslag                                                                                                                   5 000 000

464 689 000 I     Diverse

1      Servitutsnämnder, m, m,, förslagsanslag                                                                             145 000

2      Bidrag vid föriust på grund av naturkatastrof m. m,,

reservationsanslag                                                                                                                   1 000

3    Bidrag till vissa internationella organisationer m, m,,

förslagsanslag                                                                                                                   3 992 000

4    Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder,

förslagsanslag                                                                                                                        29 000

5    Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrätl-

ningår, förslagsanslag                                                                                                              5 000

4 172 000

Summa kr.        1 280 836 000

* Beräknat belopp.


 


Prop. 1973:1                                                                                                    45


X.  Handelsdepartementet

A  Handelsdepartementet m. m.

1      Handelsdepartementet, förslagsanslag                                                       5 787 000

2      Kommittéer m. m., reservationsanslag                                                        2 500 000

3      Extra utgifter, reservationsanslag                                                                100 000

4      Krigsmaterielinspektionen, förslagsanslag                                                    191 000

5      Kostnader för nordiskt samarbete, förslagsanslag                                          100 000

8 678 000

3 300 000

13 120 000

4 900 000

1687 000

6 968 000

7 200 000

450 000

800000

700 000

39125 000

11589 000

427 000

50 000

B   Främjande av utrikeshandeln m. m.

1      Sveriges exportråd, reservationsanslag

2      Handelssekreterare, reservationsanslag

3      Exportfrämjande åtgärder, reservationsanslag

4      Svenska handelskanwar i utlandet m. m,, reserva­tionsanslag

5      Svenska turisttrafikförbundet, reservationsanslag

6      Exportfrämjande åtgärder för teko-industri samt ma­nuellt arbetande glasindustri, reservationsanslag

1   Täckande av förluster på grund av garantier för lån till teko-industri samt manuellt arbetande glasindustri, förslagsanslag

8      Exportfrämjande åtgärder för möbelindustri, snickeriindustri m. fl., reservationsanslag

9      Exportfrämjande åtgärder för sko- och garveriindustri, reservationsanslag

C   Kommerskollegium m. m.

1      Kommerskollegium, förslagsanslag

2      Bidrag till vissa intemationella byråer m. m., förslags­anslag

3      Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag

12 066 000

D  Pris-, konkiurens- och konsumentfior

1      Marknadsdomstolen, förslagsanslag                                                           742 000

2      Näringsfrihetsombudsmannen, förslagsanslag                                            1 689 000

3      Konsumentombudsmannen, förslagsanslag                                                2 063 000

4      Statens pris- och kartellnämnd, förslagsanslag                                           10 921 000


 


Prop. 1973:1                                                                                                      46

Konsumentverket:

5            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

6            Forskning m. m., reservationsanslag 1       Allmänna reklamationsnämnden, förslagsanslag 8   Bidrag till kommersiell service i glesbygd m. m., förslags­anslag

E   Patent- och registreringsverket m. m.

1     Patent- och registreringsverket, förslagsanslag

2     Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register, förslagsanslag

F   Ekonomiskt försvar

1      Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, förslagsanslag

2      Ersättning för beredskapslagring m. m., förslagsanslag

3      Täckande av förluster på grand av kreditgarantier i beredskapssyfte till teko-, sko- och garveriindustrier-na, förslagsanslag


 

13 702 000

 

1320 000

 

1800 000

16 822 000

■s-

2100000

 

34 337 000

 

43 590 000

 

3 500 000

 

47 090 000

 

8 646 000

 

77 139 000

 

500000

 

86 285 000

Summa kr.

227 581 000


 


Prop. 1973:1                                                                                                    47

XI.  Im-lkesdepartementet

A  Inrikesdepartementet m. m.

1       Inrikesdepartementet, förslagsanslag                                                     9 719 000

2       Kommittéer m. m., reservationsanslag                                                     8 800 000

3       Extra utgifter, reservationsanslag                                                             200 000

4       Bidrag till bestridande av kostnader för vissa inter­nationella kongresser i Sverige, reservationsanslag    1 000

18 720 000

B   Arbetsmarknad m. m.

1       AxhetsmarknaåsservioQ, förslagsanslag                                            1166 000 000

2       Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa, reservationsanslag, varav förslagsvis 175 000 000 kr.

att avräknas mot automobilskattemedlen                                              360 226 000

3       Stöd till lagemppbyggnad, förslagsanslag                                              50 000 000

4       Särskilda åtgärder för arbetsanpassning, reservations­anslag, varav förslagsvis 50 000 000 kr. att avräknas

mot automobilskattemedlen                                                               931 910 000

5       Kontant stöd vid arbetslöshet, förslagsanslag                                     *680 000 000

6       Totalförsvarsverksamhet, förslagsanslag                                               26 460 000

7       Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utmstning, re­servationsanslag             6 500 000

8       Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning, re­servationsanslag          5 000 000

9       Arbetsdomstolen, förslagsanslag                                                             691 000

 

10              Statens förlikningsmannaexpedition,/öz-j/ajfl/w/ö                                        633 000

11  Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar,

förslagsanslag                                                                                         9 000

3 227 429 000

C  Invandring m. m.

1      Statens invandrarverk, förslagsanslag                                                   14 840 000

2      Åtgärder för flyktingar, förslagsanslag                                                  20 670 000

3      Anpassningsåtgärder för invandrare, reservationsanslag                           4 505 000

40 015 000

D  Regional utveckling

1      Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet, förslagsanslag                       * 131 125 000

2      Särskilda stödåtgärder i glesbygder, reservationsanslag                              *5 000 000

3       Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administra­tionskostnader, reservationsanslag 11 400 000

* Beräknat belopp


 


Prop. 1973:1                                                                                                       48

4   Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till

hantverks- och industriföretag m. fl., förslagsanslag                                 20 000 000

167 525 000

E  Bostadsbyggande m. m.

1      Bostadsstyrelsen, förslagsanslag                                                            13 563 000

2      Länsbostadsnämndema, förslagsanslag                                                  26 444 000

3      Statens hyresråd, förslagsanslag                                                              1 835 000

4      Räntebidrag, förslagsanslag                                                                         1 000

5       Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m., förslags­anslag                            150 000 000

6      Byggnadsforskning                                                                             9 000 000

7       Anordningsbidrag m. m, till allmänna samlingsloka­ler, reservationsanslag         5 000 000

8      Upprustningsbidrag m, m, till allmänna samlingslo-.

kaler, reservationsanslag                                                                         5 000 000

210 843 000

Summa kr.        3 664 532 000


 


Prop. 1973:1                                                                                                            49

xn. Civildepartementet

A   Civildepartementet m. m.

1      Civildepartementet,/örj/flg-MMi/o                                                                                  5 712 000

2      Kommittéer m, m., reservationsanslag                                                                             3 200 000

3      Exira ntfier, reservationsanslag                                                                                            150 000

4      Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.,

reservationsanslag                                                                                                                  50 000

9112 000 B   Länsstyrelserna m. m.

1      Länsstyrelserna,/öM/agjaw/a                                                                                      613 116 000

2      Lokala skattemyndigheterna,/öM/agrans/ag                                                                183 205 000

3      Kronofogdemyndighetema, förslagsanslag                                                                  154 007 000

950 328 000 C   Planväsendet

1       Statens planverk,/örj/agiflWÄ/a                                                                                    12 666 000

2       Bidrag till översiktlig planering m. m,, reservations­anslag                                              4 219 000

16 885 000 D  Lantmäteriväsendet

Lantmäteriet:

1            Myndighetsuppgifter,/öwZog5ans/a                                             19 819 000

2            Förrättnings- och uppdragsverksamhet, förslags­anslag                          1 000

3            Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet, förslagsanslag 10 686 000

4            Utmstning, reservationsanslag                                                    1 000 000          31506 000

E   Kartväsendet

Kartverket:

1            Mimänna kaxtarheten, reservationsanslag                                   15 934 000

2            Försvarsberedskap, reservationsanslag                                              443 000

3            Uppdragsverksamhet, förslagsanslag                                                     1000

4            Utrustning, reservationsanslag                                                      250 000          16 628 000

F   Räddnmgstjänst m. m.

1      Statens brandinspektion, förslagsanslag                                                                          1 175 000

2      Statens brandskola, förslagsanslag                                                                                  2 563 000

3      Bidrag till förebyggande och släckning av brand,

förslagsanslag                                                                                                                   3 000 000

4    Bidrag till kostnader för kommunal beredskap,

reservationsanslag                                                                                                           1 000 000

5    Beredskap för oljebekämpning till sjöss, förslagsanslag                                                  5 000 000

12 738 000

Summa kr.       1 037197 000

4    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1.


 


Prop. 1973:1


50


Xni. Industridepartementet


A   Industridepartementet m. m.

1      Industridepartementet, förslagsanslag

2      Tekniska attachéer m. m., förslagsanslag

3      Kommittéer m. m., reservationsanslag

4      Extra utgifter, reservationsanslag

5      Bidrag till vissa internationella organisationer, förslags­anslag


8 151 000 216 000

4 350 000 200 000

140 000


 


B    Industri m. m.

Statens institut för företagsutveckling:

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

Främjande av företagsutveckling, reservationsanslag

Utrustning, reservationsanslag Främjande av hemslöjden, reservationsanslag Medelstillskott till Norrlandsfonden, reservations­anslag

Utbildningsåtgärder för textil- och konfektions-industrierna, reservationsanslag

10

Utbildningsåtgärder m. m. för möbelindustri, snickeri­industri m. fl,, reservationsanslag Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher, reservationsanslag Täckande av förluster på grund av strukturgarantier tiU företag inom vissa industribranscher, förslagsanslag Omställningsfrämjande åtgärder för vissa industri­branscher, reservationsanslag Sprängämnesinspektionen, förslagsanslag

11

C                           Bergsbruk

Sveriges geologiska undersökning:

1            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

2            Kartarbeten m, m,, reservationsanslag

3            Utrustning, reservationsanslag

4            Prospektering, reservationsanslag

5            Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

 

6      Bergsstaten, förslagsanslag

7      Statens gruvegendom, förslagsanslag

D                      Energiförsörjning

1      Statens elektriska inspektion, förslagsanslag

2      Kostnader för vissa nämnder, förslagsanslag


 

 

13 057 000

1000

 

8 900 000

 

500 000

9 401 000

 

1032 000

 

5 000 000

 

3 300 000

 

1 650 000

 

825 000

 

1000

 

5 000 000

 

1 491 000

 

27 700 000

9 975 000

 

4 037 000

 

730 000

 

21 900 000

 

600 000

37 242 000

 

1070 000

 

21 890 000

60 202 000

3 076 000 43 000


 


Prop. 1973:1                                                                                                            51

3       Främjande av landsbygdens elektrifiering, reserva­tionsanslag                             9 000 000

4      Delegationen för atomenergifrågor, förslagsanslag                                                           2 202 000

 

14 321 000

157 100 000

 

1 000

 

13 000 000

 

8 000 000

178 101 000

 

1000

 

6 230 000

 

6 240 000

 

1 100 000

 

1000

 

2 100 000

 

500 000

 

700 000

 

2 960 000

 

49 800 000

 

5 200 000

 

2 500 000

 

20 269 000

 

*4 500 000

E     Teknisk utveckling m. ra.

Styrelsen för teknisk utveckling:

1            Teknisk forskning och utveckling, reservationsanslag

2            Drift av forskningsstationer, förslagsanslag

3             Skeppsteknisk forskning och utveckling, reserva­tionsanslag

4            Utrustning, reservationsanslag

5   Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet,
förslagsanslag

6    Bidrag till statens provningsanstalt, reservationsanslag
1    Statens provningsanstalt: Justering och ädelmetall-

kontroll, förslagsanslag

8      Statens provningsanstalt: Utrustning, reservations­anslag

9      Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

 

10      Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt, reserva­tionsanslag

11              Statens  skeppsprovningsanstalt:  Utrustning,  reserva­tionsanslag

12      Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

13              Bidrag till Sveriges standardiseringskommission

14      Atomenergi verksamhet inom Aktiebolaget Atomener­gi, reservationsanslag

15              Internationellt atomenergisamarbete, förslagsanslag

16      Utvecklingsarbete rörande utvinning av uran, reser­vationsanslag

17      Europeiskt rymdsamarbete m, m,, förslagsanslag

18              Nordisk fond för teknologi och industriell utveckling, reservationsanslag

280 202 000 F     Domänverket

1    Ersättning till domänverkets fond för utgifter för över­
talig personal, förslagsanslag
                                                                                         136 000

Summa kr,           395 618 000

XIV. Oförutsedda utgifter

1    Oförutsedda utgifter, förslagsanslag                                                                          1 000 000

* Beräknat belopp.


 


Prop. 1973: 1                                                                                52


XV. Riksdagen och dess verk m. m.

A  Riksdagen

Riksdagen:

22 041 000

 

5 620 000

 

300 000

 

650 000

 

300 000

 

120 000

 

125 000

 

169 000

 

55 000

 

30 000

 

920 000

 

5 315 000

 

150 000

35 795 000

32 744 000

 

5 710 000

 

135 000

38 589 000

1           Arvoden m. m. till riksdagens ledamöter, förslags­anslag

2           Reseersättningar m. m. till riksdagens ledamöter, förslagsanslag

3           Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet, förslagsanslag

4           Riksdagsutskottens studieresor utom Sverige, förslagsanslag

5           Parlamentariska delegationer, förslagsanslag

6           Bidrag till studieresor, reservationsanslag

7           Representation m. m., förslagsanslag

8           Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp, förslagsanslag

9            Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare

 

10                          Bidrag till Europarörelsens riksdagsgmpp

11   Kontorshjälp till riksdagsledamöter, förslagsanslag Yl       Pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m. f\., förslags­anslag

13       Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reserva­tionsanslag

B   Den inre riksdagsförvaltningen

Den inre riksdagsförvaltningen:

1            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

2            Kostnader för riksdagstrycket m. m., förslagsanslag

3            Utgivande av särskilda publikationer, reservations­anslag

C  Alhnänt kyrkomöte

1    Alhnänt kyrkomöte, förslagsanslag                                                           1 000

D  Riksdagens verk

Riksgäldskontoret:

1            Förvaltningskostnader, förslagsanslag                           6 672 000

2             Kostnader vid emission av statslån m. m., förslags­anslag    3 600 000

3             Administrationskostnader för lön­sparandet, förslagsanslag  320 000

4             Administrationskostnader i samband med premiering av frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt,

förslagsanslag                                                                1 000         10 593 000


 


Prop. 1973:1                                                                                53

Riksdagsbiblioteket:

1 668 000

 

400 000

2 068 000

 

4 452 000

 

1910 000

1 316000

 

1 585 000

2 901 000

 

21 924 000

 

700 000

 

1000

 

701000

Summa kr.

97 010 000

5            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

6            Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag

 

7      Riksdagens ombudsmannaexpedition, förslagsanslag

8      Riksdagens revisorer och deras kansli, förslagsanslag Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:

9        Förvaltningskostnader, förslagsanslag
10       Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet,

förslagsanslag

E   Diverse

1      Kommittéer m. m., förslagsanslag

2      Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m., förslagsanslag


 


Prop. 1973:1                                                                                                               54


Utgifter för statens kapitalfonder I. Riksgäldsfonden

1    Underskott på riksgäldsfonden                                                                            2 500 000 000

II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

A  Statens afTärsverksfonder

Kommunikationsdepartementet:

1000

 

5 000 000

 

27 800 000

 

1000

32 802 000

3 700 000

 

1000

3 701000

 

36 503 000

21 750 000

 

2 000 000

 

4 200 000

 

15 750 000

43 700 000

1            Posthus m. m. (I: A: 1), förslagsanslag

2            Teleanläggningar m. m, (I: B: 1), förslagsanslag

3            Jämvägar m, m. (I: C: 1), förslagsanslag

4            Flygplatser m. m. (I: D: 1), förslagsanslag

Industridepartementet:

5            Byggnader och utmstning (I: E: 1), förslagsanslag

6            Kraftstationer m, m. (I: F: 1), förslagsanslag

B   Statens allmäima fastighetsfond

Justitiedepartementet:

1            Polishus m. m. (II: 1), reservationsanslag

2            Byggnadsarbeten för domstolsväsendet (II: 2), reservationsanslag

3            Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården (II: 3), reservationsanslag

4            Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm (II: 4), reservationsanslag

Utrikesdepartementet:

5        Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig­
heter för utrikesrepresentationen (TI: 5), reservations­
anslag
                                                                                                                           2 540 000

Försvarsdepartementet:

6            Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar (II: 6), reservationsanslag         2 500 000

7            Anskaffning av vissa skyddsmmsanläggningar

(II: 7), reservationsanslag                                                               3 000 000             5 500 000

' Stat för riksgäldsfonden se BUaga till Utgifter för statens kapitalfonder sid. 57.


 


Prop. 1973:1                                                                                                               55

Socialdepartementet:

3 842 000

 

4 500 000

8 342000

47 500 000

 

3 000 000

 

25 000

50 525 000

8             Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala (U: 9), reservationsanslag

9             Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdeparte­mentets verksamhetsområde (II: 10), reservations­anslag

Finansdepartementet:

10            Byggnadsarbeten för stathg förvaltning (U: 11), reservationsanslag

11                          Inköp av fastigheter m. m. (II: 12), reservations­anslag

12        Vissa byggnadsarbeten vid tullverket (U: 13),
reservationsanslag

Utbildningsdepartementet:

13                          Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål (II: 14), reservationsanslag       1 051 000

14                          Byggnadsarbeten vid universiteten m, m. (II: 16),

reservationsanslag                                                                      *90 000 000           97 051 000

Jordbruksdepartementet:

15         Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m.

(11: 17), reservationsanslag                                                                                      22 500 000

Civildepartementet:

16         Byggnadsarbeten för länsstyrelserna (II: 18),

reservationsanslag                                                                                                       7 500 000

Industridepartementet:

17         Byggnadsarbeten för teknisk utveckhng m, m, (II: 19),

reservationsanslag                                                                                                       1 300000

238 958 000

C  Försvarets fastighetsfond

1    Försvarets fastighetsfond (III: 1—7), reservationsanslag                                   186 500 000

D  Statens utlåningsfonder

Utbildningsdepartementet:

1        Studiemedelsfonden (IV: 5), reservationsanslag                                                    *455 000 000

Jordbruksdepartementet:

2            FiskerWån&fonåen (JN-.l), reservationsanslag                                 810 000

3            Lånefonden till främjande av beredning och avsätt-

nmg av fisk m. m. (IV: 8), reservationsanslag                                   325 000             1 135 000

* Beräknat belopp.


 


Prop. 1973:1                                                                                   56

Inrikesdepartementet: 4       Lånefonden för allmätma samlingslokaler (FV: 14),

reservationsanslag                                                                              9 800 000

465 935 000


E  Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet:

1        Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m, m. (V: 2), reservationsanslag

Finansdepartementet:

2            Lån för inrättande av alkoholfria restamanger (V: 5), reservationsanslag

3            Pressens lånefond (V: 6), reservationsanslag

Handelsdepartementet:

4            Lån till utbyggnad av oljelagringen (V: 7), reserva­tionsanslag

5            Lån till teko-, sko- och garveriindustrierna (V: 8), reservationsanslag

6            Lån till investeringar för kommersiell service i glesbygd (V: 9), reservationsanslag


 

 

1000 000

26 000

 

5 000 000

5 026 000

11 500000

 

30 000 000

 

250 000

41 750 000

 

47 776 000


 


F   Diverse kapitalfonder

Kommunikationsdepartementet:

1            Vägmaskiner m. m. (IX: 2), förslagsanslag

2            Sjöfartsmateriel m. m. (IX: 3), förslagsanslag

Handelsdepartementet:

3       Förrådsanläggnmgar m. m. (IX: 7), reservations­
anslag


 

1000

 

1000

2 000

 

5 400 000

 

5 402 000

Summa kr.

981 074 000


m. Avskrivning av oreglerade kapitahnedelsförluster

1    Avskrivning av oreglerade kapitahnedelsförluster                                  1 000 000


 


Prop. 1973:1


57


Bilaga

till Utgifter för

statens kapitalfonder

Förslag till

stat för riksgäldsfonden

för budgetåret 1973/74


Utgifter

A    Räntor på statsskulden:

1      Ränta på räntelöpande obligationslån, förslagsvis

2      Vinster på premieobligationslån, förslagsvis

3      Ränta på statsskuldförbindelser, förslagsvis

 

4              "    "   sparobligationer, förslagsvis

5              "    "   av staten övertagna lån, förslagsvis

6              "    "   lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.,

förslagsvis 1   Årlig ränta till Hans Maj:t Konungen (den s, k, Guadeloupe-räntan)

8    Ränta på köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kv.

Lejonet i Stockholm

9         "    "   konung Cari XlILs hemgiftskapital

10              "    "   Göta kanals reparationsfond

11                              "    "   kortfristig upplåning hos banker m, fl,,

förslagsvis

12              "    "   skattkammarväxiar, förslagsvis

13                              "    "   beräknad ny upplåning,/öw/a§iv/.y

B     Provisioner m. m.:

1      Kapitalrabatter, förslagsvis

2      Försäljningsprovisioner m. m., förslagsvis

3      Inlösningsprovisioner m. m,, förslagsvis

4      Kursförluster, förslagsvis


1000 000

10 000 000

3 000 000

1000


1 252 000 000
218 000000

67 000 000

120 000 000

184 000

50 000 000

300 000

90 000 7 500 7 045

50 000 000 450 000 000 361 114 455

2 568 703 000

14 001 000


 


Summa kr.


2 582 704 000


Inkomster A Räntor:

 

1

2 3 4

}

Ränta på uppköpta obligationer "    "   rörliga krediter "    "   kortfristig uUåning till banker m, fl. "    "   övriga utlånade medel

Uppgäld och kursvinster:

1000

75 000 000

1 000 000

1 000 000

77 001 000

1 2

Uppgäld Kursvinster

1000 1000

2 000


 


Prop. 1973:1                                                                                                      58


C   Diverse inkomster:

1      Preskriberade obligationer och kuponger m. m.

2      Dragningslistor på premielånen

3      Övriga diverse inkomster

Underskott att avföras på riksstatens driftbudget


 

5 500 000

200 000

1 000

5 701 000

82 704 000 2 500 000 000

Summa kr.

2 582 704 000


 


Prop. 1973:1                                                                                                      59

Kapitalbudgeten

Inkomsterna på kapitalbudgeten
1   Lånemedel
                                                                                   4 651 900 000


 


Prop. 1973:1


60


FÖRSLAG TILL

INVESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET 1973/74

I. Statens afifärsverksfonder

 

 

 

A. Postverkets fond

Avskrivningsmedel

frän riksstaten

inom fonden övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

1000 18 200 000

1000 28 898 000

47 100 000

Investeringsanslag

47 100 000

 

47 100 000


B. Televerkets fond

Avskrivningsmedel: Telean­läggningar m. m,

från riksstaten                     5 000 000

inom fonden                     819 900 000

Avskrivningsmedel: Rund ra­dioanläggningar

inom fonden                      39 700 000

övriga kapitalmedel; Tele-
anläggnmgar m, m.
                    1 000 000

Investeringsbemyndigande:
Teleanläggningar m. m.
         —22 300 000


Investeringsanslag:

Teleanläggningar m. m. Rundradioanläggningar


803 600000 39 700000


 

 

 

 

843 300 000

 

843 300 000

C. statens järnvägars fond

 

 

 

Avskrivningsmedel

 

Investeringsanslag

382 600 000

från riksstaten

27 800 000

 

 

inom fonden

265 700 000

 

 

övriga kapitalmedel

8 000 000

 

 

Investeringsbemyndigande

81 100 000 382 600 000

 

 

 

382 600 000

D. Luftfartsverkets fond

 

 

 

Avskrivningsmedel

 

Investeringsanslag

75 700 000

från riksstaten

1000

 

 

inom fonden

19 000 000

 

 

övriga kapitalmedel

6 500 000

 

 

Investeringsbemyndigande

50 199 000

 

 


E. Fabriksverkens fond

Avskrivningsmedel från riksstaten


75 700 000

3 700 000


Investeringsanslag


75 700 000

23 200 000


 


Prop. 1973:1


61


 


inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande


21000 000

500 000

—2 000 000

23 200 000


23 200 000


 


F. Statens vattenfallsverks fond

Avskrivningsmedel

från riksstaten                             1 000

mom fonden                         415 000 000

övriga kapitahnedel                   10 000 000

Investeringsbemyndigande        892 999 000


Investeringsanslag


1318 000 000


 


1 318 000 000


1 318 000 000


 


G. Domänverkets fond

Investeringsbemyndigande


4 221 000


Summa investeringsanslag      4 221 000


Summa investeringsbemyndi-
ganden för statens affärsverks­
fonder
                            1033 117 000

n. statens aUmänna fastighetsfond


Avskrivningsmedel

från riksstaten

inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande


238 958 000

52 908 000

3000 000

395 961 000

690 827 000


Summa investeringsanslag       690 827 000

690 827 000


III. Försvarets fastighetsfond


Avskrivningsmedel

från riksstaten

inom fonden övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande


186 500 000 27 991 000 17 000 000 56410 000

287 901 000


Summa investeringsanslag       287 901 000

287 901 000


 


rV. Statens utlåningsfonder

Utrikesförvaltningens lånefond

Investeringsbemyndigande

Biståndsförvaltningens lånefond

Investeringsbemyndigande


100 000

1000


Investeringsanslag Investeringsanslag


100 000

1000


 


Prop. 1973:1


62


 


Statens bosättningslånefond

Investeringsbemyndigande


1000


Investeringsanslag


1000


 


Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyndigande
                   1000


Investeringsanslag


1000


 


Stndiemedelsfonden

Avskrivningsmedel från riksstaten


455 000 000


Investeringsanslag


455 000 000


 


Lånefonden för studentkårlokaler

Investeringsanslag

1000

Investeringsbemyndigande

Fiskerilånefonden

Investeringsanslag

Avskrivningsmedel

810 000 1 190 000

från riksstaten Investeringsbemyndigande

2 000 000

Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

Investeringsanslag

Avskrivningsmedel

325 000 375 000

från riksstaten Investeringsbemyndigande

700 000

Statens flskredskapslånefond

Investeringsbemyndigande

Investeringsanslag

200 000

Investeringsanslag

Statens hantverks- och industrilånefond Investeringsbemyndigande        20 000 000

Investeringsanslag

Lånefonden för bostadsbyggande Investeringsbemyndigande    2 680 000 000

Länefonden för inventarier i vissa specialbostäder

1000

Investeringsanslag

Investeringsbemyndigande

Investeringsanslag

Lånefonden för kommunala markförvärv Investeringsbemyndigande       100 000 000

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Investeringsanslag

Avskrivningsmedel

från riksstaten                            9 800 000

Investeringsbemyndigande            7 200 000

17 000 000

Summa investeringsbemyndi-
ganden för statens
utlåningsfonder
                   2 809 070 000


1000

 

2 000 000

2 000 000

700 000

700 000

200 000

20 000 000

2 680 000 000

1000 100 000 000

17 000 000

17 000 000


 


Prop. 1973:1


63


 


V. Fonden för låneunderstöd

Avskrivningsmedel

från riksstaten                        47 776 000

Övriga kapitalmedel                   67 215 000

Investeringsbemyndigande        245 050 000


Summa investeringsanslag       360 041 000


 


360 041 000


360 041 000


VII. Fonden för förlag till statsverket


Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande


40 000 000 30 450 000

70 450 000


Summa investeringsanslag      70 450 000

70 450 000


 


VIII. Fonden för beredskapslagring
Investeringsbemyndigande      26 000 000


Investeringsanslag


26 000 000


IX. Diverse kapitalfonder

A. Statens vägverks förrådsfond

Investeringsanslag

52 100 000

Avskrivningsmedel

från riksstaten                             1 000

inom fonden                          61 000 000

övriga kapitahnedel                      600 000

Investeringsbemyndigande       —9 501 000

 

 

 

 

 

 

52 100 000

 

52 100 000

B. Sjöfartsverkets fond

 

 

 

Avskrivningsmedel

från riksstaten

inom fonden övriga kapitahnedel Investeringsbemyndigande

1000

18 713 000

50 000

28 536 000

47 300 000

Investeringsanslag

47 300 000

 

47 300 000

C. Fonden för Södertälje kanalverk

 

 

Investeringsbemyndigande

3 500 000

Investeringsanslag

3 500 000

D. Statens datamaskinfnnd

 

 

 

Avskrivningsmedel

inom fonden Investeringsbemyndigande

40 000 000 64 000 000

104 000 000

Summa investeringsanslag

104 000 000

 

104 000 000

E. Jordfonden

 

 

 

Investeringsbemyndigande

1000

Investeringsanslag

1000


 


 

Prop. 1973:1

 

64

F. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

 

Avskrivningsmedel

från riksstaten

inom fonden Investeringsbemyndigande

Investeringsanslag 5 400 000 1 062 000 —1 062 000

5 400 000

5 400 000

 

5 400 000

Summa investeringsbe-myndiganden för diverse kapitalfonder

85 474 000

 

SUMMA INVESTERINGSSTATER


Avskrivnmgsmedel

från riksstaten

inom fonden övriga kapitalmedel Investeringsbemyn digan de


981074 000 1800 174 000

153 866 000 4 681 532 000

7 616 646 000


Summa investeringsanslag    7 616 646 000

7 616 646 000


 


Prop. 1973:1                                                                                                    65

Kapitalinvestering

I. Statens affärsverksfonder

A  Postverket

1    Posthus m. m.                                                                                  47 100 000

B   Televerket

Kommunikationsdepartementet:

1        Teleanläggningar m. m.                                                                  803 600 000

Utbildningsdepartementet:

2        Rundradioanläggningar                                                                   39 700 000

843 300 000

C  Statens järnvägar

1    Jämvägar m. m.                                                                              382 600 000

D  Luftfartsverket

1    Flygplatser m. m.                                                                             75 700 000

E   Förenade fabriksverken

1    Byggnader och utmstning                                                                  23 200 000

F   Statens vattenfallsverk

1    Kraftstationer m. m.                                                                       1 318 000 000

G  Domänverket

Justitiedepartementet:

1        Förvärv av jordbmksfastigheter för kriminalvården                                       1 000

Jordbruksdepartementet:

2            Markförvärv för natimrårdsändamål, m. m.                       4 000 000

3             Byggnadsarbeten m. m. vid vissa för lantbmks-högskolans försöksverksamhet disponerade

jordbruksegendomar                                                     220 000            4 220 000

4 221 000

Summa kr.        2 694 121 000


 


Prop. 1973:1                                                                                                    66


II. Statens allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet:

1            Polishus m. m.

2            Byggnadsarbeten för domstolsväsendet

3            Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården

4            Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockhohn

Utrikesdepartementet:

5        Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig­
heter för utrikesrepresentationen

Försvarsdepartementet:

6            Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar

7            Anskaffning av vissa skyddsmmsanläggningar

Socialdepartementet:

8            Utbyggande av karolinska sjukhuset

9            Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala

10        Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdeparte­
mentets verksamhetsområde

Finansdepartementet:

11   Byggnadsarbeten för statlig förvaltning

12                         Inköp av fastigheter m. m.

13                         Vissa byggnadsarbeten vid tullverket

Utbildningsdepartementet:

14                         Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål

15   Radio- och televisionshus

16                         Byggnadsarbeten vid universiteten m. m.

Jordbruksdepartementet:

17         Byggnadsarbeten vid jordbmkets högskolor m. m.

Civildepartementet:

18         Byggnadsarbeten för länsstyrelsema

Industridepartementet:

19         Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m.


 

87 000 000

 

8 000 000

 

8 400 000

 

63 000 000

166 400 000

 

10 160 000

5 000 000

 

3 000 000

8 000 000

1000

 

7 684 000

 

9 000 000

16 685 000

190 000 000

 

25 000 000

 

100 000

215 100 000

14 102 000

 

2 780 000

 

*180 000 000

196 882 000

 

45 000 000

 

30 000 000

 

2 600 000

Summa kr.

690 827 000


Beräknat belopp.


 


Prop. 1973:1                                                                                                    67


m. Försvarets fastighetsfond

1             Arméförband: Anskaffning av anläggningar

2             Marinförband: Anskaffning av anläggningar

3             Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

4             Central och högre regional ledning: Anskaffning av anläggningar

Gemensamma myndigheter m. m,:

5                   Anskaffning av anläggningar

6                   Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt

7        Anskaffning av vissa militära anläggningar


 

 

88 000 000

 

71 000 000

 

90 500 000

 

23 000 000

15 000 000

 

1000

15 001 000

 

400 000

Summa kr.

287 901 000


IV. Statens utiåningsfonder

Utrikesdepartementet:

1             Utrikesförvaltnmgens lånefond                                       100 000

2             Biståndsförvaltningens lånefond                                            1000             101 000

Socialdepartementet:

3        Statens bosättningslänefond                                                                   1000

Kommunikationsdepartementet:

4        Statens lånefond för den mindre skeppsfarten                                             1 000

Utbildningsdepartementet:

*455 000 000

 

1000

455 001 000

2 000 000

 

700 000

 

200 000

2 900 000

5             Studiemedelsfonden

6             Länefonden för studentkårlokaler

Jordbruksdepartementet:

7             Fiskerilånefonden

8             Lånefonden till främjande av beredning och avsätt­ning av fisk m. m.

9        Statens fiskredskapslånefond

♦ Beräknat belopp.


 


Prop. 1973:1


68


 


Inrikesdepartementet:

10                          Statens hantverks- och industrilånefond

11   Lånefonden för bostadsbyggande

12                          Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder

13                          Lånefonden för kommunala markförvärv

14                          Lånefonden för allmänna samlingslokaler


20 000 000

2 680 000 000

1000

100 000 000

17 000 000


2 817 001000


Summa kr.      3 275 005 000

V. Fonden för låneunderstöd


Socialdepartementet:

1             Lån till anordnande av bamstugor

2             Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbmkare m. m.

3             Lån till utländska läkare for viss eftemtbildning

Kommunikationsdepartementet:

4        Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1972/73

Finansdepartementet:

5             Län för inrättande av alkoholfria restauranger

6             Pressens lånefond

Handelsdepartementet:

7             Lån till utbyggnad av oljelagringen

8             Lån till teko-, sko- och garveriindustrierna

9             Lån till investeringar för kommersiell service i glesbygd

Inrikesdepartementet: 10       Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån


 

27 000 000

 

1000 000

 

1000

28 001 000

 

15 000 000

40 000

 

25 000000

25 040 000

11 500 000

 

30 000 000

 

500 000

42 000 000

 

*250 000 000

Summa kr.

360 041 000


vn. Fonden för förlag till statsverket


Finansdepartementet: Vissa projekteringskostnader

Civildepartementet: Förskott till vissa plankostnader m. m.


70 000 000

450 000


 


Summa kr.


70 450 000


• Beräknat belopp.


 


Prop. 1973:1                                                                                                    69

VIII. Fonden för beredskapslagring

Handelsdepartementet:
överstyrelsens för ekonomiskt försvar deifond:
1
         Lagring för beredskapsändamål                                                     26 000 000

Summa kr.          26 000 000

IX. Diverse kapitalfonder

Försvarsdepartementet: Statens datamaskinfond: Försvarefs delfond:

1            Anskaffning av datamaskiner                                                        16 000 000

Kommunikationsdepartementet: Statens vägverks förrådsfond:

2                   Vägmaskuier m. m.                                                 52 100 000 Sjöfartsverkets fond:

3                   Sjöfartsmateriel m. m.                                             47 300 000

4         Fonden för Södertälje kanalverk                                   3 500 000       102 900 000

Finansdepartementet: Statens datamaskinfond:

5            Anskaffning av datamaskiner                                                        88 000 000

Jordbruksdepartementet:

6        Jordfonden                                                                                          1 000

Handelsdepartementet: Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap:

7            Förrådsanläggningar m. m.                                                             5 400 000

Summa kr.         212 301 000

MARCUS BOKTR. STHLH U73     710500


 


Prop. 1973:1                                                                               70

Utdrag av protokollet  över finansärenden,  hållet  inför Hans  Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministem för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYR­DAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1973/74 och anför.

Kungl. Maj:t fattar denna dag på hemställan av vederbörande före­dragande beslut om de förslag till riksdagen i frågor om statsverkets in­komster och utgifter för budgetåret 1973/74 som skall ingå i nämnda proposition. Utdrag av statsrådsprotokollet i dessa ärenden bör bifogas propositionen som bilagor 1—23. I fråga om bilagoma 4—15 har före­dragandena upprättat översikter över sina förslag. Dessa översikter tor­de få tryckas först i resp. bilaga.

Förslag till nämnda proposition har den lydelse bilaga till detta pro­tokoll utvisar med därvid fogade specifikationer av inkomsterna och ut­gifterna på riksstaten. Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riks­dagen

att godkänna förslaget till riksstat för budgetåret 1973/74 och uppta statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med detta.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten


 


Bilaga 1 till statsverkspropositionen 1973                              Prop. 1973:1

Bilaga 1

Finansplanen

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYR­DAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter ge­mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om finans­plan och beräkning av inkomster för budgetåret 1973/74 m. m. samt an­för.

Den internationella ekonomiska utvecklingen

Den ekonomiska utvecklingen i OECD-länderna präglades under 1972 av en påtaglig ökning av tillväxttakten. Den splittrade konjunklurbilden från 1971 avlöstes av en allmän uppgång, även om betydande skillnader i tillväxttakten kunde konstateras mellan de olika länderna. De nord­amerikanska staterna uppvisade en ovanligt hög ekonomisk tillväxt eller omkring 6 %, Den totala produktionen i Västeuropa ökade där­emot inte i saituna omfattning och nådde inte upp till det genomsnittliga ökningstalet för 1960-talet. Tillväxten var dock omkring 1/2 % högre än under 1971 eller närmare 4 %.

Den kraftiga uppgången av löner och priser fortsatte under 1972 i OECD-länderna även om en viss dämpning kunde iakttagas under vin­terhalvåret 1971—72. Under senare delen av 1972 har emellertid pris-stegrmgslakten åter ökat. Förenta staterna har under fjolåret haft den fördelaktigaste kostnadsutvecklingen bland OECD-länderna. Konsu­mentpriserna ökade där med ungefär 3 % mot i regel 6—8 % i Väst­europa, Löneökningarna i OECD-länderna uppgick i likhet med 1971 till 10—15 % med undantag för de nordamerikanska staterna där ök­ningen varit lägre.

1    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr I. Bilaga 1. Finansplanen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                               2

För att komma till rätta med pris- och kostnadsutvecklingen, vilken i regel inte var betingad av överefterfrågan, har flera länder använt sig av pris- och lönereglerande åtgärder. Inflationsproblemen har också varit föremål för överläggningar inom såväl EEC som OECD,

Främst av sysselsättningsskäl lades under 1971 den ekonomiska politi­ken efter hand om i expansiv riktning inom flertalet OECD-länder. Där­vid kom såväl finans- som kreditpolitiska åtgärder till användning. Un­der 1972 har genom den ekonomiska politikens utformning de offentliga investeringarna, den privata konsumtionen och bostadsbyggandet kom­mit att utgöra de mest dynamiska inslagen i den ekonomiska tillväxten i OECD-länderna. Kreditpolitiken har emellertid i slutet av 1972 åter stramats åt genom bl, a, räntehöjningar i de större västeuropeiska länder­na, vilket även påverkal ränteläget på eurodollarmarknaden.

Världshandeln ökade i volym med 8—9 % under 1972 och har där­igenom närmat sig den normala ökningstakten under 1960-talets senare del. Det är en väsentlig höjning jämfört med 1971 då emellertid världs­handeln sannolikt stördes av den rådande valutaoron. Det är troHgt att vissa förskjutningar av leveranser och betalningar kommit till stånd, vil­ket försvårar jämförelser mellan dessa två år, OECD-länderna ökade sin import med omkring 10 % år 1972, Exporten ökade inte i samma om­fattning utan stannade vid en tillväxt av 8 %, Bortsett från effekten av valutakursändringarna torde prisuppgången inom världshandeln ha varit begränsad under 1972.

Konjunkturutvecklingen i Förenta staterna har sedan sommaren 1971 visat en uppåtgående tendens och under 1972 har ekonomin kraftigt ex­panderat på nästan alla områden. Bruttonationalprodukten beräknas 1972 ha ökat med drygt 6 % jämfört med 2,7 % under 1971, Expansio­nen härrörde främst från ökad privat konsumtion och bostadsbyggande, medan industriinvesteringarna låg kvar på samma nivå som under 1971. Arbetslösheten har trots den snabba produktionstillväxten varit hög. Det ekonomiska uppsvinget tillsammans med det genom devalveringen för­sämrade bytesförhållandet ledde till att handelsbalansen visade ett un­derskott på omkring 6,5 miljarder dollar, vilket är det hittills största un­derskottet under efterkrigstiden.

I den japanska ekonomin inleddes en återhämtning i början av 1972, Stimulansen härrörde främst från ökade offentliga investeringar, privat konsumtion och bostadsbyggande, medan industriinvesteringarna och la­gerinvesteringarna visade en fortsatt svag utveckling. Den totala produk­tionsvolymen ökade med ca 8,5 % varav ungefär hälften kan tillskrivas effekterna av en mycket expansiv finanspolitik. Trots konjunktumpp-gången visade överskottet i handelsbalansen inte några tecken till att minska utan det beräknas ha uppgått till inemot 9 miljarder dollar under 1972, dvs, en ökning med ca 1 miljard jämfört med 1971, Regeringen har i flera omgångar genomfört exportkontrollerande och importiiberali-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                               3

serande åtgärder, varav de senaste i november 1972, Några mera bety­dande effekter av dessa åtgärder har dock ännu inte visat sig.

I Västtyskland inträffade en påtaglig uppgång i produktionen under första delen av 1972. Denna utgjorde delvis en återhämtning efter strej­kerna i slutet av 1971. Under sommarhalvåret var utvecklingen svagare med en endast måtthg ökning i industrins kapacitetsutnyttjande. Till­växttakten ökade endast obetydHgt jämfört med 1971 och stannade vid omkring 3 %. Under senare delen av året noterades dock en relativt kraftig stegring i orderingången, särskilt i fråga om investeringsvaror, vilka tidigare visat en svag utveckhng.

Återhämtningen i den brittiska ekonomin hejdades tillfälligt av den nära två månader långa kolstrejken våren 1972 men fick ny näring ge­nom en mycket expansiv finans- och penningpolitik. Totalproduktionens ökningstakt var för Storbritanniens del ovanligt hög och uppgick till 3,5 %. Pris- och kostnadsstegringarna torde tillsammans med den ogyim-samma exportutvecklingen ha varit huvudorsakerna till den utveckling som ledde till att pundkursen frisläpptes vid midsommar. De snabba prisstegringarna ledde även till att regeringen i november 1972 beslöt in­föra ett tUl en början tre månader långt pris- och lönestopp, med möj­lighet till ytterligare förlängning.

Utvecklingen av de större ländernas bytesbalanser blev inte helt som man väntat efter Washingtonöverenskommelsen. Priseffekterna tUl följd av de ändrade valutakurserna fick ett större genomslag än beräknat på handelsbalanserna, medan volymeffekterna ännu vid slutet av 1972 inte visat sig i nämnvärd grad. Förklaringen till detta torde vara att det tar längre tid, kanske upp till 2 a 3 år, innan volymeffektema av en valuta­kursändring slår igenom till fullo i handelsbalansen. Den underliggande svagheten i den amerikanska bytesbalansen synes även ha underskattats något, varför underskottet i denna på 8 miljarder dollar blev större än beräknat. Detta kan dock till en del ha sin förklaring i skillnaden mellan konjunktursituationen i Förenta staterna och övriga större industrilän­der. Motsvarigheten till det amerikanska underskottet var främst ett ja­panskt överskott på mer än 6 miljarder dollar, men också de urspmng­ liga EEC-länderna hade tillsammans ett överskott av nästan samma storlek. Det var huvudsakligen Italien, Belgien och Holland som svarade för detta överskott. Till skillnad från tidigare år sjönk OECD-ländemas samlade bytesbalansöverskott gentemot övriga länder markant under 1972 till omkring 4 miljarder dollar.

Även under 1973 fömtses den amerikanska ekonomin komma att ut­göra ett starkt expansivt inslag inom OECD. En väntad ökad sysselsätt­ning bör innebära en ytterligare stimulans för den privata konsumtionen i Förenta staterna. Ökningstakten kan därmed komma att överstiga fjol­årets. Detta förhållande bör efter hand leda tUl att industriinvesteringar­na alltmer skjuter fart när företagen närmar sig kapacitelstaket. Därtill


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen                                             4

kommer att lagemppbyggnaden troligtvis under året övergår i ett allt mer expansivt skede. Även om bostadsbyggandet inte kommer att utgöra samma tillväxtfaktor i den amerikanska ekonomin som under 1972 bör dock den sammantagna effekten av investeringar och konsumtion med­föra att tillväxttakten konuner att ligga något högre än under 1972.

I Japan pågår en betydelsefull förändring av den ekonomiska politi­kens inriktning. Man söker nu mer inrikta den ekonomiska tillväxten mot interna efterfrågeområden. Därför torde även under 1973 offentiiga investeringar, bostadsbyggande och privat konsumtion svara för huvud­delen av efterfrågetillväxten. Importen väntas öka snabbare än tidigare och därmed bidra till en minskning av överskottet i handelsbalansen. En rad åtgärder har vidtagits för att hålla tillbaka den tidigare mycket starka exportökningen. Det är emellertid tveksamt om de åsyftade effekterna uppnås redan under 1973 eftersom vissa stora sektorer inom industrin ej har fullt kapacitetsutnyttjande och stora tidigare påbörjade industriinventeringar nu börjar ge produktionskapacitet. Den expansiva ekonomiska politiken bör innebära att tillväxttakten i år blu: något högre än under 1972.

Den västtyska ekonomin synes fortsätta den expansion som inleddes under 1972, Det är realistiskt att räkna med en kraftig ökning av inves­teringarna med hänsyn till det under hösten rådande orderläget inom in­dustrin. Därtill kommer troligen lagemtvecklingen att ytterligare stärka de expansiva krafterna. Konsiuntionen väntas bibehålla fjolårets öknings­takt och därmed skulle produktionstillväxten kunna öka påtagligt under 1973.

Utvecklingen i Storbritannien är mer svårbedömd. Därtill bidrar svå­righeterna att förutse effekterna av inträdet i EEC. Betydande obalanser har uppstått under 1972 såväl intemt som externt. Fastställandet av en ny pundkurs och prisstoppets fortsatta utformning kan komma att på­verka tillväxttakten. En bibehållen hög tillväxt av den privata konsum­tionen och ökade industriinvesteringar gör det emellertid troligt att den för landet ovanhgt höga tillväxttakten under 1972 bibehålls även i år.

Den franska regeringen har nyligen som ett led i kampen mot pris­stegringarna tillkärmagett en sänkning av mervärdeskatten samt en om­läggning mot en stramare kreditpolitik. Skattesänkningen väntas få en viss expansiv effekt på den privata konsimitionen. Tillväxttakten för 1973 förutses bli något högre än 1972 eller bortåt 6 %.

I Norden står Danmark sannolikt inför ett utpräglat högkonjunktur-år, varvid exporten väntas bU en av de viktigaste expansionsfaktorerna. I Norge förutses en kraftig öknmg av den inhemska efterfrågan, vilket tillsammans med en stark exporteflerfrågan kan innebära en utveckling i riktning mot fullt kapacitetsutnyttjande under 1973. I Finland förutses en betydande ökning i produktionstillväxten.

Sammanfattningsvis kan sägas att den konjunkturuppgång som börja-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                               5

de ta fart under fjolåret torde fortsätta med ökad styrka i hela Väst­europa. Den privata konsumtionen väntas utgöra en stimulerande fak­tor i den totala efterfrågeutvecklingen. Investermgsverksamheten och lagerutvecklingen bör likaså utgöra expansiva inslag. En viss osäkerhet råder dock beträffande vilka effekter de ekonomiskt politiska åtgärder som under 1973 väntas komma att vidtas mot prisstegringama kan konama att få på tillväxttakten. Likaså utgör prognosen för lagemppbygg­naden ett osäkert bedömningsunderlag. Dock synes den allmänna ten­densen för Västeuropa vara klart expansiv. En fortsatt snabb produk­tionstillväxt i Förenta staterna och i Japan kan således komma att sam­manfalla med tämligen gynnsamma konjunktumtsikter för Västeuropa under 1973.

Den väntade uppgången i den ekonomiska tillväxten i OECD-länder­na bör ge underlag för ett betydande uppsving i handeln mellan orga­nisationens medlemsländer. Under 1972 har överenskommelse träffats om en utvidgning av EEC till nio medlemmar och handelsavtal har slu­tits eller väntas inom kort komma till stånd mellan EEC och övriga EFTA-länder, däribland Sverige. Dessa överenskommelser om gradvisa minskningar av handelshindren i Europa kommer under 1973 att bidra till en ökad handel. Ett antagande om en tillväxttakt av 11—12 % i OECD-ländernas handel är rimligt. Det är också troligt att vissa för­skjutningar i de olika ländemas marknadsandelar kommer att uppstå genom att effekterna av paritetsförändringama i december 1971 nu får ett mer påtagligt genomslag. Därigenom skulle Förenta statema uppnå en ökad marknadsandel på bekostnad av i första hand Japan men även Västtyskland. De under 1972 vidtagna åtgärdema i Storbritarmien på valutaområdet bör irmebära att de marknadsförluster som man gjort inte upprepas under irmevarande år.

Under 1973 väntas volymeffektema av Washingtonöverenskommel­sen klarare ge sig till känna i världshandeln. Härigenom bör de större ländernas bytesbalanser under årets lopp börja röra sig i utjämnande riktning. Det amerikanska underskottet bör kunna minska både till följd av den tilltagande ekonomiska aktiviteten i Västeuropa och Japan och till följd av devalveringens volymeffekter på utrikeshandeln. Även om det japanska överskottet kan komma att gradvis minska till följd av en expansiv ekonomisk politik och som ett resultat av vidtagna han­delspolitiska åtgärder kommer det dock för 1973 som helhet sarmolikt att bli av avsevärd storlek. Någon markant förändring av de ursprung­liga EEC-ländemas bytesbalansöverskott förutses inte. Däremot kan OECD-ländernas totala överskott gentemot övriga länder komma att återgå tUl en mera normal nivå.

Den osäkerhet som alltid vidlåder bedömningar av utvecklingen på valutaområdet kan för 1973 främst hänföras till kapitalrörelserna. I och med att flera västeuropeiska länder i konjunkturpolitiskt syfte vidtagit


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen                                                6

räntehöjningar finns risken att den höjda räntenivån i Europa i likhet med vad som hände 1969—70 utlöser ett icke önskat kapitalutflöde från Förenta statema. De västeuropeiska ländema är dock till skillnad från vad som då var fallet på ett helt annat sätt rustade att avvärja ett icke önskat kapitalinflöde. De genom Washingtonöverenskommelsen vid­gade kursmarginalema kan även väntas ha en hämmande inverkan på kapitalströmmar betingade av ränteskillnader. Om inte de större länder­nas bytesbalanser utvecklas ogynnsammare än fömtsett med åtföljande förväntningar om kursvinster torde således risken för jämviklsrubbande kapitalrörelser vara begränsad.

Utvecklingen på valutaområdet under 1972 rubbade det beslut som EEC-länderna och de tillträdande staterna fattat om att med verkan från den 24 april inbördes begränsa fluktuationsmarguialerna mellan sina valutor till högst 2,25 %. Avsikten var att låta valutorna, samman­hållna av dessa mindre marginaler, gemensamt fluktuera gentemot dol­larn inom ramen för de större fluktuationsmarginaler på sammanlagt 4,5 % som Washingtonöverenskommelsen medgav. Den brittiska rege­ringens beslut i juni att låta pundet flyta fritt innebar emellertid att pundkursen bröt sig ur de mellan EEC-länderna överenskomna kurs-marginalerna liksom att Washinglonöverenskommelsens marginaler åsi­dosattes. Den danska kronan påverkades också av spekulationen mot pundet, varför även Danmark övergav de mindre marginaler som EEC beslutat om, men med fasthållande av Washingtonöverenskommelsen. De ursprungliga EEC-länderna lyckades trots en viss spekulation mot den italienska liran upprätthålla den beslutade minskningen av sina in­bördes fluktuationsmarginaler. Vid ett möte mellan det utvidgade EEC:s stats- och regeringschefer i Paris i oktober beslöt man att fortsätta det inledda samarbetet och att senast den 1 april 1973 upprätta en fond för monetärt samarbete. I en inledande fas skall fonden vara ett sanuråds-organ vid interventioner på valutaområdet och bl. a. kunna ge medlems­länderna kortfristigt ekonomiskt stöd.

Diskussionerna om en långsiktig reform av valutasystemet, vilka på­gått alltsedan Washingtonöverenskommelsen, har under senare delen av 1972 kommit in i ett intensivare skede. Genom beslut i intemationella valutafonden i juli 1972 upprättades den s, k. tjugo-kommittén, i vilken varje land eller ländergrupp som utser en styrelseledamot i valutafonden har rätt att utse en medlem. Kommittén, som sammanträder på minis­ter- eller ställföreträdarnivå, höll det första mötet i samband med valu­tafondens årsmöte i september 1972. Avsikten är att kommittén, på grundval av den rapport som lades fram vid årsmötet, skall utarbeta konkreta förslag till lösningar på en rad problem, så att ett första ut­kast till en slutiig reform kan presenteras redan vid fondens nästa års­möte i september 1973. De problem som behandlas rör anpassnings­processens  utformning,  den roll som  olika  likvida tillgångar  såsoih


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                               7

guld, särskilda dragningsrätter och reservvalutor skall spela i det fram­tida systemet, samt behandlingen av kapitalrörelser. Kommittén skall en­ligt sitt mandat även ta upp frågor med anknytning till valutaproblemen t, ex. sambandet mellan valutasystemet och internationell handel, investe­ringar och u-hjälp. Den vilja till förhandlingar som visats från alla del­tagande länders sida tyder på att det finns utsikter att nå resultat inom den avsedda tiden.

Konjunkturutveckling och ekonomisk politik i Sverige 1972

Konjunkturavmattningen 1971 blev i flera avseenden kraftigare än man hade räknat med. I finansplanen för ett år sedan framhöll jag alt den ekonomiska utvecklingen under 1972 var svårbedömd men att en måttUg återhämtning dock framstod som sannolik. Tendenser till en sådan återhämtning tycktes i viss mån ha börjat göra sig gällande re­dan mot slutet av 1971 under inflytande av de konjunkturstimulerande åtgärder som vidtagits. Dessa åtgärder omfattade bl, a, ett utökat bo­stadsbyggande, ökat offentligt byggande och en ökning av statsbidragen till kommunala beredskapsarbeten med ca 500 milj, kr, I investerings-stimulerande syfte hade vidare beslutats att det 20-procenliga investe­ringsavdraget för industrins maskininvesteringar skulle gälla under hela 1972. Särskilt stöd till lagerinvesteringarna såväl genom direkta subven­tioner som genom rätt att utnyttja investeringsfonderna för lagerinves­teringar hade beslutats liksom en höjning av statsbidragen till mUjö-vårdsinvesteringar.

Stimulanspolitiken fortsattes även under tidigare delen av 1972, I ja­nuari vidtogs åtgärder för att tidigarelägga statliga och kommunala in­dustribeställningar varjämte rätten att utnyttja investeringsfonderna för­längdes till att omfatta industriinvesteringar påbörjade före den 1 maj 1972, Vidare utökades bostadstilläggen kraftigt i början av året och ett extra pensionstillskott till folkpensionärer utbetalades.

De sålunda iakttagna tendensema och de vidtagna åtgärderna utgjorde grunden för förväntningar om ett klart omslag i fråga om den inhemska efterfrågan. Från att volymmässigt ha minskat med ett par procent 1971, beräknades denna komma att öka med ca 4 % 1972. Exporten beräk­nades komma att öka i ungefär samma takt som 1971, medan däremot ett kraftigt omslag väntades för importen som hade sjunkit 1971. I frå­ga om de inhemska efterfrågekomponenterna skulle förändringen gente­mot 1971 bli speciellt markerad för privata och kommunala investe­ringar samt för privat konsumtion.

Ett omslag inträffade också under första halvåret 1972. Arbetslöshe­ten var — säsongrensat sett — i långsamt avtagande under hela denna period. Emellertid bröts den förhållandevis gynnsamma tendensen under tredje kvartalet då arbetslösheten steg kraftigare än vad som är säsong-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen                                                8

mässigt normalt. Anledningen härtill kan vara att företagens förvänt­ningar om orderingången inte infriades under tredje kvartalet, i synner­ het inte vad gäller exportmarknaden. Dessutom minskade lagerinves­teringarna ånyo kraftigt efter en avsaktning tidigare under året. Kon­sumtionen utvecklades alltjämt svagt och industriproduktionen stagne­rade. Beredskapsarbetenas lägre nivå jämfört med vintern och våren bidrog också till försvagningen av efterfrågan.

För att stimulera sysselsättningen vidtogs en rad åtgärder under juli— september avseende beredskapsarbeten och byggnadsinvesteringar i öv­rigt, I juli medgavs sålunda ett ökat påbörjande av privatfinansierade småhus. I augusti höjdes statsbidragen till miljövårdsinvesteringarna. Vidare medgavs utvidgad användning av investeringsfonderna för bygg­nadsinvesteringar samtidigt som åtgärder vidtogs för att stimulera en tidigareläggning av småhus- och barnstugebyggande. Anslagen till be­redskapsarbeten ökades kraftigt i flera omgångar. Speciella åtgärder vidtogs i fråga om utbildningsslöd, sociala beredskapsarbeten och arkiv­arbeten.

I november presenterades ytterligare åtgärder i konjunkturstimule­rande syfte vilka sedermera beslutades av riksdagen. Skatteavdragen för företagens maskininvesteringar förhöjdes och förlängdes och ett nytt av­drag avseende industrins och jordbrukets byggnadsinvesteringar inför­des. Beredskapsarbetena utvidgades ytterligare. Vidare förlängdes re­geringens rätt att medge tillfällig nedsättning av energiskatten.

Utvecklingen under fjärde kvartalet kännetecknades, såvitt man nu kan bedöma, av en livlig exportefterfrågan och en fömyad tillväxt i in­dustriproduktionen. Samtidigt började arbetslösheten — säsongrensat sett — på nytt att sjunka. Delvis var detta ett resultat av de åtgärder som vidtagits tidigare under året.

Jag framhöll i fjolårets reviderade finansplan att utvecklingen under

1971            av hushållens sparande och av produktiviteten tycktes innebära onormala förändringar som var svåra att entydigt tolka. Det föreföll emellertid som mest troligt att en återgång till tidigare mönster skulle ske. En sådan återgång har inte inträffat vad gäller sparandet som även

1972            låg på en hög nivå. Däremot synes den kraftiga produktivitetsut­vecklingen under 1972 nära ansluta till den långsiktiga utvecklingen.

Det kan nu konstateras att utvecklingen 1972 innebar skillnader jämfört med förhandsbedönmingarna främst i två avseenden. Dels blev omsvängningen i den inhemska efterfrågans tillväxt något svagare, dels blev utrikeshandelns överskott genom den svaga importutvecklingen nå­got större. Den inhemska efterfrågan beräknas nu ha ökat med 2 % i volym 1972 efter att ha falht med ca 2,5 % 1971.

Den privata konsumtionen beräknas ha ökat med ungefär 2,5 % i volym 1972 jämfört med en minskning 1971 med ca 1 %. Denna ut­veckling innebär en jämfört med 1971 bibehållen hög sparbenägenhet.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                               9

Den offentliga konsumtionen ökade i volym med ca 2,5 % mot ca 3 % 1971. Den lägre ökningstakten återspeglar främst förändringar i de militära materialleveransernas omfattning.

De totala fasta investeringarna beräknas ha ökat 1972 med närmare 6 % i volym mot att ha fallit med ca 2 % 1971. Denna utveckling mot­svarar ungefär den som bedömdes som sannolik i den reviderade fi­nansplanen. Att detta blivit förhållandet beror emellertid till stor del på att de statliga investeringarna på gmnd av genomförda tidigarelägg­ningar och genom det ökade pådraget av beredskapsarbeten ökat vä­sentligt kraftigare än som ursprungligen förutsågs. De statliga investe­ringarna beräknas nu ha ökat med ca 14 % i volym mot beräknade 4 % i den reviderade finansplanen. Däremot framstår utvecklingen av såväl bostadsinvesteringar som privata investeringar som betydligt sva­gare än vad som beräknades i april. Beträffande bostadsinvesteringarna innebär dock även den blygsamma volymökningen med någon procent ett visst omslag i positiv riktning i förhållande till 1971 då bostads­byggnadsvolymen beräknas ha minskat med drygt 3,5 %.

Beträffande näringslivets investeringar förtjänar det att framhållas att volymökningen 1972 med ca 6 % — för industrin ca 4 % — inne­bär ett väsenUigt uppsving jämfört med 1971 då näringslivets investe­ringar beräknas ha ökat med endast 2,5 % varav industrins med ca 2 %. Även intemationellt sett framstår denna utveckling som gynnsam. Den tendens till investeringsuppsving som funnits i Västeuropa 1972 har i de flesta fall burits upp av bostadsbyggande och offentliga in­vesteringar snarare än av investeringar i näringslivet.

Förändringar i lagerinvesteringarna inverkade även 1972 negativt på efterfrågeutvecklingen, dock i mindre grad än 1971. Ansökningar om statligt lagerstöd har omfattat investeringar i storleksordningen 1 mil­jard kr.

Vad gäller utrikeshandeln kan det konstateras att varuexportens vo­lym ökat med imgefär 5 % 1972, dvs. i ungefär samma takt som 1971. Preliminära uppgifter för den svenska utrikeshandeln i november tyder dock på att uppgången av exporten 1972 kan ha underskattats något. Det framstår likväl som troligt att ökningstakten har varit lägre än den som gällt för världshandeln. Förklaringen till denna förhållandevis svaga volymutveckling ligger åtminstone delvis i utiandskonjunkturens in­riktning på bostäder och föga importkrävande investeringar, medan där­emot industriinvesteringarna och lagerkonjunkturen ännu inte kommit i gång ordentligt. Importvolymen beräknas nu ha ökat med ungefär 4,5 % jämfört med en minskning med ca 4 % 1971. Bytesförhållandet gent­emot utlandet förbättrades för varatransaktionema men försämrades på tjänstesidan. Genom fortsatt tillväxt av de utgående transfererings-betalningarna sjönk bytesbalansens överskott totalt sett från närmare 1 000 milj. kr, 1971 till ca 500 milj. kr. 1972. Främst genom en ökad


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                                                 10

Tabell 1. Försörjningsbalans för är 1972

 

 

1972

Volymförändringar i %

 

Miljarder kr.

från föregående år

 

 

1971

1972

Tillgäng:

 

 

 

Bruttonationalprodukt

198,6

-0,6

2,1

Import

38,7

-4,0

4,6

Summa tillgång

237,3

—1,2

2,5

Användning:

 

 

 

Bruttoinvestering

43,8

-2,1

5,7

näringsliv

18,4

2,7

6,3

därav: industrin

8,4

2.0

4,2

statiiga myndigheter och

 

 

 

affärsverk

5,9

—0,6

14,2

kommuner

10,2

-9,6

4,4

bostäder

9,3

—3,7

0,8

Lagerförändring

-0,8

.

 

Privat konsumtion

106,1

—1,0

2,3

Offentlig konsumtion

47,6

3,1

2,6

Tjänstenetto

-0,6

 

 

Export

41,2

5,2

4,8

Summa användning

237,3

-1,2

2,5

' Försörjningsbalansen beräknas från användningssidan. Vid en beräkning av bruttonationalprodukten från produktionssidan blir förändringstalen 1971 och 1972 ökningar om resp, 0,4 % och 3 %. Bl, a. på grund av troliga periodiserings-fel i användningsberäkningarna i samband med skatteomläggningen den 1 januari 1971 framstår produktionsökningstalen — särskilt för 1971 — som tillförlitligare.

upplåning förstärktes kapitalbalansen kraftigt vilket tillsammans med en omsvängning i positiv riktning av den s. k. restposten medförde att den totala valutareserven ökade med nästan 2 miljarder kr. 1972.

Att bytesbalansen därmed för andra året i rad kom att visa ett över­skott var givetvis tillfredsställande. Det måste emellertid framhållas att detta i och för sig gynnsamma ulfall delvis är ett resultat av den speci­fika konjunktursituation som rått under perioden. Även fortsättningsvis måste därför den ekonomiska politiken söka åstadkomma förutsättning­ar för en strukturellt bestående jämvikt i bytesbalansen.

Under loppet av 1972 ökade konsumentprisema med 5,5 %. Även

Tabell 2. Betahilngsbalans 1970—1972

(MiU. kr.)

 

 

1970

1971

1972

Handelsbalans

—   965

2 050

2 620

Tjänstebalans inkl. trans-

 

 

 

fereringar m,m.

—   605

—    1085

—   2125

Bytesbalans

1570

965

495

Kapitalbalans

1225

575

1730

Restpost

740

—       330

475

Valutareservens förändrmg

395

1210

2 700


 


Prop. 1973:1    Bilagal    Finansplanen                                               H

om detta är en hög ökningstakt bör det dock påpekas att den i jäm­förelse med övriga västeuropeiska länder varit en av de lägsta.

Sammanfattningsvis kan utveckhngen under 1972 sägas ha infriat för-väntningama om en förbättring jämfört med det ganska betryckta läget

1971,    Det är dock svårt att peka på någon särskilt väl markerad vänd­
punkt och utvecklingen har varit splittrad. Positiva drag är bl, a, nä­
ringslivets investeringsutveckling, den höga sparbenägenheten och den
snabba produktivitetsutvecklingen. Detta är i och för sig glädjande ten­
denser. Utvecklingen på arbetsmarknaden kom dock att bli svagare Un
beräknat. De betydande insatser av mångskiftande karaktär som gjorts
under loppet av 1972 har på ett avgörande sätt bidragit till att hålla
sysselsättningen uppe. De finanspolitiska insatserna har därvid under-
stötts av en fortsatt lätt kreditmarknadspolitik. Företagens likviditet kun­
de sålunda förstärkas vartill även en ökad upplåning i utlandet bidrog.

Den ekonomiska politiken under 1972 har utformats under övervä­ganden om de långsiktiga utvecklingstendenserna. Den statliga sektorn har utövat ett klart expansivt inflytande på ekonomin, både genom ut­vecklingen av sin durekta efterfrågan och genom stimulans till andra sektorer, bl. a, tUl sådana investeringar som ligger i linje med den önsk­värda långsiktsutvecklingen. Det utrymme som funnits för en ökad in­vesteringsverksamhet och exportexpansion i näringslivet har dock en­dast i begränsad omfattning tagits i anspråk. Det är tillfredsställande att vi kunnat genomföra en expansion av miljövårdsinvesteringarna under

1972.    Samhällsekonomiskt och på längre sikt också företagsekonomiskt
medför dessa investeringar betydande fördelar — framför allt i den
intemationella konkurrensen — också om de i det korta perspektivet
inte medför någon ytterligare kapacitetsuppbyggnad. Beträffande ex­
portens relativt svaga utveckling kan det framhållas att den till stor del
torde vara tillfällig och bero på den internationella konjunkturfasningen
och karaktären av den utländska efterfrågan. Den starka ökningen av
orderingången till verkstadsindustrin under fjärde kvartalet synes be­
kräfta detta. Även om någon försämring av konkurrensförmågan inte
behöver ha inträffat kan svenska exportörer ändå ha mött en hårdnan­
de konkurrens speciellt på de marknader där amerikanska och japanska
leverantörer har en stark ställning. Den ändrade inriktningen av de ja­
panska exportansträngningarna från den amerikanska till den euro­
peiska marknaden är en faktor av betydelse därvidlag.

Det får i detta sammanhang hälsas med tillfredsställelse att under 1972 ett frihandelsavtal träffats med de europeiska gemenskaperna. Genom de successiva tullsänkningarna stärks vår ställning på den bety­delsefulla västeuropeiska marknaden samtidigt som svenska konsumen­ter kan dra fördel av lägre importpriser och vidgade inköpsmarknader. Ett utvidgat handelsutbyte — i alla riktningar — ter sig även framdeles som ett väsentligt inslag i den svenska ekonomin.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                           12

Den ekonomiska politiken 1973

Politikens mål och förutsättningar

Omslaget i ekonomin från högkonjunkturen 1969—70 till lågkon­junkturen 1971—72 blev förhållandevis starkare i vårt land än i andra länder. Medan den totala produktionen imder åren 1969 och 1970 steg med närmare 10 %, blev efterfrågebortfallet under åren 1971 och 1972 så kraftigt att produktionsökningen begränsades till några få procent. I efterhand kan konstateras att konjunkturomslaget blev det häftigaste som inträffat under efterkrigstiden, med undantag endast för Korea­krisen i början av 1950-talet. Trots häftigheten i konjunkturomslaget blev det genom en aktiv sysselsättningspolitik möjligt att i stort hävda sysselsättningen. Totalt sett kunde antalet sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden bibehållas på oförändrat hög nivå även under de båda lågkonjunkturåren 1971—72. Samtidigt begränsades uppgången av an­talet arbetslösa i procent av den totala arbetskraften till ca 1 procent­enhet från ca 1,5 % under högkonjunktiuåren till ca 2,5 % åren 1971 och 1972.

I övriga västeuropeiska länder hölls den ekonomiska aktiviteten un­der konjunkturnedgången uppe genom en expansion framför allt av bostadsbyggandet och genom stimulanseffekter från en fortsatt utbygg­nad av offentiig sektor. Näringshvets investeringar hade däremot en klart sjunkande tillväxttakt; i vissa länder t. o. m. sjönk de privata in­vesteringarna.

I Sverige har förutsättningarna varit andra. Under 1960-talet expan­derade bostadsbyggandet kraftigt, och vi svarade för det vid en inter­nationell jämförelse klart högsta bostadsbyggandet per invånare. Även den offentiiga sektorn i Sverige byggdes ut i snabbare takt än i övriga länder, särskilt under 1960-talets senare hälft.

Vid ingången av 1970-talet skedde en omsvängning i bostadsefter-frågan och vissa mättnadstendenser framträdde. Bortfallet i efterfrågan från andra sektorer under avmattningen kunde därför inte i vårt land kompenseras av en uppgång av bostadsbyggandet. Vad den offentliga sektorn beträffar, mötte framför allt kommunema under de första åren på 1970-talet växande finansieringsproblem. Kommunerna hade under en följd av år höjt sina utdebiteringar. Även den stathga beskatt­ningen hade nått en sådan höjd att en ökning av den totala statliga be­skattningen inte framstod som lämplig. En stark återhållsamhet med långsiktiga åtaganden inom den offentliga sektorn var nödvändig, vilket gjorde det svårt att som i många andra länder låta den offentUga sek­torn expandera kraftigt under lågkonjtmkturen.

Av stor betydelse för styrkan i konjunkturomsvängningen i Sverige var efterfrågebortfallen från lagerinvesteringar och privat konsiuntion. Medan ökningen av lagerinvesteringama 1970 motsvarade ca 1,5 % av


 


Prop. 1973:1    Bilagal    Finansplanen                                               13

bruttonationalprodukten, föll de 1971 med ett belopp motsvarande drygt 2 % av detma. Omslaget i lagerinvesteringama uppgick sålunda till drygt 3,5 % av brattonationalprodukten. Motsvarande omslag för den privata konsumtionen uppgick till drygt 1,5 % av bmttonationalpro-duklen. För svenska förhållanden var det således frågan om mycket dra­matiska förskjutningar.

Med hänsyn till den kraftiga lagemppbyggnaden under högkonjunk­turåren var en uppbromsning i lagerinvesteringen under 1971 och 1972 förutsebar. Det var däremot inte möjligt att på förhand bedöma att styrkan i omslaget skulle bli så stor.

Nedgången i den privata konsumtionen sammanhänger med en stark ökning av hushållssparandet. Detta fördubblades praktiskt taget mellan åren 1970 och 1971 och låg sedan kvar på den uppnådda höga nivån 1972, Att förutse denna starka förskjutning i hushållens sparbenägenhet var givetvis inte möjligt.

På arbetsmarknaden uppstod under lågkonjunkturen den något para­doxala situationen, att utbudet av arbetskraft fortsatte att öka inte obe­tydligt samtidigt med att arbetskraflsefterfrågan reducerades. Också i delta avseende spelade särskilda omständigheter in. Den prognos som tidigare gjorts över i vilken takt de gifta kvinnorna skulle träda ut i för­värvslivet kom under de första åren under 1970-talet alt väsentligt över­träffas. En viktig anledning tUl uppgången i de gifta kvinnomas förvärvs­verksamhet var givetvis särbeskattningsreformen. Även de arbetsmark­nadspolitiska insatserna spelade in. För ungdomens del har det skett en omsvängning i attityden till fortsatt utbildning. Under 1960-talet skedde varje år en kraftigt ökad tillströnming till utbildningsanstalterna, särskilt till universitetet och högskolor. I början på 1970-lalet skedde en mar­kant förändring. Tillströmningen till högre utbildning började minska och i stället sökte sig ungdomarna ut på arbetsmarknaden.

En huvudlinje för den ekonomiska politiken under konjunkturdämp­ningen har varit att stärka betingelsema för en långsiktig expansion av den svenska ekonomin. De sysselsättningsstimulerande åtgärderna har därför inriktats på att stimulera investeringar, främst på näringslivets område. En aktiv investeringspoUtik har också bedrivits på det statliga området. De statliga investeringarna expanderade sålunda kraftigt under avmattningen. Genomgående har det varit en strävan att undvika att varaktigt binda resurser, exempelvis genom en expansion av offentlig konsumtion. Mot den bakgmnden har det varit naturligt alt arbets­marknadspolitikens olika medel kommit till användning och dessa har tagits i anspråk i en omfattning som aldrig tidigare. Ett motiv till den starka satsningen på arbetsmarknadspolitiken har varit möjligheterna alt snabbt få i gång en ökad aktivitet i särskilt sysselsätlningshotade branscher och regioner, men också möjlighetema att vid behov snabbt dra ned eller avveckla igångsatt verksamhet.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                          14

Det viktigaste resultatet av denna politik är att det genomsnittliga an­talet sysselsatta under 1972 kunnat hållas uppe på en hög nivå, t. o. m. något högre än under högkonjunkturåren 1969 och 1970.

Däremot har del inte varit möjligt att helt klara den växande efter­frågan på arbete. Vi har därför fått registrera en högre arbetslöshet än vi varit vana vid i Sverige; en arbetslöshet som dock mternationellt sett tillhörde de lägsta bland industriländerna. Ett annat viktigt resultat är att industriinvesteringarna trots det låga kapacitetsutnyttjandet och den svaga efterfrågeutveckhngen vuxit med 6 å 7 % under avmattnings-åren. En påtaglig förbättring har också skett i fråga om utrikesbalan-sen och valutareserven,

Fömtsättningama för en återgång till en förhållandevis snabb ekono­misk tillväxt i Sverige 1973 ter sig goda. Bruttonationalprodukten, som i fjol steg med omkring 2 %, väntas 1973 öka med ca 4,5 %, vilket väl ansluter till 1960-laIets höga tillväxttakt. Som jag tidigare redovisat vän­tas den internationella konjunkturen utvecklas klart expansivt 1973. Av särskild betydelse för bedömningen av den svenska industrins export­utsikter är den kraftiga återhämtning som fömtses för de privata inves­teringarna i flertalet västeuropeiska länder. Verkstadsproduktema, som svarar för drygt 40 % av den svenska exporten, beräknas härigenom komma att volymmässigt stiga med ca 10 % i år, jämfört med en stag­nation 1972. Även den totala exporten beräknas 1973 stiga med ca 10 %, vilket är en dubbelt så hög ökningstakt som i fjol.

I fråga om den inhemska efterfrågeutvecklingen fömtses ett omslag säväl för den privata konsumtionen som för lagerinvesteringama. Även vid ett bibehållet högt hushållssparande beräknas sålunda den privata konsumtionen öka kraftigt. Detta beror på en stark ökning av de reala disponibla inkomsterna, som bl. a, sammanhänger med utvecklingen på skatteområdet. Sänkningen av den direkta statsskatten från årsskiftet, en i huvudsak oförändrad kommunal utdebitering, lägre kvarskatte-inbetalningar och högre utbetalningar av överskjutande skatt i slutet av fjolåret är här av betydelse. Skulle hushållens sparkvot sjunka 1973, och därmed närma sig den sparkvot vi hade imder den senaste högkon­junkturen, så blir uppgången av privat konsumtion i motsvarande mån högre än de 4 % som nu kalkylerats. Vad lagren beträffar, beräknas en klar omsvängning till lagemppbyggnad komma till stånd 1973. Sär­skilt markerad väntas denna bli andra halvåret 1973; mellan halvåren 1973 väntas sålunda omslaget i industrins lagerinvesteringar motsvara drygt 1 % av bruttonationalprodukten.

De fasta investeringama väntas totalt öka endast obetydligt i år. Vis­serligen kan industrins investeringar väntas stiga snabbt som en följd av de vidtagna stimulansåtgärdema, stigande efterfrågan i ekonomin och ökat kapacitetsutnyttjande. Detta motvägs emellertid av en fömyad nedgång i bostadsbyggandets volym, liksom av en svag utveckling av


 


Prop. 1973:1    Bilagal    Finansplanen                                               15

de offentliga investeringarna. För de statliga investeringarna sker en uppbromsning som framför allt sammanhänger med den tidigarelägg­ning som: skett under lågkonjunkturen.

Förbättringen i konjunkturen blev mera klart uttalad under slutet av 1972. Industriproduktionen ökade påtagligt under fjärde kvartalet och sysselsättningsläget stabiliserades under hösten. Utsikterna för 1973 in­nebär att vi kommer att gå mot ett successivt förbättrat kapacitetsut­nyttjande i den svenska ekonomin. I utgångsläget har vi relativt bety­dande marginaler för att klara en expansiv konjunkturutveckling. Dessa marginaler bör i första hand tas i anspråk för en uppgång av efter-frågefaktorer som förutses bli expansiva, nämligen exporten, industrins investeringar och den privata konsumtionen. Om vi tillät att resursema bands för andra varaktiga ändamål, skulle vi riskera att expansionen av dessa efterfrågefaktorer inte skulle kunna förverkligas. Under vin­terhalvåret kommer beredskapsarbeten och andra åtgärder inom arbets­marknadspolitiken att ligga på en hög nivå, för att när efterfrågetrycket inom ekonomin ökar snabbt kunna dras ned. De åtgärder i sysselsätt­ningsstimulerande syfte, som 1972 års höstriksdag fattade beslut om, hade utformats just med hänsyn till deruia konjunkturbild.

De centrala målen för den ekonomiska politiken ligger fast: Full sysselsättning, snabb ekonomisk tillväxt, jämnare inkomstfördelning, rimlig prisstabilitet och balans i utrikesbetalningarna. I dessa mål inne­fattas självfallet kravet på bättre regional balans. Enighet föreligger om att en bättre regional balans är en fömtsättning för att full syssel­sättning skall kurma upprätthållas och för alt en jämnare inkomstför­delning skall uppnås,

I debatten har stundom tillväxtmålet ifrågasatts. En fortgående eko­nomisk tillväxt anses härvid förenad med sådana negativa effekter i form av förslitning av människor och miljö, att välfärdskraven bättre skulle kunna tillgodoses om vi avstår från fortsatt ekonomisk tillväxt.

Vissa avigsidor har alltid funnits i den omvandling av samhälle och näringsliv som följer av den ekonomiska utvecklingen. Ätt söka beakta och väga in olika minusposter har alltid varit en viktig del av den ekonomiska politiken. Dess utformning måste ju ske utifrån vidare po­litiska syften, där överväganden av en vidare välfärdsekonomisk art samt olika kvalitativa aspekter rörande samhällsutvecklmgen spelar en fram­trädande roll.

De negativa inslagen i omvandlingsprocessen synes mig inte ge skäl att ifrågasätta tillväxtens nettovinster. Med styrka kan i stället hävdas att de betydande kvalitativa förbättringar i livsvillkoren som uppnåtts — exempelvis i fråga om hälsa, arbetstid, sociala förhållanden, utbild­ning och kultur — inte skulle varit möjliga utan ekonomiska framsteg. Att avhjälpa de stora och svåra miljöproblemen har blivit en allt vik­tigare angelägenhet. Under senare år har framgångsrika insatser gjorts


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen                                              16

på detta område. Mot denna bakgmnd fiims det verkhgen inte anled­ning alt se pessimistiskt på möjligheterna att också i framtiden nå posi­tiva resultat. Den kraftiga satsningen på miljöpolitik i vid mening fort­sätter och vi skall parallellt bygga ut resursema för såväl en bättre arbetsmiljö som en bättre yttre mUjö.

Det står alltså klart att fortsatt ekonomisk tillväxt är en fömtsättning för att uppnå övriga mål för den ekonomiska politiken — och att ekonomisk tillväxt därmed utgör ett medel att nå de allmänna välfärds­målen. Endast en expanderande ekonomi kan skapa förutsättningar för full sysselsättning. Och möjlighetema tUl sysselsättning har en avgö­rande betydelse för en ökad inkomstutjämning. En expanderande eko­nomi är vidare en förutsättning för en fortsatt inkomstomfördelning.

Medborgamas krav på bättre service och ökad trygghet kommer att ta sig uttryck i nya uppgifter för den offentliga sektorn. Det finns allt­jämt stora behov som enbart kan tillgodoses genom samhällets försorg. De offentliga tjänsternas karaktär gör emellertid att produktivitetsök­ningen liksom inom den privata tjänstesektorn är lägre än den genom­snittliga i samhällsekonomin samtidigt som lönekostnaderna stiger lika snabbt som på andra områden. Detta innebär således att kostnaderna för de personalintensiva offentliga tjänsterna stiger relativt snabbare än för varuproduktionen. Detta förhållande gör det ytterst nödvändigt att ta till vara alla möjligheter till rationaliseringar och kostnadsbesparingar inom den offentliga verksamheten. Med det skattetryck vi nått står det klart att en fortsatt tillväxt av de totala resurserna är en avgörande för­utsättning för en utbyggnad av den offentliga sektorn och för lösandet av angelägna trygghets- och jämlikhetsproblem. Den ekonomiska politi­ken måste därför inriktas på att även fortsättningsvis stärka tillväxtbe-tingelsema i vår ekonomi liksom politiken i stort inriktas på att inom de vidgade resursernas ram tillgodose vidare välfärdsmål.

Statens budget har starkt påverkats av avmattningen i den svenska ekonomin 1971 och 1972. Underskottet i budgeten steg budgetåret 1971/72 med 1 miljard kr. till 3,7 miljarder kr. För innevarande bud­getår beräknas underskottet i stort sett bli fördubblat, eller uppgå till drygt 7 miljarder kr. Delta beror på att utgifterna förutses bli om­kring 1,6 miljarder kr. större än enligt riksslaten, huvudsakligen som en följd av de sysselsättningsstimulerande åtgärder som vidtagits. Men det betydande underskottet beror också på att statsinkomsterna be­räknas bli ca 2,3 miljarder kr. lägre än vad som togs upp i riksstaten.

Statsinkomsterna beräknas stiga väsentligt snabbare nästa budgetår, eller med närmare 12 % jämfört med ca 4,5 % innevarande budgetår. Men genom det låga utfallet innevarande budgetår kommer statsin­komsterna att ligga på en låg nivå. Trots en betydande restriktivitet på utgiftssidan — statsutgifterna beräknas stiga med endast 8 % i löpande priser — blir underskottet i budgeten fortfarande betydande. Det nu


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                           17

framlagda  budgetförslaget  innebär  sålunda  ett  upplåningsbehov   om drygt 5,5 miljarder kr.

I detta sammanhang vill jag nämna att en omfattande omläggning och reformering sker inom sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Bl, a, innebär omläggningen övergång från sjukersättning till sjuklön, och i samband härmed kommer såväl sjuklönen som arbetslöshetsersätt­ningen att bli beskattade. Övergången till beskattade förmåner leder till en betydande uppräkning av såväl utgifts- som inkomstsidan på stats­budgeten.

I ett historiskt perspektiv framstår underskottet för budgetåret 1972/ 73 som utomordentligt högt. Att detta gäller räknat i absoluta tal är självfallet men det är även påtagligt sett i relation till statsbudgetens totala omfattning eller till bruttonationalprodukten. Visserligen har de expansiva verkningarna av denna finanspolitik varit avpassade till det rådande konjunktur- och sysselsättningsläget, men samtidigt har under­skottet ställt och kommer att ställa stora krav på kreditmarknaden. Med hänsyn till den förväntade konjunkturutvecklingen bedömer jag det som nödvändigt att man eftersträvar att placera en så stor del som möjligt av upplåningen på den långa marknaden. Konkurrensen om utrymmet här är dock betydande och de övriga behoven — från kom­muner, näringsliv och bostadsbyggande — så angelägna, alt bestämda gränser sätts för möjligheterna att på denna marknad finansiera de statliga budgetunderskotten. Ökningen av hushållssektorns sparande och det minskade bostadsbyggandet bör visserligen medföra ett visst ökat utrymme på den långa marknaden. Men den framtida utvecklingen av hushållsseklorns sparande är och förblir en osäker faktor i det ekonomiska skeendet och effekten av det minskade bostadsbyggandet kommer endast till uttryck med betydande eftersläpning. Man måste för de närmaste åren räkna med att tillgången på långa krediter blir en trång sektor i den svenska ekonomin.

Detta förhållande har utgjort en väsentlig betingelse för arbetet med den budget som nu framläggs för 1973/74. Redan ett bibehållande av en oförändrad ambitionsnivå inom den statliga verksamheten ställer betydande krav på ökade finansiella resurser till följd av löne- och prisökningar. Genom det låga utfallet innevarande budgetår kommer som nämnts statsinkomsterna vidare att ligga på en låg nivå. Härtill kommer regeringens ambition att hålla skattesatserna oförändrade. Den hårda press på kreditmarknadsutrymmet som budgetunderskottet medför synes försvarlig med hänsyn till den förväntade sysselsättningsutveck­lingen, men en ytterligare upplåning skulle skapa alltför stora spänningar inom andra sektorer.

Ett väsentligt led i regeringens ekonomiska politik är den överens­kommelse som träffades under våren 1972 med styrelserna för Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet om att dessa skulle

2    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen                                              18

rekommendera primär- och sekundärkommunerna att avstå från skatte­höjningar under tvåårsperioden 1973—1974, Enligt överenskommel­sen skulle en utdebiteringshöjning endast kunna godtas i absolut tving­ande fall. Ett centralt motiv för överenskommelsen var att den reduk­tion av den direkta, statiiga skatten som enligt regeringens förslag ge­nomfördes den 1 januari 1973 inte skulle motverkas av kommunala skattehöjningar.

De kommunala beslut som tagits under hösten 1972 innebär att den genomsnittliga utdebiteringshöjningen för 1973 kunnat begränsas till 15 öre. Kommunema har således för det första året väl svarat upp till de intentioner som låg i tvåårsöverenskommelsen. Till en betydande del synes detta ha möjliggjorts genom en hård utgiftsprioritering och en ökad kostnadsmedvetenhet hos de kommunala förtroendemännen. Re­geringen har konsekvent eftersträvat att hålla sin del av överenskom­melsen genom att iaktta stor återhållsamhet med sådana beslut som för­anleder ökade anspråk på kommunernas utgiftsstaler. Beslut har även fattats om en sådan kompensation för skattebortfall och för höjningen av arbetsgivaravgiften att denna kompensation tillsammans med övriga inkomstökningar i stort sett motsvarar den genomsnittliga ökningen i kommunernas skatteunderlag under 1960-talet,

Därtill kommer att kommunema beretts ett ökat utrymme på låne­marknaden. Detta har skett på flera olika sätt. De speciella kommun-låneinstituten har emitterat obligationer till ett större belopp 1972 än 1971 och kommunerna själva har ökat sina emissioner. Den stora ök­ningen har dock gällt låntagningen i olika kreditinstitut, framför allt postbanken. Under 1973 torde kommunema kunna räkna med att i ökad utsträckning få ta i anspråk långa krediter från AP-fonden.

Det finns mycket som talar för att kommunerna skall kunna begränsa skattehöjningarna inte bara för 1974, det andra året i överenskom­melsen, utan även i fortsättningen. Bostadsbyggandet, som är en vä­sentlig utgiftsstyrande faktor för kommunerna, har nu kommit in i ett lugnare skede. Den stora utbyggnaden på ungdomsutbildningens område synes nu vara i huvudsak genomförd. Även utbyggnaden av sjukvården sker nu i en lugnare takt och med tyngdpunkten i den mindre kostnadskrävande, öppna sjukvården. Detta bör sammantaget innebära alt den framtida kommunala expansionen inte behöver bli lika snabb och resurskrävande som under 1960-talet, samtidigt som man inom ramen för denna långsammare takt ändå kan tillgodose väsentliga behov.

För att de angelägna välfärdsmål som den kommunala verksam­heten syftar till skall kunna förverkligas, är det en viktig fömtsättning att den kommunala kostnadsutvecklingen hålls inom rimliga gränser.

Över huvud taget gäller som tidigare framhållits att en gmndläg­gande fömtsättning för en fortsatt utbyggnad av den offentliga sek-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              19

torn och för en framflyttning av välfärdssamhällets positioner är att ekonomin i sin helhet fortsätter att tillväxa. Utrikeshandeln spelar där­vid en strategisk roll. Den svenska ekonomin har sedan länge käime-tecknals av en hög grad av öppenhet. Härigenom har landet kunnat delta i den intemationella arbetsfördelningsprocessen och ta till vara de konkurrensfördelar i form av bl. a. en kvalificerad och högt ut­bildad arbetskraft, som är grunden för mycket av vårt nuvarande väl­stånd.

En fortsatt framstegspolitik fömtsätter att vi även framdeles bibe­håller denna öppenhet i utrikeshandeln. De under 1972 träffade avta­len med EEC är ett uttryck för detta. Genom dessa avtal kommer huvuddelen av den svenska exporten till det urspmngliga EEC alt vara helt tullfri vid halvårsskiftet 1977. Den första tullreduktionen sätter in den 1 april 1973 och den andra följer sedan vid årsskiftet 1973—74. Dessa reduktioner bör bli en väsentlig stimulans för den svenska ex­portindustrin redan innevarande år.

Samtidigt bör framhållas att motsvarande tullreduktioner också görs för de varor som importeras till Sverige. Detta kommer att med­föra en skärpt konkurrenssituation för de näringar inom landet som har att möta denna import. Såväl dessa importkonkurrerande sektorer som den egentliga exportindustrin måste därför räkna med att bibehålla en hög takt i stmkturomvandlingen. Derma omvandling av vårt nä­ringsliv varken kan eller bör stoppas. En viktig uppgift för statsmak­tema är att medverka till att de nödvändiga förändringarna sker så lugnt och balanserat som möjligt och under positiv medverkan från olika gmpper i samhället.

Såväl handels- som bytesbalansen har utvecklat sig positivt under de senaste åren. Detta har även kommit till uttryck genom en starkt för­bättrad valutareserv. Uppgången i denna förklaras emellertid inte i första hand av en snabbt stigande export utan snarare av en temporär avsaktning av importen. Dessutom är den även ett resultat av en rela­tivt kraftig ökning av den svenska upplåningen utomlands. Våra snabbt växande åtaganden på u-hj alpens område och den successivt försäm­rade turistbalansen kommer att ställa betydande anspråk på betalnings­balansen framöver, varför det framstår som ett oeftergivligt mål för den ekonomiska politiken att även framdeles bevara den svenska eko­nomins yttre balans.

Exportutsikterna för 1973 är goda. Exporten av massa och papper väntas vid stigande priser öka kraftigt i volym vilket även är fallet med järn och stål. Verkstadsexporten väntas öka med drygt 15 % i värde mellan 1972 och 1973, varav ca 10 % är att hänföra till en volymmässig uppgång. Totalt sett beräknas exporten öka med ca 10 % i volym vilket innebär att denna sektor kommer att slå för en väsentiig del av de expansiva inslagen i den svenska ekonomin under 1973.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              20

Under inflytande av bl. a. den stigande privata konsumtionen och en begynnande lageruppbyggnad kommer importen ånyo att skjuta fart. Enligt de bedömningar som nu kan göras kommer emellertid exportut­vecklingen under 1973 att svara upp till de krav som denna import­stegring ställer så att bytesbalansen t. o. m. kan något förbättras. För att även på längre sikt kunna upprätthålla en tillfredsställande bytes­balans krävs av den ekonomiska politiken att sådana betingelser skapas — såväl produktions- som koslnadsmässigt sett — att exporten kan fortsätta att stiga i snabb takt. Detta blir då inte endast en fråga om att för framtiden acceptera en fortsatt strukturomvandling utan den ekono­miska politiken måste även på olika sätt stimulera exporten och bereda denna ett tillräckligt kapacitetsmässigt utrymme.

Ett väsentiigt steg i denna riktning är de förstärkningar som vidtagits på exportfinansieringens område. AB Svensk Exportkredit kommer ge­nom en fördubbling av sitt aktiekapital att få ökade möjligheter att medverka vid finansieringen av exportaffärer samtidigt som investerings-banken i ökad utsträckning engagerat sig i exportkreditgivning. Vidare har grunderna för exportkreditnämndens premieberäkning ändrats i syfte att förbilliga exportkredilgivningen. Svensk Exportkredit har i samma syfte beslutat sänka sin utläningsränta. Regeringen fortsätter sina överväganden i syfte att förbättra svenska företags möjligheter alt lämna krediter för exportleveranser.

Industriinvesteringarna är av strategisk betydelse inte bara för den framtida exporlproduktionen ulan för hela vår ekonomiska utveckling. En fortsatt utbyggnad av näringslivels och i första hand industrisektorns produktionskapacitet skapar underlag för en ökad sysselsättning i sam­hället. Investeringarna spelar en väsentlig roll även när det gäller att tillgodose kraven på en bättre mUjö. Förbättringar såväl i den yttre miljön som i arbetsmiljön kan i många fall åstadkommas endast i sam­band med nyinvesteringar eller vid genomgripande ombyggnader.

Industriinvesteringarna har nu visat en obmten stegring sedan 1968. En rad olika åtgärder har bidragit till denna utveckling. Under 1971 borttogs alla restriktioner för affärsbankemas utiåning till industrin. Ett starkt ökat utrymme bereddes industrin på obligationsmarknaden. Mellan 1970 och 1971 steg summan för utgivna industriobligationer från drygt 700 milj. kr. till inemot 1,8 miljarder kr. Denna summa har legat på samma höga nivå även under 1972.

Under 1971 hade investeringsfonderna för industrin i praktiken släppts helt fria. Vidare beslöts ett extra skatteavdrag på 10 % för före­tagens investeringar i maskiner och inventarier, vilket avdrag sedermera höjdes till 20%.

För alt ytterligare stimulera en fortsatt tillväxt av industriinveste-ringama föreslog regeringen i november 1972 att det extra skatteavdra­get  för  industrins  maskininvesteringar  och  inventarieanskaffning  ut-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                           21

sträcktes till att gälla för beställningar gjorda ända fram till den 1 juli 1973 samtidigt som avdraget höjdes till 30 %. Vidare föreslogs vid samma tillfälle att ett tillfälligt skatteavdrag på 10 % skulle införas för industrins byggnadsinvesteringar.

Mot bakgrund av de stimulansåtgärder som vidtagits, av likviditets­läget inom industrin och av den allmänna konjunkturbilden, bedöms industriinvesteringarna öka med ca 8 % mellan 1972 och 1973. Det faktum att regeringen avser att medverka till att industrin under 1973 ges samma utrymme på obligationsmarknaden som under 1972 bör yt­terligare öka sannolikheten för denna utveckling.

Ett på gmndval av kapitalmarknadsutredningens betänkande utarbe­tat förslag om rätt för AP-fonden att förvärva aktier kommer att före­läggas riksdagen under våren 1973, Vidare förbereds sådana föränd­ringar i aktiebolagslagen att konvertibla skuldebrev och skuldebrev med optionsrätt vid nyteckning av aktier får användas i Sverige, Härjämte prövas den civil- och skatterättsliga regleringen av s, k, vinstandelslån.

Omfattningen av den tekniska forskningen och det tekniska utveck­lingsarbetet är av betydelse både för företagens investeringsvilja och investeringamas faktiska avkastning. Under en följd av år har styrel­sen för teknisk utveckling fått kraftigt ökade resurser. Detta är fallet även i det nu framlagda budgetförslaget. I detta aviseras dessutom in­satser i form av särskilda medel för att stimulera industriellt utvecklings­arbete. För att ytterligare stimulera den svenska industrins utvecklings­förmåga och förnyelse kommer regeringen också att framlägga förslag om ett generellt extra skatteavdrag för forsknings- och utvecklingsarbete.

Frågan om företagsvinsternas storlek och utveckling har otvivelak­tigt betydelse för investeringsutvecklingen. Det är de framtida avkast­ningsmöjligheterna som är det grundläggande kriteriet för om en inves­tering kommer till stånd eller ej samtidigt som de gångna årens brutto-vinster står för en väsentlig del av finansieringen av nyinvesteringarna. 1 jämförelse med förhållandena i andra länder är beskattningen av före­tagens vinster i Sverige låg. Den är utformad så att den är relativt sett förmånligare för de företag som fortsätter alt expandera, dvs. låter de uppkomna vinstmedlen stanna inom företaget och genom nyinveste­ringar fortsätta att arbeta där. Den är däremot väsentligen mera oför­månlig om vinsterna delas ut. Erfarenheterna av detta skattesystem har klart visat att det stimulerar till en snabb kapacitetsutbyggnad.

Företagens vinster var pressade under 1971. Detta förhållande var ingalunda begränsat till Sverige utan kännetecknade flertalet länder i Västeuropa. Utvecklingen under 1972 förefaller emellertid att ha iime-burit en klar förbättring i svenska företags vinstsiluation och bedöm­ningarna för 1973 tyder på att demia kommer att beslå och ytterligare förslärkas under detta år. Detta innebär enligt min mening en vinst-och avkastningssituation som väl bör möjliggöra ett förverkligande av den fömtsatta investeringsutvecklingen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              22

Svårigheterna att stabilisera prisnivån har i alla länder vuxit påtag­ligt under de senare åren. De snabbt stigande priserna är sålunda inte en isolerad svensk företeelse utan en rad andra länder har befunnit sig i samma situation sedan 1969—70. Västtyskland, som under 1960-talet hade en ökning av konsumentpriserna på i genomsnitt 2,5 % per år, har exempelvis fått vidkännas en ökning på 5,1 % år 1971. För 1972 be­räknar man där en prisökning på ca 5,5 %. I Storbritannien har pris­stegringarna varit rekordhöga. För 1971 beräknas konsumentpriserna ha ökat med 9,4 % och fram till november 1972, då ett minst tre må­nader långt pris- och lönestopp infördes, beräknas priserna ha stigit med ca 8 %.

I Sverige var den genomsnittliga prisstegringen under 1960-talet 4 % per år. Under 1971 steg konsumentpriserna med 7,5 %, varav drygt 3 % kunde hänföras till omläggningar i beskattningen. Under 1972 blev prisstegringen 5,5 %.

En betydande del av de prisökningar som drabbar den svenska eko­nomin kommer via importen. Prisutvecklingen för importen i sin helhet var visserligen under 1972 genomsnittligen ganska lugn efter den kraf­tiga stegringen under 1971. Men detta berodde till stor del på att olje­importen haft en kraftigt vikande prisutveckling. På övriga områden fortsatte prisstegringarna. För 1973 förutses en mera allmän uppgång av imporlprisema.

Livsmedelspriserna har stigit snabbare än prisema på andra varor. Av marknadsskäl har denna utveckling främst kommit till uttryck i prisbildningen på ett fåtal grundläggande livsmedel, framför allt den för bamfamiljema viktiga mjölken. Regeringen har bedömt det nöd­vändigt att partiellt begränsa de prismässiga verkningar som det senast träffade jordbmksavtalets tillämpning medför genom att för 1973 in­föra prisstopp på mjölk, grädde, ost, kött, fläsk och charkuterivaror.

Prisstoppet medför ingen förändring i de belopp som enligt jordbruks-överenskommelsen tillfaller jordbraket. Så länge prisstoppet varar kom­penseras jordbruket i efterhand enligt liknande grander som tillämpades under prisstoppsperioden 1970—71. För att täcka de härav föranledda utgifterna framläggs för riksdagen i januari förslag om skattehöjningar på bensin och motorbrärmolja.

Det har hittills varit möjligt alt upprätthålla en intemationellt sett hög sysselsättning i den svenska ekonomin tillsammans med en pris­utveckling som legat i nivå med den som gällt i de länder med vilka vi har vår huvudsakliga utrikeshandel. Avgörande härför har varit den ekonomiska politikens inriktning på selektiva åtgärder, som gett hög effektivitet i styrningen av den ekonomiska aktiviteten, samtidigt som rörligheten och produktivitelshöj ningen i det svenska näringslivet be­främjats.

På längre sikt kommer resultatet av nästa avtalsrörelse på arbets-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              23

marknaden att få en avgörande betydelse för såväl den inhemska pris­utvecklingen som för den svenska ekonomins konkurrensförmåga. Det ligger i arbetsmarknadsparternas eget intresse att omsorgen om den fulla sysselsättningen och om den externa balansen i vår ekonomi får prägla utformningen av det kotrmiande avtalet.

Sysselsättningspolitiken

När det efter sommaren förra året visade sig att den tendens till för­bättring av arbetsmarknadsläget som kommit till uttryck under första de­len av året hade brutits, sattes ytterligare en rad sysselsättningspolitiska åtgärder in. De åtgärder som vidtagits för att bekämpa den höga arbets­lösheten innebär att de arbetsmarknadspolitiska instrumenten utnyttjas i en större omfattning än någonsin tidigare. Det antal personer som under innevarande vinter bereds direkt sysselsättning genom arbetsmarknads­politiska åtgärder i form av beredskapsarbeten, arbetsmarknadsutbildning och skyddad verksamhet beräknas uppgå till ca 125 000. Härtill kommer effekterna av de påslag som gjorts inom byggnadsverksamheten i form av s. k, oprioriterat byggande, frisläpp av småhusbyggande, ökade miljö­vårdsinvesteringar, frisläpp av investeringsfonder och tidigarelagt offent­ligt byggande samt att de olika nu nämnda åtgärdema har betydande in­direkta effekter.

Antalet sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden har under en följd av år fortsalt att växa. Under den senaste femårsperioden beräknas anta­let sysselsatta personer ha ökat med ca 170 000. Det är den ökade kvinn­liga sysselsättningen som svarar för uppgången. Denna utveckling har in­neburit att andelen sysselsatta av befolkningen i vårt land nu ligger högre an i något annat västligt industriland. Den viktigaste förklaringen till det­ta torde vara att den kvinnliga förvärvsverksamheten ligger utomordent­ligt högt i förhållande till andra länder.

Den förhållandevis höga ungdomsarbetslösheten utgör f. n. ett allvar­ligt problem. Inte minst från sociala utgångspunkter är det viktigt att de ungdomar som slutar skolan snabbt kan få en fast anknytning till arbets­marknaden.

Nya tendenser har gjort sig gällande på ungdomsutbildningens områ­de. Antalet ungdomar som direkt efter ungdomsskolan fortsätter post­gymnasial utbildnmg har minskat inte oväsentligt. Även i fråga om total­antalet studerande har en nedgång ägt rum. Detta har lett till ett i mot­svarande grad ökat arbetskraftsutbud från ungdomens sida. Samtidigt har personalrekryteringen legat på en förhållandevis låg nivå vilket i första hand påverkar situationen för de nytillträdande på arbetsmarkna­den. Det relativa arbetslöshetstalet för ungdomar har härigenom kommit att ligga väsentligt högre än tidigare. Den genomsnittliga arbetslöshetsti­den är dock förhållandevis kort för ungdomar och kortare än för andra grupper.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              24

Under hösten har arbetslösheten bland ungdomar successivt minskat enligt arbetskraftsundersökningarna. Endast en mindre del av de ungdo­mar som redovisas som arbetslösa enligt arbetskraftsundersökningarna är registrerade vid arbetsförmedlingarna. Ökade möjligheter för arbetsför-medlingama att få kontakt med de arbetslösa ungdomarna bör självfallet öka förutsättningarna att minska ungdomsarbetslösheten. Erfarenheterna från de särskilda kurser som omfattar arbetsmarknadsinformation med praktik har i det hänseendet visat sig positiva. Införandet av kontantstöd vid arbetslöshet, där ungdomarna skall stå till arbetsmarknadens förfo­gande, torde i delta sammanhang bli av betydelse genom den fortlöpan­de kontakt med arbetsmarknadsmyndigheterna som då blir ett villkor för stödet.

Den helt dominerande delen av de arbetslösa ungdomarna saknar an­nan utbildning än grundskola. Detta understryker utbildningsfaktorns be­tydelse för ungdomarnas sysseJsättningsförhållanden. Av stor betydelse är därvid att utbildningen i högre grad än hittills kan inriktas på att till­godose de krav och behov som finns på arbetsmarknaden för att därige­nom underlätta ungdomens utträde i arbetslivet.

Antalet äldre arbetslösa låg under 1972 på ungefär samma nivå som under 1971. De relativa arbetslöshetstalen för de äldre ligger enligt ar­ betskraftsundersökningarna snarast något lägre än för andra grupper. De äldre har dock ofta relativt långvariga arbetslöshetsperioder och möjlig­hetema att finna altemativa sysselsättningar är mer begränsade. Detta kommer till uttryck bl, a. inom tjänstemannakassorna där antalet lång­tidsarbetslösa äldre är förhållandevis stort.

Under senare år har en rad olika åtgärder vidtagits för att förbättra den äldre arbetskraftens sysselsättningsmöjligheter. De s, k. äldrelagarna . är ett exempel på detta. Verksamheten med s. k. anpassningslag, i vilka arbetsförmedlingen, företagen och de anställdas organisationer samarbe­tar för att arbetsplacera äldre arbetskraft och personer med handikapp har utvecklats snabbt. Antalet sådana grupper uppgår f. n. till ca 1 600,

Det nya stödet till halvsicyddad sysselsättning som infördes den 1 juli förra året har ännu inte fått den avsedda omfattnuigen, delvis beroende på ett begränsat rekryteringsbehov från många företags sida. Det är dock väsentligt att man i samband med en nu förväntad ökning av nyrekryte­ringen i förelagen också uppmärksammar möjlighetema att anställa även äldre och handikappad arbetskraft.

Antalet kvinnor i arbetskraften har som tidigare nämnts ökat i bety­dande omfattning under de senaste åren. Mellan 1970 och 1972 uppgick ökningen av antalet gifta kvinnor i arbetskraften till drygt 40 000. Till största delen har detta ökade utbud också kunnat omsättas i en ökad sys­selsättning för kvinnorna. Antalet sysselsatta gifta kvinnor har sålunda under samma period kunnat öka med 33 000, varav 13 000 under 1972,

Den ökning av arbetslösheten bland kvinnorna som skett sedan 1970


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              25

tycks i allt väsentligt vara ett uttryck för ett mer aktivt arbetssökande än tidigare. Detta kan illustreras genom att lägga samman de tal som enligt arbetskraftsundersökningarna redovisas beträffande de öppet resp. latent arbetssökande; medan de förra ökat har de senare minskat. Sammantaget låg antalet arbetssökande kvinnor under 1972 på samma nivå som under högkonjunkturåret 1970 och klart lägre än under 1971.

De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har i allt större omfattning kommit att inriktas på åtgärder som syftar till att underlätta kvinnornas utträde på arbetsmarknaden och skapa nya sysselsättningsmöjligheter för dem. Av de 130 000 personer som beräknas delta i arbetsmarknadsutbild­ning under innevarande budgetår beräknas närmare hälften vara kvinnor. Även antalet kvinnor i beredskapsarbeten har ökat.

Ett centralt mål för regeringens politik är att höja sysselsättningen. Steg för steg har medlen härför byggts ut och effektiviserats. De samhäl­leliga strävandena kommer att underlätttas av den förutsedda, fortsatta konjunkturuppgången. Det är dock inte möjligt att mera exakt förutse i vilken takt som konjunkturförbättringen resulterar i en minskning av ar­betslösheten. Det kan dock redan nu noteras att omfattningen av varsla­de driftsinskränkningar och nedläggningar visat en klar tendens att sjun­ka. Främst till följd av det minskade bostadsbyggandet torde dock en nedgång av sysselsättningen inom byggnadsverksamheten äga mm även under 1973. Beredskapen mot arbetslösheten måste därför hållas på hög nivå trots den förbättring i konjimkturen som nu kan avläsas.

En snabb stmkturomvandling av näringslivet är en avgörande förat-sättning för en fortsatt hög framstegstakt och reformpolitik. För att kun­na upprätthålla full sysselsättning under denna omvandlingsprocess är det nödvändigt att samhället genom aktiva ingripanden gör det möjligt för den enskilda människan att utnyttja de nya arbetstillfällen som uppkom­mer. Den satsning på rörlighetsfrämjande åtgärder som under en längre tid kännetecknat arbetsmarknadspolitiken torde i själva verket vara en av de viktigaste förutsättningarna för att vi kunnat kombinera en i jäm­förelse med andra länder snabb produktivitetsutveckling med låg arbets­löshet.

En betydande del av den inrikes omflyttningen avser flyttningar inom den egna regionen eller landsändan. För att de problemdrabbade delar­na av landet skall kuiuia hävda sig mot andra regioner understödjer samhället utvecklingen av bärkraftiga regionala och kommunala centra. Skall denna politik bli framgångsrik är det nödvändigt med en fortsatt omflyttning till de orter inom regionerna där det finns förutsättrungar för att skapa mer effektiva konkurrens- och produktionsbetingelser. Härigenom kan omflyttningen i större utsträckning begränsas till att ske inom länen.

Skall det vara möjligt för arbetskraften att i ökad utsträckning stanna i den egna regionen är det vidare nödvändigt med en ökad yrkesmässig


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                          26

rörlighet så att man kan gå från de arbetstillfällen som försvinner till de nya arbeten som kan erbjudas. Erfarenheterna visar också klart att möj­ligheterna att få fortsatt arbete på hemorten är avsevärt större för de ar­betslösa som genomgått omskolning än för dem som inte gjort det.

I syfte att stimulera rörligheten föreslås i årets statsverksproposition höjda förmåner i fråga om såväl utbildnings- som flyttningsbidrag. Även den kraftiga förstärkningen av arbetsförmedlingarnas resurser bör ses i detta sammanhang.

Försörjningsbalans och bytesbalans

I försörjningsbalansen sammanfattas den produktionstillväxt och re­sursanvändning som i den preliminära nationalbudgeten förutses för år 1973. Bmttonationalprodukten som 1972 ökade med ungefär 2 % vän­tas 1973 öka med nära 4,5 %, bl, a. till följd av en väntad ökad till­växttakt för den privata konsumtionen och exporten samt av ett omslag i lagerinvesteringama.

De fasta investeringarna, dvs, investeringama utom lagerinvestering­arna, antas ytterligare öka något i volym år 1973. Därvid förutsätts en fortsatt snabb expansion av näringslivets investeringar komma till stånd, samtidigt som statens och kommunernas investeringar samt bostads­byggandet något minskar i omfattning. Totalt förutses byggnadsinveste­ringarna minska medan maskininvesteringama bedöms öka mycket kraftigt.

Näringslivets investeringar förutses öka med 6 %. För industrins del räknas med en uppgång med 8 %, bl. a. som ett resultat av de särskilda stimulansåtgärder som vidtagits under hösten 1972. Detta skulle då innebära att industrins investeringar ökat oavbrutet under fem år. Indu­striinvesteringarna skulle därmed 1973 vara 30 % större än 1968. Un­der 1973 förväntas särskilt kraftiga uppgångar inom bl, a. exportinrik-tade verksamheter som järn- och stålverk, kemisk industri och verk­stadsindustri. Däremot kan massa- och pappersindustrins investeringar nu väntas falla tillbaka efter det att branschen under en följd av år snabbt modemiserat och byggt ut sin kapacitet. Investeringarna i han­delsflottan beräknas fortsätta att öka. Handelns investeringar fömtses bli i stort oförändrade.

Som ett led i den aktiva konjunkturpolitiken ökade år 1972 de stat­liga myndigheternas och affärsverkens investeringar. Uppgången detta år bars framför allt upp av ökade byggnadsinvesteringar. För 1973 be­räknas den statliga investeringsverksamheten kunna fortsätta på i stort sett samma höga nivå, men med en starkare inriktning på maskinin­vesteringar inom i första hand affärsverken.

Till följd av statliga stimulansåtgärder, bl, a. förhöjda bidrag till miljövårdsinvesteringar och omfattande beredskapsarbeten, kunde kom­munerna år 1972 öka sina investeringar. Kommimemas budgetprövning


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen


27


Tabell 3. Preliminär försörjningsbalans för år 1973

 

 

Procentuell

Milj. kr.

Förändring 1972—1973

 

volymför-

1972

 

 

 

ändring

 

Milj. kr. i

Procentuell

 

1971—1972

 

1972 års priser

volymför­ändring

Tillgäng

 

 

 

 

Bmttonationalprodukt

2,1

198 650

8 550

4,3

Import

4,6

38 670

3 700

9,5

Summa tillgäng

2,5

237320

12 250

5

Efterfrågan

 

 

 

 

Bruttoinvestering

5,7

43 800

150

0,5

näringsliv

6,3

18 430

1 150

6

därav: industrin

4,2

8 395

650

8

statliga myndig-

 

 

 

 

heter och

 

 

 

 

affärsverk

14,2

5 860

—        50

—    1

kommuner

4,4

10 200

—      450

—    5

bostäder

0,8

9 310

—      500

—    5

Lagerförändring

 

— 805

2 050

.

Privat konsumtion

2,3

106 095

4 450

4

Offentlig konsumtion

2,6

47 585

1550

3

Tjänstenetfo

 

— 610

—      300

 

Export

4,8

41255

4 350

10,5

Sununa efterfrågan

2,5

237320

12 250

5

för år 1973 har skett med beaktande av de begränsade förutsättningarna för ytterligare skattehöjningar. Återhållsamheten i utgiftsprövningen har främst kommit att avse nya investeringsutgifter. Det minskade bostads­byggandet medför också minskade kommunala följdinvesteringar. De statliga stimulansåtgärder som tillkännagavs under hösten 1972 kan dock beräknas medföra att de korrununala investeringarnas nedgång begränsas tiU 5 %.

Investeringarna i bostäder som år 1972 ökade något mindre än 1 % kan antas komma att minska något 1973. Antalet färdigställda lägen­heter beräknas uppgå till 93 000 och antalet påbörjade till 88 000.

Lagerinvesteringarna minskade år 1972, men endast hälften så myc­ket som året dessförinnan. Denna gynnsammare utveckling bör ses mot bakgrund av det statliga lagerstödet. Lagercykeln beräknas för såväl industri som handel passera en nedre vändpunkt och för 1973 fömtses en ökning av lagerinvesteringarna med ca 2 miljarder kr.

Den privata konsumtionen ökade mindre än väntat 1972. Detta be­rodde framför allt på att den förutsedda minskningen av hushållens sparkvot i stort sett uteblev. Med hänsyn till att hushållens disponibla inkomster beräknas öka förhållandevis snabbt 1973 har det inte bedömts som sannolikt att hushållens sparkvot nu skulle återgå till den tidi­gare låga nivån. Under sådana omständigheter förutses för år 1973 en real konsumtionsökning med drygt 4 %.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                                                 28

Konsumentpriserna väntas under loppet av 1973 öka med knappt 5 %. Uppgången 1973 väntas bli mindre än 1972, trots att återverk­ningarna från den intemationella prisutvecklingen nu kan väntas bli starkare.

Den offentliga konsumtioneit beräknas år 1973 komma att öka med drygt 3 % i volym, Koirununernas konsumtionsökning är större än de två föregående åren, varför någon allmän standardsänkning för på­gående verksamheter knappast kan ha blivit resultatet av kommunemas restriktiva budgetprövning. Även den statliga konsumtionen förutses komma att öka något snabbare 1973 än under 1972. Uppgången väntas framför allt infalla under första halvåret.

Till följd av uppgången i produktionstillväxten i Västeuropa och Ja­pan samt den fortsatta expansionen i Förenta staterna beräknas världs­handeln öka med 11 å 12 % år 1973, vilket är några procentenheter snabbare än 1972. Den ökande aktiviteten i världsekonomin väntas re­sultera i att priserna på såväl råvaror som industrivaror återigen stiger. Den svenska exporten väntas öka med omkring 10 % i volym. En stark ökning av pappersefterfrågan och en fömtsedd uppgång av de utländs­ka papperstillverkarnas massalager väntas möjliggöra en fortsatt snabb ökning av pappers- och massaexporten. Stegring av investeringarna inom industrin i våra avnämarländer väntas leda tUl en väsentligt ökad export av verkstadsprodukter. Efterfrågeläget kan fömtses komma att medge viss höjning av exporlprisnivån.

Importen beräknas 1973 öka med närmare 10 % i volym och därmed tillväxa betydligt snabbare än 1972. Det är bl, a, den fömtsedda upp­gången i den privata konsumtionen, den förväntade stegringen av indu­striproduktionen och omslaget i lagerinvesteringama som ger upphov till denna uppgång. Det är sannolikt att importpriserna till följd av det internationella marknadsläget kommer att drivas uppåt under 1973.

TabeU 4. Bytesbalans 1971—1973

(Milj. kr.)

1971                1972                1973

prel.                prognos

38 225 36190

41255 38 670

47 730 44 230

15

35 -

50

2 050

2 620

3 450

2 220 1930 -

895 -1280 -

800

2 350

-  2475 -

920 -

1 880 -

800

2 450

2 850

975

2 300

800

Export Import

Korrigering av handelsstatistiken

Handelsbalans

Sjöfartsnetto

Turistnetto

Övriga tjänster, netto

Transfereringar

Korrigeringspost

Bytesbalans                                                    965                 495                 575


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                             29

Exporten och importen förutses sålunda i volymtermer utvecklas i huvudsak parallellt. En fortsatt förbättring av bytesförhållandet gör emellertid att handelsbalansens överskott kan väntas öka med ungefär 1 miljard kr.

Ökningen av världshandeln väntas leda till en förbättring på frakt­marknaden, vilket beräknas positivt påverka sjöfartsnettot. Detta antas öka med i runt tal 100 milj. kr.

Turistnettot beräknas försvagas i ungefär samma takt som de när­mast föregående åren. Nettoutgiften kommer därmed att uppgå till in­emot 3 miljarder kr.

Transfereringarna ökar med drygt 400 milj, kr,, främst som en följd av ökat bistånd till utvecklingsländerna och ökade räntebetalningar.

Sammantaget förutses en mindre förstärkning av bytesbalansen och överskottet beräknas till 575 milj. kr.

Budgetpolitiken

I fjolårets reviderade finansplan räknade jag med att statens upp­låningsbehov under budgetåret 1971/72 skulle komma att uppgå till drygt 4,3 miljarder kr. Som framgår av tabell 5 blev budgetunderskottet nägot mindre, eller knappt 3,7 miljarder kr. Utgifterna blev lägre än be­räknat, bl. a. till följd av vissa förskjutningar i utbetalningarna av de sto­ra medelspåslag på tilläggsstater som gjordes i konjunkturstimulerande syfte under budgetåret 1971/72.

Underskottet på statsbudgeten för innevarande budgetår kan beräknas bli mycket stort, eller drygt 7,2 miljarder kr. Utvecklingen på såväl in­komst- som utgiftssidan bidrar till detta kraftiga underskott.

De totala statsinkomsterna under budgetåret 1972/73 kan nu beräknas bli ca 2 miljarder kr. lägre än som angavs i den reviderade finanspla­nen. Den huvudsakliga förklaringen härtill är det numera kända taxe­ringsutfallet för år 1971, vilket visade att de beskattningsbara inkomster­na under 1971 blev lägre än beräknat. Regleringen av den slutiiga skat­ten för inkomståret 1971 sker under budgetåret 1972/73. Taxeringsutfal­let fick till följd att mycket stora utbetalningar av överskjutande skatt — drygt 4,5 miljarder kr. — gjordes i november och december 1972 medan inbetalningarna av kvarstående skatt i början av år 1973 blir lägre än vad som tidigare hade beräknats. Skillnaden mellan inbetald kvarstående

 

TabeUiS. Totalbudgeten 1971/72- (Milj. kr.)

-1973/74 (avrundade belopp)

1971/72 Utfall

1972/73

Nu ber. utfall

1973/74 Statsverksprop.

Inkoraster                  51 830 Utgifter                      55 500

Budgetsaldo         —     3 670

54 110 61330

—     7 220

60 515 66 245

—     5 730


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              30

skatt och utbetald överskjutande skatt fömtses nu bli ca 1,6 miljarder kr. större — och statsinkomsterna motsvarande mindre — än kalkylerna i den reviderade finansplanen angav. Även preliminärskatteinbetalningar-na har under de senaste terminerna legat under den nivå som det ti­digare fanns anledning att räkna med. Från ingången av år 1973 tas vi­dare den preliminära skatten ut efter den inkomst som ligger i mitten av varje inkomstintervall i skattetabellerna i stället för som tidigare efter det högsta värdet inom varje intervall. För helåret 1973 kan detta beräk­nas få till följd att 600 milj. kr. mindre flyter in till statsverket i prelimi­närskatter.

Jag vill också i detta sammanhang erirua om att några av de i kon­junkturstimulerande syfte insatta åtgärdema leder till uteblivna statsin­komster. Företagen får enligt särskilda regler vid taxering göra vissa av­drag för investeringar i maskiner och inventarier och numera ocksä för byggnadsinvesteringar enligt de villkor som riksdagen nyligen beslutat. I vissa fall har företagen också möjligheter att få nedsättning av energi­skatten. I inkomstberäkningen för såväl budgetåret 1972/73 som 1973/74 har hänsyn tagits härtill.

Utgifterna under budgetåret 1972/73 beräknas nu bli inemot 1,6 mil­jarder kr. högre än som angavs i den reviderade finansplanen. Den allde­les övervägande orsaken härtill är kostnadema för de sysselsättningsska­pande åtgärder som vidtagits. I prop. 1972: 125 angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 avseende konjunktur­stimulerande åtgärder, m. m,, angavs de sammanlagda kostnaderna för ökningen av de sysselsättningsstimulerande insatserna till drygt 1,5 mil­jarder kr. Andra utgiftshöjningar under budgetåret 1972/73 som nu för­utses rör ökad medelsförbmkning och anslag på tilläggsstat för andra än sysselsättningsstimulerande syften. Bl. a. gäller detta skattebortfallsbi­drag, folkpensioner, allmänna bambidrag, bostadstillägg för barnfamiljer, bidrag till sjukförsäkringen och investeringar i kraftverk. Däremot be­räknas förbmkningen av reservationsmedelsbehållningar och ökningen i disposition av rörliga krediter bli väsentiigt mindre än som angavs i den reviderade finansplanen.

Budgetförslaget för budgetåret 1973/74 itmebär att upplåningsbehovet beräknas bli reducerat med ca 1,5 miljarder kr. i förhållande till inne­varande budgetår. Icke desto mindre skulle underskottet på statsbudge­ten därigenom uppgå till drygt 5,7 miljarder kr.

Innan jag går in på en närmare beskrivning av utvecklingen av in­komsterna under budgetåret 1973/74 vill jag beröra en fråga av sär­skild betydelse i sammanhanget. I årets statsverksproposition aviseras en omfattande utbyggnad och omläggning av sjuk- och arbetslöshetsförsäk­ringarna fr, o, m. den 1 januari 1974. Arbetsgivarna föreslås medverka i finansieringen av reformerna genom att det sammanlagda uttaget på sjukförsäkringens avgiftsunderlag ökar med  1  procentenhet fr. o. m.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              31

1974, Samtidigt föreslås att ATP-avgiften år 1974 skall vara en halv procentenhet lägre än tidigare beslutats, vilket innebär att nuvarande avgiftsnivå på 10,5 % bibehålls oförändrad även för 1974 i stället för den höjning till 11 % som tidigare beslutats. Ökningen av de samman­lagda arbetsgivaravgifterna jämfört med tidigare fömtsättningar blir således en halv procentenhet. Jag kommer i det följande att närmare redovisa reformemas innebörd.

En konsekvens av reformerna är bl. a. att statens preliminärskatte­intäkter stiger budgetåret 1973/74. Dessa ökade intäkter används för partiell finansiering av reformerna. Kommimernas skatleimderlag skall bli opåverkat av reformerna. Erforderliga ändringar i gällande bestäm­melser kommer att redovisas senare.

Beskattningsunderlaget kan väntas öka med 8,5 % 1973. För 1974 an­tar jag en schablomnässig uppgång på 7 %. Beskattningsunderlaget för 1974 bör dock hämtöver justeras upp med ca 6,5 procentenheter till följd av den omläggning av sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna som jag nyss berört.

De totala statsinkomstema för budgetåret 1973/74 beräknas stiga med inemot 12 % eller med ca 6,4 miljarder kr. Borträknas de skattein­komster som beräknas inflyta till följd av beskattning av tidigare nämn­da förmåner blir ökningen i stället drygt 9 %. ökningstakten är relativt normal men sker från en oväntat låg nivå under budgetåret 1972/73. Härigenom blir inkomstnivån 1973/74 väsentligt lägre än som föratsågs i 1972 års reviderade finansplan. Den beräknade nivån på statsinkomster­na under budgetåret 1973/74 har påverkats i negativ riktning av flera faktorer, bl. a. den tidigare nämnda regelförändringen vad gäller uttag av preliminär skatt fr. o. m, år 1973, avdragsmöjligheterna vid taxering för företag och betalningsförskjutningar till följd av ny tullag från in­gången av år 1974. Därtill kommer att det finns anledning att räkna med att utbetalningarna av överskjutande skatt blir stora också under budget­året 1973/74.

De totala statsutgifterna beräknas enligt budgetförslaget för 1973/74 stiga med ca 4,9 miljarder kr,, eller 8 % jämfört med det beräknade ut­fallet för innevarande budgetår. Exkluderas reformerna beträffande sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring blu: ökningstalet i stället ca 5,5 %. Det är en väsentligt lägre ökningstakt än den beräknade ök­ningen av utgiftema på 10,5 % mellan budgetåret 1971/72 och inneva­rande budgetår. Det är att märka att särskilda konjunkturstimulerande påslag har gjorts såväl under budgetåret 1971/72 som 1972/73. Merpar­ten av utgiftsökrungarna under budgetåret 1973/74 är av automatisk ka­raktär.

Sammantaget innebär årets budgetförslag såväl att ett antal angelägna reformer kan genomföras som att en budgetåtstramnmg av storleksord­ningen 1,5 miljarder kr. kan ske.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                             32

Finanspolitikens inriktning mot större återhållsamhet under budget­året 1973/74 återspeglas också i de beräkningar över den volymmässiga utvecklingen av statens konsumtion och investeringar som kan göras. Såvitt nu kan bedömas kommer den statliga konsumtionen och de stat­liga investeringarna att tillsammans ligga på en oförändrad eller rent av något lägre nivå än irmevarande budgetår. Detta är naturligt mot bak­gmnd av de omfattande konjunkturstimulerande insatser som satts in un­der innevarande budgetår och den konjunktumppgång som nu föratses för nästa budgetår. Jag vill erinra om den höga beredskap som finns att även nästa budgetår sätta in ytterligare sysselsättningsstimulerande åt­gärder om sysselsättningsläget skulle motivera det.

Utgif tsprogrammet

De av myndigheter och i övrigt framförda kraven på utgiftsökningar har varit mycket stora, i runt tal 12 miljarder kr. Till en betydande del var de ökade utgiftskraven ofrånkomliga. Som exempel härpå kan näm­nas avtalade ökningar av de statsanställdas löner, ökade utgifter under folkpensionsanslaget för ökat antal pensionärer samt indexreglering av och pensionstillskott till utgående folkpensioner, ökade utgifter för in­dexreglering av försvarsanslagen samt för skatteutjämningsbidrag och skattebortfallsbidrag till kommuner, den tidigare beslutade ökningen av anslagen till internationellt utvecklingsbistånd samt ökade utgifter för den barnbidragshöjning som genomfördes den 1 januari 1973.

Utöver utgifter av detta slag inryms i de nu framlagda förslagen stan­dardstegringar inom särskilt angelägna områden och verksamheter samt vissa sociala reformer av central betydelse för den fortsatta inkomst- och standardutjämningen i vårt samhälle. Sammantaget föreslås utgifterna öka med i runt tal 6,5 miljarder kr., dvs. med närmare 11 % jämfört med innevarande års riksstat. Jämfört med det nu beräknade utfallet för budgetåret 1972/73 blir utgiftsökningen ca 4,9 miljarder kr. eller 8 %.

Jag vill i detta sammanhang något beröra frågan om avvägningen mellan de nya utgiftskrav som framförts i budgetarbetet och möjligheten att begränsa pågående verksamheter. I skilda sammanhang har fram­förts önskemål om att en parlamentarisk besparingsutredning skulle få i uppdrag att lägga fram förslag till besparingar inom den offentliga verk­samheten. Som finansutskottet anförde vid 1972 års riksdag (FiU 1972: 25) tyder inte tidigare erfarenheter på att en parlamentarisk utred­ning skulle vara ett effektivt sätt att begränsa statens utgifter. Det kan erinras om att 1958 års besparingsutredning (SOU 1959: 28) bl. a. före­slog begränsningar av driftbidraget till statens järnvägar, av skatteersätt­ningarna till kommunerna och av anslagen till vägväsendet. Utredning­ens förslag ledde också i endast obetydlig utsträckning till några beslut av statsmakterna.

Det karakteristiska draget för budgetutveckUngen under senare år


 


Prop. 1973:1    Bilaga i    Finansplanen                                              33

har varit den begränsade ökningstakten för statlig konsumtion och den snabba ökningen av inkomstöverföringama till kommuner och hushåll. En mera betydande begränsning av statsutgifterna måste alltså kräva ett ingrepp mot dessa inkomstöverföringar. Detta anser jag varken realis­tiskt eller önskvärt.

När det gäller den statliga konsumtionen sker årligen i budgetarbetet en prövning av möjlighetema att begränsa pågående aktiviteter till för­mån för nya mera angelägna ändamål. Som ett element i denna pröv­ning har i årets budgetarbete ingått att myndighetema haft att redo­visa konsekvenserna av en real nedskärning av deras resurser med 5 %. Det är naturligt att en sådan nedskärning av resurserna inte är önsk­värd inom ett antal tunga områden. De vidtagna besparingarna har i hu­vudsak avsett den statliga administrationen. Som exempel kan jag näm­na vissa personalbesparingar vid bl, a, socialstyrelsen, lantbmksnämn-derna och bostadsmyndigheterna. Vidare sker besparingar bl. a. inom statistik- och kartverksamheten. Mot bakgrund av erfarenheterna i årets budgetarbete har Kungl. Maj:t den 15 december 1972 i petitaanvis-ningar för kommande budgetår föreskrivit att besparingsaltemativ även fortsättningsvis skall redovisas i myndigheternas anslagsframställningar. Jag vill i detta sammanhang även nämna att andra begränsningar av på­gående verksamhet, i allmänhet av väsentligt större omfattning, har skett som ett led i den ordinarie budgetprövningen, t, ex, inom de militära förvaltningarna och — i samband med minskat elevunderlag — vid hög­re läroanstalter.

Den iakttagna restriktiviteten återspeglas i det förhållandet att den statliga konsumtionen i årets budgetförslag ökar med endast 1 å 2 % i volym. Personalökningen beräknas budgetåret 1973/74 bli endast 600— 700, Bakom denna neltosiffra döljer sig dock stora förändringar. Inom försvarsdepartementets verksamhetsområde beräknas ske en per­sonalminskning med omkring 500 personer och vid vägverket med ca 250 personer. Vid universiteten beräknas en minskning ske med ca 200 personer. A andra sidan beräknas rättsväsendet — exkl. effekterna av rättshjälpsreformen — öka med ca 470 tjänster, skolväsendel med ca 300 och arbetsmarknadsverket med drygt 200 tjänster.

De statliga inkomstöverföringama till kommuner och till hushållen ökar väsentiigt snabbare än den statiiga konsumtionen, eller i löpande priser med ca 13 % resp, drygt 20 %,

Arets budgetförslag irvnebär en satsiung på centrala områden för medborgarnas trygghet och vårt lands ekonomiska utveckling. De om­råden som prioriterats är

   trygghet vid sjukdom

   trygghet vid arbetslöshet

   familjepolitiken

3    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                             34

    arbetsmiljön

    den industriella utvecklingen

Förslag aviseras och medel beräknas för stora reformer fr, o. m, den 1 januari 1974 för att öka medborgarnas trygghet vid sjukdom och arbets­löshet. Förmånerna förbättras, blir ATP-gmndande och beskattade. En allmän tandvårdsförsäkring genomförs. Samtidigt sker en omläggning av finansieringsformerna.

Konsekvensen av reformerna är att sjuk- och arbetslöshetsförsäkring­arnas omslutning kalenderåret 1974 kommer att öka till ca 11,9 miljar­der kr. mot ca 7,2 miljarder kr, kalenderåret 1973. Genom alt förmå­nerna blir beskattade ökar skatteintäkterna 1974 med ca 2,7 miljarder kr. Det är naturligt att delta belopp helt används för att öka statens bidrag till försäkringarna. Vidare är det naturligt att arbetsgivarna även i fort­sättningen deltar i finansieringen av socialförsäkringarnas utbyggnad. Därför bör arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen höjas och en ny ar­betsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen införas. Det sammanlagda avgiftsuttaget bör fr, o, m. 1974 ökas med 1 % på avgiftsunderlaget. Härigenom ökar försäkringarnas intäkter med ca 1,1 miljarder kr. Vi­dare bör, i samband med att förmånerna förbättras, egenavgifterna till sjukförsäkringen ökas något. Jag räknar med att försäkringens intäkter år 1974 härigenom ökar med ca 250 milj, kr. Återstående finansierings­behov för försäkringarna år 1974 — i storleksordningen 600 ä 700 milj. kr. —• torde få belasta statsbudgeten.

Med hänsyn till skilda osäkerhetsfaktorer i beräkningsunderlaget, bl, a. förskjutningseffekterna och antagandena om utnyttjandet av försäkrings­förmånerna, vill jag starkt understryka denna beräknings approximativa karaktär.

Jag övergår nu till att behandla de föreslagna förbättringarna på för­månssidan.

Förslag, gmndat på tandvårdsutredningens betänkande, kommer att läggas fram om en allmän tandvårdsförsäkring. Utredningsförslaget in­nebär att alla medborgare fr, o, m, 17 års ålder skall få ersättning med i regel 50 % av sina tandvärdskostnader. För yngre personer föreslås att tandvården skall vara kostnadsfri. Tandvårdsförsäkringen, som avses bli inordnad i den allmänna sjukförsäkringen, föreslås träda i kraft den 1 januari 1974, Den beräknas första året kosta 650 milj, kr.

Den nuvarande sjukpenningen föreslås i grunden reformerad fr, o, m, den 1 januari 1974, Reformen innebär i praktiken att samtliga arbets­tagare tillförsäkras en sjuklön av samma karaktär som tidigare utgått för endast vissa grupper av anställda. Ersättningsnivån föreslås bli 90 % av den försäkrades arbetsinkomst upp till 7 1/2 basbelopp. Ersättningen blir ATP-grundande och beskattad.

I anslutning till omläggningen av sjukförsäkringen sker en reform


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              35

även av den nuvarande moderskapsförsäkringen. Jag återkommer till detta i det följande.

För att finansiera de ökade utgiftema kommer arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen att den 1 januari 1974 öka från 3,2 till 3,8 %. Vi­dare ökar statsbidraget till sjukförsäkringen budgetåret 1973/74 med 1 350 milj, kr. till 2 220 milj, kr. De försäkrades egenavgifter föreslås, som jag tidigare nämnt, öka med i mnt tal 250 milj, kr, eller med i ge­nomsnitt ca 70 kr, per försäkrad och år.

När det gäller tryggheten vid arbetslöshet kommer på gmndval av KSA-utredningens betänkande en utbyggnad och komplettering fr, o, m, den 1 januari 1974 av nuvarande försäkringssystem att föreslås. Innebör­den av förslaget är att alla arbetstagare vid arbetslöshet garanteras ett grundskydd på 35 kr, per dag. För nytillträdande på arbetsmarknaden öppnas möjligheter att på särskilda villkor erhålla grundskydd. Förmå­nerna avses bli ATP-grundande och beskattade. Detsamma gäller för ersättningarna från arbetslöshetskassa, vilkas maximibelopp höjs till 130 kr. Längre ersällningslider föreslås konmia att gälla inom kassorna.

Grundskyddet vid arbetslöshet föreslås finansierat till en tredjedel med statsbidrag och till två tredjedelar med arbetsgivaravgifter. Ett arbetsgi-varbidrag på 0,4 % av avgiftsunderlaget för sjukförsäkringen föreslås införd för detta ändamål. Staten föreslås ensam svara för de kostnader för ersättningar från arbetslöshetskassorna utöver grundskyddet som inte täcks med egenavgifter från de försäkrade eller fondavkastningar. Sta­tens utgifter för arbetslöshetsförsäkringen stiger genom denna reform med drygt 300 milj, kr, budgetåret 1973/74,

Sammantaget ökar statens bidrag budgetåret 1973/74 till sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna med ca 1,7 miljarder kr. De ökade statsin­komstema i samband med beskattningen av förmånerna kan uppskat­tas till ca 1,4 miljarder kr. Med reservation för den tidigare nätimda osäkerheten i beräkningarna, skulle den ökade nettobelastningen på statsbudgeten för de bägge försäkringarna budgetåret 1973/74 bli av stor­leken 300 milj. kr.

Inom familjepohtiken föreslås, bl. a. på gmndval av familjepolitiska kommitténs förslag, ett antal reformer genomföras budgetåret 1973/74.

En föräldraförsäkring föreslås således ersätta den nuvarande moder­skapsförsäkringen den 1 januari 1974. I samband härmed höjs försäk­ringens grundbelopp mycket kraftigt och förmåner över denna nivå sam­ordnas med sjukförsäkringen.

Rätt till sjukpenning till föräldrarna vid vård av sjukt bam föreslås in­förd den 1 januari 1974. Från samma tidpunkt föreslås en väsentlig för­bättring av barnpensionerna och av vårdbidragen till svårt handikappade barn.

Bostadstillägg föreslås fr, o. m. den 1 januari 1974 utgå även till låg­inkomsttagare utan barn,

3t    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              36

Statsbidragen till daghem och fritidshem föreslås kraftigt höjda. Drift­bidraget för daghem föreslås höjt den 1 juli 1973 med 1 000 kr, till 5 000 kr, per plats och år och investeringsbidraget den 1 januari 1973 med lika­ledes 1 000 kr. per plats till 6 000 kr. Statens bidrag till barntillsynen be­räknas öka med ca 100 milj, kr, under nästa budgetår. Genom bidrags-höjiungen sker också en viss förstärkning av de kommunala inkomsterna vilket torde öka förutsällningarna för kommunema att hålla en hög utbyggnadstakt för daghemmen.

Reformerna på arbetsmiljöns område präglas främst av den nya lag­stiftning, grundad på arbetsmiljöutredningens förslag, som aviseras i statsverkspropositionen och avses träda i kraft den 1 januari 1974, För­slaget innebär bl. a. kraftigt vidgade befogenheter för skyddsombuden. En muidre ökning av arbetsgivaravgiften — med 0,02 % av avgifts­underlaget — till arbetarskyddsfonden aviseras för att täcka kostnaderna för utbildning av skyddsombud. Kraftiga personalförstärkningar föreslås i statsverkspropositionen för arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektio­nen. Uppbyggnaden av den arbetsmedicinska filialen i Umeå påbörjas nästa budgetår. Sammanlagt tillförs arbetarskyddsverket drygt 80 nya tjänster.

Av stor betydelse för arbetsmiljöns framtida utveckling är också det förslag till lag om hälso- och miljöfarliga varor som lagts fram av miljö­kontrollutredningen. Proposition i ämnet kommer att föreläggas 1973 års riksdag.

Betydande insatser har beslutats redan under innevarande budgetår till stöd för den industriella utvecklingen, som får finansiella konsekvenser för nästa budgetår. Jag syftar i första hand på det 30-procentiga avdraget för maskininvesteringar och det 10-procentiga avdraget för byggnads-mvesteringar (prop, 1972: 125, FiU 1972: 40, rskr 1972: 331),

I statsverkspropositionen aviseras en betydande satsning på industriell och teknisk forskning och utveckling. Som jag meddelade redan 1972 års höstriksdag (prop, 1972: 125) avser regeringen att lägga fram för­slag om särskilda skattefördelar för industrins forsktungs- och utveck-Ungskostnader. Det direkta statliga stödet till teknisk forskning och ut­veckling via styrelsen för teknisk utveckling ökar med närmare 30 milj, kr. Jag vill i delta sammanhang även peka på att det naturvetenskapliga forskningsrådet särskilt prioriterats i budgetarbetet. Härutöver kommer förslag att läggas om särskilda medel — 30 mUj, kr, — för att under­lätta finansieringen av utvecklingen av ny teknik fram till industriell pro­duktion.

Av stor betydelse för den industriella utvecklingen är också affärs­verkens investeringar av infrastmkturell natur. Jag vill här särskilt peka på de kraftiga investeringsökningarna för televerket — ca 60 milj. kr, — och för vattenfallsverket — ca 130 milj, kr. Televerkets investermgar uppgår därmed till 770 milj, kr, och vattenfallsverkets investeringar till


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                           37

drygt 1 300 milj. kr. Anslagsökningen för vattenfallsverket möjliggör bl. a. påbörjande av det fjärde aggregatet vid kärnkraflsstationen i Ringhals och ett vattenkraftverk vid Juktan i Västerbottens län. Sam­manlagt påbörjas inom vattenfallsverket nästa budgetår projekt till en sammanlagd kostnad av drygt 2 miljarder kr.

Jag övergår nu till att kommentera vissa förändringar i övrigt i årets budgetförslag, I tabell 6 anges utgiftsförändringen mellan innevarande budgetårs riksstat och förslaget till riksstat för budgetåret 1973/74.

Den största anslagsgruppen är allmän försäkring, som svarar för närmare 40 % av utgiftsökningen och närmare 20 % av de totala ut­gifterna. Av utgiftsökningen hänför sig ca 1 350 milj, kr, till tidigare berörda reformer inom sjukförsäkringens ram.

Kostnadema för folkpensioneringen ökar med 1 155 milj, kr, varav 185 milj, kr, för höjning av pensionstillskotten och 305 milj, kr, till följd av ökat antal ålders- och förtidspensionärer. Folkpensionens års-belopp, inkl, pensionstillskott men exkl, kommunala bostadstillägg, uppgår i januari i år tUl ca 7 450 kr, för ensamstående och ca 12 000 kr. för äkta makar. Pensionsbeloppet beräknas under loppet av 1973 stiga till ca 8 200 kr, resp, 13 300 kr, Kostnadema för förbättringama av barnpensionerna och vårdbidragen för svårt handikappade bam uppgår till 60 milj, kr, för helt år, varav 30 milj, kr, belastar budgetåret 1973/74,

Anslagsutveckhngen inom gruppen utbildning och forskning präglas av att ungdomsskolan nu i huvudsak är utbyggd och att tillströmningen till högre studier dämpats. Detta medför att den snabba anslagsökning som sedan länge karakteriserat detta område nu väsentligt dämpas. Anslagen till skolväsendet ökar främst till följd av löneökningarna med

TabeU 6. Statsotgiftema budgetåret 1973/74 (avrundade belopp)

 

 

 

Riksstats-

Förändring från riksstat

 

förslag 1973/74

1972/73

 

 

 

 

 

 

 

 

Milj.kr

Milj

i.kr.

%

 

Allmän försäkring

12 880

+

2 540

-1-

24.5

Utbildning och forskning

10 500

+

180

+

1,8

Totalförsvar

7 920

+

520

+

7.0

Kommunikationer och energi-

 

 

 

 

 

försörjning

5 830

-{-

410

-1-

7,6

Stöd till barnfamiljer

4 110

+

520

+

14,4

Arbetsmarknad och lokali-

 

 

 

 

 

seringspolitik

3 760

-{■

590

-1-

18,5

Skatteutjämningsbidrag m. m.

3 470

-f

940

-f

37,1

Rätts- och polisväsende

2 740

-1-

340

-f-

14,2

Räntor på statsskulden

2 510

+

380

+

17,8

Intemationellt utvecklingsbistånd

1560

4-

310

+

25,0

övrigt

10 970

220

 

2,0

Totalt

66 250

-1-

6 500

-f

10,9


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              38

ca 300 milj. kr. Anslagsökningen till universitet och högskolor uppgår till ca 70 milj. kr, medan anslagen till studiesociala ändamål minskar med ca 270 milj. kr, I samband med att lärarutbildningen begränsas till följd av efterfrågesituationen kan anslagen till detta ändamål, trots pris- och lönestegringar, hållas i huvudsak oförändrade,

Resursema för forskamtbildningen och anslagen till forskningsråden räknas upp med drygt 17 milj, kr, Matematikimdervisningen vid utuver-siteten förstärks och studievägledningen inom gymnasieskolan och vid universiteten tillförs kraftigt ökade resurser. Vissa förbättringar på det studiesociala området kommer att redovisas i särskild proposition.

Vuxenutbildningen fortsätter att öka relativt snabbt och anslagen räknas upp med 55 milj, kr. Inom denna anslagsram ryms också för­bättrade bidrag till studiecirklarna.

Anslagen till kulturella ändamål räknas upp med ca 55 milj. kr, och anslaget till fria kristna samfund fördubblas till 4 milj, kr.

Anslagen till totalförsvaret domineras av anslagen tUl det militära försvaret och civilförsvaret. Den horisontella planeringsram som fast­ställdes av 1972 års riksdag fullföljs. Prisregleringen kräver en anslags-uppräkning med ca 440 milj, kr. Härutöver kan nämnas en anslagsför-stärknmg för det ekonomiska försvaret med inemot 65 milj, kr., varav ca 50 milj. kr. avser åtgärder inom beklädnadsområdet.

Kommunikationer och energiförsörjning. De största anslagsökningar­na avser, som tidigare nämnts, televerket och vattenfallsverket, vilkas investeringar ökar med sammanlagt inemot 200 milj, kr, Äv övriga större ökningar kan nämnas driftbidraget tiU statens järnvägar som ökar med 58 milj. kr, och väganslagen som ökar med 145 milj. kr. För luftfartsverkets del beräknas medel för fortsatta arbeten på Arlanda. Utbyggnaden av den nya flygplatsen vid Härryda skall såvitt möjligt påskyndas. Förslag läggs fram om anskaffning av en ny isbrytare av större typ.

Stöd till barnfamiljer. Bostadstilläggen för barnfamiljer förbättrades väsentligt den 1 april 1972. Nu föreslås, som tidigare nämnts, att bo­stadstillägg fr. o. m. den 1 januari 1974 även skall kunna utgå till låg­inkomsttagare utan barn. Inkomstgränsema justeras upp. Medelsbe­hovet ökar med 150 milj. kr.

Barnbidragen ökar från den 1 januari 1973 till 1 320 kr. per bam och år. I samband härmed stiger anslagsbehovet med 225 milj. kr.

Av anslagsökningen inom anslagsgruppen avser ca 100 milj. kr. stats­bidrag till barnomsorg. Som jag tidigare nänmt föreslås kraftiga höj­ningar av statens drift- och investeringsbidrag till bamstugor. Det kan också erinras om att anslagen till barnomsorg ökat mycket snabbt under en följd av år. På tre budgetår, från riksstaten 1970/71 till riksstats-förslaget 1973/74, har således anslagen för barnomsorg ökat från ca 160 milj. kr, till ca 450 milj. kr.


 


Prop. 1973:1    BUaga 1    Finansplanen                                             39

Arbetsmarknad och lokaliseringspolitik. Anslagsökningen domineras av den tidigare nämnda reformen på arbetslöshetsförsäkringens om­råde. Statsbidraget till detta ändamål ökar nästa budgetår med drygt 300 milj. kr.

Arbetsförmedlingen tillförs 200 nya tjänster. Arbetsmarknadsutbild­ningen fortsätter att expandera. Medel beräknas för ca 130 000 kurs­deltagare. Vidare föreslås att grundbidragen räknas upp med 40 kr. till 615 kr. för ensamstående och 665 kr, för gifta den 1 juli 1973. An­slagsbehovet för arbetsmarknadsutbildning beräknas f, n, öka med ca 115 mUj. kr. till drygt 800 rrulj, kr. Starthjälpen inom flyttningsbidra­gen räknas upp. Medelsbehovet för allmänna beredskapsarbeten upptas till samma belopp som i riksstaten 1972/73, ca 360 milj, kr.

Ett nytt flerårsprogram för det regionalpoliliska stödet efter den 1 juh 1973 kommer att redovisas i särproposition,

I statsverkspropositionen läggs förslag fram om ett nytt stöd till varu-distribution i glesbygd. Vidare förordas en ökning av lånegarantiramen för lån tUl hantverks- och industriföretag med 20 milj, kr, till 100 milj. kr.

I detta sammanhang kan även erinras om de statiiga företagens in­vesteringar inom stödområdet. Som exempel kan nämnas att enbart de till Statsföretag AB hörande företagen imder 1973 beräknas investera 600 milj. kr. i Norrbottens län. Vidare kan nämnas Juktanprojektet i Västerbottens län vars igångsättning väsenUigen motiveras av syssel-sättnuigs- och lokaliseringspoUtiska skäl.

Skatteutjämningsbidrag m. m. Änslagsgmppen ökar med ca 940 milj, kr. varav 120 milj, kr, avser skatteutjämningsbidrag, 700 milj. kr, avser skattebortfallsbidrag och drygt 120 milj, kr, avser kompensation till kommunema för den skatteomläggning som trätt i kraft den 1 januari 1973, Anslaget till skatteutjämningsbidrag är preliminärt beräknat i av­vaktan på särskild proposition i ämnet.

Inom änslagsgmppen rätts- och polisväsende stiger utgifterna med inemot 35 milj. kr. för rättshjälpsreformen. Personalökningen i anled­ning av denna reform beräknas till inemot 300 tjänstemän. Vidare före­slås att kriminalvårdsberedningens förslag om reformerat anstaltssystem och utbyggd frivård successivt skall genomföras. För nästa budgetår föreslås en anslagsökning för kriminalvården med ca 40 milj, kr, och en personalökning på ca 150 tjänster.

För polisväsendet beräknas 218 nya tjänster. Av dessa avses 140 för Stockholm, 25 för vardera Göteborg och Malmö samt 10 för övriga landet. Härtill kommer 15 tjänster för särskilda bevakningsuppgifter vid Arlanda, Torslanda och Sturup, Anslagen till polisväsendet ökar med drygt 200 milj. kr.

Domstolsväsendet tillförs ca 100 nya tjänster och anslagen ökar med drygt 40 milj, kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                          40

Räntor på statsskulden. Anslagsökningen sammanhänger med den ökade upplåning som följer av det för innevarande budgetår beräknade budgetunderskottet.

Internationellt utvecklingsbistånd. Anslagsgruppen ökar i samma takt som tidigare föratsetts, dvs, med 25 %, Anslagen till intemationella biståndsprogram ökar med inemot 100 milj, kr, och till bilateralt ut­vecklingssamarbete med dr}'gt 200 milj, kr. Drygt 100 milj, kr, avsätts till katastrofbistånd.

Övrigt. Under mbriken övrigt redovisas utgifter för ett antal olika ändamål, bl, a, bostäder, hälso-, sjuk- och socialvård, miljövård, idrott, näringars främjande och vissa allmänna förvaltningsmyndigheter.

Bostadsbyggnadsprogrammet för 1973 föreslås bli 88 000 lägenheter, vartill kommer en konjunkturreserv på 10 000 lägenheter. Anslaget till bostadslånefonden kan med hänsyn till beräknad reservationsmedels­behållning räknas ned med 155 milj, kr. Förslag läggs fram om en om­läggning och förbättring av stödet till samlingslokaler. Förslag om åt­gärder i anledning av saneringsutredningens betänkande kommer alt redovisas i särskild proposition. Anslaget till markförvärvslån räknas upp med 25 milj. kr, till 100 milj, kr.

Anslagen till miljövård räknas upp med ca 135 milj. kr. Som jag tidigare nämnt kommer förslag senare att redovisas om lagstiftning be­träffande hälso- och miljöfarliga varor.

Det statliga stödet till idrotten räknas upp med 11,5 milj. kr. till ca 100 milj. kr.

Inrättande av ett industripolitiskt verk aviseras. Förslag läggs fram om omorganisation av tullverket samt lantniäteristyrelsen och kartver­ket, Länsstyrelsema tillförs 115 nya tjänster, varav drygt hälften avser skattekontroll. Samtidigt sker betydande personalbesparingar genom införande av ett centralt bilregister.

I övrigt har tUl denna rubrik förts bl, a. utgifter som följer av dels beräknad förbrakning av äldre reservations- och investeringsanslag, dels beräknad ökning av affärsverkens m. fl. disposition av rörliga kre­diter.

Sammanfattnuig

Under det gångna året har sysselsättningsfrågorna intagit en central plats i den pohtiska debatten och ansträngningarna att komma till rätta med arbetslösheten har dominerat det politiska handlandet. Den för ett år sedan förväntade konjunkturuppgången har endast i begränsad ut­sträckning infriats. Under senare delen av det gångna året har emellertid industrins orderingång påtagligt förstärkts och priserna på viktiga delar av vår export visat stigande tendens. Under dessa förhållanden har efter­frågan på arbetskraft under 1972 varit dämpad och konkurrensläget


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              41

tvingat företagen att se över sin personalorganisation i besparingssyfte, vilket bl, a. också drabbat tjänstemannasidan. Arbetslösheten har således även drabbat kategorier som tidigare i ringa grad konfronterats med pro­blemet.

Efterfrågan från den offentliga sidan har likaledes varit dämpad, I första hand har detta avlästs inom den kommunala sektorn där en klar återhållsamhet i fråga om personalökningar kurmat iakttas. Detta för­hållande förklaras av att kommunema sökt hålla utgifterna inom ramen för ett i princip oförändrat skatteuttag. Mot bakgrund av den höga tak­ten i de kommunala skattehöjningarna under 1960-talet tog regeringen initiativ till en överenskommelse med kommunförbunden om oförändrad utdebitering under åren 1973 och 1974.

De relativt höga — enligt regeringens mening alltför höga — arbetslös­hetstal, som inregistrerats under det gångna året, har sin förklaring i bl. a. det allt större antal gifta kvinnor som har sökt sig ut på arbetsmarkna­den, vartill omläggningen till obligatorisk särbeskattning bidragit. Vidare har en nedgång i den tidigare ständigt stigande tillströmningen av ung­domar till våra universitet och högskolor förstärkt utbudet av ungdom på arbetsmarknaden. Dessa omständigheter tillika med en allmänt dämpad konjunktur har påverkat arbetslöshetstalen i negativ riktning.

Här bör dock imderstrykas att vi under 1972 i genomsnitt haft fler personer sysselsatta än imder högkonjunkturåren 1969 och 1970 då ar­betsmarknaden präglades av en genomgående brist på arbetskraft och arbetslösheten var praktiskt taget obefintiig.

Den beskrivna situationen har krävt fortlöpande uppmärksamhet och insatser från regeringens och myndighetemas sida. Sålunda har den un­der hösten 1971 insatta kraftiga stimulansen i avsikt att bekämpa arbets­lösheten utvecklats och byggts ut även imder 1972. Den har spänt över ett brett register från de traditionella arbetsmarknadspolitiska insatsema i form av beredskapsarbeten och omskolning till tidigareläggning av stat­hga och kommunala byggen och anläggningar. Speciell tyngd har därvid lagts på en snabb upprustning inom miljöpolitikens viktiga fält där för­höjda statsbidrag till såväl konunimer som industrier resulterat i hög ak­tivitet och i glädjande framsteg i bekämpningen av miljöhoten.

Industriinvesteringarna har uppmuntrats genom frisläpp av investe­ringsfonder och tidsbegränsade extra skatteavdrag. Bostadsefterfrågan har fått sin stimulans genom kraftiga förbättringar av de bostadssociala bidragen, en reform som regeringen föreslår bli ytterligare utbyggd.

Kreditpolitiken har använts i industristimulerande riktning och har rent allmänt inte dämpat efterfrågan på andra områden. Industrins obli­gationsupplåning har medgivits expandera till det dubbla beloppet i jäm­förelse med den senaste högkonjunkturperioden. Den medvetna satsning­en på landets industriella utbyggnad har givit betydande resultat. Vi kan för avmattningsåren 1971 och 1972 avläsa en ökning av industrins in-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                             42

vesteringar om sammanlagt 6 %, en utveckling som få andra västeuro­peiska länder kimnat uppvisa.

Tillväxten i vår ekonomi har under 1972 varit klart lägre än vi normalt räknar med utifrån erfarenheterna under 1960-talet. Förklaringen här­till är en dämpad privat konsumtion, ett avsaktande bostadsbyggande och en gentemot tidigare år försiktigare expansion inom den offentliga sektorn. Detta irmebär nya drag i vår ekonomiska utveckling som dock har sin naturliga förklaring. Genom ett intemationellt sett rekordhögt bostadsbyggande under 1960-talet kan vi nu se vissa mättnadstendenser som på sina håU visar sig i en reserv av outhyrda lägenheter. För vissa aktiviteter inom den kommunala sektorn ger sig nu en dämpad utbygg­nadstakt till känna. Så är fallet exempelvis beträffande grundskolan och gymnasieskolan, vars utbyggnad nu i stort sett är genomförd. Kommu­nernas ekonomi och dagens höga skattetryck anvisar en lugnare fram­stegstakt i den kommunala expansionen. Mot dessa utvecklingsdrag kan ställas den satsning på det näringspolitiska oinrådet som är nödvändig och önskvärd. Den omläggningen motiveras med hänsyn både tUl vikten av en hög sysselsättning inom främst den utlandskonkurrerande indu­strin och till nödvändigheten av den ekonomiska tillväxtens upprätthål­lande. Regeringens politik har haft den inriktningen under senare år och framtidsperspektivet ger oss all anledning att fortsättningsvis uppehålla den.

Ett tillfredsställande inslag i den ekonomiska bilden utgör vår numera goda balans i utrikeshandeln och betalningsströmmarna med omvärlden. Från ett läge under senaste högkonjunkturen 1969 och 1970 som i detta avseende kunde framstå såsom oroväckande har vi nu återställt bytesba­lansen och även avsevärt förstärkt vår valutareserv. Detta förhållande har en avgörande betydelse för omvärldens förtroende för stabiliteten i vår ekonomi. Vår i delta avseende klart starkare ställning är värdefull mot bakgrunden av de senaste årens utveckling på valutamarknaden. För fle­ ra nationer har misstroendet mot den egna valutan varit det dominerande ekonomiska problemet och föranlett besvärande ingrepp och pålagor. Vi har undgått detta, vilket är särskilt betydelsefullt med hänsyn till att vår ständigt ökande utrikeshandel gör vårt land speciellt utsatt i här angivet avseende. I vår ständigt allt mer internationellt integrerade ekonomi blir nödvändigheten av balans med omvärlden för varje år en allt mer avgö­rande, strategisk fråga. Denna integration förstärks ytterligare genom fri­handelsavtalet med EEC, ett avtal som bör innebära en klart positiv fak­tor i vår industriella och handelspolitiska utveckling,

I fråga om vår interna ekonomi kan vi konstatera att det starkt ökade hushållssparande vi uppnådde under det av avtalskonflikter och svåra ar­betsmarknadsförhandlingar präglade 1971 alltjämt håller sig på en i stort sett oförändrat hög nivå. Motiven är i dag andra men resultatet detsam­ma. Denna starka ökning i sparandet från hushållssidan får självfallet


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              43

sin påverkan på efterfrågeläget i vår interna ekonomi. Vid ett försök att bedöma framtiden i detta hänseende kan man inte utesluta att föränd­ringen i våra sparvanor i positiv riktning konuner att bli mera permanent. Med hänsyn till våra framtida investeringsbehov vore detta en välkom­men förstärkning av kapitalbildningen. Framför allt kommer den indu­striella expansionen att ställa allt större krav på kapitalmarknadens re­surser och även om det institutionella sparandet kan beräknas öka kom­mer bristen på kapitalbildning att vara ett troligare framtidsperspektiv än dess motsats.

Även om här gjorda antaganden om hushållssparandets utveckling skulle förverkligas så kommer ändå vissa förhållanden under 1973 att leda fram till en starkare efterfrågan från konsumtionssidan. Förutom sedvanliga lönehöjningar har vi att räkna med en direkt statsskatlesänk-ning om ca 2 200 milj. kr. under året. Därtill kommer en från årsskiftet 1972/73 utgående efterfrågestimulans från den överskjutande skatt som återbetalats till svenska folket och som med omkring 2 500 milj, kr, över­stiger det kvarskattebelopp vilket inlevereras under våren 1973,

Arets budget har givits sin prägel mot den här skisserade bakgrun­den. Även om konjunkturuppgången är klart avläsbar så torde riskerna för överslag inte framstå som överhängande under 1973. Således har en förhållandevis hög statlig upplåning kunnat accepteras, men dock i medvetandet om alt ett budgetunderskott som närmar sig 6 miljarder kr. får från dagens aktuella bedömning betraktas som maximalt. En väsentlig del av denna upplåning måste realiseras på kapitalmarknaden och inkräktar därmed självfallet på utrymmet för andra sektorer såsom industrins obligationsupplåning, kommunemas långa lån och hypoteks-lånen för bostadsbyggande. Ett visst tillskott till kapitalbildningen bör vi emellertid kunna räkna med via det tidigare omnämnda hushållsspa­randet.

Budgetförslaget präglas av en fortsatt reformaktivitet på flera för medborgama viktiga områden, I förgmnden står fortfarande de frågor som dominerat samhällsarbetet och den politiska debatten under senare år. Sålunda erhåller arbetsmarknadsorganisationen de personalförstärk­ningar som erfordras för att möta lägets krav. Arbetsmarknadsanslagen är anpassade med hänsyn till en förbättrad konjunktur med klart an­givande av att beredskapen för oföratsedda påfrestningar måste hållas hög. Arbetsplatsens förhållanden har prioriterats genom en kraftig för­stärkning av de administrativa organ som svarar för arbetarskydd och yrkesinspektion i förening med en reformering av arbetarskyddslag­stiftningen. På försäkringssidan framläggs förslag om allmän tandvårds­försäkring, en förbättrad sjukpenningförsäkring med sjuklön, en för­bättrad arbetslöshetsförsäkring jämte arbetslöshetsskydd även för oför­säkrade samt vissa reformer på familjepolilikens område. Investerings­volymen i statens affärsverksamhet ökar. Forsknings- och utvecklings-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen                                           44

arbetet med huvudsaklig inriktning på det näringspolitiska området har särskilt uppmärksammats. Kultur- och miljövårdsfrågor förs fram som väsentliga ting i samhällsarbetet. Inom ramen för de resurser som den statliga sektom i dagens konjunkturperspektiv och fördelningssituation kan göra anspråk på har således en rad länge krävda och förväntade reformer tillgodosetts.

Allt vi vill tillgodose måste ske inom ramen för vad en lugn eko­nomisk utveckling och tillväxt ger utrymme för. Vi räknar för 1973 med en ekonomisk tillväxt om ca 4,5 %, vilket innebär en återgång till den förhållandevis goda ökningstakt vi uppnådde under 1960-talet. Vi räknar vidare med att vår utrikeshandel fortsätter sin expansion med bibehållen jämvikt i bytesbalansen. Även om aktiviteten på den offent­liga sektorn och bostadsbyggandets område fortsättningsvis framstår som dämpad så kan vi å andra sidan räkna med en god investerings­ökning inom näringslivet och då speciellt inom industrin. Det senare bör vara ett rimligt antagande, bl. a, med hänsyn till de olika slag av stimulansåtgärder som statsmaktema medvetet inriktat mot den indu­striella sektorn under senare år. Också den privata konsumtionen bör återgå till mer normal utveckling även om hushållssparandet blir för­hållandevis högt. Utvecklingen på arbetsmarknaden under senare delen av 1972 och förväntningarna om en förbättrad konjunktur ger oss väl-gmndad anledning att räkna med att efterfrågan på arbetskraft ökar under innevarande år.

Våra ansträngningar måste inriktas på att dämpa prisstegringstakten. Även om prisökningarna är en internationell företeelse och vårt land på intet sätt här har lyckats sämre än andra nationer så är en fortskri­dande prisstegring en påtaglig belastning i nationens utveckling och framstegsarbete. Att helt eliminera den är en verklighetsfrämmande uppfattning mot bakgrunden av de faktorer som konstituerar prissteg­ringen. Så länge den är en internationell företeelse sprider den sig också till vår ekonomi via utrikeshandeln. Då vi inte heller är beredda att slå av på våra ambitioner om högsta möjliga sysselsättning och även fort­sättningsvis vill hävda den solidariska lönepolitiken som en riktig och eftersträvansvärd lönepolitik får vi ur dessa ställningstaganden som re­sultat en viss intern prisuppskruvning. Uppgörelsen mellan statsmakter­na och jordbruksnäringen spelar också i sammanhanget sin roll. Dessa konstateranden får emellertid inte föranleda oss att slå av på ansträng­ningarna att begränsa prisstegringen så långt det sig göra låter.

Regeringen har därför bedömt det nödvändigt att införa prisstopp på vissa livsmedel. Förslag kommer att läggas om att de avtalade in­täktsökningarna för jordbruket skall betalas med statsmedel. Avsikten är vidare att denna utgiftsökning för staten skall täckas genom höjda skatter på bensin och motorbrännolja.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                             45

Vårt samhälle måste basera sitt politiska handlande på solidaritet och gemenskap medborgama emellan. Med den utgångspunkten skall framstegsarbetet föras vidare. Det skall utvecklas med den respekt för individens frihet som det demokratiska styrelseskicket är ensamt om att garantera. Vårt folk har haft förmånen av alt fullfölja sitt samhälls­bygge under dessa förhållanden och kan som resultat se en snabb om­vandling av vad som för fyra decennier sedan kunde betraktas som ett fattigsamhälle till en modern industrislal med god standard och trygg­het för medborgarna. Många goda krafter har medverkat härtill var och en på sin ort och i sin funktion i samhället. En lugn och målmed­veten fortsättning av detta solidariska arbete ger oss de säkraste och bästa garantierna för framtiden.

Särskilda frågor

Totalbudgetens utgiftsanslag

Totalbudgetens utgifter, exkl, förändringar i anslagsbehållningar och disposition av rörliga krediter, är i riksstaten för budgetåret 1972/73 upptagna med 58 667 milj. kr,, varav 51071 milj. kr, på driftbudgeten och 7 596 milj. kr, på kapitalbudgeten. Riksdagen har därefter på till-läggsstat 1 anvisat sammanlagt 1 641 milj. kr. Av dessa medel avser 1 165 milj, kr. kostnader för konjunkturstimulerande åtgärder enligt prop, 1972: 125 (FiU 1972: 40, rskr 1972: 331). Bland de större an­slagsbeloppen kan nämnas 965 milj. kr. till beredskapsarbeten m, m. och 100 milj. kr. till bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m. m. Vidare har på tilläggsstat 1 anvisats bl. a. 123 milj, kr, till kraftstationer m, m., 75 milj. kr. till kapitaltillskott till Statsföretag AB för teckning av aktier i Norrbottens järnverk AB, 56 milj. kr. till posthus m, m. samt 47 mUj, kr. för åtgärder för att främja försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet m. m. På tilläggsstat II föreslås denna dag an­slag om sammanlagt 82 milj. kr., varav 61 milj. kr, till ersättning till postverket för underskott under budgetåret 1971/72 och 15 milj, kr, till kraftstationer m, m.

Inklusive de nämnda av riksdagen beslutade medelsanvisningarna och de som föreslås på tilläggsstat II uppgår sålunda totalbudgetens utgifts­anslag för budgetåret 1972/73 till 60 390 milj, kr., varav 52 273 milj, kr, på driftbudgeten och 8 117 milj. kr. på kapitalbudgeten.

För budgetåret 1973/74 uppgår totalbudgelens utgiftsanslag till 65 697 milj. kr,, varav 58 080 milj. kr, på driftbudgeten och 7 617 milj, kr, på kapitalbudgeten,

4    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                          46

Totalbndgetens inkomster samt investeringsplan

Riksrevisionsverket har med skrivelse den 14 december 1972 lämnat beräkningar av totalbudgetens inkomster under budgetåren 1972/73 och 1973/74. För en närmare redogörelse härför hänvisar jag till verkets skrivelse (bilaga 2),

Vid beräkning av statsinkomsternas utveckling är de anlaganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället av avgörande betydelse. Med utgångspunkt i konjunkturinstitutets prognoser har riksrevisionsverket i sina beräkningar utgått ifrån alt inkomsten av tjänst för fysiska per­soner har ökat med 9,8 % år 1972 och beräknas öka med 8,5 % år 1973. För år 1974 har verket schablonmässigt skrivit fram inkomsterna med 7 %.

Enligt senast tillgänglig information steg inkomsten av tjänst med knappt 10 % under år 1972. För år 1973 kan jag ansluta mig till riks-revisionsverkets bedömning av förtjänstutvecklingen. Jag utgår vidare i likhet med verket ifrån en schablonmässig ökning på 7 % för år 1974. Som jag tidigare redovisat förutskickas nu en omfattande utbyggnad och omläggning av sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. De förmåner som utgår vid sjukdom och arbetslöshet föreslås därvid bli beskattade fr, o, m. ingången av år 1974. Förmånerna bör då också från år 1974 räknas in i det underlag varpå inkomstskatten beräknas. Men hänsyn härtill räknar jag upp beskattningsunderlaget med ca 6,5 % utöver den tidigare nämnda schablonökningen på 7 %.

I likhet med riksrevisionsverket beräknar jag inkomsterna under titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. till 18,1 miljarder kr, för budgetåret 1972/73. För budgetåret 1973/74 beräknar jag med beaktan­de av vad jag nyss anfört inkomsterna under nämnda titel till 21,3 mil­jarder kr., eller 1,4 miljarder kr. mera än riksrevisionsverket.

I detta sammanhang viU jag också ta upp frågan om skogsvårdsav­giftens storlek, EnUgt förordningen (1946: 324) om skogsvårdsavgift skall sådan avgift utgå för jordbraksfastighet, som vid fastighetstaxering åsätts särskilda värden för skogsmark och växande skog, med högst 1,5 pronulle av summan av dessa värden. För varje år bestäms med vilket promilletal skogsvårdsavgiften för året skall utgå. Jag förordar att pio-milletalet för år 1973 sätts till 0,9, vilket är samma tal som för år 1972, Min beräkning av uppbörden överensstämmer med riksrevisionsverkets. Riksdagen har nyligen beslutat om införande av skatt på det spel som bedrivs på automater och rouletter fr, o, m, den 1 april 1973. Samtidigt sker en omläggning av beskattningen av bingospel. En ny inkomsttitel benämnd skatt på spel bör därför, som riksrevisionsverket förordat, uppföras på riksstaten fr. o. m. budgetåret 1973/74. I likhet med riks­revisionsverket beräknar jag inkomstema under denna titel till 50 milj. kr. för budgetåret 1973/74. Vissa inkomster vad avser skatt på auto-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              47

mäter och rouletter uppkommer redan under innevarande budgetår med den debiteringsordning som skall gälla. Jag räknar med att dessa inkomster kommer att uppgå till ca 10 milj, kr. De bör övergångsvis redovisas under inkomsttiteln lotterivinstskatt. Riksrevisionsverkets be­räkning av inkomsterna under denna titel bör därför justeras upp med 10 milj, kr. till 140 milj. kr. för budgetåret 1972/73,

Jag vill i anslutning härtill erinra om vissa ändringar från den 1 januari 1973 i kungörelsen (1924: 513) angående uppbörd av automobil-skatt m, m,, vilka ej kunnat beaktas i riksrevisionsverkets inkomstbe­räkning. Dessa ändringar innebär förskjutningar i uppbörden av for­donsskatten i vissa fall. Jag beräknar därför inkomsten av fordonsskatt för budgetåret 1972/73 till 1 256 milj, kr,, eller 4 milj, kr. mindre än riksrevisionsverket räknat med.

Antagandena om lönesummans utveckling påverkar också beräkning­en av inkomsten av mervärdeskatt. Jag beräknar liksom riksrevisions­verket inkomstema av mervärdeskatt till 13,3 miljarder kr. för budget­året 1972/73 och 14 miljarder kr. för budgetåret 1973/74.

Beträffande inkomstposter under mbriken uppbörd i statens verksam­het förordar jag, efter samråd med berörda departementschefer, följande justeringar av riksrevisionsverkets beräkningar.

Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen bör för budgetåret 1973/74 beräknas till 9 850 000 kr, eller 110 000 kr. mindre än riks­revisionsverket räknat med. Inkomster under anslaget kostnader för viss utbildning av handikappade beräknar jag till 1 240 000 kr. för bud­getåret 1973/74 vilket är en nedjustering med 235 000 kr. i förhållande tUl riksrevisionsverkets beräkning. Jag förordar att inkomster vid Sve­riges meteorologiska och hydrologiska institut tas upp med 300 000 kr. mer än vad riksrevisionsverket angett, eller med 19,3 milj. kr, för bud­getåret 1973/74.

Chefen för kommunikationsdepartementet kommer senare denna dag vid anmälan av medelsbehovet för statens jämvägar att förorda att de försäkringstekniskt beräknade pensionskostnaderna för statens jäm­vägar fr. o. m. budgetåret 1973/74 tillförs inkomstposten pensions­medel m, m, samt att de totala utgifterna för kompletleringspensioner fr. o, m, detta budgetår bestrids från denna inkomstpost. Som följd härav bör inkomsten under posten pensionsmedel m. m. föras upp med 277 milj. kr, för budgetåret 1973/74, eller 114 milj, kr. mindre än riksrevi­sionsverket räknat med.

Inför ikraftträdandet av kilometerbeskattning (prop. 1971: 153, SkU 1971: 67, rskr 1971: 339) för vissa fordon fr. o, m, år 1974 distribueras till fordonsägama nödvändig kilometerräknarapparatur. Kostnaderna för denna apparatur skall slutligt bäras av fordonsägarna (prop. 1972: 115, SkU 1972: 59, rskr 1972: 273). Uppbörden av ersättningen för kilometerräknarapparatur avses ske i samband med den ordinarie upp-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                             48

börden av fordonsskatt omkring årsskiftet 1973—1974. Jag förordar all under uppbörd i statens verksamhet en ny inkomstpost benämnd er­sättning för kilometerräknarapparatur uppförs för budgetåret 1973/74, Jag beräknar inkomstema till 37 milj. kr. för budgetåret 1973/74,

Avgifter för granskning av biograffilm bör till följd av ändrade av­giftsregler fr. o. m. 1 juli 1973 tas upp med 275 000 kr. för budgetåret 1973/74. Det är 55 000 kr, mer än vad riksrevisionsverket angett. Vi­dare räknar jag för budgetåret 1973/74 upp inkomster vid riksantikva­rieämbetet med 1 000 kr. jämfört med riksrevisionsverkets bedömning. För inkomster vid lantbruksnämnderna för jag upp 4 milj. kr, för bud­getåret 1973/74. Riksrevisionsverket har här räknat med 3,5 milj, kr, Inkomstema under postema inkomster vid statens hingstdepå och stu­teri och inkomster vid veterinärhögskolan föreslås senare denna dag till­föras utgiftsanslagen för resp. ändamål fr. o. m. budgetåret 1973/74. In­komstposterna bör därför utgå. Riksrevisionsverket har beräknat ifrå­gavarande inkomster till 1 145 000 kr. resp, 1 450 000 kr. för budgetåret 1973/74. Jag förordar vidare att inkomster vid patent- och registrerings­väsendet räknas upp med 2,1 milj, kr. för budgetåret 1911/13 och med 2,5 milj, kr. för budgetåret 1973/74 jämfört med riksrevisionsverkets beräkningar. Jag tar således under inkomstposten upp 43,7 milj, kr. och 45,9 milj. kr. för resp. budgetår. Posten inkomst av justering och ädel-metallkoiitroll tar jag upp med 5 milj. kr. för budgetåret 1973/74, eller 500 000 kr. mindre än vad riksrevisionsverket beräknat.

Jag övergår nu till att redovisa de ändringar i riksrevisionsverkets beräkningar som jag förordar under rubriken inkomster av statens ka­pitalfonder. Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet beräknar jag inkomsterna från postverkets fond till 12,5 milj. kr. för budgetåret 1972/73 och 18,8 milj. kr, för budgetåret 1973/74, Del är 1 milj. kr. resp. 2 milj. kr. mer än vad riksrevisionsverket räknat med. För statens järnvägars fond bör 6 milj. kr. tas upp för budgetåret 1973/ 74. Detta belopp bör jämföras med den förräntning på nedlagt stats­kapital som statens järnvägar enligt gällande bestämmelser borde inle­verera, nämligen ca 134 milj. kr. Riksrevisionsverket anger här 10 milj. kr. För domänverkets fond har jag efter samråd med chefen för indu­stridepartementet tagit upp 22 milj, kr. för budgetåret 1972/73, Det är 1 milj. kr. mindre än enligt riksrevisionsverket. Vidare beräknar jag in­komsterna under beskickningsfastigheternas delfond av statens allmänna fastighetsfond till 9 169 000 kr. för budgetåret 1973/74. Riksrevisions­verket har här tagit upp 11 971 000 kr. För budgetåret 1973/74 bör in­komsterna under byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastig­hetsfond föras upp med ett belopp som är 40 milj. kr. lägre än enligt riksrevisionsverket, eller med 245 258 000 kr. Ändringen föranleds främst av ändrad form för finansieringen av byggnadsstyrelsens för­valtningskostnader. Inkomsterna under försvarets fastighetsfond beräk-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                             49

nar jag till 124 874 000 kr. för budgetåret 1973/74. Det är 1 435 000 kr. mindre än enligt riksrevisionsverket. För fonden för beredskapslagring beräknar jag efter samråd med chefen för handelsdepartementet in­komsterna till 79,2 milj. kr. för budgetåret 1973/74, eller 3,4 milj, kr, mera än enligt riksrevisionsverket. Ändringen föranleds av en föreslagen ökning av fondkapitalet för överstyrelsens för ekonomiskt försvar del­fond.

Beträffande inkomsterna på kapitalbudgeten beräknar jag för budget­året 1973/74 efter samråd med cheferna för kommunikations- och ut­bildningsdepartementen avskrivningsmedel inom postverkets fond till 18,2 milj. kr., inom televerkets fond till 859,6 milj, kr. och inom luft­fartsverkets fond till 19 milj, kr. Dessa belopp är 900 000 kr, högre, 5,7 milj, kr, lägre resp, 2,2 milj. kr, lägre än som anges av riksrevisionsver­ket. Vidare beräknar jag övriga kapitalmedel inom luftfartsverkets fond till 6,5 mUj, kr. för budgetåret 1973/74 eller 6 499 000 kr, mera än en­ligt riksrevisionsverket. Sammanlagt innebär dessa justeringar att in­komsterna på kapitalbudgeten för budgetåret 1973/74 minskar med 501 000 kr. jämfört med riksrevisionsverkets beräkningar.

Riksrevisionsverkets beräkningar i övrigt föranleder inte någon erin­ran från min sida. Totalt innebär de av mig förordade avvikelserna en uppräkning av totalbudgetens inkomster i förhållande till riksrevisions­verkets beräkning med ca 8 milj. kr. för budgetåret 1972/73 och med ca 1 280 milj, kr. för budgetåret 1973/74 (tabell 7), Jag beräknar således totalbudgetens mkomster för budgetåret 1972/73 till 54 112 milj, kr, och för budgetåret 1973/74 till 60 513 milj. kr.

Jag viU nu ta upp frågan om investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1973/74. För varje kapitalfond fastställs årligen en inves­teringsstat. På statens ena sida redovisas den sammanlagda braltoin-vesteringen, investeringsanslagen, och på andra sidan upptas de medel som står till förfogande för finansiering härav. Dessa medel utgörs dels av avskrivningsmedel inom fonderna samt övriga inom fonderna till­gängliga kapitalmedel, dels av avskrivningsmedel anvisade på driftbud­geten. De medel som hämtöver behövs betecknas investeringsbemyn­digande. Investeringsbemyndigandena sammanställs till en investerings­plan, vars summa — sedan avdrag skett för medel som tillförs kapital­budgeten över fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster samt för övrig kapitalåterbetalning avseende lån från icke revolverande fonder — ulvisar det ytterligare medelstillskott som behövs för investeringar­nas genomförande. Investeringsplanen utgör kapitalbudgetens utgifts­sida enligt riksstaten. På motsatta sidan tas för kapitalbudgetens finan­siering under beteckningen lånemedel upp en balanspost med samma belopp som investeringsplanens slutsumma. Det bör emellertid under­strykas, att det på detta sätt framräknade lånemedelsbeloppet inte är detsamma som statsverkets faktiska upplåningsbehov, eftersom här inte


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen


50


Tabell 7. Justering av riksrevisionsverkets beräkning av totalbudgetens inkomster (1 000-tal kr.)


1972/73


1973/74


 


Riksrevi-  Föränd-

sions-       ring

verket       enligt

(ny ber.)   dep.chefen


Riksrevi-   Föränd-

sions-verkct

ring

enligt

dep.chefen


 


130 000 1 260 000

A. Skatter, avgifter, m. m.

I.      Skatter

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m.

Lotterivinstskatt

Fordonsskatt n.    Uppbörd i statens verk­samhet

Inkomster vid den stat­liga läkemedelskon­trollen

Inkoraster under anslaget kostnader för viss utbild­ning av handikappade

Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Pensionsmedel m. m.

Ersättning för kilometer­räknarapparatur

Avgifter för granskning av biograffilm

Inkomster vid riksanti­kvarieämbetet

Inkomster vid lantbruks­nämnderna

Inkomster vid statens hingstdepå och stuteri

Inkomster vid veterinär­högskolan

Inkomster vid patent- och registreringsväsendet

Inkomster av justering och ädelmetallkontroll


+ 10 000 —  4 000

41600      -t-   2100


19 900 000 -fl 400 000

110

9 960

235

1475

 

19 000 391 000

-f-  300 114 000

-f 37 000

220

+       55

4 900

-f    1

3 500

-1-  500

1 145

1 145

1450

1450

43 400

-f 2 500

5 500

  500


11500      -1-   1000          16 800      -f   2 000

10 000     -   4 000 23 000     —   1000

11 971      -   2 802

40 000

—   1435

-f   3 400

—      501

-t-1 279 578

285 258 126 309

75 800

1 983 173


-1-8100


B.  Inkomster av statens kapitalfonder

I.      Statens affärsverksfonder Postverket Statens Jämvägar Domänverket

III.    Statens allmänna fastig-

hetsfond Beskickningsfastighetemas

delfond Byggnadsstyrelsens

delfond

IV.    Försvarets fastighetsfond
Vin. Fonden för beredskaps­
lagring

C.  Beräknad övrig finansiering

Summa förändring enligt departementschefen


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen


51


medräknats driftbudgetens över- eller underskott och hänsyn inte heller tagits till förändringar i anslagsbehållningar och i disposition av rörliga krediter.

För budgetåret 1973/74 beräknas investeringsanslagen till totalt ca 7,6 miljarder kr. För finansieringen av dessa investeringar skall i första hand anhtas dels de avskrivningsanslag som i annat sammanhang denna dag begärs på driftbudgeten, dels kapitalbudgetens inkomster, Avskriv-ningsmedien från riksstaten uppgår till 981 milj, kr, och mom kapital­fonderna tillgängliga medel till 1 954 milj, kr. Med utgångspunkt här­ifrån kan investeringsbemyndigandena preliminärt beräknas till 4 682 milj. kr. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1973/74 framgår av sammanställning i tabell 8,

Ett preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1973/74 med specifikation av de i planen angivna investe­ringsbemyndigandena har upprättats (bilaga 4), Det slutliga förslaget till investeringsplan bör anstå i avvaktan på definitiva förslag om invesleringsanslag.

Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling

I prop, 1972: 90 beräknades anslagsbehållningarna komma att öka med 500 milj. kr, under budgetåret 1971/72. Det slutiiga utfallet enligt riksrevisionsverkets budgetredovisning blev — sedan hänsyn tagils till ef-

Tabell 8. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering badgetäret 1973/74

 

 

Fond

Investerings-anslag

Finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avskrivning

övriga kapi-

Avskrivning

Investerings-

 

 

inom fon-

talmedel

från drift-

bemyndi-

 

 

dema

inom fonderna

budgeten

gande

I, Affärsverksfondema

2 694121000

1 598 500 000

26 001 000

36 503 000

1033 117 000

II. Statens allmänna fastig-

 

 

 

 

 

hetsfond

690 827 000

52 908 000

3 000 000

238 958 000

395 961 000

III. Försvarets fastighets-

 

 

 

 

 

fond

287 901 000

27 991 000

17 000 000

186 500 000

56 410 000

IV. Statens utiåningsfonder

3 275 005 000

__

465 935 000

2 809 070 000

V. Fonden för låneunder-

 

 

 

 

 

stöd

360 041 000

67 215 000

47 776 000

245 050 000

VII. Fonden för förlag till

 

 

 

 

 

statsverket

70 450 000

__

40 000 000

__

30 450 000

VUL Fonden för beredskaps-

 

 

 

 

 

lagring

26 000 000

26 000 000

IX, Diverse kapitalfonder

212 301 000

120 775 000

650 000

5 402 000

85 474 000

Summa kr.

7 616 646 000

1 800 174 000

153 866 000

981 074 000

4 681532 000

 

 

 

Avgår kapitalåterbetalning:

 

 

 

 

Oreglerade kapitalmedels-

 

 

 

 

föriuster

 

1 000 000

 

 

 

övrig kapitalåterbetalning

28 632 000

 

 

 

 

Lånemedel

4 651900 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              52

fekten av indragna reservationer — en ökning av anslagsbehållningarna på totalbudgeten med 1 127 milj. kr. En bidragande orsak till den kraf­tiga uppbyggnaden av reservationsmedel var förskjutningar i utbetal­ningarna av de stora medelsanvisningar på tilläggsstat som gjordes i konjunkturstimulerande syfte. Sålunda skedde vissa utbetalningar, av­seende kostnader för verksamheter av detta slag som pågick under se­nare delen av budgetåret 1971/72 först under budgetåret 1972/73. Detta gäller t. ex. för beredskapsarbeten och för bidrag till vatten- och luft­vårdande åtgärder inom industrin. En annan väsentlig förklaring till den stora ökningen i anslagsbehållningarna är att förbrukningen av medel hänförliga till lånefonden för bostadsbyggande och till studiemedels­fonden blev mindre än vänlat.

De mera långsiktiga förändringarna i anslagsbehållningarna redovisas i sammanställningen i tabell 11. Under 1960-talet fördubblades behåll­ningarna i det närmaste, med särskilt stora ökningar under budgetåret 1964/65 och 1967/68. En ovanligt stor förbrukning av reserverade medel skedde under budgetåret 1969/70, huvudsakligen hänförlig till lånefonden för bostadsbyggande. Därefter har behållningarna återigen ökat. Det bör påpekas all medelsbehållningen vid utgången av budget­året 1971/72 har minskat kraftigt till följd av att behållningarna på in­vesteringsanslag inom ramarna för det militära försvaret och civilför­svaret överförts till budgetutjämningsfonden vid övergången till nytt budgetsystem för försvaret den 1 juli 1972, Den långsiktiga ökningen i medelsbehållningama torde väsentiigen höra samman med den statliga verksamhetens expansion med åtföljande behov av rörelsemedel. Som framgår av tabell 11 har utvecklingen av anslagsbehållningarna i hu­vudsak skett parallellt med ökningen av de anvisade reservations- och investeringsanslagen, dock med en förhållandevis svagare uppbyggnad under de senaste tre budgetåren. Speciella omständigheter gäller emel­lertid för två av dessa budgetår. De kortsiktiga förändringarna är svåra att ge en entydig tolkning. Variationer i konjunkturlägel tycks ibland spela en viss roll liksom tillgången på lediga resurser för att tillfreds­ställa den statliga efterfrågan, I åtskilliga fall förefaller dock mera spe­ciella faktorer ha inverkat.

För budgetåret 1972/73 beräknades i riksstaten anslagsbehållningarna komma att minska med 725 milj, kr. Därav var emellertid 225 milj, kr, betingade av syftet att i totalbudgeten ta hänsyn till vissa effekter på ut­giftssidan vilka inte kunnat beaktas vid besluten om berörda anslag.

Riksrevisionsverket har inhämtat uppgifter rörande myndigheternas beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling. En sammanfattning härav liksom min egen bedömning återges i tabell 12, För egen del räknar jag med en förbrakning av reservationsmedel med 200 milj, kr, vilket nära ansluter till myndigheternas beräkningar.

För budgetåret 1973/74 räknar jag med en minskning av anslags-


 


Prop. 1973:1    BUaga 1    Finansplanen


53


Tabell 9. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Driftbudgeten. Milj. kr.

 

Huvudtitel

Reservation

Reservation

ökning (-f )

 

30.6.71

30.6,72

minskning (—) under budget­året 1971/72

Justitiedepartementet

54,0

45,6

-   8,4

Utrikesdepartementet

462,0

726,0

-1-264,0

Försvarsdepartementet

852,9

2,0

—850,9

Socialdepartementet

63,2

105,4

+ 42,2

Kommunikationsdepartemen tet

983,4

1 125,2

-f-141,8

Finansdepartementet

11.3

26,9

-1-  15,6

Utbildningsdepartementet

93,2

117,5

+ 24,3

Jordbruksdepartementet

180,0

353,6

-h 173,6

Handelsdepartementet

7,7

10,5

-f    2,8

Inrikesdepartementet

164,7

553,6

4-388,9

Civildepartementet

24,9

23,0

—    1.9

Industridepartementet

100,7

70,2

— 30,5

Riksdagen och dess verk m. m.

6,3

1.1

—    5,2

Summa

3 004,4

3 160,4

-1-156,0

Tillkommer: indragna reservationer

 

+ 671,2

Summa egentliga statsutgifter

3 004,4

3 160,4

-t-827,2

Avskrivning av nya kapitalinves-

 

 

 

teringar

304,2

420,1

+ 115,9

Summa driftbudgeten

3 308,6

3 580,5

+ 943,1

Tabell 10. Sammanställning över behållningar pä riksstatsanslag: Investeringsanslag. Milj. kr.

 

Anslagsgrupp

Behållning

Behållning

Ökning (+)

 

30,6.71

30.6.72

minskning (—) under budget­året 1971/72

Statens affärsverksfonder:

 

 

 

Postverkets fond

14,2

1,8

— 12,4

Televerkets fond

63,4

3,6

— 59,8

Statens järnvägars fond

26,9

28,9

+    2,0

Luftfartsverkets fond

16,4

26,1

+    9,7

Fabriksverkens fond

9,7

13,8

+    4,1

Statens vattenfallsverks fond

65,4

58,3

-    7,1

Domänverkets fond

3.2

4,2

+    1,0

Summa statens afTärsverksfonder

199,2

136,8

— 62,4

Statens allmänna fastighetsfond

184,9

193,4

+    8,5

Försvarets fastighetsfond

71,0

41,5

— 29,5

Statens utlåningsfonder

400,8

972,8

+ 572,0

Fonden för låneunderstöd

298,8

157,9

—140,9

Fonden för statens aktier

105,1

0.2

—104,9

Fonden för förlag till statsverket

13,0

13,3

+    0,3

Fonden för beredskapslagring

95,0

87,0

-    8,0

Diverse kapitalfonder

59,1

52,2

—    6,9

Summa

1 427,0

1 655,0

+ 228,0

Tillkommer: indragna anslags-

 

 

 

behållningar

 

 

+ 72,0

Summa investeringsanslag

1 427,0

1 655,0

+300,0


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                                                54

Tabell 11. Medelsbehållning vid utgången av budgetåren 1962/63—1971/72. Miljarder kr.

62/63  63/64  64/65  65/66  66/67  67/68  68/69  69/70 70/71   71/72

Reservationer på driftbudgeten
(exkl. avskrivningar av nya
kapitalinvesteringar)
                         1,57    1,50    2,11     2,25    2,48    2,96    3,07    3,15    3,00    3,16

Outnyttiade belopp på investe­
ringsanslag
                                          1.01     1,41     1,39    1,21     1,33     1,61     1,85    0,99     1,43    1,66

Summa        2,58    2,91    3,50    3,46    3,81     4,57    4,92    4,14    4,43    4,82

Ökning (+) resp. minskning (—)
under budgetåret
                            +0,17 +0,33 +0,59 —0,04 +0,35 +0,76 +0,35 —0,78 +0,29 +0,39

Behållning i procent av under budgetåret anvisade:

reservationsanslag                            37,6    32,3    38,1     39,8    40,9    43,4    45,2    43,1     38.7    30,1

investeringsanslag                            35,4    46,2    44,8    32,6    30,1     33,2    34,6    17,2    18,1     21,0

reservations- och investerings­
anslag
                                               36,7     37,8    40,5     36,9    36,3     39,2    40,5     31,7     28,3     26,2

behållningama på ca 400 milj. kr. Jag vill dock understryka att beräk­ningarna måste omges med betydande osäkerhetsmarginaler.

Beräkning av dispositionen av rörliga krediter

Budgetutfallet och därmed statens upplåningsbehov påverkas av för­ändringar i dispositionen av rörliga krediter hos riksgäldskontoret, vUka enligt riksdagens beslut ställts till förfogande för vissa myndigheter och bolag. De beviljade kreditema samt de belopp som tagits i anspråk fram­går av sammanställningen i tabell 13.

Under budgetåret 1971/72 minskade dispositionen av rörliga krediter med ca 73 milj. kr. till ca 928 milj. kr. En nedgång i det ianspråktagna beloppet noterades för bl. a, statens jämvägar, förenade fabriksverken och Norrbottens järnverk AB, Stora svängningar i utnyttjandegraden sker regelmässigt vid budgetårsskiftena. Speciella faktorer, som t. ex, al­ternativa finansieringsmöjligheter och kostnaderna för dessa, påverkar dispositionen av rörliga krediter på varierande sätt beroende på vilken tidpunkt det gäller.

I prop, 1972: 90 räknade jag med att det ianspråktagna beloppet av rörliga krediter under budgetåret 1972/73 skulle öka med 350 milj, kr.

Tabell 12. Beräknade förändringar i anslagsbehållningar under budgetåret 1972/73. Milj. kr. (Ökning +, minskning —)

 

Anslags­behåll-

Beräknad förändring till 30,6,1973

ningar 30,6,1972

Prop, 1972: 90

Myndig­heterna

Dep,ch.

Driftbudgeten (exkl. avskriv­ningar)                                      3 160 Investeringsanslag                        1 655

Summa   4 815

—375 —350

—725

- 35 -148

-183

-  50 -150

-200


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              55

Tabell 13. lanspråktagande av rörliga krediter. Milj. kr.

 

Låntagare

Av riks-

lanspråk-

Av riks-

lanspråk-

 

dagen

taget

dagen

taget

 

medgivet

30.6,71

medgivet

30.6.72

 

30,6,71

 

30,6,72

 

Televerket

625,0

455,0

625,0

490,0

Statens jämvägar

150,0

129,0

250,0

7,4

Statens vattenfalJsverk

200.0

200,0

170,0

165,0

Domänverket

130,0

7,3

130,0

59,1

Postverket

__

 

120,0

74,0

Luftfartsverket

20,0

20,0

20,0

20,0

Förenade fabriksverken

70,0

47,5

170,0

Statens jordbruksnämnd

40,0

40,0

40,0

40,0

Svenska Reproduktions AB

0,7

0,7

0,7

Karlskronavarvet AB

8,0

8,0

__

Svensk Spannmålshandel

35,0

35,0

15,0

Svensk Kötthandel AB

50,0

LO

50,0

41,0

Statliga myndigheter med upp-

 

 

 

 

dragsverksamhet

60,0

3.9

70,0

13,6

Norrbottens järnverk AB

125,0

97,0

125,0

Stiftsnämnderna

__

__

15,0

1,9

Diverse krediter

378,0

373,0

Summa

1 891,7

1 000,8

2 201,7

927,7

Enligt uppgifter som insamlats av riksrevisionsverket förutser berörda myndigheter och bolag nu en ökiung i de disponerade beloppen med endast 52 milj. kr. En nedgång av ianspråktagna belopp anges för bl, a. postverket och televerket, medan en öknuig beräknas ske för domänver­ket och förenade fabriksverken. Chefen för industridepartementet kom­mer senare denna dag att föreslå att ramen för domänverkets rörliga kredit höjs från 130 rrulj. kr, tiU 175 mUj. kr. Chefen för industrideparte­mentet föreslår senare i dag också att ramen för rörlig kredit till statens vattenfallsverk höjs med 50 milj. kr. till 250 milj, kr, från ingången av budgetåret 1973/74, Jag vill eriru-a om att denna ram höjdes från 170 milj, kr. till 200 milj. kr. vid ingången av budgetåret 1972/73. Vid en samlad bedönming finner jag det sannolikt att dispositionen av rörliga krediter kommer att öka med 50 mUj. kr. under innevarande budgetår.

För budgetåret 1973/74 räknar jag med att ökningen av de ianspråk­tagna beloppen av rörliga krediter återgår till, jämfört med senare budgetår, ett mera normalt mönster. Totalt beräknar jag ökiungen till 150 milj. kr. Jag vill dock även här erinra om den osäkerhet som gäller vid detta slag av beräkningar.

Beräkning av totaibndgeten

Utgiftema på totalbudgeten för budgetåret 1972/73 beräknas nu bU avsevärt större än de i riksstaten angivna. Detta sammanhänger, vilket jag tidigare redovisat, huvudsakligen med stora utftsökningar för sys­selsättningsstimulerande åtgärder.  Dessutom föratses merbelastningar


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen


56


 


O

8


e e o i~

990

VO


 


OOOOO

o O o o o

OOOOO

r- - f* t-- oo lo 00 m  I

Oi Oi wi  -rj-

r.-! o r. * r r fl C O r~- —       VO — .-I


o o O

 

800 o o o o o o — o o o o rt r o os o


o    o


a o

B

o

-» t-

ca * o.

+- 'O

a 2 E.2 C

ea- Q,°S o 3

 


13 o > 00 o, I.,


S  «  ö


O E «

« :s s sf g.

o .5 .iii

>ä.

 

 

 

w

E

o

n

i

o

t:

 

1-1

111

a

■§*

o x>

T)

S2

v

S

 

 

•C

5

r/J

 

12

2 Q o «j

   cd

5

i« O 9

o

o

ii c S o te " E

o

.    J3 So     .

.a -a I §

w

,-d    .s?:.

o a 1- u ■oSS s

"S-s

o

<3   ,5

o s

Q

1-  «5  crt

Mt2iS5.?ffi,cj£0(5(5

 


05


o o o

 


o o

o

■<}■

o


o o o r-o\ 00 se

te


 


 

 

a §

i

Q O o

o o o o o ooo o o oo

O 0-1 O o oo o r-* «n O

o o C3S ■*

o o m f-"

f o CN 00

«r Cs t-

yj so -H O CM C

M  o  Tt  -*

>o o S

 

■o

 

t:

0\

1

a a

 

 

äg

 

"O

 

3 .O

S

1.. •.O

E

 

 

j-"

B

Ul

 

å

1?

 

e

 

k."

 

 

 

 

 

 

ei

0

_2

-

 

to

 

 

 

 

b

"


S E

CO  o

a ■a —

o -5 K " n. lu

5 S.ä


>                   O o

>            o o

>            oo
- 00 CN

c

:§

'S,'

T3 a      :0

o p  o ' -"  3

w .S «d

cd r- —■

i    .5f

1     **-■

i o s j u a

.cd Ul c/3 - :0 O  3""

:0  "S  O

ttilZlfc

   ed .i cd

Ä      IW    5    (A

«  a a " « «J

«)   « .- cd

S a;


o o o o ooo o o o o o a\ o o \o r o r* in o r,» f* oo

0\ Cr\ I

n r- os

 

 

U(

M

 

 

_a>

cd

 

 

 

 

 

 

 

o,

fe

i_i

eu

cd -o

o

 

.;<

a -o

d

CA

O

u

 

 

«

u

.2

5

w

J3

 

Ul

Ul

c

ex

,-°

:0

o

cd

C-H

c

c

M

a

C

tf]

y

«

u

Q

c/)

73 -O

u

1>

Q

c

 

> 

O   O

fet

cd

Q


o.,,

cd cd

,! a

cd u

60-o

■c a ' ?.£

" -a

o o< I

.   cd I

cd-

E "

o  Vi

O c o

g.s

'C,

1     H-

< E


O

N

o o so

Tj-  oo

■n n

Os

 

i

1

o n

o\

r-l O

 

CJ IN

3       "

u o. T3 cd

a J

.o cd

Ul   cd

w   60 U   J<

SO£  g O


1


 


Prop. 1973:1    Bilagal    Finansplanen                                               57

i förhållande till riksstaten för vissa förslagsanslag, främst avseende skat­tebortfallsbidrag till konununerna, folkpensioner, allmänna barnbidrag och bostadstillägg för barnfamiljer. Mot denna bakgmnd kan total­budgetens utgifter för budgetåret 1972/73 beräknas till 61 333 milj. kr. De samlade statsinkomstema för budgetåret 1972/73 beräknas nu tUl 54 112 mUj. kr. eller väsentiigt lägre än som angavs i riksstaten. Främs­ta orsaken till att inkomstema nu beräknas bli lägre är effekterna av det numera kända taxeringsutfallet för år 1971, som medförde väsentiigt större utbetalningar av överskjutande skatt under budgetåret 1972/73 än kalkylema tidigare visade. Med dessa beräkningar av utgifter och in­komster skulle totalbudgeten visa ett underskott på 7 221 milj, ki\

Med hänvisning till min redovisning i det föregående beräknar jag to­talbudgeten för budgetåret 1973/74 på sätt som framgår av uppställ­ningen (s. 56), Kalkylen utvisar ett totalbudgetunderskott om drygt 5,7 miljarder kr., vilket innebär en nedgång i förhållande till det nu beräk­nade underskottet för innevarande budgetår med nästan 1,5 miljarder kr. En tabell över totalbudgetens utveckling under en längre tidsperiod ingår i bilaga 5.

Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde få fogas såsom

Bilaga 1: Preliminär nationalbudget för år 1973

Bilaga 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Bilaga 3: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1973/74

Bilaga 4: Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringssta­ter för budgetåret 1973/74

Bilaga 5: Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen m. m.

Hemställan

Under åberopande av vad jag har anfört hemställer jag att Kungl, Maj :t föreslår riksdagen att

1.  godkärma de allmärma riktlinjer för den ekonomiska politi­
ken och för statsregleringen som jag har förordat i det före­
gående,

2,      medge att avsättning av kommunalskattemedel sker till budget­utjämningsfonden för budgetåret 1973/74 för att där särredo­visas,

3,      besluta att skogsvårdsavgift enligt förordningen (1946:324) om skogsvårdsavgift skall utgå med 0,9 promille för år 1973,

4. i avvaktan på särskild proposition i ämnet för budgetåret
1973/74


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen                                              58

a)  godkärma min preliminära beräkning av driftbudgetens in­komster,

b) godkärma min prehminära beräkning av förändringar i an­slagsbehållningar,

c)     godkänna min prehminära beräkning av förändringar i dis­positionen av rörUga krediter,

d)  godkärma det prelhninära förslaget till investeringsplan och
investeringsstater samt därvid på kapitalbudgeten beräkna
den mot investeringsplanen svarande inkomsttiteln Låneme­
del till 4 651 900 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                           59

Tabellförteckning

1.         Försörjningsbalans för år 1972                                                  10

2.         Betalningsbalans 1970—1972                                                   10

3.         Preliminär försörjningsbalans för år 1973                                     27

4.         Bytesbalans 1971—1973                                                         28

5.         Totalbudgeten 1971/72—1973/74                                              29

6.         Statsutgifterna budgetåret 1973/74                                            37

7.         Justering av riksrevisionsverkets beräkning av totalbudgetens inkomster      50

8.         Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1973/74       51

9.         Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Driftbud­geten           53

 

10.          Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Investe­ringsanslag    53

11.          Medelsbehållningvidutgången av budgetåren 1962/63—1971/72     54

12.          Beräknade förändringar i anslagsbehållningar under budgetåret 1972/73        54

13.          lanspråktagande av rörliga krediter                                            55

MAKCUS BOKTR, STOCKHOLM 1973     720901


 


 


 


Bilaga 1

Preliminär nationalbudget för år 1973


 


 


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen Bil. 1    Preliminär nationalbudget

Bilaga 1

PRELIMINÄR NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1973 Inledning

Den preliminära nationalbudgeten för 1973 som härmed läggs fram är utarbetad inom finansdepartementets sekretariat för ekonomisk pla­nering och konjunkturinstitutet, Nationalbudgeten bygger på material som erhållits från fackdepartement och olika verk och institutioner. Vi­dare har utredningsrådet hörts. Dess ledamöter bär dock ej något an­svar för nationalbudgetens utformning och bedömningar.

Kapitlen III, Utrikeshandeln samt VII, Investeringama och IX, Kre­ditmarknaden har helt sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institu­tet har även sammanställt avsnitten om industriproduktion och skogs­bruk i kapitel IV och avsnitten om de disponibla inkomstema och den privata konsumtionen i kapitel VI. Ansvaret för bedömningen av Sveri­ges ekonomi 1973 — med undantag för de avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet uttryckligen åberopas — vilar på finansdeparte­mentets sekretariat för ekonomisk planering där arbetet med national­budgeten letts av tf planeringschefen Lars Lindberger.

Av ett bihang som följer efter kapitel IX framgår även i tablåform vilka kapitel och avsnitt som sammanställts inom sekretariatet för eko­nomisk planering respektive konjunkturinstitutet. Vidare redovisas pro­gnostal för olika delsektorer enligt sekretariatets och konjunkturinsti­tutets bedömningar.

1    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 1


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen

I. Sammanfattande översikt

1. Den ekonomiska utvecklingen 1971—1972

Den ekonomiska utvecklingen under loppet av 1972 har i stora drag gått i den riktning som markerades i prelirrunär och reviderad national­budget för året. En konjunkturförbättring som i vissa hänseenden börja­de framträda redan under fjärde kvartalet 1971 har sålunda utvecklats vidare under 1972. Efterfrågans tillväxt har emellertid blivit svagare än beräknat och utvecklingen på arbetsmarknaden har blivit mindre gyrm-sam än som förutsågs. I synnerhet gäller detta tredje kvartalet då arbets­lösheten säsongrensat visade en relativt kraftig uppgång av så vitt nu kan bedömas tillfällig karaktär.

Enligt förhandsbedömningama var det den inhemska efterfrågan som skulle visa fömyad expansion 1971—1972 efter att dessförinnan ha fal­lit tillbaka 1970—1971, medan däremot vara- och tjänstetransaktioner­na med utlandet netto skulle ge ett visst efterfrågebortfall. Detta skulle stå i klar kontrast till utvecklingen 1970—1971 då utrikeshandelns utveckling representerade ett betydande nettotillskott till efterfrågan, vilket då verkade bromsande på nedgångstendenserna inom produktio­nen. Den faktiska utvecklingen har till sin huvudtendens motsvarat dessa bedömningar men den inhemska efterfrågans tillväxt har likväl bli­vit mindre betydande än beräknat samtidigt som utrikeshandelns netto­effekt blivit mera postiv än förutsett.

Bortsett från lagerinvesteringar har resursanvändningen för interna ändamål stigit med 3 % i volym 1971—1972 efter en nedgång med 0,4 % 1970—1971. Lagerinvesteringamas inverkan på den totala re­sursanvändningen har varit mindre negativ än 1970—1971. Dessa in­vesteringar har visserligen fortsatt att avta 1971—1972 men endast i hälf­ten så stark takt som 1970—1971, då nedgången uppgick till drygt 3 miljarder kr. Omslaget i positiv riktning för den totala resursanvänd-nmgen eller efterfrågevolymen för inhemska ändamål har följaktligen blivit mera markerat inklusive än exklusive lager. Totalt noteras sålun­da en omkastning i efterfrågeutvecklingen från nedgång med 2,4 % 1970—1971 till uppgång med 2 % 1971—1972. Detta mnebär dock en påtagligt lägre tillväxt än som föratsågs i den reviderade nationalbud­geten för 1972. Enligt denna skulle motsvarande ökningstal ha bhvit drygt 3,5%.

Det visar sig att det i huvudsak är två komponenter i resursanvänd­ningen för interna ändamål som utvecklat sig svagare än beräknat, näm-


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                                             3

ligen den privata konsumtionen och lagerinvesteringarna. Hushållens realt disponibla inkomster har stigit i obetydligt lägre takt än föratsett men den väntade nedgången för sparkvoten från den höga nivå som upp­nåddes 1971 har i stort sett uteblivit. Den privata konsumtionens tillväxt 1971—1972 har sålunda stannat vid 21/4%, vilket är 11/2 procenten­het mindre än som beräknades i den reviderade nationalbudgeten för 1972. Även lageruivesteringamas nedgång har blivit större än enligt den reviderade nationalbudgeten och avvikelsen representerar ett mer än hälften så stort efterfrågebortfall som i fråga om den privata kon­sumtionen. Industrins lagerinvesteringar har i stora drag avtagit som föratsett samtidigt som ett väntat omslag i positiv riktning av handelns lagerinvesteringar uteblivit. Handels lagerhållning har sålunda fortsatt att sjunka och även totalt sett har lagerstocken minskat 1972 — med motsvarande ca 800 milj. kr.

Investeringama i fasta tillgångar — dvs. byggnader och maskiner — har enligt nationalräkenskapskalkylema totalt sett utvecklats i tämligen nära anslutning till prognoserna i den reviderade nationalbudgeten. En av fömtsättningama för detta har emellertid varit att de statiiga in-

 

 

 

 

 

TabeU 1:1. Försörjningsbalans

1970—1972

 

 

 

 

 

 

Milj.kr.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Löpande 1970

priser 1971

1972

För-

1968 års

priser

 

 

 

1970

1971

1972

För-

 

 

 

 

änd-

 

 

 

änd-

 

 

 

 

ring

 

 

 

ring

 

 

 

 

i%

 

 

 

i%

 

 

 

 

1971-

 

 

 

1971-

 

 

 

 

1972

 

 

 

1972

Tillgång

 

 

 

 

 

 

 

 

Bruttonationalprodukt

170 323

182 659

198 648

8,8

154117

153 222

156 370

2,1

Import av varor»

36 251

36192

38 670

6,8

33 504

32171

33 655

4,6

Import av tjänster*

6168

6 955

7 412

6,6

5 511

6132

6 408

4,5

Summa tillgäng

212 742

225 806

244 730

8,4

193 132

191 525

196 433

2,6

Efterfrågan

 

 

 

 

 

 

 

 

Privat bruttoinvestering

14 580

15 613

17 449

11,8

13 712

13 899

14 746

6,1

Statiig bruttoinvestering

5 044

5 598

6 840

22,2

4 572

4 740

5 390

13,7

Kommunal bruttoinvestering

9 419

9 152

10 203

11,5

8 445

7 636

7 972

4,4

Bruttoinvestering i bostäder

8 320

8 642

9 310

7,7

7 364

7 093

7 150

0,8

Lagerförändring

4 864

1274

-804

 

4174

995

-605

 

Privat konsumtion

92 302

98 212

106 094

8,0

84 647

83 770

85 655

2,3

Offentlig konsumtion

36 766

42 319

47 581

12,4

32 760

33 760

34 639

2,6

Export av varor»

35 150

38 224

41 255

7,9

31695

33 354

34 962

4,8

Export av tjänster"

6 297

6 772

6 802

0,4

5 763

6 278

6 524

3,9

Summa efterfrågan

212 742

225 806

244 730

8,4

193 132

191 525

196433

2,6

1 Enligt handelsstatistiken.

2 Häri ingår även sådan handel som faller utanför handelsstatistiken. Nettot
av transfereringar till och från utlandet påverkar bytesbalansen i kapitel III
men ej ovanstående försörjningsbalans.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                            4

vesteringarna genom tidigareläggning och ett ökat pådrag av bered­skapsarbeten kommit att stiga väsentligt kraftigare än tidigare förutsetts. Volymökningen för de statliga investeringarna anges sålunda till nära 14 % mot endast drygt 3,5 % enligt prognosen i den reviderade natio­nalbudgeten. Jämfört med deima har däremot bostadsbyggandet och det privata näringslivets investeringar visat svagare tillväxt än beräknat. För näringslivets del har trots detta förväntningarna om en påtaglig in­vesteringsökning i väsentlig mån kunnat infrias. Volymökningen har nämligen bhvit 6 % totalt sett och för industrins investeringar 4 %.

Det bör tilläggas att konjunkturinstitutet framhållit att det finns skäl att räkna med en större osäkerhet än vanligt i investeringsberäkningarna för åren 1970—1972. Enligt institutets uppfattning kan ett periodise-ringsfel ha uppkommit i samband med mervärdeskattens höjning fr. o. m. 1 januari 1971 och det har av institutet bedömts som troligt att såväl nedgången i investeringarna 1970—1971 som uppgången 1971—1972 i någon mån kommit att överdrivas. Det kan förefalla tveksamt om byggnadsinvesteringarnas utveckling verkhgen inneburit en fullt så stark kontrast som framgår av nationalräkenskapskalkylema, vilka visar på en nedgång med 4 % 1970—1971 följd av en uppgång med 5,5 % 1971— 1972.

Den offentiiga konsumtionens utveckling förefaller totalt sett inte ha avvikit mera avsevärt från prognosema i den reviderade nationalbudge­ten. Den kommimala konsmntionen beräknas ha stigit med 3 % 1971— 1972, medan den statliga konsumtionen under inverkan av fallande mili­tära materielleveranser endast ökat med knappt 2 %. För hela den of­fentliga verksamheten bestående av konsumtion och investeringar redo­visas en tillväxt med 4 %, vilket är en klar ökning jämfört med 1970— 1971, då motsvarande tillväxttal endast uppgick till 1 %. Den offentiiga verksamheten har därmed visat starkare expansionstakt 1971—1972 än såväl den privata konsumtionen som bostadsbyggandet liksom även nä­ringslivets totala investeringar inklusive lagerhållning, vilka i själva verket fortsatt att sjunka. Ett genomgående drag har emellertid varit att tillväxt- eller förändringstalen för dessa aktiviteter rört sig i positiv rikt­ning från 1970—1971 till 1971—1972. För den privata konsumtionen noteras sålunda en utveckling från — 1 % till 4-21/4%, för bostads­byggandet från — 3,5 % till -f 1 % och för det privata näringslivets totala investeringar inklusive lager från — 17 % till — 5 %.

Med den påtagligt svagare tillväxt jämfört med den reviderade natio­nalbudgetens prognoser som varit kärmetecknande för den totala in­hemska efterfrågans utveckling 1971—1972 är det inte förvånande att även importen kommit att visa en lägre ökningstakt än väntat. Det ut­slag i deima riktning som framträder är emellertid marginellt med en neddragning från prognostalet 6 % till ett preliminärt utfallstal om 4,5 %. Med ett svagare efterfrågetryck uiom landet än beräknat kunde


 


Bil. 1   Preliminär nationalbudget                                                    5

man snarast ha väntat att exportens volymutveckling skulle ha överträf­fat prognosen. Så har däremot inte skett. Totalt sett synes exportens vo­lymtillväxt 1971—1972 ha blivit något lägre än fömtsett och speciellt vad gäller verkstadsexporten har utfallet otvetydigt blivit svagare än be­räknat. På tjänstebalansen har ttuisttjänsterna ökat belastningen mer än väntat men även på balansens kreditsida synes utslaget i viss mån ha blivit positivt. Med de deflateringstal som tillämpas i nationalräkenskaps­kalkylema har såväl vara- som tjänstebalanserna omräknade i fasta pri­ser kännetecknats av begränsade positiva förändringar. Bytesvillkoren har förbättrats för varatransaktionema men försämrats för tjänstetrans-aktionema. I absoluta tal har dessa effekter enligt nationalräkenskaps­kalkylema varit av ungefär samma storlek.

Bortsett från transfereringsinslagen har bytesbalansen följaktiigen kommit att visa en svagt positiv förändring såväl i löpande som fasta pri­ser. Genom fortsatt tillväxt av de utgående transfereringarna har dock bytesbalansens överskott totalt sett sjunkit från närmare 1 000 milj. kr. 1971 till ca 500 milj. kr. 1972. Det har i huvudsak varit det växande gåvobiståndet tUl u-ländema samt ökade ränteutbetalningar och för­säkringsutfall som bidragit tUl ökningen av de utgående transferering-ama.

Även om varu- och tjänstetransaktionerna med utiandet har utveck­lats gynnsammare än föratsett och faktiskt synes ha gett ett litet netto­bidrag till den totala efterfrågans tillväxt, måste detta betecknas som påfallande blygsamt. Luckorna i den inhemska efterfrågans tillväxt har i varje fall inte kunnat fyllas ut genom en snabb tillväxt av exporten. I synnerhet verkstadsexporten har visat en svag utveckling 1972. Man får i själva verket gå tillbaka åtminstone till 1967 för att tillnärmelsevis fin­na en motsvarighet härtill. Med den metod för fastprisberäkning som tillämpas i kapitel III har sålimda exportvolymen för verkstadsprodukter exklusive fartyg sjunkit med 2 % 1971—1972. Med de troligen något mera realistiska deflateringstal som användes i nationalräkenskapskal­kylerna blir utfallet något gynnsammare med en tillväxt om ca 1 %.

Tilläggas bör emellertid att de senast tillkomna månadsredovisning­arna för utrikeshandeln och i synnerhet de preliminära uppgifterna för november har gjort det sannolikt att exportens volymutveckling kom­mit att i någon mån underskattas i de anförda beräkningarna, vilka ingår i försörjningsbalansen.

De svaga konjunkturerna för industriinvesteringar inom avsättnings­länderna har säkerligen bidragit till verkstadsexportens — som det allt­jämt förefaller — blygsamma utveckling, men andra omständigheter

> Med de deflateringstal som användes i volymberäkningama av utrikeshandeln i kapitel III erbälJs en större prisökning och en mindre volymtillväxt för exporten 1971—1972. Utvecklingen av bytesvillkoren för varutracsaktionema framstår härigenom som mera positiv samtidigt som motsatsen gäller om utvecklingen av handelsbalansen omräknad i fasta priser.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen                                                                    6

kan också ha medverkat. Kostnadsutvecklingen per produktenhet torde knappast ha varit ogynnsammare i Sverige än inom övriga västeuropeis­ka länder, vilket dock inte utesluter att svensk verkstadsindustri kan ha utsatts för en hårdnande konkurrens bl. a. inom sådana delmarknader där amerikanska och japanska leverantörer har en stark ställning. Detta kan ha inträffat samtidigt som de svenska exportörerna möjligen har höjt sina priser förhållandevis kraftigt i syfte att stärka en pressad lön­samhet. Som ett indicium på att de svenska prishöjningarna för verk­stadsprodukter internationellt sett varit förhållandevis betydande har åberopats att prisuppgången 1971—1972 enligt utrikeshandelsberäkning­arna var 11/2 procentenhet högre för verkstadsexporten än för verk­stadsimporten.

Med en tillväxt av den inhemska efterfrågevolymen som beräknas ha stannat vid 2 % och vid ett begränsat nettotillskott till den totala efter­frågan genom de utrikes transaktionema har nationalprodukten mätt från användtungsidan ökat endast obetydligt mer än 2 % 1971—1972. Tillväxten har sålunda blivit närmare 11/2 procentenhet lägre än soui beräknades i den reviderade nationalbudgeten samtidigt som produktivi­tetstillväxten blivit något högre än föratsett. Därmed är det inte heller förvånande att arbetslöshetens tuva förblivit tämligen oförändrad trots den betydande arbetstidsförkortning som genomförts. Den förhållandevis svaga produktionsutvecklingen har inte förhindrat att prisstegringstakten blivit högre än beräknat. Troligen har det också skett en viss återhämt­ning i fråga om företagsvinstema.

I jämförelse med de bedömningar som gjordes i den reviderade natio nalbudgeten för 1972 har konsmnentpriserna stigit med ytterligare en procentenhet — eller med ca 5,5 % — under loppet av 1972. Skillnaden förklaras till största delen av att prisstegringama inom de från interna­tionell konkurrens skyddade sektorema bhvit större än man räknade med våren 1972. Vid internationell jämförelse framstår likväl konsu­mentprisemas uppgång i Sverige under loppet av 1972 som påfallande måttlig.

Det samhällsekonomiska balansläget vid utgången av 1972 skall nå­got mera ingående beröras i det följande. Utvecklingen under loppet av 1972 förtjänar emellertid också att uppmärksammas liksom även vissa karakteristiska inslag i det skeende vars utfall nu kan avläsas för hela perioden 1970—1972.

En nedre vändpunkt i konjimkturförloppet förefaller för Sveriges del att ha varit föriagd till tredje kvartalet 1971. Från årsskiftet 1970/1971 fram till tredje kvartalet 1971 hade såväl industriproduktionen som ex­porten säsongrensat en nedgång i volym, vilken inte kom till uttryck

» Efter den svaga produktivitetsutvecklingen 1970—1971 med ett beräknat produktivitetstal för hela samhällsekonomin om 2,8% bedömdes en avsevärt större produktivitetsökning som trolig 1971—1972, Enligt det preliminärt angivna ut­fallet blev produktivitetsökningen drygt 5%, vilket är något högre än enligt prog­nosema.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                   7

i årsgenomsnittstalen. Fjärde kvartalet innebar däremot en viss uppgång. Omslaget framträdde för exportens del klarare i serien exklusive fartyg. Även på arbetsmarknaden blev vissa ansatser till en gytmsammare ut­veckling märkbara. Säsongrensat sett medförde fjärde kvartalet en svag ökning av antalet obesatta platser och någon minskning av arbetslöshe­ten.

Första halvåret 1972 uiträffade en klar uppgång av aktiviteten inom samhällsekonomin. Till detta bidrog i någon mån exporten som sä-songrensad ökade första kvartalet 1972. Inberäknat fartyg var dock upp­gången synnerligen måttiig. Den inhemska efterfrågans utveckling torde under sådana omständigheter ha varit av större betydelse. Den privata konsumtionen som säsongrensad stigit andra halvåret 1971 hölls tämli­gen väl uppe första kvartalet 1972. Byggnadsverksamheten ökade på­tagligt första halvåret 1972 under inverkan av de konjunkturstimuleran­de åtgärder som vidtagits. Vidare tycks ett uppehåll ha inträffat i den kraftiga nedgång i lagerinvesteringarna som försiggick imder 1971. And­ra kvartalet 1972 medförde en svagare utveckling av den privata kon­sumtionen samtidigt som exporten säsongrensad föll något tillbaka. In­dustriproduktionen visade emellertid säsongrensat sett en kraftig uppgång andra kvartalet 1972. Arbetslösheten var säsongrensad i långsamt avta­gande under hela första halvåret 1972.

Den förhållandevis gytmsamma utvecklingen på arbetsmarknaden bröts under tredje kvartalet, då en relativt kraftig uppgång i arbetslös­heten noterades i augusti, åtföljd av ytterligare någon ökning i septem­ber. Flera omständigheter torde ha samverkat i detta förlopp. Den för­hållandevis svaga utvecklingen av konsumtion och export under andra kvartalet kan ha återverkat på företagens produktionsplaner för tredje kvartalet, Konjunkturbarometern för september visade också att före­tagens förväntningar om orderingången inte infriades under tredje kvar­talet, i synnerhet inte vad gäller exportmarknaden, Lagerinvesteringama minskade ånyo kraftigt under andra halvåret 1972. Konsumtionen ut­vecklades alltjämt svagt under tredje kvartalet då även industriproduk­tionen stagnerade. Detta tog sig främst uttryck i en kraftig neddragning av produktionen under semesterperioden. För byggnads- och anlägg­ningsverksamheten innebar tredje kvartalet av allt att döma en volym-nedgång. Denna var delvis en följd därav att beredskapsarbetena under sommaren drogs ned från en högt uppdriven nivå under vintern och vå­ren. Exporten visade däremot en klar volymuppgång tredje kvartalet 1972.

Utvecklingen under fjärde kvartalet har såvitt nu kan bedömas känne­tecknats därav att exporten fortsatt att stiga samtidigt som industripro­duktionen visat förnyad tillväxt och beredskapsarbetena ånyo tilltagit i omfattning. Orderingången till verkstadsindustrin för exportieveranser har enligt konjunkturbarometern ökat relativt kraftigt. Arbetslösheten


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                                              8

har säsongrensat upphört att öka. I november inträffade en nedgång för den säsongrensade arbetslösheten och arbetskraftsundersökningen för samma månad visade liksom tidigare i oktober, juli och juni lägre arbetslöshetstal än motsvarande månader 1971, I december sjönk ar­betslösheten ytterligare något. Prisutvecklingen var mot slutet av 1972 lugnare än under årets tidigare delar.

Utvecklingen 1970—1972 kan nu överblickas som en avmattnmgs-period som i vissa hänseenden varit av annorlunda karaktär än den när­mast föregående. Nedan redovisas volymförändringar för nationalpro­dukten och några av dess komponenter i form av genomsnittstal per är för dels 1970—1972, dels 1965—1967 eller altemativt 1965—1968. Avmattningsperioden 1970—1972 framstår hitintill som mera samman­trängd i tiden än sin närmaste föregångare som sträckte sig in på ett tredje år. Det kan därför synas ovisst vilken 2- eller 3-årsperiod fram emot 1968 som utgör bästa jämförelseperiod. Valet har vad gäller varje särskild komponent gjorts på sådant sätt att skillnaden i årsgenomsnitt minimeras jämfört med 1970—1972. De tal som återges i tablån avser procentuella förändringar.

1970-             1965-              1965-

1972                1967                1968

Bruttonationalprodukt               0,7»                                        3,3

Privat konsumtion                      0,6                                         2,9

OflFentlig konsumtion

och investering                        2,4                                         5,8

Offentlig konsumtion

och investering samt

bostadsinvestering                  1,9                                         5,6

Statlig konsumtion

ochjinvestering                        4,6                                         1,2

Export av varor och tjänster     5,3                                           7,1

Lagerinvestering;

årlig förändring uttryckt

i procent av utgångsårets

bruttonationalprodukt       —1,5               —1,1

» Beräknat från användningssidan. Beräknat från produktionssidan blir mot­svarande tal ca 1,5.

Det visar sig att dominerande inhemska efterfrågekomponenter haft långsammare tillväxt 1970—1972 än under den närmast föregående av­mattningsperioden. Detta gäller i hög grad den privata konsumtionen vars årliga ökningstakt endast var knappt femtedelen så hög 1970— 1972 som 1965—1968. Denna förändring har inträffat trots att de realt disponibla inkomsternas årliga tillväxttakt i själva verket var något högre 1970—1972 än 1965—1968 (2,2 % mot 2,1 %). Mera direkt be­stämd av förändringar i det ekonomisk-politiska klimatet kan den lägre tillväxttakt förmodas vara som 1970—1972 framträder för den offent­liga verksamheten och bostadsbyggandet. Uppenbart är det emellertid


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                                             9

en ändring i förutsättningarna av mera långsiktig verkan som sålunda satt sin prägel på utvecklingen av bostadsbyggandet och den offentliga verksamheten. För den del av verksamhetsområdet där konjunkturpoli­tiska styrmedel mest omedelbart kan göra sig gällande, nämligen statlig verksamhet, har förändringen gått i motsatt riktning. Tillväxttakten är i detta fall klart högre 1970—1972 än den var 1965—1968.1

En omständighet av teknisk natur som inverkat på de disponibla inkomsternas utveckhng 1970—1972 har varit övergångseffekterna av den skattereform som trädde i kraft 1971. I samband med kommunal­skatteavdragets bortfall motverkades en systematisk tendens som tidi­gare gjort preliminärskatteuttaget för lågt i förhållande till den slut­liga skatten. Andra faktorer som verkade i motsatt riktning förblev där­emot orubbade. Följden härav blev att preliminärskatteuppbörden för 1971 och sannolikt även för 1972 blev större än den sluthga skatten. Övergången från totalt sett lägre preliminärskatteuppbörd än den slut­liga skatten för inkomståret 1970 till totalt sett högre preliminärskatte­uppbörd än den slutliga skatten för inkomståren 1971 och 1972 har temporärt förstorat hushållens skattebelastning, 1971 med drygt 2 mil­jarder kr. och 1972 med ca 200 milj, kr. För de disponibla inkomstemas tillväxt 1970—1972 kan detta ha inneburit en viss dämpning som räk­nat i procentenheter per år dock varit av försumbar storlek.

Den svagare utveckling som perioden 1970—1972 har kännetecknat den privata konsumtionen, den offentliga verksamheten och bostads­byggandet bör även ha fört med sig att ett större resursutrymme blivit tillgängligt för ökning av näringslivets investeringar och exportproduk­tionen. Utvecklingen av företagens investeringar ligger åtminstone väl i hnje med erfarenheterna från avmattningsperioden under senare delen av 60-talet, Vad gäller exporten har emellertid tillväxttakten från 1965—1968 till 1970—1972 ingalunda stigit utan tvärtom dragits ned.

En betydelsefull fråga blir under sådana omständigheter hur stor ytterligare ökning av produktionen som skulle ha krävts för att det skulle ha blivit möjligt att i rimligt hög utsträckning utnyttja tillgäng­liga resurser i form av arbetskraft och realkapital. Ett nära samman­hängande spörsmål gäller hur stor ökning av importen en sådan ut­fyllnad av produktionsutrymmet skulle ha dragit med sig.

När det gäller att bedöma den faktiska storleken av en outnyttjad kapacitetsmarginal inom samhällsekonomin blir såväl den senaste ar­betstidsförkortningens verkningar som den faktiska produktionsökning­en under de senaste två åren av betydelse i sammanhanget. Efter den revidering av nationalräkenskapskalkylerna som nyligen företagits av

» Under perioden 1965—1968 överfördes huvudansvaret för vissa verksamhets­områden från staten till kommunema. Detta förhållande förklarar emellertid endast till en mindre del olikheten i tillväxt för den statliga sektom mellan de perioder som anges i tablån.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                          10

statistiska centralbyrån framstår brattonationalproduktens utveckling beräknad från användningssidan som uppseendeväckande svag 1970— 1971 med en nedgång om drygt en halv procent. För 1970—1972 er­hålls en tillväxt om endast 1,5 %. Beräkningar från produktionssidan tyder emellertid på ett något mera positivt utfall med en svag ökning av nationalprodukten 1971 och en tillväxt om sammanlagt ca 3 % 1970—1972,1 Såsom närmare berörs i produktionsavsnittet finns det skäl att fästa visst avseende vid beräkningarna från produktionssidan vad gäller perioden 1970—1972,

Arbetstidsförkortningen 1972 har beräknats medföra en kapacitets­förlust för samhällsekonomin om ca 2 %. Den återhållande effekten på arbetskraftsutbudet har därvid uppskattats till 3,5 %. Vidare har förut­satts en positiv inverkan på produktivitetsutvecklingen till följd av ar­betstidsförkortningen.

Från 1970 till 1972 skulle en normal tillväxt förmodas ha uppgått till 8 ä 9 %. Härifrån bör avräknas den faktiska produktionstillväxten skattad till ca 3 % och kapacitetsförlusten till följd av arbetstidsför­kortningen ca 2 %. Därmed skulle återstå ett outnyttjat utrymme om 3 å 4 procentenheter.

Det samhällsekonomiska läget 1970 kännetecknades emellertid av en viss överhettning i synnerhet under årets tidigare hälft. Detta gör det motiverat att i viss grad räkna ned den disponibla kapacitetsmargina­len. Ett ytterligare skäl härtill är att utbud och efterfrågan på arbets­kraft med hänsyn till sin sammansättning numera kan befaras vara sämre anpassade till varandra än de var 1970, Den disponibla kapa­citetsmarginalen inom samhällsekonomin skulle därför kanske uppgå till 1 å 2 procentenheter snarare än till 3 å 4, Om en sådan marginal på 1 a 2 procentenheter kunnat utnyttjas är det troligt att arbetslöshe­ten kunnat reduceras med inemot en procentenhet. Samtidigt skulle rimligtvis även importen av varor och tjänster ha blivit högre än som faktiskt var fallet. Hur stor denna ökade import hade blivit skulle själv­fallet ha berott på efterfrågetillskottets sammansättning. Om detta helt hade bestått av inhemsk efterfrågan av förhållandevis importkrävande natur i form av privat konsumtion samt lager- och maskininvesteringar är det troligt att den ytterligare importen skulle ha uppgått till 1,5 å 2 miljarder kr. med åtföljande lika stor försvagning av bytesbalansen. Om det däremot till en del hade bestått av ytterligare efterfrågan för export skulle den tillkommande nettobelastningen på bytesbalansen där­med givetvis ha blivit mindre.

» Olikheterna i utfall 1970—1972 mellan beräkningarna från användnings- och produktionssidan har ingenting att göra med de periodiseringsfel som enligt kon­junkturinstitutets uppfattning uppkommit inom denna 2-ärsperiod.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                     11

2. Sveriges ekonomi 1973

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige 1972 innebar såsom fram­hållits i det föregående en svagare tillväxt än som förutsågs i den preliminära och reviderade nationalbudgeten för 1972. Att så blev fallet har i huvudsak kunnat förklaras av rent interna orsaker, däribland främst den oväntat höga sparbenägenheten. Också en viktig del av ex­porten — nämligen av verkstadsprodukter — utvecklades svagare än fömtsett och härav följde sannolikt även vissa återverkningar på lager­investeringarna vilka totalt sett minskade kraftigare än beräknat. Det är oklart i vad mån exportprognoserna för 1972 innebar en felbedöm­ning av den internationella marknadsutvecklingen för sådana produkter som levereras av den svenska verkstadsindustrin eller om det snarare har förhållit sig så att den svenska verkstadsindustrins möjlighet och villighet att hävda sig på exportmarknaderna (exempelvis genom att i förekommande fall hålla igen på avsalupriserna och genom att erbjuda längre och förmånligare krediter) har varit mera begränsade än som förutsattes.

Oavsett hur det kan ha förhållit sig med detta, har den internatio­nella ekonomiska utvecklingen 1972 i stora drag kommit att visa god överensstämmelse med vad som förväntades. Vissa drag i utvecklingen ter sig dock i efterhand påtagligt mer markanta än vad som kom till uttrj'ck i förhandsbedömningen. Detta gäller inte minst det stora under­skott som tillkommit i den amerikanska utrikesbalansen (med på kort sikt expansiva effekter på konjunktumtvecklingen utanför Förenta sta­terna). Det gäller också de återverkningar på de intemationella mark­nadsförhållandena som uppkommit till följd av den betydande outnytt­jade kapaciteten inom den japanska industrin. Det är vidare påfallande att prisstegringstakten i Västeuropa efter tillfälliga avsaktningstendenser bibehållits oförändrat hög — åtminstone vad gäller konsumentpriserna — trots den dämpning som inträdde för prisutvecklingen inom interna­tionell handel (vid notering i de importerande ländernas egen valuta).

Bedömningen av utsikterna för den internationella utvecklingen ter sig i åtskilliga hänseenden mindre problematisk inför 1973 än den gjor­de inför 1972. En konjunkturuppgång är numera väl utvecklad i För­enta staterna men har även kommit i gång i Västeuropa, liksom i Japan. Frågan gäller under sådana förhållanden inte i första hand om det blir någon internationell konjunktumppgång 1973 utan snarare hur omfat­tande och ihållande uppgången kan väntas bli och speciellt hur investe­ringskonjunkturen för industrin kan komma att utveckla sig.

Konjunkturutsikterna för Västeuropa 1973 framstår vid ingången av året som tämligen gynnsamma. Den ekonomiska utvecklingen under senare delen av 1972 tyder på att en mera expansiv produktionstillväxt är att vänta i flertalet länder. Stort inflytande på konjunkturutveck-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                          12

lingen i Västeuropa 1973 förutses emellertid liksom tidigare år den västtyska ekonomin få.

Utvecklingen av de olika efterfrågekomponenterna 1972 tyder på att styrkan i konjunkturen i Västtyskland ökat mot slutet av året. Under hösten 1972 skedde sålunda en mer än säsongmässig ökning av indu­strins orderingång från såväl hemmamarknaden som exportmarknader­na. Särskilt kraftig blev uppgången för investeringsvaraindustrin. Vad gäller investeringsutvecklingen inom landet visade visserligen enkäter hösten 1972 inga mer expansiva planer från industrins sida för 1973. Med tanke på det förhållandevis höga kapacitetsutnyttjandet inom in­dustrin och trenden i totalefterfrågans utveckling under loppet av 1972 finns det dock skäl att räkna med en revidering uppåt av dessa planer. En ytterligare faktor som pekar i denna riktning är det uppsving i lagercykeln som väntas fortsätta 1973. Tillsammans med oförändrad konsumtionstillväxt och en något svagare tillväxt av exportvolymen för varor och tjänster än av importvolymen föratses en sådan investerings­utveckling innebära att totalproduktionen i Västtyskland kan väntas öka med ca 5 % 1973.

Liksom i Västtyskland väntas de privata investeringarna — såväl de fasta som lagerinvesteringarna — successivt komma in i ett mera ex­pansivt skede i Italien och Storbritannien. Den privata konsumtionen förutses kvarstå som en väsentlig tillväxtfaktor i de flesta västeuropeiska ländema 1973, även om dess roll inte väntas bli lika framträdande som 1971 och 1972. Trots att den ekonomiska politiken — av framför allt prisstabiliseringsskäl — i flera länder efter hand kan väntas få en mer restriktiv prägel, torde under sådana omständigheter inte någon större risk föreligga för en konjunkturdämpning i området före utgången av 1973. Detta hindrar inte att den japanska exportutvecklingen till Väst­europa 1973 kan få en nedkylande effekt på exportutsikterna för åt­minstone vissa industribranscher och att marknadsutvecklingen för tyngre verkstadsprodukter kan komma att bli måttligt expansiv. Sam­manfattningsvis väntas totalproduktionen i Västeuropa 1972—1973 öka med ca 5 % att jämföra med drygt 3,5 % 1971—1972, Detta innebär en klar acceleration av tillväxten efter den obetydliga ökning av denna som kunde noteras från 1970—1971 till 1971—1972. Inte minst för de nordiska ländernas del väntas en påtaglig stegring av tillväxttakten 1973.

Världshandeln kan 1973 i volymtermer förutses växa i några pro­centenheter snabbare takt än 1972. För OECD-länderna väntas ök­ningstakten uppgå till ca 12 % 1973. Vad gäller utrikeshandelsutveck­lingen för de olika länderna inom OECD-området 1973 väntas volj'm-effektema av valutajusteringen i december 1971 bli avsevärt mera ut­talade än 1972. Sålunda förutses framför allt Japan men även Väst­tyskland göra andelsförluster, medan Förenta staterna väntas göra be­tydande andelsvinster 1973. Prisbildningen inom internationell handel


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                  13

1973 torde i betydande grad komma att påverkas av den ökande akti­viteten i världsekonomin och såväl råvarupriserna som priserna på industrivaror förutses 1973 öka i snabbare takt än 1972. För världs­handelspriserna har kalkylerats med en ökning på i genomsnitt ca 4 %.

Konjunkturinstitutets prognos för exporten är till största delen base­rad på uppgifter från de större företagen och vissa branschorganisatio­ner. Konjunkturinstitutet har i sin bedömning av dessa uppgifter i hu­vudsak utgått från den uppfattning om den internationella konjunktur­utvecklingen under 1973 som sammanfattats i det närmast föregående. Exporten exklusive fartyg beräknas öka med 9,5 % i volym 1973, vilket är 5 procentenheter mer än 1972. För den totala varuexporten väntas tillväxten 1973 bli likaledes 9,5 %. På grund av ett omslag i fartygs­leveranserna innebär detta jämfört med 1972 en ännu något större ökning av tillväxten eller med 5,5 procentenheter. Med de deflaterings-principer som tillämpas i nationalräkenskapskalkylerna bör emellertid den för 1972—1973 beräknade uppgången av den totala exportens vo­lym motsvara 10,5 %.

Ökningen av exporten 1972 var tämligen svag mot bakgrund av den ökade efterfrågetillväxten på avsättningsmarknaderna. En "fasförskjut­ning" av den svenska exporten i förhållande till den intemationella konjunkturen har kunnat konstateras de senaste åren och torde till nå­gon del förklaras av exportens allt större inriktning på verkstadspro­dukter, vilka ligger efter råvarorna i konjunkturförloppet. Den inter­nationella konjunkturutvecklingen indikerar härvidlag ett gynnsammare utfall 1973, Exporten av verkstadsprodukter exklusive fartyg förutses sålunda öka med ca 10 % 1973 att jämföra med en minskning om 2 % 1972. Trots en förväntad uppgång i malmförbrakningen i Västeuropa, väntas däremot malmexporten — till följd av den ökade konkurrensen från transoceana länder — öka mycket måttligt 1973. En fortsatt stark expansion förutses för pappers- och massaexporten och även utförseln av trävaror väntas kunna öka ytterligare något från den mycket höga nivån 1972, Under föratsättning av normalskörd beräknas livsmedels­exporten minska med 2 % 1973 efter mycket kraftiga ökningar både 1971 och 1972. För gruppen "övrigvaror" föratses exporten öka med 13 % 1973, varvid framför allt den expansiva efterfrågeutvecklingen i de nordiska länderna och särskilt avvecklingen av importavgiften i Danmark väntas verka kraftigt stimulerande. Härtill kommer att en betydande del av "övrigvaru"-exporten berörs av Sveriges frihandels­avtal med EEC och sålunda kommer i åtnjutande av den 20-procentiga tullreduktion 1 april 1973 som inträffar för huvuddelen av industri­varaexporten.

Prisfall noterades mellan 1971 och 1972 för ett flertal varugrapper — främst massa, järn och stål samt livsmedel. För 1973 föratser kon­junkturinstitutet ett markant omslag i prisutvecklingen för råvaror —


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              14

utom för malm — och fortsatta betydande prisstegringar för bl, a, verk­stadsprodukter. Exportpriserna beräknas 1973 i genomsnitt öka 5,5 % och den värdemässiga exporttillväxten 1972—1973 föratses uppgå till drygt 15 %.

Det privata näringslivets investeringar i byggnader och maskiner vän­tas öka med 6 % från 1972 till 1973. För industrins del förutses en volymökning med 8 % totalt, varav 10 % för maskininvesteringarna och 3 % för byggnadsinvesteringarna. Dessa förväntade utfall för 1973 har erhållits efter sedvanlig uppjustering av industrins planer sådana dessa kom till uttryck i statistiska centralbyråns novemberenkät. Plan­uppgifterna för maskin- och byggnadsinvesteringarna har sålunda upp­reviderats med 16 respektive 25 procentenheter. Vid uppjusteringen har hänsyn tagits till det förhöjda investeringsavdraget på 30 % för maski­ner beställda första halvåret 1973 samt det beslutade investeringsav­draget på 10 % för byggnadsinvesteringar påbörjade före den 1 juli 1973. Inom såväl verkstadsindustrin som järn- och stålverken väntas en betydande volymmässig investeringsökning 1973, För massa- och pap­persindustrin räknar man däremot med att en relativt kraftig investe­ringsnedgång är att vänta 1973. För industrin i övrigt indikerar planer­na en fortsatt investeringsuppgång 1973. — Handelns investeringar ökade 1972 med 6 % i volym och beräknas minska med 0,5 % 1973.

De senaste årens utveckling har kännetecknats av ovanligt starka lagerrörelser. Industrins lagerinvesteringar minskade 1972 med ca 200 milj, kr. De beräknas däremot öka med drygt 800 milj. kr. 1973, vilket skulle innebära ett positivt lageromslag på drygt en miljard kronor. Till detta omslag bidrar i första hand lagerinvesteringarna i insatsvaror och varor i arbete. Ett kraftigt positivt sving i lagerinvesteringarna för han­deln bidrar till att den totala lagemppbyggnaden beräknas bli ca 1,4 miljarder kr. 1973 att jämföra med en lagerminskning om ca 800 milj, kr. 1972. Totalt förutses därmed ett sving i lagerinvesteringarna om ca 4,3 miljarder kr. under loppet av två år; från en negativ förändring med 2,1 miljarder 1971—1972 till en positiv förändring med 2,2 mil­jarder kr. 1972—1973. Det privata näringslivets totala realkapitalbild-ning föratses med denna lagerutveckling öka med 18 % i volym 1973 efter en minskning med 5 % 1972.

De statliga investeringarna beräknas bli i stort sett av samma omfatt­ning 1973 som föregående år. Byggnadsinvesteringarna förutses minska med 8 % i volym bl. a. beroende på en trolig nedgång i de vägarbeten som finansieras via anslagen till beredskapsarbeten, Maskininvestering­ama beräknas öka med ca 9 % 1973 främst till följd av ökade maskin­inköp inom affärsverken.

Kommunernas investeringar beräknas minska med 5 % i volym 1973 efter en ökning med 4,5 % 1972. Såväl maskin- som byggnadsinveste­ringarna förutses minska med 5 % 1973. En kraftigare nedgång hade


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                  15

varit att vänta förutan de åtgärder som vidtagits för att stimulera den kommunala byggaktiviteten. Bland åtgärdema kan nämnas bidrag för kommunernas miljövårdsinvesteringar samt utökade anslag till bered­skapsarbeten. Av dessa anslag kommer en betydande del att kanaliseras till kommunema.

För bostadsbyggandet beräknar konjunkturinstitutet en igångsättning med ca 80 000 lägenheter 1973, av vilka andelen småhus uppskattas till 45 %. Bostadsinvesteringarna förutses som en följd härav totalt minska med 8 % i volym 1973. Investeringama i flerfamiljshus beräknas minska med 15,5 %, medan småhusinvesteringarna väntas öka med 22,5 %. Ombyggnadsverksamheten beräknas få ökad betydelse under 1973, Till detta medverkar bl. a. de direkta bidrag som utbetalas till byggföretag som rastar upp äldre bostadshus. Även saneringsutredningens förslag om förbättringslån har beaktats. Det har dock antagits att 1973 kom­mer i första hand byggnadsunderhållet att stimuleras av dessa åtgärder. Antalet färdigställda lägenheter har för 1973 beräknats till 93 250, vil­ket är drygt 11 000 färre än under 1972,

Den totala fasta investeringsvolymen beräknas i stort sett bli oför­ändrad från 1972 till 1973. Maskininvesteringarna förutses öka med 8 % medan en minskning med 5 % kan väntas för byggnadsinveste­ringarna. Härvid är dock att märka att byggnadsverksamheten kan kom­ma att utvecklas något gynnsammare än byggnadsinvesteringarna. Den ökning av bostadsunderhållet som emotses 1973 representerar nämligen enligt nuvarande normer för nationalräkenskaperna inte något bidrag till byggnadsinvesteringama men väl till byggnadsproduktionen. Inbe­räknat lager föratses investeringarna öka med 4,5 % i volym 1973.

Beträffande inkomster, priser och konsumtion framläggs följande kalkyler. Den totala lönesumman beräknas från 1972 till 1973 stiga i något långsammare takt än 1971—1972, eller med drygt 7,5 %. För en­skilda företagares inkomster väntas en ökning med knappt 1 % mot 3,3 % 1971—1972. Den relativt svaga ökningen av företagarnas in­komster beror främst på en väntad minskning av jordbrukarinkomster-na, då skördeutfallet 1973 beräknas bli mindre än 1972, Totalt väntas faktorinkomsterna stiga med 7 %, vilket innebär att ökningstakten 1972—1973 beräknas bli en procentenhet lägre än 1971—1972, Till­växten i de disponibla inkomsterna blir dock 10,1 % mot 7,7 % 1971— 1972. Hushållens nettoinbetalningar till det offentliga beräknas näm­ligen sjunka med drygt 11 %, vilket sammanhänger inte blott med sänkningen av statsskatten från årsskiftet 1972/1973 utan även med övergångseffekter från 1971 års skattereform. Medan hushållens netto­inbetalningar av skatt 1972 kan ha varit ungefär lika stora som deras slutiiga skatt för samma år, kommer dessa nettombetalningar 1973 att bli uppskattningsvis drygt 1 miljard kr. lägre än den sluthga skatten för 1973.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                                                 16

Vid bedömningen av prisutsikterna för 1973 har en utgångspunkt varit att arbetsgivarnas kostnad per timme i genomsnitt för samtiiga anställda antas stiga med ca 10,5 %, inkluderat höjningen av den all­männa arbetsgivaravgiften. Lönekostnadernas genomslag inom de från internationell konkurrens skyddade näringarna väntas få ett för denna lönestegringstakt normalt värde. Lönekostnadsgenomslaget var 1972 större än normalt, vilket tyder på att företagen detta år kan ha kom­penserat sig för kostnadsstegringar som inträffat före utgången av 1971. Enligt den prisprognos som utarbetats kan konsumentprisnivåns upp­gång under loppet av 1973 uppskattas till 4,8 %. Mellan genomsnitts­lägena för kalenderåren 1972 och 1973 förutses förändringen bli något högre eller 5,5 %. — Vid dessa beräkningar har de prispolitiska åtgär­der m. m. beaktats, vilka vidtagits i anslutning till den senaste utlös­ningen av de bestämmelser som ingår i jordbruksöverenskommelsen.

Vid den förutsatta prisuppgången kan de reala disponibla inkoms­tema beräknas öka med 4,5 % i volym 1973 mot ca 2 % 1972.

Den privata konsumtionen inklusive turistnettot beräknas komma att öka med drygt 4 % i volym 1972—1973 mot en ökning på 2 1/4 % 1971—1972. Med tanke på att hushållens disponibla inkomster i fasta priser väntas öka med knappt 4,5 % iimebär detta en förväntad svag uppdragning av sparkvoten utöver den i och för sig höga nivån 1972.

Den offentliga konsumtionen väntas i volym öka med ca 3 %, varav den kommunala med 3,5 % och den stathga med 2,5 %. För speciellt statens del föratses en stor del av tillväxten falla på första halvåret 1973.

TabeU I: 2. Bytesbalansen 1971—1973

Milj. kr., löpande priser

 

 

1971

1972

1973

 

 

prel.

prognos

Export av varor

38 224

41255

47 730

Import av varor

36192

38 670

44 230

Handelsbalans

2 032

2 585

3 500

Sjöfartsnetto

2 221

2 350

2 450

Turistnetto

- 1927

- 2 475

- 2 850

övriga tjänster m. m., netto»

-     881

-     885

-  1025

Transfereringar, netto

-  1280

-  1880

- 2 300

Korrigeringspost»

800

800

800

Bytesbalans

965

495

575

1 Motsvaras av posterna "korrigering av handelsstatistiken" och "övriga
tjänster, netto" i tabell III: 3.

2 Uppskattning av i statistiken icke redovisade löpande betalningar.

Med ledning av den förväntade efterfrågans tillväxt kan import-volymen beräknas stiga med närmare 10 % 1972—1973. Detta itmebär en väsentligt större uppgång än 1971—1972, då ökningen var 4,5 %.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                  17

Det betydande omslaget i lagerinvesteringama — en lagemppbygg­nad 1973 om ca 1 500 milj. kr. jämfört med en lagerminskning 1972 om ca 800 rrulj. kr. — väntas härvid bli en starkt bidragande orsak till importökningen. Importen av konsumtionsvaror föratses uppvisa en fortsatt kraftig ökning, även om dess tillväxt inte väntas bli fullt lika stor som 1972, Den väntade uppgången i industriproduktionens till­växttakt beräknas leda till att importen av insatsvaror till industrin ökar betydligt snabbare 1973 än 1972. Även för investeringsvaror väntas importuppgången förstärkas kraftigt.

Handelsbalansen beräknas visa ett överskott med 3 500 milj. kr. 1973, vilket är ett tillskott med drygt 900 milj. kr. jämfört med 1972, Bakom deima ökning ligger i första hand en förbättring av bytesvill­koren. Exportpriserna beräknas sålunda stiga med 5,5 % medan pris­stegringen för importen väntas bli någon procentenhet lägre. Volym­mässigt föratses importen och exporten öka i ungefär samma takt 1973 eller med inemot 10 %. Nettot av tjänster och transfereringar beräknas 1973 fortsätta att öka sitt minussaldo med inemot 750 milj. kr. Fram­för allt väntas det negativa turistnettot och det likaledes kraftigt ne­gativa transfereringsnettot försvagas ytterligare. Bytesbalansens saldo, inklusive korrigeringspost och transfereringsnetto, skulle enligt dessa beräkningar — så som de redovisas i tabell 2 — visa ett överskott på inemot 600 milj. kr. 1973 jämfört med ett överskott på inte fullt 500 milj, kr, 1972, dvs, en förbättring med ca 100 milj, kr.

Denna beräkning av utrikeshandelns utfall ger tillsammans med de angivna förändringarna i försörjningsbalansens övriga delposter till re­sultat att bruttonationalproduktens tillväxt 1972—1973 beräknas bli drygt 4 % (4,2 %). Bland de kalkyler som leder fram till detta ingår konjunkturinstitutets prognos för bostadsinvesteringama.

Beträffande ingångsättningen av bostadsbyggen 1973 visar emellertid en inom inrikesdepartementet gjord kalkyl på ett utfall om 88 000 lägenheter mot 80 000 lägenheter enligt konjunkturinstitutets bedöm­ning. Nedgången i bostadsinvesteringarnas volym blir med den av inri­kesdepartementet angivna igångsättningen något mindre än enligt kon­junkturinstitutet eller — 5 % mot — 8 %. I preluninär försörjnings­balans för 1973 har uppförts den beräkning av bostadsuivesteringama som utgår från inrikesdepartementets bedönming. Bmttonationalpro-duktens tillväxt 1972—1973 bör därmed uppjusteras med en tiondels procentenhet till 4,3 %.

Den övergång till snabbare tillväxt i den totala produktionen som framträder i dessa prognoser kommer enligt kalkylema även att åt­följas av vissa karakteristiska förändringar på efterfrågesidan. Den to­tala efterfrågevolymen väntas sålunda öka med drygt 5 % 1972—1973 mot endast hälften så stor uppgång 1971—1972. Härvid är att märka att den inhemska sluthga efterfrågan — dvs. bortsett från lager — inte

2    Riksdagen 1973. I saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 1


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                           18

TabeU 1:3. Preliminär försörjningsbalans för 1973 1972 års priser

 

 

Procen-

Milj, kr.

Förändring 1972

—1973

 

tuellvolym-

1972

 

 

 

förändring

 

Milj. kr. i

Procentuell

 

1971-1972

 

1972 års priser

volymförändring

Tillgång

 

 

 

 

Bruttonationalprodukt

2,1

198 650

8 550

4,3

Import

4,6

38 670

3 700

9.5

Summa tillgång

2,5

237 320

12 250

5

Efterfrågan

 

 

 

 

Bmttoinvesteringar

5,7

43 800

150

0,5

därav: privata

6,1

17 450

1100

6

statliga affärsverk

 

 

 

och bolag

7.8

4 235

250

5

statliga myn-

 

 

 

 

digheter

24,9

2 605

-250

-10

kommunala

4,4

10 200

-450

-5

bostäder

0,8

9 310

-500

-5

Lagerförändring

,

-805

2 050

,

Privat konsumtion

2,3

106 095

4 450

4

Offentlig konsumtion

2,6

47 585

1 550

3

Tjänstenetto

 

-610

—300

,

Export

48

41255

4 350

10,5

Summa efterfrågan

2,5

237 320

12 250

5

utvecklas snabbare utan beräknas fortsätta att växa i oförändrad takt, 3,1 % per år. Hela accelerationen i efterfrågeutveckhngen skulle följ­aktiigen kunna återföras på exporten och lagerinvesteringama. Samti­digt väntas stora förändringar inträffa i sammansättningen av det to­talt sett nära nog oförändrade tillskott som netto beräknas tillkomma i form av inhemsk slutlig efterfrågan. Under det att en förhållandevis stor del av detta tillskott — eller nära 45 % — 1971—1972 utgjordes av offentlig konsumtion och byggnadsuivesteringar svarar återstående komponenter — dvs. privat konsumtion och maskininvesteringar — för så mycket som 95 % av tillskottet 1972—1973. Derma höga andel är delvis en återspegling av byggnadsinvesteringamas väntade tillbaka­gång 1972—1973.

Den förskjutning som sålunda emotses i det totala efterfrågetill­skottets sammansättning får återverkningar såväl för arbetsmarknaden som för importutveckhngen, Byggnadsinvesteringama och den offent­liga konsumtionen utgör de komponenter av den inhemska efterfrågan som har det lägsta importinnehållet. Såväl privat konsumtion som maskin- och lagerinvesteringar torde utgöra efterfrågeinslag med be­tydligt högre marginella importkvoter. Inom exporten har den mera råvarubetonade delen ett lågt importinnehåll, medan den mera manu-fakturerade delen innefattande verkstadsprodukter, fartyg och "övrigva­ror" har ett förhållandevis högt importinnehåll. Det var också denna


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                  19

del av exporten som utvecklades svagt 1972 och väntas öka kraftigt 1973, De förskjutningar som väntas ske i efterfrågetillskottens samman­sättning bidrar till att påskynda importens utveckling och det skulle snarast kunna ifrågasättas om inte importtillväxten 1973 blivit i någon mån underskattad i den preliminära försörjningsbalansen. Sett från ar­betsmarknadssynpunkt medför den förskjutning av efterfrågetillskottets sammansättning som förutses en förhållandevis svag utveckling inom de två sektorer av samhällsekonomin som för närvarande torde vara lättast att försörja med arbetskraft, nämhgen byggnadsverksamheten och den offentliga tjänsteproduktionen och en förhållandevis kraftig utveckling inom den näringsgren där rekryteringssvårigheter tidigast kan komma att framträda, nämligen industrin. — Härvid är att märka att det i hög grad är fråga om relativa förändringar. Den offenthga sek­torns efterfrågan på arbetskraft fortsätter att öka, men svagt i förhål­lande till trenden. Utvecklingen av industrins arbetskraftsbehov kan betecknas som kraftig endast sedd i relation tUl trenden.

Det kan under sådana omständigheter inte anses uteslutet att lokala och sektorala överhettningsfenomen kan uppkomma även om de beräk­ningar som framläggs i kapitel V kommer att visa sig vara rättvisande totalt sett. Enligt dessa kalkyler kan en nära nog parallell utveckling väntas av utbud och efterfrågan på arbetskraft och följaktiigen skulle det endast bh en obetydlig nedgång i arbetslösheten eller kanske inte någon minskning alls. Efterfrågan på byggarbetskraft kan med ledning av investeringsprognosema beräknas bli svagare under andra halvåret 1973 än under första halvåret, under det att industrins efterfrågan på ar­betskraft kan få en måttiigt stigande tendens under loppet av 1973, To­talt sett väntas dock endast en begränsad ökning av industrins arbets­kraftsbehov — uttryckt i antal arbetstimmar skulle detta behov snarast minska obetydligt.

Det ligger i sakens natur att dessa kalkyler över den väntade utveck­lingen på arbetsmarknaden inte kan vara säkrare än de produktions- och efterfrågeprognoser på vilka de är baserade. Med hänsyn till den ofrån­komliga osäkerheten i prognosema får man räkna med möjligheten av att utvecklingen av produktion och efterfrågan kan komma att bli star­kare eller svagare än som framgår av den preliminära försörjningsbalan­sen.

För 1973 har osäkerheten bedömts som särskilt betydande vad gäller sparandet och konsumtionen men i viss mån även för lagerinvesteringar­na och exporten. För konsumtionens del skulle ± 0,75 % kunna tänkas utgöra ett rimligt mått på den variationsvidd inom vilken faktiska utfall inte kunde betecknas som överraskande. För den totala efterfrågan in­beräknat lagerinvesteringar och export skulle motsvarande variations­vidd kunna tänkas uppgå till drygt ± 0,5 procentenheter. Därmed skulle den i absoluta tal vara ungefär dubbelt så stor som för den privata


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Fmansplanen                                              20

konsumtionen. Växlingar av sådan storlek i den totala efterfrågan skulle väl kunna tänkas föranleda förskjutnmgar i bytesbalansen om 1 å 2 miljarder kr. För bruttonationalprodukten skulle en jämförbar varia­tionsvidd kurma röra sig om mer än ± 0,5 procentenheter.

Om det faktiska utfallet av efterfrågeutvecklingen skulle komma att in­träffa nära den övre gränsen av den angivna variationsvidden skulle ef ter-frågeöverskott på arbetskraft kunna komma att framträda på vissa de­lar av arbetsmarknaden. Det är dock knappast troligt att den totala ar­betskraftsefterfrågan skulle bli för stor i förhållande till utbudet och sysselsättningsproblemen skulle alltjämt kunna förbli påtagliga för vissa kategorier av arbetssökande och på vissa delar av arbetsmarknaden.

Fastän alternativet med starkare efterfrågetillväxt inte framstår som mera sannolikt än det motsatta har det ändå kommit att uppmärksam­mas med hänsyn till de komphkationer som till äventyrs skulle kunna tillkomma på grund av hkviditetsutvecklingen inom samhällsekonomin. Under 1972 har nämligen en betydande ökning skett av likviditeten inom företagen, hushållen och banksystemet och det förefaller troligt att den­na utvecklmg kommer att tills vidare fortsätta under 1973, Det bety­dande underskott som förutses för den statliga budgeten väntas alltjämt verka i detma riktning, även om den offentiiga finanspoUtiken — bort­sett från dess likviditetseffekter — enhgt beräknuigama i kapitel VIII får en mindre expansiv inverkan på samhällsekonomin under 1973.

Av betydelse för banklikviditetens utveckling blir även valet av fi­nansieringsvägar för det statliga upplåningsbehovet. Bankemas kreditgiv­ning kan dessutom påverkas genom andra åtgärder än sådana som in­verkar på deras likviditet. Hur stora riskerna kan tänkas bli för att kre­ditrestriktioner av sådan hårdhet skall behöva tillgripas att de skulle kunna inverka menligt på närmgsUvets utvecklingsmöjligheter är emeller­tid inte uteslutande en fråga av deima kreditmarknadstekniska inne­börd. Vid ett oväntat starkt konjunkturuppsving skulle för övrigt ut­vecklingen av likviditeten inom samhällsekonomins olika sektorer auto­matiskt påverkas i återhållande riktning. Detta skulle bl. a. ske genom den inbyggda automatiken i budgeten och möjligen också som en se­kundäreffekt av att bytesbalansen försvagas. Därmed är inte uteslutet att det i ett sådant läge likväl skulle kunna visa sig nödvändigt att söka begränsa likviditeten genom hårda kreditrestriktioner. Vilka risker som kan tänkas föreligga för att en sådan situation skulle kunna uppkom­ma beror emellertid till stor del på hur företagen och hushållen skulle handskas med den likviditet som kommit i deras händer.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                 21

II. Det internationella läget 1. Sammanfattande översikt

Utvecklingen 1972

Den ekonomiska utvecklmgen i OECD-området 1972 har liksom 1971 präglats av en betydande skillnad i konjunkturfasning mellan å ena sidan de båda nordamerikanska statema och å andra sidan Västeuropa och Japan. Medan Förenta staternas ekonomi sålunda upplevde ett kraf­tigt uppsving, ökade tillväxten endast tämligen måttiigt i Västeuropa efter den förhållandevis svaga dämpningen 1971, I Japan inträffade en konjunkturvändning i början av 1972 och vid utgången av året prägla­des ekonomin åter av snabb expansion. Totalproduktionens tillväxt i OECD-ländema beräknas ha uppgått tUl ca 5,5 % 1972 att jämföra med 3,5 % 1971. Trots den snabba produktionstillväxten i området har ar­betslösheten i många länder tenderat att dröja kvar på en påfallande hög nivå. Samtidigt har prisökningarna — i syrmerhet för Västeuropas del — varit fortsatt stora.

Produktionstillväxten i Västeuropa beräknas 1972 ha blivit drygt 3,5 % jämfört med ca 3 % 1971. I samtliga av områdets större industriländer skedde en uppgång av produktionens tillväxt och vid utgången av 1972 var konjunkturbilden allmänt sett avsevärt ljusare än ett år tidigare. Särskilt markant blev uppgången av produktionstillväxten i Storbritannien och Italien, vars ekonomier stagnerade 1971. För Storbritanniens del var den ökade tillväxten resultatet av en mycket expansiv ekonomisk politik, vilken i första hand tog sikte på att stimulera den privata kon­sumtionsefterfrågan. Till skillnad från i Storbritannien 1972 utgjorde exportefterfrågan en betydande stimulansfaktor i den italienska eko­nomin. Konjunkturförloppet i Italien har liksom i Storbritannien präg­lats av en successiv återhämtning under loppet av 1972, Produktions­tillväxten i Frankrike 1972 var liksom 1971 en bland de högsta i Väst­europa och i motsats till fallet i nästan alla andra västeuropeiska länder var investeringarna det mest expansiva elementet i den inhemska efter­frågan. I Västtyskland inträffade en snabb upphämtning i produktion och sysselsättning efter den omfattande konflikten i metallindustrin i slutet av 1971. Därefter har emellertid återhämtningen från den senaste av­mattningen gått tämligen långsamt och påtagliga stagnationstendenser gjorde sig länge gällande inom investeringsvaraindustrin. Flera mindre länder vilkas ekonomier är starkt beroende av konjunktumtvecklingen i Västtyskland kunde därigenom i likhet med 1971 notera en viss ned­gång av produktionstillväxten. Trots detta har utvecklingen 1972 varit


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen


22


TabeU II: 1. Försörjningsbalansens poster i olika länder och länderområden 1971—1973

Procentuella volymförändringar från närmast föregående år. Uppgifterna för 1971 och 1972 avser utfall (preliminära), för 1973 prognoser.

 

 

 

Brutto-

Im-

Ex-

 

 

Fasta

Lager-

 

natio-nal-

port

port

Konsumtion

brutto-

investe-

 

av

av

 

 

investe-

ringar,

 

pro-

varor

varor

privat

offent-

ringar

föränd-

 

dukt

och tjäns­ter

och

tjäns­ter

 

lig

 

ring i

procent

av bmt-

tonatio-

nalpro-

dukten

Förenta

 

 

 

 

 

 

 

staterna

 

 

 

 

 

 

 

1971

2,7

5,0

0,8

3,9

-1,0

6,0

-0,2

1972

6,0

11,0

7,0

6,0

4,5

12,5

0,1

1973

6,5

6,5

10,0

6,0

3.5

6.5

0.6

Japan

 

 

 

 

 

 

 

1971

6,7

3,3

18,2

7,2

8,0

8.4

-2.4

1972

8,5

6,5

4.0

8,5

6,0

10,5

-0,3

1973

10,5

14,0

9,0

8.5

5.5

13,0

2,0

Västtyskland

 

 

 

 

 

 

 

1971

2,8

9,7

6,4

5,5

7,3

4.5

—1,7

1972

3,0

9,0

6,0

4,0

4,5

3,0

0

1973

5,0

10.5

9,0

4,0

4,5

6,0

0.8

Frankrike

 

 

 

 

 

 

 

1971

5,1

12,0

12,5

6,0

3,6

5,1

—0,3

1972

5,5

13.0

12,5

5,5

2,5

7,0

0,2

1973

6,0

12,0

12,0

5,5

3,5

6,0

0,3

Italien

 

 

 

 

 

 

 

1971

1,2

—0,1

6,8

2,6

4.2

-5,2

—1,2

1972

3,0

8,5

11,5

4,0

3,5

-2,5

0,2

1973

5,0

12,0

11,5

5.5

3,5

4,5

0,4

Storbritannien

 

 

 

 

 

 

1971

1,4

4,6

4,9

2,6

3,5

-0.5

-0,8

1972

3,5

9,5

2.0

6,0

3,0

3,5

—0,1

1973

3.5

9,0

6,0

4.0

3,5

4,0

0,7

Sveriges nor-

 

 

 

 

 

 

 

diska grann-

 

 

 

 

 

 

 

länder

 

 

 

 

 

 

 

1971

3,7

0

3,1

3,3

5,3

6,0

-1,0

1972

3,9

3,0

11,4

3,2

5.1

—1,4

-0,8

1973

5,3

12,3

9,4

4,5

5.2

7,6

0.6

Västeuropa*

 

 

 

 

 

 

 

1971

3,1

6,5

6.9

4,4

5.0

2.7

—1,0

1972

3,7

9,2

7,5

4,8

3,6

3,1

0

1973

5,0

10,8

9,2

4.7

4,0

5,6

0,6

»I den offentiiga konsumtionen ingår även offentliga investeringar. Fasta brut­toinvesteringar avser endast privata investeringar.

• Bruttonationalproduktens förändringstal avser samtliga till området höran­de länder, de olika komponenternas endast de separat redovisade länderna. Vid sammanvägningen har utgåtts från de paritetsvärden som gällde den 31.12.1970,

Källor: OECD, EEC. nationell statistik, nationella prognoser och uppskatt­ningar gjorda inom sekretariatet för ekonomisk planering.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                    23

fortsatt förhållandevis expansiv i framför allt Österrike och Schweiz, Ett gemensamt drag för utvecklingen 1972 i de nordiska länderna utom Sverige var betydande exportframgångar trots en måttiig återhämtning i efterfrågan på de viktigaste avsättningsmarknadema. Genom den svaga inhemska efterfrågeutvecklmgen resulterade detta emellertid för Norges och Danmarks del inte i någon uppgång i totalproduktionens tillväxt­takt. Däremot kunde Fuiland i likhet med Sverige notera en ökad pro­duktionstillväxt 1972. Totalt sett för de nordiska ländema exklusive Sverige låg totalproduktionens tillväxt 1972 väl i nivå med genomsnittet för Västeuropa.

Ett gemensamt drag 1972 för de stora ländema i Västeuropa var — liksom i Förenta statema — den expansiva utvecklingen av den privata konsumtionen ©ch bostadsinvesteringama. För de fyra största ländema beräknas sålunda den privata konsumtionen ha ökat med 5 % 1972 jäm­fört med en total produktionstillväxt om knappt 4 %. Mest markerad blev konsumtionsökningen i Storbritannien där den uppgick till ca 6 %, vil­ket är 4 procentenheter mer än under 1971, Den kraftiga konsumtions­tillväxten i den brittiska ekonomin 1972 var resultatet av mycket stora löneökningar samt en expansiv finanspolitik. Även i Italien skedde en markant uppgång i konsumtionsefterfrågan, medan den var fortsatt stark i Frankrike och Västtyskland, även om dess tillväxt minskade nå­got, I likhet med 1971 har även bostadsbyggandet ökat kraftigt i många västeuropeiska länder 1972. Störst blev ökningen i Storbritarmien och Västtyskland — där tillväxten uppgick till 15 respektive 10 % — men även för Frankrikes del kunde noteras en förhållandevis stor öknmg. En starkt bidragande faktor till den snabba expansionen av bostadsin­vesteringama torde ha varit den allmänt sett lätta kreditpolitiken i Västeuropa under huvuddelen av 1972. Emellertid synes även samma faktorer som låg bakom den kraftiga ökningen i konsumtionsefterfrågan ha spelat en stor roll i sammanhanget t. ex. de fortsatt betydande löne­ökningarna i nästan samtliga västeuropeiska länder.

Även om en viss återhämtning gjorde sig gällande för efterfrågan be­räknas industriproduktionen inte ha ökat med mer än i genomsnitt ca 3 % i Västeuropa 1972 — dvs, t. o, m. svagare än totalproduktionen. Industrins kapacitetsutnyttjande har sålunda förblivit förhållandevis lågt i många länder. Det är under sådana omständigheter inte förvå­nande att industrins investeringar uppvisat en mycket svag utveckluig, I Storbritannien minskade sålunda industriinvesteringarna 1972 kraftigt för andra året i följd — 7 % 1971 och 6 % 1972 — och även i Väst­tyskland och ItaUen synes en viss real nedgång ha inträffat, I likhet med industrins investeringar har lagerinvesteringama utvecklats oväntat svagt 1972. Trögheten i efterfrågans återhämtning tycks ha medfört en tve­kande attityd i företagen vad gäller uppbyggnaden av såväl färdigvara-som insatsvaralagren. Även om lagerinvesteruigarna — liksom industrins


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                          24

fasta investeringar — utvecklats i en gynnsam riktning under loppet av 1972 synes de totalt för året inte ha stigit nämnvärt i volym inom de större ländema. Jämfört med närmast föregående år innebar dock lager­investeringarnas utveckling 1971—1972 en avsevärd positiv förändring. Mot bakgrund av bl. a. den relativt höga arbetslösheten i de flesta västeuropeiska ländema har den ekonomiska pohtiken allmänt sett be­hållit en expansionsbefrämjande prägel 1972. Bland de större ländema har i synnerhet Storbritanniens men även i viss mån Frankrikes och Ita­liens finanspolitik varit klart expansiv. Däremot har en betydhgt för­siktigare hållning till extra stimulansåtgärder intagits från västtysk sida. Ett viktigt skäl härför synes ha varit en större omsorg om prisstabilite­ten än i flera andra länder. Pris- och kostnadsökningarna i Västeuropa förefaller att ånyo ha tagit fart under loppet av 1972 efter en viss dämp­ning vinterhalvåret 1971/1972. En närmare genomgång av utvecklingen på pris- och kostnadsområdet återkommer längre fram i detta avsnitt. De finanspolitiska stimulansåtgärdema har i första hand kommit till uttryck i skattesänkningar — särskilt gäller detta Storbritannien — och ökade transfereringar till hushållen, I Frankrikes och ItaUens fall har även en kraftig ökning skett av de offentliga investeringama. Den offent­liga sektoms totala lanspråktagande av reala resurser — dvs. köp av varor och tjänster — har dock 1972 ökat betydligt långsammare än

1971   i de större ländema i Västeuropa.

Även kreditpolitiken har varit expansiv och första halvåret 1972 ökade penningmängden i en mycket hög takt. Detta gällde framför allt i Stor­britannien. För Västtysklands del synes den kraftiga tillväxten i penning­mängden till stor del berott på inströmning av utländskt kapital medan det i de flesta andra fall var resultatet av en mycket snabb kreditex­pansion i banksystemet. Likviditetsökningen i de större ländema i Väst­europa medförde en press nedåt på den korta räntan första halvåret 1972, vilket bl, a. resulterade i en markant minskning av räntedifferen­sen gentemot Förenta staterna med åtföljande konsekvenser för de in­ternationella kapitalrörelserna. I samband med pundkrisen sommaren

1972   synes en omläggning av kreditpolitiken ha skett i flera västeuro­
peiska länder. Den korta räntan höjdes kraftigt i Storbritannien i syfte
att förhindra en utströmning av kapital. Samtidigt inleddes en omoriente-
ring av kreditpolitiken i restriktiv riktning i bl, a, Västtsykland och
Frankrike, vilket tydligt kom till uttryck i en dragning uppåt av den
korta räntan såväl i de enskilda länderna som på Eurodollarmarkna­
den, Diskontohöjnmgar genomfördes under hösten 1972 i Västtyskland,
Frankrike, Belgien, Nederländema och Österrike,

Konjunkturutvecklmgen i Förenta staterna har sedan sommaren 1971 utan avbrott gått i gynnsam riktning och ekonomin har 1972 uppvisat en kraftig expansion på nästan alla områden. Totalproduktionen beräk­nas ha ökat med drygt 6 % att jämföra med 2,7 % 1971, Även pris- och


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                    25

kostnadsutvecklingen har varit gynnsam, vilket särskilt tydligt framstår vid en internationell jämförelse. Sålunda har konsumentprisema i För­enta statema 1972 ökat med 3 å 4 % mindre än i Västeuropa och ca 2 % mindre an i Japan. Arbetslösheten har emellertid trots den snabba produktionstillväxten legat kvar på en hög nivå. I slutet av 1972 upp­gick den sålunda till drygt 5 % efter att 1971 ha legat på i genomsnitt 6%.

Sett från efterfrågesidan har uppsvmget i den amerikanska ekonomin tydligt kommit till uttryck i såväl den privata konsumtionen som de fasta investeringama. Däremot uppvisade lagerinvesteringama en för­hållandevis liten Ökning, vilket jämfört med exempelvis uppsvinget 1965—1966 var en betydligt svagare utveckling. Bostadsbyggandet visade i likhet med 1971 en mycket stark expansion och beräknas 1972 ha ökat med inemot 20 %. Efter ett mycket starkt uppsving i början av året har bostadsinvesteringama emellertid planat ut på en hög nivå under åter­stående delen av 1972. Ett motsatt utvecklmgsförlopp karakteriserade industrins investeringar 1972. Dessa beräknas visserligen för helåret 1972 ha varit oförändrade jämfört med 1971, men har under loppet av årets utvecklats i en alltmer gynnsam riktaing. En viktig orsak härtill synes ha varit att industrins kapacitetsutnyttjande successivt ökat, så att det vid utgången av 1972 torde ha legat på samma nivå som under 1970. Sammantaget beräknas de privata fasta investeringarnas tillväxt ha upp­gått till drygt 12 % 1972 att jämföra med 6 % 1971. Den privata kon­sumtionen ökade ca 6 % jämfört med 4 % 1971.

Utvecklingen av Förenta statemas externa balans 1972 uppvisade inte en lika gynnsam bild som den inhemska ekonomin. Devalveringen av dollarn i slutet av 1971 synes sålunda ha givit relativt begränsade effek­ter på exportens volym 1972. I stället har handelsbalansens utveckling dommerats av dels ett kraftigt uppsving i importen och dels den av de­valveringen föranledda försämringen av bytesförhållandet. Totalt för 1972 beräknas handelsbalansen ha resulterat i ett underskott på ca 6,5 miljarder dollar att jämföra med ett underskott 1971 på drygt 2,5 miljar­der. Även tjänsteutbytet med utlandet fortsatte att försämras 1972 och bytesbalansunderskottet beräknas ha ökat med 5,5 miljarder dollar tUl 8,5 miljarder 1972.

Återhämtnmgen i den kanadensiska ekonomin sedan 1970 har varit något ojämn. Efter en stark expansion under huvuddelen av 1971 in­träffade vinterhalvåret 1971/1972 en plötslig avmattning. Denna synes emellertid ha övervunnits tämligen snabbt och totalproduktionen beräk­nas 1972 ha ökat med drygt 6 % eller ungefär lika snabbt som i Förenta statema. Sett från efterfrågesidan har den privata konsumtionen samt maskin- och lagerinvesteringarna varit de mest expansiva elementen 1972, medan det för byggnadsinvesteringama noterades en markant av­mattning av tillväxten. Den externa balansen har liksom i Förenta sta-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                             26

tema utvecklats svagt 1972. Anledningen härtill synes i första hand ha varit den kraftiga ökningen av importtillväxten. Efter en gynnsam ut­veckling 1970 och 1971 började priser och kostnader åter att öka snabbt 1972, Under 12-månadersperioden t, o. m. oktober 1972 ökade sålunda konsumentprisema med 5,3 % jämfört med knappt 4 % under före­gående 12-månadersperiod.

Efter nära två års avmattning synes ett konjunkturappsvmg ha inletts i Japan i början av 1972. Återhämtningen i ekonomin stimulerades av stora ökningar i framför allt de offentliga investeringsutgiftema, vilka beräknas ha ökat med inemot 20 % i volym 1972. Även den privata kon­sumtionen och bostadsbyggandet har varit mycket expansiva efterfråge­komponenter. Däremot har övriga fasta investeringar liksom i flera eu­ropeiska länder visat en fortsatt svag utveckling 1972. Förhållandevis dåliga rörelseöverskott i företagen och betydande överkapacitet i vissa nyckelsektorer som petrokemisk industri samt stål och verkstadsindustri medförde att industriinvesteringarna i likhet med 1971 minskade i vo-IjTn. Även för lagerinvesteringama noterades 1972 en viss real minsk­ning vilket dock jämfört med 1971 innebar en avsevärd förändring i po­sitiv riktning. Den totala produktionsvolymen beräknas 1972 ha ökat med ca 8,5 % att jämföra med drygt 6,5 % 1971.

Priser och kostnader, vUka mot slutet av den senaste recessionen visa­de tydliga tecken till en lugnare utveckling, har som en följd av det för­nyade uppsvinget i ekonomin åter börjat att öka snabbt i Japan. Tydli­gast har detta kommit till uttryck vad gäller partiprisema, men även konsumentprisernas stegringstakt har ökat efter halvårsskiftet 1972.

Den ekonomiska politiken har i likhet med 1971 varit mycket expan­siv. Statsutgifterna beräknas sålunda budgetåret 1972/73 (april—mars) öka med inemot 30 % jämfört med budgetåret 1971/72. Totalt beräknas de direkta och indirekta effekterna av finanspolitiken 1972 ha framkal­lat ett tillskott i efterfrågan m.otsvarande 3 å 4 % av brattonationalpro­dukten. Ca hälften av den totala tillväxten skulle därmed ha berott på finanspolitiken. Även penningpolitiken har förblivit lätt 1972 och likvidi­tetstillgången i ekonomin har varit mycket god. Genom att yenen till­sammans med D-marken allmänt betraktats som den starkaste valutan, har den under flera perioder efter Washington-överenskommelsen i december 1971 utsatts för en revalveringspress på valutamarknaderna, Utrikesekonomiska överväganden har under sådana omständigheter haft stor betydelse för inriktningen av den ekonomiska politiken. De mone­tära myndigheterna har därvid i möjligaste mån försökt avvärja inström­ning av utiändsk valuta i Japan och bl, a. var diskontosänkningen i juni 1972 i samband med pundkrisen ett uttryck för denna politik.

Det fortsatta trycket på den japanska valutan 1972 hade sin grand i att någon minskning av det externa överskottet i löpande priser inte in­trädde trots uppgången i totalproduktionens tillväxttakt. Handels-och by-


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                     27

tesbalansens utveckling kom i stället att domineras av den kraftiga för­bättringen av bytesförhållandet, vilken var den omedelbara effekten av valutans revalvering 1971. Visserligen stagnerade den japanska exporten i volymtermer första halvåret 1972, men detta torde få tillskrivas sär­skilda faktorer som t, ex, den omfattande sjömansstrejken. Exporten har därefter ökat kraftigt och dess tillväxt för helåret 1972 beräknas ha upp­gått till ca 4 %. Importen visade mot bakgrund av det inhemska upp­svinget en moderat ökning eller ca 7 %. Sammanfattningsvis beräknas handelsbalansens överskott ha ökat med en miljard dollar till ca 8,8 mil­jarder 1972.

Allt efter som den externa balansen visat betydande överskott och va-lutareser\en ökat, har den japanska regeringen i flera omgångar 1972 vidtagit mot utrikeshandeln direkt riktade åtgärder i syfte att undvika en ny revalvering av valutan. Sålunda har förhandlingar förts med exem­pelvis Förenta staterna och Storbritannien för att få kontroll på exporten av speciella varugrapper. I november 1972 genomfördes de hittills mest omfattande åtgärderna för att nedbringa handelsöverskottet. Därvid be­stämdes att exporten av vissa preciserade industriprodukter skulle kon­trolleras samtidigt som en tullsänkning med 20 % beslöts för en stor del av importen.

Industriproduktionen i Sovjetunionen var de första nio månaderna 1972 drygt 6,5 % större än under motsvarande period 1971. Även om sämre resultat än planerat kunde registreras för bl. a, vissa konsumtions­varabranscher, synes produktionsplanema för industrin totalt sett i det närmaste ha uppfyllts. Inom jordbrakssektorn noterades till följd av missväxt däremot en avsevärt lägre produktionsvolym än planerat och spannmålsproduktionen exempelvis beräknas 1972 ha bhvit inemot 15 % mindre än avsett. För att förhkidra att en livsmedelskris upp­kom slöts avtal om betydande spannmålsleveranser från främst För­enta staterna, som därigenom kom i tillfälle att sälja stora kvantiteter av sitt överskott av spannmål. För övriga östeuropeiska länder no­terades ett mycket gynnsamt produktionsresultat första halvåret 1972 i framför allt Polen men även i Bulgarien och Rumänien. Däremot kunde inte planuppfyllnad nås i Ungern och Östtyskland.

Liksom under 1971 steg löner och priser snabbt i OECD-länderna (se tabell 2 och 3), Den allmänna prisnivån, mätt som bruttonationalproduk­tens prisdeflater, beräknas ha stigit med mellan 4,5 och 5 % 1972 att jämföra med 5,5 % 1971. Dämpningen föll till största delen på Förenta staterna men en något lägre ökningstakt än 1971 kunde noteras även för Västeuropa. I Kanada och Japan däremot inträffade en markant uppgång av prisstegringstakten. Konsumentpriserna ökade från tredje kvartalet 1971 till tredje kvartalet 1972 med 6,5 % i Storbritannien, ca 6 % i Frankrike, Italien och Västtyskland, ca 5 % i Kanada, 4,5 % i Ja­pan samt med 3 % i Förenta statema. Den förhållandevis lugna prisut-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                          28

Tabell II: 2. Konsumentpriser 1960—1972

Procentuella förändringar

 

 

1960—

1965—

1969-

■   1970—

3 kv. 1971—

 

1965

1969

1970

1971

3 kv. 1972

 

per år

per år

 

 

 

Belgien

2,5

3,3

3.9

4,4

5,5

Danmark

5,5

6,7

5,6

5,2

6,5

Finland

5,3

5,4

2,9

6,5

7,0

Frankrike

3,8

4,1

5,5

5,6

6,1

Italien

4,9

2,4

4.9

4,9

6,0

Nederländerna

3,5

5,1

4.4

7,6

7,2

Norge

4,1

3,6

10,2

6,2

8,0

Schweiz

3,2

3,2

3,5

6,6

6,7

Storbritannien

3,6

4,1

6,4

9,4

6,4

Sverige

3,6

3,8

-7,0

7A

6,5

Västtyskland

2.8

2,3

3,8

5,1

5,9

Österrike

3,9

3,1

4,4

4,7

6,3

Förenta staterna

1.3

3,8

5,8

4,3

3,1

Kanada

1,6

4,0

3,3

2,9

4,8

Japan

5,7

4,9

7,7

6,1

4.5

» En rimlig korrigering (av bostadsposten) 1970 ger för Sveriges del ett pris­stegringstal på 6,3 %.

Anm. Prisutvecklingen har i vissa fall påverkats av förändringar i indirekt beskattning och subventionering.

Källor: OECD och nationell statistik.

vecklingen i den amerikanska ekonomin torde till en del förklaras av det omfattande regleringssystem som gällt sedan pris- och lönestoppets ut­gång i november 1971.1 Västeuropa och Japan gjorde sig visserligen en viss uppbromsning av prisstegringama gällande vinterhalvåret 1971/1972, men därefter synes de åter ha skjutit fart. Prisökningarna över löpande 12-månadersperioder har sålunda i flertalet västueropeiska länder varit tilltagande under 1972 och särskilt tydligt har detta kommit tUl uttryck i Storbritannien, Nederländerna och Norge. I Storbritannien och Norge infördes prisstopp och i Nederländerna priskontroll hösten 1972. Även i Österrike, Schweiz och Belgien noterades en markerad uppgång i pris­stegringstakten. Från denna allmänna bild avvek tydligtvis utvecklingen i Sverige, där en viss dämpning av prisstegringstakten synes ha inträffat under senare delen av 1972.

Vad gäller orsakerna till de snabba prisstegringarna i Västeuropa 1971 och 1972 är det endast för ett fåtal länder möjligt att peka på ett allmänt sett högt efterfrågetryck. Detta synes gälla främst Österrike och Schweiz. I övrigt synes det vara fråga om en typisk kostnadsinflation, där förvänt­ningar hos såväl löntagare som företagare om fortsatt betydande pris­stegringar kan ha utgjort en bidragande faktor. Även skärpta motsätt­ningar i inkomstfördelningsfrågor kan ha spelat en viss roll. En särskild omständighet som kan ha haft betydelse för prisstegringarna i Västeuro­pa 1972 är borttagandet 1971 av olika typer av prisregleringar i en rad


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget


29


TabeU II: 3. Timförtjänsten för industriarbetare 1960—1972

Procentuella förändringar

 

 

1960-

1965 1965-

1969 1969

1970—

3 kv. 1971—

 

per år

per år

1970

1971

3 kv. 1972

Belgien

8,0

7,4

11,1

12.2

13,7

Danmark

10,5

10,9

10,8

15,1

«12,0

Finland

8.5

7,6

10,4

14,1

'16,4

Franlaike»

7,5

8,8

10,5

11,3

11,2

Italien»

10,6

4,9

21,7

13,4

10,7

Nederländerna»

9,8

8,5

10,7

11,7

11,6

Norge

7,2

8,1

12,0

13,5

9,0

Schweiz'

5.4

4,8

6,7

9,8

8,2

Storbritannien

=7,3

6,5

13,9

11,4

16,1

Sverige

8.6

8,2

13.1

10,0

11,3

Västtyskland

9,5

6,2

13,6

11,0

'9,3

Österrike'

6,4

6,3

10.1

11,1

15,6

Förenta staterna

2,9

5,2

5,3

6,0

6,7

Kanada

3,7

7,0

8,4

10,5

7,8

Japan"

10,1

15,6

17,6

13,7

13,0

' För förtjänstutvecklingen föreligger endast tarifflöner.

  Månadsförtjänst,

  1963—1965.

  2 kv. 1971—2 kv. 1972,

Källor: OECD och nationeli statistik.

länder. Det är sålunda tänkbart att företagen under 1972 successivt lyc­kats kompensera tidigare minskningar av vinstmarginalerna. Prisutveck­lingen har å andra sidan påverkats i dämpande riktning i många länder av att importprisstegringarna i inhemsk valuta varit tämligen små 1972. I synnerhet har detta gällt i länder som skrivit upp sina valutor kraftigt gentemot dollarn, vilket visas av att importpriserna i exempelvis Väst­tyskland och Nederländema sjönk 1972.

Enligt tillgänglig statistik inträffade 1972 en viss återhämtning av världshandelns tillväxt efter den markerade uppbromsningen 1971. Det internationella varuutbytet beräknas sålunda i volymtermer ha ökat med 8 ä 9 % 1972 eller inte fullt lika snabbt som 1969 och 1970 men 3 å 4 procentenheter mer än 1971. Uppgången i expansionstakten är i första hand att hänföra till det fortsatta uppsvinget i Förenta staterna samt återhämmingen i Västeuropa och Japan. Oron på den intemationella va­lutamarknaden andra halvåret 1971 med åtföljande valutauppgörelse i slutet av året kan ha medverkat till att en förskjutning skett av vissa leveranser i den intemationella handeln från andra halvåret 1971 till första halvåret 1972. Det förhållandet att världshandelns tillväxt uttryckt i årstakt inte synes ha ökat mellan de båda halvåren 1972 kan möjhgen tyda på detta. Med tanke på den internationella konjunkturutvecklingen under loppet av 1972 hade en klar volymtillväxt annars varif naturlig. Händelserna på valutamarknaden 1971 kan sålunda ha tenderat att överdriva förändringen av världshandelns tillväxt såväl mellan 1970 och


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                             30

1971    som mellan 1971 och 1972.

Värdemässigt ökade världshandeln med uppskattningsvis 17 å 18 %

1972   att jämföra med drygt 10 % 1971. Den i dollar uttryckta prissteg­
ringen i världshandeln beräknas sålunda ha uppgått till ca 9 % 1972.
Som en följd av den stora devalvering som skedde av dollarn 1971 —
effektivt ca 10 % — blir emellertid den i dollar mätta prisökningen över­
driven i förhållande till den prisökning som erhålls vid mätning av va­
lutor som i genomsnitt behållit sitt bytesvärde efter december 1971. Mätt
på det senare sättet torde sålunda prisförändringen för världshandeln ha
varit marginell.

Importen i OECD-länderna ökade i volymtermer med ca 10 % 1972 jämfört med 5 % 1971. En tämligen kraftig uppgång i importtillväxten inträffade i samtliga av områdets större länder med undantag för Väst­tyskland. Nederländema, Norge och Sverige noterade den svagaste im­portutvecklingen i Västeuropa 1972.

Till skillnad från 1971 ökade OECD-ländernas export mindre än im­porten och ökningen 1972 beräknas ha uppgått till drygt 8 % i volym. 1971 stannade exportökningen vid knappt 6 %. Starkast blev uppgången i exporttillväxten i Finland och Norge, vilket även kom att innebära kraftigt ökade marknadsandelar för dessa länder. Även Frankrike och Italien ökade sina marknadsandelar 1972, medan däremot Storbritannien och Kanada gjorde betydande andelsförluster.

Valutaöverenskommelsen i slutet av 1971 åtföljdes av en tämligen kraftig uppgång av råvarupriserna uttryckta i dollar. Vid omräkning till sådana valutor som vare sig revalverats eller devalverats innebar detta likväl en viss nedpressning av priserna. Genom att industrivamprisema efter denna beräkningsbas har fortsatt att stiga fick de icke-oljeproduce-rande råvaruländema vidkännas en markerad terms-of-trade-försämring 1972. Däremot torde oljeländernas bytesförhållande i likhet med 1971 ha förbättrats. Anledningen härtill är bl, a, att de doliariioterade oljekon-trakten förnyats efter valutauppgörelsen, I genomsnitt gentemot resten av världen förändrades inte OECD-områdets bytesförhållande nämnvärt 1972. Beträffande de reala handelsströmmarna noterades 1972 en svag exportutveckling från OECD-området, vilket till en del torde förklaras av de icke-oljeproducerande råvaruländernas dåliga exportinkomster 1971. Däremot ökade importtillväxten till OECD-området — i första hand av andra råvaror än olja — till följd av den allmänna ekonomiska återhämtningen i området 1972. Sammantaget resulterade denna ut­veckling av OECD-ländernas externa varuutbyte i en försämring av om­rådets yttre handelsbalans med ca 1,5 miljarder dollar 1972 men kom ändå att uppvisa ett överskott på ca 5 miljarder. UtveckUngsländemas samlade handelsbalans synes sålunda 1972 ha givit ett mindre underskott än 1971, vilket också indikeras av att dessa länders valutareserver visade en fortsatt betydande ökning.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget


31


Diagram 11:1.   Bytesbalansen i olika länder och länderområden 1965—1972

Miljoner US dollar


Frankrike i#j  FTi  rm

 

 

Förenta staterna

 

4 000

"

 

 

3 000

- i

 

 

2 000

 

 

:o:

 

 

 

 

1000

-1

 

li

 

ii

 

 

 

:;:■:

 

:■::

 

 

 

m

 

m II

 

.

 

 

-1000

 

 

 

!:;::

-2 000

-

 

 

 

3 000

-

b

■;:■:■

4000

-

 

U

5 000

-

 

i

6000

-

 

o:j

7000

-

 

 

8 000

-

 

 

 

 

 

 

 

 

llJ


3 000

2     000
1000

O -1000

3     000

2 000
1000

O -1000 -2 000

1000

O

-1000

-2 000

3 000
2 000
1000

O

1000

O

-1000

1000

o

-1000


Storbritannien

ilL

TT

Västtyskland

I

1      fl

m m

¥1

Italien

JL

Belgien

m m

iJ

1

Nederländerna

nr


1965 66 67 68 69  70  71   72                    1965 66 67 68 69 70   71   72

Anm. Diagrammet bygger på material frän OECD. Nationell statistik kan skilja sig från OECD:s främst på grund av skilda definitioner av bytes- resp. kapitalba­lans. Prognoserna för 1972 grundar sig i viss utsträckning på uppskattningar gjor­da inom sekretariatet för ekonomisk planering.

Källa: OECD.


 


prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen                                              32

I likhet med 1971 förstärktes 1972 ojämnheterna i de större industri­ländemas bytesbalanser (se diagram 1). Gentemot detta mönster repre­senterar dock utvecklingen i Storbritannien en i viss mån avvikande ten­dens. Den snabba importökningen och stagnationen av exporten med­förde nämligen en kraftig försämring av Storbritanniens reala externa balans. Härtill kommer den försämring av bytesförhållandet som blev den omedelbara effekten av pundets successiva devalvering efter det att valutan släppts att flyta i juni 1972. Det brittiska bytesbalansöverskottet från 1971 på ca 2,5 miljarder dollar kom härigenom att minska med drygt 2 miljarder. Den ännu 1972 kvarstående skillnaden i konjunktur­fasning mellan å ena sidan Förenta staterna och å andra sidan Väst­europa och Japan synes ha varit en starkt bidragande orsak till den fort­satta stora försämringen av den amerikanska bytesbalansen. Totalt be­räknas de båda reserwalutaländernas bytesbalanser ha försämrats med ca 8 miljarder dollar 1972, En betydande del härav motsvaras av för­svagningen om ca 3 miljarder dollar av OECD-områdets externa balans, men huvuddelen synes vara att hänföra till i första hand EEC-ländernas bytesbalansförbättringar. I synnerhet Italien och Benelux-länderna ökade sina externa överskott kraftigt 1972, så att dessa beräknas ha motsvarat mellan 2 och 3 % av respektive lands bruttonationalprodukt. Däremot noterades en relativt begränsad ökning av det japanska överskottet, vil­ket inte är särskilt förvånande då det redan 1971 låg på en mycket hög nivå. Överskottet beräknas 1972 ha överstigit 6 miljarder dollar.

Även om en viss oro framträdde på valutamarknaderna under första kvartalet 1972, tydde det relativa lugn som därefter gjorde sig gällande på ett tämligen allmänt förtroende för de kurser som fastställts vid Washingtonöverenskommelsen i december 1971. I juni 1972 uppstod emellertid en kraftig men relativt kortvarig spekulationsvåg mot i första hand pundet, men även mot liren och i ett senare skede mot dollarn.

Cll    uynnoaiiilUa.    yiia-    \j\ix    xuoi-UtnaaULv vvKiiiigvn    oalUi.    uii    VuijllUi.

snabba och kraftiga försämringen av Storbritanniens externa balans sy­nes ha givit upphov till spekulationer om en brittisk devalvering före in­trädet i EEC 1.1.1973. Misstroendet mot pundet — vilket bi. a. tydligt kom till uttryck på terminsmarknaderna — blev så stort och kapitalut-strömrdngen från Storbritannien så betydande att den brittiska regering­en i ett tidigt skede beslöt att låta valutan flyta. Återgång till en fast pa­ritet skulle ske så snart omständigheterna medgav detta. Det är fortfa­rande vid utgången av 1972 en öppen fråga när och till vilken kurs en återgång kommer att ske. Pundets värde hade till utgången av 1972 sjun­kit med ca 10 %. Vad gäller spekulationerna mot liren och dollarn vi­sade valutamyndigheterna i olika länder en större beslutsamhet att för­svara fastställda pariteter. I detta sammanhang synes inte minst det när­mare valutasamarbetet inom EEC haft stor betydelse. Från mitten av juli 1972 synes de mera omfattande spekulationerna på valutamarkna-


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                    33

derna ha upphört. Som framgått tidigare har den japanska valutan under huvuddelen av 1972 legat vid den övre interventionsgränsen och särskilt efter halvårsskiftet synes yenen ha varit utsatt för en påtaglig revalve­ringspress. Detta har bl. a. kommit till uttryck genom att terminskursen imder vissa perioder legat 6 å 7 % över centralkursen.

Första halvåret 1972 medförde ett kapitalinflöde till Västtyskland om ca 4 miljarder dollar och under samma period noterade Storbritan­nien ett nettoutflöde om ca 3,5 miljarder dollar. Dessa kapitalströmmar kan i hög grad anses stå i samband med oron på valutamarknaderna i juni 1971. Även för Italiens del registrerades ett stort nettoutflöde eller drygt 1,5 miljarder dollar. Detta utflöde torde emellertid endast till en del kunna hänföras till spekulativa kapitalrörelser. En betydande del sy­nes nämligen ha representerat ett mera stadigvarande kapitalutflöde. Ett visst återflöde av dollar till Förenta statema synes ha påbörjats första halvåret 1972. Kapitalströmmama vändes emellertid i samband med spekulationen mot dollam i början av juli. Därvid fick framför allt Västtyskland men även Nederländerna, Schweiz och Frankrike motta betydande inflöden av kapital, vilket resulterade i skärpt kontroll för ka­pitalrörelser i samtliga dessa länder. I augusti och september 1972 synes kapitalströmmama åter ha vänt så att de gått i utjämnande riktning. En väsentiig roll vad gäller kapitalrörelserna 1972 synes vidare den rela­tiva ränteutvecklmgen mellan Förenta staterna och Västeuropa ha spelat. Sedan febraari har sålunda räntedifferensen minskat betydligt, vilket inneburit minskade incitament att ha dollar placerade i Västeuropa.

Utsikter för 1973

Den ekonomiska utvecklingen i de OECD-anslutna industriländerna utmärktes vid ingången av 1973 av snabb expansion i Förenta staterna och klart uppåtriktade tendenser i de flesta andra ländema. Bland de större ländema rådde dock inom Storbritannien en viss oklarhet om utvecklingstendenserna. Den brittiska ekonomin präglades nämligen i hög grad av de osäkerhetsfaktorer som var förknippade med dels det pris- och lönestopp som införts i november 1972 samt dels det "flytan­de" tillstånd som gällt för valutan sedan juni 1972. Avgörande för den fortsatta internationella konjunkturutvecklingen under 1973 blir under sådana omständigheter om någon dämpning kan väntas komma tUl stånd i Förenta statema före utgången av 1973 samt hur markerad en fortsatt återhämtning kan väntas bli i Västeuropa och Japan.

Den bedömning som gjorts innebär för Förenta statemas del att to­talproduktionen 1973 skulle öka något snabbare än 1972 eller ca 6,5 %. Stora ökningar av de sociala bidragen i slutet av 1972 liksom betydande skatteåterbetalningar under 1973 torde medverka till att tillväxttakten för den privata konsumtionen hålls relativt väl uppe. I samma riktaing pekar det förhållandet att sysselsättningsökningen 1973 väntas bli för-

3    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 1


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                             34

hållandevis stor, vilket återverkar på lönesummans tillväxt. Konsument­enkäter i slutet av 1972 stöder en optimistisk bedömning av den privata konsumtionstillväxten. På investeringssidan finns det visserligen skäl att räkna med en viss minskning av bostadsbyggandet 1973, men för övriga privata investeringar väntas expansionen fortsätta. Allt efter som kapacitetsutnyttjandegraden i företagen stiger föratses industriinveste­ringarna därvid spela en mera framträdande roll. Investeringsenkäter i slutet av 1972 indikerar exempelvis att industrins investeringar 1973 skulle bli en starkare stimulansfaktor för ekonomin än något av de se­naste sex åren. Lagerinvesteringarna väntas hkaledes komma in i ett mera expansivt skede. Mot bakgrund av den förhållandevis svaga ut­vecklingen av lagren 1972, är det tänkbart att lagercykeln kommer att visa ett mycket starkt uppsving 1973.

Även på den externa sidan är utsikterna för 1973 tämligen gynnsam­ma för Förenta staterna. Volymeffekterna på utrikeshandeln av dollar­devalveringen i slutet av 1971 väntas sålunda successivt komma att till­ta i styrka och för helåret 1973 bli avsevärt större än 1972. Härtill kom­mer att efterfrågan i flera avnämarländer fömtses öka kraftigt och att kostnadsutvecklingen i Förenta staterna 1972 och 1973 framstår som mycket gynnsam vid en internationell jämförelse. Under sådana förut­sättningar väntas en kraftig förstärkning av den externa balansen i fas­ta priser räknat inträffa 1973. Detta kan väntas få positiva effekter på bl. a. investeringsutvecklingen, men torde framför allt komma till ut­tryck i handels- och bytesbalansutvecklingen. En sådan vridning av den amerikanska externa balansen kommer däremot att få en dämpande in­verkan på efterfrågetillväxten i Västeuropa och Japan.

Sammanfattningsvis framstår en fortsatt snabb produktionstillväxt i Förenta staterna 1973 som trolig. Visserligen kan den ekonomiska po­litiken av bl. a. prisstabilitetshänsyn väntas få en mera restriktiv prägel än under 1971 och 1972 och möjligen kan den privata konsumtionsef­terfrågan komma att dämpas efter hand, men ändå framstår de farhå­gor som framförts om en snar avmattning i ekonomin som överdrivet pessimistiska. Industri- och lagerinvesteringarna — vilka ligger sent i konjunkturcykeln — föratses nämligen bli tUlräckligt starka för att pro­duktionstillväxten skall hållas uppe även efter halvårsskiftet 1973, Här­till kommer att de expansiva effekterna på ekonomin av den externa balansen kan väntas tillta i styrka under loppet av året. Vidare torde även vid en viss åtstramning av finanspolitiken denna kunna bibehålla en stunulerande nettoeffekt. Under sådana omständigheter framstår inte risken för en markerad avmattning redan 1973 som särskilt stor.

Konjunktumtvecklingen i den japanska ekonomin vid ingången av 1973 tyder på att en betydande expansion är att vänta det framförlig­gande året. Liksom 1972 fömtses den privata konsumtionen, bostads­byggandet och de offentliga investeringama stå för huvuddelen av efter-


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                     35

frågetillväxten. Även lagerinvesteringarna väntas öka kraftigt och där­vid komma att utöva ett expansivt inflytande på såväl den inhemska produktionen som på importen, Lagerinvesteruigarna skulle ännu vid ett rätt betydande omslag i positiv riktaing 1973 ligga på en tämligen blygsam nivå jämfört med tidigare. Med ett fortsatt lågt kapacitetsut­nyttjande inom vissa nyckelindustrier 1973 förutses däremot industri-investeringama i likhet med 1972 uppvisa en svag utveckling. Detta torde komma att gälla även andra halvåret 1973. En prognos för Japans utrikeshandel 1973 är förknippad med betydande osäkerhetsmargina­ler. Härvid gäller bl. a. att bedöma vUka effekter de tämligen omfat­tande utrikeshandelsåtgärdema från 1972 — exportbegränsningar och importiiberalisering — kan komma att få på handeln. Det har här fästs en viss vikt vid att dylika åtgärder tidigare från japansk sida givit ett för­hållandevis svagt resultat. En annan viktig frågeställiung är hur fram­trädande volymeffektema av revalveringen i slutet av 1971 kommer att bli 1973 i relation till efterfrågeutvecklingen å ena sidan i den japanska ekonomin och å andra sidan på olika avsättningsmarknader. Även om volymeffektema av revalveringen kan väntas leda till andelsförluster för exporten — kanske framför allt i Förenta staterna — torde tillväxten av exportvolymen likväl öka markant till följd av den ökade aktiviteten i avnämarländerna. Också för importen förutses en kraftig ökning av till­växten. Totalt väntas dock detta inte innebära någon större minskning av handels- och bytesbalansöverskotten. Sammanfattningsvis skulle en sådan utveckling av de olika efterfrågekomponenterna innebära att bmt­tonationalprodukten i Japan 1973 kan väntas öka med 10 å 11 %, eller något mer än kapacitetstillväxten i ekonomin. Även vid utgången av 1973 skulle vid en sådan utveckling betydande överkapacitet — i syn­nerhet inom vissa industrisektorer — föreligga i den japanska ekono­min,

Konjunkturatsikterna för Västeuropa 1973 framstår vid ingången av året som tämligen gynnsamma. Den ekonomiska utvecklingen under andra halvåret 1972 tyder sålunda på att en mera expansiv produktions­tillväxt är att vänta — förutom i nästan alla mindre västeuropeiska län­der — i samtliga av de större länderna utom i Storbritannien. Även om en ökad produktionstillväxt i den brittiska ekonomin 1973 i sig inte torde kunna uteslutas, präglas läget i ekonomin vid prognostillfället av så betydande osäkerhetsmoment att en ökning av produktionstillväxten från 1972 ej bedömts vara det mest sannolika alternativet. För Frank­rikes del föratses däremot en viss uppgång av den redan höga tillväxten och i Italien väntas återhämtningen gå vidare efter den utdragna stag­nationen under 1970 och 1971. Stort inflytande på konjunkturutveck­lingen i Västeuropa 1973 föratses liksom tidigare år den västtyska eko­nomin få.

Utvecklingen av de olika efterfrågekomponenterna 1972 tyder på att


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen                                              36

styrkan i konjimkturen i Västtyskland successivt ökat under loppet av året. Detta bekräftas bl. a. av de senaste siffrorna över orderingången. Under hösten 1972 skedde sålunda en mer än säsongmässig ökning av industrins orderingång från såväl hemmamarknaden som exportmarkna-dema. Särskilt kraftig blev uppgången för investeringsvaraindustrin. Mot denna bakgrund torde frågan i första hand gälla med vilken styrka expansionen i den västtyska ekonomin fortsätter 1973. En avgörande faktor förefaller därvid bli investeringamas utveckling. Visserligen vi­sade investeringsenkäter hösten 1972 inga mer expansiva planer från industrins sida för 1973, Med tanke på det förhållandevis höga kapaci­tetsutnyttjandet inom industrin och trenden i totalefterfrågans utveck­ling under loppet av 1972 finns det dock skäl att räkna med en revide­ring uppåt av dessa planer. En ytterligare faktor som pekar i samma riktning är det uppsving i lagercykeln som allmänt väntas inträffa 1973, En fördubbling av lagerinvesteringama skulle inte vara en uppseende­väckande stor ökning om man jämför med motsvarande konjunktarfas under tidigare uppgångar. Tillsammans med oförändrad konsumtions-tillväxt och en mindre försämring av den reala externa balansen fömtses en sådan investeringsutveckling innebära att totalproduktionen i Väst­tyskland kan väntas öka med ca 5 % 1973.

Liksom i Förenta statema och Västtyskland väntas de privata inves­teringama — såväl de fasta som lagerinvesteringama — successivt komma in i ett mera expansivt skede i Italien och Storbritannien. Den privata konsumtionen förutses kvarstå som en väsentlig tillväxtfaktor i de flesta västeuropeiska ländema 1973, även om dess roll inte väntas bli lika framträdande som 1971 och 1972. Trots att den ekonomiska politiken —■ av framför allt prisstabiliseringsskäl — i flera länder efter hand kan väntas få en mer restriktiv prägel, torde under sådana om­ständigheter inte någon större risk föreligga för en konjunkturdämp­ning i området före utgången av 1973. Detta hindrar inte att den ja­panska exportutvecklingen i Västeuropa 1973 kan få en nedkylande effekt på exportutsikterna för åtminstone vissa industribranscher och att marknadsutvecklingen för tyngre verkstadsprodukter kan komma att bli måttligt expansiv. Sammanfattningsvis väntas totalproduktionen i Västeuropa 1972—1973 öka med ca 5 % att jämföra med drygt 3,5 % 1971—1972.

Under senare delen av 1972 rådde som framgått tidigare en tendens till uppgång i prisstegringstakten i de flesta av OECD-områdets länder. De utsikter som föreligger för den realekonomiska utvecklingen i om­rådet 1973 — med en fortsatt återhämtning i Västeuropa och Japan samt en fortgående expansion i Förenta statema — torde för prisernas del innebära att fömtsättningama för en mera avsevärd dämpning är tämligen små. Visserligen har priskontroll av varierande styrka införts i flera länder 1972 och olika initiativ tagits inom intemationella orga-


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                     37

nisationer, t, ex. EEC, i syfte att nedbringa prisstegringstakten, men detta väntas inte uppväga de faktorer som kommer att verka i uppdra­gande riktning på prisökningstakten 1973. Förtjänstutvecklingen 1972 liksom den förväntade — vid en allmänt sett lägre arbetslöshet — 1973 har därvid antagits konoma att leda till ett betydande prisgenomslag även 1973, Vidare föratses — som framgår nedan — en kraftigare ök­ning av världshandelsprisema än 1972, Härtill konuner den i utgångs­läget i flera länder rätt stora arbetslösheten, vilken i många fall torde bedömas utgöra ett hinder för en snar omläggning av den ekonomiska politiken i restriktiv riktaing. Även om skillnader förehgger mellan olika länder både vad gäller kapacitetsreserverna i utgångsläget och priorite­ringen av oUka ekonomisk-politiska mål, kan prisökningarna i mångt OECD-länder 1973 väntas bli åtmmstone lika stora som 1972.

Världshandeln kan 1973 i volymtermer väntas växa i några procent­enheter snabbare takt än 1972, För OECD-länderna torde ökningstak­ten uppgå till ca 12 % 1973. Uppgången i produktionstillväxten i Väst­europa och Japan samt den fortsatta expansionen i Förenta statema 1973 föratses leda till en mera allmänt utbredd ökning av importtill­växten än 1972, Genom att ca 75 % av den totala importen i OECD-ländema hämtas inom området kan även en markerad uppgång i med­lemsländernas exporttillväxt väntas ske. HärtUl kommer att den eko­nomiska aktiviteten — och därmed även importbehoven — utanför OECD-området föratses öka 1973. Utvecklingen av råvaruländernas valutatillgångar 1972 tyder på att det finns finansiella föratsättningar för en rätt betydande importökning till dessa länder 1973. Vad gäller utrikeshandelsutvecklingen i de olika länderna i OECD-området 1973 torde volymeffektema av valutajusteringama i december 1971 bli avse­värt mera uttalade än 1972. Även om en viss skillnad i konjunkturfas­ning mellan å ena sidan Förenta staterna och å andra sidan Västeuropa och Japan väntas kvarstå 1973, skulle därigenom en del av de efter­strävade marknadsandelsförskjutningama kunna komma till stånd. Så­lunda föratses framför allt Japan men även Västtyskland göra andels­förluster, medan Förenta statema väntas göra betydande andelsvinster 1973. Storbritannien, som 1972 fick vidkännas stora marknadsförluster, skulle genom pundets devalvering sedan juni 1972 åtminstone inte be­höva se en liknande negativ utveckling upprepas 1973,

Det finns för 1973 inga skäl att räkna med samma prisåterhållande effekter på världshandelsprisema som kom till uttryck omedelbart efter valutajusteringama i december 1971, Dessa synes nämligen ha lett tUl en viss nedpressning av prisema på åtskilliga råvaror som traditionellt noteras i dollar. Detta prisfall framträder vid omräkning till sådana valutor som i genomsnitt vare sig har revalverats eller devalverats. Även för färdigvaror torde nettoeffekten gått i dämpande riktnmg, eftersom de amerikanska exportörema har kimnat sänka sina priser på export-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                             38

marknaderna under det att de revalverande ländemas exportörer i åtskilUga fall sänkt priserna i egen valuta för att hålla tillbaka pris­ökningen på exportmarknadema. Resultatet av detta blev att förändring­en av världshandelsprisema i genomsnitt 1972 blev marginell. I stället torde prisbildningen för den internationella handeln 1973 i betydande grad komma att påverkas av den ökande aktiviteten i världsekonomin och såväl råvarupriserna som priserna på industrivaror förutses 1973 öka i snabbare takt än 1972. För världshandelspriserna har kalkylerats med en ökning på i genomsnitt ca 4 %. Handelns värdemässiga tillväxt i OECD-området väntas sålunda uppgå till ca 16 % 1973, med en något snabbare ökning av den interna handeln i området än av den externa. Sammantaget beräknas OECD-ländernas handelsbalans gent­emot omvärlden 1973 visa ett högre överskott än 1972, eller av samma storleksordning som 1971, dvs, 6,5 ä 7 miljarder dollar.

2. Länderöversikter

Förenta staterna

Den amerikanska ekonomin har under 1972 uppvisat en kraftig ex­pansion på nästan alla områden. Totalproduktionen beräknas sålunda ha ökat med drygt 6 %, att jämföra med 2,7 % 1971. För alla delar av den slutliga inhemska efterfrågan noterades snabb tillväxt. Däremot uppvisade lagerinvesteringama en förhållandevis liten ökning. Jämfört med motsvarande konjunkturfas tidigare — exempelvis uppsvinget 1965—1966 — var detta en betydligt svagare utveckling. Även på pris-och kostnadsområdet har utvecklingen varit tämligen gynnsam. Detta torde till en del förklaras av det omfattande regleringssystem som gällt sedan pris- och lönestoppets utgång i november 1971. På den externa sidan har utvecklingen 1972 inte varit lika positiv som inom landet, utan utrikeshandeln resulterade i ett kraftigt ökat underskott. Tröt att bratto­nationalprodukten visade en betydande ökning har arbetslösheten blivit kvar på en hög nivå. I slutet av 1972 uppgick den sålunda till drygt 5 % efter att 1971 legat på i genomsnitt ca 6 %.

Konjunkturutvecklingen under loppet av 1972 har till synes utan avbrott gått i gynnsam riktning. Orderingången till industrin för i syn­nerhet investeringsvaror och varaktiga konsumtionsvaror har visat stora ökningar. Exempelvis var orderingången för verktygsmaskiner de första 8 månaderna 1972 inemot 50 % större än under motsvarande period 1971. Industriproduktionen beräknas 1972 ha ökat med ca 7 % efter en endast marginell ökning 1971, Även leveranserna från in­dustrin ökade kraftigt 1972, och lagerökningen i tillverkningsledet blev relativt begränsad. Inte heller i parti- och detaljhandeln har det inträffat några större lagerförändringar. TiU följd av den högre produktions­takten har kapacitetsutnyttjandet inom tillverkningsindustrin successivt


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                  39

ökat under loppet av året och beräknas i slutet av 1972 ha legat på drygt 80 % jämfört med mte fullt 75 % i genomsnitt för 1971.

Efter det 3 månader långa pris- och lönestoppet hösten 1971 uileddes den s, k. "fas 2" i urflationsbekämpningsprogrammet, vilken planerats pågå till utgången av april 1973, Målsättningen för programmet är att begränsa prisökningarna i ekonomin så att de exempelvis vid utgången av 1972 skulle uppgå till högst mellan 2 och 3 % uttryckt i årstakt. Kommissioner som är inrättade på området har till uppgift att granska föreslagna pris- och löneökningar och därvid inte tillåta större ökningar än 2,5 respektive 5,5 %, Övervakningen är koncentrerad till de större företagen, medan prissättningen inom flertalet mindre enheter är fri. Bland de delar av ekonomin som inte omfattas av övervakningen märks jordbrakssektorn. Naturligtvis är det för tidigt att i detta skede göra någon fullständig utvärdering av åtgärdema då statistik på detta område inte föreligger för senare perioder än september och oktober 1972. Det kan dock konstateras att det mål som uppsatts för prisutvecklingen vid utgången av 1972 förmodligen inte kunnat uppnås, Konsumentprisök-ningama över löpande 12-månadersperioder har sålunda varit tillta­gande sedan halvårsskiftet 1972 och uppgick i oktober 1972 till 3,4 %. För konsumentprisema har ölcningama visserligen varit lägre efter pris­stoppet 1971 än före, men skillnaden har varit tämligen liten, Partipri­sema däremot har 1972 visat en snabbare stegring än omedelbart före pris- och lönestoppet. Inte heller har de genomsnittliga tunförtjänsterna visat några mera påtagliga tecken till dämpning 1972, Jämför man å andra sidan pris- och kostnadsutvecklingen i Förenta statema med mot­svarande utveckling i Västeuropa måste en bedömning bli avsevärt mer positiv än den som gjorts ovan, Konsumentprisema i Västeuropa 1972 har sålunda allmänt ökat med 3 ä 4 procentenheter mer än i Förenta staterna.

Den expansiva inriktning som givits den ekonomiska politiken i För­enta staterna redan före presidentens s, k, utspel i augusti 1971 har kvarstått i stort sett oförändrad. Trots ett överuttag av preliminärskatt på ca 12 miljarder dollar beräknas det federala budgetunderskottet ka­lenderåret 1972 ha varit av storleksordningen 25 miljarder dollar. Det­ta återspeglar i första hand en fortsatt kraftig ökning av transfereringar­na till delstaterna och kommunerna men även en ökad satsning på de federala sociala utgiftema. Däremot har de federala konsumtions- och investeringsutgiftema ökat relativt måttligt. I stället är det på det del­statliga och lokala planet som dessa utgifter visat en stark expansion. De totala offentiiga utgifterna för köp av varor och tjänster (inkl, in­vesteringar) beräknas ha ökat med ca 4,5 % i volym 1972 efter en viss minsknmg 1971, Även penningpolitiken har fått behålla sm allmänna expansionsbefrämjande prägel 1972, Penningmängden ökade sålunda i takt med bruttonationalprodukten i nominella termer och den långa


 


Prop. 1973:1    BUaga 1   Finansplanen                                             40

räntan har förbhvit stabil. Den ökade efterfrågan på kreditmarknaden har däremot medfört en dragning uppåt av den korta räntan sedan bör­jan av 1972, Detta har bl. a. inneburit en minskning av räntedifferensen gentemot Västeuropa med åtföljande konsekvenser för de internatio­nella kapitalströmmama. Totalt sett torde emellertid inte utrikesekono­miska överväganden varit avgörande för den förda kreditpolitikens in-riktnuig.

I likhet med 1971 har den privata konsumtionen givit ett stort bidrag till den inhemska efterfrågetillväxten. Hushållens disponibla inkomster har 1972 påverkats av flera i olika riktning verkande faktorer, vilkas sammantagna effekt blivit en tämligen måttlig ökning av de disponibla inkomsterna. Ä ena sidan beräknas sålimda sysselsättningstillväxten 1972 varit större än året innan, men å andra sidan har timlöneökningarna varit något mindre än 1971. Härtill kommer det tidigare nänmda över­uttaget av preliminärskatt 1972, motsvarande ca 1,5 % av inkomstema. Detta överattag antas emellertid ha kompenserats av hushållen genom en motsvarande sänkning av sparkvoten från den jämfört med 60-talet onormalt höga nivå som registrerades 1971. De nominella konsumtions­utgifterna har därför ökat relativt snabbt 1972, trots en måttlig tillväxt av de disponibla inkomstema. Dessutom har konsumentprisökningama 1972 varit drygt en procentenhet lägre än 1971, eller ca 2,5 %. Sam­manfattningsvis beräknas den privata konsumtionen ha ökat med ca 6 % i volym 1972 jämfört med mte fullt 4 % 1971.

Även de privata fasta investeringama ökade starkt 1972 och liksom

1971            har bostadsinvesteruigama varit den mest expansiva delen. Vis­serligen blev ökningen av bostadsbyggandet inte lika stor som 1971, men beräknas likväl 1972 ha uppgått till ca 18 %, Antalet påbörjade lägenheter blev sålunda 2,3 miljoner 1972 jämfört med 1,5 miljoner 1970 och 2 miljoner 1971. Efter ett kraftigt uppsving första kvartalet

1972            synes bostadsbyggandet ha planat ut på en hög nivå under åter­stående delen av året. För övriga privata investeringar noterades en tillväxt med ca 6 % efter stagnationen 1971. Industriinvesteringama har för helåret 1972 varit oförändrade jämfört med 1971, men utveck­lingen av dessa investeringar har tiQ skillnad från bostadsinvesteringama gått i en gynnsam riktning under loppet av året. En viktig orsak härtill har varit att industrins kapacitetsutnyttjande ökat, så att det vid ut­gången av 1972 torde ha legat på ungefär samma nivå som under 1970. Sammantaget beräknas de privata fasta investeringama ha ökat med ca 12,5 % 1972 att jämföra med 6 % 1971, I jämförelse med denna upp­gång i tillväxten för de fasta investeringarna har lagerinvesteringama utvecklats tämligen svagt 1972, även om de verkat uppdragande på to­talproduktionens tillväxt.

Devalveringen av dollam i slutet av 1971 synes ha givit mycket be­gränsade volymeffekter på Förenta staternas utrikeshandel 1972. Han-


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                    41

delsbalansens utveckling har i stället präglats av dels den av växelkurs­förändringen föranledda försämringen av bytesförhållandet och dels ett snabbt uppsvmg i importen. Bakom den kraftiga unportillväxten 1972 torde förutom den ökade inhemska efterfrågan också ha legat en viss upphämtningseffekt efter de omfattande hamnarbetarstrejkema i För­enta statema 1971. Totalt för 1972 beräknas varuimporten ha ökat med ca 15 % i volymtermer. Exporttillväxten uppskattas till ca 10 % och terms-of-trade-försämringen tUl ca 3 %. Sammanfattningsvis har detta inneburit en försämring av handelsbalansens saldo från ett underskott på 2,7 miljarder dollar 1971 till ett underskott 1972 på ca 6,5 miljarder. De från våren 1972 avtagande månatiiga handelsbalansunderskotten tor­de i första hand återspegla den ökade ekonomiska aktiviteten utanför Förenta staterna men även till en del vara ett uttryck för att deval­veringen efter hand börjat ge avsett resultat. Även tjänsteutbytet med utiandet försämrades jämfört med 1971 och bjftesbalansunderskottet beräknas 1972 ha uppgått till ca 8,3 miljarder dollar. Detta innebär en försämring från 1971 med ca 5,5 miljarder.

Vid slutet av 1972 tyder tillgängliga konjunkturindikatorer på att ex­pansionen är väl utbredd i den amerikanska ekonomin och i allmänna termer väntas en hög tillväxt fortsätta även 1973. Den privata konsum­tionen torde härvid liksom 1972 bli en väsentlig expansionsfaktor. Två särskilda förhållanden talar för en fortsatt snabb konsumtionstillväxt 1973: den 20-procentiga höjningen i oktober 1972 av bidragen från socialförsäkringarna samt återbetalningen 1973 av övemttaget av pre­liminärskatt 1972, Vidare stöder konsumentenkäter i slutet av 1972 en förhållandevis hög prognos för den privata konsumtionen. På investe­ringssidan finns det skäl att räkna med en viss minskning av bostadsbyg­gandet efter den stagnation på en hög nivå som karakteriserat denna sektor sedan våren 1972, För övriga privata investeringar däremot vän­tas expansionen fortsätta 1973. Industriinvesteringarna kan i detta sam­manhang förutses spela en framträdande roll allt efter som kapacitets­utnyttjandegraden höjs. I samma riktaing pekar också det förhållandet att bolagsvinsterna 1972 nådde en rekordhög nivå, vilken dessutom väntas överträffas 1973. I likhet med industrins investeringar väntas lagerinvesteringarna komma in i ett mycket expansivt skede och ett mycket starkt uppsving i lagercykeln 1973 kan inte uteslutas. För den offentliga sektom beräknas utgiftsexpansionen fortsätta på det delstat­liga och lokala planet, medan en större restriktivitet än exempelvis 1971 och 1972 kan väntas från den federala sidan. Sammantaget skulle detta iimebära en fortsatt snabb tillväxt av den inhemska efterfrågan 1973 om än inte i fullt samma takt som 1972.

Den minskade tillväxten av den inhemska efterfrågan 1973 före­faller emellertid gott och väl kuima komma att kompenseras av den extema sektoms utveckling,  Volymeffektema av dollardevalveringen


 


Prop. 1973:1    BUaga 1   Finansplanen                                           42

i slutet av 1971 torde sålunda bli avsevärt mera framträdande 1973 än 1972, Härtill kommer att efterfrågan i flera viktiga avnämarländer väntas öka kraftigt och  att kostnadsutvecklingen i  Förenta  statema

1972    och 1973 framstår som tämligen gynnsam vid en internationell
jämförelse. Under sådana förutsättningar torde en ökning av exportens
och minskning av importens volymtillväxt komma att ske 1973 och
därmed totalt sett irmebära en kraftig förstärkning av den reala externa
balansen. Tillsammans med den tidigare berörda inhemska utveck­
lingen skulle detta betyda att totalproduktionen i Förenta staterna 1973
trohgen kommer att öka något snabbare än 1972 eller ca 6,5 %, Där­
med finns det också skäl att anta en markant sänkning av arbetslös­
heten. De stora produktivitetsstegringar som är förknippade med in­
ledningsfasen av ett konjunkturappsving minskar vanligtvis tämligen
snabbt, varför en mera normal utveckling i detta avseende är att vänta
1973,

Den amerikanska regeringens syn på den ekonomiska utvecklingen

1973    kommer inte att mera i detalj presenteras förrän i samband med
budgetens framläggande i början av 1973. Från av regeringen friståen­
de konjunkturinstitut har emellertid framförts farhågor för att en
dämpning kan komma till stånd i ekonomin redan i ett tidigt skede
1973Mot bakgrand av den konjunkturbild vid årsskiftet 1972/1973 som
tecknats ovan förefaller en sädan bedömning något pessimistisk. Visser­
ligen torde inte tillväxten öka mellan de båda halvåren 1973, men ända
verkar industri- och lagerinvesteringarna — vilka ligger sent i konjunk­
turcykeln — bli tillräckligt starka för att produktionstillväxten skall
hållas uppe på en hög nivå även efter halvårsskiftet 1973, Härtill kom­
mer som tidigare berörts det förhållandet att den reala externa balan­
sen kan fömtses förbättras successivt genom hela 1973, Under sådana
omständigheter framstår inte risken för en markerad avmattning redan
1973 som särskilt stor,

Storbritannien

Efter tolv månader av nära nog total stagnation i den brittiska eko­nomin började i slutet av 1971 produktionen åter att öka. Återhämt­ningen hejdades visserligen tillfälligt av den sju veckor långa kolstrejken våren 1972, men fortsatte därefter med till synes oförminskad styrka. Bruttonationalprodukten beräknas sålunda 1971—1972 ha ökat med ca 3,5 % att jämföra med 1,4 % 1970—1971. Arbetslösheten har dock legat kvar på en mycket hög nivå under huvuddelen av 1972,

Den för Storbritanniens del förhållandevis höga tillväxt som kunde registreras 1972 har emellertid åstadkommits samtidigt som allvarliga obalanser uppstått i ekonomin. Detta gäller såväl interna som externa balansmål. Pris- och kostnadsökningarna, vilka mot slutet av 1971 visat tecken till en viss avmattning, tilltog sålunda successivt under loppet av


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                     43

1972. Efter det att utdragna förhandlingar med arbetsmarknadens par­ter om frivilliga pris- och lönebegränsningar bratit samman beslöt därför den brittiska regeringen i november 1972 att införa ett minst tre måna­der långt pris- och lönestopp. I början av sommaren synes vidare spekula­tioner uppstått om en eventuell devalvering av pundet före Storbritan­niens inträde i EEC 1.1.1973, Även om orsaker till oro på valutamark­nader i de flesta fall är svåra att fastställa, torde under alla omständig­heter den ogynnsamma pris- och kostnadsutvecklingen i Storbritannien ha varit en viktig faktor i detta sammanhang. Tämligen snart beslöt ock­så den brittiska regeringen att låta pundet flyta efter det att en stor del av valutareserven tagits i anspråk under loppet av några dagar. Vid ut­gången av 1972 låg pundet ca 10 % under den riktkurs som fastställdes i december 1971.

Den ekonomiska politiken i Storbritannien har de senaste åren haft en expansiv inriktning. Efter stagnationen i ekonomin 1971 och den tämligen svaga återhämtningen i början av 1972 beslöt regeringen att ytterligare öka efterfrågan. Tanken synes därvid i huvudsak ha varit att ge den privata konsumtionsefterfrågan en kraftig stimulans för att indirekt erhålla en ökad investeringsefterfrågan. I budgeten som fram­lades våren 1972 föreslogs sålunda för budgetåret 1972/73 (april—mars) mycket stora skattesänkningar för fysiska personer. För företagen in­fördes fri avskrivningsrätt för maskininvesteringar och ökade möjligheter till snabbare avskrivningar för byggnadsinvesteringar. Totalt kan skatte­sänkningarna uppskattas till ca 3 % av bruttonationalprodukten. Av detta faller ungefär 2/3 på hushållen motsvarande ca 2,5 % av hus­hållens inkomster. Även penningpolitiken har varit mycket expansiv 1972 och penningmängden ökade under huvuddelen av året med mellan 30 och 40 % i årstakt, I samband med pundkrisen i juni höjdes dis­kontot med en procentenhet till 6 % och den korta räntan har därefter höjts kraftigt. Dessa åtgärder vidtogs för att hindra en kapitalutström-ning från Storbritarmien och torde inte ha inneburit att några finansiella hinder förelegat för en expansion av investeringarna. Det kan i detta sammanhang nämnas att den brittiska centralbanken från början av okto­ber 1972 slutat ange diskontot i tidigare form. I stället noteras varje vecka en lägsta utlåningsränta, vilken är fast knuten till räntan på skatt-kammarväxlar. Genom slopandet av det traditionella diskontot har man bl. a. önskat avdramatisera förändringar i kreditpolitiken från central­bankens sida. Den offentliga sektorns inflytande på ekonomin såsom detta kommer till uttryck genom köp av varor och tjänster har i likhet med 1971 varit endast svagt expansivt. Totalt beräknas sålunda den offentliga sektoms reala efterfrågan ha ökat med ca 3,5 % 1972 eller ungefär lika mycket som 1971.

Sett från efterfrågesidan har den privata konsumtionen varit det mest expansiva elementet. Genom den efterfrågestimulans som givits hus-


 


Prop. 1973:1    BUaga 1   Finansplanen                                           44

hållen såväl 1971 som i budgeten våren 1972 samt genom fortsatt be­tydande löneökningar, ökade hushållens disponibla inkomster med drygt 13 % 1972. Trots att konsumentprisökningen varit nästan lika stor som 1971 — ökningen imder 12-månadersperioden t. o. m. oktober 1972 uppgick till 7,9 % — och trots att en viss uppgång av den redan täm­ligen höga sparkvoten noterades, beräknas den privata konsumtionen i volymtermer ha ökat med ca 6 % 1972 jämfört med 2,5 % 1971.1 första hand är det inköpen av varaktiga konsumtionsvaror som ökat. Exempel­vis ökade nyregistreringen av personbilar med 40 % mellan första halv­åren 1971 och 1972.

En annan viktig expansionsfaktor på efterfrågesidan 1972 var liksom 1971 bostadsbyggandet. För andra året i följd ökade sålunda bostads­investeringama med ca 15 %. Under loppet av 1972 kunde emellertid noteras en viss dämpning vad gäller igångsättningen samtidigt som bo­stadskrediterna stramades åt från sommaren. Tillsammans med den kraftiga höjning av räntenivån som inträffat från halvårsskiftet 1972 torde detta ge anledning att räkna med en avsevärt lugnare takt för bo­stadsinvesteringama 1973. Det kraftiga uppsvinget i konsumtionsefter­frågan riktade sig i stor utsträckning mot importerade varor, vilket bl. a. indikeras av att industriproduktionens tillväxt 1972 beräknas ha stannat vid ca 2,5 %. Då dessutom exportefterfrågan under huvuddelen av året var mycket svag, blev kapacitetsutnyttjandet i industrin kvar på en låg nivå 1972. Mellan andra kvartalen 1971 och 1972 minskade exempelvis industrisysselsättningen med ca 5 %. Det är under sådana förhållanden inte förvånande att industrins investeringar 1972 minskade kraftigt andra andra året i följd. Nedgången beräknas till drygt 6 % 1972 jämfört med drygt 7 % 1971. För övriga privata investeringar däremot — exempel­vis inom handeln — synes den expansiva finans- och kreditpolitiken resulterat i ett kraftigt uppsving. Sammantaget beräknas de totala fasta investeringarna ha ökat med ca 3,5 % 1972 efter en mindre nedgång 1971. Lagerinvesteringama har i likhet med industrins investeringar ut­vecklats svagare än beräknat 1972. Den ökade inhemska efterfrågan synes sålunda i viss utsträckning ha mötts med en neddragning av fär­digvaralagren. Detta har kommit till ännu tydligare uttryck vad gäller lagren av insatsvaror, särskilt första halvåret 1972, Totalt har detta inne­burit en markerad minskning av lagren för helåret 1972, men utveck­lingen av lagerinvesteringama under loppet av året indikerar att en viss nettouppbyggnad av lagren skett andra halvåret 1972.

Som framgått ovan har den brittiska utrikeshandeln visat en mycket ogynnsam utveckling 1972. Den reala externa balansen — dvs. skillna­den mellan exporten och importen av varor och tjänster räknad i fasta priser — beräknas 1972 ha försämrats motsvarande 1,5 % av brutto­nationalprodukten. Uttryckt på ett annat sätt har sålunda användningen av varor och tjänster inom landet ökat med 1,5 procentenheter mer än


 


BU. 1    Preliminär nationalbudget                                                    45

totalproduktionens tillväxt i Storbritannien. Den inhemska efterfråge-expansionen har satt tydliga spår i varaimporten, vilken för helåret 1972 beräknas ha ökat med ca 10 % i volym jämfört med 4 % 1971. Ex­porten uppvisar en motsatt utveckling och ökade med endast ca 2 % i volym 1972 att jämföra med drygt 6 % 1971, Orsaken till den svaga exportökningen 1972 torde vara dels den svaga efterfrågetillväxten på flera viktiga avsättningsmarknader och dels den ofördelaktiga kostnads­utvecklingen inom den brittiska exportindustrin. Handelsbalansen be­räknas 1972 ha resulterat i ett underskott på ca 650 miljoner pund, vilket är en försämring av handelsbalansens saldo från 1971 med inemot en miljard pund. Försvagningen av bytesbalansens saldo var av samma stor­leksordning. Genom att tjänstebalansen fortfarande är kraftigt positiv uppvisade äimu 1972 bytesbalansen ett överskott på ca 150 miljoner pund.

Med det läge som föreligger i den brittiska ekonomin vid utgången av 1972 måste sammanfattningsvis konstateras att en prognos för kon-junkturatvecklingen 1973 av naturliga skäl är behäftad med avsevärda osäkerhetsmarginaler. Helt okända storheter i sammanhanget är fram­för aUt prisernas och kostnademas utveckling 1973. Härtill korruner vilka antaganden som skall göras beträffande pundkursen 1973 och en ytterligare osäkerhetsfaktor är effekten av EEC-inträdet 1.1.1973,

Vad gäller pris- och kostaadsutvecklingen råder som framgått av det föregående pris- och lönestopp sedan november 1972. Frysningsperioden, vilken skall vara i tre eller högst fein månader, kommer att efterföljas av vad som kallats "fas II' i inflationsbekämpningsprogrammet. Inne­hållet i denna senare del av programmet skall utarbetas under den period pris- och lönestoppet gäller och kommer inte att offentliggöras förrän någon eller några månader in på 1973, Under alla förhållanden finns det emellertid skäl att räkna med 1,5 å 2 % prisökningar som en direkt effekt av EEC-inträdet 1973. Detta är nämligen den beräknade effek­ten av övergången till mervärdeskatt samt den 80-procentiga anpassning som första året skall ske tUl EEC:s prisnivå för jordbraksprodukter. Här­utöver kommer ca en halv procentenhet på prisnivån genom redan be­slutade hyreshöjningar i kommunalt ägda fastigheter. Det har vid prog­nosen för 1973 antagits att utvecklingen på pris- och kostnadsområdet blir lugnare än under 1972.

När pundkursen släpptes fri i juni 1972 deklarerades från brittisk sida att åtgärden var av tillfällig natur och att återgång till en fast paritet skul­le ske så snart omständigheterna medgav detta. Det är fortfarande en öppen fråga när och tUl vilken kurs en återgång kommer att ske. Det är nämligen ovisst om konkurrenskraften för brittiska produkter på världs­marknaden ökat påtagligt trots att pundet devalverats med ca 10 % andra halvåret 1972. Anledningen härtill är som tidigare berörts den jämfört med utlandet mycket ogyimsamma kostnadsutvecklingen i Stor-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen                                              46

britannien 1972. Exempelvis ökade tarifflönema inom industrin med drygt 18 % under 12-månadersperioden t. o. m. september 1972. Efter­som det dessutom kan väntas dröja två till tre år irman en devalvering får några märkbara volymeffekter på handelsströmmarna torde frågan för utrikeshandelns utveckling 1973 i första hand gälla effektema på bytesförhållandet och inverkan härav på handelsbalansens saldo.

Beträffande uppläggningen av den ekonomiska politiken i Storbritan­nien 1973 har här räknats med att de skattemässiga fördelama för in­vesteringama kommer att kvarstå. A andra sidan har av bl. a, bytes­balansskäl inte kalkylerats med någon ytterligare stimulans för den pri­vata konsumtionsefterfrågan 1973, Den offentliga sektoms reala tillväxt har antagits bU av samma storleksordning som 1972, eller ca 3,5 %.

Under ovan angivna föratsättningar kan den privata konsumtionen beräknas öka mindre 1973 än 1972. Även om pris- och lönestopp kom­mer att råda under ett inledande skede av 1973, torde hushållens dispo­nibla inkomster ännu första halvåret jämfört med motsvarande period

1972           visa en rätt betydande ökning till följd av bl. a. de stora löneök­ningarna efter halvårsskiftet 1972. Härtill kommer att hushållens spar­kvot 1972 låg på en mycket hög nivå, varför en sänkning av sparkvoten

1973           inte kan uteslutas. Sammanfattningsvis beräknas den privata kon­sumtionen komma att öka med ca 4 % 1973 och under loppet av året möjligen uppvisa en avtagande tillväxttakt.

När det gäller de fasta investeringama har ovan angivits att det för bostadsbyggandet finns skäl att räkna med en avsevärt svagare tillväxt 1973 än de två föregående åren. Industrins investeringar antas däremot visa en betydhgt gynnsammare utveckling än 1971 och 1972, Skälen här­för är dels att kapacitetsutnyttjandet i industrin successivt stigit 1972 och dels att EEC-inträdet i sig torde ge positiva effekter. Totalt sett upp­skattas de fasta investeringamas tillväxt 1973 tUl ca 4 % eller ungefär lika mycket som 1971. Lagercykeln kan vidare antas komma in i ett m.era expansivt skede 1973 efter den minskning av lagerstockama som note­rades både 1971 och 1972,

För exporten fömtses en betydligt snabbare tillväxt 1973 än 1972 eller en uppgång från 2 till ca 6 %. Skälet tUl ett sådant antagande skulle i första hand vara en avsevärd ökning av efterfrågan i flera viktiga avnä­marländer men även vissa positiva effekter av inträdet i EEC, Med den skisserade utvecklingen för de olika efterfrågekomponenterna 1973 kan importen väntas öka i ungefär samma takt som 1972 eller ca 9 %, Den neddragande effekten på importtiUväxten av en svagare privat konsum­tionsökning 1973 beräknas sålunda kompenseras av lagerinvesteringar­nas väntade uppsving med åtföljande konsekvenser för bl, a. råvara-importen. Försämringen av handelsbalansens saldo beräknas fortsätta 1973. Förutom effekten av den volymmässiga utvecklingen av export och import tUlkommer troligen en viss terms-of-trade-försämring till följd av devalveringen av pundet.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                     47

Sammanfattaingsvis skulle den ovan antagna utvecklingen för utrikes­handeln och den inhemska efterfrågan innebära att totalproduktionens tUlväxt 1973 blir 3 å 4 %. Det totala kapacitetsutnyttjandet i ekonomin torde under sådana omständigheter inte öka märkbart och arbetslösheten synes därmed komma att ligga kvar på en förhållandevis hög nivå även 1973, Det finns emellertid även avslutaingsvis skäl att betona de avse­värda osäkerhetsmarginaler som är förknippade med en prognos för den ekonomiska utvecklingen i Storbritannien 1973 jämfört med andra större OECD-länder,

Västtyskland

Den västtyska ekonomin har 1972 präglats av en viss återhämtning efter den dämpning som inleddes hösten 1970. Botten i konjunktursvac­kan passerades vinterhalvåret 1971—1972 och trenden i ekonomin har därefter varit uppåtriktad. Återhämtnmgen 1972 har emellertid varit mycket måttUg, vilket bl. a. kommit till uttryck i att läget på arbetsmark­naden inte undergått några större förändringar från 1971. Inte heller har kapacitetsutnyttjandet i industrin stigit nämnvärt. Från efterfrågesidan har konsumtionen— såväl den privata som den offentiiga — samt bo­stadsbyggandet varit de mest expansiva elementen, medan övriga inves­teringar stagnerat. Pris- och kostnadsstegringama har i likhet med 1971 varit betydande. Även om totalproduktionens tillväxt andra halvåret 1972 kommit upp tUl ca 4 % i årstakt, stannade ökningen mellan genom­snittsvärdena för 1971 och 1972 vid ca 3 %, eller vid ungefär lika myc­ket som 1970—1971.

Den samlade industriproduktionen beräknas 1972 ha ökat med ca 3 % jämfört med 2 % 1971. En snabb upphämtning inträffade i produk­tionen av investeringsvaror och personbUar efter den omfattande kon­flikten i den västtyska metallindustrin i november och december 1971. Därefter gjorde sig emellertid påtagliga stagnationstendenser gällande fram tUl hösten 1972, då en viss uppgång åter kunde registreras. Inom konsumtionsvaruindustrin har produktionsutvecklingen 1972 varit oen­hetlig inom olika branscher, men totalt sett har produktionskurvan varit svagt uppåtriktad under året. Orderingången till industrin har följt un­gefär samma mönster som produktionen, och orderstockama har legat kvar på en i det närmaste oförändrad nivå. Totalt sett har orderstockar­na fortsatt bedömts vara för små, även om utvecklingen under loppet av 1972 gått i riktning mot en mindre ogynnsam bedömning från företagens sida. 1 takt med att förväntningama om en ökad aktivitet vunnit en bre­dare spridning, samtidigt som återhämtningen i ekonomin blivit alltmer uttalad, har även företagens bedömningar rörande lagerstockamas stor­lek gått i en mera gynnsam riktning.

Läget på arbetsmarknaden har som nämnts ovan inte undergått några större förändringar jämfört med 1971, Den kraftiga sysselsättningsminsk-


 


Prop. 1973:1    BUaga 1    Finansplanen                                             48

ning i industrin som skedde under 1971 avbröts i början av 1972, men någon mera märkbar ökning av antalet anstäUda hade inte inträffat ännu under hösten 1972. Arbetslösheten har emellertid kunnat hållas kvar på en i stort sett oförändrad låg nivå genom att tjänstesektorn och den offentiiga sektom ökat antalet sysselsatta. Troligen har det dock skett en viss ökning av den dolda arbetslösheten. Den totala efterfrågan på arbetskraft visade tecken tiU att öka mot slutet av 1972, då en uppgång av antalet anmälda lediga platser kunde noteras.

De avtalsmässiga löneökningarna, vUka visade en nedgång under 1971, uppgick vid årsskiftet 1971/72 tUl 7 ä 8 %. De allt större löneökningar i de avtal som slutits därefter torde till en del avspegla ökade inflations­förväntningar i den västtyska ekonomin. Delvis synes detta dock vara ett sedvanligt följdfenomen tUl den återhämtning i produktion och efter­frågan som gjort sig gällande 1972.

Prisstegringama i den västtyska ekonomin har de senaste två åren varit anmärkningsvärt stora jämfört med tidigare år. Medan konsument­prisema under 60-talet steg med i genomsnitt 2,5 % per år, blev ök­ningen 5,1 % 1971 och ca 5,5 % 1972. Också inom andra användnings­områden än den privata konsumtionen har prisökningarna 1972 varit betydande, även om de varit något lägre än 1971. En särskUt prisåter­hållande effekt erhöUs 1972 genom uppskrivningen av D-marken 1971. Importprisema beräknas sålimda 1972 ha sjunkit med ca 2 %, medan exportprisökningen stannade vid ca 1 %. De prisdämpande effektema av en revalvering är emellertid av engångsnatur och under loppet av 1972 har utrikeshandelsprisema — liksom investeringsvara- och konsumtions­priser — efter hand visat en uppåtriktad tendens som en följd av den ökade aktiviteten såväl inom landet som på avsättningsmarknaderna för exporten.

Ett viktigt mål för den ekonomiska politiken 1972 har i likhet med 1971 varit att begränsa den uuandsgenererade likviditetspåspädningen i ekonomin. Däremot har inga av de särskilda konjunkturstimulerande åt­gärder som diskuterades i början av 1972 av olika skäl ansetts behövliga. Anledningen härtUl synes ha varit att ekonomin redan tidigt på våren visade tecken tUl en återhämtaing och att återbetalningen av den extra konjunkturskatten vid halvårsskiftet 1972 skulle ge ett tillräckligt tUlskott i efterfrågan. Starkt medverkande vid dessa överväganden torde ha varit omsorgen om prisstabiliteten. Den offentliga sektoms inflytande på eko­nomin, tUl den del detta kommer tUl uttryck i form av köp av varor och tjänster, har 1972 verkat i svagt expansiv riktning. Den offentliga kon­sumtionen beräknas sålunda ha ökat med ca 4,5 %, medan de offentliga investeringama blev ungefär oförändrade jämfört med 1971.

Första halvåret 1972 medförde utvecklingen på den intemationella valutamarknaden en kraftig inströmning av utländsk valuta till Västtysk­land, Anledningen härtill torde i första hand ha varit spekulationer om


 


BU. 1    PreUminär nationalbudget                                                   49

en nedskrivning av pundet och dollam i förhållande till bl. a. D-marken. TiU en del torde emellertid den från 1971 kvarstående räntedifferensen meUan å ena sidan Västtyskland och å andra sidan Storbritannien och Förenta statema ha medverkat. Den västtyska centralbanken sänkte där­för diskontot från 4 tUl 3 % i febraari 1972 och stramade därefter ytter­ligare åt reglema för extern upplåning. Bl. a. infördes direkt valutakon­troll för kapitalrörelser. Från halvårsskiftet 1972 vändes valutaström­marna för Västtysklands del i samband med att pundkursen släppts fri och doUams ställning stärkts. Samtidigt skedde en markant dragning uppåt av den korta räntan utanför Västtyskland. Mot bakgrund av bl. a. prisutvecklingen höjdes av inhemska stabUiseringsskäl det västtyska dis­kontot i tre etapper till 4,5 % i oktober och november 1972. Detta kun­de således ske utan att någon positiv räntedifferens uppkom gentemot andra länder.

Sett från efterfrågesidan har i hkhet med 1971 den privata konsum­tionen svarat för huvuddelen av expansionskraften. I volym uppgick den privata konsumtionstillväxten 1972 tiU ca 4 % att jämföra med 5,5 % året innan. Bakom den förhållandevis kraftiga tiUväxten av konsumtio­nen 1972 ligger fortsatt stora löneökningar liksom en betydande ökning av inkomstöverföringama från den offentUga sektom, HärtUl kommer återbetalningarna vid halvårsskiftet 1972 av den extra konjunkturskatt som upptogs under högkonjunkturen 1969—1970. Även om en stor del av dessa utbetalningar gått tUl ökat sparande och utiandsturism, torde de verksamt ha bidragit tUl det uppsving i försäljningen av varaktiga kon­sumtionsvaror som registrerades andra halvåret 1972. Vidare torde ut­betalningarna i november av de retroaktiva pensionshöjningama från halvårsskiftet 1972 givit en ytterligare konsumtionsstimulans mot slutet av året.

En annan viktig expansionsfaktor 1972 har varit bostadsbyggandet. Förutom att byggnadsinvesteringama gynnades av milt väder under vin­termånaderna i början av 1972, har efterfrågan på bostäder fortsatt att öka kraftigt. Den totala orderstocken uppgick sålunda hösten 1972 tiU mer än den dubbla årsproduktionen av lägenheter. I likhet med 1971 har byggnadssektorn arbetat nära kapacitetstaket och bostadsinvestering­ama beräknas 1972 ha ökat med ca 10 % i volym, vUket är något mer än ökningen 1971. Däremot har övrig byggnads- och anläggningsverk­samhet uppvisat en svag utveckling, även om en viss återhämtning skett mot slutet av året. De sammantagna byggnadsinvesteringarna — vUka omfattar drygt hälften av de fasta investeringama — beräknas ha ökat med ca 5 % 1972. Maskininvesteringama däremot beräknas för helåret 1972 ha legat på ungefär samma nivå som 1971. Under loppet av 1972 har emellertid trenden varit uppåtriktad och mellan andra halvåren 1971 och 1972 beräknas den volymmässiga ökningen av maskininveste­ringama ha uppgått till 4 ä 5 %. Detta har bl, a, kommit tUl uttryck

4   Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 1


 


Prop. 1973:1    BUaga 1   Finansplanen                                              50

i en ökad orderingång till vissa investeringsvambranscher under hösten 1972. Sammanfattningsvis beräknas sålunda de totala fasta investering­ama ha ökat med ca 3 % 1972 att jämföra med 4,5 % 1971. Vidare kan konstateras att bostadsinvesteringama stått för huvudparten av ökningen 1972 samt att investeringsverksamheten totalt sett utvecklats i gynnsam riktning under loppet av året. Lagerinvesteringarna beräknas 1972 ha va­rit av samma omfattning som året innan och tUl skillnad från 1971 — då en betydande nedgång inträffade — inte verkat neddragande på pro-duktionstiUväxten. Sett över året har lagerinvesteringama i likhet med maskininvesteringama utvecklats i en alltmer gynnsam riktning.

Överskottet på den västtyska handelsbalansen uppgick under de första nio månaderna 1972 tiU ca 13 miljarder DM att jämföra med 11,5 mU-jarder motsvarande period 1971. Det större överskottet 1972 förklaras huvudsakligen av att importprisema tUl följd av D-markens senaste re­valvering sjunkit jämfört med 1971. Några mera märkbara volymeffek­ter av valutauppskrivningen kunde dock ännu 1972 inte noteras. Totalt för året beräknas importen ha ökat med ca 7 % i värde och 9 % i volym. Exportökningen blev ungefär oförändrad från 1971, dvs. ca 8 % i värde och 7 % i volym. Tjänstebalansen visade en fortsatt försvagning och un­der de första nio månaderna 1972 resiUterade bytesbalansen i ett under­skott på 1,6 miljarder DM. I likhet med 1971 fortsatte en omfattande långfristig kapitaUmport. Grundbalansen kom därigenom 1972 att upp­visa ett ännu större överskott än 1971.

Mot bakgrund av den utveckling som karakteriserat produktion och efterfrågan i den västtyska ekonomin under huvuddelen av 1972 torde frågan i första hand gälla med vilken styrka expansionen kommer att fortsätta 1973. Som framgått ovan tyder utvecklingen av de olika efter­frågekomponenterna 1972 på att styrkan i konjunkturen sucessivt ökat under loppet av året. Detta bekräftas bl. a. av de senaste siffrorna över orderingången. Under hösten skedde sålunda en mer än säsongmässig ökning av orderingången till industrin från såväl hemmamarknaden som exportmarknadema. SärskUt kraftig blev uppgången för investeringsvaru-industrin, medan konsumtionsvaraindustrin fick en säsongmässigt nor­mal ökning av orderingången. Utvecklingen på arbetsmarknaden mot slutet av 1972 pekar också i riktning mot en ökad aktivitet i ekonomin.

Den västtyska regeringen har ännu inte presenterat någon detaljerad prognos för utvecklingen i ekonomin under 1973. Detta väntas ske tidi­gast i januari 1973 i samband med den ekonomiska översikt som då tra­ditionellt publiceras. Inte heller har någon budget för 1973 ännu fram­lagts på grund av det oklara parlamentariska läge som rått i den väst­tyska förbimdsdagen från våren 1972 tiU förbundsdagsvalet i november. Osäkerheten beträffande den offentliga sektorns utveckling och den ekonomiska politikens mriktning 1973 är därför relativt stor. Under des­sa omständigheter har man att håUa sig till dels det västtyska finanspla-


 


BU. 1    Preliminär nationalbudget                                                    51

neringsrådets rekommendationer från september 1972 och dels över­enskommelser träffade inom ramen för den gemensamma marknaden under hösten. Rent allmänt torde det finnas anledning att räkna med en tämligen stram ekonomisk politik 1973, EEC:s rekommendationer be­träffande de offentUga utgtftemas nominella ökning i medlemsländer­na 1973 iimebär en begränsning av denna tUl brattonationalproduktens nominella ökningstakt. För penningmängdens del innebär motsvarande rekommendation en sänkning av ökningstakten tUl totalproduktionens reala tillväxttakt jämte en prisfaktor på 4 %. Följs dessa råd helt skulle det bl. a. innebära att den offentliga sektoms reala tillväxt minskade kraftigt 1973 och att läget på kreditmarknaden troligen kommer att präglas av en viss dragning uppåt av räntenivån.

En avgörande faktor för styrkan i den fortsatta konjunkturupp­gången 1973 förefaller bli investeringarnas utveckling. Visserligen visa­de investeringsenkäter hösten 1972 inga mer expansiva planer från in­dustrins sida för maskininvesteringama 1973, Med tanke på bl, a. det förhållandevis höga kapacitetsutnyttjandet inom industrin och trenden i den totala efterfrågans utveckling under loppet av 1972 finns det dock skäl att räkna med en revidering uppåt av dessa planer. En ytterligare faktor som pekar i samma riktning är den kraftiga ökning av lagerin­vesteringama som allmänt väntas ske 1973, En fördubbling av dessa skuUe inte vara en uppseendeväckande stor ökning om man jämför med motsvarande konjunktarfas under tidigare uppgångar. Maskininveste­ringama beräknas mot bakgrund av en sådan utveckling öka med mer än 5 % 1973, vilket även torde innebära att företagens byggnadsinveste­ringar kan väntas öka snabbare än 1972, Bostadsinvesteringamas tUl­växt 1973 kommer förmodligen att bestämmas av kapacitetsbegräns­ningar i produktionsledet och beräknas därför bli lägre än 1972 eller ca 5 %, Totalt skulle detta betyda en ökning av de samlade fasta in­vesteringama 1973 med ca 6 % jämfört med 3 % 1972. För den pri­vata konsumtionen väntas tillväxten bli ungefär oförändrad jämfört med 1972 eller ca 4 %. Under sådana förhållanden skulle den inhemska ef­terfrågan öka med ca 6 % 1973. Den högre efterfrågetUlväxten jämfört med 1972 beräknas som framgått ovan helt komma från ett uppsving i de fasta investeringama och lagerinvesteringama.

På den extema sidan väntas en ökad aktivitet i avnämarländerna medföra en viss ökning av exporttUlväxten jämfört med 1972 och den höga inhemska efterfrågetillväxten beräknas likaledes leda till en viss uppgång av den västtyska importens ökningstakt. Med relativt begrän­sade prisökningar i utrikeshandeln 1973 torde handelsbalansens saldo förändras enbart marginellt. Däremot beräknas bytesbalansen uppvisa ett betydande underskott tUl följd av den trendmässiga försämringen av tjänstenettot.

Sammanfattningsvis skulle sålunda konjunkturförloppet under 1973


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              52

präglas av en successiv ökning av tillväxten med investeringama som den ledande ef terf rågekomponenten. Bruttonationalprodukten beräknas för helåret 1973 öka med ca 5 % att jämföra med 3 % 1972, Produk­tionstillväxten skulle därmed överstiga den potentiella tUlväxten i eko­nomin, varför en ökning av kapacitetsutnyttjandet och en viss minsk­ning av arbetslösheten kan väntas ske,

I den ekonomisk-politiska debatten i Västtyskland har under 1972 inflationsproblemet stått i förgranden. Detta kännetecknar också den gemensamma konjunkturprognos de fem största från regeringen fristå­ende konjunkturinstituten publicerade i oktober 1972, Enligt denna prognos förelåg inga större risker att den inledda återhämtningen skulle komma av sig, utan snarast att uppsvinget 1973 lätt kunde bli så snabbt att fara för överhettning förelåg och att prisökningstakten därigenom skulle tillta under loppet av 1973, Trots en hög ekonomisk-politisk be­redskap kan en utveckling efter dessa linjer inte uteslutas. Med tanke på den vikt prisstabUitetsmålet tilhnäts i Västtyskland finns det emeller­tid — som nämnts tidigare — anledning att räkna med stor uppmärk­samhet från statsmaktemas sida mot eventuella överhettningstendenser. Restriktiva åtgärder torde därför komma att sättas in på ett tidigt sta­dium vid ett alltför snabbt uppsving,

Frankrike

Liksom under hela 60-talet har den franska ekonomin präglats av hög tUlväxt även under den senaste konjunktursvackan i Västeuropa, Den totala produktionsvolymen beräknas 1972 ha ökat med 5,5 % jämfört med 5 % 1971, Därigenom har den franska ekonomin ytterligare befäst sm ställning som den mest expansiva bland Västeuropas större industri­nationer.

En viss dämpning i ekonomin inträdde mot slutet av 1971 och de första månaderna 1972, vilket bl, a. kom till uttryck i en uppgång av arbetslösheten. Avmattningen härrörde i första hand från en svikt i den inhemska efterfrågan, medan exportefterfrågan — trots svag tillväxt i flera avnämarländer — var fortsatt stark. En aktivering av konjunktur-poUtiken gjorde emellertid att dämpningen kunde övervinnas relativt snabbt. Åtgärderna bestod i ett tidigareläggande av offentliga investe­ringar och en expansiv kreditpolitik. Visserligen har arbetslösheten legat kvar på en hög nivå under större delen av 1972, men kapacitetstillväxten — och den därmed förknippade produktivitetsökningen — är så bety­dande i den franska ekonomin att produktionsvolymökningar på mer än 5,5 % krävs för att resursutnyttjandegraden skall höjas. Aktivitetsnivån i ekonomin har emellertid successivt höjts under loppet av 1972, vilket medfört att läget på arbetsmarknaden förbättrades mot slutet av året. Detta har bl. a. kommit till uttryck i en ökning av antalet lediga platser.

Den slutliga inhemska efterfrågan beräknas 1972 ha ökat i ungefär


 


BU. 1    Preliminär nationalbudget                                                    53

samma takt som 1971. TUlväxtens inriktning har dock förändrats en del. Den största ökningen registrerades sålunda för de fasta investeringama, medan tillväxten av den privata konsumtionen — trots att den 1972 beräknas ha uppgått tUl ca 5,5 % — inte blev fullt så kraftig som 1971. De totala fasta investeringama ökade 1972 med inemot 7 %, vilket är 2 procentenheter mer än 1971. Öknuigen av investeringstUlväxten faller nästan helt på de offentliga investeringarna, medan de privata beräknas ha fortsatt att växa i samma takt som 1971, eller med ca 7 %, Även la-germvesteringama har utvecklats expansivt och bidrog tiU skUlnad från 1971 till en höjning av den totala inhemska efterfrågetillväxten.

Pris- och kostnadsökningarna har i hkhet med 1971 varit betydande och prisstegringama i såväl parti- som detaljhandeln har visat en uppåt­riktad trend från halvårsskiftet 1972, En anledning härtill synes ha varit avvecklingen av priskontrollen i samband med att överenskommel­sen om begränsningar av prishöjningar från industrins sida utlöpte i april. Denna avveckling torde å andra sidan genom dess effekt på vinst-förväntauigama ha haft en stimulerande inverkan på näringslivets inves­teringsefterfrågan. Under 12-månadersperioden t. o, m. oktober 1972 steg konsumentprisema med 6,6 %, vUket är drygt en halv procenteiUiet mer än ökningen under loppet av 1971.

Med aiUedning av den oroande prisutvecklingen beslöt den franska regeringen i december 1972 att genomföra ett omfattande antiinfla-tionsprogram med verkan från den 1.1,1973, Huvudpunktema i pro­grammet är en sänkning av mervärdeskatten och rekommendationer tiU arbetsmarknadens parter om återhåUsamhet med löneökningar. Mervärdeskattens normalsats sänks sålunda från 23 tiU 20 % och på livsmedel från 7,5 tUl 7 % fr. o. m. 1,1.1973, Under första halvåret 1973 suspenderas vidare bl. a. skatten på nötkött. För att säkra målet om större prisstabilitet har regeringen beslutat rekommendera före­tagen att fuUt ut låta skattesänkningama slå igenom i priserna. Före­tag som inte berörs av skattesänkningama har uppmanats att under en 3-raånadersperiod håUa prisema oförändrade. Det omedelbara resul­tatet av åtgärderna väntas bli ett prisfall på industriella färdigvaror med ca 2 % jämfört med decembemivån 1972, Den franska statens intäktsbortfall — vilket i årsrat väntas uppgå till ca 7,6 miljarder franc, eller 0,7 % av bruttonationalprodukten — avses tiU huvuddelen kom­penseras med ett l5-årigt statslån.

Exportefterfrågan har 1972 varit oväntat kraftig och i likhet med 1971 har Frankrike ökat sina andelar på utlandsmarknadema. Varu­exporten beräknas ha ökat med ca 13 % i volym jämfört med ca 8 % 1971, Även för varaimporten uppskattas ökningen 1972 tUl ca 13 %, Till skillnad från 1971 har prisökningarna mätta i fransk valuta varit tämligen små för både exporten och importen. Förändringen i handels­balansens saldo blev under sådana omständigheter rent marginell. Även


 


Prop. 1973:1    BUaga 1   Finansplanen                                              54

den förbättring som registrerades i bytesbalansen var förhållandevis begränsad.

Vid slutet av 1972 var — som framgått ovan — trenden i efterfråge­tillväxten uppåtriktad såväl inom landet som på exportmarknadema. Detta gällde både investeringsvara- och konsumtionsefterfrågan och kom bl, a. till uttryck vid den franska centralbankens konjunkturbarometer hösten 1972, Resultatet av denna enkät visade sålunda att kapacitets­begränsningar utgjorde det viktigaste hindret för produktionsutvidg­ningar i företagen. I synnerhet rådde brist på yrkesutbildad arbetskraft.

En prognos för den ekonomiska utvecklingen 1973 framlades av den franska regeringen i samband med att budgetförslaget för 1973 presen­terades i oktober 1972, Enligt denna förutses produktionstUlväxten i ekonomm 1973 bli något högre än 1972 eller mellan 5,5 och 6 %. Detta motsvarar ungefär den tillväxt som uppnåddes andra halvåret 1972 och skulle sannolikt innebära att arbetslösheten successivt minskade något. Till skUlnad från de två föregående åren räknar man från fransk sida med att det 1973 inte kommer att krävas några ytterligare stimulansåt­gärder för att uppnå en tillfredsställande hög tiUväxt.

Mera i detalj innebär prognosen för den franska ekonomins utveck­ling 1973 att den inhemska efterfrågan fortsätter att öka kraftigt sam­tidigt som exporten och importen föratses uppvisa ungefär samma ök­ningstal som 1972. Den privata konsumtionen väntas växa något snab­bare än 1972 främst som en följd av att sysselsättningseffekten på hus­hållens disponibla inkomster 1973 föratses bli större än året innan. Löneökningarna väntas bli av samma omfattning som 1972. Genom att bostadsbyggandet och de offentliga investeringama beräknas öka något långsammare och övriga investeringar i oförändrad takt, väntas de totala fasta investeringarna inte öka fullt lika snabbt som 1972. Där­emot firms anledning att räkna med en viss uppgång för lagerinveste­ringarna,

Italien

Efter två års nära nog stagnation i den italienska ekonomin visade den totala produktionen mot slutet av 1971 klara tecken tiU en återhämt­ning, Derma utveckling bröts dock delvis under första halvåret 1972, något som i viss utsträckning torde kunna förklaras av den politiska oro som under denna period gjorde sig gällande. Från och med halv­årsskiftet 1972 tiUtog emellertid den inhemska efterfrågan successivt och totalt för 1972 beräknas bmttonationalprodukten ha vuxit med drygt 3 % i volym.

Sett från den inhemska efterfrågesidan har framför allt de offentliga företagens investeringar visat en kraftig ökning, ca 12 % i volym. De offentliga myndighetemas investeringar däremot beräknas ha sjunkit med ca 4 % i volym, i första hand som en följd av administrativa svå-


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                    55

righeter med igångsättningen av beslutade projekt. De offentliga kon-simitionsutgiftema växte under 1972 i ungefär samma takt som den totala produktionen. Statsbudgeten torde emellertid ha utövat ett visst expansivt inflytande, inte minst beroende på en kraftig utökning av pen­sionsförmånerna.

TillgängUga indikatorer över bostadsbyggandet pekar mot att botten i bostadskonjunkturen passerades i början av 1972, Totalt beräknas vis­serligen bostadsinvesteringama ha minskat med 4 % i volym 1972, vil­ket emellertid kan jämföras med en nedgång om ca 12 % 1971. För­bättrade vinstmarginaler samt en successiv minskning under årets sena­re del av outnyttjad kapacitet synes ha medfört en retardation även av takten i investeringsnedgången inom övriga delar av den privata sek­tom. Sammanfattas hela investeringsaktiviteten i samhällsekonomin in­dikerar föreliggande beräknar en nedgång 1972 om drygt 2 % i volym att jämföra med drygt 5 % 1971.

GenereUt kan sägas att den italienska ekonomin vid ingången av 1973 upplevde en tilltagande inhemsk efterfrågan såväl från den privata som den offentliga sektom. En viss lageruppbyggnad hade kommit igång hk­som en påtaglig ökning av den privata konsumtionstUlväxten, Några restriktioner från den extema sidan var inte märkbara. Bytesbalansöver­skottet 1972 uppgick tiU ca 3 miljarder dollar, främst föranlett av en snabb ökning av den italienska exporten,

Föratsatt att återkommande störningar i form av t. ex. politiska och sociala oroligheter inte inträffar framstår en fortsatt och accelererande tillväxt av den ekonomiska aktiviteten under loppet av 1973 sålunda som mycket sannolik. Takten i ett sådant utvecklingsförlopp är dock ännu svår att kvantifiera. En av de främsta svårighetema torde därvid vara osäkerheten om effektema av de 3-åriga löneavtal som slutits un­der hösten 1972, De nya avtalen berör ca hälften av arbetskraften inom industrin. Här har förutsatts en ökning av timförtjänsten inom industrin på i genomsnitt 15 % 1973,

Statsbudgeten för 1973 väntas komma att utöva ett expansivt infly­tande på samhällsekonomin. Ett skäl härför är den temporära minsk­ning av de indirekta skatteinkomsterna som antas följa av införandet av mervärdeskattesystemet vid årsskiftet 1972/1973. Vidare trädde en yt­terligare höjning av pensionsutbetalningama i kraft vid samrna tid­punkt. Denna senare höjning motsvarar ca en halv procent av bratto­nationalprodukten.

Det nya mervärdeskattesystemet innebär en jämfört med äldre system mera gynnsam skattebehandling av privata investeringar inklusive lager­investeringar. Detta förhållande torde ha medfört att ett flertal företag senarelagt investeringsutgifter tUl 1973. En uppgång av de privata fasta investeringama med 5—7 % framstår mot en sådan bakgrand som tro­lig. Även bostadsbyggandet väntas fortsätta att stiga under loppet av


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                             56

1973, inte minst med tanke på den reform av byggandets finansiering — innebärande ökade statliga åtaganden — som nu börjat tillämpas. En osäkerhetsfaktor utgör dock de kostnadsökningar som kan antas slå igenom i byggpriserna i samband med det nya löneavtalet inom bygg­branschen.

Den inhemska efterfrågekomponent som väntas komma att utöva det mest expansiva inflytandet är den privata konsumtionen. Bidragande härtUl är, utöver de nyligen ingångna löneavtalen, en förutsedd nedgång av hushållens sparkvot. De ökade disponibelinkomstema hos hushållen kan dock till en viss del antas bli reducerade av förhåUandevis kraftiga prisstegringar. En uppgång av konsumentpriserna om 6 ä 7 % — varav mellan två och tre procentenheter förklaras av indirekta skattehöj­ningar — framstår inte som osannolik.

Om de ovan antydda utvecklingslinjerna infrias torde en ökning av den totala produktionsvolymen 1973 om ca 5 % vara att förutse. En förutsättning för en sådan i stort gynnsam ekonomisk tillväxt är, som ovan nämnts, att inga markanta oroligheter av social eller pohtisk art tillträder.

På den extema sidan talar starka skäl för en fortsatt snabb export-tUlväxt av minst samma storlek som 1972. Den tilltagande aktiviteten i den inhemska ekonomin kan väntas medföra en viss acceleration av importtiUväxten. Överskotten på såväl handels- som bytesbalans för­utses dock växa, för bytesbalansens del till 3,5 a 4 mUjarder dollar, mot­svarande ca 3 % av bruttonationalprodukten. Den italienska ekono­min skulle sålunda, om prognoserna infrias, vara tillbaka i ett läge motsvarande åren närmast före 1969.

Danmark

Den danska ekonomin har sedan mitten av 1970 karakteriserats av den anpassningsprocess som krävs för att komma tillträtta med ett stort betalningsbalansunderskott. Den ekonomiska politiken har sålunda varit inriktad på att håUa tUlbaka den inhemska efterfrågans tillväxt i syfte att frigöra resurser för en förbättring av den extema balan­sen. Strävan var dock vidare att den totala efterfrågan i ekonomin inte fick bli så svag att arbetslösheten ökade väsentligt. 1 motsats till 1971, då flera faktorer samverkade till att centrala ekonomisk-politiska mål inte kunde uppfyllas, har resultatet av den ekonomiska pohtiken 1972 i många avseenden varit lyckat. Sålunda har en kraftig reduktion av betalningsbalansunderskottet skett jämsides med att ett förnyat upp­sving kunnat registreras för den inhemska ekonomiska aktiviteten. Den totala produktionstillväxten beräknas 1972 ha uppgått tiU ca 3,5 %. Den från 1971 relativt höga arbetslösheten har kvarstått även under en stor del av 1972, men efter halvårsskiftet har den successivt nedbringats.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                     57

Prisstegringama har liksom i de flesta västeuropeiska ländema varit rätt betydande.

Med hänsyn till såväl betalningsbalansutveckluig som produktion och sysselsättning har den exportframgång som kunde noteras 1972 varit av stor betydelse. Exportintäktema har ökat kraftigt på nästan alla områden. SärskUt gäUer detta industrivaruexporten, vUken de första nio månaderna 1972 ökade med 13 % jämfört med motsvarande period 1971. Härav torde ca 9 procentenheter kuima hänföras tiU vo­lymsidan. Den totala exporten beräknas ha ökat med 11 % i värde 1972. Importen däremot har uppvisat en svagare utveckling. Som en följd av bl. a. den tUlfäUiga importavgiften, som infördes hösten 1971, beräknas importen i volymtermer ha varit ungefär oförändrad från

1971.   Värdemässigt kan ökningen 1972 uppskattas tiU ca 2%. Sam­
mantaget medförde denna export- och importutveckling att bjesbalansen
första halvåret 1972 var i jämvikt. För andra halvåret 1972 beräknas
visserligen en viss försämring ha inträffat, men underskottet för hela året
väntas Ukväl inte ha överstigit en mUjard danska kronor jämfört med
3,2 mUjarder 1971.

Medan det således från exporten utgått klart konjunkturstimule­rande impulser 1972, har tiUväxten av den slutliga inhemska efterfrå­gan varit ungefär oförändrad jämfört med 1971. Utvecklingsmönstret för de olika efterfrågekomponenterna har varit detsamma som 1971. Sålunda noterades en markant ökning för bostadsbyggandet, medan företagens investeringar uppvisade en avsevärd minskning räknat i vo­lymtermer. Totalt beräknas de fasta investeringama ha ökat med 1,5 %

1972.   Även den privata konsumtionens tUlväxt var moderat -—• ca 3 %
1972 jämfört med 2 % 1971 — och den offentliga sektorns efterfrå­
gan efter varor och tjänster beräknas ha ökat något mindre än 1971.
På lagersidan registrerades en fortsatt neddragning. En viktig faktor i
detta sammanhang torde ha varit den tillfälliga importavgiften, vilken
förorsakat en kraftig minskning av importvarulagren av såväl rå- som
färdigvaror. Den totala inhemska efterfrågan beräknas 1972 ha ökat
i samma takt som 1971. Sett över året uppvisade emellertid utvecklingen
en klart stigande trend från halvårsskiftet, vilket bl. a, kommit till ut­
tryck i en förbättrad situation på arbetsmarknaden och en uppgång av
importen mot slutet av 1972,

Vid ingången av 1973 tyder tiUgängliga konjunkturindikatorer på att den ekonomiska aktiviteten i Danmark är på väg uppåt. Vid baro-meterandersökningar hösten 1972 noterades sålunda en kraftigt ökad orderingång från hemmamarknaden till den danska industrin samtidigt som exportorderingången indikerade en fortsatt snabb exporttUlväxt, Endast en minoritet av företagen önskade mindre färdigvarulager. Vi­dare tyder som nämnts ovan utvecklingen på arbetsmarknaden och för importen i riktning mot en förstärkt inhemsk efterfrågetUlväxt.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                             58

Vid folkomröstningen i oktober 1972 säkrades det danska inträdet i EEC, Resultatet väntas få stor betydelse för den danska ekonomms utveckling redan 1973, bl, a. genom att det kan antas utöva ett väsent­ligt inflytande på företagens bedömningar av de framtida ekonomiska vUlkoren, Investeringsdispositionema väntas nämligen härigenom på­verkas markant. Vidare tUlkommer den stora förbättringen i bytes-förhåUandet för utrikeshandeln, som är en följd av att prisanpassning­en för jordbraksprodukter tiU EEC:s prisnivå genomförs till 80 % re­dan första året av medlemskapet. Då dessutom det internationella kon­junkturuppsvinget kan väntas fortsätta, framstår sålunda utsikterna som ljusa för en fortsatt expansiv exportutveckling. Föratsättninga. kan därför anses föreligga för en fortsatt framgångsrik omställning av den danska ekonomin i den riktning som inledningsvis berördes i detta avsnitt. 1973 framstår utan tvekan som det år en varaktig förbättring av betalningsbalansen skulle kunna uppnås utan alltför stora påfrest­ningar på den inhemska ekonomin.

Prognoser från dansk sida pekar på en väsentligt ökad aktivitet i ekonomin 1973, Det är i första hand företagens investeringar och ex­porten som väntas öka kraftigt, men även den privata konsumtionei» beräknas växa någon procentenhet snabbare än 1972. Däremot vän­tas bostadsbyggandet minska i volym 1973, vUket dock för de totala bygggnadsinvesteringama kan antas uppvägas av betydande ökningar i övriga byggnadsinvesteringar. Den offentliga sektorns efterfrågetill­växt uppskattas till drygt 5 %, vUket är något lägre än tUlväxten ds. senaste åren. Sammanfattaingsvis väntas sålunda en betydande ökning av efterfrågans tUlväxt i ekonomin 1973 samtidigt som det står klait att en väsentlig del av denna efterfrågeökning kommer att rikta sig mot importen. Även om den inhemska produktionen inte kommer att öka fullt lika mycket som efterfrågan, torde ändå dess tUlväxt uppgå tili ca 5,5 % 1973.

Slopandet av den tUlfälliga importavgiften våren 1973 är ytterligare en faktor som talar för en snabb importtUlväxt jämfört med 1972. Uppskattningar för bytesbalansutfallet 1973 pekar mot ett underskott på ca 2 mUjarder danska kronor. Detta är visserligen en försämring med en miljard jämfört med 1972, men mot bakgrund av att import­avgiften då var i kraft och de stora underskott som registrerades 1970 och 1971 torde ett sådant utfall få betraktas som tämligen tillfredsstäl­lande,

Finland

I likhet med utvecklingen i Sverige har den finska ekonomin 1972 kännetecknats av en snabbare produktionstUlväxt än 1971. Utan undan­tag under senare år har exporten fungerat som drivkraft vid konjunktur­uppgångar, vilket i utpräglad grad gällt även vid det uppsving som


 


BU. 1    Preliminär nationalbudget                                                    59

inleddes 1972. Däremot har den inhemska efterfrågan uppvisat en fort­satt svag tUlväxt och för andra året i följd noterades stagnation för de fasta investeringama. Pris- och kostnadsökningarna har hksom 1971 varit stora, men en viss dämpning har gjort sig gällande mot slutet av året. Den totala produktionen beräknas 1972 ha ökat med ca 4,5 % jämfört med 2,3 % 1971.

Den ekonomiska politiken har varit fortsatt expansiv efter den om-orientering som skedde i samband med konjunkturnedgången första halvåret 1971. Beslut fattades sålunda hösten 1971 att konjunkturde­positioner och investeringsfonder fick tas i anspråk. Effektema av des­sa åtgärder beräknas i huvudsak ha infallit under 1972. Läget på kredit­marknaden lättades väsentiigt mot slutet av 1971, och den lätta kredit­politiken har fortsatt också under 1972, vUket bl. a. kommit till ut­tryck i en höjning av kvoterna för affärsbankernas skulder hos central­banken. Vidare sänktes räntorna allmänt med 3/4 procentenhet i början av 1972,

Även den offentliga sektorns anspråk på reala resurser i ekono­min — dvs. köp av varor och tjänster — har verkat i klar expansiv riktning 1972, Den offentiiga konsumtionen beräknas sålunda ha ökat med ca 5,5 %, eller en procentenhet mer än 1971, Ännu kraftigare tUlväxt uppvisade de offentliga investeringama, vilka beräknas ha ökat med ca 10 % 1972. Totalt uppskattas den offentliga sektorns efter­frågeökning tUl 6,5 %, vUket är drygt 2 procentenheter mer än 1971. En i motsvarande grad svagare utveckling noterades emeUertid för övrig inhemsk efterfrågan och totalt beräknas den interna efterfrågetUl­växten varit oförändrad från 1971, Förutom de privata fasta investe­ringama har lagren uppvisat en fortsatt svag utveckling. Liksom i många andra länder 1972 är det särskilt för industrins investeringar som den största nedgången inträffat. Trots relativt stora prisökningar beräknas den privata konsumtionen ha ökat med ca 4 % jämfört med 3 % 1971. En starkt bidragande orsak tUl denna ökade konsumtions-tillväxt har varit att en viss sänkning av hushållens sparkvot inträffade 1972.

Den extema balansen utvecklades 1972 på ett för den finska ekono­min gynnsamt sätt. Den ökade ekonomiska aktiviteten i flera viktiga av­nämarländer medförde en kraftigt stigande efterfrågan på träförädlings-produkter, vUka upptar ca 50 % av exporten. De största ökningama noterades emellertid för metall- och verkstadsprodukter genom ökade leveranser tUl i första hand statshandelsländema. Totalt beräknas va­raexporten ha ökat med 15 % i volym 1972, jämfört med en mindre nedgång 1971. Även för importen noterades en uppgång efter stagna­tionen 1971, Importen av konsumtions- och insatsvaror ökade relativt snabbt medan däremot investeringsvaraimporten minskade kraftigt. To­talt beräknas importvolymen ha ökat med drygt 6 %. Även om en viss


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                             60

försämring av bytesförhållandet inträffade 1972, beräknas en förbättring av handelsbalansen ha skett med ca 350 mUjoner finska mark tiU ett underskott på ca 1 500 mUjoner. Bytesbalansen förändrades i motsva­rande grad.

Den i oktober 1972 publicerade budgeten för 1973 väntas få en kon-traktiv efterfrågeeffekt på ekonomin. SärskUt gäUer detta andra halv­året 1973, då den konjunkturappgång som inleddes 1972 väntas ha vun­nit en betydande styrka. Totalt sett för året beräknas den offentliga sek­toms efterfrågan öka med 3,5 %, eller ca 3 procentenheter mindre än ökningen 1972. För övrig inhemsk efterfrågan föratses däremot ett mar­kant uppsving, och exporten väntas uppvisa en fortsatt stark ökning. Of-ficieUa prognoser tyder på att den privata konsumtionen kommer att öka ca 5,5 %. Därvid väntas liksom 1972 en fortsatt nedgång av hushåUens sparkvot. De privata fasta investeringama beräknas öka med 6,5 % ef­ter en 2-procentig minskning 1972. Någon mera påtaghg tiUväxt av dessa investeringar väntas dock komma till stånd först andra halvåret. Un­derstödd av en fortsatt konjunktumppgång på de viktigaste avsättnings­marknadema beräknas den finska exporten öka med 10 % i volym. I linje med derma utveckling för de olika efterfrågekomponenterna för­utses en importtUlväxt på 9 % i volymtermer.

Sammanfattningsvis skuUe den ovan skisserade bUden av ekonomin 1973 irmebära en total proditiitionstiUväxt på ca 6 % och en ökning av industriproduktionen med 8 a 9 %. Varken arbetsmarknaden eller den tekniska kapaciteten — för ekonomin som helhet — torde utgöra några hinder för en produktionstillväxt av denna omfattning. EmeUertid kan de betydande skillnader som föreligger regionalt — inte minst vad gäl­ler arbetsmarknaden — ge upphov tUl överhettningstendenser i de ex­pansiva regionerna på ett tidigt stadium, parallellt med att stor arbetslös­het kvarstår i de norra och östra delama av landet. Ett stort osäkerhets­moment i detta sammanhang utgör migrationsutvecklingen gentemot Sverige.

Norge

Karakteristiskt för den ekonomiska utvecklingen i Norge den senaste 1 O-årsperioden har varit i hur ringa grad produktion och sysselsättaing påverkats av konjunktursvängningar i Västeuropa. Detta förhållande har även gällt den avmattaing som nu är på väg att överviimas. Produk­tionstillväxten i Norge har sålunda de båda senaste åren legat i nivå med utvecklingen under 60-talet och beräknas 1972 ha uppgått tUl ca 4 % jämfört med 5 % 1971.

De viktigaste bidragen till produktionsökningen 1972 har kommit från exportsektorn och den offentliga sektom, medan däremot övrig inhemsk efterfrågan utvecklats svagt. SärskUt gäller detta de fasta investeringama exklusive bostadsbyggandet men även i viss mån den privata konsum-


 


BU. 1    Preliminär nationalbudget                                                    61

tionen. Totalt sett har emellertid den inhemska efterfrågan visat en stigande trend under loppet av 1972 efter den dämpning som noterades i slutet av 1971. De jämfört med 60-talet betydande prisstegringama har fortsatt och allmänt prisstopp infördes i september 1972. Det se­nast gällande prisstoppet upphävdes i november 1971 och hade då varit i kraft sedan slutet av 1970.

Den ekonomiska pohtiken 1972 har syftat tiU att mUdra verkningar­na av den intemationeUa avmattaingen. Det har vidare gällt att skapa föratsättningar för att de återhållande effekterna på kapacitetstUlväxten av pensionsålderssänkningen 1.1.1973 inte skuUe medföra överhettnings-tendenser i ekonomin 1973. Stimulansåtgärdema har därför i första hand tagit sikte på att upprätthåUa investeringama. I detta syfte frisläpptes i januari 1972 industrins investeringsfonder. Vidare har en omfattande lagerproduktion inom exportföretagen underlättats av den förda kredit-poUtiken. Den genereUt sett lätta kreditpolitiken torde även ha medver­kat till att företagens investeringsplaner kunnat upprätthållas relativt väl.

Exklusive sjöfartssektom ökade de fasta investeringarna 1972 med drygt 3 % i volym jämfört med 6 % 1971. Den starkaste expansionen uppvisade de offentiiga investeruigama och byggnadskkvesteringama. Däremot beräknas industrins investeringar ha stannat kvar på 1971 års nivå. Sjöfartssektoms investeringar •— vilka år från år brukar uppvisa stora variationer — minskade 1972 med drygt 30 % efter en nästan lika stor ökning 1971. Likaledes blev lagerinvesteringama avsevärt mindre än 1971. En viktig orsak härtUl synes vara en betydande neddragning av lagren av importerade insatsvaror. HärtUl kommer att avsättningen på exportmarknadema varit större än väntat, vUket medfört en svag utveck­ling av exportvaralagren.

Även om den privata konsumtionen uppvisat en återhämtning under loppet av 1972, beräknas dess tiUväxt i genomsnitt för året ha stannat vid ca 2 % jämfört med 5,5 % 1971. Efterfrågan utvecklades mycket svagt första halvåret, vilket bl, a, kom tUl uttryck i en nedgång av inkö­pen av varaktiga konsumtionsvaror. Bakom den svaga efterfrågeutveck­lingen ligger i första hand en låg tUlväxt av hushållens reala disponibla inkomster. Visserligen har löneökningarna varit fortsatt stora 1972, men prisökningarna har varit betydande och uppvisat en stigande trend över året. För att uppnå en mera tillfredsställande prisutveckling återinfördes efter 10 månader allmänt prisstopp med verkan' från den 7 september

1972.    Det har senare beslutats att prisstoppet slopas vid årsskiftet 1972/

1973,     I  genomsnittt för  1972  beräknas konsumentprisema  ha  stigit
med drygt 7 %, medan motsvarande siffra för 1971 var drygt 6 %.

Verkningarna på den norska varaexporten av den internationella kon-junkturappgången kom som vid flera tidigare tillfällen snabbt. Export­volymen beräknas 1972 ha ökat med drygt 13 % och ökningen var rela­tivt jämnt fördelad mellan olika varagrupper. Importen däremot verkar


 


Prop. 1973:1    BUaga 1   Finansplanen                                              62

att ha stagnerat, vUket tUl en del torde hänga samman med lagerutveck-Imgen för importerade msatsvaror. Fastän prisutvecklmgen för exporten var påtagligt ogynnsam bidrog denna totalt sett positiva utveckling av varuhandeln tiU huvudparten av den förbättring, ca 2 500 mUjoner nors­ka kronor, av bytesbalansen som noterades 1972. Förbättringen av by­tesbalansen bedöms emellertid ha varit av tillfäUig karaktär,

TUlgängUga konjunkturindikatorer och utvecklingstendenserna för de olika efterfrågekomponentema i slutet av 1972 tyder på att den norska ekonomin kommer att utvecklas i riktnuig mot fullt kapacitets­utnyttjande 1973, På samma sätt verkar det förhållandet att pensions­åldern sänks från 70 tUl 67 år vid årsskiftet 1972/1973, vUket beräknas innebära en sänkning av kapacitetstillväxten med ungefär en halv pro­centenhet 1973, En produktionsökning av den storleksordning att risker för en överhettning i ekonomin kan uppstå 1973 torde därför inte kunna uteslutas.

En prognos för den ekonomiska utvecklingen 1973 presenterades i den norska nationalbudgeten som lades fram hösten 1972. I denna förutses en kraftig återhämtning för den inhemska efterfrågan. Den privata kon­sumtionen väntas öka med drygt 4 % och en vändning beräknas ske för investeringama. Därvid väntas i första hand sjöfartssektoms investe­ringar uppvisa stora ökningar. Totalt beräknas de fasta investeringama öka med inemot 10 % 1973, jämfört med en mmskning på ca 4 % 1972. I likhet med 1972 väntas 1973 en förhållandevis begränsad lagempp­byggnad. På den extema sidan kan exportefterfrågan väntas vara fortsatt stark och exportvolymen fömtses öka kraftigt om än mte lUta mycket som 1972, För importen däremot väntas en markant omsvängning tUl följd av den väntade inhemska efterfrågeexpansionen. Importen av såväl insatsvaror som färdigvaror beräknas öka kraftigt och volymtillväxten för den totala importen har kalkylerats tiU drygt 11 %. Bytesbalans-saldot skulle därmed undergå en avsevärd försämring och uppvisa ett underskott av samma storleksordnmg som 1971, eller ca 2,5 mUjarder norska kronor.

Sammanfattningsvis skuUe den utveckling av de olika efterfrågekom­ponentema som skisserats ovan innebära att den totala produktionen skulle öka ca 4,5 % 1973, Även den begränsade kapacitetsreserv som fanns i ekonomm vid utgången av 1972 skulle under sådana förhållan­den troligen behöva tas i anspråk.


 


BU. 1    Preliminär nationalbudget                                                 63

m. Utrikeshandebi 1. Exporten

Efter de för svensk export expansiva åren 1968 tUl 1970 mattades dess tillväxttakt avsevärt 1971 och volymökningen 1970—1971 blev en­dast ca 4 %. Detta var givetvis i hög grad ett uttryck för den internatio­nella konjunkturförsvagningen som inträdde redan mot slutet av 1970. I själva verket var de volymökningstal som noterades för exporten 1970 och 1971 tämligen stora, sedda i relation till efterfrågeutvecklingen på de svenska exportmarknadema. Detta innebar att Sveriges marknads­andelar ökade under 1970 och 1971. Under 1972 förefaller det som om tendensen varit motsatt i detta avseende. Sveriges genomsnittliga andelar av avnämarländemas import synes ha minskat ganska kraftigt och ex­portvolymen beräknas 1971—1972 ha stigit med endast ca 4 % (exkl. fartyg ca 4 1/2 %). Man kan sålunda under de senaste åren konstatera en viss "fasförskjutning" av den svenska exporten i förhållande till den internationella konjunkturen. När ökningen i importefterfrågan sjönk i avnämarländerna under andra halvåret 1970 kunde tiUväxten i Sveriges export ännu en tid hållas uppe rätt väl delvis med hjälp av de stora exportorderstockar som byggts upp; när å andra sidan efterfrågan åter började expandera under 1972 lät dess effekt i form av ökad svensk export vänta på sig i motsvarande mån. Denna typ av tidsförskjutning kan tänkas ha accentuerats under senare år till följd av exportens allt större inriktning på verkstadsprodukter, vilka "ligger efter" råvarorna i konjunkturförloppet. Betecknande är att exporten av verkstadsproduk­ter steg med över 6 % 1970—1971 men sjönk med ungefär 2 % 1971— 1972 — totala exporten steg båda dessa år med 4 %, 1 vUken utsträck­ning den svaga utvecklingen 1972 av den svenska verkstadsexporten bör återföras på sjunkande marknadsandelar eUer bör uppfattas som en följd av svaga konjunkturer för industriinvesteringama i avsättnings-ländema har ännu inte mera fullständigt klarlagts.

För 1972—1973 implicerar de i det följande redovisade varugrupps­visa prognosema en ökning i export volymen med omkring 9 1/2 %. OECD-sekretariatet har beräknat att vid oförändrade marknadsandelar i avnämarländemas export skulle den svenska exporttUlväxten bli 12 % 1972—1973. Eftersom den troliga exportökningen har uppskattats bli lägre kan det förefalla som om Sveriges andelar av avnämarländemas import skulle minska 1973, Det bör dock understrykas att OECD:s be­räkningar inte är varufördelade. Den jämförelsevis begränsade tUlväxt som fömtses för Sveriges export 1973 kan möjligen tiU någon del förkla­ras av att varusammansättningen av den intemationella efterfrågans tiU­växt missgynnar den svenska exporten.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                           64

För några av varagrappema innebär prognosen klart minskande marknadsandelar. För livsmedelsexporten föratses att en skörd 1973 av mera normal storlek än de rekordstora 1971 och 1972 skaU leda tUl en exportminskning 1972—1973, Malmexporten väntas öka mycket måttligt 1973 trots ökad malmförbrukning i Västeuropa; konkurrensen från transoceana länder på den västeuropeiska marknaden torde kom­ma att bli mycket hård. Exporten av verkstadsprodukter exklusive fartyg

—  utgörande ca 40 % av den totala exporten — som minskade något
1971—1972 beräknas under 1973 öka med ungefär 10 % i volym, ett
ökningstal som dock kan innebära en viss förlust av marknadsandelar.
Den kraftiga ökning av prisnivån som karakteriserade 1970 och 1971
och som i något dämpad takt väntas fortsätta 1973 kan möjligen ha
bidragit till den något minskade intemationella konkurrenskraft som
för närvarande synes prägla verkstadsindustrin.

En fortsatt stark expansion förutses för pappers- och massaexporten. Även utförseln av trävaror väntas kunna öka ytterligare något från den mycket höga nivån 1972,

Prisfall noterades mellan 1971 och 1972 för ett flertal varugrapper

—  främst massa, järn och stål samt livsmedel — vilket motvägde pris­
höjningarna på verkstadsprodukterna. Exportprisindex för den totala
exporten exklusive fartyg kom därigenom att stiga mindre 1971—1972
än 1970—1971, eller med ca 3 1/2 %. För 1972—1973 föratses en högre
genomsnittlig exportprisstegring, nämligen ca 5 1/2%.

Bland föratsättningama för prognosen 1973 ingår den 20-procentiga nedsättning av tullarna på industrivaror som 1 april 1973 kommer att genomföras för den svenska exporten tUl de ursprungliga medlemmarna av den gemensamma marknaden, liksom även de motsvarande tullreduk­tioner som samtidigt sker meUan det gamla EEC och de nytillkomna medlemsstaterna Danmark, Storbritannien och Irland samt vissa av de i EFTA kvarstående staterna. En mer detaljerad beskrivning av de olika avtalen och deras betydelse för Sveriges export återfinns i konjunktur­institutets höstrapport 1972,

Trävaror

Exporten av trävaror beräknas ha ökat med 7 % i volym 1971—1972, För sågade och hyvlade barrträvaror kalkyleras utförseln ha uppgått till 8,3 mUjoner kbm — en ökning med 11 1/2 % jämfört med 1971, Expor­ten av barrträvaror steg markant under första halvåret 1972 tUl följd av upphörande lageraweckling i importörledet samtidigt som efterfrågan på trävaror expanderade i samband med en stark uppgång av byggnads­verksamheten i flertalet viktiga avnämarländer. Bidragande till de höga leveranserna under första halvåret var också den milda väderleken, som möjliggjorde säsongmässigt stora leveranser under vintermånaderna.


 


BU. 1    Preliminär nationalbudget


65


Utförseln föll sedan tillbaka något under andra halvåret bl, a, till följd av en kraftig minskning av de brittiska importörernas lager.

Den starka tillväxten i exporten av barrträvaror 1972 har resulterat i att de svenska andelarna av Västeuropas import stigit. Den svenska sågverksindustrin kunde tack vare stora lager och låg hemmamarknads­efterfrågan kraftigt öka utbudet på exportmarknaderna samtidigt som konkurrensen från övriga stora leverantörer var svag. Den betydande uppgången av bostadsbyggandet i Förenta staterna och den jämfört med Västeuropa höga prisnivån medförde att den kanadensiska exporten i allt högre grad styrdes över till den amerikanska marknaden, I Finland hölls exporten tillbaka av brist på råvaror och Sovjetunionen hade svå­righeter att hålla leveransprogrammet,

Prisema på de levererade trävarorna föll något under första halvåret 1972 men steg under andra halvåret under inverkan av det förbättrade avsättningsläget, så att genomsnittspriserna 1972 blev oförändrade jäm­fört med 1971,

TabeU Hl: 1. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1971—1973

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Exportvärde, rrulj, 1971         1972

kr, 1973

Procentuella förändringar frän föregående år

 

 

Volym' 1971

1972

1973

Pris

 

 

 

1971

1972

1973

Trävaror

2 288

2 450

2 765

5,1

7,0

2,5

4,6

0,0

10,5

Massa

2 802

2 875

3 435

-11,2

11,0

13,0

6,4

— 7,5

6,0

Papper

3 215

3 525

3 960

0,4

7,0

8,0

3,5

2,5

4,0

Malm

1500

1625

1565

— 9,3

7,5

4,0

6,5

1,0

- 7,5

Järn och stål

2 876

3 150

3 630

- 5,0

13,0

10,5

— 3,4

— 3,0

4,0

Icke-jäm metaller

804

775

845

14,3

-3,0

4,0

-17,8

— 1,0

5,0

Verkstadsprodukter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

exkl. fartyg

15 459

16 465

19 530

6,2

-2,0

10,0

=9,3

=8,5

■7,5

Livsmedel

1 115

1 320

1 335

29,3

24,5

— 2,0

3,0

— 5,0

3,0

övriga varor

6 182

7015

8 255

7,0

8,0

13,0

3,4

5,0

4,0

Totala exporten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

exkl. fartyg

36 241

39 200

45 320

3,5

4,5

9,5

5,1

3,5

5,5

Fartyg

1983

2 055

2415

11,2

— 3,0

10,0

— 3,7

7,0

7,0

Totalt

38 224

41255

47 735

4,0

4,0

9,5

2,6

3,5

5,5

1 Volymutvecklingen för exporten och importen enligt utrikeshandclsstatistiken
avviker från den som redovisas i nationalräkenskaperna främst genom att prisde-
flatorema för verkstadsprodukter är olika,

2 Prisförändringen för verkstadsprodukter kan endast till viss del hänfö­
ras till rena prisökningar. De prisförändringar som redovisas i tabellen är de
implicita prisförändringar som framkommer med ledning av utrikeshandelns
varuvisa uppgifter om exporterad kvantitet och motsvarande värdesumma
och avspeglar således den genomsnittliga prisförändringen inom olika varu-
positioner. Därigenom registreras inte endast faktiska prisförändringar utan
även kvalitetsförändringar och förändringar i fördelningen av varor av olika
kvalitet inom olika varugrupper.

Anm. 1971 års exportvärden enligt den definitiva statistiken. Uppgifterna för 1972 r baserade på den faktiska exportutvecklingen under årets tio första månader. Samtliga uppgifter för 1973 avser prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste 5- resp. 10-tal milj. kr. och de procentuella förändringarna till när­maste hela resp, halva tal.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

5    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 1


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                             66

För 1973 kan man räkna med en svag ökning av Västeuropas import av sågade och hyvlade barrträvaror. Bostadsbyggandet beräknas stiga ytterligare något bl, a. i StorbrUannien och Västtyskland, medan en minskning föratses i Danmark och Nederländerna, Samtidigt väntas bo­stadsbyggandet i Förenta statema minska något från den mycket höga nivån under 1972, varför den kanadensiska konkurrensen på den euro­peiska markaden väntas öka åtminstone under senare delen av 1973. Det finska utbudet förutses med hänsyn till råvarasituationen inte öka särskilt mycket och inte heller från Sovjetunionen torde exporten kom­ma att stiga. Vidare har skogsavverkningarna i Rumänien under flera år överstigit skogstiUväxten och man har för 1973 aviserat en betydande minskning av avverkningarna, vilken kommer att medföra en påtaglig minskning av Rumäniens export av sågade och hyvlade trävaror.

Mot denna bakgrand beräknas den svenska exporten av sågade och hyvlade barrträvaror kunna öka med 1 1/2 % 1972—1973,

Beträffande övriga trävaror — där massaveden utgör huvuddelen — minskade exporten kraftigt under 1972 till följd av låg aktivitet i den norska massaindustrin i förening med neddragning av dess massaved-lager. Mot bakgrand av en förutsedd stigande norsk massaproduktion beräknas exporten av övriga trävaror stiga förhållandevis kraftigt 1973. För trävaror totalt beräknas därför exporten öka 2 1/2 % i volym. Ex­portprisindex bedöms stiga kraftigt 1972—1973.

Massa

Den svenska massaexporten minskade mycket kraftigt under första halvåret 1971 främst lUl följd av en stark lagerneddragning i förbrukar­ledet i Västeuropa. Takten i lageravveckJingen avtog under andra halv­året och den svenska exporten steg något mellan halvåren 1971. För hela 1971 kom därmed massaexporten att minska 11 % i volym. Lager­minskningen avstannade under första halvåret 1972 samtidigt som sti­gande pappersefterfrågan resulterade i en uppdragning av Västeuro­pas pappersproduktion och massaexporten steg snabbt. Mot slutet av 1972 torde massalagren hos förbrukarna ha stigit något och expor­ten av massa ökade ytterligare under andra halvåret. I volym räknat beräknas massaexporten ha stigit med 11 % 1971—1972.

På prissidan kom dollarns nedskrivning vid det kraftigt försvagade avsättningsläget att utlösa faUande leveranspriser mot slutet av 1971. Prisfallet var kraftigt under första halvåret 1972 men torde ha upp­hört mot slutet av året.

Västeuropas pappersproduktion väntas fortsätta att öka kraftigt under 1973. Man torde vidare kunna räkna med en uppdragning av pappersindustrins massalager som vid utgången av 1972 fortfarande torde ha varit små. De kanadensiska massaleveranserna till Västeuropa som stigit kraftigt under 1972, beräknas under loppet av 1973 i allt hög-


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                     67

re grad styras över tiU den amerikanska marknaden. Mot denna bak­grand beräknas den svenska massaexporten kunna öka omkring 13 % 1972—1973. Det klart förbättrade avsättningsläget väntas leda tUl en stegring i leveransprisema 1972—1973 på ca 6 %. Tyngdpunkten i pris­uppgången förutses ligga på andra halvåret.

Papper

Exporten av papper ökade relativt kraftigt mellan halvåren 1971 men blev i det närmaste oförändrad första halvåret 1972. Under andra halvåret synes exporten åter ha stigit relativt kraftigt. Mellan helåren 1971 och 1972 beräknas exporten av papper ha stigit 7 % i volym, ökningen hänförde sig tUl samtliga papperskvaliteter utom tid­ningspapper och träfiberplattor. Pappersexportens utveckling tUl olika avnämarländer visar stora skillnader. Leveranserna tUl Storbritannien ökade kraftigt med en markant andelsvinst som följd, medan leveran-sema till Västtyskland var oförändrade trots en relativt stor västtysk importökning.

Exporten av tidningspapper ökade måttligt 1972 liksom 1971. De två senaste årens svaga ökningar beror på en hårdnande konkurrens i förening med en stagnerande efterfrågan,

Prisema på papper som utvecklats i lugn takt under många år be­räknas stiga 2 1/2 % 1972 jämfört med 1971.

TiUväxten i Västeuropas ekonomi föratses bli kraftig under 1973, vUket beräknas leda till en relativt stark ökning av pappersefterfrågan. Den stora amerikanska pappersförbrakningen väntas vidare medföra ett begränsat pappersutbud till Västeuropa. Sveriges export av papper bör därför kunna öka kraftigare 1973 än 1972. Exporten till Västtyskland beräknas stiga relativt mycket med hänsyn tUl en trolig markant aktivi­tetsökning inom den västtyska ekonomin. Samtidigt väntas Sveriges marknadsandel av Västtysklands import upphöra att sjunka ytterligare. Också exporten tUl Storbritannien torde utvecklas gynnsamt 1973, även om ökningen torde bli lägre än 1972, Utförseln tUl Östeuropa som mins­kade kraftigt 1972 beräknas öka 1973,

Exporten av tidningspapper beräknas öka relativt långsamt även 1973.

Totalt väntas exporten av papper öka 8 % i volym 1972—1973. Pri­serna prognoseras stiga 4 %, med en kraftigare ökning för tidnings-    papper än för övrigt papper.

Malm

Jämmalmsexporten uppgick under 1972 tUl ca 28 miljoner ton, en ökning från 1971 med 1,7 miljoner ton. Den ökade utförseln beror i huvudsak på en återhämtning av den internationella stålkonjunktu­ren efter den mycket kraftiga nedgång som skedde 1971. Återhämt-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                             68

ningen sker dock relativt långsamt i EEC och Storbritannien, vilket fått tUl följd att Sveriges export av jämmalm ökat mindre än väntat. Det är i synnerhet genom en expansion i industriinvesteringarna som en snabb ökning i efterfrågan på stål kan åstadkommas. Det tycks som om expansionen i industrunvesteringarna låtit vänta på sig i samthga för svensk jämmalmsexport viktiga länder. En positiv omsvängning har skett hos de brittiska stålverken vad gäller intresset för svensk jämmalm. Under en följd av år förlitade man sig i hög grad på malm­leveranser från transoceana gruvor. Nedgången för svensk malmexport till Storbritarmien bröts emellertid under 1972. En del av förklaringen härtill torde vara att Sverige numera i stigande utsträckning kan er­bjuda järnmalm i högt förädlad form, s. k. pellets. Exporten av pel-lets till samtiiga länder har under 1972 ökat med inte mindre än 35 % och är i kvantitet den hittills största. Styckemalmen har däremot mins­kat. Fraktsatserna låg under större delen av 1971 och 1972 på mycket låg nivå, vilket bidrog tUl att minska betydelsen av den svenska malmens närhetsfördel visavi de transoceana gruvorna.

För de övriga malmerna, främst bly och zink, samt skrot av metal­ler har 1972 kännetecknats av exportminskningar. Den totala utför­seln av järnmalm och övriga malmer ökade med 7 1/2 % i volym 1971—1972 samtidigt som exportprisindex steg med 1 %.

Någon större ökning i orderingången till de kontinentala stålverken väntas inte ske förrän en bit in på 1973. Det är sålunda troligt att stål­verken visar viss återhållsamhet i sin produktionutveckling. I Storbri-tannien sker troligen vissa produktionsuppdragningar inom stålverken. Järnmalmsbehovet på kontinenten bör öka i och med att efterfrågan på stål ökar. Den japanska konkurrensen på stålområdet kan dock vän­tas bli hård om inte Japan förmås att begränsa sin export lika mycket som 1972, Detta är således en faktor som kan tänkas komma att ver­ka dämpande på jämmalmsbehovet i Västeuropa. Utbudet av järnmalm är mycket stort, inte minst från de nyetablerade gruvorna i Australien. Fraktsatserna beräknas emellertid komma att ligga på en högre nivå i och med att världshandeln expanderar 1973. Detta bör till en del förbättra den svenska malmens konkurrenskraft. Den svenska järn­malmsexporten kan av de skäl som sålunda angetts beräknas uppvisa en relativt måttiig ökning 1973.

Utförseln av övriga malmer inklusive skrot väntas återigen öka. För den totala malmexporten 1973 innebär prognosen en volymökning på 4 % samtidigt som priserna beräknas sjunka med 7 1/2%, främst be­roende på sänkta jämmalmspriser.

Järn och stål

Exporten av järn och stål minskade markant under loppet av 1971, Exportvolymen sjönk ca 5 %  jämfört med 1970, Under 1972 vände


 


BU. 1    Preliminär nationalbudget                                                    69

emellertid utvecklingen och utförseln synes ha stigit ungefär 13 % 1971—1972, vilket främst förklaras av en mycket kraftig expansion i exporten av rostfria produkter och en något mindre kraftig för handels­stål.

Utvecklingen av exporten återspeglar en fortsatt förbättring av den internationella stålkonjunkturen. Mest påtaglig är exportökningen till Förenta statema — det gäller härvid sannolikt främst specialstål. Också till de nordiska ländema har exporten ökat starkt; däremot har tUl­växten varit mera dämpad tUl EEC-länderna, främst Västtyskland. Möjligen kan detta ha samband med att stålverken inom EEC ännu har ganska gott om ledig kapacitet och således möjligheter att själva till­fredsställa den tämligen långsamt ökande stålefterfrågan inom gemen­skapen.

Exportpriserna sjönk under 1971 och denna tendens fortsatte ännu under första halvåret 1972. Fr. o, m. tredje kvartalet förefaller emel­lertid prisutvecklingen ha vänt vilket medfört att priserna beräknas ha stigit ca 11/2 % mellan halvåren 1972. Mellan helåren 1971 och 1972 beräknas prisema ha sjunkit med 3 %.

Prognoserna för 1973 baseras i huvudsak på den enkät till järn- och stålverken som statistiska centralbyrån genomförde i november 1972. Företagen planerar enligt enkäten att öka sin export med 15 1/2 % i lö­pande priser 1972—1973, vUket innebär en upprevidering jämfört med enkäten i augusti. Samtidigt anger man ökade orderstockar vid mot­svarande jämförelse. Upprevideringarna kan främst hänföras till den västeuropeiska marknaden. Företagen förefaller — i motsats till en­käten i augusti — vara mycket optimistiska beträffande utveckhngen i Västtyskland och Storbritannien. Det är härvid dock att märka att företagen vid uppgiftslämnandet inte kände till det brittiska pris- och lönestoppet. Även vad gäller Förenta staterna tror stålverken på en fortsatt kraftig expansion av exporten under 1973. För Danmarks och Norges del väntas utvecklingen mattas under 1973. Man räknar här­vid troligen med att en ökande svensk efterfrågan kommer att begrän­sa exportutbudet av handelsstål, vUket i stor utsträckning finner av­sättning just på den nordiska marknaden. Beträffande Finland räknar man dock med en kraftig positiv omsvängning i exportutvecklingen — exporten dit sjönk under 1972.

Den upprevidering av exportplanerna som företagen gjort sedan i augusti 1972 förefaller att ligga väl i linje med bedömningen om en förbättrad internationell konjunkturutvecklmg under 1973 och någon justering har inte ansetts motiverad.

Enkätsvaren visar att en fortsatt uppgång i exportpriserna är att vänta under 1973 och flera företag har också genomfört eller aviserat betydande prishöjningar. Prisnivån beräknas stiga drygt 4 % 1972— 1973, vUket implicerar en volymökning 1972—1973 på 10 1/2 %.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                          70

tcke-järnmetaller

Exporten av icke-jämmetaller minskade med ca 3 % i volym 1971— 1972. Utförsehi sjönk kraftigt under första halvåret, medan en ökning kunde registreras under andra halvåret, Prismdex låg under större delen av 1972 på en mycket låg nivå och för helåret ca 1 % under 1971 års luvå.

Den mhemska efterfrågan på icke-jämmetallverkens produkter be­räknas ha varit högre 1972 än 1971. Delvis som en följd av detta var utförseln av obearbetade produkter, främst koppar och aluminium, be­tydligt mindre än 1971. A andra sidan steg utförseln av bearbetade produkter som en följd av den ökade industriella aktiviteten i de störs­ta avnämarländerna, dvs, de nordiska ländema, Västtyskland och Stor­britarmien. Ett ytterligare skäl till att exporten i högre grad inriktats på bearbetade produkter är möjligen att världsmarknadspriserna på dessa var relativt sett högre än för obearbetade metaller.

En ytterligare ökad hemmaefterfrågan — trots svaga byggnadsinves­teringar — konuner sannolikt att verka dämpande på exporttUlväxten tmder 1973. En fortsatt förskjutning mot bearbetad metall kan förvän­tas. Några kraftiga prisökningar som skuUe kunna motivera en starkt stegrad export av obearbetad metall har härvid inte ansetts som troliga.

Metallprisema på den internationella marknaden förblir med stor sannolikhet pressade även under 1973 — åtminstone under första halv­året. Kopparlagren i London var i slutet av 1972 större än någonsin ti­digare, vilket även vid ökad efterfrågan bör verka dämpande på priser­na under en längre tid. Leveranssvårigheter i producentländerna kan dock leda tUl att utbudet av metallen minskar kraftigt, vUket kan med­föra tämligen kraftiga prishöjningar som dessutom kan förstärkas av spe-kiUation, Här antas emellertid att inga större leveransavbrott kommer att ske under 1973,

För aluminium är läget något annorlunda än för kopparn. Produk­tionskapaciteten byggdes ut kraftigt i ett stort antal länder på 60-talet. Den kraftiga nedgången i efterfrågan som skedde under 1971 och 1972 ledde tiU en betydande överproduktion med prisfaU som följd. Pundnoteringarna för aluminium på den fria marknaden i London steg emellertid i slutet av 1972, vilket innebär att metallen inte fortsatte att falla i värde tillsammans med pundet. Detta kan tyda på att ut­budsöverskottet för vissa aluminiumprodukter har elinunerats.

Exportprognosen för 1973 är gjord med utgångspunkt från ovan­stående överväganden och innebär en värdeökning på 9 %, fördelad på en prisöknmg om 5 % och en volymökning om 4 %.


 


BU. 1    Preliminär nationalbudget


71


Diagram DI: 1. Volym- och prisutvecklingen för exporten, totalt och uppdelat pä varugrupper 1966—1973

Index: 1968 == 100. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala


180 160 140 120 100 80

140 120-

100

80

 

 

 

 

 

 

------- Volym

 

------ Pris

 

Total export

140

-

 

-''

120 100

80

 

 

 

 

j________________ ..'

--"

 

 

 

 

''---

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Verkstadsprodukter,

äxkl, f

artyg

r

.-'

 

 

y

 

 

 

 

rt

 

,-''

'

 

 

-

 

y

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Massa


 

 

 

 

 

140

Total export, exkl, fartyg

,_ -'1

f-'

120

100

80

 

 

 

.

 

.

f-

 

"

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140 120

Metaller

 

 

 

 

 

 

 

r'

 

100 80

■-.-

 

 

 

 

 

,

 

X"

 

 

 

 

 

y

 

 

 

 

 

 

 

 

Trävaror

[''*"*1

 

----

 

r=*n

-

-   V

■"

 

r

 

r

 

 

 

 

 

/

 

 

 

 

 

 

 


 


140

120

100

80


-'


 


 

 

 

 

140

120

100

80

Livsmedel

/-

/ /

 

 

rl

7

 

-----

r--,. >/l

M

 

/

 

 

\.

7

s/

 

~'

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


160 140

120

100

80


 

 

 

Övriga varor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-

 

 

,/

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


J___ I

J     I___ L

1    I    I______ I    I    I

1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973            1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen

Verkstadsprodukter

Under loppet av 1971 minskade exporten av verkstadsprodukter i volym räknat; mellan halvåren 1971 sjönk exportvolymen med 3 1/2%, Den svaga utvecklingen torde främst förklaras av den dämpade efter­frågan i flertalet avnämarländer, i synnerhet vad gäller maskinell ut-rustnmg. Den nedåtriktade tendensen fortsatte under första halvåret 1972, varvid exporten minskade ytterligare med drygt 1/2 % jämfört med andra halvåret 1971. En vändpunkt synes emeUertid ha nåtts vid mitten av 1972 och exportvolymen torde åter ha stigit ca 1/2 % mel­lan första och andra halvåret.i Exporten under helåret 1972 skulle där­med ha legat ungefär 2 % under 1971 års nivå. Exportorderingången som var svag i början av 1972 förefaUer att ha stigit något under and­ra halvåret.

Nedgången 1972 kan till stor del föras tillbaka på en minskad export tiU de nordiska länderna. Detta gäller i all synnerhet Danmark, något som delvis har speciella orsaker. Dels upphörde de under 1971 bety­dande leveranserna av flygplan, dels kvarstod den i oktober 1971 in­förda danska importavgiften, även om den reducerades den 1 juli 1972,

Exportökningen fUl Storbritannien 1972 var däremot högst betydan­de även under första halvåret, vUket främst berodde på den mycket kraftiga stegringen i personbilsexporten. Denna kan delvis uppfattas som en normal följdverkan av Storbritanniens expansiva konsument­varaefterfrågan. Dessutom torde de svenska bilarnas marknadsandel ha ökat inte oväsentligt. Bilexporten tiU Förenta staterna som steg i början av 1972 synes däremot ha stagnerat eller rentav minskat volym­mässigt, vUket möjligen är ett resultat av dollardevalveringen i förening med höjda exportpriser.

De genomsnittliga exportpriserna ökade kraftigt under 1972, eller med ungefär 8 1/2 %. I värde beräknas därigenom exporten av verk­stadsprodukter ha stigit med ca 6 1/2 % 1971—1972,

TiU grand för bedömningen av exporten under 1973 ligger främst en exportenkät tUl verkstadsföretag som statistiska centralbyrån ge­nomförde i november 1972. Enkäten utvisar en värdemässig ökning 1972—1973 på 12 1/2 %, vUket är något högre än vid enkättUlfället i augusti 1972. Företagen räknar med en expansiv utveckling av exporten tiU de nordiska länderna, främst Finland. Också till Danmark väntar man sig en kraftig exportöknmg, vilket ter sig naturligt med hänsyn tUl att importavgiften helt avskaffas den 1 april 1973. Enkäten visar däremot på en oförändrad värdemässig export till Västtyskland, något

' Det bör observeras att det prisindex varmed värdesiffrorna deflaterats är ett s. k, enhetsvärdeindex som inte tar hänsyn till kvalitetsförbättringar. Detta inne­bär att prisutvecklingen troligen överskattas medan volymutvecklingen underskatt-tas.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                     73

som torde innebära en minskning i volym räknat. Detta är något över­raskande dels därför att de intemationella bedömningarna pekar på en relativt expansiv utveckling därstädes av både industriproduktion och maskininvesteringar under 1973, dels därför att tullnedsättningarna den 1 april 1973 bör ge en förbättrad konkurrenskraft för åtmmstone vissa produktslag.

De internationella konjunkturbedömningar som för närvarande före­ligger tyder på att 1973 blir ett år med expansiv internationell efterfrå­gan, I sådana konjunktursituationer har det visat sig, att företagen i en­käten vid prognoser på längre sikt regelmässigt underskattar den faktis­ka exportutvecklingen. Med hänsyn till tidigare konstaterade avvikelser har det ansetts befogat att uppjustera enkätens värdemässiga ökning tUl 18 1/2 %, varvid större delen av uppjusteringen antagits beröra and­ra halvåret 1973.

Vad beträffar exportpriserna antyder enkätsvaren en något lugnare utvecklmg 1973 än 1972. Mot bakgrund av den stigande efterfrågan som förutses har exportprisindex likväl kalkylerats öka med drygt 7 1/2 %. Exportvolymen skuUe härigenom stiga ca 10 % 1972—1973, med en tilltagande ökningstakt mot slutet av 1973.

Livsmedelsexporten

En kraftigt ökad utförsel av kött- och mejeriprodukter samt en fort­satt ökning av spannmålsexporten karakteriserar livsmedelsexporten 1972. Exportvärdet ökade totalt med 18 1/2 % 1971—1972, Vegetabi-lierna föll kraftigt i pris och för den totala livsmedelsexporten föll pris­index med ca 5 %.

Köttexporten ökade med nära 40 % i volym 1971—1972, varvid hela ökningen faller på grisköttet. Utförseln blev därmed den största hittills. Bakgrunden till den starka ökningen är att produktionen av slaktdjur för andra året i rad ökade kraftigt, samtidigt som överskottet av gris­kött på den inhemska marknaden fortfor att öka. Produktionen av nöt­boskap för slakt fortsatte att sjunka 1972, vilket fick till följd en fort­satt minskning för exportens del. Mjölkkoantalet har däremot för första gången på flera år ökat, vUket bidragit tiU en kraftigt ökad export av mejeriprodukter.

Även 1971 års skörd av spannmål och oljeväxter blev god. Ökningen i exporten 1971—1972 faller på såväl brödsäd som fodersäd, trots att skördeutfallet för den sistnämnda var något sämre 1972 än 1971. Skör­den av oljeväxter slog alla tidigare rekord och beräknas ha ökat med ca 40 % i volym 1971—1972. Utförseln blev på motsvarande sätt rekord-stor.

Exportbedömningama för 1973 bygger på jordbruksnämndens pro­duktionsprognoser. Spannmålsskörden förutsätts bli av "normal" om­fattning 1973, vUket innebär att exporten av spannmål sjunker under


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen                                              74

andra halvåret. Överskottet från 1972 års skörd exporteras ännu under första halvåret 1973, vUket medför att spannmålsexporten för helåret 1973 förblir hög. Utförseln av kött och mejeriprodukter beräknas för­bli hög under 1973, men en smärre minskning under loppet av året har bedömts som trolig. För livsmedelsexporten totalt räknas här med en volymminskning på 2 % och en prisökning på 3 %.

Övriga varor

Övriga varor är den av de redovisade exportvarugrapperna som un­der senare år uppvisat den kraftigaste volynmiässiga ökningstakten och utgör nu nära 20 % av den totala exporten. Varugruppen består främst av färdigvaror men är i övrigt mycket heterogen. Ungefär 1/4 utgörs av produkter från textilindustrin och ytterligare 1/4 är kemiska produkter. Härutöver ingår bl, a, bränslen, möbler, andra snickerier samt instrument av olika slag.

Till följd av den svaga efterfrågan i alla de viktigaste importlän­derna — Norden, Storbritannien och Västtyskland — mattades ex­portens tUlväxttakt 1971, Under 1972 synes det som om tillväxttakten åter ökat något och exportvolymen steg 1971—1972 med ca 8 %. Sär­skilt kraftig har expansionen förefallit vara på de finska och brittiska marknaderna. Till Finland har framför allt exporten av textilvaror stigit kraftigt; detta gäller såväl garn och vävnader som kläder. TUl Storbritannien har bl. a, exporten av möbler och andra arbeten av trä expanderat synnerligen kraftigt. Exporten till Danmark har utvecklats jämförelsevis svagt, till en del antagligen beroende på den danska im­portavgiften. En stor del av exportökningen tUl Danmark bestod i en ökning av utförseln av bränslen.

För 1973 förutses exporten av övriga varor öka kraftigare än under 1972 beroende på den väntade tUlväxten i den intemationella efter­frågan. Sålunda pekar prognosen för Norge och Finland på ökad tiUväxttakt för såväl konsumtion som total produktion. För Danmarks del har antagits att avvecklingen av importavgiften kommer att kraf­tigt stimulera den svenska exporten av övriga varor. Den brittiska efterfrågeexpansionen väntas också fortsätta och bör betyda fortsatt stor svensk export dit.

En betydande del av vamgrappen kommer att beröras av Sveriges frihandelsavtal med EEC och tulheduktionen den 1 aprU 1973 bör kunna utgöra en expansiv faktor för exporten tillsammans med den förväntade tUlväxten i EEC-ländemas efterfrågan.

Sanmiantaget ger de olika beräkningarna och övervägandena en vo­lymökning på ca 13 % 1972—1973. Prisema har stigit relativt kraftigt 1970—1972 och det förutses att denna utveckling fortsätter tämligen obrutet under 1973 med hänsyn tUl ökningen i efterfrågan och den


 


BU. 1    Preliminär nationalbudget                                                    75

fortsatt kraftiga stegring i prisnivån som man räknar med i flertalet avnämarländer.

Fartyg

Totala exporten av fartyg uppgick 1972 enligt preliminära beräkning­ar till 2,1 miljarder kr., vUket innebär en värdemässig ökning på 3 1/2 % jämfört med 1971. Exporten av nybyggda fartyg ökade härvid med 7 1/2%, medan utförseln av begagnade fartyg, som var hög under 1971, mmskade med nära 20 %. Av de nybyggda fartygen gick huvud­delen till beställare i Storbritannien, Liberia och Norge,

Exporten av nybyggda fartyg under 1973 har beräknats med hjälp av den i november av statistiska centralbyrån utförda varvsenkäten. ErUigt denna uppgår varvens orderstockar för leverans 1973 och sena­re tUl 8,5 mUjarder kr., vilket är endast obetydligt lägre än rekord­noteringen för motsvarande orderstockar ett år tidigare. Exporten av nybyggen har efter viss korrigering av enkäten beräknats tUl 2 miljar­der kr. 1973 — en ökning med 20 % jämfört med 1972, Fartygen kom­mer huvudsakligen att levereras till redare i Storbritannien, Norge och Frankrike. Exporten av begagnade fartyg föratses stiga endast svagt, varför totala fartygsexporten beräknas öka 17 1/2 % i värde 1972— 1973.

2. Importen 1972 och 1973

Importutvecklingen 1972

Totala importen mmskade 1970—1971 med 5 1/2 % i volym. Under loppet av 1971 vände emellertid den nedåtriktade utvecklingen och för andra halvåret kunde en obetydlig uppgång noteras. Importuppgången förstärktes successivt under loppet av 1972 och enligt preliminära be­räkningar — i huvudsak baserade på utvecklingen under de tio första månadema 1972 — ökade unporten 1971—1972 med 4 1/2 % i volym. Detta innebar emeUertid att importvolymen 1972 fortfarande låg un­der 1970 års nivå. Första halvåret 1972 bars importtillväxten främst upp av en markant ökning av konsumtionsvaraimporten medan den förstärkta uppgången under senare hälften av året var ett resultat av en betydande ökning av industriråvaruimporten.

Importen av konsumtionsvaror som minskade 1970—1971 slog om tUl en mycket kraftig ökning 1971—1972. Framför allt ökade per-sonbUsimporten starkt efter att ha minskat med närmare 13 % över tvåårsperioden 1969—1971. Även importen av andra varaktiga kon-siuntionsvaror ökade markant. Den mycket måttliga uppgången i vara-konsumtionen på knappt 2 % 1971—1972 tyder på att importerade va­ror kom att svara för en mer än trendmässigt ökad andel av totala va-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen                                              76

rukonsumtionen 1972. Importen av konsumtionsråvaror ökade likale­des kraftigt 1971—1972 efter en viss tillbakagång året innan. Av denna uppgång svarade importen av textUa konsumtionsråvaror för en bety­dande del. Importökningen synes i första hand ha resulterat i en rela­tivt kraftig lageruppbyggnad inom textil- och beklädnadsindustrin 1972 efter de två närmast föregående årens lagerreduceringar. Även kaffeim­porten ökade åter efter att ha minskat under de två närmast föregående åren. Betydhgt svagare än för konsumtionsråvarorna har importen av insatsvaror till industrin utvecklats. Den svaga uppgången berodde i hög grad på en markant nedgång i importen av verkstadsprodukter, vUket har ett samband med den svaga produktionsutvecklingen inom verkstadsmdustrin 1972 och den lagemeddragning på insatsvarasidan som skedde under året. Även importen av råoljor och bränslen mins­kade 1971—1972; en följd av den låga förbrukningen av bränslen inom landet. Importen av övriga insatsvaror ökade däremot och mest markant blev importökningen för järn- och stålprodukter. Im­porten av investeringsvaror utvecklades svagt 1971—1972, varvid sannolikt den ökade inriktningen på miljövårdsinvesteringar bidragit till den svaga importefterfrågan under året. Den under framför allt senare delen av 1972 svaga byggnadsaktiviteten medförde att importuppgången för byggnadsråvaror blev mycket måttiig.

Priserna för totala importen beräknas ha stigit med ca 2 % 1971— 1972, vilket är en moderat uppgång sedd i relation till de kraftiga im­portprisstegringarna under de två närmast föregående åren. Den däm­pade prisutvecklingen berodde främst på ett betydande prisfall på bränslen, men även för ett flertal andra viktiga råvaror, bl, a. metaller, minskade priserna kraftigt 1972, För industriella färdigvaror blev pris­uppgången ej fullt lika stark som 1970 och 1971. För samtliga verk­stadsprodukter torde emellertid prisökningen ha blivit i det närmaste lika betydande 1971—1972 som 1970—1971.

Importutvecklingen 1973

Importen beräknas 1973 öka med närm.are 10 % i volym jämfört med 4 1/2 % 1972. Den betydligt snabbare importtillväxten 1973 följer av den förutsedda accelerationen i den privata konsumtionen, den prognoserade produktionsuppdragningen inom industrin samt lagerom­slag inom såväl industrin som handeln.

Importen av insatsvaror tUl industrin beräknas öka med ca 10 1/2 % 1972—1973 efter den svaga uppgången året innan. För samtiiga insats­varor väntas importtUlväxten öka markant och särskilt stor förutses ök­ningen bli för verkstadsprodukter. Även för investeringsvaror beräknas importuppgången förstärkas kraftigt 1972—1973. Anledningen härtiU är främst den väntade betydligt kraftigare investeringsvUjan på maskin­sidan inom industrin 1973 (med en sannolikt mindre andel miljövårds-


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget

Tabell Bd: 2. Importutvecklingen för olika varugrupper 1971—1973


77


 

 

 

 

 

 

 

 

Importvärde, milj.

kr.

Procentuella förändringar från föregående år

 

 

1971

1972

1973

Volym' 1971

1972

1973

Pris

 

 

 

1971

1972

1973

Konsumtionsvaror

8 607

10 095

11665

-4,7

13,5

10,5

5,6

3.5

4.5

därav: textU

2111

2 510

3 070

-5,5

15,5

17,5

4,8

3

4

verkstadspro-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

dukter

2 202

2 800

3 230

-7,3

21

9

7,2

5

6

Investeringsvaror

4 467

4810

5 665

-6,4

1

9,5

9,3

6,5

7.5

Konsumtionsråvaror

3 006

3 295

3 435

-1,7

8,5

1

-1,6

1

3.5

därav: textU

1484

1 705

1695

-4,0

12

-2

1,3

2,5

1.5

Andra industriråvaror

14415

14 950

17 265

-4,4

1

10,5

2,3

2,5

4.5

därav: verkstadspro-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

dukter

5 213

5 365

6 405

0,8

-4,5

11,5

6,7

8

7

råolja

1275

1260

1410

1,3

-2,5

9,5

27,8

1.5

2

Byggnadsråvaror

1281

1350

1335

-3,7

2

-5

4.2

3,5

4

Jord bruksråvaror

698

735

800

-3,2

7

7,5

3,5

-2

1,5

Bränslen

3 007

2 660

2 855

-10,1

-2

6

22.0

-10

1.5

Import, exkl. fartyg,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

flygplan, vapen

35 481

37 895

43 020

-5,1

4,5

9

5,4

2

4,5

Fartyg, flygplan, vapen

711

775

1210

-17,0

 

 

12,9

 

 

Total import

36192

38 670

44 230

-5,4

4,5

9,5

5.5

2

4,5

därav: verkstadspro-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

dukter

12 353

13 520

15 885

-3.5

2,5

10

7,7

7

7

jäm och stål

1981

2 175

2 620

-9.6

13

15,5

-3,9

—3

4

textU

3 821

4 465

5 025

-5.5

13,5

9

3.5

3

3

' Volymutvecklingen för exporten och importen enligt utrikeshandelsstatistiken avviker från den som redovisas i nationalräkenskaperna främst genom att pris-deflatorema för verkstadsprodukter är olika.

Anm. 1971 års importvärden enligt den definitiva statistiken. Uppgifterna för 1972 är baserade på den faktiska importutvecklingen under årets tio första må­nader. Samtliga uppgifter för år 1973 avser prognoser. Värdeuppgiftema är av­rundade till närmaste hela 5- resp. 10-tal milj, kr. och de procentuella föränd­ringarna till närmaste hela resp. halva tal.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

investeringar). Importen av konsumtionsvaror beräknas öka kraftigt även 1972—1973 om än ej i samma höga takt som året innan. Den något lugnare uppgången förklaras främst av att personbilsimporten be­räknas öka med endast 2 å 3 % 1972—1973 efter den kraftiga import­uppgången på 25 % året innan. Vad gäller konsumtionsråvarorna be­räknas importen komma att öka endast obetydligt 1972—1973 främst som ett resultat av en beräknad nedgång i importen av textila kon­sumtionsråvaror. Importnedgången av dessa varor förklaras av en vän­tad svag produktionsutveckling inom textil- och beklädnadsindustrin samtidigt som lagren kan påräknas minska. Den väntade svaga utveck­lingen inom byggnadsindustrin förutses medföra en nedgång i importen av byggnadsråvaror. För bränslen väntas importen komma att öka re­lativt kraftigt 1972—1973 som en följd av en ökad efterfrågan från in­dustrin och övriga förbrukarsektorer.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen                                              78

Importprisema torde stiga betydligt snabbare 1973 än 1972. Pris­utvecklingen på bl. a. metaller vände uppåt under senare hälften av 1972 och den uppåtgående tendensen beräknas förstärkas under loppet av 1973. För speciellt livsmedelsråvarorna föratses betydande prissteg­ringar som följd av uppgången på den intemationella marknaden för bl. a. kaffe och socker. Även kakaoprisema väntas stiga mot bakgrand av det intemationella avtal som kommit till stånd för dessa varor. Prisema på verkstadsprodukter föratses stiga i samma takt som under 1972 medan prisuppgången på övriga färdigvaror beräknas bli för­stärkt. Ett flertal faktorer såsom den ökade samverkan mellan de olje-producerande länderna, uppåtgående tendenser på fraktmarknaden samt en allmänt stigande efterfrågan i industrUänderna torde med­verka till ökade importpriser för såväl råolja som bränslen. För bl. a. bensin och tjocka eldningsoljor inträffade en vändning uppåt av im­portprisema redan i slutet av 1972.

Den genomsnittiiga prisuppgången för totala importen har här be­räknats bli 4 å 5 % 1972—1973. Med ovan redovisade volymprognos för totala importen skulle importvärdet för 1973 uppgå till 44,2 miljar­der kr,, vilket är en ökning med drygt 14 % 1972—1973.

3. Bytes- och betalningsbalansen

Under senare delen av 1970 och början av 1971 skedde en mycket markant omsvängning i handelsbalansen. I samband med att den in­hemska efterfrågan avmattades bröts nämligen importens höga tUlväxt­takt, samtidigt som exporten fortfor att stiga relativt kraftigt. Export­volymen ökade 1970—1971 med 4 % medan importvolymen sjönk med 5 1/2 %. Handelsbalansens överskott blev ca 2 mUjarder kr. 1971, vilket kan jämföras med ett underskott 1970 på drygt 1 mUjard kr.

Under 1972 beräknas haudesbalansens överskott ha ökat med ytter­ligare ca 1/2 miljard kr, till drygt 2 1/2 mUjard kr. Uppgången kan hän­föras tUl ett förbättrat bytesförhållande med utlandet. Exportpriserna beräknas ha stigit med ca 3 1/2 % mot 2 % för importprisema. I vo­lymtermer har däremot exporten snarast ökat mindre än importen 1971—1972.

En expansiv utveckling av den internationella konjunkturen har förat­setts 1973. Detta har bedömts leda tUl en mer än fördubblad öknings­takt för exportvolymen 1972—1973. Speciellt väntas en betydande tUl­växt för exporten av verkstadsprodukter 1973 efter den svaga utveck­lingen 1972. Importen beräknas med hänsyn tUl den föratsedda ök­ningen i efterfrågan inom landet, bl. a, vad gäller privat konsumtion och maskininvesteringar, stiga i ungefär samma takt som exporten, volym­mässigt räknat. En fortsatt förbättring av bytesförhållandet — med över en procentenhet — har prognoserats. Härigenom väntas exporten


 


BU. 1    Preliminär nationalbudget                                                  79

Tabell m:3. Bytes- och betalningsbalans 1969—1973

MUj. kr,, löpande priser

1969             1970            1971            1972            1973

prel,            prognos

Export av varor, fob'            29 459        35 150        38 224        41255        47 730

Import avvaror, cif               30 571        36 251        36 192        38 670        44 230

Handelsbalans                —1112      —1101             2 032          2 585          3 500

Korrigering av handels­
statistiken"
                                  151             136                16                35             -50
Sjöfartsnetto
                             1963         2 034            2 221           2 350         2 450
Resevaluta                           —1 229      —1748      —1 927       —2 475     —2 850
Övriga tjänster, netto             —739          —690           —897          —920        —975
Komgeringspost                         800             800              800              800            800

Bytesbalans för varor
och tjänster
                    —166          —569           2 245          2 375          2 875

Transfereringar, netto            —908         —998      —1 280      —1 880      —2 300

Bytesbalans för varor,
tjänster och trans­
fereringar*
                   —1072      —1567               965              495             575

Kapitalbalans                            -121          1249              585           1850

TUldehiing av SDR                                   196              180              178

Restpost                                 —493             740           —329              477
Bankemas utiands-

stäUmng»                            —1686             618           1401          3 000

»Enligt handelsstatistUcen.

• Nettot av återutförsel och återinförsel, korrigering av SAS' flygplansimport,
i utlandet direktlandad fisk, nettoimport av icke-raonetärt guld samt rabatter och
koncernbidrag i samband med oljeimport.

= överensstämmer med saldot mellan import och export av varor och tjänster i nationalräkenskapemas försörjningsbalans, bortsett fråJa att korrigeringsposten en­dast med halva beloppet ingår i försörjningsbalansen. Resterande hälften av kor­rigeringsposten räknas i nationalräkenskaperna tiU transfereringsnettot.

• överensstämmer med riksbankens bytesbalansbegrepp.

• Valutareservens förändring jämte förändringar i affärsbankemas tidsposition

Källor: Riksbanken, statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

i löpande priser stiga med drygt 15 1/2 % 1972—1973 att jämföra med för importen knappt 14 1/2 %. Som en följd härav beräknas handels­balansens överskott stiga med ca 1 mUjard kr. tUl ungefär 3 1/2 mUjard kr. 1973.

Brattointäkter och kostaader i utrikes sjöfart under de tre första kvar­talen 1972 sjönk något jämfört med samma tid 1971. Det oaktat för­bättrades inseglingsnettot, då kostnadema minskade mer än intäkterna (7,5 resp. 2,5 %). En viss förbättring av brattoinsegUngen har antagits för fjärde kvartalet med hänsyn tiU det påtagligt förbättrade fraktmark­nadsläget. För helåret 1972 har sjöfartsnettot preliminärt beräknats till 2 350 milj. kr., vilket innebär en förbättrmg 1971—1972 med ca 130 milj. kr. En kraftig nedgång i inhymingen av utländskt tonnage har ägt ram. Till utlandet erlagda charterhyror sjönk således under januari—


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen                                              80

september 1972 med ca 100 mUj. kr. eller ca 15 % jämfört med samma period 1971. Samtidigt ökade influtna charterhyror med ungefär lika stort belopp. Andelen från utlandet inhyrt tonnage synes alltså ha minskat medan å andra sidan andelen till utlandet uthyrt tonnage synes ha ökat.

Från att under våren och försommaren ha legat på en klart olön­sam nivå steg trampfrakterna för såväl tanklast som torrlast till nivåer som väl täcker utgiftema för drifts- och kapitalkostnader. Uppsvinget på torrlastmarknaden kom som en direkt följd av det transportbehov som uppstod i samband med de mycket stora sovjetiska och kinesiska spannmålsköpen i främst Nordamerika och Australien, Transporterna har hittills så gott som uteslutande ombesörjts av fartyg från den inter­nationella marknaden, I mitten av oktober ingicks emellertid ett myc­ket detaljerat sjöfartsavtal mellan Förenta staterna och Sovjetunionen, vilket i princip innebär att vardera landet tUlförsäkras rätten att med egna fartyg svara för 1/3 av transporterna länderna emellan. Den fulla effekten av detta avtal är i nuvarande skede svår att uppskatta då de bägge länderna f, n. i viss utsträckning saknar lämphgt tonnage.

Förbättringen av tankmarknaden skedde successivt under andra halv­året bl, a, till följd av en ökad oljekonsumtion främst i Förenta staterna. Härutöver har det oroliga läget i Östra Medelhavet framtvingat en fortsatt omläggning av transportvägarna. Oljan skeppas numera i allt större utsträckning runt Sydafrika med en ökad tonnageefterfrågan som följd.

Uppgången i den allmänna konjunkturen väntas medföra en kraftig volymtillväxt i världshandeln 1973. Av stor betydelse för rederiernas del blir utvecklingen av det japanska importbehovet av malm, kol och olja vid en ökad stålproduktion 1973, Man kan också vänta att det amerikanska transportbehovet av olja växer i takt med att självför-sörjningsgraden m.inskar.

Den väntade förbättringen på fraktmarknaden och den förutsedda kraftiga tillväxten av handelsflottan torde leda tUl en ökning av sjö-fartsneltot med i runt tal 100 mUj, kr. 1972—1973.

Nettoutflödet av resevaluta ökade kraftigt under de tre första kvar­talen 1972 jämfört med samma period 1971 eller med ca 440 milj. kr. Detta innebär för brattoströmmarnas del att utflödet ökade med 22 % medan inflödet ökade med endast 4 %. Resevalutautgifternas ökning första halvåret 1972 (28 %) stod i ganska god samklang med ökningen av turistresorna. Sålunda ökade antalet från svenska flygplatser utresta charterresenärer samma tid med 37 %, Det kan därför antas vara det rena turistresandet som i första hand ligger bakom den stora ökningen av utgifterna 1972. Som framgår av tablån ökade utgifterna gentemot Spanien mycket kraftigt januari—september eller med 41 %.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget

Resevalutautgifter. Januari—september 1971—1972

 

 

Utgifter,

, totalt

 

varav

återköpta svenska

 

 

 

 

sedlar

 

 

 

1971

1972

ökning

1971

1972

ökning

 

milj.

milj.

i%

milj.

milj.

i%

 

kr.

kr.

 

kr.

kr.

 

Danmark

393

464

18

161

223

39

Spanien

216

305

41

93

131

41

Finland

310

440

42

250

342

37

Schweiz

183

242

32

132

191

45

Förenta staterna

204

209

2

0

3

 

Västtyskland

201

232

15

61

64

5

Övriga

617

701

14

210

232

10

Totalt

2124

2 593

22

907

1186

31

De höga utgiftema gentemot Danmark och FirUand antas i huvudsak vara att hänföra till gränshandeln. För FiiUands del tiUkommer sanno­likt även finska gästarbetares överföringar tUl hemlandet, som vid iiUösen registreras som resevaluta. Någon betydande ökning av denna del av resevalutautgiftema synes det dock inte finnas anledning att räkna med under 1972. In- och utflöde av resevaluta har för fjärde kvartalet anta­gits konuna att utvecklas på samma sätt som de tre första kvartalen. För helåret skulle utgifterna därmed uppgå till ca 3 350 mUj. kr. och inkomstema tiU ca 875 milj. kr. Underskottet på ca 2 475 mUj. kr. är ca 550 mUj. kr. större än 1971. För 1973 föratses en ökning av utgif­tema med 15 % och en ökning av inkomstema med 10 % resulterande i ett underskott på 2 850 mUj. kr.

Underskottet i posten övriga tjänster har för 1972 preliminärt beräk­nats tUl 920 milj. kr., vUket innebär en obetydlig försvagning med ca 20 milj, kr. För 1973 har underskottet antagits växa ungefär lika myc­ket och har satts till 975 mUj. kr.

Transfereringarna beräknas preliminärt visa ett underskott för 1972 på 1 880 mUj. kr., vUket innebär en ökning från 1971 med i rant tal 600 milj. kr. Härtill har i huvudsak bidragit det växande gåvobiståndet tUl u-länderna samt ökade ränteutbetalningar och försäkringsutfall. Här skall dock framhållas att transfereringsnettot 1972 belastas extra genom en nedskrivning med 109 milj. kr. av svenska statens kredit till Finland. Transfereringsunderskottet föratses fortsätta att öka under 1973. Ök­ningen under 1973 förklaras liksom under 1972 främst av växande u-landsbistånd och ränteutbetalningar.

Som framgår av diagram 2 har tjänste- och transfereringsbalansen genomgående försämrats sedan mitten av 60-talet. Fr. o, m, 1969 upp­visar detma del av bytesbalansen negativa saldon som ökar mycket snabbt. För 1972 beräknas försämringen till en mUjard kronor och för

6    Riksdagen 1973.1 saml. Nr I. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 1


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen

Diagram III: 2.   Bytesbalansens utveckling 1962 -1973

MUj. kr,, löpande priser


82


 


+3000 +2000 +1000 D -1000

+1000

O

-1000

-2000


 

r   Var

1

1

ubalon

 

 

 

 

 

 

Ff

1

R

P      i

Pi 1    IM

 

s

lM

|N

i

M

K]

m

m

Ii

lU

1

B

 

 

Tjcnste- och transFererlnosbalars

M

.EL

m

W

1

i


 

 

+1000

Byte

sbalah

 

 

 

 

 

1

 

pri

y

 

 

 

1

Fsa

W

 

 

 

 

 

 

p

w

-1000

 

 

 

Itj

B

 

Ö

1

 

 

 

 


_L

_L

_L

J_

J_

J_

J_

_L

1962     1963    1964    1965    1966    1967    1968    1969    1S70    1971     1972    1973

Källa: Riksbanken,

1973 tiU närmare 800 mUj, kr. Förbättringen 1971 för handelsbalansen ledde tUl ett icke obetydligt överskott för bytesbalansen totalt. Den fort­satta förbättringen på handelsbalanssidan 1972 och 1973 är så pass stor att ett visst överskott på bytesbalansen kvarstår även 1973 enligt förelig­gande prognoser.

Kapitalbalansen för 1972 beräknas preliminärt utmynna i ett mycket kraftigt nettokapitalinflöde på ca 1 850 milj. kr. Hur de i balansen in­gående postema fördelar sig framgår av nedanstående tablå.

Milj, kr.


1971


1972


Förändring 1971-1972


 


585

Statliga kapitaltransaktioner Värdepappers transaktioner

Emissioner och amorteringar

Övrigt Privata långfristiga lån Direkta investeringar

Övriga privata kapitaltransaktioner Kapitalbalans


 

-180

50

230

378

800

422

404

925

521

26

-125

— 99

893

1 150

257

468

-700

-232

38

588

1265

550 1850


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                     83

Kapitaltransaktionerna med utiandet beräknas således 1972 resultera i en förstärkning av kapitalbalansen med ca 1,3 miljarder kr. Huvuddelen av ökningen faller, som framgår av tablån, på de i utlandet emitterade obUgationslånen, privata långfristiga lån samt övriga privata kapital­transaktioner. Ä andra sidan beräknas direktinvesteringama ge ett ca 200 milj. kr. högre utflöde 1972 än föregående år. De statliga kapital­transaktionerna ledde till ett nettokapitalinflöde på drygt 50 nulj. kr. 1972, att jämföra med ett nettoutflöde på 180 mUj. kr. 1971. Omslaget i utvecklingen förklaras i huvudsak av att slutregleringen av svenska sta- tens kredit till Finland i kapitalbalansen bokförs som ett inflöde.

Bland värdepappershandeln är posten emissioner av svenska obliga­tionslån utomlands den viktigaste. Dessa uppgick de tre första kvartalen 1972 tUl 755 milj. kr. mot 422 milj. kr. under samma period 1971. För 1972 har emissionsbeloppet antagits bli 971 mUj. kr. mot 454 mUj. kr. året innan. Handeln med utiandet i utelöpande aktier och obligationer de tre första kvartalen 1972 gav ett något högre nettokapitalutflöde än 1971. För hela 1972 har detta nettoutflöde beräknats tUl ca 125 mUj. kr. mot 26 mUj. kr. 1971. Totalt skulle värdepapperstransaktionema där­med ha lett till ett nettokapitalinflöde på ca 800 mUj. kr. 1972 att jäm­föra med 378 milj. kr. under 1971.

Den privata långfristiga upplåningen i utlandet, annan än genom ob­ligationsemissioner, uppgick enligt preliminär statistik tUl 964 mUj. kr. imder de tre första kvartalen 1972 mot 1172 milj. kr. under motsvarande tid 1971. Samtidigt har emellertid tUlstånd tUl upplåning utomlands lämnats för ett väsentligt högre belopp än året innan. För helåret 1972 har preliminärt beräknats en nyupplåning på omkring 1 800 milj, kr.

Amorteringarna på svensk upplåning utomlands beräknas uppgå tUl 700 milj. kr. mot 644 mUj. kr. 1971. En gradvis ökande amortering är naturlig mot bakgrund av den relativt stora upplåning, ofta av medel-fristig karaktär, som skett under senare år.

Några nya utländska lån i Sverige av betydelse har inte upptagits un­der 1972 och amorteringarna väntas inte bli nämnvärt högre under hela året än under den hittUls statistikförda delen, dvs. 53 milj. kr.

Nettoupplåningen i utlandet under denna post skulle med dessa be­räkningar iimebära ett kapitalinflöde på 1150 milj. kr. 1972 mot 893 mUj, kr. under 1971. Med tiUägg för nettotransaktioner i obligationslån erhåUes en nettoupplåning på drygt 2 000 nulj. kr. 1972 mot 1 297 milj. kr. året innan.

De svenska direktinvesteringarna i utiandet har 1972 enligt hittills föreliggande statistik varit obetydligt lägre än föregående år. Då tiU-stånden legat högre under 1972 än under 1971 har emellertid antagits att brattoinvesteringarna i utlandet under 1972 kan komma att ligga ungefär i nivå med 1971 och ett belopp på 1 300 milj. kr. har antagits. Desinvesteringama har antagits uppgå tUl 220 milj, kr.


 


Prop. 1973:1    BUaga 1   Finansplanen                                              84

Utiändska investeringar i Sverige har med ledning av de uppgifter som förehgger för de tre första kvartalen 1972 uppskattats till ca 500 mUj. kr. och desinvesteringama tUl ca 120 mUj. kr.

Nettoresultatet av de direkta investeringama har härmed uppskattats tUl ett kapitalutflöde på 700 milj. kr. mot ett utflöde på 468 mUj, kr. under 1971.

övriga privata kapitaltransaktioner beräknas under 1972 utmynna i ett kapitalinflöde på ca 550 mUj. kr. jämfört med ett mindre utflöde 1971. Posten upptar bl. a. kortfristig upplåning i utlandet i samband med fi­nansiering av import och export, varvens exportkrediter, krediter vid import av nybyggda fartyg och flygplan samt skUlnaden mellan tull­värden och betalning för importerade datamaskiner.

Det bör påpekas, att denna post fr. o. m. föreliggande redovisning inkluderar en delpost som hittiUs legat i betalningsbalansens restpost. Det gäller svenska exportörers revolverande kortfristiga upplåning utom­lands, vUka har beräknats ge ett nettokapitalinflöde på 450 milj. kr. un­der 1972 mot 385 mUj. kr. under 1971, 114 milj. kr. under 1970, 125 mUj. kr. under 1969 och 50 mUj, kr, under 1968. Före sistnämnda år var posten helt obetydlig. Denna delpost har nu inlagts även i siffrorna för de tidigare åren, vUket förklarar avvikelsen från hittUls publicerade siffror.

Bankemas utlandsställning, som inkluderar valutabankemas tidsposi­tion och tUldelning av SDR förbättrades under 1971 med 1 401 mUj. kr. och hade fram till slutet av november ökat med ytterligare 2 720 milj. kr. tUl 9 019 milj. kr. För hela året har ökningen antagits bli omkring 3 000 milj. kr.

Med ett överskott i bytesbalansen på 495 milj. kr,, ett kapitalinflöde på omkring 1 850 mUj. kr. och en tUldelnuig av SDR på 178 milj. kr. finns det statistisk redovisning för ett valutainflöde på drygt 2 500 milj. kr. Beräkningsmässigt skulle restposten således bli närmare 500 milj. kr., vUket innebär en omsvängning i positiv riktning med ca 800 milj. kr. Mera slutgiltiga uppgifter brukar dock ofta medföra ned justeringar av restoosten.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                  85

IV. Produktionen

1. Industrin

Industrikonjunkturen synes ha nått en botten i början av 1972. Under intryck av framför allt en vändning i den inhemska efterfrågan för kon­sumtion och investering förbättrades det tidigare mycket svaga efter­frågeläget en del och industriproduktionen började att röra sig svagt uppåt under våren. Mot slutet av 1972 började exporten stiga i snabba­re tempo samtidigt som ökningstakten för den inhemska efterfrågan bromsades av den ånyo försvagade byggkonjunkturen. Uppgången i in­dustriproduktionen höUs tillbaka under 1972 av för stora färdigvarula­ger och produktionstillväxten 1971—1972 beräknas ha stannat vid 2 1/2 % (se tabell 1).

TabeU IV: 1. iDdustriproduktionens utveckling 1970—1973

ProcentueUa volymförändringar från föregående år

 

 

1970

1971

1972

1973

 

 

prel.

prel.

prognos

Gruvor och mineralbrott

-1

6

0

0

därav: järnmalmsgruvor

-2

5

0

0

Livsmedels-, dryckesvaru- och

 

 

 

 

tobaksindustri

3

1

3

4

Textil- och beklädnadsindustri

0

-9

3

0

Träindustri inkl. träfiberplatt-

 

 

 

 

industri

7

-4

4

0

därav: sågverk

14

4

0

3

Massaindustri

8

-5

2

7

Pappers- och pappindustri

6

-3

6

8

Jäm-, stål- och metallverk

6

-4

3

8

därav: jära-, stål- och ferro-

 

 

 

 

legeringsverk

6

-5

3

8

Verkstadsindustri exkl. varv

9

3

2

8

Varv

11

5

6

5

Övriga branscher

4

-4

0

6

Totala mdustrin

6

-1/2

21/2

6

Anm. Ovanstående uppgifter för 1970 skiljer sig i en del fall från de uppgifter som angavs i höstrapporten enär statistiska centralbyrån då ännu ej hade publi­cerat de definitiva utfallen för 1970. För 1971 är uppgifterna fortfarande endast preliminära, men även här har vissa justeringar skett.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

TUlväxten var relativt svag under första halvåret och för tredje kvar­talet synes produktionen hållits tiUbaka genom driftsuppehåU under semesterperioden men torde ha ökat kraftigt under fjärde kvartalet.

För 1973 beräknas produktionsökningen bli stark med hänsyn tUl en prognoserad stigande efterfrågan för konsumtion och export samtidigt som lagercykeln vänder uppåt. Produktionsökningen 1972—1973 för­utses sålunda bli 6 %.


 


Prop. 1973:1    BUaga 1   Finansplanen


86


Diagram IV:1. Totala industriproduktionen 1959—1972

Volymindex: 1968 = 100. Säsongrensade kvartalsdata. Log. skala

 

 

 

 

 

 

 

120 110 100

90 80 70

60 Rr>

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

,

y

 

 

 

 

j£

r-

 

y

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

/

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

/

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

f

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


L

1

J__ \__ I

72

1959   60   61    62   63   64   65   66   67    68   69   70    71 Källor: Statistiska centralbyrån och konjunktuiinstitutet.


Leveranserna av järnmalm sjönk under loppet av 1971 och fram tiU början av 1972. Produktionen anpassades inte lika snabbt utan lagren steg kraftigt 1971. Stålkonjunkturen förbättrades under 1972 och de svenska jämmalmsleveransema ökade med 1,3 miljoner ton, varav större delen gäUde leveranser tiU utländska stålverk. Produktionen i gravoma ökade i slutet av första halvåret 1972 när tecknen på en förbättrad stålkonjtmktar blev allt tydligare. Produktionsökningen i gravoma blev dock tiUtagen i överkant och lagren steg ånyo under andra halvåret 1972. Stålverkens malmlager var obekvämt stora och efterfrågan på malm steg långsammare än förväntat.

Förbättringen i stålkonjunkturen väntas bli förstärkt under 1973. De svenska leveranserna av järnmalm beräknas dock öka relativt måttligt med tanke på att konkurrensen från de transoceana gruvorna blir utom­ordentligt hård under 1973. Den besvärliga konkurrenssituationen har givit utslag i prisema, som har måst sänkas med mellan 10 och 15 % i le­veranskontrakten för 1973, De stora lagren hos gruvföretagen verkar sannolikt bromsande på produktionen och denna har därför här antagits bU oförändrad 1972—1973.

Läget för den svenska järn- och stålindustrin karakteriserades under 1972 av en mycket svag hemmamarknadsefterfrågan medan avsättnings-läget på utiandsmarknadema förbättrades i snabb takt under loppet av året.

Den svaga mhemska efterfrågan under 1972 berodde främst på den dämpade konjunktaren för verkstadsindustrin. Den under senare hälften av 1972 betydande försvagningen inom byggnadsindustrin har likaså


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                     87

påverkat förbrukningen i negativ riktaing. En positiv effekt på förbruk­ningen har dock utgått från varvens starka produktionstUlväxt trots bety­dande lagemeddragningar inom branschen.

Jäm- och stålverkens leveranser till hemmamarknaden föll tiUbaka under de tre första kvartalen 1972. Då den totala tillförseln av järn och stål — i ton räknat — de tre första kvartalen var av ungefär samma om­fattning som samma period 1971, visar detta att importandelen av till­förseln stigit under 1972. Importen av jäm och stål vände också uppåt redan under första halvåret 1972 och steg snabbt under loppet av året. För året som helhet beräknas importen ha ökat ca 13 % i volym.

Exportorderingången tiU jäm- och stålverken utvecklades betydligt mer positivt än hemmamarknadsorderingången. Redan i början av 1972 började orderingången från exportmarknaderna öka påtagligt och uppgången förstärktes under loppet av året. Som en följd härav började totala orderstocken åter växa under första kvartalet 1972 efter att ha falUt i snabb takt sedan ingången av 1970. Exportleveranserna vände i omedelbar respons uppåt i början av 1972 och ökningen 1971—1972 beräknas preliminärt ha uppgått tUl 13 %.

Den förbättrade efterfrågan från exportmarknadema medförde att produktionen inom jäm- och stålverken började stiga i början av 1972. Från andra halvåret 1971 till första halvåret 1972 ökade produktionen med 1 1/2 %. Takten i produktionstillväxten synes ha dragits upp under andra halvåret 1972. Efterfrågetillskottet under 1972 tycks dock ha över­stigit produktionsuppdragningen varför producentlagren kunnat skäras ned i viss omfattning under senare hälften av året. Mellan helåren 1971 och 1972 synes en produktionsökning på ca 2 1/2 % kommit till stånd.

För 1973 väntas en fortsatt förbättring i leveransutvecklingen. Expor­ten beräknas fortsätta att öka, även om en viss dämpning i tillväxten torde äga ram under loppet av året. Den volymmässiga uppgången be­räknas bh 10 å 11 % 1972—1973. På den inhemska marknaden kan man däremot räkna med en betydande förstärkning under loppet av 1973. Denna förbättring kan till stor del återföras på den prognoserade bety­dande produktionsuppdragningen inom industrin — framför allt inom verkstadsindustrin. Lagerawecklingen i förbrukarledet torde ha upphört under senare delen av 1972 och väntas under 1973 vända till en bety­dande lageruppbyggnad mot bakgrand av den förstärkta efterfrågan. Inom grossistledet väntas lagren av järn- och stålprodukter fortsätta att öka under loppet av 1973. A andra sidan väntas byggnadsproduktionen försvagas kraftigt 1972—1973, vilket i någon mån dämpar efterfrågetill­växten. Den tiUtagande hemmamarknadsefterfrågan väntas medföra en fortsatt kraftig importökning; uppgången 1972—1973 beräknas komma att uppgå till 15 ä 16 %. Producentlagren beräknas mot bakgrand av den starka efterfrågetillväxten kunna reduceras i betydande omfattning, här har kalkylerats med en lagemeddragning på ca 40 mUj, kr. (1968 års


 


Prop. 1973:1    BUaga 1    Finansplanen                                                                88

priser). Med de ovan redovisade antagandena för 1973 erhålls en pro­duktionsökning för jäm- och stålverken på 7 å 8 % 1972—1973 (se ta­bell 2),

TabeU IV: 2. Försörjningsbalans för handelsfärdigt jäm och stål, inkl. ämnen 1972—1973

Milj, kr., 1968 års producentpriser


1972

1973

prel.

prognos

3 580

3 855

1345

1550

4 925

5 405

2010

2 225

3 585

3 730

3 270

3 430

315

300

- 45

75

- 625

625

Produktion Import

Summa tUlgång

Export Varuinsats

industri

byggnadsverksamhet Lagerförändring Saidopost

Summa användning                                                           4 925               5 405

Källa: Konjunkturinstitutet.

Leveranserna från icke-järnmetallverken ökade inte lika kraftigt som produktionen, vilket medförde att färdigvarulagren steg under 1972. Exportleveranserna sjönk — sannolikt beroende på dels att den iiihems-ka efterfrågan ökade, dels att prisema på den intemationeUa markna­den inte var attraktiva. Genomsnittiigt låg produktionen omkring 7 % högre 1972 än 1971.

Såväl ökad export som en ökad hemmaefterfrågan, främst på grand av ökning i verkstadsproduktionen, torde leda till att produktionsökning­en 1972—1973 blir något högre än 1971—1972. Därvid har föratsetts en obetydlig ytterligare uppdragning av färdigvaralagren.

Produktionen mom hela sektorn järn-, stat- ocn metuUverii OKade ca 3 % 1971—1972 och beräknas 1972—1973 öka ca 8 %.

Varvens orderstockar byggdes upp mycket kraftigt under 1969 och 1970, Under 1971 var produktionen uppdragen tUl en hög nivå och stora leveranser i förening med kraftigt reducerat ordertUlflöde drog åter ned orderstockama. Under 1972 ökade emellertid åter ordertiUströmningen så kraftigt att varvens orderböcker åter visade en hög tUlväxt trots den utbyggda produktions- och leveransnivån. Sysselsättningen inom storvar­ven synes f, n, vara tryggad fram tiU 1976.

Den påtagligt ökade bestäUningsaktiviteten under 1972 medförde att varven kunde teckna kontrakt tUl bättre priser än 1971.

Produktionstillväxten inom varven bromsades under 1971 av ihållan­de brist på yrkeskunnig arbetskraft. Under senare delen av 1971 och under 1972 har emellertid varven kunnat nyrekrytera i betydande om­fattning och produktionsuppgången 1971—1972 blev omkring 6 %.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                     89

Det är knappast troligt att varven kan öka produktionen lika mycket 1973 som 1972. Här har räknats med en produktionsuppgång med 5 %. En sådan produktionsuppgång läiimar utrymme för ökade leveranser på export och till svenska rederier såsom fömtses i export- och investe­ringsprognosema. Därmed framstår även en viss ökning av varvens varor i arbete som troUg.

EnUgt konjunkturbarometern för verkstadsindustrin exklusive varv har den sedan andra halvåret 1970 vikande efterfrågan av verkstadspro­dukter långsamt dragits uppåt under 1972 under inverkan av en sti­gande exportorderingång. Exportorderingången slutade falla under första kvartalet 1972 och steg sedan något under andra och tredje kvartalen, dock i klart lägre takt än vad företagen förväntade. Under fjärde kvartalet ökade exportorderingången relativt kraftigt; nu i överensstäm­melse med företagens förväntningar. Hemmaorderingången upphörde att falla först under andra kvartalet 1972 och därefter har en viss om än svag förbättring skett under fjärde kvartalet. Orderläget har under hela året varit svagast för investeringsvarusektom.

Färdigvaralagren betraktades som för stora av en växande andel fö­retag under 1971 medan lageromdömena under 1972 successivt blev mindre negativa. Produktionen som hölls tUlbaka under första kvar­talet 1972 steg långsamt under återstoden av året. Kapacitetsutayttj an­del förblev under året oförändrat och vid slutet av fjärde kvartalet ar­betade endast 35 % av företagen med fuU kapacitet.

Vid en tiUbakablick på utvecklingen under den föregående 10-årspe-rioden framkommer det att verkstadsindustrins färdigvaralageratveck-ling uppvisar ett tydligt cyMiskt förlopp. Under 1964 tUl 1966 steg lag­ren varpå följde tre år med lagemeddragningar. Under 1970 påbör­jades åter en lagemppbyggnad som fortsatte fram t, o. m, 1971 var­efter ett omslag nedåt åter inträffade (diagram 2).

Lagercykeln återspeglar med klar eftersläpning utvecklingen av or­deringången, vilken tUl betydande del avser insatsvaror tUl verkstads­industrin själv. Den totala orderingången uppvisade ökningar som kul­minerade under 1964 och 1969, medan bottnar noterades 1966 och 1971.

Produktionen har följt ett utveckUngsmönster som i stort sett sam­manfallit med orderingången i uppgångsfaserna men visat större efter­släpning vid vikande efterfrågan — färdigvamlagren har tjänat som en buffert.

Enligt den senast genomförda barometerandersökningen väntas under första kvartalet 1973 orderingången fortsätta att öka relativt kraftigt från exportmarknaden medan orderingången från hemmamarknaden väntas förbli oförändrad för branschen som helhet. Med hänsyn tUl investeringsavdraget för maskiner beställda första halvåret 1973 liksom med tanke på stigande behov av insatsvaror torde man dock kunna


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen


90


Diagram IV:2. Utvecklingen inom verkstadsindustri exkl. varv enligt konjuknirba-rometem och for färdlgvarulagerförändringarna enligt statistiska centralbyråns lager-Statistiki 1963-1973

 

 

60

.'Orderingång, e.xportmarknaden

 

 

 

 

 

 

40

',       A   .                                           /Xf

20

0

-20

■ru

ri

]X

mV

"*!

K , >"

 

 

 

'"1

UViJ

 

 

\

N

i

i

 

40

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


80 60 401-20 -O

'20


. Färdigvarulager, nulägesomdöme T

TFT

r__ Ld


TH

II......... ti


L

1963    64      65     66      67      68     69      70      71       72       73


' Milj. kr, 1968 års priser.

Anm. Den heldragna linjen visar faktisk utveckling enligt konjunkturbarometern medan vertikal linje anger skillnaden mellan prognos-utfall.

Källa: Konjunkturinstitutet,


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                     91

räkna med stigande orderingång till verkstadsindustrin. Produktionspla­nerna som tyder på en oförändrad produktion jämfört med fjärde kvartalet 1972 förefaller mot denna bakgrund vara alltför pessimis­tiska.

Den nedåtriktade utvecklingen av verkstadsexporten vände under första halvåret 1972 till en svag ökning jämfört med andra halvåret 1971. Denna uppgång förstärktes under loppet av 1972 och mot bak­grund av bl. a. den stigande exportorderingången beräknas exporten ha ökat med närmare 2 % mellan halvåren 1972. För helåret 1972 blev dock exportvolymen endast obetydligt större än för 1971.

Den inhemska efterfrågan beräknas ha stigit med 3 % 1971—1972. Främst var det den privata konsumtionen av verkstadsprodukter som bidrog tiU ökningen. Maskininvesteringarna och förbmkningen av in­satsvaror ökade däremot endast långsamt.

Statistiska centralb3Tåns beräkningar rörande verkstadsindustrins la­gerförändringar under januari—september 1972 innebar mycket krafti­ga nedrevideringar från tidigare kalkyler vad gäUer färdigvaralagrens utveckling under första halvåret. Nu uppges färdigvaralagren ha mins­kat med 90 milj. kr. (1968 års priser). Under andra halvåret beräknas färdigvaralagrens neddragning tillfälUgt ha upphört som en följd av det statiiga stödet för investeringar i färdigvarulager. Totala lagerför­ändringarna under året beräknas ha lett till en minskning av verkstads­industrins lager.

Efterfrågeutvecklingen 1972 har varit förenlig med en produktions­volymökning med 2 % 1971—1972.

En accelererande exportökning av verkstadsprodukter torde komma till stånd under loppet av 1973. TUl stor del beräknas ökningen falla på de nordiska ländema, dit exporten 1972 var mycket låg. Den totala verkstadsexporten väntas öka med närmare 13 % i volym 1972—1973.

Prognoserna för industriproduktionen tyder på att insatsen av verk­stadsprodukter till andra branscher än verkstadsindustrin kommer att ligga betydhgt över 1972 års nivå, medan insatsen tUl byggnadsverk­samheten uppvisar en negativ utveckling. Totalt beräknas efterfrågan av verkstadsprodukter stiga med 8 % 1972—1973.

Bromsverkan på produktionsutvecklingen från lagren kommer att fortsätta ännu en bit in på 1973 varefter en lagemppbyggnad åter vän­tas komma tiU stånd. Lagren av verkstadsprodukter beräknas vid ut­gången av året vara något större än ett år tidigare.

Verkstadsindustrins lagerkvoter (diagram 3) steg kraftigt från 1968 till slutet av 1971. Därefter ägde ett kraftigt omslag rum och minsk­ningar noterades — en utveckling som väntas fortsätta även under 1973. Ett undantag är insatsvaroma där en ökning väntas mot slutet av året.

Ovanstående lager- och efterfrågeprognoser indikerar att importen kommer att stiga med 11 % samt att produktionen kommer att öka med 8 % 1972—1973 (se tabeU 3).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen                                                                 92

TabeU IV: 3. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exkl. fartyg 1970—1973* Milj. kr., 1968 års producentpriser

 

 

1970

1971

1972 prel.

1973 prognos

Produktion

25 780

25 480

25 615

27 455

Import

11480

11477

11765

13 090

Summa tillgång

37260

36 957

37 380

40 545

Offentiig konsumtion

1485

1782

1425

1445

Privat konsumtion

4815

4 759

5 315

5 725

nyinköp av bUar

1843

1 860

2125

2 260

övrigt

2 972

2 899

3 190

3 465

Investeringar i maskiner m.m.

9 966

9 809

10 010

10 655

offentliga

2 591

2 631

2 770

2 905

privata

7 375

7 178

7 240

7 750

Lagerförändringar

1825

194

-   175

90

Export

12 042

13 302

13 340

15 030

Varuinsats

7 127

7111

7 465

7 600

industri

2 874

2 853

3 000

3 170

byggnadsverksamhet

2 792

2 749

2 915

2 840

maskinunderhåll och reparationer

1461

1509

1550

1590

Summa användning

37 260

36 957

37 380

40 545

' Import- och exportutvecklingen enligt balansen avviker från den som redo­visas i utrikeshandelskapitlet. Till stor del beror avvikelserna pä olika definitioner av begreppet verkstadsprodukter. Sålunda ingår i balansen i såväl importen som exporten t, ex, flygplan och vapen vilket inte är fallet i utrikeshandelskapitlet. Framför allt förklaras emellertid avvikelserna av att de import- och exportpris­index som används i handelsstatistiken ej har använts vid deflateringen 1 balansen eftersom dessa sannolikt överskattar prisutvecklingen. I stället har här för expor­ten använts ett exportprisindex hämtat ur producentprisindex. Med hjälp av detta index har ett importprisindex räknats fram under antagande om samma "terms of trade"-utveckling för verkstadsprodukter som i handelsstatistiken.

Källa: Konjunkturinstitutet.

Sågverkens exportleveranser beräknas ha ökat med 11 1/2 % 1972. Den kraftiga ökningen berodde såväl på ökad byggnadsverksamhet i våra viktigaste avnämarländer som på svag konkiurens från våra kon­kurrentländer.

Hemmaleveranserna som sjönk kraftigt under loppet av 1971 steg vä­sentiigt under 1972. Främsta orsakerna tUl förbättringen är uppdrag­ningen av småhusbyggandet — samt en därav följande aktivitetsstegring inom de byggnadsberoende branschema snickeri- och trähusindustri. Förbrakningsökningen har dessutom förstärkts av ett lageromslag i förbrakarledet.

Produktionen inom sågverken drogs successivt ned under 1971 i syfte att begränsa de tiU följd av den vikande hemmaefterfrågan snabbt stigande producentlagren. Under 1972 har produktionen åter långsamt dragits upp — i en något högre takt under andra halvåret än under första — vUket har resulterat i en i stort sett oförändrad produktion helåret 1972 jämfört med 1971. Denna produktions- och leveransut-


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget

Diagram IV:3. Verkstadsindustrins lagerkvoter' 1963—1973


93


0,550

0,500 -

0,450

0,400

 

Insafsvaror

 

 

 

 

 

V

 

X

 

 

A

 

\

 

,  \

 

 

<\

k      

/

 

 

 

 

V

 

 

 

 

(

 

 

 

 


 

 

 

 

 

0,550

 

..»-....

/"n

 

Varor i arbete                                                                        

'

 

\

 

f

 

 

\

0,500

 

/

 

 

 

/

 

 

 

0,450

          /i

 

 

 

 

0,400 0,350

-

\/

y

/  

 

\

(\

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Färdigvaror

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,500

y

N

0,450

 

/

 

\

 

 

r

 

\

    A

/

 

\

 A

 

 

\

0,400

 

 

 

 

 

/

 

 

\

 

 

 

 

 

 

\

/

 

 

\


J____ L

J____ L

1963      64        65        66        67        68        69        70              71          72        73

' FörhåUandet mellan lagerstocken vid utgång av respektive halvår och salu­värdet för produktionen under närmast föregående kvartal, Säsongrensade data, 1968 års priser.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.


 


Prop. 1973:1    BUaga 1   Finansplanen                                              94

veckling har medfört att producentiagren dragits ned avsevärt under 1972.

Under 1973 beräknas Västeuropas import av sågade och hyvlade trävaror fortsätta att stiga — om än klart svagare än under 1972 — till följd av ett ökat bostadsbyggande i flera viktiga länder. Exportutbudet från Finland och Sovjetunionen förutses bli i stort sett oförändrat jäm­fört med 1972 medan Rumänien aviserat en nedskärning av exporten. Konkurrensen från Kanada torde dock till följd av avtrappningen av bostadsbyggandet i Förenta staterna öka mot slutet av 1973. Mot denna bakgrand beräknas den svenska exporten av sågade och hyvlade träva­ror kunna öka 1 1/2 % 1972—1973. Henunamarknadsleveransema för­utses faUa tillbaka något under 1973 då förbmkningsnainskningen inom byggnadsverksamheten inte helt uppvägs av en ökad förbrakning inom industrin.

TabeU IV: 4. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1970—1973 1 000 kbm (barr- och lövträ)

 

 

1970

1971

1972 prel.

1973 prognos

Produktion

12 355

12 800

12 800

13 170

Import

155

125

130

130

Summa tillgång

12 510

12925

12 930

13 300

Export

6 900

7 485

8 340

8 480

Varuinsats

5 990

5 820

6100

6 080

industri

3 740

3 650

3 850

3 890

byggnadsverksamhet

2 250

2 170

2 250

2190

Lagerförändring

410

340

-   500

-   250

Saidopost

-   790

-   720

-1010

-1010

Summa användning

12 510

12 925

12 930

13 300

Källa: Konjunkturinstitutet,

Den möjliga neddragningen av producentlagren under 1973 torde lig­ga i storleksordrungen 250 000 kubikmeter, vUket skulle innebära att lagernunsknuigen under 1972 och 1973 sammanlagt blir lika stor som lagemppbyggnaden under 1970 och 1971.

En dylik leverans- och lagerutveckling beräknas kräva en produk­tionsökning inom sågverken på ca 3 % 1972—1973. En sådan produk­tionstillväxt har bedömts som möjlig även om produktionen speciellt under första halvåret 1973 kan konuna att bromsas av brist på sågtim-mer, då skogsavverkningarna till följd av de fortfarande mycket stora massavedslagren hålls tillbaka.

Orderingången tUl gruppen träindustri exklusive sågverk har haft en gynnsam utveckUng under 1972. Särskilt stark har orderatvecklingen inom möbelindustrin varit till följd av återhämtningen i den privata konsumtionen. Produktionen inom möbelindustrin har därför ökat rela­tivt kraftigt 1971—1972. Även produktionen inom byggnadssnickerier-


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                     95

na (inkl. småhusfabrikema) har ökat märkbart 1972 jämfört med 1971, främst beroende på en mycket stark ökning av småhusbyggandet under första halvåret. Inom hela grappen träindustri exklusive sågverk beräk­nas produktionen ha ökat ca 7 % 1971—1972,

Under 1973 väntas en nedgång i bostadsbyggandet, vilket beräknas leda tiU en minskning av produktionen inom byggnadssnickerierna (inkl. småhusfabrikema). Till stor del torde dock denna minskning kompen­seras av en ökad möbelproduktion betingad av en påtaglig konsum­tionsökning. Produktionen inom hela gmppen träindustri exklusive såg­verk väntas minska med ca 1 % 1972—1973.

En summering av de olika utvecklingstendenserna inom träindustrins delbranscher skulle för totala träindustrin innebära en produktionsök­ning på ca 4 % 1971—1972 och ungefär oförändrad produktion 1972 —1973.

Exportleveranserna från massaindustrin minskade kraftigt 1970—1971 på grand av i första hand ett lageromslag hos massaförbrakarna i Väst­europa. Produktionen drogs därför successivt ned under 1971 men minskningen var inte tillräcklig för att förhindra en mycket kraftig ök­ning av massaindustrins färdigvaralager. Under 1972 torde däremot förbrakarlagren åter ha ökat något. Samtidigt har dessutom pappers­efterfrågan stigit i våra avnämarländer, vilket har medfört en stigande pappersproduktion med åtföljande massaförbrakning. Detta i sin tur har resulterat i att den svenska massaexporten totalt kunnat öka relativt starkt 1971—1972, eller med ca 11 %. Exporten av slipmassa har stigit särskUt kraftigt. Som en följd av den markanta exportökningen har produktionen av slipmassa ökat med närmare 20 %. Den totala pro­duktionen av avsalumassa hölls tUlbaka under de tre första kvartalen

1972   men ökade kraftigt under det fjärde kvartalet, bl, a, tUl följd av
nytillkommen produktionskapacitet. För helåret 1972 kom produktions­
ökningen att stanna vid ca 2 % räknat i volym. Färdigs'aralagren steg
något under året.

Flera faktorer talar för en kraftig ökning av massaexporten 1973, Pappersproduktionen  i Västeuropa beräknas fortsätta att öka under

1973    samtidigt som den starka kanadensiska konkurrensen på europa­
marknaden beräknas avta till följd av den amerikanska pappersindu­
strins stigande massabehov. Vidare torde man kunna räkna med en
uppdragning av förbrakarlagren. Totalt beräknas därför massaexpor­
ten kunna öka ca 13 % i volym 1972—1973. Även till heimnamarkna-
den beräknas leveranserna stiga. Leveransökningen bUr således bety­
dande och möjliggör en reducering av producentiagren. Räknar man
med en lagerminskning av storleksordningen 200 000 ton skulle pro­
duktionen behöva stiga omkring 7 % 1972—1973. Denna prognos in­
kluderar en fortsatt mycket stark utveckling för slipmassa, varav pro­
duktionen väntas stiga lika kraftigt 1973 som 1972, Produktionskapaci-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              96

teten för totala massaindustrin kommer att utvidgas i ungefär samma takt som produktionen varför kapacitetsutnyttjandet kommer att vara lågt även under 1973.

Den förra uppgångsfasen för orderingången tUl papp- och pappersin­dustrin nådde sin kulmen vid mitten av 1970. Detta gäller ordertUlström-ningen från såväl hemma- som exportmarknadema. Efterfrågeläget för­sämrades därefter kraftigt under andra halvåret 1970 och fram tiU mit­ten av 1971. Mot slutet av 1971 kom sedan vändpunkten för exportef­terfrågan, men det var mellan första och andra kvartalet 1972 som ef­terfrågan verkligen sköt fart och den har sedan stigit kraftigt under hela året med en stark exportökning mellan första och andra halvåret 1972 som följd. För hemmaefterfrågan kom inte vändpunkten förrän första kvartalet 1972, men även denna har sedan — genom återhämtningen i den privata konsumtionen — ökat under hela året om inte lika starkt som exportefterfrågan. Parallellt med den ovan redovisade efterfrågeut­vecklingen drogs papp- och pappersproduktionen ned under större delen av 1971 samt ökade markant under loppet av 1972. 1971—1972 beräknas produktionen ha ökat med 6 1/2 % samtidigt som en viss lagerminsk­ning kunnat ske under året.

Pappersefterfrågan i Västeuropa förutses fortsätta stiga kraftigt under 1973. Dessutom bedöms konkurrensen från Nordamerika bli fortsatt svag under 1973. Dessa faktorer beräknas leda tUl en exportökning 1973 på knappt 9 %. Även hemmaleveranserna bör öka starkare 1973 än 1972. Denna gynnsamma efterfrågeutveckling väntas leda tUl en pro­duktionsökning på ca 8 %, vUket implicerar att de fortfarande för stora färdigvarulagren sjunker något även under 1973.

Produktionsökningen inom livsmedelsindustrin, inklusive dryckesva­ru- och tobaksindustrin har beräknats till 3 % 1971—1972. Av del­branscherna steg tobaksindustrins produktion kraftigast. Bakgrunden tUl detta är att produktionen under 1971 sjönk på grund av dels den råvaru­brist som förelåg en tid under 1971 som en följd av hamnstrejken i För­enda statema, dels den minskning i cigarrettkonsumtionen som inträffa­de 1971. Den svagaste utvecklingen under 1972 hade dryckesvaruin-dustrin där produktionen sjönk något jämfört med 1971.

Produktionsvolymen beräknas öka med ca 4 % 1972—1973, vUket för­utsätter att livsmedelskonsumtionen ökar i normal takt 1973. Färdig­varalagren bedöms komma att öka.

Produktionen inom textil-, beklädnads- och sömnadsindustrin ökade under de tre första kvartalen 1972 med ca. 3 % jämfört med samma period 1971. Inom beklädnadsindustrin drogs produktionen upp av den under första delen av 1972 kraftigt stigande beklädnadskonsumtionen. Konsumtionstillväxten dämpades dock påtagligt och produktionen hölls tillbaka under resten av året och färdigvaralagren steg. Importen ökade kraftigt under året. Inom textilindustrin ökade produktionen långsam-


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                     97

mare. För hela branschen torde uppgången 1971—1972 ha blivit ca 3 %.

Produktionsutvecklingen för 1973 har bedömts med hjälp av en för­sörjningsbalans för beklädnadsvaror. I balansen har kalkylerats med en konsumtionsökning på drygt 5 % 1972—1973, vUket innebär en i det närmaste fördubblad ökningstakt jämfört med året mnan. Den tUlta-gande inhemska efterfrågan torde medföra en uppdragning av lagren samtidigt som importuppgången väntas förstärkas. Den snabba import­tUlväxten under en längre följd av år har lett till att importen nu svarar för ungefär hälften av tUlförseln av beklädnadsvaror till den svenska marknaden. Här har kalkylerats med en importökning på ca 18 % 1972 —1973, vilket skulle ge utrymme för en oförändrad beklädnadsproduk­tion 1972—1973, Även inom textUsektorn väntas produktionsutveckling­en bli svag under 1973, vilket skulle medföra att produktionen inom hela sektom textil-, beklädnads- och sömnadsindustrin skulle bli ungefär oförändrad 1972—1973.

De hittUls berörda branschema svarar för närmare 80 % av den to­tala industriproduktionen. För återstående branscher, som i tabell 1 går under benämningen övriga branscher är produktionsutvecklingen efter 1970 till övervägande delen ännu bristfälligt belyst. Den i tabellen angiv­na utvecklingen för 1971, 1972 och 1973 ger därför endast en grov bild av utvecklingen inom denna del av industrin där jord- och stenvaru-, kemisk samt grafisk industri utgör de tyngst vägande branschema. Gruppen innefattar även papp- och pappersvara-, gummivaru- och lä­derindustri. Nedan berörs utvecklingen något inom dessa branscher.

Produktionen inom jord- och stenvaruindustrin som sjönk kraftigt un­der loppet av 1971 drogs upp under första halvåret 1972 parallellt med ökningen av byggnadsproduktionen. Produktionen föll successivt tUlbaka under andra halvåret, vUket för hela 1972 innebar en produktionsminsk­ning på ca 2 %.

För 1973 föratses byggnadsinvesteringarna fortsätta att sjunka, vilket för jord- och stenvaruindustrin torde innebära att produktionen faller ytterligare.

Den kemiska industrin ökade produktionen 1971—1972 med ca 7 %. Av delbranscherna uppvisade den kemiska råvaraindustrin stora pro­duktionsökningar, medan petrokemiska industrin hade en betydligt lug­nare produktionsutveckling. En ytterligare ökad efterfrågan bedöms som rimlig för 1973, Produktionsvolymen föratses i linje med detta öka med ca 10 % 1972—1973.

Den grafiska industrins produktionsvolym minskade med ca 6 % 1971—1972, För 1973 bedöms produktionen ånyo stiga i samband med att den privata konsumtionen förutses öka.

Den ökade efterfrågan på produkter från papp- och pappersvaruindu-strin ledde tUl att produktionen 1972 ånyo ökade efter tillbakagången un-

7    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 1


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen                                               98

der 1971. Ytterligare ökad orderingång förutses under 1973 och pro­duktionen bedöms då stiga med ca 12 % jämfört med 1972.

Gumrnivaruindustrins produktionsvolym steg under loppet av 1972. Trots detta låg produktionen hela 9 % under 1971 års produktion, vUket förklaras av att produktionsvolymen föll mycket kraftigt i slutet av 1971. Utsikterna för 1973 har bedömts med hjälp av bl. a. konjunkturbarome-tem. Enhgt denna planerar nästan hälften av företagen att öka sin pro­duktion under första halvåret 1973 och för helåret 1973 har här bedömts att produktionsökningen blir ca 7 %.

Produktionen inom läderindustrin sjönk första halvåret 1972. Under andra halvåret skedde en uppgång, men produktionen kom ändå att minska med ca 1 %.

Den föratsedda ökningen i den privata konsumtionen 1972—1973 beräknas medföra en produktionsuppdragning under 1973.

Totalt för grappen övriga branscher var hemmaleveransema under 1972 av ungefär lika stor omfattaing som under 1971. Exportieveranser-na uppvisade emellertid en kraftig ökning. Produktionen var ungefär oförändrad 1971—1972, samtidigt som färdigvaralagren sjönk kraftigt.

För 1973 beräknas produktionstiUväxtcn bli tämligen kraftig främst med hänsyn tiU den relativt starka ökningen av vsukonsumtionen som beräknas medföra en produktionsuppdragning inom konsumtionsvaru-industrieraa.

2. Skogsbruket

På basis av den ovan redovisade produktionsutvecklingen inom skogs­industrierna beräknas förbmkningen av rundvirke ha ökat med ungefär 1 % 1971—1972. Lagren av massaved ökade synnerligen kraftigt under 1971 beroende på i första hand omfattande driftsinskränkningar inom massaindustrin. Linder 1972 har den vid årets början följaktiigen myc­ket stora lagerstocken kunnat reduceras väsentiigt eller med ca 3 miljo­ner kubikmeter. Detta motsvarar dock endast hälften av lagemppbygg­naden under 1971. Til! följd av fortsatt låg aktivitet inom den norska massaindustrin har den svenska massavedsexporten, liksom närmast före­gående år, mmskat kraftigt 1971—1972.

Sysselsättningstatistiken indikerar låg aktivitet inom skogsbruket under hela 1972 och avverkningarna beräknas preUminärt ha minskat med ca 15 % 1971—1972.

1972—1973 väntas förbmkningen av rundvirke öka 4 å 5 %, med en störte ökning för massaved än för sågtimmer. Eftersom massavedslagren fortfarande är mycket stora, väntas en påtaglig minskning av dessa även under 1973. Lagerminskningen beräknas tUl största delen ligga på första halvåret varför aktiviteten inom skogsbraket torde bli fortsatt låg under första halvåret 1973 för att sedan öka betydligt under andra halvåret. Totalt väntas skogsavverkningarna öka med ca 6 % 1972—1973.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                     99

TabeU IV: 5. Försörjningsbalans för nmdvirke 1970—1973

1 000 kbm, fast mått utan bark (barr- och lövträ)

 

 

1970

1971

1972 prel.

1973 prognos

Produktion

59 770

63 800

54 520

57 740

sågtimmer

23 490

23 540

23 990

25 130

massa- och boardved

32 400

36 510

27 000

29 300

övrigt rundvirke

3 880

3 750

3 530

3 310

Import

580

820

450

500

Summa tillgång

60 350

64 620

54 970

58 240

Export

4 270

3 660

2 660

2 990

Lagerförändring

-300

5 970

-  3 300

-  2 800

Förbrukning

56 380

54 990

55 610

58 050

sågtimmer

23 030

23 850

23 960

24 660

massa- och boardved

29 580

27 480

28 200

30 150

övrigt rundvirke

3 770

3 660

3 450

3 240

Summa användning

60 350

64 620

54 970

58 240

Källa: Konjunkturinstitutet.

3. Övriga näringsgrenar och den totala produktionen

Jordbrukets produktionsvolym beräknas av statens jordbruksnämnd ha ökat med ca 4,5 1971—1972. Till följd av att skörden 1972 liksom 1971 var god kunde vegetabUieproduktionen hållas uppe på en hög nivå. Från 1971 tUl 1972 ökade denna produktion med 6 % medan animalie­produktionen ökade med 3,5 %. Under föratsättning om normalskörd 1973, vUket innebär en minskning av produktionen av vegetabilier med drygt 16 %, föratses jordbrukets förädlmgsvärde minska med 6 % 1972 .—1973. Animalieproduktionen beräknas öka med 2,5 %. TiU denna produktionsuppgång räknar man framför allt med att en fortsatt ökning av mjölkproduktionen skaU bidra.

Av de uppgifter som redovisas i avsnitt 2 i detta kapitel framgår att skogsbrukets produktionsvolym kan beräknas ha minskat med 5,5 % 1971—1972, Från 1972 tUl 1973 beräknas skogsbrakets förädlingsvärde öka med 4 %.

Som framgår av avsnitt 1 i detta kapitel beräknas industriproduktio­nen ha ökat med 2,5 % 1971—1972. För 1973 förutses en uppgång med 6 %.

I kapitel VII beskrivs utvecklingen inom byggnads- och anläggnings­verksamheten. Bruttoinvesteringarna beräknas ha ökat med 5,5 % 1971 —1972. Inkluderas även underhåUet blir ökningen 4 %. Från 1972 till 1973 beräknas byggnadsinvesteringama minska med 5 % — inklusive underhåU väntas nedgången stanna vid 3 %. Underhållet beräknas näm­ligen öka förhållandevis kraftigt som följd av att det från hösten 1972 fram t. o. m. halvårsskiftet 1973 utbetalas direkta bidrag till byggföre-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                            100

tag som rustar upp äldre bostadshus. Dessutom kommer kommuner och allmännyttiga företag att erhålla förbättringslån för uppmstning av omodema bostäder.

Centrala driftledningens beräkning av elkraftproduktionen för 1972 indikerar en volymökning med 7 % jämfört med 1971. Uppgången för­klaras nästan helt av ökningen i värmekraftproduktionen. Både vatten­kraft- och värmekraftproduktionen beräknas stiga 1973. För den totala elkraftproduktionen väntas uppgången bli 7 % 1973.

Med ovan redovisade prognoser för de olika branscherna kan ök­ningen av vara- och kraftproduktionen 1971—1972 uppskattas till 2,5 % medan ökningen 1972—1973 beräknas bli 3,5 %.

Den offentliga tjänsteproduktionen beräknas ha stigit med 4 % 1971 —1972. Från 1972 till 1973 förutses produktionsökningen uppgå tUl 3,5 %.

Från 1970 till 1971 ökade produktionen inom de privata tjänstesek­torerna med inte fuUt 1 %. Även från 1971 tiU 1972 förefaUer ökningen ha varit relativt svag. Enligt statistiska centralbyråns preliminära beräk­ningar ökade produktionen mellan de tre första kvartalen 1971 och mot­svarande period 1972 med i runt tal 2,5 %. Utvecklingen mellan hel­åren kommer sannolikt att visa sig bli i stort sett densamma. Det inne­bär att produktionstiUväxten i de privata tjänstesektorerna från 1971 till 1972 blev endast något mer än hälften av vad som antogs i den re­viderade nationalbudgeten för 1972. Framför allt beror den oväntat svaga produktionsutvecklingen på att den privata konsumtionen inte steg i den takt som förutsågs i den reviderade nationalbudgeten. En bidra­gande orsak var även att investeringama inte ökade i den utsträckning som förutsågs.

Från 1972 till 1973 förutses en produktionstillväxt på ca 4 % inom den privata tjänstesektorn. Ökningen faller främst på transporttjänster-ua, som väntas påverkas positivt av industrins ökade aktivitet. Inom handeln beräknas produktionstillväxten bli nästan dubbelt så stor som 1972 till följd av den privata konsumtionens högre ökningstakt.

Den totala tjänsteproduktionen ökade enligt ovanstående beräkningar med 3 % 1971—1972, medan uppgången 1972—1973 förutses bli ca 3,5 %,

Brattonationalproduktens tillväxt, mätt från produktionssidan, blir med ovan angivna antaganden 3 % 1971—1972, vilket är ca en pro­centenhet lägre än vad som beräknades i den reviderade nationalbudge­ten. Skillnaden förklaras främst av att produktionsökningen inom grap­pen övriga tjänster varit lägre än man räknade med våren 1972. Från 1972 till 1973 indikerar beräkningarna från produktionssidan en tUl­växt om ca 3 1/2%. Omkring 2/3 av tUlväxten förklaras av ökad tjäns­teproduktion.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                                         101

Förändring i produktionsvolym


Jordbruk

Skogsbrak

Industri

Elkraftproduktion

Byggnadsverksamhet

Summa varu- och kraftproduktion

Offentiiga tjänster Övriga tjänster

Summa tjänstesektorer Total produktion


 

1971—1972

1972—1973

 

procent

maj,kr. i 1971 års priser

procent

4,5 -  5,5 2,5 7 4

—   250
150

3 000 350

—   500                -

6 4 6

7 - 3

2,5

2 750

3.5

4 2,5

1250 3 400

3,5 4

3

4 650

3,5

3

7 400

3,5


Av kapitel I framgår att ökningen av brattonationalprodukten mätt från användningssidan kan uppskattas tUl 2,1 % 1971—1972 och 4,3 % 1972—1973. Detta innebär att beräkningama av bruttonationalproduk­ten mätt från produktionssidan överstiger beräkningama från använd­ningssidan med ca en procentenhet 1971—1972. Från 1972 tUl 1973 gäl­ler däremot att beräkningarna från användningssidan ger ca en halv procentenhet högre värde på bruttonationalprodukten än kalkylerna från produktionssidan.

I följande tablå redovisas utvecklingen av bruttonationalprodukten 1963—1971 mätt från användningssidan respektive produktionssidan. Bruttonationalprodukten från användningssidan ökade 1963—1970 med 4,3 % i genomsnitt per år, vilket år 0,3 procentenheter mindre än mot­svarande tal vid beräkning från produktionssidan.

Mot slutet av 1972 genomförde statistiska centralbyrån relativt kraf­tiga nedjusteringar av beräkningarna av brattonationalprodukten 1971 mätt från användningssidan. Som framgår av tablån framträdde där­efter en skillnad i ökningstakt 1971 mellan de två beräkrungsmetoderna om ca en procentenhet, I förhållande till tidigare år är detta en rela­tivt kraftig skillnad. Det torde emellertid vara svårt att enbart med hjälp av det tidigare mönstret avgöra vUken av beräkningama som bäst speglar den verkliga utvecklingen av produktionen.

I samband med skatteomläggningen den 1 januari 1971 höjdes mer­värdeskatten från 10 % till 15 %, Det framstår som sannolikt att kun­skapen om en förestående skattehöjning i flera fall medförde tidigare­läggningar av betalningarna. Eftersom nationalräkenskapema bygger på statistik som skall avse leveranser men som i praktiken ofta avser betalningar kan periodiseringsfel uppstå. De angivna förskjutningarna i betalningarna torde främst avse investeringar. Som närmare framgår


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen


102


ProcentueU ökning av
BNP mätt från
användningssidan
                                       4,3

ProcentueU ökning av BNP mätt frän produktionssidan

 

1963-1970

1963-1964

1964-1965

1965-1966

1966-1967

1967-1968

1968-1969

1969-1970

1970-1971

4,3

6,4

4,0

2,8

3,2

4,2

4,9

4,9

-0,6

4,6

7,1

5,1

3,5

3,1

4,7

4,2

4,4

0,4


av kapitel VIII har dock även en tidigareläggning — från 1971 tUl 1970 — av den statliga löpande förbmkningen ägt ram. De anförda skälen talar för att beräkningarna av bruttonationalprodukten från använd­ningssidan 1971 något underskattat den verkliga utvecklingen av pro­duktionen.

Beträffande kalkylema från produktionssidan är det rimligt att anta att periodiseringsfel inte uppkonunit i motsvarande utsträckning. Det finns med andra ord vissa indikationer på att beräkningama över ut­vecklingen av brattonationalprodukten från produktionssidan 1970— 1971 bättre än motsvarande beräkningar från användningssidan kan tänkas belysa den faktiska förändringen i produktionen.


 


BU. 1    PreUminär nationalbudget                                                103

V. Arbetsmarknaden

1. Arbetsmarknaden under 1972

Läget på den svenska arbetsmarknaden karakteriserades under 1971 av en påtaglig avmattaing efter högkonjunkturåren 1969 och 1970. Efter­frågan på arbetskraft som börjat sjunka redan vid mitten av 1970 fort­satte att minska under större delen av 1971. Mot slutet av året skedde dock en viss uppbromsning. Efter en svag uppgång första kvartalet 1972 synes antalet obesatta platser säsongrensat ha stabUiserats på en något lägre nivå än vid slutet av 1971. Beträffande arbetslösheten noterades från november 1971 en svag tendens tUl nedgång efter ett års nära nog obraten säsongrensad stegring. Under loppet av första halvåret 1972 fortsatte minskningen av arbetslösheten, låt vara långsamt, för att om­kring halvårsskiftet åter börja stiga. Denna stegring torde tiU viss del ha sammanhängt med den förhållandevis betydande minskning av sys-selsättaingen inom beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning, som skedde under våren och sommaren 1972, Från oktober till decem­ber 1972 noterades på nytt en säsongrensad nedgång i arbetslösheten.

Efterfrågan på arbetskraft

Arbetskraftsefterfrågans utveckling brakar belysas genom en serie över vid arbetsförmedlingama obesatta platser vid månadens mitt. Se­rien redovisas med fördelning på län, näringsgrenar och yrken. I de­cember 1972 uppgick antalet obesatta platser tUl 26 920, vUket var knappt 4 % lägre än i december 1971. Sedan september 1970 har an­talet obesatta platser varje månad varit lägre än under motsvarande månad ett år tidigare, SkUlnaden gentemot föregående års notering har dock stegvis minskat.

I diagram 1 visas för några näringsgrenar säsongrensade kurvor för se­rien över obesatta platser t. o. m. november 1972. Som framgår av dia­grammet ökade antalet obesatta platser svagt under fjärde kvartalet 1971 och första kvartalet 1972 men sjönk därefter och stabUiserades på en något lägre nivå under de tre sista kvartalen 1972, Inom metall-och verkstadsmdustrin pågick nedgången under hela 1971 och bromsa­des upp först i början av 1972. En kraftig ökning av de obesatta platser­na inom byggnadsindustrin kunde däremot noteras från oktober 1971. Denna stegring av arbetskraftsefterfrågan inom byggnadsindustrin torde främst ha sammanhängt med de stimulansåtgärder som vidtogs under 1971. En vändning inträffade emellertid under första kvartalet 1972, varefter de obesatta platsema inom byggnadsindustrin sjönk relativt kraf­tigt säsongrensat fram tUl oktober 1972. Mellan oktober och novem­ber 1972 noterades på nytt en uppgång, som säsongrensat var lika stor som ökningen mellan dessa månader 1971.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen

Diagram V:I   Antal lediga platser vid månadens mitt 1969—noT. 1972

Säsongrensade månadsdata. Log, skala


104


 


1969        1970        1971      1972                1969        1970

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.


1971


1972


Inom såväl textil- och beklädnadsindustrin m. m, som inom trävaru­industrin synes ett omslag ha skett mot slutet av 1971, Efter en svag ökning i början av 1972 förefaller en stabilisering av de obesatta plat­serna säsongrensat ha skett. Inom gruppen offentliga tjänster m, m, sjönk antalet obesatta platser säsongrensat från början av 1972, efter att under ett halvår ha stigit något. Från mitten av 1972 har emellertid de obesatta platsema åter ökat. Ett likartat och mer markerat mönster kan observeras beträffande antalet obesatta platser inom varuhandeln. Inom samfärdsel, post och tele, noterades en kraftig nedgång av de obesatta platsema från januari till juni 1972, varefter en viss uppgång kunnat iakttas.

Vid arbetsförmedlingarna registreras även totala antalet under må-


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                    105

nåden nyanmälda platser. Under perioden januari—november 1972 var detta antal (exkl. praktikarbete och militärt arbete) knappt 4 % lägre än under motsvarande period 1971, Under perioden juli—novem­ber 1972 nyanmäldes dock lika många platser som under samma period 1971. Medan serien över nyanmälda platser belyser totala arbetskrafts­efterfrågan, speglar antalet obesatta platser vid månadens mitt utveck­lingen av icke tillgodosedd efterfrågan. Den något kraftigare minsk­ningen av de obesatta platsema än av de nyanmälda (13 resp. 4 %) under perioden januari—november 1972 jämfört med samma period

1971,    indikerar att uppkomna vakanser snabbare kunnat tUlsättas under
den förstnämnda perioden. Därigenom har en större nedgång skett i
den kvarstående bristen än i den totala arbetskraftsefterfrågan.

Antalet nyanmälda platser ökade säsongrensat något från tredje till fjärde kvartalet 1971. En nästan lUia kraftig minskning noterades däref­ter mellan fjärde kvartalet 1971 och första kvartalet 1972. Under pe­rioden januari—november 1972 har antalet nyanmälda platser säsong­rensat förändrats endast obetydligt.

Perioden januari—november 1972 minskade antalet nyanmälda platser jämfört med samma period 1971 inom flertalet yrkesområden. De störs­ta minskningarna i absoluta tal registrerades inom servicearbete, kame­ralt och kontorstekniskt arbete samt transport- och kommunikations­arbete. En viss ökning noterades däremot inom yrkesområdet tekniskt, naturvetenskapligt, humanistiskt arbete m. m., där ökningen huvudsak­ligen härrörde från yrkesgruppen vårdarbete och övrigt arbete inom häl­so- och sjukvård.

Även av konjunkturinstitutets kvartalsvisa barometerundersökningar för industrin och byggnadsverksamheten framgår att efterfrågan på ar­betskraft varit svag. Vid undersökningstUlfället i september 1972 upp­gav sålunda 31 % av industriföretagen brist på yrkesarbetare och 9 % brist på andra arbetare. Därmed noterades åter sjunkande bristtal, efter det 3tt dessa tal stigit från december 1971 till juni 1972. Vissa branscher inom trävara- och verkstadsindustrin redovisade dock fortsatt tilltagan­de brist på främst yrkesarbetare. Bristen på tjänstemannapersonal var i september 1972, liksom vid de närmast föregående undersökningarna, synnerligen begränsad. Även inom byggnadsverksamheten noterades låga bristtal efter en relativt markerad minskning mellan juni och september

1972.     Av preliminära resultat från konjunkturbarometern i december
1972 framgår att andelen industriföretag som uppgivit brist på arbets­
kraft minskat obetydligt från september 1972.

Tfots den redovisade lägre arbetskraftsbristen inom industrin notera­des inom tillverlcningsarbete (exkl. byggnads-, trä- och målningsarbete) en viss ökning av antalet nyanmälda platser under perioden maj—no­vember 1972 jämfört med samma period föregående år. Detta ökade arbetskraftsbehov, som till en del torde ha varit en följd av arbetstids-


 


Prop. 1973:1    BUaga 1    Finansplanen                                            106

förkortningen, återspeglas även i en ökning av antalet nyanställda inom industrin. Industriarbetarnas rörlighet på arbetsmarknaden, mätt som andelen avgångna arbetare i procent av totala antalet anställda arbetare, fortsatte att minska under de tre första kvartalen 1972.

Arbetslöshet m. m.

Antalet arbetstagare, som berördes av varsel om personalinskränk­ningar, ökade kraftigt mellan 1970 och 1971.1 samband med den stabUi-sering av arbetskraftsefterfrågan, som synes ha skett under loppet av de första elva månadema 1972, har åter en lägre varselfrekvens registre­rats. Sålunda berördes under perioden januari—november 1972 totalt 21 390 arbetstagare av varsel om personalinskränkningar mot 33 760 under samma period 1971. Minskningen mellan de båda 11-månaders-periodema, vilken således uppgick till 12 370, föll nästan helt på egent­lig industri, dvs. tillverkningsindustri samt gruvor och mineralbrott. To­tala antalet berörda av varsel inom denna sektor kom därmed att ligga på en något lägre nivå än under motsvarande period 1970. Inom grup­pen övriga näringsgrenar skedde däremot en ökning av varseltalen med drygt 140 % . mellan perioden januari—november 1970 och samma period 1972.

Den kraftigaste minskningen av antalet berörda av varsel, både an-talsmässigt och procentuellt, under perioden januari—november 1972 jämfört med motsvarande period 1971, noterades inom textil-, bekläd­nads- och lädervaruindustri samt trävaraindustri. En betydande ökning av detta antal noterades däremot inom jäm-, stål- och metallverk. Me­dan totala antalet berörda av varsel om personalinskränkningar minska­de med 37 % mellan perioden januari—november 1971 och samma pe­riod 1972, skedde en ökning av antalet tjänstemän som berördes av så­dana varsel med 8 %.

Antalet arbetslösa uppgick enligt arbetskraftsundersökningarna till i genomsnitt 108 000 under perioden januari—november 1972. Detta vai 8 000 fler än under motsvarande period 1971. De arbetslösa utgjorde under de båda nämnda perioderna 2,7 respektive 2,5 % av totala ar­betskraften, dvs. samtliga sysselsatta och arbetslösa. Medan arbetslöshe­ten under perioden januari—november 1972 således i genomsnitt var klart högre än under motsvarande period 1971, noterades för enskUda månader såsom juni, juli, oktober och november lägre arbetslöshetstal 1972 än 1971. Arbetslösheten kom därigenom att ligga på en något lägre genomsnittsnivå under perioden juni—november 1972 än under mot­svarande period 1971. Perioden januari—maj 1972 var antalet arbets­lösa däremot i genomsnitt 20 000 fler än under samma period 1971.1 de­cember 1972 uppgick antalet arbetslösa enligt arbetskraftsundersök­ningarna till 100 000 mot 106 000 i december 1971.

I tabell 1 redovisas uppgifter om den vid arbetsförmedlingama regi-


 


BU. 1    Preliminär nationalbudget


107


TabeU V:l. Vid arbetsförmedlingarna registrerad arbetslöshet 1971 och 1972 regionalt och branscbvis

Kvartalsgenomsnitt

 

 

Arbetslöshetsförsäkrade

 

Samtiiga arbetslösa

 

Industri­arbetare

Byggnads­arbetare

Skogs­arbetare

övriga

Totalt

Kvinnor

/. Antal registrerade arbetslösa 1972

 

 

 

 

 

 

1. Hela riket

 

 

 

 

 

 

I

n III

IV

18 710 15 590 15 710 16140

19 330

10 640

6 610

10 450

1 870 1740 1430 1580

21030 17 190 15510 19 430

82 240 63 580 59 480 70 820

24 550 20 990 21880 27 070

2, Södia och meUersta Sverige

I                                    13 960

II                                   11 560
lU                             11720
IV                             11900

12 760 6 510 4 220 6 620

230 130 160 170

12 730 9 820 9 440

11740

54 210 40 490 39 520 46 350

16        770
14 180
14 840

17         980

3, Värmland, Dalarna och Norrland

 

 

 

 

 

1

II III YW

4 750 4 030

3   990

4   240

6 570 4 130

2    390

3    830

1640 1 610 1270 1410

8 300 7 370

6   070

7   690

28 030

23   090
19 960

24   470

7 780

6         810

7     040
9 090

II. Förändring frän motsvarande period 1971

1, Hela riket

 

 

 

 

 

 

I

11 III IV

4 710 970

—      830

—      980

1340 —3 000 —1270 —3 040

220 70

190 50

4 720 3 460 3 010 1650

21400 8 330 6 720 1270

8 540 5 500 4 660 4 270

2, Södra och meUersta Sverige

I                                       3 790

II                                        830

III                                —   860

IV                                —1 050

1 120 —2 130 —1 390

—2 470

60

20

40

— 10

3 410

2 590

2 070

650

16 950

7 240

4 480

170

6 540 4 090 3 180 2 820

3, Värmland, Dalarna och Norrland

 

 

 

 

 

I

II 111 IV

920

140

30

70

220

—    870
120

—    570

160 50

150 60

1310 870 940

1000

4 450 1090 2 240 1 100

2 000 1410 1480 1450

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen,

strerade arbetslösheten. Som framgår av tabellen har skUlnaden mellan 1971 och 1972 års arbetslöshetstal för riket som helhet successivt mins­kat mellan kvartalen. Detta mönster framträder klarast i de syd- och mellansvenska länen, medan skUlnaden minskat relativt måttiigt i skogs­länen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen                                             108

Den totala registrerade arbetslösheten minskade säsongrensat från slutet av 1971 fram t, o. m, juli 1972, varefter en relativt kraftig uppgång noterades. Ökningen av arbetslösheten mellan juli och augusti 1972 torde till en del ha sammanhängt med en betydande minskning av sys-selsättaingen inom arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbete från den osedvanligt höga nivån vintem 1971/1972, Denna nedskärning, som huvudsakligen skedde meUan maj och juli 1972, berörde drygt 20 000 personer fler än under motsvarande period 1970 och 1971.

Arbetslösheten fortsatte att öka efter den kraftiga uppgången mellan juli och augusti 1972 men i något långsammare takt. Från oktober till december 1972 noterades åter en minskning av arbetslösheten säsong­rensat.

Regionalt synes utvecklingen ha varit mest gynnsam i de syd- och mellansvenska länen utanför storstäderna, även om ökningen av arbets­lösheten mellan juli och augusti 1972 var kraftigast inom denna grupp av län. Den avtagande skUlnaden mellan 1971 och 1972 års arbetslöshets­tal framgår även av arbetskraftsundersökningama. För de syd- och mel­lansvenska länen utanför storstäderna noterades tredje kvartalet och perioden oktober—november 1972 i dessa undersökningar en lägre ar­betslöshetsnivå än under motsvarande perioder 1971, Under perioden januari—november 1972 låg i dessa län det s, k, relativa arbetslöshets­talet, dvs, andelen arbetslösa av totala arbetskraften, på samma nivå som i storstadslänen. Andelen arbetslösa brakar vanligen vara något lägre i storstadslänen än i de övriga syd- och mellansvenska länen. Så­lunda noterades mellan 1965 och 1971 under varje år lägre relativa arbetslöshetstal i storstäderna än i övriga syd- och mellansverige.

Medan andelen arbetslösa i de syd- och mellansvenska länen under perioden januari—november 1972 uppgick till 2,4 % var motsvarande andel i skogslänen (Värmlands och Kopparbergs län samt norrlandslä­nen) 3,9 %, Det relativa arbetslöshetstal som noteras för skogslänen brakar vara betydligt högre än genomsnittet för övriga riket. Skillnaden mellan dessa tal under 1971 var sålunda drygt en procentenhet. Belysande för denna olikhet mellan regionerna är att det relativa arbetslöshetstalet för de syd- och mellansvenska länen under perioden januari—november 1972 låg endast en tiondels procentenhet högre än noteringen för skogs­länen under motsvarande period 1970 — det år då den i skogslänen lägsta arbetslösheten efter 1965—1966 noterades.

Antalet försäkrade arbetslösa ökade enligt arbetsmarknadsstyrelsens statistik med drygt 6 % från 1971 tUl 1972. Då totala antalet kassa­medlemmar samtidigt ökade, förblev andelen arbetslösa av samtliga för­säkrade oförändrad, 2 %. För enskUda månader 1972 registrerades emellertid en något lägre arbetslöshetsprocent än under motsvarande månader ett år tidigare och under fjärde kvartalet 1972 noterades även ett mindre antal försäkrade arbetslösa än under samma kvartal 1971.


 


Bil. 1    PreUminär nationalbudget


109


Enligt arbetsförmedlingsstatistiken steg arbetslösheten från 1971 till 1972 kraftigare för kvinnor än för män. Antalet arbetslösa kvinnor ökade sålunda med 32 % medan motsvarande ökning bland männen uppgick till 9 %. Arbetskraftsundersökningarna ger ett likartat resultat även om skUlnaden i procentuell ökning mellan könen enligt denna sta­tistik synes något mindre. Kvinnornas relativa arbetslöshetstal steg så­lunda något mer än männens. Samtidigt skedde en ökning av antalet kvinnor och en minskning av antalet män i arbetskraften. Under perio­den januari—november 1972 var det relativa arbetslöshetstalet för kvin­norna i genomsnitt 3 % och för männen 2,5 %. En väsentligt större an­del arbetslösa noterades inom båda könen bland de icke gifta än bland de gifta även om den procentuella ökningen av arbetslösheten under perioden januari—november 1972 jämfört med samma period 1971 var något kraftigare bland de gifta. Skillnaden i relativa arbetslöshetstal mel­lan civilstånden torde i hög grad sammanhänga med skiUnader i ålders-straktur mellan de gifta och de icke gifta. Sålunda är andelen arbetslösa bland yngre personer, vilka utgör en relativt stor del av de icke gifta, vanligen betydligt högre än denna andel i övriga åldersgrapper.

Liksom under närmast föregående år ökade arbetslösheten från 1971 till 1972 mest bland yngre personer. Sålunda ökade antalet arbetslösa i åldrarna under 25 år enligt arbetsförmedlingsstatistiken med 34 %, medan ökningen bland personer i åldem 25—59 år uppgick till 16 %. I den äldsta åldersgrappen, 60 år och däröver, skedde endast en be­gränsad uppgång i antalet arbetslösa. I arbetskraftsundersökningarna noterades för denna grupp en viss minskning av arbetslösheten medan

TabeU V:2. Antal personer berörda av vissa arbetsmarknadsåtgärder 1971 och 1972

 

Är, kvartal

I arbetsmarknads-

I bered-

 

Beviljade start-

 

 

utbUdning

 

skapsarbeten'

hjälpsbidrag

 

 

Genom-

Föränd-

Genom-

Föränd-

Totalt

Föränd-

 

 

snitt

ring från

snitt

ring från

under

ring från

 

 

 

föregå-

 

föregå-

perioden

föregå-

 

 

 

ende år

 

ende år

 

ende år

1971

 

 

 

 

 

 

 

I

 

46 900

8 040

13 070

260

4910

—  910

II

 

37 270

5 590

12 270

570

5 080

—1 190

in

 

26 580

3 950

9 730

2 110

6 240

— 400

okt.-

-nov.

46 340

4 270

17 480

8 570

3 210

—   370

1972

 

 

 

 

 

 

 

I

 

52 720

5 820

36 230

23 160

5 050

140

11

 

42 900

5 630

33 180

20 910

5 050

—     30

m

 

28 780

2 200

14 100

4 370

5 680

—   560

okt.-

-nov.

47 130

790

17 990

510

3 090

—   120

' Omfattar samtliga personer i beredskapsarbeten exklusive anställda vid s. k. T-arbeten och arbeten för specialanvisade.

Källa: .■'arbetsmarknadsstyrelsen.


 


Prop. 1973:1    Bilagal    Finansplanen                                              110

den procentuella ökningen inom de övriga åldersgrupperna synes ha varit förhållandevis jämn.

De ibland betydande skillnaderna mellan arbetsförmedlingsstatistikens och arbetskraftsundersökningarnas resultat torde huvudsakligen bero på olikheter i mätmetoder och mätperioder. Materialet från arbetskraftsun­dersökningarna är dessutom alltid behäftat med ett visst slumpfel, vU­ket särskUt bör beaktas då uppdelat material och begränsade perioder studeras.

I tabell 2 redovisas antalet personer som berörts av vissa arbetsmark­nadsåtgärder. Antalet anställda i beredskapsarbeten (exkl. s. k. T-arbe­ten och arbeten för specialanvisade) var under de första elva månadema 1972 drygt dubbelt så stort som under samma period 1971. Ökningen av arbetsmarknadsutbildningens omfattning uppgick under perioden ja­nuari—november 1972 till 10 % jämfört med motsvarande period 1971. Liksom mellan 1970 och 1971 skedde mellan perioden januari—novem­ber 1971 och samma period 1972 en minskning av antalet personer som beviljats starthjälp. Denna minskning föll helt på skogslänen medan smärre ökningar noterades inom storstadslän och övriga län.

Sammanfattningsvis framgår av ovanstående att efterfrågan på ar­betskraft, efter att ha minskat under närmare ett och ett halvt år, under 1972 synes ha stabUiserats på relativt låg nivå. I samband med en viss uppgång i arbetskraftsefterfrågan under första halvåret 1972 sjönk ar­betslösheten något. Efter en ökning mellan juli och augusti 1972 låg dock arbetslösheten säsongrensat under perioden augusti—november 1972 något över nivån vid slutet av 1971, medan det för december 1972 noterade arbetslöshetstalet låg något under denna nivå.

Befolkningsutveckling och sysselsättning

Förändringarna av antalet personer i arbetskraften beror, förutom på den inhemska folkökningen, även på nettomigrationen, dvs. nettot av in- och utvandring, samt på förändringarna i yrkesverksamhetsgraden. Sistnämnda begrepp avser den andel av befolkningen som står till ar­betsmarknadens förfogande antingen som sysselsatta eller som arbets­lösa. Denna andel uttrycks vanligen som relativa arbetskraftstal.

Från 1970 tiU. 1971 ökade medelbefolkningen i åldrarna 16—74 år med 0,6 % eller 33 000 personer tiU 5,9 miljoner. Ökningen 1971— 1972 har beräknats tiU omkring 10 000 personer, 0,2 %. Medelbefolk­ningen i åldrarna 20—64 år synes från 1971 tiU 1972 bli oförändrad efter en ökning på 23 000, 0,5 %, från 1970 tiU 1971. SkiUnaden i be­folkningsökning 1971—1972 mellan åldersgrapperna 16—74 år och 20—64 år förklaras av en ökning med närmare 15 000 bland personer i åldern 65—74 år och en minskning på drygt 4 000 bland ungdomar under 20 år.

Till förändringen i medelbefolkningen bidrar även nettomigrationen.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                    111

Efter ett förhållandevis stort invandringsöverskott under 1969 och 1970 minskade nettoinvandringen kraftigt under 1971. Under detta år in­vandrade netto drygt 3 000 personer mot 48 700 under 1970. Under 1972 beräknas antalet utvandrare komma att överstiga antalet invand­rare med omkring 12 000 personer. Perioden januari—november 1972 utvandrade netto 10 300 personer från Sverige. Förändringen i netto-migration från 1971 tUl 1972 förklaras huvudsakligen av en minskad invandring 1972, Sålunda invandrade under de elva första månadema 1972 12 400 personer färre än under samma period 1971, medan ök­ningen av utvandringen uppgick till 1 600. Invandringen av finländska medborgare minskade mellan perioden januari—november 1971 och samma period 1972 med omkring 40 % och kom därmed att uppgå till mindre än 1/4 av detta antal under motsvarande period 1970,

Det antagande som gjorts beträffande medelbefolkningens utveckling ligger till grand för de berälcningar över arbetskraftstillgångarnas för­ändring som redovisas i det följande. Den kalkyl som görs för de olika grupperna inom arbetskraften baseras på resultat av arbetskraftsunder­sökningarna, varvid antagits att förändringarna under de tio första må­naderna 1972 jämfört med samma period 1971 är representativa för helåren. Under en sådan föratsättning skulle antalet personer i arbets­kraften öka med omkring 11 000 eller 0,3 % från 1971 tUl 1972. An­talet kvinnor i arbetskraften beräknas öka med 1,8 % medan antalet män väntas minska med 0,7 %. Av förändringen av totala arbetskraften svarar befolkningstillväxten för en ökning med 0,2 procentenheter och de relativa arbetskraftstalen för 0,1. Enbart ökningen bland kvinnorna bidrar med 0,7 %. Ökningen av kvinnornas relativa arbetskraftstal 1972 synes dock, vid en jämförelse med den kraftiga ökningen 1970 och 1971, ha varit förhållandevis begränsad. Nedgången i männens relativa arbetskraftstal har under 1972 varit kraftigare än under de närmast föregående åren.

I arbetskraften ingår, som nämnts, föratom de sysselsatta även de arbetslösa. Andelen arbetslösa uppgick under 1971 tUl i genomsnitt 2,5 % av totala arbetskraften och nivån beräknas för 1972 bli drygt 0,2 procentenheter högre. Arbetslöshetsnivån har stigit för män med 0,2 och för kvinnor med 0,3 procentenheter.

1971 ökade antalet sysselsatta trots en relativt kraftig ökning av ar­betslösheten från 1970, Från 1971 till 1972 synes ökningen av antalet sysselsatta däremot ha varit synnerligen begränsad. Bland kvinnorna ökade dock antalet sysselsatta med närmare 23 000 medan en nästan lika kraftig minskning noterades bland männen.

I arbetskraftsundersökningarna registreras även frånvaro från arbe­tet på grand av semester och sjukdom m. m. En kraftig ökning av se­mesterfrånvaron noterades från 1970 tiU 1971. Från 1971 tUl 1972 har enligt undersökningama endast en måttlig ökning av denna frånvaro


 


Prop. 1973:1    Bilagal    Finansplanen                                              112

skett. Då det har bedömts att semesterfrånvaron inte blir tillförlitligt belyst har den i det följande inte beaktats. Den övriga frånvaron har enligt arbetskraftsundersökningama minskat något från 1971 till 1972. Därigenom har en ökning med 0,3 % av antalet personer i arbete (inkl. de semestrande) skett trots att antalet sysselsatta varit i stort sett oför­ändrat.

Medelarbetstiden för personer i arbete har från 1971 till 1972 mins­kat med omkring 3,3 %, vilket medfört en minskning av antalet utför­da arbetstimmar med 3,0 %, Medelarbetstidens förändring är en netto­effekt av förändringar i deltidsarbete, övertidsarbete, korttidsfrånvaro och lagstadgad arbetstid. I konjunkturinstitutets höstrapport angavs att arbetstidsförkortningen under 1972 minskat medelarbetstiden med 3,2 %. En könsmässig förskjutning, vilken sammanhänger med att kvinnor vanligen deltidsarbetar i större utsträckning än män, drog ned medel­arbetstiden med ytterligare 0,2 %. TiU detta kommer även en viss all­män ökning av deltidsarbetet — delvis av arbetsmarknadsskäl — som synes ha skett bland både män och kvinnor. Effekten av detta ökade deltidsarbete torde emellertid ha varit relativt begränsad och nettore­sultatet av förändringarna i deltidsarbete, övertidsarbete och korttids­frånvaro har av konjunkturinstitutet beräknats öka medelsarbetstiden med 0,1 %.

Enligt ovanstående kalkyl skulle således antalet sysselsatta ha varit oförändrat och antalet utförda arbetstimmar ha minskat med 3,0 % från 1971 till 1972. Det har därvid antagits att resultaten av arbets­kraftsundersökningarna under de tio första månaderna 1971 och 1972 väl speglar utvecklingen mellan helåren.

Beskrivningen i det följande av sysselsättningsutvecklingen inom oli­ka näringsgrenar bygger på material från statistiska centralbyråns na­tionalräkenskapsenhet. Dessa beräkningar baseras i stor utsträckning

■r»o     n f r*of cii-oT+cnrYiöf cr\l/-t-» i r» rto T*r»o       -rviön     f/Ät"    v'»Cco     V\T*n i-i er» !-(£»»■    iifo-zÄt"     o \//:»r-»

j-fU.       iAllt.l.kliYLbti. L.Jt.«Al«a«>/X OV JVt.Åll.je,(,>, l.iUj       l.l.l.-ll.       J.\l.                                                                                    VlOOU.       Ul. U.1.1.0'i.lVyX                                \J.i.\J±        (AV Cl. i.

annan statistik underlag.

Antalet sysselsatta inom jordbruket minskade från 1970 till 1971 med knappt 4 %. Minskningen mellan de tre första kvartalen 1971 och 1972 beräknas till omkring 2 %. Antalet anställda inom denna nä­ringsgren ökade dock såväl från 1970 tUl 1971 som meUan de tre första kvartalen 1971 och 1972.

Inom skogsbruket skedde enligt statistiska centralbyrån en kraftig minskning av sysselsättningen mellan de tre första kvartalen 1971 och 1972. Inom storskogsbraket skedde sålunda en nedgång i antalet sys­selsatta med 13,2 % och inom det enskUda skogsbraket (exkl. storbola­gen) mmskade antalet utförda dagsverken med drygt 28 %. Minskning­en inom det enskilda skogsbruket synes ha varit relativt jämnt förde­lad mellan brukare och familjemedlemmar samt lejd arbetskraft. Enligt nationalräkenskaperna minskade antalet företagare mellan de tre första


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                                         113

kvartalen 1971 och 1972 inom skogsbruket förhållandevis kraftigare än antalet anställda. Då antalet arbetstimmar per vecka bland företagarna synes ha ökat och bland de anställda minskat något, kom den procen-tueUa minskningen av de båda gruppernas arbetsinsats att bli ungefär lika stor.

Inom industrin minskade, enligt statistiska centralbyråns urvalsun­dersökning av industristatistiken för 1971, antalet anställda arbetare med 2,8 % medan den anställda förvaltningspersonalen ökade med 0,5 % från 1970 tiU 1971. Mellan de tre första kvartalen 1971 och 1972 minskade antalet anställda tjänstemän (exkl. tjänstemän inom statliga verkstäder m. m.) med 0,7 % enligt statistiska centralbyråns kvartals­statistik. Under perioden januari—oktober 1972 minskade enligt må­nadsstatistiken antalet anställda industriarbetare med 1,9 % jämfört med samma period 1971. Minskningen var väsentiigt kraftigare bland kvinnorna än bland männen. Sålunda minskade antalet anställda kvin­nor med 5,3 % och antalet anstäUda män med 1 %. Antalet utförda arbetstimmar minskade med 4,6 % under perioden januari—oktober 1972 jämfört med samma period 1971.

I följande tablå visas de kvartalsvisa förändringstalen för antalet an­ställda industriarbetare 1971—1972 totalt och för vissa branscher.

1 kv.           2 kv.         3 kv.

-  3,5

—   1.8

—   1,1

-   3,2

—   2,1

—   1,4

-   2,4

-   0,9

0

—  7,5

-   6,4

-   6,2

-   2,8

2,2

4,9

-   4,8

-   3,5

—   3,5

-   2,6

-   1,0

0,8

—   0,6

-   0,3

—   0,3

—   5,5

—   3,5

-   3,7

Samtliga industrigrupper

Jäm- och metaUverk

Verkstadsindustri exkl, varv

Jord- och stenindustri

Träindustri exkl. sågverk

Sågverk

Massafabriker

Pappersbruk och pappfabriker

Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri

Textil- och beklädnadsindustri                                      —  7,8     —  4,5     —  4,3

Som framgår av tablån har minskningstakten avtagit under loppet av 1972 inom flertalet branscher. Detta synes till en del bero på ar­betstidsförkortningen, som för industriarbetarna totalt beräknas ha med­fört en minskning av medelarbetstiden med drygt 4 % under 1972. Sysselsättningen torde även ha påverkats av en ökad produktion under 1972 efter minskning inom flera branscher under 1971. Sålunda ökade inom träindustrin (exkl. sågverk) under andra och tredje kvartalen 1972 även antalet arbetade timmar jämfört med samma period 1971.

Inom byggnadsverksamheten minskade enligt nationalräkenskaperna totala antalet sysselsatta med 7,4 % från 1970 till 1971, Enligt statis­tiska centralbyråns kvartalsvisa lönesumme- och sysselsättningsstatistik har antalet av arbetare utförda timmar inom byggnadsverksamheten (exkl, kommunalt byggande) mellan de tre första kvartalen 1971 och 1972 minskat med 6,5 %.

8    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 1


 


Prop. 1973:1    Bilagal    Finansplanen                                              114

Inom privata tjänster ökade antalet sysselsatta med 0,1 % från 1970 tUl 1971, MeUan de tre första kvartalen 1971 och 1972 beräknas ök­ningen ha uppgått tUl 0,5 %, De kraftigaste procentuella ökningama noterades inom post- och televerken, bank- och försäkringsverksamhet, renings- och renhållningsverk samt samhälleliga tjänster.

Inom näringslivet, här definierat som totala ekonomin exklusive den offentiiga sektorn, minskade antalet sysselsatta från 1970 till 1971 med 2 % enligt nationalräkenskaperna. Minskningen mellan de tre första kvartalen 1971 och 1972 beräknas ha varit ungefär hälften så kraftig (1,2 %), Samtidigt togs den största delen av arbetstidsförkortningen ut och antalet utförda arbetstimmar inom näringslivet kom att minska nå­got kraftigare 1971—1972 än mellan 1970 och 1971. Nedgången mel­lan de tre första kvartalen 1971 och 1972 i antalet sysselsatta föll näs­tan helt på företagarna medan endast en begränsad minskning skedde bland de anställda.

Inom den offentliga sektorn (statliga och kommunala myndigheter exkl, affärsverken) anges antalet sysselsatta ha ökat med drygt 6 % mellan de tre första kvartalen 1971 och 1972, Ökningen var därmed ungefär lika kraftig som mellan 1970 och 1971. Medan ökningstakten under tidigare år varit högst inom kommunema, skedde under de tre första kvartalen 1971 och 1972 en lika kraftig sysselsättningsökning inom statiiga som inom kommunala myndigheter. Uttryckt i timmar sy­nes dock ökningen inom kommunerna ha varit något större än inom den statliga sektorn.

Sammantaget skulle enligt nationalräkenskaperna antalet sysselsatta ha minskat något mellan de tre första kvartalen 1971 och 1972 efter en svag ökning från 1970 tUl 1971, Antalet utförda arbetstimmar sy­nes ha minskat med närmare 3 % mellan dessa kvartal 1971 och 1972 att jämföra med en nedgång med 1,6 % från 1970 till 1971, Av det före­gående har framgått att minskningen koncentrerats tUl näringslivet och där främst till företagarna, medan antalet sysselsatta inom den offent­liga sektom fortsatt att öka, om än för kommunernas del, i något lång-sam.mare takt än under de närmast föregående åren.

2. Arbetsmarknaden 1973

Läget på arbetsmarknaden under 1973 bedöms i det följande utifrån resultatet av en kalkyl i två steg. Först görs en beräkning av det sanno­lika utbudet av arbetskraft. Detta utbud sätts sedan i relation till den förändring av efterfrågan på arbetskraft som framkommer ur närings­grensvisa kalkyler över utvecklingen av det förväntade arbetskraftsbeho­vet. Därvid erhålls en indikation på i vilken grad utbudet av arbetskraft kommer att tas i anspråk.

Medelbefolkningen i åldrarna 16—74 år beräknas öka med knappt


 


BU. 1    Preliminär nationalbudget                                                 115

0,2 % från 1972 tUl 1973. Nettoinvandringen under 1973 har då anta­gits komma att uppgå till 7 000. Vid en sådan nettoinvandring skulle medelbefolkningen i åldrarna 20—64 år bli i stort sett oförändrad från 1972 tiU 1973.

En faktor av väsentlig betydelse för arbetskraftsutbudet är vidare förändringen i de relativa arbetskraftstalen. Dessa tal beräknas för männen sjunka något långsammare från 1972 tiU 1973 än från 1971 tUl 1972. Kvinnornas relativa arbetskraftstal bedöms stiga något kraf­tigare än 1971—1972, men ökningstakten väntas även under 1973 bli något lägre än den genomsnittliga för perioden 1965—1971,

Den i kalkylen antagna utvecklingen av medelbefolkningen och de relativa arbetskraftstalen ger mellan 1972 och 1973 en ökning av anta­let personer i arbetskraften på 0,4 %, Av denna ökning skulle för­ändringarna i de relativa arbetskraftstalen bidra med 0,3 procenten­heter och befolkningsökrungen med 0,1. Uttryckt i antal personer skulle av totala ökningen på omkring 14 000 personer de relativa ar­betskraftstalen svara för ungefär 12 000, Om de relativa arbetskrafts­talen inom de olika åldersgrupperna bland män och kvinnor skulle ut­vecklas på samma sätt som 1971—1972 skulle totala arbetskraften för­bli oförändrad eller närmast minska något från 1972 till 1973, Minsk­ningen av antalet män i arbetskraften skulle vid en sådan utveckling bli betydligt större än den som här antagits. Samtidigt skulle en något mindre ökning av antalet kvinnor i arbetskraften inträffa.

Beträffande frånvaron (exkl, semester) förutsätts inte några änd­ringar komma att ske, även om frånvarotalen under 1972 synes ha va­rit betydligt lägre än under de närmast föregående åren. Medan anta­gandet om oförändrad frånvaro skulle innebära att även antalet perso­ner i arbete ökar med 0,4 %, skuUe vid en återgång tiU 1971 års från­varotal ökningen bli omkring 0,1 %.

Arbetskraftutbudet i timmar brukar vanligen utvecklas något svagare än detta utbud uttryckt i personer. Till denna utveckUng brukar, såsom tidigare nämnts, en könsmässig förskjutning bidra samt dessutom netto­effekten av förändringar i korttidsfrånvaron, deltids- och övertidsarbe­tet samt avtalsenlig arbetstidsförkortning. Den könsmässiga förskjut­ningen bedöms under 1973 få samma inverkan på timutbudet som un­der de närmast föregående åren. Denna faktor skulle således reducera arbetskraftsutbudet uttryckt i timmar med 0,2 procentenheter. Av för­kortningen av veckoarbetstiden från 42,5 tUl 40 timmar återstår endast en mindre del, som genomförs vid årsskiftet 1972/1973, Dess påverkan på medelarbetstiden uppskattas till 0,2 %. I konjunkturinstitutets höst­rapport redovisades effektema på medelarbetstiden av dessa faktorer. Därvid diskuterades möjligheten av ett samband meUan den relativt kraftiga arbetstidsförkortningen under 1972 och en ökning av över­tidsarbetet. Det förhållandet att nettoeffekten av övertids- och deltids-


 


Prop. 1973:1    Bilagal    Finansplanen                                              116

arbete samt korttidsfrånvaro under 1972 verkade höjande på medel­arbetstiden skulle således vara ett uttryck för ett behov att kompensera för en del av den minskning av antalet veckoarbetstimmar som arbets-tidsförkortnmgen innebar. Enligt konjunkturinstitutets bedömning skul­le under 1972 den faktiska nettoeffekten på medelarbetstiden av de tre nämnda faktorerna överskrida den förväntade med en procentenhet. Vid beräkningen av den förväntade effekten togs hänsyn till dels dessa faktorers trendmässiga utveckling, dels konjunkturlägets inverkan. Den stegvisa anpassning tUl de nya veckoarbetstiderna, som väntas ske un­der de närmaste åren skulle bl, a, medföra en minskning av övertids­arbetet. Den samlade effekten av de diskuterade faktorerna skulle en­ligt dessa bedömningar minska medelarbetstiden med ytterligare 0,5 %. Denna minskning kan dock komma att reduceras vid en ökad ekono­misk aktivitet, då övertidsarbetet normalt ökar i omfattning. Totalt sy­nes enligt kalkylen arbetskraftsutbudet i timmar komma att minska med 0,5 % från 1972 tiU 1973,

I kalkylens andra steg behandlas efterfrågan på arbetskraft under 1973. Härvid anknyts till prognosema över produktionsutvecklingen, som redovisats i föregående kapitel. Utifrån dessa prognoser samt genom antaganden om produktivitetstillväxten har sysselsättningsför­ändringen räknad i timmar uppskattats. Beträffande produktiviteten har för flertalet näringsgrenar, utom vissa delar av tjänstesektorerna, antagits en något långsammare produktivitetsökning under 1973 än under 1972, De förhållandevis stora produktivitetsvinster som under 1972 noterats inom vissa sektorer torde nämligen i betydande utsträck­ning ha sammanhängt med den relativt kraftiga reduktion av arbets­tiderna, som förekommit under 1972,

I följande tablå visas resultatet av de beräknade sysselsättningsför­ändringarna i antal arbetstimmar samt den prognoserade produktions-och produktivitetsutvecklingen 1972—1973.

 

 

Produktion

Produk-

Sysselsätt-

 

 

tivitet

ning i tim.

Jordbruk och fiske

— 5,9

2,3

— 8,0

Skogsbmk

4,0

10,0

— 5,5

Industri

5,8

7,0

— 1,1

Elkraftproduktion

7,2

5,5

1,6

Byggnadsverksamhet

-3,2

3,0

— 6,0

Privata tjänster

3,8

3,6

0,2

OffentUg sektor

3,5

0,4

3,1

Totalt

3,7

4,4

— 0,8

Inom jordbruket ökade under 1972 liksom under 1971 produktionen förhållandevis kraftigt på grund av goda skörderesultat. Inför 1973 be­räknas, under förutsättning om normalskörd, en något minskad pro­duktion jämfört med 1972. Därmed skulle arbetskraftsbehovet under


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                 117

1973 troligen bli något mindre än 1972, En tilltagande efterfrågan på arbetskraft från andra sektorer skulle dessutom bidra till en större minskning av sysselsättningen 1973 än 1972. Inom skogsbruket beräk­nas produktionen komma att öka relativt kraftigt efter en nedgång 1972, De lager av massaved, som byggdes upp 1971, har under 1972 endast delvis förbrukats. En fortsatt lagerminskning väntas ske under första halvåret 1973, varefter en relativt kraftig ökning av avverkning­arna förutses. Vid fortsatt hög produktivitetstUlväxt torde dock syssel­sättningen även under 1973 komma att minska.

Från 1971 till 1972 synes en relativt måttUg ökning av produktions­volymen inom industrin ha inträffat. Inför 1973 förutses emellertid inom flera industribranscher kraftiga produktionsökningar. För totala industrin beräknas produktionsuppgången komma att uppgå till om­kring 6 %. Produktivitetsökningen väntas under 1973, delvis samman­hängande med den arbetstidsförkortning inom verkstadsindustrin, som tas ut vid årsskiftet 1972/1973, komma att bU hka kraftig som under 1972, dvs. omkring 7 %. Sysselsättningen mätt i timmar beräknas därige­nom komma att sjunka med omkring 1 %.

Produktionen inom byggnadsverksamheten, som under 1972 anges ha ökat med omkring 4 %, väntas under 1973 minska med 3 %. Syssel­sättningen beräknas därigenom komma att minska väsentligt kraftigare än under 1972, även om produktivitetens ökningstakt väntas avta från 1972 tiU 1973.

Inom de privata tjänsterna bedöms sysselsättningen i stort sett kom­ma att bli oförändrad 1972—1973. En viss ökning av antalet sysselsatta väntas ske inom samfärdsel medan begränsade minskningar föratses inom bank- och försäkringsverksamhet samt inom grappen övriga pri­vata tjänster. Inom varuhandel beräknas sysselsättningen bli oförändrad.

Inom näringslivet — ovanstående sektorer sammantagna — kan en viss minskning av sysselsättningen uttryckt i timmar beräknas ske från 1972 till 1973. Inom enskUda sektorer kan dock, delvis på grund av en växande andel deltidsarbetande, en viss ökning av antalet sysselsatta personer komma att ske.

Inom den offentliga sektorn bedöms antalet sysselsatta komma att öka med drygt 3 % från 1972 tUl 1973. Ökningen beräknas bli något kraftigare inom de kommunala än inom de statliga myndighetema. Pro­gnosen över produktionsutvecklingen inom den offentliga sektom bygger på beräkningar från kostnadssidan angående förändringar i dels löne­posten, dels kapitalavskrivningen. Av dessa två poster beräknas från 1972 till 1973 avskrivningens belopp stiga relativt kraftigast. Därigenom kommer även produktionen inom den offentliga sektorn att öka något snabbare än lönekostnaden/sysselsättningen. Även om arbetskraftens produktivitet inom de offentliga tjänsterna antas bli oförändrad kom­mer således i beräkningama den skiljaktiga utvecklingen av produktion och sysselsättning att yttra sig som en produktivitetsvinst.


 


Prop. 1973:1    Bilagal    Finansplanen                                              118

Sammantaget visar de näringsgrensvisa kalkylerna att arbetskrafts­efterfrågan uttryckt i antal timmar skulle minska med omkring 0,8 % från 1972 tiU 1973. Dessa beräkningar har baserats på prognoserna över produktionsutvecklingen inom oUka näringsgrenar, vilka tillsammans ger en uppskattning av förändringen av bruttonationalprodukten mätt från produktionssidan. En motsvarande kalkyl med bioittonationalpro-dukten mätt från användningssidan tyder på en något kraftigare efter­frågeutveckling 1972—1973 än vad som ovan angivits. Sålunda skulle efterfrågan på arbetskraft, enligt en sådan beräkning och med oföränd­rat antagande om produktivitetstillväxten, uttryckt i timmar minska med 0,2 % från 1972 tUl 1973.

Den skattade förändringen av efterfrågan på arbetskraft kan ställas i relation till den väntade utvecklingen av arbetskraftsutbudet. Då efter­frågan på arbetskraft, beräknad utifrån produktionsprognoscrna, antas minska obetydligt kraftigare än utbudet skulle detta kalkylmässigt inne­bära en svag uppgång i genomsnittliga arbetslöshetsprocenten frän 1972 till 1973. En jämförelse med efterfrågan på arbetskraft, härledd från användningssidan, synes däremot indikera en viss nedgång i arbetslös­hetstalet. Det bör dock understrykas att antagandena i de båda stegen av dessa kalkyler är behäftade med stor osäkerhet. Sålunda skuUe t. ex. en annorlunda utveckling av produktivitetens ökningstakt kunna få be­tydande effekter på beräkningsresultaten. Vidare kan utvecklingen av de relativa arbetskraftstalen komma att avvika väsentligt från den som här antagits. Dessutom kan en faktor som frånvaron påverka timutbudet i betydande utsträckning. Sålunda skulle, om frånvaron (exkl, semester-frånvaron) åter steg till 1970 eller 1971 års nivå, utbudet reduceras med ytterligare 0,1 å 0,2 procentenheter.

Sammanfattningsvis framgår av det föregående att, uttryckt i tim­mar, en viss minskning av såväl utbud som efterfrågan på arbetskraft torde äga ram från 1972 tui 1973. Minskningen av efterfrågan synes enligt kalkylen från produktionssidan komma att bli något större än ut­budsminskningen. Beräkningama från användningssidan antyder där­emot en något svagare minskning av efterfrågan än av utbudet av arbets­kraft. Då en viss återstående del av arbetstidsförkortningen kommer att tas ut i början av 1973 och då övertidsarbetet antas minska jämfört med 1972 beräknas en relativt måttlig ökning av antalet sysselsatta personer komma att ske under 1973, Inom tjänstesektorerna, främst den offent­liga sektorn, väntas en fortsatt ökning av antalet sysselsatta inträffa un­der 1973, medan utvecklingen beräknas bli något svagare inom de varu-producerande sektorerna.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                                   11

VI. De enskUda konsumenternas ekonomi

HushåUens nominella faktorinkomster beräknas ha ökat med 8 % 1971—1972. Detta är 1/2 procentenhet mer än året dessförinnan (ta­bell 1). Såväl löneinkomster som enskilda företagares inkomster har visat snabbare tillväxt, Inkomstöverföringama till hushållen beräknas däremot ha stigit något långsammare 1972 än 1971. Detta beror främst på att barnbidragen ökat i väsentligt lägre takt, samtidigt som även socialförsäkringsutbetalningarna visat avtagande tillväxt. Hushållens nettoinbetalningar av skatt ökade avsevärt snabbare 1972 än föregående år, då 1971 års skattereform verkade dämpande på betalningarna. Den stora skatteåterbäringen mot slutet av 1972 var en faktor som endast till en del kunde motverka denna utveckling, HushåUens disponibla in­komster beräknas under sådana omständigheter ha ökat mindre 1972 (7 3/4 %) än 1971 (10 %), Samtidigt beräknas hushåUens konsumtions­utgifter ha stigit endast obetydligt mer än deras disponibla inkomster. Den väntade nedgången för sparkvoten från den höga nivå som upp­nåddes 1971 har därför tUl större delen uteblivit. Realt beräknas hushål­lens konsumtion ha ökat med ca 2 1/4 %, vUket är något lägre än enligt konjunkturinstitutets höstprognos. De realt disponibla inkomsterna har stigit med ca 2 % samma tid.

För 1973 förutses en lägre stegringstakt både för löneinkomster och övriga faktorinkomster. Inkomstöverföringarna har antagits stiga i nå­got lägre takt än 1972, Skatteinbetalningarna (inkl, avgifter) förutses 1973 öka svagt eller med endast 3 %. Detta är en följd av skattereformen som träder i kraft den 1 januari 1973, vartill kommer att även kvarskat-terna blir lägre än 1972. Som följd av att skatteinbetalningarnas tillväxt sålunda kommer att avta kraftigt, blir de disponibla inkomstemas ök­ning avsevärt högre 1973 (10 %) än 1972 (7 3/4 %), Prisnivån har an­tagits stiga med omkring 5 1/2 % och de realt disponibla inkomstema med knappt 4 1/2%, Den privata konsumtionens volym beräknas öka med drygt 4 % 1972—1973, Detta är en något svagare utveckling än för inkomstema och sparkvoten beräknas sålunda återgå till nästan samma nivå som 1971,

1 HushåUssektorn inkluderar, förutom hushällen, de s, k, ideella organisation­erna som betjänar hushäUen, och som inte helt eller huvudsakligen finansieras och kontrolleras av offentliga sektom. Hit räknas fackföreningarna, folkbildningsverk­samheten, nykterhetsrörelsen, idrottsorganisationerna, tjänstemannaorganisation-ema. Röda korset m. m, samt ej statsbidragsberättigade privata sjukhem, barnhem, bamkolonier, semesterhem. Utöver löntagarhushäU ingär hushåll som äger per­sonliga företag, dvs. som erhåller sin huvudsakliga inkomst från rörelse.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen


120


TabeU VI:1 De enskUda konsumentemas inkomster och utgifter 1971—1973

MUj. kr., löpande priser

 

 

1971

1972

ProcentueU förändring

 

 

 

prognos

1970-1971

1971-1972

1972-1973

l.Faktormkomst'

122 832

132 714

7,5

8,0

7,0

Egentiiga löner"

99 583

108 925

9,0

9,4

7,8

EnskUda företagares inkomster

8 831

9 122

0,3

3,3

0,9

Kapitalinkomster (netto)'

1487

1757

13,9

18,2

10,5

övriga faktorinkomsler

12 931

12910

0,6

— 0,2

3,9

2. Inkomstöverföringar till hushåU

25 097

28 569

18,4

13,8

12,7

Egentliga inkomstöverföriagar»

8 724

10 150

21,6

16,3

8,8

därav: Bambidrag

2 145

2 168

34,7

1,1

10,0

Socialförsäkringsutfall

16 373

18419

16,8

12,5

13,0

därav: Folkpensioner'

9 216

10 165

16,6

10,3

10,2

ATP

1660

2215

42,4

33,4

32,1

3. Direkta skatter, avgifter m.m.

42 477

47 618

6,8

12,1

3,1

därav: Prel, A-skatt

34 954

40 564

8,5

16,0

4,1

4. HushåUens nettoinbetalningar

 

 

 

 

 

tUl det offentliga (3-2)

17 380

19 049

-6,5

9,6

-11,3

5. Disponibla Inkomster (1—4)'

105 442

113 597

10,2

7.7

10,1

6. Privat konsumtion

98 212

106 070

6,4

8,0

9,9

7. Sparande (5—6)'

7 230

7 527

116,3

4,1

13,9

8. Sparkvot (7: 5)

6,9

6,6

«3,4

»-0,3

»0,2

» Arbetsgivaravgifter till socialförsäkring, tillräknade pensionsavgifter förstatUga och kommunala myndigheter, för kommunala affärsverk samt för icke-finansieUa företag är ej medtagna som löneförmåner i denna post. Summan av dessa avgifter uppgick 1971 till 14 222 milj. kr., 1972 tiU 16 032 milj. kr. och beräknas 1973 uppgå till 18 162 mUj. kr.

»Inkl. direkt utbetalda pensioner från statUga aff'ärsverk samt från industri och handel.

' Inkl. räntor på privata försäkringsfonder (exkl, skadeförsäkring),

* Inkl. transfereringar från utlandet och utbetalda pensioner från stat och kommun.

' Inkl. kommunala bostadstillägg tUl folkpensionärer.

»Inkl, skadeförsäkringsnetto: —10 milj, kr, 1971, —68 milj. kr. 1972 och —14 milj, kr, 1973.

' Inkl. privat försäkringssparande. Detta uppgick 1971 till 2 579 milj. kr., 1972 fiU 2 880 milj. kr. och beräknas uppgå tUl 3 413 milj, kr. 1973.

» Förändring mätt i procentenheter.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

1. De disponibla inkomstema

Löner

De definitiva beräkningarna av lönesummeutvecklingen mellan två år baseras på taxeringsutfallet för de båda åren. Skattereformen i ja­nuari 1971 innebar bl. a. att deldarationsphktsgränsen höjdes och att reglema för beräkning av vissa avdrag ändrades. Taxeringsutfallet för 1971 påverkades av förändringarna. Detta har ökat osäkerheten i be­räkningen av lönesummeutvecklingen mellan 1970 och 1971. Beräk­ningarna ger vid handen att den totala lönesumman ökat med 9 % från 1970 tiU 1971. Samma resultat erhålls, om lönesummeutvecklingen skat-


 


BU. 1    Preliminär nationalbudget                                                   121

tas på basis av uppgifter sektorvis om förtjänst- och sysselsättningsut­vecklingen.

Av ökningen svarar avtalen för 7,1 procentenheter. Däri ingår inte de under januari 1972 retroaktivt utbetalade löner, som intjänades under 1971. Dessa retroaktiva ersättningar inräknas i stäUet i 1972 års löne­summa, I avtalskomponenten inkluderas den timlöneökning, som är av­sedd att utgöra kompensation för arbetstidsförkortningen under respek­tive år. Ä andra sidan påverkas sysselsättningskomponenten i motsatt riktning av nedgången i den faktiska arbetstiden.

Löneglidningen beräknas ha varit 2,8 % från 1970 tiU 1971, Totalt skulle därmed förtjänstkomponenterna ge ett bidrag till lönesumme­ökningen på 9,9 %, Sysselsättningsnedgången från 1970 till 1971 resul­terade emellertid i en negativ sysselsättningskomponent på 0,8 %,

Industriarbetamas timförtjänster beräknas ha ökat med i runt tal 10 % från 1970 till 1971. Samtidigt höjdes den allmänna arbetsgivar­avgiften från 1 % till 2 % av lönesumman. Tillsammans med ökade ATP- och sjukförsäkringsavgifter bidrog detta till en sammanlagd ök­ning av timkostnaderna för industriarbetare med ca 11,5 %.

Från 1971 till 1972 beräknas den utbetalda lönesumman för samtliga anställda ha ökat med 9,3 %, Därav uppskattas de avtalsmässiga löne­ökningarna ha svarat för 9,1 procentenheter och löneglidningen för 1,9, Sysselsättningskomponenten, som i hög grad påverkas av arbetstids-förkortaingen, beräknas ha dragit ned lönesummeutvecklingen med 1,9 procentenheter.

Enligt statistiska centralbyråns förtjänststatistik steg industriarbetar-lönerna med inte fullt 12 % från de tre första kvartalen 1971 till mot­svarande period 1972, Härav utgjordes ca 8 procentenheter av avtals­mässiga löneökningar. Löneglidningens utveckling under den hittUls belysta delen av 1972 indikerar en timlöneökning för industriarbetare meUan genomsnittslägena 1971 och 1972 på drygt 11,5 %, Därav skulle i runt tal 4 procentenheter utgöras av löneglidumg. Timkostnaderna ökade dessutom med 0,6 % på grund av höjda ATP-avgifter och kost­nader för avtalsgrappsjukförsäkringen (AGS), vilken trädde i kraft den 1 september 1972,

Från 1972 till 1973 föratses den totala lönesumman öka med drygt 7 1/2 %. Den avtalsmässiga löneökningen väntas bli 5 % och löneglid­ningen har antagits bli drygt 2 %, Sysselsättningskomponenten har satts tiU0,7 %,

Den avtalsmässiga ökningen av industriarbetarlönerna 1972—1973 beräknas till drygt 4 %, En något större löneglidning än 1971—1972 är sannolik med tanke på den väntade uppgången i efterfrågan på arbets­kraft. En timförtjänstökning på mellan 8,5 och 9 % framstår därmed som sannolik. Detta skulle i sin tur innebära att de totala timkostnaderna för industriarbetare kommer att öka med i rant tal 12 % från 1972 till


 


Prop. 1973:1    BUaga 1    Finansplanen                                                          122

1973, Den osedvanligt stora uppgången i kostnaderna utöver kontant-lönen beror främst på den allmänna arbetsgivaravgiften, som höjs från 2 till 4 % av lönesumman. Dessutom bidrar kostnaderna i samband med uppbyggnaden av AGS och den särskilda tilläggspensionen med ca 1,5 procentenheter av kostnadsökningen.

Övriga inkomster

Enligt nu föreliggande beräkningar, redovisade i tabell 1, beräknas totala faktorinkomsterna ha ökat med 8 % 1971—1972. Lönema ökade med 9,4 % och svarade därmed för den alldeles övervägande delen av ökningen av faktorinkomsterna.

De enskilda företagarnas inkomster beräknas ha ökat med ca 3 1/4 % 1971—1972 efter att ha legat på en i det närmaste oförändrad nivå 1971 jämfört med 1970. Uppgången kan hänföras tiU det i förhållande till 1971 något förbättrade konjunkturläget.

Kapitalinkomsterna antas ha ökat med omkring 18 % 1971—1972, vilket är något snabbare än 1970—1971. Ränteinkomsterna synes ha fort­satt att minska i långsammare takt än ränteutgifterna.

övriga faktorinkoiyister, dvs. driftsöverskott för egnahem och rest­posten, beräknas ha minskat obetydligt 1971—1972.

De egentliga inkomstöverföringarna från stat och kommun till hus­hållen (bambidrag, studiebidrag, bostadsbidrag m, m.), som ökade med ca 22 % från 1970 till 1971, beräknas ha stigit med ungefär 16 % från

1971     tUl 1972, Den snabba tillväxten 1971 förklaras framför aUt av allmänna barnbidragens höjning 1 januari 1971 i samband med skatte­reformen, ökningen 1972 kan huvudsakligen tillskrivas de från april

1972     ändrade reglerna vad gäller statliga samt statsbidragsberättigade kommunala bostadstillägg.

Utbetalningarna från socialförsäkringssektorn (inkl. folkpensioner) synes ha avtagit i ökningstakt 1972. För 1971 noterades en stark tiUväxt bl. a. beroende på att ett ökat antal förtidspensionärer kraftigt bidrog till att höja pensionsutbetalningama.

För hushållens preliminära A-skatteinbetalningar finns preliminär statistik t. o. m, inkomstmånaden oktober (enligt novemberuppbörden). Novemberuppbörden blev lägre än vad som antogs i konjunkturinstitu­tets höstrapport. Även januariuppbördens utfall prognoseras under så­dana omständigheter bli något lägre än i höstrapporten. Mellan hel­åren 1971 och 1972 innebär detta en ökning i hushåUens inbetalningar av preliminär A-skatt på ca 16 %. Motsvarande tal för 1970—1971 uppgick tiU 8 1/2 % (tabell 2),

Flera faktorer har bidragit till att preliminärskatten blivit betydligt högre än den slutligt påförda skatten 1971. Detta har medfört att den överskjutande skatten 1972 (som utbetalades från slutet av november tUl mitten av december 1972) blev exceptionellt stor. I konjunkturinstitutets


 


BU. 1    Preliminär nationalbudget                                                                   123

TabeU VI: 2. HushåUens direkta skatter och avgifter 1969—1973 MUj. kr., löpande priser

 

 

1969

1970

1971

1972

1973

1. Prel. A-skatt

27 531

32 212

34 954

40 564

42 224

2. Prel. B-skatt

3 352

3 562

3 644

3 948

3 600

3. FyUnadsskatt''

894

1213

1334

1325

1425

4. Kvarskatt'.»

1736

1910

2 023

2 222

1 550

5. överskjutande skatt'

—2 309

—2 589

—2 836

4 265

4 100

6. Slutskattereglering (3-1-4-5)

321

534

521

—   718

—1 125

7, övriga skatter och avgifter'

2 668

3 481

3 358

3 824

4 395

8. Summa direkta skatter och

 

 

 

 

 

avgifter (1 -j- 2 -|- 6 -|- 7)

33 872

39 789

42 477

47 618

49 094

1 Hushållens andel.

• Influtna delen.

• Inkl. ränta.

« Exkl. arvs- och gåvoskatt.

Anm. Kvarskatten avser inkomsten två år tidigare, medan fyllnadsskatten och överskjutande skatten avser inkomsten ett är tidigare.

Källor: Statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket och konjunkturinstitutet.

höstrapport (kapitiet om hushåUens finanser) har en diskussion förts angående de bakomliggande faktorerna.

Jämfört med de preliminära kalkyler angående den överskjutande skatten som återgavs i konjunkturinstitutets höstrapport innebär de offi­ciella beräkningarna en upprevidering om drygt 500 milj, kr. För kvar­skatten som skall inbetalas under de fyra första månadema 1973 fram­kommer en motsvarande uppjustering med 200 milj. kr. Netto konuner dessa skatteavräkningar att under tiden november 1972—aprU 1973 tUlföra hushållen ett 335 milj. kr. större belopp än som anges i konjunk­turinstitutets höstrapport.

Hushållens totala inbetalningar av direkta skatter, avgifter m. in. be­räknas ha ökat med 12 % 1971—1972,

De disponibla inkomsterna beräknas ha ökat med ca 7 3/4 % 1971— 1972 i löpande priser. Prisuppgången, enligt implicitprisindex, uppgår tUl ca 5 1/2 %, Den realt disponibla inkomstökningen kan dämied skat­tas till ca 2 % 1971—1972,

För 1973 förväntas faktorinkomsterna öka något långsammare än för 1972, huvudsakligen på grund av en lägre lönesummeökning, speciellt med avseende på avtalskomponenten. Även företagarinkomsterna för­väntas öka långsammare, främst beroende på att jordbrukarinkomsterna — vid förutsedd "normalskörd" — väntas minska kraftigt efter den goda skörden 1972. Något lägre ökningstakt har antagits för kapital­inkomsterna.

De egentliga inkomstöverföringarna beräknas öka betydligt långsam-mare 1973 (9 %) än 1972 (16 %). Detia gäUer fastän det allmänna barnbidraget samt studiebidraget höjs med 10 % den 1 januari 1973.


 


Prop. 1973:1    BUaga 1   Finansplanen                                                            124

De statliga inkomstöverföringarna väntas däremot öka i ungefär samma takt 1973 som 1972. Till grund för beräkningarna över inkomstöver­föringama från kommunerna ligger en i november 1972 insamlad enkät avseende kommunernas inkomster och utgifter 1972 och 1973. Enkäten pekar på en betydligt lägre ökningstakt 1973 än för 1971 och 1972.

Den preliminära A-skatten beräknas öka med endast ca 4 % 1972—1973, TUl grand för denna bedömning ligger följande kalkyler. Vid oförändrad statlig och kommunal utdebitering och vid oförändrade preUminärskatteUbeller skuUe 53 1/2 % av löneökningen 1972—1973 in­betalas i preliminär A-skatt. Höjningen av den genomsnittliga kommu­nala utdebiteringen med ca 15 öre väntas höja skatteinbetalningarna med ytterligare 150 mUj, kr. Sänkningen av statsskatten från årsskiftet 1972/1973 beräknas emellertid medföra en minskning av preliminärskat­ten med drygt 2 miljarder kr. Härtill kommer att preliminärskatte-tabeUerna fr, o, m, 1973 baseras på inkomstnivån i mitten av varje inkomstintervall i stället för som hittills på det högsta värdet. Denna justering väntas reducera preliminärskatteinflödet 1973 med ungefär 600 milj. kr.

För den preliminära B-skatten väntas den sänkande effekten av skattereformen 1971 göra sig märkbar först 1973. Detta är en följd av att huvuddelen av preliminärdebiteringen sker i förhållande till in­komsten två år tidigare. B-skatteinbetalningen 1973 kan därför väntas bli lägre än 1972.

Det tillämpade systemet för preUminärskatteuppbörden 1972 torde liksom 1971 ha medfört ett betydande överattag av preliminär A-skatt om än inte av fuUt samma omfattning. Skatteåterbäringarna 1973 kan därmed beräknas bli endast något mindre än under 1972.

Hushållens totala inbetalningar av direkta sicatter, avgifter m. in. beräknas därmed öka endast 3 % 1972—1973, vilket är en fÖr svenska förhållanden extremt låg ökningstakt.

För 1973 beräknas hushållens disponibla inkomster öka med 10 %, Till derma förhållandevis stora tUlväxt kommer den låga skatteökning­en att bidra. Denna är inte blott en följd av skattereformen 1973 utan även till en del en kvardröjande effekt av 1971 års skatteomläggning. Prisnivån förutses 1972—1973 stiga med 5 1/2 % enligt implicitprisbe-räkning. De realt disponibla inkomstema kan därmed väntas öka med knappt 4 1/2 %,

2. Konsumentpriserna

Prisutvecklingen under 1972

Från decmebcr 1971 tUl november 1972 steg konsumentpriserna med 4,6 %. Inklusive den i december varje år återkommande justeringen av bostadsposten får en uppgång av konsumentpriserna med 5,5 %  anses


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                   125

trolig för perioden december 1971—december 1972, Från november 1971 tUl november 1972 har konsumentprisnivån stigit med 5,7 %. Mel­lan genomsnittslägena för kalenderåren 1971 och 1972 kan prisnivåns uppgång beräknas till ca 6 %. Vid s.k. implicitprisberäkning, då även förändringar i konsumtionens sammansättning beaktas, erhålls en ge­nomsnittlig ökning av priserna med 5,5 % mellan 1971 och 1972.

Prishöjningarnas fördelning mellan olika delar av konsumtionen be­lyses av nedanstående sammanställning.

Genomsnittliga prisförändringar december 1971—november 1972

Procent

 

Livsmedel

7,6

Diverse varor

7,0

Tjänster (exkl. bostad)

4,7

Kläder och skor

4,2

Inventarier och husgeråd

3,5

Bränsle och drivmedel

2,3

Alkohol och tobak

2,0

Bostad

1,6

Den största uppgången redovisas för livsmedelspriserna. Dessa steg främst i juli och augusti 1972 på grund av jordbruksöverenskommelsen. Jordbrukspriserna svarar emellertid inte för mer än drygt 1/3 av livs­medelsprisemas ökning. Inom gruppen diverse varor har priserna fram­för allt stigit för läkemedel och motorfordon, Läkemedelspriserna har stigit med ca 23 %, vilket främst förklaras av höjda expeditionsavgifter. Priserna inom tjänstesektorn har stigit betydligt långsammare än under motsvarande period 1971. Posten bränsle och drivmedel uppvisar för andra året i rad en måttlig prisstegring, vilket beror på att den inter­nationella prisnivån fortsatt att minska. Sålunda sjönk importpriserna för bränsle och drivmedel med mellan 3 och 5 % per kvartal under andra halvåret 1971 och de tre första kvartalen 1972, Även för bostads­posten kan en måttiig prisuppgång noteras fram till november 1972, De hyreshöjningar som företagits i oktober kommer inte att påverka bo­stadsposten förrän i december 1972,

I tabell 3 anges prognoser för konsumentprisutvecldingen under 1972 och 1973, I jämförelse med de bedömningar som gjordes i den revide­rade nationalbudgeten för 1972 räknar man nu med att priserna har stigit med ytterligare en procentenhet •— eller med 5,5 % — under loppet av 1972, Skillnaden förklaras till största delen av att restfaktorn som representerar prisstegringar inom den från internationell konkur­rens skyddade sektorn (exkl. jordbruk, skogsbruk och bostadsförvalt-nmg) stigit betydligt snabbare än man räknade med våren 1972. I den reviderade nationalbudgeten för 1972 beräknades restfaktorns genom­slag på konsumentpriserna till 2 %, vUket skulle ha utgjort ett för lönestegringstakten normalt värde. I föreliggande kalkyl har emellertid restfaktorns inverkan på konsumentprisema satts till 3,2 %. Detta för-


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                                  126

Tabell VI: 3. Konsumentprisprognos för 1972—1973

Prognoser för långtidsindex


dec. 1971

dec

;. 1972

dec. 1972

dec

;. 1973

5,5

 

4,8

-0,1

 

0,6

0,3

 

0,8

0,8

 

0

1,0

 

1,0

0,3

 

0,3

0

 

0,1

3,2

 

2,0

Konsumentprisnivåns procentueUa uppgång, totalt därav hänförs tUl

ändring av indirekta skatter

ändring av intemationeUt bestämda priser

ändring av jordbmkspriser

ändring av bostadsprissättning

ändring av diverse taxor

trendawikelser i prisema på vissa färskvaror

restfaktor

Anm. Höjningar av skattesatserna som vid stigande prisnivå följer av oföränd­rade procentuella värdeskatter har tiU sina verkningar inräknats i den s.k. restfak­torn. Likaså har de beräknade priseSektema av den beslutade höjningen av arbets­givaravgiften den 1.1.1973 medtagits i restfaktorn.

håUandevis höga värde för restfaktom tyder på att företagen under 1972 kan ha kompenserat sig även för kostnadsstegringar som inträffat före utgången av 1971.

För övriga priskomponenter föreligger god överensstämmelse mellan föreliggande beräkningar och prognoserna i den reviderade national­budgeten för 1972.

Prisutsikter för 1973

Vid bedömningen av prisutsikterna för 1973 har liksom tidigare motsvarande tUlfällen följande faktorer beaktats (se tabell 3).

1,    Lönekostnadsstegringarnas sannolika genomslag inom de från in­ternationell konkurrens skyddade näringsområdena (restfaktor och di­verse taxor i tabellen).

2,    Speciella prisförändringar som sker i anslutning till särskilda reg­ler och beslut (avser bl, a. bostäder och jordbruksprodukter),

3,    Direkta återverkningar av den intemationella prisutvecklingen.

4,    Tillfällighetsbetonade prisförändringar (posten trendawikelse för vissa färskvaror i tabellen),

5,    Föreslagna förändringar i den indirekta beskattningen.

(1) Med utgångspunkt från avsnittet om lönema har arbetsgivarnas kostnader per tunme i genomsnitt för samtliga anställda antagits stiga med ca 10,5 %, vari inkluderats den kommande höjningen av arbets­givaravgiften med 2 %. Lönekostnadernas genomslag inom de från ui-temationell konkurrens skyddade områdena föratsätts få ett för denna lönestegrmgstakt normalt värde. Detta blir därmed lägre än 1972, då företagen kan ha kompenserat sig även för lönekostnadsstegringar från föregående perioder. Återverkan på totalindex har satts till 2,3 %, varav 0,3 %   faUer på ändring  i  diverse  taxor.  —  Sedan prisstopp


 


Prop. 1973:1    BUaga 1    Finansplanen                                         127

för vissa livsmedel införts fr. o, m, den 1 januari 1973 tUlkommer frå­gan om i vad mån handels- och förädlingsmarginalerna inom livsmedels­branschen påverkas. De varor som omfattas av prisstoppet svarar genom sina förädlings- och distributionskostnader för ungefär 1/10 av innehållet i restfaktom. Prognosen för denna har t, v, inte justerats,

(2)    Prisstoppet på vissa baslivsmedel skall gälla alla led inom pro­
duktion och handel och avsikten är att det skall vara i kraft under
hela 1973, Jordbrukspriserna antas därför bli i stort sett oförändrade
1973.

Bostadsprisemas inverkan på totalindex under 1973 väntas bli 1 %, Kalkylen förutsätter oförändrad räntenivå. Varje förändring av ränte­nivån med en procentenhet kan beräknas påverka totalindex med 0,5 %,

(3)          Under 1973 kan importprisema på bränslen och drivmedel åter­igen antas öka. Av bl. a. detta skäl kan de internationellt bestämda prisema väntas stiga mer än under 1972, Inverkan på totalindex har satts tUl 0,8 %.

(4)          Tillfällighetsbetonade prisförändringar på vissa färskvaror som grönsaker, färsk fisk m, m. är svåra att fömtse. Som en möjlig effekt räknas med en höjning av konsumentprisnivån med 0,1 % på grund av sådana prisrörelser.

De utgiftsökningar för staten som beslutades i samband med att pris­stoppet infördes skall täckas genom höjda skatter på bensin och motor­brännolja. Skatten på alkoholhaltiga drycker och cigarretter höjs den 1 januari 1973. Dessa skattehöjningars inverkan på totalindex har be­räknats tUl 0,6 % varav skattehöjningarna på bensin och motorbränn­olja kan väntas svara för 0,2 %,

Sammanfattas de olika priseffekterna under punkterna 1—4 ovan erhålls som resultat en uppgång av konsumentpriserna under loppet av 1973 med 4,9 %. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1972 och 1973 fås en trolig förändring med 5,5 %.

För implicitprisindex vars prisförändringstal brakar påverkas av för­skjutningar i konsumtionens sammansättning under loppet av året, har den årliga uppgången tämligen systematiskt varit något mindre än för konsumentprisindex. Mellan genomsnUtslägena för 1972 och 1973 har en förändring i implicitprisindex med knappt 5,5 % ansetts rimlig,

3. Den privata konsumtionen

Den privata konsumtionen ökade 1971 med 6 1/2 % i löpande priser (tabell 1). På grund av den betydande prisökningen samma år — vilken uppgick till inemot 7 1/2 % — innebar detta i volymtermer en minsk­ning av konsumtionen om ca 1 %, Det var första gången sedan 1951 som en direlct nedgång noterats för den privata konsumtionen. De realt disponibla inkomstema ökade visserligen med 2 1/2 % men samtidigt


 


Prop. 1973:1    BUaga 1    Finansplanen


128


Diagram VI: 1.    Hushällens inkomster, konsumtionsutgifter och sparande 1963 — 1973


50 48 46 44 42 40 38 36 34

32

50 48 46 44 42 40 38 36 34

32


 

 

Miljarder kr, 1968 års Log. skala

priser.'Säsongrensade halvårsdata.

A

/"-.-

 

.   /

~'~

■'''

h                       Disponibel inkomst

 

r

,r

.--'

 

 

 

s/

 

 

 

r

r

 1

Konsumtic

)n

 

 

 

 

/

/N ,"

X

 

 

 

 

 

 

 

/

./

 

 

 

 

 

 

 

 

 

..y

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Sparkvot. Helår, procent. Aritmetisk skala


J___ L

J___ \___ I

J___ I___ L

1963      64     65     66      67     68     69     70     71      72     73 Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.


steg sparkvoten anmärkningsvärt kraftigt eller med 3,4 procentenheter tiU 6,9%.

Även första halvåret 1972 utvecklades den privata konsumtionen svagt. Trots att nivån var kraftigt neddragen första halvåret 1971 blev volymökningen från detta halvår till första halvåret 1972 endast drygt 3 1/2 %, Frånsett turistnettot var stegringen endast drygt 3 %. Säsong­rensat innebar detta en nedgång i konsumtionsvolymen från andra halv­året 1971 med drygt 1 %. Även tredje kvartalet 1972 har konsumtionen varit trög och har minskat med 1/2 % i volym jämfört med samma kvartal 1971,

Den privata konsumtionen under de tre första kvartalen 1972 kom härigenom att ligga endast 2 1/4 % högre än under motsvarande period ett år tidigare. Det har förefallit rimligt att anta en lika stor procentuell ökning mellan fjärde kvartalen 1971—1972, Även om konsumtionsut-


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget


129


Tabell VI: 4. Hushällens konsumtionsutveckling 1970—1972

1968 års priser

 

 

 

 

 

Varaktiga varor

1.1,    Bilar

1.2.    Övriga

Milj. kr,

1970

Procentuell volymförändring

Bidrag till totala ökningen i procentenhe­ter

 

1970— 1971

1971— 1972

1970— 1971

1971 — 1972

1.

8 098 2 683 5 415

-3,6

0,4

-5,6

10,3 11,0 10,0

-0,3

0 -0,3

1,0 0,4 0,6

2,

Delvis varaktiga varor

12 355

-5,8

2,0

-0,8

0,3

3.

Icke varaktiga yaror

3.1.    Livsmedel

3.2.    Övriga

35 984 22 718 13 266

—0,6

-1,3

0,5

—0,2

-1,4

1,8

-0,3

-0,4

0,1

-0,1

-0,4

0,3

4.

Tjänster

4.1,    Bostäder

4.2,    Övriga

26 322 14 170 12152

1,1

2,6

-0,6

2,1 2,6 1,5

0,3

0,4

—0,1

0,7 0,5 0,2

5.

Summa inhemsk konsumtion

82 759

-1,1

1,9

-1,1

1,9

6.

Turistnetto

1888

3,3

17,3

0,1

0,4

7.

Hushållens totala konsumtion

84 647

—1,0

2,3

—1,0

2,3

8.

Hushällens disponibla inkomster

87 690

2,5

2,0

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

vecklingen tredje kvartalet var mycket svag och detaljhandelns försälj­ningar under oktober ej heller torde ha utvecklats påfallande expansivt har en sådan uppgång antagits som rimlig, bl. a. med hänsyn till de ovanligt stora utbetalningarna av överskjutande skatt under november och december 1972.

Bland konsumtionens olika grupper visade varaktiga varor en stark ökning. Bilinköpen ökade i volym med ca 20 % mellan första halvåren 1971 och 1972, För övriga varaktiga varor var motsvarande uppgång ca 15 %, Gmppen delvis varaktiga varor (kläder och skor m, m,) utveck­lades ungefär i takt med den totala konsumtionen medan livsmedels­konsumtionen däremot fortsatte att minska. Inom livsmedelsområdet har framträtt en tendens tUl ökade inköp av mindre bearbetade varor på bekostnad av vissa högt bearbetade färdigprodukter. Tjänster ex­klusive bostäder ökade något svagare än den totala konsum.tionen. Turistnettot visade accelererad tillväxt och ökade med 17 %.

Den svaga konsumtionsutvecklingen 1971—1972 har sammanfallit med en fortsatt hög sparbenägenhet. För 1973 har en svag uppdragning av sparkvoten förutsatts. Med den avsevärda ökning av de realt dispo­nibla inkomsterna som förutses 1973 är det rimligt att räkna med en

9    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 1


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Fuiansplanen


130


Diagram VI: 2   Privat konsumtion fördelad på varugrupper 1969—1973

Index: För 1969 = 100. 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata


 

 

 

Personbilar

 

120

-

 

 

 

------

100

- A.                    1

 

 

 

\      1

N,'

 

80

 

 

\/

 

 

 

 

 

 

 

110


110

90

110


 

Icke varaktig

a varor

 

 

-p.-

 

 

 

Tjänster


90

Turistnetto

180

120 -

140

100

100


1969


70


71


72


73


1969


70


71


72


73


Anm. För 1973 har helårsprognosen inritats med horisontella linjer. Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

svag dragning uppåt av sparkvoten utöver den i och för sig höga nivån 1972. Mot en ökning av den reala disponibla inkomsten på knappt 4 1/2 % har sålunda satts en ökning av konsumtionsvolymen med drygt 4 %.


 


BU. 1    Preliminär nationalbudget                                                   131

VII. Investeringama

1. Sammanfattning av investeringsprognosen för 1973

Enligt äimu preliminära beräkningar ökade de totala investeringama med 5,5 % från 1971 till 1972. Det finns anledning att betona att dessa kalkyler är osäkra inom vida marginaler. Konjunkturinstitutet framhöll i sin höstrapport att det fanns påtagliga indicier på vissa periodiserings­fel i det sedvanliga statistiska uppgiftsmaterialet för investeringsutveck­lingen 1970—1972. Det kunde förmodas att dessa periodiseringsfel hade ett samband med mervärdeskattens höjning fr. o. m. 1 januari 1971, Det finns under sådana omständigheter skäl att räkna med en större osäker­het än vanligt i de investeringskalkyler som nedan presenteras. Troligen har såväl nedgången 1970—1971 som uppgången 1971—1972 kommit att i någon mån överdrivas. Det är vidare även troligt att beräkningarna för 1972—1973 kommer att ge ett något för negativt utslag.

Ökningen av byggnadsinvesteringama 1971—1972 enligt kalkylerna redovisad till 5,5 %, bars i hög grad upp av kraftigt höjda statUga in­vesteringar på såväl affärsverks- som myndighetssidan. Starkt bidragande till dessa ökningar torde ha varit den rad av ekonomisk-politiska åtgär­der som sattes in från sommaren och hösten 1971 för att motverka den ogynnsamma utvecklmgen av arbetslösheten bland byggnadsarbetare. Härvid kan särskUt noteras den stora ökningen av anslagen till bered­skapsarbeten vilken medförde en kraftig uppgång av det statliga vägbyg­gandet. Bland de privata byggnadsinvesteringama tycks betydande ök­ningar ha ägt rum för industri och handel. För industrins del torde den avsevärda ökningen väsentligen kunna ses som en följd av de stimulans­åtgärder som vidtagits, främst i form av förhöjda bidrag tUl mUjövårds-investeringar samt utökade möjligheter att utnyttja investeringsfonderna. För byggandet inom handel är uppgången en konsekvens av den stora igångsättningen av oprioriterade projekt alltsedan mitten av 1971. Bo­stadsbyggandet tycks, trots en totalt sett vikande igångsättning, ha ökat något främst beroende på en kraftig omfördelning av den totala igång­sättningen från flerfamUjshus tiU småhus. Även kommunernas byggande förefaller ha ökat något bl. a. till följd av höjda bidrag tUl utbyggnaden av mUjövårdsanläggningar.

De totala maskininvesteringarna beräknas 1971—1972 ha ökat med 6 % — en ökning som dock reduceras tUl 2 % om investeringarna i han­delsflottan frånräknas. Kraftiga ökningstal kan noteras för de statiiga myndigheternas och kommunernas maskininvesteringar. Industrins ma­skininvesteringar beräknas ha ökat med 2 %, medan däremot för han­delns del i det närmaste oförändrade maskininvesteringar kan observe-


 


Prop. 1973:1    BUaga 1    Finansplanen


132


Tabell VII: 1. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1967—1972 samt prognos för 1973

 

 

 

1972 1 milj, kr.

Procentuell förändring i 1968 års priser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

löpande

1967-

-      1968-

1969-

-    1970-

-    1971-

-    1972—

 

priser

1968

1969

1970

1971

1972

1973

Byggnader och anläggningar

 

 

 

 

 

 

 

Permanenta bostäder

9 310

1,5

3,5

- 3,5

— 3,5

1,0

- 8,0

Privat jordbruk, skogsbruk och

 

 

 

 

 

 

 

fiske

437

3,5

-13,5

— 7,0

7,5

- 1,0

3,5

Egentlig industri

2 459

-14,5

6,5

— 0,5

-0,5

10,0

3,0

Handel m. m.»

1958

-14,5

12,0

4,5

— 9,5

10,5

— 4,0

Statliga affärsverk

1443

- 8,0

15,5

—10,0

— 2,0

19,5

— 2,5

Statliga myndigheter inkl.

 

 

 

 

 

 

 

militära*

2188

3,0

-4,0

2.0

- 2,5

27,0

-11.5

Kommunala investeringar exkl.

 

 

 

 

 

 

 

bostäder och industri

8 915

13,0

5,5

8,0

- 9,5

3,0

- 5,0

Övriga investeringar

1726

—16,0

- 2,0

1.5

20,5

1.0

0,5

Summa

28 436

0,5

4,5

1,0

-4,0

5,5

— 5,0

Maskiner m. in.

 

 

 

 

 

 

 

Privat jordbruk, skogsbruk och

 

 

 

 

 

 

 

fiske

1059

1,5

2.5

— 5,5

13.0

— 7,0

6,5

Egentlig industri

5 934

2,0

9.5

6,0

3,0

2,0

10,0

Handel m. m.

1 355

4,0

6,5

2,5

-7,0

0,5

4,0

Statliga affärsverk

1 812

8,5

9,5

21,5

3,5

-0,5

13,0

Statliga myndigheter

419

- 3,0

6,5

- 3,0

 

16,5

— 5,ö

Kommunala investeringar exkl.

 

 

 

 

 

 

 

industri

1 281

2,0

- 2,5

23,5

—12,5

14,5

- 4,5

Övriga investeringar

3 495

— 5,0

-4,5

3,0

2,5

19,0

9,0

därav: Handelsflottan

1028

—40,5

-25,5

—31,5

152,0

83,5

24,5

Summa

15 355

1,0

4,0

6,5

1,0

6,0

8,0

Summa exkl. handelsflottan

14 327

3,5

5,5

7,5

— 1,5

2,0

6,5

Totatt

 

 

 

 

 

 

 

Permanenta bostäder

9 310

1,5

3,5

— 3,5

— 3,5

1,0

- 8,0

Privat jordbruk, skogsbruk och

 

 

 

 

 

 

 

fiske»

1 507

12,5

— 4,0

- 7,5

18,5

- 3,0

5,0

Egentlig industri

8 393

— 3,5

8,5

4,0

2,0

4,0

8,0

Handel m. m,i

3 313

— 7,0

9,5

3,5

- 8,5

6,0

— 0,5

Statliga affärsverk

3 255

0,5

12,5

6,5

1.0

7.0

6,5

Statliga myndigheter inkl.

 

 

 

 

 

 

 

militära'

2 607

2,0

— 2,0

1,0

- 3,0

25,0

—10,0

Kommunala investeringar exkl.

 

 

 

 

 

 

 

bostäder och industri

10 196

11.5

4,5

9,5

— 9,5

4,5

— 5,0

Övriga investeringar

5 221

- 8,5

- 3,5

2,5

8,0

13,0

6,5

Summa'

43 802

1,0

4,5

3,0

-2,0

5,5

0,0

Summa exkl. handelsflottan

42 774

2,0

4,5

3,5

- 3,0

4,5

- 1.0

' Häri innefattas bl. a. flertalet fristående kontorsbyggnader. " Inkl. statliga väginvesteringar,

' Häri innefattas investeringar i avelsdjur m, m. Summan av byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala investeringar.

Anm. Procenttalen är avrundade till hela och halva procenttal, I övriga inves­
teringar ingår förutom privata även vissa offentliga investeringar, nämligen in­
vesteringar i statliga kraftaktiebolag och statliga delen av SAS,
Nedan redovisas byggnadsunderhåUets procentueUa förändring i 1968 års priser
1967—1968    1968—1969    1969—1970    1970—1971   1971—1972   1972—1973
0,5
                  2,5                  3,0                  —2,0             —2,0              3,0

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget


133


 


Tabell VII: 2. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1967-1973 för privat, statlig och kommunal sektor


-1972 samt prognos för


 

 

 

 

 

 

 

1972 i milj, kr.

Procentuell förändring i 1968 års priser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

löpande

1967—

1968—

1969—

1970—

1971—

1972—

 

\lågg

ningar

priser

1968

1969

1970

1971

1972

1973

Byggnader och an

 

 

 

 

 

 

 

Privata

 

 

 

 

 

 

 

 

 

inkl, bostäder

 

 

11 973

-  7,5

6,5

-2,5

- 3,0

8,0

-4,5

exkl, bostäder

 

 

6 209

-14,5

5.0

0,5

0.5

6,0

1,0

Statliga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

inkl, bostäder

 

 

4 004

- 0,5

1.5

-2,0

0,0

24,5

-8,0

exkl, bostäder

 

 

4 001

- 0,5

2,0

-2,0

0,0

24,5

-8,0

Kommunala

 

 

 

 

 

 

 

 

 

inkl, bostäder

 

 

12 459

9,0

3,0

5,5

- 6.0

-2,0

-4,0

exkl, bostäder

 

Summa

8 916

13,0

5.5 •

8.0

-  9.0

3,0

-5.0

 

inkl.

bostäder

28 436

0,5

4,5

1,0

- 4,0

5,5

-5.0

i

sxkl.

bostäder

19 126

0,0

5.0

3.5

- 4,5

8,0

-3.5

Maskiner m. m.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Privata

 

 

11229

-  1.0

5.5

3,0

1,0

6.0

9,0

Statiiga

 

 

2 839

11,0

2,5

16,5

8,0

2,0

9,0

Kommunala

 

 

1287

1,5

-2.5

24,0

-12,5

14,5

-4,5

 

 

Summa

15 355

1,0

4,0

6,5

1.0

6,0

8,0

Totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Privata'

 

 

 

 

 

 

 

 

 

inkl, bostäder

 

 

23 213

- 4,0

6,0

0,0

- 0,5

7.0

2,0

exkl. bostäder

 

 

17 449

-  5,5

5,0

2,0

1.5

6,0

6,0

Statliga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

inkl. bostäder

 

 

6 843

4,0

2.0

5,5

3.5

13,5

-0,5

exkl. bostäder

 

 

6 840

4,0

2.5

5.5

3.5

13,5

-0,5

Kommunala

 

 

 

 

 

 

 

 

 

inkl, bostäder

 

 

13 746

8,5

2,5

7.0

- 6,5

-0,5

-4,5

exkl, bostäder

 

Summa'

10 203

11,5

4,5

9,5

-  9.5

4.5

-5,0

 

inkl.

bostäder

43 802

1,0

4,5

3,0

- 2,0

5,5

0,0

 

exkl.

bostäder

34 492

0,5

4.5

5,0

-  1.5

7.0

1,5


> Häri innefattas investeringar i avelsdjur m, m. Summan av byggnads-maskiainvesteringar överenstämmer därför ej med totala investeringar.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.


och


ras. Även de statliga affärsverkens maskininvesteringar tycks ha legat kvar på 1971 års nivå.

För 1973 föratses totalt sett oförändrade investeringar jämfört med 1972, Beräkningama anger en klart avvikande utveckling för byggnads­investeringarna jämfört med maskininvesteringama. På byggnadssidan förutses en minskning med 5 % medan maskininvesteringarna väntas öka med 8 %,

Den låga byggnadsaktivitet som föratses kan i huvudsak förklaras av betydande minskningar av bostadsbyggandet samt för byggandet i den offentUga sektom. Utifrån ett antagande om en igångsättning av 80 000


 


prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen


134


Diagram Vn:l. Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat pä sektorer 1964—1973 Index: 1964 = 100. 1968 ärs priser.


120

no

100

.]2o|- Bostäder 110 100

160 140 120 100

Byggnader och anläggningar

 

- Totalt

y

 

y

r-=

> 

■'T

-<1

y

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

Industri .

 

,''

 

f

\

 

/

 

/

  

L_\

yv

 

"

v

 

J-

 

 

 

 

 

 

 

~

 

 

 

 

 

 

 

120 r Handel

X   ~'~'''~


 

Maskiner m.m.

Totalt

''

-<

 

''

 

 

 

'

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

. Totalt, exkl. hände

Isflottan

 

 

140 120 100

-

n

'y'

-'TTV

 

 

 

 

 

\ 1    1

 

 

 

 

 

-leoL Industri

1401-

120

100


 


130 120H 110 100

 

 

L          

    /

__

1__ -|

 

A

/'

 

 

Z'

/

 

 

S-/

-

 

/

-

 

 

Övriga privata

 

 

 

 

 

1   1

 

 

övriga statliga --''

I r

I----------------


 

 

 

160 140 120 100

. Handel

._.

,-'

"

''"'"""'■--r

 

 

 

 

"T 1    1

 

 

 

 

 

 

160 140

. Övriga privata exkl. handelsflottan

 

'''

120 100

''   \~~\--------- "

r

■--1

-''

r    1   1

 

 

 


övriga offentliga

1964 65.66 67 68 69 70   71   72 73        1964 65 66 67 68 69  70   71   72 73 Anm. I varje deldiagram är resp. total inlagd som en tunt streckad kmva. Källor: Statistiska centralbyrån och koiyunkturinstitutet.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                   135

lägenheter 1973 beräknas bostadsbyggandet minska med 8 % — en ned­gång som helt kan återföras på ett avtagande flerfamiljshusbyggande. Den låga aktiviteten inom bostadsbyggandet torde dock komma att mot­verkas något till följd av de stödåtgärder på underhållssidan som beslu­tats av statsmakterna. Inom kommunsektorn förutses en minskning av byggandet med 5 %. Därvid har kommunernas egna planer uppjuste­rats något bl, a. med hänsyn till de utökade bidragen till beredskapsarbe­ten som beslutades i december 1972.

Även det statliga byggandet väntas minska betydligt. Det är framför allt myndigheternas byggande som väntas avta efter den kraftiga ökning­en 1972. En viss minskning av byggandet tycks emeUertid även vara att vänta bland affärsverken. Bland de privata byggnadsinvesteringarna har industrins planer tolkats så att en fortsatt uppgång är att vänta 1973, Hänsyn har härvid tagits till det investeringsavdrag på 10 % för pro­jekt påbörjade före 1 juli 1973 som beslutades i december 1972. Han­delns byggande däremot tycks minska något eftersom en avtagande igångsättning av oprioriterade projekt bedömts trolig.

Den totala ökning av maskininvesteringarna med 8 % som förut­ses kan till väsentlig del återföras på industrins maskininvesteringar som beräknas stiga med 10 %. Den betydande ökning som sålunda pro­gnoserats utgår från företagens relativt optimistiska planer i enkätunder­sökningen från november 1972, Härvid har vid bedömningen av planer­na hänsyn tagits till den förlängning och förhöjning av investeringsav­draget, som gäller maskiner bestäUda före 1 juli 1973, Även handelns maskininvesteringar väntas öka något 1973,

För den offentliga sektorn förutses en betydligt utökad anskaff­ning av maskiner och apparater inom de statliga affärsverken. Däremot torde minskade kommunala maskininvesteringar vara att vänta av kom­munernas egna planer att döma.

2. Investeringsutvecklingen inom olika områden

Bostäder

De totala bostadsinvesteringarna minskade med 3,5 % i volym 1970—• 1971. Investeringarna i flerfamiljshus minskade därvid med 4 % medan småhusinvesteringarna minskade med 4,5 %. Ombyggnadsverksamhe­ten, som endast utgör en mindre del av de totala bostadsinvesteringarna, beräknas däremot ha ökat med 5 %,

Beräkningarna över bostadsinvesteringarna bygger på uppgifter angå­ende antal påbörjade lägenheter (se anm. 2 under tabell 3), genomsnitt­lig lägenhetsstorlek samt byggnadstider. Investeringsnedgången från 1970 till 1971 kan främst förklaras av en mmskad igångsättning. Från 1969 till 1970 minskade totala igångsättningen med 5 300 lägenheter. Under första halvåret 1971 fortsatte den successiva minskningen sedan


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen


136


1968 — ca 4 650 lägenheter färre påbörjades jämfört med första halv­året 1970, Under andra halvåret 1971 ökade igångsättningen av småhus mycket kraftigt — främst tUl följd av att småhusbyggandet utan statiiga lån frisläpptes under oktober—december. Investeringsökningen, tUl följd av den ökade igångsättningen, kom dock tUl stor del att faUa på 1972, Totalt ökade igångsättningen från 1970 tiU 1971 med 2 150 lägenheter — flerfamiljshusigångsättningen minskade dock med 2 850 lägenheter. Under de tre första kvartalen 1972, för vilka endast ännu mycket preliminära siffror föreligger, påbörjades ca 5 850 lägenheter färre än under motsvarande period 1971, Minskningen i påbörjandet föll helt och hållet på flerfamiljshusen medan igångsättningen av småhus ökade kraf-

Tabell VU: 3. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostads­byggen 1968—1973

 

 

Totalt

 

 

Därav flerfamiljshus

 

 

Påbörja-

Inflytt-

Pågående

Påbörja-

Inllytt-

Pågående

 

de'

nings-

vid perio-

de'

nings-

vid perio-

 

 

färdiga

dens slut

 

f.i.-;r,r,

H«r.c,   .;i>.+

 

 

 

 

 

.-*- v..c,v*

«V.J.J      Ub*.

1968

107 400

106 200

116 900

71550

77 600

93 250

1969

105 500

109 050

113 350

71250

77 350

87 150

1970

100 200

109 800

103 750

69 350

75 200

81 300

1971

102 350

107 200

98 900

66 550

75 250

72 550

1972

(93 000)

(104 650)

(87 250)

(54 000)

(67 900)

(58 650)

1973

(80 000)

(93 150)

(74 100)

(44 000)

(53 750)

(48 900)

1971

 

 

 

 

 

 

1 kv.

18 000

24 200

97 550

14 850

16 850

79 300

2kv.

26 650

28 900

95 300

17 800

20 650

76 450

3 kv.

25 850

23 800

97 350

17 000

16 800

76 650

4kv.

31 850

30 300

98 900

16 900

20 950

72 600

1972

 

 

 

 

 

 

1 kv.

16 750

26 150

89 500

12 150

17 800

66 950

2kv.

24100

27 350

86 250

13 850

18 150

62 650

3 kv.

(23 800)

20 500

89 550

(13 300)

12 250

63 700

4kv.

(28 350)

 

 

(14 700)

 

 

1973

 

 

 

 

 

 

1 kv.

(13 000)

 

 

(8 850)

 

 

2 kv.

(23 300)

 

 

(12 150)

 

 

3 kv.

(22 050)

 

 

(12 050)

 

 

4kv.

(21 650)

 

 

(10 950)

 

 

' Med påböijandemånad avses den månad då schaktning, sprängning eller ut­fyllnadsarbeten påbörjas. Siffrorna fr, o, m, 1971 är beräknade av konjunktur­institutet.

Anm. 1. Samthga inom parentes angivna uppgifter är prognoserade.

Anm. 2. Definitionen avseende påbörjandetidpunkt i statistiska centralbyråns bostadsbyggnadsstatistik ändrades fr. o. m. 1971. Numera registreras tidpunkten för grundbottenbesiktning och/eller de egentliga byggnadsarbetenas påbörjande. Definitionsändringen innebär att den under 1971 och 1972 publicerade påbörjan-destatistiken mäste korrigeras till att avse schaktningstidpunkt för att kunna ut­göra underlag till bostadsberäkningama enligt den modell som använts vid kon­junkturinstitutet. 1 texten behandlas påbörjandet enligt den äldre definitionen.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget


137


TabeU VII:4. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostads­byggen 1970—1971 samt de tre första kvartalen 1972 enligt statistiska centralby­råns officiella statistik

 

 

 

Totalt

 

 

Därav flerfamiljshus Påbörja-     Inflytt-

 

 

Påbörja-

Inflytt-

Pågående

Pågående

 

de'

nmgs-

vid perio-

de'

nings-

vid perio-

 

 

färdiga

dens slut

 

färdiga

dens slut

1970

106 600

109 850

96 800

75 750

75 250

74 400

1 kv.

20 250

25 450

94 850

16 800

17 900

72 800

2kv.

32 200

29 850

97 200

21 800

20 650

73 950

3kv.

25 950

22 550

100 600

17 900

15 750

76 100

4kv.

28 200

32 000

96 800

19 250

20 950

74 400

1971

104 400

107 200

94 000

68 700

75 250

67 850

1 kv.

16100

24 200

88 700

12 950

16 850

70 500

2kv.

26 600

28 900

86 400

17 800

20 650

67 650

3kv.

26 750

23 800

89 350

17 900

16 800

68 750

4kv.

34 950

30 300

94 000

20 050

20 950

67 850

1972

 

 

 

 

 

 

1 kv.

16 100

26 150

83 950

11500

17 800

61550

2kv.

25 300

27 350

81 900

14 650

18 150

58 050

3kv.

23 600

20 500

85 000

12 850

12 250

58 650

' Med påböijandemånad avses månad för grundbottenbesiktoing och/eUer de egentliga byggnadsarbetenas påbörjande. Alla siff"ror är avmndade tiU närmast hela femtiotal.

Källa: Statistiska centralbyrån.

tigt under denna period. Denna ökning kan delvis förklaras av att en del av de småhus som påbörjades fjärde kvartalet 1971 ej kom att registreras som igångsatta förrän under första kvartalet 1972.

Den successivt minskade igångsättningen av flerfamiljshus förklaras främst av en vikande efterfrågan på lägenheter i nybyggda flerfamiljs­hus. Sålunda har antalet outhyrda lägeiUieter i nybyggda flerfamUjshus stigit kraftigt. Diagram 2 visar antalet outhyrda lägenheter i statsbelå-nade flerfamiljshus 3 månader efter färdigställandet. Som framgår av diagrammet steg andelen outhyrda lägenheter i nybyggda hus tUl 7,5 %


Tabell VII: 5. Antal påbörjade lägenheter per tusen invånare 1968-två första kvartalen 1972


-1971 samt de


 

 

 

Neder-

Frank-

Stor-

Norge

Förenta Dan-

Sverige

 

 

län-

rike

britan-

 

statema mark

 

 

 

derna

 

nien

 

 

 

 

1968

 

10,2

8,7

7,3

8,0

7,6

9,1

13,6

1969

 

10,0

9,9

6,4

9,6

7,4

11,0

13,3

1970

 

10,0

9,5

5,9

9,6

7.2

9,0

12,5

1971

 

10,3

10,1

6,4

10,8

10,1

9,5

12,6

1972

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 kv.

11,5

11,0

5,6

6,8

9,6

9,9

8,3

 

2 kV.

12,3

10,4

7,4

10,8

12,8

18,6

11,9

Källor: OECD och nationell statistik.


 


Prop. 1973:1    Bilagal   Finansplanen                                               138

för hela riket 1971 från att ha legat på en låg nivå 1970, För storstads­områdena var motsvarande tal 5,7 % och för övriga 8,5 %.

Tabell 5 visar antal påbörjade lägenheter per tusen invånare i några länder. Som framgår av tabellen har bostadsbyggandet i Sverige legat på en hög nivå under senare år, Genomsnittiigt under perioden 1968—1971 igångsattes i Sverige 13 lägenheter per tusen invånare. Motsvarande siffra är för Nederländerna 10, Frankrike 9,5, Storbritannien 6,5, Norge 9,5, Förenta staterna 8 samt Damnark 10. Med ledning av nedanstående prognoser för 1972 och 1973 beräknas 11,5 respektive 10 lägenheter per tusen invånare konuna att igångsättas i Sverige. Trots den kraftigt mins­kade igångsättningen under 1972 och 1973 ligger Sverige alltså fortfa­rande högt vid en internationell jämförelse.

Under fjärde kvartalet 1972 väntas igångsättningen av flerfamiljshus minska ytterligare. Härvid föratsätts att den ökade efterfrågan på bostä­der i Norrlandslänen ej helt kommer att kompensera den vikande efter­frågan i övriga län. För småhusens del beräknas igångsättningen under fjärde kvartalet 1972 få ungefär samma omfattning som under fjärde kvartalet 1971. Detta framstår som troligt med hänsyn till att småhus­byggandet utan statiiga lån frisläpptes under september 1972 till följd av den höga arbetslösheten inom byggnadssektorn För att ytterliga­re trygga vintersysselsättningen har man förutom frisläpper, som gäl­ler året ut, öppnat möjlighet att under hösten sätta igång statsbelånade småhus med en ursprangligen planerad igångsättning under första halv­året 1973. Totalt för 1972 har igångsättningen beräknats till 93 000 lä­genheter varav andelen småhus väntas bli ca 42 %. Vid deima beräkning har specieU hänsyn inte tagits tUl det osedvanligt blida vädret under fjärde kvartalet 1972, Den faktiska igångsätmingen 1972 kan därför ha blivit större än beräknat.

För 1973 har räknats med en total igångsättning på 80000 lägenheter. Denna prognos bygger pa en undersökning som bostadsstyrelsen lät ut­föra under hösten över kommunernas planer och förväntningar för 1973. En lätt uppjustering har gjorts på grund av viss osäkerhet om igång­sättningen i vissa kommuner som ej kom med i undersökningen. Andelen småhus väntas bli ca 45 % under 1973,

Ombyggnadsverksamheten, som under en längre tid utgjort en muidre del av totala bostadsbyggandet, beräknas få ökad betydelse under 1973. Under hösten 1972 fram t, o, m, halvårsskiftet 1973 utbetalas direkta bi­drag till byggföretag som rustar upp äldre bostadshus. Bidraget utgör 40 % av lönekostnaderna för byggnadsarbetare anvisade av arbetsför­medlingarna. Dessutom har beslutats, enligt ett förslag av saneringsut­redningen (Prop. 1972: 124), att kommuner och aUmännyttiga företag kommer att erhålla förbättringslån för upprustning av omodema bostä-

' Enligt inrikesdepartementets bedömning väntas som framgår av kapitel I sid, 17 en total igångsättning om 88 000 lägenheter 1973,


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget


139


Diagram VII: 2. Andel outhyrda lägenheter 3 månader efter färdigställandet 1968— 1971

Procent

------- Totalt

------- Storstadsområdena

-•........ Övriga riket

L

1968                 1969                   1970                     1971

Anm. GäUer endast lägenheter i statsbelånade flerfamiljshus. Källa: Statistiska centralbyrån.

der. I beräkningarna för 1973 har hänsyn tagits till dels det direkta bi­draget, dels till saneringsutredningens förslag om förbättringslån. Det har dock antagits att byggnadsunderhållet i högre grad än ombyggnads­verksamheten kommer att stimuleras av det direkta bidraget. Totalt be­räknas emeUerid ombyggnadsposten öka med 10 % 1973, en öknings­takt som något överstiger den normala.

Vid fördelningen av det totala påbörjandet har hänsyn tagits till ar­betsmarknadsstyrelsens rekommendation tUl länsarbetsnämnderna att styra tUlståndsgivningen så att huvuddelen av de privatfinansierade lä­genheternas påbörjande förläggs tUl tredje och fjärde kvartalen.

I diagram 3 redovisas medianbyggnadstiden i antal månader för på­började lägenheter i flerfamiljshus och småhus. På grand av statistikom­läggningen 1970 (se anm. 2 under tabeU 3) justeras medianbyggnadsti-dema för flerfamiljshus till att avse byggnadstiderna enligt den gamla definitionen på påbörjandet. Någon korrigering av byggnadstiderna för småhus sker inte, då enligt tillgängliga uppgifter, skillnaden mellan den ganUa och den nya definitionen här är ringa.

För såväl flerfamUjshus som småhus minskade medianbyggnadstider-na för lägenheter påbörjade första halvåret 1971 med en månad jäm­fört med lägenheter påbörjade andra halvåret 1970, För andra halvåret


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen


140


Diagram VII: 3. Medianbyggnadstid i antal månader för påbörjade lägenheter 1969—1973


 

Flerfamiljshus

14

\

 

 

 

''


Småhus


,>H


L

1

J___ 1      L

1969   1970    1971    1972   1973             1969   1970    1971    1972    1973

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

1971 har byggnadstiderna för både flerfamiljshus och småhus antagits öka något. Byggnadstiderna för lägenheter i flerfamUjshus och småhus påbörjade 1972 har antagits öka ytterligare beroende på att arbetstids­förkortningen, som infördes i mitten av november 1971, har förutsatts resultera i något förlängda byggnadstider. För 1973 beräknas bygggnads-tiderna Ugga kvar på i stort sett samma nivå som 1972.

De totala bostadsinvesteringama beräknas öka med ca 1 % från 1971 till 1972, vUket innebär en 3-procentig ökning jämfört med konjunktur­institutets höstrapport. Detta förklaras dels av en successivt ökad igång­sättning av småhus, vilkas byggnadstider är kortare och kostnader högre än för övriga lägenheter, dels av en uppjustering av 1971 års igångsätt­ning av flerfamUjshus. Investeringama i flerfamUjshus beräknas minska med 15,5 % medan småhusinvesteringarna beräknas öka med 22,5 %. Den kraftiga investeringsökningen för småhusen beror tUl stor del på den mycket stora igångsättningen under fjärde kvartalet 1971. TUl följd av den successivt avtagande igångsättningen beräknas bostadsinvestering­ama minska med 8 % i volym från 1972 tUl 1973. Investeringarna i fler­famUjshus beräknas minska med 18 % medan investeringarna i småhus väntas bU oförändrade från 1972 tiU 1973.

Under 1971 färdigställdes 107 200 lägenheter — en minskning med 2 600 lägenheter jämfört med 1970. För 1972 och 1973 har antalet fär­digställda lägenheter beräknats tUl 104 500 respektive 93 250,

Egentlig industri

Industrins investeringar under 1972 och 1973 har bedömts med ut­gångspunkt från den enkätundersökning som statistiska centralbyrån ge­nomförde i november 1972. På grund av ett ändrat urval i enkätunder­sökningarna fr. o, m. majundersökningen 1972 kan ett nytt mönster ha uppkommit i relationen mellan preliminära och definitiva enkätvärden. Novemberenkätens uppgifter för 1972 har dock justerats på basis av de avvikelser som kunnat konstateras i de tidigare undersökningarna med


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget


141


det gamla urvalet. Sålunda justerad visar enkäten att industriinvestering­ama ökade med 4 % i volym 1971—1972. Uppgången kan främst hän­föras tUl byggnadsinvesteringarna vilka beräknas ha ökat med 10 % me­dan maskirunvesteringarna synes ha stigit med 2 %.

Starkt bidragande till den investeringsökning som uppnåddes 1972 torde ha varit den rad av ekonomisk-politiska åtgärder som i huvudsak vidtagits sedan juni 1971. Sålunda har investeringsfonderna i praktiken varit helt frisläppta för utnyttjande sedan hösten 1971. Vidare har ett investeringsavdrag på 20 % på maskiner bestäUda under 1971 och 1972 varit i kraft. Därtill har förhöjda statsbidrag medfört en stark stimulans till tidigareläggningar av mUjövårdsinvesteringar inom industrin. Av diagram 4 att döma tycks huvuddelen av effekterna av dessa åtgärder ha hamnat på första halvåret 1972,

Novemberenkätens uppgifter för 1973 finns redovisade i tabellerna 6 och 7, I jämförelse med den närmast föregående augustienkätens upp­gifter för 1973 kan en avsevärd uppjustering av planema noteras, Upp-revideringar av investeringsplanema för det framförliggande året äger

Tabell VII: 6. Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin första halvåren 1972 och 1973 enUgt investeringsenkät i november 1972

Milj. kr.

 

 

Byggnader

■ o. anlägg-

Maskiner

m.m.

 

ningar

 

 

 

 

Verk-

Planerade

Verk-

Planerade

 

ställda

första

stäUda

första

 

första

halvåret

första

halvåret

 

halvåret

1973

halvåret

1973

 

1972

 

1972

 

Gruvor- och mineralbrott

80

67

122

128

Livsmedels-, dryckesvaru- och

 

 

 

 

tobaksindustri

90

93

224

188

TextU-, beklädnads- och

 

 

 

 

lädervaruindustri

16

19

60

50

Trävaruindustri

91

82

156

156

Massa-, pappers- och pappers-

 

 

 

 

varuindustri, grafisk industri

153

93

806

310

Kemisk industri, petroleum.

 

 

 

 

gummivaru-, plast och

 

 

 

 

plastvaruindustri

125

154

236

476

Jord- och stenvaraindustri

18

21

72

79

Järn-, stål- och metallverk

 

 

 

 

samt verkstadsindustri utom

 

 

 

 

transportmedelsindustri

339

287

748

969

Transportmedelsindustri

150

197

189

318

Annan tillverkningsindustri

1

9

6

4

Summa egentlig industri

1063

1022

2 619

2 678

El-, gas- och vattenverk

903

788

474

484

Totalt

1966

1810

3 093

3 162

Anm. Redovisningen inkluderar   investeringar i bilar och bostäder. Källa: Statistiska centralbyrån.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen


142


Tabell VD: 7. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar 1965—1973

Procentuell förändring i 1968 års priser

1965—    1966—    1967—    1968—    1969—    1970—    1971—    1972-1966        1967        1968        1969        1970        1971        1972        1973


Byggnader och anläggningar Planerat i november

året innan' Faktiskt inträffad

förändring Differens

Maskiner m. m. Planerat i november

året innan' Faktiskt inträffad

förändring Differens


-26

28

-22

12       —28

 

31 19

— 1 27

—16 10

8 36

0

2

1

3

9 17

(3) (25)

4

—13

—14

—15

— 1

— 7

— 12

— 6

4 8

— 1 12

2 16

8 23

7 8

4 11

2 14

(10) (16)


' Planerna beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och enkätårets utfall. För planförändringen 1972—1973 har använts det preliminära utfallet för 1972.

Anm. 1. På grund av skiljaktig definition av den egenthga industrin är de faktiskt inträffade förändring­arna som de presenteras i denna tabeU ej helt jämförbara med de som ingår i tabell 1, Se vidare i texten.

Anm. 2. Redovisningen inkluderar på maskinsidan även investeringar i bilar. Uppgifterna inom paren-

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Diagram VII: 4. Investeringar i bostäder och inom egentlig industri 1967—1973

Index: 1964 = 100. 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata


160 140 120-100

130 120 110

130 110 90 70

160 140 120 100


Bostäder Totalt

 

. Fle

fami

jshus

 

 

 

 

 

 

»

 

 

 

 

 

 

\ "■-.,

 

 

 

 

 

 

i__________

__ _________ /I


 

 

-

Maskiner

 

 

-

----- '

r

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 


I___ L

J___ \__ 1__ L

1967     68    69    70     71     72    73       1967    68    69    70

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.


71     72     73


regelmässigt rum mellan de båda undersökningarna på hösten. För 1973 är uppjusteringen större än för något tidigare år i serien alltsedan 1966, som var det första år då enkätundersökningar rörande industrins investe-


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                   143

ringsplaner företogs i såväl augusti som november. Det är härtill att märka att den senaste novemberenkäten inte torde ha hunnit att i någon nämnvärd grad påverkas av de nu beslutade stimulansåtgärder som föreslogs av regeringen i början av november 1972.

1 tabell 7 har novemberplanema för 1973 omräknats tUl procentueUa förändringstal och sammanställts med tidigare års novemberplaner samt definitiva utfall. Det skall därvid påpekas att de i tabell 7 redovisade faktiska förändringstalen inte är helt jämförbara med dem som redovisas i tabell 1. De definitiva beräkningama över industrins investeringar, som ingår i tabell 1, har nämligen fr. o. m. denna beräkningsomgång omräk­nats till standard för svensk näringsgrensindelning (SNl), vUket betyder att bl. a. investeringar i bUverkstäder brutits ut och numera ingår i pos­ten övriga investeringar. Då motsvarande uppgifter beträffande planerna ännu inte är tUlgängliga, har de i tabeU 7 redovisade procenttalen måst avse den gamla klassificeringsnormen (ISIC).

Företagens ojusterade planer på byggnadssidan anger en minskning med 22 %. Tidigare års differenser mellan planer och utfall antyder att uppjusteringarna kan variera inom ett brett intervall. Svårighetema att ringa in ett troligt uppjusteringstal för 1973 är med andra ord betydande. Med hänsyn tUl förbättrade konjunktumtsikter samt det beslutade in­vesteringsavdraget på 10 % för byggnadsinvesteringar påbörjade före den 1 juli 1973 har en uppjustering med 25 procentetUieter bedömts rim­lig. Uppjusteringstalet är, jämfört med de senare årens, betydande men ligger dock fortfarande avsevärt under det tal som kan observeras för uppsvingsåret 1969. Industrins byggnadsinvesteringar skulle med ut­gångspunkt från den vidtagna uppjusteringen öka med 3 % i volym från 1972 tiU 1973.

På maskinsidan redovisas en minskning med 6 % enligt företagens ojusterade planer. Justeringsmönstret för industrins maskininvesteringar är som framgår av tabell 7 något stabUare och mer anpassat till kon­junkturförloppet än vad gäller byggnadsinvesteringama. Med hänsyn till det mönster som kan observeras förefaller det sålunda naturligt att en uppjustering för 1973 skall överstiga de två senaste årens. Den vid­tagna uppjusteringen på 16 procentenheter kan emellertid synas låg i förhållande tiU talen för 1971 och 1972 med tanke på den successivt för­bättrade efterfrågeutvecklingen som är trolig under 1973 samt med hänsyn tUl det förhöjda investeringsavdraget på 30 % för maskiner be­ställda första halvåret 1973, Det bör emellertid beaktas att investering­arna under jämförelseåren 1971 och 1972 stimulerats genom ekonomisk­politiska åtgärder som inte var kända vid respektive plantUlfällen. Där­till kommer att det låga kapacitetsutayttjandet inom industrin i viss mån torde hålla tiUbaka kapacitetsutvidgningar under åtminstone förstadelen av 1973. Den ökning på 10 % som här prognoseras är betydande sedd i relation till ökningstakten för tidigare år.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen


144


Diagram VII: 5. Investeringar inom egentlig industri, totalt och uppdelat pä bninscfaer 1966—1973

Index: 1962 = 100. 1968 års priser. Log. skala


140 130 120 110 100

180 170 160 150 140 130 120 110 100

Totalt

 

 

 

<1

y

 

--1

1'

 

 

 

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

- Järn- och stålverk

 

 

 

130

-

 

120 110

-

 

/

 

100 90 80

-IfS

 

 

 

J         A

, /

/

 

 

\   /

 

V

 

 

 

 

V

 

 

 

 

 

 

 

L Verkstadsindustri, exkl, varv

/

 

y

,    /

 

 

/

 

 

 

 

/

 

 

 

r \

s

 

/

 

 

 

 

 

\

/

 

 

 

 

 

> 

\Å

/

 

 

 

 

 

 

v

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

 

 

 

 

 

 

Massa- och pappersindustri

110

_

100

y

 

90 80 70

60

/

 

 

.       A

/

1 1

 

A

X

-

 

 

 

1

/

'

 

 

 

 

 

1

t \ 1

 

 

 

 

 

 

 

\

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga

branscher

 

 

 

180

-

170

/

160

/

150

i\

 

yv              r

 

140 130

A

*>.

 

/

 

 

 

 

 

V.

K,'

y

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 


I_ LJ__ \_ L

1,1    I___ I__ L_L

1966   67  68   69   70   71   72   73


1966   67   68   69   70   71    72   73


Anm. De branschvisa prognosema är något osäkrare än prognosen för totala industrin. Investeringar i bilar och bostäder är inkluderade. Den totala industrin är anpassad tUl SNI.

Källor: Statistiska centralbyrån och koniunkturinstitutet.

För byggnader och maskiner sammantaget föratses därmed industrins investeringar öka med 8 % i volym 1972—1973,

Investeringsutvecklingen inom vissa industribranscher redovisas i dia­gram 5, Branschemas uppgifter för 1972 och 1973 har schablonmässigt korrigerats på samma sätt som för industrin i dess helhet. Inom järn- och stålverk minskade investeringarna från 1970 tUl 1971, Under 1972 ökade investeringama kraftigt och med de i novemberenkäten angivna planema tycks en fortsatt stark investeringsuppgång vara att vänta även 1973, In­vesteringarna inom verkstadsindustrin som ökade i betydande omfatt­ning från 1968 tUl 1971 förefaller ha minskat något under 1972. För


 


Bil. 1    Prelimuiär nationalbudget                                                                         145

1973 planeras dock åter en betydande investeruigsökning. Massa- och pappersindustrins investeringar ökade oavbrutet från 1969 till 1972. En­ligt de nu aktuella planerna är en mycket kraftig investeringsminskning att vänta 1973. Investeringsnivån under 1973 tycks bli i det närmaste halverad i jämförelse med 1972 års. För industrin i övrigt ökade investe­ringarna något 1972 och planerna för 1973 indikerar en fortsatt inves­teringsuppgång.

Handel ni. m.

Byggnadsinvesteringarna inom gruppen handel m. m, minskade med 9,5 % i volym från 1970 till 1971. Investeringarna i fristående lokaler minskade härvid med 10,5 % medan investeringama i butikslokaler i bo­stadshus minskade med 2,5 %. Investeringsminskningen i fristående lo­kaler kan främst förklaras av en mycket låg igångsättning under andra halvåret 1970 huvudsakligen beroende på den 25-procentiga investe­ringsavgiften- som infördes under våren 1970, Investeringarna i butiks­lokaler i bostadshus, som beräkningstekniskt följer investeringsutveclding-en för flerfamiljshus, minskade tUl följd av den successivt minskade igångsättningen av flerfamUjshus sedan 1968, Maskininvesteringarna inom gruppen handel m, m, minskade med 7 % 1970—1971, TiUsam-mantaget skuUe därmed de totala investeringarna inom gruppen handel m, m, ha minskat med 8,5 % i volym 1970—1971,

Till grand för beräkningarna över investeringar i fristående lokaler 1972 och 1973 ligger dels en av statistiska centralbyrån i november 1972 insamlad enkät avseende faktiska och planerade investeringar under 1972 och 1973 inom handels-, bank- och försälcringsföretag och dels en konstruktion baserad på uppgifter över totala kostnader och bygg­nadstider för påbörjade byggnadsprojekt. Den enkättäckta delen av sek­torns investeringar kan beräknas tUl ca 50 %. För denna del skulle en­ligt statistiska centralbyråns enkätundersökning byggnadsinvesteringarna öka med drygt 15 % i volym 1971—1972.

Den totala igångsättningen av byggen för fristående lokaler ökade kraftigt under andra halvåret 1971 i och med att investeringsavgiften upphörde den 1 juni. Ökningen av igångsättningen kan beräknas till ca 60 % i volym från 1970 till 1971. Igångsättningen under 1972, som är känd fram t. o. m, oktober, visar på en minskning på 16 % i volym jäm­fört med motsvarande period 1971, Igångsättningen under de sista må­nadema av 1972 beräknas ha ökat kraftigt. En del projekt som planera­des komma igång under tredje kvartalet synes ha blivit försenade tUl fjärde kvartalet och den utvidgade tillståndsgivningen för stora projekt

' Byggnadsinvesteringarna inom gruppen handel m.m. består till 4/5 av investe­ringar i fristående lokaler och tUl resterande del av butikslokaler i bostadshus. Med investeringar i fristående lokaler avses investeringar i varuhandel, bank och försäkringsverksamhet, teatrar, biografer, hotell, restauranger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning för icke bostadsändamål,  Avgiftens senaste giltighetstid var perioden 7 maj 1970—31 maj 1971.

10    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 1


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                             146

igångsatta före den 1 december 1972 torde ha fått en viss effekt. Även den utvidgade rätten att utnyttja investeringsfonder inom näringslivet utanför den egentiiga industrin torde ha haft en viss uppdragande effekt på igångsättningen.

De totala investeringama i fristående lokaler beräknas enligt den på igångsättningsstatistiken baserade kalkylen ha ökat med Icnappt 15 % i volym från 1971 till 1972. Inkluderas dessutom investeringama i bu­tikslokaler anger dessa beräkningar en ökning av de totala byggnads­investeringama med 10,5 % — en ökning som är något mindre än den som angavs i novemberenkäten.

När det gäller maskininvesteringama inom handel m, m, så baserar sig beräkningarna för 1972 och 1973 uteslutande på statistiska central­byråns enkätundersökning i november 1972, Företagens uppgifter har beräknats innebära en viss uppgång 1971—1972. Totalt beräknas ma­skininvesteringama öka med knappt 0,5 % i volym 1971—1972. Sam­mantaget skulle därmed de totala investeringarna inom handel m. m, öka med 6 % 1971—1972,

En igångsättningsprognos för 1973 är förknippad med stor osäkerhet. Arbetsmarknadsstyrelsen har låtit utföra en undersökning över vilka projekt som kan påbörjas under 1973 av de inneliggande ej avgjorda ärenden som registreras i arbetsmarknadsstyrelsens statistik över oprio­riterade projekt. Den visar att ca 1/4 av de inneliggande ärendena kan påbörjas under 1973. Detta tyder på att igångsättningen under 1973 kan bli mycket låg men möjlighetema att utnyttja investeringsfonderna för nedlagda kostnader t, o. m, maj 1973 kan tänkas motverka den kraf­tiga tendensen till minskad igångsättning. Här har räknats med en minsk­ning med ca 20 % i volym jämfört med 1972, Prognosen innebär att igångsättningen skulle återgå till en mer "normal" nivå efter den höga igångsättningen under 1971 och 1972.

Investeringama i fristående lokaler beräknas med dessa antaganden minska med ca 2,5 % 1972—1973, Novemberenkäten anger en ned­gång med ca 3 % 1972—1973 och ligger följaktligen för ski del av byggandet väl i linje med den anförda beräkningen, vilken utgick från antaganden om igångsättningen. Inkluderas investeringar i butiksloka­ler i bostadshus kommer det totala byggandet att minska med 4 % från 1972 tUl 1973.

Underlaget för en bedömning av plansiffrorna över maskininveste­ringarna för 1973 är mycket knapphändigt. Företagens planer har emel­lertid tolkats så att en uppgång 1972—1973 skulle vara att vänta. Pro­gnosen har satts till 4 %, Härvid har hänsyn tagits till den förhöjning av investeringsavdraget och den förlängning av dess giltighetstid som aviserades i mitten på november 1972,

Sammantaget skulle därmed de totala investeringarna minska med 0,5 % i volym 1972—1973,


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                147

Handelsflottan

De totala investeringama i handelsflottan, dvs, inköp av nybyggda fartyg från svenska och utländska varv minus nettoutförsel av begag­nade fartyg uppgick erUigt nu föreliggande beräkningar till 1 020 mUj, kr, 1972 — en volymökning på drygt 80 % jämfört med 1971. Denna kraftiga uppgång förklaras huvudsakligen av en stark ökning av inves­teringama i nybyggda fartyg —- i första hand svenskbyggda. Samtidigt har importen av begagnade fartyg, som dock är en beloppsmässigt liten post, ökat väsentiigt.

Beräkningama över investeringarna i nybyggda fartyg under 1973 baseras dels på en under hösten 1972 insamlad enkät från svenska re­dare angående deras beställningar av nybyggda fartyg i utlandet, dels på en i oktober 1972 insamlad enkät från de svenska varven. Enligt dessa enkäter beräknas investeringarna i nybyggda fartyg öka omkring 25 % i volym 1972—1973, Ökningen hgger helt på importerade fartyg medan leveranserna av svenskbyggda fartyg beräknas minska något. Nettoutförseln av begagnade fartyg har antagits bli av en något större omfattning 1973 än 1972. De totala investeringama i handelsflottan be­räknas därmed öka med 24,5 % i volym 1972—1973.

Statliga investeringar

De totala statliga investeringarna ökade med 3,5 % från 1970 till 1971, Byggnadsinvesteringarna var oförändrade medan maskininköpen ekade med 8 %. Till grund för berälcningama rörande 1972 och 1973 års investeringar ligger enkäter som insamlats från affärsverk och myn­digheter.

Utifrån dessa beräknas de statliga byggnadsinvesteringarna ha ökat med ca 25 % från 1971 till 1972, Denna mycket höga ökningstakt får bl a, ses som en följd av de åtgärder som successivt vidtagits alltsedan sommaren 1971 för att stimulera byggarbetsmarknaden. Affärsverkens byggnadsinvesteringar beräknas ha ökat med ca 20 %, Det är här fram­för allt byggnadsarbeten i vattenfallsverkets samt televerkets regi som ökat kraftigt, medan statens järnvägars byggnadsverksamhet minskat något.

De statliga myndigheternas byggnadsinvesteringar beräknas ha ökat med 27 % under 1972, Denna kraftiga tillväxt förklaras framför allt av att den del av det statliga vägbyggandet som fmansieras via anslagen till beredskapsarbeten ökade med 100 % från 1971 till 1972 till följd av en väsentlig utökning av de totala anslagen till beredskapsarbeten.

De statiiga maskininvesteringama beräknas ha ökat med ett par pro­centenheter från 1971 till 1972, Affärsverkens maskminköp var i stort sett oförändrade medan de statliga myndighetemas maskininvesteringar, som beloppsmässigt är en förhåUandevis liten post, ökade med 16,5 %. Enligt ovan redovisade preliminära beräkningar ökade de totala stat-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                         148

liga investeringarna med 13,5 % från 1971 till 1972 efter en tUlväxt på 3,5 % under 1971.

För 1973 beräknas den totala statliga investeringsverksamheten bli av i stort sett samma omfattning som imder 1972, Byggnadsinvestering­arna förväntas härvid minska med 8 % medan maskininvesteringama föratses öka med 9 %.

Affärsverkens byggnadsinvesteringar beräknas minska med 2,5 % 1973. Detta är framför allt en följd av en planerad lägre byggaktivitet inom televerket medan vattenfallsverket även 1973 tycks öka sina in­vesteringar. Myndigheternas byggnadsinvesteringar fömtses minska med 11—12 % främst beroende på en trolig nedgång i de vägarbeten som finansieras via anslagen till beredskapsarbeten. De byggnadsarbeten som administreras av byggnadsstyrelsen förväntas öka även under 1973, efter att ha ökat oavbrutet alltsedan 1969.

Den beräknade tillväxten för statens maskininköp om 9 % 1973 för­klaras av ökade maskininvesteringar inom affärsverken medan myndig­hetemas maskinanskaffning, som ökade kraftigt 1972, har antagits minska något. Affärsverkens ökade investeringar härrör i huvudsak från ökade maskininköp inom televerket, vattenfallsverket samt statens järn­vägar.

Kommunala investeringar

Kommunemas investeringar minskade med 9,5 % från 1970 tUl 1971 efter att ha ökat med 9,5 % från 1969 till 1970. OlUca faktorer har tro­ligen bidragit till detta omslag i investeringsutvecklingen. Inom kon­junkturinstitutet har företagits en undersökning, som avser att belysa effektema av 1969 och 1970 års kreditåtstramning på de kommunala investeringama. Undersökningen visar att kreditåtstramningen endast obetydligt påverkat investeringarna under 1970 och 1971. Däremot tycks, enligt en av statistiska centralbyrån genomförd undersökning, kom­munsammanslagningar vid årsskiftet 1970/1971 väsentligt ha bidragit tUl den kraftiga investeringsutvecklingen 1969—1970. Enligt denna under­sökning har investeringsbenägenheten under 1970 varit väsentligt högre inom de kommuner som 1971 upphörde som självständiga enheter än inom övriga kommuner. Inom sådana i undersökningen ingående kom­muner som ej berördes av sammanslagningen 1971 och som ej heller kommer att beröras av den planerade sarrunanslagningen 1974 minskade t, o, m, de totala investeringarna från 1969 tUl 1970.

De totala kommunala investeruigama består till imgefär 85 % av investeringar i borgerliga primärkommuner och landsting. Den reste­rande delen avser investeringar inom kommunägda företag, kyrkliga kommuner och halvkommunala elföretag, TUl grund för beräkningarna över de borgerliga primärkommunernas samt landstingens investeringar under 1972 och 1973 ligger en av statistiska centralbyrån i november


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                                         149

1972 insamlad enkät. Häri ingår emellertid inte vissa kommunala bered­skapsarbeten som admmistreras av arbetsmarknadsstyrelsen.

Enligt denna enkät beräknas de kommunala myndighetemas bygg­nadsinvesteringar ha ökat med 1 % från 1971 tUl 1972. Jämfört med kommunemas planer i november 1971 innebär detta en uppkorrigering med 4 %. TUl stor del kan denna uppkorrigering troligen förklaras av de åtgärder som statsmakterna vidtagit under senare delen av 1971 samt under 1972 för att stimulera den kommunala byggaktiviteten.

Även från de kommunägda företagen insamlar statistiska centralbjrån i november en erUcät avseende företagens investeringsplaner. Denna enkät har emellertid hittills visat sig vara mindre tUlförlitlig, I beräkningama har med tanke på den kraftiga investeringsökningen inom de kommun­ägda företagen under 1971 antagits i stort sett oförändrade investeringar 1971—1972,

Sammanlagt beräknas de totala kommunala byggnadsinvesteringarna exklusive bostäder ha ökat med 3 % från 1971 till 1972, En icke obe­tydlig del av denna uppgång förklaras av att omfattande beredskapsar­beten som ej redovisas i enkäten tUlkommit under 1972, Vidare har en kraftig ökning skett av de halvkommunala elföretagens investeringar.

Enligt den tidigare nämnda koimnunenkäten beräknas de kommunala myndigheternas maskininköp ha ökat med 13 % från 1971 tUl 1972. Totalt inklusive kommunägda företag, halvkommunala elföretag samt kyrkliga kommuner har ökningen beräknats tUl 14 %.

Sammantaget innebär ovanstående preliminära beräkningar  att de

Tabell VII: 8. Planerade och faktiska förändringar av de borgerliga primärkommunernas och landstingens

investeringar 1963—1973

Procentuell förändring i 1968 års priser

 

 

1963-

- 1964—

1965—

1966—

1967—

1968—

1969—

■ 1970—

1971-

- 1972—

 

1964

1965

1966

1967

1968

1969

1970

1971

1972

1973

Byggnadsinvesteringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Planerat i november

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

året innan'

5

3

10

13

4

4

2

—10

— 3

— 9

Faktiskt inträffad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

förändring

16

10

4

14

10

3

2

— 8

(1)

(- 5)

Differens

11

7

— 6

1

6

— 1

0

2

(4)

(4)

Maskininvesteringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Planerat i november

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

året innan'

10

— 7

1

7

4

9

13

— 9

7

—13

Faktiskt inträffad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

förändring

24

6

15

16

13

— 3

22

—20

(13)

(- 3)

Differens

14

13

14

9

9

—12

9

—11

(6)

(10)

> Planerna beräknade som kvoten mellan prognosärets rena enkätvärde och enkätärets utfaU. För planförändringen 1972—1973 har använts det prognoserade utfallet för 1972.

Anm. Uppgifterna inom parentes är prognoserade.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                             150

totala kommunala investeringarna har ökat med 4,5 % från 1971 till 1972 efter att ha minskat med 9,5 % från 1970 tUl 1971.

I tabell 8 redovisas de kommunala myndigheternas investeringspla­ner för 1973. I anvisnuigama till novemberenkäten har fr. o. m. novem­ber 1969 kommunernas investeringsplaner begärts i löpande priser, dvs. uppgifterna skall avse investeringsårets prisnivå. Detta innebär att kom­munerna själva måste skatta den kommande prisutvecklingen. På basis av de erhållna uppgifterna beräknas inom konjunkturinstitutet kom­munernas planer uttryckta som en volymförändring. Härvid används en inom konjunkturinstitutet gjord prognos avseende prisutvecklingen för prognosåret. Det är givetvis ovisst om kommunerna i sina planer räknat med tillnärmelsevis samma prisutveckling som konjunkturinstitutet. För att få en uppfattning om den av kommunema beräknade prisutvecklingen begärdes i november 1971 särskilda planuppgifter för 1972 i redovis-ningstiUfällets prisnivå, dvs, prisnivån i november 1971, Dessa uppgifter har jämförts med de investeringsplaner som kommunerna samtidigt haft att redovisa i löpande priser. Den slutsats som kunnat dras av denna jämförelse är att det sannolikt föreligger olika redovisningsprinciper i olika komuner — vissa kommuner har förmodligen inte alls beaktat kommande prisstegringar. Det tycks sålunda som om den prisutveckling som ingår i planuppgifterna snarare underskattar än överskattar den av konjunkturinstitutet förutsedda prisstegringen. Den ovisshet som råder beträffande kommunemas prisantaganden innebär givetvis en betydande osäkerhetsfaktor vid tolkningen av de planuppgifter som redovisas i ta­bell 8,

Som framgår av tabell 8 räknar konjunkturinstitutet med att kom­munernas byggnadsplaner avser en minskning av byggnadsinvestering­arna med 9 % i volym från 1972 till 1973. Härvid har antagits att kom­munernas egen prognos över prisutvecklingen något understiger kon­junkturinstitutets. Under hösten 1972 har olika åtgärder vidtagits för att stimulera den kommunala byggaktiviteten. Sålunda har 100 milj, kr, av­satts att användas till bidrag för kommunernas miljövårdsinvesteringar. Dessa bidrag kan utgå med 75 % av kostnaderna. Vidare har arbets­marknadsstyrelsens anslag till beredskapsarbeten för budgetåret 1972/73 utökats med 900 milj. kr,, av vUka en betydande del kommer att kana­liseras tUl kommunerna. Härvid har statsbidragen till kommunala bered­skapsarbeten höjts från 33 % till 50 % fram t. o, m, 30 aprU 1973, Verkan av dessa åtgärder torde endast till en del kommit till uttryck i kommunenkätens plansiffror. Vid korrigeringen av kommunernas planer har hänsyn även tagits till att kommunema i november som regel tycks något underskatta utfallet av påföljande års investeringar (se tabell 8), Med beaktande av de synpunkter som sålunda anförts har kommuner­nas planer uppkorrigerats med 4 procentenheter. Härigenom beräknas en volymminskning ske med 5 % från 1972 tUl 1973. Totalt har de kom-


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                   151

munala byggnadsinvesteringarna exklusive bostäder beräknats minska med 5 % i volym 1972—1973 — de kommunägda bolagens investe­ringar har härvid antagits förbli oförändrade.

Kommunemas planer vad gäller 1973 års maskininvesteringar inne­bär okorrigerade en volymnedgång om 13 %, Det har antagits att kom­munernas planer såsom tidigare år kommer att överträffas varför en volymmässig minskning på 3 % förefaUer trolig från 1972 till 1973, Inklusive investeringar i halvkommunala elföretag, kyrkor och kommun­ägda företag beräknas kommunemas totala maskininvesteringar minska med 4,5 % från 1972 till 1973,

De totala kommunala investeringama beräknas minska med 5 % från 1972 tiU 1973 efter att ha ökat med 4,5 % från 1971 till 1972,

3. Lagerinvesteringar

De senaste årens utveckluig har kärmetecknats av ovanligt starka la­gerrörelser. Totala lagerinvesteringamas ökning 1969—1970 motsva­rade ca 1 1/2 % av brattonationalprodukten, 1970—1971 föll lagerin­vesteringama med ett belopp motsvarande drygt 2 % av bruttonational­produkten. Industrin svarade för huvuddelen av dessa lagervariationer, — Beloppstal för lagerinvesteringama är i det följande angivna i 1968 års priser.

Industrins lagerinvesteringar i insatsvaror och varor i arbete nådde en övre vändpunkt under första halvåret 1970 medan investeringarna i färdigvarulagren kulminerade andra halvåret 1970. Ett kraftigt fall för industrins totala lagerinvesteringar ägde först ram under första halvåret 1971 och avsåg därvid främst varor i arbete. Den fortsatta starka ned­gången under andra halvåret 1971 kunde i sin helhet återföras på in­satsvaror och färdigvaror medan utvecklingen för varor i arbete redan då svängde nägot i positiv riktning.

Verkstadsindustrins lagerutveckling har svarat för största delen av de totala lagersvängningarna 1969—1971. Av industrins totala lager­uppbyggnad under dessa år svarade verkstadsindustrin för inemot 2/3. Vad gäller kastningarna i lagerutvecklingen mellan de särskilda åren svarade verkstadsindustrin 1969 för drygt 4/5 av den totala förändringen sedan föregående år i fråga om lageruppbyggnad. Under 1970 var motsvarande andel drygt hälften och 1971 närmare 4/5 av en förändring som detta år gick i negativ riktning. Från 1970 tUl 1971 sjönk verk­stadsindustrins andel av de totala industrilagerinvesteringama från 65 % till 35 %. Vid sidan om verkstadsindustrin har lagervariationerna varit betydande inom framför allt skogsindustriema.

Industrins lagerökning första halvåret 1972 var något mindre än fö­regående halvår. Lagerökningen hänförde sig främst till varvens varor i arbete. Investeringama i färdigvaralagren svängde däremot kraftigt


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen


152


Diagram VII:6. Totala industrins lagervolymförändringar 1963—1972

Milj. kr. 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata

 

 

 

800

Insatsvaror

400

A

/

\

K

 

A

-    A

/

 

\

 

0

v /

/

\ .--

/

 

\r

M

 

 

ff

M

 

A

 

 

800

400 -

300 - Färdigvaror

400

-400

2 000

1600

1200

800

400 -

-400»-

I___ ____________               _________                        

1963      64      65      66      67      68      69      70       71       72

Källa: Statistiska centralbyrån.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                                         153

från -f270 mUj. kr. andra halvåret 1971 tUl —200 milj. kr. första halvåret 1972. Insatsvarulagren ökade med närmare 100 milj. kr. För andra halvåret 1972 visade lagerstockama för såväl insatsvaror och varor i arbete som färdigvaror en nedgång, vilken sammanlagt uppgick till 370 mUj. kr. Troligen nåddes därmed botten för lagercykeln vad gäller varor i arbete. För insatsvaror och färdigvaror kan en nedre vändpunkt be­räknas uiträffa först under första halvåret 1973.

Vid bedömningen av den troliga lagerutvecklingen sista kvartalet 1972 och hela året 1973 har hänsyn i möjlig mån tagits till effekten av det statiiga lagerstöd som riksdagen beslutade om i slutet av 1971. Stö­det utgår i form av ett kontantbidrag motsvarande 20 % av värdet av lagerökningen — av i första hand färdigvaror — och har kunnat erhål­las av företag som med hänsyn tUl avsättningsmöjligheterna haft svårt att upprätthålla sysselsättningen under 1972. Av praktiska skäl utgår bidraget för det räkenskapsår som avslutas närmast före den 1 mars 1973. Då räkenskapsåret sammanfaller med kalenderåret för flertalet företag, torde emellertid huvuddelen av stödet till lageruppbyggnad falla på ka­lenderåret 1972. Änsöknmgstiden utgick den 1 juli 1972. Preliminära beslut om lagerstöd har hittUls meddelats för omkring 500 arbetsställen med ca 120 000 anställda. Lagerstöd har begärts av dessa för en lager­ökning uppgående tUl omkring 1 mUjard kr. Som framgår av nedan­stående tablå är det — föratom företag i verkstadsindustrin — speciellt företag inom de råvaruproducerande branscherna som sökt statsbidrag och fått preliminärt bifall härtiU.

Preliminärt godkända ansökningar om statsbidrag till lagerökning


Skogsbruk

Malmbrytning

Skogsindustri

Järn-, stål- och metaUverk

Verkstadsindustri

Övrig tUlverkningsindustri Summa


 

Uppskattad

Berört antal

lagerökning

anställda

milj. kr.

1 000-tal

74

5

74

7

333

26

111

17

374

54

66

9

1032

118


Mellan halvåren 1973 väntas ett relativt kraftigt sving i positiv rikt­ning för industrins lagerinvesteringar, motsvarande kanske drygt 1 % av bruttonationalprodukten. Insatsvara- och färdigvarulagren bidrar star­kast till detta. För helår räknat innebär utvecklingen 1972—1973 ett positivt lageromslag med 800 mUj. kr. inom industrin att jämföra med en minskning i lagerinvesteringama 1971—1972, Lageromslaget kan således väntas verka uppdragande på den totala efterfrågans utveckling


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                         154

1973 men först under andra halvåret torde verkningarna bli av mer be­tydande storlek.

Som framgår av tablån skedde 1970 en stark lagemeddragning inom detaljhandeln, medan däremot partihandelns lager ökade kraftigt. Sam­mantaget var lagerf örändringarna inom handeln små.

Detaljhandelslagren steg kraftigt i början av 1971 i och med att en förväntad konsumtionstiUväxt (säsongrensat sett) uteblev. Därefter lyc­kades man dock få till stånd en lagemeddragning genom successivt mins­kade inköp. Även under första halvåret 1972 hölls inköpen tUlbaka och lagren fortsatte att dras ned. Lagerminskningen beräknas ha fortsatt andra halvåret, vilket ledde tUl en neddragning av betydande storlek för helåret 1972, För 1973 väntas i samband med en relativt snabb kon­sumtionsuppgång ett omslag mot lagemppbyggnad inom detaljhandeln. Svinget beräknas tUl ca 350 milj, kr.

Trots minskade inköp fortsatte partihandelslagren att stiga under första halvåret 1971 till följd av en kraftigt försvagad försäljning. Vid halvårsskiftet bedömdes lagren som för stora av en betydande andel av företagen. En lagerneddragning inom partihandeln började under andra halvåret 1971 och fortsatte under såväl första som andra halvåret 1972. Från 1972 tUl 1973 beräknas ett omslag av betydande storlek ske. Den troliga omfattningen härav uppgår till ca en halv mUjard kronor,

Lagemppbyggnaden inom skogsbruket utgörs av skillnaden mellan normal årlig skogstillväxt och avverkning vartill läggs förändring av i skogen lagrad ved. En kraftig stegring noterades under 1971 till följd av en mycket stark ökning av vedlagren. Under 1972 har dessa lager åter dragits ned. Vad beträffar jordbrukslagren beräknas den för andra året i följd mycket goda skörden ha medfört en förhållandevis stor la­gerökning 1972.

Lagervolyniförändringar, totalt. Milj. kr., 1968 års priser

1970        1971         1972        1973

4 109

1291

175

605

292

- 425

-150

200

389

-  43

-250

250

32

172

- 30

- 10

Industri inkl, el-, gas- och vattenverk

Detaljhandeln (inkl, bilar)

Partihandeln

Jord- och skogsbruk

Summa                                         4174        995    -605        1045


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                   155

VIII. Den offentliga verksamheten 1. Allmänt

Vid presentation av den offentiiga sektorn i detta kapitel tillämpas i aUt väsentligt samma definitioner och avgränsningar som i det in­stitutionellt uppdelade nationalräkenskapssystemet. Sektorn är uppdelad i tre delsektorer nämligen staten, kommunema och socialförsäkrings­sektorn.

Affärsverksamhet som drivs av staten förs i huvudsak till företags­sektorn. Statens kapitaltUlskott till affärsverken betraktas som en kapi­taltransferering av icke finansiell natur. Verksamheten som bedrivs i fastighetsfonderna och vissa andra kapitalfonder uppfattas inte här som affärsmässig. Dessa fonder har upplösts och deras transaktioner med andra sektorer än staten hänförs till den statliga myndighetssektorn.

När det gäller kommunerna, betraktas deras affärsdrivande verksam­het som en del av den kommunala myndighetssektorn. Detta medför att kapitaltillskottet från de kommunala myndigheterna till affärsverksam­heten kommer att registreras som sektorintem realinvestering.

Socialförsäkringssektorn har ställning av mellanled meUan å ena sidan staten och kommunerna och å andra sidan hushållssektorn och företagssektorn. Inbetalningar av avgifter från hushåll och arbetsgivare avseende socialförsäkring leds, eventuellt via staten, fram till socialför­säkringssektorn, Alla utbetalningar av socialförsäkringsförmåner betrak­tas som utgående från socialförsäkringssektorn. Utbetalningar för detta ändamål som belastar staten eller kommunernas budgeter anses som transfereringar till socialförsäkringssektorn.

Den offentliga sektorn tar direkt i anspråk en betydande del av brut­tonationalproduktens resurser i fomi av varor och tjänster, I det föl­jande görs en uppskattning av den offentiiga sektorns efterfrågan på varor och tjänster t, o. m, 1973, En andra del av de offentliga sekto­remas utgifter består av transfereringar till övriga sektorer. Dessa utgif­ter medför inte utan vidare att reala resurser tas i anspråk, Tansfere-ringar från staten och socialförsäkringssektorn till kommuner och hus­håll ger dock i betydande utsträckning upphov till efterfrågan på varor och tjänster. Den offentliga sektorn ställer inte bara direkta krav på reala resurser, I det följande redovisas även som ett tredje alternativ vissa uppskattningar av den påverkan på kreditmarknaden som kan ut­gå från den offentliga sektorn. Innebörden av denna påverkan utvecklas sektorvis i kapitlet om kreditmarknaden.

För att ge en samlad bUd av den offentliga sektorns reala och finan-sieUa anspråk summeras de tre delsektorerna till en konsoliderad of­fentlig sektor. Avslutningsvis diskuteras den offentliga sektorns inver-


 


Prop. 1973:1    Bilagal   Finansplanen                                            156

kan på den samlade efterfrågan varvid sektorn utvidgas till att inne­fatta även de av statsmaktema i stor utsträckning kontrollerade invas-teringsfondema och bostadsbyggandet. En viss diskussion förs även rö­rande lämplig sektoravgränsning vid ett konjunkturpolitiskt betraktelse­sätt. Den tekniska beskrivningen av tUlvägagångssättet har allt sedan den reviderade nationalbudgeten för 1969 relativt utförligt relaterats i etl flertal nationalbudgeter. Liksom i den reviderade nationalbudgeten för 1972 har det därför denna gång bedömts som möjligt att endast lämna en summarisk redogörelse.

2. Staten

Den statiiga budgetens utveckling under 1971 och 1972 har i hög grad präglats av skatteomläggningens och konjunkturavmattningens återverkningar på inkomstsidan samt de ekonomisk-politiska åtgärdernas effekter på utgiftssidan. De statiiga inkomstema 1972 steg sålunda rela­tivt svagt samtidigt som transfereringsutgifterna visade en stark ökning. Den slutliga efterfrågan på varor och tjänster växte likaledes betydligt snabbare än brattonationalprodukten, eller med knappt 4,5 % i volym. Huvudparten härav föll, som närmare utvecklas i det följande, på in­vesteringssidan och den civila konsumtionen. Statens finansiella spa­rande kom härigenom att försvagas med knappt 3,5 miljarder kr. 1972. Annorlunda uttryckt innebar detta att statens inkomstöverskott 1971 ersattes med ett utgiftsöverskott om knappt 2 100 milj, kr. 1972,

ParalleUt med en viss dämpning av transfereringsutgifternas öknings­takt föratses för 1973 en betydligt snabbare statlig inkomstökning än 1972, De sammanlagda utgifterna för konsumtions- och investeringsän­damål beräknas växa med mindre än en procentenhet i volym, något som helt sammanhänger med en fömtsedd real investeringsnedgång. Huvudparten av den relativa avsaktningen kan hänföras till andra halvåret 1973.

I tabell 1 har statens inkomster och utgifter för kalenderår respek­tive budgetår redovisats. Som framgår av tabellen består statsinkoms­terna i huvudsak av direkta och indirekta skatter samt s. k, övriga in­komster. Den senare grappen utgörs bl, a, av inkomst från kapital och rörelse.

De direkta skatterna består till största delen av till staten inflytande skatter på inkomst och förmögenhet minskade med återbetalningar av överskjutande skatt och kommunalskattemedel. Dessutom bortdras av­gifter som visserligen uppbärs av staten men som är avsedda för social­försäkringssektorn. De viktigaste av dessa är arbetsgivares och enskildas avgifter till sjukförsäkringen samt enskUdas folkpensionsavgifter. I hu­vudsak som en följd av 1970 års skattereform var beloppet direkta skat­ter i stort oförändrat från 1970 till 1971. En "normal" tillväxt av de di-


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget


157


 


Tabell Vm: 1. Statens inkomster och utgifter 1971-

MUj. kr.


-1973


 

 

 

 

 

Kalenderår

 

Budgetår

 

 

 

1971

1972

1973

1971/72

1972/73

1973/74

 

 

utfall

prel, utfall

prognos

utfall

prel. beräkn.

enl. riksstats-

 

Inkomster

 

 

 

 

 

förslag'

1.

45165

47 520

52 210

47 893

49 470

56 070

1.1.

Direkta skatter

16 591

16210

15 990

17 709

15 780

18 970

1.2.

Indirekta skatter

23 886

26 400

30 450

25 279

28 310

30 920

1.3.

Övriga inkomster

4 688

4 910

5 770

4 905

5 380

6180

2.

Utgifter

43 832

49 590

54 410

47 363

52 280

57 580

2.1.

Transfereringar

26 670

30 330

33 740

28 666

31 670

35 670

2.1.1.

Till hushåll

4 991

5 650

6 300

5 854

5 930

6 260

2.1.2.

Till socialförsäkrings-

 

 

 

 

 

 

 

sektorn

6 391

7 160

8 060

6 869

7 230

9 660

2.1.3.

Till kommuner

10 099

11 860

13 440

10 685

12 520

13 530

2.1.4.

Till företag

2 300

2 530

2 640

2 794

2 770

2 820

2.1,5,

TiU intemationeU

 

 

 

 

 

 

 

verksamhet

662

930

1 100

724

1060

1200

2.1,6,

. Ofördelat

2 227

2 200

2 200

1 740

2 160

2 200

2.2.

Konsumtion

15 221

16 650

18 220

16 303

18 110

19 320

2.3.

Realinvestering

1 941

2 610

2 450

2 394

2 500

2 590

3.

Finansiellt sparande (I—2)

1333

-2 070

-2 200

530

-2 810

-1510

4.

Utlåning och andra finan-

 

 

 

 

 

 

 

siella transaktioner

4 610

4 470

4 400

4 258

4 480

4 300

4.1.

Därav finansierat inom

 

 

 

 

 

 

 

fonderna

76

70

70

61

70

80

5.

Totalsaldo (1-2-4-f 4,1.)

—3 201

—6 470

—6 530

—3 667

—7 220

-5 730

6.

Nettoförändringar i trans­aktioner vid sidan av riks-

 

 

 

 

 

 

 

staten (utgiftsökning: —)

'565

120

 

-157

 

 

7,

Av riksgäldskontoret

 

 

 

 

 

 

 

redovisat budgetutfall

—2 636

-6 350

 

—3 824

••

 

' Den osedvanligt stora avvikelsen mellan det budgetsaldo som redovisas av riksgäldskontoret resp, riksrevisionsverket förklaras i stor utsträckning av skilda redovisningsprinciper för vissa investeringsbemyn-diganden. Från riksgäldskontorets sida har dessa berayndiganden kassamässigt redovisats pä kalenderåret 1970. I riksbokföringen har dock den anslagsförbrukning till vilken dessa belopp är knutna av riksrevi­sionsverket ansetts vara att hänföra till kalenderåret 1971,

2 Hänsyn har tagits till de reformer på sjuk- och arbetslöshetsförsäkringamas område som föresläs träda i kraft den 1 januari 1974,

Anm. 1. Beloppen för skatterna är nägot lägre än de belopp som återfiims i nationalräkenskapema beroende på att olika registreringstidpunkter används. Nationalräkenskaperna redovisar de skatter som erläggs, avseende en viss period, medan här angivna tal avser belopp som strömmar in till staten i resp. period. Stigande beskattrungsunderlag och viss fördröjning i uppbördssystemet ger upphov till differensen mellan de två beloppen.

Anm. 2. Vid omvandlingen av budgetsiffrorna för budgetåret \913I1A till kalenderårssiffror för 1973 måste delvis ganska approximativa metoder användas, varför en viss osäkerhet vidlåder uppskattningen av framför allt de enskilda utgiftsposternas storlek.

Anm. 3. Tabellens uppgifter i posterna 1—5 baseras på riksrevisionsverkets och finansdepartementets data, vilka till övervägande del är kassamässiga. Vissa undantag härvidlag föreligger dock, varför exakt överensstämmelse inte nås med riksgäldskontorets statistik rörande budgetutfallen, redovisad i post 7. Sådan överensstämmelse nås först sedan totalsaldona i post 5 justerats för nettoförändringarna i transaktionerna vid sidan av riksstaten — här i form av residualberäkning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen                                                            158

rekta skatteintäkterna ägde inte heller rum 1972. Som närmare fram­går av kapitel VI var detta i stor utsträckning en följd av tekniska fak­torer i samband med preliminärskatteuppbörden under 1971. Sålunda blev av olika skäl den erlagda preliminärskatten 1971 betydligt högre än den slutligt påförda skatten för samma år. Kring månadsskiftet novem­ber/december 1972 utbetalades drygt 4,5 miljarder kr. i överskjutande skatt, vilket var drygt 2,5 miljarder kr. mer än de fyllnadsinbetalningar som gjordes första halvåret 1972, De kvarskattebelopp som i samband med slutregleringen av 1971 års inkomster kommer att betalas 1973 beräknas uppgå till knappt 1,8 miljarder kr,i Skillnaden mellan preli­minär uppbörd och slutlig skatt för kalenderåret 1971 uppgår sålunda till knappt 900 milj, kr.

De nya skatteregler som trädde i kraft fr, o, m, ingången av 1973 inne­bar i korthet en sänkning av den direkta statsskatten med något över 2 miljarder kr. Finansieringen härav sker via höjningar av vissa indirekta skatter och avgifter. Vidare kommer preliminärskattetabellerna att fr, o, m, 1973 baseras på inkomstnivån i mitten av varje inkomstinter­vall i stället för som hittills på det högsta värdet. Dessa omständigheter, i förening med en viss nedgång av lönesummans tiUväxttakt från 1972 till 1973, beräknas medföra en svag nedgång av de direkta skattein­täkterna 1973,

De indirekta skatterna består i huvudsak av mervärdeskatt, punktskat­ter på vissa varor och tjänster, fordonsskatt, tullar samt allmän arbetsgi­varavgift. Den del av fordonsskatten som kan antas motsvara hushållens andel har dock förts tUl de direkta skatterna. De indirekta skattemas an­del av de totala skatteinkomsterna har under det senaste årtiondet kraf­tigt ökat för att 1972 uppgå tiU knappt 60 %, Den takt med vilken de indirekta skattema växer är av naturliga skäl starkt avhängig av ändring­ar i skatte- och avgiftssatser. Under 1972 har inga förändringar i dessa avseenden ägt rum. Med verkan fr, o, m, november 1972 ersattes dock den tidigare annonsskatten med en skatt på annonser och reklam, vil­ket bl, a, kommer att resultera i en ökning av statens inkomster från denna finansieringskälla.

Omläggningen av skattesystemet innebar som ovan antytts vissa höj­ningar av de indirekta skatte- och avgiftssatserna 1973, Den allmänna arbetsgivaravgiften steg sålunda vid årsskiftet 1972/1973 från 2 tUl 4 %. Vidare höjdes skatterna på tobak, öl, sprit och vin. Fr, o, m, april 1973 införs sluthgen en speciell skatt på spel. De indirekta skatternas tUlväxt förutses bl, a. som en följd härav växa från 10,5 % 1972 till ca 15,5 % 1973,2

' Det debiterade kvarskattebeloppet uppgår till ca 2,2 miljarder kr. Härav be­räknas dock endast ca 1,8 miljarder kr, bli erlagda.

- Hänsyn har ej tagits till de inkomst- och utgiftseflekter som sammanhänger med det prisstopp på vissa livsmedel so.m infördes fr, o, m, den 1 januari 1973, Jordbrukarna korruner under 1973 att kompenseras för prisstoppet över statsbud­geten. För att finansiera denna kompensation kommer regeringen att föreslå höj­da skatter pä bensin och motorbrännolja.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                   159

övriga statsinkomster, som består av inkomster från rörelse och ka­pital, inkomster från vissa nominellt prissätta tjänster samt vissa kalkyl­mässiga poster, beräknas ha vuxit med knappt 5 % 1972, Motsvarande tillväxt för 1973 har skattats tUl ca 18 %, Den relativt stora skillnaden i ökning mellan de båda åren beror i första hand på en ojämn fördel­ning mellan hälfterna av respektive budgetår.

De totala statsinkomsterna växte endast med ca 5 % 1972, Delprog­noserna för statens olika inkomstkällor anger en betydligt snabbare tUl­växt 1973, eller ca 10 %,

Den tyngst vägande delen av statsutgifterna, eller över 60 %, utgörs av transfereringar. 1972 steg de totala transfereringarna med ca 13,5 %, medan tUlväxten 1973 kan beräknas till ca 11 %, Överföringarna till kommun respektive socialförsäkringssektor behandlas närmare i av­snitten rörande dessa båda sektorer. Transfereringarna till hushållen ökade relativt snabbt under 1972, eller med ca 13 %, Bidragande här­till var bl, a, de nya regler för de statiiga bostadstilläggen som började tillämpas fr. o, m, april 1972, Dessutom utbetalades under januari 1972 ett särskilt statligt bostadstillägg. För 1973 har de statliga inkomstöver­föringarna till hushållen beräknats öka med knappt 12 %. Bakom upp­gången ligger en i samband med skatteomläggningen beslutad belopps­höjning av det allmänna barnbidraget samt studiebidraget.

De statliga konsumtionsutgifterna steg 1971 med drygt 4,5 % i volym och knappt 14 % i värde. För 1972 beräknas däremot konsumtionens tillväxt ha begränsats till drygt 1,5 % i volym och ca 9,5 % i värde. Denna till synes förvånansvärt kraftiga avsaktning faller emellertid helt på den löpande förbrukningen, där de militära maskininköpen och fortifikationsanläggningarna ingår som en tung komponent, I volym räknat steg dessa båda delposter med tillsammans 22 % 1971 för att påföljande år minska med knappt 18 %, Rensat från de mUitära maskin-inköpen och fortifikationsanläggningarna fås en helt annan bild av den statliga konsumtionens utveckling 1971 och 1972 — en ökning 1971 med endast 1,5 % mot en uppgång med 6 % 1972. Den låga tUl­växten 1971 kan i huvudsak hänföras tiU den återstående delen av den löpande förbrukningen. Det är troligt att momshöjningen den 1 januari 1971 medförde att ett flertal inköp tidigarelades till 1970, Enligt statis­tiska centralbyråns nationalräkenskaper ökade den löpande förbruk­ningen 1970 (exkl. mUitära maskininköp m, m,) med över 15 % i vo­lym. Den tunga posten i konsumtionen, ca 55 %, utgörs emellertid av personalkostnader. Såväl 1971 som 1972 har tillväxten av denna kom­ponent utgjort något över 3 % i volym.

För 1973 har antagits en något snabbare volymökning av de stat­liga konsumtionsavgifterna än 1972, eller ca 2,5 %, Skillnaden mellan de två åren kan i första hand hänföras till ett väntat omslag av den löpande förbrukningen. Sysselsättningen inom den statiiga myndighets-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                            160

sektorn 1973 beräknas däremot växa i ungefär samma takt som 1972. Uttryckt i löpande priser föratses inte heller någon acceleration av till­växttakten för den totala konsumtionen 1973. Detta sammanhänger främst med en beräknad lägre ökningstakt av statstjänstemannalönerna.

Investeringsverksamheten inom statliga myndigheter beräknas ha ökat med ca 35 % i värde 1972. Detta motsvarar en real uppgång om ca 25 %. Det kan som kontrast nämnas att myndigheternas investeringar 1971 minskade i volym med ca 3 %. Den kraftiga tillväxten 1972 var huvudsakligen att hänföra till de ekonomisk-politiska stimulansåtgärder som vidtogs framför allt under hösten 1971 och hösten 1972, Sålunda steg t, ex, det statliga vägbyggande som finansieras via anslagen till be­redskapsarbeten med 100 % från 1971 tiU 1972, För 1973 förutses som framgår av kapitel VII en nedgång av de allmänna statliga beredskaps­arbetena. Bland annat som en följd härav beräknas de statliga myndig­heternas investeringar 1973 sjunka med 6 % i värde och 9 % i volym.

Den snabba tillväxten av i första hand de statliga transfererings- och investeringsutgiftema ledde under 1972 till en ökning av de totala statsutgifterna om ca 13 %. För 1973 fömtses en något mera dämpad ökningstakt, eller knappt 10 %. Den jämfört med inkomsterna påtag­ligt snabbare uppgången 1972 av statens utgifter fick relativt kraftiga återverknmgar på det finansiella sparandet — från ett överskott 1971 om drygt 1 300 milj, kr. tUl ett underskott 1972 om knappast 2 100 milj. kr. För 1973 förutses en viss ytterligare försvagning till ett utgiftsöver­skott om ca 2 200 milj. kr.

Omfattningen av utlåning och andra fiiiansiella transaktioner var rela­tivt oförändrad från 1971 till 1972 och inga stöiTe förändringar föratses heller för 1973, Det bör i detta sammanhang påpekas att omvandlingen från budgetår till kalenderår är gjord under ganska stor osäkerhet varför utfallet så småningom kan visa sig medföra justeringar och förskjutning­ar mellan åren. Detta gäller framför allt utlåning och andra finansiella transaktioner.

Totalbndgetens saldo, dvs. i princip nettot av det finansiella sparandet och de finansieUa utgifterna, visade enligt riksgäldskontorets enbart kas­samässiga statistik ett underskott om ca 6 350 milj. kr. 1972. För 1973 anger ovanstående beräkningar ett i stort ungefär oförändrat saldo. Det kan nämnas att mellan budgetåren 1972/73 och 1973/74 antas budget­underskottet sjunka med ca 1 500 milj, kr,

3. Kommunerna

Bilden av den kommunala sektorns utveckling 1971 och 1972 har märkbart kommit att förändras sedan kommunernas räkenskaper för 1971 och den i november 1972 genomförda kommunenkäten blivit slut­ligt bearbetade. Vad gäller 1971 har sålunda konsumtionens tillväxt i


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget


161


volym dragits ned från av statistiska centralbyrån tidigare under hösten 1972 redovisade 4,5 % till något över 2 %. En motsvarande revidering från 5 % till drygt 3 % har fått göras för 1972. Allmänt kan sägas att de nu gällande konsumtionsberäkningama förefaller att bättre korrespon­dera mot den dämpning av aktivitetstUlväxten inom den kommunala sek­tom, som i andra sammanhang kommit tUl uttryck. Storleken av revide­ringarna kan dock förefalla något förvånande. De beräkningar över ut­vecklingen 1973 som presenteras i det följande, innebär sammanfatt­ningsvis en fortsatt svag tillväxt av kommunernas slutliga efterfrågan. Eftersom samtidigt en relativt begränsad ökning av de kommunala in­komstema är att förutse, väntas 1973 medföra en viss försvagning av det finansiella sparandet efter den markanta förbättring som mträffade 1972.

TabeU VIII: 2. Kommunernas inkomster och utgifter 1972—1973 Exkl, bostäder, kommunala bolag och stiftelser

 

 

MUj. kr.

 

Förändrmg 1972—1973

 

1972

1973

milj. kr.

procent

lapande priser:

 

 

 

 

1.        Inkomster

46 780

50 750

3 970

8,5

1.1.      Skatter

1.2.      Statsbidrag

1.3.      Övriga inkomster

26 020

11 860

8 900

27 360

13 440

9 950

1 340 1 580 1050

5,0 13,5 12,0

2.        Utgifter

47 960

52 220

4 260

9,0

2.1.      Transfereringar

2.1.1.   TiU hushåU

2.1.2.   TiU socialförsäk­
ringssektorn

2.1.3.   TiU staten

2.1.4.   Ofördelat

2.2.      Konsumtion

2.3.      Realinvestering

8     170
3 940

1080

260

2 890

30 370

9     420

8     970
4 330

1 180

290

3 170

33 850

9     400

800 390

100

30

280

3 480

-20

10,0 10,0

9,0 11,5 10,0 11,5

-0

3.       Saldo (1—2)

—1 180

—1470

-290

 

4.       Netto av mark-och fastighetsköp

170

130

—40

.

5.        Finansiellt

sparande {3—

—1350

—1600

-250

.

6.       Utiåning

300

300

0

.

7.       Likviditetsförändring

;       750

200

-550

.

8.       Upplåning

2 400

2 100

—300

1972 års priser:

 

 

 

 

Konsumtion Realinvestering

30 370 9 420

31490 8 890

1 120 -530

3.5 -5,5

Anm. Posten upplåning omfattar upplåning på och utanför kreditmarknaden. Procenttalen är avrundade tUl jämna halva resp. hela procent.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

11    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 1


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                            162

Kommunernas inkomster består till drygt hälften av skatteintäkter. Statsbidrag och övriga inkomster svarar för ca 1/4 vardera. I övriga in­komster ingår bl. a. inkomster från försäljning av avgiftssatta tjänster och inkomster från rörelse och kapital.

Skatteinkomsterna (inkl. indirekta skatter), som ökade med knappt 14 % 1971, beräknas ha stigit betydligt snabbare 1972, eller med drygt 21 %. Som framgår av nedanstående tablå var den stora inkomstförstärk­ningen 1972 att återföra på en förhållandevis betydande tUlväxt av såväl förskott som slutregleringsmedel. Det kan i detta sammanhang observe­ras att ett särskUt förskott till i huvudsak inflyttningskommuner har tUl­kommit fr. o. m. 1972.1

Utbetalningar över inkomstskattetiteln

 

 

1970

1971

1972

1973

Förskott Slutavräkmng

SärskUt förskott tiU inflyttnings­kommuner

SärskUt förskott på grund av skatteomläggningen

Summa utbetalda direkta skatter

16011 2 002

18 013

18 589

2 298

20 887

21944 3 360

160 25 464

22 507 2 607

180

1319 26 613

Som en följd av den överenskommelse som träffades mellan kommu­nernas organisationer och staten i samband med riksdagsbeslutet om den senaste skattereformen kommer den kommunala utdebiteringshöj­ningen 1973 att begränsas tUl 15 öre. Detta är en av orsakerna till att de ordinära förskotten väntas öka endast obetydligt 1973. En betydligt viktigare omständighet är dock att 1970 års skattereform på grand av det system som tUlämpas för utbetalningar av kommunalskattemedel först 1973 får direkta återverknuigar på kommunernas inkomstförhål­landen. Under 1971 och 1972 har nämligen förskottsbetalningarna av kommunalskattemedel enligt gällande utbetalningsregler främst grundats på inkomstförhåUandena 1969 respektive 1970. 1973 kommer emellertid det bortfall i det kommunala skatteunderlaget som följde av 1970 års skattereform att inverka såväl på slutavräkningen avseende 1971 som på de fortsatta förskottsutbetalningarna. Kommunema skall kompenseras för dessa inkomstbortfall. Vad gäUer slutavräktungarna för 1971 sker detta genom ett skattebortfallsbidrag direkt över statsbudgeten (1 250 nulj. kr.). Vad gäller förskottsbetalningarna tUlkommer ett extra förskott av skattebortfallsbidrag avseende 1973 års inkomstförhållanden. I likhet med övriga förskott tUl kommunema regleras även detta förskott över

» SFS 1971:189 och 190.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                                  163

inkomstskattetiteln.i Som framgår av tablån uppgår förskotten av skatte­bortfallsbidrag 1973 tiU drygt 1 300 mUj, kr. Totalt, inklusive de tiU be­loppet relativt obetydliga indirekta skattema, kan de skattemedel som tillfaller kommunerna beräknas öka 1973 med drygt 5 %.-

Statsbidragen ökade med ca 9 % från 1970 tUl 1971 och kan därefter beräknas ha vuxit med ca 17 % till 1972. Den kraftiga ökningen av bi­dragen 1972 är bl. a. en följd av de stimulansåtgärder som regeringen vidtog under hösten 1971 samt i viss utsträckning även av de åtgärder som sattes i kraft under augusti—september 1972 för att förbättra sys­selsättningsläget inom byggnadsverksamheten. Dessa åtgärder var nämli­gen till stor del inriktade på den kommunala byggnadsverksamheten. Även 1973 kan statsbidragen antas komma att växa i snabb takt, om än inte i samma grad som 1972, Den fortsatt höga tUlväxttakten, ca 13 %, förklaras framför allt av ovan berörda ersättning över statsbudge­ten av skattebortfaUsbidrag avseende slutavräkningen för 1971. HärtiU kommer en kompensation till kommunerna om 250 milj, kr. för den merkostnad som höjningen av den allmänna arbetsgivaravgiften vid års­skiftet 1972/1973 från 2 % tUl 4 % beräknas medföra.

Totalt, inklusive övriga inkomster, beräknas de kommunala inkomster­na växa med 8,5 % under 1973. Detta är en betydligt lägre tillväxt än under 1972, då inkomsterna steg med knappt 19 %.

Som omnämndes inledningsvis har den kommunala konsumtionstill­växten 1972 skattats till digt 3 % i volym, I värde räknat uppgick ök­ningen till drygt 14 %, Av konsumtionsutgifterna utgör personalkostna­derna ca 75 %, Beräkningen av sysselsättningsökningen inom den kom­munala sektorn 1972 är speciellt osäker på grand av den genomförda arbetstidsförkortningen. Äv arbetskraftsundersökningarna att döma har antalet anställda inom sektorn stigit med 6 % under de tre första kvar­talen 1972 jämfört med motsvarande period 1971. Enligt de i national­räkenskaperna ingående arbetsvolymberäkningarna har antalet arbetade timmar för helåret 1972 vuxit med knappt 4 %. För 1973 förutses en viss acceleration av den volymmässiga konsumtionstUlväxten. I värde räknat kan däremot ökningtakten antas bli något svagare än under 1972, främst på grund av lägre avtalsmässiga löneökningar för de kommunal­anställda. De direkta effekterna på den kommunala konsumtionens till­växt 1972 av regeringens ekonomisk-politiska stimulansåtgärder har ten-tativt skattats tUl 100 milj. kr.

Efter en förhållandevis kraftig investeringsnedgång 1971 steg de kom­munala myndigheternas och affärsverkens investeringar 1972 med 4,5 %

 1973 och 1974 erhåller sålunda kommunerna dubbla bidrag, dels ett förskott över inkomstskattetiteln, dels en slutreglerad ersättning över statsbudgeten. I sam­band med slutregleringen 1975 avräknas det förskott om drygt 1 300 milj. kr. som lyftsjl973.

" Jämfört med tablån anger tabellen en högre skattesumma. Skilkiaden förkla­ras av de indirekta skatterna.

llt    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 1


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                                               164

i volym och knappt 12 % i värde. Som närmare framgår av avsnitt 6 i detta kapitel kan något mer än hela den volymmässiga tillväxten 1972 förklaras av vidtagna statliga stimulansåtgärder.

De planuppgifter kommunema lämnade i november 1972 antydde en relativt markant neddragning av den reala investeringsverksamheten 1973. Det bör därvid dock observeras att kommunerna vid uppgiftsläm-nartillfället inte hade full kännedom om de av regeringen på tUläggsstat presenterade ekonomisk-politiska stimulansåtgärderna. Dessa omfattade bl. a. finansiellt stöd för igångsättande av statiiga och kommunala bered­skapsarbeten om ca 900 milj. kr.i Totalt för 1973 förutses de statliga bidragen till kommunala beredskapsarbeten uppgå tUl ca 500 milj. kr. Detta är visserligen ett lägre belopp än 1972, men avsevärt mer än un­der de närmast föregående åren. Med hänsyn härtill räknas med en en­dast måttiig investeringsnedgång 1973 eUer med ca 5,5 % i volym. I värde räknat förutses ett jämfört med 1972 ungefär oförändrat investe­ringsbelopp. De duekta effekterna på de kommunala investeringarna under 1973 av statliga stimulansåtgärder har härvid antagits motsvara en 3-procentig investeringstillväxt. För en mera utförlig redogörelse över den kommunala investeringsutvecklingen hänvisas till kapitel VII,

En summering av kommunernas konsumtions- och investeringsutgif­ter 1972 visar att dessa ökade med drygt 13,5 % i värde och ca 3,5 % i volym. För 1973 förutses tUlväxten av kommunernas totala efterfrågan på varor och tjänster stanna vid knappt 1,5 % i volym och knappt 9 % i värde. Denna relativa avsaktning jämfört med 1972 faller helt på investeringssidan. Med tanke på att brattonationalprodukten 1973 be­räknas växa med drygt 4 % i volym innebär detta att den kommunala verksamheten kommer att utvecklas svagare än den totala produktionen.

Kommunernas transfereringsutgifter beräknas ha uppgått till drygt 8 mUjarder kr. 1972. Den största utgiftsposten utgjordes av transferering­arna till hushållen, vilka skattas till kjiappt 4 miljarder kr. Under 1973 förutses dessa senare transfereringar stiga med ca 10 %. De totala trans­fereringsutgifterna 1973 beräknas växa med ca 10 % att jämföra med ca 17 % 1972.

Av ovan redovisade beräkningar framgår vidare att kommunemas finansiella sparande förstärktes 1972 med inemot en och en halv mil­jard kronor. Denna utveckling bör emellertid ses mot bakgrand av den betydande försvagning som inträffade i första hand 1970. Det kan så­lunda nämnas att kommunernas utgiftsöverskott ännu 1972 med något hundratal mUjoner översteg 1969 års nivå. Det minskade utgiftsöver­skottet, i kombination med det lätta kreditmarknadsläget, har av kom­munerna utnyttjats till en konsolidering av den likvida ställningen. Lik­ viditeten beräknas sålunda, som framgår av tabell 2, ha förstärkts med

' En stor del härav — ca 550 milj. kr. — hade emellertid annonserats under sommaren och hösten 1972.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget


165


750 milj, kr. 1972. Parallellt härmed har kommunemas nettoupplåning på den organiserade marknaden bibehållits på en hög nivå. Däremot torde en viss avveckling ha skett av den under 1970 och 1971 omfat­tande tiUfälliga upplåningen utanför marknaden.

Under 1973 förutses kommunernas finansiella sparande ånyo för­svagas, om än endast med några hundratal miljoner kronor. Som när­mare motiveras i kapitel IX framstår likväl en fortsatt, om än mindre, likviditetsförbättring som trolig. De anspråk på finansiella resurser som vid en sådan utveckling måste tUlgodoses torde i högre grad än 1972 komma att täckas av långfristig upplåning på den organiserade mark­naden. Det kan nämnas att regeringen beslutat medverka till att kom­munerna bereds ett ökat låneutrymme i förhållande tiU tidigare år om ca 500 mUj, kr. Detta utesluter inte att den totala kommunala upplå­ningen kan komma att minska 1973,

4. Socialförsäkruigssektora

TUl socialförsäkringssektorn har förts vissa verksamheter som kan anses utgöra led i den samhälleliga trygghets- och socialpolitiken, Sek­tom omfattar allmän sjukförsäkring, yrkesskadeförsäkring, frivillig sjuk­pensionsförsäkring, folkpensionering, tUläggspensionering och frivillig pensionsförsäkring. Sektorn är till sin natur en statistisk konstruktion, varför dess gränser inte genomgående sammanfaller med berörda in­stitutioners. När man studerar de samhällsekonomiska effekter som utgår från socialförsäkringssektorn har man i regel inget primärt intres­se för sektorns efterfrågan på varor och tjänster. Denna är nämligesi helt  obetydlig.  Det  som  uppmärksammas  är  i  stället de  finansiella

Tabell VIII: 3. Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1972—1973

 

 

 

 

Milj. kr.

 

Förändring 1972—1973

 

Inkomster

1972

1973

milj, kr.

procent

1.

28 840

31960

3120

11,0

1.1.

1.2. J.3.

Avgifter

Bidrag från stat och

kommun

Ränteinkomster

16 740

8 240 3 860

18 240

9 240 4 480

1 500

1 000 620

9,0

12,0 16,0

2.

Utgifter

19 120

21660

2 540

13,5

2,1. 2.2,

2.3.

Konsumtion Transfereringar till hushållen Övrigt

560

18 420 140

620

20 890 150

60

2 470 10

10,5

13,5 7,0

3.

Finansiellt sparande (1-2)

9 720

10 300

5S0

 

Anm. Procenttalen är avrundade till jämna halva resp, hela procent. Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                             166

flödena mellan socialförsäkringssektorn och övriga sektorer i samhälls­ekonomin.

Allmänt kan sägas att tUlväxten av socialförsäkringssektoms inkoms­ter och utgifter 1972, liksom de bedömningar som för närvarande kan göras för 1973, ligger väl i linje med de senaste årens utveckling. De förslag till sociala reformer som presenteras i finansplanen kan dock antas komma att resultera i vissa förändringar på sektorns såväl in­komst- som utgiftssida 1974.

Socialförsäkringssektorns inkomster består dels av avgifter från de försäkrade eller deras arbetsgivare, dels av bidrag från stat och kom­mun, dels slutligen av ränteinkomster. Avgifterna, som svarar för ca 60 % av sektoms totala inkomster, beräknas ha ökat med 6 % 1972, vUket var betydligt mindre än 1971 då ökningen uppgick till drygt 16 %. För 1973 har avgiftsflödet beräknats växa med ca 9 %, Orsa­kerna till dessa kraftiga svängningar är till stor del av teknisk natur, så­som närmare redovisats i föregående nationalbudgeter. Arbetsgivarnas avgifter tUl sjukförsäkringen har fr. o. m. 1973 höjts m.ed 0,1 procent­enhet tUl 3,2 %, motsvarande ett inkomsttillskott för sektorn om ca 200 milj. kr. Uppskjutandet av ATP-avgiftens tidigare fastställda höjning med en kvarts procentenhet 1973 innebär å andra sidan ett uteblivet inkomsttUIskott av ungefär samma storlek. HärtUl kan läggas en höj-nmg av patientavgiften inom den öppna vården från 7 till 12 kr. Bidra­gen från stat och kommun beräknas 1973 stiga något snabbare än 1972, eUer med ca 12 % mot 11,5 %. SkiUnaden i tUlväxt faUer helt på den statliga sektom och sammanhänger med utbetalandet av ett extra stats­bidrag om 130 mUj. kr. 1973. Detta senare bidrag, jämte ökningen av arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift, avses i första hand finansiera en höjning av sjukkassans ersättning tUl landstingen för den slutna vården från 31 kr. tUl 48 kr. per patient och vårddag. Ränteinkomsternas ök­ningstakt är mycket snabb, vilket förklaras av den kraftiga fondupp­byggnad som för närvarande sker inom sektorn. Under 1973 väntas ränteinkomsterna öka med ca 16 %.

Socialförsäkringssektoms utgifter består tUl mycket liten del av ad­ministrationskostnader (dvs. offentlig konsumtion). Den största delen utgörs av utbetalningama till hushållssektorn. Knappt 18,5 miljarder kr. utbetalades 1972 mot ca 16,5 mUjarder 1971 och för 1973 väntas utbetalningama stiga tiU knappt 21 mUjarder kr. Drygt hälften av dessa utbetalningar utgörs av folkpensionsförmåner, medan sjukförsäk-ringsförmånerna svarar för ca 1/5. Av de ingående delposterna har i första hand ATP-förmånema uppvisat en snabb tillväxt under senare år, något som sammanhänger med det kraftigt ökade antal personer som berörs av dessa transfereringar.

Transaktionema över en konstruerad socialförsäkringssektor visar att sektoms finansiella sparande — dess nettoutlåningsmöjligheter — under


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget


167


senare år ständigt har ökat. TUlskottet beräknas ha uppgått till drygt 1 160 milj. kr. 1971 och 1 250 mUj. kr. 1972. Förstärkningen under 1973 väntas bli 575 milj. kr. Sparandet har så gott som uteslutande skett inom AP-fonderna. Hur detta sparande har utbjudits på kredit­marknaden och fördelats på olika låntagargrapper framgår av kapitel IX.

5. Den konsoUderade offentliga sektom

Den offentliga sektom har i de tre föregående avsnitten presenterats uppdelad på tre delsektorer, varav en, socialförsäkringssektorn, är en i hög grad konstraerad sektor. Utan att därmed underskatta innebörden av det kommunala självstyret kan sägas att statsmakterna har stort in­flytande över — och ansvar för — de offentliga delsektorernas utgifter och inkomster och även över de finansiella transaktionerna dem emel­lan. Därför är det i betydande utsträckning statsmaktema, som avgör i vUken sektor de med en reform följande direkta utgifterna skall falla och vUken sektor som i någon bemärkelse skall svara för finansieringen. Därmed kan hela den offentliga sektom i viss mån uppfattas som ett instrument för statsmaktemas ekonomisk-politiska intentioner. Detta betraktelsesätt synes tillämpligt i synnerhet vid analyser på längre sikt. Mål kan nås genom förändringar i variabler som statsmakterna kon-troUerar, men som formellt är att hänföra tUl en annan sektor än den statliga. Det kan därför vara missledande att endast utifrån förändringar

TabeU VIII: 4. Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster och utgifter 1972—1973

 

 

 

 

Milj. kr.

 

Förändring 1972—1973

 

Inkomster

1972

1973

milj. kr.

procent

1.

102 470

111 670

9 200

9,0

1.1.

1.2. 1.3.

Skatter

Socialförsäkrings-avgifter Övriga inkomster

68 630

16   740

17   100

73 800

18   240

19   630

5 170

1    500

2    530

7,5

9,0 15,0

2.

Utgifter

96170

105170

9 000

9,5

2.1. 2.1.1. 2.1.2. 2.1.3.

2,2. 2.3.

Transfereringar Till hushåU Till företag Ofördelat Konsumtion Realinvestering

36 560 28 010 2 530 6 020 47 580 12 030

40 630 31520 2 640 6 470 52 690 11 850

4    070
3 510

110 450

5   110
-180

11,0

12,5 4.5 7,5

10,5 -1,5

3.

Finansiellt sparande U-2)

6 300

6 500

200

.

Anm. Delsektorerna är inte fullständigt konsoliderade då det kan förutsättas att en del av de ofördelade transfereringarna även återfinns bland övriga in­komster. Procenttalen är avrundade till jämna halva resp, hela procent.

Källa: Finansdepartementet.


 


Prop. 1973:1    Bilagal    Finansplanen                                              168

i statens budget dra slutsatser om bl. a. den av statsmakterna bedrivna ekonomiska politiken.

När delsektorerna konsolideras innebär detta att transfereringarna dem emeUan elimineras. Konsolideringens syfte är att beräkna den offentliga sektorns anspråk på reala resurser samt dess nettotransak­tioner med hushålls- och företagssektorerna. Den konsoliderade offent­liga sektorns omslutning kan sägas antyda omfånget av de ekonomiska flöden som det offentliga normalt antas direkt kunna påverka genom sin politik. En del ekonomiska resurser används direkt av det offentiiga för produktion av varor och framför allt tjänster. Andra medel återförs såsom transfereringar till de privata sektorerna, med mer eller mindre stark styrning i vad avser deras slutiiga användning. Sektorns inkomst­överskott, i bemärkelse av skiUnader mellan totala inkomster och samt­liga utgifter för konsumtion, realinvestering och icke finansiella trans­fereringar, benämns finansiellt sparande. Denna post innefattar finan­siella transfereringar (utlåning m, m,) samt eventuellt saldo.

Den konsoliderade offentliga sektoms inkomster beräknas ha ökat med knappt 11,5 % 1972. Uppdragande på tillväxttakten verkade främst den kommunala skatteutvecklingen. För 1973 föratses öknings­takten för de totala inkomstema avta något, vUket i första hand sam­manhänger med den jämfört med 1972 mera begränsade tillväxten av de kommunala skatteintäkterna. En tilltagande ökningstakt för de statliga skatterna, helt hänförlig till de indirekta skatterna, väntas inte fullt ut kunna motväga detta förhållande.

Den konsoliderade sektorns utgifter för investeringar och konsumtion var i stort oförändrade från 1970 till 1971, Vid gruppering efter institu­tionell tillhörighet framträder som ett slående drag den totalt sett sjun­kande kommunala utgiftsnivån. För 1971 registrerades en nedgång om knappt 2 % i volym. Artvis fördelat kan noteras att de statliga och kom­munala investeringama sjönk 1971 med 10 % medan däremot konsum­tionens utveckling var betydligt gynnsammare, en uppgång med drygt 3 % i volym. För 1972 uppvisade de olika komponenterna ett helt annat mönster. De offentliga investeringarna beräknas ha stigit detta år med över 8 %, varav huvudparten föll på den statliga sektorn. Investering­arnas snabba tillväxt 1972 bör i första hand ses som ett utslag av kon­junkturpolitikens utformning. De stimulativa åtgärder som satts in har sålunda — vid sidan av utökade transfereringar tiU den privata sek­torn — i stor utsträckning riktat sig mot den offentliga investeringsut­vecklingen. Totalt för 1972 beräknas, som framgår av tabell 5, den of-fientiiga efterfrågan på varor och tjänster ha vuxit med knappt 4 % i volym och ca 13 % i värde.

För 1973 förutses den offentiiga sektorns konsumtions- och investe­ringsutgifter växa endast obetydligt, eller med drygt 1 % i volym. Re-tardationen i tillväxttakten kan helt återföras på investeringssidan, och


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget


169


 


TabeH VIH: 5. 1972-1973


Den offentliga sektorns konsumtions- och investeringsutgifter


 

 

Milj, kr.

Volym­förändring i procent

 

Värde­förändring i procent

 

 

1973

1971— 1972

1972— 1973

1971— 1972

1972— 1973

Statiig konsumtion Statlig investering

18 220 2 450

L5 25,0

2,5 —9,0

9,5

34,5

9,5 - 6,0

Totalt

20 670

4,5

1.0

12.0

7.5

Kommunal konsumtion Kommunal investering

33 845 9 404

3,0

4,5

3,5 -5,5

14,0 12,0

11,5 - 0

Totalt

43 249

3,5

1.5

13.5

8.5

Socialförsäkrings­sektorns konsumtion

618

__

_

9,5

10,0

Summa offentiig sektor

64 537

4,0

1,0

13,0

8,5

Summa offentiig konsumtion Summa offentiig investering

52 683 11854

2,5 8,5

3,0 -6,5

12,5 16,0

11,0 - 1,5

Anm. Procenttalen är avrundade till jämna halva resp, hela procent. Källa: Finansdepartementet.

då i första hand på en antagen nedtrappning av statliga och kommunala beredskapsarbeten under framför allt senare delen av 1973,

Ovanstående beräkningar antyder tUl en del den påverkan — styr­bar eller inte styrbar — på konjunkturläget som utgår från den offent­liga sektoms slutliga efterfrågan på varor och tjänster. Det bör dock observeras att siffrorna i sig inte ger underlag för några mera djup­gående analytiska slutsatser. Exempelvis belyser de inte utvecklingen under loppet av respektive år. Det finns anledning att i avsnitt 6 något återkomma till vissa härmed sammanhängande frågeställningar.

För 1972 kan den offentliga sektorn enligt här använd definition be­räknas ha tagit i anspråk ca 28 % av bruttonationalproduktens resurser. Inkluderas offentlig affärsverksamhet enligt de definitioner som an­vänds i nationalräkenskaperna stiger denna andel till knappt 31 %, Brattonationalproduktens tUlväxt under 1973 förutses nu komma att uppgå tUl drygt 4 % och eftersom ökningen av den offentliga sektorns direkta efterfrågan under samma period beräknas bli drygt 1 % kom­mer det offentliga att 1973 ta i anspråk en mindre andel av de tillgäng­liga resursema än under 1972, Räknat utifrån löpande priser blir an­delsminskningen sannolikt mindre än i fastprisberäkningarna eftersom kostnadema normalt stiger snabbare inom den offentliga sektom än vad gäller inom samhällsekonomin i övrigt.

Som ovan nämnts går en del av den offentiiga sektorns inkomster


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                            170

tillbaka tUl de privata sektorerna. Dessa inkomstöverföringar är till viss del komponenter i socialförsäkringsprogrammet och finansieras ibland med försäkringstekniskt beräknade avgifter från hushållen, medan and­ra överföringar är avsedda att bidra till en omfördelning mellan olika inkomstskikt. En mindre del av sektorns inkomster går som subventio­ner tillbaka tUl företagssektorn och kan beräknas komma främst hus­hållssektorn tillgodo i form av lägre priser. Totalt beräknas transfere­ringarna från den offentliga tUl den privata sektorn öka i långsammare takt 1973 än 1972, eUer med ca 11 % mot drygt 13 %.

Schematiskt kan man säga att inemot 60 % av det offentligas inkoms­ter används för att direkt efterfråga reala tillgångar och att ungefär 1/3 av inkomsterna återförs tUl de privata sektorema genom olika former av inkomstöverföringar. Den resterande delen upptas av det finansiella sparandet. Det finansiella sparandet försvagades 1972 med ca 700 milj, kr. Nedgången kan helt hänföras till den statliga sektom medan där­emot kommunernas finansiella sparande förstärkts med inemot 1 1/2 miljard kr. För 1973 föratses däremot en viss ökning av det offentiigas inkomstöverskott, om än endast med ett par hundra miljoner kronor. Det är i huvudsak socialförsäkringssektorn som bidrar till uppgången,

6. Beräkning av budgeteffekter

Metodik

Det är inte möjligt att på gnmdval enbart av förändringar i budgetens saldo eller i det finansieUa sparandet göra några flUlständiga bedömning­ar av statsbudgetens verkningar på samhällsekonomin i sin helhet. En gi­ven förändring i budgetsaldot eller i det finansiella sparandet kan nämli­gen orsakas av ett stort antal kombinationer av förändringar i budgetens delposter, där varje kombination kan ha sin karakteristiska effekt på samhällsekonomin. Ett analogt resonemang kan givetvis tillämpas vad gäller de kommimala budgeterna. Under de senaste åren har i national-budgetarbetet använts en förenklad modell som avser att på ett över­skådligt sätt sammanfatta effektema på samhällsekonomin inte bara av statsbudgetens förändringar, utan även av förändringar i en sammanta­gen offentiig sektor innefattande staten, kommimerna, bostadsinveste­ringama, socialförsäkringssystemet och investeringsfonderna, vUka tiU-sammans utgör basen för finanspolitiken i vidaste bemärkelse. En natur­lig följd av denna syftning har varit att innehållet i staten och kommu­nema fått vidgas tUl att även avse statUga affärsverk och bolag samt kommunala bolag och stiftelser.

Den principiella och tekniska beskrivningen av tUlvägagångssättet vid modellberäkningarna har allt sedan 1969 utförligt relaterats i ett flertal nationalbudgeter. Det har därför denna gång bedömts som möj­ligt att endast lämna en summarisk redogörelse.


 


Bil. 1   Preliminär nationalbudget


171


I modeUen uppdelas som ett första led förändringar i statens och kommunemas budgeter i två huvuddelar. Först beräknas förändringen i statens och kommunemas konsumtion och investeringar, vUken kan sägas vara ett mått på den efterfrågan på reala faktorer som dessa utövar. Hämtöver införs den grova approximationen att alla icke fuiansiella in- och utbetalnmgar i form av löneutbetalningar, varainköp, transfere­ringar samt olika former av skattemedelsindragningar har — bortsett från teckenskillnader — likvärdiga effekter på den icke offentliga efterfrågan, dvs. i huvudsak hushållens och företagens efterfrågan. Slutsatsen bUr då att förändringen av statens och kommunemas utgiftsöverskott (av det finansiella sparandet) ger en föreställning om inverkan på de andra sek­toremas efterfrågan.

Bostadsbyggandet har, liksom stat och kommun, direkt effekt på ef­terfrågan på reala faktorer och påverkar dessutom resten av samhäUs-ekonomin genom förändringar i sitt negativa fmansieUa sparande. Bo-stadssektoms negativa sparande antas, med vissa korrigeringar, mot­svara sektoms investeringar i löpande priser. När det gäller socialför­säkringssystemet och investeringsfonderna är det närmast förändringen i deras finansiella sparande, som antyder deras inverkan på den privata sektorns efterfrågan.

De direkta effektema av förändringar i verksamhetens volym inom de offentUga sektorema summeras med de indirekta effekter, som följer

Diagram Vin:l. Den offentiiga sektorns kalkylerade inverkan pä samhäHsekonomin 1961—1973

Procent av brattonationalprodukten i fasta priser

 

 

 

 

 

3           .<

 

/

y   >

,

f\

i  

A

/

 

\

1            /           Il

i

             /l

\\

A

 

 

 

\        fl

\y'

 

 

 

\

u

1 1

1 ' *

■\

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1     1 1   / 1 / 1 / If

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I

1961     62     63    64    65    66    67     68    69    70     71     72     73

A = Den sammantagna ofientliga sektoms inverkan på den samlade efterfrågan. B = Den sammantagna offentliga sektoms inverkan på den samlade efterfrågan då vissa automatiska effekter på det offentligas inkomster eliminerats.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen


172


Tabell VIII: 6. Den offentliga sektoms kalkylerade inverkan på samhällsekonomin 1961—1973

Procent av BNP i fasta priser

1961   1962   1963   1964   1965   1966   1967   1968   1969   1970   1971   1972   1973


0,4     0,4     0,5     0,2   -0,1      0,7     0,1      0,2    -0,2    -0,2

0,8    -0,3    -1,0   -0,7    -0,4   -0,4   -0,2    -0,9    -0,5    -0,1    -0,1    -0,4 0,5      2,5     3,0      2,3     0,2      0,7      3,3      1,4      1,0      2,0   -0,6      1,8

0,7      2,2     3,0      3,2      0,2      0,3      2,7

Staten

därav direkt efterfrågan

Kommunerna därav direkt efterfrågan

Bostadsbyggandet . därav direkt efterfrågan

Socialförsäkrings­systemet, investe­ringsfonderna

Totaleffekt

Totaleffekt när vissa automatiska inkomstförändringar eliminerats


-2,3 0,1 1,3 0,7 0,7 0,3


1,1     1,6      0,2      0,1

0,8     0,5     0,3      0,7

1,0     1,7      1,6       0,1

0,8      1,3      1,1       0,2

0,8      0,8     1,2       0,3


0,9       0,7    0,6 -0,2     O               0,1      2,3      0,2

0,3     -0,4    0,3 0,2     0,5              0,5     0,6      0,2

0,5        1,5    1,5 1,2     2,3             -0,3    -0,2      0,3

0,9       1,6    1,3 1,1      1,6            -0,2     0,6      0,3

-0,2       1,4    0,2       0,5  -0,2      -0,3      0,1     -0,3

O

-0,1

0,1 0,3

1,4

2,7    -3,1      0,7       0,3


Källa: Finansdepartementet,

av den genom flödesförskjutningar i det finansiella sparandet föranledda förändringen av de icke offentliga sektoremas disponibla intäkter. Här­vid har summariskt föratsätts att dessa båda slag av förändringar är lik­värdiga med hänsyn tUl effekterna på aktiviteten i samhällsekonomin och såtillvida summerbara. Det har vidare antagits att man i dessa fall kan insätta en multiplikator lika med 1, Effekten av budgetens föränd­ringar erhålls sålunda som summan av förändringarna av det offentligas köp av varor och tjänster och, med negativt förtecken, förändringen i det finansiella sparandet, varvid båda termerna förses med en multi­plikator av -f 1, Denna summa uttrycks slutiigen, liksom aUa kompo­nenter och totaleffekten, i procent av brattonationalprodukten i fasta priser.i

Resultat t. o. m. 1972

De resultat som erhålls när modellen appliceras på den sammantagna offentliga sektom och dess här använda delsektorer framgår av tabell 6, Tabellen ger även en uppfattnuig om de kalkylerade efterfrågeeffekter som utgår från de olika delsektorerna, I diagram 1 återfinns en grafisk presentation av den efterfrågepåverkan som beräknas utgå från den sammantagna offentliga sektorn. Som framgår av diagrammet — kurva A — visar denna påverkan relativt kraftiga variationer såväl från 1970 till 1971 som 1971 tiU 1972, lämfört med den reviderade nationalbudge-

' Genom nationalräkenskapemas omläggning av basår för fastighetsberäkning­arna har två olika är utnyttjats. För perioden 1961—1968 har liksom tidigare ut­gåtts från 1959 medan 1968 utnyttjats för perioden 1969—1973,


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                    173

ten för 1972 har totaleffekten 1971 ytterhgare reviderats ned. Föränd­ringen, som helt faller på kommunsidans direkta efterfrågan, samman­hänger med de tidigare ortmämnda av statistiska centralbyrån gjorda kor­rigeringarna i nationalräkenskapsmaterialet. Kurva B belyser, som avslut-nuigsvis kommer att beröras, den sammantagna offentliga sektorns in­verkan då vissa automatiska effekter på det offentligas inkomster elimi­nerats.

Som framgår av tabell 6 anger beräkningarna avseende 1972 en posi­tiv totaleffekt motsvarande 1,8 % av bruttonationalprodukten. Detta är avsevärt mer än de 0,7 % som beräknades på föreliggande prognosdata i den reviderade nationalbudgeten för 1972. Merparten av differensen förklaras av den statiiga sektorns utveckling. Denna har i sin tur även kommit att påverkas av förändringar i bl, a. den ekonomiska politikens utformning. Av specialavsnittet om staten framgår att sektoms finansiel­la sparande försvagades 1972 med knappt 3,5 miljarder kr. En stor del härav sammanhänger — vid sidan av skatteomläggningens effekter — med kraftigt stigande transfereringar till icke-statliga sektorer. Enligt modellen beräknas statens ökade utgiftsöverskott motsvara en expansiv effekt om drygt 1,5 % av bruttonationalprodukten. Statens direkta efter­frågan i form av konsumtion och investeringar utvecklades däremot svagare än vad som föratsågs våren 1972, i första hand beroende på en dämpad konsumtionstiUväxt, Denna uppgick endast tUl ca 1,5 % i vo­lym. Att den statliga konsumtionsökningstakten blev så relativt be­gränsad sammanhänger främst med en stark nedgång av de militära materielinköpen. Exklusive de militära inköpen växte den statliga kon­sumtionen med ca 6 % i volym. De statiiga investeringama visade en tämligen gynnsam konjunkturanpassning med en uppgång om inemot 15 % i volym.

Vid en återblick på den offentliga sektorns inverkan på samhällseko­nomin 1971 och 1972 kan det vara av intresse att något jämföra ut­veckhngen med åren 1966 och 1967, dvs, med en period som likaledes kännetecknades av en relativt begränsad produktionstillväxt, I nedan­stående tablå återges dels den sammanlagda tUlväxten inom respektive sektorer uttryckt i nationalräkenskapstermer, dels den effekt på samhälls­ekonomin som modellen gett tUl resultat.

Tillväxt av sektor-                       Inverkan pä samhälls-

aktiviteten                                   ekonomin enligt modellen

Procent                                    Procent av brutto-

nationalprodukten

1965—1967    1970—1972                  1965-1967    1970—1972

Stat                  — 0,2             9,4                       1,6                 2,5

Kommun                9,4             2,1                       2,0                 0,1

Bostäder               12,5          —2,9                       1,2              —0,6

Totaleffekt                                                         4,0                 1,2


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Fuiansplanen


174


Som framgår föreligger avsevärda skillnader mellan de respektive pe­rioderna.i Påtaglig är exempelvis statens relativt expansiva roll 1970— 1972. Denna har dock mer än motvägts av den kommimala sektoms och bostadsbyggandets mycket svaga utveckling 1970—1972.

Alternativa sektorbegrepp

Från ett rent konjimkturpolitiskt betraktelsesätt visar utvecklingen av kommunemas direkta efterfrågan enligt tablån ovan en mindre gynn­sam anpassning under de senaste åren än under den föregående kon­junkturaedgången. I de två senaste nationalbudgeterna har även ifråga­satts om kommunernas utveckling under i första hand 1971 överens­stämmer med modellens grundläggande förutsättning om en i stora drag enhetiigt styrd, konsoliderad offentiig sektor. Det kan nmnera förefalla

Diagram VIII: 2.    Den offentliga sektorns inverkan på samhällsekonomin 1963 — 1973 vid altemativa sektoravgränsnlngar

Procent av bmttonationalprodukten i fasta priser

A, Statsbidragen

B,  Kommunerna

C,  Kommunerna, inkl, f lerfamiljsbyggande
men exkl. statsbidrag

Staten

A, Staten, inkl, statsbidrag

B,  Staten


1963       64       65       66       67       68      69

A = Staten inkl, statsbidrag B = Staten


70


71


72       73


1 Huvudansvaret för vissa verksamhetsområden överfördes under perioden 1965—1967 från staten till kommunema. Detta förhållande förklarar emellertid endast till en mindre del olikheten i tillväxt mellan stat och kommun under denna period.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                   175

tveksamt om kommunemas beroende av statliga styrmedel på kort sikt är så utpräglat som hittills varit imderförstått i modellen.

Det kan mot ovanstående bakgrund finnas anledning att i några spe­cialberäkningar justera den sektorindelning som hittills använts i model­len. Avsikten härmed är bl. a. att mycket grovt söka skilja ut de delar av exempelvis kommimemas verksamhet som mera omedelbart berörs av statsmakternas styrimpulser. Flera, mer eller mindre sofistikerade, försök att åstadkomma uppdelningar av denna typ har tidigare gjorts i Sverige. De teoretiska och praktiska svårighetema är emellertid bety­dande och hittills kan inga sådana fördelningar sägas ha vunnit allmän anklang. Här skall därför inga avancerade försök i denna riktning göras utan enbart grova skattningar med vissa altemativa sektorindelningar.

I diagram 2 återges den kommunala sektoms inverkan på samhällseko­nomin 1963—1973 enligt altemativa modellberäkningar. Kurva B bygger på de sedvanliga beräknuigsmetoder vUkas resultat anges i tabell 6, Kur­va A avser statsbidragens omfattning. Dessas storlek uppgick 1972 tiU knappt 1 % av brattonationalprodukten. Sett över hela 60-talet har stats­bidragen uppvisat en snabb tUlväxt; från ca 2,5 miljarder kr. 1960 till knappt 12 mUjarder kr. 1972, dvs. en årlig tillväxttakt om ca 13 %. För att ge ett begrepp om bidragens betydelse för kommunemas ekonomi kan nämnas att de under perioden 1969—1972 motsvarande ca 50 % av de direkta skatteintäkterna.

Jämfört med kurva B visar statsbidragens utveckling en betydligt gynnsammare konjunkturanpassnmg. Speciellt påtagligt är detta för 1971 och 1972, något som i och för sig är naturligt med tanke på att de faktiska utbetalningama av kommunalskatt gmndar sig på två år gam­la inkomstförhållanden.

Variationer av statsbidragens storlek kan sägas vara en tänkbar möj­lighet för statsmaktema att på kort sikt påverka det kommunala be­teendet, speciellt i lägen av låg ekonomisk aktivitet, I första hand torde emellertid statsbidragen betraktas som ett medel att stimulera och möj­liggöra ett tillfredsställande och mera stadigvarande utbud av ekono­misk, social och kulturell service. Vid försök att skatta den statliga fi­nanspolitikens effekter kan det likväl vara av intresse att tillämpa ett ex­tremt tolkningsschema där förändringar i de statliga bidragsbeloppen föranleder lika stora förändringar av de kommunala utgifterna för varor och tjänster. Vidare kan skäl anföras för att till en del se byggandet av flerfamiljshus som en kommunal handlingsparameter. Omfattningen, och kanske än mer förläggningen i tiden, av byggandet styrs i hög grad från kommunalt håll, exempelvis via bostadsplaner och byggnadstill­stånd. Kommunernas inflytande torde vara mera påtagligt i samband med flerfamiljsbyggande än vid småhusbyggande.

Nedgången av de volymmässiga bostadsinvesteringarna under senare år har verkat neddragande på den beräknade totaleffekten i diagram 1.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                            176

Minskningen i byggandet kan så gott som helt hänföras till flerfamUjs-husen medan investeringama i småhus visat en inte obetydlig tillväxt.

Mot bakgrunden av dessa överväganden har kurva C konstruerats. Det kommunala sektorbegreppet har här utvidgats med byggandet av flerfamiljshus samtidigt som statsbidragens kalkylerade inverkan har fråndragits. Detta har tillgått så att den slutliga användningen av varor och tjänster minskats med belopp motsvarande statsbidragens storlek. Som framgår av diagrammet uppvisar en på ett sådant sätt konstruerad kommunal sektor en betydligt ogynnsammare konjunkturanpassning under senare år än enligt den i detta avsnitt normalt använda avgräns­ningen.

I diagram 2 B, som avser den statliga sektorn, motsvarar kurva B de värden som anges i tabell 6, I kurva A har däremot den slutliga an­vändningen ökats med ett belopp motsvarande statsbidragen. Som framgår är kurvornas profil mycket likartade även om de expansiva ef­fekterna, speciellt under lågkonjunkturår, är mera påtagliga i kurva A än i kurva B.

Resultat för 1973

När modellen i sin sedvanliga utformning appliceras på den samman­tagna offentliga sektorns utveckling 1972—1973 erhålls som resultat en svag positivt verkande förändring (diagram 1 resp. tabell 6). Efterfråge­påverkan från stat och kommun beräknas bli positiv. I motsatt rikt­ning verkar ett negativt inflytande från bostadssektorn. För helåret 1973 beräknas den direkta efterfrågan från stat och kommun växa re­lativt måttligt. En viss acceleration föratses av den sammanlagda stat­liga och kommunala konsumtionstillväxten. Detta motvägs dock av en real investeringsminskning med sammantaget något över 3 % i volym. Nedgången av investeringarna sammanhänger med en antagen succes­siv nedtrappning av bl. a. de kommunala och statliga beredskapsarbe­tena under loppet av 1973. De indirekta ef terf rågeeffekterna från stat och kommun väntas visa endast obetydliga förändringar från 1972 till 1973 (dvs. det finansiella sparandet undergår endast små förskjutning­ar). För statens del innebär dock detta ett fortsatt relativt betydande ut­giftsöverskott med åtföljande krav på kreditmarknadens resurser.

Den statliga sektom kan antas visa en något olikartad utveckling un­der de två halvåren 1973. Vidtagna stimulansåtgärder under hösten 1972 torde resultera i en relativt väl hävdad slutlig efterfrågan på va­ror och tjänster första halvåret 1973, Inte minst igångsatta statliga be­redskapsarbeten föratses bidra härtUl. Den i nationalbudgeten antagna produktionstUlväxten mot slutet av 1973 väntas åtföljas av en viss dämp­ning av den statliga direkta efterfrågans ökningstakt.

' Beräkningama för bostadssektorn bygger på de av inrikesdepartementet pre­senterade kalkylerna.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                    177

I det tidigare berörda diagram 2 har även värden för 1973 insatts. För den kommunala sektor som konstruerats som underlag för kurva C i diagram 2 A framträder en mera expansiv påverkan 1973 än 1972. Alltjämt erhålls dock en svag negativt verkande effekt på samhällseko-nomin.i

Vissa automatiska effekter på inkomstsidan

I den använda tabellen är förändringar i den utvidgade offentiiga sek­torns finansiella sparande en av de variabler som bestämmer de efter­frågeeffekter som utgår från den offentliga sektorn. TUl följd av skatte­systemets konstruktion påverkas det offentligas inkomster i hög grad av förändringar i aktiviteten i samhällsekonomin och det offentligas ut­gifter torde inte heller vara helt opåverkade därav. Förändringar i det finansiella sparandet som är resultatet av förändringar i den samhälls­ekonomiska aktiviteten är, i varje fall till den del de utgör effekten av opåräknade eller oregelbundna förändringar, svåra att uppfatta som nå­got utslag av medveten efterfrågepåverkan utgående från det offent­liga. Det kan därför vara av intresse att försöka konstruera en serie över det finansiella sparandets utveckling under antagande om ett nor­maliserat realekonomiskt förlopp. Det synes härvid rimligt att utgå från en tillväxt av bruttonationalprodukten motsvarande den potentiella till­växten. Här har helt skönsmässigt valts att anse att den potentiella tUl­växten för perioden 1960—1964 ungefärligen motsvaras av den genom­snittliga tillväxten från 1958 tUl 1964. För tiden därefter har antagits en årlig potentiell tUlväxt motsvarande den tillväxt som uppnåddes 1965. I den mån brattonationalproduktcns faktiska tillväxt avvikit från den potentieUa, har en del av avvikelsen endera tillfallit det offentliga i form av skatter eller socialförsäkringsavgifter eller altemativt bortfallit därifrån.

Den metod som valts för att beräkna det finansiella sparande, vilket skulle ha framkommit om tillväxttakten hade motsvarat den potentiella, innebär att till det faktiska finansiella sparandet har lagts eller dragits ifrån det belopp som framkommer, när den faktiska årliga skattekvoten har applicerats på skillnaden mellan den realiserade och hypotetiska brattonationalprodukttillväxten respektive år. Detta hypotetiska finan­siella sparande har ersatt det faktiska i modellen och en kurva utvi­sande det resultat som då erhålls har inlagts i diagram 1. Som synes är det en mindre skillnad mellan de efterfrågeeffekter som de två kurvorna indikerar. Skillnaden kan sägas vara ett tentativt mått på effekter av renodlad budgetautomatik, dvs. den del av förändringen som kan åter­föras på oväntade eller oregelbundna förändringar i beskattningens in­komstunderlag. Det är naturligt att de två kurvorna nära sammanfaller

' Den i diagrammet angivna nära nog oförändrade statsbidragsnivän 1973 sam­manhänger bl. a, med att från statsbidragsbeloppen i denna analys exkluderats dels skattebortfallsbidrag, dels kompensation för arbetsgivaravgiftens höjning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                            178

under år då den faktiska tillväxten i stort sett motsvarar den poten­tieUa. Såsom också kan väntas går kurvorna isär (och kan eventuellt förbli på avstånd från varandra) när samhällsekonomin övergår från en situation med en tUlväxt som nära motsvarar potentiell tiUväxt till en tUlväxttakt som i ena eller andra riktningen påtagligt avviker från den potentiella. Detta var fallet bl. a. 1964 och i än högre grad under 1971, vilket tydligt framgår i diagrammet.


 


Bil. 1    Prelimuiär nationalbudget


179


IX. Kreditmarknaden

Huvuddragen i det lätta kreditmarknadsläge som kännetecknade 1971 har bestått under 1972. Riksbankens diskonto, som imder loppet av 1971 sänktes från 7 % tiU 5 %, har legat kvar på denna lägre nivå. Affärs­bankerna har dock fortfarande haft att iaktta de kassa- och likviditets­kvotskrav, som infördes 1969. För samtiiga affärsbanker har således gäUt en kassakvot på 1 %. De fem största affärsbankema samt Sparbankemas bank och Jordbrukets bank har varit ålagda att upprätthåUa en likvi­ditetskvot på 30 % medan kvotkravet för övriga banker uppgått tUl 24 %. Fr. o. m. ingången av 1972 har även sparbankerna, jordbruks-kassoma samt postbanken omfattats av krav på likviditetskvoter. Spar­bankerna samt jordbrukskasserörelsen som en enhet har varit ålagda att under loppet av 1972 uppnå en likviditetskvot på 20 %. För sparbanker som ej nått en likviditetskvot om 20 % gällde för 1972 en margineU likviditetskvot på 25 %. För postbanken har det fastställda likviditets­kvotskravet uppgått tUI 27 %. Placeringskvoteraa för försäkringsbola­gen har bibehållits under året.

Diagram IX: 1. Affärsbankernas likviditetskvoter 1967—1972

Likvida tiUgångar i procent av skulder vid slutet av vaije månad. Genomsnitt för samtUga banker


1967


1968


1969


1970


1971


1972


Anm. På grund av ändrade beräkningssätt av likviditetskvoterna förekommer brott på kurvan. Källa: Riksbanken och konjunkturinstitutet.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen                                                                 180

I stort bibehöll kreditpoUtiken under 1972 sin expansiva karaktär. Under 12-måndersperioden t. o. m. september 1972 växte den totala kreditgivningen med ca 6 mUjarder kr., dvs, i stort lika snabbt som under närmast föregående period. Som exempel på den grad av lätthet som kännetecknade kreditmarknaden kan nämnas att affärsbankernas garantiförbindelser sjönk under samma period med ett hundratal milj, kr.

1. Bankinstitutens likviditet

Den mycket snabba utiåningsökning från affärsbankema, som har pågått sedan början av 1971, har möjliggjorts av deras relativt starka likviditetssituation. HärtiU kan läggas en hög efterfrågan som synes ha motiverats bl. a. av en strävan att öka likviditeten och konsolidera tUl-fäUiga kreditarrangemang inom sektorer med ansträngda finansiella re­surser. Utvecklingen av den genomsnittliga likviditetskvoten för samt­liga affärsbanker redovisas i diagram 1. Såsom framgår av diagrammet ökade den genomsnitthga kvoten kontinuerligt (bortsett från vissa till-fälUga svängningar) från halvårsskiftet 1969 fram tUl början av 1971.

TabeU IX:1. Penningmarknaden 1970-1972

Nettoförändring, rrulj, kr.

1970           1971           1971           1972

1—3 kv.   1—3 kv.

Likviditetspäverkande faktorer

Total valutareserv                                  394          1208            990        1287

Statens kassamässiga utgiftsöverskott 3 208        2 634     —1187            260

Nettoförsäljning av statspapper m. m.

till marknaden utanför

affärsbankerna (—)!                     -3 261      -   514               224     -1679

Företagens investeringsfonder

1 riksbanken (—)'

-   177

190     ■

7

-     46

Allmänhetens sedelinnehav (—)'    -

-   364

-1416

87

319

Affärsbankemas nettoköp av

 

 

 

 

andra svenska obligationer

 

 

 

 

än statens

1319

244

648

544

TotaU

1119

2 346

755

685

B. Affärsbankernas likvida tillgångar

 

 

 

 

Kassa

390

909     •

-   385

145

Skattkammarväxlar

-   130

165

625

25

Svenska obligationer

679

1505

797

645

därav: StatsobUgationer

-   640

1261

149

101

HypoteksobUgationer

1393

221

153

449

övriga

-     74

23

495

95

Valutor

180

-   233     ■

-   282

-   130

Totalt

1119

2 346

755

685

' Tecknet (—) irmebär att förändringarna i posten ifråga erhållit omvänt tecken, dvs. minustecken vid en ökning och plustecken vid en minskning. Källor: Riksbanken och bankinspektionen.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                    181

Under loppet av 1971 och 1972 har kvoten sakta sjunldt. Vid slutet av 1972 var den dock fortfarande hög och översteg väsentligt det stipule­rade kvotkravet. (Det genomsnittliga kvotkravet för samtliga affärsban­ker kan sägas ligga ungefär vid 28 %.) Minskningen av likviditetskvoter­na sammanhänger främst med en i hög grad från utiåningssidan genere­rad relativt snabb inlåningsökning. Bidragande var också en långsam takt i avlyften av byggnadskrediter.

Det kassamässiga utfallet av statsbudgeten medförde under 1972 en ökad likvidisering av samhällsekonomin. Utgiftsöverskottet uppgick till drygt 6,3 miljarder kr. att jämföra med drygt 2,5 miljarder kr. 1971. En andra faktor som likaledes verkade i likviditetspåspädande riktning var den kraftiga ökningen av valutareserven 1972. Denna steg ca 2,5 miljarder kr. till ca 8 miljarder kr. I avsikt att delvis neutralisera effekterna härav på banksektorns likviditet placerades en stor del av statsupplåningen 1972 på den långfristiga marknaden. En relativt liten del av den mera kortfristiga statliga upplåningen föll på affärsbankssek-torn. Den återhåUande effekten på bankernas likviditetstillskott var dock ej större än att bankerna kunnat hålla sin kreditgivning 1972 på en fortsatt hög nivå (se tabell 1),

Affärsbankemas likviditet är underkastad mycket kraftiga säsongva­riationer. Statsbudgetens regelmässigt stora utgiftsöverskott under fjärde kvartalet, bl. a, i samband med utbetalningen av den överskjutande skat­ten, inverkar direkt på affärsbankemas likviditet — något som vad be­träffar 1971 också tydligt framgår av tabell 1, Under fjärde kvartalet 1972 uppgick statens kassamässiga utgiftsöverskott till ca 6 mUjarder kr,, dvs, betydligt mer än under fjärde kvartalet 1971. Effekterna av sta­tens utgiftsöverskott fjärde kvartalet 1972 blev en kraftig ökning av af­färsbankernas likvida tUlgångar och en liknande utveckling är att förutse för 1973,

Utvecklingen av den faktiska genomsnitthga likviditetskvoten för de större sparbankema redovisas i tablån nedan,

 

jan

febr

mars

april

maj

juni

juli

aug

sept

okt

nov

17,6

17,3

17,5

17,6

17,4

17,2

18,2

19,9

21,0

21,2

21,9

Vid ingången av 1972 låg den genomsnittliga likviditetskvoten för de större sparbankerna ett par tre procentenheter under det fastställda kvotkravet. Av tablån ovan framgår att den genomsnittiiga likviditets­kvoten under hela första halvåret låg kvar på ungefär samma nivå. Bidra­gande härtill torde bl, a, ha varit att kvotkravet om 20 % inte var abso­lut förrän vid årsskiftet 1972/1973. Först från halvårsskiftet 1972 har den genomsnittiiga likviditetskvoten ökat och översteg i september det fast­ställda kravet. Denna ökning av likviditetskvoterna torde till stor del

• Uppgifter för de mindre sparbankema finns endast för juni 1972. 12   Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 1


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                                                182

kunna förklaras av att Sparbankemas inteckningsbolag (Spintab) och Stadshypotekskassan under sommaren 1972 emitterade var sitt obliga­tionslån avsedda att köpas av de sparbanker, som inte vid ingången av 1972 hade uppfyllt likviditetskvoterna. Dessa emitterande institut över­tog samtidigt äldre bostadslån från sparbankema i motsvarande ut­sträckning.

2. Likviditeten inom samhällsekonomins huvudsektorer

I föregående avsnitt konstaterades att affärsbankemas likviditetskvoter sakta hade muiskat under loppet av 1972 framför allt beroende på en betydande ökning av iiUåningen, Som framgår av tabell 2 var inlåning­en i affärsbankema nästan dubbelt så stor under de tre första kvartalen 1972 som under motsvarande period året innan. Även inlåningen i öv­riga bankinstitut låg högre under 1972 än under 1971 även om inlå­ningsökningen inte var lika markant som för affärsbankerna.

Tabell IX: ZInlänlngsutvecklingen 1970—1972

 

 

1970

1971

1971 1—3 kV.

1972 1—3 kV,

Affärsbankerna

2 048

4 395

2 385

4611

Sparbanker

1 158

3 083

2 874

3 362

Postbanker

1635

720

—   112

539

Postsparbanken

640

1420

—1482

452

Postgiro

995

—700

1 370

991

Jordbrukskassor

550

780

419

609

 

Totalt    5 391

8 978

5 566

9121

Källa: Bankstatistiken,

För att få en bättre anknytning till de reala prognoser, som redovisas i nationalbudgetens övriga kapitel, vore en uppdelning av inlåningen på låntagarsektorer av intresse. På grand av den tUlgängliga statistikens bristfällighet i detta avseende möter en sådan uppdelning vissa svårighe­ter, I tabell 3 presenteras emellertid ett försök i denna riktning, Osäker-

Tabell IX:3. Inlåningen fördelad på kategorier 1970—1972

1970                 1971                 1972

prognos

Kommuner                                                         —790              —260                 750

Företag                                                               2 290              1 600              1 000

Hushåll                                                                3 680              7 040              7 580

Restpost                                                               210                 600                 320

Summa      5 390              8 980              9 650

Anrn. Tabellen är grovt beräknad och bör därför tolkas med viss försiktighet.
Källa: Konjunkturinstitutet,


 


Bil. 1    Prelimmär nationalbudget                                                 183

heten i de gjorda kalkylema måste dock understrykas. För att ytterligare markera det kalkylmässiga i tabeUens uppgifter har den totala bankin­låningen redovisats överslagsvis för helåret 1972, Restposten i tabellen hänför sig bl, a. tUl staten och inlåningen från utlandet.

För kommunernas del finns sedan ett par år månatiiga uppgifter över deras inlåning i bankerna. Denna inlåning minskade mycket kraftigt (även absolut sett) under såväl 1969 som 1970 och i mindre utsträck­ning även 1971. Under loppet av 1972 har en betydande inlåningsök­ning emellertid ägt rum. Mellan januari och oktober 1972 ökade kom­munemas banktillgodohavanden med inte mindre än 2,2 miljarder kr. Under motsvarande period 1971 stannade ökningen vid ca 350 milj. kr. Erfarenhetsmässigt möter emellertid kommunerna mycket stora ut­betalningsanspråk under årets sista månader. För 1972 som helhet har därför kommunernas likviditetsförbättring beräknats stanna vid ca 750 mUj. kr. Som närmare framgår av kapitel VIII stämmer en sådan likvi­ditetsutveckling väl överens med den förbättring av det finansiella spa­rande som anges i detta kapitel.

Enligt den information över företagens bankinlåning som föreligger, ägde en betydande likviditetsförsämring ram under 1969. Redan under loppet av 1970 torde emellertid en kraftig likviditetsuppbyggnad ha in­letts. Företagens likvida tillgångar har fortsatt att öka under såväl 1971 som 1972 men i en under 1972 tUl synes successivt lägre takt. Av­saktningen i likviditetsuppbyggnaden bör dock ses mot bakgrund av den genomsnittiigt höga likviditetsnivå som vid utgången av 1972 torde ha kännetecknat företagssektorn. Att döma av statistiska centralbyråns sta­tistik över likviditetsuppbyggnaden inom industrin har exempelvis indu­strins kassa- och banktUlgodohavanden samt andra kortfristiga penning­placeringar vuxit under tvåårsperioden september 1970—september 1972 med ca 50 %. Parallellt härmed har beloppet bevUjade checkräknings-krediter stigit med inemot 60 %.

Hushållens sparkvot ökade enligt nationalräkenskapema mycket kraf­tigt från 1970 tUl 1971 efter att sakta ha minskat under åren närmast dessförinnan. Enligt de beräkningar som presenteras i kapitel VI synes hushållens sparkvot under 1972 i stort sett ha legat kvar på samma höga nivå som under 1971.

Vid en jämförelse mellan hushåUens sparande enligt nationalräkenska­pema och enligt kreditmarknadsstatistiken måste det s. k. försäkrings-sparandet exkluderas från nationalräkenskapskalkylema. Inte heller återstoden, hushåUens "övriga sparande", sammanfaller begreppsmässigt helt med förändringen av hushåUens bruttoirUåning i bankema. Uppgif­terna över hushållens bankiiUåning borde i princip kompletteras med de­ras övriga likviditetstUlskott samt med hushållens upplåning. I hushållens likviditetstillskott ingår, föratom bankinlåning, ökningen av sedelmäng­den samt värdepappersförvärv. En uppdelning härav mellan företag och


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                                               184

hushåll möter emellertid samma problem som en uppdelnuig av bankin­låningen, I tablån nedan görs en jämförelse mellan förändringarna av hushållens övriga sparande enligt nationalräkenskapema och de motsva­rande kalkyler som gjorts utifrån kreditmarknadsstatistiken,

1970            1971             1972

Förändring i "övrigt sparande"

enligt nationalräkenskaperna                1002           3 523           — 13

Förändring i monetärt sparande

enligt kreditmarknadsstatistiken             994           2 434           —231

Differens                                                         8          1089               218

Med beaktande av den stora osäkerhet och ofullständighet, som vid­låder dessa kalkyler, måste överensstämmelsen under senare år ändå sägas vara tämligen god trots de mycket stora differenser, som upp­träder för vissa år. Den mycket kraftiga ökningen av sparandet 1970 och i än högre grad 1971 framträder tydligt i kreditmarknadsstatistikens uppgifter liksom den obetydliga förändringen av sparandet 1972.

3. Ut- och upplåningen

Den expansiva penningpolitiken under 1971 och 1972 har medgivit en snabbt växande kreditgivning på den organiserade kreditmarknaden. Under 12-månadersperioden t. o. m. september 1972 steg den totala kre­ditgivningen med ca 6 miljarder kr. att jämföra med ca 7 mUjarder kr. under närmast föregående period. Ytterligare en period tidigare sjönk kreditgivningen med ca 7 miljarder kr. Av kreditgivningen t. o. m. sep­tember 1972 om 6 miljarder kr. tog näringslivet ca 3,5 miljarder kr. i anspråk. I tablån nedan anges den procentuella andelen av den totala kreditgivningen under senare år som fallit på näringslivssektom (12-må­nadersperioden t. o. m, september).

 

1967

1968

1969

1.970

1971

1972

34

37

34

13

36

41

Affärsbankernas kreditgivning steg under 12-månadersperioden t. o. m. september 1972 med ca 4 miljarder kr. varav drygt hälften gick tUl nä­ringslivet. Under senare delen av 1972 synes emellertid tillväxten av af­färsbankernas utlåning tUl närmgslivet ha minskat något. En förklaring härtUl torde vara att bl. a. stora delar av industrisektorn tidigare i stor ut­sträckning nyttjat det lätta kreditmarknadsläget till att förbättra sin likvi­ditet. Det framstår som troligt att näringslivets finansiella situation in­för ingången av 1973 i stort sett är av samma karaktär som 1968, dvs.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                    185

Tabell IX: 4. Kreditmarknaden 1971 och 1972

Nettobelopp för 12-månadersperioden t. o. m. september, milj, kr.

 

Långivare

Låntagare

 

 

 

 

Staten

Kommu-

Bo-

Närings-

Summa

 

 

ner

städer

liv

 

1971

 

 

 

 

 

Riksbanken

1 338

-200

27

1 165

Affärsbankerna

924

351

680

2 162

4117

Andra banker

339

406

1533

926

3 204

Enskilda försäkrings-

 

 

 

 

 

inrättningar

5

151

1349

1064

2 569

Offentliga försäkrings-

 

 

 

 

 

inrättningari

1 147

800

4 374

2 569

8 890

Allmänheten'

-246

-3

-35

496

212

Summa

3 507

1705

7 701

7 244

20157

1972

 

 

 

 

 

Riksbanken

1 131

__

1

1 132

Affärsbankema

1 168

237

2160

4 372

7 937

Andra banker

653

856

2 550

1515

5 574

Enskilda försäkrings-

 

 

 

 

 

inrättningar

68

253

1 717

913

2 951

Offentliga försäkrings-

 

 

 

 

 

inrättningar'

1022

815

2 697

3 221

7 755

Allmänheten'

40

76

82

720

918

Summa

4 082

2 237

9 206

10 742

26 267

' Exkl, återlän samt exkl, förvärv av utländska obligationer och bankers förlags­bevis.

' Inkl. investeringsbankens kortfristiga placeringar. Källa: Riksbanken.

en god likviditetsberedskap inför en uppåtgående investeringskonjunk­tur.

Affärsbankernas totala utiåning tUl bostadssektorn steg jämfört med föregående period. Anmärkningsvärt är emellertid att deras nettoinköp av bostadsobligationer såsom nämnts blev mindre, vilket bl. a, innebar att bankemas stock av oavlyfta byggnadskreditiv visade en stark ök­ning. Det kan nämnas att från tredje kvartalet 1971 tUl tredje kvartalet 1972 växte stocken oavlyfta kreditiv med ca 2 miljarder kr. En orsak till detta torde ha varit affärsbankernas starka likviditet vUken medfört att avlyft av kreditiv ej nödvändiggjorts av likviditetskvotshänsyn.

För helåret 1972 beräknas allmänna pensionsfondens kapitaltillväxt bli omkring en mUjard kronor större än 1971. Icke desto mindre har deras utlåning blivit betydligt mindre 1972. Under loppet av 1972 har i stället fjolårets upplåning i samband med förplaceringar successivt av­vecklats. En viss ökning av kreditgivningen har dock ägt rum tUl nä­ringslivet.

Statens budgetunderskott steg från 2,6 mUjarder kr. 1971 tUl drygt 6,3 miljarder 1972. Under första halvåret 1972 var budgetöverskottet


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen                                                                186

1 190 milj. kr, mindre än under samma period 1971, Med det påtagliga budgetunderskott som utvecklades under andra halvåret 1972 blev de likviditetspåspädande effektema från den statliga sektorn omfattande.

EiUigt de nationalräkenskapsberäkningar som redovisas i kapitel VIII har kommunernas finansiella situation märkbart förbättrats under 1972. Föreliggande uppgifter tyder snarast på en minskad utgiftsambition. Trots en minskning av inkomsternas tiUväxt 1972 låg nämligen kom­munemas finansiella underskott på ungefär halva nivån mot året dess­förinnan. Efter den kraftiga neddragningen 1969 började kommunerna förbättra de likvida tillgångarna först under loppet av 1972. Samtidigt förefaller det sannolikt att kommunerna under 1972 har konsoliderat den omfattande tillfälliga skulden. Kommunernas upplåning på den re­guljära kreditmarknaden har däremot varit något större under 1972 än året dessförinnan.

Bostadsinvesteringarna beräknas ha ökat med 0,8 % i volym under 1972. Detta motsvaras av en värdemässig ökning på drygt 650 rrulj. kr. Nettoutbetalningen av de statiiga bostadslånen har beräknats ligga något över nivån 1971. Under de tre första kvartalen 1972 ökade kreditgiv­ningen tiU bostadssektorn med 1,3 miljarder kr. Kreditgivningen fort­sätter alltså att ligga över det belopp som i och för sig beloppsmässigt motsvaras av investeringsutvecklingen på detta område.

Näringslivets fasta investeringar och investeringar i lager har sam­manlagt minskat i lägre takt 1972 än 1971. SkiUnaden mellan dessa år kan skattas tUl inemot en mUjard kronor. Den tillgängliga vinststatisti-


Tabell IX: 5. VinstutveckUngen inom industrin 1969—1971 Ärlig förändring i bruttovinstmarginalen (procentenheter)

SNI                                                                                1969—1970        1970—1971

0,7

—0,4

—2,6

—0,3

—0.1

0.2

—0,6

—0,6

0,6

—2,1

—0,6

—0,2

—1,4

—0,7

—0,1

0,1

Metallframställning

Verkstadsvarutillverkning, exkl. varv

TiUverkning av varor av mineraliska ämnen utom metaller

Trävarutillverkning

Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning,

grafisk produktion Livsmedels-, dryckesvaru- och tobakstillverkning Textil-, beklädnads-, läder- och lädervarutiUverkning TiUverkning av kemiska produkter

Hela industrin                                                                         —0,9                   —0.6

Anm. Bruttovinsten har beräknats som rörelseöverskott minus underskott och inkluderar nedskrivning av lager. Vinstmarginalen har beräknats som kvoten mellan bruttovinsten och försäljningsintäkterna. Differensen meUan vinst­marginalerna är beräknade för identiska industriföretag med minst 50 anställda för två på varandra följande år,

I samband med 1969 ärs undersökning av industriföretagen genomfördes ett fler­tal förändringar bl, a. ett utökat urval, branschklassificering enUgt SNI (svensk näringsgrensindelning) samt förädlingsvärdet som branschningsnorm. Källa: Statistiska centralbyrån.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                                         187

ken tillåter tyvärr inte någon redovisning för hela näringslivet, I tabell 5 återges dock vinstutvecklingen inom industrin 1970 och 1971. Själv­finansieringen inom vissa industrigrupper för samma perioder framgår

Tabell IX: 6. Självfinansieringen inom vissa industrigrupper 1969—1971

1969            1970            1971

131

83

99

108

41

71

79

74

104

79

81

108

128

85

40

116

75

88

11

125

191

74

86

71

108

66

69

141

109

95

Metallframställning

Verkstadsvarutillverkning, exkl, varv

Tillverkning av varor av mineraliska ämnen utom metaller

Trävamtillverlcning

Massa-, pappers- och pappersvarutiUverkning, grafisk produktion

Livsmedels-, dryckesvara- och tobakstillverkning

Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaru­tillverkning

Tillverkning av kemiska produkter

Hela industrin, inkl. lagerförändring

Hela industrin, exkl. lagerförändring

Anm. Självfinansieringskvoten har beräknats som sparandet i procent av in­vesteringar i anläggningar, maskiner samt lager. Dessutom har den angivits exkl. lagerinvesteringar för hela industrin.

Källa: Statistiska centralbyrån.

av tabell 6. Vissa tecken tyder på att vinstutvecklingen kan ha förbätt­rats något 1972, jämfört med 1971. Här har därför antagits att nä­ringslivets finansiella sparande endast sjunkit måttligt från 1971 tUl 1972.

I det föregående har konstaterats att näringslivets inhemska upplå­ning liksom 1971 legat på en hög nivå. Sektorns upplåning utomlands (det ingående nettot av värdepappershandel, privata långfristiga lån, direkta investeringar, övriga privata kapitaltransaktioner och restposten) beräknas dessutom ha ökat jämfört med 1971. Den likviditetsuppbygg­nad som berörts i det föregående kan sålunda ses som nettoresultatet av en endast måttlig försämring av det finansiella sparandet och en stigande total upplåning.

4. Utblick mot 1973

Prognosen för de låntagarsektorer som behandlas i detta kapitel — stat, kommun, bostäder och näringsliv — kan delvis utgå från den i övriga kapitel antagna reala utvecklingen. Vad gäller stat och kommun kan dessutom prognoserna direkt grundas på utvecklingen av det fi­nansiella sparande som anges i kapitel VIII.

Enligt beräkningama i kapitel VIII föratses endast en relativt begän-sad försvagning av kommunernas finansiella sparande 1973. Trots denna försvagning kan likviditetsuppbyggnaden antas fortsätta, om än i betyd-


 


Prop. 1973:1   Bilaga 1   Finansplanen                                              188

ligt reducerad omfattning. Någon ytterligare konsolidering av den tillfäl­liga låneskuld som uppkom 1970 och 1971 torde också vara att vänta un­der 1973. De anspråk på finansiella resurser över den reguljära kredit­marknaden som en sådan utveckling ger upphov till torde i högre grad än under 1972 komma att täckas av långfristig upplåning. Det kan näm­nas att regeringen beslutat medverka tUl att kommunema bereds ett ökat låneutrymme i förhållande till tidigare år om ca 500 milj, kr.i

Enligt de beräkningar som presenteras i kapitel VIII kommer statens anspråk på kreditmarknaden att uppgå tUl ungefär samma belopp som 1972, eller ca 6,5 miljarder kr. Det är såväl absolut som relativt sett ett aktningsvärt belopp. Som tidigare framgått medförde budgetunderskot­tet 1972 en kraftig likviditetspåspädning inom samhällsekonomin, något som sålunda ytterligare kan bli fallet under 1973, För att motverka likviditetsökningen skulle staten i stor utsträckning behöva finansiera budgetunderskottet på den långa marknaden. Detta skulle i sig verka återhåUande på övriga sektorers möjligheter att få tillgång till denna marknads resurser. Inte minst skulle detta bli märkbart vid en snab­bare konjunkturförbättring under loppet av 1973 än vad som antagits i kapitel I.

Enligt konjunkturinstitutets prognoser beräknas bostadsinvestering­arna värdemässigt minska med ca 250 mUj, kr. Utvecklingen av de statliga lånen är svår att förutse. Antar man emellertid en måttlig ök­ning av dessa kan bostadssektorns kreditbehov skattas till ett ca 400 milj. kr. lägre belopp än under 1972. Tas i stället inrikesdepartemen­tets bostadskalkyl som utgångspunkt kan motsvarande behov skattas tUl ett ca 150 milj. kr. lägre belopp än 1972. För att bostadssektorn under 1973 skall kunna försörjas med nya krediter kan komma alt krävas ökade avlyft av äldre kreditiv. Möjligheterna till en ökning av bostadsobligationsinnehavet hos framför allt vissa kapitalmarknadsin­stitut och affärsbankema torde vara goda.

Infrias de reala kalkylerna 1973 kan, som framgår av nedanstående tablå, de tre här angivna sektoremas samlade upplåning på den regul­jära kreditmarknaden beräknas till ca 17 mUjarder kr,, dvs. ungefär lika mycket som under 1972.

 

Miljarder kr.

 

 

 

 

 

1970

1971

1972

1973

Kommunerna

Staten

Bostäder

Summa

1,3

3,2 7,7

12,2

1,8 2,6 8,1

12,5

1,9 6,3 8,8

17,0

2,1 6,5 8,4

17,0

1 För en siffermässig precisering av de finansiella antagandena hänvisas till ta­beU VIII: 2.


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                   189

En prognos för näringslivets upplåning 1973 är svårare att göra. Nä­ringslivets totala investeringar beräknas öka med ca 4 mUjarder kr. 1973. Ungefär hälften av detta belopp antas utgöras av en kraftig ökning av lagerinvesteringarna. En ganska betydlig likviditetsneddragning kan där­för troligen inte undvikas — och är sannolikt planerad — särskilt med hänsyn tUl det ökade finansieringstryck som den väntade starka lager­omsvängningen kommer att medföra. Även om man antar en betyd­ligt förbättrad vinstutveckling kan näringslivets upplåningsbehov bli åtminstone av samma storleksordnmg som 1972. Fördelningen härav på in- och utländsk upplåning kan väntas bli beroende av en rad faktorer, som nu ej är möjliga att förutse — bl, a. av kreditpolitikens utformning under 1973.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                         190

BIHANG

Delprognoser och arbetsfördelning rörande preliminär nationalbudget för 1973

Av inledningen framgår vilka kapitel och avsnitt som sammanställts inom finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering (SEP) respektive konjunkturinstitutet (Kl). Nedan redovisas detta i tablåform. Härutöver framgår SEP:s och KI:s bedömningar av utvecklingen inom olika delsektorer.

 

Sektor

Avsnittet ut­format inom

Prognos

i%

 

 

SEP

Kl

Privat konsumtion

Kl

4

4

Offentiig konsumtion

SEP

3

Bmttoinvesteringar

Kl

0,5

0

därav: bostäder

 

-5

-8

Export av varor och tjänster

Kl

9

9

Import av varor och tjänster

Kl

9

9

Bruttonationalprodukt

SEP

4,3

4,2

Priser

SEP

 

 

Internationell bedömning

SEP

 

 

Produktion inom industri och

 

 

 

skogsbruk

Kl

 

 

Övrig produktion

SEP

 

 

Arbetsmarknad

SEP

 

 

Kreditmarknad

Kl

 

 

Sammanfattande översikt

SEP

 

 


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                191

Innehåll


II.

m.

IV.

VI.

VII.

VIII.

DC.


 

Sammanfattande översikt

2

1. Den ekonomiska utvecklingen 1971—1972

2

2. Sveriges ekonomi 1973

11

Det internationella läget

21

1. Sammanfattande översikt

21

2. Länderöversikter

38

Utrikeshandeln

63

1. Exporten

63

2. Importen 1972 och 1973

75

3. Bytes- och betalningsbalansen

78

Produktionen

85

1. Industrin

85

2. Skogsbraket

98

3. Övriga näringsgrenar och den totala produktionen

99

A rbetsmarknaden

103

1. Arbetsmarknaden under 1972

103

2. Arbetsmarknaden under 1973

114

De enskilda konsumenternas ekonomi

119

1. De disponibla inkomstema

120

2. Konsumentprisema

124

3. Den privata konsumtionen

127

In vesteringarna

131

1. Sammanfattning av investeringsprognosen för 1973

131

2. Investeringsutvecklingen inom olika områden

135

3. Lagerinvesteringar

151

Den offentliga verksamheten

155

1. Allmänt

155

2. Staten

156

3. Kommunema

160

4. Socialförsäkringssektom

165

5. Den konsoUderade offenthga sektom

167

6. Beräkning av budgeteffekter

170

Kreditmarknaden

179

1. Bankinstitutens lUcviditet

180

2. Likviditeten inom samhällsekonomins huvudsektorer

182

3. Ut- och upplåning

184

4. Utblick mot 1973

187


Bihang. Delprognoser och arbetsfördelning                                     190


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                            192

Tabellförteckning

I.         1. Försörjningsbalans 1970—1972                                              3

2,        Bytesbalansen 1971—1973                                                 16

3,        Preliminär försörjningsbalans för 1973                                   18

II.       1. Försörjningsbalansens poster i olika länder och länderområ-

den 1971—1973                                                                22

2.        Konsumentpriser 1960—1972                                              28

3.        Timförtjänsten för industriarbetare 1960—1972                       29

III.     1. Exportutvecklingen för olUca varugrupper 1971—1973              65

2.        Importutvecklingen för olika varugrupper 1971—1973              77

3.        Bytes- och betalningsbalans 1969—1973                               79

IV.     1. Industriproduktionens utveckling 1970—1973                         85

2.   Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål, inkl.
ämnen 1972—1973
                                                            88

3,         Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exkl. fartyg 1970— 1973        92

4,         Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1970— 1973            94

5.   Försörjningsbalans för rundvirke 1970—1973                         99

V.       1. Vid arbetsförmedlingarna registrerad arbetslöshet 1971  och

1972   regionalt och branschvis                                           107
2. Antal personer berörda av vissa arbetsmarknadsåtgärder 1971

och 1972                                                                        109

VI.      1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1971—

1973                                                                                                        120

2.         Hushållens direkta skatter och avgifter 1969—1973                123

3.         Konsumentprisprognos för 1972—1973                               126

4.         Hushållens konsumtionsutveckling 1970—1972                    129

vn.   1. Bruttoinvesteringamas utveckling 1967—1972 samt prognos

för 1973                                                                         132

2.   Bruttoinvesteringarnas utveckling 1967—1972 samt prognos

för 1973 för privat, statlig och kommunal sektor                     133

3.        Lägenheter i påbörjade, inUyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen 1968—1973      136

4.        Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bo­stadsbyggen 1970—1971 och de tre första kvartalen 1972 en­ligt statistiska centralbyråns officieUa statistik                           137

5.        Antal påbörjade lägenhetet per tusen invånare 1968—1971 samt de två första kvartalen 1972           137

6.        Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin första halvåren 1972 och 1973 enligt investeringsenkät i no­vember 1972                                                                              141

7.        Planerade och faktiska förändringar av den egentliga indu­strins investeringar 1965—1973  142


 


Bil. 1    Preliminär nationalbudget                                                   193

8. Planerade och faktiska förändringar av de borgerliga primär­kommunernas och landstingens investeringar 1963—1973        149

VIII.   1. Statens inkomster och utgifter 1971—1973                            157

2.        Kommunemas inkomster och utgifter 1972—1973                   161

3.        Socialförsäkringssektoms inkomster och utgifter 1972—1973 165

4.         Den konsoliderade offentliga sektoms inkomster och utgifter 1972—1973   167

5.         Den offentUga sektorns konsumtions- och investeringsutgifter 1972—1973           169

6.         Den offentUga sektorns kalkylerade inverkan på samhällseko-nomm 1961—1973   172

IX.     1. Penningmarknaden 1970—1972                                           180

2.        Inlåningsutvecklingen 1970—1972                                     182

3.        Inlåningen fördelad på kategorier 1970—1972                       182

4.        Kreditmarknaden 1971 och 1972                                         185

5.        Vinstutvecklingen inom industrin 1969—1971                       186

6.        Självfinansieringen inom vissa industrigrapper 1969—1971     187


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                            194

Diagramförteckning

II.          1. Bytesbalansen i olika länder och länderområden 1965—1972   31

III.        1. Volym- och prisutvecklingen för exporten, totalt och uppdelat

på varugrupper 1966—1973                                                71

2, Bytesbalansens utveckling 1962—1973                                  82

IV.     1. Totala industriproduktionen 1959—1972                                 86

2,        Utvecklingen inom verkstadsindustri exkl, varv enUgt kon­junkturbarometern och för färdigvaralagerförändringarna enligt statistiska centralbyråns lagerstatistik 1963—1973                                 90

3,        Verkstadsindustrins lagerkvoter 1963—1973                           93

 

V.                      1. Antal lediga platser vid månadens mitt 1969—nov. 1972        104

VI.        1. Hushållens  inkomster,   konsumtionsutgifter   och   sparande

1963—1973                                                                      128

2. Privat konsumtion fördelad på varagrapper 1969—1973            130

VII.    1. Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på

sektorer 1964—1973                                                         134

2.         Andel outhyrda lägenheter 3 månader efter färdigstäUandet 1968—1971   139

3.         Medianbyggnadstid  i  antal månader för påbörjade lägen­heter 1969—1973          140

4.        Investeringar i bostäder och inom egentlig industri 1967—1973 142

5.         Investeringar inom egentlig industri, totalt och uppdelat på branscher 1966—1973            144

6.        Totala industrins lagervolymförändrmgar 1963—1972             152

VIII.   1. Den offentliga sektoms kalkylerade inverkan på samhälls-

ekonomin 1961—1973                                                       171

2, Den offentliga sektorns inverkan på samhällsekonomin 1963—
1973 vid altemativa sektoravgränsnlngar                              174

IX.     1. Affärsbankemas likviditetskvoter 1967—1972                        179

HARCUSBOKTR. STHLM 1973  720604


 


Riksrevisionsverkets inkomstberäkning


Bilaga 2


 


 


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen

Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Bilaga 2

Till KONUNGEN

ElUigt den för riksrevisionsverket gällande instruktionen åligger det ämbetsverket att varje år före den 15 december tUl Kungl. Maj:t avgiva förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande stats-

1    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bil. 2


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                                                    2

reglering ävensom meddela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj-.ts kännedom i och för uppgörande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.

Innan riksrevisionsverket nu framlägger förslag till beräkning av sta­tens inkomster för budgetåret 1973/74 viU ämbetsverket inledningsvis lämna en sammanfattning av totalbudgetens utfall för de sistförflutna budgetåren.

Totalbudgetens utfaU budgetåren 1967/68—1971/72

I tabellen nedan presenteras inkomster och utgifter på totalbudgeten de senaste 5 åren. Både inkomster och utgifter visar en fortgående upp­gång. Samtliga 5 år visar underskott. Skattereformen 1970, som främst innebar höjd mervärdeskatt och sänkt direkt skatt för fysiska personer från 1 januari 1971, påverkar inkomststrukturen 1970/71 och 1971/72, Vidare höjdes allmän arbetsgivaravgift från 1 till 2 % den 1 januari 1971, En närmare redogörelse för utvecklingen av statsverkets inkoms­ter och utgifter lämnas i riksrevisionsverkets publikation "Statens fi­nanser 1971/72",

Totalbudgetens ut£aU budgetåren 1967/68—1971/72 Milj, kr.

1967/68    1968/69   1969/70    1970/71    1971/72

hikomster

Driftbudgeten:

Skatt på inkomst och förmö-

genhetm.m......................... 12 885      14 078      17 048      18 441      19 772

574 2 762

287 4 963 1991 6 955

623

3 044

698

6 741

7 414

629

3 223 1202

9 088 7 823

748 3 329 1944

11626 8 387

1359

563

1303

1546

525

1247

1 534

573

1 864

1794

680

2 023

34 836

38 887

44 378

50 303

1400

1516

1259

1527

36 236

40 404

45 637

51830

33 743

5 068

72

37 487

6 559

175

41240

7 413

- 384

47 992

7 578

  73

38 883

44 221

48 269

55 497

-2 648

-3 817

-2 632

-3 667

Övrig skatt på inkomst, för­
mögenhet och rörelse____
_____ 553

Automobilskattemedel   ___          2 562

Allmän arbetsgivaravgift...,                 

AUmän varuskatt.................          6 572

Mervärdeskatt......................              

Tullar och acciser i övrigt .,            6 597

Uppbörd i statens verksam­
het och diverse inkomster
            1 354

Statens affärsverksfonder  ,,               614

Övriga kapitalfonder............              964

Säger för driftbudgeten     32 101

Övrig finansiering   ...............         1 315

Summa inkomster     33 416

Utgifter

Driftbudgeten (exkl avskriv­
ningsanslag) ......................
       31723

Investeringsanslag   ..............         4 466

Ökning av rörUga krediter.,               157

Summa utgifter     36 347
Totalbudgetsaldo
                           —2 931


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                            3

Totalbudgetens utfall budgetåret 1971/72

Utfallet av totalbudgeten för budgetåret 1971/72 i förhållande tUl i riksstat och tUläggsstat upptagna belopp framgår av sammanställningen på s, 4—5, Totalbudgeten visar ett underskott av 3 667 milj, kr. Utgif­terna uppgår till 55 497 mUj. kr. och inkomsterna till 51 830 milj, kr, Inkomstema består av driftbudgetens inkomster, 50 303 milj, kr,, och övrig finansiering, 1 527 milj, kr, i form av dels avskrivningar och övriga kapitalmedel inom fonderna och dels övrig kapitalåterbetalning.

På utgiftssidan upptas alla utgiftsanslag för de olika huvudtitlama (departementsområdena) oberoende av om de representerar utgifter för driftbudgeten eller investeringar. Riksgäldsfondens underskott redovisas härvid som en särskUd huvudtitel, Utgiftema på driftbudgetens anslag för avskrivning av nya kapitalinvesteringar och oreglerade kapitalme­delsförluster upptas inte på totalbudgeten, eftersom dessa anslag endast representerar en överföring av utgifter mellan driftbudgeten och kapital­budgeten och sålunda ej påverkar totalbudgetens omslutning.

På utgiftssidan anges vidare den medelsförbmkning, som beräknats i övrigt, nämligen i förekommande fall i form av mmskade anslags­behållningar och ökad disposition av rörliga krediter. Utgifterna på re­servationsanslag och investeringsanslag ingår i redovisade belopp. För­ändringarna i anslagsbehållningarna kan därför inte hämtöver upptas som en särskUd post i redovisningen. Inom parentes anges emellertid det belopp som svarar mot den i riksstaten beräknade förändringen av anslagsbehållningarna.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen

Totalbudgeten 1971/72 Milj. kr.

 

 

Beräknat

Redovisa-

Merin-

 

enligt

de belopp

komst (-I-)

 

riksstat

 

resf

). brist

1

A. Skatter, avgifter, m. m.

 

 

 

 

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m.

19 500

19 772

-1-

272

Övriga skatter på ink., form. och rörelse

697

748

-+-

51

Automobilskattemedel:

3 343

3 329

14

Fordonsskatt

1 305

1 278

27

Bensin- och brännoljeskatt

2 038

2 050

-f

12

Allmän arbetsgivaravgift

1905

1 944

+

39

Tullar och acciser:

20 673

20 012

661

Tullmedel

1060

956

104

Mervärdeskatt

12 200

11 626

574

Särskilda varuskatter

385

373

_

12

Omsättningsskatt på motorfordon

461

465

+

4

Tobaksskatt

1 673

1638

 

35

Skatt på sprit

2 000

2 100

+

100

Skatt på vin

265

298

+

33

Skatt pä malt- och läskedrycker

640

608

32

Energiskatt

1 116

1 073

43

Särskild skatt på motorbränslen

741

744

-f

3

övriga tullar och acciser

132

131

 

1

Uppbörd i statens verksamhet

1056

1 107

-H

51

Diverse inkomster:

646

687

-1-

41

Bötesmedel

90

83

 

7

Totalisatormedel

103

102

__

1

Tipsmedel

182

265

-1-

83

Lotterimedel

171

181

+

10

Övriga diverse inkomster

100

55

 

45

Summa

47 820

47 600

220

B. Inkomster av statens kapitalfonder

 

 

 

 

Statens affärsverksfonder:

671

680

+

9

Televerket

150

230

+

80

Statens jämvägar

80

80

Statens vattenfallsverk

370

400

+

30

övriga affärsverk

71

50

21

Riksbanksfonden

200

200

 

-----

Statens allmänna fastighetsfond

142

118

_

24

Försvarets fastighetsfond

95

93

2

Statens utiåningsfonder:

1 358

1 339

19

Lånefonden för bostadsbyggande

1 285

1275

10

Övriga utlåningsfonder

73

64

__

9

Fonden för låneunderstöd

46

43

__

3

Fonden för statens aktier

19

20

-f

1

Fonden för beredskapslagring

73

65

 

8

Statens pensionsfonder

92

92

 

Diverse kapitalfonder

56

53

3

Summa

2 750

2 703

47

C. Kapitalbudgetens inkomster

 

 

 

 

Avskrivningsmedel och övriga kapital-

 

 

 

 

medel inom fonderna:

1 658

1 516

142

Statens affärsverksfonder

1 372

1 223

__

149

Övriga kapitalfonder

287

294

+

7

Övrig kapitalåterbetalning

43

11

32

Summa

1 701

1 527

174

Totalbudgetens inkomster

52 270

51 830

440

Underskott

2 696

3 667

+

970

Totalsumma

54 966

55 497

+

531


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

 

 

I rUcsstat

Redo-

Memtgift (-f )

 

och tUl-

visade

resp

1. be-

 

läggsstat

belopp

sparlng

 

upptagna

 

(-;

)

 

belopp

 

 

 

A. Utgiftsanslag:

 

 

 

 

I. Kungl. hov- och slottsstatema

8

8

 

_

11. lustitiedepartementet

1 920

2 235

+

315

UL Utrikesdepartementet

1 190

933

257

IV. Försvarsdepartementet

6 636

7017

+

381

V. Socialdepartementet

15 565

16 074

+

509

VI. Kommunikationsdepartementet

3 944

3 885

59

VII. Finansdepartementet

2 845

2 934

+

89

VIII. Utbildningsdepartementet

8 933

9 349

+

416

IX. Jordbmksdepartementet

1  332

1 194

 

138

X. Handelsdepartementet

207

236

+

29

XI. Inrikesdepartementet

7 332

6 897

_

435

XII. CivUdepartementet

786

887

+

101

XIII. Industridepartementet

1 660

1 879

+

219

XIV. Oförutsedda utgifter

1

1

 

XV. Riksdagen och dess verk m. m.

88

97

+

9

XVI. Riksgäldsfonden

1 970

1 945

25

Summa

54 416

55 570

-t- .

1 154


B. Övrig medelsförbrukning:

I. Minskning av anslagsbehållningar 11. Ökad disposition av rörliga krediter

Summa

Totalbudgetens utgifter


350

200 550

54 966


(-1127)        -    350

73 73

55 497

-         273

-         623

-t-    531


Driftbudgetens inkomster budgetåret 1972/73

I närslutna bUaga B har riksrevisionsverket intagit en av ämbetsverket med ledning av från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter upprättad sammanställning över det beräknade utfallet av driftbudgetens inkomstsida för innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de på driftbudgeten uppförda inkomsttitlarna kunna väntas lämna en in­komst av 52 264 milj, kr, mot i riksstaten beräknat 54 558 milj, kr.

Inkomsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m, m, be­räknas nu understiga det i riksstaten upptagna beloppet med 2 500 milj, kr. Anledningen härtill är främst en uppjustering av överskjutande skatt och en nedjustering av kvarstående skatt. Vidare har inkomstanta­gandet för 1972 nedjusterats. Beslut om ändrade preliminärskatteskalor fr. o. m. 1973 och ökat skattebortfallsbidrag i anledning av 1970 års skattereform minskar likaledes inkomstema på titeln. Bland övriga in­komsttitlar räknas med högre inkomster än i riksstaten för mervärde­skatt med 300 milj. kr. och för tobaksskatt med 54 milj. kr. Högre inkomster än i riksstaten räknas även bl. a. för pensionsmedel med 78


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                               6

milj. kr., för tipsmedel med 13 milj. kr. och för statens vattenfallsverk med 15 mUj. kr. Lägre inkomster än i riksstaten räknas för bl. a, for­donsskatt med 60 mUj. kr., aUmän arbetsgivaravgift med 150 milj. kr. och televerket med 69 milj. kr.

Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1962—1971

Av väsentUg betydelse för bedömande av den framtida utvecklingen av statens inkomster är att analysera förändringarna av fysiska och juridiska personers inkomster. Riksrevisionsverket lämnar fördenskull här först en återblick på utvecklingen av dessa inkomster, sådana de kommer till uttryck i taxeringsstatistiken.

I tabellen på s. 7 har sammanställts uppgifter om den till statlig in­komstskatt (inkomst- och förmögenhetsskatt) taxerade inkomsten — en­ligt de av taxeringsnämnderna verkställda taxeringarna — och dess för­ändringar för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1962—1971 (motsvarande taxeringsåren 1963—1972).

Av tabellen framgår, att den totala taxerade inkomsten sedan verk­samhetsåret 1962 undergått en stegring med sammanlagt 136 %. Utveck­lingen har varit väsentligt olikartad för fysiska personer (inklusive oskifta dödsbon och familjestiftelser), för svenska aktiebolag m. fl, samt för övriga skattskyldiga. Den första grappen övei-väger emellertid starkt till sitt absoluta belopp. På grund härav blir utvecklingen av densamma i stort sett avgörande för utvecklingen av den taxerade inkomsten i dess helhet. Den taxerade inkomsten för fysiska personer har successivt stigit med sammanlagt 144 %, varav ökningen mellan 1970 och 1971 uppgår till 33,6 %, Den kraftiga ökningen sammanhänger med att kommunal­skatten fr, o, m, 1972 års taxering inte längre är avdragsgill vid statlig taxering. Utvecklingen för svenska aktiebolag, m. fl. har varierat betyd­ligt under samma period. Den taxerade inkomsten för verksamhetsåret 1971 ligger 9 % över 1962 års nivå. Den i sammanhanget mindre be­tydelsefulla gruppen övriga skattskyldiga (vissa ekonomiska föreningar, ideella föreningar m, fl,) uppvisar en ökning med 3 %.

För en mera ingående analys av utvecklingen av det vid taxeringen tiU statlig inkomstskatt uppnådda taxeringsresultatet hänvisas tUl tabel­len på s, 8—9, vilken lämnar upplysning rörande de senaste sex taxe­ringarnas uppskattade inkomster av olika förvärvskällor jämte utnytt­jade avdrag.

Nämnda tabeU visar att den sammanräknade nettoinkomsten för fysiska personer m.fl. till största delen, 94%, består av inkomst av tjänst eller tUlfäUig förvärvsverksamhet. Därnäst i betydelse kommer inkomst av rörelse med drygt 4 % och inkomst av kapital med nära 3 %.

Inkomst av tjänst har ökat kraftigt under den i tabellen redovisade


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Utvecklingen av taxerad inkomst för olika grupper av skattskyldiga under verksam­hetsåren 1962—1971 (taxeringsåren 1963—1972)

 

 

 

 

Verk-

Taxe-

Fysiska

 

Svenska

 

övriga

 

TUlsammans

sam-

rings

personer

 

aktiebolag

skatt-

 

 

 

hetsår

år

m fl.

 

m.fl.

 

skyldiga Taxerad

in-

 

 

 

Taxerad

in-

Taxerad

in-

Taxerad

in-

 

 

inkomst

dex

inkomst

dex

inkomst

dex

inkomst

dex

 

 

milj. kr.

 

mUj. kr.

 

milj. kr.

 

nulj. kr.

 

1962

1963

43 877

100

2 581

100

309

100

46 767

100

1963

1964

47 642

109

2 930

114

320

104

50 892

109

1964

1965

53 336

122

3 313

128

330

107

56 979

122

1965

1966

59 025

135

3 392

131

371

120

62 788

134

1966

1967

60 335

138

2 955

114

356

115

63 646

136

1967

1968

63 052

144

3 092

120

347

112

66 490

142

1968

1969

66 499

152

3 653

142

367

119

70 520

151

1969

1970

71862

164

3 837

149

418

135

76 117

163

1970

1971

80153

183

3 805

147

377

122

84 335

180

1971

1972

107 062

244

2 810

109

318

103

110 190

236

sexårsperioden. Betydande avtalsmässiga lönelyftrungar i föreiung med löneglidning och ökat antal inkomsttagare har medfört en kraftig steg­ring av lönesumman under 1966. För inkomst av tjänst redovisas nänm­da år en inkomstökning på 11,2 %. Ar 1967 och 1968 medförde en nedgång i ökningstakten, då inkomstökningen staimade på 6,6 resp. 6,7 %. Vid jämförelse mellan åren måste observeras att fr. o, m, 1968 års taxering tUl statiig inkomstskatt endast ingår personer, för vilka beskattningsbar inkomst föreligger. Vid jämförelse mellan 1967 och 1968 års taxeringar skall därför inkomst av tjänst vid 1968 års taxering uppjusteras med ca 1 000 milj. kr. Vid en uppjustering av inkomst av tjänst eiUigt 1968 års taxering med detta belopp erhålls en ökning av ca 8 % från 1967 års taxering. Inkomståren 1969 och 1970 blev ök­ningstakten 8,9 resp. 12,1 %. Mellan 1970 och 1971 ökade uikomst av tjänst med 10,0 %.

Det bör dock observeras att deklarationspliktgränsen samtidigt höjts från 2 400 kr, tiU 4 500 kr. samt att folkpensionärernas kommunala bo­stadstillägg inte längre är deklarationspUktiga, vUket kan antas ha redu­cerat inkomst av tjänst 1971 med mellan en halv och en procent.

Beträffande inkomst av jordbraksfastighet redovisas minskade in­komster för åren 1966—1969. För 1970 och 1971 ökade inkomstema av jordbraksfastighet med 3,6 resp. 1,8 %. Det kan i detta samman­hang förtjäna påpekas att antalet inkomsttagare med inkomst av jord­bruksfastighet utvisat en fortgående minskning.

Inkomst av kapital visar stora procentuella förändringar under åren 1968, 1969 och 1970. För nämnda år redovisas ökningar med 12,4, 23,9 resp. 19,5. Inkomstökningarna torde främst ha orsakats av höjda ränteinkomster. Verksamhetsåret 1971 sjönk däremot mkomst av kapital till följd av den under året successivt sänkta räntenivån.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen


00 VD ro

-H-


.

©"ro aé'

>t"oo"  vo''r»rr~ n vn rs

-l--t- -1-

-h \  -h      4--h


ro o o Ov            Os

oC r- r-T Ov"    .-h"

■*        tS             N

I -I- I -I-      I


oo,rvj,     os r-i" fs"     r-"

-i-  I        I


vo


 


 

>

Os. os

.-1 *- -

 

 

os

 

vo

 

Os

 

.1

ta

 

oci

 

i:

00 vo

oo

os

_a

T-l

 

 

'C

 

TD

 

d

 

■■a

 

Kl

r-

e

VO Os


 

+ + + ++ +  ++  + + + H-

 

+   ++ +    ++   + + + +

 

*n ro. O,

r- Tj-

rj

00

o VI .-   1H

 

 

 

 

K       .,        n          ..

vo"r-"ro''

vo-fs*

vo'

gi-"

r- in ro vo

I I -f -1-4- -f  -1--I- -I-4--I- -1-


p.r vcT .-t oC 1-        o-     ro"
CN T-i                              CO             

-f   I  -f   I    -1-     1-1-       -1-

-HTf o_cs_ 'T, cs'r-oo'cr oo'

Tf

e tfT

ro n_

ro'oo"

4- I -(--1- -t-      -l--i-    -I-     +

Tf vo      vo

oo o o, "n 00 ro'oo"r-vo'' vT

-l--h-l- +      -H-    -h


os vo Ov


 


Os

VO Oi


VO


 


rf

ro'rf

I 4- + -H -I-      -H-


so


vo

TT

-f


 


in y r - 1-H r ro oo fn  M

00

vo_os_ cn'ov* vo vo os os rs ro o

oo r

Tf "*

ro .

 

vo

vo OS


»o os Os

-1 vo r-

oo fS vo o 00 os

Ul

rtoaö ro >0 o O »n

vo


»N vo f«l

r- vo Tf

>o oo Ov

■* 1, "V os''vo'' rf t- vo f»5 os os Ov

"-1* vo' oo Ov vo ■* t~


00 1         vo vo, o

""       ö'«'.*'' t-T

os »o       os vo rs ro

ro w-j     Tf o ro r

ro rs    lo r-- rs T*

     o

vd'fo'os'* ro" —• tf) r- r~

oo T-( ro r

ro o ■«*   tfl

n oe»-i vo

rJ_pr-_ vo_ ''rf.* cT

oo vo t   Ov lO oo w-l   M

-< iH ro  00 rs (~ .-I


-H   1/

rnoo      oo"       cT r--      o\       00

oCr*'*i"Oo'vr                 i-TfT"       oC

O

00

  m       00                             00      o

tfj,

vo"

ro

00 to

Tt

r-'00' Tt"                           oo'"/     oC

HTtfOcnm                    ooTi-      o

H i*-i ""k        00                        t*       o\

Tt           TT                               Tt


J3

E

a


 


B


»o 0,00

-H-fs" o"  oo vo o » oo


fS_oo_ m ""fs" oo' Tf Q r)

vo o IH

00 fS 00 t   00


CM Wi

vo vo t ro


Tf «or-_ vo vo'ov'r--" m' vo Ov os o

oo Tt os   tfl

os >o rs o

-H vo -  tfl


vo vo ro vo  

rscxjroov" S CO m o   vo


V)

se


 


vo_ru-i_ M

Os''«'vo''  tf) vo tf) o     TJ,

»o o vo

oo ro rN  o

« vo .-I   «1


■n - vo rs ro vo

fS CO fS Ov

t- tf) vo       OO

ro ro vo     vo

VO n

vo o ro      1

" vo .-I       Tf


é t


Vi


Ul            00

P.d                   CS

 e "-I - c " 60 c u. > ca :ca « ca u - d

">  O o

ca-S-a.§

.9   60 Ö 5

d 2 Ö >.

ca -3     ,c li


o

.v

W3

w

Ul

O)

3:ca S

2 >   !=

oo:ca ca

ca >    c

I.: Ul   d

■S    S

>     5

<    '

3

60:ca

to >

o-o

12

 

3'

vo

»* ti

09    O

OS

 

 

bS "w

 

i.s

 

.14    CO

 

B   CS

 

MÖ

vo

vo

O

os

« a

*-<

 S

 

IR)

 

3 a

 

'S   t/i

*'   60

 

a a

 

11

 

B .i:

 

 

 

A

 

ö  A

 

 

 

JU C

 

 

 

goCJ

 

3e:

 


Os ''r            °           

rvf r-,''o'      ro'         vo'

00 o» cN      r oo      oo

vo r,          vo r      ev

CJ      ■*     ro   rj 1       oo

 

t-;—_JS,

OS r-

vo

 

 

 

 

 

 

OO ro Os

r~"vo

vT

 

O >o oo

 

■*

y-t

 

rriUT

-

r-

 

ts     ■*

Ov VO

.—1

?s

 

VI

 

 

rt

 

t

 

 

s

 

f

 

 

B

.,

I-,

 

 

3

 

:0

 

 

CO

 

 

 

 

 

o

2 :> " a c ■" S ■" i d S I-

.2 o o d :o = rt M .M .y, ca 1-, .C .4 I? ö


00 Os ro Tf  usdrSoo fo'

Os Tf Os —   u

.-1 WO        TO

ro        to

n oo_r) T_ vo in'00'00' fff H H o .I  V)

H   T-,   V~»       C

e

E

3

E    

x;

60 u

« 00 c

£-q .

VI c2 e

;<"

o M s

a o S

§2.3


o ri

Ov

o to

WO Os,                Ov

Tf   00"      vo"

t— I          00

t      vo

ro

oo_o<5,      -H,        r-,

ir)''t-         ro*        rf

»n Os       Tf           tf)

vo       r-           Ov

CO                    r»

■5.;.

60

d ■3

u o a 60

o 2

ca n

:ca

2 a 2 ca ~3


ffis;


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning


o —I <~-—ir~ C3S — ov


 

ro O CO (N   00

co_oo.

Tf

tf)

os r~ r)

0,0 O,

- 00

oo t ro   vo

 

 

 

 

 

 

 

 

cmuO   tfT

voirC

vo'

tfT

-H'Tf vo'

©'ro' l-

Tfvo"

ro'o'm" tfT

                 r- to «/-! r<

I +-1- I

I -f I     -H I  -f      -h-t-      I H-4- -1-


 


+

Os.as


 

ri "O o

«

vo Ui

Tf

00

oo'o'oCvo'

o

vo'©*

o*

oT

Tf ro - ri

 

ro

Tf

 

-I-

-f II -I- -f


 

■*os os

r-< r-_ I-

rj i-

VO 00 O 00,

 

 

 

 

U-T-'--!*

r-Tcjv* «"

Tf o"

o'o'vo' i-T

 

.1  -H     <

CN -

.-H  .H             T.

-I- i -1-    +-h +      -t-+    -l--f + 4-


 


4-14-    4-4-4-

 

v—

SO

_

60

Ov

i5 o

d

.—1

** --H

•4

 

 

Ul

 

 

•o

 

 

d

 

 

!ca

 

 

Ul

I-

oo

J2

vo os

—1

13 OS

 

 

 

 

 

 

ut

 

 

3

 

 

 

 

 

■£

 

 

 

 

 

 

vo

1-,

 

vo

__ VO

 

os

3 os


Tf ov_o vo  ro

OV,Tf

Ö'r-'o'ro' rf

o"rr

r4 FH

.1,(

00,

-\-+ +       --f     +     +

U-) ro

so so

Oi in

+       +       +

ro 0,0 Ui O so      es"

TfOv_-Hro_

T*

 

 

vo'ts'ro'o'

fT

n

 

4- + -H+ +

 

Ui vo

Ui

vo.

r-'rr esi

rf

rf


r~< r-, r--_ Tf'u-r

ts'oo"     cjCt--*' oö"

+ 4-    4-4--F 4-

r--Tf_ vo vTfT vo"

w-i oo OO vo ro"oo'

vo_ro_     o y so,

r,-'vcr      cv©'co' vo*
ra

4-    4-4-

4-4-   4-4-4- 4-

in,oc3,     r-WT,o o, o'>o'     o'io' 1-

(Njco,r-     vo,os, os vo''o"r»T     "-" tfT

14-4-4-4-4-      4-4-4-4-14-


 


vo_       'T,

-<'        00

I                .H

       to

so

to

o

vo'

00 r- riov" r)

Tt-

fS r4 m w-j 3!

 

V-iVOfN

Tt

en 1-1

»n

\o

 

 

 

 

 

OO 0\

vT

irTcT

m

vd"

( tS o >o

ri

i1 «—(

(

r-

o*

Vi

O

1(

rt

 

t-- n oo ro

o

'~i°°»

r-

'iCS'vo'ov"

n Tf m os

tf)

 

os

t-'

i-H

T-                             <>

ooooTjr Tt

(/ (/ r-i 1T v

fS Tt rn O   \o

OOCSVO_Tf_  Ov         60, "t         ■*

>o

T»

to

Os"ro"ro'ro' oT             cTos          rf

-■COTffO                    ,--tS           OO

os Ul

Tf o"

ri "  TT                       Tf

 


 

ts 00 vo

--aCcN u-iso Os r) t- ro

00 ro

t-

vo c-"ö'

vo Tf Tf  t

0 1. vo

d"o"Tf

■/-> Os

»o .-1 ro

"0.

00

fS      oo

O

 

ro vo

--I

vo 0 M

.-1 CN

SS

00 CS . n t~ o

00 i~

vo,

t»r

tf)

CO

00 00 Os ro -H O CO

CO_tf)t-_

oCtcjs' |-~ CO i-~ os n ro

00,

CN       o

VD CO OS

 

ro Os

o

SS

s

177,8 749,1 830,8

00 00_ Tf'-' 00 vo t

CO Tf

Tl-_Ov_ 00'w-r

Tf 0 Tf t-

Tf tf)r-_

Os'vo"-<" 00 -H r- w-i 1-1 «n

00

1

ra     <3s

Ui n

00

O

1-t

ra 00

C3S

CN vo ro fS f~ 1

vo

OSTi'/T,

oCvrTt-T Tf 00 os « t M

r)_vo_ .-TrW

Tf oo

vo 1

00

tf)

o

00 00 o"r~" 1/-1 0

00 CN

ravot- ocToTr.

00 tH C3S

vo «1 os

»i, .-< ra tf)

fS       Os

oo ra r-

ro

Ov

T-I   -H

OS

0 0 n  t~-"

5;

iri,vo vo oc3'r--'vo Ov -H ,

CN CO U-l

oo_ro_ ro crf

t Tf

vo Os

oo

Ui CO,

O-Qs" Ui M

Tf  00

oo_Tt>/->

oo"o'vo" ro Ov 0 ro ■* vo

Ov i

n     oo

CO .-1

t~-

00

1 Ui

00

OS vo CN

K

uiO m f r- ra

OS,-H

r-ofr

vo

i

0_v0_ co'-'

CO 1

ir.-Tf vo ra

TI-

CO

fS       oo

os « so

ra

CO

00

1-.. to ro

T-H  vo  T-(

S


 


c     CO

60    S

ca   o

E?   H

 

ca o

X a ca

H

 

S ca 1/1


m

 

 

 

 

 

ca     *

 

 

M      2

 

 

2          60 u

 

 

      S J3

E

 

         CO   60

 

2     «2"

 

 

11

é

 

vriga s komst jordbr annan

s

la

t/5

 

1

ca

ti

j.ä

o.d

 

 


o

vt

3 CO


3      la

•u        J2

rs       c«

o     =

s    «

3S      d

a S" a 2

S "O . ca

60:ca    ca

ca ,>  p

Ul   u 3

<       CO


-    2

S         ,5?

 r ;:a J |ME_g VU.-      .   g

fl) "-  .ijla

"   -1*"        73   CO _ _.   u     v.. -

  a   P  C  '

   t-   ti    .t

O  O O :0 -


3

o

Vi

Ul

t3

d

•o :jj

60 SJ

CO


d

.y "S  60

d 3 d S S d c-H d -!ca

M)'?u.   >

n ca S "O ' > J:ca

a ?i

ffi ?- CO ca

Si o

o d o

.S±! ca 5"   c '2 13  is 'S.

iEBäll" ■c5?<    h5


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                           10

Avdragen för imderskott i förvärvskäUa har visat en fortgående ök­ning under hela den i tabellen redovisade perioden. Ökningen torde väsentligen vara att tillskriva inverkan av höjda räntekostnader för fastighetsägare.

De allmäima avdragen utgjordes fram t. o. m, 1970 tUl större delen av kommunalutskylder. Därnäst i betydelse kommer försäkringsavdrag av olLka slag och de yrkesarbetande levinnornas förvärvsavdrag. Som framgår av tabellen har det sammanlagda beloppet av allmänna avdrag m, m, för fysiska personer stegrats oavbrutet fram t. o, m, 1970, Den betydande stegringen av de allmänna avdragen under verksamhetsåret 1966 sammanhänger främst med schabloiuseringen av kommunalskat­teavdraget och höjningen av förvärvsavdraget,

I följande tabeller (1—2) meddelas vissa resultat av den statistik över inkomstfördelningen, som utarbetats av statistiska centralbyrån.

Ifrågavarande statistik omfattar fr, o, m, 1968 års taxering en registre­ring av alla som avlämnat självdeklaration. Registrering av inkomstbe­lopp fr, o, m, 1972 års taxering sker dock endast när den taxerade in­komsten uppgår till 4 500 kr, mot tidigare 2 350 kr. Som en följd av den skattereform som trädde i kraft den 1 januari 1971 har den årliga in­komststatistiken lagts om. I samband härmed har man valt den samman­räknade inkomsten (dvs. summan av de olika inkomstslagen vid den statiiga taxeringen) tUl inkomstbegrepp. Skillnaden mot det tidigare an­vända inkomstbegreppet, sammanräknad nettoinkomst, är att underskott i förvärvskälla inte dras från inkomstsumman. Statistiken upptar dess­utom uppgifter om ålder, kön och civilstånd.

Tabell 1 visar antalet inkomsttagare fördelade efter inkomst och civU-stånd. Av tabellen framgår bl. a, att antalet fysiska personer som avläm­nat självdeklaration uppgick tUl 5 572 614 (föregående år var motsvaran­de antal 5 473 057),

Tabell 2 omfattar den aktuella befolkningen vid årsskiftet 1971—72, Gifta samboende personer redovisas som en enhet. Det bör observeras att icke gifta personer som beskattas enligt regler för gifta inte ingår i kategorien gifta. 'Vidare redovisas gifta ej samboende bland övriga,

"Vad angår aktiebolagens inkomster, lämnar tabellen på s, 8—9 vissa upplysningar. Av denna framgår bl. a. att inkomst av rörelse m. m. naturligt nog är den helt dominerande inkomstkällan. Tabellen visar också, att, tUl följd av under vissa år ganska betydande förändringar i de avdragsgiUa kommunalskattemas belopp, utvecklingen av nettoin­komst och taxerad inkomst icke är helt paralleU, Det kan i detta sam­manhang påpekas, att bolagen i betydande utsträckning utnyttjat möj­ligheterna att göra avdragsgUla avsättningar tUl investeringsfonder för konjunkturutjämning. Vid 1972 års taxering fanns dessutom möjligheten att utnyttja ett extra avdrag för maskininvesteringar.


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning


11


Tab. 1. Inkomsttagarna fördelade efter inkomst och civUständ år 1971 (taxeringsåret 1972)

 

 

 

 

 

 

Sammanräknad

Gifta män

 

Gifta kvinnor

Ogifta och för-

Samtiiga in-

inkomst, kr

 

 

 

 

ut gifta män

komsttagare

 

 

 

 

 

och kvinnor

 

 

 

Antal

%

Antal

%

Antal    '

0/

/o

Antal

%

Inkomst ej registrerad   36 350

1,9

60 941

4,2

223 070

10,4

337 778

6,1

1—   4 999

26 577

1,4

332 705

22,7

35 037

1,6

407 763

7,3

5 000—    9 999

175 954

9,3

378 689

25,9

546 635

25,4

1112 054

20,0

10 000— 14 999

121 357

6,4

208 164

14.2

301 750

14,0

637 331

11,4

15 000— 19 999

125 486

6,6

160 267

11,0

255 572

11,9

545 313

9,8

20 000— 24 999

179155

9,4

126 424

8,6

258 150

12,0

567 010

10,2

25 000— 29 999

287 553

15,1

92 548

6,3

231 440

10,7

613 645

11,0

30 000— 34 999

307 640

16,2

46 965

3,2

143 197

6,7

498 724

9,0

35 000— 39 999

211 653

11,2

25 328

1,7

71 562

3,3

308 983

5,5

40 000— 49 999

205 223

10,8

20 046

1,4

53 877

2,5

279 538

5,0

50 000— 59 999

91052

4,8

5 562

0,4

16 799

0,8

113 613

2,0

60 000— 79 999

75 107

4,0

2 969

0,2

9 847

0,5

88111

1,6

80 000— 99 999

26 208

1,4

958

0,1

2 832

0,1

30 073

0,5

100 000—149 999

20170

1,1

793

0,1

2 063

0,1

23 090

0,4

150 000—199 999

5 256

0,3

137

0,0

535

0,0

5 940

0,1

200 000—499 999

2 884

0,1

77

0,0

354

0,0

3 329

0,1

500 000—

259

0,0

12

0,0

46

0,0

319

0,0

Summa inkomst-

 

 

 

 

 

 

 

 

tagare

1 897 884

100

1 462 585

100

2 152 766

100

S 572 614

100

Summa in-

 

 

 

komster mkr

60 720,2

18 209,<

i

36 496,1

 

115 923,3

Medelinkomst

 

 

 

 

 

 

 

 

(tkr.)

32,6

 

13,0

 

18,9

 

22,1

 

Medianinkomst

 

 

 

 

 

 

 

 

(tkr.)

30,2

r

9,9

 

16,6

 

19,2

 

Anm. Icke mantalsskrivna -f skattskyldiga som salcnar hemortskommun i riket ingår i kolumnen "Samt­Uga inkomsttagare". Medel- och medianinkomst är beräknade exkl. "Inkomst ej registrerad".

Av tabellen framgår att vid 1972 års taxering visade bolagens sam­lade taxerade inkomst en minskning med 26,1 %. Under närmast före­gående taxeringsår redovisades en minskning med 0,8 %.

Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1972, 1973 och 1974

Den allmäima inkomstutvecklingen är avgörande för de direkta stats­skatternas avkastning och är även i väsentlig mån bestämmande för de indirekta skatternas avkastning liksom för de statliga affärsverkens in­komster.

Beträffande beräkningen av skatteunderlagets utveckling under åren 1972 till 1973 samt de första månaderna av år 1974 är det lämpligt att verkställa särskilda kalkyler för å ena sidan fysiska personer och å andra sidan aktiebolag.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen


12


TabeU 2. Gifta samboende samt övriga fördelade på inkomstklasser år 1<>71 (taxeringsåret 1972)

 

 

 

Inkomstklasser,

Gifta, sambo-

Gifta, sambo-

Övriga män

övriga kvinnor

SamtUga

 

kr.

ende, båda har

ende, en har

 

 

 

 

enheter

 

 

inkomst'

 

inkomst

 

 

 

 

 

 

 

 

Antal

%

Antal

0/

/o

Antal

%

Antal

0/

/o

Antal

%

Inkomst ej registrerad   9 012

0,6

10 986

2,5

107 997

9,9

110 008

9,9

238 003

5,9

1— 4 999

592

0,1

471

0,1

13 845

1,3

21 937.

2,0

36 845

0,9

5 000— 9 999

12 774

0,9

14 456

3,3

221 894

20,4

338 242

30,6

587 366

14,5

10 000—14 999

124 993

8,8

23 395

5,3

141 224

13,0

167 003

15,1

456 615

11,3

15 000—19 999

76 774

5,4

30 392

6,9

123 351

11,3

136 991

12,4

367 508

9,1

20000—24 999

77 647

5,5

45 933

10,5

131 471

12,1

129 805

11,7

384 856

9,5

25 000—29 999

99 104

7,0

70 283

16,0

141 476

13,0

93 452

8,4

404 315

10,0

30 000—34 999

129 287

9,2

74 601

17,0

97 560

9,0

49 166

4,5

350 614

8,7

35 000—39 999

145 399

10,3

52 719

12,0

48 793

4,5

25 882

2,3

272 793

6,8

40 000—49 999

281 683

19,9

53 440

12,2

35 910

3,3

21669

2,0

392 702

9,7

50 000-59 999

201 100

14,2

24 402

5,6

11677

1,1

6 928

0,6

244 107

6,0

60 000—79 999

163 168

11,6

21039

4,8

7 843

0,7

3 674

0,3

195 724

4,8

80 000—99 999

50 878

3,6

7 650

1,8

2 488

0,2

964

0,1

61980

1,5

100 000—

41 402

2,9

8 679

2,0

2 647

0,2

1 146

0,!

53 874

1,3

Summa inkomst-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tagare

1 413 813

100

438 446

100

1 088 176

100

1 106 867

100

4 047 302

100

Summa in-

 

 

 

 

 

 

 

 

komster mkr

62 107,2

15 381,6

20 771,0

16 851,2

t

115 111,0

Medelinkomst

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tkr

44,2

 

36,0

 

21,2

 

16,9

 

30,2

 

Medianinkomst

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tkr"

41,3

 

31,9

 

19,6

 

14,1

 

25,9

 

Paret utgör enhet.

Beräknat exkl. "Inkomst ej registrerad".

Fysiska personer

"Vad först angår skatteunderlaget för fysiska personer bestäms ut­vecklingen, som närmare framgår av sammanställningen på s. 8—9, vä­sentiigen av förändringarna i inkomst av tjänst eller tUlfällig förvärvs­verksamhet.

Den totala lönesumman härrörande från inkomst av tjänst påverkas dels av de avtalsmässiga uppgörelserna mellan arbetsmarknadens parter, dels av ändringar av den totala sysselsättningen i landet och dels av den s. k, löneglidningen. För åren 1972 och 1973 har konjunkturinstitutet be­dömt, att ökningen av den totala lönesumman blir omkring 9,5 % för 1972 och närmare 8 % för 1973.

Riksrevisionsverket har valt att grunda sina beräkningar på konjunk­turinstitutets bedömning och således i sina beräkningar utgått från att förvärvskällan inkomst av tjänst exklusive pensioner för verksamhets­året 1972 kommer att visa en ökning med 9,5 % i förhållande till 1971. Pensionerna antas öka med  12 %. Folkpensionerna har under  1972


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                               13

förutom av priskompensationen, som beräknas svara för ungefär hälften av ökningen, också uppräknats med dubbla pensionstillskott. Summa inkomst av tjänst beräknas sammanlagt öka med 9,8 % under 1972. För verksamhetsåret 1973 har riksrevisionsverket räknat med en ökning på 8,5 % av inkomst av tjänst vilket således är något högre än den av konjunkturinstitutet antagna lönesummeöknmgen. SkUlnaden är av tek­nisk natur och förklaras av att ej deklarationspliktiga inkomster, som ingår i lönesumman, beräknas uppgå till samma belopp båda åren och drar därför ned ökningstakten av lönesumman jämfört med de deklare­rade inkomsterna i inkomst av tjänst. Med hänsyn tUl att avtal för 1974 inte föreligger och att konjunkturinstitutet inte bedömt löneglidning och sysselsättningseffekter under 1974 har verket valt att schablonmässigt skriva fram inkomstema med 7 %,

Fysiska personers inkomst av jordbraksfastighet som för verksam­hetsåret 1971 utgjorde nära 2 % av deras sammanlagda inkomst har an­tagits bli oförändrad meUan 1971 och 1972, Under föratsättning om bi­fall av propositionen 1972: 120 om övergång till bokföringsmässig redo­visning av jordbraksfastighet fr. o. m. 1974 års taxering kan inkomsten antagas sjunka med 5 % meUan 1972 och 1973. Under det efterföl­jande verksamhetsåret förväntas inkomstema ligga kvar på oförändrad nivå.

Inkomst av annan fastighet än jordbraksfastighet har hittUls svarat för mindre än 1 % av fysiska personers sammanlagda mkomst. Riks-revisionsverket har räknat med en ökning av 5 %, för såväl 1972 och 1973 som 1974.

Inkomst av rörelse svarade 1971 för ca 4 % av fysiska personers in­komster. Riksrevisionsverket har med hänsyn till konjunkturutveck­lingen antagit en ökning av mkomster av rörelse mellan 1971 och 1972 med 3 %. För 1973 och 1974 har riksrevisionsverket räknat med en schablonmässig ökning av 5 %.

1971 var de fysiska personernas inkomst av kapital 2,5 % av deras sammanlagda inkomst. Kapitalinkomstema förväntas ligga kvar på sam­ma nivå 1972 som 1971. För 1973 och 1974 har antagits en stegrad inkomstökning med 5 resp. 10 %.

Svenska  aktiebolag

Vid bedömningen av utvecklingen av aktiebolagens taxerade inkomster har riksrevisionsverket haft tillgång tUl statistiska centralbyråns taxe­ringsstatistik och verkets egen enkät om förväntade taxeringsutfall.

Av statistiska centralbyråns statistik framgår utveckhngen av samtiiga aktiebolags taxerade inkomster år för år. Redovisningen kommer riksrevisionsverket tillhanda i oktober året efter verksamhetsåret.

Under hösten 1972 gjorde ämbetsverket en enkät, där bolagen tillfrå-


 


Prop. 1973:1    Bilagal    Finansplanen                                            14

gades om sina taxerade inkomster imder innevarande och föregående verksamhetsår. Enkäten tUlsändes ett urval av ca 1 500 bolag.

ResiUtaten av de senaste årens taxeringsutfall ävensom enkäten med bolagen i november 1972 framgår av nedanstående sammanställning:

"Verksamhetsår     Taxerad mkomst.     Ökning från före-
mkr
                      gående år, %

1967                                                                 3 092                       4-5

1968                                                                 3 653                         4- 18

1969         3 836                       4-5

1970                                                                 3 805                         - 1

1971                                                                 2 810                       -26

1972 (enkät)     ..                           4-32

Riksrevisionsverket bedömer att bolagens taxerade inkomster för verk­samhetsåret 1972 kommer att ligga 25 % över 1971 års. Bolagen har i sina svar ej kunnat ta hänsyn tiU de a"viserade höjningar av investerings-avdraget fr. o. m. den 1 november 1972. Enkätundersökningens resultat har sålunda dragits ned från 4- 32 % tUl -+- 25 %. För de två följande verksamhetsåren har antagits att bolagens taxerade inkomster ökar med 10 respektive 20 %, dvs. de extra investeringsavdragen föratses upphöra fr. o, m, verksamhetsåret 1974.

Resultatet av riksrevisionsverkets inkomstberäkning återges i den här­vid fogade tabellen (bilaga C) med specifikation av inkomsterna på drift­budgeten för budgetåret 1973/74.

Beträffande de för budgetåret 1973/74 beräknade beloppen för de säi-skUda inkomsttitlarna får riksrevisionsverket anföra följande.


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                          15

DRIFTBUDGETENS INKOMSTER A. Skatter, avgifter, m. m.

/. Skatter

1. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse

Skatt på iid(omst och förmögenhet m. m.

Allmänt

Riksstatstiteln uppförs i riksstaten med det belopp som kan beräk­nas utgöra statens behållna inkomst av under budgetåret inflytande in­komst- och förmögenhetsskatt samt avgifter för folkpensioneringen. Denna beräkning intar en särställning i förhållande tUl beräkningen av övriga riksstatstitlar på grund av att titeln är ett samlingskonto för re­dovisningen av den allmänna skatteuppbörden. Skatter och avgifter debiteras på de slutliga skattsedlarna var för sig men uppbärs gemen­samt.

Som brattoinkomst på titeln redovisas i första hand vad som i enlig­het med gällande uppbördsförfarande inflyter i form av preliminär skatt, fyllnadsbetalningar, kvarstående skatt, tillkommande skatt och indrivna restantier. Uppbördsförfarandet förutsätter även uppkomsten av s. k. överskjutande preliminär skatt, och utbetalningen av denna re­dovisas som utgift på titeln.

Som utgifter på titeln redovisas vidare de restitutioner av skatt som föranleds av taxeringsändringar m, m.

De största utgifterna på titeln är de utbetalningar av kommunal­skattemedel som länsstyrelserna enligt särskilt givna regler har att göra tUl kommunema på grand av att kommunalskatterna ingår i den sam­fällda statligt administrerade skatteuppbörden. Av samma skäl utbe­talas från titeln medel motsvarande avgifter av olika slag som ingår i skatteuppbörden.

Den större delen av socialförsäkringsavgifterna uppbärs av praktiska skäl enligt alternativa metoder på så sätt att avgifterna för större ar­betsgivare direkt debiteras av riksförsäkringsverket, medan avgifterna för mindre arbetsgivare debiteras på skattsedeln. Oberoende av om socialförsäkringsavgifter sålunda debiteras direkt av riksförsäkringsver­ket eller ingår i skatteuppbörden har man ansett redovisningen böra passera över förevarande skattetitel. Till följd härav ingår även upp­börden av socialförsäkringsavgifter från "direktdebiterade" arbetsgivare


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen


16


på titelns inkomstsida och utbetalningarna tiU de allmänna försäkrings­kassorna m. m. bland titelns utgifter. Ett undantag från denna princip är direktdebiterade tUläggspensionsavgifter som inte redovisas över ti­teln.

Till de särskilda inkomsterna på titeln hör sjömansskatten och bland utgiftema ingår de omföringar till andra riksstatstitlar som enligt sär­skilda regler skall göras ifråga om vissa till beloppet relativt obetydliga skatter, som ingår i den allmänna uppbörden.

De in- och utbetalningar resp, omföringar som redovisas på titeln har sammanfattats i följande uppställning:


Inbetalningar

Preliminär A-skatt

Preliminär B-skatt

Fyllnadsbetalningar av preliminär­skatt

Kvarstående skatt (jämte ränta)

TUlkommande skatt

Sjömansskatt

Sjömansskattens andel i sjukför­säkringsmedel

Restantier

Medel från skattereklamations-kontot

Skattetillägg och förseningsavgifter

Avgifter från direktdebiterade ar­betsgivare tUl sjukförsäkring, yrkesskadeförsäkring och bygg­nadsforskning (arbetsgivarav­gifter)

Statens avgifter tUl sjukförsäk­ringen

Viss ersättning från aUmänna pensionsfonden

Eventuell återföring av medel från allmänna sjukförsäkringsfonden


Utbetalningar och omföringar

Överskjutande skatt (jämte ränta)

Övriga restitutioner

Utbetalda    kommunalskattemedel

Utbetalningar tUl de allmänna för­säkringskassorna

Utbetalning    tUl    allmänna    pen­sionsfonden  (skattedebiterade avgifter och egenavgifter)

Yrkesskadeförsäkringsavgifter

Byggnadsforskningsavgifter

Lönegarantiavgifter

Arbetarskyddsavgifter

Allmän   arbetsgivaravgift   (skatte-debiterad)

Utskiftningsskatt  och ersättnings­skatt

Skogsvårdsavgifter

Annuiteter på avdikningslån

Annuiteter på förskott för avlös­ning av frälseräntor

Eventuell avsättning av medel tiU allmänna sjukförsäkringsfonden


SkUlnaden mellan titelns sammanlagda inkomster och utgifter utgör den nettoinkomst för statsverket, som motsvarar den i budgetredovis­ningen upptagna inkomsten på tUeln,

Nedan följer en genomgång av de skatter och avgifter som ingår i slutlig skatt. Därefter behandlas uppbördssystemet och de poster som finns redovisade på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m.


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                          17

Slutlig debitering av skatter och avgifter som be­rör  in ko ms ts k a t te ti t e I n

Debiteringen av de olika skatterna och avgiftema framgår av debet­sedeln för slutlig skatt. De skatter och avgifter som finns specificerade på debetsedeln är:

Statiig inkomstskatt

Kommunal inkomstskatt

Statlig förmögenhetsskatt

Folkpensionsavgift

TUläggspensionsavgift

Sjukförsäkringsavgift

Arbetsgivaravgifter

Skogsvårdsavgift

Annuiteter på avdikningslån

Annuiteter på frälseräntor

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

SkattetUlägg och förseningsavgifter

Allmän arbetsgivaravgift

Skattereduktion (fr. o. m. taxeringsåret 1972)

Statlig inkomstskatt för fysiska personer

Statlig inkomstskatt utgår enligt förordning den 26 juU 1947 (ru: 576).

EiUigt förordning den 27 maj 1970 (nr 163) om ändring i förordning­en om statlig inkomstskatt bestäms inkomstskattens grundbelopp fr. o, m. 1972 års taxering enligt en enda skatteskala, avsedd för alla kategorier fysiska personer. Grundbeloppet utgör 10 % av den be­skattningsbara inkomsten, om denna inte överstiger 15 000 kr. Vid högre beskattningsbara inkomster än 15 000 kr. utgår skatten enligt en progressiv skattesats, vilken är maximerad till 54 % för den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger 150 000 kr. Enligt för­ordning den 2 juni 1972 (nr 375) om ändring i förordningen om statiig inkomstskatt utgör fr. o. m. 1974 års taxering grimdbeloppet 7 % av den beskattningsbara inkomsten om denna inte överstiger 15 000 kr. Den progressiva skatteskalan för inkomster meUan 15 000 och 150 000 kr, har även justerats jämfört med tidigare. För den del av den beskatt-nuigsbara inkomsten som överstiger 150 000 kr. är skatten alltjämt maximerad tUl 54 %.

Enligt lag den 27 maj 1970 (or 162) om ändring i kommunalskatte-lagen med motsvarande tUlämpning vid taxering tUl statiig skatt enligt förordning den 27 maj 1970 (nr 163) utgår grundavdrag fr. o. m. 1972 års taxering med 4 500 kr. för varje individ. Grandavdrag medgives med 4 500 kr. under förutsättning att den skattskyldiges tiU statiig inkomst­skatt taxerade inkomst uppgår till högst 30 000 kr. Om den taxerade inkomsten överstiger detta belopp reduceras grundavdraget med 20 %

2    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bil. 2


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                           18

av inkomst överstigande 30 000 kr. Enligt denna avtrappningsregel utgår således inget grundavdrag när den taxerade inkomsten överstiger 52 500 kr.

Tillämpningen av en enda skatteskala och individuella grundavdrag innebär individuell beskattning. Principen om sambeskattning tillämpas dock i ett avseende, nämligen vad avser beskattningen av kapitalin­komster överstigande 2 000 kr., dvs, i huvudsak inkomst av fastighet, tillfällig förvärvsverksamhet och kapital. Härvid gäller att för gifta som båda haft taxerad inkomst skaU beskattningsbar A-inkomst och beskatt­ningsbar B-inkomst beräknas. Med A-inkomst avses inkomst av tjänst, utom periodiskt understöd, inkomst av jordbraksfastighet och inkomst av rörelse. Med B-inkomst, eller kapitalinkomst, förstås övriga inkoms­ter. Vid skatteberäkningen av B-inkomsten påförs dessa inkomster den av makarna, som har den högsta A-inkomsten.

EnUgt förordning den 27 maj 1970 (nr 163) om ändring i förordning­en om statUg inkomstskatt avskaffas rätten att vid den statUga inkomst­taxeringen göra avdrag för kommunal skatt fr. o. m. 1972 års taxering.

Enligt förordning den 9 aprU 1965 (nr 71) gäller att vissa kategorier skattskyldiga med hemmavarande barn under 16 år medgives förvärvs­avdrag. Enligt lag den 27 maj 1970 (nr 162) om ändring i kommunal­skattelagen föratsätter rätten till förvärvsavdrag dels förekomsten av hemmavarande barn under 16 år och dels att inkomsten utgörs av A-inkomst, dvs, inkomst av tjänst, utom periodiskt imderstöd, inkomst av rörelse eller jordbraksfastighet. För gifta gäller härvid att båda makarna skall ha A-inkomst, Förvärvsavdrag medgives fr. o, m, 1972 års taxe­ring med 25 % av inkomst av tjänst eller rörelse, dock högst 2 000 kr., och med 1 000 kr, i fråga om inkomst av jordbraksfastighet. Avdraget medgives den av makarna som har den lägsta A-inkomsten, Om gift skattskyldig med minderårigt bam haft A-inkomst av jordbraksfastighet eller rörelse och maken utfört arbete i förvärvskällan, får den skattskyl­dige åtnjuta förvärvsavdrag med värdet av makens arbetsinsats, dock med högst 1 000 kr. För ensamstående med hemmavarande barn under 16 år och A-inkomst medgives förvärvsavdrag med 25 % av inkomst av tjänst, jordbraksfastighet eller rörelse, dock med högst 2 000 kr.

Enligt lag den 27 maj 1970 (nr 162) om ändring i kommunalskatte­lagen medgives avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn under 18 år med högst 1 500 kr. för varje bam fr. o. m. 1972 års taxering.

Genom författningar den 31 mars 1955 (m 122—125) infördes vissa schablonmässigt beräknade minimiavdrag för avgifter för kapital- och sjukförsäkring för fysiska personer samt för utgifter för fullgörande av tjänsten för skattskyldiga, som haft inkomst av tjänst. Vidare infördes vissa extra avdrag för fysiska personer, som haft inkomst av kapital. Dessa bestämmelser tUlämpades första gången vid 1957 års taxering. Enligt den ovannämnda lagen om ändring i kommunalskattelagen av-


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                               19

skaffas de schablonmässigt medgivna avdragen för sjukförsäkringsavgift med 150 kr. för ensamstående och 300 kr. för gifta fr. o. m. 1972 års taxering. Rätten tUI avdrag för faktiskt påförd sjukförsäkringsavgift vid föregående års taxering bibehålls.

Enligt förordning den 6 juni 1968 (nr 421) åtnjuter fysiska personer, som har att erlägga allmän arbetsgivaravgift för inkomst av rörelse el­ler jordbraksfastighet, avdrag för sådan avgift, som påförts året näst före taxeringsåret.

Enligt lag den 27 maj 1970 (nr 162) om ändring i kommunalskatte­lagen är det kommunala bostadstillägget för folkpensionärer skattefritt fr. o. m. 1972 års taxering.

EiUigt lag den 24 april 1970 (nr 93) om ändring i kommunalskatte­lagen har vissa ändringar genomförts av den schablonmetod som gäller vid beskattningen av vissa fastigheter (egna hem eUer fritidsfastigheter). Som intäkt skall tas upp 2 % av den del av taxeringsvärdet som inte överstiger 150 000 kr., 4 % av den del som ligger mellan 150 000 kr. och 225 000 kr. samt 8 % av den del av taxeringsvärdet som överstiger 225 000 kr. Det extra avdraget för viUaägare har höjts till 500 kr. Bestämmelserna tillämpades första gången vid 1971 års taxering.

Enligt förordning den 15 december 1967 (nr 748) gäller att fr, o, m, 1969 års taxering beskattas vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fas­tighet såsom realisationsvinst till 100 % om fastigheten innehafts mindre än 2 år och till 75 % om fastigheten innehafts 2 år eller längre. Vid försäljning av aktier m, m, beskattas vinsten om aktiema innehafts mindre än 2 år till 100 %, mindre än 3 år till 75 %, mindre än 4 år till 50 % och mindre än 5 år tiU 25 %, Om aktiema innehafts 5 år eller mera räknas som skattepliktig reaUsationsvinst ett belopp motsvarande 10 % av nettoinkomsten. Vid långtidsinnehav medges ett avdrag med 500 kr. Förordningen gäller avyttringar som äger rum fr. o. m. den 1 januari 1968.

Under budgetåret 1972/73 tUlämpas i likhet med föregående budgetår en uttagningsprocent av 100.

Statlig inkomstskatt för fysiska personer, oskifta dödsbon och familje­stiftelser redovisas på den s, k. A-längden, De för taxeringsåren 1968— 1972 uträknade skattebeloppen framgår av följande sammanställnuig (milj, kr,):

Taxeringsår

1968       1969         1970        1971          1972

Statlig inkomstskatt. A-längden       9 593     10 443      11691     13 862     13 394

Statlig inkomstskatt för bolag, ekonomiska föreningar m. m.

Andra skattskyldiga än fysiska personer, oskifta dödsbon och familje­stiftelser indelas i beskattningshänseende i följande fyra grapper:

a) svenska aktiebolag, sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, eko-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                           20

nomiska föreningar som ingår i jordbrukskasserörelsen, svenska försäk­ringsanstalter som icke är aktiebolag samt andra utländska juridiska per­soner än oskifta dödsbon och famUjestiftelser, varvid dock försäkrings-anstalter som driver livförsäkrmgsrörelse hänförs till grapp c,

b)   andra svenska ekonomiska föreningar än sådana som ingår i jord-brakskasserörelsen, sambraksföreningar, Sveriges allmänna hypoteks-bank. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar, svenska bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar,

c)         försäkringsanstalter i den mån de driver livförsäkringsrörele samt

d)  övriga skattskyldiga.

Enligt förordning den 5 juni 1959 (nr 295) med därefter genom för­ordning den 28 november 1969 (nr 742) företagna ändringar utgör den statliga inkomstskatten räknad i procent av den beskattningsbara in­komsten för grapp a) 40 %, för grapp b) 32 %, för grapp c) 10 % samt för grupp d) 15 %.

Genom förordning den 12 mars 1971 (nr 50) medgives särskUt in­vesteringsavdrag vid taxering tUl statlig skatt för investeringar i maski­ner och andra uiventarier för stadigvarande brak som anskaffats under år 1971. Avdraget utgör 10 % av anskaffningskostnaden och med­gives fysisk eller juridisk person som driver rörelse, jordbruk eller skogsbrak. I förordning den 8 december 1971 (nr 923) höjdes investe­ringsavdraget tUl 20 % och utsträcks till att gälla för maskinanskaff­ningar även under 1972. I propositionen 1972: 125 föreslås en ytterliga­re höjning av avdraget till 30 % från 1 november 1972 samt att det utsträcks till att gälla maskiner och andra inventarier beställda före 1 juli 1973. Samtidigt föreslås ett tillfälligt 10 procentigt skatteavdrag för mdustrins byggnadsuivesteringar avseende kostnader som läggs ned fr. o. m. den 1 november 1972 fram till utgången av år 1973.

Statlig inkomstskatt för juridiska personer redovisas på de s. k. B-och C-längdema. Den uträknade skatten uppgick taxeringsåren 1968— 1972 till följande belopp (milj. kr.):

Taxeringsår

1968     1969     1970     1971     1972 Statiig inkomstskatt. B- och C-längdema       1 246   1 496   1 582   1 534   1 128

Kommunal inkomstskatt

De kommunala skattema utgörs av allmän kommimalskatt med dän ingående församlingsskatt, landstingsmedel och tingshusmedel, allt i form av inkomstskatt beräknad på grandval av inkomst och garantibe­lopp för fastighet. För den allmänna kommunalskatten gäller bestäm­melserna i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370). Landstingsmedel utgår enligt landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319), Genom lag den 5 jtmi 1970 (nr 390) med vissa bestämmelser i anledning av statens övertagande av lokalhållningen för de allmänna underrätterna


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                                 21

upphörde förordningen (1945: 903) om utdebitering av tingshusmedel att gäUa fr. o. m. den 1 januari 1971.

EnUgt lag den 27 maj 1970 (nr 162) om ändring i kommunalskatte­lagen utgår grandavdrag fr. o. m. 1972 års taxering med 4 500 kr. för varje individ.

Fr. o. m, 1961 års taxering gäller på familjebeskattaingens område samma bestämmelser i fråga om den kommunala beskattningen som beträffande den statUga. De fr. o. m. 1972 års taxering gäUande av-dragsreglema vad avser förvärvsavdrag, underhållsavdrag och schablon­avdrag för sjukförsäkringsavgift vid taxering tiU statiig skatt äger såle­des motsvarande tUlämpning vid taxering tiU kommtmal beskattning.

Debiterad kommunal inkomstskatt uppgick taxeringsåren 1968—1972 tUl följande belopp (milj. kr.):

Taxeringsår

1968          1969          1970           1971            1972

Kommunal inkomstskatt:

A-längd                                     12 230        13 431        15 249       17 842        19 467

B- och C-längd                            1061          1297          1427          1 522         1 653

Statlig förmögenhetsskatt

Statiig förmögenhetsskatt uttas erUigt förordning den 26 juh 1947 (nr 577) av fysiska personer m. fl.

EnUgt förordning den 27 maj 1970 (nr 170) om ändring i förord­ningen om statiig förmögenhetsskatt har skatteuttaget sänkts för mindre och medelstora förmögenheter och höjts för större förmögenheter. Det skattefria beloppet för fysiska personer uppgår tUl 150 000 kr. Den lägsta skattesatsen är fr. o, m, 1972 års taxering 1 % för förmögenheter mellan 150 000 kr, och 250 000 kr, och den högsta 2,5 % för förmögen­heter överstigande 1 000 000 kr. Spärreglerna ersattes med en ny be­gränsningsregel, som tillämpas utan särskild ansökan av den skatt­skyldige. Förmögenheter i mindre och medelstora s. k. familjeföretag som bedriver jordbrak, skogsbruk eller rörelse skall under vissa förut­sättningar beskattas efter i stort sett oförändrad nivå.

Enligt förordning den 29 maj 1969 (nr 236) skaU förmögenhetsskatt fr, o. m. 1970 års taxering beräknas på den sammanlagda förmögenheten tiUhörande föräldrar och bam under 20 år, som bor hos föräldrama.

Debiterad förmögenhetsskatt uppgick taxeringsåren 1968—1972 tiU följande belopp (milj. kr,):

Taxeringsår

1968              1969             1970             1971              1972

Förmögenhetsskatt              374              435               447               492              459

Det bör observeras att förmögenhetsskatten t. o. m. 1971 års taxering debiterades utan att hänsyn tagits till spärreglerna.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              22

Folkpensionsavgift

Enligt lag om fuiansiering av folkpensioneringen den 25 maj 1962 (nr 398) och med ändring enligt lag den 9 aprU 1965 (nr 74) skall folk­pensionsavgift fr. o. m, den 1 januari 1966 utgå med viss procent av den avgiftspliktiges till statiig inkomstskatt beskattnuigsbara inkomst. Enligt lag den 24 febraari 1967 (nr 39) skall folkpensionsavgiften fr, o, m, den 1 juli 1967 utgå med 5 % av den till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten dock med högst 1 500 kr. Enligt lag den 30 oktober 1970 (nr 574) om ändring i lagen om fuiansiering av folkpen­sioneringen skaU folkpensionsavgift fr, o, m, 1972 års taxering beräknas individuellt på vardera makens till statiig skatt beskattningsbara in­komst.

De debiterade folkpensionsavgifterna uppgick taxeringsåren 1968— 1972 tiU följande belopp (milj, kr,):

Taxeringsår

1968          1969          1970          1971           1972

Folkpensionsavgift           1891          2 214          2 386          2 669          3 246

Tilläggspensionsavgift

Endast de försäkrades egna avgifter och avgifter från mindre s, k, skattedebiterade arbetsgivare debiteras på skattsedeln. Övriga avgifter för tilläggspensioneringen debiteras och uppbärs direkt av riksförsäk­ringsverket.

Sjukförsäkringsavgift

Sjukförsäkringen finansieras föratom genom statsbidrag av avgifter från de försäkrade och arbetsgivarna, Avgiftema från de försäkrade uppbärs i samband med den allmänna skatteuppbörden och avgiftema från direktdebiterade arbetsgivare uppbärs direkt av riksförsäkringsver­ket, som överför de under budgetåret inflytande avgifterna till titeln. En­ligt lag den 30 oktober 1970 (m 567) om ändring i lagen om allmän försäkring skall arbetsgivaravgiften till den allmänna sjukförsäkringen fr, o, m, den 1 januari 1971 utgå med 3,1 % av arbetsgivares lönekostna­der mot tidigare 2,9 %, EnUgt proposition 1972: 104 föreslås avgiften fr, o, m, avgiftsåret 1973 uppgå tiU 3,2%, Av avgiften föreslås 12/32 användas för bestridande av de allmänna försäkringskassomas utgifter för sjukvårdsersättning och återstoden till bestridande av kassomas ut­gifter för tUläggssjukpenning i vad sjukpenningen svarar mot inkomst av anstäUning,

Avgiftema tiU den obligatoriska sjukförsäkringen för anstäUda be­räknas med hänsyn till den försäkrades arbetsinkomst och varierar mellan olika orters försäkringskassor. Enligt lag den 16 juni 1966 (nr 350), i samband med höjning av sjukpenningen och utökning av antalet


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                              23

sjuicpenningklasser fr, o, m. den 1 januari 1967, höjdes avgiftema till sjukförsäkringen. För företagare utgår egenavgifter med högre belopp.

Arbetsgivaravgifter

Arbetsgivare skaU för varje år erlägga avgift dels tUl sjukförsäk­ringen, dels tiU försäkringen för tilläggspension. Härutöver uttas av ar­betsgivaren yrkesskadeförsäkringsavgift, lönegarantiavgift (fr, o, m, 1971) och arbetarskyddsavgift (fr, o, m, 1972) samt för vissa arbetsgivare bygg­nadsforskningsavgift. Dessa avgifter, vilka tUlsammans kallas arbets­givaravgifter, debiteras på debetsedeln å slutlig skatt endast i sådana fall då summan av dem uppgår till högst 1 000 kr. Arbetsgivaravgifter som överstiger nämnda belopp uppbärs som regel direkt av riksförsäk­ringsverket.

Skattereduktion

Enligt lag den 27 maj 1970 (nr 167) om ändring i uppbördsförord­ningen skall vissa kategorier skattskyldiga fr, o, m, 1972 års taxering medgivas reduktion av skatten. För gifta skattskyldiga medgives skatte­reduktion med 1 800 kr, av den ena makens skatt så länge den andre makens grundavdrag inte är fullt utnyttjat, dvs, så länge andre maken har en statlig taxerad inkomst understigande 4 500 kr. Så snart även andre maken får taxerade inkomster minskar reduktionsbeloppet med 40 % av dessa inkomster, vilket innebär att rätten tUl skattereduktion upphör då andre makens taxerade inkomst nått 4 500 kr. För ensam­stående med barn under 18 år utgör skattereduktionen 1 800 kr. utan reducering. Skattereduktion sker vid debitering av den slutliga skatten genom reducering av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, kommunal inkomstskatt, landstingsmedel, skogsvårdsavgift, folkpen-sionsavgift eller sjukförsäkringsavgift. Skattereduktion medgives således inte i fråga om tilläggspensionsavgift, arbetsgivaravgift, allmän arbets­givaravgift, annuitet på avdiknmgslån eller på förskott för avlösning av frälseränta. Vad som genom skattereduktion bortfaller vid debiteringen skall helt bäras av staten, vilket innebär att staten gottgör kommuner och andra för eventuellt reducerade belopp.

Skattetillägg och förseningsavgift

Genom förordningar den 2 april 1971 (nr 70—74) har särskilda av­gifter, s. k, skattetillägg och förseningsavgift, införts vid överträdelser mot skatte- och avgiftsförfattningar. Skattetillägg påförs skattskyldig som lämnat oriktig uppgift vilken skulle kunna leda till för lågt beskatt­ningsresultat. Förseningsavgift tas ut vid försummelse att i rätt tid avge deklaration,

SkattetUIäggets storlek är i fråga om inkomst- och förmögenhets­skatterna 50 % av undandragen skatt eller avgift.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              24

Förseningsavgiften är vad avser inkomst- och förmögenhetsskattema 1 % av den högst beskattningsbara inkomsten och 0,3 % av den be­skattningsbara förmögenheten till den del den överstiger skattefritt be­lopp. Förseningsavgiften är maximerad tUl 300 kr, eller i de fall då deklaration inte inkommit trots anmaning 600 kr.

Den nya lagstiftningen omfattar flertalet skatter och allmänna av­gifter samt arbetsgivaravgifterna till socialförsäkringens finansiering. Bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 1972,

Övriga skatter och avgifter på debetsedeln för slutlig skatt

Skogsvårdsavgifter, annuiteter på avdikningslån, annuiteter på frälse­räntor, utskiftningsskatt och ersättningsskatt och allmän arbetsgivar­avgift för mindre arbetsgivare debiteras i samband med slutlig skatt men omförs tiU andra inkomsttitlar.

Uppbördsförfarandet   för   skatter    och    avgifter som   berör   inkomstskattetiteln

Preliminär A- och B-skatt

Enligt den fr,o. m. 1954 gäUande uppbördsförordningen, utfärdad den 5 juni 1953 (nr 272), med däri senast enligt lag den 24 mars 1972 (nr 75), vidtagna ändringar skaU skattskyldig erlägga preliminär skatt med det belopp, vilket så nära som möjligt kan antas motsvara i den slutiiga skatten ingående skatter och avgifter.

Den preliminära skatten utgår dels i form av preliminär A-skatt, dels i form av preliminär B-skatt, A-skatten utgår enligt skattetabeller eller efter viss procent av uppburen löneuikomst, B-skatten debiteras normalt med det belopp som enligt senaste taxering påförts som slutlig skatt.

Preliminärskattetabellerna skall enligt uppbördsförordningen (1953: 272, omtryckt 1972: 75) grundas på följande förutsättningar, nämligen

att inkomsten samt grundavdraget är oförändrade under inkomståret

att den skattskyldige inte kommer att taxeras för annan inkomst än som i tabellen angives, ej heller för garantibelopp för fastighet eller för förmögenhet

att den skattskyldige inte har att erlägga tilläggspensionsavgift

att skattskyldig, som avses i 2 mom. första stycket 2) och 4) erhåller skattereduktion samt

att vid taxeringen för inkomsten inte andra avdrag medges än dels grandavdrag och såvitt gäller kolumnerna 3 och 4 s, k, förvärvsavdrag.

Fr. o. m. år 1973 skall vidare skatteavdragen beräknas med hänsyn tUl skatten på beloppet i mitten av varje inkomstskikt emot tidigare på det högsta beloppet i varje inkomstskikt.

För inkomst av tjänst, som inte avser bestämd tidsperiod eller som inte uppbärs vid regelbundet återkommande tiUfäUen, skall fr. o. m. 1968


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                              25

preliminär A-skatt utgå med 30 % av inkomsten mot tidigare 25 %. I vissa fall som t. ex. vid utbetalning av retroaktiva lönebelopp, ackords­ersättningar o. dyl. skall preliminär A-skatt utgå enligt grunder som fastställs av riksskatteverket.

Överlämnar arbetstagare inte debetsedel på preliminär A-skatt till ar­betsgivaren skall avdrag för preliminär A-skatt göras enligt förhöjda skatteskalor. Uppvisar vidare arbetstagare inte debetsedel på slutlig skatt för arbetsgivaren skall under tid, då avdrag för kvarstående skatt skall verkställas, avdrag för sådan skatt göras vid varje avlöningstillfälle med lika stort belopp som avdraget för preliminär A-skatt.

Preliminär A-skatt skall utgå även för annan inkomst än sådan som utgör den skattskyldiges huvudsakliga inkomst av tjänst, om det är särskilt påkallat ur uppbördssynjjunkt. Preliminär A-skatt skall utgå för artistersättning som uppgår till minst 200 kr,, sedan avdragen för särskild reseersättning gjorts, även om ersättningen ej utgör huvud­saklig inkomst av tjänst. Bestämmelserna gäller även för ersättning tiU professionell idrottsman, Preliminäiskatteavdrag skall för dessa skatt-. skyldiga göras med 40 % av belopp som utbetalas efter 31 mars 1969.

Arbetsgivares skyldighet att verkställa löneavdrag för skatt avser så­väl preliminär skatt som kvarstående skatt, varvid gäller, att preliminär skatt utgår i första hand.

De lokala skattemyndigheterna kan på framställning av den skatt­skyldige eller på eget initiativ under uppbördsåret vidtaga jämkning av den preliminärskatt som skall utgå, om jämkningen kan förväntas med­föra bättre anpassning mellan preliminär och slutlig skatt.

Preliminärskatten förfaller tUl betalning under mars, maj, juli, sep­tember, november och januari under uppbördsåret, vUket omfattar tiden fr, o, m, mars det ena året t, o. m, februari påföljande år. På titeln skatt på inkomst och förmögenhet m, m. ingår under ett budgetår uppbörden under juli, september och november det ena året och uppbörden januari, mars och maj påföljande år. Titeln redovisar sålunda inte upp­bördsårets preliminärskatt. Preliminär A-skatt företer vissa skillnader mellan olika skatteterminer på grund av att inkomstunderlaget varierar under året. Preliminär B-skatt erläggs däremot som regel med en sjätte­del av det debiterade årsbeloppet varje termin och är därför i stort sett stabil under uppbördsårets terminer.

Fyllnadsbetalningar av preliminärskatt

Den skattskyldige kan frivilligt inbetala högre preliminärskatt än som följer av skattetabeller eller debetsedel å preliminär B-skatt. I regel görs detta genom fyllnadsbetalningar efter uppbördsårets utgång, dvs. under våren. Syftet är att undvika eller minska kvarstående skatt, som i vissa fall är räntebelagd (se nedan).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                                                 26

Kvarstående och överskjutande skatt

Sedan taxering verkställts och den slutiiga skatten uträknats, sker en avräkning, varvid den skattskyldige gottskrivs i fråga om A-skatt det under uppbördsåret influtna beloppet jämte i förekommande fall s, k, särskilt uppdebiterat belopp samt i fråga om B-skatt det debiterade be­loppet. Dessutom gottskrivs den skattskyldige fyllnadsbetalning av pre­liminärskatt. Understiger vid avräkningen den gottskrivna preliminära skatten motsvarande slutiiga skatt, förfaller skillnaden, om denna är 10 kr, eller större, till betalning såsom kvarstående skatt under upp­bördsterminerna i mars och maj året efter taxeringsåret. Om den kvar­stående skatten uppgår till minst en tiondel av den slutliga skatten eller minst 5 000 kr,, skall den skattskyldige erlägga ränta för den kvarstående skatten efter avdrag för 1 000 kr. Överstiger däremot den preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, återbetalas det överskjutande belop­pet, om detta är 10 kr, eller större, tiU den skattskyldige. Dessutom utgår ränta på den del av det överskjutande beloppet, som överstiger 1 000 kr., dock ej om räntebeloppet understiger 5 kr. Räntesatsen utgör fr, o, m, 1970 års taxeruig för kvarstående skatt 12 % och för överskjutande skatt 7 %, Räntebeloppet på överskjutande skatt maxunerades till 100 000 kr, fr. o, m, 1960 års taxering. Kvarstående och överskjutan­de skatt på titeln avser inkomståret som avslutas ett halvt år före bud­getårets ingång.

Tillkommande skatt

Tillkommande skatt är skatt som skall erläggas i huvudsak på grund av beslut om ändrad taxering sedan slutiig skatt påförts eller till följd av eftertaxering.

Sjömansskatt och sjömansskattens andel i sjukförsäkringsmedel

Sjömansskatt utgår enligt förordning den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt, vUken trädde i kraft den 1 januari 1959, Den är en defi­nitiv källskatt, som tillfaller staten, men kommunema skall, liksom de allmänna försäkringskassorna, för varje år beredas ersättning av stats­medel för minskade skatteintäkter resp. sjukförsäkringsavgifter. I för­ordning den 17 november 1972 (nr 570) om ändrad sjömansskatteförord­ning finns regler om skattens fördelning i detta avseende. Sjömansskat­tens andel i sjukförsäkringsmedel inbetalas av sjömansskattekontoret tUl riksförsäkringsverket, som överför medlen till inkomstskattetiteln,

Restantier och medel från skattereklamationskontot

Restantier är de restförda belopp, som drivs in via kronofogdemyn­digheterna och avser skatter från olika år tiUbaka. Medel från skatte­reklamationskontot är skatt som influtit men som till följd av identifie­ringssvårigheter ej har kunnat krediteras vederbörande skattskyldig.


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                              27

Avgifter från  direktdebiterade  arbetsgivare  till sjukförsäkring,  yrkes­skadeförsäkring och byggnadsforskning

Dessa avgifter uppbärs av riksförsäkringsverket som gottskriver in­komstskattetiteln. Avgifterna som inflyter under året är dels preliminära avgifter, dels slutlig reglering av avgifter. De preliminära avgifterna fast­ställs genom uppräkning av avgiftsunderlaget två år tillbaka. Avgiften för 1972 beräknas, enligt förordning den 1 oktober 1971 (nr 750), som om avgiftsunderlaget för 1970 höjts med 14 % och för 1973 enligt förordning den 13 oktober 1972 (nr 528), som om avgiftsunderlaget för 1971 höjts med 14 %.

I samband med höjning av sjukpenningen och utökning av antalet sjukpenningklasser fr, o. m, den 1 januari 1967 höjdes avgifterna till sjukförsäkringen. Arbetsgivaravgifterna till sjukförsäkringen ändrades därvid tUl 2,6 % av lön eller ersättning som ej överstiger 7,5 gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet enligt lag om allmän försäkring. Genom förordningar den 5 december 1970 (nr 650) och den 30 oktober 1970 (nr 567) höjdes procentsatsen fr, o, m, den 1 januari 1970 till 2,9 % resp. fr. o, m, den 1 januari 1971 tUl 3,1 % av avgiftsunderlaget. Enligt proposition 1972: 104 föreslås uttaget fr. o. m. den 1 januari 1973 uppgå till 3,2 %. Av avgiften föreslås 12/32 användas till bestri­dande av de allmänna försäkringskassornas utgifter lör sjukvårdser­sättning och återstoden till bestridande av kassornas utgifter för till-läggssjukpenning i vad de svarar mot inkomst av anstäUning.

Fr. o. m. den 1 januari 1955 ersattes den dittiUsvarande olycksfalls­försäkringen, vars uppgifter delvis övertagits av sjukförsäkringen, av en ny yrkesskadeförsäkring (lag den 14 maj 1954, nr 243). Yrkesskadeför­säkringen finansieras genom avgifter från arbetsgivarna. Ändrade be­stämmelser gäller för yrkesskadeförsäkring enligt lag den 27 maj 1971 (nr 280). I lag den 15 december 1967 (nr 919) och förordnmg den 15 december 1967 (nr 920) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor har förordnats om betydande höjningar av livräntorna fr, o. m, den 1 januari 1968. Under budgetåret inflytande avgifter gottskrivs titeln.

För vissa arbetsgivare utgår sedan 1955 särsldld byggnadsforsknings­avgift. Ändrade bestämmelser gäller för byggnadsforskningsavgift enligt förordnUigar den 4 maj 1962 (nr 134), den 6 mars 1964 (nr 32), den 16 juni 1966 (nr 355), den 9 juni 1967 (nr 308) och den 28 maj 1968 (nr 173),

Statens avgifter till sjukförsäkringen

Statiiga myndigheter och affärsverken betalar avgifter till sjukförsäk­ringen, vilka gottskrivs inkomstskattetiteln. De statiiga myndighetemas avgifter har tidigare anvisats på civUdepartementets huvudtitel men redo­visas fr, o, m. budgetåret 1969/70 som utgift på riksstatstiteln pensions­medel m, m.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                                                 28

Enligt kungörelse den 13 juni 1969 (nr 412) bestämmer riksförsäk­ringsverket avgiftsunderlaget för avgifter, som staten med imdantag av affärsverken skall erlägga enhgt lagen om alhnän försäkrmg och förord­ningen om allmän arbetsgivaravgift, Avgiftema fastställs av riksförsäk­ringsverket före viss bestämd tidpunkt. Kungörelsen skall tillämpas be­träffande preluninär avgift tUl ATP för tiden efter 30 juni 1969 och i övrigt fr. o. m. utgiftsåret 1969.

Viss ersättning från allmänna pensionsfonden

Allmänna pensionsfonden ersätter de allmänna försäkringskassorna för deras kostnader för administration av den allmänna tUläggspensione-ringen. Ersättningen görs till riksförsäkringsverket som gottskriver in­komstskattetiteln.

Återföring av medel från eller avsättning av medel till allmänna sjuk­försäkringsfonden

Allmänna sjukförsäkringsfonden har tUl syfte att utgöra en reserv vid tillfäUiga påfrestningar på försäkringens finanser. Riksförsäkringsverket beräknar, enligt särskUda regler, om återföring eller avsättning bör kom­ma ifråga, och riksdagen beslutar för varje särskUt år om fondmedlen skall tas i anspråk eller avsättning skall göras tUl fonden.

Överskjutande skatt och övriga restitutioner

Från titeln utbetalas överskjutande skatt och övriga restitutioner. Be­träffande överskjutande skatt se ovan. Övriga restitutioner är återbetal­ningar som i allmänhet beror på nedsättning i taxering.

Utbetalda kommunalskattemedel

Den mest betydande posten på utgiftssidan utgörs av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Staten emottar primärt hela källskatteuppbör-den, Kommunema erhåUer för varje kalenderår förskott grundat på se­nast kända taxering och den aktuella utdebiteringen. Enligt lag den 27 maj 1971 (nr 189) om ändring i kommunallagen skall förskottsutbetal-ningama fr, o, m, den 1 januari 1972 baseras på ett skatteunderlag som räknas upp i förhållande till en konstaterad ökning i kommunemas invå­narantal. Uppräkning av förskott skall därvid ske endast om befolk­ningsökningen i kommunen mellan vissa angivna tidpunkter överstiger vad avser förskott för 1972 och 1973 4 %, för 1974 och 1975 2 % samt för 1976 och 1977 1 %. När taxeringsresultatet för ett kalenderår föreligger sker slutavräkning, varvid saldot mellan slutUgt uträknade belopp och uppbuma förskott tUlgodoräknas kommunema eUer stats­verket allteftersom förskotten understiger eller överstiger de slutligt ut­räknade beloppen, I kommunemas fordran på statsverket, som fram-räknats per den 1 januari varje kalenderår, ingår sålunda vid stigande


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                                 29

skatteunderlag såväl förskott som slutavräkningsmedel. Kommunemas fordran utbetalas varannan månad med i princip en sjättedel av årsbe­loppet vid varje tillfälle. Fr. o, m. 1973 utökas utbetalnmgama av kom­munalskattemedel med förskott av skattebortfallsbidrag i anledning av 1970 års skattereform enligt kungörelse den 5 maj 1972 (nr 140) om skattebortfallsbidrag och med föreslagna ändringar i proposition 1972: 130, Förskottet avräknas under andra året efter bidragsåret mot bidraget grundat på bidragsunderlaget enligt beräkningsårets taxering.

Förskott och slutavräkningsbelopp till de allmänna försäkringskassorna Från titeln utbetalas förskott och slutavräkningsbelopp på sjukförsäk­ringsavgifter och tUl apotekare utgående ersättningar, som avses i gäl­lande förordning angående kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel. Förskottet är beräknat med hänsyn tUl att viss del av sjukförsäkringen fi­nansieras med statsbidrag och avgifter för frivillig försäkring och tilläggs­försäkring.

Utbetalning till allmänna pensionsfonden

Skattedebiterade arbetsgivares tiUäggspensionsavgtfter och skattedebi­terade egenavgifter utbetalas från titeln tUl aUmänna pensionsfonden.

Yrkesskadeförsäkringsavgifter och byggnadsforskningsavgifter

Från titeln utbetalas de yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforsk-ningsavgifter som influtit från direktdebiterade arbetsgivare. Skatte­debiterade arbetsgivares avgifter förskotteras av statsverket och utbeta­las över titeln.

A rbetsgivaravgift

Den arbetsgivaravgift som debiteras skattedebiterad arbetsgivare och fysisk person som haft inkomst av annat förvärvsarbete (inkomst av i riket bedriven rörelse eller inkomst av här belägen jordbruksfastighet, som brakas av honom) omförs fr. o. m. budgetåret 1970/71 från in­komstskattetiteln tiU riksstatstiteln aUmän arbetsgivaravgift.

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter, annuiteter på avdikningslån och annuiteter på förskott för avlösning av frälseräntor

De debiterade beloppen av ovanstående skatter och avgifter omförs tiU andra inkomsttitiar.

Inkomstskattetitelns utveckling budgetåren 1967/681971/72

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanstäUnmg (milj, kr,).

Budgetår        1967/68       1968/69      1969/70      1970/71       1971/72      1972/73

RUcsstat        13 700,0      14 200,0      17 100,0      18 400,0      19 500,0     20 600,0

Redovisat      12 884,8     14 078,3     17 047,6     18 441,0     19 772,2


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                                                 30

Efterföljande uppställning är avsedd att belysa utvecklmgen av de inkomster och utgifter på inkomstskattetiteln som tillsammans re­sulterat i de behållna inkomsterna på titeln. Vissa av beloppen är approximativa.

1967/68    1968/69   1969/70 1970/71    1971/72 Inkomster:

Prel. A-skatt under terminerna      22 810     25 187     29134     32 657     37 367

Prel, B-skatt under terminerna        4 670       4 963       5 402       5 662       5 719

FyUnadsbetalningar av prelimi­
närskatt
                                          1 253        1 670       2 022        2 034        1 923

Kvarstående skatt                              1837       1 872       2 069       2 203       2 389

Socialförsäkringsavgifter från di­
rektdebiterade arbetsgivare
m. m.
                                              1 678       2 032       2 289       2 661        3 448

TiUkommande skatt, sjömans-

skatt, restantier m. m.

774

935

745

881

1 182

Summa inkomster

33 022

36 659

41661

46 098

52 030

Utgifter:

 

 

 

 

 

Ko.iimrialskattemede!

14 423

15 889

17 332

19 474

23 177

Överskjutande skatt

1949

2 499

2 549

2 808

3 148

Övriga restitutioner

135

151

235

314

436

Utbetalningar tUl allmänna

 

 

 

 

 

försäkringskassorna, m, m.

3 265

3 643

4 106

4 598

4 983

Utbetalningar tUl aUmänna pen-

 

 

 

 

 

sionsfonden

327

360

358

381

425

Omföringar

38

39

32

81

88

Summa utgifter

20137

22 581

24 612

27 656

32 258

Inkomster utöver utgifter

12 885

14 078

17 048

18 441

19 772

Beräkning av titelns inkomster

Preliminärskatteinkomsterna utgör de dominerande postema bland in­komsttitelns bruttoinkomster. De har utvisat en snabb och oavbruten stegring under budgetåren 1967/68—1971/72, För bedömning av preli­minärskatteuppbörden under innevarande budgetår lämnar uppbördssta­tistiken vägledning. Denna statistik omfattar förutom uppgifter om in­flutna belopp av preUminär A- och B-skatt även uppgifter om kvar­stående skatt och tUlkommande skatt. Med hjälp av nämnda statistik har uppbörden kunnat följas t. o, m, uppbördsterminen i september 1972.

Vad beträffar den preliminära A-skatten låg uppbörden imder upp­bördsåret 1972—73 t, o, m, uppbördsterminen i september 19,5 % över samma 4 uppbördsterminer året innan. För uppbördsterminerna i no­vember 1972 och januari 1973 visar riksrevisionsverkets kalkyl på en stegring av 10,2 % jämfört med samma terminer året före.

Vid beräkningen av uppbörden av preliminär A-skatt under näst­kommande uppbördsår har riksrevisionsverket utgått från den förut­sedda stegringen av lönesumman under 1973 (jfr s. 12). I höjande rikt­ning påverkas uppbörden även av en höjning av den kommunala utde-


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                          31

biteringen — enligt preUminära uppgifter med 15 öre per inkomstskat­tekrona från den under 1972 gällande medelutdebiteringen av 23: 79, 1 sänkande riktning påverkas uppbörden 1973 av en ändring av de stat­liga inkomstskatteskaloma samt av de ändrade principer som kommer att gälla för kallskatteuppbörden. Enligt ett meddelande från riksskatte­verket kommer man fr, o, m. 1973 att sänka uttaget i preliminärskatte-tabellema. Skatten kommer att beräknas på meUersta beloppet i varje inkomstintervall i stället för som hittiUs på det högsta beloppet i inter-vallet.

Inkomsterna av preliminär B-skatt under de fyra första uppbördster­minerna av innevarande uppbördsår är 4,5 % högre än under motsva­rande terminer uppbördsåret 1971—72, Preliminär B-skatt debiteras normalt med det belopp som senast påförts som total slutiig skatt. Detta betyder, att de kända resultaten av 1971 års taxering legat till grand för den debiterade B-skatten för innevarande uppbördsår. På samma sätt kommer det nu kända resultatet av 1972 års taxering att ligga till grand för den debiterade B-skatten för nästkommande uppbördsår och taxeringsresultatet vid 1973 års taxering för den debiterade B-skatten för uppbördsåret 1974—75, De skattskyldiga, som erlägger preluninär B-skatt, har emeUertid möjlighet att begära jämkningar i den prelimi­nära B-skatten. Av denna anledning har den debiterade B-skatten bra­kat avvika från senast kända slutliga skatt.

Jämsides med beräkningama av preliminärskatteuppbörden har riks­revisionsverket uppskattat vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1973 och 1974 års taxeringar. Vid beräkningen har, förutom med påförda inkomst- och förmögenhetsskatter, räknats med påförda folkpensionsavgifter och debiterade sjukförsäkrings- och till-läggspensionsavgifter till följande belopp. Som jämförelse har även de påförda avgiftema enligt 1972 års taxering medtagits.

 

 

Taxeringsår

 

 

1972         1973

1974

 

Milj. kr.

 

Folkpensionsavgifter

Sjukförsäkringsavgifter

TUläggspensionsavgifter

3 246        3 486

1 659        1 950

411           433

3 687

2 175

456

Med utgångspunkt från ovan näm.nda beräkningar av vad som kom­mer att påföras de skattskyldiga i slutiig skatt vid 1973 och 1974 års taxeringar kan man räkna med en betydande ökning av fyllnadsbetal­ningar av preliminärskatt våren 1974, främst till följd av den ovan­nämnda sänkningen av preliminärskatteuttaget. Under våren 1972 in­flöt fyUnadsbetalningar av preUminärskatt med 1 923 milj, kr,, varav bo­lagen svarade för 598 milj, kr, (31 %),

Bolagens inkomster förutses öka kraftigt 1972, som framgått av ver­kets enkät, vilket sannolikt kommer att driva upp fyllnadsinbetalning-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              32

arna redan våren 1973, En antagen fortsatt inkomstökning 1973 vän­tas bidra tUl stora fyllnadsinbetalningar även 1974 eftersom preliminär­debiteringen 1973 grundas på den påförda skatten vid 1972 års taxering som på grund av låga inkomster och extra investeringsavdrag blev för­hållandevis låg. Samma faktorer torde kunna nämnas även för fysiska personer som erlägger B-skatt, men sänkningen av den statiiga skatten fr. o, m, 1974 års taxering kan dock tänkas ha en viss motverkande effekt på fyllnadsinbetalningarna 1974, Efter det att hänsyn tagits tUl dessa faktorer beräknar riksrevisionsverket de totala fyllnadsinbetal­ningarna tiU 2 200 milj, ler, våren 1973 och 2 800 milj, kr, våren 1974,

Riksrevisionsverket har ansett sig böra uppskatta under budgetåren 1972/73 och 1973/74 totalt inflytande preliminär A- och B-skatt in­klusive fyllnadsbetalningar av preliminärskatt, tUl 48 880 resp, 52 520 milj, kr. Det bör understrykas, att de angivna be­loppen är osäkra inom vida marginaler.

Såsom förut nämnts blir i samband med att ett visst års preliminär­skatt avräknas från den sluthga skatten för samma år det belopp, som återstår att erlägga, påfört de skattskyldiga såsom kvarstående skatt, under det att vad som betalats för mycket i preliminär skatt skall åter­betalas som överskjutande skatt. Den inflytande kvarstående skatten kommer sedan att ingå bland inkomstskattetitelns inkomster, medan ut­betalningarna av överskjutande skatt upptas bland titelns utgifter.

Omfattningen av den kvarstående och den överskjutande skatten, som belyser preliminärskattebetalningarnas bristande anpassning tUl de slut­ligt debiterade skatterna, framgår av följande uppgifter. Tablån om­fattar även den slutliga skatten med fördelning på A-längd och B- och C-längd,

 

Taxe-

Slutiig skatt

 

Kvarstående skatt

Överskjutande skatt

rings-

A-längd

B-, C-

Sum-

A-längd B-, C-

Sum-

A-längd

B-,C-

Sum-

år

 

och D-

längd

ma

 

och

D-

längd

ma

 

och D-

längd

ma

1967

23 026

2 258

25 284

2 083

193

2 276

1699

250

1949

1968

25 702

2 327

28 029

2 148

226

2 374

2 129

370

2 499

1969

28 406

2811

31217

2 357

246

2 603

2 279

269

2 548

1970

31945

3 029

34 974

2 520

269

2 790

2 539

263

2 802

1971

37187

3 078

40 265

3 007

290

3 297

2 776

352

3 127

1972

37 461

2 824

40 285

1 890

332

2 222

4170

387

4 556

Som framgår av tablån har den kvarstående skatten överstigit den överskjutande under taxeringsåren 1967, 1969 och 1971 medan förhål­landet varit omvänt under taxeringsåren 1968, 1970 och 1972,

Enligt uppgifter avseende 1972 års taxering fördelar sig den kvar­stående skatten med 1 890 milj, kr. på fysiska personer och 332 milj. kr. på aktiebolag m. fl. Räntan på den kvarstående skatten uppgår till 144 mUj. kr. Återbetalningarna av överskjutande skatt fördelar sig med 4 170 milj. kr. på fysiska personer och 387 milj, kr. på övriga skattskyl-


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                                 33

diga. Räntan på överskjutande skatt uppgår till 142 milj, kr. Det faktum att de preliminärt erlagda skattema, inklusive fyllnadsinbetalningar, kraftigt översteg de slutligt påförda skatterna vid 1972 års taxering sätts i samband med följande faktorer. Slopandet av kommunalskatteavdraget enligt 1970 års skattereform medförde att preliminärskatteuttaget höj­des eftersom avdraget i de äldre källskattetabellerna överskattades under år då medelutdebiteringen steg och inkomstema ökade, Sidoinkoms-terna, som i allmänhet är preliminärt obeskattade, sjönk och bidrog där­med tUl att reducera den slutligt påförda skatten liksom även de snabbt ökande avdragen och underskotten i olika förvärvskällor. De fysiska personer som har att erlägga preliminär B-skatt debiterades för 1971 B-skatt grundad på den högre skattenivån enligt det skattesystem som gällde före år 1971, vilket gjorde att den preliminärt erlagda B-skatten för inkomståret 1971, till skillnad från de närmast föregående åren, i det närmaste överensstämde med den slutligt påförda skatten samma år.

Riksrevisionsverket har räknat med att den överskjutande skatten kommer att överstiga den kvarstående skatten även vid 1973 års taxe­ring. Beträffande beloppen för den överskjutande och kvarstående skat­ten räknar riksrevisionsverket med att de blir av storleksordningen 4 500 milj, kr, resp. 2 800 milj. kr. exkl, ränta.

Nettot mellan överskjutande skatt och kvarskatt beräknas för fysiska personer vid 1973 års taxering bli av nästan samma storleksordning som vid 1972 års taxering. För aktiebolagen väntas däremot kvarskat­ten kraftigt överstiga överskjutande skatten till följd av den antagna in­komstökningen (se sid. 14).

Den kvarstående skatt, som påförs enligt taxeringarna 1972 och 1973, skall erläggas under budgetåren 1972/73 resp, 1973/74. Under dessa bud­getår utbetalas även den överskjutande skatten enligt nämnda taxeringar. Vid beräkningen av de belopp, varmed kvarstående skatt kommer att in­flyta, får hänsyn tas till att en del av de påförda beloppen icke erläggs i rätt tid utan blir restförda. Den inflytande kvarstående skatten uppskat­tas för budgetåret 1972/73 tiU 1 760 milj, kr, och för budgetåret 1973/74 till 2 260 mUj. kr.

Såsom framgått av det föregående redovisas även vissa socialförsäk­ringsavgifter från direktdebiterade arbetsgivare över inkomstskattetiteln. Med ledning av de uppgifter, som lämnats av riksförsäkringsverket i skrivelse till riksrevisionsverket den 2 november 1972, kan dessa bidrag och avgifter beräknas komma att uppgå till 3 389 milj, kr. för inne­varande och till 3 690 milj, kr, för nästföljande budgetår, I dessa belopp har medräknats statliga arbetasgivaravgifter.

Slutligen beräknar riksrevisionsverket inflytande restantier, sjömans­skatt, tiUkommande skatt m, m, till 1 150 milj, kr, för budgetåret 1972/73 och tUl 1 250 milj, kr, för budgetåret 1973/74,

Under hänvisning tUl det anförda beräknar riksrevisionsverket, på sätt

3    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bil. 2


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              34

framgår av på s. 36 intagen sammanfattning, samtliga inflytande in­komster på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. under budget­året 1972/73 till 55 170 milj. kr, och under budgetåret 1973/74 till 59 720 milj, kr.

Beräkning   av titelns utgifter

Inkomstskattetiteln har under första delen av budgetåret 1972/73 be­lastats med utbetalningar till kommunerna med ca 12 730 milj, kr. Här­tUl kommer kommunernas andel av sjömansskatten på omkring 90 mUj. kr. För kalenderåret 1973 skall utbetalningarna av förskott grundas på skatteunderlaget enligt 1972 års taxering. EnUgt uppgifter från statistiska centralbyrån om den beskattningsbara inkomstens storlek och om den kommunala utdebiteringen har riksrevisionsverket beräknat utbetal­ningarna av förskott på kommunal inkomstskatt under kalenderåret 1973 till ca 24 000 milj, kr. I detta belopp ingår även ett förskott för 1973 av det skattebortfallsbidrag som utgår till kommuner, landstingskommuner oCii iOrsamlingar meu aniCuning av att SKatteunucrlaget minskauc tui följd av 1970 års skattereform. Till grund för bidragsgivningen ligger ett beräknat skattebortfall för kommunerna på 1 250 mUj. kr, för är 1971. Bidragen utbetalas första gången 1973 och avses utgå i form av tiUskjutet skatteunderlag. Förskottet för inkomståret 1973 regleras över inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet medan det slutliga bi­draget för inkomståret 1971 betalas över utgiftsanslag, Slutavräkningen på det under kalenderåret 1971 utbetalade förskottet på kommunal in­komstskatt har beräknats tUl omkring 2 610 milj, kr. Sammanlagt skuUe sålunda utbetalningarna under kalenderåret 1973 kunna beräknas tUl omkring 26 610 milj, kr, (exkl, sjömansskatt på ca 95 milj, kr,). Hälften av detta belopp skall utbetalas under senare hälften av budgetåret 1972/ 73, Utbetalningarna av kommunalskattemedel under budgetåret 1972/73 kan sålunda beräknas till ca 26 130 milj, kr.

Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1973/74 skulle enligt det föregående för budgetårets första hälft uppgå till omkring 13 400 milj. kr. (inkl. sjömansskatt 95 milj, kr,). För senare hälften av samma bud­getår kan utbetalningarna med utgångspunkt från den antagna inkomst-utvecklingen under år 1972 samt under föratsättning av en kommunal medelutdebitering på 24: 50 kr. per inkomstskattekrona beräknas tUl omkring 14 940 milj. kr. Statens utbetalningar av kommunalskattemedel under budgetåret 1973/74 skulle enligt dessa beräkningar komma att uppgå tUl ca 28 340 milj, kr. De beräknade utbetalningarna av kom­munalskattemedel under kalenderåren 1972, 1973 och 1974 samt budget­åren 1972/73 och 1973/74 har sammanställts i följande tablå (mUj. kr,).

 

 

Kalenderår

 

 

Budgetår

 

 

1972

1973

1974

1972/73

1973/74

1 :a halvåret

12 730

13 310

14 940

12 820

13 400

2:a halvåret

12 820

13 400

15 040

13 310

14 940

Summa

25 550

26 710

29 980

26130

28 340


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                               35

Från riksstatstiteln skall vidare återbetalas överskjutande preliminär­skatt. Säsom framgått av det föregående uppgår denna för budgetåret 1972/73 tUl ca 4 560 mUj. kr. För budgetåret 1973/74 har den beräknats till 4 500 milj, kr, HärtUl kommer restitutioner på grund av nedsättning i taxering m, m,, vilka upppskattas till 300 milj, kr, för vartdera budget­året.

Till de allmänna försäkringskassorna skall utbetalas förskott och slut­avräkningsbelopp avseende avgifter från direktdebiterade och skattede­biterade arbetsgivare samt skattedebiterade egenavgifter. Med ledning av uppgifter i riksförsäkringsverkets ovannämnda skrivelse beräknar riksrevi­sionsverket ifrågavarande utbetalningar till 5 530 milj, kr, för budgetåret 1972/73 och till 6 050 milj, kr, för budgetåret 1973/74. Riksrevisionsver­ket har vidare förutsatt, att förskott på avgifter tUl försäkringskassorna under nästkommande budgetår endast kommer att utgå med det belopp som utöver avräkningsmedlen erfordras för att täcka kassornas medels­behov.

Under budgetåren 1972/73 och 1973/74 kommer vid 1972 och 1973 års taxeringar skattedebiterade avgifter till tilläggspensioneringen att ut­betalas till allmänna pensionsfonden. Med ledning av uppgifter från riksförsäkringsverket beräknar riksrevisionsverket ifrågavarande utbetal­ningar tUl 440 mUj. kr. för budgetåret 1972/73 och tUl 460 mUj. kr. för budgetåret 1973/74,

Titeln skall slutligen belastas med omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och vissa annuiteter samt arbetsgi­varavgift. Sammanlagt kan de ifrågavarande omföringama beräknas uppgå tiU omkring 150 milj. kr, för budgetåret 1972/73 och tUl 160 milj. kr. för budgetåret 1973/74.

Enligt det föregående har riksrevisionsverket på sätt framgår av ne­dan intagen sammanfattning beräknat titelns utgifter för budgetåret 1972/73 tiU 37 110 milj. kr. samt för budgetåret 1973/74 tiU 39 810 milj. kr.

Avsättningar till och återföringarfrån budget­utjämningsfonden   av   k o m m u n al sk a 11 em ed el

Genom beslut av 1952 ärs riksdag inrättades en fond för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Fonden ingår som en del av budgetutjämnmgsfonden och avsättaingar och återföringar berör sålun­da icke de redovisade inkomstema på titeln skatt på inkomst och för­mögenhet m. m.

I riksstaten för budgetåret 1972/73 har räknats med en nettoavsätt-lung till budgetutjämningsfonden på 200 milj, kr. De avsättningar och återföringar, som enligt nu föreliggande beräkningar bör verkställas under budgetåren 1972/73 och 1973/74 framgår av följande samman-stäUning:


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              36

1972/73        1973/74 Milj, kr.

Avsättning               3 100         2 900

Återföring                2 975          2 875

Nettoavsättning            125             25

Sammanfattning  av beräkningarna

De beräkningar av inkomsterna och utgifterna på inkomstskattetiteln, för vilka redogjorts i det föregående, kan sammanfattas på följande sätt. Som jämförelse har även medtagits motsvarande belopp för det avslu­tade budgetåret 1971/72, Beloppen anges i milj, kr,

1971/72     1972/73      1973/74

Inkomster:

 

 

 

Prel. A-skatt under terminerna

37 367

40 920

44 080

Prel. B-skatt under terminerna

5 719

5 760

5 640

Fyllnadsbetalningar av preliminärskatt

1923

2 200

2 800

Kvarstående skatt

2 389

1750

2 260

Socialförsäkringsavgifter från direktdebiterade

 

 

 

arbetsgivare ra. m.

3 448

3 390

3 690

Tillkommandeskatt, sjömansskatt, restantier

 

 

 

m. m.

1182

1 150

1250

Summa inkomster

52 030

55170

59 720

Utgifter:

 

 

 

Kommunalskattemedel

23 177

26130

28 340

överskjutande skatt

3 148

4 560

4 500

Övriga restitutioner

436

300

300

Utbetalningar till allmärma försäkringskassorna.

 

 

 

m. m.

4 983

5 530

6 050

Utbetalnmgar tiU aUmänna pensionsfonden

425

440

460

Omföringar

88

150

160

Summa utgifter

32 258

37110

39 810

Inkomster utöver utgifter

19 772

18 060

19 910

Riksrevisionsverket beräknar inkomstema på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret 1972/73 tUl 18 100 000 000 kr, och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med 19 900 000 000 kr.

Kupongskatt

Ny kupongskatteförordnmg den 20 november 1970 (nr 624) tiUämpas fr. o. m. den 1 januari 1971, Bestämmelserna är avpassade till lagen den 20 november 1970 (nr 596) om förenklad aktiehantering. Kupongskatt skall erläggas för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag av i utiandet bosatta och vissa med dem likställda aktieägare. Kupongskatt utgår med trettio procent av utdelningen, då särskUt avtal med berört land inte före­ligger. Skatten innehålls när utdehiingen lyfts och inbetalas av bolagen tUl riksskatteverket. I kupongskattekungörelse den 26 februari 1971 (nr 49) meddelas vissa föreskrifter om utländsk förvaltare av aktier.


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                               37

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (mUj, kr.).

Budgetår                1968/69        1969/70        1970/71        1971/72        1972/73

RUcsstat                12,0            13,5            23,0           22,0            24,0

Redovisat               16,2            21,4            20,5            17,3

1 skiivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1972 har riksskat­teverket beräknat inkomsten av kupongskatt till 19 mUj, kr, för budget­året 1972/73 och till 20 milj, kr, för budgetåret 1973/74.

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln kupongskatt för budgetåret 1972/73 tUl 19 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budget­året 1973/74 uppförs med 20 000 000 kr.

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (mUj. kr,).

 

Budgetår

1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

Riksstat Redovisat

1,0 1,9

1,0 1,3

1,0 1,5

1,0

2,1

2,0

Riksrevisionsverket beräknar inkomstema på titeln utskiftningsskatt och ersättningsskatt för budgetåret 1972/73 till 2 000 000 kr, och före­slår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med likaledes 2 000 000 kr.

Skogsvårdsavgiftcr

Enligt förordning den 28 juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift skall sådan avgift erläggas för jordbruksfastighet, vilken vid fastighets­taxering åsätts särskilda värden för skogsmark och växande skog, dock med vissa tmdantag. Avgiften utgår i förhållande tUl nänmda taxerings­värden, dock med högst en och en halv promUle, För varje år bestäms med vilket promilletal avgiften för det året skall utgå.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj, kr,).

 

Budgetär

1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

Rjksstat Redovisat

10,2 10,6

10,2 9,7

10,2 9,6

11,7 11,2

11,7

I skrivelse till riksrevisionsverket den 10 oktober 1972 har skogssty­relsen anfört följande:

"Genom kungörelsen (1972: 45) om uttagande av skogsvårdsavgift för år 1972 har Kungl Maj:t med stöd av riksdagens beslut funnit gott för­ordna att det promilletal, med vUket skogsvårdsavgift enligt förordning-


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 1    Finansplanen                                             38

en (1946: 324) om skogsvårdsavgift skall utgå för år 1972 skall vara 0,9 promiUe,

Enligt inhämtad uppgift (preliminär) från statistiska centralbyrån uppgår underlaget för beräkning av skogsvårdsavgift år 1972 till 12 472 milj, kr.

Den i riksstaten för budgetåret 1972/73 upptagna inkomsten av skogs­vårdsavgifter är 11,7 milj, kr. Vid tiUämpning av promilletalet 0,9 på underlagssumman 12 472 milj, kr. skulle inkomsten för detta budgetår bli 11,224 milj, kr. Det verkliga inkomstutfallet avviker emellertid alltid något från det utifrån teoretiska utgångspunkter beräknade be­loppet. Skogsstyrelsen finner därför inte skäl beräkna inkomsten av skogsvårdsavgifter för budgetåret 1972/73 till annat belopp än det i riksstaten upptagna, 11,7 milj. kr.

För att inkomsten av skogsvårdsavgtfter budgetåret 1973/74 skall upp­gå till 11,7 mUj, kr. — vilket skogsstyrelsen i sin anslagsframstäUning för det budgetåret räknat med att den skall göra — skulle vid samma underlagssumma 1973 som 1972 avgiften för år 1973 rent matematiskt behöva tas ut med 0,938 promiUe, Med hänvisning till ovanstående er­farenhetstal vill skogsstyrelsen emellertid föreslå oförändrat promille-tal — 0,9 promiUe — för år 1973 och beräkna inkomsterna för bud­getåret 1973/74 till 11,7 milj, kr.

Vad här sagts om skogsvårdsavgiften för år 1973 samt statsinkomster­na härav för budgetåret 1973/74 gäller, under förutsättning av något så när oförändrad underlagssumma, även beträffande år 1974 resp, bud­getåret 1974/75,"

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln skogsvårdsavgif­ter för budgetåret 1972/73 till 11 700 000 kr, och föreslår, i avvaktan på beslut om promilletalets storlek, att titeln för budgetåret 1973/74 upp­förs med likaledes 11 700 000 kr.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj, kr.).

 

Budgetår

1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

RUcsstat Redovisat

3,5 2,1

3,0 2,0

3,0

2,4

3,0

2,4

3,0

BevUlningsavgift för särskUda förmåner och rättigheter utgår för i utlandet bosatt person, som anordnar eUer medverkar vid offentlig före­ställning i Sverige.

Enligt förordning den 17 december 1969 (nr 791) har avgiften för an-ordnare höjts från 10 till 15 % av bruttoinkomsten. Bestämmelsen gäller fr, o, m, den 1 mars 1970, För medverkande höjdes avgiften från 20 tUl 30 % den 1 januari 1971,

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln bevillningsavgifter för   särskilda  förmåner   och   rättigheter   för  budgetåret   1972/73   tUl


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                          39

3 000 000 kr, och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med likaledes 3 000 000 kr.

Arvsskatt och gåvoskatt

Arvs- och gåvoskatt utgår enligt förordning den 6 juni 1941 (nr 416) med därefter senast genom förordning den 26 maj 1972 (nr 255) före­tagna ändringar, vilka trädde i kraft den 14 juni 1972, Skattskyldig är den som genom arv eller testamente eller genom gåva förvärvar egen­dom. Befriade från skyldighet att erlägga arvs- och gåvoskatt är staten och vissa stiftelser samt från att erlägga gåvoskatt dessutom bl, a, kyrka, landsting, kommuner och hushållningssällskap. Uppbörden av arvsskatt och gåvoskatt ombesörjs av länsstyrelserna.

De beräknade och redovisade inkomstema på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställnuig (milj, kr,).

Budgetär                1968/69        1969/70       1970/71       1971/72        1972/73

Riksstat                 200,0           210,0          270,0          300,0           270,0

Redovisat              222,0           236,6          235,1          262,1
Därav influten

gåvoskatt ca      29,8            44,5              42,3         28,9

Under juli—september 1972 har i arvs- och gåvoskatt redovisats sam­manlagt 60,4 milj, kr, mot 55,9 milj, kr, under motsvarande tid före­gående budgetår.

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln arvsskatt och gå­voskatt för budgetåret 1972/73 till 270 000 000 kr, och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med 280 000 000 kr.

Lotterivinstskatt

Enligt förordning den 28 september 1928 (nr 376) utgår skatt på vinst i svenskt lotteri och på vinst vid dragning på premieobligationer om vinstens värde överstiger 100 kr, i fråga om varu- eller tombola-lotteri och 25 kr. i fråga om penninglotteri. Fr, o, m, den 1 juli 1966 höjdes genom förordning den 27 maj 1966 (nr 219) värdet för skatte­pliktig varu- eller penningvinst tUl 200 resp, 50 kr. Skatten utgår för närvarande med 20 % på premieobligationsviiist och med 30 % av vinstens värde på annan vinst. På annan vinst än sådan i vara- eller tombolalotteri skall skatt dock ej erläggas med högre belopp än att därefter återstår femtio kronor. Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde inräknas den på vinsten belöpande skatten. Lotteriets anordnare eller premieobligationens utfärdare skall innehålla så stor del av vinsten, som motsvarar den stadgade skatten på densamma. Det åligger lotteriarrangör att erlägga den på vinsterna belöpande skatten genom insättning pä postgirokonto hos riksskatteverket som är bsskatt-ningsmyndighet.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de se­naste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj, kr,).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              40

1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

95,0 94,9

100,0 97,5

100,0 107,7

105,0 126,5

135,0

Budgetår

Riksstat Redovisat

I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatteverket beräknat inkomsterna av lotterivinstskatt till 130 milj, kr. för mneva-rande budgetår och till 135 milj. kr. för budgetåret 1973/74,

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln lotterivinstskatt för budgetåret 1972/73 tiU 130 000 000 kr, och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med 135 000 000 kr.

Stämpelskatt och stämpelavgift

Stämpelskatt utgår enligt stämpelskatteförordningen den 21 maj 1964 (nr 308) med därefter senast genom förordning den 17 december 1971 (nr 1107) företagna ändringar, och omfattar förvärv av fast egendom och tomträtt, inteckning för fordran, förvärv av registreringspliktigt fartyg, emission av aktier, obligationer och vissa andra svenska värde­papper, insatser i svenska kommanditbolag, vissa transaktioner med utländska värdepapper samt lotterier. Inom det skattepliktiga området utgår stämpelskatt med vissa undantag (bl, a. för stat och kommun) en­ligt följande beräkningsgrunder.

Vid förvärv av fast egendom och tomträtt skall stämpelskatt erläg­gas med en krona för varje fullt hundratal kronor av egendomens vär­de dock lägst tio kronor. Förvärvas egendom av juridisk person utgår skatten i regel med dubbelt belopp. Då inteckning för fordran beviljas eller då ansökan om sådan inteckning förklaras vilande skall stämpel­skatt utgå med fyra kronor för varje fullt tusental kronor av det kapitalbelopp, för vilket inteckning beviljas eller ansökan om inteck­ning förklaras vilande. Vid förvärv av registreringspliktigt fartyg med ett värde av minst 25 000 kr, skall stämpelskatt erläggas med en krona för varje fullt hundratal kronor av fartygets värde vid tiden för förvär­vet. Vid emission av aktier, obligationer och vissa andra svenska vär­depapper utgår stämpelskatt vad avser aktier med tio öre för varje fullt tiotal kronor av aktiens nominella belopp eller, om högre belopp skall betalas för aktierna, av det högre beloppet och vad avser obliga­tioner och andra skuldebrev med 60 öre för varje påbörjat hundratal kronor av skuldebrevets nominella belopp. För lotteri skall under vissa förutsättningar stämpelskatt utgå med fem kronor för varje fullt hund­ratal kronor av insatsbeloppet i den mån detta överstiger 15 000 kr.

Stämpelavgift utgår enligt förordning den 21 maj 1964 (nr 309) om ändring i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) vid köp och byte av fondpapper.

Enligt stämpelkungörelsen skall influtna stämpelmedel inlevereras till riksskatteverket resp, sjöfartsstyrelsen, som är uppbördsmyndigheter.


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                                 41

De beräknande och redovisade inkomsterna på titeln stämpelskatt och

stämpelavgift framgår av följande sammanställning (mUj, kr,).

Budgetår                      1968/69        1969/70         1970/71          1971/72        1972/73

RUcsstat                       205,0            250,0            260,0            254,0           329,0

Redovisat                   226,5           '255,1             252,1              326,0

1 Därav ca 15 milj. kr. från emission av aktier i det fr.cm. den 1 januari 1970 bildade statiiga förvaltningsbolaget.

Riksskatteverket har i sin förenämnda skrivelse till riks-revisionsverket beräknat inkomsterna av stämpelskatt och stämpelavgift tUl 325 milj, kr, för vart och ett av budgetåren 1972/73 och 1973/74,

Sjöfartsstyreisen uppskattar inkomsterna av stämpelskatt vid förvärv av registreringspliktiga fartyg till 4,0 milj, kr, för vart och ett av budgetåren 1972/73 och 1973/74,

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln stämpelskatt och stämpelavgift för budgetåret 1972/73 till 329 000 000 kr, och föreslår, ati titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med 345 000 000 kr.

Skatt på spel

I proposition den 10 november 1972 (nr 128) föreslås att skatt införs på det spel som bedrivs på automater (s, k, enarmade banditer) och rou­letter. Vidare föreslås en omläggning av beskattningen av bingospel.

Skatten på automat- och roulettspelet föreslås få formen av en fast avgift. Denna föreslås i fråga om automatspelet utgöra 500 kr. per apparat och månad. I fråga om roulettspelet föreslås avgiften utgöra 2 000 eller 3 000 kr. per speltUlstånd och månad, beroende på antalet speldagar per vecka. I fråga om bingospelet föreslås att nuvarande sy­stem med lotterivinstskatt och stämpelskatt ersätts med en generell skatt om 5 % på spelinsatserna.

Vidare föreslås att skattepliktigt spel får bedrivas endast efter särskilt tillstånd. Sådant tillstånd skall kunna meddelas för automat- och roulett-spel på restaurang med utskänkningsrättighet, i nöjespark och liknande samt i vissa samlingslokaler. Bingospel föreslås även i fortsättningen vara förbehållet välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål. Här­jämte föreslås att högsta insats för automatspel får vara 1 kr, och högsta vinst vid roul ettspel 30 gånger insatsen samt att förbudet mot inlösen av vinst i pengar i dessa spel slopas.

Spelskatten liksom de ändrade reglema beträffande villkoren för be­drivande av skattepliktigt spel föreslås träda i kraft den 1 april 1973,

Riksrevisionsverket förordar, under förutsättning av bifall till ovan nämnda proposition, att en ny inkomsttitel benämnd skatt på spel fr, o, m, budgetåret 1973/74 uppförs på riksstaten. Riksrevisionsverket föreslår att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med 50 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              42

2. Automobilskattemedel

Fordonsskatt

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj, kr,).

 

Budgetår

1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

Riksstat Redovisat

1 000,0 962,8

1 140,0 1 129,6

1 210,0 1 232,0

1 305,0 1 278,4

1320,0

Enligt förordning den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt skall för automobil eller släpvagn, som efter vad särskilt är stadgat, blivit här i riket registrerad, årligen erläggas skatt enligt i förordningen med­delade bestämmelser. Skattesatserna har justerats vid flera tillfäUen, Enligt förordningen den 24 febraari 1967 (nr 38) uppräknades fordons­skattens grund- och tUläggsavgifter med 50 % fr, o, m, den 1 januari 1968, För släpfordon skedde en ytterligare höjning fr, o, m, den 1 ja­nuari 1970 enligt förordning den 23 maj 1969 (nr 296), Fr, o, m, samma tidpunkt utgår skatt på traktorer enligt förordningen den 23 maj 1969 (nr 297), I förordning den 17 december 1969 (nr 711) sänktes skattesatserna för traktor, som används i jordbruk (klass II), fr, o, m. den 30 decem­ber 1969.

Länsstyrelse skall enligt förordning den 17 oktober 1969 (nr 553) pröva frågan om nedsättning av eller befrielse från traktorskatt och om medgivande att hänföra traktor i klass I tUl klass II,

En omläggning av vägtrafikbeskattningen för lastbilar, släpfordon och bussar skedde den 1 januari 1971 genom justering av den årliga for­donsskatten enligt förordning den 27 november 1970 (nr 630). Genom förordning den 24 november 1972 sker en ny justering av skattesatserna för lastbUar, släpfordon och bussar.

Fordonsskatt beräknas för personbilar, traktorer och motorcyklar efter tjänstevikt och för lastbilar, släpfordon och bussar efter totalvikt.

Fordonsskatten utgår för år räknat med följande belopp:

 

Typ av fordon

Grund-

TUläggsavgifter

 

avgift

kr/påbörjat 100-tal kg

 

Kronor

KUogram

901—         3 001—       7 001—

Personbil

165

42

Traktor (klass I)

 

 

tiänstevUct högst 1 300 kg

200

 

tjänstevikt över   1 300 kg

85

30               50                90

Traktor (klass U)

 

 

tiänstevikt högst 2 500 kg

120

 

tjänstevikt över  2 500 kg

180

 

TvåhjuUg motorcykel utan sidvagn

 

 

tjänstevikt högst 75 kg

45

 

tjänstevikt över 75 kg

60

 

TvåhjuUg motorcykel med sidvagn

 

 

och trehjulig motorcykel

90

 


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                                 43

Grundavgiften för bussar och lastbilar utgår med 165 kr. Därtill kom­mer en tUläggsavgift för varje påbörjat 100-tal kilogram av totalvikten över en mot grundavgiften svarande totalvikt. Storleken på denna till-läggsavgift är beroende på fordonsslag, drivmedelsslag, antal hjulaxlar och totalviktsintervall samt för lastbilar förekomsten av anordning för påhängsvagn.

För släpfordon utgår grundavgiften med 120 kr. Tilläggsavgiften be­stäms av antal hjulaxlar, totalviktsintervall samt huruvida släpfordonet är påhängsvagn eller annan släpvagn.

Ordinarie uppbörd av fordonsskatt äger rum under tiden 10 februari —4 mars varje år. Enligt förordning den 3 november 1967 (nr 605) och den 20 september 1968 (nr 488) gäller att om fordonsskatten översti­ger 1 500 kr, betalningsanständ kan medges för belopp överstigande 1 000 kr, intill utgången av maj, augusti resp, november månad. Tid­punkten är beroende av skattens storlek. Bestämmelserna om betal­ningsanstånd gäller även traktorskatt enligt förordning den 23 maj 1969 (nr 299).

Utvecklingen av beståndet (netto) av olika fordonsslag under de se­naste åren enligt centrala bilregistret belyses av följande uppställning.

Antal fordon rid utgången av resp. år samt nettoförändringen av fordonsbeständet under året

1967                 1968                1969                1970                1971

 

Personbilar

1 976 248

2 071 303

2193 634

2 287 709

2 356 581

 

4-

87 248

+

95 055

+

122 331

-1-

94 075

+

68 872

Lastbilar

 

137 796

 

138 769

 

142 603

 

144 514

 

142 319

 

-1-

4 508

+

973

+

3 834

+

1911

2 195

Släpfordon

 

97 195

 

107 380

 

123 083

 

136 321

 

144312

 

-1-

13 021

-1-

10 185

-1-

15 703

+

13 238

4-

7 991

Bussar

 

12 083

 

12 597

 

13 580

 

14 253

 

14182

 

-f

1036

4-

514

+

983

+

673

71

Traktorer

 

251 078

 

257 933

 

248 184

 

243 451

 

243 817

 

-i_

7 550

+

6 855

9 749

4 733

-f

366

Motorcyklar

 

47 712

 

44 255

 

42 938

 

41305

 

40 132

 

4 553

3 457

1 317

1633

1 173

Under de åtta första månaderna 1972 har nyregistrerats 133 741 per­sonbilar. Under samma tid 1971 var antalet 112 322.

Vid beräkningen av fordonsskatterna för budgetåret 1972/73 och 1973/ 74 har prognos gjorts för varje fordonsslag och i vissa fall för varje vikts­klass. Antalet nyregistrerade personbilar har antagits bli 220 000 st. år 1972, 233 000 st. år 1973 och 245 000 st. år 1974. Skrotningen av person­bUar under ett år har beräknats tiU meUan 4 och 7 % av beståndet vid föregående års utgång i de olika viktsklassema.

För övriga fordonsslag har beräkningarna gjorts utifrån följande anta­ganden om nettoförändringar i beståndet: lastbilar beräknas minska med 2 800 st. under 1972, öka med 6 900 under 1973 samt öka med 2 000 un­der 1974. Antalet bussar beräknas bli oförändrat under 1972 medan en


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen


44


ökning med 550 st, per år väntas under 1973 och 1974, Släpfordonen antas öka med drygt 10 000 st, under 1972, med drygt 11 000 under 1973 och med 12 000 under 1974, Traktorbeståndet beräknas bli oförändrat och antalet motorcyklar antas minska med 2 000 st. per år,

I nedanstående tablå har antalet fordon vid början av åren 1973 och 1974 samt fordonsskatten för budgetåren 1972/73 och 1973/74 fram-räknats.

 

Antal

Total-

Beräknad

Antal

Total-

Beräknad

fordon i

skatt

medel-

fordon i

skatt

medel-

tusental

milj, kr.

skatt per

tusental

milj, kr.

skatt per

1,1.1973

1972/73

fordon kr.i

1,1,1974

1973/74

fordon kr,'

PersonbUar         2 444

651

267

2 541

685

270

Lastbilar, bensin-

 

 

 

 

 

eller gasoldrivna   66

37

554

68

38

555

övriga (främst

 

 

 

 

 

dieseldrivna)        74

362

4 921

78

382

4 890

Släpfordon             155

133

860

166

139

836

Bussar                     14

40

2812

15

42

2 831

Traktorer              244

35

145

244

35

145

Motorcyklar            38

2

53

36

2

56

Summa

1260

 

 

1323

 

• Den beräknade medelskatten påverkas av förskjutningar mellan viktklassema samt av antaganden om ökningar resp, minskningar av antalet inom de olika for­donsslagen.

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln fordonsskatt för budgetåret 1972/73 tiU 1260 000 000 kr, och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med 1 330 000 000 kr.

Bensin- och brännoljeskatt

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj, kr,).


Budgetår

RUcsstat

Redovisat

Därav

bensinskatt

brännoljeskatt

restitutioner


1968/69      1969/70      1970/71      1971/72      1972/73

1800,0        1900,0       2 005,0       2 038,0        2 104,0 1799,6        1914,3        1990,5        2 050,5

 

1491.7

1 578,1

1 625,6

1 690,1

319,1

349,9

378,7

374,0

11,2

13,7

13,8

13,6


Gällande bestämmelser för bensinskatt återfinns i förordning den 7 april 1961 (nr 372), vUken ändrades senast genom förordning den 4 juni 1971 (nr 252). Enligt bestämmelserna i denna förordning skall bensin­skatt erläggas för bensin och andra motorbränslen, som innehåller minst 70 viktprocent bensin, samt för alkohol och alkoholblandningar avsedda för användning till motordrift. Den som inom riket tillverkar bensin är sk}'ldig att vara registrerad hos riksskatteverket. Den som i större


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                              45

omfattning återförsäljer eller förbrukar bensin eller håller bensin i lager må efter ansökan registreras hos riksskatteverket. Skattskyldighet inträ­der för bensin, som av den som är registrerad levereras till köpare som icke är registrerad, eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning samt för bensin, som av annan än registrerad införs tUl riket, när in­förseln sker. Skattskyldig är den registrerade eller eljest den för vars räknmg införseln äger rum. När skatt skall utgå vid införsel är general­tullstyrelsen beskattningsmyndighet. 1 fråga om skatt som skall utgå i andra fall är riksskatteverket beskattningsmyndighet. Enligt förordning den 9 april 1965 (nr 78) utgår bensinskatt med 43 öre för liter fr, o, m, den 1 juli 1965.

Enligt förordning den 29 maj 1964 (nr 352), vilken trädde i kraft den 1 juh 1964, skall särskild skatt (gasolskatt) erläggas för gasol och annan vara, som helt eller tUl huvudsaklig del består av gasformiga kolväten och som används tUl drift av motor i motorfordon. Skattskyldig är ägare av motorfordon som är inrättat för att drivas med gasol. Den som är skattskyldig enligt denna förordning skall vara registrerad hos riksskatteverket, vilket även är beskattningsmyndighet. Skatten utgår med 29 öre för liter utom i fråga om buss, vars tjänstevikt överstiger 3 000 kUogram, då skatten utgör 22 öre för liter,

Brännoljeskatt utgår enligt förordning den 15 december 1961 (nr 653), vUken ändrades senast genom förordning den 4 juni 1971 (nr 253), för brännolja, som är ägnad att användas till drift av motor i motor­fordon. Begreppet motorfordon har härvid samma innebörd som i väg­trafikförordningen. Den som inom riket tillverkar brännolja är skyldig att vara registrerad hos riksskatteverket ocli den som i större omfatt­ning försäljer brännolja må efter ansökan registreras hos riksskatte­verket. Även förbrukare, som förbrukar brännolja för såväl drift av motor i motorfordon som för annat ändamål, må efter ansökan registre­ras hos riksskatteverket. Skattskyldighet inträder för registrerad tillver­kare och registrerad leverantör, då brännolja levereras till köpare, som icke är registrerad, eller tas i anspråk för annat ändamål än försälj­ning, för registrerad förbrukare då obeskattad brännolja påfylls bränsle­tank i motorfordon, vartill han är ägare, eller av honom överlåts tUl den som icke är registrerad samt för den som icke är registrerad, då brännolja för hans räkning införs till riket och då obeskattad bränn­olja påfylls bränsletank tUl motorfordon vartill han är ägare. Skatten utgår med 31 öre för liter för registrerad leverantör eller vid införsel till riket och i annat fall med 34 öre för liter.

Enligt förordningar den 23 maj 1969 (nr 301 och 303) utgår fr, o, m, den 1 januari 1970 skatt även för brännolja och gasol, som förbrukas för drift av traktor och motorredskap tillhörande klass I,

Skatt utgår icke för mineraloljeprodukt, som införs tUl riket för att vid oljaraffinaderi användas uteslutande såsom råvara vid tillverkning av


 


Prop. 1973:1    Bilaga i    Finansplanen                                           46

bensin. Dessutom är från beskattning undantagen bensin och motorsprit, som används för järnvägsdrift, civil och militär luftfart, avprovning av motorer och annat tekniskt ändamål än motordrift. Vidare är efter sär­skild prövning av riksskatteverket bensin, som förbrukats eller försålts för förbrakning vid produktion av skattepliktig elkraft, undantagen från beskattning.

Beskattningsmyndighet är vid införsel generaltullstyrelsen och i öv­riga fall riksskatteverket,

Riksskatteverket har i skrivelse till riksrevisionsverket den 11 november 1972 anfört följande:

"Bensinskatt

Bensinskaft inflöt under budgetåret 1971/72 med 1 690,1 milj. kr. Under tiden juli—oktober 1972 har influtit 623,2 mUj, kr, (juli—okto­ber 1971 618,2 milj, kr.). Enligt inhämtade uppgifter från oljeföreta­gen torde under november och december 1972 inkomsten av bensin­skatt bU ungefärligen (165 -(- 140 =) 305 milj. kr, (motsvarande må­nader 1971 inflöt 156,1 -F 137,0 eUer tUlhopa 293,1 milj, kr,). Under tiden juli—december 1972 beräknas därför inkomsten av bensinskatt bli 1,8 % högre än under motsvarande tid föregående år eller ca 928 milj, kr.

Inkomsten av bensinskatt under januari—juni 1972 uppgick till 778,8 milj. kr. Med en beräknad konsumtionsökning av 2 % kan inkomsten under motsvarande tid 1973 beräknas bli 794 milj. kr.

RSV:s uppbörd under budgetåret 1972/73 kan följaktiigen beräknas tiU (928 -f 794 =) 1 722 eller avrundat 1 720 milj. kr. Under antagan­de av en fortsatt årlig ökning av bensinkonsumtionen med ca 2 % be­räknar verket skatteinkomsten under budgetåret 1973/74 till 1 760 milj. kr. och under budgetåret 1974/75 tUl 1 800 milj, kr.

Brännoljeskatt (inkl, gasolskatt)

Brännoljeskatt inflöt under budgetåret 1971/72 med 374,0 milj. kr. Under tiden juli—november 1971 inflöt brännoljeskatt med 179,4 milj. kr. Under tiden juli—november 1972 beräknas inkomsten av brännolje­skatt bli 1,4 % högre än under motsvarande tid föregående år eller ca 182,0 milj. kr. (Under tiden juli—oktober 1972 har gasolskatt in­flutit med endast 121 kr,).

För resterande del av budgetåret synes böra räknas med en öknings­takt av 2%. Under tiden december 1971—juU 1972 inflöt 194,6 milj, kr. Skatteinkomsten under tiden december 1972—juni 1973 kan alltså anges tiU (1,02 X 194,6 =) 198,5 milj. kr.

RSV:s uppbörd under budgetåret 1972/73 kan således beräknas till (182,0 + 198,5 =) avrandat 380 milj. kr.

Eftersom brärmoljebeskattningen upphör i och med 1973 års ut­gång kommer inkomsten av brännoljeskatt under budgetåret 1973/74 att hänföra sig till förbrukningen av brännolja under andra, tredje och fjärde kvartalen 1973. Skatten för denna förbrukning inflyter under ti­den juli 1973—februari 1974. Under motsvarande tid budgetåret 1971/


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                               47

72   inflöt 280,5 mUj. kr. Med en beräknad ökning med 5 % på sist­
nämnda belopp skulle inkomsten under tiden juli 1973—februari 1974
bU (1,05X280,5 =) 294,5 milj. kr.

Restituerad brännoljeskatt enligt 9 § brännoljeskatteförordningen och återbetald brännoljeskatt enligt 2 § brännoljeskattekungörelsen kan un­der tiden mars—juni 1974 beräknas uppgå till 3,0 mUj. kr.

RSV:s uppbörd under budgetåret 1973/74 kan således beräknas tUl (294,5 — 3,0 =) avrandat 292 milj, kr,

Brännoljeskatt under indrivning beräknas uppgå tUl ca 4 milj, kr. den 1 juli 1974,

RSV:s uppbörd under budgetåret 1974/75 kan beräknas bli 2 milj. kr.

Den sammanlagda inkomsten av bensin- och brännoljeskatt kan följ-aktUgen anges tUl (1 720 + 380 =) 2 100 milj, kr, för budgetåret 1972/

73   och (1 760 -f 292 =) avrandat 2 050 milj, kr, för budgetåret 1973/74
samt (1 800 -F 2 =) avrandat 1 800 milj, kr, för budgetåret 1974/75,"

Statens jordbruksnämnd har i skrivelse till riksrevisions­verket den 13 oktober 1972 uppskattat utbetalningarna på titeln till 11,0 mUj, kr. för budgetåren 1972/73, 1973/74 och 1974/75.

Enligt riksskatteverket och jordbruksnämndens beräkningar skulle in­komstema på titeln bensin- och brännoljeskatt kunna uppskattas till 2 089 milj, kr, under budgetåret 1972/73 och till 2 039 milj, kr. under budgetåret 1973/74.

I avvaktan på närmare bestämmelser har riksrevisionsverket i sin be­räkning inte tagit hänsyn till det av riksdagen (rskr 1971: 339, SkU 1971: 67, förordning 1972: 591) fattade principbeslutet om införande av kilo­meterbeskattning och i samband därmed avskaffande av brännolje-skatten för tyngre lastbUar, De aviserade åtgärderna avses totalt ha en neutral skatteeffekt,

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln bensin- och bränn­oljeskatt för budgetåret 1972/73 tUl 2 089 000 000 kr. och föreslår, att tUeln för budgetåret 1973/74 uppförs med 2 139 000 000 kr.

3. Allmän arbetsgivaravgift

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj, kr,).

 

Budgetår

1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

RUcsstat Redovisat

300,0 287.3

750,0 698,1

880,0 1 202,4

1 905,0 1 944,1

3 150,0

Enligt förordning den 6 juni 1968 (nr 419) med därefter senast genom förordning den 2 juni 1972 (nr 376) företagna ändringar skall allmän arbetsgivaravgift erläggas tUl staten fr, o, m, den 1 januari 1969, Avgif-


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 1    Finansplanen                                          48

ten skall erläggas av arbetsgivare och av fysisk person vUken haft in­komst av här i riket bedriven rörelse eller av här belägen jordbruksfas­tighet som han själv brukar. Även staten och kommunema är skyldiga att erlägga avgift.

För arbetsgivare utgår avgiften t, o. m. år 1972 med 2 % och där­efter med 4 % av summan av vad han under året utgivit som lön till arbetstagare i pengar eUer naturaförmåner i form av kost eUer bostad. För vissa redare beräknas dock allmän arbetsgivaravgift efter en lägre procentsats. Vid beräkning av arbetsgivaravgiften skall hänsyn ej tas till arbetstagare vars lön under året ej uppgått tUl 300 kr, eller till arbets­tagare som ej är obligatoriskt försäkrad enligt lagen om yrkeskadeför­säkring.

För fysisk person som haft inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet som brukas av honom utgår allmän arbetsgivaravgift (s, k. egenavgift) t, o, m, år 1972 med 2 % och därefter med 4 % av sådan inkomst i den mån arbetsgivare ej skall erlägga allmän arbetsgivaravgift för inkomsten. Inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet som ej uppgår till 500 kr, per år och förvärvskälla skall ej tas med vid beräkning av egenavgift.

Beträffande debitering och uppbörd av allmän arbetsgivaravgift gäl­ler i stor sett vad som föreskrivits för avgifter tiU sjukförsäkring och tUl försäkring för tilläggspension,

I skrivelse till riksrevisionsverket den 2 november 1972 har riksför­säkringsverket beräknat inkomsterna på riksstatstiteln allmän arbetsgi­varavgift tUl 3 000 mUj, kr, för budgetåret 1972/73 och till 4 515 milj, kr, för budgetåret 1973/74,

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln allmän arbetsgivar­avgift för budgetåret 1972/73 tUl 3 000 000 000 kr, och föreslår, att ti­teln för budgetåret 1973/74 uppförs med 4 515 000 000 kr.

4. Tullar och acciser

Tullmedel

Förändringarna i de beräknade och behåUna inkomsterna av tuUme-del under de senast förflutna fyra budgetåren framgår av nedanstående sammanställning (milj, kr,).

 

Budgetår

1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

Riksstat

880,0

970,0

1 070,0

1 060,0

970,0

Debiterad uppbörd

1 061,4

1 138,9

1 133,0

1 062,5

.

Influten bruttoinkomst

1 033,5

1 123,4

1 127,5

1051,7

,

Utbetalade restitutioner

80,7

77,4

91,1

96,1

 

Redovisad nettoinkomst

952,8

1 046,0

1 036,4

955,6

.


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                              49

Införselns värde (mUj. kr,) och debiterad tull i % av införselns värde de senaste fyra budgetåren var:

 

Budgetär                                             1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

Införsebis värde                                  28 415 Debiterad tuU i % av införselns värde       3,7

33 886 3,4

36 101 3,1

137 189 2,9

' Prel. uppgift.

 

 

 

I skrivelse till riksrevisionsverket den 10 november 1972 har general­tullstyrelsen beträffande beräkningen av inkomsterna av tullmedel samt vissa andra av tullverket redovisade statsinkomster framhållit bl. a. föl­jande:

"Värdet av importen under de tre första kvartalen år 1972 uppgick till 27 757 mUj, kr, mot 26 359 milj, kr, under motsvarande period år 1971, vUket innebär en ökning med 5 %. Exporten har under de tre första kvartalen i år ökat värdemässigt med 6 % jämfört med år 1971.

Vissa uppgifter om import och export samt tiUlverkets influtna brutto­
uppbörd av tullmedel,------------- lämnas här nedan.

 

 

Årsbelopi

?   Kvartalsbelopp

 

 

 

 

I

II

III

IV

Importvärde (nulj. kr.) 1970

1971

Prel, 1972

36 251 36192

8 769

8   946

9   501

9 320

8   975

9   417

8 405 8 438 8 839

9 757 9 833

Exportvärde (mUj. kr.) 1970

1971

Prel, 1972

35 150

38 224

7 757 9 309 9613

8 940

9815

10331

8 441

8   782

9   744

10012 10318

TuUverkets influtna brutto-uppbörd (mUj. kr,)     1970 1971 Prel. 1972

1 106 1 102

286 297 261

248 258 244

268 268 278

304 279

I det följande lämnas en närmare redogörelse för beräkrungen av uppbörden. Därvid har beaktats konjimkturinstitutets bedömning av konjunkturläget hösten 1972, Enligt derma bedömning väntas värdet av importen under åren 1972 och 1973 uppgå tiU respektive 38 615 och 43 770 mUj, kr. Ar 1971 uppgick importvärdet tUl 36 192 milj. kr. Im­porten skuUe således år 1972 öka värdemässigt med 6,7 % (-{-4 % i volym och -f 3 % i pris) och år 1973 med 13,3 % (-f 9 % i volym och -f 4 % i pris) jämfört med föregående år.

På grund av Sveriges åtaganden i Kennedyronden påbörjades den 1 juli 1968 en sänkning av vissa tullsatser i tuUtaxan. Inom industri­varuområdet berörde tuUsänkningama cirka 70 % av den tuUbelagda handeln mellan de viktigare handelsländema. Tullsänkningen skedde i etapper. Den sista tullsänkningen, en femtedel, som genomfördes den 1 januari 1972 motsvarar en minskning av tuUuppbörden under bud­getåret 1972/73 med 47 milj. kr, i förhållande tUl budgetåret 1971/72,

Den sluthga avvecklingen av tull för varor, som är berättigade till områdesbehandling enligt EFTA-konventionen genomfördes den 31 de­cember 1966,1 begränsad omfattning utgår emellertid tuU för varor från EFTA-länder bl, a, i faU då varoma ej uppfyller konventionens vUlkor,

Tulluppbörden från EFTA-länder minskade med ca 37 mUj. kr, från

4    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bil. 2


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              50

budgetåren 1970/71 till 1971/72. Minskningen sammanhänger i huvud­sak med omläggningen av beskattningen på malt- och läskedrycker. Fr, o, m, den 1 juli 1971 uppbär tullverket skatt på malt- och läske­drycker som importeras. Tidigare var denna skatt inräknad i tullav­giften, som den 1 juli 1971 sänktes med motsvarande belopp.

Med de europeiska gemenskaperna undertecknade Sverige den 22 juli 1972 avtal om bUdande av ett frihandelsområde för i första hand industrivaror, dvs. i huvudsak alla varor i tulltaxans kapitel 25—99 samt vissa livsmedelsindustriprodukter inom kapitlen 1—24, Avtalen träder i kraft den 1 januari 1973 under förutsättning av riksdagens godkännande. För huvuddelen av varoma skall den tullfria handeln vara genomförd den 1 juli 1977.

Enligt huvudregeln skall de importtuUar, som gällde den 1 januari 1972 mellan Sverige å ena sidan och EEC-länderna å andra sidan av­vecklas i fem steg om vardera 20 % vid följande tidpunkter, nämligen den 1 april 1973, den 1 januari 1974, den 1 januari 1975, den 1 januari 1976 och den 1 juH 1977.

För känsliga produkter bl, a, specialstål, metaller m. m. skall tullarna avvecklas i åtta steg. Vid de tre första tillfällena, den 1 april 1973, den 1 januari 1974 och den 1 januari 1975, avtrappas tullarna med 5 %.

För livsmedelsindustriprodukter gäUer särskilda regler. Jordbruks­varor enligt den definition som tUlämpas inom EEC omfattas ej av frihandelsavtalet. För dessa varor kommer således tull att utgå i den mån de är tuUbelagda enligt tiUltaxan,

För en rad livsmedelsindustriprodukter och bearbetade jordbruks­varor utgår vid import till EEC en fast avgift (värdetull) och en rörlig avgift, som skall utjämna skillnaderna mellan prisnivåerna i gemen­skaperna och på världsmarknaden för i produkterna ingående jord-braksvaror. Enligt avtalet kommer EEC att avveckla den fasta avgif­ten men bibehålla den rörliga för flertalet livsmedelsindustriprodukter. Det är avsett att Sverige för i huvudsak samma varor på liknande sätt skall avveckla den fasta avgiften och bibehålla den rörliga.

För att genomföra de svenska åtagandena i fråga om vissa varor på livsmedelsindustriområdet torde vissa ändringar i tulltaxan komma att vidtas från och med den 1 april 1973, Dessa ändringar innebär såväl höjningar som sänkningar av nu utgående tullar.

Beträffande vin och vissa trädgårdsprodukter har Sverige utfäst sig att ensidigt bevilja EEC vissa tullförmåner. Sålunda avskaffas ttUlen helt för vin och blomsterlök. För vissa frakter, blommor och köksväx­ter sänks tullarna med 50 %. Dessa ändringar är avsedda att gälla fr. o, m, den 1 februari 1973,

För att de varor, som omfattas av avtalen mellan Sverige och de utvidgade gemenskaperna, skall komma i åtnjutande av tuUförmånerna krävs, att de har ursprung i gemenskaperna eller i vissa fall i något EFTA-land,

Vid inkomstberäkningen har hänsyn tagits tUl frihandelsavtalets verk­ningar i följande avseenden, nämligen till huvudregeln om avveckling av tullarna med 20 % den 1 april 1973, den 1 januari 1974 och den 1 januari 1975, den särskUda regeln om avveckling av tullarna med 5 % på sådana varor som specialstål m, m, vid samma tidpunkter och avveck­lingen eller nedsättningen av tullarna på vissa varor såsom vin och blomsterlök m, m, den 1 febraari 1973.

Ändringarna i tulltaxan beträffande vissa varor på livsmedelsindustri-


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                          51

området torde sammantaget ha endast marginell betydelse för inkomst­beräkningen. Det har inte kunnat bedömas i vilken mån handelsavtalet kommer att medföra förskjutningar i den genomsnittliga importande­len mellan nuvarande EFTA-, EEC- och övriga länder.

Frihandeln mellan de hittUlsvarande EFTA-länderna inkl, Finland kommer i princip att bestå. Mellan de kvarstående EFTA-länderna kommer frihandeln liksom hittills att säkerställas av EFTA-konventio­nen, Mellan de mecUemsstater, som vid årsskiftet lämnar organisationen och de kvarstående EFTA-ländema, kommer frihandeln att säker­ställas genom de särskilda avtal, som dessa senare länder slutit med de utvidgade gemenskaperna,

TuUpreferenser i form av tullfrihet infördes den 1 januari 1972 för import av halvfabrikat och färdigvaror från vissa utvecklingsländer. De varor för vilka preferens hittills har erbjudits omfattade år 1969 en import om totalt omkring 147 milj. kr, inkl, importen från Hongkong. TuUuppbörden för denna import uppgick samma år tUl omkring 17 mUj. kr. Tullbortfallet är dock beroende av i vUken utsträckning ut­vecklingsländerna kan utnyttja preferenserna för sin export. En under­sökning visar att tullbortfallet under första halvåret 1972 uppgår till ca 0,8 milj, kr. Proposition föreligger om en utvidgning av varaområdet till förmån för utvecklingsländerna från och med den 1 januari 1973. Styrelsen räknar med att tullbortfallet för budgetåret 1972/73 inte blir större än 10 mUj, kr. För vart och ett av budgetåren 1973/74 och 1974/75 beräknas uppbörden minska med 17 milj, kr.

Uppbörden av tull för varor som ej redovisas i utrikeshandelsstatisti­ken (t, ex, resgods och gåvoförsändelser) samt av vissa avgifter och er­sättningar som redovisas som tullmedel kan beräknas tiU 12 milj, kr, för budgetår.

Värdet av importen var under budgetåren 1970/71 och 1971/72 resp. 36 065 och 37175 milj. kr. Enligt utrikeshandelsstatistiken uppgick den debiterade tuUen för denna import tiU resp, 1 104 och 1 043 milj, kr. Med hänsyn tagen tUl konjunkturinstitutets bedömning av konjunk­turläget och till bl. a. den minskning av ttUluppbörden, som åtagandena i Kennedyronden, frihandelsavtalet med EEC och de erbjudna tuUpre-ferensema i form av tullfrihet för import från utvecklingsländerna med­för, har bruttouppbörden av tull beräknats tUl 1 080 milj, kr, för bud­getåret 1972/73 samt tUl resp, 1 040 och 930 milj, kr, för budgetåren 1973/74 och 1974/75,

Från uppbördsbeloppen avgår restitutioner av tullmedel. Under budgetåren 1970/71 och 1971/72 uppgick dessa restitutioner tUl resp, 91 och 96 milj. kr. För vart och ett av budgetåren 1972/73, 1973/74 och 1974/75 uppskattar styrelsen restitutioner av tuUmedel tUl 95 milj, kr,"

Generaltullstyrelsen beräknar nettouppbörden av tullmedel för bud­getåret 1972/73 tiU 985 milj, kr, och för budgetåren 1973/74 och 1974/ 75 tUl resp, 895 och 785 mUj. kr.

Riksrevisionsverket beräknar inkomstema på titeln tuUmedel för bud­getåret 1972/73 tUl 985 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med 895 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                                                 52

Mervärdeskatt

De beräknade och redovisade inkomstema på titeln fr, o. m. skattens införande framgår av följande sammanställning (milj. kr).

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

6 900,0 '6 741,1

8   900,0

9   088,3

12 200,0 11625,8

13 000,0

Budgetår           1968/69

Riksstat           2 000,0

Redovisat        1 991,2

' Tullverkets övergång till centraliserat uppbördsförfarande medförde att upp­börden genom förskjutning minskade med ca 200 milj, kr.

De redovisade inkomsternas fördelning på månader och ingående komponenter för budgetåret 1971/72 och de fyra första månadema 1972/73 framgår av nedanstående tablå:

Influten mervärdeskatt, månadsvis, mUj. kr.

 

 

TuUverkets

Länsstyrelsemas

uppbörd

Summa

 

uppbörd

Inkomster (postgiro­konto 444)

Åter­betalning

 

1971

 

 

 

 

Juli

585

88

388

285

Aug,

441

1593

447

1 587

Sept.

458

79

422

115

Okt.

465

1476

441

1500

Nov.

529

75

442

162

Dec.

588

1604

462

1 730

1972

 

 

 

 

Jan.

405

100

248

257

Febr.

508

2 393

638

2 263

Mars

680

111

431

360

AprU

424

1451

424

1451

Maj

568

81

419

230

Juni

519

1633

545

1 607

Summa budget-

 

 

 

 

året 1971/72

6170

10 684

5 307

ni 547

JuU

572

92

395

269

Aug.

588

1862

430

2 020

Sept.

496

65

433

128

Okt.

546

1674

503

1717

1 TiUkommer restantier med 97 milj. kr„ vilket gör summa 11 644 mUj, kr . Differensen jämfört med ovan redovisat beror på att vissa överföringar meUan länsstyrelserna här redovisats brutto.

Enligt förordning den 6 juni 1968 (nr 430) med därefter genom för­ordning den 29 november 1968 (nr 580) företagna ändringar skall all­män omsättningsskatt enligt mervärdeskatteprincipen erläggas tUl staten fr. o, m, den 1 januari 1969, Förordningen om mervärdeskatt ändrades


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                               53

i vissa delar och nytrycktes i förordning den 23 maj 1969 (m 237), Mervärdeskatten utgår på värdet (beskattningsvärdet) av de omsatta skattepliktiga varorna och tjänsterna i varje produktions- eller distribu­tionsled samt, i fråga om importen, på importvärdet. Enligt förordning den 6 febraari 1970 (nr 4), som trädde i kraft den 9 februari 1970 höj­des skattesatsen från 10 till 14 % av beskattningsvärdet för bl, a, per­sonbil, motorcykel, campingvagn, fartyg och fartygsmotor som ej an­vänds i yrkesmässig trafik samt televisionsmottagare. Den sistnämnda förordningen ändrades genom förordning den 30 oktober 1970 (nr 569), som trädde i kraft den 1 november 1970. Ändringen innebar att de ovan nämnda varorna utökades med diskmaskin, frysskåp och frysbox, kylskåp och svalskåp, elektrisk tvättmaskin och torkcentrtfug, elektrisk spis samt rusdryck, med undantag av starköl, vid annan omsättning än i samband med förtäring. Dessutom innebar ändringen att skattesatsen höjdes från 14 tUl 15 %.

Enligt förordning den 27 maj 1970 (nr 166) utgår fr, o, m. 1 januari 1971 mervärdeskatten med 15 % av beskattningsvärdet för samtiiga skattepliktiga varor och tjänster med undantag för monteringsfärdigt hus, för vilket skattesatsen är 9 %, Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter skattepliktig vara, byggnad eller tjänst eller tUl landet importerar skattepliktig vara. Mervärdeskatt utgår ej vid export, men skattskyldighet föreligger likväl för exportörer i syfte att undanröja en skattebelastning på exporterade varor och tjänster.

Länsstyrelsen är beskattningsmyndighet vid försäljning eller annan omsättning inom landet. Vid import är tullverket beskattningsmyndighet. Den som är skattskyldig skall vara registrerad hos länsstyrelsen i resp. län.

I skrivelse tUl riksrevisionsverket den 10 november 1972 har general­tullstyrelsen beträffande beräkningen av bl, a, mervärdeskatten framfört följande:

"Mervärdeskatt erläggs vid all import av skattepliktiga varor. Den 1 januari 1971 höjdes skatten från 10 till 15 % av beskattningsvärdet. För monteringsfärdiga hus utgår dock skatten med 9 % av beskattninsgvär-det, Irtqiorten av sådana hus är emellertid ej så omfattande att den nämnvärt påverkar uppbördskalkylen.

Beskattningsvärdet utgörs vid införsel av varans tuUvärde (cif-värde) med tiUägg av tull och annan skatt eller avgift, som tas ut vid importtill­fället, inklusive mervärdeskatt. Skattesatsen 15 % motsvarar 17,65 % när skatten beräknas på en varas pris före pålägget av mervärdeskatt.

Under bugdetåret 1971/72 uppgick importvärdet (cif-värdet) tUl 37 189 milj. kr. (reviderat värde). Av detta belopp avsåg ca 10 % icke skattepliktiga varor. Den debiterade uppbörden av mervärdeskatt upp­gick under samma budgetår tiU 6 262,2 milj, kr, och den influtna till 6 169,1 milj, kr,, vilket motsvarar respektive 16,8 och 16,6 % av im­portvärdet.

Om förhållandet mellan värdet av skattepliktiga och icke skatteplik­tiga varor föratsätts bli detsamma under prognosperioden som under


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 1    Finansplanen                                             54

nämnda budgetår kan merdvärdeskatten antas komma att motsvara 16,7 % av värdet av den totala importen. Denna procentsats har tidi­gare lagts tiU grand för inkomstberäkningen.

Såsom förut nämnts har konjunkturinstitutet beräknat det totala importvärdet för åren 1972 och 1973 tiU resp, 38 615 och 43 770 milj, kr. Med stöd härav har importvärdet för budgetåret 1972/73 beräknats tiU 41 000 milj. kr. Med ledning av konjunkturinstitutets prognos för utrikeshandeln har styrelsen uppskattat importvärdena för budgetåren 1973/74 och 1974/75 tiU resp, 46 000 och 50 000 milj. kr.

Med utgångspunkt från dessa importvärden kan uppbörden av mervärdeskatt under budgetåren 1972/73, 1973/74 och 1974/75 beräk­nas till 6 800, 7 700 och 8 300 milj, kr.

Med hänsyn till att de restituerade beloppen av mervärdeskatt är synnerligen små i förhållande till uppbörden har styrelsen ansett sig kunna bortse därifrån vid beräkningen av uppbördens storlek."

Riksrevisionsverket har vid beräkning av mervärdeskatten för budget­åren 1972/73 och 1973/74 använt en metod som beskrivs i det följande.

Grandunderlag har varit nettoinflödet per 2-månadersperiod för bud­getåret 1971/72. Dessa siffror har justerats för:

1.   Inför höjningen av mervärdeskatten från 10 % till 15 % den 1 ja­
nuari 1971 tidigarelades bl. a, färdigställandet av en del byggnader.
Detta medförde att nettoinflödet under perioden januari—februari blev
mycket högt. Effekten har uppskattats till 300 milj, kr, vUka sedan jäm­
nats ut med 50 milj. kr. under var och en av de följande sex 2-måna-
dersperioderna,

2,   Den stora ökningen av överskjutande och minskningen av kvar­
stående preliminär skatt 1972 jämfört med 1971 har antagits öka in­
flödet av mervärdeskatt med 105 milj, kr, i december 1972 och med 50
milj. kr, första halvåret 1973,

Efter dessa justeringar har man sålunda erhållit ett beräkningsunder­lag för 1971/72.

Ökningen i konsumtion av mervärdeskattepliktiga varor och tjänster har antagits bli för 1972 8 %, för 1973 10 % och för 1974 schablon­mässigt 7 %.

I proposition den 20 oktober 1972 (nr 110) föreslås att en ny tullag införs fr, o, m. 1 januari 1974. I skrivelse från generaltullstyrelsen den 5 december 1972 beräknas detta orsaka en inkomstminskning av en­gångskaraktär för budgetåret 1973/74 med 350 milj. kr. Riksdagen bi­föll den 6 december 1972 ovannämnda proposition.

I nedanstående tablå redovisas resultaten av beräkningarna i milj. kr.


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkels inkomstberäiining                               55

 

Månad för skatte-

UtfaU

Beräknat

Beräknat

inflöde

1971/72

1972/73

1973/74

Juli — aug.

1 872

»2 289

2518

Sept. — okt.

1615

>1845

2 030

Nov. — dec.

1 892

2 097

2 307

Jan, — febr.

2 520

2 881

3 054

Mars — april

1 811

2 042

2131

Maj —juni

1 837

2 021

2 162

Restantier

97

110

120

Effekt av ny tullag

 

 

- 350

Summa

11644

13 285

13 972

' Utfallssiffror

 

 

 

Under hänvisning till ovanstående beräknar riksrevisionsverket in­komstema på titeln mervärdeskatt för budgetåret 1972/73 tUl 13 300 000 000 kr, och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 upp­förs med 14 000 000 000 kr.

Särskilda varuskatter

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj, kr,).

 

Budgetår                       1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

Riksstat                         415,0

410,0

415,0

385,0

336,0

Redovisat                     394,0

393,1

388,9

373,5

,

Därav

 

 

 

 

Skatt på choklad och

 

 

 

 

konfektyrvaror       211,3

216,6

214,9

206,4

 

Skatt på tekniska

 

 

 

 

preparat                   98,8

95,6

95,9

102,5

.

Försäljningsskatt        52,1

48,0

45,6

41,0

.

Pälsvaruskatt 1             11,5

10,0

9,3

3,7

 

SärskUd varuskatt på

 

 

 

 

importerade varor»  20,4

22,8

23,3

20,3

.

1 Omfattar även importerade pälsvaror.

 

 

 

= Exkl. pälsvaror.

 

 

 

 

Särskild varuskatt utgår enligt förordning den 25 maj 1941 (nr 251), som omtrycktes i förordning den 25 november 1960 (nr 612) med där­efter företagna ändringar, senast genom förordning den 4 juni 1971 (nr 248).

Enligt förordning den 9 april 1965 (nr 76) utgår särskUd varaskatt fr. o. m. den 1 juli 1965 med 50 % på choklad- och konfektyrvaror, puder, nagellack och likartade skönhetsmedel samt på parfymer, hår­vatten etc,

I samband med den provisoriska lösningen av vissa problem för livs­medelsindustrin tUl följd av Sveriges anslutning till EFTA infördes ge­nom förordning den 3 juni 1960 (nr 258) utjämningsskatt på vissa choklad- och konfektyrvaror samt på vvafers och biscuits. Fr, o, m. den 1 juli 1966 höjdes utjänmingsskatten enligt förordning den 27 maj 1966 (nr 224) från 50 öre tUl 60 öre för kilogram av de skattepliktiga varorna.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              56

Genom förordning den 16 december 1966 (nr 656) med därefter företagen ändring genom förordning den 12 december 1969 (nr 716) in­fördes fr. o. m. den 1 januari 1967 utjämningsskatt på öl av typ B och starköl. För öl av typ B utgår skatten med 5 öre per liter och för starköl med 6 öre per liter.

Enligt förordning den 6 juni 1968 (nr 360) utgår utjämningsskatt för vissa slag av mandelmassa med 35 öre för kilogram fr. o, m, den 1 juli 1968.

Varuskatterna uppbärs av riksskatteverket vid tillverkning resp. för­säljning inom riket samt vid import av hos riksskatteverket registrerad importör och av generaltullstyrelsen vid import av annan än hos riks­skatteverket registrerad importör,

I sin förenänmda skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatte­verket beräknat de inkomster, som uppbärs av verket, för budgetåren 1972/73 och 1973/74 till 316 resp, 313 milj, kr. Beträffande beräkning­arna anförs:

"a) Särskild varuskatt och utjämningsskattchoklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers, samt vissa fondant- och liknande mas­sor inflöt under budgetåret 1971/72 med 206,4 milj. kr. Någon ökning av skatteintäktema är förmodligen inte att vänta bl. a. med hänsyn till att en viss förskjutning av konsumtionen mot skattefria produkter synes äga ram.

Inkomsterna för budgetåren 1972/73, 1973/74 och 1974/75 synes böra beräknas till 205 milj. kr, för vartdera året,

b)   Särskild varuskatttekniska preparat in­
flöt under budgetåret 1971/72 med 102,5 milj. kr.

En ökning av skatteintäkterna med 2—3 % per år förefaUer sanno­lik av trenden att döma.

RSV beräknar inkomsten tUl 105 milj. kr, för budgetåret 1972/73, till 108 milj, kr, för budgetåret 1973/74 och till 110 milj, kr. för budgetåret 1974/75.

c)    Försäljningsskatt

Försäljningsskatten upphörde den 30 juni 1972. Under tiden juli—• oktober 1972 har influtit 5,4 mUj, kr,

RSV beräknar nettointäkten för budgetåret 1972/73 till 6 milj. kr. Under de kommande budgetåren torde inga nämnvärda skattebelopp in­flyta.

Utgående från ovanstående (a—c) beräknar RSV den totala uppbör­den under titeln särskUda varaskatter tUl (205 -f 105 -f 6 =) 316 mUj. kr. för budgetåret 1972/73, tUl (205 + 108 -f O =) 313 milj. kr. för budgetåret 1973/74 och (205-H10-t-0=) 315 mUj. kr. för budgetåret 1974/75,"

Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksrevisionsverket den 10 november 1972 anfört följande:

"För de till särskilda varaskatter hörande avgiftsslageu särskild varu­skatt, pälsvaraskatt, försäljningsskatt, utjämningsskatt och chokladut­jämningsavgift redovisade tullverket under budgetåret 1971/72 en netto-


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                               57

uppbörd av sammanlagt (11,8 + 2,7 -f 0,6 + 1,1 -f 0,5 =) 23,3 milj. kr.

Förordningarna om skatt på vissa pälsvaror (1943: 477) och om försäljningsskatt (1948: 85) upphörde att gäUa vid utgången av resp. år 1971 och juni månad 1972. Under budgetåret 1971/72 uppgick upp­börden av pälsvaraskatt och försäljningsskatt till sammanlagt (2,7 -f 0,6 =) 3,3 milj. kr. För budgetåret 1972/73 beräknas uppbörden av dessa skatter till 0,15 milj. kr. Härmed skuUe dessa skatter vara avveck­lade för tullverkets del.

På grand av en väntad unportökning under åren 1972 och 1973 be­räknas de särskUda varaskatterna till sammanlagt 22 och 24 milj, kr. för

respektive budgetåren 1972/73 och 1973/74,--------------- Styrelsen beräknar

uppbörden av särskUda varuskatter till 22, 23 och 24 mUj, kr, för respek­tive budgetåren 1972/73, 1973/74 och 1974/75,"

De av riksskatteverket och generaltullstyrelsen gjorde beräkningarna innebär en sammanlagd inkomst på titeln särskilda varuskatter under budgetåren 1972/73 och 1973/74 på 338 resp. 336 milj. kr.

Riksrevisionsverket beräknar inkomstema på titeln särskilda varu­skatter för budgetåret 1972/73 tiU 338 000 000 kr. och föreslår, att tUeln för budgetåret 1973/74 uppförs med 336 000 000 kr.

Omsättningsskatt på motorfordon

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (mUj. kr.).

Budgetår                   1968/69       1969/70       1970/71       1971/72       1972/73

RUcsstat                   350,0          480,0          525,0         461,0          450,0

Redovisat                  424,9          469,2          407,0          465,1

Omsättningsskatt på motorfordon utgår enligt förordning den 23 november 1956 (nr 545), som trädde i kraft den 1 december 1956, i vissa fall när fordonet av tillverkare eller registrerad importör levereras till köpare eUer uttas från rörelse utan samband med försäljning. För skattepliktigt fordon som införts tiU riket av annan än registrerad im­portör utgår omsättningsskatt, när fordonet införs i riket. Skattepliktiga fordon är personbUar, sådana med skåp-, stationsvagns- eller personbils-karosseri utrastade lastbilar, vilkas tjänstevikt ej överstiger 1 800 kg, samt motorcyklar, aUt i den mån fordonen icke tidigare är eller varit upptagna i bilregister.

För personbilar och lastbUar skall omsättningsskatten utgå med det antal kronor som motsvarar viss procent av det tal, vUket anger fordo­nets tjänstevikt uttryckt i kilogram. Detta procenttal höjdes genom för­ordning den 15 november 1968 (nr 532) tUl 190 % fr, o, m. den 20 november 1968. För bilar med högre tjänstevikt än 1 600 kg skall där­jämte tillägg göras med visst belopp för varje fullt femtiotal kilogram.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                                                 58

varmed tjänstevikten överstiger 1 600 kg. Detta belopp höjdes genom nyssnämnda förordning från 195 kr, till 240 kr. Skatten avrundas i före­kommande fall tUl närmast lägre helt tiotal kronor. Genom förordning den 18 april 1969 (nr 71) höjdes skatten för motorcyklar fr, o, m, den 1 maj 1969 från 225 tUl 350 kr, om tjänstevikten ej överstiger 75 kg, från 335 till 460 kr, för tjänstevikt mellan 75 och 160 kg samt eljest från 505 till 700 kr.

Inkomsterna på titeln redovisas av riksskatteverket och generaltull­styrelsen,

I sin förenämnda skrivelse beräknar riksskatteverket inkomsterna på titeln tiU 480 milj, kr, för innevarande budgetår och till 490 milj, kr, för budgetåret 1973/74,

Riksrevisionsverket uppskattar nyregistreringen av personbilar till 220 000 st, 1972, 233 000 st, 1973 och 245 000 st, 1974. Medelskatten per personbil uppgår till f, n. 2 185 kr.

Med ledning härav beräknar riksrevisionsverket inkomsterna på titeln omsättningsskatt på motorfordon för budgetåret 1972/73 tiU 490 000 000 kr, och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med 520 000 000 kr.

Tobaksskatt

De beräknade och redovisade inkomstema på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår             1968/69          1969/70          1970/71          1971/72          1972/73

Riksstat              1 500,0           1 570,0             1 760,0             1 673,0           1 638,0

Redovisat           1 522,7           1606,7            1650,9            1 638,2

Enligt förordning den 16 juni 1961 (nr 394) med därefter senast ge­nom förordning den 2 jimi 1972 (nr 377) företagna ändringar utgår tobaksskatt med vissa efter varans myckenhet bestämda belopp. För cigarrer och cigariller samt cigarretter utgår skatt enligt följande sam-manstäUning,

Vikt för 1 st.                                 Belopp för

gram                                              1 st.

öre Cigarrer och cigariller

grupp    I..............     t, o, m. 1,7                                     12,0

n...............     över       1,7   t. o, m, 3,0               15,7

m...............        »        3,0        »      5,0               18,6

IV..............        »         5,0                                    26,0

Cigarretter

grupp   I...............     t ,o, m, 0,85                                   13,9

II..............     över      0,85 t, o. m. 1,20              18,9

m...............        »         1,20       »      1,55           23,4

rV..............        »         1,55       »      1,90           27,4

V..............        »         1,90                                   31,4


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning


59


Tobaksskatt för röktobak, tuggtobak och snus utgår med 64: 00, 21: 60 resp, 9: 10 kr, för kilogram. För cigarrettpapper och cigarrett­hylsor utgår skatt med 5 öre för varje påbörjad längd av 100 mm av ett blad eller en hylsa för framställning av en cigarrett.

Den som inom riket tillverkar tobaksvaror, cigarrettpapper eller cigarretthylsor för försäljning är skyldig att vara registrerad hos riks­skatteverket och den som för återförsäljning till riket inför tobaksvaror må efter ansökan registreras hos riksskatteverket. Beskattningsmyndig­heter är ifråga om vara som av annan än registrerad införts till riket generaltullstyrelsen och i övriga fall riksskatteverket,

I sin förenämnda skrivelse har riksskatteverket beträffande tobaksskatt anfört följande:

"Tobaksskatt mflöt under budgetåret 1971/72 med 1 625,8 milj, kr, (budgetåret 1970/71 1 645,7 milj, kr,).

Den kraftiga ökningen av konsumtionen av cigarretter i lägre skatte­klass (klass I) har fortsatt som framgår av nedanstående översikt:

 

Budgetär

Cigarretter av

skatte-

Cigarretter av

skatte-

 

klass I

 

klass II och högre

 

Antal

Procentuell

Antal

Procentuell

 

(milj, st,)

andel av totala konsumtionen

(milj, st,)

andel av totala konsumtionen

1966/67

600

6,7

8 400

93,3

1967/68

1400

15,6

7 600

84,4

1968/69

2 400

24,5

7 400

75,5

1969/70

3 300

31,7

7100

68,3

1970/71

4 100

40,9

5 900

59,1

1971/72

4 800

47,1

5 400

52,9

Skatten på cigarretter höjs med 2 öre per st, från den 1 januari 1973, RSV har från bl, a. Svenska Tobaks AB inhämtat uppgifter om den skatt som beräknas komma att inlevereras tUl statsverket under inne­varande och följande två budgetår. Med ledning av uppgifterna och med beaktande av skattehöjningens inverkan beräknar verket inkomsten av tobaksskatt under budgetåret 1972/73 tUl 1 690 milj, kr, och under budgetåret 1973/74 tUl 1 825 milj, kr, samt under budgetåret 1974/75 tiU 1 865 milj. kr."

Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse tUl riksrevisionsverket beräknat de av styrelsen redovisade inkomsterna av tobaksskatt till 2 mUj. kr. för vartdera budgetåret 1972/73 och 1973/74.

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln tobaksskatt för budgetåret 1972/73 tiU 1 692 000 000 kr. och föreslår, att titeln för bud­getåret 1973/74 uppförs med 1 827 000 000 kr. Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsboiag

De beräknade och redovisade inkomstema på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

 

Budgetår

1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

Riksstat Redovisat

25,0

25,4

25.0 36,2

30,0 40,1

30,0 40,6

30,0


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              60

Inkomstema från partihandelsbolag hänför sig i första hand till aktie­bolaget Vin- & Spritcentralen jämte vissa agentbolag.

I sin förenämnda skrivelse har riksskatteverket meddelat, att inleve­ranserna av vinstmedel enligt uppgift från aktiebolaget Vin- & Sprit­centralen beräknas tUl 45 milj. kr. för budgetåret 1972/73 och till 40 milj. kr, för budgetåret 1973/74,

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln rusdrycksförsälj-nmgsmedel av partUiandelsbolag för budgetåret 1972/73 till 45 000 000 kr, och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med 40 000 000 kr.

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaijbandclsbolag

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj, kr,).

 

Budgetår

1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

1972

RUcsstat Redovisat

50,0 52,8

50,0 53,1

50,0 52,6

53,0 50,4

50,0

Detaljhandeln med rusdrycker handhas av ett för hela riket gemen­samt företag. Systembolaget AB,

Beträffande rusdrycksförsäljningsmedlen av detaljhandelsbolag har riksskatteverket i sin förenämnda skrivelse tUl riksrevisionsverket med­delat, att vinstinleveransen till statsverket under vart och ett av budget­åren 1972/73 och 1973/74 beräknas uppgå tUl 51 milj. kr.

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln rusdrycksförsälj­ningsmedel av detaljhandelsbolag för budgetåret 1972/73 till 51 000 000 kr, och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med likaledes 51 000 000 kr.

Skatt på sprit

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj, kr.).

 

Budgetår

1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

Riksstat Redovisat

1 950,0 1 837,4

1 825,0 1 900,2

1 935.0 1 971,8

2 000,0 2 100,0

2 170,0

Skatt på sprit utgår enligt förordning den 24 maj 1957 (nr 209) med däri senast genom förordning den 2 juni 1972 (nr 379) företagna änd­ringar.

För spritdrycker utgår omsättningsskatt dels med en grandavgift för liter dels ock med en procentavgift. Grundavgiften utgör t. o, m, den 31


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkels inkomstberäkning                               61

december 1972 42 öre och därefter 45 öre för varje hel volymprocent alkohol. Procentavgiften motsvarar 50 % av utminuteringspriset, vilket utgörs av det belopp, som, skatten inräknad, betingas vid varornas ut-minutering,

I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatteverket anfört följande:

"Skatt på sprit mflöt under budgetåret 1971/72 med 2 100,0 mUj, kr, och under tiden juli—oktober 1972 med 692,7 mUj. kr.

Konsumtionen av spritdrycker beräknas komma att uppgå tUl 53,5 milj. liter under 1972. Skattehöjningen den 1 januari 1973 väntas med­föra en minsknmg under 1973 till 52 mUj. liter. För 1974 och 1975 kan konsumtionen antas bli 53 resp, 54 milj. Uter,

Skatten på sprit inbringar för närvarande 39,71 kr, per liter. Efter skattehöjningen stiger detta belopp till 42,08 kr. per liter. I enlighet härmed beräknas inkomsten av skatt på sprit under budgetåret 1972/73 till 2 150 milj. kr., under budgetåret 1973/74 till 2 200 milj, kr, och un­der budgetåret 1974/75 till 2 250 mUj, kr,"

Riksrevisionsverket beräknar inkomstema på titeln skatt på sprit för budgetåret 1972/73 till 2 150 000 000 kr. och föreslår, att titeln för bud­getåret 1973/74 uppförs med 2 200 000 000 kr.

Skatt på vin

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanstäUning (mUj. kr.).

Budgetår                1968/69        1969/70        1970/71        1971/72        1972/73

RUcsstat                205,0          225,0           235,0          265,0          335,0

Redovisat               211,2           225,2           256,7          297,7

Enligt förordning den 24 maj 1957 (nr 209) utgår omsättningsskatt för vin dels med en grandavgift för liter dels ock med en procentavgift. Grundavgiften utgår senast genom förordnuig den 2 juni 1972 (nr 379) med 5 kr. 20 öre för vin med en alkoholhalt överstigande 14 volym­procent (starkvin) samt med 1 kr. 60 öre för annat vin (lättvin). Pro­centavgiften motsvarar 36 % av utminuteringspriset, vUket utgörs av det belopp, som, skatten inberäknad, betingas vid varornas utminute-ring. För inom landet tUlverkat vin utgår omsättningsskatt dessutom med en särskUd tillverkningsavgift av 50 öre för liter, om vinets alko­holhalt överstiger 14 volymprocent eUer vuiet är mousserande eUer där­med jämförligt, men eljest av 20 öre för liter,

I sin förenämnda skrivelse tUl riksrevisionsverket har riksskatteverket i fråga om beräkningen av skatt på vin anfört följande:

"Skatt på vin mflöt under budgetåret 1971/72 med 297,7 mUj, kr, och under tiden juli—oktober 1972 med 95,2 milj. kr.

Tendensen i försäljningen av lättvin är sedan många år uppåtgående. Den årUga ökningen håller sig mellan 10 och 15 %. Försäljningsvoly-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              62

men för starkvin är däremot praktiskt taget oförändrad sedan 10 år tillbaka. Lättvinet svarar numera för drygt 80 % av hela vinkonsumtio­nen. Skatten på vin mbringar för närvarande i genomsnitt 10,47 kr. per liter starkvin och 3,67 kr. per liter lättvin. Efter skattehöjningen den 1 januari 1973 kommer dessa belopp att stiga tUl 11,72 resp, 4,73 kr. per liter. För den närmaste treårsperioden väntas starkvinsförsäljningen förbli 10,5 milj, liter per år. Försäljningsökningen för lättvin kan antas bli lägre än tidigare till följd av skattehöjnmgen som relativt sett är störst för lättvin. För åren 1972—1975 väntas försäljningen komma att uppgå tUl 52,5, 55,0, 59,0 och 63,5 milj, liter.

På grand av det anförda kan skatteinkomsten beräknas till 335 milj. kr, under budgetåret 1972/73, 390 mUj. kr, under budgetåret 1973/74 och 410 milj, kr. under budgetåret 1974/75."

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln skatt på vin för budgetåret 1972/73 till 335 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budget­året 1973/74 uppförs med 390 000 000 kr.

Skatt på malt- och läskedrycker

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanstäUning (milj, kr,).

 

Budgetår

1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

Riksstat

360,0

450,0

625,0

640,0

645,0

Redovisat

402,7

474,8

580,2

607,8

.

Därav

 

 

 

 

 

Maltdrycker

308,3

373.0

482,0

508,3

,

Läskedrycker

94,4

101,8

98,2

99,5

.


Skatt på malt- och läskedrycker utgår jämlikt förordning den 27 maj 1960 (nr 253) med ändring den 2 juni 1972 (nr 378) om tUlverkning och beskattning av malt- och läskedrycker. Enligt förordning den 4 juni 1971 (nr 249) omfattar skatten på malt- och läskedrycker frän den 1 juli 1971 även importerade drycker, varvid tullen på maltdrycker sänks med skattens belopp och tullen på läskedrycker, som är lika med skatten, slopas. Allt efter alkoholstyrkan indelas maltdryckerna i fyra grupper enligt följande sammanställning.

Viktprocent

Skatt

per

alkohol

 

Uter

 

Över

Högst

Kr.

 

 

1,8

0:12

 

1,8

2,8

0:75

 

2,8

3,6

1:50

 

3,6

 

2:50

 

Maltdryck

Lättöl Öl typ A öl typ B Starköl

Skatt på läskedrycker utgår med 33 öre för liter.

I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatte­verket i fråga om beräkningen av skatt på malt- och läskedrycker anfört följande:


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                               63

"Skatt på malt- och läskedrycker inklusive utjämningsskatt inflöt under budgetåret 1971/72 med 573 milj. kr. Försäljningen av malt- och läskedrycker har imder senare tid stagnerat och beträffande vissa varu­slag t, o. m, minskat jämfört med tidigare budgetår.

Enligt trenden skuUe skatteintäkten vad gäller maltdrycker, vid oför­ändrat skatteuttag, under innevarande budgetår kunnat anges till ca 475 milj, kr. Skattehöjningen den 1 januari 1973 förväntas medföra en viss förskjutning i konsumtionen mot maltdrycker med lägre skattesats, men nettoeffekten av skattehöjningen torde ändå bli positiv och be­räknas uppgå tUl 25 mUj. kr.

Skatten på läskedrycker beräknas för de närmaste åren inbringa ca 100 mUj. kr. i likhet med tidigare år.

Inkomsten under budgetåret 1972/73 kan med hänsyn tUl det anförda beräknas tUl 600 milj, kr. För vart och ett av budgetåren 1973/74 och 1974/75 bör inkomstema beräknas till oförändrat 600 milj, kr,"

Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse be­räknat mkomsterna på titeln för budgetåren 1972/73 och 1973/74 tUl 45 mUj. kr. resp, 49 milj, kr.

De av riksskatteverket och generaltuUstyrelsen gjorda beräkningama innebär en sammanlagd inkomst på titeln under budgetåren 1972/73 och 1973/74 med 645 milj, kr, resp, 649 mUj, kr.

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln skatt på malt- och läskedrycker för budgetåret 1972/73 till 645 000 000 kr, och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med 649 000 000 kr.

Energiskatt

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr,).

 

Budgetår

1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

Riksstat

900,0

935,0

1 010,0

1 116,0

1 078,0

Redovisat

905,0

971,0

1011,3

1 073,1

 

Därav pä

 

 

 

 

 

Elektrisk kraft

216,3

230,6

255,7

326,7

.

Bensin och gasoP

312,6

331,2

340,9

354,7

 

Andra bränslen

375,3

408,3

413,9

390,9

.

• Exklusive tullverkets uppbörd.

Allmän energiskatt utgår enligt förordning den 31 maj 1957 (nr 262), som i sin helhet med vissa ändringar omtrycktes i förordningen den 29 maj 1964 (nr 350). Förordningen ändrades dels genom förordning den 30 oktober 1970 (nr 573) och dels senast genom förordning den 4 juni 1971 (nr 251). Allmän energiskatt skall erläggas för bensin och gasol, vissa bränslen såsom kol, koks, motorbrännolja och eldningsolja samt elektrisk kraft. Med bensin avses härvid samtliga i förordningen om bensinskatt angivna skattepliktiga varaslag och med gasol vara, för


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              64

vilken skatt skaU erläggas enligt förordningen om gasolskatt. Energi­skatt för bensin utgår med nio öre för liter och för gasol med sju öre för Uter, Skatten utgår för elektrisk kraft för gatu- eUer vägbelysning med 0,5 öre för kilowattimme och för annan kraft med 10 % av kraf­tens beskattningsvärde. Beskattningsvärdet är Uka med summan av de avgifter, som förbrakaren har att erlägga för den elektriska kraften.

För andra bränslen gällande skattesatser framgår av nedanstående sammanställnuig.

Skattesats

12 kr,

för ton

6  »

»    »

6 »

»    »

14 »

»    »

6 »

»    »

25  »

» m»

16 »

»    »

Bränsle

Stenkol

Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter m. m.

Brunkolsbriketter

Koks och koksbriketter

Koksstybb

Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor, skatteklass  I, samt fotogen med tiUsats som möjliggör drift av snabb­gående dieselmotor

Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor, skatteklass II

Beträffande energiskatt på bensin och gasol gäller i fråga om skatt­skyldighet och beskattningsmyndighet samma bestämmelser som för bensinskatt och gasolskatt, övrig energiskatt redovisas av riksskatte­verket samt av generaltuUstyrelsen beträffande skatt på bränslen som införs tUl riket av annan än den som är registrerad hos riksskatteverket, I proposition den 20 oktober 1972 (nr 125) föreslås att konungen i konjunkturstimulerande syfte kan förordna om nedsättning eller be­frielse från allmän energiskatt som skaU utgå under tiden den 1 decem­ber 1971—den 31 december 1973.

I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatte­verket anfört följande:

"a) Energiskatt    på   elektrisk   kraft

Under budgetåret 1971/72 inflöt 326,7 milj. kr,

I mars 1972 beräknade RSV uppbörden för budgetåret 1972/73 till 350 mUj, kr, och för budgetåret 1973/74 till 400 milj, kr. Därvid beak­tades verkningarna av Kungl, Maj:ts beslut den 30 december 1971 an­gående vidgad nedsättning av allmän energiskatt, som beräknades mmska intäkterna av energiskatt på elektrisk kraft med ca 20 milj, kr, per år. Under föratsättning att riksdagen beslutar att den tillfäUiga ned­sättningen skall gäUa t,o, m, 1973, kan uppbörden för budgetåret 1972/ 73 jämfört med beräkningen i mars 1972 antas minska med ytterligare 5 mUj, kr, och för budgetåret 1973/74 med 15 mUj, kr.

Med hänsyn till utvecklingen av konsumentprisindex under 1972 kan förutses att priset på högspänd kraft ökar under året genom utlösning av mdexregler. De från årsskiftet 1971/72 beslutade höjningarna av kraftpriserna med 10 % slår igenom först när gäUande kraftkontrakt löper ut. Ett stort antal elverk har ännu inte vidtagit motsvarande höj­ningar av lågspänningstaxorna. Prishöjningarna kommer därför att spri­das ut över de närmaste åren. Skatteintäktema beräknas öka med 10 milj. kr. under innevarande budgetår p, g. a, väntade indextillägg.


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning


65


Elkraftförbrakningen beräknas av CDL-företagens samarbetsorgan öka med ca 8 % per år.

RSV beräknar i enlighet med det anförda uppbörden till 355 milj, kr, under budgetåret 1972/73, 385 milj. kr. under budgetgåret 1973/74 och 430 milj. kr. under budgetåret 1974/75.

b)  Energiskatt på  bensin  och gasol

Energiskatt på bensin  inflöt  under budgetåret  1971/72  med  354,7 milj, kr.

Inkomsten av energiskatt på bensin utgör i princip 20,93 % av in­komsten av bensinskatt, eftersom förhållandet mellan skatterna är 9 till 43 (energiskatt på gasol har under tiden juli—oktober 1972 influtit med endast 29 kr.).

Med utgångspunkt härifrån och med tillägg av 1,0 mUj, kr, för den energiskatt på lättbensin, som inlevereras av gasverk och för vilken bensinskatt inte utgår, beräknar RSV inkomsten under budgetåret 1972/ 73 tUl 361 milj, kr. och under budgetåret 1973/74 till 369 milj kr. samt under budgetåret 1974/75 tiU 378 milj. kr.

c)   Energiskattandra bränslen än bensin och
gasol

Nettoinkomsten i mUj. kr. under de sex senaste budgetåren framgår av nedanstående sammanstäUning.

 

Budgetär

Fasta

Motor-

Eldnings-

Eldnings-     Sumn

 

bräns-

bränn-

olja 1—2

olja 3 och

 

len

olja

(skatte­klass I)

högre

(skatteklass

II)

1966/67

11,8

36,2

157,3

123,5            328,8

1967/68

10,5

38,5

165,2

128,9            343,1

1968/69

10,0

40,7

181,8

142,8            375,3

1969/70

9,2

44,1

199,6

155,4           408,3

1970/71

7,7

46,9

203,7

155,6           413,9

1971/72

5,2

46,3

209,3

130,1            390,9

 

Procentuell förändring

; från föregående budgetår

1967/68

—11,0

-f  6,4

-f  5,0

-f 4.4          -)- 4,3

1968/69

— 4,8

+ 5,7

-t-10,0

-1-10,8          -f 9,4

1969/70

— 8,0

-F  8,4

-f 9,8

-h 8,8          4- 8,8

1970/71

—16,3

-f 6,3

-1- 2,1

+ 0,1          -1-  1,4

1971/72

—32,5

— 1,3

+ 2,7

—16,4         — 5,6

Inkomsten av energiskatt på andra bränslen än bensin och gasol öka­de i genomsnitt med 5 % per år under senaste fem åren före budgetåret 1971/72. Under detta budgetår inträdde en minskning med 5,6 % hu­vudsakligen beroende på minskningen i skatteinkomsten på eldningsolja 3 och högre med 25,5 milj, kr. i förhållande till budgetåret 1970/71. Minskningen torde huvudsakligen bero på det tidigare nämnda beslutet om tillfällig nedsättnmg av den allmänna energiskatten.

Under tiden 1 juli—30 november 1971 mflöt 144,5 milj. kr. Under motsvarande tid 1972 beräknas skatteinkomsten bU ca 124 milj, kr. För tiden 1 december—30 juni 1973 torde inte böra räknas med större skattemkomst än under motsvarande tid föregående år eller 246,4 milj. kr. Härvid har dels räknats med en ökning av konsumtionen med 5 % dels med en lika stor procentuell minskning av skatteinkomsten på grand av den tUlfälliga nedsättningen.

5    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bil. 2


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                             66

RSV:s uppbörd under budgetåret 1972/73 kan således beräknas till (124 -f 246,4 =) 370,4 eller avrandat 370 mUj, kr. Under antagande att konsumtionsökningen blir ca 5 % per år och att den tillfälliga nedsätt­ningen bibehålls t. o. m, 1973, beräknar verket skatteinkomsten under budgetåret 1973/74 tiU 400 milj, kr. och under budgetåret 1974/75 tUl 450 milj, kr.

Den sammanlagda energiskatten skulle i enlighet med det anförda uppgå tUl (355 -f 361 -f- 370 = )1 086 milj, kr, för budgetåret 1972/73 och (385 + 369 + 400 =) 1154 milj. kr. för budgetåret 1973/74 samt (430 -f 378 -t- 450 =) 1 258 milj. kr. för budgetåret 1974/75."

Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket beräknat de inkomster som uppbärs av tullverket till 1 milj. kr, för vart och e« av budgetåret 1972/73 och 1973/74.

De av riksskatteverket och generaltullstyrelsen gjorda beräkrungarna innebär en sammanlagd inkomst på titeln energiskatt under budget­åren 1972/73 och 1973/74 på 1 087 resp. 1 155 milj. kr.

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln energiskatt för budgetåret 1972/73 till 1 087 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med 1 155 000 000 kr.

Särskild skatt på motorbränslen

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

 

Budgetår

1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

RUcsstat Redovisat

223,0 225,1

237,0 239,0

250,0 422,5

741,0 744,3

763,0

Enligt förordning den 4 febraari 1966 (nr 21), som trädde i kraft den 7 februari 1966, skall till staten erläggas särskUd skatt på bensin, motorbrännolja och gasol. Enligt förordning den 30 oktober 1970 (nr 572), som trädde i kraft den 1 november 1970, utgår skatten med 15 öre för liter för bensin, med 13 öre för Uter för brännolja och med 12 öre för liter för gasol.

Skatten, som är motiverad av det samhällsekonomiska och statsfi­nansiella läget, skall tUl skillnad från de s. k. automobilskattemedlen inte vara föremål för specialdestination. Skatten redovisas under tullar och acciser.

I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatte­verket i fråga om beräkningen av särskild skatt på motorbränslen anfört följande:

"Särskild skatt på motorbränslen inflöt under budgetåret  1971/72 med 743,9 milj. kr. Inkomsten av särskUd skatt på motorbränslen förhåller sig tUl in-


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                          67

komsten av bensinskatt som 15 till 43 (34,88 %) och till inkomsten av brännoljeskatt som 13 tUl 31,5 (41,27 %). Härvid har den genomsnitt­liga brännoljeskatten beräknats vara 31,5 öre per liter.

Med utgångspunkt härifrån beräknar RSV inkomsten under budget­året 1972/73 tiU (599,9 -I- 156,8 =) 757 mUj. kr. och under budgetåret 1973/74 tiU (613,9 -1- 120,5 =) 734 milj. kr., samt under budgetåret 1974/75 tiU (627,8 -|- 0,8 =) 629 mUj. kr."

I avvaktan på närmare bestämmelser har riksrevisionsverket i sin be­räkning inte tagit hänsyn tUl det av riksdagen (rskr 1971: 339, SkU 1971: 67, förordning 1972: 591) fattade prmcipbeslutet om införande av kilometerbeskattning och i samband därmed avskaffande av bränn­oljeskatten för tyngre lastbilar. De aviserade åtgärdema avses totalt ha en neutral skatteeffekt.

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av särskild skatt på mo­torbränslen för budgetåret 1972/73 tUl 757 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med 781 000 000 kr.

Skatt på annonser och reklam

Enligt förordning den 2 juni 1972 (nr 266) utgår skatt på annonser och reklam. Skatten utgår på vederlaget exklusive skatt, och utgör 6% för annons i allmän nyhetstidning, annars 10%. Skattskyldig är den som i yrkesmässig verksamhet inom landet offentiiggör skatteplik­tig annons eUer skattepliktig reklam i annan form än annons eller fram-stäUer skattepliktig reklamtrycksak. Den som är skattskyldig skall an­mäla sig för registrering hos riksskatteverket. Skatten redovisas vanligen för perioder om 2 månader, och den skattskyldige skall utan anmaning inge deklaration för varje redovisningsperiod. TiU skattskyldig som re­dovisat reklamskatt för annonser i självständig periodisk publikation återbetalar riksskatteverket så stor del av den erlagda skatten för ett kalenderår som svarar mot en skattepliktig omsättning om högst 3 mil­joner kronor för helt år.

Beskattningsmyndighet för reklamskatt är riksskatteverket eller, i frå­ga om reklamskatt vid införsel, generaltullstyrelsen.

I sin förenämnda skrivelse tUl riksrevisionsverket har riksskat­teverket i fråga om beräkningen av skatt på annonser och re­klam anfört följande:

"Nettouppbörden av annonsskatten uppgick under budgetåret 1971/ 72 till 38,2 mUj. kr. Under första halvåret 1972 ökade inkomstema en­dast obetydligt i förhållande till andra halvåret 1971. Oktober 1972 vi­sar dock en kraftig uppgång i förhållande till motsvarande period under 1971. Man kan med hänsyn till detta förmoda att skatten på annonser under budgetåret 1972/73 ger ett netto av ca 40 milj. kr.

Den 1 november 1972 avlöstes annonsskatten av skatten på annonser och reklam. Med anledning härav väntas enligt uttalande av departe-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              68

mentschefen i prop. 1972: 58 en inkomstöknmg av ca 50 milj. kr. per budgetår uppstå. Under budgetåret 1972/73 hinner dock endast skatten för tiden juli 1972—april 1973 utflyta. Detta mnebär att endast 25 milj. kr. av den aviserade inkomstökningen faller på innevarande budgetår. Vidare faller skatten på annonser för tiden maj—juni 1973 samt resti­tutioner till tidningar och tidskrifter för första halvåret 1973 utanför budgetåret 1972/73.

Inkomstema torde sålunda kunna beräknas tUl a) annonsskatt för juU—oktober 1972 13 mUj. kr. b) skatt på annonser för november 1972 —aprU 1973 25 milj. kr. c) skatt på arman reklam för november 1972 —april 1973 25 mUj. kr. Sammanlagt för budgetåret 1972/73 63 milj. kr.

Inkomstema under budgetåren 1973/74 och 1974/75 kan uppskattas tUl 90 milj. kr. för vardera året."

Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket beräknat de inkomster som uppbärs av tuUverket till 1 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1972/73 och 1973/74.

Riksrevisionsverket beräknar inkomstema på titeln skatt på annonser och reklam till 64 000 000 kr. för budgetåret 1972/73 och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med 91 000 000 kr.

//. Uppbörd i statens verksamhet

De under rubriken "Uppbörd i statens verksamhet" upptagna in­komsttitlarna beräknades i riksstaten för budgetåret 1971/72 tUl ett be­lopp av 1 055,8 milj. kr, och gav enligt budgetredovisningen en sam­manlagd nettoinkomst av 1107,3 milj. kr. Hur den redovisade nettoin­komsten fördelar sig på de olika uppbördstitlarna framgår av bilaga A.

Riksstaten för budgetåret 1972/73 upptar under rubriken "Uppbörd i statens verksamhet" en sammanlagd inkomstsumma av 1 140,8 milj. kr. Beträffande samtliga de under denna rubrik upptagna inkomsttit­larna utom vattendomstolsavgifter och bidrag tUl kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m. har riksrevisionsverket från ve­derbörande myndigheter erhållit uppgifter om de belopp, med vUka inkomstema på titlarna i fråga kan beräknas inflyta under vart och ett av budgetåren 1972/73 och 1973/74. Med stöd av myndighetemas upp­gifter har riksrevisionsverket, såsom framgår av bilaga B, beräknat ut-faUet av inkomstsumman under "Uppbörd i statens verksamhet" för bud­getåret 1972/73 tiU 1 284,9 milj, kr.

För budgetåret 1973/74 har riksrevisionsverket på sätt som framgår av närslutna bUaga C under denna rubrik beräknat ett sammanlagt be­lopp av 1 346,7 milj. kr.

Riksrevisionsverket har vid beräkningen funnit anledning göra sär­skUda uttalanden beträffande följande inkomsttitlar.


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                             96

Bidrag till kostnader för poUs-, domstols- och uppbördsväsendet ra. m.

På inkomsttiteln redovisas kommunbidrag till statens kostnader för pen-sionermg av förstatligad personal inom polis-, domstols- och uppbörds­väsendet m. m. (SFS 1966: 681). Dessa skall erläggas av 156 städer och köpingar. Bidrag jämte ränta betalas antingen med hela beloppet senast år 1970 eUer med flera lika stora årliga belopp under högst 15 år fr. o. m, 1970. För såväl innevarande budgetår som för budgetåret 1973/74 beräk­nas inkomstema till 67,8 mUj. kr.

Från och med budgetåret 1970/71 skall på ifrågavarande inkomsttitel även kostnadsbidrag tUl lokalhållningen för de allmänna imderrättema redovisas. EnUgt lag den 5 juni 1970 (nr 390) skall stad som vid ut­gången av 1970 fullgör lokalhållningsskyldighet för rådhusrätt, under tio år fr, o. m. den 1 januari 1971, betala kostnadsbidrag till staten. Bi­draget skall utgå med belopp som varje år motsvarar hälften av stadens sammanlagda kostnader för rådhusrättens lokaler under åren 1967 och 1968. Kostnadsbidraget fastställs av byggnadsstyrelsen, som i skrivelse till riksrevisionsverket den 19 oktober 1972 beräknar inkomsterna tUl 7,8 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1972/73 och 1973/74.

Under budgetåret 1971/72 inflöt på titeln bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m. 83,4 milj. kr. I riksstaten för innevarande budgetår är titeln uppförd med 75,6 mUj. kr.

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på denna titel tUl 75 600 000 kr. för budgetåret 1972/73 och föreslår, att titehi för budgetåret 1973/74 uppförs med likaledes 75 600 000 kr.

Inkomster vid Karolinska sjukhuset. I skrivelse till riksrevisionsverket den 17 oktober 1972 har cUrektionen för karolinska sjukhuset beräknat inkomsterna på denna titel tiU 174 milj. kr. för budgetåret 1972/73 och tUl 192 milj. kr, för budgetåret 1973/74. Direktionen har därvid anfört bl. a. följande:

"I karolinska sjukhusets anslagsframställning för budgetåret 1972/73 beräknades inkomsterna för budgetåren 1972/73 och 1973/74 till 162 mUj. kr. resp. 164 milj. kr. För de nämnda budgetåren beräknar nu di­rektionen inkomsterna till 174 mUj. kr. resp. 192 milj. kr. Härvid har hänsyn tagits tUl Kungl. Maj:ts beslut om höjd avgift för utomläns-patienter fr. o. m. 1972-01-01, föreslagen höjning av öppenvårdsavgif­ten fr. o. m. 1973-01-01 från 38 tUl 60 kr., vUket beräknas medföra en inkomstökning för budgetåret 1972/73 med 4 milj. kr. och 1973/74 med 8 mUj. kr. samt väsentiigt höjda avgifter för sluten vård, som Stock­holms läns landsting har att erlägga till sjukhuset."

Riksrevisionsverket beräknar inkomstema på ifrågavarande titel till 174 000 000 kr. för budgetåret 1972/73 och föreslår, att titeln för bud­getåret 1973/74 uppförs med 192 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                           70

Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk. I skrivelse till riksrevisions­verket den 10 oktober 1972 har statens trafiksäkerhetsverk beräknat in­komstema på denna titel tUl 20,1 mUj. kr. för innevarande budgetår och tiU 21,8 milj. kr. för budgetåret 1973/74. I kungörelse om taxa för sta­tens trafiksäkerhetsverk den 8 december 1972 (nr 648) har nya taxor fastställts för verket.

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på ifrågavarande titel till 21 100 000 kr, för budgetåret 1972/73 och föreslår, att titeln för budget­året 1973/74 uppförs med 23 800 000 kr.

Körkortsavgifter. Vid ingången av år 1973 skall nya differentierade körkort införas och ett nytt centralt körkortsregister tas i bruk. Enligt statsmakternas beslut (prop. 1972: 130, TU 1972: 21, rskr 1972: 330) skall vissa avgifter i det nya systemet inlevereras på denna inkomsttitel. Avgifterna, som skall erläggas av de körkortssökande, utgår enligt kungörelsen om. taxa för statens trafiksäkerhetsverk den 8 december 1972 (nr 648).

Inkomsterna på ifrågavarande titel är avsedda att täcka kostnader vid trafiksäkerhetsverket, länsstyrelserna, polisen och körkortsregistret samt ersättningar till postverket och AB ID-kort för deras medverkan i körkortsframställningen.

Förarprovsavgifter enligt trafiksäkerhetsverkets taxa skall liksom tidigare inlevereras på inkomsttiteln Inkomster vid statens trafiksäker­hetsverk.

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på ifrågavarande titel till 20 000 000 kr. för budgetåret 1972/73 och föreslår, att titeln för budget­året 1973/74 uppförs med 40 000 000 kr.

Avgifter för registrering av motorfordon. Omläggningen av fordons-registreringen till ett nytt centralt ADB-baserat bilregister har i det när­maste slutförts under ledning av bilregisternämnden, Avgiftema i det nya bilregistersystemet regleras i bilregisterkungörelsen den 1 december 1972 (nr 599), Bilregistreringen kommer att finansieras genom en årlig registerhållningsavgift för alla fordon, som är skattepliktiga enligt för­ordningen om automobUskatt eller enligt traktorskatteförordningen. Av­giften, som utgår med 16 kr, per fordon, tas ut då automobUskatt eller traktorskatt första gången uppbärs under ett kalenderår med början år 1973, Enligt vad riksrevisionsverket inhämtat från kommunikationsde­partementet och bUregisternämnden avses inkomster från registerhåll­ningsavgifter komma att tillföras ifrågavarande inkomsttitel.

Under innevarande budgetår inflyter på denna inkomsttitel även re-gisteromläggningsavgifter. Dessa överförs till anslaget kostnader för nytt bilregister m. m. och är huvudsakligen avsedda att täcka kostnader för de nya registreringsskyltar som för närvarande införs.


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                          71

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln avgifter för regi-strermg av motorfordon till 50 000 000 kr. för budgetåret 1972/73 och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med likaledes 50 000 000 kr.

Fyravgifter. I skrivelse till riksrevisionsverket den 17 oktober 1972 har generaltullstyrelsen beräknat inkomsterna på titeln fyravgifter till 78 milj. kr. för budgetåret 1972/73 och till 84 milj. kr. för budgetåret 1973/74, Styrelsen har därvid bl, a, anfört:

"Fyravgifterna är av tre slag: allmän fyravgift, lokal fyravgift och inrikes fyravgift. Den 1,1,1972 höjdes avgiftsnivån för fyravgifterna med generellt 20 %. I fråga om allmän och inrikes fyravgift utökades även antalet avgiftspliktiga resor från 7 tiU 9 per år.

Under budgetåret 1971/72 inflöt 49,5 milj. kr. i allmän fyravgift. Den debiterade uppbörden uppgick under första halvåret 1972 till nära 30 milj, kr. och under juli—september 1972 till 14,5 milj. kr. Uppbör­den av den aUmänna fyravgiften är normalt större under första halv­året än under det andra på grund av föreskriften om maximering av antalet avgiftspliktiga resor per år.

Mot bakgrand av en under år 1973 förväntad ökad import och som följd därav ökad utrikes fartygstrafik beräknar styrelsen uppbörden av den allmänna fyravgiften till 60 milj. kr. för budgetåret 1972/73 och till 65 och 68 mUj. kr. för respektive budgetåren 1973/74 och 1974/75,

Uppbörden av lokal fyravgift och inrikes fyravgift uppgick till re­spektive 13,1 och 2,9 milj, kr. under budgetåret 1971/72, Med hänvis­ning till den i det föregående nämnda avgiftshöjningen den 1,1.1972 med 20 % beräknar styrelsen uppbörden av lokal fyravgift och inrikes fyravgift för budgetåret 1972/73 till respektive 14,5 och 3,5 milj. kr. För vart och ett av budgetåren 1973/74 och 1974/75 räknar styrelsen med en uppbörd på dessa inkomsttitlar med respektive 15 och 4 milj. kr,"

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln fyravgifter till 78 000 000 kr. för budgetåret 1972/73 och föreslår, att titeln för budget­året 1973/74 uppförs med 84 000 000 kr.

Pensionsmedel m. m. Överskottet på demia titel uppgick tiU 251 milj, kr. för budgetåret 1971/72, Vid beräkning av titelns olika poster har uppgifter inhämtats från riksförsäkringsverket och statens personalpen­sionsverk. Posten lönekostnadspålägg har beräknats öka i enlighet med lönema för statsanställda. Posten personalpensionsavgifter m. m. har för budgetåret 1972/73 beräknats av statens personalpensionsverk, medan den för 1973/74 har uppräknats i enlighet med en beräknad bruttopen-sionsökniug. Återstående poster har beräknats av riksförsäkringsverket och statens personalpensionsverk. Riksrevisionsverkets beräkning fram­går av följande tablå:


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen


72


Pensionsmedel (milj. kr.)


1971/72


1972/73


1973/74


 

 

Riksstat

UtfaU

RUcsstat

Ny be­räkning

Be­räkning

Inkomster'

 

 

 

 

 

Lönekostnadspålägg

2 277

2 410

2 547

2 651

3 053

Personalsjukpenningar m. m.

110

112

115

115

120

Vissa pensionsavgifter

16

13

14

13

13

Summa

2 403

2 535

2 676

2 779

3186

Utgifter

 

 

 

 

 

Personalpensionsförmåner

 

 

 

 

 

m. m.

1 308

1358

1429

1 393

1485

Arbetsgivaravgifter till den all-

 

 

 

 

 

männa tUläggspensioneringen

555

590

625

667

741

Arbetsgivaravgifter tiU den all-

 

 

 

 

 

märma sjukförsäkringen

185

194

200

210

240

AUmän arbetsgivaravgift

128

133

137

145

320

Lönegarantiavgift

1

1

1

1

1

Vissa yrkesskadeersättningar

 

 

 

 

 

m. m.

7

8

8

8

8

Summa   2183

2 284

2399

2 424

2 795

Överskott

220

251

277

355

391

• Utöver angivna belopp redovisas över denna titel vissa personalpensionsför­måner med samma belopp på både inkomst- och utgiftssidan.

Riksrevisionsverket beräknar överskottet på titeln pensionsmedel m. m. tUl 355 000 000 kr. för budgetåret 1972/73 och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med 391 000 000 kr.

Inkomster av myntning m. m. I skrivelse till riksrevisionsverket den 26 oktober 1972 beräknar myntverket inkomsterna på denna titel tUl 90 milj. kr. för budgetåret 1972/73 och till 50 milj. kr, för budgetåret 1973/74 varvid man anför bl, a, följande:

"Efterfrågan på 5 kr,-iTiyntet har hittills varit dålig. Myntverket be­räknar produktionen av 5-kronemynt till 10,5 milj, st. under 1972/73, 5 milj. st, under 1973/74 och 7 milj. st, under 1974/75,

Tillverkningen av mynt i valörerna 1 kr—5 öre beräknas till 190 milj, st, till ett nominellt värde av 41,5 milj. kr.

I samband med Hans Maj:t Konungens 90-årsdag framställer mynt­verket ett jubileumsmynt i valören 10 kr i ett antal av högst 2 milj, st. En utväxling av samtliga dessa mynt medför en nettoinkomst för bud­getåret 1972/73 på cirka 5 milj. kr.

Myntverket uppskattar inkomsten av myntning till 90 milj, kr, under 1972/73, 50 mUj, kr. under 1973/74 och 50 milj. kr.   under 1974/75."

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på ifrågavarande titel för budgetåret 1972/73 till 90 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budget­året 1973/74 uppförs med 50 000 000 kr.


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                          73

Ersättning för komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m. Vis­sa av de myndigheter, som deltar i försöksverksamheten med program-budgetering får fr. o. m. budgetåret 1970/71 medel anvisade i pro­gramtermer. Bland dessa myndigheter ingår statens bakteriologiska la­boratorium, lantmäteristyrelsen, rikets aUmänna kartverk, statens prov­ningsanstalt och statens skeppsprovningsanstalt samt fr. o. m, budget­året 1971/72 styrelsen för teknisk utveckling. Fr. o. m. budgetåret 1972/ 73 ingår även arbetsmarknadsstyrelsen bland dessa myndigheter.

På grund av att kostnaderna i princip skall täckas av intäktema får kostnaderna för dyrbarare utrastning periodiseras. SärskUda utrustnings-anslag har införts vid de nämnda myndigheterna. Kostnadema för av­skrivning och förräntning av det kapital som lagts ned i utrustning skall till den del de avser uppdragsverksamheten bestridas från uppdragsin-täkterna och inlevereras till statsverket på denna inkomsttitel.

De olika myndigheterna beräknar följande inkomster på ifrågavaran­de inkomsttitel:

 

 

1972/73

1973/

 

1 000 kr.

 

Statens bakteriologiska laboratorium

1975

2 250

1 .antmäteristyrelsen

3 687

4 588

Rikets allmärma kartverk

499

540

Statens provningsanstalt

862

643

Statens skeppsprovningsanstalt

1090

1 160

Styrelsen för teknisk utveckling

969

2 180

Arbetsmarknadsstyrelsen

29 300

29 500

Totalt   38 382              40 861

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på inkomsttiteln ersättning för komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m. tUl 38 382 000 kr. för budgetåret 1972/73 och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med 40 861 000 kr.


///. Diverse inkomster

Bötesmedel. De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår

1968/69

1969/70

1970/71

1971

Riksstat

85,0

95,0

95,0

90,0

Redovisat

81,0

80,7

80,2

82,8

Därav

 

 

 

 

Parkeringsbot

19,5

18,7

19,1

19,5

Bötesmedel i övrigt

61,5

62,0

61,1

63,3

1972/73 85,0

Enligt av riksrevisionsverket från länsstyrelserna och rikspolisstyrel­sen infordrade uppgifter beräknas inkomsterna av bötesmedel för bud­getåren 1972/73 och 1973/74 till 82,9 resp. 84,3 mUj, kr. Under juli—


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                                                 74

september 1972   har influtit 18,1 milj, kr. vilket är en ökning med 0,9 milj. kr. i förhållande till motsvarande tid föregående år.

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln bötesmedel för budgetåret 1972/73 till 85 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budget­året 1973/74 uppförs med 87 000 000 kr.

Totalisatormedel. De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår                    1968/69        1969/70       1970/71        1971/72        1972/73

Riksstat                     100,0            105,0            108,0            103.0             103,0

Redovisat                   103,4            102,2             100,6            102,5

I skrivelse till riksrevisionsverket den 11 oktober 1972 har lantbruks-styrelsen under hänvisning till en inom styrelsens husdjursbyrå upprät­tad promemoria uppskattat inkomsten av totalisatormedel till 90 milj. ki". för innevarande budgetår och till 96 milj. kr. för budgetåret 1973/ 74, I promemorian anförs följande:

"För beräkning av totalisatormedlen under budgetåren 1972/73, 1973/ 74 och 1974/75 har en jämförelse verkställts mellan omsättning och sta­tens andel för andra och tredje kvartalen 1971 och samma kvartal 1972, Omsättningssumman har under sagda perioder uppgått till respektive 400 700 210 kr. och 392 136 021 kr., varjämte statens andel belöpte sig till respektive 53 087 177 kr. och 51 107 873 kr.

Omsättningen har alltså minskat med 8 564 189 kr, (2,14 %) och sta­tens andel med 1 979 304 kr. (3,73 %).

Statens inkomst under tUeln 'Totalisatormedel' beräknas under för­utsättning av oförändrade vinstavdrag och vadformer, för budgetåren 1972/73, 1973/74 och 1974/75 till respektive 90 milj. kr., 96 milj. kr. och 97 milj. kr. Under år 1972 har fördelningsskalorna ändrats, och prognosen är gjord med förutsättningen att skalorna ej ytterligare änd­ras under nyssnämnda budgetår. Under budgetåret 1972/73 kommer statens inkomst av totalisatormedel att vara lägre än normalt, enär trav-organisationerna under denna period retroaktivt skall uttaga den till första halvåret 1972 hänförliga ökade anordnarens andel,"

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln totalisatormedel för budgetåret 1972/73 till 90 000 000 kr, och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med 96 000 000 kr.

Tipsmedel. De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr,).

Budgetär                    1968/69        1969/70        1970/71        1971/72        1972/73

Riksstat                     136,0            136,0            152,0            182,0            272,0

Redovisat                   138,5              152,5             204,8            265,3

Aktiebolaget Tipstjänst har i skrivelse till riksrevisionsverket den 3 no­vember 1972 anfört följande:


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                              75

"För budgetåret 1972/73

Antalet tävlingsveckor beräknas uppgå till 51 st, eller samma antal som under budgetåret 1971/72 under föratsättning att s, k. Intertoto-matcher kunna arrangeras även nästa sommar.

Veckoomsättningen varierar betydligt, varför inget bestämt kan sä­gas om den slutgiltiga årsomsättningen.

De första 13 ordinarie tävlingsveckorna — med svenska eller engelska tävlingsobjekt — under det nya budgetåret fr. o, m, den 5—6/8 t, o. m, den 28—29/10 1972 uppvisar i influtna tipsinsatser ett belopp av Kr, 130 852 961:75. Motsvarande siffra för samma antal tävlingsveckor föregående år var Kr. 120 393 035:70. Insatsbeloppets ökning utgör Kr. 10 459 929: 05 eller 8,7 % under samma tid.

Tillämpas denna ökningsprocent på föregående års tipsomsättning Kr. 503 949 043: 50 för de ordinarie tävlingsveckorna 6—50, innebär detta ett tiU Kr. 547 792 610: 28 uppgående belopp. TUl detta belopp kommer sedan tipsomsättningen på de extra tävlingsomgångarna med IntertotofotboU under 5 veckor i juli 1972 med Kr. 35 492 130: 80 och beräknad omsättnmg för en vecka i juni 1973 med Kr. 7 000 000: —, varför totalomsättningen skuUe komma att uppgå tUl Kr. 590 284 741:08. Med samma netto vinstprocent som föregående år — 34 % — skulle nettovinsten approximativt komma att utgöra Kr. 200 700 000: —. Härtill kommer den av riksdagen beslutade extra skat­ten om 5 öre för varje 35-öresrad eUer — uttryckt i procent — c:a 14,3 % på tipsinsatsbeloppet. Radskatten på den ovan beräknade högre omsättningen skulle därför komma att uppgå till approximativt Kr. 84 400 000: —. Tillsammans skulle inleveransen för detta budgetår så­ledes belöpa sig till Kr. 285 100 000: —.

För budgetåren 1973/74 och 1974/75

För dessa år torde tävlingsveckornas antal komma att uppgå tUl 51 st, eller samma antal som under innevarande budgetår. Att redan nu be­räkna omsättningen är emellertid svårt, varför det torde vara lämpligast att tiUs vidare räkna med samma inleverans för 1973/74 och 1974/75 som för 1972/73 eller i vinst ca Kr. 200 700 000: — och i radskatt ca Kr. 84 400 000: — eller tillsammans Kr, 285 100 000: —, För samtliga budgetår måste bolaget reservera sig för oförutsedda händelser, som helt kunna förändra det ekonomiska resultatet,"

Riksrevisionsverket beräknar inkomstema på titeln tipsmedel för bud­getåret 1972/73 tUl 285 000 000 kr, och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med likaledes 285 000 000 kr.

Lotterimedel. De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln un­der de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr,).

 

Budgetår

1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

Riksstat Redovisat

163,0 156,5

157,0 148,1

152,0 167,5

171,0 181,1

190,0

I skrivelse till riksrevisionsverket den 1 november 1972 har Svenska Penninglotteriet AB för budgetåret 1972/73 beräknat kunna inleverera


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                                                 76

ett belopp av 188,5 milj. kr, att tillgodoföras titeln Lotterimedel. Inleve­ransen består av medel från tolv månadslotterier, åtta nummerlotterier och ett nytt Bellmanslotteri och beräknas tUl resp. 154, 24 och 8,5 milj. kr. Vinsten på bolagets verksamhet beräknas till 2 milj. kr.

Även under budgetåret 1973/74 beräknar penninglotteriet kunna in­leverera 188,5 milj, kr. under förutsättning att tUlstånd lämnas för minst nio nummerlotterier och ett BeUmanslotteri under år 1973 och samma antal under 1974 och 1975.

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln Lotterimedel för budgetåret 1972/73 till 189 000 000 kr. och föreslår, under föratsättning att minst nio nummerlotterier och ett BeUmanslotteri anordnas även un­der nästa budgetår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med lika­ledes 189 000 000 kr.

Övriga diverse inkomster. De på denna titel redovisade inkomsterna uppgick för budgetåret 1969/70 till netto 148,7 milj. kr., för budgetåret 1970/71 till 76,7 milj. kr. och för budgetåret 1971/72 tUl 55,5 mUj. kr.

De största inkomstposterna redovisas i följande tabell (mUj. kr.):

Övriga diverse inkomster

Redovisade belopp

1969/70  1970/71            1971/72

Försäljningsmedel för lös egendom m. m. 3,0 7,6                                       5,3
Trafikomläggningsskatt 0,2 —                                                                  
Expeditionsavgifter 1,1 1,2
                                                                         1,5
Intressemedel 3,5 7,5                                                                                  6,9
Återbetalning av lån från anslag på driftbud­
geten 4,5 6,2
                                                                                               7,6
Ersätming för täckande av socialförsäkrings-
kostnader och pensionskostnader 2,1 0,2
                                                  0,2
Återbetalning av kostnader för svenska FN-

styrkor                                                               27,5               7,0         1,8

Ersättning för datamaskindrift m. m.                                                  1,2

Polisbevakning på enskilds bekostnad                     1,3                1,1          0,8

AUmän varuskatt                                                   76,1              33,4         14,4

Ränta å likviditetskvotsunderskott                        19,7                             

Förlusttäckningsavgifter                                                          1,1          1,1

Överskott vid avyttring av äldre jord­
förmedlingsföretag
                                                               2,9            

Återbetalning, U-landsunderstöd                                                       5,0

Diverse i övrigt                                                         9,7               8,5         9,7

Summa   148,7            76,7         55,5

 Redovisas fr.o.m. budgetåret 1969/70 på inkomsttiteln pensionsmedel.

Titeln har i riksstaten för budgetåret 1972/73 uppförts med 100 milj. kr.

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln övriga diverse in­komster för budgetåret 1972/73 tiU 60 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med likaledes 60 000 000 kr.


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning


77


B. Inkomster av statens kapitalfonder

/. Statens affärsverksfonder

De statliga affärsverken redovisar i skrivelser till riksrevisionsverket de beräknade inkomstema för statens affärsverksfonder. Beräkiungsprin-ciperna för de olika verken varierar, t. ex. vad gäUer bedömningen av pris- och lönestegringar.

Postverket

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvud­boken redovisade överskotten för postverket för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även med­tagits de i riksstaten beräknade överskotten (milj, kr,).

 

Budgetår

Drift-

Drift-

Ränta

Över-

Inleve-

Beräk-

 

inkomsteri

kostaaderi

postban­kens stats­verkslån

skott

rerat till stats­verket

nat i riks­staten

1967/68

1 216,0

1 209,8

6,2

15,0

17,0

1968/69

1 314,7

1 294,7

20,0

10,0

5,0

1969/70

1 437,7

1 428,0

0,7

10,4

12,9

19,0

1970/71

1 592,3

1 582,8

2,1

11,6

58

12,0

1971/72

1 754,8

1 815,6

3,2       -

-57,6

12,7

13,1

' Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter och av postverket redovisade belopp förklaras av att vissa saideringar vidtagits vid upprättandet av statens bokslut.

Överskotten har redovisats enligt följande (milj, kr.).


Budgetår


Överskott Därav inlevererat tiU statsverket under budgetåret 1967/68    68/69       69/70       70/71        71/72


 

1967/68

6,2

6,2

 

1968/69

20,0

3,8

10,0

6,2

 

1969/70

10,4

6,7

3.7

1970/71

11,6

 

2,1

9,5

1971/72

—57,6

3,2

I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av post­verket upptagits ett belopp av 11,5 mUj, kr.

Poststyrelsen har i skrivelse till riksrevisionsverket den 17 november 1972 beräknat överskotten inkl, ränta på postbankens statsverkslån för budgetåren 1972/73 och 1973/74 tiU 15,1 milj, kr. resp. 17,2 milj. kr.

Beträffande de beräknade inkomsterna och utgiftema har poststyrel­sen anfört följande:


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen


78


"Poststyrelsens beräkningar av inkomstema på riksstatstiteln Post­verket för budgetåren 1972/73, 1973/74 och 1974/75 redovisas i bifo­gade sammanstäUning, som även upptar dels det faktiska utfallet bud­getåret 1971/72 satt i relation lUl Postverkets förslag tUl driftstat för nämnda budgetår, dels den fastställda driftstaten för budgetåret 1972/73.

I avvaktan på prövning av Postverkets framställning om ersättning av statsmedel för bristande självkostnadstäckning i tidnings- och dUi-gensrörelsema fastställdes ingen driftstat för budgetåret 1971/72. Utfal­let för 1971/72 visar en lägre intäkts- och kostnadsnivå än Postverkets förslag tUl driftstat för budgetåret. På intäktssidan sammanhänger detta med att Postverkets driftstatsförslag byggde på ett alternativ att få in­täkter och kostnader att balansera vid utebliven driftersättning, vUket innebar en väsentiigt högre portohöjning från den 1 oktober 1971 än den som slutiigen fastställdes. Då Postverkets framställning, om drift-ersättning sedermera ej biföUs kunde ett underskott för budgetåret inte undvikas, men genom kostnadssänkande åtgärder och intensifierade sälj-ansträngningar kunde underskottet begränsas till 60,8 mUj. kr. Postver­ket har hos Kungl. Maj:t hemställt om täckning av underskottet över statens driftbudget under innevarande hudgetår.

Intäkter (milj. kr.)

 

Intäktsslag

1971/72

 

1972/73

 

1973/74

1974/75

 

Drift-

Utfall

Drift-

Ny be-

Beräk-

Beräk-

 

stat

 

stat

räkning

ning

ning

1

2

3

4

5

6

7

Porton

1 167,9

1 038,2

1 172,7

1 175,5

1 276,4

1 437,2

Tjänstepost

198,3

180,3

230,0

222,4

237,3

248,8

Tidningar

127,2

131,8

138,0

149,2

154,6

155,5

Transitersättning m. m.

12,5

12,5

16,4

17,4

11,8

11,8

Uppdrag åt staten

43,8

51.7

63,9

64,3

86,4

76,4

För driftkostnader ian-

 

 

 

 

 

 

språktagna ränte-

 

 

 

 

 

 

intäkter

434,5

444,2

525,0

521,9

563,4

594,8

Industrierna

3,2

3,4

3,2

3.0

3,4

3,6

DiUgenstrafilcen

21,0

22,2

22,6

23,4

24,7

25,9

Fastighetsförvaltningen

 

 

 

 

 

 

m.m.

3,8

4,6

4,5

4,5

4.6

4,8

Centralupphandlingen

37,6

39,9

40,6

40,7

41,8

43,4

Ersättning från Tid-

 

 

 

 

 

 

ningstjänst AB

4,3

4,6

4,3

4,4

4,7

5,3

Vinst vid försäljning av

 

 

 

 

 

 

anläggningstillgångar

0,4

0,2

04

0,3

0,3

0,2

Övriga intäkter

43,4

43,6

46,7

43,5

56,8

74,8

Summa intäkter

2 097,9

1 977,2

2 268,3

2 270,5

2 466,2

2 682,5

Summa kostnader

2 087,9

2 038,0

2 257,3

2 259,2

2 452,9

2 666,6

Resultat

-1-10,0

— 60,8

-1-11,0

-1-11,3

-fl3,3

+ 15,9

Inleverans

 

12,7

 

11,5

16,8

19,5

Därav

 

 

 

 

 

 

Från föregående

 

 

 

 

 

 

budgetår

 

9,5

 

----

3,6

4.0

Årets överskott

 

 

 

7,7

9:3

11,0

Ränta på statsverkslån.

 

 

 

 

 

 

Postijanken

 

3,2

 

3.8

3.9

4,5


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäluiing


79


Kostnader (milj, kr,)

 

Kostnadsslag

1971/72

 

1972/73

 

1973/74

1974/75

 

Drift-

Utfall

Drift-

Ny be-

Beräk-

Beräk-

 

stat

 

stat

räkning

ning

ning

1

2

3

4

5

6

7

Personalkostnader

 

 

 

 

 

 

Löner m, m.

1 267,2

1 229,9

1 338,6

1 355,5

1 463,7

1 580,7

Övriga avlönings-

 

 

 

 

 

 

förmåner

168,3

160,3

171,9

164,4

179,5

193,5

Pensioner m, m.

179,1

188,6

209,6

212,7

230,7

254,9

Allmän arbetsgivar-

 

 

 

 

 

 

avgift m, m.

25,2

26,8

44,3

44,2

63,0

67,9

Sakkostnader

 

 

 

 

 

 

Transporter

127,7

116,7

128,0

123,3

129,4

139,8

Fastigheter och för-

 

 

 

 

 

 

hyrda lokaler

90,7

88,6

96,4

94,8

102,9

119,2

Inventarier och för-

 

 

 

 

 

 

brukningsartiklar

109,7

102,5

133,9

127,5

142,7

161,8

Centralupphandlingens

 

 

 

 

 

 

inköp för andra

 

 

 

 

 

 

myndigheter

32,6

34,3

34,0

34,8

35,4

36,7

Avsättning tUl värde-

 

 

 

 

 

 

minskningskonton

22,4

22,5

29,0

28,4

30,8

31,6

Förlust vid försäljning av

 

 

 

 

 

anläggningstillgångar

0,3

.—

övriga sakkostnader

61,9

64,6

67,9

69,5

70,9

76,0

Ränta på statsverks-

 

 

 

 

 

 

lån. Postbanken

3,1

3,2

3,7

3,8

3,9

4,5

Summa kostnader

2 087,9

2 038,0

2 257,3

2 259,2

2 452,9

2 666,6

De nu gjorda beräkningarna för budgetåret 1972/73 medför inga stör­re förändringar för enskilda intäkts- och kostnadsposter jämfört med den fastställda driftstaten. Nettoeffekten av portohöjningar har för 1972/73 beräknats tiU 124 milj, kr. Samtidigt har på personalkostnads­sidan beträffande budgetåret 1972/73 den beräknade effekten av den senaste avtalsrörelsen medfört en nivåökning med ca 130 milj. kr, i jäm­förelse med 1971/72, Höjningen av den allmänna arbetsgivaravgiften medför en kostnadsökning för budgetåret 1972/73 med 15 milj. kr. och för de följande budgetåren med 30 milj, kr. per år. I övrigt har liksom tidigare nivån för intäkter och kostnader beräknats med utgångspunkt från väntade volym- och prisförändringar.

Avkastningen på det i Postverket investerade statskapitalet för de tre nu aktuella budgetåren har liksom tidigare anpassats till det förslag som framlades av affärsverksutredningen. För budgetåret 1972/73 beräknas sålunda överskottet inkl. ränta på Postbankens statsverkslån bli 15,1 mUj. kr. För budgetåren 1973/74 och 1974/75 har överskotten på mot­svarande sätt beräknats till 17,2 resp, 20,4 mUj, kr. Räntan på Postban­kens statsverkslån beräknas uppgå till 3,8, 3,9 resp. 4,5 milj. kr. Av sammanställningarna framgår i vad mån inleveranserna beräknas an­sluta sig tiU de bokförda överskotten m. m,"

Riksrevisionsverket beräknar inkomstema av postverket under bud­getåret 1972/73 till 11 500 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med 16 800 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen


80


Televerket

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvud­boken redovisade överskotten för televerket för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medta­gits de i riksstaten beräknade överskotten (mUj, kr.).

 

Budgetär

Drift­inkomster

Drift­kostnader

Överskott

Inlevererat

till

statsverket

Beräknat i riksstaten

1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72

2 439,3

2 619,0

2 981,8

'3 369,0

'3 904,1

2 246,7 2490,8 2 876,2 '3 284,1 '3 654,6

192,6 128,2 105,5 85,0 249,5

215,0 167,2 150,0 156,8 230,0

215,0 173,0 176,3 145,0 150,0

> SkiUnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter och av televerket redo­visade belopp förklaras av att vid upprättandet av statens bokslut bruttoredovis­ning tillämpats.

Överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr,).

 

Budgetår

över-

Balan-

Netto

Därav inlevererat till statsverket under

 

skott

serade

att in-

budgetåret

 

 

överskott

leverera

 

 

 

 

av radioli-

 

1967/68 68/69   69/70   70/71    71/72

 

 

censmedel

 

 

 

1967/68

192,6

9,2

183,4

125,3

58,2

1968/69

128,2

-29,2

157,4

 

109,0     48,4

1969/70

105,5

-40,4

145,9

 

•      101,6       44,3

1970/71

85,0

-65,0

150,0

 

112,5        37,5

1971/72

249,5

39,5

210,0

 

192,5

Den 1 juli 1972 återstod 17,5 milj, kr, av 1971/72 års överskott att inleverera,

I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av telever­ket upptagits ett belopp av 230 milj, kr.

Televerket har i skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1972 beräknat överskottet för budgetåret 1972/73 till 161 milj. kr. och för budgetåret 1973/74 till 158 milj. kr.

Beräkningama bygger på budgeterade intäkter och kostnader under den aktuella perioden. Hänsyn har därvid tagits tUl de under hösten genomförda taxehöjningarna.

Televerkets bokförda resp. beräknade intäkter, driftkostnader och överskott framgår av på s. 81 intagna driftstater.

Riksrevisionsverket beräknar inkomstema på titeln televerket för bud­getåret 1972/73 till 161 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budget­året 1973/74 uppförs med 158 000 000 kr.


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Televerkets driftstat (milj. kr.)


81


 

 

1971/72

 

1972/73

 

1973/74

1974/75

 

Drift-

Utfall

Drift-

Ny be-

Beräk-

Beräk-

 

stat

 

stat

räkning

ning

ning

Intälaer

 

 

 

 

 

 

Telefon

2 728,3

2 796,2

3 100,1

3 095,4

3 361,1

3 587,7

Telex

60,1

57,9

62,7

62,0

69,9

73,0

Telegraf

58,1

49,6

62,2

52,3

48,8

44,0

Ersättning för drift och

 

 

 

 

 

 

underhäll m. m. av

 

 

 

 

 

 

rundradionäten

161,5

161,2

166,7

168,9

185,9

189.2

Övrig radio

13,0

12,8

16,5

15,2

16,7

17.5

Ränteintäkter

0,2

0,5

0,2

0,5

0,5

0,5

Övriga intäkter

108,1

137,8

123,0

137,1

129,2

132,1

Summa intäkter

3 129,3

3 216,0

3 531,4

3 531,4

3 812,1

4 044,0


16,9

34,2


20,0 31,5


24,8 30,2


15,4 36,3


17,6 36,1


819,9

45,4


847,8 48,1

3 874,0

170,0 159,0


651,7 35,6


782,2 35,6


782,2 37,9

3 006,0   3 345,4   3 335,4   3 641,1

196,0

161,0

171,0

158,0


210,0

230,0


186,0


52,5 105,5


65,5 93,5


17,5 143,5


37,5 192,5


2 183,4   2 267,0   2 473,9    2 464,2    2 724,3        2 923,1

14,8 47,5

Kostnader Rörelsekostnader Ränta för disposition av rundradiomedel Övriga räntekostnader Avsättning till värde­minskningskonton Teleanläggningar mm

626,0

Rundradioanläggningar   35,6 Summa kostnader   2 907,3

222,0

Överskott

Inleverans därav:

Från föregående budgetår

Årets överskott


Anm 1

På intäktssidan utgör posten "Ersättning för drift och underhåU m. m. av rund­radionäten", för budgetåret 1971/72 161,2 milj kr, intäkter för televerkets del av rundradiorörelsens intäkter.

Rörelsekostnadema inkluderar televerkets del av rundradiorörelsens kostnader (exkl avsättning tiU värdeminskningskonto för rundradioanläggningar), för budget­året 1971/72 Driftstat    125,9 milj kr 125,6"      "

131,1

Utfall 1972/73 Driftstat

Ny beräk. 131,0 " 140,5 " 141,1 "

1973/74 ' 1974/75

Posten "Avsättning till värdeminskningskonton" inkluderar avsättning till värde­minskningskonto för rundradioanläggningar, för budgetåret 1971/72 35,6 milj kr.

Anm 2

Utöver intäkterna och kostnaderna i televerkets driftstat enligt ovan, redovisar televerket i sina räkenskaper även Sveriges Radios del av rundradiorörelsens in­täkter och kostnader samt de rundradiointäkter som balanseras. Sålunda faller nedan redovisade poster utanför televerkets egentliga driftstat.

6    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bil. 2


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen


82


 


1971/72


1972/73


1973/74    1974/75


Drift-     Utfall     Drift-     Nyjbe-    Beräk-      Beräk-
stat
                        stat        räkning   ning             ning


51,5

Sveriges Radios del av rundradiorörelsens

intäkter                               497,3      487,4      525,0      529,0      534,6

Intäkter av rundradiorö­
relsen att balansera
               23,1         39,5          33,9        28,8         51,5
Sveriges Radios del av
rundradiorörelsens
kostnader                        -497,3   -487,4   -525,0   -529,0   -534,6

28,8

39,5        33,9

23,1

Överskott av rund-radiorörelsen att balansera


550,9 67,5

-550,9 67,5


Statens järnvägar

J-fi     JL WuVJ  ( XO..VJ     ± k.OV41 VL.lVi±     i.\J      OI..«LwjJ.O     J..L ..  T «.k.x      O-VJ      V.     ,Jll...Jb     JL V i JLl L. k 11

fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr,).

 

Budgetår

Drift-

Drift-

överskott

Inlevererat

Beräknat i

 

inkomster

kostnader

 

till stats­verket

riksstaten

1967/68

2 361,1

2 341,0

20,1

20,1

119,0

1968/69

2 422,5

2 416,8

5,7

0,1

30,0

1969/70

2 537,1

2 484,6

52,5

40,7

140,0

1970/71

2 469,1

'2 469,1

0,0

17.5

103,0

1971/72

'2 643,7

'2 643,7

0,0

0.0

80,0


1 Skilkiaden mellan här upptagna inkomster och utgifter och av statens järn­vägar redovisade belopp förklaras av att vissa saideringar vidtagits vid upprättan­det av statens bokslut.

överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr.).

Budgetår            Överskott   Därav inlevererat tiU statsverket under budgetåret

1967/68        68/69           69/70         70/71      71/72

1967/68

20,1

1968/69

5,7

1969/70

52,5

1970/71

0,0

1971/72

0,0

20,0                                     ...

5,7
35,0
          17,5

I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsttiteln statens jäm­vägar ej uppförd.

I skrivelse tUl riksrevisionsverket den 24 november 1972 har järn­vägsstyrelsen anfört följande:

"Trafikintäkterna, som bygger på bl. a. konjunkturinstitutets senaste bedömning av den ekonomiska utvecklingen i samhället, har beräknats vid taxenivån i november 1972, För budgetåret 1972/73 uppgår den statliga ersättnmgen för drift av olönsamma järnvägslinjer m, m, till 322 milj, kr. Motsvarande begärda ersättningar för 1973/74 och 1974/75


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning


83


i årets anslagsframställning har efter omräkning tUl nuvarande taxenivå kalkylerats till 494 resp. 567 nulj. kr. Prognosen föratsätter vidare att i anslagsframstäUningen begärda ersättningar för försvarsberedskap (exkl. civilförsvar) kommer att bevUjas. 1 anslagsframstäUningen har dessutom hemställts om särskUd ersättning för merkostnader, som beräknades upp­komma genom riksdagens beslut att ej medge ändrad regional organi­sation av SI. Kungl. Maj:t har i prop. 1972: 133 föreslagit att den regionala omorganisationen skall genomföras. I avvaktan på riksdagens beslut i ärendet har i prognosen inte räknats med den i anslagsfram­ställningen begärda ersättningen för utebliven rationalisering.

Kostnadema har beräknats med beaktande av de rationaliserings­planer som utarbetats inom resp. avdelningar. PersonaUcostnadema har beräknats enligt gällande löneavtal samt en antagen lönestegring om 10 % 1974 och 8 % 1975, Sakkostnadsnivån har antagits stiga med 4 % per år utom i de fall då priserna regleras genom särskilda avtal.

Med angivna föratsättningar har intäkter, kostnader och resultat för budgetåren 1972/73—1974/75 uppskattats till i bifogade tablå upp­tagna belopp. Som jämförelse anges motsvarande budgeterade och bok­förda belopp för budgetåret 1971/72.

Vid nuvarande taxenivå beräknas SJ efter planenliga avskrivningar lämna överskott med 5 milj. kr. för 1972/73 och med 133 mUj. kr. för vardera 1973/74 och 1974/75. Som framgår av tablån är de pro­gnoserade överskotten för 1973/74 och 1974/75 i hög grad beroende av att SJ erhåller begärda ersättningar för särskUda ekonomiska belast­ningar som saknar motsvarighet hos konkurrerande transportföretag. Även om dessa ersättaingar beviljas, kommer dock överskotten för dessa budgetår ej att täcka f örräntningskravet.

Skillnaden mellan faktiska pensionsutgifter och de försäkringstek­niskt beräknade pensionskostnader som belastar SJ resultaträkning be­räknas för resp. budgetår tiU 108, 114 och 117 mUj. kr. För 1972/73 krävs alltså en intäktsförstärkning om ca 103 rrulj, kr. enbart för att SJ skall kunna klara pensionsutbetalningarna. Ställning har ännu inte tagits till hur denna beräknade likviditetsbrist skall täckas. Någon inlevereras av överskottsmedel detta budgetår kan följaktiigen inte på­räknas.

För 1973/74 och 1974/75 skulle vid ovan angivna föratsättningar in­leveranserna komma att uppgå till 10 resp. 15 milj. kr."

Statens järnvägars driftstat m. m. (milj, kr)

 

 

1971/72

 

1972/73

 

1973/74

1974/75

 

Drift-

Utfall

Drift-

Ny be-

Beräk-

Beräk-

 

stat

 

stat»

räkning

ning

ning

A. Ekonomiskt resultat

 

 

 

 

 

 

Intäkter

 

 

 

 

 

 

Järnvägs-, färje- och

 

 

 

 

 

 

busstrafik

 

 

 

 

 

 

Gods- och posttrafik

1 454,0

1 433,7

1 604,0

I 589

1 688

1 779

Persontrafik

823,0

826,3

833,2

823

829

836

Ersättning för drift

 

 

 

 

 

 

av olönsamma

 

 

 

 

 

 

järnvägslinjer m. m.

296,7

296,7

322,0

322

494

567


 


Prop. 1973:1   Bilaga 1   Finansplanen                                         84

 

1971/72

1972/73                  1973/74    1974/75

Drift-     Utfall stat

Drift-     Ny be-    Beräk-     Beräk-stat        räkning   ning         ning

Ersättning för för­
svarsberedskap
                                                                15                   16
övriga rörelsegrenar             25,0        22,8        24,1          24           25                   25
Diverse intäkter                  49,0        53,8        50,5          50            51                   52

Summa intäkter   2 647,7   2 633,4   2 833,8   2 808      3 102             3 275

Kostnader Järnvägs-, färje- och

busstrafik
Administrativa avdel­
ningen
                                   35,7        35,1        35,8
Banavdelningen                426,6      424,9      451,7
Driftavdelningen            1 312,1    1 296,5    1 320,5
Ekonomiavdelningen         30,9        29,4        30,1
Juridiska avdelningen           1,6          1,8
           1,4
Kommersiella avdel­
ningen                               42,9        43,0        45,3
Maskinavdelningen          178,4      175,3      189,1
Utvecklingsavdel­
ningen                               1,1          1,1
               1,4
Gemensamma (över­
gripande)

Avskrivningar»               246,9      246,9      244,8

Pensioner och

ATP-avgifter               366,2      373,5      370,8

Arbetsgivaravgift
till sjukförsäk­
ring samt kost­
nader för grupp­
livförsäkring
                      50,6        52,2        53,7
Allmän arbetsgivar­
avgift
                                 30,0        30,1        45,5
Ersättning från för­
säkringskassor         — 25,0    — 25,7    — 25,5
Driftersättning till

dotterföretag                 20,5        20,2        21,6

Övriga gemensamma
kostnader
                        0,2     - 4,7             1,1

övriga rörelsegrenar
Hyresverksamhet m.
m. (exkl. avskriv­
ningar)
                                    8,6          9,0          9,1
Hyresverksamhet,
avskrivningar                   0,7         0,7          0,7

Summa kostnader   2 728,0   2 709,3   2 797,1   2 803      2 969             3142

överskott före bok­
slutsdispositioner       - 80,3   - 75,9        36,7
                5          133                  133

Minskning av plan­
enliga avskrivningar        80,3        75,9
             —        —                             

Nettoöverskott efter
bokslutsdisposi­
tioner
                                   O            O        36,7         5          133                 133

Erfordras för pensions-

utbetahiingar»                   90,0        88,4      108,0      108          114                 117


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning


85


 

 

1971/72

 

1972/73

 

1973/74

1974/75

 

Drift­stat

Utfall

Drift­stat

Ny be­räkning

Beräk­ning

Beräk­ning

Inleverans

0

0

0

0

10

15

därav:

Från föregående

budgetår Årets överskott Förräntningskrav

0

0

118,8

0

0

120,9

0 0

123,0

0 0

127,7

0

10

138,7

9

6

150.4

• Driftstaten har justerats tiU taxenivån i november 1972.

' Planenliga avskrivningar exkl. huvudverkstäder och huvudförråd.

Avser skiUnad meUan faktiska pensionsutgifter och försäkringstekniskt be­
räknade pensionskostnader som belastar SJ resultat.

Riksrevisionsverket beräknar inga inkomster på titeln statens jäm­vägar för budgetåret 1972/73, och föreslår att titeln för budgetåret 1973/ 74 uppförs med 10 000 000 kr.

Luftfartsverket

De i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade resultaten för luftfartsverket för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efter­följande uppställning (milj. kr.).


Budgetår

1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72


Drift­inkomster

101,4 104,7 • 125,0 130,2 157,0


Drift­kostnader

87,8

90,0

'110,0

112,5

138,1


överskott (4-)    Inlevererat
resp. under-       tUl stats-
skott (—)          verket

-1- 13,6               13,6

-t- 14,7             14,7

'-fl5,l                   15,1

+ 17,7               15,0

-f 18,9               13,7


Beräknat i riks­staten

14,5 15,1 14,9 17,0 23,9


» SkiUnaden meUan här upptagna inkomster och utgifter samt överskott och de av luftfartsverket redovisade beloppen förklaras av att vissa bokslutstransak­tioner tUlkommit vid upprättande av riksbokslutet för budgetåret 1969/70.

I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av luftfarts­verket upptagits 23,1 milj. kr.

Luftfartsverket har i skrivelse tUl riksrevisionsverket den 8 novem­ber 1972 beräknat överskotten för budgetåren 1972/73 och 1973/74 till 24,0 milj. kr. resp. 17,0 mUj. kr. I skrivelsen anför luftfartsverket föl­jande:

"Som grund för intäktsbedömningen för 1973/74 och 1974/75 har trafikvolymen uttryckt i antal landningar beräknats öka med ca 5 % och i antal passagerare med ca 10 % för vardera budgetåret.

På kostnadssidan har erfarenhetsmässiga antaganden gjorts om löne-och personalutvecklingen. Detta innebär bl. a. att löner och priser har beräknats öka med vardera ca 5 % för varje budgetår.

På intäktssidan har inga  generella taxehöjningar på trafikavgifter


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen


86


lagts in. Under 1973/74 kommer dock flygplatstaxan att omstraktureras genom att en särskild undervägsavgift införs.

Under de angivna föratsättningama kommer överskottet för 1973/74 att bli 17,0 mUj. kr. och för 1974/75 9,5 milj. kr. Dessa resultat under­skrider statsmakternas krav på ränta på det i medeltal disponerade stats­kapitalet med 11,9 resp. 27,1 milj. kr. Härvid har ränta beräknats efter 7%.

I budgetarbetet för 1973/74 kommer verket att pröva olika åtgärder för att dämpa tillväxten på kostnadssidan utan att service och säkerhet eftersatts. Vidare kommer verket att eftersträva en ökning av intäktema från s. k. binäringar. Såvitt nu kan bedömas kommer dock taxehöjning­ar att bli nödvändiga att genomföra under 1974/75.

För 1971/72 erhöll verket av Kungl. Maj:t tUlstånd att göra en extra avskrivning på Bulltofta med 2 milj, kr. Återstående bokförda värde uppgår tiU 2,3 milj. kr. För 1972/73 och har ej hänsyn tagits till bort-skrivning av detta belopp."

Luftfartsverkets driftstat (milj. kr.)

 

 

1971/72

 

1972/73

1973/74

1974/75

 

Drift-

UtfaU

Ny be-

Be-

Be-

 

stat

 

räkning

räkning

räkning

 

 

 

=driftstat

 

Intäkter

 

 

 

 

 

Flygplatserna

 

 

 

 

 

Traflkintäkter:

 

 

 

 

 

landningsavgifter

45,7

44,6

48,9

51,6

54,6

passageraravgifter

52,4

54,9

60,9

67,2

74,2

parkerings- (wh hangaravgifter    1,4

1,5

1,3

1,5

1,5

stationstjänst

14,4

17,4

20,4

21,8

23,3

övriga intäkter

31,0

32,9

36,6

40,4

44,4

Centralförvaltoingen, exkl.

 

 

 

 

 

luftfartsinspektionen

1,6

1,9

1,6

1,7

1,8

Luftfartsinspektionens avgifter

3,5

3,8

4,2

4,5

4,7

Driftbidrag tUl luftfartsverket

Summa intäkter

150,0

157,0

173,9

188,7

204,3

Kostnader

 

 

 

 

 

Ledning och gemensamt

1,1

1,4

1.8

2,0

2,2

Driftavdelningen

 

 

 

 

 

Centralt

16,0

17,8

17,8

19,9

22,2

Flygplatserna:

 

 

 

 

 

Ledning och gemensamt

2,9

3,8

4,0

4,5

5,0

Avskrivnmg

14,8

16,9

16,2

21,2

24,3

Flygsäkerhetstjänst

30,5

34,2

37,3

42,2

47,1

Marktjänst

33,6

31,1

30,8

34,4

38,4

Stationstjänst

7,5

9,3

11,0

12,3

13,7

Ersättning tUl kommunema    2,4

1,6

4,8

6,7

10,2

=

108,8

116,1

124,2

143,2

163,1

Ekonomiavdelningen

2,4

2,3

2,6

2,9

3,2

Administrativa avdelningen

13,6

14,4

17.6

19,6

21,9

Luftfartsinspektionen

5,1

5,3

5;5

6,0

6,7

Summa kostnader

129,9

138,1

149,9

171,7

194,9

Överskott

20,1

18,9

24,0

17,0

9,4

Inleverans därav:

 

 

 

 

 

Från föregående budgetår

2,7

2,7

7,9

9,0

Årets överskott

15,0

11,0

15,0

17,0

9,4


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning


87


Sammansättningen av intäkter och kostnader framgår av ovan in­tagna driftstater. För jämförelse redovisas även driftstat och utfall för budgetåret 1970/71,

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln luftfartsverket för budgetåret 1972/73 till 22 900 000 kr. och föreslår, att titeln för bud­getåret 1973/74 uppförs med 26 000 000 kr.

Förenade fabriksverken

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvud­boken redovisade överskotten för försvarets fabriksverk (fr, o. m. den 1 januari 1970 förenade fabriksverken) för de senast förflutna fem bud­getåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (milj, kr,).

 

Budgetår

Driftin-

Drift-

Därav:

Över-

Inleve-

Beräk-

 

komster

kostna-

Avsättning av

skott

rerat till

nat i

 

 

der

vinstmedel för särskilda dis­positioner

 

stats­verket

riks­staten

1967/68

381,4

370,6

12,4

10,8

10,8

10,0

1968/69

454,8

444,0

13,4

10,8

10,8

12,0

1969/70

491,4

475,2

4,8

16,2

16,2

15,0

1970/71

1555,2

»536,3

0,0

18,9

0,7

16,8

1971/72

' 695,0

'712,7

0,0

—17,7

0,6

10,6

' Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter samt överskott och av fabriksverken redovisade belopp förklaras av att fabriksverken vidtagit vissa saide­ringar mellan diverse driftkostnader och särskUda uppbördsmedel.

I rtksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av förenade fabriksverken upptagits 0,6 milj, kr.

I skrivelse till riksrevisionsverket den 8 november 1972 har förenade fabriksverken beräknat inkomster på riksstatstiteln förenade fabriksver­ken för budgetåren 1972/73 och 1973/74 till 22,8 milj, kr. resp, 24,6 milj. kr. enligt nedanstående uppställning (1 000 kr,).


Summa

Ränta på kapital­behållning (7 %)

122 300 24100

Hyresintäkter m.m, frän försvarets materielverk

500 500

Budgetår

22 800 24 600

1972/73 1973/74

' Med hänsyn till inbalanserad förlust samt innevarande års beräknade resultat torde någon inleverans av överskottsmedel ej kunna påräknas budgetåret 1972/73.

Sammanställningen av intäkter och kostnader framgår av nedan in­tagna driftstater. För jämförelse redovisas även driftstat och utfall för budgetåret 1971/72.

Beträffande utfallet för budgetåret 1971/72 har redovisats en förlust på 16,2 milj, kr. Enligt riksrevisionsverkets bedömning är förlusten san-noUkt avsevärt större. Det beräknade resultatet för budgetåret 1972/73


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen


88


Fabriksverkens fonds driftstat (milj. kr.)

 

 

1971/72

1972/73

1973/

1974/

 

 

 

 

 

74

75

 

Drift-

UtfaU

Drift-

Ny be-

Beräk-

Beräk-

 

stat

 

stat

räkning

: ning

ning

Intäkter

 

 

 

 

 

 

Fakturering

 

 

 

 

 

 

Svenska beställare

 

 

 

 

 

 

Försvarsbeställningar

409,0

418,4

454,3

455,4

405,0

410,0

Civila beställningar

58,0

53,4

50,3

54,9

65,1

65,1

Tvätteriverksamheten

117,0

118,3

135,9

135,9

144,0

153,0

Utländska bestäUare

27,0

64,1

50,7

50,7

67,0

76,0

=

611,0

654,2

691,2

696,9

681,0

704,1

Intäkter vid försäljning av

 

 

 

 

 

 

överskottsmateriel

22,2

17,9

21,9

21,9

24.5

27 0

Diverse intäkter

10,0

18,2

12,0

12,0

13,0

14,0

Särskilda uppbördsmedel

-23,9 -

-21,3

-24,5

—28,8

—25,0

-25.0

Summa intäkter

619,3

669,0

700,6

702,0

693,6

720,1

Kostnader

 

 

 

 

 

 

Gemensamma driftkostnader

59,0

64,3

66,2

66,2

69,0

69,5

Vissa kostnader för försöks-

 

 

 

 

 

 

och utvecklingsarbeten m. m.

17,0

15,7

14,4

14,4

14,5

14,5

Driftkostnader vid fabrikerna

 

 

 

 

 

 

Avlöningar

187,5

195,5

214,6

214,6

205,0

205,0

Material

133,0

173,7

144,0

144,0

134,0

142,6

Diverse driftkostnader

66,0

85,8

96,0

96,0

90,9

95,1

Avsättning till värdeminsk-

 

 

 

 

 

 

ningskonto

9,3

9,4

8,4

8,4

9,0

9,5

=

395,8

464,4

463,0

463,0

438,9

452,1

Driftkostnader vid tvätterier

 

 

 

 

 

 

Avlöningar

55,4

61,2

71,7

71,7

76,7

81,7

Material

9,6

12,6

8,8

8,8

9.2

9,8

Diverse driftkostnader

35,0

27,3

26,5

26,5

28,6

30,5

Avsättning till värdeminsk-

 

 

 

 

 

 

ningskonto

6,0

7,1

7,3

8,0

9,5

11,0

=

106,0

108,2

114,3

115,0

124,0

133,0

Kostnader vid försäljning av

 

 

 

 

 

 

överskottsmateriel

 

 

 

 

 

 

Avlöningar till tjänstemän

3,8

2,7

4,6

4,6

5,0

5,5

Omkostnader

3,8

4,1

4,0

4,0

4,4

4,8

Material

13,3

8,8

12,0

12,0

13,2

14,5

=

20,9

15,6

20,6

20,6

22,6

24,8

Driftkostnader vid vissa för-

 

 

 

 

 

 

svarets materielverk tillhöriga

 

 

 

 

 

 

anläggningar   för   krigstUl-

 

 

 

 

 

 

verkning

0,4

0,8

0,4

0,5

0.5

0.5

Summa kostnader

599,1

669,0

678,9

679,7

669,5

694,4

Överskott

20,2

21,7

22,3

24,1

25,7

Inleverans

 

 

 

 

 

 

därav:

 

 

 

 

 

 

Från föregående budgetår

___

___

Årets överskott

20,2

'21,7

'22,3

24,1

25,7


' Med hänsyn tiU inbalanserad förlust samt tat, torde någon inleverans av överskottsmedel


innevarande års beräknade resul-ej kunna påräknas 1972/73.


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                                 S9

kommer enligt riksrevisionsverkets bedömning ej att uppnås. Med hän­syn till inbalanserad förlust om 39 milj. kr, och att väsentliga nedskriv­ningsbehov fortfarande ej redovisats torde någon inleverans av över­skottsmedel ej komma att ske vare sig under budgetåret 1972/73 eller 1973/74.

Riksrevisionsverket beräknar inkomstema på titeln förenade fabriks­verken tUl 500 000 kr. för budgetåret 1972/73 och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med likaledes 500 000 kr.

Statens vattenfallsverk

De tUl statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvud­boken redovisade överskotten för statens vattenfallsverk för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vUken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.).

Budgetår               Drift-             Drift-           Överskott   Inlevererat Beräknat i

inkomster      kostnader                         till stats-      riksstaten

 

 

 

 

verket

 

1967/68

956,8

624,1

332,7

334,7

320,0

1968/69

1113,6

768,6

345,0

349,7

335,0

1969/70

1 203,1

924,6

278,5

277,9

350,0

1970/71

1 315,7

968,5

347,2

343,5

368,0

1971/72

1 436,0

1 017,6

418,4

400,2

370,0

Överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr,).

Budgetår              överskott Därav inlevererat till statsverket under budgetåret

1967/68     68/69        69/70       70/71             71/72

 

1967/68

332,7

225,0

107,7

1968/69

345,0

 

242,0

102,9

1969/70

278,5

 

175,0

103,5

 

1970/71

347,2

241,5

105,7

1971/72

418,4

294,5

Den 1 juli 1972 återstod 123,9 milj. kr. av 1971/72 års överskott att inleverera.

I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av statens vattenfallsverk upptagits ett belopp av 460 milj. kr.

I skrivelse till riksrevisionsverket den 8 november 1972 har statens vattenfallsverk beräknat överskotten för budgetåren 1972/73 och 1973/ 74 tUl 479 mUj. kr. resp. 540 milj. kr. I skrivelsen anför statens vatten­fallsverk bl. a. följande:

"Ny beräkning för 1972/73 överensstämmer med avseende på en­skUda intäkts- och kostnadsposter i stort med faststäUd driftstat. Som bokslutsdisposition har dock införts 20 milj. kr. På grund av kraftig ökning av lagervärdet framför allt genom ytterligare kärnbränsleköp beräknas en utökning av lagerreserven bli erforderlig med hänsyn till prisfalls-, inkurans- och andra risker. Detta medför ett med motsvaran­de belopp sänkt nettoöverskott i förhållande till den fastställda drift­staten. Nu beräknat nettoöverskott, 479 milj, kr,, motsvarar 7 % för-


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 1    Finansplanen                                             90

räntning av i medeltal disponerat statskapital, vUket överensstämmer med av Kungl. Maj:t genom beslut den 30.6.1972 fastställt avkastnings­krav för budgetåret.

För beräkningarna avseende budgetåren 1973/74 och 1974/75 kan bl. a. följande nämnas.

Prognosvärdena är i huvudsak hämtade från i april 1972 utarbetad ekonomiprognos gäUande det alternativ som grandas på förutsättningen om oförändrad löne- och prisnivå.

Kraftförsörjningen baseras på genomsnittiiga vattenförhållanden. I prognosen räknas med nyligen beslutade högre taxor. På grand av kon­traktsbindning blir effekten av engrostaxehöjningen märkbar först på sikt. Oljepriset, som har stor betydelse för resultatutvecklingen, har för resp. år beräknats bli 9 kr,/Gcal,

Avskrivningama har anpassats till avskrivningsbehov enligt faststäUda avskrivningsprinciper.

Inleverans av överskottsmedel beräknas understiga de bokförda över­skotten med 4, 10 resp, 20 milj, kr,"

LSammansättningen av intäkter och kostnader samt hur beräknad in­leverans av överskotten fördelar sig på budgetår framgår av nedan in­tagna driftstat. För jämförelse redovisas även driftstat och utfall för budgetåret 1971/72.

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av statens vattenfallsverk till 475 000 000 kr. för budgetåret 1972/73 samt föreslår, att ifråga­varande inkomster för budgetåret 1973/74 upptas tUl 530 000 000 kr.

Statens vattenfallsverks driftstat (milj, kr,)

 

 

1971/72

 

1972/73

 

1973/74

1974/75

 

Drift-

Utfall

Drift-

Ny be-

Beräk-

Beräk-

 

stat

 

stat

räkning

ning

ning

Rörelseintäkter

1 474,9

1 426,2

1 564,6

1 564,6

1700

1 835

Driftkostnader

—689,2

—617,4

—662,3

—662,3

—720

—730

Rörelseresultat före

 

 

 

 

 

 

avskrivning

785,7

808,8

902,3

902,3

980

1 105

Avskrivningar

—351,6

—352,4

—382,8

—382,8

425

—500

Rörelseresultat

434,1

456,4

519,5

519,5

555

605

Finansiella intäkter

9,1

8,9

11,4

11,4

17

21

Finansiella kostnader

— 10,7

—    8,3

— 10,9

— 10,9

— 10

— 10

Realisationsvinster

0,8

Resultat före bok-

 

 

 

 

 

 

slutsdispositioner

432,5

457,8

520,0

520,0

562

616

Bokslutsdispositioner

—    3,5

— 19,8

— 20,0

Resultat före skatter

429,0

438,0

520,0

500,0

562

616

Kommunalskatter

— 18,0

— 19,6

— 21,0

— 21,0

— 22

— 26

Nettoöverskott

411,0

418,4

499,0

479,0

540

590

Inleverans

 

400,2

475,0

475,0

530

570

därav från föregåen

de är

107,2

125,4

125,4

130

140

av årets överskott

293,0

349,6

349,6

400

430


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning


91


Domänverket

De bokförda inkomstema och utgiftema för domänverket samt över­skotten för de senast förflutna fem kalenderåren jämte de i rikshuvud­boken redovisade och de till statsverket inlevererade överskotten för motsvarande budgetår framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.).

 

Räken-

Driftin-

Drift-

Över-

Budgetår

Över-

Inleve-

Beräk-

skapsår

komster

kost­nader

skott

 

skott

rerat till stats­verket

nat i riks­staten

1967

681,2

676,1

5,1

1967/68

3,4

5,1

15,0

1968

660,3

650,1

10,2

1968/69

11,8

10,2

5,0

1969

636,4

620,5

15,9

1969/70

20,1

12,0

6,0

1970

'740,9

'707,8

33,1

1970/71

34,8

34,2

23,0

1971

'832,3

'804,1

28,2

1971/72

26,6

22,7

23,0

' Skillnaden meUan här upptagna inkomster och utgifter och av domänverket redovisade belopp förklaras av att vid upprättandet av statens bokslut brutto­redovisning tillämpats.

Under budgetåret 1971/72 inlevererades 22,7 milj. kr. I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av domänverket upptagits ett belopp av 23 milj. kr.

I skrivelse tUl riksrevisionsverket den 10 november 1972 har domän­verket rörande beräkningen av ifrågavarande titel för budgetåren 1972/ 73 och 1973/74 yttrat bl. a. följande:

"Resultatprognosema för 1973 och 1974 är i rådande konjunkturläge osäkra. Verkets årsvinst påverkas starkt även vid små procentueUa för­ändringar i virkespriser och kostnadsutvecklingen.

För sågade varor har en konjunkturappgång skett under 1972 och även för massa är konjunkturen i uppgående. Avsättningsläget för tim­mer är gott medan massaindustrins råvarulager fortfarande är för stora. Kostnadssidan bedömes trots mekaniserings- och rationaliseringsåtgär­der komma att stiga främst beroende på ökade löner och sociala kost­nader.

Årsvinsten för kalenderåren 1973 och 1974 bedömes nu till omkring 15 milj. kr. för vardera året och till 13 milj. kr. för 1972,

Inleverans av överskottsmedel för budgetår (1 juli—30 juni) beräknas komma att ske enligt av Kungl, Maj:t fastställt avkastningskrav, dvs, med 23 milj. kr."

Domänverket har i bUaga lämnat nedanstående uppgifter rörande do­mänverkets bokförda resp. beräknade inkomster och utgifter samt över­skott för vart och ett av åren 1971—1974 (milj, kr,).

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln domänverket för budgetåret 1972/73 till 23 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budget­året 1973/74 uppförs med likaledes 23 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen


92


Domänverkets driftstat (milj, kr.)

 

 

Driftstat 1971

Utfall 1971

Drtftstat 1972

Ny be­räkning 1972

Beräk­ning 1973

Beräk­ning 1974

Virkesrörelsen Försäljning Awerkningskostnader m, m.

456,3 -220,0

488,2 -255,2

465,3 -242,0

473,0 -250,0

505,0 -271,0

520,0 -276,0

=

236,3

233.0

223.3

223,0

234.0

244,0

Skogsvårdsåtgärder Övriga driftskostnader

-      39,0

-        9,6

-       39,3

-         9.7

-       40,0

-         8,0

-       41,0

-         8.0

-       44,0

-         9.0

-         48,0

-           9.0

=

187.7

184.0

175,3

174,0

181,0

187,0

Nyttjanderätter Intäkter Kostnader

35,7 -  13,1

38,0 -  12,4

39,0 -  11.0

39,8 - 11.7

40,0 - 12,0

41,0 - 12,0

Övriga verksamheter Intäkter

2,5

3.3

4,0

4,0

4.0

4,0

Förvaltning och administration

-131,0

-131,7

-138,5

-138,5

-140,0

-143.0

Rörelseresultat före avskrivningar

81,8

81,2

68,8

67,3

73,0

77,0

Avskrivningar Vägar Byggnader Maskiner, inventarier

-        6,9

-        5,8

-      24,6

-        4,7

-        5,3

-       22,0

-         4,7

-         6,2

-       33.4

-         4.7

-         5,2

-       32,4

-         5.0

-         5,0

-       37,5

-          5,0

-          5,0

-        41,0

Rörelseresultat efter avskrivningar

44,5

49,2

24,5

25,0

25,5

26,0

FinansieUa intäkter och kostnader Ränteintäkter och aktieutdelning Räntekostnader

3,5 —    1,5

5,4 -    3,2

3,5 -    3,0

5.0

-    4,5

5,0 -    5,5

5,0 -    6,0

Resultat före bokslutsdispositioner

46,5

51,4

25,0

25,5

25,0

25.0

Bokslutsdispositioner Förändring av lagerreserv

—    2,0

-    5,6

 

 

_

_

Resultat före skatt

44,5

45,8

25,0

25,5

25,0

25,0

Kommunala skatter

-  14,5

-  17,6

-  12,0

- 12,5

-  10,0

-  10,0

Årets vinst

30,0

28,2

13,0

13,0

15,0

15,0

//. Riksbanksfonden

Ifrågavarande inkomsttitel är i gäUande riksstat uppförd med 200 milj. kr. I en från riksbanken till riksrevisionsverket den 5 oktober 1972 avlåten skrivelse har förevarande inkomsttitel beräknats tUl 200 milj. kr. för såväl budgetåret 1972/73 som för budgetåret 1973/74.

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln riksbanksfonden för budgetåret 1972/73 till 200 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med likaledes 200 000 000 kr.


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                                 93

///. Statens allmätma fastighetsfond

Statens allmänna fastighetsfond omfattar sju delfonder, nämligen slottsbyggnademas, kriminalvårdsstyrelsens, beskickningsfastigheternas, karolinska sjukhusets, akademiska sjukhusets, byggnadsstyrelsens och generaltiUlstyrelsens delfonder. Allmänna fastighetsfonden tillkommande ersättning för tUl statsmyndigheter upplåtna lokaler skall fr. o. m. 1 juli 1971 faststäUas med ledning av de kalkylerade hyresvärdena för olika fastigheter, varefter överskottet beräknas såsom skillnaden mellan de på delfondens stat upptagna inkomsterna och utgiftema för delfonden.

I skrivelse den 4 december 1972 har riksrevisionsverket avgivit ut­låtande över de av de särskUda förvaltningsmyndigheterna avgivna för­slagen till stater för de olika delfonderna av allmänna fastighetsfonden samt därvid framlagt förslag tUl stat för fonden för budgetåret 1973/74. I enlighet med detta förslag skulle överskotten på de särskilda delfon­derna upptas till de i efterföljande sammanställning angivna beloppen.


1972/73

1973/74

kronor

kronor

1000

1000

9 057 000

12 999 000

6 514 000

11971000

3 735 000

37 083 000

5 635 000

9 469 000

266 240 000

285 258 000

93 000

260 000

291 275 000

357 041 000

Slottsbyggnademas delfond Kriminalvårdsstyrelsens delfond Beskickningsfastighetemas delfond Karolinska sjukhusets delfond Akademiska sjukhusets delfond Byggnadsstyrelsens delfond Generaltullstyrelsens delfond

Summa

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1972/73 till 291 275 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med 357 041 000 kr.

IV. Försvarets fastighetsfond

Fonden består av tre delfonder, nämligen kasernbyggnaders och be­fästningars delfonder samt försvarets forskningsanstalts delfond. En­ligt Kungl. Maj:ts beslut den 11 december 1970 skaU fr.o.m. den 1 juli 1971 såsom överskott på vardera delfonden redovisas det belopp som erfordras för balans i staten.

Riksrevisionsverket beräknar överskottet på försvarets fastighetsfond för budgetåret 1972/73 tUl 101 452 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med 126 309 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen


94


V. Statens utlåningsfonder

I särskUda skrivelser har nedanstående myndigheter uppskattat in­komstema från de av dem förvaltade hithörande fonderna för budget­åren 1972/73 och 1973/74 enligt följande:


Utrikesdepartementet

Styrelsen för internationell utveckling

Statskontoret

Lantbruksstyrelsen

Bostadsstyrelsen

Riksbanken

Riksgäldskontoret

Summa


 

1972/73

1973/74

kronor

kronor

100 000

105 000

40 000

50 000

54165 000

56 225 000

1 700 000

1600 000

1 462 730 000

1 677 285 000

10 228 000

11013 000

15 000

11000

1 528 978 000

1746 289 000


Bostadsstyrelseiis liäi ledovisade inkomster hänför sig huvudsakligen till lånefonden för bostadsbyggande. Inkomsterna av denna fond beräk­nas för budgetåret 1972/73 tUl 1 450 milj. kr, och för budgetåret 1973/ 74 till 1 660 milj, kr. Räntan på bostadslån är enligt kungörelsen den 3 december 1971 (nr 869) 7,25 % för år 1972.

Riksrevisionsverket beräknar inkomstema på titeln statens utlånings­fonder för budgetåret 1972/73 tUl 1 528 978 000 kr. och föreslår, att tUeln för budgetåret 1973/74 uppförs med 1 746 289 000 kr. Beträffande överskottens fördelning på de olika fonderna får riksrevisionsverket hänvisa till tabellbilagan (bUaga C).

VI. Fonden för låneunderstöd

Enligt inhämtade upplysningar har statskontoret, lantbruksstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, riksbanken och riksgäldskon­toret uppskattat avkastningen av resp. delfonder för budgetåren 1972/73 och 1973/74 tUl följande belopp:

 

 

1972/73 kronor

1973/74 kronor

Statskontorets delfond Lantbruksstyrelsens delfond Arbetsmarknadsstyrelsens delfond Bostadsstyrelsens delfond Riksbankens delfond Riksgäldskontorets delfond

13 000 000

0

45 000 000

390 000

45 000

980 000

14 000 000

0

60 000 000

372 000

30 000

925 000

Summa

59 415 000

75 327 000

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på fonden för låneunder­stöd för budgetåret 1972/73 tiU 59 415 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med 75 327 000 kr


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                              95

VII. Fonden för statens aktier

På fonden för statens aktier redovisades under budgetåret 1971/72 följande bolag:

AB Aerotransport                           Lantbruksnäringarnas

AB Apoteksbolaget                             Sekundärkredit AB

AB Transitotrafik                            AB Fjäråssand

AB Svensk Bilprovning                    Svenska Penninglotteriet AB

Systembolaget AB                           Svenska utvecklings AB

Sveriges Investeringsbank AB           AB Tipstjänst

Sveriges Kreditbank                         AB Atomenergi

AB Svensk Exportkredit                    AB Asea-Atom

AB Företagskredit                           AB Gullhögens Bruk

AB Industrikredit                            Statsföretag AB

AB Kabi                                        Svensk Laboratorietjänst AB

Lantbruksnäringarnas                      Statskonsult AB

Primärkredit AB                           Värdepappercentralen AB

Enligt inhämtade uppgifter beräknas utdelning av på fonden bokförda aktier under budgetåren 1972/73 och 1973/74 utgå från AB Aerotrans­port, Apoteksbolaget AB, AB Svensk BUprovning, Systembolaget AB, Sveriges Kreditbank, AB Svensk Exportkredit, AB Industrikredit, Svens­ka Penninglotteriet AB, AB Tipstjänst och AB Gullhögens Bruk. Stats­företag AB och Sveriges investeringsbank AB har ej kunnat lämna upp­gifter om eventuell utdelning. Från Statsföretag AB skall enligt propo­sition 1969: 121 utdelning först utgå fr. o. m. verksamhetsåret 1973, vU­ket innebär att utdelning kan utbetalas först under budgetåret 1973/74.

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln fonden för statens aktier för budgetåret 1972/73 till 21 079 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med likaledes 21 079 000 kr.

VIII. Fonden för beredskapslagring

Fonden består av två delfonder nämligen statens jordbruksnämnds delfond som förvaltas av statens jordbraksnämnd samt överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond som förvaltas av överstyrelsen för eko­nomiskt försvar. Såsom inkomst på vardera delfonden skall bokföras ett belopp motsvarande statens normalränta på kapitalbehållningen på resp. delfond vid budgetårets ingång.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                              96

I skrivelse tUl riksrevisionsverket den 13 oktober 1972 har statens jordbraksnämnd beräknat inkomstema från delfonden till 18,3 milj. kr. för budgetåret 1972/73 och till 18,9 milj. kr. för budgetåret 1973/74.

I skrivelse till riksrevisionsverket den 6 oktober 1972 har översty­relsen för ekonomiskt försvar beräknat inkomsterna från delfonden tUl 54,8 milj. kr. för budgetåret 1972/73 och till 56,9 milj. kr. för budget­året 1973/74.

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln fonden för bered­skapslagring för budgetåret 1972/73 tUl 73 100 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med 75 800 000 kr.

IX. Statens pensionsfonder

I särskilda skrivelser har nedanstående myndigheter uppskattat in­komsterna från de av dem förvaltade hithörande fondema för budget­åren 1972/73 och 1973/74 enligt följande:

1972/73           1973/74

kronor          kronor

Riksförsäkringsverket                      69 000 000        69 500 000

Statskontoret                                9 095 000         9 185 000

Statens personalpensionsverk            14 600 000        14 600 000

Riksgäldskontoret                              45 000            45 000

Summa        92 740 000       93 330 000

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna från statens pensionsfonder för budgetåret 1972/73 till 92 740 000 kr. och föreslår, att titeln för bud­getåret 1973/74 uppförs med 93 330 000 kr. Beträffande överskottens fördelning på de olika fondema hänvisas till tabellbilaaan (bilaaa C).

X. Diverse kapitalfonder

Fonden för kreditgivning tiU utlandet. I skrivelse till riksrevisionsver­ket den 13 oktober 1972 har riksgäldskontoret beräknat avkastningen av denna fond tUl 3,395 milj. kr. för budgetåret 1972/73 och tUl 3,060 milj, kr, för budgetåret 1973/74,

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln fonden för kredit­givning till utiandet för budgetåret 1972/73 tUl 3 395 000 kr. och före­slår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med 3 060 000 kr.

Övriga diverse kapitalfonder. I skrivelser från riksgäldskontoret, sta­tens vägverk, sjöfartsverket, statskontoret, lantbraksstyrelsen och över­styrelsen för ekonomiskt försvar har lämnats de uppgifter beträffande


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                97

avkastningen av övriga diverse kapitalfonder, som framgår av följande sammanställning.

1972/73            1973/74

kronor                kronor

Fonden för föriag tUl statsverket (riksgäldskontoret)      7 500 000        7 500 000

Statens vägverks förrådsfond (statens vägverk)              18 300 000       18 400 000

Fonden för Södertälje kanalverk (sjöfartsverket)                 47 000            500 000

Sjöfartsverkets fond (sjöfartsverket)                               16 066 000      19 656 000

Statens datamaskinfond (statskontoret)                           6 200 000        8 500 000

Jordfonden (lantbruksstyrelsen)                                       4 200 000        4 200 000
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

(överstyrelsen för ekonomiskt försvar)                             39 000            40 000

Summa     52 352 000     58 796 000

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln övriga diverse ka­pitalfonder för budgetåret 1972/73 till 52 352 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1973/74 uppförs med 58 796 000 kr.

7    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bil. 2


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen


98


KAPITALBUDGETENS INKOMSTER

För finansiering av viss del av investeringama på kapitalbudgeten an­vänds dels medel som blir tillgängliga genom årliga avskrivningar inom kapitalfonderna (avskrivningsmedel inom fonden) dels ock övriga inom

Avskrivningsmedel inom fonden (1 000 kr,)


Fond


1971/72      1972/73                      1973/74

Utfall          ------------------------- Enl myn-

Riksstat   Enl myn- digheter-digheter-  nas upp­näs upp-   gifter' gifter'


 

I. Statens affärsverksfonder

 

 

 

 

A. Postverkets                    fond

14 200

16 550

16 500

17 300

B. Televerkets                       »

687 345

816 100

820 100

865 300

C. Statens järnvägars           »

93 539

254 000

256 500

265 700

D. Luftfartsverkets               »

16 940

16 200

16 200

21200

E. Fabriksverkens                 »

20 461

18 500

18 900

21000

F. Statens vattenfallsverks   »

349 058

385 000

375 500

415 000

Summa

I 181 543

1 506 350

1 503 700

1 605 500

II. Statens allmänna fastighetsfond

 

 

 

 

Kriminalvårdsstyrelsens   delfond

2 705

 

2 891

2 998

Beskickningsfastighetemas    »

437

 

425

932

Karolinska sjukhusets          »

2 456

 

2 587

2 680

Akademiska sjukhusets        »

2 783

 

2 840

4 551

Byggnadsstyrelsens               »

35 245

 

36 929

41674

Generaltullstyrelsens             »

80

 

73

73


Summa


43 707       45 885        45 745        52 908


III.  Försvarets fastighetsfond

23 836

26 000       27 OOO

Kasernbyggnaders och befäst­ningars delfonder Försvarets forskningsanstalts

delfond

960

 

982

991

Summa

24 796

26 782

26 982

27 991

IX. Diverse kapitalfonder

 

 

 

 

Statens vägverks förrådsfond Sjöfartsverkets fond Statens datamaskinfond Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

56 004 15 232 19 190

1062

57 000 16 826 30 900

1062

57 000 16 530 23 900

1062

61000 18713 40 000

1062

Summa

91488

105 788

98 492

120 775

Totalt

1 341 535

1 684 805

1 674 919

1 807 174

' Efter vissa smärre justeringar på fastighetsfondema.


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning


99


Övriga kapitalmedel (1 000 kr.)


Fond


1971/72 UtfaU


1972/73       1973/74

------------ Enl myn-

Riksstat Enl myn-   digheter-digheter-  nas upp­näs upp-  gifter gifter


 


I. Statens affärsverksfonder

A. Postverkets

B.  Televerkets

C. Statens järnvägars

D. Luftfartsverkets

E.  Fabriksverkens

F.  Statens vattenfallsveiks


 

fond

1

1

I

»

778

1000

3 800

1000

»

22 063

8 000

8 000

8 000

»

347

1

1

1

»

3 593

500

500'

500

»

14 267

5 000

10 000

10 000


Summa       41048

Statens allmänna fastighetsfond

Slottsbyggnadernas          delfond           —73

Kriminalvårdsstyrelsens        »                   25

Beskickningsfastighetemas    »               3 463

Akademiska sjukhusets         »                 

19 502

II.

14 502       22 302

 

 

Byggnadsstyrelsens               » GeneraltiUlstyrelsens             »

3 886

232

 

3 000 200

3 000

 

Summa

7 532

3 050

3 200

3 000

III.

Försvarets fastighetsfond

 

 

 

 

 

Kasernbyggnaders och befäst­ningars delfonder

19 594

 

16 000

17 000

 

Summa

19 594

16 000

16 000

17 000

v.

Fonden för låneunderstöd

 

 

 

 

 

Statskontorets                 delfond Arbetsmarknadsstyrelsens     » Bostadsstyrelsens                  » Riksbankens                          » Riksgäldskontorets               »

18 649

21953

793

350

2 532

 

18 000

30 000

650

110

2 550

19 000

45 000

500

90

2 625

 

Summa

44 277

58 500

51310

67 215

VII

. Fonden för förlag till statsverket

58 986

30 000

40 000

40 000

IX.

. Diverse kapitalfonder

 

 

 

 

 

Statens vägverks förrädsfond Sjöfartsverkets fond Statens datamaskinfond

2 937 245

600 50

600

50

300

600 50

 

Smnma

3 182

650

950

650

 

Totalt

174 619

122 702

133 762

147 367

fondema för reinvestering disponibla medel (övriga kapitalmedel och öv­rig kapitalåterbetalning). Dessa medel redovisas på to tal budgetens in­komstsida i riksstaten under rubriken C. Beräknad övrig finansiering.

Riksrevisionsverket har i skrivelser från myndighetema inhämtat upp­gifter om avskrivningsmedlens och övriga kapitalmedels beräknade stor­lek under budgetåren 1972/73 och 1973/74.

7t    Riksdagen 1973.1 saml. Nr J. Bilaga 1. Bil. 2


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen

övrig kapitalåterbetalning (1 000 kr,)

 

100

Fond                                               1971/72

Utfall

1972/73 Riksstat

Enl myndig­hetemas uppgifter

1973/74 Enl myn­digheter­nas upp­gifter

Statens utiåningsfonder                 '24 658 Fonden för Södertälje kanal verk         105 Fonden för kreditgivning till utiandet                                       10 756

Summa   35 519

31619

20 032

11080 31112

17217

11415 28 632

' Redovisas i budgetredovisningen som inkomst på investeringsanslag.

Dessa uppgifter har sammanställs i tablåema ovan där även utfallet för budgetåret 1971/72 och de i riksstaten för budgetåret 1972/73 upp­tagna beloppen har intagits.

Riksrevisionsverket beräknar kapitalbudgetens inkomster för budget­året 1972/73 tUl 1 839 793 000 kr. och föreslår, att inkomstema för bud­getåret 1973/74 upptas tUl 1 983 173 000 kr.


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning


101


Sammanfattning

Riksrevisionsverkets förslag tUl beräkning av drift- och kapitalbudge­tens inkomster under budgetåret 1973/74 och den nu företagna upp­skattningen av inkomstema under innevarande budgetår har utförts under antagande av en uppgång av 9,8 % för den totala lönesumman under 1972 och av 8,5 % under 1973. För de första månaderna under 1974 har schablonmässigt räknats med en uppgång av 7 %. Bolagens taxerade inkomster har föratsätts komma att öka med 25 % mellan 1971 och 1972. De två följande åren räknas med en ökning med re­spektive 10 och 20 %.

Slutresultatet av riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomstema under innevarande och nästkommande budgetår framgår av de såsom bUaga B resp. bilaga C fogade specifikationerna samt av den samman­fattande tabellen nedan, i vUken även de redovisade inkomsterna under budgetåret 1971/72 och riksstatssiffrorna för budgetåret 1972/73 med­tagits för jämförelse.

Totalbudgetens inkomster (milj. kr.)

 

 

 

 

 

 

1971/72

1972/73

 

1973/74

Föränd-

Föränd-

 

Utfall

 

 

Beräk-

ring från

ring från

 

 

 

 

 

Riks-

Ny be-

ning

1971/72

ny ber.

 

 

stat

räkning

 

tilli

ny

1972/73

 

 

 

 

 

ber

 

tui

 

 

 

 

 

 

1972/73

1973/74

Driftbudgetens inkomster

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på inkomst och för-

 

 

 

 

 

 

 

 

mögenhet m. m.

19 772

20 600

18J00

19 900

— ;

1672

-1-1800

övriga skatter på inkomst.

 

 

 

 

 

 

 

 

förmögenhet och rörelse

748

775

765

847

-t-

17

4-

82

AutomobUskattemedel

3 329

3 424

3 349

3 469

-1-

20

4-

120

Fordonsskatt

1278

1 320

1260

1 330

 

18

-f

70

Bensin- och bränn-

 

 

 

 

 

 

 

 

oljeskatt

2 050

2 104

2 089

2 139

-f

39

4-

50

Allmän arbetsgivaravgift

1944

3 150

3 000

4515

+ 1056

+ :

1515

Tullar och acciser

20 012

21535

21939

22 935

-1- 1927

-t-

996

TuUmedel

956

970

985

895

-t-

29

 

90

Mervärdeskatt

11626

13 000

13 300

14 000

+ :

1674

4-

700

Särskilda varuskatter

373

336

338

336

 

35

 

2

Omsättningsskatt på

 

 

 

 

 

 

 

 

motorfordon

465

450

490

520

-1-

25

-1-

30

Tobaksskatt

1638

1638

1692

1 827

-1-

54

+

135

Skatt på sprit

2 100

2 170

2 150

2 200

-f

50

-{■

50

Skatt på vin

298

335

335

390

-1-

37

-1-

55

Skatt på malt- och

 

 

 

 

 

 

 

 

läskedrycker

608

645

645

649

-f

37

-1-

4

Energiskatt

1073

1078

1087

1 155

+

14

-1-

68

SärskUd skatt på motor-

 

 

 

 

 

 

 

 

bränslen

744

763

757

781

+

13

-f

24

Skatt annonser och

 

 

 

 

 

 

 

 

reklam m.m.

38

70

64

91

-f

26

-t-

27

övriga

93

80

96

91

+

3

 

5


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen


102


 

 

1971/72

1972/73

 

1973/74

Föränd-

Föränd-

 

UtfaU

 

 

Beräk-

ring från

ring från

 

 

RUcs-

Ny be-

ning

1971/72

ny ber.

 

 

stat

räkning

 

till

ny

1972/73

 

 

 

 

 

ber,

 

till

 

 

 

 

 

 

1972/73

1973/74

Uppbörd i statens verksamhet

1 107

1 141

1285

1347

-1-

178

4-

62

Bidrag tUl kostnader för

 

 

 

 

 

 

 

 

polis-, domstols- och

 

 

 

 

 

 

 

 

uppbördsväsendet m.m.

83

76

76

76

_

7

 

Pensionsmedel m.m.

251

277

355

391

-1-

104

-f

36

Övriga

773

788

854

880

-F

81

-f

26

Diverse inkomster

687

750

709

717

+

22

-f

8

Totalisatormedel

102

103

90

96

 

12

+

6

Tipsmedel

265

272

285

285

-t-

20

 

Lotterimedel

181

190

189

189

-f-

8

 

___

Övriga

138

185

145

147

-f

7

-f

2

Statens affärsverksfonder

680

748

694

764

-f

14

-f

70

Televerket

230

230

161

158

 

69

 

3

Statens jämvägar

10

 

-f

10

Statens vattenfallsverk

400

460

475

530

-f

75

4-

55

Övriga

50

58

58

66

+

8

+

8

Riksbanksfonden

200

200

200

200

 

__

 

___

Statens allmänna fastig-

 

 

 

 

 

 

 

 

hetsfond

118

291

291

357

-1-

173

+

66

Försvarets fastighetsfond

93

101

101

126

-1-

8

-1-

25

Statens utlåningsfonder

1339

1532

1529

1746

-1-

190

-1-

217

Länefonden för bostads-

 

 

 

 

 

 

 

 

byggande

1275

1450

1450

1660

-1-

175

+

210

övriga

64

82

79

86

+

15

+

7

Fonden för låneunderstöd

43

70

59

75

+

16

+

16

Fonden för statens aktier

20

19

21

21

-1-

1

 

Fonden för beredskaps-

 

 

 

 

 

 

 

 

lagring

65

70

73

76

-1-

8

+

3

Statens pensionsfonder

92

93

93

93

-1-

1

 

Diverse kapitalfonder

53

58

56

62

-1-

3

4-

6

Säger for driftbudgeten

50 303

54 558

52 264

57 251

+ 1961

+ 4 987

Kapitalbudgetens inkomster

 

 

 

 

 

 

 

 

Avskrivningsmedel och

 

 

 

 

 

 

 

 

övriga kapitalmedel

 

 

 

 

 

 

 

 

inom fondema

1516

1 808

1 809

1955

4-

293

+

146

Statens affärsverksfonder

1223

1521

1 526

1 625

-t-

303

-f

99

Övriga kapitalfonder

294

287

283

330

 

11

+

47

Övrig kapitalåterbetalning

11

32

31

29

+

20

 

2

Säger for kapitalbudgeten

1527

1839

1840

1983

-1-

313

-1-

143

Totalbudgetens inkomster

51830

56 397

54104

59 234

-1-2 274

-f 5130

Enligt nu föreliggande beräkningar skiJle inkomsterna på driftbud­geten under budgetåret 1972/73 komma att uppgå till 52 264 milj, kr., vilket är 2 294 milj. kr. mindre än i riksstaten upptaget belopp. För bud­getåret 1973/74 skulle inkomstema komma att uppgå tUl 57 251 milj, kr,, vUket skulle innebära en uppgång med 4 987 milj. kr. i jämförelse med de nu beräknade inkomsterna för budgetåret 1972/73,


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                             103

De totala inkomsterna på kapitalbudgeten beräknas uppgå tUl sam­manlagt 1 840 milj. kr. under budgetåret 1972/73 mot 1 839 milj. kr. i riksstaten. För budgetåret 1973/74 skulle inkomstema uppgå tiU 1 983 milj. kr., vilket innebär en uppgång med 143 mUj. kr. i jämförelse med de nu beräknade inkomstema för budgetåret 1972/73.

Totalbudgetens inkomster beräknas för budgetåret 1972/73 tiU 54 104 mUj. kr. mot i riksstaten upptagna 56 379 milj. kr. och för budgetåret 1973/74 tiU 59 234 mUj. kr.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit avdelningschefen SaneU, byrådirektörema Almström och Nilsson samt förste revisorn Ek­löf varjämte revisionsdirektören Cederblad varit föredragande.

Stockholm den 14 december 1972.

Underdånigst LARS LINDMARK

CARL OLOF CEDERBLAD


 


 


 


BILAGOR


 


 


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                       107

Bilaga A

Inkomster på driftbudgeten budgetåren 1967/68—1971/72

Tusental kronor

 

 

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

Skatter, avgifter, m. m.

 

 

 

 

 

Skatter:

 

 

 

 

 

Skatt på inkomst, förmögenhet och

 

 

 

 

 

rörelse:

 

 

 

 

 

Skatt pä inkomst och förmögenhet

 

 

 

 

 

m. m.

12 884 760

14 078 294

17 047 625

18 441 021

19 772 222

Kupongskaft

10 057

16 225

21400

20 540

17 296

Utskiftningsskatt och ersättnings-

 

 

 

 

 

skatt

1630

1943

1262

1486

2 091

Skogsvårdsavgifter

9 871

10 615

9 677

9 609

11206

Bevillningsavgifter för särskilda för-

 

 

 

 

 

måner och rättigheter

1963

2 074

1 973

2 370

2 396

Arvsskatt och gåvoskatt

206 092

222 014

236 565

235 093

262 080

Lotterivinstskatt

91 559

94 896

97 472

107 733

126513

Stämpelskatt och stämpelavgift

232 112

226 531

255 101

252 120

326 005

Säger för skatt på inkomst.

 

 

 

 

 

förmögenhet och rörelse 13 438 044

14 652 593

17 671 075

19 069 974

20 519 810

Automobilskattemedel:

 

 

 

 

 

Fordonsskatt

865 685

962 833

1 129 572

1 231 971

1 278 431

Bensin- och brännoljeskatt

1 696 241

1 799 625

1914 305

1 990 548

2 050 491

Säger för automobilskattemedel

2 561 926

2 762 458

3 043 877

3 222 520

3 328 921

Allmän arbetsgivaravgift

287 336

698 058

1 202 428

1 944 143

Tullar och acciser:

 

 

 

 

 

Tullmedel

949 820

952 799

1 045 960

1 036 397

955 615

Allmän varuskatt

6 571 660

4 962 962

----

----

________

Mervärdeskatt

----

1 991 212

6 741 077

9 088 346

11625 167

Särskilda varuskatter

384 531

393 965

393 115

388 866

373 490

Omsättningsskatt på motorfordon

309 251

424 883

469 154

406 978

465 071

Regleringsavgift och accis på fett-

 

 

 

 

 

varor m, m.

26

_

Tobaksskatt

1489 812

1 522 677

1 606 727

1 650 947

1 638 248

Rusdrycksförsäljningsmedel av parti-

 

 

 

 

 

handelsbolag

25 245

25 386

36 164

40 123

40 570

Rusdrycksförsäljningsmedel av de-

 

 

 

 

 

taljhandelsbolag

50 608

52 802

53 097

52 634

50 397

Skatt på sprit

1 787 235

1837 353

1 900 243

1 971 784

2 100 010

Skatt på vin

190 671

211 200

225 158

256 739

297 733

Skatt på malt- och läskedrycker

347 799

402 683

474 785

580 181

607 786

Energiskatt

846 511

905 048

971 028

1011288

1 073 071

Särskild skatt på motorbränslen

210 980

??5 134

238 984

422 481

744 336

SärskUd skatt på annonser

----

38 235

Investeringsavgift

4 676

853

4 494

2 008

Säger för tullar och acciser

13 168 824

13 908 957

14 155 492

16 911 259

20 012 337

Säger för skatter 29 168 794

31 611 344

35 568 502

40 406 181

45 805 211

Uppbörd i statens verksamhet:

 

 

 

 

 

Expeditionsavgifter

53 879

73 206

69 703

69 908

68 972

Bidrag till kostnader för polis-, dom-

 

 

 

 

 

stols- och uppbördsväsendet m, m.

222 877

141 800

99 739

84 135

83 438


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen


108


 


1967/68        1968/69        1969/70        1970/71


1971/72


 


895

101 333

25 598

1374

389

Vatfendomstolsavgifter

Inkomster vid kriminalvården

Inkomster vid flygtekniska försöksan­stalten

Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet

Personalsjukpenningar m. m.

Inkomster vid centrala sjukvårdsbered­ningen

Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium

Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen

Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

Inkomster vid karolinska sjukhuset

Inkomster vid serafimerlasarettet

Inkomster vid Vipeholms sjukhus m. m,

inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare

Inkomster under anslaget kostnader för viss utbildning av handikappade

Inkomster vid arbetsmedicinska insti­tutet

Inkomster till arbetarskyddsverkets och arbetsmedicinska institutets verksamhet

Inkomster vid statens vägverk (väg-och vattenbyggnadsverket)

Förrättningsavgifter vid statens bilin­spektion

Inkomster vid statens trafiksäkerhets-verk

Avgifter för registrering av motorfor­don

Försäljning av sjökort m, m.

Fyravgifter (fyr- och båkmedel)

Lotsavgifter (lotspenningar)

Skeppsmätnlngsavgifter

Fartygsinspektionsavgifter m, m.

Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Inkomster vid statens geotekniska in­stitut

Pensionsmedel m, m.

Inkomst av myntning och justering

Kontrollstämpelmedel

Bidrag till statens bränslekontrolle-rande verksamhet

Bidrag till bankinspektionen

Bidrag för revision av sparbankerna

Bidrag till försäkringsinspektionen

Avgifter för granskning av biograffilm

Inkomster vid riksantikvarieämbetet

Inkomster vid odontologiska fakulte­terna (tandläkarhögskolorna)

Inkomster vid statens maskinprov­ningar

Inkomster vid lantbruksnämnderna

Inkomster vid statens hingstdepå och stuteri


319

8  660

9  265

4 398 83 619

21

14 590

1468

891

7 787

13 202

8 451

668 10 096

9 677

7 133 89 323

600 -13 411

11 310

9 536

2 505 4 634

15 872

20 445 2 205


18 408 2 324


6170


11271

7 815

1296 146 294

1 215 129 858

523

377

1 205 135 560

193

436

1 245 185 068

519

470 78

198

567

314

237

1 662

1 875

1937

1 697

779 7 365 1 183

11600

18 536

18 322

18 669

          15 300

 

14 867

16 570

16917

16 697

29 377

1536

1 796

1 835

2 043

2 157

35 687

40 485

44115

48 456

65 217

27 717

29 563

30 340

28 452

21 119

1 696

1 376

1553

1427

1 990

2 497

12 556

13 214

15 268

16117

18 543

2 555

2 810

2 772

2 948

3 404

179 153

237 627

251 372

21875

19 454

42 366

29 455

105 737

1 882

1 475

1 278

1 206

1 121

112

173

148

- 31

._____

2 690

3 290

3 775

4 356

4 630

748

787

884

882

895

2 209

2 274

2 390

2 335

2 836

262

245

234

217

205

817

1 507

3 150

2 964

5911

1045

1 652

538

448

698

600

626

2 404

2 835

2 767

2 972

3 594

796

974

867

753

910


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning


109


1967/68        1968/69        1969/70        1970/71        1971/72


Inkomster vid statens jordbruksnämnd

Inkomster vid statens centrala frökon trollanstalt

Avgifter för växtskyddsinspektion m. m,

Inkomster vid statens lantbrukskemiska laboratorium (kontrollanstalt)

Avgifter vid köttbesiktning

Inkomster vid statens livsmedelsverk

Inkomster vid statens institut för folk­hälsan

Inkomster vid statens veterinärmedi­cinska anstalt

Inkomster vid veterinärhögskolan

Avgifter för statskontroll av krigsma-terieltillverkningen

Inkomster av statens gruvegendom

Inkomster vid statens institut för kon­sumentfrågor

Inkomster vid patent- och registrerings-väsendet

Avgifter för registrering i förenings-m. fl. register

Exekutionsavgifter

Restavgifter

Inkomster vid statens planverk (inkoms ter vid länsarkitektsorganisationen)

Inkomster vid lantmäteriväsendet

Inkomster vid rikets allmänna kart­verk

Inkomster vid Sveriges geologiska un­dersökning

Inkomster vid statens provningsanstalt

Inkomster vid statens skeppsprovnings­anstalt

Tillsyn av atomenergianläggningar m. m.

Ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m, m.

Säger för uppbörd i statens verksamhet       798 821

 

1

661

641

554

696

889

 

5 046 1321

4 749 1363

5 233 1748

5 034 1 627

5 962 1907

 

413 7 501

786 7 352

937 7 492

1 341 7 118

1341

7 173

658

 

751

1 150

1215

1 435

777

 

3 051 1016

3 618 1 148

3 817 1 180

3 492 1346

4 067 1558

 

95 5 991

80 9 844

167 17 886

131 12 640

138 29 415

 

1209

1356

1402

1 305

1409

 

29 327

35 177

40 826

37 716

37 798

 

985 6 714

1 153

6 395

39 159

1078 12 518 39 727

1 102 15 440 46 365

2 017 17718 53 372

 

681 42 226

935 47 500

895 48 257

1308

796

 

6 604

6 146

7 396

t

906 7 119

663

7 770

638 8 594

521

515

3 068

3 461

4 368

138

Diverse inkomster: Bötesmedel Totalisatormedel Tipsmedel Lotterimedel övriga diverse inkomster

1036

 

.

.

.

6 303

7 339

798 821

823 309

914 214

904 455

1107 317

73 921

80 988

80 699

80 168

82 765

98 448

103 356

102 226

100 588

102 490

132 129

138 538

152 473

204 834

265 324

162 745

156 546

148 139

167 459

181 135

88 385

55 917

148 675

76 749

55 454

Säger för diverse inkomster     [555 628        535 345        632 211        629 799        687169 Säger för skatter, avgifter, m. m. 30 523 243   32 969 998   37 114 928   41 940 434   47 599 696


 

Inkomster av statens kapitalfonder

 

 

 

 

 

Statens affärsverksfonder:

 

 

 

 

 

Postverket

15 022

10 000

12912

5 780

12 719

Televerket

215 000

167 200

150 029

156 802

230 017

Statens järnvägar

20 071

124

40 668

17 458

______

Luftfartsverket

13 595

14 739

15 050

15 000

13 678

Förenade fabriksverken

10 791

10 800

16 172

684

561

Statens vattenfallsverk

334 702

349 742

277 922

343 495

400 240

Domänverket

5 089

10 184

12 000

34 166

22 725

8    Riksdagen 1973.1 saml. Nr I. Bilaga 1. Bil. 2


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen


110


 


1967/68


1968/69        1969/70        1970/71         1971/72


Säger för statens affärsverksfonder Riksbanksfonden Statens allmänna fastighetsfond Försvarets fastighetsfond

 

■      614 271

562 789

524 753

573 385

679 940

150 000

200 000

200 000

200 000

200 000

47 034

52 559

72 630

125 634

117 545

73 506

79 007

82 691

94 417

93 488


Statens utiåningsfonder:

Utrikesförvaltningens länefond

Biståndsförvaltningens lånefond

Statens bosättningslånefond

Vattenkraftslänefonden

Luftfartslänefonden

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Statens lånefond för universitetsstudier

Allmänna studielånefonden

Lånefonden för inveniarier i student­bostäder

Lånefonden för studentkårlokaler

Jordbrukets lagerhusfond

Jordbrukets maskinlånefond

Statens sekundärlånefond för jordbru­kare

Fonden för supplementär jordbruks­kredit

Kraftledningslånefonden

Egnahemslånefonden

Statens avdikningslånefond

Fiskerilånefonden

Lånefonden till främjande av bered­ning och avsättning av fisk m. m.

Skogsväglånefonden

Lånefonden för insamling av skogsfrö

Statens hantverks- och industrilåne­fond

Statens sekundärlånefond för rederi­näringen

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer

Lånefonden för främjande av bostads­byggande på landsbygden

Lånefonden för bostadsbyggande

Länefonden för inventaier i vissa specialbostäder

Lånefonden för maskinanskaffning in­om byggnadsindustrin

Lånefonden för kommunala mark­förvärv

Lånefonden för allmänna samlingslo­kaler

Övriga utiåningsfonder

Säger för statens utlånings fonder Fonden för läneunderstöd Fonden för statens aktier Fonden för beredskapslagring


 

49

13

6 293

316

3 134

51 20

6 917 272

3 764

71 21

7 244 338

3 621

83 22

8313 291

3 617

83 30

9 021 285

3 331

2 032 1 851 1 838

2 053 1435 4 746

1 912 1218 9 196

2 239

1011

14 545

I 857

829

9 086

774

6

282

811

1076

23

239

1 348

1 334

33

199

1 116

1705 114 156 733

60 111

557

39

32

26

22

18

6

157 2 549 1972

756

5

155

2 380

1 869

818

4 141

2 327

1 764

962

4

116

1 614

1 679

1 506

5

102

1468

1     751

2     272

92 43 59

90

42 72

82 47 66

75 37 82

74 52

10 289

11 802

15 700

19 926

19 640

61

50

39

28

8

2 133

1 880

1649

1 549

1 251

53 470 220

28 722 751

13 645 688

5 1 102 044

2 1 274 878

2 036

887

1084

1 152

1 513

2 079

1 387

2 443

5 892

1 174 16

1961 12

2 033 19

2 097

22

2 328 144

507 906

766 981

699 400

1 167 591

1 339 248

19 583

23 954

33136

46 736

43 038

44 769

52 356

19 371

18 291 66 558

19 787 65 485


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                       111

1967/68        1968/69        1969/70        1970/71        1971/72

57 894

62 681

68 276

68 326

68 223

1 886

1929

2 029

2 150

2 173

220

205

233

240

223

5 724

6 159

6 123

6 569

6 668

1   12 858

13 343

13 571

14 609

14 654

Statens pensionsfonder: Folkpensioneringsfonden Civila tjänstepensionsfonden Militära tjänstepensionsfonden Allmänna familjepensionsfonden Statens pensionsanstalts pensionsfond. Pensionsfonden för vissa riksdagens

verk                                                                      37                 40                 41                  43                  44

Säger för statens pensionsfonder        78 620           84 356          90 272          91937           91986

Diverse kapitalfonder                                           42 492          44 099          49 933          52 784          52 849

Säger för inkomster av statens kapitalfonder   1578180     1866103     1772187     2 437 332     2 703 367

Summa 32 101 424   34 836 101   38 887 114   44 377 767   50 303 063


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen


112 Bilaga B


Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för budgetåret 1972/73

 

 

 

I riks-

Beräknat

 

 

staten

UtfaU

 

 

beräknat

 

 

 

belopp

 

 

 

Tusental

Tusental

 

 

kr.

kr.

A.

Skatter, avgifter, m. m. I. Skatter:

1. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse: a) Skatt på inkomst och förmögenhet

 

 

 

m.  m., bevillning

20 600 000

18 100 000

 

b) Kupongskatt, bevillning

24 000

19 000

 

c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.

 

 

 

bevillning

2 000

2 000

 

d) Skogsvårdsavgifter, bevillning

11 700

11 700

 

e) Bevillningsavgifter för särskilda förmå-

 

 

 

ner och rättigheter, bevillning

3 000

3 000

 

f) Arvsskatt och gåvoskatt, bevillning

270 000

270 000

 

g) Lotterivinstskatt, bevillning

135 000

130 000

 

h) Stämpelskatt och stämpelavgift, bevill-

 

 

 

ning

329 000

329 000

 

2. AutomobUskattemedel:

 

 

 

a) Fordonsskatt, bevillning

1 320 000

1 260 000

 

b) Bensin- och brännoljeskatt, bevillning

2 104 000

2 089 000

 

3. Allmän arbetsgivaravgift, bevillning

3 150 000

3 000 000

 

4. Tullar och acciser:

 

 

 

a) Tullmedel, bevillning

970 000

985 000

 

b) Mervärdeskatt, bevillning

13 000 000

13 300 000

 

c) Särskilda varuskatter, bevillning

336 000

338 000

 

d) Omsättningsskatt på motorfordon.

 

 

 

bevillning

450 000

490 000

 

e) Tobaksskatt, bevillning

1 638 000

1 692 000

 

f) Rusdrycksförsäljningsmedel av parti-

 

 

 

handelsbolag, bevillning

30 000

45 000

 

g) Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj-

 

 

 

handelsbolag, bevillning

50 000

51000

 

h) Skatt på sprit, bevillning

2 170 000

2 150 000

 

i)   Skatt på vin, bevillning

335 000

335 000

 

j)  Skatt på malt- och läskedrycker, be-

 

 

 

villning

645 000

645 000

 

k) Energiskatt, bevillning

1 078 000

1 087 000

 

1)  Särskild skatt på motorbränslen.

 

 

 

bevillning

763 000

757 000

 

m) Skatt på annonser och reklam m. m.,

 

 

 

bevillning

70 000

64 000

 

Säger för skatter

49 483 700

47152 700

 

II.  Uppbörd i statens verksamhet:

 

 

 

1. Expeditionsavgifter

72 000

75 800

 

2. Bidrag till kostnader för polis-, domstols-

 

 

 

och uppbördsväsendet m. m.

75 600

75 600


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning


113


I riks-

Beräknat

staten

UtfaU

beräknat

 

belopp

 

Tusental

Tusental

kr.

kr.

900

1 000

3 600

3 600

13 000

9 090

1 578 174 000

500

1 940 1 410

16 000

1500

3.        Vattendomstolsavgifter

4.   Inkomster vid kriminalvården

5.   Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet      13 000

6.   Inkomster vid den statliga läkemedels-kontroUen    8 300

7.        Inkomster vid statens rättskemiska labo­ratorium     1 700

8.   Inkomster vid karolinska sjukhuset                       170 000

9.        Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholraissbrukare           500

18 600

21 100

__

20 000

30 000

50 000

2 400

2 400

80 000

78 000

22 000

22 000

1 500

1 700

3 570

3 400

18 200

18 500

3 200

3 700

40

40

277 000

355 000

90 000

90 000

4 600

4 675

950

934

2 900

3 082

220

220

4 900

4 900

1000

1000

500

600

3 000

3 500

1050

974

900

1000

5 200

5 900

1 885

2 062

1400

1400

7 230

7 200

1500

1500

3 500

4 300

1450

1400

10.        Inkomster under anslaget kostnader för viss utbUdning av handikappade      1 850

11.        Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen                     1 410

12.        Inkomster av arbetsgivaravgifter tiU arbetarskydds­styrelsen och yrkesinspektionens verksamhet        15 800

13.        Inkomster vid statens vägverk, att tillföras automobilskattemedlen                2 000

14.        Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, att tillföras automobilskattemedlen

15.        Körkortsavgifter

16.        Avgifter för registrering av motorfordon

17.        Försäljning av sjökort

18.        Fyravgifter

19.        Lotsavgifter

20.        Skeppsmätningsavgifter

21.   Fartygsinspektionsavgifter m. m.

22.   Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

23.   Inkomster vid statens geotekniska institut

24.   Ersättning för visst värderingsförfarande

25.   Pensionsmedel m. m.

26.   Inkomst av myntning m. m,

27.   Bidrag till bankinspektionen

28.   Bidrag för revision av sparbankerna

29.        Bidrag till försäkringsinspektionen

30.   Avgifter för granskning av biograffilm

31.        Inkomster vid riksantikvarieämbetet

32.        Avgifter för särskild fyllnadsprövning inom skolväsendet

33.   Inkomster vid statens maskinprovningar

34.        Inkomster vid lantbruksnämnderna

35.        Inkomster vid statens hingstdepå och stuteri

36.        Inkomster vid statens jordbruksnämnd

37.   Inkomster vid statens centrala frökontroll­anstalt

38.        Avgifter för växtskyddsinspektion m. m.

39.   Inkomster vid statens lantbrukskemiska laboratorium

40.   Avgifter vid köttbesiktning

41.  Inkomster vid statens livsmedelsverk

42.   Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt

43.   Inkomster vid veterinärhögskolan

44.   Avgifter för statskontroll av Icrigsmateriel-

tillverkningen                                                                180                177


 


Prop.

1973; 1    Bilaga 1    Finansplanen

 

114

 

 

I riks-

Beräknat

 

 

staten

utfall

 

 

beräknat

 

 

 

belopp

 

 

 

Tusental

Tusental

 

 

kr.

kr.

 

45, Inkomster av statens gruvegendom

31 000

29 000

 

46, Inkoraster vid statens institut för konsu-

 

 

 

mentfrågor

900

900

 

47. Inkomster vid patent- och registrerings-

 

 

 

väsendet

41 650

41600

 

48. Avgifter för registrering i förenings- m, fl.

 

 

 

register

3 000

2 700

 

49, Exekutionsavgifter

15 700

18 500

 

50. Restavgifter

55 000

58 000

 

51. Inkomster vid statens planverk

1 850

1 800

 

52. Inkomster vid Sveriges geologiska un-

 

 

 

dersökning

770

750

 

53, Inkomst av justering och ädelmetall-

 

 

 

kontroll

5 000

5 500

 

54, Tillsyu av atumenergianlägguingar m, m.

2 100

2 091

 

55. Ersättning för vissa komplementkostna-

 

 

 

der vid vissa myndigheter m. m.

28 251

38 382

 

Säger för uppbörd i statens verksamhet

/ 140 756

1 284 905

III.

Diverse inkomster:

 

 

 

1. Bötesmedel

85 000

85 000

 

2. Totalisatormedel

103 000

90 000

 

3. Tipsmedel

272 000

285 000

 

4. Lotterimedel

190 000

189 000

 

5. övriga diverse inkomster

100 000

60 000

 

Säger för diverse inkomster

750 000

709 000

 

Säger för skatter, avgifter, m. m.

51 374 456

49 146605

B. Inkomster av statens kapitalfonder

 

 

I.

Statens affärsverksfonder:

 

 

 

1. Postverket

11 500

11 500

 

2. Televerket

230 000

161 000

 

3, Luftfartsverket

23 100

22 900

 

4, Förenade fabriksverken

600

500

 

5, Statens vattenfallsverk

460 000

475 000

 

6. Domänverket

23 000

23 000

 

Säger för statens affärsverksfonder

748 200

693 900

II.

Riksbanksfonden

200 000

200 000

III.

Statens allmänna fastighetsfond

291 275

291 275

IV.

Försvarets fastighetsfond

101 452

101 452

V.

Statens utiåningsfonder

1 532 249

I 528 978

VI.

Fonden för läneunderstöd

70 466

59 415

VII.

Fonden för statens aktier

18 563

21 079

VIII.

Fonden för beredskapslagring

69 950

73100

IX,

Statens pensionsfonder:

 

 

 

1. Folkpensioneringsfonden

69 700

69 000

 

2. Civila tjänstepensionsfonden

2 150

2 170

 

3. Militära tjänstepensionsfonden

240

225

 

4. AUmänna familjepensionsfonden

6 600

6 700

 

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond

14 700

14 600

 

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk

44

45

 

Säger för statens pensionsfonder

93 434

92 740


 


Bilaga 2   Riksrevisionsverkets inkomstberäkning


115


 


Diverse kapitalfonder:

1,       Fonden för kreditgivning fiU utiandet

2,       Övriga diverse kapitalfonder

Säger för diverse kapitalfonder Säger för inkomster av statens kapitalfonder

TiUsammans


 

I riks-

Beräknat

staten

utfall

beräknat

 

belopp

 

Tusental

Tusental

kr.

kr.

3 400

3 395

54 500

52 352

57 900

55 747

3 183 489

3 117 686

54 557 945

52 264 291


 


Prop. 1973:1    Bilagal    Finansplanen                                       116

Bilaga C

Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1973/74

 

 

Tusental      Tusental

 

kr.                kr.

A. Skatter, avgifter, m. m.

 

I. Skatter:

 

1. Skatt på inkomst, förmögenhet

 

och rörelse:

 

a) Skatt på inkomst och förmö-

 

genhet m. m., bevillning

19 900 000

b) Kupongskatt, bevillning

20 000

c) Utskiftningsskatt och er-

 

sättningsskatt, bevillning

2 000

d) Skogsvårdsavgifter, bevill-

 

ning

11 700

e) Bevillningsavgifter för sär-

 

skilda förmåner och rättig-

 

heter, bevillning

3 000

f) Arvsskatt och gåvoskatt.

 

bevillning

280 000

g) Lotterivinstskatt, bevillning

135 000

h) Stämpelskatt och stämpel-

 

avgift, bevillning

345 000

i)   Skatt på spel, bevillning

50 000 20 746 700

2, Automobilskattemedel:

 

a) Fordonsskatt, bevillning

1 330 000

b) Bensin- och brännoljeskatt.

 

bevillning

2 139 000   3 469 000

3.   AUmän arbetsgivaravgift,

bevillning                                                            4 515 000

4,   Tullar och acciser:

a)   Tullmedel, bevillning                     895 000

b)   Mervärdeskatt, bevillning       14 000 000

c)        SärskUda varuskatter,

bevillning                                       336 000

d)  Omsättningsskatt på motor­
fordon, bevillning
                          520 000

e)  Tobaksskatt, bevillning              1 827 000

f)  Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, be­
villning
                                            40 000

g)  Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag, be­
villning
                                            51 000

h) Skatt på sprit, bevillning             2 200 000

i)   Skatt på vin, bevillning                 390 000

j)  Skatt på malt- och läske­
drycker, bevillning
                        649 000

k) Energiskatt, bevillning                 1 155 000

1)   SärskUd skatt på motor­
bränslen, bevillning
                               781 000
m)  Skatt på annonser och

reklam, bevillning                            91 000 22 935 000   51 665 700


 


Bilaga 2   Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                        117

Tusental      Tusental
kr.
                kr.

II.  Uppbörd i statens verksamhet:

1,        Expeditionsavgifter                                                    79150

2,        Bidrag till kostnader för polis-, domstols-

och uppbördsväsendet m. m,                                    75 600

3,   Vattendomstolsavgifter                                              1 000

4,   Inkomster vid kriminalvården                                     3 600

5,        Bidrag till riksförsäkringsverket och för­säkringsrådet 14 000

6,   Inkomster vid den statliga läkemedels­kontrollen        9 960

7,        Inkomster vid statens rättskemiska labora­torium        1 713

8,   Inkomster vid karolinska sjukhuset                        192 000

9,   Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare             400

10.  Inkomster under anslaget kostnader för

viss utbildning av handikappade                                  1 475

11.       Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen                        1 575

12.       Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetar­skyddsstyrelsen och yrkesinspektionens verksamhet   17 700

13.       Inkomster vid statens vägverk, att till­föras automobilskattemedlen  1 500

14.       Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk,

att tillföras automobilskattemedlen                          23 800

15.       Körkortsavgifter                                                        40 000

16.       Avgifter för registrering av motorfordon                   50 000

17.       Försäljning av sjökort                                                  2 400

18.       Fyravgifter                                                                84 000

19.       Lotsavgifter                                                               22 500

20.  Skeppsmätningsavgifter                                              1 700

21. Fartygsinspektionsavgifter m, m,                               3 600

22.  Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut      19 000

23.  Inkomster vid statens geotekniska institut                 3 900

24.  Ersättning för visst värderingsförfarande                         40

25.       Pensionsmedel m, m.                                               391 000

26.       Inkomst av myntning m, m.                                      50 000

27.  Bidrag till bankinspektionen                                       4 905

28.  Bidrag för revision av sparbankerna                               950

 

29.   Bidrag till försäkringsinspektionen                            3 177

30.        Avgifter för granskning av biograffilm                          220

31.   Inkomster vid riksantikvarieämbetet                          4 900

32.   Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet          1 000

33.        Inkomster vid statens maskinprovningar                      600

34.   Inkomster vid lantbruksnämnderna                            3 500

35.        Inkomster vid statens hingstdepå och

stuteri                                                                         1 145

36.        Inkomster vid statens jordbruksnämnd                      1 100

37.        Inkomster vid statens centrala frökontroll­anstalt      6 300

38.        Avgifter för växtskyddsinspektion m, m.                  2 245

39.   Inkomster vid statens lantbrukskemiska laboratorium 1450

40.   Avgifter vid köttbesiktning                                        8 100

41.  Inkomster vid statens livsmedelsverk                        1 500

42.  Inkomster vid statens veterinärmedicinska

anstalt                                                                        4 400

43.  Inkomster vid veterinärhögskolan                              1 450


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen


118


 


44.   Avgifter för statskontroll av krigsmateriel-tillverkningen

45.  Inkomster av statens gruvegendom

46.        Inkomster vid patent- och registreringsvä­sendet

47.        Avgifter för registrering i förenings- m. fl, register

48.  Exekutionsavgifter

49.       Restavgifter

50.       Inkomster vid statens planverk

51.        Inkomster vid Sveriges geologiska under­sökning

52.       Inkomst av justering och ädelmetallkontroll

53.       Tillsyn av atomenergianläggningar m. m.

54.        Ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m, m,

III, Diverse inkomster:

1,       Bötesmedel

2,       Totalisatormedel

3,       Tipsmedel

4,       Lotterimedel

5,       Övriga diverse inkomster


 

Tusental kr.

Tusental kr.

191 29 000

 

43 400

 

2 800 19 500 62 000

1 900

 

760 5 500 2 202

 

40 861

1 346 669

87 000

96 000

285 000

189 000

60 000

717 000

 

53 729 369


 


B. Inkomster av statens kapitalfonder I, Statens affärsverksfonder:

1,        Postverket                                                               16 800

2,        Televerket                                                              158 000

3,        Statens järnvägar                                                      10 000

4,        Luftfartsverket                                                        26 000

5,        Förenade fabriksverken                                                 500

6,        Statens vattenfallsverk                                          530 000

7,        Domänverket                                                           23 000

1

12 999

11 971

37 083

9 469

285 258

260

II. Riksbanksfonden III, Statens allmänna fastighetsfond:

1,       Slottsbyggnadernas                delfond

2,       Kriminalvårdsstyrelsens

3,       Beskickningsfastigheternas

4,       Karolinska sjukhusets

5,       Akademiska sjukhusets

6,       Byggnadsstyrelsens

7,       Generaltullstyrelsens

IV. Försvarets fastighelsfond V. Statens utiåningsfonder:

1,       Utrikesförvaltningens lånefond                                     105

2,       Biståndsförvaltningens lånefond                                     50

3,       Statens bosättningslänefond                                    10 000

4,       Vattenkraftslånefonden                                                 265

5,       Luftfartslånefonden                                                   2 800

6,        Statens lånefond för den mindre skepps­farten          1 700

7,       Statens lånefond för universitetsstudier                        600

8,       Allmänna studielånefonden                                     25 000


764 300 200 000

357 041 126 309


 


Bilaga 2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning


119


 


9, Lånefonden för studentkårlokaler

10.       Jordbrukets lagerhusfond

11.       Jordbrukets maskinlånefond

12.       Statens sekundärlånefond för jordbrukare

13.       Fonden för supplementär jordbrukskredit

14.       Kraftledningslånefonden

15.       Egnahemslånefonden

16.       Statens avdikningslånefond

17.       Fiskerilånefonden

18.       Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

19.       Skogsväglånefonden

20.  Statens hantverks- och industrilånefond

21.       Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, bamrika familjer

22.       Lånefonden för främjande av bostadsbyg­gande på landsbygden

23.       Lånefonden för bostadsbyggande

24.  Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder

25.  Länefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin

26.  Länefonden för kommunala markförvärv

27.  Lånefonden för allmänna samlingslokaler

28.       Övriga utlåningsfonder

VI. Fonden för läneunderstöd:

1.       Statskontorets                      delfond

2.       Arbetsmarknadsstyrelsens       "

3.       Bostadsstyrelsens                      "

4.   Riksbankens                               "

5.       Riksgäldskontorets                     "

VII. Fonden för statens aktier VIII. Fonden för beredskapslagring IX. Statens pensionsfonder:

1.   Folkpensioneringsfonden

2.        Civila tjänstepensionsfonden

3.        Militära tjänstepensionsfonden

4.   Allmänna familjepensionsfonden

5.        Statens pensionsanstalts pensionsfond

6.        Pensionsfonden för vissa riksdagens verk

X. Diverse kapitalfonder:

1.   Fonden för kreditgivning till utlandet

2.   Övriga diverse kapitalfonder

Summa


 

Tui

sental

Tusental

kr.

 

kr.

 

75

 

 

60

 

 

250

 

 

11

 

 

1

 

 

75

 

 

1000

 

 

1 600

 

 

1 300

 

 

70

 

 

40

 

 

21 500

 

910

 

1 660 000

 

2 375

 

1    100
12 900

2     400
101

1 746 289

14 000 60 000

372 30

925

75 327

 

21079

 

75 800

69 500

2 210

225

6 750

14 600

45

93 330

3 060 58 796

6156

 

3 521 331

 

57 250 700


Anm. I riksstaten upptas som lägsta belopp 1 000 kr. I specifikationerna (Bil. B och C) har beloppen uppförts i tusental kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                               120

Innehåll

Inledning

Totalbudgetens utfall budgetåren 1967/68—1971/72 s. 2. — Totalbudgetens utfall budgetåret 1971/72 s. 3. — Driftbudgetens inkomster budgetåret 1972/73 s. 5. — Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1962—1971 s. 6. — Ut­vecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1972,1973 och 1974 s. 11.

Driftbudgetens inkomster

A.  Skatter, avgifter, m. m.                                                                                        15
I. Skatter                                                                                                              15

1.   Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse                                               15
Skatt på inkomst och förmögenhet m, m,                                                  15
Kupongskatt                                                                                             36
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt                                                     37
Skogsvårdsavgifter                                                                                     37
BeviUningsavgifter för särskUda förmåner och rättigheter                      38
Arvsskatt och gåvoskatt                                                                           39
Lotterivinstskatt                                                                                       39
Stämpelskatt och stämpelavgift                                                                40
Skatt på spel                                                                                              41

2,        Automobilskattemedel                                                       42 Fordonsskatt           42 Bensin- och brännoljeskatt                44

3,       Allmän arbetsgivaravgift                                                                           47

4.   TuUar och acciser                                                                                     48
TuUmedel                                                                                                 48
Mervärdeskatt                                                                                           52
Särskilda varuskatter                                                                                 55
Omsättningsskatt på motorfordon                                                            57
Tobaksskatt                                                                                               58
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag                                   59
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag                                  60
Skatt på sprit                                                                                            60
Skatt på vin                                                                                               61
Skatt på malt- och läskedrycker                                                               62
Energiskatt                                                                                                 63
SärskUd skatt på motorbränslen                                                              66
Skatt pä annonser och reklam                                                                   67

II. Uppbörd i statens verksamhet                                                                        68

///. Diverse inkomster                                                                                            73

Bötesmedel                                                                                                73

Totalisatormedel                                                                                       74

Tipsmedel                                                                                                 74

Lotterimedel                                                                                              75

Övriga diverse inkomster                                                                          76

B.  Inkomster av statens kapitalfonder                                                                     77

/. Statens affarsverksfonder                                                                               11

Postverket                                                                                                 77

Televerket                                                                                                 80

Statens jämvägar                                                                                        82

Luftfartsverket                                                                                          85


 


Bilaga 2   Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                         12i

Förenade fabriksverken                                                                              87

Statens vattenfaUsverk                                                                              89

Domänverket                                                                                              91

77. Riksbanksfonden                                                                                            92

777. Statens aUmänna fastighetsfond                                                                   93

IV. Försvarets fastighetsfond                                                                                93

V. Statens utiåningsfonder                                                                                  94

VI. Fonden för läneunderstöd                                                                              94

VII. Fonden for statens aktier                                                                                95

K777. Fonden för beredskapslagring                                                                       95

IX. Statens pensionsfonder                                                                                  96

X. Diverse kapitalfonder                                                                                     96

Kapitalbudgetens inkomster                                                                                         98

Sammanfattning                                                                                                           101
Bilaga A. Inkomster på driftbudgeten budgetåren 1967/68—1971/72                   107
Bilaga B. Beräkning rörande utfaUet av driftbudgetens inkomstsida för bud­
getåret 1972/73
                                                                                                       112
Bilaga C. Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1973/
74
                                                                                                                            116

MARCUSBOKTR.STOCKHOLM (572   720SSO


 


 


 


Bilaga 3

Specifikation av inkomsterna

pådriftbudgeten

för budgetåret 1973/74


 


 


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen                                                                  1

Bil. 3.    Specifikation av inkomstema på driftbudgeten

Bilaga 3

Specifikation av inkomsterna pä driftbudgeten för budgetåret 1973/74

A   Skatter, avgifter, m. m. /   Skatter:

1  Skatt på inkomst, för­
mögenhet och rörelse:

a  Skatt på inkomst och för­mögenhet m. m., bevillning       21 300 000 000

b  Kupongskatt, bevillning                20 000 000

c   Utskiftningsskatt och er­
sättningsskatt, bevillning
               2 000 000

d  Skogsvårdsavgifter, bevillning        11 700 000

e   Bevillningsavgifter för särskUda
förmåner och rättigheter,
bevillning
                                       3 000 000

f   Arvsskatt och gåvoskatt,

bevillning                                 280 000 000

g  Lotterivinstskatt, bevillning          135 000 000

h  Stämpelskatt och stämpelavgift,

bevillning                                  345 000 000  22 096 700 000

Automobilskattemedel:

a  Fordonsskatt, bevillning             1 330 000 000

b  Bensin- och brännoljeskatt,

bevillning                                  2139 000 000    3 469 000 000

3   Allmän arbetsgivaravgift, bevillning                      4 515 000 000

4   Tullar och acciser:

a  Tullmedel, bevillning                    895 000 000

b  Mervärdeskatt, bevillning         14 000 000 000

c   Särskilda varuskatter,

bevillning                                 336 000 000

d  Omsättningsskatt på motor­
fordon, bevillning
                       520 000 000

e   Tobaksskatt, bevillning             1 827 000 000

f   Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevill­
ning
                                          40 000 000

g  Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag, bevill­
ning
                                          51000 000

h  Skatt på sprit, bevillning             2 200 000 000

i   Skatt på vin, bevillning                 390 000 000

j   Skatt på malt- och läske­
drycker, bevillning
                      649 000 000

k  Energiskatt, bevillning                1155 000 000

1   Särskild skatt på motorbräns­
len, bevillning
                            781 000 000

m Skatt på annonser och

reklam bevillning                          91 000 000

n Skatt på spel, bevillning                  50 000 000  22 985 000 000   53 065 700 000

1    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 1 Finansplanen. Bd. 3


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen


11   Uppbörd i statens verksamhet:

1   Expeditionsavgifter                                                79 150 000

2   Bidrag tiU kostnader för poUs-, domstols- och uppbördsväsendet m. m.     75 600 000

3   Vattendomstolsavgifter                                            1 000 000

4   Inkomster vid krimmalvården                                     3 600 000

5   Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkrings­rådet    14 000 000

6   Inkomster vid den statUga läkemedelskontrollen           9 850 000

7   Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium           1 713 000

8   Inkomster vid karolinska sjukhuset                          192 000 000

9   Inkomster vid statens värdanstalter för alkohol-missbrukare         400 000

1 240 000

1 575 000

17 700 000

1 500 000

23 800 000

40 000 000

50 000 000

2 400 000

84 000 000

22 500 000

1 700 000

3 600 000

19 300 000

3 900 000

40 000

277 000 000

50 000 000

4 905 000

950 000

3 177 000

37 000 000

275 000

4 901 000

1 000 000

600 000

4 000 000

1 100 000

6 300 000

2 245 000

1450000

8 100 000

10         Inkomster under anslaget kostnader för viss ut­bildning av handikappade

11 Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen

12         Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskydds-styrelsens och yrkesinspektionens verksamhet

13       Inkomster vid statens vägverk, att tillföras auto­mobilskattemedlen

14       Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, att tillföras  automobilskattemedlen

15 Körkortsavgifter

16        Avgifter för registrering av motorfordon

17        Försäljning av sjökort

18        Fyravgifter

19        Lotsavgifter

20        Skeppsmätningsavgifter

21 Fartygsinspektionsavgifter m. m.

22         Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydro­logiska institut

23        Inkomster vid statens geotekniska institut

24        Ersättning för visst värderingsförfarande

25        Pensionsmedel m. m.

26        Inkomst av myntning m. m.

27        Bidrag till bankinspektionen

28        Bidrag för revision av sparbankerna

29        Bidrag till försäkringsinspektionen

30        Ersättning för kUometerräknarapparatur

31 Avgifter för granskning av biograffUm

32        Inkomster vid riksantikvarieämbetet

33         Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet

34        Inkomster vid statens maskinprovningar

35        Inkomster vid lantbruksnämnderna

36        Inkomster vid statens jordbruksnämnd

37        Inkomster vid statens centrala frökontroUanstalt

38        Avgifter för växtskyddsinspektion m. m.

39         Inkomster vid statens lantbrukskemiska labora­torium

40        Avgifter vid köttbesiktning


 


Bil. 3.    Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten


41    Inkomster vid statens livsmedelsverk

42    Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt

43    Avgifter för statskontroU av krigsmaterieltill-verkningen

44    Inkomster av statens gruvegendom

45    Inkomster vid patent- och registreringsväsendet

46    Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register

47    Exekutionsavgifter

48    Restavgifter

49    Inkomster vid statens planverk

50    Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning

51         Inkomst av justering och ädelmetallkontroll

52    Tillsyn av atomenergianläggningar m. m.

53         Ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m.

777   Diverse inkomster:

1   Bötesmedel

2   Totalisatormedel

3   Tipsmedel

4   Lotterimedel

5   Övriga diverse inkomster

B   Inkomster av statens kapitalfonder

7   Statens affärsverksfonder:

1   Postverket

2   Televerket

3   Statens järnvägar

4   Luftfartsverket

5   Förenade fabriksverken

6   Statens vattenfallsverk

7   Domänverket

77   Riksbanksfonden

III    Statens allmänna fastighetsfond:

1   Slottsbyggnadernas                 delfond

2   Kriminalvårdsstyrelsens

3   Beskickningsfastighetemas

4   Karolinska sjukhusets

5   Akademiska sjukhusets

6   Byggnadsstyrelsens

7   Generaltullstyrelsens

IV     Försvarets fastighetsfond

V   Statens utlåningsfonder:

1   Utrikesförvaltningens lånefond

2   Biståndsförvaltningens lånefond

3   Statens bosättningslånefond

4   Vattenkraftslånefonden

5   Luftfartslånefonden

6   Statens lånefond för den mindre skeppsfarten


 

1 500 000

 

4 400 000

 

191000

 

29 000 000

 

45 900 000

 

2 800 000

 

19 500 000

 

62 000 000

 

1 900 000

 

760 000

 

5 000 000

 

2 202 000

 

40 861 000

1 269 585 000

87 000 000

 

96 000 000

 

285 000 000

 

189 000 000

 

60 000 000

717 000 000

 

55 052 285 000

18 800 000

 

158 000 000

 

6 000 000

 

26 000 000

 

500 000

 

530 000 000

 

23 000 000

762 300 000

 

200 000 000

1000

 

12 999 000

 

9 169 000

 

37 083 000

 

9 469 000

 

245 258 000

 

260 000

314 239 000

 

124 874 000

105 000

 

50 000

 

10 000 000

 

265 000

 

2 800 000

 

1 700 000

 


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen

Bil. 3.    Specifikation av inkomstema på driftbudgeten


7   Statens lånefond för universitetsstudier

8   Allmänna studielånefonden

9   Lånefonden för studentkårlokaler

 

10       Jordbrukets lagerhusfond

11 Jordbrukets maskinlänefond

12       Statens sekundärlånefond för jordbrukare

13       Fonden för supplementär jordbrukskredit

14       Kraftiedningslånefonden

15       Egnahemslånefonden

16       Statens avdikningslånefond

17       Fiskerilånefonden

18       Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m, m.

19       Skogsväglånefonden

20       Statens hantverks- och industrilånefond

21       Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, bamrika familjer

22       Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden

23       Lånefonden för bostadsbyggande

24       Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder

25       Lånefonden för maskinanskaffning inom bygg­nadsindustrin

26       Lånefonden för kommunala markförvärv

27       Lånefonden för allmänna samlingslokaler

28       Övriga utlåningsfonder

VI   Fonden för låneunderstöd:

1   Statskontorets                delfond

2   Arbetsmarknadsstyrelsens      "

3   Bostadsstyrelsens               "

4   Riksbankens                       "

5   Riksgäldskontorets              "

VII   Fonden för statens aktier VIII    Fonden för beredskapslagring

IX   Statens pensionsfonder:

1   Folkpensioneringsfonden

2   Civila tjänstepensionsfonden

3   Militära tjänstepensionsfonden

4   Allmänna familjepensionsfonden

5   Statens pensionsanstalts pensionsfond

6   Pensionsfonden för vissa riksdagens verk

X   Diverse kapitalfonder:

1   Fonden för kreditgivning till utiandet

2   Övriga diverse kapitalfonder


 

600 000

 

25 000 000

 

75 000

 

60 000

 

250 000

 

11000

 

1000

 

75 000

 

1 000 000

 

1 600 000

 

1 300 000

 

70 000

 

40 000

 

21 500 000

 

910 000

 

1000

 

1 660 000 000

 

2 375 000

 

1 100 000

 

12 900 000

 

2 400 000

 

101 000

1 746 289 000

14 000 000

 

60 000 000

 

372 000

 

30 000

 

925 000

75 327 000

 

21 079 000

 

79 200 000

69 500 000

 

2 210 000

 

225 000

 

6 750 000

 

14 600 000

 

45 000

93 330 000

3 060 000

 

58 796 000

61 856 000

3 478 494 000

Summa kr.

58 530 779 000


MARCUS BOKTR. STHLM 1 973   7205 01


 


Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1973/74


Bilaga 4


 


 


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen

Bil. 4.    Preliminärt förslag till investeringsplan och investcringsstater

Bilaga 4

Preliminärt förslag till investeringsplan för budgetåret 1973/74


I.   Statens affärsverksfonder:

A.  Postverkets fond

B.  Televerkets fond

C.  Statens järnvägars fond

D.  Luftfartsverkets fond

E.  Fabriksverkens fond

F.  Statens vattenfallsverks fond

G.  Domänverkets fond

II. Statens allmänna fastighetsfond

III.    Försvarets fastighetsfond

IV.    Statens utlåningsfonder V. Fonden för låneunderstöd

VII. Fonden för förlag till statsverket Vill. Fonden för beredskapslagring IX. Diverse kapitalfonder:

A,   Statens vägverks förrådsfond

B,   Sjöfartsverkets fond

C,   Fonden för Södertälje kanalverk

D,   Statens datamaskiofond

E,   Jordfonden

F,   Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

Avgår kapitalåterbetalning: Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedels­förluster Övrig kapitalåterbetalning


28 898 000 —22 300 000

81 100 000

50 199 000 -2 000 000 892 999 000

4 221 000

1033 117 000

395 961 000

56 410 000

2 809 070 000

245 050 000

30 450 000

-9 501 000

28 536 000

3 500 000

64 000 000

1000

-1 062 000

26 000 000

85 474 000

Summa 4 681 532 000

29 632 000

1 000 000 28 632 000


 


1    Riksdagen 1973.1 sarnl. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 4


Summa    4 651 900 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL INVESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET 1973/74

I. Statens afTärsverksfonder


A. Postverkets fond

 

Avskrivningsmedel

 

från riksstaten

1000

inom fonden

18 200 000

Övriga kapitalm.edel

1000

Investeringsbemyndigande

28 898 000

 

47 100 000

B. Televerkets fond

 

Avskrivningsmedel: Tele-

 

anläggningar m. m.

 

från riksstaten

5 000 000

inom fonden

819 900 000

Avskrivningsmedel: Rund-

 

radioanläggningar

 

inom fonden

39 700 000

Övriga kapitalmedel:

 

Teleanläggningar m. m.

1 000 000

Investeringsbemyndigande:

 

Teleanläggningar m. m.

-22 300 000

843 300 000


Investeringsanslag

Investeringsanslag: Teleanläggningar m. m. Rundradioanläggningar


47 100 000

47 100 000

803 600 000 39 700 000

843 300 000


 


C. statens järnvägars fond

Avskrivningsmedel

från riksstaten

inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande


27 800 000

265 700 000

8 000 000

81 100 000

382 600 000


Investeringsanslag


382 600 000

382 600 000


D. Luftfartsverkets fond


 

Avskrivningsmedel

 

från riksstaten

1000

inom fonden

19 000 000

Övriga kapitalmedel

6 500 000

Investeringsbemyndigande

50 199 000

 

75 700 000


Investeringsanslag


75 700 000

75 700 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen

PRELIMINÄRT FORSLAG TILL INVESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET 1973/74

I. Statens afi'ärsverksfonder

 

 

 

A. Postverkets fond

 

 

 

Avskrivningsmedel

 

Investeringsanslag

47 100 000

från riksstaten

1000

 

 

inom fonden

18 200 000

 

 

Övriga kapitalmedel

1000

 

 

Investeringsbemyndigande

28 898 000 47 100 000

 

 

 

47 100 000

B. Televerkets fond

 

 

 

Avskrivningsmedel: Tele-

 

Investeringsanslag:

 

anläggningar m. m.

 

Teleanläggningar m, m.

803 600 000

från riksstaten

5 000 000

Rundradioanläggningar

39 700 000

inom fonden

819 900 000

 

 

Avskrivningsmedel: Rund-

 

 

 

radioanläggningar

 

 

 

inom fonden

39 700 000

 

 

Övriga kapitalmedel:

 

 

 

Teleanläggningar m. m.

1 000 000

 

 

Investeringsbemyndigande:

 

 

 

Teleanläggningar m. m.

-22 300 000

 

 

 

 

 

 

 

 

843 300 000

 

843 300 000

C. Statens järnvägars

fond

 

 

 

Avskrivningsmedel från riksstaten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndig

ande

27 800 000

265 700 000

8 000 000

81 100 000

382 600 000

Investeringsanslag

382 600 000

 

382 600 000

D. Luftfartsverkets fond

 

 

 

Avskrivningsmedel från riksstaten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndig

ande

1000

19 000 000

6 500 000

50 199 000

Investeringsanslag

75 700 000


75 700 000


75 700 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen

Bil. 4.    Förslag till investeringsplan och investeringsstater

C. Fonden för Södertälje kanalverk

 

 

 

 

 

Investeringsbemyndigande

3 500 000

Investeringsanslag

3 500 000

D. Statens datamaskinfond

 

 

 

Avskrivningsmedel

inom fonden Investeringsbemyndigande

40 000 000 64 000 000

104 000 000

Summa investeringsanslag

104 000 000

 

104 000 000

E. Jordfonden

 

 

 

Investeringsbemyndigande

1000

Investeringsanslag

1000

F. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

 

Avskrivningsmedel

från rUfsstaten

inom fonden Investeringsbemyndigande

5 400 000

1 062 000

—1 062 000

5 400 000

Investeringsanslag

5 400 000

 

5 400 000

Summa investeringsbe-myndiganden för diverse kapitalfonder

85 474 000

 

 

SUMMA INVESTERINGSSTATER


Avskrivningsmedel

från riksstaten

inom fonden övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande


981 074 000 1 800 174 000

153 866 000 4 681 532 000

7 616 646 000


Summa investeringsanslag    7 616 646 000

7 616 646 000


MAr.CUS EOKTR. STHLM 1973   720501


 


Bilaga 5

Vissa tabeller

rörande den statsfinansiella

utvecklingen m. m.


 


 


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Finansplanen Bil. 5    Statsfinansiella utvecklingen


i


 

 

 

 

in

« ro m oo

Ui  ON

§

 

1

äö

 

o

»n

S

OO

«n

 

 

 

fh

» 00

<»1

o

t-

NO (N

 

Z

■t

:s

 

00

(N

1

g

00 Os

Ui m Ui oo

TT

r-

vo

TJ-

VO

Tt

Ov

Os

2

)

"n

V)

>n

r

M

 

 

 

 

 

 

 

 

90

O (VI

1

OS ON

oo r- in

Os

 

Vi

O -H

»n

18

Tt

r~

__,

 

 

 

 

 

 

o"

 

 

00 ON

r- u-i

1

i

fo

Os

 

 

 

 

1

Tl-

t~

O

 

 

 

 

 

 

 

 

§

t- vo

00 1

00 in

1

00

Tt

ON

«n »n

os

 

o

00 1

?

 

vo


 

in

Tt

vo vo

(S

vo

I   oe


i =


 


r*   m o      00

\0      Tf H           00


 

oo

vo

O

rsi   00

 3

Ui

M


lO O O O O

r lo w »n o mm      -1 CN


'(t    —ten      fn        t               


 


 

rt

o

J2

 


fn           Tt       fH

m          VO    M

ol                 vo

Tt                    M


 


r-

Os

I


vo    v o

o   t-- rj r-   Ui —

V)      Tt -1


o             vo      m          TT

ON        -H     in     f   lo
m            t
      00                 to

m t-


.5

C/l   r.

.9

g


 


O

H

«   5

H   S Riksdagen 1973. 1 saml.


o

> 

ca     

'     (i>

5        £

a o

«J   60 O) -O

' Sa

i-,   cd

Oi4

«      M,..-a S u     -a BO 1» .2 M.- 3 t: h.t; .     -a t; x> -c - <"

B   •£

o    '

I .EI s 2 a a

Ö   Q       

W      Öi

Ar 1. Bilaga 1 Finansplanen. Bil. 5


C3 ;

.s-

m


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1   Finansplanen

Tab. 2. Statsbudgetens realekonomiska utveckling 1967/68—1973/74

Beloppen avrundade tUl närmaste 10-tal milj. kr. Löpande priser.

 

 

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73 Riksstat

1973/74

Inkomster

33 420

36 230

40 400

45 640

51830

56 390

60 510

Direkta skatter

13 440

14 650

17 670

19 070

20 520

21380

22 100

Indirekta skatter

15 730

16 960

17 900

21 340

25 290

28 100

30 970

övriga inkomster

4 250

4 620

4 830

5 230

6 030

6 910

7 440

Utgifter

36 350

38 880

44 220

48 270

55 500

59 750

66 250

Konsumtion

16 020

16 990

20 540

21770

25 170

27 810

30 360

Statlig

10 310

10 810

13 140

13 770

16 070

17 190

18 360

Kommunbidrag

5 710

6 180

7 400

8 000

9 100

10 620

12 000

Investeringar

4 800

5 260

4 930

5 380

6 060

6210

6 850

Statliga

4 070

4 420

3 820

4 250

4 780

5 000

5 520

Kommunbidrag

730

840

1 110

1 130

1280

1210

1 330

Transfereringar

12 080

12 890

14 450

16 830

20 000

20 630

24 750

Till hushåU inkl, social-

 

 

 

 

 

 

 

försäkringssektorn

9 160

9 890

10 940

12 560

14 970

15 450

18 770

Övriga transfereringar

2 920

3 000

3 510

4 270

5 030

5180

5 980

övriga utgifter (inkl. rörliga

 

 

 

 

 

 

 

krediter)

3 440

3 740

4 290

4 300

4 270

5110

4 290


 


Bil. 5    Statsfinansiella utvecklingen

Tab. 3. Statsskulden under budgetåren 1962/63—1971/72 Milj. kr.

 

Budget-

.5.,

Fonderad

Tillfällig

Totala

Därav placerat i

 

 

 

ar

stats-

stats-

stats-

 

 

 

 

 

 

skuld

skuld

skulden

Ränte-

Premie-

Stats-

Lån hos

Skatt-

 

 

 

Summa

löpande

obliga-

skuldför-

statsin-

kam-

 

 

 

(2-3)

obliga­tionslån

tionslän

bindelser

stitu­tioner och fon­der m. ra

mar-växlar

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

1962/63

15 473

3 602

19 075

12 939

2 252

1282

642

1484

1963/64

16 080

3 190

19 270

14 553

2 448

1 252

658

71

1964/65

16 141

3 110

19 252

14 246

2 425

1207

679

181

1965/66

15 967

3 655

19 622

12 853

2 425

1 152

777

2 073

1966/67

17 029

4 406

21435

13 005

2 724

1 117

819

3 120

1967/68

18 420

6 614

25 034

14915

2 925

1 102

861

4115

1968/69

21256

5 745

27 001

16 640

3 375

1 065

854

3 148

1969/70

24 380

6 580

30 960

18 249

3 550

1225

902

5 243

1970/71

25 800

7 602

33 402

18 122

3 850

1 355

963

7 573

1971/72

28 511

8 698

37 209

22 992

4 050

1 140

726

6 737

Förändr.

 

 

 

 

 

 

 

 

under

 

 

 

 

 

 

 

 

budget-

 

 

 

 

 

 

 

 

året

 

 

 

 

 

 

 

 

1962/63

+    411

-    910

-    499

-t- 1092

___

-   50

-     4

- 1 732

1963/64

+    607

-    412

+    195

+ 1 614

+ 196

-   30

+   16

- 1413

1964/65

+      61

-      79

-      18

-    307

-   23

-   45

+   21

+    110

1965/66

-    174

+    544

+    370

- 1393

___

-   55

+   97

+ 1892

1966/67

4- 1062

+    751

-f 1 813

4-    152

+ 299

-   35

+   42

+ 1047

1967/68

+ 1 391

+ 2 208

+ 3 599

4- 1910

+ 201

-   15

+   42

+    995

1968/69

4-2 836

-    869

-t- 1967

-1- 1725

-1-450

-   37

-     7

-    967

1969/70

-1-3 124

+    835

-t-3 959

+ 1609

+ 175

+ 160

+   48

+ 2 095

1970/71

+ 1420

-1- 1022

4- 2 442

-    127

+ 300

+ 130

+   61

+ 2 330

1971/72

-f 2 711

-1- 1096

+ 3 870

-f4 870

+ 200

- 215

-237

-    83ö

MARCUS BOKTR. STHLM 1 973     720501


 


 


 


Aäiis/ört,

mg

ckni


 


 


 


Innehållsförteckning

Finansplanen

Den internationella ekonomiska utvecklingen                                                       1

Konjunkturutveckling och ekonomisk politik i Sverige 1972                               7

Den ekonomiska politiken 1973                                                                          12

Politikens mål och förutsättningar                                                                   12

Sysselsättningspolitiken                                                                                  23

Försörjningsbalans och bytesbalans                                                                26

Budgetpolitiken                                                                                                29

Utgiftsprogramraet                                                                                          32

Sammanfattning                                                                                                   40

Särskilda frågor

Totalbudgetens utgiftsanslag                                                                               45

Totalbudgetens inkomster samt investeringsplan                                               46

Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling                                                   51

Beräkning av dispositionen av rörliga krediter                                                     54

Beräkning av totalbudgeten                                                                                  55

Hemställan                                                                                                              57

Tabellförteckntag                                                                                                    59

Bilaga 1: Preliminär nationalbudget för år 1973

Bil. 1

191

Bil. 1

192

BU. 1

194

Innehållsförteckning

Tabellförteckning

Diagramförteckning

Bilaga 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Innehållsförteckning                                                                            Bil. 2      120

Bilaga 3: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1973/74

Bilaga 4: Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1973/74

Bilaga 5: Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen m.m.

Tab. 1 Totalbndgetens utveckling 1964J65—1973174

Tab. 2 Statsbudgetens realekonomiska utveckling 1967/68—1973174

Tab. 3 Statsskulden under budgetåren 1962163—1971172

1    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Finansplanen. Bilaga. Innehållsförteckning


 


 


 


Bilaga 2 till statsverkspropositionen 1973                           Prop. 1973:1

Bilaga 2

För flera huvudtitlar gemensamma frågor

utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrädet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYR­DAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Vissa för flera huvudtitlar gemensamma frågor anmäls av statsrådet Löfberg beträffande punkterna 1—6 och av chefen för finansdeparte­mentet, statsrådet Sträng, beträffande punkten 7.

1.   Den allmänna lönenivån för statsanställda m. m.

Lönema för flertalet statstjänstemän och vissa andra tjänstemän i offentlig verksamhet bestäms genom förhandlingar mellan statens av­talsverk och de statsanställdas huvudorganisationer.

Den 28 juni 1971 träffade avtalsverket samt Statsanställdas förbund (SF) och Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S) avtal om löner 1971—1973 för statstjänstemän m.fl, (ALS 1971—73). I ALS 1971—73 ingår bl.a. allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST), allmänt tjänsteförtecknings-avtal (ATF), tjänsteförteckningsavtal för kyrkliga tjänster (TFK) och tjänsteförteckningsavtal för undervisningsområdet (TFU), F. n. tilläm­pas de lönevillkor som framgår av AST den 9 juli 1971 samt senare träf­fade ändrings- och tilläggsavtal. Avtalen gäller t, o, m, den 31 december 1973,

För vissa statligt anställda läkare är förmånerna bestämda genom avtal mellan avtalsverket och Sveriges läkarförbund. Den samordning som behövs mellan stat och kommun i läkarförhandlingama sker genom statens och kommunemas samarbetsnämnd i lönefrågor, F, n. tillämpas för denna personal de lönevillkor som följer av avtal den 14 maj 1970

1  Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 2


 


Prop. 1973:1    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                      2

om allmänna bestämmelser för vissa statliga och icke-statliga läkare m. fl. (ABL) med de ändringar som framgår av avtal den 30 juni 1971 om anställningsvillkor 1971—1973 för vissa statliga och icke-statliga lä­kare m. fl. samt senare träffade ändrings- och tilläggsavtal.

I prop. 1972: 1 (bil. 2 s. 14—16) amnälde jag att flertalet arbetare i statens tjänst vid årsskiftet 1971/72 förts över till tjänstemannaanställ­ning. Enligt kungörelsen (1971: 940) om tjänstemannaanställning för arbetstagare hos staten skall med vissa undantag arbetstagare hos staten fr. o. m. den 1 januari 1972 anställas som tjänsteman. För vissa tjänste­män, huvudsakligen sådana som tidigare haft arbetaranställning vid postverket, televerket, statens jämvägar, statens vattenfallsverk, för­enade fabrOcsverken samt myndigheter inom försvaret, karolinska sjuk­huset, statens vägverk, sjöfartsverket och arbetsmarknadsstyrelsen, är avlöningsförmånerna bestämda genom avlöningsavtal för statliga tjäns­temän med R-tjänster (AST-R).

Huvudgrunderna för den statliga personalpensioneringen återfinns i statens allmänna tjänstepensionsreglemente (1959: 287) — SFR — un­der det att i statens pensionslöneförordning (1959: 286) meddelas be­stämmelser om den pensionslön som ligger till grund för pensionering­en. Enligt 15 § SPR skall bruttobeloppet av beviljad egenpension eller familjepension förändras i den mån Kungl. Maj:t och riksdagen beslutar om det. Denna bestämmelse motsvarar vad som i tidigare pensionsan­ordningar gällde beträffande rörligt tUlägg. Det har vid pensionsregle­mentets utfärdande förutsatts att förändringar av pensioner som bevil­jats enligt reglementet skall fastställas i samma ordning som gäller be­träffande fastställande av lönema.

Enligt ALS 1971—73 höjs den 1 januari 1973 månadslönen i löne­klasserna med 2 procent och därutöver med 76 kr. Löneklassanknutna tillägg höjs i motsvarande grad som lönen i resp. löneklass. Ett belopp motsvarande 0,8 procent av 1972 års lönesumma anslås för ytterligare åtgärder under år 1973 att fördelas efter förhandlingar mellan partema. Beloppet skall väsentligen utnyttjas för B-listeåtgärder.

I 20 § ALS 1971—73 har tagits in en "löneutvecklingsgaranti".

Förhandlingar enligt ALS 1971—73 skall föras under fredsplikt.

Enligt avtalet den 30 juni 1971 mellan avtalsverket och Sveriges lä­karförbund om anställningsvillkor 1971—1973 för vissa statliga och icke-statliga läkare m, fl, (läkaravtalet) höjs löneplanslöner och löne­klassanknutna förmåner för år 1973 på samma sätt som skett i ALS 1971—73,

Tjänstemän som har sina löner bestämda enligt AST-R har enligt gäl­lande avtal i huvudsak samma löneförmåner som tjänstemän med för­måner enligt AST,

Vad gäller pensionerna var partema överens om att avtalsverket skulle hemställa hos Kungl, Maj:t om ändring av vissa pensionsbestämmelser


 


Prop. 1973:1    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                      3

m, m. De begärda ändringarna innebär bl. a. att hel egenpensions brutto­belopp för månad höjs med 84 kr. fr. o. m. den 1 januari 1973.

Riksdagens lönedelegation har på riksdagens vägnar godkänt de överenskomna lönehöjningarna enligt ALS 1971—73 och läkaravtalet samt gmnderna för höjning av brattopensionsbeloppet. Kungl. Maj:t har godkänt ALS 1971—73 och läkaravtalet samt beslutat om de änd­ringar i utgående pension för år 1973 som avtalsverket hemställt om.

TUl grund för beräkningen av anslagsmedlen till avlöningar och tUl pensioner under nästa budgetår har lagts de löne- och pensionsbelopp som enligt här angivna avtal gäller fr. o. m. den 1 januari 1973.

Jag hemställer att Kungl, Maj:t beslutar delge riksdagen vad jag nu har anfört.

2.   Lönegradsplacering för vissa tjänster m. m.

I ATF har parterna med avtalsverket å ena samt SF och TCO-S å andra sidan kommit överens om lönegradsplacering och avlöningsför­stärkning för tjänst. Enligt avtalet skall en gång årligen ske en översyn av anställningsvillkoren för tjänstemän vid varje myndighet. Vid denna översyn får anställningsvillkoren för tjänsterna ändras om vissa i av­talet preciserade villkor är uppfyllda. Ändring av anställningsvillkoren för tjänst under avtalsperioden får i övrigt ske vid bl, a. större organisa­tionsförändring. Vid inrättande av ny myndighet, större organisationsför­ändring eller årlig översyn skall personalorganisationerna beredas till­fälle till förhandling om anställningsvillkoren, I andra fall prövas frå­gan om anställningsvillkoren för nyinrättad tjänst av arbetsgivaren. Personalorganisation kan dock alltid påkalla förhandling i dessa fall. Sådan förhandling förs mellan arbetsgivaren och berörd huvudorganisa­tion, om inte parterna kommit överens om aimat. Förhandlingarna förs imder fredsplikt. Enligt särskilda föreskrifter som avtalsverket meddelat utövas arbetsgivarens befogenhet i fråga om lönegradsplacering och avlöningsförstärkning i stor utsträckning av den myndighet som får inrätta tjänsten. Påkallar personalorganisation förhandling med anled­ning av myndighetens beslut bestämmer avtalsverket i varje särskilt fall om förhandling får föras av annan myndighet än avtalsverket.

Enligt TFU och TFK gäller i huvudsak motsvarande regler när ny tjänst skall inrättas. Den årliga översynen i ATF motsvaras dock i TFU och TFK av en översyn en gång under avtalsperioden, om inte par­tema kommer överens om annat.

I tjänsteförteckningsavtal den 12 juli 1969 för statliga läkare m, fl, (TFL) med de ändringar som framgår av avtal den 30 juni 1971 om anställningsvillkor 1971—73 för vissa statliga och icke-statliga läkare m, fl. samt senare träffade ändringsavtal har parterna kommit överens om att, om tjänst nyinrättas eller direkt berörs av ändrad förvaltnings-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                  4

organisation, förhandling skall tas upp om anställningsvillkoren för tjänsten på parts begäran. Sådan förhandling förs under fredsplikt.

Lönegradsplaceringen av de tjänster som Kungl. Maj:t föreslår riks­dagen till inrättande har skett enligt de regler för lönegradsplace­ring av tjänster som gäller enligt avtalen. Även när det gäller tjänster som kan inrättas utan riksdagens medverkan men för vilka Kungl, Maj:t beräknar medel under de olika huvudtitlarna har anslagsberäkningen skett med utgångspunkt i lönegradsplacering enligt gällande regler.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t beslutar delge riksdagen vad jag nu har anfört.

3. Ersättning vid olycksfall i arbetet m. m.

Statens avtalsverk och de statsanställdas huvudorganisationer har träffat principavtal om vissa frågor rörande arbetsmiljön och anställ­ningstryggheten m, m. (trygghetsavtal) och kompletterande avtal av for­mell irmebörd. Avtalen gäller fr. o, m. den 1 januari 1973. Genom av­talen har tjänstemän inom avtalsverkets förhandlingsområde bl. a. fått rätt till ersättning vid olycksfall i arbetet. I vissa fall kan entledigad tjäns­teman få avgångsbidrag eller årlig ersättning. Trygghetsavtalet har god­känts av riksdagens lönedelegation och av Kungl. Maj:t.

Personskadeersättning enligt avtalen skall — tillsammans med even­tuell ersättning från annat håll — anses utgöra full kompensation för så­väl ekonomisk som ideell skada. Ersättning skall utgå även om skade­ståndsskyldighet enligt skadeståndsrättsliga regler inte föreligger. För för­lorad arbetsinkomst lämnas ersättning för nettoförlusten. Vid invaliditet utgår ersättningen i princip som livränta. Vidare lämnas ersättning bl. a. för sveda och värk samt för lyte och men.

Blir en övertalig tjänsteman med viss anställningstid entledigad utan att erbjudas annan offentlig anställning som han skäligen bort kimna godta, kan han få avgångsbidrag i form av ett engångsbelopp. Äldre tjänsteman kan i stället för engångsbelopp tillerkäimas årlig ersättning beräknad med utgångspunkt i den ålderspension som han skulle ha fått, om han hade ägt avgå med sådan pension när anställningen upphörde. Hänsyn skall dock tas till den arbetsinkomst tjänstemannen får eller bort kuima få efter det han lämnat sin anställning.

Frågor om ersättning på grand av avtalen handläggs av en särskild nämnd, trygghetsnämnden. Den har tillsatts av Kungl, Maj:t på av­talsparternas begäran och består av ordförande och sex andra ledamöter. Tre av ledamötema tillsätts efter förslag från de statsanställdas huvud­organisationer. Nämnden får anlita expertis. Den personal som behövs tillhandahålls nämnden genom avtalsverket.

Tvist om tolkning eller tillämpning av reglerna skall hänskjutas till en särskild skiljenämnd, som på avtalspartemas begäran har inrättats av


 


Prop. 1973:1    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                      5

Kungl. Maj;t.

Kostnaderna för personskadeersättning och för årlig ersättning åt övertalig personal bör betalas av medel från inkomsttiteln Pensionsmedel m, m. De kostnader som uppkommer för avgångsbidrag bör utgå av de medel som användes för att betala tjänstemannens avlöning omedel­bart före avgången.

Kostnadema för ersättning till trygghetsnämndens och skiljenämn­dens ledamöter bör betalas från det under sjunde huvudtiteln uppförda anslaget Kostnader för vissa nämnder m. m. Kostnaderna för experter och kanslipersonal samt för trygghetsnämndens informationsverksam­het bör betalas från anslaget till statens avtalsverk. Ersättning för instäl­lelsekostnader till den som nämnden hör personligen bör bestridas från andra huvudtitelns anslag Ersättning åt domare, vittnen och parter. Jag har vid beräkningen av dessa anslag beaktat angivna behov. I avvaktan på att frågan anmäls för riksdagen har Kungl. Maj:t föreskrivit att kostna­derna fr. o. m, den 1 januari 1973 skall betalas enligt vad jag nu har redovisat. Härom bör riksdagen underrättas.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t beslutar delge riksdagen vad jag nu har anfört.

4. Arbetsmiljöfrågor

Genom trygghetsavtalet har inrättats en särskild nämnd, statens ar-betsmil j onämnd, med uppgift att inom det statliga området verka för god arbetsmiljö. Enligt avtalet skall nämnden i samordnande syfte dryfta och förorda inriktning och prioritering av arbetsmiljöinsatser. Nämnden skall därvid

följa den tekniska och medicinska utvecklingen inom områden av betydelse för arbetsmiljön och i kontakt med vederbörande myndig­heter verka för att den tekniska och medicinska forskningens resultat om­sätts i praktiken,

verka för att skyddsombud och annan personal som har att hand­lägga frågor rörande arbetsmiljön utbildas och instrueras,

verka för att såväl tekniska som medicinska synpunkter på arbetsmil­jön beaktas vid om- eller nybyggnad eller annan planering av nya ar­betsplatser,

verka för att statistiska och andra uppgifter angående olycksfall och andra förhållanden rörande arbetsmiljön på ett ändamålsenligt sätt in­samlas, sammanställs och analyseras samt

i övrigt — med beaktande av de anställningsvillkor som enligt kol­lektivavtal eller eljest gäller för berörda arbetstagare — allmänt verka för att frågor rörande arbetsmiljön löses på ett tillfredsställande sätt.

I nänmden ingår sexton ledamöter. Av dessa utser statens avtalsverk åtta, SF och TCO-S vardera tre samt SACO och SR vardera en.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                      6

Partema har föratsatt att avtalsverket skall tillhandahålla den kansli­personal som behövs för nämndens verksamhet.

Genom avtalet upphör det mellan partema den 4 november 1969 träffade avtalet om den civila statsförvaltningens centrala arbetarskydds­nämnd. Arbetarskyddsnämnden har i samarbete med statens personal­utbildningsnämnd bedrivit kurs- och konferensverksamhet i arbetsmil­jöfrågor. Denna verksamhet kan förväntas fortsätta. Ett av syftena med dessa kurser och konferenser är att stimulera aktiviteten i skydds- och miljöfrågor på de statliga arbetsplatserna. Redan nu kan konstateras ett växande intresse för sådana frågor. Detta torde komma att ta sig ut­tryck i bl. a. en ökning av utbildningsverksamheten för skyddsombud, ledamöter i skyddskommitté och annan i arbetsmiljöfrågoma särskilt engagerad personal. Utbildningen kan beräknas komma att genomföras i olika former och med berörd myndighet som ansvarig, ev. i samarbete med de anställdas organisationer.

Det ankommer på Kungl, Maj:t att i den omfattning som behövs reg­lera föratsättningama för och villkoren under utbildningen, i den mån avtal inte träffas i ämnet.

Jag hemställer att Kungl, Maj:t beslutar delge riksdagen vad jag nu har anfört.

5. Bostadsanskaffningslån

Enligt kungörelsen (1960: 522) angående bostadsanskaffningslån med statlig garanti till anställningshavare i statens tjänst m. m. (ändrad senast 1970: 219) kan under vissa förutsättningar lån med statlig garanti med­ges för förvärv av bostadsrätt inom bostadsrättsförening. Syftet med kungörelsen är tvåfaldigt. En anställd som får ändrad tjänstgöringsort kan med hjälp av lånet lättare lösa sin bostadsfråga på den nya orten. Härigenom minskar samtidigt arbetsgivarens kostnader för anståndstrak­tamenten.

Lån får beviljas med högst det belopp som svarar mot den kontant­insats som behövs för förvärv av bostadsrätten. Högsta lånebelopp är f. n. 20 000 kr. och längsta amorteringstid 10 år. Lån kan i princip med­ges endast den som i samband med ändring av tjänstgöringsort fått eller kunnat få anstånd med omstationering. En förutsättning för anstånd är bl. a. att tjänstemannen har eget hushåll. Kungl. Maj:t får ge dispens från lånevillkoren,

I motionerna I: 123 och II: 141 till 1969 års riksdag hemställdes att riksdagen i skrivelse till Kungl, Maj:t skulle anhålla om utredning rö­rande beviljande av lån med statlig garanti till statsanställda, som erhållit ny tjänstgöringsort, även för anskaffande av egnahemsfastighet. Riks­dagen har i skrivelse gett tillkäima att det är önskvärt att Kungl. Maj:t i den ordning som kan befinnas lämplig låter närmare studera de genom


 


Prop. 1973:1    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                     7

motionerna aktualiserade frågorna (SU 1969: 37, rskr 108). Önskemål om utvidgning av lånerätten till att gälla vid köp av eget hem har också förts fram från myndighetshåll. Bl. a. statens vattenfallsverk har — i an­slutning till en framställning angående verkets egen långivning — fört fram önskemål härom och därvid åberopat att utbudet av insatslägenhe­ter är begränsat bl. a. på de orter där verket bygger och planerar kärn­kraftstationer.

Riksdagen har år 1971 bemyndigat Kungl. Maj:t att i samband med den samtidigt beslutade omlokaliseringen av statlig verksamhet medge bostadsanskaffningslån i vidare omfattning än som gäller enligt kun­görelsen och även för kontantinsats vid inköp av eget hem (prop. 1971: 29, InU 15, rskr 196). Med stöd av detta bemyndigande har Kungl. Maj:t genom beslut den 3 november 1972 meddelat särskilda bestäm­melser om bostadsanskaffningslån i samband med omlokalisering av statlig verksamhet. Därvid har — samtidigt som lånerätten vidgats till att avse inköp av eget hem — slopats det enligt kungörelsen gällande villkoret att den anställde skall ha fått eller kunnat få anstånd med om­stationering.

Kungl. Maj:t har ansett att bemyndigandet innebär att de utvidgade bostadslånemöjligheterna också omfattar anställda vid de myndigheter som enligt beslut av riksdagen omlokaliseras till Uppsala (prop. 1965: 141, SU 173, rskr 411; prop. 1970: 37, JoU 23, rskr 235; prop. 1970: 74, 2LU 37, rskr 234; jämför prop. 1972: 1 bil. 11 s. 153). Dessa omlokaliseringar företer nämligen stora likheter med dem som beslöts av 1971 års riksdag. För sådana anställda vid dessa myndigheter som följer med tUl den nya orten är utflyttningsförmånerna i huvudsak de­samma som för anställda vid myndigheter som omlokaliseras enligt be­slut av 1971 års riksdag. I beslutet den 3 november 1972 sägs därför ut­tryckligen att bestämmelserna i beslutet gäller också för anställda vid de nu åsyftade myndigheterna. Härom bör riksdagen underrättas.

Lånerätt enUgt nyssnämnda beslut tillkommer sålunda den statsan­ställde även för inköp av eget hem och oberoende av om han kan få anstånd med omstationering eller inte. Denna lånerätt — som alltså f. n. gäller bara i samband med den av riksdagen redan beslutade omlokali­seringen — bör i fortsättningen medges alla statsanställda som på grund av omlokalisering av statlig verksamhet erhåller ny tjänstgörings­ort.

Det finns emellertid statsanställda som får ny tjänstgöringsort utan att omplaceringen är en följd av omlokalisering.. Jag tänker härvid dels på dem som placeras om på grund av omorganisation, dels på andra stats­tjänstemän som utan att ha uttryckt önskemål därom erhåller ny tjänst­göringsort. Det är enligt min mening rimligt att även sådana anställda får tillgång till de särskilda bostadslånemöjligheter som gäller enligt det förut nämnda beslutet.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 2   Gemensamma frågor                                       8

Jag förordar därför att de särskilda lånemöjligheterna enligt 1972 års beslut utsträcks till att gälla för alla statsanställda som utan egen be­gäran får ändrad tjänstgöringsort.

Även för andra statsanställda, som får ändrad tjänstgöringsort, bör möjlighet öppnas att få lån för kontantinsats vid köp av eget hem. Jag förordar att så sker. I dessa fall bör dock som huvudregel bibehållas de krav som enligt kungörelsen gäller om bl. a. anstånd med omstatione­ring.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t dels ger riksdagen till känna vad jag anfört i fråga om bostads­lånemöjligheter för anställda vid myndigheter som omlokalise­ras till Uppsala, dels föreslår riksdagen att godkänna vad jag nu har förordat i fråga om bostadsanskaffningslån.

6. Anställningsreglerande åtgärder

Behovet att placera om tjänstemän inom det offentliga området har ökat starkt under år 1972. Detta sammanhänger bl. a. med omlokalise­ring av myndigheter och omorganisationer inom den statliga förvalt­ningen. Åtskilliga tjänstemän vid myndigheter, som skall lokaliseras om enligt beslut av 1971 års riksdag (prop. 29, InU 15, rskr 196), behöver sålunda få möjlighet till fortsatt anställning i Storstockholmsområdet. I samband med omlokalisering kan det dessutom bli fråga om att med-flyttande anhörig till tjänsteman behöver beredas anställning på den nya orten. Många av de tjänstemän som har blivit övertaliga på grand av organisationsändringar i samband med rationalisering av statsverksam­heten har anspråk på att bli omplacerade till annan statlig tjänst.

Det åligger staten att hjälpa till att lösa de problem som sålunda har uppstått för många statsanställda (jfr prop, 1969: 1 bil. 2 s, 11, 24 f; 1971: 29 s. 135 ff). Detta kräver vissa kompletterande regler vid myndig­heternas personalrekrytering. Sådana regler har tillkommit genom kun­görelsen (1972: 156) om särskilt förfarande vid tillsättning av tjänst, m. m. (ändrad 1972: 569),

Tjänst som omfattas av kungörelsen får av myndighet kungöras ledig eller tillsättas först efter särskilt medgivande av statens personalnämnd. Enligt kungörelsen skall personalnämnden om möjligt anvisa myndighe­ten lämpliga omplaceringssökande. Alltjämt är det dock tillsättningsmyn­digheten som — med tillämpning av bl, a, bestämmelserna i 28 § rege­ringsformen — slutligt prövar tillsättningsärendet.

Bestämmelserna omfattar, i den utsträckning som personalnämnden beslutar, statliga tjänster med undantag av tjänster hos riksdagen och dess verk.

Kungörelsen kan av personalnämnden också göras tillämplig på sådana


 


Prop. 1973:1    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                      9

icke statliga tjänster där staten medverkar vid bestämmandet av löne­förmånerna, dvs, främst tjänster vid det kommunala skolväsendet. Men detta gäller bara inom kommuner som berörs av omlokaliseringen, alltså kommunerna i Stockholms län och de kommuner dit statlig verksamhet skall flyttas.

Organisationsförändringar i samband med rationalisering väntas emel­lertid medföra att kimgörelsens tillämpningsområde kan behöva vidgas. Den nyss åsyftade begränsningen till vissa kommuner bör således slopas. Därigenom skulle det särskilda anställningsförfarandet kunna göras till-lämpligt på alla statligt löneregierade tjänster.

En utvidgning av angiven iimebörd skulle också tUlgodose önskemål som har uttryckts av de statsanställdas huvudorganisationer.

Jag föreslår en sådan utvidgning. Med hänsyn till frågans beskaf­fenhet bör den underställas riksdagen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna de av mig förordade riktlinjerna för en utvidgning av den särskilda anställningsregleringen m, m, i fråga om of­fentlig tjänst.

7. Programbudgetering

Redogörelser för utrednings- och försöksverksamheten rörande pro­grambudgetering har tidigare lämnats i prop, 1969: 1 (bil. 2 s, 29 ff), prop, 1970: 1 (bil, 2 s. 7 ff), prop. 1971: 1 (bil. 2 s. 3 ff) och prop, 1972: 1 (bil. 2 s. 22 ff). Verksamheten har fortsatt under år 1972.

Inom försvarsdepartementets verksamhetsområde tillämpas enligt be­slut av statsmakterna (prop, 1970: 97, SU 1970: 203, rskr 1970: 420) fr, o. m. innevarande budgetår ett nytt system för planering och bud­getering.

I det nya systemet följer planering, budgetering och redovisning m. m. en indelning av försvaret och dess verksamhet i program- och produk­tionsområden. Anslagen i riksstaten samt de s, k, uppdragen från Kungl. Maj:t till centrala myndigheter och mellan olika myndigheter är an­passade till denna indelning. Delvis nya regler har börjat tillämpas för rollfördelningen mellan olika nivåer, för ekonomiska relationer mel­lan myndigheterna och för redovisning av prestationer och kostnader.

Huvudelementen i det nya systemet utgörs av perspektivplanering, systemplanering, programplanering och programbudgetering. System­planer finns ännu inte utformade. Även i andra avseenden har det nya systemet ännu inte införts fullt ut. Sålunda sker t. ex, mätning och re­dovisning av prestationer m. m, endast i begränsad omfattning. Det ät vidare naturligt att den fortsatta tillämpningen av systemet kommer att


 


Prop. 1973:1    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                10

ge erfarenheter som kan ge anledning till förändringar inom ramen för de fastlagda principerna.

Chefen för försvarsdepartementet har med stöd av Kungl, Maj:ts bemyndigande i maj 1971 tillkallat en särskild ledningsgrupp för att leda och samordna det fortsatta utvecklingsarbetet samt lägga fram för­slag rörande systemets slutliga utformning. Ledningsgruppens arbete bedrivs i åtta projektgrupper anpassade till planerings- och budgeterings­systemets olika huvudkomponenter. I ledningsgruppen ingår represen­tanter för försvars- och finansdepartementen. I projektgrupperna finns representanter för försvarsdepartementet och berörda myndigheter.

Arbetet med programbudgetering inom den civila delen av statsför­valtningen omfattar närmare trettio myndigheter. Av dessa har statens bakteriologiska laboratorium, sjöfartsverket, statistiska centralbyrån, statskontoret, riksrevisionsverket, patent- och registreringsverket, lant­mäteristyrelsen, rikets allmänna kartverk, statens provningsanstalt, sta­tens skeppsprovningsanstalt och styrelsen för teknisk utveckling fått anslag anvisade i programtermer fr. o. m. budgetåret 1970/71. Fr. o, m. budgetåret 1971/72 har även Chalmers tekniska högskola anvisats medel i programtermer.

Försöksverksamheten med programbudgetering inom polisväsendet och kriminalvården har successivt utvidgats. Inom polisväsendet om­fattar den f. n, utöver de enskilda polisdistrikten Huddinge, Hässleholm, Jakobsberg, Västerås och Växjö även samtliga polisdistrikt i Söderman­lands län samt de operativa funktioner som länspolischefen i detta län utövar och som ställer anspråk på resurser från polisdistrikten. Inom kriminalvården omfattar försöksverksamheten f. n. fångvårdsanstal­terna Hinseberg och Kumla, skyddstillsynsanstalten Båtshagen, Örebro skyddskonsulentdistrikt samt Stockholms södra skyddskonsulentdistrikt för unga. För budgetåret 1973/74 föreslås att medel för de enheter som ingår i försöksverksamheten i likhet med tidigare budgetår anvisas över särskilda anslag med formella belopp om 1 000 kr.

Medel i programtermer har fr. o. m, budgetåret 1972/73 anvisats yt­terligare ett antal myndigheter. Detta gäller statens väg- och trafikinsti­tut, statens institut för företagsutveckling samt arbetsmarknadsverket. Arbetsmarknadsområdet är efter försvaret det budgetmässigt största om­råde som hittills berörts av försöksverksamhet med programbudgetering.

Beslut har år 1972 fattats om riktlinjer för och organisation av sam­hällets konsumentpolitik (prop. 1972: 33, NU 1972: 40, rskr 1972: 225). Därvid har beslutats att det synsätt som vuxit fram ur erfarenheterna av programbudgetering skall tillämpas på den verksamhet som det nyinrättade konsumentverket skall bedriva. Efter förslag av den orga­nisationskommitté, som förberett verkets inrättande den 1 januari 1973, har Kungl. Maj:t fastställt en plan i programtermer för användningen av de medel som ställts till verkets förfogande.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                     11

För budgetåret 1973/74 avses medel för teknisk utbildning och forsk­ning vid högskolan i Linköping anvisas i programtermer. Förberedelser pågår för övergång till programanslag för all verksamhet vid denna hög­skola.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar tillhör de myndigheter som in­går i försöksverksamheten med programbudgetering. Överstyrelsen har, i samarbete med försvarets forskningsanstalt, genomfört en förstudie rörande långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret, vilken över­lämnats till Kungl, Maj:t. På grandval härav har i juli 1972 uppdragits åt överstyrelsen att i samarbete med berörda myndigheter fortsätta ut­vecklingen av ett system för långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret, I samband härmed skall även frågor om programindelning för överstyrelsens egen verksamhet behandlas. Slutligt förslag härom skall föreligga före den 1 juli 1973.

Under år 1972 har visst utvecklingsarbete bedrivits inom ramen för försöksverksamheten. Sålunda har inom ledningsgruppen för program­budgetering inom justitiedepartementets verksamhetsområde övervägan­den lett fram till en reviderad programindelning för polisväsendet. Vi­dare pågår en översyn av programindelningen för kriminalvården, som syftar till att åstadkomma en indelning som bättre än den hittillsvarande tillgodoser statsmaktemas informationsbehov. För arbetsmarknadsverket har aktualiserats vissa förändringar av programindelningen som sam­manhänger med nya metoder för redovisningen av drift- och kapital­kostnader för utrastning.

Sedan arbetsmedicinska institutet uppgick i arbetarskyddsstyrelsen den 1 juli 1972 omfattar försöksverksamheten med programbudgetering nu hela sektorn arbetarskydd.

I detta sammanhang bör även nämnas det utvecklingsarbete som be­drivs inom budgetutredningen. Utredningen har i oktober 1972 sänt ut en rapport till ett stort antal myndigheter för yttrande. 1 rapporten re­dovisas utredningens preliminära förslag vad gäller programbudgetering på statsmaktsnivå och utformningen av budgetsystemet,

Kungl, Maj:t uppdrog den 1 oktober 1971 åt riksrevisionsverket att med biträde av berörda myndigheter utvärdera försöksverksamheten rö­rande programbudgetering. Enligt en till uppdraget fogad promemoria skulle utvärderingen främst syfta till att ta fram hållpunkter för be­dömning av effekterna av övergången till programbudgetering och söka svar på vissa frågor rörande utnyttjande av valmöjligheter rörande re­sursslag, förändringar i myndigheternas planering, grunderna för budge­tering, uppföljning av budgeten, förekomst och användning av presta­tionsmått etc.

Riksrevisionsverket avlämnade i december 1971 en första delrapport, för vilken en redogörelse lämnades i prop. 1972: 1 bil. 2.1 denna rapport redovisades iakttagelser om vad övergången till programbudgetratiner i


 


Prop. 1973:1    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                12

olika avseenden inneburit. Därvid konstaterades bl. a. att övergången till icke resursslagsbundna anslag inte medfört några drastiska förändringar vad gäller val av resursslag, teknik och metoder. Utvecklingen mot ökad användning av tekniska hjälpmedel hade dock förstärkts. En ökad beto­ning av kostnader i stället för kassamässiga utgifter hade kunnat noteras. Systemet med nettoredovisning av s. k, uppdragsverksamhet hade inne­burit en betoning av ansvaret för att uppdragsverksamheten skulle bli självbärande och hade bl. a. medfört en bättre hushållning med vissa ge­mensamma resurser. Programbudgetering hade vidare medfört en mer systematiserad och enhetlig information och en klarare avgränsning av olika ansvarsområden. Beträffande myndigheternas planering konstatera­des att det medellånga perspektivet blivit bättre genomarbetat och att kostnader och prestationer närmare kopplats till varandra. Denna kopp­ling hade även skapat större klarhet om beslutens konsekvenser. En ökad delegering av budgetansvar hade kommit till stånd men var ännu be­gränsad till de högsta organisatoriska nivåerna inom myndighetema. Produktionsplanering och intern resursplanering hade kommit att ägnas ökad uppmärksamhet. Budgeterade prestationer och kostnader följdes upp under budgetåret. Kostnadsmedvetandet hade stärkts och detta hade lett till att ekonomiska hänsyn påverkade besluten i större utsträckning. Programbudgeteringen hade sannolikt lett till administrativa förbättring­ar eller i varje fall påskyndat genomförandet av dessa.

En andra delrapport angående utvärderingen av försöksverksamheten föreligger nu. Vid de studier som legat till grand för denna rapport har nya infallsvinklar prövats i avsikt att klarlägga hur långt tillämpningen inom försöksverksamheten motsvarar förväntningarna. Syftet har sålun­da inte i första hand varit att söka utröna vilka förändringar som kom­mit till stånd hos myndigheterna som följd av införandet av program­budgetering. Undersökningama har i stället haft som utgångspunkt en utvecklad, "ideal", programbudgetmodell och inriktats på att ge under­lag för en bedömning i vad mån tillämpningen vid vissa myndigheter inom försöksverksamheten motsvarat modellens krav. Resultaten av stu­dierna ger vid handen att dessa krav inte till fullo uppfyllts då det gäller användningen av olika programbudgettekniker, t. ex, redovisning av prestationer och effekter, metoder för verksamhetsplanering och precise­ring av mål. Vidare synes många beslutsfattare fortfarande sakna till­räckliga kunskaper om och erfarenhet av den praktiska tillämpningen av programbudgetering. Riksrevisionsverket drar härav slutsatsen att yt­terligare information och utbildning erfordras, Deima anses kunna rym­mas inom ramen för de insatser som förbereds av verket gemensamt med vissa andra berörda myndigheter.

Avslutningsvis erinrar riksrevisionsverket om att den första delrap­porten belyst de förändringar programbudgeteringen medfört i förhål­lande till läget vid de undersökta myndigheterna dessförinnan och att


 


Prop. 1973:1    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                 13

bilden därvid blev tämligen genomgående fördelaktig. En administrativ utveckling i gyimsam riktning kan enligt verket konstateras även vid den fortsatta uppföljningen. Försöksverksamheten har även givit positiva bidrag till den ekonomiadministrativa utvecklingen i statsverksamheten i stort samt stimulerat till debatt och uvecklingsarbete på detta område.

På grundval av den genomförda uppföljningen anser sig riksrevisions­verket kunna konstatera att en ökad medvetenhet uppnåtts om de problem som programbudgeteringen är avsedd att angripa och att ett behov att lösa dessa växer sig allt starkare inom statsförvaltningen. Bättre insikter har sålunda nåtts om betydelsen av ekonomiadministra­tiva problemområden såsom sambanden mellan verksamhet och orga­nisation, målfrågor, planering, kostnadsfördelning, resultatuppföljning och utvärdering.

Riksrevisionsverket framför som sin bestämda uppfattning att stora effektivitetsvinster står att vinna genom införandet av programbudgete­ring. Det står samtidigt klart att en mera fullgången tillämpning härav måste växa fram under en längre tid.

Departementschefen

Den centralt ledda försöksverksamheten med programbudgetering in­leddes år 1968 efter ett flerårigt utredningsarbete. Insatser har därvid gjorts såväl vad gäller försvarsdepartementets verksamhetsområde som inom den civila delen av statsförvalmingen.

Inom försvarsdepartementets verksamhetsområde tillämpas enligt statsmaktemas beslut fr. o. m. innevarande budgetår ett nytt system för planering och budgetering, baserat på programbudgeteringens principer. I vissa avseenden är ambitionsnivån vad gäller tillämpningen av syste­met ännu begränsad. Mot derma bakgrand pågår nu ett fortsatt utveck­lingsarbete, varvid även erfarenheterna av den praktiska användningen av systemet tas till vara. Detta arbete bör enligt min mening kunna ge resultat av värde även för andra områden.

Inom den civila delen av statsförvaltningen berörs numera närmare trettio myndigheter av arbetet med programbudgetering. Ett tiotal av dessa fick anslag i programtermer redan fr. o. m. budgetåret 1970/71. En successiv utökning av antalet myndigheter med programanslag har därefter skett. Innevarande budgetår har fyra myndigheter fått medel anvisade i programtermer, nämligen statens väg- och trafikinstitut, ar­betsmarknadsverket, konsumentverket samt statens institut för företags­utveckling. Antalet myndigheter med programanslag uppgår därmed till 18. Vid anmälan av medelsbehov under åttonde huvudtiteln kom­mer senare derma dag att föreslås tillämpning av programanslag för tek­nisk utbildning och forskning vid högskolan i Linköping.

Övergången till programbudgetering har inneburit en övergång från utgiftsslagsinriktade till ändamålsinriktade anslag. Budgetering på myn-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                     14

dighetsnivå sker sålunda på program, svarande mot anslag eller anslags­poster. För varje program skall föras en måldiskussion och anges kost­nader samt där så är möjligt även förväntade prestationer. Försöken har också gällt myndigheternas interna styrsystem, främst rutiner för plane­ring, löpande styrning, uppföljning och kontroll. Härigenom avses bl, a. att möjligheterna skall öka att delegera ansvar till de nivåer där produk­tionsansvaret faktiskt ligger. Huvudsyftet med programbudgeteringen är att skapa förutsättningar att träffa mera medvetna val, öka rationaliteten i beslutsfattandet och därmed främja en bättre hushållning med knappa resurser.

Då utfallet av verksamheten för budgetåret 1970/71 förelåg inleddes en utvärdering av försöksverksamheten, Kungl, Maj:t uppdrog den 1 oktober 1971 åt riksskatteverket att med biträde av berörda myndig­heter göra denna utvärdering, I en första delrapport, vars resultat tidi­gare redovisats för riksdagen, angav verket iakttagelser om vad över­gången till programbudgetratiner i olika avseenden inneburit vid tre undersökta försöksmyndigheter. Jag framhöll i mina kommentarer här­tUl att underlaget inte tillät några bestämda slutsatser rörande effek­terna av övergången till programbudgetering. De iakttagelser som gjorts gav dock enligt min mening anledning att konstatera att erfarenheterna av försöksverksamheten är goda och att en återgång till tidigare system för budgetering saknar aktualitet. Denna bedömning delades av riks­dagen. Jag betonade också det angelägna i att den påbörjade utvärde­ringen fullföljdes.

En andra delrapport från riksrevisionsverkets utvärdering föreligger nu. Vid de studier som legat till grand för denna har syftet inte i första hand varit att söka utröna vilka förändringar som kommit till stånd hos myndigheterna som följd av införandet av programbudgetering. Undersökningama har i stället inriktats på i vad mån verksamheten vid vissa myndigheter inom försöksverksamheten motsvarat kraven i en utvecklad, "ideal", programbudgetmodell. Resultaten av studierna ger vid handen att dessa krav i vissa avseenden inte till fullo uppfyllts. Riksrevisionsverket drar härav bl. a. slutsatsen att ytterligare information och UtbUdning erfordras. För egen del finner jag det naturligt att en i någon mening fulländad tillämpning av programbudgetering inte kunnat komma till stånd efter blott ett par års praktisk verksamhet. Jag ser lik­som riksrevisionsverket införandet av programbudgetering som en pro­cess på något längre sikt, där anpassningar och höjningar av ambitionsni­vån får göras successivt med sikte på att göra budgetsystemet allt mera effektivt för sina syften. Insatser för information och utbUdning fram­står med ett sådant synsätt som ett naturligt inslag i denna process. Inom ramen för den särskilda informations- och utbildningsverksamhet, som riksrevisionsverket föreslagit i sin anslagsframställning och som jag senare kommer att behandla, bör därför också ingå insatser med


 


Prop. 1973:1    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                     IS

denna inriktning. Iakttagelserna vid den hittills genomförda utvärde­ringen bör också kunna utnyttjas vid fortsatt utvecklingsarbete och infö­rande av programbudgetering.

Riksrevisionsverket berör även frågan om de förändringar som pro­grambudgeteringen medfört i förhållande tUl läget vid de undersökta myndighetema dessförinnan och erinrar om att den bUd som redovisats i den första delrapporten blivit tämligen genomgående fördelaktig. En administrativ utveckling i gynnsam riktning kan enligt verket konstate­ras även vid den fortsatta uppföljningen. Försöksverksamheten anses även ha givit positiva bidrag tUl den ekonomiadministrativa utveckling­en i statsverksamheten i stort. Riksrevisionsverket framför som sin bestämda uppfattning att stora effektivitetsvinster står att vinna genom införandet av programbudgetering.

Den ytterligare information om effektema hos myndighetema av övergången tUl programbudgetering som kommit fram genom riks­revisionsverkets fortsatta utvärdering bestyrker enligt min mening de preliminära bedömningar som tidigare redovisats. Jag räknar med att den avslutande rapporten över verkets utvärdering, baserad på ytterli­gare undersökningar, skall kunna göra underlaget för bedömningen säkrare samt även redovisa erfarenheter av värde för det fortsatta arbetet.

Erfarenhetema från tillämpningen av programbudgetering på myn­dighetsnivå är positiva. Jag finner det därför naturligt att program­budgetering efter utredning och prövning i varje särskilt fall införs vid ytterligare myndigheter. Jag torde i annat sammanhang få återkomma tUl Kungl. Maj:t med de förslag som kan föranledas härav.

Jag vUl erinra om att försöksverksamheten hittills i första hand avsett programbudgetering på myndighetsnivå. Frågan om möjligheter­na att använda programbudgetering på statsmaktsnivå, dvs. som ett instrument att fördela och styra samhällets resurser tUl olika ändamål, prövas f. n. av budgetutredningen. Utredningen har nyligen redovisat sina preliminära ställningstaganden i en rapport som remitterats till ett stort antal myndigheter. Enligt vad jag erfarit räknar utredningen med att lägga fram sina slutliga förslag under våren 1973, I avvaktan på dessa förslag och prövningen härav är jag inte beredd att ta ställning till frågan om utformningen av programbudgeteringen på statsmakts­nivå.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t beslutar delge riksdagen vad jag har anfört.

Vad föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen,

Ur protokollet: Britta Gyllensten


 


Prop. 1973:1    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                 16

Innehållsförteckning

Sid

1,         Den allmänna lönenivån för statsanställda m. m,                               1

2,         Lönegradsplacering för vissa tjänster m, m,                                     3

3,         Ersättning vid olycksfall i arbetet m, m.                                           4

4,         Arbetsmiljöfrågor                                                                       5

5,         Bostadsanskaffningslån                                                              6

6,         Anställningsreglerande åtgärder                                                   8

7,         Programbudgetering                                                                   9

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1972   720S02


 


Bilaga 3 till statsverkspropositionen 1973                               Prop. 1973:1

Bilaga 3

Kungl. hov- och slottsstaterna

Utdrag av protokollet över iinansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministem för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYR­DAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, amnäler de frågor, som gäller utgifterna för budgetåret 1973/74 för kungl. hov- och slotts­statema, och anför.

DRIFTBUDGETEN

Första huvudtiteln

A. KUNGL. HOVSTATEN

A 1. Hans Majit Konungens och det Kungl. Husets hovhållning. Ansla­get har fr. o. m. budgetåret 1971/72 uppförts i riksstaten med 4 325 000 kr. För H. M, Konungens hovhållning har därvid beräknats 3 800 000 kr. och för andra medlemmar av kungahuset 525 000 kr.

Personalen vid H, M. Konungens hovförvaltning har erhållit löneför­bättringar i överensstämmelse med normerna i avtalet om löner 1971—73 för statstjänstemän m. fl. (ALS 1971—73). Under beaktande härav samt av inträffade prisstegringar beräknar jag beloppet till H. M. Ko­nungens hovhållning tUl 4 525 000 kr. Det för andra medlemmar av kungahuset anvisade beloppet bör under numera förevarande om­ständigheter sänkas till 450 000 kr., att stäUas tiU H, M. Konungens för­fogande för slutlig fördelning. Anslaget bör således uppföras med ett sammanlagt belopp av 4 975 000 kr. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t fö­reslår riksdagen

att tUl Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 4 975 000 kr.

1    Riksdagen 1973.1 saml. Nr I. Bilaga 3


 


Prop. 1973:1    Bilaga 3    Kungl. hov- och slottsstaterna                      2

A 2. Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventa­rier i de kungl. slotten. Detta anslag är i riksstaten uppfört med 840 000 kr. Riksmarskalksämbetet har — i anslutning till en av överintendenten och chefen för kungl. husgerådskammaren gjord framställning — hem­ställt, att under anslaget för budgetåret 1973/74 anvisas 1 130 000 kr. Härvid har bl. a. medel beräknats för en amanuens för kulturvårdande och informativa uppgifter, två biträden tiU den direkt föremålsvårdande personalen, genereUa lönehöjningar och vissa lönegradsuppflyttningar. För sociala förmåner och arbetsgivaravgift har vidare beräknats ytter­ligare 176 000 kr.

Departementschefen

1 och med att pensionsförhållandena för husgerådskammarens perso­nal reglerades fr. o. m. budgetåret 1972/73 beräknades lönekostnaderna under anslaget inkl. lönekostnadspålägg. Någon uppräkning för sociala förmåner m. m. utöver höjningen av lönekostnadspålägget till 26 % bör alltså inte göras. Med hänsyn till rekryteringsförhållandena för den föremålsvårdande personalen har jag beräknat medel för ett biträde. I övrigt har pris- och löneförändringar beaktats. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 915 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhö­riga inventarier i de kungl. slotten för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 915 000 kr.

B. KUNGL. SLOTTSSTATEN

B 1. De kungl. slotten: Administration

1971/72 Utgift           2 584 132

1972/73 Anslag         3 206 000

1973/74 Förslag         3 436 000

Under anslaget avlönas 65 lönegradsplacerade anställda, varav 30 park- och trädgårdsarbetare och 24 tillhörande vaktpersonalen. Härtill kommer ett tiotal arvodister med uppdrag av deltids- eller bisysslekarak­tär och viss övrig personal. Från anslaget bestrids vidare övergångs­vis vmderstöd tUl ett fåtal förmånstagare samt andra omkostnader än för uppvärmning och fastighetsunderhåll för de kungl. slotten.

Riksmarskalksämbetet hemställer, med anledning av en av ståthållar-ämbetena vid de kungl. slotten gjord framställning, att anslaget för näs­ta budgetår tas upp med 3 436 000 kr. Medelsbehovet påverkas i första hand av automatiska förändringar. Ämbetet redovisar vidare konsekven­sema av en minskning av anslaget med 5 %. Denna skulle i huvudsak


 


Prop. 1973:1    Bilaga 3    Kungl. hov- och slottsstaterna                                   3

komma att drabba parkvården, vilket vore olyckligt med hänsyn till att besöksfrekvensen ständigt stiger med ökat slitage på parkerna som följd. Ämbetet avråder bestämt från en dylik nedskärning. Av följande sammanställning framgår de förändringar i medelsanvisningarna för de olika slotten, som beräknats för nästa budgetär i jämförelse med de be­lopp, som anvisats 1972/73 enligt den av Kungl. Maj:t fastställda staten.

 

 

Enligt staten

Enligt stat-

Ökning

 

för 1972/73

förslaget för 1973/74

 

Stockholms slott

881 000

935 000

54 000

Drottningholms slott

779 500

842 000

62 500

Ulriksdals slott

586 000

610 000

24 000

Haga slott

205 000

221 000

16 000

Gripsholms slott

370 000

415 000

45 000

Strömsholms slott

94 000

107 000

13 000

Rosersbergs slott

53 500

57 000

3 500

TuUgams slott

237 000

249 000

12 000

Summa

3 206 000

3 436 000

230 000

Sammanfattningsvis kan förändringarna imder de olika posterna mel­lan den fastställda staten för budgetåret 1972/73 och det framlagda statsförslaget för budgetåret 1973/74 anges på följande sätt.


Avlöningar och arvoden Understöd Lyse och vatten Parkers underhåll Trädgårdars underhäll Övriga omkostnader

Summa utgifter Uppbördsmedel

Summa nettoutgifter


 

Enligt staten för 1972/73

Enligt stat­förslaget för 1973/74

Förändring

2 717 100 27 700 144 000 321 500 138 700 217 800

2 979 300 22 900 149 300 259 500 147 800 251000

-f 262 200

—       4 800
+     5 300

—     62 000
+     9 100
+   33 200

3 566 800

360 800

3 809 800

373 800

+ 243 000

+   13 000

3 206 000

3 436 000

-f 230 000


Departemen tschefen

Jag har ingen erinran mot riksmarskalksämbetets förslag och hemstäl­ler att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att till De kungl. slotten: Administration för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 3 436 000 kr.

B 2. De liungl. slotten: Uppvärmning

1971/72 Utgift                    813 000

1972/73 Anslag               1 087 000

1973/74 Förslag               1 045 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 3    Kungl. hov. och slottsstaterna                      4

Från anslaget bestrids kostnader för löner tUl elva anställda — vär­meskötare, reparatörer m. fl, — och för inköp av bränsle.

Riksrnarksalksärnbetet har på grundval av ståthållarämbetenas beräk­ningar hemstäUt om ett anslag för budgetåret 1973/74 av 1 045 000 kr. Minskningen framkommer som ett netto mellan en bortfallande en-gångsförstärkning irmevarande budgetår och vissa automatiska kost­nadsökningar.

Departementschefen

Med godtagande av riksmarskalksämbetets förslag hemställer jag att Kimgl, Maj:t föreslår riksdagen

att till De kungl. slotten: Uppvärmning för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 1 045 000 kr.

Vid bifall tUl de av mig framställda förslagen kommer första huvud­titelns slutsumma för budgetåret 1973/74 att uppgå tUl 10 371 000 kr., vilket innebär en ökning i jämförelse med det för budgetåret 1972/73 anvisade beloppet med 913 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten


 


Prop. 1973:1    Bilaga 3   KangL hov- och slottsstaterna

Register

A,  Kungl. hovstaten

Sid.                                                                                                                          kr.

1   Hans Maj :t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning                 4 975 000

1   Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga

inventarier i de kungl. slotten                                                                    915 000

Summa för kungl. hovstaten 5 890 000

B. Kungl. slottsstaten

2     De kungl. slotten: Administration                                                         3 436 000

3     De kungl. slotten: Uppvärmning                                                           1 045 000

Summa for kungl. slottsstaten 4 481000

Totalt för kungl. hov- och slottsstatema 10 371000

MARCUS KOKTR. STHLM 1 »73 729503


 


 


 


Bilaga 4 till statsverkspropositionen 1973                           Prop. 1973:1

Bilaga 4

Justitiedepartementet

ÖVERSIKT

Till justitiedepartementet hör polis- och åklagarväsendet, de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna, kriminalvården, hyresnämnderna samt arrendenämnderna och de allmänna advokat-byråema. Departementet svarar också för beredning av lagstiftnings­ärenden på ett flertal områden av samhällslivet.

Inom departementet och ett stort antal kommittéer pågår ett om­fattande arbete främst med sikte på lagstiftningsreformer.

Proposition med förslag om förenklad rättegång i tvistemål där tvisteföremålet har ett begränsat värde torde komma att lämnas till vår­riksdagen. De ändringar som kommande förslag kan medföra beräknas träda i kraft den 1 januari 1974,

Förslag om en utvidgning av rättshjälpsreformen har förelagts riks­dagen år 1972, I början av år 1973 beräknas proposition med förslag till organisation av rättshjälpsmyndigheter och allmänna advokatbyråer att avges.

Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommitténs förslag angående data och integritet bereds nu inom departementet. Proposition med förslag tUl lagstiftning på området torde komma att lämnas till vårriks­dagen.

Förslag angående lagstiftning om inskrivningsregister för inskrivnings­väsendet enligt jordabalken kommer att föreläggas riksdagen. Inskriv­ningsregistret är avsett att ingå som en del i en databank med uppgifter om fastigheter i vissa delar av landet, 1 årets statsverksproposition före­slås riktlinjer för driften av databanken.

Utgifterna inom justitiedepartementets område beräknas under budget­året 1973/74 komma att öka med 360,4 milj, kr. Därmed omsluter verk­samheten 2 658,8 milj. kr.

Antalet tjänster inom justitiedepartementets område ökas med sam­manlagt omkring 470.

Samhällets åtgärder mot brott

Brottsligheten är ett allvarligt samhällsproblem. Många faktorer med­verkar tUl att så är förhållandet. Kampen mot brottsligheten måste föras på bred front. På lång sikt är det en fråga om att bota brister och orätt-

1 Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 4


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                     2

visor och utjämna ekonomiska, sociala och kulturella skillnader. Där­igenom skapas bl. a. förutsättningar för en ökad förståelse mellan män­niskoma vilket i sin tur bör leda till ökad respekt för medmänniskors liv och hälsa, integritet och rättigheter.

Men på kort sikt är det andra åtgärder som träder i förgranden. I nuet måste tyngdpunkten i samhällets åtgärder mot brott ligga inom rättsväsendet, dvs. polis- och åklagarväsendet, de allmänna domstolama och kriminalvården.

Åtgärderna mot brott kan indelas på olika sätt beroende på syftet med indelningen. Sett från resursfördelningssynpunkt är följande indel­ning i sex grupper tänkbar.

    1 Förebyggande åtgärder

    2 Övervakande åtgärder

    3 Brottsutredning och andra åtgärder i brottmålsförfarandet

    4 Verkställandet av påföljder

    5 Rehabiliterande åtgärder

    6 Forskning och utveckling.

De förebyggande åtgärdema är riktade mot personer som inte är föremål för rättsväsendets åtgärder på grund av brott. De omfattar även sådana åtgärder som är avsedda att förbättra miljön i samhället i före­byggande syfte. Åtgärder av här avsett slag ankommer främst på andra än rättsväsendets myndigheter, bl. a. skolväsendet och socialvårds- och arbetsmarknadsmyndigheterna. Enskilda, företag och organisationer gör också betydelsefulla förebyggande insatser.

Den andra gruppen avser den övervakning av regelefterlevnaden som syftar till att dels förhindra brott, dels upptäcka brott. Hit hör polisens övervakande verksamhet. Gruppen omfattar även exempelvis tull- och beskattningsmyndigheternas kontroll av att straffsanktionerade bestäm­melser inom deras resp. verksamhetsområden efterlevs.

Till den tredje gruppen hör de åtgärder som krävs för att utreda brott och för att fatta beslut om reaktion mot brott, dvs. åtgärder i för­farandet från brottsanmälan t. o. m. domstols dom eller annat slutligt beslut av domstol, åklagare eller polis.

Den fjärde gruppen avser de åtgärder som krävs för verkställighet av skUda påföljder, exempelvis frihetsstraff, skyddstillsyn och böter. Åt­gärder av detta slag hör hemma i kriminalvården. Även andra organ har uppgifter på området, t. ex. exekutionsväsendet.

Till den femte gruppen hör de åtgärder som syftar till att ge per­soner som begått brott bättre förutsättningar till anpassning i samhället. Åtgärder av detta slag vidtas av kriminalvårdsmyndigheterna men även av organ inom socialvårds-, arbetsmarknads- och utbildningsområdena.

Den sjätte gruppen avser forskning och utveckling som är direkt mål­inriktad mot problem som rör åtgärder mot brott.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                     3

Samhället satsar stora belopp på åtgärder i brottsbekämpande syfte. Det är dock inte möjligt att nu presentera någon beräkning av de totala kostnaderna för samhällets åtgärder mot brott.

Rättsväsendets kostnader för åtgärder mot brott har emellertid nu beräknats. De har fördelats på nämnda åtgärdsgmpper, I vissa fall har schabloner använts eftersom beräkningsunderlaget är osäkert.

All polisverksamhet utom den som har samband med tillstånds­givning, passärenden och andra uppgifter av servicekaraktär kan ses som ett led i samhällets åtgärder mot brott. Hit hör också åklagarväsendets och kriminalvårdens funktioner liksom den del av domstolsväsendets verksamhet som rör brottmål. Den del av anslagen inom rättsväsendet som är avsedd för åtgärder mot brott uppgår tUl ca 1,7 miljarder kr. för budgetåret 1972/73.1 figur 1 är detta belopp fördelat på åtgärdsgrupper. Beloppet omfattar inte medel som förbrakas inom departementet och statliga kommittéer eller kostnader som belastar kapitalbudgeten.

Förebyggande ]"åtgärder 16 milj kr.

Forskning och .utveckling 1,4 milj kr.

Figur 1. Anslagen för rättsväsendets åtgärder mot brott budgetåret 1972/73 för­delade på åtgärdsgrupper


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                    4

De medel på andra huvudtitelns driftbudget för budgetåret 1972/73 vilka här inte hänförts till samhällets åtgärder mot brott uppgår tUl 516,7 milj. kr. Anslagen till rättsväsendet på kapitalbudgeten uppgår till 93,0 nulj. kr, för budgetåret 1972/73.

Som framgår av figur 1 uppgår kostnadema för de förebyggande åt­gärdema tUl 16 milj. kr. Största posten utgör polisens undervisning i skolorna i lag och rätt samt trafik.

Övervakningen av regelefterlevnaden avser polisens övervaknings­verksamhet och beräknas tiU 692 mUj. kr.

Det redovisade beloppet för brottsutredning och andra åtgärder i brottmålsförfarandet omfattar åtgärder inom polis- och åklagarväsendet samt domstolama. Av beloppet, 606 mUj. kr., faller 81 milj. kr. på åkla­garväsendet och 133 milj. kr. på domstolsväsendet.

Kriminalvården svarar för de kostnader som i figuren redovisats som verkställandet av påföljder och rehabiliterande åtgärder. Verk­ställandet av påföljder omfattar främst kostnader för förplägnad, be­klädnad, bevakning samt arvoden till övervakare och uppgår till 241 mUj. kr. De rehabiliterande åtgärdema belöper sig till 131 milj. kr. De avser dels arbetsvärd, industrieUt arbete, fritidssysselsättning och andra allmänna behandlingsåtgärder, dels ock yrkesutbildning, bostads- och arbetsanskaffning och andra åtgärder som är direkt inriktade på den dömdes anpassning i det enskUda faUet.

Forskning och utveckling inom rättsväsendet beräknas till samman­lagt 1,4 milj. kr. Av detta förbrukar polisen omkring 0,9 milj. kr. och kriminalvården 0,5 mUj. kr. Kostnaderna inom polisen avser kriminal­teknisk forskning samt utveckling av nya metoder och tekniska hjälp­medel, medan kostnaderna inom kriminalvården främst går till forsk­ning och utveckling på behandlingsområdet. I beloppet ingår inte den forskning och utveckling som är knuten till kommittéer inom departe­mentet.

De anslag under budgetåret 1972/73 som avser rättsväsendets åtgär­der mot brott har fördelats på polis- och åklagarväsendet, domstolarna och kriminalvården på sätt figur 2 visar.

En arbetsgrupp för kriminalitetsprognoser med representanter för rättsväsendet och vetenskaplig expertis har i en under år 1972 avgi­ven rapport (Ds Ju 1972: 22) bedömt brottsutvecklingen t. o. m, år 1977, Grappen som gjort en trendberäkning baserad på anmälda brotts-balksbrott under åren 1965—1971 grundar sin beräkning på vissa an­taganden om utvecklingen under senare år och i stort sett oförändrad kriminalpolitik under prognosperioden. Utifrån dessa förutsättningar räknar grappen med att de till polisen anmälda brotten kommer att öka imder de närmaste fem åren. Den årliga ökningen beräknas tUl för vålds­brotten 2—3 %, för tillgreppsbrotten omkring 6 %, för bedrägeribrotten drygt 2 % och för övriga brottsbalksbrott 5—6 %. Det bör emellertid


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                     5

framhållas att arbetet inom gruppen för kriminalitetsprognoser har för­sökskaraktär och att några bestämda slutsatser när det gäller tilldelningen av resurser till rättsväsendet inte kan dras av arbetsgruppens beräkning­ar.

Enligt den preliminära statistiken för 1972 har de brottsbalksbrott som kommit tUl polisens kännedom minskat i förhållande tUl 1971. Det gäl­ler också vissa andra brott. Det finns emellertid åtminstone f. n, inte im-derlag för påståendet att det skulle vara fråga om en vikande trend.

Det är angeläget att samhället ökar sina insatser mot brott. Som ti­digare framhållits kan detta ske på många olika sätt.

Insatser som indirekt har betydelse för att hindra brottslighet föreslås ske på många områden. Av förslagen under andra huvudtitlar i årets statsverksproposition kan särskUt nämnas att bidraget till tmgdomsor-ganisationemas lokala verksamhet och stödet till idrotten ökas. ökade insatser föreslås också i kampen mot narkotikamissbruket.

I årets statsverksproposition föreslås också en rad åtgärder under and­ra huvudtitlar som har direkt betydelse för att hindra brottsligheten.

Åklagarväsendet 81 milj kr.

Domstolsväsendet 133 milj kr.

Figur 2. Anslagen för rättsväsendets åtgärder mot brott budgetåret 1972/73 för­delade på verksamhetsgrenar


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                     6

Sålunda förutsätts riksskatteverket och länsstyrelserna få förstärkta re­surser för kontroll och revision på skatteområdet. Tullverket föreslås få en ny distriktsorganisation som bl. a. väntas leda till en effektivare be­kämpning av smugglingsbrotten.

Rättsväsendet föreslås få 190 milj. kr. mer än för innevarande bud­getår för åtgärder mot brott. Även om en stor del av detta belopp be­räknas gå åt tUl kostnadsökningar, bereds härigenom utrymme för ökade insatser. Sådana insatser föreslås inom främst gruppema övervakande och rehabiUterande åtgärder. Polisen i storstädema får ytterligare resur­ser för övervakningsverksamheten. En ökad satsning sker även på krimi­nalvården i frihet. Hur den föreslagna budgeten fördelar sig på åtgärds-grupper framgår av nedanstående tabeU.

 

 

Budgetåret 1972/73

Budgetåret 1973/74

 

 

1 000-tal kr

0/

/o

1 000-tal kr

%

%'

Förebyggande åtgärder

16000

0,9

17 800

0.9

11,3

Övervakning av regelefter-

 

 

 

 

 

levnaden

692 400

41,0

773 500

41,2

11,7

Brottsutredning och andra åt-

 

 

 

 

 

gärder i brottmålsförfarandet   606 100

35,9

674 200

35,9

11,2

Verkställandet av påföljder

241 400

14,3

264 700

14,1

9,7

Rehabiliterande åtgärder

131 400

7,8

146 400

7,8

11.4

Forskning och utveckling

1400

0,1

1 500

0,1

7,1

Rättsväsendets åtgärder mot

 

 

 

 

 

brott

1 688 700»

100,0

1 878100

100,0

' ProcentueU ökning meUan budgetåren inom resp. åtgärdsgrupp. ' Avser enbart kostnader som belastar driftbudgeten.

I detta sammanhang bör framhållas att det sker en fortlöpande ra­tionalisering inom rättsväsendet. Som ett led i åtgärder av detta slag fort­sätter uppbyggnaden av rättsväsendets informationssystem (RI), som baseras på automatisk databehandling av framför allt data inom brott­målsförfarandet och kriminalvården. Försök med programbudgetering pågår inom polisväsendet och kriminalvården. Även i övrigt pågår ett omfattande arbete i syfte att effektivisera och förenkla de rättsvårdande organens arbete.

Polisväsendet

Utgifterna inom polisväsendets område beräknas komma att öka med 203,7 milj. kr. tUl 1 525,7 milj. kr.

Medel beräknas för sammanlagt 218 nya tjänster, varav 165 polis­manstjänster.

Förutom medel för utbyten av motorfordon och annan utrastning för att hålla denna vid oförändrad hög standard, beräknas medel för vissa ytterligare förbättringar av polisens utrastning. Bl. a, beräknas 2 milj. kr. för nyinköp av 400 bärbara radioapparater, 250 000 kr. för en intern TV-anläggnlng i Stockholms polisdistrikt och 750 000 kr. för utprovning av ett personradiosystem samt medel för ytterligare 39 bUar.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                     7

Åklagarväsendet

Medel beräknas för sju nya åklagartjänster vid särskilt arbetstyngda myndigheter.

Domstolsväsendet

Under de senaste åren har förhållandevis stora organisatoriska för­ändringar genomförts inom domstolsväsendet. Ändringarna har bl. a. avsett underrättsorganisationen efter 1969 års riksdagsbeslut i ämnet. Vidare genomfördes den 1 januari 1972 den omfattande förvaltnings­rättsreform som beslöts vid 1970 års riksdag. Från samma tidpunkt finns också en ny organisation vad beträffar fastighetsdomstolar och vattendomstolar. Den 1 juli 1972 avskaffades nedre justitierevisionen. Högsta domstolens kansli- och föredragandeorganisation ingår i stället numera i högsta domstolen som dess kansli.

Till följd av olika beslut av Kungl. Maj:t i anledning av 1969 års riksdagsbeslut angående underrättsorganisationen kommer antalet tings­rätter som f. n. är 104 att den 1 januari 1974 minskas med högst sju.

Särskilda utredningar rörande domarkarriären och hovrättsorganisa­tionen m. m. pågår. Förslag med anledning av dessa utredningar be­räknas ej bli aktuella under nästa budgetår.

Kriminalvården

Under senare år har beläggningen på fångvårdsanstalterna minskat. Det har medfört att några fångvårdsanstalter har kunnat läggas ner.

Kriminalvårdsberedningen har i betänkandet (SOU 1972: 64) Krimi­nalvård föreslagit en reform av kriminalvårdens organisation och verk­samhet. För frivårdens del föreslås såväl väsentliga förändringar av ar­betsuppgifterna och verksamhetens inriktning som betydande resursför-stärlaiing. Frivården föreslås sålunda bli tillförd omkring 360 nya tjäns­ter. För att möjliggöra ett integrerat samarbete mellan frivård och an­staltsvård och för att förbättra möjlighetema för de intagnas anpassning i samhället föreslår beredningen ett nytt anstaltssystem. Detta bygger på ett mindre antal riksanstalter för mera svårbehandlade klienter och för sådana intagna som tas in på anstalter av huvudsakligen allmänpreven­tiva skäl, företrädesvis rattfyllerister, samt ett antal mindre lokalanstalter för övriga intagna. Förslaget innebär att det nuvarande systemet med åtta kriminalvårdsräjonger slopas och att en indelning i stället görs i ett större antal kriminalvårdsregioner i huvudsak i anslutning tUl länsindel­ningen. Det fortsatta anstaltsbyggandet föreslås bli inriktat på uppfö­randet av mindre lokalanstalter och om- och tillbyggnad av befintliga mindre anstalter. Uppförandet av stora anstalter föreslås helt upphöra.

Beredningens förslag beräknas medföra en kostnadsökning på drift­budgeten av 34 mUj. kr. fördelad på fem år med början år 1974. De sam­manlagda investeringarna för anstaltsbyggande är beräknade till ca 125 milj. kr. under en femtonårsperiod.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                                      8

I betänkandet behandlar beredningen också aUa frågor av större be­tydelse rörande frivårdens och anstaltsvårdens utformning som har ta­gits upp av tidigare utredningar eller som aktualiserats i andra samman­hang, såsom narkomanvården, hälso- och sjukvården i övrigt, person­undersökningsverksamheten, övervakningsverksamheten, prövotidens längd, sociala stödåtgärder, frivårdsarbetet på häkten, frivårdsdistriktens utformning, differentiering av anstaltsklientelet, behandlingsplanering, aktiviteter på anstalterna, arbetsplikten, brevkontrollen, besöksverksam­heten, rätten för de intagna att använda telefon, permissioner, anstalts-tidningar, de intagnas medinflytande, enramsbehandling och disciplin­straff, övervakningsnämndernas och de centrala nämndernas verksamhet. Vidare behandlas personalens förhållanden och frågan om kriminalvår­dens informationsverksamhet.

Beredningens förslag föreslås nu att i allt väsentligt läggas till grund för reformarbetet inom kriminalvården. För budgetåret 1973/74 tillförs sålunda frivården omkring 100 tjänster.

Sammanfattning

Förändringarna inom justitiedepartementets område i förhållande till riksstaten för budgetåret 1972/73 framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj, kr.

 

 

Anvisat

Förslag

Förändring

 

1972/73

1973/74

 

DRIFTBUDGETEN

 

 

 

Andra huvudtiteln

 

 

 

A. Justitiedepartementet m. m.

43,3

50,1

+     6,8

B. Polisväsendet

1 282,0

1 438,7

+ 156,7

C. Åklagarväsendet

80,5

87,7

+     7.2

D. Domstolama

329,4

364,5

+   35,1

E. Rättegångsväsendet i allmänhet

48,8

82,8

+   34,0

F. Kriminalvården

373,2

410,4

-1-   37,2

G. Diverse

48,2

58,2

+   10,0

Summa för driftbudgeten       2 205,4           2 492,4            + 287,0

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder

(Domänverket) Förvärv av jorbruksfastigheter

för kriminalvården                                                                                 

 

Statens allmänna fastighetsfond

 

 

 

Polishus m.m.

40,0

87,0

+   47,0

Byggnadsarbeten för domstols-

 

 

 

väsendet

8,0

+     8,0

Vissa byggnadsarbeten för kriminal-

 

 

 

vården

4,0

8,4

+     4,4

Nybyggnad i kvarteret Kronoberg

 

 

 

i Stockholm

49,0

63,0

+   14,0

Summa för kapitalbudgeten

93,0

166,4

-1-   73,4

Totalt för justitiedepartementet

2 298,4

2 658,8

+ 360,4


 


Prop. 1973:1    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                      9

icke statiiga tjänster där staten medverkar vid bestämmandet av löne­förmånerna, dvs. främst tjänster vid det kommunala skolväsendet. Men detta gäller bara inom kommuner som berörs av omlokaliseringen, alltså kommunerna i Stockholms län och de kommuner dit statlig verksamhet skall flyttas.

Organisationsförändringar i samband med rationalisering väntas emel­lertid medföra att kungörelsens tUlämpningsområde kan behöva vidgas. Den nyss åsyftade begränsningen till vissa kommuner bör således slopas. Därigenom skulle det särskUda anställningsförfarandet kunna göras tUl-lämpligt på alla statiigt lönereglerade tjänster.

En utvidgning av angiven irmebörd skulle också tiUgodose önskemål som har uttryckts av de statsanställdas huvudorganisationer.

Jag föreslår en sådan utvidgning. Med hänsyn till frågans beskaf­fenhet bör den underställas riksdagen.

Under åberopande av det anförda hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna de av mig förordade riktlinjerna för en utvidgning av den särskilda anställningsregleringen m, m, i fråga om of­fentlig tjänst.

7. Programbudgetering

Redogörelser för utrednings- och försöksverksamheten rörande pro­grambudgetering har tidigare lämnats i prop, 1969: 1 (bil, 2 s, 29 ff), prop, 1970: 1 (bil, 2 s, 7 ff), prop, 1971: 1 (bil, 2 s, 3 ff) och prop, 1972: 1 (bil, 2 s, 22 ff). Verksamheten har fortsatt under år 1972,

Inom försvarsdepartementets verksamhetsområde tUlämpas enligt be­slut av statsmakterna (prop, 1970: 97, SU 1970: 203, rskr 1970: 420) fr, o. m. innevarande budgetår ett nytt system för planering och bud­getering.

I det nya systemet följer planering, budgetering och redovisning m, m, en indelning av försvaret och dess verksamhet i program- och produk­tionsområden. Anslagen i riksstaten samt de s, k, uppdragen från Kungl, Maj:t tUl centrala myndigheter och meUan olika myndigheter är an­passade till denna indelning. Delvis nya regler har börjat tillämpas för rollfördelningen meUan olika nivåer, för ekonomiska relationer mel­lan myndigheterna och för redovisning av prestationer och kostnader.

Huvudelementen i det nya systemet utgörs av perspektivplanering, systemplanering, programplanering och programbudgetering. System­planer finns ännu inte utformade. Även i andra avseenden har det nya systemet ännu inte införts fullt ut. Sålunda sker t, ex, mätning och re­dovisning av prestationer m, m, endast i begränsad omfattning. Det är vidare naturligt att den fortsatta tillämpningen av systemet kommer att


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet


10


Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 3 900 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för löne- och prisomräk­ning med 330 000 kr. samt för ytterligare en sakkunnig med 100 000

kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Statsrådsberedningen för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 3 900 000 kr.

A 2. Justitiedepartementet

1971/72 Utgift              11479 009

1972/73 Anslag        12 532 000 1973/74 Förslag       14 140 000


Personal

Handläggande personal övrig personal

Anslag

Lönekostoader

Sjukvård

Reseersättningar

Därav utrikes resor Expenser


 

1972/73

Beräknad änd­ring 1973/74

 

Dep.chefen

81 73

4-1 - 1

154

-

11427 000

40 000

300 000

(110 000)

765 000

4- 1 477 000

(-) -1- 131 000

12 532 000

-f 1 608 000


Jag beräknar medel för löne- och prisomräkning med 1 228 000 kr. samt för jrtterligare en departementssekreterartjänst och en biträdes­tjänst med 121 000 kr.

Två tjänster för expeditionsvakter kan dras in.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 14 140 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Justitiedepartementet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 14 140 000 kr.

A 3. Svensk författningssamling

1971/72 Utgift                1 358 424

1972/73 Anslag               1 600 000

1973/74 Förslag              1900 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet


11


Från anslaget bestrids kostnadema för bl. a,  tryckning av Svensk författningssamling.

Anslaget bör räknas upp med 300 000 kr. Jag hemställer i enlighet härmed att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Svensk författningssamling för budgetåret 1973/74 an­visa ett förslagsanslag av 1 900 000 kr.


A 4. Justitiekanslern

1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


1 065 929 1 116 000 1 220 000


 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

JK

Dep.chefen

Personal

 

 

 

Handläggande personal

8

__

__________

Övrig personal

3

 

11

__

__________

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

1 046 100

-+-   64 500

-1-  65 000

Sjukvård

1700

Reseersättningar

10 000

Lokalkostnader

36 300

-t-   36 800

+  36 800

Expenser

21900

+     4 700

-f-    2 200

 

1116 000

-1- 106 000

+ 104 000

JK

1.    Löne- och prisomräkning m, m, 106 000 kr.

2.    I 0-altemativet förordar JK att en tjänst som extra föredragande indrages ( — 109 600 kr,) och ersätts med tUlfälliga extra föredragande (4-48 520 kr,). Detta skulle medföra att JK:s möjligheter att företa inspektionsresor och ta upp ärenden på eget initiativ minskar i av­sevärd grad samt att antalet balanserade ärenden ökar.

Departementschefen

Med  hänvisning  till  sammanställningen  beräknar  jag  anslaget  till 1 220 000 kr. Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att till Justitiekanslern för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 1 220 000 kr.


A 5. Lagberedningen

 

1971/72 Utgift

489 249

1972/73 Anslag

480 000

1973/74 Förslag

275 000


Reservation


436 374


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet


12


Lagberedningens uppgifter hänför sig f. n. till lagstiftningen inom utsökningsrätten. Beredningen består av ordförande och en annan leda­mot och har en sekreterare och en biträdande sekreterare.

Lagberedningen

1.   Löne- och prisomräkning m. m. 30 000 kr,

2,  O-alternativet kan genomföras genom minskning av arbetskraf­
terna vilket medför att arbetsplanen blir förskjuten.

Departementschefen

Jag räknar med att lagberedningens uppdrag inom utsökningsrättens område skall kunna slutföras omkring årsskiftet 1973/74. Mot denna bakgrand förordar jag att anslaget tas upp med 275 000 kr. Jag hem­ställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Lagberedningen för budgetåret 1973/74 anvisa ett reser­vationsanslag av 275 000 kr.

A 6. Fideikommissnämnden


 

1971/72 Utgift

125 270

1972/73 Anslag

220 000

1973/74 Förslag

270 000


Reservation


49 332


Fideikommissnämnden handlägger ärenden enligt lagen om avveck­ling av fideikommiss och permutationslagen. Nämnden består av ord­förande och fyra andra ledamöter, varav en tillika är kanslichef.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Nämnden

Dep.

chefen

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

1 1

2

-

 

-

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

225 400

1200

20 000

7 000

15 400

-1-4 600 -3 600

 

+4 600 -3 600

 

'269 000

+ 1000

 

+ 1000

> Inklusive reservation från anslaget för 1971/72

Fideikommissnämnden

Löne- och prisomräkning m, m. 50 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                   13

Departementschefen

Med hänsyn till fideikommissnämndens ställning efter permutations-lagens tUlkomst (prop. 1972: 8, LU 1972: 11, rskr 1972: 182) föreslår jag att ett förslagsanslag anvisas för nämndens verksamhet.

Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 270 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Fideikommissnämnden för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 270 000 kr.

A 7. Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter

1971/72 Utgift                54 856

1972/73 Anslag             60 000

1973/74 Förslag              72 000

Från anslaget bestrids arvoden för tryckfrihetsombuden, som har tiU uppgift att vaka över tryckfrihetsförordningens efterlevnad. F. n. finns 103 sådana ombud.

Anslaget bör räknas upp med 12 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 72 000 kr.

A 8. Kommittéer m. m.

1971/72 Utgift          10 340 744              Reservation                809 735

1972/73 Anslag        11700 000 1973/74 Förslag       11 000 000

Ett antal nya utredningar har tillsatts under år 1972. Till dessa hör sexualbrottsutredningen, domkretsutredningen för Stockholms län, ut­redningen angående polisen i Stockholm, utredningen angående ny lag­stiftning om befordran med järnväg, utredningen angående inskrivning av rätt tUl luftfartyg m. m., sakkunnig för översyn av namnlagen, konsu­menttjänstutredningen, utredningen om hovrätternas organisation, do­marutbildning m. m., utredningen om överinstans tUl fastighetsdomstol, sakktmnig för översyn av delgivningsbestäntmielser, kommissionen för förebyggande av politiska våldsdåd med intemationeU bakgrund, utred­ningen för översyn av lagstiftningen om företagsintecknlng och utred­ningen angående produktskador.

Flera kommittéer med omfattande uppdrag fortsätter sin verksamhet, bl. a. 1956 års klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar, sak­kunniga rörande lagstiftning om köp av lös egendom, integritetsskydds­kommittén, ämbetsansvarskommittén, samarbetsorganet för ADB inom


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                               14

rättsväsendet, 1968 års brottmålsutredning, vatteiJagsutredningen, of-fentiighets- och sekretesslagstiftningskommittén, kreditupplysningsutred­ningen, familjelagssakkunniga, kommittén för kriminologisk behandlings­forskning, massmedieutredningen, nordisk kommitté för översyn av den upphovsrättsliga lagstiftningen, åtalsrättskommittén, kreditköpskommit­tén, konkurslagskommittén, arbetsgruppen för framtidsforskning och kommittén för utredning om påföljder för psykiskt avvikande lagöver­trädare m, m.

Under år 1972 har följande utredningar slutfört sina uppdrag, nämli­gen fångvårdens byggnadskommitté, sjölagskommittén, utredningen an­gående fraktavtalet vid godsbefordran på väg, domstolskommittén, tra-fikmålskommittén, kommittén för lagstiftningen om yttrande- och tryck­frihet, grundlagberedningen, utredningen om ledningsrätt, grustäktskom-mittén, utredningen om regeringsrättens kansliorganisation m, m,, utred­ningen rörande ersättning för oriktiga frihetsberövanden, bamavårds-mannautredningen, 1971 års partistödsutredning, arbetsgruppen för framtidsforskning, kriminalvårdsberedningen och kommissionen för fö­rebyggande av politiska våldsdåd med intemationeU bakgmnd.

Jag beräknar 1,2 milj, kr. under anslaget för fortsatt utredning om ett enhetligt och samordnat informationssystem för rättsväsendet (RI),

Med hänsyn till den reservation som finns beräknar jag medelsbe­hovet tUl 11 milj. kr. för budgetåret 1973/74. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett re­servationsanslag av 11 000 000 kr.

A 9. Centralnämnden för fastighetsdata

1971/72 Utgift            8 795 251

1972/73 Anslag        10 350 000 1973/74 Förslag       13 790 000

Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) har till uppgift att för­bereda uppbyggnad av centrala fastighets- och inskrivningsregister, ba­serade på automatisk databehandling (ADB).

Nämnden leds av en styrelse. TUl styrelsen är knutet ett råd med uppgift att verka för en samordning av nämndens verksamhet med verksamheten hos kommunala organ som kan komma att lämna upp­gifter till eller utnyttja registren.

Chef för nämnden är en överdirektör. Inom nämnden finns fem en­heter — en teknisk enhet, en fastighetsregisterenhet, en inskrivnings­registerenhet, en utvecklingsenhet och en administrativ enhet.

IntUl den 17 november 1972 fanns också en stabsenhet, som då ut­gick ur organisationen efter beslut av Kungl. Maj:t.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                                    15

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

Nämnden

Dep.chefen

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

45 30

+ 5 + 4

 

75

+ 9

Anslag

 

 

 

1.   Förberedelser för genomförande
av beslutade reformer

2.  Försöksverksamhet

3.  Utvecklingsverksamhet

4.  Reformgenomförande

5.  Produktion

6.  Kostnader för
omlokalisering'

6 940 000

2 610 000

800 000

-   632 000 + 1762 000 +   319 000 + 1991000 +   100 000

+   438 000

-   920 000 +1 625 000 +   310 000 + 1985 000 +   100 000

+   440 000

10 350 000        + 3 978 000        + 3 540 000

Avgår inkomster från
programs
                                                                    -   100 000       -   100 000

+ 3 878 000        +3 440 000

' Kungl. Maj:t har i beslut den 8 december 1972 förordnat att för budgetåret 1972/73 skall finnas en anslagspost för kostnader i anledning av omlokalisering.

I 1968 års statsverksproposition (prop. 1968: 1 bU. 4 s. 10) lades fram förslag till vissa riktlinjer för en reform av fastighetsregistreringen. RUcsdagen godtog förslaget (SU 1968: 2, 3LU 1968: 5, rskr 1968: 80). Beslutet irmebär bl. a. följande. Ett nytt för land och stad enhetligt fas­tighetsregister läggs upp. Ett enhetligt beteckningssystem införs, fastig­heternas läge anges med koordinater och ADB-teknik används för re­gistret. Registret förläggs till en central datamaskin. Arbetet på reformen skulle enligt 1968 års beslut påbörjas omedelbart och genomförandet föregås av viss försöksverksamhet. Det skiUle ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma hur det fortsatta utredningsarbetet och ar­betet med att genomföra registerreformen skuUe organiseras.

Riksdagen har också fattat beslut om en inskrivningsreform (prop. 1970: 1 bU. 4 s. 44, SU 1970: 2, 3LU 1970: 8, rskr 1970: 96). Beslutet innebär, att ett nytt, centralt inskrivningsregister skall införas, att ADB-teknik skall användas och att en central datamaskin skall användas. Införandet av det nya inskrivningsregistret skall föregås av försöksverk­samhet.

Med stöd av riksdagens beslut år 1971 (prop. 1971: 1 bU. 4 s. 10, CU 1971: 5, rskr 1971: 49) gavs CFD sin nuvarande organisationsform den 1 juli 1971. CFD har till uppgift att förbereda uppbyggnad av centrala fastighets- och inskrivningsregister, baserade på ADB. Lantmä­teristyrelsen svarar för fastighetsbeteckningsreformen och tillsammans


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                    16

med fastighetsregistermyndighetema för övriga uppgifter som krävs för fastighetsregisterreformens genomförande och som inte ankommer på CFD. Domstolsväsendets organisationsnämnd (DON) leder arbetet med att förbereda fastighetsbokens innehåU för överförande till ett cen­tralt inskrivnmgsregister, grandat på ADB, och inskrivningsmyndig­heterna vid tingsrätterna utför beredning och sanering av irmehåUet i fastighetsböckerna. CFD skall i sitt arbete samråda med lantmäteristy­relsen och DON. Samarbetet med kommunema sker bl. a. genom det till CFD knutna rådet.

Under 1971 har CFD drivit försöksverksamhet med ett ADB-system i Uppsala läns norra domsaga — med undantag av Östhammars kom­mun — samt Uppsala och Enköpings stadsregisterområden. Försöks­verksamhet pågår alltjämt i viss omfattning. På grandval av erfaren­heter imder denna försöksverksamhet har CFD i skrivelse den 28 april 1972 föreslagit ett första driftsystem (Fastighetsdatabanken. System­förslag driftsystem -1).

1. Driftsystem 1

1.1 CFD:s förslag i skrivelse den 28 april 1972

CFD:s förslag till ett första driftsystem, driftsystem 1, innebär i huvudsak följande.

Databanksförsöket, som omfattar omkring 40 000 fastigheter i Upp­sala län, skall bedrivas även under budgetåret 1973/74. Uppgifter om övriga fastigheter i länet införs i databanken under år 1973. Ett centralt fastighetsregister (FR) och ett centralt inskrivningsregister (IR), båda avseende i princip alla fastigheter i länet, skall enligt CFD:s planer föras genom ADB från och med den 1 juli 1974. FR och IR skall bli officiella register och manuella register skall inte längre föras. Detta första drift­system skall därefter successivt utvidgas att omfatta uppgifter om fastig­heter i Gävle kommun, Stockholms län samt delar av Malmöhus och Göteborgs och Bohus län. Systemet skall avlösas av ett rikssystem — driftsystem 2 — i slutet av år 1976.

Driftsystem 1 skall liksom försökssystemet i Uppsala län vara ter-minalbaserat. Fastighetsregistermyndighetema och inskrivningsmyn­digheterna skall kommunicera med en dator via terminaler anslutna till telefonnätet. Under driftsystem 1 skall även andra intressenter kun­na få termmalanslutning till datorn.

Enbart data som beräknas bli frekvent efterfrågade skall behandlas i ADB-systemet. Övriga uppgifter ur de akter från vilka data hämtas till IR och FR skall kunna göras lätt tUlgängliga genom att kopior av handlingar i akterna skall kunna distribueras i form av mikrofilm.

FR och IR föreslås innehålla i huvudsak de uppgifter som nu finns i jordregister, stadsregister och fastighetsböcker. Det förutsätts emellertid


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                               17

att vissa data mte skall föras in i FR och IR på grund av att de är in­aktuella eller av andra skäl mindre användbara. Däremot skall ADB-systemen utformas så att vissa nya uppgifter kan tillföras FR. I vad mån och när uppgifter av detta slag kan tillföras FR blir beroende av om fastighetsregistermyndighetema har resurser härför.

Vissa uppgifter om fastighetstaxering och ägare skaU alltid tiUföras systemet. Underlag för dessa uppgifter skall enligt förslaget erhållas från länsstyrelserna.

FR föresläs bestå av följande delregister

    fastighetsbUdningsregistret (bestående av en registerdel for fastig­heter och en registerdel för samfälligheter)

    kvartersregistret

    adressregistret

    planregistret

    koordinatregistret.

Utvecklingen av adressregistret kan enligt CFD senareläggas. Kvar­tersregistret föreslås tillkomma först under budgetåret 1974/75. IR föreslås bestå av registerdelar för

—  lagfart
—■ tomträtt

—• inteckningar m. m.

    anteckningar

    äldre förhållanden.

Tomträtt redovisas inte separat utan i anslutning tUl inskrivnings-uppgifterna rörande den fastighet i vilken tomträtten är upplåten.

I FR och IR lagras uppgifterna så att man kan nå dem vid sökning över terminal genom att ange fastighets- eller samfällighetsbetecknmg, kvartersnamn, tomtbeteckning, fastighets eller tomts adress eller plan-eller bestämmelsebeteckning. Sökning via koordinater eller ägares per­sonnummer är däremot inte möjlig att utföra annat än vid s. k. satsvis bearbetning.

Fastighetsregistermyndigheterna och inskrivningsmyndigheterna skall ansvara för innehållet i FR resp. IR. Det innebär att de skall hålla registren aktuella genom att föra in, ändra och ta bort uppgifter, s. k. ajourföring. CFD skall endast ansvara för systemen och den tekniska driften av systemen.

Enligt gällande bestämmelser skall en rad olika myndigheter aviseras om uppgifter som skall införas i nuvarande fastighetsregister i samband med registrering. I driftsystem 1 avses motsvarande aviseringar till stor del ske maskinellt. Det förutsätts också att FR i viss omfattning avise­ras av inskrivningsmyndighet beträffande avtalsservitut och av länssty­relse i fråga om församlingstUlhörighet, fastighetsägare m. m.

Meningen är att de underrättelser som inskrivningsmyndighet nu läm­nar vissa myndigheter om sökta lagfarter m. m. skall framstäUas genom

2    Riksdagen 1973.1 saml. Nr I. Bilaga 4


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                    18

ADB. Vidare förutsätts IR kunna maskinellt tUlföras uppgifter angåen­de ägares adress och civilstånd från länsstyrelsernas personregister. Un­derrättelser från fastighetsregistermyndighet till inskrivningsmyndighet om ändringar i fastighetsindelningen m. m. skall enligt förslaget också framställas maskineUt.

Information från FR och IR skall kunna lämnas såväl över terminal som via s. k. radskrivare. På sistnämnda sätt skall s. k. fastighetskort och samfällighetskort framställas. De skall innehålla uppgifter ur såväl FR som IR. Ett kort görs för varje fastighet. Bevis med redovisning av ge­mensamma inteckningar framställs inte under driftsystem 1, eftersom det kräver en komplicerad systemteknisk lösning.

FR beräknas kunna utnyttjas i stor utsträckning för sammanställning­ar av data som berör flera fastigheter.

I skrivelsen lämnar CFD vidare uppgifter om hur FR och IR kommer att vara tillgängliga för användarna och om resei-vratiner vid avbrott i datadriften. CFD redovisar också vissa allmänna uppgifter om behov av datorkapacitet och kostnader,

1.2 Remissyttranden

Yttranden över CFD:s skrivelse den 28 april 1972 har avgetts av Svea hovrätt — efter hörande av inskrivningsdomama vid inskrivnings­myndigheterna i Stockholms, Södra Roslags, Uppsala, Uppsala läns nor­ra, Uppsala läns södra och Gävle domsagor —, DON, kammarkollegiet, statskontoret — efter hörande av datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) —, statistiska centralbyrån, bankinspektionen, Sveriges allmänna hypoteksbank. Konungariket Sveriges stadshypoteks­kassa, lantbraksstyrelsen, skogsstyrelsen, statens naturvårdsverk, statens planverk, lantmäteristyrelsen, rikets allmänna kartverk, länsstyrelsema i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Kalmar, Malmöhus och Västman­lands län, länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON), exekutionsväsen­dets organisationsnämnd (EON), Svenska kommunförbundet. Svenska bankföreningen, Sveriges industriförbund, Föreningen mellan ombuds­männen hos Sveriges landshypoteksinstitution, Föreningen för tjänstemän inom Sveriges stadshypoteksorganisation och Svenska kommunal-telaiis-ka föreningen. Yttranden har dessutom överlämnats av lantbraksstyrel­sen från fyra lantbruksnämnder och av länsstyrelsema från ett antal kommuner.

Den föreslagna uppbyggnaden av FR och IR tiUstyrks eller lämnas utan erinran av det stora flertalet remissinstanser, även om en hel del synpunkter och önskemål föreligger rörande utformningen i detalj av de olika registren. Den föreslagna turordningen för övergång tiU ADB-systemet inom olika regioner tillstyrks eller lämnas utan erinran i det övervägande antalet remissyttranden. Förslaget har emellertid kritiserats i fråga om kostnadsberäkningarna, som enligt flera remissinstanser inte


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                                    19

utgör ett tillräckligt underlag för bedömning av företagets ekonomiska konsekvenser.

Systemförslaget tillstyrks således i princip eller lämnas uttryckligen utan erinran av Svea hovrätt, inskrivningsdomaren i Södra Roslags dom­saga, statistiska centralbyrån, statens planverk, lantmäteristyrelsen, läns­styrelserna i Uppsala, Östergötlands, Kalmar, Mahiiöhus och Västman­lands län samt LON.

Förslaget avstyrks av kommunstyrelserna i Huddinge och Nacka kom­muner, som anser att registerreformen bör senareläggas i brist på utred­ning om de organisatoriska och ekonomiska konsekvenserna för kommu­nernas del.

Den mest kritiska av remissinstanserna är statskontoret som anser att det f. n. är viktigast att försöksverksamheten i Uppsala län fortsattes med den begränsningen att endast nuvarande försöksområde jämte Öst­hammars kommun omfattas av försöken. Väsentiiga förbättringar av de hittills framlagda kostnads- och intäktskalkylerna fordras. Innan stats­makterna fattar beslut om registreringens definitiva utformning behövs dessutom enligt statskontoret kompletterande utredningar som bl. a. bely­ser organisationsalternativ med decentraliserad registeradministration och utnyttjande av mikrofilm.

Liknande synpunkter på organisationsfrågan anförs av länsstyrelsen i Östergötlands län, kommunstyrelserna i Kalmar och Lunds kommuner samt Föreningen för tjänstemän inom Sveriges stadshypoteksorganisa­tion, som samtliga ställer sig tveksamma till om alternativet med ett centralregister är det lämpligaste med hänsyn till den utveckling som ägt rum sedan principbeslutet härom fattades. Dessa remissinstanser för­ordar därför en omprövning av beslutet att inrätta ett centralt fastig­hets- och inskrivningsregister.

Sveriges industriförbund anser det otUlfredsställande att ett flertal i databanken ingående register ännu inte är fixerade till sitt innehåll och användningssätt. Enligt förbundets mening bör utbyggnaden av den cen­trala databanken prövas av datasamordningskornmittén (DASK).

I några remissvar behandlas frågan om vilken ambitionsnivå som bör sättas för driftsystem 1. DON anför att en förutsättning för att man skall kunna gå över till ADB-systemet är att säkerheten i systemet är tillfredsställande, vilket enligt DON:s uppfattning betyder att säkerheten inte får vara mindre än i det nuvarande systemet, DON förmodar att det inte är möjligt att utan kraftigt ökade resurser inom CFD till den 1 juli 1974 få i drift ett säkert system som avser hela eller ens större delen av det registerinnehåll som föreslås i promemorian. Med hänsyn bl. a, härtill förslår DON att registren byggs upp etappvis och att man i en första omgång begränsar sig till att föra över de uppgifter som nu firms i fas­tighetsregister, fastighetsbok och tomträttsbok samt däratöver — i den mån resurserna säkert förslår — de ytterligare uppgifter som bedöms


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                   20

särskilt betydelsefulla från användningssynpunkt. Liknande synpunkter framförs av inskrivningsdomaren i Södra Roslags domsaga, lantmäteri­styrelsen och länsstyrelsen i Kalmar län, som anser att ett snabbt överfö­rande för hela landet av fastighetsregistrens nuvarande innehåll till fas­tighetsdatabanken bör prioriteras framför såväl en utökning av data­banken med ytterligare informationsgrupper som en komplettering av brister i nuvarande innehåll. Av samma uppfattning är Föreningen för tjänstemän inom Sveriges stadshypoteksorganisation, som bedömer det som utomordentligt väsentligt att genomförande av reformen inte tar för lång tid, eftersom det kommer att bli synnerligen besvärande för kre­ditorganisationerna att arbeta med de gamla fastighetsböckerna och det nya inskrivningsregistret vid sidan av varandra. En motsatt ståndpunkt intas av Svenska kommunal-tekniska föreningen som menar att databan­kens innehåll för att undvika osäkerhet hos användama bör vara kom­plett från början även om det sker på bekostnad av tidsfaktorn.

Frågan om tiUgängligheten till uppgifterna i databanken behandlas av några remissinstanser. EiUigt lantmäteristyrelsens mening måste myc­ket höga krav ställas på både tillgänglighet och säkerhet. En aUvarlig svaghet i det föreslagna systemet finner styrelsen vara avsaknaden av reservmaskin. Frågan om rutiner vid driftavbrott måste ägnas fortsatt uppmärksamhet under den vidgade försöksverksamheten.

Svenska kommunförbundet anför att det för kommunerna som an­vändare av databanken är av stor betydelse vilken tid denna kommer att vara tUlgänglig för informationssökning. I de kommimer där man i dag för fastighetsregister i kommunal regi upplever man det enligt förbimdet som en stor fördel att information kan hämtas ur registret när som helst och även på icke ordinarie arbetstid. Kommunförbimdet menar därför att det skulle bli en allvarlig försämring i förhållande till nuläget om databanken kommer att vara öppen för information via terminal endast kort tid på dygnet.

Förslaget att under driftsystem 1 inte skall finnas möjlighet att på maskinell väg framställa ett gravationsbevis för flera gemensamt intecknade fastigheter utsätts på sina håll för kritik. Ett i promemorian skisserat system att t, v, ta hänsyn till de eventuella kostnadsökningar som kan drabba avnämare, vilka tvingas lösa fastighetskort för varje fastighet som berörs av gemensam inteckning, genom en lämplig utform­ning av debiteringsbestämmelsema godtas visserligen av Svea hovrätt, inskrivningsdomarna i Stockholms och Södra Roslags domsagor samt kammarkollegiet.

Lantbruksnämnden i Uppsala län, länsstyrelsen i Uppsala län. Svens­ka bankföreningen och Föreningen mellan ombudsmännen hos Sveriges landshypoteksinstitution avvisar däremot tanken på ett sådant system.

Den uppdelning av ansvaret för ajourföringen av FR och IR som gjorts i promemorian tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet re-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                   21

missinstanser. Några av remissinstanserna tar i samband dämied upp en rad olika säkerhetsfrågor och anser att dessa bör ägnas fortsatt upp­märksamhet.

2. CFD:s anslagsframställning avseende budgetåret 1973/74

Ett system som omfattar alla fastigheter i riket kan enligt CFD:s me­ning inte konstrueras utan en fortsatt och utbyggd försöksverksamhet. Försöksverksamheten i Uppsala län måste därför bedrivas fram till den 1 juli 1974, då den skall avlösas av driftsystem 1.

Från hösten 1973 måste verksamheten vidare intensifieras med ett s, k. handläggningsförsök då omfattande produktionstester görs. Detta försök är avsett att pågå till den 1 juli 1974. Under budgetåret 1973/74 skall uppgifter om fastigheter i Uppsala län införas i ADB-systemen i den mån de inte införts i samband med nuvarande försöksverksamhet.

2.1    Förberedelser för genomförandet av beslutade reformer
Förberedelser för genomförandet av beslutade reformer avser främst

utveckling av system for överföring av data till FR och IR, utveckling av driftsystem 1 och driftsystem 2, system för koordinatutnyttjande och metoder för användning av FR och IR,

Tyngdpunkten i CFD:s verksamhet under året ligger på detaljut­formning och utprovning av driftsystem 1,

Ytterligare teknisk personal behöver anställas. Konsulter behöver också anlitas i större utsträckning än f. n. Datorkostnadema beräknas Öka med 445 000 kr.

2.2  Försöksverksamhet

Kostnaderna under denna post under budgetåret 1973/74 består tUl Övervägande delen av kostnader för databankens öppethållande, Dator­kostnadema beräknas öka med 950 000 kr. För personalförstärkning för arbetsuppgifter som följer av ökat öppethållande beräknas 130 000 kr.

2.3  Utvecklingsverksamhet

Verksamheten inriktas under budgetåret mot frågor angående data­bankens användning i samhällsplaneringen. Datorkostnaden beräknas öka med 40 000 kr.

2.4  Reformgenomförande

Under en ny post benämnd reformgenomförande bör redovisas kost­nadema för överföring av uppgifter från de manuella registren, ko-ordinatregistrering, uppläggning av namnregister till beteckningsrefor-nien och information inför starten av driftsystem 1.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                    22

CFD:s kostnader för överföring av uppgifter om fastigheter i Gävle kommun och delar av Stockholms län beräknas till 245 000 kr.

För information till fastighetsägare m. fl. i Uppsala län och Gävle kommun beräknas 110 000 kr.

2.5   Produktion

Ytterligare en ny post bör införas. Posten, som bör benämnas pro­duktion, skall enligt CFD omfatta utnyttjande av koordinatregister och namnregister. Kostnaderna härför liksom för normalt system- och programunderhåll och proportionell del av indirekta kostnader bör täc­kas av inkomster,

2.6  Kostnader för omlokalisering

CFD skall i augusti 1973 omlokaliseras till Gävle. CFD har i särskUd anslagsframställning den 29 augusti 1972 hemställt om 438 000 kr. för dubblering av vissa tjänster och andra engångsutgifter i samband med omlokaliseringen.

3, Kostnader för reformgenomförande och drift i driftsystem 1

TUl komplettering av uppgifterna i anslagsframställning för budget­året 1973/74 har CFD i skrivelse den 8 november 1972 redovisat en kostnadsberäkning för driftsystem 1, Kostnaderna beräknas enligt föl­jande.

För överföring av uppgifter från de manuella registren till FR och IR krävs insatser av CFD, lantmäteristyrelsen, DON, statiiga och kom­munala fastighetsbildnings- och fastighetsregistermyndigheter samt in­skrivningsmyndigheter. CFD har beräknat kostnadema med utgångs­punkt från att ett s. k. minidatorsystem skall kunna användas och att Överföringen sker successivt under åren 1974—1976. Databanken beräk­nas den 1 september 1976 bestå av uppgifter om över 800 000 fastig­heter.

Överföringskostnaderna för Uppsala län, Gävle kommun, Stockholms län och Malmöhus län beräknas uppgå till i genomsnitt 13 kr. 12 öre per fastighet eUer för 805 000 fastigheter tUl 10,5 milj. kr.

En systematisk genomgång av fastighetsböcker och nuvarande fastig­hetsregister krävs före överföringen. Kostnadema för beredningen i ovannämnda områden beräknas till 5 kr. 59 öre per fastighet eller för 805 000 fastigheter till 4,5 mUj. kr.

Beteckningsreformen föi' samma områden beräknas kosta CFD och statiiga och kommunala fastighetsregistreringsmyndigheter sammanlagt 2,5 milj. kr.

Koordinatregistreringen beräknas uppgå till endast 700 000 kr. efter­som alla områden i driftsystem 1 utom Malmöhus län redan registre­rats.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                   23

Ledningsarbetet inom CFD, DON och lantmäteristyrelsen beräknas tiU2,9mUj,kr.

I anslutning till databanksreformen kan det visa sig lämpligt att genomföra kompletteringar i jordregistret av arealuppgUiter, avveckling av bihang C tUl stadsregistret och omritningar eller kompletteringar av registerkartor.

Kostnaderna för statliga fastighetsregistermyndigheters komplette­ringar av arealuppgifter under 1972/73 och 1973/74 beräknas tUl 400 000 kr. Kostnadema för avveckling av bihang C har inte kunnat beräknas på grund av olikartade förhållanden inom det område driftsystem 1 skall omfatta. Kostnaderna för upprättande av ett nytt registerkartverk kan inte heller beräknas nu.

Driftkostnaderna för driftsystem 1 under 1974/75 beräknas till 8 762 000 kr, och under 1975/76 tUl 13 021 000 kr.

Detta innebär en kostnad per fastighet och år med 23 kr, 87 öre den 1 juli 1975 och 17 kr. 7 öre den 1 oktober 1976, De högre kost­naderna 1975 beror huvudsakligen på att dataanläggningen vid denna tid är lågt utnyttjad. Driftkostnaderna per fastighet beräknas minska väsentligt i driftsystem 2,

Med driftkostnader avses här kostnader för ADB inklusive termina­ler och telefonlinjer, blanketter och porto, utbildning av personal inom fastighetsregister-, fastighetsbildnings- och inskrivningsmyndigheterna samt personalkostnader för ajourföring av koordinatregistret.

Departementschefen

Genom beslut av 1968 och 1970 års riksdagar (prop, 1968: 1 bil, 4 s, 10, SU 1968: 2, 3LU 1968: 5, rskr 1968: 80, prop, 1970: 1 bU, 4 s, 44, SU 1970: 2, 3LU 1970: 8, rskr 1970: 96) har i princip bestämts att ADB skall införas på fastighetsregistreringens område och inom in­skrivningsväsendet,

CFD, som bedriver försöksverksamhet inom Uppsala län, har nu fö­reslagit att ett första driftsystem, driftsystem 1, för ett centralt fas­tighetsregister (FR) och ett centralt inskrivningsregister (IR), grundat på ADB, införs för Uppsala län, Gävle kommun, Stockholms län och delar av Malmöhus och Göteborgs och Bohus län med början den 1 juli 1974.

Systemet föreslås bli terminalbaserat. Fastighetsregistermyndigheter-na och inskrivningsmyndigheterna skall kommunicera med en central dator över terminaler som ansluts till datorn över telefonnätet, FR och IR skall innehålla i stort sett de uppgifter som ingår i nuvarande fas­tighetsregister och fastighets- och tomträttsböckerna. Nämnda myn­digheter skall svara för att registren hålls aktuella, s. k. ajourföring. CFD skall svara för system och drift.

Förslaget   har  remissbehandlats.   Förslaget  om  ett  terminalbaserat


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                   24

system för FR och IR har därvid tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet remissinstanser. Flera remissinstanser har emellertid fram­hållit att alternativ tiU det föreslagna systemet bör undersökas. Här­vid har man särskilt hänvisat till att den föreslagna lösningen är kost­nadskrävande. Även jag anser att alternativa lösningar bör undersö­kas. Härför talar framför allt den snabba tekniska utvecklingen. Jag anser emellertid att denna undersökning bör ingå som ett led — och ett mycket viktigt sådant — i arbetet på utvecklingen av driftsystem 2. För driftsystem 1 bör man däremot välja det system CFD före­slagit. Jag räknar med att erfarenheterna från driftsystem 1 skall ge värdefulla erfarenheter även för den här aktuella frågan. Jag vill i detta sammanhang erinra om att datasamordningskommittén (Fi 1971: 3) har till uppgift att göra utredningar angående samord­ning av statliga databanker. Sådana utredningar kan även komma att påverka frågan om hur driftsystem 2 bör byggas upp.

Det föreslagna området för driftsystem 1 och turordningen för upp­byggnaden av FR och IR har också tillstyrkts eller lämnats utan erin­ran i övervägande antalet remissyttranden. För att erfarenheterna un­der driftsystem 1 skall kunna läggas till grund för utredningen om ett rikssystem är det angeläget att det område som skall ingå i FR och IR under driftsystem 1 omfattar flera förvaltningsområden med olikar­tad struktur. Det är också angeläget att få ytterligare erfarenheter av transaktionsvolymer och rationaliseringseffekter under olika förhål­landen. Jag finner därför att den pågående försöksverksamheten bör ersättas av ett första driftsystem för begränsade delar av landet, I likhet med CFD anser jag att det första driftsystemet bör byggas ut i etapper. Det bör omfatta Uppsala län fr, o, m, den 1 juli 1974. Det bör ankomma på Kungl, Maj:t att besluta om vilka områden driftsystem 1 skall omfatta.

När det gäller innehållet i FR och IR har en rad synpunkter och önskemål framkommit under remissbehandlingen. För egen del anser jag att registren i princip bör begränsas tUl de uppgifter som nu ingår i fastighetsregistren samt fastighets- och tomträttsböckerna, AUmän­na bestämmelser om fastighetsregistrering finns i fastighetsbildnings­lagen (1970: 988), Enligt bestämmelser i lagen ankommer det på Kungl, Maj:t att utfärda föreskrifter om fastighetsregistreringen. Det bör därför ankomma på Kungl. Maj;t att utfärda bestämmelser om innehållet i FR. Vissa kompletterande bestämmelser kan dock behövas i fastighetsbildningslagen. Enligt 19 kap. 1 § jordabalken skall inskriv­ning ske i fastighetsbok eller tomträttsbok. En övergång till IR kan där­för inte genomföras utan lagändring. Statsrådet Lidbom kommer att an­mäla denna fråga senare i dag.

Utskrift av information från FR och IR skall enligt CFD:s förslag ske i olika former. Bevis med redovisning av gemensamma inteckningar


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                   25

skall emellertid inte framställas, eftersom det kräver en komplicerad teknisk lösning. Med hänsyn till de synpunkter som ett antal remissin­stanser anfört i denna fråga anser jag att det bör ytterligare undersökas om inte bevis av nu angett slag kan framställas under driftsystem 1.

I likhet med berörda remissinstanser finner jag den föreslagna an­svarsfördelningen mellan myndighetema under driftsystem 1 lämplig. Det krävs emellertid en närmare reglering av ansvarsfrågorna mellan CFD, registermyndigheterna och deras centrala myndigheter. Det an­kommer på Kungl. Maj:t att utfärda bestämmelser härom,

I systemförslaget har CFD redovisat vissa allmänna uppgifter om kostnadema för FR och IR under driftsystem 1, Dessa uppgifter har under remissbehandlingen kritiserats, CFD har sedermera kompletterat uppgifterna i sin anslagsframställning för budgetåret 1973/74 och i ett tUlägg tUl denna i november 1972. Kostnadsberäkningarna omfattar emellertid inte de indirekta kostnader kommunerna kan åsamkas genom fastighetsbetecknings- och fastighetsregisterreformerna. Frågan om bl. a. dessa kostnader utreds nu inom civUdepartementet. Vidare kommer inom kort berörda länsstyrelser att få i uppdrag att göra erforderliga utred­ningar och föra överläggningar med kommunerna i fråga om fördelning­en mellan statligt och kommunalt huvudmannaskap för fastighetsre­gistreringen.

Nämndens arbete bör liksom innevarande budgetår koncentreras tUl uppbyggnad och drift av FR och IR. Frågor angående system- och driftsäkerhet bör därvid ägnas fortsatt uppmärksamhet. Arbetet bör be­drivas så att driftsystem 1 kan tas i brak i Uppsala län den 1 juli 1974.

För att detta skall bli möjligt förordar jag att nämndens anslag ökas med 3 milj. kr. Även för budgetåret 1973/74 bör finnas en anslagspost för kostnader för omlokalisering. För sådana kostnader beräknar jag 440 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 13 790 000 kr.

A 10. Efterutbildning inom justitiedepartementets verksamhetsområde

1971/72 Utgift              525 420              Reservation                490 436

1972/73 Anslag               1 000

1973/74 Förslag            500 000

Från anslaget bestrids kostnader för kurser och annan upplysnings­verksamhet för personal inom justitiedepartem.entets verksamhetsom­råde.

En omfattande kursverksamhet kommer att äga rum under budget­året 1973/74 för information angående ny lagstiftning avseende bl. a.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                                    26

förvaltningsdomstolsreformen och rättshjälpsreformen. Anslaget bör tas upp med 500 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riks­dagen

att till Efterutbildning inom justitiedepartementets verksamhets­område för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.


A 11. Extra utgifter

 

1971/72 Utgift

525 342

1972/73 Anslag

735 000

1973/74 Förslag

800 000


Resei-vation                       206 461


Jag beräknar 150 000 kr. för kostnader i anledning av ett europeiskt justitieministermöte i Stockholm i juni 1973.

Under anslaget Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. har anvisats medel för Sveriges andel i kostnaderna för den i Norge utgivna rättsfallssamlingen Nordisk Domssamling. Sveriges andel i dessa kostnader bör fr. o. m. nästa budgetår bestridas från anslaget Extra utgifter.

Sammanlagt bör anvisas 800 000 kr. under anslaget. Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1973/74 anvisa ett reserva­tionsanslag av 800 000 kr.

A 12. Ersättning för personskador på grund av brott

1971/72 Utgift                     45 861

1972/73 Anslag               1 000 000

1973/74 Förslag               1 000 000

Från anslaget betalas ersättning av statsmedel enligt kungörelsen (1971: 505) om ersättning av allmänna medel för personskada på grund av brott.

Anslaget bör tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ersättning för personskador på grund av brott för bud­getåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                               27

A 13. Information om lagstiftning m. m.

Nytt anslag (förslag) 1 250 000

Den ökade takten på lagstiftningsområdet berör i hög grad medbor­garna i samhället. Det är därför väsentligt att information lämnas om innehållet i ny lagstiftning. Sådan information har hittills lämnats i viss utsträckning men i fortsättningen behöver den informationsverksamheten systematiseras och förbättras, bl. a. beroende på arten av den lagstift­ning som är aktuell. Den lagstiftning som det under nästa budgetår blir aktuellt att informera om rör så centrala rättsområden som familje­rätten, aktiebolagsrätten, skadeståndsrätten m. m.

Efter förslag från rikspolisstyrelsen i anslagsframställning för bud­getåret 1973/74 planeras åtgärder för breddad information om sam­hällets åtgärder mot brott avseende hela rättsväsendet. Dessa informa­tionsåtgärder beräknas dra en kostnad av ung. 450 000 kr.

Jag föreslår att ett särskUt anslag för information om lagstiftning m, m, förs upp under andra huvudtiteln. Anslagsbehovet för budgetåret 1973/74 har beräknats tUl 1 250 000 kr.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t före­slår riksdagen

att tUl Information om lagstiftning m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 250 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet


28


B POLISVÄSENDET

Utvecklingen under de senaste åren i fråga om de brott som har kom­mit tUl polisens kännedom framgår av följande sammanställning.

Brott som kommit till polisens kännedom m. m.

 

 

 

 

varav

 

 

 

Uppkla-rings-

 

 

 

 

 

procent

År

Brotts-

inbrotts-

motor-

mord och

skade-

för

 

balks-

stöld

fordons-

dråp (även

görelse

brotts-

 

(straff-

(även an-

tillgrepp

försök).

 

balks-

 

lags-)

nan stöld

 

barnadräp,

 

(straff-

 

brott

än in­brotts-stöld så­vitt avser skjutva­pen o, d.)

 

misshandel, varav dö­den följt, övriga miss­handelsbrott och rån

 

lags-) brott så­vitt avser under året

anmälda och upp­klarade brott

1965

393 660

80 584

46 717

12 936

22 995

29,2

1966

410 904

80 520

44 861

14 341

22 393

30,9

1967

437 042

85 469

48 899

14 889

24 721

30,9

1968

493 926

98 450

49 840

18 237

28 815

28,6

1969

480 979

90 885

51 164

19 349

29 933

24,9

1970'

532 431

105 637

56 336

19 094

32 838

 

197P

585 937

131 664

61 461

18 700

35 971

 

1971-01-01

.

 

 

 

 

 

1971-10-311500 917

110 994

53 204

15 701

30 672

 

1972-01-01

.

 

 

 

 

 

1972-10-31>484 634

106 069

45 113

15 752

29 711

 

' Siffrorna för åren 1970,1971 och 1972 har hämtats från statistiska centralbyråns månadsstatistik, som erfarenhetsmässigt visar lägre siffror än årsstatistiken.

Av sammanställningen framgår att antalet brottsbalksbrott som har kommit tUl polisens kännedom har ökat under hela 1960-talet med tm­dantag för år 1969. Det finns flera olika faktorer som påverkar den redo­visade brottsstatistiken. Den påverkas, föratom av den verkliga brotts­ligheten, bl. a. av allmänhetens anmälningsbenägenhet och polisens re­surser. Principema för statistikredovisningen har delvis ändrats år 1965 och senast år 1968. Några helt säkra slutsatser om den verkliga brotts­utvecklingen kan inte dras av den redovisade statistiken. Det är emel­lertid uppenbart att antalet brottsbalksbrott har ökat under 1960-talet. Enligt den preliminära statistiken för år 1972 föreligger emellertid en klar minskning av antalet brottsbalksbrott vid jämförelse med motsva-


 


Prop, 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                   29

rande period år 1971, Antalet rån, särskilt mot banker, posten och buti­ker har emellertid ökat. Checkbedrägerier har däremot minskat med ca 75%.

Som sammanställningen utvisar har uppklaringsprocenten för samt­liga brottsbalksbrott som har kommit till polisens kännedom sjunkit nå­got under de senaste åren, Uppklaringsprocenten för samtliga brott som kommit tiU polisens kännedom har däremot ökat under senare år. Det bör framhållas att uppklaringsprocenten varierar starkt för olika brott. Sålunda är uppklaringsprocenten för 1969 för våldsbrott (3 kap, BrB) 45,7 % och för tillgreppsbrott (8 kap, BrB) 17,4 %, men framför allt bör framhållas att de i tabellen angivna procenttalen avser under året anmälda och uppklarade brott. Brott som klaras upp senare inräknas alltså inte. Den verkliga uppklaringsprocenten är därför betydligt hög­re. Av de brott som anmäldes år 1968 har sålunda 258 075 eller 45,5 % klarats upp intill utgången av år 1969. Motsvarande procentsiffra är för våldsbrotten 68,4, för bedrägeribrotten (9 kap. BrB) 71,0, för försking­ringsbrotten (10 kap. BrB) 70,6 och för tillgreppsbrotten 26,2.

Den särskilda aktion mot den grova narkotikabrottsligheten som star­tade i början av år 1969 hade en gynnsam effekt. Emellertid förekom­mer alltjämt en omfattande smuggling och handel med narkotika. Nar­kotikamissbruket är utomordentligt svårt att komma tillrätta med.

Arbetsbalansema vid kriminalavdelningama har stigit i flertalet di­strikt. Den nya skattebrottslag som trädde i kraft den 1 januari 1972 tar främst sikte på den grövre brottsligheten. Sådana utredningar är tidskrävande och komplicerade. Jag föreslår att ett antal tjänster inrät­tas vid vissa kriminalavdelningar för utredning av grova förmögenhets-brott, främst skattebrott.

Trafikövervakningen kräver betydande insatser från polisens sida. Omfattningen av polisens arbete i detta avseende kan i viss mån belysas av de uppgifter om fordonsparkens storlek och antalet personskador vid trafikolyckor som lämnas i följande sammanställning.

 

Är

Antalet re-

Antalet personskador vid polisundersökta

 

gistrerade

trafikolyckor

 

 

 

motorfordon

dödade

svårt

Hndrigt

summa

 

vid årets

 

skadade

skadade

 

 

utgång

 

 

 

 

1962

1 687 853

1 123

2 942

19 496

23 561

1963

1 804 030

1 217

3 068

20 332

24 617

1964

1 897 310

1 308

3 370

21 565

26 243

1965

1 998 939

1 313

3 158

20 460

24 931

1966

2 084 714

1313

4 700

16 730

22 743

1967

2 173 831

1077

5 304

15 697

22 078

1968

2 266 909

1262

6111

16917

24 290

1969

2 392 763

1 275

6 529

16 670

24 474

1970

2 487 755

1 307

6 614

15 616

23 537

1971

2 553 221

1213

7 031

14 841

23 085


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  30

Det rationaliseringsarbete som har pågått inom polisväsendet under senare år fortsätter. De personella och materiella resursema har också förstärkts. Behov av ytterligare förstärkning föreligger. Polisens situa­tion i Stockholm har påkallat särskUd uppmärksamhet. Jag föreslår ett antal åtgärder för att förbättra polisens förhållanden i främst Stockholm. En kraftsamling bör göras i de tre största städerna. Jag beräknar medel för 100 nya polismanstjänster i Stockholm samt 20 i Göteborg och 20 i Malmö samt 10 för landet i övrigt. Dessutom har jag beräknat medel för 15 polismanstjänster avsedda för flygplatsbevakning på Arlanda, Torslanda och Sturap.

Övertidsarbete har måst tillgripas i stor utsträckning även under bud­getåret 1971/72. Antalet timmar för vilka övertidstillägg betalades ut har dock kunnat minskas med ca 110 000 timmar i förhållande till närmast föregående budgetår.

På grand av vad jag nu har sagt och närmare kommer att utveckla i det följande bör polisväsendet tUlföras ytterligare 215 tjänster, varav 165 polismanstjänster.

Andringar inom den regionala polisverksamheten

Statsmakternas ställningstagande till den framtida polis- och åkla-gardistriktsindelningen och tUl den regionala polisverksamheten (prop. 1971: 173, JuU 1972: 1, rskr 1972: 19) innebär, att vissa aUmänna rUit-linjer har dragits upp för en reform. Reformen syftar i första hand till en indragning av en del mindre polis- och åklagardistrikt men kan också komma att medföra att vissa län inte kan behållas som verksam­hetsområde för den regionala polisorganisationen. Län som består av endast ett eller två polisdistrikt bör enligt de principer som har antagits av riksdagen föras samman med angränsande län tUl ett verksamhets­område.

Det förslag till ändrad polis- och åklagardistriktsindelning, som 1967 års polisutredning lade fram i betänkandet (SOU 1970: 32) Polisen i samhället bildar, tillsammans med remissvaren däröver, utgångspunkt för det arbete som har påbörjats inom justitiedepartementet med detalj­utformningen av distrikten. I de fall då en indragning av ett distrikt övervägs, skall en förnyad utredning göras angående de lokala för­hållandena innan frågan avgörs. Utredningsarbetet kan emellertid be­gränsas om förhållandena inte har ändrats i något för indelningsfrågan betydelsefullt hänseende efter det att poUsutredningens förslag lades fram.

Det ankommer i princip på Kungl. Maj:t att besluta om de änd­ringar i polis- och åklagardistriktsindelningen som anses motiverade. Övervägs en ändrad indelning i verksamhetsområden för den regionala polisorganisationen, skall frägan däremot underställas riksdagens pröv­ning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                                    31

Inom justitiedepartementet har under hösten upprättats en prome­moria (Ds Ju 1972: 30) angående indelningsändringar på polisväsen­dets område i Jämtlands län. I promemorian föreslogs att Svegs polis­distrikt skulle förenas med Östersunds polisdistrikt med Östersund som centralort.

Promemorian har tillställts berörda myndigheter, kommuner och personalorganisationer. Innehållet i promemorian har därefter disku­terats vid överläggningar mellan företrädare för justitiedepartementet samt de berörda statliga myndigheterna, kommunerna och organisatio­nema.

Något beslut har ännu inte fattats med anledning av förslagen i pro­memorian. Med hänsyn till att Jämtlands län även om Svegs polis­distrikt behålls består av endast två polisdistrikt bör länet, mot bak­grund av riksdagens beslut om principema för den regionala indel­ningen, förenas med Väslernorrlands län. Något annat alternativ till sammanföring synes uteslutet med hänsyn tUl de geografiska förhållan­dena, de väl utvecklade kommunikationerna mellan Jämtlands och Väs­ternorrlands län och det förhållandet att de båda länen inom åklagar-organisationen redan bildar ett regionalt verksamhetsområde. Eftersom både antalet polisdistrikt och det sammanlagda antalet polismän kom­mer att vara avsevärt fler i Västemorrlands län än i Jämtlands län, bör länspolischefsorganisationen för det nya verksamhetsområdet vara in­ordnad i länsstyrelsen i Västernorrlands län.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för civUdepartemen­tet. De organisatoriska och andra ändringar som blir nödvändiga om förslaget genomförs redovisas under tolfte huvudtiteln Länsstyrelserna m. m.

Inom justitie- och civildepartementen har vidare utarbetats ett prin­cipförslag tUl organisation för länspolisverksamheten. Detta redovisas likaledes under tolfte huvudtiteln.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna att Västernorrlands län och Jämtlands län förenas till ett regionalt verksamhetsområde inom polisorganisationen att länspolisorganisationen  för  detta verksamhetsområde  skall vara inordnad i länsstyrelsen i Härnösand.

B 1. Rikspolisstyrelsen

1971/72 Utgift              59 162 904

1972/73 Anslag      170 000 000 1973/74 Anslag        88 500 000

• Av anslaget skall 5,4 mUj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet


32


Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet. Ledamöter av styrelsen är rikspolischefen, överdirektören och sex andra ledamöter som utses av Kungl. Maj:t. Inom styrelsen finns dels under överdirektören en avdelning med två polisbyråer, en avdelning med en teknisk byrå och en utbUdningsbyrå samt en avdelning med en perso­nalbyrå, en kanslibyrå, en registerbyrå och en enhet för datafrågor, dels en säkerhetsavdelning med två byråer.

1972/73      Beräknad ändring 1973/74


Personal

Handläggande personal Övrig personal

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser

Därav engångsutgifter Radioförbindelser med utlandet Passformulär m. m. Kostnader för polisväsendets

arbetstidsnämnd m. m. Centralt anordnad utbildning

m. m. Central löneuträkning Avgifter till datamaskinfonden


 

 

 

Rikspolis-

Dep,chefen

 

 

styrelsen

 

 

231

 

+ 13

 

 

300

 

+ 6

 

531

 

+ 19

 

38 365 000

+

4 945 000

+

2 765 000

60 000

+

40 000

+

40 000

740 000

+

50 000

+

40 000

(150 000)

 

 

12 800 000

+

2 310 000

+

2 100 000

3 700 000

+

1 540 000

+

680 000

(550 000)

( +

100 000)

 

35 000

 

 

1 500 000

+

1 000 000

+

1 000 000

20 000

 

 

1 300 000

+

45 000

+

45 000

280 000

+

50 000

+

50 000

11200 000

+

9 780 000

+ 11 780 000

70 000 000

+ 19 760 000

+ 18 500 000


Rikspolisstyrelsen

1.    Löne- och prisomräkning m. m. 16,6 milj. kr.

2.    Revisionskontoret vid sekretariatet bör tUlföras en kansliskrivare (+ 43 500 kr.).

3.    Allmänna sektionen vid polisbyrå II bör delas upp i två skilda sektioner, en sektion för handläggning av polismyndighetsärenden och en sektion för planering och rationalisering av utredningsverksamheten i polisdistrikten. Till förstnämnda sektion bör även från polisbyrå I överföras de två tjänstemän som handlägger utlänningsärenden. Sek­tionen för planering och rationalisering av utredningsverksamheten bör utökas med en byrådirektör (+ 74 600 kr.),

4.    Behov föreligger av en byrådirektör vid utbildningsbyråns ut­bildningssektion för detaljplanering, utbildning av lärare, val av ut­bildningshjälpmedel m. m. (+ 74 600 kr.). Vidare behövs en expeditions-vakt och en kansliskrivare vid polisskolan Solna (+ 81 700 kr,), en la-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                                    33

boratorieassistent, en e.xpeditionsvakt och ett garagebitiäde vid polissko­lan Ulriksdal (+ 121 000 kr,).

5,    Kameralsektionen vid personalbyrån bör förstärkas med en assi­stent (+ 49 000 kr,).

6,    Personalbyråns allmänna sektion bör förstärkas med en byrådirek­tör (+ 74 600 kr,).

Personalvårdssektionen bör tillföras fyra tjänster som förste byrå­sekreterare för regional verksamhet som personalkonsulenter (+ 246 000 kr.) och en kurator för elevverksamheten vid polisskolorna (+ 59 000 kr,),

7,    Styrelsen föreslår att medel anvisas för arvodesanstäUning av yt­terligare en systemman och en operatör vid dataenheten (+ 143 000 kr,).

8,    Styrelsen föreslår att två radiotelegrafister vid krigsmaktens ra­diostation i Solna överförs till styrelsen med placering vid registerby­råns sambandscentral (+98 000 kr.),

9,    För försöksverksamheten med programbudgetering begär styrel­sen medel för att avlöna en projektledare och anställa ytterligare kvali­ficerad personal (+ 300 000 kr,).

 

10,    Styrelsen begär att posten till ersättning för konsultuppdrag ökas med 900 000 kr, för ett särskilt urvalsförfarande vid anställning av polischefs- och polisaspiranter.

11,    Av kostnadsökningen till avgifter tUl datamaskinfonden hänför sig 900 000 kr. till förhyrd maskintid i samband med att polisväsendet ansluts till det nya systemet för ekonomisk redovisning i statsförvalt­ningen (System S), Resterande kostnadsökning sammanhänger huvud­sakligen med byte av datorutrustning.

Departementschefen

6. Jag beräknar medel för två nya tjänster för personalkonsulent-verksamhet. Därvid skall två handläggartjänster vid styrelsens sekreta­riat dras in,

9, För att anställa ytterligare personal för försöksverksamheten med programbudgetering beräknar jag 150 000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 88,5 milj, kr.

Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 88 500 000 kr., varav 5 200 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

3    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 4


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet


34


B 2. Polisverket: Inköp av motorfordon m. m.

19 711940

1971/72 Utgift              37 996 575                  Reservation

1972/73 Anslag       i27 000 000 1973/74 Förslag       27 000 000

' Av anslaget skall 20,7 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen.

1972/73    Beräknade kostnader 1973/74


Rikspolis­styrelsen


Dep.chefen


 

Bilar och motorcyklar m. m.

18 350 000

24 054 800

20 510 000

Helikoptrar

1 187 100

Båtar

300 000

1 056 000

539 000

Radioutrustning m, m.

8 150 000

7 790 100

5 550 000

Hästar och hundar

1 250 000

1 456 000

1 456 000

Trafikövervakningsmateriel

 

 

 

m, m.

950 000

1 385 000

945 000

Reserverade medel

— 2 000 000

— 2 000 000

— 2 000 000

 

27 000 000

34 929 000

27 000 000

RikspolisstyrelseiT

1.  För styrelsens eget behov begärs en stor skåpbil för transportända­
mål (33 500 kr.). För polisens motoratbildning i Strängnäs begärs en
stor skåpbU (37 500 kr.). Styrelsen föreslår att den lokala polisorga­
nisationen tiUförs sammanlagt ytterligare 25 bilar (ca 810 000 kr.). Av
dessa bilar avses fem för trafikövervakningsändamål (ca 200 000 kr.)
och 20 för verksamheten vid spaningsrotlarna (610 000 kr.). Bifalls sty­
relsens förslag till personalförändringar inom den lokala polisorganisa­
tionen, bör bilbeståndet på grund därav ökas med 85 bilar (ca 3,2 milj.
kr.).

Under nästa budgetår beräknas 670 bUar (ca 18,8 milj. kr.) och 100 motorcyklar (ca 1 mUj, kr.) böra bytas.

För utbyte av snöskotrar beräknar styrelsen 188 000 kr.

2.   Styrelsen föreslår att ytterligare en helikopter anskaffas (1 milj. kr,),

3.   Styrelsen föreslår att två nya båtar anskaffas (528 000 kr.) och att två båtar byts ut (528 000 kr,).

4.   För inköp av fasta radiostationer och kompletteringar av fjällradio­nätet begärs 350 000 kr.

För inköp av radio- och orderatrastning till motorfordon, helikoptrar och båtar m. m. beräknas ca 2,1 mUj, kr.

Styrelsen föreslår att 400 bärbara radiostationer för spaning och över­vakning anskaffas till en kostnad av 2 milj. kr.

För utbyggnad och utprovning av ett nytt personradiosystem begär styrelsen 750 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                   35

För att förbättra framkomligheten och säkerheten i trafiken vid de norra infarterna tUl Stockholm — Roslagstull och Norrtull — föreslår styrelsen vidare anskaffning av TV-övervakningsutrastning för 670 000 kr.

För intern TV inom Stockholms polisdistrikt yrkar styrelsen 250 000 kr. En sådan anläggning skulle innebära en stor effektivitetsvinst genom möjligheter till snabb bild- och ljuddistribution tUl samthga vaktdistrikt under hela dygnet.

För utbildningsverksamheten krävs anskaffande av radiostationer för fordon och bärbara radiostationer till en sammanlagd kostnad av 550 000 kr.

För anskaffande av utrustning för direktkommunikation mellan for­don och dataregister yrkar styrelsen 250 000 kr.

För inköp av talförvrängningsutrustningar för fasta och rörliga radio­stationer begär styrelsen 1 mUj. kr.

5.         Styrelsen yrkar medel för att anskaffa ytterligare 11 hundar och för utbyte av 73 hundar och 10 hästar. Styrelsen yrkar dessutom medel för att mköpa dressyrmateriel och viss annan utrustning.

6.         För utökning och utbyte av trafikövervakningsmateriel som radar-hastighetsmätare, kamerautrustningar, traffipaxutrustningar, ljuskontroll-apparater m. m, begär styrelsen ca 1,4 milj, kr,

Departementsch ef en

1. Jag beräknar medel för inköp av en skåpbil för styrelsens behov, en skåpbil för polisens motorutbildning i Strängnäs, tre skåpbilar för transport av gripna och omhändertagna samt för trafikövervaknings­ändamål samt 20 bUar för spaningsverksamhet. De personalföränd­ringar inom den lokala polisorganisationen som jag förordar medför att 14 bilar bör anskaffas.

För utbyte av ca 670 bUar och 50 motorcyklar beräknar jag ca 19 milj. kr. och för utbyte av snöskotrar ca 190 000 kr.

3.          En stor och en medelstor båt bör bytas ut.

4.    För komplettering av polisens fjällradlonät beräknar jag 250 000 kr.

För radioutrastning till fordon beräknar jag ca 1,6 mUj, kr. och för 400 bärbara radiostationer 2 milj. kr. För utprovning av ett person-radiosystem beräknar jag 750 000 kr. samt 250 000 kr. för inköp av en intern TV-anläggning i Stockholms polisdistrikt. Vidare räknar jag med 300 000 kr. för att anskaffa viss radioutrustning för polisskole­verksamheten, 100 000 kr. för talförvrängningsutrustningar och 250 000 kr. för försök med digitalradiokommunikation.

6. Under posten till trafikövervakningsmateriel m. m. beräknar jag 450 000 kr. för utbyte av sådan materiel och medel för inköp av 10 ka-merautrastningar och 10 traffipaxutrastningar samt viss garageutrust­ning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet


36


Av reservationen på anslaget kan 2 milj. kr. disponeras för andra ändamål än de ursprimgligen avsedda och därför tas i anspråk för ny­anskaffning av utrastning under nästa budgetår. Med hänsyn härtUl be­räknar jag medelsbehovet tUl 27 milj. kr. Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår rUisdagen

att till Polisverket: Inköp av motorfordon m. rn. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 27 000 000 kr,, varav 19 700 000 kr, att avräknas mot automobilskattemedlen.

B 3. Polisverket: UnderhåU och drift av motorfordon m. m.


47 356 015

157 350 000

61 750 000

1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag

' Av anslaget skaU 33,4 milj, kr, avräknas mot automobilskattemedlen.


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Underhåll och drift av motor­fordon m. m.

Underhåll och drift av helikopt­rar m. m.

Underhåll och drift av båtar

Underhåll och vård av radio­anläggningar m, m.

Underhåll och vård av fordons­utrustning m. m.

Försäkring av motorfordon

Underhåll och vård av hästar m, m.

Underhåll och vård av hundar m, m.

Underhäll och vård av personlig utrustning m, m.

Underhåll och vård av trafiköver­vakningsmateriel m, m.

Underhåll och vård av kriminal­teknisk utrustning m, m.

Underhäll och värd av speciell materiel m. m.


 

 

Rikspolis­styrelsen

Dep.chefen

30 750 000

+ 3 320 000

+ 2 000 000

5 550 000 950 000

+ 1655 000 + 170 000

+ 1 100 000 +  50 000

8 950 000

+

270 000

+

200 000

2 200 000 900 000

+

+

200 000 150 000

+ +

100 000 100 000

400 000

+

75 000

+

70 000

1 750 000

+

260 000

+

250 000

4 300 000

+

400 000

+

100 000

700 000

+

125 000

+

100 000

500 000

+

175 000

+

100 000

400 000

+

640 000

+

230 000

57 350 000

+ 7 440 000

+ 4 400 000


Rikspolisstyrelsen

Rikspolisstyrelsen önskar under budgetåret 1973/74 hyra ett antal mindre bilar genom att utnyttja det leaslngavtal som riksrevisionsverket har tecknat med vissa billeverantörer. Bilarna avses för vissa polisdi­strikts kanslier för transporter samt skall föras av civil expeditionsper­sonal. Totalkostnaderna har beräknats till ca 160 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                   37

Departementschefen

Med hänvisning till  sammanställningen beräknar jag  anslaget  tUl 61 750 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 61 750 000 kr., varav 34 300 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

B 4. Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppda­gande av brott mot rikets säkerhet m. m.

1971/72 Utgift          39 499 783

1972/73 Anslag        41 680 000 1973/74 Förslag       43 500 000

Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 43 990 000 kr.

Departementschefen

En redogörelse för innebörden av förslagen bör med hänsyn till ären­dets natur inte ingå i statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar bör i StäUet ges vederbörande riksdagsutskott.

Anslaget bör föras upp med 43,5 milj. kr. Ökningen av anslaget beror på automatiska kostnadsökningar.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 43 500 000 kr.

B 5. Polisverket: Diverse utgifter

1971/72 Utgift            2 234 221

1972/73 Anslag          1 500 000

1973/74 Förslag          1 900 000

Kimgl. Maj:t har genom särskUda beslut meddelat föreskrifter om vilka kostnader som skall bestridas från detta anslag. Från anslaget betalas bl. a. bidrag tUl internationella kriminalpolisorganisationen i Paris (Interpol), tUl enskilda tjänstemän för studier av betydelse för polisverket och till för­eningar för tjänstemän vid polisväsendet. I övrigt bestrids från anslaget bl. a. kostnader för efterspaning av försvunna personer och för stängsel kring övergivna gruvhål. Kostnader för polisverksamheten som ej skall bestridas från annat anslag kan efter beslut av Kungl. Maj:t betalas från anslaget.

Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med oförändrat belopp.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 4   Justitiedepartementet


38


Departementschefen

Med hänsyn till belastningen på anslaget hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Polisverket: Diverse utgifter för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 900 000 kr.

B 6. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader

1971/72 Utgift 986 506 011 1972/73 Anslag n 016 750 000 1973/74 Förslag 1 196 800 000

• Av anslaget skall 247,7 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen.

Rikspolisstyrelsen utövar som central förvaltningsmyndighet högsta in­seendet över polisväsendet. Länsstyrelsen är högsta polismyndighet i länet, I varje län, utom Gotlands län, finns hos länsstyrelsen en länspolischef och i vissa län dessutom en biträdande länspolischef. Varje län är indelat i polisdistrikt, som för hela landet uppgår tiU 119. I varje polisdistrikt finns en chef som är polismästare.


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


Personal

Tjänstemän i polischefskarriären Övriga polismän, exklusive

personal i rekryteringskåren Annan personal


Anslag

Lönekostnader till tjänstemän

Lönekostnader till extra polismän (polisaspiranter)

Lönekostnader till övrig extra perso­nal och till tillfällig arbetskraft

Ersättningar till sakkunniga

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Kostnader för personalvårdande och trivselbefrämjande åtgärder

Expenser Därav engångsutgifter

Kostnader för förpassning och för kost och sjukvård för om­händertagna personer m. m.

Kostnader för regionalt och lokalt anordnad utbildning

Särskilda utgifter i polistjänsten

Ersättning för skador vid flygan­de inspektion

 

 

Rikspolis­styrelsen

Dep.chefen

254

+  4

_________

13 571 2 736

+ 756 + 300

+ 165 + 50

16 561

+ 1060

+ 215

876 800 000

+ 120 900 000

+ 76 850 000

42150 000

+ 18 000 000

+ 18 000 000

11 800 000

5 450 000

1 450 000

31 500 000

71 850 000

+ 2 390 000 +  500 000

+ 3 400 000 + 18 290 000

+ 1 090 000 +  500 000

+ 1 800 000 + 17 900 000

180 000 27 650 000 (500 000)

+  200 000 + 5 700 000

+  185 000 + 3 120 000

2 000 000

1 550 000 900 000

+  650 000 +  75 000

+  225 000 +  40 000

20 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet


39


1972/73         Berälcnad ändring 1973/74


Kostnader för framkallning och

kopiering av film m. m. Ersättning för skador på polis­mans lösa egendom Ersättning till enskilda för bi­träde åt ordningsmakten Kostnader för inköp av unifor­mer till polischefspersonal Kostnader för polititransporter Kostnader för trafiknämnder Kostnader för företagsnämnder Vissa kostnader för förundersök­ning m. m. Övriga utgifter


 

 

]

Rikspolis­styrelsen

Dep.chefen

500 000

 

______

 

100 000

 

 

50 000

 

 

50 000 800 000 250 000 200 000

+

+

200 000 50 000

+ +

200 000

100 000

50 000

1 050 000 450 000

+ +

150 000 75 000

+ +

150 000 40 000


1 076 750 000    +170 580 000    +120 050 000

Rikspolisstyrelsen

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 109 695 000 kr.

2.    Polischeferna har yrkat sammanlagt 2 270 tjänster och länsstyrelser­na 2 200. Rikspolisstyrelsen föreslår att 1 060 nya tjänster inrättas. Av dessa är 760 avsedda för polismän och 300 för annan personal. Fördel­ningen av de föreslagna nya tjänsterna framgår av följande sammanställ­ning.


Stock-    (Riks-     Göte-     Malmö   Sum-  Öv-
holms     omfat-    borgs-    pd
              ma      riga

pd           tände      pd                                      pd

verk­samhet)


Totalt


 

Polismanstjänster

 

 

 

 

 

 

Polismästarnas kanslier

 

2

3

5

15

20

Ordningsavdel-

 

 

 

 

 

 

nmgar

 

 

 

 

 

 

Övervaknings-

 

 

 

 

 

 

sektioner                 100

 

30

20

150

210

360

Trafiksektioner             20

 

8

5

33

22

55

Kriminalavdelningar

 

 

 

 

 

 

Spaningsrotlar               2

 

1

 

3

17

20

Allmänna utrednings-

 

 

 

 

 

 

rotlar

 

 

2

2

8

10

Brottsutredande rotlar 25

5

4

3

37

103

140

Vik.- 0. förstärk-

 

 

 

 

 

 

ningspersonal

 

 

 

 

 

1130

Länstrafikgrupper

 

1

1

2

23

25

Andra tjänster

 

 

 

 

 

 

Kontorspersonal

 

 

 

 

 

1190

Övrig personal

 

 

 

 

 

nio .

Summa    147

5

46

34

232

398

1060

• Polismanstjänstema för vikariats- och förstäikningstjänstgöring samt tjäns­terna för kontorspersonal och övrig personal har inte fördelats på polisdistrikt.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                                   40

3.  Personal i polischefskarriären

Tjänster för polisintendent finns inrättade i samtliga polisdistrikt i grapp 2 (polisdistrikt som har mer än 170 tjänster) och grapp 3 (po­lisdistrikt med högst 170 och minst 101 tjänster). I grapp 4 (polis­distrikt med högst 100 och minst 51 tjänster) har samtliga distrikt utom åtta tjänster för polisintendent eller polissekreterare. Styrelsen anser att tjänster för polissekreterare i princip bör finnas i samtliga polis­distrikt i grapp 4 och föreslår att sådana tjänster inrättas i Kungälvs, Lidköpings, Skara och Piteå polisdistrikt. Återstående fyra polissekre-terartjänster bör inrättas nästkommande budgetår.

4.  Polispersonal

a)   Polismanstjänster vid polismästarnas kanslier

Styrelsen föreslår att arbetsuppgiftema vid polismästarens kansli i vissa större polisdistrikt delas upp på en kansli- och en kameralsektion. För att genomföra organisationsförändringen bör ytterligare en polis­manstjänst inrättas i vart och ett av Uppsala, Linköpings, Norrköpings, Helsingborgs, Örebro och Västerås polisdistrikt. I övrigt föreslår sty­relsen att en polismanstjänst inrättas vid polismästarkansliema i ytter­ligare fem polisdistrikt och två polismanstjänster inrättas vid utlän­ningssektionen i Göteborgs polisdistrikt (Torslanda) och tre tjänster vid utlänningssektionen i Malmö polisdistrikt (Sturap).

b)   Övervakningsverksamhet

Styrelsen har genomfört en kartläggning av polisdistriktens över­vakningssektioner och beräknat normer för sektionemas personalstyrka. En grov beräkning av personalbehovet inom polisdistrikten, storstädema undantagna, visar att det skulle krävas utökning med mellan 1 000 och 1 500 polismanstjänster för att nå upp tUl angivna normer. Styrelsen är medveten om att det reella behovet av tillskott på personal endast kan täckas genom att polisväsendet successivt under en följd av år tillförs ytterligare personal. Av de 360 tjänster som styrelsen yrkar, avser 32 vakthavande befäl och 33 yttre befäl. Många polisdistrikt saknar allt­jämt tillgång till vakthavande befäl dygnet om och i ett stort antal polis­distrikt bör den yttre befälsfunktionen förstärkas. Styrelsen begär 291 polisassistenttjänster, varav 38 som stadsdelspolis. Styrelsen anser det angeläget att bygga ut den s. k. stadsdelspolisen även i distrikt utanför de tre storstädema. För Stockholms polisdistrikt yrkas 100 polismanstjäns­ter, varav 40 för bevakning av tunnelbanan. I Göteborgs polisdistrikt fö­reslås en ökning med 30 tjänster och i Malmö polisdistrikt 20 tjänster.

Styrelsen föreslår vidare att fasta sjösektioner liknande den som f. n. finns i Stockholms polisdistrikt inrättas vid ordningsavdelningama i


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                                    41

vissa poUsdistrikt.  För  detta ändamål  föreslår styrelsen  sammanlagt 66 tjänster.

Rikspohsstyrelsen har upprepat sitt tidigare framförda yrkande om inrättande av en särskild flygplatspolis under styrelsens centrala led­ning. Som alternativ föreslås att flygplatspollsen anknyts till de tre stor­stadsdistrikten.

c) Trafikövervakningsverksamhet

Behovet av en kraftig förstärkning av personalen för trafikövervak­ning är mycket starkt. Styrelsen åberopar att trafiksäkerhetsverket i sina förslag till förbättring av trafiksäkerheten bl. a. upptagit en 25-procentig ökning av trafikövervakningspersonalen inom polisen. Förslaget skulle iimebära en ökning med ca 275 polismän. I avbidan på statsmaktemas ställningstagande tiU trafiksäkerhetsverkets förslag anser sig styrelsen inte böra föreslå mer än 80 nya tjänster för trafikövervakningsändamål. Tjänstema föreslås fördelade med 55 vid trafiksektionema och 25 vid länstrafikgruppema. Av tjänstema yrkas 21 som yttre befäl.

d)   Utrednings- och spaningsverksamhet

TUl följd av brottsutvecklingen och arbetstidsförkortningen är det nödvändigt att förstärka kriminalavdelningama. Antalet balanserade ärenden har ökat i flertalet polisdistrikt och är av en storleksordning som inte kan accepteras. Särskilt oroväckande är den kraftiga ökningen av antalet anmälningar äldre än 12 månader, inte minst med tanke på att denna grapp innehåller ett stort antal anmälningar avseende grövre brott. Styrelsen föreslår en ökning av antalet polismanstjänster vid kri­minalavdelningarna med 170, varav 20 för spaningsverksamhet, 10 vid aUmänna utredningsrotlama och 140 vid övriga kriminalrotlar. Den nya skattebrottslagen i förening med en intensifierad skattekontroll vän­tas medföra ökad belastning på bedrägerirotiarnas personal. 34 av de yrkade tjänstema bör därför tUlföras nämnda rotlar. Fem tjänster bör för ändamålet tUlföras rikskriminalen.

Styrelsen framhåller att utredningar av komplicerade skattebrott krä­ver specialutbildad och särskUt erfaren utrednlngspersonal. För att inte sådan personal, för att nå befordran, skall nödgas söka annan tjänst vid andra enheter inom polisen, föreslår styrelsen att ett antal högstlöne-gradstjänster inrättas vid bedrägerirotlarna i vissa större polisdistrikt.

e)  Personal för vikariats- och förstärkningstjänstgöring

Förslaget bygger på normen en extra ordinarie polisman på fem or­dinarie polismän.

5. Annan personal än polispersonal

Styrelsen yrkar 40 tjänster som bedöms erforderliga till följd av före­slagen utökning av polispersonal.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                   42

Övrig personal

För att överförandet av arbetsuppgifter från polispersonal till annan personal skall kunna fortsätta yrkar styrelsen att ytterligare 150 kva­lificerade biträden får anställas. Av dessa avses 25 för beredande av pollsmyndighetsärenden, 10 för receptionsgöromål, 75 för utrednings­verksamhet och 40 för tjänstgöring i regionala sambandscentraler och som radiooperatörer i de större polisdistrikten. Härutöver yrkar sty­relsen 15 tjänster för fordonsredogörare och 95 tjänster för övrig perso­nal. 15 av tjänstema är avsedda för särskilda sektioner vid kansliavdel­ningarna i Stockholms, Göteborgs och Malmö polisdistrikt för handlägg­ning av utredningar i ärenden om brott i tjänsten av tjänsteman inom polisorganisationen.

Betänkandet Polisen i Stockholm

1.   Inledning

Utredningen,! som tUlkallades den 15 maj 1972, avgav den 26 juni 1972 en promemoria (Ds Ju 1972: 19) innehåUande främst en kart­läggning av den rådande polissituationen och den 20 oktober 1972 be­tänkandet (Ds Ju 1972: 33) Polisen i Stockholm.

Enligt direktiven skulle utredningen lägga fram förslag tUl åtgärder som medverkar till att de vakanser som uppstått i organisationen kan fyllas samt åtgärder som syftar tUl att över huvud taget förbättra po­lisens arbetsförhållanden i Stockliolm.

Med hänsyn till utredningsuppdragets brådskande natur har arbetet efter en inledande kartläggning av polisens arbetsförhållanden i Stock­holm i huvudsak ägnats frågan vilka åtgärder som kan vidtas i syfte att komma tillrätta med den aktuella vakanssituationen och för att bryta den trend med en ökad utflyttning till andra polisdistrikt som varit märkbar under senare år. Utredningen har också övervägt möjligheter­na att genom information förbättra förhåUandet mellan polis och all­mänhet. Utredningen avser att senare komma med konkreta förslag i dessa avseenden.

2.   Nuläget

De extraordinära svårigheter som f. n, föreligger att upprätthålla ord­ningen och att förebygga, uppdaga och beivra brott inom Stockholms polisdistrikt beror enligt utredningen i första hand på personalläget i distriktet.

En akut bristsituation har uppstått. Den beror i första hand på den fr. o. m. år 1969 ökade utflyttningen av polismän till andra polisdistrikt

1 Utredningsman: expeditionschefen Ingvar Gullnäs.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                               43

men också på polisväsendets svårigheter under senare år att rekrytera ett tillräckligt antal polisaspiranter. Särskilda svårigheter att rekrytera polispersonal föreligger i storstockholmsområdet. Arbetstidsförkort­ningar och skärpta regler för övertidstjänstgöring har med stor sannolik­het också medverkat till den bristande balansen mellan uppgifter och re­surser. Utflyttningen har varit särskilt oroande sedan hösten 1971. Den omfattar i första hand erfarna obefordrade polismän. Härigenom har antalet tvångsplacerade nyutbildade polismän ökat och medelåldern på personalen i yttre tjänst har sjunkit.

Det stora antalet vakanser har medverkat till att göra arbetet mera pressande för de kvarvarande. Bl, a. har tvångskommenderingar på fritid måst tillgripas i ett stort antal fall. Den omorganisation av polisdistriktet som genomfördes i april 1972 inföU vid en med hänsyn till omständig­heterna olycklig tidpunkt och bidrog enhgt personalen till en ytterligare försämring av arbetsförhållandena.

Vakansläget per den 1 juli 1972 redovisas. Antalet vakanta tjänster var då totalt 486, varav 60 på kriminalavdelningen. Samma dag stod emel­lertid 273 tjänster ur den s, k, rekryteringskåren, dvs, nyutbildade extra polismän, till förfogande. Antalet nettovakanser var därför 213.

Den onormalt pressade arbetssituationen är också föranledd av det ökade antalet övervakningsobjekt, demonstrationsverksamheten, förgrov-ningen av brottsligheten samt polisens i Stockholm minskade auktoritet, vilken medfört behov av uppträdande i större grupper. Sannolikt har också massmedias och allmänhetens attityd gentemot polisen medverkat till en viss osäkerhet i yrkesutövningen och därmed försvårat arbetet för den enskilde polismannen. Utredningen menar att utflyttningstrenden inte kan hejdas förrän åtgärder har vidtagits i syfte att kompensera per­sonalen för de olägenheter som storstadstjänstgöring innebär.

3. Utredningens förslag

3.1 Åtgärder för att begränsa verkningarna av vakanssituationen

Utredningen fann under sommaren 1972 att vakansläget i Stockholms polisdistrikt borde föranleda omedelbara åtgärder i form av kommen-derlngar från andra polisdistrikt. Bidragande till den­na bedömning var att ordningsavdelningen efter alterneringstjänstgöring-ens införande inte tiUförs någon nyutbildad pohspersonal före mars 1973 och att utredningens kommande förslag till åtgärder knappast kan slå igenom före denna tidpunkt, I en skrivelse till chefen för justitiedeparte­mentet den 23 augusti 1972 föreslog utredningen därför att 200 polismän skulle kommenderas från andra polisdistrikt under tiden den 1 oktober 1972 till den 31 mars 1973. Förslaget resulterade sedermera i den öns­kade kommenderingen genom beslut av rikspolisstyrelsen den 1 sep­tember 1972. Utredningen framhöll 1 sammanhanget att denna åtgärd


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                             44

var en nödfallsutväg. Om det är oundgängligen nödvändigt bör enligt utredningens mening kommenderingar från andra polisdistrikt ske även för tiden april—juni 1973. Enligt utredningens bedömning kommer efter den 1 juli 1973 endast tillfällig kommendering tUl Stockholm att behöva komma ifråga. Utredningen föreslår även att Stockholms polisdistrikt prioriteras vid fördelningen av nyutbUdade extra polismän.

Utredningen har inte funnit det vara möjligt att i nuläget tillfäl­ligt överföra personal från säkerhetsavdelningen eller annan verksamhet till tjänstgöring i Stockholms polisdistrikt.

Däremot föreligger enligt utredningen vissa möjligheter att i ökad ut­sträckning överföra bl. a, vissa polisiära arbetsupp­gifterkvalificerad biträdespersonal för att där­igenom friställa polismän för kvalificerat polisarbete. Utredningen före­slår därför att 7 assistenttjänster i A 15 och A 17 inrättas vid utlännings-roteln och allmänna utredningsroteln. För att tUlgodose det härigenom ökade behovet av arbetsledning föreslås också att en kriminalinspektörs­tjänst vid allmänna utredningsroteln omregleras till en kriminalkommis­sarietjänst. Enligt utredningen är det också väsentligt att den överföring som tidigare har skett genom anställning av extra personal på vakans­medel efter hand säkerställs genom inrättande av tjänster. Utredningen föreslår därför att tjänster för 1 assistent i A 17, 15 assistenter i A 15 och 5 kontorsskrivare i A 14 tas upp i personalstaten från den 1 juli 1973.

3.2 Åtgärder för att hejda utflyttningen av polismän från Stockholms polisdistrikt

Enligt utredningens mening bör det vara möjligt att hejda den ökade utflyttningen av polismän från Stockholms polisdistrikt genom en kom­bination av organisatoriska, ekonomiska och i övrigt trivselbefrämjande åtgärder.

I organisationsdelen har utredningen funnit att det är mest angeläget att skapa väsentligt bättre utvecklingsmöjligheter inom i första hand den yttre tjänsten. Med hänsyn till att Stockholms polisdistrikt f. n. har och även under överskådlig tid beräknas komma att ha över­vägande mycket ung personal i yttre tjänst har det bedömts vara vä­sentligt att förstärka arbetsledningen på fältet. Utredningen har därför föreslagit omreglering av 319 befäls- och polisassistenttjänster och där­utöver inrättande av 60 nya tjänster, varav 10 befäl. En centralt dirige­rad svaromålsgrupp om 30 polisinspektörer i A 19 föreslås inrättad som kvalificerade ersättare för det yttre befälet.

Behovet av förbättrad kontakt mellan polis och allmänhet har av ut­redningen bedömts delvis kunna tillgodoses genom en utökning av stadsdelspolisorganisationen. Det finns f. n. 41 stadsdels­poliser. Utredningen föreslår att 42 nya tjänster som stadsdelspoliser in­rättas.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                   45

Utredningen anser att Stockholms poUsdistrikt bör tillföras ett bety­dande antal nya polismanstjänster. Med hänsyn till vakans­läget och rekryteringsmöjlighetema innebär dock ett större antal nya tjänster enbart en fiktiv förstärkning. För budgetåret 1973/74 föreslår utredningen inrättande av endast 50 ospecificerade tjänster. Totalt upp­går den föreslagna utökningen av personalstaten tUl 102 polismanstjäns­ter.

Utredningen har också granskat det stora behovet av vikariat och föreslår att totalt 60 tidsbegränsade göromålsförordnanden inrättas vid kriminalavdelningen. Ett antal göromålsförordnanden före­slås även inrättade i Göteborgs och Malmö polisdistrikt.

Bland möjliga organisatoriska åtgärder för att förbättra arbetsförhål­landena framhåller utredningen ånyo den i junipromemorian skisserade möjligheten att införa beredskap som ett verksamt sätt att minska behovet av tvångskommenderingar på fritid. Enligt utredningen bör be­redskap dock inte införas mot den berörda personalens önskan.

De ekonomiska frågorna anser utredningen spela en bety­dande roll. Utredningen delar den under utredningsarbetets gång från många håll framförda uppfattningen att en lösning av polissituationen i Stockholm inte är möjlig utan direkta ekonomiska förbättringar av något slag. Utredningen utgår från att generella löneförbättringar inte kan åstadkommas under löpande avtalsperiod och föreslår därför att det nu­varande patrullerlngstUlägget, som ursprungligen tUlkom med tanke på polisens arbetsförhållanden i första hand i Stockholm, avskaffas i de polisdistrikt som bildar grupperna I och II i storlekshänseende och där ersätts av ett nytt tillägg. Detta tillägg bör med hänsyn bl, a, till de ad­ministrativa olägenheter, som är förenade med bestämmelserna om patruUeringstillägg, utgå till alla polismän vid ordnings- och trafikav­delningar samt spaningsrotlar i de berörda polisdistrikten. Tillägget bör enligt utredningen differentieras.

Slutligen har utredningen tagit upp vissa allmänna trivselfrå­gor  bl, a, rörande bostäder, parkering och mathållning,

3.3 Åtgärder för att åstadkomma ökad rekrytering av polismän samt förbättrade förhållanden polis—allmänhet i Stockholm

Utredningen har kunnat konstatera en uppåtgående trend i den totala rekryteringen till polisyrket under sommaren och hösten 1972, Andelen polisaspiranter som under denna tid har rekryterats i Stockholm är dock oförändrat liten. Särskilda åtgärder bör därför vidtas för att efter hand förbättra rekryteringen bland stockholmsungdomen. Under de tre senaste budgetåren har rekryterats 106 aspiranter med hemort inom Stockholms polisdistrikt. Inte ens alla dessa har önskat placering i Stock­ holm, Under samma tid har därför Stockholms polisdistrikt tillförts 610 polismän med andra hemorter.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                   46

Utredningen anser att det är sannolikt att de åtgärder som den har föreslagit i syfte att förbättra arbetsförhållandena för stockliolmspoli-sen även kommer att medverka till en förbättrad rekrytering i Stock­holm, Om personalläge, trivsel och arbetsglädje kan bringas i balans får också flera av de rekryteringshämmande faktorerna en mindre negativ effekt. Genom den föreslagna utökningen av stadsdelspolisorganisatio­nen bör fördjupad kontakt med olika ungdomsgrupper kunna nås.

Därutöver bör enligt utredningens mening den nuvarande kontaktska­pande verksamheten intensifieras och stabiliseras. Rekryteringsinforma­tionen vid skolor, militärförband, arbetsförmedlingar, ungdomsförening­ar och andra lämpliga objekt bör utökas. Möjligheterna att anordna praktisk yrkesorientering (PRYO) och kontaktträffar i polisens regi bör tas tillvara i ökad utsträckning. Med hänsyn till polispersonalens stora arbetsbelastning föreslår utredningen att en särskUd tjänst för en rekry­teringskonsulent i Stockholms polisdistrikt inrättas senast den 1 juh 1973. Utredningen pekar också på möjligheten att anordna komplette­rande UtbUdning i polisiär regi för sådana sökande från Stockholm, som inte har kunnat antas som polisaspiranter på grund av smärre brister i den formella kompetensen.

Den lokalt bedrivna rekryteringsverksamheten bedöms också komma att underlättas genom en utökad information till allmänheten om poli­sen och dess uppgifter i samhället. Med hänsyn tiU den stora informa­tionsmängd som bedöms komma att fordras för att förbättra relatio­nerna mellan polisen och allmänheten och till de här­med förknippade kostnaderna anser utredningen att det är nödvändigt att informationsinsatserna målinriktas. Om polisiära ingripanden av oli­ka slag regelmässigt framställs på ett negativt sätt med exempel på po-Usövervåld och brutalitet kan polisen för en okritisk informationskonsu-met framstå som en mindre önskvärd företeelse i samhället. Som grund för utökad information bör därför en till Stockholmsområdet avgränsad opinionsundersökning genomföras. Utredningen avser att i samarbete med rikspolisstyrelsen under vinterhalvåret 1972/73 utarbeta ett infor­mationsprogram. Utredningen finner det vara motiverat att kostnaderna för den föreslagna opinionsundersökningen och de därav föranledda in­formationsåtgärderna bestrids av nämnden för samhällsinformation. Om detta inte visar sig vara möjligt bör särskilda medel för ändamålet ställas till rikspolisstyrelsens förfogande.

4. Remissyttrandena

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av rikspolisstyrel­sen (RPS), länsstyrelsen i Stockholms län, nämnden för samhällsinforma­tion, statens personalnämnd (SPN), Stockholms kommun och Tjänste­männens Centralorganisation (TCO-S). Länsstyrelsen har bifogat yttran-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                   47

de från polismästaren i Stockholms polisdistrikt. TCO-S har som eget yttrande bifogat yttranden från Svenska Polisförbundet och Statstjänste-mannaförbundet (ST).

Samtliga remissinstanser ställer sig i princip positiva till utredningens förslag, bortsett från förslaget om ytterligare kommenderingar till Stock­holm. På någon punkt förekommer tvekan. Dessutom framförs förslag som går utöver utredningens.

4.1 Åtgärder för att begränsa verkningarna av vakanssituationen

RPS framhåller, att utredningens förslag om fortsatt överfö­ring av arbetsuppgifter till annan personal än polismän helt är i enlighet med styrelsens strävanden. Förslagen tillstyrks oförbehållsamt. Även länsstyrelsen tUlstyrker förslaget. Polis­mästaren har inget att invända och har tagit kontakt med SPN för att få lämplig personal. ST anser att hittills vunna erfarenheter från en sådan överföring talar för en fortsättning på den inslagna linjen. Per­sonurvalet och utbildningen måste dock tUlmätas stor vikt. Det är för­bundets mening att utbildningen inte bör begränsas till enbart förutbild­ning utan kompletteras med fortbildning. Förbundet trj-cker särskUt på att den icke-polisiära personalens verksamhet vid kriminalrotlarna bör följas upp så att överföringen av arbetsuppgifter sker i full utsträckning och inom ramen för givna anvisningar. Med hänsyn till att de överförda uppgifterna är av varierande art och svårighetsgrad måste man också följa upp att personalens kvalifikationer utnyttjas riktigt. Förbundet framhåller vidare att ett genomförande av förslaget innebär väsentliga ekonomiska fördelar för statsverket med hänsyn till att utbUdningskost-naden för en polisman är mångdubbelt högre än motsvarande kostnad för administrativ personal,

4.2. Åtgärder för att hejda utflyttningen av polismän från Stockholms polisdistrikt

RPS har i princip inte något att erinra mot utredningens förslag i vissa organisationsfrågor.

Satsningen på ledningen av den yttre tjänsten finner styrelsen särskilt värdefull. Genom inrättandet av en central svaromålsgrupp om 30 po­lisinspektörer kommer emellertid antalet yttre befäl vid vaktdistrikt och övervakningsgrupp att minska i ungefär motsvarande grad. Även om det med hänsyn till svaromålsgrappens uppgifter inte innebär någon reell försvagning i fråga om ledningen av den yttre tjänsten kan man inte heller göra gällande att arbetsledningen på fältet i numerärt hän­seende förbättras, vUket hade varit önskvärt. Styrelsen föreslår därför att åtminstone ett tiotal av de nya tjänster som föreslås bli tUlförda distriktet inrättas som yttre befälstjänster. Styrelsen delar utredningens uppfattning att beredskap inte bör åläggas personalen innan frågan yt-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                    48

terligare har belysts, bl. a. vid överläggningar med personalorganisa­tionerna. Eftersom sådan beredskap kan bli aktuell i andra polisdistrikt än Stockholms bör deltagandet i överläggningarna inte begränsas till polisledning och personal i Stockholms polisdistrikt. Även polismästaren anser att tio av de ospecificerade nya tjänsterna bör tas upp som po­lisinspektör i A 19 och tUlföras svaromålsgruppen för att tas i anspråk som yttre befäl bl, a, vid sammandragning av större styrkor. Länssty­relsen anser att utredningens förslag till beredskapssystem bör prövas. Bland övriga organisationsfrågor kan nämnas ett förslag från polis­mästaren om inrättande av en inspektörstjänst för ledning av motor­ cykelpoliserna. När det gäUer polismanstjänster som är upptagna i di­striktets personalstat till rikspolisstyrelsens förfogande framhåller han att det skulle vara fördelaktigt om för dessa tjänster kunde tiUämpas sam­ ma tidsbegränsning och samma förfarande i övrigt som vid tillsättning av lärartjänster vid polisskolan. Detta skulle bl. a. medföra att under­laget för uttagning av personal skulle breddas betydligt. Av samma uppfattning är länsstyrelsen som menar att en ändrad metodik i tillsätt­ningsärendena även skulle kunna tillämpas för de övriga distrikten i

Svenska polisförbundet delar utredningens uppfattning om vikten av att befälsfunktionen dimensioneras så att arbets- och handledning kan utövas i ökad omfattning under hela dygnet. För att detta skall kunna genomföras föreslår förbundet att övervakningsgrupper i vaktdistrikten 1—6 tillförs 6 polisinspektörer i A 19 samt att piketgrupperna i vakt-distrikten 1 och 3 ges samma tUlskott. Detta innebär ett tUlskott av 48 tjänster. Samtidigt förordar förbundet att den föreslagna svaromåls-grappen utgår. Nettotillskottet blir 18 tjänster i A 19 med uttalade yttre ledningsuppgifter. Förbundet föreslår vidare en viss kvotering av tjäns­terna i lönegraderna A 15, 17 och 18. Det är helt otUlfredsstäUande att utredningen bara har föreslagit en enda omreglering på kriminalavdel­ningen. Förbundet föreslår därför dels att kommissionsledare i A 21 på lokala rotlar flyttas upp i paritet med övriga kommissionsledare (49 tjänster i A 21 till A 22), dels att nuvarande fördelning av tjänster i A 19 och A 20 ändras till 50 % vardera (17 tjänster i A 19 till A 20), och dels att selektiva omregleringar sker vid lokala kriminalenheter och rikskriminalen av vissa ledningsfunktioner.

Länsstyrelsen anser att stadsdelspolisorganisationen bör byggas ut yt­terligare och tillstyrker utredningens förslag. En likartad organisation bör enligt länsstyrelsen komma till stånd även för vissa områden i länet i övrigt. Det är ett starkt önskemål att stadsdelspoUsen bereds bostad inom sin stadsdel. Länsstyrelsen anser att myndigheterna bör kunna medverka härtill på olika sätt. Av samma uppfattning är polismästaren, som bl. a. tillägger att tjänst som stadsdelspolis måste ges sådant merit­värde att polismannen kommer att tjänstgöra i området tiUräckligt lång tid.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                                   49

Stockholms kommun hälsar med tiUfredsställelse förslaget om inrät­tande av 42 nya tjänster som stadsdelspoliser.

När det gäller ekonomiska frågor delar remissinstanserna överlag utredningens uppfattning att det krävs någon form av direkta ekonomiska förbättringar för att råda bot på polissituationen i Stock­holm. RPS, polismästaren och Svenska Polisförbundet hävdar dock bestämt att det föreslagna nya tUlägget bör utgå till aU personal i Stockholms polisdistrikt.

4.3 Åtgärder för att åstadkomma ökad rekrytering av polismän samt förbättrade förhållanden polis-allmänhet i Stockholm

När det gäller åtgärder för att åstadkomma ökad rekrytering i storstadsområdena tUlstyrker RPS, polismästaren, länsstyrelsen och SPN inrättandet av en heltidstjänst som rekryteringskonsulent i Stock­holms polisdistrikt. Effekterna blir enligt RPS emeUertid starkt be­gränsade om inte samtidigt rekryteringslönen ligger på en sådan nivå att den är konkurrenskraftig. Styrelsen framhåller att den utreder frågan om att höja kraven för rekrytering tUl polisyrket. Som generellt krav bör ställas upp gymnasiekompetens på 2- eller 3-årig teoretisk linje. Styrelsen avstyrker därför bestämt utredningens förslag om komplet­teringsutbildning för stockholmsungdomar som f. n. saknar den for­mella kompetensen. Polismästaren och länsstyrelsen har samma upp­fattning beträffande en kompetenshöjning.

Länsstyrelsen anser dock att det bör inrättas två tjänster som rekry­teringskonsulenter; den ene bör placeras i Stockholms polisdistrikt, den andre hos länspolischefen. SPN anser det mest realistiskt att re­krytera huvuddelen av personalen från det område där tjänstgöringen skall äga rum. Nämnden tillstyrker planerna på en rekryteringskam­panj med inriktning på Stockholmsområdet. Nämnden är beredd att avsätta vissa resurser för att kartlägga om polisens nuvarande rekryte­ringsfunktion svarar mot de krav som bör stäUas på den. Den är vi­dare beredd att biträda med resurser om en sådan kartläggning visar behov av utveckling och anpassning av rekryteringsfunktionerna och dess rutiner.

Utredningens förslag tiU åtgärder för att öka förståel­sen hos allmänheten i Stockholm för polisyrket och polisens arbetsuppgifter tillstyrks.

Departementschefen

På grund av gjorda iakttagelser om svårigheterna att förebygga och beivra brottsligheten i Stockholm och att upprätthålla ordningen i staden tillkallade jag den 15 maj 1972 en utredningsman med uppgift att i vissa hänseenden granska polisens situation i Stockholm. De rå-

4    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 4


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                    50

dande svårighetema bedömdes bl. a. hänga samman med den starkt ökade utflyttningen av polismän från Stockholm och det stora antalet vakanser som på grand därav hade uppstått inom Stockholmspolisen. Utredningsmannen borde därför lägga fram förslag till åtgärder som kunde medverka tUl att fylla vakanserna. I övrigt borde uppdraget ut­mynna i förslag till åtgärder som syftar till att över huvud taget för­bättra polisens arbetsförhållanden i Stockholm. Jag framhöll särskilt att utredningsarbetet skulle bedrivas mycket skyndsamt.

Den 20 oktober 1972 avgav utredningsmannen betänkandet Polisen i Stockholm (Ds Ju 1972: 33). Betänkandet har remissbehandlats. Bort­sett från detaljer har de framlagda förslagen — med ett undantag — tillstyrkts eller godtagits av remissinstanserna. Undantaget är förslaget om en fortsatt kommendering av polismän från andra polisdistrikt i landet efter utgången av mars månad 1973.

När det gäller kommenderingar tiU Stockholms polisdistrikt från andra polisdistrikt utöver redan beslutade kommenderingar delar jag utredningsmannens uppfattning att sådana bör komma i fråga endast om de är oundgängligen nödvändiga. Varje möjlighet att undvika nya kommenderingar — eller att begränsa de redan beslutade — kommer därför att tas tillvara.

Jag kan i princip biträda förslaget om en överföring av vissa polisiära arbetsuppgifter till kvalificerad biträdespersonal. En sådan överföring ligger helt i linje med åtgärder som under en följd av år har vidtagits för att befria den polisutbUdade personalen från vissa arbetsuppgifter. Jag beräknar medel för sju nya tjänster vid utlänningsroteln och allmän­na utredningsroteln och har gett statens avtalsverk erforderligt förhand­lingsuppdrag. Frågan i vilken utsträckning den extra kontorspersonal som nu är anställd på vakansmedel bör tas upp i personalplanen liksom frågan om att tUlämpa gällande normregler vid utbyte av polismans­tjänster för att erhålla en förstärkt arbetsledning har jag för avsikt att ta upp i samband med utfärdandet av regleringsbrevet för nästa bud­getår.

Utredningen har funnit det mest angeläget att väsentligt förstärka arbetsledningen på fältet och har för den skull föreslagit omreglering av ca 300 befäls- och polisassistenttjänster till högre lönegrader. Jag har redan gett avtalsverket förhandlingsuppdrag beträffande dessa tjänster.

När det gäller nya tjänster för Stockholms polisdistrikt anser ut­redningsmannen att distriktet bör tillföras ett betydande antal tjäns­ter. Med hänsyn till vakansläget och rekryteringsmöjligheterna inne­bär ett större antal tjänster emellertid enbart en fiktiv förstärkning. Mot denna bakgrund föreslår utredningsmannen inrättande av 102 nya polismanstjänster, nämligen 5 poliskommissarier, 5 polisinspektö­rer, 42 polisassistenter (stadsdelspoliser) och 50 inte närmare specifice­rade polismanstjänster.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                   51

Rikspolisstyrelsen och polismästaren i Stockholms polisdistrikt an­ser att tio av de ospecificerade nya tjänsterna bör tUlföras vaktdistrik­ten som yttre befäl. Däratöver föreslår polismästaren en inspektörs­tjänst för ledning av motorcykelpolisema.

Utredningens förslag innefattar inga nya tjänster vid kriminalavdel­ningen. Rikspolisstyrelsen har däremot i petitan framfört förslag om in­rättande av ett antal tjänster för utredning av kvalificerade förmögen­hetsbrott, främst skattebrott.

Jag beräknar medel för följande nya tjänster i Stockholms polis­distrikt:

vid övervakningssektionen: 4 poliskommissarier (ledare för yttre tjänst i andra, fjärde, femte och sjätte vaktdistrikten), 5 polisinspektörer (bi­trädande vakthavande befäl), 10 polisinspektörer (yttre befäl), 42 polis­assistenter (stadsdelspoliser) och 12 polisassistenter (tunnelbanegrappen)

vid trafiksektionen: 1 poliskommissarie (ledare för yttre tjänst), 1 po­lisinspektör (ledare för motorcykelpoliserna) och 7 polisassistenter

vid kriminalavdelningen: 8 kriminalinspektörer.

Därutöver beräknar jag medel för 10 extra ordinarie polismän som vikariats- och förstärkningspersonal.

Även om situationen i Stockholm är sådan att särskUda förstärk-iiingsåtgärder är nödvändiga där, råder i viss mån likartade förhållanden i Göteborg och Malmö. SärskUt i Malmö finns anledning att förstärka polisens resurser. Jag beräknar medel för 20 nya polismanstjänster i vardera Göteborgs och Malmö polisdistrikt. För Göteborgs del beräk­nar jag medel för 1 polisinspektör, 4 polisassistenter (stadsdelspoliser), 5 polisassistenter och 4 extra ordinarie polismän, samtiiga för övervak­ningsverksamhet samt 6 kriminalinspektörer. För Malmös del beräknar jag medel för 1 polisinspektör, 7 polisassistenter (stadsdelspoliser), 2 po­lisassistenter, 4 extra ordinarie polismän, samtliga för övervakningsverk­samhet samt 6 kriminalinspektörer. Kriminalinspektörerna i de båda distrikten är avsedda för utredning av grövre förmögenhetsbrott.

För landet i övrigt beräknar jag medel för tio nya polismanstjänster. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om fördelningen av tjäns­terna på polisdistrikt.

När det gäller övriga tjänster har jag redan berört överföringen av ar­betsuppgifter till icke polisutbUdad personal i Stockholms polisdistrikt. Fem tjänster bör inrättas i Göteborgs polisdistrikt och lika många i Malmö polisdistrikt.

Hämtöver beräknar jag medel för en rekryteringskonsulent och 26 tjänster för kontorspersonal i Stockolms polisdistrikt samt sex vaktkon-staplar.

Jag kan inte dela rikspolisstyrelsens uppfattning att en särskild flyg­platspolis under styrelsens centrala ledning bör inrättas. Inte heller an­ser jag att flygplatspolisen, såsom styrelsen alternativt föreslår, bör läg-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet


52


gas under de tre storstadsdistrikten. Däremot vill jag understryka vad kommissionen för förebyggande av poUtiska våldsdåd anför i sin den 8 december 1972 avgivna rapport (Ds Ju 1972: 35) om vikten av att åstadkomma en flygplatskontroll som är så effektiv som möjUgt och där behövliga insatser är samordnade på bästa sätt. Jag beräknar därför me­del för femton polismanstjänster avsedda för huvudsakligen allmän polisiär verksamhet. Av dessa avses 5 för Arlanda flygplats, 5 för Tors­landa och 5 för Sturap. Tjänstema bör ingå i personalplanen för resp. polisdistrikt och alltså vara underställda den lokale polischefen. Till­fälliga trafiktoppar och andra oväntade händelser får mötas på vanligt sätt genom medverkan av den regionale polischefen och rikspolissty­relsen.

Med hänvisning  till  sammanställningen  beräknar jag  anslaget  till 1 196 800 000 kr.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 196 800 000 kr., varav 275 265 000 kr. att avräknas mot automobilskatte­medlen.

B 7. Lokala polisorganisationen: Utrustning

1971/72 Utgift          14 935 596              Reservation             16 335 211

1972/73 Anslag        3 000 000 1973/74 Förslag       13 000 000

1 Av anslaget skall 600 000 kr. avräknas mot automobilskattemedlen

 

 

1972/73

Beräknade kostnader 1973/74

 

 

Rikspolis-

Dep.chefen

 

 

styrelsen

 

Inventarier och annan utrust-

 

 

 

ning till nya polislokaler

5 000 000

11 700 000

10 000 000

Inventarier och utrustning till

 

 

 

polisskolan Ulriksdal

2 200 000

Möbler, kontorsmaskiner och

 

 

 

andra inventarier

1 200 000

3 600 000

1 400 000

Personlig utrustning

1 600 000

1 450 000

1 100 000

Övrig utrustning

 

 

 

a) Förvaringsskåp och utrust-

 

 

 

ning för larmskydd

600 000

902 000

450 000

b) Kriminalteknisk materiel

150 000

526 000

250 000

c) Utrustning för fjällrädd-

 

 

 

ningstjänst

110 000

50 000

d) Kartutrustning

_

100 000

e) Utbildningsmateriel

50 000

325 000

250 000

f)  Speciell materiel

200 000

2 123 000

1 000 000

Reserverade medel

-5 800 000

-1 500 000

- 1 500 000

 

3 000 000

21 536 000

13 000 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                   53

Rikspolisstyrelsen

2.         För att fullfölja ombyggnadsprogrammet för polisskolan Ulriks­dal begär styrelsen 2,2 milj. kr.

3.         För inköp av kontorsmaskiner samt av möbler och andra inventa­rier tUl följd av föreslagna personalökningar beräknar styrelsen 996 000 kr, resp, 1 523 000 kr. För komplettering av möbler och andra inven­tarier beräknas 363 000 kr. För fortsatt upprustning av polisdistriktens utrustning i fråga om kontorsmaskiner yrkas 713 000 kr.

4.         Enligt gällande bestämmelser skall viss personlig utrustning tUlde-las polispersonal. Sålunda erhåller polisaspiranter uniform kostnads­fritt. Övrig polispersonal har inte denna förmån, men speciell utrast­ning tUlharidahålls viss personal. Styrelsen beräknar kostnaderna för personlig utrustning till 1 450 000 kr,

5a. Styrelsen yrkar 272 000 kr. för säkerhetsskåp, vapeiiskåp och larmskydd. För fortsatt uppmstning av manöverbord på sambands- och förbindelsecentraler samt på radioexpeditioner, bl. a. med hänsyn till genomförandet av det nya radiosystemet, beräknar styrelsen 630 000 kr.

5b. Styrelsen beräknar att kriminalteknisk materiel behöver anskaf­fas för 525 000 kr.

5c. För fjällräddning begär styrelsen bl. a, ytterUgare patrullutrust­ningar,

5d. Med anledning av ändrad polisdistriktsindelning erfordras komp­lettering och utbyte av kartor för 100 000 kr.

5e. För upprustning av pohsens utbUdningsresurser yrkar styrelsen 325 000 kr„ varav 75 000 för polisskolan Ulriksdal,

5f, För skydds- och räddningsutrustning m. m. beräknar styrelsen sammanlagt 2 123 000 kr., varav bl. a. 180 000 kr. för framrycknings-skydd, 477 000 kr. för gasutrastning och 306 000 kr, för bl, a. räddnings­båtar.

Departementschefen

Av reservationen kan 1,5 milj. kr. disponeras för andra ändamål än de ursprangligen avsedda och därför tas i anspråk för nyanskaffning av utrastning under nästa budgetår. Med hänsyn härtill beräknar jag me­delsbehovet till 13 mUj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Lokala polisorganisationen: Utrustning för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 13 000 000 kr,, varav 2 695 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet


54


B 8. Statens kriminaltekniska laboratorium


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


4 042 186

4  720 000

5  230 000


Chefsmyndighet för laboratoriet är rikspolisstyrelsen.

Chef för laboratoriet är en professor. Laboratoriet är organiserat på tre avdelningar.

Laboratoriets arbetsuppgifter består huvudsakligen i att utföra krimi­naltekniska undersökningar åt domstolar samt åklagar- och polismyn­digheter och att bedriva självständig forskning inom sitt verksamhets­område.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Rikspolis-

Dep.chefen

 

 

styrelsen

 

Personal

 

 

 

Handläggande personal

33

+         3

+          3

övrig personal

27

 

60

+         3

+          3

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader

3 616 000

+470 000

+470 000

Sjukvård

12 000

+    2 000

+    2 000

Reseersättningar

22 000

Därav utrikes resor

(14 000)

Lokalkostnader

770 000

+  18 000

+  18 000

Expenser

250 000

+ 20 000

+  20 000

Därav engångsutgifter

(135 000)

övriga utgifter (inköp av för-

 

 

 

brukningsmateriel för labora-

 

 

 

torieverksamheten m. m.)

60 000

 

4 730 000

+ 510 000

+ 510 000

Uppbördsmedel

 

 

 

Ersättning för utförda under-

 

 

 

sökningar m. m.

—10 000

 

4.720 000

+ 510 000

+ 510 000

Rikspolisstyrelsen

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 296 000 kr.

2.         Laboratoriets arbetsuppgifter har ökat kraftigt de senaste åren främst beroende på det ökande antalet narkotikaanalyser. Styrelsen fö­reslår att laboratoriet förstärks med en förste kemist vid den kemiska sektionen ( + 86 000 kr.),

3.         Med anledning av laboratoriets omlokalisering tUl Linköping krävs dubblering av två tjänster i högst Ae 24 vid handstilssektionen (+ 129 000 kr.).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                   55

Departementschefen

Jag har beräknat medel för en ny tjänst som förste kemist vid kemis­ka sektionen.

För att förbereda laboratoriets omlokalisering har jag beräknat me­del för dubblering av två tjänster vid handstilssektionen.

Med  hänvisning till  sammanställningen  beräknar  jag  anslaget  till 5 230 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att  till   Statens   kriminaltekniska   laboratorium  för   budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 5 230 000 kr.

B 9. Polisenbeter med särskild budget

1971/72 Utgift          50 562 000

1972/73 Anslag                1 000

1973/74 Förslag               1 000

Försöksverksamheten med programbudgetering för den lokala polis­verksamheten omfattar Huddinge, Jakobsbergs, Växjö, Hässleholms, Väs­terås, Eskilstuna, Katrineholms, Nyköpings och Strängnäs polisdistrikt samt de operativa funktioner som länspolischefen i Södermanlands län utövar och som ställer anspråk på resurser från polisdistrikten.

Verksamheten är t. v. indelad i programmen Allmän polisverksamhet och Särskild polisverksamhet. Programmet Allmän polisverksamhet de­las i sin tur in i delprogrammen Forskning och utveckling. Brottsföre­byggande verksamhet, övervakningsverksamhet. Utredningsverksamhet, Serviceverksamhet och Gemensamma funktioner.

Delprogrammet Forskning och utveckling är ett program för viss verksamhet på central nivå och omfattar utvecklings- och utredningspro­jekt såsom organisationsundersökningar, utrustnings- och ADB-projekt, särskilda utredningar o. d.

Delprogrammet brottsförebyggande verksamhet omfattar vissa åtgär­der som syftar till att på kort och lång sikt förebygga brott. Exempel på sådana åtgärder är extern information och teknisk rådgivning, skolun­dervisning, samarbets- och kontaktverksamhet. Åtgärderna redovisades tidigare under övervakningsverksamheten.

Delprogrammet övervakningsverksamhet omfattar åtgärder för över­vakning av efterlevnaden av straffsanktionerade regler. Vetskapen om att övervakning förekommer har liksom de övervakandes beredskap att ingripa vid överträdelse en allmänt avskräckande effekt. Trafikövervak­ning redovisas särskilt i delprogrammet.

Utredningsverksamheten omfattar brottsutredning. Till delprogram­met hänförs också brottsspaning och teknisk undersökning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                    56

Serviceverksamheten omfattar de ågärder som hänger samman med behandling av polismyndighetsärenden såsom tUlstånds- och yttrande-ärenden, förpassningar, handräckning vid förpassning, sociala ärenden m, fl.

Internprogrammet Gemensamma funktioner omfattar sådana verk­samhetsgrenar som inte direkt kan hänföras tUl de ovan beskrivna del­programmen eller till andra kostnadsbärare, TUl detta program hänförs administrativa arbetsuppgifter, som distriktsindelning, avdelningsled­ning, kameralt arbete, kassagöromål, personal- och avlöningsredovis­ning samt ekonomi, personal-, utrustnings- och utbUdningsadministra-tion.

Verksamheten vid försöksdistrikten regleras för innevarande budget­år genom särskilda budgetar inom en av Kungl, Maj:t totalt reglerad ram.

Rikspolisstyrelsen

Iiman ett programbudgetsystem kan införas inom hela polisväsendet erfordras ytterligare erfarenheter genom en successivt utbyggd fortsatt försöksverksamhet. Dessutom behövs viss tid för utvärdering och ana­lys av försöksverksamheten med sikte att finna former och tekniska lös­ningar för ett för polisväsendet ändamålsenligt programbudgetsystem.

För nästa år föreslår styrelsen en fortsatt uppföljning av verksamhe­ten inom landets samtliga polisdistrikt i syfte att tiUhandahålla dem underlag för planering och budgetering i programtermer.

Försöksdistrikten har gjort en resurs- och verksamhetsplanering för nästa budgetår.

För övervakningsverksamheten och utredningsverksamheten räknar distrikten med större insatser för att bryta den stigande brottstrenden och öka trygghet och säkerhet för person och egendom.

Med utgångspunkt i distriktens planering har styrelsen preliminärt beräknat medelsbehovet under ordinarie anslag för de nio försöksdistrik­ten till 520 000 kr. för brottsförebyggande verksamhet, 42,4 mUj. kr. för övervakningsverksamhet, 22,1 milj. kr. för utredningsverksamhet, 9,3 milj. kr. för serviceverksamhet. Dessutom har styrelsen beräknat 1,5 milj. kr. som reservkapacitet tiU styrelsens förfogande för att möta uppkommande medelsbehov inom något av försöksdistrikten och 2,1 milj. kr. för att bestrida sådana utgifter inom försöksdistrikten som inte faller inom ramen för försöksverksamheten.

Departementschefen

Försöken med programbudgetering inom polisväsendet är ett led i strävandena att skapa bättre planeringsinstrument inom pohsväsendet. För att man skall kunna tillgodose önskemål om en samordnad plane­ring inom rättsväsendet som helhet, omfattar utrednings- och försöks-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                   57

verksamheten med programbudgetering, föratom polisväsendet, även åklagarna, de allmänna domstolarna och kriminalvården. Frågor som gäller planering inom rättsväsendet som helhet och rättsväsendets myn­digheters samverkan med andra organ uppmärksammas emellertid nu i första hand av samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet vid upp­byggnaden av rättsväsendets informationssystem (RI). Praktiska för­sök med programbudget har hittUls gjorts endast inom vissa enheter i polisväsendet och kriminalvården.

Vid en vidare utveckling av programbudgeteringen inom rättsväsen­det bör man ägna fortsatt uppmärksamhet åt de krav som en samver­kan mellan rättsväsendets myndigheter inbördes och deras samarbete med andra myndigheter kan ställa. Det är också angeläget att de pro­grambudgetsystem som kan komma att införas vid myndigheterna blir avstämda i förhållande till varandra och att de kan tillgodose stats­maktenias mer övergripande krav.

Vissa inslag i den programbudgetering som prövats i försöksverksam­heten bör kunna föras vidare till andra polisdistrikt redan inom ramen för nuvarande system för medelstilldelning. I övrigt bör försöksverk­samheten fortsätta i den nuvarande omfattningen.

Det är ännu inte möjUgt att med säkerhet bedöma medelsbehovet för nästa budgetår. Det kan ske först efter ytterligare utredningar. Det slut­liga beloppet torde få fastställas av Kungl. Maj:t. Jag anser därför att anslaget liksom för innevarande budgetår bör tas upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. De utbetalningar som skall belasta anslaget skall leda tUl motsvarande besparingar på andra riksstatsanslag för polisvä­sendet. Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela föreskrifter här­om.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Polisenheter med särskild budget för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

B 10. Imedning av nybyggnad i kvarteret Kronoberg

1973/74 Förslag          1 000 000

Genom beslut den 30 juni 1970 har Kungl. Maj:t uppdragit åt bygg­nadsstyrelsen att projektera inredning och utrustning för den nybyggnad i kvarteret Kronoberg som Kungl. Maj:t den 30 december 1971 har upp­dragit tUl styrelsen att utföra. Nybyggnaden skall inrymma lokaler för bl. a. polismyndigheten i Stockholm, åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt och rikspolisstyrelsen. En redogörelse för byggnadsob­jektet har lämnats i prop. 1970: 1 (bil. 4 s. 91).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                    58

Byggnadsstyrelsen

Styrelsen utreder f. n. i samråd med nyttjarna i vilken omfattning in­redning i befintliga lokaler kan användas i nybyggnaden och avser att återkomma med redovisning av kostnadsram för uppdraget. I avvaktan härpå föreslår styrelsen att en delram av 10,5 milj. kr. förs upp i en in-redningsplan. För beställning av tätpackningssystem i arkiv och inred­ning till den om- och tillbyggda personalrestaurangen, som skall tas i bruk tmder sommaren 1973, hemställer styrelsen om ett bemyndigan­de att beställa inredning m. m. för sammanlagt 3,5 milj. kr., varvid styrelsen beräknat medelsbehovet för innevarande budgetår tUl 1,5 milj. kr. Styrelsen föreslår att 1,5 mUj. kr. anvisas för budgetåret 1972/73 och 1 milj. kr. för budgetåret 1973/74.

Departementschefen

Jag förordar att medel anvisas under ett nytt anslag för inredning av nybyggnad i kvarteret Kronoberg. I samband med behandlingen senare denna dag av frågan om utgifter på tUläggsstat II tUl riksstaten för bud­getåret 1972/73 ämnar jag föreslå att riksdagen ger ett bemyndigande att lägga ut beställningar av materiel för inredning för 3,5 milj. kr. och att 1,5 milj. kr. anvisas for detta ändamål under innevarande budgetår. Vidare bör ett bemyndigande ges att under budgetåret 1973/74 beställa inredning för ytterligare 7 milj. kr. Det totala beställningsbemyndigan-det uppgår därmed till 10,5 mUj. kr. För budgetåret 1973/74 beräknar jag anslaget tiU 1 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.      medge att inredning beställs till ett värde av ytterligare 7 000 000 kr. utöver på tilläggsstat II för budgetåret 1972/73 begärt belopp

2.      till Inredning av nybyggnad i kvarteret Kronoberg för budget­året 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet


59


C ÅKLAGARVÄSENDET

C 1. Riksåklagaren

1971/72 Utgift            2 957 330

1972/73 Anslag         3 275 000

1973/74 Förslag          3 475 000

Riksåklagaren (RÅ) är den högste åklagaren och leder åklagarväsendet i landet.

RÄ:s kansli är organiserat på två byråer, kanslibyrån och tillsyns-byrån. Vid sidan härav firms viss personal för RA:s egen åklagarverk-samhet.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Dep. chefen

Personal

Handläggande personal övrig personal

16

22

 

38

Anslag

Lönekostoader

Sjukvård

Reseersättningar

Därav utomnordiska resor Lokalkostnader Expenser

2 730 000

13 000

87 000

(10 000)

190 000

255 000

+  156 000

+      7 000

+      9000 +    29 000

+ 156 000

+      7 000

+      9000 +    28000

 

3 275 000

+ 201000

+ 200 000

Riksåklagaren

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 190 000 kr.

2.         Försöksverksamheten med nytt personaladministrativt system (PAI) kräver ytterligare medel för databehandling (+10 000 kr).

Departementschefen

Med hänvisning tUl sammanställningen hemställer jag  att  Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Riksåklagaren för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslags­anslag av 3 475 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet


60


C 2. Läns- och distriktsåklagarmyndighetema

1971/72 Utgift          73 167 118

1972/73 Anslag        77 250 000 1973/74 Förslag       84 250 000

Sammanlagt finns i landet 21 länsåklagarmyndigheter. Tre av dessa är gemensamma för vardera två län. Länsåklagare fullgör åklagarupp-giften bl. a. när denna uppgift är särskilt krävande. Chef för länsåklagar­myndighet utövar ledningen av åklagarverksamheten inom myndighetens verksamhetsområde.

Landet är indelat i 90 åklagardistrikt. Stockholms, Göteborgs och Malmö åklagardistrikt ingår inte i länsåklagarmyndighets verksamhets­område. Chef för åklagarmyndigheten i dessa tre distrikt är en över­åklagare som har motsvarande uppgifter som chefen för en länsåklagar­myndighet. Åklagarmyndigheterna i de övriga 87 åklagardistrikten lyder under länsåklagarmyndighet och har som chef en chefsåklagare.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Dep. chefen

Personal

 

 

 

Länsåklagare och överåklagare Chefsåklagare, kammaråklagare

och distriktsåklagare Assistentåklagare och åklagar-

aspiranter Övrig personal

35 433

110

557

+              4 -              4

+             6 3

 

1135

+              3

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Därav utomnordiska resor Lokalkostnader Expenser

Därav engångsutgifter

67 850 000

100 000

2 130 000

(20 000)

5 000 000

2 170 000

(705 000)

+ 5 662 000

+   215 000 +  ( 20 000) +   445 000 +   424 000 + (250 000)

+ 5916000

+   215 000 +   (40 000) +   445 000 +   424 000 + (250 000)

 

77 250 000

+6 746 000

+ 7 000 000

Riksåklagaren

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 6 451 000 kr.

2.         Vid envar av åklagarmyndigheterna i Sollentuna, Uppsala, Möln­dals, Borås, Köpings och Luleå distrikt behövs på grand av ökad arbets­belastning en förstärkning med en åklagartjänst (+ 503 000 kr.).

3.         Genom sammanläggning av Lidköpings och Skara åklagardistrikt samt Bollnäs och Söderhamns åklagardistrikt kan två chefsåklagartjäns-ter (— 157 500 kr.) och fyra biträdestjänster (— 171 200 kr,) dras in.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                    61

4.         Ytterligare kostnadstäcknmg för yrkade åklagartjänster erhålles vid indragning av utstationerad personal i Kalix till centralorten Haparanda, varvid distriktets personalplan kan minskas med en biträdestjänst (— 38 700 kr).

5.         Kurser för utbildning inom PAI-projektet kräver ökning av ansla­get för tjänsteresor (+ 45 000 kr.).

6.         Inflyttning i nya lokaler (polishus) kommer att ske i större omfatt­ning än tidigare. För utrastning, inventarier och flyttningskostnader krävs ett engångsanslag (+ 250 000 kr.).

Departementschefen

Jag har beräknat medel för ytterligare sju distriktsåklagartjänster, en i Sollentuna åklagardistrikt, en i Uppsala åklagardistrikt, en i Mölndals åklagardistrikt, en i Borås åklagardistrikt, en i Köpings åklagardistrikt, en i Luleå åklagardistrikt och en i Handens åklagardistrikt.

Jag har därvid räknat med att en tjänst som chefsåklagare och två biträdestjänster kan dras in vid sammanläggning av Lidköpings och Skara åklagardistrikt. Det nya åklagardistriktets centralort skall vara Lidköping. Vidare kan vid indragning av utstationerad personal i Kalix till centralorten Haparanda en biträdestjänst dras in.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 84 250 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 84 250 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet


62


D    DOMSTOLSVÄSENDET

Vissa data rörande domstolarna

(1 uppgifterna rörande tingsrätterna är antal över 1000 avrundade i jämna hundratal).

 

 

1969

1970

1971

1.1— 30.6,71

1.1— 30,6.72

Högsta domstolen

 

 

 

 

 

Inkomna mål och ärenden

1739

1667

1603

829

1013

Avgjorda mål och ärenden

1675

1 560

1599

794

889

Utgående balans

919   .

965

942

980

1061

Regeringsrätten

 

 

 

 

 

Inkomna mål

5138

5 083

5 026

2 431

1556

Avgjorda mål

5181

5 333

4 705

2 745

1962

Utgående balans

6115

5 873

6196

5 559

5 495

Kammarrätterna

 

 

 

 

 

Stackholm

 

 

 

 

 

Inkomna mäl

10 803

11806

11399

_

7 859

Avgjorda mål

10 338

10 548

9 692

4 442

Utgående balans

9134

10 578

12 355

11954

Göteborg

 

 

 

 

 

Inkomna mål

 

 

 

 

4 094

Avgjorda mål

 

 

 

 

1365

Utgående balans

 

 

 

 

6 781

Hovrätterna

 

 

 

 

 

Svea (utom vattenöverdomstolen)

 

 

 

 

 

Inkomna mål

4 063

3 956

3 946

1850

2 342

Avgjorda mäl

4 326

4 002

3 795

1913

2 161

Utgående balans

1339

1293

1409

1248

1562

Göta

 

 

 

 

 

Inkomna mål

1155

1193

1 153

521

648

Avgjorda mål

1 142

1200

1074

511

683

Utgående balans

325

320

397

331

361

Skåne och Blekinge

 

 

 

 

 

Inkomna mål

1256

1348

1412

638

766

Avgjorda mål

1267

1287

1316

647

792

Utgående balans

438

500

590

487

556

Västra Sverige

 

 

 

 

 

Inkomna mål

1567

1 635

1605

730

935

Avgjorda mål

1575

1593

1560

806

915

Utgående balans

331

373

412

296

425

Nedre Norrland

 

 

 

 

 

Inkomna mål

510

561

560

260

265

Avgjorda mål

537

495

548

252

285

Utgående balans

142

208

213

210

191

övre Norrland

 

 

 

 

 

Inkomna mål

627

594

598

276

336

Avgjorda mål

668

615

537

257

323

Utgående balans

200

187

244

203

255


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet


63


 


1969


1970


1971


1.1— 30.6.71


1.1— 30,6.72


 


Tingsrätterna

Inkomna allmänna mål domsagor

rådhusrätter

(ds) (rr)

74 700 81900

75 700 79 200

tingsrätter

S:a (tr)

156 600

154 900

Avgjorda aUmänna mål

ds rr

73 000 78 900

74 900 74 700

 

S:a tr

151 900

149 600

Utgående balans allmänna mål

ds rr

17 000 23 700

16 900 27 900

 

S:a tr

40 700

44 800

Inkomna expropriationsmål

ds rr

214 206

259 77

 

S:a tr

420

336

inkomna mål hos ägodelningsrätt och ägodelningsdomare

ds rr

6 900 2 400

6 200 1 800

 

S:a tr

9 300

8 000

Inkomna mål, fastighetsdomstol Avgjorda mål,                  " Utgående balans.

tr tr tr

 

 

Inkomna mål om lagsökning och betalningsföreläggande

ds rr

114 300 74 500

123 800 84 600

 

S:a

tr

188 800

208 400

TiUkomna konkurser

ds rr

1 300 1500

1 800 1900

 

S:a

tr

2 800

3 700

Inskrivningsärenden

ds rr

867 600 260 500

824 100 228 900

 

S:a tr

1 128 100

1 053 000

Gravations- och äganderättsbevis

ds rr

337 500 101 300

320 200 90 300

 

S:a tr

438 800

410 500


154 300

72 200

79 500

146 300

67 800

76 600

50 300

48 000

48 900

308

10100

2 000

695

1700

211200      105 800       103 400

2100

2 200

4 300

1 233 000  534 600  621 800

482 600  214 800  262 300


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                               64

D 1. Högsta domstolen

1971/72 Utgift            9 833 932

1972/73 Anslag        10 706 000 1973/74 Förslag       11 290 000

Kungl, Maj:ts domsrätt i allmänna mål utövas av högsta domstolen. Högsta domstolen är överrätt i mål som fullföljs från hovrätt. Dom­stolen är delad på tre avdelningar med tiUsammans 24 justitieräd. Fem justitieråd tjänstgör i lagrådet som f, n. har två avdelningar. För högsta domstolen finns ett särskilt kansli till vilket revisionssekreterarna är knutna.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

HD

Dep.chefen

Personal

 

 

 

 

Justitieråd, kanslichef och

 

 

 

 

revisionssekreterare

59

 

Övrig personal

53

 

 

112

 

—.

_________

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader

9 342 000

+

429 000

+   429 000

Sjukvård

15 000

+

8 000

+       8 000

Reseersättningar

150 000

 

Lokalkostnader

919 000

+

17 000

+     17 000

Expenser

280 000

+

135 000

+   130 000

 

10 706 000

+

589 000

+   584000

HD

1.         Löne- och prisomräloving m. m. 451 000 kr.

2.         I O-alternativet förordas en indragning av två justitierådstjänster, en revisionssekreterartjänst samt vissa andra tjänster m.m. (— 560 460 kr.). Genomförandet av en sådan anslagsminskning skiUle innebära minskad möjlighet att nedbringa målbalansen.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 11 290 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Högsta domstolen för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 11 290 000 kr.


D 2. Regeringsrätten

1971/72 Utgift            6 780 576

11532 000 10 878 000

1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


 


Prop. 1913:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet


65


Regeringsrätten är högsta allmänna förvaltningsdomstol. Domstolen är uppdelad på fyra avdelnmgar med tUlsammans 22 regeringsråd. Två regeringsråd tjänstgör f. n. i lagrådet. För regeringsrätten finns ett särskUt kansli till viUcet regeringsrättssekreterama är knutna.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Regerings-

Dep. chefen

 

 

rätten

 

Personal

 

 

 

Regeringsråd, kansUchef och

 

 

 

regeringsrättssekreterare

59

Övrig personal

45

+ 5

+2

 

104

+5

+2

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

9136 000

+   509 000

+   393 000

Sjukvård

13 000

+     12 000

+     12 000

Reseersättningar

20 000

+     10 000

+     10 000

Lokalkostnader

2 041 000

-1 139 000

-1 152 000

Expenser

322 000

+     89 000

+     83 000

 

11532 000

-   519 000

—  654 000

Regeringsrätten

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 348 000 kr.

2.         I 0-altemativet förordas en indragning av tre föredragandetjänster samt vissa andra tjänster m.m. ( — 537 000 kr.). En sådan anslags­minskning sktUle medföra att avvecklingen av målbalansen försenas.

3.         Medel yrkas för fem tjänster som kontorsbiträden (+193 000 kr.).

Departementschefen

Jag beräknar medel för ytterUgare två biträdestjänster (+78 000 kr.). Med hänvisnmg  tUl  sammanställningen beräknar  jag  anslaget tUl 10 878 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Regeringsrätten för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslags­anslag av 10 878 000 kr.

D 3. Regeringsrättens årsbok

1971/72 Utgift              156 463

1972/73 Anslag            160 000

1973/74 Förslag            180 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för bl. a. tryckning av Regermgs-rättens årsbok.

Anslaget bör ökas med 20 000 kr. Jag hemställer i enlighet härmed att Kungl. Maj:t föreslår rUssdagen

5   Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 4


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet


66


att tiU Regeringsrättens årsbok för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 180 000 kr.

D4. Kammanättema

1971/72 Utgift          14 878 336

1972/73 Anslag        19 806 000 1973/74 Förslag       22 456 000

Kammarrättema är allmänna förvaltningsdomstolar närmast under regeringsrätten med i stort sett samma målområde som denna. Det finns två kammarrätter, kammarrätten i Stockholm (nio avdelningar) och kammarrätten i Göteborg (sex avdelningar). Två av stockholms­kammarrättens avdelningar är förlagda till SundsvaU.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Kammar-

Dep.chefen

 

 

rätterna

 

Personal

 

 

 

Domare och fiskaler

150

+ 19

__________

Övrig personal

100

+ 8

-1

 

250

+27

-1

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

17 688 000

+ 3 301000

+ 1 885 000

Sjukvård

42 000

-       5 000

Reseersättningar

366 000

-     46 000

-      44 000

Lokalkostaader

1354 000

+   137 000

+    549 000

Expenser

356 000

+   407 000

+    265 000

Därav engångsutgifter

(-)

(+     47 000)

(-)

 

19 806 000

+3 799 000

+ 2 650 000

Kammarrätterna

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 1 340 000 kr.

2.         I 0-altemativet förordar kammarrättema minskning med tjänster för bl.a. domare och fiskaler ( — 1057 000 kr.). En sådan minskning av domstolarnas personal skulle innebära att målbalansen ökar.

3.         Kammarrättema yrkar att en ny avdelning inrättas vid vardera kammarrätten {+ 2 mUj. kr.).

4.         Kammarrätterna yrkar att aktuariekontoret förstärks i Stockholm med två biträdestjänster och i Göteborg med en biträdestjänst (+ 129 000 kr.).

Departementschefen

Jag beräknar medel för ytterligare två biträdestjänster (-F78 000 kr.) som inrättats under innevarande budgetår.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet


67


Jag beräknar vidare medel för att besätta ytterligare drygt tio fiskals­tjänster.

Eftersom kammarrätten i Stockholm f. n. bedriver sin verksamhet i riksdagshuset på Helgeandsholmen imder tiden som kammarrättens ordinarie lokaler byggs om behövs inte personal tiU telefonväxel. Medel har därför beräknats efter en minskning av en biträdestjänst ( — 40 000 kr.).

Med hänvisning tiU sammanställningen beräknar jag anslaget tiU 22 456 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kammarrätterna för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 22 456 000 kr.


D5. Hovrättema

1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


37   292 788

38   930 000 41 500 000


Hovrätt är överrätt i mål, som fullföljs från tingsrätt. Det finns sex hovrätter. De är Svea hovrätt (fjorton avdelningar, varav tolv för all­männa mål och två för i första hand vattenmål), Göta hovrätt (tre av­delningar), hovrätten över Skåne och Blekinge (fyra avdelningar), hov­rätten för Västra Sverige (fyra avdelningar), hovrätten för Nedre Norr­land (två avdelningar) och hovrätten för Övre Norrland (två avdel­ningar). Hovrättema är administrativa chefsmyndigheter för tingsrätter­na, arrendenämnderna och hyresnämnderna.

1972 / 73          Beräknad ändring 1973 / 74


Personal

Domare och fiskaler övrig personal

Anslag

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostoader Expenser Därav engångsutgifter


 

 

Hovrättema

Dep.chefen

271

224

+ 14 + 10

495

+ 24

33 924 000

70 000

747 000

2 656 000

1 533 000

(202 000)

+ 3 783 000 +  4 000 +  86 000 + 582 000 + 582 000 (+ 411000)

+ 2113 000

     3 000
+  43 000
+ 510 000

-    93 000
(
202 000)

38 930 000

+5 037 000

+2 570 000


 


Prop. 1973:1    BUaga 4   Justitiedepartementet                                   68

Hovrätterna

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 2 602 000 kr.

2.         I 0-altemativet förordar Svea hovrätt i första hand indragning av en avdelning (— 800 000 kr.) och övriga hovrätter en minskning av antalet fiskaler och biträden (— 1 053 000 kr.). Detta skuUe medföra en ökning av antalet oavgjorda mål.

3.         Hovrätten över Skåne och Blekinge yrkar att den extra avdelning­en vid hovrätten ordinariesätts. Om så sker kan medel för tre adjunge­rade ledamöter dras in (+94 000 kr.).

4.         Hovrätten för Västra Sverige begär att en extra avdelning inrät­tas vid hovrätten (+820 000 kr.).

5.         Göta hovrätt, hovrätten över Skåne och Blekinge och hovrätten för Övre Norrland begär att en lagmanstjänst tUlförs var och en av dessa hovrätter i vissa fall i utbyte mot ett hovrättsråd eUer en adjtmge-rad ledamot. På detta sätt skiUle varje avdelning vid dessa hovrätter få en lagman och presidentens lagskipningsarbete kurma fördelas på samt­liga avdelningar (+185 000 kr.).

6.         Svea hovrätt yrkar ytterligare två tjänster för hovrättsråd ( + 210 000 kr.).

7.         Göta hovrätt begär medel för ytterligare två extra ledamöter (+152 000 kr.).

8.         Hovrättema yrkar att biträdespersonalen förstärks med samman­lagt sju tjänster (+274 000 kr.).

9.         Svea hovrätt och hovrätten för Västra Sverige framställer vissa arvodesyrkanden (+6 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 41,5 mUj, kr. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Hovrätterna för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsan­slag av 41 500 000 kr.

D 6. Tingsrätterna

1971/72 Utgift 1219 347 082 1972/73 Anslag 222 792 000 1973/74 Förslag     246 650 000

' Anslaget Underrätterna

Tingsrätt är allmän underrätt. Det finns f. n. 104 tingsrätter.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 4   Justitiedepartementet


69


 

 

1972/73

 

Beräknad ändring 1973/74

 

 

 

Hovrättema

i     Dep.chefen

Personal

 

 

 

 

Domare

668

 

+ 15

+ 10

Tingsnotarier

600

 

+ 32

+23

övrig personal

2 262

 

+ 88

+ 51

 

3 530

 

+ 135

+84

Anslag

 

 

 

 

Lönekostoader

177 711000

+ 25 661 000

+ 22 016 000

Sjukvård

295 000

+

94 000

+       90 000

Reseersättningar

1957 000

+

364 000

+     190000

Lokalkostoader

31919 000

+

1990 000

+  1717 000

Expenser

10 910 000

+

4119 000

—     155 000

Därav engångsutgifter

(1 080 000)

( +

2 691 000)

(-  1080000)

 

222 792 000

+32228 000

+23 858 000

Hovrätterna

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 18 370 000 kr.

2.    I 0-altemativet förordar hovrättema i första hand indragning av vissa tjänster för rådmän, tingsfiskaler, tingsnotarier och biträden (— 10 515 000 kr.). Detta skulle medföra längre handläggningstider och en ökning av antalet oavgjorda mål.

3.         Åtta tjänster för chefsrådman yrkas för olika tingsrätter, i vissa fall i utbyte mot tjänster för rådman eller tingsfiskal (+683 000 kr.).

4.    Ordinariesättning yrkas av vissa rådmanstjänster.

5.         13 rådmanstjänster begärs för olika tingsrätter, i de flesta fall i utbyte mot förordnanden för rådman eller tingsfiskal (+639 000 kr.).

6.         Medel begärs för vissa göromålsförordnanden som rådman (+210 000 kr.).

7.         Fem tjänster för tingsfiskal begärs för vissa tingsrätter (+176 000 kr.).

8.         Svea hovrätt begär en tjänst för byrådirektör vid var och en av Södertöms tingsrätt. Södra Roslags tingsrätt och Uppsala tingsrätt (+246 000 kr.).

9.         För olika tingsrätter yrkas sammanlagt 29 tingsnotarie-, 72 biträ­des- och 3 expeditionsvaktstjänster samt medel för extra personal (-f4,5 milj. kr.).

 

10.          Svea hovrätt begär medel för fortsatt uppbyggnad av ett ADB-baserat inskrivningsregister (+600 000 kr.).

11.          Hovrätten för Västra Sverige yrkar medel för kostnader för till­syn m. m. av vissa tingshus (4-166 000 kr.).

Departementsch ef en

3. I var och en av Södertöms tingsrätt, EskUstuna tingsrätt, Västerås tingsrätt och Linköpings tingsrätt bör inrättas en tjänst för rådman, till-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                    70

Uka avdelningsordförande, i EskUstima tmgsrätt och Linköpmgs tings­rätt i utbyte mot tjänster för rådman.

5.         I var och en av Stockholms läns västra tingsrätt, Svartlösa tings­rätt, Södertälje tingsrätt, Södertöms tingsrätt, Södra Roslags tingsrätt, Eslövs tingsrätt och Trollhättans tingsrätt bör inrättas en tjänst för råd­man. Rådmanstjänsten i SoUefteå tuigsrätt bör dras in eftersom arbets­bördan i tingsrätten har minskat.

6.         Jag beräknar medel för ett förordnande att bestrida på rådman ankommande göromål i var och en av Södertöms tingsrätt och Gotlands tingsrätt.

9.   Jag beräknar medel för ytterUgare 20 tingsnotarier och 40 biträ­
den för inskrivningsverksamheten (+ 2,6 mUj. kr.).

10.    Jag beräknar vidare medel för den fortsatta uppbyggnaden av ett
ADB-baserat inskrivningsregister (+ 600 000 kr.).

För att tUlgodose behovet av extra tjänster för bl. a. tingsnotarier och domstolsbiträden vid tingsrätterna bör anslaget ökas med 2,4 mUj. kr.

I remiss tiU lagrådet den 26 aprU 1972 av förslag tiU lag om änd­ring i sjölagen m. m. har föreslagits bl. a. att en central registermyndig­het för fartygsregistrering inrättas. Frågan om denna myndighets or­ganisation får tas upp i proposition ang. ändring i sjölagen m. m. Jag har emeUertid beräknat medel under anslaget för personal vid register­myndigheten, motsvarande kostnaden för tre handläggare och tre bi­träden (+ 333 000 kr.).

Från posten tiU expenser bör vissa belopp som är avsedda för utrust­ning och inventarier tUl nya eUer ombyggda domstolslokaler m. m. fö­ras över till anslaget D 8. Utrastning tUl domstolar m. m. (— 1 mUj. kr,).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 246 650 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta de ordinarie tjänster för rådman, tillika avdelningsordförande, i Co 3, och rådman i Co 1 som jag förordat i det föregående

2.    tUl Tingsrätterna för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslags­anslag av 246 650 000 kr.

D 7. Ersättningar till nämndemän m. m.

1971/72 Utgift          14 863 411

1972/73 Anslag        18 100 000 1973/74 Förslag       18 100 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                   71

Kostnaderna för nämndemäns och jurymäns tjänstgöring bestrids från anslaget.

Anslaget bör tas upp med oförändrat belopp. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ersättningar till nämndemän m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 18 100 000 kr.

D 8. Utrustning till domstolar m. m.

1971/72 Utgift            1720 885            Reservation               123101

1972/73 Anslag           740 000

1973/74 Förslag          4 100 000

' Anslaget Tekniska hjälpmedel m, m. vid domstolsväsendet

Sedan staten fr. o. m, den 1 januari 1971 övertagit lokalhållningsskyl­digheten för de allmänna underrätterna behöver medel anvisas för att täcka kostnader för inköp av utrastning och inventarier tUl tingsrätter­na. Under innevarande budgetår har vissa medel beräknats för ända­målet under posten till expenser på anslaget Tingsrätterna. Dessa me­del står till hovrättemas disposition efter beslut av domstolsväsendets organisationsnämnd.

Som framgår under anslaget Byggnadsarbeten för domstolsväsendet (sid. 183) avses en utökning äga rum vad gäller byggande av domstols­lokaler. Vidare planeras att hyra nya lokaler för vissa tingsrätter. För de kostnader som uppkommer för inköp av utrustning och inventarier till nya eller ombyggda domstolslokaler och konsultkostnader i samband därmed samt kostnader för flyttning bör medel anvisas från ett särskUt anslag. Domstolsväsendets organisationsnämnd, som enligt sin instruk­tion (1971:205, ändrad 1972:532) svarar för inrednings- och utrast-ningsfrågor rörande nya eller väsentiigt ombyggda lokaler, torde få be­sluta om användningen av medel som anslås för ifrågavarande ändamål.

Från det nuvarande anslaget Tekniska hjälpmedel m. m. vid dom­stolsväsendet bestrids kostnader för teknisk utrustning till domstolama som inköps för att underlätta arbetet vid domstolama. Avsikten är att kostnader för teknisk utrustning i fortsättningen skall bestridas från det nya anslaget.

Det nya anslaget bör kallas Utrastning till domstolar m. m. Den re­servation som eventueUt kan finnas under anslaget Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet vid utgången av budgetåret 1972/73 torde få föras över till det nya anslaget. Anslaget bör tas upp med 4,1 mUj. kr. 1 enlighet härmed hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksda­gen

att till Utrustning till domstolar m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 4 100 000 kr.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 4   Justitiedepartementet                                 72

D 9. Blanketter m. m. for domstolsväsendet

1971/72 Utgift          n 038 925

1972/73 Anslag          1600 000

1973/74 Förslag        2 600 000

' Anslaget Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker m. m. för domstols-äsendet.

Anslaget bör ökas med 1 mUj. kr. på gnmd av höjda kostnader samt behov av blanketter i anledning av rättshjälpsreformen och för på­gående reformverksamhet beträffande ekonomi- och personaladmi-lustration. I enlighet med det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Blanketter m. m. för domstolsväsendet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 600 000 kr.

D10. Domstokväsendets organisationsnämnd

1971/72 Utgift            1 892 633

1972/73 Anslag         4 984 000

1973/74 Förslag        6 754 000

Domstolsväsendets organisationsnämnd (DON) skall i vissa hän­seenden vara central förvaltningsmyndighet för de aUmänna domsto­lama och de allmänna förvaltningsdomstolarna samt, i den mån upp­giften ej ankommer på statens hyresråd, för arrende- och hyresnämn­derna.

I den mån arbetet inte ankommer på centralnämnden för fastighets­data, skall nänmden svara för sådana åtgärder inom inskrivningsväsen­det som påkallas av beslutet att genomföra automatisk databehandling inom inskrivningsväsendet.

Nämnden svarar vidare för arbetet med att genomföra den reform i fråga om den statliga rättshjälpen som träder i kraft den 1 juli 1973.

Inom nämnden finns en redovisningscentral och ett revisionskontor.

DON leds av en styrelse. För kansliet hos DON finns en chef. Inom kansliet finns fem enheter.

 

 

1972/73

Beräknad ändrmg 1973/74

 

 

DON

Dep.chefen

Personal

 

 

 

Handläggande personal

18

+ 10

+ 2

Övrig personal

22

+  5

+ 2

 

40

+ 15

+ 4

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

3 063 000

+ 1306 000

+   731000

Sjukvård

8 000

+       1000

Reseersättningar

98 000

+     30 000

+     10 000

Lokalkostaader

205 000

+   217 000

+   251000

Expenser

410 000

+   592 000

+   528 000

Datorbearbetning

1200 000

+   300000

+   250000

 

4 984 000

+2446 000

+ 1770 000


 


Prop. 1973:1   Bilaga 4   Justitiedepartementet                                    73

DON

1.         Löne- och prisonuräkning m. m. 561 000 kr.

2.         I 0-altemativet förordar DON att personalen minskas med två handläggare och att konsulter används i mindre omfattning än tidigare (-275 000 kr.).

3.         Personalen behöver förstärkas med tio handläggare och fem bi­träden (+1 002 000 kr,).

4.    Kostnaderna för konsultuppdrag beräknas öka med 100 000 kr.

5.         För information om samhällets rättshjälp behövs 500 000 kr.

Departementschefen

3.         Jag beräknar medel för ytterligare två handläggare och två bi­träden (+227 000 kr.).

4.    TUl ersättningar för konsultuppdrag beräknar jag ytterligare 200 000 kr.

5.   För information om samhäUets rättshjälp beräknar jag 500 000 kr.
Med hänvisning tiU  sammanställningen  beräknar  jag  anslaget tUl

6 754 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att  till  Domstolsväsendets  organisationsnämnd för  budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 6 754 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                   74

E  RÄTTSHJÄLP M. M.

Beräknade rättshjälpskostnader m. m.

Den 1 juh 1973 kommer reformen om samhällets rättshjälp att träda i kraft. Reformen (prop. 1972: 4, JuU 1972:12, rskr 1972: 205 och prop. 1972: 132) innebär att rättshjälp i princip skall kmma erhållas i varje rättsUg angelägenhet där behov av rättshjälp finns oberoende av om ärendet behandlas vid domstol eller annan myndighet eller gäller rådfrågning eller biträde vid förhandlingar eUer liknande. Den rätts-sökande skall efter förmåga bidra tUl kostnaderna för rättshjälpen.

Inom domstolsväsendets organisationsnämnd pågår arbetet med ge­nomförande och organisation av samhällets rättshjälp.

Jag har för avsikt att senare för Kungl. Maj:t anmäla fråga om pro­position tUl 1973 års riksdag med förslag till organisation av samhäUets rättshjälp. Propositionen kommer också att innehålla förslag till ekono­misystem för rättshjälpsverksamheten och anslag för rättshjälpskostna­der, rättshjälpsnämnder, allmänna advokatbyråer m. m. På grand härav bör i riksstatsförslaget tiUs vidare tas upp ett gemensamt anslag för samtUga rättshjälpskostnader och den del av nuvarande anslaget E 1. Er­sättning åt domare, vittnen och parter som inte består av rättshjälps-kostnader. Anslaget, som bör benämnas Beräknade rättshjälpskostnader m. m., bör föras upp med ett preliminärt belopp. Nämnda proposition kommer även innehålla förslag till anslag för innevarande budgetår för kostnader avseende utrastning tUl de aUmänna advokatbyråerna och rättshjälpsnämndema. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riks­dagen

att, i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, tiU Beräknade rättshjälpskostnader m. m. för budgetåret 1973/74 beräkna ett förslagsanslag av 82 787 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet


75


F KRIMINALVÅRDEN

Vissa data rörande kriminalvården.

 

 

 

 

 

Genomsnittligt antal klienter

1967

1968

1969

1970

1971

1972

Anstaltskltentel (intagna på fångvårds-

 

 

 

 

 

 

anstalter, allmänna häkten och med

 

 

 

 

 

 

häkten samordnade polisarrester)

5 438

5 509

5 530

5 250

5 004

5 003

Därav

 

 

 

 

 

 

gripna och anhållna

106

125

105

106

123

117

häktade för brott:

 

 

 

 

 

 

ej undersökningsfall

472

494

530

540

534

490

undersökningsfall

196

163

176

141

101

104

dömda till fängelse

3 175

3 298

3 311

3 195

3 040

3 233

— ungdomsfängelse

556

515

505

452

444

390

— internering

769

748

758

684

609

526

— skyddstiUsyn (BrB 28:3)

80

87

75

67

86

86

överlämnade tUl särskild vård

30

26

21

20

11

12

förvandlingsstraff för böter

28

27

20

15

13

13

övriga intagna

26

26

29

30

43

32

Frivärdsklientel

20186

21788

22 775

23 078

22 818

23 313

Därav

 

 

 

 

 

 

dömda till skyddstUlsyn (viUk. dömda

 

 

 

 

 

 

med övervakn.)

16 693

18 085

18 933

19167

19 052

19 332

villkorligt frigivna

2 302

2 427

2 582

2 636

2 521

2 513

överlämnade tiU vård utom anstalt:

 

 

 

 

 

 

internerade

631

687

685

728

730

749

ungdomsfängelseelever

560

589

575

547

515

519

Hela kriminalvårdsklientelet

25 624

27 297

28 305

28 328

27 822

28 316

Antal nykomna till

 

 

fångvårdsanstalter

14 069

14 583

14 647

14 732

14 489

'14 600

•frivård

10 651

10 891

11014

10 722

10 214

'11100

Därav

 

 

 

 

 

 

dömda till skyddstiUsyn

6 933

6 940

6 857

6 833

6 790

»7 600

vUlkorligt frigivna

2 741

2 944

3 180

2 959

2 571

'2 700

överlämnade tUl vård utom anstalt:

 

 

 

 

 

 

internerade

506

547

544

494

445

»400

ungdomsfängelseelever

471

460

433

436

408

'400

> Beräknat antal.

• Enligt uppgifter frän skyddskonsulentdistrikten.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                    76

Högsta beläggningen på fångvårdsanstaltema under år 1972 var 5 008 mot 5 168 under år 1971 och 5 331 under år 1970.

Antalet kUenter inom frivården var den 1 oktober 1972 23 225 mot 22 827 vid samma tidpunkt år 1971.

Kriminalvården hade den 1 december 1972 nominellt 5 237 platser på fångvårdsanstaltema, varav 3 357 slutna och 1 880 öppna. I dessa siffror ingår 175 platser för personer som är dömda till anstaltsbehand­ling i samband med skyddstillsyn. Antalet platser i de allmänna häktena och i de polisarrester som är samordnade med dessa häkten var 643. Under irmevarande budgetår har fångvårdsanstalten Helsingborg med 170 slutna platser lagts ned.

Svartsjöanstalten, statUg vårdanstalt för alkoholmissbrukare, övergår under första halvåret 1973 tUl kriminalvården som fångvårdsanstalt med 80 öppna platser. På grund härav kan de öppna anstalterna Kimgs-gården och Mon med tUlsammans 80 platser läggas ned.

Under år 1972 har kursgården Gruvberget i Bollnäs kommun tagits i bruk för undervisning och social träning av kriminalvårdsklientel från hela landet. Dessutom har öppnats en behandlingscentral för frivårds-klientel i Stockholmsområdet och ett frivårdshotell i Sundsvall.

REFORMER INOM KRIMINALVÅRDEN

1    Allmänt 1.1 Inledning

Inom krimmalvården pågår ett successivt reformarbete avsett att an­passa verksamheten tUl den målsättning för kriminalpoUtiken som an­givits i brottsbalken. Sålunda har anstaltsbeståndet sedan mitten av 1950-talet kontinuerligt förnyats och tillförts mer än 2 000 platser på ny­byggda anstalter. Skyddskonsulentorganisationen har under samma tid kraftigt utökats och därvid tillförts ca 200 nya tjänster. Dessutom har planeringen för fortsatta reformer pågått såväl inom kriminalvårds­styrelsen som inom ett flertal olika kommittéer bland vilka kan nämnas kommittén för anstaltsbehandling inom kriminalvården (KAIK), fång­vårdens byggnadskommitté (FBK) och tiUsynsutiredningen. En särskUd utredningsman har också lagt fram förslag tUl omorganisation av skydds­konsulentorganisationen. Kriminalvårdens verksamhet har vidare be­rörts av ett flertal andra utredningar bl. a. narkomanvårdskommittén och trafiknykterhetskommittén.

För att skapa underlag för en helhetsbedömning tillkallades den 22 oktober 1971 en kommitté med uppdrag att samordna de föreliggande reformförslagen och föreslå riktiinjer för det fortsatta reformarbetet.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                   77

Kommittén, som antog namnet kriminalvårdsberedningen, skulle ocksä göra en prioritering mellan de olika reformåtgärderna inbördes och i förhållande tUl de krav som ställs på resursförstärkningar på andra om­råden av samhällsbyggandet. Den 1 september 1972 avlämnade bered­ningen betänkandet Kriminalvård (SOU 1972: 64), i vUket upptogs för­slag till olika reformer inom kriminalvården.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av riksåklagaren, hovrätten för Övre Norrland, hovrätten över Skåne och Blekinge, riks­polisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, socialstyrelsen, arbetsmarknadssty­relsen, skolöverstyrelsen, byggnadsstyrelsen, statens ungdomsråd, krimi­nalvårdsnämnden, interneringsnämnden, ungdomsfängelsenämnden, statskontoret, riksrevisionsverket, länsstyrelserna i Stockholms, Jönkö­pings, Kronobergs och Norrbottens län, nämnden för samhällsinforma­tion, socialutredningen, kommittén för utredning om påföljder för psy­kiskt avvikande lagöverträdare m. m,, tUlsynsutredningen, förpassnings-utredningen, Svenska landstingsförbundet. Svenska kommunförbundet. Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sve­riges akademikers centralorganisation, Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges advokatsamfund. Föreningen Sveriges tingsrättsdomare. För­eningen Sveriges statsåklagare, Föreningen Sveriges åklagare. Förening­en Sveriges skyddskonsulenter och skyddsassistenter. Övervakarnas riks­förbund, Svenska nykterhetsvårdsförbundet. Svenska kriminalistför-eningen. Svenska fångvårdssällskapet, Svenska skyddsförbundet. Skydds­värnet i Stockholm, Skyddsvärnet i Göteborg, Svenska psykiatriska för­eningen. Rättspsykiatriska föreningen, Riksförbundet för kriminalvår­dens humanisering. Riksförbundet fÖr hjälp åt läkemedelsmissbrukare. Därjämte har yttrande avgivits av Sveriges allmänna biblioteksförening, statens invandrarverk, överintendenten för kriminalvårdens byggnads­verksamhet, regionala företagsnämndema inom södra, västra och östra kriminalvårdsräjongerna samt förtroenderådet Österåker.

Riksåklagaren har överlämnat yttranden från vissa åklagarmyndighe­ter. Länsstyrelserna i Jönköpings och Norrbottens län har bifogat ytt­randen från sociala och kommunala myndigheter. Kriminalvårdsnämn­den har överlämnat yttranden från vissa övervakningsnämnder. TUl yttrandet har också fogats ett särskilt yttrande av nämndledamoten hov-rättslagmaimen Erik Nyman. TUl Landsorganisationens yttrande har bi-lagts yttrande av Statsanställdas förbund.

1.2 Beredningen

Kriminalvårdsberedningen föreslår en genomgripande reform av kri­minalvårdens organisation och verksamhet. För frivårdens del föreslås såväl väsentliga förändringar av arbetsuppgiftema och verksamhetens

' Statssekreteraren Ove Rainer, ordförande, riksdagsledamöterna Astrid Berge­gren, Arne Gadd, Nils-Eric Gustafsson, Sten Sjöholm och Anders Wijkman samt departementsrådet Sven Andersson och generaldirektören Bo Martmsson.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                    78

inriktning som betydande resursförstärkningar. Frivården tiUförs sålunda omkring 360 nya tjänster. För att möjUggöra ett uitegrerat samarbete mellan frivård och anstaltsvård och för att förbättra möjligheterna för de intagnas anpassning i samhället föreslår beredningen ett nytt an­staltssystem. Detta bygger på ett mindre antal riksanstalter för mera svårbehandlade klienter och för sådana intagna som tas in på anstalter av huvudsakligen allmänpreventiva skäl, företrädesvis rattfyllerister, samt ett antal mindre lokalanstalter för övriga intagna. Förslaget itme­bär att det nuvarande systemet med åtta kriminalvårdsräjonger slopas och att en indelning i stäUet görs i ett större antal kriminalvårdsregio­ner i huvudsak i anslutning tUl länsindelningen. Det fortsatta anstalts­byggandet föreslås bU inriktat på uppförandet av mindre lokalanstalter samt om- och tUlbyggnad av befintiiga mindre anstalter. Uppförandet av stora anstalter föreslås helt upphöra.

Beredningens förslag beräknas medföra en kostnadsökning på drift­budgeten med 34 mUj. kr. fördelad på fem år med början år 1974. De sammanlagda investeringarna för anstaltsbyggande är beräknade till ca 125 milj. kr. under en femtonårsperiod,

I betänkandet behandlar beredningen också frågor av större betydelse rörande frivårdens och anstaltsvårdens utformning som har tagits upp av tidigare utredningar eller i andra sammanhang, såsom narkoman­vården, hälso- och sjukvården i övrigt, personundersökningsverksamhe­ten, övervakrungsverksamheten, prövotidens längd, sociala stödåtgärder, frivårdsarbetet på häkten, frivårdsdistriktens utformning, differentiering av anstaltsklientelet, behandlingsplanering, aktiviteter på anstalterna, ar­betsplikten, brevkontrollen, besöksverksamheten, rätten för de intagna att använda telefon, permissioner, anstaltstidningar, de intagnas medin­flytande, enramsbehandling och discipUnstraff, övervakningsnämndemas och de centrala nämndernas verksamhet. Vidare behandlas personalens förhåUanden och frågan om kriminalvårdens informationsverksamhet.

1.3 Remissyttrandena

Under remissbehandlingen har grunddragen i beredningens förslag i huvudsak godtagits eller lämnats utan erinran. Kritik har på några håll framförts mot delar av förslaget.

Kriminalvårdsstyrelsen biträder flertalet av de synpunkter som bered­ningen anlägger på klientelets vård och behandling i vidsträckt mening.

Landsorganisationen (LO) bedömer beredningens förslag som det viktigaste reformförslag, som framlagts i dessa frågor. Det är enligt LO:s mening väl genomtänkt och präglat av vUja till konstraktiva lös­ningar. Förslaget är också osedvanligt fritt frän ogenomförbara allt­för kostnadskrävande teoretiska modeller. Liknande synpunkter anför kriminalvårdsnämnden som konstaterar att förslaget innehåller en sam­lad, realistisk bedömning av de faktiska möjligheter som vi har att be-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                   79

driva kriminalvård här i landet i dag och tmder de närmaste åren. En­ligt nänmden ger beredningen uttryck för en nyanserad uppfattning i fråga om såväl de mål som kan uppstäUas som de medel vUka står tUl buds. Förslagen präglas av en stark strävan till förankring i verklig­heten — de stora visionerna lämnas helt.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser att beredningen på ett förtjänst­fullt sätt dragit upp de riktlinjer efter vilka det fortsatta reformarbetet bör bedrivas inom kriminalvården. Kunskaperna om olika behandlings­metoders effekt och allmänpreventionens betydelse är tyvärr alltjämt ganska begränsade. Det är inte minst av denna anledning värdefuUt att beredningen i så hög grad föreslår satsningar på konkreta sociala stöd-och hjälpåtgärder samt lägger fram förslag som underlättar en samver­kan mellan anstaltsvården och frivården.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) delar beredningens upp­fattning beträffande såväl frivårdens fördelar framför anstaltsvården som behovet av ett utökat integrerat samarbete mellan dessa båda grenar av kriminalvården. Mot denna bakgrund är det — som beredningen fram­håller — angeläget att frivården förstärks och effektiviseras. TCO fin­ner det med hänsyn härtill vara av stor betydelse att den av beredningen föreslagna väsentligt ökade satsningen på frivården genomföres.

Socialstyrelsen finner det starka betonandet av vårdsynpuukterna i samband med påföljd för lagöverträdare vara en tUltalande grundsyn i förslaget. Hovrätten för övre Norrland anser att programmet i sina hu­vuddrag är väl avvägt och förtjänt av bifall. Svenska arbetsgivare­föreningen (SAF) anför att betänkandet ger uttryck för en realistisk avvägning mellan humanitära hänsyn, angelägenheten av klientens an­passning tUl normalt samhällsliv samt samhällets behov av skydd.

Svenska landstingsförbundet förklarar sig i stort sett kunna ansluta sig till de principiella ställningstaganden som utredningsförslaget grun­dar sig på. Förslaget synes, enligt förbundets uppfattning, väl tillgodo­se de krav och önskemål om reformer inom kriminalvården som allt starkare framförts de senaste åren. Svenska nykterhetsvårdsförbundet finner att de bärande tankegångarna i beredningens förslag är väl ägna­de att åt kriminalvården ge ett innehåll, som i betydande grad av dess klienter kan upplevas som — och faktiskt också innefattar — vård av klart högre kvalitet än som hittills normalt kunnat erbjudas dem. Nyk­terhetsvårdsförbundet vUl därför ur de synpunkter förbundet har att företräda gärna ansluta sig till huvudprinciperna i beredningens förslag. Sveriges advokatsamfund påpekar att alla tänkbara önskemål på de områden som omfattas av kriminalvården inte torde kunna tillfredsstäl­las helt. Därför måste graderingar ske mellan olika reformers ange­lägenhetsgrad. Samfundet har full förståelse härför och har funnit att beredningen vid bedömningen av ohka åtgärder kommit tiU ett resultat som måste betecknas som tillfredsställande.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                    80

Statskontoret tUlstyrker att förslaget lägges tUl grand för den fortsatta reformverksamheten på kriminalvårdens område. Riksrevisionsverket (RRV) förklarar att man i aUt väsentligt kan ansluta sig tiU de grund­tankar och förslag som presenteras i betänkandet.

Länsstyrelsen i Kronobergs län framhåller att den intensiva debatt som ägt ram om kriminalvården har klargjort nödvändigheten av ett samlat program för dess framtida utformning. Det är därför med tUlfredsstäl-lelse som länsstyrelsen konstaterar att beredningen enhälligt kurmat framlägga ett förslag inom ett område där så olika åsikter och uppfatt­ningar kommit till uttryck. Länsstyrelsen tillstyrker de av beredningen föreslagna riktiinjema.

Riksåklagaren (RA) konstaterar att de synpunkter som kan framföras från åklagarhåll måste ta sikte på i vad mån framlagda förslag är ägna­de att på längre sikt minska brottsligheten. Å ena sidan gäller det brotts­lingens resocialisering i syfte att han inte skall återfalla i brott. Ä andra sidan kan olika former av omhändertaganden inom kriminalvården vara av större eller mindre betydelse för allmän laglydnad. Det är alltså frå­ga om vissa aspekter på den svåra avvägningen mellan individual- och generalprevention. Beredningens förslag torde i aUt väsentiigt vara ända­målsenliga när det gäller brottslingens resocialisering men kan väcka större tvekan när det gäller generalpreventionen.

Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering (KRUM) anser att betänkandet präglas av en större realism än tidigare företagna utred­ningar inom kriminalvården. Enligt KRUM:s mening bottnar dock den ökade realismen inte i en ändrad grandsyn på kriminalvården utan i att krirainalvårdsberedningen haft till uppgift att resursmässigt prioritera inom olika områden inom kriminalvården.

Några remissorgan framhåller att beredningen inte tUlräckligt beaktat att kriminalvården endast utgör en begränsad del av samhällets kriminal­politik och därför måste bedömas i förhållande tUl samhäUsordiungen i stort, övervakarnas riksförbund anser att beredningen inte gått in på en vidare analys av samhällets nuvarande strukturomvandling och dess so­ciala konsekvenser. Dessa tycks ju bl. a. innebära att en allt större grupp människor stöts ut ur samhäUsgemenskapen och hamnar i missbruk av alkohol och narkotika eller i psykisk sjukdom. Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare (RFHL) finner att beredningen mycket margi­nellt och i mycket aUmänna ordalag berört det förhållandet att kriminal­vårdens problem till stor del är skapade utanför denna dvs. att brottslig­heten i ett samhälle är en spegling av samhällets fungerande i stort. För­eningen Sveriges skyddskonsulenter och skyddsassistenter anser att det inte borde ha varit inopportunt för beredningen att peka på det grund­ansvar som åvUar enskild och allmän företagsamhet för den framtida sociala utvecklingen. Föreningen har den uppfattningen att det är ökade krav och starkare fysisk och psykisk press i näringslivet som sliter ut


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                81

allt fler människor och orsakar problem. Föreningen Sveriges stats­åklagare finner att utvecklingen inom kriminalvården liksom inom and­ra vård- och behandlingsområden sedan länge går från sluten och mot öppen vård. Denna trend torde stå sig och står i god samklang med den syn på människan som är karakteristisk för vår tid och samhällsform. En förstärkning av frivården kan påskynda denna i och för sig önsk­värda utveckling. Man måste emellertid hålla i minnet att den har sin givna begränsning. Samhället måste skydda sig mot människor som ge­nom allvarlig brottslighet uppträder hänsynslöst mot sina medmänniskor och samhället. Detta torde inom överskådlig tid inte kunna ske på annat sätt än genom frihetsberövande.

TUl skiUnad från övriga remissorgan ställer sig rikspolisstyrelsen avvisande tUl beredningens uppfattning rörande för- och nackdelar av anstaltsvård resp. frivård. Styrelsen, som uttalar att beredningen före­slagit en utvidgning av frivårdsåtgärderna på bekostnad av anstaltsvår­den, anför.

Beredningens tankegångar på detta område är en fortsättning av principerna inom kriminalvården. Sedan 1940-talet har en förskjutning av kriminalvårdens insatser skett från anstaltsvård tiU frivård. Sedd enbart ur synvinkeln av medborgamas krav på skydd mot brott kan ifrågasättas om denna metod lett till framgång. Med utökningen av frivården och minskning av anstaltsvården har tidsmässigt sammanfallit en kraftig ökning av brottsligheten. Det torde inte kunna klarläggas i vUken utsträckning det föreligger ett samband mellan dessa utvecklings­linjer. Det kan vidare diskuteras om den ökade frivården varit fram­gångsrik som rehabiliteringsmetod sedd uteslutande från individual­preventiv synpunkt. Det torde nämligen icke kunna antagas att åter-f allsprocenten i dag är lägre än tidigare.

Självfallet skall inom rimliga gränser fortlöpande försök göras att firma så effektiva metoder som möjligt för resocialisering. Det kan dock ifrågasättas om man bör utvidga en vårdreform, om vars resultat man fortfarande endast kan fälla beredningens allmänt hållna omdöme — I synnerhet som den praktiska erfarenheten — bl. a. inom polisväsendet — ger upphov till en förmodan att vårdformen inte lett till någon för­bättring. Det kan synas att brottslighetsutvecklingen idag nått ett läge då det måste framstå som angeläget att icke känna sig bunden inom kriminalpolitiken av principiella lösningar från tidigare år.

TCO anser det inte uteslutet att de föreslagna förändringama kan komma att innebära påfrestningar för poliskåren. Med hänsyn härtUl hade det varit önskvärt att polisens roll och resurser hade beaktats i samband med de föreslagna åtgärderna på krtminalvårdens område. SAF anser det anmärkningsvärt att berednmgen praktiskt taget helt förbigått de utomordentiigt svårlösta problem som sammanhänger med arbetsvärd, arbetsanställning och de straffades anpassning till normalt arbetsliv.

6   Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 4


 


Prop. 1973:1   Bilaga 4   Justitiedepartementet                                 82

1.4 Departementschefen

Kriminalvården har under de senaste åren varit föremål för en livlig debatt. Därvid har framförts många förslag som berört såväl kriminal­vårdens allmänna målsättning som metodema för det praktiska arbetet. Som inledningsvis framhållits har dessutom en rad olika utredningar lämnat förslag till reformer på krmiinalvårdens område. Ståndpunkts-tagandena i debatten har markerat betydande meningsskUjaktigheter. Kraven på ökad restriktivitet i behandlingen av lagöverträdare har ofta kommit att stå i kontrast tUl önskemål om en vittgående liberalisering av såväl påföljdssystemet som av formema för verkställighet av utdöm­da påföljder. De utredningsförslag som lämnats har i många fall inne­hållit värdefulla uppslag men synes i viss utsträckning ha utformats utan tUlräckligt hänsynstagande till de statsfinansiella förutsättningarna för ökade insatser inom kriminalvården.

Mot denna bakgrund finner jag det värdefullt att kriminalvårdsbered­ningen nu kunnat presentera ett förslag som syftar till att ge ett samlat grepp på den komplicerade och mångfacetterade problematik som det här rör sig om. Jag vUl särskUt understryka min tillfredsställelse över att förslaget bygger på ett enigt ståndpunktstagande rörande kriminal­vårdens målsättning från de politiska partiernas representanter. Denna enighet har kunnat uppnås genom att beredningen så långt som möjligt sökt koncentrera sina förslag tUl praktiska åtgärder syftande tUl att un­derlätta de straffades anpassning tUl samhället samtidigt som man klart markerar de gränser för kriminalvårdens rehabiliterande verksamhet som betingas av kraven på samhällsskydd och allmän laglydnad. För den stora grapp av lagöverträdare vars brottslighet är av sådan karaktär att sådana krav kan tillgodoses med relativt begränsade frihetsinskränk­ningar föreslår beredningen åtgärder som syftar tUl ett ökat användande av öppnare behandlingsformer. Resursförstärkningar såväl inom frivår­den som inom den del av anstaltsvården som inriktas på frigivningsför-beredelser skapar ökade möjligheter för stöd åt socialt handikappade men också förutsättningar för en effektivare kontroll av lagöverträdar­nas livsföring. Man kan förvänta att frivården därigenom för denna grupp av lagöverträdare — även med hänsyn till samhällsskyddet och den allmänna laglydnaden blir ett godtagbart alternativ till frihetsbe­rövande påföljder. Därmed torde också riskerna minska för att bered­ningens förslag skuUe medföra negativa effekter från allmänprevenliv synpunkt. I likhet med beredningen vUl jag understryka att det ur reha­biliteringssynpunkt fördelaktigare behandlingsalternativet måste, när det gäller de grövre brottslingarna, vägas mot krav på beaktande av säker­het och samhällsskydd samt att förstärkningar av frivården inte får ske på bekostnad av anstaltsvården. Av vad jag nu sagt framgår att jag inte


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                   83

delar rikspolisstyrelsens uppfattning angående resursfördelningen mellan anstaltsvården och frivården.

Den strävan efter realism och genomförbara lösningar som präglar beredningens förslag tiU behandlingsåtgärder utmärker också dess eko­nomiska bedömningar. I och för sig önskvärda åtgärder får i åtskUUga fall stå tUlbaka för ännu mera angelägna reformer. Härigenom uppnår man syftet att hålla kostnaderna inom en från samhäUsekonomisk syn­punkt godtagbar ram.

Det är angeläget att framhålla att de åtgärder som jag nu föreslår avser verkstäUigheten av ådömda påföljder och inte kriminalpolitikens aUmäima inriktning, vilken så sent som 1962 faststäUdes av statsmak­tema genom införandet av brottsbalken. En naturlig följd härav är att i och för sig viktiga frågor som samordning och planering av samhällets åtgärder mot brott och om brottsförebyggande verksamhet endast be­rörs i den mån de direkt sammanhänger med den praktiska verksamhet som bedrivs av kriminalvårdsmyndigheterna.

Sammanfattningsvis kan jag i likhet med remissorganen konstatera att beredningens förslag, inom den ram som beredningen haft att ar­beta, ger uttryck för en realistisk avvägning mellan angelägenheten av lagöverträdarnas anpassning till normalt samhällsliv samt samhällets behov av skydd. Jag finner det därför väl ägnat att läggas till grund för den fortsatta reformverksamheten på kriminalvårdens område.

2    Mål och medel inom kriminalvården

2.1 Beredningen

Beredningen anger ramarna för kriminalvårdens verksamhet genom att konstatera att kriminalvården med tvång skall verkställa ett frihets­berövande samtidigt som åtgärder skall vidtas för den dömdes anpass­ning i frihet. Inslaget av tvång skapar gränser för kriminalvårdens vårdinsatser. Detta medför att man inte kan definiera kriminalvårdens uppgifter enbart i vårdtermer. Det tvångsmässiga inslaget finns även — ehuru i mindre grad — inom frivården. Den dubbla uppgiften skapar svåra awägningsproblem som inte i lika hög grad finns inom andra vårdområden och som medför att man inte i samma utsträckning som inom dessa kan bygga på erbjudanden om frivUlig vård.

Beredningen slår fast att de straffade har samma rätt tiU samhäUets stödåtgärder och vårdinsatser som andra människor i vårt samhäUe. Det förhåUandet att kriminalvårdens klienter har begått brott och har sär­skUda problem när det gäller anpassning i samhället t. ex. fysiska eller psykiska handikapp som gör dem särskilt svårbehandlade, får inte medföra att andra samhälleliga stöd- och vårdorgan frånkänner sig an-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                   84

svaret för dem. Berednmgen finner det angeläget att framhålla att det generella ansvar som andra myndigheter har för t. ex, bostads- och ar­betsanskaffning samt fysisk och psykisk hälsovård kvarstår och att kri­minalvärdens klienter skall ha rätt tUl samma förmåner som andra med­borgare på samma villkor och i samma utsträckning. Kriminalvårdens personal skall sålunda i första hand kartiägga klienters behov av stöd eller vård och förmedla kontakterna mellan klienter och det organ som har ansvaret för att åtgärder vidtas. Endast när sådana förhållanden föreligger som sammanhänger med kriminalvårdens andra uppgift, näm­ligen att skydda samhället mot brott, måste kriminalvården ta det pri­mära ansvaret även för åtgärder av nu angivet slag.

Mot bakgrund av denna bedömning av kriminalvårdens ansvar i rela­tion tUl andra vårdområden drar beredningen upp riktiinjema för verksamheten inom kriminalvården. Man konstaterar därvid att in­formationsunderlaget när det gäller åtgärder som syftar till mera djup­gående personlighetsförändringar är otUlräckligt, Kriminalvårdens verk­samhet bör därför i första hand uiriktas på sådana konkreta åtgärder som kan bidra tUl att minska de dömdas sociala isolering och förhind­ra att de diskrimineras i fråga om arbete, utbUdning, bostäder m. m. Den enskilda klienten bör såvitt möjligt hjälpas att skaffa sig en me­ningsfull sysselsättning, att utveckla sina positiva förutsättningar samt aktiveras att så långt som möjligt själv klara sin ekonomi. Det sociala rehabiliteringsarbetet bör bedrivas i intun samverkan med samhäUets öv­riga hjälporgan.

Genom informationsverksamhet och öppna arbetsformer bör krimi­nalvården dessutom söka öka allmänhetens förståelse för de straffades problem och därigenom minska deras sociala isolering.

För att fiUIfölja dessa intentioner finner beredningen att frivården har det bästa utgångsläget såväl när det gäller att lösa de praktiska proble­men med t. ex. arbets- och bostadsanskaffning som när det gäller att åstadkomma den frivUliga medverkan från den dömdes sida som utgör ett viktigt underlag för ett framgångsrikt resultat. Ehuru man inte vet i vad mån intensivare vårdinsatser påverkar resultatet av frivårdsarbetet är det nämligen en utbredd uppfattning att ur individualpreventiv syn­punkt bättre resultat nås genom kriminalvård i frihet än genom anstalts­vård.

Det nu sagda talar för förstärkta insatser i första hand inom frivården. Men frivårdens arbete måste samordnas med insatser inom anstaltsvä­sendet. Beredningen anser därför att ett ställningstagande till frågan om frivårdens resurser inte kan göras utan hänsynstagande till anstalternas behov. Vid en oförändrad kriminalpolitik finner beredningen sig böra utgå från en i huvudsak oförändrad beläggning på anstalterna. Det är då inte realistiskt att beräkna att resursförstärkningar inom frivården skall kunna ske på anstaltsvårdens bekostnad.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 4   Justitiedepartementet                    85

Anstaltsvården har från rehabiliteringssynpunkt sämre förutsättningar än frivården eftersom institutionsvård i regel skapar disciplin- och sam­levnadsproblem som försvårar den dömdes anpassning till samhället. Ä andra sidan finns bland kriminalvårdsklientelet personer som på grund av långvarig asocialitet periodvis är i behov av ett omhändertagande under fastare former än frivården kan erbjuda. Bland annat behöver de det stöd som ordnade bostads- och levnadsförhållanden innebär. För dessa klienter behövs anstalter där verksamheten främst är inriktad på att lösa de problem som den intagne möter i samhället efter frigivning­en. Verksamheten vid dessa bör i största möjliga utsträckning integreras med frivården. Anstalterna bör förläggas i direkt anknytning till den mUjö där den dömde skall vistas efter frigivningen. Den fortsatta för­nyelsen av anstaltsbeståndet bör främst inriktas på anstalter av denna typ.

När det gäUer intagna med allvarlig krkninell belastning eller som på grund av sin personliga läggning är svårhanterliga måste det från indi­vidualpreventiv synpunkt fördelaktigare behandlingsalternativet stundom vägas mot krav på beaktande av säkerhet och samhällsskydd. Sådana in­tagna bör placeras på anstalter där verksamheten anpassas tUl en regel­mässig ordning som garanterar säkerhet och ordnade förhållanden för såväl intagna som personal.

2,2 Remissyttrandena

Ett stort antal remissorgan tar upp frågan om samarbetet mellan kri­minalvården och andra vårdorgan och de gränsdragningsfrågor som det­ta aktualiserar. Kriminalvårdsstyrelsen framhåller att beredningens star­ka betonande av samhällets totalansvar för kriminalvårdsklientelets per­sonliga och sociala rehabilitering innebär en motsvarande lättnad i de specifikt kriminalvårdande organens uppgifter och en reducering av de­ras eljest ofrånkomliga behov av långt större resursförstärkiungar. Styrel­sen framhåller också att ett värdefullt samarbete för kriminalvårdsklien­telets återanpassning under senare år kunnat bedrivas med både statliga och kommunala organ och myndigheter. Även om en del kontakter med dessa myndigheter inte varit helt uppmuntrande står det dock klart för styrelsen att den väg som här anträtts bör fortsättas. Styrelsen har där­för anledning att med stor tillfredsställelse hälsa beredningens klara ställningstagande i fråga om ansvar och kostnader för klientelets rehabi­litering. Socialstyrelsen vill i likhet med beredningen understryka att kriminalvårdens klienter är beroende av samhällets åtgärder, det må exempelvis gälla att skapa sysselsättning och förbättrade bostadsförhål­landen, vidta åtgärder inom bama- och ungdomsvården eller eljest när man behöver utnyttja resursema inom hälso-, sjuk- och socialvård. So­cialstyrelsen  konstaterar med tillfredsställelse  att kriminalvårdsbered-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                   86

ningens intentioner på det vårdideologiska planet i princip överensstäm­mer med socialstyrelsens egna. Länsstyrelsen i Stockholms län delar be­redningens uppfattning att andra myndigheter än kriminalvården måste ta på sig ett ökat primärt ansvar för kriminalvårdsklientelet, särskUt när det gäller bostads- och arbetsanskaffning samt hälsovård. Föreningen Sveriges statsåklagare anser det naturligt att den allmänna sociala ser­vice som kriminalvårdsklientelet behöver i första hand tillhandahålls av de organ som står tUl förfogande för folk i allmänhet. Kriminalvårds-organens uppgift bör närmast vara att se tUl att kriminalvårdsklientelet får den sociala service som kan ges av de allmänna organen.

Socialutredningen påpekar att olika undersökningar visat att social­vården och kriminalvården har många gemensamma klienter. Ett in­timt samarbete mellan de båda vårdområdena är en föratsättning för att man på bästa sätt skall kunna hjälpa den enskilda människan och und­vika dubbelarbete. Huvudregeln måste därvid vara att kriminalvårdens klienter skall ha samma service som övriga medborgare och att servicen i första hand skaU ges av det organ som normalt har till uppgift att till­handahålla denna.

LO delar beredriingens principiella syn på ansvarsfördelningen mel­lan kriminalvården och samhällets övriga stöd- och vårdorgan. LO fram­håller dock att en sådan fördelning inte endast kräver en ändrad praxis vid vissa sjukvårdsinstitutioner och andra institutioner och myndigheter utan också att berörda samhällsorgan ges sådana resurser att de kan ta emot den extra belastning förslaget iimebär. Förhållandet får nämligen inte bU det, att varken kriminalvården eUer övriga vårdorgan får de nödvändiga resurserna.

En viss oro för att beredningens gränsdragning till övriga vårdorgan skall leda till att kriminalvårdsklientelets behov åsidosattes redovisas också av andra remissorgan.

Länsstyrelsen i Kronobergs län anför t. ex.

Såvitt länsstyrelsen kan bedöma kommer utbyggnaden av frivården ävensom lokalanstaltemas placering att medföra en väsentligt ökad ar­betsbörda för de allmänna stöd- och vårdorganen. Inte minst kommer detta att göra sig gällande inom sjuk- och socialvården. Länsstyrelsen ifrågasätter därför om inte beredningen ser alltför optimistiskt på de straffades möjligheter att i konkurrens med övriga vård- och hjälpsö­kande — där vederbörandes behov blir avgörande — få sina behov tillgodosedda.

RFHL anser att beredningens goda intentioner riskerar att bli ett slag i luften om man inte får starkt gehör från de myndigheter som svarar för dessa andra sektorer. Liknande synpunkter anförs av internerings­nämnden och av de regionala företagsnämnderna i södra och västra kri­minalvårdsräjongerna. Föreningen Sveriges skyddskonsulenter och skyddsassistenter understryker att kraftfuUa åtgärder måste vidtas så att


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                               87

exempelvis arbetsmarknadsmyndigheter, sjukvårdsorgan och bostadsför­medlingar tar sitt självklara vårdansvar. Föreningen varnar särskilt för uppkomsten av en från det normala arbetslivet isolerad "andra arbets­marknad" med åtföljande sociala isolering.

Socialstyrelsen konstaterar att samma förutsättningar beträffande kost­nader och ansvar som för övrig patientvård bör gälla även i de fall då den vårdbehövande är omhändertagen inom kriminalvården. Möjlighe­tema att tillgodose vårdanspråken kan hänföras under gängse betingel­ser för ifrågavarande vårdområden. Problemet härvidlag är som bered­ningen påpekat att söka få tUl stånd en ändrad praxis dvs. attitydföränd­ring hos måiiga företrädare för hälso-, sjuk- och socialvård.

Styrelsen anser dock att de föreslagna strukturella och organisatoriska ändringarna för kriminalvårdens del kan verka tmderlättande för en samverkan mellan denna och övriga vårdområden.

Arbetsmarknadsstyrelsen påpekar att verkets resurser att bereda ar­bete och utbildning åt arbetssökande genom arbetsförmedling, arbets­värd, yrkesvägledning, arbetsmarknadsutbUdning, beredskapsarbete m. m. i princip står öppna för alla. Personer som dömts till någon på­följd för brott intar därvid ingen särstäUning i annan mån än att frihets­berövande temporärt kan hindra eller försvåra att dessa resurser kan utnyttjas. En ökad frivård enligt beredningens förslag är ägnad att öka möjligheterna att utnyttja resurserna. Styrelsen pekar också på de insatser som gjorts av fackliga organisationer och enskilda arbetsgivare. Samarbetet med arbetsmarknadens parter blir ännu mer angeläget om beredningens förslag genomföres.

Svenska landstingsförbundet hyser förståelse för beredningens strä­van att underlätta anstaltsklientelets möjligheter till utnyttjande av sam­häUets allmänna hälso- och sjukvård. Förbundet är medvetet om att det inte är möjligt för kriminalvården att bygga upp en egen sjukvårdsorga­nisation. Det krävs dock mera preciserade förslag än de som länmats av beredningen för att bedöma vUka åtgärder som anses nödvändiga. Förbundet pekar på de överläggningar som under året förevarit meUan företrädare för kriminalvårdsstyrelsen och landstingsförbundet i sytte att undersöka möjligheterna att mot skäligt ekonomiskt vederlag till­handahålla kriminalvårdens patienter läkarvård i större utsträckning än som f. n. sker. Landstingsförbundet uttalar att beredningens förslag i denna del inte kan läggas till grand för beslut.

Svenska kommunförbundet anser sig inte helt kunna instämma i be­redningens uppfattning om ansvarsfördelningen mellan kriminalvård och socialvård.

Enligt beredningen skall kriminalvården klarlägga klientens behov av åtgärder och vård och sedan överlämna "verkställigheten" till den primärkommunala socialvården. Enligt styrelsens mening borde det verkställande organet i samhället — socialvården, sjukvården etc. — på ett mycket tidigare skede komma in i bilden och bl. a. informera om


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                   88

vUka resurser som finns och i vilken utsträckning dessa kan utnyttjas i det enskUda fallet. Av resursskäl måste det inom den primärkommunala socialvården ske en prioritering mellan olika vårdbehövande. Styrelsen ser det som naturligt att det direkt vårdande organet i samhället har den bästa överbUcken över resursema och att de personer som vårdas inom kriminalvården icke skall ha någon särställning i förhåUande tUl andra vårdbehövande människor — vare sig positivt eUer negativt.

Kommunförbimdet fiimer det dock naturligt att de olika vårdgrenar­na i samhäUet (kriminalvård, socialvård, arbetsvärd etc.) genom ett sam­rådsförfarande så långt det är möjUgt utnyttjar de totala vårdresurserna och i största möjUga utsträckning låter individens behov bestämma re­sursutnyttjandet.

Ett stort antal remissorgan uttrycker sin tillfredsställelse över att be­redningen valt att satsa på praktiska åtgärder och att man därvid prio­riterat frivården. Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) ut­trycker sitt principiella gillande av beredningens deklarerade uppfatt­ning att frihetsberövande och sluten anstaltsvård i regel ej förbättrar den enskUdes möjlighet tUl ett liv i frihet och av att beredningen priori­terar en betydande förbättring av frivårdens resurser. Övervaknings­nämnden i Stockholm sjätte avdelningen finner det betydelsefullt att det fastslås att man ännu vet mycket litet om de mänskliga beteende-mekanismerna och att man därför för huvuddelen av anstaltskUentelet måste inrikta fängelsevistelsen på sådana konkreta åtgärder som kan bidra tUl att minska de dömdas isolering och hindra att de diskrimine­ras i fråga om arbete, utbUdning, bostäder m, m. Enligt nämndens me­ning är uttrycket "vård" i fråga om fängelsevistelsen på det hela taget missvisande. Detta innebär inte klander åt något håU; det är anstalts­situationen som sådan — det enorma trycket på den intagne — som medför att påverkan i positiv riktning är utomordentligt svår att åstad­komma i fängelset.

Rikspolisstyrelsen anser att en förutsättning för att kriminalvård i frihet skall ge resultat är att tUlräckliga resurser tillförs frivårdsorga-nisationerna. Skall en återanpassning lyckas fordras det att samhället effektivt tar hand om och stöder dem som kommer i åtnjutande av denna vårdform. Det kan annars bli så att inget annat återstår för dem än att begå nya brott för att tillfälligt klara sin situation. Risker för återfall i brott föreligger alltid under kriminalvård i frihet. Sådana ris­ker måste i all den utsträckning som är möjlig elimineras genom till­räckliga och adekvata hjälpinsatser. Detta är nödvändigt ur rent huma­nitär synpunkt och även för att uppnå det eftersträvade målet.

TCO delar kriminalvårdsberedningens uppfattning om såväl frivår­dens fördelar framför anstaltsvården som behovet av ett utökat inte­grerat samarbete mellan dessa båda grenar av kriminalvården. Mot denna bakgrund är det angeläget att frivården förstärks och effektivi­seras. TCO finner det med hänsyn härtill vara av stor betydelse att


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                   89

den av beredningen föreslagna väsentUgt ökade satsningen på frivården genomföres. Föreningen Sveriges tingsrättsdomare anser den ökade satsningen på frivården nödvändig men framhåller samtidigt vikten av att anstaltsvården av den anledningen inte eftersatts. Föreningen hälsar med tiUfredsstäUelse beredningens uttalande att i fråga om en viss del av klientelet måste vidtagas åtgärder som garanterar enskildas säkerhet och skydd samt behov av skydd jämväl för samhället. Liknande syn­punkter anförs också av länsstyrelsen i Stockholms län.

KRUM är positivt tUl frivårdens följder. Inte därför att frivården in­nebär någon effektiv behandling utan därför att frivård innebär frihet från anstaltsvård.

Föreningen Sveriges statsåklagare, som delar beredningens uppfatt­ning rörande behovet av förstärkt frivård, framhåUer att man under det fortsatta reformarbetet bör fästa stort avseende vid det välkända för­hållandet att aUmänhetens inställning tUl straffade personer är klart negativ. En långsam uppmjukning av denna negativa attityd tycks vara på gång. Men den bör påskyndas och bästa sättet för det förefaller vara att se till att ersättningsfrågan till brottslingens offer tas upp tUl allvarlig och ingående diskussion och löses på tillfredsstäUande sätt.

Kriminalvårdsnämnden påminner om att beredningen inte haft att ta ställning tiU påföljdssystemets aUmänna inriktning och konstaterar sam­tidigt att detta tydligen vållat stora svårigheter när det gällt att fullgöra uppdraget. Härigenom har vissa av de tankar och värderingar på vilka gällande påföljdssystem bygger, satts i fråga eller rubbats. Man bör uppenbarligen gå fram med försiktighet vid den fortsatta behandlingen av beredningens olika förslag, inte minst dem som ter sig som enbart tilltalande praktiska lösningar på aktuella interna problem inom krimi­nalvården. Kompletterande överväganden angående de mera långsiktiga kriminalpolitiska konsekvenserna blir nödvändiga. Det kommer därvid sannolikt att visa sig att genomförandet av en stor del av förslagen förutsätter en översyn av brottsbalkens påföljdsregler. Frågan blir främst hur långt Uberaliserande reformer på området kan drivas samti­digt som den allmänpreventiva effekten av frihetsstraffet måste upp­rätthållas.

2.3 Departementschefen

Inte oväntat har i kriminalvårdens målsättningsdebatt frågan om gränsdragningen mellan kriminalvårdens och andra vårdområdens an­svarsområden ådragit sig stort intresse från remissorganens sida.

I brist på andra adekvata benämningar måste kriminalvårdens verk­samhet ofta beskrivas i vård- och behandlingstermer. Detta leder lätt till en överdriven uppfattning om verkställighetsorganens resurser och möjligheter när det gäller de mäimiskor som är föremål för åtgärder


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                    90

inom kriminalvården. Det kan också leda tiU en osäkerhet hos berörda myndigheter rörande vilket ansvar man har för kriminalvårdens klien­ter. Jag vill därför understryka att jag till fullo delar beredningens stånd­punkt att kriminalvårdens klienter har samma rätt till samhällets stöd och hjälp som andra medborgare.

Endast i de fall då den dömde omhändertagits på sådant sätt att det förhindrar andra myndigheters medverkan eller när stödinsatserna ute­slutande har sin grund i kriminalvårdens rehabiliterande uppgift får ansvarsfrågan en annan grand och kriminalvården måste ta det primära ansvaret även för uppgifter som normalt åvilar andra huvudmän. En annan ordning skulle ofrånkomligen — som också framhålls av remiss­organen — leda tUl att samhäUets totala resurser onödigtvis splitt­rades och användes på ett orationellt sätt samtidigt som kriminalvårds­klientelets sociala isolering ytterligare markerades. Givetvis rör det sig här om betydelsefulla resursfrågor men jag vill dock framhålla att det inte är fräga om några nya behov. I den mån kriminalvårdens klienter behöver hjälp och stöd grundar sig behovet i regel inte på deras speciella situation som lagöverträdare utan på deras allmänna sociala förhållan­den som arbetslösa, sjukvårdsbehövande eller dyl. Vad beredningen framhållit är att deras kriminalitet samt den omständigheten att de stundom har särskUda problem när det gäller anpassningen i samhället eller fysiska eller psykiska handikapp som gör dem speciellt svårbehand­lade inte får påverka bedömningen av deras hjälpbehov. Nya resursbe­hov uppstår endast i de fall då de kriminellas situation tidigare inte tUl­räckligt beaktats.

En del remissorgan uttrycker farhågor för att kriminalvårdens klien­ter skulle riskera att särbehandlas när det gäller samhällets stöd- och vårdinsatser. I den mån dessa farhågor är berättigade anser jag att den av beredningen föreslagna anstaltsorganisationen avsevärt bör underlät­ta en intensifierad samverkan mellan kriminalvården och övriga vård­områden. I likhet med beredningen viU jag understryka vikten av att de överläggningar mellan kriminalvårdsstyrelsen och andra statliga och kommunala organ som redan inletts och som avser att åstadkomma ge­nerella överenskommelser rörande olika samarbets- och gränsdragnings-frågor intensifieras. Det är också viktigt att det samarbete som inletts med arbetsmarknadens parter fortsattes och intensifieras. Jag vill i detta sammanhang påpeka att jag i år föreslår inrättandet av en tjänst som byrådirektör vid kriminalvårdsstyrelsen avsedd för detta samarbete. Man kan också förvänta att den viktiga gränsdragningsproblematiken blir fö­remål för överväganden inom socialutredningen.

Det är glädjande att den enighet som uppnåtts inom beredningen rö­rande inriktningen av de fortsatta resursförstärkningarna inom kriminal­vården också omfattas av remissorganen.

Det synes numera vara en allmänt accepterad synpunkt att frivården


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                   91

har större möjlighet att bedriva resocialiseringsarbete än anstalterna. En föratsättning är dock att frivårdens resurser medger att den på avsett sätt fyller såväl den kontrollerande som den stödjande uppgift som lag­stiftningen ålagt den. Endast en väl fimgerande frivård kan, som bered­ningen framhåller, inge klient, alhnänhet och rättsvårdande myndighe­ter ett sådant förtroende att den accepteras som ett fullgott altemativ till anstaltsvården.

De positiva erfarenhetema från frivården har endast i begränsad ut­sträckning kunnat överföras till anstaltsvården. Delvis har detta berott på bristande resurser men också på organisatoriska förhållanden. Be­redningen har pekat på sådana brister samt föreslagit metoder att kom­ma till rätta med dem. Förslagen syftar till en integration mellan an­staltsvård och frivård varigenom den förra i betydande utsträckning får möjlighet att tillgodogöra sig frivårdens erfarenheter och arbetsformer. Härigenom kan anstaltsarbetet i större utsträckning inriktas på sådan verksamhet som direkt syftar tUl att förbereda den intagne för friheten, övergången mellan de båda vårdformerna bUr mindre skarp och den målsättning som sedan länge gällt för anstaltsvården — att planering för frigivningen skall utgöra ett huvudsyfte med alla åtgärder — blir mera realistisk.

Den föreslagna ordningen kan naturligtvis, som framhålles av några remissorgan, leda till att frihetsberövandets allmänpreventiva effekt tunnas ut. Jag kan dock inte finna att en sådan utveckling nödvändigtvis behöver stå i strid med intentionema bakom påföljdssystemet. Påfölj-dema skall tjäna det dubbla syftet att avskräcka från brott och att främja den dömdes anpassning i samhället, I sitt förslag har beredningen sökt definiera vUken av dessa båda uppgifter som i varje särskilt fall skall tUl­mätas den största betydelsen. I realiteten är detta ingen nyhet eftersom sådana överväganden måste föregå de flesta beslut rörande såväl på­följdsval som anstaltskllentelets behandling. Vad som nu skett är att be­redningen för att underlätta en mera enhethg bedömning anvisat vissa riktiinjer för anstaltsklientelets behandling. Förslaget bör i denna del ses tUlsartunans med de riktlinjer för vissa författningsändringar som under år 1972 antogs av statsmaktema och varigenom föreskrevs att en sär­skUd restriktivitet skall iakttas när det gäller permissioner och placering på öppen anstalt för vissa intagna med längre strafftider. Dessa riktlinjer kompletteras nu med anvisningar om sådana fall då intagna med mindre allvarlig kriminalitet — utan åsidosättande av hänsyn tUl samhälls­skydd och allmän laglydnad — kan behandlas på ett mindre restriktivt sätt.

På samma grand som åberopats för farhågor att beredningen rö­rande det kriminellt mindre belastade klientelet beaktat påföljdens av­skräckande effekt i för liten utsträckning, kan man naturligtvis också hävda att beredningen i fråga om andra grupper förordat verksamhets-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                    92

former som icke i tUlräcklig grad tUlgodoser resocialiseringssyftet. Även här blir det emellertid fråga om en avvägning. Vissa typer av brott är ofrånkomligen av den karaktären att samhällets avståndstagande måste demonstreras med särskild tyngd och ett upprepande så vitt möjligt förhindras. Att bortse från detta skulle säkerligen leda tUl att aUmän­hetens förtroende för kriminalvården och övriga rättsvårdande myndig­heters verksamhet allvarligt skadas. I dessa fall får de dömda nödvän­digtvis underkasta sig kännbara inskränkningar i sin personliga frihet och får finna sig i de förändringar av sin allmänna livsföring som är en direkt konsekvens av domstolens beslut. Det ur rehabiliteringssynpunkt fördelaktigare behandlingsalternativet måste därvid vägas mot krav på beaktande av säkerhet och samhällsskydd. Å andra sidan är det uppen­bart att påföljden inte heller för dessa intagna får verkställas på ett sätt som onödigtvis försvårar deras möjUgheter till samhällsanpassnlng eller skadar deras fysiska och psykiska hälsa. Inte heller bör straffverkställig­heten leda tiU att de undandrages de stöd- och vårdinsatser som är en rättighet för alla mäimiskor i vårt samhälle. Att helt tUlgodose båda dessa krav torde inte vara möjligt. Jag finner dock att beredningens för­slag även i detta avseende erbjuder lösningar som utgör ett godtagbart alternativ till nuvarande ordning.

3   Kriminalvårdens anstaltssystem

3.1 Beredningen

En utgångspunkt för berediungens arbete har varit en analys av an­staltsklientelets sammansättning. Beredningen finner därvid att detta i stort sett kan indelas i tre grapper.

A. Den grupp som beredningen kallar normalklientel omfattar fler­talet av intagna med korta och medellånga strafftider. SkiUnaden mel­lan dessa intagna och frivårdsklientelet är numera ganska liten såväl i fråga om arten av klienternas kriminella handlingar som när det gäller deras ålder, hälsotillstånd, bakgrund eller sociala vanor. Deras brotts­lighet är i många fall inte av allvarligare karaktär än att kravet på sam­hällsskydd och allmän laglydnad skulle kunna tiUgodoses genom de in­skränkningar i den dömdes persorUiga frihet som kriminalvård i frihet innebär. ÅtskUUga som nu behandlas på anstalt har också urspnmgligen tillhört frivårdsklientelet. De åtgärder som satts in av frivården har emel­lertid inte gett åsyftat resultat utan klientema har kommit in i en oord­nad livsföring som har lett tUl fortsatt brottslighet. Domstolama har därför ansett det nödvändigt att kombinera frivårdens insatser med någon form av institutioneU kontroU.

Enligt beredningens uppfattning kan man bäst omhänderta denna


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                   93

grupp i ett anstaltssystem som medger en långtgående integration meUan anstaltsvård och frivård.

Om de intagna får tillbringa verkställighetstiden i närheten av hem­met skapas bättre förutsättningar för arbets- och bostadsanskaffning och det blir möjligt att vidta åtgärder i detta syfte i god tid före utskriv­ningen. De intagna kan själva ta mera aktiv del i utskrivningsförbere-delsema. Övervakare och frivårdstjänstemän kan ha fordöpande kontakt med sina klienter. Med hjälp av frigångsarbete, tätare permissioner m. m. kan då frigivningen ske stegvis och man imdviker en abrupt övergång mellan anstaltsvård och frivård.

B.   Det finns vidare på anstalterna Intagna som är svårhanterliga eUer
som gjort sig skyldiga till brott av allvarlig natur samt personer som
utan kraftig kontroU riskerar att aUvarligt skada sig själva eUer andra.
I dessa faU skuUe ett användande av öppna behandlingsformer medföra
risk för att en del av de dömda genom rymningar och permissionsmiss­
bruk skulle imdandra sig fortsatt verkställighet och eventueUt begå nya
brott. För denna grupp blir kriminalvårdens verksamhet väsentligen en
annan. Det blir här frågan om att tUlgodose samhällets skyddsbehov
samtidigt som man skapar förutsättningar för den särskUda behandling
i övrigt som det mer belastade klientelet kräver. Vad som nu sagts bör
dock inte hindra att en stor del av detta klientel under senare delen av
verkställigheten överförs till anstalter av den typ som avses för det
förstnämnda klientelet.

C.   Den tredje gruppen har av allmänpreventiva skäl dömts tUl ett kor­
tare frihetsstraff. I fråga om denna grapp föreligger inte nägot skyddsbe­
hov. Den skaU inte heller bli föremål för frivårdande åtgärder. Denna
grapp bör kunna omhändertas på ett sätt som med beaktande av huma­
nitära krav åsamkar samhället minsta möjliga kostnader.

I konsekvens med sin syn på klientelets sammansättning samt med hänsyn till vad som tidigare sagts angående kriminalvårdens allmänna målsättning föreslår beredningen ett nytt anstaltssystem som bygger på dessa premisser.

För den grupp intagna som benämnts normalklientelet föreslår be­redningen inrättande av ca 2 000 platser på lokalanstalter. Dessa an­stalter föreslås bli lokaliserade på ett sådant sätt att de intagna dels får möjlighet att uppehåUa sociala och personliga kontakter, dels så att kli­entema under vistelsen på anstalten har möjlighet att påbörja en fri-gångsanställning som de kan behålla även efter frigivningen. Anstalterna bör rikta sin verksamhet ut mot samhället. Frivårdstjänstemän, överva­kare och anhöriga bör delta i verksamheten. Det arbete som bedrivs på anstalten bör vara av sådan natur att det kan underordnas den verksam­het som syftar tiU planläggning av de intagnas frigivning. De intagna bör kimna utnyttja hemortens sociala resurser t. ex. i fråga om sjukvård, so­cialvård, undervisning m. ra. Platsantalet bör inte vara så stort att det


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                    94

försvårar permissioner och frigång. Beredningen fiimer att ca 40 plat­ser är att föredra och att platsantalet inte bör understiga 20. Slutenhets-graden bör variera mellan öppen och sluten.

Beredningen beräknar att omkring 830 platser kan ställas tUl förfo­gande genom att ett 25-tal av de nuvarande småanstalterna tas i bruk som lokalanstalter. Nybyggnadsbehovet uppgår då tUl omkring 1 000 platser. Den totala kostnaden för lokalanstalter beräknas tUl omkring 125 milj. kr. Investeringarna kan fördelas på en längre period t. ex. fem­ton år.

Den andra gruppen, som beräknas kräva ca 2 500 årsplatser, bör med hänsyn till kUentemas behov av specialiserade och personalkrävan­de behandUngsinsatser tUlbringa större delen av sin verkställighetstid på riksanstalter med särskUda behandlingsresurser. Klienterna lämpar sig — åtminstone under första tiden — inte för öppen vård, frigång m. m. varför sådana behov som utbUdning, arbetsträning, medicinsk och psy­koterapeutisk behandling huvudsakligen måste tiUgodoses genom krimi­nalvårdens försorg. Detta förutsätter ett brett register av behandUngs-alternativ. Genom en relativt långt driven specialisering bör man på riks-anstalterna kunna skapa sådana alternativ i betydande utsträckning. Be­hovet av riksanstalter kan enligt beredningens uppfattning rymmas inom ramen för det befintliga anstaltssystemet. Några nya sådana anstalter bör därför ej uppföras.

För grupp C beräknar beredningen platsbehovet tUl ungefär 1 000 årsplatser. Det övervägande flertalet som tiUhör denna grupp kan vistas på öppna anstalter. Kravet på behandlingsresurser är med hänsyn tUl klientelsammansättningen inte stort. Med hänsyn tUl deras korta iatag-ningstider är deras behov av att tUlbrlnga anstaltstiden i omedelbar när­het av hemorten i regel inte så stort som andra intagnas. Däremot krävs att anstalterna skall kunna bereda sysselsättning även åt sådana intagna som saknar tidigare yrkeserfarenhet och erbjuda dem en godtagbar stan­dard i fråga om bostäder och hälsovård. Även för derma grupp ryms platsbehovet inom det nuvarande anstaltssystemet.

Beredningen framhåller särskUt två avseenden där den föreslagna klienteldifferentieringen avsevärt skiljer sig från de differentieringsprin-ciper som nu tUlämpas,

En grandläggande tanke i kriminalvårdens verksamhet har hittiUs varit att man bör undvika att klienter med olika kriminell belastning blandas på anstalterna. Det har ansetts att risk föreligger för skadlig påverkan på mindre avancerade klienter från mera avancerades sida. Det har vi­dare ansetts önskvärt att den som frigivits från anstalt eller ådömts nå­gon form av kriminalvård i frihet imdviker att återvända tiU den mUjö i vilken han begått de aktuella brotten.

I det förstnämnda faUet pekar beredningen på att ett flertal klientel-undersökningar visat, att de grapper som i första hand ansetts böra skU-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                   95

jas från övriga intagna dvs. de som dömts till ungdomsfängelse, skydds­tUlsyn med anstaltsbehandling resp. internering numera vare sig person-lighetsmässigt eller i fråga om arten av sin kriminalitet på något avgö­rande sätt skUjer sig från dem som dömts till fängelse. Däremot finns inom alla kategorier individueUa skiUnader i fråga om grovleken och omfånget av de dömdas krimineUa aktiviteter. När det gäller försö­ken till miljöbyten pekar beredningen på att dessa i praktiken oftast omöjliggjorts av att de dömda haft starka skäl att återvända tUl sin tidi­gare mUjö där de har sina anhöriga och vänner.

Beredningen finner med hänvisning tUl ovanstående att de grundtan­kar på vUka nuvarande anstaltssystem vUar inte har samma tyngd som tidigare. Utgångspunkten bör i stället vara att skapa ett system som — oavsett den påföljd som har ådömts — skapar gynnsamma föratsättning­ar att inrikta verksamheten på koiikreta åtgärder för att genom arbets-och bostadsanskaffning, utbUdning m. m. anpassa den frigivne tUl sam­hället och minska hans sociala isolering.

3.2 Remissyttrandena

Bland de remissorgan som yttrat sig beträffande förslaget tUl anstalts­system råder en betydande enighet rörande värdet av att anstaltssystemet baseras på små enheter i nära anknytning tiU de intagnas hemort. Kri­minalvårdsstyrelsen påpekar att intresset av att placera de dömda på anstalter i så nära anknytning tiU hemorten som möjligt varit en grund­tanke redan i det nuvarande räjongsystemet.

De faktiska förändringar som inträtt efter räjongsystemets tUlkomst har emellertid i väsentiig grad framtvingat jämknuigar i denna fördel­ningsprincip. Nya anstalter har inrättats som antingen genom sin storlek och utformning eller på grund av sin lokalisering inte lämpligen kunnat fogas in i det bestående systemet. Samtidigt har under åren — särskUt på senare tid — större och mindre anstaltsenheter avvecklats utan större hänsynstagande tUl hur detta inverkat på räjongernas möjligheter att var och en inom sui givna ram disponera och fördela klientelet. Sålunda har inom vissa räjonger uppstått överskott på visst slag av platser medan på annat håU brist förelegat på motsvarande eller annat lokalutrymme. Även inom specialräjongerna har — trots företagna omdisposltioner — till­gången och efterfrågan på platser inte kimnat helt utjämnas. Den nu­varande organisationens funktionsduglighet har alltså successivt under­grävts som en följd av att den pågående anstaltskoncentrationen delvis utvecklats efter linjer som avvikit från räjongsystemets grundritningar.

Beredningens förslag om lokalanstalternas integrering med frivården kan etdigt styrelsen ses som en vidare utvecklmg och ett fullföljande av de strävanden som låg bakom 1964 års beslut om en samordning av verksamheten vid anstalterna och inom frivården.

Statskontoret finner att lokalanstaltema med föratsatt intimt samar­bete med frivården och med de öppna förhåUanden som skaU vara ut-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                    96

märkande för dem bör innebära en fördel ur behandlingssynpunkt varvid möjligheten till en successiv utflyttning av klientema från riksanstaltema måste vara av särskilt värde. Samma uppfattning har RRV som dess­utom påpekar att anstaltsledning och vårdpersonal får en bättre person­kännedom, något som bör öka föratsättningama för acceptabla relatio­ner mellan vårdpersonal och klienter.

RRV framhåller emeUertid att problem kan uppstå på grund av lokal­anstaltemas begränsade storlek och den därav föranledda knappheten på arbets-, utbUdnings- och sjukvårdsresurser. Den föreslagna organisatio­nen bygger på att huvuddelen av de intagna är sysselsatta i arbete eller utbildning utom anstalten.

Det synes RRV knappast realistiskt att anta att arbetsplacering kan ske i erforderlig utsträckning utan att arbetsgivarna ges ekonomisk kom­pensation — åtminstone under en övergångstid. Det vore av värde om effekterna av ett system där staten t. ex. täcker viss del av lönekostna­derna för klientema undersöktes. Förslagsvis kunde ett sådant bidrag i första hand utgå under den tid som behövs för att arbetsgivaren skall kunna bedöma klientens förmåga att klara arbetet. Ett sådant system kunde med fördel avpassas så att ersättningen tUl arbetsgivarna varierar med arbetets utbUdnings- och stimulansvärde.

RRV har inte haft möjlighet att göra några beräkningar av de totala kostnadema för det nu ifrågasatta ersättningssystemet. Alternativet tUl ett sådant system är att ge de planerade anstalterna betydande resurser för arbete och utbUdning. Ett sådant förfaringssätt kan emeUertid dels antas bli mer kostnadskrävande, dels omintetgöra beredningens bärande idé om att fängelsevistelsen för klientelet skaU skapa och vidmakthålla ett socialt kontaktmönster av värde för framtiden.

Svenska kommunförbundet instämmer i beredningens motiv beträf­fande en nyordning av anstaltssystemet och vill därvid särskilt under­stryka värdet av att de föreslagna lokalanstaltema för det s. k. normal­klientelet kommer tUl stånd. Härigenom torde förutsättningarna för en kontinuitet i vårdarbetet öka liksom närheten mellan lokalanstalten och hemortens socialvård vara av stor betydelse för det praktiska ar­betet. Förbundet ställer sig också i stort positivt tiU den föreslagna ar­betsformen vid lokalanstaltema, som skall vara av utåtriktad karaktär och där representanter från bl. a. den primärkommunala socialvården skall kunna medverka på ett tidigt stadium.

Föreningen Sveriges tingsrättsdomare ger sin anslutning till bered­ningens tankegångar, men vill framhåUa att fara kan vara i dröjsmål. En utbyggnadstid av 15 år, måhända försvarbar av statsfinansiella skäl, kan visa sig vara alldeles för lång om man vill nå det av beredningen uppställda målet.

Föreningen Sveriges skyddskonsulenter och skyddsassistenter anser att antalet anstaltsplatser på lokalanstalter bör ökas jämfört med bered­ningens förslag och antalet platser på riksanstaltema skäras ned. Redan befintliga småanstalter kan användas, i varje fall under ett övergångs-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                   97

skede, som lokalanstalter. Målet bör i övrigt vara att de äldre centralan-staltema efter hand ersätts av modernare aiUäggningar. Föreningen fin­ner emellertid beredningens förslag vara väl underbyggt och att förde­lama med ett snabbt genomförande av reformen är så stora att man kan ta de nackdelar som följer av att anlita äldre och mindre lämpliga anstalter som lokalanstalter under ett övergångsskede.

Föreningen tar lUcsom kriminalvårdsstyrelsen även upp de kvinnliga fångamas problem. För föreningen framstår det som naturligt att kvinn-Uga såväl som maiUiga intagna har samma behov och rätt tiU anstaltspla­cering i närheten av hemorten, I linje med denna instäUning förordar föreningen att man vid nybyggnad av lokalanstalter i Stockhohn, Göte­borg och Malmö inrättar avdelningar för kviimor, Lokalanstaltema bör i enlighet med beredningens förslag ha 40 platser. Föreningen anser dock, att frigångshem med 10—15 platser kan vara att föredra framför en an­stalt med 40 platser. Systemet med frigångshem har också den fördelen, att det lättare kan anpassas tUl de lokala behoven. Det är av största vikt att man vid placeringen av lokalanstalter endast låter befolkningsunder­laget och behovet av lokalanstalt vara avgörande vid lokaliseringen.

En kombination mellan lokalanstalter och frigångshem föreslår västra kriminalvårdsräjongens regionala företagsnämnd som visserligen anser det värdefullt med satsningen på det lokala sambandet med lokalanstal­ter men befarar en utarmning av behandlingsresursema på denna typ av anstalter. Enligt företagsnämndens uppfattning kommer dessa inga­lunda att bli en idyll av lättbehandlade och snälla intagna. De intagna som beredningen anser lämpliga för lokalanstalt kräver sociala behand-Imgsresurser direkt knutna tUl anstalten. Det är också nödvändigt att man på lokalanstaltema kan erbjuda de intagna ett verkUghetsnära ar­bete. Förflyttningen av intagna från riksanstalt till lokalanstalt kan an­nars få riksanstaltens ambitioner att forma klienten till en i arbetshän-seende produktiv samhällsanpassad människa att totalt rasa samman.

För att kuima åstadkomma erforderUga behandUngsresurser på lokal­anstaltema både vad gäller social service och verkUghetsnära och me­ningsfull arbetsdrift bör platsantalet på vissa lokalanstalter utökas till att omfatta ca 60 platser. Nämnden är samtidigt dock mycket positiv tiU den planerade ökningen av frigångsbehandUngen. Detta mstitut är ett av våra mest användbara resocialiseringslnstrament och hittills gjor­da försök från slutna anstalter i västra räjongen har givit mycket po­sitiva resultat. Nämnden anser dock att man bör förlägga frigångare på mycket små frigångshem och ej på lokalanstalter. Detta både ur anstaltsdisciplinär synpunkt och med hänsyn till frivårdens planerade intensivarbete med intagna. Frigångshem bör i första hand placeras i städer med skyddskonsulentexpedition. Nämnden anser att man kan in­rätta lokalanstalter med större spridning vad beträffar platsantalet och

7   Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 4


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                   98

flera små frigångshem. Lämplig storlek på frigångshemmen är platser för omkring tio intagna.

En annan uppfattning redovisar Svenska fångvårdssällskapet som an­ser att kriminalvården bör "avinstitutionaliseras". Det föreslagna pro­grammet med 1 000 nytillkomna vårdplatser främjar inte detta syfte, I StäUet för de föreslagna anstalterna bör ett stort antal frigångshem inrättas i fastighetsvåningar eUer vUlor vart och ett med fem till tio plat­ser. Härigenom skulle den ömsesidiga kontakten mellan de intagna och människoma i omgivningen underlättas liksom det sannolUct skulle upplevas naturligare för frivården att i ett sådant program kopplas in i ar­betet på att säkra de intagnas återgång tUl samhället.

Tillsynsutredningen ansluter sig till beredningens bedömning beträf­fande värdet ur behandlingssynpunkt av att kUentelet i största möjliga utsträckning placeras i de skisserade lokalanstalterna. Utredningen an­ser att den ofta påtalade ojämnheten 1 beläggningen anstalterna emel­lan i betydande grad just beror på kUentelets motstånd mot placering långt ifrån hemorten eller annan ort där den intagne har kontakter.

Hovrätten över Skåne och Blekinge anser visserligen att kritiken mot byggande av stora anstaltsenheter är berättigad men finner likväl att moderniseringen av anstaltsbeståndet bör fortsätta. Innebörden av be­redningens förslag till anstaltssystem anser hovrätten vara svårförståelig om man enbart utgår från vad beredningen vill åstadkomma. Det vik­tigaste i sammanhanget är i stället vUka av de redan planerade åtgärdema som genom beredningens förslag inställes. Det gäller i första hand mo-demiseringen av centralanstaltema i norra räjongen och ungdomsrä-jongen och på längre sikt i södra och västra räjongerna. TUlskapandet av riksanstalter är endast ett sätt att uttrycka att man anser sig böra avstå från den betydande upprustning och modernisering av kriminalvårdens anstaltsbestånd som tidigare byggnadsprogram innebar. Särskilt betänk­ligt anser hovrätten det vara att byggandet av en ny centralanstalt för ungdomsräjongen skall inställas och att denna läjong i stället helt kom­mer att upphöra.

Rättspsykiatriska föreningen ser däremot med tillfredsställelse på för­slaget att i StäUet för räjonganstalter inrätta och uppföra mindre lokalan­stalter samt att man i betydligt större utsträckning än vad som nu är fallet utnyttjar frigångsinstitutet.

Föreningen Sveriges åklagare finner inrättandet av lokalanstalter vara väl motiverat och anser att denna typ av anstalt kan komma att ha en stor funktion att fyUa. Samma uppfattning har också hovrätten för övre Norrland, SACO och Skyddsvärnet i Stockholm vUka också anser att en fortsatt koncentration av anstaltsbeståndet till ett fåtal större en­heter bör undvikas.

Enigheten är däremot mindre rörande beredningens förslag tUl kate-gorimdelnmg och i fråga om planema på att lokalanstaltema skall ta


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                   99

emot intagna med olika typer av påföljder. Ungdomsfängelsenämnden uttalar att beredningens förslag skulle komma att innebära en uppluck­ring av principen att unga lagöverträdare skall omhändertas på sär­skUda anstalter. Nämnden anser att detta kommer att medföra att dömda oavsett ålder och påföljd kommer att sammanblandas på anstalterna. Ett sådant förfarande skuUe strida mot lagstiftningens intentioner och minska möjlighetema tUl en rehabUiterande behandling under anstalts­tiden, vilket i särskUt hög grad skulle drabba det unga klientelet. Nämn­den finner att en avvikelse från det föreslagna systemet när det gäller ungdomsfängelseklientelet — med hänsyn tUl den ringa del detta utgör i förhåUande tUl det övriga anstaltskUentelet — inte skuUe behöva för­hindra förslagets genomförande för andra kategorier. Inte heUer skulle en sådan ändring medföra ökade kostnader för det aUmänna.

Föreningen Sveriges tingsrättsdomare anser att ett sammanförande på anstalt av ungdomar med äldre mer grovt kriminellt belastade kan leda tUl att ungdomar fixeras vid krimineUt liv och att gärnmgar, som haft sin grund i omogenhet och en attityd av trots mot den bestående ord­ningen, kommer av den unge att betraktas som naturliga.

Socialstyrelsen uttalar att beredningens uppfattning rörande den nu­varande kategorUndelningen i huvudsak kan accepteras men att man inte bör bortse från att personlighetsmässigt omogna klienter, bland dem många yngre, med relativt ringa belastning löper risken att påverkas i ogynnsam riktning vid kontakt med i kriminellt avseende mer avancerade personer.

Interneringsnämnden anser att beredningens indelning inte samman­faller med den fördelning som blir en följd av domstolens val av på­följd. EiUigt den bUd nämnden kunnat göra sig av intemeringsklientelet skiljer sig detta i fråga om brottslighetens art i många fall inte från andra lagöverträdare. Personlighetsmässigt utgör de internerade emeUertid en grapp som bjuder särsldlda svårigheter vid rehabUiteringen. Nämn­den är emellertid inte säker huruvida detta gäUer alla som ådömts inter­nering. Med utbyggda vårdresurser för fängelseklientelet, iimefattande långvarig och intensiv vård i frihet, kan sannolikt en del av de inteme-rade föras över tUl fängelse. Nämnden anser att en obegränsad klientel­blandning kan medföra komphkationer för anstaltsvården t. ex. i fråga om bestämmelserna om övergång till vård utom anstalt och återintag-ning samt om långtidspermission. Å andra sidan anser nämnden att en betydande grupp av de internerade — som under lång tid vistats i an­stalter av olika slag — har mycket små möjUgheter att reda sig i frihet utan en ganska fast tUIsyn. En sådan skulle periodvis kunna ordnas på anstalter av den typ beredningen skisserar.

Beträffande mtagna med korta strafftider — kategori C i bered­ningens förslag — framhåller några remissinstanser att beredningen un­dervärderat deras behov. Sveriges advokatsamfund anser således att det


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  lOo

i regel rör sig om personer som under avtjänandet av straffet försöker och många gånger lyckas sköta sitt normala arbete. De bör därför be­redas plats på lokalanstalt. Andra remissorgan bl. a. RRV framhåller att det bland de intagna med korta strafftider finns många som på grund av sin psykiska särart är i speciellt behov av att vistas i närheten av hemorten. RRV anser det också tveksamt om en så stor andel som 20 % av anstaltssystemets platser behöver avdelas för trafiknykterhets-brottslingar. Rattfylleriklientelet tas också upp av Svenska nykterhets­vårdsförbundet som med hänvisning till undersökningar gjorda av tra-fiknykterhetsbrottskommittén har mycket svårt att komma till annan uppfattning än att en mycket stor grupp bland trafiknykterhetsbrotts-lingarna bör ha nykterhetsvårdande behandhng vid de anstalter, där de tas in, och också bör placeras på anstalter nära hemorten. Liknande syn­punkter framföres också av Svenska fångvårdssällskapet m, fl. remiss­organ.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser att normalkllentelet svarar för en så stor del av den totala brottsligheten att det motiverar att man mer än beredningen gör även tar hänsyn tiU samhällets skyddsintresse.

Kriminalvårdsstyrelsen framhåUer att en differentiering av de in­tagna efter de indikationer som svarar mot samhäUets skyddskrav och den enskildes behandlingsbehov alltid har eftersträvats i modem svensk kriminalvård. Styrelsen påminner om att räjongsystemets introduceran­de ytterst syftade tUl en ändamålsenUgare fördelning av klientelet än vad som tidigare ofta varit faUet. Därvid har — utom beträffande spe-cialräjongema — intresset av att placera den intagne på anstalter i så nära anknytning tiU hemorten som möjligt utgjort en viktig differen­tieringsgrand. De faktiska förändringar som inträtt efter räjongsyste­mets tillkomst har emeUertid i väsentUg grad framtvingat jämkningar i denna fördelningsprincip.

Styrelsen anser att den skiktning av anstaltsklientelet som beredning­en förordar inte är helt invändningsfri men finner att samma invänd­ning i dagens läge med fog skuUe kunna riktas mot varje tänkbart för­slag som syftade till att efter personlighetstyp och behandlingsbehov göra en åtskillnad mellan grupper av intagna. De vetenskapligt inrikta­de klientelundersökningar som finns på området är för få och för ofull­ständiga — och därmed också för osäkra — för att tjäna som vägled­ning. En långtgående integration med frivårdens målsättning och me­toder lär endast vara tänkbar för ett relativt sett mer lättskött, mindre belastat och mindre rymningsbenäget klientel. Förslaget kräver därför en avgränsning av verksamhetsområdet. Beredningen har valt att företa denna från konkret-praktiska, erfarenhetsmässigt betingade föratsätt­ningar. Styrelsen menar att den med åtgärdema avsedda klientelkate­gorien till sammansättning och omfattning är i huvudsak väl avvägd. Termen normalklientel täcker endast något mer än en tredjedel av


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                              101

totala antalet tillgängliga anstaltsplatser. Den klientelkategori som här åsyftas kommer emellertid att behandlingsmässigt och organisatoriskt anknytas inte i första hand till övriga 3 500 anstaltsintagna utan främst till de ca 23 000 människor som i dag tas om hand för kriminalvård i fri­het. Styrelsen anför vidare.

De personer som tas in på lokalanstalt utgör en del av kriminal­vårdens stora normalklientel. Deras behandling administreras under anstaltstiden av den frivård, dit de efter avslutad verkställighet som regel kommer att hänföras. Frågan har inte enbart terminologiskt intresse. Det kan inte vara psykologiskt betydelselöst att en stor del av de anstaltsintagna redan från början får uppleva sig själva som presum­tiva frivårdsfall och därigenom måhända hindras att hårdare fixeras i sin krimineUa identifiering,

1 fråga om lokalanstaltema påpekar styrelsen att schematiska beräk­ningar som företagits inom styrelsen ger vid handen att man skulle behöva räkna med ett inte oväsentligt högre antal platser. Ifrågavarande och beredningens övriga uppskattningar av platsbehovet samt dettas för­delning på olika slag av anstalter bör göras till föremål för en mer in­gående kontroll och analys. Detta gäller även de föreslagna riksanstal­terna. Beredningen har för detta ändamål beräknat 3 500 platser men de öppna och slutna anstalter som enligt beredningens mening kan utnytt­jas har endast ca 2 900 platser. Styrelsen utgår i likhet med bered­ningen från att de äldre centralanstalterna Härnösand, Härianda och Malmö skall läggas ner så snart omständigheterna medger detta. Om man då skall kunna fullfölja beredningens intentioner att riksanstalterna skall erbjuda ett brett register av behandlingsalternativ fordras enligt styrelsens mening att dessa anstalter efter hand ersätts med ändamåls­enliga anläggningar för det svårbehandlade riksanstaltsklientelets behov av systematisk arbetsträning och övriga rehabillteringsåtgärder. Med hänsyn härtUl föreslår styrelsen att i de framtida byggnadsplanerna för kriminalvården resurser på sikt beräknas för att i Norrland och i vart och ett av Stockholms- och Göteborgsområdena uppföra en ny sluten anstalt med ca 60 platser,

1 fråga om behovet av lokalanstaltsplatser delas kriminalvårdsstyrel­sens uppfattning av södra kriminalvårdsräjongens regionala företags­nämnd som anser att de i sammanhanget nämnda säkerhetsriskerna har överbetonats,

övervakningsnämnden i Stockholm sjätte avdelningen anser att be­redningens förslag är ett steg i rätt riktning men framhåUer att uttryc­ket "normalklientel" ej får missförstås. Det kan utgöra en användbar beteckning på en stor medelgrupp av intagna, som inte tUlhör kategorin rattfyllerister och liknande och som inte heller är särskilt farliga eller svårbehandlade. Men man får inte glömma bort att nästan hela detta "normalklientel" består av svårt handikappade eUer skadade människor,


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                   102

som är långt ifrån "normala" i psykiskt hänseende. Insikten härom mås­te prägla alla reformsträvanden inom kriminalvården.

LO anför att beredningens modell för klienteluppdelning inte är helt invändningsfri men att beredningen dock för ett övertygande resone­mang när det gäller grunderna för ett nytt kriminalvårdssystem. Det är också LO:s uppfattning att utgångspunkten för ett sådant bör vara att anpassa den frigivne till samhällslivet och minska hans sociala isolering. Man bör därför undvika att fixera platsbehovet på lokalanstalterna till ett visst tal. Det kan exempelvis visa sig nödvändigt ur behandlingssyn­punkt att mer än 600 platser på lokalanstalter tas i anspråk som slut­station för de grupper som avtjänar sina straff på sluten anstalt. Det hg­ger en viss fara i att låta en så stor grupp som beredningen tänkt sig tiU-bringa huvuddelen av anstaltstiden på slutna anstalter. Men eftersom be­redningens förslag innebär ett helt nytt anstalts- och behandlingssystem kan ingenting med säkerhet sägas om den framtida funktionen,

3.3 Departementschefen

I fråga om beredningens förslag tUl uppdelning av anstaltsklientelet i skUda kategorier vUl jag liksom kriminalvårdsstyrelsen fram.hålla att den inte är helt invändningsfri. En uppdelning av detta slag blir nöd­vändigtvis schematisk och kan givetvis inte följas helt oreserverat. Än mindre kan den göra anspråk på någon vetenskaplig exakthet. Enligt mm uppfattning fyller den dock på ett tUlfredsställande sätt sitt syfte. Den anvisar nämligen praktiskt genomförbara och ekonomiskt realistiska metoder att lösa det svåra problemet med anstaltsklientelets övergång från anstalt till frivård.

Det har sedan lång tid funnits en uttalad strävan från statsmakternas sida att utforma kriminalvårdens verksamhet på ett sådant sätt att anstaltstiden utnyttjas för att underlätta den intagnes anpassning i sam­häUet efter anstaltsvistelsen. En förutsättning är då att anstaltssystemet medger att olika stödåtgärder sätts in vid en tidpunkt då den intagne har förutsättningar att tUlgodogöra sig dem på avsett sätt. Beredningens för­slag kompletterar på ett betydelsefullt sätt de insatser i rehabiliterande syfte som f, n, görs vid fångvårdsanstaltema genom att ge dessa en mål­inriktad styrning. För den del av klientelet som har relativt korta anstalts-tider och som därför i praktiken inte är åtkomliga för en långsiktig an­staltsbehandling inriktar man sig på praktiska sociala stödinsatser avsed­da att inför frigivningen ordna den intagnes förhållanden på ett sådant sätt att övervakare och övrig frivårdspersonal inte behöver använda hu­vuddelen av sin tid och suia resurser för att lösa hans mest elementära behov. Under relativt lugna former kan de i stället inrikta sin verksam­het på mera långtsyftande insatser i förebyggande syfte varvid den kon­takt som byggts upp under anstaltstiden kan utgöra en betydelsefull fak­tor för ömsesidigt förtroende och förståelse.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  103

De resurser som tiUskapats för behandling i anstalterna, t. ex. i form av UtbUdning, yrkesträning samt medicinsk och psykiatrisk vård kon­centreras däremot tiU de grupper av intagna som på grund av anstaltsti­dens längd eller personlighetsmässiga särdrag är tillgängliga för och i speciellt behov av sådana insatser. De behandlingsresurser som i dag framstår som otillräckUga kan genom en sådan koncentration och syste­matisering utnyttjas på bättre sätt.

1 viss utsträckning är jag beredd att dela den åsikt som uttalats av vis­sa remissinstanser att beredningen visat stor försiktighet när det gällt att beräkna behovet av lokal- resp. riksanstaltsplatser. Samtidigt finner jag det värdefuUt att beredningen sökt undvika en överdriven optimism rörande anstaltsklientelets förutsättningar att klara öppnare vårdfor­mer. Den framtida utvecklingen kommer att visa om dessa förutsätt­ningar undervärderats. Om så skulle vara fallet innehåller det före­slagna programmet inget som hindrar en fortsatt utveckling mot öpp­nare arbetsformer. Ä andra sidan ger förslaget i sin nuvarande utform­ning garantier för att det kriminellt mest belastade klientelet även i fortsättningen kan omhändertas på ett sätt som garanterar samhälls­skydd och säkerhet.

De farhågor som anförts beträffande riskema för klientelblandning bedömer jag som överdrivna. Det bör påpekas att en sådan blandning främst avses kunna äga rum på lokalanstaltema och där huvudsakligen under ett skede i anstaltsvistelsen då den intagnes aktiviteter i stor ut­sträckning förlagts utanför anstalten. I fråga om riksanstaltema har be­redningen redan föreslagit att en del av dessa i första hand skall förbe­hållas ungdomar. Hur många anstalter som behöver avsättas för denna grapp bör bedömas med hänsyn till den aktuella klientelsituationen. Att i detta avseende göra någon gränsdragning mellan ungdomar som har dömts till ungdomsfängelse och ungdomar som dömts till fängelse fin­ner jag däremot ej befogat. Liksom i fråga om andra intagna bör de dömdas behov av utbildning och annan behandling i detta fall vara av­görande.

Samma synpunkter kan i viss utsträckning tillämpas rörande inteme­ringsklientelet. De kriminellt mest aktiva i denna grapp torde ofrån­komligen behöva tas om hand på riksanstalter men det finns, som framhålles av interneringsnämnden, också internerade för vilka lokal-anstaltsplacering framstår som en helt adekvat lösning, Humvida särskU­da riksanstalter skall avdelas för internerade anser jag dock bör bli före­mål för kriminalvårdsstyrelsens prövning.

Att tillskapa särskilda lokalanstalter för ungdomsfängelse- och inter­neringsklientelet finner jag däremot med hänsyn tUl klientelets ringa an­tal vara en helt orealistisk lösning. Visserligen kan man förmoda att spe­ciellt de intemerade av säkerhetsskäl kommer att få omhändertas på riksanstalter i relativt stor utsträckning men å andra sidan skulle åt-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                               104

gärden att helt utestänga dessa grapper från lokalanstaltema ofrån­komligen försätta dem i ett betydligt sämre läge än andra intagna när det gäUer den successiva utslussningen i samhället som just för dem framstår som särskUt angelägen.

De synpunkter som framförts beträffande korttidsklientelet anser jag i och för sig beaktansvärda. Avsikten är givetvis inte heller att anstalts­placering av denna grupp skall ske helt utan hänsynstagande till sociala och humanitära hänsyn. Det är å andra sidan uppenbart att korta fri­hetsstraff huvudsakligen utdöms av allmänpreventiva skäl och det torde därför vara tveksamt huruvida korttidskUentelet i samma utsträckning som övriga intagna kan bli föremål för omfattande sociala insatser. Tvek­samheten beror främst på att deras anstaltsbehandling i regel ej följs upp genom frivård. De behov av sociala stödåtgärder som många av dessa intagna har torde huvudsakligen bli aktueUa först efter frigivningen och måste då vUa på andra myndigheter än kriminalvården.

Vad gäller lokalanstaltemas utformning, riksanstalternas arbetsme­toder och urvalet av de befintiiga anstalter som framdeles skall utnytt­jas innebär förslaget, som beredningen framhåller, endast en princip­skiss. Denna skiss bör, med beaktande av de riktiinjer som angetts av beredningen och med hänsynstagande tUl de kostnadsramar som där fö­reskrivits, bli föremål för fortsatt bearbetning inom kriminalvårdssty­relsen. De synpunkter som anförts av remissorganen kan därvid komma att visa sig värdefuUa, Speciellt beaktansvärt finner jag RRV:s förslag tiU lösning av arbetsplaceringsfrågoma. Den metod som RRV anvisar ligger enligt min uppfattning helt i linje med beredningens allmänna strä­van att åstadkomma en intim anknytning av lokalanstalterna till den öppna arbetsmarknaden.

Vad remissorganen anfört beträffande de kvinnliga intagnas förhål­landen anser jag också värt att beakta i den fortsatta anstaltsplaneringen. Däremot är jag inte beredd att f. n. föreslå någon fortsatt utbyggnad av riksanstalter.

4   Kriminalvårdens regionala system 4.1 Beredningen

De föreslagna förändringarna i anstaltssystemet innebär att en stor del av klientelet skall omhändertas i anstalter med lokal anknytning tUl frivårdsorganisationen och andra regionala och lokala organ för socialt stödjande verksamhet. Härigenom kommer anstaltsvården att integre­ras med frivården på ett helt annat sätt än vad som f. n, är faUet, Om en sådan integration skall bli fullständig bör emellertid också kriminalvår­dens regionala organisation ses över. En sådan översyn är av andra skäl befogad redan med nuvarande anstaltssystem.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                            105

Beredningen framhåller bl, a, att de arbetsuppgifter som åvilar kri­minalvårdsdirektören i egenskap av räjongchef ursprungligen avsågs bli av behandlingsmässig natur varvid tonvikten främst lades på klien­teldifferentiering. Efter hand har dock tUlkommit en rad uppgifter av bl. a. administrativ art. Omfattningen av dessa har bidragit tUl att rä-jongledningen inte kunnat fylla den uppgift i behandUngsarbetet som från början avsågs.

De kortare strafftiderna har medfört att genomströmningstakten på anstalterna blivit så stor att räjongledningen sällan har den kännedom om klienterna som förutsattes i den ursprungliga räjongplanen.

Den av statsmakterna uppsatta målsättningen att varje räjong skulle vara självförsörjande i fråga om behandlingsresurser har bl, a, av eko­nomiska skäl inte kurmat genomföras, I stället har klientelets anknytning till en viss räjong ibland medverkat till att de befintliga resurserna för­delas ojämnt och därför inte utnyttjas maximalt. Ett särskUt problem ut­gör specialräjongerna som helt saknar anknytning tUl frivårdsdistrikten. Även inom normalräjongerna är denna kontakt ofta otUlräcklig bl, a, därför att räjongchefens arbetsbelastaing försvårat hans medverkan i fri­vårdsarbetet, Frivårdspersonalens möjligheter att påverka klientens an­staltsplacering, behandling och tidpunkten för frigivningen är små. Inte minst beror detta på att verkställigheten ofta äger rum långt från klien­tens hemort.

Beredningen finner också att räjongsystemets nuvarande utformning försvårar den integration med samhällets övriga vårdorgan som varit en grundläggande princip för beredningens arbete. En sådan skulle förmod­ligen lättare kunna åstadkommas med en regional indelning som har en bättre anknytning till andra regionala organ t. ex, landsting, länsarbets­nämnder, länsskolnämnder. Beredningen anser sig kunna befara att ett vidmakthållande av en organisation som i väsentiiga avseenden skiljer sig från vad som tiUämpas inom andra vårdområden kan leda tUl att krimi­nalvården isoleras och att samarbetet med bl, a, sjukvårdens och social­vårdens huvudmän försvåras.

Beredningens slutsats blir att den nuvarande regionala indelningen måste omprövas. Det bör därvid vara ett grandläggande krav att verk­sambeten, i enlighet med det ursprungliga syftet, kan bedrivas på ett sädant sätt att den personal som svarar för klienteldifferentiering och behandlingsplanering kan bygga på personlig kännedom om de enskilda fallen. Detta förutsätter att regionerna blir mindre, att det regionala systemet i större utsträckning än hittills anknytes till frivårdsdistrikten samt att specialräjongerna slopas.

Med utgångspunkt från dessa överväganden föreslår beredningen att det nuvarande räjongsystemet slopas och att riket i stället indelas i fjor­ton kriminalvårdsregioner med följande geografiska omfattning.

Stockholms län


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  106

Göteborgs och Bohus —• Hallands län

Malmöhus — Kristianstads län

Uppsala län

Gävleborgs län

Västernorrlands — Jämtlands län

Västerbottens ■— Norrbottens län

Kopparbergs — Västmanlands län

Södermanlands — Gotlands län

Östergötlands län

Jönköpings — Kronobergs län

Kalmar — Blekinge län

Älvsborgs — Skaraborgs län

Värmlands — Örebro län

4.2 Remissyttrandena

Kriminalvårdsstyrelsen anför att de flera och mindre regionala enhe­ter som föreslås bli tUlskapade verksamt bör bidraga tUl att regionche­fen får bättre föratsättningar att leda vårdarbetet i regionen samt att denne, med den ökade kännedom han förvärvar om de enskilda fallen, bör kunna differentiera klientelet och övervaka den långsiktiga behand­lingsplaneringen på ett bättre sätt.

Styrelsen anser dock att den föreslagna regionen för Stockholms län är för stor för att svara mot beredningens intentioner och föreslår två distrikt för Stockholmsområdet, Styrelsen delar i princip beredningens uppfattning att regioncheferna så långt som möjligt skall ha ansvaret för de intagnas placering. Den tekniskt invecklade problematik som place-ringsfrågoma innebär måste dock enligt styrelsens uppfattning bli före­mål för närmare utredning och överväganden.

Socialstyrelsen anser att en decentraliserad, regionsvis uppbyggd kri­minalvårdsorganisation med accentuerad inriktning på frivård är ägnad att skapa en god samverkan med hälso-, sjuk- och socialvård.

Statskontoret anser att betänkandet inte lämnar hållpunkter för ett närmare bedömande av den föreslagna regionindelningen men finner dock att reformen bör vara ägnad att motverka de brister som vidlåder det nuvarande räjongsystemet.

Länsstyrelsen i Stockholms län förklarar sig, i likhet med de övriga länsstyrelser som yttrat sig över betänkandet, positiv tUl den föreslagna reformen men anser att det med hänsyn till den bebyggelsestruktur som utmärker Stockholms län kan bli svårt att finna lämpliga platser för ett stort antal lokalanstalter. Länsstyrelsen ifrågasätter därför om inte de angränsande länen — främst Uppsala län — tiUsammans med Stock­holms län skuUe utgöra ett lämpligare geografiskt område för en kri­minalvårdsregion. Genom de korta avstånden  inom en sådan  region


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                              107

skulle beredningens målsättning beträffande lokalanstalterna ändå kun­na upprätthållas.

övervakningsnämnden i Kalmar anser att Gotlands län, som enligt beredningens förslag skall tillhöra Södermanlands region, i stället bör sammanföras med Kalmar län.

En negativ inställning tUl förslaget om specialräjongemas slopande redovisar ungdomsfängelsenämnden som anser att en verkställighet av ungdomsfängelse enligt lagstiftarens intentioner föratsätter att kliente­let sammanhålles inom en särskild enhet inom kriminalvården. Denna enhet utgöres f. n. av ungdomsräjongen inom vUken kriminalvårdsdi­rektören, personalen på ungdomsanstalterna samt frivårdens särskUt av­delade tjänstemän samverkar som ett team för att söka åstadkomma bästa möjliga resultat inom det väl differentierade systemet.

Västra kriminalvårdsräjongens regionala företagsnämnd anser där­emot att specialräjongerna bör slopas och föreslår att antalet regioner bör begränsas tUl tio. Man påpekar vidare att regionchefens kansliorga­nisation måste ges de förstärkningar som blir oundgängligen nödvändiga för att denne skaU ha någon möjlighet att fullfölja de uppgifter som be­redningen förutsätter. Liknande synpunkter framföres också av Svenska fångvårdssällskapet som också anser att regioncheferna bör bibehåUa den nu inarbetade titeln kriminalvårdsdirektör samt av Föreningen Sveriges skyddskonsulenter och skyddsassistenter som anser att regionchefens ar­betsuppgifter enligt beredningens förslag blir övermänskUga. Enligt för­eningens uppfattning kan många av frivårdsuppgifteraa även i fortsätt­ningen ligga på skyddskonsulenten. Regionchefen skall inte eftersträva att i detalj följa tusentals frivårdsärenden Inom regionen. Södra kriminal­vårdsräjongens regionala företagsnämnd anser att de tre storstadsregio­nerna fått alltför stora klientgrupper och regioner att svara för. Där skulle enligt företagsnämndens mening en delning eller en komplettering med biträdande regionchefer vara en lösning. Liknande förslag fram­föres av SACO och av TCO vilka båda framhåller att regionchefen i förslaget ålagts alltför stor arbetsbörda.

Hovrätten över Skåne och Blekinge avstyrker förslaget i denna del.

4.3 Departementschefen

Beredningens förslag till anstaltssystem bygger på en starkt indivi­dualiserad kriminalvård. Besluten rörande de enskildas placering på olika anstalter får därför en central betydelse. Det är då synnerligen betydelsefullt att den som skall fatta dessa beslut har en god kännedom om klientelet. Framför allt måste han känna till de intagnas förhållanden och levnadssätt när de vistas i sin normala miljö, dvs. ute i samhället. Detta föratsätter en organisation som i betydligt större utsträckning än den nuvarande är anpassad tUl frivårdens arbetsformer.

Det nuvarande räjongsystemet lämnar trots många förtjänster inte


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  108

tiUräckligt utrymme härför. Detta är i och för sig förklarligt eftersom systemet ursprungligen tUlkom enbart för att tiUgodose anstaltsvårdens behov. I en utveckling då samhällets kriminalpolitik i allt större ut­sträckning överflyttat verksamhetens tyngdpimkt på frivården och läg­ger aUt större vikt vid kontakten med olika samhällsorgan framstår det därför som föråldrat. I likhet med beredningen anser jag att den före­slagna reformen är en naturlig konsekvens av beredningens övriga för­slag och bör ses som ett led i uppbyggnaden av en kriminalvård där man i långt större utsträckning än som nu är fallet eftersträvar verk­ningsfulla insatser innan de dömda ännu fixerats i en asocial livsföring. Med hänsyn tUl vad jag tidigare anfört beträffande betydelsen av sam­ordnade insatser för kriminalvårdsklientelet finner jag det också ange­läget att kriminalvårdens regionala verksamhet i största möjliga utsträck­ning anpassas tUl den organisation som tillskapats för samhäUets övriga stöd- och hjälporgan. Beredningens uppfattning att detta samarbete skulle underlättas genom en tätare och mera regelmässig kontakt synes ha bestyrkts av remissvaren.

De s. k. speciakäjongema för dem som dömts tUl ungdomsfängelse och internering har även i det nuvarande räjongsystemet en organisa­torisk särställning som är behäftad med allvarliga brister. Främst ligger dessa i den otillräckliga anknytningen till frivården, vilken medför att verksamheten koncentreras till anstaltsvården medan frivårdsarbetet i stor utsträckning sköts utan direkt insyn av räjongledningen. Denna ut­veckling tillgodoser inte lagstiftningens syfte som var att åstadkomma en långtgående integration mellan vård inom och utom anstalt. Härtill kan läggas att specialräjongerna genom anstaltemas geografiska sprid­ning blir svåradministrerade. Bl. a. måste räjongchefen för att regelbun­det kunna besöka anstalterna använda huvudparten av sin arbetstid för resor.

Av vad som ovan anförts framgår att jag i likhet med flertalet remiss­organ anser att det nuvarande räjongsystemet inte längre motsvarar de krav som bör ställas på en regional kriminalvårdsorganisation. Det system som förordas av beredningen är enligt min uppfattning bättre ägnat att utgöra grunden för en regional verksamhet som är baserad på närhetsprincipen, ökade insatser inom frivården och intensifierad sam­verkan med samhällets övriga stöd- och vårdorgan. Jag förordar därför att de nuvarande kriminalvårdsräjongerna på föreslaget sätt delas upp på mindre enheter och att specialräjongerna för dem som dömts till ung­domsfängelse eller internering upplöses.

Jag vUl dock, hksom i fråga om lokalanstalternas utformning, fram­hålla att beredningens förslag måste betraktas som en principlösning, som skall detaljregleras i administrativ ordning enligt de riktlinjer som uppdragits av beredningen. Vissa frågor rörande regionchefens arbets­förhållanden och de regionala distriktens gränser bör därvid ytterligare övervägas.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                              109

5    Behandlingen av narkotikamissbrukare inom kriminalvården 5.1 Beredningen

Beredningen konstaterar att antalet narkotikamissbrukare inom kri­minalvården fortlöpande har ökat. Av anstaltsklientelet beräknades den 1 aprU 1972 26 % ha missbrakat narkotika av något slag. Bland fri­vårdsklientelet var motsvarande procenttal 12. Beredningen som visser­ligen påpekar att statistiken inte är tUlräckligt underbyggd finner dock att insatser måste göras. Man avvisar emellertid tanken på att inom kriminalvården bygga upp en särskild organisation för narkomanvård. Beredningen hänvisar därvid bl. a. till att en framgångsrik behandling av narkomaner i regel kräver en långvarigare behandUng än som kan anordnas inom kriminalvården. Beredningen finner också att kriminal­vården — med sin primära karaktär av tvångsingripande — har begrän­sade möjligheter att bereda missbrakama en adekvat vård. I stället bör samhäUets allmänna vårdresurser dimensioneras på sådant sätt att även kriminalvårdsklientelets självklara rätt tUl en riktig behandling kan till­godoses. Kriminalvården bör dock ha möjlighet att ge narkomanerna den hjälp och det stöd som hgger inom ramen för dess normala verk­samhet. I storstadsområdena kan hjälpverksamheten motivera speciella personalresurser. Kriminalvårdens behov av narkomanvård måste också tillgodoses i de faU då klienterna omhändertagits på ett sådant sätt att det förhindrar eller försvårar att vården bereds inom den ordinarie sjuk­vården.

I fråga om frivårdsklientelet bör det vara kriminalvårdens uppgift att fastställa vilka som missbrukar narkotika samt graden av deras miss­bruk.

I de lättare faUen bör man med hjälp av rådgivning och sociala stöd­åtgärder söka förmå missbrukarna att själva upphöra med missbruket. Det är i dessa fall önskvärt att man har tUlgång till psykiatrisk och social expertis. Det är mot bakgrund härav man får se beredningens förslag att övervakning av narkomaner bör skötas av tjänstemannaövervakare och att psykiaterkonsult knyts tUl flertalet frivårdsdistrikt.

De etablerade missbrukarna bör hjälpas till sjukhusvård eUer annan kvalificerad behandling. Beredningen föreslår därvid att även vissa tvångsåtgärder skall kurma ifrågakomma främst för att förhindra att den dömde på eget initiativ avbryter behandlingen på ett aUtför tidigt sta­dium.

I fråga om anstaltsklientelet föreslår beredningen åtgärder för att tiU-försäkra vård åt nyintagna som visar symtom på förgiftning eller all­varliga abstinensbesvär. Detta kräver en förstärkning av sjukvårdsorga­nisationen.

I övrigt bör narkotikamissbrukare som ådömts frihetsstraff omhänder­tas på ett sätt som hjälper dem att håUa sig i sådan fysisk och psykisk


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  110

kondition att behandlingsinsatser i samband med frigivningen imder-lättas. I den mån missbrukarna bedöms vara i behov av specialistvård och — med beaktande av säkerhetsskäl — lämpUgen kan placeras på psykiatriskt sjukhus eUer narkomanvårdsklinik bör de överföras till så­dan vård. Narkomanvård på sjukhus eller kUnUc bör jämställas med an­nan sjukhusvård och inräknas i verkstäUighetstiden.

Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna måste av praktiska och humanitära skäl utrustas med speciella resurser för narkomanvård. Beredningen föreslår därför att i var och en av dessa regioner inrättas ett särskilt behandlingsteam med läkare, psykolog och socialarbetare. I närheten av storstäderna bör dessutom försöksvis inrättas behandlings­hem för narkomaner bland anstaltsklientelet vilka själva önskar be­handling mot missbraket och som bedöms mottagliga för sådan behand­ling.

Beredningen föreslår vidare försöksverksamhet med särskilda narko­manvårdsavdelningar vid riksanstalter. Med hänsyn tUl att våra kunska­per om kriminalvårdens narkomaner bygger på otillräckligt faktaunder­lag bör dock verksamheten bedrivas i begränsad skala varför bered­ningen föreslår att man avdelar några riksanstaltsavdelningar för sådan vård. Förläggningen bör ske på sådant sätt att avdelningen kan stå un­der tillsyn av personal från psykiatrisk avdelning. Beredningen föreslår också att medel anslås för psykoterapeutisk behandling och för ledning av motions- och fritidsverksamhet vid narkomanavdelningar.

Slutligen föreslår beredningen att en psykiatertjänst inrättas med pla­cering i Örebro där närheten till Kumla- och Hinsebergsanstalterna har medfört särskilda problem med ett narkotikabelastat frivårdskllentel.

5.2 Remissyttrandena

Socialstyrelsen konstaterar med tillfredsställelse att beredningen före­slår en förstärkning av sjukvården vid anstalter och häkten så att man snabbt kan upptäcka och föranstalta om vård för nyintagna narkotika­missbrukare. Styrelsen är också positiv till förslaget om inrättande av behandlingsteam i storstadsområdena. Däremot anser styrelsen att man bör undvika att inrätta behandlingshem för narkotikamissbrakare efter­som dessa inte onödigtvis bör särskUjas från andra vårdbehövande. För­slaget om särskUda avdelningar vid riksanstalter kan i och för sig accep­teras men får inte medföra att man underlåter att maximalt utnyttja vård-resursema utom riksanstalt, Möjlighetema att i ännu högre grad repUera på lokalanstalter och frivårdskontakter bör därför övervägas.

När det gäller sjukhusvård för narkomaner anser stjrelsen att krimi­nalvårdens klienter bör beredas psykiatrisk sjukhusvård, såväl frivillig som med tvång, efter samma grander som övriga samhällsmedborgare. Vården bör även upphöra och utskrivning ske efter samma grunder som för övriga medborgare, ehura givetvis med det undantaget att när det


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                              111

medicinsk-psykiatriska vårdbehovet upphört patienten — om så av kri­minalvårdsskäl är påkallat — skall återföras för fortsatt kriminalvård i stället för att återbördas till det fria samhällslivet.

RFHL understryker sin tillfredsställelse över att beredningen vill an­gripa missbruksproblematiken på frivillighetens väg och att man inser kriminalvårdens begränsade möjligheter att på ett konstraktivt sätt lösa sina problem. Förbundet understryker vikten av att kriminalvårdens kli­entel — inte minst de som har problem med narkotika — har tillgång till samhällets samlade vård- och behandlingsresurser. RFHL ställer sig mycket skeptisk till den föreslagna försöksverksamheten med narkoman-avdelningar vid vissa riksanstalter och hänvisar tUl de försök — ofta med dåliga resultat — som pågår vid sjukhus runt om i landet. Om en försöksverksamhet konomer till stånd är det viktigt att den har hjälpbe­hovet som riktmärke och att den inte perverteras till ett isolat för en, som beredningen anser, svårbehandlad grapp kriminella.

Rättspsykiatriska föreningen anser beredningens förslag om de till storstadsregionerna anknutna behandlingsteamen positivt. Även om det vore önskvärt att narkotikamissbrukarna kunde beredas sjukvård i vanlig ordning är det i praktiken i dag omöjligt med hänsyn till att resurser saknas. Samma uppfattning har också Föreningen Sveriges tingsrätts­domare som även anser att man under det fortsatta arbetet med bered­ningens förslag måste ägna stor uppmärksamhet åt narkotikaproblemet.

Resursfrågorna tas också upp av Svenska kommunförbundet som på­pekar att de nuvarande resurserna inte är utbyggda i den omfattning som beredningen förutsätter. Förbundet framhåller att det råder delade me­ningar om vilken vårdform som generellt ger de bästa resultaten vid vård av narkotUcamissbrukare. Den sistnämnda synpunkten understryks kraftigt av Svenska landstingsförbundet som bedömer det orealistiskt att narkomanvården med vissa undantag skall föras över på den all­männa sjukvården och då framför allt till de psykiatriska sjukhusen. Man eftersträvar allt öppnare vårdformer där öppna vårdcentraler så småningom kan komma att överta mycket av den vård som nu ges på sjukhus. Skulle kriminalvårdens patienter komma att överföras, kommer dessa intentioner sannolikt inte att kunna fullföljas i planerad omfatt­ning.

Enligt utredningen skulle endast narkomaner med god behandlings­prognos och som frivilligt underkastar sig vård, behandlas på landstings­kommunala sjukhus. Detta är enligt styrelsens mening mycket svårbe­dömbart när det gäller narkomanpatienter. Styrelsen är av den uppfatt­ningen att narkomaner generellt sett till mindre del behöver ren medi­cinsk vård, utan framför allt social rehabUitering, vilket torde ingå i kriminalvårdens uppgifter.

Även Svenska psykiatriska föreningen vänder sig emot beredningens förslag att överföra missbruksklientelet till den psykiatriska sjukvården,


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  112

särskilt som denna knappast på ett övertygande sätt kunnat dokumentera sin förmåga att bättre än andra samhällets vårdorgan på lång sikt tUl­godose värden av t, ex, narkotikamissbrakare, alkoholister och särskUt vårdkrävande (psykopater), I stället anser föreningen att de psykiatriska vårdresurserna inom ramen för kriminalvården bör byggas ut. Förening­en gör dock undantag för sådana faU där kriminalvårdens sjukvårdsre­surser är otUlräckUga såsom vid omhändertagande av akuta psykoser, intoxikationer med svåra abstinensreaktioner och lUcnande.

För en utbyggnad av kriminalvårdens narkomanvård uttalar sig också Föreningen Sveriges statsåklagare och överåklagarna i Stockholm och Göteborg. De sistnämnda påpekar att den allmänna sjukvården om be­redningens förslag genomföres skulle få behandla patienter med grava brister i såväl uppförande som pålitlighet. Sådana patienter skulle därtUl i många fall komma att äventyra sjukhusens säkerhet genom att överföra smittsamma sjukdomar t. ex. gulsot. Man anser det inte heller realistiskt att tro att förutsättningen för rehabUiteringen av narkomaner skuUe vara större om behandlingen sker på frivillighetens väg än genom tvångsåt­gärder. Föreningen anser att ett överförande tUl alhnänna sjukvården vore ett åsidosättande av domen vUket inte kan vara riktigt.

Sveriges advokatsamfund uttalar däremot att behandlingen av narko­maner ofta förutsätter stort tålamod och en lång behandUngsperiod. En­ligt samfundets uppfattning har kriminalvården i praktiken mycket små möjligheter att ge missbrukare en adekvat vård. Samfundet delar därför i princip beredningens uppfattning att huvudvikten bör läggas på att samhällets allmänna vårdresurser byggs ut på ett sådant sätt att tillräck­liga medel ställs tiU förfogande för en mer adekvat vård av narkomaner än den som för närvarande står tiU buds. Samfundet framför också för­hoppningen om att den försöksverksamhet som beredningen tänkt sig kan ge till resultat att man förskaffar sig bättre kännedom om vUka me­toder som skall tillämpas för vård av narkotikamissbrakare av mer avan­cerat slag.

Liknande synpunkter framförs av länsstyrelsen i Stockholms län som anför.

Länsstyrelsen tror inte att man inom kriminalvården kan göra sådana behandlingsinsatser att det i större omfattning går att lösa narkomaner­nas problem, men anser att man så effektivt som möjligt måste utnyttja den tid som missbrukarna ändå är omhändertagna inom kriminalvården för att bereda dem vård. Länsstyrelsen vUl därför tiUstyrka beredningens förslag beträffande behandlingsteam i storstadsregionerna, inrättandet av behandlingshem i storstädema samt av några riksanstaltsavdelningar för vård av narkotikamissbrakare.

Övervakningsnämnden i Örebro första avdelningen biträder förslaget om inrättande av en psykiatertjänst med placering i Örebro och fram­håller därvid betydelsen av att vederbörande psykiater deltar i nämndens


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                              113

sammanträden under behandling av patientfall för att bistå nämnden med råd och upplysningar i medicinskt hänseende,

5.3 Departementschefen

Remissvaren speglar den osäkerhet som i viss mån fortfarande råder rörande såväl metodiken för vården av kriminalvårdens narkomaner som beträffande ansvaret för densamma. Det är vidare nödvändigt att fram­hålla att de samlade personella och ekonomiska resurser som står till förfogande för insatser inom detta vårdområde är begränsade. Att, som föreslås av en del remissorgan, inom kriminalvården bygga upp en or­ganisation avsedd att täcka alla behov, skulle — i den mån det över hu­vud taget vore realistiskt att genomföra — ofrånkomligen leda till att resurser undandrogs andra vårdområden, där bättre föratsättningar finns att bedriva ett framgångsrikt rehabiUteringsarbete. Å andra sidan är det — framför allt av humanitära skäl — ytterst otillfredsställande om kri­minalvårdsmyndigheterna när säkerhetsskäl, hänsyn till allmän laglyd­nad eller de dömdas personliga egenskaper påfordrar ett omhänderta­gande under slutna former måste avvisa framställningar om hjälp och stöd eller avstå från att behandla grava sjukdomssymptom.

För den klientgrupp som här avses synes de föreslagna riksanstalts-avdelningarna utgöra en acceptabel lösning. Jag biträder därför detta förslag. Jag anser emellertid i likhet med beredningen att arbetet tUls vi­dare bör bedrivas som försöksverksamhet för att ge erfarenheter om vilka principer som i fortsättningen bör tillämpas. Det är därvid betydelsefullt att man tar tillvara de erfarenheter som hittills gjorts inom svensk och internationell narkomanvård.

En stor del av kriminalvårdens narkomaner finns, vilket vissa remiss­organ delvis synes ha förbisett, i den klientelgrapp som beredningen be­tecknar som normalklientel och bland vUka flertalet omhänderhas av frivården. Att denna grapp skulle få sitt behov av institutionell vård till­godosett genom kriminalvårdens försorg anser jag strida mot det grund­läggande syftet med kriminalvårdens verksamhet. Socialstyrelsen fast­slår i Råd och anvisningar nr 19/1970 att nykterhetsvården så långt det­ta är praktiskt möjUgt bör ta på sig sin del av vårduppgifterna för de alkoholskadade bland frivårdskUentelet. Mot bakgrund av de riktiinjer som statsmaktema dragit upp i fråga om vården av narkotikamissbra­kare anser jag att samma ansvar måste åvUa berörda vårdorgan när det gäller kriminalvårdens narkotikamissbrukare. Vad som framhåUes av såväl socialstyrelsen som kommunförbundet att de personer som vårdas inom kriminalvården inte skaU ha någon särställning i förhållan­de tUl andra människor är därvid särskUt värt att understrykas.

Med hänsyn tUl att resurserna inom detta vårdområde fortfarande är OtUlräckUga delar jag emellertid beredningens uppfattning att supple-

8   Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 4


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                               114

mentära åtgärder för kriminalvårdsklientelet är nödvändiga. Jag biträder därför förslaget att i storstadsområdena inrätta särsldlda behandlings­team avsedda att i samverkan med de lokala sjukvårdsorganen leda be­handlingen av de narkomaner som är omhändertagna inom frivård, an­staltsvård och på häkten. Teamen bör bestå av överläkare med social­medicinsk eller psykiatrisk utbUdning, psykolog med utbUdning i kli­nisk psykologi, kurator och sjuksköterska. I Stockholm skall teamets arbete samordnas med den verksamhet som pågår vid den under år 1972 inrättade behandlingscentralen. Teamen skall också samarbeta med de socialmedicinska poUkliniker som såväl i Stockholm som i Göte­borg bedrives i skyddsvärnsföreningamas regi. Utanför storstäderna, där problemen är mindre, föreslår beredningen att frivårdsdistrikt, häkten och lokalanstalter tillföres psykiatrisk expertis genom inrättande av konsulttjänster. Sådana tjänster finns redan inom några distrikt och har där, enligt de erfarenheter som redovisats, inneburit en betydande förstärkning i fråga om narkomanvården. Dessa förslag kommer enligt min uppfattning att ge kriminalvården möjlighet att bära sin del av an­svaret för de narkotikaskadade bland sitt klientel. Jag ansluter mig där­för till förslagen.

Jag biträder också förslaget om inrättande av en tjänst som överläkare och sjuksköterska med placering i Örebro skyddskonsulentdistrikt.

6    Frivårdsverksamheten 6.1 Beredningen

I överensstämmelse med sin grandläggande målsättning koncentrerar beredningen sina förslag till resursförstärkningar till frivårdssidan. De åtgärder som därvid föreslås syftar bl. a. till att effektivisera person-undersökningsförfarandet, förstärka övervakningsverksamheten, intensi­fiera och styra de sociala insatsema samt till att integrera frivården med anstaltsvården.

Beredningen framhåUer att inom kriminalvården liksom inom andra sociala vårdområden tidiga förebyggande åtgärder är av största bety­delse. Erbjudanden om kurativa åtgärder och social service bör därför kunna ges redan under personundersökningstiden och bilda basen i en plan för fortsatta stödåtgärder. Detta kan bäst ske om verksamheten kopplas till skyddskonsulentorganisationen. Beredningen föreslår att domstolens förordnande att föranstalta om personundersökning i varje enskilt fall obUgatoriskt skall gå tiU skyddskonsulenten. Därmed avser beredningen emellertid ej att genomföra en ordning där alla person-undersökningar utförs av frivårdens tjänstemän. Däremot bör frivårds­personal svara för urval och handledning av personundersökare. Fri­vårdstjänstemän bör också leda den verksamhet som avser att ge den


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  115

åtalade det sociala stöd som han ofta är i starkt behov av fram tUl domstUlfäUet. En mera systematisk personundersökningsverksamhet kan framför aUt ge såväl domstolar som verkställighetsorgan bättre under­lag för valet av påföljd och för den fortsatta planeringen på verkställig­hetsstadiet. Beredningen lämnar en skiss över hur en personundersök­ning bör genomföras.

Frivårdens utökade uppgifter i samband med personundersöknings­verksamheten kräver en personalförstärkning med 50 assistenttjänster och 25 biträdestjänster.

En grapp vars situation ofta är speciellt prekär är de häktade. Bered­ningen föreslår att 15 assistenttjänster tillföres frivårdsdistrikten på de orter där det finns allmänna häkten. De skall ha deltidsfunktion av kurativ och terapeutisk art på häktena och bör även kunna göra per­sonundersökningar beträffande de häktade,

I fråga om övervakningen framhåller beredningen att denna har så­väl en kontroU- som en hjälpfunktion. Beredningen finner att dessa båda uppgifter även framdeles bör handhas av samma person, över­vakaren. Valet av övervakare är synnerligen betydelsefullt. I fler­talet fall sköts övervakningen av lekmän. Beredningen anser att denna ordning även fortsättningsvis bör tUlämpas. Med hänsyn tiU det ökade inslaget dömda med svår social missanpassning, framför allt alkohol-eller narkotikamissbrak, bör dock flera klienter än nu övervakas av tjänstemän med social utbUdning. Beredningen beräknar att antalet så­dana fall utgör ca 30 % av det totala kUentelet eUer ca 4 700. Av dessa har ungefär 2 200 redan nu tjänstemarmaövervakare. Det maxi­mala antalet övervakningsfall per tjänsteman bör därvid begränsas tUl 30, För att genomföra en sådan omfördelning erfordras ett nettotillskott av 175 assistenter. Hälften av kostnaden för denna personalförstärkning betalas genom omförda övervakararvoden.

Beträffande arvodena konstaterar beredningen att de önskemål som framställts i motioner till riksdagen om en fördubbling av arvodesbe­loppet till friviUiga övervakare skulle medföra en kostnadsökning med 17 mUj. kr. En sådan satsning skiUle betyda att andra åtgärder som utifrån beredningens bedömning av reformverksamhetens inriktrung är mera oimdgängliga måste anstå. Med hänsyn härtill anser sig bered­ningen ej kimna föreslå en höjning specieUt som beredningen har den uppfattningen att arvodets storlek ej har så stor betydelse för över­vakarrekryteringen som man ibland föreställer sig. Däremot föreslås att bättre resurser skapas för att ersätta de övervakare som haft spe­ciella utgifter i samband med fuUgörandet av uppdraget. Dessutom förordas ökade insatser för utbUdning, fortbUdning och grappverksam-het för lekmaimaövervakare.

I de fall då en Övervakads förhåUanden kan bedömas vara sådana att någon kontroll från samhäUets sida inte längre är erforderlig men då


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                  116

han fortfarande har behov av socialt och personligt stöd bör den dömde i StäUet för övervakare kunna erbjudas en kontaktman. Kontaktman­nens samarbete med sin klient skall helt baseras på frivUlighet och nå­gon rapportskyldighet bör ej föreligga. Inte heller skall något arvode utgå. Däremot bör den del av övervakararvodet som utgör kostnads­ersättning utgå även tUl kontaktmatmen. Erbjudande om kontaktman kan göras i direkt anslutning till en vUlkorUg frigivning. Det kan också göras sedan övervakningen pågått en längre eller kortare tid.

Beredningen föreslår också vissa ändringar av den lagstiftning som reglerar övervakningsverksamheten. Sålunda föreslås att övervaknings­tiden vid skyddstillsyn förkortas från tre till två år samt att behovet av övervakning obUgatoriskt omprövas efter ett år. Skälen härför är bl, a, att den klient som klarat sig utan återfall i två år sällan torde vara så labil att kontroll ett tredje år är nödvändig.

Genom att övervakiungstidema förkortas kan utan ytterligare per­sonalökning antalet kUenter per handläggande tjänsteman inom frivår­den begränsas tUl 60 vUket är en sänkning i jämförelse med nuvarande förhåUanden.

Beredningen föreslår en översyn av de föreskrifter som enUgt nuva­rande bestämmelser i brottsbalken kan föreläggas en övervakad rörande hans livsföring. En del av dessa föreskrifter är nämligen orealistiska och föga ändamålsenliga. Man föreslår vidare att sådana sanktioner som varning och vitesföreläggande avskaffas. Däremot bör möjligheten att tillfäUigt omhänderta en övervakad bibehållas som en metod att få kontakt med denne.

Frivårdens sociala verksamhet bör liksom hittiUs bedrivas i samver­kan med de sociala myndighetema och i första hand tjäna som kom­plement till deras Insatser. Samarbetsformema med storstädernas so­cialförvaltningar måste därvid ägnas specieU uppmärksamhet. Likaså bör överläggningar tas upp med arbetsmarknadsstyrelsen rörande olika arbetsmarknadsfrågor bl. a. arbetsförhållandena för arbetsmarknadsver­kets kontaktmän och tUlgången tiU skyddade arbetsplatser inom industrui och vid specialarbetsplatsema. Möjligheterna att bereda kri­minalvårdsklientelet plats på arbetsträningsverkstäder bör diskuteras med landstingen. På orter med stora placeringsproblem föreslås inköp av platser på sådana verkstäder.

I fråga om bostäder bör en samlad bedömning av behov och resurser ske centralt och Ugga tUl grand för en planering av den fortsatta ut­byggnaden av samtliga boendeformer, varvid inköp och förhyrning av insprängda lägenheter bör prioriteras och koUektivboendet begränsas tUl de grupper där behov av social omvårdnad föreligger.

FrivårdskUentemas fysiska och psykiska kondition är ofta dålig. Al­kohol- och narkotikamissbruk spelar därvid stor roU. Frivården behöver därför hjälp av en socialmedicinsk eUer psykiatrisk konsult liksom av


 


Prop. 1973:1    BUaga 4    Justitiedepartementet                                 117

en sjuksköterska som kan svara för enklare sjukvård och medverka i ev. behandlmg. Beredningen föreslår att de flesta frivårdsdistrikten får tillgång tUl medicinska team av detta slag. Om verksamheten samord­nas med motsvarande arbete på lokalanstalter och häkten får man un­derlag för en heltidsanställd sjuksköterska 1 9 distrikt och halvtidsan-stäUd i 15, Läkartimmama beräknas variera mellan 6 och 15 per vecka. Beredningen föreslår att medel anvisas för denna verksamhet.

Beredningen pekar slutligen också på kriminalvårdsklientelets behov av hjälp för att organisera sin fritid på ett konstruktivt sätt och fram­håUer därvid att det utbud som sker genom föreningar, studieförbund, ungdomsgårdar etc. i mycket Uten utsträckning når frivårdens kUenter. Frivården bör därför få ökade resurser för att medverka vid organise­rande av fritidsaktiviteter för sina klienter. Med hänsyn till de posi­tiva erfarenheter som erhåUits vid försök med grappsamtal bland fri­vårdsklienter bör man dessutom kunna arvodera psykologer för att leda sådan verksamhet.

Utöver personalförstärkningama för sjukvård föreslår beredningen en uppräkning av anslaget för behandlings- och stödåtgärder med 1 milj, kronor,

Lokalanstaltemas huvuduppgift är, som framgått av avsnitt 3, att gradvis slussa ut de intagna i frihet. Beredningen har funnit att detta arbete bör ledas av frivårdsorganisationen vars tjänstemän och över­vakare kommer att få överta ansvaret för klienten efter hans slutliga frigivning. För det sociala arbetet på lokalanstalter föreslås 22 assistent­tjänster med placering på frivårdsexpeditioner.

Strävandena att integrera frivården i anstaltsarbetet liksom med övriga sociala vårdorgan motiverar också beredningens förslag om en översyn av frivårdens organisation i Stockholm, Göteborg och Malmö varvid ut­gångspunkten bör vara att de nuvarande distrikten för unga och för vissa påföljdskategorier upplöses.

6.2 Remissyttrandena

Föreningen Sveriges tingsrättsdomare har ingen erinran mot att dom­stolens förordnande att föranstalta om personmidersökning obligatoriskt skall gå till skyddskonsulenten. Föreningen utgår dock från att förord­nande att utföra personundersökningar även i fortsättningen kommer att meddelas tingsnotarier, eventuellt efter det dessa erhållit någon ut­bUdning på området.

Sveriges advokatsamfund anser att ett stort antal personundersök­ningar inte håller måttet. Personundersökningen är en viktig handling som kan komma att följa en person genom en följd av år. IimehåUet i och riktigheten av en personundersökning är av väsentlig betydelse.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  118

Samfundet biträder därför beredningens förslag att domstolarna skall begära personundersökning hos skyddskonsulenten.

Föreningen Sveriges åklagare anser att förslaget om ändring av per-sonundersökningsrutinen är godtagbart, liksom förslaget om hur vissa åtgärder, som nu sätts in efter dom i brottmål, skulle kunna tidigare­läggas. Föreningen påpekar emellertid att det är av största betydelse att propåer om kurativa åtgärder framhålls på ett sådant sätt, att den för brott misstänkte inte får den felaktiga uppfattningen att skuld- och påföljdsfrågan redan är avgjord och att domstols prövning har föregri­pits.

Socialstyrelsen anser det vara en synnerligen angelägen uppgift för personundersökaren att klarlägga eventueU dold alkoholism eller annat giftberoende och medverka till att den misstänkte blir behandlings-motiverad.

Övervakarnas riksförbund finner det vara ett utmärkt förslag att den föreslagna övervakaren om möjUgt skall delta i det teamarbete mel­lan den åtalade, personundersökaren och skyddskonsulenten som före­slås ske under arbetet med personundersökningen.

Föreningen Sveriges skyddskonsulenter och skyddsassistenter fram­håller att den föreslagna ordningen endast kan tUlämpas om man får de personalförstärkningar som föreslås av beredningen. Man påpekar att skyddskonsulenterna varje år avger ca 5 000 yttranden till domstolar­na. Dessa yttranden kan jämställas med personundersökningar även om de skrivs på andra blanketter.

LO finner att den nuvarande ordningen, vilken i huvudsak innebär att en stor del av all personundersökningsverksamhet utförs av tingsnotarier på deras fritid, är djupt otillfredsställande. Huvudparten av tingsnota-riema kommer från en social miljö, som skyddat dem från kunskaper om hur livet kan te sig. Den juridiska utbildningen som den nu är ut­formad lägger föga intresse och vikt vid träning att förstå och närma sig dem som i olika avseenden kommer i kontakt med rättvisan. Oftast saknar personundersökaren de rent tekniska kunskaperna om hur en sådan undersökning skall bedrivas. Personundersökningen kan vara av avgörande betydelse för den tiUtalade och det borde vara självklart att en personundersökare skall ha tillräckliga kunskaper för denna grannlaga uppgift.

Det är också viktigt, som beredningen påpekar, att valet av övervaka­re inte får avgörjis av slumpen. Det är Inte ovanligt att personundersö­karen — utan att den tiUtalade får ge sin syn på valet — övertalar nå­gon arbetsgivare, lärare eller annan som förekommer i undersökningen, något som helt strider mot övervakningens idé. Personundersöknings­verksamheten skall ingå i frivårdens arbetsuppgifter och utbyggnad av densamma bör ha hög prioritet. Kategorier utanför frivårdsorganisa­tionen bör inte utan vidare kurma få personundersökningsuppdrag.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                              119

Övervakningsnämnden i Halmstad anser att personundersökningarnas betydelse övervärderats. Uppgiften för personundersökaren är att kart­lägga den undersöktes tidigare förhåUanden och att för domstolen fram­lägga förslag till lämplig straffrättslig reaktion. Det kan ifrågasättas om det redan under personundersökningstiden är lämpligt att i högre grad koppla in skyddskonsulentorganisationen på det aktueUa fallet eftersom ungefär en femtedel av de undersökta får villkorlig dom och därför i fortsättningen inte har någon kontakt med skyddskonsulenten. Den nu tillämpade ordningen att förordna särskUda förandersökare vUka tjänst­gör som tingsnotarier eller eljest avlagt juris kandidatexamen bör bibe-håUas eftersom personundersökningen bör ingå som ett led i notarieut­bildningen och eftersom dessa personundersökare får anses ha goda för­utsättningar att lägga fram förslag tUl åtgärder mot den undersökte.

I fråga om frivårdstjänstemannens medverkan i arbetet på häktena anför Skyddsvärnet i Stockholm att beredningens förslag ger uttryck för ett bland frivårdspersonalen länge känt behov. Beredningens förslag innebär att mer eller mindre vattentäta skott slås in vUket kommer att kräva stora mått av samarbetsvUja och samarbetsträning. Viss varsamhet med aktiviteter på häkten torde vara av nöden dels med hänsyn tUl att skuldfrågan inte avgjorts, dels med hänsyn till polisutredningsintres­sen,

RÄ finner beredningens förslag ändamålsenligt för ett bättre utnytt­jande av häktningstiden. RÅ vUl dock understryka förutsättningen att vederbörande åklagare är införstådd med verksamheten och godkänner dess omfattning i det enskilda fallet. TCO delar beredningens uppfatt­ning rörande verksamheten vid häktena men framhåller betydelsen av att de häkten som har assistenter får behålla dessa, TCO anser att det är tvivelaktigt om de frivårdsassistenter som knyts till häktena kom­mer att hinna med några personundersökningar.

Föreningen Sveriges åklagare anser det helt riktigt att åtgärder för att reda upp gärningsmannens sociala situation sätts in så tidigt som möjligt och att det är bra om detta kan ske redan under det processuella frihetsberövandet. Kraftfulla och framgångsrika åtgärder som sätts in i detta skede kan kanske ibland rentav leda till att frihetsberövande påföljd som eljest bedömts behövlig kan undvikas.

Beträffande övervakningen framhåller Övervakarnas riksförbund att det är riWigt som beredningen påpekar att det i vissa fall kan vara svårt att nå en yrkesarbetande frivillig övervakare på arbetstid, A andra sidan går det — med få undantag — inte att nå tjänstemanna-övervakare efter arbetstidens slut. Beredningen har inte gått in på frågan hur en tjänstemannaövervakare skall kunna bistå den övervaka­de under icke arbetstid, dvs, kvällar, lördagar, söndagar och övriga helgdagar vilket är den tid som ur övervakningssynpunkt är känsligast för en person som saknar eller har få sociala kontakter. Enligt riks-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  120

förbundets uppfattning är det en aUvarlig svaghet i beredningens be­tänkande att beredningen inte samtidigt föreslår att jourtjänstgöring inrättas på icke arbetstid.

En lekmannaövervakare som får den omsorgsfulla handledning av frivårdspersonal som beredningen föreslår och den utbUdning som för­ordas av riksförbundet bör kunna anförtros arbetet även med ett tyngre klientel än vad beredningen tänkt sig. Riksförbundet intar den ståndpunkten att tjänstemannaövervakare är att föredra framför lekmän endast när det gäller det aUra tyngsta kUentelet i de tre största städerna och detta enbart under föratsättning att ständig jourtjänstgöring av tjänstemän ordnas under icke-arbetstid.

Socialstyrelsen pekar på erfarenheten att lekmannaövervakarnas engagemang i sin uppgift har ett stort terapeutiskt värde varför man inte generellt bör prioritera tjänstemannaövervakare. Styrelsen förut­skickar att man skall kunna kräva av såväl tjänste- som lekmanna­övervakare att de fullgör sina insatser inte endast under dagtid utan även under kvällar och nätter, veckoslut och helger, vad avser tjänste­mannaövervakarna i särskilt reglerad ordning, — Med tanke på de komplexa problem, som övervakarna ställs inför bör antalet fall per tjänstemannaövervakare inte uppgå till 30 utan begränsas till ett lägre antal,

LO anser att lekmannaövervakningen kombinerat med beredningens förslag om kontaktmän för vissa grapper är att föredra framför tjänstemannaövervakning. Inte minst viktig är lekmannaövervakningen för att skapa förståelse för den dömdes situation ute i samhäUet. Här borde stora möjligheter finnas for frivårdsorganisationen, att på tidigt stadium skapa kontakt med den lokala fackföreningsrörelsen. Arvodet i sig torde inte spela någon avgörande roll. Däremot bör, i enlighet med förslaget från beredningen, ökade möjligheter till ersättning tUlskapas för dem som verkligen haft speciella utgifter i samband med övervak­ningsuppdraget,

övervakningsnämnden i Stockholm sjätte avdelningen konstaterar att de intagna allt oftare föredrar lekmannaövervakare men kan inte frigöra sig från misstanken att detta önskemål många gånger bottnar i den upp­fattningen att tjänstemannaövervakaren är strängare i fråga om kontrol­len. Nämndens klientel är så belastat att tjänstemannaövervakare i re­gel är att föredra. Nämnden anser det dock tacknämligt om antalet ärenden per tjänsteman kan begränsas.

Skyddsvärnet i Göteborg delar helt beredningens mening att tjänste­män i högre grad än nu bör handha övervakningsuppdragen, framför allt när det är fråga om personer som skall villkorligt frigivas eller inter­nerade som skall överföras till vård utom anstalt. Många frivilliga över­vakare gör helt visst en god insats, I regel lägger dock deras eget arbete hinder i vägen för att hjälpa klienterna med problem som måste lösas på dagtid.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                                  121

SACO finner att en ytterligare satsning på tjänstemannaövervakning är ett steg i rätt riktning. Nu rådande förhållanden är inte tUlfredsstäl­lande. Det innebär en konstant brist på övervakare och att de övervakare som finns tilldelas för många klienter och därför inte hinner med sina uppdrag på ett tiUfredsställande sätt.

Socialutredningen finner det tveksamt huruvida det förutsatta ökade behovet av personundersökare och övervakare borde tUlgodoses genom en utbyggnad av skyddskonsulentorganisationen. Enligt utredningens uppfattning torde övervägas att i stället tillföra de berörda kommunala socialvårdande organen motsvarande personalresurser. En liknande upp­fattning har Svenska nykterhetsvårdsförbundet som ifrågasätter, om man inte i viss mån kan inskränka den utökning av antalet frivårds­tjänstemän, som beredningen föreslagit, och i stället stimulera främst kommimema att öka sina resurser i motsvarande mån, inte minst på nykterhetsvårdssidan.

Svenska kommunförbundet anser också att frivårdens sociala verk­samhet på längre sikt bör integreras med socialvården men finner samti­digt att en sådan lösning i dag inte är möjlig på grund av att frivårdens befattning med de övervakade ytterst grundar sig på en dom och är ett led i en påföljd, som socialvården inte kan verkstäUa.

Länsstyrelsen i Jönköpings län ifrågasätter om övervakararvodet är tillfyllest för att tillförsäkra de frivilliga övervakarna en skälig ersätt­ning för deras arbete och kostnader. Bl, a, med hänsyn till ökade kostna­der för porto, telefon o, dyl. föreslår länsstyrelsen att kostnadsersätt­ningsdelen av arvodet höjs avsevärt. Även länsstyrelsen i Stockholms län anser att en höjning av övervakararvodet bör eftersträvas. Övervakarnas riksförbund anser det vara ett minimikrav att arvodet uppräknas åt­minstone till det värde det hade då det nuvarande arvodet tillkom år 1968 samt att en motsvarande procentuell ökning av kostnadsdelen sker. Svenska kommunförbundet framhåller däremot att de kommunala tjäns­temännen vilka för närvarande sköter övervakningsuppdrag såväl åt kri­minalvården som åt kommunerna inte erhåUer någon ersättning för de sistnämnda. Förbundet vill därför betona att det konkurrensförhållande som i viss utsträckning redan finns ej ytterligare får skärpas.

Beredningens förslag om kontaktmän för den del av frivårdskUentelet som ej är i behov av kontroll avvisas av ett flertal remissorgan. För­eningen Sveriges skyddskonsulenter och skyddsassistenter finner att för­slaget medför risk för att övervakningen får ytterligare drag av repressi­vitet. Klientelet skulle lätt kunna delas upp mellan "snälla", som har kon­taktman och "elaka" som har övervakare. I den mån tidigare klienter behöver stöd och hjälp kan detta klaras av frivården och den allmänna socialvården. Liknande synpunkter framförs av socialutredningen som inte finner skäl för en sådan särbehandling av kriminalvårdens klienter, och av Skyddsvärnet i Göteborg som antar att det hela kommer att bli


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  122

en "papperssak". Svenska fångvårdssällskapet ställer sig tveksamt därför att övervakningens kontrollmoment inte längre verkar på något avgö­rande sätt skugga dess dominerande vårdfunktion. Föreningen Sveriges åklagare finner att beredningens förslag i denna del delvis är en lek med ord. Förhoppningen måste dock ursprungligen vara att sådana rela­tioner uppstår mellan klient och övervakare att av beredningen angivna förtroendeklyftor ej uppkommer. En positiv uppfattning redovisar där­emot övervakarnas riksförbund som emellertid anser att rapportskyldig­heten bör bibehållas och att arvode bör utgå med samma belopp som till övervakare.

Hovrätten för Övre Norrland tillstyrker förslaget om förkortad över­vakningstid vid skyddstillsyn och framhåller att hovrättsledamöter med erfarenhet från övervakningsnämnd funnit att en treårig prövotid ofta är onödigt lång. Det bör dock finnas möjlighet för övervakningsnärrmd att förordna om övervakning även ett tredje år.

Hovrätten över Skåne och Blekinge anmärker att prövotid och över­vakningstid inte nödvändigtvis behöver sammanfalla. Bibehålles en prö­votid på två år vid villkorlig dom, vilket hovrätten anser lämpligt, bör prövotiden vid skyddstUlsyn vara längre eller tre år.

När en domstol i ett visst fall skaU välja meUan ett icke helt kortva­rigt fängelsestraff och skyddstillsyn, kan domstolen anse det utslagsgi­vande att den dömde bör stå under övervakning en avsevärt längre tid än om han viUkorligt frigives från fängelsestraffet. Är prövotiden vid skyddstiUsyn alltid så kort som två år och ofta endast ett år, kan risk finnas att domstolen väljer den frihetsberövande påföljden. Hovrätten anser därför att beredningens förslag i denna del kan leda till ett resul­tat som är motsatt beredningens uppfattning att frivård skall tillämpas i ökad omfattning. Särskilt gäller detta om övervakningsnämnderna icke heller får befogenhet att förlänga prövotiden vid misskötsamhet. Hov­rätten avstyrker således förslaget om förkortning av prövotiden. Hovrät­ten delar emellertid beredningens uppfattning att övervakningen i många fall kan upphöra tidigare än vid prövotidens utgång. Lämpligen bör övervakningsnämnderna därför åläggas att ompröva övervakningens be­stånd efter två år. Härigenom borde ett stort antal övervakningsfall kun­na avföras.

Föreningen Sveriges statsåklagare finner att korta och effektiva över­vakningstider avgjort är att föredra framför långa och meningslösa. Samma uppfattning redovisar länsåklagaren i Örebro län medan däremot överåklagaren i Göteborg motsätter sig förslaget med hänvisning till att åtskilliga personer, som dömts till skyddstillsyn har sociala problem som gör det värdefullt om prövotiden bibehålles i tre år. En obligatorisk prövning efter två år är tillräcklig för att begränsa antalet fall med tre-årsövervakning till dem som oundgängligen behöver sådan. Liknande synpunkter redovisar Föreningen Sveriges tingsrättsdomare, Sveriges ad­vokatsamfund och Föreningen Sveriges åklagare. Skyddsvärnet i Göte­borg anser att en alltför lång övervakningstid kan ha en negativ effekt.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                                  123

Den dömde tröttnar på att stå under övervakning när han en längre tid levat under ordnade förhåUanden och känner sig i någon mån för­följd av samhäUet för det brott, som han en gång dömts för.

Beträffande värdet av särskUda föreskrifter anför kriminalvårdsnämn­den att man självfallet bör undvika att meddela föreskrifter som ej fyl­ler något vettigt ändamål. Nämnden påpekar dock att delade meningar ofta kan råda mellan de personer, som uttalar sig i ett frigivningsärende, om behovet av särskilda föreskrifter. När det gäller skadeståndsbetal­ningar framhåller nämnden betydelsen av att enskildas skadeståndsan­språk tillgodoses. Nämnden anser att betalning av skadestånd inte bör stå tillbaka för andra anspråk på skuldbetalning. Det är därför inte givet att statens fordringar på t, ex, skatter, böter och rättegångskostnader bör prioriteras. Om föreskrift om skadestånd skall inskränkas bör man sträva efter att på andra vägar tillgodose den skadelidandes av domstol god­kända anspråk.

En mera bestämd uppfattning har övervakningsnämnden i Stockholm fjärde och sjätte avdelningarna vUka båda meddelar att de endast i un­dantagsfall använder sig av föreskrifter eftersom de anser sådana vara verkningslösa. Nämndavdelningarna har heller ingenting att erinra mot att varning och vitesföreläggande avskaffas men anser däremot, i likhet med beredningen, att omhändertagandeinstitutet bör bibehållas. För­eningen Sveriges tingsrättsdomare uttalar sig däremot för ett bibehållan­de av varning och framhåller att man från övervakningsnämndernas sammanträden kunnat berätta om fall där varningen haft effekt.

För avskaffande av föreskrifter och sanktioner uttalar sig däremot För­eningen Sveriges skyddskonsulenter och skyddsassistenter som dessutom framhåller att det för närvarande råder en olycklig skillnad i praxis mel­lan landets många övervakningsnämnder. Länsåklagaren i Örebro finner att erfarenheten ger vid handen att domstolar kan ge föreskrifter som inte alltid är helt genomtänkta beroende på att domstolen inte har ma­terial nog att analysera den sociala situationen,

LO finner att de föreskrifter som ofta ingår som ett moment i över­vakningsinstitutet med rätta kritiseras. Den mest kritiserade av aUa är föreskriften om skadeståndets betalning. Av den dömde uppfattas detta ofta som ett extra straff och motverkar anpassning tUl arbetslivet. Det är olustigt att övervakaren och frivårdspersonalen skall fungera som in-drivare av skadestånd hos människor vars ekonomiska och sociala situa­tion redan utan skadeståndsskyldighet är svår och bräcklig. Över huvud taget bör en fömtsättningslös prövning ske hur den många gånger hopp­lösa situationen med dryga skadestånd skall kunna lösas för den dömde så att han eller hon i frigivningssituationen känner sig motiverad att återgå till arbete. I detta sammanhang vill LO framhålla att löneutmät-ningsinstitutet ofta direkt motverkar en resociaUsering.

Beträffande frivårdens sociala verksamhet anför SAF att man mot


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  124

bakgrand av den vikt frivården tillmäts finner det anmärkningsvärt att beredningen praktiskt taget helt förbigått de utomordentligt svårlösta problem som sammanhänger med arbetsvård, arbetsanställning och de straffades anpassning till normalt arbetsliv. EnUgt SAF gör beredningen inga försök att analysera problemen eUer penetrera frågan om relatio­nerna mellan frivården, arbetsvärden, arbetsförmedlingen och företagen. Arbetsmarknadsstyrelsen framhåUer att inom den statiiga arbetsvärden har särskUda kontaktmän avdelats för att underlätta samarbetet mellan kriminalvården och arbetsmarknadsverket och förmedla kriminalvårds­klientelets kontakt med verket. I varje län fiims dessutom en handläg­gare som ålagts att vid sidan av andra arbetsuppgifter tjänstgöra som länskontaktman för samarbete med skyddskonsulentorganisationen inom länet och lokalkontaktmän för samarbete med ortens kriminalvårds­anstalt. Kontaktmännens arbetsbelastning är stor och medger inga yt­terligare insatser med nuvarande organisation. Kriminalvårdsbered­ningens förslag innebär krav på ökade insatser från arbetsmarknadsver­kets sida. Enligt styrelsens mening kommer det att bli nödvändigt att pröva samarbetsformema med kriminalvården för att undersöka om vissa moment i arbetet bör kunna prioriteras medan andra kan minskas eller utgå. Under alla förhåUanden torde den av beredningen föreslagna utökiungen av antalet räjonger ställa krav på ändrade arbetsformer. Ar­betsmarknadsstyrelsen delar beredningens principiella uppfattning om behovet av ökade insatser inom frivården. Ett realiserande av bered­ningens förslag kräver emeUertid också att ökade personella resurser tillförs arbetsmarknadsverket.

Socialstyrelsen finner en betydande upprastning av såväl öppen som sluten nykterhetsvård vara en föratsättning för att de nykterhets-vårdande organen skall kunna förverkliga sitt vårdansvar gentemot kri­minalvårdens klienter. Den gruppverksamhet som beredningen föreslår finner styrelsen kunna medföra risk för att någon eller några aktiviteter kan komma att dominera till förfång för den enskilde klientens intresse­inriktning och anlag. Socialstyrelsen anser att det inte är lämpligt att sammanföra de övervakade i selekterade grapper. Övervakaren bör i re­gel inrikta verksamheten på samarbete med olika former för allmän stöd- och hjälpverksamhet, inte minst inom ramen för föreningsverk­samheter av olika slag. Som ett led i strävandena att integrera frivården med den samlade socialvården anser styrelsen att man i samband med en omorganisation av frivårdsdistrikten bör överväga att lokalmässigt in­tegrera frivården med de statliga vårdkonsulenterna. Härvid öppnas tUl-fälle att i tillämplig omfattning införa skyddskonsulenten inom vissa verksamheter där socialvårdskonsulent, barnavårdskonsulent, länsnykter-hetsnämndens konsulent och assistent samt glesbygdskonsulent f. n, på försök sammanförts till ett konsulentkontor. Socialstyrelsen har med hänsyn bl. a. till de goda erfarenheterna av försöksverksamheten före-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  125

slagit att försöken med konsulentgrupper skall anses avslutade och att verksamheten permanentas, F, n, övervägs möjligheten att inlemma även länsläkarorganisationen i socialkonsulentgrappen.

Även Svenska nykterhetsvårdsförbundet behandlar avvägningen av resursfördelningen mellan kriminalvård och nykterhetsvård. Man påpe­kar bl. a, att nykterhetsvårdens anstalter under senare år i allt större ut­sträckning kommit att träda i stället för anstaltsvård inom kriminalvår­dens ram. Denna praxis, som är under utveckling, medför att adekvata vårdformer tillhandahålles kriminalvårdsklientelet i ökad omfattning och bör därför underlättas, Å andra sidan medför otvivelaktigt tillväxten av kriminalvårdsklientelet inom nykterhetsvårdens anstalter starka påfrest­ningar på dessa. Det kan därför bli nödvändigt att vidta vissa specialan­ordningar inom nykterhetsvårdens anstaltssystem.

Svenska kommunförbundet framhåller att ett genomförande av be­redningens förslag kommer att medföra kostnadsökningar för den pri­märkommunala nykterhetsvården. Oavsett hur den primärkommunala socialvårdens medverkan i ett behandlingsarbete kommer att utformas är det enligt kommunförbundets mening nödvändigt att samordnings- och kostnadsfrågor blir föremål för närmare överläggningar mellan statens och kommunernas företrädare.

En liknande uppfattning framföres av Föreningen Sveriges skydds­konsulenter och skyddsassistenter som anser att regeringen måste påta sig det politiska ansvaret för att beredningens propåer om att straffade har samma rätt till samhäUets stödåtgärder och vårdinsatser som andra människor i vårt samhälle genomförs. Föreningen föreslår inrättandet av ett samrådsorgan mellan socialstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, arbets­marknadsstyrelsen, landstings- och kommunförbundet samt att omda­ningen av lagstiftningen på socialvårdens område utformas på ett sådant sätt att en övervältring av arbetsuppgifter från andra vårdområden för­hindras. Liknande synpunkter framföres av Skyddsvärnet i Stockholm som framhåller att genomslagskraften hos kommunförbundens och so­cialstyrelsens råd och anvisningar som tillkommit efter förhandlingar mellan ämbetsverken gör att tilltron till förhandlingsresultat om bättre samhällsservice för kriminalvårdsklientelet starkt kan ifrågasättas. Västra kriminalvårdsräjongens regionala företagsnämnd framför farhå­gor för att frivården i framtiden får överta nya klientgrupper om social­lagstiftningen utformas på sådant sätt att man söker undvika aUa tvångs­inslag. Man framför också önskemål om att kriminalvårdsstyrelsen varje år ger ut en erfarenhetssamling som redovisar resultaten av oUka be­handlingsexperiment.

RRV påpekar att frivårdens andel av kriminalvårdens driftsanslag kommer att öka från 13 tiU 19 %, i absoluta tal en ökning med 22 mUj. kronor. Med hänsyn tiU frivårdens väsentliga uppgifter bör enligt ver­ket övervägas om inte denna sektor bör prioriteras ytterUgare och då på


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                              126

anstaltsvårdens bekostnad. För kriminalvårdsberedningens intentioner betydelsefulla problem, som t. ex. anskaffning av bostäder åt frigivna och den i beredningens arbete något berörda frågan om klientemas skadeståndsskyldighet, kan för en tUlfredsställande lösning komma att kräva en inte obetydUg resurssatsning.

Svenska skyddsförbundet hälsar med tillfredsställelse de olika förslag till utbyggnad av frivården som framläggs av beredningen och konsta­terar att många skyddsföreningar kunnat finna utrymme för fortsatta insatser på speciella områden, som exempelvis bostadsfrågan. Förbun­det räknar med att dess anslutna föreningar med deras kommunala anknytning alltjämt kommer att fortsätta sin verksamhet. Sålunda har de större föreningarna upprättat såväl socialmedicinska läkarmottag­ningar, bostadshotell, inackorderingshem och behandlingshem samt icke minst av kommunerna tilldelats speciella bostadskvoter för in­sprängda lägenheter för kriminalvårdens klienter.

övervakningsnämnden i Stockholm fjärde avdelningen anser bered­ningens förslag att slopa specialdistrikten och samordna frivårdsorgani­sationen med den kommunala socialförvaltningen vara en klar organi­satorisk förbättring. Avdelningen har erfarenhet av den inte sällan åter­kommande växlingen mellan övervakning på grund av skyddstillsyn och villkorlig frigivning. Det skulle säkert vara till fördel om över­vakningen hela tiden kunde skötas av samma organ. Liknande syn­punkter framförs av Skyddsvärnet i Göteborg medan Skyddsvärnet i Stockholm och Svenska fångvårdssällskapet redovisar tveksamhet bl. a. med hänvisning till att man inom Stockholms integrerade socialvård övervägt bibehåUandet av en specialbyrå för de mest utslagna samt till att de unga och internerade på frivårdssidan bör kunna åberopa skäl för specialbehandling så länge påföljderna ungdomsfängelse och internering gäller. Enligt dessa remissorgan bör en eventueU utredning därför göras förutsättningslöst. En negativ inställning har ungdomsfängelse- och inter­neringsnämnderna av vilka den förstnämnda anser att det, vilken di­striktsindelning man än väljer, är värdefullt att särskilda, personella, eko­nomiska och andra resurser sätts in för att ta hand om det unga klien­telet. Ungdomsfängelsenämnden påpekar att en sådan ordning redan tUlämpas på de distrikt som har blandat klientel. Interneringsnämnden finner att den omständigheten att på de flesta håll i landet särskilda di­strikt inte kan upprättas för intemerade inte bör utgöra hinder för att anordningen behålles där den nu finns.

6.3 Departementschefen

Såväl beredningen som flertalet remissorgan betonar den förebyggan­de verksamhetens betydelse för att begränsa kriminaUteten. Beredningen framhåller  emellertid  också att kriminalvården  huvudsakligen  måste


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  127

inskränka sina insatser till dem som redan gjort sig skyldiga till brotts­liga handlingar medan de rent förebyggande uppgiftema måste vila på andra myndigheter bl. a. social-, ungdoms- och nykterhetsvård. Med in­stämmande i beredningens synpunkter vill jag understryka att kriminal­vårdens insatser ofrånkomligen måste begränsas tUl rehabUitering av de kriminella. Desto angelägnare framstår det att kriminalvården, när den i enlighet med sui uppgift, fått ta befattning med en lagöverträdare har möjlighet att sätta in rehabiliteringsinsatser på ett så tidigt stadium som möjligt. Från denna synpunkt anser jag beredningens förslag rörande personundersökningsförfarandet och ökade frivårdsinsatser på häktena synnerligen betydelsefullt. De snabba kurativa åtgärder som blir möj­liga genom den föreslagna ordningen torde kunna bidra till att den åta­lades personliga förhåUanden förbättras. Det kan bl. a. påpekas att en stor del av de straffade vid domstUlfäUet saknar arbete och lever under oordnade förhållanden. Vad Föreningen Sveriges åklagare i detta sam­manhang anför är beaktansvärt. Jag vill därför starkt understryka bered­ningens uttalande om att kurativa eller andra stödjande insatser av skilda slag som sätts in under tiden innan ansvarsfrågan slutUgt av­gjorts i princip alltid bör baseras på ett uttryckligt medgivande från den som åtgärden avser. FriviUigheten i de föreslagna åtgärdema anser jag vara en garanti för att den åtalade inte skall uppfatta erbjudande om hjälp som ett föregripande av domstolens beslut.

Representanter för såväl domare som åklagare och advokater anser att de nuvarande personundersökningama stundom är av mindre tUl­fredsställande kvalitet. Detta innebär dels att domstolen får ett otill­räckligt underlag för sin bedömning av den åtalades person men också en risk för att verkställigheten av den utdömda påföljden utformas på ett felaktigt sätt eftersom personundersökningen är ett betydelsefullt underlag för behandlingsplaneringen. Med hänsyn härtill anser jag det vara ett rättssäkerhetskrav att personundersökningen ger en så objektiv och allsidig bild av den åtalade som möjligt. Bland dem som för när­varande sysslar med dessa undersökningar utför flertalet ett förtjänst­fullt arbete. Det är dock uppenbart att resultaten kunde bli ännu bättre om personundersökama får den handledning av erfarna socialarbetare som beredningens förslag möjliggör.

Vad beredningen framhåller rörande frivårdens dubbla uppgift som kontroU- och hjälporgan vill jag särskilt understryka. Sedan länge har övervakningen betraktats som en mildare form av påföljd. Genom in­förandet av brottsbalken har de Icke frihetsberövande påföljderna tillerkänts en ställning som i många avseenden är jämförbar med övriga påföljder. De åtgärder som nu föreslås av beredningen är avsedda att ge frivårdsarbetet det materiella innehåll som motiverar ett sådant syn­sätt.

I det äldre samhället gav boende- och famUjeformer utrymme för en naturlig social kontroU. Industrialisering och urbanisering har lett tUl


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                              128

att denna påverkan på den enskUde minskat i betydelse. För en del människor innebär den minskade sociala kontrollen att de utsätts för påfrestningar som de inte förmår klara och frestelse att tillfredsställa behov och önskemål utanför lagens ram.

I dessa fall synes det naturligt att den normala sociala kontrollen för­stärks med hjälp av de kontrollmöjligheter som står tUl samhäUets för­fogande genom övervakningsinstitutet. Konsekvent genomförd kan övervakmngen enligt min mening i fråga om effektivitet väl hävda sig med andra påföljder. Den torde under sådana förhållanden även få betydande allmänpreventivt värde. Med full förståelse för dem som i övervakningsarbetet enbart viU se en social insats måste jag hävda att denna insats ej får undanskymma kontrolluppgiften. Även om jag tUl fullo inser värdet från såväl rehabUiterings- som kontroUsynpunkt av ett personligt förhållande mellan övervakare och övervakad måste jag dock i fråga om det socialt och krimineUt mest belastade klientelet ifråga­sätta om inte övervakningsarbetet kräver insatser, som inte rimligen kan begäras av en lekman. Beredningens förslag till avvägning mellan lekmanna- och tjänstemannaövervakare och tiU normer för beräkning av handläggande personal synes vara väl motiverade. Genom en sådan fördelning skapas föratsättningar för att frivårdspersonalen i större ut­sträckning än hittills kan delta i det direkta fältarbetet genom uppsö­kande verksamhet.

Vad som här anförts rörande övervakningens syfte leder tUl att be­redningens förslag om kontaktmän för de klienter som inte längre har något kontroUbehov kan ifrågasättas. Kontrollfunktion ingår enligt min mening som en oskiljaktig del i allt frivårdsarbete. När något kontroll-behov inte längre föreligger bör kriminalvårdens kontakt med den dömde upphöra. I den mån sociala behov fortfarande föreUgger bör dessa tillgodoses genom de sociala myndigheternas försorg. Jag anser mig således inte kunna biträda beredningens förslag på denna punkt.

Beredningen har också övervägt vUka besparingar och prioriteringar som kan göras för att uppväga de betydande kostnadsökningar som en förstärkning av frivårdspersonalen medför. De skäl som därvid anförs för en avkortning av övervakningstiden vid skyddstUlsyn är värda att beakta. Bland dem som sysslar med frivårdsarbete är det en enhällig uppfattning att det tredje övervakningsåret endast i undantagsfall ger någon positiv effekt. I stäUet finns en uppenbar risk att hela övervak­ningsproceduren efter så lång tid övergår i slentrian som är föga ägnad att inge respekt för påföljden vare sig hos den dömde eller hans om­givning. Det torde också finnas risk för att den dömde förlorar känslan för sambandet mellan brott och påföljd. I likhet med vad som förordas av det övervägande antalet remissorgan finner jag därför att en kortare och mera effektiv övervakning i regel är att föredra.

Beredningens  ställnmgstagande  till  förslaget om  höjning  av  över-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  129

vakararvodena grandar sig på en rent ekonomisk bedömning och bör inte uppfattas som en nedvärdering av lekmannaövervakarnas värde­fuUa arbete. Behovet av insatser på kriminalvårdens område är stort. En del av dessa är mycket kostnadskrävande. Beredningen har vid sin bedömning av olika förslag också haft att ta hänsyn till de stats-finansiella förutsättningarna för ökade insatser. Vid sin prioritering av angelägenhetsgraden hos olika reformer har beredningen främst ansett sig böra satsa på en förbättrad övervakarutbildning samt på ökade möjligheter för övervakarna att få ersättning för utlägg i samband med fullgörandet av sitt uppdrag. Jag delar i detta avseende beredningens uppfattning.

Frivärdens sociala verksamhet är främst avsedd att komplettera de insatser som görs av arbetsmarknadsverket och sociala myndigheter. I likhet med beredningen anser jag att denna ordning bör bestå även i fortsättningen och vill därvid ånyo kraftigt understryka kriminalvårds­klientelets självklara rätt till hjälp och stöd i samma utsträckning som andra medborgare, I vissa avseenden får man emeUertid räkna med att frivårdens klienter har behov vilka normalt ej kan tiUgodoses av andra myndigheter. Bland dessa kan särskUt nämnas bostadsfrågor och fritids-planering. Den ökade medelstilldelning som föreslås för sådana ändamål anser jag därför välmotiverad. Med hänsyn till sambandet mellan kri­minalitet och alkohol- och narkotikaproblem är det också nödvändigt att frivårdsorganisationen i större utsträckning än hittills får tUlgång till psykiatrisk och psykologisk expertis. Den föreslagna kopplingen av des­sa resursförstärkningar till lokalanstalter och häkten ger en god garanti för ett effektivt utnyttjande av personalresurserna.

Av synnerlig vikt är frågan om de straffades förhållanden på arbets­marknaden och deras anpassning till arbetslivet. Speciellt känsligt blir detta problem under perioder av ökad arbetslöshet. Sedan år 1962 har en samverkan under reglerade former mellan kriminalvårdsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen bedrivits i dessa frågor. Under de senaste åren har dessstom vid fjorton anstalter inrättats särskilda nämnder för ar­betsmarknads- och fackliga frågor (NAFF). I nämnderna ingår repre­sentanter för arbetsmarknadsverket och för arbetsmarknadens parter. I dessa nämnder kan de intagna genom egna kontaktmän diskutera ar­betsmarknadsproblem i samband med frigivningen. Under år 1971 hölls i justitiedepartementet överläggningar med fackliga organisationer rö­rande kriminalvårdsklientelets situation på arbetsplatserna. Dessa över­läggningar har fortsatts av kriminalvårdsberedningen och avses att åter­upptas av departementet och fullföljas genom kontakter med arbets­givarorganisationer. För att underlätta kriminalvårdsstyrelsens samar­bete med arbetsmarknadens myndigheter och organisationer har jag föreslagit inrättande av en tjänst på handläggarnlvå för dessa frågor.

9    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 4


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                               130

Vidare föreslås en medelsuppräkning för NAFF-nämndernas verksam­het.

Liksom åtskilliga remissorgan anser jag att de föreslagna förändring­arna av anstaltsorganisationen och i kriminalvårdens regionala indelning verksamt skall bidra till ett utökat och förbättrat samarbete på det lokala planet såväl med arbetsmarknads- som sociala myndigheter. Att överbrygga de klyftor som på en del håll tycks finnas mellan kriminal­vården och andra samhälleliga stöd- och vårdorgan framstår därvid som en av den nya organisationens mest väsentliga uppgifter. Med hänsyn härtUl är det också angeläget att frivårdsorganisationen i storstäderna anpassas till den vårdorganisation som finns på dessa orter. Jag avser därför att inom kort låta företa den av beredningen föreslagna över­synen av storstädernas distriktsindelning inom frivården.

7    Fångvårdsanstalter och häkten

7.1 Beredningen

Beredningen redogör inledningsvis för de senare årens anstaltsbyg­gande och uppehåller sig speciellt vid Kumla- och Österåkeranstalterna och den kritik som riktats mot dem. Beredningen anser att kritiken i många fall varit ensidig och överdriven men ändå inte helt utan fog. Framför aUt har anstalternas storlek på ett olyckligt sätt minskat den personliga kontakten mellan personal och intagna samtidigt som den har försvårat eUer omöjliggjort individualiserade behandlingsformer som frigång, besökspermissioner m. m. Det har också varit svårt att individualisera kontrollen av de intagna vilket medfört att en del be­handlats med onödig restriktivitet. Å andra sidan har dessa anstalter fyllt en viktig uppgift genom att de successivt har fått ta emot en allt större del av de verkligt svårskötta och farliga intagna, SärskUt Kumla­anstalten har under de senaste åren kommit att fungera som en riks-anstalt för det mest komplicerade klientelet.

Även om uppfattningarna om hur stor del av anstaltsklientelet som behöver tas om hand under särskilt kontrollerade former varierar, är det dock beredningens uppfattning att behovet av platser av Kumlatyp nu­mera är täckt. Under förutsättning att den av beredningen föreslagna differentieringen fungerar på ett önskvärt sätt torde man nu kunna in­rikta byggnadsverksamheten på anstalter som i större utsträckning kan fungera som ett led i en behandlingskedja syftande till att successivt slussa ut klientema i frihet.

De förslag tUl byggande av nya anstalter som för närvarande finns ut­arbetade skulle dels innebära en fortsatt koncentration tUl ett fåtal större enheter dels också ge ett dyrare altemativ eftersom 1 000 platser av den typ som beredningen föreslagit beräknas kosta  125  milj,  kr.  medan


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  131

de 790 platser som tidigare har planerats kostnadsberäknats tiU 231 milj. kr.

På grandval av den utredning som gjorts av KAIK har beredningen också dragit upp riktlinjer för hur verksamheten vid anstalterna i fram­tiden bör bedrivas. Dessa riktlinjer är i första hand anpassade till bered­ningens allmänna strävan att koncentrera sina insatser på frivården samt tUl beredningens ställningstaganden i fråga om anstaltssystemet, det regionala systemet och beträffande frivårdens medverkan i anstalts­arbetet. Olika åtgärder prioriteras med utgångspunkt från de ekono­miska synpunkter som beredningen haft att beakta. Ekonomiska över­väganden ligger bakom beredningens beslut att ej tUlstyrka KAlK:s förslag att på de slutna anstalterna senarelägga inlåsningen som nu sker mellan kl. 19 och 20. En sådan reform skulle medföra en merkostnad med ungefär 3,5 milj. kr. för varje timme som inlåsningen förskjuts. Beredningen anser att detta belopp bättre kan användas för att ge ett ökat antal intagna möjlighet att tUlbringa anstaltstiden på öppen anstalt där de under större delen av fritiden kan vistas i gemenskap. Bered­ningens förslag till lokalanstalter åsyftar en sådan ordning.

Beträffande klientelets fördelning på öppen och sluten vård framhål­ler beredningen vidare att de hinder som finns för ett ökat utnyttjande av de öppna anstalterna delvis är förknippade med deras funktionssätt och lokalisering. I stor utsträckning bör sådana problem kunna över­vinnas. Med ett system av lokalanstalter kan man dels ge de Intagna större möjlighet att tillbringa anstaltstiden i närheten av hemorten, dels också vidga deras valmöjligheter i fråga om arbetsplacering genom ett utökat användande av frigångsinstitutet. Anstalternas relativt öppna karaktär ökar de intagnas möjligheter tiU samvaro under fritid,

I likhet med KAIK anser beredningen att planeringen av de intagnas anstaltsvistelse liksom av den efterföljande frivårdsbehandlingen bör tUl­mätas stor betydelse. Beredningen är dock — till skillnad från KAIK — inte beredd att föreslå personalförstärkningar för arbetet med behand­lingsplaneringen. I stället föreslås en rationalisering av verksamheten. Om personundersökningama utformas på det sätt som beredningen föreslagit kan utredningsförfarandet vid behandlingsundersökningen av­sevärt förenklas. En betydande del av den behandlingsplanering som nu utförs på anstalterna kan genom frivårdspersonalens medverkan utföras på häktena. Härigenom uppnår man dels att den undersök­ningsperiod som inleder anstaltsvistelsen förkortas, dels att frivårdens kännedom om klienterna tillvaratas i en helt annan utsträckning än hittills. För de häktade innebär kontakten med frivården ett värdefullt avbrott i den isolering som häktestiden innebär. Även på lokalanstalter­na kan ansvaret för behandlingsplaneringen i stor utsträckning övertas av frivårdstjänstemän. På riksanstaltema underlättas behandlingsplane­ringen av att verksamheten vid dessa anstalter blir mer specialiserad vil-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  132

ket medför att redan placeringen av en klient vid en viss anstalt utgör en anvisning om hur hans anstaltsvistelse bör organiseras.

Beredningen framhåUer särskUt vikten av att personalrepresentationen vid kollegierna blir så allsidig som möjligt. Man föreslår därför att fri­vårds-, tillsyns- och arbetsledarpersonal obligatoriskt skall närvara vid koUegierna. Likaså förutsattes att regionchefen regelmässigt deltar i dessa. För att underlätta personalens medverkan föreslås att medel an­slås till ersättare för tillsynspersonal och arbetsledare under den tid då de deltar i behandlingskollegier.

Beredningen framhåller att det f. n. föreligger aUvarliga brister när det gäller hälso- och sjukvården på anstalterna. Detta problem bör i första hand lösas genom att de intagna i större utsträckning än hittills får tillgång till samhällets aUmänna hälso- och sjukvård. Beredningens förslag till ett nytt anstaltssystem har därvid stor betydelse eftersom de intagna på lokalanstalter lättare kan upprätthåUa kontakten med de läkare och sjukvårdsinrättningar som normalt har ansvaret för att de kommer i åtnjutande av den vård vartUl de är berättigade.

För att ytterligare underlätta samarbetet med den allmänna sjukvår­den föreslår beredningen att man tar bort den begränsning i möjligheten att bereda de intagna sjukhusvård som ligger i bestämmelsen om att den tid, som fängelsedömda vistats utanför fångvårdsanstalt för att vårdas på sjukhus, inte tillgodoräknas vid beräkningen av strafftiden med mer än en sjättedel av denna.

Oaktat om det föreslagna nya anstaltssystemet skapar gynnsammare förutsättningar än hittills när det gäller att bereda de intagna sjukhus­vård måste åtgärder vidtas för att förbättra kriminalvårdens sjukvårds­organisation såväl med avseende på den akuta situationen som på längre sikt. Med utgångspunkt från en inom kriminalvårdsstyrelsen upprättad sammanstäUning beträffande anstalternas behov av läkarhjälp föreslår beredningen att man tar upp förhandlingar med centrala och lokala sjukvårdsmyndigheter rörande samarbetsavtal med i första hand lands­tingen om att dessa skall tillhandahålla kriminalvårdens patienter läkar­vård i större utsträckning än vad som f, n, sker. På vissa orter där en koncentration av anstalter medför ett särskilt stort behov av läkarhjälp föreslås inrättande av tjänster för heltidsanställda läkare. Dessutom re­kommenderas att anstalter med mer än 100 intagna får en heltidsan­ställd sjuksköterska. På anstalter med mer än 60 platser inrättas en tjänst som sjuksköterska på halvtid.

För den psykiatriska vården vid fångvårdsanstaltema ansvarar hu­vudsakligen läkarpersonal knuten till psykiatriska avdelningar. En stor del av tjänsterna har under lång tid varit obesatta. Under senare år har dock förhållandena förbättrats. Beredningen finner ej skäl att föreslå att antalet tjänster utökas. Däremot föreslås att man inrättar en tjänst som kurator vid var och en av de psykiatriska klinikema.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  133

Beredningens förslag irmebär att anstaltsvården tillföres 27 tjänster varav 4 som läkare, 11 som sjuksköterska på heltid, 6 som sjuksköterska på halvtid och 6 som kurator.

I anslutning tUl synpunkter och förslag framlagda av KAIK behand­lar beredningen olika frågor som rör aktiviteterna på anstalterna såsom arbetsdriften, rätten tUl ersättning för arbete och studier, verksamheten på häktena, skolutbildning, frigång och fritidsverksamhet. Beredningen framhåller särskilt de otillfredsställande förhållanden som råder på häk­tena där de intagna inte kan erbjudas någon sysselsättning. Beredningen föreslår att 10 tjänster som verkmästare inrättas med placering som ar­betsledare på häkten med muist 30 platser samt att medel anslås till ar­vode för organisatörer av arbetsdriften vid de övriga häktena.

Beredningen framhåller att användandet av psykologiska och peda­gogiska metoder för personlighetspåverkan och beteendemodifikation ännu är en nyhet inom institutionsvården och endast prövats i be­gränsad utsträckning. Det är därför svårt att bedöma sådana metoders värde för kriminalvårdsklientelets behandling. Speciellt när det gäller de psykiskt instabUa och de stora gruppema alkohol- och narkotikamiss­brukare torde de dock kunna bli ett värdefullt komplement till de sociala rehabiliteringsinsatserna. Beredningen föreslår att 250 000 kr anvisas för terapeutisk verksamhet.

Berednmgen tar särskilt upp frågan om den försöksverksamhet med marknadsanpassad lön som inletts vid fångvårdsanstalten TiUberga. Man framhåller att de intagna vid en övergång tUl sådana avlöningsformer ställs inför krav på betalning av skadestånd, underhållsbidrag, ersättning för uppehäUe på anstalt m. m. Detta kan komma att minska intresset för en fullgod arbetsinsats. A andra sidan skulle det otvivelaktigt vara en vä­sentlig fördel om de intagna vore mindre ekonomiskt skuldbelastade vid frigivningen än som nu ofta är fallet. Risken för återfall i brottslig verk­samhet på grund av att den frigivnes arbetsinkomst tas i anspråk genom exekutiva åtgärder får enligt beredningens mening icke förbises. Med hänsyn härtill och tUl det värde som ligger i att de intagna får vänja sig vid att planera sin ekonomi bör den beslutade experimentverksamheten genomföras och resultaten därav utvärderas.

Beträffande KAIK:s förslag att slopa arbetsplUcten framhåller bered­ningen att anstaltsarbetet fyller en väsentiig uppgift när det gäller att hindra den intagne från att bli förslöad och passiviserad av anstaltsvis­telsen. Ur denna synpunkt torde det vara mindre betydelsefullt huravida arbetet utföres frivUligt eller under arbetsplikt. Att slopa arbetsplikten skulle också bli mycket kostnadskrävande. Detta gäller oavsett om de intagna, som inte arbetar, önskar annan sysselsättning eller ej. I det förstnämnda fallet skulle det uppstå behov av personal och lokaler. Om de förblir sysslolösa krävs en betydande ökning av tillsynspersonalen som nu i stor utsträckning är ledig när de intagna vistas på arbetsplat-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  134

serna. Beredningen finner att behandlingsvinsterna av ett slopande av arbetsplikten inte uppväger de olägenheter och kostnadsökningar som en sådan reform skulle medföra.

Däremot delar beredningen i väsentliga delar KAIK:s synpunkter i fråga om brevgranskning, besök, rätten att använda telefon, korttids-och långtidspermissioner.

Brevgranskning bör således endast ifrågakomma när ordnings- och säkerhetssynpunkter så kräver. Besöksmöjligheterna bör ökas genom att ytterligare besökslokaler inrättas och genom uppförande av besöksho-tell. Beredningen framhåller också att anstaltsbesöken delvis kan ersättas av besökspermissioner när de föreslagna lokalanstalterna kommit i funktion. Med hänsyn tUl att kostnaderna för förbättrade besöksmöjlig­heter torde bli ganska stora föreslås att reformerna på detta område genomförs successivt varvid man i första hand bör eftersträva att varje intagen får möjlighet till två besök i månaden. Beredningen föreslår vidare att telefonautomater installeras på lokalanstalterna och på de riksanstalter där Inte särskilda säkerhetskrav behöver upprätthållas.

Beredningen tillstyrker KAIK:s förslag att de som dömts till fängelse och internering skall kunna beviljas långtidspermission i rehabiliterings-syfte. Enligt beredningens uppfattning kan ett i detta avseende utvidgat permissionsinstitut — rätt tillämpat — tillföra anstaltsvården betydligt vidgade möjligheter för en planmässig rehabiliteringsverksamhet. Sam­tidigt kan det utgöra ytterligare ett led i integrationen mellan anstalts-och frivård. Det är enligt beredningens uppfattning inte nödvändigt att göra möjligheten till långtidspermission enbart beroende av fullkomlig skötsamhet under anstaltstiden. Vad som däratöver skall avgöra om permission skall beviljas eller ej bör vara de rehabiliteringsmöjligheter som skapas genom permissionen. Beredningen lämnar också exempel på åtgärder som bör kunna motivera långtidspermission såsom placering på skola med internat eller i utvalda enskUda hem.

Med hänsyn till att riksanstaltsklientelets resekostnader kan väntas stiga och för att öka möjligheterna till långtidspermission föreslår be­redningen att anslagsposten Omkostnader för permitterade, frigivna m. fl. räknas upp.

Beredningen tar särskUt upp frågan om de s. k. förtroenderådens inbördes kommunikation och om anstaltstidningarna. I det förstnämnda fallet fiimer beredningen att utgångspunkten för bedömningen måste vara att de intagna individuellt är underkastade inskränkningar i sin frihet att kommunicera med yttervärlden. Samma inskränkningar måste då också gälla för de intagnas organisationer och medlemmarna av dessa.

Anstaltstidningarna, som ofta tillverkas med hjälp av material och utrastning som tillhandahåUes av kriminalvården, publicerar i stor ut­sträckning inlägg med ett mot kriminalvården starkt kritiskt innehåll.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  135

Också enskilda tjänstemän har angripits med kränkande tillmälen. Tid­ningarna sprids till en krets av personer utanför anstalterna. Det måste främst för de angripna men även för övrig personal och allmänhet te sig märkligt om kriminalvårdsstyrelsen skulle understödja en verksamhet som syftar till att kränka verkets egna tjänstemän. Eftersom anstalts-tidningarna utkommer i form av stencilerade skrifter kan de inte bli föremål för ansvarsprövning enligt tryckfrihetsförordningen.

Beredningen anser det vara angeläget att undvika sådana ingrepp i de intagnas rätt att kommunicera sinsemellan och med yttervärlden som kan uppfattas som en kränkning av yttrandefriheten. A andra sidan kan det inte godtas att kriminalvården genom passivitet eller t. o. m, genom att tillhandahålla material och utrustning kan komma att medverka tiU spridandet bland allmänheten av sanningslösa och för enskilda befatt­ningshavare grovt kränkande uttalanden.

En ordning som kan tillgodose båda dessa synpunkter är att man hänvisar de intagna tUl att utanför anstalten låta upprätta och sprida ifrågavarande skrifter men tUlåter att manuskript utförs. Däremot bör tidningarna ej få framställas på anstalten. Frågan om ansvaret för skrif­terna kan sedan bedömas enligt allmänt gällande ansvarsbestämmelser.

Från representanter för de intagnas förtroenderåd har under senare år framförts krav på besluts- och förhandlingsrätt för att tillförsäkra de intagna medinflytande på behandlingen. Man har därvid resonerat som om det förelåg ett avtalsbart partsförhållande mellan kriminalvårdssty­relsen och de intagna.

Beredningen uttalar att ett sådant partsförhållande är oförenligt med gällande lagstiftning. En ordning motsvarande vad som råder på den allmänna arbetsmarknaden kan inte komma i fråga eftersom ingen­dera parten har eller kan ges frihet att bestämma huruvida han vill delta i verksamheten eller ej. De regler som gäller för kriminalvårdens verk­samhet är och måste vara reglerade genom författning. De kan därför inte vara förhandlingsbara för myndigheten. Inte heller kan denna göra utfästelser i sådana ekonomiska frågor som avgöres av de anslagsbe-viljande instanserna. Personalens arbetsvUlkor är i betydande utsträck­ning reglerade genom avtal. Dessa kan inte förändras genom ensidiga beslut från verkets sida.

Med de inskränkningar som nu har redovisats bör enligt beredningen ökade insatser göras för klienternas aktiva medverkan vid utformningen av deras egen behandling och av verksamheten vid anstalterna, I första hand bör detta ske vid behandlingskollegierna men även andra former för klientmedverkan som förtroenderåd och samrådsorgan bör upp­muntras och understödjas. Beredningen anser också att de intagnas rätt till medinflytande bör fastslås i behandlingslagen.

Från personalhåll har framförts farhågor att samrådsverksamheten skulle komma att ta alltför stor del av arbetstiden i anspråk till förfång


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  136

för andra angelägna uppgifter. Enligt beredningens bedömning krävs viss personalförstärkning på de största anstalterna. Den föreslår därför inrättande av fem assistenttjänster för handläggning av samrådsfrågor. Samtidigt föreslås att ersättning utgår till den personal som utanför or­dinarie arbetstid deltar i samrådsverksamhet.

Beredningen behandlar också isoleringsstraffet samt de övriga åtgär­der som vidtas på anstalterna för att upprätthålla ordning och säker­het, bl. a. intagnas placering i enram. Beredningen anför som sin prin­cipiella inställning att den är bestämd motståndare till ingripanden som avskär en intagen från kontakten med andra människor för en längre tid. Man framhåller också att användandet av isoleringsstraff i allt större utsträckning kommit att ersättas med åtgärder av behandlings­mässig natur, t. ex. senareläggning av permission och vUlkorlig frigiv­ning, indragning av förmåner som frigång, samt av förflyttningar till mera restriktiva anstalter. Beredningen anser i stort sett denna ordning godtagbar men påpekar att en del åtgärder, t. ex. förflyttning från öp­pen till sluten anstalt, eller indragning av frigång många gånger kan medföra mycket allvarliga konsekvenser för den intagne främst genom att de omintetgör ett planmässigt genomförande av verkstäUigheten. I vissa fall kan sådana konsekvenser vara allvarligare än ett kort isole­ringsstraff. En annan nackdel är att behandlingsåtgärderna ofta får karaktären av dubbelbestraffning därför att en åtgärd kombineras med andra av liknande art. Speciellt aUvarligt blir detta när ett isolerings­straff åtföljes av en rad andra ingripanden vilka den intagne upplever som bestraffningar.

En del förseelser mot anstaltsordningen är visserligen inte av särskilt allvarlig karaktär men kan med hänsyn tUl den ogynnsamma effekt som det skuUe kunna få både på den felande och hans medintagna inte få förbli opåtalade. Beredningen finner att i dessa fall möjlighet bör finnas att utdöma ett kortvarigt isoleringsstraff. En förutsättning bör då vara att detta straff inte får åtföljas av ytterligare sanktioner. Ga­rantier härför kan enligt beredningens uppfattning erhållas genom en ändring av bestämmelserna i 26 kap. 7 § brottsbalken.

Vad som här sagts kan inte gälla för allvarligare förseelser, t. ex. våld mot personal, rymning, samt svårare fall av arbetsvägran, avvikande från permission eller frigång. I sådana fall bör isoleringsstraff ej utdömas eftersom den intagne då måste påräkna allvarligare sanktioner t. ex. att frigivningen senarelägges.

Beredningens kritiska inställning till långvarig isolering gäller även i fråga om enramsplacering av annan anledning än disciplinära förseelser.

I vissa fall torde det dock med hänsyn tUl ordning och säkerhet inom anstalterna vara nödvändigt att hålla en intagen avskild från andra in­tagna. Så bör enligt beredningen kunna ske i avvaktan på utredning rörande allvarligare regelbrott. Enramsplaceringen bör i dessa fall bli


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  137

kortvarig. Om utredningen resulterar i utdömande av isoleringsstraff bör den tid som den intagne varit placerad i enrum avräknas från strafftiden.

När en intagens uppförande är sådant att han utövar menligt in­flytande på andra intagna, när rikets säkerhet så kräver eller när den intagne är farlig för personalens eller medintagnas säkerhet till liv och hälsa, bör han också kunna hållas i enram. Enramsplacering av detta slag skall omprövas minst en gång i månaden och ej pågå någon längre tid. I övriga fall bör enrumsvistelse ersättas med att den intagne pla­ceras i en liten grupp med särskUda övervakningsmöjligheter. Den sist­nämnda lösningen bör i största möjliga utsträckning användas för ny­intagna som undergår behandlingsundersöknlng.

I nuvarande behandllngslag föreskrivs att intagen som själv begär detta har rätt att tillbringa anstaltstiden i enrum. Beredningen finner det naturligt att även i dessa fall kräva stor restriktivitet och före­slår därför att frivillig isolering endast bör ifrågakomma i de fall då den intagne kan åberopa beaktansvärda skäl för sin önskan härom.

7.2 Remissyttrandena

Kriminalvårdsstyrelsen ställer sig tveksam till beredningens anta­gande att flertalet av de intagna på lokalanstalterna kan sysselsättas utanför anstalten. Bl. a. kan det i tider som präglas av åtstramade konjunkturer uppstå svårigheter vid placering av anstaltskUentel i fri­gångsarbete. Styrelsen anser därför att det vore klokt att dimensionera arbetsutrymmena på lokalanstalterna för ett större antal intagna än vad beredningen räknat med. Styrelsen understryker också vad bered­ningen anför om lämpligheten i vissa faU av särskUda säkerhetsanord­ningar vid anstalterna samt av dagrum och tillräckliga fritidslokaler. Med hänsyn till dessa krav ifrågasätter styrelsen om inte utredningens kostnadsberäkningar är tUltagna i underkant.

Styrelsen framhåller också att det med hänsyn till anstalternas öppna karaktär i förening med deras läge i tätorter är nödvändigt att till­synspersonalen beräknas efter andra normer än de som i dag tUlämpas beträffande anstalter av motsvarande storlek. Det bör också över­vägas om inte viss assistentpersonal skall vara fast knuten till lokal­anstaltema för att efter anvisning av skyddskonsulent och regionchef samordna de olika behandUngsaktiviteterna.

Liknande synpunkter framförs av västra kriminalvårdsräjongens re­gionala företagsnämnd.

RRV föreslår att frågan om den ur såväl behandlings- som kostnads­synpunkt optimala storleken av lokalanstaltema undersöks ytterligare. Självfallet måste därvid storleken anpassas till tUlgången på arbets- och


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                   138

utbildningsmöjligheter på den ort där anstalten skall ligga. Verket an­ser också att man bör göra en kostnadsmässig jämförelse mellan om­byggnad av äldre anstalter och nybyggnation. Det kan nämligen ifråga­sättas om inte en nybyggnad i åtskilliga fall är ett mer ekonomiskt altemativ.

Tillsynsutredningen anser det nödvändigt att en betydande del av de nya lokalanstaltema både byggnadsmässigt och personalmässigt får en säkerhetsgrad som närmast jämställer dem med de slutna små­anstalter som beredningen angivit som lämpliga lokalanstalter. Man bör därför räkna med högre investeringskostnader än dem som bered­ningen angivit.

Byggnadsstyrelsen anser att genomsnittskostnaden per anstalt blir högre än de 5 milj. kr. som beredningen beräknat med hänsyn till de relativt kostnadskrävande åtgärder, som kan behövas vid sluten vård. Styrelsen påpekar också att antalet nybyggda platser kan bli större än det föreslagna eftersom platsantalet vid de äldre anstalter som föreslås bli använda, inte korrigerats med hänsyn till föreslagna förändringar. Beredningen har inte heUer angivit någon kostnad för upprustning av det äldre lokalbeståndet. Styrelsen anser att en komplettering av kostna­derna utöver dem som beredningen presenterat är nödvändig för att kunna bedöma hela omfattningen av de investeringar, som beredning­ens förslag kommer att leda till.

TCO anser det olämpligt att ta bort de assistenttjänster som nu finns på de föreslagna lokalanstaltema samtidigt som man förutsätter en om­fattande kontaktverksamhet utåt, ökad frigångsverksamhet och vidgad användning av permissionsinstitutet. Enligt organisationens uppfattning bör en lokalanstalt på 40 platser normalt ha en anstaltsledning bestå­ende av en anstaltsdirektör och två assistenter för att kunna leva upp till beredningens ambitionsnivå. Dessutom bör särskilda frivårdsassi­stenter knytas till anstalterna enligt beredningens förslag.

Länsstyrelsen i Norrbottens län uttalar att beredningens förslag att anstalten i Luleå skall fungera som lokalanstalt för hela Norrbottens län är oförenligt med principerna för det nya anstaltssystemet. Läns­styrelsen understryker vikten av att Haparandaanstalten bibehålles var­vid den antingen bör fungera som lokalanstalt eller som riksanstalt för finskspråkiga intagna.

Övervakningsnämnden i Örebro första avdelningen instämmer i vad beredningen anfört rörande anstalter av Kumlatyp, Nämnden anser att det visserligen icke råder något tvivel om att den starka kritiken mot Kumlaanstalten — från såväl ansvarigt som oansvarigt håll — varit betydligt överdriven, men det torde utifrån de riktiinjer beredningen uppdragit ifråga om det blivande anstaltssystemet vara lika klart att be­hovet av anstalter typ Kumla är täckt.

Fördelningen mellan öppna och slutna anstaltsplatser behandlas ingå-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  139

ende av tillsynsutredningen som påpekar att trycket på de slutna verk­ställighetsplatserna är mycket hårt trots att en tredjedel av de öppna är tiUgängliga. Detta kan enligt utredningen tillskrivas flera faktorer, bl. a. en betydande tröghet i omplaceringsproceduren, som förutsätts komma att i viss grad elimineras genom beredningens förslag. Å andra sidan måste man räkna med att klientelförsämringen kommer att fortsätta och begränsa det för öppen placering lämpade klientelet samt att inslaget av narkotika- eller alkoholberoende kommer att vara oförändrat högt eller öka.

Utredningen ansluter sig till beredningens bedömning av värdet från behandlingssynpunkt av att klientelet i största möjliga utsträckning pla­ceras i de skisserade lokalanstaltema. I betydande grad torde den ofta påtalade ojämnheten i beläggningen anstaltema emellan bero just på klientelets motstånd mot placering långt från hemorten eller annan ort där den intagne har kontakter. Utredningen framhåller emellertid att en i tiUfredsställande grad genomförd tUlämpning av lokalanstaltsprincipen sannolikt kräver att en inte obetydUg del av de nya lokalanstaltema både uppförs och bemannas med tUlsynspersonal så att de blir i stort sett jämförliga med de små slutna anstalter som beredningen ansett lämpliga som lokalanstalter. SärskUt torde detta gälla Stockholmstrak­ten.

Liknande synpunkter anförs av Statsanställdas förbund som utgår från att överläggningar kommer till stånd med personalorganisationerna i dessa frågor.

Mot beredningens beslut att ej förorda en senareläggning av inlås­ningen vid de slutna anstalterna uttalar sig ungdomsfängelsenämnden som framhåller att inlåsningen knappast är ägnad att positivt påverka den intagnes behandling och föratsättningar för framtida anpassning i samhäUet. Liknande synpunkter anför Svenska fångvårdssällskapet.

Kriminalvårdsstyrelsen framhåUer behandlingsplaneringens centrala betydelse för den individuella behandlingen. Den ordning som föreslås av beredningen, enligt vilken frivårdspersonalen redan under häktnings-tiden påbörjar behandlingsundersökningen, anser styrelsen kunna till-lämpas i åtskilliga fall. I en hel del andra fall måste emellertid helt andra krav ställas på behandlingsundersökningens innehåll och kvalitet. Styrelsen förordar därför ett klassificeringsförfarande som fångar upp de svårbedömda och komplicerade fallen och gör dem till föremål för en allsidig expertundersökning vid en särskild, för kriminalvården i dess helhet gemensam undersökningscentral, försedd med medicinskt och arbetspsykologiskt skolad personal samt utrustad med arbetsprövnings-verkstäder och anordningar för yrkesvägledning. När regionchefen är tveksam om en intagens placering eller eljest finner särskild utredning påkallad skall han ha möjlighet att remittera vederbörande till centralen för en mer ingående behandlingsundersökning. Den lämpliga lokalise-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                   140

ringen av ett sådant diagnostiskt centrum bör närmare övervägas. Möj­ligen skulle Hallanstalten kunna utnyttjas för ändamålet.

Svenska nykterhetsvårdsförbundet framhåUer det önskvärda i att re­presentanter för hemortens socialvård deltar i behandlingkollegierna. Man bör nämligen göra allt för att uppmuntra till ett så livligt enga­gemang som möjligt i behandlingsplaneringen från socialvårdens — inte minst nykterhetsvårdens — sida.

Enligt socialstyrelsen kommer frivårdens medverkan i behandlings­arbetet redan från början att ge detta en samhällsinriktad och intensiv karaktär. Det är därför betydelsefullt att olika personalkategorier be­reds tillfälle att delta i behandlingskollegierna.

TCO understryker vikten av att vårdpersonalen ges tillfälle att vara med i behandlingsarbetet och beslutsprocessen. Detta bör innebära att ifrågavarande personal skall ingå i behandlingskollegierna, vilket är väsentligt för en tillfredsställande planering ur kontakt- och informa­tionssynpunkt.

Beredningens förslag om förstärkningar av kriminalvårdens hälso-och sjukvårdsresurser tillstyrks av kriminalvårdsstyrelsen som framhål­ler att liknande önskemål framförts i styrelsens petita för kommande budgetår. Styrelsen ansluter sig också till beredningens förslag om slo­pande av den begränsning som för närvarande gäller med avseende på sjukhusvistelses inräkning i verkställighetstiden. Hovrätten för Övre Norrland har heller intet att erinra på denna punkt under föratsättning att stadgandet avfattas så att missbruk förhindras. Även socialstyrelsen instämmer i detta förslag. Styrelsen framhåller också betydelsen av att de intagna medelst idrott och utomhusarbete får tillfälle att bibehålla eller uppöva en god kroppskondition. SärskUt på de äldre anstalterna med deras begränsade resurser till inom- och utomhusmotion är det angeläget att åtgärder vidtas som kan ge de intagna möjlighet att utöva någon motion. Styrelsen föreslår också att den hälsoundersökning som göres av nyintagna även innefattar hepatittest. Sveriges advokatsamfund tillstyrker livligt förbättringar av kriminalvårdens hälso- och sjukvård. Enligt samfundets uppfattning får de intagna ofta en känsla av att de inte får den vård, som de kan begära. KRUM finner det glädjande att beredningen uppmärksammar bristema inom hälso- och sjukvården.

TCO tillstyrker den föreslagna utökningen av antalet läkare och sjuk­sköterskor men anser att man måste räkna med att även i fortsättningen förhållandena på anstalterna och klientelets allmänna status är sådant att varje anstalt måste ha lokal för sjukvård och heltidsanställd sjuk­sköterska.

Beredningens förslag om inrättandet av tjänster för arbetsledare på häktena välkomnas av kriminalvårdsstyrelsen liksom av västra kriminal­vårdsräjongens regionala företagsnämnd.

LO understryker särskilt betydelsen av att de aktiviteter som bedrivs


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  141

på anstalterna omfattar en väl differentierad arbetsdrift och framhåller att det torde råda full enighet härom inom alla läger. LO anser det också angeläget att grenar av den nuvarande verksamheten utmönstras så att det arbete som de intagna utför för dem kan kännas menings­fyllt. I detta sammanhang understryker LO värdet av en ren arbetsträ­ning. Det är viktigt att prestationstänkandet inte i alltför hög grad får dominera kriminalvårdens arbetsdrift. Målsättningen måste vara att bygga upp klientelet fysiskt och psykiskt och bereda dem för det kom­mande arbetslivet. LO anser att marknadsmässiga löner bör utgå till de intagna. Med hänsyn härtill fäster LO stor vikt vid att den försöksverk­samhet som inletts fullföljs.

För de intagnas återanpassning till samhället spelar också fritidsverk­samheten en betydelsefull roll. Möjligheten tUl fysisk aktivitet är nöd­vändig för att bryta den passivitet och benägenhet till "brottsidentifika­tion" som ligger nära till hands för den intagne. De möjUgheter som nu erbjuds till fysisk aktivitet av olika slag är underdimensionerade. Föratom möjlighet tUl fysisk aktivitet bör också förutsättningar skapas för de intagna att delta i föreningsverksamhet av olika slag. Såväl ABF som den lokala fackföreningsrörelsen kan här erbjuda både intresse och hjälp.

En något annorlunda syn redovisar SACO som anser det beklagligt att beredningen i sin prioritering inte satsar på ett varierat utbud av aktiviteter bestående av såväl studier, yrkesträning och fysisk träning som olika former av samtalsterapi.

Skolöverstyrelsen hänvisar till det samarbete som sedan flera år be­drivs mellan arbetsmarknadsstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen och skol­överstyrelsen rörande utbUdningsfrågor. Styrelsen anser sig ha anled­ning att förmoda att kriminalvårdens klienter i allmänhet har kort teo­retisk grundutbUdning. Det är därför angeläget att det skyndsamt vidtas åtgärder för att underiätta utbildningsinsatser med sikte på överbryg­gande UtbUdning. Det gäller såväl inom det teoretiska området som beträffande yrkesundervisningen.

Under senare år har man övervägt ett överförande till arbetsmark­nadsutbildningen (AMU) av den yrkesutbildning som för närvarande bedrivs i kriminalvårdsstyrelsens regi och som är motiverad från arbets­marknadssynpunkt. AMU har genom kurser av informerande, utredan­de och förberedande karaktär liksom även yrkesutbildande kurser möj­lighet att gå in i ett tidigt skede av anstaltsvistelsen för en intagen. Den återanpassning i form av en eventuell yrkesutbildning som annars skulle ske efter frigivandet kan därigenom tidigareläggas. Vid behov kan yr­kesutbildningen kopplas tUl allmänna ämnen eller en preparandkurs, I enlighet med betänkandets förslag kan utbildningen påbörjas på an­stalten för att avslutas på ett AMU-center eUer annan utbUdningsinsti-tution utanför anstalten.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  142

Styrelsen redogör också för den undervisning som på vissa anstalter bedrivs i samarbete med närbelägna folkhögskolor. Erfarenheterna hit­tiUs har i stort sett varit mycket positiva. AtskiUiga intagna, som del­tagit i studierna inom anstalten, fullföljer efter frigivning sina studier vid en folkhögskola.

Mindre tillfredsställd är skolöverstyrelsen med anstalternas biblioteks­verksamhet. Enligt styrelsens uppfattning är det statsbidrag som för närvarande utgår för detta ändamål allt för lågt. Att verksamheten kan bedrivas med den intensitet som nu är fallet beror på att kommunerna känner ett moraliskt ansvar för de statliga institutioner som är belägna inom deras område. Med nuvarande budgetläge är det emellertid helt orealistiskt att räkna med en fortgående välvilja av detta slag. Det stat­liga bidraget täcker nätt och jämnt slitaget på de utlånade böckerna.

Liknande synpunkter anföres av bl. a. kriminalvårdsstyrelsen och Sveriges allmänna biblioteksförening som kraftigt understryker betydel­sen av en väl fungerande biblioteksverksamhet.

Fritidsverksamhetens utformning behandlas av Svenska kommunför­bundet som anser att sådan samverkan bör åstadkommas att det re­guljära fritidsutbudet i kommunema utnyttjas så långt det är möjligt i stället för att speciella aktiviteter anordnas för den grapp människor varom det här är fråga. Detta bör gälla inom såväl anstaltsorganisatio­nen som inom frivården.

Statens invandrarverk tar upp de utländska internernas situation och framhåller att bland de invandrare som vistas på fångvårdsanstalter utan tvivel finns många som har bristfällig grundläggande utbildning och en del är t, o. m. analfabeter. För att invandrama skall kunna åter­anpassas till livet utanför anstalten anser verket att ökad uppmärksam­het måste ägnas åt deras utbUdning. Denna bör planeras individuellt och i samarbete med skolväsendet, AMS och folkbildningsorganisa-tionema.

Kunskaper i svenska språket är en väsentlig förutsättning för invand­rarnas anpassning tUl det svenska samhället. Verket anser att svensk­undervisningen bör bedrivas inom kriminalvården på likartat sätt som på arbetsmarknaden. Denna fråga bör beaktas i det fortsatta arbetet inom inrikesdepartementet rörande svenskundervisningen för invand­rare.

Verket anser det önskvärt att de särskUda nämnderna för den and­liga vården (NAV) samarbetar med invandramas religiösa samfund. Åtskilliga samfund har fått bidrag för sin verksamhet och bör vara angelägna om att fylla uppgiften som själasörjare även inom kriminal­vården.

KRUM protesterar mot att beredningen ej föreslår arbetspliktens slopande. Enligt KRUM:s mening strider beredningens motiveringar mot de erfarenheter som gjorts vid vissa utiändska fängelser, där arbets-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  143

plikten avskaffats tUl belåtenhet för både fängelsemyndigheterna och fångarna. KRUM:s uppfattning beträffande arbetsplikten delas av för­troenderådet Österåker samt av Rättspsykiatriska föreningen medan däremot ett stort antal remissorgan bestämt tar avstånd från en sådan reform.

Länsstyrelsen i Stockholm anför.

Alla aktiviteter som motverkar att de intagna blir förslöade och pas-siviserade bör enligt länsstyrelsen bibehållas inom kriminalvården. Hit hör också regelbundet arbete, vUket även bidrar tUl att hålla de intagna i fysisk trim. Vanan vid regelbundet arbete måste anses vara en av för­utsättningarna för att de intagna skall kunna återanpassas till ett nor­malt liv i samhället. Länsstyrelsen anser därför i likhet med beredning­en att arbetsplikten vid anstalterna bör bibehållas.

Liknande synpunkter framförs av LO, Föreningen Sveriges tingsrätts­domare. Föreningen Sveriges statsåklagare m. fl.

RÄ anser att det kan råda tvekan i fråga om beredningens förslag rörande ökad permission och ökade kontaktmöjligheter genom tele­fon m. m., vilket allt kan underlätta rymning och nya brott. Dessa nackdelar torde dock uppvägas av de fördelar som innefattas i förslagen om mer individuell behandling och bättre genomförd slussning över i frihet. Vissa möjUgheter tUl brevgranskning och telefonavlyssning måste även i fortsättningen finnas.

Hovrätten för Övre Norrland anser att de intagnas kontakt med ytter­världen genom brev, besök, telefonsamtal och permission, bör göras så vidsträckt som ordnings- och säkerhetsskäl tUlåter. Samma åsikt har länsstyrelsen i Stockholms län som dock framhåller att man inte i sådan grad får avhända sig möjligheterna till kontroll över den intagne att han utan större svårighet kan utöva brottslig verksamhet under tiden för straffverkställigheten.

Rikspolisstyrelsen anför.

Ju större utrymme som ges mom kriminalvården för permissioner, desto större blir påfrestningarna på polisväsendet och andra organ med närliggande uppgifter. Detta är en följd av det samband som råder mellan delområdena på det kriminalpolitiska fältet. Återfall i brott är inte ovanligt i samband med permission. Inte bara från skyddssynpunkt och arbetsbelastningssynpunkt utan även från rent humanitär, kriminal­vårdande utgångspunkt kan ifrågasättas om permission genomgående är lämplig för återanpassning. ÄtskiUiga klarar inte en permission utan riskerar att i samband med denna fastna hårdare i ett brottsligt levnads­sätt. Vådorna av återfall bör särskilt beaktas då permission övervägs. Under alla förhållanden kan det inte vara riktigt att permission under alla omständigheter ingår som ett led i behandlingen.

Föreningen Sveriges statsåklagare anser att de intagnas möjligheter till kontakt med yttervärlden inte bör vara alltför begränsade. Vidgad kon­takt underlättar övergången från sluten vård till frivård. Sekundärt ver-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                              144

kar vidgad kontakt med yttervärlden på det sättet att det ökar effektivi­teten av disciplinära åtgärder.

Beredningens förslag beträffande långtidspermission i rehabiliterings­syfte behandlas av kriminalvårdsnämnden bl, a, med hänsyn till dessa åtgärders betydelse för den villkorliga frigivningen. Nämnden påpekar därvid att i det kollektiv som en fångvårdsanstalt utgör är principen om lika behandling av alla intagna erfarenhetsmässigt mycket viktig. Möj­ligheterna till individuell behandling av olika intagna i rehabiliterings­syfte inom anstaltslivets ram har bl, a, därför givna begränsningar. Inte minst gäller detta kontakterna med yttervärlden. Även om viss åt­gärd är till nytta i nämnda syfte för en intagen, möter den ringa för­ståelse hos de medintagna. Den uppfattas gärna som enbart en favorise-ring på de övrigas bekostnad. Åtgärden kan således få mera allmänt ne­gativa effekter i ansträngningarna att främja rehabUiteringen av övriga intagna. Det sagda bör dock inte hindra att man ökar t. ex. möjligheter­na att använda frigång som ett led i en rehabUitering. Likaledes bör långtidspermission kunna beviljas i rehabiliteringssyfte. Det är anled­ning understryka beredningens uttalande att rätt tUlämpad kan ett så­dant permissionsinstitut tillföra anstaltsvården betydligt vidgade möjlig­heter för en planmässig rehabUiteringsverksamhet. I betydelsen rätt tUl-lämpad ligger enligt kriminalvårdsnämndens mening att en planmässig samordning måste ske med bestämmandet om tidpunkten för frigivning­en. Detta gäller i fråga om såväl tidpunkten för som längden av per­missionen. Syftet med en permission kan gå förlorad därför att frigiv­ningen är avlägsen. Samtidigt är det angeläget tillse att permissionen inte får den verkan att den föregriper ett kommande beslut om frigiv­ning. Motsvarande gäller i fråga om frigång. För att man skall nå en "rätt" tillämpning av permissionsinstitutet krävs därtill att det omgärdas med regler om sanktioner och kontroll. Däri ligger också en begräns­ning i användningsområdet för institutet.

Interneringsnämnden anser att utrymmet för långtidspermission före minsta tidens utgång — med oförändrad lagstiftning — är mycket litet för interneringsklientelets del. Övervakningsnämnden i Stockholm sjätte avdelningen anser att det måste vara av stor betydelse för resocialise-ringen att möjligheterna tiU långtidspermission utvidgas på det sätt som beredningen föreslår. Att sådan permission inte skall vara beroende av fullkomlig skötsamhet under anstaltstiden är tiUfredsställande och får, när tidpunkten för frigivningen står för dörren, anses vara självklart. Hovrätten för övre Norrland tillstyrker förslaget under föratsättning att permissionen planeras med noggrannhet och att kraven på efter­levnad av permissionsvillkoren upprätthålles med fasthet.

LO framhåUer vikten av att långtidspermissioner i rehabUiterings-syfte utnyttjas i största möjliga utsträckning. Enligt LO:s mening bör detta institut kunna medföra ett viktigt led i integreringen mellan an-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  145

stalts- och frivård, en mjukare övergång till livet utanför anstalten. När det däremot gäller långtidspermission för frigivning är det däremot LO:s uppfattning att denna på sikt ej skall behöva användas annat än i rena undantagsfaU. Frigivningsförberedelsema skall vara avslutade före fri­givningen,

I fråga om förtroenderådens korrespondens och anstaltstidningarna instämmer LO med beredningen. Beredningens förslag angående de intagnas möjligheter att i skrift få framföra sina synpunkter förefaller välgrundade och tillstyrks. Det är givetvis helt otänkbart med ett för­hållande där kriminalvården skulle medverka till att tidningar som trycks på anstalterna med kriminalvårdens medel, sprids utanför den­samma utan att någon kan göras ansvarig för eventuella felaktigheter. För förhållandet mellan personal och intagna är det djupt olyckligt med en sådan ordning. Däremot är det viktigt att de intagna på samma vUlkor som övriga samhällsmedborgare får framföra sina synpunkter i skrift. Beredningens förslag måste tUl fullo anses tillfredsställa detta krav.

LO gör också ett bestämt ställningstagande när det gäller de intagnas medinflytande på behandlingen.

LO är positivt inställd till olika former av samrådsorgan, liksom tUl de intagnas möjligheter att medverka till utformningen av den egna anstalts­vistelsens planering. LO vill emellertid klargöra att samiådsförfarandet inte kan påverka personalens arbetsförhållande och verksamhet. Deras villkor regleras av avtal mellan partema på arbetsmarknaden och av tjänstereglementen. Att en tredje part skulle medges rätt att gå in i det avtalsförhållandet och påverka detsamma i ena eller andra riktningen strider inte enbart mot avtalsrätten i sin helhet utan mot hela arbets­marknadens konstruktion.

I fråga om disciplin- och säkerhetsföreskrifternas utformning anför kriminalvårdsstyrelsen att styrelsen är helt enig med beredningen om att varje form av dubbelbestraffning bör undvikas. Ändå stäUer sig sty­relsen tveksam till den föreslagna ordningen enligt vilken reaktionen på en lindrigare förseelse skall träffa den intagne omedelbart i form av några dagars isolering medan en långt allvarligare överträdelse skall lämnas obeivrad vid det tillfälle då den begås men i stället medföra konsekvenser vid en senare tidpunkt. Styrelsen förordar därför att reg­lerandet av disciplinära åtgärder mot intagna får bli föremål för ett mer ingående studium och närmare överväganden innan slutiig ställning tas.

Liknande åsikt framför Föreningen Sveriges tingsrättsdomare som anser att om beredningens synsätt skall accepteras måste besked om kon­sekvensema för grövre förseelser lämnas snarast efter förseelsens be­gående och icke först då fråga blir om vUlkorlig frigivning eller lik­nande. Även södra kriminalvårdsräjongens regionala företagsnämnd an­ser att såväl disciplinstraff som reaktioner i form av förlängd tid för anstaltsvistelse skall ske i så nära anslutning tUl förseelsen som möjligt

10    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 4


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                   146

för att undvika att den intagne försätts i en pinsam ovisshet under rela­tivt lång tid.

Hovrätten för Övre Norrland biträder riktiinjema bakom förslaget men framhåUer vikten av en enhetiig tUlämpning beträffande vad som utgör en lindrigare förseelse och vad som bedöms som en allvarUgare.

Kriminalvårdsnämnden anför.

Enligt rådande ordning kan misskötsamhet under anstaltstlden leda tUl att den intagne dels blir föremål för omedelbar disciplinär bestraff­ning, dels får en förlängning av tiden på anstalt genom att dagen för vUl­korlig frigivning blk uppskjuten. Den förstnämnda åtgärden motiveras av att disciplinen inom anstaltstUlvaron måste upprätthållas. Den sistnämn­da åtgärden är en följd av att skötsamheten under anstaltstiden avses skola påverka möjlighetema tUl villkoriig frigivning. Rådande system kan sägas vara principiellt helt riktigt. För den enskilde framstår de båda åtgärderna dock som "dubbelbestraffningar". Kriminalvårdsnämn­den kan ansluta sig till uppfattningen att sådana dubbelbestraffningar bör undvikas. Den ordning som beredningen föreslagit förefaller dock mindre välgrundad. Den låter sig svårligen inrymmas i gällande system med skilda organ, som beslutar om disciplinär bestraffning och om vUl­korlig frigivning — beredningen tänker sig tydligen att det ena organets beslut skuUe bil bindande för det andra organets. Det framstår vidare som märkligt att en allvarlig förseelse skulle lämnas obeivrad då den begås — och långt senare leda till en reaktion — medan den lindrigare skulle beivras genast.

Kriminalvårdsnämnden föratsätter att beredningens förslag görs till föremål för ytterligare överväganden. När resultatet av dessa övervä­ganden föreligger, lämpligen konkretiserade i en författningstext, är kri-muialvårdsnämnden beredd att yttra sig i ämnet.

Ungdomsfängelsenämnden anser att isolering som straff är en ingri­pande påföljd. Den omständigheten att den av läkare bedöms kunna medföra skadeverkningar gör att man måste ställa sig avvisande även om tidslängden begränsas tUl sju dagar. Det bör finnas en möjlighet att komma tillrätta med lindrigare förseelser på ett mindre kontrover­siellt sätt. Sådana förseelser kunde exempelvis vid upprepning bestraf­fas med indragning eller senareläggning av permission. Ett minimikrav måste vara att för all användning av enramsbehandling — alltså även "arbete i enrum" — tUlskapas rättssäkerhetsbestämmelser av juridiskt och medicinskt godtagbar art.

En motsatt uppfattning redovisar Rättspsykiatriska föreningen som anser att förslagen om att dubbelbestraffningar bör undvikas och att en­ramsbehandling maximeras till sju dagar är positiva och att framsteg i förhållande till nuvarande system. Föreningen Sveriges statsåklagare ser med tUlfredsställelse att man avser att öka rättssäkerheten för de intagna när det gäller beslut om disciplinära åtgärder.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                              147

7.3 Departementschefen

I fråga om det fortsatta anstaltsbyggandet vUl jag, med hänvis­ning tUl vad jag tidigare anfört, framhålla att beredningens förslag bör ses som en principskiss som skall detaljutformas under det fortsatta arbetet. I likhet med flertalet remissorgan anser jag att fömyelsen av kriminalvårdens anstaltsbestånd bör inriktas på en utbyggnad av mindre lokalanstalter vars storlek anpassas till de arbets- och utbildningsmöj­ligheter som finns att tUlgå på den ort där anstalten skall ligga. I likhet med tillsynsutredningen anser jag också att lokalanstalternas säkerhets­grad bör anpassas efter de lokala förhållandena varvid storstadsområ­denas problem särskilt beaktas. I sådana områden kan det visa sig nöd­vändigt att ge en del lokalanstalter en utformning som tar större hän­syn till säkerhetskrav än på orter där kriminaliteten är mera godartad. Genom att anpassa säkerhetsanordningarna till de lokala behoven und­viker man att enskilda intagna behandlas med större restriktivitet än som är erforderligt med hänsyn till deras brottslighet. Man kan också und­vika att byggnadskostnadema onödigtvis ökas eftersom säkerhetsanord­ningar erfarenhetsmässigt är en fördyrande faktor vid anstaltsbyggan­det. Även om enskilda anstalter skulle bU dyrare än beredningen preli­minärt beräknat torde den totala kostnaden kunna hållas inom den fö­reslagna ramen. Jag är f. n. inte beredd att ta någon slutgUtig stäU-ning tUl lokalanstaltemas personalbehov. Även i detta fall torde man få räkna med en lokal anpassning vilket i vissa fall kan medföra om­disponeringar av de nuvarande personalresurserna. En föratsättning för beräkningen av personalbehovet måste vara att kostnadsökningarna begränsas tUl vad som kan innefattas i beredningens förslag. På de av beredningen anförda skälen viU jag inte föreslå en senareläggning av ti­den för inlåsningen på de slutna anstalterna.

Beredningens förslag att frivårdspersonalens erfarenheter och känne­dom om klientelet i större utsträckning skall tUlvaratas anser jag kunna bidra till att behandlingsplaneringen får den centrala betydelse för kri­minalvårdens rehabUiterande verksamhet som den bör ha. Med frivårds-tjänstemännens och andra sociala myndigheters medverkan kan behand­lingskollegierna också få stort värde som besluts-, samarbets- och infor­mationsorgan. Det är då av största vikt att även anstaltspersonal av alla kategorier bereds tillfälle att delta. Tillsynspersonal och arbetsledare kan på vissa anstalter inte lämna sin ordinarie arbetsplats utan ersättare på grund av säkerhetsskäl. Beredningen föreslår att medel anslås för att möjliggöra att ersättare sätts in i sådana fall. Jag tillstyrker detta för­slag.

Kriminalvårdsberedningen understryker kraftigt de otUlfredsstäUande förhåUanden som f. n. råder i fråga om kriminalvårdens möjligheter att erbjuda anstaltsklientelet en acceptabel hälso- och sjukvård. Skälen till


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                              148

de påtalade bristerna är många och Ugger delvis utanför kriminalvår­dens inflytande. Liksom beredningen anser jag att en helhetslösning av dessa problem endast kan ernås genom ett intensifierat samarbete mel­lan kriminalvården och de myndigheter och organ som svarar för sam­hällets allmänna hälso- och sjukvård. Ett sådant samarbete kan avse­värt underlättas genom det föreslagna anstaltssystemet.

Oavsett de förbättringar som kan åstadkommas på längre sikt, kräver den akuta situationen emellertid också omedelbara åtgärder. Bered­ningen har föreslagit inrättande av fyra tjänster för heltidsanställda lä­kare i de områden där anhopningen av anstalter och därmed också läkarbehovet är störst. Beredningen framhåller vidare att åtskUUga av de sjukvårdsinsatser som krävs på anstaltema inte är av den arten att de måste utföras av läkare. Så är t, ex. fallet med huvuddelen av de prov som enUgt socialstyrelsens uppfattning bör utföras vid den all­männa undersökning av nyintagnas hälsotillstånd som föreskrivs i be­handlingslagen. Att provtagningar inte ens kommit till stånd i den ut­sträckning lagen föreskriver beror, liksom många andra brister i anstal­ternas hälso- och sjukvård, på att anstaltema i stor omfattning helt sak­nar sjukvårdsutbUdad personal. Detta gäller även några av de största anstaltema. Beredningen föreslår att anstalter med mer än 100 platser tilldelas en sjukskötersketjänst på heltid samt att anstalter med mer än 60 platser får en tjänst som sjuksköterska på halvtid. Vidare föreslår beredningen att var och en av kriminalvårdens psykiatriska avdelningar tiUdelas en kuratorstjänst. Jag biträder beredningens förslag till för­stärkning av kriminalvårdens sjukvårdsorganisation.

Beredningen anser det otUlfredsstäUande att de intagna på aUmänna häkten inte kan beredas någon sysselsättning. I åtskilUga fall kan redan nu häktningstiden dras ut avsevärt. En ändrad lagstiftning om tillgodo­ räknande av häktiungstid kan komma att ytterligare förstärka denna tendens. Att de häktade därvid tvingas till sysslolöshet strider uppen­bart mot de principer som i övrigt gäller för anstaltskllentelets behand­ling och bidrar till att förstärka den hårda isolering som vistelsen på häktet innebär. I likhet med beredningen förordar jag att 10 tjänster som verkmästare inrättas med placering som arbetsledare på häkten med minst 30 platser samt att medel anslås till arvode åt deltidsanställ­da ledare av sysselsättningen vid övriga häkten.

På fångvårdsanstaltema byggs f. n. upp ett system som kommer att erbjuda de intagna differentierad sysselsättningsmöjlighet under såväl arbets- som fritid. Likaså har under senare år de intagnas möjlighet att bedriva studier avsevärt förbättrats. Av skolöverstyrelsens remissyttran­de framgår att man f. n. överväger möjUghetema att ytterligare utvidga studieverksamheten samt att komplettera den med yrkesutbildning, I likhet med styrelsen anser jag att beredningens förslag tUl anstalts­system är väl ägnat att underlätta dessa planer. Det öppnar möjligheter


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  149

för de intagna att i större utsträckning utnyttja de utbUdningsresurser som står till det aUmänna utbildningsväsendets och arbetsmarknads­utbildningens disposition. Liksom beredningen anser jag det angeläget att den utveckling som här beskrivits sker successivt och med hänsyns­tagande till de lokala förutsättningarna vid olika anstalter. Jag har där­för ej anledning att f. n. föreslå ytterligare åtgärder inom derma del av kriminalvårdens verksamhetsområde. Liksom beredningen anser jag också att den försöksverksamhet som påbörjats på fångvårdsanstalten TiUberga med marknadsanpassad lön bör genomföras och resultaten därav utvärderas.

De försök med olika typer av terapeutisk behandUng som gjorts vid vissa anstalter har på grand av begränsade ekonomiska resurser endast kunnat bedrivas i mindre utsträckning. Försöken har emellertid givit intressanta resultat. För att skapa ökade möjligheter för försök med terapeutiska arbetsmetoder föreslår beredningen en viss medelsuppräk­ning för sådan verksamhet. Jag biträder detta förslag.

Vad berediungen anför angående arbetspliktens bibehåUande vill jag instämma i. En reform som kan leda till att ett större eller nundre antal intagna frestas att tillbringa anstaltstiden i fullständig sysslolöshet kan knappast väntas vara tUl fördel för de intagnas fysiska eller mentala hälsotUlstånd. Inte heUer kan de ge några vinster från rehabUiterings-synpunkt. Den väg som kriminalvårdsstyrelsen valt för att söka åstad­komma sysselsättningsmöjUgheter som är anpassade tUl de enskilda in­tagnas intresseinriktning och prestationsförmåga anser jag vara att fö­redra. Man kan inte heller bortse från att ett slopande av arbetsplikten skulle leda till kostnadsökningar av en storlek som är svår att bedöma samtidigt som tidigare ansträngningar att skapa meningsfyUda arbets­former — uppskattade av majoriteten bland de intagna — skulle riskera att spolieras.

En del av beredningens förslag rörande anstaltsvårdens framtida in­riktning föratsätter lagändringar. Detta är t. ex. fallet med frågoma om brevgranskning, besök, rätten att använda telefon, korttids- och lång­tidspermissioner, intagnas medinflytande på behandlingen samt isole­ringsstraff och arbete i enrum. Jag avser att senare i år föreslå Kungl. Maj:t att förelägga riksdagen förslag till ny behandlingslag samt där­av föranledda ändringar i brottsbalken. Men jag vUl redan nu uttala att jag anluter mig tUl beredningens uppfattning i flertalet frågor. Sam­tidigt kommer jag att föreslå Kungl. Maj:t att förelägga riksdagen för­slag till de lagändringar som betingas av tidigare redovisade föränd­ringar av frivårdens arbetsformer.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                   ISO

8   Personalfrågor

8.1 Beredningen

Beredningen behandlar ingående kriminalvårdspersonalens olika problem och understryker de svåra uppgifter som framför allt vård- och tillsynspersonalen ställs inför och den ömtåliga och utsatta situation i vilken personalen befinner sig när den samtidigt skall lösa bevaknings-och säkerhetsuppgifter och fullgöra sin vårdfunktion. Beredningen anser det angeläget att vård- och tUlsynspersonalen i större utsträckning del­tar i behandUngsarbetet och anvisar olika vägar att uppnå detta mål. Bl. a. föreslår berednuigen att man försöksvis inrättar 14 tjänster i vår-dargrad vilka utöver den schemabundna personalen skall medverka i be­handlingsarbetet. Detta försök bör göras vid några riksanstalter. Om försöket visar sig framgångsrikt bör antalet sådana tjänster utökas. På lokalanstalterna bör man däremot pröva huravida personaltid kan fri­göras genom att bevakningstjänsten begränsas.

Beredningen uttalar sig också om den försöksverksamhet med obser­vationsrapporter och därpå grandat samrådsförfarande som har pågått en tid efter initiativ av tUlsynsutredningen. Beredningen anser att det ännu är för tidigt att dra några bestämda slutsatser av vad som har framkommit. En ökad kunskap om de intagnas personliga läggning och egenskaper är givetvis värdefull. Beredningen är dock — av skäl som inför beredningen har anförts av representanterna för förtroende­råden — kritisk mot utformningen av den betygssättning som sker av de intagnas uppträdande och attityder. Det i försöksverksamheten ingå­ende samrådet mellan olika personalgrapper är värdefullt och bör full­följas. Beredningen föreslår därför att försöksverksamheten fortsätter men modifieras så att betygssättningen av uppträdandet på anstalten ersätts med en bedömning som mera inriktar sig på de intagnas förut­sättningar för en anpassning tUl tillvaron utom anstalten.

Beredningen anser vidare att det är värdefullt att kunna utnyttja civil arbetskraft som komplement till arbetsledarnas insatser och att man bör pröva detta ytterligare, t. ex. genom att civil arbetskraft försöksvis tUlförs någon av kriminalvårdens större verkstäder. Beredningen tUl­styrker också ett av kriminalvårdsstyrelsen framfört yrkande om medel för inomverksutbildnlng av arbetsledarpersonal.

Beträffande assistentpersonalen på anstalterna framhåller beredning­en att ett genomförande av beredningens förslag att frivårdspersonalen skall medverka i planeringsarbetet och överta ansvaret för det kurativa arbetet på häkten och småanstalter avsevärt minskar assistentemas ar­betsbörda. Beredningen föreslår också förbättringar av kontorsorganisa­tionen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                              151

Vidare föreslår beredningen att en ny utredning tillsätts för en all­män översyn av anstaltspersonalens arbetsuppgifter.

När det gäller frivårdspersonalen framhåUer beredningen bl, a, att med den förstärkning av frivårdspersonalen som beredningen föreslår bör nya arbetsformer kunna användas i större utsträckning än hittUls,

8.2 Remissyttrandena

Kriminalvårdsstyrelsen hälsar med tillfredsställelse att beredningen föreslår en allmän översyn av anstaltspersonalens arbetsuppgifter. Sty­relsen anser dock att beredningen inte i tillräcklig grad beaktat att an­staltema i dag är underförsörjda med assistentpersonal. Styrelsen före­slår att den av beredningen rekommenderade översynen av anstaltsper­sonalens arbetsuppgifter får omfatta även en undersökning av assistent­personalens arbetsförhållanden och lämpliga antal på de blivande riks­anstalterna. Styrelsen understryker också att beredningens förslag till väsentlig omstmkturering av verksamheten kommer att medföra behov av en omfattande utbildning av olika personalkategorier på skilda nivåer.

Socialstyrelsen saknar i beredningens förslag en närmare orientering om kriminalvårdspersonalens differentiering, utbildningsbehov och di­mensionering. Styrelsen anser det vara angeläget att få fram säkrare un­derlag för sådana bedömningar. Med anledning därav tillstyrkes bered­ningens förslag om en utredning angående anstaltspersonalens arbets­uppgifter. Den bör grandas på ingående analyser av de olika verksam­heter som ingår i kriminalvården och av hur dessa arbetsuppgifter lämp­ligen bör fördelas på olika yrkeskategorier. Socialstyrelsen förutsätter härvid att man även överväger i vad mån och på ett ur vårdsynpunkt lämpligt sätt kvinnlig personal bör ingå i de olika personalkategorierna. Det bör undersökas huravida inte utbildningen av personal vid verk­samheter inom kriminalvården bör inordnas i den utbildningsorganisa­tion som är under utarbetande inom 1968 års utbildningsutredning.

Även Statsanställdas förbund tillstyrker en allmän översyn av perso­nalens arbetsuppgifter och anser att denna utredning, som givetvis skall innehålla personalrepresentanter, bör tUlsättas med det snaraste, Vård-och tillsynspersonalens erfarenhet och kunskap måste tillvaratas när det gäller ställningstaganden till hur en behandlingsinriktad verksamhet skall vägas mot kraven på att tUlgodose skydds- och säkerhetssynpunk­ter. Personalgruppen har god utbUdning och kan utnyttjas till mera kvalificerade arbetsuppgifter än de som beredningen föreslår. För närva­rande utnyttjas inte vård- och tillsynspersonalens kunnande och erfa­renhet i den utsträckning som är möjligt. En ändring i detta avseende är enligt förbundets uppfattning påkallad. Frågan får också betydelse då det gäller berörd personals medinflytande. Beredningen föreslår vis­serligen när det gäller vård- och tillsynspersonalens behandlingsuppgifter


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                   152

att man försöksvis inrättar flera tjänster i vårdargrad, vilka utöver den schemabundna personalen skall medverka i behandlingsarbetet. Förbun­det anser dock att en kraftigare satsning krävs för att avsedd effekt skall nås. Även denna fråga bör bli föremål för överläggningar med personalorganisationen.

TCO framhåller att de omfattande organisatoriska förändringar som kommer att bli följden av betänkandet kommer att beröra personalen i mycket stor utsträckning. Mot denna bakgrund är det nödvändigt att personalfrågoma inom kriminalvården ges en hög prioritet samt att per­sonalen får följa och medverka vid reformens praktiska utformning. TCO tillstyrker således beredningens förslag att en särskild utredning under medverkan av berörda personalorganisationer tiUsätts för en all­sidig bedömning av bl. a. anstaltspersonalens sammansättning och arbets­uppgifter. Denna utredning bör även få i uppgift att utreda frågan om en lämplig utbUdning, inklusive vidareutbildning av personalen. Den bör också fastställa behörighetskrav för olika typer av tjänster. Det är angeläget att utredningen bedriver sitt arbete med största skyndsamhet.

Enligt organisationens mening måste nuvarande system med en ar­betsledare per tio intagna anses som i högsta grad förlegat. Bered­ningen vill på prov införa civU arbetskraft. Liknande system tUlämpas redan nu på skyddade verkstäder i form av stödarbetare. Förhållandena är inte jämförbara och kan knappast utan svårighet appliceras på kri­minalvården. TCO anser det mera riktigt att stärka arbetsledningen vid verkstäderna genom ytterligare anställning av arbetsledare. I vart fall bör frågan bli föremål för ytterligare utredning innan försöksverksam­het inleds.

Beträffande civilanställd arbetskraft framföres liknande synpunkter av västra kriminalvårdsräjongens regionala företagsnämnd.

Tillsynsutredningen delar helt beredningens allmänna instäUning att tillsynspersonalen måste på olika sätt involveras i och kuima utöva ett inflytande på behandlingsarbetet. Att förverkliga denna principiella tanke är enligt utredningens erfarenhet en av de angelägnaste och mest brådskande uppgiftema inom kriminalvården, inte minst med hänsyn till tillsynspersonalens möjligheter att få en godtagbar arbetsmUjö. Utred­ningen framhåller emellertid att både de slutna och öppna anstaltemas tillgång på tUlsynsbefäl och vårdare i dagsläget är nästan undantagslöst begränsad till vad som oundgängligen åtgår för att i anstalterna upp­rätthålla ordning och säkerhet och nödvändig service åt de intagna, för transportverksamheten och för vissa administrativa göromål samt — på de mindre anstaltema — för förrådstjänst. Detta gäller även de aU­männa häktena. Enligt utredningens uppfattning kommer ett genom­förande av beredningens förslag rörande nya öppna lokalanstalter att kräva en viss ökning av tUlsynspersonalen i jämförelse med nuvarande motsvarande anstalter. Utredningen tillstyrker förslaget att inrätta 14


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  153

vårdartjänster avsedda att medverka i behandlingsarbetet vid vissa större anstalter.

Södra kriminalvårdsräjongens regionala förtagsnämnd anser att det föreligger svårigheter då det gäller att precisera arbetsuppgifterna för de olika tjänstemännen. Arbetsfördelningen bör därför ske lokalt på de olika anstaltema. Nämnden har funnit, att anstalts- och frivårdsperso­nal i större utsträckning bör ges möjlighet att tjänstgöra inom resp, vårdområden. Administrativa regler härom bör utfärdas. För att be­redningens intentioner skall kunna förverkligas bör personal av alla ka­tegorier informeras och utbildas samtidigt som de organisatoriska förändringama genomföres.

Föreningen Sveriges skyddskonsulenter och skyddsassistenter tUlstyr­ker berednmgens förslag om att inrätta 14 tjänster i vårdargrad vil­ka skall medverka i behandlingsarbetet. Förenmgen har dock svårt att förstå varför dessa tjänster skall förbehållas riksanstaltema. För­eningen understryker med skärpa beredningens förslag om översyn av anstaltsassistentemas behov av skrivhjälp och kontorsteknisk utrastning,

KRUM anser att kriminalvårdsberedningens motivering för bibehål­lande av observationsrapporterna inte är hållbar. Det är inte för tidigt att dra slutsatser om försöksverksamheten. Ingen — och allra minst då vårdarna som ofta står i motsatsställning till fångarna — kan genom något slags schablonsystem avgöra föratsättningama för en anpassning till tillvaron utanför anstalten. Hela systemet med observationsrappor­ter leder tUl att privUegiesystem och en dold kontroll av fångarna — förutom att man därmed också har velat tillfredsställa vårdamas krav på att "bli delaktiga i behandlingsarbetet".

8.3 Departementschefen

I likhet med beredningen anser jag det mycket angeläget att tillsyns­personalen får möjlighet att medverka i anstaltsarbetet på ett sätt som kan underlätta deras kontakter med de intagna och att de erbjuds arbetsuppgifter som ur klientelets synpunkt framstår som positiva. Hur en sådan målsättning kan kombineras med bevaknings- och säkerhets-uppgifterna måste dock bil föremål för fortsatt studium. Beredningens förslag att försöksvis inrätta 14 tjänster i vårdargrad, vilka utöver den schemabundna personalen skall medverka i behandlingsarbetet, anser jag böra genomföras, eftersom man därigenom kan få värdefulla erfarenhe­ter om hur tUlsynspersonalens arbetsuppgifter i framtiden bör utfor­mas. Jag tillstyrker därför detta förslag.

För att anstaltspersonalen skall kunna utnyttjas på avsett sätt är det av största vikt att verksamheten har en inriktning som överensstämmer med behandlingslagstiftningens målsättning. Det är också nödvändigt att olika personalgrappers skyldigheter i förhåUande till intagna och övrig personal är klart definierad.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  154

Beredningen framhåller att anstaltspersonalens tjänstgöringsreglemen­ten och instraktioner i viss utsträckning ger uttryck för andra värde­ringar än vad behandlingslagstiftningen avser. Inte heller har man i till­räcklig omfattning prövat föratsättaingarna för att överföra besluts­funktioner från högre tUl lägre befattningshavare eller för att utnyttja samrådsförfarande och lagarbete i behandlingsarbetet. Beredningen fö­reslår att en utredning tiUsätts för att företa en allmän översyn av an­staltspersonalens arbetsformer. Ett flertal remissorgan instänuner i för­slaget. Jag kommer inom kort att hemställa om bemyndigande att tUl-sätta en sådan utredning. Jag avser också att uppdra åt kriminalvårds­styrelsen att närmare undersöka formema för det av beredningen för­ordade försöket att på någon av kriminalvårdens större verkstäder komplettera arbetsledarnas insatser genom att anlita civU arbetskraft.

Ett flertal remissorgan har liksom kriminalvårdsstyrelsen kraftigt understmkit behovet av att anstalternas assistentpersonal utökas. Jag har stor förståelse för dessa synpunkter och inser till fullo bety­delsen av de insatser som görs av den socialt utbildade personalen. Jag vill dock framhålla att åtskilliga av de åtgärder som beredningen före­slår syftar tUl att minska assistentemas arbetsbörda. I första hand vill jag hänvisa till att beredningen förordar att tillsynspersonal i betydligt större omfattning än hittUls skall anförtros uppgifter som bl. a. fritids­ledare och studiehandledare samt att sådan personal också skall med­verka i det kurativa arbetet. Att arbetet med utskrivningsförberedelser övertas av frivårdens personal kommer att medföra lättnader även för den assistentpersonal som bUr placerad på riksanstalterna eftersom det förutsätts att en betydande del av riksanstaltsklientelet kommer att slussas ut via lokalanstalt. De assistenttjänster för samrådsfrågor som föreslås vid de fem största anstalterna bör ockå kunna förbättra arbets­förhållandena vid dessa anstalter där assistenter i stor utsträckning måste anlitas som sekreterare i olika nämnder och samrådsorgan.

Tillsammantagna bör de här redovisade åtgärdema medföra sådana förbättringar av assistentpersonalens arbetsförhållanden att jag inte är beredd att tillstyrka de begärda personalökningama. Däremot biträder jag beredningens förslag om förbättringar av kontorsorganisationen in­nefattande bl. a. 28 tjänster som kontorsbiträden för skrivhjälp åt assi­stenter.

Vad beredningen föreslår i fråga om en modifiering av försöksverk­samheten med observationsrapporter har så tUlvida redan föranlett åt­gärder att krimmalvårdsstyrelsen tillsatt en arbetsgmpp med bl, a, re­presentanter för personalorganisationerna och för den beteendeveten­skapliga forskningen för att göra en översyn av rapporteringssystemet. Grappen skall arbeta utifrån de riktlinjer som angivits av beredningen. Jag anser att denna fråga härigenom har fått en tillfredsställande lös­ning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  155

9    Information och kontaktverksamhet

9.1 Beredningen

Beredningen framhåller att de senaste årens ökade intresse för kri­minalpolitik och kriminalvårdsfrågor hos aUmänhet och massmedia samt de intagnas ökade aktivitet för att tUlvarata sina intressen har un­derstrukit behovet av en korrekt och fyUig information rörande krimi­nalvårdens verksamhet. Faktiska upplysningar om rådande förhållan­den under straffverkställigheten behövs för information till klienter och deras anhöriga, till domstolar och andra myndigheter samt för att skapa underlag för en saklig kriminalpolitisk diskussion.

En god informationsverksamhet kan också komma att öka aUmänhe­tens förståelse för klientemas situation.

Beredningen anser att denna typ av upplysningsverksamhet bör om­fatta såväl myndigheter som aUmänhet, Den bör också inriktas på arbetsmarknadens organisationer. Den externa informationen till allmän­heten sker främst genom massmedia. Det är angeläget att kriminalvår­den fortlöpande och öppet redovisar sina arbetsuppgifter och resursema för deras genomförande samt problem och erfarenheter från fältet. Intern information måste ges till kriminalvårdens egen personal, till övervakarna och klientema. Huvudansvaret för informationsverksam­heten bör åvUa kriminalvårdsstyrelsen. Där finns det material som krävs för att ge en allsidig bUd av verksamheten. Bl. a. genom ett ökat använ­dande av datateknik kan man påräkna att styrelsen framdeles — i större utsträckning än hittUls — snabbt kommer att kunna tUlhandahålla uppgifter om klientelets sammansättning, olika påföljders utnyttjande, återfallsprocent m. fl, sådana uppgifter som är av intresse för såväl myndigheter som allmänhet när det gäller att bedöma effekten av olika kriminalpolitiska åtgärder.

Beredningen anser att det är nödvändigt att förstärka kriminalvårds­styrelsens resurser för informationsverksamheten. Styrelsen bör därför förstärkas med en tjänst på handläggarnlvå samt med en tjänst som biträde. Medelstilldeliungen för framställning av informationsmaterial bör räknas upp med 100 000 kr. Man kan också förvänta sig att bered­ningens övriga förslag kommer att medföra en förbättrad information. Såväl anstalts- som frivårdspersonal bör i ökad utsträckning kunna delta i denna verksamhet.

Den lokala informationen till pressen, föredrag, medverkan i estrad­debatter och diskussioner, lektioner i skolor, kurser och lokala överlägg­ningar bör i största möjliga utsträckning kunna skötas av lokalt verk­samma tjänstemän men dessa bör tillhandahållas material från krimi­nalvårdsstyrelsen .


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                   156

Beträffande den interna informationen anförs att kriminalvården nu­mera inte har tUlgång till någon personaltidning. Med hänsyn till den debatt som ständigt pågår om kriminalvårdsfrågor anser beredningen det synnerligen angeläget att kriminalvårdsstyrelsen får resurser att åter utge en sådan tidning i vUken såväl styrelsen som olika personalgrupper och enskUda tjänstemän kan komma tUl tals i olika ämnen.

Det är också angeläget att det arbete som pågår inom kriminalvårds­styrelsen med en broschyr avsedd att informera de intagna om deras rät­tigheter och skyldigheter snarast möjligt kan avslutas.

Berediungen diskuterar också frågan om övervakarnas behov av in­formation och UtbUdning. Även övervakarna hade tidigare en egen in­formationsskrift men också denna har på grand av brist på medel och personal måst läggas ned. övervakaratbildningen är eftersatt främst på grand av frivårdspersonalens bristande tid. Detta är olyckligt eftersom det för närvarande finns ett starkt intresse för grappverksamhet och kurser och ett behov av utbildning som svarar mot ärendenas stegrade svårighetsgrad, övervakarnas riksförbund har i skrivelse tUl bered­ningen framhållit att övervakarutbUdningen är av hög angelägenhets­grad och bör få bättre resurser.

Beredningen finner det önskvärt att alla övervakare skall kunna er­bjudas möjlighet att delta i någon form av utbildning. Man bör dock inte låsa en stor del av resursema i en grundkurs, eftersom behovet av grund­utbildning förmodligen varierar från distrikt tUl distrikt. På orter där man har ett kraftigt inslag av övervakare med social utbildning kan andra insatser vara mer behövliga.

Beredningen anser att en av de väsentligaste förutsättningarna för att de intagna skall anpassas i samhäUet är att de får lämpliga anställningar och kan anpassa sig till arbetsmiljö och arbetskamrater. Som redovisas av beredningen har överläggningar ägt ram med representanter för LO och TCO om kriminalvårdens samarbete med arbetsmarknadens orga­nisationer. Därvid har framkommit att ett sådant samarbete lämpligen kan koncentreras till informations-, utbildnings- och meritvärderings-frågor samt frågor om introduktion och uppföljning av enskilda klien­ter, Informationsfrågoma är mest angelägna. Beredningen föreslår att informationsmaterial sammanställs centralt och tillställs organisatio­nema.

9.2 Remissyttrandena

Nämnden för samhällsinformation som i stort delar beredningens synpunkter anför.

Av stor vikt är sålunda att man för informationsverksamheten upp­ställer övergripande såväl kort- som långsiktiga mål. Dessa mål bör vara av den art och uttryckta I sådan form att man genom fortlöpande under-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  157

sökningar med jämna meUanrum kan kontrollera att den givna informa­tionen når avsedd målgrapp med avsett budskap. En sådan kommunika­tionsmålsättning har givetvis primärt stort värde för en säkrare informa­tionsverksamhet. Den har emellertid också stor betydelse som styrmedel för en intensifierad utbildningsverksamhet, varom talas i utredningen. Det är vidare av utomordentligt stor vikt att de som handhar kontakterna utåt — mot massmedier, organisationer, skolor, etc. — delges de upp­ställda målen. I detta sammanhang bör också beaktas övervakarnas ställ­ning som opinionsförmedlare. I målsättningsarbetet bör vidare uppmärk­sammas möjligheten till returinformation och metodema för att tillvarata och systematisera denna.

Nänmden konstaterar med tiUfredsställelse att beredningen understry­ker betydelsen av stor öppenhet vid informationsutlämnandet men anser det OtUlfredsställande att såväl den interna personaltidningen som den tidning, som riktade sig till övervakarna, har lagts ned på grund av personal- och medelsbrist. Behovet av ett regelbundet utkommande kon­taktorgan bedöms genomgående som stort och ett återapptagande av ut­givningen bör ges hög prioritet. Möjligt är att de två tidningarna kan ersättas med en.

Statens ungdomsråd understryker den stora vikt som måste fästas vid en allsidig och saklig information om brottslighetens omfattning, orsaker och bekämpning. Enligt ungdomsrådets mening är en ökad medvetenhet hos medborgama om de sammansatta och svårlösta sociala och mänsk­liga problem, som kommer till uttryck i brottsligheten, en nödvändig för­utsättning för allt reformarbete på kriminalvårdens och brottsbekämp­ningens område.

Ungdomsrådet biträder de förslag som framförts av beredningen men anser dem otillräckliga för att svara mot behoven på detta område. Ungdomsrådet vill för sin del peka på möjligheten att under förslagsvis en treårsperiod anvisa 3 milj. kr. för en studie- och informationsakti­vitet kring kriminalpolitiken förankrad i folkrörelserna och deras lo­kala enheter.

LO anser det ytterst angeläget att en förstärkning av kriminalvårds­styrelsens informationsavdelning kommer till stånd. När det gäller den extema informationen kan bristen på resurser leda till allvarliga och dyr­bara konsekvenser inte bara för kriminalvården utan för samhället i sin helhet. Kriminalvårdsorganen måste — i synnerhet då deras arbete ofta utsätts för allvarlig kritik — ha resurser tUl sitt förfogande som i vart fall gör det möjligt att besvara kritiken.

RFHL understryker beredningens påpekande att det ligger inom kri­minalvårdens uppgifter att öka allmänhetens förståelse för de straffades problem. Detta är en uppgift som hittills försummats.

Föreningen Sveriges skyddskonsulenter och skyddsassistenter anser att den interna informationen inom kriminalvårdsverket är bristfällig och att beredningens förslag får uppfattas som minimikrav från personalens


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                   158

sida. Utöver vad beredningen föreslår vUl föreningen framhåUa nödvän­digheten av att vård- och tiUsynsavdelningen i kriminalvårdsstyrelsen kontuiuerligt sammanställer "erfarenhetsfakta" kring de olika projekt som genomförs inom frivården. På detta sätt kunde erfarenheterna av skUda experiment föras ut till övrig frivårdspersonal. Föreningen anser vidare att informationen och utbUdningen av övervakare mer än hittiUs måste systematiseras och läggas upp på ett pedagogiskt riktigt sätt. För­eningen hälsar med glädje kriminalvårdsberedningens planer härvidlag. Frivården kan aldrig i detta arbete helt lita till initiativ från övervakar-föreningar eller andra liknande organisationer. Denna information eller UtbUdning bör skötas på det regionala eller lokala planet.

Skolöverstyrelsen meddelar att studieförbunden sedan några år med­verkat vid utbildningen av övervakare. Utbildningen har vanligen skett i form av statsbidragsberättigade studiecirklar. Det är angeläget att den­na verksamhet fortsätter och byggs ut. Vid målsättning och utarbetande av material bör företrädare för studieförbunden och övervakarnas orga­nisationer vara företrädda.

Övervakarnas riksförbund anför.

Beredningen föreslår en kraftigt ökad satsning på grandutbildning och fortbildning av kriminalvårdens övervakare inom kriminalvårdens ram utan att samtidigt beröra behovet av gemensam utbUdning över hela vårdfältet. Enligt riksförbundets uppfattning rimmar detta illa med vad beredningen i andra sammanhang anför om behovet av samarbete mel­lan kriminalvård och övriga sociala vårdområden. Kriminalvårdens och socialvårdens klienter är i stor utsträckning identiska och i övervakar-föreningama ingår övervakare från samtUga vårdområden. Det förekom­mer i många fall att samma övervakare följer sin klient från barna- och ungdomsvård till nykterhets- och kriminalvård. Även mentalvården kan här komma in i bUden, En sådan integration är betydelsefull ur vårdsyn­punkt och inte minst ur ekonomisk synpunkt. En grundutbildning av övervakare bör självfallet omfatta samtliga vårdområden, vilket betyder en direkt besparing av utbUdningskostnader. Den praktiska svårigheten att administrera denna utbildning kan lösas genom att anvisa utbild­ningsmedel centralt till Övervakarnas riksförbund som redan har visst statsanslag med redovisningsskyldighet och lokalt tUl övervakarförening-arna. Härigenom skulle tjänstemännen avlastas ett administrativt arbete som de ofta varken har förutsättningar för eller tid till.

Statens invandrarverk påpekar de utiändska intagnas svårigheter att tillgodogöra sig den information som ges på anstalterna. Upplysningarna på svenska rörande anstaltsvårdens syfte, de intagnas rättigheter och skyldigheter, förändringar i anstaltsväsendet m, m, har begränsat värde för dem som inte är bevandrade i språket. För att lösa problemet bör åt­minstone grandläggande informationsmaterial översättas till olika in-vandrarspråk, t, ex, den folder om anstaltsvårdens syfte och de intagnas rättigheter och skyldigheter som kriminalvårdsstyrelsen arbetar med. Den övriga informationen kunde förmedlas via språkkunrug personal. För en


 


Prop. 1973; 1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                 159

effektiv hjälp med anpassningen av de intagna invandrarna till ett Uv i frihet är det angeläget att vårdpersonalen har goda kunskaper om in­vandramas bakgrund, seder, brak, normer, religion etc. Dessa frågor bör beaktas vid utbUdningen av personalen.

LO vill beträffande kriminalvårdens samarbete med arbetsmarkna­dens organisationer uttala sitt intresse och stöd för tanken på ett fördju­pat samarbete mellan fackföreningsrörelsen och kriminalvården,

LO är vUUg att medverka i information, utbildning m, m. Verksam­heten har redan påbörjats i form av förbundsinformation samt studie-och kontaktverksamhet. Här förtjänar påpekas att den s, k, NAFF-verlcsamheten efter vissa initialsvårigheter nu börjat stabUisera sig. Emellertid har från vissa regioner påtalats ett visat bristande intresse från kriminalvårdens representanter, vUket är att djupt beklaga. Enligt LO:s uppfattning bör genom NAFF stora förutsättningar föreligga för att uträtta betydelsefulla insatser för såväl intagna som för kriminal­vården i sin helhet. Även ute på arbetsplatserna bör genom fackför­eningsrörelsens medverkan större förståelse kunna skapas för de straf­fades situation liksom även hjälp kunna ges att hitta lämpliga över­vakare. Något kontaktsystem utöver det som ingår i övervakarför­ordnande är däremot enligt LO:s mening ej realistiskt. Den bör väljas tUl övervakare som är mest lämpad och det utan hänsyn till facklig tiU-hörighet. Ett genomfört system där arbetsledaren fungerar som kon­taktman fömtom den ordinarie övervakaren skulle enligt LO:s mening innebära betydande nackdelar särskilt med hänsyn tUl förhållandet tUl kamratema på arbetsplatsen.

TCO anser att en effektiv information till organisationemas medlem­mar rörande kriminalvårdens målsättning och syftet med det inledda samarbetet är en förutsättning för att andra åtgärder skall kunna aktua­liseras. TCO kan därför förväntas gå ut med sådan information till sina medlemmar. TCO har också vid överläggningar med justitieministem och beredningen förklarat sig beredd medverka i detta sammanhang,

SAF bedömer beredningens kontakt med arbetsmarknadens organi­sationer som mycket flyktig. Föreningen utgår från att ett mera ambi­tiöst och mindre ensidigt samråd med "arbetsmarknadens organisatio­ner" högst väsentligt skulle ha berikat utredningens arbete. Även en kontakt med Arbetsmarknadens Yrkesråd som är gemensamt or­gan för SAF och LO — liksom gärna även en kontakt med motsvarande organ på tjänstemannasidan — hade varit motiverade,

9.3 Departementschefen

Vad beredningen anför om behovet av en förstärkning av kriminal­vårdsstyrelsens informationsavdelning vUl jag i likhet med remissorga­nen helt instämma i. Jag anser det också betydelsefullt att utgivningen


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  160

av en personaltidning åter kan tas upp med hänsyn tUl värdet av att all personal är väl informerad om kriminalvårdsarbetets allmänna målsätt­ning och om de erfarenheter som görs i det dagliga arbetet. Liksom be­redningen anser jag att kriminalvårdens tjänstemän kan göra värdefuUa insatser som lärare och föreläsare bl. a, i skolorna. En förutsättning är emeUertid att de själva fortlöpande kan hållas å jour med utvecklingen inom sitt yrkesområde.

Datatekniken kan under de närmaste åren medföra att kunskaper om effekter av olika åtgärder som vidtas inom kriminalvården kommer att öka avsevärt. Det är därför betydelsefullt att verket har resurser att föra ut sådan information till såväl myndigheter som allmänhet. Jag anser det också angeläget att kriminalvårdens klienter inom frivård och an­staltsvård får en allsidig information om verkställighetens syfte och praktiska utformning. Vad invandrarverket anför om de icke svenskta­lande är därvid beaktansvärt. Den introduktionsbroschyr som är under utarbetande i kriminalvårdsstyrelsen bör därför färdigställas och även översättas tUl ett lämpligt antal främmande språk.

Övervakamas betydelse som informationsspridare och opinionsbildare bör inte underskattas. Det är därför betydelsefullt att de frivUliga med­arbetarnas behov av information och utbildning tillgodoses. Förslag läggs fram till ökade anslag för detta ändamål.

Jag vill kraftigt understryka behovet av att information och diskus­sion om brottslighetens omfattning, orsaker och bekämpning når ut i vida grupper. Ett framgångsrikt reformarbete på kriminalvårdens om­råde måste ha stöd av en medvetenhet hos medborgarna om brottslighe­ten som ett socialt och mänskligt problem. Av avgörande betydelse är härvidlag den verksamhet som bedrivs av folkrörelserna. Beträffande det fortsatta samarbetet med arbetsmarknadens parter vill jag åberopa vad jag tidigare anfört vid avsnitt 6. Det informationsmaterial som efter­lyses av organisationerna är delvis redan under utarbetande.

10    Nämnderna

10.1  Beredningen

Beredningen föreslår att en utredning tillsätts för att se över de centrala nämndemas och övervakningsnämndernas uppgifter och orga­nisation.

10.2  Remissyttrandena

Kriminalvårdsstyrelsen tillstyrker beredningens förslag att tUlsätta en utredning rörande nämndemas uppgifter och organisation. Styrelsens uppfattning delas av bl. a. statskontoret, kriininalvårdsnämnden, över-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                                  161

vakningsnämnderna i Stockholm fjärde avdelningen, Kalmar och Öre­bro, ungdomsfängelsenämnden. Föreningen Sveriges statsåklagare samt av Föreningen Sveriges skyddskonsulenter och skyddsassistenter.

10.3 Departementschefen

Övervaknuigsnänmdema och de centrala nämnderna har i sin nuva­rande funktion varit i verksamhet sedan år 1965. Under den tid som har gått har i olika sammanhang framförts förslag om ändringar i nämnder­nas sammansättning och arbetsformer. Jag anser det därför befogat att nu företa den av beredningen föreslagna översynen och avser att inom kort begära bemyndigande att tUlsätta en utredning rörande övervak­ningsnämndemas och de centrala nämndernas uppgifter och organisa­tion.

11    Kostnader och plan för genomförandet 11.1 Beredningen

Beredningen beräknar de sammanlagda driftkostnadsökningarna vid ett genomförande av förslagen tiU ca 34 milj. kr. Förslagen föreslås bli genomförda under en femårsperiod med början kalenderåret 1974. De sammanlagda kostnaderna för anstaltsbyggande beräknas tUl ca 125 mUj. kr. Genomförandet föreslås ske under en femtonårsperiod. Kostnademas fördelning och planen för genomförandet framgår av nedanstående ta­beller 1 och 2.

Tabell 1 Sammanställning av kostnadsökningar (driftbudgeten) (1 000-tal kronor)

 

 

Ärl

2

3

4

5

Summa

 

Regionalt system

350

350

350

350

 

1400

Narkomanvård

1260

940

 

2 200

Frivård

 

 

 

 

 

 

 

Personundersökningsverksamhet Övervakningsverksamhet Behandl. arb. häkten o lokalanst. Social service Utbildningsverksamhet för övervak.

3 060

1931

628

500

200

2 040

1681

628

1353

1681

549

1211

1681 550 991

1681 550 991

5 100 8 655 2 905 5 046 200

21906

Anstaltsvärd

 

 

 

 

 

 

 

Hälso- och sjukvård Skrivhjälp åt assistenter Tjänster för arb. led. häkten Utökad behandl. aktivitet Besök och permissioner

770

1004 485 500

671 450 485 561 380

450

490 380

458 490

2 445 1358 970 1541 1260

7 574

Kriminalvårdsstyrelsen

 

 

 

 

 

 

 

Planeringsverksamhet Informationsverksamhet UtbUdning av arbetsledare

423 400

 

725

 

 

423 725 400

1548

 

9172

8 981

7 063

4 892

4 520

 

34 628

11    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 4


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  162

Tabell 2 Sammanställning   av   kostnader   (kapitalbudgeten)   (1000-tal kronor)

Är 1       2          3          4          5         Summa

Investeringar                       —   12 500    14100    14100     12 500'      53 200

' Resterande investeringar föreslås fördelade med 7,5 milj. kr. per år under åren 6—15.

Beredningen finner det naturUgt att det adrmnistrativa arbetet med förslagens genomförande handhas av kriminalvårdsstyrelsen. Med hän­syn till deras mångskiftande karaktär och tUl den betydande arbets­insats som kommer att krävas för att utforma och introducera de nya arbetsformerna kan detta emellertid uite ske utan personalförstärkning. För detta ändamål föreslås att anslaget till kriminalvårdsstyrelsen räk­nas upp för Inrättande av följande tjänster.

1    byråchef (för planeringsuppgifter)

2    byrådirektörer (varav en för frivård och en för anstaltsplanering) 2 biträden

11.2 Remissyttrandena

Kriminalvårdsstyrelsen pekar på de svårigheter — organisatoriskt och administrativt — som kommer att uppstå om två skUda system, det nuvarande räjongsystemet och den föreslagna regionindelningen, under en inte alltför obetydlig övergångstid skall tiUämpas sida vid sida. De nuvarande räjongema lär endast delvis kunna avvecklas, så länge till­räckligt antal lokalanstalter saknas för att kunna sätta den nya regio­nala organisationen i kraft. Eftersom tiden för att uppföra dessa an­stalter föreslås omfatta inte mindre än femton år lär det enligt vad styrelsen för dagen kan bedöma vara tveksamt när den föreslagna re­formen kan annat än mycket partiellt realiseras. Styrelsen finner det med hänsyn härtUl önskvärt att den föreslagna investeringsperioden avsevärt förkortas.

Styrelsen framhåUer också att beredningens organisationsförslag torde innefatta en inte obetydlig ökning av arbetsbördan inom styrelsen såväl på vårdavdelningen som på de mer renodlat administrativa enheterna. Detta kan medföra behov av personalförstärkningar.

övervakningsnämnden i Stockholm sjätte avdelningen finner att för­slaget inte är mycket att glädja sig åt om man i Stockholm skall behöva vänta 15 år på lokalanstalter.

Statsanställdas förbund utgår från att personalorganisationerna får delta i planeringen av den nya anstalterna och den tidsplanering som skall ligga tUl grund för genomförandet av den nya organisationen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                               163

Byggnadsstyrelsen framhåUer det önskvärda i att klargöra ansvars­förhållandena mellan kriminalvårdsstyrelsen och byggnadsstyrelsen när det gäUer kruninalvårdens byggnadsverksamhet. Styrelsen anför.

Eftersom kriminalvårdsstyrelsen förvaltar en egen delfond av statens allmänna fastighetsfond behövs en viss organisation för att klara av fas­tighetsunderhåll och fastighetsdrift inom ramen för kriminalvårdssty­relsens administration. Det är naturligt att denna organisation också sköter genomförandet av projekt där den direkta vården blu- mest be­rörd av de aktuella åtgärdema. Löpande ombyggnadsverksamhet och begränsade kompletteringar av befintiiga byggnader bör således — så­vitt inte annat överenskommes — handläggas av krimmalvårdsstyrel­sen. När det gäller nyproduktion av byggnader, där således byggnadsåt­gärderna inte på samma sätt är beroende av pågående kriminalvårds-verksamhet, bör enligt byggnadsstyrelsens mening det byggherreorgan anlitas som statsmaktema inrättat för att sköta sådana frågor, nämligen byggnadsstyrelsen. Det bör också påpekas att styrelsen har en regional organisation med byggnadsförvaltningar inom olUca delar av landet. Styrelsen har erfarenheter av ifrågavarande anstaltsbyggande, dels genom att ha varit representerad i den nu nedlagda FBK, dels genom att på uppdrag av kommittén ha projekterat och byggt samtliga anstalter inom konunitténs ansvarsområde.

Enligt styrelsens uppfattiiing bör kriminalvårdsstyrelsen svara för övergripande planering och dimensionering av lokalbehovet för krimi­nalvården såsom redan sker.

11.3 Departementschefen

Kriminalvårdsberedningens förslag drar upp de huvudsakUga rikt­linjer enligt vilka det fortsatta reformarbetet bör bedrivas och innefattar en precisering av de kostnadsramar inom vUka reformarbetet måste begränsas. Det innehåller däremot inte några detaljerade anvisningar om hur de enskUda reformförslagen i praktiken skall genomföras. Innan konkreta åtgärder kan vidtas återstår därför ett omfattande och tids­krävande planeringsarbete varvid bl. a. de synpunkter och förslag som kommit fram i remissyttrandena bör beaktas. SpecieUt gäUer detta anstaltsbyggandet där man får föratsätta att bl. a. markanskaffning, byggnadsplanering m. m. kommer att ta en avsevärd tid. Ett genom­förande på kortare tid än som beräknats av berednmgen är därför inte möjligt. EnUgt vad som nu kan bedömas bör reformen i tillämpliga de­lar genomföras i den ordning som förordas av berediungen.

I likhet med byggnadsstyrelsen anser jag att kriminalvårdsstyrelsen bör svara för Övergripande planering och dimensionering av kriminalvår­dens lokalbehov.

Jag biträder beredningens förslag rörande viss personalförstärkning uiom kriminalvårdsstyrelsen under den tid som åtgår för bearbetning och introducering av den föreslagna reformen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet


166


konsulentdistrikten organiserade i åtta räjonger. I ledningen för varje räjong finns en kriminalvårdsdurektör. Utanför räjongmdelningen står Haga sjukhus.

 

 

1972/73

Beräknad är

idring 1973/74

 

 

Kriminal-

Dep.chefen

 

 

vårds-

 

 

 

 

styrelsen

 

 

Personal

 

 

 

 

 

Styresmän m. fl.

256

 

+ 37

 

-f     2

Läkare, psykologer

31

 

4-    2

 

-1-     2

TUlsynspersonal

2 577

 

+ 146

 

-1-   31

Personal i arbetsdrift

601

 

4-  14

 

 

Kontorspersonal

263

 

+ 26

 

-1-

1i

Maskinpersonal

62

 

__

 

---------

Förråds- och ekonomipeisonal

220

 

-1- 21

 

4-     4

 

4 010

 

4-246

 

+   40

Anslag

 

 

 

 

 

Lönekostoader

215 713 000

-f 28 757 000

4-16 806 000

Sjukvård m. m. för personal

317 000

-f

43 000

-t-

19 000

Reseersättningar

2 307 000

-f

708 000

-1-

232 000

Lokalkostnader

34 135 000

+

5 150 000

4-

4 522 000

Expenser

3 551000

+

653 000

-1-

223 000

Inköp och underhåll av bilar

1 200 000

+

742 000

+

162 000

Utspisning

16 825 000

+

1514 000

+

1514 000

Beklädnad och sängkläder

4 070 000

+

285 000

+

285 000

Hälso- och sjukvård

4 500 000

+

355 000

+

325 000

Idrotts- och bUdningsverksamhet

895 000

+

539 000

+

54 000

Bibliotek vid fångvärdsanstalter

310 000

+

265 000

+

19 000

Omkostnader för permitterade,

 

 

 

 

 

frigivna m. fl.

3 680000

+

226 000

+

224 000

Fångtransport

4 830 000

+

668 000

+

558 000

Tjänstedräkt

378 000

+

152 000

+

47 000

Bidrag tiU intagnas familjer

240 000

+

19000

+

19000

Underhåll av tekniska hjälp-

 

 

 

 

 

medel för bevakning

150 000

+

30 000

+

30 000

Ersättning för vård på anstalter

 

 

 

 

 

som ej tUlhör kriminalvärden

435 000

+

67 000

+

32 000

Diverse utgifter

522 000

+

41000

+

41000

 

294 058 000

-1-40 214 000

-t-25112 000

Kriminalvårdsstyrelsen

1.   Löne- och prisomräkning m. m. 22 892 000 kr.

2.         I 0-altemativet har styrelsen föreslagit följande. Vidgad använd­ning av långtidspermission (besparing 10 mUj. kr.) och minskat hänsyns­tagande till önskemål från intagna med korta verkställighetstider om placering i anstalt nära hemorten (besparing 1,5 milj. kr.). Dessutom föreslår styrelsen en utjämning av nuvarande säsongmässiga variationer i beläggningen vid anstaltema genom ändrade verkställighetsregler (be­sparing 1,5 mUj. kr.).

3.         För nya häkten i Jönköpuig och Visby begärs sammarUagt 22 tjänster (-1-1438 000 kr.). En häktesavdelning för kvinnor föreslås in-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  167

rättad vid fångvårdsanstalten Malmö. Medel beräknas för sex tjänster (-f 350 000 kr.).

4.         Flertalet räjongchefer behöver arbetskraftförstärkning. Medel yr­kas för arvoden tUl handläggande tjänstemän ( + 300 000 kr.).

5.    För att sysselsätta intagna vid vissa häkten yrkas sex tjänster som verkmästare (+365 000 kr.).

6.         Vid vissa fångvärdsanstalter bör mrättas avdelningar för narkoman­vård. Medel begärs för sammanlagt 62 tjänster (-1-3 769 000 kr.).

7.         För förstärkning av hälso- och sjukvården yrkas tre tjänster som översköterska och två som sjukvårdsbiträde samt arvodesmedel tiU över­sköterskor (+799 000 kr.).

8.         En tjänst som psykolog begärs vid inlandsräjongen. För frigivnings-arbetet vid fångvårdsanstaltema yrkas tjänster för två fångvårdsinspek­törer, 24 assistenter samt 17 biträden. YtterUgare arvodesmedel beräk­nas för pedagogisk och psykologisk expertis och för grappsamtalsledare. (+2 854 000 kr.).

9.         För fritidsverksamheten yrkas tre tjänster som fritidsledare. Ytter­ligare arvodesmedel begärs till fritidsledare, för den andliga vården och till nämnder för idrotts- och bildningsverksamhet. Dessutom beräknas ytterligare medel under anslagsposten Idrotts- och bildningsverksamhet. (-1-705 000 kr.).

 

10.          Bevakningen vid fångvårdsanstalter och häkten behöver förstär­kas. Tjänster yrkas för en bevakningsföreståndare, fyra tUlsynsmän och 44 vårdare (+2 779 000 kr.).

11.          Personalen i intendenturverksamhet bör förstärkas med tjänster för två förrådsförmän, 13 kokerskor, tre ekonomibiträden och ett biträde ( + 928 000 kr.).

12.          För försök med social träning inför frigivningen vid vissa an­stalter yrkas två tjänster som assistent, arvodesmedel till psykologisk expertis samt ytterligare medel under anslagsposten Idrotts- och bUd-mngsverksamhet (+682 000 kr.).

13.          För utbildningsverksamhet inom arbetsdriften begärs tjänster för två studierektorer och tre utbUdningsassistenter, varvid tjänster för en ingenjör och en verkstadsförman kan dras in. Medel yrkas för arvoden tUl lärare, instruktörer och studiehandledare. (+495 000 kr.).

14.          Inom arbetsdriften behövs ytterligare tre tjänster som arbets-studieingenjör, varvid tre tjänster som tekniker kan dras in, två tjänster som ingenjör och tre som biträde. För att minska skogsarbetslagens stor­lek yrkas arvodesmedel till arbetsledare. Medel beräknas för ytterUgare nämnder vid fångvårdsanstalter för arbetsmarknads- och fackliga frågor (NAFF). ( + 855 000 kr.).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                 168

Kriminalvårdsberedningen

15.         För behandling av narkotikamissbrakare föreslås att ett behand­lingsteam inrättas vid allmänna häktet i Stockholm med tjänster under halvt budgetår för en psykiater, en psykolog, en kurator, en överskö­terska och ett biträde. Medel beräknas även för psykoterapi och fritids­verksamhet. ( + 489 000 kr.).

16.         Sjukvårdsorganisationen vid fångvårdsanstaltema bör förstärkas med tolv tjänster som översköterska under halvt budgetår (+ 363 000 kr.).

Departementschefen

I enlighet med kriminalvårdsberedningens förslag har jag för behand­ling av kriminalvårdens narkomaner inom Stockholmsområdet beräknat medel under halvt budgetår för ett behandlingsteam bestående av över­läkare, psykolog, kurator, översköterska och biträde. För psykoterapi och fritidsverksamhet på behandlingsavdelningar för narkomaner har jag beräknat ett belopp av 250 000 kr. (15).

För att förbättra hälso- och sjukvården vid fångvårdsanstalterna har jag beräknat medel för tolv översköterskor under halvt budgetår (16).

Jag har beräknat medel för tolv tjänster för ett nytt aUmänt häkte i Visby. Häratöver har jag för punktvisa förstärkningar av personalen på befintliga anstalter beräknat medel för en tjänst som bevaknings-föreståndare, sju tjänster som vårdare och tre tjänster som ekonomi­biträde. (3, 10, 11).

För en utbyggnad av verksamheten inom nämnderna för arbetsmark­nads- och fackliga frågor (NAFF) har jag beräknat ett ytterligare be­lopp av 30 000 kr (14).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 319 170 000 kr. och hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en extra ordinarie tjänst som överläkare i SkBe 3,

2.     till  Fångvårdsanstalterna för budgetåret  1973/74  anvisa  ett förslagsanslag av 319 170 000 kr.

F 3. Frivården

1971/72 Utgift          44 505 076

1972/73 Anslag        52 576 000 1973/74 Förslag       59 210 000

Från anslaget bestrids kostnadema för frivårdsorganisationens  och

övervakningsnämndemas verksamhet samt ersättningar till övervakare.

Frivårdsorganisationen består av 45 distrikt med lika många skydds-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet


169


konsulenter. TUl föreningen Skyddsvärnet i Stockholm utgår ersättning till löner m. m. för 18 tjänstemän.

Antalet övervakningsnämnder är 48. De är lokala organ för krimi­nalvården i frihet.

1972/73        Beräknad ändring 1973/74


Personal

Konsulent- och assistentpersonal

Läkare, psykologer

Sjukvårdspersonal

Tillsynspersonal

Kontorspersonal

Personal på akutvårdsavdelning

Personal på hoteU

Personal på inackorderingshem

Anslag

Lönekostoader

Sjukvård

Reseersättningar

Därav nordiska resor Lokalkostnader Expenser

Driftkostnader för frivårds-anläggningar m. m. Ersättningar tUl övervakare Behandlings- och stödåtgärder Bildnings- och kontaktverksamhet Bidrag till enskild frivårds-verksamhet


 

 

 

 

Kriminal-

Dep.chefen

 

 

vårds-

 

 

 

 

styrelsen

 

 

243

 

+ 101

 

+ 73

3

 

 

+ 1

2

 

 

+ 1

 

+ 1

 

146

6

16

 

+ 62

 

+ 26

 

z

 

z

6

 

+ 10

 

422

 

+ 174

 

+ 101

26 247 000

+ 10 717 000

+

4 224 000

19 000

+

15 000

+

6 000

876 000

+

658 000

+

210 000

3 000

 

--

 

______

1 878 000

+

1 839 000

+

1 245 000

1 186 000

+

520 000

+

189 000

413 000

+

243 000

_

10 000

17 037 000

+

14 000

+

14 000

3 327 000

+

2 450 000

+

450 000

 

+

100 000

1 593 000

+

523 000

+

206 000

52 576 000

+ 16 979 000

+

6 634 000


Krim inalvårdsstyrelsen

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 3 692 000 kr.

2.    I O-alternativet föreslås att prövotiden för skyddstillsyn ändras från tre till i regel två år (besparing 4 milj. kr.).

3.    För socialkurativ verksamhet vid häkten begärs nio assistenter och arvodesmedel för biträden (+ 749 000 kr,).

4.    Bohus och Lunds skyddskonsulentdistrikt bör delas. Tjänster yr­kas för två skyddskonsulenter (+ 287 000 kr,).

5.    För behandling av drogmissbrakare och för en allmän förstärkning av frivården yrkas 75 assistenter, en vårdare och 32 biträden. Vid frivårdsexpeditioner som också är kansli för övervakningsnämnd be­hövs tjänster för sammanlagt 16 biträden. Tjänster för övervaknings­assistenter bör inrättas för medel som kan sparas under anslagsposten Ersättningar tiU övervakare. (+ 6 961 000 kr,).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                  170

6.         Antalet personundersökningar enligt lagen (1964: 542) om person-undersökning i brottmål som utförs av frivårdstjänstemän bör ökas suc­cessivt. Tjänster begärs för 15 assistenter och sex biträden (+1 333 000 kr.).

7.         Medel yrkas för personal och övriga driftkostnader för två in­ackorderingshem och två bostadshotell (+ 822 000 kr.).

8.         För behandlings- och stödåtgärder bland frivårdsklientelet och för bidrag tUl enskild frivårdsverksamhet, m. m. yrkas ytterligare 3 135 000 kr.

Kriminalvårdsberedningen

9.   För behandling av narkotikamissbrakare bland kriminalvårds-
klientelet bör den 1 januari 1974 inrättas tjänster för en psykiater och
en översköterska med stationering i Örebro (+ 129 000 kr.).

10.          Personundersökningsverksamheten bör ledas av frivårdstjänste­män. Tjänster föreslås för 30 assistenter och 15 biträden under halvt budgetår (+ 1381000 kr.).

11.          För intensifierad övervakningsverksamhet föreslås tjänster för 35 assistenter och elva biträden under halvt budgetår (+1 472 000 kr.). YtterUgare 250 000 kr. beräknas för halvt budgetår under anslagsposten Behandlings- och stödåtgärder.

12.          Frivårdstjänstemän bör i ökad omfattning delta i behandlings­arbete och frigivningsförberedelser vid häkten och lokalanstalter. För ändamålet föreslås åtta tjänster som assistent under halvt budgetår (+283 000 kr.).

Departementschefen

För handledning och administration av personundersökningsverksam­heten har jag beräknat medel under ett halvt budgetår för 30 tjänster som assistent och 15 tjänster som biträde (10),

Jag har beräknat medel under ett halvt budgetår för ytterligare 35 tjänster som assistent och elva tjänster som biträde för att bereda ett ökat antal dömda med svår social missanpassning möjlighet att erhålla frivårdstjänstemän som övervakare (11).

För behandling av narkomaner inom kriminalvårdens frivårdskllen­tel i örebroregionen har jag för ett halvt budgetår beräknat medel för en överläkare och en översköterska (9),

Jag har beräknat medel under ett halvt budgetår för åtta tjänster som assistent för förstärkning av frivårdens kurativa verksamhet vid de allmänna häktena (12).

För bildnings- och kontaktverksamhet bland frivårdsklienter och in­tagna på allmänna häkten har jag beräknat ett belopp av 100 000 kr. Vidare har jag under anslaget beräknat en höjning av posten för be­handlings- och stödåtgärder med 250 000 kr, (11),


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  171

Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 59 210 000 kr. och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.      bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en extra ordinarie tjänst som överläkare i SkBe 3,

2.  tUl Frivården för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 59 210 000 kr.

F 4. Maskin- och verktygsutrustning m. m.

1971/72 Utgift            2 288 048              Reservation              2 839 490

1972/73 Anslag           490 000

1973/74 Förslag          1 500 000

' På tiUäggsstat I har dessutom anvisats 335 000 kr.

Kriminalvårdsstyrelsen

Kriminalvårdsstyrelsen föreslår en uppräkning av den totala kost­nadsramen från 10 661 000 kr. tiU 12 262 000 kr.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för budgetåren 1972/ 73 och 1973/74 beräknas av styrelsen till (3 654 000 + 2 348 000) 6 002 000 kr.

Departementschefen

Jag beräknar behovet av ytterUgare medel under anslaget för budget­året 1973/74 tiU 1,5 milj. kr. och hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att  tUl  Maskin-  och  verktygsutrustning m. m.  för  budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

F 5. Engångsanskaffning ay inventarier m. m.

1971/72 Utgtft           4 593 686              Reservation              2 744 305

1972/73 Anslag        2 000 000 1973/74 Förslag        2 000 000

' På tilläggsstat I har dessutom anvisats 1 300 000 kr.

Kriminalvårdssty relsen

Kriminalvårdsstyrelsen föreslår en uppräkning av den totala kost­nadsramen från 25 115 000 kr. till 30 012 000 kr.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för budgetåren 1972/73 och 1973/74 beräknas av styrelsen till (5 644 000 + 4 897 000) 10 541 000 kr.

Kriminalvårdsberedningen

För inventarier i anledning av de nya tjänster som beredningen föreslagit utgör medelsbehovet 511 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                  172

Departementschefen

Jag förordar att anslaget förs upp med oförändrat belopp och hem­ställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Engångsanskaffning av inventarier m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

F 6. Utbildning av personal m. fl.

1971/72 Utgift           2116 098               Reservation                   12 388

1972/73 Anslag          2 125 000

1973/74 Förslag        2 525 000

Från anslaget bestrids kostnadema för den personalutbUdning som kriminalvårdsstyrelsen svarar för samt utgifter för kurs- och konferens­verksamhet för övervakare och personundersökare.

Kriminalvårdsstyrelsen begär en höjning av anslaget med 3,1 milj. kr.

Kriminalvårdsberedningen föreslår att medel beräknas för halvt bud­getår för vidareutbildning av arbetsledare (+ 200 000 kr.) och inten­sifierad UtbUdning av lekmannaövervakare (+ 100 000 kr.). För per­sonalutbUdning i anledning av de nya tjänster som beredningen före­slagit beräknas ytterligare 459 000 kr.

Departemen t sch ef en

Jag beräknar behovet av ytterligare medel under anslaget för budget­året 1973/74 till 2 525 000 kr. och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tiU Utbildning av personal m. fl. anvisa ett reservationsanslag av 2 525 000 kr.

F 7. Kriminologisk forskning

1971/72 Utgift              608 671               Reservation                 464 008

1972/73 Anslag            485 000

1973/74 Förslag           535 000

Från anslaget bestrids kostnadema för kriminologisk behandlings­forskning inom såväl anstalts- som frivårdssektom.

Departementschefen

Jag förordar en ökning av anslaget med 50 000 kr. och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kriminologisk forskning för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 535 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  173

P 8. Frivillig kontaktverksamhet m. m.

Reservation                16 989

1971/72 Utgift

89 300

1972/73 Anslag

100 000

1973/74 Förslag

100 000

' Motsvarande belopp har för ändamålet förbrukats under anslaget F 9. Kri­minalvårdsenheter med särskild budget.

Kriminalvårdsstyrelsen yrkar en höjning av anslaget med 116 000 kr.

Departementschefen

Jag förordar att anslaget förs upp med oförändrat belopp och hem­ställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att tiU Frivillig kontaktverksamhet m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.

F 9. Kriminalvårdsenheter med särskild budget

1971/72 Utgift          25 245 203

1972/73 Anslag               1 000

1973/74 Förslag                1 000

Försök med programbudgetering pågår vid fångvårdsanstalterna Kumla och Hinseberg och skyddstUlsynsanstalten Båtshagen samt vid Stockholms södra skyddskonsulentdistrikt för unga och Örebro skydds­konsulentdistrikt. Verksamheten vid nänmda kriminalvårdsenheter reg­leras för innevarande budgetår genom särskilda budgetar inom en av Kungl. Maj:t totalt reglerad ram. F. n. redovisas verksamheten på del­programmen tillsyn, särskild vårdverksamhet, industriell verksamhet, arbetsvård och utbildning.

Kriminalvårdsstyrelsen

Styrelsen konstaterar att erfarenheterna från försöksverksamheten med programbudgetering är goda. Bl. a, framhålles att programbudget medger decentralisering i verksamheten genom att uppgiften blir sty­rande samt ökar handlingsfriheten genom möjlighet till val av metoder och omfördelning av resurser, om uppgiftens lösande fordrar detta.

Verksamheten bör fortsätta och utvidgas att omfatta en hel geogra­fisk räjong. Det är därvid främst av intresse att se hur med systemet förenade principer för planering, genomförande och analys påverkar en regional chefs möjligheter till styrning av verksamheten. Målet är att så snart som möjligt införa programbudget inom hela kriminal­vårdsverket. Enligt den tidsplan som redovisas kan detta ske tidigast budgetåret 1976/77,


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                               174

Departementschefen

Vid anmälan av anslaget B 9. Polisenheter med särskild budget har jag Ijerört frågor som gäller vidareutveckling av programbudgetering inom rättsväsendet som helhet.

Jag har tidigare behandlat frågan om reformer på kriminalvårdens område och därvid uttalat mig för att det nuvarande räjongsystemet skall ersättas av en ny regional indelning enhgt de principer som krimi­nalvårdsberedningen föreslagit. Dessa förändringar samt resultaten av den översyn av anstaltspersonalens arbetsuppgifter som jag tidigare ut­talat mig för torde komma att medföra ändrade förutsättningar även för försöksverksamheten med programbudgetering.

Jag är därför inte beredd att utvidga försöksverksamheten på sätt kriminalvårdsstyrelsen föreslagit.

Vid en utvidgning av försöksverksamheten bör en ny programindel­ning prövas vid sidan av den nuvarande indelningen. För de enheter som nu deltar i försöksverksamheten bör däremot inte någon väsentlig ändring i programindelningen göras för budgetåret 1973/74. En utvid­gad försöksverksamhet bör ges en sådan inriktning att erfarenheterna kan utnjfttjas i arbetet med att genomföra den nya regionala organisa­tionen enligt kriminalvårdsberedningens intentioner. Försöksområdet bör avpassas därefter. De riktiinjer jag dragit upp i det föregående vid behandlingen av kriminalvårdsberedningens förslag bör bilda utgångs­punkt för den nya programindelningen. Med tanke på vad jag tidigare uttalat rörande behandlingsplaneringens centrala betydelse bör denna planering — som bör vara styrande för verksamheten inom kriminal­vården — särskilt uppmärksammas i försöksverksamheten. Det ankom­mer på Kungl. Maj:t att bestämma försöksområdet och meddela före­skrifter för försöksverksamheten.

Anslaget bör liksom för irmevarande budgetår tas upp med ett for-meUt belopp av 1 000 kr. De utbetalningar som skall belasta anslaget skaU leda tUl motsvarande besparingar på andra riksstatsanslag för kri­minalvården.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kriminalvårdsenheter med särskild budget för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                                  175

G   DIVERSE

G 1. Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m.

1971/72 Utgift                    184 077                  Reservation                        220 489

1972/73 Anslag                     50 000

1973/74 Förslag                    80 000

' Varav 19 719 från anslaget Bidrag tiU Nordisk Domssamling. » Varav 20 358 från anslaget Bidrag till Nordisk DomssamUng.

Från anslaget betalas bidrag tUl nämnden för utgivande av förvalt­ningsrättsliga publikationer som skall främja tUlkomsten av vägledande litteratur på förvaltningsrättens område enUgt instruktion (1946: 412) för nänmden för utgivande av förvaltningsrättsUga publikationer (ändrad se­nast 1948: 664). Statsverkets inkomster av verk, som har utarbetats eller utgetts med bidrag från detta anslag, avräknas från anslaget.

Anslaget belastas f. n. även med Sveriges andel i kostnadema för den i Norge utgivna rättsfallssamlingen Nordisk DomssarrUing.

Nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer be­räknar medelsbehovet till 135 000 kr.

Departemen tschefen

Sveriges  andel  i  kostnaderna  för utgivande  av  rättsfallssamlingen Nordisk Domssamling bör bestridas från anslaget A 11. Extra utgifter. Jag beräknar medelsbehovet under anslaget tUl 80 000 kr. för bud­getåret 1973/74. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 80 000 kr.

G 2. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m.

1971/72 Utgift                  1103 822

1972/73 Anslag                 illOOOO

1973/74 Förslag                  127 000

' Anslaget Bidrag tiU vissa intemationeUa sammanslutningar m.m. inom privat­rättens område.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                                   176

Från anslaget Bidrag tUl vissa intemationella sammanslutningar m. m. inom privaträttens område utgår f. n. bidrag tiU Världsorganisationen för intellektuella äganderätten, till intemationeUa institutet i Rom för unifiering av privaträtten och till permanenta byrån för Haagkonferen-sen för internationell privaträtt.

Sveriges kostnader i arUedning av att Sverige ratificerat den av FN år 1965 antagna konventionen om avskaffande av rasdiskriminering bör fr. o. m. nästa budgetår utgå från anslaget vars rubricering bör ändras enligt ovan.

Anslaget bör räknas upp med 17 000 kr. Jag hemställer i enlighet här­med att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 127 000 kr,

G 3. Stöd till politiska partier

1971/72 Utgift 124 507 000 1972/73 Anslag 124 500 000 1973/74 Förslag       39 000 000

' Anslaget Bidrag till politiska partier.

MedelstUldelningen sker enUgt lag (1972: 625) om statligt stöd till po­litiska partier.

Anslaget bör p. g, a. de nya reglema i lagen om stöd till politiska par­tier ökas med 14 500 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Stöd till politiska partier för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 39 000 000 kr.

G 4. Hyresnämnderna m. m.

1971/72 Utgift               19979443

1972/73 Anslag 11577 000 1973/74 Förslag       12 011 000

' Anslaget Hyresnämnderna.

Hyresnämnderna har till uppgift bl, a, att medla och vara skiljenämnd i hyrestvister samt att pröva vissa typer av sådana. Arrendenämnderna har till uppgift bl. a. att medla och vara skiljenämnd i arrendetvister samt att pröva vissa typer av sådana. Arrendenämnd och hyresnämnd finns i samtliga län. De har gemensamt kansU, Sådant kansli, som i vis­sa fall är gemensamt för två eUer flera län, finns på tolv orter. Chef för kansli är det hyresråd som utnämns eller förordnas till det.

Hovrätt har tUlsyn över hyresnämnds och arrendenämnds verksamhet i den mån tillsynen inte ankommer på statens hyresråd.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet


177


1972/73           Beräknad ändring 1973/74

Hovrättema     Dep.chefen


Personal

Ordförande Övrig personal

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser


-     2 + 1

-     1

+ 314000 +     6 000

+ 163 000 -   49 000

+   1 +   8

+   9

+ 1 151000 + 6 000 + 4 000 + 162 000 -     49 000

35 87

122

9 167 000 20 000

315 000 1 427 000

648 000

11 577 000      +1 274 000        + 434 000


Hovrätterna

1.    Löne- och prisomräkning m. m. 1 151 000 kr.

2.    I O-alternativet förordar Svea hovrätt att anslaget minskas med medel motsvarande kostnaden för två ordförandetjänster för hyresnämn­derna för Stockholms län, Uppsala län och Gotlands län samt för en protokollförartjänst vid hyresnämndernas kansli (— 264 000 kr,). Arbets­bördan vid hyresnämndskansliet medger en sådan åtgärd. Övriga hov­rätter förordar i O-alternativet minskning av medel till ersättning till partsrepresentanter och personal samt en minskning av antalet samman­träden och resor (— 309 000 kr,). Detta skulle medföra längre hand­läggningstider och en ökning av antalet oavgjorda mål.

3.    Återbesättande av en vakantsatt ordinarie ordförandetjänst yrkas för hyresnämnden för Östergötlands län. Vidare yrkas för hyresnämn­dens kansli en protokollförartjänst och en biträdestjänst (+ 191 000 kr,),

4.    Två ordförandetjänster yrkas för hyresnämnderna för Hallands län, Göteborgs och Bohus län och Älvsborgs län. Vidare yrkas för hy­resnämndernas kansli en byråassistenttjänst, två protokollförartjänster och fyra biträdestjänster (+ 503 000 kr,),

5.    Medel yrkas för tillfällig personal till hyresnämndskansliet i Malmö (+ 130 000 kr,).

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 12 011 000 kr. Jag har därvid rrunskat anslaget med medel motsvarande kostnaden för två ordförandetjänster för hyresnämnderna för Stock­holms län, Uppsala län och Gotlands län samt för en protokollförar­tjänst vid hyresnämndernas kansli (— 264 000 kr,) och bl, a, beräknat medel för ytterligare två biträdestjänster vid hyresnämndskansliet i Gö­teborg (+ 75 000 kr,),

Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att till Hyresnämnderna m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 12 011 000 kr.

12    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 4


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                 17g

G 5. Vissa kostnader i anledning av allmänna val

1971/72 Utgift           6 938 450

1972/73 Anslag        12 000 000
1973/74 Förslag         7 000 000

Från anslaget bestrids statsverkets del av kostnaderna för valsedlar, valkuvert och andra valtiUbehör samt utbetalas ersättning till vissa myn­digheter och verk för biträde i samband med allmänna val. En stor del av kostnadema för 1973 års val kommer att belasta anslaget för inne­varande budgetår.

Riksskatteverket, som är central valmyndighet, beräknar medelsbeho­vet tUl 7 100 000 kr.

Departementschefen

Anslaget under budgetåret 1973/74 kommer att belastas med en del av kostnadema för 1973 års val. Från anslaget bör dessutom bestridas kostnader för valsedlar och valkuvert vid 1973 års skolval. Kostnaderna för nästa budgetår beräknas tUl 7 mUj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen

att till Vissa kostnader i anledning av allmänna val för budget­året 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  179

KAPITALBUDGETEN

I Statens affärsverksfonder

G Domänverket

1. Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården

1971/72 Utgift                84 000              Reservation                  23 024

1972/73 Anslag                1 000

1973/74 Förslag               1 000

Från anslaget bestrids utgifter för köp av jordbmksfastigheter, lämp­liga att nyttjas som anstalter för kruninalvårdsklientelet.

Kriminalvårdsstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 1 000 kr.

Departementschefen

Kriminalvårdsstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med ett endast formellt belopp. Jag biträder kriminalvårdsstyrelsens förslag och hem­ställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

II. Statens allmänna fastighetsfond

1. Polishus m. m.

1971/72 Utgift          47 265 834              Reservation            22143 000

1972/73 Anslag       150 000 000 1973/74 Förslag       87 000 000

' Varav på tiUäggsstat 1 har anvisats 10 milj, kr.

Anslaget är avsett för inlösen av polishus och för nybyggnad i stat­Ug regi.

Byggnadsstyrelsen

Efter polisväsendets förstatligande den 1 januari 1965, då staten i princip åtog sig att svara för lokaler till polisväsendet, har ett stort antal polishus uppförts efter kommunala och enskilda åtaganden. Den­na del av polishusbyggande, som har skett i samarbete med byggnads­styrelsen, håller nu på att avvecklas.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                              180

Staten har löst in ett antal av dessa hus. Under budgetåret 1971/72 har från anslaget bekostats förvärv av tomtmark för polishus i Jön-köpmg, Arvika, Falköping, Motala, Ystad och Kalmar samt av kom­mun uppfört polishus i Järfälla kommun för sammanlagt drygt 15 milj. kr. EnUgt beslut av Kungl. Maj:t får styrelsen träffa köpekontrakt av­seende förvärv av färdigställda polishus enligt vilka betalningen av köpeskillingen delas upp på flera budgetår. Kontrakt som träffas un­der budgetåret 1972/73 samt under tidigare budgetår träffade kon­trakt får medföra kostnader om tiUsammans högst 15 milj. kr. per budgetår. Kontrakten skall godkännas av Kungl. Maj:t. Anslaget för budgetåret 1972/73 avser styrelsen disponera för inköp av polishusen i Hässleholm, Falkenberg, Tierp och Östersund. Förvärven av polis­husen i Falkenberg och i Östersund räknar styrelsen med att etapp­vis betala. För att undvika en uppdelning på tre budgetår skulle ett anslag erfordras för budgetåret 1973/74 av 20 milj. kr, för förvärv av färdigställda polishus. Styrelsen framhåller att ytterligare ett antal polis­hus till en sammanlagd beräknad produktionskostnad av ca 81 milj. kr. bör lösas in av staten. Dessutom kan det bil aktuellt att successivt inköpa före polishusreformen uppförda kommimala polishus i samband med ombyggnader eller väsentliga tiUbyggnader.

Styrelsen föreslår att en ny kostnadsram av 2,8 milj. kr, i prisläget den 1 april 1972 för ledningscentral i Göteborg förs upp i investerings­planen. Styrelsen beräknar medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1973/74 tUl 95 milj, kr.

Departemen t sch ef en

Under budgetåren 1965/66—1971/72 har sammanlagt 258,5 milj. kr. anvisats under detta anslag. Av dessa medel har intill utgången av bud­getåret 1971/72 ca 164,9 milj. kr. disponerats för inlösen av polishus och för inköp av tomtmark för polishus. Ca 71,5 milj. kr, har använts för byggande av polishus i statlig regi. De återstående medlen ca 22,1 milj. kr. utgjorde reservation tUl budgetåret 1972/73.

De polishus som efter förstatiigandet har uppförts efter kommunala eller enskUda åtaganden bör lösas in av staten. För nästa budgetår be­räknar jag 15 milj, kr, för detta ändamål.

I 1972 års statsverksproposition (prop. 1972: 1 bU, 4, s. 89, JuU 1972: 10, rskr 1972: 160) upptogs i investeringsplanen under rubriken TiU Kungl. Maj:ts disposition en medelsförbrukning av 13 milj, kr, inom en kostnadsram av 40 milj. kr. Medlen var avsedda för nybygg­nad av sådana polishus m. m, som kunde behöva påbörjas under bud­getåret utöver de objekt, som särskilt nämndes i investeringsplanen.

Nya kostnadsramar i prisläget den 1 april 1972 har förts upp I investe­ringsplanen för byggnadsobjekten Helikopterhangar i Boden, polishus i Uppsala och Landskrona, polishus i Vimmerby (om- och tUlbyggnad)


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  181

samt polishus i Tidaholm (om- och tillbyggnad), (prop, 1972: 130 bU. 1, JuU 1972: 29, rskr 1972: 313). Kostnader för dessa byggnadsobjekt kan under innevarande budgetår bestridas med tillgängUga medel på an­slaget.

Riksdagen har vidare på tilläggsstat för innevarande år anvisat 10 milj, kr, pä anslaget för att bestrida de kostnader som inte kan täckas med tUlgängliga medel för att under innevarande budgetår påbörja byggande av tillbyggnad till polisskolan Solna, polishus i Jönköping, Kiruna, Borlänge, Motala, Ystad, Söderhanm, fjällräddningsstation i Seitevare och motorskolan i Strängnäs (tillbyggnad) (prop. 1972: 125 bU. 1, FiU 1972: 40, rskr 1972: 331).

Kungl. Maj:t har hittUls under budgetåret uppdragit åt byggnadssty­relsen att uppföra polishus i Landskrona, tillbyggnad till polisskolan Solna, om- och tillbyggnad av tingshus till polislokaler i Tidaholm, polishus i Jönköping, Söderhamn, fjällräddningsstation i Seitevare, tUl­byggnad till motorskolan i Strängnäs, polishus i Motala, Uppsala, Bor­länge och Kiruna.

I investeringsplanen bör föras upp en ny kostnadsram av 2,8 mUj. kr, i prisläget den 1 aprU 1972 för lednmgscentral i Göteborg,

Anslagsbehovet för budgetåret 1973/74 utgör totalt 87 mUj, kr, enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet


182


Investeringsplan (1 000-tal kr,)

 

 

 

 

Byggnadsobjekt m, m.

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

Färdig-

 

 

 

 

 

 

start

<:täilan-

 

71-04-01

72-04-01

Fak-

Beräknad för

mån/år

de

 

 

 

tisk

 

 

 

mån/år

 

 

 

t.o.m.

1972/

1973/

 

 

 

 

1971/72

73

74

 

 

Polishus i Gävle

18 240

18 375

18 147

175

50

69-10

71-06

Ledningscentral i Stockholms

 

 

 

 

 

 

 

polisdistrikt

2 520

2535

2 264

200

70

69-05

70-05

Polishus i Ängelholm

6 400

6 207

6 025

150

25

69-12

71-05

Polishus i Härnösand

9 700

9 840

9 382

425

30

70-01

71-06

Polisskolan Ulriksdal

11 720

13 920

11309

1 100

1 100

70-02

73-09

Polishus i Örnsköldsvik

10 380

10 600

8 808

1600

150

70-09

72-10

Polishus i Visby

12 450

13 080

7 046

4 700

1000

71-08

73-04

Polishus i Falköping

6 785

6 785

1872

3 300

1200

72-01

73-05

Provisorisk centralarrest i

 

 

 

 

 

 

 

Stockholm

2 300

2 380

2 005

325

50

71-09

72-05

Polishus i Skövde

14 500

13 500

1 599

6 500

4 000

72-04

73-11

Polishus i Kalmar

23 500

22 900

2 656

8 800

8 800

72-03

74-04

Ledningscentral i Malmö

 

 

 

 

 

 

 

poUsdistrikt

1035

1090

450

550

80

71-09

72-09

Helikopterhangar i Boden

500

660

12

550

100

72-09

73-02

Ombyggnad av polishuset i Solna

725

830

70

500

200

72-08

73-01

Polisskolan Solna, tUlbyggnad

500

0

300

150

72-10

74-01

Polishus i Uppsala

21400

24 800

0

4 000

8 000

73-01

75-03

Polishus i Landskrona

9 000

9 700

0

3 000

5 000

72-10

74-06

PoUshus i Vimmerby, om-

 

 

 

 

 

 

 

och tillbyggnad

3 600

0

700

2 500

73-03

74-02

Polishus i Tidaholm, om-

 

 

 

 

 

 

 

och tillbyggnad

2 000

0

800

900

72-11

73-08

Polishus i Jönköpuig

20 500

22 700

0

6 000

10 000

72-11

74-09

Ledningscentral i Göteborgs

 

 

 

 

 

 

 

polisdistrikt

2 800

0

800

1 700

73-05

74-05

Polishus i Kiruna

_

12 100

0

2 000

5 500

72-12

74-06

Polishus i Borlänge

11500

0

2 500

6 000

73-01

74-07

Polishus i Motala

13 400

0

4 000

6 500

73-01

74-07

Polishus i Ystad

9 700

0

2 500

5 500

73-02

74-07

Polishus i Söderhamn

__

9 400

0

2 200

4 700

73-03

74-09

Fjällräddningsstation i Seitevare

530

0

450

80

72-11

73-05

Motorskolan i Strängnäs

500

0

450

50

72-11

73-03

Inköp av polishus

 

 

 

15 000

15 000

 

 

Erfarenhetsmässig reduktion

 

 

 

 

 

 

 

av medelsbehovet

 

 

 

1475

1435

 

 

Summa

 

 

 

72100

87 000

 

 

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

 

 

 

 

 

 

 

Medelstillgång

 

Beräknad medelsförbruk-

 

 

 

ning

 

 

 

 

Behållning 1972-07-01

22100

1972/73

 

72 100

 

Anslag för 1972/73

40000

1973/74

 

87 000

 

 

Tilläggsstat I

10 000

 

 

 

 

 

 

Anslag för 1973/74 (förslag)

87 000

 

 

 

 

 

 

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Polishus m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett investe­ringsanslag av 87 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                            183

2. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet

1971/72 Utgift                4 755 219                   Reservation                   2 525 442

1972/73 Anslag                     il 000

1973/74 Förslag               8 000 000

' På tilläggsstat I har dessutom anvisats 1 200 000 kr. Byggnadsstyrelsen

Styrelsen har redovisat en investeringsplan som utöver de i planen tidigare upptagna objekten upptar om- och tUlbyggnad av Lidköpings, Eksjö, Falu, Karlstads, Norrköpings och Ängelholms tingsrätter.

Genom beslut den 6 juli 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadssty­relsen att projektera om- och tillbyggnad av tingshuset i Norrköping fram t. o. m. färdigställande av bygghandlingar. Tillbyggnaden innebär ett lokaltUlskott på ung, 2 200 kvm rumsyta. Kostnadsramen har upp­skattats tUl 6,8 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972.

Den 17 november 1972 har Kungl, Maj:t uppdragit åt byggnadssty­relsen att utföra projektering fram t, o, m, färdigställande av bygghand­lingar avseende tingshus I Eksjö, Programmet omfattar ett lokaltillskott om 540 kvm rumsyta. Kostnadsramen har uppskattats till 2,2 milj, kr. i prisläget den 1 april 1972,

Departementschefen

Kungl. Maj:t har genom beslut den 22 september 1972 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att uppföra provisorisk annexbyggnad för Sollentuna och Färentuna tingsrätt inom en kostnadsram av 350 000 kr. i prisläget den 1 april 1971.

Vidare har Kungl. Maj:t genom beslut den 17 november 1972 upp­dragit åt byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av 7,6 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972 utföra ombyggnad av kammarrättens i Stock­holm hus på Riddarholmen, innefattande både nu pågående och åter­stående ombyggnadsarbeten samt Sparreska palatset.

Den 24 mars 1972 erhöll byggnadsstyrelsen uppdrag att utföra pro­jektering fram till bygghandlingar avseende om- och tillbyggnad av tings­hus i Lidköping inom en preliminärt uppskattad kostnadsram av 860 000 kr. i prisläget den 1 april 1972.

Kostnadsramarna för nämnda tre objekt har innevarande budgetår förts upp i investeringsplanen (Prop. 1972: 125 bil. 1, FiU 1972: 40, rskr 1972: 331).

Byggnadsstyrelsen har sedermera i skrivelse den 11 december 1972 anmält att kostnadsramen för tingshuset i Lidköping bör föras upp med 910 000 kr. i prisläget den 1 aprU 1972. Jag har mget att erinra mot den av byggnadsstyrelsen föreslagna ändringen av kostnadsramen för tingshuset i Lidköping. Dessutom bör kostnadsramar föras upp i in­vesteringsplanen enUgt byggnadsstyrelsens förslag för om- och tillbygg­nader för tingsrätterna i Eksjö och Norrköping.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet


184


Ytterligare projekt kommer att aktualiseras under budgetåret 1973/74. Bland de objekt som kan bli aktuella kan nämnas om- och tUlbyggnad av tingshus för Falu och Karlstads tingsrätter. Kostnaderna för dessa objekt har av byggnadsstyrelsen uppskattats till sammanlagt omkring 13 milj. kr. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att fatta beslut om och när dessa projekt skall påbörjas. I investeringsplanen beräknar jag en medelsförbrukning av 3 806 000 kr. för dessa objekt. För inköp från kommunen av rådhuset i Karlstad, som används av tingsrätten, har Kungl. Maj:t under Innevarande budgetår disponerat 1,5 milj. kr. av tiUgängliga medel på anslaget.

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande in­vesteringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

 

 

 

 

Byggnads-      Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

Färdig-

objekt            ---------

 

 

start

ställande

1971-

1972-

Faktisk    Beräknad för

år/mån. år/mån.

04-01

04-01

 

 

 

t. 0. m.

 

 

 

1971/72    1972/      1973/

 

 

 

 

73           74

 

 

Stenbockska

 

 

 

 

palatset       5 095

5 165

5 095             70         —

70-03

72-02

Kammarrätten

 

 

 

 

i Stockholm.

 

 

 

 

Ombyggnad 2 400

7 600

1 277         3 000     3 200

71-12

74-06

Sollentuna och

 

 

 

 

Färentuna

 

 

 

 

tingsrätt.

 

 

 

 

Tillbyggnad    350

—           350         —

73-01

73-06

Lidköpings    .

 

 

 

 

tingsrätt.

 

 

 

 

Om- och

 

 

 

 

tillbyggnad       —

910

—           300        500

73-03

73-12

Eksjö

 

 

 

 

tingsrätt.

 

 

 

 

Om- och

 

 

 

 

tillbyggnad       —

2 200

—             —        300

74-03

75-03

Norrköpings

 

 

 

 

tingsrätt.

 

 

 

 

Om- och

 

 

 

 

tillbyggnad      —

6 800

—             —        200

74-06

75-12

TiU

 

 

 

 

Kungl. Maj:ts

 

 

 

 

disposition        —

-              -     3 806

 

7 845       22 675

6 372

3 720     8 006

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Medels tillgång

 

Beräknad medelsför­brukning

 

Behållning 1972-07-01 Anslag för 1972/73

riksstat

tillägsstat I Anslag för 1973/74 (förslag)

2 525

1

1 200

8 000

11726

1972/73 1973/74

3 720 8 006

11726


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  185

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att  till  Byggnadsarbeten för domstolsväsendet för  budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 8 OOOOOO kr.

3. Vissa byggnadsarbeten för krimmalvården

1971/72 Utgift            8 852136               Reservation             10 743 791

1972/73 Anslag         H 000 000

1973/74 Förslag         8 400 000

' Pä tilläggsstat 1 har dessutom anvisats 6 900 000 kr.

Från anslaget bestrids utgifter för större byggnadsföretag inom kri­minalvården.

Kriminalvårdsstyrelsen har beräknat medelsförbrukningen under an­slaget för nästa budgetår till 18,7 milj, kr.

Departementschefen

Under reservationsanslaget F 6. Anskaffning, montering och trans­port av baracker m. m. på driftbudgeten för andra huvudtiteln har för budgetåret 1972/73 anvisats medel för anskaffning av baracker för för­läggnings-, expeditions-, verkstads- och förrådsutrymmen m, m. Utgifter för dessa ändamål bör i fortsättningen belasta förevarande anslag.

Jag förordar att medel för budgetåret 1973/74 anvisas enligt föl­jande investeringsplan och anslagsberäkning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet


186


Investeringsplan (I 000-tal kr.)


Byggnadsobjekt

Äldre objekt

Djupvik» (undervisnings- och administrationslokaler)

Fastighetsförvärv

Frivårdshotell (mark)

Frivårdshotell (byggnader)

Frigångshem, västra räjongen

Frivårdsverkstäder (mark)

HaU

Haparanda (förläggnings- och fritidsbyggnad)

Inackorderingshem för frivärdsklientel

Karlskrona! (besökslokaler m. m.)

Kumla

Majorshagen' (under­visningslokaler)

Norrtälje' (lagerlokaler)

Skenas (kök, matsal)

Skogome (etapp II)

Skogome (kompletterings-arbeten)

Skogome' (fritidsbarack)

Skärm inge

Skänninge' (samlingssals-och personalbyggnader)

Smälteryd' (förläggnings-och verkstadsbyggnader)

TiUberga (förrådsbyggnad)

TUlberga (personaUokaler)

Torhult' (verkstadsbyggnad)

Uppsala (skyddsplantering)

Viskan

Viskaii' (besökshoteU, samlingssals- och personalbyggnader)

Åby' (administrationsbyggnad)

Ödevata' (förläggningsbyggnad, mekanisk verkstad)

Österåker

Förvaltningskostnader

Nya objekt

Frigångshem, norra räjongen (kompletteringskostnader) Frivårdshotell (byggnader) Lärbro (lokal för läkarmottagning) Mäshult (reningsverk) Singeshult (reningsverk) Sjöboda (reningsverk) Projekteringskostnader


 

 

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

Färdig­ställande

 

 

 

 

 

- start

 

 

Faktisk

Beräknad för

år-mån

år-mån

1971-

1972-

t. o. m.

 

 

 

 

04-01

04-01

1971/72

1972/73 1973/74

 

 

565

 

300

265

72.12

73.06

9 485

9 485

2 266

1000

3 322

 

 

644

644

348

296

 

 

4 129

4129

3 277

852

 

 

315

334

306

9

19

 

 

400

400

__

400

__

 

 

17810

18 004

14124

1648

1732

 

 

430

456

293

137

26

 

 

943

1000

_

943

57

 

 

1 378

--

1000

378

72.10

73.08

36 450

36 366

 

 

__

425

_

300

125

72.12

73.06

1 925

--

1000

925

 

 

1495

1575

233

1000

200

 

 

13 400

13 400

12 619

781

 

 

1000

1060

_

660

400

 

 

300

--

300

73.01

73.06

8 000

8 000

7 880

120

 

 

700

350

350

73.01

73.07

__

1548

_

1000

548

72.10

73.08

1740

1845

1 154

586

105

 

 

415

440

420

20

 

 

--

445

__

420

25

72.10

73.03

226

216

156

50

10

 

 

14 575

14 820

13 773

645

402

 

 

 

1 548

 

950

598

72.11

73.07

581

400

181

72.10

73.05

,_

1770

__

885

885

72.12

73.07

28 650

28 513

27 812

502

199

 

 

~

321

379

--

 

 

 

219

 

 

219

 

 

—•

1600

75

1000 75

 

 

250

250

 

 

.

175

175

 

 

140

140

 

 

500

500

 

 

140 807

119 293

121 348

16 913

13131

 

 


' Objektet har tagits upp i investeringsplanen på tilläggsstat I för 1972/73.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  187

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

 

MedelstiUgång

 

Beräknad medelsförbrukning

Behälbing 1972-07-01 Anslag för 1972/73 Anslag på tiUäggsstat I

för 1972/73 Anslag för 1973/74 (förslag)

10 744 4 000

6 900 8 400

30 044

1972/73                     16 913 1973/74                      13 131

30 044

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 8 400 000 kr.

4. Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm

1971/72 Utgift          32 690 110              Reservation              7 837 372

1972/73 Anslag        49 000 000 1973/74 Förslag       63 000 000

Genom beslut den 15 december 1967 och den 5 aprU 1968 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsst3rrelsen att projektera nybyggnad i kvarte­ret Kronoberg i Stockholm för rättspsykiatrisk klinik, häkte och arrester samt lokaler för poUsmyndlgheten i Stockholm, åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt och rikspolisstyrelsen. En redogörelse för byggnadsobjektet har lämnats i prop. 1970: 1 (bU. 4 s. 91).

Kungl. Maj:t har genom beslut den 29 juni 1970 och den 30 juni 1971 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra rivnings-, schaktnings- och sprängningsarbeten för nybyggnaden inom en kostnadsram av 12 mUj. kr. Kungl. Maj:t har vidare den 30 juni 1971 uppdragit åt statens förhand­lingsnämnd att uppta förhandlingar med Stockholms läns landstings­kommun angående förläggning av den rättspsykiatriska kliniken i Stock­holm tUl Huddinge sjukhus.

Stockholms kommunfullmäktige har den 20 september 1971 antagit ny stadsplan för kvarteret Kronoberg. Länsstyrelsen i Stockholms län har fastställt planen den 24 november 1971, Byggnadsstyrelsen har i an­ledning därav föreslagit vissa ändringar och omdisponeringar i projektet, Kungl, Maj:t har därefter den 30 december 1971 uppdragit åt byggnads­styrelsen att utföra nybyggnaden.

Rikspolisstyrelsen har den 5 juni 1972 under hand överlämnat ett i maj 1972 reviderat lokalprogram för rikspolisstyrelsen och polismyndig­heten i Stockholms polisdistrikt,

I skrivelse den 21 juni 1972 har rikspolisstyrelsen hemställt om med­givande att, utöver Kungl, Maj:ts medgivande den 30 december 1971, få disponera utrymmen i nybyggnaden för säkerhetsavdelningens räk­ning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet


188


Med anledning härav har Kungl. Maj:t den 1 december 1972 före­skrivit att den fortsatta planeringen av nybyggnaden i kvarteret Krono­berg skall ske med utgångspunkt i rikspolisstyrelsens förslag den 5 och den 21 juni 1972 samt att första vaktdistriktet i Stockholms polisdistrikt ej skall förläggas tUl kvarteret Kronoberg.

Kungl, Maj:t har vidare uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i samråd med rikspolisstyrelsen undersöka möjlighetema att anskaffa lokaler på Norrmalm för första vaktdistriktet i Stockholms polisdistrikt.

Byggnadsstyrelsen beräknar medelsbehovet under anslaget för budget­året 1973/74 till 70 mUj, kr.

Departementschefen

Jag förordar att medel för budgetåret 1973/74 anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan (1 000-tal kr.)


Medelsförbrukning

Byggnadsobjekt  Kostnadsram

Faktisk  Beräknad för t.o.m. 71-04-01   72-04-01   1971/72  1972/73  1973/74


Bygg- Färdig­start   stäl-år/      lande män.   år/mån.


Nybyggnad i

kvarteret

Kronoberg             200 000    220 000     34164    50 000    70 000   '70-10   75-06


Erfarenhets-grundad reducering av medels behovet

Beräknat medels­behov

200 000    220 000     34164    50 000     70 000

                    _              _             _            163

                                —    50 000     69 837

' Rivnings- och schaktningsarbeten Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)


MedelstiUgång


Beräknad medelsförbrukning


 


Behållning 1972-07-01 Anslag för 1972/73 Anslag för 1973/74 (förslag)


 

7 837

1972/73

50 000

49 000

1973/74

69 837

63 000

 

 


 


119 837


119 837


Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm för budget­året 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 63 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4    Justitiedepartementet


189


Register


Sid. 1    Översikt

DRIFTBUDGETEN

A. Justitiedepartementet m. m.

9   Statsrådsberedningen

10   Justitiedepartementet

10            Svensk författningssamling

11            Justitiekanslern

 

11             Lagberedningen

12             Fideikommissnämnden

13             Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter

 

13             Kommittéer m. m.

14             Centralnämnden för fastighetsdata

 

25             Efterutbildning inom justitiedepartementets verksamhets område

26      Extra utgifter

 

26      Ersättning för personskador på grund av brott

27             Information om lagstiftning m. m.

B. Polisväsendet

31    Rikspolisstyrelsen

34   Polisverket: Inköp av motorfordon m. m.

36             Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m.

37             Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande dagande av brott mot rikets säkerhet m. m.

 

37             Polisverket: Diverse utgifter

38             Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader 52    Lokala polisorganisationen: Utrustning

 

54             Statens kriminaltekniska laboratorium

55             Polisenheter med särskild budget

58   Inredning av nybyggnad i kvarteret Kronoberg

C. Åklagarväsendet

59             Riksåklagaren

60             Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna

D. Domstolsväsendet

64   Högsta domstolen

64            Regeringsrätten

65            Regeringsrättens årsbok

66            Kammarrätterna

67            Hovrätterna

68            Tingsrätterna

 

70            Ersättningar till nämndemän m. m,

71            Utrustning till domstolar m, m.

72   Blanketter m, m. för domstolsväsendet
72
   Domstolsväsendets organisationsnämnd


 

3 900 000

14 140 000

1 900 000

1 220 000

275 000

270 000

72 000

11000 000

13 790 000

lets-

500 000

800 000

1 000 000

1 250 000

50117 000

88 500 000

27 000 000

m,     61 750 000

och upp-

43 500 000

1 900 000

1 196 800 000

13 000 000

5 230 000

1000

I 000 000

1 438 681 000

3 475 000

84 250 000

87 725 000

11 290 000

10 878 000

180 000

22 456 000

41 500 000

246 650 000

18 100 000

4 100 000

2 600 000

6 754 000

364 508 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 4   Justitiedepartementet                 190

Sid.

E. Rättshjälp m. m.

♦82 787 000

82787 000

25 350 000

319170 000

59 210 000

1 500 000

2 000 000

2 525 000

535 000

100 000

1000

410 391 000

80 000

127 000

39 000 000

12 011000

7 000 000

74   Beräknade rättshjälpskostnader m, m.

F. Kriminalvården

164       Kriminalvårdsstyrelsen

165       Fångvårdsanstalterna 168 Frivården

171 Maskin- och verktygsutrustning m, m.

171       Engångsanskaffning av inventarier m, m.

172       UtbUdning av personal m. fl.

 

172       Kriminologisk forskning

173       Frivillig kontaktverksamhet m. m.

173 Kriminalvårdsenheter med särskild budget

G. Diverse

175 Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m.

175       Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m.

176       Stöd tiU politiska partier 176 Hyresnämnderna m. m.

178   Vissa kostnader i anledning av allmänna val

58 218 000

Summa för driftbudgeten   2 492 427 000

KAPITALBUDGETEN

I.  Statens afiärsverksfonder: G. Domänverket

179   Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvärden                                   1 000

1000

II.  Statens allmänna fastighetsfond

179 Polishus m. m.                                                                                    87 000 000

183 Byggnadsarbeten för domstolsväsendet                                               8 000 000

185 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården                                           8 400 000

187 Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm                                 63 000 000

166400 000

Summa för kapitalbudgeten   166 401000

Totalt för justitiedepartementet   2 658 828 000

* Beräknat belopp.

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973     720504


 


Bilaga 5 till statsverkspropositionen 1973                           Prop. 1973:1

Bilaga 5

Utrikesdepartementet

ÖVERSIKT

Utrikesdepartementets verksamhetsområde omfattar ärenden som rör förhållandet till och överenskommelser med andra stater, Sveriges del­tagande i intemationella organisationer, intemationellt utvecklings­samarbete, skydd av svenska medborgares intressen i främmande län­der, information om Sverige i utlandet m. m. Dessa ärenden spän­ner över ämnesomi"åden av allmänpolitisk, handelspolitisk, biståndspo­litisk, rättslig, social, kommersiell, humanitär och kulturell natur. Hit­hörande frågor av större vikt redovisas bl. a. i utrikesdepartementets år­liga publikation "Utrikesfrägor" och i månatliga meddelanden angående vissa utrikesärenden.

Till utrikesdepartementet hör utrikesrepresentationen med 89 lönade utlandsmyndigheter och mer än 500 olönade konsulat samt styrelsen för internationell utveckling (SIDA). Svenska institutet samt vissa stats­understödda organ såsom Stockholms intemationella fredsforsknings-institut och Utrikespolitiska institutet erhåller anslag över tredje huvud­titeln.

Utrikesförvaltningen

De organisatoriska förändringar som tas upp i årets statsverkspro­position avser bl. a. upprättande av ambassad i Tyska Demokratiska Republiken, upphöjning av representationen i Saudiarabien till själv­ständig ambassad, upprättande av ambassad i Bangladesh under ledning av en t. f. chargé d'affaires, överföring av generalkonsulatet i London till ambassaden, överföring av Informationskontoret i New York tUl generalkonsulatet där samt indragning av det lönade konsulatet i Ka-rachi.

Intemationellt utvecklingssamarbete

Anslagen för internationellt utvecklingssamarbete föreslås budgetåret 1973/74 uppgå till 1 562,5 milj. kr., vilket innebär en ökning med 312,5 milj. kr. eller 25 % från innevarande budgetår.

1    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 5


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                     2

De multilaterala bidragen redovisas under anslaget C 1. Bidrag till intemationella biståndsprogram. De direkta svenska biståndsinsatserna är sammanförda under anslaget C 2. BUateralt utvecklingssamarbete. Utgiftema för rekrytering, utbildning och information redovisas un­der anslaget C 3. Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt infor­mationsverksamhet. Utgifterna för SlDA:s administration belastar anslaget C 4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA).

Anslaget Bidrag tUl intemationella biståndsprogram föreslås för bud­getåret 1973/74 uppgå till 550 milj. kr. och anslaget BUateralt utveck­lingssamarbete tiU 960 milj. kr.

Bidragen till FN:s befolkningsfond (UNFPA) och Världshälsoorgani­sationens (WHO) forskningsinsatser på familjeplaneringens område samt bidraget till UNCTAD/GATT:s Intemationella handelscentrum (ITC) har fr. o. m. budgetåret 1973/74 överförts från anslaget C 2. BUateralt utveckhngssamarbete till anslaget C 1. Bidrag tUl intemationella bi­ståndsprogram.

Biståndsanslagens utveckling och fördelning på verksamhetsformer framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.i

 

 

Anvisat

Anvisat

Anvisat

Anvisat

Förslag

 

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

1973/74

1. Bidrag till internationella

 

 

 

 

 

biståndsprogram

279,8

305,7

427,2

493,7

550,0

FN:s utvecklingsprogram

 

 

 

 

 

(UNDP)

96,2

109,2

119,6

128,0

157,4

FN:s barnfond (UNICEF)

15.0

20,0

30,0

40.0

45,0

Intemationella utveck-

 

 

 

 

 

lingsfonden (IDA)

87,9

103,5

175,9

177,7

177,7

Regionala utveckUngsban-

 

 

 

 

 

ker

18,2

2,6

~

_

7,4

Intemationella livsmedels-

 

 

 

 

 

programmet (WFP) och

 

 

 

 

 

konventionerna om

 

 

 

 

 

Uvsmedelshjälp (FAC)

42,9

42,9

42,9

51,0

56,0

Övriga multilaterala bidrag

19,6

27,5

58,8

97,0

106,5

2. Bilateralt utvecklingssam-

 

 

 

 

 

arbete

333,5

466,5

541,0

707,0

960,0

3. Rekrytering och utbildning

 

 

 

 

 

av fältpersonal samt in-

 

 

 

 

 

formationsverksamhet

5.3

8,7

10,0

16,3

18,7

4. Styrelsen för internationell

 

 

 

 

 

utveckling (SIDA)

15,0

18,7

20,8

27,6

28,1

5. Utredningsverksamhet

 

n,i

0,8

 

 

6. Biståndsförvaltningens

 

 

 

 

 

lånefond

0.2

__

0,2

0,4

_____

7. Utrikesdepartementets

 

 

 

 

 

avdelning för inter-

 

 

 

 

 

nationellt utvecklings-

 

 

 

 

 

samarbete m. m.

-

-

=5,0

'5,7

 

633,8

800,7

1 000,0

1 250,0

1 562,5

' I sammanställningen har för jämförbarhetens skull den nämnda överföringen gjorts även för budgetåren 1969/70—1972/73.

' Anvisat på tilläggsstat.

ä Beräknat belopp. Medelsanvisningen sker på anslaget A I. Utrikesförvalt­ningen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                                      3

Information om Sverige i utlandet

För information i utiandet anvisas under tredje huvudtiteln medel för utrikesförvaltningens informationsverksamhet. Svenska institutets verk­samhet, större delen av Svensk-intemationella pressbyråns verksamhet och Sveriges Radios utlandsprogram.

Föreslagna anslag uppgår till drygt 26 milj, kr.

Sammanställning

Förändringama inom utrikesdepartementets verksamhetsområde i för­hållande till riksstaten för budgetåret 1972/73 framgår av följande sam­manställning. Beloppen anges i milj. kr.


DRIFTBUDGETEN

A,  Utrikesdepartementet m, m.

B,  Bidrag ull vissa intemationella organisatio-

ner

C,  Internationellt utvecklingssamarbete

D,  Information om Sverige i utlandet

E,   Diverse

Summa för driftbudgeten

KAPITALBUDGETEN Statens allmänna fastighetsfond Utrikesförvaltningens lånefond Biståndsförvaltningens lånefond

Summa för kapitalbudgeten Totalt för utrikesdepartementet


 

Anvisat 1972/73

Förslag 1973/74

Förändring

161,6

189,3

-1-   27,7

24,0 1 244,6

26,1

4,9

1 461,2

24,5 1 556,8

26,3

7,6

1 804,5

+     0,5 + 312,2 +     0,2 +     2,7 + 343,3

15,7 0,1 0,4

10,2 0,1

-               5,5

-               0,4

16,2

10,3

-     5,9

1 477,4

1 814,8

+ 337,4


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, lOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIIER, MYRDAL, ODH­NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Ministem för utrikes ärendena anmäler de frågor som gäller utgifter­na för budgetåret 1973/74 inom utrikesdepartementets verksamhets­område och anför.

DRIFTBUDGETEN Tredje huvudtiteln A. UTRIKESDEPARTEMEiNTET M. M. A 1. Utrikesförvaltningen

1971/72 Utgift 132 446 894 1972/73 Anslag 143 919 000 1973/74 Förslag     169 016 000

 

 

1972/73

Beräknad änd­ring 1973/74

Dep. chefen

Personal

 

 

 

Handläggande personal

530

-1-

22

Övrig personal

550

-

4

 

1080

-f

18

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

71 132 000

+

7 823 000

Representationsbidrag tiU ministern för utrikes

 

 

 

ärendena

30 000

 

Representations- och hyresbidrag till vissa

 

 

 

tjänstemän i utrikesdepartementet

87 000

 

Udandstillägg m. m.

11 691 000

+

657 000

Skatter, avgångsvederlag m. m. för av veder-

 

 

 

börande utlandsmyndigheter anstäUd personal

1 290 000

+

575 000

Sjukvård m. m.

915 000

+

205 000

Reseersättningar

7 659 000

+

615 000

Fraktkostnader

1 867 000

+

411000

LokaUcostnader

37 867 000

+

13 500 000

Automatisk databehandling

402 000

 

Expenser

10 626 000

+

1 271 000

UtbUdningsverksamhet

353 000

+

40 000

 

143 919 000

+ 25 097 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                     5

Sveriges lönade utiandsmyndigheter och olönade konsulat med ut­sänd tjänsteman redovisas i en förteckning, vilken som bilaga 5.1 torde få fogas tUl statsrådsprotokollet i detta ärende. Som bilaga 5.2 torde till protokollet få fogas en uppställning över utrikesförvaltningens diplomatiska och konsulära tjänster.

Utrikesförvaltningens organisation är föremål för fortlöpande över­syn och rationalisering. Behovet av förstärkningar tillgodoses i möjli­gaste mån genom omdisponering av befintliga tjänster. Den vid flera myndigheter ökande arbetsbelastningen kommer där så bedöms lämpligt att mötas med nyanställning av lokalanställd personal varigenom ut­sända tjänstemän kan utnyttjas för mera kvalificerade uppgifter. Så­ledes beräknar jag under budgetåret 1973/74 medel för ytterligare ett tiotal lokalanställda.

Antalet utiandsmyndigheter har under efterkrigstiden väsentiigt ökat och arbetsuppgiftema utomlands vidgats. Ett effektivt utnyttjande av utrikesrepresentationen har ställt starkt ökade anspråk på hemmaorga­nisationen. En förstärkning av denna framstår idag som ett väsentUgt önskemål.

Vissa åtgärder avsedda att möta departementets behov av förstärk­ning föreslås i det följande. Jag fäster också stor vikt vid den fortsatta översynen av utlandsmyndighetemas uppgifter, verksamhet och perso­nalbehov och de möjligheter som kan yppas att också på denna väg tUl­godose det nämnda behovet.

Utrikesdepartementet

Som ett led i rationaliseringssträvandena kommer utrikes- och han­delsdepartementens enheter för utrikeshandel att förläggas tUl gemen­samma lokaler och enhetemas arbete att samordnas.

Med anledning av en intem utredning avseende utrikesförvaltningen har vissa organisatoriska förändringar inom departementet beslutats. Bl. a, kommer departementets utredningskapacitet att förstärkas genom sammanslagning av förhandlingsgmppen och rapportsekretariatet till en kabinettssekreteraren direkt underställd förhandlings- och utrednings­grupp, för vilken jag beräknar medel för ytterligare en tjänst som de­partementssekreterare. Vid tillskapandet av gruppen kommer särskilt att beaktas vad riksdagen (UU 1972: 1, rskr 1972: 43) uttalat i fråga om behovet av informationsteknisk expertis.

Inom försvarsdepartementet har upprättats ett sekretariat för säker­hetspolitik och långtidsplanering inom totalförsvaret. Med hänsyn till vikten av att sekretariatet tillförs utrikespolitisk sakkunskap kommer en tjänsteman från utrikesdepartementet att tjänstgöra där. För detta ändamål beräknar jag medel för en departementssekreterartjänst, vars innehavare kommer att placeras i sekretariatet.

Utrikesdepartementet har f. n. 30 aspiranter under utbildning enligt


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                     6

en av Kungl. Maj:t fastställd tvåårig utbUdningsplan. Nästa budgetår beräknar jag minska antalet aspiranter med sju.

En särskUd för statsförvaltningen gemensam översättningsenhet med uppgift att bistå med översättningar av internationella traktater m. m. bör upprättas inom utrikesdepartementet. Utöver befintliga tjänster vid translatorsektionen beräknar jag medel för två tjänster som byrådirektör och en som assistent.

Som anges under D 1. Svenska institutet kommer viss verksamhet att överföras från utrikesdepartementet tUl institutet, I samband därmed kommer fem tjänster på departementet att dras in och motsvarande löne­medel att tiUföras institutet.

Utlandsmyndigheterna

Med anledning av att Sverige nu upptagit diplomatiska förbindelser med Tyska Demokratiska Republiken föreslår jag, att en ambassad upp­rättas i Berlin under ledning av ett sändebud. Med anledning härav bör en tjänst i Co 2 inrättas. För ambassaden beräknar jag vidare medel för ytterligare två diplomatiska tjänstemän, en förste utrikeskanslist och bi­trädespersonal.

Sveriges avtal med den europeiska gemenskapen kommer att medföra en kraftigt ökad arbetsbelastning vid delegationen i Bryssel. Till följd härav bör delegationen ledas av ett sändebud i Co 5, varvid samtidigt en tjänst som sändebud i Co 2 kan dras in. Delegationen bör vidare för­stärkas med ett ambassadråd, en förste ambassadsekreterare samt en attaché för tullfrågor. Behov av förstärkning av ambassaden i Köpen­hamn med en förste ambassadsekreterare föreligger också.

Formerna för den svenska representationen vid Europarådet har varit föremål för övervägande i enlighet med 1970 års riksdags önskemål (SU 12, rskr 306). I avvaktan på resultatet härav är en tjänsteman till­fälligt placerad i Strasbourg. Jag föreslår, att det nuvarande arrange­manget bibehålls och ges en fastare form. Med anledning härav beräk­nar jag medel för en tjänst som kansliråd i Cg 1 vid departementet. In­nehavaren av denna tjänst kommer att stationeras i Strasbourg.

Ar 1967 upprättades i Jeddali en ambassad under ledning av en t.f. chargé d'affaires, underställd sändebudet i Beirut, Bl, a, för att bättre kunna tiUvarata möjligheterna tUl en utvidgning av varuutbytet mellan Sverige och Saudiarabien förordar jag att ambassaden upphöjs till själv­ständig myndighet under ledning av ett sändebud i Co 1, I sambaud därmed kan en tjänst som ambassadråd dras in.

Den konsulära verksamheten i London åvilar ett lönat generalkon­sulat. Jag föreslår att, i likhet med vad nu är fallet i t, ex. Paris, denna verksamhet inordnas under ambassaden och att i samband därmed ge­neralkonsulatet övergår till att bli en konsulär avdelning under ledning av ett ambassadråd. Därvid kan en tjänst som generalkonsul dras in.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                     7

Bl, a. med hänsyn tUl att den svenska biståndsverksamheten i Bangla­desh erfordrar direkt representation på platsen bör en ambassad upp­rättas i Dacca under ledning av ett ambassadråd som t. f. chargé d'affaires. För ambassaden beräknar jag dessutom medel för en utrikes­kanslist.

Det växande utvecklingssamarbetet innebär att ytterligare personal måste tillföras ambassaderna i vissa länder som mottar svenskt bistånd i större utsträckning. För detta ändamål beräknar jag medel för bl, a, två ambassadsekreterare.

Utrikesförvaltnmgen övertog år 1966 verksamheten vid Svenska in­formationskontoret i New York (Swedish Information Service), Kontoret har därefter utgjort en del av utrikesförvaltningen. Som jag anger i det följande (D 3, Övrig information om Sverige i utlandet) bör informa-tionskontore* av praktiska skäl överföras till generalkonsulatet i New York, Medel för personalens lönekosmader och andra kostnader för kontorets drift kommer därvid att beräknas under detta anslag.

Det år 1968 upprättade lönade konsulatet i Karachi kan dras in och en tjänst tUlföras det olönade generalkonsulatet 1 Singapore, vilket på grund av intensifierade handelsförbindelser bör förstärkas.

1 samband med att Svenska turisttrafikförbundet dragit in sina kontor i London och Haag har överenskommelse träffats om att viss del av dessa kontors icke-kommersiella verksamhet övertas av ambassaderna i de två städerna.

Under delposten lokalkostnader räknar jag med kraftigt höjda hyror, främst på grund av byggnadsstyrelsens delvis nya principer för beräk­ning av hyror i såväl statsägda som förhyrda bostäder och kanslier. Jag förordar att denna post ökas med 13,5 milj. kr.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag en ökning av an­slaget med 25 097 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     bemyndiga Kungl. Maj:t att 1 utrikesförvaltningen inrätta en tjänst som sändebud i Co 5, en tjänst som sändebud i Co 2 och en tjänst som sändebud i Co 1,

2.     till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 169 016 000 kr.

A 2. Representntionsbidrag till utiandstjänstemän

1971/72 Utgift            3 528 666

1972/73 Anslag          3 650 000

1973/74 Förslag         3 895 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för representation, som utövas av utomlands stationerade tjänstemän i utrikesförvaltningen och tjänste­män i utrikesdepartementet som, utan att omstationeras, tas i anspråk


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                     8

för tjänstgöring utomlands. Bidragen fastställs av ministern för utrikes ärendena på förslag av utrikesförvaltningens lönenämnd.

Anslaget bör höjas med 245 000 kr., varav 45 000 kr. avser över­föring från anslaget D 3. Övrig information om Sverige i utiandet. Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Representationsbidrag till utlandstjänstemän för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 3 895 000 kr.

A 3. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat

1971/72 Utgift           4 682 569              Reservation                 513 519

1972/73 Anslag          4 628 000

1973/74 Förslag         5 503 000

Under detta anslag anvisade medel används för ersättning, underhåU och nyanskaffning av kansli- och bostadsinventarier för utrikesrepre­sentationen samt viss beredskapsutrustning. Anslaget bör för nästa bud­getår höjas med 875 000 kr.

Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 5 503 000 kr.

A 4. Kursdifferenser

1971/72 Utgift               48 595

1972/73 Anslag               1 000

1973/74 Förslag               1 000

I samband med utlandsmyndigheternas valutaförsörjning uppkommer kursförluster och kursvinster som redovisas under detta anslag. Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att till Kursdifferenser för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslags­anslag av 1 000 kr.

A 5. Ersättning åt olönade konsuler

1971/72 Utgift            1 816 183

1972/73 Anslag          1 960 000

1973/74 Förslag         2 135 000

Anslaget används för att betala s. k. kontorskostnadsbidrag tUl vissa olönade konsuler samt utrustning, som enligt författningar och praxis skall finnas på svenska olönade konsulat.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                     9

Det fmns f. n. över 500 svenska olönade konsulat. De olönade kon­sulerna gör en värdefull insats för Sverige antmgen det gäller bistånd tUl sjöfolk och andra svenska medborgare, informationsverksamhet eller andra aktiviteter. De erhåller ingen ersättning för sitt arbete. Till blott ett mindre antal lämnas kontorskostnadsbidrag, bland dem de konsulat där utsända utrikeskanslister är stationerade. Anslaget bör höjas med 175 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ersättning åt olönade konsuler för budgetåret 1973/74 an­visa ett förslagsanslag av 2 135 000 kr.

A 6. Särskilda förhandlingar med annan stat eUer inom internationell organisation

1971/72 Utgift            6 650 475

1972/73 Anslag         5 550 000

1973/74 Förslag         6 500 000

Anslaget, som används för att bestrida kostnader för förhandlingar och överläggningar med andra stater och svenskt deltagande i intema­tionella konferenser och möten, bör med hänsyn till belastningen höjas med 950 000 kr. till 6 500 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom interna­tionell organisation för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslags­anslag av 6 500 000 kr.

A 7. Kostnader för vissa nämnder m. m.

1971/72 Utgift              150 956

1972/73 Anslag            210 000

1973/74 Förslag            210 000

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Kostnader för vissa nämnder m. rn. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 210 000 kr.

A 8. Kommittéer m. m.


 

1971/72 Utgift

338 852

1972/73 Anslag

525 000

1973/74 Förslag

725 000


Reservation                187 618


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   10

Framförallt med hänsyn tUl vissa utredningar rörande utvecklings­samarbete bör anslaget räknas upp med 200 000 kr. Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reser­vationsanslag av 725 000 kr.

A 9. Extra utgifter

1971/72 Utgift              327 808             Reservation                  54165

1972/73 Anslag            230 000

1973/74 Förslag           305 000

Anslaget bör ökas med 75 000 kr.

Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Extra utgifter för budgetåret 1973/74 anvisa ett reserva­tionsanslag av 305 000 kr.

A 10. TillfäUiga representationskostnader

1971/72 Utgift            1 012 452

1972/73 Anslag            950 000

1973/74 Förslag         1 000 000

Detta anslag utnyttjas huvudsakligen för att bestrida vissa kostnader av representationskaraktär, som uppstår i samband med besök i Sverige av statschefer, regeringsmedlemmar och andra personer, som bör visas uppmärksamhet och gästfrihet från officiellt svenskt håll. Anslaget bör med hänsyn till höjda priser räknas upp med 50 000 kr. Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att till Tillfälliga representationskostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                    11

B.   BIDRAG TILL VISSA INTERNATIONELLA ORGANISA­TIONER

B 1. Förenta Nationerna

1971/72 Utgift          12 402 825

1972/73 Anslag        15 000 000 1973/74 Förslag       15 000 000

Sveriges ordinarie medlemsbidrag till FN för kalenderåret 1972 upp­gick till drygt 10,6 milj. kr.

Det ordinarie bidraget tUl FN för kalenderåret 1973 har ännu inte fastställts men beräknas till omkring 11,2 milj, kr.

För budgetåret 1973/74 — FN:s räkenskapsår 1974 — synes det mo­tiverat att räkna med en ökning av ca 1,2 milj. kr. jämfört med det be­räknade bidraget för räkenskapsåret 1973.

Vaktstyrkan i Främre Orienten (UNEF) har visserligen avvecklats, men så länge krisen ej lösts kan någon form av FN-närvaro i området på nytt bli aktuell. Något belopp för kostnader med anledning av tänk­bara svenska insatser i sådant sammanhang kan inte nu beräknas.

Finansieringen av FN:s verksamhet på Cypern (UNFICYP) är otill­fredsställande och trots frivilliga bidrag från Sverige och andra länder har FN under en följd av år haft ett underskott, som f, n, beräknas till ca 64,6 mUj, kr. För Cypern bör under detta anslag beräknas ett oföränd­rat belopp om 2 milj, kr.

Med hänsyn tUl beräkningarnas preliminära karaktär bör anslaget fö­ras upp med oförändrat belopp.

Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att tiU Förenta Nationerna för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 15 000 000 kr.

B 2. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)

1971/72 Utgift            4 275 596

1972/73 Anslag          5 200 000

1973/74 Förslag          5 000 000

I OECD:s budget redovisas utgifter under två huvudavdelningar. Del I upptar kostnader för organisationens sekretariat samt arbetet i dess olika kommittéer angående ekonomiskt och handelspolitiskt samarbete, miljö­vård och biståndsfrågor m, m, och del II kostnader för verksamheten inom vissa till OECD anslutna organ såsom OECD:s utvecklingsinstitut


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                              12

(Development Centre), atomenergiorganet (NEA) samt dess program-bibliotek och centmm för sammanställning av neutrondata, Europeiska bolaget för kemisk behandlmg av bestrålat atombränsle (Eurochemic), centrum för pedagogisk utveckling (CERl) och Europeiska transport­ministerkonferensen (ECMT) samt vissa program såsom vägforsknings-programmet, undervisningsbyggnadsprogrammet och programmet för mätning av långväga luftföroreningar,

Sveriges bidrag till OECD för år 1973 — vilket utbetalas under inne­varande budgetår — kan uppskattas till omkring 4,6 milj, kr. Anslaget för år 1974 kan minskas med 200 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 000 kr.

B 3. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

1971/72 Utgift                1 955 113

1972/73 Anslag               2 050 000

1973/74 Förslag              2 050 000

Sveriges bidrag till EFTA för budgetåret 1972/73 beräknas komma att uppgå till omkring 2 milj. kr.

Sedan Storbritannien och Danmark lämnat EFTA kan en viss re­duktion av sekretariatets storlek förutses. Sveriges procentuella andel av organisationens budget ökar emellertid och delvis nya arbetsuppgif­ter förorsakade av den ändrade marknadssituationen kan komma att tillföras sekretariatet, vUket gör det svårt att förutsäga dess framtida storlek. Med hänsyn härtill bör anslaget föras upp med oförändrat be­lopp.

Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för bud­getåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 050 000 kr.

B 4. Europarådet

1971/72 Utgift                 1512 473

1972/73 Anslag               1 750 000

1973/74 Förslag              2 350 000

Det svenska bidraget till Europarådet för kalenderåret 1973, vilket utbetalas under innevarande budgetår, torde komma att uppgå till om­kring 1 950 000 kr. eller 200 000 kr, mer än vad som tidigare beräknats.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   13

Storleken av det ordinarie bidraget budgetåret 1973/74 kan bestämmas först då rådets budget för kalenderåret 1974 fastställts, vilket beräknas ske på senhösten 1973. Enligt tillgängliga uppgifter synes det komma att öka med ca 250 000 kr.

Den europeiska ungdomsfonden inleder sin verksamhet under kalen­deråret 1973. Svenskt bidrag för verksamheten år 1973, vilket kom­mer att utbetalas först under budgetåret 1973/74, beräknas till högst 150 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Europarådet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslags­anslag av 2 350 000 kr.

B 5. Övriga internationella organisationer m. m.

1971/72 Utgift                 4 709

1972/73 Anslag              21 000

1973/74 Förslag             55 000

Under detta anslag beräknas bidrag till bl. a. Permanenta skUjedom-stolens intemationella byrå i Haag, det internationella institutet för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg (Fondation René Cassin) och Haag-akademien för uiteraationell rätt. Med hänsyn till vissa sekreta­riatskostnader, vilka Sverige erlägger tUl den europeiska ekonomiska ge­menskapen och som fr. o. m. budgetåret 1973/74 bör bestridas över detta anslag, bör det räknas upp med 34 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Övriga internationella organisationer m. rn. för budget­året 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 55 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                               14

C. INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE

U-ländernas bruttonationalprodukt ökade med 5,5 % under år 1971. Detta ökningstal ligger över tiUväxtmålet för FN:s första utvecklings­årtionde men under den årliga tUlväxt med 6 % som har angivits i stra­tegin för 1970-talet. Den kraftiga befolkningsökningen medförde dock att produktionstUlväxten per invånare endast uppgick till ca 3 %. Det bör emellertid betonas att uppgifterna om bmttonationalproduktens till­växt är mycket ofullständiga och behäftade med en rad statistiska ofuU-komligheter. De tar vidare inte hänsyn till fördelningen av produktions­resultatet. I själva verket har utvecklingen i många u-länder gynnat en begränsad grupp i samhället under det att befolkningens stora flertal inte erfarit någon förbättring. I många faU är det t. o. m. troligt att ut­vecklingen medfört en försämring för stora grupper.

U-ländernas totala underskott i handeln med i-länderna ökade år 1971 med 1—2 miljarder dollar. Det förelåg emellertid stora skUlna-der mellan olika u-länder. Sålunda kunde de oljeexporterande u-län­derna undvika en försämring av handelbalansen genom kraftiga pris­ ökningar medan andra u-länder drabbades hårt främst till följd av ett försämrat bytesförhållande.

Det av OECD:s biståndskommitté, DAC, redovisade flödet av offent­ligt utvecklingsbistånd, definierat som utbetalningar minus amorte­ringar, till u-länderna uppgick år 1971 till ca 7,7 miljarder dollar; en ökning med ca 800 milj. dollar eller med ca 12 % i förhållande till år 1970. Om man tar hänsyn till prisutvecklingen och effekterna av växel­kursförändringar under år 1971 begränsas ökningen till ca 5 %.

Det sammanlagda biståndets andel av DAC-ländemas bruttonatio­nalprodukt steg från 0,34 % år 1970 tiU 0,35 % år 1971. DAC-sekreta-riatets preliminära beräkningar tyder på en oförändrad andel även för år 1972. I början av sextiotalet var andelen 0,53 % och år 1965 hade den sjunkit till 0,44 %. Denna utveckling kontrasterar mot FN-strategins mål för det offentiiga utvecklingsbiståndet, som irmebär att varje i-land vid mitten av 1970-talet skaU länma ett bistånd som svarar mot 0,7 % av brattonationalprodukten. Om detta mål skall nås måste det offentiiga biståndsflödet räknat i fasta priser öka med omkring 12 miljarder dollar. Detta motsvarar endast ca 2 % av OECD-ländernas beräknade reala produktionsökning under perioden 1972—75. Det före­faUer dock uteslutet mot bakgrund av hittills gjorda åtaganden att 0,7 %-målet nås. Världsbankschefen förutspådde i sitt tal vid FN:s tredje konferens för handel och utveckUng (UNCTAD III), som ägde


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                               15

rum i Santiago de Chile våren 1972, att endast Sverige och Norge skul­le nå målet vid mitten av 70-talet.

Den otillfredsställande utvecklingen av biståndsflödet har lett till att många u-länder tvingats att lösa sina externa balansproblem med hjälp av kommersiella krediter. Detta har medfört att u-ländernas redan svåra skuldsituation ytterligare försämrats. U-ländernas skuldbörda steg år 1971 med ca 12 % tUl ca 67 miljarder doUar. Samtidigt ökade betal­ningarna av räntor och amorteringar — den s. k. skuldtjänsten — med nästan 20 %.

DAC har nyligen antagit en ny rekommendation om viUkoren för bi­ståndet till u-ländema. Enligt denna skall medlemsländerna sträva efter att ge sitt bistånd på sådana villkor att varje lands hela biståndspro­gram har ett gåvoelement på minst 84 %. Vidare har införts ett mål för biståndet till de minst utvecklade u-länderna. Detta mål innebär att varje medlemsland skall se till att dess bistånd till varje enskUt minst utvecklat u-land har ett gåvoelement på minst 86 % eller att dess bi­stånd till samtliga minst utvecklade u-länder har ett gåvoelement på minst 90 %. En annan nyhet är att ingen transaktion med lägre gåvo­element än 25 % skall räknas som bistånd.

Sverige har accepterat den nya villkorsrekommendationen men sam­tidigt hävdat att den inte är tillräckligt långtgående. Det genomsnittliga gåvoelementet för DAC-ländemas samlade bistånd uppgick nämligen redan år 1971 tUl ca 83 %.

Från svensk sida har särskilt framhållits att u-ländernas svåra skuld­situation motiverar ökat bistånd på mycket mjuka villkor samt att det är otillfredsställande att enskilda transaktioner med så lågt gåvoelement som 25 % överhuvud får redovisas som bistånd. Med hänsyn till bl. a. dessa svagheter i den nya rekommendationen är det för Sveriges del na­turligt att fortsätta att verka för en allmän uppmjukning av villkoren för det internationella utvecklingsbiståndet.

Lika viktigt som att förbättra kreditvillkoren är det att åstadkomma friare upphandling under utvecklingskreditema. De förhandlingar som ägde rum i DAC för att få till stånd en överenskommelse om att bilate­rala utvecklingskrediter och bidrag tUl multUaterala biståndsorganisatio­ner skall lämnas obundna avbröts under hösten 1971 bl. a. till följd av försämringen av det intemationeUa valutaläget. Därefter har några framsteg inte gjorts på detta område. Från svensk sida fortsätter arbetet för att denna fråga skall tas upp igen med sikte på att nå en internatio­nell överenskommelse.

1 Gävoelementet är i princip ett mätt på i vilken utsträckning biståndsvillkoren avviker från marknadsmässiga villkor. För en gåva är gävoelementet 100 % och för en kredit med s. k. IDA-villkor 86 %.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   16

Utvecklingssamarbetets innehåll

De rika ländernas bistånd räknat som andel av BNP ligger som nämnts kvar på en låg nivå. Beräkningar tyder på att biståndsflödet inte ens kommer att ligga i närheten av 0,7 %-målet vid mitten av det andra utvecklingsårtiondet. U-ländemas andel av världshandeln har successivt minskat under hela efterkrigstiden och deras beroende av kommersiella krediter och privata investeringar har ökat. Inte heller har de privata transfereringarna inneburit något finansiellt nettotillskott för u-länderna. Utflödet av räntor, amorteringar och utdelningar på investeringar har under en följd av år överstigit inflödet.

Det är naturligt att denna utveckling får konsekvenser för u-ländemas bedömning av sin ekonomiska och politiska situation. På det ekono­miska planet kommer den inhemska resursmobiliseringen och förlitan­det på egna krafter alltmer i förgrunden när de externa resurstillskotten minskar. Den ökande betydelsen av att förlita sig på egna ansträng­ningar har emellertid också en politisk bakgrund och hänger samman med dessa länders ansträngningar att befria sig från beroendeförhållan­den. Denna reaktion framträdde mycket tydligt under UNCTAD III bl. a. i skärpta och preciserade vUlkor för att acceptera privata investe­ringar och i kritik mot att det internationella biståndet ofta använts som ett medel för politiska påtryckningar.

Att u-länderna 1 ökande utsträckning förlitar sig på egna krafter kom­mer också att få konsekvenser för utvecklingssamarbetets utformning såväl bilateralt som multUateralt. När de egna insatsernas relativa bety­delse ökar kommer självfallet de biståndsgivande ländernas inflytande att minska. Flera u-länder har redan vidtagit åtgärder för att komplet­tera den politiska suveräniteten med nya viUkor för samarbetet på det ekonomiska och industriella planet.

I den internationella debatten, bl. a. vid UNCTAD III, har u-ländema fört fram en rad krav på förändringar av utvecklingssamarbetets inne­håll och former. I väsentliga avseenden har man frän svensk sida härvid stött u-landskraven. Det gäller t. ex. kraven på att omformulera bi-ständsmålsättningen, u-ländernas deltagande i monetära förhandlingar, en uppmjukning av biståndsvillkoren samt biståndets avbindning.

I detta sammanhang bör också påpekas att den teknik för planeringen av utvecklingsinsatserna, den s. k. länderprogrammeringen, som nu bör­jat tillämpas bl. a. i FN-biståndet, har som utgångspunkt att mottagar­landets egen planering skall bestämma samarbetets inriktning. Först när så sker kan mottagarlandet samordna de bilaterala och multilaterala bi­ståndsgivamas insatser med sina egna utvecklingsansträngningar. Län­derprogrammeringen blir på så sätt ett viktigt instrument för att möj­liggöra en utveckling i enUghet med u-landets egna önskemål och vär­deringar. Denna målsättning avspeglas i den planerings- och avtalstek­nik som tillämpas i den direkta svenska biståndsgivningen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                               17

De minst utvecklade u-länderna

Frågan om särskilda åtgärder till förmån för de minst utvecklade u-länderna har alltsedan FN:s första konferens för handel och utveckling (UNCTAD I) år 1964 varit föremål för uppmärksamhet inom olika FN-organ. De resolutioner som antagits i denna fråga har varit allmänt hållna. De har utmynnat i att särskilt intresse borde ägnas de minst utvecklade u-länderna inom ramen för de åtgärder som vidtas för samt­liga u-länder.

Orsaken till denna brist på konkretion har i första hand varit avsak­naden av allmänt erkända kriterier för att faststäUa om ett u-land skall räknas till kretsen av minst utvecklade u-länder. Vid FN:s generalför­samling år 1971 fastställdes emellertid tre kriterier härför. Bruttonatio­nalprodukten får sålunda inte överstiga 100 doUar per capita. Industri­produktionens värde skall inte uppgå tiU mer än 10 % av bmttonatio­nalprodukten. Slutligen skall läskunnigheten inte omfatta mer än högst 20 % av befolkningen. Enligt generalförsamlingens beslut förklarades 25 u-länder uppfylla kraven. 16 av dessa länder ligger i Afrika.

Eftersom de minst utvecklade u-länderna är mindre attraktiva som in­vesterings- och handelspartners och dessutom i allmänhet saknar större strategisk betydelse för stormakterna har de missgynnats i den inter­nationella biståndsgivningen. De får i genomsnitt mindre utvecklings­bistånd per capita än övriga u-länder. Det totala bilaterala bistånds­flödet till de minst utvecklade u-länderna utgör f. n. ca 8 % av DAC-ländemas samlade bilaterala biståndsinsatser.

En mer väsentlig ökning av biståndet till dessa länder kan främst förväntas ske inom ramen för den biståndsverksamhet som de mellan­statliga organisationerna bedriver. Det är mot denna bakgrand naturligt att Sverige i internationella förhandlingar tagit ställning för mera kon­kreta åtgärder till förmån för de minst utvecklade u-länderna. Detta gäller bl. a. i FN:s utvecklingsprogram (UNDP), vars styrelse beslutat att en extra tilldelning skall ske för att vidga FN:s planeringsramar för de minst utvecklade u-ländema med ca 55 milj. dollar för perioden 1973—76. Sverige har i enlighet härmed utfäst sig att, under fömtsätt­ning att riksdagen lämnar sitt godkännande, ge ett extrabidrag på 3 milj. dollar tiU UNDP för detta ändamål. Under anslaget C 1. Bidrag till in­temationella biståndsprogram kommer att redovisas särskilda svenska insatser för de minst utvecklade u-länderna också inom ramen för and­ra intemationeUa organ.

Andelen svenskt direkt bistånd tUl de minst utvecklade u-ländema, ca 28 % år 1971, är väsentligt större än genomsnittet för i-landsgrup-

1 Gruppen omfattar följande länder: Afrika: Botswana, Burundi, Chad, Daho-mey, Etiopien, Guinea, Lesotho, Mali, Malawi, Niger, Ruanda, Somalia, Sudan, Uganda, Tanzania, Övre Volta; Asien: Afghanistan, Bhutan, Jemen, Laos, Mal-diverna, Nepal, Sikkim, Västra Samoa; Latinamerika: Haiti,

2    Ri/isdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 5


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   18

pen som helhet. HärtUl kommer Sveriges betydande åtemppbyggnads-stöd tiU Bangladesh, som antas komma att innefattas i gruppen.

Ett huvudskäl till vårt i jämförelse med andra länder mycket omfat­tande direkta stöd till de minst utvecklade u-länderna är den klara bo-skUlnad som görs mellan kommersiella transaktioner och biståndsin­satser. Andra i-länders bistånd är i betydande utsträckning knutet till kommersiellt intressanta projekt och dessa finns i regel i andra länder än de minst utvecklade. Detta förhåUande belyser också de svårigheter som ligger i vägen för en betydande ökning av DAC-ländernas direkta bi­stånd till de minst utvecklade u-länderna.

Den av FN definierade gruppen av minst utvecklade u-länder innefat­tar länder i vilka den sociala och ekonomiska politiken utformas på olika sätt. I denna grapp finns sålunda u-länder vilkas utvecklingspolitik klart inriktas på en utveckling präglad av social och ekonomisk utjäm­ning likaväl som länder där dessa strävanden helt saknas. I linje med de allmänna principerna för Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete med u-ländema har vårt direkta bistånd också till grappen minst utvecklade u-länder i första hand inriktats på länder vUkas regeringar för en ekono­misk och social utvecklingspolitik präglad av utjämningssträvanden.

Katastrofbistånd

Utgifterna för svenska katastrofinsatser i u-länder har ökat kraftigt under de senaste åren. Under budgetåret 1969/70 uppgick utbetalning­ama för ändamålet till 6 milj. kr. De ökade till 22 milj. kr. under påföl­jande budgetår och uppgick till ca 90 milj. kr. under budgetåret 1971/ 72. Även om det sistnämnda beloppet är exceptionellt högt med anled­ning av krisen på indiska halvön, pekar ändå utvecklingen på behovet av betydande reserver på biståndsanslagen, som kan utnyttjas med kort varsel.

I internationella katastrofsituationer kan svensk statlig hjälp förmed­las såväl av FN-organ som av enskilda organisationer; även direkta in­satser kan bli aktuella i synnerhet för länder med vUka Sverige har ett mera omfattande direkt utvecklingssamarbete. FN:s generalförsamling uppdrog år 1971 åt generalsekreteraren att tillsätta en katastrofkoordi-nator. Med hänsyn till den korta tid som katastrofkoordinatorn varit i verksamhet föreUgger ännu mycket begränsade erfarenheter. Sverige har under år 1972 kanaliserat medel för en mindre insats genom kata­strofkoordinatorn. Väsentligt större insatser har gjorts genom andra or­gan, t. ex. FN:s flyktingkommissariat och FN:s barnfond (UNICEF).

En effektiv katastrofberedskap förutsätter snabba och smidiga sam­arbetsformer. Inom utrikesdepartementet har därför inrättats en kata-strofgrapp med företrädare för departementet, SIDA och Röda Korset. Grappen har till uppgift att ge förslag om svenska insatser och den ut­formning som dessa bör ges. I olika uppkommande situationer bedömer


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   19

den också vUken kanal som är mest ändamålsenlig för den svenska bi­ståndsinsatsen.

Hittillsvarande erfarenheter visar att det på biståndsanslagen behövs en ganska betydande reserv för bekostande av direkta katastrofinsatser, dvs. insatser som inte i förväg kunnat planeras eller föratses. En del av denna reserv kan behöva tas i anspråk under budgetåret 1973/74 för nya insatser i Indokina och hjälp till Indien och Bangladesh på grund av årets dåliga skördeutfall. För budgetåret 1973/74 beräknas en katastrof­reserv på preliminärt ca 110 milj. kr. Härav upptas 100 mUj. kr. under anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete och resterande medel på anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram.

Utredningar

I förra årets statsverksproposition föratskickades en allmän översyn av den svenska biståndspolitiken. Kungl. Maj:t har bemyndigat mig att tillsätta en parlamentarisk utredning för att göra denna översyn som berör hela fältet av frågor rörande Sveriges deltagande i det internatio-nalla utvecklingssamarbetet.

Den biståndspolitiska utredningen bör också beakta resultaten av andra utredningar inom ifrågavarande område. Hit hör dels de under år 1972 slutförda utredningarna om biståndets samhällsekonomiska effekter och det svenska industribiståndets utformning, dels utredningen om inriktning och organisation av forskning med anknytning till u-landsproblem, vilken väntas avge sitt betänkande under våren 1973. Även det principförslag angående SIDA:s organisation som lämnats av ledningsgruppen för översynen av SIDA:s organisation (LÖSO) kan tas upp i samband med utredningens överväganden om biståndsmyn-digheternas framtida organisation.

Anslagsutveckling och planeringsramar

För budgetåret 1973/74 förordar jag en total ökning av biståndsan­slagen med 312,5 mUj. kr. eller med 25 %. Häri ingår en beräknad ut­giftsökning på ca 0,7 milj. kr. för utrikesdepartementets avdelning för internationellt utvecklingssamarbete och för viss personal vid beskick­ningar i mottagarländerna. Dessa kostnader är direkt hänförliga till utvecklingssamarbetet men redovisas även fortsättningsvis på anslaget A 1. Utrikesförvaltningen. Härmed skulle de samlade anslagen för in­ternationellt utvecklingssamarbete uppgå till 1 562,5 milj. kr. för bud­getåret 1973/74. Anslagsökningen sker i enlighet med den metodik som riksdagen faststäUt för den långsiktiga utvecklingen av anslagen för in­ternationellt utvecklingssamarbete. Planeringsramarna kan, i enlighet med riksdagens beslut om att den fortsatta årliga anslagsökningen i ab-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet


20


soluta tal skall bli minst lika stor som under det löpande budgetåret, be­räknas tUl 1 875,0 milj, kr, för budgetåret 1974/75 och 2 187,5 milj, kr. för budgetåret 1975/76.

Planeringsramar för budgetåren 1973/74—1975/76

 

 

Budgetår,

milj, kr.

 

 

1973/74— 1975/76

 

1972/73

1973/74

1974/75

1975/76

Summa

 

Anslag

Förslag

Planeringsramar

 

Bidrag till internationella

 

 

 

 

 

biståndsprogram

456,0

550,0

619,0

715,0

1 884,0

Bilateralt utvecklingssam-

 

 

 

 

 

arbete

745,0

960,0

1 200,0

1 412,5

3 572,5

Förvaltning, utbildning,

 

 

 

 

 

rekrytering och infor-

 

 

 

 

 

mation m. m.

49,0

52,5

56,0

60,0

168,5

Totalt

1 250,0

1 562,5

1 875,0

2 187,5

5 625,0

Av de 5 625,0 milj, kr, som enligt förslaget skulle utgöra den samlade planeringsramen för perioden 1973/74—1975/76 beräknas 1 884,0 iiiUj. kr. disponeras för bidrag till internationella biståndsprogram medan 3 572,5 milj. kr. skulle utgöra planeringsram för det direkta samar­betet med i första hand programländerna. För förvaltning, utbUdning, rekrytering och information beräknas 52,5 milj. kr. för budgetåret 1973/ 74, 56,0 milj. kr. för budgetåret 1974/75 och 60,0 milj. kr. för budget­året 1975/76.

Liksom under tidigare år är fördelningen av planeringsramarna på anslag att betrakta som indikativ. Förskjutningar i den ena eller andra riktningen mellan andelama för multilateralt resp, bUateralt bistånd måste nämligen kunna ske för att ta hänsyn till omständigheter som nu inte kan förutses. Sålunda kan det multilaterala anslagets storlek bud­getåren 1974/75 och 1975/76 komma att behöva ökas som ett resultat av bl, a. den nyligen inledda förhandhngen om en ny påfyllnad av In­ternationella utvecklingsfondens (IDA) resurser.

I förra årets statsverksproposition anfördes att flera insatser som re­dovisats på det bilaterala anslaget har miUtilateral karaktär. Detta gäller i första hand bidragen tUl FN:s befolknlngsfond (UNFPA) och Världs­hälsoorganisationens (WHO) forskningsinsatser på familjeplaneringens område samt bidraget till UNCTAD/GATT:s Internationella handels-centmm (ITC). I syfte att åstadkomma en klarare redovisning av de samlade anslagens fördelning på bilaterala och multilaterala ändamål bör dessa bidrag föras över tUl anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram.

I vad avser UNFPA har som ytterligare motiv för den föreslagna överföringen tillkommit det av FN:s generalförsamling nyligen fattade


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   21

beslutet om fondens framtida förvaltning. HärtUl återkommer jag i sam­band med redovisningen av medelsbehovet.

Överföringen av bidragen till WHO ger möjlighet till en mera sam­ordnad handläggning och prioritering av samtliga bidrag tUl de snabbt växande internationella forskningsprogrammen. Självfallet bör även fortsättningsvis handläggningen av ärenden rörande specialdestinerade bidrag till mellanstatliga organisationer ske i nära samråd mellan de­partementet och SIDA.

Trots överflyttningen bör det bilaterala anslaget beräknas till 960,0 milj, kr, med hänsyn till nya hjälpinsatser som kan aktualiseras i Indo­kina samt för utökning av biståndet till vissa programländer och andra mottagare av svenskt bistånd.

Vissa utfästelser till internationella biståndsprogram som hittUls ut­tryckts i dollar redovisas i denna statsverksproposition med jämna kron-belopp. Detta gäller med avseende på nya utfästelser eller sådana som innebär en reell ökning av redan gjorda utfästelser. Härigenom kommer utfästelserna att avse fasta belopp, och reservationer till följd av växel­kursvariationer kan undvikas. I fortsättningen kommer så långt som möjligt våra utfästelser till internationella organ att anges i kronor.

C 1. Bidrag tfll internationella biståndsprogram

1971/72 Utgift       228 136 756                  Reservation           215 833 477

1972/73 Anslag      455 850 000 1973/74 Förslag     550 000 000

FN:s utvecklingsprogram (UNDP)

UNDP:s verksamhet syftar till att genom tekniskt bistånd och förin­vesteringsverksamhet påskynda u-ländernas utveckling. Detta sker ge­nom insatser, som finansieras av UNDP och ifrågavarande mottagar­land gemensamt och som verkställs av FN:s fackorgan och andra insti­tutioner. FN-medlemmamas bidrag till UNDP är frivilliga och anmäls vid årliga bidragskonferenser. För verksamhetsåret 1972 uppgick bidra­gen till ca 270 milj, dollar eller ca 1,3 miljarder kr. Härav svarade Sve­rige, som är programmets näst största bidragsgivare, för ca 10 %,

Det av UNDP antagna reformprogrammet, som bl, a. innebär över­gång till länderprogrammering, decentralisering av programmeringsar­betet till fältet och en omorganisation av UNDP-sekretariatet, har ska­pat föratsättiungar för en effektivare verksamhet i enlighet med den s, k. Jackson-rapportens rekommendationer. Behandlingen i UNDP-styrel-sen under 1972 av de första 35 länderprogrammen har visat på möjlig­heter tUl en samlad och rationell flerårsplanering av FN-insatserna med direkt anknytning till mottagarländemas egna utvecklingsplaner.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   22

Ett väsentligt inslag i UNDP-arbetet är den översyn av resursemas länderfördelning som styrelsen inlett på bl. a. svenskt förslag. F. n. för­delas UNDP-resurserna efter mycket aUmänna kriterier som bl. a. med­fört att relativt utvecklade länder t. ex. i Öst- och Sydeuropa erhåller inte oväsentliga belopp från UNDP. Den nu inledda översynen bör en­ligt svensk uppfattning syfta till att UNDP-resurserna omfördelas till u-länder i egentlig mening och då särskilt tUl de minst utvecklade.

UNDP-styrelsen har förutom denna mera långsiktiga översyn av frå­gan om resursernas länderfördelning också som en mera omedelbar åt­gärd beslutat om en extra resurstilldelning på drygt 55 mUj, dollar till de minst utvecklade u-ländema. Därav förutses minst 30 milj, dollar till­handahållas genom ökade bidrag från givarländerna.

Vid UNDP:s bidragskonferens hösten 1972 tUlkännagav regeringen i enlighet med riksdagens bemyndigande att man avsåg höja det svenska bidraget för verksamhetsåret 1973 (budgetåret 1973/74) tiU 29 milj, dol­lar, dvs, med ca 11 %. Härutöver anmäldes — med förbehåll för riksda­gens godkännande — ett särskUt bidrag för samma år på 3 milj, dollar tUl de minst utvecklade u-länderna i anledning av den nyss nämnda extra bidragsmålsättningen för dessa länder. Den svenska bidragsutfäs­telsen för år 1973 kan således beräknas uppgå tUl sammanlagt 32 milj, dollar vUket motsvarar ca 157,4 milj. kr. Vid bidragskonferensen an­mälde ytterligare fem länder särskilda bidrag till de minst utvecklade u-länderna. Det utfästa beloppet för detta ändamål uppgår sammanlagt till 6,3 milj, dollar. Totalt räknar UNDP med att erhålla minst 293 milj. dollar för år 1973, vilket skulle innebära en ökning med knappt 9 %. Denna beräkning bygger bl, a, på bedömningen att USA, som är pro­grammets största bidragsgivare och som vid bidragskonferensen ej gjor­de någon bidragsutfästelse, kommer att lämna ett oförändrat bidrag.

Jag förordar att Kungl, Maj:t begär riksdagens godkännande av den gjorda utfästelsen för år 1973 och inhämtar riksdagens bemyndigande att, om den fortsatta utvecklingen motiverar detta, vid bidragskonferen­sen år 1973 göra utfästelser, omfattande jämväl bidrag till de minst ut­ vecklade u-länderna, för verksamhetsåren 1974 och 1975 (budgetåren 1974/75 och 1975/76) med 170 resp. 185 milj. kr., vUket motsvarar drygt 35 och 38 milj, dollar,

FN:s bartifond (UNICEF)

Verksamheten i FN:s barnfond är inriktad på insatser för bam och mödrar i den fattiga världen i form av sjukdomsbekämpning och hälso­vård, grundläggande teoretisk och praktisk utbildning samt åtgärder på näringsområdet, UNICEF:s insatser i vad avser familjeplanering sker företrädesvis inom ramen for hälsovårdsprogram för bam och mödrar. UNICEF deltar nu, i enlighet med styrelsens rekommendationer, i ökad omfattning i UNDP:s länderprogrammering. Vid sidan av det långsik-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   23

tiga utvecklingsarbetet har UNICEF en viktig uppgift att fylla även som förmedlare av katastrofbistånd.

UNICEF :s verksamhet finansieras huvudsakligen genom frivilliga bi­drag från medlemsregeringarna. Av det totala bidragsflödet, som år 1971 uppgick tUl 60,8 milj. doUar, utgjordes drygt 70 % av statiiga bi­drag medan nationalkommittéer och andra privata bidragsgivare sva­rade för återstoden. Fondens styrelse fastställde år 1970 ett bidragsmål om 100 milj. dollar att uppnås år 1975,

Det svenska statliga bidraget har under de tre senaste åren ökats från 20 milj. kr. år 1970 till 30 milj. kr. år 1971 och 40 mUj, kr. år 1972. Av de totala statiiga bidragen svarade Sverige år 1971 för 14 %, vilket gjorde Sverige till den näst största bidragsgivaren i absoluta tal efter USA.

I enlighet med riksdagens beslut har utfästelse gjorts att de svenska bidragen under verksamhetsåren 1973 och 1974 (budgetåren 1973/74 och 1974/75) skall uppgå till 45 resp, 50 mUj. kr. För budgetåret 1973/74 beräknar jag sålunda ett medelsbehov av 45 milj. kr.

Jag förordar vidare att Kungl, Maj:t inhämtar riksdagens bemyn­digande att avge utfästelse för verksamhetsåret 1975 (budgetåret 1975/ 76) med 50 milj. kr.

Internationella utvecklingsfonden (IDA)

Världsbanksgruppen, som omfattar Världsbanken (IBRD), Internatio­nella utvecklingsfonden (IDA) och Internationella finansieringsbolaget (IFC), svarade under verksamhetsåret 1971/72 för en utlåning om sam­manlagt ca 15,2 miljarder kr.

I vad avser världsbanksgruppen kanaliseras svenska biståndsmedel uteslutande genom IDA. IDA:s medel tillhandahålls genom bidrag från i första hand de industrialiserade medlemsländerna, de s. k. part I-län­derna, IDA:s långivning är koncentrerad till de fattigare bland u-län­dema och avser i första hand infrastmkturella investeringar. En väx­ande del av utlåningen avser socialt betydelsefulla projekt inom t, ex, utbildning, landsbygdsutveckling och urbanisering, lDA:s utlåning sker på synnerligen mjuka villkor — lånen har en löptid på 50 år, varav 10 år är amorteringsfria, och löper utan ränta men med en administrations-avgift på 3/4 %.

Som redovisats i prop. 1971: 1 (bil, 5, s. 25) innebar överenskommel­sen om en tredje påfyllnad av IDA:s resurser att de rika länderna ut­fäste sig att fördubbla suia årUga bidrag från 400 milj. dollar tUl 800 milj. dollar för treårsperioden 1971—73. Sveriges anslutning till överenskom­melsen har godkänts av riksdagen (prop. 1971: 1 bil, 5, s. 25, UU 1971: 2, rskr 1971: 73). Sveriges bidrag till IDA uppgår i enlighet här­med tUl 34 milj. dollar uttryckt i US-dollams guldparitet den 1 januari år 1960 vilket motsvaras av 177,7 milj. kr. årligen under treårsperioden


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   24

1971_73. Medelsbehovet för budgetåret 1973/74 är således 177,7 milj, kr.

Som närmare redovisats i prop, 1971: 128 och prop, 1972: 1 (bU. 5, s. 28) kimde överenskommelsen på grund av dröjsmål med den amerikans­ka kongressens godkännande ej träda i kraft vid avsedd tidpunkt. Först i september 1972, med drygt ett års försening, ratificerade USA över­enskommelsen, som nu alltså trätt i kraft.

Budgetåret 1973/74 är det sista bidragsår som täcks av den nu gäl­lande överenskommelsen. En internationell förhandling om en ny fjärde resurspåfyllnad har redan inletts med sikte på en principöverenskom­melse under år 1973.

Från svensk sida bör man delta aktivt i förhandlingarna om den fjärde påfyllnaden av IDA:s resurser. Särskild vikt bör läggas vid att or­ganisationen framdeles klart baserar sin verksamhet på de låntagande ländemas egna utvecklingspolitiska målsättningar, U-ländema bör ges ett förstärkt inflytande över utnyttjandet av bidragen tUl IDA, IDA:s verksamhet bör därmed få en allt starkare anknytning till riktiinjema i FN:s utvecklingsstrategi.

Regionala utvecklingsbanker

Afrikanska utvecklingsbanken (ADB). Förhandlingarna om upprät­tande av en till ADB knuten multilateral utvecklingsfond för Afrika (African Development Fund) slutfördes under år 1972, Fondens stadga, som undertecknades i Abidjan den 29 november 1972 av ADB och 13 stater, beräknas träda i kraft vid halvårsskiftet 1973.

African Development Fund (ADF) upprättas som en separat och i ju­ridisk mening självständig internationell organisation med egen stadga och egna beslutande organ. ADB:s president skall dock ex officio vara president även i ADF. Vidare skall fonden i huvudsak utnyttja bankens stab. Förhållandet mellan ADF och ADB kan närmast jämföras med IDA:s förhållande till Världsbanken, En viktig och internationellt ny­skapande princip för samarbetet inom ADF är att det röstmässiga infly­tandet har fördelats lika meUan afrikanska länder, som representeras av ADB, och de icke-regionala medlemsländerna, i första hand i-länder. Den röstmässiga likafördelningen återspeglas även i styrelsens samman­sättning.

ADF skall ha som grundläggande syfte att bistå ADB att i ökad ut­sträckning bidra till den ekonomiska och sociala utvecklingen i bankens medlemsländer samt att främja samarbete, inkl. regionalt samarbete, och ökad internationell handel. För att uppnå detta syfte skall ADF lämna lån till afrikanska medlemsländer, vilkas ekonomiska situation och framtidsutsikter kräver utveckluigsfinansiering på mjuka vUlkor. ADF:s resurser skall baseras på frivilliga bidrag från medlemsländerna och ADB.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   25

Förslag om godkännande av stadgans bestämmelser rörande immuni­tet och privilegier kommer att i annan ordning föreläggas riksdagen av Kungl. Maj:t.

De bidragsutfästelser som lämnades vid undertecknandet av stadgan uppgår till totalt 86 milj. dollar för en första treårsperiod. Med reser­vation för riksdagens godkännande lämnades från svensk sida utfäs­telse om ett bidrag motsvarande 5 milj. dollar. De nordiska ländemas bidragsutfästelser uppgick sammanlagt till 17 milj. dollar.

Riksdagen anvisade för detta ändamål motvärdet till 3 milj. dollar un­der budgetåret 1969/70. Detta belopp täcker medelsbehovet för den förs­ta svenska inbetalningen tUl ADF under den inledande treårsperioden. Det är ännu oklart när stadgan kommer att träda i kraft och därmed vid vilken tidpunkt inbetalningarna skall äga rum. Då den andra inbetal­ningen kan aktualiseras redan under budgetåret 1973/74 förordar jag att motvärdet av 1 milj. dollar, dvs. 4,9 milj. kr., anvisas för att täcka ett eventuellt medelsbehov härför.

ADB har kommit in med framställning om personalbistånd och bi­drag till förinvesteringsstudier utanför ramen för de ordinarie bidragen till ADF. ADB:s utiåning har endast i mindre utsträckning kommit de fattigaste medlemsländerna till del, då villkoren — i första hand ränte­satsen — inte är anpassade till dessa länders ekonomiska situation. Det kan emellertid förväntas att ADF:s kreditgivning i stor utsträckning kommer att inriktas på dessa länder. Ett svenskt bidrag tUl förinveste­ringsstudier i de minst utvecklade u-ländema i Afrika skulle kunna bidra till att fondens verksamhet effektiviseras. Bidraget skulle samtidigt ut­göra ett direkt komplement till Sveriges insats i ADF. Med hänsyn här­till förordar jag att Sverige lämnar ett engångsbidrag om 2,5 milj. kr. samt att medel härför anslås för budgetåret 1973/74. Det samlade me­delsbehovet för bistånd genom ADB och ADF uppgår därmed till 7,4 milj. kr. under budgetåret 1973/74.

Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB). I början av år 1972 presen­terade IDB ett underlag för diskussion med i-länder utanför regionen beträffande dessas eventuella medlemskap i banken. Man föreslår att dessa länder tillskjuter sammanlagt 750 milj. dollar. Härav skall hälften, dvs. 375 milj. doUar, inbetalas till lDB:s specialfond under en treårs­period. Den resterande hälften avser tillskott tiU bankens ordinarie ka­pital. Förslaget har mötts med invändningar från flera av de berörda länderna. Kritiken har i första hand avsett bidragens storlek och för­delning, representationen i styrelsen samt upphandlingsreglerna. Det kommer sannolikt att dröja innan ett internationellt beslut bUr aktuellt. Sverige följer emellertid utvecklingen noggrant. Nägot medelsbehov för budgetåret 1973/74 föreligger inte.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                              26

Internationella livsmedelsprogrammet och Konventionen om livsmedels­hjälp

Sveriges utfästelser till Internationella livsmedelsprogrammet (WFP) har successivt höjts från 1 milj. dollar år 1965 tUl det av riksdagen god­kända beloppet 7 milj. doUar, dvs. ca 34,5 milj. kr., årligen under bi­dragsperioden 1973—74. Sveriges bidrag till WFP utgår till två tredje­delar i form av svenska livsmedelsprodukter.

Givarländernas bidragsutfästelser har under de senaste åren inte uppnått de fastställda bidragsmålen för WFP:s verksamhet. Under bi­dragsperioden 1971—72, för vUken målet var 300 mUj. dollar, belöpte sig utfästelserna endast tiU 250 milj. dollar. För den innevarande bi­dragsperioden 1973—74 utgör bidragsmålet 340 milj. dollar medan ut­fästa bidrag hittills endast uppgår tiU 270 milj. dollar.

WFP anses allmänt vara en effektiv organisation, vars administra­tionskostnader är begränsade i förhållande till insatsernas omfång. De biståndsmottagande länderna har ett väsentiigt inflytande i WFP:s styrelse. På senare tid har u-ländernas behov av proteinrika livsmedel understrukits. Svårigheterna för WFP att erhålla sådana leveranser nar emellertid vuxit och organisationens exekutivdirektör har vädjat till bidragsgivarna att ge sina naturabidrag en mera varierad sammansätt­ning.

Sverige har i ungefär ett års tid i samarbete med WFP företagit för­sökssändningar med vetemjöl som berikats med fiskprotein. På grund­val av dessa erfarenheter anser jag det nu motiverat att efterkomma WFP:s vädjan genom att under kommande budgetår pröva proteinbe-rikning av svenska vetemjölsleveranser som kanaliseras genom WFP, Kostnaderna härför kan uppskattas till 5 milj, kr. Medelsbehovet för WFP kan därför beräknas till 39,5 milj, kr, för budgetåret 1973/74.

Sveriges bidrag inom ramen för 1971 års konvention om livsmedels­hjälp (FAC) uppgår till 35 000 ton vete per år under treårsperioden 1971/72—1973/74, Dessutom har Sverige åtagit sig att täcka frakt-och administrationskostnaderna för dessa leveranser. Det svenska FAC-bidraget kanaliseras genom WFP, Det svenska åtagandet enligt konven­tionen tillsammans mied kostnader för eventuell förmalning av vetet motsvarar ett medelsbehov av 16,5 milj, kr.

Det samlade medelsbehovet för livsmedelsbistånd uppgår därmed till 56 milj, kr, för budgetåret 1973/74,

Övriga multilaterala bidrag

FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) har till uppgift att ge internatio­nellt skydd åt flyktingar, att medverka tiU frivillig repatriering samt att underiätta flyktingars bosättning och integrering i asyllandet. Kommis­sariatet samarbetar med mottagarländernas regeringar och med frivilliga


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   27

organisationer. Verksamheten i mottagarländerna anpassas i görligaste mån tUl UNDP:s länderprogrammering. Flyktingkommissariens pro­gram, som finansieras med frivilliga bidrag, har f. n. en omfattning om ca 8 milj. doUar.

UNHCR har under senare tid utöver sina ordinarie uppgifter varit engagerat i flera stora hjälpinsatser. Kommissariatet har sålunda funge­rat som samordnare av FN-hjälpen till flyktingarna på den indiska halvön och samordnar nu hjälpen till och repatrieringen av flyktingar i södra Sudan. SärskUda svenska bidrag har lämnats till dessa båda verk­samheter.

Sverige har lämnat en treårig utfästelse till UNHCR. Vid styrelsemö­tet år 1972 utlovades i enlighet med riksdagens bemyndigande svenska bidrag med 1,2, 1,3 resp. 1,4 milj. dollar avseende åren 1973, 1974 och 1975 (budgetåren 1972/73—1974/75). I enlighet härmed beräknar jag medelsbehovet för budgetåret 1973/74 till 6,4 milj. kr. Med hänsyn till vad som tidigare anförts i fråga om katastrofbistånd vill jag inte utesluta att frågan om särskilda svenska bidrag till flyktingkommissarien kan komma att aktualiseras också under budgetåret 1973/74,

Jag förordar vidare att Kungl, Maj:t inhämtar riksdagens bemyndi­gande att avge utfästelse för verksamhetsåret 1976 (budgetåret 1975/76) med 6,9 milj. kr.

FN:s hjälpprogram för Palestina-flyktingar (UNRWA) inriktas på livsmedelshjälp, hälsovård och utbildning. Programmet, som tillgodoser ett väsentligt humanitärt behov och som finansieras helt genom frivilliga bidrag, har f. n. en omfattning av ca 50 milj. dollar. UNRWA anses fungera med god effektivitet och låga administrativa kostnader.

Jag beräknar för budgetåret 1973/74 ett oförändrat bidrag om 14.8 milj. kr.

Sveriges stöd till u-ländernas exportfrämjande verksamhet har till största delen lämnats i form av bidrag till UNCTAD/GATT:s Interna­tionella handelscentrum (ITC). De svenska medlen för detta ändamål har hittills redovisats under anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete. I den mån dessa medel avser verksamhet i programländerna eller andra enskUda mottagarländer kommer redovisningen även fortsättningsvis att ske under detta anslag. Den del av de svenska ITC-bidragen som avser annan exportfrämjande verksamhet och som till sin karaktär utgör ett multilateralt bidrag bör upptas under anslaget C 1. Bidrag till interna­tionella biståndsprogram. För detta senare ändamål beräknar jag 5 milj. kr. för budgetåret 1973/74,

FN:s befolkningsfond (UNFPA) finansierar projekt som huvudsakli­gen utförs av FN:s fackorgan. Verksamheten bygger på friviUiga bidrag från såväl i- som u-länder. För år 1972 beräknas de sammanlagda bi-dragsutfästelsema uppgå till ca 35 milj. dollar.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   28

FN:s generalförsamling har nyligen beslutat att uppdra åt UNDP:s styrelse att förvalta befolkningsfonden. Därmed har ansvaret för fonden flyttats från generalsekreteraren tUl ett mellanstatUgt organ. Detta vik­tiga principbeslut är att välkomna för svensk del. Samtidigt står klart att ett antal viktiga praktiska problem, som har samband med önske­målet att höja fondens effektivitet, återstår att lösa. Däribland kan nämnas den viktiga frågan om samordningen mellan av UNFPA finan­sierade program och UNDP:s verksamhet i stort.

Det är angeläget att Sverige noggrant följer UNFPA:s omorganisa­tion och verkar för en höjning av fondens effektivitet. I avvaktan på re­sultatet av den nu genomförda reformen och med hänsyn till den låga takten i fondens medelsförbrukning, förordar jag ett oförändrat svenskt bidrag under budgetåret 1973/74, dvs. 15 milj. kr. När reformens effek­ter kan överblickas bör flerårsutfästelser till fonden kunna övervägas.

I detta sammanhang kan nämnas att förberedelsearbetet för den av FN tUl år 1974 sammankallade befolkningskonferensen nu kommit in i ett aktivt skede. FN;s befolkningskommission har givits ställning som mellanstatUgt förberedande organ för konferensen och en generalsekre­terare för konferensen har utsetts. Konferensen bör enligt svensk upp­fattning erbjuda ett tillfälle till en samlad internationell diskussion av befolkningsfrågan och tUl att fastiägga FN-systemets politik på detta viktiga område. Det svenska förberedelsearbetet för konferensen utförs inom den av Kungl. Maj:t den 17 mars 1972 tillkallade nationalkom­mittén för FN:s befolkningskonferens. Härigenom har fömtsättningar skapats för ett aktivt svenskt deltagande i det intemationella samarbetet på ifrågavarande område.

Sverige har under budgetåren 1971/72 och 1972/73 lämnat frivilliga bidrag till FN:s generalsekreterare för dennes arbete med uppföljningen av FN-strategin. Bidragen har uppgått tUl motvärdet av 1 milj. dollar vartdera året. För budgetåret 1973/74 beräknar jag bidrag av samma storlek, dvs. 4,9 milj. kr.

FN:s enhet för ekonomisk och social information (CESI) förmedlar information av allmän karaktär om verksamheten inom det ekonomiska och sociala området. En betydande del av CESLs personeUa resurser förväntas komma att tas i anspråk för FN:s befolkningsår 1974. För budgetåret 1972/73 har Sverige lämnat bidrag till CESI med 50 000 dol­lar, dvs. ca 250 000 kr. Även för budgetåret 1973/74 beräknar jag 250 000 kr.

Den internationella forskningen rörande ii-landsproblem har med tiden kommit att tillmätas allt större betydelse för u-ländernas utveck­ling. I Sverige pågår, som tidigare anförts, en utredning om inriktning och organisation av forskning med anknytning till u-landsproblem. Mot bakgrand av de internationella organisationernas växande insatser på


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                    29

området liksom de ökande svenska bidragen redovisar jag nu dessa i ett sammanhang.

Ett omfattande svenskt stöd lämnas till Världshälsoorganisationen (WHO) för forskning på den mänskliga fortplantningens område. Pro­jektet är delvis knutet till Karolinska institutet i Stockholm. Det omfat­tar bl. a. stöd till forsknings- och utbildningscentra, samarbete med kli­niker i olika länder samt upprättandet av internationella forskningsgrup­per på kontraceptivforskningens område. Projektets totalkostnad har uppskattats till knappt 30 milj. dollar. Härav svarar Sverige för 14 milj. dollar. Återstoden tiUskjuts av Canada, Danmark, Norge samt Ford-stif­telsen. Sveriges bidrag under budgetåret 1973/74 beräknas till 25 milj. kr.

Den under år 1971 på initiativ av FAO, Världsbanken och UNDP skapade rådgivande gruppen för internationell jordbmksforskning har under det gångna året börjat sitt praktiska arbete. Svenskt finansiellt stöd har lämnats till det nya baljväxtinstitutet ICRISAT i Hyderabad, Indien, samt till forskningsinstitutet CIP i Peru som kommer att kon­centrera sig på potatisförädling. Från svensk sida har särskild vikt lagts vid att forskningsverksamheten vid dessa institut ges en sådan inriktning att de stora folkgmpperna i u-ländema kan tUlgodogöra sig resultaten. Jag räknar liksom föregående budgetår med ett totalt medelsbehov för budgetåret 1973/74 på 10 milj. kr.

Sverige har i samband med lLO:s konferens förra året anmält ett bidrag på sammanlagt 1 milj. dollar till den forskningsverksamhet som äger rum inom ramen för ILO:s världssysselsättningsprogram. Bi­dragsutfästelsen avser 0,5 milj, dollar för budgetåret 1972/73 och 0,5 milj, dollar för budgetåret 1973/74, De svenska bidragen kommer i förs­ta hand att utnyttjas för forskning avseende sambanden mellan syssel­sättning och teknologi resp, inkomstfördelning.

Härutöver beräknar jag för övrig forskningsverksamhet inom FN sammanlagt 1,4 mUj. kr. att fördelas mellan FN:s forskningsinstitut för social utveckling (UNRISD), FN:s institut för utbildning och forskning (UNITAR) och FN:s forskningsinstitut för socialskydd (UNSDRI). Bi­draget till UNRISD höjs med 0,5 milj, kr. Denna höjning är motiverad med hänsyn till institutets värdefuUa arbete beträffande utvecklingspro­cessens sociala aspekter. För UNITAR beräknar jag oförändrat bidrag, 300 000 kr. UNSDRI har under en uppbyggnadsperiod stötts av Sverige. Då institutets verksamhet endast i begränsad utsträckning kommit att avse u-landsinriktade frågor beräknar jag för budgetåret 1973/74 en sänkning av bidraget från 200 000 till 100 000 kr. Därefter förutses inga fortsatta svenska bidrag.

Som jag tidigare nämnt kan det bli aktuellt med ytterligare svenska insatser genom multilaterala organisationer i samband med katastrofsi-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                                    30

tuationer i u-ländema. Härutöver finns erfarenhetsmässigt anledning räkna med ett medelsbehov för insatser sammanhängande med FN:s och övriga intemationella organisationers u-landsinriktade verksamhet. Även olika slag av forskningsinsatser kan aktualiseras för finansiering under denna anslagspost. För här nämnda olika ändamål har för bud­getåret 1973/74 beräknats sammanlagt 21,2 milj, kr,, varav för kata­strofbistånd 10 milj, kr.

Under anslagsposten Övriga multUaterala bidrag räknar jag totalt med ett medelsbehov om 106,5 mUj, kr, för budgetåret 1973/74.

Bidrag till intemationella biståndsprogram 1970/71—1973/74 (milj, kr,)

1970/71        1971/72        1972/73        1973/74
Anslag
          Anslag          Anslag          Förslag

UNDP                                                  109,2           119,6           128,0            157,4

UNICEF                                               20,0             30,0             40,0              45,0

IDA                                                      103,5            175,9             177,7            177,7

Regionala utvecklingsbanker                  2,6                                                7,4

WFP/FAC                                            42,9             42,9             51,0              56,0

Övriga multilaterala bidrag                     17,7              27,5             59,2              106,5

295,9           395,9           455,9            550,0

Under hänvisning till det anförda hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  godkänna de av mig i det föregående angivna riktlinjerna för multilateralt utvecklingssamarbete,

2.  medge att Kungl. Maj:t gör utfästelser för budgetåren 1974/75 och 1975/76 i enlighet med vad jag förordat i det föregående,

3.  godkänna Sveriges anslutning till Afrikanska utvecklingsfon­den,

4.  till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 550 000 000 kr.

C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete

1971/72 Utgift       478 025 224                        Reservation                502 254 695

1972/73 Anslag      744 916 000 1973/74 Förslag     959 956 000

SIDA

SIDA anför i sin anslagsframställning att antalet mottagarländer av svenskt bistånd tills vidare bör vara oförändrat. Särskilt stora framtida medelsbehov räknar SIDA med i fråga om Vietnam och den indiska subkontinenten. Samtidigt anser styrelsen att ökande svenska resurser bör ställas till förfogande för de särskilda program som syftar till att påverka den globala utvecklingen på befolkningsområdet,  på syssel-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                                    31

sättnings- och undervisningsteknologins fält, inom livsmedelsforskningen och miljöskyddet och för förbättring av kvinnornas ställning,

SIDA pekar på den snabbt växande skuldbördan i en rad länder som erhåller svenskt bistånd. Styrelsen konstaterar att andelen krediter av det svenska bilaterala biståndet minskade kraftigt under budgetåret 1971/72, då endast 106,5 milj. kr. avtalades under kredhavtal mot 288 resp, 167 mUj. kr. under de närmast föregående budgetåren.

SIDA framhåller att icke-ändamålsbestämt stöd till genomförande av ett lands utvecklingsplan är den för biståndsgivaren administrativt enk­laste formen av utvecklingssamarbete och att SIDA sedan länge efter­strävar att en ökad andel av det svenska biståndet skall innebära stöd till sektorer eller hela utvecklingsplaner i de länder som mottar svenskt bistånd.

Rörande varubiståndet anför SIDA att denna biståndsform f, n, på-kaUar särskUd översyn inom verket och att styrelsen avser att utarbeta förslag till nya riktlinjer på detta område.

I och med genomförandet av länderprogrammeringen anser SIDA att Kungl. Maj:t kan delegera en större del av beslutsfattandet till SIDA än som nu sker. SIDA hemställer därför om ett generellt bemyndigande att besluta och avtala om enskUda insatser i land, för vilket samarbetsavtal gäller.

SIDA föreslår att 100 milj. kr. av anslaget för budgetåret 1973/74 av­sätts såsom en särskild reserv för katastrofinsatser. Reserven skulle se­dan varje budgetår fyllas på till 100 milj. kr. i mån av behov. Som motiv för detta nya anslagstekniska arrangemang anförs bl. a, angelägenheten av att inte förrycka planeringen och fullföljandet av det reguljära ut­vecklingsbiståndet.

Medelsberäkning för budgetåret 1973/74

SIDA:s förslag rörande medel för bilateralt utvecklingssamarbete uppgår till 975 milj. kr,, vUket representerar en ökning med 230 milj, kr, eller nära 31 % jämfört med innevarande budgetår, SIDA har grundat förslaget på förutsättningen att den totala anslagsökningen för interna­tionellt utvecklingssamarbete blir minst 25 % och att en större del därav skaU utnyttjas bilateralt. Styrelsen är emeUertid, om Kungl. Maj:t så beslutar, inställd på att utnyttja en än större anslagshöjning och ökade planeringsramar, inte bara under budgetåret 1974/75 utan redan under nästa budgetår.

Departementschefen Länderprogrammering och samarbetsavtal

Såsom anmäldes i prop. 1972: 1 utformas numera det direkta svenska utvecklingssamarbetet med de större mottagarna av svenskt bistånd — de s. k. programländerna — i långsiktiga samarbetsprogram. Program-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   32

meringen av samarbetet med enskilda länder täcker samma treårsperiod som riksdagens planeringsramar för det internationella utvecklingssam­arbetet. Länderprogrammeringen baseras på en beräkning av de svenska biståndsresurser som kan ställas till förfogande för landet i fråga och har till syfte att låta mottagarlandets regering avgöra hur dessa re­surser bäst skall kunna nyttiggöras för landets utveckling. Därmed kom­mer biståndets inriktning på sektorer och enskilda projekt att styras av mottagarlandets önskemål och prioriteringar.

Under de två senaste budgetåren har länderprogrammeringen börjat tillämpas i fråga om samarbetet med flertalet större mottagare av svenskt bistånd. Inom ramen för denna planering har Sverige och de länder som mottar biståndet påbörjat en omläggning av avtalsformerna och samarbetsrutinema. Syftet är, som jag berörde i förra årets stats­verksproposition, att effektivisera resursöverföringen tUl programlän­derna. De resurstUlskott i form av finansiella medel, personal, konsult­tjänster och varor som det svenska biståndet inbegriper skall så smidigt som möjligt anpassas till mottagarens egen planering. Den övergripande planeringen av biståndet skall normalt regleras årligen i ett "rullande" treårigt planeringsprotokoll, i vilket parternas långsiktiga intentioner uttrycks. Bindande åtaganden beträffande överföring av resurser sker genom samarbetsavtal, som kan ta formen antingen av ett årsavtal för det kommande budgetåret eller, om mottagaren så önskar, av ett treårs­avtal. I sistnämnda fall bör man dock vid avtalens konstruktion efter­sträva en viss flexibilitet i utformningen för de senare åren i avtals­perioden.

Som exempel kan nämnas att det i fråga om samarbetet med Tanza­nia med dess stora inslag av personellt och sektorinriktat bistånd befun­nits mest ändamålsenligt med ett ettårigt samarbetsavtal. Programmet för Indien, i vilket huvudsakligen ingår resurser för importfinansiering, regleras på indisk begäran av ett samarbetsavtal, som omfattar huvud­delen av de krediter och det varabistånd som Sverige kan väntas ställa till förfogande under en treårsperiod.

Genom detta planeringsförfarande vinns fördelar som minskning i an­talet avtal, förenklad administration, möjlighet till snabbare utnyttjande av disponibla resurser och ökad planeringssäkerhet för samarbetets par­ter. Förfarandet ger också utrymme på svensk sida för ett ökat mått av delegering av beslutsfattande av det slag som aktualiserats i SIDA:s an­slagsframställning. Omfattningen av denna delegering i fråga om en­skilda insatser får bli beroende av utformningen av samarbetsavtalen med de olika länderna.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                              33

Varubistånd

Den snabba ökningen av biståndsanslagen har medfört att dessa nu svarar för ca 2 % av totalbudgetens omslutning. Inom relativt få år be­räknas denna andel öka till omkring 3 %. Den snabba expansionen i både absoluta och relativa tal gör det nödvändigt att i högre grad än ti­digare beakta biståndsverksamhetens samhäUsekonomiska effekter. I första hand är det önskvärt att undersöka möjligheterna att mildra verk­ningarna på betalningsbalansen samt stimulera sysselsättningen i Sve­rige.

Inom ramen för vambiståndet föreligger möjUgheter att kombinera dessa syften med ett effektivt bistånd. Genom en omsorgsfull och lång­siktig planering kan nämligen leveranser av varor som prioriteras i mot­tagarländernas importprogram anpassas till kapacitetsutnyttjandet i det svenska näringslivet.

Bilateralt bistånd budgetåren 1972/73-1973/74 Fördelning på mottagarländer

 

Land

Beräknat

Indikativt

 

 

medelsbehov

planeringsbelopp

 

1972/731

1973/74»

 

 

milj, kr, fördeln.

o/ /o

milj. kr. fördeln.

%

Bangladesh

70               9,4

75

7,8

Botswana

15               2,0

20

2,1

Chile

25               3,4

30

3,1

Cuba

20               2,7

35

3,6

Demokratiska Republiken

 

 

 

Vietnam

90             12,1

100

10,4

Etiopien

33               4,4

30

3,1

Indien

112             15,0

125

13,0

Kenya

50               6,7

60

6,3

Tanzania

90             12,1

120

12,5

Tunisien

25               3,4

35

3,6

Zambia

15               2,0

20

2,1

Övriga länder

36               4,8

60

6,3

Biståndskontor

11                1,5

13

1,4

Övrigt

153             20,5

»237

24,7

Totalt

745            100,0

960

100,0

■ Enligt regleringsbrevet för budgetåret 1972/73.

= Dessa poster anger när det gäller enskilda länder de minimibelopp som ligger till grund för SIDA:s planering för landet i fräga. En viss överplanering förutsätts ske. Beloppet kan, beroende pä resursbehov, medelstillgång etc, höjas nägot i den förhandling om årligt samarbetsavtal som förutsätts äga rum inför det nya budgetårets början. Medel som kan utnyttjas för utökning av planeringsramarna finns upptagna under posten Övrigt,

' Av medel upptagna under posten Övrigt för budgetåret 1973/74 avser 100 milj. kr. katastrofbistånd. Vidare omfattar denna post bl. a. följande verksamheter: förberedelse och kontroll av projekt; bidrag till vissa internationella familjeplane­ringsprogram; bidrag till svenska enskilda organisationer; stöd till afrikanska be­frielserörelser och flyktingorganisationer; stipendiat- och kursverksamhet samt bi­trädande experter,

3    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 5


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                              34

Under den senaste femårsperioden har varabistånd lämnats tUl ett ge­nomsnittligt belopp om ca 25 milj. kr. per år. Totalt har under perioden 1962/63—1971/72 levererats varor tiU ett värde av ca 205 milj. kr. För budgetåret 1972/73 har SIDA beräknat varubiståndet till ca 60 milj. kr. Under budgetåret 1973/74 torde man kunna sikta mot ett varabistånd på 200 milj. kr. Varabiståndet bör även fortsättningsvis kunna ökas vä­sentiigt. Det är därvid naturUgt att biståndet särskUt inriktas på sådana områden där svenskt näringsliv besitter särskild konkurrensfömåga.

Förutom den direkta upphandlingen i Sverige avseende varubistånd sker betydande inköp av svenska produkter under obundet bilateralt bistånd och som en följd av de multilaterala biståndsorganens verksam­het. Totalt har beräknats att upphandlingen i Sverige motsvarar ca 40 % av de samlade utbetalningarna för biståndsändamål.

AFRIKA

Tunisien

Budgetåret 1971/72 utbetalades 16,7 milj. kr. i svenskt bistånd tUl Tu­nisien, motsvarande 3,5 % av det svenska bilaterala biståndsflödet. För budgetåret 1972/73 har medelsbehovet beräknats till 25 milj. kr. Pla­neringssiffran för budgetåret 1973/74 är 35 milj. kr.

Ett större antal tunisiska biståndsframställningar bereds f. n. inom SIDA. Av dessa beräknas merparten resultera i avtal under år 1973.

Inom utbildningssektorn kommer även fortsättningsvis insatser för yr­kesutbildning att inta en central plats. En lärarutbildningsinsats prövas också.

Betydande svenskt bistånd för landsbygdens utveckling övervägs, däribland en insats i samarbete med FAO för förbättrad produktivitet i olivodlingsområden, bidrag för kreditgivning till bl. a. småbrak genom tunisiska nationalbanken samt insatser för markvård, boskapsuppföd­ning, vattenförsörjning och bostadsbyggande.

Framställning föreligger om fortsatt stöd till utvecklingsbanken SNI för vidareutlåning till småindustrin. I samarbete med ITC lämnar Sve­rige exportfrämjande bistånd, främst avsett att stödja småindustrin.

Etiopien

Utbetalningarna av svenskt bistånd till Etiopien uppgick budgetåret 1971/72 tiU 32,8 milj. kr., eller 6,9 % av det svenska bilaterala bistånds­flödet. Planeringen för budgetåret 1973/74 har liksom för innevarande budgetår sin utgångspunkt i ett belopp om 30 milj. kr. Medelsbehovet för budgetåret 1972/73 har beräknats till 33 milj. kr.

Det svenska biståndet koncentreras tUl näringsforskning och hälso­vård, utbildning samt landsbygdsutveckling. Till det etiopiska nä­ringsinstitutet ENI beräknas Sverige t. o. m. budgetåret 1972/73, då av-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   35

talet utlöper, ha bidragit med ca 23 milj. kr. Fömtsättningar för fortsatt svenskt stöd prövas nu. På hälsovårdens område bidrar Sverige med personal och stödjer uppförandet av hälsocentraler på landsbygden.

T. o. m. budgetåret 1972/73 beräknas ca 5 000 skolrum ha produce­rats inom skolbyggnadsprogrammet för gmndskolan (ESBU) till en total kostnad för svensk del av drygt 52 milj. kr. Diskussioner pågår om en förlängning av avtalet, som utiöper den 1 juli 1973.

Sverige beräknas t. o, m. budgetåret 1972/73 ha bidragit med ca 50 milj. kr. till det regionala jordbmksprojektet CADU och med drygt 7 milj. kr. tUl EPID, en enhet inom Etiopiens jordbruksdepartement, som samordnar och ger stöd till ett antal integrerade projekt för lands­bygdsutveckling. Det lagförslag om bl. a. arrendereform, som är av vikt för att dessa utvecklingsinsatser skall få avsedda resultat, behandlas fortfarande i det etiopiska parlamentet.

Kenya

Budgetåret 1971/72 utbetalades 25,1 mUj. kr. i svenskt bistånd till Ke­nya, motsvarande 5,2 % av det bilaterala biståndsflödet. Medelsbe­hovet för budgetåret 1972/73 har beräknats till 50 milj. kr., medan pla­neringen för budgetåret 1973/74 utgår från en siffra på 60 milj. kr.

Den kenyanska utvecklingen under den första hälften av planperio­den 1970—74 kännetecknas av en viss obalans. En alltför stor andel av investeringarna anses ha gjorts inom stadsnäringarna och särskilt i de större städerna.

Det svenska biståndet koncentreras främst till landsbygdsutveckling, infrastruktur och utbUdning. Fortsatt stöd tiU utveckling av landsbyg­den och infrastmkturen lämnas genom insatser avseende utbyggnad av elkraft- och vattenförsörjning och förbättring av småvägssystemet. Stöd till småindustricentra, förbättring av kött- och mjölkproduktionen ge­nom seminavel samt ett experimentellt s. k. integrerat landsbygdsut­vecklingsprogram är andra insatser avsedda att förbättra levnadsbe­tingelserna på landsbygden. Vidare medverkar Sverige i en nordisk in­sats på lantbrukskooperationens område. Planering pågår av en utvidgad insats på familjeplaneringsområdet huvudsakligen inom ramen för det allmänna hälsovårdsprogrammet.

På utbildningens område kommer fortsatt stöd att lämnas bl. a. till en teknisk lärarhögskola och till sekreterarutbildning.

Tanzania

De svenska utbetalningama av bistånd till Tanzania uppgick budget­året 1971/72 till 65,1 milj. kr., motsvarande 13,5 % av det bUaterala biståndsflödet. För irmevarande budgetår beräknas medelsbehovet till 90 mUj. kr. För budgetåret 1973/74 är planeringsbeloppet 120 milj. kr.

Under år 1972 genomfördes ett väsentiigt nytt inslag i Tanzanias


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   35

utvecklingspoUtik innebärande en omfattande decentralisering av stats­förvaltningen. Reformen ger bl. a. landets 18 regioner ett ökat finansiellt ansvar.

I det svenska biståndet till Tanzania vinner programbistånd huvud­sakligen i form av finansieUa resurser ökad betydelse. Nyligen har för första gången avtalats om direkt finansiellt stöd till Tanzanias import.

En betydande del av stödet till landsbygdens utveckling kommer att kanaliseras genom den förra året upprättade Tanzania Rural Deve­lopment Bank, som är verksam genom kreditgivning och teknisk och fi­nansiell rådgivning. Svensk medverkan i utvecklingen av Tanzanias skogsbmk sker i form av personalbistånd och finansiellt stöd. Tidigare inledda insatser för vattenförsörjning och vägbyggen fortsätter. Näruigs-forskning, spannmålslagring samt artificieU insemination är föremål för svenskt stöd. Nya insatser avseende hälsovårdens utbyggnad på lands­bygden planeras.

En utökning planeras av det svenska biståndet tUl Tanzanias vuxenut-bildningsprogram och yrkesutbUdnmg bl. a. i form av personellt stöd till planering och metodutveckling. En samnordisk insats för jordbruksut­bildning är under genomförande i Mbeya och ett par andra gemen­samma nordiska insatser planeras.

Den industriella utvecklingen i Tanzania stöds bl. a. genom en finan­siell och personell insats i den nyimättade tanzaniska investeringsban­ken, som skall ansvara för all lång- och medelfrlstig offentlig utlåning till landets industri. Sverige deltar tiUsammans med Världsbanken i fi­nansieringen av ett omfattande kraftverksbygge i Kidatu.

Östafrikanska Gemenskapen (EAC)

Gemenskapen har erhåUit svenskt finansiellt bistånd i form av kre­diter på sammanlagt 52 milj. kr. tiU Östafrikanska telebolaget och Öst­afrikanska utvecklingsbanken. Dessutom lämnas personalbistånd tUl tele­bolaget och banken.

Zambia

Utbetalningarna av svenskt bistånd till Zambia uppgick under budget­året 1971/72 tUl 5,0 milj. kr. eller 1,0 % av Sveriges direkta utveckluigs-bistånd. För budgetåret 1972/73 har medelsbehovet beräknats till 15 mUj. kr. Planeringssiffran för budgetåret 1973/74 är 20 milj. kr.

Den väsentliga utvidgningen av utvecklingssamarbetet med Zambia utgår från landets utvecklingsplan som starkt betonar behovet av insat­ser inom landsbygdsnäringarna och på undervisningsområdet. Zambias statsfinansiella läge har sedan år 1970 försämrats avsevärt. Priset på koppar, som svarar för mer än 90 % av landets exportintäkter, har sjunkit kraftigt. Zambia måste därför i betydligt högre grad än tidigare lita till utländsk finansiering av sin utveckling. Mot denna bakgrund


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   37

kommer det svenska biståndet till Zambia, som tidigare främst bestått av personal, att i fortsättnuigen utgå också i form av finansiella resurser.

F. n. planeras personellt och finansiellt bistånd för en lantbmksskola, en yrkeslärarskola och ett program för regional jordbruksutveckling. En kredit avseende telesektom har också aktualiserats av Zambia.

Under budgetåret 1972/73 fortsätter personalbiståndet att dominera. Den svenska personalen, ca 50 personer, är huvudsakligen verksam inom jordbmk, kooperation, kraftförsörjning, undervisning, hälsovård och i den centrala förvaltningen. Avtal har ingåtts om en treårig kon­sultinsats för Zambias telekommunikationer.

Botswana

Utbetalningarna av svenskt bistånd till Botswana uppgick budgetåret 1971/72 till 3,1 mUj. kr. motsvarande 0,6 % av det bUaterala bistånds­flödet. För budgetåret 1972/73 fömtses utbetalningar om 15 milj. kr. Planeringen för budgetåret 1973/74 har sin utgångspunkt i ett belopp om 20 milj. kr.

Svenskt bistånd till Botswana utgår under budgetåret 1972/73 främst för utbildning, boskapsskötsel, offentlig förvaltning, vägbyggnad, vat­tenförsörjning och exportfrämjande åtgärder.

På undervisningsområdet lämnas stöd tUl sekundärskolor, en yrkes­skola, ett stipendieprogram för utbUdning av botswanska medborgare i andra afrikanska länder samt till ett biblioteksprojekt. Ytterligare ut­bildningsinsatser kan aktualiseras.

En stor del av det svenska biståndet till Botswana avser landsbygdens utveckling. Genom samfinansiering med IDA stöds ett boskapsprojekt med en svensk kredit på 8 mUj. kr. Bistånd för förbättring av vattenför­sörjningen på landsbygden har inletts och en utvidgning av detta stöd planeras liksom fortsatt finansiering av en hydrologisk undersökning, som företas av FAO. Den största enskilda insatsen hittUls i utvecklings­samarbetet med Botswana är en utvecklingskredit om 20,5 mUj. kr. som lämnats genom samfinansiering med IDA för en väg mellan Gaborone ochLobatse,

Övriga länder i Afrika

Utbetalningarna av svenskt bistånd till Lesotho uppgick budgetåret 1971/72 till 0,9 milj. kr, och avsåg främst bidrag till FN för rekrytering av förvaltningspersonal samt stipendier och forskning vid det för Bot­swana, Lesotho och Swaziland gemensamma universitetet i Lesotho.

Under budgetåren 1972/73 och 1973/74 förutses en viss ökning av bi­ståndet tUl Lesotho. Ökningen avser bl, a. stöd genom ILO till ett ko­operativt hantverkscentmm. Ett markvårdsprojekt, som planeras i sam­arbete med FAO, kan också aktualiseras för svensk finansiering liksom ytterligare någon insats.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   38

Utbetalningarna av svenskt bistånd till Swaziland uppgick budgetåret 1971/72 till ca 4 milj. kr. För budgetåret 1972/73 förutses utbetalningar om 6,7 milj. kr, avseende bidrag genom FN för förvaltningspersonal samt genom UNESCO för utbyggnad av sekundärskolan Swazi National High School. Utbyggnaden av skolan beräknas bli färdig under 1973/74, då en ny insats på utbildningsområdet kan bli aktuell.

På begäran av Sudan har FN:s flyktingkommissarie fått i uppdrag att ansvara för samordningen av internationella insatser för de ca 700 000 flyktingama och hemlösa i södra Sudan, FN:s hjälpprogram har kost­nadsberäknats till 18 milj. doUar. Det omfattar leveranser av livsmedel och läkemedel, byggnadsmaterial och utrustning för vägreparationer samt kostnader för transporter av de hemvändande flyktingarna. Till FN-programmet har Sverige lämnat ett bidrag på 7 milj. kr. Till Röda Korsets humanitära verksamhet i södra Sudan har vidare lämnats ett bidrag på 400 000 kr. Under de två svenska bilaterala utvecklingskredi­tema tUl landsbygdens vattenförsörjning utbetalades under budgetåret 1971/72 6,8 mUj. kr. Ännu outnyttjade belopp uppgår totalt tiU 10,5 milj. kr.

Södra Afrika: flyktingar och befrielserörelser

I en rad resolutioner, som fördömer Portugals kolonialism, rasåtskill-nadspoUtiken i Sydafrika och Rhodesias olagliga självständighetsförkla­ring samt frånkänner Sydafrika överhöghet över Namibia, har FN upp­manat medlemsstaterna och internationella biståndsorganisationer att lämna materiellt och moraliskt stöd till befolkningen och nationella befrielserörelser i södra Afrika, Under budgetåret 1972/73 har det skett en väsentiig ökning av det svenska humanitära biståndet för dessa ända­mål, Utbetalningama beräknas uppgå till ca 21 milj. kr. Större delen av detta belopp har använts för varubistånd till befrielserörelser i de por­tugisiska områdena i Afrika, PAIGC i Guinea-Bissau och på Kap Verde-öama har således fått varor tiU ett värde av 10 mUj, kr,, FRELIMO i Mozambique för 2 milj, kr, och MPLA i Angola för 2 milj, kr. Bistån­det utgår i form av varor för hälsovård, undervisning och konsumtion. Enklare redskap ingår också liksom fordon för distribution av vambi­ståndet samt för sjuktransporter, Befrielserörelsema i Nanubia, Rhodesia och Sydafrika behöver humanitärt bistånd och utbildningshjälp främst för flyktingar från det egna landet. Under innevarande budgetår har ZANU (Rhodesia) fått 70 000 kr. Framställnmgar från bl. a. SWAPO (Namibia) och ANC (Sydafrika) är under beredning.

De svenska bidragen för humanitärt bistånd och utbildningsstöd tUl afrikanska flyktingar och rasåtskillnadspolltikens offer beräknas uppgå tUl nära 7 milj. kr. under budgetåret 1972/73. Större delen av dessa medel avser verksamhet för befolkningen i eller från Namibia, Rhodesia och Sydafrika.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   39

Jag förutser en fortsatt utvidgning av stödet till befrielserörelserna och bidragsgivning till andra verksamheter tUl förmån för befolkningen från de områden i Afrika, som ännu ej uppnått nationellt oberoende. För budgetåret 1973/74 beräknar jag preliminärt 30 milj, kr, för dessa ändamål.

Under 1971 och 1972 har FN:s fackorgan och UNDP inlett ett sam­arbete med OAU i syfte att identifiera möjliga åtgärder från FN:s sida för att stödja den afrikanska befolkningen i de länder som är utsatta för kolonialt förtryck eller där rasåtskUlnadspolitik tillämpas. Samarbetet har hittills resulterat i att UNESCO beslutat om ett antal konkreta ut­bildningsinsatser till förmån för befrielserörelser, Sverige har planer på att genom UNESCO lämna bistånd till en skola som MPLA avser öppna i Dolisie i Kongo, Också andra fackorgan planerar bistånd tUl befrielserörelser.

Sverige har aktivt arbetat för att FN-systemet skall engagera sig för humanitärt bistånd till befrielserörelsema i södra Afrika, Jag noterar med tillfredsställelse att så börjar ske.

ASIEN Indien

Under budgetåret 1971/72 utbetalades 26,9 milj, kr, i svenskt bistånd till Indien. Detta utgjorde 5,6 % av Sveriges direkta utvecklingsbistånd. För budgetåret 1972/73 har avtal tecknats om totalt 112 milj, kr., me­dan planeringssiffran för budgetåret 1973/74 är 125 milj. kr. Härutöver är Sverige berett att inom ramen för en internationell skuldkonsolide-ringsaktion lämna ett bidrag i form av avskrivning av räntor om totalt 5,3 milj. kr. för budgetåren 1972/73—1973/74.

Det svenska biståndet till Indien för budgetåret 1972/73 fördelas mel­lan finansiellt bistånd, varubistånd och projektorienterade insatser. Det finansieUa biståndet uppgår tUl totalt 75 milj. kr., varav huvuddelen ut­går i form av ett allmänt importstöd på IDA-vUlkor. Som gåva lämnas svenska varor, bl. a. papper, till ett värde av 20 milj. kr.

Bidrag till projektorienterade insatser om 17 milj. kr. avser främst stöd till familjeplanering och multibi-projekt på yrkesutbildningens, kooperationens och landsbygdsutvecklingens områden. Under år 1972 slöts ett samfinansieringsavtal med Indien och IDA om ett omfattande familjeplaneringsprojekt. Sveriges bidrag uppgår till 51 milj. kr. under en sexårsperiod. Genom projektet skall nya former för det indiska fa­miljeplaneringsprogrammet prövas, bi. a. genom en förstärkning av möd­ra- och barnavården.

Det försämrade skörderesultatet under 1972 ledde till en betydande prisstegring på livsmedel och beräknas nödvändiggöra en omfattande ök­ning av spannmålsimporten. En allt större andel av exportintäkterna tas


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   40

därtill i anspråk av landets skuldtjänst samtidigt som biståndsflödet fort­sätter att minska. Efter några år av gynnsam utveckling inom jordbruket står Indien således åter inför aUvarliga ekonomiska problem, vilket kan komma att motivera särskilda insatser från svensk sida.

Bangladesh

Utbetalningarna av svenskt bistånd till Bangladesh och för flyktingar därifrån uppgick under budgetåret 1971/72 till ca 105 milj. kr., eller ca 22 % av det bilaterala biståndsflödet. Därav utgjorde 27,7 milj. kr. direkt återuppbyggnadsbistånd, medan återstoden lämnats via FN-organ och enskilda hjälporganisationer för flyktingar i Indien och tUl rehabUi­tering i Bangladesh. Sverige ställde därtill i början av år 1972 en finan­siell garanti som möjliggjorde att vissa IDA-finansierade projekt kunde genomföras innan Bangladesh blev medlem av denna organisation.

För innevarande budgetår har beräknats ett medelsbehov om 70 milj. kr., vartill kommer utbetalningar under krediter för rörbrunnar och siloanläggningar, som tidigare avtalats med Pakistan, samt för humani­tärt bistånd genom frivilligorganisationer och FN-organ. De direkta svenska insatserna består av importstöd i form av valuta och varubistånd för åtemppbyggnadsinsatser som prioriterats av Bangladesh.

Även under budgetåret 1973/74 föratses stöd till återuppbyggnads-programmet bli en huvuduppgift för det svenska utvecklingssamarbetet. SIDA studerar vidare fömtsättningama för att lämna bistånd tUl bl. a. kooperation och yrkesutbildning samt familjeplanering. Planeringen för budgetåret 1973/74 baseras på ett belopp om 75 milj. kr. Den oroande försörjningssituationen som förutses för år 1973 och som föranlett en förlängning av FN:s särskilda program för Bangladesh kan därutöver komma att aktualisera fortsatt svenskt stöd till detta program.

Demokratiska Republiken Vietnam (DRV)

Under budgetåret 1971/72 uppgick utbetalningarna av svenskt bistånd till Demokratiska Republiken Vietnam till 29,7 milj. kr., eller 6,2 % av det bilaterala biståndsflödet.

Av den finansiella ram om 225 milj. kr. som 1970 års riksdag fast­ställde för biståndet tiU DRV för budgetåren 1970/71—1972/73 reserve­rades sammanlagt 150 milj. kr. för åtemppbyggnadsbistånd efter krigets slut. Riksdagen medgav dock att åtemppbyggnadsmedel — på vietname­sisk begäran — skulle kunna utnyttjas för humanitära insatser.

De från våren 1972 starkt intensifierade krigshandlingarna mot DRV har kraftigt ökat landets behov av omedelbar humanitär hjälp. De ameri­kanska bombningarna har lett till en omfattande förstörelse av städer och landsbygd. Stora delar av DRV:s produktionsapparat, skolor, sjuk­hus och bostäder har ödelagts.

Vid det besök som en svensk delegation gjorde i landet I augusti förra


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                               41

året diskuterades den vietnamesiska regeringens önskemål om att åter­uppbyggnadsmedlen skulle få användas för omedelbara leveranser av sjukhusutrustning, mediciner, tyg, papper och kondenserad mjölk. Det framfördes också önskemål om svenskt bistånd till uppförande av sjuk­hus, i första hand ett bamsjukhus med 300—500 vårdplatser.

Genom att tillmötesgå de vietnamesiska önskemålen gör Sverige en angelägen humanitär insats för befolkningen i det krigshärjade landet. TUl de nämnda reserverade 150 milj. kr. kommer 35 mUj. kr., som re­dan tidigare avsatts för humanitära insatser under innevarande budgetår. SIDA har inlett upphandling av de av DRV begärda varorna liksom planering av leveranserna.

Svenskt bistånd till familj eplaneringsprogrammet i DRV har utgått sedan budgetåret 1971/72. Erfarenheterna av samarbetet har varit goda, vilket motiverat en utbyggnad av stödet till en årsnivå på ca 5 milj. kr.

Planeringen av det totala svenska biståndet tUl DRV under budgetåren 1973/74 och 1974/75 utgår från finansiella ramar på 100 resp. 130 milj. kr. Inom dessa ramar ryms de åtemppbyggnadsinsatser som förbereds för genomförande efter krigets slut. Första etappen av planeringen av en pappers- och massafabrik är nu avslutad och en rapport har överläm­nats till DRV:s regering. Under år 1973 kan den s. k. förprojekteringen äga ram, vilket innebär att ett underlag för definitivt beslut om förverk-Ugande av industriprojektet utarbetas. Fortlöpande diskussioner äger rum med DRV:s regering om åtemppbyggnadsinsatser också inom andra områden.

Övriga Indokina

För budgetåret 1971/72 anslogs 3 milj. kr. för humanitära insatser i Sydvietnam. Biståndet, som kanaliserats genom Svenska röda korset, har distribuerats tUl områden som kontrolleras av Provisoriska Revolu­tionära Regeringen (PRR). Det har utgjorts av laboratorieutrastning och mediciner.

För innevarande budgetår beräknas ca 10 milj. kr. för motsvarande insatser. Programmet administreras av SIDA, men en mindre del av bi­ståndet kanaliseras via Svenska röda korset och Rädda bamens riksför­bund.

För humanitärt bistånd till Cambodja och Laos har 1,4 milj. kr. an­visats. Detta bistånd, som förmedlas genom Internationella röda kors­kommittén i Geneve, går till övervägande del till de av befrielserörel­serna behärskade områdena.

Vid ett slut på kriget i Vietnam och det övriga Indokina aktualiseras omedelbart frågan om rehabilitering och återuppbyggnad i de krigs­härjade områdena. Det omfattande bistånd som behövs för denna upp­gift kommer att vara en internationell angelägenhet av första ordningen. Planeringen måste ta sikte på ett bistånd som utgår i enlighet med mot-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                               42

tagarnas önskemål och underiättar deras ansträngningar att bygga upp sina samhällen i fred och oberoende. Svensk medverkan i sådana in­temationella program betraktar jag som angelägen. Samtidigt bör det finnas utrymme för ett omfattande svenskt stöd till återappbyggnadsarbe-tet i Indokina som lämnas i direkt samarbete med de ansvariga myndig­heterna eller genom enskilda organisationer.

Jag är beredd att föreslå Kungl. Maj:t att betydande resurser ställs till förfogande för insatser i Indokina, när föratsättningama föreligger för en hjälp som når fram till dem som drabbats hårdast av kriget. Medel för detta ändamål har beräknats under katastrofreserven.

Övriga länder i Asien

Under budgetåret 1971/72 utbetalades 9,1 milj. kr. som svenskt bi­stånd tiU Sri Länka. I det närmaste samma belopp kan beräknas för in­nevarande budgetårs program. För budgetåret 1973/74 räknar jag med en viss utvidgning av utvecklingssamarbetet med Sri Länka.

Förutom stöd till sitt familjeplanerlngsprogram mottog Sri Länka un­der budgetåret 1971/72 två konstgödselleveranser. Vidare inleddes multi-bi-insatser avseende bl. a. stöd tUl ett kooperativt institut och åtgärder för att främja exporten. Nya insatser under budgetåret 1972/73 avser bl. a. svenskt varabistånd och stöd till ett seminavelsprojekt. En ökning av insatserna på familjeplaneringsområdet förutses.

Utbetalningar av svenskt bistånd till Pakistan uppgick budgetåret 1971/72 till 5,5 milj. kr. För projekt i Västpakistan utbetalades budget­åren 1969/70 och 1970/71 resp. 15,9 milj. kr. och 9,1 milj. kr. Utbe­talningar på avtalade insatser för innevarande budgetår beräknas till 1,5 milj. kr. Därutöver har 1 milj. kr. ställts tiU FN:s förfogande för huma­nitära insatser i Pakistan. Under budgetåret 1973/74 avser jag pröva för­utsättningarna för nya biståndsinsatser i Pakistan.

Sverige deltog i en år 1972 överenskommen internationell skuldkonso-lideringsaktion för Pakistan genom att skriva av räntefordringar på bi­ståndskrediter med 1,7 milj. kr. Ett mer långsiktigt skuldkonsoliderings-arrangemang förutses bli aktuellt under år 1973.

Ett avtal med FAO om ett kooperativt jordbruksprojekt i Afghanistan har förlängts till utgången av innevarande budgetår. Verksamheten om­fattar även vuxenutbildning som får svenskt stöd genom UNESCO. In­satsbehovet under en andra fas av projektet har preliminärt kostnads­beräknats till 25 milj. kr., att fördelas över en femårsperiod. Svenskt stöd övervägs f. n. Därutöver genomförs en insats i ITC:s regi på export­främjandets område. Kostnaderna beräknas för svensk del uppgå till sammanlagt 3,1 milj. kr.

Sverige stöder Sydkoreas familjeplaneringsprogram dels genom leve­ranser av preventivmedel, dels genom finansiering av ett famUjeplane-ringsinstitut, Sveriges bidrag till det sydkoreanska famUjeplaneringspro-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   43

grammet t. o. m. budgetåret 1971/72 uppgår tiU ca 10,5 mUj. kr. För in­nevarande budgetår beräknas ett bidrag om 3,2 mUj, kr, Fömtom hu­vuddelen av famUjeplaneringsinstitutets byggnadskostnader har Sve­rige åtagit sig att svara för ungefär hälften av dess driftskostnader t, o. m. budgetåret 1975/76. Leveranserna av preventivmedel förutses vara avslutade i och med budgetåret 1973/74. SIDA räknar med att FN:s befolkningsfond därefter kommer att kunna svara för detta bi­stånd. För familjeplaneringsbiståndet tUl Sydkorea beräknar SIDA för budgetåret 1973/74 totalt ca 4 milj, kr,

LATINAMERIKA

C/(i7e

Det svenska biståndet till Chile inleddes budgetåret 1970/71 med en familjeplaneringsinsats. Under budgetåret 1971/72 lämnades katastrof­hjälp med 2,5 mUj. kr. För innevarande budgetår har avtal träffats om insatser på totalt 25 milj. kr. och planeringen för budgetåret 1973/74 tar sin utgångspunkt i en siffra på 30 milj, kr.

Genomförandet av den chilenska regeringens planerade reformer för att främja social och ekonomisk utveckling försvåras av den akuta bris­ten på utländska valutor. Denna har uppstått bl. a. till följd av koppar­prisemas fall och landets stora skuldbörda. En betydande minskning i den intemationella kreditgivningen till landet har också bidragit tUl Chiles ekonomiska svårigheter. För att möjliggöra import av vissa för landets utveckling viktiga varor har Sverige under innevarande budget­år lämnat en kredit till ChUe om drygt 24 milj. kr. Vidare har ett bidrag lämnats genom ITC till stöd för Chiles ansträgningar att öka sin export. I enlighet med chilenska önskemål kommer den övervägande delen av de svenska biståndsresurserna för samarbetet under budgetåret 1973/74 att tas i anspråk av en ny importkredit.

Cuba

Under budgetåret 1971/72 uppgick utbetalningarna av svenskt bistånd till Cuba tiU 3,6 mUj, kr, eller 0,7 % av det bilaterala biståndsflödet. För innevarande budgetår beräknas medelsbehovet till 20 milj. kr. Pla­neringssiffran för budgetåret 1973/74 uppgår till 35 milj, kr.

Det svenska biståndet till Cuba inriktas huvudsakligen på två områ­den som den kubanska regeringen särskilt prioriterar i sin utvecklings­strategi, nämligen hälsovård och utbildning. Avtal träffades förra året om svenskt stöd till import av medicinsk utrustning för sammanlagt 45 mUj. kr. under fyra år. Fortsatt stöd till mödra- och barnavården förutses.

Genom UNESCO bidrar Sverige till finansieringen av två institut för teknisk utbUdning. Vidare prövas möjUghetema att väsentligt utvidga


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   44

Sveriges direkta samarbete med Cuba på utbildnuigsområdet genom stöd för ansträngningarna att åstadkomma bättre undervisning på lands­bygden.

ICKE-LÄNDERINRIKTAT BISTAND

För familjeplaneringsinsatser har under innevarande budgetår beräk­nats totalt ca 77 mUj. kr,, varav sammanlagt ca 46 milj. kr. för bidrag till intemationella organisationers verksamhet. Motsvarande belopp för budgetåret 1973/74 beräknas av SIDA komma att uppgå tUl 95 resp. drygt 56 milj. kr,, varav 39 milj. kr. belastar anslaget C 1. Bidrag tiU intemationeUa biståndsprogram.

Vid sidan av bidragen till mellanstatliga organisationers befolknings­program, vilka jag tidigare redovisat, utgår även bidrag till vissa en­skUda intemationella organisationers familjeplaneringsverksamhet. För budgetåret 1973/74 föreslår SIDA ett ökat bidrag till Internationella familjeplaneringsförbundet (IPPF). IPPF förmedlar bistånd tUl famUje-planeringsverksamhet, som bedrivs av enskUda organisationer i u-län­dema. Av särskild betydelse är denna verksamhet i länder som saknar officieUa familjeplaneringsprogram. Även i länder med av regeringen Stödda program har de frivilliga organisationema en viktig pionjärupp­gift bl. a. inom sexualundervisningens område. Verksamheten finansie­ras helt med friviUiga bidrag, som för år 1972 uppgick tUl 25 mUj, dollar. I enlighet med SIDA:s förslag beräknar jag en höjning av det svenska bidraget från 10 till 15 milj. kr.

SIDA beräknar ett ökat medelsutrymme för bidrag till svenska en­skilda organisationers humanitära och utvecklingsfrämjande verksamhet, främst på utbildningens och den förebyggande hälsovårdens områden. Under budgetåret 1972/73 beräknas bidrag om ca 12 milj, kr, utgå till de enskilda organisationemas verksamhet. Bland nytillkomna organisationer befinner sig bl, a, fackföreningsrörelsen. För budgetåret 1973/74 beräk­nar jag att bidragsgivningen kommer att uppgå till ca 15 milj. kr. De enskilda organisationernas verksamhet utgör ofta ett värdefullt komple­ment tUl det offentiiga utvecklingssamarbetet. Projekt som stöds är väl förankrade i mottagarlandets allmänna utvecklingssträvanden och före­tas inom ramen för den utvecklingsplanering som gäller för mottagar­landet.

För kurs- och stipendiatverksamhet under budgetåret 1973/74 beräk­nar SIDA ett medelsbehov om totalt 19,0 milj. kr. Den övervägande de­len används för kurser i samarbete med svenska myndigheter och insti­tutioner samt intemationella organisationer. Verksamheten förläggs i växande utsträckning fiU u-Iändema. Individuell stipendiering förekom­mer som del av insats i projekt och kan därutöver bli aktuell i fråga om kvahficerad forskning och studiebesök på hög nivå.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   45

För det icke-länderfördelade biståndet, vUket även innefattar kostna­dema för biträdande experter samt förberedelse och kontroll av projekt, beräknar jag för budgetåret 1973/74 ett sammanlagt medelsbehov på ca 90 milj. kr.

Biståndskontoren

Som jag förutskickade i prop. 1972: 1 har en översyn av bistånds-kontorsorganisationen företagits, syftande till en förstärkt integration av biståndskontoren i beskickningarna. De nya riktiinjema för verksamhe­ten innebär bl. a. att biståndskontoren görs till sektioner av berörda be­skickningar. Personalen blir därmed underställd utlandsmyndighetens chef. I frågor inom SIDA:s kompetensområde ges SIDA instmktionsrätt gentemot utlandsmyndigheten. Genom dessa riktlinjer markeras den svenska representationens enhetliga karaktär såväl gentemot värdlandet som hemmamyndighetema. Möjlighetema tUl ett rationellt utnyttjande av personalen förbättras och oklarheter rörande de olika ansvarsområ­dena elimineras. De nya riktlinjerna träder i kraft i början av år 1973.

Vid biståndskontoren får under innevarande budgetår finnas högst 69 kvalificerade tjänster. För budgetåret 1973/74 begär SIDA bemyndi­gande att öka antalet befattningar till 72. Jag bedömer det dock möjligt att genom omflyttning inom det befintliga antalet tjänster tillgodose de krav som under budgetåret 1973/74 kan komma att ställas på organisa­tionen. Jag beräknar det samlade medelsbehovet för biståndssektionema vid ambassadema för budgetåret 1973/74 tUl ca 12,5 milj. kr.

För det bUaterala utvecklingssamarbetet beräknar jag ett medelsbehov av 960 mUj. kr. för budgetåret 1973/74. Därav beräknar jag en reserv på 100 milj. kr. för katastrofinsatser.

Den slutliga fördelningen av medlen inom ramen för anslaget torde få ske genom Kungl. Maj:ts beslut.

Under hänvisning tili det anförda hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     godkänna de av mig föreslagna riktiinjema för bUateralt ut­vecklingssamarbete,

2.     tUl Bilateralt utvecklingssamarbete för budgetåret 1973/74 an­visa ett reservationsanslag av 959 956 000 kr.

C 3. Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informationsverk­samhet

1971/72 Utgift            8 725 589              Reservation              3 816 585

1972/73 Anslag        16 250 000 1973/74 Förslag       18 750 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   46

Från anslaget finansieras rekrytering av personal för det direkta svenska utvecklingssamarbetet och till de intemationella biståndsorga­nens verksamhet samt förberedelse och utbildning av utresande perso­nal. Dessutom finansieras från anslaget verksamhet för ökad upplysning om u-ländernas problem samt om biståndsverksamhetens inriktning och innehåll.

SIDA

För rekrytering och utbUdning av fältpersonal och informationsverk­samhet under budgetåret 1973/74 beräknar SIDA ett medelsbehov av 21 820 000 kr. Härav avser 3 430 000 kr. rekrytering av fältpersonal, 7 320 000 kr. utbildning av fältpersonal och 11 070 000 kr. information.

Rekrytering av fältpersonal. Budgetåret 1971/72 rekryterades 362 per­soner till biståndsverksamhet. Innevarande budgetår räknar SIDA med att rekrytera 420 personer. För budgetåret 1973/74 förutser SIDA en re­krytering av 465 personer och för de följande budgetåren ökande re­kryteringsvolymer.

Ytterligare åtgärder som underlättar för enskilda att arbeta inom ut­vecklingssamarbetet behöver vidtas. SIDA pekar särskilt på att anstäU-ningstryggheten vid återkomsten till Sverige måste förbättras. Rekryte­ringen av biståndsarbetare försvåras nu bl. a. av att sökande tUl u-lands-uppdrag med privat anställning normalt inte erhåUer tjänstledighet. Olika möjligheter att underlätta återinträdet på den svenska arbetsmark­naden efter hemkomsten utreds f. n. i samarbete med arbetsmarknads­styrelsen. Industriförbundet, Exportrådet och Arbetsgivareföreningen. Vidare väntas den statiiga utredningen om bl. a, meritvärdet av bi­ståndsarbete avge förslag under budgetåret 1972/73,

Utbildning av fältpersonal. SIDA:s insatser för utbildning av fältper­sonal syftar bl, a. till att förbereda fältarbetarna för deras kommande arbetsuppgifter och främja rekryteringen av fältarbetare. För budgetåret 1973/74 planeras förberedelsekurser för u-landstjänstgöring för sam­manlagt ca 475 personer, varav omkrmg 100 fredskårister.

Information. Är 1971 lade SIDA fram en fyraårsplan för informa­tionsverksamheten kring u-ländemas situation och det svenska utveck­lingssamarbetet. Tonvikten lades vid ett utvidgat samarbete med studie­förbunden, löntagarorganisationerna och övriga folkrörelser. Planen inne­bar att dessa organisationer skulle tilldelas bidrag som möjliggjorde för dem att bedriva en självständig u-landsinformation.

På gmndval av diskussioner med oUka folkrörelser rörande deras pla­ner för 1973/74 står styrelsen i sina beräkningar för 1973/74 i huvudsak fast vid de i fyraårsplanen angivna bidragsramarna. U-landsinformatio-nen inom folkrörelsema har emellertid också lett till en växande efter­frågan på basinformation från SIDA, Styrelsen finner det därför angelä-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   47

get att SIDA kan motsvara de förväntningar som väckts hos folkrörel­serna. För 1973/74 planerar styrelsen informationsåtgärder som totalt drar kostnader, vUka ligger inemot 10 % högre än det i fyraåisplanen upptagna beloppet, dvs, drygt 11 milj, kr, i förhållande till planerade 10,2 milj. kr.

Departementschefen

SIDA har foitfarande svårigheter på rekryteringsområdet. De tjänster som efterfrågas av utvecklingsländerna kräver som SIDA framhållit i stor utsträckning kvalificerade insatser inom yrken där tillgången är be­gränsad. Det finns ingen anledning att räkna med att det förhållandet kommer att ändras. Bl. a, därför är det viktigt att vidta åtgärder för att förbättra anstäUningstryggheten vid återkomsten till Sverige,

Med hänsyn till den betydande reservationen på anslaget beräknar jag i hkhet med SIDA medelsbehovet för SIDA:s rekrytering och utbUd­ning av fältpersonal till 10 750 000 kr. Det innebär en minskning med 1 250 000 kr. i förhållande tUl innevarande budgetårs anslag.

Informationsverksamhetens utbyggnad har i första hand skett ge­nom ökade bidrag till folkrörelsernas information om u-ländernas ut­vecklingsproblem. Denna inriktning bör ytterligare betonas.

Det är som jag framhöll i förra årets statsverksproposition väsentligt att organisationema tillförsäkras stor självständighet vid användningen av tilldelade medel. Det är angeläget att folkrörelsema inte fungerar som enbart distributörer av statiig u-lands- och biståndsinformation utan att de ges möjlighet att självständigt framställa eget material kring u-landsproblemen.

Informationsverksamhetens utveckling bör således följa den takt i vil­ken folkrörelserna bygger ut sina egna möjligheter att framställa sådan information och lägga upp kurser och seminarier. För bidrag till studie­förbunds, löntagarorganisationers och övriga enskilda organisationers in­formationsverksamhet beräknar jag 4 milj, kr, under kommande bud­getår,

I syfte att förstärka informationsverksamheten avser jag att föreslå Kungl. Maj:t att inrätta en informationsberedning med bl. a. represen­tanter för de stora folkrörelsema, de fackligt och politiskt förankrade studieförbunden samt UD:s u-avdelning och SIDA. Denna beredning skall vara rådgivande organ vid fördelningen av informationsmedel tUl folkrörelser och studieförbund.

Mot bakgrund av det ovan anförda beräknar jag ett medelsbehov för informationsverksamhet för budgetåret 1973/74 på 8 milj. kr., vUket in­nebär en Ökning med 3,75 milj. kr. i förhållande till innevarande bud­getår.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet


48


Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informa­tionsverksamhet för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservations­anslag av 18 750 000 kr.


C 4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)

1971/72 Utgift              20 785 369

27   584 000

28   094 000

1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


SIDA är central myndighet för det direkta utvecklingssamarbetet på skilda områden som Sverige bedriver med u-ländema. I detta samarbete ingår också vissa insatser som helt eller delvis finansieras av Sverige men förvaltas av någon av de mellanstatliga organisationerna.

SIDA leds av en styrelse. Chef för den löpande verksamheten är en generaldirektör. SIDA har under budgetåret 1971/72 samlat större de­len av sin operativa verksamhet i länderprogram. Samtidigt har den ti­digare administrativa uppdelningen av biståndet i krediter och gåvor upphävts, SIDA har därför i avvaktan på ställningstagande tUl de förslag till omorganisering av verkets arbetsformer som framlagts av lednings­gruppen för översynen av SlDA:s organisation (LÖSO) organiserat verk­samheten på tio byråer: länderbyrån, lantbruksbyrån, industribyrån, un-der\'isningsbyrån, befolkningsbyfån, utredningsbyrån, ekonomibyrån, re­kryterings- och utbildningsbyrån, personaladministrativa byrån och in­formationsbyrån.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

SIDA

Dep. chefen

Personal

Handläggande personal övrig personal

156 141

+ 4

+ 4

 

'297

+ 4

+ 4

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

LokaUcostnader

Expenser

Personalutbildning

17 968 000 50 000

1     800 000

2     510 000
1 461 000

250 000

-1- 1290 000

+ 1 567 000 +      40 000 +      50 000

+ 1 290 000 + 1 555 000

Inrednuig av nya lokaler i kvarteret Provisom

3 545 000

- 2 335 000

- 2 335 000

 

27 584 000

+    612 000

+    510 000

> SIDA har härutöver givits rätt att inrätta 8 extra tjänster. Dessutom tiU­kommer viss personal som avlönas med medel som anvisats för expertis, hksom av arbetsmarknadsstyrelsen anvisade vapenfria tjänstepliktiga.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   49

SIDA

Översynen av SIDA:s organisation och dess delprojekt har tidvis tagit en inte obetydlig del av SIDA:s kapacitet i anspråk. Sedan arbetet med översynen nu i huvudsak avslutats, kan resurser frigöras för mer bi-ståndsinriktade uppgifter samtidigt som SIDA börjar se resultat av ge­nomförda rationaliseringar. Inflyttningen i nya lokaler sommaren 1973 bör även kunna ge administrativa vinster. Mot denna bakgrund — och i avvaktan på konsekvensema från organisatorisk synpunkt av industri-biståndsutredningen och u-landsforskningsutredningen — avstår SIDA från en ökning av personalen under det kommande budgetåret. SIDA har emeUertid begärt fyra tjänster varav tre avser att ersätta extra tjäns­ter och den fjärde avser ett utbyte av en personlig tjänst.

Till följd av inflyttningen i nya lokaler i kvarteret Provisorn ökar hy­reskostnaderna med 1 356 000 kr. samt följdkostaader i form av bl, a. städning med 200 000 kr, Kostnadema för inredning av de nya loka­lerna uppskattades tidigare av SIDA till preliminärt 3 545 000 kr. Bygg­nadsstyrelsen har emellertid nu beräknat inredningskostnaderna till 4 755 000 kr,, vilket innebär att det fordras en ytterligare medelsanvis­ning av 1 210 000 kr, för budgetåret 1973/74,

Departementschefen

LÖSO har, som jag tidigare redovisat, framlagt förslag tUl omorgani­sering av SlDA:s arbetsformer. Samtidigt har SIDA infört nya arbetsfor­mer lämpade för den arbetsgång och arbetsfördelning som införandet av länderprogrammen innebär. Som jag tidigare har framhållit bör LÖSO:s förslag kunna vara av värde för den kommande biståndspolitis­ka utredningen.

Under tredje kvartalet 1973 kommer SIDA att flytta in i nya lokaler i kvarteret Provisom. Genom detta och de administrativa vinster som uppnåtts vid nu genomförda rationaliseringar begränsas, som jag fram­höll i förra årets statsverksproposition, behovet av personalökning vä­sentiigt. Jag har beräknat medel för fyra tjänster, som SIDA begärt i sin anslagsframställning. Det för med sig en kostnad av 187 000 kr., som tidigare finansierats av övriga medel disponibla under avlöningsposten. Förändringen iimebär således ingen egentiig kostnadsökning.

Jag har tidigare givit byggnadsstyrelsen i uppdrag att svara för plane­ring och upphandling av inredning för lokalerna i kvarteret Provisom. För ändamålet har 3 545 000 kr. stäUts tUl styrelsens förfogande. Som jag framhöll i föregående års statsverksproposition bygger detta belopp på en preliminär beräkning. Styrelsen har nu lämnat en mer definitiv kost­nadsberäkning för inredningen av lokalema. Jag har därför beräknat

4   Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 5


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                               50

ytterligare medel för inredning och utrustning av SIDA:s nya lokaler med 1 210 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) för budget­året 1973/74 redovisa ett förslagsanslag av 28 094 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                              51

D. INFORMATION OM SVERIGE I UTLANDET D 1. Svenska institutet

1971/72 Utgift                7165 997                    Reservation                        701003

1972/73 Anslag               8 713 000

1973/74 Förslag     nO 656 000

1 Varav 1 307 000 kr. avser överföringar.

Svenska institutet är en stiftelse, för vilken staten år 1970 övertagit det ekonomiska ansvaret. Enligt de av Kungl. Maj:t fastställda stad­garna skall stiftelsen främja kultur- och erfarenhetsutbytet med utlandet samt genom upplysningsarbete i utlandet sprida kännedom om svenskt samhällsliv. Stiftelsen får inom sitt verksamhetsområde mot ersättning utföra uppdrag och tillhandahålla produkter och tjänster.

Stiftelsen leds av en styrelse. Ledamöter av denna är stiftelsens direk­tör och tio andra ledamöter, som utses av Kungl. Maj:t. Bland leda­mötema ingår företrädare för utrikes- och utbildningsdepartementen samt för kulturlivet, folkrörelserna, de fackliga rörelserna och närings­livet. För kontakt med samhällsinstitutioner och andra organ, som har beröring med stiftelsens verksamhet, finns rådgivande referensgrupper som tillsätts av styrelsen. Stiftelsen har två egna utlandskontor, nämli­gen i Paris och London.

Anslaget till Svenska institutet för budgetåret 1972/73 uppgår till 8 713 000 kr. Däratöver har institutet erhållit 700 000 kr. från anslaget D 3. Övrig information om Sverige i utlandet, vilket belopp avser täc­kande av kostnader för vissa årligen återkommande informationspro­jekt av långsiktig karaktär.

Svenska institutet begär för budgetåret 1973/74 ett anslag på 9 907 000 kr., vilket skulle innebära en ökning av innevarande budgetårs anslag med 1 194 000 kr. Löne- och prisomräkning beräknas till 424 000 kr. medan resterande del, 770 000 kr., avser kostnader för sådana fasta projekt, t. ex. kulturutbytesprogram med länder i Östeuropa, för vilka institutet innevarande budgetår erhåller 700 000 kr. från utrikesdeparte­mentet.

Departementschefen

I prop, 1970: 45 angavs, att av många skäl en översyn av utlands­informationen syntes önskvärd samt att Kungl. Maj:t tagit upp frågan till förnyad prövning. En sådan översyn har nu till stora delar slutförts. I anslutning därtill har överläggningar ägt mm mellan utrikesdeparte­mentet och Svenska institutet angående en fastare gränsdragning mellan

4t    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 5


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   52

olika ansvarsområden inom upplysningsverksamheten. Överläggning­arna har resulterat i dels en principöverenskommelse om departemen­tets och institutets ansvarsområden på verksplanet, dels en överenskom­melse om överföring av viss verksamhet och med den förbundna tjäns­ter från departementet till institutet. ErUigt principöverenskommelsen skaU Svenska institutet, i den mån uppgifterna inte ankommer på annat upplysningsorgan, omhänderha alla verksfunktioner inom området upp­lysning om Sverige i utiandet. Oavsett detta kan utrikesdepartementet även i fortsättningen omhänderha ansvar och verksfunktioner bl. a. i vad gäller sådan upplysningsverksamhet som är avsedd att särskilt stöd­ja eller skapa förståelse för den svenska utrikespolitiken eUer föranleds av utrikespoUtiska bedömningar eller som instruktionsmässigt ombesörjs av utlandsmyndigheterna och som inte täcks av institutets löpande verksamhet. Med anledning av överföringen av verksamhet och tjänster bör institutet tillföras 280 000 kr. från anslaget D 3. Övrig information om Sverige i utiandet och 327 000 kr. från anslaget A 1. Utrikesför­valtningen.

Beträffande institutets två utlandskontor pågår utredning. Princip­beslut har dock fattats att utrikesdepartementet skall överta kontoret i London.

Medel för vissa årligen återkommande upplysningsprojekt som utförs av institutet bör anvisas under detta anslag. Av denna anledning bör yt­terligare 700 000 kr. överföras från anslaget D 3. Övrig information om Sverige i utlandet.

Med hänsyn till bl. a. vissa tillkommande lokalkostnader beräknar jag slutligen institutets automatiska kostnadsökningar till 636 000 kr.

Anslaget bör således räknas upp med sammanlagt (280 000-F327 000 -1-700 000 + 636 000) 1943 000 kr. varav 1307 000 kr. avser över­föringar.

Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att till Svenska institutet för budgetåret 1973/74 anvisa ett re­servationsanslag av 10 656 000 kr.

D 2. Sveriges Radios programverksamhet för utlandet

1971/72 Utgift            9 180 000

1972/73 Anslag        10 932 000 1973/74 Förslag       11762 000

Utlandsprogrammet, som är den enhet som inom Sveriges Radio om-händerhar ifrågavarande programverksamhet, skall dels själv sända ra­dioprogram, dels producera för utländska radio- och TV-stationer av­sedda program.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   53

1972/73        Beräknad ändring 1973/74

Sveriges Radio      Dep.chefen och Televerket

Ersätming för Sveriges Radios

programverksamhet för utiandet        10 932 000            -1-1423 000        +830 000

Sveriges Radios kostnader                (7 272 000)           (+    833 000)     (+ 530 000)

Televerkets kostnader                     (3 660 000)        (+    590000)      (+ 300000)

Riksdagen (KrU 1971: 8, rskr 1971: 110) har framhålUt önskvärd­heten av en översyn av målsättningen för Sveriges Radios program­verksamhet för utlandet. TiU följd härav uppdrog utrikesministem i skrivelse den 15 december 1971 åt riksantikvarien Roland Pålsson att göra en sådan översyn.

Utredningsmannen avgav i juni 1972 betänkandet Sveriges Radios Utlandsprogram — översyn av verksamhet, finansiering och samord­ningsfrågor (Ds UD 1972: 1).

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Beredskaps­nämnden för psykologiskt försvar, Handelsflottans välfärdsråd, Ingen­jörsförlaget AB (bl. a. utgivare av tidskriften Sweden Now), Kulturrå­det, Statens invandrarverk, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska institutet (SI), Svenska missionsrådet, Svenska resebyråför­eningen, Svenska tidningsutgivareföreningen. Svenska turisttrafikförbun­det, Sveriges industriförbund tiUika för Sveriges allmänna exportför­ening, Sveriges Radio (SR), Televerket, Tjänstemännens centralorgani­sation (TCO) och Utlandssvenskarnas förening.

Vidare har yttranden inkommit från ambassaderna i Bonn, Moskva, Rio de Janeiro, Tel Aviv och Tokio.

Landsorganisationen i Sverige samt Nämnden för samhällsinforma­tion har avstått från yttrande,

U tredningsmannen

Sveriges Radios utlandsprogram består av tre verksamhetsgrenar: sändningsredaktionen, programexport radio och programexport film.

Sändningsredaktionen omhänderhar radiosändningar från Sverige i första hand på kortvåg. F. n. sker detta på sju språk, nämligen svenska, engelska, tyska, spanska, franska, portugisiska och ryska. Koslnads­mässigt tar ifrågavarande sändningar 80 % av tUlgängliga anslag i an­språk.

Inom ramen för programexport radio produceras omkring 300 pro­gram omfattande ca 18—20 000 bandkopior, som distribueras till ra­diostationer utomlands för utsändning som del av det ordinarie radio­programmet.

Genom programexport film sänds TV-filmer likaledes tiU olika sta-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   54

tioner kostnadsfritt eller mot viss avgift. För närvarande finns ett 100-tal fUmer i fem språkversioner.

Radiosändningama kan sägas ha sitt ursprang i sändnmgar på kort­våg som inleddes strax före andra världskriget. Under kriget blev be­hovet av sådana sändningar aUtmer uppenbart, och 1943 års rimdradio-utredning föreslog inrättande av särskilda sändare. Sådana togs i bmk 1952.

1960 års rundradioutredning tog upp frågan om utiandsverksamhe-ten genom en särskUd expertgmpp, som för sin del avstyrkte minsk­ningar av radiosändningama såväl av beredskapsskäl som med tanke på vikten att håUa allmänheten i utlandet informerad om Sverige och svenska förhållanden. Utredningen underströk att kortvågssändningarna hade ett självklart berättigande även som en snabb och billig form av kontakt mellan utlandssvenskarna och hemlandet.

Genom beslut av 1967 års riksdag anvisades medel för nya och kraf­tigare sändare, som beräknas tas i bmk under innevarande budgetår.

Utredningsmannen påpekar svårigheten att få en riktig bedömning av lyssnamnderlaget, men anser dock att detta får anses vara tUlräckligt för att motivera att kortvågssändningar sker i samma omfattning som f. n. Han erinrar också om att baskostnaderna för kortvågsändningar är så pass stora att väsentliga besparingar knappast kan vinnas utan att sändningarna på flera språk nedläggs.

Utredningsmannen anser att man ej bör avstå från möjligheterna att hålla kontakt med utlandssvenskarna genom kortvågssändningar. En viss betydelse har också sändningarna därigenom att de ger lyssnare, som mte har tillgång tUl ett allmänt omfattande nyhetsflöde, möjlighet att bilda sig en allsidig uppfattning om världshändelserna.

Utredningsmannen erinrar om radioutredningens förslag om en råd­givande utredningskommitté med uppgift att svara för utlandsprogram­mets samordning med övriga upplysnlngsorgan. Denna kommitté, som bildades hösten 1962, kom dock ej att fungera, då erforderligt samråd ansågs kunna ske genom upplysningsberedningen och, därefter. Kolle­giet för Sverige-information i utlandet. Då kollegiet numera upphört anser utredningsmannen att en sådan samrådsnämnd bör ålerinrättas för att tillgodose behovet av en administrativt smidigt löpande samordning mellan utlandsprogrammet, Svenska institutet och utrikesdepartementet.

Utredningsmannen föreslår att radiosändningama till utlandet på svenska och utiändska språk behålls t. v. Även den övriga delen av verksamheten, som avser renodlade informationsuppgifter i form av till utländska institutioner tillhandahållna bandinspelnmgar och filmer, bör behållas. För dessa uppgifter bör enligt utredningsmannen ca 1 milj. kr. disponeras efter beslut av utrikesdepartementet och användas av ut­landsprogrammet för uppdragsverksamhet.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                               55

Remissyttranden

Beträffande frågan om ett bibehållande av radiosändningama till ut­landet ansluter sig i princip de flesta remissinstanser till utrednings­mannens bedömning. Avvikande mening anförs dock av invandrarver­ket, SAF, exportföreningen, industriförbundet, turisttrafikförbundet och ingenjörsförlaget, vilka ifrågasätter värdet av radiosändningar bl. a, med anledning av att man f, n. äger begränsad kännedom om deras ef­fekt. Man anser även att de kräver för stor andel av de totala informa­tionsresurserna, SAF, industriförbundet och exportföreningen ifrågasät­ter endast sändningarna på utländska språk, inte sändningarna på svens­ka, vUka dessa instanser anser bör bibehållas.

De remissinstanser som ställer sig kritiska till radiosändningarna till utlandet, anser att produktionen av bandade radio- och TV-program bör ökas på bekostnad av radiosändningarna. Som skäl härför anförs främst att program som placeras på utiändska radio/TV-stationer får en vida överlägsen spridning samt att det skulle vara lättare att genom publikundersökningar erhålla uppgifter om dessa programs effekt.

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, kulturrådet, missions­rådet samt ambassaden i Tokio ansluter sig tUl utredningsmannens för­slag om att medel för renodlade informationsuppgifter bör disponeras efter beslut av utrikesdepartementet och sålunda kunna utföras av ut­landsprogrammet såsom uppdragsverksamhet. Tidningsutgivareförening­en anser däremot att utlandsprogrammets fria ställning gentemot stats­makterna är av avgörande betydelse för programmets trovärdighet bland utländska lyssnare och avstyrker bestämt utredningsmannens för­slag på denna punkt. Enligt TCO är en ökad samordning i och för sig riktig, men en sådan får ej åstadkommas på bekostnad av Sveriges Ra­dios självbestämmanderätt. SI stäUer sig tveksamt tiU förslaget bl. a. un­der hänvisning till den nya arbetsfördelningen mellan institutet och ut­rikesdepartementet.

SR hävdar i sitt yttrande att förslaget om att utrikesdespartementet skulle besluta om dispositionen av de medel som avser renodlade in­formationsuppgifter strider mot § 1 i avtalet mellan staten och Sveriges Radio AB, enligt vilket bolaget äger med ensamrätt avgöra vilka radio­program "som skall förekomma i rundradiosändning från sändare här i riket". Visserligen sänds de av förslaget berörda programmen inte från sändare här i riket utan från sändare i utlandet, men av "praktiskt-eko-nomiska skäl" anser man att det inte går att skilja de två verksamhets­grenarna,

A nslagsf ramställning

Av den yrkade bidragsökningen tUl Sveriges Radio, 833 000 kr., av­ser 530 000 kr. automatiska kostnadsökningar medan 303 000 kr. utgör det belopp som erfordras för att behålla verksamheten på 1972/73 års


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   56

nivå utan tillskott av avgiftsmedel. Sådant tillskott lämnas innevarande budgetår med ca 300 000 kr.

Den för Televerket begärda ökningen, 590 000 kr., hänför sig främst till inköp av reservmaterial tUl de för utlandsprogram avsedda radio­sändarna i Hörby och Karlsborg, vUka successivt tas i bruk under 1972/73.

Departementschefen

Jag delar utredningsmannens uppfattning att radiosändningar tUl ut­landet på svenska och utländska språk bör bibehållas. Sändningar på utländska språk bör betraktas som ett led i svensk upplysningsverksam­het till utlandet och följa de riktlinjer som ligger till grund för upp­lysningsverksamheten i stort. Sändningarna på svenska har för utom­lands verksamma svenskar ett betydande och oomtvistat värde. Jag de­lar utredningsmannens synpunkter på behovet av samråd mellan ut­landsprogrammet, Svenska institutet och utrikesdepartementet. Sedan Kollegiet för Sverige-information i utlandet numera upphört bör erfor­derligt samråd organiseras i särskUd ordning.

Den verkställda översynen har gett en värdefull inblick i olika pro­blem kring Sveriges Radios utlandsprogram. Genom det samråd som jag förutsätter komma att äga rum bör verksamhetens inordning i in­formationspolitiken i stort och avvägningen mellan radioverksamheten och andra former av upplysningsverksamhet komma att närmare be­lysas. Med hänsyn bl. a. tUl att utlandsprogrammet numera fått ökad sändningskapacitet bör anslagsgivningen till radioprogrammen ej redu­ceras i förhållande till innevarande budgetår. För framtida övervägan­den är det självfaUet önskvärt att erhålla ökad kunskap om utlandspro­grammens lyssnamnderlag i ljuset av nya tekniska möjligheter.

Jag är beredd att redan nu ansluta mig till utredningsmannens förslag att en viss del av utlandsprogrammets anslag skall avses för informa­tionsprogram för utländska institutioner. Dessa program ligger i linje med andra upplysningsorgans normala verksamhet och medlen bör dis­poneras i samråd med dessa. Jag viU dock för budgetåret 1973/74 be­gränsa de medel, som avser framställning av bandade program och TV-filmer och som efter beslut av utrikesdepartementet skall disponeras för uppdragsverksamhet, till att omfatta en verksamhet närmare motsva­rande vad Sveriges Radio under de senaste åren utfört med särskilda medel från Kollegiet för Sverigeinformation i utlandet. För detta ända­mål bör anvisas 500 000 kr. under detta anslag.

Med hänsyn till pris- och löneomräkning samt inköp av reservma­terial till radiosändarna i Hörby och Karlsborg bör anslaget räknas upp med 830 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Sveriges Radios programverksamhet för utlandet budget­året 1973/74 anvisa ett anslag av 11 762 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet


57


 


D 3. Övrig information om Sverige i utlandet

6 448 000 3 894 000

1971/72 Utgift                 6 090 004                   Reservation

1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


1153 816


 


Dep.chefen

1972/73 Anslag


Beräknad ändring 1973/74

Anslags­framställning


 


1.  Samordnad informations­
verksamhet

2.  Bidrag till Svensk-inter­
nationella pressbyrån


'5 697 000

751 000 6 448 000


+ 127 000 + 127 000


-2 554 000

-2 554 000


' Under delposten 1. Samordnad informationsverksamhet ingår nuvarande del-postema 2. Utländska pressbesök, 4. Särskilda medel för samordnad informations­verksamhet, 5. Bernadottemuseet i Pau samt 6. Annan informationsverksamhet. Nuvarande delposten 3. Svenska informationskontoret, New York, ingår i anslagen Al. Utrikesförvaltningen och A2. Repre.sentationsbidrag till utlandstjänstemän.

Kollegiet för Sverige-information i utlandet har upplösts och dess samordnande uppgifter på allmäninformationens område har fr. o. m budgetåret 1972/73 övertagits av utrikesdepartementet (prop. 1972: 31, NU 1972: 27, rskr 1972: 187).

Efter riksdagsbeslut (UU 1969: 22, rskr 1969: 372) och med stöd av Kungl, Maj:ts bemyndigande tUlkallade chefen för utrikesdepartemen­tet den 6 maj 1970 en sakkunnig med uppdrag att utreda frågan om åtgärder till stöd för den svensk-amerikanska pressen i Nordamerika. Den sakkunnige, generaldirektör Kjell Öberg, föreslog i sitt år 1971 av­givna betänkande "Utvandrarnas tidningar" (UD 1971: 1) vissa stöd­åtgärder åt de nio i Nordamerika utkommande svensk-amerikanska tid­ningarna. Dessa har mött ökade ekonomiska svårigheter bl. a. då det svenskspråkiga läsarunderlaget kraftigt minskat. Utredningen ger en översikt över den svensk-amerikanska pressens utveckling och erinrar om dess uppgift att förmedla kontakten mellan Sverige och amerikaner av svenskt ursprung. Vissa stödåtgärder föreslås, främst i form av an­nonsering av svenska myndigheter och upplysnmgsorgan. Också andra former för samverkan nämns, bl. a. av teknisk natur. Utredningen an­ser att en försöksverksamhet med Sverige-information per annons bör inledas och föreslår att 130 000 kr. anslås för stödannonsering. Över utredningens förslag har yttrande bl. a. avgivits av Sveriges Radio, Tid­ningsutgivareföreningen, Tidningarnas telegrambyrå. Svenska institu­tet och Sveriges allmänna exportförening.

Samtliga remissinstanser biträder utredningens förslag om stödannon­sering.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   58

Föreningen Bernadottemuseets vänner har begärt ett bidrag på 10 000 kr, för Bernadottemuseet i Pau, vilket är samma belopp som utgår innevarande budgetår, medan Utlandssvenskarnas förening yrkar statsbidrag med 50 000 kr. Ingenjörsvetenskapsakademien begär ett bi­drag på 500 000 kr. för genomförande av forskamtbyte mellan Sverige och olika östeuropeiska länder och Kina.

Svensk-internationella pressbyrån distribuerar nyhetsmaterial, främst i form av bulletiner, på elva språk tUl ca 7 000 tidningar och facktid­skrifter. Kostnaderna för verksamheten under budgetåret 1972/73 be­räknas tUl 1 046 000 kr., varav statsbidraget över tredje huvudtiteln ut­gör 751 000 kr. Sveriges allmänna exportförening begär för budgetåret 1973/74 ett statsbidrag för Svensk-intemationeUa pressbyrån på 878 000 kr., dvs, en ökning med 127 000 kr. Staten för 1973/74 beräknas tUl 1 133 000 kr. Bidrag från enskUda samt diverse inkomster beräknas tUl 255 000 kr.

Departementschefen

Svenska informationskontoret i New York, som sedan den 1 juli 1966 utgör en del av utrikesförvaltningen, bedriver en omfattande in­formationsverksamhet i Förenta statema och Canada. Av praktiska skäl kommer kontoret att fr. o. m. den 1 juli 1973 formellt inordnas i generalkonsulatet i New York, varför kostnadema för kontoret, som för budgetåret 1973/74 beräknas uppgå tUl ett oförändrat belopp om 1 974 000 kr,, i fortsättningen kommer att belasta främst anslaget Al. Utrikesförvaltningen. Överföringen tUl generalkonsulatet avses inte med­föra några förändringar i kontorets verksamhet.

Jag delar utredningsmannens åsikt att det finns skäl för att på olika sätt stödja den svensk-amerikanska pressen i Nordamerika. Redan un­der budgetåret 1971/72 har ett annonsprogram genomförts till en kost­nad av 40 000 kr. och under innevarande budgetår beräknas 55 000 kr, för ändamålet.

Jag är beredd att låta detta stöd utgå även under budgetåret 1973/74 samt kommer att pröva möjlighetema och behovet att något utöka pro­grammet i enlighet med de av utredningsmannen uppdragna riktlinjerna. Jag kommer att följa utvecklingen och överväga de ytterligare åtgärder som kan befinnas lämpliga. Kostnaderna för här aktuella stödåtgärder får dock vägas mot behovet av andra insatser för den allmänna infor­mationen om Sverige.

För Bernadottemuseet i Pau beräknar jag ett oförändrat belopp om 10 000 kr.

För forskar- och kulturutbyte med särskilda länder beräknar jag 250 000 kr. Av detta belopp bör en lämpligt avpassad del anvisas till Ingenjörsvetenskapsakademien för forskamtbyte med nationella vetenskapsakademier    i    Östeuropa    och    Kina.    Under    innevaran-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                               59

de budgetår har 100 000 kr., varav Vetenskapsakademien erhållit 30 000 kr., beräknats för detta ändamål. Vid behandlingen av åttonde huvudtiteln i det följande avser föredraganden, statsrådet Moberg, an­mäla sin avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1973 års riksdag lägga fram proposition om bidrag till Vetenskapsakademien. Med hän­syn härtill bör inte bidrag utgå från förevarande anslag tUl Vetenskaps­akademien för nästa budgetår.

För aUmän förstärktung av den samordnade informationsverksam­heten beräknar jag en ökning med 400 000 kr.

För Svensk-internationella pressbyrån beräknar jag ett oförändrat belopp.

Av skäl som jag angivit ovan (under D 1. Svenska institutet) bör ett belopp av 980 000 kr. överföras från detta anslag tili anslaget D 1. Svenska institutet.

Mot en ökning av 400 000 kr. står aUtså en minskning på (1 974 000 + 980 000) 2 954 000 kr. Totalt bör anslaget minskas med 2 554 000 kr.

Jag hemstäUer att Kimgl. Maj:t föreslår riksdagen

att till övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 3 894 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                               60

E. DIVERSE

E 1. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet ra. m.

1971/72 Utgift            358 711

1972/73 Anslag            400 000

1973/74 Förslag            400 000

Från anslaget bestrids bl, a, vissa kostnader för sjöfolk, andra svenska medborgare och vissa statslösa, som råkat i nödställd belägenhet utom­lands. Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemstäUer att Kimgl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kr.

E 2. Bestridande av resekostaader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater

1971/72 Utgift               16 801               Reservation                    3 233

1972/73 Anslag              20 000

1973/74 Förslag             22 000

Anslaget bör räknas upp med 2 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tiU Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationer­na utsedda svenska stipendiater för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 22 000 kr.

E 3. Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor

1971/72 Utgift            1 188 000

1972/73 Anslag          1 263 000

1973/74 Förslag        1 630 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet


61


 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

Anslag

Anslags­framställning

Dep. chefen

Utrikespolitiska institutet

835 000

+ 348 000

+ 250 000

Svenska FN-förbundet

368 000

+ 254 000

+   75 000

Svenska UNICEF-kommittén

'27 000

+     8 000

+     3 000

Svenska sektionen av IntemationeUa

 

 

 

Kvinnoförbundet för Fred och

 

 

 

Frihet

15 000

+   31000

+     6000

Svenska Freds- och SkUjedoms-

 

 

 

föreningen

15 000

+   35 000

+     6 000

Utrikespolitiska föreningarnas

 

 

 

FN-förbund

15 000

+   12 000

Europarörelsens Svenska Råd

15 000

+   35 000

 

1 290 000

+ 723 000

+ 340 000

1 Avser anslaget A 9. Extra utgifter.

Utrikespolitiska institutet begär statsbidrag från tredje huvudtiteln på sammanlagt 1 183 000 kr. Av detta belopp avser 494 000 kr. lokalkost­nader och 574 000 kr. kostnader för löner. Vidare beräknas 15 000 kr. för upprustning av institutets bibliotek, 50 000 kr. till startande av en utrikespolitisk tidskrift samt 50 000 kr, för flyttningskostnader m, m.

Svenska FN-förbundet har för information om FN och UNESCO beräknat kostnadema för sin löpande verksamhet under budgetåret 1973/74 till 939 000 kr. Inkomster utom statsbidrag beräknas till 317 000 kr. medan återstående del, 622 000 kr., begärs som statsbidrag över tredje huvudtiteln. Av den föreslagna bidragsökningen avser 132 000 kr. Ökade löne-, hyres-, kanslikostnader o. dyl. För pubUkationer, informa­tionsmaterial, tidskriften Världshorisont m. m. har beräknats en ökning av 122 000 kr.

Under budgetåret 1973/74 beräknar förbundet anslå 40 000 kr, för upplysning om UNESCO och 50 000 kr. för information om FN:s andra utvecklingsårtionde.

Svenska UNICEF-kommittén, som för innevarande budgetår erhållit bidrag från anslaget A 9. Extra utgifter, beräknar sina kostnader för budgetåret 1973/74 tUl 93 000 kr., varav 41 000 kr, avser administration och 52 000 kr, upplysningsverksamhet. Egna inkomster, främst från UNICEF-kortfÖrsäljning, beräknas till 58 000 kr, medan återstoden, 35 000 kr., begärs som statsbidrag.

Svenska sektionen av Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet beräknar den totala kostnaden för budgetåret 1973/74 för för­bundets verksamhet till 95 000 kr. Budgetåret 1971/72 uppgick kost­naderna till ca 52 000 kr. Under budgetåret 1973/74 planeras två sär­skUda informationsprogram till en kostnad av vardera 10 000 kr,, näm­ligen "Principer för internationell lagstiftning för vänskapliga relationer

5    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 5


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                                   62

och samarbete mellan folken" och "System för medling och fredligt lösande av intemationeUa tvister". Förbundet anhåller om ett statsbi­drag med 46 000 kr., vilket skulle innebära en höjning med 31 000 kr.

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen begär ett med 35 000 kr. höjt statsbidrag för att förmedla kunskap om och håUa intresset om internationella frågor levande bland en större allmänhet.

Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund (tidigare Sveriges Stu­denters FN-förbund) anhåller om statsbidrag under tredje huvudtiteln med 27 000 kr,, vilket skulle innebära en höjning med 12 000 kr. En stor del av den begärda höjningen avser kostnader för etablerande av kontakter med ungdomsorganisationer i andra länder.

Europarörelsens Svenska Råd anhåller om ett anslag från tredje huvudtiteln på 50 000 kr, för informationsverksamhet i europeiska sam­arbetsfrågor. Enligt rådet föreligger ett stort behov av saklig information i europeiska frågor hos allmänheten, särskUt bland ungdomen. Genom sin ställning som informationstjänst för Europarådet i Sverige och tack vare goda kontakter med Europeiska gemenskapernas informationsav­delning och Europarörelsen i andra länder anser sig rådet verksamt kunna bidra till att täcka en del av det svenska informationsbehovet under föratsättning att nödvändiga medel ställs tUl dess förfogande. Rådet, som är partipolitiskt neutralt, avser att i dessa frågor samarbeta med statiiga myndigheter och intresserade organisationer.

Departem en tsch ef en

Riksdagen (SU 1969: 177, rskr 1969: 387, UU 1972: 1, rskr 1972: 43) har begärt att informationen i Sverige om internationella frågor skall förstärkas. Med hänsyn härtUl beräknar jag för budgetåret 1973/74 ett belopp på 1 085 000 kr. för Utrikespolitiska institutet, vilket innebär en ökning med 250 000 kr, jämfört med det bidrag som lämnas inne­varande budgetår. För Svenska FN-förbundet beräknar jag ett bidrag på 443 000 kr., en ökning med 75 000 kr. Bidraget till Svenska UNICEF-kommittén bör ökas med 3 000 kr. till 30 000 kr. och för Svenska sektionen av Intemationella Kvinnoförbundet för Fred och Fri­het samt Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen med 6 000 kr. var­dera. För Utrikespolitiska föreningamas FN-förbund och Europarörel­sens Svenska Råd beräknar jag oförändrade bidrag.

Med hänvisning tUl den inledande sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespoli­tiska frågor för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 1 630 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                                    63

E 4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut

1971/72 Utgift                 3 088 000

1972/73 Anslag               3 199 000

1973/74 Förslag              3 499 000

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) är en stif­telse, för vilken Kungl. Maj:t fastställt stadgar den 29 juni 1966. Stif­telsen har till ändamål att i enlighet med de grunder för bidrag riksda­gen godkänt med anledning av prop. 1966: 76 (SU 1966: 88, rskr 1966: 203) bedriva vetenskaplig forskning i konflikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhet i syfte att söka ge bidrag tUl förståelsen av betingelserna för fredliga lösningar av mellanstatliga konflikter och för en stabil fred.

Stiftelsen leds av en styrelse. Hos stiftelsen firms en institutsdirektör och andra tjänstemän i enlighet med en personalförteckning som Kungl. Maj:t fastställer samt, som rådgivande organ, ett vetenskapligt råd.

Personal enligt personalförteckning

1972/73   Beräknad ändring 1973/74 Institutet        Dep. chefen

Handläggande personal                                       4                 3                      

Övrig personal                                                    6                 2                      

10                 5                      

SIPRI begär ett statsbidrag på 3 794 000 kr., vilket innebär en ökning med 595 000 kr. i förhållande tUl budgetåret 1972/73. Av det anslag institutet begär utgör 2 852 000 kr. kostnader för avlöningar, 600 000 kr. administrativa kostnader inkluderande kostnader för ökat lokalutrym­me samt 270 000 kr. särskilda projektkostnader. Resterande del utgörs av lönekostnadspålägg och vissa kostnadsersättningar.

Bland projekt för budgetåret 1973/74 nämner institutet SIPRLs års­bok, forskning rörande betydelsen ur rustningsbegränsningssynpunkt av atomenergiteknologiens fortsatta utveckling och utbredning, faktorer som bestämmer militärutgifternas storlek, studier av mot person verkan­de vapen som kan tänkas strida mot krigets lagar samt särskilda utred­ningar av tekniska nedrustningsfrågor. Slutligen upptas också ospeci­ficerad forskningsverksamhet för vUket ändamål man beräknar 100 000 kr.

Departementschefen

Med hänsyn främst till vissa pris- och löneökningar samt ökade hyres­kostnader förordar jag att anslaget räknas upp med 300 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet


64


Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tiU Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinsti­tut för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 3 499 000 kr.

E 5. Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


964 640

1  400 000

2  000 000


Kostnaderna för ifrågavarande verksamhet bestrids under inneva­rande budgetår från fjärde huvudtitelns förslagsanslag H 5. Vissa åt­gärder för rustningsbegränsning och kontroll.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

Anslagsfram-     Departements-stäUning             chefen

1.  Seismologiska multipel­
stationen i Hagfors

2.  Tekniskt—vetenskapliga
utredningar, viss radiak-
övervakning m. m.

1 400 000 1 400 000

+   473 000

+   900 000 + 1373 000

-100 000

+ 700 000 + 600 000

Den seismologiska multipelstationen i Hagfors har till uppgift att bedriva detektionsseismologisk forskning och internationellt datautbyte. Verksamheten leds av försvarets forskningsanstalt.

Tekniskt-vetenskapliga utredningar, viss radiakövervakning m. m. avser viss av försvarets forskningsanstalt för utrikesdepartementets räkning bedriven verksamhet och omfattar dels utredningar i samband rned förhandlingar om rustningsbegränsning och kontroU, dels radiak­övervakning för provstoppskontroU.

Försvarets forskningsanstalt

För Hagforsanläggningen medför löne- och prisomräkning en kost­nadsökning med 29 000 kr. För studier gällande identifiering av kärn-laddningsexplosioner beräknas ytterligare 60 000 kr. och för ersätt­ningsmaterial 150 000 kr. Övergång till programbudgetering vid försva­rets forskningsanstalt och tillämpning av principen att varje program skaU bära sina egna kostnader medför att anslaget bör räknas upp med 250 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                                    65

1972 / 73                Beräknad ändring 1973 / 74

Anslagsfram-   Dep.-
stälkiing
            chefen

Personal

Handläggande personal                        6                         

Övrig personal                                      3                       +2

9                       +2

Vidare beräknas kostnadema för intemationellt datautbyte, forsk­ningssamarbete och databehandling öka med 175 000 kr.

En teleledning bör upprättas mellan Hagfors och Stockholm för att man snabbare skall kunna följa upp och rapportera förekommande kärnladdningsexplosioner. Av kostnaderna, 90 000 kr,, utgör 60 000 kr. engångsinvesteringar.

För att samla in, katalogisera och utvärdera den ökande mängden mätdata behövs två nya tjänster, vilket skulle medföra en kostnadsök­ning med 94 000 kr.

Medel för engångsanskaffning under budgetåret 1972/73 avgår (— 375 000 kr,).

För utredningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 900 000 kr.

Departementschefen

Då här åsyftad forskning, radiakövervakning och utredningsverk­samhet i samband med förhandlingar om rustningsbegränsning och kontroll bedrivs på föranstaltande av utrikesdepartementet, bör medel för verksamheten beräknas under tredje huvudtiteln.

För bl, a. pris- och löneförändringar samt ersättnlngsutrustning vid den seismologiska multipelstationen beräknar jag en ökning med 275 000 kr. För tekniskt-vetenskapliga utredningar, viss radiakövervakning m, m. beräknar jag 700 000 kr. Mot detta står en mmsknmg med 375 000 kr. avseende för innevarande budgetår anvisade medel för engångsanskaff­ning av material vid Hagforsstationen. Totalt bör anslaget således ökas med (275 000 + 700 000 — 375 000) 600 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 OOOOOO kr.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 5    Utrikesdepartementet                  66

KAPITALBUDGETEN

II. Statens allmänna fastighetsfond

5. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepre­sentationen

Ambassadanläggningen i Moskva stod färdig den 1 mars 1972, då den formellt övertogs samtidigt som den sovjetiska ambassadanläggning­en i Stockholm överlämnades. Förhandlingar om en ekonomisk avräk­ning kommer att slutföras snarast möjligt.

Ambassadanläggningen i Peking färdigställdes i november 1971, då den formellt övertogs. Efter svenska kompletteringsarbeten och möble­ring togs anläggningen i bruk under februari 1972.

Byggnadsarbetena för ambassaden i Paris igångsattes i januari 1972 och beräknas vara avslutade under första kvartalet 1974, Ingen höjning av kostnadsramen utöver den indexmässiga uppräkiungen bedöms er-forderUg.

Projekteringsarbetet för ny ambassadanläggning i Kairo har försenats ytterUgare. Byggstarten beräknas ske under första kvartalet 1973. I gäl­lande investeringsplan har för projektet upptagits en kostnadsram av 4,8 milj, kr. i prisläget 1 aprU 1971. Kostnaderna beräknade på anbud uppgår tiU 5,7 milj, kr, i pnsläget 1 oktober 1972,

Sedan överenskommelse ingåtts med en totalentreprenör i juli 1972 igångsattes byggnadsarbetet för ny ambassadanläggning i Brasilia i au­gusti med sikte på anläggningens färdigställande sommaren 1974, Kost­nadsramen har bl, a. på gmnd av förväntad besparing vid gemensam nordisk byggstart beräknats till 9 milj. kr.

Tillbyggnaden av kanslUokalerna i Tokio avslutades under sommaren 1972.

Trängande behov föreligger av en utvidgning av kanslilokalerna i New Delhi för att inhysa dels ambassadens handelsavdelning, som f. n. är inrymd i en tidigare personalbostad, dels biståndskontoret, som arbe­tar i förhyrda lokaler utanför anläggningen. Därtill kommer behov av ytterUgare någon personalbostad inom anläggningen. Arbetena beräknas kunna igångsättas under budgetåret 1973/74.

Utredning om ombyggnad av den statsägda ambassadfastigheten i Warszawa, som inrymmer såväl chefsbostad som ambassadkansli och två personalbostäder, sker f. n. Syftet är att tUlskapa mera ändamålsen­liga kansUlokaler, Ombyggnaden beräknas kunna påbörjas under hösten 1973.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet


67


Frågan om kanslilokaler och bostäder i Berlin håller f. n. på att ut­redas.

Projektering av planerad ambassadanläggning i Islamabad har ned­lagts tills vidare.

Vidare har under detta anslag beräknats visst utrymme för mindre upprustningsarbeten och förvärv av bostäder för personal utsänd av utrikesdepartementet och styrelsen för internationell utveckling. För att kunna genomföra ej nu förutsebara inköp av chefsbostäder m. m. be­räknar jag slutiigen vissa medel att stäUas till Kungl. Maj:ts disposition.

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande in­vesteringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan (1000-tal kr.)

 

 

 

 

 

 

 

 

Byggnadsobjekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

 

Bygg­start

Färdig-stäUande

 

 

 

 

 

 

 

-04-01   1972-04-01

Faktisk t. 0. m 1971/72

Beräknad för

år-mån

år-mån

1971

1972/73

1973/74

 

Moskva, amb. anl.

34 650

34 650

33 495

1155

 

68-06

72-03

Peking, amb. anl.

7 000

7 000

6 625

375

_

70-09

71-11

Paris, amb. anl.

12 400

13 100

1478

5 000

6 622

72-01

74-02

Kairo, amb. anl.

4 800

'5 700

1800

2 700

73-01

74-12

Brasilia, amb. anl.

9 250

9 000

_

5 000

3 000

72-08

74-09

London, omb. chefsbost.

1500

1600

_

1300

300

72-06

73-05

Tokio, tUlb. amb.kansli

700

750

14

736

72-01

72-07

Rabat, omb. chefsbost.

200

215

150

65

72-09

73-07

New Delhi, tillb. amb, kansli

 

 

 

 

 

 

 

0. personalbost.

800

300

74-01

75-01

Warszawa, omb. amb. kansli

_

600

400

73-10

74-10

Äldre ei slutredovisade objekt

950

950

912

38

_

Mindre upprustningsarbeten

415

500

500

Förvärv av personalbostäder

1000

1000

500

500

TiU Kungl. Maj:ts disposition

7 000

7 000

»1450

600

1026

-

 

79 450

82 365

44 389

17154

15 413

 

 

1 1972-10-01

 

 

 

 

 

 

 

» Avser förvärv av chefsbostad i Caracas.

 

 

 

 

 

 

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

 

 

 

 

 

 

MedelstiUgång

 

 

Beräknad medelsförbmkning

 

BehåUning 1972-07-01

6 747

 

1972/73

 

17 154

 

Anslag för 1972/73

15 660

 

1973/74

 

15413

 

 

Anslag för 1973/74 (förslag)

10 160 32 567

 

 

 

32 567

 

 

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen för budgetåret 1973/74 anvisa ett in­vesteringsanslag av 10 160 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                               68

IV. Statens utlåningsfonder

1.   utrikesförvaltningens lånefond

Fonden uppgår f. n. till 1 625 000 kr. (prop. 1972: 1 bil. 5 s. 74, UU 1972: 1, rskr 1972: 43). Av fonden disponeras 1 325 000 kr. för s. k. all­männa lån på högst 20 000 kr. i samband med tjänstemans förflyttning. Om särskilda omständigheter föreligger, kan lån beviljas med högre be­lopp. Lånen skall amorteras inom tre år.

Återstoden av fonden, dvs. 300 000 kr., disponeras för särskilda lån på högst 5 000 kr. till tjänstemän vid utrikesförvaltningen för inköp av möbler och andra inventarier (möbellån). Längsta amorteringstid är fem år, men i övrigt gäUer samma vUlkor som för de s. k. allmänna lånen.

Utiandslönesystemet förutsätter att tjänstemännens behov av kredit i samband med omstationering skall kunna tUlgodoses genom lånefonden (prop. 1963: 75 s. 100, SU 1963: 125, rskr 1963: 298).

Den fortgående prisökningen jämte det ökande antalet låneberätti-gade motiverar en fortsatt årlig höjning av fondmedlen. Med hänsyn härtill bör fonden tillföras ytterligare 100 000 kr.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Utrikesförvaltningens lånefond för budgetåret 1913/14 an­visa ett investeringsanslag av 100 000 kr.

2,   Biståndsförvaltningens lånefond

Fondens medel används främst för långivning tUl SIDA:s bilaterala experter. Fondens kapitalbelopp uppgår f, n, till 1 300 000 kr.

Enligt SlDA:s bedömning behövs inget kapitaltUlskott för budget­året 1973/74.

Departementschefen

Jag förordar att anslaget förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Biståndsförvaltningens lånefond för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet


69


Bilaga 5.1

Förteckning över Sveriges lönade utlandsmyndigheter och olönade kon­sulat med utsänd lönad tjänsteman den 1 januari 1973

I. Beskickningar med angivande inom parentes av subsidiära ackredi-teringsorter


Addis Abeba

(Aden, Tananarive) Alger

(Bamako) Ankara Athen Bagdad

(Kuwait) Bangkok

(Kuala Lumpur, Rangoon,

Singapore, Vientiane) Beirut

(Amman, Damaskus, Jeddah,

Nicosia, Såna) Belgrad

(Tirana) Bern Bogota

(Panama, Quito) Bonn Brasilia Bryssel

(Luxemburg) Budapest Buenos Aires Bukarest Canberra Caracas

(Santo Domingo, Port-of-Spain) Dar es Salaam (Mogadiscio) Djakarta

(Manila) Dublin Gaborone* Guatemala

(Managua, San José, San Salva­dor, Tegucigalpa) Haag Hanoi Havanna


Helsingfors Islamabad Jeddah* Kairo

(Khartoum) Kinshasa

(Brazzaville, Libreville,

Yaoundé) Kuala Lumpur* Köpenhamn Lagos

(Accra, Niamey, Ouagadougou,

Porto Novo) Lima

(La Paz) Lissabon London Lusaka

(Zomba) Madrid Mexico Monrovia

(Abidjan, Conakry, Freetown) Montevideo (Asuncion) Moskva

(Ulan Bator) Nairobi

(Kampala) New Delhi

(Colombo, Kathmandu) Oslo Ottawa Paris Peking

(Phnom-Penh) Prag Pretoria

(Gaborone, Maseru, Mbabane) Quito* Rabat


Med * betecknad beskickning förestås av en t. f. chargé d'afraires.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet


70


 

(Batiiurst, Dakar, Nouakchott)

Tel Aviv

Reykjavik

Tokio

Rom

(Seoul)

(ValleUa)

Tunis

Santiago de Chile

(Tripoli)

Sofia

Warszawa

Teheran

Washington

(Kabul)

WeUington

 

Wien

II.   Delegationer

Sveriges ständiga representation vid Förenta Nationema i New York Sveriges ständiga delegation hos de internationella organisationerna i

Geneve Sveriges delegation hos Organisationen för ekonomiskt samarbete och

utvecklmg (OECD) i Paris Sveriges delegation hos de europeiska gemenskaperna i Bryssel

III.   Lönade konsulat

a) Generalkonsulat                           b) Konsulat

Antwerpen                                     Karachi

Berlin                                            Mariehamn

Chicago                                         Rotterdam

Genua                                           Sydney

Hamburg                                       Szczecin

Hongkong

Houston

Istanbul

Leningrad

London

Minneapolis

Montreal

New York

Rio de Janeiro

San Francisco

IV.   Olönade konsulat med utsänd lönad tjänsteman i icke-chefsställ-
ning (gk = generalkonsulat, k = konsulat)

Barcelona, gk                                 Marseille, k

Damaskus, gk                                Munchen, k

Frankfurt a. M., k                            Palma de Mallorca, k

Kuwait, gk                                     Säo Paulo, gk

Las Palmas, k                                 Seoul, gk

Liverpool, k                                   Stuttgart, k

Los Angeles, k                               Tripoli, k
Manila, gk

V.   Informationskontor

Svenska informationskontoret (SIS) i New York


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet


71


Bilaga 5.2

Översikt av utrikesförvaltningens diplomatiska och konsulära tjänster

den 1 januari 1973

Utrikesdepartementet

 

 

Kabinetts-

Byråchefer

Departe-

Förste

 

sekreterare

Departe-

ments- eller

utrikes-

 

Stats-

ments-

kansli-

kansUster

 

sekreterare

sekreterare

sekreterare

Utrikes-

 

Utrikesråd

 

 

kanslister

 

KansUråd

 

 

 

 

m. fl.

 

 

 

 

Cl—5

B6

högst A 30

A 11—21

Kab.sekr., chefsförhand-

 

 

 

 

lare, bitr. kab.sekr..

 

 

 

 

utrikesministerns sekr.

3

1

1

 

Politiska avd.

7

6

8

 

Rättsavd.

4

6

6

4

Handelsavd.

5

3

13

 

Administrativa avd.

3

4

5

5

Avd. för intemationellt

 

 

 

 

utvecklingssamarbete

4

8

15

 

Rapportsekretariatet

1

 

2

 

Protokollet

1

1

2

 

Pressbyrån

1

 

 

 

Informationsbyrån

1

3

1

 

Arkivet

 

 

 

1

Förhandlingsgmpp

3

1

2

 

Sakkunnig i foUcrätt

1

 

 

 

Sakkunnig i informa-

 

 

 

 

tionsfrågor

1

 

 

 

Inspektören

1

 

 

 

Summa utrikesdeparte-

 

 

 

 

mentet

36

33

55

10

Utrikesrepresentationen

 

Sändebud

Ambassad-

Förste

Utrikes-

 

General-

råd

ambassad-

kanslister

 

konsuler

Handels råd

sekreterare Konsuler Ambassad-sekreterare Vicekon-suler

Konsuler Vicekon-suler

Förste utri-keskansUster Utrikes­kanslister

 

Lönegrad

B6, C 1

A 18—28

A 11—26

A. Lönade utiands-

 

 

 

 

myndigheter

 

 

 

 

Addis Abeba

C2

 

1

1

Alger

Cl

 

1

1

Ankara

C2

 

1

1

Antwerpen, gk

B6

 

 

2

Athen

Cl

 

1

1

Bagdad

Cl

 

 

1


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet


72


 

 

 

Lönegrad

B 6, Cl

A 18—28

A 11—26

Bangkok

C2

 

1

 

Beirut

Cl

 

1

 

Belgrad

C2

 

1

 

Berlin, gk

C2

 

 

 

Bern

C5

 

1

 

Bogota

Cl

 

1

 

Bonn

C5

2

3

 

Brasilia

C2

 

1

 

Bryssel

C2

 

2

 

Bryssel, del.

C2

1

2

 

Budapest

Cl

 

1

 

Buenos Aires

C2

1

1

 

Bukarest

Cl

 

1

 

Canberra

C2

 

1

 

Caracas

Cl

 

1

 

Chicago, gk

C2

 

I

 

Dar es Salaam

C2

 

2

 

Djakarta

Cl

 

1

 

Dublin

C2

 

 

 

Gaborone

 

1

 

 

Geneve, del.

C2

2

4

 

Genua, gk

Cl

 

 

 

Guatemala

Cl

 

 

 

Haag

C2

 

2

 

Hamburg, gk

C2

 

 

 

Hanoi

Cl

 

1

 

Havanna

Cl

 

 

 

Helsingfors

C5

1

1

 

Hongkong, gk

B6

 

 

 

Houston, gk

 

 

 

 

Islamabad

Cl

 

1

 

Istanbul, gk

B6

1

 

 

jeouan Kairo

C2

2

 

Karachi, k

 

 

 

 

Kinshasa

Cl

 

1

 

Kuala Lumpur

 

1

 

 

Köpenhamn

C5

1

1

 

Lagos

Cl

 

1

 

Leningrad, gk

B 6

 

 

 

Lima

Cl

 

1

 

Lissabon

C5

 

1

 

London

C5

2

3

 

London, gk

C2

 

1

 

Lusaka

Cl

 

 

 

Madrid

C2

 

2

 

Mariehamn, k'

 

 

 

 

Mexico

C2

 

2

 

Minneapolis, gk

B6

 

 

 

Monrovia

Cl

 

 

 

Montevideo

Cl

 

 

 

Montreal, gk

C2

 

 

 

Moskva

C5

2

3

 

Nairobi

Cl

 

2

 

New Delhi

C2

2

1

 

New York, gk

Cl

1

1

4

New York, repr.

C5

1

5

 

Oslo

C5

1

2

 

Ottawa

C2

 

1

 

Paris

C5

3

2

 

• Konsulatet förestås av tjänsteman med arvode. ' Byrådirektör i Ae 28 inkluderad.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet


73


 

 

Lönegrad       B 6, C 1

A 18—28

A 11—26

Paris, del.

C2

3

 

Peking

C2

1

 

Prag

C2

1

 

Pretoria

C2

1

 

Quito

1

 

 

Rabat

C2

1

 

Reykjavik

Cl

 

 

Rio de Janeiro, gk

B 6

1

 

Rom

C2                   1

2

 

Rotterdam, k

 

 

 

San Francisco, gk

C 1

 

 

Santiago de ChUe

Cl

1

 

Sofia

Cl

 

 

Sydney, k

 

 

2

Szczecin, k

 

 

 

Teheran

C2

1

 

Tel Aviv

C2

1

 

Tokio

C2                   1

1

 

Tunis

Cl

1

 

Warszawa

C2

2

 

Washington

C5                   2

7

2

WeUington

Cl

 

1

Wien

C2

2

2

B. Olönade utlandsmyn-

 

 

 

digheter med utsänd

 

 

 

lönad tjänsteman

 

 

 

Barcelona, gk

 

 

 

Damaskus, gk

 

 

 

Frankfurt a. M., k

 

 

 

Kuwait, gk

 

 

 

Las Palmas, k

 

 

2

Liverpool, k

 

 

 

Los Angeles, k

 

 

 

ManUa, gk

 

 

 

Marseille, k

 

 

 

Munchen, k

 

 

 

Pahna de Mallorca, k

 

 

2

Säo Paulo, gk

 

 

 

Seoul, gk

 

 

 

Stuttgart, k

 

 

 

TripoU, k

 

 

 

Summa utrikesrepre-

 

 

 

sentationen

79                   28

93

132

Totalt

115                   61

148

142


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet


74


 


Register

Sid.

1   Översikt

DRIFTBUDGETEN


Kr.


 


4   A. Utrikesdepartementet m. m.

4   Utrikesförvaltningen

7    Representationsbidrag tiU uUandstjänstemän

8   Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat
8
   Kursdifferenser

8      Ersättning ät olönade konsuler

9      Särskilda förhandhngar med annan stat eller inom intematio-

neU organisation

9   Kosmader för vissa nämnder m. m.

9   Kommittéer m. m.

10   Extra utgifter

10   TiUfälliga representationskostnader


169016000 3 895 000

5 503 000

1000 2 135 000

6 500 000
210 000
725 000
305 000

1 000 000

189 290 000


 


11   B. Bidrag till vissa intemationella organisationer

11   Förenta Nationerna

11     Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

(OECD)

12    Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

12            Europarådet

13            Övriga intemationeUa organisationer m.m.


15 000 000

5 000 000

2 050 000

2 350 000

55 000

24455 000


 


14   C. IntemationeUt utvecklingssamarbete

21    Bidrag tiU intemationella biståndsprogram 30   BUateralt utvecklingssamarbete

45   Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informations­verksamhet 48   Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)


550 000 000 959 956 000

18 750 000 28 094 000

1 556 800 000


 


51   D. Infonnation om Sverige i utlandet

51    Svenska institutet

52   Sveriges Radios programverksamhet för utlandet
57
   Övrig information om Sverige i utlandet


10    656 000

11    762 000 3 894 000

26 312 000


400 000 22 000

1  630 000 3 499 000

2  000 000

7 551 000

Summa för driftbudgeten    1 804 408 000

60   E. Diverse

60   Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m.

60 Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationema ut­sedda svenska stipendiater

60 Infonnation om meUanfolkUgt samarbete och utrikespolitiska frågor

63            Bidrag tiU Stockholms intemationeUa fredsforskningsinstitut

64            Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll


 


Prop. 1973:1    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                 75

Sid.                                                                                                                 Kr

KAPITALBUDGETEN

66   7/ Statens allmänna fastighetsfond

66   Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikes­
representationen
                                                                             10 160 000

10 160 000

68   IV Statens utlåningsfonder

68   UtrUcesförvaltningens länefond                                                              100 000

68    Biståndsförvaltningens länefond                                                                 1 000

101 000

Summa för kapitalbudgeten     10 261000 Totalt för utrUcesdepartementet   1 814 669 000

69    BUaga"5.1
71    BUaga'5.2

HARCUSBOKTR. STOCKHOLM 1973     72050S


 


 


 


Bilaga 6 till statsverkspropositionen 1973                                                 Prop. 1973:1

Bilaga 6

Försvarsdepartementet

översikt

Till försvarsdepartementet hör det militära försvaret, civilförsvaret och det psykologiska försvaret samt signalskyddet. Departementet svarar dessutom för de samordningsfrågor som rör totalförsvaret.

1972 års försvarsbeslut

Nya riktlinjer för totalförsvarets fortsatta inriktning har fastställts av 1972 års riksdag. 1 fråga om grunderna för vår säkerhets- och försvars­politik innebär riksdagens beslut inte någon ändring. Säkerhetspolitiken skall således även i fortsättningen bygga på alliansfrihet i fred och syfta till neutralitet i krig. Totalförsvaret skall liksom hittills ha sådan styrka, sammansättning och beredskap att det verkar fredsbevarande.

Enligt de säkerhetspolitiska bedömningar som har legat till grund för 1972 års försvarsbeslut får vårt mUitära försvar den största krigsav-hållande effekten, om det byggs upp för att vara i vidsträckt mening uthålligt. Vid avvägning mellan styrkan i ett krigs inledningsskede och uthållighet under lång tid bör därför uthålligheten ges företräde. Föi det militära försvaret har det vidare ansetts möjligt att godta vissa begräns­ningar i den operativa styrkan på kort sikt med hänsyn till den politiska avspänning som har inträtt i Europa genom de senaste årens utrikespoli­tiska utveckling. Härigenom ökas möjligheterna att avdela medel för åtgärder som ger effekt på sikt eller ökar handlingsfriheten.

För civUförsvaret innebär 1972 års beslut att den tidigare inriktningen på skydd mot kärnvapen eller massinsats av konventionella vapen i direkt bekämpning av befolkningen ändras. Civilförsvaret skall i första hand inriktas på att skydda befolkningen mot verkningar av konventionella stridsmedel som sätts in i samband med invasion eller vid markstrider. Planeringen skall vidare ta sikte pä att vi inte skall bli sårbara redan vid en begränsad inSats av ABC-stridsmedel, Detta fömtsätts kunna ske till endast måttliga kostnadsökningar.

Det psykologiska försvaret skall hålla försvarsviljan vid makt och motverka försök att undergräva vår motständsanda och tilltron till vär förmåga att stå emot angrepp. Verksamheten skall grundas på fri opinionsbildning och debatt. De psykologiska försvarsåtgärderna i fred begränsas, hksom hittills tOl planering, utbUdning och forskning.

1972 års beslut markerar övergången till en ny typ av försvarsbeslut. Till skillnad från försvarsbesluten under perioden 1958-1968 innefattar

1 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 6


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                           2

det nya beslutet inte något ställningstagande till försvarsutgifternas storlek under flera år. För planeringen inom det militära försvaret och civilförsvaret anges visserligen femåriga planeringsramar, men dessa inne­bär inte något ställningstagande till de framtida årliga utgiftsramarna. Såväl planeringsramar som utgiftsramar kommer i fortsättningen att prövas varje år.

1 anslutning till det nya försvarsbeslutet har former skapats för en mera direkt medverkan i försvarsplaneringen från riksdagens sida. Här­igenom fullföljs en av intentionerna med försvarets nya planerings- och budgeteringssystem, som har införts för att bl. a. öka statsmakternas inflytande på väsentliga moment i planeringen. Riksdagens medverkan kommer främst att få formen av insyn i planeringen.

Planerad utveckling under perioden 1973/74-1977/78 Det mUitära försvaret

Planeringen för det militära försvarets utveckling under perioden 1973/74—1977/78 föresläs ske med utgångspunkt i en planeringsram om 34 520 mUj. kr. i prisläge februari 1972. Bortsett från vissa justeringar av teknisk art innebär detta att planeringsramen är oförändrad i förhällande till motsvarande ram för perioden 1972/73—1976/77. Kompensation för pris- och löneförändringar under perioden förutsätts ske enligt nettopris-index.

Inom arméstridskrafterna har brigaderna' genom hittills genomförda förbättringar nått en tillfredsställande kvalitet och organisa­tion. För att få en kvalitet som svarar mot 1980-talets stridsmiljö måste emellertid brigaderna tillföras modern och dyrbar materiel. 1 samband härmed minskas antalet brigader under programplaneperioden.

En del av de befintliga infanteribrigaderna förs under perioden över till lokalförsvarsförband men behåller i stort sett nuvarande materiel. Ett antal fördelningsstaber organiseras om till en enklare typ av förband. Organisation m, m. för de förband som skall organiseras om utreds liksom det framtida utnyttjandet av viss materiel.

Luftvärnsförbanden reduceras. Minskningen uppvägs i viss mån av den kvalitetshöjning som anskaffningen av luftvärnsrobot 70 medför. Luft­värnets reducering skall ses i samband med det minskade antalet brigad­förband och mot bakgrund av luftförsvarets framtida utformning i övrigt.

Försök med avkortad grundutbildning fortsätter under programplane­perioden. RepetitionsutbUdningens omfattning begränsas.

Pågående utredningar om fredsorganisationens framtida utformning kommer att lämna underlag för rationaliseringar inom arméns organisa­tion. Betydande materielförnyelser planeras under programplaneperio­den. Bl. a, förnyas terrängbilbeständet. Vidare kommer en ny infanteri­kanonvagn att levereras. Anskaffning av nytt brigad- och fördelningsluft­värn samt nytt fältartilleri påbörjas. Forskning- och utvecklingsverksam­heten inriktas bl, a, på stridsfordonsmodifieringar, vapensystem för indi-


 


Prop, 1973:1   Bilaga 6                                                                                            3

rekt eld samt terrängbilar.

Marinförbandens utveckling karaktäriseras främst av den pågående övergången till lättare fartygsenheter samt moderniseringen av det fasta och rörliga kustartilleriet.

HeUkopterförbanden tillförs tidigare beställda tunga helikoptrar som ersättning för äldre enheter. Genom att försvarets tunga helikoptrar förs samman i en gemensam organisation kommer de att kunna utnyttjas mer rationellt.

Inom ytattackförbanden minskar antalet större fartyg. Anskaffning pågår av torpedbåtar av typ Spica som tillförs organisationen under perioden. Anskaffningen av patrullbåtar påbörjas. Ytterligare ett minfar­tyg tillförs organisationen.

Ubåtsförbanden kommer att minska i antal under perioden. Genom bl.a. anskaffning av ubåtar av typ A 14 behålls handlingsfriheten att utveckla och tillverka ubåtar inom landet.

Minröjningsförbanden behålls i huvudsak under perioden. Utveckling av ett s. k. minjaktfartyg planeras.

Inom de fasta kustartilleriförbanden fortsätter utbyggnaden av lätta batterier och den påbörjade anskaffningen av 12 cm tornbatterier. Den pågående uppsättningen av moderna rörliga spärrförband och kustjägar-förband fullföljs under perioden. Likaså fullföljs uppsättningen av lätta robotbatterier.

Örlogsbasernas och kustartilleriförsvarens fredsorganisation har setts över. Översynen kommer att leda till vissa organisationsförändringar.

Inom flygvapenförbanden karaktäriseras utvecklingen av ombeväpningen till system 37 Viggen och moderniseringen av strilsyste-met.

Den beslutade utvecklingen av jaktflygplanet JA 37 Viggen har resul­terat i ett avtal mellan flygindustrin och staten. Utvecklingsarbetet beräknas i stora drag följa tidigare uppgjorda planer. Ett antal jaktdivisio­ner utrustade med flygplanet J 35 Draken avvecklas under perioden.

Antalet omedelbart insatsberedda luftvärnsrobotförband minskas. 1 samband härmed ändras förbandens organisation.

Ombeväpning till attackflygplanet AJ 37 Viggen samt uppsättning av divisioner med lätta attackflygplan SK 60 äger rum under programplane­perioden.

Av riksdagen tidigare beslutade förändringar i flygvapnets fredsorga­nisation genomförs under perioden, vilket innebär bl. a. att tre flottiljad­ministrationer avvecklas. Verkstadsorganisationen anpassas till de minska­de underhållsbehoven.

Inom central och högre regional ledning och gemensamma myndigheter planeras en översyn av försvars­staben, försvarsgrensstaberna och andra centrala myndigheter i syfte att begränsa kostnaderna.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                          4

CivUförsvaret

Civilförsvarets planering för perioden 1973/74-1911/18 föreslås ske med utgångspunkt i en planeringsram om 640 mUj. kr. i prisläge februari 1972, vUket efter vissa tekniska justeringar motsvarar en horisonteU förlängning av planeringsramen för perioden 1972/73-1976/77. Kom­pensation för pris- och löneförändringar under perioden fömtsätts ske enligt nettoprisindex.

Inom civUförsvaret pågår anpassningen till den ändrade inriktning av verksamheten som angavs i 1972 års försvarsbeslut. Detta innebär att befolkningen främst skall skyddas vid bekämpning av mål i samband med invasion och när markstrider förekommer. Förberedelser vidtas för att organisera om undsättningsenheterna med denna inriktning. Alarmerings-och sambandssystemen förbättras. Vidare byggs anläggningar för orga­nisationen ut, bl. a. tillkommer nya ledningscentraler i Stockholms civUförsvarsområde, I fråga om skyddsmasker för befolkningen upprätt­hålls behövlig produktionsberedskap för att vid behov kunna anskaffa sådan utrustning. Denna beredskap utvecklas ytterligare under de närmas­te åren, bl. a. i fråga om skyddet för barn.

Förslag har lagts fram om nya regler för planering och genomförande av skyddsrumsbyggandet. Dessa förslag prövas f n. liksom frågan om i vilka orter skyddsrum skall byggas i fortsättningen. Inom civilförsvarets fredsorganisation pågår försök och undersökningar som rör civilförsvars­styrelsens organisation och organisationen för utbildnings- och förråds­verksamhet.

Förändringar till budgetåret 1973/74

Utgiftsramen för det militära försvaret ökar för nästa budgetår med 430,2 milj. kr. tiU 7 381,9 milj. kr. och för civilförsvaret med 10 milj. kr. till 136,8 milj. kr. För övriga ändamål föreslås anslag om 31,2 milj. kr. De totala utgifterna inom departementets verksamhetsområde beräknas här­igenom bli 7 549,9 milj. kr., vUket är 449,9 milj. kr. mer än budgetåret 1972/73.

Fördelningen av de beräknade utgifterna för budgetåret 1973/74 på huvudprogram m. m. och huvudproduktionsområden framgår av följande sammanstäUning (milj. kr.). Som jämförelse anges inom parentes i sammanställningen även motsvarande uppgifter för budgetåret 1972/73.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6

 

Huvudprogram m. m.

Huvudproduktionsomräde

 

Summa

 

Ledning och förbands­verksamhet

Materiel­anskaff­ning

Anskaff­ning av anlägg­ningar

Forskning och utveck­ling

 

Utgiftsramen för det militära försvaret

 

 

 

 

 

Försvarsdeparte­mentet m. m.

(24) 22

(-)

(-)

(-)

(241) 22'

Arméförband

(1603) 1 731

(551) 537

(132) 130

(49) 51

(2 335) 2 449

Marinförband

(522) 534

(340) 364

(81) 88

(42) 29

(985) 1 015

Flygvapenförband

(840) 961

(816) 880

(115) 118

(395) 391

(2 166) 2 350

Central och högre regional ledning

(231) 255

(27) 26

(36) 33

(-)

(294) 314

Gemensamma myn­digheter och funk­tioner

(485) 520

(28) 33

(382) 343

(117) 120

(668) 707

Prisreglering

(300'*) 320''

(IBO") ISO''

(-)

(50") 55"

(480) 525

Summa

(4 005) 4 343

(1 892) I 990

(402) 403

(653) 646

(6 952) 7 382

Utgiftsramen för civilförsvaret

 

 

 

 

 

Civilförsvar

(65) 67

(30) 28

(225) 31*

(1) 1

(118) 127

Prisreglering

7

(3") 3

(-)

(-)

(9) 10

Summa

(7/4) 74

31

(22) 31

(1)

1

(127) 137

Utanför utgifts­ramarna

 

 

 

 

 

Övrig verksamhet

(10) 19

(5) 5

(4) 3

(2) 4

(21) 31

Totalt

(4 086) 4 436

(1 930) 2 026

(428) 437

(656) 651

(7 100) 7 550

' Exkl. anslagen till prisreglering

2 Inkl. 23 milj. kr. till anskaffning av datamaskiner för försvaret

3 Inkl. 16 milj. kr. till anskaffning av datamaskiner för försvaret
" Preliminär fördelning

5 Härutöver får vid behov förbrukas högst 18 milj. kr. * Härutöver får vid behov förbrukas högst 8 milj. kr.

Det mUitära försvaret

Inom huvudproduktionsområdet Ledning och förbands­verksamhet fortsätter försöken med avkortad grundutbildning. Viss differentiering av repetitionsutbildningen genomförs.


 


prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                            6

VärnplUctsförmånerna förbättras med sammanlagt 35 milj. kr. Bl. a. höjs dagspenningen och famUjebidragen, Möjligheterna för ensamstående värnpliktiga att få bostadsbidrag vidgas. Värnpliktiga som fullgör sin tjänstgöring långt från hemorten får bättre möjligheter att resa hem.

Beslutad omorganisation av försvarets materielverk genomförs. Förslag om ny organisation av krigsmakten i lägre regional och lokal instans samt av fortifikationsförvaltningen, försvarets forskningsanstalt och militär­psykologiska institutet kommer att läggas fram.

Inom huvudproduktionsområdet Materielanskaffning pågår ett omfattande omplaneringsarbete för att få en avvägning av bestäUningsverksamheten som är lämplig med hänsyn till tillgängliga medel m. m. Slutliga förslag om materielanslagen avseende bl. a. anslags- och bemyndigandebelopp läggs därför inte fram nu utan kommer att före­läggas riksdagen i särskUd proposition. 1 avvaktan härpå beräknas för anskaffning av materiel för försvarsgrenarna under budgetåret 1973/74 anslag om tUlsammans ca 1 781,1 mUj. kr.

För iståndsättning av befästningar och kaserner tas inom huvudpro­duktionsområdet Anskaffning av anläggningar upp sam­manlagt 99,7 milj. kr. för nästa budgetår. Härav beräknas 35 milj. kr. för kasernrenoveringar. Detta medger att kasernrenoveringarna fortsätter i hög takt. För investeringar i mark, byggnader och anläggningar tas upp investeringsanslag om sammanlagt 287,9 milj. kr.

Beträffande huvudproduktionsområdet Forskning och ut­veckling inriktas verksamheten inom armén i huvudsak på att fullfölja tidigare beslut om utveckling av luftvärns- och fältartilleri-materiel. Vidare studeras utformning av en ny bandvagn. Inom marinen fortsätter tidigare påbörjade utveckUngsarbeten, Vidare studeras fram­tida vapensystem för ytattackförband, ubåtsförband och rörliga kust­artilleriförband. Inom flygvapnet fortsätter utveckUngsarbetet med jakt­versionen av flygplan 37 Viggen. Den omplanering som pågår i fräga om flygvapnets materielanskaffning kan komma att påverka även huvudpro­duktionsområdet Forskning och utveckling. Slutligt förslag tUl anslag och bemyndigande för Flygvapenförband: Forskning och utveckling läggs därför inte fram nu utan kommer att föreläggas riksdagen i särskild proposition.

CivUförsvaret

CivUförsvarets utbildningsverksamhet kommer att bedri­vas i ungefär oförändrad omfattning.

Materielanskaffningen inriktas på andra materielgrupper än under innevarande budgetår. Anskaffningen av skyddsmasker kommer även i fortsättningen att omfatta ca 300 000 masker per år.

Skyddsrumsbyggandet liksom utbyggnaden av förråd för mobiliseringsmateriel och central förrådsverksamhet samt av lokaler m. m. för statens civUförsvarsskolor fortsätter i huvudsak i oförändrad omfattning.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                            7

Forskning, försök och utveckling kommer att ske i ungefär samma omfattning som innevarande år och inriktas på att få ökad kunskap om vapenverkningar i bebyggelse och mot människor.

Sammanfattning

Förändringarna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde i för­hållande till riksstaten för budgetåret 1972/73 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

 

 

Anvisat

Förslag

Föränd-

 

1972/73

1973/74

ring

DRIFTBUDGETEN

 

 

 

A.  Försvarsdepartementet m. m.

513,1

556,6

+   43,5

B.   Arméförband

2 245,0

2 361,2

+ 116,2

C.   Marinförband

917,0

944,2

+   27,2

D.  Flygvapenförband

2 071,3

2 259,9

-H 188,6

E.   Central och högre regional ledning

265,7

290,6

+   24,9

F.   Gemensamma myndigheter och funktioner

631,2

675,5

-I-   44,3

G.  CivUförsvar

112,0

122,2

+   10,2

H,  Övrig verksamhet

19,7

27,8

+     8,1

Summa driftbudgeten

6 775,0

7 238,0

+ 463.0

KAPITALBUDGETEN

 

 

 

11.   Statens allmänna fastighetsfond

7,3

8,0

+   0,7

III. Försvarets fastighetsfond

294,7

287,9

- 6,8

IX. Diverse kapitalfonder

23,0

16,0

- 7,0

Summa kapitalbudgeten

325,0

311.9

-13.1

Totalt för försvarsdepartementet

7 100.0

7549.9

+ 449.9


 


Prop, 1973:1   Bilaga 6

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973,

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLM­QVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LID­BOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1973/74 inom försvarsdepar­tementets verksamhetsområde och anför.

Programplaner för det militära försvaret och civUförsvaret Överbefälhavarens programplan för det militära försvaret

Med stöd av Kungl. Majits bemyndigande uppdrog jag i mars 1972 åt överbefälhavaren att utarbeta programplan för det militära försvaret för perioden 1973/74—1977/78 och gav anvisningar för detta arbete. Dessa anvisningar kompletterades i juni 1972 med anvisningar för beräkning av lönekostnadspålägg m. m.

I anvisningarna angavs att som utgångspunkt för programplaneringen skulle för vart och ett av budgetåren 1973/74-1977/78 gälla en plane­ringsram om 6 470 milj. kr. i prisläge februari 1971. Kompensation för pris- och lönestegringar skulle förutsättas utgå enligt nettoprisindex. Planeringen skulle i avvaktan på riksdagens beslut utgä från de riktlinjer för det militära försvarets fortsatta utveckling som angetts i prop. 1972:75. Dessutom skulle ytterligare 35 milj. kr. per budgetår reserveras för att förbättra värnpliktsförmånerna.

1 september 1972 överlämnade överbefälhavaren till Kungl. Maj:t programplan för det militära försvaret för perioden 1973/74—1977/78. Denna programplan kompletterades av överbefälhavaren i november 1972. I programplanen och komplementet behandlas det militära för­svarets utveckling pä två skilda ekonomiska nivåer.

Överbefälhavaren behandlar i sin programplan den av riksdagen be­slutade ekonomiska planeringsramen för det militära försvaret och anför att denna i förhållande till utgiftsramen för budget­året 1972/73 innebär en oförändrad medelstilldelning i 1971 års pris- och löneläge. Överbefälhavaren anför att denna planeringsram väsentligt understiger de ekonomiska ramar som har utretts såväl av 1970 års försvarsutredning som av överbefälhavaren. Följderna av 1971 års avtals­rörelse har enligt överbefälhavaren inte till fullo beaktats vid ramberäk­ningarna. Skillnaden beräknas till ca 1 000 milj. kr. för femårsperioden.

Gällande   prisregleringssystem   leder  enligt  överbefälhavaren   till   att


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                            9

avsevärda belopp måste reserveras inom det militära försvarets planerings­ram för att möta den bedömda kommande prisutvecklingen. Beräkningen av reservens storlek grundas dock enligt överbefälhavaren på osäkra hypoteser om den verkliga prisutvecklingen fram till 1978 års prisläge. När planeringsramen räknas om till 1972 års pris- och löneläge uppstår ytterligare en brist. Denna omräkning samt de av Kungl. Maj:t ändrade planeringsförutsättningarna avseende hyressättning för mark, kostnader för omlokalisering m. m. innebär enligt överbefälhavaren att den verkliga köpkraften har sjunkit med 1 300 milj. kr. under programplaneperioden. Om utgiftsramen inte kompenseras för detta kommer det militära försvarets utveckling att fjärma sig från intentionerna i 1972 års försvars­beslut (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231). Överbefälhavaren anser därför att prisregleringssystemet behöver omprövas.

Överbefälhavaren hävdar att utvecklingen av löner och priser har lett till en sådan sänkning av köpkraften att programplaneringen inte kan genomföras med tidigare studier och utredningar som grund. Möjlighet att uppnå balans mellan försvarsbeslutets ambitioner och tilldelade ekonomiska resurser bedöms inte föreligga och det militära försvarets mål och uppgifter samt sättet att genomföra invasionsförsvaret måste därför omprövas från grunden.

Med hänsyn till de redovisade konsekvenserna för det militära försva­rets utveckling har överbefälhavaren ansett det angeläget att redovisa en altemativ planering på en högre nivå än den som angavs i anvisningarna för programplaneringen. Denna högre nivå — tilläggsnivån — skapar enligt överbefälhavaren förutsättningar att tillgodose de viktigaste ambitionerna i försvarsbeslutet. Tilläggsnivån innebär att den anvisade planeringsnivån — grundnivån — räknas upp med den bedömda skillnaden mellan verkliga pris- och löneförändringar från februari 1971 till februari 1972 och tillgängliga prisregleringsmedel. Till detta kommer omräkning av den i föregående års planer avsatta prisregleringsreserven. För programplane­perioden anges detta motsvara ca 840 milj. kr.

De ramar som överbefälhavaren har utnyttjat i de två redovisade ekonomiska planeringsnivåerna är följande (prisläge februari 1972; milj. kr.).

Plane-              1973/74   1974/75         1975/76   1976/77   1977/78   Summa

rings-                                                                                                     1973/78

nivä

Grund­
nivå
                6 916       6 913             6 910       6 908       6 904       34 551
Till-
l
äggs­
nivå               7 010       7 062
             7 091        7 121       7 106       35 390

Grundnivån utgår från den i programplaneanvisningarna angivna plane­ringsramen om 6 470 milj. kr. i prisläge 1971. Denna ram har räknats upp till prisläge februari 1972 enligt nettoprisindex och justerats med hänsyn till tidigare nämnda förändringar i planeringsförutsättningarna.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                         10

Beträffande det mUitära försvarets planering anför överbefälhavaren att de reduceringsåtgärder som krävs för att inrymma planeringen i grundnivån i allt väsentligt drabbar huvudprogrammen Armé-, Marin- och Flygvapenförband. För dessa huvudprogram kan sålunda f. n. sättas av en proportionellt sett mindre andel av den tillgängliga planeringsramen än i tilläggsnivån.

I fråga om den internationella utvecklingen anser överbefälhavaren att en politisk avspänning i Europa visserligen har kommit tiU stånd men att denna får varaktig betydelse först om den resulterar i åtgärder inom det militärpolitiska området. Resultatet av eventuellt kommande MBFR-förhandlingar' är f. n. inte möjligt att förutse. Förhandlingarna blir enligt överbefälhavaren troligen komplice­rade och bedöms därför kunna ge konkreta resultat först efter program-planeperiodens slut.

Den nuvarande intemationeUa maktstrukturen med två dominerande supermakter kommer enligt överbefälhavarens bedömning att bestå. Supermakterna bedöms fortsätta att sträva efter ett begränsat samarbete på områden som är vitala för dem båda. Detta minskar dock inte nuvarande grundläggande motsättningar mellan dem. Tills man vet om nuvarande avspänningstendenser blir bestående genom reella rustnings­begränsningar kan utvecklingen enligt överbefälhavaren komma att växla mellan perioder av spänning och avspänning. Avspänningstendenserna i Centraleuropa kan medföra att Nordens militärstrategiska betydelse snarare ökar än minskar.

Överbefälhavaren framhåller att hans bedömning i föregående pro­gramplan av styrkeförhållandena i Europa mellan Atlantpakten och Warszawapakten och av den möjliga styrketillväxten genom tillförsel av förband från andra områden är oförändrad. Inga i detta sammanhang väsentliga förändringar har inträffat. Inte heller finns det enligt överbefäl­havaren något som pekar på att hans tidigare prognos behöver ändras. Överbefälhavarens tidigare bedömning av insatsmöjligheterna mot Sverige står därför kvar oförändrad.

Beträffande krigsmaktens tillstånd år 1972 säger över­befälhavaren att fältförbanden i stort sett har god kvalitet. Detta gäller också ytattack- och ubåtsförbanden samt kustartilleriets lätta fasta batterier och rörliga spärrförband. Inom flygvapnet har effekten hos de enskilda förbanden förbättrats men antalet förband gått ned.

Tillförseln av ny materiel tUl krigsorganisationen sedan år 1968 har inte kompenserat bortfallet av äldre materiel. Vidare har utbUdningens omfattning inte svarat mot de behov som låg till grund för 1966 års riksdagsbeslut om vämpliktsutbildningen. Krigsmaktens styrka har minskat och handlingsfriheten för framtiden beskurits.

Överbefälhavaren anför vidare att bristen på aktiv militär personal inom fredsorganisationen under de senaste åren har medfört att målen för värnpliktsutbildningen i vissa avseenden inte har uppnåtts. Detta har lett till minskad effekt i krigsorganisationen, främst inom armén. ' MBFR = Mutual Baianced Force Reductions.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                           11

Repetitionsutbildningsläger och utbildningsanordningar har inte kun­nat byggas ut i takt med det nya värnpliktsutbildningssystemets införan­de. Utbildningsanordningar och -hjälpmedel har inte kunnat införas i sådan omfattning att bristen på befäl har kunnat kompenseras i större omfattning.

Överbefälhavaren framhåller att den genomförda planeringen inte har kunnat grundas på ett fullgott operativt studieunderlag. Planen ger därför endast uttryck åt en preliminär inriktning av och avvägning inom krigsmakten. Planen belyser dock de viktigaste konsekvenserna för krigsmakten som helhet i aktuella ekonomiska nivåer. Målet har varit att skapa förutsättningar att behålla handlingsfrihet för väsentliga funktioner tills fastare beslutsunderlag finns.

Beträffande fredsorganisationens utveckling fram­håller överbefälhavaren att försvarsområdesstaber och utbildningsförband inom armén kommer att samordnas. Antalet administrationer beräknas härigenom minska med omkring 15 under programplaneperioden. Inom huvudprogrammet Marinförband får örlogsbaserna och kustartilleriför­svaren en mer rationell organisation. Inom huvudprogrammet Flygvapen­förband genomförs beslutade nedläggningar av F 2, F 3 och F 8. F 18 omvandlas till skolförband. Fredsorganisationen vid sektorflottiljer och andra flottiljer ses över. Försvarets materielverk och fortifikationsförvalt­ningen organiseras om.

Överbefälhavarens direktiv för personalreducering inom krigsmakten innebär att antalet anställda skall minska med omkring 3 000 under perioden. Myndigheternas personalplanering för perioden 1973/74— 1977/78 visar en nettominskning med omkring hälften av detta antal. Med nuvarande ekonomiska förutsättningar anser överbefälhavaren att strävan måste vara att förverkliga den nettominskning som har angetts i direktiven. Överbefälhavaren anmäler att erforderliga investeringsmedel för att möjliggöra personalreduceringen har planerats in. Detta begränsar allvarligt annan nybyggnadsverksamhet. Överbefälhavaren anser därför att medel för investeringar i rationaliseringssyfte bör tillföras krigsmak­tens ram som tillfällig kredit.

De planerade personalreduceringarna kommer att medföra ambitions-siinkning vid berörda myndigheter. Enligt överbefälhavaren måste Kungl. Maj:t skapa förutsättningar för att genomföra reduceringarna genom ändring av vissa direktiv, instruktioner och bestämmelser i övrigt.

Underhållsverksamheten har under de senaste åren fått vidkännas en mycket ogynnsam kostnadsutveckling. Den är enligt över­befälhavaren av sådan omfattning att svårigheter föreligger att nå rimlig balans mellan underhållsfunktionen och övriga verksamheter. Särskilda åtgärder krävs därför för att reducera beställningsvolymen vid krigsmak­tens egna verkstäder samt vid övriga underhållsverkstäder, bl. a. förenade fabriksverken, Telub AB och Karlskronavarvet AB. Dessa åtgärder leder till ett minskat personalbehov. Överbefälhavaren anmäler att de restrik­tioner som gäller i samband med personalbegränsningar troligen inte medger att erforderliga personalminskningar kommer att kunna genom-


 


Prop, 1973:1    Bilaga 6                                                                                          12

föras i den takt som bedöms nödvändig. Överbefälhavaren utgår från att konsekvenserna av sådana restriktioner som i allt väsentligt är betingade av arbetsmarknadspolitiska skäl inte skall belasta krigsmaktens utgiftsram.

Beträffande utbildningssektorn anför överbefälhavaren att försök med modifierad grundutbildning genomförs t. o. m. utbildnings­året 1973/74. 1 avvaktan på resultat av försöken har fortsatt modifierad grundutbildning planerats för återstoden av perioden. Mot denna bak­grund finner överbefälhavaren det särskilt angeläget att repetitionsutbild­ningen fullföljs. Av ekonomiska skäl har försvarsgrenscheferna i sina programplaner föreslagit betydande reduceringar av repetitionsutbild­ningen för perioden 1973/74-1977/78. Detta innebär enligt överbefäl­havaren att kravet på att krigsförbanden efter mobilisering utan komplet­terande utbildning skall vara användbara för sin huvuduppgift inte kan upprätthåUas. Överbefälhavaren framhåller att det därför är nödvändigt att göra vissa ändringar i den av försvarsgrenscheferna föreslagna inrikt­ningen av repetitionsutbildningen. Han är emellertid inte nu beredd att lämna preciserade förslag om detta. En översyn av repetitionsutbildnings­systemet avses bli genomförd inför planeringen för perioden 1974/75-1978/79, Överbefälhavaren anser att repetitionsutbildningen i avvaktan på resultat av denna översyn inte bör tillåtas gä ner med mer än en tredjedel av hittills planerad omfattning. Den av chefen för arme'n exemplifierade nedgången i grundnivån kan — trots att utfärdade direktiv har följts — inte accepteras av överbefälhavaren. Erforderliga medel för repetitionsutbildningen inom arméförbanden bör enligt överbefälhavaren frigöras genom att betalningar för t. ex. terräng- och standardfordon del­vis senareläggs. Medel som frigörs inom personalsektorn och grundutbild­ningen bör enligt överbefälhavaren också föras över till repetitionsutbild­ningen,

I grundnivån utvecklas awägningsprogrammen enligt överbefälhavaren i stort enligt följande.

För avvägningsprogrammen Rörliga och Lokalt bundna niarkstridsförband redovisar överbefälhavaren med utgångs­punkt i arméchefens programplan bl. a. att antalet infanteribrigader gär ned från 20 tUl på sikt 8. Överbefälhavaren anser att förutsättningar bör skapas för att behålla minst 50 % av nuvarande antal. Det bör granskas om detta kan ske bl. a. genom att tills vidare ytterligare minska brigader­nas materiella innehåll. Övriga infanteribrigader mäste successivt föras över till förband av lägre kvalitet. Enligt överbefälhavarens planering bör detta ske i långsammare takt än chefen för armén har föreslagit. Norr­landsbrigaderna behålls oförändrade. Två pansarbrigader med äldre strids­vagnar utgår som pansarbrigader under prograniplaneperiodens första år. Överbefälhavaren avstyrker chefens för marinen förslag om att den på­började serien av fasta kustartilleribatterier skall utvidgas med fyra batte­rier.

Inom awägningsprogrammet Övervattensstridsförband behålls tre jagarflottUjer under perioden. Motortorpedbåtsdivisionerna behålls i avvaktan på att patrulibåtsdivisioner sätts upp. Överbefälhavaren anser  att   den   av   chefen  för marinen redovisade senareläggningen av


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                          13

beställningen av patrullbåtar tills vidare måste accepteras mot bakgrund av det ekonomiska läget.

Antalet fregattdivisioner minskar med 50 %. Överbefälhavaren framhål­ler att de ekonomiska möjligheterna att förlänga livslängden för ett antal äldre fartyg bör undersökas ytterligare.

Beträffande Fjärrstridsförbanden redovisar överbefälhava­ren med utgångspunkt i programmyndigheternas planer att antalet ubåtsförband reduceras med ca 30 % och antalet tunga attackflygdivi-sioner med mer än 30 % under perioden. Kvaliteten förbättras dock. Överbefälhavaren anser att fem tunga attackdivisioner bör behållas i sam­band med ombeväpningen till attackflygplanet AJ 37 Viggen. Under pe­rioden tillförs krigsorganisationen fem lätta attackflygdivisioner. För att undvika att bryta upp det s, k, "1 75-kontraktet" föreslår överbefälhava­ren att vissa medel tillförs attackprogrammet under programplaneperio­den t, ex, genom att serieleveransen av jaktflygplanet JA 37 Viggen sena­reläggs. Tre ubåtar av typ A 14 börjar tillföras krigsorganisationen ome­delbart efter perioden.

Kvaliteten hos Luftförsvarsförbanden försämras enligt överbefälhavaren successivt. Vissa luftvärnsrobotförbands utbildning in­ställs och materielen ställs i förråd. Antalet jaktdivisioner utrustade med J 35 Draken minskar successivt under perioden med ca 25 %. Utveck­hngen av jaktflygplanet JA 37 Viggen har påbörjats. Anskaffningen inriktas enligt överbefälhavarens planering mot minst åtta divisioner. Utvecklingen av jaktrobotar för JA 37 Viggen reduceras i grundnivån. Anskaffningen av luftvärnsrobot 70 bör påbörjas under perioden enligt chefens för armén programplan. Överbefälhavaren tar inte ställning tUl typ och antal för fördelningsluftvärnsbataljonerna men behåller hand­lingsfriheten att modifiera äldre luftvärnsbataljoner.

Inom avvägningsprogrammet Central och högre regio­nal ledning behålls nuvarande ledningsorganisation i stort. Antalet spanings- och transportflygplan minskar med ca 20 % under perioden. Spaningsflygplanet S 37 Viggen tUlförs programmet mot periodens slut. Övriga underrättelsefunktioner kan i stort hållas vid makt. Undersökning pågår av möjligheterna att ersätta utgående mUitära transportplan med civUa resurser.

Beträffande avvägningsprogrammen Allmän försvarsforsk­ning samt Gemensamma myndigheter och funktio­ner anför överbefälhavaren att han i nuvarande ekonomiska planerings­situation inte kan acceptera att de tar i anspråk en ökande andel av krigsmaktens totala resurser. Nu gällande ambitionsnivå bör enligt över­befälhavaren reduceras vid huvuddelen av de centrala myndigheterna.

Nu genomförd planering ger enligt överbefälhavaren en entydig bild av den avsevärt minskade krigsorganisation som blir en följd av gällande planeringsförutsättningar. Vid 1980-talets början har de viktigaste krigs­organisatoriska enheterna reducerats till ca 50 %, i vissa fall ännu mer, av nuvarande antal. För återstående förband, främst inom armén, sjunker dessutom kvaliteten ytterligare.  Detta är, framhåUer överbefälhavaren.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                          14

bl. a. en följd av den otillräckliga materielanskaffningen under program­planeperioden.

För planeringsperiodens tidigare del bedömer överbefälhavaren att försvaret fortfarande kan föras i avvärjande syfte i en invasionsriktning och enligt nu gällande principer. Under periodens senare del avtar krigsmaktens krigsavhåUande effekt. Möjligheterna att avvärja invasion går successivt ned. Risken för överraskande anfall ökar. Möjligheterna att skydda transporter och att under neutralitet och i fred upptäcka och ingripa mot gränskränkningar minskar. Överbefälhavaren anser mot den­na bakgrund att krigsmaktens uppgifter och principerna för försvarets förande måste omprövas.

Överbefälhavaren uttalar att de låga ekonomiska nivåerna medför en minskad materielanskaffning som drabbar industrin. Den minskande beställningsvolymen kommer på sikt också att reducera möjlighetema att inom landet utveckla och producera tekniskt kvahficerad försvarsmateriel vilket enligt överbefälhavaren leder till allvarliga konsekvenser för det militära försvarets utveckling.

Vid programplanens behandling i militärledningen har försvarsgrens­cheferna anmält avvikande meningar på olika punkter.

Chefen för armén anför bl. a. att en omprövning av krigsmaktens uppgifter samt pä denna omprövning grundade nya operativa principer behövs för att nå en rationell planering. Han hävdar vidare att det i avsaknad av detta underlag inte är möjligt att nu utforma en konkret programplan. Trots detta måste betydelsefulla beslut fattas. Det är nödvändigt, anser arméchefen, att dessa beslut bevarar handUngsfriheten inom försvarsgrenarna intill dess ett säkrare underlag har tagits fram. Arméchefen delar överbefälhavarens principiella syn på behovet av repetitionsutbildning men anser det nödvändigt att även behålla materiel­anskaffningen på en sådan nivå att de kvalificerade krigsförbandens effekt inte radikalt går ned. De åtgärder överbefälhavaren har föreslagit beträffande materielanskaffningen för att föra över medel till repetitions­utbildningen kan enligt chefen för armén inte godtas med hänsyn till de negativa följder de får för de kvalificerade krigsförbanden på sikt. I grundnivån är det därför nödvändigt, hävdar arméchefen, att begränsa repetitionsutbildningen utöver vad överbefälhavaren anger. Arméchefen anser att överbefälhavarens strävan att pä sikt behålla minst 50 % av nuvarande antal infanteribrigader inte kan genomföras inom planerings­ramen i grundnivån, om dessa förband skall få en kvalitet som är anpassad till utvecklingen i omvärlden.

Chefen för marinen vänder sig mot de reduceringar och senarelägg-ningar som överbefälhavaren gör i sin programplan av bl. a. ubåtar, tunga kustartilleribatterier, patrulibätar, minjaktfartyg, nytt ytattacksystem och utveckling inom landet av ett sjö- och kustrobotsystem.

Marinchefen redovisar de medelsbehov som enligt hans mening måste tillgodoses för att försvarsbeslutets inriktning beträffande marinen skall kunna följas. I förhållande till budgetåret 1971/72 innebär detta i stort


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                          15

sett en oförändrad årlig planeringsram för marinen. Anskaffning av tidigare nämnd materiel är nödvändig för att tillgodose de mest trängande behoven. Verksamheten måste enUgt marinchefen inriktas på att behålla utvecklingsmöjligheterna på längre sikt. Med hänvisning till prop. 1972: 75 uttalar marinchefen att ett tillräckligt antal enheter bör disponeras för övervakning och insatser inom vårt sjöterritorium och för ett uthålligt försvar. Konsekvensen av överbefälhavarens inriktning och medelstill­delning blir att antalet marina enheter blir för litet. Överbefälhavarens åtgärder får även allvarliga konsekvenser för handlingsfriheten på sikt. Trots de av överbefälhavaren redovisade bristande förutsättningarna för att utforma en programplan för det mihtära försvaret anser chefen för marinen att beslut om verksamhetens inriktning måste fattas nu. De materielbeställningar som förutsätts i marinens programplan måste, fram­håUer chefen för marinen, genomföras vid angivna tidpunkter om erforderlig handlingsfrihet skall behållas för marinens utveckling. Chefen för marinen anser att överbefälhavarens förslag att behålla repetitionsut­bildningen på en relativt hög nivå är oriktigt vid minskade ekonomiska resurser. I föreliggande situation anser han det riktigt att inställa eller väsentligt minska repetitionsutbildningen under ett budgetår så att den kan ges ny inriktning och balanseras mot behov inom andra verksamhets­områden.

Chefen för flygvapnet kan inte ansluta sig till överbefälhavarens uppfattning att det underlag som nu föreligger motiverar en i förhållande till överbefälhavarens direktiv ökad omfattning av repetitionsutbild­ningen inom krigsmakten. I avvägningen av resursfördelningen mellan det korta och det långa perspektivet lägger chefen för flygvapnet i konse­kvens med försvarsbeslutet större vikt vid utvecklingen på sikt och motsätter sig överbefälhavarens inriktning som innebär att medel inom flygvapnets ram förs över från materielanskaffning till repetitionsutbild­ning. Flygvapenchefen uttalar att han inte har funnit något skäl för den av överbefälhavaren antydda senareläggningen av seriestarten för jaktver­sionen av flygplan 37 Viggen. En senareläggning skulle enbart göra tiden efter nu löpande planeringsperiod mer kritisk. Flygvapenchefen delar överbefälhavarens bedömning att det s.k. "i75-kontraktet" inte bör brytas upp.

Överbefälhavarens fördelning av betalningsmedlen på huvudprogram och huvudproduktionsområden i grundnivån under perioden 1973/74— 1977/78 framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1972; milj. kr.).


 


Prop, 1973:1    Bilaga 6


16


 

Huvudprogram

Huvudproduktii

onsområde

 

 

 

 

Ledning och

Materiel-

Anskaffning av

F'orskning

Summa

 

förbands-

anskaffning

anläggningar

och utveck-

 

 

verksamhet

 

m. m.

ling

 

Försvarsdeparte-

 

 

 

 

 

mentet m. m.

124

-

-

124

Arméförband

8 568

3 041

740

223

12 572

Marinförband

2 743

1604

455

126

4 928

Flygvapenförband

4 858

4 891

496

1 707

11 952

Central och högre

 

 

 

 

 

regional ledning

1 263

97

155

-

1 515

Gemensamma myn-

 

 

 

 

 

digheter och

 

 

 

 

 

funktioner

2518

175

162

605

3 460

Summa

20 074

9 808

2 008

2 661

34 551

Fördelningen av kostnader — inkl. överplanering inom huvudproduk­tionsområdena Materielanskaffning och Forskning och utveckling — i grundnivån på huvudprogram och efter deras tidsmässiga effekt framgår av följande sammanställning för perioden 1973/74—1977/78 (prisläge februari 1972; milj. kr.).


Huvudprogram


Vidmakthållande pä kort sikt av befintliga försvars-resurser


Omsättning av äldre och till­försel av nya försvars-resurser


Forskning och utveck­ling


Summa


 


Försvarsdeparte­
mentet m.m.
                       124
Arméförband                    4 700
Marinförband                    2 239
Flygvapenförband            4 425
Central och högre
regional ledning               1 269
Gemensamma myndig­
heter och funk­
tioner                                 2 466
Summa                          15 223
Justering för
intäkter och över­
planering                           -

Summa betalningsmedel   -


7 567 2 553 5 758

219

394 16 491


223

121

1648

609 2 601


124

12 490

4 913

11 831

1 488

3 469 34 315

236 34 551


Civilförsvarets programplan

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande uppdrog jag i mars 1972 åt civilförsvarsstyrelsen att upprätta programplan för civilförsvaret för perioden 1973/74—1977/78 och gav anvisningar för detta arbete. Dessa anvisningar kompletterades i juni 1972 med anvisningar för beräkning av lönekostnadspålägg.

Enligt anvisningama for planeringen skulle för vart och ett av budget-


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                           17

åren gälla en ram om 118 mUj. kr. i prisläge februari 1971. Kompensation för pris- och lönestegringar skulle förutsättas utgå enligt nettoprisindex. I planeringen fick förutsättas att utöver den angivna ramen skuUe vid be­hov under budgetåren 1973/74 och 1974/75 få användas resterande del av de medel som enligt 1971 års planeringsdirektiv avsågs för ändamål enligt vissa tidigare åtaganden. I direktiven angavs vidare att planeringen i avvaktan på riksdagens beslut skulle utgå från de riktlinjer för civilför­svarets fortsatta utveckling som angetts i prop. 1972:75.

Omräknat med nettoprisindex till prisläge februari 1972 uppgår planeringsramen för vart och ett av budgetåren under programplaneperio­den till 124,6 milj. kr. Ramen avser inte sådan verksamhet som under perioden kommer att finansieras på annat sätt än med medel från civilförsvarets utgiftsram.

I augusti 1972 överlämnade civilförsvarsstyrelsen till Kungl. Maj:t programplan för perioden 1973/74—1977/78. I planen redovisas civilför­svarets utveckling under perioden i den angivna ekonomiska nivån. Civilförsvarsstyrelsen har dessutom avgett förslag till inriktning i en utgiftsram om ca 143 milj. kr. per budgetår.

Inriktningen av planeringen av civilförsvaret innebär enligt civilförsvarsstyrelsen att

civilförsvarsåtgärderna skall avse skydd mot verkningar av i första hand konventionella stridsmedel vid bekämpning av militära mål och stödmål,

befolkningen — i varje fall i områden där bekämpning förutses komma att ske — skall ha tillgång till skyddsrum med gott konventionellt skydd,

undsättningsorganisationen skall kunna verka såväl i ett konventionellt krig som i ABC-mUjö och förändring av organisationen inriktas mot ökad anpassning till det konventionella krigets krav,

möjlighetema att till måttliga kostnadsökningar åstadkomma ABC-skydd för civilförsvarsanläggningar tas till vara,

civilförsvaret skall kunna begränsa verkningarna på befolkningen av ABC-stridsmedel som sätts in utanför våra gränser,

enskilda skyddsrum utrustas med ABC-skydd samt

skyddsmasker anskaffas med hittillsvarande inriktning, dvs. att en sådan produktionskapacitet upprätthålls att skyddsmasker kan tUldelas hela befolkningen inom några år efter beslut härom.

Den anvisade planeringsramen ansluter enligt civilförsvarsstyrelsens bedömning inte till någon av ramarna i den år 1971 upprättade perspek­tivplanen för civilförsvaret. Ett väl avvägt förslag inom planeringsramen 124,6 milj. kr. kan avges först sedan ytterligare studier har genomförts, dvs. tidigast i den programplan som avlämnas är 1973. Intill dess bör oli­ka alternativ beträffande organisationens omfattning och beredskap m. m. hållas öppna.

Den nuvarande organisationen beskrivs i programplanen sammanfattningsvis enligt följande.

Den vid 1959 års riksdag beslutade organisationen för ledning av civilförsvaret och undsättningsverksamheten är uppbyggd till 87 % i personellt hänseende och 95 % i materiellt hänseende. Enligt  1972 års

2 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 6


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                          18

försvarsbeslut (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231) skall organi­sationen för det lokala allmänna civilförsvaret begränsas till den nuvaran­de. Uppbyggnadsläget är dock inte lika inom alla län. Stora differenser finns vilket innebär att uppbyggnadsarbetet ännu inte är avslutat.

Av anläggningarna beräknas ca 50 % av ledningscentralerna (huvud­delen av de större) och planlagda observationsplatser vara utbyggda eller under utbyggnad. Delar av civilförsvarets ledning, särskilt i de mindre civilförsvarsområdena, är hänvisade till provisoriska ledningsplatser. Orga­nisationen saknar f. n. i stort sett möjligheteratt leda verksamheten från reservuppehållsplatser. Tillgången på skyddsrum för framskjutna undsätt­ningsenheter och branddammar motsvarar drygt 25 % av behovet.

Beträffande det nuvarande systemet för att alarmera allmänheten vid luftfara framhåller styrelsen bl. a. att sektorlarmnäten i vissa luftförsvars­sektorer inte är färdigbyggda. Alarmeringsbeslut fär därför fattas med ledning av luftförsvarsorientering, vilket inte är tillfredsställande. En allvarlig svaghet i nuvarande alarmeringssystem ligger i otillräcklig för­varningstid i vissa områden och i bristande uthållighet hos stridslednings­systemet. Beredskap och funktionssäkerhet är dessutom låga på grund av att civilförsvarets alarmeringsledare inte har tillräcklig utbildning och övning och att modem utrustning för alarmeringsledning i viss utsträck­ning saknas.

Antalet platser i enskilda skyddsrum beräknas den 1 juli 1973 uppgå till ca 4,8 milj., varav ca 3,4 milj. i bostadsbebyggelse. Tillgången på skyddsrum är totalt sett god under förutsättning att förvarningssystemet ger tillräcklig förvarning och att befolkningen inte behöver vistas i skyddsrummen under lång tid. Eljest erfordras att varje person disponerar ett betydligt större utrymme än vad som nu finns i skyddsrummen. Den lokala fördelningen av skyddsrummen är i vissa avseenden mindre lämp­Ug. Skyddet över ytan i de största städerna betecknas som dåligt och inom stora områden som obefintlig. Den lokala bristen på skyddsrum i innerområdena i de större städerna, i bostadsområden med låghus och villabebyggelse samt i flera mindre orter med militära mål får tills vidare mötas genom utrymning och omflyttning av befolkningen.

Skyddsmasker för befolkningen finns f. n. till ett antal av ca 1,6 milj. En begränsad anskaffning pågår med den inriktning som statsmakterna har angett i prop. 1972:75 och som innebär att en fortlöpande produk­tion upprätthålls för att kunna anskaffa skyddsmasker åt hela befolk­ningen inom en rimhg beredskapstid.

Den gällande planläggningen för utrymning, inkvartering och omflytt­ning samt flyktingmottagning grundar sig på förut gjorda prognoser för befolknings- och fordonsutveckling m.m. En översyn av utrymnings­systemet har tidigare förutsatts bli nödvändig i början av 1970-talet. Ut­vecklingen har bekräftat denna bedömning främst i fråga om planläggning för invasionsutrymning. Planläggningsföreskrifterna för luftanfallsutrym-ning kan behållas i huvudsak oförändrade fram till år 1977. Utrymningar­na kan enligt planerna anpassas till situationen vid beslutstillfället genom att olika typer av utrymning och olika omfattning i fråga om geografiska


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                          19

områden och befolkningskategorier kan väljas allt efter läget.

I perspektivplanen gjord avvägning syftar enligt civilför­svarsstyrelsen till att oavsett ekonomisk ram utforma ett civilförsvar som på sikt är balanserat med hänsyn till samtliga angreppsfall. Ju lägre planeringsram som därvid har gäUt, desto mer resurser har under 1970-talet avdelats till åtgärder som ger effekt först på lång sikt. Vidare plane­ras förhållandevis mer resurser in för skadeförebyggande än skadeavhjäl-pande verksamhet. För avvägningar inom de delar av perspektivplanen som gäller åtgärder som finansieras såväl inom som utom fjärde huvud­titeln har tyngdpunkten särskilt i låga ramar förlagts till fortsatt skydds­rumsutbyggnad.

För programplaneringen innebär detta synsätt enligt civil­försvarsstyrelsen att tillräckliga resurser under 1970-talet måste avdelas för att på sikt anskaffa skyddsmasker åt befolkningen, för fortsatt ut­byggnad av anläggningar åt civilförsvarsorganisationen samt för forskning, försök och utveckUng som ger effekt först på längre sikt. De besparingar som till följd härav bhr nödvändiga under 1970-talet måste göras genom att undsättningsorganisationen minskas och beredskapen sänks.

Målet för huvudprogrammet under programplaneperioden är enligt civilförsvarsstyrelsen att förbättra befolkningens skydd över ytan, främst i samband med markstrider, att börja förbättra skyddsmöjlighetema i 14 av de största städemas innerområden, att materiellt och personellt komplettera den reducerade lednings- och undsättningsorganisationen och anpassa den till främst det konventionella krigets krav samt att upprätthålla beredskap för att vid statsmakternas eventuellt senare beslut kunna anskaffa skyddsmasker åt hela befolkningen.

Vidare ses under programplaneperioden utrymningsplanläggningen över för att kunna anpassas till utveckhngen. Däremot måste nuvarande takt i utbyggnaden av ledningscentraler, skydd för framskjutna enheter och branddammar minskas. Moderniseringen och i vissa fall ersättningen av äldre centraler måste i stor utsträckning ställas på framtiden. Med den­na avvägning och i avvaktan på bättre utredningsunderlag har medel inte satts av inom den anvisade planeringsramen för att avhjälpa brister i or­ganisationens beredskap och uthållighet.

Delprogrammet Ledning utvecklas i huvudsak enligt inriktningen i programplanen för perioden 1972/73-1976/77. Utvecklingen syftar till att förenkla stabemas organisation och verksamhet, att förbättra under­rättelsetjänsten och att fortsätta uppbyggnaden av alarmerings- och sambandstjänsten. Ambitionsnivån måste dock sänkas av ekonomiska skäl vilket bl.* a. innebär att utbyggnaden av anläggningar får ske på längre sikt än vad som avsågs tidigare.

I fråga om alarnieringsberedskapen föreslås att alarmeringsledarna för viktiga områden skall ingå i civilförsvarsstyrelsens fredsorganisation fr. o. m. budgetåret 1974/75. Inom alarmeringsområdet sker under perio­den i övrigt fortsatt anpassning till moderniseringen av luftförsvarscentra­ler och utbyggnad av sektorlarmförbindelser. På lokal nivå kompletteras manöversystemen och materielen för utomhusalarmering.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                          20

Inom sambandsområdet installeras utrustningar i ledningscentraler och observationsplatser i takt med att anläggningar färdigställs. I provisoriska anläggningar anordnas huvudabonnemang. Utvecklingen av den kommu­nala räddningstjänsten och planerad uppbyggnad av länsalarmeringscen-traler med tillhörande SOS-tjänst följs upp under perioden. Särskilt skall behovet av direktförbindelser mellan alarmeringscentraler och civilför­svarets ledningscentraler prövas.

Eftersom det är viktigt att undsättning kan sättas in snabbt efter vapenverkan skall tyngdpunkten i civilförsvaret alltjämt ligga på de lokala enheterna, som åtminstone under de första timmarna av en undsättnings­insats skall kunna verka utan hjälp utifrån. Skydd för framskjutna enheter ur undsättningsorganisationen jämte krigsbranddammar byggs därför ut så långt de ekonomiska resurserna medger. Detta innebär att utbyggnadsprogrammet avsevärt reduceras jämfört med tidigare plane­ring. För de regionala undsättningskårerna gäller att de under perioden förstärks med ytterligare brandenheter och att grupperingen ses över med hänsyn till den ändrade inriktningen.

Enligt programplanen bör målet vara att varje medborgare i riskorter får tillgång till skyddsrumsplats utan att utrymning behöver tillgripas. Enskilda skyddsrum bör därför komma till i takt med byggnadsproduk­tionen i dessa orter. Skyddsrumsbyggnadsplikt bör snarast möjligt åter införas för de inre områdena i större städer som nu saknar sådan skyldighet. En fysisk skyddsrumsplanering som syftar till att avgränsa skyddsrumspliktiga områden, registrera skyddsrumstillgången och få till stånd skyddsrum i speciella bristområden bör införas. Medel för att förbättra befintUga befolkningsskyddsrum sätts av mot slutet av program­planeperioden.

EnskUda skyddsrum är den kostnadsmässigt största delen av delpro­grammet Skydd för allmänheten. De enskilda skyddsrummen finansieras utan statsbidrag med undantag för skol- och trafikantskyddsrum. Att bereda befolkningen skydd genom skyddsrum är grundläggande för civil­försvarets effekt. Eftersom enskilda skyddsrum anordnas endast i sam­band med produktion av byggnader ökar effekten relativt långsamt. Den genomsnittliga kostnaden per skyddsrumsplats har i perspektivplanen satts till 400 kr., vilket ger en årskostnad för enskilda skyddsrum för bud­getåret 1971 /72 av ca 113 milj. kr.

Beträffande kostnadsutvecklingen anför civilförsvarsstyrelsen att vissa kvalitetsförbättringar och åtgärder för att medge längre tids vistelse i skyddsrummen m.m. samt fortsatt rationalisering av byggnadstekniken, som kan leda till ökat antal friliggande skyddsrum, bidrar till att plats­kostnaden bUr högre. A andra sidan minskar kostnaden genom att den genomsnitthga skyddsrumsstorleken ökar och att möjligheter till effek­tivt fredsutnyttjande tas till vara.

Civilförsvarsstyrelsen redovisar som förut har nämnts i programplanen en altemativ planeringsinriktning inom en kostnadsram om ca 143 milj. kr. per budgetår under perioden. Genom de kompletterande åtgärder som är möjliga att vidta inom denna ökade ram kan den nya inriktningen av


 


Prop, 1973:1   Bilaga 6                                                                                          21

den minskade undsättningsorganisationen genomföras till programplane-periodens slut. Vidare kan en med hänsyn till totalförsvarets mål rimlig beredskap upprätthållas, organisationen inom rimUg tid förses med an­läggningar och produktionen av barnskydd balanseras mot nuvarande pro­duktion av skyddsmasker. SkyddsmöjUgheterna i innerområdena kan för­bättras snabbare.

För undsättningsorganisationens uppbyggnad och inriktning behövs enligt detta altemativ ytterligare 15 milj. kr. under perioden. Till ökad mobiliseringsberedskap och uthåUighet beräknas under samma tid ytter­ligare 19,2 milj. kr., till anläggningar 25 milj. kr., till skyddsmasker 28,9 milj. kr. och till skyddsrumsplatser i städemas innerområden 3,5 milj. kr., dvs. sammanlagt under perioden ytterligare 91,6 milj. kr.

Betalningsmedlens fördelning inom huvudprogrammet på produktions­områden i nivån 124,6 milj. kr. under perioden 1973/74-1977/78 fram­går av följande sammanställning (prisläge februari 1972; milj. kr.). I sum­man har inräknats 12 milj. kr. för utgifter under budgetåren 1973/74 och 1974/75 som kan behövas på grund av tidigare åtaganden.

Produktionsområde                                                                                      Summa

6.1          Förvaltning                                                                                              144,4

6.2    Utbildning av civilförsvarspersonal m. m.                                                119,1

6.3    Civilförsvarsutbildning av allmänheten                                                      12,0

6.4    Underhåll och förrådsverksamhet                                                             92,8

6.5    Materielanskaffning m. m.                                                                      129,0

6.6    Anskaffning av förråd och utbildningsanläggningar                                  30,0

6.7          Anskaffning av skyddsrum m. m.                                                           127,5

6.8    Forskning, försök, utveckling                                                                     9,0

Summa                                                                                                           663.8

Justering för intäkter och överplanering                                                       -   29,0

Summa                                                                                                              634.8

• Pä grund av höjt lönekostnadspålägg tillkommer 5 milj. kr.

Kostnademas fördelning i nivå 124,6 milj. kr. efter deras tidmässiga
effekt framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1972; milj.
krX_____________________________________________________

Vidmakthållande på kort sikt av befintliga resurser (6.1, 6.4)                          237,2

Omsättning av äldre och tillförsel av nya resurser (6.2-3, 6.5-7)                     417,6

Forskning och utveckling (6.8)                                                                              9,0

Summa                                                                                                              663,8

Justering för intäkter och överplanering                                                        -   29,0

Summa                                                                                                                634,8

Departementschefen

Säkerhetspolitiska överväganden

Säkerhetspolitikens inriktning behandlade jag utföriigt vid anmälan av prop.   1972:75  (s.  98-108).  De bedömningar som där gjordes låg tiU


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                         22

grund för 1972 års försvarsbeslut. Den internationella utvecklingen sedan dess föranleder inte någon ändring av de sammanfattande bedömningar jag då gjorde.

Jag framhöll bl. a. att utvecklingen efter år 1968 pekar mot att det för första gången pä mycket lång tid har inträtt en situation i Europa som kan innebära förutsättningar för att uppnå ett mera varaktigt tillstånd av avspänning och samarbete. Den fortsatta utvecklingen har ytterligare underbyggt denna bedömning.

Utvecklingen har medfört att sannolikheten för krig i Europa mellan stormaktsblocken nu är liten. Av detta kan man dock inte dra slutsatser om hur sannolikheten för krig blir i framtiden. Dessutom föreligger allt­jämt de rent mUitära förutsättningarna för ett snabbt omslag till ett stor­krig i Europa. Verkliga reduceringar av rustningsnivåerna på ömse håll i Europa har inte skett och de båda stormaktsblockens förmåga att snabbt öka styrkorna i Europa har inte minskat. Beredskapen är också alltjämt hög på ömse håll och övningsverksamheten intensiv även i vårt närom­råde.

Fördragen mellan Förbundsrepubliken Tyskland och Sovjetunionen resp. Polen ratificerades i maj 1972. Direkta överläggningar mellan de båda tyska staterna har lett till flera överenskommelser, främst det viktiga huvudavtalet, som normaliserar förhållandet dem emellan och avser att bereda väg för deras inträde i Förenta Nationerna.

Förberedande förhandlingar inför den länge aviserade konferensen om säkerhet och samarbete i Europa inleddes i november i Helsingfors. Särskilda förhandhngar om rustningsbegränsning i Centraleuropa planeras till senare i år. Förberedande kontakter inför dessa förhandlingar torde inledas inom kort.

Fördraget om förbud mot tillverkning och innehav av biologiska stridsmedel och toxinvapen öppnades för undertecknande i april 1972. Vid nedrustningskonferensen i Geneve fortsätter arbetet med ett mot­svarande förbud mot kemiska stridsmedel. Det är dock svårt att nu bedöma när man kan uppnä en sådan överenskommelse.

I samband med president Nixons besök i Moskva i maj 1972 träffades överenskommelse om att begränsa arsenalerna av strategiska kärnvapen. Även om dessa s. k. SALT-avtal inte innebär nedrustning i egentlig mening så innebär de dock ett framsteg, eftersom Förenta Staterna och Sovjetunionen därigenom har underkastat sig rustningsbegränsningar. Det avtal och den överenskommelse som trädde i kraft den 3 oktober 1972 begränsar innehavet av de defensiva strategiska kärnvapen som kallas för ABM-vapen samt en del av de offensiva strategiska kärnvapnen. I det senare avseendet är avtalen endast preliminära och fortsatta förhandlingar mellan Sovjetunionen och Förenta Staterna om begränsningar av de offensiva strategiska kärnvapnen inleddes under slutet av förra året. SALT-förhandlingarna syftar till att stabilisera kärnvapenbalansen mellan supermakterna på nuvarande nivå. Detta skall främst ske genom begräns­ningar i antalet vapenbärare men även genom restriktioner på några, ehuru inte alla, av de tekniska utvecklingstendenser som hotar balansen.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                          23

Minst lika viktig som de formella avtalsresultaten torde den ömsesidiga förståelse vara som Sovjetunionen och Förenta Staterna uppnår för varandras försvarsproblem genom SALT-förhandlingarna. Förhand-Ungarnas hittills gynnsamma förlopp har medfört att ett förödande strategiskt kärnvapenkrig, mellan supermakterna och mot deras territo­rier, förefaller ha blivit mycket osannolikt. Sannolikheten för kärnvapen­krig på lägre nivå förefaller emellertid inte nödvändigtvis ha reducerats genom SALT-avtalen.

De hittillsvarande resultaten av SALT-förhandlingarna ger anledning till förhoppningen att nägra drastiska anslagshöjningar till strategiska kärnvapensystem inte kommer att äga rum under de närmaste åren. Fortsatt teknisk utveckling och ersättningsanskaffning av sådana system måste man dock räkna med. Man kan vidare utgå från att höjningar av stormaktsblockens försvarsanslag kommer att stöta på politiska svårighe­ter i både öst och väst. Behoven av medel för inre samhällsutveckling är stora på alla häU.

Det finns även andra inslag i situationen. Om Atlantpakten och War­szawapakten även i fortsättningen skall upprätthålla nuvarande konven­tionella styrkor och möjligheter att möta eventuella konflikter utan att tillgripa kärnvapen, s. k. graderat motstånd, torde betydande kostnads­ökningar bli ofrånkomliga. En fortsatt konstant försvarskostnadsnivå tor­de kräva successiva reduceringar och strukturförändringar inom båda blockens försvar och kan, av diskussionen utomlands att döma, medföra att doktrinen om graderat motstånd så småningom urholkas och att stör­re avseenden än tidigare kommer att fästas - åtminstone i doktrin- och försvarsplaneringsdiskussioner - vid taktiska kärnvapen med hög preci­sion.

På sovjetisk sida pågår vidare en omfattande utbyggnad av flottstyrkor­na. Sovjetunionen minskar därigenom snabbt västmakternas hittillsva­rande dominans på världshaven. De växande sovjetiska sjöstridskrafterna i Murmansk-området bör ses mot denna globala bakgrund. Sovjets förbere­delser för försvar av detta basområde berör av naturliga skäl även indirekt styrkeförhållandena i vårt närområde.

Beträffande de utomeuropeiska förhållandenas utveckling sedan det se­naste försvarsbeslutet skall främst uppmärksammas utvecklingen i Indo­kina, som präglats både av en tidvis hög krigsnivå och av intensiva för­handlingar i syfte att få slut på kriget.

1 Mellersta Östern är läget fortfarande instabilt. Nägon avgörande förändring av situationen i området har inte inträtt. Inga tecken tyder på att framsteg mot en politisk lösning är nära förestående.

Med anledning av vad jag nu har anfört anser jag mig kunna konstatera att Sveriges säkerhetspolitiska läge under det senaste året inte har ändrats så att någon förändring av mäl och inriktning enligt 1972 års försvarsbe­slut nu behöver vidtas.

Anvisningar för perspektivplanering

Kungl. Maj:t uppdrog i juni 1972 åt överbefälhavaren och civilförsvars­styrelsen att genomföra perspektivplanering för det militära försvarets


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                          24

och civilförsvarets utveckling efter år 1977. Resultatet av denna planering skall redovisas i perspektivplaner. Samtidigt bemyndigades chefen för försvarsdepartementet att ge närmare anvisningar för perspektivplanering­en.

Med stöd av detta bemyndigande lämnade jag i juni 1972 de första anvisningarna. I dessa anvisningar anges bl. a. att arbetet med att ta fram underlag m.m. inför nästa större beslut om försvarets inriktning skaU utgå från att detta beslut kommer att fattas våren 1977 och att statsmakternas ställningstagande härvid skall baseras på underlag beståen­de av bl. a. perspektivplaner och på dessa grundade programplaner för det militära försvaret och civUförsvaret.

I anvisningarna meddelas vissa säkerhetspolitiska utgångspunkter för perspektivplaneringen. För närmare kännedom om dessa hänvisas till anvisningarna vilka har tillställts riksdagens försvarsutskott och utrikesut­skott. Enligt intentionerna i prop. 1972:103 har dessutom särskild redogörelse lämnats försvarsutskottet.

Som underlag för planeringen skaU till en början utnyttjas vissa av de angreppsfall som redovisas i rapporter från krigsmaktens miljöutredning och befolkningsskyddets miljöutredning i september 1970 resp. januari 1971 och som låg till grund för föregående perspektivplaner. Ett kompletterande miljöunderiag kommer att tillföras planeringen i juni 1973.

Under perspektivplaneringens fas 1 skaU strukturer tas fram för några ekonomiska områden inom ett visst studieintervall. Dessa områden skall förläggas så att lönsamhetsgränser vad gäller egenskaperna hos strukturer­na samt för väsentligare system och förband blir belysta.

Den allmänna prisutveckUngen, såsom den avspeglas i nettoprisindex, förutsätts innebära att prisnivån fördubblas under en 20-årsperiod. Den militära utgiftsramen för budgetåret 1972/73 omräknad till antaget prisläge i början av 1990-talet utgör således omkring 14 miljarder kr. För det ekonomiska studieintervall som har anvisats för det militära försva­rets perspektivplanering ligger den undre gränsen vid en årlig resurstilldel­ning om 10 miljarder kr. i antaget prisläge i början av 1990-talet och den övre gränsen vid en ärlig resurstilldelning om 20 miljarder kr. i samma prisläge.

En betydande del av civilförsvarets kostnader finansieras på annat sätt än över statsbudgeten. Avsevärda kostnader vilar finansiellt på kommu­ner, fastighetsägare och hyresgäster samt företag. SamtUga dessa åtgärder, dvs. även de som finansieras utanför statsbudgeten, måste övervägas vid ställningstagande till avvägningen mellan och inom de olika delprogram­men. Härav följer att avvägningen inte skall styras av kostnadsfördelning­en mellan olika finansiärer. Civilförsvarets nuvarande totala kostnader uppskattas till 280 milj. kr., vilket omräknat till antaget prisläge i början av 1990-talet motsvarar ca 560 milj. kr. Det ekonomiska studieintervall som har anvisats för civilförsvarets perspektivplanering ligger inom gränserna 450 milj. kr. och 900 milj. kr. i antaget prisläge i början av 1990-talet.

Överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen har anmodats inlämna per-spektivplan del 1 till Kungl. Maj:t senast den I juni 1974.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                        25

Det miUtära försvarets utveckling

Min syn på den fortsatta programplaneringen för det militära försvaret redovisade jag utförligt vid anmälan av prop. 1972:75. Jag anförde därvid bl.a. att den internationella militärtekniska utvecklingen påverkar inrikt­ningen av och takten i anskaffningen av försvarsmateriel för våra behov. Vi bör eftersträva att skapa förutsättningar för att anskaffa vapen och utrustning av tillräckligt hög kvalitet. Konsekvenserna av den tekniska ut­vecklingen i form av kraftiga kostnadsstegringar för kvalificerade vapen­system medför dock stora svårigheter för länder med begränsade resurser. Det kan emellertid konstateras att detta förhållande gäller även inom stormakterna.

De svenska försvarsutgifternas utveckling bör ses i förhällande till utvecklingstendenserna i omvärlden. Världens samlade försvarsutgifter i fasta priser ökade snabbt under perioden 1965-1968 men visar sedan år 1969 en svagt fallande tendens. De totala resurser som avdelades för försvarsändamål minskade från år 1969 till år 1970 med mer än två procent. Analysen av budgeter och planer för åren därefter antyder ytterligare minskningar i försvarsutgifterna i fasta priser för många länder. Flera oberoende statistiska studier stöder slutsatsen att utveck­lingen av världens samlade försvarsutgifter visar en tendens till en fortsatt minskning eller åtminstone en stabilisering på en något lägre nivå än den som gällde år 1969. Underlaget för denna slutsats präglas självfallet av en viss osäkerhet, främst beroende på svårigheten att entydigt definiera försvarsutgifterna i olika länder och skapa mätinstrument som tillåter en total sammanställning av utgifterna. Det väsentliga enligt min mening är emellertid att vi entydigt kan slå fast att den snabba tillväxt i omvärldens försvarsresurser som utmärkte stora delar av 1960-talet nu är bruten.

Följande tabell illustrerar vad jag har anfört om försvarsutgifternas utveckhng i andra länder.

Trender i världens försvarsutgifter

 

 

Procentuella

förändringar

i försvarsutgi

fter. Baserat pä

 

 

fasta priser'

2

 

 

 

 

 

 

1967-68

1968-69

1969-

70

1970-71

1971-72

USA

+   2,6

_

4,2

-9,8

 

-3,9

-3,4

Storbritannien

-   2,0

-

6,3

-0,2

 

+ 0,1

+ 2,0

Frankrike

-   0,1

-

1,4

-0,5

 

+ 0,7

+ 2,9

Förbunds-

 

 

 

 

 

 

 

republiken

 

 

 

 

 

 

 

Tyskland

- 11,4

+

8,9

+ 0,8

 

+ 8,2

+ 4,3

Italien

+   1,9

-

1,9

+ 5,4

 

+ 0,3

+ 9,9

Kanada

-   5,8

-

5,6

+ 5,0

 

- 2,4

3

Norge

+ 10,8

+

0,8

+ 0,4

 

+ 2,4

+ 2,7

Danmark

+   6,9

1,3

-2,2

 

+ 4,0

3

Sverige

+   0,3

+

5,0

- 3,9

 

- 1,1

+ 6,0

Finland

+ 15,4

-

9,2

+ 3,2

 

+ 6,2

3

Schweiz

-    1,5

+

3,2

+ 0,6

 

+ 1,5

+ 4,8

Österrike

+   0,9

+

2,7

+ 1,8

 

-4,3

+ 0,9

Sovjetunionen

+ 15,5

+

5,9

+ 1,1

 

±   0

±   0

Polen                         +10,3            +13,4             +7,3              +6,5              +5,7


 


Prop. 1973:1   I

iilaga 6

 

 

 

 

26

 

Procentuella

förändringar

i försvarsutgift

er. Baserat

 

 

fasta priser'

2

 

 

 

 

 

1967-68

1968-69

1969-70

1970-71

 

1971-72

Tyska

 

 

 

 

 

 

Demokratiska

 

 

 

 

 

 

Republiken

+ 61,1

+   9,5

+ 6,3

+ 6,7

 

+ 5,9

Tjeckoslovakien

+   4,8

+   6,9

+ 6,5

+ 1,6

 

+ 5,9

Atlantpakten

+    1,4

-    3,4

- 7,2

-2,3

 

3

Warszawapakten

+ 15,9

+   6,8

+ 2,0

+ 0,8

 

3

Väriden totalt

+   6.4

+   l.S

-2.3

3

 

3

' För budgetåren 1970/71 och 1971/72 avser beräkningen budgeterade utgifter.

2 För WP-staternas del har beräkning skett på basis av löpande priser

3 Uppgift saknas.

Källa: S\PRl Yearbook 1972.

Försvarsutgifternas andel av ett lands samlade produktionsresultat, brut­tonationalprodukten (BNP), ger en bild av den prioritet som ges försvars­sektorn i förhållande till andra behov av varor och tjänster. Tillgänglig sta­tistik visar, med all reservation för mätinstrumentens brister, en påtagligt fallande tendens för det stora flertalet länder. Allt mindre del av länder­nas totala produktionsresurser avdelas således för försvarsändamål. Föl­jande tabell illustrerar denna tendens.

Försvarsutgifter i procent av bruttonationalprodukten till marknadspris

 

 

1967

1968

1969

1970

1971

USA

9,5

9,3

8,7

7,8

7,3'

Storbritannien

5,7

5,4

5,0

4,9

4,7

Frankrike

5,0

4,8

4,4

4,0

3,1

Förbundsrepubliken Tyskland

4,3

3,6

3,6

3,3

2,8

Italien

3,1

3,0

2,7

2,8

2,6

Kanada

2,8

2,7

2,4

2,5

1,8

Norge

3,5

3,7

3,6

2,9

3,1

Danmark

2,7

2,8

2,6

2,3

2,4

Sverige

3,9

3,9

3,9

3,7

3,7

Finland

1,6

1,6

1,5

1,4

1,4

Schweiz

2,4

2,4

2,2

2,1

1,9

Osterrike

1,3

1,2

1,2

1,2

1,0

Sovjetunionen

10,6

11,1

11,0

11,0

-

Polen

5,4

4,8

5,0

5,2

5,2

Tyska Demokratiska Republiken

3,7

5,7

5,9

5,9

5,9

Tjeckoslovakien

5,7

5,7

5,6

5,8

5,8

1 lörsvar.sutgifternas andel av BNP för åren 1972 och 1973 beräknas till 7 % resp. 6,4 % enligt Statement of Secretary of Defense Melvine R. Laird before the Senate Armed Services Committee on the FY 1973 Defense Budget and FY 1973-1977 Program.

Källa: The Military Balance 1971-72 och 1972-73.

Uppgifterna beträffande Sveriges försvarsutgifter stämmer inte helt överens med officiell svensk statistik, vilket förklaras av bl. a. olika redo­visning av dessa utgifter. Det bör vidare noteras att de båda angivna käl-


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                           27

lorna använder ohka beräkningsmetoder. Med dessa reservationer visar dock tabellerna att den under stora delar av 1960-talet snabba ökningen av försvarsresurser har följts av en tendens till stabilisering och i många fall avsevärda minskningar under de senaste åren. Vidare gäller att prisut­vecklingen de senare åren har varit förhållandevis snabb för ett flertal länder. Detta gäller specieUt prisutvecklingen på produktionsfaktorn ar­betskraft. Härtill kommer de tidigare berörda kostnadsstegringarna för kvalificerade vapensystem. Av de angivna förhållandena kan dras den slutsatsen att omväridens krigsmakter måste minska i kvantitativ omfatt­ning eller att omsättningen av materiel måste ske i betydligt lägre takt än {. n. och med inriktning mot enklare vapensystem. Denna tendens kan redan nu skönjas vUket i någon mån belyses av följande uppgifter gäUan­de stormakterna. Utvecklingen av stormakternas väpnade styrkor och visst materielinnehav

 

 

USA

 

Sovjetunionen

 

1970

1972

1970

1972

Total väpnad styrka

3 161 000

2 391 000

3 535 000

3 375 000

Strategiska vapen ICBM'

1 044

1 054

1 300

1 530

Armén

Väpnad styrka

1 363 000

861 000

2 000 000

2 000 000

Marinen

Väpnad styrka U-bätar Kryssare Jagare

694 000

103

10

152

602 000

91

9

126

475 000

370

22

99

475 000

295

24

95

Flygvapnet Väpnad styrka Stridsflygplan

810 000 6 500

730 000 6 000

480 000 10 200

550 000 9 000

' Interkontinentala robotar Kätla:The Military Balance 1970-71, 1972-73.

De tidigare berörda kostnadsstegringarna för personal och kvalificerad vapenmateriel skärper kraven på prioritering vid ställningstaganden till olika vapensystem. Den fortsatta utvecklingen av det militära försvaret kräver enligt min mening bl. a. mot denna bakgrund klara riktlinjer för avvägningen mellan kvalitet och kvantitet.

Den organisatoriska numerär för vilken försvarsmateriel anskaffas bör i första hand bestämmas med hänsyn till våra deklarerade säkerhetspoli­tiska ambitioner och militärgeografiska förutsättningar. Det är emellertid inte möjligt att av dessa dra entydiga slutsatser om lämplig numerär. Om det lämpliga antalet förband av olika skäl inte kan utrustas med materiel av en viss kvalitet bör lösningen i allmänhet vara att de utrustas med tekniskt mindre avancerade vapensystem. Inom en given kostnadsram kan därvid antalet förband i stället ökas. Denna princip kan dock inte tillämpas genomgående på alla system. För vissa vapensystem är möjlig-


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                          28

heterna att över huvud taget nå verkan bestämmande för kvaliteten på systemet och för det antal enheter som behövs.

Beträffande resursernas tidsmässiga avvägning framhöll jag i prop. 1972:75 att det militära försvarets operativa styrka kunde tillåtas gå ned något under de närmaste åren i syfte att förstärka resurserna för att skapa effekt och handlingsfrihet på sikt. Denna bedömning gjordes mot bakgrund av de senaste årens utveckling mot en politisk avspänning i Europa. Det gångna året ger, som jag har framhåUit tidigare, inte anledning till en ändrad uppfattning härvidlag.

Vid den fortsatta utvecklingen av det militära försvaret bör strävan vara att så stor del som möjligt av tillgängliga resurser används för materielanskaffning och utbildning som ger försvarseffekt i framtiden. Åtaganden som binder avsevärda resurser under en läng period bör emellertid göras med stor försiktighet.

Det militära försvaret bör byggas upp så att det i allt väsentligt är balanserat och ger möjlighet till djupförsvar med kraftsamling till gränser och kuster. Begränsningar i denna målsättning kan bli nödvändiga av olika skäl. Därvid bör sådana åtgärder prioriteras som medför att vårt försvar blir i vidsträckt mening uthålligt. Härigenom får försvaret enUgt min mening den största krigsavhåUande effekten. Mot denna bakgrund bör de delar av krigsorganisationen som utgörs av awägningsprogrammen Rörliga markstridsförband. Lokalt bundna markstridsförband, Övervat­tensstridsförband och Luftförsvarsförband utgöra den bas på vilken det mUitära försvarets avhållande förmåga skaU byggas. Denna bas bör kompletteras med bl. a. ett kvalificerat spaningsflyg och en effektiv signalspaning för att möjliggöra en god förvarning. Fjärrstridsförbanden bör ges lägre prioritet.

Jag går sä över till avvägningsprogrammens inriktning och tar därvid mot bakgrund av överbefälhavarens programplan upp vissa allmänna riktlinjer som bör gälla för den fortsatta planeringen. Vid genomförandet kan variationer och förändringar inom ramen för dessa riktlinjer bli aktuella, t. ex. med hänsyn till resultaten av pågående och planerade studier och utredningar.

Utformningen av Markstridsförbanden har stor betydelse för tilltron till vår förmåga att genomföra ett uthåUigt försvar över territoriet. Omfattningen av avvägningsprogrammen Rörliga markstrids­förband och Lokalt bundna markstridsförband kan varieras endast inom vissa gränser. Antalet enheter inom de lokalt bundna markstridsförban­den bör med hänsyn till värt lands storlek vara förhållandevis högt. De kvalificerade, rörliga markstridsförbanden skall kunna kraftsamlas i olika angreppsriktningar för avvärjande strid. De bör därför hållas på en jämförelsevis hög kvalitetsnivå. Dessa förhållanden medför bl. a. att antalet rörliga förband i stor utsträckning blir beroende av tillgängliga ekonomiska resurser. Jag biträder i stort den avvägning mellan rörliga och lokalt bundna markstridsförband som programplanen ger uttryck för. Jag vill i detta sammanhang framhåUa att de framtida infanteribrigaderna avses få en högre standard än de nuvarande samt att de brigader som förs


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                          29

över till lokalförsvarsförband i stort sett behåller sin materiel.

För Övervattensstridsförbanden är tekniska prestanda av större betydelse än för markstridsförbanden. Det disponibla antalet är dock av grundläggande betydelse också för dessa förband. För att göra det möjligt att anskaffa ett tillräckligt antal fartyg för ytattackuppgifter bör därför den påbörjade övergången till lättare enheter fortsätta. Sådan fartygsmateriel bör väljas som företrädesvis är lämpad för kustnära upp­trädande i invasionsförsvaret, dvs. i första hand patrulibätar och torped­båtar. Jag godtar i princip överbefälhavarens inriktning av avvägningspro­grammet.

Överbefälhavaren redovisar en minskning av awägningsprogrammet Fjärrstridsförband. Detta står i överensstämmelse med 1972 års försvarsbeslut. Överbefälhavaren föreslår att den pågående anskaff­ningen av 175 attack-, spanings- och skolflygplan av typ 37 Viggen genomförs. Jag kommer senare att lämna förslag tiU Viggen programmets fortsatta utformning. 1 avvaktan härpå bör förutsättas att det s. k. "175-kontraktet" kommer att ligga fast. Tre ubåtar av typ A 14 har beställts. Härigenom behålls möjligheterna att inom landet utveckla och tillverka ubåtar.

Beträffande avvägningsprogrammet Luftförsvarsförband har riksdagen beslutat att jaktversionen av flygplan 37 Viggen skall utvecklas för senare anskaffning. Riksdagen uttalade härvid att ansträng­ningar skulle vidtas för att minska kostnaderna för detta utvecklingsar­bete. Den planering som redovisas i överbefälhavarens programplan har tagit hänsyn härtill. Jag är inte beredd att ta ställning till överbefälhava­rens förslag rörande utvecklingstakten för flygplan JA 37 Viggen. Myndigheternas planering innebär även att del av luftvärnsförbanden hålls på en hög teknisk nivå. Modernisering sker genom anskaffning av luftvärnsrobotar. Antalet luftvärnsförband går dock ned.

Beträffande avvägningsprogrammen Central och högre re­gional ledning. Allmän försvarsforskning samt Gemensamma myndigheter och funktioner vill jag anföra att kostnaderna för fredsorganisationen och övriga fasta kostnader måste begränsas. Den restriktivitet som överbefälhavarens planering ger uttryck för anser jag vara nödvändig och riktig.

De senaste årens pris- och löneutveckling gör att uppmärksamhet måste ägnas försvarets kostnadsstruktur. Som jag tidigare har framhållit är det av stor vikt att tillgängliga resurser koncentreras till materielanskaffning och utbildning. Bl. a. är det viktigt att uppmärksamma och begagna alla möjligheter att begränsa utgifterna för administration samt freds- och förvaltningsorganisationen.

Ett viktigt led i denna verksamhet är den översyn av arbetsuppgifter och organisation som har skett beträffande fortifikationsförvaltningen och försvarets forskningsorganisation samt den omorganisation som pågår vid försvarets materielverk. Förslag beträffande fortifikationsförvalt­ningen och forskningsorganisationen bereds f. n. inom försvarsdeparte­mentet.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                         30

En fortsatt översyn av arbetsuppgifter och organisation vid försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse och värnpliktsverket övervägs och bör komma till stånd så snart erforderliga utredningsresurser kan frigöras. Jag bedömer också att en översyn av den centrala stabsorganisa­tionen bör kunna påbörjas under åren 1974—1 975.

Vad utbildningen beträffar har försöken med modifierad grund­utbildning satts igång. Överbefälhavaren har planerat fortsatt modifierad utbildning under programplaneperioden. I avvaktan på förslag från 1972 års värnpliktsutredning godtar jag detta.

Repetitionsutbildningens omfattning har reducerats i myndigheternas programplaner. För arme'förbandens del har en kraftigare minskning skett under periodens senare del än för det första året av planeringsperioden. Marinchefen räknar med att nästan helt ställa in repetitionsutbildningen under budgetåret 1973/74 medan flygvapenchefen räknar med att ge­nomföra ungefär hälften av tidigare planerad repetitionsutbildning. Över­befälhavaren uttalar att han inte kan acceptera en så stark reducering som försvarsgrenscheferna har föreslagit. Han anmäler vidare att han avser att granska repetitionsutbildningssystemet.

För egen del anser jag att reduceringar i repetitionsutbildningens omfattning kan accepteras med hänsyn till bl. a. min bedömning av krigsriskerna i närtiden och för att möjliggöra att resurser sätts av för åtgärder som ger styrka på längre sikt. Jag anser därför att repetitionsut-bUdningen vid armén under budgetåret 1973/74 bör kunna begränsas något utöver vad chefen för armén har föreslagit. Jag anser däremot, liksom överbefälhavaren, att en något större omfattning av repetitionsut­bildningen vid armén bör eftersträvas under de därpå följande fyra åren. Beträffande repetitionsutbildningens omfattning vid marinen och flyg­vapnet kan jag i huvudsak godta marinchefens resp. flygvapenchefens pla­nering. Jag vill i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj:t i juni 1 972 har meddelat vissa föreskrifter rörande repetitionsutbildningen inom ar­mén, varigenom besparingar kan göras genom minskning av antalet tjänst­göringsdagar utan att antalet repetitionsinkallade värnpliktiga sjunker i motsvarande grad.

Jag går så över till att behandla personalutvecklingen inom det militära försvaret. Kungl. Maj:t har genom beslut i december 1971 uppdragit åt överbefälhavaren att i samråd med försvarets rationalise­ringsinstitut lämna förslag till och vidta åtgärder för att genomföra vissa personalminskningar inom försvaret. För perioden 1972/73-1976/77 har som mål angetts en minskning med minst 2 500 anställda. I en till beslutet fogad promemoria anges att vissa beslut av statsmakterna kan medföra ökningar av den anställda personalen. Överbefälhavaren häri samråd med försvarets rationaliseringsinstitut gett direktiv för minskning av antalet anställda inom olika organisationer. Dessa direktiv innebär att personal­minskningen under perioden skall vara netto omkring 3 000. Myndighe­ternas planering visar pä vissa problem att uppnå avsedda reduceringar, bl. a. gäller detta de förbandsbundna verkstädernas civila personal. Över­befälhavaren föreslår att vissa åtgärder vidtas för att underlätta personal-


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                           31

minskningen. Den tidigare nämnda översynen av arbetsuppgifter och or­ganisationen vid vissa myndigheter är ett led i denna verksamhet.

En minskning av antalet anställda bör ske utan friställningar och sålunda främst genomföras i samband med naturliga avgångar. Antalet pensions­avgångar t. o. m. budgetåret 1977/78 bland civil personal inom försvaret har beräknats till mellan 4 000 och 5 000 beroende på vilken pensions­ålder som tillämpas i de olika individuella fallen. Härtill kommer övrig s. k. naturlig avgång.

1 syfte att ytterligare underlätta rationaliseringsverksamheten har Kungl. Maj:t genom beslut den 30 juni 1972 uppdragit åt statens personalnämnd att med biträde av försvarets personalnämnd svara för omplacering av övertalig personal inom försvaret. Härtill kommer det trygghetsavtal för statstjänstemän som har ingåtts den 30 oktober 1972 mellan statens avtalsverk och de statsanställdas huvudorganisationer. Detta ger möjlighet att genom beslut fattade före den 1 januari 1974 tillämpa normerna i Kungl. Maj;ts brev den 30 juni 1960 med föreskrifter om särskilda förmåner för viss övertalig personal vid försvaret.

Överbefälhavaren anmäler att befintliga bindningar inom bygg­nadsverksamheten skapar vissa svårigheter att i tid kunna tillgodose investeringsbehoven i samband med personalminskningar. En­ligt min mening är vissa investeringar nödvändiga och bör prioriteras för att snabbt nä avsedda rationaliseringsvinster. Det är emellertid också nödvändigt att i detta sammanhang beakta bl. a. det förslag som försva­rets fredsorganisationsutredning har lagt fram samt statsmakternas ställ­ningstaganden i anslutning till detta förslag. Jag vill också erinra om att ett stort antal militära byggnadsobjekt har tidigarelagts under senaste all­männa konjunkturnedgång. Därigenom har eftersläpningar i viss utsträck­ning återhämtats. Detta bör ge möjligheter till investeringsåtgärder i den utsträckning som bedöms vara erforderlig för att nå rationaliseringsvins­ter och minskning av antalet anställda. Jag bedömer det också möjligt att göra vissa besparingar inom byggnadssektorn under perioden, bl. a. som en följd av att fredsorganisationen minskar.

Det gångna årets säkerhetspolitiska händelser förstärker intrycket av ökad politisk avspänning i Europa, Några väsentliga förändringar av de militära styrkeförhållandena har emellertid inte skett. Utvecklingen på sikt i Europa är därför f. n. svår att bedöma. Av dessa skäl är det nöd­vändigt att våra militära resurser upprätthålls pä rimhg nivå och hand­lingsfriheten inför framtiden säkerställs. Jag anser att den säkerhetspoli­tiska utvecklingen och det samhällsekonomiska läget inte ger anledning att ändra planeringsinriktningen eller planeringsramen för det militära försvaret. Planeringen för det militära försvarets utveckling under perio­den 1973/74-1977/78 bör därför ske enligt en planeringsram som utgår horisontellt från basbeloppet, avrundat 6 904 mUj. kr., i den utgiftsram för budgetåret 1973/74 som jag förordar i det följande. Planeringsramen för femårsperioden bör således vara 34 520 milj. kr. i prisläget februari 1972. 1 planeringen bör förutsättas att kompensation för pris- och löneförändringar skall ske enligt nettoprisindex.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        32

Civilförsvarets utveckling

Riktlinjer för den fortsatta programplaneringen för civilförsvaret fast­ställdes vid 1972 års riksdag (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231). Dessa riktlinjer innebär i stort att civilförsvaret skall ha som mål att bidra till totalförsvarets fredsbevarande funktion genom att stärka civilbefolkningens motståndsförmåga och därmed tilltron till vår vilja att göra motstånd mot påtryckningar och angrepp. Om vi inte lyckas att avhålla från angrepp eller hot, är det civilförsvarets uppgift att skydda befolkningen och lindra verkningarna av skador. Även när krig pågår i vär omvärld och endast indirekt berör vårt land skall civilförsvaret kunna hndra de sekundära verkningarna för befolkningen.

Grundläggande för planeringen skall vara att befolkningen skyddas mot verkan av i första hand konventionella stridsmedel vid bekämpning av mål i samband med invasion samt vid markstrider. Befolkningen som sådan skall inte ses som ett primärt mäl för en angripare. Viss hänsyn måste emellertid tas till att befolkningen kan ställas inför direkt hot om skadegörelse och att civilförsvaret då kan påverka hotsituationen. Beträf­fande kärnvapen samt biologiska och kemiska stridsmedel är utgångs­punkten att krig i Europa med dessa stridsmedel ter sig föga troUgt. Möj­ligheten av att de ändå används kan emellertid inte uteslutas. Inom ramen för den allmänna inriktningen mot främst skydd mot konventionella stridsmedel bör därför vidtas de åtgärder som till måttUga kostnader kan motverka följderna av även sådana stridsmedel. Med hänsyn till att en omfattande utrymning allvarligt stör samhällslivet bör planeringen inrik­tas på att i möjlig mån ge befolkningen skydd i skyddsrum. Nuvarande skyddsrum ger ett gott skydd mot annan vapenverkan än verkningarna av kärnvapen i och närmast omkring detonationscentrum.

Mot bakgrund av den inriktning av civilförsvarets utveckhng som statsmakterna har angett framhåller civilförsvarsstyrelsen som angeläget att befolkningsskyddet på sikt balanseras mot de angreppsfall som bör vara vägledande för planeringen. Detta medför bl. a. att resurser för skadeförebyggande åtgärder på sikt planeras in i större utsträckning än resurser för skadeavhjälpande verksamhet. Under programplaneperioden bör skyddet över ytan förbättras så att skydd kan beredas befolkningen även i samband med markstrider. Skyddsmöjligheterna bör förbättras i de största städernas innerområden. Lednings- och undsättningsorganisa­tionen i den omfattning som 1972 års försvarsbeslut anger bör komplet­teras och anpassas främst tUl det konventionella krigets krav. Slutligen bör beredskap upprätthållas för att vid eventuellt senare beslut av statsmakterna kunna anskaffa skyddsmasker åt befolkningen. En översyn av utrymningssystemet väntas bli nödvändig under den aktuella perioden.

Vad civilförsvarsstyrelsen har anfört i programplanen beträffande inriktningen i stort av planeringen under perioden föranleder inte någon erinran från min sida. Jag vill emellertid framhålla betydelsen av att tillräckliga   resurser   sätts   av   i   den   anvisade  planeringsnivån   för  att


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                           33

upprätthålla produktionsberedskap för tillverkning av skyddsmasker. Detta innebär att en begränsad anskaffning upprätthålls i syfte att kunna öka produktionen, om ändrade förhållanden ger anledning härtill. För att göra detta möjligt kan de kompletterande åtgärderna för fortsatt upp­byggnad av lednings- och undsättningsorganisationen behöva begränsas. En sådan begränsning kan enligt min mening accepteras och överensstäm­mer med principen att skadeförebyggande åtgärder bör prioriteras före skadeavhjälpande verksamhet.

Fördelningen av betalningsmedel på de olika produktionsområdena blir av nyss nämnda skäl något annorlunda än den som civilförsvarssty­relsen har redovisat i sin programplan. Förskjutningar i avvägningen kan också bli aktuella på grund av ändringar som inte nu kan förutses. Bl. a. utreds f. n. civilförsvarets fredsorganisation i fråga om civilförsvarsstyrel­sen, utbildningsorganisationen och i viss mån förrådsorganisationen. I detta sammanhang kommer vidare organisationens utbUdningsbehov att ses över liksom de mål som bör gäUa för övningsverksamheten inom civilförsvaret.

Beträffande den verksamhet som f. n. finansieras på annat sätt än från fjärde huvudtiteln vill jag anmäla att flera viktiga frågor som rör skyddsrumsbyggandet f. n. övervägs inom försvarsdepartementet, bl. a. på grundval av förslag från 1969 års skyddsrumsutredning. Som exempel kan nämnas frågor angående planering av skyddsrumsbyggandet, behovs­beräkning, taktiska krav på skyddsrummens utformning med hänsyn till deras användning i krigstid, skyddsteknisk beskaffenhet samt placering med hänsyn till bedömda risker för befolkningen m. m. Rikthnjer i fråga om skyddsrum för befolkningen har tidigare behandlats av 1972 års riksdag (prop. 1972:75). Dessa kommer att ligga till grund för de överväganden som görs.

Som helhet anser jag att civilförsvaret i den planeringsnivå som föreskrivits för perioden 1973/74—1977/78 kommer att utvecklas så att skyddet för befolkningen i krig ytterligare förbättras. Jag fäster härvid särskild vikt vid att skyddsrumsbyggandet fortsätter. Det är vidare betydelsefullt att genom kontinuerlig anskaffning produktionsberedskap upprätthålls för att anskaffa skyddsmasker för befolkningen om utveck­lingen skulle visa att det behövs.

Planeringen för civilförsvarets utveckling bör ske enhgt en planerings­ram som utgår horisontellt från basbeloppet i den utgiftsram som jag förordar i det följande. Basbeloppet uppgår till 125,6 milj. kr. I planeringen bör få förutsättas en medelsförbrukning om totalt 12 milj. kr. utöver planeringsramarna under budgetåren 1973/74 och 1974/75 om så skulle behövas för att betala vissa åtaganden som har gjorts före budgetåret 1972/73. Det innebär en total planeringsram under perioden 1973/74-1977/78 om 640 milj. kr. i prisläget februari 1972. Vidare bör förutsättas att kompensation för pris- och löneförändringar kommer att ske enligt nettoprisindex. Ramen avser endast sådan verksamhet för civilförsvaret som finansieras från fjärde huvudtiteln. Den fortsatta planeringen bör alltså tills vidare ske från förutsättningen att kostnaderna

3 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 6


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                         34

för civilförsvarets åtgärder fördelas mellan stat, kommuner och enskilda enligt oförändrade principer.

Hemställan

Under  åberopande  av  det  anförda hemställer jag att  Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer för det militära försvarets och civilförsvarets fortsatta inriktning som jag har angett i det föregående.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                         35

Ramberäkningar för budgetåret 1973/74 m. m.

Överbefälhavaren

Särskilda planeringsfrågor

1 sitt yttrande över myndighetemas anslagsframställningar tar överbe­fälhavaren inledningsvis upp vissa särskilda planeringsfrågor.

Beträffande gällande prisregleringssystem anför överbe­fälhavaren att detta är en av de väsentligaste orsakerna till den pågående ekonomiska urholkningen inom krigsmakten. En jämförelse mellan de av-talsenliga lönehöjningarna och utgående pris- och lönekompensation en­ligt nettoprisindex (NPl) för åren 1971-1973 visar enligt överbefälha­varen en brist på ca 200 milj. kr.

Bl. a. mot denna bakgrund hävdar överbefälhavaren att pris- och lönekompensationen har bUvit en huvudfråga som snabbt måste lösas. Med rådande system måste en stor del av det ekonomiska planeringsut­rymmet reserveras i form av "priskilar" för att täcka skillnaden mellan NPl och den verkUga prisutvecklingen. Svårigheten att rätt bedöma storleken av priskilama skapar enligt överbefälhavaren så stor osäkerhet i planeringen och sådana risker för felaktiga beslut att syftet med plane­ringen till stor del har gått förlorat. Överbefälhavaren avser att ta upp prisregleringsfrågan i annat sammanhang men framhåller sammanfatt­ningsvis att en annan kompensationsnorm än den som nu tillämpas krävs redan fr. o. m. budgetåret 1973/74.

I fråga om de sociala kostnaderna anför överbefälhavaren att höjningen av lönekostnadspålägget från 24 till 26 % medför en merkostnad av ca 40 milj. kr. per år. I samband härmed framhåller överbefälhavaren vidare att överföringen av lönekostnadspålägget tiU den militära utgiftsramen fr. o. m. budgetåret 1972/73 skulle vara av rent budgetteknisk natur. Överbefälhavarens beräkningar visar emellertid att ramkompensationen i samband med att lönekostnadspålägget fördes över var otillräcklig och kommer att innebära ett underskott på ca 275 milj. kr. under planeringsperioden. Överbefälhavaren utgår från att en ändring sker så att budgettekniska åtgärder i form av överföring av sociala kostnader till fjärde huvudtiteln inte tillåts medföra att det militära försvarets effekt minskar. I konsekvens härmed förutsätter överbefälhava­ren att merkostnaderna på grund av det höjda lönekostnadspålägget kompenseras helt.

Överbefälhavaren tar ocksä upp frågan om konjunkturstimu­lerande åtgärder och framhåller därvid att dessa åtgärder inom det militära försvaret under budgetåret 1971/72 till största delen berörde byggnadssektorn. De objekt som kom till utförande utgjorde enligt överbefälhavaren mindre, ofta oprioriterade objekt som inte ingick i myndighetemas byggnadsplaner. Om konjunkturstimulerande åtgärder skall sättas in även i framtiden, är det enligt överbefälhavaren önskvärt


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                          36

att de objekt som väljs ut är prioriterade och kan återfinnas i myndig­hetemas planer och att åtgärderna inte föranleder inskränkningar i den planerade normala verksamheten. Som princip bör enligt överbefälhava­ren gälla att erforderliga betalningsmedel tillförs utanför det miUtära försvarets ram. Om särskilda skäl skulle anses föreligga för återbetalning, anser överbefälhavaren att villkoren härför bör anges i god tid.

Hyreskostnaderna ökar enligt överbefälhavaren med 31 milj. kr. på grund av Kungl. Maj:ts beslut om att hyra för mark fr. o. m. budgetåret 1973/74 skall baseras på en marknadsmässig värdering av marken. Överbefälhavaren utgår från att utgiftsramen kompenseras för denna ökning.

Beträffande investeringar för rationaliseringsåt­gärder framhåller överbefälhavaren att det är väsentligt att redovisade behov av investeringar tillgodoses för att en snabb minskning av antalet anställda skaU kunna uppnås. För att ge möjlighet till vinster under plane­ringsperioden måste de två första årens investeringsbehov — 52 milj. kr. — i första hand tiUgodoses.

Överbefälhavaren utgår vidare från att kostnadema för att förbereda omlokalisering av vissa myndigheter får bestridas utanför den ordinarie utgiftsramen. Som skäl härför anför överbefälhavaren att han inte finner det rimUgt att kostnader, som föranleds av icke-militära skäl, skall belasta den militära ramen. Motsvarande kostnader har hittills med få undantag betalats av medel utanför försvarets totalram.

Slutligen föreslår överbefälhavaren att samtliga kostnader för bi­stånds- och katastrofutbildningen samlas under ett nytt anslag under litt. H. Övrig verksamhet.

Ramberäkning

Med utgångspunkt i gällande planeringsram beräknar överbefälhavaren utgiftsramen för det mUitära försvaret för budgetåret 1973/74 — exkl. prisregleringsanslaget - till 7 008 008 000 kr. enligt följande.

6 470 000 000

+ 361 026 000

6 831 026 000

+ 92 000 000

+ 39 641000

+ 31000 000

+  1 141 000

+ 13 200 000

7 008 008 000

Basbelopp (prisläge februari 1971) Priskompensation februari 1971-februari 1972

Basbelopp (prisläge februari 1972)

Tillägg

Kompensation för höjt lönekostnadspålägg

Kompensation för höjda hyror

Omlokaliseringskostnader

Awecklingskostnader för lufivärnsrobot 68

Utgiftsram

Tidigare inplanerad priskil har enligt överbefälhavaren visat sig otill­räcklig med hänsyn till pris- och löneförändringarna under perioden februari 1971-februari 1972. På grund härav föreslär överbefälhavaren att ramen ökas med 92 milj. kr. för att av riksdagen uttalade ambitioner i huvudsak skall kunna genomföras.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                           37

Utgiftsramen måste vidare enligt överbefälhavaren ökas på grund av statsmaktemas beslut om ökat lönekostnadspålägg, höjda markhyror, förberedelser för omlokalisering av vissa myndigheter och avveckling av luftvärnsrobotsystem 68.

Myndigheternas anslagsframställningar

Överbefälhavaren framhåller bl. a. att han i sina direktiv till myndig­hetema krävt personalreduceringar under planeringsperio­den med 2 500 anställda. Nu redovisade planer visar emellertid att flertalet myndigheter inte har ansett sig kunna planera in erforderliga minskningar under planeringsperioden. Anledningen härtill är enligt över­befälhavaren främst en följd av Kungl. Maj:ts beslut om att höja pensions­åldern för militär personal och att anställa civil personal i stället för hand­räckningsvärnpliktiga. Av anslagsframställningarna framgår att antalet anställda under budgetåret ökar med drygt 300 i stället för att, som över­befälhavaren har förutsatt, minska med ca 300.

Överbefälhavaren anser det nödvändigt att förutsättningar skapas för att förverkliga det tidigare nämnda målet för personalreduceringarna. I förhållande till den personalutveckling som anges i anslagsframställningar­na krävs en minskning med minst 200 anställda under budgetåret 1972/73 och därutöver minst 400 under budgetåret 1973/74. Detta medför enligt överbefälhavaren att ambitionsnivån måste sänkas vid berörda myndigheter.

Överbefälhavaren tar också upp frågan om värnpliktsutbildningens omfattning. Beträffande grundutbildni n g e n konstateras att föreslagna minskningar av antalet tjänstgöringsdagar till följd av försöken med modifierad grundutbildning i huvudsak stämmer överens med överbefälhavarens förslag. För armén har dock begärts en viss ökning för att kompensera beräknade avgångar. Med hänvisning till tillgänglig sta­tistik framhåller överbefälhavaren att någon sådan kompensation inte behövs.

Mot bakgrund av den försöksvis avkortade grundutbildningen anser överbefälhavaren det angeläget att repetitionsutbildningen fullföljs. Trots detta har överbefälhavaren av ekonomiska skäl varit tvungen att ge direktiv om vissa reduceringar. Myndigheternas förslag innebär emellertid mycket omfattande minskningar under budgetåret 1973/74. Förslagen medför enligt överbefälhavaren att kravet på att krigsförbanden efter mobilisering utan kompletterande utbildning skall vara användbara för sin huvuduppgift inte kan upprätthållas.

Med det underlag som nu föreligger anser överbefälhavaren det olämpligt att vidta sä omfattande ingrepp i repetitionsutbildningen som föreslås i anslagsframstäUningama. För repetitionsutbildningen vid armén och marinen under budgetåret 1973/74 borde enligt överbefälhavaren i princip medel sättas av i samma omfattning som för budgetåret 1972/73. Med hänsyn till det ekonomiska läget ser överbefälhavaren sig emellertid


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                         38

nödsakad att godta en viss minskning vid marinen. Vidare anser överbefälhavaren att medlen för repetitionsutbildning vid flygvapnet i princip inte bör understiga 1971/72 års nivå.

I övrigt tar överbefälhavaren upp en rad detaljfrågor under de oUka anslagen. I dessa delar hänvisas till överbefälhavarens yttrande, som i kopia har överlämnats till riksdagens försvarsutskott.

Civilförsvarsstyrelsen

Med utgångspunkt i gällande planeringsram beräknar civilförsvarssty­relsen utgiftsramen för civUförsvaret för budgetåret 1973/74 - exkl. pris­regleringsanslaget - tUl 140 726 000 kr. enligt följande.

Basbelopp (prisläge februari 1971)                                                   118 000 000

Priskompensation februari 1971-februari 1972                                  + 6 585 000

Basbelopp (prisläge februari 1972)                                                   124 585 000
Tillägg

a)     enligt planeringsdirektiven                                                          + 8 000 000

b)    enligt civilförsvarsstyrelsens förslag                                          +8141 000

Utgiftsram                                                                                          140 726 000

' Motsvarar del av de medel som har fått förutsättas utgå utöver utgiftsramen för att betala gjorda åtaganden beträffande skyddsrum och branddammar (jfr prop. 1972:75 s. 195).

Civilförsvarsstyrelsen framhåller att det vid omräkning av de budgete­rade kostnaderna från 1971 till 1972 års pris- och löneläge har visat sig svårt att täcka kostnadsökningarna med nettoprisindex (NPl) trots kostnadsbesparande rationaliseringar. På grund av konstruktionen av NPl anses det nödvändigt att särskilt uppmärksamma lönekostnads- och hyreskostnadsstegringar samt kostnadshöjningar på grund av indirekta skatter och sociala kostnader.

Lönekostnadsökningen som för hela huvudprogrammet beräknas till 6,2 % kan enligt civilförsvarsstyrelsen till viss del mötas genom rationalise­ringar, främst inom underhålls- och förrådsverksamheten. Beträffande den administrativa verksamheten och utbildningsverksamheten bedöms där­emot denna möjlighet inte föreligga i nämnvärd grad.

Anskaffningen av materiel och skyddsrum m. m. har enligt civilför­svarsstyrelsen drabbats av ökade löne- och materielkostnader som inte kompenseras genom NPl. Eftersom rationaliseringsmöjligheterna på dessa områden är små, påverkar detta kompletteringen av anläggningar och materiel och därmed även beredskap och uthållighet.

Civilförsvarsstyrelsen framhåUer vidare att hänsyn inte har tagits till att den sociala utvecklingen kan komma att ställa ökade krav på förmåner för personal under civUförsvarsutbildning. Styrelsen anser att sädana kostnadsökningar i förekommande faU bör kompenseras genom motsva­rande höjning av ramen.

Det av civilförsvarsstyrelsen föreslagna ramtillägget på 8,1 milj. kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                          39

motiveras av att gällande planeringsram enligt styrelsens bedömning inte ger utrymme för erforderiiga åtgärder beträffande undsättningsorganisa­tionen, mobiliseringsberedskapen, utbyggnaden av anläggningar och pro­duktionen av skyddsmasker.

Departementschefen

UtfaUet för budgetåret 1971/72 m. m.

Anslagen till det militära försvaret för budgetåret 1971/72 uppgick — med frånräknande av prisregleringsanslaget och anslag som har beräknats utöver ramen — till 5 621,4 milj. kr. i prisläget maj 1970. Till följd av prisökningar skall anslagen räknas upp enligt nettoprisindex med 6,92 %. 1 medelprisläge för budgetåret 1971/72 gick anslagen alltså upp till [5 621,4 + (6,92 x 5 621,4):100] avrundat 6 010,4 mUj. kr. Detta belopp, som således motsvarar anslagsramen efter kompensation för prisökningar, skall ökas med 153,5 milj. kr. enligt följande.

Reservationsmedelsförbrukning

a)     enligt prop. 1971:1 (bil. 6 s. 13)                                  149,1

b) reducering p. g. a. riksdagens höjning

av anslaget IV B 32 (FöU 1971:9 s. 11)                      -0.5                    148,6

Återtagning av vissa besparingar under 1970/71

Ofr prop. 1972:1 bil. 6 s. 5)                                                                           8,3

Merkostnader p. g. a. nytt avtal om lönegrads-
placering m. m. för personal vid region­
musiken
                                                                                                          1,3

158,2

Avgår:

Bidrag till bostadsrättsföreningen Musköten

(prop. 1971:145 bil. 2, FöU 1971:23,

rskr 1971:345)                                                                                            -2,3

Nedskrivning av försvarets fastighetsfond

a)  överlåtelse av Gällöfsta kursgård
(prop. 1970:56, SU 1970:109,

rskr 1970:275)                                                              - 1,1

b) rivningsbyggnader pä Galärvarvet

(äs 71-06-30)                                                               -0,7

c)  smärre objekt                                                                - 0,6                   - 2,4

153.5

Utgiftsramen för det militära försvaret uppgick alltså till (6 010,4 + 153,5) 6 163,9 milj. kr.

Enligt budgetredovisningen för budgetåret 1971/72 uppgick utgifterna inom ramen för det militära försvaret inkl. anslaget Reglering av pris­stegringar till avrundat 6 317 milj. kr. Av utgifterna har 67,8 milj. kr., avseende retroaktiva löner för första halvåret 1971, beaktats redan i utfallsberäkningen för budgetåret 1970/71 Qfr prop. 1972:75 s. 194). De till budgetåret 1971/72 hänförliga utgifterna utgör därför 6 249,2 milj. kr.

Utgifterna överstiger alltså utgiftsramen med (6 249,2 - 6 163,9) 85,3 milj. kr. Överskridandet bör regleras på följande sätt.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                          40

I utfallsberäkningen för budgetåret 1970/71 i prop. 1972:1 (bU. 6 s. 5) drogs sammanlagt 41,6 milj. kr. av för beräknade minskningar av försva­rets byggnadsverksamhet och senareläggning av materielbeställningar. Besparingar till följd av dessa åtgärder skulle få utnyttjas när konjunktur­läget så medgav. Som framgår av sammanställningen i det föregående har 8,3 milj. kr. avseende materielbeställningar redan återtagits under budget­året 1971/72. För att slutligt reglera utfallet av 1970/71 års konjunktur­åtgärder bör 15,8 mUj. kr. dras av från överskridandet för budgetåret 1971/72.

Återstående del av överskridandet - 69,5 milj. kr. — är till största delen hänförligt till utfallet av de konjunkturstimulerande åtgärder inom byggnadssektorn som under budgetåret 1971/72 har finansierats från an­slag inom försvarsdepartementets område. Detta utfall bör betraktas som en del av återtagningen av de 100 mUj. kr. som enligt ramberäkningen i prop. 1971:1 (bil. 6 s. 13) tillfälligt har innehållits för budgetåret 1971/72. Av de tillfälligt innehållna medlen återstår därmed 30,5 milj. kr.

Jag vill i detta sammanhang också ta upp utfallet av de konjunkturstimulerande åtgärder inom försvaret som under budgetåret 1971/72 har finansierats med medel som ställts till arbetsmarknadsstyrel­sens förfogande men slutligt skall belasta utgiftsramen för det militära försvaret. Bortsett från de 20 milj. kr. av dessa medel som enligt praxis får disponeras för detta ändamål utöver utgiftsramen har sammanlagt 62,8 milj. kr. betalats ut för sysselsättningsskapande byggnadsarbeten och industribeställningar för försvaret. Som en första avräkning mot det­ta belopp har 2 milj. kr. av innevarande budgetårs anslag ställts till Kungl. Maj:ts disposition. Utfallet bör vidare minskas med de tidigare nämnda 30,5 milj. kr. som återstår av de under budgetåret innehållna medlen. Ef­ter dessa avräkningar återstår av utfallet 30,3 niUj. kr. som ännu inte har reglerats. Hur detta bör ske, återkommer jag till i det följande i samband med beräkningen av utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1973/74.

Ramberäkningar

Med utgångspunkt i basbeloppet för planeringsramen enligt 1972 års försvarsbeslut (prop. 1972:75 s. 116) beräknar jag utgiftsramen för det militära försvaret för nästa budgetår tUl 7 381 945 000 kr. enligt följande.

Basbelopp 1973/74
(prisläge februari 1971)
                                                                   6 470 000 000

Tillkommer:

Kostnadsökning p. g. a. höjt
procenttal för lönekostnadspälägg
                                                    + 40 000 000

Avgår:

Kostnader för biständs- och

katastrofutbildning                                                                             - 4 152 000

Justerat basbelopp 1973/74

(prisläge februari 19 71)                                                                 6 505 848 000


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


41


 


Tillkommer:

Priskompensation enligt nettopris­index februari 1971 - februari 1972

Kostnadsökning p. g. a. ändrade principer för hyressättning

Beredskapskostnader vid statens järnvägar m. m.

Avgår:

Vissa utredningar m. m. i sam­band med nedrustningsför­handlingar

Överföring av vissa kassafunktioner frän försvarets civilförvaltning till statsdepartementens organi­sationsavdelning

Slutligt basbelopp 1973/74 (prisläge februari 1972)

Tillkommer:

Beräknad priskompensation februari 1972 - medelkostnadsläge 1973/74

Avräkning av kostnader för vapen­fria tjänstepliktiga 1971/72

a)      prel. avdrag (prop. 1971:1 bil. 6 s. 13)

b)     belastning pä anslaget XI B 12

Avgår:

Reglering av kostnader för konjunk-

turätgärder 1971/72 och 1972/73 Utgiftsram (beräknat utfall den

30 juni 1974)


+ 363 025 000

+ 29 565 000

+ 5 650 000

450 000

48 000

+ 525 OOOOOO

+ 10 000 000 - 9 645 000


+ 398 240 000

- 498 000 6 903 590 000

+ 525 355 000

- 47 000 000 7 381 945 000


I anslutning till ramberäkningen vill jag anföra följande.

Till följd av riksdagens beslut (prop. 1972:95, SkU 1972:32, rskr 1972:238) om höjning av den allmänna arbetsgivaravgiften har myndigheterna ålagts att beräkna lönekostnadspålägget efter 26 % i stället för som tidigare 24 %. För den militära utgiftsramen medför detta en kostnadsökning med 40 milj. kr. som bör kompenseras genom en motsvarande höjning av ramen.

Utgifterna för bistånds- och katastrofutbildningen bör enligt riksda­gens uttalande (FöU 1972:17 s. 63, rskr 1972:23 1) inte belasta den mili­tära utgiftsramen. I enlighet härmed förordar jag att medel för denna verksamhet tas upp under ett nytt anslag utanför ramen. Denna bör sam­tidigt minskas med det belopp som har beräknats för verksamheten under innevarande budgetår.

Som underlag för hyressättningen inom försvarets fastighetsfond fr. o. m. budgetåret 1973/74 har fortifikationsförvaltningen på Kungl. Maj:ts uppdrag genomfört en marknadsmässig värdering av den mark som redovisas på fonden. De ändrade principerna för hyressättningen medför att hyrorna för försvarets myndigheter höjs med 29 565 000 kr. Med an­ledning härav bör utgiftsramen ökas med samma belopp.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                          42

Kostnaderna för att anskaffa och underhålla järnvägsmateriel m. m. som behövs för beredskapsändamål belastar f. n. statens järnvägars drift­resultat. Chefen för kommunikationsdepartementet kommer senare den­na dag att redovisa vilka dessa kostnader är. Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet förordar jag att vissa av dessa kostnader fr. o. m. budgetåret 1973/74 förs över till den mUitära utgiftsramen. Med anledning härav bör denna höjas. Ramen bör också justeras för ökade kostnader för krigsmakten i samband med att viss fyrplats avbemannas. Vidare bör ramen höjas för kostnader för information till värnpliktiga i anståndsfrågor m. m. Medel för denna information har tidigare ställts till förfogande av nämnden för samhällsinformation. Totalt bör utgiftsramen ökas med 5 650 000 kr. för här angivna ändamål.

Efter samråd med ministern för utrikes ärendena förordar jag att den verksamhet som f. n. finansieras från anslaget Vissa åtgärder för rust­ningsbegränsning och kontroll fr. o. m. nästa budgetår förs över till utrikesdepartementets verksamhetsområde. Anslaget ingår inte i den militära utgiftsramen och överföringen påverkar därför inte ramberäk­ningen. I samband med överföringen bör emellertid ramen minskas med 450 000 kr. som tidigare har beräknats under anslaget Försvarets forsk­ningsanstalt för vissa undersökningar m. m. i anslutning till nedrustnings-förhandlingar. Dessa medel bör i fortsättningen tas upp under tredje huvudtiteln.

I ramberäkningen ingår också den sista avräkningen av belastningen på elfte huvudtitelns anslag till vapenfriverksamheten. Kostnaderna för vapenfria tjänstepliktiga har fr. o. m. innevarande budgetår slutligt förts över till elfte huvudtiteln (jfr prop. 1972:1 bil. 6 s. 11).

Jag har vidare tagit upp en minskning av ramen med 47 milj. kr. för att reglera vissa åtgärder i konjunkturstimulerande syfte. Som jag tidigare har nämnt kvarstår från budgetåret 1971/72 oreglerade utgifter på ca 30,3 milj. kr. som har förskotterats av arbetsmarknadsstyrelsen. Beslut har vidare fattats om konjunkturstimulerande åtgärder under innevarande budgetår till ett belopp av 75 milj. kr. (jfr prop. 1972:125 bil. 2). Av sistnämnda belopp avser ca 14,2 milj. kr. iståndsättningsarbeten som belastar utgiftsramen för innevarande budgetår. De återstående utgifterna för dessa åtgärder bör tillsammans med de ännu oreglerade utgifterna för budgetåret 1971/72 regleras genom att utgiftsramarna för budgetåren 1973/74 och 1974/75 minskas. Det beräknade utfallet bör fördelas med 47 milj. kr. på budgetåret 1973/74 och resterande belopp på budgetåret 1974/75. Storleken av sistnämnda belopp kan inte bestämmas förrän utfallet av innevarande budgetårs åtgärder kan överblickas.

Myndigheter inom försvaret som berörs av den beslutade omlokaliseringen av viss statlig verksamhet redovisar ett medelsbehov för nästa budgetår på totalt 1,1 milj. kr. för förberedande åtgärder. Överbefälhavaren hävdar i sitt yttrande över myndigheternas anslagsfram­ställningar att inga kostnader som rör omlokaliseringsåtgärder bör belasta den militära utgiftsramen. 1 ett tidigare uttalande i denna fråga (prop.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                           43

1972:1 bU. 6 s. II) har. jag räknat med att kostnaderna för den förberedande verksamheten skall belasta ramen medan erforderliga investeringskostnader m. m. bör beräknas utanför denna. Riksdagen dela­de denna uppfattning (FöU 1972:17, rskr 1972:231). Jagar inte beredd att nu förorda nägon ändring av principerna för hur omlokaliseringsutgifter-na bör bestridas.

Medel för sysselsättningsstimulerande åtgärder under elfte huvudtiteln har under en följd av år i vissa fall ställts till förfogande för betalning av byggnadsarbeten, materiel m. m. för det militära försvaret. Sådana medel bör enligt min uppfattning få disponeras utöver utgiftsramen även under nästa budgetår till ett belopp av högst 20 milj. kr.

Utgiftsramen för civilförsvaret beräknar jag med utgångs­punkt i basbeloppet för planeringsramen enligt 1972 års försvarsbeslut (prop. 1972:75 s. 122, FöU 1972:17, rskr 1972:231) tUl 136 810 000 kr. enUgt följande.

Basbelopp 1973/74
(prisläge februari 1971)
         .                                                          118000000

Tillkommer:

Kostnadsökning p. g. a. höjt procenttal för lönekostnads­
pålägg
                                                                                                    + 1 000 000
Justerat basbelopp 1913/14 (prisläge februari 1971)                            119 000 000

Tillkommer:

Priskompensation enligt nettoprisindex februari 1971 -

februari 1972                                                                                    +6 640 000

SluUigt basbelopp 1973/74 (prisläge februari 1972)                         125 640 000

Tillkommer:

Beräknad priskompensation februari 1972 - medelkostnads­
läge 1973/74                                                                                         + 9 600 000
Investeringar för bistånds-och katastrofutbildningen                            +
1570 000

UtgifLsram (beräknat utfall den 30 juni 1974)                                  136 810 000

På samma sätt som den militära ramen bör civilförsvarets utgiftsram kompenseras för höjningen av lönekostnadspålägget. Kompensationen bör i detta fall utgöra 1 milj. kr.

För innevarande budgetår har riksdagen (prop. 1972:75 s. 195, FöU 1972:17, rskr 1972:231) bemyndigat Kungl. Maj:t att vid behov medge överskridande av civilförsvarsramen med högst 18 milj. kr. för att fullfölja gjorda åtaganden beträffande skyddsrumsbyggande m. m. Jag beräknar att utgiftsramen för nästa budgetår av samma skäl kan komma att behöva överskridas med högst 8 milj. kr. Jag förordar därför att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att vid behov medge ett överskridande med högst detta belopp.

I samband med beräkningen av den miUtära utgiftsramen har jag tidigare anfört att medel för bistånds- och katastrofutbildningen i fortsättningen bör anvisas under ett nytt anslag utanför ramen. Det nya anslaget    avses    för    driftutgifterna    för    utbildningen.    Beträffande


 


Prop, 1973:1    Bilaga 6                                                                                         44

investeringarna för utbildningen gäller att dessa f. n. belastar civilförsvarsramen. Skälet härtill är att bistånds- och katastrofutbildning­en är samlokaliserad med civilförsvarsutbildningen i Sandö. I konsekvens med försvarsutskottets tidigare återgivna uttalande bör investeringskost­naderna för bistånds- och katastrofutbildningen inte längre belasta civilförsvarets utgiftsram. För att undvika att Sandöanläggningen finansieras från två anslag bör dock investeringsmedel för bistånds- och katastrofutbildningen även i fortsättningen anvisas under civilförsvarets investeringsanslag. Civilförsvarsramen bör därvid kompenseras genom en tillfällig höjning som motsvarar den planerade investeringen för bistånds-och katastrofutijildningen. För nästa budgetår bör denna tillfälliga ramhöjning uppgå till I 570 000 kr.

För innevarande budgetår har riksdagen (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231) bemyndigat Kungl. Maj:t att justera utgiftsramen för det militära försvaret med hänsyn till över- eller underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1971/72. För nästa budgetår bör inhämtas ett motsvarande bemyndigande att justera utgiftsramen för såväl det militära försvaret som civilförsvaret med hänsyn till betalningsutfallet för budgetåret 1972/73.

Genom nyssnämnda beslut har riksdagen vidare bemyndigat Kungl. Maj:t att av konjunkturskäl medge överskridande av utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret. Sådana överskridanden regleras genom motsvarande justering av resp. utgiftsram för ett eller flera efterföljande budgetår. Ett motsvarande bemyndigande behövs också för budgetåret 1973/74 och bör därför inhämtas av riksdagen.

Utöver utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret bör anslag om 31 195 000 kr. beräknas för följande ändamål.

Bcredskapsnämnden för psykologiskt försvar                                           I 155 000

Beredskap.sstyrka för FN-tjänst                                                               9 000 000

Viss anskaffning av militära anläggningar ni. m.                                         2 000 000

Flygtekniska försöksanstalten                                                                   4 000 000

Viss signalskyddsmateriel                                                                           ' 900 000

Vissa teleanordningar                                                                                          ' ""

Hyror m. in. för vissa skyddsrumsanläggningar                                         2 790 000

Identitctsbrickor                                                                                            400 000

Bistånds- och katastrofutbildning                                                              5 250 000

An.skaffning av vissa skyddsrumsanläggningar                                         3 000 000

Anskaffning av vissa militära anläggningar                                                    400 000

31 195 000

För ändamål inom försvarsdepartementets verksamhetsområde bör alltså anvisas eller preliminärt beräknas anslag om totalt (7 381 945 000 + 136 810 000 + 31 195 000)7 549 950 000 kr.

De anslag som begärs för budgetåret 1973/74 fördelar sig på huvudprogram m. m. och huvudproduktionsområden enligt följande sammanställning (milj. kr.).


 


Prop. 1973:1   BUaga 6


45


 


Huvudprogram m. m.    lluvudproduktionsoniråde


Summa


 


Ledning och   Malerielan-förbands-        skaffning verksamhet


Anskaffning   Forskning av anlägg-      och ut-ningar m. m. veckling


 

Utgiftsramen för det

 

 

 

 

 

militära försvaret

 

 

 

 

 

Försvarsdepartementet

 

 

 

 

 

m. m. Arméförband Marinförband Flygvapenförband Central och högre

22

1 731

534

961

537 364 880

130

88

118

51

29

391

22' 2 449

1     015

2     350

regional ledning Gemensamma myndig-

255

26

33

-

314

heter och funk-

 

 

 

 

 

tioner Prisreglering

520 3203

33 1503

342

120 553

707 525

Summa

4 343

/ 990

403

646

7 382

Utgiftsramen för

 

 

 

 

 

civilförsvaret

 

 

 

 

 

Civilförsvar

67

28

314

1

127

Prisreglering

7

3

 

 

10

Summa

74

31

31

1

137

Utanför utgiftsra-

 

 

 

 

 

marna

 

 

 

 

 

Övrig verksamhet

19

5

3

4

31

Totalt

4 436

2 026

437

651

7 550

' Exkl. anslagen till prisreglering

2 Inkl. 16 milj. kr. till anskaffning av datamaskiner för försvaret

3 Preliminär fördelning

■* Härutöver får vid behov förbrukas hög.st 8 milj. kr.

De föreslagna anslagens bedömda fördelning på utgiftsramar m. m. och utgiftsslag framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

 

Utgiftsram m. m.

Utgiftsslag

 

 

 

 

 

 

Summa

 

Personal-

Värnpii

ikts-

Materiel

oc

;h

 

 

kostnader

förmåner

tjänster m.

m.

 

Utgiftsramen för det militära försvaret

2 425

371

 

 

4 586

 

 

7 382

Utgiftsramen för civilförsvaret

32

8

 

 

97

 

 

137

Utanför utgiftsra­marna

15

-

 

 

16

 

 

31

Totalt

2 472

379

 

 

4 699

 

 

7 550


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


46


Den ungefärliga fördelningen på avvägningsprogram  m. m. framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

 

Awägningspro-

Vidmakthål-

Omsättning

Forskning

Summa

gram ni. m.

lande på

kort

av äldre och

och ut-

 

 

sikt av befint-

tillförsel

veckling

 

 

Uga försvars-

av nya för-

 

 

 

resurser

 

svarsresurser

 

 

Militära försvaret

 

 

 

 

 

Röriiga markstrids-

 

 

 

 

 

förband

841

 

1 155

48

2 044

Lokalt bundna mark-

 

 

 

 

 

stridsförband

287

 

315

4

606

Övervattensstrids-

 

 

 

 

 

förband

214

 

256

14

484

Fjärrstridsförband

235

 

769

95

1 099

Luftförsvars-

 

 

 

 

 

förband

543

 

333

294

1 170

Central och högre

 

 

 

 

 

regional ledning

456

 

297

20

773

Allmän försvars-

 

 

 

 

 

forskning

-

 

-

116

116

Gemensamma myndig-

 

 

 

 

 

heter och funktioner

495

 

64

6

565

Prisreglering'

300

 

170

55

525

Summa

3 371

 

3 359

652

7 382

Civilförsvaret'

50

 

86

1

137

Övrig verksamliet

19

 

8

4

31

Totalt

3 440

 

3 453

657

7 550

' Preliminär fördelning 2 Inkl. prisreglering

Förbättrade värnpliktsförmåner

Det av utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl. avlämnade betänkandet VärnpUktsförmåner (SOU 1972:68) remiss­behandlas f. n. I avvaktan på resultatet härav har för budgetåret 1973/74 beräknats 35 milj. kr. för att förbättra de värnpliktigas ekonomiska för­måner. Av detta belopp avser 7 milj. kr. förbättring av tjänstgörings- och utbildningspremierna som redan har genomförts under innevarande bud­getår.

jag förordar att en del av återstående 28 milj. kr. används till att förbättra de penningbidrag som fastställdes den 1 juli 1972 (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231). Höjningen bör bli en krona för dag för alla värnpliktiga under alla former av tjänstgöring och innebär att penningbidragen kommer att utgå med följande belopp.


 


Prop, 1973:1    Bilaga 6                                                                                          47

Tjänstegrad                    Penningbidrag under grundutbild-     Penningbidrag under

ning och repetitionsutbildning i        annan tjänstgöring

omedelbar anslutning till grund-        enligt värnpliktslagen
utbildning

Menig

8:-

Korpral (gruppbe-

 

fäl)

9:75

Korpral (plutons-

 

och kompanibefäl)

11:75

Furir

13:-

Överfurir

-

Sergeant

15:25

Fänrik, fanjunkare

18:-

Löjtnant

-

Kapten och högre

-

11:-

11:-

11:-

13:-

14:50

17:25

20:50

24:-

28:50

Jag förordar vidare att maximibeloppet för dag för familjepenning för hustru, fränskild hustru och för sådan familjemedlem som i vissa fall förestår den värnpliktiges hushåll höjs från 15 till 17 kr. För att förbättra möjligheterna att resa hem för de värnpliktiga som är förlagda långt från bostadsorten förordar jag att ytteriigare 5 milj. kr. sätts av. Slutligen för­ordar jag att 1 milj. kr. sätts av för ytteriigare förbättring av bostadsbi­drag åt ensamstående värnpliktiga inom ramen för familjebidragsförord­ningens bestämmelser.

De föreslagna förbättringarna bör genomföras den 1 juli 1973 och gäUa också vissa civilförsvarspliktiga och andra som avlönas enligt samma grunder som de värnpliktiga. Förbättringarna kräver ändring i familje­bidragsförordningen (1946:99) samt i värnpliktsavlöningskungörelsen (1970:676), kungörelsen (1966:414) med vissa bestämmelser om vapen­fria tjänstepUktiga och kungörelsen (1962:619) om avlöning m.m. till civUförsvarspliktiga. Förslag tUl lag om ändring i familjebidragsförord­ningen har upprättats inom försvarsdepartementet och torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bihang. Erforderliga ändringar i nyssnämnda kungörelser avser jag föreslå Kungl. Maj:t i annat samman­hang.

Beredskapsåtgärder

1 samband med införandet av försvarets nya planerings- och budgeteringssystem genomfördes vissa ändringar även i beredskapsstaten för försvarsväsendet. Anledningen till ändringarna var att ändamålen med de tidigare anslagen till det militära försvaret och civilförsvaret på beredskapsstatens driftbudgetsida i fortsättningen vid behov kan tillgodoses från de ordinarie riksstatsanslagen under förutsättning att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj;t att överskrida utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret i samband med att beredskapsstaten sätts i kraft, dvs. vid krigsfara eller krig. Ett sådant bemyndigande har lämnats för budgetåret 1972/73 (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231).


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                           48

Bemyndigandet att överskrida utgiftsramarna omfattar också bered­skapsåtgärder i andra situationer än direkt krigsfara eller krig. Här avses sådana åtgärder som att vämpUktiga av beredskapsskäl kallas in till krigsförbandsövning eller beredskapsövning eller att andra särskilda åtgärder måste vidtas av samma skäl.

Ett motsvarande bemyndigande behövs även för budgetåret 1973/74. Jag förordar därför att Kungl. Maj:t inhämtar ett sådant bemyndigande av riksdagen.

Huvudtitelns utformning

En genomgripande ändring av fjärde huvudtitelns utformning genomfördes fr. o. m. budgetåret 1972/73 i samband med att försvarets nya planerings- och budgeteringssystem infördes. Denna utformning häri allt väsentligt visat sig lämplig. För budgetåret 1973/74 föreslås endast ett par smärre ändringar.

Inom huvudprogram 5 (htt. F) Gemensamma myndigheter och funktioner bör genom utbrytning ur delprogrammet 5.21 (anslaget F 21) Viss gemensam verksamhet tillkomma ett nytt delprogram (anslag) med benämningen 5.24 (F 24) Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m. Till följd av vad jag tidigare har anfört i samband med ramberäkningarna för nästa budgetår bör vidare medel för biståndsutbildningsnämnden och dess verksamhet inte längre anvisas under anslaget A 2. Vissa nämnder m. m. utan i stället tas upp under ett nytt anslag med benämningen H 9. Bistånds- och katastrofutbildning. Som jag tidigare har anfört bör vidare anslaget H 5. Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll utgå, eftersom medel för denna verksamhet i fortsättningen beräknas under tredje huvudtiteln.

I redovisningen av personal under resp. anslag förekommer i vissa fall avvikelser i förhållande till vad som angavs föregående år. Dessa avvikelser beror främst på att tjänster har flyttats mellan olika anslag eller inrättats med anledning av pensionsåldershöjningen för viss militär per­sonal eller som ersättning förvissa handräckningsvärnpliktiga.

Utbrytningspunkter

Beredningen av vissa anslagsfrågor har inte kunnat slutföras i avvaktan på ställningstagandet till vissa utredningsförslag m. m. De anslag som anges i följande sammanställning bör därför tills vidare föras upp med beräknade belopp.

Litt. och nr.        Anslagsrubrik

B  2                   Arméförband: Materielanskaffning

C  2                   Marinförband: Materielanskaffning

D  2                   Flygvapenförband: Materielanskaffning

D  4                   Flygvapenförband: Forskning och utveckling

F  2                   Försvarets sjukvårdsstyrelse


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                           49

Litt. och nr.       Anslagsrubrik

F   3                  Fortifikationsförvaltningen

F   5                  Försvarets forskningsanstalt

F 14                  Militärpsykologiska institutet

F 18                  Regionmusiken

Utnyttjande av äldre anslag

Efter förslag av Kungl. Maj:t har 1963 och 1967 års riksdagar (prop. 1963:184, SU 1963:211, rskr 1963:404 resp. prop. 1967:110, SU 1967:102, rskr 1967:250) under investeringsanslaget Markförvärv för nya förläggnings- och övningsområden för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente anvisat ett sammanlagt belopp av 71 milj. kr. Enligt beslut av 1972 års riksdag (prop. 1972:1 bU. 6, FöU 1972:17, rskr 1972:231) får anslaget disponeras även under budgetåret 1972/73. På anslaget beräknas en viss behållning komma att finnas vid utgången av innevarande budgetår. Behållningen bör även under nästa budgetår få användas för det ändamål som ursprungligen avsågs med anslaget.

I enlighet med vad jag anförde vid anmälan av prop. 1972:1 (bU. 6 s. 14) har samtliga rambundna anslag inom försvarsdepartementets verk­samhetsområde utom anslaget till extra utgifter och investeringsanslagen fr. o. m. budgetåret 1972/73 förts upp som förslagsanslag. De behåll­ningar som vid utgången av budgetåret 1971/72 fanns på de rambundna reservationsanslagen till det mUitära försvaret och civilförsvaret — utom anslaget till extra utgifter — har tillförts budgetutjämningsfonden. Beträf­fande behållningarna på de tidigare investeringsanslagen borde i prop. 1972:1 (bil. 6) ha anmälts att de skulle föras över till de nya investerings­anslag som anvisades för budgetåret 1972/73. Beslut härom har fattats av Kungl. Maj:t. Jag förordar att beslutet nu anmäls för riksdagen.

Hemställan

Under  åberopande  av   det  anförda hemställer jag att  Kungl.  Maj:t föreslår riksdagen att

1.      för budgetåret 1973/74 fastställa utgiftsramen för det militära försvaret riU 7 381945 000 kr. och för civUförsvaret tUl 136 810 000 kr.,

2.  bemyndiga Kungl. Maj:t att vid behov medge överskridande av civilförsvarets utgiftsram för budgetåret 1973/74 med ett belopp av högst 8 000 000 kr. för att fullfölja gjorda åtaganden beträffande bidrag till skyddsrumsbyggande m. m.,

3.  bemyndiga Kungl. Maj:t att justera utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret för budgetåret 1973/74 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramarna för budgetåret 1972/73,

4.  bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag har anfört

4 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 6


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                          50

under budgetåret 1973/74 medge överskridande av utgiftsra­marna för det mUitära försvaret och civilförsvaret om det behövs av beredskaps- eller konjunkturskäl,

5.  godkänna vad jag har förordat beträffande förmåner åt värn-pUktiga,

6.  antaga förslaget tiU lag om ändring i familjebidragsförord­ningen (1946:99),

7.  medge att det senast för budgetåret 1967/68 anvisade investe­ringsanslaget Markförvärv för nya förläggnings- och övnings­områden för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente dispo­neras även under budgetåret 1973/74.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


51


DRIFTBUDGETEN  Fjärde huvudtiteln

A Försvarsdepartementet m. m.

A 1.  Försvarsdepartementet


1972/73 1973/74


Anslag Förslag


9 610 000 10 700 000


 


1972/73


Beräknad

ändring

1973/74


 


Personal

Handläggande personal (5vrig personal


83 30

113


+ 2 + 1

+ 3


 


Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser


 

7 856 000

+

634 000

16 000

+

4 000

218 000

+

79 000

931 000

+

229 000

589 000

+

144 000

9 610 000

+ .

/ 090 000


I försvarsdepartementet har den I juli 1972 inrättats ett sekretariat för säkerhetspolitik och långsiktsplanering inom totalförsvaret Qfr prop. 1972:45). 1 samband härmed har Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1965:65, SU 1965:105, rskr 1965:295) beslutat inrätta en tjänst för departementsråd i departementet. Samtidigt har en tjänst för kansliråd dragits in.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Försvarsdepartementet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 10 700 000 kr.

A 2.  Vissa nämnder m. m.

1972/73      Anslag    9 630 000' 1973/74      Förslag   6 430 000 1 Härav 4 152 000 kr. för bistånds- och katastrofutbildning

Från anslaget bestrids utgifter för riksvärderingsnämnden, de lokala värderingsnämnderna, försvarets skaderegleringsnämnd, totalförsvarets upplysningsnämnd,  försvarets  personalvårdsnämnd,  försvarets  centrala


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


52


arbetarskyddsnämnd, försvarets skolnämnd, sakkunniga för rådgivning i publicitetsfrågor, försvarets fastighetsnämnd, försvarets personalnämnd, försvarets centrala företagsnämnd, mUitära arbetstidsdelegationen, total­försvarets chefsnämnd, fiskeskyddsnämnder inom försvarsdepartementets verksamhetsområde, värnpliktsnämnden, vapenfrinämnden, försvarets haverikommission och den fr. o. m. den I juli 1972 inrättade försvarets arbetstidsnämnd.

Från   anslaget   utgår vidare  bidrag  tUI  Centralförbundet   Folk  och Försvar och Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum.


1972/73


Beräknad

ändring

1973/74


 


4 152 000

Personal

Vapenfrinämnden Handläggande personal Övrig personal

Värnpliktsnämnden Handläggande personal Övrig personal

Försvarets centrala företags­nämnd och försvarets centrala arbetarskyddsnämnd Handläggande personal Övrig personal

Övriga nämnder Handläggande personal Övrig personal

Anslag

Vapenfrinämnden

Värnpliktsnämnden

Biståndsutbildnings­nämnden

Försvarets centrala företags­nämnd och centrala arbetar­skyddsnämnd

Totalförsvarets upplysnings­nämnd

Övriga nämnder

Bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar

Bidrag till Stiftelsen GäUöfsta kurscentrum


of. of.

of. + 0,5

 

3 3

of. of.

2 1

of. of

27

+ 0,5

2 763 000 234 000

+ 287 000 + 176 000

•4 152 000

342 000

257 000

 

275 000

+

120 000

394 000

+

77 000

625 000

+

70 000

845 000

-

35 000

9 630 000

_

3 200 000


Vapenfrinämnden

I.  Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 95 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                         53

2.   För att kunna minska det stora antalet ärenden som ännu inte har
avgjorts behövs ytterligare 224 000 kr.

Värnpliktsnämnden

3.     Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 70 000 kr.

4.     Kostnaden för skrivhjälp m. m. ökar (+ 66 000 kr.).

5.     Nämnden räknar inte med att i fortsättningen få utnyttja vapenfria tjänstepliktiga som biträdeshjälp (+ 60 000 kr.).

6.     Nämnden har under år 1972 fått nya lokaler (+ 40 000 kr.).

Försvarets centrala företagsnämnd och försvarets centrala arbetarskyddsnämnd

I.   Med hänsyn tUI löne- och prisomräkningen, överföring av vissa
kostnader som tidigare har belastat andra anslag samt viss utökning av
verksamheten ökar medelsbehovet (+ 280 000 kr.).

Totalförsvarets upplysningsnämnd

8.   Annonskostnaderna ökar med 110 000 kr. För försvarsinformation
behövs ytterligare 10 000 kr.

Centralförbundet Folk och Försvar

9.   Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 70 000
kr.

Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum

10.   Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med
27 000 kr.

II.    UtbUdningsverksamheten i egen regi bör utökas (+ 192 000 kr.).

12.    Ytterligare medel behövs för utbildning av stiftelsens personal (+ 6 000 kr.).

13.    Engångsanvisning för budgetåret 1972/73 faller bort (—260 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 6 430 000 kr. För värnpliktsnämnden har jag därvid beräknat medel för ytterligare en kansliskrivare och för extra biträdespersonal. Med det bidrag jag har beräknat till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum kan stiftelsens egna kurser i personalsamverkan och arbetsplatsens miljö ökas. Beträffande förstnämnda kurser vid Gällöfsta kurscentrum har under år 1972 påbörjats en försöksverksamhet. Kurserna i personalsamverkan och


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                          54

arbetsplatsens miljö har visat sig kunna vara av väsentlig betydelse för ut­vecklingen av samarbetet mellan å ena sidan förbandschefer och andra chefer på olika nivåer och å andra sidan övriga anställda och de värnplik­tiga. Försöksverksamheten som tillgodogör sig erfarenheter frän olika de­lar av samhället torde vara rätt unik inom arbetslivet. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t bestämmelser om deltagandet i dessa kurser.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till  Vissa nämnder m. rn. för budgetåret  1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 6 430 000 kr.

A 3.  Kommittéer m. m.

1972/73      Anslag    4 200 000 1973/74      Förslag   4 000 000

Med  hänsyn  till  den beräknade belastningen bör anslaget för nästa budgetår föras upp med 4 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att   till  Kommittéer  m. m.   för budgetåret   1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.

A 4.  Extra utgifter

1972/73      Anslag    900 000 1973/74      Förslag   900 000

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 900 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1973/74 anvisa ett reserva­tionsanslag av 900 000 kr.

A 5.  Reglering av prisstegringar för det militära försvaret

1972/73      Anslag            480 000 000

1973/74      Förslag        525 000 000

Anslaget avses för att täcka sådana pris- och löneökningar under anslag inom utgiftsramen för det militära försvaret som inträffar från den tidpunkt i vars prisläge anslagen har beräknats intill utgången av det budgetår för vilket de har anvisats.

Prisregleringen för budgetåret 1971/72

Riksdagen har för budgetåret 1971/72 anvisat 395 milj. kr. till reglering av prisstegringar. Beloppet avsåg kompensation för prisstegring-


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                           55

ar enligt nettoprisindex från prisläget maj 1970 till medelkostnadsläget för budgetåret 1971/72.

Prisregleringen av de ramreglerade utgifterna för det militära försvaret sker enligt riksdagens beslut (prop. 1969:1 bil. 6 s, 14, SU 1969:4, rskr 1969:4) fr. o. m. budgetåret 1969/70 på grundval av nettoprisindex. Prisregleringen skall motsvara 1/100 av summan av de på driftbudgeten och kapitalbudgeten uppförda anslagen med undantag av anslagsmedel av prisregleringskaraktär och anslag som har beräknats utöver ramen multiplicerad med skillnaden mellan nettoprisindex i maj 1970 och genomsnittsindex för budgetåret 1971/72. I pris- och löneläge maj 1970 var summan av dessa anslag 5 621,4 milj. kr.

Resultatet av beräkningarna av nettoprisindex för budgetåret 1971/72 framgår av följande sammanställning (maj 1970 = 100).

Augusri 1971 November 1971 Februari 1972 Maj 1972 Medeltal 1971/72
104,44
                105,57                  108,16                109,49         106,92

För prisreglering av de rambundna anslagen disponerades alltså [(5 621,4 X 6,92):100] 389 milj. kr. Härtill kom kompensation för utfall av förhandlingar om löne- och anställningsvillkor m, m. för personalen vid regionmusiken med 1,2 milj. kr., dvs. totalt 390,2 milj. kr.

Summan av förslagsanslagen var enligt riksstaten 2 532 milj. kr. 1 medelkostnadsläget för budgetåret 1971/72 blev motsvarande belopp 2 707,3 milj. kr. Vid fördelningen av prisreglerings medlen beräknades utgifterna under förslagsanslagen överstiga sistnämnda belopp med 240 milj. kr., främst beroende på resultatet av de centrala löneförhandlingar­na (ALS 1971-73). För prisreglering av reservationsanslag, obetecknade anslag och investeringsanslag som enligt riksstaten uppgick till 3 089,3 milj. kr. återstod alltså med hänsyn till det beräknade överutnyttjandet av förslagsanslagen (390,2—240) 150,2 milj. kr. Från detta belopp skall emellertid dras 4 930 000 kr. enligt följande sammanställning.

Avskrivningskostnader för Gällöfsta

(prop. 1970:56, SU 1970:109, rskr 1970:275)                     1 066 000

Bostadsrättsföreningen Musköten

(prop. 1971:145, FÖU 1971:23, rskr 1971:345)                 2 300 000

Nedskrivning av försvarets fastighetsfond

(Galärvarvet m. n. objekt)                                                     1314 000

Reservationsmedelsförbrukning under anslaget

Extra utgifter                                                                            250 000

4 930 000

För prisregleringen av reservationsanslag, obetecknade anslag och investeringsanslag disponerades således (150 200 000-4 930 000) 145 270 000 kr.

Kungl. Maj:t har i mars och juni 1972 beslutat om att ta i anspråk det för budgetåret  1971/72 anvisade anslaget riil reglering av prisstegringar.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                          56

Genom besluten har sammanlagt 145 270 000 kr. av prisregleringsmedel fått användas för ändamål som avses med de i följande sammanställning angivna anslagen.

Kommittéer m. m.                                                                                600 000

Armén: Övningar m, m,                                                                  10 000 000

Armén: Beklädnad m. m.                                                                  3 500 000

Armén: Inventarier m. m,                                                                  1 200 000

Armén: Sjukvårdsmateriel                                                                    850 000

Armén: Drivmedelsutrustning                                                             200 000

Anskaffning av tygmateriel m. m,                                                   30 000 000

Underhåll av tygmateriel m. m,                                                         7 000 000

Hemvärnet: Intendenturmateriel m. m.                                                150 000

Hemvärnet: Tygmateriel m. m.                                                            400 000

Marinen: Övningar m. m.                                                                  6 200 000

Marinen: Beklädnad m. m.                                                                   700 000

Marinen: Inventarier m. m.                                                                  300 000

Marinen: Sjukvårdsmateriel                                                                 170 000

Anskaffning av fartygsmateriel m. m.                                               4 000 000

Underhåll av fartyg m. m.                                                               14 000 000

Flygvapnet: Övningar m. m.                                                             1 140 000

Flygvapnet: Sjukvårdsmateriel                                                              15 000

Anskaffning av tlygmateriel m. m.                                                  25 105 000

Drift och underhåll av flygmateriel m. m.                                       30 000 000

Militärområdesstaber: Övningar                                                            20 000

Försvarets forskningsanstalt: Forskningsverksamhet                       5 825 000

Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll av materiel          360 000

Försvarets rationaliseringsinstitut                                                       500 000

Försvarsmedicinsk forskning                                                               165 000

Underhåll av sjukvårdsmateriel                                                              40 000

Signalskyddsmateriel                                                                           700 000

Anskaffning av fortifikatorisk materiel                                                200 000

Anskaffning av krigskartor                                                               1 300 000

Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m.                                            380 000

Lottaorganisationen                                                                             250 000

145 270 000

Utvecklingen under budgetåret 1972/73

Hittills beräknade indextal för nettoprisindex (februari 1971 = 100) utgör för augusti 1972 108,73 och för november 1972 109,66. Under budgetåret skall indextal beräknas även för februari och maj 1973.

Det tUlgängliga materialet beträffande prisutvecklingen under inneva­rande budgetår visar att det för budgetåret anvisade prisregleringsanslaget inte kommer att räcka för att kompensera prisutvecklingen enhgt netto­prisindex.

Hemställan

Under avsnittet Ramberäkningar för budgetåret 1973/74 m. m. har jag angett hur jag beräknat kompensation för pris- och lönestegringarna för nästa budgetår. Med hänvisning till vad jag har anfört i detta sammanhang hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                          57

att till Reglering av prisstegringar för det militära försvaret för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 525 OOOOOO kr.

A 6.  Reglering av prisstegringar för civilförsvaret

1972/73      Anvisat  8 800 000 1973/74      Förslag   9 600 000

Anslaget avses för att täcka sådana pris- och löneökningar under anslag inom utgiftsramen för civilförsvaret som inträffar från den tidpunkt i vars prisläge anslagen har beräknats intill utgången av det budgetår för vilket de har anvisats.

Prisregleringen av de rambundna civilförsvarsutgifterna skedde t. o. m. budgetåret 1971/72 i efterhand. Fr.o.m. budgetåret 1972/73 skall prisregleringen enligt riksdagens beslut (prop. 1972:75 s. 195, FöU 1972: 17, rskr 1972:231) ske enligt samma metod som tillämpas för anslagen inom den militära utgiftsramen, dvs. under löpande budgetår och pä grundval av nettoprisindex.

Beräkningen av nettoprisindex under innevarande budgetår har jag tidigare behandlat under anslaget Reglering av prisstegringar för det militära försvaret. Det tillgängliga materialet beträffande prisutvecklingen under innevarande budgetår visar att det för budgetåret anvisade prisregleringsanslaget för civilförsvaret inte kommer att räcka för att kompensera prisutveckUngen enligt nettoprisindex.

Under avsnittet Ramberäkningar för budgetåret 1973/74 m. m. har jag angett hur jag har beräknat kompensation för pris- och lönestegringarna för nästa budgetår. Med hänvisning till vad jag har anfört i detta samman­hang hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Reglering av prisstegringar för civilförsvaret för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 9 600 000 kr.


 


Prop, 1973:1   Bilaga 6                                                                                          58

B Arméförband

Huvudprogrammet Arméförband omfattar följande delprogram.

1.1     Fördelningsförband m. m.

1.2      Infanteribrigad m. m.

1.3              Norrlandsbrigad m. m.

1.4      Pansarbrigad m. m.

1.5              Centrala och högre regionala lednings- och underhållsförband

1.6      Lokalförsvarsförband

1.7              Hemvärnet

1.99 Gemensamma produktionsresurser

Programmyndighet är chefen för armén.

Verksamheten under huvudprogrammet har budgeterats pä ett antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och förbands­verksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar m. m. samt Forskning och utveckUng. Verksamheten finansieras från följande anslag.

B 1.   Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet

B 2.   Arméförband: Materielanskaffning

B 3.   Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kasemer

B 4.   Arméförband: Forskning och UtveckUng

III I. Arméförband: Anskaffning av anläggningar

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Chefen för armén har i enlighet med överbefälhavarens direktiv sänt in programplan för huvudprogrammet Arméförband dels i en ekonomisk grundnivå, dels i en tilläggsnivä. De ramar som har utnyttjats i de olika nivåerna framgår av följande tabell (prisläge februari 1972; milj. kr.)

 

Planeringsnivå

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Summa 1973/78

Grundnivå Tilläggsnivå

2 466 2 480

2 480 2517

2 495 2 542

2 499 2 566

2 458 2 535

12 398 12 640

Chefen för armén

Arméchefen anför inledningsvis att det otillräckliga operativa under­laget för en avvägning pä de ekonomiska nivåer som har angetts av överbefälhavaren inte har medgett en fullgod planering. Av denna anledning innebär den inlämnade programplanen för de fyra sista åren i programplaneperioden inte något ställningstagande från chefen för armén utan är att betrakta endast som ett exempel.

Chefen för armén anför vidare att de ekonomiska villkor som följer av


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                          59

1972 års försvarsbeslut inte medger att försvarsbeslutets ambitioner uppnås. Reduceringarna inom arméns alla verksamhetsområden pä grund av bristande medelstilldelning medför att arméns operativa styrka går ned avsevärt redan under programplaneperioden. Med nu tillgängligt underlag för avvägning inom armén kan det av överbefälhavaren eftersträvade antalet infanteribrigader inte uppnås. Det antal luftvärnsbataljoner som kan behållas på sikt bedöms utgöra ett minimum för arméförbandens eget skydd. Endast för det starkt reducerade antal brigader och fördel­ningsförband som kan behållas på sikt kan materiel som är avgörande för stridseffekten omsättas. Ingrepp i repetitionsutbildningen mäste göras i sådan omfattning, att huvuddelen av krigsorganisationen enligt arméchefen inte är användbar för sina huvuduppgifter direkt efter mobilisering.

Arméchefen betonar vikten av ytterligare ändringar i arméns fredsorga­nisation utöver omorganisationen av den lägre regionala och lokala nivån. Vidare krävs kraftfulla åtgärder i syfte att föra över personal och övriga resurser från stabs- och förvaltningstjänst till utbildningsverksamhet. Det enligt chefen för armén bristande operativa underlaget har avsevärt försvårat en i alla delar rationell långsiktig materielplanering. Risken för anskaffningsbeslut som på sikt visar sig felaktiga är därför påtaglig. I syfte att göra denna risk så liten som möjligt har i planeringen inrymts en viss handlingsfrihet. Denna har tagit sig uttryck dels i att anskaffningen har begränsats till vad som bedömts nödvändigt för varje tänkbar framtida krigsorganisation, dels i att tidpunkten för beslut om vissa anskaffningar har lagts senare.

Beträffande delprogrammens utveckhng anför chefen för armén att grund f. n. saknas för att ange en rationell inriktning. Av denna anledning har chefen för armén inte kunnat ange krigsorganisationens utveckling i den ekonomiska planeringsnivå som nu är aktuell. Redogörelsen för delpro­grammens utveckling grundas därför på den befintliga krigsorganisationen med de reduceringar som betingas av ekonomiska skäl. Beträffande delprogrammens utveckling under programplaneperioden anför chefen för armén bl. a. följande.

Inom delprogrammet Fördelningsförband m. m. växlas ca hälften av fördelningsstaberna ned till ledningsorgan av enklare typ, s. k. stridsgruppstaber. I motsvarande grad växlas artilleriregementsstaberna ned till en enklare typ. Merparten av fördelningshaubitsbataljonerna växlas under programplaneperioden ned till haubitsbataljon av typ 2. Organisation m. m. av nedväxlade förband liksom nedväxlingstakten är inte klarlagd. Leverans av luftvärnsrobot 70 avses bli inledd i slutet av programplaneperioden. Luftvärnsrobotbataljon 78 beräknas därvid börja införas i krigsorganisationen omedelbart efter perioden. Antalet bataljo­ner som tillförs innebär en minskning i förhållande till föregående programplan med tre bataljoner. Omsättning av terrängbilar sker under perioden.

För delprogrammet Infanteribrigad m.m. gäller att aUa brigader ännu inte är helt omorganiserade från 1959 ärs organisationstyp


 


Prop, 1973:1    Bilaga 6                                                                                          60

till organisationstyp 1966 R. Omorganisationen avses avslutas under bud­getåret 1974/75. Antalet infanteribrigader minskar i grundnivån under programplaneperioden från 20 tiU 8. 1 tilläggsnivån har planerats att be­hålla tio infanteribrigader. Övriga infanteribrigader växlas ned till skytte­regementen och tillförs delprogrammet Lokalförsvarsförband. Nedväx­lingen påbörjas budgetåret 1975/76 såväl i grundnivån som i tiUäggsnivån. Arméchefen anför att den i förhållande till föregående programplan redu­cerade anskaffningen och omsättningen av terrängbilar inte medger en förbättring av röriigheten hos infanteribrigaderna. Infanterikanonvagn 91 tUlförs organisationen under perioden. Vidare påbörjas anskaffning av luftvärnsrobot 70. Haubits 77 tillförs efter programplaneperioden.

Inom delprogrammet Norrlandsbrigad m. m. behåUs nuva­rande antal brigader, skyttebataljoner och fältjägarbataljoner. Liksom för infanteribrigaderna tillförs infanterikanonvagn 91 under programplane­perioden, Haubits 77 tillförs efter perioden. Omsättning av terrängbilar planeras in och anskaffning av luftvärnsrobot 70 påbörjas under perio­den. Medel planeras in för forskning och utveckling av ny bandvagn.

Delprogrammet Pansarbrigad m. m. omfattar pä sikt fyra pansarbrigader. För de två reducerade pansarbrigader som skall avvecklas kan chefen för armén ännu inte ange kommande organisationsform. Utredning pågår om hur dessa brigaders materiel skall utnyttjas i framtiden. Grundutbildning för de utgående brigaderna har planerats in för programplaneperiodens första år. Omsättning av terrängfordon plane­ras in under perioden för kvarvarande pansarförband. Anskaffning av luftvärnsrobot 70 påbörjas. Medel planeras in för forskning och utveck­ling beträffande bl. a. stridsvagnsmodifiering och ny bandvagn.

Inom delprogrammet Centrala och högre regionala lednings- och underhållsförband behålls nuvarande antal stabs- och sambandsbataljoner. Omsättning av terrängfordon plane­ras in under perioden.

Delprogrammet Lokalförsvarsförband ökar under perio­dens senare del med tolv skytteregementen. I tiUäggsnivån, där antalet kvarstående infanteribrigader är tio, tUlförs delprogrammet tio skyttere­gementen. Organisationen av de nedväxlade förbanden liksom nedväx­lingstakten är ännu inte klarlagd. Övriga förband som ingår i delprogram­met behålls anlalsmässigt oförändrade under programplaneperioden. De nedväxlade förbanden har i förhållande tUl nuvarande organisation fått sänkt uthållighet. Omkring en tredjedel av cykelskyttebataljonerna är vid periodens början inte omorganiserade tUl organisation 69. Omorganisa­tionen slutförs under budgetåret 1975/76. Arméchefen anför vidare att en betydande del av värnförbanden är utrustade med äldre pjäser med låg effekt.

För delprogrammet Gemensamma produktionsre­surser planeras, i avvaktan på resultatet av pågående utredningar, en minskning av antalet administrationer med ca femton enheter under programplaneperioden. Förslag om organisationsförändringar med anled­ning av Kungl. Maj:ts beslut om organisationen i lägre regional och lokal


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


61


instans har redovisats i särskild ordning. Beträffande personal för fredsor­ganisationen gäller att antalet tjänster totalt sett minskar. Den höjda pensionsåldern och en avsevärd vakansuppfyllnad leder dock till att antalet anställda ökar något i förhållande tiU läget år 1972. Byggnads­verksamheten inriktas i första hand på att genomföra åtgärder som betingas av Kungl. Maj:ts beslut om organisationsförändringar i lägre regional och lokal nivå. Vidare inriktas markanskaffningen på att i första hand avhjälpa bristen på skjutfält. Utrymme finns inte i planen för de byggnadsåtgärder som kan föranledas av eventuella övriga fredsorganisa­toriska förändringar. På byggnadssidan kommer enligt arméchefen mycket stora brister i standard och funktion att föreligga efter år 1978. Fördelningen av betalningsmedlen på delprogram i grundnivån framgår av följande tabell (prisläge februari 1972; milj. kr.).

 

Delprogram

Planeringsramar

 

 

 

Summa

 

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

1973/78

1.1   Fördelningsförband m. m.

463

387

336

282

306

1 774

1.2   Infanteribrigad m. m.

425

357

342

365

311

1 800

1.3   Norrlandsbrigad m. m.

100

109

107

114

91

521

1.4   Pansarbrigad m. m.

226

253

210

219

196

1 104

1.5   Centrala och högre regionala

 

 

 

 

 

 

lednings- och underhållsför-

 

 

 

 

 

 

band

56

42

28

33

27

186

1.6   Lokalförsvarsförband

125

103

84

86

71

469

1.7   Hemvärnet

39

39

39

38

38

193

1.99 Gemensamma produktions-

 

 

 

 

 

 

resurser

1 183

1 185

1 149

1 153

1 130

5 800

Transport

2 616

2 475

2 294

2 292

2 170

11 847

Repetitionsutbildning'

-

117

119

110

122

468

Summa

2 616

2 592

2 413

2 402

2 292

12 315

Justering på grund av överplanering

-150

-112

+ 82

+ 97

+ 166

+ 83

Summa huvudprogram 1

2 466

2 480

2 495

2 499

2 458

12 398

' Underlag för fördelning på delprogam av kostnader för repetitionsutbildning saknas för perioden efter 1973/74. Redovisning sker därför som en totalsumma för alla delprogram

Härutöver 22,4 milj.kr. ärligen för uppräkning till marknadsmässiga markhyror samt 13 milj.kr. ärligen med hänsyn till lönekostnadspåläggets höjning från 24 % till 26 %

Betalningsmedlens   fördelning   på   anslag   i   grundnivån   framgår   av följande tabell (prisläge februari 1972; milj. kr.).

 

Anslag

 

 

 

 

 

 

Summa

 

1972/73'

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

1973/78

B 1.   Arméförband:

 

 

 

 

 

 

 

Ledning och förbands-

 

 

 

 

 

 

 

verksamhet

1603

1 752

1 648

1650

1 629

1620

8 299

B 2.   Arméförband:

 

 

 

 

 

 

 

Materielanskaffning

551

523

639

650

668

656

3 136

B 3.   Arméförband:

 

 

 

 

 

 

 

Iståndsättning av befäst-

 

 

 

 

 

 

 

ningar och kasemer

42

44

46

45

45

46

226


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                          62

Anslag                                                                                                                                                 Summa

1972/73' 1973/74    1974/75    1975/76   1976/77    1977/78    1973/78

B 4.   Arméförband:

Forskning och utveckling         49             51             48             37             44             43             223

III 1. Arméförband:

Anskaffning av anlägg­
ningar
                                       90             96             99           113            113              93             514

Summa2                                        2 335       2 466       2 480       2 495       2 499       2 458       12 398

' Prisläge februari 1971

2 Se not 2 föregående tabell

Departementschefen

De kostnadskrävande investeringar — avseende bl. a. anskaffning av terräng- och stridsfordon, luftvärnsmateiiel och artillerimateriel — som tidigare har utförts och som planeras under programplaneperioden är nödvändiga för att arméstridskrafterna skall svara mot 1980-talets krav. Med hänsyn till de kvalitativa kraven och de ekonomiska bindningar som följer av dessa krav kommer antalet brigadförband inom armén att minska.

Organisationsformen för och takten i omorganisationen av de brigadför­band som förs över till lokalt bundna markstridsförband samt de övriga förband som ges en enklare organisationstyp är enligt vad chefen för armén har anfört ännu inte klariagd. Jag anser det viktigt att detta arbete påskyndas. Beträffande de förband som förs över till lokalförsvarsför­band finner jag det angeläget att understryka vad jag anförde beträffande personalutnyttjandet vid anmälan av prop. 1972:75, nämligen att omsätt­ningsbehovet av personal för dessa förband kan minskas.

I syfte att förstärka repetitionsutbildningen under programplaneperio­den i förhållande till vad chefen för armén har föreslagit anser jag att medel bör föras över frän grundutbildningen. Besparingar inom grundut­bildningen kan ske bl. a. mot bakgrund av den minskning i värnphkts-avgångar som redovisas i statistik för budgetåret 1971/72. Överuttaget av värnpliktiga för att kompensera avgångar kan således minskas i förhållan­de till arméchefens förslag. Jag anser vidare att repetitionsutbildningens omfattning under budgetåret 1973/74 bör minskas något. För att få ut största möjliga effekt av resurserna för repetitionsutbildning bör möjhg­heterna övervägas att ytteriigare differentiera utbildningstiden med hän­syn till förbandens och värnpliktskategoriernas skilda behov.

Beträffande delprogrammens utveckling vill jag anföra följande.

Inom delprogrammet Fördelningsförband m. m. föreslår arméchefen att vissa fördelningsstaber m. m. ges en enklare organisations­form. Denna åtgärd har planerats in i mitten av programplaneperioden. De    om bildade    förbandens   framtida   organisation,   materielutrustning


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                         63

m. m. måste ses mot bakgrund av främst det minskade antalet brigadför-band. TUlförseln av luftvärnsrobotbataljon 78, som planeras bli införd i organisationen efter programplaneperioden, utgör en kvalitetshöjning av fördelningsluftvärnet som delvis uppväger minskningen av antalet luft­värnsbataljoner.

Delprogrammet Infanteribrigad m. m. tiUförs bl. a. luft­värnsrobot 70, infanterikanonvagn 91 och terrängbilar. Efter program­planeperioden planeras vidare tillförsel av haubits 77. Denna materielför-nyelse innebär att brigaderna får en kvalitet som i stort svarar mot de krav som 1980-talets stridsmiljö ställer. De brigader som inte kan ges denna kvalitet förs över till lokalförsvarsförband och får en något annan organisation. Jag är inte beredd att nu ta slutlig ställning till antalet infanteribrigader på sikt.

Beträffande delprogrammet Norrlandsbrigad m.m. finner jag att den av chefen för armén föreslagna planeringsinriktningen är lämp­lig-

Jag biträder arméchefens förslag att behålla fyra brigader på sikt inom delprogrammet Pansarbrigad m. m. Jag är inte nu beredd att ta slutlig ställning till hur de utgående brigadernas materiel skall användas. Utredning pågår beträffande denna materiels användning och de utbUd-ningsmässiga konsekvenserna härav. De på sikt kvarvarande brigaderna får en tillfredsställande kvaUtet genom anskaffning av bl. a. luftvärnsrobot 70 och terrängfordon.

Delprogrammet Lokalförsvarsförband skall enligt plane­ringen i grundnivån tillföras ett antal från infanteribrigader ombildade förband. Jag biträder i huvudsak arméchefens förslag i detta avseende. Som jag har anfört tidigare kan jag emellertid inte nu ta slutlig ställning till antalet. Begränsningar i repetitionsutbildningen för armén som helhet i förhållande till krigsorganisationens behov bör i första hand avse förband inom detta delprogram.

Beträffande delprogrammet Gemensamma produktions­resurser biträder jag arméchefens förslag om att minska antalet fredsadministrationer. Som jag anförde vid anmälan av prop. 1972:45 avser jag att i annat sammanhang lämna förslag rörande krigsmaktens or­ganisation i lägre regional och lokal instans. För att frigöra medel för an­gelägna behov har jag funnit det nödvändigt att vara mycket återhållsam med att inrätta nya tjänster. Jag kan således inte biträda den ökning av antalet anställda som chefen för armén har planerat. Beträffande kost­nadsutvecklingen vill jag mot bakgrund av vad jag tidigare har anfört kraf­tigt understryka behovet av att ta till vara rationaliseringsvinster inom personalsektorn för att förstärka resurserna pä övriga områden. Jag in­stämmer i vad chefen för armén har uttalat om behovet av ytterligare kostnadssänkande åtgärder inom arméns fredsorganisation förutom om­organisationen av den lägre regionala och lokala nivån. 1 enlighet med vad jag har anfört i proposition 1972:75 vUl jag vidare åter betona vikten av att föra över personella och andra resurser från administrativa uppgifter till utbildningsverksamhet. Vad slutligen gäller byggnadsverksamhet och


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


64


markanskaffning är det angeläget att behålla en handlingsfrihet med hän­syn till pågående utredningar om arméns fredsorganisation. Jag hemställer att Kungl. Maj:t bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om den fortsatta inriktningen av huvudprogrammet Arméförband.

B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet

Anslag Förslag

603 000 000 731 OOOOOO

1972/73 1973/74

Under anslaget bedrivs dels allmän ledning och förbandsverksamhet, operativ och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning till och av fast anställd personal m. fl. samt grundutbildning och repetitionsutbildning av värnpliktiga inom armén, dels allmän ledning och förbandsverksamhet inom hemvärnet.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)


Primäruppdrag m. m.


1972/73


1973/74


Chefen för     Dep. chefen armén


687 131      Vi 741 537

237 625

37 033 ; 829 810

-31873     } 1 797 937       1 741 537


Arméförband:

Allmän ledning och förbandsverksamhet

929 170

615 778

26 350

85 400

82 725

166 843

(19911) Operativ och krigsorganisatorisk

verksamhet (19912) Utbildning till och av fast anställd

personal m. n. (19913) Grundutbildning av värnpliktiga (10114,

10214, 10314, 10414, 10514, 10614,

413 035

167 385 30 390

19914) Repetitionsutbildning av värnpliktiga

(10115, 10215, 10315,10415,10515,

10615,19915) Allmän ledning och förbandsverksamhet,

hemvärnet (10711)

Summa kostnader för primäruppdragen        1 649 055

Avgår:

Överplanering                                                   - 36 893

Summa utbetalningar för primäruppdragen   / 612 162


TiUkommer:

Utbetalningar föranledda av före bud­getåret genomförd motsvarande verksamhet


+ 13 214


+ 19 455


+ 19 455


 


Avgår:

Avlöningar tiU viss personal i verkstadsdrift

Beräknade utbetalningar efter budget­året

Summa medelsbehov (anslag)


-    8 600

-    13 776
/ 603 000


10 000

10 000

- 19 992           -19 992

/ 787 400       1 731 000


 


Prop, 1973:1   Bilaga 6

Personal


65


 


Personalkategori


Antal


1972/73        Beräknad ändring 1973/74

Chefen för    Dep. chefen armén


Militär personal Regementsofficerare Kompaniofficerare Plutonsofficerare

Civilmilitär personal Teknisk personal Läkare (veterinärer) Övrig personal

Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare Kompaniofficerare

C;w7 personal Handläggande personal Övrig personal


 

2411

+

228

+ 81

1 843

+

117

+ 37

3 961

+

150

+ 35

1079

+

38

of.

20

+

1

of.

6

 

of.

of.

129

 

25

-25

263

-

57

-57

79

+

5

of.

6 938'

-

56

-65


 


16 729


+ 401


t Härav 228 vid förbandsanslutna verkstäder

Chefen för armén

A.  Löne- och prisomräkning m. m.

Löne- och prisomräkningen m. m. innebär en kostnadsökning med 99,9 milj. kr.

B.   Förändringar enligt  Kungl.  Majt:s beslut

1.  Allmän ledning och förbandsverksamhet

a)     För att uppnå en rättvisande kostnadsfördelning har vissa personal­kostnader förts över till andra primäruppdrag under anslaget (_ 435 430 000 kr.).

b)    Fastställda normer för driften av försvarets personalserveringar och matinrättningar medför att ca 20 ekonomibiträden behöver nyanställas. Pensionsåldershöjningen för viss militär personal medför att ca 190 nya tjänster tUlkommer under budgetåret (+ 9 865 000 kr.).

c)     Under primäruppdraget skall 26 milj. kr. reserveras för förbättrade värnpliktsförmåner.

d)  Fr. o. m. budgetåret 1973/74 skaU markhyra beräknas enligt mark­
nadsmässiga normer vUket innebär en kostnadshöjning med 22,4 milj. kr.

e)   Vissa kostnader för verkstadshyror och centralt anordnad befäls­
utbildning bör belasta andra primäruppdrag (- 2 800 000 kr.).

f)   Övriga förändringar medför en kostnadsökning av 671 000 kr.

5 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 6


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                          66

2.  Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet

a)     Personalkostnader har förts över från primäruppdraget Allmän ledning och förbandsverksamhet (+ 56 265 000 kr.).

b)    Överförandet av kostnaderna för ett antal krigsplanläggningsfältöv-ningar till primäruppdraget samt viss omföring beträffande kostnader för tygunderhåU medför en ökad kostnad för primäruppdraget om 320 000 kr.

3.   Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.

a)     Kostnader för personal och för viss centralt anordnad befälsutbUd-ning har förts över från primäruppdraget Allmän ledning och förbands­verksamhet   (-1-75 129 000   kr.).

b)    Kostnaderna för tygunderhåll under primäruppdraget ökar (+ 100 000 kr.).

4.   Grundutbildning av värnpliktiga

a)    Personalkostnader har förts över från primäruppdraget Allmän ledning och förbandsverksamhet (+ 253 655 000 kr.).

b)    Den försöksvis avkortade grundutbildningen medför att antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga kan beräknas till ca 10 835 000 (- 390 000). Detta innebär en kostnadsminskning med 14 898 000 kr.

5.   Repetitionsutbildning av värnpliktiga

a)     Personalkostnader har förts över från primäruppdraget Allmän ledning och förbandsverksamhet {+ 45 862 000 kr.).

b)    Kostnader för underhåll av tygmateriel ökar (-1- 100 000 kr.).

6.   Hemvärnet

Kostnader för viss personal har förts över från primäruppdraget Allmän ledning och förbandsverksamhet (+5 818 000 kr.).

C.  Uppgiftsförändringar

1.  Allmän ledning och förbandsverksamhet

a)    För vissa nya tjänster beräknar chefen för armén 689 000 kr.

b)    För ökning av antalet frivilligt anställda och för beräknad vakansuppfyllnad begärs sammanlagt 8 040 000 kr.

c)    De begärda tjänsterna m. m. medför behov av ytterligare 2 269 000 kr. för lönekostnadspålägg.

d)  Hyreskostnaden för nya anläggningar uppgår till 5,5 milj. kr.

e)   Överföringar av kostnaderna för tygunderhåll, utbildningsammuni­
tion och viss värnpliktsutbildning medför en ökad kostnad under
primäruppdraget av 860 000 kr.

f)   Under primäruppdraget bör 8 milj. kr. reserveras för prisstegringar
utöver nettoprisindex för tygunderhåll och utbildningsammunition.

g)   Vissa transporter som under budgetåret 1972/73 har bekostats av


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                          67

försvarets materielverk skall i fortsättningen betalas frän arméns anslag (+ 5 000 000 kr.).

h) Reduceringar i övningsverksamheten medför minskad användning av fordon vilket minskar resursbehovet för bilskatt (- 1 200 000 kr.).

i) För lokalt budgeterade service- och övningskostnader m. m. begärs ytterligare 6 145 000 kr.

2.   Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet

Med hänsyn till minskad volym av krigsorganisatoriska förändringar och sänkt ambitionsnivå för mobiliseringsberedskap kan kostnaderna minskas med 3 550 000 kr.

3.   Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.

a)    I samband med omorganisation av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid krigsskolan (KS) och arméns kompaniofficersskola (AKS) bör sex nya tjänster inrättas. Antalet tjänstgöringsmånader för assistenter för frivilligfrågor behöver ökas med 22 och antalet anställda med fyra {+ 197 000 kr.).

b)    Med hänsyn till de minskade resursema föreslås att kursverksamhe­ten inskränks (-3 100 000 kr.).

4.   Grundutbildning av värnpliktiga

För att täcka de förutsedda stora avgångarna behöver antalet inryckan­de värnpliktiga ökas med 800 till 41 000. Omsättningsbehovet för krigsorganisationen medför en förskjutning mot mindre kostnadskrävan­de UtbUdning (- 3 400 000 kr.).

5.   Repetitionsutbildning av värnpliktiga

Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga beräknas uppgå tiU ca 1 643 000 (- 169 000), vUket innebär att ca 84 000 värnpliktiga kom­mer att repetitionsutbildas. Under nästa budgetår övas en bataljonsenhet och sex kompanienheter färre än under föregående budgetår. Antalet särskilda övningar beräknas dock öka något. Dessutom skall vissa förband enligt Kungl. Maj:ts beslut genomföra försöksvis avkortad krigsförbands­övning. Sammanlagt ökar kostnaderna med 13,6 milj. kr.

6.   Allmän ledning och förbandsverksamhet, hemvärnet

På grund av fortsatt rationalisering av utbildningsverksamheten beräk­nas kostnaderna minska med I 252 000 kr.

Departementschefen

Under primäruppdraget för allmän ledning och förbandsverksamhet kan jag godta arméchefens beräkning av medelsbehovet för ekonomibiträ­den. Jag har också beaktat de ytterligare kostnader som föranleds av pensionsåldershöjningen (BIb). Jag har vidare beräknat medel för en mindre ökning av antalet anställda i utbUdningsorganisationen (Clb).


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                          68

Pågående utredningar m. m. med syfte att rationalisera fredsorganisatio­nen bör enligt min mening ge möjlighet till personalminskningar under budgetåret, främst beträffande förråds- och maskintjänsten. Jag har tagit hänsyn tiU detta vid kostnadsberäkningen.

Jag har beräknat medel för den förbättring av värnpliktsförmånerna som jag har förordat i det föregående. För viss personalvård och marke-tenterier har jag beräknat 1,2 milj. kr.

Jag har inte något att erinra mot arméchefens förslag beträffande primäruppdraget för operativ och krigsorganisatorisk ledning.

Jag kan inte tillstyrka några nya tjänster under primäruppdraget för utbildning till och av fast anställd personal.

Under primäruppdragen för grundutbildning av värnpliktiga har jag utgått från att ungefär 10,5 milj. tjänstgöringsdagar för värnpliktiga behöver tas i anspråk. Jag har därvid räknat med ett något mindre antal inryckande värnpliktiga än chefen för armén. Antalet värnpliktiga som utbildas till plutonsbefäl bör vara anpassat till krigsorganisationens lång­siktiga behov av tillskott på sådan personal.

Beträffande primäruppdragsgruppen för repetitionsutbildning av värnpliktiga har jag vid anslagsberäkningen tagit hänsyn till vad jag tidigare har anfört om inriktningen under programplaneperioden. Jag räknar således med en något lägre utbildningsvolym under nästa budgetår än chefen för armén.

Under primäruppdraget för hemvärnet har jag beräknat medel för de ytterligare kostnader som föranleds av den under föregående budgetär genomförda översynen av bisysslearvodena.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställ­ningen över kostnader och medelsbehov. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 731 OOOOOO kr.

B 2. Arméförband: Materielanskaffning

Under åberopande av vad jag har anfört tidigare hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Arméförband: Materielanskaffning för budgetåret 1973/74 beräkna ett för­slagsanslag av 536 900 000 kr.

B 3.  Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner

1972/73      Anslag    42 000 000 1973/74      Förslag   42 230 000

Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av befästningar och byggnader för armén.  Anslaget skall tillgodoföras inkomstsidan i


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


69


staten för försvarets fastighetsfond för att balansera utgifter inom staten för fonden.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)


Primäruppdrag m. m.


1972/73


1973/74


 


Chefen för armén


Dep. chefen


 


Befästningars delfond

Arméförband: Iståndsättning av befästningar m. ni. för del­programmet Gemensamma pro­duktionsresurser (19934.1)

Kasernbyggnaders d e 1 f o n d

Arméförband: Iståndsättning av kaserner m. m. för delprogrammet Gemensamma produktionsresurser (19934.2)

Summa kostnader för primärupp­dragen

Summa medelsbehov (anslag)


200

46 350

46 550 42 000


200

43  800

44  000 44 000


200

42 030

42 230 42 230


' Medgivet överskridande av anslagsbeloppet 4 550 000 kr.

Chefen för armén

Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.


Objekt


Medelsförbrukning (1 000-tal kr.)


 


Befästningars delfond Gemensamma produktionsresurser 1. Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m.

Kasernbyggnaders   delfond Gemensamma produktionsresurser

1.     A 6. Ombyggnad av skolbyggnad (byggnad nr 10)

2.  A 8. Iståndsättning av kanslihuset

3.  Kasernrenoveringar

4.  Mindre iståndsättningsarbeten pä byggnader, utbildningsanordningar m. m.

5.  Vissa tekniska försörjningsanordningar m. m.

6.  Åtgärder för att stärka inbrottsskyddet vid arméns vapenförråd

7.  Merkostnader för av Kungl. Maj:t tidigare beslutade objekt


 

200 200

1        350

2   270
19 500

8 680 10 000

1000

1000

43 800

Totalt 44 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        70

Befästningars delfond

1. För att bl.a. förbättra eUnstaUationer och avfuktningsanordning-ar samt belägga körplaner vid vissa äldre ammunitionsförråd med asfalt beräknas ett medelsbehov av 200 000 kr. för nästa budgetår.

Kasernbyggnaders delfond

I. En skolbyggnad (byggnad nr 10) vid A 6 behöver byggas om. Byggnaden uppfördes år 1905. Den byggdes år 1954 om till intendenturförråd. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag tiU byggnadsprogram för ombyggnaden. Kostnaderna angavs därvid till 1260 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1971, vUket motsvarar 1350 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1972. - Kungl. Maj:t uppdrog den 26 november 1971 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.

2. KansUhuset vid A 8 behöver iståndsättas. Byggnaden uppfördes år 1905. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnads-program för iståndsättningen. Kostnaderna angavs därvid till 2 270 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1972. Förslaget innebär i stort att utbildningsavdelningen får utökade lokaler i kanslihuset. Detta bUr möjligt genom att kasernvakten flyttas och arrestlokalerna slopas. Inom kansUhuset flyttas dessutom två bataljonsexpeditioner och ett förråd för kontorsmateriel. Vissa arbeten med sanitetsanläggningen i officersmässen

utförs.

3.     F. n. pågår renovering av sju kaserner vid armén, nämligen vid P 6 (två kaserner), P 7, P 18, Lv 5 (två kasemer) och Lv 7. Under innevaran­de budgetår beräknas renoveringar komma att påbörjas vid P 6 och eventuellt vid S 2. Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas tUl 19,5 milj. kr., varav ca 15 milj. kr. hänför sig till tidigare startade kasernreno­veringar. Med hänsyn till svårigheterna att nu ange vilka kasernrenove­ringar som kan komma att utföras under nästa budgetår tas hela detta belopp upp i en post.

4.     För mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbildningsanord­ningar m. m. beräknas ett medelbehov av 8 680 000 kr. för nästa budgetår. Organisationsförändringar m. m., vars omfattning inte nu kan förutses, medför krav på omdisponering, anpassning och ändrat utnytt­jande av befintliga lokaler, ändring av värme- och ventilationssystem samt elektriska installationer m. m. För att beslutade omorganisationer m. m. skall få avsedd effekt behövs medel för erforderliga ombyggnads- och inredningsarbeten.

5.     För åtgärder för att stärka inbrottsskyddet vid arméns vapenförråd beräknas ett medelsbehov av 1 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen avses för fortsatt anskaffning av vapenkassuner och förstärkningsarbeten i be­fintliga förråd m. m.

6.     För vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. beräknas ett medelsbehov av  10 milj. kr.  för nästa budgetår. Medlen avses för att


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                           71

modernisera och förnya installationer och anläggningar för värme- och elförsörjning, iståndsätta äldre vägar och planer samt byta ut eller komplettera vattenlednings- och avloppsnät.

7.  För merkostnader för av Kungl.  Maj:t tidigare beslutade objekt beräknas ett medelsbehov av 1 milj. kr. för nästa budgetår.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen över kostnader och medelsbehov beräknar jag anslaget tUI 42 230 000 kr. Jag har därvid inte räknat med några medel för iståndsättning av kanslihuset vid A 8. För kasernrenove­ringar har jag beräknat 20 milj. kr., dvs. 500 000 kr. mer än chefen för armén har föreslagit.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 42 230 000 kr.

B 4. Arméförband: Forskning och utveckling

1972/73      Anslag             49 000 000

1973/74      Förslag        51 100 000

Verksamheten under anslaget omfattar tillämpad, objektbunden forsk­ning, utveckling och försök.

Verksamheten inriktas med bestäUningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstiUdelningen. Bemyndigan-deskulden under de delar av äldre anslag, som motsvarar nuvarande an­slag, var den 30 juni 1972 55 milj. kr. För budgetåret 1972/73 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 45 mUj. kr. och an­visat ett anslag av 49 mUj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigan-deskulden den 30 juni 1973 blir (55+45-49) 51 milj. kr.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6

BestäUningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)


72


 

 

 

Primäruppdrag m. m.

1972/73

1973/74

 

 

 

 

Chefen för

Dep.chefen

 

Bern.        Bet.

armén

 

 

 

Bern.

Bet.          Bern.

Bet.

Arméförband: Tillämpad

 

 

 

 

objektbunden forskning,

 

 

 

 

utveckhng och försök

 

 

 

 

för delprogrammen

 

 

 

 

Fördelningsförband

 

 

 

v

 

m.m. (10141)

18 700

 

15 600

25 600

 

 

tnfanteribrigad m. m.

 

 

 

 

 

 

(10241)

9 300

 

9 600

11 800

 

 

Norrlandsbrigad m. m.

 

 

 

 

 

 

(10341)

9 300

 

11 800

6 600

 

 

Pansarbrigad m. m.

 

 

 

 

 

 

(10441)

8 300

k9 00C

)    7 000

7 600 \8l 300

72 700

Centrala och högre re-

 

 

 

 

gionala lednings-

 

 

 

 

 

 

och underhåUsför-

 

 

 

 

 

 

band(10541)

4 200

 

600

1 000

 

 

Lokalförsvarsförband

 

 

 

 

 

 

(10641)

4 200

 

700

1 000

 

 

Gemensamma produk-

 

 

 

 

 

 

tionsresurser (19941)

13 000

 

36 000'

19 100

 

Summa

67 000 49 000

81 300

72 700    81 300

72 700

Reducering pä grund

 

 

 

 

av överplanering

-22 000

-22 300

-21 600 -22 300

-21 600

Summa medelsbehov

 

 

 

 

(anslag)

- 49 000

-

51 100

51 100

Summa bemyndigande-

 

 

 

 

behov

45 000

59 000

-    59 000

-

'I beloppet ingår 17,9 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden

Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 51,1 milj. kr. och ett beställningsbemyndi­gande om 59 milj. kr. inhämtas.

Betalningsmedlen under anslaget avses för att betala forskning, försök och utveckling, som har beställts med stöd av lämnade bemyndiganden.

Beställningsbemyndigandenas fördelning på viktigare utvecklingsobjekt framgår av programplanen för huvudprogram 1. Arméförband. Under budgetåret 1973/74 inriktas forsknings- och utveckUngsverksamheten i huvudsak på att fullfölja tidigare fattade beslut om utveckUng främst för att ersätta och modernisera luftvärns- och fältartillerimaterielen. Fort­satta studier sker av framtida sambands- och pansarvärnssystem. Fram­ställning enligt det s. k. tvåstegsförfarandet kommer att sändas in om utveckling av ny bandvagn.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                         73

Av begärda bemyndiganden avses 17,9 milj. kr. för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.

a)    omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under 1973/74 från prisläge februari 1972 tiU prisläge februari 1974 enligt bedömd prisutveckling med 6 milj. kr.,

b)    omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 tiU prisläge februari 1974 enligt bedömd prisutveckling med 11,9 milj. kr.

Departementschefen

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över bestäUningsbemyndiganden och medelsbehov. Med utnyttjande av dessa belopp blir bemyndigandeskul­den den 30 juni I 974 58,9 milj. kr. Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till vilken forskning m. m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att forskning och utveckling
för arméförband får beställas inom en kostnadsram av
59 000 000 kr.,

2. till Arméförband: Forskning och utveckling för budgetåret
1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 51 100 000 kr.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                          74

C Marinförband

Huvudprogrammet Marinförband omfattar följande delprogram.

2.1       Lednings-, bas- och underhållsförband

2.2       Helikopterförband

2.3       Ytattackförband

2.4       Ubåtsförband

2.5       Minröjningsförband

2.6       Fasta kustartilleriförband

2.7       Rörliga kustartilleriförband

2.99 Gemensamma produktionsresurser

Programmyndighet är chefen för marinen.

Verksamheten under huvudprogrammet har budgeterats på ett antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och förbandsverksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar m. m. samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande anslag.

C 1.   Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet

C 2.   Marinförband: Materielanskaffning

C 3.   Marinförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner

C 4.   Marinförband: Forskning och utveckling

111 2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Chefen för marinen har sänt in programplan för huvudprogrammet Marinförband dels i en av överbefälhavaren anbefalld ekonomisk grund­nivå, dels i en tilläggsnivå. De ramar som har utnyttjats i de olika nivåerna framgår av följande tabeU (prisläge februari 1972; milj. kr.).

 

Planeringsnivå

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Summa 1973/78

Grundnivå Tilläggsnivå

1004 1028

980 1 031

966 1 048

943 1 033

980

1 032

4   873

5   172

Chefen för marinen

Chefen för marinen framhåller att marina förband behövs för att lösa uppgifter i invasionsförsvaret, vid neutralitet och i incidentberedskapen. Marinchefen betonar vidare kravet på ett tillräckligt antal enheter med hänsyn till vårt lands långa sjögräns och stora omgivande farvatten.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                          75

Marinchefen anför att överbefälhavarens beslut om inriktning och planeringsram för marinen i grundnivån innebär reduceringar och senare-läggningar av väsentliga anskaffningsobjekt i förhåUande till vad som har angetts i prop. 1972:75. Överbefälhavarens åtgärder medför att den tänkta utvecklingen av marinen enligt försvarsbeslutet inte kan uppfyllas. Chefen för marinen reserverar sig mot överbefälhavarens inriktning och resurstilldelning och hävdar att de årliga anslagen till marinen måste höjas. Även om inriktningen enligt prop. 1972:75 inte kan fullföljas till alla delar anser marinchefen att ubåtar, fasta kustartilleribatterier och patrull­båtar under alla förhållanden mäste anskaffas enligt tilläggsnivån. Chefen för marinen förutsätter också att de påbörjade studierna av ett sjö- och kustrobotprojekt fullföljs.

Styrkan i marinen utgörs enligt chefen för marinen kvaUtativt av de moderna ytattack- och ubåtsförbanden samt av moderna lätta fasta batterier och rörliga spärrförband. Antalet enheter för ytattackuppgifter och för uppgifter i en neutralitetssituation är dock för litet. De tunga fasta batterierna är omoderna och resurserna för ubåtsjakt, minröjning och undervattensbevakning är otillräckliga. Chefen för marinen hävdar att antalet enheter inte kan tillåtas minska ytterligare, om uppgifterna enligt försvarsbeslutet skall kunna lösas. Avsaknaden av ett modernt sjörobotsystem utgör en allvarlig brist.

Beträffande delprogrammens utveckling anför chefen för marinen följande.

Inom delprogrammet Gemensamma lednings-, bas-och underhållsförband planeras åtgärder för att åstadkomma ökad ledningssäkerhet och uppfyUa kraven att kunna kraftsamla de marina stridskrafterna till ohka operationsområden. Förbandens möjlig­heter att verka i telestörd miljö förbättras något. Ökad rörlighet hos underhållsförbanden eftersträvas. Modernisering av basluftvärnet påbörjas under perioden.

Helikopterförbanden tillförs tidigare beställda tunga heli­koptrar som ersättning för utgående enheter. Organisationen behålls härigenom i huvudsak under perioden. Antalet tunga enheter är för litet för att täcka de operativa behoven. En utredning om krigsmaktens framtida helikopterorganisation som har gjorts av överbefälhavaren visar att nuvarande antal tunga helikoptrar för ubåtsjakt måste ökas med ca 40 % för att nå det ur operativ synvinkel minsta tänkbara antalet.

Ytattackförbanden har successivt minskat i antal. Under perio­den utgår en fregatt och samtliga återstående motortorpedbåtar samt under 1970-talets sista år ytteriigare ett antal jagare och fregatter. Det är enligt chefen för marinen nödvändigt att minst 16 patrullbåtar beställs som ersättning för de utgående motortorpedbåtarna. Patrullbåtarna skall utnyttjas som komplement till den kvalificerade ytattacken. Beställ­ningen är i tilläggsnivån planerad till budgetåret 1974/75. I grundnivån måste beställningen läggas två år senare.

För   att   även   mot   slutet   av   1970-talet   kunna  lösa  ofrånkomliga


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                         76

uppgifter planerar chefen för marinen att utnyttja vissa fartyg under längre tid än som tidigare har avsetts. Två äldre jagare förs sålunda över till fregatter under perioden och vidare står några torpedbåtar av typ Plejad kvar i organisationen längre än vad som tidigare har planerats.

Underlag tas fram för ytattackförbandens utformning på sikt. I samband härmed studeras också ledningsfunktionen för de framtida ytattackförbanden. I avvaktan på resultatet av pågående studier har medel satts av för att påbörja detta projekt under budgetåret 1977/78.

1 tilläggsnivån har medel satts av för utveckling av ett sjö- och kust­robotsystem. Chefen för marinen anser det vara utomordentligt allvarligt om projektet inte skulle kunna förverkligas.

Ubåtsförbanden reduceras och antalet ubåtar minskar från 22 till 14 enheter år 1977. En serie om fem ubåtar av typ A 14 tillförs organisationen efter perioden enligt tilläggsnivån. I grundnivån reduceras serien till tre enheter. Även en anskaffning av fem enheter av typ A 14 innebär att antalet ubåtar i mitten av 1980-talet går ned till tio. Marinchefen anser det därför nödvändigt att påskynda utvecklingen av nästa ubåtstyp.

Minröjningsförbanden behålls i huvudsak under perioden. Projekteringen av minjaktfartyg fortsätter och beställning har i tilläggs­nivån planerats in budgetåret 1975/76 med leverans efter år 1978. I grundnivån senareläggs beställningen till budgetåret 1977/78. Detta inne­bär enligt chefen för marinen ett avsteg från inriktningen enligt försvars­beslutet.

De fasta kustartilleriförbanden minskar i antal under perioden. Förbanden har stora skillnader i modernitet. Den beslutade anskaffningen av 12 cm tombatterier fullföljs i grundnivån. I tilläggsnivån redovisas en kompletterande bestäUning budgetåret 1973/74. Flera stra­tegiskt och operativt betydelsefulla områden måste lämnas utan fast tungt kustartilleri, om inte denna senare beställning kommer till stånd. Moderniseringen av luftvärnet för de fasta förbanden påbörjas.

De rörliga kustartilleriförbanden behålls i huvud­sak. Påbörjad anskaffning av lätta kustrobotbatterier fullföljs. Utveck­lingen av ett nytt rörligt kustartillerisystem avses börja under perio­den.

Inom delprogrammet Gemensamma produktionsresur­ser pågår en översyn av öriogsbasernas och kustartilleriförsvarens fredsorganisation. Denna samordnas med utredningen om ny lednings­organisation i lägre regional och lokal instans. Vissa rationaliserings-befrämjande iståndsättningsarbeten utförs.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


77


Fördelningen av betalningsmedlen på delprogram i grundnivån framgår av följande tabell (prisläge februari 1972; milj. kr.).

 

Delprogram

Planeringsramar

 

 

 

Summa

 

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

1973/78

2.1   Lednings-, bas- och under-

 

 

 

 

 

 

hällsförband

65

72

69

69

63

338

2.2   Helikopterförband

27

16

17

16

10

86

2.3   Ytattackförband

131

107

103

94

95

530

2.4   Ubätsförband

73

73

51

39

68

304

2.5   Minröjningsförband

25

22

22

19

32

120

2.6   Fasta kustartilleriförband

109

100

109

121

123

562

2.7   Rörliga kustartilleriförband

30

33

35

28

26

152

2.99 Gemensamma produktions-

 

 

 

 

 

 

resurser

587

579

562

547

542

2 817

Summa

; 047

/ 002

968

933

959

4 909

Justering på grund av överplanering

- 43

- 22

- 2

+  10

+ 21

- 36

Summa huvudprogram 2'

/ 004

980

966

943

980

4 873

' Härutöver tillkommer betalningsmedel för hyreshöjning på grund av marknadsmässig värdering av mark (5,6), höjt lönekostnadspålägg från 24 till 26% (5,0) och ökade underhållskostnader på grund av höjd arbetsgivareavgift (0,6) om tillsammans 11,2 milj. kr.

Betalningsmedlens fördelning pä anslag i grundnivån framgår av föl­jande tabell (prisläge februari 1972; milj. kr.).

Summa

Anslag

1972/73'   1973/74   1974/75   1975/76  1976/77  1977/78  1973/78


C 1.   Marinförband:

Ledning och förbandsverk­samhet

C 2.   Marinförband:

Materielan.skaffning

C 3.   Marinförband:

Iståndsättning av befäst­ningar och kaserner

C 4.   Marinförband:

Forskning och utveckling

111 2. Marinförband:

Anskaffning av anläggningar


522

340

13

42

68

985


 

525

546

544

541

532

2 688

361

316

306

287

334

1 604

17

18

19

19

19

92

29

28

24

23

22

126

72

72

73

73

73

363

; 004

980

966

943

980

4 873


' Prisläge februari 1971

Departemen tsch ef en

Kostnadskrävande investeringar avseende bl. a. ytattackfartyg, ubåtar och kustartilleribatterier är nödvändiga för att marinförbanden skall svara mot 1980-talets krav. Den ekonomiska restriktivitet som måste iakttas gör det emellertid nödvändigt att noga väga kvantitet mot kvalitet. Enligt min mening är det viktigt att antalet enheter och förband på sikt hålls uppe med hänsyn till behovet av enheter för övervakning av och insatser


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                          78

inom vårt sjöterritorium och strävan efter ett uthålligt försvar. För att göra detta möjligt har omsättningen av fartyg inriktats mot lättare enhe­ter med effektiva vapen — en omsättning som pågår sedan en tid tillbaka. Motsvarande förhållande gäller i princip också för kustartilleriförbanden. Jag vill dock framhålla att jämförelsevis höga prestanda är nödvändiga för att vissa marina vapensystem skall nå avsedd verkan. Den plan som che­fen för marinen har redovisat i gmndnivån bör ligga till grund för verk­samheten i stort.

Delprogrammen inom huvudprogrammet Marinförband bör utvecklas enligt följande.

De av chefen för marinen planerade åtgärderna inom delprogrammet Gemensamma lednings-, bas- och underhållsför­band finner jag lämpliga som grund för delprogrammets fortsatta utveckling.

Helikopterförbanden tillförs ny materiel. Chefen för marinen framhåller att antalet tunga helikoptrar är för litet för att täcka de operativa behoven. Jag vUl erinra om att Kungl. Maj:t i oktober 1971 har gett Överbefälhavaren i uppdrag att lämna förslag till ett samlat utnyttjande och lämplig organisation för försvarets tunga helikoptrar. Möjligheter bör härigenom kunna skapas för att använda flygvapnets helikoptrar även för marina uppgifter.

Inom ytattackförba n,d e n kommer enligt programplanen ett antal enheter av åldersskäl att utrangeras under 1970-talets senare del. F. n. pågår anskaffning av en serie torpedbåtar av typ Spica vilket är i linje med principen om övergång till lättare enheter. Dessa kommer att ingå i de kvalificerade ytattackförbanden.

Chefen för marinen har påbörjat studier och utredningar om olika alternativ för utvecklingen på sikt av ytattackförbanden. Dessa studier bör fortsätta. De bör inriktas mot lätta fartygstyper för kustnära insatser.

Chefen för marinen har planerat in anskaffning av 16 patrullbåtar som ersättning för de utgående motortorpedbåtarna. Jag biträder chefens för marinen förslag att patrullbåtar bör beställas under perioden men är inte beredd att nu ta ställning tUl bestäUningstidpunkt och antalet enheter.

Inom programmet Ubåtsförband utrangeras de äldsta enheter­na under perioden och de närmaste åren därefter. Tre ubåtar av typ A 14 har beställts. Härigenom behålls möjligheterna att utveckla och tillverka ubåtar inom landet.

Inom delprogrammet Minröjningsförband har marinchefen planerat in fortsatt projektering och anskaffning av minjaktfartyg under perioden. Jag godtar tills vidare chefens för marinen planering i grund­nivån.

Inom delprogrammet Fasta kustartilleriförband avslu­tas utbyggnaden av lätta batterier under perioden. Detta får ses som en väsentlig förstärkning. Ersättning av tunga batterier pågår.

Programmet Rörliga kustartilleriförband tillförs moderna spärrförband under perioden. Anskaffningen av lätta kustrobot­batterier fullföljs. Studier pågår om nytt rörligt kustartUIeri. Jag anser att dessa studier bör fortsätta.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


79


Åtgärder och utveckling inom delprogrammet Gemensamma produktionsresurser bör följa det förslag som marinchefen har redovisat. Jag avser i annat sammanhang ta ställning till chefens för marinen förslag om örlogsbasernas och kustartilleriförsvarens fredsorgani­sation.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om den fortsatta inriktningen av huvudprogrammet Marinförband.

C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet


1972/73 1973/74


Anslag Förslag


522 OOOOOO 533 700 000


Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet, opera­tiv och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning till och av fast anställd personal m. fl. samt grundutbildning och repetitionsutbildning av värn­pliktiga inom marinen.

 

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

 

 

Primäruppdrag m. m.                                      1972/73

1973/74

Chefen för marinen

Dep. chefen


117 200

28 400 538 000

Marin förband:

AUmän ledning och förbandsverksamhet

(29911) Operativ och krigsorganisatorisk

verksamhet (29912) Utbildning till och av fast anställd

personalm.fi. (29913) Grundutbildning av värnpliktiga (20114,

20214, 20314, 20414, 20514, 20614,

20714,29914) Repetitionsutbildning av värnpliktiga

(20115, 20215, 20315, 20415, 20515,

20615,20715,29915)

Summa kostnader för primäruppdragen


 

345 400

380 700

28 800

29 400

18 200

27 900

123 700  > 541900

3 700 565 400


 


A vgår:

Överplanering m. m.                                      - 10 000

Summa utbetalningar för primäruppdragen    528 000


- 21 000 544 400


541 900


 

Tillkommer:

Utbetalningar föranledda av före bud­getåret genomförd motsvarande verksamhet

+ 14 000

+ 14 000

+ 14 000

A vgår:

Isbrytarverksamhet Beräknade utbetalningar efter budget­året

-       6 000

-     14 000

-       8 000

-     14 200

-   8 000 -14 200

Summa medelsbehov (anslag)

522 000

536 200

533 700


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6

Personal


80


 

Personalkategori

Antal

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Chefen för

Dep. chefen

 

 

marinen

 

Militär personal Regementsofficerare

675

+ 5

+   18

Kompaniofficerare

1 152

+ 2

+   11

Plutonsofficcrarc och meniga

2 041

of

-105

Civilmilitär personal Teknisk personal Läkare

122 18

of of

of of

Övrig personal

9

of

-     3

Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare Kompaniofficerare

13 19

of of

-      11

-        3

Civil personal Handläggande personal Övrig personal

286 3 099

of of

of -  50

 

7 434

+ 7

-143

Chefen för marinen

A.  Löne- och prisomräkning m.m.

Löne- och  prisomräkningen m. m.  innebär en kostnadsökning med 41 524 000 kr.

B.  Förändringar enligt  Kungl.  Majt:s beslut

1.   Allmän ledning och förbandsverksamhet

a)     Pensionsåldershöjningen för viss militär personal medför behov av ytterligare tjänster m. m. till en kostnad av 700 000 kr.

b)    Lönekostnadspålägget för budgetåret 1973/74 beräknas med 26 % av lönekostnaderna i stället för tidigare 24 %, vilket medför att lönekostnaderna ökar med 4,5 milj. kr. och underhällskostnaderna med 100 000 kr.

c)     Hyran för mark baseras fr. o. m. budgetåret 1973/74 på en mark­nadsmässig värdering vilket under detta uppdrag innebär en ökning av medelsbehovet med 5,6 milj. kr.

d)   För ökade värnpliktsförmåner avsätts 1 milj. kr.

2.   Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet

Ökningen av lönekostnadspålägget medför att underhållskostnaderna ökar med 300 000 kr.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                           81

3.   Utbildning till och av fast anställd personal

Ökning av lönekostnadspålägget medför att lönekostnaderna ökar med 200 000 kr.

4.   Grundutbildning av värnpliktiga

Ökningen av lönekostnadspålägget medför att lönekostnaderna ökar med 300 000 kr. och underhållskostnaderna med 200 000 kr.

C.  Uppgiftsförändringar

1.    Allmän ledning och förbandsverksamhet

a)     Kostnaderna för uppdraget reducerades budgetåret 1972/73 med 1,7 milj. kr. med hänsyn till planerad personalminskning. I 1972 års löneläge motsvarar detta 2,3 milj. kr. Kostnaderna föreslås i stället liksom beträffande nästa budgetår dras av vid beräkning av utbetalningar för samtliga primäruppdrag. Detta medför att förevarande primäruppdrag bör räknas upp med 2,3 milj. kr.

b)     Medel beräknas för sju nya tjänster (+ 376 000 kr.).

c)     För att täcka bedömd skUlnad mellan nettoprisindex och verklig prisutveckling avsätts 200 000 kr.

d)   Kostnader för reparation av krigsmateriel förs över till primärupp­
draget Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet (~ 300 000 kr.).

2.   Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet

På grund av vissa mindre förändringar minskas lönekostnaderna med 200 000 kr. Med hänsyn tiU den begränsade resurstUldelningen måste ambitionsnivån i fråga om underhåll av materiel för krigsbruk ytterligare sänkas vilket medför att medelsbehovet minskar med 3,8 milj. kr. Från primäruppdragen Allmän ledning och förbandsverksamhet och Grundut­bildning av värnpUktiga har förts över 700 000 kr.

3.   Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.

Genom förbättrad rekrytering ökar lönekostnaderna med 2 milj. kr. och övriga kostnader med 1,6 milj. kr. På grund av de inställda krigsförbandsövningarna kommer den obligatoriska utbildningen av re­servpersonal att öka kvantitativt inom primäruppdraget (+ 2 700 000 kr.). Kostnaderna för helikopterutbUdningen och underhållet av sjövärns-kårens båtar ökar med vardera 1 00 000 kr.

4.   Grundutbildning av värnpliktiga

a)    Antalet tjänstgöringsdagar för värnpUktiga under grundutbUdning m. m. beräknas för nästa budgetår till omkring 2 230 000, en minskning med ca 70 000 i jämförelse med budgetåret 1972/73. Detta beräknas medföra minskade kostnader om 3 milj. kr.

b)    För värnpliktigas fria resor bör avsättas ytterligare 2 milj. kr.

c)    Även  på detta  primäruppdrag har kostnaderna för reparation av

6 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 6


 


Prop, 1973:1   Bilaga 6                                                                                          82

krigsmateriel måst reduceras på grund av den begränsade resurstillgången (- 3 000 000 kr.).

d) Med hänsyn till de begränsade resurserna har lönekostnaderna reducerats för friviUigt inkallad personal och förbandsövningstillägg m. m. (- 900 000 kr.). Vidare har ambitionsnivån sänkts i fråga om ammunitionstiUdelning (- 600 000 kr.).

5.  Repetitionsutbildning

Repetitionsutbildningen begränsas budgetåret 1973/74 till att omfatta endast särskilda övningar och mobiliseringsövningar samt kompletterande utbildning med begränsad del av personalen vid en rörlig kustartilleriba­taljon. Detta innebär en minskning av antalet tjänstgöringsdagar för värn­pliktiga under repetitionsutbildning med ca 220 000 till 17 680. Med hänsyn till mobiliseringsberedskapen bör ingrepp av denna art betraktas som en engångsföreteelse. Den minskade repetitionsutbUdningen beräk­nas medföra minskade kostnader om 27,3 milj. kr.

Departementschefen

Som framgår av vad jag har anfört i det föregående räknar jag för budgetåret 1973/74 med att antalet anställda inom marinen minskar som ett resultat av pågående utredningar om rationalisering av fredsorganisa­tionen. Jag har därvid tagit hänsyn till de personalförändringar som följer av beslutet om höjd pensionsålder för viss militär personal.

Under primäruppdraget för allmän ledning och förbandsverksamhet har jag beräknat medel för den förbättring av värnpliktsförmånerna som jag har förordat i det föregående. Jag har vidare beräknat hyreskostnaderna tiU 41 070 000 kr., vilket är ca 2 250 000 kr. mindre än chefen för marinen har föreslagit (B I c). För viss personalvård och marketenterier har jag beräknat 600 000 kr.

Under primäruppdragen för grundutbildning av värnpliktiga har jag för nästa budgetår räknat med att värnpliktiga skall grundutbildas i ungefär den omfattning som chefen för marinen har föreslagit (C4a).

Jag biträder i huvudsak vad chefen för marinen har föreslagit i fråga om repetitionsutbildningens omfattning (C5).

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställ­ningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 533 700 000 kr.

C 2. Marinförband: Materielanskaffning

Under åberopande av vad jag har anfört tidigare hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


83


att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Marinförband: Materielanskaffning för budgetåret 1973/74 beräkna ett för­slagsanslag av 364 000 000 kr.

C 3.  Marinförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner

1972/73      Anslag    13 000 000 1973/74      Förslag   17 500 000

Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av befästningar och byggnader för flottan och kustartilleriet. Anslaget skall tillgodoföras inkomstsidan i staten för försvarets fastighetsfond för att balansera utgifter inom staten för fonden.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr)


Primäruppdrag m. m.


1972/73


1973/74


Chefen för     Dep. chefen marinen


Befästningars   delfond

Marinförband: Iståndsättning av befästningar m. m. för delpro­grammen

Gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m. m. (20134)

Fasta kustartilleriförband (20634)

Kasernbyggnaders d e I f o n d


3 000


3 950 1 150


3 950 1 150


 

Marinförband: Iståndsättning av kaserner m. m. för delpro­grammet Gemensamma produk­tionsresurser (29934)

10 000

11 900

12 400

Summa kostnader för primärupp­dragen

13 000

17 000

17 500

Summa medelsbehov (anslag)

13 000

17 000

17500

1 Medgivet överskridande av anslagsbeloppet 3 750 000 kr.

Chefen för marinen

Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.


Objekt


Medelsförbrukning (1 000-tal kr.)


 


Befästningars   delfond För flera delprogram gemensamma lednings-, bas-och underhällsförband m. m. 1. Ombyggnad av stabsplats (totalkostnad 4,8 mUj. kr.)


2 300


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


84


 


Objekt


Medelsförbrukning (1 000-tal kr.)


 


2.     Ombyggnad av radiostationer (totalkostnad 2,2 milj. kr.)

3.     Ombyggnad av signalannex (totalkostnad 730 000 kr.)

Fasta kustartilleriförband

4.  Mindre iståndsättningsarbeten på befäst­
ningar m. m.

Kasernbyggnaders   delfond

Gemensamma produktionsresurser

1.     Kasernrenoveringar

2.     Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbildningsanordningar m. m.

3.     Vissa tekniska försörjningsanordningar m.m.

4.     Merkostnader för av Kungl. Maj:t tidigare beslutade objekt


1 100 550

1 150

5  100

6  500

2 400
2 500

500

11 900

Totalt 17 000


Befästningars delfond

1.          Behovet av ombyggnad av en stabsplats har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1972:75 (s. 240). Kungl. Maj:t uppdrog den 16 juni 1972 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 3 735 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1971, vilket motsvarar 4 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1972. Genom beslut den 15 december 1972 har Kungl. Maj:t fastställt kostnadsramen för byggnadsföretaget till 4,8 milj. kr. enligt sistnämnda prisläge.

2.    Behovet av ombyggnad av vissa radiostationer har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1972.75 (s. 240). Kungl. Maj.t uppdrog den 16 juni 1972 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 2 020 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1971, vilket motsvarar 2,2 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

3.    Ett signalannex behöver byggas om. Kungl. Maj:t uppdrog den 16 juni 1972 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandUngar för en sådan ombyggnad. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kost­nadema har därvid beräknats till 730 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

4.    För mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. behövs 1 1 50 000 kr. för nästa budgetår.

Kasernbyggnaders delfond

1. F. n. pågår renovering av fyra kaserner vid marinen, nämligen vid KA 4 (två kaserner), KA 5 och GbK (Känsö). Under innevarande budgetår   beräknas   renoveringar   komma  att  påbörjas  vid   KA 4  (två


 


Prop, 1973:1    Bilaga 6                                                                                         85

kaserner) och GbK (Känsö). Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas till 6,5 mUj. kr. Med hänsyn riil svårigheterna att nu ange vilka kasernrenoveringarsom kan komma att utföras under nästa budgetår tas hela detta belopp upp i en post.

2.     För mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbildningsanord-rungar m. m. beräknas ett medelsbehov av 2,4 milj. kr. för nästa budgetår. Organisationsförändringar m. m., vars omfattning inte nu kan förutses, medför krav på omdisponering, anpassning och ändrat utnytt­jande av befintliga lokaler, ändring av värme- och ventilationssystem samt elektriska installationer m. m. För att beslutade omorganisationer m. m. skall få avsedd effekt behövs medel för erforderliga ombyggnads- och inredningsarbeten.

3.     För vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 2,5 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen avses för att modernisera och förnya installationer och anläggningar för värme- och elförsörjning, iståndsätta äldre vägar och planer samt byta ut eUer komplettera vattenlednings- och avloppsnät.

4.     För merkostnader för av Kungl. Maj:t tidigare beslutade objekt beräknas ett medelsbehov av 500 000 kr. för nästa budgetår.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen över kostnader och medelsbe­hov beräknar jag anslaget till 17 500 000 kr. För kasernrenoveringar har jag därvid beräknat 7 milj. kr., vilket är 500 000 kr. mer än chefen för marinen har föreslagit.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Marinförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 17 500 000 kr.

C 4. Marinförband: Forskning och utveckling

1972/73      Anslag             42 000 000

1973/74      Förslag        29 000 000

Verksamheten under anslaget omfattar forskning och utveckling i vad avser fartygsmateriel m. m.

Verksamheten under anslaget inriktas med bestäUningsbemyndigan­den, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medeltilldel­ningen. Bemyndigandeskulden under de delar av äldre anslag, som motsvarar nuvarande anslag, var den 30 juni 1972 34,8 milj. kr. För innevarande budgetår har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 40 milj. kr. och anvisat ett anslag av 42 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 blir (34,8 -H 40 - 42) 32,8 milj. kr.


 


Prop, 1973:1   Bilaga 6


86


BestäUningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)


Primäruppdrag m. m.


1972/73


1973/74


 


Chefen för marinen


Dep.chefen


 


Bern.


Bet.


Bern.


Bet.


Bem.


Bet.


 


Marinförband: Tillämpad objektbunden forskning, utveckling och försök för delprogrammen

För flera delprogram ge­mensamma lednings-, bas- och underhålls-förband m.m. (20141)

Helikopterförband (20241)

Ytattackförband m. m. (20341)

Ubåtsförband (20441)

Minröjningsförband (20541)

Fasta kustartilleriför­band (20641)

Rörliga kustartilleri­förband (20741)

Gemensamma produk­tionsresurser (29941)

Summa

Reducering på grund av överplanering

Summa medelsbehov (anslag)

Summa bemyndigande-behov


800 950

450 400

350 550

200 1000

10 950    10 200    30 000   14 700

18 250    20 800    23 700     8 600

61000    32 000

700          650      3 950     2 500

2 050      2 000      2 300     1 450

5 450      4 950    18 500     8 750

5 850       7 550       6 800                                   8 000

45 000      47 000     86 450     44 900   61000    32 000

-5 000       -5 000        +300         -900    -6 000   -3 000

-       42 000              -     44 000            -    29 000

40 000               -     86 750                            -    55 000


Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 44 milj. kr. och ett beställningsbemyndi­gande om 86 750 000 kr. inhämtas.

Betalningsmedlen under anslaget används för att betala materiel och tjänster som har beställts med stöd av lämnade bemyndiganden.

Beställningsbemyndigandet för lednings-, bas- och under­hållsförband m.m. avses för projektering av olika typer av trängf artyg.

BestäUningsbemyndigandet för helikopterförband avses för att ta fram underlag för anskaffning av speciella instrument för heli­koptrar, utrustning för helikopterbaser, för vapenanpassning, löpande försök och jämförande typförsök samt för fortsatt utveckling av torped typ 42.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                          87

Beställningsbemyndigandet för ytattackförband m, m. avses för projektering, utveckling och försök för ytattacksystem 80, försöks­fartyg, patrullbåtsprojekt och övriga objekt. Bemyndigandet avses vidare för utredningar och försök avseende komponenter som ingår i dessa eller planerade objekt. Beträffande vapenmateriel avses bemyndigandet främst för UtveckUng av torped typ 61 och utveckling av s. k. IR-materiel, dvs. instrument m. m. där infraröd strålning utnyttjas. Dessutom har tagits upp ett beställningsbemyndigande om 15 milj. kr. och betalningsmedel om 7,5 milj. kr. för utveckUng av en ny sjö- och kustrobot typ II.

Beställningsbemyndigandet för ubåtsförband avses för åter­stående konstruktionsarbete för ubåtar av typ A 14 och projektering för ubåtstyp A 17. Det avses vidare för utredningar och försök avseende komponenter som ingår i planerade objekt samt för utveckling av torped typ 42 och 61.

Beställningsbemyndigandet för minröjningsförband avses för projektering av minjaktfartyg och för allmän utveckling av minröj-ningsmateriel.

Beställningsbemyndigandet för fasta kustartilleriför­band avses för fortsatt utveckling av ammunition till granatkastare för Ersta-batterier, studier för ersättning av nuvarande äldre lätt fast artilleri, utveckling av eldledningssystem för kustartilleriet samt allmän uppfölj­ning och utveckling inom artilleri-, min- och teleområdet.

BestäUningsbemyndigandet för rörliga kustartilleriför­band avses för utveckling av eldledningssystem för kustartilleriet och allmän uppföljning och utveckling inom artilleri-, min- och teleområdet samt för projektering av fartyg och båtar för kustartilleriet. Dessutom har tagits upp ett bestäUningsbemyndigande om 15 milj. kr. och betalnings­medel om 7,5 milj. kr. för utveckling av en ny sjö- och kustrobot typ II.

Beställningsbemyndigandet för gemensamma produk­tionsresurser avses beträffande skeppsteknisk materiel för sådana -Smärre utredningar och försök som kan hänföras till flera delprogram såsom prov med utrustningsdetaljer, prov och utredningar avseende chock-, ljud- och läckfält hos elmateriel för fartyg, prov och utveckling av dykerimateriel samt för forskning och utveckUng inom underhållsområ­det. Bemyndigandet avses beträffande vapenmateriel för flottans del för

t fortsatt allmän uppföljning och utveckling och för kustartilleriets del för

diverse truppförsök.

Av begärda bemyndiganden avser sammanlagt 17 050 000 kr. prisregle­ring, varav 7,6 milj. kr. utgör prisreglering av tidigare lämnade men obe­talda bemyndiganden och 9 450 000 kr. prisreglering för nya bemyndi­ganden under budgetåret 1973/74. Av bemyndigandena avses (5 250 000 + 9 450 000) 14 700 000 kr. för omräkning från prisläge februari 1972 till prisläge februari 1974 enligt bedömd prisutveckling.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                          88

Departementschefen

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över bestäUningsbemyndiganden och medelsbehov. Med utnyttjande av dessa belopp blir bemyndigandeskul­den den 30 juni 1974 58,8 mUj. kr. Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till vilken forskning m. m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen att

1.      bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att forskning och utveckling för marinförband får beställas inom en kostnadsram av 55 000 000 kr.,

2.  tiU Marinförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 29 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


89


D Flygvapenförband

Huvudprogrammet  Flygvapenförband omfattar följande delprogram.

3.1       För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband

3.2       Jaktförband

3.3       Luftvärnsrobotförband

3.4       Attackförband

3.5       Spaningsförband

3.6       Flygtransportförband

3.7       Basförband

3.8       Verkstadsförband

3.99 Gemensamma produktionsresurser

Programmyndighet är chefen för flygvapnet.

Verksamheten under huvudprogrammet har budgeterats pä ett antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och förbands­verksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar m. m. samt Forskning och utveckhng. Verksamheten finansieras från följande anslag.

D 1.   Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksanihet

D 2.   Flygvapenförband: Materielanskaffning

D 3.   Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner

D 4.   Flygvapenförband: Forskning och utveckling

III 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Chefen för flygvapnet har i enlighet med överbefälhavarens direktiv sänt in programplaner för huvudprogrammet Flygvapenförband dels i en ekonomisk grundnivå, dels i en tilläggsnivä. De ramar som har utnyttjats i de oUka nivåerna framgår av följande tabeU (prisläge februari 1972; milj kr.)

 

Planeringsnivå

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Summa 1973/78

Grundnivå Tilläggsnivå

2 323 2 396

2 359

2 437

2 372 2 464

2 393 2 497

2 406 2515

11    853

12    309

Chefen för flygvapnet

Chefen för flygvapnet anför att programplanen för perioden 1973/74-1977/78 innebär en reducering av huvudprogrammet i förhåUande till föregående programplan. Detta beror på den minskande planeringsramen


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                          90

tillsammans med ökade kostnader för bl. a. personal och materiel. En minskning av organisationen samt senareläggning av planerad anskaffning är nödvändig for att anpassa verksamheten till de nya planeringsförutsätt­ningarna. Denna minskning leder emellertid till att modem materiel måste kasseras i förtid eller ställas i förråd.

Statsmaktemas beslut att jaktflygplanet JA 37 Viggen skall typutveck-las gör att detta program kan genomföras enligt de ursprungliga planema vad beträffar utvecklingsarbetet. Programplanen för perioden 1973/74-1977/78 i tilläggsnivån förutsätter emellertid en minskning av antalet AJ 37-divisioner med en och antalet JA 37-divisioner med tre jämfört med föregående programplan. 1 grundnivån blir motsvarande reducering tre divisioner av vardera flygplantypen.

Studier pågår för att ta fram underiag för att ersätta attackflygplanet AJ 37 Viggen med en ny flygplantyp, vilket beräknas behöva ske omkring år 1985. Om ett sådant flygplan skall tas fram inom landet, krävs medel för forskning, försök och utveckling de tre sista åren av programplaneperioden. Sådana medel har inte kunnat sättas av varför handlingsfriheten för framtiden är kraftigt begränsad. Enligt chefen för flygvapnet kräver handlingsfriheten ekonomiska resurser i rätt tid så att flygmaterieUndustrins kvalificerade personal för utveckling inte behöver friställas. Om så sker går företagens kunnande på detta område förlorat.

Chefen för flygvapnet finner att utvecklingen på sikt inom huvud­programmet ger anledning till farhågor. Den framtida stridsmiljön ställer höga tekniska krav på materielen. Överbefälhavarens planeringsinriktning för perioden och tiden därefter ger inte de ekonomiska resurserna för att behålla den nödvändiga kvalitativa och kvantitativa nivån. Priskompensa­tion enligt NPl är otillräcklig och kommer troligen att leda till minskad köpkraft inom anslagen. Dessutom kan förväntade besparingar inte erhållas pä grund av att föreslagna åtgärder för att minska underhällskost­naderna hittills inte har fått genomföras. Den höjda pensionsåldern för militär personal medverkar till en ogynnsam åldersfördelning samtidigt som åtgärder för att minska antalet anställda försvåras.

Beträffande utvecklingen inom delprogrammen anför chefen för flyg­vapnet följande.

I delprogrammet För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband förnyas materielen fortlöpande. Speciellt utbyggnaden av tornradarstationema innebär att förvarningen mot anfall på låg höjd förbättras. Uthålligheten hos dessa stationer bedöms emellertid vara förhållandevis låg. En planerad utbyggnad av två radargruppcentraler måste av ekonomiska skäl skjutas på framtiden.

Pä grund av utvecklingen inom robotområdet måste nya larmfunktio­ner och bättre skydd utvecklas för radaranläggningarna. Medel för dessa förbättringar har inte kunnat planeras in.

Chefen för flygvapnet redovisar liksom i föregående programplan brist på kvalificerad personal i strilorganisationen.

Delprogrammet Jaktförband innehåller förband utrustade med flygplan J 35 Draken, som slutligt levererades under föregående budgetår.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                         91

Samtliga förband kan sättas in under såväl dag som natt och huvuddelen under alla väderförhållanden. Materielen bedöms vara effektiv även om de tidigast levererade enheterna inte har samma standard som de senare levererade.

Under åren 1978-1985 planeras flygplan 135 Draken bli ersatt av jaktflygplanet JA 37 Viggen. I samband härmed kommer antalet jaktdivisioner att minska. En viss avveckling av J 35-divisioner sker redan under programplaneperioden. I grundnivån förutsätts ombeväpningen till flygplan JA 37 Viggen ta något längre tid än i tilläggsnivån. Planeringen i grundnivån innebär också att J 35-divisionerna avvecklas något snabbare.

Inom luftvärnsrobotförbanden planeras en sänkning av den f. n. mycket höga beredskapen för att minska kostnaderna för förbanden. Chefen för flygvapnet förutsätter att medel för robotförban­den beräknas utanför den militära utgiftsramen.

Attackförbanden ombeväpnas under programplaneperioden genom att attackflygplanet A 32 Lansen byts ut mot attackflygplanet AJ 37 Viggen. I samband härmed minskar antalet tunga attackdivisioner från nuvarande tio till sju i tilläggsnivån resp. fem i grundnivån. Utöver detta sätts fem attackdivisioner upp med det lätta attackflygplanet SK 60.

Spaningsförbandens utrustning är förhållandevis gammal. I förbanden ingår spaningsversioner av flygplanen 32 Lansen och 35 Draken. Under programplaneperiodens sista år ersätts det först­nämnda med spaningsversionen av flygplan 37 Viggen. Efter perioden kommer även flygplan S 35 Draken att bytas ut mot flygplan S 37 Viggen. I samband med bytet planeras en minskning av antalet di­visioner! spaningsförbanden.

Flygtransportförbanden innehåller transportflygdivi-sioner, transportflyggrupper, sambandsflygdivisioner och sambandsflyg-grupper. I delprogrammet ingär också två typer av helikopterförband, avsedda för bl. a. flygräddning och materielunderhållstransporter.

Transportflyggrupperna som innehåller flygplan ur flygvapnets freds­organisation får reducerad kapacitet genom att flygplan Tp 83 Pembroke utgår ur organisationen. Fr. o. m. år 1973 kan sålunda endast en till två transportflyggrupper sättas upp. Denna minskning medför allvarliga konsekvenser för militärbefälhavarnas och chefens för attackeskadern transportresurser vid mobilisering. En planerad ändring i organisationen som innebär att kvarvarande transportflygplan fördelas om och komplet­teras med civila flygplanstyper kan dock medföra en förbättrad kapacitet efter mobilisering.

Basförbanden bedöms kunna fullgöra sina uppgifter godtag­bart. Genom att repetitionsiitbildningen under budgetåret 1972/73 helt ställts in och under planeringsperioden kommer att reduceras med omkring hälften i förhållande till budgetåret 1971/72 kommer basför bandens beredskap successivt att gå ned. Under senare delen av perioden bedöms den inom vissa funktioner ha gätt ned till en nivå som enligt chefen för flygvapnet inte är godtagbar. Operativa och taktiska önskemål


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


92


bör kunna tillgodoses under förutsättning att baserna kan bemannas med basförband och gjorda investeringar kan underhållas. Påbörjad nedväxling och minskning av antalet basförband kommer att fortsätta under perioden som en följd av en minskande fredsorganisation. Detta får till följd att flygbaserna inte helt kommer att kunna utnyttjas i krig.

Utrustningen på befintliga baser kompletteras och anpassas fortlö­pande i fråga om samband, elkraft, landningshjälpmedel, flygdrivmedels-försörjning, skydd för personal och materiel m. m. Anpassning av flygbaserna till flygplan AJ 37 Viggen har härvid getts förtur. De ekono­miska ramarna medger inte att arbetena kan ske i nödvändig takt och omfattning.

Inom delprogrammet Gemensamma produktionsresur­ser vidtas åtgärder för att i möjligaste mån rationalisera flygtidsproduk-tionen och därigenom möta de stigande underhållskostnaderna. Detta bedöms kunna ske främst genom en effektiv organisation och en bättre arbetsmiljö.

Behovet av investeringar i byggnader för fredsorganisationen är stort i första hand vid de förband som tillförs flygplan 37 Viggen. De erforderliga investeringarna omfattar hangarer, verkstäder, drivmedelsan­läggningar och föriäggningar.

Målflygorganisationen ses över.

Fördelningen av betalningsmedel på delprogram i grundnivån framgår av följande tabell (prisläge februari 1972; milj. kr.).


Delprogram


Planeringsramar


Summa


1973/74      1974/75      1975/76      1976/77     1977/78      1973/78


3.1               För tlera delprogram gemen-.samnia ledning.s- och stril­förband

3.2               Jaktförband

3.3               Luftvärnsrobotförband

3.4               Attackförband

3.5               Spaningsförband

3.6               Flygtransportförband

3.7               Basförband

3.8               Verkstadsförband

3.99  Gemensamma produktions­resurser

Summa

Justering på grund av överplanering

Summa huvudprogram 3'


 

277

295

330

282

306

1 490

506

523

483

487

555

2 554

21

12

12

12

12

69

577

534

443

282

196

2 032

143

117

163

107

231

761

34

31

27

27

27

146

350

356

347

326

326

1 705

636

621

615

599

618

3 089

2 544

2 489

2 420

2 122

2 271

11 846

- 196

- 113

- 32

+ 287

+ 152

+ 98

2 348

2 376

2 388

2 409

2 423

11 944


' Utöver anvisad planeringsram har chefen för flygvapnet begärt medel för bl. a. luftvärnsrobotförband, ökade hyreskostnader och höjt lönekostnadspålägg


 


Prop, 1973:1   Bilaga 6                                                                                           93

Betalningsmedlens fördelning på anslag i grundnivån framgår av föl­jande tabell (prisläge februari 1972; milj. kr.).

Anslag                                                                                                                                                 Summa

1972/73'   1973/74   1974/75   1975/76  1976/77   1977/78  1973/78

D 1.   Flygvapenförband:

840

985

969

969

967

963

4 853

816

856

931

1 005

1 016

1 080

4 888

20

26

24

23

21

21

115

395

392

380

318

332

285

1 707

95

89

72

73

73

74

381

2166

2 348

2 376

2 388

2 409

2 423

11 944

Ledning och förbandsverk­samhet

D 2.   Flygvapenförband: Materielanskaffning

D 3.   Flygvapenförband:

Iståndsättning av befäst­ningar och ka.serner

D 4.   Flygvapenförband:

Forskning och utveckling

111 3. Flygvapenförband:

Anskaffning av anläggningar

' Prisläge februari 1971

Departementschefen

Flygplansystem 37 Viggen utgör fram till mitten av 1980-talet det dominerande projektet inom flygvapnet. Attack-, spanings- och skolversionerna har beställts och leverans av attackversionen pågår. Beslut har fattats om utveckling av jaktversionen. I samband med ombeväp­ningen till flygplan 37 Viggen kommer antalet förband att minska. Nu­varande inriktning ger förutsättningar för att våra flygvapenförband kom­mer att svara mot de krav som stridsmiljön mot slutet av 1900-talet kan komma att ställa.

Studier pågår för att ta fram underlag för att ersätta AJ 37 Viggen med en ny flygplantyp omkring år 1985. Medel för utvecklingsarbete har dock inte satts av. Beslut härom behöver inte fattas f. n. De påbörjade studier­na bör däreinot fortsätta. Studierna är inriktade mot en flygplantyp med måttlig prestanda.

Beträffande delprogrammens utveckling vill jag anföra följande.

De gemensamma lednings- och strilförbanden bör i huvudsak utvecklas enligt chefens för flygvapnet programplan i grundnivån. Moderniseringen av vissa luftförsvarscentraler är väsentlig för både flygvapnet och civilförsvaret.

Även delprogrammet Jaktförband bör utvecklas i enlighet med chefens för flygvapnet förslag i grundnivån. Antalet JA 37-divisioner på sikt behöver dock, inte bestämmas nu. Minskningen av antalet J 35-divisioner bör ske så att anpassningen till den bedömda framtida organisationen kan ske på ett balanserat sätt. Rekryteringen och utbild­ningen av flygförare bör anpassas mot denna bakgrund.

Inom luftvärnsrobotförbanden har chefen för flygvap­net planerat en sänkning av den nuvarande beredskapen i överensstäm-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                         94

melse med Kungl. Maj:ts direktiv. Jag anser att kostnaderna för förban­den skall täckas genom att tillgängUga medel inom huvudprogrammet fördelas om.

Ombeväpningen av attackförbanden har inletts och planeras bli genomförd under perioden. Beträffande delprogrammets utveckling och framtida omfattning avser jag lämna förslag sedan beredningen av anslaget D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning har avslutats.

Spanings förbanden bör ombeväpnas till S 37 Viggen i över­ensstämmelse med chefens för flygvapnet programplan.

I flygtransportförbanden ingår bl. a. oUka typer av heli­kopterförband. En utredning pågår för att utreda organisationen för försvarets tunga helikoptrar. Resultatet av denna utredning bör leda till att de tunga helikoptrarna kan utnyttjas effektivare. För att behålla god kapacitet hos transportresurserna vid mobilisering anser jag det viktigt att åtgärder vidtas för att utnyttja civila flygplansresurser i krig.

Som jag anförde vid anmälan av prop. 1972:75 bör delprogrammet Basförband minskas något. Chefen för flygvapnet utreder f. n. omfattningen och organisationen av detta delprogram. Jag är därför inte beredd att nu ta ställning till programmets närmare utformning.

Delprogrammet Gemensamma produktionsresurser innehåller i huvudsak fredsorganisatoriskt betingade kostnader. Jag anser det väsentligt att verksamheten inom detta delprogram effektiviseras och rationaliseras i största möjliga utsträckning. Bl. a. bör personalutveckling­en noggrant följas upp så att alla möjligheter till besparingar kan tas till vara.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om den fortsatta inriktningen av huvudprogrammet Flygvapenförband.

D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet

1972/73      Anslag             840 000 000

1973/74      Förslag        961200 000

Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet, opera­tiv och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning till och av fast anställd personal m. fl. samt grundutbildning av värnpliktiga och repetitionsut­bildning inom flygvapnet.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)


95


 

Primäruppdrag m. m.

1972/73

1973/74

 

 

 

Chefen för

Dep. chefen

 

 

flygvapnet

 

Flygvapenförband:

 

 

 

Gemensamma lednings- och stril-

 

 

 

förband (30112, 30113, 30114, 30115)

128 403

144 744    

 

Jaktförband (30212,30213)

156 138

137 285

 

Luftvärnsrobotförband (30312, 30313,

 

 

 

30314,30315)

17 820

20 175

 

Attackförband (30412, 30413)

78 336

66 925

[   972 680

Spaningsförband (30512, 30513)

38 971

35 412

 

Flygtransportförband (30612, 30613)

25 464

25 670

 

Basförband (30712, 30713, 30714, 30715)

189 030

246 234

 

Gemensamma produktionsresurser

 

 

 

(39911,39913,39914)

227 372

320 335      J

 

Summa kostnader för primäiuppdragen

861 564

996 780

972 680

Avgår:

 

 

 

Lagerförändring

-8 055

-

-

Skillnad mellan budgeterade kostnader

 

 

 

och behov av betalningsmedel för

 

 

 

drift och underhåll av flyg-

 

 

 

materiel m. m.

- 13 509

- 11480

- 11 480

Summa medelsbehov (anslag)

840 000

985 300

961 200

Personal


Personalkategori


Antal


1972/73       Beräknad ändring 1973/74


Chefen för flygvapnet


Dep. chefen


 


Militär personal

Regementsofficerare

Kompaniofficerare

Plutonsofficerare

Meniga

Civilmilitär personal Teknisk personal Läkare Övrig personal

Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare Kompaniofficerare

Civil personal Handläggande personal Övrig personal


624 841 600 110

2 391

24

466

38 18

150

4 881

10143


+ 40 - 1

+ 5 of

- 16

of

+ 15

of

35 5


+ 15

+ 1

of

of

-16 of

of 200

205


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                         96

Chefen för flygvapnet

A.   Löne- och  prisomräkning

Löne- och prisomräkningen m. m. innebär en kostnadsökning med 124 955 000 kr.

B.    Förändringar enligt  Kungl.  Majt:s beslut

1.    Gemensamma lednings- och strilförband

a)     Pensionsåldersförändringarna innebär att kostnaderna för budget­året 1973/74 stiger med 100 000 kr.

b)    En översyn av maskintjänsten vid flygvapnets fasta anläggningar pågår i fortifikationsförvaltningens regi. Översynen beräknas leda till minskade personalkostnader under budgetåret 1973/74 (- 600 000 kr.).

2.   Luftvärnsrobotförband

a)     Nuvarande underhåll av luftvärnrobotförbanden avvecklas under nästa budgetår med sikte på att senare ställa materielen i förråd (- 2 000 000 kr.).

b)    Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga under grundutbildning m. m. beräknas för nästa budgetår till omkring 58 000, en minskning med ca 7 000 dagar i jämförelse med budgetåret 1972/73 (- 150 000 kr.).

3.   Basförband

a)    Indragningen av tre jaktflygdivisioner, två attackdivisioner och tre baskompanier (F 3, F 17 och F 18) medför att 52 tjänster tills vidare kan hållas vakanta i avvaktan pä befälsutredningen. Dessa tjänster berör endast tjänster för personal med ordinarie anställning. Kostnaderna minskar därför endast i den utsträckning som pensionsavgångar inträffar under budgetåret 1973/74 (- 600 000 kr.).

b)    För tillkommande terminalkontrollfunktioner vid F 4, F 5, F 13 och F 17 behövs ett antal tjänster för trafikledare. Vissa av tjänsterna kan emellertid hållas vakanta under budgetåret 1973/74 med hänsyn till att trafikledareleverna under utbildningstiden är värnpliktiga (+ 20 000 kr.).

c)    Pensionsåldersförändringarna innebär att kostnaderna för budget­året 1973/74 stiger med 400 000 kr.

d)   Arbetstidsförkortningen medför ökat övertidsuttag i vissa funktio­
ner (+300 000 kr.).

e)   Indragningen av två baskompanier medför att kostnaderna minskar
med 400 000 kr.

4.   Gemensamma produktionsresurser

a)     Pensionsåldersförändringarna innebär att kostnaderna för budget­året 1973/74 stiger med 100 000 kr.

b)    Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga under grundutbildning m. m. minskar under nästa budgetår (- 30 000 kr.).


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                          97

C. Uppgiftsförändringar

1.   Gemensamma lednings- och strilförband

a)     Grundutbildningen för värnpliktiga radarobservatörer har kortats av tiU 332 dagar (- 250 000 kr.).

b)    Antalet extra tjänstemän och friviUigt tjänstgörande personal mins­kar (- 100 000 kr.).

c)     Övnings- och utbildningsverksamhet tas efter inskränkningar under budgetåret 1972/73 åter upp till föregående budgetårs nivå (-1- 6 851 000 kr.).

d)   På grund av överbefälhavarens krav avses incidentberedskapen ökas
(-1- I 000 000 kr.).

2.   Jaktförband

a)     Verksamheten vid jaktförband minskar på grund av mindre antal jaktflygdivisioner, vilket innebär ett minskat flygtidsuttag (— 7 000 000 kr.).

b)    Övnings- och utbildningsverksamheten som minskats under inne­varande budgetår utökas under budgetåret 1973/74 (+ 1 030 000 kr.).

3.   Luftvärnsrobotförband

Övnings- och utbildningsverksamheten ökar, bl. a. tillkommer övning med fyra luftvärnsrobotkompanier (-1- 925 000 kr.).

4.   Attackförband

F 17 skall börja ombeväpnas till jaktflottilj under budgetåret 1972/73. I samband därmed skall två attackdivisioner utgå. Ombeväpning sker till flygplan AJ 37 enUgt programplanen. En övningsdivision lätta attackflyg­plan SK 60 sätts upp vid F 21. Omskolning till flygplan AJ 37 påbörjas. Detta medför ökat flygtidsuttag med 3 730 rimmar (-1- 10 444 000 kr.).

5.   Spaningsförband

a)     Flygtidsuttaget för flygplan S 35 E minskar med 100 timmar samtidigt som uttaget för flygplan S 32 C ökar med 300 timmar (+ 296 000 kr.).

b)    Övningsverksamheten ökar tiU samma omfång som under budget­året 1971/72 (-F 230 000 kr.).

6.   Flygtransportförband

Utrangering av flygplan Tp 83 och Tp 52 samt tillförsel av flygplan Tp 85 ger ett totalt minskat flygridsuttag med 1 785 timmar (- 1 578 000 kr.).

7.   Basförband

a)     Antalet extra tjänstemän och friviUigt tjänstgörande minskar (- 200 000 kr.).

b)    Vakansuppfyllnad av trafikledarkåren fortsätter planenUgt för att

7 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 6


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                         98

svara mot den materiella utbyggnaden (+ 400 000 kr.).

c) Övnings- och utbildningsverksamheten ökar, varvid bl. a. repeti­tionsutbildningen genomförs till ca 50 % av normal omfattning (-1- 8 042 000 kr.).

8. Gemensamma produktionsresurser

a)    Vid införandet av försvarets planerings- och programbudgetsystem har extra personal anställts. Denna personal kan nu minskas med tio personer. Vidare minskar antalet anställda extra tjänstemän och frivilligt tjänstgörande (- 600 000 kr.).

b)   Uppbyggnaden av flygtrafikledarskolan i Sturup medför ökade kostnader för flygvapnet (- 250 000 kr.).

c)    Vid målflygdivisionen ökar flygtidsuttaget för flygplan J 32 B med 1 000 timmar och för flygplan SK 60 med 600 timmar samtidigt som uttaget för flygplan SK 61 minskar med 600 timmar (-1-2 896 000 kr.).

d)  Ny navigeringshandbok bör utarbetas (+ 50 000 kr.),

e)  Antalet tjänstgöringsdagar för värnpUktiga minskar (— 120 000
kr.).

f)   Kursverksamheten avses ökas till 1971/72 års nivå (+ 509 000 kr.).

g)  För central utbildning i förrådsdrift vid försvarets materielverk
behövs 130 000 kr.

Departementschefen

I prop. 1961:110 anmäldes behov av vissa tjänster i samband med att stridslednings- och luftbevakningssystemet (stril 60) moderniserades. Chefen för flygvapnet hemställde för budgetåret 1961/62 om ca 60 militära tjänster för ändamålet. Nettobehovet av nya militära tjänster för sjuårsperioden 1961/62— 1967/68 beräknade han till sammanlagt 359. För egen del ansåg jag att en relativt betydande personalförstärkning var ofrånkomlig för att de stora materielinvesteringarna helt skulle kunna utnyttjas. Med hänsyn till materielleveranser m. m. ansåg jag det emellertid nödvändigt att i viss mån begränsa de föreslagna personalökningarna. Riksdagens beslut (SU 1961:104, rskr 1961:279) innebar att 40 nya mUitära tjänster inrättades. Med anledning av förslag som senare har lagts fram i oUka propositioner har riksdagen därefter fattat beslut som har inneburit att ytterligare ett 50-taI tjänster har tillkommit för att bygga ut stril-organisationen.

Frågan om sektororganisationen i fred för luftförsvarssektor typ 1 (stril 60) anmäldes i prop. 1965:1, men något förslag i ämnet lades inte fram för 1965 års riksdag.

På förslag av chefen för flygvapnet fastställde Kungl. Maj:t under år 1965 en provisorisk organisation av stridslednings- och luftbevaknings­tjänsten (striltjänsten) i fred inom luftförsvarssektor O 5 i avvaktan på att ytterligare erfarenheter av organisationen och dess uppgifter m. m. skuUe vinnas. Senare fastställde Kungl. Maj:t en provisorisk organisation av striltjänsten i fred även för luftförsvarssektor S I. Dessa organisationer


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                          99

består dels av fast anställd personal på de tjänster som enligt de tidigare nämnda besluten har tillförts strilorganisationen, dels av personal som har anställts tillfäUigt eller förts över från andra delar av flygvapnet. De provisoriska organisationerna får enUgt beslut av Kungl. Maj:t tUlämpas tills vidare längst intill den 1 juli 1973.

Överbefälhavaren har nu till Kungl. Maj:t överlämnat ett av chefen för flygvapnet upprättat förslag till slutlig organisation av ifrågavarande luftförsvarssektorer. Försvarets rationaliseringsinstitut har yttrat sig över förslaget. Överbefälhavaren har därefter i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut lämnat vissa kompletteringar tUl förslaget. Förslaget omfattar organisationen av sektorernas ledning samt de strilförband som ingår i sektorerna.

Sektoremas ledningsorganisation berörs av pågående översyn av flygvapnets fredsorganisation och organisationen av krigsmaktens lägre regionala och lokala ledning och bör därför tas upp i samband med dessa organisationsfrågor. Organisationen av strUförbanden är däremot inte beroende av hur ledningsorganisationen utformas. Inom var och en av de aktuella sektorerna finns ett förband för bemanning av sektorns luftförsvarscentral. Dessutom finns tre strUbataljoner i anslutning till radargruppcentraler, två inom sektor 0 5 och en inom sektor S 1. När Kungl. Maj:t tagit ställning till stridsförbandens organisation avser jag att uppdra ät statens avtalsverk att i den utsträckning som behövs föra förhandlingar om anställnings- och arbetsvillkor för personalen.

Jag går härefter över till frågor i samband med flygvapenchefens anslagsframställning för budgetåret 1973/74.

Enligt det nya utbildningssystemet för specialtjänstuttagna värnplikti­ga (jfr prop. 1971:88, FöU 1971:14, rskr 1971:144) som införs successivt fr. o. m. den 1 juni 1972 skall bl. a. värnpliktig personal som har tagits ut till fototolkutbildning tilldelas flygvapnet. Jag har vid mina beräkningar fört över medel från anslaget E 2. Arméstaben till förevarande anslag, var­igenom nuvarande personalresurser m. m. för utbildning av fototolkar förs över till flygvapnet.

För hyreskostnader som baseras på en marknadsmässig värdering av försvarets mark har jag beräknat 66,5 milj. kr.

Jag har vidare beräknat medel för den förbättring av värnpliktsför­månerna som jag har förordat i det föregående. För personalvård och marketenterier har jag beräknat 600 000 kr.

1970 ärs riksdag (prop. 1970:1 bU. 8, SU 1970:9, rskr 1970:98) har beslutat att en central skola för gemensam utbUdning av civil och militär flygtrafikledningspersonal skall inrättas i Sturup. Föredragande departe­mentschefen föreslog att kostnaderna för uppbyggnadsskedet borde fördelas lika mellan luftfartsverket och flygvapnet, vilket riksdagen lämnade utan erinran. För dessa kostnader har jag beräknat 1 milj. kr. (C8b).

Chefen för kommunikationsdepartementet kommer i annat samman­hang att föreslå Kungl. Maj:t ett nytt system och en ny organisation för


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


100


flygtrafikledning inom Sverige. Förslaget kommer att innebära dels en ökad integrering mellan civil och militär trafikledning, dels en resursför­stärkning. Jag har tagit hänsyn härtill vid min medelsberäkning (B3b).

För grundutbUdning av värnpliktiga har jag beräknat 27,9 milj. kr., vilket innebär en minskning med 42 000 tjänstgöringsdagar i förhållande tiU föregående budgetår. Vidare har jag beräknat 7,5 milj. kr. för repetitionsutbildning.

Jag kan inte biträda chefens för flygvapnet förslag om en utökning av övnings- och utbildningsverksamheten.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställ­ningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret  1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 961 200 000 kr.

D 2.  Flygvapenförband: Materielanskaffning

Under åberopande av vad jag anfört tidigare hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskUd proposition i ämnet, till Flygvapen­förband: Materielanskaffning för budgetåret 1973/74 beräkna ett förslagsanslag av 880 128 000 kr.

D 3.  Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner

1972/73      Anslag    20 000 000 1973/74      Förslag   27 000 000

Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av befästningar, flygfält och byggnader för flygvapnet. Anslaget skall tillgodoföras in­komstsidan i staten för försvarets fastighetsfond för att balansera utgifter inom staten för fonden.

Kostnader och medelsbehov (I 000-tal kr)

 

Primäruppdrag m. m.

1972/73

1973/74

 

 

 

Chefen för

Dep. chefen

 

 

flygvapnet

 

Befästningars   delfond

 

 

 

Flygvapenförband: Iståndsättning

 

 

 

av befästningar m. m. för del-

 

 

 

programmen

 

 

 

Basförband (30734)

1 500

1500

1500

Gemensamma produktionsresurser

 

 

 

(39934.1)

1000

1500

1 500


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


101


 


Primäruppdrag m. m.


1972/73


1973/74


 


Chefen för flygvapnet


Dep.chefen


 


Kasernbyggnaders d e I f o n d

Flygvapenförband: Iståndsättning av kaserner m. m. för delpro­grammet Gemensamma produktions­resurser (39934.2)

Summa kostnader för primärupp­dragen

Summa medelsbehov (anslag)


17 500

20 000 20 000


23 000

26 000 26 000


24 000

27 000 27 000


• Medgivet överskridande av anslagsbeloppet 2 270 000 kr.

Chefen för flygvapnet

Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.


Objekt


Medelsförbmkning (1 000-tal kr.)


 


Befästningars   delfond

Basförband

1.  Iståndsättning av flygfält

Gemensamma produktionsresurser

2. Mindre iståndsättningsarbeten på befäst­
ningar m.m.

Kasernbyggnaders   delfond

Gemensamma produktionsresurser

1.     F 4. Ombyggnad av skolbyggnad (byggnad nr 10)

2.  F 21. Iståndsättning av gymnastikbyggnaden

3.  F 18. Iståndsättningsarbeten för utbildnings­verksamheten (totalkostnad 15 050 000 kr.)

4.  Kasernrenoveringar

5.  Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbildningsanordningar m. m.

6.  Vissa tekniska försörjningsanordningar m. m.

7.  Merkostnader för av Kungl. Maj:t tidigare beslutade objekt


1500

 

1500

3 000

935 810

6        000

7        000

3 000 5 000

255

23 000

Totalt 26 000


Befästningars delfond

1. För iståndsättning av flygfält beräknas ett medelsbehov av 1,5 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen avses för en rullbana vars beläggning är i dåligt skick med bl. a. sprickbildningar. Spjälkningar uppstår i sprickorna, varvid stenmaterial lossnar och riskerar att sugas in i flygplanens motorer med kompressorskador som följd.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        102

2. För mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 1,5 milj. kr. för nästa budgetår.

Kasernbyggnaders delfond

1.          En skolbyggnad (byggnad nr 10) vid F4 behöver byggas om. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram och bygghandUngar för ombyggnaden. Kostnaderna har därvid beräknats till 935 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1972. Förslaget innebär i stort att nuvarande lokaler disponeras om. 1 samband därmed renoveras fasaderna varvid ytterdörrar och fönster byts ut. Vidare förbättras ventilationsanordningarna. Dessutom förnyas plätbeklädnaden på ytterta­ket.

2.    Vid F 21 behöver gymnastikbyggnaden (byggnad nr 10) iståndsät­tas. Byggnaden inrymmer en gymnastiksal, en provisorisk motionshall, en bastuavdelning och två lektionssalar. Den är uppförd år 1943 och hårt nedsliten. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnads­program för iståndsättningen. Kostnaderna angavs därvid till 810 000 kr. enhgt prisläget den 1 februari 1972. Förslaget innebär i stort att byggnaden helrenoveras, varvid bl. a. golvet i gymnastiksalen byts ut och kUnkergolven i bastuavdelningen justeras. SamtUga lokaler målas om. Viss dränering och isolering av grunden görs. Dessutom förnyas el- och vvs-installationen. - Kungl. Maj:t uppdrog den 6 oktober 1972 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsfö­retaget.

3.    Behovet av iståndsättningsarbeten för utbildningsverksamheten vid F 18 har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1972:75 (s. 258). Kungl. Maj:t uppdrog den 7 april 1972 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra renovering av en kasern (byggnad nr 22) inom en kostnadsram av I 350 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1972, den 17 augusti 1972 att låta utföra ombyggnad för integrerat förråd i en hangar (byggnad nr 81) inom en kostnadsram av 900 000 kr. enligt samma prisläge och den 3 november 1972 att låta utföra renovering av två kaserner (byggnaderna nr 21 och 23) inom en kostnadsram av 3 560 000 kr. enligt samma prisläge.'

4.    F. n. pågår renovering av fyra kaserner vid flygvapnet, nämligen vid F 4, F 11, F 13 och F 21. Under innevarande budgetår beräknas renove­ringar komma att påbörjas vid F 4, F 13 och F 21. Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas till 7 milj. kr. Med hänsyn till svårigheterna att nu ange vilka kasernrenoveringar som kan komma att utföras under nästa budgetår tas hela detta belopp upp i en post.

5.    För mindre iståndsättningsarbeten påbyggnader, utbildningsanord­ningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 3 milj. kr. för nästa budgetår. Organisationsförändringar m. m., vars omfattning inte nu kan förutses, medför krav på omdisponering, anpassning och ändrat utnyttjande av befintliga lokaler, ändring av värme- och ventUationssystem samt elek-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        103

triska installationer m. m. För att beslutade omorganisationer m. m. skall få avsedd effekt behövs medel för erforderUga ombyggnads- och inred­ningsarbeten.

6.     För vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 5 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen avses för att modernisera och förnya installationer och anläggningar för värme- och elförsörjning, iståndsätta äldre vägar och planer samt byta ut eller komplettera vattenlednings- och avloppsnät.

7.     För merkostnader för av Kungl. Maj:t tidigare beslutade objekt beräknas ett medelsbehov av 255 000 kr. för nästa budgetår.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen över kostnader och medelsbe­hov beräknar jag anslaget till 27 milj. kr. För kasernrenoveringar har jag därvid beräknat 8 milj. kr., vilket är I milj. kr. mer än chefen för flygvapnet har föreslagit.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 27 000 000 kr.

D 4.  Flygvapenförband: Forskning och utveckUng

Under åberopande av vad jag har anfört tidigare hemställer jag att Kungl. Maj ;t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapen­förband: Forskning och utveckling för budgetåret 1973/74 beräkna ett förslagsanslag av 391 600 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                       104

E Central och högre regional ledning

Försvarsstaben

Försvarsstaben är överbefälhavarens stab. I stabens uppgifter ingår bl. a. att biträda överbefälhavaren med ledningen av den operativa verksamheten inom krigsmakten. Staben handhar därvid det operativa krigsförberedelsearbetet samt sådan verksamhet rörande mobilisering, utbildning, taktik, organisation, utrustning och personal som har direkt samband med den operativa verksamheten. Under överbefälhavaren leder och samordnar försvarsstaben vidare långsiktsplaneringen, budgetarbetet, underrättelse- och säkerhetstjänsten samt personalvårds- och upplysnings­verksamheten inom krigsmakten.

Försvarsstaben är organiserad på en operationsledning och fyra sektio­ner för i huvudsak samverkansfrågor (sektion 1), underrättelse- och säkerhetstjänst (sektion 2), personal- och organisationsfrågor m. m. (sek­tion 3) samt studie- och planeringsverksamhet (sektion 4). Dessutom finns en personalvårdsbyrå, en kommendanturavdelning och en befäst­ningsinspektion. I sektion 1 ingår totalförsvarets signalskyddsavdelning.

Verksamheten under delprogrammet Försvarsstaben har budgeterats pä ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet AUmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarsstaben.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl. a. följande.

I sina grunddrag fick försvarsstaben sin nuvarande organisation år 1961. Den reviderades år 1965. Erfarenheterna därefter har visat att organisationen är lämplig för operationsledningen och planeringssektio­nen medan ytterligare åtgärder behöver vidtas för att samordna studie- och planeringsfrågor. Inom personal- och organisationsområdet är resurserna otillräckliga och alltför spUttrade. Under budgetåret 1971/72 har organisationen setts över och vissa åtgärder kommer att vidtas under innevarande budgetår.

Verksamheten inom programelementet Försvarsstaben skall främst inriktas mot att klarlägga konsekvenserna på kort och lång sikt av gällande planeringsnivå för- krigsmakten och att anpassa planering och organisation med hänsyn härtill. Vidare skall verksamheten inriktas mot att skapa en stab som är bättre lämpad än den nuvarande att handlägga frågor som rör krigsmaktens fredsorganisation. Bland viktiga uppgifter i övrigt ingår att göra en operativ konsekvensstudie av 1972 års försvars­beslut, att genomföra en operativ uthållighetsstudie och redovisa prin­ciper för krigsmaktsvärdering, att föreslå åtgärder för att minska antalet


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        105

anställda inom krigsmakten, att utforma förslag till omorganisation i lägre regional och lokal instans, att utforma och pröva försökssystem med ADB för operativ ledning, att förbereda översyn av den centrala ledningen, att ta fram underlag för ett nytt försvarsbeslut samt att utarbeta perspektivplan för perioden 1977/78-1991/92.

De kvalitativa målen för försvarsstabens arbete är att under program­planeperioden anpassa krigsmakten till 1972 års försvarsbeslut och att se till att en gemensam, rationell metod för operativ ledning används inom försvarsstaben och mUitärområdesstaberna.

Verksamheten under programelementet Försvarsstabens personalvårds­byrå inriktas mot åtgärder som syftar till att förbättra personalens villkor och som vidgar de anställdas och värnpliktigas möjlighet att genom samverkan och medinflytande bidra till ett gott produktionsresultat. Personalvårdsbyråns organisation skall anpassas till planerings- och pro­grambudgetsystemets principer varvid särskilt den uppföljande (inspekte­rande), analyserande och samordnande verksamheten skall beaktas.

Bland viktigare uppgifter i övrigt ingår att följa upp konsekvenserna av personalomflyttningar m. m. inom försvaret, att organisera och genom­föra värnpUktskonferenser, att utveckla den ekonomiska, sociala, psykiska och fysiska tryggheten för anställda och värnpliktiga och att utveckla en samordnad förvaltningsdemokratisk utbildning. Ambitionen är att byråns kapacitet skall utvecklas så att jämnvikt mellan behov och resurser nås vid programplaneperiodens slut. Kapacitetshöjningen skaU ske med nuvarande personal genom interna organisationsförändringar, precisering av ansvarsområdet, omfördelning och decentralisering av arbetsuppgifter, internutbildning av personalen samt ökat utnyttjande av ADB-system och konsulter.

Verksamheten under programelementet Försvarets intendenturkårstab påverkas av att försvarets intendenturkår ännu inte har fått sin slutliga organisation och omfattning. Under programplaneperioden beräknas all intendenturpersonal kunna föras samman i en kår.

Verksamheten anpassas dels till den ändrade organisation av personal­kårer och utbildntngsanstalter som genom pågående utredningar kan beräknas bli fastställd, dels till de organisationsförändringar i övrigt som under programplaneperioden berör intendenturpersonal.

Intendenturkårstabens organisation och samlokalisering med intenden­turförvaltningsskolan måste ses över, när beslut har fattats i kår- och/eller utbildningsfrågorna. Staben bör därvid ges en organisation som inte kräver förstärkning med personal ur kommenderingsreserven, vilket f. n. behövs för att lösa uppgifterna.

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Försvars­staben framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1972; 1000-tal kr.).

 

1972/73'

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Summa 1973/78

33 660

37 540

37 184

36 884

36 584

36 584

184 776

Prisläge februari 1971


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6

E 1.  Försvarsstaben

1972/73      Anslag    33 660 000 1973/74      Förslag   36 800 000

Kostnader och medelsbehov


106


 

Primäruppdrag m.m.

1972/73

1973/74

 

 

 

Överbefäl-

Dep. chefen

 

 

havaren

 

Försvarsstaben: Allmän led-

 

 

 

ning och förbandsverksam-

 

 

 

het (401 U)

33 660 000

40 598 000

39 858 000

Summa kostnader

33 660 000

40 598 000

39 858 000

Avgår:

 

 

 

Utgifter som belastar

 

 

 

andra anslag

~

-   3 058 000

-3 058 000

Summa utbetalningar för

 

 

 

primäruppdraget

33 660 000

37 540 000

36 800 000

Summa medelsbehov (anslag)

33 660 000

37 540 000

36 800 000

Personal


Personalkategori


Antal


1972/73           Beräknad ändring 1973/74

Överbefäl-      Dep. chefen havaren

 

Militär personal Regementsofficerare Kompaniofficerare Plutonsofficerare

162

3 4

-3 of of

-3 of of

Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare Kompaniofficerare

27 7

-4 of

-4 of.

Civil personal Handläggande personal Övrig personal

64 145

of. of

of of

 

412

- 7

- 7

Överbefälhavaren

A.    Löne-   och   prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med samman­lagt 2 038 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        J07

B.   Förändringar   enligt   Kungl.   Maj:ts   beslut

1.    Försvarsstaben

Kostnader för underhåll av motorfordon ökar (+ 168 000 kr.).

För blanketter och blankettryck behövs 10 000 kr.

Kostnaderna för mUitära flygtransporter som utförs av flygvapnet beräknas uppgå till 20 000 kr.

För omlokalisering av viss verksamhet till Karlstad m. fl. platser behövs 45 000 kr.

2.   Försvarsstabens personalvårdsbyrå

För blanketter och blankettryck behövs 5 000 kr.

3.   Försvarets intendenturkårstab

För blanketter och blankettryck behövs I 500 kr.

C.   Uppgiftsförändringar

1.  Försvarsstabens personalvårdsbyrå

För arvoden till personal vid tidningen VärnpUktsnytt behövs 115 000 kr., varav 20 000 kr. är sociala kostnader.

En tjänst för kompaniofficer utgår ur organisationen (— 14 400 kr.). 1 utbyte behövs en extra tjänst vid centralavdelningen (+ 14 400 kr.).

Planerad ökning av upplagan för tidningen VärnpUktsnytt beräknas kosta 200 000 kr.

Kostnaderna för utbildning i anslutning till försök med fördjupad företagsdemokrati beräknas uppgå till 100 000 kr.

Ett ökat stöd åt soldathemsverksamheten beräknas medföra en kost­nadsökning med 50 000 kr.

Utnyttjande av främst konsulter i juridiska frågor ökar medelsbehovet med 20 000 kr.

Administrationen av värnpliktig arbetsgrupp medför en ökning av kostnaderna med 30 000 kr.

Arbetsuppgifter avseende rekrytering och gemensam utbildning m. m. inom personalvården har förts över från anslaget F 21 (+ 1 200 000 kr.).

2.  Försvarets intendenturkårstab

Antalet regementsofficerare minskar med tre vilket medför en kost­nadsminskning med 147 000 kr.

Departementschefen

Överbefälhavaren anser att försvarsstabens verksamhet under program­planeperioden bör inriktas bl. a. på att göra staben bättre lämpad än f. n. att handlägga frågor som rör krigsmaktens fredsorganisation. Personal­vårdsbyråns verksamhet avses bli inriktad bl. a. mot åtgärder som syftar till att förbättra  personalens arbetsförhållanden.  Intendenturkårstaben


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                         108

bör enligt överbefälhavaren bl. a. anpassas till den organisation av personalkårer och utbildningsanstalter som kan beräknas bli fastställd under programplaneperioden. Jag kan i huvudsak godta detta. Jag räknar med att en översyn av den centrala stabsorganisationen skall kunna påbörjas åren 1974-1975.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har inte beräknat medel för en utökning av tidningen VärnpUktsnytt.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att    till   Försvarsstaben    för    budgetåret    1973/74   anvisa   ett förslagsanslag av 36 800 000 kr.

Arméstaben

Arméstaben är chefens för armén stab. I stabens uppgifter ingår bl. a. att biträda chefen för armén med ledningen av arméns mobUisering, utbildning, taktik, organisation, utrustning och personal i den mån sådan verksamhet inte har direkt samband med den operativa verksamheten. Under chefen för armén svarar staben vidare för arméns långsiktiga planering, leder och samordnar budgetarbetet samt handhar enligt över­befälhavarens bestämmande personalvårds- och upplysningsverksamheten inom armén.

Arméstaben är organiserad på tre sektioner, sex truppslagsavdelningar och en administrativ avdelning. Dessutom finns en budgetavdelning och en ADB-avdelning.

Verksamheten inom delprogrammet Arméstaben har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras frän förslagsanslaget Arméstaben.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför chefen för armén bl. a. följande.

1 början av perioden inriktas stabens verksamhet mot att utvärdera försvarsbeslutets konsekvenser för krigsorganisationens framtida utveck­Ung. Följdverkningarna härav för fredsorganisationen skall så tidigt som möjligt värderas så att kostnadsminskande rationaliseringar kan göras.

Stabens verksamhet kommer därefter att koncentreras på planering i syfte att anpassa arméns verksamhet till gällande ekonomisk nivå.

Genomförandet av beslutade organisationsförändringar i lägre regional och lokal instans samt åtgärder för att minska antalet anställda kommer att ha hög prioritet under hela perioden.

Arbetet med att uppnå effektivare värnpliktsutbildning skall fullföljas.

Pågående undersökning av arméstabens interna organisation skall snarast fullföljas så att ledningsmöjligheterna förbättras och personal­minskningar kan genomföras.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


109


Den av chefen för armén beräknade utvecklingen av anslaget Armé­staben framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1972; 1 000-tal kr.).

Summa 1972/73'       1973/74      1974/75       1975/76      1976/77      1977/78      1973/78

155 065

28 450

31445   31205   30 965   30 725   30 725

' Prisläge februari 1971

E 2. Arméstaben

1972/73      Anslag    28 450 000 1973/74      Förslag   30 265 000

Kostnader och inedelsbehov

 

Primämppdrag m. m.

1972/73

1973/74

 

 

 

Chefen för

Dep. chefen

 

 

armen

 

Arméstaben; Allmän ledning och förbandsverksamhet (40211)

30 679 000

33 940 000

33 260 000

Summa kostnader

30 679 000

33 940 000

33 260 000

A vgår:

Kostnader som belastar andra anslag

- 2 229 000

- 2 495 000

-2 495 000

Summa utbetalningar för pri-mäiuppdraget

28 450 000

31 445 000

30 765 000

Avgår: Inkomster

-

-

-  500 000

Summa medelsbehov (anslag)

28 450 000

31 445 000

30 265 000

Personal

Personalkategori

Antal

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Chefen för

Dep. chefen

 

 

armen

 

Militär personal

R egem en tsof fi cerare

Kompaniofficerare

Plutonsofficerare

143

16

4

of of of

-       1

-       2

-       1

Civilmilitär personal Läkare

2

of

of

Pensionerad militär personal

 

 

 

i arvodestjänst Regementsofficerare

26

of

of

Kompaniofficerare

14

of

of


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


110


 

Personalkategori

Antal

 

 

 

1972/73

Beräknad änd

Chefen för armén

ring 1973/74 Dep.chefen

Civil personal Handläggande personal Övrig personal

45,5 146,5

397

-4 -2

-6

-       4

-       3

-11

Chefen för armén

A.  Löne- och  prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 2 903 000 kr.

B.   Förändringar enligt  Kungl.  Maj:ts beslut

1.          Två tjänster för regementsofficer har tUlkommit i samband med pensionsåldershöjningen (+ 176 000 kr.). Kostnaderna för ytterligare fyra tjänster för aktiv militär personal som har tillkommit i utbyte mot arvodestjänster redovisas under löne- och prisomräkning.

2.    Kungl. Maj:ts beslut om förberedelser för utlokalisering av viss verksamhet till bl. a. Östersund medför en kostnadsstegring av 54 000 kr.

3.    Kostnader för arméns personaldelegation, som f. n. bestrids från anslaget Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet, bör föras över tUl förevarande anslag (+ 240 000 kr.).

C.  Uppgiftsförändringar

1.          I samband med minskning av antalet anställda vid krigsmakten skaU arméstabens personal reduceras med fyra personer för budgetär. Nu föreslås indragning av fyra tjänster för förste byråsekreterare. Dessutom kan två tjänster för kontorist dras in (— 316 000 kr.).

2.          För vissa tjänsteförändringar och för utrustning av ombyggda lokaler begärs 204 000 kr.

Departementschefen

Chefen för armén anser att arméstabens verksamhet under programplaneperioden bör inriktas bl. a. på studier och utredningar rörande fredsorganisationens utveckling. Jag delar denna uppfattning men vill samtidigt understryka att verksamheten bör anpassas till annat utredningsarbete inom detta område. Chefen för armén har anmält att en översyn av stabens interna organisation pågår. Som jag tidigare har anfört räknar jag  med   att   en   översyn  av  de centrala staberna  skall kunna


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                       111

påbörjas åren 1974-1975. Detta bör beaktas i nu pågående arbete.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Vid beräkningen har jag tagit hänsyn tUl den överföring av personalresurser m. m. för fototolkutbUdningen som jag har anmält under anslaget D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbands­verksamhet.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att     till    Arméstaben    för    budgetåret     1973/74    anvisa    ett förslagsanslag av 30 265 000 kr.

Marinstaben

Marinstaben är chefens för marinen stab. I stabens uppgifter ingår bl. a. att biträda chefen för marinen med ledningen av marinens mobilise­ring, utbildning, taktik, organisation, utrustning och personal i den mån sådan verksamhet inte har direkt samband med den operativa verksam­heten. Under chefen för marinen svarar staben vidare för marinens långsiktiga planering, leder och samordnar budgetarbetet samt handhar enligt överbefälhavarens bestämmande ledningen av underrättelse- och säkerhetstjänsten samt personalvårds- och upplysningsverksamheten inom marinen.

Marinstaben är organiserad på en planeringsavdelning, fyra sektioner, en kassaavdelning och en chefsexpedition. Under chefen för marinen lyder chefen för sjövärnskåren som i sin allmänna ledning av kåren biträds av sjövämskårens stab.

Verksamheten under delprogrammet Marinstaben har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Marinstaben.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför chefen för marinen bl. a. följande.

Arbetet inom krigsmaktens centrala staber — i varje fall inom marin­staben med dess direkta ledning av marinens produktionsenheter — bedöms under programplaneperioden komma att bedrivas i en påtaglig obalans mellan uppgifter och resurser. Stora ansträngningar mäste sättas in på att under perioden nå en sådan förbättrad avvägning mellan uppgifter och resurser som är en förutsättning för en harmonisk avväg­ning mellan kvalitet och kvantitet i stabsarbetet. Marinstabens verksam­het under programplaneperioden kommer att inriktas mot de fasta rutiner som planerings- och programbudgetsystemet kräver. Verksam­heten kommer också att omfatta en fortlöpande anpassning av stabs­organisationen till förelagda uppgifter. Bland viktiga uppgifter för staben märks genomförande av ny organisation vid örlogsbaser och kustartilleri-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


112


försvar, översyn av marinstabens och sjövämskårens organisation m. m., översyn av krigsorganisationen för främst bas-, underhålls- och kust­bevakningsförband, utformning och införande av olika informations­system, utredning och förberedelser för ny befälsordning, översyn av underhållsverksamheten för marinen, deltagande i generalplanemöten och åtgärder i samband med genomförande av personalminskningar.

Den av chefen för marinen beräknade utvecklingen av anslaget Marin­staben   framgår  av  följande  sammanställning (prisläge   februari   1972;

 

1 000-tal kr.).

 

 

 

 

 

1972/73'     1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Summa 1973/78

22 390         24 700

24 500

24 310

24 120

24 120

121750

Prisläge februari 1971

E 3.  Marinstaben

1972/73      Anslag    22 390 000 1973/74      Förslag   23 720 000

Kostnader och medelsbehov


Primäruppdrag m. m.


1972/73


1973/74


 


Chefen för marinen


Dep. chefen


 


Marinstaben: Allmän ledning och förbandsverksamhet (40311)

Summa kostnader för primär­uppdraget

Summa medelsbehov (anslag)


22 390 000

22 390 000 22 390 000


24 697 000

24 697 000 24 697 000


23 720 000

23 720 000 23 720 000


Personal

 

Personalkategori

Antal

 

 

 

1972/73

Beräknad ä

Chefen för marinen

ndring 1973/74 Dep. chefen

Militär personal Regementsofficerare Kompaniofficerare Plutonsofficerare

Civilmilitär personal Teknisk personal Läkare

105 40

22

1 1

+ 3 + 1 of

of of.

of of of

of of


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


113


 

Personalkategori

Antal

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Chefen för marinen

Dep.chefen

Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare Kompaniofficerare

9

5

of of

of of

C(V/7 personal Handläggande personal Övrig personal

11

137

+ 1

+ 2,5

of

-2

 

331

+ 7.5

-2

Chefen for marinen

A.   Löne- och prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med I 825 000 kr.

B.   Förändringar   enligt   Kungl.   Maj.ts   beslut

Medel för en assistent och en kansUskrivare, som vid marinstaben betjänar flygstaben i kassahänseende, bör ingå i anslaget (+- 82 000 kr.)

C.   Uppgiftsförändringar

Marinstabens organisation och personella resurser medger inte att staben utan extra resurstillskott kan leda, utveckla och utvärdera den verksamhet som införandet av det nya planerings- och programbudget­systemet medför. Sådant resurstillskott har t. o. m. budgetåret 1971/72 erhåUits genom särskilt beslut av Kungl. Maj:t för ett år åt gången. Fr. o. m. budgetåret 1973/74 bör tillkomma tjänster för tre regements­officerare (varav en tUlfäUig), en kompaniofficer (tUlfälhg) samt en byrådirektör och en kansliskrivare med halvtidstjänstgöring (+400 000 kr.).

Departementschefen

Chefen för marinen anser att marinstabens verksamhet under program­planeperioden bör inriktas bl. a. på de fasta rutiner som planerings- och budgeteringssystemet kräver och på olika organisationsfrågor. Jag kan godta denna inriktning. Som jag tidigare har anfört räknar jag med att en översyn av de centrala staberna skall kunna påbörjas åren 1974-1975. Detta bör beaktas i nu pågående arbete.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och niedelsbehov.

8 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 6


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        114

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Marinstaben för budgetåret  1973/74 anvisa ett förslags­anslag av 23 720 000 kr.

Flygstaben

Flygstaben är chefens för flygvapnet stab. I stabens uppgifter ingår bl. a. att biträda chefen för flygvapnet med ledningen av flygvapnets mobilisering, utbildning, taktik, organisation, utrustning och personal i den mån sådan verksamhet inte har direkt samband med den operativa verksamheten. Under chefen för flygvapnet svarar staben vidare för flygvapnets långsiktiga planering, leder och samordnar budgetarbetet samt handhar enligt överbefälhavarens bestämmande dels ledningen av underrättelse-, säkerhets-, väder- och trafikledningstjänsten, dels den mUitärmeteorologiska forskningen samt personalvårds- och upplysnings­verksamheten inom flygvapnet.

Flygstaben är organiserad på en planeringsavdelning, två sektioner, en flygsäkerhetsavdelning, en systemgrupp, en chefsexpedition och ett centralorgan för den militära vädertjänsten.

Verksamheten under delprogrammet Flygstaben har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och för­bandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Flygstaben.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför chefen för flyg­vapnet bl. a. följande.

Verksamheten skall mot bakgrund av utvecklingen inom huvudpro­grammet Flygvapenförband inriktas på studier och utredningar för att rationalisera och effektivisera den framtida krigs- och fredsorganisationen inom flygvapnet. Vidare skall rekryterings- och utbildningsverksamheten anpassas tUl organisationens framtida utveckling. Dessutom skall dels de beslutade organisationsförändringarna av Roslagens, Svea och HaUands flygkårer samt Södertörns flygflottilj genomföras, dels verksamheten vid Flygvapnets Södertörnsskolor byggas upp.

Den av chefen för flygvapnet beräknade utvecklingen av anslaget Flygstaben framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1972; I 000-tal kr.).

 

1972/73'

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Summa 1973/78

29 090

31725

31 475

31 225

30 965

30 965

156 355

' Prisläge februari 1971


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


115


E 4.  Flygstaben

1972/73      Anslag    29 090 000 1973/74      Förslag   30 800 000

Kostnader och medelsbehov

 

Primäruppdrag m. m.

1972/73

1973/74

 

 

 

Chefen för flygvapnet

Dep. chefen

Flygstaben: Allmän ledning och förbandsverksamhet (40411)

29 090 000

31 725 000

30 800 000

Summa kostnader för primär­uppdraget

29 090 000

31 725 000

30 800 000

Summa medelsbehov (anslag)

29 090 000

31 725 000

30 800 000

Personal

Personalkategori

Antal

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Chefen för flygvapnet

Dep. chefen

Militär personal Regementsofficerare Kompaniofficerare Plutonsofficerare

95

15

6

- 1 of of

-1 of of

Civilmilitär personal Teknisk personal Läkare

5 4

of of

of of

Övrig personal

32

of

of

Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare Kompaniofficerare

10

4

of of

of of

Civil personal Handläggande personal Övrig personal

14 163

of -3

of

-3

 

348

-4

-4

Chefen för flygvapnet

A.  Löne- och prisomräkning

Löne-    och     prisomräkningen    innebär    en    kostnadsökning    med 2 487 000 kr.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                        116

B.  Förändring   enligt   Kungl.   Maj:ts   beslut

Ökningen av lönekostnadspålägget från 24 tiU 26 % medför en mer­kostnad av 388 000 kr.

C.  Uppgiftsförändringar

Reducering med tre tjänster för civil personal samt en frivilligt tjänstgörande regementsofficer innebär en kostnadsminskning med 240 000 kr.

Departementschefen

Chefen för flygvapnet anser att flygstabens verksamhet under program­planeperioden bör inriktas bl. a. på att rationalisera och effektivisera den framtida krigs- och fredsorganisationen inom flygvapnet och att genom­föra beslutade organisationsförändringar. Jag kan godta denna inriktning. Som jag tidigare har anfört räknar jag med att en översyn av de centrala staberna skall kunna påbörjas åren 1974—1975.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att  tUl Flygstaben  för budgetåret   1973/74 anvisa ett förslags­anslag av 30 800 000 kr.

MUitärområdesstaber m. m.

Militärområdesstabema och Gotlands militärkommandostab är militär­befälhavarnas resp. mUitärkommandochefens stabsorgan. 1 stabernas upp­gifter ingår bl. a. att biträda mUitärbefälhavaren (militärkommando-chefen) med förberedelser för och ledning av militärområdets (militär-kommandots) försvar. Staberna svarar i fred för operativa krigsförbere­delser m. m. samt biträder med ledningen av utbildnings- och mobilise­ringsverksamheten, underrättelse- och säkerhetstjänsten samt personal­vårds- och upplysningstjänsten m. m. inom militärområdet (militär­kommandot).

Mihtärområdesstaberna är organiserade på fem sektioner (militär-kommandostaben på fyra sektioner) och en stabsavdelning. Vid vissa militärområdesstaber finns dessutom en flygsektion.

Intendenturförvaltningarna är militärbefälhavarnas (militärkommando-chefens) organ för den verkstäUande intendenturförvaltningstjänsten. För­valtningarna är vardera organiserade pä ett ledningsorgan och underlydan­de förråd m. m.

Tygförvaltningarna är militärbefälhavarnas (mUitärkommandochefens) organ för den verkställande tygförrådstjänsten. Förvaltningarna är varde­ra organiserade på ett ledningsorgan och underlydande förråd.

Verksamheten under delprogrammet Militärområdesstaber m. m. har


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        117

budgeterats på tre primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet. Operativ och krigsorganisatorisk verk­samhet samt Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Militärområdesstaber m. m.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl. a. följande.

Under de närmaste åren förutses inte några förändringar i fråga om organisation och uppgiftsfördelning i stort inom den högre regionala ledningsnivån. Strävan är att minska personalkostnaderna inom delpro­grammet. Ledningsorganisationen inom Gotlands militärkommandostab utreds särskUt.

Inom förvaltningsområdet fortsätter rationaliseringen av främst verk­stadsdriften och förrådsverksamheten.

Införandet av planerings- och programbudgetsystemet samt militär-befälhavarnas uppgifter inom detta innebär förändringar av uppgifter och ansvar som påverkar organisationen inom de olika programelementen. Några väsentliga organisationsförändringar är emellertid inte planerade under perioden. En planerings- och budgetenhet avses dock organiseras så snart pågående försöksverksamhet är utvärderad.

I fråga om operativa och krigsorganisatoriska uppgifter — dvs. krigsplanläggning, tillämpningsövningar och insatsberedskap, underrättel­se- och säkerhetstjänst, krigsorganisationsändringar, mobiliseringsbered­skap och truppförsök — förutsätts verksamheten behälla oförändrad omfattning.

Det nya systemet för inskrivning och personalredovisning medför ökade krav på militärbefälhavarnas insatser för planering och ledning av personaltjänsten.

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Militär­områdesstaber m. m. framgår av följande sammanställning (prisläge feb­ruari 1972; 1 000-tal kr.).

Summa 1972/73'     1973/74       1974/75       1975/76       1976/77      1977/78       1973/78

105 000       121000       120 000       119 000       118 000       118 000      596 000 ' Prisläge februari 1971

E 5.  MiUtärområdesstaber m. m.

1972/73      Anslag    105 000 000 1973/74      Förslag   120 500 000


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6

Kostnader och medelsbehov


18


 


Primäruppdrag m. m.


1972/73


1973/74


 


Överbefäl­havaren


Dep. chefen


 


Militärområdesstaber m. m.:

Allmän ledning och förband­verksamhet (40511)

Operativ och krigsorganisa­torisk verksamhet (40512)

Utbildning till och av fast anställd personal m. fl. (40 513)

Summa kostnader för primär­uppdragen

Avgår:

Utgifter som belastar andra anslag

Summa medelsbehov (anslag)


103 776 000                                89 319 000

9 430 000    32 525 000 > 124 500 000

2 357 000                                3 156 000;

/15 563 000        125 000 000      124 500 000

10 563 000  -4 000 000  -4 000 000 105 000 000      121 000 000     120 500 000


Personal

 

 

Personalkategori

Antal

 

 

 

1972/73

Beräknad ändri

ing 1973/74

 

Överbefäl­havaren

Dep. chefen

Militär personal Regementsofficerare Kompaniofficerare Plutonsofficerare

246 116

28

of of of.

of of of

Civilmilitär personal Teknisk personal Läkare (veterinärer)

50 18

of of

of of

Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare Kortipaniofficerare

61

55

of of

of. of

Civil personal Handläggande personal Övrig personal

37 1 277

of -20

of -20

 

1888

-20

-20

Överbefälhavaren

A.   Löne-   och   prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 3 970 000 kr.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                         119

B.  Förändringar   enligt   Kungl.   Maj:ts   beslut

Höjningen av pensionsåldern för militär personal till 60 år beräknas öka kostnaderna med 2 480 000 kr.

Höjningen av arbetsgivaravgiften med 2 % ökar kostnaderna med 1 800 000 kr.

C.  Uppgiftsförändringar

Tömning av mUitärområdesförråd för drivmedel i samband med ren­göring ökar kostnaderna med 600 000 kr.

Försöksverksamhet med fast maskintjänst i Skåne medför en kostnads­ökning med 587 000 kr.

Fr. o. m. budgetåret 1973/74 skall vissa uppgifter övertas från andra primäruppdrag. Detta innebär ett ytterligare behov av betalningsmedel med sammanlagt 6 563 000 kr. Härav beräknas bl. a. 2 950 000 kr. för löner för personal vid tygförvaltningama och 2 352 000 kr. för utgifter för centrala frakter mellan militärområdena.

Departementschefen

Överbefälhavaren anser att verksamheten inom delprogrammet Militär­områdesstaber m. m. i stort bör behålla nuvarande omfattning under programplaneperioden. Strävan bör dock vara att minska personalkost­naderna inom delprogrammet. För egen del finner jag det angeläget att militärområdesstabernas organisation ses över. Som jag tidigare har anfört räknar jag med att en översyn av den centrala stabsorganisationen skall kunna påbörjas åren 1974-197 5. Möjligheterna att samordna denna översyn med en översyn av militärområdesstaberna bör övervägas närma­re. Beträffande Gotlands militärkommandostab räknar jag med att vissa förändringar skall kunna genomföras under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Militärområdesstaber m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 120 500 000 kr.

Krigsorganisation för vissa staber m. m.

Delprogrammet Krigsorganisation för vissa staber m. m. berör huvud­produktionsområdena Ledning och förbandsverksamhet samt Materiel­anskaffning. Inom det förra huvudproduktionsområdet har överbefäl­havaren budgeterat verksamheten på två primäruppdrag inom delproduk­tionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet samt Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet. Verksamheten inom huvudproduk­tionsområdet Materielanskaffning har budgeterats på ett primäruppdrag


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                        120

inom delproduktionsområdet Centralt vidtagen materielanskaffning. Primäruppdraget avser centralt vidtagen anskaffning och utbyggnad av teleteknisk signalmateriel samt anskaffning av vissa inventarier för fasta stabsplatser.

Verksamheten finansieras från förslagsanslagen Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Ledning och förbandsverksamhet resp. Krigsorganisa­tion förvissa staber m. m.: Materielanskaffning.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslagen Krigs­organisation för vissa staber m. m.: Ledning och förbandsverksamhet samt Krigsorganisation för vissa staber m. m.; Materielanskaffning fram­går av följande sammanställning (prisläge februari 1972; 1 000-tal kr.).

Anslag                               1972/    1973/    1974/    1975/    1976/    1977/    Summa

73'        74         75          76          77          78          1973/78

E 6. Krigsorganisa­
tion för vissa
staber m.m.:
Lednings och
förbandsverk­
samhet
                     11790  12 380  12 380  12 380  12 380  12 380    61900

E 7. Krigsorganisa­
tion för vissa
staber m. m.:
Materielan­
skaffning
                 27 000 26 250 21 000  18 900  16 800  13 650    96 600

38 790 38 630 33 380 31 280 29 180 26 030 158 500

' Prisläge februari 1971

Det  beräknade behovet av  bestäUningsbemyndiganden samt bemyn-

digandeskuldens   storlek   under   programplaneperioden   under  anslaget

Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materielanskaffning framgår av

följande sammanställning (1 000-tal kr.).

1972/    1973/    1974/    1975/    1976/    1977/    Summa
73          74          75          76          77          78          1973/78

Bemyndigandebehov       33 000 22 000  17 000  13 000  14 000  13 000 79 000 Bemyndigandeskuld vid

utgången av resp.

budgetår                       44 612 40 362 36 362 30 462 27 662  27 012

I övrigt är programplanen av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens försvarsutskott.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


121


E 6.   Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Ledning och förbandsverk­samhet

1972/73      Anslag     11 790 000 1973/74      Förslag   12 380 000

Kostnader och medelsbehov


Primäruppdrag m. m.


1972/73


1973/74


 


Överbefäl­havaren


Dep. chefen


Krigsorganisation för vissa staber m.m.:

Allmän ledning och förbands­
verksamhet (40611)
                          11476000           12000000

Operativ och krigsorganisa-                                                                 }     12 380 000

torisk verksamhet (40612)                   314 000              380 000

Summa kostnader för primär­
uppdragen
                                       11790 000         12 380 000          12 380 000

Summa medelsbehov (anslag)            11790 000         12 380 000          12 380 000

Överbefälhavaren

A.  Löne-   och   prisomräkning   m.  m.

Kostnaderna beräknas öka med 524 000 kr. till följd av bl. a. hyres­höjningar.

B.  Uppgiftsförändringar

På grund av ökat antal övningar under primäruppdraget operativ och krigsorganisatorisk verksamhet ökar kostnaderna med 66 000 kr.

Departementschefen

Jag kan  i  huvudsak godta den inriktning som överbefälhavaren har angett för verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 197 3/74 anvisa ett förslags­anslag av 12 380 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


122


E 7.  Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materielanskaffning

1972/73      Anslag    27 000 000 1973/74      Förslag   26 250 000

BestäUningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)


Primäruppdrag m. m.


1972/73


1973/74


 


Överbefäl­havaren


Dep. chefen


 


Bem.


Bet.


Bem.


Bet.


Bem.


Bet.


 


33 000

Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Centralt vidtagen materielan­skaffning m. m. (40622)

Summa medelsbehov (anslag)

Summa bemyndigande-behov


33 000    27 000   22 000   26 250    22 000    26 250

27 000

26 250

26 250

22 000

22 000


Överbefälhavaren

Inga uppgiftsändringar påverkar anslaget under nästa budgetår. Planeringsramen för budgetåret 1973/74 har skurits ned med 750 000 kr. Detta innebär en minskad anskaffning av kortvägsmateriel.

Departementschefen

Jag kan i huvudsak godta överbefälhavarens förslag till inriktning av verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över bestäUningsbemyndiganden och medelsbehov. Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.      bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att beställningar av materiel m. m. för vissa staber får läggas ut inom en kostnadsram av 22 000 000 kr.

2.  till Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materielanskaff­ning för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 26 250 000 kr.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


123


E 8.  Central och högre regional ledning: Iståndsättning av befäst­ningar och kaserner

1972/73      Anslag    8 300 000 1973/74      Förslag   9 910 000

Verksamheten under anslaget omfattar inståndsättning av befästningar och byggnader för central och högre regional ledning. Anslaget skall tillgodoföras inkomstsidan i staten för försvarets fastighetsfond för att balansera utgifter inom staten för fonden.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)


Primäruppdrag m. m.


1972/73


1973/74


 


Överbefäl­havaren


Dep.chefen


 


Befästningars   delfond

Central och högre regional led­ning: Iståndsättning av befäst­ningar ni. m. för delprogrammen

MiUtärområdesstaber m. m.

(40534.1) Krigsorganisation för vissa staber

m. m. (40634)

Kasernbyggnaders d e 1 f o n d

Central och högre regional led­ning: Iståndsättning av kaser­ner m. m. för delprogrammen

Försvarsstaben (40134) Marinstaben (40334) Militärområdesstaber m. m. (40534.2)

Summa kostnader för primärupp­dragen

Summa medelsbchov (anslag)


5 500

1 600 200

1 000

8 300 8 300i


2 000 4510

1 700

1 700

9 910 9 910


2 000 4 510

1 700

1 700

9 910 9 910


' Medgivet överskridande av anslagsbeloppet 800 000 kr.

Överbefälhavaren

Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.


Objekt


Medelsförbrukning (1 000-tal kr.)


Befästningars   delfond

Militärområdesstaber m. m.

1.    Ombyggnad av vissa drivmedelsförråd                                                        500

2. Ombyggnad av ammunitionsförråd (totalkostnad 2 milj. kr.) 1 500 Krigsorganisation för vissa staber m. m.

3. Ombyggnad av signalanläggning (totalkostnad 2.2 milj. kr.)                   1 200

4. Ombyggnad av stab.splats (totalkostnad 3 220 000 kr.)                          1 200


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


124


 


Objekt


Medelsförbrukning (1 000-tal kr.)


 


5.     Ombyggnad av stabsplats (totalkostnad 4 935 000 kr.)

6.     Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m.


935 1 175

6 510


 


Kasernbyggnaders   delfond

Försvarsstaben

1.     Ombyggnad för reproduktionscentral i militärstabsbyggnaden

2.     Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader m. m.

3.     Vissa tekniska försörjningsanordningar m. m.

Militäromrädesstaber m. m.

4.     Mindre Lständsättningsarbeten på byggnader m. m.

5.     Vissa tekniska försörjningsanordningar m. m.


560 740 400

1 200 500

3 400


Totalt   9 910

Befästningars dclfond

1.           För fortsatta ombyggnadsarbeten för att förbättra säkerheten och driften vid militärområdesförråden för drivmedel beräknas ett medels­behov av 500 000 kr. för nästa budgetår.

2.     Ett ammunitionsförråd behöver byggas om till tygmaterielförråd. Härigenom kommer driften vid förrådet att kunna förbättras med rationaliseringsvinster som följd. Fortifikationsförvaltningen har redo­visat förslag till byggnadsprogram och huvudhandlingar för ombygg­naden. Kostnaderna har därvid beräknats till 2 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

3.     Behovet av ombyggnad av en signalanläggning har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1972:75 (s. 267). Kungl. Maj :t uppdrog den 16 juni 1972 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden inom en kostnadsratn av 2 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1971, vilket motsvarar 2,2 milj. kr. enligt prisläget den I februari 1972.

4.     En stabsplats behöver byggas om. Kungl. Maj:t uppdrog den 16 juni 1972 åt fortiflkationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för ombyggnaden. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 3 220 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

5.     Behovet av ombyggnad av denna stabsplats har senast anmälts för riksdagen i prop. 1972:75 (s. 266). Kungl. Maj:t uppdrog den 4 juni 197 1 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 4 milj. kr. enligt prisläget den I februari 1970, vilket motsvarar 4 935 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

6.     För mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. behövs 1 175 000 kr. för nästa budgetår.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                         125

Kasernbyggnaders delfond

1. Militärstabsbyggnaden (byggnad nr 41) i Stockholm behöver byggas om för att skapa större utrymme för reproduktionscentralen m. m. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för ombyggnaden. Kostnaderna angavs därvid till 600 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1972. Förslaget innebär i stort att lokaler i bottenvåningens sydöstra hörn byggs om. Hissmaskineriet byts ut mot ett nytt som bättre tUlgodoser de tunga papperstransporterna till reproduktionscentralen. Ett i byggnaden beläget postkontor flyttas till lokaler intill reproduktions­centralen. — Kungl. Maj;t uppdrog den 7 april 1972 åt fortifikationsför­valtningen att utarbeta huvudhandlingar för ombyggnaden. Sådana hand­lingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 560 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

2   och 4. För mindre iståndsättningsarbeten på byggnader m. m.
beräknas ett medelsbehov av (740 000 + I 200 000) 1 940 000 kr. för
nästa budgetår. Organisationsförändringar m. m., vars omfattning inte nu
kan förutses, medför krav pä omdisponering, anpassning och ändrat ut­
nyttjande av befintliga lokaler, ändring av värme-och ventilationssystem
samt elektriska installationer m. m. För att beslutade omorganisationer
m. m. skall få avsedd effekt behövs medel för erforderliga ombyggnads-
och inredningsarbeten.

3  och 5. För vissa tekniska försöriningsanordningar m. m. beräknas ett
medelsbehov av (400 000 + 500 000) 900 000 kr. för nästa budgetår.
Medlen avses för att modernisera och förnya installationer och anlägg­
ningar för värme- och elförsörjning, iståndsätta vägar och planer samt
byta ut eller komplettera vattenlednings- och avloppsnät.

Departementschefen

Med   hänvisning till sammanställningen  över kostnader och  medels­behov beräknar jag anslaget till 9 910 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Central och högre regional ledning: Iståndsättning av befästningar och kaserner för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 9 910 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                      126

F   Gemensamma myndigheter och funktioner

Försvarets civUförvaltning

Försvarets civUförvaltning leder och övervakar krigsmaktens avlönings-, kassa- och räkenskapsväsende. I verkets uppgifter ingår också bl. a. att svara för skaderegleringar, indrivningar och andra rättsliga angelägenheter inom försvaret samt att vara försvarets patentorgan och tillsynsmyndig­het för familjebidragsverksamheten.

Chef för civUförvaltningen är en generaldirektör. Verket är organiserat på fyra byråer. Dessa är kanslibyrån, kameralbyrån, revisionsbyrån och juridiska byrån. För ledning av försöksverksamheten med gemensam datadrift inom försvaret har inrättats en särskild enhet — datadriftled-ningen.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets civilförvaltning har budgeterats på två primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet. Ett primäruppdrag finansieras från förslagsanslaget Försvarets civilförvaltning. Som uppbördsmedel redovisas inkomster av viss avlöningsuträkning. Det andra primäruppdraget. För­svarets datadriftorganisation, redovisas som självbärande verksamhet under anslaget Försvarets civilförvaltning.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen av internprogrammen m. m. anför försvarets civilförvaltning bl. a. följande.

Övergången till statsförvaltningens gemensamma redovisningssystem, system S, och till organisation enligt riksrevisionsverkets s. k. SEA-modell styr utvecklingen inom redovisnings- och revisionsverksamheten. Utveck­ling av system, metoder och organisation, extern och intern utbUdning samt utarbetande och revidering av föreskrifter kommer att prägla arbetet under hela programplaneperioden. Beslutad utvidgning av civilför­valtningens redovisnings- och revisionsansvar ökar arbetsmängden. Arbe­tet kompliceras av att skilda system m. m. måste tillämpas parallellt under periodens tre första år. Kommande beslut om att införa ett personaladministrativt informationssystem (PAI) påverkar också verk­samheten.

För verksamheten med löne- och värnpliktsförmäner är utvecklingen svårbedömd eftersom den i stor utsträckning är beroende av resultaten av flera pågående utredningar. Civilförvaltningen räknar dock med en ökning av arbetsbelastningen, åtminstone under programplaneperiodens första hälft.

Den allmänjuridiska verksamheten förutses öka.

För patentverksamheten antyder erfarenheterna en ökning av arbetet inom vissa avsnitt. Dessa tendenser kan eventuellt komma att motvägas


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


127


av att andra arbetsuppgifter faller bort.

Civilförvaltningens interna personaladministration förutses få ökat arbete inom avsnitten planering, rekrytering och utbUdning.

Om statsmakterna skulle besluta att civilförvaltningen skall flyttas till annan ort, kommer detta att negativt påverka förutsättningarna för att driva förvaltningens sakverksamhet.

Försvarets datadriftorganisation omfattar civilförvaltningens ledning av försöksverksamheten med gemensam datadrift inom försvaret. Försöks­perioden sträcker sig t. o. m. den 30 juni 1974. Syftet med försöksverk­samheten är att få underlag för ett senare beslut om en teknisk, ekonomisk och organisatorisk samordning av datamaskindriften inom försvaret. I samråd med försvarets rationaliseringsinstitut skall förslag till organisation av datadriften inom försvaret tillställas Kungl. Maj:t före den I april 1973.

Den av civUförvaltningen beräknade utvecklingen av anslaget Försva­rets civilförvaltning framgår av följande sammanställning (prisläge febru­ari 1972; 1 000-tal kr.).

 

1972/73'

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Summa 1973/78

18 420

21 126

21 391

21 646

21671

21676

107 510

Prisläge februari 1971

Fl.  Försvarets civilförvaltning

1972/73      Anslag    18 420 000 1973/74      Förslag   20 250 000

Kostnader och medelsbehov


Primäruppdrag m.m.


1972/73


1973/74


 


Försvarets civilförvalt­ning


Dep.chefen


 


21 851 000 44 310 400

Försvarets civilförvaltning: All­män ledning och förbandsverk­samhet

Försvarets civilförvaltning och Krigsorganisationen för försva­rets civilförvaltning (50111.1)

Försvarets datadriftorganisation (50111.2)

Summa kostnader


19 753 600      22 459 400

20 401 000 40 154 600


21 583 600

21 851 000 43 434 600


A vgår:

Koniplementkostnader                            -315 000        -315 000             -   315 000

Summa utbetalningar för primärupp­
dragen
                                                  39 839 600      43 995 400          43 119 600


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


128


 


Primäruppdrag m. m.


1972/73        1973/74


 


Försvarets civilförvalt­ning


Dep.chefen


 


18 420 000      21125 800


Avgår: Inbetalningar

a)     avlöningsuträkning för vissa myndigheter

b) datadriftorganisationen

Summa medelsbehov (anslag)


1019 600 20 400 000


1019 600 21 850 000


- 1 019 600 -21 850 000

20 250 000


Personal

 

 

Personalkategori

Antal'

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring

1973/74

 

Försvarets-civilförvalt-

Dep.chefen

 

 

ning

 

Pensionerad militär personal i

arvodestjänst

Regementsofficerare

1

of

of

Civil personal Handläggande personal Övrig personal

114 181

of - 1

of - 1

 

296

-;

- 1

' Inkl. den av civilförvaltningen administrerade personalen för försvarets data­driftorganisation

Försvarets civilförvaltning

A. Löne-   och   prisomräkning

Löne- och prisomräkningen beräknas medföra en kostnadsökning med totalt 2 224 000 kr.

B .  F ö r ä n d r i n g a r   enligt   Kungl.   Maj:ts   beslut

1.  Försvarets civilförvaltning

För ytterligare tjänster beräknar civilförvaltningen 123 000 kr. För ADB-verksamhet erfordras ytteriigare 467 000 kr.

C.Uppgiftsförändringar

1. Försvarets civilförvaltning

Kostnadsökningen för föreslagna tjänster föreslås kompenserad genom att sammanlagt tre tjänster dras in (— 108 000 kr.).

Om civilförvaltningen befrias från arbetet med anståndsärenden och


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        129

ärenden om civUanställningsutbildning kan en tjänst dras in (- 43 188 kr.).

För fortsatta försök med revision med hjälp av ADB behövs ytterligare 15 000 kr.

Under nästa budgetår beräknas en tjänst för revisor kunna dras in (- 59 088  kr.).

Kassatjänsten för försvarsdepartementets kommittéer och nämnder m. m. bör föras över tUl statsdepartementens organisationsavdelning (- 100 000 kr.).

Pä grund av omorganisation vid verkets flyttning år 1971 kan två tjänster dras in när vakans uppkommer (— 73 608 kr.).

Medel har tidigare inte beräknats för publikationer och blanketter som fastställs av civilförvaltningen. Enligt överbefälhavarens direktiv bördetta ske fr. o. m. budgetåret 1973/74 (+ 150 000 kr.).

För trivselfrämjande åtgärder behövs 3 000 kr.

2. Försvarets datadriftorganisation

Lönsamheten i datadriften kan påtagligt förbättras genom erfarenhets­utbyte med annan driftpersonal vid konferenser m. m., bl. a. utomlands. För nästa budgetår bör anvisas 14 000 kr. för utrikes resor (+ 10 000 kr.).

Departementschefen

Försvarets civilförvaltning anser att bl. a. övergången till statsförvalt­ningens gemensamma redovisningssystem, system S, och till organisation enligt riksrevisionsverkets s. k. SEA-modell kommer att styra utveck­lingen inom redovisnings- och revisionsverksamheten samt att utveck­lingen av system, metoder, organisation m. m. kommer att prägla arbetet under hela programplaneperioden. Civilförvaltningen beräknar att arbets­mängden med oförändrad inriktning kommer att öka på flera områden, bl. a. i fråga om löne- och värnpliktsförmåner och den juridiska verksam­heten. I övrigt kan civilförvaltningens uppgifter och organisation komma att påverkas av redan fattade eller kommande beslut om verkets omloka­lisering och redovisnings- och revisionsverksamheten. Jag kan i stort godta den inriktning av verksamheten som civilförvaltningen har angett.

1 löne- och prisomräkningen har civUförvaltningen tagit upp I milj. kr. för tjänster som f. n. hälls vakanta. Medel för sådana tjänster bör enligt min mening inte beräknas (A).

Inom ramen för den nya organisationen för redovisning och redovis­ningsrevision har jag beräknat medel för två nya tjänster för utbildningsän­damål (B 1).

Efter samråd med chefen för finansdepartementet förordar jag att kassa­tjänsten för försvarsdepartementets kommittéer förs över till statsdeparte­mentens organisationsavdelning. Däremot anser jag att kassatjänsten för

9 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 6


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                        130

departementets nämnder även i fortsättningen bör skötas av civilförvalt­ningen (C 1).

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställ­ningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tiU Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 20 250 000 kr.

F  2.  Försvarets sjukvårdsstyrelse

F  3.  Fortifikationsförvaltningen

Under åberopande av vad jag har anfört tidigare hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1973/74 beräkna l.till    Försvarets    sjukvårdsstyrelse     ett    förslagsanslag    av

14 100 000 kr. 2. till     Fortifikationsförvaltningen     ett     förslagsanslag     av 37 810 000 kr.

Försvarets materielverk

Försvarets materielverk är central förvaltningsmyndighet för materiel-förvaltningen inom krigsmakten utom vad avser sjukvårdsmateriel och fortifikatorisk materiel. Materielverket svarar vidare för anskaffning av vissa förnödenheter till myndigheter utom krigsmakten.

Materielverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirek­tör. Verksamheten är organiserad på en enhet för central planering och fem huvudavdelningar, nämligen huvudavdelningarna för armémateriel, marinmateriel, flygmateriel och administration samt huvudavdelningen i Karlstad. Intendenturmaterielförvaltningen kvarstår intiU den 1 juli 1973 och är direkt underställd chefen för verket.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets materielverk har bud­geterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets materielverk.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets materiel­verk bl. a. följande.

1972 års försvarsbeslut förändrar tills vidare inte materielverkets uppgifter. Först sedan överbefälhavarens "Studie 73" har lett till ställ­ningstaganden kan en eventuell nyinriktning ske. Under de närmaste budgetåren kommer försvarsbeslutet att medföra krav på ökade insatser


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                       131

från verkets sida för omplanering och för att ta till vara tillgängliga medel på bästa sätt.

I prop. 1972:75 (s. 1 10) uttalade krav på handhngsfrihet innebär krav på verket att upprätthålla alternativa planer för materielanskaffning m. m. som snabbt skall kunna verkställas när så påfordras.

Beslut har fattats om omorganisation av verket. Antalet anställda skall minskas med minst 400. Denna minskning måste de närmaste åren vara styrande för verkets personalplanering och löneanslagsbehov. Verket bedömer det möjligt att genomföra minskningen utan att mer betydelse­fulla uppgifter skall behöva eftersättas. Detta förutsätter dock att verkets rationaliseringsplan och en genomsnitthg kvalitetshöjning av personalens arbetsinsats kan genomföras samt att inga nya uppgifter tUlkommer utan motsvarande resurstilldelning.

Försvarets materielverk har förutom program- och produktionsansva­ret för delprogrammet Försvarets materielverk produktionsansvar för materielanskaffning och för forskning och utveckling i samband därmed. Verket har vidare fackansvar för förrådsverksamhet, verkstadsdrift, för­plägnad och materielunderhåll.

På den administrativa sidan kommer den produktionsmässiga led­ningen inom produktionsområdena Materielanskaffning samt Forskning och utveckling att domineras av tillämpningen av det nya produktions­planeringssystemet.

Huvudverkstadsfunktionen avses utvecklas pä ett systematiskt sätt i huvudsakligt syfte att nå kostnadsminskningar för hela anskaffnings- och underhåUsfunktionen.

Den produktionsmässiga ledningen i övrigt av anskaffning samt forsk­ning och utveckling kommer att i ökad omfattning inriktas på att följa upp och prognosticera kostnads- och prisutvecklingen. De nya förutsätt­ningarna för prisreglering av anslagen med nettoprisindex måste prövas i kontraktssammanhang samt omsättas och utvecklas i nya planerings­modeller.

Inom den tekniska beredningsfunktionen skall samordningen ökas. Detta skall ske bl. a. genom att typansvarsprincipen görs fastare och utvidgas och att det tekniska samordningsansvaret utökas.

En dominerande fråga för den produktionsmässiga ledningen under programplaneperioden blir att ta reda på det bästa möjliga förhållandet mellan anskaffning från inhemsk resp. utländsk industri.

Inköpsfunktionen behöver förstärkas för att öka verkets möjligheter att lösa de problem som är en följd av det alltmer sammansatta innehållet i kontrakten för stora materielsystem.

Ett av den produktionsmässiga ledningens problem är f. n. att för varje budgetår styra betalningsströmmarna så att behållningen under varje anslag är slut vid budgetårets utgång. Detta ger inte något effekttillskott i förhållande till de resurser som måste sättas in för att nå detta mål. En optimal hushållning med medel under anslagen för materielanskaffning samt forskning och utveckling kräver därför enligt materielverket att kommunikation mellan intill varandra liggande budgetår säkerställs. Den


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                       132

mest praktiska lösningen bedöms därvid vara en rörlig kredit med vars hjälp effekterna av ändrade förutsättningar i likviditeten kan jämnas ut. Krediten bör vara räntebelagd, förslagsvis med en räntefot som motsvarar diskontot plus 2 %. Krediten behöver vidare vara tillgänghg endast under sista kvartalet varje budgetår. Återbetalning av den del av den rörUga krediten som har tagits i anspråk bör ske den 1 juli varje år från resp. anslag. Materielverket räknar med att den röriiga krediten bör kunna begränsas tUl 200 milj. kr. sammanlagt för försvarsgrenarnas anslag för materielanskaffning samt forskning och utveckling.

Bland materielverkets uppgifter ingår att återanskaffa vissa förnöden­heter som förbrukas i fredsutbildningen (reservdelar, ammunition m. m.). Utgifter och inkomster som hänför sig tUl anskaffning och försäljning av förnödenheterna redovisas vid sidan av riksstaten över särskilda förråds-avräkningskonton. På lång sikt kommer utgifter och inkomster under dessa konton att balansera. Tillfälligt kan det emellertid inträffa att ackumulerade inkomster inte täcker summan av uteliggande, obetalade beställningar och det aktuella behovet att lägga ut nya beställningar. Därmed kan behov av beställningsbemyndigande föreligga. Ett sådant bemyndigande måste ges sådan omfattning att även toppar i beställ­ningsverksamheten kan lösas inom ramen för bemyndigandet. Materielverket beräknar att ett stående bemyndigande att få lägga ut beställningar av förnödenheter som förbrukas i fredsutbildningen bör uppgå till högst 250 milj. kr. Det förutsätts därvid att finansieringen av utlagda beställningar helt sker genom inkomster från anslagen till Led­ning och förbandsverksamhet under huvudprogrammen 1 —3.

Förutsättningar m. m. för den fackmässiga ledningen är enligt materiel­verkets mening fortfarande relativt opreciserade. Arbete pågår med att ta fram beskrivningar över facken och att med stöd av dessa utforma ledningsfunktionens innehåll. Ett fullständigt fackansvar kan troligen uppnås först senare under programplaneperioden.

Omorganisationen av materielverket har påbörjats den 1 juli 1972 och beräknas vara genomförd den 1 juli 1974 utom för de enheter som skall omlokaliseras. För huvuddelen av verkets enheter bör emellertid den nya organisationen kunna tillämpas med början den I juh 1973. OmlokaUse-ringen bedöms kunna genomföras under kalenderåren 1975 och 1976. För berörda enheter kommer organisationen att behöva justeras och kompletteras i samband med omlokaliseringen.

Den av materielverket beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets materielverk framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1972; 1 000-taI kr.).

Summa 1972/73'     1973/74      1974/75      1975/76      1976/77      1977/78      1973/78

232 000      247 894       243 637      238 236      237 676      237 856       1 205 299 ' Prisläge februari 1971


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                     133

Förrådsledning för fortifikatorisk materiel och sjukvårdsmateriel

Försvarets materielanskaffningsutredning har i delbetänkandet (Ds Fö 1971:4) Anskaffning m. m. av fortifikatorisk mate­riel, sjukvårdsmateriel och läkemedel föreslagit bl. a. att den centrala ledningen av vissa förråd inom fortifikationsför­valtningens resp. försvarets sjukvårdsstyrelses ansvarsområde förs över tUI materielverkets förrådsavdelning. Förslaget innebär i korthet följande.

Den centrala ledningen av fortifikationsförvaltningens central- och krigsförråd bör enligt utredningen utövas av materielverkets förrådsavdel­ning. I denna uppgift ingår bl. a. att svara för den centrala redovisningen av materielen. Fortifikationsförvaltningen bör i detta avseende ha i prin­cip samma ställning i förhållande till förrådsavdelningen som en enhet inom materielverket. Fortifikationsförvaltningen bör alltså utarbeta er­forderliga anvisningar för materielens förrådshållning och vård, ställa er­forderlig expertis till förfogande vid inspektioner m. m.

De organisatoriska konsekvenserna av förslaget blir begränsade. Vid fortifikationsförvaltningen är tre personer sysselsatta med central förråds­ledning, i huvudsak förrådsredovisning. Sedan redovisningen har lagts över på materielverket, bör återstående uppgifter kunna lösas av en tjän­steman. Utredningen räknar inte med att materielverket skaU behöva an­ställa ny personal för de uppgifter verket tillförs.

Utredningen föreslår vidare att den centrala förrådsledningen för sjuk­vårdsmateriel förs över från sjukvårdsstyrelsen till materielverkets för­rådsavdelning. Avgränsningen mellan förrådsavdelningens och sjukvårds­styrelsens arbetsuppgifter bör följa samma modell som har använts inom materielverket för ansvarsfördelningen mellan förrådsavdelningen och verkets olika huvudavdelningar. Denna avgränsning innebär att anskaff­nings- och underhållsfunktionerna liksom kontroll, klassificering, behovs­beräkning o.d. ligger kvar hos sjukvårdsstyrelsen medan förrådsdriftled-ning, UtbUdning av förrådspersonal samt redovisning förs över tUl mate­rielverket. Sjukvårdsstyrelsen kommer således att ge erforderliga anvis­ningar för materielens fördelning, förvaring, hantering, vård, omsättning och kassation, medan förrådsavdelningens uppgifter närmast blir av verk­ställande karaktär.

En lösning enligt här skisserade linjer får begränsade återverkningar på den nuvarande organisationen. Av personalen vid sjukvårdsstyrelsens materielbyrå kommer endast ett fåtal anställda att direkt beröras av orga­nisationsändringen. Någon omedelbar personalminskning blir det sanno­likt inte fråga om. På sikt räknar dock materielanskaffningsutredningen med att kostnaderna för materielredovisningen skall kunna minskas något.

När det gäller sjukvårdsstyrelsens centralförräd kan dessa antingen integreras med landstingsförråden eUer inordnas under en militärområdes­förvaltning, förslagsvis mUitärområdets intendenturförvaltning. Utred­ningen bedömer det mindre lämpligt att i framtiden låta centralförråden lyda direkt under sjukvårdsstyrelsen. Vilken lösning som bör väljas bUr beroende av vissa undersökningar som utredningen har förordat.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


134


Teleservicebasorganisationen

Enligt beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970:110, SU 1970:110, rskr 1970:276) skalls, k. t e 1 e s e r v i c e b a s e r för underhåll av krigsmak­tens marktelemateriel organiseras successivt fr. o. m. den 1 juli 1970.

Materielverket har på Kungl. Maj:ts uppdrag bl. a. lämnat förslag till uppgifter, organisation och lydnadsställning för teleservicebaserna. För att teleservicebasorganisationen helt skall kunna ta till vara förutsatta rationaUseringsvinster erfordras enUgt materielverket att den nya organi­sationen omfattar även den regionala televerkstaden TV 5 som nu lyder under Telub AB, Göteborgsavdelningen (FTG). Denna verkstad undan-togs i riksdagens beslut. Materielverket föreslår därför att organisations­tillhörigheten för den regionala televerkstaden TV 5 omprövas.

F 4.  Försvarets materielverk

1972/73      Anslag    232 000 000 1973/74      Förslag   244 500 000

Kostnader och medelsbehov


Primäruppdrag m.m.


1972/73


1973/74


 


Försvarets materiel­verk


Dep. chefen


 


232 000 000       247 894 000       244 500 000


Försvarets materielverk: Allmän ledning och förbandsverksam­het (50411)

Summa kostnader för primäi-uppdraget

Summa medelsbehov (anslag)


232 000 000 232 000 000


247 894 000 247 894 000


244500 000 244 500 000


Personal


Personalkategori


Antal


 

 

1972/73

Beräknad änd

ring 1973/74

 

 

Försvarets materiel­verk'

Dep. chefen

Militär personal Regementsofficerare Kompaniofficerare Plutonsofficerare

151

23 2

+ 2 + 2 of

of of of

Civilmilitär personal Teknisk personal Läkare och veterinärer Övrig personal

71

3

12

+ 13 + 1 of

of. of of.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


135


 

Personalkategori

Antal

 

 

 

 

 

1972/73

 

Beräknad ändring 197 3/74

 

 

 

Försvarets materiel-

 

Dep.chefen

 

 

 

verk'

 

 

Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare

16

 

of

 

of

Kompaniofficerare

7

 

of

 

of

Civil personal Handläggande personal Övrig personal

1    515

2    188

\

-1003

1

-100

 

3 988'i

 

-  82

 

-100

' Angivna ökningar avser föreslagen överföring av personal som  tjänstgör vid materielverket men som redovisas på försvarsgrensanslag  Beräknas successivt minska med cirka 50 personer under budgetåret 1972/73 3 Successiv minskning under budgetåret

Försvarets materielverk

A.   Löne- och prisomräkning

Löne-    och    prisomräkningen    innebär    en    kostnadsökning    med 16 894 000 kr.


B.


Förändringar enligt  Kungl. Maj:ts  beslut


1.   Del av försvarets materielverk skall omlokaliseras till Karlstad
tillsammans med försvarets sjukvårdsstyrelse, militärpsykologiska insti­
tutet och värnpliktsverket. För att organisera och administrera gemen­
samma funktioner i den planerade förvaltningsbyggnaden bör en särskild
enhet successivt byggas upp (+ 106 000 kr.).

Kostnader för externa tjänster för planering m. m. av utrustning i den nya förvaltningsbyggnaden i Karlstad tillkommer (+ 150 000 kr.).

Förberedelser för omlokalisering, fria resor till den nya stationerings-orten m. m. medför höjda kostnader (+ 400 000 kr.).

2.    I samband med omorganisationen av materielverket tillkommer engångskostnader för omflyttningar (+ 150 000 kr.).

3.    Omkostnader för försvarets bok- och blankettförråd, blankett­detaljen, har tidigare inte budgeterats under anslaget (+ 270 000 kr.).

4.    Vissa kostnader för det gemensamma kansliet för försvarets centra­la företagsnämnd och försvarets centrala arbetarskyddsnämnd bör beräk­nas särskUt under anslaget (+ 44 000 kr.).

C.   Uppgiftsförändringar

1.  Antalet anställda beräknas successivt minska med cirka 50 personer under  budgetåret   1972/73   och cirka  100 personer under budgetåret


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                        136

1973/74. Personalavgångarna ger minskade kostnader (- 5 354 000 kr.).

Minskningen av verkets personal medför högre krav på kvalitet och åtminstone övergångsvis ökat övertidsuttag. Utrymme härför måste ges i planeringen (+850 000 kr.).

Verkets restriktiva personalpolitik beräknas medföra att personalen genomsnittligt kommer att befinna sig i högre löneklasser inom löne­graderna än tidigare (+ 150 000 kr.).

2.    Kostnader för överföring av 18 tjänster från försvarsgrensanslag tiUkommer (+ 1 092 000 kr.).

3.    Kostnader för sjukvårdsförmåner beräknas öka (+ 100 000 kr.).

4.    I samband med renovering av en personalservering i ämbetsbygg-naden i Stockholm behöver maskinell köksutrustning bytas (+ 100 000 kr., engångsutgift).

5.    Fortifikationsförvaltningen uppför en matsalsbyggnad och en per­sonalbyggnad vid provskjutningscentralen i Karlsborg. Medel för inred­ning behövs (+ 111 000 kr., engångsutgift).

6.    För planenlig anskaffning av säkerhetsskåp behövs oförändrad engångsanvisning av 375 000 kr.

7.    TiU materielverkets anslag bör föras över kostnaderna för data­behandling av verkets tidredovisningsrutin (+ 60 000 kr.), utbildning som verket i egenskap av fackmyndighet anordnar för försvarets personal (+ 569 000 kr.) och utbildning av militär och civilmilitär personal som tjänstgör vid verket (-1- 136 000 kr.).

Departementschefen

Försvarets materielverk anser att 1972 års försvarsbeslut innebär ökade krav på verket i fråga om planeringen för materielanskaffningen. Något underlag för en eventueUt ny inriktning av verkets verksamhet finns ännu inte. Verket avser att under programplaneperioden bl. a. utveckla huvud­verkstadsfunktionen, i ökad utsträckning följa upp kostnads- och prisut­vecklingen, ytterligare samordna verksamheten inom den tekniska bered­ningsfunktionen samt förstärka inköpsfunktionen. Jag kan i stort godta denna inriktning.

Riktlinjer för materielverkets organisation m.m. godkändes av 1971 års riksdag (prop. 1971:124, FöU 1971:22, rskr 1971:292). Genom beslut av 1972 års riksdag (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231) fastställdes materielverkets indelning för de enheter som är direkt under-stäUda verkschefen. Beslutet innebar vidare att huvudavdelningen för administration fick en ny organisation, att verksamheten vid övriga en­heter fick en provisorisk organisation samt att den nuvarande intenden-turmaterielförvaltningen kvarstod direkt under verkschefen.

Jag räknar med att en ny organisation skall kunna börja tillämpas under år 1973 och vara genomförd den 1 juh 1974 vid de enheter som nu har provisorisk organisation, dvs. enheten för central planering, huvud­avdelningarna för armémateriel, marinmateriel och flygmateriel samt huvudavdelningen i Karlstad utom i de avseenden som betingas av om-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        137

lokaUseringen. Den I juli 1973 utgår intendenturmaterielförvaltningen ur organisationen. De nu aktuella omorganisationsåtgärderna ligger inom ramen för de beslut som har fattats av riksdagen. Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter för organisationsändringar­na.

Beträffande avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag att ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs. Det har ännu inte varit möjligt att i detalj ta ställning till hur den nya organisationen bör se ut. Såvitt nu kan överblickas kommer följande tjänsteförändringar att behöva göras och jag förordar att dessa genomförs den 1 juli 1973.

För cheferna för enheten för central planering och huvudavdelningen i Karlstad bör inrättas ordinarie tjänster med beteckningen p.

Vid huvudavdelningen för armémateriel bör inrättas en extra ordinarie tjänst för chef för intendenturenheten.

Av nuvarande tjänster bör tjänsterna för chefen för intendenturmate-rielförvaltningen (Cp 4) och chefen för centralplaneringen (planerings­chef Ce 2) dras in.

Om det vid det fortsatta arbetet skulle visa sig att behov föreligger av flera tjänster för vilkas inrättande krävs riksdagens medgivande kommer dessa att inrättas som extra i avvaktan på att frågan kan underställas riksda­gens prövning.

Materielverket har anmält behov av en rörlig kredit om 200 milj. kr. för att kunna uppnå en bättre hushållning med medlen under anslagen för materielanskaffning samt forskning och utveckling. Jag är inte f. n. beredd  att  ta ställning till materielverkets förslag.

Materielverket har vidare föreslagit att verket lämnas ett stående bemyndigande att inom en kostnadsram om högst 250 milj. kr. få lägga ut beställningar av sådana förnödenheter som förbrukas i krigsmaktens fredsutbildning. Materielverkets förslag är föranlett av de förändringar som har genomförts i anslagssystemet. Verket bör ha möjligheter att kunna upphandla förnödenheter av detta slag på ett rationellt sätt. Jag tillstyrker därför verkets förslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestäm­ma i vilken mån bemyndigandet behöver ställas till verkets förfogande.

Försvarets materielanskaffningsutredning har i ett delbetänkande (Ds Fö 1971:4) föreslagit att den centrala ledningen av fortifikationsförvalt­ningens central- och krigsförråd och den centrala förrådsledningen för sjukvårdsmateriel skall föras över från resp. fortifikationsförvaltningen och försvarets sjukvårdsstyrelse till materielverkets förrådsavdelning. Ut­redningen har vidare föreslagit att möjligheterna att samordna materiel-försörjningen på sjukvårdsområdet med den civila sektorn bör utredas särskilt. Härvid skulle bl. a. undersökas lämpligheten av att integrera sjuk­vårdsstyrelsens centralförråd med sjukvårdshuvudmännens centrala för­råd. Jag delar utredningens uppfattning att en närmare samverkan med den civila sektorn på sjukvårdsmaterielområdet bör utredas. Jag är dock inte nu beredd att lämna förslag om hur denna utredning bör bedrivas. Jag förordar att utredningens förslag om den centrala förrådsledningen beträffande viss fortifikatorisk materiel och sjukvårdsmateriel genomförs.


 


prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                       138

Enligt beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970:1 10, SU 1970:110, rskr 1970:276) skall teleservicebaser organiseras för underhåll av krigsmaktens marktelemateriel. I beslutet undantogs den regionala televerkstaden TV 5 som ingår i den av Telub AB arrenderade televerkstaden i Göteborg (FTG). Materielverket anser att även TV 5 bör ingå i den nya teleser­vicebasorganisationen för att de förutsatta rationaliseringsvinsterna helt skall kunna tillvaratas. Jag delar materielverkets uppfattning och förordar att TV 5 jämte FTG:s resurser för markteleunderhåll vid armén och ma­rinen förs över till teleservicebasorganisationen.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanstäU-ningen över kostnader och medelsbehov. I beräkningen ingår inte medel för fria resor tUl den nya stationeringsorten för personal som berörs av beslutad omlokalisering (B 1). Dessa resor bör enligt min uppfattning företas vid en tidpunkt som ligger närmare flyttningstUlfället. I beräk­ningen ingår inte heller kostnader för överföring av 18 tjänster från för­svarsgrensanslag (C 2), kostnader för den fackutbildning för försvarets per­sonal som anordnas av verket eller kostnader för utbildning av mUitär och civilmilitär personal som tjänstgör vid verket (C 7). I beräkningen ingår följande engångsbelopp, nämligen 100 000 kr. för personalservering i Stockholm (C 4), 177 000 kr. för inredning av byggnad i Karlsborg (C 5) samt 375 000 kr. för anskaffning av säkerhetsskåp (C 6).

Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

1.       bemyndiga Kungl. Maj:t att vid försvarets materielverk inrätta två ordinarie tjänster med beteckningen p, en för chef för enheten för central planering och en för chef för huvudavdel­ningen i Karlstad, samt en extra ordinarie tjänst för chef för intendenturenheten inom huvudavdelningen för armémateriel,

2.   bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att fr. o. m. budgetåret 1973/74 förnödenheter för fredsutbUdningen inom det mili­tära försvaret kontinuerligt fär beställas så att vid varje tUlfälle en kostnadsram av 250 000 000 kr. inte överskrids,

3.   godkänna den av mig förordade organisationsförändringen beträffande central förrådsledning för fortifikatorisk materiel och sjukvårdsmateriel,

4.   godkänna att vissa resurser förs över till teleserviceorganisatio-nen i enlighet med vad jag har förordat,

5.   till Försvarets materielverk för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 244 500 000 kr.

F 5.  Försvarets forskningsanstalt

Under åberopande av vad jag har anfört tidigare hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1973/74 beräkna ett förslags­anslag av 111 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


139


Försvarets radioanstalt

Försvarets radioanstalt leds av en generaldirektör. Anstalten är organi­serad på en produktionsavdelning, en administrativ enhet, en teknisk enhet och en utbUdningsenhet samt ett planeringssekretariat.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets radioanstalt har bud­geterats pä två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet resp. Centralt vidtagen materielanskaff­ning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets radioanstalt.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Den av radioanstalten beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets radioanstalt framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1972; 1 000-tal kr.).

 

1972/73'

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Summa 1973/78

54 000

61 635

61 650

61665

61675

61 680

308 305

' Prisläge februari 1971

I övrigt är programplanen av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens försvarsutskott.

F 6.  Försvarets radioanstalt

1972/73      Anslag    54 000 000 1973/74      Förslag   58 400 000

Kostnader och medelsbehov


Primäruppdrag m. m.


1972/73


1973/74


Försvarets      Dep. chefen radioanstalt


Försvarets radioanstalt:

Allmän ledning och förbands-
verksamhet (50611)
                              43 300 000

Centralt vidtagen materielan­
skaffning m. m. (50622)
                        10 700 000

Summa kostnader för primär­
uppdragen
                                             54 000 000

Summa medelsbehov (anslag)                 54 000 000


46 335 000

58 400 000

15 300 000

61 635 000   58 400 000 61 635 000   58 400 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        140

Försvarets radioanstalt

A.  Löne- och prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebären kostnadsökning med 3 528 000 kr.

B.   Uppgiftsförändringar

Upplysningar beträffande föreslagna uppgiftsförändringar torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens försvarsutskott. Totalt innebär uppgiftsförändringarna en kostnadsökning med 4 107 000 kr.

Departementschefen

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl. Maj:ts föreslär riksdagen

att till Försvarets radioanstalt för budgetåret  1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 58 400 000 kr.

Värnpliktsverket

Värnpliktsverket är centralt organ för inskrivning och personalredovis­ning inom krigsmakten. I verkets uppgifter ingår bl. a. att leda andra inskrivnings- och personalredovisningsmyndigheters verksamhet, att efter samråd med berörda myndigheter ansvara för och meddela föreskrifter om tillhörighet, uttagning, fördelning och inkallelse av värnpliktiga, att i samråd med berörda myndigheter samordna personalprövning och be­dömning och ansvara för den centrala registreringen av krigsmaktens personal och att besluta i ärenden om befrielse från eller anstånd med värnpliktstjänstgöring.

Verket är organiserat på ett huvudkontor i Solna och tre värnplikts­kontor, nämligen Södra värnpliktskontoret i Kristianstad, Östra värn­pliktskontoret i Solna och Norra värnpliktskontoret i Östersund. Huvud­kontoret består av en värnpliktssektion, en administrativ sektion och ett datakontor.

Verksamheten under delprogrammet Värnpliktsverket har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Värnpliktsverket.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför värnpliktsverket bl. a. följande.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                         141

Utvecklingen av personalläget för de värnpliktiga skall prognosticeras under en planeringsperiod vars längd är anpassad till olika intressenters behov. 1 resultaten ingår såväl beräknade tillskott av inskrivningsskyldiga som nuvarande personaltillgångars utveckling. Planeringen är inriktad på utvecklingen både inom krigsmakten och inom totalförsvaret i övrigt.

Antalet värnpliktsärenden, särskilt anstånds- och förflyttningsärenden, väntas öka under den första delen av programplaneperioden. Därefter kommer antalet att vara relativt konstant, sedan planerade åtgärder för samordning av värnplikt och civUa studier har hunnit verka. Program­planeperioden kommer i övrigt att kännetecknas av verksamhet för att stabilisera och se över redovisningssystemet samt av rationaliseringsverk­samhet och utbildning.

I det nya inskrivningssystemet kommer prövningsresurserna i viss utsträckning att tas i anspråk för prövning av nya kategorier, i första hand äldre värnpliktiga som skall fullgöra krigsförbandsövning. Pröv­ningarna för dessa kategorier kommer att inriktas pä medicinska under­sökningar.

För de ordinarie inskrivningarna förutses att den psykiatriska delen av den medicinska prövningen kommer att behöva utvidgas. Samarbete med biståndsutbildningsnämnden tUlkommer.

För den övriga verksamheten förutsätter värnpliktsverket att personal­behovet kommer att öka under programplaneperioden. Pågående utred­ning om handräckningsvärnpliktiga kan dessutom komma att innebära sådana ändringar att viss värnpliktig personal mäste bytas ut mot anställd personal.

Utvecklingen inom dataområdet tyder på att den nuvarande försöksorga­nisationen för datadrift måste ingå i verkets ordinarie organisation.

Den av värnpliktsverket beräknade utvecklingen av anslaget Värnplikts­verket framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1972; 1 000-tal kr.).

 

1972/73'

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Summa 1973/78

28 830

30 410

30410

29 880

29 880

29 880

150 460

Prisläge februari 1971

F 7.  Värnpliktsverket

1972/73      Anslag    28 830 000 1973/74      Förslag   31800 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6

Kostnader och medelsbehov


142


 


Primäruppdrag m. m.


1972/73


1973/74


 


Värnplikts­verket


Dep.chefen


Värnphktsverket: Alhnän ledning
och förbandsverksamhet (50711)    28 830 000       31 389 000
            31 800 000

Summa kostnader för primärupp-
draget
                                               28 830 000      31 389 000           31 800 000

Summa medelsbehov (anslag)            28 830 000       31 389 000          31 800 000

Personal


Personalkategori


Antal


 


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Värnplikts­verket


Dep.chefen


 


Militär personal Regementsofficerare Kompaniofficerare Plutonsofficerare


30

22

9


of of of


of of of


 

Civilmilitär personal Övrig personal

5

of

of

Pensionerad militär personal i

arvodestjänst

Regementsofficerare

26

of

of

Kompaniofficerare

19

of

of

Ovil personal Handläggande personal Övrig personal Deltidsanställd per.sonal

32

173

78

of of of

of of of

 

394

of

of

' Inkl.  den av värnpliktsverket administrerade personalen för försvarets data­driftorganisation.

Värnplik t sv er ket

A .  Löne-   och   prisomräkning

Löne-    och    prisomräkningen    innebär    en    kostnadsökning    med 2 398 000 kr.

B.  Förändringar   enligt   Kungl.   Maj:ts   beslut

Förberedelser för verkets omlokalisering till Karlstad förutses för bud­getåret 1973/74 medföra kostnaderom 150 000 kr.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                         143

C.  Uppgiftsförändringar

Vid Norra värnpliktskontoret föreslås en tjänst för regementsofficer i Ar 27/25—23 utbytt mot en tjänst för regementsofficer i Ar 27 (+ 1 1 000 kr.).

Departementsch e/e n

Värnpliktsverket anger att dess verksamhet under programplaneperio­den bör inriktas bl. a. mot att stabilisera och se över personalredovis­ningssystemet. Vidare skaU uppmärksamhet ägnas åt rationaliseringsverk­samhet och utbildning. Resurser kommer också att tas i anspråk för medicinsk prövning av äldre värnpliktiga. Jag kan i huvudsak godta denna inriktning.

Jag vill i detta sammanhang förorda att försäkringsskyddet enUgt kungörelsen (1963:243) angående grupplivförsäkring åt värnpUktiga m. fl. i fortsättningen skall gälla också under inskrivningsförrättning och vid prövning för antagning som regementsofficers- eller reservofficersaspi-rant samt under resa tUl och från sådana förrättningar. Jag avser att sena­re föreslå Kungl. Maj:t erforderliga ändringar i kungörelsen.

Som jag tidigare har anfört i samband med ramberäkningarna för budget­året 1973/74 har jag beräknat ytterligare 150 000 kr. för information till värnpliktiga i anståndsfrågor m. m. Medel för informationen har tidigare ställts till värnpliktsverkets förfogande av nämnden för samhällsinforma­tion.

Med anledning av vad jag tidigare har förordat beträffande förbättrade värnpliktsförmåner har jag beräknat 120 000 kr. för höjda penningbidrag tUl inskrivningsskyldiga. Jag har vidare beräknat 1 90 000 kr. för höjda ar­voden till deltidsarbetande personal vid värnpliktsverket.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställ­ningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl. Maj.t föreslår riksdagen

att till  Värnpliktsverket för budgetåret  1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 3 I 800 000 kr.

Försvarets rationaliseringsinstitut

Försvarets rationaliseringsinstitut är central förvaltningsmyndighet för rationaliseringsverksamheten inom den del av statsförvaltningen som hör till försvarsdepartementets verksamhetsområde. I institutets uppgifter ingår bl. a. att följa och samordna rationaliseringsverksamheten samt att ta initiativ till rationaliseringsåtgärder, planlägga och utföra eller med­verka vid rationaliseringsundersökningar, utbilda personal i rationalise­ringsverksamhet, medverka vid bedömning av lokalbehov samt att gentemot statskontoret svara för samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande av datamaskiner.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        144

Institutet leds av en styrelse. Chef för institutet är en överdirektör.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets rationaliseringsinstitut har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsomrädet AUmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets rationalise­ringsinstitut. Som uppbördsmedel under anslaget redovisas ersättningar från försvarets delfond av statens datamaskinfond.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets rationali­seringsinstitut bl. a. följande.

Under budgetåret 1971/72 har kraven på rationaliseringsverksamheten preciserats och skärpts. Kungl. Maj:t har beslutat bl. a. att förslag till inriktning och mäl i försvarets rationaliseringsplan skall ligga till grund för att utveckla informationssystem under planeringsperioden. Vidare innebär det nya försvarsbeslutet att kraven på rationaliseringar och då främst en minskning av antalet anställda kommer att skärpas ytterligare.

För att kunna reducera antalet anställda måste bl. a. en minskad central ledningsorganisation och en förenklad organisation för staber, förvaltningar etc. på central, regional och lokal nivå allvarligt prövas. Även en reducering av antalet myndigheter (administrationer) och be­slutsnivåer måste övervägas liksom en ändring av utbildningsorganisa­tionen genom t. ex. en övergång till större utbildningsenheter.

En prognos över utvecklingen av de centrala rationaliseringsresurserna visar att ett bortfall av sakanslagen som finansieringsform för rationalise­ringsverksamheten leder till en minskning av resurserna och därmed av rationaliseringsverksamheten. Detta rimmar inte med de ökade krav på rationalisering som ställs på försvaret.

Införandet av ett nytt planerings-och programbudgetsystem syftar till att effektivisera verksamheten inom försvaret och bedöms ge full effekt mot slutet av programplaneperioden. För att rationellt utnyttja de personella resurserna är tillgång till relevant personaladministrativ infor­mation nödvändig. Institutet bedömer f. n. utvecklingen härvidlag som ogynnsam.

Det är angeläget att aktivt medverka i utvecklingen och samordningen inom ADB-området. Därvid måste utvecklingen inom försvaret samord­nas med utvecklingen inom statsförvaltningen i övrigt.

Den ökade rationaliseringsverksamheten under de senaste åren har medfört att allt fler berörts av förändringar beträffande arbetsuppgifter och arbetsmiljö. Ett stort antal anställda har placerats om och kommer att omplaceras i allt större utsträckning under de närmaste åren. Det är därför av största vikt att skapa ökad förståelse för verksamheten bl. a. genom fortlöpande information till och samråd med de anställda och deras organisationer.

Den av rationaliseringsinstitutet beräknade utvecklingen  av anslaget


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


145


Försvarets rationaliseringsinstitut  framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1972; 1 000-taI kr.)


1972/73'     1973/74       1974/75       1975/76      1976/77      1977/78


Summa 1973/78


 


10 445


11 710


11 710


11 710


11 710


11 710


58 550


Prisläge februari 1971

F 8.  Försvarets rationaliseringsinstitut

1972/73      Anslag    10 445 000 1973/74      Förslag   10 910 000

Kostnader och medelsbehov


Primäruppdrag m. m.


1972/73


1973/74


 


Försvarets rationaUse-ringsinstitut


Dep.chefen


Försvarets rationalisering.sinsti-
tut: Allmän ledning och för­
bandsverksanihet (50811)
                 12 245 000       13 610 000            12 810 000

Summa kostnader för primärupp­
draget
                                               12 245 000      13 610 000            12 810 000

Avgår

Uppbördsmedel från försvarets
delfond av statens data­
maskinfond
                                      -1 800 000      -1 900 000              -1 900 000

Summa medelsbehov (anslag)             10 445 000       11710 000             10 910 000

Personal

 

 

Personalkategori

Antal

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring 197 3/74

 

Försvarets rationalise­ringsinstitut

Dep.chefen

Militär personal Regementsofficerare

Civil personal Handläggande personal Övrig personal

6

34 38

78

of

+ 2 of

+ 2

of

+ 2 of

+ 2

\O Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 6


 


146

Försvarets rationaliseringsinstitut

A.    Löne-   och   prisomräkning

Sammanlagt innebär pris- och löneomräkningen en kostnadsökning med 565 312 kr. Pris- och löneomräkning som finansieras av uppbörds­medel har beräknats tUl 20 000 kr. (+ 565 312 kr.).

B.    Uppgiftsförändringar
Utredningsverksamhet

Departementschefen anförde i prop. 1971:1 (bU. 6 s. 112) att de rationaliseringsmedel som inte avsåg myndighetsintern rationalisering efter budgetåret 1971/72 fortlöpande borde föras över till institutet. Med anledning härav bör anslaget räknas upp med 700 000 kr. av de medel som för rationalisering ställts till försvarets materielverks disposition frän sakanslag.

Departementschefen

Försvarets rationaliseringsinstitut konstaterar att kraven på rationalise­ringar och en minskning av antalet anställda kommer att skärpas under programplaneperioden. Dessa krav kan enligt institutet tUlgodoses bl. a. genom att den centrala ledningsorganisationen minskas och att organisa­tionen för staber, förvaltningar etc. förenklas på central, regional och lokal nivå. Institutet anser vidare att en reducering av antalet myndig­heter och beslutsnivåer måste övervägas. Institutet anser vidare att det är viktigt att genom information skapa ökad förståelse för rationaliseringsar­betet hos de anställda och deras organisationer. Jag kan i huvudsak godta denna inriktning av rationaliseringsverksamheten inom försvaret. Försva­rets rationaliseringsinstituts medverkan i denna verksamhet bör ha ungefär samma omfattning som f. n.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att tUl Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 10 910 000 kr.

Försvarshögskolan

Försvarshögskolan har till uppgift att ge högre militär, civUmilitär och civil personal utbildning för verksamhet i ledande befattningar inom totalförsvaret. Deltagarna i högskolans kurser skall undervisas om total­försvarets uppgifter, organisation och verksamhet samt ges insikter i det totala krigets problem. Särskild vikt skall  fästas vid samverkan  inom


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        147

totalförsvaret. Det åligger vidare försvarshögskolan att enligt föreskrifter, som överbefälhavaren utfärdar efter samråd med berörda myndigheter, studera frågor som rör totalförsvaret. Försvarshögskolan skall slutligen, om det kan ske utan att den egna verksamheten eftersatts, biträda andra myndigheter i frägor som rör utbildning och studier inom totalförsvaret.

Försvarshögskolan är organiserad pä en chef, en lärarstab och en administrativ enhet.

Verksamheten under delprogrammet Försvarshögskolan har budgete­rats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarshögskolan.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarshögskolan bl. a. följande.

Elevantalet vid kurserna under budgetåret 1972/73 och det prognosti-cerade antalet elever för vart och ett av läsåren 1973/74-1977/78 framgår av följande tabell.

Elever per läsår

1972/73    1973/74    1974/75    1975/76    1976/77    1977/78

30

30

30

30

30

80

80

80

80

80

72

72

11

72

72

182

182

182

182

182

Chefskurser                 32

Allmänna kurser          80
Kompletterings- och

specialkurser            72

184

Försvarshögskolans nuvarande organisation bedöms i allt väsentligt vara ändamålsenlig. Den utvidgade verksamheten har hittills kunnat balanseras genom ökade arbetsinsatser från personalens sida.

Utbildningskravet tenderar att bli alltför omfattande. En förstärkning av organisationen bör därför ske senast budgetåret 1974/75. 1 annat faU bedöms utbildningen behöva sänkas tUl fyra kurser per år, varav en special- eller kompletteringskurs, mot nuvarande fem kurser.

Verksamheten under delprogrammet inriktas på att fullfölja utbild­ningen i samma omfattning som tidigare. Justering av kursplaner m. m, sker fortlöpande med hänsyn till utvecklingen inom olika områden av totalförsvaret.

Den av försvarshögskolan beräknade utvecklingen av anslaget Försvars­högskolan framgår av följande sammanstäUning (prisläge februari 1972; 1 000-tal kr.).

Summa 1972/73'     1973/74       1974/75       1975/76       1976/77      1977/78      1973/78

1270            1310            1310            1310            1310           1310           6550

' Prisläge februari 1971


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6

F 9.  Försvarshögskolan

1972/73      Anslag    1270 000 1973/74      Förslag   1 320 000


148


Kostnader och medelsbehov

 

Primäruppdrag m. m.

1972/73

1973/74

 

 

 

Försvars­högskolan

Dep.chefen

Försvarshögskolan: Utbildning tiU och av fast anställd personaIm.fi. (50913)

1 270 000

1320 000

1320 000

Summa kostnader för primärupp­draget

; 270 000

1320 000

i 320 000

Summa medelsbehov (anslag)

1 270 000

1320000

1320000

Personal


Personalkategori


Antal


 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Försvars­högskolan

Dep.chefen

Militär personal

Regementsofficerare

Plutonsofficerare

4 1

of of

of of

Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare Kompaniofficerare

1 1

of of

of of

Civil personal Lärare

3

of

of

Övrig personal

3

of

of

 

13

of

of

Försvarshögskolan

A .  Löne-   och   prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 50 000 kr.

Departementschefen

Försvarshögskolan anser att högskolans verksamhet under program­planeperioden skaU ha i huvudsak samma mriktning som f. n. Jag har inte något att erinra mot detta. Jag är inte beredd att nu ta ställning till en förstärkning av skolans organisation.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                        149

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Försvarshögskolan för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 1 320 000 kr.

Militärhögskolan

MiUtärhögskolan har till uppgift att meddela regementsofficerare på aktiv stat de kunskaper som behövs för tjänstgöring i regementsofficers­befattningar (obligatoriska kurser) och i kvalificerade befattningar vid högre staber och förvaltningar, i särskilt kvalificerade lärarbefattningar eller som chefer för högre förband (högre kurser). Militärhögskolan genomför också annan högre utbildning som beordras av överbefälhava­ren, t, ex. administrativ chefsutbildning, underrättelse- och säkerhets­tjänstkurser. Militärhögskolan åtar sig vidare uppdrag från andra myndig­heter, t. ex. kurser för brigadchefer och för försvarsområdesbefälhavare, underrättelsekurser, kurser för meteorologer och trafikledare. Militärhög­skolan handhar slutligen den militärhistoriska forskningen inom krigs­makten.

Militärhögskolan är organiserad på en stab och tre Unjer, nämligen armé-, marin- och flyglinjerna. Armélinjens allmänna kurser bildar en särskild enhet direkt under chefen för militärhögskolan. Till högskolan är knuten en mUitärhistorisk avdelning.

Verksamheten under delprogrammet Militärhögskolan har budgeterats på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Utbildning till och av fast anställd personal m. fl. samt Kunskapsuppbyggande forskning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Militärhögskolan.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför militärhögskolan bl. a. följande.

Under programplaneperiodens första del väntas elevantalet komma att öka med drygt 75 elever i förhållande riU budgetåret 1971/72. Detta be­ror i första hand på ökande årskuUar vid armélinjens allmänna kurser, där antalet elever de senaste åren har måst begränsas i avvaktan på tillgång till större lokaler. Vidare ökar årskullarna för högre kurser, delvis beroende på eftersläpning.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                         150

Beräknat antal elever under vart och ett av läsåren 1972/73-1977/78 framgår av följande tabeU.

 

 

Elevantal

per läsår (oktober-se

ptember)

 

 

 

1972/73

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Armélinjen Högre kurser Allmänna kurser

92 162

105 150

115 150

110 150

110 150

110 150

Högre kurser Allmänna kurser Flyglinjen Högre kurser Allmänna kurser

32 41

22 35

35 40

30 45

35 40

40 35

35 45

40 30

35 45

40 30

35 45

40 35

 

384

405

415

410

410

415

Från militärhögskolans allmänna kurser har under de elva årens verksamhet 45-55 % av eleverna fått kompetens till högre kurser. Chefen för militärhögskolan förutser att denna kvot i stort kommer att vara oförändrad under programplaneperioden.

Med hänsyn tUl den stora betydelse utbildningen vid högskolan har för verksamheten vid krigsmakten bedöms att planeringsramen för programplaneperioden bör höjas för att anpassas till föreliggande behov.

Militärhögskolans nuvarande organisation bedöms i allt väsentligt vara ändamålsenlig.

I överbefälhavarens utredning och förslag angående organisation av förvaltningsutbUdningen inom krigsmakten föreslogs att utbildning av officerare i förvaltningstjänst fr. o, m, år 1972 skulle äga rum vid en ny, för krigsmakten gemensam förvaltningslinje vid militärhögskolan. Förutsättningarna för överbefälhavarens utredning ändrades väsentligt genom beslutet om omlokalisering av viss statlig verksamhet. Genom beslut i februari 1971 har Kungl. Maj:t bemyndigat chefen för försvarsdepartementet att tillkalla en sakkunnig med uppdrag att utreda förvaltningsutbildningen inom krigsmakten.

Med reservation för vad pågående utredningar kan komma att medföra och med hänsyn tagen tiU den allmänt ökande verksamheten vid militär­högskolan kan någon principiell ändring i högskolans utveckling under programplaneperioden inte förutses.

Den av mUitärhögskolan beräknade utvecklingen av anslaget MiUtärhögskolan framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1972; 1 000-tal kr.).

Summa 1972/73'     1973/74       1974/75       1975/76       1976/77       1977/78       1973/78

11230          12 264         12 264         12 264         12 264         12 264        61320

' Prisläge februari 1971


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


151


F 10.   Militärhögskolan


1972/73 1973/74


Anslag Förslag


11 230 000

12 265 000


Kostnader och medelsbehov

 

Primäruppdrag m. m.

1972/73

1973/74

 

 

 

Militär­högskolan

Dep.chefen

Militärhögskolan:

 

 

 

Utbildning till och av fast anställd

personal m.n. (51013) Kunskapsuppbyggande forskning

(51043)

10 499 000 731 000

11 588 000 676 000

11 589 000 676 000

Summa kostnader för primäiupp­dragen

11 230 000

12 264 000

12265 000

Summa medelsbehov (anslag)

11 230 000

12 264 000

12265 000

Personal

Personalkategori

Antal

 

 

 

1972/73

Beräknad än

dring 1973/74

 

 

Militär­högskolan

Dep.chefen

Militär personal Regementsofficerare Kompaniofficerare Plutonsofficerare

59 1

7

+ 1 + 1 of

+ 1 + 1 of

Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare Kompaniofficerare

3

1

-1 -1

-1 -1

Civil personal

Lärare

Övrig personal

2 26

of of

of of

 

99

of

of

Mili t är högs ko lan

A.  Löne- och prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med I 034 000 kr.

B.  Förändringar enligt Kungl. Maj:ts beslut

1. Militärhögskolan

Kostnader för förplägnad av värnpliktiga och medlemmar av Sveriges


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                       152

kvinnliga bilkårers riksförbund har förts över från anslaget Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet (+100 000 kr.).

2. Kunskapsuppbyggande forskning

En tjänst dras in på grund av att innehavaren persioneras (-100 000 kr.).

Departementschefen

Militärhögskolan anser att dess verksamhet i avvaktan på resultatet av pågående utredningar skall ha i princip samma inriktning som hittills. Jag delar denna uppfattning. Jag är inte beredd att nu ta ställning till den föreslagna inriktningen i fråga om antalet elever per läsår.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Militärhögskolan för budgetåret  1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 12 265 000 kr.

Försvarets gymnasieskola

Försvarets gymnasieskola har till uppgift att meddela fast anställd mUitär eller civilmUitär personal och värnpliktiga den kompletterande aUmänna skolutbildning som krävs för anställning i militär eller civilmUi­tär tjänst på aktiv stat samt att meddela regementsofficerare från armén den utbildning i matematik och fysik som behövs för kommendering till artilleri- och ingenjörregementsofficersskolan.

Försvarets gymnasieskola leds av en styrelse. Undervisningen vid skolan bedrivs på tvåårig social samt på treårig samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig linje.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets gymnasieskola har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Utbild­ning till och av fast anställd personal m. fl.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets gymnasie­skola.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anlör försvarets gymnasie­skola bl. a. följande.

Regementsofficers- och kompaniofficersaspiranterna föreslås under perioden 1913/14—1911 /1& genomgå utbildning i huvudsaklig överens­stämmelse med 1970 års läroplan för gymnasieskolan och i enlighet med 1971 års stadga för försvarets gymnasieskola. Vissa regementsofficers-aspiranter föreslås övergångsvis genomgå utbildning enligt äldre bestäm­melser vid skolan.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


153


Regementsofficerskurserna i matematik och fysik bör bedrivas på grundval av 1970 års läroplan för gymnasieskolan.

Som förutsättning för den resurstilldelning som bedöms nödvändig under perioden gäller en förmodad elevtillströmning som i viss utsträck­ning möjliggör samläsning mellan avdelningar och linjer. Omfattningen beror ytterligare på elevernas val av frivilliga ämnen m. m.

F. n. är ingen genomgripande förändring av Försvarets gymnasieskolas ställning i utbildningsorganisationen eller av studiernas organisation påkallad. Vissa utredningar pågår som kan påverka förhållandena vid skolan. Försvarets fredsorganisationsutredning vill bl. a. pröva möjlighe­terna att integrera elevernas utbUdning i det allmänna utbildningsväsen­det. Vidare granskas skolans verksamhet av riksrevisionsverket. Slutligen överväger styrelsen och kollegiet för försvarets gymnasieskola tänkbara studiegångar för elever som före utbildningen där har genomgått del av gymnasieskola eller motsvarande.

En utökning av skolans lokaler anses nödvändig under de kommande åren.

Den av skolan beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets gymnasie­skola framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1972; I 000-tal kr.).

 

1972/73'

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Summa 1973/78

3 740

3515

3515

3 515

3515

3 515

17 575

Prisläge februari 1971

Fil.   Försvarets gymnasieskola

1972/73      Anslag    3 740 000 1973/74      Förslag   3 515 000

Kostnader och medelsbehov


Primäruppdrag ni. m.


1972/73


1973/74


Försvarets            Dep.chefen

gymnasieskola


Försvarets gymnasieskola: Utbild­
ning till och av fast anställd
personal m. n. (51113)
                     3 740 000

Summa kostnader för primärupp­
draget
                                               3 740 000

Summa medelsbehov (anslag)            3 740 000


3 515 000     3 515 000

3 515 000            3 515 000

3 515 000            3 515 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6

Personal


154


 


Personalkategori


Antal


1972/73            Beräknad ändring 1973/74

Försvarets         Dep.chefen

gymnasieskola


C(V;7 personal

Lärare

Övrig personal


 

37

- 1

- 1

7

of

of

44

- /

-;


Försvarets gymnasieskola

A .   Löne-   och   prisomräkning

Löne-   och   prisomräkningen   innebär   en   kostnadsminskning   med 175 000 kr.

B.    Förändringar   enligt   Kungl.   Maj:ts   beslut

För undervisning i maskinskrivning enligt fastställd timplan för skolans tvååriga linje behövs skrivmaskiner m. m. till en kostnad av 20 000 kr.

C.    Uppgiftsförändringar

Antalet lärare beräknas kunna minska med en (—60 000 kr.).

Departementschefen

Försvarets gymnasieskola anser att skolans verksamhet under program­planeperioden skall ha i princip samma inriktning som hittills. Under pro­gramplaneperioden föreslås utbildningen av regementsofficers- och kom­paniofficersaspiranterna ske i huvudsaklig överensstämmelse med 1970 års läroplan för gymnasieskolan och i enlighet med 1971 års stadga för försvarets gymnasieskola. Regementsofficerskursema i matematik och fysik skall i fortsättnmgen grundas på 1970 års läroplan för gymnasie­skolan. Samläsning mellan avdelningar och linjer skall prövas i ökad ut­sträckning. Jag kan tills vidare i huvudsak godta den inriktning som för­svarets gymnasieskola har angett men är inte beredd att nu ta ställning till gymnasieskolans framtida organisation.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Försvarets gymnasieskola för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 3 515 000 kr.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                         155

Intendenturförvaltningsskolan

Intendenturförvaltningsskolan har till uppgift att anordna och genom­föra kurser i intendenturförvaltningstjänst för regementsofficerare och kurser i intendenturförräds- och kassatjänst för kompaniofficerare. Vid skolan skall också på uppdrag av försvarsgrenscheferna genomföras utbildning av annan intendentur- och kassatjänstpersonal.

Intendenturförvaltningsskolan är organiserad på en chef, en stabs- och förvaltningsavdelning och en utbildningsavdelning.

Verksamheten under delprogrammet Intendenturförvaltningsskolan har budgeterats på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet samt Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Intendenturförvalt­ningsskolan.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför intendenturförvalt­ningsskolan bl. a. följande.

Kungl. Maj:t har under år 1970 tillsätten utredning om den utbildning som f. n. anordnas vid bl. a. intendenturförvaltningsskolan. I avvaktan på utredningens resultat baseras planeringen på nuvarande förhållanden vid skolan.

Vid oförändrad utbildningsorganisation kommer skolan fortlöpande att StäUas inför ökade krav inom utbildningsområdet. Detta beror dels på höjda allmänna krav på utbildningens kvalitet, dels på nytillkommande uppgifter, t. ex. att medverka i utbildningen av personal för försvarets planerings- och programbudgetsystem. Vid en fortsatt och utökad inte­grerad utbildning i intendentur- och tygförvaltningstjänst behövs dess­utom flera lärare som behärskar båda dessa förvaltningsområden.

Förstärkning med heltidstjänstgörande lärare beräknas bli nödvändig för att effektivisera utbildningen vid skolan.

Verksamheten under delprogrammet inriktas mot att genomföra ut­bildning med samma omfattning som f. n. och att anpassa denna till de ändringar m. m. som utvecklingen under programplaneperioden kan resultera i.

Den av skolan beräknade utvecklingen av anslaget Intendenturförvalt­ningsskolan framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1972; 1 000-tal kr.).

 

1972/73'

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Summa 1973/78

875

1 075

I 075

1 075

1 075

1 075

5 375

Prisläge februari 1971


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6

F 12.  Intendenturförvaltningsskolan


156


 


1972/73 1973/74


Anslag Förslag


875 000 075 000


Kostnader och medelsbehov

 

Primäruppdrag m. m.

1972/73

1973/74

 

 

 

Intendentur­förvaltnings­skolan

Dep.chefen

Intendenturförvaltningsskolan:

 

 

 

Allmän ledning och förbandsverk­samhet (51211)

Utbildning tiU och av fast an­stäUd personal m. fl. (51213)

421 000 454 000

450 000 625 000

450 000 625 000

Summa kostnader för primärupp­dragen

875 000

/ 075 000

/ 075 000

Summa niedelsbehov (anslag)

875 000

1 075 000

1 075 000

Personal


Personalkategori


Antal


 


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Intendentur­förvaltnings­skolan


Dep.chefen


 


Militär personal Regementsofficerare

Civil personal Övrig personal


of

of of


of

of of


Intendenturförvaltningsskolan

A .  Löne-   och   prisomräkning

Löne-    och    prisomräkningen     innebär    en    kostnadsökning    med 141 600 kr.

B.  Uppgiftsförändringar

Kostnader för att elever deltar i krigsförbandsövningar och högre kurs i underhållstjänst beräknas till 58 000 kr. Dessa kostnader har tidigare inte belastat anslaget.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        157

Departementschefen

Intendenturförvaltningsskolan anser att dess verksamhet i avvaktan på resultatet av utredningen om förvaltningsutbildningen inom krigsmakten skall ha i princip samma inriktning som hittills. Jag delar denna uppfatt­ning.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Intendenturförvaltningsskolan för budgetåret 1973/74 an­visa ett förslagsanslag av 1 075 000 kr.

Försvarets brevskola

Försvarets brevskola har till uppgift att ge befäl på aktiv stat och i reserven m. fl. korrespondensundervisning i militära och tekniska ämnen, språk, totalförsvarsfrågor, ämnen som behandlar samhällsfrågor och utrikespolitiska frågor m. m. Skolan skall vidare utveckla och framställa utbildningshjälpmedel för försvaret och i samband härmed bedriva tiUämpad forskning inom det utbildningsteknologiska området.

Försvarets brevskola är organiserad på en skolledning, en korrespon­densavdelning, en avdelning för produktion av utbildningspaket samt en avdelning för forskning, utveckling m. m. Härtill kommer vissa service­funktioner.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets brevskola har budgeterats på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet samt Kunskapsuppbyggande forskning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets brevskola,

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet aniöx försvarets brevskola bl. a. följande.

Inom utbildningsområdet pågår f. n. en omfattande utvecklings- och omstrukturertngsverksamhet. Hittillsvarande undervisningsformer och -metoder ändras i riktning mot grupparbeten samtidigt som strävan är att göra undervisningen individualiserad, att tillvarata elevernas intresse och att uppmuntra till aktivt deltagande.

Bl, a. av kostnadsskäl krävs en intern samverkan mellan myndigheter och produktionsanstalter inom utbildningsområdet. Utvecklingstenden­sen beträffande försvarets resurser medför att försök till utbildningsratio­nalisering bör ges hög prioritet.

Vid en krympande resursram för den militära utbildningen bör insatser som ökar effektiviteten och minskar instruktörsbehovet ges hög prioritet. Självinstruerande och tekniska utbildningshjälpmedel bör därför framställas i ökad omfattning under programplaneperioden.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                        158

Skolan bör under programplaneperioden tillföras ytterligare fast anställd personal.

Verksamheten under perioden inriktas dels på att utarbeta korrespon­denskurser i språk, ekonomi m. m. för att bl. a. minska tidsåtgången vid utbildningen av stat-, reserv- och värnpUktigt befäl, dels på att ta fram självinstruerande hjälpmedel och utbUdningspaket för att grund- och repetitionsutbildning av värnpUktiga skall kunna rationaUseras och Ln-struktörstimmar sparas. Vidare skall utveckUngen prioriteras inom det ut­bildningsteknologiska området, främst beträffande analys- och mätmeto­der, samt inom attitydområdet.

Den av brevskolan beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets brev­skola framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1972; 1 000-tal kr.).

 

1972/73'

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Summa 1973/78

1 200

1 470

1 470

1 470

1 470

1 470

7 350

' Prisläge februari 1971

F 13.  Försvarets brevskola

1972/73      Anslag             1 200 000

1973/74      Förslag            1 470 000

Kostnader och medelsbehov

 

Primäruppdrag m. m.

1972/73

1973/74

 

 

 

Försvarets brevskola

Dep.chefen

Försvarets brevskola:

 

 

 

Allmän ledning och förbands­verksamhet (51311)

Kunskapsbyggande forskning (51313)

1 145 000 55 000

1 415 000 55 000

1 415 000 55 000

Summa kostnader för primärupp­dragen

1 200 000

1 470 000

1 470 000

Summa niedelsbehov (anslag)

1 200 000

1 470 000

1 470 000


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6

Personat


159


 

 

Personalkategori

 

Antal

 

 

 

 

1972/73

Beri

iknad änd

Iring 1973/74

 

 

 

Försvarets brevskola

Dep.chefen

Militär personal Regementsofficerare Reservofficerare Värnpliktiga kompan

iofficerare

2 4 5

of of of

 

of of of

Civil personal Lärare m. fi. Övrig personal

 

6

5

of of

 

of of

 

 

22

of

 

of

Försvarets brevskola

A.  Löne- och  prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 270 000 kr.

B.  Uppgiftsförändringar

En adjunktstjänst föresläs omvandlas till en deltidstjänst för lektor i metodik.

Departementschefen

Försvarets brevskola anser att skolans verksamhet under programplane­perioden skall ha i huvudsak samma mriktning som tidigare. Jag har inte något att erinra mot detta. Jag delar skolans uppfattning att utveckling av utbildningshjälpmedel bör ges hög prioritet.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Försvarets brevskola för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 1 470 000 kr.

F 14.  Militärpsykologiska institutet

Under åberopande av vad jag har anfört tidigare hemställer jag att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Militärpsyko­logiska institutet för budgetåret 1973/74 beräkna ett förslags­anslag av 2 750 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        160

Krigsarkivet

Krigsarkivet övervakar arkivväsendet hos myndigheter inom försvars­departementets verksamhetsområde och fungerar därvid bl. a. som arkiv­myndighet och arkivdepå. Arkivet skall verka för en tidsenlig organisa­tion och utveckling av arkivväsendet, främja vetenskaplig forskning m. m.

Chef för krigsarkivet är en krigsarkivarie. Arkivet är organiserat på sex sektioner, nämligen fyra sektioner för arkivmyndighets- och arkivdepå-ärenden, en administrativ sektion och en sektion för gallringsutredningar. I organisationen ingår vidare ett bibliotek, forskarexpedition, konserve­rings- och bokbinderiavdelning, reproduktionsavdelning samt registiators-och kassaexpedition.

Verksamheten under delprogrammet Krigsarkivet har budgeterats på ett priniäruppdrag inom delproduktionsomrädet AUmän ledning och förbandsverksanihet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Krigsarkivet. Som upp­bördsmedel redovisas inkomster av kopieringsverksamhet.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför krigsarkivet bl. a. följande.

Den sedan länge ökande produktionen av handlingar visar inga tecken till avmattning. Det är därför nödvändigt att sätta in kraftiga motåtgärder i form av gallring m. m.

Verksamheten inom programelementet Krigsarkivet som omfattar depåverksamhet inkl. biblioteksverksamhet, gallring av de i depån förva­rade arkiven, forskningsservice och utredningsverksamhet åt allmänhet och myndigheter m. m. beräknas under programplaneperioden bedrivas på oförändrad ambitionsnivå.

Programelementet Gemensam arkivverksamhet omfattar utfärdande av gallringsbestämmelser m. m. och rådgivning i arkivfrågor åt försvarets myndigheter. Verksamheten under perioden bör inriktas mot en förbätt­rad service åt myndigheterna i dessa avseenden.

Den av arkivet beräknade utvecklingen av anslaget Krigsarkivet framgår av följande sammanställningfprisläge februari 1972; 1 000-tal kr.).

 

1972/73'

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Summa 1973/78

1 800

2 122

2 068

2 177

2 287

2 372

11 026

' Prisläge februari 1971

F. 15.  Krigsarkivet

1972/73       Anslag              1 800 000

1973/74       Förslag              1 915 000


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6

Kostnader och medelsbehov


161


 

Primäruppdrag m.m.

1972/73

1973/74

 

 

 

Krigsarkivet

Dep.chefen

Krigsarkivet: Allmän ledning och förbandsverksamhet (51511)

1 807 000

2 129 000

1922 000

Summa kostnader för primär­uppdraget

1 807 000

2 129 000

1922 000

Avgår:

Inbetalningar för kopie­ringsverksamhet

-1 000

-7 000

-7 000

Summa medelsbehov (anslag)

1 800 000

2 122 000

1915000

Personal

Personalkategori

Antal

 

 

 

1972/73

Beräknad än

dring 1973/74

 

 

Krigsarkivet

Dep.chefen

Pensionerad militär personal i arvodestjänst Kompaniofficerare

1

of

of

Civil personal Handläggande personal Övrig personal

14 9

+0,5 +3

of of

 

24

+3,5

of

Krigsarkivet

A.  Löne- och prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 99 172 kr.

B.   Förändringar enligt  Kungl. Maj :ts beslut

Krigsarkivet

Medel behövs för inköp av utredningar, riksdagstryck m. m. (-1- I 000 kr.).

Kostnaderna för arbetarskydd och utbildning i arbetarskydd för bl. a. skyddsombud skall fr. o. m. den 1 juli 1972 betalas av resp. enskilda myndigheter (+ 1 000 kr.).

C.  Uppgiftsförändringar

1.  Krigsarkivet

Medel för en deltidsanställd amanuens, som nu betalas av arbetsmark­nadsstyrelsen, bör för nästa budgetår beräknas under anslaget (+ 24 277 kr.).

11 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 6


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                       162

Ett biblioteksbiträde bör tiUkomma (+ 33 763 kr.).

Den ökade användningen för utrednings- och forskningsändamål av handlingar som förvaras i Solvalladepån samt ökad kopieringsservice motiverar en ny tjänst för expeditionsvakt (+ 36 802 kr.).

En tjänst för kontorsbiträde eller kontorist bör inrättas. Därvid kan arvode för extra skrivbiträdespersonal dras in (-1- 25 888 kr.).

Ytterligare medel behövs för expenser m. m. för begärd personalök­ning (+ 1 200 kr.).

Säkerhetsfilmningen av arkivhandlingar bör utökas (+ 6 000 kr.).

För innevarande budgetår utnyttjas 5 000 kr. förengångsanskaffningar. För nästa budgetår är totalkostnaden för erforderliga engångsutgifter 95 000 kr., varav 11 000 kr. för anskaffning av etiketteringsmaskin och elektrisk stämpelmaskin och 60 000 kr. för omflyttning av arkivhandlingar.

2.  Gemensam arkivverksamhet

Del av kostnaderna för den deltidsanställda amanuensen bör belasta programelementet Gemensam arkivverksamhet (+ 2 697 kr.).

Departementschefen

Krigsarkivet anser att arkivets verksamhet under programplaneperio­den i ökad utsträckning bör inriktas på att utfärda och komplettera gall­ringsbestämmelser m. m. och att förbättra rådgivningen i arkivfrågor åt försvarets myndigheter. Jag kan i huvudsak godta denna inriktning. Jag förutsätter dock att verksamheten i princip kan rymmas inom oförändra­de medelsramar.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställ­ningen över kostnader och medelsbehov. I beräkningen ingår ett engångs­belopp av 12 500 kr. för att anskaffa etiketteringsmaskin m. m.

Jag hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen

att till Krigsarkivet för budgetåret  1973/74 anvisa ett förslags­anslag av 1 915 000 kr.

MUitärhistoriska museer

Armémuseum skall bevara föremål av betydelse för kunskapen om det svenska lantförsvarets verksamhet och utveckling genom tiderna, främst i fråga om dess beväpning och utrustning. Museet har också hand om statens trofésamhngar. 1 uppgifterna ingär bl. a. att ordna utställningar och att främja forskning inom museets verksamhetsområde.

Armémuseum leds av en nämnd om sex ledamöter och har som chef en styresman. Museet är organiserat på administrativ avdelning, allmän avdelning, vapen- och fordonsavdelning, troféavdelning, bibliotek och bUdarkiv, tygförråd, textilförråd, verkstäder, vaktavdelning samt excer-peringsavdelning.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                         163

Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona har till uppgift att bevara föremål som belyser utvecklingen av förutvarande Karlskrona örlogsvarv m. m. och den verksamhet som har bedrivits där.

Museet leds av en styrelse och har som chef en museiföreståndare. Det är organiserat på administrativ avdelning, konserveringsavdelning, mon­terverkstad, fotolaboratorium, arkiv, bibliotek, skådesamling m. m.

Verksamheten under delprogrammet MiUtärhistoriska museer har bud­geterats på två primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän led­ning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Militärhistoriska mu­seer. Som uppbördsmedel redovisas inkomster av inträdesavgifter.

Programplan för perloden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför armérnuseum bl. a. följande.

Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona bör utvecklas till centralmuséum för marinen med samma funktioner som armérnuseum redan har som centralmuséum för armén. Utvecklingen bör inledas under programplaneperioden.

Det är väsentligt att det skapas kapacitet för att bevara, vårda och förevisa den flygmateriel som har mUitärhistorisk betydelse. Denna fråga bör närmare utredas varefter det kan bU aktuellt att inrätta ett flygvapen-museum.

Museernas speciella form av anskaffningsverksamhet bör utvecklas efter enhetliga linjer för krigsmakten i dess helhet. För att garantera att erforderlig fackkunskap blir företrädd bör för arméns och flygvapnets del inrättas museikonimittéer med direkt anknytning till den centrala mate-rielförvaltande myndigheten. Motsvarande funktion har den nuvarande marinens museikommitté.

För de mUitärhistoriska museerna har utvecklingen under senare tid medfört att allt större vikt läggs vid den utåtriktade informationsverk­samheten. För att denna skall kunna genomföras fordras som bakgrund mUitärhistorisk forskning. Inom detta område kommer troligen använd­ning av datateknik att aktualiseras under programplaneperioden.

Den av armémuséum beräknade utvecklingen av anslaget Militärhisto­riska museer framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1972; 1 000-tal kr.).

 

1972/73'

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Summa 1973/78

1 885

2 480

2 480

2 480

2 439

2 439

12318

Prisläge februari 1971


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


164


F 16.  MiUtärhistoriska museer


1972/73 1973/74


Anslag Förslag


1   885 000

2   390 000


Kostnader och medelsbehov


Primäruppdrag m. m.


1972/73


1973/74


Armémuseum    Dep.chefen


Militärhistoriska museer: AUman ledning och förbands-verksamhet

Armérnuseum (51611.1)                       1478 700

Marinmuseet och modellkamma­
ren i Kariskrona (51611.2)
                   434 000

Summa kostnader för primär­
uppdragen
                                         1 912 700

A vgår: Inträdesavgifter vid

a)      armémuseum                                     - 2 700

b)  marinmuseet och modell­kammaren i Karskrona              - 25 000

Summa medel.sbehov (anslag)             1 885 000


1 849 700

2 417 700

658 000 1
2 507 700           2 417 700

2 700

2 700

- 25 000    - 25 000
2 480 000          2 390 000


Personal

 

Personalkategori

Antal

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74 Armémuseum     Dep.chefen

Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficer

1

of                       of

Civil personal Handläggande personal Övrig personal

5 25

+ 2                       of of                        of

 

31

+ 2                     of

Armémuseum

A. Löne- och  prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 554 900 kr.

B.  Uppgiftsförändringar

1.  Armémuseum

Antalet nytillkommande föremål beräknas öka från ca 500 till 600 per


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                         165

år. För att kunna ta tillvara dessa behöver personalen förstärkas med en amanuens (+ 44 900 kr.).

För innevarande budgetår har ett engångsbelopp anvisats för installa­tion av brandsäker inredning och för inrättande av en permanent utställning över indelningsverket (— 48 000 kr.).

2.  Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona

För att museet på ett tillfredsställande sätt skaU kunna uppfylla sina åligganden under programplaneperioden behövs en ny tjänst för amanu­ens (+43 300 kr.).

Departementschefen

Armémuseum anser att en utveckling som syftar till att göra marin­museet och modellkammaren i Karskrona till centralmuseum för marinen bör inledas under programplaneperioden och att frägan om att inrätta ett flygvapenmuseum bör utredas. Armémuseum anser vidare att särskilda museikommittéer bör inrättas för armén och flygvapnet. Enligt vad jag har inhämtat kommer dessa frågor att beröras i det betänkande som 1965 års musei- och utställningssakkunniga kotnmer att lämna i början av år 1973. Jag är därför inte nu beredd att ta ställning till här berörda förslag frän armémuseum.

Med hänvisning till sammanställningen över kostnader och medelsbe­hov beräknar jag anslaget till 2 390 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen

att till Militärhistoriska museer för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 390 000 kr.

Försvarsmedicinska forskningsdelegationen

Försvarsmedicinska forskningsdelegationen har till uppgift att vara ett rådgivande, sammanhåUande och planerande organ för tillämpad försvars­medicinsk forskning. Delegationen skall främja sådan forskning och därmed sammanhängande verksamhet genom att bevilja anslag, forsk­ningsbidrag och stipendier m. m.

Verksamheten under delprogrammet Försvarsmedicinska forskningsde­legationen har budgeterats på tre primäruppdrag inom delproduktions­områdena Allmän ledning och förbandsverksamhet, TUlämpad ej objekt­bunden forskning och Kunskapsuppbyggande forskning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarsmedicinska forskningsdelegationen.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

1 avvaktan på resultatet av 1969 års försvarsforskningsutredning har försvarsmedicinska forskningsdelegationen avstått från att göra en lång-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


166


siktig bedömning av utvecklingen under delprogrammet. Delegationen anför dock bl. a. följande.

Verksamheten bör inriktas på att främja tillämpad och kunskapsupp­byggande försvarsmedicinsk forskning avseende "märmiskan i det moder­na krigets miljö". Den av delegationen stödda forskningen sker i form av såväl små projekt under kort tid som mera omfattande fleråriga projekt. Härutöver främjas forskningen genom ett antal forskarutbildningsbefatt­ningar.

Eftersom en stor del av delegationens anslag under senare är har varit bunden i långsiktiga åtaganden, har utrymmet för forskningsinitiativ varit ringa och endast ett mindre antal ansökningar av hög prioritet har kunnat bifallas. Delegationen har under en följd av år framhållit önskvärdheten av att kostnaderna för verksamhet av mera fast karaktär betalas frän resp. myndighets anslag.

Främst inom forskningsområdena skydd mot biologiska stridsmedel, mUitärpsykiatri samt hygien och fältepidemiologi har insatserna varit OtUlräckUga. De nämnda områdena har av överbefälhavaren angetts ha särskUt hög aktuaUtet och delegationens möjligheter till forskningsinitia­tiv behöver förbättras.

Den av delegationen beräknade utvecklingen av anslaget Försvarsmed-dicinska forsknuigsdelegationen framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1972; 1 000-tal kr.).

 

1972/73'

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Summa 1973/78

3 500

4 285

4 521

4 721

4 921

5 121

23 569

Prisläge februari 1971

F 17.  Försvarsmedicinska forskningsdelegationen

1972/73      Anslag    3 500 000 1973/74      Förslag   3 400 000

Kostnader och medelsbehov


Primäruppdrag m. m.


1972/73


1973/74


Försvars-       Dep. chefen medicinska forsknings­delegationen


Försvarsmedicinska forsknings-delegationen:

Allmän ledning och förbandsverk­
samhet (51711)
                                        148 000              152 000

Tillämpad ej objektbunden
forskning (51742)
                                 2 252 000           2 768 000

Kunskapsuppbyggande forskning
(51743)
                                                 1 100 000           1 365 000 )

Summa kostnader för primär­
uppdragen
                                            3 500 000           4 285 000

Summa medelsbehov (anslag)                3 500 000           4 285 000


3 400 000

3400000 3400 000


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                        167

Försvarsm edicinska forskningsdelegationen

A.  Löne- och prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebären kostnadsökning med 170 000 kr.

B.  U p p g i f t s f ö r ä n d r i n g a r

Med hänsyn till att en stor del av delegarionens medel är låsta riU lång­siktiga projekt och forskargrupper behöver medelstiUdelningen ökas för att ambitionsnivån för den försvarsmedicinska forsknuigen skall kunna be­hållas. Medlen avses i första hand bli utnyttjade inom områdena skydd mot biologiska stridsmedel, hygien och fältepidemiologi samt psykiatri och psykologi (+615 000 kr.).

Departementschefen

Försvarsmedicinska forskningsdelegationen anser att dess verksamhet i avvaktan på resultatet av 1969 års försvarsforskningsutrednings arbete bör inriktas på att främja tillämpad och kunskapsuppbyggande forskning avseende människan i det moderna krigets miljö. Jag godtar tills vidare denna inriktning. Jag är emeUertid inte beredd att tiUstyrka delegationens förslag att vissa utgifter förs över till andra anslag.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tiU Försvarsmedicinska forskningsdelegationen för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 3 400 000 kr.

F 18.  Regionmusiken

Under åberopande  av vad jag har anfört tidigare hemstäUer jag att Kungl. Maj.t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Regionmusiken för budgetåret 1973/74 beräkna ett förslagsanslag av 15 220 000 kr.

Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

De frivilliga försvarsorganisationerna har tUl uppgift att i samråd med berörda myndigheter bedriva upplysnings- och rekryteringsverksamhet, medverka vid utbildning av frivillig personal som leds av myndig­het, leda utbildning av frivillig personal som inte anordnas av myndighet samt teckna avtal med och svara för registrering och krigsplacering av sådan personal som står tUl förfogande för tillfällig tjänstgöring inom totalförsvaret (B-personal).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        168

Verksamheten under delprogrammet FriviUiga försvarsorganisationer m. m. har budgeterats på två primäruppdrag inom delproduktionsområ­dena Allmän ledning och förbandsverksamhet samt UtbUdning tUl och av fast anställd personal m.fl.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Frivilliga försvarsorgani­sationer m. m.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl. a. följande.

De senaste åren har inneburit en minskning såväl medlemsmässigt som utbUdningsmässigt för vissa organisationer. Med hänsyn till de redan i dagsläget stora vakanserna inom krigsmakten i fråga om A- och B-perso­nal måste denna tendens hävas och förbytas i ökad tillströmning. Hälften av bristerna i fråga om sådan personal bör vara täckta inom programpla­neperioden.

Delprogrammet skall under programplaneperiodens första år inriktas på en utbyggnad av utbildning m. m. enligt riktlinjerna i prop. 1970:18. Detta bedöms kräva tiden fram t. o. m. budgetåret 1973/74.

Organisationerna skall behålla och om möjligt öka nuvarande medlems­antal. De som nu uppvisar ett minskat medlemsantal bör i första hand nå balans mellan avgång och nyrekrytering.

Inom programplaneperioden bör nuvarande utbildningsomfång om möjligt ökas något.

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Frivilliga försvarsorganisationer m. m. framgår av följande sammanställning (pris­läge februari 1972; I 000-tal kr.).

Summa 1972/73'      1973/74       1974/75       1975/76       1976/77       1977/78       1973/78

17 405         18 350         18 350         18 350         18 350        18 350        91750

■ Prisläge februari 1971

F 19.  FrivUliga försvarsorganisationer m. m.

1972/73      Anslag    17 405 000 1973/74      Förslag   18 350 000


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                         169

Kostnader och medelsbehov

 

Primäruppdrag m. m.

1972/73

1973/74

 

 

 

Överbefäl­havaren

Dep. chefen

Frivilliga försvarsorganisationer m. m.: Allmän ledning och förbands­verksamhet (51911) Utbildning till och av fast anställd personal m. fl. (51913)

3 341 000 14 064 000

3 527 000 14 823 000

3 527 000 14 823 000

Summa kostnader för primär­uppdragen

17 405 000

18 350 000

18 350 000

Summa medelsbehov (anslag)

17 405 000

18 350 000

18 350 000

Överbefälhavaren

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 945 000 kr.

Departemen tschefen

Överbefälhavaren anser att verksamheten under programplaneperioden bör inriktas bl. a. på att bygga ut utbildning m. m. enligt riktlinjer­na i prop. 1970:18 (SU 1970:87, rskr 1970:194). Jag godtar denna inriktning.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att   till   Frivilliga  försvarsorganisationer   m. m.   för   budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 8 350 000 kr.

Insatsberedskap m. m.

Verksamheten under delprogrammet Insatsberedskap m. m. har budge­terats på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän led­ning och förbandsverksainhet och Operativ och krigsorganisatorisk verk­samhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Insatsberedskap m. m.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Insatsbe­redskap m. m. framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1972; 1 000-tal kr.).


 


prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                        170

 

1972/73'

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Summa 1973/78

28 500

31083

31 353

34 043

33 983

33 983

164 445

' Prisläge februari 1971

I övrigt är programplanen av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas tUl statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få Uihämtas av de handlingar som kommer att tillhandahällas riksdagens försvarsutskott.

F 20.  Insatsberedskap m. m.

1972/73      Anslag    28 500 000 1973/74      Förslag   31 210 000

Kostnader och medelsbehov

Primäruppdrag m. m.                               1972/73              1973/74

Överbefäl-      Dep. chefen havaren

Insatsberedskap m. m.:

Allmän ledning och förbands­
verksamhet (52011)
                               9 600 000         10 723 000     10 700 000

Operativ och krigsorganisato­
risk verksamhet (52012)
                      18 900 000        20 360 000     20510000

Summa kostnader för primär­
uppdragen
                                            28 500 000        31083 000     31210000

Summa medelsbehov (anslag)                28 500 000        31083 000     31210000

Överbefälhavaren

A.   Löne-   och   prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebären kostnadsökning med 1 733 000 kr.

B.    Uppgiftsförändringar

För att behålla nuvarande ambitionsnivå beträffande insatsberedskap i grundberedskap krävs viss förbättring av sjöbevakningen och luftbevak­ningen på låg höjd. Detta tillsammans med övriga uppgiftsförändringar innebär att medelsbehovet ökar med 850 000 kr.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                         171

Departementschefen

Jag kan i huvudsak godta den inriktning som överbefälhavaren har angett för verksamheten under programplaneperioden.

Som jag tidigare har anfört i samband med ramberäkningarna för budget­året 1973/74 har vissa nya uppgifter tUlkommit på grund av att fyrplatser inte längre hålls bemannade. Kostnaderna härför har jag för nästa budgetår beräknat till 150 000 kr. Min beräkning av medelsbehovet i övrigt framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Insatsberedskap m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 31 210 000 kr.

Viss gemensam verksamhet

Delprogrammet Viss gemensam verksamhet får fr. o. m. budgetåret 1973/74 ändrat innehåll. Programelementet Rekrytering och gemensam utbildning m. m. inom personalvården har förts över till delprogrammet Försvarsstaben medan programelementen Anskaffning av speciell fortifi­katorisk materiel, Borttagande av pansarhinder och Gemensamma fält­arbeten har förts samman till ett nytt delprogram, benämnt Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m. Programelementen PubUkationer och Be­redskapsåtgärder vid statens järnvägar har tUlkommit.

Verksamheten under delprogrammet Viss gemensam verksamhet har budgeterats på sju primäruppdrag inom delproduktionsområdena AUmän ledning och förbandsverksamhet (1), Operativ och krigsorganisatorisk verk­samhet (1), Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. (I), Centralt vidta­gen materielanskaffning m. m. (3) och Tillämpad objektbunden forskning, utveckling och försök (1).

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Viss gemensam verk­samhet.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Verksamheten inom programelementet Anskaffning och utveckling av viss gemensam signalskyddsmateriel är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplys­ningar torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens försvarsutskott. Beträffande utvecklingen av delprogrammet i övrigt anför överbefälhavaren bl. a. följande.

I fråga om programelementet Anskaffning av krigskartor och krigssjö­kort bedöms kartor av konventionell typ även i fortsättningen bli dominerande för krigskarttjänsten. Överbefälhavaren har hos rikets allmänna kartverk begärt att verket träder in som sammanhållande för kartografiska databanker. Inom krigskarttjänsten bör faUa att bevaka försvarets intressen i fråga om information av primärt geografisk och topografisk karaktär. Utvecklingen inom områdena programstyrd fram-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                       172

ställning av reprooriginal, ortofototeknik och automatisk tolkning av flygbilder bör särskilt uppmärksammas.

Verksamheten inom programelementet Beredskapskostnader för krigs­produktion omfattar upprätthållande av beredskapsanläggningar, maski­ner och råvaror för krigsberedskapsändamål. Krigsproduktion är att se som ett alternativ till fredsanskaffning. Kostnader för krigsproduktions-förberedelser bör således belasta huvudprogrammen 1—3 för att redovis­ningen av totalkostnaderna för materielobjekt skall bli helt rättvisande. Programelementet inriktas på att nämnda kostnader skall vara överförda till huvudprogrammen 1-3 fr. o. m. budgetåret 1975/76.

Under programelementet Vissa besök m. m. tas upp kostnader för utländska besök vid krigsmakten. Medel för att bestrida kostnader i samband med sådana besök har hittills ställts till förfogande i form av representationsbidrag från anslaget till extra utgifter. Endast besök av typen honnörsbesök, örlogsbesök och flygbesök, för vilka kostnaderna i vissa fall kan beräknas med någorlunda noggrannhet, har tagits med i planeringen.

För att hjälpligt behålla ambitionsnivån för verksamheten inom programelementet Publikationer krävs ett medelstillskott under plane­ringsperioden av ca I mUj. kr. Med hänsyn till rådande osäkerhet i planeringssituationen redovisas programelementet med den medelsbrist som  f. n.  råder.

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Viss gemensam verksamhet framgår av följande sammanstäUning (prisläge februari 1972; 1 000-tal kr.).

 

1972/73'

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Summa 1973/78

15 500

15 426

15 426

13 726

22 536

22 226

89 340

' Delvis andra primäruppdrag (prisläge februari 1971)

Det beräknade behovet av bestäUningsbemyndiganden samt bemyndi-gandeskuldens storlek under programplaneperioden framgår av följande sammanställning (1 000-tal kr.).

Summa 1972/73  1973/74  1974/75  1975/76  1976/77  1977/78  1973/78

Bemyndigan­
debehov
           5 635       7 200'     2 570     1180      39 050      9 060    59 060

Bemyndigan­
deskuld vid
utgången av
resp. bud­
getår
               19 880     15 260     10 330    5 510      28 810    22 160

' Av beloppet utgör bestäUningsbemyndiganden för prisreglering 4,64 milj. kr.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


173


F 21.  Viss gemensam verksamhet


1972/73 1973/74

Anslag    15 500 000'

Förslag   19 350 000 Delvis andra primäruppdrag


BestäUningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)


Summa kostnader för primärupp­dragen

Summa medelsbehov (anslag)

Summa bemyndigandebehov

 

 

Primäruppdrag m.m.

1972/73

1973/74

 

 

 

 

Överbefäl-

Dep.chefen

 

Bem.      Bet.

havaren

 

 

 

Bem.     Bet.

Bem.     Bet.

Viss gemensam verksamhet:

 

 

 

 

Allmän ledning och förbands-

 

 

 

 

verksamhet (5 2111)

250

-

650'

 

Operativ och krigsorganisa-

 

 

 

 

torisk verksamhet (52112)

__                        __

__

_

 

Centralt vidtaget materiel-

 

 

 

 

underhåll m. m. (52121)

250      3 950

250

3 860

 

Centralt vidtagen materielan-

 

 

 

 

skaffning m. ni.

 

 

 

 

Publikationer (52122.1)

-             -

-

626

 

Anskaffning av krigskartor

 

 

 

 

(52122.2)

-      1 365

-

2 070

 

Anskaffning och utveckling av

 

 

 

 

viss gemensam signalskydds-

 

 

 

•7 200 19 350

materiel och Beredskapskost-

 

 

 

 

nader för krigsproduktion

 

 

 

 

(52122.3)

3 490      4 950

5 450

7 490

 

Tillämpad objektbunden forsk-

 

 

 

 

ning, utveckling och försök

 

 

 

 

(52141)

1 900      1 040

1 500

730

 

-        11555           -    15 426   -      19 350

-        11555           -    15 426     -    19 350 5 640            -     7 200         -   7200i     -

' Inkl. bestäUningsbemyndiganden för prisreglering, 4 640 000 kr.

Överbefälhavaren

Uppgiftsförändringar

1. Allmän ledning och förbandsverksamhet

Kostnaderna för utredningar beräknas minska (— 50 000 kr.).

2. Centralt vidtaget materielunderhåll m. m.

Kostnaderna för underhåll av krigsmaktens särskUda signalskyddsmate­riel samt för fabriker och produktionsutrustningar för krigsproduktion beräknas minska (— 90 000 kr.).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        174

3. Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Ändrade anskaffningsprinciper och variationer i anskaffningen bero­ende på rikets allmänna kartverks nyutgivning och revidering medför att medelsbehovet för anskaffning av krigskartor ökar (+ 705 000 kr.).

Kostnaderna för anskaffning av signalskyddsmateriel ökar på grund av förskottsbetalning på uteliggande beställningar medan krigsproduktions­kostnaderna minskar (+ 2 540 000 kr.).

4. Tillämpad objektbunden forskning, utveckling och försök.

Kostnaderna för totalförsvarets särskUda signalskyddsmateriel beräk­nas minska (-310 000 kr.).

Departementschefen

Vad överbefälhavaren har anfört om verksamhetens inriktniiig kan jag godta utom i fråga om programelementet Vissa besök m. m. Jag anser att representationskostnader i samband med utländska besök vid krigsmakten även under budgetåret 1973/74 bör bestridas från anslaget till extra utgif­ter.

Som jag tidigare har anfört i samband med ramberäkningarna för budget­året 1973/74 har jag tagit upp 5 350 000 kr. för beredskapsåtgärder vid statens järnvägar m. m.

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över bestäUningsbemyndiganden och betalningsme­del.

Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

1.          till Viss gemensam verksamhet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 19 350 000 kr.,

2.    bemyndiga Kungl.  Maj:t att medge att signalskyddsmateriel beställs inom en kostnadsram av 7 200 000 kr.

Vissa ersättningar m.m.

Verksamheten under delprogrammet Vissa ersättningar m. m. har bud­geterats på två primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet, nämligen ett för familjebidrag och ett för vissa ersättningar m. m. Primäruppdraget avseende familjebidrag finansieras från försvarsgrenarnas anslag till ledning och förbandsverksam­het utom beträffande särskild hjälpverksamhet till förmån för värnplikti­ga och deras familjer som, i likhet med övrig verksamhet inom delpro­grammet, finansieras från anslaget Vissa ersättningar m. m.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets civilför­valtning bl. a. följande.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                         175

Utgifterna för den del av verksamheten under programelementet Familjebidrag som avser särskild hjälpverksamhet till förmån för de värnpliktiga och deras familjer beräknas, i avvaktan på resultat av förslag från utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl., till oförändrat 400 000 kr. för vart och ett av budgetåren under program­planeperioden.

Med hänsyn till svårigheten att förutse den framtida omfattningen av verksamheten under programelementet Skadeersättningar föreslår för­svarets civUförvaltning med utgångspunkt i medelsförbmkningen under tidigare budgetår, att för vart och ett av budgetåren under programplane­perioden beräknas 3,5 milj. kr. för verksamheten.

På grundval av basbeloppets värde i juli 1972 beräknas utfallet under programelementet Ersättning i anledning av kroppsskada för budgetåret 1972/73 bli 22 mUj. kr. Medelsbehovet för verksamheten kan enligt riksförsäkringsverket beräknas öka med 200 000 kr. för år t. o. m. budgetåret 1977/78. Den bedömda kostnadsfördelningen framgår av följande uppställning (belopp i 1 000-tal kr.).

 

 

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Livränta till invalider Livränta till efterlevande Sjukpenning Övriga förmåner

14 650

4 550

2 300

700

22 200

14 800

4 600

2 300

700

22 400

14 950

4 650

2 300

700

22 600

15 100

4 700

2 300

700

22 800

15 250

4 750

2 300

700

23 000

Verksamheten under programelementet Omskolning av skadade beräk­nas på grundval av de senaste årens utfall kosta 100 000 kr. för vart och ett av budgetåren under programplaneperioden.

Enligt försvarets centrala arbetarskyddsnämnds förslag beräknas me­delsbehovet för verksamheten under programelementet Gemensam ut­bildning i arbetarskydd enligt följande sammanställning (belopp i 1 000-tal kr.).

 

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Summa 1973/78

135

126

171

126

135

693

De.faktorer som påverkar utvecklingen under programelementet För­slagsverksamhet är osäkra. Förslagen i fråga om medelstilldelning grundar sig på att försvarets centrala företagsnämnd med början våren 1973 avser att genomföra en serie kurser för ledamöter i förslagskommittéer och förslagsdelegationer. Behovet av betalningsmedel för verksamheten under vart och ett av budgetåren 1973/74-1977/78 beräknas bli 159 000 kr.

Programelementet Täckande av vissa medelsbrister omfattar sådana brister som försvarets civilförvaltning i sina räkenskaper har redovisat som  propriebalanser.   Det   budgeterade  resursbehovet   för   1972/73 är


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


176


30 000 kr.  Några större förändringar väntas inte under programplane­perioden.

Den av försvarets civilförvaltning beräknade utvecklingen av anslaget Vissa ersättningar m. m. framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1972; 1 000-tal kr.).

 

1972/73'

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Summa 1973/78

25 390

26 524

26 715

26 960

27 115

27 324

134 638

Prisläge februari 1971

F 22. Vissa ersättningar m. m.

1972/73      Anslag    25 390 000 1973/74      Förslag   26 490 000

Kostnader och medelsbehov


Primäruppdrag m. m.


1972/73


1973/74


Försvarets ci-       Dep. chefen vilförvaltning


Vissa ersättningar m. m.: Allmän ledning och förbands­verksamhet

Familjebidrag (52211.1)           j

Vissa ersättningar m. m.            |     118426000

(52211.2)                              1

Summa kostnader för primär­
uppdragen
                                   118426 000

A vgår:

Medel för familjebidrag från

andra anslag                           -      93 000 000

Ersättning från diverse-

medelstitlar                            -             36 000

Summa utbetalningar för
primäruppdragen
                         25 390 000

Summa medelsbehov (anslag)         25 390 000


82 000 000        79 000 000 26 152 000        26 118 000

108152 000       105 118 000

81 600 000 28 000

26 524 000 26 524 000

-78 600 000 28 000

26 490 000 26 490 000


Försvarets civilförvaltning

A.  Löne- och  prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med I 121 000 kr.


 


Prop, 1973:1   Bilaga 6                                                                                         177

B.  Förändringar enligt  Kungl.  Maj;ts beslut

I enlighet med programplanen för budgetåren 1972/73-1976/77 bör det belopp som avser programelementet Gemensam utbUdning i arbetar­skydd ökas med 45 000 kr.

C. Uppgiftsförändringar

På grund av ändrade principer för att betala ersättningar och belö­ningar minskar medelsbehovet under programelementet Förslagsverksam­het med 40 000 kr.

Departementschefen

Vad försvarets civilförvaltning har anfört om utvecklingen under del­programmet föranleder inte någon erinran från min sida.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Vissa ersättningar m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 26 490 000 kr.

Försvarets hundskola

Försvarets hundskola har tUl uppgift att mot ersättning tUlhandahålla dresserade hundar och att meddela utbildning i hundtjänst. 1 den mån det kan ske utan att övriga arbetsuppgifter eftersatts får skolan meddela veterinärvård och tillhandahålla andra tjänster som är förenliga med verksamheten.

Hundskolan leds av en styrelse. Chef för skolan är en direktör. Skolan är organiserad på fyra enheter, ekonomi-, produktions-, veterinär- och ierviceenheterna.

Produktionen av tjänstehundar skall täcka krigsmaktens, poUsväsendets, tullverkets m. fl. statliga och kommunala myndigheters samt De BUndas Förenings behov. Skolan skall i mån av resurser även tillgodose den pri­vata marknaden. Utbildning i hundtjänst sker genom kursverksamhet för personal frän krigsmakten, tullverket, frivilliga försvarsorganisationer, De Blindas Förening m. fl. Djursjukvården tillgodoser myndigheters och enskildas behov.

Verksamheten inom delprogrammet Försvarets hundskola har budge­terats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten redovisas som självbärande under förslagsanslaget För­svarets hundskola.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets hundskola bl. a. följande.

12 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 6


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


178


Erfarenheterna från skolans första verksamhetsår har visat att antalet fullgoda dressyrämnen inte är tillräckligt. Skolan har därför under innevarande budgetår påböriat ett på vetenskaplig grund baserat avelsar-bete. Detta arbete kommer att pågå under hela programplaneperioden.

Vissa uttalanden om att dra in beställningarna av minhundar och skära ner beställningarna av bevakningshundar till krigsmakten kan, om dessa tankar förverkligas, få en ogynnsam inverkan på skolans verksamhet.

Den av hundskolan beräknade årsomslutningen under delprogrammet framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1972; 1 000-tal kr.).

 

1972/73

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Summa 1973/78

5 530

5 571

5 905

5 905

5 905

5 905

29 191

F 23.  Försvarets hundskola

1972/73       Anslag              I 000


1973/74       Förslag


000


Kostnader och medelsbehov

 

Primäruppdrag m.m.

1972/73

1973/74

 

 

 

Försvarets hundskola

Dep. chefen

Försvarets hundskola: Allmän ledning och förbandsverksamhet

 

 

 

(52311)

Summa kostnader för primäruppdraget

5 011000 5 011 000

5 571000 5 571 000

5 571 000 5 571 000

,4 vgår:

Intäkter av skolans verksamhet

-5 010 000

-5 570 000

-5 570 000

Summa medelsbehov (anslag)

1 000

1 000

1 000

Personal

 

 

Personalkategori

Antal

 

 

 

1972/73

Beräknad änd

ring 1973/74

 

Försvarets hund skola

Dep. chefen

Civilmilitär personal Veterinärer

Civil personal Handläggande personal Övrig personal

3

12 76 91

of.

of of

of

of

of of of


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                         179

Försvarets hundskola

A.  Löne- och prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 560 000 kr.

Departementschefen

Försvarets hundskola anser att verksamheten under programplane­perioden skall inriktas mot att bl. a. producera tjänstehundar förstatliga och kommunala myndigheters behov. Skolan avser vidare att i ökad om­fattning genom eget avelsarbete ta fram ett större antal dressyrämnen. Jag kan i huvudsak godta denna inriktning.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Försvarets hundskola för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Anskaffnuig av viss fortifikatorisk materiel m. m.

Delprogrammet Anskaffning av viss fortifikatorisk materiel m. m. har tUlkommit genom utbrytning av vissa delar från delprogrammet Viss gemensam verksamhet. Delprogrammet omfattar borttagande av pansar­hinder, anskaffning av fortifikatorisk materiel och vissa fältarbeten. Verksamheten har budgeterats på tre primäruppdrag inom delproduk­tionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet. Centralt vidta­gen materielanskaffning m. m. och Anskaffning av befästningar m. m. Av primäruppdragen finansieras de två förstnämnda från förslagsanslaget Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m. och det sistnämnda från investeringsanslaget Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl. a. följande.

Planeringsramen för borttagande av pansarhinder innebär ett medelsbe­hov som årsvis är något lägre än under innevarande budgetår.

Planeringsramen för anskaffning av specieU fortifikatorisk materiel innebär en anskaffning som årsvis är större än anskaffningen under inne­varande budgetår.

Huvuddelen av planeringsramen för gemensamma fältarbeten har av­satts för truppbefästningar för försvar av hamnar, flygfält och vissa gräns­avsnitt samt för försök med nya befästnings- och hindertyper m. m. Vissa medel har planerats in för förbindelse- och förstöringsarbeten.

Behovet av betalningsmedel och dessas fördelning på anslag under programplaneperioden framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1972; 1 000-tal kr.).


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


180


 


Anslag


1972/     1973/    1974/    1975/    1976/    1977/    Summa
73
          74         75          76         77         78          1973/78


 


F 24. Anskaffning av fortifi­katorisk materiel m. m.

111 5. Gemensamma myndigheter m. m.: An­skaffning av anlägg­ningar (del)


750     2 840     2 840     4 040    3 740     3 740     17 200

3  500     4 000     2 600    4 500    4 500    4 500    20 100

4  250     6 840    5 440    8 540    8 240    8 240    37 300


Det beräknade behovet av bestäUningsbemyndiganden för anskaffning av speciell fortifikatorisk materiel under programplaneperioden framgår av följande sammanstäUning (1 000-tal kr.).

Summa 1972/73       1973/74       1974/75       1975/76       1976/77       1977/78      1973/78


12 250


12 250


F 24.  Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m.

Nytt anslag (förslag) 2 840 000

Betalningsmedel och bestäUningsbemyndiganden (1 000-tal kr.)


Primäruppdrag m. m.     1972/73


1973/74


 


Överbefäl­havaren


Dep. chefen


 


Bet.          Bem.


Bet.     Bem.


Bet.


Bem.


 


Anskaffning av viss

fortifikatorisk

materiel m. m.

Allmän ledning och
förbandsverksam­
het (52411)
                 350'

Centralt vidtagen materielanskaff­ning m.m. (52422)    400'

Summa kostnader för
primäruppdragen
        750

Summa medelsbehov

(anslag)                     750

Summa bemyndigande­
behov
                            


340

340

2 500          12 250   2 500    12 250
2 840 -2 840

2 840           -2 840

-  12 250               -            12250


Beräknat belopp


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        181

Överbefälhavaren

TiU grund för anskaffningen av speciell fortifikatorisk materiel ligger en längsiktplan som har upprättats av chefen för försvarsstaben. Huvud­delen av de avsatta betalningsmedlen avses för anskaffning av ett stort antal fältarbetssatser. För att möjliggöra en ekonomiskt fördelaktig anskaffning, bl. a. genom mängdrabatter, behövs ett bestäUningsbemyn­digande om 12 250 000 kr. under programplaneperioden.

Det minskade behovet av betalningsmedel för borttagande av pansar­hinder beror på att större delen av de pansarhinder o. d., som hindrar utbyggnad av bostads- och industriområden, redan har tagits bort.

Departementschefen

Överbefälhavaren anger att anskaffningen av forrifikatorisk materiel sker enligt en inom försvarsstaben upprättad långsiktsplan. Enligt denna plan avses huvuddelen av de för programplaneperioden beräknade betal­ningsmedlen användas för att anskaffa ett stort antal fältarbetssatser. Jag har inte något att erinra mot detta.

Min beräkning av medels- och bemyndigandebehovet framgår av sam-manstäUningen över betalningsmedel och bestäUningsbemyndiganden.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  till Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m. för budget­
året 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 840 000 kr.,

2.   bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att forrifikatorisk materiel
beställs inom en kostnadsram av 12 250 000 kr.

F 25. Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning av befästningar och kaserner

1972/73      Anslag    1 700 000 1973/74      Förslag   3 100 000

Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av befästningar och byggnader för gemensamma myndigheter och funktioner. Anslaget skall tillgodoföras inkomstsidan i staten för försvarets fastighetsfond för att balansera utgifter inom staten för fonden.

Kostnader och medelsbehov fl 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.                                     1972/73        1973/74

Överbefäl-      Dep. chefen havaren

Befästningars   delfond Gemensamma myndigheter m. m.: Istånd­sättning av befästningar m. m. för del­programmen


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


182


 


Primäruppdrag m. m.


1972/73        1973/74


 


Överbefäl­havaren


Dep.chefen


 


Försvarets materielverk (50434.1) Viss gemensam verksamhet (52134)

Kasernbyggnaders   delfond Gemensamma myndigheter m. m.:lstånd-sättning av kaserner m. m. för del­programmen

Försvarets materielverk (50434.2) Försvarets radioanstalt (50634) Försvarets gymnasieskola (5 1134) Krigsarkivet (51534) Militärhistoriska museer (51634)

Summa kostnader för primätuppdragen Summa medelsbehov (anslag)


1 000 400

1 000 400

 

400

800

800

400

200

200

200

-

-

300

300

300

400

400

400

/ 700

3 100

3 100

1 700

3 100

3 100


'Medgivet överskridande av anslagsbeloppet 1 720 000 kr.

Överbefälhavaren

Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.


Objekt


Medelsförbrukning (1 000-tal kr.)


 


Befästningars   delfond

Försvarets materielverk

1.   Lokaler för datoranläggning (totalkostnad
2,5 milj. kr.)

Viss gemensam verksamhet

2.  Ombyggnad av ammunitionsförråd (totalkostnad
1225 000 kr.)


1 000

400 1400


 


Kasernbyggnaders   delfond

Försvarets materielverk

1.        Mindre iståndsättning.sarbeten på byggnader ni. m.

2.   Vissa tekniska försörjningsanordningar m. m.

Försvarets radioanstalt

3.  Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader m. m.

Krigsarkivet

4.  Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader m. m.

Militärhistoriska museer

5.   Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader m. m.

6.   Vissa tekniska försörjningsanordningar m. m.


 

 

600

 

200

 

200

 

300

 

100

 

300

 

1 700

Totalt

3 100


 


Prop, 1973:1    Bilaga 6                                                                                        183

Befästningars delfond

1.           En berganläggning behöver byggas om för att skapa utrymmen för en datoranläggning. Kostnaderna för ombyggnaden har preliminärt upp­skattats tiU 2,5 mUj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

2.     Ett ammunitionsförråd behöver byggas om för att göra det möjligt att använda förrådet för annat ändamål. Forrifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för ombyggnaden. Kostnaderna angavs därvid tUi 1340 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1972. Kungl. Maj:t uppdrog den 17 mars 1972 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget, varvid vissa förenklingar skulle göras i förhållande till förslaget till byggnadsprogram. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats tUl 1 225 000 kr. enUgt prisläget den I februari 1972.

Kasernbyggnaders delfond

I, 3, 4 och 5. För mindre iståndsättningsarbeten pä byggnader m. m. beräknas ett medelsbehov av (600 000 + 200 000 + 300 000 + 100 000) 1 200 000 kr. för nästa budgetår. Organisationsförändringar m. m., vars omfattning inte nu kan förutses, medför krav på omdisponering, anpass­ning och ändrat utnyttjande av befintliga lokaler, ändring av värme- och ventilationssystem samt elektriska installationer m. m. För att beslutade omorganisationer m. m. skall få avsedd effekt behövs medel för erforder­liga ombyggnads- och inredningsarbeten.

2 och 6. För vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. beräknas ett medelsbehov av (200 000 + 300 000) 500 000 kr. för nästa budgetår. Medlen avses för att modernisera och förnya installationer och anlägg­ningar för värme- och elförsörjning, iståndsätta vägar och planer samt byta ut eller komplettera vattenlednings- och avloppsnät.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen över kostnader och medelsbe­hov beräknar jag anslaget till 3,1 mUj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning av be­fästningar och kaserner för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 3 100 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                       184

G Civilförsvar

Huvudprogrammet Civilförsvar omfattar följande delprogram.

6.1       Ledning i krig

6.2       Utrymning

6.3       Skydd för allmänheten

6.4       Undsättning

6.99 Allmän administration

Civilförsvarsstyrelsen är programmyndighet och central förvaltnings­myndighet för civilförsvaret. Civilförsvarsstyrelsen leds av en styrelse. Chef för civilförsvarsstyrelsen är en generaldirektör. Inom verket finns en stab, ett tillfälligt sekretariat för studier och långsiktsplanering, fem byråer, nämligen planeringsbyrån, utrustningsbyrån, kanslibyrån, tek­niska byrån och utbildningsbyrån, en civilförsvarsöverläkare och en militärassistent. Dessutom finns personal för handläggning av ärenden som rör kommunal beredskap. I civilförsvarsstyrelsens utbildningsbyrå ingår statens civUförsvarsskolor, som omfattar civilförsvarsskolan i Rosersberg och tre fältskolor. Vid skolorna utbildas befäl i civilförsvarets kårer och personal i de särskilda undsättningskårerna.

Verksamheten under huvudprogrammet har budgeterats på ett antal primäruppdrag inom delproduktionsområdena Förvaltning, Utbildning av civilförsvarspersonal m. m.. Civilförsvarsutbildning av allmänheten. Underhåll och förrådsverksamhet, Materielanskaffning m. m.. Anskaff­ning av skyddsrum m. m. samt Forskning, försök och utveckling. Verk­samheten finansieras från följande anslag.

G 1.  Civilförsvar

11  6.  Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Civilförsvarsstyrelsen

Civilförsvarsstyrelsens programplan avser en planeringsram på 124,6 milj. kr. per budgetår (prisläge februari 1972) med tillägg av sammanlagt

12     milj.kr. under budgetåren 1973/74—1974/75 för att vid behov
finansiera vissa åtaganden som har gjorts före den I juli 1972. Styrelsen
redovisar dessutom en altemativ planeringsinriktning som innefattar
kompletterande åtgärder utöver den anvisade ramen till ett sammanlagt
belopp under perioden om 91,6 milj. kr.

Styrelsen framhåller att planeringsramen 124,6 inte ansluter till de studieramar som den tidigare upprättade perspektivplanen omfattar. Ytterligare studier och utredningar måste därför genomföras, innan ett väl avvägt förslag kan läggas fram för den anvisade planeringsnivån. Styrelsen  anser  dock   på  redan  föreliggande   underlag  att  ramen  ger


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                         185

otillräckliga resurser både under 1970-talet och på längre sikt. De allvarligaste bristerna hänför sig till den långsamma takten för komplette­ring av den reducerade undsättningsorganisationen, den låga mobilise­ringsberedskapen vid det allmänna lokala civilförsvaret, den långsamma utbyggnadstakten för anläggningar för civilförsvarsorganisationen samt den minskade produktionstakten för skyddsmasker, när de dyrare små­barnskydden börjar anskaffas.

I anslagsframställningen för budgetåret 1973/74 utgår civilförsvarssty­relsen från den förut nämnda högre planeringsinriktningen.

Civilförsvarets åtgärder finansieras dels över fjärde huvudtiteln, dels av andra myndigheter, kommunerna och enskilda. Fördelningen på delpro­gram av planerade kostnader genomsnittligt per år under programplane­perioden 1973/74-1977/78 framgår av följande tabell. Kostnaderna för enskilda är endast uppskattade.

 

Delprogram

Kostnader (milj. kr.)

 

 

 

Över fjärde huvudtiteln

Övriga myn­digheter

Enskilda

Totalt

6.1    Ledning i krig

6.2    Utrymning

6.3    Skydd för allmänheten

6.4    Undsättning

6.99 Allmän administration

22,6 1,9 24,8 54,7 28,7

132,7

9,1

7,0

3,0

19,2

38.3

100,0 15,0

115.0

31,7

1,9

131,8

72,7 47,9

286.0

Civilförsvarsstyrelsens programplan avser i första hand kostnaderna över fjärde huvudtiteln. Detta innebär att kostnaderna för enskilda skyddsrum, verkskydd och administration vid länsstyrelserna m. m. inte innefattas i programplanens kostnadsram.

På grund av otillräckligt underlag har civilförsvarsstyrelsen kunnat göra endast en preliminär avvägning inom huvudprogrammet i programplanen för perioden 1973/74-1977/78. En mer definitiv avvägning väntas kunna ske i programplanen för perioden 1974/75— 1978/79.

Det framstår för styrelsen som angeläget att under programplaneperio­den i första hand påbörja förändringen av civilförsvaret så att det svarar mot den ändrade inriktningen enligt 1972 års försvarsbeslut. Detta innebär att civilförsvaret främst skall anpassas till det konventionella angreppsfallet.

Det planeringsutrymme som stär till förfogande under perioden bör fördelas till anskaffning av skyddsmasker åt allmänheten, modernisering av vissa skyddsrum för allmänheten, uppbyggnad och omorganisation av den reducerade civilförsvarsorganisationen, åtgärder för beredskap och uthållighet, nyanskaffning och modernisering av anläggningar åt civilför­svarsorganisationen, investeringar i fredsorganisationen samt studier, forskning, försök och utveckling.

Målet för huvudprogrammet anges under programplaneperioden vara att upprätthålla beredskap för att vid eventuellt senare beslut kunna anskaffa skyddsmasker åt hela befolkningen, att vidta åtgärder för att


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        186

förbättra befolkningens skydd över ytan, främst i samband med mark­strider, att påbörja förbättringen av skyddsmöjligheterna i 14 av de största städemas innerområden samt att komplettera den reducerade lednings- och undsättningsorganisationen materiellt och personellt och anpassa den till främst det konventioneUa krigets krav. Under program­planeperioden ses vidare utrymningsplanläggningen över för att anpassa denna till utvecklingen. Nuvarande takt i utbyggnaden av lednings­centraler, skydd för framskjutna enheter samt branddammar måste minskas. Moderniseringen och i vissa fall ersättandet av äldre centraler måste i stor utsträckning ställas på framtiden.

Med den tidigare nämnda avvägningen och i avvaktan på bättre utredningsunderlag har medel inte satts av för att avhjälpa brister i organisationens beredskap och uthållighet, exempelvis för uppbyggnad av s. k. S-enheter och för utbildning och övning i tidigare avsedd omfatt­ning.

Utbildnings- och övningsverksamheten beräknas under programplane­perioden omfatta utbildning av 15 700 elever och övning av 61 000 elever per år. För verksamheten förfogar civilförsvarsstyrelsen och läns­styrelsema över sex skolor med utbyggda utbildningsanordningar, ett antal mindre övningsfält i länen samt heltidsanställda lärare och deltids-anstäUda instruktörer. Viss försöksverksamhet pågår f. n. beträffande utbildningsorganisarionen. Oberoende härav är det angeläget att ett nytt övningsfält för göteborgsregionens behov tillkommer under perioden.

Fördelningen av betalningsmedlen på delprogram enligt programplanen framgår av följande tabell (milj. kr., prisläge februari 1972).

 

Delprogram

Planerings!

ramar

 

 

 

Summa

 

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

1973/78

6.1    Ledning i krig

6.2    Utrymning

6.3    Skydd för allmänheten

6.4    Undsättning

6.99 Allmän administration

26,3 1,8 24,5 58,3 28,1

23,3 2,0 25,7 55,9 28,9

21,4 1,9 25,7 53,0 29,0

21,3 2,1 23,4 51,8 28,9

20,8 2,0 24,5 54,4 28,8

113,1 9,8 123,8 273,4 143,7

Summa

139.0

135.8

131.0

127.5

130,5

663.8

Justering på grund av överplane­ring och intäkter

-6,4

-6,8

-5,4

-3,5

-6,9

-29,0

Summa huvudprogram 6

132,6

129,0

125.6

124,0

123.6

634.8

Betalningsmedlens fördelning på anslag under programplaneperioden framgår av följande tabell (milj. kr., prisläge februari 1972).

Anslag                                                                                                              Summa

1973/74      1974/75      1975/76      1976/77      1977/78      1973/78

 

01 11:6

126,6 6,0

123,0 6,0

119,6 6,0

118,0 6,0

117,6 6,0

604,8 30,0

 

132,6

129,0

125.6

124.0

123,6

■ 634,8


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                         187

Departementschefen

Civilförsvarets fortsatta utveckling bör ske enligt de riktlinjer som jag tidigare har redovisat. För de olika delprogrammen innebär detta under programplaneperioden bl. a. följande.

Lednings- och undsättningsorganisationen anpassas sä att den kan möta främst verkningarna av konventionella stridsmedel. Den nuvarande organisationen vidmakthålls i den omfattning som tidigare har angetts (prop. 1972:75) och kompletteras med personal och materiel. Anlägg­ningar till skydd för verksamheten samt branddammar bör tillkomma i första hand för de frän skyddssynpunkt mest betydelsefulla områdena. Med hänsyn till att målen för utbildning av civilförsvarspersonal f. n. ses över och att försöksverksamhet pågår beträffande utbildningsorganisatio­nen bör någon ökning av utbildnings- och övningsverksamheten tills vidare inte komma till stånd.

Som jag har anfört tidigare behandlas f. n. i försvarsdepartementet olika frågor som rör det fortsatta skyddsrunisbyggandet. I avvaktan på att resultatet härav kan redovisas bör skyddsrum tills vidare byggas efter de regler som gäller f. n.

För skyddet av befolkningen bör vidare åtgärder enligt tidigare beslutade riktlinjer vidtas för att upprätthålla erforderlig beredskap för produktion av skyddsmasker. Detta innebär att en kontinuerlig anskaff­ning av denna utrustning bör ske. Erforderliga resurser bör under perio­den ställas till förfogande för denna verksamhet.

Jag räknar med att forskning, försök och utveckling skall bedrivas i ungefär nuvarande omfattning. Jag räknar också med att investeringsverk­samheten inom civilförsvaret skall ha ungefär samma omfattning som f. n.

Jag hemställeratt Kungl. Maj:t bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om den fortsatta utvecklingen av huvudprogrammet Civilförsvar.

G 1. Civilförsvar

1972/73       Anslag            112 000 000

1973/74      Förslag            122 210 000

Den 30 juni 1972 förelåg ingen bemyndigandeskuld för anskaffning av civilförsvarsmateriel. För budgetåret 1972/73 har bestäUningsbemyndi­ganden lämnats till ett belopp av 8,5 milj. kr., medan mot bemyndigan­det stående betalningsmedel utgjort 2 605 000 kr. Den på detta sätt be­räknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 blir (8 500 000-2 605 000) 5 895 000 kr.

Tidigare åtaganden beträffande statsbidrag till skyddsrum och brand­dammar motsvarade en bemyndigandeskuld den 30 juni 1972 av 71 083 000 kr. För budgetåret 1972/73 har bemyndigande lämnats till ett   belopp av   11,5  milj.  kr.  För samma  budgetår har  16,3  milj.  kr.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


188


anvisats i betalningsmedel, varav 7 915 000 kr. avser statsbidrag till skyddsrum i undervisningsanstalter och traflkantskyddsrum för vilka förfarandet med bemyndiganden inte tUlämpas. Vid behov får anslaget för innevarande budgetår dessutom överskridas med högst 18 milj. kr. för att betala gjorda åtaganden beträffande statsbidrag till skyddsrum m. m. Om detta belopp helt tas i anspråk kommer bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 att vara (71083 000 + 11500 000 - 16 300 000 -H 7 915 000 - 18 000 000) 56 198 000 kr.

Betalningsmedel och bestäUningsbemyndiganden (1 000-tal kr.)

 

Priniäruppdrag m. m.           1972/73

 

1973/74

 

 

 

 

Civilförsvars-

Dep. chefen

 

 

styrelsen

 

 

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.           Bem.

Civilförsvar:

 

 

 

 

Förvaltning (60201,

 

 

 

 

69901)                             26 223

-

28 236

-

28 126

Utbildning av civilför-

 

 

 

 

svarspersonal m. m.

 

 

 

 

(60102, 60202, 60402) 20 580

-

26 417

22319

Civilförsvarsutbildning av

 

 

 

 

allmänheten (60303)        2 400

-

2 391

2 391

Underhäll av förråds-

 

 

 

 

verksamhet (60101,

 

 

 

 

60204, 60304, 60404)   18 900

-

18 806

-

18 646

Materielanskaffning ni. m.

 

 

 

 

(60105,60205,60305,60405)29 717

8 500

32552

35 546

28 229     52 200

Anskaffning   av   skydds-

 

 

 

 

rum m. m. (60107,

 

 

 

 

60307, 60407)                16 300

11 500

30 943

14 948

21 443    14 948

Forskning, försök och

 

 

 

 

utveckling (60108,

 

 

 

 

60308, 60408, 69908)     1 000

-

1 805

-

1 100

Summa kostnader                115 120

-

141 150

-

122 254

Tillkommer:

 

 

 

 

Till Kungl. Maj:ts

 

 

 

 

disposition

-

-

4 948'

A vgår:

 

 

 

 

Överplanering                                  -

-

- 1 814

-

- 3822

Summa utbetalningar för

 

 

 

 

priniäruppdragen             115 120

-

139 336

-

126 820

A vgår:

 

 

 

 

Intäkter                               - 3 120

-

-4610

-

-4 610

Summa niedelsbehov

 

 

 

 

(anslag)                            112 000

-

134 726

-

122 210

Summa bemyndiganden                 -

20 000

-

50 494

-   67 148

' Motsvarar beräknad medelsförbrukning utöver anslag pä kapitalbudgeten 2 Avser anskaffning av skyddsmm


 


Prop, 1973:1   Bilaga 6

Personal


189


 


Personalkategori


Antal


1972/73        Beräknad ändring 1973/74


Civil­försvars-styrelsen


Dep. chefen


 


Civil personal

Handläggande personal

Lärare

Övrig personal


114

66

392

572


of of - 1

+ 1


of of + 1

+ 1


Civilförsvarsstyrelsen

A.   Löne- och  prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 10 025 000 kr.

B.    Förändringar   enligt   Kungl.   Majt:s   beslut

Med anledning av att bistånds- och katastrofutbildningen har förlagts till civilförsvarsstyrelsens anläggning i Sandö bör servicepersonalen för­stärkas (+ 179 000 kr.). Biståndsutbildningsnämnden kommer att debite­ras merkostnaden.

C.    Uppgiftsförändringar

1.  Förvaltning

För drift och underhåll av anläggningen i Sandö behövs en reparatör (+38 000 kr.).

För tillkommande lokaler i Sandö beräknas bränslekostnaderna öka med 22 000 kr.

Vid Sandö beräknas kostnaderna för personalens subventionerade måltider öka med 25 000 kr.

Antalet prenumerationer på tidskriften Civilt försvar bör ökas (+ 10 000 kr.).

2.  Utbildning av civilförsvarspersonal m. m.

Fler övningar för lokalt allmänt civilförsvar planeras (-I-9I2 000 kr.).

Med anledning av ökade administrationskostnader och höjda dagersätt­ningar till deltagare bör bidraget till Svenska Aeroklubben ökas (+ 166 000 kr.).

I styrelsens tilläggsförslag föreslås att manskapsutbildningen för lokalt allmänt civilförsvar ökas med ca 20 000 utbildningsdagar (-1- 3 000 000 kr.).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                       190

3.   Civilförsvarsutbildning av allmänheten

Utbildningsmateriel för skolundervisning behöver inte anskaffas under budgetåret 1973/74 (- 30 000 kr.).

4.   Underhåll och förrådsverksamhet

Minskad verksamhet medför en kostnadssänkning med omkring 1 milj. kr.

Enligt byggnadsstyrelsen ökar lokalkostnaderna genom nytillkomman­de statliga förråd samtidigt som kostnaderna för förhyrda förråd minskar (+ 149 000 kr.).

Flera övningar medför stegrade krav på utbildningsservice (+ 100 000 kr.).

Den sänkta investeringstakten för förrådsbyggnader medför ett mins­kat behov av förrådsinredning och hanteringshjälpmedel m. m. (- 260 000 kr.).

Begränsningar har införts för anskaffning av mobiliseringsmateriel. Detta medför ett minskat medelsbehov (- 350 000 kr.).

Sänkt anskaffningstakt för förrådsbyggnader samt lägre omorganisa-tionsvolyin under budgetåret 1973/74 minskar medelsbehovet med 350 000 kr.

Tidigare angivna reduceringar och fortsatt rationaliseringsverksamhet inom materieihanteringsområdet medför minskat behov av personal. (- 300 000 kr.).

5.   Materielanskaffning m. m.

Civilförsvarsstyrelsen föreslår att materielanskaffningen under budget­året 1973/74 inriktas på andra materielgrupper än under innevarande budgetår. Förslaget medför en kostnadsminskning med 4 231 000 kr.

Ett större antal skyddsmasker bör anskaffas under budgetåret 1973/74 så att minimikraven på anskaffningsberedskap kan uppfyllas (+3 620 000 kr.).

6.   Anskaffning av skyddsrum m. m.

För budgetåret 1973/74 behövs bemyndigande att medge statsbidrag till byggande av skyddsrum m. m. till ett belopp av 14 948 000 kr. Bemyndigandena avses främst för att bygga och modernisera lednings­centraler. Därutöver behövs bemyndiganden för att modernisera befolk­ningsskyddsrum och bygga observationsplatser, skyddsrum för fram­skjutna enheter samt krigsbranddammar.

Ändrade utbyggnadsplaner för ledningscentraler, befolkningsskydds­rum, skyddsrum för framskjutna enheter och branddammar medför en minskning av medelsbehovet (- 10 142 000 kr.).

Medelsbehovet för att bygga observationsplatser ökar (+ 83 000 kr.).

För skyddsruin i undervisningsanstalter och trafikantskyddsrum vänfas ett högre krav på statsbidrag {+ 728 000 kr.).

Vissa kostnader för kontroll av enskilda skyddsrum föreslås få bestri­das av civilförsvarsstyrelsen (+ 500 000 kr.).


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                         191

I tilläggsförslag föreslås flera observationsplatser (+ 500 000 kr.) och skyddsrum för framskjutna enheter samt branddammar (+ 1 000 000 kr.).

På grund av överplanering bör medelsbehovet reduceras (— 382 000 kr.).

7.  Forskning, försök och utveckling

För olika utvecklingsarbeten och ökade forskningsinsatser begärs en anslagsökning med sammanlagt 749 000 kr.

Departementschefen

Jag har tidigare redogjort för de riktlinjer efter vilka civilförsvaret bör utvecklas i fortsättningen. Beträffande medelsbehovet för budgetåret 1973/74 och de bemyndiganden som behövs för verksamheten vill jag anföra följande.

Civilförsvarsstyrelsen har i sitt tilläggsförslag anfört att utbildnings­volymen för manskapsutbildning för lokalt allmänt civilförsvar bör ökas med 2 900 elever, vilket motsvarar ytterligare ca 20 000 utbildningsdagar till en kostnad av omkring 3 milj. kr. Med hänvisning till vad jag tidigare har anfört kan jag inte biträda detta förslag. Jag har vid min beräkning av medelsbehovet inte heller räknat med någon ökning av övningsvolymen för lokalt allmänt civilförsvar. På grund av härav kan ocksä medlen till underhåll och förrådsverksamhet begränsas jämfört med civilförsvars­styrelsens förslag.

Jag har beräknat medel för den förbättring av förmånerna till civilför­svarspliktiga som jag har förordat i det föregående.

För budgetåret 1973/74 beräknar jag att för materielanskaffning behövs ett beställningsbemyndigande av 52,2 milj. kr. Jag har därvid räknat med en anskaffning av ca 300 000 skyddsmasker per år för att kunna upprätthälla erforderlig produktionsberedskap beträffande denna utrustning. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till vilken anskaffning som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riks­dagen kan komma att lämna.

För att betala beställningar som lagts ut före den I juli 1972 med stöd av tidigare bemyndiganden behövs under budgetåret 7 316 000 kr. För beställningar med stöd av beviljade bemyndiganden för budgetåret 1972/73 behövs 8 054 000 kr. Behovet av betalningsmedel för bestäU-ningar under budgetåret 1973/74 beräknar jag till 12 859 000 kr. Detta ger ett totalt behov av betalningsmedel för nästa budgetår av 28 229 000 kr. Jag beräknar dessutom försäljningsintäkterna under budgetåret 1973/74 riU ett belopp av 1 150 000 kr. Dessa medel bör få utnyttjas för att betala materielbeställningar.

Vid bifall till vad jag har förordat kommer bemyndigandeskulden för materielbeställningar den 30 juni 1974 att uppgå till 29 866 000 kr.

Beträffande anskaffning av allmänna skyddsrum m. m. vill jag erinra om att  kommunerna inte  är skyldiga att vidta statsbidragsberättigade


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        192

åtgärder innan medel finns tillgängliga för beräknat statsbidrag eller riksdagen har lämnat bemyndigande till sådant bidrag.

Tidigare åtaganden beträffande statsbidrag till skyddsrum m. m. kan beräknas motsvara en bemyndigandeskuld om 56,2 milj. kr. vid ingången av budgetåret 1973/74. Jag beräknar att bemyndiganden att medge bidrag till kommuner för att anordna allmänna skyddsrum m. m. för budgetåret 1973/74 behövs tUl ett belopp av 14 948 000 kr.

För statsbidrag till anläggningar, som kommuner har fått i uppdrag att utföra med stöd av bemyndiganden lämnade före den 1 juli 1973, samt för bidrag till kostnaderna för enskilda trafikant- och skolskyddsrum m. m. beräknar jag ett medelsbehov av 21 061 000 kr. för nästa budgetår. Av detta belopp hänför sig 9 493 000 kr. till ändamål för vilka förfaran­det med bemyndiganden inte tillämpas. Jag räknar dessutom med att an­slaget vid behov får överskridas med högst 8 milj. kr. för detta ändamål.

Vid bifall till vad jag har förordat beräknas bemyndigandeskulden för statsbidrag till anskaffning av skyddsrum m. m. den 30 juni 1974 vara (56 198 000 + 14 948 000 - 21 061 000 + 9 493 000) 59 578 000 kr. Om någon del av nyss nämnda 8 milj. kr. tas i anspråk under budgetåret 1973/74 minskar bemyndigandeskulden den 30 juni 1974 i motsvarande mån.

För forskning, försök och utveckling har jag beräknat medel för en oförändrad ambitionsnivå i förhållande till innevarande budgetår.

Min beräkning av det totala medels- och bemyndigandebehovet fram­går av sammanställningen över betalningsmedel och bestäUningsbemyn­diganden.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.      bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att civilförsvarsmateriel beställs inom en kostnadsram av 52 200 000 kr.,

2.  bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att statsbidrag utgår för anskaffning av skyddsrum m. m. inom en kostnadsram av 14 948 000 kr.

3.  till Civilförsvar för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 122 210 000 kr.


 


193

H Övrig verksamhet

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar leder och samordnar planläggningen av landets psykologiska försvar och ombesörjer — i den mån det inte ankommer på andra organ — själv att behövliga förberedel­ser vidtas.

Beredskapsnämnden består av ordförande och 14 ledamöter. Till nämnden är knutet ett kansli som leds av en kanslichef.

Verksamheten under delprogrammet Beredskapsnämnden för psyko­logiskt försvar har budgeterats på två primäruppdrag inom delproduk­tionsområdet Allmän ledning och förbandsverksanihet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet m. m. anför beredskaps­nämnden för psykologiskt försvar bl. a. följande.

Planläggningsarbetet tar under programplaneperioden främst sikte på att kontinuerligt bygga upp och utveckla en ändamålsenlig organisation för statens upplysningscentral samt på att biträda pressen, folkrörelserna och de regionala myndigheterna vid deras krigsplanläggning för det psykologiska försvaret.

Inom forskningssektorn studeras opinionsutvecklingen i Sverige röran­de försvarsvilja, attityder till försvar, vissa aktuella samhällsproblem och massmedia, främmande propaganda, psykologisk krigföring i vissa inter­nationella konflikter, masskommunikation och andra problem inom det psykologiska försvarets område.

Under programplaneperiodens första år kommer verksamheten att inriktas på en undersökning av främmande propaganda i samarbete med Göteborgs universitet (Propån-projektet) och en opinionsundersökning rörande attityder till försvaret. Beredskapsnämnden skall också under­söka olika metoder för de s. k. försvarsviljeundersökningarna.

Den av nämnden beräknade utvecklingen av anslaget Beredskapsnämn­den för psykologiskt försvar framgår av följande sammanställning (pris­lägejuni 1972; I 000-tal kr.).

 

1972/73'

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Summa 1973/78

1 000

1478

1 540

1 609

1 711

1 785

8 123

'Prisläge juni 1971

13 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 6


 


Prop, 1973:1    Bilaga 6                                                                                     194

H 1.  Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

1972/73      Anslag             1 OOOOOO

1973/74      Förslag            1 155 000

Kostnader och medelsbehov


Primäruppdrag m. m.


1972/73        1973/74


 


Beredskaps­nämnden för psykologiskt försvar


Dep. chefen


Beredskapsnämnden för psyko­logiskt försvar: Allmän ledning och förbandsverksamhet

 

 

Beredskapsnämnden för psyko­logiskt försvar inkl. beredskaps­åtgärder (70111.1)

Dokumentation och forskning (70111.2)

Summa kostnader för primäi­uppdragen

Summa medelsbehov (anslag)

650 000

350 000

1 000 000 1 000 000

974 998 503 274

1 478 272 1478 272

781 868 373 132

/ 155 000 1 155 000

Personal

Personalkategori

Antal

 

 

 

1972/73

Beräknad änd

ring 1973/74

 

Beredskaps­nämnden för psykologiskt försvar

Dep. chefen

Militär personal Regementsofficerare

Civil personal Handläggande personal

Övrig personal

2

4

4 10

-2

+ 1

of - 1

- 2

+ 1

of

- 1

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

A.  Löne- och prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 153 800 kr.

B.  Uppgiftsförändringar

1.  Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

Kostnader för extra biträdeshjälp beräknas uppgå till 9 800 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                       195

Kostnaderna för sjukvård, reseersättningar och expenser ökar med sammanlagt 7 900 kr.

2.   Beredskapsåtgärder för psykologiskt försvar

För sitt planläggningsarbete behöver beredskapsnämnden ytterligare medel för att köpa utredningar och tjänster (-1- 1 2 000 kr.).

Nämndens utbildningsverksamhet bör byggas ut och effektiviseras (+ 164 000 kr.).

3.    Dokumentation och forskning

Ytterligare medel erfordras för extra biträdeshjälp (-H 20 739 kr.).

Vikariats- och övertidsersättningar beräknas öka med 6 300 kr.

Vetenskaplig expertis behöver anlitas i något större utsträckning, främst för att undersöka metoder för opinionsundersökningar av attity­der till försvaret (- 12 900 kr.).

Kostnaderna för reseersättningar och expenser beräknas öka med sammanlagt 22 100 kr., varav 3 000 kr. avser utrikes resor.

Ytterligare medel behövs för att genomföra pågående och planlagda forskningsprojekt (+ 68 100 kr.).

Departementschefen

Nämnden avser att i planläggningsarbetet främst bygga upp och utveckla en ändamålsenlig organisation för statens upplysningscentral samt att biträda pressen, folkrörelserna och de regionala myndigheterna vid deras krigsplanläggning för det psykologiska försvaret. Vidare avser nämnden att bl. a. studera opinionsutvecklingen i Sverige rörande för­svarsvilja, attityder till försvar och främmande propaganda. Jag kan i huvudsak godta denna inriktning.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar för budget­året 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 155 000 kr.

FN-styrkor m. m.

Verksamheten under delprogrammet FN-styrkor m. m. omfattar bl. a. organisation och utbildning i Sverige av beredskapsstyrkan för FN-tjänst. Denna verksamhet har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet och finansieras från förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Delpro­grammet omfattar vidare FN-styrkors tjänstgöring utomlands m. m. Denna verksamhet finansieras från reservationsanslagen FN-styrkors verk­samhet utomlands och Övervakningskontingenten i Korea, som anvisas på tilläggsstat.


 


Prop, 1973:1    Bilaga 6


196


Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför chefen för armén bl. a. följande.

Arbetsuppgifterna för arméstabens FN-avdelning jämte FN-kassaavdel-ningen samt FN-detaljema vid regementena I 4 och P 10 bedöms i stort bli oförändrade.

Chefen för armén räknar med att FN-styrkor skall organiseras och utbildas i Sverige enUgt tidigare faststäUda riktlinjer och att FN-kurser genomförs i samma omfattning som hittiUs.

Chefen för armén har vidare antagit att Sveriges åtaganden beträffande FN-styrkoma på Cypern, observatörerna i Främre Orienten och i Indien/ Pakistan samt övervakningskontingenten i Korea kommer att bli oföränd­rade.

Med hänsyn riil att anslagsbehovet för delprogrammet kommer att bero av Kungl. Maj:ts fortsatta uppdrag har chefen för armén inte lagt fram någon beräkning av behovet för budgetåren 1974/75-1977/78.

H 2.  Beredskapsstyrka för FN-tjänst

1972/73      Anslag    8 000 000 1973/74      Förslag   9 000 000

Kostnader och medelsbehov


Primäruppdiag m. m.


1972/73


1973/74


Chefen

för armén       Dep. chefen


Beredskapsstyrka för FN-tjänst: Allmän ledning och förbands-verksamhet (70211)

Summa kostnader för primär­uppdraget

Summa medelsbehov (anslag)


8 000 000           9 900 000     9 000 000

8 000 000           9 900 000     9 000 000

8 000 000           9 900 000     9 000 000


Personal


Personalkategori


Antal


1972/73        Beräknad ändring 1973/74


Chefen för armén


Dep. chefen


 


Militär personal

Regementsofficerare

Kompaniofficerare


of of


of. of


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


197


 


Personalkategori


Antal


 


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Chefen för armén


Dep.chefen


 


Pensionerad militär personal i

arvodestjänst

Kompaniofficerare

Civil personal Handläggande personal Övrig personal


7 14

28


of

of of

of


of

of of

of


Chefen för armén

A.  Löne- och prisförändringar

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 1,2 milj. kr.

Genom att tidigare gratistjänster kommer att faktureras arméstabens FN-avdelning beräknas de löpande kostnaderna öka med 200 000 kr.

B.  Uppgiftsförändringar

Planlagd omorganisation av beredskapsstyrkan för FN-tjänst avses genomföras. Härvid krävs viss komplettering och modernisering av bered­skapsstyrkans materiel. Ett engångsbelopp av 500 000 kr. behövs för ändamålet.

Departementschefen

Chefen för armén har förutsatt att verksamheten i Sverige beträffande beredskapsstyrka för FN-tjänst skall bedrivas i enlighet med nu fastställda riktlinjer. Med hänsyn till att några väsentliga förändringar i Sveriges åtaganden gentemot FN inom detta verksamhetsområde f. n. inte kan förutses kan jag i huvudsak godta den inriktning som chefen för armén har angett.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanstäUningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Beredskapsstyrka för FN-tjänst för budgetåret  1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 9 000 000 kr.

Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål

Verksamheten under delprogrammet Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål omfattar sådana ändamål som bekostas utanför utgifts­ramen  för det mUitära försvaret.  1 verksamheten ingår f. n. dels den


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        198

projektilröjning som enligt avtal ankommer på staten inom de delar av Järvafältet som har överiåtits till Stockholms m. fl. kommuner, dels anskaffning av mark i anslutning till pansarövningsfältet vid Skövde som kompensation för övningsmark som har överlåtits tiU Skövde kommun. För projektilröjningen har t. o. m. innevarande budgetår anvisats sam­manlagt 7 720 000 kr. utanför det mUitära försvarets utgiftsram.

Av verksamheten under delprogrammet har projektilröjningen på Järvafältet budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsomrä­det Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. Detta primäruppdrag finansieras från förslagsanslaget Viss anskaffning för mUitära anläggningar m. m.

Markanskaffningen i Skövde har budgeterats på ett primämppdrag inom delproduktionsområdet Markanskaffning. Detta primäruppdrag fi­nansieras från investeringsanslaget Anskaffning av vissa militära anlägg­ningar.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl. a. följande.

Enligt avtalet mellan staten och Stockholms m. fl. kommuner om överlåtelse av vissa delar av Järvafältet skall s. k. blindgångare inom de överlåtna områdena tas bort genom statens försorg. Röjningen, som sker enligt en av arméchefen uppgjord plan, skall bedrivas skyndsamt och anpassas till exploateringen inom områdena. Röjningen beräknas kunna avslutas under budgetåret 1974/75.

Genom beslut i maj 1970 godkände Kungl. Maj:t en mellan försvarets fastighetsnämnd och dåvarande Skövde stad träffad överenskommelse om försäljning tUl staden av ett område om ca 27 ha i anslutning till K 3:s kasernområde och om framtida framdragande av en större trafikled över P 4:s och K 3:s övningsområde. Ersättningen för den försålda marken m. in. uppgick till avrundat 2,7 milj. kr.

I prop. 1972:75 anförde föredragande departementschefen att P4 och K 3 borde få kompensation för de försämrade övningsmöjligheterna genom överiåtelsen till Skövde. Som lämplig kompensationsmark föror­dades ca 188 ha i anslutning till pansarövningsfältet i Skövde med en beräknad anskaffningskostnad av 1,8 milj. kr. Förvärv av denna mark borde dock endast ske genom frivilliga uppgörelser med markägarna. Riksdagen (FöU 1972:17, rskr 1972:231) hade inte något att erinra mot förslaget.

Behovet av betalningsmedel och dessas fördelning på anslag under programplaneperioden framgår av följande sammanställning (prisläge juni 1972; 1 000-tal kr.).


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                         199

Anslag                          1972/     1973/     1974/     1975/     1976/    1977/    Summa

73          74          75          76         77          78          1973/78

H 3.   Viss   anskaff­
ning   för   mili­
tära  anlägg­
ningar  m. m.     2 000     2 000     2 000      -
             -            -           4 000

III 7. Anskaffning
av vissa mi­
litära an­
läggningar
              500        400        300     300       300        -            1 300

2 500    2 400     2 300    300       300        -             5 300

H 3.  Viss anskaffning för militära anläggningar m. m.

1972/73      Anslag    2 000 000 1973/74      Förslag   2 000 000

Kostnader och medelsbehov

Primäruppdrag m. m.                                 1972/73             1973/74

Överbefäl-      Dep. chefen havaren

Anläggningar m. ni. för vissa militära
ändamål: Centralt vidtagen ma­
terielanskaffning m. m. (70322)
            2 000 000           2 000 000      2 000 000

Summa kostnader för primärupp­
draget
                                                    2 000 000           2 000 000     2 000 000

Summa medelsbehov (anslag)                  2 000 000           2 000 000     2 000 000

Överbefälhavaren

Behovet av betalningsmedel uppgår till oförändrat 2 milj. kr.

Departementschefen

Röjningsarbetet   på   Järvafältet   fortsätter   planenligt   och   beräknas kunna avslutas under budgetåret 1974/75.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att   till   Viss   anskaffning för  militära  anläggningar  rn. m.   för budgetåret  1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.

Flygtekniska försöksanstalten

Flygtekniska försöksanstalten har till uppgift att främja utveckUngen av flygtekniken inom  landet.  Det åligger anstalten att mot ersättning


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                       200

bedriva flygteknisk forsknings- och försöksverksamhet, att följa utveck­Ungen av den flygtekniska forskningen i länder som intar en ledande ställning på detta område samt att systematiskt samla, ordna, bearbeta och offentliggöra forskningsresultat och andra rön inom dess verksam­hetsområde.

Förutom den s. k. uppdragsforskningen bedriver försöksanstalten egen, främst grundläggande forskning av allmän flygteknisk karaktär.

Flygtekniska försöksanstalten leds av en styrelse. Chef för anstalten är en generaldirektör. Försöksanstalten är organiserad på ett kansli och fyra avdelningar. Dessa är aerodynamiska avdelningen, hållfasthetsavdel­ningen, mättekniska avdelningen och driftavdelningen.

Den del av verksamheten under delprogrammet Flygtekniska försöks­anstalten som inte avser s. k. uppdragsverksamhet har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och för­bandsverksamhet samt två primäruppdrag inom huvudproduktionsområ­det Forskning och utveckling. Denna verksamhet finansieras från förslags­anslaget Flygtekniska försöksanstalten. Uppdragsverksamheten redovisas som självbärande verksamhet under detta anslag.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen under delprogrammet anför flygtekniska försöksanstalten bl. a. följande.

Genom att försvaret har varit och är huvudavnämare av produktionen har arbetsbeläggningen styrts av den militära flygplanutvecklingen och dennas periodicitet. Så länge projekten överlappade varandra, fanns närmast en ständig kapacitetsbrist som sannohkt har främjat utnyttjande och verkningsgrad men också resulterat i utbyggnad av kapacitet utanför flygtekniska försöksanstalten. Med längre mellanrum mellan projekten blir belastningsvariationerna större. Variationerna i belastning på flygtek­niska försöksanstalten har fått mötas dels med minskning av organisa­tionen, dels med marknadsföring av kunskaper även på andra områden än det flygtekniska. Organisationsminskningen har inte kunnat drivas längre än att teknisk-vetenskaplig beredskap för försöksanstaltens huvuduppgift nöjaktigt har kunnat behållas. Anpassningsmöjligheterna har dock min­skat. Organisationen har aldrig varit avsedd för någon omfattande diversifieringsverksamhet men har trots detta med mättliga störningar medgett en betydande ökning av beställningsinkomsterna från sådan verksamhet. En effektmässigt rimlig storlek av anstalten har därmed kunna behållas.

Resursbehoven under programplaneperioden har beräknats efter nog­grann prioritering av anstaltens skilda verksamhetsområden och med beaktande dels av de allmänna budgetdirektiven rörande restriktivitet i anslagsframställningen, dels av målsättningen att skapa resurser för att anstalten skall kunna erbjuda tillräcklig kompetens åt försvaret.

Beträffande utvecklingen under primäruppdraget Flygtekniska försöks­anstalten: Allmän ledning och förbandsverksamhet erinrar anstalten om


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                         201

att de administrativa uppgifterna i huvudsak består av remissvar och utlåtanden i ärenden, som berör anstalten eller där anstalten bedöms ha specieU kompetens. Denna verksamhet har ökat under senare år och belastar nu kännbart administrationen. Vidare har försöksanstalten ålagts att fr. o. m. budgetåret 1973/74 ansluta sig tiU kostnadsredovisningssys­tem S inom försvarets planerings- och program budgetsystem.

Försöksanstaltens unika ställning i landet medför många besök. I de faU sädana besök inte är föranledda av uppdragsverksamheten bör kostnaderna hänföras till primäruppdraget Flygtekniska försöksanstalten: Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Den flygtekniska forskningen bör ha följande mål för de två huvudom­rådena aerodynamisk forskning och hållfasthetsteknisk forskning.

Den flygtekniska aerodynamiska forskningen skall medverka till att skapa förutsättningar för att bedöma eller ta fram optimala flygplan- och robotsystem, konstruera och tiUverka civUa flygplan samt öka flygsäker­heten. Genom ökad kunskap om flygtekniska miljöfaktorer, främst flygplansbuller, skall möjligheterna öka för att kontrollera och minska miljöstörningar förorsakade av flygtrafik.

Den icke-flygtekniska aerodynamiska forskningen skall bredda kompe­tensområdet så att befintliga resurser kan utnyttjas för sekundäruppdrag främst inom områdena byggnadsaerodynamik med industriell ström­ningsteknik samt fluidistorteknik.

Den häUfasthetstekniska forskningen skall medverka tUl att skapa förutsättningar för att bedöma och/eller ta fram viktsoptimala robot- och flygplankonstruktioner och att bedöma sådana konstruktioners utmatt­ningslivslängd. Arbetet koncentreras på lättkonstrukfioner och nya mate­rial.

Uppdragsverksamheten beräknas under programplaneperioden få en omslutning av ca 20,1 milj. kr. för budgetår.

Försöksanstalten erinrar i programplanen om att en viktig förutsätt­ning för forskning och utveckling är att moderna och tillförlitliga utrustningar och anläggningar finns att tillgå. Under programplaneperio­den behövs materielförnyelse till en kostnad som varierar mellan 2,3 och 1,4 milj. kr. för budgetär. Dessutom bör ca 55 milj. kr. investeras i en ny vindtunnel inom det transsoniska hastighetsområdet och ca 25 milj. kr. i en låghastighetstunnel.

Den beräknade utvecklingen av anslaget Flygtekniska försöksanstalten exkl. investeringsbehov för nya vindtunnlar framgår av följande samman­ställning (prisläge februari 1972; 1 000-tal kr.).

 

1972/73'

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Summa 1973/78

1 860

5 100

4 200

3 600"*

3 600

3 600

20 100

'   Prisläge februari 1971    Därav ingående reservation 61 000 kr.

3  För myndighetsuppgifter och forskningsverksamhet avses 2,8 milj. kr. Återsto­den avses för materielförnyelse. "•  För myndighetsuppgifter och forskningsverksamhet avses 2,2 milj. kr.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


202-


H 4.  Flygtekniska försöksanstalten


1972/73 1973/74


Anslag Förslag


1 800 000 4 000 000


Kostnader och medelsbehov

 

Primäruppdrag m. m.

1972/73

1973/74

 

 

 

Flygtekniska

Dep.chefen

 

 

försöksan-

 

 

 

stalten

 

Flygtekniska försöksanstalten:

 

 

 

Allmän ledning och förbandsverk- \

 

 

 

samhet (70411)                           1

 

619 000

619 000

Tillämpad ej objektbunden forsk- (

1 799 000

 

 

ning (70442)                                )

 

4 480 000

3 380 000

Tillämpad objektbunden forskning

 

 

 

(uppdragsverksamhet) (70441)

1 000

1 000

1 000

Summa kostnader för primärupp-

 

 

 

dragen

1 800 000

5 100 000

4 000 000

Summa medelsbehov (anslag)

1 800 000

5 100 000

4 000 000

Personal

Personalkategori

Antal'

 

 

 

1972/73

Beräknad änd

ring 1973/74

 

 

Flygtekniska

Dep.chefen

 

 

försöksan-

 

 

 

stalten

 

Civil personal

 

 

 

Handläggande personal

130

-   5

- 5

Övrig personal

118

-   5

- 5

 

248

- 10

-10

' Inkl. personal för uppdragsverksamheten

Flygtekniska försöksanstalten

A .   Löne-   och   prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 105 000

kr.

B.   Uppgiftsförändringar

1.  Allmän ledning och förbandsverksamhet

Försöksanstalten har endast i undantagsfall fått ersättning för kostna­derna för remissvar. Med tanke på den omfattning remissverksamheten har fått under senare år bör kostnaderna för sådana myndighetsuppgifter betalas av beställaren, dvs. statsverket. Utdebitering på andra än upp-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        203

dragsgivaren strider mot grundsynen i programbudgetsystemet.

Som bidrag till kostnader för anslutning till centralt redovisnings­system och för myndighetsuppgifter beträffande remiss- och utrednings­verksamhet m.m. räknar försöksanstalten för budgetåret 1973/74 med en ökning av minst 120 000 kr. inkl. lönekostnadspålägg.

Som bl. a. framgår av programplanen bör den kunskapsuppbyggande verksamheten utökas. Härvid bör kostnader för tio anställda föras över från sekundär- till primäruppdrag. Totalt minskar personalen för sekun­däruppdrag med mellan 20 och 25 personer {+ 880 000 kr.).

2.  Flygteknisk forskning

Medel för att förnya den tekniska utrustningen har tidigare inte beräknats under primäruppdraget. Eftersom försöksresultaten är starkt beroende av utrustningens kvalitet behövs 2,3 milj. kr. för nu aktuella materielanskaffningar m. m.

Departementschefen

Jag anser att flygtekniska försöksanstalten förutom på uppdragsverk­samhet bör inrikta sin verksamhet på att erbjuda tillräcklig kompetens inom anstaltens verksamhetsområde.

1 likhet med vissa andra myndigheter som bedriver uppdragsverk­samhet har flygtekniska försöksanstalten under innevarande budgetår disponerat en rörlig kredit om 3 milj. kr. i riksgäldskontoret. Jag räknar med att motsvarande belopp får disponeras även under budgetåret 1973/ 74.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. För viss materielanskaffning m. m. av en­gångskaraktär har jag därvid beräknat 2 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att   till   Flygtekniska försöksanstalten   för  budgetåret   1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.

Viss signalskyddsmateriel

Verksamheten under delprogrammet Viss signalskyddsmateriel har budgeterats på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Cen­tralt vidtaget materielunderhåll m. m. och Centralt vidtagen materiel­anskaffning m. m. Primäruppdragen avser anskaffning och underhåll av särskild signalskyddsmateriel för totalförsvarets civila sektor.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Viss signalskyddsmate­riel.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Verksamhetens planerade omfattning och inriktning är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytter-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                       204

ligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens försvarsutskott.

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Viss signalskyddsmateriel framgår av följande sammanställning (prisläge feb­ruari 1972; 1 000-tal kr.).

 

1972/73'

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Summa 1973/78

1 750

1 920

2 220

2 405

3 125

2 225

11895

' Prisläge februari 1971

Det beräknade behovet av bestäUningsbemyndiganden samt bemyndi­gandeskulden för delprogrammet under programplaneperioden framgår av följande sammanställning (1 000-tal kr.).

Summa 1972/73  1973/74  1974/75   1975/76  1976/77   1977/78  1973/78

Bemyndigande­
behov
             1595       1525'        525       725          6 325          225       9 325

Bemyndigande­
skuld vid ut­
gången av
resp. bud­
getår
               5 270      3 875      2 180      500           3 700       1700

I Av beloppet utgör bestäUningsbemyndiganden för prisreglering 1 milj. kr.

H 5.  Viss signalskyddsmateriel

1972/73      Anslag    1  750 000 1973/74      Förslag   1  900 000

BestäUningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.).
Prmiäruppdrag m. ni.
                          1972/73             1973/74

Överbefäl-          Dep.chefen

liavaren

Bem.     Bet.       Bem.     Bet.       Bem.     Bet.

Viss signalskyddsmateriel:
Centralt vidtaget materielunder­
håll m. m. (70521)
                                  100        100       225        225)

Centralt vidtagen materielanskaff-                                                         >1525    1900

ning m.m. (70522)                            1495   1650                                300    1695/

Summa kostnader för primärupp­
dragen
                                                      -   1 750               -    1 920       -    1 900

Summa medelsbehov (anslag)                    -   / 750             -     1 920        -     1 900

Summa bemyndigandebehov    / 595          -                                                     1 525           — 1 525          -

' Inkl. bestäUningsbemyndiganden för prisreglering,                               1 milj. kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        205

Öv er b efälha vare n

För budgetåret 1973/74 föreslås ett beställningsbemyndigande för viss signalskyddsmateriel av 1 525 000 kr., varav 1 milj. kr. till prisreglering.

För budgetåret 1973/74 föreslås att anslaget för viss signalskyddsmate­riel   förs   upp   med   1920 000   kr.   (-H 170 000 kr.).

Departementschefen

Jag kan i huvudsak godta överbefälhavarens förslag till inriktning av verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över bestäUningsbemyndiganden och betalningsmedel. Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till vUka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.       bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att viss signalskyddsmateriel beställs inom en kostnadsram av 1 525 000 kr.,

2.   till Viss signalskyddsmateriel för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 900 000 kr.

Vissa teleanordningar

Verksamheten under delprogrammet Vissa teleanordningar har budge­terats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Centralt vidta­gen materielanskaffning m. m. Primäruppdraget avser vidmakthållande och nyanskaffning av vissa teleanordningar för den civila försvarsbered­skapen i länen.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Vissa teleanordningar.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Verksamhetens planerade omfattning och inriktning är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytter­ligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens försvarsutskott.

Den av televerket beräknade utvecklingen av anslaget Vissa teleanord­ningar framgår av följande sammanställning (prisläge juni 1972; I 000-tal kr.).

 

1972/73'

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Summa 1973/78

950

1700

1 420

1475

1405

1405

7 405

Prisläge juni 1971


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6

H 6.  Vissa teleanordningar

1972/73      Anslag       950 000 1973/74      Förslag   1 300 000


206


Kostnader och medelsbehov

 

Primäruppdrag m. m.

1972/73

1973/74

 

 

 

Televerket

Dep.chefen

Vissa teleanordningar: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. (70622)

950 000

1 700 000

1 300 000

Summa kostnader för primärupp­draget

950 000

/ 700 000

; 300 000

Summa medelsbehov (anslag)

950 000

1 700 000

1 300 000

Televerket

För budgetåret 1973/74 föreslås att anslaget förs upp med 1 700 000 (+ 750 000) kr. Av beloppet utgör ca 1 milj. kr. abonnemangsavgifter för tidigare utförda teleanläggningar eller sådana som avses utföras under budgetåret 1972/73.

Departementschefen

lag kan i huvudsak godta televerkets förslag till inriktning av verksam­heten under programplaneperioden. Den planerade utbyggnaden av tele­anordningar bör dock ske i något långsammare takt.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till  Vissa teleanordningar för budgetåret  1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kr.

Vissa skyddsrumsanläggningar

Verksamheten under delprogrammet Vissa skyddsrumsanläggningar omfattar dels utbetalning av lokalhyror för sådana utrymmen i vissa skyddsrumsanläggningar som disponeras av andra statliga myndigheter än myndigheter inom civUförsvaret eller krigsmakten, underhåll av viss sambandsutrustning samt anskaffning av inventarier för gemensamma stabsplatser, dels anskaffning av teleteknisk utrustning m. m. och andelar i gemensamma stabsplatser för tidigare nämnda statliga myndigheter.

Utbetalningarna av lokalhyror har budgeterats på ett primäruppdrag inom  delproduktionsområdet  Allmän ledning och förbandsverksamhet.


 


Prop. 1973.1   Bilaga 6                                                                                         207

underhållet av sambandsutrustningen på ett primäruppdrag inom delpro­
duktionsområdet Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. och anskaff­
ningen av inventarier på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet
Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. Dessa tre primäruppdrag
finansieras från förslagsanslaget Hyror m. m. förvissa skyddsrumsanlägg­
ningar,
                                                                                                         r

Anskaffningen av teleteknisk utrustning m. m. och andelar i gemen­samma stabsplatser har budgeterats på ett primäruppdrag inom delpro­duktionsområdet Anskaffning av befästningar m. m. Detta primärupp­drag finansieras från investeringsanslaget Anskaffning av vissa skydds-ru ni sanläggningar.

Programplan för perioden 1973/74 - 1977/78

Civilförsvarsstyrelsen anför att omfattningen och inriktningen av verk­samheten under delprogrammet helt är beroende av den avvägning mellan delprogrammen som är gjord inom huvudprogrammet Civilförsvar.

Behovet av betalningsmedel under programplaneperioden och dettas fördelning på anslag framgår av följande sammanställning (prisläge juni 1972; 1 000-tal kr.).

Anslag             1972/73' 1973/74   1974/75   1975/76   1976/77   1977/78   Summa

1973/78

H7.
Hyror m. m.
för vissa
skyddsrums-
anlägg­
ningar
           2 500     2 790       2 790       2 790       2 790       2 790        13 950

11 7.
Anskaffning
av vissa
skyddsrums-
anlägg­
ningar
          10 785     6 890       5 060       3 500       6 520       4 740       26 710

13 285     9 680       7 850       6 290       9 310       7530       40 660

' Prisläge juni 1971

H 7.  Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar

1972/73      Anslag             2 500 000

1973/74      Förslag        2 790 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


208


Kostnader och medelsbehov


Primäruppdrag ni. m.


1972/73        1973/74


 


Civilför­svarssty­relsen


Dep. chefen


 


Vissa skyddsrumsanläggningar:

AUmän ledning och förbandsverksamhet

(70711) Centralt vidtaget materielunderhåll

m.m. (70721) Centralt vidtagen materielanskaffning

m.m. (70722)

Summa kostnader för primäruppdragen Summa niedelsbehov (anslag)


 

2 420 000

2 700 000

2 700 000

50 000

50 000

50 000

30 000

40 000

40 000

2 500 000

2 790 000

2 790 000

2 500 000

2 790 000

2 790 000


Civilförsvarsstyrelsen Uppgiftsförändringar

1.   Allmän ledning och förbandsverksamhet

Kostnaderna för lokalhyror för statliga myndigheters utrymmen i vissa skyddsrumsanläggningar ökar med 280 000 kr. på grund av nytillkom­mande anläggningar.

2.   Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

För anskaffning av inventarier för gemensamma stabsplatser beräknas kostnaderna öka med 10 000 kr.

Departementschefen

Vad civilförsvarsstyrelsen har anfört om inriktningen av verksamheten under programplaneperioden kan jag i huvudsak godta.

Med  hänvisning till sammanställningen över kostnader och  medels­behov beräknar jag anslaget till 2 790 000 kr.

Jag hemställeratt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar för budget­året I 973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 790 000 kr.

Identitetsbrickor

Länsstyrelsen i Kristianstads län har till uppgift att svara för framställ­ning och distribution m. m. av identitetsbrickor som kostnadsfritt till­delas nyfödda eller mot självkostnadspris tillhandahålls andra personer, allt enligt av riksdagen godkända riktlinjer (prop. 1962:1 bil. 13, SU 1972:11, rskr 1962:11).

Verksamheten under delprogrammet Identitetsbrickor har budgeterats på ett primäruppdrag under delproduktionsområdet Allmän ledning och


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                         209

förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Identitetsbrickor.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen och inriktningen av delprogrammet föreslår länsstyrelsen i Kristianstads län inga förändringar under programplane­perioden. Någon beräkning av anslagsbehovet för budgetåren 1974/75 — 1977/78 har inte lagts fram.

H 8.  Identitetsbrickor

1972/73      Anslag      300 000 1973/74      Förslag    400 000

Kostnader och medelsbehov


Primäruppdrag m. m.


1972/73


1973/74


Länsstyrelsen i      Dep.chefen

Kristianstads

län

Identitetsftrickor: Allmän ledning
och förbandsverksamhet (70811)     300 000
           416 000                400 000

Summa kostnader för primärupp­
draget
                                              300 000            416 000                400 000

Summa medelsbehov (anslag)           300 000            416 000                400 000

Personal


Personalkategori


Antal


1972/73            Beräknad ändring 1973/74

Länsstyrelsen i      Dep.chefen

Kristianstads

län


Civil personal Övrig personal


of of


of of


Länsstyrelsen i Kristianstads län

A.     Löne-   och   prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 74 000 kr.

B.     Uppg i f t sförändring ar

För  budgetåret   1973/74  har  åtgången  av  brickämnen   och  kedjor

14 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 1. Bilaga 6


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                         210

beräknats till 200 000 resp. 175 000 stycken. Därvid har i fråga om antalet brickämnen hänsyn tagUs tiU förekommande svinn på grund av felprägling. Detta innebär en ökning med 15 000 kedjor i förhållande till beräkningen föregående år.

Departementschefen

Jag biträder länsstyrelsens uppfattning att verksamheten bör bedrivas med oförändrad inriktning.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Identitetsbrickor för budgetåret  1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 400 000 kr.

Bistånds- och katastrofutbildning

I enlighet med vad jag har anfört i samband med ram beräkningarna för budgetåret 1973/74 bör ett nytt delprogram med benämningen Bistånds-och katastrofutbildning tillkomma.

Bistånds- och katastrofutbildningen är avsedd för värnpliktiga och andra som är lämpliga för sådan utbildning. Verksamheten leds och samordnas av biståndsutbildningsnämnden. Nämnden beslutar om sär­skild urvalsprövning och om antagning till utbUdning. Nämnden utarbetar vidare planer för och förbereder administrationen av en beredskapskår för biståndsinsatser samt biträder vid den planering som behövs för att komplettera teknikerkontingenten i beredskapsstyrkan för FN-tjänst med personal från beredskapskåren.

Till nämndens förfogande står ett kansli. Chef för kansliet är en avdelningsdirektör. Verksamheten är organiserad på tre grupper, varav en sköter samordning och planering av olika verksamheter, en svarar för urvalsprövning och personaladministration och en har ansvaret för nämn­dens utbildningsarbete.

Verksamheten bör budgeteras pä ett primäruppdrag inom delproduk­tionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten som f. n. finansieras från förslagsanslaget Vissa nämnder m. m. bör fr. o. m. nästa budgetår betalas från ett nytt förslagsanslag benämnt Bistånds- och katastrofutbildning.

Programplan för perioden 1973/74 - 1977/78

Beträffande  utvecklingen av nämndens verksamhet anför biståndsut­bildningsnämnden bl. a. följande.

Utbildningen  av värnpliktiga m. fl. i utvecklingssamarbete och kåta-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


211


strofhjälp inleddes innevarande budgetår. Antalet elever är f. n. 100 per år. Elevantalet bör inte ökas innan ytterligare erfarenheter har vunnits. Fr.o.m. budgetåret 1975/76 beräknas emellertid 200 elever per är kunna utbUdas.

Först under budgetåret 1973/74 kommer verksamheten att kunna bedrivas i full omfattning. Organisations- och utbildningsarbetet bör då ha nått upp till föreskriven nivå. Produktion av utbildningsmaterial och kurspaket pågår och inriktas mot självstudier under handledning för att på sikt minska löne- och materialkostnaden per utbildningstimme.

Den av nämnden beräknade utvecklingen av anslaget Bistånds- och katastrofutbildning framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1972; I 000-tal kr.).

 

1972/73'

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Summa 1973/78

4 152

5 635

5 500

5 500

5 500

5 500

27 635

' Prisläge februari 1971

H 9.  Bistånds- och katastrofutbUdning

1973/74      Nytt anslag (förslag)        5 250 000

Kostnader och medelsbehov


Primäruppdrag m. m.


1972/73        1973/74


Biståndsut-    Dep. chefen bildnings­nämnden

Bistånds- och katastrofutbildning: Allmän

ledning och förbandsverksamhet (70911)   4 152 000     5 635 000      5 250 000

Summa kostnader för primäruppdraget         4 152 000    5 635 000      5 250 000

Summa medelsbehov (anslag)                          4 152 000  5 635 000      5 250 000

Personal


Personalkategori


Antal


 


Civil personal Handläggande personal Lärarpersonal Övrig personal


 

1972/73

Beräknad är

Idring 1973/74

 

Biståndsut-

bildnings-

näninden

Dep. chefen

3

12,5 4,5

+ 1 + 1 + 1

of of of


 


20


+ 3


of


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        212

Biståndsutbildningsnämnden

A.  Löne- och  prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 923 813 kr.

B.   Uppgiftsförändringar

För att upprätta rutiner för beredskapskåren samt för administration av denna behövs en amanuens eller byråsekreterare (+ 54 680 kr.). För bl. a. dagliga transporter mellan arbetsplatserna av personal, utrustning och materiel behövs en expeditionsvakt (-1- 37 098 kr.).

Ytterligare en utbildningsassistent inom arbetsområdet samhälle och beteende samt ytterligare medel för extra lärare för katastrofutbUdningen m. m. behövs (+ 180 675 kr.).

Kostnaderna för sjukvård för elever och personal samt läkarundersök­ning i samband med urvalsprövning beräknas stiga (+ 35 300 kr.).

Reseersättningar och traktamenten under katastrofutbildningen och för lokala resor och transporter har inte beräknats tidigare. Flyttningser­sättning och anståndstraktamenten beräknas öka (+ 83 525 kr.).

Ytterligare utbildningsmateriel m. m. måste anskaffas främst för ka­tastrofutbUdningen (+ 84 400 kr.).

Utgifter för mat och logi vid tillämpningsövningar och vid utbildning som bedrivs på andra orter har inte beräknats tidigare (- 55 000 kr.).

Utbildningspremier, penningbidrag, ersättningar i samband med urvals­prövning m. m. har tidigare inte beräknats för helt budgetår (-1- 107 470 kr.).

Telefonkostnader har för innevarande budgetår beräknats för lågt {+ 10 000 kr.).

Testmateriel i samband med urvalsprövning måste inköpas (+ 5 000 kr.).

Budgetåret 1972/73 anvisades 223 535 kr. för engångsutgifter. För att ta fram ett utbildningsspel för undervisningen i katastrofhjälp och för inköp av inventarier m. m. för utbildningsändamål behövs för nästa budgetår ett engångsbelopp av 129 900 kr. (-93 635 kr.).

Departementschefen

Biståndsutbildningsnämnden anser att några års erfarenheter av den nu påbörjade bistånds- och katastrofutbildningen bör avvaktas innan antalet elever ökas. Jag delar denna uppfattning. Jag kan i huvudsak godta den planering av verksamheten i övrigt som biståndsutbildningsnämnden har angett.

Med hänvisning till sammanställningen över kostnader och medels­behov beräknar jag anslaget till 5 250 000 kr. I beräkningen ingår ett en­gångsbelopp av 65 000 kr. för anskaffning av undervisningsmateriel.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                        213

Jag hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen

att till Bistånds- och katastrofutbildning för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 5 250 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                       214

KAPITALBUDGETEN

II Statens allmänna fastighetsfond

Försvarsdepartementet

FI 6. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar

1972/73      Anslag             6 000 000

1973/74      Förslag             5 000 000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av förråd för civilförsvarets mobiliseringsmateriel och centrala förrådsverksamhet samt nybyggnad av lokaler m. m. för statens civilförsvarsskolor.

Civilförsvarsstyrelsen

Medelsförbrukningen för budgetåret 1973/74 beräknas tiU 9 948 000 kr. enligt följande sammanställning.

Primäruppdrag m. m.                                                                    Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar för del­programmet Undsättning (60406)

1.        Standardförräd för civilförsvarsmateriel                                   1700

2.        Rosersberg. Anslutning till Käppalatunneln                                 48

3.         Rosersberg. Nybyggnad av förläggningsbyggnad och försörjningsbyggnad m. m. (etapp 4 a)          3 500

4.        Revingeby. Utbildningsanläggning                                            1 000

5.        Sandö. Utbildningsanläggning                                                   3 700'

9 948

' Varav 1 570 000 kr. för att ersätta de lokaler biståndsutbildningsnämnden nu disponerar på annan ort

1.          För fortsatt utbyggnad av standardförråd för civilförsvarsmateriel beräknas ett medelsbehov av 1,7 milj. kr. för nästa budgetår.

2.    För att slutföra anslutningen av anläggningarna i Rosersberg till Käppalatunneln behövs 48 000 kr. för nästa budgetår.

3.    Behovet av nybyggnad av en förläggnings byggnad och en försörj­ningsbyggnad m.m. vid statens civilförsvarsskola i Rosersberg har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1972:75 (s. 304). Kungl. Maj:t uppdrog den 20 oktober 1972 åt byggnadsstyrelsen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 7 440 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1971.

4.    Kungl. Maj:t har uppdragit åt byggnadsstyrelsen att låta utföra en utbildningsanläggning i Revingeby.

5.    Behovet av ny- och ombyggnadsarbeten vid utbildningsanlägg­ningen i Sandö har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1972:75 (s. 304). Kungl. Maj:t uppdrog den 10 mars 1972 åt byggnadsstyrelsen att


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


215


låta utföra nybyggnad av två förläggningsbyggnader för civilförsvarsut­bildning, ombyggnad av tre befintliga byggnader till förläggning för elever i bistånds- och katastrofutbildningen, nybyggnad av en drivmedelsanlägg-ning och yttre försörjningsanordningar, komplettering av befintlig pann­central m. m. inom en kostnadsram av 3 260 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1971. Vid skolan behöver vidare byggnaderna nr I, 2, 7, 8, 10 och 12 byggas om. Kostnaderna för ombyggnaden uppskattas preliminärt till 3,7 milj. kr. enligt prisläge den 1 april 1972. Av det angivna beloppet avser 1 570 000 kr. kostnader för att ersätta de lokaler biståndsutbild­ningsnämnden nu disponerar på annan ort. Sistnämnda belopp bör inte belasta utgiftsramen för civilförsvaret.

Departementschefen

Jag beräknar i likhet med civilförsvarsstyrelsen medelsförbmkningen un­der anslaget för nästa budgetår till 9 948 000 kr. Av detta belopp bör I 570 000 kr. som avser anskaffning av lokaler för bistånds-och katastrof­utbildningen inte belasta utgiftsramen för civilförsvaret. Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och an­slagsberäkning.

In vesteringsplan (1 000-tal kr.)

 

Objekt

Kostnad

sram

Medelsförbrukning

 

Bygg-

Färdig-

 

 

 

 

 

 

 

"   start

stäl-

 

 

1971-

1972-

Faktisk

Beräknad för

 

lande

 

 

04-01

04-01

t.o.m 1971/72

1972/73

1913/74

år-mån

år-mån

1.

Standard förråd för civil-

 

 

 

 

 

 

 

 

försvarsmateriel

14 034

13 503

177

3 178

1700

-

-

2.

Rosersberg. Föriäggnings-

 

 

 

 

 

 

 

 

byggnad

1 310

1260

1201

59

-

70-05

71-08

3.

Rosersberg. An.slutning till

 

 

 

 

 

 

 

 

Käppalatunneln

1845

1650

1452

150

48

70-01

72-05

4.

Rosersberg. Nybyggnad av förläggningsbyggnad och försörjningsbyggnad m.m.

 

 

 

 

 

 

 

 

(etapp 4 a)

7 400

7 950

-

-

3 500

73-08

75-02

5.

Revingeby. Utbildningsan-

 

 

 

 

 

 

 

 

läggning

6115

6 300

4 643

650

1000

70-02

72-09

6.

Sandö. Utbildningsan-

 

 

 

 

 

 

 

 

läggning

6 360

8 638

2 366

2 572

3 700

-

-

 

 

37064

39301

9839

6 609

9 948

-

-


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


216


A nslagsberäkning (1 000-tal kr.)


Medelstillgång


Beräknad medelsförbrukning


 


Behållning 1972-07-01

Anslag för 1972/73

Anslag för 1973/74 (förslag)


6 015    1972/73                                               6 609

6 000   1973/74                                               9 948

5 000   Beräknad behållning 1974-06-30            458

17015                                                               17015


Jag hemställeratt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att  till Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 197 3/74 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.

[[ 7.  Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar


1972/73 1973/74


Anslag Förslag


1 301 000 3 000 000


Verksamheten under anslaget omfattar anskaffning av teleteknisk utrustning m. m. och andelar i gemensamma stabsplatser för andra statliga myndigheter än myndigheter inom civilförsvaret eller krigsmak­ten.

Civilförsvarsstyrelsen

För budgetåret 1972/73 har medgetts en medelsförbrukning av 10 785 000 kr. Medelsförbrukningen för budgetåret 1973/74 beräknas tUI 6 890 000 kr. enligt följande sammanställning.


Primäruppdrag m. m.


Medelsförbrukning (1 000-tal kr.)


 


Vissa skyddsrumsanläggningar:

Anskaffning av befästningar m. m. (70832)

1.        Teleteknisk utrustning m. m.

2.        Sambandsutrustning

3.        Statliga myndigheters utrymmen i civilförsvarets allmänna skyddsrum m. m.


4 200 300

2 390 6 890


1.           För anskaffning av teleteknisk utrustning m.m. beräknas ett medelsbehov av 4,2 milj. kr. för nästa budgetår.

2.     För fjärrskriftsmateriel för att ansluta civilbefälhavare och länsstyrel­ser till reservtelegrafnätet beräknas ett medelsbehov av 300 000 kr. för nästa budgetår. Medlen avses för att tUlgodose ett ökat behov av sambands­utrustning på grund av organisationsändringar och för att anskaffa viss materiel i reserv.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


217


3. För att bestrida kostnaderna för statliga myndigheters utrymmen i nya ledningscentraler behövs för nästa budgetår 2 390 000 kr.

Departementschefen

Jag beräknar i likhet med civilförsvarsstyrelsen medelsförbrukningen un­der anslaget för nästa budgetår till 6 890 000 kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning.

 

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

 

 

 

 

Medelstillgång

 

 

Beräknad medelsförbrukning

 

Behållning 1972-07-01

Anslag för 1972/73

Anslag för 1973/74 (förslag)

13 468 1301 3 000

17 769

1972/73 1973/74 Beräknad behållning 1974-06-30

10785

6 890

94

17 769

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


218


III Försvarets fastighetsfond

III 1. Arméförband: Anskaffning av anläggningar


1972/73 1973/74

Anslag Förslag

123 750 000'

88 000 000

' Därav 33 750 000 kr. pä tilläggsstat I

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m., befästningar och amniunitionsförråd för armén samt markförvärv härför och för övnings- och skjutfält m. m.

Chefen för armén

För budgetåret 1972/73 har beräknats en medelsförbrukning av 128 850 000 kr., varav 33 750 000 kr. hänför sig till objekt som har tidiga­relagts av sysselsättningsskäl. Medelsförbrukningen under budgetåret 1973/74 beräknas till 96 milj. kr. Betalningsmedlens fördelning på primär­uppdrag framgår av följande sammanställning.


Primäruppdrag m. m.


Medelsförbrukning (I 000-tal kr.)


Arméförband:

Markanskaffning för delprogrammen

Fördelningsförband m. m. (10131)                                                      100

Gemensamma produktionsresurser (19931)                                 17 100

.Anskaffning av befästningar m. m. för delprogrammen

Fördelningsförband m. m. (10132)                                                     475

Infanteribrigad m.m. (10232)                                                              150

Pansarbrigad m. m. (10432)                                                               400

Lokalförsvarsförband (10632)                                                        1 200

Gemensamma produktionsresurser (19932)                                      475

Anskaffning av kaserner m. m. för delprogrammet

Gemensamma produktionsresurser (19933)                                 88 355

Summa                                                                                          108 255

Reducering på grund av överplanering                                         -12 255

Beräknat medelsbehov                                                                  96 000

Av den beräknade medelsförbrukningen för budgetåret 1973/74 avses 16,7 milj. kr. för markanskaffning, 2,3 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 77 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. enligt följande sammanställningar.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        219

A. Markanskaffning

Objekt m. m.                                                                                  Medelsförbrukning

(1000-tal kr.)

Befästningars   delfond

Fördelningsförband ni. m.

1.  Mark för förråd samt diverse mindre markförvärv

och oförutsedda utgifter                                                              100

Kasernbyggnaders   delfond

Gemensamma produktionsresurser

2.        1 15. Utvidgning av Remmene skjutfält                                   2 000

3.        1 20/K4. Utvidgning av övningsfältet och

.  nytt skjutfält vid Umeå                                                                500

4.        I 21. Utvidgning av .skjutfältet vid Tjärnmyren                          600

5.        P 6. Utvidgning av övningsfältet vid Rinkaby                          5 000

6.        P 18. Nytt övningsfält vid Martille                                          1 000

7.        S 1. Nytt skjutfält vid Skogs-Tibble                                             150

8.        T 3. Nytt övnings- och skjutfält vid Sollefteå                          1 500

9.        Bodens garnison. Utvidgning av skjutfältet vid

Kusträsk                                                                                   1 000

10.  Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter             5 350

17 200

Reducering på grund av överplanering                                            — 500

Summa                                                                                           16 700

1.            För att uppföra ammunitionsförråd kan i vissa fall mark behöva förvärvas med äganderätt. Den närmare omfattningen av sådana förvärv kan f. n. inte bestämmas. Medel har beräknats för erforderlig markan­skaffning för ammunitionsförråd och andra anläggningar för samtliga delprogram inom huvudprogrammet samt för smärre kompletteringar av arméns befästningsfastigheter.

2.     1971 års riksdag (prop. 1971:110, FöU 1971:9, rskr. 1971:140) fattade beslut om utvidgning av Remmene skjutfält med ca 1 000 ha. För att genomföra erforderliga markförvärv har utsetts en särskild delega­tion, Skjutfältsdelegationen Remmene.

3.     1968 års riksdag (prop. 1968:109, SU 1968:124, rskr. 1968:282) fattade beslut om utvidgning av handövningsfältet för 1 20 och K 4 och om anskaffning av ett nytt skjutfält för de båda förbanden. Markanskaff­ningen omfattar i runt tal 2 500 ha. Hittills har ca I 600 ha förvärvats. Av återstoden är en stor del föremål för expropriation. Markförvärven sköts av en särskild delegatton, Skjutfältsdelegationen Umeå.

4.     1972 års riksdag (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr. 1972:231) fattade beslut om utvidgning av skjutfältet vid Tjärnmyren söder om Sollefteå med ca 1 100 ha. I den beslutade utvidgningen ingår ett område om ca 63 5 ha som tidigare har arrenderats förskjutningar. Markanskaff­ningen kommer att påbörias under innevarande budgetår.

5.     1971 års riksdag (prop. 1971:110, FöU 1971:9, rskr. 1971:140) fattade beslut om utvidgning av övningsfältet vid Rinkaby med ca 600 ha. Erforderliga markförvärv m. m. genomförs av en särskild delegation,


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        220

Rinkabydelegationen. Kostnaderna för markanskaffningen beräknas nu­mera fill totalt 18,6 milj. kr.

6.    Chefen för armén har lagt fram förslag till nytt övningsfält för P 1 8 vid Martille söder om Visby. Fältet föreslås få en areal av ca 700 ha. Förslaget utreds f. n. av försvarets fastighetsnämnd. Kostnaderna för erforderliga markförvärv kan inte beräknas förrän fastighetsnämnden har slutfört sin utredning. För att påbörja markförvärven under nästa budgetär beräknas ett medelsbehov av 1 milj. kr.

7.    Genom beslut i september 1970 godkände Kungl. Maj:t en mellan försvarets fastighetsnämnd och dåvarande Uppsala stad träffad överens­kommelse, enligt vilken viss skjutning skulle flyttas från övnings- och skjutfältet i Hågadalen till ett nytt skjutfält som planerades ligga i trakten av Skogs-Tibble. Överenskommelsen innebar vidare att en del av fältet i Hågadalen överiäts till staden mot att staden för statens räkning anskaffade huvuddelen av det nya skjutfältet. Genom samma beslut medgav Kungl. Maj:t att ett skjutfält om ca 900 ha anordnades vid Skogs-Tibble och uppdrog åt fortifikationsförvaltningen att förvärva de delar av fältet, sammanlagt 200 ha, som inte skulle anskaffas genom Uppsala stads försorg. Härav har omkring en femtedel numera förvärvats.

8.    1972 års riksdag (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr. 1972:231) fattade beslut om anskaffning av ett nytt övnings- och skjutfält för T 3 i Sollefteå om ca 800 ha. Markanskaffningen kommer att påbörjas under innevarande budgetår.

9.    Chefen för armén har lagt fram förslag till utvidgning av Bodens garnisons skjutfält vid Kusträsk med ca 1 900 ha. Förslaget utreds f. n. av försvarets fastighetsnämnd. Kostnaderna för erforderliga markförvärv kan inte beräknas förrän fastighetsnämnden har slutfört sin utredning. För att påbörja markförvärven under nästa budgetår beräknas ett medelsbehov av 1 milj. kr.

10.   För diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter beräknar
chefen för armén ett niedelsbehov av 5 350 000 kr. Medlen avses för vissa
mindre förvärvsobjekt för vilka kostnaderna i varje särskilt fall inte
beräknas överstiga 300 000 kr. Medlen avses vidare för oförutsedda
utgifter i samband med redan beslutade markförvärv, smärre komplette­
ringar av arméns fastighetsbestånd, mindre utgiftsrester för vissa inte helt
slutförda markförvärv m. m.

B. Anskaffning av befästningar m. m.

Objekt m. m.                                                                                 Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Befästningars   delfond Fördelningsförband m. m.

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1972/73

1.   Betongförråd för ammunition                                                     475

Infanteribrigad m. m.

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1972/73

2.   Betongförråd för ammunition                                                      150


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                         221

Objekt m. m.                                                                                  Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Pansarbrigad m. m.

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1972/73

3.  Betongförräd för ammunition                                                       400

Lokalförsvarsförband m. m.

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1972/73

4.  Betongförräd för ammunition                                                       600

Företag avsedda att påbörjas 1973/74

5.  Betongförräd för ammunition                                                       600

Gemensamma produktionsresurser

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1972/73

6.  Betongförråd för ammunition                                                       475

2 700
Reducering pä grund av överplanering
                                            - 400

Summa                                                                                           2 300

1—6. För fortsatt utbyggnad av ammunitionsförråd behövs 2,3 milj. kr. för nästa budgetår, varav ca 2 milj. kr. för att slutföra nybyggnad av förråd som har påbörjats under budgetåret 1972/73.

C. Anskaffning av kaserner m. m.

Objekt m.m.                                                                           Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Kasernbyggnaders   delfond Gemensamma produktionsresurser

Företag påbörjade före 1972-07-01

1.   Ing 2. Nybyggnad av kasern                                                       1 100

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1972/73

2.   I 14. Nybyggnad av marketenteri                                                750

3.   I 15. Om- och tillbyggnad av tygverkstad                                    500

4.   I 16. Nybyggnad av matinrättning. Ringenäs                               500

5.   I 19/S 3. Nybyggnad av varm-och kallgarage                              1200

6.   P 4. Nybyggnad av matinrältning, Kråk                                      650

7.   P 6. Nybyggnad av sjukvårdsavdelning                                        650

8.   P 6. Utökning av värmecentral m. m.                                        1000

9.   P 7 Y. Nybyggnad av sjukvårdsavdelning                                     450

 

10.   P 7 R. Nybyggnad av drivmedelsanläggning                                 875

11.   A 8. Nybyggnad av sjukvårdsavdelning för A 8/lng 3                   850

12.   A 8. Avloppspumpstation jämte yttre ledningar                          485

13.   Ing 2. Nybyggnad av sjukvårdsavdelning                                      335

14.   T 3. Om- och tillbyggnad av marketenteri                                  700

15.   Utbyggnad av läger                                                                    2 000

16.   Byggnadsåtgärder för effektivisering av värnplikts­utbildningen (rälsmälbanor, övnings- och vård­hallar m. m.) 6 000

17.   Utbyggnad av förråd till följd av organisations­förändringar       10 800


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                       222

Objekt m. m.                                                                       Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Företag avsedda att påbörjas 1973/74

18.         Mobiliseringsförråd                                                                8 000

19.         I 13. Nybyggnad av tygverkstad                                            3 000

20.         P 4/K 3. Nybyggnad av värmecentral                                     3 000

21.   P 18. Tillbyggnad av garage för MKG                                    2 000

22.   P 18. Truppserviceförråd                                                       1 500

23.   P 18. Nybyggnad av skolskjutningsbana                                 610

24.   Ing 3. Nybyggnad av marketenteribyggnad                            1 500

25.   S 2. Tillbyggnad av matinrättning                                            600

26.         T 2. Nybyggnad av värmecentral                                            2 400

27.         T 3. Nybyggnad av kasern                                                      2 500

28.   T 4. Nybyggnad av värmecentral                                            2 000

29.         LvSS. Utbyggnad av motorområde                                         1 000

30.         Utbyggnad av läger                                                                 6 000

31.   Tekniska försörjningsanordningar                                           6 000

32.         Diverse smärre byggnadsföretag                                             6 000

33.   Utbyggnad av förråd till följd av organisations­förändringar  13 400

88 355

Reducering på grund av överplanering                                          -11355

Summa                                                                                            77 000

1 — 16. Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga kasern vid Ing 2, marketenteri vid I 14, tygverkstad vid I 15, matin­rättning vid Ringenäs och Kråk, varm- och kallgarage vid 1 19/S 3, sjukvårdsavdelning vid P 6, P 7 Y, A 8 och Ing 2, värmecentral vid P 6, drivmedelsanläggning vid P 7 Revinge, avloppspumpstation jämte yttre ledningar vid A 8, marketenteri vid T 3, läger för arméns repetitions-övningsförband, rälsmälbanor samt övnings- och vårdhallar m. m.

17 och 33. Kungl. Maj:t har genom beslut den 17 mars 1972 godkänt vissa förslag till organisationsändringar i lägre regional och lokal instans. Förslagen till organisationsändringar avses genomföras i två etapper med början den 1 juli 1973.

För att genomföra de föreslagna organisationsändringarna och nå erforderlig effekt i fråga om rationalisering på personalsidan behöver för arméns del byggas ett antal nya förråd m. m. Utbyggnaden planeras i två etapper. Etapp I, som avses påbörjas budgetåret 1972/73, omfattar nya förråd för fo 43 och P 1 O, fo 53 och 1 13, fo 61 och I 20 samt fo 52, I 2 och A 9. Fortifikationsförvaltningen har uppskattat kostnaderna för etapp 1 till 20 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1972. Etapp 2 avses börja under budgetåret 1973/74 och omfattar nya förråd för fo 18/16, 1 11, I 12 och Ing 2, fo 35, P 4 och S 2, fo 47/48 och S I, fo 22, 1 5 och A 4 samt fo 23, 121, T 3 och Lv 5. Kostnaderna för etapp 2 har uppskattats till 29 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

18.    För nya mobiliseringsförråd behövs 8 milj. kr.

19.    Behovet av en ny tygverkstad vid I 13 har tidigare anmälts i prop. 1972:75  (s. 315).  Kostnaderna har därvid beräknats tUl 4 570 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        223

enligt prisläget den  I  februari  1971, vilket motsvarar 5 milj.kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

20.     Behovet av en ny gemensam värmecentral m. m. för P 4 och K 3 har senast anmälts i prop. 1972:75 (s. 316). Kostnaderna har därvid beräknats till 4 050 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1970, vilket motsvarar 4 350 000 kr. enligt prisläget den I februari 1972.

21.     Vid P 18 behövs ett nytt kallgarage. Förbandet har f. n. en brist på 79 kallgaragefack. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för en första byggnadsetapp som omfattar 40 fack. Kungl. Maj:t uppdrog den 10 mars 1972 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 2,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

22.     Vid P 18 behövs viss ombyggnad för ett truppserviceförråd. Kostnaderna har uppskattats till 3 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

23.     Behovet av nya skolskjutningsbanor vid P 18 har senast anmälts i prop. 1972:75 (s. 317). Kungl. Maj:t uppdrog den 2 september 1966 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 450 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1965, vilket motsvarar 610 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

24.     Vid Ing 3 behövs ett nytt marketenteri. Nuvarande marketenteri-lokaler vid förbandet är otillräckliga och uppfyller inte den standard som numera tillämpas för sådana lokaler. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av en marketenteri­byggnad vid förbandet. Byggnadskostnaderna angavs därvid tUl I 520 000 kr. enligt prisläget den I februari 1970, vilket motsvarar 1,8 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1972. Kungl. Maj:t uppdrog den 2 april 1971 åt fortifikationsförvaltningen att upprätta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.

25.     Vid S 2 behövs en mindre tillbyggnad av nuvarande matinrättning. Kostnaderna har uppskattats till 1,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

26.     Behovet av en ny värmecentral m. m. vid T 2 har senast anmälts för riksdagen i prop. 1972:75 (s. 318). Kostnaderna angavs därvid till 4,1 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1971, vilket motsvarar 4,4 milj. kr. enligt prisläget den I februari 1972.

27.     Vid T 3 behövs en ny kasernbyggnad. Nuvarande kaserner vid T 3 har moderniserats, varvid en brist på förläggningsutrymme har upp­kommit. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnads­program för nybyggnad av en kasern med bl. a. 240 förläggningsplatser. Kostnaderna för byggnadsföretaget har uppskattats till 6,1 milj kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

28.     Vid T 4 behövs en ny värmecentral m. m. Värmeförsörjningen tillgodoses f. n. från flera värmecentraler. Enligt fortifikationsförvalt­ningen bedöms stora besparingar kunna uppnås genom att centralisera värmeförsörjningen. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        224

byggnadsprogram för att bygga nämnda värmecentral m. m. Kungl. Maj:t uppdrog den 14 januari 1972 åt fortifikationsförvaltningen att upprätta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 3 175 000 kr. enligt prisläget den I februari 1972.

29.     Vid luftvärnsskjutskolan (LvSS) på Väddö behövs en ny drivme­delsanläggning. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till bygg­nadsprogram för en sådan anläggning. Kostnaderna har uppskattats till 1 760 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1972. Kungl. Maj.t har den 13 oktober 1972 uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.

30.     För fortsatt utbyggnad av läger för armén behövs 6 milj. kr. Medlen avses främst för att ställa i ordning tältplatser (dränering och planering), dra fram elkraft och bygga sanitetshus.

31.     För tekniska försörjningsanordningar behövs 6 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen avses främst för avloppsanläggningar m. m. samt för komplettering av distributionsnät för el, värme och vatten vid förbanden m. m.

32.     För diverse smärre byggnadsföretag behövs 6 milj. kr. för nästa budgetår.

Departementschefen

Chefen för armén har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 96 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen till 89 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Av medelsförbrukningen beräknas 15,8 milj. kr. för att anskaffa mark. Som nya markförvärvsobjekt utöver sådana som tidigare har beslutats har chefen för arme'n föreslagit ett nytt övningsfält om ca 700 ha för P 18 vid Martille söder om Visby samt utvidgning med ca 1 900 ha av Bodens garnisons skjutfält vid Kusträsk. Båda förslagen utreds på mitt uppdrag av försvarets fastighetsnämnd.

Det föreslagna övningsfältet för P 18 omfattar till stora delar odlad mark. Ett 40-tal personer är fast bosatta inom området. Enligt vad jag erfarit har förslaget mött betydande motstånd både från de personer som direkt berörs av markanskaffningen och från organisationer m. fl. Med hänsyn bl. a. härtill bedöms utredningen komma att bU omfattande och tidsödande. Jag räknar inte med att fastighetsnämnden skall kunna slutföra och redovisa utredningen i sådan tid att frågan kan underställas 1973 års vårriksdag. Jag beräknar därför inte några medel för ett nytt övningsfält för P 18 för nästa budgetår.

Den föreslagna utvidgningen av skjutfältet vid Kusträsk omfattar till allra största delen skogs- och myrmark. Inom utvidgningsområdet finns inga personer bosatta. Med hänsyn till bl. a. dessa omständigheter räknar jag med att fastighetsnämnden skall kunna slutföra och redovisa sin utredning så snabbt att frågan om den föreslagna markanskaffningen kan


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


225


underställas vårriksdagen i särskild proposition. I avvaktan härpå beräk­nar jag ett medelsbehov av 1 milj. kr. för att påbörja markförvärv under nästa budgetår.

För anskaffning av befästningar m. m. och kaserner m. m. beräknas medelsförbrukningen tUl 2,3 milj. kr. resp. 70,9 milj. kr. Fortifikations­förvaltningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet nya befästnings-och kasernobjekt som finns intagna i investeringsplanen. Om riksdagen inte har något att erinra torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som anvisas av riksdagen besluta om de redovisade företagen skall utföras. Skulle något objekt med hänsyn till pågående översyn av försvarets fredsorganisation eller av andra skäl inte anses böra utföras, bör Kungl. Maj:t vidare kunna ersätta detta med annat objekt trots att detta inte har tagits upp i investeringsplanen.

 

 

 

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

 

 

 

 

Objekt

Kostnadsram

1971-         1972-02-01         02-01

Medelsförbrukning Faktisk    Beräknad för

Bygg­start

år-mån

Färdig­stäl­lande

 

t.o.m.

1971/72  1972/73    1973/74

ar-man


100

A.  Markanskaffning

Befästningars d e 1 f o n d Delprogram 1.1

1.   Mark för förråd samt di­
verse mindre markförvärv
och oförutsedda utgifter

Kasernbyggnaders d e 1 f o n d Delprogram 1.99

2.         I 15. Utvidgning av Remmene skjutfält

3.         I 20/K 4. Utvidgning av övningsfältet och nytt skjutfalt vid Umeå

4.    I 21. Utvidgning av skjut­fältet vid Tjärnmyren

5.         P 6. Utvidgning av öv­ningsfältet vid Rinkaby

6.         S 1. Nytt skjutfält vid Skogs-Tibble

,7. T 3. Nytt övnings- och skjutfält vid Sollefteå

8.        Bodens garnison. Utvidg­ning av skjutfältet vid Kusträsk

9.        Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter

Summa A

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov


5 000

7 000 2 400

100

5 000

118

2 000

2 000

8 300      5 748

2 052

1 800

2 400

10 000       18 600      2 119

500 600

5 000

800

800

148

502

5 000 150

1 500

2 200

700

2 200

 

 

ej be-

 

 

 

-

räknad

-

-

1 000

9 996

9 996

-

4 646

5 350

37 396

47 396

8133

16 700

16 200

-

-

-

- 500

-400

-

-

16 200

15 800


15 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 6


Prop. 1973:1   Bilaga 6


226


 

 

 

Objekt

Kostnadsram

1971-         1972-02-01         02-01

Medelsförbrukning Faktisk    Beräknad för

Bygg­start

år-mån

Färdig­stäl­lande

 

t.o.m.

1971/72  1972/73    1973/74

ar-man


785   661


124


300    540   417

123


180    65


115


500    525   402

123


900   1 125   690

435


100     -    100 2 480        3 255      2 235        1 020

2 080


1 605


585


435


75


75


1 000


600


2 320


1 720


1 000 7 060


525 4 960


B. Anskaffning av befästningar m. m.

a.   Företag påbörjade före
1972-07-01
Delprogram 1.1

1.  Betongförräd för

ammunition                                    600

Delprogram 1.2

2.  Betongförräd för
ammunition

Delprogram 1.3

3.  Betongförråd för

ammunition                                    180

Delprogram 1.4

4.  Betongförråd för
ammunition

Delprogram 1.6

5.  Betongförråd för
ammunition

Delprogram 1.99

6.  Merkostnader för tidi­
gare beslutade objekt

Summa a

b.  Företag påbörjade eller
avsedda att påbörjas 1972/73
Delprogram 1.1

7.  Betongförråd för

ammunition                                     600

Delprogram 1.2

8.  Betongförråd för

ammunition                                    475

Delprogram 1.3

9.  Betongförråd för

ammunition                                        -

Delprogram 1.4

10.  Betongförråd för

ammunition                                    600

Delprogram 1.6

11.  Betongförråd för

ammunition                                    850

Delprogram 1.99

12.  Betongförråd för

ammunition                                      -

Summa b                                           2 525


475

150

400

600

475 2 100


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


227


 

 

 

 

Objekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg­start

år-mån

Färdig-

 

1971-         1972-02-01         02-01

Faktisk    Beräknad för

stäl­lande

 

t.o.m

1971/72  1972/73    1973/74

år-mån


5 005

c.  Företag avsedda att påbörjas 1973/74 Delprogram 1.6

13. Betongförråd för
ammunition

Summa c Summa B (a-c) Reducering av niedelsbehovet Beräknat medel.sbehov

C. Anskaffning av kaserner m. m.

a.  Företag påbörjade före 1972-07-01 Delprogram 1.99 1.12. Nybyggnad av värme­central

6.

2.   I 13. Nybyggnad av matin­rättning

3.   1 19. Värmeförsörjning av byggnaderna nr 705 och 801

4.   1 19. Avloppspumpstation jämte yttre ledningar

5.   1 20. Nybyggnad av varm-och kallgarage 1 20. TiU- och ombygg­nad av CUT/CÖF, byggnad nr 37

7.

121. Till- och ombyggnad av skjutbana vid Gnun

10.

11. 12.

8.   P 2. Nybyggnad av matin­rättning, Ravlunda'

9.   P 7 Y. Nybyggnad av mat­inrättning m. m. P 10. Nybyggnad av värmecentral P 18. Fritidsbarack A 4. Grytan. Avloppsre­ningsverk jämte yttre ledningar

13.

A 9. Nybyggnad av vatten­verk vid Villingsberg

14. Ing 2. Nybyggnad av
kasern'

15.

Ing 3/HkpS. Räddnings­station

16.

T 3. Nybyggnad av värme­central

17.

T 3. Om- och tiUbyggnad av förråd

19.

20.

T 3. Nybyggnad av skol­skjutningsbana ArtSS. Nybyggnad av flyg-sträk vid Trängslet ArtSS. Vattenverk jämte yttre ledningar

Summa a


 

875

-

-

600

875

-

600

11 190

2 235

5 980

2 700

-

-

-480

-400

_

_

5 500

2 300

 

3 400

3 600

1 352

2 248

-     72-02

73-06

6 800

6 500

5 000

1 500

-     70-12

73-02

350

470

346

124

-    72-01

72-10

500

800

307

493

-    71-10

72-10

3 000

3 000

1 783

1 217

-     71-11

73-02

600

400

273

127

-     71-10

72-10

700

1 050

654

396

-     71-10

72-12

1 875

2 050

-

1 050

-    72-01

73-06

7 100

7 100

4 736

2 364

-     70-04

73-01

4 050

4 050

1485

2 565

-    72-02

73-06

500

500

324

176

-    72-02

72-11

700

750

497

253

-    72-01

72-12

1 300

1 400

839

561

-    71-09

73-02

-

5 000

-

3 400         1

100    72-02

73-09

550

600

462

138

-    71-10

72-10

3 810

4 000

1 545

2 455

-     72-01

73-06

950

1 035

769

266

-     71-11

72-12

700

750

436

314

-    71-10

72-12

800

850

378

472

-    71-10

72-10

1 000

1 000

330

670

-    72-01

72-10

38 685

44 905

21 516

20 789        1 100

-


1 Objektet påbörjat 1971/72 med AMS-medel


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


228


 

 

 

Objekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

 

Bygg-

Färdig-

 

 

 

 

-----------

start

stäl-

 

1971-02-01

1972-02-01

Faktisk    Beräknad för

 

lande

 

t.o.m

 

år-mån

år-mån

 

 

 

1971/72  1972/73

1973/74

 

 

b. Företag påbörjade eller av-

 

 

 

 

 

 

sedda att påbörjas 1972/73

 

 

 

 

 

 

Delprogram 1.99

 

 

 

 

 

 

21. Mobiliseringsförråd

8 500

8 500

8 500

-

-

-

22. I 13. Nybyggnad av smörj-

 

 

 

 

 

 

och tvätthall samt kom-

 

 

 

 

 

 

pressorhus

-

800

800

-

72-10

73-06

23. I 14. TiUbyggnad av skol-

 

 

 

 

 

 

skjutningsbanor

-

1 150

1 150

-

72-10

73-06

24. 1 14. Nybyggnad av marke-

 

 

 

 

 

 

tenteri

-

2 750

2 000

750

72-10

73-10

25. I 15. Om- och tillbyggnad

 

 

 

 

 

 

av tygverkstad

1 380

1 500

1 000

500

72-10

73-12

26. 1 16. Nybyggnad av mat-

 

 

 

 

 

 

inrättning. Ringenäs

1 890

2 000

1 500

500

72-10

73-12

27. I 19/S 3. Nybyggnad av

 

 

 

 

 

 

varm- och kallgarage

-

3 700

2 500

1 200

72-10

73-12

28. P 1 Utö. Nybyggnad av

 

 

 

 

 

 

personal- och verkstads-

 

 

 

 

 

 

byggnad

580

650

650

-

72-10

73-05

29. P 4. Nybyggnad av mat-

 

 

 

 

 

 

inrättning, Kråk

1730

1 850

1 200

650

72-10

73-12

30. P 6. Nybyggnad av sjuk-

 

 

 

 

 

 

vårdsavdelning

2 000

2 150

1 500

650

72-10

73-10

31. P 6. Utökning av värme-

 

 

 

 

 

 

central m. m.

-

2 000

1 000

1 000

72-10

73-12

32. P 7 Y. Nybyggnad av sjuk-

 

 

 

 

 

 

värdsavdelning

2 000

2 150

1700

450

72-10

73-10

33. P 7 R. Nybyggnad av

 

 

 

 

 

 

drivmedelsanläggning

1 750

1 875

1 000

875

73-01

73-12

34. A 8. Nybyggnad av sjuk-

 

 

 

 

 

 

värdsavdelning för

 

 

 

 

 

 

A 8/lng 3

2 650

2 850

2 000

850

72-10

73-12

35. A 8. Avloppspumpsta-

 

 

 

 

 

 

tion jämte yttre led-

 

 

 

 

 

 

ningar

1 200

1 285

800

485

72-10

73-10

36.  A 9. Nybyggnad av förråd

 

 

 

 

 

 

för VFB

560

550

550

-

72-10

73-06

37. Lv 7. Befälsförläggning,

 

 

 

 

 

 

Tame

-

1 600

1 600

~

72-10

73-06

38. Ing 2. Nybyggnad av e.xpe-

 

 

 

 

 

 

ditionsbarack

330

350

350

-

72-10

73-06

39.  Ing 2. Nybyggnad av sjuk-

 

 

 

 

 

 

värdsavdelning

1 715

1 835

1 500

335

72-10

73-12

40. S 2. Dagvattenledningar

 

 

 

 

 

 

m. m.

_

1 520

1 520

_

72-10

73-06

41. T 3. Om-och tillbyggnad

 

 

 

 

 

 

av marketenteri

1900

2 200

1 500

700

72-10

73-12

42.  VFÖN. Tillbyggnad av

 

 

 

 

 

 

stridsvagnsverkstad

1600

1 700

1 700

72-10

73-06

43. Utbyggnad av läger

12 000

14 000

10 000

2 000

-

-

44. Tekniska försörjnings-

 

 

 

 

 

 

anordningar

6 000

8 550

8 550

-

-

-


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


229


 

Objekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

 

Bygg-

Färdig-

 

 

 

 

 

 

start

stäl-

 

1971-

1972-

Faktisk

Beräknad för

 

lande

 

02-01

02-01

t.o.m 1971/72

1972/73

1973/74

år-mån

år-mån

45.  Byggnadsåtgärder för ef-

 

 

 

 

 

 

 

fektivisering av värn-

 

 

 

 

 

 

 

pliktsutbildningen

26 500

26 500

-

14 000

6 000

-

-

46.  Diverse smärre byggnads-

 

 

 

 

 

 

 

företag

8 000

9 780

-

9 780

-

-

-

47.  Smärre kompletteringsar-

 

 

 

 

 

 

 

beten m. ni. som följd av

 

 

 

 

 

 

 

tidigarelagda objekt

3 000

3 000

-

3 000

-

-

-

48.  Utbyggnad av förråd till

 

 

 

 

 

 

 

följd av organisations-

 

 

 

 

 

 

 

förändringar (etapp 1)

-

20 000

-

6 700

10 800

-

-

Summa b

85 285

126 795

-

88 050

27 745

-

-

c.  Företag avsedda att påbörjas

 

 

 

 

 

 

 

1973/74

 

 

 

 

 

 

 

Delprogram 1.99

 

 

 

 

 

 

 

49. Mobiliseringsförråd

-

10 000

-

-

8 000

-

-

50.  1 13. Nybyggnad av tyg-

 

 

 

 

 

 

 

verkstad

-

5 000

-

-

3 000

73-10

74-06

51.  P4/K3. Nybyggnad av

 

 

 

 

 

 

 

värmecentral

-

■    4350

-

-

3 000

73-10

74-06

52. P 18. Tillbyggnad av

 

 

 

 

 

 

 

garage för MKG

-

2 500

-

-

2 000

73-10

74-06

53.  P 18. Truppserviceförråd

-

3 000

-

-

1 500

73-10

74-06

54. P 18. Nybyggnad av skol-

 

 

 

 

 

 

 

skjutningsbana

570

610

-

-

610

73-10

74-06

55.  Ing. 3. Nybyggnad av mar-

 

 

 

 

 

 

 

ketenteribyggnad

-

1 800

-

-

1 500

73-10

74-06

56. S 2. Tillbyggnad av

 

 

 

 

 

 

 

matinrättning

-

1500

-

-

600

73-10

74-06

57.  LvSS. Utbyggnad av mo-

 

 

 

 

 

 

 

torområde

-

1 760

-

1 000

73-10

74-06

58. Utbyggnad av läger

-

6 000

-

-

6 000

-

-

59. Tekniska försörjnings-

 

 

 

 

 

 

 

anordningar

-

6 000

-

-

6 000

-

-

60.  Diverse smärre byggnads-

 

 

 

 

 

 

 

företag

-

8 000

-

-

6 000

-

-

61. Utbyggnad av förråd till

 

 

 

 

 

 

 

följd av organisations-

 

 

 

 

 

 

 

förändringar (etapp 2)

-

29 000

-

-

13 400

-

-

Summa c

570

79 520

-

-

52 610

-

-

Summa C (a-c)

124 540

251 220

21 516

108 839

81 455

-

-

Reducering av medelsbehovet

-

-

-

-1 689

-10 555

-

-

Beräknat medelsbehov

-

-

-

107150

70 900

-

-

Totalt A-C

166 941

309 806

31884

131 519

100 355

-

-

Reducering av medelsbehovet

-

-

-

-2 669

-11 355

-

-

Beräknat mcdelsbehov

-

-

-

128 850

89 000

-

-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                       230

A nslagsberäkning

(1 000-tal kr.)

Medelstillgång                                           Beräknad medelsförbrukning

Behållning 1972-07-01           10 762 1972/73                                               128 850

Anslag för 1972/73

riksstat                                90 000 1973/74                                                 89 000

tUläggsstat I                               33 750 Beräknad behållning 1974-06-30         4 662

Anslag för 1973/74

(förslag)                                                                                                         88 000

222 512                                                           222 512

lag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Arméförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 88 000 000 kr.

III 2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

1972/73      Anslag            78 450 000'

1973/74      Förslag        71 OOOOOO

' Därav 10 950 000 kr. på tUläggsstat 1

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m., befästningar och ammunitionsförråd för flottan och kustartilleriet samt markförvärv härför och för övnings- och skjutfält m. m.

Chefen för marinen

För budgetåret 1972/73 har beräknats en medelsförbrukning av 77 450 000 kr., varav 10 950 000 kr. hänför sig tUl objekt som har tidigarelagts av sysselsättningsskäl. Medelsförbrukningen under budget­året 1973/74 beräknas till 72 milj.kr. Betalningsmedlens fördelning på primäruppdrag framgår av följande sammanställning.

Primäruppdrag m. m.                                                                    Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Marinförband:

Markanskaffning för delprogrammen

Fasta kustartilleriförband (20631)                                                     750

Gemensamma produktionsresurser (29931)                                   1 100

Anskaffning av befästningar m. m. för delprogrammen För flera delprogram gemen.samma lednings-, bas- och

underhållsförband m. m. (20132)                                               13 130

Fasta kustartilleriförband (20632)                                                31 428

Anskaffning av kaserner m. m. för delprogrammen

Rörliga kustartilleriförband (20733)                                               2 000

Gemensamma produktionsresurser (29933)                                 28 835

Summa                                                                                            77 243

Reducering på grund av överplanering                                          -5 243

Beräknat medelsbehov                                                                  72 000


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                        231

Av den beräknade medelsförbrukningen för budgetåret 1973/74 avses 1,7 milj. kr. för markanskaffning, 42,8 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 27,5 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. enligt följande sammanställningar.

A.  Markanskaffning

Objekt m. m.                                                                                  Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Befästningarsdelfond

Fasta kustartilleriförband

1.   Mark för kustartilleribatterier samt diverse mindre
markförvärv och oförutsedda utgifter
                                         750

Kasernbyggnaders   delfond

Gemensamma produktionsresurser

2.   Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter             1 100

1 850
Reducering på grund av överplanering                                          —150

Summa                                                                                            / 700

1.          För att anlägga kustartilleribatterier behöver i vissa fall mark förvärvas med äganderätt. Den närmare omfattningen av sådana förvärv kan f. n. inte bestämmas. Medel har vidare beräknats för erforderliga markanskaffningar för befästnings- och andra anläggningar inom övriga delprogram inom huvudprogrammet samt~ för smärre kompletteringar av marinens befästningsfastigheter, oförutsedda utgifter i samband med redan beslutade markförvärv samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade markförvärv m. m.

2.    Medel har beräknats för smärre kompletteringar av marinens kasernfastigheter, oförutsedda utgifter i samband med redan beslutade markförvärv samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade markförvärv m. m.

B.   A nskaffning av befästningar m. m.

Objekt m. m.                                                                                  Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Befästningars   delfond

För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1972/73

1.        Ammunitionsförråd                                                                  10 530

2.        Stabsplatser                                                                                1 700

3.        Torpedinskjutningsstation                                                             900

Fasta kustartilleriförband

Företag påbörjade före 1972-07-01

4.        Kuslartilleribatterier                                                                   4 300

5.        Eldledningsradarstation                                                                 328


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                         232

Objekt m. m.                                                                                 Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1972/73

6.   Kustartilleribatterier                                                                  7 500

Företag avsedda att påbörjas 1973/74

7.        Kustartilleribatterier                                                                 16 000

8.        Minstationer                                                                               1 300

9.        Smärre objekt                                                                              2 000

44 558
Reducering på grund av överplanering                                          —1 758

Summa                                                                                            42 800

1—6. Kungl. Maj.t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga ett ammunitionsförråd i berg, en stabsplats, en torpedinskjutnings­station, fyra kustartilleribatterier och en eldledningsradarstation.

7.   Behovet av ett nytt kustartilleribatteri har senast anmälts för
riksdagen i prop. 1972:75 (s. 328). Kungl. Maj:t uppdrog den 18 juni
1971 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra detta företag inom en
kostnadsram av 13,9 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1971, vilket
motsvarar 16 335 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

Härutöver behöver ytteriigare ett nytt kustartilleribatteri byggas. Kungl. Maj:t uppdrog den 30 juni 1972 ät fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för denna nybyggnad. Kostnaderna har upp­skattats till 36,5 mUj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

8.   Behovet av en ny minstation har senast anmälts för riksdagen i
prop. 1970:1 (bU. 6, s. 232). Kungl. Maj:t uppdrog den 17 juni 1970 ät
fortifikationsförvaltningen att låta utföra detta objekt inom en kostnads­
ram av 650 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1969, vilket motsvarar
845 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

Härutöver behöver ytterligare en minstation byggas till en uppskattad kostnad av högst 500 000 kr.

9.   För smärre objekt behövs för nästa budgetår 2 milj. kr.

C.  Anskaffning av kaserner m. m.

Objekt m. m.__________________________________ Medelsförbrukning
___________________________________________________ (1000-tal kr.)

Kasernbyggnaders   delfond Rörliga kustartilleriförband

Företag avsedda att påbörjas 1973/74

1.   Mobiliseringsförråd                                                                  2 000

Gemensamma produktionsresurser

Företag påbörjade före 1972-07-01

2.   ÖrlB O. Nybyggnad av hamnanläggning för

ubåtsbas vid Vitså (etapp Ib)                                                  4 000

3.        ÖrlB S. Nybyggnad av förvaltningsbyggnad                            1 470

4.        Utbyggnad vid Rosenholm (etapp 1 a och Ib)                         8 915


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                         233

Objekt m. m.                                                                                 Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1972/73

5.    BÖS. Utbyggnad av avloppsreningsverk                                     100

6.    KA 4. Nybyggnad av värmecentral m.m.                                 2 800

7.         KSS.Nybyggnadavvarmecentralm.nl.                                        1325

8.         KAS. Utbyggnad av fredsförråd                                               2 000

Företag avsedda att påbörjas 1973/74

9.   ÖrlB O. Nybyggnad av drivmedelsanläggning vid

Gålöbasen                                                                                     725

10.        Tekniska försörjningsanordningar                                            2 000

11.        Diverse smärre byggnadsföretag                                               2 000

12.        ÖrlB O. Utbyggnad av fredsförråd                                           2 000

13.        BK. Utbyggnad av fredsförråd                                                 1 500

30 835
Reducering på grund av överplanering                                          -3 335

Summa                                                                                            27 500

I.  För mobiliseringsförråd behövs 2 milj. kr. för nästa budgetår.

2—7. Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga hamnanläggning för ubåtsbasen vid Vitså (etapp 1 b), förvaltnings­byggnad för Sydkustens örlogsbas, förläggning inom Rosenholmsomrädet (etapp 1 a och 1 b), avloppsreningsverk vid Berga örlogsskolor samt värmecentraler m. m. vid KA 4 och sjökrigsskolan.

8,   12 och 13. Kungl. Maj:t har genom beslut den 17 mars 1972
godkänt vissa förslag till organisationsändringar i lägre regional och lokal
instans. Förslagen till organisationsändringar avses genomföras i två
etapper med början den I juli 1973.

För att de föreslagna organisationsähdringarna skall kunna genomföras och erforderlig effekt i fräga om rationalisering på personalsidan uppnås behöver för marinens del ett antal nya förråd m. m. byggas. Utbyggnaden avses ske i två etapper. Etapp 1, som avses påbörjas under budgetåret 1972/73, omfattar nybyggnad av förråd vid KAS för Norrlands kust­artilleriförsvar. Fortifikationsförvaltningen har uppskattat kostnaderna för byggnadsföretaget till 4,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1972. Etapp 2, som avses påbörjas under budgetåret 1973/74, omfattar nybyggnad av förråd vid Berga för Ostkustens örlogsbas och vid Rosen­holm för Blekinge kustartilleriförsvar. För förrådet vid Berga har fortifi­kationsförvaltningen redovisat förslag till byggnadsprogram. Kungl. Maj:t uppdrog den 30 juni 1972 åt fortifikationsförvaltningen att upprätta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Kostnaderna har uppskattats till 3,1 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1972. Kostnaderna för förrådet vid Rosenholm har uppskattats till 4,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

9.   Vid Gålöbasen behövs en ny drivmedelsanläggning för brännolja till
torpedbåtar. För förvaring av brännolja utnyttjas f. n. ett utrangerat
tankfartyg. Fartygets skrov är i dåligt skick och fyller inte helt gällande
säkerhetsföreskrifter för förvaring av brandfarlig vara. Fortifikationsför­
valtningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för en drivmedels-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


234


anläggning vid Gålöbasen. Kungl. Maj:t uppdrog den 5 maj 1972 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnads­företaget. Kostnaderna har uppskattats tUl 725 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

10.    För tekniska försörjningsanordningar behövs 2 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen avses främst för avloppsanläggningar m. m. samt för komplettering av distributionsnät för el, värme och vatten vid förbanden m. m.

11.           För diverse smärre byggnadsföretag behövs 2 milj. kr. för nästa budgetår.

Departementschefen

Chefen för marinen har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 72 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen till 71 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Av medelsförbrukningen beräknas 1,7 milj. kr. för markanskaffning, 41,8 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 27,5 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet nya befästnings- och kasernobjekt som finns intagna i investeringsplanen. Om riksdagen inte har något att erinra torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som anvisas av riksdagen besluta om de redovisade företagen skall utföras. Skulle något objekt med hänsyn till pågående översyn av försvarets fredsorganisation eller av andra skäl inte anses böra utföras, bör Kungl. Maj:t vidare kunna ersätta detta med annat objekt trots att detta inte har tagits upp i investeringsplanen.

 

 

 

Investeringsplan (1 000 tal kr.)

 

 

 

 

Objekt

Kostnadsram

1971-         1972-02-01         02-01

Medelsförbrukning Faktisk    Beräknad för

Bygg­start

år-män

Färdig­stäl­lande

 

t.o.m

1971/72  1972/73    1973/74

år-män


A. Markanskaffning

Befästningars d e I f o n d Delprogram 2.6

1.  Mark för kustartilleri-
batterier .samt diverse
mindre markförvärv och
oförutsedda utgifter

Kasernbyggnaders d e 1 f o n d Delprogram 2.99

2.  Diverse mindre markförvärv
och oförutsedda utgifter


1 500

2 200


750

1 100


750

1 100


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


235


 

 

 

 

 

 

 

 

Objekt

 

 

Kostnadsram

Medelsförbrukning

 

Bygg­start

år-mån

Färdig-

 

1971-         1972-02-01         02-01

Faktisk    Beräknad för

stäl­lande

 

t.o.m

1971/72   1972/73

1973/74

ar-man

Summa A

Reducering av medelsbeho

Beräknat medelsbehov

vet

3 700

/ 850 -150 / 700

1850 -150 / 700

-

:


14.  Kustartilleribatterier

47 564

52 835

-

16 000

15. Minstationer

766

1 345

_

1 300

16. Smärre objekt

-

2 000

-

-

2 000

Summa c

48 330

56 180

-

-

19 300

Summa B (a-c)

240 028

266 895

116 814

49 658

44 558

Reducering av medelsbehovet

-

-

-

-3 658

-2 758

Beräknat medelsbehov

-

-

-

46 000

41 800

B. Anskaffning av befästningar m. m.

a.  Företag påbörjade före
1972-07-01
Delprogram 2.1

1.        Ammunitionsförråd

2.   Stabsplatser

3.   Kustradiostationer

4.   Smärre objekt Delprogram 2.6

5.   Kustartilleribatterier

6.   Fldledningsradarstationer

7.   Smärre objekt

Delprogram 2.99

8.  Merkostnader för tidigare
beslutade objekt

Summa a

b. Företag påbörjade eller av­
sedda att påbörjas 1972/73
Delprogram 2.1

9.  Ammunitionsförråd

10.   Stabsplatser

11.   Torpedinskjutningsstation Delprogram 2.6

12.   Kustartilleribattericr

13.   Smärre objekt Summa b

c.  Företag avsedda att påbörjas
1973/74

Delprogram 2.6


 

3 797

4 575

2 773

1 802

1 245

1430

796

634

-

2 870

3 050

1 728

1 322

-

112

115

90

25

-

132 362

137 440

107 129

26 011

4 300

6 700

7 490

4 291

2 871

328

108

110

7

103

-

_

500

_

500

_

147194

154 710

116 814

33 268

4 628

 

25 800

34 100

8 690

10 530

3 055

3 360

1 000

1 700

1 745

1 920

700

900

13 904

15 125

4 500

7 500

-

1 500

1 500

-

44 504

56 005

16 390

20 630


 


C. Anskaffning av kaserner m. m.

a. Företag påbörjade före 1972-07-01 Delprogram 2.7 1. Mobili.seringsförråd


800


I 500


649


851


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


236


Objekt

Delprogram 2.99

2.   ÖrlB V. Nybyggnad av pir'

3.    ÖGull. Nybyggnad av expe­ditionsbarack'

4.    ÖrlB O. Nybyggnad av hamn anläggning för ubåtsbas

vid Vitså (etapp 1 b)

5.    ÖrlB S. Nybyggnad av för­valtningsbyggnad

6.    Utbyggnad vid Rosenholm (etapp 1 a och 1 b) Värmecentral Militärrestaurang Kasernbyggnad Vakt- och arrestbyggnad Yttre arbeten m. m.

7.    GK. Måleri-och snickeri­verkstäder vid varvet

 

 

 

 

 

Kostnadsram

Medelsförbrukning

 

Bygg-

Färdig-

1971-

1972-

Fakrisk

Beräknad för

start

stal-

02-01

02-01

t.o.m 1971/72

 

 

år-mån

 

1972/73

1973/74

är-mån

1 600

1 700

272

628

-

71-11

72-11

525

600

-

300

-

72-01

72-10

6 320

6 700

85

675

4 000

72-06

75-06

5 800

6 200

730

4 000

1470

72-06

74-03

;915      71-09      73-10

28 500      28 800      7 885       12 000

 

Fårösund

1030

1 100

548

552

-

i\-n

73-02

8. GK. Utbyggnad av Hau vattenverk

700

700

306

394

_

71-12

72-10

Summa a

45 275

47 300

10 475

19 400

14 385

-

-

b. Företag påbörjade eller av­sedda att påbörjas 1972/73

 

 

 

 

 

 

 

Delprogram 2.7 9.  Mobiliseringsfönåd

1 000

1000

1 000

-

-

Delprogram 2.99 10.  BÖS. Utbyggnad av avlopps­reningsverk

1 800

1600

 

1 500

100

72-10

73-09

11. KA 4. Nybyggnad av värme-centr,il m. m.

4 950

5 300

_

2 500

2 800

72-10

74-06

12.  KSS. Nybyggnad av värme­central m. m.

 

3 725

_

2 400

1 325

72-10

74-03

13. Tekniska försörjnings-anordningar

2 000

2 000

_

2 000

_

_

14.  Diverse smärre byggnads­företag

1 000

1 850

_

1 850

_

_

15.  KA 5. Utbyggnad av freds­förråd

 

4 500

_

1 000

2 000

73-01

73-12

Summa b

10 750

19 975

-

12 250

6 225

-

-


c. Företag avsedda att påbörjas 1973/74

Delprogram 2.7

16. Mobiliseringsförråd

Delprogram 2.99

17.  ÖrlB O. Nybyggnad av driv­
medelsanläggning vid
Gålöbasen


2 000

725


2 000

725


73-10       74-06


Objektet påbörjat 1971/72 med AMS-medel


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


237


 

 

 

 

 

Objek t

Kostnadsram

Medelsförbrukning

 

Bygg­start

år-mån

Färdig-

 

1971-02-01

1972-02-01

Faktisk    Beräknad för

stäl­lande

 

t.o.m

1971/72  1972/73

1973/74

ar-man

18.   Tekniska försörjnings­
anordningar

19.   Diverse smärre byggnads­
företag

20.   ÖriB 0. Utbyggnad av
fredsförråd

-

2 000

2    000

3    100

-

2 000 2 000 2 000

-

-

21.  BK. Utbyggnad av freds-förråd

_

4 500

_                 _

1 500

_

_

Summa c

-

14 325

-

10 225

-

-

Summa C (a-c)

56 025

81 600

10 475      31650

30 835

-

-

Reducering av medelsbehovet

-

-

-      -1 900

-3 335

-

-

Beräknat medelsbehov

-

29 750

27 500

-

-


TotaU A-C

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov


296 053    352 195  127 289


83 158 77 243 -5 708 -6 243 77 450       71000


A nslagsberäkning (1 000-tal kr.)


Medelstillgång


Beräknad medelsförbrukning


 


Behållning 1972-07-01 An.slagför 1972/73

riksstat

tilläggsstat I An.slagför 1973/74 (förslag)


1 597 1972/73

67 500 1973/74

10 950 Beräknad behåUning 1974-06-30

71 000 151 047


77 450

71 000 2 597

151 047


Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Marinförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 7 1 000 000 kr.

Ill 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

1972/73      Anslag              108 560 000*

1973/74      Förslag               90 500 000

' Därav 13 560 000 kr. på tilläggsstat I

Verksamheten  under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m., befästningar, flygfält och ammunitionsförråd för flygvapnet samt mark-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                       238

förvärv härför samt för övnings- och skjutfält. Verksamheten omfattar vidare kompletteringsarbeten m. rn. på eller i anslutning till befintliga baser, anläggningar för el- och teleutrustning vid baserna samt inlösen av flygbullerstörda fastigheter.

Chefen för flygvapnet

För budgetåret 1972/73 har beräknats en medelsförbrukning av 108 860 000 kr., varav 13 560 000 kr. hänför sig till objekt som tidigarelagts av sysselsättningsskäl. Medelsförbrukningen under budget­året 1973/74 beräknas till 89 180 000 kr. Betalningsmedlens fördelning på primäruppdrag framgår av följande sammanställning.

Priniäruppdrag m. m.                                                                    Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Flygvapenförband:

Markanskaffning för delprogrammen

Gemensamma lednings- och strilförband (30131)                               200

Basförband (30731)                                                                            500

Gemensamma produktionsresurser (39931)                                    1 000

Anskaffning av befästningar m. m. för delprogrammen

Gemensamma lednings- och strilförband (301 32)                           4 570

Basförband (befästningar) (30732.1)                                               5 375

Ba.sförband (nygfält) (30732.2)                                                    23 590

Gemensamma produkuonsresurser (39932)                                    2 450

Anskaffning av kaserner m. m. för delprogrammet

Gemen.samma produktionsresurser (39933)                                60 315

98 000

Reducering på grund av övcrplanering                                          —8 820

Beräknat medelsbehov                                                                  89 180

Av den beräknade medelsförbrukningen för budgetåret 1973/74 avses 1,5 milj. kr. för markanskaffning, 32 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 55 680 000 kr. för anskaffning av kaserner m. m. enligt följande sammanställningar.

A. Markanskaffning

Objekt m.m.                                                                                     Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Befästningars   delfond

Gemensamma ledning.s- och strilförband

1.   Mark för strilanläggningar m. m.                                                 200

Basförband

2.   Mark för krigsflygfält samt diver.se mindre markför­
värv och oförutsedda utgifter
                                                      500


 


Prop, 1973:1    Bilaga 6                                                                                        239

Objekt m. m.                                                                                  Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Kasernbyggnaders   delfond

Gemensamma produktionsresurser

3.  Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter             1000

; 700

Reducering på grund av överplanering                                           - 200

Summa                                                                                            1 500

1.           För att uppföra strilanläggningar bedöms det i vissa fall vara nödvändigt att förvärva mark ined äganderätt.

2.     För att komplettera befintliga krigsfiygfält kan det i vissa fall bli nödvändigt att förvärva mark med äganderätt. Behov av medel kan även uppkomma för att anskaffa mark för befästnings- och andra anlägg­ningar inom övriga delprogram inom huvudprogrammet samt för smärre kompletteringar av flygvapnets befästningsfastigheter, oförutsedda utgif­ter i samband med redan beslutade markförvärv samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade förvärv.

3.     Medel har beräknats för inlösen av flygbullerstörda fastigheter, smärre kompletteringar av flygvapnets kasernfastigheter, oförutsedda utgifter i samband med redan beslutade markförvärv samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade förvärv.

B. Anskaffning av befästningar m. m.

Objekt m. m.                                                                                  Medelsförbrukning

(I 000-tal kr.)

Befästningars   delfond Befästningar m. m.

Gemensamma lednings- och strilförband

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1972/73

1.        Radiolänkstationer och utpunkter                                            1300

2.        Stridsledningsradaranläggningar 65                                              470

Företag avsedda att påbörjas 1973/74

3.        Radiolänkstationer och utpunkter                                              1200

4.        Luftbevakningstorn                                                                      700

5.         Stridsledningsradaranläggningar 65 (kompletterings­åtgärder)      300

6.        Smärre objekt                                                                               600

Basförband

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1972/73

7.   Betongförråd för ammunition                                                      375

Företag avsedda att påbörjas 1973/74

8.   Betongförråd för ammunition                                                   1 500

9.   Splitterskydd på flygbaser                                                       1 300
10. Kommandocentraler                                                                  1 200
1 1. Smärre objekt                                                                                  1 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


240


 


Objekt m. m.


Medelsförbrukning (1 000-tal kr.)


 


Gemensamma produktionsresurser

Företag påbörjade före 1972-07-01

12.  Terminalradaranläggning PS 810

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1972/73

13.  Terminalradaranläggning PS 810

Företag avsedda att påbörjas 1973/74

14.  Terminalradaranläggningar PS 810

Flygfält ni. ni. Basförband

Företag påbörjade före 1972-07-01

15.   Utbyggnad av nya flygbaser

16.   Lagringsanläggningar för tjära

17.   F-linstallationer i fälthangarer

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 19 72/ 73

18.   Utbyggnad av nya flygbaser

19.   Rcservvägbaser

20.   Uppställningsplatser för tlytsyreanläggningar

21.  Konipletteringsarbcten för anpassning till
flygplan 37

22.   Nybyggnad av ett bakre klargöringsområde för nygplan SK 60

23.   F.l- och teleanläggningar

Företag avsedda att påbörjas 1973/74

24.   Kompletteringsarbeten på befintliga baser

25.   Lagringsanläggningar för drivmedel

26.   Komplettering av flygbaser för anpassning till flygplan 37

27.   Hangarplaltor

28.   Smärre objekt

29.   F.l- och teleanläggningar

Reducering på grund av överplanering Summa


200

750

I 500

5 100 460 400

300 300 500

1 250

800 4 860

3 300 1 500

1  280

2  000 500

1 040

35 985 - 3 985 32 000


Befästningar m. m.

1, 2. Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga radiolänkstationer och utpunkter samt en stridsledningsradaran-läggning.

3.     Behov föreligger av fortsatt utbyggnad av radiolänkstationer och utpunkter. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för två radiolänkstationer och två utpunkter. Kostnaderna har beräknats till 2 770 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

4.     För luftbevakningstorn beräknas ett medelsbehov av 700 000 kr.

5.     För vissa kompletteringsåtgärder vid stridsledningsradaranlägg-ningar beräknas ett medelsbehov av 300 000 kr.

6.     11. För smärre objekt, som vart och ett beräknas kosta högst 500 000 kr., behövs sammanlagt 1,6 milj. kr.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                         241

7, 8. För fortsatt utbyggnad av betongförråd för ammunition behövs 1 875 000 kr.

9, 10. För splitterskydd på flygbaser och nybyggnad av kommando­centraler beräknas ett medelsbehov av 1,3 resp. 1,2 milj. kr.

12, 13. För att slutföra arbetet med en terminalradaranläggning PS 810 och för att fortsätta arbetet med en annan sådan anläggning behövs sammanlagt 950 000 kr.

14,   Ytterligare en terminalradaranläggning PS 810 behöver byggas.
Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för byggnads­
företaget. Kostnaderna har beräknats till 2 325 000 kr. enligt prisläget
den 1 februari 1972.

Flygfält m.m.

15,   18. För fortsatt utbyggnad av nya flygbaser med nödvändiga
basanordningar beräknas en medelsförbrukning av 5,4 milj. kr.

16,   20, 25. För utbyggnad vid befintliga baser av lagringsanläggningar för tjära och drivmedel samt av uppställningsplatser för flytsyreanlägg-ningar behövs sammanlagt 2 460 000 kr.

17,   23, 29. För fortsatt utbyggnad av el- och teleanläggningar samt installation av värme och ljus i fälthangarer vid befintliga baser behövs 6,3 milj. kr.

19.  För utbyggnad av en reservvägbas behövs 300 000 kr.

21,   24, 26. Pä befintliga flygbaser utförs efter hand arbeten för att
komplettera baserna till normerad standard. Arbetena är delvis föranled­
da av att flygplan 37 kommer att tillföras attackbaserna. För komplette­
ringsarbeten behövs i runt tal 5,8 milj. kr.

22.   För att slutföra arbetet med ett bakre klargöringsområde för lätta
attackflygplan vid en flygbas behövs 800 000 kr.

27. Vid vissa flottiljer behövs nya hangarplattor i samband med att hangarer (verkstäder) byggs för flygplan 37. För detta ändamål beräknas medelsbehovet till 2 milj. kr.

C. Anskaffning av kaserner m. m.

Objekt m. m.                                                                                 Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Kasernbyggnaders   delfond Gemensamma produktionsresurser

Företag påbörjade före 1972-07-01

10 000

320

975

690

2 650

7 250

2 600

1.         F 18. Nybyggnad för utbildningsverksamhet

2.         F 21. Nybyggnad av kontroUtorn

3.         F 21. Nybyggnad av värmecentral

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1972/73

4.         F 1. Distributionsledningar m. m. för värme

5.         F 14. Om- och tillbyggnad av matinrättning m. m,

6.         F 15. Nybyggnad av tillsynsverkstad

7.         F 16. Nybyggnad av värmecentral

\6 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 6


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                        242

Objekt m. m.                                                                                 Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Företag avsedda att påbörjas 1973/74

3 000

2 000

2 000

500

3 000

6 000

1 500

2 500

2 230

1 000

4 500

7 000

60 315

-4 635

55 680

8.        F 1. Terminalområdcskontrollcentral                                          600

9.         F 7. Utökning av drivmedelsanläggning för flygdrivmedel

 

10.         F 7. Utökning av tillsynsverkstad

11.         F 10. Huvudställverk

12.         F 10. Nybyggnad av personal- och verkstadsbyggnad

13.         F 15. Utökning av drivmedelsanläggning för flygdrivmedel

14.         F 16. Om- och tillbyggnad av flygverkstad (tillsynsverkstad)

15.         F 17. Nybyggnad av simulatorbyggnad

16.         F 17. Om- och tillbyggnad av huvudställverk

17.         F 21. Intendentur- och sjukvårdsmaterielförråd

18.         F 21. Drivmedelsanläggning för flygdrivmedel

19.         Tekniska försörjningsanordningar

20.         Diverse smärre byggnadsföretag

Reducering pä grund av överplanering Summa

1.   Behovet av utbyggnad för utbildningsverksamheten vid F 18 har
senast anmälts i prop. 1972:75 (s. 337). Den totala investeringskostnaden
för utbyggnaden beräknas till 21,7 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari
1972.

2,  3, 4, 5 och 7. Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvalt­
ningen att utföra nybyggnad av kontrolltorn och värmecentral vid F 21,
nyanläggning av distributionsledningar m. m. för värme vid F I, om- och
tillbyggnad av matinrättning m. m. vid F 14 samt nybyggnad av värme­
central vid F 16.

6. Behovet av en ny flygverkstad vid F 15 har tidigare anmälts i prop. 1972:75 (s. 339). Kungl. Maj:t uppdrog den 5 maj 1972 åt fortifikations­förvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Såda­na handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 8,8 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

8.    För flygtrafikledningstjänsten vid F 1 behövs lokaler för en central för terminalområdeskontroll. Kostnaderna beräknas preliminärt till 600 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

9.    13, 18. Efter utredning om det framtida behovet för drivmedels-försörjningen med anledning av att system 37 införs har chefen för flygvapnet uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att vidta åtgärder för att bygga ut drivmedelsanläggningar för flygdrivmedel vid bl. a. F 7, F 15 och F21. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för sådana anläggningar. Kostnaderna har uppskattats till 3,7 milj. kr. för anläggningen vid F 7, 4,7 milj. kr. för anläggningen vid F 15 samt fill 1 650 000 kr. för anläggningen vid F21 enligt prisläget den 1 februari 1972.

10.  Vid F 7 uppförs en ny tillsynsverkstad. Byggnaden innehåller fyra


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                         243

tillsynsplatser men projekterades i avvaktan på beslut om flygvapnets fredsorganisation så att den kan utökas med två platser. Chefen för flygvapnet har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att vidta åtgärder för en sådan utbyggnad. Kostnaderna har preliminärt beräknats till 2 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

11,   16. Vid F 10 och F 17 behövs nya ställverk samt omläggning av
eldistributionsnäten. Elkraftsbehovet vid flottiljernas olika byggnader har
flerdubblats sedan etablissementen uppfördes i början av 1940-talet.
Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för arbetena
vid F 17. Kostnaderna har beräknats tiU 3,3 milj. kr. enligt prisläget den
I februari 1972. För arbetena vid F 10 beräknas kostnaderna preliminärt
till 2 milj. kr. enligt samma prisläge.

12.   Vid F 10 behöver en ny personal- och verkstadsbyggnad uppföras.
Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att utföra
nybyggnaden inom en kostnadsram av 500 000 kr. enligt prisläget den 1
februari 1972.

14.    Behovet av om- och tillbyggnad av flygverkstad vid F 16 har senast anmälts i prop. 1972:75 (s. 339). Kungl. Maj:t uppdrog den 29 oktober 1971 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. På grund av ändrade planer avser fortifikationsför­valtningen att komma in med nytt förslag till byggnadsprogram. F. n. beräknas kostnaderna för byggnadsföretaget till 8,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

15.    Behovet av en ny simulatorbyggnad vid F17 har senast anmälts i prop. 1972:75 (s. 339). Kungl. Maj:t uppdrog den 14 januari 1972 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostna­derna har därvid beräknats till 2,2 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

17. Vid F21 behövs ett nytt intendentur-och sjukvårdsmaterielför­råd. Kungl. Maj:t uppdrog den 14 januari 1972 åt fortifikationsförvalt­ningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats fill 2 230 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

19.     För tekniska försörjningsanordningar behövs 4,5 milj. kr. Medlen avses främst för avloppsreningsanläggningar m. m. samt för komplettering av distributionsnät för el, värme och vatten vid förbanden.

20.     För diverse smärre byggnadsföretag behövs 7 milj. kr. för nästa budgetår.

Departementschefen

Chefen för flygvapnet har beräknat medelsförbrukningen under ansla­get för nästa budgetår till 89 180 000 kr. Jag beräknar medelsförbruk­ningen till 88 180 000 kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Av medels-


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


244


förbrukningen beräknas 1,5 milj. kr. för markanskaffning, 32 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 54 680 000 kr. för anskaffning av kasemer m.m. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet nya befästnings- och kasernobjekt som finns intagna i investeringsplanen. Om riksdagen inte har något att erinra torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning av huvudhandUngar och inom ramen för det anslag som anvisas av riksdagen besluta om de redovisade företagen skall utföras. Skulle något objekt med hänsyn till pågående översyn av försvarets fredsorganisation eller av andra skäl inte anses böra utföras, bör Kungl. Maj;t vidare kunna ersätta detta med annat objekt trots att detta inte har tagits upp i investeringsplanen.

 

 

 

 

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

 

 

 

 

Objekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg­start

år-mån

Färdig-

 

1971-         1972-02-01         02-01

Faktisk    Beräknad för

stäl­lande

 

t.o.m

1971/72  1972/73    1973/74

år-mån


A. Markanskaffning

Befästningars d e 1 f o n d Delprogram 3.1

1.  Maik för strilanlägg­
ningar m. m.

Delprogram 3.7

2.  Mark för krigsflygfält
samt diverse mindre mark­
förvärv och oförutsedda
utgifter

Kasernbyggnaders d e 1 f o n d

Delprogram 3.99

3.  Diverse mindre markför­
värv och oförutsedda
utgifter

Summa A

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov

B.  Anskaffning av befästningar
m. m.

1.   Befästningar

a. Företag påbörjade före 1972-07-01 Delprogram 3.1

1.        Radiolänkstationer och utpunkter

2.        Radiostationer

3.        Stridsledningsradaranlägg-ningar 66

4.        Stridsledningsradaranlägg-n ingår 65


200

200

400

500

500

1 000

 

1 800

-

800

1000

3 200

-

1 500

1 700

-

-

-200

-200

-

-

1 300

1 500

 

11 677

10 430

7714

2 716

1 659

1 725

951

774

9 805

10 040

6 726

3 314

7 745

8 545

6 004

2541


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


245


 

 

 

 

Objekt

Kostnadsram

Medelsfö

rbrukning Beräknad för

 

Bygg­start

Färdig-

 

1971-

1972-

Faktisk

stäl­lande

 

02-01

02-01

t.o.m 1971/72

1972/73

1973/74

år-mån

ar-man

5.  Luftbevakningstorn

500

500

265

235

 

_

_

_

6.     Långvågssändare

7.     Luftförsvarscentral

592 20 580

600 2 300

405 1030

195

1 270

 

8. Smärte objekt

1 520

1 520

1 359

161

 

-

-

-

Delprogram 3.7 9. Betongförråd för ammuni­tion

1 325

2 105

675

1430

 

 

 

 

Delprogram 3.99 10. Terminalradaranläggningar PS 810

7 857

8 140

4 749

3 191

 

200

 

 

11. Smärre objekt

280

280

191

89

 

-

-

-

Summa a

63 540

46 185

30 069

15 916

 

200

-

-


b.  Företag påbörjade eller av­
sedda att påbörjas 1972/73
Delprogram 3.1

12.   Radiolänkstationer och utpunkter

13.   Stridsledningsradaranlägg-ning 65

14.   Luftbevakningstorn

15.  Smärre objekt
Delprogram 3.7

16.   Betongförråd för ammuni­tion

17.   Splitterskydd på flygbaser

18.  Smärre objekt
Delprogram 3.99

19.  Terminalradaranläggningar
PS 810

Summa b

c.  Företag avsedda att påbörjas
1973/74

Delprogram 3.1

20.   Radiolänkstationer och utpunkter

21.   Luftbevakningstorn

22.   Stridsledningsradaranlägg-ningar 65 (konipl. åtgär­der)

23.   Smärre objekt

Delprogram 3.7

24.   Betongförråd för ammuni­tion

25.   Splitterskydd pä flygbaser

26.   Kommandocentraler

27.   Smärre objekt


 

2 500

3 355

2 055

1 300

2 340

2 570

2 100

470

700

700

700

-

500

500

500

 

3 575

3 200

375

200

200

200

-

2 200

2 200

2 200

-

2 056

2 250

1 500

750

0 496

15 350

-       12 455

2 895

1 200 700

2 770 700

300 600

300 600

1 500 1 300 1 200 1 000

1 500 1 300 1 550 1 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


246


 


Objekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

 

Bygg-

Färdig-

 

 

 

 

 

 

start

stäl-

 

1971-

1972-

Faktisk

Beräknad för

 

lande

 

02-01

02-01

t.o.m. 1971/72

1972/73

1973/74

år-mån

år-män

Delprogram 3.99

 

 

 

 

 

 

 

28. Terminah-adaranläggningar

 

 

 

 

 

 

 

PS 810

-

2 325

-

-

1 500

-

-

Summa c

-

12 045

-

-

9 300

-

-

Summa B I (a-c)

74 036

73 580

30 069

28 371

12 395

-

-

Reducering av medelsbehovet

-

-

-

-1 671

-895

-

-

Beräknat medelsbehov

-

-

-

26 700

11 500

-

-

11.   Flygfält   m.m.

 

 

 

 

 

 

 

a. Företag påbörjade före

 

 

 

 

 

 

 

1972-07-01

 

 

 

 

 

 

 

Delprogram 3.7

 

 

 

 

 

 

 

1. Utbyggnad av nya flygbaser

30 600

30 000

16 500

7 400

5 100

70-06

74-10

2.  Kompletteringsarbeten på

 

 

 

 

 

 

 

befintliga baser

1 250

1 300

-

1 300

_

72-02

73-07

3.  Lagringsanläggningar för

 

 

 

 

 

 

 

tjära

1 700

1 780

770

550

460

69-07

74-06

4. Baracker

1 620

1650

950

700

-

70-09

73-07

5. Maskeringsanläggningar

2 200

2 200

2 000

200

-

70-07

72-10

6. EUnstaUationer i fält-

 

 

 

 

 

 

 

hangarer

7.    Komplettering av flygbaser för anpassning till fpl 37

8.   El- och teleanläggningar

9.    Merkostnader för tidigare beslutade objekt

Summa a

b. Företag påbörjade eller av­
sedda att påbörjas 1972/73
Delprogram 3.7

10.   Utbyggnad av nya flygbaser

11.   Kompletteringsarbeten pä befintliga baser

12.   Lagringsanläggningat för drivmedel

13.   Reservvägbaser

14.   Maskeringsanläggningar

15.   Uppställningsplatser för fly tsyreanläggn ingår

16.   Kompletteringsarbeten för anpassning till fpl 37

17.   Nybyggnad av ett bakre klar­göringsområde för Sk 60

18.  El-och teleanläggningar
Summa b

c.  Företag avsedda att påbörjas
1973/74

Delprogram 3.7

19.  Kompletteringsarbeten pä
befintliga baser


400

1450

2 450 10 280

900

1 550

2 650
10 770

900

650

1 800 6 250

450

500

850 4 520

450

70-09  73-08 72-02  73-06

5 960

52 450      52 800    29 370      16 470

 

7 100

2 900

1 900

300

72-08

75-06

3 650

3 550

3550

-

72-10

73-10

2 000

2 000

2 000

_

72-07

73-06

1 160

1 210

910

300

72-10

73-10

300

300

300

-

72-07

73-06

980

1080

580

500

72-07

74-06

3 750

3 850

2 600

1 250

72-08

73-10

800

1200

400

800

73-07

73-10

8 305

8 830

3 970

4 860

-

-

28 045

24 920

16210

8 010

-

-

6 350

3 300  73-07  75-06


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


247


 


Kostnadsram

Objekt


Medelsförbrukning

1971-        1972-        Faktisk    Beräknad för

02-01        02-01        t.o.m.     ------------------------

1971/72  1972/73     1973/74


Bygg-      Färdig­start        stäl­lande år-mån    år-mån


 


80 495

154 531     171820    59 439

20

Lagringsanläggningar för

drivmedel

21

22 23 24

Komplettering av flygbaser

för anpassning till fpl 37

Hangarplattor

Smärre objekt

El- och teleanläggningar Summa c Summa B II (a-c) Reducering av medelsbehovet Beräknat niedelsbehov

Summa B I-B 11 Reducering av medelsbehovet Beräknat medelsbehov

C Anskaffning av kaserner m. m.

a. Företag påbörjade före 1972-07-01 Delprogram 3.99

4.

6.

F 4. Nybyggnad av hangar F 4. Nybyggnad av avlopps­pumpstation m. m. F 4. Nybyggnad av simula­torbyggnad m. m. F 4. Tillbyggnad för ter­min alomrädeskontroUcentral F 5. Om- och tillbyggnad av flygverkstad m. m. F 7. Nybyggnad av flyg­verkstad

7.

F 7. Nybyggnad av simu­latorbyggnad

F 7. Nybyggnad av mottag­ningsstation

10.

11.

12.

13.

F 7. Om- och tillbyggnad av kontroUtorn F 15. Nybyggnad av simu­latorbyggnad F 18. Nybyggnad av strU-övningsanläggning F 18. Nybyggnad för ut­bildningsverksamhet F 21. Nybyggnad av flyg­verkstad (tillsynsverk­stad)

14.

F 21. Nybyggnad av kon­trolltorn

15.

F 21. Nybyggnad av avlopps­pumpstation

16.

F 21. Nybyggnad av värme­central


1 500

1 780

4 000
950

5 940
20 520
98 240

29 370

1 500      73-07      74-06

 

1 280

73-07

74-09

2 000

73-07

75-06

_

500

73-07

75-06

-

1 040

-

-

-

9 620

-

-

32 680

23 590

-

-

-4 100

-3 090

-

-

28 580

20 500

-

-

61051

35 985

-

-

-5 771

-3 985

-

-

55 280

32 000

_

 

12 060

12 060

11 726

334

-

70-10

72-10

800

600

454

146

-

71-11

72-09

1 800

1 800

1400

400

-

71-10

72-11

540

540

337

203

-

71-10

72-11

4 780

5 300

1 335

3 965

-

72-06

73-05

8 000

8 000

5 115

2 885

-

71-11

73-01

2 300

2 300

1624

676

-

71-11

72-09

1 000

1000

253

747

-

72-03

72-11

900

1 115

976

139

-

71-11

73-01

2 130

2 000

809

1 191

-

72-02

72-10

8 500

9 750

4 220

5 530

-

71-11

73-06

20 305

21 700

1 654

8 000

10 000

71-11

74-10

5 200

5 500

4 263

237

-

71-02

72-10

3 500

3 800

989

2 491

320

72-06

73-08

600

700

92

608

-

72-06

73-05

5 800

6 000

725

4 300

975

72-06

73-10


 


Prop, 1973:1   Bilaga 6


248


 


 

 

Objekt

Kostnadsram

1971-        1972-02-01         02-01

Medelsförbrukning Faktisk    Beräknad för

Bygg­start

år-mån

Färdig­stäl­lande

 

t.o.m

1971/72  1972/73    1973/74

ar-man

570

610

610

72-10

73-05

600

600

-

72-10

73-02

3 400

3 650

1 000

2 650

73-02

74-06

6 000

8 800

1 250

7 250

73-01

74-06

5 200

5 600

3 000

2 600

72-10

74-04

800

850

850

-

72-10

73-06

3 000

1 000

1 000

-

-

-

-

1 950

1 950

-

-

-

4 000

3 016

3016

-

-

-

-

4 180

4 180

_

_

23 970

31 946

18 456

13 190

-

-

329

1000

35 824

1000

17.   F 21. Nybyggnad av kasern

18.   RFN. Nybyggnad av värme­central

19.   RFN. Nybyggnad av brand­station

20.   TUlbyggnad av administra­tionsbyggnad för centrala flygmaterialförrådet i Arboga

21.  Upprustning av målplatser
Summa a

b. Företag påbörjade eller av­
sedda att påbörjas 1972/73

Delprogram 3.99

22.   F 1. Distributionsledningar m. m. för värme

23.   F 6. Tillbyggnad för ter-minalomrädeskontroll-central

24.   F 14. Anordnande av cen­tralt intendentur- och tygmaterielförråd i hangar 82

25.   F 14. Om-och tillbyggnad av matinrältning m. m.

26.   F 15. Nybyggnad av rill-synsverkstad

27.   F 16. Nybyggnad av värme­central

28.   F 16. Nybyggnad av trans­formatorstation m. m.

29.   Tekniska försörjningsan­ordningar

30.   Tekniska försörjningsan­ordningar

31.   Diverse smärre byggnads­företag

32.   Diverse smärre byggnads­företag

Summa b

c.  Företag avsedda att påbörjas
1973/74

Delprogram 3.99

33.   F 1. Terminalomrädeskon-troUcenUal

34.   F 7. Utökning av drivme­delsanläggning för flyg­drivmedel

35.   F 7. Utökning av tillsyns-verkstad


3 200   3 200  1 285   1 915

2 200   2 200  1 952    248

950   1 000   520    480

I 250   1 300   971

5 000   5 000  1 891

90 815      94 865    42 591

1000

1690

600

3 700 2 000


72-02    73-03

71-12    72-09

72-04    73-02

71-12     72-11

11 295

690  72-10  73-10

600  73-10  74-05

3 000  73-10  74-06 2 000  73-10  74-06


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


249


Medelsförbrukning

Bygg-       Färdig­start        stäl­lande år-män    år-mån

Kostnadsram

1971-        1972-        Faktisk    Beräknad för

02-01        02-01        t.o.m.     ------------------------

1971/72  1972/73     1973/74


Objekt

2 000 500

4 700

2 000  73-10  74-06 500  73-10  74-05

3 000  73-10  74-06

 

36.   F 10. Huvudställverk

37.   F 10. Nybyggnad av perso­nal- och verkstadsbyggnad

38.   F 15. Utökning av drivme­delsanläggning för flyg-drivmedel

39.   F 16. Om- och tillbyggnad av flygverkstad (tillsyns-

verkstad)

-

8 500

-

-

6 000

73-10

75-06

40. F 17. Nybyggnad av simu-

 

 

 

 

 

 

 

latorbyggnad

1 800

2 200

-

-

1500

73-10

74-12

41. F 17. Om- och tillbyggnad

 

 

 

 

 

 

 

av huvudställverk

-

3 300

-

_

2 500

73-10

74-06

42.  F 21. Intendentur- och sjuk-

 

 

 

 

 

 

 

vårdsmaterielförråd

-

2 230

-

-

2 230

73-10

74-06

43. F 21. Drivmedelsanläggning

 

 

 

 

 

 

 

för flygdrivmedel

-

1650

-

-

1 000

73-10

74-06

44. Tekniska försörjningsan-

 

 

 

 

 

 

 

ordningar

-

4 500

-

-

4 500

-

-

45.  Diverse smärre byggnads-

 

 

 

 

 

 

 

företag

-

7 000

-

-

7 000

-

-

Summa c

1800

42 880

-

-

35 830

-

-

Summa C (a-c)

116 585

169 691

42 591

54 280

60 315

-

-

Reducering av medelsbehovet

-

-

-

-2 000

-5 635

-

-

Beräknat medelsbehov

-

-

-

52 280

54 680

-

-

Totalt A-C

271 116

344 711

102 030

116 831

98 000

-

-

Reducering av medelsbehovet

-

-

-

-7 971

-9 820

-

-

Beräknat medelsbehov

-

-

-

108 860

88 180

-

-

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)


Medelstillgång


Beräknad medelsförbrukning


 


Behållning 1972-07-01 Anslag för 1972/73

riksstat

tilläggsstat 1 Anslag för 1973/74

(förslag)


1 621  1972/73

95 000 1973/74

13 560 Beräknad behållning 1974-06-30

90 500 200 681


108 860

88 180 3 641

200 681


Jag hemställeratt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar för bud­getåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 90 500 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        250

III 4. Central och högre regional ledning: Anskaffning av anläggningar

1972/73      Anslag             30 000 000'

1973/74      Förslag        23 000 000

' Därav 2 milj. kr. på tiUäggsstat I

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler, stabs­platser, förråd m. m. för gemensamma ändamål för försvaret samt markförvärv härför.

Överbefälhavaren

För budgetåret 1972/73 har beräknats en medelförbrukning av 29,7 mUj. kr., varav 2 milj. kr. hänför sig tiU objekt som har tidigarelagts av sysselsättningsskäl. Medelsförbrukningen under budgetåret 1973/74 be­räknas till 24 milj. kr. Betalningsmedlens fördelning på primäruppdrag framgår av följande sammanställning.

Primäruppdrag m. m.                                                                      Medelsförbrukning

(I 000-tal kr.)

Central och högre regional ledning:

Markanskaffning för delprogrammet

Militärområdesstaber m. m. (4053 1)                                                  440

An.skaffning av befästningar m. m. för delprogrammen
Militärområdesstaber m. m. (40532)
                                               15 400

Krigsorganisation för vissa staber m. m. (40632)                             6 121

Anskaffning av kaserner m. m. för delprogrammen

Försvarsstaben (40133)                                                                    3 600

Militärområdesstaber m. m. (40533)                                                   700

26 261

Reducering på grund av överpianering                                           - 2 261

Beräknat niedelsbehov                                                                   24 000

Av den beräknade medelsförbrukningen för budgetåret 1973/74 avses 400 000 kr. för markanskaffning, 19,8 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 3,8 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. enligt följande sammanställningar.

A. Markanskaffning

Objekt m. m.                                                                                  Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Befästningars   delfond

MiUtärområdesstaber m. m.

1.  Diver.se mindre markförvärv och oförutsedda utgifter              440

Reducering på grund av överplanering                                           _ 40

Summa                                                                                          400


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6

C. Anskaffning av kaserner in. m.


252


 


Objekt ni. m.


Medelsförbrukning (1 000-tal kr.)


 


Kasernbyggnaders   delfond Försvarsstaben

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1972/73

1.        Provisorisk byggnad för stabsdator och totalförsva­rets signalskyddsavdelning

2.   Diverse smärre byggnadsföretag för samtliga delprogram

Företag avsedda att påbörjas 1973/74

3.  Diverse smärre byggnadsföretag för samtliga
delprogram

Militärområdesstaber m. m.

Företag avsedda att påbörjas 1973/74

4.  TFÖ. Nybyggnad av varmförråd

Reducering på grund av överplanering Summa


2 400
600

600

700

4 300 -500

3 800


1. Behovet av lokaler för en dator för centrala staber och förvaltningar samt för totalförsvarets signalskyddsavdelning har senast anmälts i prop. 1972:75 (s. 347). Kostnaderna har beräknats till 3,8 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

2 och 3. För diverse smärre byggnadsföretag behövs 1,2 milj. kr. för nästa budgetår.

4. Vid Östra militärområdets tygförvaltning (TFÖ) behövs ett nytt varmförråd. Kostnaderna har uppskattats till 700 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

Departem en tschefen

Överbefälhavaren har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 24 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen till 23 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Av medelsförbrukningen beräknas 400 000 kr. för markanskaffning, 18,8 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 3,8 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet nya befästnings- och kasernobjekt som finns intagna i investeringsplanen. Om riksdagen inte har något att erinra torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som anvisas av riksdagen besluta om de redovisade företagen skall utföras. Skulle något objekt anses inte böra utföras, bör Kungl. Maj:t vidare kunna ersätta detta med annat objekt trots att detta inte har tagits upp i investeringsplanen.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                         252

C. Anskaffning av kaserner rn. in.

Objekt ni. m.                                                                                  Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Kasernbyggnaders   delfond Försvarsstaben

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1972/73

1.        Provisorisk byggnad för stabsdator och totalförsva­rets signalskyddsavdelning     2 400

2.   Diverse smärre byggnadsföretag för samtliga

delprogram                                                                                   600

Företag avsedda att påbörjas 1973/74

3.  Diverse smärre byggnadsföretag för samtliga

delprogram                                                                                   600

Militärområdesstaber m. m.

Företag avsedda att påbörjas 1973/74

4.  TFÖ. Nybyggnad av varmförråd                                                    700

4 300
Reducering på grund av överplanering
                                            _ 500

Summa                                                                                          3 800

1. Behovet av lokaler för en dator för centrala staber och förvaltningar samt för totalförsvarets signalskyddsavdelning har senast anmälts i prop. 1972:75 (s. 347). Kostnaderna har beräknats till 3,8 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

2 och 3. För diverse smärre byggnadsföretag behövs 1,2 milj. kr. för nästa budgetär.

4. Vid Östra militärområdets tygförvaltning (TFÖ) behövs ett nytt varmförråd. Kostnaderna har uppskattats till 700 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1972.

Departementschefen

Överbefälhavaren har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 24 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen till 23 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Av medelsförbrukningen beräknas 400 000 kr. för markanskaffning, 18,8 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 3,8 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet nya befästnings- och kasernobjekt som finns intagna i investeringsplanen. Om riksdagen inte har nägot att erinra torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som anvisas av riksdagen besluta om de redovisade företagen skall utföras. Skulle något objekt anses inte böra utföras, bör Kungl. Maj:t vidare kunna ersätta detta med annat objekt trots att detta inte har tagits upp i investeringsplanen.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


253


 

 

 

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

 

 

 

 

Objekt

Kostnadsram

1971-         1972-02-01         02-01

Medelsförbrukning Faktisk    Beräknad för

Bygg­start

år-mån

Färdig­stäl­lande

 

t.o.m.

1971/72  1972/73    1973/74

ar-man


5 642

958 161


1067 164


2 021

500 2 521


500


6 000


2 100


630 600

1 200

800

9 230


1 700 3 800

9 800

2 500 1 000


A.  Markanskaffning

Befästningars

d e 1 f o n d

880

-

440

440

880

-

440

440

-

-

-40

- 40

_

400

400

Delprogram 4.5 1.  Diverse mindre markför­värv och oförutsedda ut­gifter

Summa A

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov

B.  Anskaffning av befäst­
ningar m. m.

a.   Företag påbörjade före
1972-07-01
Delprogram 4.5

14 682  15 275  9 633

1 965

325

42 668 1 060

2 025 325

1.        MUitärområdesförråd för drivmedel

2.        Militärområdesförräd för ammunition

43 685  28 646  13 018 1 060   852    208

3.   Smärre objekt Delprogram 4.6

4.   Stabsplatser och utpunkter

5.   Smärre objekt

1 000

6.  Merkostnader för tidigare
beslutade objekt

60 700      63 370    40 362      20 487

Summa a

b.  Företag påbörjade eller
avsedda att påbörjas
1972/73

Delprogram 4.5

4 300

8 100

7.   Militärområdesförräd för ammunition

8.   Militärområdesförråd för ammunition (komplette-

ringar) 9.  Smärre objekt

-

630 600

Delprogram 4.6

10.   Stabsplatser och utpunkter

11.   Smärre objekt

2 700

2 900 800

Summa b

7 000

13 030

c.  Företag avsedda att påbörjas 1973/74

 

 

Delprogram 4.5

12.   Militärområdesförråd för
drivmedel

13.   Militärområdesförräd för

8 150

12 550

ammunition 14. Smärre objekt

-

2 750 1 000


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


254


 

 

 

 

 

Objekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

 

Bygg­start

år-män

Färdig-

 

1971-02-01

1972-02-01

Faktisk    Beräknad för

stäl­lande

 

t.o.m

1971/72  1972/73

1973/74

år-män

Delprogram 4.6

15.   Stabsplatser och utpunkter

16.   Smärre objekt

-

1 280 1 100

-

800 1 100

-

-

Summa c

8150

18 680

-               -

15 200

-

-

Summa B (a-c)

75 850

95 080

40 362      29 717

21 521

-

-

Reducering av medelsbehovet

-

-

-     -3 217

-2 721

-

-

Beräknat medelsbehov

-

-

-      26 500

18 800

-

-

C. Anskaffning av kaser-

 

 

 

 

 

 

ner m. m.

 

 

 

 

 

 

a.  Företag påbörjade före 1972-07-01

 

 

 

 

 

 

Delprogram 4.5 1. TFÖN. Förråd

475

510

325            185

 

71-10

72-10

Summa a

475

510

325            185

-

-

-

b.  Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1972/73

 

 

 

 

 

 

Delprogram 4.1 2.  Provisorisk byggnad för stab.sdator och totalför-

 

 

 

 

 

 

svarets signalskyddsavdel­ning

3 800

3 800

1400

2 400

-

_

3.  Diverse smärre byggnads­företag för samtliga del­program

2 500

1 900

1 300

600

 

 

Summa b

6 300

5 700

2 700

3 000

-

-


c.  Företag avsedda att påbörjas

1973/74

Delprogram 4.1

4.  Diverse smärre byggnads­
företag för samtliga del­
gram

Delprogram 4.5

5.  TFÖ. Varmförråd
Summa c

Summa C (a-c)

Reducering av medelsbehovet

Beräknat niedelsbehov

Totalt A-C

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov


6 775

82 625


600

600

 

700

-

-

700

1 300

-

-

/ 300

7 510

325

2 885

4 300

-

-

-85

-500

-

-

2 800

3 800

3 470

40 687

33 042

26 261

-

-

-3 342

-3 261

-

-

29 700

23 000


73-10      74-04


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


255


A nslagsberäkning (1 000-tal kr.)


Medelstillgång


Beräknad inedelsförbrukning


 


Behållning 1972-07-01 Anslag för 1972/73

riksstat

tilläggsstat Anslag för 1973/74

(förslag)


1 267    1972/73                                             29 700

1973/74                                             23 000

28 000    Beräknad behållning 1974-06-30           1567

2 000

23 000

54 267

54 267


Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen

att till Central och högre regional ledning: Anskaffning av anlägg­ningar för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 23 000 000 kr.

UI 5. Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar


197 2/73      Anslag 1973/74      Förslag


1 I 600 000" 15 OOOOOO


' Därav 600 000 kr. på tilläggsstat I

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler och befästningar m. m. för gemensamma myndigheter och funktioner samt inarkförvärv härför.

Överbefälhavaren

För budgetåret 1972/73 har beräknats en medelsförbrukning av 12,3 milj. kr., varav 600 000 kr. hänför sig till objekt som har ridigarelagts av sysselsättningsskäl. Medelsförbrukningen under budgetåret 1973/74 be­räknas tUl 16 mUj. kr. Betalningsmedlens fördelning på primäruppdrag framgår av följande sammanställning.


Primäruppdrag m. m.


Medelsförbrukning (1 000-tal kr.)


 


Gemensamma myndigheter m. m.:

Markanskaffning för delprogrammet Försvarets radioanstalt (50631)

Anskaffning av befästningar m. m. för delprogrammen Försvarets radioanstalt (50632) .anskaffning av vi.ss fortifikatori.sk materiel m. m. (52432)

Anskaffning av kaserner m. m. för delprogrammet Försvarets radioanstalt (50633)


220

5 010 4 000

8 000 17 230


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


258


anskaffning, 8,2 mUj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 7,6 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet nya befästnings- och kasern­objekt som finns intagna i investeringsplanen. Om riksdagen inte har något att erinra torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som anvisas av riksdagen besluta om de redovisade företagen skall utföras. Skulle något objekt anses inte böra utföras, bör Kungl. Maj:t vidare kunna ersätta detta med annat objekt trots att detta inte har tagits upp i investeringsplanen.

Investeringsplan (1 000-tal kr.)


Objekt


 

 

Kostnadsram

Medelsfc

irbrukning

Bygg-

Färdig-

1971-         1972-

Faktisk t.o.m

Beräknad för

start

stäl­lande

02-01         02-01

 

ar-man

år-mån

1971/72  1972/73    1973/74


 


A.  Markan skaffn ing

Befästningars d e 1 f o n d Delprogram 5.6 1.  Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter Summa A

Reducering av medelsbehovet Beräknat medelsbehov

B.   A nskaffning av befäst­
ningar m. m.

a.   Företag påbörjade före
1972-07-01
Delprogram 5.6

1.   FR A-anläggningar
Summa a

b.   Företag påbörjade eller
avsedda att påbörjas
1972/73

Delprogram 5.6

2.        FRA-anläggningar

3.        Smärre objekt Delprogram 5.24

4.        Truppfästningar

5.        Förstöringsarbeten

6.        Förbindelsearbeten Summa b

c.   Företag avsedda att påbörjas
1973/74

Delprogram 5.6

7.        FRA-anläggningar

8.        Smärre objekt Delprogram 5.24

9.        Truppfästningar


 

440

-

220

220

440

-

220

220

-

-

-20

-20

_

200

200

260 260

265 265

610

/ 610

250 250

 

4 150

4 605

2 995

200

200

200

3 000

3 000

-         3 000

200

200

200

300

300

300

7 850

8 305

6 695

2 700 700

3 500

6 000 700

3 500


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


259


 

 

 

 

Objekt

Kostnadsram

1971-         1972-02-01         02-01

Medelsfö

Faktisk

t.o.m

1971/72

rbrukning Beräknad för

Bygg­start

år-mån

Färdig­stäl­lande

 

1972/73

1973/74

år-män

10.   Förstöringsarbeten

11.   Förbindelsearbeten

-

200 300

-

-

200 300

-

-

Summa c

-

10 700

-

-

7 400

-

-

Summa B (a-c)

8100

19 270

5

6 955

9 010

-

-

Reducering av medelsbehovet

-

-

-

-155

-810

-

-

Beräknat medelsbehov

6 800

8 200

_


68-10  73-06


72-10  73-06


1 090

600

72-10  72-12


2 000   6 000  73-01  74-12

600

72-10  73-04


500    500  72-12  73-10

700

500 5 990

1 000

7 500


C. Anskaffning av kaser­ner m. m.

a.   Företag påbörjade före
1972-07-01
Delprogram 5.3

1.  Nybyggnad av förvaltnings­
byggnad för fortifikations­
förvaltningen m. fl.

Summa a

b.  Företag påbörjade eller
avsedda att påbörjas
1972/73

Delprogram 5.4

2.   Nybyggnad av matsalsbygg­nad m. m. vid försvarets materielverks provskjut-ningscentral i Karlsborg

3.   Yttre ledningar vid för­svarets materielverks provskjutningscentral i Karlsborg

Delprogram 5.6

4.   Nybyggnad för militärsek­tionen m. m. vid försvarets radioanstalt

5.   Anslutning av avloppsnätet vid försvarets radioanstalt till kommunalt avloppsnät

6.   Byggnad för stabsändamål vid försvarets radio­anstalt

7.   Tekniska försörjnings-anordningar vid för­svarets radioanstalt

8.   Diverse mindre byggnads­företag för flera del­program

Summa b


59 000  59 500 52 219'   1681 59 000      59 500    52 219        1681

1 030   1 090

1 100   1 500

8 700   8 800

600

1 300

1 700

500    500 11 330      15 490


' Härutöver 5,6  milj. kr. under investeringsanslaget  Vissa kostnader för fortifikationsförvaltningens förvaltningsbyggnad 2 Objektet påbörjat 1971/72 med AMS-medel


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6


260


 


Kostnadsram

Objekt


Medelsförbrukning

1971-        1972-        Faktisk    Beräknad för

02-01        02-01        t.o.m      ------------------------

1971/72  1972/73     1973/74


Bygg-      Färdig­start        stäl­lande år-män    år-mån


 


c.  Företag avsedda att påbörjas

1973/74

Delprogram 5.6 9. Diverse smärre byggnads­företag för flera del­program

Summa c

Summa C (a-c)

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov

Totalt A-C

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov


70 330

78 430


 

500

-

-

500

500

-

-

500

75 490

52 219

7 671

8 000

-

-

-2 371

-400

-

-

5 300

7 600

95 200

52 224

14 846

17 230

-

-

-2 546

-1 230

-

12 300

16 000


A nslagsberäkning (I 000-tal kr.)     ,


Medelstillgång


Beräknad medelsförbrukning


 


BehåUning 1972-07-01 Anslag för 1972/73

riksstat

tilläggsstat I Anslag för 1973/74

(förslag)


2 487    1972/73                                             12 300

1973/74                                             16 000

11000    Beräknad behållning 1974-06-30             787
600

29 087

15 000 29 087


Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av an­läggningar för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000 kr.

III 6. Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt


1972/73 1973/74


Anslag Förslag


2 700 000 1 000


Verksamheten under anslaget omfattar byggnadsarbeten för försvarets forskningsanstalt.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                         261

Försvarets forskningsanstalt

För budgetåret 1972/73 har beräknats en medelsförbrukning av 2,7 milj. kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1973/74 beräknas till 4,2 milj. kr. enligt följande sammanställning.

Primäruppdrag m. m.                                                                    Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Försvarets   forskningsanstalts   delfond

Gemensamma myndigheter ni. m.: Anskaffning av kaserner m. m. för delprogrammet Försvarets forskningsanstalt (50533)

Företag påbörjat före 1972-07-01

1.   Nybyggnad av laboratorium för reaktionskinetik,

Ursvik                                                                                             15

Företag påbörjat eller avsett att påbörjas 1972/73

2.   Nybyggnad av laboratorium för organisk kemi, Ursvik           3 685

Företag avsedda att påbörjas 1973/74

3.   Smärre objekt                                                                              500

4 200

1.          Kungl. Maj;t har uppdragit åt byggnadsstyrelsen att låta bygga ett laboratorium för reaktionskinetik vid Ursvik.

2.    Behovet av ett laboratorium för organisk kemi vid Ursvik har senast anmälts i prop. 1972:75 (s. 356). Kostnaderna för objektet beräknas till 7 275 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1972.

3.    För smärre objekt behövs 500 000 kr. för nästa budgetär.

Departementschefen

Försvarets forskningsanstalt har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 4,2 milj. kr. Av detta belopp avses 3 685 000 kr. för ett nytt laboratorium för organisk kemi i Ursvik. Med hänsyn till att delegationen för lokalisering av statlig verksamhet i sin slutrapport (SOU 1972:55) föreslagit att forskningsanstaltens funktioner i Ursvik bör omlokaliseras, är jag nu inte beredd att ta ställning till om detta laboratorium skall byggas. Jag beräknar medelsförbrukningen till 515 000 kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enUgt följande investeringsplan och anslagsberäkning.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


262


 

Objekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

 

Bygg-

Färdig-

 

 

 

 

 

 

start

stäl-

 

1971-

1972-

Faktisk

Beräknad för

 

lande

 

02-01

02-01

t.o.m 1971/72

1972/73

1973/74

år-män

år-mån

Anskaffning av anlägg-

 

 

 

 

 

 

 

ningar m. m.

 

 

 

 

 

 

 

Delprogram 5.5

 

 

 

 

 

 

 

A. Företag påbörjade före

 

 

 

 

 

 

 

1972-07-01

 

 

 

 

 

 

 

1.    Nybyggnad av verkstads-

 

 

 

 

 

 

 

byggnad, Sorunda

1 884

1 885

1 837

48

68-08

69-11

2.    Nybyggnad av matsals-

 

 

 

 

 

 

 

byggnad. Ursvik

2 270

2 270

2 254

16

-

69-04

70-08

3.    Nybyggnad av laboratorium

 

 

 

 

 

 

 

för reaktionskinetik,

 

 

 

 

 

 

 

Ursvik

1 810

2 030

1 975

40

15

70-11

72-03

4.    Smärre objekt

655

795

.    795

-

-

-

-

Summa A

6 619

6 980

6 861

104

15

-

-

B.  Företag påbörjade eller

 

 

 

 

 

 

 

avsedda att påbörjas

 

 

 

 

 

 

 

1972/73

 

 

 

 

 

 

 

1.    Smärre objekt

159

796

-

796

-

-

-

Summa B

159

796

-

796

-

-

-

C.  Företag avsedda att påbörjas

 

 

 

 

 

 

 

1973/74

 

 

 

 

 

 

 

1.    Smärre objekt

-

500

-

-

500

-

-

Summa C

-

500

-

-

500

-

-

Summa A-C

6 778

8 276

6 861

900

515

-

-

Beräknat medelsbehov

-

-

-

900

515

-

-

A nslagsberäkn ing (1 000-tal kr.)


MedelstiUgång


Beräknad medelsförbrukning


 


Behållning 1972-07-01 Anslag för 1972/73 Anslag för 1973/74 (förslag)


362      1972/73                                                900

2 700      1973/74                                                 515

Beräknad behållning 1974-06-30        1 648

1

3063                                                                 3 063


Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anlägg­ningar för försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                        263

III 7.  Anskaffning av vissa militära anläggningar

1972/73      Anslag             500 000

1973/74      Förslag        400 000

Verksamheten under anslaget omfattar anskaffning av mark i anslut­ning till pansarövningsfältet vid Skövde som kompensation för övnings­mark som har överlåtits till Skövde kommun.

Överbefälhavaren

För budgetåret 1972/73 har beräknats en medelsförbrukning av 500 000 kr. för ifrågavarande ändamål. Medelsförbrukningen under budgetåret 1973/74 beräknas till 400 000 kr. enligt följande samman­ställning.

Primäruppdrag m. m.                                                                    Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Kasernbyggnaders   delfond

Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål: Markanskaffning (70331)

1.  Förvärv av kompensationsmark i Skövde                                400

400

1. Frågan om anskaffning av konipensationsmark vid Skövde har tidigare anmälts i prop. 1972:75 (s. 358-359). För att fortsätta förvärv av den föreslagna kompensationsmarken föreslås att 400 000 kr. anvisas utanför det militära försvarets kostnadsram för budgetåret 1973/74. De totala kostnaderna för markförvärven beräknas till oförändrat 1,8 milj. kr.

Departementschefen

Överbefälhavaren har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 400 000 kr. Jag har ingenting att erinra mot denna beräkning. Enligt riksdagens beslut (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231) bör medlen anvisas utanför kostnadsramen för det militära försvaret. Förvärv av mark inom de föreslagna kompensationsområdena bör liksom hittills ske endast genom frivilliga uppgörelser med mark­ägarna.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Anskaffning av vissa militära anläggningar för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 400 000 kr.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                        264

IX Diverse kapitalfonder

Statens datamaskinfond: Försvarets delfond Anskaffning av datamaskiner

Försvarets rationaliseringsinstitut skall gentemot statskontoret svara för samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande av datamaskiner för försvaret. Upphandling av datamaskinutrustning m. m. för försvaret handhas av statskontoret i samråd med institutet.

För finansiering och redovisning av generellt användbar datamaskin­utrustning finns statens datamaskinfond inrättad. Fonden har två delfon­der, varav en för försvaret. Statskontoret förvaltar båda delfonderna. Från investeringsanslagen till fonden bestrids dels utgifter för förvärv av datamaskinutrustning, dels andra utgifter av investeringskaraktär i sam­band med anskaffning av utrustning, vilka är av sådan art att de bör periodiseras.

Anskaffningen av datamaskiner kan inte hänföras till visst huvud- eUer delprogram utan täcker hela försvaret. Verksamheten budgeteras på ett primäruppdrag och finansieras från investeringsanslaget Anskaffning av datamaskiner.

Programplan för perioden 1973/74-1977/78

Beträffande utvecklingen under programplaneperioden anför försvarets rationaliseringsinstitut bl. a. följande.

Kungl. Maj:t har i juni 1972 föreskrivit att rationaliseringsinstitutet skall lämna förslag tiU långsiktig inriktning av informationssystemutveck­lingen i samråd med berörda myndigheter och ledningsgruppen för fortsatt utveckling av försvarets planerings- och programbudgetsystem. Med utgångspunkt i det förslag som kommer att tas fram planerar institutet en genomgripande översyn av försvarets framtida behov av datamaskinkapacitet. Resultatet av en sådan översyn kan läggas fram hösten 1974.

Behovet av datamaskintid på moderna och kraftfulla anläggningar har ökat starkt under de senaste åren. En viss stabilisering av maskintids-behovet kan dock väntas mot slutet av programplaneperioden, när gamla anläggningar beräknas vara helt ersatta av modern utrustning.

Under perioden kommer att pågå en omfattande utveckling av nya informationssystem för stabsverksamhet och fömödenhetsförvaltning samt system som behövs för försvarets planerings- och programbudget­system. För att tillgodose kapacitetsbehovet främst för de två först­nämnda områdena har Kungl. Maj:t i oktober 1972 beslutat om anskaff­ning av två datamaskinsystem benämnda BERTIL och CECILIA. Syste­men beräknas kunna levereras under januari och augusti 1974.

Utveckling av informationssystem som  är generella  för statsförvalt-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                        265

ningen kan komma att minska behovet av datamaskinkapacitet inom försvaret. Institutet räknar dock tills vidare med att kapacitet för exempelvis personaladministrativ verksamhet behöver anskaffas under senare delen av perioden.

Beslutade och föreslagna utflyttningar av vissa centrala försvarsmyn­digheter kan komma att påverka lokaUseringen av datamaskiner. Utflytt­ningarna kommer också att ställa krav på effektiva kommunikations­system.

Utvecklingen inom det datatekniska området bedöms gå mot en ökad användning av terminaler för datakommunikation. Sekretesskrav har dock hittills utgjort ett väsentligt hinder för att utveckla terminalanvänd­ning inom försvaret. F. n. pågår emellertid ett utrednings- och utveck­lingsarbete inom detta område som bedöms leda till en lösning av problemet inom en inte alltför avlägsen framtid. Behovet av terminaler kommer att öka fortlöpande i takt med att de nya förråds- och reservdelssystemen vid försvarets materielverk utvecklas och genomförs. Andra system som har redovisat behov av terminaler är bl. a. materiel­verkets produktionsplaneringssystem samt värnpliktsverkets inskrivnings-och personalredovisningssystem där försöksverksamhet pågår.

Chefen för armén har anmält behov av datamaskinkapacitet på lokal nivå för att förenkla de administrativa rutinerna. Rationaliserings­institutet har hittills planerat endast enkla terminaler för den lokala nivån. Institutet har inte-tillräckligt underlag för att kunna"bedöma de lokala myndigheternas behov av att utföra egna bearbetningar i data­maskin.

Behov av ett antal små datamaskiner för försvarets forskningsanstalt har redovisats till institutet. Flertalet av dessa ingår dock i olika experiment och forskningsprojekt och de bör därför inte belasta försva­rets delfond. Vissa generellt användbara datamaskiner kan emellertid behöva anskaffas under perioden. Under första halvåret 1973 kommer en datamaskin benämnd SIMON att installeras för bl. a. simuleringsändamål. Anläggningen som avses utnyttjas helt genom terminaler beräknas bli utökad i takt med ökat antal anslutna terminaler.

Anskaffningsverksamheten under programplaneperioden kommer i stort att inriktas på

att tillgodose systemutvecklingens ökade krav på datamaskinkapacitet dels genom nyanskaffning, dels genom komplettering och utökning av befintliga anläggningar,

att anskaffa programutrustning,

att anskaffa terminalutrustning för myndigheter på olika nivåer i den

takt   som   dessa   kan   ges  en   meningsfull   användning   i  utvecklade

informationssystem,

att nyanskaffa och ersätta mellanregistreringsutrustningar och annan dataregistreringsutrustning samt

att tillföra försvaret olika typer av kringutrustning.

Den av 'rationaliseringsinstitutet  beräknade utvecklingen  av anslaget


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


266


Anskaffning av datamaskiner framgår av följande sammanställning (pris­läge februari 1972; 1 000-tal kr.).

 

1972/73'

1973/74

1974/75 1975/76 1976/77 1977/78

Summa 1973/78

23 000

16 000

16 000  16 000  16 000  16 000

80 000

' Prisläge februari 1971

IX 1. Anskaffning av datamaskiner

1972/73      Anslag             23 000 000

1973/74      Förslag        16 000 000

Kostnader och medelsbehov


Primäruppdrag m. m.


1972/73        1973/74


 


Försvarets ratio­naliseringsinstitut


Dep. chefen


 


Anskaffning av datamaskiner
(50832)
                                      23 000 000    16 000 000

Summa kostnader för primär­
uppdraget
                                   23 000 000   16 000 000

Summa medelsbehov (anslag)       23 000 000   16 000 000


16 000 000

16 000 000 16 000 OOO


Försvarets rationaliseringsinstitut

Anslaget bör föras upp med 16 milj. kr. och ett beställningsbemyndi­gande om 15 milj. kr. inhämtas.

Det begärda anslaget är avsett för att betala datamaskinutrustning m. m. som har beställts med stöd av lämnade bestäUningsbemyndiganden.

Beställningsbemyndigandena avser främst datamaskinutrustningar till försvarets forskningsanstalt och de myndigheter som kommer att lokali­seras till Karlstad. Behovet av datamaskinutrustning för försvarets forsk­ningsanstalt kan komma att påverkas av beslut om försvarsforskningens framtida organisation och lokalisering.

Departementschefen

Försvarets rationaliseringsinstitut anser att systemutvecklingen inom försvaret kommer att medföra ökade krav på datamaskinkapacitet. Enligt institutet bör anskaffningsverksamheten under programplaneperioden inriktas på att tillgodose dessa krav. Jag kan i huvudsak godta den inriktning som institutet har angett.

I enlighet med försvarets rationaliseringsinstituts förslag bör bemyndi-


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                        267

gande inhämtas att för nästa budgetår medge beställningar av datamaskin­utrustningar tiU ett belopp av 15 milj. kr.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.      till Anskaffning av datamaskiner för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 16 000 000 kr.,

2.  medge att datamaskinutrustning beställs tiU en kostnad av -utöver tidigare medgivet belopp - högst 15 000 000 kr.

Vad  föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet; Britta Gyllensten


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6                                                                                        268

Bihang 6.1

Förslag till

Lag om ändring i familjebidragsförordningen (1946:99)

Härigenom förordnas, att 6 § familjebidragsförordningen (1946:99)' skall ha nedan angivna lydelse.


(Nuvarande lydelse)


(Föreslagen lydelse)


6f

Familjepenning utgår för familjemedlem som omnämnes i 3 § med högst nedanstående belopp för dag:


Kronor
l)För hustru och fränskild
hustru ävensom - därest värnpUk-
tig icke sammanlever med hustru
eller hustrun, med vilken han sam­
manlever, är arbetsoförmögen —
för annan familjemedlem, som
förestår hemmet åt värnpliktig
med hemmavarande familjemed­
lem under 1 6 år.......................    75."-


Kronor
l)För hustru och frånskild
hustru ävensom — därest värnplik­
tig icke sammanlever med hustru
eller hustrun, med vilken han sam­
manlever, är arbetsoförmögen —
för annan familjemedlem, som
förestår hemmet åt värnpliktig
med hemmavarande familjemed­
lem under 16 år........................    1 7.—


2) För annan familjemedlem än som avses under 1) ...8:


När synnerliga skäl därtill äro må efter särskilt medgivande, en­ligt vad i 39 § stadgas, familjepen­ning för värnpliktigs moder, som förestår hans hem, utgå med högst 15 kronor för dag, oaktat den värnpliktige icke har hemmavaran­de familjemedlem under 16 år.


När synnerliga skäl därtill äro må efter särskilt medgivande, en­ligt vad i 39 § stadgas, familjepen­ning för värnpliktigs moder, som förestår hans hem, utgå med högst // kronor för dag, oaktat den värnpliktige icke har hemmavaran­de familjemedlem under 16 är.


Denna lag träder i kraft den I juli 1973.

' Förordningen omtryckt 1960:152. Senaste lydelse av förordningens rubrik 1962:674. Senaste lydelse 1972:333


 


Prop. 1973:1    Bilaga 6                                                                                       269

Register

Sid.

1    Översikt

8   Programplaner för det militära försvaret och civilförsvaret 35    Ramberäkningar för budgetåret 1973/74 m. m.

DRIFTBUDGETEN

A   Försvarsdepartementet m. m.

51    Försvarsdepartementet                                                                10 700 000

51    Vissa nämnder m. m.                                                                      6 430 000

54    Kommittéer m. m.                                                                          4 000 000

54    Extra utgifter                                                                                     900 000

54    Reglering av prisstegringar för det militära försvaret                 525 000 000

57    Reglering av prisstegringar för civilförsvaret                                  9 600 000

556 630 000

B  Arméförband

58 Arméförband:

64    Ledning och förbandsverksamhet                                            1731000 000

68    Materielanskaffning                                                                 536 900 000*

68    Iståndsättning av befästningar och kaserner                                42 230 000

71     Forskning och utveckling                                                            51  100 000

2 361 230 000

C  Marinförband

74Marinförband:

79    Ledning och förbandsverksanihet                                          533 700 000

82        Materielanskaffning                                                              364 000 000*

83        Iståndsättning av befästningar och kaserner                         17 500 000 85    Forskning och utveckling    29 000 000

944 200 000

D  Flygvapenförband

89 Flygvapenförband:

94    Ledning och förbandsverksamhet                                                961200 000

100    Materielanskaffning                                                                   880 128 000*

100   Iståndsättning av befästningar och kaserner                                   27 000 000

103    Forskning och utveckling                                                          391600 000*


Beräknat belopp


2 259 928 000


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


270


E Central och högre regional ledning

sid.

104    Försvarsstaben                                                                            36 800 000

108    Arméstaben                                                                                 30 265 000

111    Marinstaben                                                                                23 720 000

114    Flygstaben                                                                                   30 800 000

116    MUitärområdesstaber m. m.                                                      120 500 000
119    Krigsorganisation förvissa staber m. m.:

121                  Ledning och förbandsverksamhet                                               12 380 000

122        Materielanskaffning                                                                    26 250 000

123        Central och högre regional ledning: Iståndsättning

av befästningar och kaserner                                                         9 910 000

290 625 000


F Gemensamma myndigheter och funktioner

126   Försvarets civilförvaltning

130   Försvarets sjukvårdsstyrelse

130    Fortifikationsförvaltningen

130    Försvarets materielverk

138        Försvarets forskningsanstalt

139        Försvarets radioanstalt

140        Värnpliktsverket

143    Försvarets rationaliseringsinstitut

146    Försvarshögskolan

149    Militärhögskolan

152    Försvarets gymnasieskola

155    Intendenturförvaltningsskolan

157    Försvarets brevskola

159       Militärpsykologiska institutet

160       Krigsarkivet

162    Militärhistoriska museer

165    Försvarsmedicinska forskningsdelegationen

167    Regionmusiken

167    Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

169    Insatsberedskap m. m.

171     Viss gemensam verksamhet

I 74    Vissa ersättningar m. m.

177    Försvarets hundskola

179    Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m.

181     Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning
av befästningar och kaserner

G  Civilförsvar

184     Civilförsvar
* Beräknat belopp


20 250 000

14 100 000*
37 810 000*

244 500 000

111 000 000*

58 400 000

31 800 000

10 910 000

I 320 000

12 265 000

3 515 000

1 075 000

1 470 000

2 750 000*

 

1 915 000

2 390 000

3 400 000

15 220 000*

18 350 000 31 210000

19 350 000 26 490 000

1 000

2  840 000

3  100 000 675 431 000

122 210000 122 210 000


 


Prop. 1973:1   Bilaga 6


271


 


H  Övrig verksamhet

sid.

193    Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

195    Beredskapsstyrka för FN-tjänst

197    Viss anskaffning för militära anläggningar m. m.

199    Flygtekniska försöksanstalten

203     Viss signalskyddsmateriel

205      Vissa teleanordningar

206     Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar
208
     Identitetsbrickor

210     Biständs-och katastrofutbildning

Summa för driftbudgeten


1  155 000 9 000 000

2  000 000

4 000 000
1 900 000

1  300 000

2   790 000 400 000

5 250 000

27 795 000 7 238 049 000


 


KAPITALBUDGETEN

II    Statens allmänna fastighetsfond

214    Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar 216    Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar

III    Försvarets fastighetsfond

218    Arméförband: Anskaffning av anläggningar

230    Marinförband: Anskaffning av anläggningar

237    Flygvapenförband; Anskaffning av anlägg­ningar

250   Central och högre regional ledning: Anskaffning av anläggningar

25 5   Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar

260   Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt

263   Anskaffning av vissa militära anläggningar


 

5 000 000

3 000 000

8 000 000

88 000 000

71 OOOOOO

90 500 000

23 000 000

15 OOOOOO

I 000

400 000

287 901 000


 


IX Diverse kapitalfonder

Statens datamaskinfond: Försvarets delfond 264    Anskaffning av datamaskiner

Summa för kapitalbudgeten

Totalt för försvarsdepartementet

268    Förslag till Lag om ändring i familje­bidragsförordningen


16 OOOOOO 16 000 000

311 901 000 7 549 950 000


 


 


 


BUaga 7 tiU sfatsverkspropositionen 1973                           Prop. 1973:1

Bilaga 7

Socialdepartementet

ÖVERSIKT

Till socialdepartementet hör den allmänna försäkringen — sjukför­säkring, folkpensionering och ATP — stöd åt barnfamiljerna, sociala serviceåtgärder, hälso- och sjukvården, de sociala vårdområdena, vissa åtgärder för handikappade, arbetarskyddet m. m.

De förslag till utgifter inom socialdepartementets verksamhetsområde som läggs fram för budgetåret 1973/74 omfattar över 20 miljarder kr., varav omkring 10,6 miljarder kr. avser folkpensionerna. Detta innebär en ökning av socialhuvudtiteln med ca 3 020 milj. kr. från innevarande budgetår. HärtUl kommer avgiftsfinansierade reformkostnader på om­kring 900 milj. kr. om året avseende den allmänna försäkringen.

De nämnda beloppen innesluter förslag om en rad viktiga sociala reformer och ökade insatser på väsentliga områden som läggs fram i socialhuvudtiteln och i kommande propositioner till årets riksdag.

1.         Arbetarskyddslagsriftningen reformeras, skyddsombuden ges öka­de handlingsmöjligheter och arbetarskyddet tillförs kraftigt ökade re­surser.

2.         En allmän tandvårdsförsäkring genomförs.

3.         Sjukpenningförsäkringen reformeras.

4.         En föräldraförsäkring införs som ersätter den nuvarande moder­skapsförsäkringen.

5.         Rätt till sjukpenning vid vård av sjukt barn införs.

6.         Vårdbidraget till svårt handikappade barn förbättras.

7.         Barnpensionerna förbättras.

8.         Folkpensionerna höjs och anslaget för statsbidrag tUl den sociala hemhjälpen ökas.

9.         Statskommunala bostadstillägg införs även för låginkomsttagare utan barn och bostadstilläggen för vissa ensamstående med barn för­bättras.

 

10.          De statliga bidragen till daghem och fritidshem höjs.

11.          Anslaget för statsbidrag till undervisning av psykiskt utvecklings­störda ökas kraftigt.

12.          Glasögon för starropererade blir bidragsberättigade.

13.          Handikapporganisationerna tillförs ökade anslag.

1    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bil. 7


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                      2

14.          Den statliga läkemedelskontroUen förstärks.

15.          Hälsovårdsupplysningen får ökade anslag.

16.          En ny socialkatalog med aktuell social information ges ut till alla hushåll.

Förslaget om en reformerad arbetarskyddslagstiftning med bl. a. öka­de handlingsmöjligheter för skyddsombuden och om ökade resurser till utbildning för skyddsombuden kommer att läggas fram i en särskUd proposition vid årets riksdag. I socialhuvudtiteln föreslås förstärkningar under nästa budgetår med över 80 nya tjänster för arbetarskyddsstyrel­sen och för yrkesinspektionens verksamhet ute på arbetsplatserna. De nuvarande anslagen på ca 48 mUj. kr. till arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen höjs med drygt 9 milj. kr.

Den allmänna försäkringen byggs ut och reformeras i flera viktiga avseenden. Förslag om genomförande av en allmän tandvårdsförsäkring den 1 januari 1974 läggs fram för riksdagen i en särskild proposition, som också kommer att innefatta frågan om ett lagfäst ansvar för lands­tingen att som huvudmän för folktandvården lämna avgiftsfri tandvård för barn och ungdom. Vid samma tidpunkt genomförs en omfattande reformering av sjukpenningförsäkringen, som innebär beskattade sjuk­penningförmåner med 90 % av den försäkrades arbetsinkomst upp till en viss gräns. Även denna fråga kommer att närmare redovisas i en särskild proposition.

Familjeförmånerna inom den allmänna försäkringen föreslås förbätt­rade på flera punkter från den 1 januari 1974. Den nuvarande moder­skapsförsäkringen ersätts med en föräldraförsäkring, innefattande en garantinivå och anknuten tUl sjukpenningförsäkringen. I samband där­med införs också rätt till sjukpennmg vid vård av sjukt barn m. m. De särskUda vårdbidragen för handikappade barn förbättras och anknyts till beloppsnivån för förtidspension inom folkpensioneringen. Även barnpensionerna inom folkpensioneringen förbättras och kommer där­igenom att bättre stämma överens med de förmåner som utgår i form av bidragsförskott. Dessa frågor kommer likaså att närmare redovisas för riksdagen i särskild proposition.

Nya finansieringsregler för sjukförsäkringen kommer att föreslås i en särskUd proposition i anslutning till dessa reformer inom den allmänna försäkringen. I socialhuvudtiteln tas upp ett preliminärt anslagsbelopp på 2 220 milj. kr. för bidrag till sjukförsäkringen under budgetåret 1973/74. Det innebär en ökning med 1 350 milj. kr.

Folkpensionsanslaget höjs med ca 1 155 milj. kr. Folkpensionens års-belopp beräknas under loppet av år 1973 öka med omkring 750 kr. för en ensam pensionär och med ca 1 300 kr. för ett pensionärspar.

Statsbidragsanslaget till social hemhjälp åt åldringar och handikappade samt barnfamiljer räknas upp med 25 milj. kr. De särskilda insatserna för social service i glesbygder fortsätter. Anslag på socialhuvudtiteln


 


Prop. 1973:1   Bilaga 7   Socialdepartementet                        3

som avser olika direkta insatser för handikappade höjs med 40 milj. kr. Detta möjlliggör bl. a. en utbyggnad av undervisningen för psykiskt ut­vecklingsstörda, införandet av bidragsrätt för glasögon till starroperera­de och ökade anslag till handikapporganisationerna.

Bostadstilläggen till barnfamiljer förbättrades väsentligt den 1 april 1972. Nu föreslås en utvidgning av de hyresanknutna bostadstilläggen så att de fr. o. m. den 1 januari 1974 omfattar även låginkomsttagare utan barn. Samtidigt genomförs förbättringar av bostadstilläggen till vissa ensamstående med barn. Reformkostnaden beräknas tUl ca 100 milj. kr. för helt år. Anslagsbehovet för bostadstiUäggen beräknas till sammanlagt 965 milj. kr. för nästa budgetår. Nya utbetalningsregler föreslås för de hyresanknutna statskommunala bostadstilläggen, som från den 1 januari 1974 skall avräknas på hyran. Bostadstilläggens stat­liga grundbelopp betalas liksom nu ut till familjen.

Samhällets insatser för barnomsorg förstärks genom kraftigt höjda driftbidrag och anordningsbidrag för daghem och fritidshem. Statens kostnader för barnstugor och familjedaghem beräknas nästa budgetår öka med 100 milj. kr.

Utbyggnaden av den decentraliserade öppna sjukvården vid läkarsta­tioner och värdcentraler samt åldringssjukvården och psykiatrin priori­teras på hälso- och sjukvårdens område. Ökade förutsättningar för när­sjukvården i form av allmänläkarvård och viss specialistvård utanför sjukhusen har skapats genom ändringar i sjukvårdslagstiftningen den 1 januari i år. Genom den ökade läkarutbildningen tUlförs sjukvården under de närmaste åren ca 1 000 nya läkare om året. I samråd med landstingen som huvudmän för sjukvården håller ett nytt läkarför-delningsprogram på att upprättas.

Ökade resurser ställs till förfogande nästa budgetår för hälsovårds­upplysningen, bl. a. för en infonnationskampanj om preventivmedel och andra abortförebyggande åtgärder. Socialstyrelsens läkemedelsavdelning får kraftigt ökade resurser.

Inom ungdomsvård och nykterhetsvård förstärks de öppna och fri­villiga vårdformerna. Vårdarbetet grundas på en helhetssyn och den s. k. närhetsprincipen tillämpas i största möjliga utsträckning. Nya värdformer prövas. Ungdomsvårdsskolornas anslag på driftbudgeten höjs med ca 7 milj. kr. och för nykterhetsvården beräknas en ökning med 18 milj. kr. för nästa budgetår.

Socialpolitiken har till uppgift att tillförsäkra medborgama social trygghet och omvårdnad med allt vad detta innesluter av omfattande åtgärder inom samhälle och arbetsliv. Den är ett av de viktigaste instru­menten i en trygghetsskapande politik. Den fortgående utvecklingen av socialpolitiken är därigenom av grundläggande betydelse då det gäller att i ett föränderligt saiTihälle tillgodose medborgarnas sociala trygg­hetsbehov. Det är mot denna bakgrund som en rad förslag till viktiga


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                   4

sociala reformer och ökade insatser inom socialpolitiken nu läggs fram för nästa budgetår.

För att få en fullständig bild av samhällets insatser på det sociala området bör man till socialhuvudtitelns utgifter lägga de socialpolitiska anslag som redovisas under andra huvudtitlar, de kostnader för allmän försäkring som inte belastar statsbudgeten samt landstingens och kom­munemas kostnader för sjukvård och olika sociala insatser. I följande sammanställning återges de totala samhällsutgifterna för socialpolitiken under åren 1968 och 1973 (utom vad som avser arbetsmarknad och bostadsproduktion).

Utgifter i milj. kr.                 Ökning 1968—1973

1968           1973             milj. kr.        %

Sjukvård och sjukförsäkring            9 950          18 350             8 400        84

Åldringar och handikappade          8 000          15 850             7 850        98

Barnfamiljer                             3 530           6 550             3 020        86

Övrigt                                     470             950              480       102

Sammanlagt          21950          41700           19 750        90

Under femårsperioden från år 1968 tUl och med år 1973 har insat­serna för den sociala tryggheten räknat i fast penningvärde ökat med ca 45 %. Samhällets sammanlagda årskostnader för social omvårdnad och trygghet för medborgarna år 1973 kan beräknas till ca 42 miljarder kr. Den andel av bruttonationalprodukten som används för medborgarnas trygghet stiger från 16 % år 1968 till drygt 19 % år 1973. Under år 1974 kommer de socialpolitiska insatserna att byggas ut ytterligare bl. a. genom de tidigare nämnda reformerna.

Allmän försäkring

En utredning om utformningen av en allmän tandvårdsförsäkring har lagts fram. Försäkringen, som avses träda i kraft den 1 januari 1974, skall ingå i den allmänna sjukförsäkringen och ge ersättning med i regel 50 % av tandvårdskostnaden för alla personer fr. o. m. 17 års ålder. För bam och ungdom föreslås landstingen få ett lagfäst ansvar att lämna avgiftsfri tandvård med bidrag från försäkringen. Försäk­ringen avses omfatta folktandvårdens vuxentandvård och tandvård hos privatpraktiserande tandläkare som förbinder sig att tillämpa en före­slagen maximitaxa för tandbehandling. Utredningen har beräknat kost­naderna för tandvårdsförsäkringen till ca 650 milj. kr. första året. En proposition om genomförandet av en allmän tandvårdsförsäkring läggs fram vid riksdagens vårsession.

Sjukpermingutredningen har i sitt betänkande föreslagit en höjning av ersättningsnivån för sjukpenningen från den allmänna försäkringen och att  sjukpenningförmånerna görs  skattepliktiga.   De  avses   också   bil


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                      5

pensionsgrundande för ATP. Därmed blir sjukpenningen jämförbar med sjuklön från arbetsgivaren. Förslaget innebär att sjukpenningen skaU ut­göra 90 % av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst upp till en årsinkomst som motsvarar 71/2 basbelopp, vUket f. n. betyder 54 700 kr. Reformen kommer att genomföras den 1 januari 1974. Även i denna fråga läggs fram en särskUd proposition vid riksdagens vårses­sion.

Familjeförmånerna inom den allmänna försäkringen kommer också att från den 1 januari 1974 förbättras på flera punkter som tagits upp i familjepolitiska kommitténs slutbetänkande. Dessa reformer, som be­handlas närmare under det följande famUjepolitiska avsnittet, avser in­förandet av en föräldraförsäkring i stället för nuvarande moderskaps-försäkring, rätt till sjukpenning för förälder vid vård av sjukt barn och för fadern vid vård av barn i samband med att ytterligare barn föds i familjen samt förbättringar av vårdbidrag för handikappade barn och barnpension inom folkpensioneringen. Reformkostnaden beräknas till 275 milj. kr. om året. Samtliga dessa frågor kommer likaså att redovi­sas i särskUd proposition vid riksdagens vårsession.

I anslutning till de omfattande reformerna avseende tandvårdsför­säkringen, sjukpenningförsäkringen och familjeförmånema inom den allmänna försäkringen kommer i en särskild proposition att läggas fram förslag till nya finansieringsregier för sjukförsäkringen. Reglerna kom­mer att förenklas och göras enhetliga för hela den obligatoriska sjukför­säkringen. Statsbidrag avses utgå med en tredjedel av samtliga kost­nader inom sjukförsäkringen, bl. a. med hänsyn till att sjukpenning­förmånerna kommer att utgöra skattepliktig inkomst. Omkring 40 % av sjukförsäkringens totala kostnader avses finansieras genom arbetsgivar­nas sjukförsäkringsavgift och drygt 25 % genom avgifter från de för­säkrade. Detta innebär att arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen be­höver höjas från 3,2 % till 3,8 % av löneunderlaget från den 1 januari 1974, vilket beräknas tUlföra sjukförsäkringen ca 665 milj. kr. för helt år. Härigenom kan höjningen av de försäkrades avgifter för de väsentligt förbättrade förmåner som följer av tandvårdsförsäkringen, föräldra­försäkringen och reformeringen av sjukpenningförsäkringen begränsas till i genomsnitt ca 70 kr. per försäkrad och år eller totalt i runt tal 250 milj. kr. Det är avsikten att därvid ändra sjukförsäkringsavgiftens konstruktion så att den på ett bättre sätt än nu anpassas till den en­skUdes inkomstnivå. Samtidigt med de nämnda reformförslagen kommer att läggas fram förslag även beträffande ATP-avgiften för år 1974. Nu­varande avgiftsnivå på 10,5 % för ATP-avgiften kommer att bibehållas oförändrad även för år 1974 i stället för den höjning tUl 11 % som ti­digare fastställts. Frågan om avgiftsuttaget för ATP under femårsperio­den 1975—1979 kommer att prövas på grundval av ett förslag från riks­försäkringsverket som f. n. remissbehandlas.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                       6

Flera andra frågor som berör socialförsäkringen är under utredning. I pensionsålderskommittén pågår en översyn av hela det regelsystem som gäller för uttag av ålderspension från folkpensioneringen och ATP. Utredningen skall behandla såväl frågan om en allmän sänkning av pensionsåldern som frågan om en mera rörlig pensionsålder. Även de problem som hör samman med frågan om standardsäkring inom den allmänna pensioneringen skall prövas av utredningen.

Yrkesskadeförsäkringen är föremål för en genomgripande översyn. Yrkesskadeförsäkringskommittén skall utarbeta förslag till åtgärder för en bättre samordning mellan yrkesskadeförsäkringen och den all­männa pensioneringen. Vidare skall kommittén lägga fram förslag till utbyggnad av vissa förmåner inom yrkesskadeförsäkringen. På grundval av ett delbetänkande från kommittén läggs vid riksdagens början fram en proposition med förslag om decentralisering från riks­försäkringsverket till försäkringskassorna av handläggningen av vissa yrkesskadeärenden.

Flera utredningsuppdrag som berör socialförsäkringen har lämnats till riksförsäkringsverket och socialstyrelsen. Dessa gäller bl. a. frågan om reglema för sjukförsäkringens ersättning vid privatläkarvård och en undersökning om invaliditetsförmånerna inom den allmänna försäk­ringen. På det administrativa området pågår inom riksförsäkringsverket ett omfattande utredningsarbete beträffande möjlighetema att bl. a. genom användningen av den modema ADB-tekniken rationalisera ad­ministrationen inom den allmänna försäkringen.

På förslag av arbetsgruppen för låginkomstfrågor har en sakkunnig tillkallats för att gå igenom det socialpolitiska bidragssystemet i syfte att klarlägga eventueUa brister i avseende på samordningen av olika bi­dragsformer. På arbetsgruppens initiativ har vidare olika former av åtgärdsinriktad uppsökande verksamhet satts igång för att inom ramen för gällande lagstiftning möjliggöra en effektivare tillämpning och ett bättre utnyttjande av de rättigheter och möjligheter som lagstiftningen ger.

I detta sammanhang bör även nämnas att socialutredningen under året kommer att lägga fram ett principbetänkande om den kommunala socialvårdens framtida målsättning och organisation.

Antalet folkpensionärer ökar fortlöpande och utgör 1 början av år 1973 1 483 000. Av dessa är 1 012 000 ålderspensionärer. Det ökande antalet ålderspensionärer och de vidgade möjlighetema för äldre för­värvsarbetande att erhålla förtidspension medför betydligt ökade kost­nader för folkpensioneringen. Samtidigt ökar folkpensionskostnaderna kraftigt genom en ny standardhöjning av pensionema den 1 juli 1973 och genom kompensation till pensionärema för prisstegringar.

Folkpensionens årsbelopp (inkl. pensionstUlskottet) för en ensam pen­sionär är i januari i år 7 446 kr. och för ett pensionärspar 11 972 kr..


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                  7

vartill kommer skattefria kommunala bostadstillägg. Den 1 juli 1973 genomförs den femte etappen av det av riksdagen antagna programmet för årliga folkpensionshöjningar genom pensionstillskott. En pensionär som inte kunnat förvärva ATP eller som har lågt ATP-belopp får där­igenom vid nuvarande basbelopp en ny standardhöjning av sin folkpen­sion med 219 kr. resp. 438 kr. om året för makar fr. o. m. den 1 juli i år. PensionstUlskotten uppgår därmed till 1 095 kr. för ensam pensionär och 2 190 kr. för pensionärspar. Härtill kommer de pensionshöjningar som genom indexreglerna automatiskt följer av förändringar i konsu­mentpriserna. Sammanlagt beräknas folkpensionens årsbelopp (inkl. pen-sionstiUskotten) under år 1973 stiga med omkring 750 kr. för ensam pensionär och med ca 1 300 kr. för ett pensionärspar.

Statens sammanlagda folkpensionskostnader beräknas stiga med ca 1 155 milj. kr. under nästa budgetår. Därav avser 185 milj. kr. höj­ningen av pensionstillskotten till pensionärer som inte kunnat förvärva ATP eUer har låga ATP-belopp. 305 milj. kr. beror på ökat antal pen­sionärer och 635 milj. kr. är beräknade kostnader för värdesäkring av folkpensionerna. De förut nämnda förbättringarna av barnpensionerna och vårdbidragen till handikappade barn beräknas för helt år kosta 60 milj. kr., varav 30 milj. kr. belöper på nästa budgetår.

Folkpensionsanslaget för budgetåret 1973/74 beräknas därmed uppgå till 10 560 milj. kr. Kommunernas kostnader för de kommunala bo­stadstilläggen till folkpensionärer beräknas till ca 1200 milj. kr. De sammanlagda folkpensionskostnaderna för nästa budgetår beräknas alltså till ca 11 750 milj. kr. ATP-utbetalningarna under samma tid beräknas till ca 2 900 milj. kr. för ca 620 000 ATP-pensionärer, varav ca 340 000 är ålderspensionärer.

I fråga om sjukförsäkringen uppkommer genom de förut nämnda reformerna en betydande kostnadsökning från den 1 januari 1974. Med tillämpning av de nya finansieringsregler som förut berörts kan stats­bidraget till sjukförsäkringen för budgetåret 1973/74 beräknas tUl 2 220 milj. kr.

Den allmänna försäkringens samlade utgifter kan för år 1973 beräk­nas till ca 14 000 milj. kr. för folkpension och ATP och ca 6 500 milj. kr. för sjukförsäkringen, dvs. tillsammans i runt tal 20 500 milj. kr.

Åldringsvård

En central uppgift för socialpolitiken är att skapa trygghet för de äldre. Det åldringsvårdsprogram som antogs i mitten av 1960-talet har steg för steg förverkligats. Programmet innefattar utbyggd social hem­hjälp samt förstärkningar av åldringssjukvården och en upprustning av de äldres bostäder. Det ökande antalet åldringar kräver en fortlöpande utbyggnad av vård- och serviceresurserna. Kommunernas sociala hem-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7   Socialdepartementet                                       8

hjälp fortsätter att öka. Det statUga anslaget till hemhjälpsverksamheten höjs nästa budgetår med 25 milj. kr. till totalt 275 mUj. kr. De ökade insatserna för social hemhjälp har lett till att antalet åldringar och handi­kappade som får hjälp i sina hem fördubblats, från ca 145 000 år 1965 till omkring 290 000 under år 1972. Under samma tid har antalet hem­samariter stigit från 23 000 tiU omkring 81 000. I år beräknas över 300 000 åldringar och handikappade få hjälp av hemvårdare och hem­samariter.

Försöksverksamheten med särskilda insatser för vård och service i glesbygder fortsätter. För detta ändamål beräknas 10 milj. kr.

Sjukhem för långtidssjukvård, huvudsakligen för äldre, tillhör de om­råden som är prioriterade inom sjukhusbyggandet. Utöver sjukhusens platser för akutvård förfogar åldringsvården nu över sammanlagt om­kring 110 000 platser på sjukhem och ålderdomshem mot knappt 80 000 platser år 1965. Ett nytt system för avgifter i ålderdomshem genomför­des den 1 januari 1972. Genom en garantiregel tillförsäkras alla pen­sionärer i ålderdomshem en bestämd andel av pensionen och andra inkomster för egen disposition.

Upprustningen av åldringarnas bostäder fortsätter som ett viktigt led i den öppna åldringsvårdens utbyggnad. Det statliga stödet i form av räntefria förbättringslån utgår från anslag under elfte huvudtiteln. Den­na långivning, som sker utöver ramarna för bostadsbyggnadsprogram­met, har sedan den började år 1964 hittiUs lett till upprustning av över 110 000 åldringsbostäder.

Familjepolitiska åtgärder

De familjepolitiska åtgärderna inriktas på förbättrat ekonomiskt stöd till barnfamiljerna samt utbyggd social service i form av barnstugor, fa­miljedaghem och social hemhjälp.

Barnbidragen ger alla barnfamiljer ett grundläggande ekonomiskt tUl­skott som verksamt bidrar till att utjämna skUlnaderna i levnadsnivå mellan barnfamiljer och familjer utan barn. Barnbidragsbeloppet höjdes den 1 januari i år från 1 200 kr. till 1 320 kr. per barn och år. Barnbi­dragsanslaget beräknas för budgetåret 1973/74 till 2 395 milj. kr. Barn­bidraget utgår till omkring 1 miljon bamfamiljer med ca 1,8 miljoner barn. Administrationen av barnbidragen överflyttas den 1 januari 1974 från kommunerna till försäkringskassorna.

De inkomstprövade bostadstilläggen utgör ett viktigt komplement till barnbidragen för familjer med lägre inkomster och familjer med flera barn. Över 500 000 barnfamiljer med närmare 1 mUjon barn uppbär nu bostadstillägg. En betydande förbättring av bostadstilläggen, främst för familjer med många bam och familjer med höga boendekostnader, genomfördes den 1 aprU 1972. BostadstiUäggen byggs ut den 1 januari 1974 genom att statskommunala bostadstillägg införs även för lågin-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                      9

komsttagare utan bam. Dessa nya bostadstillägg skall täcka 80 % av den månadshyra som ligger meUan 300 kr. och 550 kr. för ensamstående och meUan 400 kr. och 650 kr. för makar. Oreducerade bidrag föreslås utgå upp tiU en taxerad årsinkomst på 18 000 kr. Samtidigt genomförs förbättringar av bostadstilläggen till vissa ensamstående med barn. Re­formkostnaden beräknas tUl omkring 100 milj. kr. för helt år.

Med hänsyn tUl inkomstutvecklingen höjs inkomstgränsen för oredu­cerade bostadstillägg till bamfamiljer från en taxerad årsinkomst på 21 000 kr. tUl 23 000 kr. fr. o. m. den 1 januari 1974. I fråga om utbetal­ningen av bostadstilläggen föreslås den ändringen att de statskommunala bostadstUläggen, som är direkt knutna till hyran, från den 1 januari 1974 skall betalas ut tUl hyresvärden för avräkning på hyran. BostadstiUäg-gens statliga grundbelopp betalas liksom nu ut till familjen. En under­sökning sätts igång bl. a. om möjligheterna att framdeles kunna grunda inkomstprövningen av bostadstilläggen på den sjukpenninggrundande inkomst som skall införas i samband med reformeringen av sjukpen­ningförsäkringen. Avsikten är att undersöka om man därigenom kan skapa ett relativt enkelt inkomstprövningssystem som avspeglar den ak­tuella inkomsten.

I familjepolitiska kommitténs slutbetänkande har redovisats omfat­tande reformförslag beträffande det ekonomiska stödet till barnfamUjer-na. Förslag korruner att läggas fram till årets riksdag om införande av en föräldraförsäkring med en enhetlig garantinivå för alla föräldrar under en tid av sex månader i anslutning till barnets födelse. I samband där­med kommer också att föreslås rätt till sjukpenning för förälder som stannar hemma och vårdar sjukt barn och för fader som tar hand om bam i hemmet vid.födseln av ytterUgare bam i familjen. Vidare kom­mer vårdbidraget för handikappade barn att föreslås höjt och samtidigt bli beskattat och ATP-grundande för den förälder som vårdar barnet. Frågan om en förstärkning av barnpensionerna så att mer enhetliga regler skapas för bampensioner och bidragsförskott kommer också att tas upp i det sammanhanget. Åldersgränsen för barnpensionerna inom folkpensioneringen höjs därvid från 16 år till 18 år. Dessa reformför­slag, som avses träda i kraft den 1 januari 1974, beräknas innebära en kostnadsökning med ca 275 milj. kr. för helt år.

De barn vars föräldrar lever åtskilda är garanterade ett särskilt ekono­miskt grundskydd genom bidragsförskotten. Detta familjepolitiska skydd åt ensamstående med barn motsvarar 40 % av basbeloppet och uppgår vid nuvarande basbelopp tUl 2 916 kr. per barn och år upp till 18 års ålder. De ensamstående barnförsörjarna tillförs genom bidragsförskotten i runt tal 260 mUj. kr. utöver barnbidragen. Det statliga anslaget för bidragsförskotten ökar för nästa budgetår med 25 milj. kr.

Bättre möjligheter till barnomsorg är ett väsentligt inslag i samhällets service till barnfanuljerna. En betydande höjning av statsbidragen till


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     10

barnstugor genomfördes fr. o. m. den 1 januari 1972. Utbyggnaden av barnstugorna har resulterat i att antalet platser för barn med förvärvs­arbetande eller studerande föräldrar ökat från ca 23 000 år 1965 till ca 116 000 innevarande år.

Enligt en enkät till kommunerna hösten 1972 har utbyggnadstakten för daghemmen dämpats jämfört med de senaste årens successivt ökade planeringstakt. För att ge kommunerna ökade finansiella resurser att fortsätta en snabb utbyggnad på detta viktiga område föreslås att drift­bidraget tUl daghem höjs med 1 000 kr. tUl 5 000 kr. per plats och år fr. o. m. den 1 juli 1973. Samtidigt höjs driftbidraget tUl fritidshem med 500 kr. tUl 2 500 kr. per plats och år. Vidare föreslås en höjning av anordningsbidraget till daghem och fritidshem med 1 000 kr. till 6 000 kr. per plats med verkan redan från den 1 januari i år. Mot bakgrund av kommunemas aktuella utbyggnadsplaner och med hänsyn tUl de föreslagna höjningarna av statsbidragen beräknas ca 25 000 nya platser i daghem och fritidshem bli påbörjade under innevarande och nästa budgetår.

Anslagen till statsbidrag för daghem, fritidshem och familjedaghem höjs för nästa budgetår med ca 100 milj. kr. till 452 milj. kr.

Barnstugeutredningen har i ett betänkande om förskoleverksamhetens innehåll och organisatoriska utformning bl. a. föreslagit att en allmän förskola införs för samtliga 6-åringar fr. o. m. år 1975. Utredningen föreslår också speciella insatser för barn med särskilda behov äv stöd och stimulans. Vidare föreslås särskilda bestämmelser om upprättande av kommunala planer för förskoleverksamheten. Remissbehandlingen av ut­redningens betänkande har nyligen avslutats. Utredningens förslag prö­vas f. n. i socialdepartementet.

De av barnstugeutredningen föreslagna nya verksamhetsformerna för barn i förskoleåldern är föremål för försöksverksamhet. Utvecklingen av förskoleverksamheten i glesbygder understöds genom försöksverk­samhet i ett 30-tal kommuner. Särskilda försök pågår också med språk­träning för invandrarbarn i förskoleåldern.

Barnstugeutredningeii kommer i sitt fortsatta arbete att behandla frå­gan om fritidsverksamhet för barn i skolåldern samt vissa frågor beträf­fande personalbehov och personalutbildning för barnstugeverksamheten.

De nämnda förslagen till familjepolitiska reformer avseende familje­förmånema inom den allmänna försäkringen, bostadstUläggen och bidragen till barnstugorna omfattar en kostnad på ca 450 milj. kr. om året utöver de automatiska kostnadsökningar som följer av tidigare riks-daasbeslut.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     11

Hälso- och sjukvård

Utbyggnaden av den decentraliserade öppna sjukvården vid läkarsta­tioner och vårdcentraler samt ökade resurser för åldringssjukvården och psykiatrin har kännetecknat de senaste årens utveckling inom hälso- och sjukvården. Den sjukvårdspolitiska målsättningen är inriktad på en fort­satt sådan utveckling för att få till stånd en omstrukturering av sjukvår­den. Detta framstår som alltmer nödvändigt med hänsyn till sjukvårdens kostnadsutveckling.

Olika åtgärder har vidtagits för att i första hand ställa de nya sjuk­vårdsresurserna tUl förfogande för den decentraliserade öppna sjukvår­den. Genom vikriga ändringar i sjukvårdslagstiftningen den 1 januari i år har förutsättningar skapats för en ökad närhetsservice inom hälso-och sjukvården genom utbyggnad av allmänläkarvården och en viss spe­cialistvård utanför sjukhusen. Den tidigare genomförda reformeringen av läkamtbildningen och den plan för fördelningen av de ökande läkar­resurserna som upprättats i anslutning till reformen möjliggör en stark prioritering av den offentliga öppna läkarvården tillsammans med åld­ringssjukvården och psykiatrin. Den enhetliga avgiften för läkarbesök i offentlig öppen vård underlättar också en överföring av sjukvårdsefter­frågan från den slutna till den öppna vårdsektorn.

På uppdrag av socialdepartementets sjukvårdsdelegation — där sjuk­vårdshuvudmännen är representerade —- skall socialstyrelsen utarbeta förslag till ett nytt läkarfördelningsprogram för den följande femårs­perioden. Antalet läkare beräknas under denna period öka med omkring 1 000 om året.

De viktiga frågorna om sjukvårdsplaneringen behandlas också i social­departementets sjukvårdsdelegation. Delegationen har genom en sär­skild arbetsgrupp redovisat grunderna för ett system med enhetligt upp­byggda sjukvårdsplaner och som ett stöd för den fortsatta uppbyggnaden och samordningen av sjukvårdsplaneringen rapporterat resultatet av det hittUls bedrivna arbetet tiU sjukvårdshuvudmännen.

Socialstyrelsen har samtidigt sin uppmärksamhet riktad på hur de resurser som finns tillgängliga inom sjukvården bäst skall kunna utnytt­jas. Detta arbete med nivåstruktureringen inom sjukvården är av stor betydelse för att få till stånd en effektivare vårdplanering med kortare väntetider.

Inom sjukvårdens investeringsramar prioriteras byggnadsföretag som avser i första hand läkarstationer för den öppna hälso- och sjukvården och vidare sjukhem för åldringssjukvården, psykiatriska kliniker och vårdhem för psykiskt utvecklingsstörda. Investeringsramen för igång­sättning av nya byggnadsföretag inom främst dessa områden av sjuk­vården omfattar för år 1973 en total byggnadskostnad på 500 mUj. kr. Därutöver har för åren 1972—1973 beräknats en särskild investerings-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7   Socialdepartementet                                      12

ram för vissa större sjukhusprojekt vilken omfattar en sammanlagd byggnadskostnad på 300 milj. kr. Den totala nedlagda kostnaden under år 1973 i påbörjade och planerade sjukvårdsinvesteringar beräknas upp­gå till ca 1 000 milj. kr.

De förebyggande insatserna är av stor betydelse inom hälso- och sjukvården. I socialhuvudtiteln ställs ökade resurser till förfogande för socialstyrelsens insatser på hälsovårdsupplysningens område. Informa­tionen skall bl. a. gälla kost- och motionsfrågor. Upplysningsverksam­heten i narkotikafrågan tiUmäts särskild betydelse. Även frågan om en effektiv upplysning om tobaken och dess skadeverkningar aktuaUse-ras när socialstjTelsen inom kort lägger fram en utredning med förslag till åtgärder inom socialstyrelsens verksamhetsområde för att nedbringa tobakskonsumtionen. Vidare skall en upplysningskampanj om preventiv­medel och andra abortförebyggande åtgärder genomföras. Anslaget till hälsovårdsupplysning föreslås höjt med 800 000 kr. till 4,6 milj. kr. Medel ställs också till förfogande för uppföljning av tidigare genomförd hälsoundersökning av ett urval pensionärer i Stockholm.

Socialstyrelsens läkemedelsavdelning förstärks med ett tiotal tjänster för att effektivisera den statliga läkemedelskontrollen.

Den systematiska undervisningen av läkare under vidareutbildning beräknas omfatta 200 kurser nästa budgetår.

Ungdomsvårdsskolor

De senaste årens utveckling inom ungdomsvårdsskolesektorn har in­neburit en medveten strävan att bygga ut den öppna vården utanför sko­lorna och åstadkomma en ökad samordning mellan skolornas och kom­munernas verksamhet. Den öppna vårdformen innebär att eleverna är inskrivna vid ungdomsvårdsskola men bor i enskilda hem eller i speciel­la mindre enheter och är inordnade i ortens skol- eller arbetsliv. Sedan några år tillbaka är antalet elever i den öppna vården större än elevan­talet inom skolorna. Nya vårdformer prövas. En försöksverksamhet med olika åtgärder för att förbättra undervisningen och möjligheterna till arbetsträning och arbetsprövning främst vid yrkesskoloma skall utvid­gas under nästa budgetår.

Vården vid utskrivningsavdelningarna har i ökad utsträckning kunnat förläggas utanför dessa på så sätt att elever inte bara placeras i arbete i den öppna marknaden utan även får bostad utanför skolorganisatio­nen. Eleverna har efter sådana utplaceringar kunnat fortsätta kontakten med personalen vid utskrivningsavdelningarna. Utbyggnaden av den öppna vården har medfört att ungdomsvårdsskoleorganisationen har kunnat minskas under senare år. Den nuvarande beläggningssituationen gör det möjligt att minska antalet elevavdelningar vid skolorna med en avdelning. Intagningar på grund av narkotikamissbruk är av betydande omfattning. För närmare en tredjedel av de år 1971 nyintagna pojkarna


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                  13

och för närmare två tredjedelar av flickorna anges någon form av så­dant missbruk som en av orsakerna tUl omhändertagandet. Alkoholmiss­bruk är intagningsorsak för omkring 30 % av de nyintagna.

En översyn av ungdomsvårdsskolestadgan har påbörjats bl. a. för att möjliggöra ett ökat hänsynstagande till närhetsfaktorn vid placering i ungdomsvårdsskola samt för att kunna tillämpa fler behandlingsalterna­tiv vid vård såväl inom som utom skola.

Vid den översyn av socialvården som pågår inom socialutredningen prövas bl. a. frågan om huvudmannaskapet för ungdomsvårdsskolorna samt frågan om en nära anknytning tUl den psykiska barna- och ung­domsvården samt det allmänna skolväsendets resurser.

Anslaget för ungdomsvårdsskolorna och vården utom skola ökas för nästa budgetår med ca 7 mUj. kr. tUl ca 99 milj. kr.

Nykterhetsvård och narkomanvård

En utbyggnad av de öppna och frivilliga vårdformerna och en minsk­nmg av tvångsåtgärderna kännetecknar den pågående utvecklingen inom nykterhetsvården. Den kommunala nykterhetsvården samordnas i allt större utsträckning med socialvården i övrigt. Inrättandet av sociala centralnämnder gör det möjligt att införa nya arbetsformer inom social­vården. Ökad samverkan eftersträvas också mellan nykterhetsvården och andra vårdområden, främst sjukvård och arbetsvård.

I ett nyligen lätimat betänkande redovisar nykterhetsvårdens anstalts­utredning sina undersökningar och ställningstaganden. Antalet personer med vUka nykterhetsnämndema tagit befattning har successivt minskat de senaste åren. Är 1971 behandlade nämnderna ca 66 000 ärenden, vilket innebär en minskiung med 25 % sedan år 1961. Tvångsåtgärderna har från år 1961 till år 1971 minskat med 46 %. Samtidigt har den öppna nykterhetsvårdens resurser byggts ut kraftigt under den senaste tioårsperioden. Antalet alkoholpolikliniker har ökat från ca 60 tUl ca 135. Platsema vid inackorderingshem har ökat från omkring 200 år 1961 till ca 1 300 år 1972. På flera orter har anordnats övergångsbostä­der som komplement till inackorderingshem. Beträffande nykterhets-vårdsanstalterna redovisas under samma tid ett väsentligt ökat plats­antal vid de enskilda anstaltema, som i regel drivs av kommuner eller stiftelser, och en minskning av platsantalet vid de allmänna anstalterna.

Utredningen redovisar i sitt betänkande vissa allmänna ställningsta­ganden beträffande nykterhetsvården. Behandlingen av alkoholmissbru­kare bör gmndas på en helhetssyn. Vidare framhålls att patienterna bör beredas plats på institutioner som är belägna så nära hemorten som möjligt. Utvecklingen av de frivilliga och öppna vårdformerna bör fortsätta samtidigt som tvångsåtgärderna alltmer skjuts i bakgmnden.

Utredningen utgår i betänkandet från ett under de närmaste åren nå­got minskat behov av vårdplatser jämfört med det senaste året. Plats-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     14

behovet beräknas till omkring 2 500 vårdplatser, varav 350 platser vid statliga anstalter, omkring 1 150 platser vid erkända och 1 000 vid enskUda vårdanstalter. Detta innebär med utgångspunkt från plats­antalet den 1 juli 1972 en minskning av platserna vid de erkända vård­anstalterna med omkring 300 och en ökning vid de enskilda med om­kring 150. Förändringarna torde i huvudsak kunna genomföras under budgetåren 1973/74 och 1974/75.

För att bättre kunna tiUämpa närhetsprincipen föreslår utredningen att landet indelas i sju regionala upptagningsområden, inom vilka i princip behovet av vårdplatser vid erkända och enskilda vårdanstalter skall tillgodoses.

För vissa byggnadsarbeten vid allmänna och enskilda vårdanstalter beräknas ett medelsbehov på 4,6 milj. kr. för nästa budgetår. Driftbi­draget för erkända och enskilda vårdanstalter föreslås höjt med 8 kr. till 94 kr. per dag för nästa budgetår. Särskilda medel beräknas för uppmstning av inventarier vid vårdanstalter. Anslaget för statsbidrag till nykterhetsnämndemas verksamhet höjs med 9 milj. kr. till 105 milj. kr. Vidare ökas statsbidragen till Länkrörelsen samt organisatio­ner för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare. Särskilda medel be­räknas för att skapa möjlighet att även lämna bidrag till andra orgaiu-sationer som gör insatser för rehabUitering av narkotika- och alkohol­skadade personer.

I bekämpandet av narkotikamissbmket är olika samhällsorgan verk­samma. Åtgärder mot den illegala narkotikahandeln sätts in både inom landet och i intemationella sammanhang. De svenska myndighetemas insatser samordnas bl. a. genom kontakter inom det av regeringen till­satta samarbetsorganet för bekämpande av narkotikamissbruket, SBN.

Det internationella arbetet på att kontrollera de beroendeframkallan-de medlen är av stor betydelse. Sverige har under hösten 1972 ratifi­cerat ändringar i 1961 års allmänna narkotikakonvention samt 1971 års konvention om psykotropa ämnen, båda utarbetade inom Förenta Na­tionema och tillkomna efter svenska itutiativ.

Den illegala införseln av narkotika över landets gränser är alltjämt omfattande. I tullverkets åtgärder har därför stor vikt lagts vid det internationella samarbetet. På svenskt initiativ har fömtsättningar ska­pats för ett operativt samarbete mellan tullmyndigheterna i de euro­peiska länderna. Med Förbundsrepubliken Tyskland har under år 1972 slutits ett avtal om bl. a. direkt samarbete mot narkotikasmuggling. Mel­lan de nordiska länderna har hösten 1972 träffats överenskommelse om gemensam ledning av vissa smugglingsbekämpande aktioner.

Polisens narkotikabekämpande resurser har under år 1972 mer än tidigare satts in mot den stora, intemationellt organiserade narkotika­handeln på Sverige. Insatserna har lett till omfattande beslag av främst centralstimulerande medel och cannabis. Under senare hälften av år


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     15

1972 har narkotikaspaningarna samordnats med främst den västtyska, holländska och italienska polisen.

Enligt av riksdagen antagna riktlinjer skall vården av narkotikamiss­brukare ordnas inom ramen för landstingens sjukvårdande och kom­munernas socialvårdande verksamhet. För vissa vårdformer — vårdcen­tral, behandlingshem och inackorderingshem — utgår statsbidrag. Vår­den av narkotikamissbmkare erbjuder flera svåra problem. På gmndval av en omfattande inventering av erfarenheter och resultat av det prak­tiska vårdarbetet har socialstyrelsen utarbetat en vägledande informa­tion beträffande narkomanvårdens utformning som inom kort kommer att redovisas.

Under år 1972 har 5 milj. kr. ställts till förfogande för ett upplys­ningsarbete under en tvåårsperiod rörande alkohol- och narkotikapro­blem genom folkrörelser och ungdomsorganisationer.

För nästa budgetår beräknas medelsanvisningarna öka med närmare 4 milj. kr. för statsbidrag till såväl den av samhället som den av organi­sationer bedrivna vården av narkotikamissbrukare.

Ytterligare 200 000 kr. tillförs FN:s narkotikafond. För socialkurativ verksamhet på vissa turistorter, främst med hänsyn till narkotikafaran, beräknas under socialstyrelsens anslag 220 000 kr.

Åtgärder för handikappade

Målsättningen för samhällets åtgärder för handikappade är att tUl­godose de handikappades särskilda behov och underlätta för dem att leva med i samhället. Förverkligandet av denna målsättning är ett viktigt led i jämlikhetsarbetet. Insatserna förstärks fortlöpande och statens kostnader för olika åtgärder avseende handikappade ökar under nästa budgetår med 630 milj. kr.

Åtgärderna för handikappade sätts in på flera områden. De avser rehabilitering, bostäder, färdtjänst, hemhjälp, vårdartjänst, undervisning, arbetsmarknadsutbildning, tekniska hjälpmedel, institutionsvård samt förtidspensioner, vårdbidrag och invaliditetsersättningar inom folkpen­sioneringen och förtidspensioner inom ATP.

Organisationen av hjälpmedelsverksamheten har setts över och nya regler tillämpas fr. o. m. i år. Dessa innebär bl. a. att vissa förbruk­ningsartiklar lämnas ut genom apoteken och betalas från sjukförsäk­ringen. Verksamheten har även på annat sätt förenklats både för sam­hället och de handikappade. Det särskilda anslaget till hjälpmedel för handikappade beräknas nästa budgetår till 120 milj. kr.

Bidragsgivningen till synhjälpmedel utvidgas den 1 juli i år till att omfatta glasögon för starropererade personer. Bidragsbeloppet mot­svarar omkring hälften av kostnaden för vanligen förekommande starr­glasögon.

Insatserna för psykiskt utvecklingsstörda fortsätter att öka snabbt.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     16

Statsbidragsgivningen till undervisningen har vidgats och lönebidraget omfattar numera aUa skoUedar- och lärartjänster. Försöksverksamheten med undervisning för vuxna gravt utvecklingsstörda föreslås bli ytterli­gare utbyggd och för ändamålet beräknas för nästa budgetår 1,3 milj. kr. Sammanlagt höjs anslaget för undervisning av psykiskt utvecklings­störda från 89 milj. kr. tUl 111 milj. kr.

Ökade medel beräknas vidare med 400 000 kr. till statens arbetsklinik och med 540 000 kr. för omvårdnad åt eleverna i Ingemundskolan samt för vårdartjänst åt svårt handikappade studerande vid folkhögskolor, universitet och högskolor.

Anslaget till handikapporganisationemas allmänna verksamhet före­slås höjt med 25 % från 2 milj. kr. tUl 2,5 mUj. kr.

Statens kostnader för det stöd som mer direkt avser handikappade beräknas för budgetåret 1973/74 till ca 3 700 mUj. kr. För tio år sedan var motsvarande kostnader 500 milj. kr. Vidare kan under budgetåret 1973/74 beräknas utgå förtidspension från ATP till handikappade med 1 170 milj. kr. Utbyggnaden av det statliga stödet skapar förutsätt­ningar att bedriva en effektiv och differentierad handikappvård. Genom den aktiva, uppsökande verksamheten i kommunerna ges också möjlig­heter att uppdaga och tillgodose enskilda behov i ökande utsträckning. Kommunerna och landstingen svarar även i övrigt för väsentliga insat­ser på handikappområdet, framför allt beträffande omvårdnad, service och rehabilitering. Handikapporganisationerna har stor betydelse både för enskUda handikappade och för utbyggnaden av samhällets insatser på handikappområdet. Handikapprörelsen samarbetar med samhällets myndigheter och organ i statens handikappråd och handikappråden i kommunema och landstingen.

Anslagsbehovet i socialhuvudtiteln för särskUda åtgärder på handi­kappområdet beräknas nästa budgetår uppgå till ca 267 milj. kr. Det innebär — med beaktande av att viss sjukvårds- och hjälpmedelsverk­samhet i fortsättningen finansieras på annat sätt — en ökning med ca 40 milj. kr. i förhållande tUl innevarande budgetår. De kostnader under folkpensionsanslaget som avser förtidspensioner och andra förmåner för handikappade kan beräknas stiga med ca 315 milj. kr. tUl ca 1 965 milj. kr. På andra anslag som innefattar stöd åt handikappade, främst under utbildnings- och inrikesdepartementen för utbUdning, arbetsvård och bostäder, beräknas för nästa budgetår insatsema för handikappade öka med 275 milj. kr. tUl ca 1 470 milj. kr. Den sammanlagda kostnads­ökningen för olika åtgärder avseende handikappade uppgår därmed — som förut nämnts — till omkring 630 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     17

Arbetarskydd och arbetstid

Arbetsmiljöfrågoma har ett starkt samband med strukturförändring­arna i samhälle och näringsliv. De tekniska förändringama medför ständigt nya risker som måste bekämpas genom ökade insatser på ar­betarskyddets område. Arbetsplatserna måste så långt som möjligt göras säkra och riskfria utifrån en mera total hälsosynpunkt. De anställdas möjligheter att utöva ett direkt inflytande över arbetsmiljön på den egna arbetsplatsen måste vidgas och fördjupas.

Mot denna bakgrund pågår ett omfattande reformarbete för att skapa en bättre arbetsmiljö och för att ge de anställda ökad trygghet och ett ökat inflytande över arbetsmiljön på den egna arbetsplatsen. Kraftiga satsningar har under de senaste budgetåren gjorts för att öka arbetar­skyddsstyrelsens resurser och för att intensifiera yrkesinspektionens in­satser ute på arbetsplatserna. Arbetarskyddsstyrelsens verksstyrelse om-bildades den 1 juli 1972. Arbetsmedicinska institutet har integrerats i arbetarskyddsstyrelsen. En översyn av yrkesskadestatistiken har satts i gång för att få en bättre och snabbare redovisning av yrkesskadefrå­gorna.

Ett utbyggnadsprogram för företagshälsovårdens läkarresurser och ett program för utbildning av personal för företagshälsovård håller samtidigt på att genomföras. En företagshälsovårdsdelegation med före­trädare för arbetsmarknadsparterna, sjukvården, arbetarskyddet m. fl. har knutits till arbetarskyddsstyrelsen.

Genom den vid 1971 års riksdag beslutade arbetarskyddsavgiften till­förs den nyinrättade arbetarskyddsfonden årligen ca 24 mUj. kr. för ökade insatser i fråga om forskning, utbUdning och information inom arbetsmiljöområdet.

Arbetstiden är också en viktig arbetsmiljöfråga. Den nya arbetstids­lagens bestämmelser om en successiv förkortning av veckoarbetstiden till 40 timmar har trätt i kraft fullt ut den 1 januari i år. En utredning har nyligen tillsatts med uppgift att göra en översyn av vissa regler i lagstiftningen om semester.

Arbetsmiljöutredningen har i uppdrag att göra en genomgripande översyn av arbetarskyddslagstiftningen och att pröva den offentliga tUl-synsorganisationen inom arbetarskyddet. Utredningen har nyligen läm­nat ett delbetänkande med förslag tUl ändrad lagstiftning på vissa viktiga områden och tUl en kraftig förstärkning av arbetarskyddets personal­resurser.

När det gäller lagstiftningen om arbetarskyddet, som senare kommer att behandlas i en särskild proposition, föreslår utredningen skärpta bestämmelser i flera avseenden. Nya. regler föreslås för att bredda skyddsombudens uppgifter och stärka deras ställning och handlings­möjligheter på arbetsplatsen. Vidare föreslås en rad bestämmelser som

2   Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bil. 7


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     18

syftar till att vidga skyddskommittéernas uppgifter och att ge dem en central ställning inom det lokala arbetarskyddet i företagen. Utred­ningen föreslår också särskilda åtgärder för att tillförsäkra skyddsombu­den och annan personal inom det lokala arbetarskyddet erforderlig ut­bildning. För bidrag till finansieringen av denna utbildning föreslår ut­redningen att arbetarskyddsfonden tillförs ytterligare ca 16 milj. kr. om året genom en höjning av arbetarskyddsavgiften. En utbildningsdelega­tion med bl. a. representanter för arbetsmarknadens parter föreslås knuten till arbetarskyddsstyrelsen.

Utredningens förslag omfattar även en prövning från arbetsmiljösyn­punkt redan på planeringsstadiet när det gäller arbetslokaler m. m. Vi­dare behandlas frågan om ansvaret för arbetarskyddsverksamheten på arbetsställen som är gemensamma för flera arbetsgivares anställda. Ut­redningen föreslår också skärpta påföljdsbestämmelser i de fall före­lagda skyddsåtgärder inte verkställs.

Utredningen har i sitt betänkande också behandlat den offentliga tillsynsorganisationen. Inom ramen för den organisation av arbetar­skyddsstyrelsen som genomfördes förra året har utredningen lagt fram förslag till betydande förstärkningar. Vidare redovisas förslag om upp­byggnaden av en arbetsmedicinsk filial i Umeå i enlighet med tidigare beslut av riksdagen. När det gäller den regionala organisationen föreslås att all tillsynsverksamhet i princip samlas under den allmänna yrkesin­spektionen och att nuvarande specialinspektioner så långt möjligt inte­greras i denna. Vidare föreslås en omfattande förstärkning av den all­männa yrkesinspektionens resurser och en ökning av antalet yrkesin­spektionsdistrikt.

Den centrala frågan om genomförandet av en på väsentliga punkter reformerad arbetarskyddslagstiftning den 1 januari 1974 kommer att redovisas i en särskild proposition till årets riksdag. Därvid kommer också att tas upp till närmare behandling vissa frågor om yrkesinspek­tionens organisation liksom frågan om en höjning av arbetarskyddsav­giften för att tillföra arbetarskyddsfonden ytterligare ca 16 milj. kr. om året för utbildning av skyddsombud m. m.

För att utan dröjsmål kunna genomföra en första etapp av personal­förstärkningarna för arbetarskyddet under budgetåret 1973/74 läggs förslag härom fram i statsverkspropositionen. Dessa förslag omfat­tar avsevärda personalförstärkningar för arbetarskyddsstyrelsen, in­rättandet av en arbetsmedicinsk filial i Umeå och en kraftig utbyggnad av resurserna för yrkesinspektionens verksamhet ute på arbetsplatserna. Sammanlagt tillförs arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen 84 nya tjänster för nästa budgetår. Anslagsökningen utgör sammanlagt drygt 9 milj. kr. och anslagen till arbetarskyddsstyrelsen och yrkesin­spektionen för nästa budgetår kommer därmed att uppgå till ca 58 milj. kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     19

IntemationeU samverkan

Det intemationella samarbetet på det socialpolitiska området är av stor omfattning. I anslagen till intemationeU samverkan ingår bl. a. Sve­riges kostnader för deltagande i intemationella arbetsorganisationen (ILO) och världshälsovårdsorganisationen (WHO). Från svensk sida har föreslagits att det internationella samarbetet I arbetsmiljöfrågoma skall tas upp vid en kommande konferens med ILO. Ett av Sverige finansie­rat ILO-möte rörande internationella säkerhetsföreskrifter för varvsin­dustrin anordnades i Göteborg i december 1972. De insatser som görs av WHO avser främst bistånd till olika länder för bekämpning av sjuk­domar och för annat hälsovårdsarbete.

Socialattachéer finns i Washington, London, Bryssel och Bonn. Deras huvuduppgifter är att förse såväl myndigheter som arbetsmarknadens parter med upplysningar i socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska frågor.

Inom ramen för det nordiska socialpolitiska samarbetet har satts igång en översyn av den nordiska konventionen om social trygghet. Med hänsyn till arbetsmiljöfrågornas ökade betydelse har vidare lagts fram förslag om upprättandet av en permanent nordisk samarbetskommitté på detta område.

Sverige innehar sedan år 1971 ordförandeposten i den europeiska familjeministerkonferensen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                20

Sammanställning

Anslagsförändringarna inom socialdepartementets verksamhetsområ­de i förhållande till riksstaten för budgetåret 1972/73 framgår av följan­de sammanställning (milj. kr.).

 

 

Anvisat

Förslag

Förändring

 

1972/73

1973/74

 

DRIFTBUDGETEN

 

 

 

Femte huvudtiteln

 

 

 

A.   Socialdepartementet m.m.

17,3      ■

21,1

-1-       3,8

B.   Allmän försäkring m.m.

10 328,4

12 862,9

-t-2 534,5

C.  Ekonomiskt stöd åt bam-

 

 

 

familjer m.m.

3 161,2

3 562,3

-1-   401,1

D.  Sociala serviceätgärder

579,8

705,8

+   126,0

E.   Myndigheter inom hälso- och

 

 

 

sjukvård, socialvård m.m.

107,7

114,2

-f       6,5

F.   Öppen hälso- och sjukvård

38,3

42,0

+       3,7

G.   Universitetssjukhus m.m.

598,3

663,0

-t-     64,7

H.   Övrig sjukhusvård m.m.

1 610,9

1 533,0'

-     77,9

I.    Ungdomsvärd m.m.

119,8

131,6

-f     11,8

J.   Nykterhetsvärd m.m.

214,5

232,1

+     11,6

K. Viss rehabiliterings-

 

 

 

verksamhet

294,6

267,31

-    27,31

L.   Arbetarskydd m.m.

48,7

57,8

+       9,1

M. Internationell samverkan

10,0

10,0

Summa för driftbudgeten          17129,6            20 203,1              -f 3 073,5

KAPITALBUDGETEN

Statens aUmänna fastighetsfond                  43,3                    16,7              —     26,6

Statens utlåningsfonder                                                                                  

Fonden för läneunderstöd                              51,0                   28,0                 -     23,0

Summa för kapitalbudgeten                94,3                   44,7              —     49,6

TotaU för socialdepartementet         17 224,0            20 247,8              -f 3 023,8

1 Tidigare kostnader delvis överförda till andra anslag.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                 21

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: Statsministem PALME, ministem för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYR­DAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet AspUng, anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1973/74 inom socialdepartementets verksamhetsområde, dock att de på driftbudgeten under punkterna C 1—4, D 2—6 och I 1—4 samt på kapitalbudgeten under punkterna II: 10.3 och V: 1 upptagna frågoma anmäls av statsrådet Odhnoff. Före­dragandena anför.

DRIFTBUDGETEN   Femte huvudtiteln

A. SOCIALDEPARTEMENTET M. M. A 1. Socialdepartementet

1971/72 Utgift            6 171 698

1972/73 Anslag          7 240 000

1973/74 Förslag         7 808 000

 

 

 

Beräknad ändring

 

1972/73

1973/74

Personal

 

 

Handläggande personal Övrig personal

54 . 39

 

93

Anslag

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

(även utrikes resor) Expenser Publikationstryck

6 756 000 18 000

85 000

316 000

65 000

-1-540 000 -f    2000

-1-  10 000 + 16000

 

7 240 000

-f 568 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     22

Kungl. Maj:t har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1965: 65 s. 19, SU 1965: 105, rskr 1965: 295) beslutat inrätta en ny tjänst för kansliråd i socialdepartementet. Med hänvisning till samman-ställiungen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Socialdepartementet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 7 808 000 kr.

A 2. Kommittéer m. m.

1971/72 Utgift            8 018 058              Reservation                 243 813

1972/73 Anslag         7 800 000

1973/74 Förslag       10 800 000

Socialdepartementet gav våren 1970 ut en social informations­broschyr, den s. k. socialkatalogen, som distribuerades till samtliga hushåll i landet. Sedan dess har viktiga förändringar genomförts på det sociala området. En ny upplaga av socialkatalogen bör därför utarbetas och distribueras tUl alla hushåll. För detta ändamål beräknar jag 2,5 milj. kr. under förevarande anslag. Medelsbehovet i övrigt för kom­mittéverksamheten m. m. under nästa budgetår beräknar jag till 8,3 milj. kr.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Kommittéer m. m.  för budgetåret  1973/74  anvisa ett reservationsanslag av 10 800 000 kr.

A 3. Försöksverksamhet m. m.

1971/72 Utgift            1733 902               Reservation              1687 398

1972/73 Anslag         2 000 000

1973/74 Förslag         2 000 000

Från detta anslag utgår bidrag tiU undersöknuigar, utvecklmgsarbete och försöksverksamhet inom socialdepartementets verksamhetsområde. Bidrag kan utgå bl. a. för prövning och utvärdering av nya metoder inom det sociala området liksom för undersöknmgar som tar sikte på en vidareutveckling av ett visst område, såväl när det gäller mål och me­toder som organisation och resursanvändning.

Från anslaget har bidrag hittills bevUjats för ett 20-tal olika projekt med anknytning dels till verksamheten inom bamstugor m. m., dels till olika frågor som är aktuella inom socialvården i allmänhet. Inom bam-stugeverksamheten har bidrag från detta anslag anvisats tUl ett omfat­tande utveckUngsarbete avseende barnstugeverksamhetens utformning och innehåU samt utbyggnadsplaneringen för kommunemas insatser för


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     23

barn i förskoleåldern. Vidare har gjorts undersökningar beträffande bl. a. integrering av handikappade bam, psykolog- och kuratorsmedverkan samt formema för samarbetet mellan föräldrar och personal inom bam-stugeverksamheten.

På det sociala området i övrigt pågår med bidrag från detta anslag försöksverksamhet som syftar till att med befintliga resurser finna lämpliga samarbetsformer inom det sociala området mellan olika myn­digheter och organ på det lokala planet. I anslutning till detta projekt har på initiativ av arbetsgruppen för låginkomstfrågor påbörjats två åt-gärdsmriktade undersökningar. Den ena undersökningen avser att kartlägga förekomsten av att enskilda personer och familjer drabbas onödigt hårt av exekutiva åtgärder t. ex. därför att de på gmnd av bristande information inte ansöker om existensminimum hos lokala skattemyndigheten. Den andra undersökningen avser att klarlägga be­hovet av särskilda insatser för omyndigförklarade psykiskt handikappa­de personer för att så långt möjligt bryta den isolering som vissa lever under.

Från detta anslag har också anvisats medel för ett planerings- och ut­vecklingsarbete för en socialcentral i Tierp. Andra projekt berör bl. a. socialvårdens organisation, åldringsvården, vården av alkoholmissbm­kare och narkotikamissbrukare, ungdomsvårdsskoleverksamheten samt fritidsverksamheten för barn och ungdom.

Den försöksverksamhet m. m. som kommit igång genom detta anslag är av stor betydelse for utvecklingen inom det sociala området. För fortsatt försöksverksamhet under nästa budgetår beräknar jag ett an­slagsbelopp på 2 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Försöksverksamhet m. in. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.


A 4. Extrautgifter

 

1971/72 Utgift

309 793

1972/73 Anslag

300 000

1973/74 Förslag

450 000


Reservation                 150 205


Anslaget för extra utgifter under nästa budgetår bör tas upp med 450 000 kr. Jag har därvid bl. a. räknat med att bidrag från detta anslag skall kunna utgå till Pensionäremas Riksorganisation. Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att tUI Extra utgifter för budgetåret 1973/74 anvisa ett reserva­tionsanslag av 450 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                 24

B ALLMÄN FÖRSÄKRING M. M.

Förslag om flera omfattande socialförsäkringsreformer kommer att läggas fram vid årets riksdag.

1970 års utredning om tandvårdsförsäkring har haft i uppdrag att klarlägga hur en tandvårdsförsäkring närmare bör utformas. Utredning­en har lagt fram förslag (SOU 1972: 81) om en allmän tandvårdsför­säkring som avses träda i kraft den 1 januari 1974. Tandvårdsförsäk­ringen föreslås ingå i den aUmänna sjukförsäkringen och ge ersättning med i regel 50 % av tandvårdskostnaderna för alla personer fr. o. m. 17 års ålder. För yngre personer föreslås landstingen få ett lagfäst an­svar att lämna avgiftsfri tandvård. Försäkringen avses gälla både för folktandvårdens vuxentandvård och för sådana privatpraktiserande tandläkare som ansluter sig till försäkringen och därvid förbinder sig att tUlämpa den maximitaxa för tandbehandlingar som föreslås införd. Kostnadema för den föreslagna tandvårdsförsäkringen har av utred­ningen beräknats tUl ca 650 milj. kr. första året. Utredningsförslaget remissbehandlas f. n. Jag avser att i annat sammanhang förorda att proposition om genomförande av en allmän tandvårdsförsäkring läggs fram till vårsessionen vid årets riksdag.

Sjukpenningutredningen har i sitt betänkande (SOU 1972: 60) föresla­git en höjning av ersättningsnivån för sjukpenningen från den allmänna försäkringen och att sjukpenningförmånerna görs skattepliktiga. De avses även bli pensionsgrundande för ATP. Därmed blir sjukpenningen jämförbar med sjuklön från arbetsgivaren. Sjukpenningen skall enligt utredningen utgöra 90 % av den försäkrades sjukpenninggmndande arbetsinkomst upp till en årsinkomst som motsvarar 7 1/2 basbelopp, vilket f. n. innebär 54 700 kr. Avdrag för preliminär skatt skall göras av försäkringskassorna. Denna omläggning kan genomföras den 1 ja­nuari 1974. Jag avser att i annat sammanhang förorda att proposition även i denna fråga läggs fram till vårsessionen vid årets riksdag.

FamiljepoHtiska kommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 1972: 34) bl. a. föreslagit att den nuvarande moderskapsförsäkringen görs om tUI en föräldraförsäkring som även innefattar rätt till sjukpenning vid vård av sjukt barn. Dessa förmåner, som kommer att beröras närmare i in­ledningen till avsnitt C, förutsätts bli beskattade enligt samma regler som för övriga sjukpenningförmåner. Kostnaderna för dessa reformer be-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     25

räknas tUl ca 215 milj. kr. för helt år. Kommittén föreslår också en höjning av det vårdbidrag från folkpensioneringen som utgår för svårt handikappade barn. Vårdbidraget avses samtidigt bli beskattat. Vidare föreslås en anpassning av barnpensionsförmånerna för att få bättre över­ensstämmelse med de förmåner som utgår i form av bidragsförskott. För dessa reformer kan kostnaderna beräknas till 60 milj. kr. om året. Avsikten är att förslag om genomförande av reformer i nämnda avseen­den skall läggas fram i en särskild proposition till vårsessionen vid årets riksdag med ikraftträdande den 1 januari 1974.

De nämnda reformerna avseende tandvårdsförsäkringen, sjukpenning­försäkringen och föräldraförsäkringen beräknas medföra att sjukförsäk­ringens totala omslutning för år 1974 ökar med närmare 3 900 milj. kr. jämfört med år 1973. I anslutning till reformförslagen kommer att läg­gas fram förslag till nya finansieringsregler för sjukförsäkringen. Reg­lerna bör därvid förenklas och göras enhetliga för hela den obligato­riska sjukförsäkringen. När det gäller nivån för statsbidraget kommer jag, bl. a. med hänsyn till att sjukpenningförmånerna kommer att ut­göra skattepliktig inkomst, att förorda att statsbidrag skall utgå med en tredjedel av samtliga kostnader som hänför sig till sjukförsäk­ringen. En riktpunkt bör vidare vara att ca 40 % av sjukförsäkringens kostnader täcks genom arbetsgivaravgifter, medan återstående drygt 25 % täcks genom avgifter från de försäkrade. I fråga om arbetsgivar­avgiften uppnås nämnda kostnadsandel om avgiften i anslutning tUl ge­nomförandet av reformförslagen den 1 januari 1974 fastställs till 3,8 % av löneunderlaget, vUket innebär en höjning med 0,6 procenten­heter och beräknas tillföra försäkringen ca 665 milj. kr. för helt år. Här­igenom kan höjningen av den enskildes avgifter för de väsentligt förbätt­rade förmåner som följer av tandvårdsförsäkringen, föräldraförsäkring­en och reformeringen av sjukpenningförsäkringen begränsas till i genom­snitt ca 70 kr. per försäkrad och år eller totalt i runt tal 250 mUj. kr. Sjukförsäkringsavgiftens konstruktion bör samtidigt ändras så att den på ett bättre sätt än nu anpassas till den enskUdes inkomstnivå.

Avsikten är att i en särskild proposition samtidigt med de nämnda reformförslagqen lägga fram förslag även beträffande ATP-avgiften för år 1974. Jag kommer därvid att förorda att nuvarande avgiftsnivå på 10,5 % för ATP-avgiften bibehålls oförändrad även för år 1974 i stället för den höjning till 11 % som tidigare fastställts. Frågan om avgifts­uttaget för ATP under den följande femårsperioden kommer att prövas på grundval av ett förslag från riksförsäkringsverket som f. n. remiss­behandlas.

Samtidigt som genomförandet av de nämnda socialförsäkringsre­formerna aktuaUseras fortsätter utredningsarbetet avseende andra vik­tiga delar av den allmänna försäkringen. Jag vill här erinra om den översyn  som  inom  pensionsålderskommittén  pågår  beträffande  hela


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7   Socialdepartementet


26


det regelsystem som gäller för uttag av ålderspension från folkpensione ringen och ATP. Utredningen skall behandla såväl frågan oni en allmäi sänkning av pensionsåldern som frågan om en mera rörlig pensions ålder. Utredningen skall också pröva de problem som hör sammar med frågan om standardsäkring inom den allmänna pensioneringen.

Utvecklingen på socialförsäkringens område belyses av att samhället! insatser inom den allmänna försäkringen i år beräknas omfatta ca 14 OOC milj. kr. för folkpensioner och ATP samt ca 6 500 milj. kr. för sjukför­säkringen, dvs. sammanlagt i runt tal 20 500 milj. kr. jämfört med ca 11 000 milj. kr. för fem år sedan.

Antalet folkpensionärer och kostnadsutvecklingen för folkpensioner­na framgår av följande sammanställningar. Beräkningama för åren 1973 och 1975 utgår från nuvarande lagstiftning.

Kostnadsutvecklingen beror främst på standardhöjningar av pensio­nerna och en anpassning av pensionsbeloppen till förändringar i penning­värdet. Den betydande kostnadsökningen beror också på den fortlöpan­de förändringen av befolkningsstrukturen med ett ökande antal åldring-

Antal folkpensionärer

 

I början

Ålders-

Förtids-

Hustru-

Änke-

Barn-

Invalid-

Summa

Kommunalt

av år

pension

pension

tillägg

pension

pension

ersättning

 

bostads­tillägg

1960

738 800

143 100

33 700

55 000

27 000

 

997 600

538 000

1965

827 200

150 600

41700

84 400

35 900

5 200

1 145 000

580 700

1970

946 600

187 900

53 700

100 700

34 300

10 700

1 333 900

657 900

19731

1012 000

250 000

68 000

106 200

34 000

12 500

1 482 700

735 000

1975'

1 058 000

265 000

71 500

107 500

34 000

13 500

1 549 500

760 000

Genom-

 

 

 

 

 

 

 

 

snittlig årlig

 

 

 

 

 

 

 

 

1960—1964

17 700

1500

1 600

5 900

1800

1 000

29 500

8 500

1965—1969

23 900

7 450

2 400

3 250

— 300

1 100

37 800

15 450

1970—1974'

22 300

15 400

3 550

1 350

—   50

550

43 100

20 400

1 Beräknat

Folkpensionskostnaderna i milj. kr.

 

Är

Ålders-

Förtids-

Änke-

Övrigt

Summa

Kommunalt

 

pension

pension

pension, barn­pension

 

 

bostads­tillägg

1960

2 001

378

115

84

2 578

275

1965

3 146

577

345

131

4199

449

1970

5 180

1 040

590

244

7 054

849

1971

5 905

1 350

660

310

8 225

991

19721

6 480

1 550

710

350

9 090

1075

19731

7140

1 770

765

395

10 070

1 175

1 Beräknat


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     27

ar. Vidare har antalet personer med förtidspension ökat kraftigt undei de senaste åren. ökningen beror till stor del på de förbättrade möjlighe­terna som den 1 juli 1970 infördes för äldre förvärvsarbetande med tungt eller pressande arbete att få förtidspension i form av folkpension och ATP. Möjlighetema att få sådan förtidspension har utökats ytterligare fr. o. m. den 1 juli 1972. Äldre förvärvsarbetande som blir utförsäkrad från arbetslöshetsförsäkringen och inte kan få nytt arbete har nu rätt till förtidspension i omedelbar anslutning till att förmånerna från arbets­löshetsförsäkringen upphör att utgå. Detsamma gäller för den som uppburit omställningsbidrag under 21 månader.

Folkpensionens årsbelopp — inräknat pensionstillskott men frånsett kommunala bostadstillägg — är f. n. 7 446 kr. för en ensam pensionär och 11 972 kr. för ett pensionärspar. Den 1 juli 1973 genomförs den femte etappen av det år 1969 beslutade programmet för årliga folkpen­sionshöjningar genom pensionstUlskott. En pensionär som inte kunnat förvärva ATP eller som har lågt ATP-belopp får därigenom en ny stan­dardhöjning av sin folkpension med 219 kr. resp. 438 kr. för makar. Pensionstillskotten uppgår därmed till 1 095 kr. om året för ensam pen­sionär och 2 190 kr. för pensionärspar. De nämnda beloppen är be­räknade på grundval av nuvarande basbelopp 7 300. Härtill kommer de pensionshöjningar som genom indexreglerna automatiskt följer av förändringar i konsumentpriserna. Sammanlagt beräknas folkpensio­nens årsbelopp (inkl. pensionstiUskotten) under loppet av detta år öka med omkring 750 kr. för en ensam pensionär och med ca 1 300 kr. för ett pensionärspar.

Jag beräknar att statens sammanlagda folkpensionskostnader under nästa budgetår kommer att öka med 1 155 milj. kr. Därav hänför sig 185 milj. kr. till höjningen av pensionstUlskotten, 305 rrulj. kr. beror på ett ökat antal ålders- och förtidspensionärer och 635 milj. kr. är be­räknade kostnader för värdesäkringen av folkpensionerna. Jag har vi­dare beräknat ca 30 mUj. kr. för de förbättringar av barnpensionerna och vårdbidragen till handikappade barn fr. o. m. den 1 januari 1974 som jag berört i det föregående. Anslagsbehovet för folkpensioner under budgetåret 1973/74 uppgår därmed till 10 560 milj. kr. Kommunemas kostnader för de kommunala bostadstilläggen till folkpensionärerna be­räknas för samma tid till 1 200 milj. kr. De sammanlagda folkpensions-kostnaderna under nästa budgetår beräknas alltså till ca 11 760 milj. kr.

Utbetalningen av ATP-pensioner får för varje år allt större betydelse. F. n. får ca 620 000 personer pension från ATP, varav ca 340 000 är ålderspensionärer. Såväl antalet pensionärer som utgående pensioners ge­nomsnittsbelopp ökar kraftigt för varje år. Antalet ATP-pensionärer och kostnadsutvecklingen för ATP-utbetalningarna framgår av följande sam­manställning. Beräkningarna för åren 1973 och 1975 utgår från nuva­rande lagstiftning och nuvarande basbelopp 7 300 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                      28

ATP:s utveckling

 

 

Ålders-

Förtids-

Änke-

Barn-

Summa

 

pension

pension

pension

pension

 

Antal pensionärer i

 

 

 

 

 

böljan av är

 

 

 

 

 

1963

2 500

4 500

6 400

4 200

17 600

1965

51300

17 600

19 600

12 700

101 200

1970

224 600

70 300

68 100

30 000

393 000

1973 (beräknat)

338 000

137 000

107 000

36 500

618 500

1975 (beräknat)

410 000

165 000

137 000

40000

752 000

Genomsnittlig årlig

 

 

 

 

 

ökning

 

 

 

 

 

1965—1969

34 650

10 550

9 700

3 450

58 350

1970—1974

37 100

18 950

13 800.

2 000

71800

Pensionskostnader

 

 

 

 

 

mUj. kr. år

 

 

 

 

 

1963

7

9

14

5

35

1965

57

47

48

16

168

1970

560

359

195

52

1 166

1973 (beräknat)

1 350

1000

390

85

2 825

1975 (beräknat)

2 000

1325

550

100

3 975

Avsikten är att i en särskild proposition till årets riksdag lägga fram förslag angående ATP för utländska sjömän.

Sjukförsäkringen har genomgått en kontinuerlig utveckling med be­tydelsefulla reformer praktiskt taget varje år sedan nutten av 1960-ta-Jet. Ersättningsnivån inom sjukpenningförsäkringen har höjts väsentligt och de tidigare karensdagarna har avskaffats. Förbättrade läkemedels-rabatter har införts och sänkt medicinkostnaderna väsentligt för den en­skUde. Ett enhetligt ersättningssystem har införts för läkarvård i sam­hällets regi. Denna reform har fått stor sjukyårdspolitisk betydelse sam­tidigt som den gjort läkarvården tillgänglig för en runlig kostnad sär­skilt för den som behöver mera omfattande läkarvård. Reglema för re­seersättningar har utvidgats och förenklats. Sjukförsäkringens ersätt­ningsregler med undantag för moderskapsförsäkringen har gjorts lika för män och kvinnor.

Kostnadsutvecklingen för sjukförsäkringen framgår av följande sam­manställning (milj. kr.).

År          Grund-    TUläggs- Moder-   Lake- Lakar- Övriga   Förvalt-     Summa

sjukpen-  sjukpen-  skåps-     medel värd     sjuk-      nings-

ning och   ning        hjälp                                  hjälps-   utgifter

barn-                                                                 utgifter

tillägg

 

1960

176

424

62

86

163

150

70

1 131

1965

360

779

229

176

252

203

166

2165

1970

567

2 095

367

516

511

422

316

4 794

1971

583

2 278

425

607

560

460

372

5 285

1972'

576

2 440

467

750

585

527

420

5 765

19731

576

2 545

519

920

845

645

462

6512

1 Beräknat


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     29

Som jag nämnt kommer omfattande reformförslag avseende sjukför­säkringen att läggas fram för årets riksdag.

På yrkesskadeförsäkringens område pågår en genomgripande översyn av förmånsreglema. Yrkesskadeförsäkringskormnittén har i uppdrag att utarbeta förslag till åtgärder för att förbättra samordningen mellan yr­kesskadeförsäkringen och den allmänna pensioneringen samt förslag tUl utbyggnad av vissa förmåner inom yrkesskadeförsäkringen. Utöver kom­pensation för inkomstbortfall vid yrkesskada skall förslag utarbetas tUl en särskild ersättningsform för det handikapp i andra avseenden som skadan förorsakar.

På grundval av ett delbetänkande från yrkesskadeförsäkringskonunit-tén har i prop. 1973: 4 lagts fram förslag om decentrahsering från riks­försäkringsverket till försäkringskassorna av handläggningen av vissa yr­kesskadeärenden.

På initiativ av arbetsgruppen för låginkomstfrågor har riksförsäkrings­verket och försäkringskassorna startat en undersökning beträffande dem som inte är berättigade till sjukpenning utan enbart till sjukvårdsförmån. Undersökningens syfte är att få klarlagt om den försäkrades försäk­ringsskydd vid sjukdom är tillgodosett erUigt bestänunelserna i lagen om allmän försäkring. I annat fall skall försäkringskassan vidta åtgär­der i form av omplacering i sjukpenningklass eller utredning om rätt tUl förtidspension etc. I vissa fall kan den försäkrade vara i behov av kon­takt med annat socialt organ för rehabiliteringsåtgärder eller olika slag av vård eller service.

Arbetsgruppen för låginkomstfrågor har också pekat på att det social­politiska reformarbetet kommit att täcka allt flera behovsområden ge­nom ett efter hand alltmera utbyggt och differentierat system och att detta ställer krav på en god överblick av det socialpolitiska systemets konsekvenser beträffande rätten till sociala förmåner i olika situationer. På förslag av arbetsgruppen har mot bakgrund härav i juni 1972 till­kallats en sakkunnig med uppdrag att gå igenom det socialpolitiska bi­dragssystemet i syfte att klarlägga eventuella brister i avseende på sam­ordningen av olika bidragsformer.

Flera utredningsuppdrag som berör den allmänna försäkringen har lämnats till riksförsäkringsverket och socialstyrelsen. Jag vill här nämna frågan om reglerna för sjukförsäkringens ersättning för privatläkarvård och en undersökning om invaliditetsförmånerna inom den allmänna för­säkringen.

På det administrativa området pågår ett omfattande utredningsarbete inom den s. k. RAFA-utrednLngen angående möjlighetema att bl. a. ge­nom användning av den moderna ADB-tekniken rationalisera admi­nistrationen inom den allmänna försäkringen. En successiv omläggning av stora delar av de administrativa rutinerna skall genomföras i anslut­ning till att riksförsäkringsverket tar i bmk en ny ADB-anläggning i


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


30


Sundsvall hösten 1973. Vidare pågår en utredning om överflyttning från riksförsäkringsverket till de lokala skattemyndigheterna av arbetet med arbetsgivaravgifterna till den allmänna försäkringen m. m.

B 1. Försäkringsdomstolen

1971/72 Utgift                2 367 776

1972/73 Anslag               2 615 000

1973/74 Förslag              2 795 000

Försäkringsdomstolen är högsta prövningsinstans för socialförsäk­ringen. Den har att pröva sådana beslut av riksförsäkringsverket, för­säkringsrådet eller tillsynsmyndigheten för erkända arbetslöshetskassor, över vilka besvär anförts eller vilka underställts domstolens prövning. Domstolen utgörs f. n. av nio lagfarna och nio icke lagfama ledamöter.

1972/73         Beräknad ändring 1973/74

Försäkrings-  Departe-domstolen      mentschefen


Personal

Domare Föredragande Övrig personal

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser


 

 

9 9

12

30

2 304 000

-f 149 000

+ 164 000

3 000

16 000

-f  1000

-f  1000

192 000

-1-  7 000

-f 11 000

100 000

-f-  4 000

-f  4 000

2 615 000

-f 161 000

-f 180 000


Försäkringsdomstolen

1.    Löne- och prisomräkning -1-161 000 kr.

2.    O-alternativet skulle innebära personalminskning, t. ex. med en föredragande och ett kvalificerat biträde, och leda till en ökad väntetid för ärenden hos domstolen.

Departementschefen

Med  hänvisning  till  sammanställrungen  hemställer jag  att  Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Försäkringsdomstolen för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 795 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


31


B 2. Försäkringsrådet

1 507 000 1 630 000

1971/72 Utgift            1423 363

1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


Försäkringsrådet har att följa yrkesskadeförsäkringens tillämpning och utveckling och utgör första besvärsinstans i yrkesskadeärenden m. m. Rådet består av minst sju ledamöter, varav två representerar arbetsgivarna och två arbetstagarna.

1972/73         Beräknad ändring 1973/74

Försäkrings-  Departe-
rädet           mentschefen

 

Personal

 

 

 

Domare Föredragande Övrig personal

6 6

7

z

z

 

19

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

Därav engångsutgifter

1412 000

2 500

1000

58 500

33 000

(1 200)

+ 122 200

+   13 200

4-        600

(—     1 200)

+ 108 000

-f   14 000

-t-     1000

(—     1 200)

 

1 507 000

-f 136 000

+ 123 000

Försäkringsråde t

1.          Löne- och prisomräkning m. m. -f-136 000 kr.

2.          0-altemativet skulle innebära personalminskning eller begräns­ning av medverkan från medicinsk expertis och leda till att försäk­ringsrådet inte kunde fullgöra sina uppgifter på ett godtagbart sätt.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Försäkringsrådet för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 1 630 000 kr.


B 3. Riksförsiikringsverket

44 392 000 56 173 000

1971/72 Utgift          42 046 688

1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


Riksförsäkringsverket är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör den allmänna försäkringen, dvs. sjukförsäkring, folkpensione-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


■32


ring och tiUäggspensionering. I verkets uppgifter ingår bl. a. att utöva tUlsyn över de allmänna försäkringskassorna, som är lokala organ för den allmätma försäkringen. Utbetalning av folkpension och tiUäggspen-sion sker i huvudsak genom verkets försorg. Verket bedriver vidare för­säkringsverksamhet enligt lagstiftning om yrkesskadeförsäkring och krigsförsäkring för sjömän m. fl. samt handlägger ärenden om ersättning vid kroppsskada under militärtjänstgöring. I verket handläggs även ärenden angående debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter och åt­gärder till förebyggande och hävande av invaliditet. Verket är första be­svärsinstans enligt lagen om allmän försäkring. Verket är vidare redovis­ningscentral och har ett revisionskontor för ett antal statsmyndigheter.

Riksförsäkringsverkets styrelse utgörs av en generaldirektör och en överdirektör samt fem särskilt förordnade ledamöter. Verket är organi­serat på en administrativ avdelning, en försäkringsavdelning, en be­svärsavdelning, en yrkesskadeavdelning och två fristående byråer, ma-tematisk-statistiska byrån och utredningsbyrån. Avdelningarna är orga­niserade på sammanlagt elva byråer och två fristående sektioner.

 

 

1972/73

Beräknad ändrmg 1973/74

 

 

Riksförsäk-

Departements-

 

 

ringsverket

chefen

Personal

 

 

 

 

 

Sektionschefer och högre

 

 

 

 

 

personal

54

-f

3

-f

3

Handläggande personal

190

-1-

31

-f

17

<)vrig personal

690

24

43

 

934

-f

10

23

Äncina

 

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

 

Lönekostnader

47 370 000

-f

7 678 000

+

5 936 000

Sjukvård

147 000

 

 

Reseersättningar

260 000

+

380 000

-1-

336 000

Därav utrikes resor

(7 000)

(

-)

(

-)

Lokalkostnader

3 585 000

+

1474 000

+

1 500 000

Kostnader för drift av data-

 

 

 

 

 

rnaskinanläggning m. m.

3 350 000

+

7 919 000

-f

7 500 000

■Övriga expenser

3 300 000

+

386 000

-1-

246 000

Därav engångsutgifter

(2 000)

(-

2 000)

(-

2 000)

Summa utgifter

58 012 000

-f 17 837 000

-fl5 518 000

Inkomster

 

 

 

 

 

Försäljning av publikationer

 

 

 

 

 

m. m.

20 000

 

 

Ersättning från allmänna

 

 

 

 

 

pensionsfonden

13 600 000

-f

4102 000

4-

3 737 000

Nettoutgift

44 392 000

-f-13 735 000

+ 11781000

Bidrag tUl riksförsäkringsverket

 

 

 

 

och försäkringsrådet, som

 

 

 

 

 

redovisas på driftbudgetens

 

 

 

 

 

inkomstsida

13 000 000

+■■

1 000 000

+

1000 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                33

Riksförsäkringsverket

1.         Löne- och prisomräkning -f 4 384 000 kr.

2.    O-alternativet skulle innebära ständigt ökande ärendebalans eller begränsning av ADB-systemets fortsatta utveckling inom den aUmänna försäkringen.

3.    Lagbyrån behöver förstärkas med en byråsekreterare vid ombuds-mannasektionen ( + 61 000 kr.).

4.    Arbetsuppgifterna på tillsynsbyrån har till följd av bl. a. de ofta förekommande ändringarna av försäkringens regelsystem successivt ökat. Vidare tillkommer nya arbetsuppgifter om administrationen av de allmänna barnbidragen läggs på riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. För nödvändig ökning av främst informations- och inspektionsverksamheten erfordras två byrådirektörer. TUlsynsbyråns lä­kemedelsgrupp kan minskas med en biträdestjänst. (+126 000 kr.)

5.    På avgiftsbyrån behövs personalförstärkning med två amanuenser och två biträden. (+189 000 kr.)

6.    EnUgt beslut av riksdagen (prop. 1971: 29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196) skall tekniska byrån omlokaliseras till Sundsvall. Vidare skall ett nytt datamaskinsystem ersätta nuvarande ADB-anläggning. Verk­samheten i Sundsvall kommer att successivt byggas upp under tiden sep­tember 1972-januari 1974. Allteftersom arbetsuppgifterna överförs till Sundsvall minskar verksamheten i Stockholm. Vissa arbetsuppgifter skall dock vara kvar i Stockholm tills vidare för att senare bl. a. kunna decentraliseras till de allmänna försäkringskassorna. F. n. är antalet tjänster vid tekniska byrån 192. För enheten i Sundsvall har fastställts ny organisation omfattande 139 tjänster. Om de allmänna barnbidragen skall utbetalas genom riksförsäkringsverket behövs ytterligare tre by­råassistenter samt stansningspersonal motsvarande två årstjänster.

Den i Stockholm tills vidare kvarvarande verksamheten på tekniska byrån bör efter viss omorganisation, varvid två biträdestjänster kan bytas ut mot en tjänst som assistent, omfatta 65 tjänster. Genom den successiva anpassningen av personaluppsättningen i Sundsvall och Stockholm måste en del tjänster dubbleras under viss tid. Personalen måste dessutom utbildas för de nya datarutinerna i Sundsvall. ( + 2 739 000 kr.)

7.  Enligt beslut av riksdagen (prop. 1967: 147, 2LU 1967: 68, rskr
1967: 401), skall riksförsäkringsverket fr. o. m. år 1974 slutligt överta
de s. k. socialförsäkringsbolagens verksamhet. För ökade arbetsuppgif­
ter på yrkesskadeavdelningen till följd härav behövs personalförstärk­
ning fr o. m. den 1 januari 1974 med 23 tjänster, nämligen fyra byrå­
direktörer, fyra byråassistenter, sju assistenter, sex biträden och två ex­
peditionsvakter. A andra sidan kan —■ om det av yrkesskadeförsäkrings­
kommittén framlagda förslaget (Ds S 1972: 3) om decentralisering tiU

3    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bil. 7


 


Prop. 1973:1    Bilaga;7    Socialdepartementet                                     34

försäkringskassorna av vissa sjukersättningsärenden genomförs — yr­kesskadeavdelningens personal successivt minskas, i huvudsak fr. o. m. årsskiftet 1973/74, med sammanlagt 50 tjänster, nämligen med fyra byrå­direktörer, fyra förste byråsekreterare, sex byråassistenter, tre assistenter och 33 biträden. (— 574 000 kr.)

8.      Den kraftiga ökningen av antalet ärenden på besvärsavdelningen har medfört alltför långa väntetider för de försäkrade. Ytterligare en be­svärsbyrå bör därför inrättas omfattande en byråchef, fyra byrådirektö­rer, tre förste byråsekreterare och fyra biträden. Om riksförsäkringsver­kets engagemang med vissa invaliditetsförebyggande åtgärder avvecklas kan två biträdestjänster dras in. (+ 696 000 kr.)

9.      För arbetet vid den vid kanslibyrån inrättade redovisningscentralen — under vilken ytterligare myndigheter skall inordnas -— och de ökade arbetsuppgifter som beror på överföringen till riksförsäkringsverket av socialförsäkringsbolagens yrkesskadeverksamhet behövs förstärkning vid kanslibyrån med en byrådirektör och ett biträde. ( + 121 000 kr.)

10.   För RAFA-utredningen behövs ökade medel för lönekostnader
( + 198 000 kr.).

Departementschefen

Under punkten C 1. kommer alt förordas att administrationen av de allmänna barnbidragen skall föras över till riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. För tekniska byråns arbete med barn­bidragen beräknar jag medel för tre byråassistenter och övergångsvis stansningspersonal motsvarande två årstjänster (6).

För den nya ADB-enheten som håller på att byggas upp i Sundsvall beräknar jag i enlighet med verkets förslag 7 907 000 kr. i personalkost­nader inkl. erforderliga extra personalinsatser i samband med omlägg­ningen av ADB-systemet. Den nya ADB-anläggningen i Sundsvall beräk­nas vara i drift hösten 1973. Personalkostnaderna för den del av tek­niska byrån som tills vidare bör finnas kvar i Stockholm beräknar jag till 3 097 000 kr., varvid i enlighet med verkets förslag två biträdes­tjänster byts ut mot en tjänst som assistent (6).

Överföringen till riksförsäkringsverket av de s.k. socialförsäkringsbo­lagens återstående verksamhet den 1 januari 1974 innebär betydligt ökad arbetsbelastning på yrkesskadeavdelningen. Jag beräknar därför medel för två byrådirektörer, tre byråassistenter, fem assistenter, fyra biträden och två expeditionsvakter. I prop. 1973: 4 föreslås att hand­läggningen av bl. a. sjukersättningsärenden inom yrkesskadeförsäkring­en flyttas över från riksförsäkringsverket tUl försäkringskassorna med början den 1 juli 1973. Tandskadeärendena bör decentraliseras i an­slutning till att tandvårdsförsäkringen genomförs den 1 januari 1974. Därigenom beräknas yrkesskadeavdelningens personalbehov successivt minska med fem byrådirektörer, fyra förste byråsekreterare, sju byrå-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                      35

assistenter, tre assistenter och 40 biträden, eller med sammanlagt 59 tjänster. Jag har beaktat detta vid beräkningen av medelsbehovet (7).

Med hänsyn till det ökade antalet ärenden på besvärsavdelningen an­ser jag att ytterligare en besvärsbyrå behövs f. n. Ett göromålsförord-nande som byråchef bör inrättas tills vidare. Jag beräknar medel härför och dessutom för två byrådirektörer, en förste byråsekreterare och två biträden på besvärsavdelningen. TUl följd av att riksförsäkringsverkets särskilda verksamhet med vissa invaliditetsförebyggande åtgärder enligt riksdagens beslut (prop. 1972: 104, SoU 1972: 37, rskr 1972: 286) skall läggas om bör två biträdestjänster dras in (8).

I övrigt beräknar jag medel för ytterligare en förste byråsekreterare och ett biträde vid kanslibyrån (9). På tUlsynsbyrån kan en biträdes­tjänst dras in (4). För RAF A-utredningens arbete beräknar jag samman­lagt 3,5 milj. kr.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 56 173 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föieslår rUssdagen

att till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 56 173 000 kr.

B 4. Folkpensioner

1971/72 Utgift 8 657 984 503 1972/73 Anslag 9 403 000 000 1973/74 Förslag 10 560 000 000

1 Därav 13 OOOOOO kr. under anslaget Vissa invaliditetsförebyggande åtgärder m. m.

Från detta anslag bekostas folkpension i form av ålderspension, för­tidspension, änkepension och barnpension samt hustrutillägg, barntillägg och invaliditetstillägg till den som uppbär ålders- eller förtidspension. Härifrån bekostas också vårdbidrag till handikappade barn samt invali­ditetsersättning tUl handikappad över 16 år som inte uppbär folkpen­sion. Ålderspension liksom hel förtids- eller änkepension utgår för år räknat med 90 % av fastställt basbelopp för ensam pensionär och med sammanlagt 140 % för två pensionsberättigade makar. För den som inte kunnat förvärva ATP eller som har lågt ATP-belopp kompletteras folk­pensionen med pensionstillskott, som innevarande budgetår utgår med 12 % av basbeloppet för en ensam pensionär och med 24 % av basbe­loppet för ett pensionärspar. Basbeloppet fastställs för varje månad och har för januari 1973 fastställts till 7 300 kr.

Bestämmelserna om de nämnda folkpensionsförmånerna återfinns i lagen (1962: 381) om allmän försäkring (ändrad senast 1972: 714),.lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpen­sion (ändrad senast 1970: 189) och lagen (1969: 205) om pensionstiU-skott (ändrad senast 1971: 276).


 


Prop. 1973:1


Bilaga7


Socialdepartementet


36


Riksförsäkringsverket

Vid beräkningen av folkpensionskostnaderna under budgetåret 1973/74 har riksförsäkringsverket utgått från ett uppskattat antal pen-sionstagare i januari 1974, vilken månad ansetts representativ för hela budgetåret. Verket har därvid gjort följande uppskattning beträffande antalet pensionärer med olika slag av pensionsförmåner.

 

Pensionsförmån

Antal

Uppskattat antal personer

Föränd-

 

personer

Jan. 1973

Jan. 1974

ring un-

 

Jan. 1972

 

 

der 1973

Huvudförmån

 

 

 

 

Ålderspension

990 000

1012 000

1 035 000

+ 23 000

Förtidspension

230 000

250 000

260 000

+ 10 000

Hustrutillägg

65 000

68 000

70 000

+   2 000

Änkepension, huvudfall

86 000

90 000

93 000

+   3 000

övergångsfall

19 000

16 200

14 000

—   2 200

1 n vaUditetsersättning

 

 

 

 

(inkl. värdbidrag)

12 000

12 500

13 000

+      500

Barnpension

34 000

34 000

34 000

Summa pensionstagare

1 436 000

1 482 700

1 519 000

+ 36 300

Tilläggsförmån

 

 

 

 

Invaliditetstillägg

12 300

13 000

13 500

+      500

Bamtillägg (antal barn)

13 800

15 000

15 500

+      500

På grundval av ett basbelopp på 7 300 kr. beräknar riksförsäkrings­verket anslagsbehovet för budgetåret 1973/74 tUl 9 920 milj. kr.

För innevarande budgetår disponerar riksförsäkringsverket det sär­skilda anslaget Vissa invaliditetsförebyggande åtgärder m. m. Från an­slaget bekostas viss behandling och vård åt enskilda personer i syfte att förebygga handikapp eller höja handikappades förmåga att reda sig själva. Fr. o. m. den 1 juli 1973 skall sådan behandling och vård be­kostas av sjukvårdshuvudmännen i de fall det inte gäller sådana under­sökningar och utredningar som för den allmänna försäkringens behov utförs vid riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn, Tranås och Are. Övergångsvis tUl utgången av år 1974 skall visst bidrag utgå till vederbörande landsting avseende de lasarettsavdelningar i Lund, Umeå och Boden, som f. n. disponeras av riksförsäkringsverket (prop. 1972: 104, SoU 1972: 37, rskr 1972: 286).

Antalet vårdplatser på riksförsäkringsverkets tre sjukhus förväntas under nästa budgetår vara i stort sett oförändrat (600). Av dessa beräk­nas en fjärdedel komma att avse undersöknings- och utredningsfall för den aUmänna försäkringen. Kostnaderna härför skall ersättas av stats­medel. Ökade driftkostnader medför en höjning av kostnaden per vård­dag. Medelsbehovet beräknas tUl 13,4 milj. kr., varav 6,4 milj. kr. avser de tre sjukhusen och 7,0 milj. kr. det bidrag som övergångsvis skall utgå till de lasarettsanslutna avdelningarna. Hos verket finns f. n. ca 200


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                       37

ärenden vari beslut föreligger om bidrag till tandvård eller foniatrisk behandling, men där ersättning ännu ej utbetalts. Då vården eller be­handlingen i fråga ofta pågår lång tid måste verket räkna med att även under budgetåret 1973/74 kunna betala ut ersättning för detta ändamål och ett belopp av 100 000 kr. behövs för ändamålet.

Departementschefen

Den femte etappen av 1969 års program för årliga folkpensionshöj­ningar genom pensionstillskott genomförs den 1 juli 1973. De pensionä­rer som inte kunnat förvärva ATP eller som har ATP-belopp som under­stiger en garantinivå får då en ny standardhöjning av sin folkpension. Denna standardhöjning utgör 3 % av basbeloppet och blir 219 kr. för en ensam pensionär och 438 kr. för ett pensionärspar om man utgår från det nuvarande basbeloppet 7 300 kr. Pensionstillskotten uppgår därmed till 15 % av basbeloppet eller 1 095 kr. om året för en ensam pensionär och 2 190 kr. för ett pensionärspar räknat på nuvarande basbelopp. Kostnaden för höjningen av pensionstillskotten beräknas till 185 milj. kr. för nästa budgetår.

Härutöver kommer folkpensionen att höjas automatiskt vid föränd­ringar i konsumentprisindex. Jag beräknar att folkpensionens årsbelopp — inkl. pensionstillskott men frånsett kommunalt bostadstUlägg — un­der loppet av detta år kommer att öka med sammanlagt ca 750 kr. för en ensam pensionär och med omkring 1 300 kr. för ett pensionärspar.

Folkpensionens årsbelopp (inkl. pensionstillskott) är f. n. 7 446 kr. för en ensam pensionär och 11 972 kr. för ett pensionärspar. Härtill kommer kommunalt bostadstillägg som utgår till pensionärer som inte har några nämnvärda inkomster vid sidan av folkpensionen. I flertalet kommuner är bostadstillägget helt eller delvis anknutet till pensionärens faktiska bostadskostnad. Kommunalt bostadstillägg utgår f. n. tUl drygt 700 000 folkpensionärer, varav omkring hälften bor i kommuner där tillägget kan uppgå till 3 000 kr. eller mer per år beroende på bostadskostnad och inkomst.

Antalet personer med folkpension beräknas öka med ca 36 000 under år 1973. Huvuddelen av ökningen utgörs av ålderspensionärer. Även förtidspensionärerna beräknas öka i antal. Jag vill i detta sammanhang nämna att antalet personer med förtidspension från folkpensioneringen ökat med omkring 60 000 under åren 1970—1972. Denna kraftiga ök­ning är till betydande del ett resultat av de förbättrade möjligheter att få förtidspension som fr. o. m. den 1 juli 1970 införts för äldre förvärvs­arbetande. Sedan de nya reglerna trätt i kraft har förtidspension hittills beviljats ca 40 000 personer i åldrarna 63—66 år.

Jag beräknar statens sammanlagda folkpensionskostnader under näs­ta budgetår till 10 560 milj. kr. Det innebär en ökning med 1 155 milj. kr. jämfört med anslagen för innevarande budgetår. Av denna kostnads-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     38

ökning hänför sig 185 milj. kr. tUl den nya höjningen av pensionstill­skotten. 305 milj. kr. beror på en större ökning av antalet ålders- och förtidspensionärer under innevarande budgetår jämfört med tidigare be­räkningar samt en beräknad fortsatt ökning av antalet pensionärer under nästa budgetår. 635 milj. kr. är beräknade kostnader för värdesäkringen av folkpensionerna. Jag har vidare beräknat ca 30 milj. kr. för de för­bättringar av barnpensionerna och vårdbidragen till handikappade barn fr. o. m. den 1 januari 1974 varom förslag avses föreläggas riksdagen i särskild proposition. I anslagsbeloppet ingår också 13 milj. kr. för bi­drag övergångsvis för vissa vårdkostnader och för sådana undersök­ningar för den allmänna försäkringens behov som för innevarande bud­getår bekostas från anslaget Vissa invaliditetsförebyggande åtgärder m. m. men som för nästa budgetår bör bekostas från förevarande an­slag.

Kostnadema för de olika pensionsförmånerna framgår av följande sammanställning.

Pensionsförmän                       Beräknade kostnader milj. kr.

1973/74          Förändring jämfört med 1972/73

 

Ålderspension

7 452

+   727

Förtidspension

1860

+   288

HustrutiUägg

307

+     45

Änkepension, huvudfall

646

+     63

övergångsfall

79

—     16

Invaliditetsersättning

74

+     21

Därav vårdbidrag till barn

(56)

(+     19)

Barnpension

82

+     22

Invaliditetstillägg

31

+       4

Barn tillägg

16

+       1

Vissa undersökningar m. m.

13

 

10 560

+ 1155

Kommunernas kostnader för de kommunala bostadstilläggen tUl folk­pensionärer beräknas för nästa budgetår uppgå till omkring 1 200 milj. kr. Samhällets totala folkpensionskostnader under nästa budgetår kom­mer därmed att utgöra ca 11 760 milj. kr. Till detta belopp skall läggas ATP-utbetalningarna, som för nästa budgetår beräknas uppgå till i runt tal 2 900 milj. kr. Tillsammans kommer utbetalningarna från den allmänna pensioneringen därmed att uppgå till inemot 14 700 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Folkpensioner för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslags­anslag av 10 560 000 000 kr.

B 5. Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar

1971/72 Utgift          15 897 003

1972/73 Anslag        18 400 000 1973/74 Förslag       20 800 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                      39

Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna pensioner er­läggs halvårsvis i efterskott. Anslaget för budgetåret 1973/74 avser alltså kostnader för pensionsutbetalningar under kalenderåret 1973.

Riksförsäkringsverket

Pensionsutbetalningarna genom postverket fr.o.m. budgetåret 1968/69 framgår av följande sifferuppgifter.

 

Budgetär

Antal ut-

Totalkostnad,

Därav på stats-

 

betalningar

milj.

kr.

verket, milj. kr

1968/69

12 376 838

15,0

 

13,2

1969/70

12 303 633

15,5

 

13,3

1970/71

12 270 869

17,1

 

14,5

1971/72

12474512

19,1

 

15,9

1972/73 (beräknat)

12 750 000

22,5

 

18,3

1973/74(      »      )

13 100 000

23,1

 

18,4

För kalenderåret 1973 har verket räknat med omkring 13,1 milj. utbe­talningar genom pensionsanvisningar. Av dessa har 5,2 milj. eller i runt tal 40 "/a antagits komma att innefatta antingen folkpension jämte till-läggspension eller —■ en obetydlig andel — enbart tilläggspension.

För år 1971 utgick ersättning till postverket för utbetalning och viss ur kontrollsynpunkt erforderlig databehandling av pensionsanvisningar med sammanlagt 1: 53 kr. per utbetald anvisning. För år 1972 har er­sättningen bestämts till 1: 76 kr. I fråga om pensionsanvisningar, som förutom folkpension även innefattar tilläggspension, har verket förutsatt att halva ersättningen till postverket kommer att bekostas av medel ur allmänna pensionsfonden. Riksförsäkringsverket har utifrån en oföränd­rad ersättning under år 1973 beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1973/74 tUl 18,4 milj. kr.

Postverket har därefter i en framställning begärt att ersättningen för pensionsutbetalningar under år 1973 skall höjas till 2: 12 kr. per utbe­tald pensionsanvisning.

Riksrevisionsverket har yttrat sig över postverkets framställning.

Departementschefen

Ersättningen till postverket för år 1973 bör fastställas till 1: 98 kr. per utbetald pensionsanvisning. Jag beräknar på grundval härav anslags­behovet för nästa budgetår till 20,8 mUj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 20 800 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                40

B 6. Bidrag till sjukförsäkringen

För innevarande budgetår har för bidrag till sjukförsäkringen anvi­sats ett förslagsanslag av 870 milj. kr.

Som jag nämnt i inledningen till detta avsnitt föreligger flera omfat­tande utredningsförslag avseende sjukförsäkringen. Avsikten är att pro­positioner skall läggas fram till vårsessionen vid årets riksdag om ge­nomförande av en allmän tandvårdsförsäkring, reformerad sjukpen­ningförsäkring samt införande av en föräldraförsäkring som även inne­fattar rätt till sjukpenning vid vård av sjukt bam. I anslutning härtill kommer att föreslås nya finansieringsregler för sjukförsäkringen fr. o. m. den 1 januari 1974.

Med tillämpning av de nya finansieringsregler som jag berört i inled­ningen till detta avsnitt kan statens bidrag till sjukförsäkringen för bud­getåret 1973/74 beräknas till ca 2 220 milj. kr. I avvaktan på särskild proposition i denna fråga bör anslaget till bidrag till sjukförsäkringen för nästa budgetår preliminärt föras upp med nämnda belopp.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1973/74 beräkna ett förslags­anslag av 2 220 000 000 kr.

B 7. Vissa yrkesskadeersättningar m. m.

1971/72 Utgift                1 490 616

1972/73 Anslag               1500 000

1973/74 Förslag              1 500 000

Från anslaget bekostas tillägg på vissa äldre livräntor samt ersätt­ning i anledning av skadefall, där ersättning på grund av speciella för­fattningar eller särskilda beslut helt eller delvis utgår av statsmedel.

Riksförsäkringsverket

Anslagsbelastningen för budgetåret 1971/72 uppgick vid ett genom­snittligt basbelopp på ca 7 000 kr. till 1 490 000 kr. Av medelsförbruk­ningen är ca 620 000 kr. att hänföra till uppräkning och värdesäkring av vissa äldre livränteförmåner, utgående från yrkesskadeförsäkrings-resp. fiskarförsäkringsfonden. Anslaget har vidare belastats med ca 870 000 kr. för ersättningar enligt vissa särskilda författningar, exem­pelvis yrkesskadeersättningar åt intagna på anstalt m. fl. samt ersätt­ningar i anledning av skada ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret eller vid brandsläckning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     41

För budgetåret 1973/74 beräknas medelsbehovet för uppräkning av äldre livräntor till 560 000 kr. och för ersättningar enligt särskilda för­fattningar till 920 000 kr. eller tillsammans avrundat 1,5 milj. kr.

Departementschefen

Jag har inte något att erinra mot riksförsäkringsverkets anslagsbe­räkning.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Vissa yrkesskadeersättningar m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     42

C EKONOMISKT STÖD ÅT BARNFAMILJER M. M.

Samhällets direkta ekonomiska stöd åt barnfamiljerna utgörs främst av allmänna barnbidrag, bostadstillägg, bidragsförskott, bosättningslån samt moderskapsförsäkring, vårdbidrag till handikappade bam och barnpensioner inom den allmänna försäkringen.

Familjepolitiska kommittén har haft i uppdrag att göra en översyn av hela det direkta ekonomiska stödet till bamfamiljema. Kommittén har i sitt slutbetänkande Familjestöd (SOU 1972: 34) lagt fram ett omfattande program för utbyggnad av familjestödet avsett att genomföras under en period av tre år. Bland kommitténs förslag märks att moderskapsförsäk­ringen föreslås ändrad till en föräldraförsäkring med en garantinivå på 20 kr. per dag oberoende av sjukpenningklass och med frihet för för­äldrarna att med vissa begränsningar själva avgöra vem av dem som skall vara hemma hos barnet. Föräldraförsäkringen föreslås även inne­fatta rätt tUl sjukpenning visst antal dagar för förälder som stannar hemma för att ta hand om sjukt barn samt ett förstärkt och beskattat vårdbidrag till föräldrar med svårt handikappade barn. Barnpensionerna från folkpensioneringen föreslås höjda tUl en garantinivå på 40 % av basbeloppet med avräkning mot ATP-pension och änkepension, samti­digt som åldersgränsen föreslås höjd från 16 år till 18 år, varigenom större samstämmighet med reglerna om bidragsförskott uppnås. Kommit­tén föreslår ytterligare regeländringar bl. a. rörande bidragsförskott och invandrarbarnens rätt till vissa förmåner. I det av kommittén redovisade utbyggnadsprogrammet ingår också en höjning av de inkomstprövade statliga bostadstilläggen från 75 kr. till 100 kr. per barn och månad, liksom en höjning av åldersgränsen för bostadstUläggen tUl 18 år. Vi­dare föreslår kommittén ändrade inkomstprövningsregler för bostads­tillägg samt enhetliga daghemsavgifter. Administrationen av hela famUje-stödet föreslås bli samlad hos försäkringskassorna med samordnad utbe­talning och mer enhetliga regler. Kommittén understryker också ange­lägenheten av en fortsatt snabb utbyggnad av barnstugeverksamheten. Slutligen har kommittén genom en särskUd arbetsgrupp redovisat den närmare utformningen av en utvidgning av de hyresanknutna bostads­tilläggen tUl att även omfatta låginkomsttagare utan barn.

Jag finner det angeläget att redan under budgetåret 1973/74 kunna genomföra en del av de förbättringar av det ekonomiska familjestödet som föreslagits i familjepolitiska kommitténs betänkande. Kommitténs förslag om en föräldraförsäkring har som tidigare nämnts ett direkt samband med förslaget om beskattade förmåner vid sjukdom, eftersom den föreslagna föräldrapenningen liksom sjukpenningen vid vård av sjuka bam har anknutits till sjukpenning vid egen sjukdom. Avsikten är att till vårsessionen vid årets riksdag lägga fram proposition med förslag


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     43

om införande av en föräldraförsäkring med en enhetlig garantinivå fö: alla föräldrar under en tid av sex månader i anslutning till barnets fö­delse. I samband härmed kommer också att föreslås rätt till sjukpen­ning för förälder som stannar hemma och vårdar sjukt bam och för fader som tar hand om barn i hemmet i samband med födseln av ytter­ligare bam i familjen. Kostnadema för dessa reformer beräknas till ca 215 milj. kr. per år. Vidare kommer vårdbidraget för handikappade barn att föreslås höjt och samtidigt bli beskattat och ATP-grundande för den förälder som vårdar barnet. Frågan om en förstärkning av barnpensionerna så att mer enhetliga regler skapas för barnpensioner och bidragsförskott korhmer också att tas upp i det sammanhanget. Kost­naderna för dessa två reformer, som belastar folkpensionsanslaget, be­räknas till ca 60 milj. kr. per år. Samtliga de här nämnda reformerna av­ses träda i kraft den 1 januari 1974.

Genom de allmänna barnbidragen får alla barnfamiljer ett grund­läggande ekonomiskt tillskott. Barnbidragen utgår till omkring 1 mUj. barnfamiljer med ca 1,8 milj. barn under 16 år. Barnbidragsbeloppet höjdes den 1 januari i år från 1 200 kr. tiU 1 320 kr. per barn och år. Anslagsbehovet för nästa budgetår uppgår tUl 2 395 milj. kr. Svenska kommunförbundet har i flera sammanhang förordat att administrationen av barnbidrag och bostadstillägg förs över från kommunerna till de all­männa försäkringskassorna. RAFA-utredningen har lagt fram förslag om en överflyttning av administrationen av barnbidragen till försäkrings­kassorna. Förslaget har remissbehandlats. Jag kommer i det följande att förorda att denna omläggning i fråga om barnbidragen genomförs den 1 januari 1974.

De inkomstprövade bostadstUläggen utgör ett betydelsefullt komple­ment tUl barnbidragen för familjer med lägre inkomster och familjer med flera bam. BostadstUläggen förstärktes kraftigt den 1 april 1972 främst för familjer med många barn och familjer med höga boende­kostnader. De statliga tUläggen höjdes till 75 kr. per månad för varje barn samtidigt som reglerna förenklades. Samtidigt höjdes åldersgrän­sen från 16 till 17 år. Vidare förstärktes de statsbidragsberättigande kom­munala bostadstilläggen kraftigt genom att dessa hyresanknutna bostads­tillägg fördubblades så att de nu täcker 80 % av hyreskostnaderna från 400 kr. i månaden upp till vissa övre hyresgränser. Främst till följd av denna reform har särskilt kostnaderna för de hyresanknutna bostads­tilläggen ökat kraftigt. Under innevarande budgetår beräknas ca 1 100 milj. kr. utgå i statliga och kommunala bostadstillägg. Barnfamiljer med låga inkomster har därmed fått ökade ekonomiska möjligheter att skaffa sig modema och rymliga bostäder.

Familjepolitiska kommittén har i sitt slutbetänkande redovisat en översyn av inkomstprövningsreglerna för bostadstilläggen. Kommittén har också föreslagit en mindre ändring i reglema om utbetalning av kommunala  bostadstillägg.   Remissbehandlingen  visar att  kommitténs


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     44

förslag rörande inkomstprövningen kräver närmare överväganden. Jag förordar därför i det följande en närmare undersökning av andra möj­ligheter än de av kommittén anvisade för att nå fram till ett mer rättvi­sande och aktuellt inkomstunderlag för bostadstiUäggen. Därvid bör bl. a. beaktas att övergång till beskattade sjukförmåner kan ge bättre förutsättningar att använda den sjukpenninggrundande inkomsten som huvudsakligt inkomstunderlag. Avsikten är att undersöka om man där­igenom kan skapa ett relativt enkelt inkomstprövningssystem som avspeg­lar den aktuella inkomsten. En annan uppgift som knyter an till detta ut­redningsarbete är att belysa olika tekniska lösningar i fråga om admi­nistrationen av bostadstilläggen. I avvaktan på denna prövning bör bi­dragsrätten fortsättningsvis liksom under år 1973 prövas efter den taxe­rade inkomsten. Med hänsyn till inkomstutvecklingen bör inkomstgrän­sen för oreducerat bostadstillägg höjas från 21 000 till 23 000 kr. i taxe­rad årsinkomst. Med hänsyn till att de hyresanknutna bostadstUläggen finansieras av såväl staten som kommunen bör de i fortsättningen be­nämnas statskommunala bostadstillägg.

När det gäller utbetalningen av bostadstilläggen visar remissvaren att det finns en betydande opinion för en mer genomgripande ändring av utbetalningen än vad kommittén föreslagit. Jag förordar i det föl­jande att de statskommunala bostadstiUäggen, som är direkt knutna till hyran och endast utgår till familjer med egen bostad, betalas tUl hyres­värden för avräkning på hyran. Omläggningen bör genomföras vid in­gången av år 1974. Bostadstilläggens statliga grundbelopp bör liksom nu betalas ut till famUjen.

Jag kommer i det följande också att förorda att de statskommunala bostadstilläggen den 1 januari 1974 utvidgas så att de omfattar även låg­inkomsttagare utan barn i huvudsak enligt de regler som förordats av familjepolitiska kommitténs arbetsgrupp och därvid inriktas på lågin­komsttagare med egen bostad. Dessa nya bostadstillägg bör utgå med 80 % av den del av hyran som överstiger 300 kr. i månaden för en­samstående och 400 kr. i månaden för gifta upp tUl vissa övre hyres­gränser. Maximalt bidrag blir 200 kr. i månaden. Oreducerat bidrag bör utgå upp till en taxerad inkomst av 18 000 kr. Därefter reduceras bi­draget enligt regler motsvarande dem som gäller för barnfamiljer. Vida­re förordas att nuvarande hyresgränser för ensamstående med barn för­skjuts nedåt med 100 kr., varigenom bostadstilläggen till enförälder-familjerna kommer att ytterligare förstärkas.

Utvidgningen av bostadstilläggen till att omfatta låginkomsttagare utan barn, inkl. förbättringama för ensamstående med bam, beräknas kosta ca 100 milj. kr. för helt år. I anslutning härtill bör genomföras en höjning av statsbidraget till de statskommunala bostadstiUäggen. Anslags­behovet för bostadstilläggen beräknas fUl sammanlagt 965 milj. kr. för nästa budgetår.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


45


Utöver de tidigare nämnda stödformerna är barn vars föräldrar lever åtskilda garanterade ett särskilt ekonomiskt gmndskydd genom bidrags­förskotten. Den ekonomiska tryggheten för dessa bam är därför inte be­roende av den underhållsskyldige föräldems förmåga att betala under­hållsbidrag. Bidragsförskotten höjdes den 1 januari 1971 från 30 % tiU 40 % av basbeloppet och uppgår nu till 2 916 kr. per barn och år vid nuvarande basbelopp 7 300 kr. Samtidigt höjdes den övre åldersgränsen för bidragsförskott från 16 år till 18 år. Statens bidrag utgör 75 % av kommunernas nettokostnader. Anslagsbehovet för bidragsförskott be­räknar jag tUl 194 mUj. kr. för nästa budgetår.

Följande sammanställning visar omfattningen och utvecklingen av samhällets direkta ekonomiska stöd åt bamfamiljema enligt nu gällande regler (milj. kr.).

 

År

Allm.

Bostads-

Bidrags-

Moder-

Barn-

Summa

 

barn-

tillägg

förskott

skaps-

pen-

 

 

bidrag

 

 

försäkring

sioner

 

1965

1 387

220

68

229

43

1947

1970

1 611

580

131

367

53

2 742

1971

2 152

620

257

425

56

3 510

1972'

2 165

1060

259

467

59

4010

1973'

2 395

1 100

260

519

62

4 336

1 Beräknat

' Inkl. 122 milj. kr. för särskilda statliga bostadstillägg till barnfamiljer under första kvartalet 1972

De förslag till famUjepolitiska reformer som enligt vad tidigare an­förts kommer att läggas fram till årets riksdag medför en ökning av det ekonomiska stödet tUl barnfamiljer och vissa lågmkomsttagare utan barn med ca 375 mUj. kr. om året. Under följande avsnitt kommer jag dess­utom att förorda en kraftig höjning av statsbidragen till daghem och fri­tidshem för en kostnad av 75 milj. kr. om året. Sammanlagt omfattar de familjepoliriska reformerna således en kostnad av ca 450 milj. kr. om året utöver de automatiska kostnadsökningar som följer av tidigare riksdagsbeslut.

C 1. Allmänna barnbidrag

1971/72 Utgift 2 157 836 388 1972/73 Anslag 2 170 000 000 1973/74 Förslag 2 395 000 000

Allmänna barnbidrag utgår för barn under 16 års ålder med 1 320 kr. per år. Kostnaderna bestrids helt av statsmedel. Bidragsbestämmelserna återfinns i lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag (ändrad senast 1972: 381).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     46

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1973/74 till 2 400 mUj. kr. Beräkningarna grundas på statistiska centralbyråns be­folkningsprojektion (information i prognosfrågor nr 1972: 5) med en nettoimmigration av 20 000 per år.

RAFA-utredningen

Kungl. Maj:t uppdrog i april 1971 åt statskontoret och riksförsäkrings­verket att — i anslutning till utredningen angående användningen av ADB inom den allmänna försäkringen (RAFA-utredningen) — fullfölja utredningsarbetet angående överföring av administrationen av allmänna bambidrag från kommunerna och socialstyrelsen till försäkringskassorna och riksförsäkringsverket.

Familjepolitiska kommittén förordar i sitt slutbetänkande Familjestöd (SOU 1972: 34) att det familjepolitiska kontantstödet administreras av försäkringskassorna och riksförsäkringsverket.

RAFA-utredningen —- som bedrivit sitt utredningsarbete i samråd med socialstyrelsen och kommunförbundet samt familjepolitiska kom­mittén —• har i en rapport den 26 maj 1972 benämnd Administrationen av allmänna barnbidrag m. m. lämnat förslag om hur ett överförande av administrationen av allmänna barnbidrag från kommunerna och social­styrelsen till försäkringskassorna och riksförsäkringsverket kan ske. För­slaget innebär att försäkringskassoma skall svara för den lokala admi­nistrationen och besluta i ärenden angående allmänna bambidrag. Riksförsäkringsverket skall vara tillsynsmyndighet och även svara för utbetalningen av barnbidragen genom den nya ADB-anläggningen i Sundsvall. Administrationen kommer därmed att motsvara den som gäl­ler bl. a. för folkpensionerna. Under en övergångstid behöver manuella barnbidragsregister läggas upp vid försäkringskassornas lokalkontor. När ADB-systemet är utbyggt för sjukförsäkringen ersätts de manuella registren av ett centralt register som kan nås genom ett terminalsystem. Omläggningen beräknas kunna genomföras den 1 januari 1974. Kom­munerna avlastas enligt beräkningar ca 15 mUj. kr. i administrations­kostnader. Rationaliseringsvinsten beräknas till ca 5 milj. kr. I rapporten behandlas också integrationsmöjligheter och effekter av samordning mellan barnbidragen och vissa andra former för familjestöd.

Remissyttranden över RAFA-utredningens förslag har avgetts av so­cialstyrelsen, postverket, riksrevisionsverket, riksskatteverket, bostads­styrelsen, statistiska centralbyrån, offentlighets- och sekretesslagstift­ningskommittén, hemvistsakkunniga, vissa länsstyrelser, Svenska kom­munförbundet, försäkringskasseförbundet samt ett antal kommuner.

Flertalet remissinstanser tillstyrker eller lämnar utan erinran RAFA-utredningens förslag att administrationen av de allmänna barnbidragen


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     47

skall överföras från kommunerna till försäkringskassorna fr. o. m. den 1 januari 1974. Personalfrågorna tas upp av bl. a. Svenska kommunför­bundet som anser det angeläget att försäkringskassorna, när man övertar handläggningen av allmänna bambidrag m. m., också övertar den hand­läggande personalen. Förbundet finner det nödvändigt att ett ingående samarbete etableras mellan försäkringskassoma och kommunema i denna fråga. Liknande synpunkter förs fram av bl. a. kommunstyrelser­na i Göteborg och Örebro samt sociala centralnämnden i Eskilstuna.

Nordiska socialförsäkringsutskottet

Den nordiska konventionen om social trygghet medger f. n. att ett land kräver sex månaders vistelse i landet för medborgare i annat nor­diskt land innan bambidrag börjar utgå. Nordiska socialförsäkringsut­skottet föreslår att denna bestämmelse avskaffas, varigenom bambidrag kommer att utgå från ankomsten till det nya vistelselandet. Förslaget kräver ändring av den svenska lagen om allmänna barnbidrag.

Förslaget har remitterats till socialstyrelsen och familjepolitiska kom­mittén som båda uttalar sig principiellt för Uka behandling mellan svenska och utländska bam. De båda remissinstansema påpekar att även de finländska reglema behöver ändras för att bambidrag vid flyttning meUan de nordiska länderna skall utgå utan uppehåll och utan dubbel­betalning.

Föredraganden

De allmänna barnbidragen har alltsedan de infördes år 1948 admi nistrerats av kommunema. Eftersom det är fråga om ett helt statligt bi dragssystem har kommunförbundet sedan länge begärt att administra­tionen av barnbidragen förs över till försäkringskassorna. Införandet av automatisk databehandling inom den allmänna försäkringen har nu skapat möjlighet att genomföra en sådan omläggning. Jag biträder där­för familjepolitiska kommitténs och RAFA-utredningens förslag att administrationen av de allmänna barnbidragen förs över till försäk­ringskassoma fr. o. m. den 1 januari 1974. Samtidigt bör riksförsäk­ringsverket i stället för socialstyrelsen svara för tillsynen av denna verk­samhet. RAFA-utredningen beräknar att omläggningen medför en kost­nadsökning för försäkringskassoma på ca 10 milj. kr. medan koriimu-nema avlastas kostnader på drygt 15,milj. kr. per år. Försäkringskassor­nas kostnader för bambidragsadministrationen bör finansieras på. samma sätt som kassomas övriga administrationskostnader.

I det fortsatta planeringsarbetet beträffande omläggningen av bam-bidragens administration bör riksförsäkringsverket ägna uppmärksamhet åt personalfrågoma med beaktande av vad som under remissbehandling­en anförts av bl. a. Svenska kommunförbundet.

Jag biträder vidare  nordiska  socialförsäkringsutskottets  förslag till


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                      48

ändring av bestämmelserna rörande bambidrag i den nordiska konven­tionen om social trygghet. Detta innebär att vid flyttning mellan de nordiska länderna bambidrag skall utgå från ankomsten till det nya vis­telselandet. För att förslaget skall kunna genomföras bör Kungl. Maj:t ges rätt att genom konvention göra avsteg från kravet i barnbidragslagen på att barnet skall ha vistats sex månader i landet för att erhålla bam­bidrag. Kostnaderna för dessa ändrade bestämmelser om barnbidrag till nordiska bam beräknar jag till ca 2 milj. kr.

Förslag till de lagändringar som behövs härför bör i annat samman­hang föreläggas riksdagen.

Enligt beslut vid 1972 års riksdag (prop. 1972: 95, SkU 1972: 32, rskr 1972: 238) höjdes barnbidragsbeloppet den 1 januari 1973 med 120 kr. till 1 320 kr. per barn och år. Med hänsyn tUl att invandringen år 1972 varit lägre än vad socialstyrelsen räknat med i sin anslagsfram­ställning beräknar jag anslagsbehovet för barnbidragen under nästa bud­getår till 2 395 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 395 000 000 kr.

C 2. Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag

1971/72 Utgift                5 333 510

1972/73 Anslag               6 700 000

1973/74 Förslag              7 800 000

Från anslaget utgår ersättning till postverket för utbetalning av all­männa barnbidrag. Ersättningen erläggs halvårsvis i efterskott. Anslaget för budgetåret 1973/74 avser alltså kostnader för utbetalningar under kalenderåret 1973.

Socialstyrelsen

Ersättningen till postverket har för år 1972 utgjort 1: 59 kr. för varje utbetald bambidragsanvisning. Med utgångspunkt i de för år 1972 till-lämpade ersättningsgrunderna beräknar socialstyrelsen anslagsbehovet för nästa budgetår till 7,0 milj. kr.

Postverket har därefter i en framställning begärt att ersättningen för utbetalning av barnbidragen under år 1973 skall höjas tUl 1: 99 kr. för varje utbetald bambidragsanvisning.

Riksrevisionsverket förordar efter granskning av postverkets kost­nadsberäkning att ersättningen för år 1973 fastställs till 1: 86 kr. per utbetald bambidragsanvisning.


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     49

Föredraganden

Med tillämpning av det av riksrevisionsverket förordade ersättnings­beloppet av 1: 86 kr. per utbetald anvisning beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 7,8 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barn­bidrag för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 7 800 000 kr.

C 3. Bostadstillägg m. m.

1971/72 Utgift 754 6111351 1972/73 Anslag 815 000 000= 1973/74 Förslag     965 000 000

1 Anslaget Bostadstillägg för bamfamiljer m. m. Härav 122 031 528 kr. för sär­skilda statliga bostadstillägg för bamfamiljer under första kvartalet 1972. ' Anslaget Bostadstillägg för bamfamiljer, m. m.

Från anslaget bekostas statliga bostadstillägg för barnfamiljer och statsbidrag till kommunala bostadstillägg för barnfamiljer. Bostads­tilläggen, som är inkomstprövade, syftar till att ge barnfamiljer med lägre inkomster och familjer med flera barn ett förstärkt ekonomiskt stöd. De statsbidragsberättigande kommunala bostadstilläggen är an­knutna till bostadskostnaderna. Bidragsbestämmelserna återfinns i kun­görelsen (1968: 425) om statliga bostadstillägg till barnfamiljer (ändrad senast 1972: 425) och kungörelsen (1968: 426) om statsbidrag till kom­munala bostadstillägg till bamfamiljer (ändrad senast 1972: 47).

Bostadsstyrelsen

Styrelsen förutsätter att inkomststrecken för reducering av bostads­tillägg fr. o. m. årsskiftet 1973/74 justeras så att andelen familjer med tillägg blir oförändrad. Styrelsen räknar också med en fortsatt ökning av kostnaderna för statsbidrag till kommunala bostadstillägg med hänsyn till den ökade stimulans till höjning av bostadsstandarden som de nya reglerna för kommunala tillägg innebär, omflyttningen i övrigt samt hyresutvecklingen. Styrelsen beräknar anslagsbehovet för nästa budgetår riil 950 milj. kr. Styrelsen föreslår vidare att 800 000 kr. får disponeras för upplysning m. m. om bostadstillägg.

Bostadsstyrelsen föreslår att regeln om reducering av bidragsgrundan­de bostadskostnad med hänsyn till familjens behov slopas.

FamUjepolitiska kommittén

Beträffande bostadstilläggen föreslår kommittén bl. a. att den s. k. sammanräknade inkomsten skall ligga till grund för inkomstprövningen.

4    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bil. 7


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     50

Det betyder att allmänna avdrag vid taxeringen inte skall påverka den bidragsgrundande inkomsten. Kommittén föreslår att inkomstgränsen samtidigt höjs med 1 000 kr. för att ta hänsyn till de allmänna avdragen hos löntagare. Förvärvsavdrag föreslås kompenserat med ett fribelopp på 2 000 kr. för inkomst av tjänst.

För att inkomstprövningen i enskilda fall då särskilda omständigheter föreligger — exempelvis stor underhållsbörda — skall kunna tillgodose ett befogat stödbehov, föreslår kommittén att vid väsentligt nedsatt be­talningsförmåga ett speciellt avdrag skall kunna göras avpassat efter omständigheterna i fallet.

Kommittén föreslår också att bidragsåret ändras. Rätten till bostads­tillägg bör enligt kommittén bedömas efter inkomstuppgifterna i själv­deklarationen. Ansökan bör göras i samband med deklarationstillfället i februari och bidragsåret börja löpa den 1 april. Om inkomstbedöm­ningen vid taxeringen avviker från självdeklarationen med mer än 1 000 kr. bör bidragsrätten omprövas. Den nuvarande möjligheten att ompröva bostadstillägget om inkomsten senare minskat väsentligt före­slår kommittén skall få motsvarande tillämpning när inkomsten ökat väsentligt.

Beträffande utbetalningen av bostadstillägg föreslår familjepolitiska kommittén ingen ändring av huvudregeln att tilläggen skall utbetalas till familjerna. Däremot föreslår kommittén att det kommunala bostads­tillägget skall kunna betalas ut till hyresvärden i de fall familjens hyres-betalningar uteblivit två månader eller mer.

På Kungl. Maj:ts uppdrag har kommittén också prövat möjligheterna att utvidga systemet med bostadstillägg tUl barnfamiljer tUl att även omfatta låginkomsttagare utan barn under 17 år. Undersökningen i detta avseende har utförts av en arbetsgrupp inom kommittén.

Arbetsgruppen framhåller i sin rapport att bostadsförsörjningen är en viktig komponent i låginkomsttagarens sociala situation. Otillfreds­ställande bostadsförhållanden kan inverka på arbetsförmåga, psykiskt och fysiskt välbefinnande m. m. När det gäller bostadsförhållanden för de barnlösa är det huvudsakligen beträffande bostädernas utrustning sorri brister finns. En förhållandevis stor del barnlösa, särskilt enpersonhus-hållen, saknar moderna lägenheter (lägenheter med bad- eller duschrum, wc och centralvärme). Ett bostadsstöd skulle hjälpa ekonomiskt svaga grupper att betala hyran för en god bostad. Genom ett bostadsstöd till dessa grupper skulle man också förbättra förutsättningarna för att hus-hällsstrukturen i nybyggda bostadsområden blir mer allsidig.

En utvidgning av systemet med bostadstiUägg tUl barnfamiljer bör enligt arbetsgruppen avse den hyresanknutna delen.

Stödsystemet kan utformas antingen som ett individstöd eller som ett stöd till hushåll. Arbetsgruppen har funnit att ett stödsystem som utformas som ett individstöd är att föredra. Ett undantag från inrikt-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                 51

ningen på individen görs dock för gifta. För dessa bör bidraget utgå för makarna gemensamt efter gemensam inkomstprövning. Därigenom undviker man att hemmamake får eget bidrag om den andre maken har hög inkomst. Man kan hävda att de som sammanbor under äkten­skapsliknande former bör jämställas med gifta i bidragshänseende. Av-gränsnings- och kontrollsvårigheterna är emellertid här betydande och tanken på gemensamt bidrag i dessa fall avvisas. Att märka är att ingen av grupperna genomgående gynnas i bidragshänseende utan detta be­ror på inkomst- och hyresfördelningen. Liksom i fråga om bamfamiljer bör dock sådana samboende som tidigare varit gifta eller som har eller har haft barn tUlsammans betraktas som gifta.

När det gäller fördelningen av hyran meUan boende som delar lägen­het föreslås att man i första hand utgår från de faktiska förhållandena med möjlighet för den bidragsbeviljande myndigheten att göra en skä­lighetsbedömning.

Ungdomar under 20 år föreslås åtminstone till vidare inte omfattas av stödet. Pensionärerna bör inte heller ingå eftersom de omfattas av ett eget motsvarande bidragssystem.

Arbetsgruppen har när det gäller bidragsandel och hyresintervall förordat följande alternativ.

Bidrag till låginkomsttagare utan barn föreslås utgå med 80 % av bo­stadskostnaden i det bidragsberättigande intervallet enligt följande.

Antal                    Bostadskostnad        Utgående bidrag

boende                  kr./män.                kr./mån.

1                                                 300-550       20-200

2                                                 400-650       20-200

Inkomstgränsen för oreducerat bidrag föreslås ligga 5 000 kr. lägre än för barnfamiljerna. I övrigt skulle samma bidragsregler gälla som för barnfamiljer.

För att inte bidragsreglerna för de nya grupperna skall bli gynnsam­mare än för ensamstående med barn föreslås att den nedre hyresgränsen för den senare gruppen sänks till 300 kr.

Med denna utformning beräknas ett bidrag till låginkomsttagare utan bam omfatta ca 70 000 bidragstagare. Årskostnaden beräknas till ca 65 milj. kr. En sänkning av hyresgränsen för enförälderfamUjer be­räknas beröra 45 000 bidragstagare och kostnaden beräknas till ca 30 milj. kr.

Familjepolitiska kommittén har — mot bakgrund av sitt uppdrag att utreda det ekonomiska stödet till barnfamiljerna — inte ansett sig ha anledning att ta ställning till om ifrågavarande utvidgning av stödet till andra grupper än barnfamiljer bör genomföras eller inte. Kommittén ansluter sig emellertid i aUt väsentligt till de avvägningar som lett fram till den av arbetsgruppen förordade bidragskonstruktionen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                      52

Remissyttranden

Kommitténs förslag att lägga den sammanräknade inkomsten till grund för inkomstprövningen tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Förslaget avstyrks dock av bl. a. bostadssty­relsen och flertalet hörda länsstyrelser. Dessa remissinstanser förordar att nuvarande ordning bibehålls. Också riksskatteverket och Svenska kommunförbundet har invändningar mot förslaget. De anser att kon­sekvenserna av en ändring av inkomstbegreppet bör utredas ytterligare och att därvid även andra inkomstbegrepp bör övervägas. Liknande synpunkter framförs av Stockholms kommun.

Kommunförbimdet motsätter sig att en så omfattande ändring av inkomstprövningssystemet som den av kommittén föreslagna genomförs innan administrationen av bostadstilläggen flyttas över till försäkrings­kassorna.

En majoritet av remissinstanserna har tillstyrkt kommitténs förslag till regler för utbetalning av bostadstUlägg eller lämnat det utan erinran. Av de remissinstanser som särskilt har yttrat sig om utbetalningen har dock de flesta föreslagit att bostadstillägg (statligt och kommunalt eller enbart kommunalt) betalas direkt till hyresvärden.

Kommitténs förslag tillstyrks av bl. a. socialstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket och TCO.

Utbetalning till hyresvärden som huvudregel för statligt och kommu­nalt tillägg förordas av bostadsstyrelsen, boendeutredningen, Svenska kommunförbundet, HSB:s riksförbund. Svenska riksbyggen. Hyresgäster­nas riksförbund, de flesta hörda länsstyrelser samt Stockholms, Göte­borgs och Malmö kommuner. Även Sveriges allmännyttiga bostadsföre­tag (SABO) och AB Svenska Bostäder förordar utbetalning till värden.

LO framhåller att bostadens kostnad sådan som den framstår för bo­stadskonsumenten är av stor betydelse när det gäller att underlätta för olika hushåll att skaffa sig goda bostäder. Vill man stimulera konsum­tionen av en nyttighet måste kostnaden vara låg. Genom att bostads­tilläggen inte tillgodogörs mottagaren i form av reducerad hyra fram­står bostadens kostnad för många hushåll som alltför hög. LO anser också att antalet outhyrda lägenheter i nyproduktionen kan ha ett starkt samband med bostadsstödets konstruktion. På dessa grunder finner LO starka skäl tala för att utbetala de kommunala bostadstilläggen di­rekt till hyresvärden. Däremot anser LO att det statliga bostadstillägget liksom hittills skall betalas till familjen.

Flera remissinstanser tar upp frågan om att utvidga de hyresanknutna bostadstiUäggen till att avse även låginkomsttagare utan barn. Nästan alla dessa remissinstanser tUlstyrker att ett sådant bostadsstöd nu in­förs. Svenska kommunförbundet, Hyresgästernas riksförbund samt Stockholms, Göteborgs och Borås kommuner anser att frågan bör utredas


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                      53

ytterligare. Bland remissinstanser som i huvudsak tillstyrker kommitténs förslag är bostadsstyrelsen, boendeutredningen, LO, TCO, HSB, Svens­ka riksbyggen samt flera av de hörda kommunerna. Bostadsstyrelsen framhåller att låginkomsttagarna utan barn har en svag ställning på bo­stadsmarknaden. En stor del är på grund av inkomsten utestängd från möjligheten att bo i den nyare delen av bostadsbeståndet eller får bo­stadsutgifter som är orimligt höga i förhållande till inkomsten. Styrelsen anser därför att bostadsstödet snarast bör utvidgas till att omfatta även låginkomsttagare utan barn. Liknande synpunkter framför LO som framhåller att särskilt enpersonhushållen saknar moderna lägenheter.

Nästan alla remissinstanser som tagit upp frågan förordar att bo­stadsstödet utformas enligt det alternativ som arbetsgruppen förordat. Sveriges förenade studentkårer förordar ett alternativ med lägre bidrags­procent och lägre nedre hyresgränser.

Föredraganden

Jag vill i detta sammanhang ta upp de frågor som gäller inkomstpröv­ning och utbetalning av bostadstilläggen liksom frågan om en utvidgning av bostadstilläggen till att även omfatta låginkomsttagare utan barn.

Familjepolitiska kommittén har föreslagit vissa förändringar i in­komstprövningen av bostadstilläggen. Syftet med dessa förslag är att rätten till bostadstillägg skall bedömas efter en så aktuell inkomst som möjligt och att det inkomstbegrepp som används vid bidragsprövningen skall ge ett så långt möjligt rättvisande uttryck för familjens behov av stöd.

Behovet av ändringar beträffande inkomstprövningsreglerna i dessa avseenden har allmänt vitsordats vid remissbehandlingen. Däremot har de tekniska lösningar som kommittén anvisat mött stark kritik från flera viktiga remissorgan. Kommittéförslaget om utformningen av in­komstbegreppet avstyrks av bl. a. bostadsstyrelsen och flertalet hörda länsstyrelser. Riksskatteverket och Svenska kommunförbundet anser att konsekvenserna av en ändring av inkomstbegreppet bör utredas ytterli­gare. Förslaget om inkomstprövning på grundval av uppgifterna i den allmänna självdeklarationen avstyrks av Svenska kommunförbundet och bostadsstyrelsen. Kommunförbundet motsätter sig att en så pass om­fattande ändring av inkomstprövningssystemet genomförs innan admi­nistrationen av bostadstilläggen flyttats över till försäkringskassorna.

Med hänsyn till vad som anförts av bl. a. bostadsstyrelsen, riksskatte­verket och kommunförbundet är det enligt min mening nödvändigt att närmare undersöka andra möjligheter än de av kommittén anvisade för att nå fram till ett mer rättvisande och aktuellt inkomstunderlag för bo­stadstilläggen. Vad som därvid i första hand bör undersökas är möj­ligheterna att efter en övergång till beskattad sjukpenning kunna använ­da den av sjukpenningutredningen föreslagna sjukpenninggrundande in-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                      54

komsten som underlag för inkomstprövningen av bostadstUläggen. Det bör undersökas om man därigenom kan skapa ett relativt enkelt inkomst­prövningssystem som avspeglar den aktuella inkomsten. Avsikten är att detta utredningsarbete skall genomföras i samråd med bl. a. bostadssty­relsen, kommunförbundet och den för riksförsäkringsverket och stats­kontoret gemensamma s. k. RAFA-utredningen.

En annan uppgift som knyter an till detta utredningsarbete är att be­lysa olika tekniska lösningar i fråga om administrationen av bostads­tilläggen. Familjepolitiska kommitténs förslag och kommunförbundets önskemål är att bostadstilläggen framdeles bör handhas av försäkrings­kassorna. Erinringar häremot har vid remissbehandlingen framförts av bl. a. bostadsstyrelsen, som hävdar att verksamheten även fortsättnings­vis bör administreras av kommunerna. Dessa synpunkter bör närmare prövas vid en teknisk genomgång av den framtida utformningen av ad­ministrationen av bostadstilläggen.

I avvaktan på resultatet av dessa tekniska undersökningar beträffan­de inkomstunderlaget och administrationen av bostadstilläggen bör bi­dragsrätten fortsättningsvis liksom för bidragsåret 1973 prövas efter den taxerade inkomsten. Inkomstgränsen för oreducerade bostadstillägg är för bidragsåret 1973 fastställd till en till statlig inkomstskatt taxerad inkomst på 21 000 kr. Med hänsyn till inkomstutvecklingen förordar jag att denna gräns för bidragsåret 1974 höjs till 23 000 kr.

För närvarande gäller en regel att- bidrag kan beviljas eller ökas när familjeinkomsten minskats väsenUigt. I praxis har krävts en minskning med minst en tredjedel. I dessa fall prövas bidragsrätten efter en beräk­nad aktuell inkomst för bidragsåret. I likhet med familjepolitiska kom-m.ittén anser ja att en motsvarande reel hör införas när inkomsten ökat väsentligt. För att bidrag inte skall utgå i enstaka fall då det är helt klart att familjens standard trots låg taxerad inkomst är så hög att bidrag inte behövs bör ytterligare en spärregel införas. Den bör innebära att bo­stadstUlägg inte skall beviljas om det är uppenbart att familjen saknar behov av särskilt stöd. Fall då förmedlingsorganet anser att denna regel skall tillämpas bör överlämnas till länsbostadsnämnden för prövning.

I fråga om utbetalningen av bostadstiUäggen visar remissbehandlingen av familjepolitiska kommitténs betänkande att en betydande opinion förespråkar en mer genomgripande ändring av utbetalningsreglerna än den möjlighet till utbetalning till hyresvärden i vissa undantagsfall som kommittén föreslagit.

Att kraven på utbetalning till hyresvärden av framför allt det hyres­anknutna tillägget — vilket jag i likhet med kommittén och rnånga re­missinstanser vill benämna statskommunalt bostadstillägg — nu förs fram i ökad utsträckning får ses mot bakgrunden av att omfattningen av denna bidragsgivning mångdubblats sedan systemet infördes. Det tidi-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                     55

gare familjebostadsbidraget omfattade år 1968 ca 180 milj. kr. Kostna­derna för de nya bostadstilläggen var budgetåret 1969/70 ca 490 milj. kr. för de statliga tilläggen och ca 70 milj. kr. för de statsbidragsberät­tigande kommunala tilläggen. Innevarande budgetår beräknas kostna­derna till ca 600 milj. kr. för de statliga grundbeloppen och inemot 500 milj. kr. för de hyresanknutna beloppen. Lägger man därtill det före­slagna bostadsstödet till låginkomsttagare utan barn stiger de samman­lagda kostnaderna för det hyresanknutna stödet till omkring 600 milj. kr. dvs. lika mycket som för grundstödet. Härtill kommer att de hyresan­knutna tilläggen ökar automatiskt till följd av hyresutvecklingen och inflyttningen i nybyggda bostäder, medan å andra sidan inkomstökningar i första hand reducerar de statliga grundbeloppen.

Denna utveckling har medfört att de hyresanknutna statskommunala tilläggen numera har en helt annan betydelse för den faktiska hyresni­vån än tidigare. Det kan därför anföras starka skäl för att betala ut det statskommunala bostadstillägget till hyresvärden för avräkning på hy­ran, särskilt som detta stöd är knutet till hyrans storlek och bidraget är direkt avsett att nedbringa höga boendekostnader. Härtill kommer att det hyresanknutna tillägget delvis finansieras av kommunerna, vilka också genom allmännyttiga företag förvaltar en betydande del av lägen­hetsbeståndet.

Familjepolitiska kommitténs förslag att de statskommunala bostads­tilläggen skulle betalas ut till hyresvärden i vissa undantagsfall är en­ligt min mening alltför begränsat. Den uppdelning mellan skötsamma och försumliga hyresgäster som kommitténs förslag skulle medföra har kritiserats från många håll. Jag förordar i stället — 1 likhet med vad som föreslagits i LO:s remissyttrande — att huvudregeln skall vara att det statskommunala tillägget betalas ut till hyresvärden för avräkning på hyran, varvid både bruttohyran och den nettohyra som skall betalas bör anges på hyresavin.

Hur en utbetalning till hyresvärden av de statskommunala bostads­tilläggen inverkar på nettohyran i några olika hyreslägen visas i följan­de sammanställning.

 

Bruttohyra

Statskommunalt

Nettohyra

per månad

bostadstillägg

per månad

400

 

400

450

40

410

500

80

420

550

120

430

600

160

440

650'

200

450

700

240

460

750

280

470

800=

320

480

Övre hyresgräns för familj med ett eller två barn Övre hyresgräns för familj med tre eller fyra barn


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                      56

Genom den administrativa förenkling av bidragsreglerna som genom­fördes den 1 april 1972 utgår det statliga bostadstillägget med ett enhet­ligt belopp på 75 kr. i månaden för varje barn utan särskilda bostadsvUl-kor. Som framhållits i det av riksdagen godkända utskottsbetänkandet (SoU 1971: 45, rskr 1971:327) har det statliga tUlägget en annan ka­raktär Un det hyresanknutna tillägget genom att det också utgör ett all­mänt konsumtionsstöd till barnfamiljer med låga inkomster. Dessa statliga tillägg bör därför liksom nu betalas ut till familjen.

Ändringen av utbetalningsreglerna så att de hyresanknutna statskom­munala tilläggen betalas ut till hyresvärden för avräkning på hyran bör ske i anslutning till nästa ansökningstillfälle, dvs. fr. o. m. den 1 januari 1974. Dessa utbetalningsregler kommer då att redan från början till-lämpas också för de bostadstiUägg till låginkomsttagare utan barn som enligt vad jag i det följande förordar bör införas fr. o. m..den 1 ja­nuari 1974.

I fråga om egnahem bör bl. a. med hänsyn till de administrativa svårigheter bostadsstyrelsen pekat på det statskommunala bostadstilläg­get liksom hittills betalas ut till familjen. Likaså bör retroaktiva bidrags­belopp i regel betalas ut till familjen. I vissa fall — främst i fråga om tvåfamiljshus — kan hänsyn till familjens integritet tala mot en utbetal­ning till hyresvärden. Det bör därför finnas en möjlighet för förmed­lingsorganet att på framställning medge utbetalning till familjen när sär­skilda skäl talar mot att bidraget betalas till hyresvärden. I samband med ändringen av utbetalningsreglerna bör hyresvärd som mottager bo­stadstillägg åläggas att före förfallodagen meddela hyresgästen, förutom bruttohyran, storleken på det bostadstillägg som utgår för hyresgästen och nettohyran, vilket i regel bör kunna göras på hyresavin.

Bostadstilläggen utgår f. n. till familjer med barn under 17 år. En ut­vidgning av bostadstUläggen till att även omfatta låginkomsttagare utan barn har förordats av bl. a. Landsorganisationen, hyresgäströrelsen och de allmännyttiga och kooperativa bostadsföretagen. Frågan har även aktualiserats i motioner till 1970 års riksdag. På Kungl. Maj:ts uppdrag har familjepolitiska kommittén genom en särskild arbetsgrupp redovisat förslag till hur en sådan utvidgning av bostadsdlläggen kan genomföras. Vid remissbehandlingen har flertalet av de remissinstanser som uttalat sig i frågan förordat att en utvidgning av bostadstilläggen genomförs i huvudsak enligt arbetsgruppens förslag.

De hyresanknutna bostadstilläggen, som numera täcker 80 % av hy­ran inom vissa gränser, har otvivelaktigt ökat barnfamiljernas möjlig­heter att efterfråga moderna och tillräckligt rymliga bostäder. En god bostad är ett av de väsentligaste inslagen i en tillfredsställande livs­miljö. Även bland hushåll med låga inkomster utan barn finns det be­hov av ett hyresstöd. En förhållandevis stor andel av hushållen utan barn, särskUt enpersonhushållen, saknar moderna lägenheter. Utveck-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                      57

lingen på bostadsmarknaden har ökat möjligheterna att erbjuda även personer utan bam lägenheter i nyproduktionen. Genom ett ekonomiskt stöd till hushåll utan barn med låga inkomster skulle man förbättra förutsättningarna för att hushållsstrukturen i nybyggda bostadsområden blir mer allsidig.

Jag förordar därför att reglerna om statsbidrag till statskommunala bostadstillägg ändras så att bidragssystemet genom kommunala beslut kan utvidgas till att även omfatta låginkomsttagare utan barn.

Jag anser det önskvärt att reglerna för bostadstillägg till låginkomst­tagare utan barn så långt möjligt ansluter till de regler som gäller för barnfamiljer, bl. a. med hänsyn till att familjer övergår från det ena systemet till det andra. Jag delar också arbetsgruppens bedömning att stödet alltid bör öka när ett bam tillkommer. Vidare är det av största vikt att reglerna görs så enkla och lätta att tillämpa som möjligt.

Med dessa utgångspunkter förordar jag att de statskommunala bo­stadstilläggen utvidgas till att även omfatta hushåll utan barn i huvud­sak enligt de regler arbetsgruppen förordat. Bidragsrätten bör dock be­gränsas till låginkomsttagare med egen bostad. Denna avgränsning, som redan nu gäller för de statskommunala bostadstilläggen till barnfamil­jer, förenklar avsevärt bidragssystemet och torde underlätta administra­tionen av stödet i flera avseenden. I enlighet med arbetsgruppens för­slag bör bostadstillägg utgå med 80 % av bostadskostnaden mellan 300 kr. och 550 kr. i månaden för ensamstående utan bam och mellan 400 kr. och 650 kr. i månaden för gifta utan barn. Maximalt bidrags­belopp blir 200 kr. i månaden. Bidragsbeloppet bör reduceras om den taxerade inkomsten översriger 18 000 kr. Reduceringsfaktorn bör ut­göra 12 % av den taxerade inkomsten mellan 18 000 kr. och 21 000 kr., 18 % ,av den taxerade inkomsten mellan 21 000 kr. och 31 000 kr. och 24 % av den taxerade inkomst som överstiger 31 000 kr. Dessa in­komstgränser är genomgående 5 000 kr. lägre än vad som gäller för bostadstillägg till barnfamiljer.

Reglerna om sammanläggning av inkomst för gifta och om hyresför-delning mellan flera boende bör utformas på det sätt som arbetsgrup­pen förordat. Jag delar också arbetsgruppens bedömning att ungdomar under 20 år inte bör omfattas av bidragssystemet. Undantag från denna åldersgräns bör dock, såsom arbetsgruppen och även bostadsstyrelsen framhållit, kunna göras om det finns synnerliga skäl. Studerande som fyllt 20 år bör få bidrag enligt samma regler som andra boende. Den som har folkpension bör inte omfattas av dessa bestämmelser utan lik­som nu erhålla bostadsstöd genom de särskilda lagregler som gäller för kommunalt bostadstillägg till folkpension.

För att nå bättre överensstämmelse mellan de nya bidragsreglerna och reglerna för bostadstillägg tUl bamfamiljer bör vidare, såsom arbetsgmp­pen förordat, den nedre hyresgränsen för ensamstående med barn sän-


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     58

kas med 100 kr. så att bidrag kan börja utgå redan vid en hyra över­stigande 300 kr. i månaden. På motsvarande sätt bör enligt min mening de övre hyresgränserna för ensamstående med barn förskjutas nedåt med 100 kr. Maximalt bidrag kommer härigenom —• liksom nu — att uppgå till samma belopp för enförälderfamUjer som för tvåförälder-familjer. Bidragsökningarna till följd av de ändrade hyresgränserna kom­mer att tillfalla enförälderfamUjer med hyror från 300 kr. i månaden och upp tUl de övre hyresgränserna. För övriga enförälderfamUjer blir bidraget oförändrat.

Genom detta förslag till utvidgning av bostadstilläggen har väsentliga önskemål tillgodosetts beträffande stöd till bostadskonsumtionen också för låginkomsttagare utan barn. Det är min uppfattning att det fram­lagda förslaget på ett rimligt sätt tillgodoser de krav som bör ställas på bidragssystemet med hänsyn även till önskemålet att systemet inte får bli alltför komplicerat. Det finns dock anledning att fortsättningsvis uppmärksamma möjligheterna att genom ändringar i bidragsreglerna för bostadstillägg reducera de problem som kan uppkomma bl; a. i fråga om systemets verkningar för olika kategorier av bidragstagare.

Utvidgningen av statsbidragsnormerna för de statskommunala bo­stadstUläggen tUl att omfatta låginkomsttagare utan bam bör genom­föras den 1 januari 1974. Sänkningen av hyresgränsen för ensamstående med bam bör träda i kraft vid samma tidpunkt. Administrationen av de nya bostadstilläggen till låginkomsttagare utan barn bör handhas av de kommunala förmedlingsorganen i avvaktan på resultatet av den förut nämnda prövningen av hela frågan om bostadstilläggens administration. De ändrade regler om utbetalning av statskommunala bostadstillägg som jag tidigare förordat bör tillämpas redan från början. Närmare tillämp­ningsföreskrifter bör meddelas av bostadsstyrelsen.

Kostnaderna för utvidgningen av de statskommunala bostadstilläggen till att även omfatta låginkomsttagare utan barn, inkl. ändringen av de statskommunala bostadstiUäggen till ensamstående med barn, beräk­nar jag till ca 100 milj. kr. för helt år. För att kostnadsökningen helt skall bäras av staten bör statsbidraget till statskommunala bostadstiUägg för såväl barnfamiljer som låginkomsttagare utan barn fastställas till två tredjedelar av kostnaden mot f. n. 60 % av kommunernas utgifter för statskommunala bostadstillägg. Av kostnaden kan ca 50 milj. kr. be­räknas falla på budgetåret 1973/74.

Totalt beräknar jag medelsbehovet för nästa budgetår under detta anslag till 965 milj. kr., varav i runt tal 575 milj. kr. avser statliga bo­stadstillägg och 390 milj. kr. avser statsbidrag till de statskommunala bostadstilläggen. Jag har därvid även beräknat medel för upplysnings­verksamhet om bostadstilläggen. Däremot har jag inte beräknat medel för bostadsstyrelsens förslag att ta bort regeln om reducering av bostads­kostnad vid alltför stor bostad.


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     59

Anslagsbeteckningen bör ändras till Bostadstillägg m. m. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     godkänna de av mig förordade ändringarna i grunderna för bostadstillägg att gälla fr. o. m. den 1 januari 1974;

2.     till Bostadstillägg m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 965 000 000 kr.

C 4. Ersättning för bidragsförskott

1971/72 Utgift 115 907 894 1972/73 Anslag 169 000 000 1973/74 Förslag     194 000 000

Från anslaget bekostas ersättning till kommunerna för utgivna bi­dragsförskott. Bidragsförskott utgår till barn under 18 år som endast den ena av föräldrarna har vårdnaden om eller som står under vårdnad av annan än föräldrarna. Dessa barn garanteras ett generellt underhåll, som i regel motsvarar 40 % av basbeloppet enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring. Bidragsbestämmelserna återfinns i lagen (1964: 143) om bidragsförskott (ändrad senast 1971: 902).

I den mån ersättning för bidragsförskott inte kunnat tas ut av den underhållsskyldige, bekostas bidragsförskotten till tre fjärdedelar av sta­ten och till en fjärdedel av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat bidragsförskottet. Statsbidrag söks av kommunerna för kalenderår i ef­terskott.

Socialstyrelsen

Anslagsbehovet för budgetåret 1973/74 bestäms i huvudsak av kom­munernas nettokostnader för bidragsförskott under kalenderåret 1972. Socialstyrelsen beräknar antalet barn med bidragsförskott år 1972 till ca 130 700 vilket motsvarar ca 6,5 % av totala antalet barn under 18 år. Medelbeloppet per barn beräknas till ca 2 600 kr. vid basbeloppet 7 300 kr. De underhållsskyldiga beräknas betala tillbaka ca 30 % av utbetalda bidragsförskott. Kommunernas nettokostnader för år 1972 beräknas till ca 238 mUj. kr., varav staten skall svara för 75 %. På grundval härav föreslår socialstyrelsen att anslaget för budgetåret 1973/74 förs upp med 178 milj. kr.

Föredraganden

Den 1 januari 1971 höjdes bidragsförskotten från 30 % till 40 % av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Vid basbeloppet 7 300 kr. utgör bidragsförskottsnivån därmed 2 916 kr. per år, dvs. 243 kr. per månad. Vid samma tidpunkt höjdes också maximiåldern för rätt till bidragsförskott från 16 år till 18 år.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                60

Enligt uppgifter från statistiska centralbyrån uppgick antalet barn med bidragsförskott år 1971 till ca 167 000 vilket är en ökning med ca 41 000 jämfört med föregående är. Ökningen beror främst på de tidigare nämnda nya reglerna som trädde i kraft den 1 januari 1971. Statens kostnader för budgetåret 1972/73 beräknas enligt nu tillgängliga upp­gifter preliminärt till ca 190 milj. kr. Med ledning av dessa uppgifter beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 194 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ersättning för bidragsförskott för budgetåret 1973/74 an­visa ett förslagsanslag av 194 000 000 kr.

C 5. Omkostnader för statens bosättningslån

1971/72 Utgift                   497 772

1972/73 Anslag                  540 000

1973/74 Förslag                 534 000

Från anslaget bekostas ersättningar till riksbankens ortsombud och till riksbanken för arbetet med bosättningslånen. Ersättning till ortsombud utgår med i regel 10 kr. för varje låneansökan, över vilken ortsombud yttrar sig. Ersättningen tUl riksbanken utgör 6 kr. för varje lån som ute­står den 31 december det budgetår ersättningen avser. Ersättningsgrun­derna återfinns i kungörelsen (1937: 810) angående ersättning åt orts­ombud för yttrande över ansökningar om statliga bosättningslån (ändrad senast 1968: 171) och i brev den 26 aprU 1972.

Fullmäktige i riksbanken

Med utgångspunkt i oförändrade ersättningsregler beräknar riksbanks­fullmäktige anslagsbehovet för budgetåret 1973/74 till 534 000 kr. Därav utgör ersättningen till ortsombuden 210 000 kr. och ersättningen till riks­banken 324 000 kr.

Departementschefen

Jag beräknar i likhet med riksbanksfullmäktige medelsbehovet under nästa budgetår till 534 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till  Omkostnader för statens bosättningslån  för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 534 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                61

D SOCIALA SERVICEÅTGÄRDER

De sociala serviceåtgärderna för främst åldringar och barnfamiljer utgör en viktig del av socialpolitiken. Kraftigt ökade resurser har under de senaste åren satts in på en utbyggnad av dessa områden. Inom åld­ringsvården har utbyggnaden skett efter de riktlinjer som drogs upp i 1964 års reformprogram (prop. 1964: 85, SU 1964: 108, rskr 1964: 245). Den öppna vården har därigenom fått allt större betydelse. Utbyggnaden av den sociala hemhjälpen till åldringar och handikappade har med­fört att antalet hjälpta personer fördubblats från ca 145 000 år 1965 till omkring 290 000 under år 1972. Dessutom pågår en utbyggnad även av andra åtgärder inom kommunernas öppna åldrings- och handikapp­vård, t. ex. matdistribution, färdtjänst, fotvård, motionsgymnastik och olika former av sysselsättning för personlig aktivering och meningsfull samvaro.

Den sociala hemhjälpens utveckling sedan år 1960 framgår av följan­de sammanställning.

 

År

Åldringar

och handikappade

Barnfamiljer

, Totala års-

 

Antal

Antal

Antal

Antal

kostnader.

 

hjälpta

arbetstim, (milj. tim.)

hemsama-riter

hjälpta

milj. kr.

1960

79 500

8,4

11 500

64 000

85,0

1965

144 000

17,2

23 400

69 800

178,3

1970

252 000

40,2

65 500

84 000

520,0

1971

272 000

44,9

77 700

86 100

600,0

1972'

290 000

45,5

80 800

88 000

680,0

1973'

305 000

47,7

85 000

90 000

760,0

' Beräknat

Hemhjälpsverksamheten beräknas fortsätta att öka. Över 300 000 åld­ringar och handikappade kan beräknas få social hemhjälp i år. Jag kom­mer i det följande att förorda en höjning av anslaget för statsbidrag till kommunernas hemhjälpsverksamhet med 25 milj. kr. till totalt 275 milj. kr.

En omfattande försöksverksamhet med särskilda insatser för vård och service i glesbygder har sedan budgetåret 1968/69 bedrivits med medel från anslaget för bidrag till social hemhjälp. Denna verksamhet har visat sig vara av stor praktisk betydelse för många som bor ute i glesbygderna. Jag kommer i det följande att förorda att bidragsgivning­en till denna verksamhet fortsätter även under nästa budgetår.

Upprustningen av åldringarnas bostäder ingår som ett viktigt led i den öppna åldringsvårdens utbyggnad. Det statliga stödet i form av rän-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7   Socialdepartementet                                     62

tefria förbättringslån utgår från anslag under inrikeshuvudtiteln. Denna långivning sker utöver det övriga bostadsbyggnadsprogrammet. Sedan år 1964 har sådana förbättringslån hittills beviljats till över 110 000 åldringsbostäder. Denna bostadsupprustning fortsätter och förslag om medelsanvisningar läggs fram av chefen för inrikesdepartementet.

Äldringsvårdsprogrammet går ut på att jämsides med de nämnda insatserna inom den öppna vården också öka vårdmöjlighetema på ålderdomshem och sjukhem inom långtidsvården. Utbyggnaden av långtidssjukvården har underlättats genom olika åtgärder. Det särskUda lånestöd till sjukvårdshuvudmännen, som infördes år 1964 och som avsåg nya sjukhusbyggen som påbörjats före den 1 januari 1970, har omfattat ca 15 000 nya vårdplatser vid sjukhem. Inom ramen för bygg­nadsregleringen har getts prioritet åt utbyggnaden av långtidssjukvår­den. Denna prioritering fortsätter. Av den investeringsram för år 1973 som fastställts för sjukvårdssektorn beräknas ca en tredjedel tas i an­språk för byggande av sjukhem och kliniker inom långtidsvården, vilket innebär ett nytillskott av ca 1 200 nya vårdplatser. Den pågående mo­derniseringen av ålderdomshemmen har också tillförsäkrats erforderligt utrymme inom ramen för byggnadsregleringen. Det sammanlagda anta­let platser vid sjukhem och ålderdomshem beräknas i år uppgå till när­mare 110 000.

En fortsatt utbyggnad av barnomsorgen är ett väsentligt inslag i fa­miljepolitiken. Följande sammanställning visar hur denna samhällets ser­vice för bamfamiljema byggts ut sedan 1960. Sammanställningen avser platsantalet vid mUten av resp. år.

 

År

Antal platser

i

 

Sammanlagt

Antal barn

 

daghem

fritidshem

familjedag­hem

antal platser

i lekskola

1960

10 300

2 400

4 000

16 700

38 400

1965

11 900

3 000

8 000

22 900

52 100

1970

33 000

6 500

32 000

71 500

86 000

1971

41 000

9 000

41000

91 000

95 000

1972'

49 000

12 000

44 000

105 000

110 000

1973'

56 000

15 000

45 000

116 000

120 000

' Beräknat

Den successivt ökade utbyggnadstakten har inneburit att antalet platser för barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar be­räknas Öka från ca 23 000 år 1965 till 116 000 i år.

Enligt en enkät till kommunema hösten 1972 har utbyggnadstakten för daghem dämpats jämfört med den successivt ökade planeringstak­ten under de senaste åren. För att ge kommunema ökade finansiella resurser att fortsätta en snabb utbyggnad föreslås i det följande att driftbidraget till daghem skall höjas med 1 000 kr. till 5 000 kr. per plats och år. Samtidigt föreslås en höjning av driftbidraget till fritidshem


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                      63

med 500 kr. till 2 500 kr. per plats och år. Vidare föreslås en höjning av anordningsbidraget till dag- och fritidshem med 1 000 kr. till 6 000 kr. per plats. Mot bakgrund av kommunernas uppgifter om den plane­rade utbyggnaden och med hänsyn till vad som nyss sagts om en ökad statlig bidragsgivning kan ca 25 000 nya platser i daghem och fritids­hem beräknas bli påbörjade under innevarande och nästa budgetår. Kostnaderna för bidragshöjningarna beräknas till ca 75 milj. kr. för helt år.

Utöver anordningsbidrag utgår enligt nuvarande bestämmelser även lån till byggande av barnstugor med högst 4 000 kr. per plats. Enligt beslut under vårriksdagen 1972 skall den särskilda långivningen till barnstugor upphöra vid utgången av budgetåret 1972/73. Samtidigt ut­vidgas den statliga bostadslångivningen så att sådana lån kan utgå för bamstugor oberoende av om dessa byggs i anslutning till statsbelånad bostadsbebyggelse eller ej. Detta innebär bl. a. att bostadslån kan utgå även till byggande av barnstugor i äldre bostadsområden (prop. 1972: 72, CU 1972: 28, rskr 1972: 201).

För att öka kommunernas möjligheter att genomföra barnstugeut­byggnaden och samtidigt stärka sysselsättningen på byggarbetsmarkna­den har möjligheter öppnats för förskottsutbetalning av lån till anord­nande av barnstugeplatser som påbörjas under tiden den 1 september 1972—den 31 mars 1973.

Antalet platser i kommunala familjedaghem kan på grundval av upp­gifter som lämnats i höstens kommunenkät beräknas uppgå till ca 45 000 under år 1973. Andelen statsbidragsberättigande platser i kom­munala familjedaghem beräknas fortsätta att öka även under budget­året 1973/74.

Det statliga stödet till barnstugor och familjedaghem kan för nästa budgetår beräknas till sammanlagt 452 milj. kr. på socialhuvudtiteln, vil­ket jämfört med innevarande budgetår innebär en anslagsökning med ca 100 milj. kr. Härtill kommer ca 10 milj. kr. som utgår i statliga bostads­lån till barnstugor från inrikeshuvudtiteln.

Statens kostnader under de senaste budgetåren samt anslagen för innevarande och nästa budgetår framgår av följande sammanställning (i milj. kr.).

 

Budgetår

Driftbidrag

Anordnings­bidrag

Länestöd

Familje­daghem

Summa

1964/65

17,7

3,2

 

 

20,9

1969/70

45,8

45,9

23,5

6,7

121,9

1970/71

77,0

54,4

24,0

23,0

174,4

1971/72

134,7

72,9

46,7

38,3

292,6

1972/73

216,0

70,0

30,0'

38,0

354,0

1973/74

303,0

70,0

28,0

52,0

452,0

Därav 10 milj. kr. på tilläggsstat


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                    64

1968 års barnstugeutredning har lagt fram ett betänkande beträffande verksamheten för bam i förskoleåldem (SOU 1972: 26 och 27). Betän­kandet innehåller förslag om förskoleverksamhetens innehåll och orga­nisatoriska utformning samt om verksamhetens utbyggnad, innefattande bl. a. ett förslag om en allmän förskola för samtliga 6-åringar från år 1975. Utredningen presenterar också förslag om speciella insatser för barn som har särskUda behov av stöd och stimulans från samhället. Vidare föreslås särskilda bestämmelser om upprättande av kommunala planer för förskoleverksamheten.

Remissbehandlingen av bamstugeutredningens betänkande har nyli­gen avslutats. Utredningens förslag prövas f. n. inom socialdepartemen­tet.

För att snarast möjligt få fram praktiska erfarenheter av de delvis nya verksamhetsformer som utredningen aktualiserat uppdrog Kungl. Maj:t i november 1971 åt socialstyrelsen att organisera en försöksverk­samhet beträffande dels barnstugeverksamhetens organisatoriska ut­formning och pedagogiska innehåll och dels utbyggnadsplanering av kommunernas insatser för barn i förskoleåldem innefattande även upp­sökande verksamhet för barn med särskilda behov av stöd och stimu­lans. Över 2 milj. kr. har ställts till förfogande för denna försöksverk­samhet. F. n. pågår försöksverksamheten i sex kommuner. Ytterligare ett antal försök beräknas starta under början av år 1973.

En omfattande försöksverksamhet avseende lekskoleverksamhet i gles­bygdsområden bedrivs med särskilda medel som anvisats under anslaget Bidrag till social hemhjälp. Bidrag har hittills beviljats till ett 30-tal kommuner. Den hittillsvarande försöksverksamheten har särskilt tagit sikte på glesbygdskommunernas möjligheter att finna en för barnen lämplig organisation av verksamheten till en för kommunen rimlig kost­nad. Utvecklingen av förskoleverksamheten i glesbygdsområdena bör understödjas genom fortsatt försöksverksamhet även under nästa budget­år. Medel härför beräknas i det följande.

Särskilda försök pågår även med lekskoleverksamhet med språkträ­ning för invandrarbarn i syfte att finna former för att underlätta anpass­ningen av dessa barn till det svenska samhället utan att de mister kon­takten med den egna kulturen. Försök pågår både med träning i svenska språket och träning i det egna modersmålet.

Barnstugeutredningen kommer i sitt fortsatta arbete att behandla frågan om fritidsverksamhet för barn i skolåldern. Vidare har utred­ningen genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att utreda konsekvenserna av de framlagda förslagen vad gäller utbildningen av personal tUl barn­stugeverksamheten. Utredningen skall också ytterligare analysera be­hovet av personal inom detta område. I detta sammanhang kan nämnas att medel kommer att beräknas under åttonde huvudtiteln för ytterligare utökad förskollärarutbildning under nästa budgetår.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                65

D 1. Bidrag till social hemhjälp

1971/72 Utgift 218 063 924 1972/73 Anslag 250 000 000 1973/74 Förslag     275 000 000

Från anslaget utgår statsbidrag till kostnaderna för den sociala hem­hjälpen. Statsbidrag utgår med 35 % av kommuns nettokostnader för hemvårdare, hemsamariter, barnvårdare och därmed jämförlig perso­nal, som har till huvudsaklig uppgift att i enskilt hem hjälpa åldringar, handikappade och barnfamiljer. Samma bidrag utgår till kommuns kost­nader för bidrag till enskild sammanslutning, som bedriver social hem­hjälpsverksamhet. Statsbidraget utbetalas för kalenderår i efterskott. An­slaget för budgetåret 1973/74 avser alltså bidrag till verksamheten under kalenderåret 1973.

Från anslaget bekostas även viss försöksverksamhet avseende vård och service m. m. i glesbygder. Bidrag för denna verksamhet utbetalas under löpande budgetår.

Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1964: 427) um stats­bidrag till social hemhjälp och i brev den 26 april 1972.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen räknar med en fortsatt ökning av hemhjälpsverksam­heten under år 1973. Styrelsen beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1973/74, inkl. 10 milj. kr. för försöksverksamhet avseende vård och ser­vice i glesbygder, till 275 milj. kr.

Departementschefen

Jag har i inledningen till detta avsnitt redogjort för hur den sociala hemhjälpen byggts ut i snabb takt under de senaste åren. Ungefär 290 000 åldringar och handikappade samt 90 000 barnfamiljer kan beräknas ha fått hjälp av hemsamariter och hemvårdare under år 1972.

Verksamheten väntas fortsätta att öka under år 1973. Med hänsyn härtill och med beaktande av avtalsmässiga löneökningar beräknar jag medelsbehovet för statsbidrag till social hemhjälp till 265 milj. kr. un­der nästa budgetår.

Glesbygdsutredningen har i två delbetänkanden (Ds In 1972: 7 och 8) behandlat olika frågor beträffande vård och service för dem som bor i glesbygdsområden. Utredningen har bl. a. föreslagit att statsbidraget för social hemhjälp skall höjas från 35 % till 50 % av kostnadema när det gäller glesbygdskommuner. Jag vill i detta sammanhang erinra om att skatteutjämningsrevisionen i sitt betänkande Reformerad skatteutjäm­ning (SOU 1972: 44) har föreslagit ett nytt system för skatteutjämnings­bidrag till kommunerna, som berör glesbygdskommunemas ekonomi.

5    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bil. 7


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     66

Betänkandet bereds f. n. inom finansdepartementet. Mot denna bak­grund är jag inte beredd att förorda den ändring av statsbidragsreglerna för den sociala hemhjälpen som glesbygdsutredningen föreslagit.

Glesbygdsutredningen har vidare föreslagit att den nuvarande för­söksverksamheten med särskilda insatser för social service i glesbygder bör minska eller upphöra och att medel fortsättningsvis över inrikeshu­vudtiteln ställs till länsstyrelsernas förfogande för att främja sociala in­satser i glesbygder.

Försöksverksamhet med särskilda insatser för vård och service för åldringar och handikappade i glesbygder påbörjades budgetåret 1968/69. Försöksverksamheten vidgades fr. o. m. budgetåret 1970/71 till att gälla även andra befolkningsgrupper, varvid särskilt avsågs behovet av fritids­aktiviteter för barn och ungdom i glesbygder. Den statsunderstödda för­söksverksamheten pågår f. n. i ett stort antal glesbygdskommuner. Bi­drag har utgått för bl. a. uppsökande och kartläggande verksamhet, bo­stadsförbättringsverksamhet, matdistribution samt annan varudistribu-tion och transportservice, snöröjning, särskilt utrustade servicebussar, tvättservice, fotvård, ambulant reumatikervård och ambulant tandvård, kulturell service, lekskoleverksamhet, kommunikationsradiosystem samt anläggningar för fritidsverksamhet m. m. åt främst pensionärer, handi­kappade och ungdomar. I några kommunblock pågår en brett upplagd försöksverksamhet avseende en samlad social service. Vidare pågår en mera omfattande undersökning om de sociala levnadsförhållandena och socialvårdens funktion i en glesbygdskommun. Medel har också ställts till socialstyrelsens förfogande för uppföljning och utvärdering av för­söksverksamheten. Detta arbete pågår.

De senaste årens särskilda insatser för vård och service i glesbygder har visat sig vara av stor betydelse när det gäller att komma till rätta med de mångskiftande problem som uppkommer när det gäller att till­försäkra glesbygdsbefolkningen en rimlig social service. Enligt min mening är det av stor vikt att denna verksamhet kan fortsätta. Medel bör därför ställas till förfogande från detta anslag för sådana insatser även under nästa budgetår. Verksamheten bör liksom hittills hållas sam­man av socialstyrelsen. Samarbetet med länsstyrelserna och statens so­cialvårdskonsulenter i dessa frågor bör vidareutvecklas.

För dessa särskilda insatser i glesbygdsverksamheten beräknar jag för nästa budgetår ett belopp av 10 milj. kr. Det sammanlagda medels­behovet under anslaget beräknar jag därmed till 275 mUj. kr. Jag hem­ställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till social hemhjälp för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 000 kr.


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                               67

D 2. Bidrag till anordnande av barnstugor

1971/72 Utgift               72 865 146                   Reservation                     2148 877

1972/73 Anslag        70 000 000 1973/74 Förslag       70 000 000

Från anslaget utgår statsbidrag till anordnande av barnstugor. Statsbi drag utgår med högst 5 000 kr. per plats för nybyggnad, om- eller tUl­byggnad eller inköp av byggnad för barnstuga. Bidraget utgår till lokaler som anordnas så att de kan användas för barntUlsyn under hela dagen eller i varje fall minst fem timmar per barn och dag, dvs. till daghem, gemensam barnstugeavdelning och fritidshem. Förskott med 90 % av beviljat anordningsbidrag kan betalas ut när byggnadsarbetena påbör­jats. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1966: 173) om statsbidrag och lån riil barnstugor (ändrad senast 1972: 424).

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen har i sin anslagsframställning räknat med att ca 14 OOC statsbidragsberättigande platser i daghem, gemensamma bamstugeavdel-ningar samt fritidshem påbörjas under vartdera av budgetåren 1972/73 och 1973/74.

Socialstyrelsen föreslår att anordningsbidraget höjs till 6 000 kr. per plats fr. o. m. den 1 juli 1973. Anslagsbehovet för budgetåret 1973/74 beräknas på grundval härav till 84 milj. kr.

Föredraganden

Utbyggnadstakten för barnstugeverksamheten har redovisats i inled­ningen till detta avsnitt. För att underlätta en fortsatt snabb utbyggnad av barnstugeverksamheten samt med hänsyn till att byggnadskostnader­na ökat förordar jag att anordningsbidragen höjs med 1 000 kr. till 6 000 kr. per plats. Bidragshöjningen bör gälla med verkan fr. o. m. den 1 januari 1973.

På grundval av kommunernas utbyggnadsplaner, redovisade i sep­tember 1972, och med hänsyn tiU förordade höjningar av statsbidragen räknar jag med att byggen för sammanlagt 25 000 nya barnstugeplatser kommer att påbörjas under innevarande och nästa budgetår. Jag be­räknar anslagsbehovet för budgetåret 1973/74 till 70 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     godkänna av mig förordade ändringar av grunderna för an­ordningsbidrag till barnstugor;

2.  till Bidrag till anordnande av barnstugor för budgetåret 1973/ 74 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                68

D 3. Bidrag till driften av barnstugor

1971/72 Utgift 134 684 432 1972/73 Anslag 216 000 000 1973/74 Förslag     303 000 000

Från anslaget utgår statsbidrag till driften av bamstugor. Från och med den 1 januari 1972 utgår driftbidrag till barnstugor med 4 000 kr. per plats och år för sådana avdelningar för barn under skolåldern, där minst två tredjedelar av antalet platser utnyttjas för barntillsyn minst fem timmar per barn och dag (daghem eller gemensam barnstugeavdel­ning). För omsorg av barn i skolåldern utgår driftbidrag med 2 000 kr. per plats och år till barnstugeavdelning, som hålls öppen under minst fem timmar per dag (fritidshem). Driftbidrag utbetalas i efterskott för budgetår. Förskott kan utgå med högst hälften av beräknat bidrag för budgetåret. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1966: 173) om statsbidrag och lån till barnstugor (ändrad senast 1972: 424). Ett särskilt bidrag till jordbruksdaghem utgår med högst 60 % av driftkost­naderna.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen beräknar medelsbehovet utifrån oförändrade bidrags­regler till 278 milj. kr. för budgetåret 1973/74. Styrelsen föreslår att statsbidrag efter särskild prövning skall kunna utgå till extrakostnader för skjutsar i samband med lekskoleverksamhet.

Föredraganden

Jämsides med utbyggnaden av det ekonomiska stödet till barnfamil­jerna har samhällets service, främst i form av en väl fungerande barn­omsorg, kommit att framstå som ett allt viktigare inslag i familjepoli­tiken. 1968 års barnstugeutredning har som tidigare nämnts lämnat ett betänkande med förslag beträffande förskoleverksamhetens framtida in­nehåll och organisation. Remissbehandlingen av utredningens betän­kande har nyligen avslutats. Utredningens förslag prövas f. n. inom socialdepartementet.

Statens bidrag till driften av barnstugor har höjts i flera omgångar under senare år. Den senaste bidragshöjningen trädde i kraft den 1 ja­nuari 1972. Det statliga bidraget höjdes då från 2 800 kr. till 4 000 kr. per plats i daghem och gemensam barnstugeavdelning och från 1 500 kr. till 2 000 kr. per plats i fritidshem.

Som nämnts i inledningen till detta avsnitt tyder kommunernas plan­läggning på en viss dämpning av den tidigare successivt ökande utbygg­nadstakten för barnstugeverksamheten. Jag vill betona vikten av att ut­byggnaden av barnstugeverksamheten kan hållas på en hög nivå. Jag


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                      69

finner det också angeläget att särskild uppmärksamhet ägnas åt barn som på grund av olika former av handikapp är i särskilt behov av stöd och stimulans genom samhällets försorg. För dessa barn är möjligheten att från tidig ålder delta i barnstugeverksamheten särskilt betydelsefull.

För att ge kommunerna ökade möjligheter till en fortsatt snabb ut­byggnad av barnstugeverksamheten och för att ge kommunerna stöd i strävandena att bereda plats åt handikappade barn förordar jag nu en ytterligare höjning av driftbidraget. Det statliga driftbidraget bör fr. o. m. den 1 juli 1973 höjas med 1 000 kr. till 5 000 kr. per plats och år för daghem och gemensam barnstugeavdelning samt med 500 kr. till 2 500 kr. per plats och år för fritidshem.

Med beaktande av utbetalningsbestämmelserna för driftbidraget till barnstugor beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 303 milj. kr. I förhållande till innevarande budgetår innebär det en ökning med 87 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  godkänna de av mig förordade ändringarna i grunderna för bidrag till driften av barnstugor;

2.  tiU Bidrag till driften av barnstugor för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 303 000 000 kr.

D 4. Bidrag till kommunala familjedaghem

1971/72 Utgift              38 264 530

1972/73 Anslag        38 000 000 1973/74 Förslag       52 000 000

Från anslaget utgår statsbidrag till kostnader för kommunala familje­daghem. Statsbidrag utgår med 35 % av kommunens kostnader för lön och sociala förmåner (exkl. omkostnadsersättning) åt dagbarnvårdare efter avdrag för influtna föräldraavgifter. Rätt till statsbidrag inträ­der när kommunens organiserade barnomsorg — genom både barnstugor och familjedaghem — nått en viss omfattning uttryckt i platser per antal invånare i kommunen. För det första 10 000-talet invånare krävs minst en plats per 200 invånare och för invånarantalet över 10 000 minst en plats per 100 invånare. Bidrag utgår för de familjedaghemsplatser, som överstiger en på sådant sätt beräknad gräns. Statsbidrag betalas ut i ef­terskott för kalenderår. Anslaget för budgetåret 1973/74 avser alltså bi­drag för verksamhet under kalenderåret 1973. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1968: 236) om statsbidrag till kommunal familjedaghemsverksamhet (ändrad senast 1972: 112).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                      70

För kommun med över 10 000 invånare har rätten till statsbidrag tidi­gare begränsats inte endast av ovannämnda s. k. kvotregel utan dess­utom genom en regel som innebar att statsbidrag utgick för högst det antal barnstugeplatser som fanns i kommunen. Denna s. k. balansrege! har slopats med verkan fr. o. m. år 1972.

Socialstyrelsen

Utbyggnaden av barnstugorna har ökat kommunernas möjligheter att uppfylla kvotregeln, vilket för dessa kommuner medfört väsentligt ökade statsbidrag.

Statsbidrag utgick år 1971 för ca 75 % av det totala antalet kom­munala familjedaghemsplatser. Socialstyrelsen räknar med att antalet platser i kommunala familjedaghem skall öka med 4 000 per år och att andelen statsbidragsberättigande platser skall öka till 85 % av det to­tala antalet.

Socialstyrelsen föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med 52 milj. kr.

Föredraganden

I inledningen till detta avsnitt har utbyggnaden av den kommunala famUjedaghemsverksamheten redovisats. Jag beräknar, i likhet med socialstyrelsen, anslagsbehovet för nästa budgetår till 52 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen.

att  till  Bidrag  tUl  kommunala  familjedaghem   för  budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 52 000 000 kr.

D 5. Bidrag till ferievistelse för barn

1971/72 Utgift                3 776 400

1972/73 Anslag               4 000 000

1973/74 Förslag              4 000 000

Statsbidrag utgår tUl kommun med 100 kr. för varje barn under 15 år, som av kommun eller genom kommuns förmedling under året beretts vistelse på bamkoloni eller i feriehem. För barn, som är handi­kappat eller sjukt, utgör bidraget 200 kr. Bidrag utgår för kalenderår i efterskott. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1967: 473) om statsbidrag till ferievistelse för barn.

Socialstyrelsen

För år 1971 utgick bidrag avseende 18 600 barn som vistats på koloni och 18 200 barn som vistats i feriehem. Antalet barn som vistats


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                      71

på koloni har minskat något under senare år medan antalet barn i fe­riehem ökat något.

Socialstyrelsen föreslår, med hänsyn till belastningen under budget­året 1971/72, att anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Föredraganden

Verksamheten har under de tre senaste åren bedrivits i oförändrad omfattning. Jag biträder socialstyrelsens förslag och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till ferievistelse för barn för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.

D 6. Bidrag till semesterhem m. m.

1971/72 Utgift                 1 645 880

1972/73 Anslag               1 800 000

1973/74 Förslag              1 800 000

Statsbidrag till driften av semesterhem utgår till semesterhemsan-ordnare med 4 kr. per dag och plats som utnyttjas av personer, som med hänsyn till sina sociala och ekonomiska förhållanden anses be­höva hjälp för att få tillfälle till vila och rekreation. Statsbidrag be­talas ut av socialstyrelsen i efterskott för kalenderår. Förskott kan utgå med högst tre fjärdedelar av det beräknade bidragsbeloppet för kalen­derår.

Statsbidrag utgår även för resor till semesterhem eller resor i sam­band med annan form av semestervistelse. Socialstyrelsen fördelar där­vid för detta ändamål avsedda medel mellan semesterhemsnämnderna i landstingsområdena varefter det ankommer på dessa nämnder att bevilja och betala ut resebidragen. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1967: 472) om statsbidrag till driften av semesterhem m. m. (ändrad senast 1969: 782). I brev den 26 april 1972 har socialsty­relsen bemyndigats att av anslaget för budgetåret 1972/73 disponera 1,1 milj. kr. för resebidrag under år 1973.

Socialstyrelsen

Är 1971 utgick statsbidrag för ca 10 800 gäster vid semesterhem. Resebidrag utgick till 9 800 personer. Jämfört med föregående år minskade antalet bidragsberättigade gäster vid semesterhem med 500 medan antalet personer berättigade till resor ökade med 100.

Socialstyrelsen föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med oförändrat 1,8 milj. kr.


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 7   Socialdepartementet                                     72

Föredraganden

Jag biträder socialstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till sernesterhem m. m.  för budgetåret  1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                 73

E MYNDIGHETER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALVÅRD M. M.

Den sjukvårdspolitiska målsättningen har i allt högre grad inriktats på att få till stånd en förändrad struktur av den svenska sjukvården. Detta har framstått som alltmer nödvändigt inte minst på grund av sjuk­vårdens kostnadsutveckling. Det är därför angeläget att söka vidareut­veckla de olika planeringsinsatserna inom sjukvården tUl ett organiserat system med sjukvårdsplaner. Dessa viktiga frågor om sjukvårdsplane­ringen behandlas i socialdepartementets sjukvårdsdelegation, där bl. a. sjukvårdens huvudmän är representerade. Delegationen har genom en särskUd arbetsgrupp redovisat grunderna för ett system med enhetligt uppbyggda sjukvårdsplaner och som ett stöd för den fortsatta uppbygg­naden och samordningen av sjukvårdsplaneringen i juni 1972 rapporte­rat resultatet av det hittills bedrivna arbetet till sjukvårdshuvudmännen.

På uppdrag av sjukvårdsdelegationen genomförs inom socialstyrelsen en allsidig översyn av det nuvarande programmet för fördelning av lä­kartjänster på olika verksamhetsområden. Resultatet härav beräknas fö­religga under första halvåret 1973.

Jag vUl i detta sammanhang också erinra om de viktiga ändringar i sjukvårdslagstiftningen som trätt i kraft den 1 januari i år i enlighet med förslag redovisade i prop. 1972: 104 (SoU 1972: 37, rskr 1972: 286). Syftet därmed ar framför allt att få till stånd en utbyggnad av den de­centraliserade Öppna sjukvården i samhällets regi. De vidtagna åtgär­derna omfattar både en förstärkning av allmänläkarvården och en de­centralisering av den öppna specialistvården så att denna i viss utsträck­ning blir tillgänglig även ute i läkardistrikten. Avsikten är att därigenom skapa möjligheter till en bättre närhetsservice inom den öppna hälso- och sjukvården. För färdigutbildade läkare skall i läkardistrikten finnas tjänster för distriktsläkare, avsedda för såväl allmänläkare som specia­lister.

Olika åtgärder av det slag som här nämnts bidrar sammantaget till att förverkliga en sjukvårdspolitisk målsättning som är inriktad på en be­tydande utbyggnad av den öppna decentraliserade sjukvården jämte psy­kiatrin och åldringssjukvården.

Av stor betydelse är också den ökade läkarutbildningen, som beräk­nas leda till att antalet läkare stiger från ca 11 000 år 1970 till ca 16 000 år 1975. Socialstyrelsen har samtidigt sin uppmärksamhet riktad på hur de resurser som finns tillgängliga inom sjukvården bäst skall kunna ut­nyttjas. Detta arbete med nivåstruktureringen inom sjukvården är av


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     74

stor betydelse för att få till stånd en effektivare vårdplanering med kor­tare väntetider.

Arbetsgruppen för låginkomstfrågor har i sin rapport också tagit upp hälsopolitiken utifrån såväl principiella som mera konkreta utgångs­punkter. I samband därmed framhåller arbetsgruppen att en allmän tandvårdsförsäkring hör till de reformer som kan förväntas förbättra hälsoförhållandena inte minst för låginkomsttagare. Som viktiga utveck­lingslinjer i övrigt inom hälso- och sjukvården pekar arbetsgruppen på förebyggande insatser, decentralisering av den öppna hälso- och sjuk­vården samt en utvecklad demokrati och öppenhet både mellan de olika personalgrupperna och mellan sjukvårdsinstitutionen i dess hel­het och patienterna. En sådan utveckling är av särskild betydelse för de resurssvaga grupperna i samhället och jag vill för min del understr}'ka betydelsen av en sådan inriktning av insatsema på hälso- och sjukvår­dens område.

När det gäller de under detta avsnitt redovisade anslagen vill jag sär­skilt framhålla betydelsen av en förstärkning av den statliga läkeme­delskontrollen. I det följande kommer jag därför att förorda en kraf­tig ökning av resurserna för socialstyrelsens läkemedelsavdelning.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande har apoteksbolaget utrett och lagt fram förslag om lämpliga former för samordning av civil och militär läkemedelsförsörjning. Förslaget innebär bl. a. att militärapote­ket och dess filialapotek inordnas i apoteksbolaget som sjukhusapotek och att apoteksbolaget övertar den militära förrådshållningen. Förslag i ämnet avses att föreläggas årets riksdag i en särskild proposition.

Centrala och regionala myndigheter m. m.

E 1. Socialstyrelsen

1971/72 Utgift              37 575 830

1972/73 Anslag        42 510 000 1973/74 Förslag       46 922 000

Socialstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör socialvården, hälso- och sjukvården samt läkemedelsförsörjningen. Sty­relsen utgörs av generaldirektören och åtta särskilt förordnade leda­möter. Inom verket finns sex avdelningar, en för hälsovård, social bar­na- och ungdomsvård m. m., en för långtidsvård, åldringsvård m. m., en för akutsjukvård, nykterhetsvård m. m., en planerings- och bered­skapsavdelning, en administrativ avdelning samt en läkemedelsavdel­ning. Avdelningarna är i sin tur uppdelade på totalt 22 byråer. Kostna. derna för läkemedelsavdelningen bestrids från anslaget E 13 Statlig läkemedelskontroll.


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 7    Socialdepartementet


1972/731


Beräknad ändring 1973/74


 


Social­styrelsen


Dsparte-

ments-

chefen


 


Personal

Handläggande personal Övrig personal


230'/. 228

458'/,


-1-       22'/, +       24'/,

+       47


+ +

+


1'/. 6

7V.


 


Anslag

Utgifter

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar Därav utrikes resor

Traktamenten åt vissa befatt­ningshavare inom social­styrelsen

Lokalkostnader

Expenser

a)  expenser för eget behov varav för representation högst 10 000 och för kursavgifter högst 6 000

b)  expenser för annat än eget behov

c)      kostnader för flyttning av verket

Kostnader för redovisnings-central

Bidrag till kontorsdrift m. m. i kv. Garnisonen

Försöksverksamhet med hälso-och sjukvård i kv. Garnisonen

Databearbetning

Informationsverksamhet

Undersöknings- och informations­verksamhet rörande lekmate­rial m. m.

Reglering av trafikskador

Aniagsprövning av vårdpersonal

Kurser för ledamöter i lokala företagsnämnder


 

31 133 000 90 000 893 000 (28 000)

-t-

"T

-1-

( +

7 210 000 22 000 244 000 15 000)

+ +

(+

2 968 000 10 000 45 000 2 000)

105 000 4 589 000

+

63 000

+

127 000

1 440 000

-1-

580 OOO

+

180 000

316 000

 

-

 

-

+

75 000

 

372 000

+

316 000

+

316 000

909 000

+

478 000

+

478 000

916 000 1 586 000

+ + +

64 000

209 000

1 094 000

+ +

90 000 160 000

400 000

20 000

127 000

+

394 000

+

38 000

60 000


Summa utgifter    42 956 000        -f 10 749 000       -1-4 412 000

 

Inkomster

 

 

 

Försäljning av publikationer

446 000

58 000

-

Nettoutgift

42 510 000

-MO 807 000

-f 4 412 000

Exkl. läkemedelsavdelningen.

Socialstyrelsen

1.        Löne- och prisomräkning m. m. 4 961 000 kr.

2.   O-alternativet medför att reduceringar måste göras över hela verket. I vissa fall får arbetsuppgifter helt åsidosättas. I en del fall får arbetsuppgifter överflyttas till andra myndigheter.


 


prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     76

3.         Omfattningen av hälsovärdsbyråns arbetsuppgifter gör det nödvän­digt att förstärka byrån med två byrådirektörer (-f 182 000 kr.).

4.         För utveckling och central ledning av familjerådgivningen bör barnavårdsbyrån tillföras en halvtidstjänst som byrådirektör.

Behov föreligger vidare av personalförstärkningar med en byrådirek­tör och en amanuens för utvecklingsarbetet rörande vården utom skola för ungdomsvårdsklientelet. Samtidigt kan två tjänster som efter­vårdskonsulenter dras in.

Byrån behöver också en tjänst som förste byråsekreterare för råd­givningsverksamhet inom bamstugeområdet och en tjänst som kanslist inom samma område. (-|- 169 000 kr.)

5.         För uppgifter inom obstetrik och gynekolog! behöver medicinal-byrån en heltidsanstäUd läkare (4-115 000 kr.).

6.         För ärenden rörande sjuksköterskors och annan sjukvårdspersonals tjänstgöring i sluten kroppssjukvård bör sjukhusbyrån erhålla en tjänst som byrådirektör avsedd för sjuksköterska med halvtidstjänstgöring (-f-45 000 kr.).

7.         För planerings- och policyarbetet på byrån för psykiatrisk sjuk­vård bör en byrådirektörstjänst inrättas.

För att inte en betydande eftersläpning skall uppstå erfordras ytter­ligare ett biträde för skrivgöromål (-f 134 000 kr.).

8.         På nykterhetsvårdsbyrån bör anställas en deltidsföredragande. Förstärkning med två biträden erfordras dessutom, (-f-137 000 kr.)

9.         Långtidsvårdsbyrån är i stort behov av ökad administrativ hjälp. Personalen bör utökas med en byrådirektör. Dessutom erfordras ytter­ligare en arbetsterapevt för hjälpmedelsärenden och ett biträde för skrivgöromål. ( + 199 000 kr.)

10.   Socialbyrån har behov av en byrådirektör bl. a. för bearbetning
av material inom byråns arbetsområde samt för utarbetande av råd och
anvisningar.

För den praktiska handläggningen i styrelsen av försök att samordna liinsnykterhetsnämndens, socialvårdskonsulentens och barnavårdskon­sulentens verksamhet i vissa län samt för ledning och samordning er­fordras inrättandet av en byrådirektörstjänst.

För utskrift av utländsk text samt för sammanställnings- och beräk­ningsarbeten för bl. a. utvärderingsmål behövs två kvalificerade biträ­den. ( + 278 000 kr.)

11.   För handläggning av ärenden rörande läkares vidareutbildning
behöver byrån för personal- och utvecklingsplanering en förstärkning
med en förste byråsekreterare. Vidare behövs ett kurssekretariat med
en förste byråsekreterare och en assistent för styrelsens omfattande ut­
bildnings- och kursverksamhet samt en förstärkning med en assistent
för ärenden rörande utländska sjuksköterskor och medicinsk-tekniska
assistenter. ( + 250 000 kr.)


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     77

12.    Byrån för vårdplanering behöver ytterligare en erfaren och högt
kvalificerad arbetskraft, som kan ha det direkta ansvaret som projekt­
ledare. Byrån bör därför tillföras en tjänst som byrådirektör.

Förstärkning med två biträden för skriv- och expeditionsarbete är också nödvändig. ( + 177 000 kr.)

13.          På grund av den stora ansvällning av arbetsuppgifter som ägt rum inom lagbyråverksamheten behövs ytterligare en avdelningsdirek­tör. Dessutom erfordras en tjänst som assistent. ( + 158 000 kr.)

14.          För att biträda verksledningen med större organisations- och rationaliseringsfrågor erfordras inom kanslibyrån en särskild enhet som tills vidare bör bestå av en avdelningsdirektör och ett kvalificerat bi­träde. Vidare behöver byrån förstärkas med tre tjänster som byrå­direktör samt vardera en tjänst som förste byråsekreterare, assistent och kvalificerat biträde. För en fortsättning och utvidgning av perso-nalvärdande åtgärder erfordras särskilda medel. (+902 000 kr.)

15.          För erforderlig ökning av redovisningscentralens kapacitet behövs sex nya tjänster vid kameralbyrån.

Vidare erfordras en tjänst som byrådirektör för handläggning i sty­relsen av arbetsdriftsfrågor vid anstalter för alkoholmissbrukare och vid ungdomsvårdsskolor och en tjänst som assistent för en effektivise­ring av arbetet med revision av erkända och enskilda vårdanstalter. ( + 428 000 kr.)

16.    För de ökande uppgifterna vid informationsbyrån i fråga om
tidskrifter bör en tjänst som förste byråsekreterare och en tjänst som
kvalificerat biträde inrättas.

Dessutom behövs personalförstärkning med en tjänst som kvalificerat biträde, en tjänst som förste byråsekreterare och en assistenttjänst på halvtid. ( + 265 000 kr.)

17.          För att styrelsen skall kunna anlita experter i erforderlig ut­sträckning och biträdeshjälp till dessa erfordras en uppräkning av me­delstiUdelningen för ändamålet. ( + 630 000 kr.)

18.          En ny anslagspost föreslås uppförd avseende försöksverksamhet med hälso- och sjukvård i kvarteret Garnisonen. ( + 64 000 kr.)

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 46 922 000 kr. Vid anslagsberäkningen har jag särskilt beaktat medels­behovet för en ny tjänst som förste byråsekreterare för den alltmer omfattande barnstugeverksamheten (4) och vidare för heltidsanställning av en föredragande läkare inom området för obstetrik och gynekologi med hänsyn till det ökade behovet av upplysning om abortförebyg­gande åtgärder (5). Jag har också beräknat 220 000 kr. för viss kura­torsverksamhet i utlandet för vilken medel tidigare anvisats under an­slaget till ungdomsvårdsskolorna. För erforderlig ökning  av redovis-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                      78

ningscentralens kapacitet har beräknats medel för sex nya biträdes­tjänster. I övrigt har jag — efter tillägg för löne- och prisomräkning — beräknat en minskning av anslaget med 600 000 kr. Därvid har jag räknat med att socialstyrelsen inom ramen för det i sammanställningen upptagna anslagsbeloppet på ca 46,9 milj. kr. skall ha möjlighet att ge­nom erforderliga prioriteringar tillgodose föreliggande personalbehov på angelägna områden.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Socialstyrelsen för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslags­anslag av 46 922 000 kr.

E 2. Giftnämnden

För innevarande budgetår har till giftnämnden anvisats ett förslags­anslag av 1 390 000 kr.

Miljökontrollutrednjngen har i .april 1972 avgett betänkandet Lag om hälso- och miljöfarliga varor (SOU 1972: 31). I samband härmed har även aktualiserats den ställning som giftnämnden i framtiden skall ha inom produktkontroUområdet. Betänkandet har remissbehandlats Och prövas f. n. inom jordbruksdepartementet. I avvaktan på särskUd proposition i ämnet till årets riksdag bör anslaget Giftnämnden tas upp i riksstatsförslaget med ett preliminärt beräknat belopp.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Giftnämn­den för budgetåret 1973/74 beräkna ett förslagsanslag av 1 473 000 kr.

E 3. Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader

1971/72 Utgift                   254 820

1972/73 Anslag                  315 000

1973/74 Förslag                 346 000

Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader har huvudsak­ligen till uppgift att pröva byggnadsritningar för sjukvårds- och social­vårdsbyggnader. Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och ratio­naliseringsinstitut (Spri) länmar därvid biträde med den byggnadstek­niska granskningen m. m. Nämndens verkställande ledamot och direk­tör är sam.tidigt chef för Spri:s byggnadsavdelning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


79


 

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring

1973/74

 

Nämnden

Departe-

 

 

 

ments-

 

 

 

chefen

Personal

 

 

 

Handläggande personal

2

Övrig personal

2 4

Anslag

 

 

1. Lönekostnader

275 000

-t- 17 000

+ 17 000

2. Reseersättningar

5 000

+   3 000

-f   3 000

3. Lokalkostnader

22000

+ 11000

+ 11000

4. Expenser

13 000

 

315 000

+ 31 000

+ 31 000

Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader 1. Löneomräkning 17 228 kr.

Departementschefen

Med  hänvisning   till   sammanställningen   beräknar  jag   anslaget   till 346 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Nämnden för sjukvårds-  och  socialvårdsbyggnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 346 000 kr.

E 4. Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationa­liseringsinstitut

1971/72 Utgift                 6 501 094

1972/73 Anslag               6 050 000

1973/74 Förslag               6 350 000

Från anslaget utgår bidrag till sjukvårdens och socialvårdens plane­rings- och rationaliseringsinstitut (Spri). Institutet har till uppgift att främja, samordna och medverka i huvudmännens planerings- och rationaliseringsverksamhet inom hälso- och sjukvården samt social­vården. Huvudmän för institutet är staten och en särskild stiftelse, i vilken tills vidare som medlemmar ingår Svenska landstingsförbundet och de två landstingsfria kommunerna Göteborg och Malmö (prop. 1967: 68, SU 1967: 105, rskr 1967: 251).

Departementschefen

Med utgångspunkt i att institutets verksamhet under åren 1972— 1974 totalt kostar 20 resp. 21 och 22 milj. kr. skall staten enligt över­enskommelse med Stiftelsen för sjukvårdens och socialvårdens plane­ring och rationalisering under samma år svara för ett bidrag på resp.


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                               80

5,9, 6,2 och 6,5 milj. kr. Gällande avtal med stiftelsen avser tiden t. o. m. utgången av år 1977. I fråga om parternas bidrag efter ut­gången av år 1974 skall enligt avtalet särskild överenskommelse träffas före den 1 juli 1974. Bidragen utbetalas kvartalsvis i förskott. För nästa budgetår bör därför anvisas 6 350 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings-och rationaliseringsinstitut för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 6 350 000 kr.

E 5. Länsläkarväsendet m. m.

1971/72 Utgift                6 926 411

1972/73 Anslag               8 289 000

1973/74 Förslag              9 332 000

Länsläkarorganisationen har till huvudsaklig uppgift att som rådgi­vande och inspekterande organ medverka i den allmänna hälsovårdens främjande. Vidare skall organisationen följa planeringen av den all­männa sjukvården och ha uppsikt över den öppna sjukvården samt tillsyn över vissa inrättningar och över personer, som yrkesmässigt utövar hälso- och sjukvårdande verksamhet. I organisationen ingår länsläkare, biträdande länsläkare och länshälsovårdskonsulenter. Un­der anslaget beräknas vidare medel för fem i statens tjänst kvarstående provinsialläkare.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Social-

Departe-

 

 

styrelsen

ments­chefen

Personal

 

 

 

 

Provinsialläkare

5

__

 

.__

Länsläkare

25

 

__

Bitr. länsläkare

15

+   5

 

__

Länshälsovårdskonsulenter

23

+   5

+

1

Länssjuksköterskor

-

+   3

 

 

68

+ 13

+

1

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader

7 299 000

+ 1 896 000

+

864 000

Sjukvård

12 000

+        7 000

 

Reseersättningar

574 000

4-    104 000

+

38 000

Lokalkostnader

350 000

+    120 000

+

140 000

Expenser

1000

+        2 000

+

1000

Apparat- och instrumentutrustning

48 000

 

Ersättning för vissa läkarunder-

 

 

 

 

sökningar enligt arbetarskydds-

 

 

 

 

lagen

5 000

 

 

8 289 000

+ 2 129 000

+ 1043 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga.7    Socialdepartementet                                                      81

Socialstyrelsen

1.       Löne- och prisomräkning m. m. 906 000 kr.

2.   O-alternativet skulle innebära en minskning av anslaget motsvaran­de medel tiU fyra ordinarie bitr. lähsläkaré (481 000). Detta skulle obe­roende av vilka grenar av verksamheten som drabbas betyda försäm­rade möjligheter för organisationen att fullgöra ålagda arbetsupp­gifter. Detta kan i sin tur leda till väsentliga kostnadsijkningar både för den enskilde och det allmänna.

 

3.   Fem tjänster som bitr. länsläkare bör inrättas. Utan en fortsatt utbyggnad kan länsläkarväsendet ej effektivt fullgöra sina uppgifter som regionalt ledande organ inom den socialmedicinska och den all­männa hälsovårdens områden. ( + 601000 kr.)

4.   Ytterligare fem länshälsovårdskonsulenttjänster föreslås ( + 440 000 kr.)

5.   Tre tjänster bör inrättas för länssjuksköterskor. (+246 000 kr.)
Samtidigt föreslås indragning av arvode för viss inspektionsverksamhet.

Departementschefen.................................             ..................... .                              

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
9 332 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare en tjänst
som länshälsovårdskonsulent i Stockholms län.
                                                           '

Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att till Länsläkarväsendet m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 9 332 000 kr.

E 6. Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder

1971/72 Utgift               7 451 130i

1972/73 Anslag        8 397 000 1973/74 Förslag       8 966 000

' Anslagen Statens socialvärdskonsulenter och Länsnykterhetsnämnderna.

Socialvårdskonsulenterna, som är underställda socialstyrelsen, är 18 till antalet med var sitt distrikt. Sex distrikt omfattar två län, övriga ett län. I konsulenternas arbetsuppgifter ingår bl. a. att biträda läns­styrelsema i frågor om socialhjälp och barnavård samt socialstyrelsen med viss tillsynsverksamhet. Vidare skall de bistå de sociala central­nämnderna m. fl. med råd och upplysningar.

Länsnykterhetsnämnderna har i likhet med de kommunala nykter­hetsnämndema och de sociala centralnämnderna till uppgift att över­vaka nykterhetstillståndet och vidta åtgärder för dess förbättrande. Länsnykterhetsnämnderna verkar för en enhetlig tillämpning av be­stämmelserna på området och skall i övrigt vägleda och bistå de kom­munala nämnderna.

6    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. BU. 7


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


82


I åtta län bedrivs försöksverksamhet med samordning av bl. a. so­cialvårdskonsulenternas, länsnykterhetsnämndernas och barnavårds-konsulenternas verksamhet.

 

 

 

 

1972/73

 

Beräknad ändring 1973/74

 

Social­styrelsen

Departe­mentschefen

Personal

 

 

 

 

Konsulenter och assistenter Övrig personal

66 52

 

+ 6

 

118

 

+ 6

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

6 889 000

12 000

576 000

539 000

381000

-f +

+ +

1 066 000 2 000

72 000 54 000

+ 493 000

+ 49 000 +  27 000

 

8 397 000

-fl 194 000

+ 569 000

Socialstyrelsen

1.    Löne- och prisomräkning m. m. 574 000 kr.

2.    O-alternativet innebär att organisationen skulle minskas med fem assistenttjänster jämte omkostnader, tillhopa 449 000 kr.

3.    För ytterligare skrivpersonal hos konsulenterna erfordras 60 000 kr.

4.    För att minska arbetsbördan för de socialvårdskonsulenter vars distrikt omfattar två län behövs ytterligare sex konsulenter.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 maj 1972 har socialstyrelsen före­slagit en samordning av den statliga regionala konsulentverksamheten inom ramen för befintlig organisation. Socialstyrelsen hänvisar till er­farenhetema från försöksverksamhet med samordning av bl. a. social-värdskonsulenternas, länsnykterhetsnämndernas och barnavårdskon-sulentemas verksamhet och utvecklingen i kommunerna mot en hel­hetssyn inom socialvården.

Departementschefen

Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att pröva den av socialstyrelsen aktualiserade frågan om en ytterligare samordning av den statliga re­gionala konsulentverksamheten. Utgångspunkten bör därvid vara att en sådan samordning sker inom ramen för befintlig organisation. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t före­slår riksdagen

att  till   Socialvårdskonsulenter  och   länsnykterhetsnämnder  för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 8 966 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


83


Vissa laboratorier m. m.

£ 7. Statens strålskyddsinstitut

1971.72 Utgift                5 202 937

1972/73 Anslag               5 711 000

1973/74 Förslag              6 073 000

Statens strålskyddsinstitut är strålskyddsmyndighet enligt strålskydds­lagen (1958: 110). Institutet har vidare tUl uppgift att vara centralt samordnande organ för olika strålskyddsintressen i landet samt att stå till förfogande för arbeten inom sjukvård, undervisning och forskning vid karolinska sjukhuset.

Institutet är organiserat på fyra avdelningar. Dessa är röntgenkon-troUavdelningen, kärnfysikaliska avdelningen, avdelningen för strål­skyddsmedicin samt avdelrUngen för klinisk radiofysik. Vidare finns inom institutet laboratorier för dosimetri och radioaktivitetsmätningar, en administrativ sektion, en sektion för informations- och undervisnings­verksamhet samt en verkstad.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Strålskydds-

Departe-

 

 

institutet

ments-

 

 

 

 

chefen

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal

22

 

+   8

__

Övrig personal

55

 

+ 10

 

77

 

+ 18

Anslag

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

Lönekostnader

4 796 000

+ 1 501 000

-f 346 000

Sjukvård

6 000

 

Reseersättningar

144 000

+

30 000

+    6 000

Därav utrikes resor

(18 000)

( +

4 000)

(+    1 000)

Lokalkostnader

459 000

+

22 000

+ 38 000

Expenser

160 000

+

40 000

+  10 000

Kostnader för drift av stationer

 

 

 

 

för mätning av joniserande

 

 

 

 

strålning m. m.

31000

+

5 000

+    3 000

Kostnader för vissa beredskaps-

 

 

 

 

funktioner inom reaktoromrädet

+

120 000

+ 120 000

Övriga utgifter

349 000

+

166 000

— 41 000

Därav för inköp och underhäll

 

 

 

 

av inventarier och instrument

(164 000)

( +

188 000)

(-)

Summa utgifter

5 945 000

+ 1 764 000

+ 482 000


Inkomster

234 000

Uppbördsmedel

Ersättning för kostnader för beredskapsfunktioner inom atomreaktorområdet

Nettoutgift   5 711 000         +1 764 000


+ 120 000 + 362 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     84

Statens strålskyddsinstitut

1.         Löne- och prisomräkning 310 000 kr.

2.         O-alternativet skulle medföra en minskning med ca fem tjänster och omöjliggöra för strålskyddsinstitutet att på ett godtagbart sätt full­göra sina strålskyddsuppgifter.

3.         Med hänsyn till institutets storlek och verksamhetens beskaffenhet bör tjänsten som professor och föreståndare för institutet i C 1 bytas ut mot en tjänst som överdirektör i C 4. I samband härmed bör den avlö­ningsförstärkning som f. n. är knuten till tjänsten dras in (+ 9 344 kr.).

4.         För att möta de allt större krav som de tekniska avdelningarna ställer har institutet på vikariatsmedel inrättat vissa tjänster men detta har inte varit tillfyllest. Institutets centrala kansli måste därför tillföras två förste byråsekreterartjänster, den ene framförallt för kamerala och personaladministrativa göromål och den andre för strålskyddsföreskrifter i anslutning till internationellt och internordiskt samarbete, samt ett kon­torsbiträde för allmänna kontorsgöromål. Vidare bör institutet tillföras tre kontorsskrivartjänster och två kansliskrivartjänster vilka nu betalas från vikariatsmedel. ( + 386 891 kr.)

I samband med indragningen av två kontorsbiträdestjänster bör insti­
tutet dessutom tillföras en assistenttjänst och en kansliskrivartjänst med
hänsyn till överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter. ( + 9 284
kr.)
                                                     ............ -

5.   Den mycket omfattande ökningen av antalet röntgenanläggningar
och röntgenutrustningar i landet — vilka blivit alltmer komplicerade —
gör att röntgenkontrollavdelningen för att kunna klara av sin tillsyns­
verksamhet måste tillföras ytterligare en strålskyddsinspektör och en
ingenjör. (+120 008 kr.)

6.    Om expertkommissionen för rådgivning vid atomolyckor om­
organiseras på sätt kommissionen och strålskyddsinstitutet begärt mås­
te kärnfysikaliska avdelningen tUlföras en förste strålskyddsinspek­
tör för beredskapsfrågor. Vid kärnfysikaliska avdelningen begärs även
en ny tjänst som strålskyddsinspektör för rutinstrålmätningar i gruvor
och en tjänst som ingenjör för arbete med den kraftigt expanderande
användningen av radioaktiva källor inom industrin. Sistnämnda tjänst
ersätter en på vikariatsmedel inrättad tjänst. ( + 202 291 kr.)

7.   Vid speciallaboratorierna bör inrättas en ingenjörstjänst för radon­
mätningar i gravor i stället för en som institutet inrättat på vikariats­
medel (+ 48 989 kr.).

Vidare bör en ingenjörstjänst i Ae 24 inrättas i stället för en av insti­tutet efter hörande av avtalsverket inrättad ingenjörstjänst i A 24 ( + 8 785 kr.). Samtidigt kan en vakantsatt ingenjörstjänst i Ae 19 och en personlig ingenjörstjänst i Ag 21 dras in.

8.   Den allt kraftigare efterfrågan från karolinska sjukhuset på fysi-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     85

kerassistans gör att avdelningen för klinisk radiofysik måste tillföras yt­terUgare en fysikertjänst. Avdelningen måste också tillföras dels en ingen­jör och dels en laboratorieassistent, båda de sistnämnda tjänstema i stäl­let för tjänster, som institutet inrättat på vikariatsmedel. ( + 161482 kr.)

På grund av att de kemiska göromålen vid avdelningen för klinisk radiofysik blivit alltmera kvalificerade bör en ingenjörstjänst vid avdel­ningen ersättas med en fysiker- (kemist-) tjänst. Vidare bör en tjänst som extra tjänsteman ersättas med en tjänst som laboratorieassistent. ( + 24 812 kr.)

9. Institutets bibliotek nyttjas huvudsakligen av institutets egna avdel­ningar men även av radiobiologiska och radiofysiska insritutionerna vid karolinska insthutet. För att bibUoteket skall kunna utnyttjas rationellt måste det handhas av en bibliotekarie. (+67 647 kr.)

Departementschefen

Genom beslut den 30 juni 1960 förordnade Kungl. Maj;t att en för hela riket gemensam expertkommission skulle bUdas med uppgift att i händelse av en olycka i atomanläggning bistå vederbörande länsstyrelse med råd och upplysningar om vilka åtgärder som bör vidtas för att skydda allmänheten mot skador av radioaktiv strålning.

Kommissionen har nu till styrelsen för statens strålskyddsinstitut över­lämnat förslag till omorganisation. Institutet har härefter med tillstyr­kan överlämnat förslaget till Kungl. Maj:t. Förslaget innebär i korthet att kommissionen i dess nuvarande form upphör och att det i stället skapas ett nytt rådgivande organ till statens strålskyddsinstitut. Anta­let ledamöter bör vara högst 15 och representera olika berörda myn­digheter. Det nya organet skall ha till huvuduppgift att ge råd åt läns­styrelserna och strålskyddsinstitutet beträffande skyddsåtgärder samt att bistå strålskyddsinstitutet beträffande allmän beredskapspolicy och pla­neringsfrågor, t. ex. i samband med strålskyddsinstitutets kontakter med länsstyrelserna vid dessas beredskapsplanering.

Strålskyddsinstitutets föreståndare bör vara ordförande i det nya organet och chefstjänstemannen vid delegationen för atomenergifrågor hans ställföreträdare. Vidare bör chefen för strålskyddsinstitutets ad­ministrativa sektion vara kommissionens sekreterare. Vissa ledamöter skall ingå i en akutgrupp som skall stå tUl förfogande vid en olycka samtidigt som larm går till statens strålskyddsinstitut. En kontaktcen-ral föreslås inrättad i strålskyddsinstitutets nybyggnad. Kontaktcentra­len bemannas genom strålskyddsinstitutets försorg och skall vara för­sedd med sådant material som erfordras för snabba ställningstaganden.

Förslaget innebär vidare att strålskyddsinstitutets resurser på detta område förstärks med en beredskapssektion, vari skall ingå strålskydds-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     86

expertis och biträdespersonal. Sektionen föreslås organisatoriskt ingå i institutets kärnfysiska avdelning.

Förslaget har remissbehandlats. Samtliga remissmyndigheter har varit positiva till det. Även jag ansluter mig i huvudsak till förslaget. Den nya organisationen bör kunna underlätta strålskyddsinstitutets arbete med beredskapsplaneringen mot atomolyckor och rådgivningen till läns­styrelserna. Det bör även bli lättare att i en olyckssituation snabbt kun­na göra nödvändiga insatser. Jag förordar således att den nya organi­sationen genomförs under nästa budgetår. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter beträffande den föreslagna or­ganisationen. Kostnaderna för denna bör belasta den verksamhet som planeringen avser. Jag vill i sammanhanget erinra om att föredragande departementschefen i samband med införandet av den nuvarande strål­skyddslagen uttalade att utvecklingen på atomenergiområdet kunde komma att aktualisera en avgiftsbeläggning av strålskyddstillsynen inom detta område (prop. 1958:29, 2LU 1958:6, rskr 1958:114). Kungl. Maj:t har den 15 december 1972 uppdragit åt strålskyddsinstitutet att i samråd med delegationen för atomenergifrågor och riksrevisionsver­ket utreda och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till avgiftsbe­läggning för finansiering av beredskapsorganet och den del av strål­skyddsinstitutets verksamhet på atomenergiområdet som inte omfattar arbetarskydd.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 6 073 000 kr. Jag har därvid bl. a. beräknat medel för en förste byrå­sekreterare i utbyte mot en assistent.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att til! Statens strålskyddsinstitut för budgetåret  1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 6 073 000 kr.

E8—12. Statens bakteriologiska laboratorium

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) är i samverkan med so­cialstyrelsen landets centrala organ för epidemiologiskt befolknings­skydd.

Dess dominerande uppgift består i att förebygga infektionssjukdomar, speciellt epidemiska, och i detta syfte utför laboratoriet diagnostik, framställer bakteriologiska preparat och utövar epidemiologisk övervak­ning. En speciell gren av verksamheten är upprätthållandet av civil och militär beredskap mot epidemier.

SBL leds av en styrelse och under denna av en föreståndare. Labora­toriet är organiserat på åtta avdelningar, nämligen bakteriologiska av­delningen, virologiska avdelningen, immunologiska avdelningen, produk­tionsavdelningen,   epidemiologiska  avdelningen,   kemiska   avdelningen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                      87

tekniska avdelningen och ekonomiavdelningen. En självständig parasito­logisk sektion är direkt underställd föreståndaren.

Vid SBL fanns den 1 juli 1972 558 tjänster, varav sju professorer, 13 laboratorer, 30 laboratorieläkare, mikrobiologer och förste kemister, tre veterinärer samt 23 ingenjörer, laboratorieingenjörer och forsknings­ingenjörer. TUl den administrativa personalen hör bl. a. en ekonomi­direktör, tre avdelningsdirektörer och fyra byrådirektörer.

SBL tillhör de myndigheter som deltar i utrednings- och försöksverk­samheten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Följande programindelning gäller tills vidare:

1.    Diagnostiska undersökningar

2.    Preparatförsörjning

3.    Epidemiologisk verksamhet

4.    Försvarsmedicinsk verksamhet

5.    Service till utomstående

Medel för laboratoriets verksamhet anvisas under följande anslag:

1.          Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet

2.    Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag

3.    Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter

4.    Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet

5.    Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning

6.    Epidemiberedskap, anslagsposten till epidemibekämpning och civil beredskapslagring av vaccin.

Anslag 1 är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för pro­gram 1, 2 och 5. En mot komplementkostnaderna svarande del av in­täkterna levereras in till särskild inkomsttitel på riksstaten. Kostnaderna för uppdragsverksamheten skall täckas genom avgifter så att full kost­nadstäckning för verksamheten som helhet i princip uppnås. Anslag 2 är ett reservarionsanslag från vilket utgår statens bidrag till kostna­derna för det forsknings- och utvecklingsarbete inom program 1 och 2 som inte täcks genom avgifter. Anslag 3 är ett förslagsanslag som fi­nansierar centrallaboratorieuppgifter inom program 1. Anslag 4 är ett förslagsanslag som finansierar program 4. Anslag 5 är ett reservations­anslag som skall finansiera laboratoriets investeringar i utrustning. An­slagsposten under 6 står till SBL:s förfogande för epidemibekämpning och civil beredskapslagring av vaccin.

Anslag 1 får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller sä­songmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för att tills vidare tillgodose behovet av rörelsekapital disponerar SBL en rör­lig kredit i riksgäldskontoret på 5 milj. kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                88

E 8. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet

1971/72 Utgift                            

1972/73 Anslag                       1 000

1973/74 Förslag                      1 000

SBL:s uppdragsverksamhet indelas i programmen Diagnostiska un­dersökningar. Preparatförsörjning och Service till utomstående.

Uppdragsverksamheten omfattar fullgörande av tjänster och tillhanda­hållande av olika preparat till andra statliga myndigheter, enskilda kun­der, kommuner och landsting samt en viss export av preparat. För utförda undersökningar och tillhandahållna preparat uppbär SBL er­sättning enligt taxa som SBL fastställer efter samråd med riksrevisions­verket.

Programmet Diagnostiska undersökningar omfattar diagnostiska un­dersökningar av prov från människa samt från läkemedel, livsmedel, vatten eller annat material. I programmet ingår även forsknings- och utvecklingsarbete syftande till att utveckla och rationaUsera metoder för diagnostiska undersökningar, samt vissa uppgifter som sammanhänger med SBL:s uppgift som centrallaboratorium.

Programmet Preparatförsörjning innefattar tillhandahållande av bak­teriologiska preparat (vacciner, immunglobuliner m. fl.) och vissa hjälp-produkter för laboratoriearbete genom egen produktion eller inköp från annan tillverkare. I redovisningen av detta program medtas leveranser till civila och miUtära beredskapslager. I programmet ingår även forsk­nings- och utvecklingsarbete för produktutveckling och rationellare framställningsmetoder.

Programmet Service tUl utomstående avser service till karolinska in­stitutets institutioner för virologi och immunologi (substrat, diskgods, djur m. m.) och polisskolan i Solna (värme och varmvatten).

SBL

Produktion

Program 1. Diagnostiska undersökningar

Antalet diagnostiska undersökningar väntas under 1972/73 uppgå till ca 556 000. Detta innebär en minskning med ca 35 000 undersökningar jämfört med utfallet 1971/72. Minskningen under 1972/73 får ses mot bakgrund av dels utfallet under 1971/72, som blev gynnsammare än be­räknat och dels att vissa virologiska undersökningar minskat i antal. Under nästa budgetår beräknas en ökning av motsvarande undersök-ninsar till ca 559 000.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     89

Program 2. Preparatförsörjning

Utvecklingen inom programmet Preparatförsörjning framgår av ne­danstående sammanställning. Då något entydigt gemensamt begrepp för volym av de många olika preparaten och produkterna som ingår i pro­grammet saknas har i stället försäljningsvärde (1 000-tal kr.) angivits.


1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

UtfaU

Utfall

Beräknat    Utfall

Ny be­räkning

8 257 3 445 1200

10 944 7 517 1801

10 060        11037 5 150        13 063 1 500         2 028

11 150 9 000 2 200

SBL-tillverkade preparat Inköpta preparat Hjälpprodukter

Summa    12 902        20 262        16 710       26 128       22 350

En aktivare marknadsföring utvecklas successivt vid SBL. Denna om­fattar såväl egentillverkade produkter som ifnporteradei En vidgad inter­nationell marknadsföring förutsätter dock ökad produktionskapacitet i fråga om vissa bakteriella vacciner och förstärkt leveransberedskap.

Försäljningsprognosen för den kommande femårsperioden innebär en konrinuerlig ökning. Försäljningen under 1971/72 ökade ca 30 % jäm­fört med närmast föregående budgetår och uppgick till 26,1 milj. kr.

I delprogrammet SBL-tillverkade preparat kommer en viss uppgång att ske intäktsmässigt på grund av den taxejustering som vidtas under 1972/73 i syfte att bringa SBL:s kalkyleringsprinciper i överensstämmel­se med Apoteksbolagets.

Delprogrammet inköpta preparat väntas expandera under prognospe­rioden. Genom att marknadsföringen av influensavaccin blir en årlig fö­reteelse kommer variationerna från år till år av utfallet att bU mindre. Under epidemiår kommer givetvis extremvärden alltjämt att redovisas. Resultatmässigt har delprogrammet stor betydelse för SBL.

Inom delprogrammet hjälpprodukter är efterfrågan på substrat, blod, provtagningskärl m. m. förhållandevis stabil men förväntas öka i takt med utbyggnaden av landets laboratorieväsende.

Taxepolitik

I princip eftersträvas full kostnadstäckning på tjänster och produkter. Varje tjänst eller produkt behöver dock inte bära sin andel i kostnader­na för forskning och utveckling. Huvudsaken är att kostnadstäckning för verksamheten som helhet uppnås. Vid taxesättningen beaktas även kal­kylmässiga kostnader, bl. a. ränta på rörelsekapital. På vissa områden är det inte möjligt att ta ut aUa kostnader. Detta gäller framför allt de vi­rologiska, immunologiska och parasitologiska delprogrammen.

SBL:s officiella taxa betraktas som normgivande. Bidragskalkylering


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


90


tillämpas t. ex. vid export av preparat och utförsäljning av restlager. I fråga om diagnostiska undersökningar äger SBL möjlighet att medge rabatter eller bonus för större kunder eller för kvanritativt betydelsefulla prov.

 

Personal

 

 

 

 

 

1970/71

1971/72

1972/73

Beräknat

1973/74

Laboratoriepersonal Teknisk personal Administrativ personal Ekonomipersonal

Summa

243V=

66

90'/.' 148

548

255

69

92'/.= 135

551'/,

257

72

94V4= 135

558V4

265

73

95V,' 135

568V4

' Därav 57 vid ekonomiavdelningen - Därav 58'/2 vid ekonomiavdelningen

SBL beräknar att personalen på de diagnostiska enheterna under 1973/74 behöver öka med fem tjänster och inom produktionsavdelning­en med två tjänster. Serviceavdelningarnas personal beräknas öka med två tjänster och föreståndarens kansli med en tjänst.

SBL begär en ny tjänst som professor och föreståndare för den im­munologiska avdelningen samt en tjänst som laboratorieläkare.

Resultatutveckling

Resultatutvecklingen för program 1 och 2 framgår av följande tabell.

Resultatutveckling (kostnader för forskning och utveckling inräknade)

 

 

 

 

 

 

 

 

1968/69 Utfall

1969/70 Utfall

1970/71 Budget    UtfaU

1971

/72

SBL

petita

1972/73

Regi. brev

Rev.

budget

1973/74

 

Budget

Utfall

SBL

Program 1 (exkl. CL) Intäkter Kostnader Resultat

9 052

11 787

-2735

10081

13 822

-3 741

10 780

13 580

-2 800

11 255

15 252

-3 997

9 400

12 200

-2 800

13 850

15 550

-1700

13 450

18 740

-5 290

15 350

18 740

-3 390

15215

17 330

-2 115

15 980

17 865'

-1885

Program 2 Intäkter Kostnader Resultat

15 408

16716

-1308

12        902

13        764
-   862

14814

13414

+ 1400

20 262

17 361

+ 2 901

13        400

14        000
-   600

26 128

25 737 +   391

17 000

16510

+   490

17 000

16 510

+   490

22 350

22 100

+   250

23 400

23 000

+   400

Resultat totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-4 043

-4 603

-1400

-1 096

-3 400

-1 309

-4 800

-2 900

-1 865

-1485

' Hänsyn har tagits till överföring av 1,3 milj. kr. till anslag E 10 Centrallaboratorieuppgifter.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                 91

Departementschefen

För SBL:s uppdragsverksamhet gäller i princip att full kostnadstäck­ning för verksamheten i sin helhet skall uppnås, även om enskilda sek­torer kan uppvisa över- eller underskott. Sådana över- eller underskott bör dock vara tillfälliga. I ett längre tidsperspektiv bör varje program bära sina egna kostnader.

SBL räknar för budgetåret 1973/74 med ett underskott av uppdrags­verksamheten — forsknings- och utvecklingskostnader inräknade — på 1,5 milj. kr. Med hänsyn till beräknad reservation den 30 juni 1973 erfordras dock enligt SBL ingen särskild medelsanvisning för ända­målet.

SBL:s underskott i totalbudgeten hänför sig i huvudsak till program 1 Diagnostiska undersökningar, vars täckningsbidrag trots klar förbättring under de kommande två åren likväl är otillräckligt för att SBL skall kunna nå full kostnadstäckning.

Genom att till centrallaboratorieverksamhet överföra cancerimmuno-logi och parasitologi, för vilka verksamheter kostnaderna kan beräknas till 1,3 milj. kr., ges även dessa båda delprogram reell möjlighet att redovisa positivt täckningsbidrag. Delprogrammen virologi, immuno­logi och parasitologi har utvecklats mot förbättrad lönsamhet under budgetåret 1971/72. Bl. a. har det virologiska delprogrammet redovi­sat ett markant förbättrat täckningsbidrag som dock förutses bli för­sämrat budgetåret 1973/74 beroende på bortfall av viss del av hepatit-diagnostiken som successivt tas upp av regionlaboratorier och blodgi-varcentraler.

Täckningsbidraget för program 2 Preparatförsörjning budgeteras till 7,1 milj. kr. (+ 4 %) under budgetåret 1973/74. Omslutningen budge­tsras till 23,4 milj. kr., vilket innebär en smärre höjning jämfört med närmast föregående budgetår. Kostnaderna främst för personal beräk­nas dock öka då bemanningen på de tillverkande enheterna är otill­räcklig och en viss ökning av utvecklingsinsatserna är motiverad. Egen-tillverkningen väntas därför temporärt lämna ett mindre täckningsbi­drag än tidigare år.

Från anslaget till centrallaboratorieuppgifter bestrids förutom kostna­der för klart definierbara centrallaboratorieuppgifter även kostnaderna för vissa rutinuppgifter, bl. a. inom den parasitologiska sektionen. Dessa kan i och för sig vara svåra att klart avskilja men jag uppskattar kost­naderna för dem till ca 1 milj. kr. Detta belopp bör överföras från cen­trallaboratorieanslaget till driftbidraget.

Beträffande statens bidrag till SBL:s driftkostnader avser detta kost­nader för sådant forsknings- och utvecklingsarbete som inte kan täckas genom taxeinkomster men som staten ändå anser angeläget att stödja. Med hänsyn till nämnda överföringar mellan driftbidrags- och central­laboratorieanslagen beräknar jag driftbidraget till 1 milj. kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     92

För uppdragsverksamheten bör tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

E 9. Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag

1971/72 Utgift                1 309 000                  Reservation                     2 395 000

1972/73 Anslag               2 900 000

1973/74 Förslag              1000 000

SBL:s driftbidrag avser att täcka kostnader för forsknings- och ut­vecklingsarbete inom programmen 1 och 2 som inte kan täckas genom taxeinkomster.

SBL

För 1972/73 väntas en försämrad kostnadstäckning på grund av väsentligt ökade kostnader, främst för personal, som endast delvis kan täckas genom taxehöjning. SBL beräknar att underskottet på rörelsen kommer att uppgå till 1 865 000 kr. Anslagsberäkningen framgår av följande sammanställning.

Ingående reservation 1.7.1972                                                                     2 395 000

Anslag 1972/73                                                                                            2 900 000

Disponibelt 1972/73                                                                                    5 295 000

Beräknat behov 1972/73                                                                              1 865 000

Beräknad utgående reservation 30.6.1973                                                   3 430 000

Beräknat behov 1973/74                                                                              1 485 000

Anslagsbehov 1973/74                                                                                           

Departementschefen

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående om överföringar mellan detta anslag och anslaget E 10. beräknar jag driftbidraget tUl forsknings- och utvecklingsarbete till 1 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag för bud­getåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

E 10. Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter

1971,'72 Utgift               3 645 000

1972/73 Anslag              4 200 000

1973/74 Förslag              4 800 000

Detta anslag finansierar centrallaboratorieuppgifter inom programmet Diagnostiska undersökningar.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                      93

SBL

SBL begär att anslaget räknas upp med 1 790 000 kr. till 5 990 000 kr. Uppräkningen är i allt väsentligt föranledd av överföring till detta anslag av viss verksamhet inom det diagnostiska programmet.

Departementscliefen

Jag biträder SBL:s begäran om uppräkning av anslaget föranledd av överföring till detta anslag av viss verksamhet inom det diagnostiska programmet.  Jag tar dessutom hänsyn till överföring från detta an­slag till anslaget E 9. av kostnader för vissa rutinuppgifter. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorie­uppgifter för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 4 800 000 kr.

E 11. Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verk­samhet

1971/72 Utgift                   861 000

1972/73 Anslag               1 225 000

1973/74 Förslag              1 275 000

Detta anslag finansierar programmet Försvarsmedicinsk verksamhet.

SBL

SBL begär att anslaget räknas upp med 50 000 kr. till 1 275 000 kr. T. o. m. budgetåret 1970/71 har den försvarsmedicinska verksamheten endast kunnat bedrivas i begränsad omfattning, bl. a. på grund av fördröjning vid tillsättning av chefstjänsterna. Under 1972/73 be­räknas den vara fullt utbyggd inom bakteriologiska avdelningen och produktionsavdelningen.

Departementschefen

Jag beräknar anslaget för budgetåret 1973/74 till 1 275 000 kr: och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 275 000 kr.

E 12. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning

1971/72 Utgift                1103 374                    Reservation                     1804 584

1972/73 Anslag               3 280 000

1973/74 Förslag               1 280 000

SBL:s anskaffning av utrustning finansieras dels genom utnyttjande av ett särskilt reservationsanslag för anskaffning av utrustningsobjekt,


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7   Socialdepartementet                                                 94

vars värde överstiger 10 000 kr., dels genom anlitande av resp. pro­gramanslag för utrustningsobjekt, vars värde inte uppgår till nämnda belopp.

SBL

För nästa budgetår behövs ytterligare 1 771 000 kr. för ett 40-tal kostnadskrävande utrustningsobjekt. Av detta belopp avser 253 000 kr. utrustning till en projekterad destruktionsanläggning och minst 450 000 kr. kostnad för ny telefonväxel som avses ersätta den nuvarande 14 år gamla växeln, vars kapacitet är otillräcklig. Frånsett dessa två större investeringar kommer anskaffningen av utrustning att ligga i nivå med tidigare års investeringsvolym.

Departementschefen

Jag beräknar anslaget för nästa budgetår till 1 280 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för återstående utrustning till destruktionsan-läggningen samt till en ny telefonväxel.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning för bud­getåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 280 000 kr.

E 13. Statlig läkemedelskontroll

1971/72 Utgift                8 832 140

1972/73 Anslag        10 360 000 1973/74 Förslag       12 297 000

Farmacevtisk specialitet får i regel inte säljas utan att vara registre­rad hos socialstyrelsen. Registrerad farmacevtisk specialitet skall fort­löpande kontroUeras genom socialstyrelsens försorg. Inom socialstyrel­sen handhas denna granskning och analys av farmacevtiska specialite­ter av en särskild läkemedelsavdelning. Avdelningen består av en allmän läkemedelsbyrå, en registreringsbyrå och ett läkemedelslaboratorium organiserat på fyra enheter, en farmacevtisk, en farmakologisk, en far-makoterapevtisk och en enhet för klinisk läkemedelsprövning.

1972/73              Beräknad ändring 1973/74

Social-               Departements-

styrelsen           chefen

Personal

Handläggande personal                    42                     +11                      +            10

Teknisk personal                                33                         —                               

Kontorspersonal                                 24                  +2                                      +1

Övrig personal                                      7                  -|-    1                                   

106                   -1-14                    +            11


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


95


 

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1

973/74

 

Social-

Departements-

 

 

styrelsen

chefen

Anslag

 

 

 

 

 

Lönekostnader

6 975 000

+ 1600 000

+ 1 518 000

Sjukvård

29 000

+

7 000

+

6 000

Reseersättningar

109 000

+

20 000

+

5 000

Därav utrikes resor

(28 000)

(+

20 000)

( +

2 000)

Lokalkostnader

867 000

+

118 000

+

177 000

Expenser

310 000

+

138 000

+

69 000

Därav representation

(4 000)

(+

1 000)

(

-)

Därav kursavgifter

(3 000)

( +

7 000)

( +

5 000)

Kostnadema för undersökningar

 

 

 

 

 

utanför den statliga läkemedels-

 

 

 

 

 

kontroUens organisation

289 000

+

30 000

+

30 000

Sveriges andel i kost-

 

 

 

 

 

nadema för nordiska

 

 

 

 

 

farmakopénämnden

76 000

+

5 000

+

5 000

Övriga utgifter

885 000

+

289 000

+

87 000

Därav för inköp och underhäll

 

 

 

 

 

av inventarier och instrument

(715 000)

(+

258 000)

( +

35 000)

Information m.m.

820 000

+

45 000

+

40 000

 

10 360 000

+ 2 252 000

+ 1937 000

Inkomster för den statliga läke-

 

 

 

 

 

medelskontrollen som redovisas

 

 

 

 

 

på driftbudgetens inkomstsida

8 300 000

-fl 870 000

+ 1 550 000

Socialstyrelsen

1.         Löne- och prisomräkning m.m. 852 000 kr.

2.         0-altemativet innebär minskning av statens andel av kostnaderna för läkemedelskontrollen med 112 000 kr. Alternativet skulle medföra en indragning av en halv receptarietjänst (27 000 kr.) samt minskad in­vesteringsverksamhet (85 000 kr.).

3.         Det föreligger behov av förstärkning med 1 1/2 laboratorieläkare vid farmakologiska enheten (L 4) och 3 1/2 laboratorieläkare vid farma-koterapevtiska enheten (L 5) för att motverka en ökning av balansen av registreringsärenden. Den föreslagna utvidgningen medför behov av ett kvalificerat biträde samt utvidgade lokaler. Härtill kommer vissa medel för expenser och sjukvård. (+ 542 000 kr.)

4.         Det erfordras tillfällig förstärkning med laboratorieläkare under ca tre år för att balansen av registreringsärenden skall kunna nedbringas till en rimlig nivå. Förstärkningen uppgår till två laboratorieläkare vid farmakologiska enheten (L 4) och tre laboratorieläkare vid farmakote-rapevtiska enheten (L 5). Härtill kommer vissa följdkostnader för kva­lificerat biträde, lokaler, sjukvård och expenser. (+ 542 000 kr.)

5.         För att servicen till avdelningens laboratorieenheter skall kunna höjas, behöver administrativa sektionen förstärkas med en expeditions­vakt (+ 43 000 kr.).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                      96

6. För att avdelningen skall kunna hålla takt med utvecklingen på det
apparattekniska området, behövs en ökning av anslagsposten för öv­
riga utgifter, delposten Inköp och underhåll av inventarier och instru­
ment med 200 000 kr......................................

Departementschefen

Den nuvarande organisationen av den svenska läkemedelskontrollen, som beslöts av 1970 års riksdag (prop. 1970: 74, SU 1970: 98, rskr 1970: 223), trädde i funktion den 1 januari 1971. Syftet med reformen var att få till stånd en enhetlig och sammanhåUen organisation för att härige­nom öka effektiviteten i verksamheten. Samtidigt skedde vissa resurs­förstärkningar.

Tiden från den 1 januari 1971 har i stor utsträckning utnyttjats för att bygga upp verksamheten. Särskild uppmärksamhet har därvid äg­nats åtgärder som syftar till att nedbringa tiden för handläggning av ansökningar för registrering av farmacevtiska specialiteter. Balansen av registreringsansökningar uppgick den 1 januari 1972 tUl drygt 600. Av dessa avsåg ca 250 sådana läkemedel (ACO och bakteriologiska preparat) som i anslutning till apoteksreformen blev registrerings­pliktiga.

Det är angeläget att handläggningstiden för registrering av far­macevtiska specialiteter kan nedbringas och att ökade insatser kan göras i fråga om läkemedelskontrollen. Kungl. Maj:t har därför genom beslut den 24 november 1972 ställt medel till socialstyrelsens förfogände för en temporär förstärkning av läkemedelsavdelningens läkarpersonal redan fr. n. m. den 1 ianiian i år. Medelförstärknincen "er utrvmm.e för anställning av fem läkare vid avdelningen. Fr. o. m. nästa budgetår bör styrelsen ges möjlighet att anställa ytterligare fem läkare samt ett biträde. Genom dessa kraftiga personalförstärkningar skapas möjlighe­ter till väsentligt ökade insatser då det gäller de mycket viktiga frå­gorna om läkemedelskontrollen.

Enligt läkemedelsförordningen (SFS 1962: 701) skall statens kostna­der för läkemedelskontroll täckas genom avgifter. Dessa utgörs av en ansökningsavgift och en årsavgift. Avgifterna bestäms av Kungl. Maj:t. Enligt riksdagens beslut år 1970 skall staten svara för en viss bas­kostnad av läkemedelskontrollen som beräknats till 20 %. Återstoden, dvs. 80 %, skall läkemedelsproducenterna svara för. För år 1972 var ansökningsavgiften 4 000 kr. och årsavgiften 2 400 kr. Med hänsyn till de betydande kostnadsökningar som beräknats har Kungl. Maj:t genom beslut den 24 november 1972 fastställt ansökningsavgiften fr. o. m. år 1973 till 6 000 kr. och årsavgiften till 3 300 kr.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 12 297 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


97


Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statlig läkemedelskontroU för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 12 297 000 kr.


Bt4. Statens rättsfcemiska laboratorinm

1971/72 Utgift            6 473 852

6  591 000

7  567 000

1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


Statens rättskemiska laboratorium (SRL) har till uppgift att utföra undersökningar av rättskemisk och blodgruppsserologisk art samt att utöva viss kontrollverksamhet. Laboratoriet är underställt socialstyrel­sen och är uppdelat på en kemisk och en blodgruppsserologisk avdel-nuig.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Social-

Departements-

 

 

styrelsen

chefen

Personal

 

 

 

 

Läkarpersonal

6

 

Teknisk personal

63

+ '

:al5

Kontorspersonal

13

 

Övrig personal

8

 

 

90

+ '

ca 15

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader

4 922 000

+ 1095 000

+ 407 000

Sjukvård

11000

+

2 000

+    2 000

Reseersättningar

7 000

.+

3 000

+    1000

Därav nordiska resor

(3 000)

( +

4 000)

(            -)

LokaUcostnader

473 000

+

22 000

+ 26 000

Expenser

81000

+

25 000

+    9 000

Provtagningsmateriel för

 

 

 

 

alkoholprov

230 000

+

50 000

+  50 000

Ersättnmg åt blodgivare

350 000

+

250 000

+ 250 000

Övriga utgifter

517 000

+

751 000

+ 231 000

Därav inköp och underhåU

 

 

 

 

av inventarier och instrument

(180 000)

(+

688 000)

(             -)

Därav engångsutgifter

(-)

 

(-)

(+205 000)

 

6 591 000

+2 198 000

+976 000

Inkomster redovisade på drift-

 

 

 

 

budgetens inkomstsida

1 700 000

+

13 000

+  13 000

Socialstyrelsen

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 553 000 kr.

2.         0-altemativet mnebär en minskning av anslaget med 357 200 kr. Ett genomförande av detta skulle innebära, att av laboratoriets 90 tjäns-

7    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bil. 7


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     98

ter ej mindre än sju tjänster för laboratorieingenjörer och laboratorie­assistenter måste dras in..  .       '.

3.         Både den kemiska och blodgruppsserologiska, avdelningen är i be­hov av betydande personalförstärkningar på grund av bl. a. laborato­riets kraftigt ökade verksamhet och förestående utflyttning till Linkö­ping. Ytterligare medel bör även anvisas till kemiska avdelningens arbe­te med narkotika- och läkemedelsanalyser (+ 718 000 kr.)..

4.         Den starka ökningen av laboratoriets verksamhet m. m. medför ett snabbt stigande behov av ytterligare medel för expenser, provtag­ningsmateriel för alkoholprov och ersättning åt blodgivare (+ 249 000 kr.).

5.         För att bl. a. möjliggöra en upprustning av laboratoriet med mo­dern apparatur m. m. bör anslagsposten till övriga utgifter ökas (+ 676 000 kr.).

Departementschefen

1971 års riksdag har beslutat om utflyttning av rättskemiska laborato­riet tUl Linköping (prop. 1971: 29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196). Med utgångspunkt i detta beslut har socialstyrelsen utrett laboratoriets fram­tida organisation. Därvid har socialstyrelsen bl. a. föreslagit vissa för­ändringar av laboratoriets organisation i samband med dess omlokalise­ring och lämnat förslag i fråga om laboratoriets behov av personal, loka­ler samt utrustning och andra resurser i Linköping. Utredningsförslaget prövas f. n. inom socialdepartementet.

Med hänvisning till sanunanstäUiungen beräknar jag anslaget för nästa budgetår tiU 7 567 000 kr. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t före­slår riksdagen

att till Statens rättskemiska laboratorium för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 7 567 000 kr.

E 15. Statens rättsläkarstationer

1971/72 Utgift            5 070 901

1972/73 Anslag          5 252 000

1973/74 Förslag          6 492 000

Statens rättsläkarstationer har tiU huvudsaklig uppgift att utföra rätts­medicinska undersökningar av olika slag såsom obduktioner och labo­ratorieundersökningar. Rättsläkarstationer finns i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Socialdepartementet


99


 

 

 

1972/73   '"

Beräkriad ändring 1

973/74

 

. Social-

Departements-

 

 

styrelsen

chefen

Personal

 

 

 

 

Läkarpersonal m.m.

15

+   6

+

2

Laboratoriepersonal

6'/,   .

+   5'/,

 

Kontorspersonal

10'/,

+   6'/.

 

Övrig personal

16

+   2

 

 

48

+ 20

+

2

Anslag

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

Lönekostnader

3 632 000

+1 475 400

+

615 000

Sjukvård

6 500

+       1 500.

 

Reseersättningar

13 500

+       8 500

+

1000

Därav nordiska resor

1 500

(-)

 

(-)

Lokalkostnader

705 000

+   573 000

+

550 000

Expenser

226 000

+   137 000

+

130 000

Övriga utgifter

679 000

+     54 000

41000

Därav inköp av inventarier

 

 

 

 

och instrument

(106 000)

(+     97 000)

( +

7 000)

Vissa rättsmedicinska

 

 

 

 

undersökningar

5 000

 

Summa utgifter

5 267 000

+ 2 249 400

+1 255 000

Inkomster

 

 

 

 

Ersätmingar för antropologiska

 

 

 

 

undersökningar i faderskaps-

 

 

 

 

ärenden

15 000

+     15 000

+

15 000

Nettoutgift

5 252 000

+2 234 400

+ 1240 000

Socialstyrelsen

1.          Löne- och prisomräkning 813 000 kr.

2.          0-aIternativet innebär en minskning av anslaget med 303 000 kr. För att åstadkomma denna inskränkning av verksamheten måste vissa läkartjänster dras in vilket påverkar möjlighetema att använda rätts­medicinska undersökningar i rättssäkerhetssammanhang.

3.          Den ökande verksamheten medför behov av följande nya tjänster, nämligen vid rättsläkarstationen vid Stockholm en laboratorieassistent och en kansliskrivare, vid rättsläkarstationen i Uppsala en rättsläkare, en obduktionsassistent, en halv laboratorieassistent, en assistent, en kansliskrivare (ett biträde med halvtid dras in), vid rättsläkarstationen i Lund en rättsläkare och en assistent, vid rättsläkarstationen i Göte­borg en rättsläkarassistent, en laboratorieassistent och en assistent samt vid rättsläkarstationen i Umeå en laboratorieassistent. (+ 709 100 kr.)

4.          För att kunna bemästra den ökade arbetsbördan vid antropolo-gisk-genetiska avdelningen vid rättsläkarstationen i Stockholm, som framför allt föranleds av den nya lagstiftningen rörande utomäktenskap-liga barn, erfordras förstärkning med en antropologamanuens och en laboratorieassistent. (+ 115 150 kr.)


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7   Socialdepartementet                                 100

5. Vid den i särsldld skrivelse föreslagna nya rättsläkarstationen i Linköping behövs en rättsläkare, en rättsläkarassistent, en obduktions­assistent, en laboratorieassistent, en assistent och ett kontorsbiträde.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 6 492 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare en tjänst som rättsläkare i Uppsala och en tjänst som rättsläkare i Umeå. Avsikten är att den befmdiga tjänsten som rättsläkare i Umeå samtidigt flyttas till rättsläkarstatlonen i Limd.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Statens rättsläkarstationer för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 6 492 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                101

F   ÖPPEN HÄLSO- OCH SJUKVÅBD

Under de senaste åren har den sjukvårdspolitiska målsättningen allt­mera inriktats på att få till stånd en omstmkturering av sjukvården. Som jag framhöll i prop. 1972: 104 har den mindre kostnadskrävande sjuk­vården vid läkarstationer och vårdcentraler därvid ställts i förgrunden på ett helt annat sätt än tidigare. Detta framstår som nödvändigt inte minst på grund av sjukvårdens kostnadsutveckling och angelägenheten av ett rationeUt resursutnyttjande. Olika åtgärder har vidtagits för att i första hand ställa de nya sjukvårdsresurserna till förfogande för den decentrali­serade öppna sjukvården.

Bland de åtgärder som har vidtagits i detta syfte vill jag särskilt peka på den vid 1969 års riksdag beslutade reformeringen av läkarutbUdningen (prop. 1969: 35, SU 1969: 83, rskr 1969: 215). Den plan för fördelnmg-en av våra ökande läkarresurser som har upprättats i anslutning tUl lä­karutbildningsreformen innebär en stark prioritering av bl. a. den of­fentliga öppna läkarvården. Sjukförsäkringssystemet för den offendiga läkarvården har också utformats med syfte att underlätta en överföring av efterfrågan från den slutna till den öppna vårdsektorn.

Av stor betydelse i detta sammanhang är också de förut nämnda änd­ringarna i sjukvårdslagstiftningen som trätt i kraft den 1 januari i år och vars syfte är att få till stånd en ökad närhetsservice inom hälso- och sjukvården genom utbyggnad av allmänläkarvården och specialistvården utanför sjukhusen.

Den av landstingen bedrivna öppna sjukvården finansieras till väsent­lig del av ersättnmg från sjukförsäkringen efter den reformering av lä­karvårdsersättningen som beslutades år 1969. En från årsskiftet genom­förd höjning av den tUl sjukförsäkringen knutna läkarvårdsersättningen är därför av stor betydelse för landstingens möjligheter att genomföra en önskvärd utbyggnad av den decentraliserade öppna sjukvården.

Bland annat mot bakgrund av den allmänna kostnadsutvecklingen mom hälso- och sjukvården är det angeläget med ökade insatser på det sjukdomsförebyggande området. Hälsovårdsupplysningen har här en viktig uppgift. En saklig information i kost- och motionsfrågor är ange­lägen. Frågan om en effektiv upplysning om tobaken och dess skade­verkningar aktualiseras när socialstyrelsen inom kort lägger fram en ut­redning med förslag till åtgärder inom socialstyrelsens verksamhetsom­råde för att nedbringa tobakskonsumtionen. En fortsatt upplysnings­verksamhet i narkotikafrågan tillhör också de uppgifter som måste prio­riteras. Jag finner det också vara av stor betydelse att snarast möjligt få


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                   102

till stånd en brett upplagd information om preventivmedel och andra abortförebyggande åtgärder mot bakgrund av den kraftigt ökade abort­frekvensen under de senaste åren. Ökade resurser bör därför ställas tUl förfogande för socialstyrelsens insatser på hälsovårdsupplysningens om­råde under nästa budgetår. Jag kommer i det följande att förorda en höjning av anslaget tiU hälsovårdsupplysning med 800 000 kr. tUl 4 600 000 kr., varav ca 400 000 kr. för en upplysningskampanj om pre­ventivmedel och andra abortförebyggande åtgärder.

Rätt utformade hälsoundersökningar har också en viktig roll i den förebyggande hälsovården. På uppdrag av Kungl. Maj:t utreder social­styrelsen hur hälsoundersökningar och annan förebyggande hälsovård kan samordnas och författningsmässigt och organisatoriskt inordnas i det system som gäller för den av samhället bedrivna sjukvården. I samband härmed har socialstyrelsen också att i samråd med riksförsäkruigsverket överväga avgränsningen av de sjukvårdsåtgärder som ersätts från den all­männa försäkringen. Resultatet av detta arbete beräknas föreligga under året.

I detta sammanhang bör också erinras om den hälsoundersökning i Stockholm av ca 7 000 personer i 66-årsåldem som anordnades med stat­ligt stöd under år 1971. Jag kommer i det följande att beräkna medel för en ny sådan undersökning av dessa personer, då samtliga varit pen­sionerade minst ett år. Avsikten är att studera hur bl. a. övergången till pensionärstUlvaro påverkat de undersöktas hälsotillstånd. Vidare pågår bearbetning av resultaten från den förnyade försöksverksamheten med allmän hälsokontroll i Gävleborgs län, vilken skedde under budgetåret 1971/72. Erfarenheterna av dessa undersökningar bör bli av värde för sjukvårdshuvudmännen vid planeringen av komrnande hälsoundersök­ningar.

Bland insatserna for att förstärka den öppna hälso- och sjukvården vUl jag också nämna det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs vid läkarstationen i Dalby. Denna verksamhet syftar bl. a. till att kart­lägga olika slag av vårdbehov inom ett läkardistrikt och sambandet mel­lan öppen och sluten vård samt att utveckla lämpliga metoder för hälso-och sjukvård inom den öppna vårdsektorn. Under nästa budgetår kom­mer också planeringsarbete att påbörjas för en försöksverksamhet med integrering av socialvård och sjukvård vid Dalby läkarstation.

Utvecklingen av den förebyggande hälsovården och den öppna sjuk­vården främjas också i övrigt av en ökad integrering med den kommu­nala socialvården. Med hänsyn härtUl har under anslaget A 3. Försöks­verksamhet m. m. beräknats medel bl. a. tUl försök med socialcentral i anslutning till öppen sjukvårdscentral.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     103

F 1. Läkemedel åt vissa kvinnor och barn

1971/72 Utgift                3 068 211

1972/73 Anslag               3 100 000

1973/74 Förslag              3 200 000

Kvinnor och bam kan i anslutning till mödra- och barnhälsovård samt skolhälsovård kostnadsfritt få vissa skyddsläkemedel. Kvinna, sorn får avgiftsfri sjukdomsbehandling inom ramen för mödrahälsovården, kan vidare kostnadsfritt få nödvändiga läkemedel. Bestämmelserna åter­finns i kungörelsen (1939: 461) om kostnadsfritt tillhandahåUande av skyddsläkemedel åt vissa kvinnor och barn (omtryckt 1962: 444; änd­rad 1970: 734) samt i kungörelsen (1944: 397) om kostnadsfritt till­handahållande av läkemedel åt vissa kvinnor, lidande av havandeskaps­sjukdomar m. m. (ändrad senast 1970: 733).

Socialstyrelsen

Med hänsyn till ökat antal nyfödda barn och spädbarn och en fortsatt intensifiering av mödra- och barnhälsovården beräknar styrelsen an­slagsbehovet till 3,2 milj. kr.

Departementschefen

Jag beräknar medelsbehovet under nästa budgetår till 3,2 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till  Läkemedel åt vissa  kvinnor och  barn för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 3 200 000 kr.

F 2. Abortförebyggande åtgärder

1971/72 Utgift                    739 281

1972/73 Anslag               1 030 000

1973/74 Förslag               1 100 000

Statsbidrag utgår till landstingskommun och till kommun, som inte ingår i landsting, för verksamhet för stöd och rådgivning åt havande kvinnor i abortförebyggande syfte. Bidraget utgår till avlöning av läkare och kurator, till vissa resor samt för tillgodoseende av överhängande hjälpbehov hos kvinnor som besöker kurator. Även kostnader för vissa laboratorieundersökningar ersätts. Bestämmelserna återfinns i kungörel­sen (1945: 863) om statsbidrag till viss verksamhet för stöd och råd­givning åt havande kvinnor i abortförebyggande syfte (ändrad senast 1955:456).

Omfattningen av den statsunderstödda abortförebyggande verksam­heten belyses genom följande uppgifter.


 


Piop. 1973:1    Bilaga 7   Socialdepartementet


104


1969        1970        1971         1972


25

Antal aborträdgivningsbyråer Antal avslutade abortärenden eUer kombinerade abort- och steriliseringsärenden


23

26

10 688       12 583       15 338


26


 

 

Anslagsberäkningen framgår a

' följande i

äammanställning.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

Social­styrelsen

Departe­mentschefen

1. Verksamhet för stöd och rådgivning åt havande kvinnor i abortföre-

 

 

 

byggandc syfte

2.  Tillgodoseende av överhängande
hjälpbehov hos kvinnor,

som besöker kurator

3.  Ersättning tiU vissa labora­
torier för utförande

585 000 400 000

-1- 60000 + 40 000

4-40 600 + 30 000

av graviditetsreaktioner

45 000

 

1030 000

+ 100 000

+ 70 000

Socialstyrelsen

1.   Vid ingången av budgetåret 1972/73 omfattade den statsunder­
stödda abortförebyggande verksamheten 26 rådgivningsbyråer varav en
filialmottagning (inom tolv landstingsområden och tre kommuner).
Abortrådgivning bedrivs dessutom f. n. inom försöksvis anordnad fa­
miljerådgivning på sju orter i landet (inom sex landstingsområden).
Styrelsen utgår i sina anslagsberäkningar från oförändrade organisa­
toriska förutsättningar.

Under år 1971 avslutades 15 338 abortärenden. I flertalet av dessa ärenden företogs enbart abortutredning, i ett mindre antal fall kombi­nerades abortutredningen med en sterUiseringsutredning. DärtUl kom­mer ca 540 särskilda steriliseringsärenden. Med hänsyn till tendensen under de senaste åren har man anledning räkna med att ökningen av antalet abortsökande kommer att fortsätta. Antalet i fastställda planer upptagna mottagningar vid befintliga byråer kan därför antas stiga i stor utsträckning under de närmast följande åren. Ett antal nya byråer för abortförebyggande verksamhet kan också beräknas komma att in­rättas. Dessa förhållanden ligger till grund för ett beräknat ökat me­delsbehov på 60 000 kr. till sammanlagt 645 000 kr.

2.   Medelsbehovet har beräknats efter oförändrat 30 kr. per nyin-
skriven kvinna. Antalet nyinskrivna under budgetåret 1973/74 beräk­
nas till 17 000. Styrelsen förutsätter därvid att antalet kvinnor, som
kan komma i åtnjutande av medel för tillgodoseende av överhängande


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                              105

hjälpbehov, inte ökar i samma utsträckning som totala antalet nyin­skrivna kvinnor, iocialstyrelsen bedömer en ökning av anslagsposten med 40 000 kr. vara tillräcklig.

Departementschefen

Chefen för justitiedepartementet har hösten 1972 tillsatt en arbets­grupp med uppgift att kartlägga olika resursfrågor som har betydelse för ställningstagande till de förslag som lagts fram av abortkommittén i be­tänkandet Rätten tUl abort (SOU 1971:58). Arbetsgruppen skall där­vid även beakta abortförebyggande åtgärder, bl. a. preventivmedelsråd­givningen och andra upplysningsfrågor.

Frågan om organisatoriska förändringar av den abortförebyggande verksamheten bör tas upp i anslutning till prövningen av abortkom­mitténs betänkande när arbetsgmppen fullgjort sitt uppdrag. I avvaktan härpå bör anslagsgrunderna under nästa budgetår vara oförändrade. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslagsbehovet för budgetåret 1973/74 tUl 1,1 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Abortförebyggande åtgärder för budgetåret 1973/74 an­visa ett förslagsanslag av 1 100 000 kr.

F 3. Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning

1971/72 Utgift                    345 574

1972/73 Anslag                   430 000

1973/74 Förslag                  430 000

Landstingskommun eller kommun, som inte ingår i landsting, kan få statsbidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning. Bidrag utgår till kostnadema för läkares och kurators avlöning och resor i tjänsten. Föreligger särskUda skäl, kan bidrag utgå även till familjerådgivning som försöksvis bedrivs av kommun, som ingår i landstingskommun, el­ler av enskild. Bestämmelserna återfinns i kungörelsen (1960: 710) om statsbidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning.

Socialstyrelsen

HittUls beviljade statsbidrag utgår för 27 byråer. Medelsbehovet för dessa byråer beräknas till 493 000 kr. till avlöningskostnader samt 15 000 kr. tUl befattningshavares resor i tjänsten. Det sammanlagda medelsbehovet uppgår alltså till 508 000 kr.

Departementschefen

Socialutredningen har den 10 december 1971 fått i uppdrag att lägga fram förslag beträffande familjerådgivningens framtida utformning och


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    106

organisation. Vid uppdragets genomförande skall utredningen utvär­dera och beakta de erfarenheter som gjorts vid den försöksvis anord­nade familjerådgivningsverksamheten.

I avvaktan på socialutredningens förslag beträffande familjerådgiv-nuigens framtida utformning och organisation bör anslagsgrunderna under nästa budgetår vara oförändrade. Anslaget för nästa budgetår beräknar jag till 430 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att  till  Bidrag   till  försöksvis  anordnad  famUjerådgivning  för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 430 000 kr.

F 4. Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård

1971/72 Utgift                 1 046 797

1972/73 Anslag               1 700 000

1973/74 Förslag               1 750 000

Landstingskommun eller kommun, som inte ingår i landsting, kan få statsbidrag för sådan psykisk barna- och ungdomsvård, som utövas vid central i anslutning tUl barn- och ungdomspsykiatrisk lasarettsklinik el­ler vid fristående centraler eller filialer. Bidrag utgår till avlönings- och resekostnader för läkare, psykolog, kurator m. fl. Bestämmelserna åter­finns i kungörelsen (1960: 619) om statsbidrag till psykisk barna- och ungdomsvård.

Socialstyrelsen

Statsbidraget till avlönings- och resekostnader för befattningshavare inom den öppna barna- och ungdomsvården uppgår f. n. till 1,7 milj. kr. Statsbidragsberättigad bam- och tmgdomspsykiatrisk verksamhet bedrivs numera inom samtliga sjukvårdsområden. Beträffande den framtida ut­vecklingen räknar socialstyrelsen med att under budgetåret 1973/74 sådan verksamhet jämväl kommer att bedrivas vid två nya fristående centraler i Botkyrka och Linköping samt vid en nyinrättad central, an­sluten till ungdomskliniken vid S:t Lars sjukhus i Lund. Om tjänsten som överläkare vid dén fristående centralen i Västervik kan besättas, kommer verksamhet att bedrivas vid denna central under budgetåret 1973/74. Medelsbehovet för nämnda enheter beräknar styrelsen till ca 48 000 kr. under budgetåret 1973/74. För konferenser för psykologer och kuratorer inom den psykiska barna- och ungdomsvården beräknar styrelsen 6 000 kr.

Det totala medelsbehovet beräknas tUl 1 754 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     107

Departementschefen

Jag beräknar medelsbehovet under nästa budgetår till  1750 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård för budget­året 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 750 000 kr.

F 5. Bidrag till S:t Lukasstiftelsen

1971/72 Utgift                     60 000

1972/73 Anslag                     75 000

1973/74 Förslag                    90 000

S:t Lukasstiftelsen är en ekumenisk sammanslutning med uppgift att hjälpa människor, vilkas svårigheter och nedsatta hälsa har sin grund i psykiska konfUkt- och svaghetstillstånd.

5./ Lukasstiftelsen

Stiftelsen begär en höjning av anslaget till 90 000 kr. Ökningen moti­veras främst av en utökad verksamhet och därmed följande kostnads­stegringar.

Departementschefen

Jag förordar att statsbidraget tUl S:t Lukasstiftelsen höjs från 75 000 kr. till 90 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till S:t Lukasstiftelsen för budgetåret 1973/74 an­visa ett anslag av 90 000 kr.

F 6. Allmän hälsokontroll

1971/72 Utgift                 2 678 709

1972/73 Anslag                1480 000

1973/74 Förslag              1 310 000

Anslaget är avsett för dels viss försöksverksamhet med allmänna hälsoundersökningar, dels statens bakteriologiska laboratoriums kost­nader för hälsokontroller.

Socialstyrelsen

För fortsatt och avslutande bearbetning av resultaten från försöks­verksamheten med allmän hälsoundersökning i Gävleborgs län beräk­nar styrelsen 50 000 kr.

Styrelsen beräknar vidare 1,8 milj. kr. för en planerad ytterligare hälsoundersökning av de 66-åringar i Stockholm som undersöktes under år 1971.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                108

Vidare föreslår styrelsen att 200 000 kr. beräknas för planeringsarbete avseende ett försök med aUmän hälsoundersökning i stor skala.

Styrelsen beräknar slutligen 55 000 kr. för arvode till specialföredra­gande (läkare) i vissa frågor rörande allmän hälsokontroll.

SBL

SBL begär 1 115 000 kr. för den vid laboratoriet bedrivna hälso­kontrollverksamheten. Detta innebär i stort sett oförändrat anslag.

Vissa ärftliga ämnesomsättningssjukdomar hos nyfödda kan diagnos­tiseras med hjälp av enkla bakteriologiska metoder, lämpliga för s. k. screeningundersökningar i stor skala. Barnen kan, om förebyggande behandling sätts in på ett tidigt stadium, räddas från grav invaliditet till ett normalt liv. Denna typ av undersökningar beräknas nästa budget­år fortgå efter ungefär samma mönster som förut.

Asymptomatisk bakteriuri förekommer hos 4,5—7 % av alla gravida kvinnor. Om den inte upptäcks och behandlas kan den leda tUl urin­vägsinfektion eller njurbäckeninflammation. Även denna hälsokontroll beräknas under nästa budgetår fortsätta i oförändrad omfattning.

Departementschefen

Som jag anförde i 1972 års statsverksproposition (bil. 7 s. 88) bör en förnyad hälsoundersökning komma tUl stånd för de 66-åringar i Stock­holm som hälsoundersöktes år 1971. Avsikten är att studera bl. a. hur övergången till pensionärstillvaro påverkat de undersöktas hälsotUlstånd. Kostnaderna har hittUls fördelats på staten och Stockholms läns lands­tingskommun. För den förnyade undersökningen beräknar jag kostna­derna för statens del till 750 000 kr. Då undersökningstiden kommer att sträcka sig över budgetåren 1973/74 och 1974/75 beräknar jag för nästa budgetår 500 000 kr.

För avslutande bearbetning och publicering av resultaten från försöks­verksamheten med hälsoundersökningar i Gävleborgs län beräknar jag 50 000 kr. För arvode tiU föredragande i vissa frågor rörande aUmäfi hälsokontroll bör beräknas 55 000 kr. För s. k. PKU-undersökningar, som ingår i SBL:s hälsokontrollverksamhet, beräknar jag 705 000 kr. Den försöksverksamhet som pågått sedan budgetåret 1969/70 med att utprova lämpliga undersökningsmetoder för upptäckt av asymptomatisk bakteriuri väntas bli avslutad under innevarande budgetår och några medel för detta ändamål behövs därför inte nästa budgetår. Det sam­manlagda medelsbehovet under anslaget beräknar jag således till 1 310 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Allmän hälsokontroll för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 310 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


109


F 7. Skyddsympningar
1971/72 Utgift            6 469 919

6  700 000

7  600 000

1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


Från anslaget utgår ersättning för kostnader i samband med friviUig skyddsympning mot difteri, kikhosta, stelkramp, mässling och polio samt obligatorisk smittkoppsvaccinering och frivillig revaccinering av skol­barn mot smittkoppor.

Socialstyrelsen

Det faktiska resp. beräknade antalet skyddsympningar som bekostas från detta anslag framgår av följande tablå.

 

 

1970/71

1971/72

1972/73

1973/74

Enbart difteri

1000

1000

1000

1000

Difteri+stelkramp

64 000

35 000

35 000

35 000

Difteri+stelkramp

 

 

 

 

+kikhosta

395 000

400 000

400000

400 000

Smittkoppor

160 000

160 000

160 000

160 000

Polio

670 000

670 000

670000

670 000

Mässling

20 000

100 000

100000

100 000

Beräknade kostnader för ympningar under budgetåret 1973/74 redo­visas i följande sammanställning.

 

 

Ersätt-

Steril

Vaccin

Summa

 

ning tUl

engångs-

 

 

 

ympare.

materiel

 

 

 

resor m. m.

 

 

 

Skyddsympning mot:

 

 

 

 

1. Difteri, kUdiosta-

 

 

 

 

difteri-stelkramp

 

 

 

 

(trippelympning).

 

 

 

 

difteri-steUcramp

72 400

140 000

830 000

1 042 400

2. Smittkoppor

181 500

485 000

666 500

3. PoUo

955 000

234 500

3 300 000

4 489 500

4. MässUng

126 000

35 000

1200000

1 361 000

Summa kr.

1334 900

409 500

5 815 000

7 559 400

1. Under budgetåret 1971/72 uppgick antalet ympningar inom denna grupp till ca 400 000.

Särskild ersättning av statsverket för skyddsympningar utgår inte tiU skolläkare och skolsköterskor eller till ympare inom den förebyggande barnavården för bam inskrivna i denna. För övriga ympningar utgår er­sättning med 1 kr. per ympning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7   Socialdepartementet                                                     110

Steril engångsmateriel använd vid ympningar i offentlig regi ersätts av statsmedel med 35 öre per ympning.

2.    För den obligatoriska ympningen av barn mot smittkoppor utgår ersättning av statsmedel till ymparen med 1 kr. per ympad person och till besiktningsförrättaren med 30 öre per varje besiktigad person. Sty­relsen beräknar, att 100 000 barn ympas. För viss klinisk prövning av vaccinet beräknas 17 700 kr.

3.    Socialstyrelsen föreslår följande polioympningar under budgetåret 1973/74.


Antal

Antal

ympade

injektioner

100 000

200 000

10 000

20 000

40 000

80 000

140 000

140 000

200 000

200 000

30 000

30 000

A. Nyympningar (första och andra injektionen)
Bam födda 1.11.1972—31.10.1973
Årsklasserna 1954—1972
Övriga (rest)

B.  Tredje injektionen till under 1973 vaccinerade

C.  Fjärde injektionen till personer
som fått tredje injektionen 1970
Övriga (rest)

Summa          520 000           670 000

4.    En allmän skyddsympning av barn mot mässling har startats med början under budgetåret 1969/70. Från både medicinsk och social syn­punkt anser styrelsen det motiverat att skyddsympning så snabbt som möjligt genomförs i åldrarna upp till 12 år. Därvid bör i första hand de yngsta årskullarna komma i fråga. Styrelsen beräknar antalet ympa­de bam under budgetåret 1973/74 tUl ca 100 000.

5.    SBL håller på att utarbeta metoder för tillverkning av ett fyra­vaccin mot polio, stelkramp, kikhosta och difteri. Om ett effektivare preparat kan framställas, kommer det att utnyttjas i stället för trippel-och poliovaccin. Vinstema blir dels mindre biverkningar, dels minskat antal injektioner på barnavårdscentralerna.

Departementschefen

I likhet med socialstyrelsen räknar jag med oförändrat ympnings-program under budgetåret 1973/74. Med beaktande av inträffade höj­ningar av vaccjnkostnader m. m. beräknar jag medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår till 7,6 milj. kr. Jag hemställer att Kungl.. Maj:t föreslår riksdagen

att till Skyddsympningar för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 7 600 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                    111

F8. Hälsovårdsupplysning

1971/72 Utgift            2 904 512              Reservation                279 939

1972/73 Anslag          3 800 000

1973/74 Förslag          4600 000

Från anslaget bekostas viss upplysningsverksamhet i syfte att ge all­mänheten information om förebyggande hälsovård.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen framhåller, att hälsovårdsupplysningen ingår som ett viktigt led i den allmänna hälsovården. Dess uppgift är i första hand att förmedla kunskaper till olika målgmpper hos allmänheten om samban­det mellan halsa och levnadsvanor och ohka faktorers inverkan på häl-sotUlståndet. Styrelsen anser att åtgärder för att förbättra allmänhetens kost- och motionsvanor samt för att begränsa konsumtionen av bero-endeframkallande medel är särskilt angelägna. För informationsverk­samhet i dessa och en rad andra hälsovårdsfrågor redovisar socialstyrel­sen ett medelsbehov på sanumanlagt ca 9,3 mUj. kr.

Socialstyrelsens aktivitet för kost och motion går under budgetåret 1973/74 in på sitt fjärde verksamhetsår. Inom kost- och motionsaktivi­teten har styrelsen under de första åren använt en stor del av erhållna resurser till att definiera och precisera uppgiftema och kartlägga ut­gångssituationen. Information om kost och motion och åtgärder för att aktivera människor på området har hittills främst riktats mot vissa nyckelgmpper, storhushållen och organisationer. För budgetåret 1973/74 planeras informationsåtgärder direkt riktade till den enskilde.

Ett annat område som kräver insatser av stor omfattning är informa­tionen om alkohol, narkotika, tobak och andra beroendeframkallande medel.

Vid sidan av nämnda områden har problemen i fråga om könssjukdo­marna bedömts i aUt större utsträckning böra bli föremål för socialstyrel­sens uppmärksamhet. Gonorrén har under 1960-talet fått en mycket snabb spridnmg i Sverige. Är 1960 var antalet faU ca 18 000 och år 1970 ca 39 000.

Även information om preventivmedel har fått ökad aktualitet mot bakgmnd av en kraftigt ökad abortfrekvens de senaste åren. Ökad in­formation och rådgivning på detta område bedöms kunna påverka an­talet abortsökande avsevärt, vilket i sin tur skulle innebära en avlastning på sjukvårdsresurserna.

En utbyggnad pågår av den regionala hälsoupplysningsverksamheten, vUken knyts till ansvarsgrupper inom länen. Dessa består av represen­tanter för landsting, kommuner och staten. Inom något år torde i prak­tiskt taget samtliga län finnas en central gmpp för hälsovårdsupplysning kanslimässigt knuten till resp. landsting.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                112

Under hösten 1971 påbörjades på initiativ av socialstyrelsens hälso-vårdsupplysningsdelegation (HVUD) en översyn av hälsoupplysningens organisation och verksamhetsinriktning. Resultatet av denna översyn har under hösten 1972 överlämnats till socialdepartementet. Förslaget, som har remissbehandlats, innehåUer i första hand vissa organisatoriska förändringar och rekommendationer vad gäller verksamheten och kans­liets uppbyggnad. I socialstyrelsens anslagsframställning har i så stor utsträckrung som det varit möjUgt tagits hänsyn tUl utredningens förslag i detta avseende.

Departementschefen

Som framgår av vad jag anfört i inledningen tUl detta avsnitt anser jag det angeläget att ökade resurser kan stäUas tUl förfogande för hälso­vårdsupplysning. Jag förordar därför en höjnuig av anslaget för nästa budgetår med 800 000 kr. tUl 4,6 milj. kr.

Upplysningsarbetet bör inriktas på särskUt angelägna områden. Dit räknar jag bl. a. upplysningsverksamheten om kost- och motionsfrågor. Frågan om en effektiv upplysning om tobaken och dess skadeverkningar aktualiseras när socialstyrelsen inom kort lägger fram en på Kungl. Maj:ts uppdrag verkställd utredning med förslag till åtgärder inom sty­relsens verksamhetsområde för att nedbringa tobakskonsumtionen. Upp­lysningsverksamheten i narkotikafrågan bör också tillmätas stor vikt. Med hänsyn till den kraftigt ökade abortfrekvensen är det enligt min metung också av stor betydelse att så snart som möjUgt kunna genom­föra en brett upplagd information om preventivmedel och andra abort­förebyggande åtgärder. För detta ändamål har jag under förevarande anslag beräknat ca 400 000 kr.

Det ankommer på socialstyrelsen att med anlitande av detta anslag genom attitydundersökningar och på annat sätt söka mäta effekten av den upplysning som ges.

Socialstyrelsen har hösten 1972 till Kungl. Maj:t redovisat en utred­ning om hälsovårdsupplysningens organisation och verksamhetsinrikt­ning. Bl. a. föreslås att en socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning inrättas med uppgift att leda den av styrelsen bedrivna hälsoupplysnings-verksamheten. I nämnden avses ingå representanter för socialstyrelsen, landstingen, kommunerna, skolväsendet, de ideella organisationerna, näringslivet m.fl. Det ankommer på Kungl. Maj:t att ta närmare ställ­ning till organisationsförslaget.

Kungl. Maj:t äger besluta om den närmare fördelnuigen av tillgäng­liga medel under anslaget. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riks­dagen

att tUl Hälsovårdsupplysning för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 4 600 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    113

F 9. Bidrag till driften av folktandvården

1971/72 Utgift               15 665 640

1972/73 Anslag        15 400 000 1973/74 Förslag       15 900 000

Statsbidrag utgår dels till folktandvård inom landstingskonunun med 16 kr. om året för varje barn, som får s. k. systematisk behandling, dels till folktandvård i kommun, som inte tUlhör landstingskommun, med 8 kr. om året för varje barn, som får sådan behandling. Bidragsbestäm­melserna återfinns i kungörelsen (1961: 278) om statsbidrag till folk­tandvård (ändrad senast 1969: 664).

Socialstyrelsen

Verksamheten inom folktandvården framgår av följande samman­ställning.

Antal verksamma kliniker                                              30.6.1971                  30.6.1972

33

33

52

56

6

14

922

1013

Central tandpolikUniker

Polikliniker för tandreglering

Polikliniker för annan odontologisk specialvård

Distrikts-, annex- och anstaltstandpolikliniker

Antal kostnadsfritt och fullständigt behandlade barn redovisas i föl­jande tablå.

 

1970

1971

I landstingskommuner                                           .905 886 I kommuner utanför landsting                               74 248

937 729 76 013

Summa   980134

1 013 742

Ökning frän föregående är     28 825

33 608

Socialstyrelsen erinrar om de förslag som lagts fram av 1967 års folktandvårdsutredning i betänkandet Folktandvårdens utbyggande och reglering (SOU 1970: 11). Med hänsyn till att de frågor som behandlats i utredningens betänkande skall prövas samtidigt med ett ställningstagan­de till utformningen av en tandvårdsförsäkring har styrelsen beräknat an­slagsbehovet enligt nu gällande grunder.

Departementschefen

1970 års utredning om tandvårdsförsäkring har i sitt nyligen fram­lagda betänkande Allmän tandvårdsförsäkring (SOU 1972: 81) före­slagit att det nuvarande statsbidraget tUl driften av folktandvården skaU upphöra från den 1 januari 1974. Förslaget påverkar inte anslagsberäk-

8    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bil. 7


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                   114

ningen för budgetåret 1973/74, eftersom statsbidraget för nästa budgetår i huvudsak avser kalenderåret 1973. Med hänsyn härtill beräknar jag medelsbehovet under anslaget till 15,9 milj. kr. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att  till  Bidrag  till  driften  av  folktandvården  för  budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 15 900 000 kr.

F 10. Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård

1971/72 Utgift              128100               Reservation                  16 439

1972/73 Anslag              55 000

1973/74 Förslag            300 000

Statsbidrag utgår tUl landstingskommun för utmstning av varje dist­riktstandpoliklinik som ingår i folktandvårdsplanen med 3 000 kr. och, om mer än en tandläkare skaU vara anställd där, med 1 300 kr. för varje ytterligare sådan tandläkare samt beträffande annextandpoliklini­ker och ambulatoriska tandpoUkliniker med 1 000 kr. för varje sådan poliklinik. Bidragsbestämmelsema återfinns i kungörelsen (1961: 278) om statsbidrag tUl folktandvård (ändrad senast 1969: 664).

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen föreslår, att anslaget förs upp med 125 000 kr. An­
slagsberäkningen framgår av
                          följande sammanstäUnmg.

Ingående reservation 1.7.1972                                                             16 439

Anslag 1972/73                                                                            55 000

Disponibelt 1972/73                                                                       71 439

Beräknade utbetalningar 1972/73                                                         71 439

Anslagsbehov 1973/74                                                                  125 000

Departem entsch ef en

Statsbidragskostnaderna för nästa budgetår avser kalenderåret 1973 eller tidigare. Med hänsyn tUl de statsbidragsansökningar som nu kommit Ul tUl socialstyrelsen beräknar jag anslagsbehovet tUl 300 000 kr. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                    115

F 11. Bidrag till nordiskt institut för odontologisk materialprovning

1971/72 Utgift              288 481              Reservation                406 321

1972/73 Anslag            100 000

1973/74 Förslag          1 200 000

Enligt avtal mellan de deltagande nordiska länderna har det nordiska institutet för odontologisk materialprovning (NIOM) till uppgift att ge­nom materialprovning och därtill hörande målinriktad forskning, utveck­lings- och upplysningsverksamhet samt genom andra lämpliga medel ar­beta för att material, förbriUcningsartiklar och viss utmstning som an­vänds inom tandvården i de nordiska länderna, uppfyller de krav som kan ställas med hänsyn tUl utvecklingen inom hälsovård och teknik.

Förberedelserna för institutets verksamhet har fortsatt under år 1972. Institutets styrelse räknar med att verksamheten under år 1973 skall nå planerad omfattning. Anslagsbehovet för budgetåret 1973/74 beräknar jag tiU 1,2 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Bidrag till nordiskt institut för odontologisk materialprov­ning för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kr.

F 12. Epidemiberedskap m. m.

1971/72 Utgift            4 299 766

1972/73 Anslag          4 474 000

1973/74 Förslag          4 525 000

Anslaget kan betecknas som ett allmänt beredskapsanslag för hälso-och sjukvården såvitt avser smittsamma sjukdomar.

Från anslaget utbetalas ersättning för vissa kostnader och förluster som uppkommit på grund av myndighets ingripande för att förhindra spridning av smittsam sjukdom (kungörelsen 1956: 296 om ersättning i vissa fall vid ingripanden i hälsovårdens intresse och lagen 1956: 293 om ersättning tUl smittbärare). Vidare bestrids från anslaget vissa kost­nader för platUäggning av epidemiberedskap inom riket, för medicinsk katastrofberedskap och för viss kursverksamhet m. m. samt vissa er­sättningar enligt kungörelsen (1970: 160) angående läkarintyg för sjö­folk.

Från anslaget bestrids även kostnaderna för den epidemiologiska verksamhet, som bedrivs vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL).


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                   116

Socialstyrelsen

Styrelsen beräknar följande medelsbehov för sin verksamhet under budgetåret 1973/74.

Planläggning av epidemiberedskap inom riket                                                 24 000

Medicinsk katastrofberedskap                                                                        34 000

Kursverksamhet                                                                                               34 000

Vissa läkarundersökningar av personer som söker

anställning pä fartyg                                                                                        24 000

Diverse kostnader, främst för epidemiförebyggande åtgärder

med avseende pä den intemationella trafiken                                                   59 000

Summa kr.   -IJp 060

SBL

SBL beräknar 2 350 000 kr. för den epidemiologiska verksamheten under budgetåret 1973/74. Härav utgör ca 1 milj. kr. kostnader för civU beredskapslagring och 1 350 000 kr. kostnader för epidemiologisk verksamhet.

Departementschefen

Den epidemiologiska verksamheten vid SBL avser epidemibekämp­ning, rapportering samt rådgivning och information. Jag beräknar an­slagsbehovet härför till 2 350 000 kr. under nästa budgetår.

Vidare beräknar jag medelsbehovet för ersättning till smittbärare m. m. till 2 milj, kr. och för socialstyrelsens planerings- och kursverksam­het till 175 000 kr.

Anslaget bör således föras upp med 4 525 000 kr. Jag hemställer att

liinrrl    \Jfrii-t fnrf':\?ir ritcHnoPn
..■"i.C,.. ..'..j.- ..w.*.------------------------- ..—.----------- c—-

att till Epidemiberedskap m. rn. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 4 525 000 kr.


 


prop. 1973: 1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                   117

G   UNIVERSITETSSJUKHUS M. M.

Läkarutbildningskapaciteten i landet har mer än fördubblats tmder 1960-talet. Genom riksdagens beslut vid 1969 års höstsession om en ökad läkaratbUdning i stockholmsområdet (prop. 1969: 137, SU 1969: 187, rskr 1969: 421) kommer den totala intagningskapaciteten vid de medicinska läroanstalterna i landet att gå upp till mer än 1 000 plat­ser per år. Under tiden 1970—1975 stiger antalet läkare i landet från 11 000 tiU omkring 16 000.

Den kliniska delen av läkarutbildningen i stockholmsområdet är i huvudsak förlagd till karolinska sjukhuset, Huddinge, S:t Görans, Sab­batsbergs och Danderyds sjukhus, Södersjukhuset samt — under en övergångstid — Serafimerlasarettet. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 når intagningskapaciteten vid karolinska institutet upp till 370 nybörjarplat­ser per år.

I göteborgsområdet ligger de kliniska utbildningsplatserna främst vid Sahlgrenska sjukhuset. Vidare utnyttjas bl. a. Östra sjukhuset, Göte­borgs barnsjukhus, Renströmska sjukhuset och Vasa sjukhus för den kliniska läkarutbildningen.

Den kliniska läkarutbUdningen är i övrigt huvudsakligen förlagd till akademiska sjukhuset i Uppsala, lasarettet i Lund, Malmö allmänna sjukhus, lasarettet i Umeå och regionsjukhuset i Linköping.

Nuvarande avtal om läkarutbildning vid de kommunala undervis­ningssjukhusen gäller till den 1 januari 1974 (prop. 1971: 44, SoU 1971: 8, rskr 1971: 98; prop. 1972: 144, SoU 1972: 43, rskr 1972: 328).

En sakkunnig har tillkallats med uppdrag att utreda frågor av betydelse för samarbetet mellan stat och kommun beträffande de kom­munala undervisningssjukhusen. Utredningsresultatet, som nyligen re­dovisats, skall bl. a. Hgga riil grund för kommande förhandlingar om de nya läkarutbildningsavtal, som skall gälla på de olika undervisningsor­terna fr. o. m. den 1 januari 1974.

Karolinska sjukhuset lämnar sjukvård inom ramen för sina resur­ser som ett centralsjukhus inom Stockholms läns landstingskommuns sjukvårdsområde med delar av detta område som upptagningsområ­den. En sakkunnig har tillkallats med uppdrag att utreda de rättsliga och organisatoriska fömtsättningama för att, utan förändring av hu­vudmannaskapet för karolinska sjukhuset, erhålla en förbättrad sam­ordning av sjukvården vid sjukhuset med sjukvården inom för sjuk­huset bestämda upptagningsområden för skilda medicinska speciali­teter.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                              118

Vid karolinska sjukhuset beräknas i det följande medel för bl. a. en personlig läkartjänst avseende psyko-somatisk vård av cancerpatienter. Vidare föreslås en indelning av sjukhusets kliniker och avdelningar i sex block bli genomförd.

Beträffande akademiska sjukhuset i Uppsala beräknas medel för två nya läkartjänster till det moderna neuroblock vid sjukhuset, som tas i bmk omkring den 1 januari 1974. I ledningen för sjukhuset kom­mer nuvarande styresmannasyssla att bytas ut mot tjänster som sjukhus­direktör och chefsläkare.

Jag räknar med att allmäntjänstgöring för läkare anordnas vid såväl karolinska sjukhuset som akademiska sjukhuset.

Den systematiska undervisningen för läkare under vidareutbildning beräknas omfatta 200 kurser nästa budgetår.

Kungl. Maj:t har i december 1972 meddelat föreskrifter om igång-sättningstUlstånd under år 1973 för byggnadsarbeten inom sjukvården m. m. En allmän investeringsram omfattar a) läkarstationer, vårdcent­raler m. m., b) sjukhem och kliniker för långtidsvård, sjukhem och kliniker för psykiskt sjuka, vårdhem och specialsjukhus för psykiskt utvecklingsstörda samt c) mindre projekt vid övriga sjukhus. För år 1973 kommer igångsättningstillstånd inom denna investeringsram att lämnas för en total byggnadskostnad av 500 milj. kr. TUl ledning för huvudmännens planering finns för denna del av sjukvårdsbyggandet även en garanterad minimiram för vart och ett av åren 1974 och 1975. För större sjukhusprojekt finns en särskild investeringsram för igång­sättning under åren 1972 och 1973, som avser en total byggnadskostnad på 300 milj. kr. Den totala nedlagda kostnaden för sjukvårdsinveste-ringama under år 1973 beräknas uooeå till ca 1 000 mili. kr.

G 1. Karolinska sjukhuset: Driftkostnader

1971/72 Utgift 1314 147 070 1972/73 Anslag 314 688 000 1973/74 Förslag     378 183 000

1 Anslagen Karolinska sjukhuset: Driftkostnader och Täckning av driftkostna­der för viss ortopedisk och pediatrisk verksamhet vid karolinska sjukhuset.

Ar 1931 träffade staten avtal med Stockholms stad och Stockhohnj läns landsting om samarbete för uppförande och drift av karolinska sjukhuset. Sjukhuset skulle enligt avtalet uppföras genom statens för­sorg och anslutas till karolinska instUutet.

Vid sjukhuset meddelas klinisk utbUdning för medicine kandidater. Vidare är sjukhuset regionsjukhus för stockholmsregionen och skall sva­ra för viss sjukvård inom storstockholmsområdet. Vid sjukhuset bedrivs vidare forskamtbUdning och forskiung.


 


prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


US


Karolinska sjukhuset har ca 1 775 disponibla vårdplatser. Omkring 85 % av totala antalet vårddagar vid sjukhuset utnyttjas av patienter från Stockholms läns landsting. År 1971 var antalet besök i sjukhusets öppna vård omkring 470 000.

Under sjukhusdirektionen leds sjukhuset av en sjukhusdirektör, som vid sin sida har en chefsläkare. Vidare finns en biträdande sjukhusdirek­tör. Sjukhuset har ca 50 kliniker och andra fristående avdelningar. Ad­ministrationen vid sjukhuset är uppdelad på fyra byråer, nämligen en administrativ byrå, en personalbyrå, en driftbyrå och en planerings­byrå.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Direk-

Departe-

 

 

tionen

ments­chefen

Personal

 

 

 

Läkarpersonal

354

+   5

+ 3

Admmistrativ personal

446V,

+   4V>

Psykologer, kuratorer och

 

 

 

rehabiUterings personal

105

+   8

Sjuksköterskepersonal m. fl.

1 4494

+ 10'/.

Laboratorie- och sjukvårds-

 

 

 

teknisk personal

260

+   6'/,

Övrig vårdservicepersonal

723'/.

+   9

Ekonomipersonal

673

+   1

Vissa tjänstemän vid orto-

 

 

 

pediska verkstäderna

 

 

 

(genomsnitt)

50

 

4 O6IV4'

+ 44'/,

+ 3

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

240 743 000

+ 28 254 000

+ 26 270 000

Sjukvård

240 000

Reseersättningar

100 000

+          6 000

+         5 000

Därav utrikes resor

(14 000)

(-)

(-)

Lokalkostnader

27 193 000

+ 32 924 000

+ 32 924 000

Expenser

43 745 000

+   6 750 000

+ 4 330 000

Därav

 

 

 

a) inventarier

(5 640 000)

{+      500 000) (+   260 000)

b) representation

(10 000)

(-)

(-)

Automatisk databehandling

2 665 000

+      955 000

-       34 000

Datamaskinanläggningen

1000

Ortopediska verkstäderna

1000

 

314 688 000

+ 68 889 000

+ 63 495 000

1 Härav har 287'/, tjänster inrättats för medel, som beräknats med anledning av arbetstidsförkortning och ändrade arbetstidsbestämmelser.

Inkomster vid sjukhuset, som redovisas på driftbudgetens inkomst­sida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 192 milj. kr. för budgetåret 1973/74 (1972/73 170 mUj. kr.).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 1    Socialdepartementet                                   120

Direktionen för karolinska sjukhuset

Samarbetet med Stockholms läns landsting har numera utvecklats till att omfatta jämväl ADB-området genom att en särskild lednings­grupp för den medicinska databehandlingen inom landstinget — "LED-MED" — ökats ut med företrädare för karolinska sjukhuset. Gemen­samt med landstinget har en utredning genomförts rörande formema för ett mera konkret samarbete beträffande medicinska datarutiner.

I samband med pågående försöksverksamhet att utveckla datarutiner för bokning m. m. av patienter har två kliniska administrationscentraler (KLÄC) organiserats vid sjukhuset. Den ena centralen är belägen inom thoraxmedicinska kliniken. Den andra har förlagts till huvudblocket (H-KLAC) med uppgift att betjäna såväl de medicinska, kirurgiska och endokrinologiska mottagningarna för öppen vård som den centrala akut­mottagningen.

Direktionen har tidigare bl. a. lagt fram förslag till genomförande av en blockorganisation vid sjukhuset. I den försöksverksamhet med tre klinikblock, som bedrivits sedan år 1970, har akut- och kirurgblocken fr. o. m. år 1972 sammanlagts till ett block. Försöken har sedan dess sålunda omfattat två block — ett kimrg- och ett laboratorieblock. En viktig uppgift för blockledningarna har varit att hålla kostnaderna för verksamheten vid de i blocken ingående enheterna inom en av direktionen för resp. block fastställd budget, omfattande utgifter för löner, resor, expenser och utrustning, samt att verka för ett ökat kost­nadsmedvetande bland de för sjukvården ansvariga läkarna. Erfaren­heterna av hur blocken löst denna uppgift är i allt väsentligt goda. Före­kommande toppar i arbetsbelastningen vid olika enheter inom blocken liksom uppkommande vakanser vid sjuk- och andra ledigheter har ofta kunnat utjämnas bl. a. genom att rörliga arbetsstyrkor stått till blockförvaltningens förfogande. Fortlöpande redovisning till klinik­cheferna av belastningen på olika kostnadsställen och framräknade uppgifter om kostnaderna för olika slag av undersökningar har med­fört en ökad uppmärksamhet på kostnaderna för olika medicinska åt­gärder, vilket bl. a. tagit sig uttryck i skärpta indikationer i fråga om vidtagande av vissa diagnostiska utredningar. En annan erfarenhet är att intresset och förståelsen bland klinikcheferna för administrativa an­gelägenheter synes ha ökat. Genom överläggningar i blockråd har de förslag som framförts till direktionen varit bättre genomarbetade, vilket bidragit tUl att beslut kunnat fattas snabbare och på säkrare underlag. Sammanhållningen mellan de i resp. block ingående enheterna har enligt blockchefernas mening efter hand förstärkts och det närmare samarbetet medfört ökad förståelse för de olika enheternas speciella problem.

1. Löne- och prisomräkning m.m. 62 789 242 kr. I beloppet ingår


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                   121

en ökning av lokalkostnaderna med nära 33 milj. kr., främst beroende på en ny beräkning av sjukhusets hyreskostnader enligt de grunder som anges i prop. 1970: 1, bU. 2 (SU 1970: 15, rskr 1970: 15). Direk­tionen har räknat med att utgifterna för vikarier för tjänstledig personal motsvarar 17 % av anslagsposten till lönekostnader.

2.        O-alternativet medför, enligt direktionens beräkningar av de eko­nomiska konsekvenserna, en stängning av de i thoraxkomplexet inrym­da enheterna — thoraxkimrgiska och thoraxmedicinska klinikerna, specialkardioJogiska kliniken samt vissa serviceenheter.

3.        En enhet för kliniskt-immunologisk verksamhet behövs för att im­munologiska sjukdomsfall skall kunna rätt diagnostiseras och för att fortsatt adekvat behandling och utveckling skall initieras. En sådan enhet bör tills vidare utgöra en särskild sektion inom blodcentralen. Ett nära samarbete bör äga rum med den immunologiska avdelningen vid statens bakteriologiska laboratorium. För ledningen av verksamheten be­hövs en biträdande överläkare.

Tillkomsten av högvoltstationen har medfört ökade arbetsuppgifter bl.a. för radiumhemmets gynekologiska avdelning. En tjänst som bi­trädande överläkare bör inrättas vid avdelningen.

Kungl. Maj:t har medgivit, att viss extra läkartjänst får vara inrättad vid psykiatriska kliniken t. o. m. utgången av år 1972. Tjänsten, som avser psykosomatisk cancervård, bör nu inrättas som en extra ordinarie tjänst för biträdande överläkare.

Ökad arbetsbelastning, som föranlett förlängda väntetider, motive­rar att en underläkartjänst tUlförs reumatologiska kliniken. För verk­samheten vid en planerad allmän medicinsk rehabiliteringsenhet inom avdelningen för fysikalisk medicin behövs en underläkare.

Sammanfattningsvis föreslår direktionen en ökning av läkarpersonalen med tre biträdande överläkare och två underläkare. (+ 790 486 kr.)

4.  Direktionen anser det vara angeläget att få företrädare i överläkare­
ställning för följande vid sjukhuset etablerade subspecialiteter, nämligen
i bamkardiologi vid barnmedicinska kliniken samt i foniatri vid öron-,
näs- och halskliniken. För dessa ändamål bör två tjänster som över­
läkare inrättas i utbyte mot tjänster som biträdande överläkare. Vid
kimrgiska kliniken bör med hänsyn till den omfattande verksamheten in­
om sjukvård, utbildning och forskning ledningen av klinikens öppna
vård handhas av en överläkare, vilket tryggar kontinuiteten. Därför
föreslås, att en överläkartjänst inrättas vid kirurgiska kliniken i utbyte
mot en tjänst som biträdande överläkare.

Vid blodcentralen finns en överläkare och en underläkare. Den se­nare utför arbetsuppgifter, som borde ankomma på en läkare i över­ordnad ställning. Underläkartjänsten bör omvandlas till tjänst för bi­trädande överläkare. Röntgendiagnostiska avdelningen behöver fler biträdande överläkare för att överläkarna vid dess fem olika sektioner


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                   122

skaU få hjälp av läkare med långvarig erfarenhet inom området. Även av rekryteringsskäl bör avdelningen få ännu en tjänst som biträdande överläkare i utbyte mot tjänst som underläkare.

SammaiUagt föreslår direktionen fem utbyten av läkartjänster. (+ 108 166 kr.)

5.        Överläkaren vid den kliniskt-farmakologiska avdelningen har till sitt förfogande farmakologisk expertis beräknat efter 12 timmars tjänst­göring för vecka. Med hänsyn till det ökade behovet av farmakologisk medverkan inom sjukvården är detta otUlräckligt. Timantalet för vecka bör ökas tUl minst 20. (+ 22 176 kr.)

6.        För den föreslagna kliniskt-immunologiska sektionen inom blod­centralen behövs utöver nämnd läkartjänst även en tjänst som labora­torieingenjör och en tjänst som laboratorieassistent. (+92 308 kr.)

7.        Införande vid sjukhuset av databehandling av viss lönemtin med­för, att behovet av extra personal för manuell löneuträkning minskar. Lönekostnaderna för sålunda inbesparad personal, som avlönas av medel för vikarier m. m., kan dras in. (— 385 000 kr.)

8.        För att möta den ökande arbetsbelastningen vid karolinska sjuk­huset behövs enligt direktionen utöver vad som nämnts följande per­sonalförstärkningar vid kliniker och andra sjukhusenheter.

Den administrativa personalen bör förstärkas med fyra kansliskrivare (varav en med halvtidstjänstgöring) och ett kontorsbiträde/kontorist.

I fråga om psykologer, kuratorer och rehabiliteringspersonal bör av­delningen för fysikalisk medicin tillföras en psykolog och tre sjuk­gymnaster, kuratorsorganisationen en biträdande chefkurator, foniat-riska avdelningen inom öron-, näs- och halskliniken en biträdande psy­kolog och en logoped, njurmedicinska sektionen inom medicinska kliniken en kurator (med halvtidstjänstgöring) samt audiologiska av­delningen en hörselvårdsassistent (med halvtidstjänstgöring).

När det gäller sjuksköterskepersonal m. fl. behövs en avdelnings­föreståndare (med deltidstjänstgöring), fyra sjuksköterskor (varav en med deltidstjänstgöring), sex undersköterskor (varav en med halvtids­tjänstgöring) och en skötare (med halvtidstjänstgöring).

Följande laboratorie- och sjukvårdsteknisk personal bör tUlkomina, nämligen en instruktionslaboratris vid kliniskt-mikrobiologiska central­laboratoriet, en laboratorieingenjör vid kliniskt-fysiologiska centralla­boratoriet, en laboratorieassistent (med halvtidstjänstgöring), en rönt­genassistent och en tekniker.

Ekonomipersonal och övrig vårdservicepersonal bör utökas med en ingenjör och nio sjukvårdsbiträden.

SammaiUagt innebär direktionens förslag i denna del en ökning med ca 37 tjänster. (+ 1 320 922 kr.)

9.   Direktionen föreslår, att anslagsposten tUl automatisk databehand­
ling räknas upp med 955 000 kr., vilket i stort sett motsvarar merkost-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                   123

naderna för att vid sjukhuset införa driftrutiner för automatisk data-behandUng av inregistrering, boknmg och debitering av patienter inom thoraxklinikerna, vid de kirurgiska, medicinska och endokrinologiska öppna mottagningarna samt inom akutmottagningen. Om dessa rutiner tas i drift finns förutsättningar för att den på sjukhusonirådet placerade datamaskinanläggningen skall kunna bibehållas.

Särskilt organisationsförslag

10.   Direktionen för karoluiska sjukhuset har i särskild ordning lagt
fram förslag om riktlinjer för sjukhusets framtida organisation och
driftformer och därvid bl. a. förordat sammanförande av sjukhusets kli­
niker m. m. till sex block, nämligen kimrg-, medicin-, barn- och service­
block samt ett psykiatriskt-socialmedlcinskt block och ett block för ra­
dioterapi (radiumhemmet). Blockledningen bör åvila en blockchef, som
skall samordna verksamheten inom blocket. Direktionen föreslår här
bl. a. att 94 596 kr. beräknas för arvoden till sex blockchefer och för
omvandling av sex föreståndartjänster till tjänster som blockförestån­
dare. Blockorgarusationen bör i framtiden anpassas efter den medicins­
ka, tekniska och administrativa utvecklingen. Direktionen förutskickar
särskUt att en fördelning av de medicinska aktiviteterna i radioterapi­
blocket på övriga block kan övervägas i ett senare sammanhang. Det
framstår vidare som angeläget, att blockindelningen samt institutions-
indelningen vid sjukhuset bringas att så långt möjligt sammanfalla.

Universitetskanslersämbetet

11.   Universitetskanslersämbetet har i annat sammanhang lagt fram
vissa förslag om genomförandet av den ökade läkamtbUdning vid karo­
linska institutet, som beslutats av statsmakterna (prop. 1965: 141, SU
1965:173, rskr 1965:411; prop. 1969:137, SU 1969:187, rskr 1969:
421). Förslagen innefattar vissa läkartjänster vid karolinska sjukhuset,
vUka tjänster senare skall flyttas över till Huddinge sjukhus, nämligen
fr. o. m. den 1 januari 1974 en tjänst som biträdande överläkare vid
neurologiska kliniken, vilken skall flyttas till Huddinge sjukhus den
1 juli 1974, samt fr. o. m. den 1 juli 1973 en tjänst som underläkare
vid hudkliniken, vilken skall flyttas tUl Huddinge sjukhus den 1 januari
1977, och en tjänst som underläkare vid psykiatriska kliniken, vUken
skall flyttas till Huddinge sjukhus den 1 juli 1977.

Remissyttranden

' Socialstyrelsen tillstyrker inrättande av två underläkartjänster vid retunatologiska kliniken resp. avdelningen för fysikalisk medicin. Vi­dare tUlstyrks inrättande av en tjänst som biträdande överläkare vid psykiatriska kliniken för psyko-somatisk cancervård, vilket innebär per-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                   124

manentning av en personlig extra tjänst som biträdande överläkare. Socialstyrelsen tillstyrker också förslagen i vad avser omvandling av två tjänster som biträdande överläkare vid barnmedicinska kliniken resp. öron-, näs- och halskliniken till överläkartjänster i subspecialite-terna bamkardiologi resp. foniatri. Däremot tillstyrks inte omvandlingen av en tjänst som biträdande överläkare till överläkartjänst vid kirurgiska kliniken, då tjänsten inte avser en särskild subspecialitet. Det synes sty­relsen motiverat att på föreslaget sätt genom ytterligare åtta veckotim­mar för konsult förstärka de kliniskt-farmakologiska resursema vid sjukhuset. Övriga förslag om läkartjänster, som direktionen fört fram, kan styrelsen inte tillstyrka.

I fråga om automatisk databehandling av patienters bokning m. m. anför socialstyrelsen bl. a. följande. Eftersom karolinska sjukhuset i allmänhet omhänderhar patientema under bara en del av en vårdperiod eller vårdserie är det angeläget att information om den enskilde pa­tienten kan utnyttjas gemensamt av Stockholms läns landstings sjuk­vårdsinrättningar och karolinska sjukhuset. Det är också angeläget att bokningen av medicinsk service görs i ett enhetligt system inom alla sjukvårdsinrättningarna i länet. Den medicinska informationsbehand­lingen vid karolinska sjukhuset bör därför inriktas på en samordning med Stockholms läns landstings verksamhet under beaktande av de er­farenheter som finns samlade hos sjukvårdens och socialvårdens pla­nerings- och rationaliseringsinstitut (Spri).

Socialstyrelsen tillstyrker huvuddragen av direktionens förslag till framtida organisation och driftformer och godtar bl. a. däri ingående förslag om blockindelning.

Universitetskansleisämbetet tillstyrker bl. a. förslaget om blockindel­ning och anser det vara väsentligt, att klinikgräns och institutionsgräns i möjligaste mån sammanfaller.

Statskontoret anför att sjukhuset anmält behov av viss administrativ arbetskraft. Förutsättningarna för att täcka behovet genom att aktivite­terna utförs inom den kliniska administrationscentralen i huvudbyggna­den bör emellertid prövas.

Statskontoret framhåller vidare att planerings-boknings-systemet krä­ver i förhållande till sjukhusets övriga driftrutiner för automatisk data­behandling en liten del av såväl driftpersonalen vid datamaskinanlägg­ningen som datorkapaciteten. För att systemets lönsamhet skall kunna rätt bedömas bör dess kostnad beräknas med hänsyn till den verkliga kapacitet systemet tar i anspråk. En samlad översyn av sjukhusets totala system för automatisk databehandling bör företas för bedömningen av sjukhusets behov av datorutrustning och personal. Sjukhuset bör sam­verka med Spri och Stockholms läns landsting. Det vid karolinska sjuk­huset utvecklade bokningssystemet är under införande vid Huddinge sjukhus. För att ett effektivt gemensamt vidareutvecklingsarbete skall


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    125

göras möjligt bör karolinska sjukhuset få särskilda resurser för utveck­lingsarbete. Statskontoret utgår från att dataverksamheten vid sjukhuset kräver tillgång till en inom sjukhuset placerad datamaskinanläggning.

När det gäller organisationsförslaget framhåller statskontoret bl. a. att det är viktigt att antalet block begränsas.

Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) framhåller att sådana system som planerings-boknings-systemet ännu inte är färdiga att införa i rutindrift på bred front i svensk sjuk­vård. Spri har däremot ekonomiskt stött en utveckling inom detta om­råde vid karolinska sjukhuset och vid sjukhus för vilka Stockholms län landsting är huvudman med syfte att kunna utvärdera effekt och kost­ nader för löpande planering och bokning. Om bokningssystem förs in på karolinska sjukhuset bör möjligheten till samordning med lands­tinget tillvaratas, vilket också kan ge driftekonomiska vinster. De pa-tientorienterade systemen vid sjukhuset bör integreras med landstingets motsvarande system.

I fråga om den föreslagna blockorganisationen noterar Spri, att er­farenhetema inom svensk sjukvård av blockbildning är begränsade. Detta kan motivera, att genomförandet av den föreslagna blockorga­nisationen i princip tills vidare ses som en försöksverksamhet.

Riksrevisionsverket framhåller, att utbyggda instrument för sjuk­vårdsdriftens styrning på blocknivå f. n. saknas. Detta bör dock inte hindra, att försöksverksamheten fullföljs genom inordnande av åter­stående sjukvårdsenheter i block.

Stockholms läns landstings hälso- och sjukvårdsnämnd delar direktio­nens uppfattning att blockorganisationen bör konsekvent genomföras. En sådan organisation är genomförd inom landstingskommunen.

Departementschefen

Vid sin anmälan av anslag under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1973/74 till Medicinska fakulteterna m. m.: Avlörungar till lärarpersonal kommer föredragande statsrådet att senare denna dag redogöra för sina ställningstaganden till vissa förslag från universitetskanslersämbetet för genomförande av den ökade läkamtbUdning vid karolinska institutet, som tidigare beslutats av statsmakterna. Efter samråd i denna fråga förordar jag, att följande läkartjänster inrättas vid karoUnska sjukhuset, nämligen en tjänst som biträdande överläkare vid den neurologiska kliniken för tiden den 1 januari—den 30 juni 1974, en tjänst för lä­kare i underordnad ställning med halvtidstjänstgöring vid hudkliniken för tiden den 1 juli 1973—den 31 december 1976 och en tjänst för lä­kare i underordnad ställning med halvtidstjänstgöring vid den psykia­triska kliniken för tiden den 1 juli 1973—den 30 juni 1977. Läkar-tjänstema motiveras av en utökad läkarutbildning, som därefter kom­mer att bli förlagd till Huddinge sjukhus. Jag beräknar medel för bud­getåret 1973/74 för dessa tjänster, (11).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Sociaidepartementet                                126

Kungl. Maj:t har medgivit att en extra tjänst som biträdande överlä­kare vid den psykiatriska kliniken får finnas inrättad för med. lic. Loma Feigenberg imder budgetåret 1972/73. Tjänsten avser psyko-somatisk cancervård. Med hänsyn tUl socialstyrelsens yttrande och de kvalifika­tioner för tjänsten som Feigenberg besitter beräknar jag medel till en personlig tjänst för honom som biträdande överläkare (3).

Direktionen för karolinska sjukhuset har drivit viss försöksverksam­het med klinikblock sedan år 1970. Erfarenhetema härav har tUl över­vägande delen varit goda. Direktionen har därför i ett förslag om rikt­linjer för sjukhusets framtida organisation och driftformer bl. a. föresla­git, att sjukhusets kliniker m. m. skall sammanföras tUl sex block. Dessa skulle vara ett kirurgblock, ett medicinblock, ett barnblock, ett service­block, ett psykiatriskt-sociahnedicinskt block samt ett block för radiote­rapi, omfattande radiumhemmet. Verksamheten inom blocket bör sam­ordnas av en blockchef.

Förslaget rörande blockindelning vid karolinska sjukhuset har godta­gits av remissinstanserna, vilka dock liksom direktionen framhållit vik­ten av att en kontinuerlig anpassning till utvecklingen sker. Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) anser att ett genomförande av blockorganisationen tills vidare bör ses som en för­söksverksamhet.

Jag uttalade redan i prop. 1968: 1 ( bil. 7 s. 126, SU 1968: 5, rskr 1968: 5) att jag ansåg en organisation av karolinska sjukhusets kliniker och avdelningar i block vara en i princip riktig tanke. Genom ändringen i sjiikvårdslagstiftningen den 1 januari 1971 infördes bl. a. möjligheten att vid kommunala sjukhus sammanföra kliniker och avdelningar i block (prop. 1970: 42, 2LU 1970: 30, rskr 1970: 153). Jag förordar nu att blockindelning genomförs vid karolinska sjukhuset. Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter härom. Jag beräknar medel för budgetåret 1973/74 för arvoden till sex blockchefer och för omvandling av sex föreståndartjänster till tjänster som blockförestån­dare (10).

Genom införande av databehandlLag av viss lönemtin har en be­sparing under lönekostnadsposten uppstått. Jag har vid medelsberäk­ningen tagit hänsyn tiU detta (7).

Direktionen har i en särsldld framstäUning hemställt om medel för vi­dareutveckling av ett nytt budget- och redovisningssystem. Avsikten är bl. a. att komplettera kostnadsställebokföringen vid sjukhuset med en budgetering på kostnadsställen för att möjliggöra en bättre kostnadsupp­följning. Vidare har utredningen rörande driftbokföring vid karolinska sjukhuset m. m. nyligen överlämnat betänkande beträffande system för ekonomisk planering och redovisiung (Ds S 1972: 6). Förslagen prövas f. n. i ett sammanhang av Kungl. Maj:t. Jag anser att det är angeläget att ett ändamålseiUigt ekonomisystem införs vid sjukhuset. Jag beräknar därför vissa medel under detta anslag, som kan ställas tUl förfogande


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                    127

av Kungl. Maj:t i samband med ett ställningstagande i frågan, för ut­arbetandet av ett sådant ekonomisystem.

Statskontoret beslöt i maj 1965 att anslå medel och avdela personal för att i samarbete med karolinska sjukhuset m. fl. utreda möjligheterna att utnyttja automatisk databehandling för att rationalisera sjukhusverk­samheten. Under en treårsperiod byggdes ett system upp som riktades in mot de centrala funktionerna inom sjukhuset och då framför allt plane­ringen av de medicinska aktiviteterna. Statskontoret lämnade år 1970 en rapport över systemet. I yttrande över rapporten framhöll Spri bl. a. att en utveckling av resursplaneringsfunktionen var angelägen och kunde ge stora rationaliseringsvinster inom sjukvården. En kort redogörelse för statskontorets förslag och yttranden häröver återfinns i prop. 1971: 1 (bU. 7, SoU 1971: 5, rskr 1971: 83).

Jag framhöll i prop. 1971: 1 (bU. 7 s. 110) att de centrala rationaUse-ringsuppgifterna på sjukvårdsområdet numera åvilar Spri. Det var därför ändamålsenligt att Spri i fortsättningen svarade för den allmänna utvecklingen av rationella ADB-rutiner inom sjukvården. Vid karo­linska sjukhuset borde det fortsatta arbetet inriktas på att ta tiU vara er­farenhetema från ADB-utredningen och då utveckla vissa ADB-rutiner.

Utvecklingsarbetet är numera avslutat beträffande ifrågavarande ruti­ner för automatisk databehandling av inregistrering, bokning och debite­ring av patienter. Försök med rutinerna har skett vid två s. k. kliniska administrationscentraler, som betjänat dels thoraxklinikerna, dels de kimrgiska, medicinska och endokrinologiska poliklinikema samt den centrala akutmottagningen. Det har emellertid visat sig vara svårt att på ett riktigt sätt bedöma lönsamheten hos rutinerna. HärtUl kommer att Stockholms läns landsting beslutat införa ett medicinskt informa­tionssystem vid flertalet av landstingskommunens sjukvårdsinrättningar, bl. a. Danderyds och Huddinge sjukhus. I detta informationssystem in­går rutiner, som i viss mån överensstämmer med berörda rutiner för bok­ning m. m. vid karolinska sjukhuset. Frågeställningen har därmed vid­gats till att avse huruvida vissa ADB-rutiner för medicinsk planering kan vara lönsamma om de införs över hela sjukvårdsområdet och då även vid karolinska sjukhuset. Jag vUl här nämna, att en särskUd led­ningsgrupp för den medicinska databehandlingen inom landstingskom­munen (LEDMED) ökats ut med företrädare för karolinska sjukhuset.

I avvaktan på en närmare prövning av hithörande frågor bör nämnda ADB-mtiner vid sjukhuset tills vidare drivas i oförändrad omfattning under innevarande budgetår. Detta kan komma att medföra visst över­skridande av förevarande anslag.

Kungl. Maj:t har efter prövning i varje fall medgivit ersättnmg av statsmedel — utan att skadeståndsskyldighet förelegat — för skada som uppkommit i samband med vård eller behandUng vid sjukhuset. Vid be­räkningen av anslaget för nästa budgetår har. jag beaktat behovet av medel för sådana ändamål.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     128

Direktionen för karolinska sjukhuset har i särskUd ordning lämnat vissa förslag om anordnande vid sjukhuset av allmäntjänstgöring för lä­kare i enlighet med de regler som gäller fr. o. m. den 1 januari i år. Jag räknar med att allmäntjänstgöring för läkare skall kunna anord­nas vid sjukhuset. Det ankommer på Kungl. Maj:t att pröva direk­tionens förslag rörande dess omfattning. Direktionen bör anordna tjänstgöringen i samråd med socialstyrelsen.

Riksdagen bör underrättas om att Kungl. Maj:t den 30 juni 1972 bl. a. medgett överskridande av anslagsposten Expenser under sjukhu­sets stat för budgetåret 1971/72 med högst 2,9 nulj. kr. Överskridandet hänger främst samman med en ökad åtgång av läkemedel och förbmk-ningsartiklar.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 378 183 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att   till   Karolinska   sjukhuset:   Driftkostnader   för   budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 378 183 000 kr.

G 2. Karolinska sjukhuset: Utrustning

1971/72 Utgift                5 133 323                   Reservation                     9 135 680

1972/73 Anslag               6 230 000

1973/74 Förslag               4 600 000

Direktionen för karolinska sjukhuset

Medelsbehovet för anskaffning av utrustning till karolinska sjukhuset framgår av följande sammanställning.

1.       Utrustning av befintliga kliniker m. m.                                                 5 500 000

2.       Datorutrustning för gammakamera                                                          400 000

3.       Linjäraccelerator                                                                                    1 800 000

4.       Laserkoagulator                                                                                        175 000

5.       Utrustning till audiologiska och foniatriska avdelningarna                      150 000

6.       Utrustning till kök och matsal                                                                 400 000

7.       Utrustning tiU barnklinikerna                                                                  100 000

8.       Utrustning tUl vissa vårdavdehiingar                                                      150 000

9.       Utrustning tUl immunologiskt laboratorium                                             75 000

 

10.        Utrustning till radiopatologiska avdelningen                                           150 000

11.        Datautrustning                                                                                         100 000

9 000 000

Under budgetåret 1973/74 kan härutöver uppkomma behov av utrust­ning till röntgenarkiv och personalläkarmottagning.

Direktionen hemställer vidare om visst bemyndigande att beställa ut­rustning inom en ram av 3 215 000 kr.

Anslagsmedel begärs endast för täckande av beräknade utbetalningar


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    129,

under budgetåret 1973/74. För resterande del av utrustningsbehovet bör beställningsbemyndigande lämnas. Av anslagsmedel bevUjade för bud­getåret 1972/73 och tidigare är emellertid beställningar utlagda resp. av­ses utläggas med betalningsutfall efter utgången av nämnda budgetår till ett beräknat belopp av ca 1,6 milj. kr. Med den nu föreslagna anslags­metodiken måste därför — utöver det anslagsbehov som kan bli aktuellt på grund av givna bestäUningsbemyndiganden och betalningsutfallet i övrigt — övergångsvis anslagsmedel för täckande av dessa under bud­getåret 1974/75 och senare uppkommande betalningsutfall ånyo äskas. Direktionen avser att i sina kommande anslagsäskanden redovisa detta anslagsbehov särskilt.

1.    Förslaget avser nyanskaffning av utrustning till etablerade funktio­ner vid befintliga kliniker inom sjukhuset. I beloppet är inräknat medel för sådan grundutrustning som bör tillhandahållas av sjukhuset för bl. a. läkarutbildnings- och forskningsändamål.

2.    Direktionen finner det angeläget att ytterligare en gammakamera tillförs sjukhuset och har, med hänsyn till att den nuvarande vid rönt­gendiagnostiska avdelningen placerade gammakameran är fullt utnytt­jad, funnit lämpligt att tills vidare placera kameran inom thoraxklini­kerna. Direktionen har för avsikt att för inköp av denna ta i anspråk 225 000 kr. av utrustningsmedel för befintliga kliniker under budgetåret 1972/73. Gammakameran bör kompletteras med viss datorutrustning för studier av lungventilation och lunggenomblödning.

3.    Radiumhemmet disponerar för strålbehandling av patienter en lin­järaccelerator, två betatroner och tre cobolt-60-kanoner. En av cobolt-kanonerna, som anskaffades år 1958 och en av betatronerna, anskaffad år 1956, beräknas behöva ersättas inom ca två år. För patienterna inne­bär utnyttjandet av acceleratorer en fördelaktig behandlingsform efter­som vävnader utanför tumörområdet kan skonas. Direktionen föredrar en ny linjäraccelerator framför utbyte av betatron och coboltkanon.

4.    Operativ behandling inkl. olika slag av koagulationsbehandling (diatermi, kryoteknik och fotokoagulation) har avsevärt ökat möjlighe­tema att undvika blindhet på grund av total näthinneavlossning eller utbredda näthinneblödningar. En avsevärd förbättring kan ernås genom användande av laserkoagulator. Härvid erhålls mycket små brännmär­ken, vilket ger ökade behandlingsmöjligheter utan att man riskerar att få synfältskador. På samma sätt kan man även behandla en del andra, ofta dubbelsidiga sjukdomar i näthinnekärlen med blödningstendens.

5.    I samband med ombyggnaden av förutvarande polerarverkstaden jämte vissa andra lokaler inom sjukhusets huvudkomplex för bl. a. au-diologisk och foniatrisk verksamhet behövs utrustning för 300 000 kr., varav 150 000 kr. anvisats för innevarande budgetår.

6.    Direktionen anmäler i särskild ordning förslag om anordnande av ny matsal och upprustning av befintlig köksbyggnad.

9    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bil. 7


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    130

Utrustning bör anskaffas i samband med anordnande av ny matsal inom radiumhemmet samt upprustning av befintliga matsalar, central­kök och dietkök.

7.    Sedan barn- och ungdomspsykiatriska kliniken flyttats över till för­utvarande Eugeniahemmets lokaler har en arbetsgrupp tillsatts för att utreda användningen av de genom flyttningen ledigblivna lokalerna inom barnklinikerna. Gruppen kommer att framlägga ett program i stort innebärande upprustning av de öppna mottagningarna, inrättande av akutmottagning och konsultmottagning för specialister.

8.    Program har gjorts upp för reparation och upprustning av tre vårdavdelningar inom förutvarande Norrbackainstitutet.

9.    Direktionen anmäler i särskild ordning ett medelsbehov för att iordningställa lokaler för ett immunologiskt laboratorium med anknyt­ning till blodcentralen. De tyngre komponenterna i laboratoriets utrust­ningsbehov bör innefatta bl. a. frysmikrotom med tillhörande frysutrust-ning och fluorescensmikroskop.

 

10.    Direktionen har i särskild ordning föreslagit en upprustning av radiopatologiska avdelningen. Byggnadsåtgärderna avses bli genomförda under budgetåren 1973/74—1974/75.

11.    För sjukhusets datäverksamhet erfordras viss utrustning som lämpligen ej bör förhyras, såsom kablar för intern datatransmission.

Remissyttranden

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) tillstyrker förslaget att medelsanvisningen begränsas till att enbart avse täckande av beräknade utbetalningar under budgetåret 1973/74. Denna anslags-metodik, som. används inom universitetsområdet, medför emellertid, att visst beställningsbemyndigande erfordras. En förutsättning är att en ut-rustningsplan upprättas. NUU har dock inte underlag för ett ställnings­tagande till beställningsbemyndigandets storlek. Det är enligt NUU:s mening önskvärt att det såsom grund för kommande förslag om inköp av utrustning till befintliga kliniker läggs en inventering av befintlig ut­rustning och en plan för erforderliga ny- och återanskaffningar. I fråga om datorutrustning för den nya gammakameran till en kostnad av 400 000 kr. konstaterar NUU, att alla regionsjukhus ännu inte dispone­rar en gammakamera och att de som har en sådan inte alltid har en så komplett utrustning som den som redan finns vid karolinska sjukhuset. Den mer exklusiva kringutrustningen bör i första hand förbehållas den centralt placerade kamera som redan finns. På föreliggande underlag avstyrker NUU att medel tas upp för datorutrustning för en ny gamma­kamera. NUU avråder från att laserkoagulatorn anskaffas innan vissa pågående studier gett underlag för ett ställningstagande till den ifråga­varande behandlingsformen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     131

I fråga om utrustning i samband med ombyggnadsarbetena för de au­diologiska och foniatriska verksamheterna m. fl. utrustningsobjekt bör i avvaktan på närmare underlag en särskild kostnadsram tUl Kungl. Maj:ts disposition föras upp i den nämnda utrustningsplanen.

Statskontoret konstaterar att sjukhuset föreslår anskaffning av en gammakamera med dator och bandspelare vid thoraxklinikemas kli­niskt-fysiologiska laboratorium. Kostnaden för gammakameran uppges till 225 000 kr. och datomtmstningen tUl 400 000 kr. Vid karolinska sjukhuset finns för laboratoriebruk installerat ett antal olika typer dato­rer. En av dessa utgörs av en större central dator för gemensam använd­ning av sjukhusets laboratorieverksamhet. Kliniskt-fysiologiska labora­toriet är direkt anslutet till denna centrala dator. Statskontoret föreslår därför att sjukhuset undersöker möjligheten att ansluta även gammaka­meran till denna centrala dator innan särskUd datorutrustning anskaffas.

Departementschefen

Principerna för anvisande av medel till utrustningskostnader vid ka­rolinska sjukhuset bör tills vidare inte ändras. Jag beräknar 4,6 milj. kr. för nyinköp av utrustning till befintliga kliniker och avdelningar vid sjukhuset (1).

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Karolinska sjukhuset: Utrustning, för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 4 600 000 kr.

G 3. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare

1971/72 Utgift              39 548 857

1972/73 Anslag        40 408 000 1973/74 Förslag       43 258 000

Akademiska sjukhuset i Uppsala har uppförts av staten i samarbete med Uppsala läns landstingskommun för läkarutbUdningen och läns­sjukvården. Sjukhuset ägs av staten men drivs enligt avtal mellan staten och landstingskommunen i nära samarbete med landstingskommunen, som lämnar driftbidrag m.m. (prop. 1951:123, 1953:161, 1961:79, 1967: 105, 1968: 71). Akademiska sjukhuset är enligt avtal även re­gionsjukhus för uppsalaregionen (prop. 1963: 1 bil. 7 s. 461; 1967: 105, 1969: 102). Förhandlingar om ändring av samarbetsavtalet pågår med landstingskommunen. Statens förhandlingsnämnd har anmält att över-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7   Socialdepartementet                                    132

enskommelse träffats med landstingskommunen om fortsatt samarbete för drift av akademiska sjukhuset m. m. för tiden t. o. m. år 1973. Överenskommelsen har dock ännu inte prövats av Kungl. Maj:t. Enligt planerna för sjukhusets utbyggnad skall antalet vårdplatser ökas från f. n. omkring 1 400 till ca 1 700.

1972/73         Beräknad ändring 1973/74

Direktionen        Departements­chefen

Personal

Läkare                                             201+52        +          2

Anslag

Lönekostnader                          40 408 000      +11 074 000'       -|- 2 850 000

' Häri ingår medel för läkartjänster m. m. för patologi och klinisk bakteriologi in. m.

Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala

1.        Löneomräkning 2 911 000 kr.

2.        O-alternativet innebär en nedskärning av utgifterna under detta an­slag och driftkostnadsanslaget (punkten G 4) med sammanlagt ca 11 milj. kr. För att åstadkomma denna utgiftsminskning måste tre vårdav­delningar med vardera 30 vårdplatser stängas.

3.        Frakturkirurgiska verksamheten kommer att flyttas från den kirur­giska kliniken till den ortopediskt kirurgiska kliniken, som vid inflytt­ning i det nya kirurgiska blocket ökat antalet vårdplatser från 50 till 92. Frakturkirurgin är en väl avgränsad subspecialitet inom ortopedisk ki­rurgi. För verksamheten bör en tjänst som överläkare i frakturkirurgi inrättas vid den ortopediskt kirurgiska kliniken (+ 212 932 kr.).

4.        Det nya neuroblocket, som blir klart för inflyttning i slutet av år 1973, innehåller lokaler för neurologi och neurokimrgi, neurofysiolo-giskt laboratorium samt hud-, ögon- och rehabiliteringskliniker m. m. Rehabiliteringskliniken kommer dock att organiseras först under bud­getåret 1974/75. Vid inflyttningen fär den neurologiska kliniken en ök­ning av vårdplatsantalet från 50 tUl 69 och den neurokirurgiska kliniken från 27 tUl 57. På grund av utökningen av verksamheten bör fr. o. m. den 1 januari 1974 den neurologiska kliniken tiUföras en biträdande överlä­kare och tre underläkare samt den neurokirurgiska kliniken en biträ­dande överläkare och fyra underläkare. Även hudkliniken ökar i neuro­blocket från 42 till 46 vårdplatser. Direktionen föreslår med hänsyn till detta och till ett snabbt ökande behov av venereologisk öppen vård att en tjänst som biträdande överläkare för den venereologiska mottag­ningen och en underläkartjänst inrättas vid hudkliniken den 1 januari


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                    133

1974. Kostnaden för den biträdande överläkaren kan bestridas i särskUd ordning. Vid nämnda tidpunkt bör ögonkliniken — som får oförändrat 46 vårdplatser i det nya blocket men har långa väntetider inom den öppna vården — och det kliniskt neurofysiologiska centrallaboratoriet få förstärkning av läkarpersonalen med vardera en underläkare.

Sammanlagt föreslås inrättande den 1 januari 1974 av tre tjänster som biträdande överläkare och tio underläkartjänster för verksamheten i det nya neuroblocket (+1 081 967 kr.).

5.        Den socialmedicinska institutionen vid Uppsala universitet har vissa rekryteringssvårigheter, som skulle undanröjas om den liksom andra sådana institutioner i landet integreras i undervisningssjukhuset. Den bör dock inte behöva åta sig sjukvårdsuppgifter i egentlig mening. Institutionen har redan i dag lokaler inom sjukhuset. Professorn i social­medicin vid universitetet bör bli tUlika överläkare i socialmedicin vid akademiska sjukhuset. Medel för överläkararvode bör beräknas under detta anslag. En tjänst som biträdande överläkare bör inrättas vid insti­tutionen i utbyte mot viss befintlig tjänst som lärare vid universitetet ( + 315 088 kr.).

6.        Barnkimrgiska kliniken har fått ytterligare ca 15 vårdplatser samt ökade utrymmen för öppen vård i det nya blocket, vilket motiverar att kliniken får ännu en biträdande överläkare. — Anestesiavdelningen har i det nya kirurgiska blocket fått ytterligare 24 platser för intensivvård m. m. samt större arbetsbörda genom den utökade kimrgiska verksam­heten. Ännu en tjänst som biträdande överläkare bör därför inrättas vid avdelningen. — Inom de nya blocken får röntgendiagnostiska avdel­ningen fler laboratorier och dessutom en särskild avdelning för akut ra­diologi m. m. inom operations- och intensivvårdsavdelnlngarna. Den neuroradiologiska verksamheten kommer att öka inom neuroblocket. Med hänsyn härtill behöver avdelningen förstärkning med en biträdande överläkare. — För större kontinuitet och viss utvidgning vid det kli­niskt fysiologiska centrallaboratoriet behövs en tjänst som biträdande överläkare vid laboratoriet ( + 817 648 kr.).

7.        Förhandlingar pågår mellan statens förhandlingsnämnd och Upp­sala läns landstingskommun om inrättande av ett patologiskt och ett kli­niskt mikrobiologiskt centrallaboratorium vid akademiska sjukhuset. Om laboratorierna inrättas skall kostnaderna för ett antal läkartjänster och arvoden m. m. vid laboratorierna bestridas från detta anslag. Samti­digt minskar sjukhusets kostnader för laboratorieundersökningar. Upp­sala universitet kan också vid en integration mellan nuvarande institu­tioner för patologi och klinisk mikrobiologi med sjukhusets verksamhet dra in viss personal vid institutionerna. Direktionen beräknar medel för omorganisationen, som förutsattes kunna genomföras den 1 juli 1973 ( + 3 355 800 kr.).

8.        Allmäntjänstgöring för läkare planeras inom Uppsala läns lands-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                    134

tingsområde bli anordnad för ca 12 läkare med läkarexamen och 6—9 läkare med medicine licentiatexamen i enlighet med den nya kungörelse om tUlämpningsföreskrifter till lagen (1960: 408) om behörighet att ut­öva läkaryrket, som väntas träda i kraft den 1 januari 1973. Vid lands­tingskommunens egna sjukvårdsinrättningar beräknas 6 läkare kunna fullgöra sin allmäntjänstgöring. 12 läkare bör få förordnanden för all­mäntjänstgöring vid akademiska sjukhuset under budgetåret 1973/74. Tjänstgöringen inom öppen vård sker utanför sjukhuset. I akademiska sjukhusets läkaruppsättning ingår specialistkompetenta underläkare som behövs för sjukvård och undervisning. Andra underläkare måste ha för­ordnanden för att de skall kunna fullgöra forskarutbildning. Underlä­karna vid sjukhuset kan som regel inte ersättas med allmäntjänstgörande läkare. Direktionen beräknar därför medel för 12 underläkartjänster för ändamålet (+ 941 004 kr.).

9.   Den utökade verksamheten vid de i det följande upptagna sjuk­
husenheterna motiverar härutöver enligt direktionen inrättande av dels
8 underläkartjänster, nämligen en vid envar av de medicinska, plastik­
kirurgiska, barnkirurgiska, barnmedicinska, thoraxkirurgiska och uro-
logiska klinikerna, en vid anestesiavdelningen och en vid kvinnoklini­
ken, dels 13 underläkartjänster för det löpande behovet av vikarier vid
tjänstledigheter, semestrar och jourkompensation samt av läkarpersonal
för att genomföra arbetstidsförkortning. För kostnaderna för sistnämnda
13 underläkare finns medel redan beräknade under detta anslag
(+ 1404 088 kr.).

10.  Flera överläkare kan finnas vid samma klinik med en av dem som
klinikchef. Mot den bakgrunden föreslås följande. Vid var och en av de
oäiniiicuiCinsKa ocn mcuicinsKa KiiniKcrna samt ÄVinnoiCiimken bor i ut­
byte mot befintlig tjänst som biträdande överläkare inrättas en tjänst för
överläkare med uppgift att förestå den öppna vården och ansvara för
sambandet såväl mellan klinikens slutna och öppna vård som mellan
den öppna vården vid kliniken och den i övriga landstingsområdet. Vi­
dare bör vid lungkliniken i utbyte mot en befintlig tjänst som underlä­
kare inrättas en överläkartjänst för samma uppgifter inom öppna vår­
den i vad avser lungmedicin (+62 981 kr.).

Remissyttranden

Socialstyrelsen tillstyrker direktionens förslag om inrättande av en un­derläkartjänst vid envar av de medicinska (njurmedicin), plastikkirur­giska, barnkirurgiska, barnmedicinska (bamkardiologi) och urologiska klinikema samt vid vardera anestesiavdelningen och ögonkliniken. Här­utöver tUlstyrks inrättande den 1 januari 1974 av två underläkartjänster vid den neurokirurgiska kliniken och en underläkartjänst vid den neuro­logiska kUniken i samband med inflyttningen i det nya neuroblocket.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    135

Förslaget om ändring av en tjänst som underläkare till överläkartjänst för öppen vård inom ramen för den lungmedicinska kliniken tUlstyrks.

Styrelsen avstår från yttrande om förslagen i vad de avser läkartjäns­ter för allmäntjänstgöring och för fasta vikarier m. m. samt tjänster för patologi och medicinsk mikrobiologi.

Mot direktionens förslag beträffande den socialmedicinska institutio­nens infogande i sjukhuset och därav föranledda tjänsteförändringar har styrelsen inte någon erinran. Övriga förslag rörande läkartjänster kan styrelsen inte tillstyrka.

Universitetskanslersämbetet framhåller att ämbetet föreslagit att en professur i klinisk neurofysiologi inrättas vid universitetet i Uppsala med överläkaren Karl-Erik Hagbarth som förste innehavare. Professu­ren förutsätts komma att förenas med befattning som överläkare vid akademiska sjukhusets kliniskt neurofysiologiska centrallaboratorium.

Ämbetet anser det välmotiverat från utbildnings- och forskningssyn­punkt att den socialmedicinska verksamheten ges en fastare anknytning till sjukvården. UKÄ tillstyrker att föreslagen omorganisation genom­förs. Den bortfallande undervisningskapaciteten bör kompenseras genom medel för tim.arvoderad undervisning. Professurens forskningsinriktning bör förbli oförändrad. Även överföringen av universitetets i Uppsala In­stitutioner för patologi m. m. till nyinrättade centrallaboratorier för patologi och klinisk mikrobiologi vid sjukhuset tillstyrks. Även här måste emellertid minskningen av undervisningskapaciteten kompenseras genom förstärkning av medicinska fakultetens kursanslag.

Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) tillstyrker den föreslagna omorganisationen av den socialme­dicinska institutionen.

Statskontoret anser att förslaget om inrättande av läkartjänster för att tillgodose behovet av vikarier m. m. är väl värt att beakta, bl. a. genom att administrationen förenklas.

Departementscliefen

Statens förhandlingsnämnd har i juni 1972 anmält att en över­enskommelse träffats med Uppsala läns landstingskommun om fortsatt samarbete för drift av akademiska sjukhuset m. m. Överenskommelsen, som ännu inte prövats av Kungl. Maj:t, innebär bl. a. att vissa tidigare gällande samarbetsavtal skall äga fortsatt giltighet till utgången av år 1973.

Förhandlingar om vad som skall gälla för samarbetet mellan staten och landstingskommunen fr. o. m. den 1 januari 1974 avses komma att föras under år 1973. I avvaktan på resultatet av hittills förda och kom­mande förhandlingar utgår jag vid beräkningen av medelsbehovet un-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     136

der detta anslag för budgetåret 1973/74 från hittillsvarande avtalsgrun­der.

Med anledning av att den neurokirurgiska kliniken får en utökad verksamhet i det nya neuroblocket vid sjukhuset — bl. a. genom att vårdplatsantalet ökar från 27 tUl 57 — bör kliniken få ytterligare två tjänster för läkare i underordnad ställning fr. o. m. den 1 januari 1974. Jag beräknar medel härför (4).

Jag räknar med att allmäntjänstgöring för läkare skall kunna an­ordnas vid sjukhuset i en omfattning, som i stort sett svarar mot direk­tionens förslag. Allmäntjänstgöringen bör anordnas i samråd med so­cialstyrelsen (8).

Vid min medelsberäkning har jag även tagit hänsyn tUl det förslag, som föredragande statsrådet senare denna dag kommer att lägga fram vid sin anmälan av anslag under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1973/74 till Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarperso­nal om inrättande den 1 juli 1973 av en professur i klinisk neuro­fysiologi vid universitetet i Uppsala, vilken skall vara förenad med överläkartjänst vid akademiska sjukhusets kliniskt neurofysiologiska centrallaboratorium. Som förste innehavare av professuren kommer att föreslås överläkaren vid centrallaboratoriet, docenten Karl-Erik Hag­barth. Jag har därför beräknat medel till visst överläkararvode i stället för till nuvarande lönekostnad för överläkartjänsten.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 43 258 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare för

G 4. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader

1971/72 Utgift              17 225 479

1972/73 Anslag        15 300 000 1973/74 Förslag       29 880 000

Från anslaget bekostas statens andel av driftkostnaderna — bortsett från läkarlöner och vissa utrustningskostnader — vid akademiska sjuk­huset i Uppsala. Enligt avtal med Uppsala läns landsting angående sam­arbete för driften av akademiska sjukhuset erlägger landstinget ersätt­ning till staten, motsvarande en på visst sätt beräknad kostnad för sjuka från Uppsala län (prop. 1951: 123, 1953: 161, 1967: 105 och 1968: 71). Beträffande s. k. löpande utmstningsanskaffning skall landstingets kost­nadsandel beräknas enligt en formel, som innebär, att landstinget svarar


 


prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    137

för ca 38 % av kostnaderna. Samarbetsavtalet med vissa tillägg gäller enhgt en överenskommelse, som anmälts av statens förhandlingsnämnd men ännu inte godkänts, till utgången av år 1973.

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

Direktionen         Departements­chefen

1.

2. 3. 4.

Bidrag tUl driftkostnader enligt avtal

Bidrag tUl löpande anskaff­ning av utrustning Sjukvård åt mindre bemedlade från ort utom Uppsala län Hyreskostnader

2 487 000

2 855 000'

10 000 9 948 000

15 300 000

+ 9 857 000 +     245 000»

-f  6 267 000 + 16 369 000

-f  8 313 000

+ 6 267 000 + 14 580 000

' Motsvarande en beslutad utrustningsram för budgetåret 1972/73 om 4 600 000 kr.

' Motsvarande en utrustningsram för budgetåret 1973/74 om 5 OOOOOO kr.

Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala

1. Bortsett från läkarna finns f. n. 2 757 tjänster vid akademiska sjuk­huset. Direktionen föreslår att ca 136 nya tjänster inrättas, motsvarande en lönekostnad av 4 250 000 kr. Bl. a. föreslås på grundval av ett förslag om ny organisation av sjukhusets administration m. m. inrättande av nya tjänster för sjukhusdirektör och chefsläkare (med halvtidstjänst­göring). Hämtöver beräknas 2,5 milj. kr. för personal vid patologiska och bakteriologiska sjukhuslaboratorier, vilka inte varit inordnade i sjukhuset.

Arbetsgivaravgift med 4 o/o av lönesumman för budgetåret 1973/74 har inräknats.

Utgifterna för löner till annan personal än läkare vid sjukhuset beräk­nas sammanfattningsvis stiga från 102 248 000 kr. för budgetåret 1972/73 till 116 150 000 kr. för budgetåret 1973/74.

Omkostnaderna beräknas öka mellan nämnda budgetår från ca 45,5 milj. kr. tiU 49,7 milj. kr.

Antalet vårddagar beräknas öka från 428 000 för budgetåret 1972/73 till 442 000 för budgetåret 1973/74.

Vårddagkostnaden beräknas öka från 422: 68 kr. till 471: 01 kr.

Totalkostnaden för driften av sjukhuset — bortsett från läkarlönerna — har beräknats till 156 706 000 kr. Uppsala läns landstings bidrag be­räknas till 89 452 000 kr. och övriga inkomster Ull 78 910 000 kr. Sedan totalkostnaden räknats från sistnämnda inkomster återstår en nettoin­komst för staten under anslagsposten av 11 656 000 kr.

Att statsverket får en nettoinkomst under sjukhusets driftstat beror i hög grad på att avgifter enligt utomlänsavtalet för patienter från andra län än Uppsala län tillgodoförs statsverket. Dagersättningen enligt utom-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    138

länsavtalet skall emellertid ge gottgörelse även för lokalhyror, fastighets­underhåll, utmstningsanskaffning och pensionskostnader, för vilket stats­verket har utgifter under andra anslagsposter.

Från anslagsposten Bidrag till driftkostnader bestrids enligt avtal einellerUd visst lönekostnadspålägg, som utgör 22 % av den beräknade totala lönesumman för sjukhusets personal — bortsett från läkarperso­nalen — vilken lönesumma beräknas bli omkring 110 mUj. kr. för 1973/74. Beloppet innefattar inte några medel för arbetsgivaravgift. Lö-jiekostnadspålägget beräknas tiU 24 milj. kr.

Totalt behöver sålunda 12 344 000 kr. tas upp under anslagsposten.

2. Sjukhuset behöver enligt direktionen anskaffa löpande utrustning inom en totalram av 5 milj. kr.

4. Fr. o. m. den 1 januari 1972 har sjukhusets lokalbestånd ökats med byggnaderna i utbyggnadsetappen 2 (kimrgiblocket). Detta medför en uppräkning under anslagsposten med ca 6 mUj. kr.

Remissyttranden

Universitetskanslersämbetet har ingen anledning till erinran mot för­slaget om ändrad organisation för akademiska sjukhuset i Uppsala.

Statskontoret anser det meningsfyllt att sjukhusets organisation byggs upp kring funktionerna sjukhusledning, sjukvård och förvaltning med i huvudsak det innehåll, som beskrivs i organisationsförslaget. Vissa be­gränsningar i chefsläkarens uppgifter kan emellertid försvåra ledningen av sjukvårdsproduktionen.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) anser det önskvärt att som grund för förslag till utrustningsanskaffning läggs en inventering av befintlig utrustning och en nian för erforderliga ny- och återanskaffningar. Underlag för en överblick över standarden hos be­fintlig utrustning finns f. n. inte. En stor del av sjukhusets verksamhet har flyttat eller flyttar inom kort in i nyutrustade lokaler. Behovet av att återanskaffa utrustning bör därför vara litet under de närmaste åren.

Utvecklingen vid de större sjukhusen i landet går mot en minskning av antalet kliniker och ett sammanförande av klinikerna till ett litet an­tal block. NUU beklagar, att akademiska sjukhuset inte för sin omorga­nisation valt att gruppera klinikerna i block, men motsätter sig inte för­slaget i den delen. NUU tillstyrker förslaget att nuvarande organisation med en styresman ersätts med en sjukhusdirektör och en chefsläkare. Återhållsamhet bör dock iakttas när det gäller att belasta chefsläkaren med administrativa göromål.

Sjukvårdens ocli socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) har inte något att erinra mot framlagt organisationsförslag.

Departementschefen

Såsom jag närmare berört under punkten G 3 har statens förhand­lingsnämnd i juni 1972 anmält att en överenskommelse träffats med


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    139

Uppsala läns landstingskommun om fortsatt samarbete för drift av aka­demiska sjukhuset m. m. för tiden t. o. m. år 1973. Vad som skall gäUa för sjukhuset fr. o. m. den 1 januari 1974 tas upp i kommande avtalsför­handlingar. I avvaktan på resultatet av hittills förda och kommande förhandlingar utgår jag i det följande liksom under punkten G 3 från hittillsvarande avtalsgrunder.

Jag beräknar medel under anslaget för statens andel av kostnaderna för löpande anskaffning av utrustning till akademiska sjukhuset inom en total ram av 4,6 milj. kr. Med hänsyn till att de kommunala sjukvårds­huvudmännens andel i kostnaderna för den under budgetåret 1972/73 medgivna utrustningsanskaffningen enligt gällande avtal kan fastställas först efter budgetårets slut, kan anslaget under budgetåret 1973/74 även komma att belastas av vissa kostnader för utrustning som anskaffats för budgetåret 1972/73.

Direktionen har lagt fram ett förslag om ny organisation av sjukhu­sets administration m. m. och bl. a. föreslagit inrättande av nya tjänster för sjukhusdirektör och chefsläkare, den senare med halvtidstjänstgöring. Remissinstansema har i huvudsak godtagit organisationsförslaget.

Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om ändrad organisation vid akademiska sjukhuset och meddela de föreskrifter som behövs, självfallet med hänsynstagande till Uppsala läns landstings uppfattning i organisationsfrågan. Jag kan för min del godta förslaget att nuvarande styresmannasyssla upphör och att i stället tjänster som sjukhusdirektör och chefsläkare inrättas vid sjukhuset den 1 juli 1973. Tjänsten som sjuk­husdirektör inrättas av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens bemyndi­gande. Den bör vara ordinarie med beteckningen p. Löneställning m. m. för de nya tjänsterna för sjukhusdirektör och chefsläkare bestäms enligt de principer, som gäller för personal anställd hos landstingskom­mun, och förordnande på dessa två tjänster bör enligt min mening med­delas av Kungl. Maj:t.

Direktionen för akademiska sjukhuset räknar med ett tUlskott tUl sjukhuset av ca 136 nya tjänster — bortsett från läkartjänster — under budgetåret 1973/74. En del av dessa avses för verksamheten i det nya neuroblocket fr. o. m. den 1 januari 1974. Enligt min mening bör högst 50 nya tjänster utöver läkartjänsterna inrättas vid sjukhuset un­der nästa budgetår. Jag räknar in i detta antal även tjänster för admi­nistrationen. Av de nya tjänsterna bör flertalet förbehållas verksamheten i neuroblocket.

Med hänvisning till sammanställningen bör anslaget föras upp med 29 880 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     bemyndiga Kungl. Maj:t att vid akademiska sjukhuset i Upp­sala inrätta en ordinarie tjänst som sjukhusdirektör med be­teckningen p;

2.     till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader för bud­getåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 29 880 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                              140

G 5. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning

1971/72 Utgift               9 400 109                    Reservation                           95 891

1972/73 Anslag        5 216 OOQi 1973/74 Förslag       2 540 000

' Härav har 256 000 kr. anvisats på tilläggsstat.

Från anslaget bestrids statens andel av kostnader för utrustning till akademiska sjukhuset i Uppsala i samband med byggnadsåtgärder. En­ligt avtal med Uppsala läns landsting m. fl. bestrider staten i regel 40 % av kostnaderna för utbyggandet av sjukhuset, inkl. utrustningskostna­derna.

Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande

Medelsbehovet för anskaffning av utrustning tUl akademiska sjukhu­set i Uppsala under budgetåret 1973/74 framgår av följande samman­ställning.

Totalt               Statens andel

1.  Utrustning till etappen 3 (neuroblocket)                 6 000 000         2 400 000

2.  Kommitténs verksamhet                                             350 000            140 000

6 350 000         2 540 000

Utrustningsanslag till en lineär accelerator slutredovisas.

1.         Kungl. Maj:t har fastställt en total kostnadsram av 24 mUj. kr. en­ligt prisläget den 1 januari 1970 för utrustning för utbyggnadsetapp 3 (lokaler för neurologi, neurokimrgi och neurofysiologiskt laboratorium samt hud-, ögon- och rehabiliteringskliniker m. m.). Tre laboratorier (nr 21, 22 och 36) samt vissa operationsenheter för kvinnokliniken ligger utanför utrustningsramen. HittUls har anvisats 18 milj. kr. Resterande 6 milj. kr. begärs nu.

2.    Från anslagsposten bestrids kostnader för löner, vissa konsult- och andra arvoden, resor, hyror m. m. samt utredningar. Lönekostnaderna beräknas till 300 000 kr. Härtill kommer kostnaderna för kommitténs egen verksamhet med 50 000 kr.

Remissyttrande

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) anser att det kan vara motiverat att föreslagen takt för anskaffning av utrust­ningen något dämpas.

Departementschefen

Byggnadsverksamheten vid akademiska sjukhuset i Uppsala innefattas i det mellan staten och Uppsala läns landsting träffade avtalet angående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m. (prop. 1961: 79, SU


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    141

1961: 97, rskr 1961: 265; prop. 1967: 105 bil. 2 s. 11, SU 1967: 73, rskr 1967: 185) samt i avtal med berörda landstingskommuner om samarbete beträffande regionsjukvård vid sjukhuset (prop. 1963: 1 bil. 7 s. 461, SU 1963: 5, rskr 1963: 5). Statens andel uppgår tUl 40 % av byggnads- och utrustningskostnader.

Kungl. Maj:t har i december 1970 fastställt en total kostnadsram av 24 milj. kr. enligt prisläget den 1 januari 1970 för utrustning till utbygg­nadsetapp 3, som skall omfatta lokaler för neurologi, neurokimrgi och neurofysiologiskt laboratorium samt för hud-, ögon- och rehabiliterings­kliniker. Utrustning till tre laboratorier (nr 21, 22 och 36) och tiU vissa operationsenheter för kvinnokliniken omfattas därvid inte. Statens andel av totalt 18 milj. kr. har ställts till kommitténs för akademiska sjukhuset i Uppsala förfogande. Kommittén begär nu 2,4 milj. kr. för att bestrida statens andel av de 6 milj. kr., som återstår inom kostnadsramen.

Jag har inte något att invända häremot eller mot byggnadskommitténs framställning i övrigt. Jag beräknar därför i enlighet med kommitténs förslag anslaget till 2 540 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning för budget­året 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 2 540 000 kr.

G 6. Bidrag till kommunala undervisningssjukhus

1971/72 Utgift 168 776 5541 1972/73 Anslag 190 150 000 1973/74 Förslag    190 000 000

' Anslagen Bidrag till viss utbUdning m.m. vid Kungsgärdets sjukhus i Uppsala och Bidrag till kommunala undervisningssjukhus.

Från anslaget bestrids utgifter för bidrag tUl berörda kommunala sjukvårdshuvudmän för upplåtelsen för läkarutbildning m. m. av vissa kommunala sjukvårdsresurser.

Enligt avtal om fortsatt samarbete angående läkarutbildning i Linkö­ping, Lund, Malmö, Göteborg och Umeå (prop. 1971: 44, SoU 1971: 8, rskr 1971: 98) samt vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg (prop. 1972: 50, SoU 1972: 17, rskr 1972: 169) skall driftersättning för upplåtelsen av sjukvårdsresurserna på nämnda orter utgå med vissa belopp t. o. m. år 1973. Enligt särskilda investeringsöverenskommelser utgår i regel 25 % av byggnads- och utrustningskostnaderna för vissa objekt såsom inves­teringsersättning.

Särskilda avtal har träffats om driftersättning för samarbetet i fråga om ämnesområdena patologi och medicinsk mikrobiologi i Malmö, Gö­teborg och Umeå samt i fråga om. ämnesområdena medicinsk mikrobio­logi och farmakologi i Linköping (prop. 1972: 50).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    142

Vidare har nyligen avtal om fortsatt samarbete angående läkarutbild­ning i Stockholms län träffats under förutsättning av Kungl. Maj:ts och Stockholms läns landstings godkännande. Även en investeringsöverens­kommelse har träffats under samma förutsättning (prop. 1972: 144, SoU 1972: 43, rskr 1972: 328).

Även i Stockholm skall enligt avtalet driftersättning utgå med vissa belopp t. o. m. år 1973 samt investeringsersättning utgå med i regel 25 "/o av byggnads- och utrustningskostnaderna för vissa objekt.

Enligt avtal om praktisk utbildning av sjukgymnaster i Stockholm, Lund och Malmö skall staten lämna bidrag till vissa byggnads-, änd­rings- och utrustningsåtgärder, som föranleds av sjukgymnastutbild­ningen.

Statens förhandlingsnämnd har anmält att preluninär överenskom­melse har träffats med Uppsala läns landstingskommun om ersättning för upplåtelsen av Ulleråkers sjukhus för läkarutbildning och forskning. Avtal har också träffats med landstingskommunen om anordnande av forskning och utbildning i geriatrik vid Kungsgärdets sjukhus i Uppsala (prop. 1966: 1 bil. 10 s. 395, SU 1966: 8, rskr 1966: 8). För anordnandet betalar staten vissa ersättningar till landstingskommunen.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande föreslår, att 190 milj. kr. beräknas för bidrag till kommunala undervisningssjukhus.

Departementschefen

Nuvarande avtal om fortsatt samarbete angående läkarutbildning i landet gäller till den 1 januari 1974. Jag räknar då även med det avtal om läkarutbildning i Stockholms län, som riksdagen bemyndigat Kungl. Maj-t att godkänna (prop. 1972: 144, SoU 1972: 43, rskr 1972: 328).

1 avvaktan på resultatet av de förhandlingar, som skall föras om det fortsatta samarbetet på de olika undervisningsorterna angående läkarut­bildningen fr. o. m. år 1974, anser jag mig böra beräkna medelsbehovet för budgetåret 1973/74 efter nuvarande avtalsgrunder.

Jag beräknar att driftersättningarna till huvudmännen för de kom­munala undervisningssjukhusen enligt de avtal och överenskommelser, som redovisats i det föregående, uppgår till ca 140 milj. kr. För statliga investeringsersättningar beräknar jag ca 50 milj. kr.

Det sammanlagda anslagsbehovet för budgetåret 1973/74 kan således beräknas till 190 milj. kr., vilket innebär oförändrat anslag i förhållande till innevarande budgetår.

Utgifterna för bidrag till viss utbildning m. m. vid Kungsgärdets sjuk­hus i Uppsala bestrids under budgetåret 1972/73 från ett särskilt för­slagsanslag. Jag har nu beräknat medel för ändamålet under föreva­rande anslag.

Såsom jag framhållit vid min anmälan av avtalet om läkamtbUdning i Stockholms län (prop. 1972: 144) medför genomförandet av detta avtal


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     143

att det under femte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Avlöning av vissa läkare vid sjukhus i Stockholm kan utgå fr. o. m. budgetåret 1973/74. Skulle kostnader för avlöning av sådana läkare övergångsvis uppkomma för tiden efter den 1 juli 1973, bör de få belasta förevarande anslag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till kommunala undervisningssjukhus för budget­året 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 190 000 000 kr.

G 7. Utbildnings- och forskningsverksamhet vid läkarstationen i Dalby läkardistrikt'

1971/72 Utgift                 1770 617                    Reservation                        504 677

1972/73 Anslag                1 783 000

1973/74 Förslag               1 942 000

Från anslaget bestrids utgifter för utbildnings- och forskningsverk­samheten vid läkarstationen i Dalby läkardistrikt.

Bestämmelser om utbildnings- och forskningsverksamheten återfinns i ett mellan staten och Malmöhus läns landsting den 30 december 1964 träffat avtal om samarbete för uppförande och drift av en läkarstation i Dalby läkardistrikt. Enligt avtalet bidrar staten till kostnaderna för uppförande av läkarstationen samt svarar för den personal, som är av­sedd uteslutande för utbildnings- eller forskningsändamål, och för an­skaffning av löpande utrustning, förbrukningsartiklar m. m., som hänför sig till nämnda verksamhet (prop. 1965: 1, bil. 7 s. 168).

Socialstyrelsen

Baspersonalen består f. n. av — fömtom av professorn i medicin, särskilt öppen hälso- och sjukvård, vid universitetet i Lund som är forsk­ningsledare samt en provinsialläkare med tillsynsuppgifter — en in­struktionssköterska med laboratorieutbildning, två assistenter, en och en halv tjänst som kansliskrivare, en laboratoriekonsult och en psykiatrisk konsult, en klinisk farmakologkonsult, konsulter för speciella ändamål och ytterligare en provinsialläkare. Kostnaden härför jämte utökning med en halv tjänst som laboratorieassistent och en kansliskrivare be­räknas till 537 000 kr.

För arvoden till ledamöter i den rådgivande nämnden för verksamhe­ten vid läkarstationen och till experter samt för resekostnader och traktamenten beräknas sammanlagt 95 000 kr. Kostnaderna för mate­riel, elektricitet, telefon och dataregistrering m. m. beräknas till 341 500 kr. Vidare behöver basutrustningen kompletteras för 25 000 kr.

Utöver 998 000 kr. till berörda baskostnader behövs enligt socialsty­relsen 1 261000 kr. till forskningsverksamheten under budgetåret 1973/74 vid läkarstationen enligt följande sammanställning.


 


Prop. 1973; 1    Bilaga 7   Socialdepartementet                          144

Forskningsprojekt                                                                                   Kostnad kr.

Beslutade forskning.sprojekt

a)  Ögonundersökning, bl. a. för kartläggning av förekommande
syndefekter och utprovning av för provinsialläkare lämphg

metodik                                                                                                    83 000

b)  Undersökning av hörselskador och graden av handikapp som

dessa medför. Utförs i samband med ögonundersökningen                     45 000

c)  Undersökning av urinvägsinfektioner, bl. a. utprovning av ett
automatiserat behandlingsprogram. Syftet är att man genom
kontroll av urinsockernivån tidigt skall kunna upptäcka och
behandla urinvägsinfektioner och härigenom förebygga njur­
skador
                                                                                                    183 000

d)  Undersökning av 67-åringar                                                                   232 000

e)  Undersökning av kostvanor, varvid man avser att belysa sam­
bandet mellan kostvanor och hälsotillstånd
                                         -320 000

f)   Analys av förekomsten av psykiatriskt värdbehov hos allmän­
läkares patienter
                                                                                    123 000

g)   Ekonomisk analys av värdeffektiviteten                                                 80 000

Summa    1 066 000
Nya forskningsprojekt

Hypertonidiagnostik med hjärt- och kärlsjukdomar                                     80 000

Gastro-enterologisk undersökning                                                                11,5 000

1 261 000

Kostnaderna för viss baspersonal och vetenskaplig basutrustning m. m. samt nämnda forskningsprojekt uppgår sålunda till sammanlagt 2 259 000 kr.

Prioritetsgrupp O innebär en minskning av anslaget med 92 000 kr. Det har bedömts olyckligt att göra inskränkningar i redan etablerade forskningsprojekt, varför föreslagen sänkning av ambitionsnivån skulle beröra baskostnader.

Departementschefen

Anslaget bör tas upp med 1 942 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för två nya forskningsprojekt avseende dels hypertonidiagnostik av hjärt- och kärlsjukdomar, dels gastro-enterologisk undersökning. Dessa ersätter projekt som avslutas under innevarande budgetår. Vidare har jag beräknat 70 000 kr. för en forskningsassistent med uppgift att utreda formerna för en integrering av socialvård och sjukvård vid Dal­by stationen.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Utbildnings- och forskningsverksamhet vid läkarstationen i Dalby läkardistrikt för budgetåret 1973/74 anvisa ett reserva­tionsanslag av 1 942 000 kr.

G 8. Vidareutbildning av läkare

1971/72 Utgift                 1 842 804

1972/73 Anslag               6 120 000

1973/74 Förslag              8 382 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


145


Från anslaget bestrids utgifter i samband med vidareutbildning av läkare (prop. 1969: 35, SU 1969: 83, rskr 1969: 215; prop. 1972: 104, SoU 1972: 37, rskr 1972: 286).

Enligt kungörelsen (1972: 678) med tillämpningsföreskrifter till la­gen (1960: 408) om behörighet att utöva läkaryrket skall den som vill vinna legitimation som läkare genomgå allmäntjänstgöring som läkare under 21 månader, varav i princip sex månader inom allmän kirurgi, sex månader inom allmän internmedicin, tre månader inom allmän psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri samt sex månader inom all­mänläkarvård. Utbyte mot vissa andra tjänstgöringar kan ske. Prov avläggs i allmän kirurgi, allmän internmedicin och psykiska sjukdomar. Den som vill förvärva allmänläkarkompetens skall sedan han fått läkar-legitimation genomgå viss vidareutbildning under tre år. Den som vill förvärva specialistkompetens, skall sedan han fått läkarlegitimation ge­nomgå vidareutbildning, som består av viss huvudutbUdning samt sido­utbildning inom verksamhetsområde av betydelse för sökt kompetens. Under allmänläkar- och specialistutbildning skall läkaren delta i syste­matisk undervisning med kunskapsprov.

Nämnden för läkares vidareutbildning skall bl. a. anordna dels prov för läkare, som fullgör allmäntjänstgöring, dels systematisk undervis­ning med kunskapsprov för läkare, som genomgår allmänläkar- eller specialistutbildning. Nämnden meddelar också beslut om godkänd all­mäntjänstgöring samt bevis om allmänläkarkompetens och specialist­kompetens. Socialstyrelsen Ullhandahåller nämnden behövlig sekreterar-och biträdeshjälp. Kostnaderna för nämndens verksamhet bestrids från detta anslås.


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Nämnden


Departements­chefen


 


1.        Arvoden och ersättningar till ledamöter hos nämnden för läkares vidareutbildning m.m.

2.        Omkostnader för nämndens verksamhet

3.        Prov under läkares aUmäntjänstgöring

4.        Systematisk undervisning och kunskapsprov

5.        Sekretariat hos region­kommittéer

6.       Kurs i tropikmedicin

7.   Pedagogiskt utvecklingsarbete


310 000

55  000
224 000

5 210 000

265 000

56 000

6 120 000


78 000

78 000

-f    471000        -I-    236 000

+ 2 176 000          4-1940 000

+        8 000         +        8 000

+ 250 000               

+ 2 983 000   + 2 262 000


10 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bil. 7


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     146

Nämnden för läkares vidareutbildning

I O-alternativet föreslås en anslagsökning av 1 842 000 kr. Detta skul­le bl. a. innebära ett otUlräckligt antal prov under allmäntjänstgöringen och en minskning av antalet kurser för den systematiska undervisningen.

3.    Proven utökas att omfatta även prov under aUmäntjänstgöring i allmän kirurgi och allmän internmedicin.

4.    Nämnden beräknar medel för 200 kurser om vardera en vecka med i genomsnitt ca 20 deltagare i varje kurs.

6. Den nya vidareutbildningen äv läkare rymmer många betydelse­fulla pedagogiska problem, som för att utbildningen skall bli effektiv och ändamålsenlig kräver vissa grundläggande studier, försöksverksam­het och utvecklingsarbete. Särskilda medel bör anvisas för detta ända­mål under nämndens anslag. Nämndens insatser inom detta område skall samordnas med och bedrivas i intimt samarbete med främst uni-vershetskanslersämbetets pedagogiska enhet. Särskilt bör målanalyser utvecklas för olika delar av den medicinska utbildningen. Pedagogisk konsult bör anlitas för konstmktion av prov i den nya allmäntjänstgö­ringen inom allmän kirurgi och allmän internmedicin och för utform­ningen av studiematerial m. m.

Departementschefen

Jag räknar med att ca 200 kurser för systematisk undervisning med kunskapsprov skall anordnas under budgetåret 1973/74.

Med  hänvisning  till  sammanställningen  beräknar  jag  anslaget  till 8 382 000 kr.

Jag Iiéiiisiäller att Kuiigl. Maj:t föieslår riksdagen

att till Vidareutbildning av läkare för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 8 382 000 kr.

G 9. Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m.

1971/72 Utgift                    363 577

1972/73 Anslag                  625 000

1973/74 Förslag                  625 000

Från detta anslag bestrids kostnaderna för viss efterutbildning av lä­kare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, kuratorer, sjukgymnas­ter, arbetsterapevter, farmacevter m. fl.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


147


 

 

 

1972/73

Beräkning för 1973/74

 

 

 

Social-

Departe-

 

 

 

styrelsen

ments­chefen

1.

Kurser i socialmedicin för

 

 

 

 

distriktsläkare m.m

32 000

52 000

52 000

2.

Efterutbildning av läkare inom den psykiska bama-

 

 

 

 

och ungdomsvärden

25 000

52 000

25 000

3.

Kurs i socialodontologi och författningskunskap för tand-

 

 

 

 

läkare inom folktandvården

78 000

78 000

78 000

4.

Kurser för läkare m.fl. inom

 

 

 

 

mödra- och barnhälsovården

19 000

20 000

20 000

5.

Vidareutbildning av legi­timerade sjukgymnaster m.fl. inom rehabiliteringsvård samt kurser för kuratorer

 

 

 

 

inom hälso- och sjukvård

243 000

253 000   .

253 000

6.

Specialkurser för farmacevter

44 000

31000

31000

7.

Kurs för barnavårdskonsu-lenter— Kostnader i samband med kurser för kommunal

 

 

 

 

barnstugepersonal m.fl.

21000

30 000

8.

Vissa kostnader i samband med särskild prövning

 

 

 

 

för sjukgymnaster

23 000

29 000

26 000

9.

Kurser i antikonception och preventivmedelsrådgivning

 

 

 

 

för läkare, barnmorskor m.fl.

80 000

80 000

10.

. Legitimationskurs för

 

 

 

 

glasögonoptiker

140 000

260 000

60 000

11.

. Kurser för konsulenter och assistenter i socialstyrelsens

 

 

 

 

sociala regionala organisation

101 000

 

 

625 000

986 000

625 000

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen beräknar följande medelsbehov för ifrågavarande kursverksamhet.

1.       För två kurser i socialmedicin för distriktsläkare beräknas 44 000 kr. Till stipendier för deltagare i fortsättnings- och repetitionskurser för läkare erfordras 8 000 kr.

2.       För två kurser för läkare inom den psykiska barna- och ung­domsvården beräknas 52 000 kr.

3.       Administrativ utbildning för tandläkare bör anordnas även nästa budgetår. Kostnaderna för en kurs beräknas till 78 000 kr.

4.       Korta informationskurser i mödra- och barnhälsovård bör liksom tidigare budgetår anordnas för överläkare och biträdande överläkare vid kvinno- och barnkliniker samt för de första distriktssköterskor m. fl. som ansvarar för fortbildningen inom den öppna hälso- och sjuk­vården. Kostnaderna beräknas till 13 000 kr. Styrelsen anser det också angeläget att inkalla landstingsrepresentanter till årligen återkomman-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                   148

de konferenser angående hälsokontrollen av fyraåringarna. Kostnaderna för en sådan konferens beräknas till 7 000 kr.

5. Sedan budgetåret 1968/69 har kiirser anordnats för sjukgymnas­ter och arbetsterapevter i rehabUitering, främst avseende patienter inom långtidssjukvården. Styrelsen planerar att under budgetåret 1973/74 anordna två kurser inom rehabiliteringsområdet. Socialstyrelsen finner det angeläget att en kurs för sjukgymnaster i habilitering av barn med cerebral pares kan anordnas också under budgetåret 1973/74.

Styrelsen föreslår, att medel ställs till förfogande för regionala kur­ser för arbetsterapevter, kuratorer, läkare, sjukgymnaster och sjuk­sköterskor angående tekniska hjälpmedel åt handikappade. Kostnader­na för dessa kurser beräknas till 60 000 kr.

Under de senaste budgetåren har kurser hållits i teammetodik för oli­ka personalgrupper inom rehabiliteringsområdet. Erfarenheterna är po­sitiva. För budgetåret 1973/74 planerar styrelsen sex kursveckor. Kost­naderna härför beräknas till 68 000 kr.

Erfarenheterna har visat, att fortbildningskurserna för kuratorer fyl­ler ett stort behov. Styrelsen anser det angeläget, att verksamheten fort­sätter eftersom endast ett fåtal har kunnat delta i kurserna på grund av det begränsade deltagarantalet. Styrelsen föreslår, att medel bevUjas för två kurser under budgetåret 1973/74. Kostnaderna härför beräknas tiU 38 000 kr.

6.         Socialstyrelsen finner det angeläget, att medel ställs till förfogan­de också under budgetåret 1973/74 för anordnande av fortbildningskur­ser för apotekare och receptarier som inspekterar läkemedelsdlstrlbu-tionen och förvaringen av läkemedel vid sjukvårdsinrättningar. Sty­relsen beräknar kostnaden härför till 31 000 kr.

7.         Socialstyrelsen avser att upphöra med separata kurser för de olika konsulentgrupperna på länsplanet. I enlighet med strävandena att in­tegrera den regionala konsulentverksamheten avser styrelsen att i fort­sättningen samordna kursverksamheten för konsulenterna i den sociala regionala organisationen. Styrelsen hemställer om medel härför under anslagspunkten 11. Styrelsen finner det angeläget att socialstyrelsen medverkar vid den externa kursverksamheten för barnstugepersonal, som bedrivs av Svenska kommunförbundet och skolöverstyrelsen, med information i frågor rörande barnstugor, familjedaghem och hemser­vice för sjuka daghemsbarn. Kostnaderna härför beräknas till 30 000 kr.

8.         Socialstyrelsen har gjort vissa ändringar i den särskUda pröv­ningen av icke legitimerade sjukgymnaster fr. o. m. budgetåret 1971/72. Efter den teoretiska delen av prövningen har införts en hospiteringstid på sex månader samt sex månaders vikariattjänstgöring på sjukhus. Hos-piteringen skall förläggas till sjukhus där sjukgymnaster med — om möjligt — yrkespedagogisk lärarkurs kan övervaka hospitanderna. Sty­relsen beräknar lärarkostnaderna för 12 elevers hospitering till 29 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                   149

9.   En av socialstyrelsen tiUsatt arbetsgrupp med uppgift att utreda
frågan om organisation av preventivmedelsrådgivningen avgav i decem­
ber 1971 ett betänkande med förslag till åtgärder till utvidgning och
intensifiering av preventivmedelsrådgivningen. Samma frågor har upp­
tagits till övervägande även av 1965 års abortkommitté i dess år 1971
avgivna betänkande om rätten till abort (SOU 1971: 58). Däri har
bl. a. betonats att de resurser som f. n. står till buds för tillgodoseende
av behovet av individuell vägledning i preventivteknik och efterfrågan
på medicinsk service för födelsekontroll, är otillräckliga och dessutom
inte särskilt väl samordnade. Socialstyrelsen anser det angeläget att cen­
trala kurser anordnas i antikonception och preventivmedelsrådgivning
dels för läkare med gynekologisk utbildning, dels för barnmorskor.
Styrelsen hemställer om medel härför och beräknar kostnaderna för två
kurser för läkare och tre kurser för barnmorskor till 80 000 kr.

10.          Socialstyrelsen har i sin utredning om ögonsjukvården föreslagit, att nuvarande legitimationskurs för glasögonoptiker om sex veckor ut­vidgas till att omfatta sammanlagt tolv veckor i enlighet med ny läro­plan för att få ett starkare medicinskt innehåll. Socialstyrelsen räknar med att kursen liksom f. n. skall genomföras två gånger per år och att — i avvaktan på att utbildningen kan inordnas i det offentliga skol­väsendet — kursen anordnas av SIFU. Socialstyrelsen hemställer att 260 000 kr. ställs till SIFU:s förfogande budgetåret 1973/74 för an­ordnande av två kurser, vardera om sammanlagt tolv veckors längd, för legitimation av glasögonoptiker under budgetåret 1973/74.

11.          Socialstyrelsen har i en försöksverksamhet samordnat de sociala konsulenternas och assistenternas verksamhet, varvid berörda tjänste­män genomgått en serie kurser enligt upprättad utbildningsplan. Erfaren­heterna från dessa kurser är mycket goda. För budgetåret 1973/74 planerar socialstyrelsen att anordna fyra regionala fyradagarskurser två gånger med vardera ca 40 deltagare. Socialstyrelsen hemställer om medel härför med 101 000 kr. under detta anslå?.

Departementschefen   .

Större delen av de under detta anslag upptagna kurserna är en fort­sättning av förut bedriven kursverksamhet. Nya förslag för nästa bud­getår är kurser för läkare och barnmorskor i antikonception och pre­ventivmedelsrådgivning samt den under 11. upptagna kursverksamhe­ten.

Som framgår av sammanställningen beräknar jag medel för de under 1—6 och 8—10 upptagna verksamheterna. Jag beräknar därvid 60 000 kr. till två legitimationskurser för glasögonoptiker på vardera sex veckor. Medel för denna kursverksamhet bör tills vidare utgå från detta anslag i avvaktan på att utbildningen kan anordnas på annat sätt.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    150

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m.

för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 625 000 kr.

G 10. Kurser för vissa utländska läkare och tandläkare m. m.

1971/72 Utgift                   803 475

1972/73 Anslag               1 820 000

1973/74 Förslag              1 820 000

Från detta anslag bestrids kostnader för kompletterande utbildning av läkare, tandläkare, sjuksköterskor och barnmorskor m. fl. med ut­ländsk examen, vilka har för avsikt att arbeta i Sverige.

För budgetåret 1973/74 har redovisats följande medelsbehov för kurs­verksamheten.

1.   Kurser i svenska språket för utländsk medicinalpersonal                       820 000

2.       Prov i svenska språket för utländsk medicinalpersonal                             86 000

3.       Kurser i svenska inedicinalförfattningar för utländska läkare                  160 000

4.       Viss vidareutbildning m.m. för läkare                                                      320 000

5.       Viss kunskapsprövning av utländska läkare som önskar

tjänstgöra inom sitt yrke i Sverige                                                             20 000

6.       Kurs i svenska medicinalförfattningar för tandläkare                                13 000

7.       Kompletteringskurs för sjuksköterskor                                                   153 000

8.       Kompletteringskurs för barnmorskor                                                        63 000

9.   Kurs i medicinalförfattningar för sjuksköterskor med

UtbUdning i Danmark, Finland, Norge och Island                                    39 000

10.        Viss vidareutbildning för utländska sjukgymnaster                                  56 000

11.        Speciell prövning för viss utländsk medicinalpersonal                             30 000

12.        Efterutbildning av vissa utländska tandläkare                                         134 500

1-2       v....o   fX..   .onlölo...f.   .A   ,,-Att.,1r   a.r,.a.                                                                                                                                                                                                                                                                                      TA  fiClCi

Summa kr.              1 968 500

Socialstyrelsen

1.    Genom beslut den 15 augusti 1969 och den 14 augusti 1970 upp­drog Kungl. Maj:t åt socialstyrelsens nämnd för utländsk medicinal­personal att anordna tre kurser i svenska språket m. m. för utländska lä­kare. Denna språkundervisning har därefter öppnats även för andra ka­tegorier medicinalpersonal. Styrelsen avser att även under budgetåret 1973/74 anordna tre kurser om vardera fyra månader i svenska språket m. m. för utländsk medicinalpersonal. Kostnaderna för dessa kurser be­räknas till sammanlagt 820 000 kr.

2.    Socialstyrelsen avser att under budgetåret 1973/74 anordna prov i svenska språket för utländsk medicinalpersonal, främst för dem som avser att deltaga 1 kursverksamheten under 3, 4, 7, 8, 9 samt 11. Styrel­sen — som i detta ärende samrått med dess nämnd för utländsk medi­cinalpersonal — räknar med att ca 350 utländska läkare, tandläkare.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    151

sjuksköterskor, barnmorskor m. fl. skall genomgå sådant prov. Kostna­derna beräknas till 86 000 kr.

3.    Kurs i svenska medicinalförfattningar är obligatorisk för de läkare med utländsk examen, som önskar förvärva svensk legitimation. Sty­relsen beräknar, att ca 150 läkare önskar genomgå sådan kurs under budgetåret 1973/74. Styrelsen avser därför att anordna sex kurser i äm­net om vardera högst en månad och med omkring 25 deltagare i varje kurs. Kostnaden för varje kurs beräknas till 26 000 kr.

4.    Socialstyrelsens nämnd för utländsk medicinalpersonal har för av­sikt att även under budgetåret 1973/74 anordna två vidareutbildnings­kurser — envar om högst tre månader jämte en månads inläsningstid — för läkare med utländsk medicinsk examen med högst 30 deltagare i varje kurs. Kostnaderna härför beräknas till sammanlagt 360 000 kr. Kurserna avses äga rum i Örebro enligt avtal mellan staten och Örebro läns landsting angående anordnande av viss vidareutbildning för läkare med utländsk medicinsk examen vid regionsjukhuset i Örebro.

5.    Styrelsen avser att under budgetåret 1973/74 anordna särskUd kunskapsprövning av utländska läkare, vilka har för avsikt att förvärva svensk legitimation. Kostnaderna härför beräknar styrelsen till samman­lagt 20 000 kr.

6.    Socialstyrelsen avser vidare att under budgetåret 1973/74 anord­na en kurs om ca 45 timmar i svenska medicinalförfattningar för vissa tandläkare med utländsk examen. Kostnaden för en kurs med 30 del­tagare beräknas till 13 000 kr.

7.    Under budgetåret 1972/73 anordnas två kompletteringskurser för sjuksköterskor med utländsk examen som begärt svensk legitimation som sjuksköterska. Även under budgetåret 1973/74 behövs två kurser med vardera ca 20 deltagare. Komplettering av den praktiska utbild­ningen förutsätts som hittills ske i form av vikariat på sjuksköterske­tjänst. Kostnaderna beräknas till 153 000 kr.

8.    Barnmorskor med utländsk examen, som har för avsikt att stanna och utöva sitt yrke i Sverige, måste ofta komplettera sin utbildning för att få svensk legitimation. Socialstyrelsen beräknar, att ca 10 utländska barnmorskor bör genomgå en kurs under sju veckor, innan de kan få svensk legitimation. I en sådan kurs bör förutom teoretisk undervis­ning även ingå praktik under handledning av barnmorska samt viss hospitering. Kostnaderna beräknas till sammanlagt 63 000 kr., varav 19 200 kr. utgör stipendier åt kursdeltagare.

9.    Under budgetåret 1972/73 anordnas tre kurser i svenska medici­nalförfattningar för de sjuksköterskor som utbildats i Danmark, Fin­land, Norge och Island och som ansökt om svensk legitimation som sjuksköterska. Även under budgetåret 1973/74 behövs tre kurser med vardera ca 30 deltagare. Kostnaderna härför beräknas till 21 000 kr. So­cialstyrelsen hemställer dessutom, att medel ställs till förfogande för sti-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    152

pendier till de sjuksköterskor som vid kurstillfället ej är anstäUda hos kommunal eller statlig huvudman. Styrelsen beräknar kostnaderna här­för till 18 000 kr.

10.    Socialstyrelsen föreslår — i samråd med nämnden för utländsk medicinalpersonal — att i utlandet utbildade sjukgymnaster som önskar få svensk legitimation skall före legitimeringen genomgå en kurs i social­medicin för att erhålla grundläggande kunskaper om svensk sjukvård. För budgetåret 1973/74 beräknar styrelsen ett behov av fyra sådana kurser med 30 deltagare i varje. Styrelsen hemställer om medel för fyra kurser i socialmedicin för utländska sjukgymnaster och beräknar kost­naderna härför till 52 000 kr. För några av de utländska sjukgymnas­ter som anhåller om svensk legitimation önskar nämnden för utländsk medicinalpersonal ställa upp krav på avlagt prov i klinisk fysioterapi. Budgetåret 1973/74 beräknas åtta prov avläggas. Styrelsen hemställer om medel härför, 3 600 kr.

11.    Socialstyrelsen föreslår — i samråd med nämnden för utländsk medicinalpersonal — att sjuksköterskor, barnmorskor, sjukgymnaster och medicinskt-tekniska assistenter, vUka på grund av sin ställning som politiska flyktingar saknar handlingar som verifierar deras utbildning, skall beredas möjlighet att genomgå speciell prövning för att bekräfta sin utbildning. Socialstyrelsen hemställer, att medel ställs till förfogan­de under budgetåret 1973/74 för prövning av sammanlagt 10 sjukskö­terskor, barnmorskor, medicinskt-tekniska assistenter och sjukgymnas­ter. Kostnaderna beräknas till 30 000 kr.

Socialstyrelsens nämnd för utländsk medicinalpersonal

12. I brev den 14 maj 1971 uppdrog Kungl. Maj:t åt universitetet i Lund att i samråd med socialstyrelsen anordna en kurs för vissa ut­ländska tandläkare under budgetåret 1971/72 samt anvisade medel för ändamålet under förevarande anslag. Kursen skulle ledas av en särskild kursnämnd. I 1972 års statsverksproposition har föreslagits att en mot­svarande kurs anordnas under 1972/73. Nämnden för utländsk medi­cinalpersonal har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 juni 1972 anmält att odontologiska fakulteten i Malmö ej kunnat genomföra någon sådan kurs under budgetåret 1971/72 och att kursen ej heller för budgetåret 1972/73 bör genomföras på föreslaget sätt. I skrivelsen framlägger nämnden — i samråd med kursnämnden för vissa utländska tandläkare — förslag till organisation av tUläggsutbildning av de utländska tandlä­kare som önskar erhålla svensk legitimation. En sådan tilläggsutbild­ning avses anordnas i nio odontologiskt-kliniska ämnen samt social­odontologi och pågå omkring fyra terminer. Utbildningstiden bör kun­na avkortas och undervisningen avse färre ämnen då det med hänsyn till vederbörandes förkunskaper finns skäl därtill. Kungl. Maj:t har i


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     153

beslut den 31 augusti 1972 godkänt det framlagda förslaget. Nämnden beräknar kostnaderna för budgetåret 1973/74 till 134 500 kr.

13. Fr. o. m. år 1962 och fram till hösten 1968 har universitétskans-lersämbetet i enlighet med av Kungl. Maj:t lämnat uppdrag antagit stu­derande för tandläkarutbildning i Västtyskland. Därvid har förutsatts, att ifrågavarande studerande efter avlagd västtysk examen skulle ge­nomgå en tilläggskurs under högst en termin för att få behörighet att utöva tandläkaryrket i Sverige. Sådan tilläggsutbUdning har genom­förts i Malmö vårterminerna 1968 och 1969. Antalet kursdeltagare upp­gick till 11 resp. 18. Vid planeringen av den tilläggskurs, som beräkna­des genomföras våren 1970, visade det sig att ingen av de odontolo­giska fakulteterna hade möjlighet att anordna en så lång kurs. På grund härav utarbetade socialstyrelsens nämnd för utländsk medi­cinalpersonal en ny plan för kompletteringsutbildning enligt vilken ifrågavarande studerande skall — efter att under minst tre månader efter tandläkarexamen ha tjänstgjort inom folktandvården under led­ning av kliniskt erfaren tandläkare — genomgå en fem veckor lång teoretisk kurs vid odontologisk fakultet. En sådan kurs har vårtermi­nerna 1970, 1971 och 1972 anordnats vid karolinska institutet. Antalet deltagare uppgick 1970 till 42, varav nio inte var svenska medborgare, 1971 till 24, varav fem inte var svenska medborgare, och 1972 till 25, varav tre inte var svenska medborgare. Antalet svenska odontologie studerande i Västtyskland torde nu uppgå till 17. Socialstyrelsen ut­reder f. n. frågan om efterutbildning av dessa, då det med hänsyn till det ringa antalet sådana studerande inte kan anses rimligt att anordna en kurs varje år. I avvaktan på resultatet härav bör medel beräknas för en tilläggskurs även under budgetåret 1973/74. Kostnadema härför beräknas tUl 74 000 kr.

Departementschefen

Socialstyrelsens förslag till kursverksamhet för nästa budgetår kan jag i huvudsak biträda. Jag beräknar dock medelsbehovet under anslaget till sammanlagt 1 820 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kurser för vissa utländska läkare och tandläkare m. rn. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 820 000 kr.

G 11. Nordiska hälsovårdshögskolan

1971/72 Utgift                 1 549 033

1972/73 Anslag               1644 000

1973/74 Förslag               1 814 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


154


Vid nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg anordnas kurser för ämbetsläkare, tandläkare, ingenjörer verksamma inom den allmänna hälsovården, hälsovårdsinspektörer och sjukhusadministratörer.

Skolans verksamhet regleras genom avtal mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige (prop. 1962: 1 bil. 13, SU 1962: 11, rskr 1962: 11 samt prop. 1965: 1 bil. 7, SU 1965: 5, rskr 1965: 5). Samtliga utgifter bestrids under löpande budgetår förskottsvis av Sverige. Efter räken­skapsårets slut betalar övriga stater sina andelar av kostnaderna. Dessa fördelas på länderna proportionellt i förhållande tUl det antal kurs­månader, som faller på de av varje land under året utnyttjade elev­platserna.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

Hälsovårds-         Departe-högskolan            ments­chefen

Personal

8

—                        —

Anslag

 

 

Avlöningar

820 000

+   66 500            +   66 500

Sjukvård

1000

—                          —

Reseersättningar

133 000

+     7 000            +     7 000

Lokalkostnader

84 000

+   86 000            +   86 000

Expenser

226 000

+   10 500            +   10 500

Stipendier till elever

380 000

—                          —

 

1 644 000

+ 170 000            + 170 000

Sfvrelsen lör nordisko. hälsovårdshöskolo.n

Verksamheten vid högskolan omfattade budgetåret 1972/73 13 kurs­månader och 272 elevmånader enligt följande tablå.


3 två-mänaderskurser för läkare m.fl.

2 sex-veckorskurser för ingenjörer

2 två-veckorskurser för hälsovårdsinspektörer

1 två-månaderskurs för sjukhusadministratörer

1 en-månadskurs i socialodontologi

Summa


 

kurs-

elev-

månader

mänader

6

120

3

60

1

20

9

45

1

27

13

272


En av styrelsen för högskolan tillsatt arbetsgrupp utreder f. n. frågan om skolans framtida kursprogram. I avvaktan på resultatet härav före­slås för budgetåret 1973/74 ingen ändring av nuvarande kursverksam­het.

Löne- och prisomräkning 170 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                    155

Prioritetsgrupp O innebär att skolans nuvarande kursverksamhet ej kan bibehållas. En minskning med 1-—2 kursmånader beräknas erfor­derlig.

Departementschefen

Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1968: 1 bil. 7 s. 161, SU 5, rskr 5) har Kungl. Maj:t träffat överenskommelse med Danmark, Finland och Norge om en ändring i avtalet för högskolan, som innebär att tidigare bestämmelse om viss kostnadsram för hälsovårdshögskolans verksamhet utgår.

Jag beräknar i likhet med hälsovårdshögskolan medelsbehovet för nästa budgetår till 1 814 000 kr.

Förslaget om anslag för budgetåret 1973/74 har godkänts av de öv­riga länderna.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att  till  Nordiska   hälsovårdshögskolan  för  budgetåret   1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 814 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


156


H ÖVRIG SJUKHUSVÄRD M. M.

H 1. Rättspsykiatriska stationer och kliniker

1971/72 Utgift              15 386 904

1972/73 Anslag        17 730 000 1973/74 Förslag       19 650 000

Från anslaget bestrids kostnader för de rättspsykiatriska stationerna i Stockholm, Norrköping, Jönköping, Växjö, Örebro, Sundsvall och Umeå samt de rättspsykiatriska klinikerna i Uppsala, Lund och Göte­borg.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Social­styrelsen

Departements­chefen

Personal

 

 

 

Stationer

 

 

 

Läkarpersonal Kuratorer Övrig personal

11 11 11

Kliniker

 

 

 

Läkarpersonal Psykologer, kuratorer Övrig vårdpersonal m. m. Övrig personal

17

22'/, 89 39'/.

+  1'/. — 2 + 3

— 2

 

201

+ 27,

— 2

Anslag

Utgifter Lönekostnader Lokalkostnader Expenser

13 986 000

2 789 000

970 000

+1 889 000 +   113 000 +   430 000

4-1 580 000 -f   100 000 +   250 000

 

17 745 000

+ 2 432 000

+ 1930 000

Inkomster

 

 

 

Försäljning av terapialster

15 000

+     10 000

+     10 000

 

17 730 000

-f 2 422 000

+ 1920 000

Socialstyrelsen

Enligt riktlinjerna för den framtida organisationen av det rättspsy­kiatriska undersökningsväsendet skall detta få en enhetlig uppbyggnad med socialstyrelsen som chefsmyndighet (prop. 1961: 185, ILU 1961: 49, rskr 1961: 398; prop. 1967: 69, SU 1967: 106, rskr 1967: 252).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     157

Av de fem nya kliniker, som avses ersätta rättspsykiatriska kliniker och avdelningar vid vissa fångvårdsanstalter, har klinikerna i Uppsala, Lund och Göteborg tagits i bruk. Kliniken i Umeå beräknas tas i bruk tidigast under budgetåret 1974/75 och kliniken i Stockholm tidigast un­der budgetåret 1976/77.

1.          Löne-och prisomräkning 2 216 000 kr.

2.    En kostnadsminskning enligt prioritetsgrupp O innebär att vänte-och undersökningstider för rättspsykiatriska undersökningsfall skulle öka avsevärt under budgetåret 1973/74, eftersom indragning av läkartjänster inte kan undvikas vid detta alternativ.

3.    Ur arbetsfördelningssynpunkt är antalet psykologtjänster i relation till antalet läkartjänster vid klinikema otillräckligt. Ytterligare 1 1/2 tjänst som bitr. psykolog behövs ( + 118 000 kr.).

4.    Som följd av omfördelning av arbetsuppgifter m. m. kan arvodes­tjänsterna som redogörare och tjänsterna som laboratorieassistent vid klinikerna i Uppsala och Göteborg dras in (—117 000 kr.). Den ekono­miska förvaltningen bör framdeles i större utsträckning handhas av klinikernas egen personal för vilket behövs tre assistenter ( + 175 000 kr.).

5.    För teckning och målning inom terapiverksamheten erfordras tre lärare i teckning med 4 timmars undervisning per vecka ( + 40 000 kr.). Försäljningen av alster från arbetsterapin beräknas öka ( + 10 000 kr.).

Departementschefen

I enlighet med socialstyrelsens förslag har jag räknat med att två arvodestjänster som laboratorieassistenter i Uppsala och Göteborg kan utgå ur organisationen.

Med hänvisning till sammanställningen hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till  Rättspsykiatriska  stationer och  kliniker för  budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 19 650 000 kr.

H 2. Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka m. m.

1971/72 Utgift                 2 194 703                   Reservation                     3 409 341

1972/73 Anslag                   465 000

1973/74 Förslag                       1 000

Enligt avtalen med landstingen om övertagande av huvudmanna­skapet för den psykiatriska sjukvården skall staten svara för slutförande av pågående byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt sjuka. Från detta anslag bekostas utrustning som har samband med dessa byggnadsarbeten. Från anslaget bekostas även utrustning av nya rättspsykiatriska kliniker och stationer samt av vissa paviljonger m. m. vid Vipeholms sjukhus.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     158

Socialstyrelsen

De kvarstående utrustningsåtgärderna beträffande vissa kliniker för psykiskt sjuka samt de rättspsykiatriska klinikerna i Uppsala, Lund och Göteborg slutförs under 1972/73. För 1973/74 upptas därför ett formellt belopp på 1 000 kr. För utrustning av nya paviljonger och provisoriska skollokaler vid Vipeholms sjukhus har under anslaget beräknats 2 625 000 kr.

Departementscliefen

Anslaget för nästa budgetår bör med hänsyn till reservationen tas upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka m. in. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

H 3. Bidrag tUl anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. in.

1971/72 Utgift              59 381458                   Reservation                   71 082 441

1972/73 Anslag      110 000 000 1973/74 Förslag     110 000 000

Från anslaget bekostas byggnadsbidrag till landstingskommunerna samt Göteborgs, Malmö och Gotlands kommuner för anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m. Bidragen utgår enligt avtal mellan staten och landstingskommunerna om landstingens övertagande av den psykiatriska sjukvården (prop. 1966: 64, SU 1966: 94, rskr 1966: 220) samt mellan staten och Stockholms, Göteborgs och Malmö kom­muner om dessa kommuners övertagande av huvudmannaskapet för hela sin psykiatriska sjukvård m.m. (prop. 1967:69, SU 1967:106, rskr 1967: 252) samt tilläggsavtal till dessa avtal (prop. 1972: 50, SoU 1972: 17, rskr 1972: 169).

Socialstyrelsen

För byggnadskostnader som  omfattas av de  för perioden   1967—

1971   fastställda investeringsplanerna skall bidrag utgå enligt den före
den 1 januari 1972 gällande ordningen. Fr. o. m. den 1 januari 1972
skall bidrag utgå till av socialstyrelsen prioriterade objekt, som om­
fattas av avtalen. För bidrag till byggnadsobjekt som slutförts eller på­
börjats men som inte tagits upp i investeringsplan eller prioriteiais för år

1972  skall staten rillhandahålla 40 milj. kr. under budgetåret 1973/74.
Beslut rörande prioriteringar föreligger inte för åren 1973 och 1974.

En säker beräkning av anslagsbehovet kan därför inte göras. Med hän-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     159

syn härtUl föreslår socialstyrelsen att anslaget tas upp med oförändrat belopp 110 milj. kr.

Departemen tsch ef en

I överensstämmelse med  socialstyrelsens förslag beräknar jag me­delsbehovet under anslaget för budgetåret 1973/74 till 110 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. in. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 110 000 000 kr.

H 4. Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m.

1971/72 Utgift 1 060 526 657 1972/73 Anslag 1 340 000 000 1973/74 Förslag  1 376 000 000

Frän anslaget utgår bidrag till landstingskommunerna samt Göte­borgs, Malmö och Gotlands kommuner för driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. Bidragen utgår enligt avtal mellan staten och landstingskommunerna om landstingens övertagande av den psykiatriska sjukvården (prop. 1966: 64, SU 1966: 94, rskr 1966: 220) samt mellan staten och Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner om dessa kommuners övertagande av huvudmannaskapet för hela sin psykiatriska sjukvård m. m. (prop. 1967: 69, SU 1967: 106, rskr 1967: 252) samt tiU-läggsavtal tiU dessa avtal (prop. 1972: 50, SoU 1972: 17, rskr 1972: 169).

Avtalen innebär i korthet att staten till sjukvårdshuvudmännen skall utge bidrag för driftkostnaderna för den psykiatriska sjukvården med 1 170 milj. kr. för år 1972 och 1 240 milj. kr. för år 1973. Sedan 1974 års löner blivit fastställda skall parterna ta upp förhandlingar om stor­leken av bidraget för år 1974. Vidare skall bidrag utgå för avskrivning av sjukhusbyggnader, för utrustningskostnader, kostnader för markför­värv m. m. och pensionskostnader.

Socialstyrelsen

Då överenskommelse om storleken av bidraget för år 1974 i den del det avser driftkostnader kan träffas först sedan 1974 års löner fast­ställts har socialstyrelsen vid sina beräkningar utgått från den överens­komna ersättningen för år 1973. Avskrivningsersättningarna som påver­kas av byggnadskostnadernas förändring har beräknats efter nuvarande kostnadsläge.  Utöver  bidraget  till  sjukvårdshuvudmännen  skall  från


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    160

anslaget utbetalas lokalhyror för sjukhusfastigheter som står kvar i sta­tens ägo. Dessa lokalhyror tas upp tUl oförändrat belopp, 2,5 milj. kr. Styrelsen beräknar utgifterna under detta anslag till  följande  be­lopp.

1.       Driftbidrag                                                                                         1236 000 000

2.       Avskrivningsersättningar                                                                      76 500 000

3.       Bidrag till utrustning                                                                             13 000 000

4.       Bidrag till kostnader för markförvärv m. m.                                            1 000 000

5.       Lokalhyror för vissa sjukhusfastigheter                                                  2 500 000

6.       Vissa pensionskostnader                                                                       47 300 000

(avrundat)    1 376 000 000

1.   Överenskommelse har träffats om driftbidragets storlek för ka­
lenderåren 1972 och 1973.

I avvaktan pä resultat av förhandlingar

om beloppet för är 1974

tas upp samma belopp som fastställts för år 1973                              1 240 000 000

Avgår:

hyror m. m. enligt nyttjanderättsavtal                          1 570 000

vårddagavgift för platser vid Salberga sjukhus              1 100 000

statsbidrag till rektors- och lärarlöner                           1 330 000               4 000 000

1 236 000 000

2.    Avskrivningsersättningar (särskUda driftbidrag) är beroende av byggnadskostnadsutvecklingen och kan med hänsyn till nuvarande kost­nadsläge uppskattas tUl 76,5 milj. kr.

3.    Med hänsyn till storleken av beräknade investeringar med anli­tande av byggnadsbidrag enligt avtal uppskattas behovet av medel till utrustning till 13 milj. kr.

4.    För kostnader för markförvärv m. m. upptas 1 milj. kr.

5.    För de sjukhusfastigheter, som fortfarande är i statens ägo, be­räknas lokalhyror med sammanlagt 2,5 milj. kr. Beloppet skall tillgodo­föras statens allmänna fastighetsfond.

6.    Enligt 1972 års tiUäggsavtal skaU en engångsavlösning ske av statens ansvar för pensionskostnaderna för den personal som övergick i kommunal tjänst vid kommunernas övertagande av den psykiatriska sjuk­vården till den del de avser tjänstetid hos staten. Kapitalbeloppet skall slutamorteras på 22 år. Under åren 1972—1974 skall dock endast ränta betalas. Denna uppgår för budgetåret 1973/74 tUl 47,3 mUj. kr.

Departementschefen

Medelsbehovet under nästa budgetår beräknar jag i likhet med so­cialstyrelsen tUl 1 376 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka rn. rn. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 376 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    161

H 5. Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker

1971/72 Utgift                      37 030

1972/73 Anslag                  560 000

1973/74 Förslag                  100 000

Från anslaget bestrids utgifter för uppförande och utrustning av radioterapevtiska kliniker vid regionsjukhusen i Linköping, Örebro och Umeå. Enligt av riksdagen antagna riktlinjer för regionsjukvårdens utbyggande m. m. (prop. 1960: 159, SU 1960: 189, rskr 1960: 381) skall bidrag utgå med 25 % av kostnaderna för uppförande och ut­rustning av ifrågavarande kliniker.

Östergötlands läns landsting beräknar investeringarna i radiotera­pevtiska kUniker vid regionsjukhuset i Linköping för budgetåret 1973/74 till ca 400 000 kr. Statsbidraget härför beräknas alltså till ca 100 000 kr.

Departementschefen

Anslaget bör tas upp rned 100 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen

att till Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.

H 6. Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. ni.

1971/72 Utgift                 2 218 740

1972/73 Anslag               2 040 000

1973/74 Förslag              2 469 000

Frän anslaget bestrids kostnaderna för förvaring och underhåll av beredskapsutrustning för den civila sjukvårdens krigsorganisation.

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring

1973/74

 

Social-

Departe-

 

 

styrelsen

ments-

 

 

 

 

chefen

1. Arvoden till redogörare

 

 

 

 

a) för centrala förråd

23 100

+

2 400

+     1000

b) för lokala förråd

99 100

+

33 000

+    17 000

2. Arvoden till inventeringsför-

 

 

 

 

rättare

4 500

+

50 000

3. Ersättning för handräckning.

 

 

 

 

semester- och sjukvikarier

413 300

+

175 000

+ 125 000

4. Hyror, frakter m. m.

1 250 000

nr

310 000

-t- 194 000

5. Reparationer och underhåll

 

 

 

 

m. m. av materiel

+

150 000

+   92 000

6. Kostnader för ADB central.

 

 

 

 

materielredovisning

+

300 000

7. Lönekostnadspålägg

-

+

152 280

 

2 040 000

+

1 172 680

+ 429 000

11    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. BU. 7


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


162


Departemen tsch ef en

Med  hänvisning  till   sammanställningen   beräknar  jag   anslaget  till 2 469 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Förvaring och underhäll av viss sjukvårdsmateriel m. in. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 469 000 kr.

H 7. Utrustning m. in. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara

1971/72 Utgift                2 599 979                  Reservation                     1803 314

1972/73 Anslag               3 320 000

1973/74 Förslag              1 781 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för utrustning m. m. av bered­skapssjukhus. I dessa kostnader ingår även ersättningar till sjukvårds­huvudmännen för beredskapsplanläggning och för ändringsarbeten inom byggnader planlagda för användning inom den civila krigssjukvården samt för anskaffning av personlig skyddsutrustning för viss medicinal­personal.

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

Social-

Departe-

 

 

styrelsen

ments­chefen

Beräknade bruttoutgifter

 

 

 

1. Täckande av förluster vid

 

 

 

omsättning av utrustning

 

 

 

för beredskapssjukhus

600 000

+    200 000

+      30 000

2. Ersättning till sjukvårdshuvud-

 

 

 

männen för utförda ändrings-

 

 

 

arbeten

1 620 000

- 1 620 000

- 1 619 000

3. Ersättning till sjukvårdshuvud-

 

 

 

männen för vissa planläggnings-

 

 

 

kostnader

1 500 000

-i-    100 000

+    100 000

4. Personlig skyddsutrustning

 

 

 

för det allmänt civila medi-

 

 

 

cinalväsendet

50 000

+ 1 025 000

_

5. Kompletterande utrustning

 

 

 

för blodcentraler

_

4-    600 000

6. Kompletterande utrustning

 

 

 

för vissa laboratorier

+ 1 800 000

7. Reparation av förrådsbygg-

 

 

 

nader

50 000

-f      50 000

+      50 000

 

3 820 000

-1- 2 155 000

- 1 439 000

Beräknade omsättningsinkomster

500 000

-f-    100 000

+    100 000

Beräknade nettoutgifter

3 320 000

+ 2 055 000

- 1 539 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


163


Socialstyrelsen

Genom beslut den 9 december 1969 faststäUde Kungl. Maj:t en ny förteckning över beredskapssjukhusen, som syftar till en effektivare sjukvård under krig främst därigenom att fredssjukhusen används i ökad utsträckning inom krigssjukvården. Detta återverkar på bl. a. krigsor­ganisationens materielbehov och föranleder ändringar av beredskaps­sjukhusens materielplaner. En revidering av dessa kan emellertid inte slutföras förrän slutgUtiga organisationsplaner för beredskapssjukhusen tagits fram av sjukvårdshuvudmännen på grundval av reviderade plan­läggningsanvisningar från socialstyrelsen. Såvitt styrelsen nu kan förutse, torde det framförda utrustningsbehovet för beredskapssjukhusen kunna presenteras tidigast under budgetåret 1974/75.

Styrelsen har beräknat medelsbehovet såvitt avser styrelsens andel av anslaget till ca 5,8 milj. kr.

Departementschefen

Kungl. Maj:t har genom ändring i krigssjukvårdskungörelsen (1972: 692) överlåtit fastställandet av förteckning över beredskapssjukhusen till socialstyrelsen fr. o. m. den 1 januari i år. Det ankommer därvid på styrelsen att bl. a. beakta de medelsresurser som finns under detta an­slag. Med hänsyn till befintlig reservation finner jag att anslaget bör föras upp med 1 781 000 kr. för nästa budgetår.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 781 000 kr.

H 8. Viss krigssjukvårdsutbildning m. m.

1971/72 Utgift                 1 545 304

1972/73 Anslag               2 055 000

1973/74 Förslag               2 280 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för utbildning av personal som är avsedd att tjänstgöra inom den allmänt civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Social-

Departe-

 

 

styrelsen

ments­chefen

1. Centrala kurser/konferenser

 

 

 

i försvars- och katastrof-

 

 

 

medicin

114 000

+      35 000

+     5 000

2. Efterutbildningskurser i för-

 

 

 

svars- och katastrofmedicin

 

 

 

med akutsjukvård för läkare

500 000

+    355 000

+   75 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


164


 


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Social­styrelsen


Departe­ments­chefen


 

3. Försvarsmedicinsk tjänst-

 

 

 

 

göring

495 000

+

165 000

+ 165 000

4. Utbildning av vapenfria

 

 

 

 

tjänstepliktiga för vilka

 

 

 

 

socialstyrelsen är utbild-

 

 

 

 

ningsmyndighet

70 000

 

5. Kurser i hälsovärdsbered-

 

 

 

 

skap för ledamöter i hälso-

 

 

 

 

vårdsnämnder

53 000

+

45 000

_

6. Pedagogiskt utvecklingsarbete

30 000

+

10 000

+     5 000

7. Bidrag till Svenska röda korset

 

 

 

 

för utbildning av samariter

555 000

 

8. Bidrag till Sveriges kvinnliga

 

 

 

 

bilkårers riksförbund för

 

 

 

 

utbildning av bilförare

188 000

 

_

9. Nytt undervisningsmaterial

 

 

 

 

i försvars- och katastrof-

 

 

 

 

medicin

50 000

_

25 000

-   25 000

10. Biständs-och katastrofutbild-

 

 

 

 

ning av värnpliktiga m. fl.

200 000

+

456 000

-

 

2 255 000

+

1 041 000

+ 225 000

Inkomster

Ersättning för kostnader för
bistånds- och katastrofutbildning      200 000
Nettoutgift
                                       2 055 000

+ 225 000

+ 1 041 000

Socialstyrelsen

1.    De av socialstyrelsen anordnade centrala kurserna/konferenserna i försvars- och katastrofmedicin beräknas fortsätta även under budgetåret 1973/74 med ungefär samma antal kursdagar som under tidigare bud­getår.

2.    För budgetåret 1973/74 avser styrelsen att modifiera kurserna i riktning mot kurser/konferenser med differentierat innehåll för olika lä-karkategorier med hänsyn till deras skilda uppgifter inom den försvars-och katastrofmedicinska beredskapen. Socialstyrelsen eftersträvar att dels ge kurserna/konferenserna en rationellare utbildningsprofil, dels er­hålla en bättre utbildningsekonomi såväl i planeringsarbetet som räknat per genomförd kurs/konferens. 12 veckokurser med sammanlagt ca 360 deltagare beräknas genomförda nästa budgetår.

3.    Den försvarsmedicinska tjänstgöringen för läkare beräknas under budgetåret 1973/74 kunna omfatta — förutom öppen vård och psykiatri — även akutsjukvårdens olika discipliner, blodcentraler, mikrobiologi och beredskapsplanering på olika administrativa nivåer. Tjänstgöringen bör i lämpliga fall delvis även kunna fullgöras i form av deltagande i sär­skilda utanför anordnade kurser i t. ex. anestesiologi, akutsjukvård, in­tensivvård m. m. Antalet tjänstgöringsmånader beräknas till 300.


 


prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     165

4.    Underhandlingar om utbildningens inriktning och utformning på­går f. n. med inrikesdepartementet och arbetsmarknadsstyrelsen. Fram­ställning om ytterligare medel kan bli nödvändig.

5.    Utbildning i hälsovårdsberedskap för ledamöter i hälsovårdsnämn­der planeras under budgetåret 1973/74 i form av ett ökat antal kurser och konferenser. Det sammanlagda antalet kursdagar beräknas till ca 15.

6.    Styrelsens utbildning i försvars- och katastrofmedicin för läkare, sjuksköterskor, ledamöter i hälsovårdsnämnder m. fl. kräver ett omfat­tande utvecklingsarbete beträffande produktion av läromedel. För fram-tagning av kvalificerade läromedel m. m. behöver styrelsen anlita exper­ter.

7.—8. Liksom under tidigare budgetår beräknas medel till den av Svenska röda korset och Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund bedriv­na utbildningen av samariter resp. bilförare för beredskapssjukhus.

9.  Nytt undervisningsmaterial i försvars- och katastrofmedicin håller
på att utarbetas av Utbildningsförlaget, TRU-kommittén och universi­
tetskanslersämbetet med hjälp av olika experter bl. a. befattningshavare
inom socialstyrelsen. Under denna punkt upptaget belopp är avsett att
täcka kostnaderna för den del av detta undervisningsmaterial som avses
utnyttjas av socialstyrelsen.

10.  Under budgetåret 1972/73 påbörjas bistånds- och katastrofutbild­
ning av värnpliktiga m. fl. I denna utbildning ingår bl. a. specialutbild­
ning för hälso- och sjukvårdspersonal.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 280 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Viss krigssjukvårdsutbildning in. in. för budgetåret 1973/74 • anvisa ett förslaasanslag av 2 280 000 kr.

H 9. Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare

1972/73 Anslag        20 700 000 1973/74 Förslag       20 700 000

Från anslaget utgår ersättning till landstingskommunerna och Got­lands kommun enligt överenskommelse mellan staten och dessa kom­muner om deras övertagande av statens ansvar för provinsialläkarnas pensionering. (Prop. 1972: 50, SoU 1972: 17, rskr 1972: 169.)

Överenskommelsen innebär i korthet, att berörda sjukvårdshuvudmän räknat fr. o. m. den 1 januari 1969 tar över ansvaret för provinsial­läkarnas pensionering utom för vissa provinsialläkare som fått behålla pensionsrätt enligt statens allmänna pensionsreglemente. Staten ersätter


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    166

huvudmännen för deras åtagande genom utbetalning av dels ett en-gängsbelopp motsvarande pensionsskulderna, dels årliga bidrag.

Socialstyrelsen

Engångsbeloppet har fastställts till 78 383 870 kr. per den 1 juli 1971 och skall fördelas på 19 annuiteter, som skall erläggas fr. o. m. år 1975.

Ränta på engångsbeloppet skall den 1 juli under vart och ett av åren 1972—1974 erläggas med ca 4,7 milj. kr.

De årliga bidragen har fastställts till 8 milj. kr. för vart och ett av åren 1969—1974 och skall utbetalas med 16 milj. kr. den 1 juli under åren 1972—1974.

Medelsbehovet beräknas till följande belopp.

Ränta på engångsbeloppet                                                                           4 703 032

Ärligt belopp                                                                                              16 000 000

(avrundat)             20 700 000

Departementschefen

Jag beräknar i  likhet  med  socialstyrelsen  anslagsbehovet  till  20,7 mUj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare för bud­getåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 20 700 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                              167

I UNGDOMSVÅRD M. M.

Syftet med samhällets vård av barn och ungdom är att främja en gynnsam utveckling och goda uppväxtförhållanden för de unga. Härvid är samhällets insatser inte minst på förskoleområdet och genom barna­vårdscentralerna av mycket stor vikt. Vid behov av individuella vård­åtgärder bör dessa i största möjliga utsträckning utformas i samverkan med barnet och dess föräldrar och insättas i barnets eller familjens när­miljö. Vid sidan av de kommunala barnavårdsnämnderna och den kom­munala socialvården i övrigt har familjerådgivningen, den psykiska bar­na- och ungdomsvården samt de psykiatriska barn- och ungdomsklini­kerna viktiga uppgifter på området. Skolmyndigheternas och skolans sätt att fungera är vidare av största betydelse för att främja en gynnsam ut­veckling för barn och ungdom, likaså ett gott samarbete med föräldra­föreningar och ungdomarnas egna organisationer. Samarbetet med po­lisen är även av stor vikt. Kungl. Maj:t har i cirkulär till berörda organ också understrukit betydelsen av ett intensifierat samarbete mellan barnavårdsnämnd, skola och polis.

Problemen med alkohol- och narkotikamissbruk bland ungdomen kräver intensiva insatser från samhällets sida. Den förebyggande barna-och ungdomsvården är av stor betydelse för att minska uppkomsten av sådana problem. Kommunernas insatser på detta område är viktiga, inte minst då det gäller åtgärder för att tillgodose ungdomens behov av fritidssysselsättning. I detta syfte har efter förslag av bl. a. social­styrelsen anvisats ca 6 milj. kr. från allmänna arvsfonden till försöks­verksamhet för barn, företrädesvis i åldrarna 7—12 år.

För att bl. a. underlätta för invandrarbarnen att lära sig svenska och få kontakt med svenska barn har från allmänna arvsfonden även an­visats drygt 800 000 kr. till försök med olika former av förskoleverk­samhet för invandrarbarn.

I arbetet med att skapa en mer barn- och ungdomsvänlig miljö är det vidare av stor betydelse med aktiv medverkan från företrädare för olika sociala verksamhetsgrenar liksom från ungdomsorganisationer och de boende själva. Även insatser från socialstyrelsens lekmiljöråd, anvis­ningar om barns utemiljö och försöksverksamhet inom förskoleom­rådet är angelägna åtgärder för att förbättra miljön för barn och ung­dom.

Ett betydande utvecklingsarbete pågår inom olika delar av barna-och ungdomsvården.

Fosterbarnsutredningen har enligt direktiven i uppdrag bl. a. att ta upp frägor rörande vård av barn i enskilda hem jämfört med vård på barnavårdande institutioner. Nuvarande former för och omfattninsen


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    168

av fosterbarnsverksamheteu i landet skall vidare kartläggas. Utred­ningen har genomfört två enkätundersökningar avseende kommunernas fosterbarnsvård, en intervjuundersökning med fosterföräldrar samt en undersökning rörande barnhemsvården. Vid genomförandet av kom­munundersökningarna i september 1970 var antalet vårdade barn och ungdomar i enskilt hem och på institution ca 25 000. Omkring 17 000 barn vistades i fosterhem, ca 3 500 i enskUda hem i övrigt, ca 1 700 på barnhem och ca 700 på ungdomsvårdsskola (vård inom skola). I lägenhet eller utskrivningsavdelning vistades ca 400, som utplacerats av ungdomsvårdsskola, ca 600 vistades på inackorderingshem samt ca 800 på annan institution eller i vissa fall för utbildning på internatskola, folkhögskola etc. Undersökningsresultaten kommer att närmare redovisas i utredningens betänkande som beräknas föreligga under första halvåret 1973.

Arbetsgruppen rörande försöksverksamhet inom barna- och ung­domsvården (AFBU) har medverkat vid startandet av olika försöks­projekt. Bl. a. har arbetsgruppen tUlsammans med socialstyrelsen tagit initiativ till försöksverksamhet med vård av ungdomsvårdsskoleelever i ungdomarnas föräldrahem. På förslag av arbetsgruppen har medel an­visats till en eftervårdsundersökning av elever som vårdats på Råby yr­kesskola. Arbetsgruppen har vidare påbörjat en mindre utredning av åklagarpraxis beträffande åtgärder mot unga lagöverträdare.

Socialstyrelsen har medgivit att Gotlands kommun på försök får er­sätta vård på barnhem med placering av barn och ungdomar i familje­hem. Verksamheten, som avser såväl spädbarn som äldre barn, skall ske i nära samarbete med den psykiska barna- och ungdomsvården.

Vid unednm.svård.sskolorna — skolhem eller yrkesskolor — ges vård, fostran och utbildning åt barn och ungdomar som på grund av sociala störningar bedöms vara i behov av den behandling som kan ges vid dessa skolor. De vid skolorna intagna har antingen skrivits in som elever eller tagits in för utredning eller observation. Vid skolhemmen, som är avsedda för skolpliktiga elever, ges grundskoleutbildning. Vid yrkesskolorna ges huvudsakligen arbetsträning samt förberedande yrkes­utbildning. Differentiering är f. n. genomförd efter kön, ålder, utveck­ling m. m.

Inom ramen för gällande lagbestämmelser har socialstyrelsen alltmer börjat tillämpa närhetsprincipen vid placering av ungdomar på sko­lorna. Försöksverksamhet med frivillig vård samt vård av pojkar och flickor på samma skola förbereds vid några institutioner. För att möj­liggöra en ökad tillämpning av nya vårdprinciper inom ungdomsvårds­skolesektorn har en revidering av ungdomsvårdsskolestadgan påbörjats.

Socialutredningen skall enligt sina direktiv förutsättningslöst pröva frågan om huvudmannaskapet för ungdomsvårdsskolorna. Den gransk­ning av skolornas funktion och ställning som sker inom utredningen


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    169

avser bl. a. en analys av förutsättningarna att åstadkomma en nära anknytning till den psykiska barna- och ungdomsvården samt det all­männa skolväsendets resurser.

Vårdresurser för unga narkotikamissbrukare finns bl. a. inom ung­domsvårdsskolesektorn. I prop. 1972: 67 (SoU 1972: 21, rskr 1972: 212) med förslag till vissa åtgärder mot narkotikamissbruket anfördes bl. a. att frivillig vård av i första hand narkoUkamissbrukande ungdomar bör inom ramen för anvisade medel prövas på försök inom ungdomsvårds­skoleorganisationen. Beslut har också fattats om att ett belopp av högst 300 000 kr. ställs till förfogande för stöd av olika försök med nya vård- och behandlingsformer för narkotikamissbrukare. I detta samman­hang bör nämnas att stiftelsen Trollängen i Stockholm planerar att öppna ett behandlingshem för narkotikamissbrukare i de lokaler i Almunge som tidigare använts av Morängens yrkesskola, vars verksam­het upphörde i november 1972. Avsikten är att plats på institutionen skall beredas för frivUligt vårdsökande i nära samarbete med bl. a. narkomanvårdscentralen vid Långbro sjukhus, Stockholms rådgivnings­byrå för läkemedelsmissbmkare och Stockholms barnavårdsnämnds be­handlingsgrupp i city.

Försöksverksamhet med sammanhållen elev- och personalgrupp i vården såväl inom som utom skola har slutförts vid Sundbo. Vid Bärby och Hammargården fortsätter försöken med nya vårdformer omfattan­de intensivbehandling av elever vid vård utom skola, särskilda sociala träningsprogram resp. upprättande av behandlingsprogram i samarbete med eleverna.

Viss försöksverksamhet med personalutbildning och ökad samverkan mellan olika personalkategorier har vidare påbörjats vid den nedlagda utskrivningsavdelningen Örestrand i Landskrona. Försöksverksamheten syftar bl. a. till ökad samverkan mellan företrädare för ungdomsvårds­skolor, primärkommuner och landsting i en region.

Många elever vid ungdomsvårdsskolorna har av olika skäl en ofull­ständig UtbUdning. För en sjättedel av nytillkomna elever vid ung­domsvårdsskolorna 1971 har skolproblem uppgivits som en av orsa­kerna till intagningen. Av denna anledning är det angeläget att eleverna vid skolorna kan erbjudas en individualiserad undervisning. Försöks­verksamheten med olika åtgärder för att förbättra undervisningen och möjligheterna till arbetsträning och arbetsprövning främst vid yrkesskolorna bör därför byggas ut ytterligare. För nästa budgetår be­räknas en ökning med 300 000 kr. till totalt 600 COO kr. för detta ända­mål.

Det har under de senaste åren varit en medveten strävan att inom hela ungdomsvårdsskolesektorn bygga ut den öppna vården utanför skolorna och att åstadkomma en ökad samordning mellan skolornas


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7   Socialdepartementet                            170

och kommunernas verksamhet. Sedan år 1965 har det årliga antalet placeringar för vård utom skola fördubblats, samtidigt som elevantalet på skolorna har kunnat minskas. Sedan år 1969 är antalet elever i den öppna vården större än elevantalet inom skolorna. F. n. finns tio ut­skrivningsavdelningar. I genomsnitt 900 elever beräknas komma att vårdas utom skola under budgetåret 1973/74.

Vården vid utskrivningsavdelningarna har i ökad utsträckning kun­nat förläggas utanför dessa på så sätt att elever inte bara placerats i arbete i den öppna marknaden utan även fått bostad utanför skol­organisationen. Eleverna har efter sådana utplaceringar kunnat fortsätta kontakten med personalen vid utskrivningsavdelningarna. Utbyggandet av den öppna vården har medfört att ungdomsvårdsskoleorganisationen har kunnat minskas under senare år. Den nuvarande beläggningssituatio­nen gör det möjligt att minska antalet elevavdelningar vid skolorna med en avdelning.

Antalet ungdomsvårdsskolor utgör f. n. 20, varav 14 för manliga elever och 6 för kvinnliga elever. Antalet elevplatser är ca 720. Ut­vecklingen av elevantalet och vårdtiderna framgår av följande sam­manställning.

1960        1965        1969        1970        1971 Antalet den 31 dec. vårdade elever

inom skola

941

887

727

751

763

utom skola

586

819

904

856

859

Antal placeringar för vård utom

 

 

 

 

 

skola

1 220

1 166

2 357

2 280

2 284

Vårdtidens längd i genomsnitt för

 

 

 

 

 

elever som resp. år utskrivits

 

 

 

 

 

Hela värdtiden, antal dagar

1 003

682

806

820

920

Därav:

 

 

 

 

 

a) Värdtid inom skola

456

359

393

373

394

varav första värdtid

328

246

235

225

212

b) Värdtid utom skola

547

323

413

447

526

Intagningar på grund av narkotikamissbruk är av betydande omfattning. Hos närmare en tredjedel av de år 1971 nyintagna pojkarna och hos när­mare två tredjedelar av flickorna har sådant missbruk angetts som en av orsakerna till omhändertagandet. Alkoholmissbruk som intagningsorsak har angetts till ca 29 % för både pojkar och flickor.

11. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader

1971/72 Utgifti             83 799 386

1972/73 Anslag        91 630 000 1973/74 Förslag        98 358 000

' Anslagen Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader och Ungdomsvårdsskolorna: Vård utom skola.


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 7    Socialdepartementet


171


 

 

 

1972/73

Beräknad ändi

ring

1973/74

 

Social-

Föredra-

 

 

styrelsen

ganden

Personal

 

 

 

 

 

Ledningspersonal

130

+

6

 

_

Värd- och tillsynspersonal

530'/,

+

21

 

-3

Ekonomipersonal

148

+ 13

 

Personal för utbildning och

 

 

 

 

 

sysselsättning

157

-1-

1

 

+ 1

Kontorspersonal

45'/.

+

12

 

-

 

1011

+ 53

 

-2

Anslag

 

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

 

Lönekostnader

60 016 700

+

8 736 300

+ 4 036 300

Sjukvård

160 000

+

21 000

 

______

Reseersättningar

1 053 600

+

161 400

+

11400

Lokalkostnader

8 915 000

+

608 000

+

272 000

Expenser

1 349 600

4-

249 400

+

49 400

Tjänstebilar och bussar

552 000

+

140 000

+

80 000

Därav för anskaffning

(125 000)

( +

12 000) ( +

5 000)

Övriga utgifter för den egentliga

 

 

 

 

 

skolverksamheten

7 048 900

+

920 100

+

530 100

Därav för

 

 

 

 

 

a) inventarier m. m.

(742 000)

( +

74 000) (-1-

37 000)

b) lägerverksamhet

(185 000)

( +

69 000) ( +

13 000)

c) övrigt

(6 121900)

( +

777 100) ( +

480100)

Sjukvård m. m. ät elever

1 426 000

+

143 000

+

100 000

Utgifter för arbetsträning m. m.

2 929 500

+

443 500

+

208 500

Försöksverksamhet med särskilda

 

 

 

 

 

former av undervisning m. m.

300 000

+

508 000

+

300 000

Praktikcentra

110 000

 

 

40 000

Ersättningar till övervakare m. m.

 

 

 

 

 

(ca 950 elever)

540 000

 

_

40 000

Placeringar i enskilda hem

 

 

 

 

 

(ca 500 elever)

6 480 000

+

648 000

+

640 000

Kurser, utbildningsanstalter m. m.

 

 

 

 

 

(ca 250 elever)

941 200

+

652 800

+

650 800

Inackorderingshem (ca 32 elever)

831 900

+

60100

+

60 100

Arbetsmarknadsstyrelsens arbets-

 

 

 

 

 

platser (ca 20 elever)

40 600

10 600

10 600

Vissa bidrag till lOGT-NTO och

 

 

 

 

 

Frälsningsarmén

11 000

 

_

 

Viss försöksverksamhet i samar-

 

 

 

 

 

bete med sjukvårdsförvaltningen

 

 

 

 

 

i Göteborg

174 000

+

35 000

+

20 000

Kutser, konferenser, kontaktverk-

 

 

 

 

 

samhet m. m. för föräldrar

 

 

 

 

 

(enskilda hem) och övervakare

15 000

+

25 000

 

______

Arvoden till viss konsultpersonal

 

 

 

 

 

vid eftervärdsexpeditionerna

 

 

 

 

 

i Stockholm och Malmö

40 000

+

4 000

40 000

Kuratorsverksamhet i utlandet

200 000

+

300 000

-

200 000

Summa utgifter

93 135 000

+ 13 645 000

+ 6 628 000

Inkomster

 

 

 

 

 

Uppbördsmedel

1 505 000

120 000

100 000

Nettoutgift

91 630 000

+ 13 765 000

+ 6 728 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     172

Socialstyrelsen

1.         Löne- och prisomräkning 6 803 000 kr.

2.    O-alternativet, som innebär en minskning av personalen med ett 70-tal tjänster, skulle medföra att 28 vårdartjänster för den s. k. tillsyns­jouren dras in. Vidare beräknas alternativet medföra indragning av 21 vårdartjänster vid skolornas specialavdelningar, 11 vårdartjänster avsedda för försöksverksamhet, 6 tjänster för ny avdelning vid Folåsa skolhem, 2 folkskollärartjänster samt 5 arvodesbefattningar som studie­rektorer. En minskning av personalen får som konsekvens bl. a. en sänkning av vårdstandarden genom ökad inlåsning av eleverna nattetid på specialavdelningar, ett stopp i pågående utvecklingsarbete, en större osäkerhet för personalen samt en eftersläpning i förhållande till andra vårdformer för ungdom.

3.    I stället för nuvarande konstruktion med arvodesanställd överläkare och bitr. överläkare i A 30 vid Bärby, Fagared och Råby yrkesskolor, vilken försvårar rekrytering av befattningshavare, bör tjänster som överläkare i SKB 3 inrättas vid dessa skolor. ( + 32 000 kr.)

4.    Psykologtjänster bör efter hand inrättas vid samtliga ungdoms­vårdsskolor. Tjänster föreslås vid Forsane och Sundbo yrkesskolor samt vid Eknäs skolhem. Vid Ryagårdens yrkesskola finns en tjänst som psykolog. Skolans nuvarande funktion som specialskola samt dess storlek kräver även en tjänst som biträdande psykolog. ( + 355 000 kr.)

5.    Samtliga ungdomsvårdsskolor bör ha tillgång till fritidsassistent. Erfarenheterna av de redan fungerande fritidsassistenterna visar, att de­ras verksamhet väsentligt Ökar skolornas möjligheter att åstadkomma en aktiv och meningsfull fritid för eleverna. En tjänst föreslås vid var­dera Sundbo yrkesskola och Östra Spångs skolhem. ( + 142 000 kr.)

6.    Elevernas ökade behov av hälso- och sjukvård aktualiserar sjuk­skötersketjänster på ytterligare ett antal skolor. I denna etapp föreslås tjänster vid Brättegården, Bärby och Gräskärr. ( + 180 000 kr.)

7.    För två nya utskrivningsavdelningar eller annan förstärkning av vård utom skola erfordras medel motsvarande 8 nya vårdartjänster. ( + 514 000 kr.)

8.    Övertillsynsmännen bör — beroende på skolans storlek — helt eller delvis frigöras från schemabunden tillsynstjänst för att kunna av­lasta rektor vissa personaladministrativa och samordnande uppgifter. Tjänster som vårdare föreslås vid Bärby, Fagared, Lövsta och Sundbo. ( + 260 000 kr.)

9.    För fortsatt genomförande av den tidigare antagna principen att i görligaste mån undvika inlåsning av elever nattetid på specialavdel­ningar krävs ytterligare 8 vårdartjänster. ( + 520 000 kr.)

10.  För att möjliggöra en etappvis övergång till intagningar av ele­
ver efter närhetsprincipen  erfordras  viss personalförstärkning  för  att


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     173

vid behov kunna omdisponera någon av skolornas öppna avdelningar tUl specialavdelning. ( + 265 000 kr.)

11.   Till Lövsta skolhems nya teknikverkstad behövs en tjänst som utbildningsassistent. ( + 70 000 kr.)

12.   Vid Stigby yrkesskola behövs en tjänst som maskinist för skötsel av värmeanläggning m. m. samt för underhållsarbeten och transporter. ( + 51 000 kr.)

13.   Kvalificerad personal bör avlastas rutinbetonat skrivarbete. För uppgifter sammanhängande med personaladministration, ekonomi och betjäning av telefonväxlar, för sekreteraruppgifter m. m. är det i hög grad angeläget med ett tillskott av skrivpersonal; 12 kontorsbiträden behövs. ( + 564 000 kr.)

14.   Då arbetsuppgifterna för ekonomibiträden har ökat bl. a. genom tiUkomsten av nya kontors- och skollokaler behövs en förstärkning av ekonomipersonalen vid 11 skolor med 9 ekonomibiträden och 1 ko­kerska. ( + 480 000 kr.)

15.   För rehabilitering och för bibehållande i anställning av partiellt arbetsföra befattningshavare inom skolorganisationen erfordras sär­skilda medel. (+1 000 000 kr.)

16.   Nya tjänster medför ökade sjukvårdskostnader. ( + 5 000 kr.)

17.   Överflyttning av medel för underlättande av föräldrars besök på skolorna till anslagsposten Kurser, konferenser, kontaktverksamhet m. m. för föräldrar och övervakare medför en minskning med 10 000 kr. Nya tjänster medför ökade rese- och traktamentskostnader med 46 000 kr. För omskolning av handikappad personal beräknas till resor och traktamenten 20 000 kr. ( + 56 000 kr.)

18.   Kostnader för ökat lokalinnehav beräknas till 302 000 kr. Nya utskrivningsavdelningar eller annan förstärkning av värden utom sko­la beräknas medföra ytterligare lokalkostnader med 64 000 kr. ( + 366 000 kr.)

19.   För utökning av telefonväxlar vid två skolor beräknas 45 000 kr. För snabbtelefonanläggningar behövs ytterligare 20 000 kr. Nya tjänster medför ökade telefon- och annonskostnader med 84 000 kr. Nya ut­skrivningsavdelningar beräknas medföra ökade kostnader för telefon m. m. med 5 000 kr. Ökade kontakter med barnavårdsnämnder, polis, föräldrar m. fl. beräknas medföra ökade telefonkostnader med 35 000 kr. För inköp av facklitteratur äskas ytterligare 5 000 kr. (+194 000 kr.)

20.   För fortsatt utvidgning av försöken med förhyrning av bUar er­fordras 85 000 kr. ( + 85 000 kr.)

21.   Utökad lägerverksamhet medför ökade kostnader med 50 000 kr. Nya utskrivningsavdelningar eller motsvarande beräknas medföra öka­de kostnader med 70 000 kr. Bortlämning av tvätt för Fagareds yrkes­skola beräknas medföra en ökning på denna anslagspost med 20 000 kr. Höjning av arbetspremier till elever förorsakar en merkostnad av 75 000 kr. ( + 215 000 kr.)


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     174

22.   För inköp av foder och djur behövs ytterligare 15 000 kr. Ytter­ligare 136 000 kr. behövs för höjning av arbetspremier till elever. ( + 151 000 kr.)

23.   Styrelsen förordar en ytterligare utbyggd försöksverksamhet med särskilda former av undervisning m. m. För detta ändamål behövs yt­terligare 5 speciallärare och 4 studierektorer. ( + 508 000 kr.)

24.   Ökat antal placeringar på kurser, utbildningsanstalter m. m. med­för ökade kostnader. ( + 558 800 kr.)

25.   Genom uppsägning av avtalet med inackorderingshemmet i Möln­dal har kostnaderna för inackorderingshem minskat med 44 900 kr. (—44 900 kr.)

26.   Kostnaderna för elever på arbetsmarknadsstyrelsens arbetsplatser beräknas minska med 10 600 kr. (—10 600 kr.)

 

27.    Intensifiering och utökning av verksamheten med kurser etc. för föräldrar och övervakare beräknas medföra ytterligare kostnader med 15 000 kr. Överflyttning från reseanslaget av medel till under­lättande av föräldrars besök på skolorna medför ökning med 10 000 kr. ( + 25 000 kr.)

28.    Utökad kuratorsverksamhet i utlandet beräknas medföra ytterli­gare kostnader med 300 000 kr. ( + 300 000 kr.)

29.    Inkomsterna av arbetsdriften beräknas minska med 20 000 kr. Ersättning för elektrisk energi, hyror och tvätt m. m. beräknas minska med 100 000 kr. (—120 000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag en höjning av an­slaget för ungdomsvårdsskolorna med 6 728 000 kr. till 98 358 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för en tjänst som förman vid Gräskärr samt för rehabilitering och bibehållande i anställning av partiellt arbets­föra.

Försöksverksamheten med individuellt utformade metoder för under­visning samt arbetsprövning och arbetsträning, i första hand vid yrkes­skolorna, bör byggas ut ytterligare. För nästa budgetår har jag beräknat 600 000 kr. för sådan verksamhet vid minst sex skolor, vilket innebal­en fördubbling i förhållande till innevarande budgetår.

Försöken med förhyrning av tjänstebilar bör fortsätta med en bil vid var och en av de sju största skolorna samt därutöver påbörjas vid yt­terligare två skolor. Jag har för detta ändamål under anslagsposten Tjänstebilar och bussar beräknat 150 000 kr. Jag har vidare under denna post beräknat 130 000 kr. till anskaffning av nya fordon.

För engångsanskaffning under anslagsposten Expenser beräknas 60 000 kr. till snabbtelefoner, 20 000 kr. till telefonväxel och 10 000 kr. till facklitteratur. Kostnaden för arbetsledning och expenser för praktik­centra vid ungdomsvårdsskolor beräknar jag till 70 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     175

Under anslagsposterna Övriga utgifter för den egentliga skolverksam­heten och Utgifter för arbetsträning m. m. har jag beräknat 153 000 kr. till höjning av arbetspremier tUl elever.

Som jag nämnt 1 inledningen till detta avsnitt gör den nuvarande be­läggningssituationen det möjligt att minska antalet elevavdelningar vid skolorna med en avdelning. Medel till kuratorsverksamhet i utlandet har för nästa budgetår beräknats under socialstyrelsens anslag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att   tUl   Ungdomsvårdsskolorna:   Driftkostnader  för  budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 98 358 000 kr.

I 2. Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventarier m. ni.

1971/72 Utgift                    452 351                   Reservation                     1352 473

1972/73 Anslag                       1 000

1973/74 Förslag                       1 000

Från anslaget bekostas inventarier i samband med nybyggnad eller större ombyggnad vid ungdomsvårdsskolorna. Vidare bekostas anskaff­ning av undervisningsmateriel och andra skolinventarier i anslutning till anordnande av grundskoleundervisning vid vissa skolor m. m.

Socialstyrelsen

Medelsbehovet framgår av följande sammanställning.

Ingående reservaUon 1.7.1972                                                                     1 352 472

Anslag  1972/73                                                                                                  1 000

Disponibelt 1972/73                                                                                     1353 472

Beräknade utbetalningar 1972/73                                                                 1 353 472

Beräknad utgående reservation 30.6.1973                                                                O

Beräknade utbetalningar 1973/ 74                                                                1 256 000

Anslagsbehov 1973 / 74                                                                              1 256 000

Kostnaderna för inventarier till ett antal byggnadsobjekt uppskattas till 406 000 kr.

Under budgetåret 1970/71 påbörjades vid yrkesskolorna en omänd-ring av arbetsdriften till arbetsprövning, arbetsträning och undervisning. Styrelsen beräknar medelsbehovet under budgetåret 1973/74 för fort­satt omändring av arbetsdriften till 800 000 kr., varav till undervis­ningsmateriel 300 000 kr. och till anskaffning av maskiner m. m. 500 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     176

För fortsatt upprustning av uthyrningsmm till personal och för att anordna dag- och vilrum för personal behövs 50 000 kr.

Föredraganden

Med hänsyn till befintlig reservation på anslaget samt med beaktande av antalet färdigställda byggnadsobjekt vid ungdomsvårdsskolorna bör anslaget för budgetåret 1973/74 endast föras upp med ett formellt be­lopp.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventa­rier ni. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

I 3. Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning

1971/72 Utgift                    429 091                  Reservation                           83 294

1972/73 Anslag                  608 000

1973/74 Förslag                 608 000

Från anslaget bekostas viss utbildning av personal vid ungdomsvårds­skolorna, däribland den grundutbUdning som nyanställd vårdpersonal skall genomgå.

Socialstyrelsen

Medelsbehovet framgår av följande sammanställning.

Ingående reservation 1.7.1972                                                                          16 601

Anslag 1972/73                                                                                                608 000

Disponibelt 1972/73                                                                                        684 600

Beräknade utbetalningar 1972 / 73                                                                  650 000

Beräknad utgående reservation 30.6.1973                                                         34 600

Beräknade utbetalningar 1973/74                                                                    851 825

Anslagsbehov 1973/74   (avrundat)                                                             820 000

För kursverksamheten har medel beräknats för kompletterande ut­bildning för vårdare som skall delta i vårdutbildningsnämndens gemen­samma kurser för vårdar- och vaktpersonal inom ungdoms-, nykterhets-och kriminalvården. För övrig personal planeras ett flertal fortbildnings­kurser i fråga om bl. a. behandlingsmetodik, institutionsmiljö och ad­ministrativa rutiner. En utökning med en femdagarskurs föreslås.

Skolornas personal bör även ges möjlighet att delta i kurser anord-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     177

nade av skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, RFSU m. fl. För ändamålet beräknar styrelsen 40 000 kr.

Kostnaderna beräknas tUl ca 544 000 kr. för internatkurser och 84 000 kr. för intern utbildning av personal vid skolorna. För under­visningsmateriel beräknas 25 000 kr., för arvode till kursledare m. m. 100 000 kr. och för förlorad arbetsförtjänst till styrelserepresentanter och konsulter 20 000 kr. Socialstyrelsen har i sin anslagsberäkning ut­gått från att Bistagården tills vidare får utnyttjas som kursgård.

O-alternativet innebär en minskning av anslaget med 32 000 kr. Ned­skärningen skulle göras genom att minska kursprograminet med två femdagarskurser.

Föredraganden

För kursverksamheten under nästa budgetår beräknar jag anslaget till oförändrat 608 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till   Ungdomsvårdsskolorna:  PersonalutbUdning  för  budget­året 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 608 000 kr.

I 4. Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar ni. fl.

1971/72 Utgift                    457 970

1972/73 Anslag                  550 000

1973/74 Förslag                  600 000

Från anslaget utbetalas ersättning för skador som vållats av personer intagna på ungdomsvårdsskolor, aUmänna vårdanstalter för alkohol­missbrukare, fångvårdsanstalter m.m. Ersättning utgår för skada som orsakats av intagen som avvikit från anstalten eller som lämnat denna som frigångare eller efter permission. Ersättning utgår också för skada vållad av ungdomsvårdsskoleelev som vårdas utom skola- samt av al-kolholmissbrukare som intagits på allmän vårdanstalt men bor på in­ackorderingshem eller åtnjuter famUjevård.

Socialstyrelsen

Är 1968 inkom till socialstyrelsen ca 950 ärenden, 1969 ca 1 030, 1970 ca 1 300 och 1971 ca 1 400 ärenden. Styrelsen föreslår att ansla­get med hänsyn riil väntad ökad belastning höjs till 600 000 kr.

Föredraganden

Med hänsyn tiU ökningen av antalet ärenden i förhållande till tidigare år och en beräknad ökad anslagsbelastning bör anslaget för nästa bud­getår tas upp med 600 000 kr.

12    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr I. BU. 7


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    178

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.

I 5. Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårds-lagarna m. m.

1971/72 Utgift              28 897 027

1972/73 Anslag        27 000 000 1973/74 Förslag       32 000 000

Från anslaget utgår gottgörelse ät kommunerna dels enligt social­hjälps- och barnavårdslagarna för viss vård som meddelats huvud­sakligen icke svenska medborgare, dels enligt särskilda åtaganden av staten för understöd åt renskötande samer. Ersättningen utbetalas till kommunerna genom länsstyrelserna. Från anslaget bestrids även kost­nader för sjuka och socialt handikappade flyktingar m. m., ersättningar för kommunernas kostnader för vissa kategorier zigenare, vissa flyk­tingar som inte kan försörja sig själva samt för utlandssvenskar som återvänder till Sverige. Dessa ersättningar betalas av socialstyrelsen. Även socialstyrelsens kostnader för försöksverksamhet, innefattande utgiven ersättning för sociala stödåtgärder till utomnordiska socialt handikappade zigenare som med stöd av Kungl, Maj:ts beslut över­förs till landet, bestrids från detta anslag. Slutligen bestrids kostna­derna för understöd, som utrikesdepartementets understödsnämnd be­viljar nödställda svenskar i utlandet.

Socialstyrelsen. Med hänsyn till den ökade belastningen på anslaget samt kostnader till följd av försöksverksamhet med sociala stödåtgärder i syfte att underlätta utomnordiska zigenares anpassning beräknar sty­relsen kostnaderna för ekonomiskt bistånd till flyktingar och zigenare m. m. under budgetåret 1973/74 till 8 250 000 kr.

Utrikesdepartementet beräknar kostnaderna för understöd till nöd­ställda svenskar i utlandet till 750 000 kr.

Departementschefen

Under år 1970 utbetalades ersättningar till kommunerna för social­hjälp och barnavård åt uUändska medborgare med ca 21 milj. kr. för ca 11 000 personer, varav ca 8 200 var frän de nordiska länderna. För hjälp till flyktingar utbetalades under budgetåret 1971/72 ca 5 milj kr. Ersättningarna till kommuner för understöd till zigenare utgjorde un­der samma budgetår ca 1 206 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                    179

Under de senaste åren har ett hundratal svenska medborgare bosatta på utrikes ort fått understöd från detta anslag. Kostnaderna för budget­året 1971/72 uppgick till ca 737 000 kr.

Anslaget bör med hänsyn till belastningen under budgetåret 1971/72 samt beräknade ökade utbetalningar till kommunerna föras upp med 32 milj. kr. för nästa budgetår. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 32 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7   Socialdepartementet                                    180

J NYKTERHETSVÄRD M. M.

Nykterhetsvårdens anstaltsutredning har nyligen lämnat ett betän­kande (Ds S 1972: 9) angående platsbehovet vid allmänna vårdanstal­ter. Utredningen har haft i uppdrag att avge förslag till åtgärder för att anpassa antalet platser vid de allmänna anstalterna till det beräknade behovet.

Jag vill här kortfattat redogöra för utredningens undersökningar och ställningstaganden. Utvecklingen inom nykterhetsvården kännetecknas av en successiv utbyggnad och ökad användning av öppna och frivilliga vårdformer och en minskning av tvångsåtgärderna. Antalet personer, med vilka nykterhetsnämnderna tagit befattning, har de senaste åren minskat successivt. Är 1971 behandlade nämnderna ca 66 000 ärenden, vilket innebär en minskning med ca 25 % i förhållande till är 1961. Ingripande med tvångsåtgärder har från år 1961 till år 1971 minskat med 46 %.

Samtidigt har resurserna för behandling i öppen och halvöppen vård ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden. Alkoholpoliklinikerna har ökat från ca 60 till ca 135. Platsema vid inackorderingshem har ökat från omkring 200 år 1961 till ca 1 300 år 1972. Vid de enskilda anstalterna, som drivs av kommuner eller stiftelser, har antalet platser ökat från omkring 350 år 1962 Ull 838 år 1972. Under samma tid har platsantalet vid de s. k. erkända anstalterna minskat från 1 650 till 1 452 och vid de statliga anstalterna från 478 till 366.

Vid de enskUda anstalterna var under år 1971 i genomsnitt 770 av ca 800 platser belagda. Vid de erkända anstalterna var samma år den ge-nomsnitdiga beläggningen 1 195 platser av ca 1 470 och vid de statliga anstalterna var beläggningen 318 platser av ca 480. Antalet vårddagar vid samtliga allmänna vårdanstalter har minskat med omkring 21 % från år 1962 tUl år 1971, vilket vid full beläggning motsvarar 410 platser. An­talet vårdplatser har under samma tid minskat med drygt 200 eller ca 10%.

Utredningen har undersökt beläggningen vid vårdanstalterna, patien­ternas hemorter och ålderssammansättningen. Undersökningarna beträf­fande de allmänna anstalterna har gjorts som tvärsnittsundersökningar vid fyra tillfällen under åren 1971 och 1972. Jämförelse har också gjorts med en liknande undersökning som i november 1964 gjordes av 1964 års nykterhetsvårdsundersökning. Beläggningen vid de allmänna anstal­terna varierar mellan 76 % och 81 % vid de fyra tillfällena. Antalet in­skrivna var 3 242 den 1 september 1972. I november 1964 var motsva-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     181

rande antal 4 224, vilket betyder en minskning med onUiring 23 %. An­talet kvinnor på aUmänna vårdanstalter är lågt och utgör endast ca 4 % av samtliga inskrivna. Andelen patienter som frivilligt vistas på allmänna vårdanstalter hade ökat med ca 18 % sedan år 1964. Andelen tvångs­intagna hade i motsvarande mån minskat. I fråga om boendeorten för dem som vistas på allmänna vårdanstalter visar undersökningarna att ca 30 % av patienterna kommer från de tre största kommunerna. Des­sa kommuner har ca 18 % av landets befolkning.

Beläggningen vid de av kommuner och stiftelser drivna enskilda vård­anstalterna är hög, omkring 90 %. Vid undersökningstillfället den 1 mars 1972 fanns vid de enskilda vårdanstalterna 749 patienter inskrivna. Beträffande boendeorten för dem som vistas vid enskUda anstalter visar undersökningarna att ca 37 % kommer från de tre största kommu­nema.

Utredningen redovisar i sitt betänkande vissa allmänna ställningsta­ganden. Behandlingen av alkoholmissbrukare bör grundas på en helhets­syn. Utredningen förutsätter också att vårdinsatserna i allt större ut­sträckning kommer att bygga på frivUlighet. Samtidig vård av tvångs­intagna och frivilliga är numera inte något problem. Den påbörjade för­söksverksamheten med gemensam vård av män och kvinnor bör fort­sätta.

Utredningens undersökningar visar att patienterna i många fall kom­mer till vårdanstalter som är belägna relativt långt från hemorten, vilket ofta torde bero på den differentiering av patienterna —■ huvudsakligen grundad på skillnader i behandlingsmöjligheter •— som görs mellan vård­anstalterna. Enligt utredningen bör man i fortsättningen sträva efter att bereda patienterna vård så nära hemorten som möjligt, helst inom det sjukvårdsområde vederbörande tillhör. Som vårdanstalterna nu är beläg­na är det inte möjligt att konsekvent tillämpa denna närhetsprincip. En strikt tUlämpning härav skulle innebära att man måste uppföra flera nya vårdanstalter. Med hänsyn härtill och till att socialutredningen har till uppgift att ta upp frågan om den funktion och ställning som bör tUlkom-ma vårdanstalterna, anser utredningen det rimligt att så långt möjligt söka tillgodose behovet av platser vid de allmänna vårdanstalterna ge­nom att utnyttja det befintliga anstaltsbeståndet.

Utredningen utgår i betänkandet från ett under de närmaste åren något minskat behov av vårdplatser jämfört med det senaste året. Ett be­hov av omkring 2 500 vårdplatser beräknas vid allmänna och enskilda vårdanstalter, varav 350 platser vid statliga anstalter, omkring 1 150 platser vid erkända och 1 000 vid enskilda vårdanstalter. Detta innebär med utgångspunkt från platsantalet den 1 juli 1972 en minskning av platserna vid de erkända vårdanstalterna med omkring 300 och en ök­ning vid de enskilda med omkring 150. Förändringarna torde i huvudsak kunna genomföras under budgetåren 1973/74 och 1974/75.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


182


För att bättre kunna tillämpa närhetsprincipen föreslår utredningen att landet indelas i sju regionala upptagningsområden, inom.vilka behovet av vårdplatser vid erkända och enskilda vårdanstalter i princip skall till­godoses.

Utredningen har nyligen fått tUläggsdirektiv om undersökning av platsbehovet vid inackorderingshemmen m. m.

Anstaltsutredningens förslag är f. n. föremål för remissbehandling. Jag får därför senare tillfälle att närmare ta ställning till de förslag som utredningen lagt fram beträffande olika vårdanstalter. I detta sam­manhang vill jag också erinra om att statens förhandlingsnämnd har fått i uppdrag att ta upp förhandlingar med Jämtlands läns landsting om viss utökning av platsantalet vid den vid Östersund—Frösö sjukhus an­ordnade vårdanstalten.

De senaste årens utveckling samt min beräkning för innevarande och nästa budgetår av antalet platser vid vårdanstalter och inackorderings­hem för alkoholmissbrukare samt inackorderings- och behandlingshem för narkotikamissbrukare framgår av följande sammanställning.

 

 

Allmänna värdanstalter

EnskUda

Inackorde-

 

 

 

vårdan-

rings- och

 

Statliga     Erkända

Summa

stalter

behand­lingshem

Antal platser

 

 

 

 

1 juli år

 

 

 

 

1970

473          1444

1917

761

980

1971

466         1 468

1934

829

1 158

1972

366         1 452

1 818

838

1 339

Beräknad förändring

 

 

 

 

1972/73

—21         — 28

— 49

+  30

-f280

1973/74

—        —204

—204

+ 119

+  50

Utbyggnaden av de öppna och frivilliga vårdformernas resurser bör fortsätta. För statsbidrag till nykterhetsnämndernas verksamhet beräk­nas nästa budgetår en ökning med 9 milj. kr. tiU 105 mUj. kr. F. n. läm­nas bidrag till Länkrörelsen och organisationer för stöd och hjälp åt lä­kemedelsmissbrukare. Möjlighet bör även ges att lämna bidrag till andra organisationer som gör insatser för rehabiUtering av narkotika- och al­koholskadade personer. För dessa ändamål beräknar jag en anslagsök­ning med 600 000 kr. för nästa budgetår. Till driften av erkända och en­skUda anstalter utgår för innevarande budgetår garanti- och beläggnings­bidrag med sammanlagt högst 86 kr. per dag. I det följande kommer jag att förorda att driftbidragen nästa budgetår höjs med 8 kr. samt att särskilda medel beräknas för upprustning av inventarier vid vårdanstal­ter.

För vissa byggnadsarbeten vid allmänna och enskilda vårdanstalter be-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     183

räknar jag ett medelsbehov på sammanlagt ca 4,6 milj. kr. för nästa budgetår.

I bekämpandet av den illegala narkotikahanteringen är olika samhälls­organ verksamma. Myndigheternas insatser samordnas bl. a. genom kon­takterna inom det av regeringen tillsatta samarbetsorganet för bekäm­pande av narkotikamissbruket, SBN. Åtgärder mot narkotikamissbruket sätts in både inom landet och i internationella sammanhang.

Det internationella arbetet på att kontrollera de beroendeframkallan­de medlen är av stor betydelse inte minst för att vi skall kunna bekäm­pa de nationeUa problemen på området. Sverige har under hösten 1972 ratificerat ändringar i 1961 års allmänna narkotikakonvention samt 1971 års konvention om psykotropa ämnen, båda utarbetade inom Förenta nationerna och tillkomna efter svenska initiativ. Ändringarna i narko­tikakonventionen avser att stärka den internationella kontrollen av så­dana medel som opium, morfin och heroin. Den nya konventionen om psykotropa ämnen avser att vidga den internationella narkotikakontrol­len till att omfatta bl. a. centralstimulerande medel.

Den illegala införseln av narkotika över landets gränser är alltjämt omfattande och sker i första hand genoiu yrkesmässig, internationellt organiserad smuggling. I tullverkets åtgärder har därför stor vikt lagts vid det internationella samarbetet. På svenskt initiativ har förutsätt­ningar skapats för ett operativt samarbete mellan tullmyndigheterna i de europeiska länderna. Med Förbundsrepubliken Tyskland har under år

1972    slutits ett avtal om bl. a. direkt samarbete mot narkotikasmuggling. Mellan de nordiska länderna har hösten 1972 träffats överenskommelse om gemensam ledning av vissa smugglingsbekämpande aktioner. På finskt  initiativ pågår förberedelser för en  tullkonferens  under våren

1973    mellan samtliga östersjöländer med huvudvikt lagd på gemen­samma åtgärder mot smuggling.

Polisens narkotikabekämpande resurser har under 1972 mer än tidi­gare satts in mot den stora, intemationellt organiserade narkotikahan­deln på Sverige. Insatserna har lett till omfattande beslag av främst centralstimulerande medel och cannabis. Vittförgrenade försäljningsli­gor i Sverige har avslöjats och lagförts. Under senare hälften av år 1972 har narkotikaspaningarna samordnats med främst den västtyska, hol­ländska och italienska polisen, varigenom ett 15-tal narkotikae.xportö-rer på Sverige kunnat gripas.

Socialstyrelsen deltar också kontinuerligt i det internationella samar­betet på narkotikaområdet.

Socialstyrelsen har sedan 1969 en särskild sektion avdelad för hand­läggning av narkotikafrågor och genom resursförstärkningar har arbetet kunnat intensifieras och breddas. Socialstyrelsen håller sålunda fortlö­pande kontakt med de för vården ansvariga huvudmännen och dem som är verksamma på fältet. Under år 1972 har överläggningar hållits med


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     184

representanter för sjuk- och socialvården samt polismyndigheterna i Malmö, Stockholm och Göteborg. Socialstyrelsen har vidare återkom­mande kontakter med fritids- och ungdomsledare, skolkuratorer och andra yrkeskategorier som arbetar med ungdomar.

Även om det är svårt att ge en mera exakt kvantitativ bedömning av missbrukssituationen anser socialstyrelsen att det inte finns några tecken som tyder på någon större ökning av narkotikamissbruket. Sty­relsen grundar denna bedömning på de angivna kontakterna, uttalanden om missbrukets omfattning från representanter för huvudmännen vid styrelsens överläggningar i storstäderna samt på de frekvensstudier som redovisats under det senaste året.

Vården av narkotikamissbmkare erbjuder flera svåra problem. På grundval av en omfattande inventering av erfarenheter och resultat av det praktiska vårdarbetet har socialstyrelsen utarbetat en vägledande in­formation beträffande narkomanvårdens utformning som inom kort kommer att redovisas. Enligt av riksdagen antagna riktlinjer skall vården av narkotikamissbrukare ordnas inom ramen för landstingens sjukvår­dande och kommunernas socialvårdande verksamhet. För vissa vård­former — vårdcentral, behandlingshem och inackorderingshem — utgår statsbidrag. Den vanliga vårdorganisationen utnyttjas också i hög grad för narkotikamissbmkare.

Mellan myndigheter och organisationer förekommer ett nära sam­arbete för att bekämpa narkotikamissbruket. Bl. a. utgår från anslaget Bidrag till Länkrörelsen m. m. bidrag till sammanslutningar för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare samt till konvalescensvård för narkotika­missbrukare.

Jag vill också erinra om att riksdagen under år 1972 ställt 5 milj. kr. till förfogande för ett upplysningsarbete under en tvåårsperiod rörande alkohol- och narkotikaproblem, förankrat i den verksamhet som bedrivs av folkrörelser och ungdomsorganisationer.

Jag beräknar i det följande ökade medelsanvisningar med närmare 4 milj. kr. för statsbidrag till såväl den av samhället som den av organisa­tioner bedrivna vården av narkotikamissbrukare.

Som anges under anslaget M 3 förordar jag att 200 000 kr. tUlförs FN:s narkotikafond även under nästa budgetår. Försöksverksamhet med frivillig vård av narkotikamissbrukare på ungdomsvårdsskolor förbereds vid några institutioner. För socialkurativ verksamhet på vissa turistor­ter, främst med hänsyn till narkotikafaran, beräknas under socialstyrel­sens anslag 220 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


185


J 1. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


29 061951 25 688 000 24 235 000


F. n. finns fyra statliga vårdanstalter, nämligen Gudhem, Runnagården med vårdavdelningen Brotorp, Venngarn samt vårdanstalten vid Öster-sund-Frösö sjukhus. Anstalterna har sammanlagt 316 platser.

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring

1973/74

 

Social-

Departements-

 

 

styrelsen

chefen

Personal

 

 

 

Värdledning

28

-   4

-   5

Vårdpersonal

132

- 37

- 38

Arbetsledarpersonal

47

- 11

- 11

Ekonomipersonal

45

- 11

- 11

Övrig personal

29

-   6

-   7

 

281

- 69

-72

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

14 154 000

-    709 000

-    984 000

Sjukvård

21000

+      13 000

+      13 000

Reseersättningar

134 000

-      36 000

-      36 000

Lokalkostnader

3 726 000

-    659 000

-    755 000

Expenser

333 000

-      30 000

-      60 000

Övriga utgifter

3 100 000

-    288 000

-    431 000

Hälso- och sjuk-

 

 

 

vård för intagna

820 000

-    100 000

-    100 000

Värdanstalten vid

 

 

 

Frösö sjukhus

2 800 000

+    400 000

+ 1 500 000

Särskild värdavdel-

 

 

 

ning vid sjukhus

600 000

-

-    600 000

 

25 688 000

- 1 409 000

- 1 453 000

Inkomster vid vårdanstalterna, som redovisas på driftbudgetens in­komstsida, beräknas till 0,4 milj. kr. (1972/73 0,5 milj. kr.).

Socialstyrelsen

1.    Löne- och prisomräkning m. m. — 2 106 000 kr.

2.    O-alternativet innebär enligt styrelsen en minskning av anslaget med ca 1,2 milj. kr. Anslagsminskningen medför bl. a. en minskning med 35 vårdplatser och minst elva tjänster.

3.    Vårdledningen vid Gudhem och Runnagården behöver förstärkas med vardera en tjänst som assistent. Personalen bör vidare utökas med en vårdare vid Brotorp och ett kontorsbiträde vid Gudhem. Medel före­slås också för att anlita tillfällig skrivhjälp vid samtliga anstalter samt för rehabilitering av partiellt arbetsför personal. (+ 575 000 kr.)


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     186

4.    Omkostnaderna beräknas på grund av utvidgad verksamhet öka med 122 000 kr.

5.    Genom Svartsjöanstaltens nedläggning under budgetåret 1972/73 minskar antalet tjänster med 73, varav 6 för vårdledning, 38 för vård­personal, 11 för arbetsledarpersonal, 11 för ekonomipersonal samt 7 för övrig personal.

Departementschefen

Genom att Svartsjö upphör som anstalt för alkoholmissbrukare be­räknas antalet tjänster under detta anslag minska med 73 jämfört med innevarande budgetår.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 24 235 000 kr.

Jag har därvid bl. a. räknat medel för en viss ökning av antalet platser vid den till Östersund-Frösö sjukhus förlagda vårdanstalten samt för en assistenttjänst vid Gudhem och 180 000 kr. för tillfäUig per­sonalförstärkning vid samtliga anstalter. Den vid sjukhus planerade sär­skilda vårdavdelningen behöver inte komma till stånd.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkost­nader för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 24 235 000 kr.

J 2. Statens vårdanstalter för alkoholmissbmkare: Utrustning ni. m.

1971/72 Utgift                    118 086                  Reservation                        313 870

1972/73 Anslag                   400 000

1973/74 Förslag                  350 000

Från anslaget bekostas inventarier i samband med ny-, till- och om­byggnadsarbeten samt upprustning av arbetsdriften vid vårdanstal­terna.

Socialstyrelsen

Under budgetåret 1972/73 beräknas 625 000 kr. gå åt för inköp av inventarier m. m. och 87 000 kr. för rationalisering av köks- och städ-funktioner vid anstalterna.

För budgetåret 1973/74 beräknas ca 250 000 kr. för inventarier samt 100 000 kr. till anstalternas arbetsdrift.

Departementschefen

Jag beräknar anslagsbehovet nästa budgetår för utrustning m. m. vid Gudhem, Runnagården med vårdavdelningen Brotorp samt Venngarn till 350 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     187

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning in. in. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kr.

J 3. Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmiss­brukare m. ni.

1971/72 Utgift                 3 938 200                   Reservation                     7 539121

1972/73 Anslag                  250 000

1973/74 Förslag                  100 000

Från anslaget utgår bidrag för att anordna erkänd eller enskild vård­anstalt eller inackorderingshem för alkoholmissbrukare samt tiU s. k. övergångshem. Bidrag utgår också för att anordna behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare. Bidrag utgår med högst 18 000 kr. per plats. Bidraget får som regel inte överstiga vad som tUlskjuts från annat håll. Bidragsbestämmelserna för erkända och en­skilda vårdanstalter samt för inackorderingshem för alkoholmissbrukare återfinns i kungörelsen (1957: 144) om statsbidrag till anordnande av vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. (ändrad senast 1970: 123). För anordningsbidrag till behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare gäller bestämmelserna i brev den 19 maj 1972 avseende anslag för budgetåret 1972/73 till nykterhetsvärd m. m.

Socialstyrelsen

Styrelsen föreslår att bidragsbestämmelserna ändras så, att fr. o. ni. budgetåret 1973/74 statsbidrag kan utgå med högst 20 000 kr. eller, om särskilda skäl föreligger, med högst 30 000 kr. per plats.

På grundval av detta förslag beräknas medelsbehovet 1973/74 för 200 nya platser vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare samt vid behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare till 5 milj. kr.

Departementschefen

I inledningen till detta avsnitt har jag redogjort för platssituationen vid vårdanstalter, inackorderingshem och behandlingshem. Som framgår av denna redogörelse beräknas sammanlagt ca 280 platser tUlkomma vid sådana hem under innevarande budgetår. Vad gäller hemmen för narkotikamissbrukare beräknar jag för nästa budgetår medel för att an­ordna ytterligare 50 nya platser vid inackorderingshem och behandlings­hem. För ändamålet behövs 900 000 kr. Med hänsyn till den betydande reservation som finns på anslaget beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till  100 000 kr. Vid anslagsberäkningen har jag utgått från


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    188

gällande bestämmelser, enligt vilka statsbidrag kan beviljas med högst 18 000 kr. per plats.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen

att till Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alko­holmissbrukare m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett re­servationsanslag av 100 000 kr.

J 4. Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmiss­brukare m. m.

1971/72 Utgift              78 218 516

1972/73 Anslag        89 200 000 1973/74 Förslag       98 900 000

Från anslaget utgår bidrag tUl driftkostnader vid erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare, vid inackorderingshem för alko­holmissbrukare samt vid behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare. Bidrag till vårdanstalter utgår med vissa maximi­belopp i form av dels garantibidrag (per dag och vårdplats), dels bc-läggningsbidrag (för dag och vårdad person). Om särskilda skäl före­ligger kan statsbidrag utgå med högre belopp. Statsbidrag till inackor­derings- och behandlingshem utgår som regel med ett belopp motsva­rande högst 75 % av de styrkta nettokostnaderna för hemmets drift. Be­stämmelserna angående vårdanstalter och inackorderingshem för alko­holmissbrukare återfinns i kungörelsen (1955: 426) om statsbidrag tUl driftkostnader vid vårdanstalter för alkoholmissbmkare m. m. (ändrad senast 1972: 235). För statsbidrag till driften av behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare gäller bestämmelserna i brev den 19 maj 1972 avseende anslag för budgetåret 1972/73 till nyk­terhetsvård m. m.

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

Social­styrelsen

Departements­chefen

Driftbidragens maximibelopp

 

 

Garantibidrag kr.                         58 Beläggningsbidrag kr.                  28

+ 18

-   2

+ 5 + 3

86

+ 16

+ 8

.Anslag

 

 

1.  Bidrag till driftkostnader

vid erkända anstalter       43 800 000

2.  Bidrag till driftkostnader

vid enskilda anstalter       24 900 000

3.  Bidrag till driftkostnader
vid inackorderingshem

och behandlingshem         20 500 000

+   8 800 000 +   4 500 000

+   4 300 000

-1- 1 900 000

+ 5 700 000

-f 2 100 000

Summa (avrundat)    89 200 000

-1- 17 600 000

-1- 9 700 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                    189

Socialstyrelsen

Styrelsen föreslår att driftbidraget avvägs så att anstalternas fasta kost­nader täcks av garantibidrag och de rörliga kostnaderna av belägg­ningsbidrag. De fasta kostnaderna har stigit successivt och beräknas un­der budgetåret 1972/73 för de erkända anstalterna utgöra 75 %, medan garantibidraget utgör ca 67 % av totala driftbidraget.

Garantibidraget föreslås höjt med sammanlagt 13 kr., varav 4 kr. för löneomräkning m. m., 4 kr. för prisomräkning m. m., 2 kr. för personal­förstärkning och 3 kr. för vissa standardförbättringar. Beläggningsbidra­get behöver höjas med sammanlagt 3 kr. for personalförstärkningar och tidigare beslutad höjning av arbetsersättning till de intagna.

Driftbidraget bör därför höjas med sammanlagt 16 kr. tiU 102 kr. På grund av de fasta kostnadernas andel (75 %) av totalkostnaderna bör dock garantibidraget bestämmas tOl högst 76 kr. och beläggningsbidra­get till högst 26 kr. Anstalter, som på grund av utgifter för särskilda vårdanordningar prövas vara i behov därav, erhåller f. n. ytterligare 1 kr. i garantibidrag. I första hand gäller detta anstalter med egna sjukavdel­ningar. Kostnaderna för sådana avdelningar har under senare år ökat kraftigt. Socialstyrelsen hemställer att detta extra bidrag fastställs till högst 3 kr. Dessutom förutsätter styrelsen att möjlighet skall finnas för Kungl. Maj:t att, när särskilda skäl föreligger, bevilja ytterligare stats­bidrag utöver nämnda maximibelopp. Då alla anstalter inte är i behov av maximalt bidrag, behövs inte ytterligare medel för detta ändamål. Styrelsen räknar vidare med att särskilda medel anvisas för upprustning av anstalternas inventarier. Tidigare genomfört beslut om borttagande av avgift till den statliga personalpensioneringen för de privata vård­anstalterna medför att ca 2,5 milj. kr. skall inlevereras till inkomst­titeln Pensionsmedel m. m.

Vid beräkningen av medelsbehovet utgår socialstyrelsen från ett ga­rantibidrag på 76 kr. samt ett beläggningsbidrag på 26 kr. för erkända anstalter och 17: 50 kr. för enskUda anstalter. Styrelsen uppskattar an­talet vårdplatser under budgetåret 1973/74 till 1 449 vid erkända an­stalter och 869 vid enskilda anstalter. Antalet vårddagar beräknas på grundval av sistnämnda uppgifter tUl 528 885 för erkända och 317 185 för enskilda anstalter. Under dessa förutsättningar och med en belägg­ningsfrekvens som uppskattas till 90 % vid erkända och 95 % vid en­skilda anstalter beräknas medelsbehovet till 52,6 milj. kr. för erkända anstalter och 29,4 milj. kr. för enskilda anstalter.

Medelsbehovet för bidrag till driften av inackorderingshem och be­handlingshem uppskattas till 24,8 milj. kr. för budgetåret 1973/74. Hän­syn har därvid tagits till förutsedd ökning av platsantalet vid hemmen och til! kostnadsutvecklingen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     190

D e partemen tsch ef en

Driftbidraget bör höjas med 8 kr. per dag, varav 5 kr. i garanti­bidrag och 3 kr. i beläggningsbidrag. För anstalt, som på grund av utgifter för särskilda vårdanordningar prövas vara i behov därav, bör garantibidraget liksom nu kunna utgå med ytterligare 1 kr. De ändrade bidragsbestämmelserna bör tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1973. Statsbi­draget till behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamiss­brukare bör nästa budgetår räknas upp till ett belopp av högst 23 000 kr. per plats och år.

Med hänvisning tUl sammanstäUningen beräknar jag anslaget till 98,9 milj. kr. Jag har därvid utgått från att antalet vårdplatser i genomsnitt under budgetåret 1973/74 kommer att uppgå till ca 1 322 vid erkända och 950 vid enskUda vårdanstalter. Antalet vårddagar under budgetåret kan på gmndval av socialstyrelsens uppgifter uppskattas till ca 482 000 resp. 347 000. De verkliga bidragsbeloppen torde i några fall komma att ligga något under maximibeloppen. En viss reserv bör dock beräknas, om maximibeloppet skulle behöva överskridas. Vidare har jag beräknat 500 000 kr. för inköp av inventarier till vissa anstalter.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     godkänna av mig förordade ändrade grunder för bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbru­kare m. m.;

2.  till Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 98 900 000 kr.

J 5. Bidrag till kommunala nyktcrhetsnämnder in. m.

1971/72 Utgift              83 258 572

1972/73 Anslag        96 000 000 1973/74 Förslag     105 000 000

Statsbidrag utgår till kostnaderna för sådan verksamhet, som enligt gällande författningar ankommer på nykterhetsnämnderna. Bidraget ut­gör 75 % av de godkända kostnaderna för sådan verksamhet, till vilken ersättning eller bidrag av statsmedel inte utgår i särskild ordning. Bidrag betalas ut för kalenderår i efterskott. Bestämmelserna återfinns i kungö­relsen (1954: 431) om statsbidrag till de kommunala nykterhetsnämn­dernas verksamhet (ändrad senast 1971: 121). De i kungörelsen angivna grunderna för statsbidrag tUlämpas även beträffande kostnaderna för


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    191

vård av narkotikamissbrukare på alkoholpoliklinik. Från anslaget utgår bidrag till vårdcentraler för unga narkotikamissbrukare. Härvid gäller bestämmelserna i brev den 19 maj 1972 avseende anslag för budgetåret 1972/73 till nykterhetsvård m. m.

Socialstyrelsen

Styrelsen föreslår att anslaget med hänsyn till väntade utgiftssteg­ringar för nykterhetsvården och för driften av vårdcentraler för narko­tikamissbrukare höjs med 11 milj. kr. Styrelsen ifrågasätter vissa änd­ringar av bidragsreglerna för vårdcentralerna.

Nykterhetsnämndernas statsbidragsgilla kostnader och härpå belöpan­de statsbidrag framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

 

 

1967

1968

1969

1970

1971

Statsbidragsgilla kostnader:

 

 

 

 

 

1. Transporter

1,6

1,7

1,9

2,1

2,1

2. Värd på enskild anstalt och hem

0,3

0,5

0,3

0,4

0,3

3. Förebyggande och eftervårdande

 

 

 

 

 

åtgärder

5,5

7,4

4,3

4,4

3,8

4. AlkoholpoHkliniker

10,6

14,4

17,1

14,9

18,4

5. Läkarvård

0,8

0,9

1,2

1,0

0,8

6. Familjevård

0,1

0,1

0,2

0,3

0,2

7. Övriga statsbidragsgilla kostnader

49,7

58,2

67,0

78,8

85,1

Summa

68,6

83,2

92,0

101,9

1110,7

Statsbidrag                                                 51,5        62,4       69,0         76,4        83,2

De statsbidragsgilla kostnadernas ökning i förhällande till närmast föregående år

a)   milj.kr.                                              13,7        14,6        8,8            9,9          8,8

b)   procent                                             25,1        21,2        10,6        10,8           8,8

' Samtliga statsbidragsansökningar för är 1971 kunde av olika skäl inte behand­las av socialstyrelsen före budgetårets utgång.

Departementschefen

Det förenklade schablonmässiga bidragsförfarandet för nykterhets­nämndernas administrativa kostnader bör tillämpas även under nästa budgetår. Vad gäller nämndernas övriga kostnader bör socialstyrelsen fördela tillgängliga statsbidragsmedel mellan nämnderna efter en sam­lad bedömning av samtliga ansökningar. Jag har under anslaget även beräknat medel enligt gällande bestämmelser för bidrag till vårdcentra­ler för narkotikamissbrukare. Jag förordar att anslaget höjs med 9 milj. kr. till 105 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riks­dagen

att till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. in. för bud­getåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 105 000 000 kr.


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                   192

J 6. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården

1971/72 Utgift                   319 713                  Reservation                         123 296

1972/73 Anslag                  350 000

1973/74 Förslag                 350 000

Från anslaget bekostas dels kurser och konferenser för personal vid länsnykterhetsnämnder och vårdanstalter för alkoholmissbrukare, dels konferenser i eftervårds- och samarbetsfrågor m. m. Vidare disponeras visst belopp för anordnande av konferenser med nykterhetsnämnder m. m. och för understöd åt sammanslutningar av sådana nämnder.

Socialstyrelsen

Under nästa budgetår bör enligt styrelsen anordnas två inomverks-kurser för nyanställda vårdare vid vårdanstalterna, åtta anstaltsförlagda kurser för personal m.fl. särht två introduktionskurser för "nyanställd personal vid anstalterna. Vidare bör anordnas en fortbildningskurs för kanslipersonal vid anstalter och länsnykterhetsnämnder.

Konferensverksamheten under budgetåret 1973/74 bör liksom under innevarande budgetår avse förtroendemän och tjänstemän i ledande be­fattningar vid vårdanstalter och länsnykterhetsnämnder samt regionalt anordnade konferenser i eftervårds- och samarbetsfrågor m. m. Styrel­sen planerar i samarbete med Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet konferenser inom narkomanvårdsområdet.

Kostnaderna för kurs- och konferensverksamheten under nästa bud­getår beräknas tUl 485 000 kr., vilket jämfört med innevarande budgetår innebär en ökning med 195 000 kr. För konferenser med nykterhets­nämnder m. m. och för understöd åt sammanslutningar av sådana nämn­der beräknas 130 000 kr.

Styrelsens beräkning beträffande prioritetsgrupp O innebär en minsk­ning med c:a 20 000 kr. En av de föreslagna kurserna för nyanställd personal kan då slopas.

Departementschefen

Med hänsyn till beräknad reservation bör anslaget föras upp med 350 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården för bud­getåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    193

J 7. Bidrag till Länkrörelsen m. fl. organisationer

1971/72 Utgift               2 299 000

1972/73 Anslag        2 600 0001 1973/74 Förslag       3 200 000

' Anslaget Bidrag till Länkrörelsen m. m.

Från anslaget utgår f. n. bidrag tili sammanslutningar av förutvarande alkoholmissbrukare (Sällskapet Länkarna m. fl.) och till organisationer för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare.

Socialstyrelsen

Sammanslutningarna av förutvarande alkoholmissbrukare har till verksamheten 1972/73 ansökt om bidrag med ca 2,5 milj. kr. F. n. finns i landet 190 bidragssökande föreningar och två riksorganisationer inom länkrörelsen. Vidare finns sedan hösten 1970 Sveriges alkoholproble­matikers Riksförbund (SARF) med anslutna patientföreningar vid vård­anstalterna samt ytterligare några sammanslutningar. Patientförening­arna får ekonomiskt stöd genom bidrag från driftanslagen till vård­anstalterna. Riksförbundet och övriga sammanslutningar är för sin verksamhet i behov av bidrag från länkanslaget.

Under budgetåret 1971/72 har utgått bidrag till tio föreningar för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare. En betydande del av anslaget har gått till Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare (RFHL), som haft den mest omfattande verksamheten m.ed ett tiotal lokalavdel-

Departementschefen

Verksamheten inom Länkrörelsen och organisationer för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare präglas av en ökad aktivitet. Som jag framhållit i inledningen till detta avsnitt bör möjlighet öppnas att i en­lighet med riksdagens beslut (SoU 1972: 5, rskr 1972: 57) även ge bidrag tUl andra organisationer som sysslar med rehabilitering av nar­kotika- och alkoholskadade personer. Benämningen av förevarande an­slag bör i samband därmed ändras till Bidrag till Länkrörelsen m. fl. organisationer. Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 600 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till Länkrörelsen m. fl. organisationer för budget­året 1973/74 anvisa ett anslag av 3 200 000 kr.

13    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bil. 7


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                              194

K VISS REHABILITERINGSVERKSAMHET

Samhällets åtgärder för handikappade syftar till att tillgodose de han­dikappades särskilda behov och underlätta för dem att leva med i sam­hället. Insatserna har forUöpande förstärkts och statens kostnader kan under nästa budgetår beräknas öka med ca 630 milj. kr.

Åtgärderna för handikappade sätts in på en rad områden. De avser re­habilitering, undervisning, utbildning, vårdartjänst, arbete, bostäder, hemhjälp, färdtjänst, hjälpmedel, institutionsvård samt förtidspensioner och invaliditetsersättningar inom folkpensioneringen och förtidspensio­ner inom ATP. Eftersom de handikappade omfattar många grupper med skilda förutsättningar och behov är det naturligt att åtgärderna måste vara rikt differentierade .

Statens kostnader för det stöd som mer direkt avser handikappade beräknas för budgetåret 1973/74 till ca 3 700 milj. kr. För tio år sedan var motsvarande kostnader 500 milj. kr. Vidare kan under budgetåret 1973/74 beräknas utgå förtidspension från ATP till handikappade med 1 170 milj. kr. Utbyggnaden av det statliga stödet skapar förutsättningar att bedriva en effektiv och differentierad handikappvård. Genom den ak­tiva, uppsökande verksamheten i kommunerna ges också möjligheter att uppdaga och tUlgodose enskUda behov i ökande utsträckning. Kommuner­na och landstingen svarar även i övrigt för väsentliga insatser på handi­kappområdet, framför allt beträffande omvårdnad, service och rehabili­tering. Handikapporganisationerna har stor betydelse både för enskUda handikappade och för utbyggnaden av samhällets insatser på handikapp­området. Handikapprörelsen samarbetar med samhällets myndigheter och organ i statens handikappråd och i handikappråden i kommunerna och landstingen.

Arbetsgruppen för låginkomstfrågor framhåUer att reformtakten i frå­ga om åtgärder för de handikappade varit hög och pekar på vissa frågor som kräver särskUd uppmärksamhet i ett fortgående reformarbete. Hit räknar gruppen behovet av fortsatta insatser för att anpassa kommu­nikationer, byggnader, arbetslokaler och offentlig miljö till de handikap­pades behov.

Den statliga organisationen av hjälpmedelsverksamheten har setts över och nya regler tillämpas fr. o. m. i år. Dessa innebär bl. a. att vissa för­brukningsartiklar lämnas ut genom apoteken och betalas från sjukför­säkringen. Även på annat sätt har verksamheten kunnat förenklas både för samhället och de handikappade. Sålunda tillhandahåller sjukvårds­huvudmännen fr. o. m. den 1 januari 1973 ett stort antal enklare hjälp-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     195

medel för den dagliga livsföringen utan statsbidrag, varvid tidigare de­taljredovisning blir obehövlig. För dessa hjälpmedel kompenseras huvud­männen i annan ordning. Socialstyrelsen har förstärkts med ett hjälpme­delsråd och upphandling av hjälpmedel äger rum under medverkan av utmstningsnämnden för universitet och högskolor. De angivna föränd­ringarna medför att de kostnader för hjälpmedel som under nästa bud­getår skall betalas från hjälpmedelsanslaget beräknas till ca 120 milj. kr.

Den 1 juli 1973 kommer statsbidragsgivningen till synhjälpmedel att utvidgas till att även omfatta sådana speciella glasögon som starropere­rade personer behöver. Bidragsbeloppet motsvarar omkring hälften av kostnaderna för vanligen förekommande starrglasögon.

Insatserna för psykiskt utvecklingsstörda fortsätter att öka snabbt. Statsbidragsgivningen till särskolväsendet har vidgats och lönebidraget omfattar numera alla skolledar- och lärartjänster. Försöksverksamheten med undervisning för vuxna gravt utvecklingsstörda föreslås bli ytterli­gare utbyggd och för ändamålet beräknas för nästa budgetår 1,3 milj. kr. Anslaget föreslås höjt från 89 milj. kr. till 111 milj. kr.

Jag beräknar i det följande också ökade medel med 400 000 kr. till statens arbetsklinik och med 540 000 kr. för omvårdnad åt eleverna i Ingemundskolan samt för vårdartjänst åt svårt handikappade studerande vid folkhögskolor, universitet och högskolor. Det är angeläget att sam­hället stöder handikapporganisationerna i deras viktiga arbete och an­slaget till deras aUmänna verksamhet föreslås höjt med 25 % från 2 milj. kr. till 2,5 milj. kr.

Den sjukvårdande och rehabiliterande verksamhet som riksförsäk­ringsverket f. n. bedriver kommer som jag tidigare har redovisat att övertas av sjukvårdshuvudmännen. Till den del den avser undersökning och utredning för den allmänna försäkringens behov kommer den att fr. o. m. nästa budgetår betalas från folkpensionsanslaget.

Inom föreliggande avsnitt Viss rehabiliteringsverksamhet beräknar jag för nästa budgetår ett anslagsbehov av drygt 267 tnilj. kr. Det innebär — med beaktande av att viss sjukvårds- och hjälpmedelsverksamhet i fort­sättningen betalas på annat sätt — en ökning med ca 40 milj. kr. i för­hållande till innevarande budgetår. De kostnader under folkpensions-anslaget som avser förtidspensioner m. m. till handikappade kan beräk­nas stiga med ca 315 milj. kr. till ca 1 965 milj. kr. På andra anslag som innefattar stöd åt handikappade, främst under utbildnings- och in­rikesdepartementen för utbildning, arbetsvård och bostäder, beräknas för nästa budgetår insatserna för handikappade öka med 275 milj. kr. till ca 1 470 milj. kr. Jämfört med innevarande budgetår uppgår den sammanlagda kostnadsökningen för olika åtgärder avseende handikap­pade tUl ca 630 milj. kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


196


K 1. Statens arbetsklinik


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


1 840 740

1  975 000

2  375 000


Statens arbetsklinik prövar handikappades förutsättningar för olika ar­beten, bedriver därmed sammanhängande forskning och medverkar vid utbildning av rehabiliteringspersonal.

Arbetskliniken leds av en styrelse om sju ledamöter. Chef för klini­ken är en överläkare.

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring

1973/74

 

Arbets­kliniken

Departements­chefen

Personal

28

+             3

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård åt personal

Reseersättningar

LokaUcostnader

Expenser

Övriga utgifter

1 736 000

500

18 000

99 500

36000

100 000

+ 613 840' +     4 500 +   12 000 +   40 000 + 105 000 + 150 000

+ 257 000 +     4 500 +     6 000 +   23 500 +     4 000 + 105 000

 

1 990 000

+ 925 340

+ 400 000

Inkomster

 

 

 

Ersättningar för utfört arbete

15 000

-     7 000

__

Nettoutgift

1 975 000

+ 932 340

-1- 400 000

1 Därav för forskning 200 000 kr.

Styrelsen för statens arbetsklinik

1.       Löne- och prisomräkningen anges utgöra 278 000 kr.

2.       O-alternativet innebär minskade möjligheter till nyanskaffning på maskinsidan och att därför vissa delar av klinikens prövningsverksam­het måste läggas ner.

3.       Kliniken behöver en tjänst som assistent för administrativa göromål och ytterligare två arbetsledare för arbetsprövningen (156 840 kr.). Vi­dare beräknas ytterligare 200 000 kr. för forskning.

4.       Ökningen av anslagsposten till sjukvård åt personal avser kostnaden för övergång till system med anvisningsläkare.

5.       Medlen för resor bör ökas för att kliniken skall kunna hålla bättre kontakt med prövnings- och träningsinstitutioner ute i landet.

6.       Eftersom klinikens verksamhet under senare år har ökat avsevärt, behöver lokalerna byggas tiU med ca 100 m-. Härigenom uppstår större kostnader, bl. a. för städning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     197

7.    Kliniken behöver bl. a. en ny telefonväxel, snabbtelefonanlägg­ning och transportbuss (87 000 kr.).

8.    Maskinparken behöver förnyas med bl. a. svarv och borrmaskiner. Även viss medicinsk apparatur bör bytas ut (150 000 kr.).

Departementschefen

Under de senaste fem åren har antalet tjänster hos statens arbetskli­nik ökat med 30 %. Härutöver har de särskilda medel för forskning som kliniken förfogar över mer än tredubblats och utgör nu drygt 200 000 kr. Med hänsyn till klinikens centrala ställning inom arbetsvård och rehabilitering beräknar jag viss ytterligare ökning, utöver löneom­räkning, av medlen för personal och forskning. Vidare anser jag att kliniken för budgetåret 1973/74 bör tillföras ett engångsbelopp på 105 000 kr. för anskaffning av nya maskiner. Med hänvisning tUl sam­manställningen beräknar jag anslaget till 2 375 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till  Statens arbetsklinik  för budgetåret   1973/74  anvisa  ett förslagsanslag av 2 375 000 kr.

K 2. Bidrag till handikappinstitutet

1971/72 Utgift                4 750 000

1972/73 Anslag               4 880 000

1973/74 Förslag              5 080 000

Av anslaget disponerar handikappinstitutet 4 770 000 kr. och profes­sor Sven-Olof Brattgård 110 000 kr. för den av honom bedrivna verk­samheten vid avdelningen för handikappforskning vid universitetet i Göteborg.

Handikappinstitutet, som drivs gemensamt av staten och Svenska cen­tralkommittén för rehabilitering (SVCR), är centralt organ på hjälp­medelsområdet. Det har viktiga uppgifter i fråga om bl. a. planering och samordning av forsknings- och utvecklingsarbete. Institutet prövar hjälpmedels lämplighet för handikappade och bedömer skäligheten av deras kostnad. Institutet verkar också som informationsorgan på hjälp­medelsområdet och bistår sjukvårdshuvudmännen, som svarar för den lokala organisationen av hjälpmedelsverksamheten.

Institutet leds av en styrelse pä nio ledamöter varav sju är utsedda av Kungl. Maj:t och två av SVCR. Chef för institutet är en direktör och verksamheten är under direktören uppdelad på tre avdelningar, nämligen en teknisk avdelning, en informationsavdelning och en allmän avdelning. Antalet anställda vid institutet har under budgetåret 1971/72 ökat med en och utgör 83 personer.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     198

Styrelsen för handikappinstitutet

Styrelsen föreslår att anslaget tiU institutet ökas med 930 000 kr. Här­av avser 190 000 kr. löne- och prisomräkning, 525 000 kr. teknisk verk­samhet, 90 000 kr. information och 125 000 kr. utredningsverksamhet m. m. SVCR:s bidrag till institutet anges till oförändrat 100 000 kr. Institutets inkomster av teknisk rådgivning, information m. m. beräk­nas utgöra 1 360 000 kr.

Brattgård hemställer om bidrag med 220 000 kr. till handikappforsk­ningen i Göteborg.

Departementschefen

Jag beräknar handikappinstitutets statsbidragsbehov för nästa bud­getår till 4 960 000 kr. Dessutom beräknar jag under anslaget 120 000 kr. för handikappforskningen i Göteborg. Anslaget bör sålunda tas upp med 5 080 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till handikappinstitutet för budgetåret 1973/74 an­visa ett anslae av 5 080 000 kr.

K 3. Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade

1971/72 Utgift 135 632 391 1972/73 Anslag 135 000 000 1973/74 Förslag     120 000 000

Från anslaget utgår statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen och vissa enskilda institutioner för hjälpmedel som på ordination tillhandahålls handikappade. De statsbidragsberättigade hjälpmedlen är upptagna i den s. k. hjälpmedelsförteckningen som förs av socialstyrelsen. Bidra­get utbetalas halvårsvis i efterskott. Anslaget för budgetåret 1973/74 avser alltså kostnaderna under kalenderåret 1973. Bidragsbestämmelser­na återfinns i kungörelsen (1968: 238) om statsbidrag till vissa hjälp­medel för handikappade (ändrad senast 1972: 774).

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen framhåller att hjälpmedelsverksamheten alltjämt be­finner sig i en snabb utveckling. Hjälpmedlen förbättras och nya hjälp­medel kommer fortlöpande fram. Sjukvårdshuvudmännen fortsätter att bygga ut sin hjälpmedelsorganisation och gör det därmed lättare för handikappade att få hjälpmedel. Antalet äldre personer ökar. Dessa förhållanden ökar medelsbehovet för statsbidragsberättigade hjälpmedel. Eftersom föreliggande behov av hjälpmedel i avsevärd omfattning är till-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                   199

godosedda, anser sig dock socialstyrelsen kunna räkna med en minskad ökningstakt i verksamheten. Styrelsen framhåller vidare att det är svårt att beräkna anslaget för nästa budgetår. Detta beror bl. a. på att fr. o. m. den 1 januari 1973 kostnaden för vissa enklare hjälpmedel som tillhandahålls handikappade stannar på sjukvårdshuvudmännen och att vissa förbrukningsartiklar utlämnas genom apotek och finan­sieras genom sjukförsäkringen. Styrelsen anger att försöksverksamhe­ten med tolkar åt döva, vilken betalas från förevarande anslag, nu på­går i nästan hela landet. TUlräckliga erfarenheter har emellertid ännu inte vunnits i verksamheten och den bör därför även under nästa budgetår bedrivas i försöksformer.

Departementschefen

Den statliga organisationen av hjälpmedelsverksamheten och bidrags­förfarandet har setts över av hjälpmedelsgruppen. Riksdagen har i en­lighet med vad jag förordat i prop. 1972: 24 (SoU 1972: 14, rskr 1972: 167) godkänt ändrade riktlinjer i dessa avseenden. Nya regler som för­enklar tUlhandahållandet av vissa hjälpmedel både för samhället och för de handikappade tillämpas på grund härav fr. o. m. den 1 januari 1973. Sålunda lämnar sjukvårdshuvudmännen ut ett stort antal enklare hjälp­medel för den dagliga livsföringen utan statsbidrag. Härigenom behövs inte längre den tidigare detalj redovisningen av dessa hjälpmedel. För bortfallet av statsbidrag ersätts sjukvårdshuvudmännen på annat sätt. Vidare lämnas vissa förbrukningsartiklar ut genom apoteken och beta­las från sjukförsäkringen. Den 1 juli 1972 har socialstyrelsen förstärkts med ett hjälpmedelsråd för bedömning av frågor på området och från samma tidpunkt äger upphandling av statsbidragsberättigade handikapp­hjälpmedel rum under medverkan av utrustningsnämnden för universi­tet och högskolor. För innevarande budgetår har vidare 1 milj. kr. ställts till förfogande för att ta fram sådana hjälpmedel som det utan finansiellt stöd kan vara svårt att få tillverkade för speciella behov.

Det centrala upphandlingssystemet och de ändrade finansieringsreg­lerna förenklar samhällets åtagande att tillhandahålla handikappade bra hjälpmedel och medför lägre kostnader för statens och huvudmän­nens Verksamhet. I detta sammanhang vill jag även erinra om att Kungl. Maj:t har meddelat närmare bestämmelser angående statsbidrag till ortopediska skor och hålfotsinlägg. Bestämmelserna, som tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1973, innebär bl. a. att handikappade, som inte har fyllt 20 år, betalar 40 kr. per par i egenavgift för ortopediska skor och att de som är äldre än 20 år betalar 80 kr. per par. Om den handi­kappade av medicinska skäl måste ordineras mer än två par ortopediska skor under ett år behöver den handikappade inte betala egenavgift för mer än de två första paren under året. Hålfotsinlägg tUlhandahålls utan kostnad i de fall då inlägget är nödvändigt för den handikappade på


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    200

grund av fotdeformitet, kärlsjukdom, diabetes eller annat därmed jäm­förbart förhållande.

Vidare vill jag i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj:t den 28 december 1972 har meddelat bestämmelser angående statsbidrag till starrglasögon. Bestämmelserna, som ansluter sig till hjälpmedelsgrup­pens förslag i betänkandet Statsbidrag till starrglasögon (Ds S 1972: 7), innebär i huvudsak följande. Den 1 juli 1973 utvidgas den nuvarande statsbidragsgivningen för synhjälpmedel, vilken omfattar bl. a. kikar-glasögon, luppglasögon och vissa kontaktlinser, till att omfatta också sådana speciella glasögon eller linser som starropererade personer be­höver. Starrglasögonen förs upp på förteckningen över hjälpmedel för handikappade och statsbidraget för glasögon betalas från förevarande anslag. Bidraget utgår med 50 % av kostnaden för ordinerade starr­glasögon, dock med högst 200 kr. Genom det nya bidraget till starrglas­ögon bereds dessa patienter, varav de flesta är äldre personer som upp­hört att vara yrkesverksamma, en ekonomisk lättnad då det gäller att skaffa särskilda glasögon efter starroperation. Statens kostnader för bi­drag till starrglasögon kan beräknas till drygt 1 milj. kr. per år.

Jag beräknar de kostnader för hjälpmedelsverksamheten som under nästa budgetår skall betalas från förevarande anslag till 120 milj. kr. Jag har därvid alltjämt beräknat medel för försöksverksamhet med tolkar åt döva samt 1 milj. kr. för viss tillverkning av hjälpmedel. Vi­dare har jag beräknat 215 000 kr. avseende kostnader för socialstyrelsens hjälpmedelsråd och 515 000 kr. för lönekostnader m. m. hos utmst­ningsnämnden för universitet och högskolor vilka hänför sig till verk­samheten med upphandling av handikapphjälpmedel.

]a hemställer att Kuii*l. Ma':t föreslår riksdaen

att till Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade för bud­getåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 120 000 000 kr.

K 4. Kostnader för viss utbildning av handikappade

1971/72 Utgift               16 163 846

1972/73 Anslag               8 395 000

1973/74 Förslag              8 300 000

' Anslagen Kostnader för viss utbildning av handikappade och Täckning av vissa kostnader för elevhemsverksamhet

Från anslaget betalas kostnaderna för dels försöksverksamhet med omvårdnad åt elever i gymnasieskolan för svårt rörelsehindrade och andra svårt handikappade i Solna kommun (Ingemundskolan), dels vår­dartjänst åt svårt handikappade som bedriver eftergymnasiala studier vid universitet och högskolor eller studier vid folkhögskolor. Vidare beta-


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 7    Socialdepartementet


201


las från anslaget kostnaderna för den av staten övergångsvis bedrivna elevhemsverksamheten för handikappade barn i Solna kommuns till Li­dingöhemmet förlagda grundskola för högstadiet m. m. Kostnaderna för verksamheten vid Lidingöhemmet debiteras elevernas hemlandsting och inkomsterna på grund härav redovisas på driftbudgetens inkomstsida under särskild inkomsttitel.

Ifrågavarande verksamhet leds av styrelsen för vårdartjänst. Den be­står av sju ledamöter som utses av Kungl. Maj:t.

Från anslaget betalas även vissa räntekostnader.

 

 

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

Styrelsen för

Departements-

 

 

 

värdartjänst

chefen

1.

Omvårdnad och därmed sam­manhängande verksamhet

 

 

 

 

för elever i Ingemundskolan

4 500 000

+ 750 000

+ 257 000

2.

Värdartjänst ät handikap­pade som bedriver efter­gymnasiala studier och

 

 

 

 

studier vid folkhögskolor

1 800 000

+ 200 000

+ 200 000

3.

Elevhemsverksamhet för handikappade barn

 

 

 

 

vid Lidingöhemmet

1 850 000

- 465 000

- 700 000

4.

Styrelsen för värdar-

 

 

 

 

tjänst m. m.

205 000

+ 145 000

+   83 000

 

 

8 355 000

+ 630 000

- 160 000

5.

Vissa räntekostnader

40 000

 

+   65 000

 

 

8 395 000

+ 630 000

-   95 000

 

Inkomster redovisade på

 

 

 

 

driftbudgetens inkomstsida

1 850 000

- 465 000

- 610 000

Styrelsen för vårdartjänst

1.    Ingemundskolan har ca 90 elever. Äv dem bor 53 i internatet (f. d. Norrbackainstitutet) och 19 i elevhushåll utanför internatet. Öv­riga elever är externa och deltar i undervisningen men behöver inte bo i internatet eller i elevhushåll. Styrelsen räknar med att antalet elever som är beroende av dess omvårdnad kommer att vara drygt 70 även under nästa läsår. Styrelsen betonar att de elever som hittills har flyttat till elevhushåll har blivit aktivare och att detta boende har främjat deras sociala anpassning. Därför bör ytterligare ett 10-tal elever få möjlighet att bo i sådana hushåll. Kostnaden härför anges till 366 000 kr. Styrel­sen begär dessutom drygt 100 000 kr. för att öka personalen i internatet samt 23 000 kr. för vidgad fritidsverksamhet för eleverna. Löne- och prisomräkningen beräknas till 257 000 kr.

2.    Under läsåret 1971/72 erhöll 117 handikappade vårdartjänst ge­nom styrelsens försorg. Äv dem studerade 28 vid universitet och hög­skolor och 89 vid folkhögskolor. Styrelsen räknar med att 140 stude-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                   202

rande kommer att behöva vårdartjänst under nästa läsår, därav 40 vid universitet och högskolor och 100 vid folkhögskolor. Kostnaden för vår­dartjänst beräknas till 12 000 kr. om året för elever vid folkhögskolor och till 20 000 kr. för övriga studerande.

3.          Verksamheten vid Lidingöhemmet håller på att avvecklas. Den omfattar innevarande läsår sammanlagt 26 elever i klasserna åtta och nio i grundskolans högstadium samt i påbyggnadsundervisning. Inga elever har tagits in i klass sju. Under nästa läsår kommer verksamhe­ten att avse endast elever i klass nio jämte påbyggnadsundervisning. Antalet elever nästa läsår anges till 15. Styrelsen beräknar minsk­ningen i medelsbehovet tUl 465 000 kr.

4.          Styrelsen, som för omvårdnadsverksamheten i Ingemundskolan och vid Lidingöhemmet erhåller administrativ service från karolinska sjukhuset, har ett kansli som består av tre tjänster varav en på halvtid. Bl. a. för fortsatt utredning av frågan om den framrida utformningen och förläggningen av den gymnasiala skolan för vissa rörelsehindrade behövs viss personalförstärkning. Styrelsen begär medel för en tjänst som förste byråsekreterare och för en halvtidstjänst som kansliskrivare (88 000 kr.). Vidare begärs sammanlagt 57 000 kr. för konsultarvoden, resor, information till personal om vårdartjänst samt löneomräkning.

Departementschefen

I likhet med styrelsen för vårdartjänst anser jag det angeläget att i försöksverksamheten med omvårdnad åt eleverna i Ingemundskolan prövas olika former av boende. Jag finner det tillfredsställande att sty­relsen, som började denna verksamhet höstterminen 1971, har kunnat be-

rpftp   f»n   fiQrHpHl   Q/   fit   infprna   plpvprnu   Krv«:fQH   rsnti   rrm/QrHnaH   i   f.1p\_

hushåll utanför internatet. Jag anser det värdefullt att styrelsen inom ramen för tillgängliga medel fortsätter att pröva andra former för boende än det gängse skolinternatet. Enligt min mening bör styrelsen härigenom kunna skaffa sig behövlig erfarenhet för sin prövning av frågan hur boende och omvårdnad framdeles bör ordnas för svårt han­dikappade elever i gymnasieskolan. Eftersom anslaget tUl försöksverk­samheten vid Ingemundskolan innevarande budgetår har höjts med 750 000 kr., kan jag inte förorda någon medelsanvisning för personal­förstärkning eller ytterligare medel för fritidsverksamheten. Jag godtar styrelsens beräkning av löne- och prisomräkningen.

Verksamheten med vårdartjänst åt svårt handikappade i eftergym­nasial studiesituation och vid folkhögskolor har ökat snabbt. Budget­året 1970/71, då vårdartjänsten efter några års försöksverksamhet or­ganiserades i fasta former, utgjorde kostnaden 1,1 milj. kr. Jag anser mig i stort sett kunna biträda styrelsens uppfattning om behovet av vår­dartjänst under nästa budgetår och godtar dess beräkning av medels­behovet.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    203

För den av staten åt vissa landsting övergångsvis bedrivna elevhems­verksamheten vid Lidingöhemmet, vilken bör vara avvecklad vid ut­gången av budgetåret 1973/74, beräknar jag medelsbehovet till 1 150 000 kr., vilket innebär en minskning med 700 000 kr. jämfört med innevarande budgetår. Kostnaden för verksamheten kommer även un­der nästa budgetår att debiteras landstingen.

Anslagsposten till styrelsen för vårdartjänst bör tas upp med 288 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. viss personalförstärkning.

Under förevarande anslag har jag även beräknat medel med 105 000 kr. för räntekostnader som staten har att erlägga enligt avtal med vissa vanföreföreningar.

I enlighet med vad jag sålunda förordat bör anslaget tas upp med 8 300 000 kr. Det innebär för den verksamhet som styrelsen för vår­dartjänst bedriver — bortsett från den av landstingen betalda elev­hemsverksamheten vid Lidingöhemmet — en ökning med 540 000 kr. jämfört med innevarande budgetår.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kostnader för viss utbildning av handikappade för budget­året 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 8 300 000 kr.

K 5. Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt utveck­lingsstörda

1971/72 Utgift                9 861556                    Reservation                        634 979

1972/73 Anslag       il3 000 000 1973/74 Förslag       13 000 000

' Därav på tilläggsstat 3 milj. kr.

Statsbidrag utgår i form av byggnadsbidrag till landsting och kom­mun som inte tillhör landsting för att anordna särskola och vårdinrätt­ning som avses i lagen (1967: 940) angående omsorger om vissa psy­kiskt utvecklingsstörda (ändrad 1971: 639) och stadgan (1968: 146) i samma ämne (ändrad senast 1972: 456). Om särskilda skäl föreligger ut­går statsbidrag även till enskild, förening eller stiftelse. Statsbidrag utgår med 12000 kr. per plats i särskola med elevhem, med högst 9000 kr. per plats i annan särskola, daghem för barn eller sysselsättningshem samt med 9 000 kr. per plats i vårdhem eller i specialsjukhus. Bidragsbe­stämmelserna återfinns i kungörelsen (1968: 350) angående statsbidrag till omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (ändrad senast 1972: 789).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    SociaWepartemenfet                                                    204

Skolöverstyrelsen och socialstyrelsen anger anslagsbehovet för bud­getåret 1973/74 till sammanlagt 18 milj. kr.

Departementschefen

Klasser inom särskolan förläggs numera i allmänhet till grundskolans skolanläggningar. De särskolor som i fortsättningen byggs torde som regel komma att ingå i sådana gemensamma skolanläggningar, som även kan avse friviUiga skolformer. Fr. o. m. budgetåret 1971/72 utgår stats­bidrag till byggnadsarbeten för sådana skolanläggningar från det under utbildningsdepartementet uppförda anslaget Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. Bidrag utgår till primärkommun i fråga om lokaler som ingår i skolanläggning för grundskola eller kommunens gymnasieskola och till landsting i fråga om lokaler som ingår i skolan­läggning för landstingets gym.nasieskola. Från förevarande anslag kom­mer i huvudsak att utgå byggnadsbidrag — förutom till redan uppförda särskolor — till anordnande av vårdhem och specialsjukhus samt av särskolor vid vårdhem.

Ansökningar om bidrag föreligger för belopp som överstiger det an­slag som är disponibelt för ändamålet. För att anpassa anslaget till färdigställandet av nya projekt och gradvis avveckla föreliggande bi-dragskö har riksdagen på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår anvisat 3 milj. kr. under förevarande anslag (prop. 1972: 104, SoU 1972: 37, rskr 1972: 286). Det innebär att sammanlagt under inne­varande budgetår 13 milj. kr. har anvisats för ifrågavarande ändamål. Även för nästa budgetår bör medelsanvisnmgen utgöra 13 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda för budgetåret 1973/74 anvisa ett reserva­tionsanslag av 13 000 000 kr.

K 6. Bidrag till driften av särskolor m. m.

1971/72 Utgift               58 079 282

1972/73 Anslag        89 000 000 1973/74 Förslag     111000 000

Statsbidrag utgår tUl landsting och kommuner som inte hör till lands­ting samt, om det föreligger särskUda skäl, till enskilda, föreningar och stiftelser med 95 % av lönekostnaderna för särskolchefer, rektorer, studierektorer och lärare vid särskolan. Bidraget utbetalas i princip efterskottsvis för varje läsår men huvudmännen erhåller under läsåret ett förskott som utgör hälften av bidraget för det föregående läsåret.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    205

Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1968: 350) angående statsbidrag till omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (ändrad senast 1972: 789).

Skolöverstyrelsen    '

Skolöverstyrelsen räknar med att 136 nya tjänster har inrättats inom särskolan under läsåret 1972/73. Styrelsen föreslår att försöksverksam­heten med undervisning av gravt psykiskt utvecklingsstörda vuxna, vU­ken inleddes läsåret 1970/71, skall utvidgas och begär att statsbidraget för detta ändamål skaU ökas från 1 till 2 milj. kr. För vissa konferenser begärs 15 000 kr. Styrelsen beräknar det totala medelsbehovet under an­slaget tUl 122 milj. kr.

Socialstyrelsen

Till kostnaderna för kurs- och konferensverksamhet begärs 103 000 kr. (innevarande budgetår 97 000 kr.).

Departementschefen

Omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda har byggts ut kraftigt se­dan de nuvarande bestämmelserna på området började tillämpas år 1968. Undervisning i särskola meddelas nu för ca 13 000 elever eller mer än dubbelt så många som år 1967. Utbyggnaden äv träningsskolan har särskilt stor betydelse genom att denna skolform ger undervisning och social träning åt bam och ungdomar som inte kan följa undervisningen i gmndsärskolan. Särskolans yrkesskola har också byggts ut kraftigt.

Statsbidragen till särskolverksamheten har 1 motsvarande mån ökat. Riksdagen har nyligen beslutat om ändrade regler för statsbidrag till driften av särskolor (prop. 1972: 104, SoU 1972: 37, rskr 1972: 286). De nya bestämmelserna, som gäller fr. o. m. läsåret 1971/72, innebär bl. a. att statsbidrag utgår för alla skolledar- och lärartjänster inom sär­skolan och att de totala lönekostnaderna är bidragsgrundande. Den vuxenunder\'isning för gravt psykiskt utvecklingsstörda som i försöks-former påbörjades läsåret 1970/71 är enligt min mening av betydelse. Jag förordar att försöksverksamheten byggs ut ytterligare och beräknar för nästa budgetår 1,3 mUj. kr. för detta ändamål. För socialstyrelsens och skolöverstyrelsens kurs- och konferensverksamhet beräknar jag 118 000 kr. Anslaget bör tas upp med sammanlagt 111 milj. kr. Det innebär en ökning med 22 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att  till  Bidrag  till  driften   av  särskolor  rn. in.   för  budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 111 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    206

K 7. Bidrag till handikapporganisationer

1971/72 Utgift               11467 000

1972/73 Anslag               2 000 000

1973/74 Förslag               2 500 000

' Anslagen Bidrag till De handikappades riksförbund och Bidrag till Sveriges dövas riksförbund samt delar av anslagen Bidrag till Hörselfrämjandets riksför­bund och Bidrag till De blindas förening.

Från anslaget utgår bidrag till handikapporganisationernas allmänna verksamhet. Kungl. Maj:t beslutar om fördelningen mellan organisa­tionerna av anslagsbeloppet efter förslag från statens handikappråd.

Innevarande budgetår har bidrag tillerkänts följande 23 organisatio­ner, nämligen De blindas förening. De handikappades riksförbund. För­eningen för de neurosedynskadade. Föreningen för njursjuka i Sverige, Föreningen Sveriges dövblinda. Hörselfrämjandets riksförbund, ILCO, riksförening för ileo- och colostomiopererade, P-club förening för stam­mare. Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka. Riksförbundet för rörelse­hindrade barn och ungdomar. Riksförbundet för social och mental hälsa. Riksförbundet för svensk epileptikervård. Riksförbundet för utvecklings­störda barn, Riksförbundet mot allergi. Riksföreningen för cystisk fibros. Riksföreningen för laryngektomerade. Riksföreningen för trafik- och poljoskadade. Riksföreningen mot reumatism. Svenska diabetesförbun­det. Svenska multipel sklerosföreningarnas riksförbund. Svenska psoria­sisförbundet, Sveriges dövas riksförbund och Handikappförbundens cen­tralkommitté.

Departementschefen

Handikapporganisationerna är en viktig folkrörelse. De har stor be­tydelse både som stöd åt enskilda handikappade och för utformningen av samhällets insatser på handikappområdet. Enligt min mening kommer samhällets samarbete med handikapprörelsen, bl. a. i statens handikapp­råd, de kommunala handikappråden och handikappråden på länsplanet, att spela en viktig roll för den fortsatta utvecklingen på detta område.

Jag finner det angeläget att samhället på olika sätt stöder handikapp­organisationerna i deras arbete och förordar att statens bidrag till deras allmänna verksamhet under nästa budgetår räknas upp med 500 000 kr. Anslaget bör således föras upp med 2,5 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till handikapporganisationer för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


207


K 8. Kostnader för viss verksamhet för blinda

1971/72 Utgift               12 058 000

1972/73 Anslag               2 210 000

1973/74 Förslag              2 510 000

1 Del av anslaget Bidrag till De blindas förening.

Från anslaget utgår bidrag till De blindas förening (DBF) till kost­naderna för dels den genom De blindas förenings försäljningsaktiebolag bedrivna depåverksamheten för försäljning av arbetsmaterial till blinda hantverkare samt försäljning av deras hantverksprodukter, dels utbild­ning vid försvarets hundskola i Sollefteå av ledarhundar för blinda och därmed sammanhängande åtgärder.


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


DBF


Departements­chefen


 


1.       Depäverksamheten

2.       Utbildning

av ledarhundar


1 490 000

720 000

2 210 000


+ 300 000

4- 300 000


300 000

+ 300 000


De blindas förening

1.   Av de beräknade ökade kostnadema för depåverksamheten avser 144 000 kr. löne- och prisomräkning. Härutöver begärs 156 000 kr. såsom engångsbidrag för pensionskostnader som hänför sig till tiden före år 1961.

2.   DBF räknar med att även under nästa budgetår behöva anskaffa 25 ledarhundar. Medelsbehovet härför samt för rådgivning åt ledar-hundägare anges till oförändrat 720 000 kr.

Departementschefen

DBF:s beräkning av det ökade medelsbehovet för avlöningar och omkostnader i depåverksamheten bör godtas. Dessutom bör ett engångs­belopp beräknas för retroaktivt pensionsskydd i enlighet med DBF:s framställning. Bidraget till utbUdning av ledarhundar m. m. bör tas upp med oförändrat belopp. Jag beräknar sålunda det sammanlagda me­delsbehovet under anslaget dll 2 510 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kostnader för viss verksamhet för blinda för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 510 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                              208

K 9. Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser

1971/72 Utgift                1917 000

1972/73 Anslag               2 265 000

1973/74 Förslag              2 515 000

Från anslaget utgår ersättning till postverket för befordran av porto­fria blindskriftsförsändelser. Ersättningen betalas halvårsvis i efterskott. Anslaget för budgetåret 1973/74 avser alltså kostnaderna under kalen­deråret 1973.

Postverket

Enligt postverkets beräkning bör anslaget för budgetåret 1973/74 tas upp med 2 515 000 kr.

D eparteinen tsch ef en

Postverkets medelsberäkning bör godtas. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ersättning till postverket för befordran av blindskrifts­försändelser för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 515 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                   209

L. ARBETARSKYDD M. M.

Arbetsmiljöfrågorna har ett starkt samband med de djupgående strukturförändringarna i samhälle och näringsliv. Ny teknik, nya pro­duktionsformer och radikalt förändrade arbetsförhållanden präglar i dag arbetslivet. De tekniska förändringarna har också medfört nya risker för skador på grund av buller, damm, gaser osv. Nya kemiska produk­ter har rillkomniit, vars verkningar i många fall är okända. De nya utvecklingstendenserna inom arbetslivet har lett till att arbetarskyddets ansvarsområde har vidgats. Ett modernt arbetarskydd måste ta ansvar för de anställdas hälsa i vid bemärkelse. Arbetsplatserna måste så långt som möjligt göras säkra och riskfria utifrån en mera total hälso­synpunkt. I produktionsförloppet måste skyddsfrågorna ständigt hållas aktuella med rätt för de anställda att medverka och utöva ett direkt inflytande. Även i den rapport som lagts fram av arbetsgmppen för låg­inkomstfrågor har pekats på de stora välfärdsproblem som arbetsmUjön inrymmer och behovet av kraftfulla insatser för att på ett avgörande sätt förbättra arbetsmiljön.

Arbetsmiljön skapas genom beslut som fattas i företagen. Dessa be­slut har hittills i hög grad fattats av arbetsgivarna och deras företräda­re. En social förnyelse av villkoren i arbetslivet förutsätter att de an­ställda själva får större möjligheter att påverka förhåUandena på de arbetsplatser där de gör sin insats. ArbetsmUjön blir därmed både en social trygghetsfråga och en fråga om de anställdas inflytande på den egna arbetsplatsen och över den egna arbetsmiljön. Arbetsmiljön blir också en fråga om industrilivets villkor och arbetslivets förnyelse med syfte att vidga välfärdsbegreppet och ge det ett djupare innehåll.

Mot denna bakgrund pågår ett omfattande reformarbete för att skapa en bättre arbetsmiljö och för att ge de anställda ökad trygghet och ett ökat inflytande på den egna arbetsplatsen. Kraftiga satsningar har un­der de senaste budgetåren gjorts för att öka arbetarskyddsstyrelsens resurser för att utarbeta anvisningar om de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och för att intensifiera yrkes­inspektionens insatser ute på arbetsplatserna. Betydelsefulla förändring­ar har också skett i fråga om arbetarskyddsstyrelsens organisation. Verksstyrelsen har ombUdats och innefattar sedan den 1 juli 1972 bl. a. representanter för arbetsmarknadens huvudorganisationer. Mot bak­grund av att den kraftiga utvecklingen på arbelsmiljöområdet ställer stora krav på de statliga arbetarskyddsorganens ledning för att verksam­heten skall få en samordnad inriktning har vidare det tidigare fristående

14    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. BU. 7


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Sociaidepartementet                                                    210

arbetsmedicinska institutet integrerats i arbetarskyddsstyrelsen. En över­syn av yrkesskadestatistiken har också satts i gång för att få en bättre och snabbare redovisning av yrkesskadefrågorna.

Ett utbyggnadsprogram för företagshälsovårdens läkarresurser och ett program för utbildning av personal för företagshälsovård håller sam­tidigt på att genomföras. Till arbelarskyddsstyrelsen har knutits en före­tagshälsovårdsdelegation med företrädare för arbetsmarknadsparterna, sjukvården, arbetarskyddet m. fl. Delegationen skall svara för bl. a. vik­tiga samordningsfrågor.

Genom den vid 1971 års riksdag beslutade arbetarskyddsavgiften till­förs den nyinrättade arbetarskyddsfonden årligen ca 24 milj. kr. för ökade insatser i fråga om forskning, utbildning och information inom arbetsmiljöområdet. Fonden, i vars styrelse bl. a. arbetsmarknadens par­ter är representerade, startade sin verksamhet den 1 januari 1972. Till grund för fondens verksamhet ligger bl. a. en utredning om forsknings­verksamheten inom arbetsmiljöomrädet. Fonden förbereder också ökade insatser när det gäller utbildning av skyddsombud och för information kring arbetsmiljöfrågorna.

Arbetstiden är en viktig arbetsmiljöfräga. Den nya arbetstidslagens bestämmelser om en successiv förkortning av veckoarbetstiden till 40 timmar har trätt i kraft fullt ut den 1 januari i år. I detta samman­hang vill jag också erinra om att en utredning nyligen har tillsatts med uppgift att göra en översyn av vissa regler i lagstiftningen om semester.

Arbetsmiljöutredningen har i uppdrag att göra en genomgripande översyn av arbetarskyddslagstiftningen och att pröva den offentliga tillsynsorganisationen inom arbetarskyddet. Utredningen har nyligen av­lämnat ett delbetänkande (SOU 1972: 86) med förslag till ändrad lag­stiftning på vissa viktiga områden och till en kraftigt förstärkt organi­sation för arbetarskyddet.

När det gäller lagstiftningen om arbetarskyddet, som senare kommer att behandlas i en särskild proposition, föreslår utredningen skärpta be­stämmelser i flera avseenden. Skyddsorganisationen på arbetsplatserna föreslås få betydligt ökad tyngd när det gäller arbetsmiljöfrågorna. Nya regler föreslås för att bredda skyddsombudens uppgifter och stärka deras ställning och handlingsmöjligheter på arbetsplatsen. Förslagen syftar även till att skyddsombud skall utses i större omfattning också vid mindre arbetsställen. Vidare föreslås en utbyggnad av nuvarande system med regionala skyddsombud. Utredningen föreslår också bestämmelser som syftar till att vidga skyddskommittéernas uppgifter och att ge dem en central ställning inom det lokala arbetarskyddet i företagen. I skyddskommittéerna skall arbetsgivarens och arbetstagarens repre­sentanter överlägga i de frågor som faller inom kommitténs område. Skyddskommittéerna skall planera och övervaka hela skyddsarbetet på  arbetsplatserna,   inbegripet  företagshälsovården,   och  vidare  med-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     211

verka i frågor om planeringen av nya eller ändrade arbetslokaler, an­ordningar och arbetsmetoder.

Särskilda åtgärder föresläs av utredningen för att tUlförsäkra skydds­ ombuden och annan personal inom det lokala arbetarskyddet erforder­lig utbildning. För bidrag till finansieringen härav föreslår utredningen att arbetarskyddsfonden tillförs ytterligare ca 16 milj. kr. om året ge­nom en höjning av arbetarskyddsavgiften. En utbildningsdelegation med bl. a. representanter för arbetsmarknadens parter föreslås knuten till arbetarskyddsstyrelsen med uppgift att ange riktlinjer för utbildnings­verksamheten m. m.

Utredningen lägger också fram förslag angående prövning från ar­betsmiljösynpunkt redan på planeringsstadiet när det gäller arbetslokaler m. m. Vidare behandlas frågan om ansvaret för arbetarskyddsverksam­heten på arbetsställen som är gemensamma för flera arbetsgivares an­ställda, exempelvis byggnadsarbetsplatser. Utredningen föreslår också skärpta påföljdsbestämmelser i de fall förelagda skyddsåtgärder inte verkställs.

De föreslagna lagändringarna avses träda i kraft den 1 januari 1974.

Utredningen har i sitt betänkande också behandlat den offentliga tillsynsorganisationen. Inom ramen för den organisation av arbetar­skyddsstyrelsen som genomfördes förra året har utredningen lagt fram förslag till betydande förstärkningar. Dessa tar bl. a. sikte på att öka kapaciteten när det gäller att utarbeta arbetarskyddsanvisningar. Vidare läggs fram förslag om uppbyggnaden av en arbetsmedicinsk filial i Umeå i enlighet med riksdagens beslut med anledning av prop. 1971: 29 angående omlokalisering av viss statlig verksamhet (InU 1971: 15, rskr 1971: 196). När det gäller den regionala organisationen föreslås att all tillsynsverksamhet i princip samlas under den allmänna yrkesinspektio­nen och att nuvarande specialinspektioner så långt möjligt integreras i denna. En omfattande förstärkning av den allmänna yrkesinspektio­nen föreslås. Antalet distrikt föreslås utökat från 11 till 18. Den kommunala tillsynen över arbetarskyddet vid mindre arbetsplatser föreslås bibehållas. Åtgärder föreslås för en effektivisering av denna tillsynsverksamhet.

Arbetsmiljöutredningens betänkande remissbehandlas f. n. Sedan remissbehandlingen avslutats avser jag att i en särskUd proposition till årets riksdag återkomma till den centrala frågan om genomförandet av en på väsentliga punkter reformerad arbetarskyddslagstiftning. Där­vid kommer jag också att närmare behandla vissa frågor om yrkes­inspektionens organisation liksom frågan om en höjning av arbetar­skyddsavgiften för att tillföra arbetarskyddsfonden ytterligare ca 16 milj. kr. om året för utbildning av skyddsombud, m. m.

För att utan dröjsmål kunna genomföra en första etapp av personal­förstärkningarna för arbetarskyddsorganisationen kommer jag i det föl-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


212


jande att ta ställning till de frågor som har betydelse för medelsanvis­ningen till arbetarskyddet för nästa budgetår. Därvid kommer jag att förorda att arbetarskyddsstyrelsens resurser byggs ut kraftigt fr. o. m. den 1 juh 1973, bl. a. för att snarast möjligt ytterligare öka kapaciteten för utarbetande av arbetarskyddsanvisningar och för att leda och sam­ordna yrkesinspektionens verksamhet. Förslag läggs också fram om in­rättande av en arbetsmedicinsk filial i Umeå i enlighet med tidigare principbeslut. Jag kommer vidare att förorda att en ytterligare kraftig utbyggnad och förstärkning av yrkesinspektionens resurser genomförs den 1 januari 1974. Anslagsberäkningen bör göras så att det finns möj­lighet att inom ramen för anslaget genomföra en ny distriktsorganisa­tion i huvudsak enligt utredningens förslag. Jag avser att återkomma till dessa organisatoriska frågor när remissbehandlingen avslutats.

Sammanlagt kommer jag att förorda personalförstärkningar med 84 tjänster inom arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen för nästa budgetår. Härtill kommer överföring av tjänster från bergsstaten. An­slagsökningen utgör sammanlagt 9,1 milj. kr. och anslagen till den stat­liga arbetarskyddsorganisationen för nästa budgetåret kommer därmed att uppgå till 57,8 milj. kr.


L 1. Arbetarskyddsstyrelsen

20 251 641

123 965 000

28 095 000

1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag ' Exkl. 2 milj. kr. för särskilda arbetarskyddsprojekt


Arbetarskyddsstyrelsen är central myndighet för arbetarskydds- och arbetstidsfrågor, däri inbegripet arbetsmedicinska frågor, och är chefs­myndighet för yrkesinspektionen. Styrelsen är organiserad på tre avdel­ningar, nämligen en tiUsynsavdelning, en arbetsmedicinsk avdelning och en administrativ avdelning. Verksstyrelsen utgörs av en generaldirektör och en överdirektör samt nio ledamöter som representanter för bl. a. parterna på arbetsmarknaden.

1972/73         Beräknad ändring 1973/74

Arbetar-             Departements-

skyddsstyrelsen chefen

Personal

 

Handläggande personal

138

+ 21

+ 24

Övrig personal

140

+   8

+ 16

 

278

+ 29

+ 40

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

17 831 000

+ 2 814 000

+ 3 072 000

Sjukvård m. m.

30 000

+        3 000

+        4 000

Reseersättningar

552 000

+    185 000

-t-    117 000

Därav utrUces resor

(94 000)

(+      56 000)

(+      16 000)


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


213


1972/73         Beräknad ändring 1973/ 74

Arbetar-             Departements-

skyddsstyrelsen chefen


Lokalkostnader                                     1232 000       +    174 000       +    237 000

Expenser                                              2 100 000       +    747 000       +    500 000

Därav engångsutgifter                        (73 000)    (+    335 000)    (+    280 000)

Vissa kostnader för utbildning av

företagshälsovärdspersonal m. m.      500 000                                           

Upplysning m. m. på arbetar­
skyddets område
                                420 000     -f-      30 000       +    100 000

Uppdragsverksamhet                           1300 000       +    100 000       +    100 000

23 965 000      -1- 4 053 000       + 4 130 000

Summa

165 000       +    165 000

Inkomster redovisade på drift­
budgetens inkomstsida
                    1410 000

Arbetarskyddsstyrelsen

1.    Löne- och prisomräkning + 1 146 099 kr.

2.    O-alternativet kan uppnås antingen genom att minska möjligheterna att utföra tekniska undersökningar m. m. eller genom en generellt mins­kad insats för anvisnings- och forskningsarbete.

3.    Tillsynsavdelningen behöver förstärkas främst för att få möjlighet att utarbeta flera generella råd och anvisningar. Behovet beräknas till en avdelningsdirektör, nio byrådirektörer och en byråingenjör. Vidare erfordras ytterligare en läkartjänst. Slutligen föreligger behov av tre biträden för allmänna sekreteramppgifter. (+ 1 337 685 kr.)

4.    För arbetsmedicinska avdelningens del erfordras inom arbetsfysio-logiska enheten en tjänst som förste laboratorieassistent för förstärkning av laboratorieverksamheten. Den arbetspsykologiska enheten behöver en kvalificerad psykolog. För metodforskningsarbetet inom den kemiska enheten behövs en assistent i stället för ett institutionsbUräde. Den cen­trala ställning som kemin intar i avdelningens tvärvetenskapliga forsk­ningsarbete motiverar att chefen för enheten får professors i stället för laborators ställning. Den medicinska enheten har behov av en labora­torieläkare för dokumentations- och informationsverksamheten. För att kunna rekrytera kvalificerad forskningspersonal erfordras inom enheten tillgång till en forskarassistenttjänst. Vidare erfordras en tjänst som assistent. Den tekniska enheten behöver en tjänst som förste forsknings­ingenjör för olyckfallsforskning. För buller- och vibrationsforskning er­fordras en kvalificerad ingenjör samt en laboratorieassistent. (+ 673 370 kr.)

5.    Antalet ärenden på arbetstidsbyrån har ökat, varför ytterligare en byrådirektör erfordras för föredragning i arbetstidsnämnden. (+99 883 kr.)

6.    Kanslibyrån har efter sammanläggning med arbetsmedicinska in­stitutet delats upp på sektioner. En byråsekreterartjänst behövs på var-


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    214

dera personal- och ekonomisektionen. Vaktmästarpersonalen behöver ut­ökas med två tjänster. (+ 247 618 kr.)

7.    Den utökade externa utbildningsverksamheten kräver tUlgång till ett biträde. (+ 49 919 kr.)

8.    Till ökade omkostnader för resor, vetenskaplig utrustning, förny­else av kontorsutrustning m. m. beräknas ytterligare medel. Vidare be­räknas 100 000 kr. för ökad uppdragsverksamhet. (+ 638 000 kr.)

Arbetsmiljöutredningen

Utredningen föreslår vissa ändringar av den organisatoriska indel­ningen av arbetarskyddsstyrelsens verksamhet inom ramen för den av­delningsorganisation som infördes vid omorganisationen den 1 juli 1972. Ny byråindelning föreslås för tillsynsavdelningen och administrativa av­delningen och samtidigt föreslås betydande personalförstärkningar. En filial till arbetsmedicinska avdelningen föreslås inrättad i Umeå i en­lighet med tidigare principbeslut. I fråga om styrelsens ledningsorgani­sation föreslår utredningen att nuvarande göromålsförordnande för en chef för vardera av de tre avdelningarna ersätts med tre tjänster för avdelningschefer.

Tillsynsavdelningen

Ärbetarskyddsstyrelsens tiUsynsavdelning är f. n. indelad i två by­råer och fyra fristående sektioner. Utredningens överväganden beträf­fande byråindelningen utgår från att denna bör ge en fast grund för ansvarsfördelningen inom avdelningen och vara ändamåsenlig med hänsyn till de funktioner och huvuduppgifter som avdelningen har att fullgöra. Utredningen föreslår alt tillsynsavdelningen indelas i fem byråer, nämligen en allmän byrå, en maskinbyrå, en byggnadsbyrå, en kemisk byrå och en hälsovårdsbyrä. Utredningen föreslår också per­sonalförstärkningar främst för ytterligare insatser när det gäller att utarbeta arbetarskyddsanvisningar och att leda och samordna yrkes­ inspektionens verksamhet.

Allmänna byrån föreslås bl. a. handlägga frågor om förebyggande av fysisk ohälsa till följd av olika fysikaliska miljöfaktorer och vissa andra frågor. På byrån bör också ankomma att handlägga ärenden om stuveri-arbete och ärenden inom trafikväsendet. I byrån föreslås ingå nuva­rande allmänna sektionen, stuverisektionen och trafiksektionen. Inom byrån kommer med nuvarande personalorganisation att finnas förutom byråchefen 11 tjänster för teknisk personal. En av dessa tjänster bör föras över till yrkesinspektionens stockholmsdistrikt för tillsyn av arbe­tarskyddet inom trafikväsendet.

För ökade insatser på vissa områden föreslår utredningen att byrån tillförs  följande  personalförstärkningar.   För  arbetarskyddsfrågor  om


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    215

belysning på arbetsplatserna bör byrån tillföras en tjänst för en kvalifi­cerad tekniker. Vidare behövs en sådan tjänst för frågor som sam­manhänger med icke-joniserande strålning, två tjänster för förebyggan­de av yrkesskador till följd av buller och vibrationer, två tjänster för frågor rörande klimatproblemen på arbetsplatserna och en tjänst för frågor inom eltekniska området.

/\4askinbyrån avses handlägga frågor om förebyggande av olycks­fall och ohälsa vad gäller maskiner, redskap och andra tekniska anord­ningar. I byrån föreslås ingå de nuvarande två maskinsektionerna, lyft-anordningssektionen och skogssektionen. Med nuvarande personalorga­nisation kommer vid byrån att finnas förutom byråchefen 20 tjänster för teknisk personal. Byrån föreslås förstärkt med en teknikertjänst.

Den föreslagna byggnadsbyrån är en ny byrå som skall handlägga frågor om förebyggande av olycksfall och ohälsa i samband med bygg­nads- och anläggningsarbete, arbete i gruvor, stenbrott m. m. Till byrån sammanförs den personal, som nu arbetar med frågor om arbetarskydd inom byggnads- och anläggningsindustrin samt inom gruvnäringen och vissa andra frågor. Med nuvarande personalorganisation kommer vid byrån att finnas sex tjänster för tekniker. Utredningen föreslår att en tjänst som chef för den nya byrån inrättas.

Även den föreslagna kemiska byrån är ny. Byrån skall handläg­ga frågor om förebyggande av olycksfall och ohälsa till följd av risker vid tillverkning och annan hantering av kemiska ämnen och produkter samt frågor om processteknik m. m. I byrån föreslås ingå de två nu­varande kemisektionerna och tryckkärlssektionen. Med nuvarande per­sonalorganisation kommer byrån att förfoga över 12 tjänster för tek­nisk personal. Kraven på det kemiska området kommer att öka och det är därför enligt utredningens mening angeläget att tillsynsavdel­ningens resurser på detta område byggs ut betydligt. Utredningen före­slår att vid kemiska byrån inrättas dels en tjänst som chef för byrån, dels ytterligare fyra tjänster för tekniker.

Hälsovårdsbyrån föreslås handlägga frågor om förebyggande av fy­sisk och psykisk ohälsa som kräver medicinsk och socialmedicinsk be­dömning samt frågor av social och socialpsykologisk karaktär. I byrån skall ingå de nuvarande medicinska och sociala sektionerna. Med nu­varande personalorganisation kommer byrån att bestå av sex tjänster för handläggande personal, varav två läkare. Utredningen föreslår att en tjänst som chef för byrån inrättas.

Som gemensam personal vid tillsynsavdelningen finns f. n. 19 tjänster för skriv- och kontorsgöromål. Utredningen föreslår alt ytterligare sex sådana tjänster inrättas. Vidare föreslås en ny leknikertjänst för be­redande och assisterande uppgifter åt avdelningschefen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    216

A rbetsmedicinska avdelningen

Utredningen framhåller den stora betydelse den arbetsmedicinska av­delningen har som basorganisation för forsknings- och utredningsverk­samheten på arbetarskyddsområdet och erinrar om den utbyggnad av den arbetsmedicinska verksamheten som skett främst via statsbudgeten men också med stöd av forskningsfonder och numera också genom ar­betarskyddsfonden. Den arbetsmedicinska avdelningen är organiserad på fem fackenheter med tiUsammans 125 tjänster. HärtUl kommer per­sonal som avlönas från forskningsanslag m. m. Utredningen föreslår att avdelningen förstärks på vissa områden och att en filial till avdelningen inrättas i Umeå.

Vid den arbetsfysiologiska enheten föreslås att en tjänst som laborator inrättas för ledningen av forskningsarbetet avseende klimatfrågor och därmed sammanhängande biologiska problem inom arbetslivet. Vidare behövs en kvalificerad tjänst för frågor rörande funktionell anatomi, som är en viktig komponent inom ergonomiforskningen.

Den arbetspsykologiska enheten, som är under uppbyggnad, leds av en laborator. Utredningen framhåller att den arbetspsykologiska forskningen är av sådan betydelse för arbetsmiljöfrågorna att det bör in­rättas en tjänst som professor som chef för enheten. Vidare föreslås att enheten tillförs en ny tjänst för att verksamheten skall kunna vidgas till att omfatta även sociologiska och socialpsykologiska undersökningar.

Den kemiska enheten har från att tidigare väsentligen ha lämnat analytisk-kemisk service fått alltmer kvalificerade forskningsuppgifter. De kemiska ämnenas stora betydelse på arbetsmedicinens område gör det enligt utredningens mening angeläget att den kemiska enheten i lik­het med övriga enheter leds av en professor. Utredningen föreslår därför att en professorstjänst inrättas vid enheten i utbyte mot en tjänst som laborator. Vidare bör en tjänst inrättas för kvalificerad forskning även inom den fysikaliska kemin.

Den tekniska enheten saknar expertis för att undersöka utformningen av maskiner m. m. i syfte att söka reducera riskerna för olycksfall. Ut­redningen föreslår att en laboratortjänst inrättas för kvalificerad olycks­fallsforskning. Vidare föreslås att en tjänst som förste forskningsingenjör inrättas för eliminationsarbete rörande buller och vibrationer.

Utredningen anser det nödvändigt att den medicinska enheten tillförs minst en ny tjänst för läkare med yrkesmedicinsk utbUdning och erfaren­het. De toxikologiska frågornas alltmer ökande betydelse inom arbets­livet motiverar att ytterligare en tjänst inrättas för kvalificerade utred­ningar om giftiga ämnen på arbetsplatserna.

Utredningens förslag i fråga om en arbetsmedicinsk filial i Umeå grundar sig på ett särskilt uppdrag av Kungl. Maj:t. Huvuduppgifterna för den arbetsmedicinska filialen skall enligt utredningen vara att ge-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                    217

nomföra olika forskningsprojekt, att genomföra viss utbildning av främst företagshälsovårdspersonal och att utföra utredningar och service på uppdrag av myndigheter, organisationer, företag m. fl. FUialen föreslås uppbyggd efter liknande mönster som den arbetsmedicinska avdelningen i Stockholm och således bestå av en arbetsfysiologisk, en arbetspsykolo-gisk, en kemisk, en medicinsk och en teknisk enhet. Filialen förutsätts vara en del av arbetarskyddsstyrelsens arbetsmedicinska avdelning.

Vid de kontakter som utredningen haft med Västerbottens läns lands­ting har representanter för landstinget förklarat sig beredda att med­verka till en sjukvårdsanknytning av verksamheten genom att anordna en yrkesmedicinsk avdelning vid regionsjukhuset i Umeå.

Verksamheten vid den arbetsfysiologiska enheten bör främst omfatta kartläggande studier av fysiska belastningsfaktorer i arbetslivet (teknisk arbetsfysiologi). Verksamheten bör ledas av en laborator inom detta ämnesområde. Därutöver föreslås en förste forskningsingenjör, en labo­ratorieläkare, en sjuksköterska, tre laboratorieassistenter och en sekre­terare. Behovet av sakkunskap i klinisk arbetsfysiologi beräknas kunna tillgodoses genom regionsjukhusets kliniskt-fysiologiska centrallaborato­rium.

Verksamheten vid den kemiska enheten bör främst omfatta utveck­ling av analysmetoder samt kemisk-analytisk serviceverksamhet innefat­tande service åt den yrkesmedicinska avdelningen vid regionsjukhuset. Verksamheten bör ledas av en laborator i analytisk kemi. Vidare före­slås två förste kemister, en avdelningsingenjör, fyra laboratorieassisten­ter samt en sekreterare.

Verksamheten vid den medicinska enheten bör ledas av en professor i yrkesmedicin vilken också bör vara överläkare vid regionsjukhuset för att där leda det yrkesmedicinska sjukvårdsarbetet. Kravet på läkares medverkan vid undersökningar ute på arbetsplatserna medför att en kva­lificerad yrkesmedicinare periodvis måste lämna sjukhuset. För att tUl­godose behovet av kontinuerlig tillgång till specialistkonsultation, diagno­stik och behandling krävs ytterligare en permanent läkartjänst. Lands­tinget förutsätts därför inrätta även en tjänst som biträdande överläkare. Innehavaren bör även tjänstgöra vid den arbetsmedicinska filialens me­dicinska enhet. Vid den medicinska enheten föreslås vidare tjänster för en laboratorieläkare, en sjuksköterska, en laboratorieassistent och en sek­reterare. Den medicinska enhetens behov av kliniskt-kemiska analyser förutsätts kunna tillgodoses genom regionsjukhusets kliniska centralla­boratorium. Filialen förutsätts betala sjukhuset för denna service.

Verksamheten vid filialens tekniska enhet föreslås omfatta praktiska tcknisk-yrkeshygieniska kartläggningar av arbetsplatser. Häri inbegrips jämväl service åt den yrkesmedicinska avdelningen vid regionsjukhuset. Verksamheten bör ledas av en laborator i teknisk yrkeshygien. Vidare


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    218

föreslås  tre  förste  forskningsingenjörer,  två  avdelningsingenjörer,   tre laboratorieassistenter och en sekreterare.

Frågan om verksamheten vid den arbetspsykologiska enheten berörs inte närmare i a-waktan på erfarenheter från verksamheten vid arbets­psykologiska enheten i Stockholm som är under uppbyggnad. För hand­läggning av administrativa frågor vid filialen föreslås en byrådirektör och ett biträde. Filialen i Umeå kommer därmed att omfatta samman­lagt 40 tjänster.

Administrativa avdelningen

Enligt utredningens mening är arbetarskyddsstyrelsens kapacitet på det administrativa området otillräcklig. Framför allt gäller detta pla­nerings- och utredningsområdet samt det juridiska området. Ökade an­språk beräknas också komma att ställas när det gäller utbildnings- och informationsverksamheten. Utredningen förordar därför att den admini­strativa avdelningen — som nu består av en arbetstidsbyrå och en kans­libyrå samt en utbildnings- och informationssektion — skall tillföras två nya byråer, nämligen en för planerings- och utredningsfrågor (pla­neringsbyrå) och en för juridiska frågor (lagbyrå). Vidare föreslås att den nuvarande utbildnings- och informationssektionen delas på en ut­bildningssektion och en informationssektion.

Planeringsbyrån. Den kraftiga expansion av styrelsens uppgifter som kan väntas framöver kommer att ställa ökade krav på planerings- och utredningskapaciteten. För ledningen av den nya byrån föreslås en tjänst som byråchef. Till byrån bör överföras tre befintliga byrådirektörs­tjänster från den administrativa avdelningens kanslibyrå. Härutöver fö­reslår utredningen att byrån tillförs en tjänst för handläggare och två biträdestjänster.

Lagbyrån. Arbetarskyddsstyrelsens uppgifter på det juridiska områ­det är krävande. Juridisk medverkan behövs vid utarbetandet av ar­betarskyddsanvisningar, fortlöpande översyn behövs av bestämmelserna i arbetarskyddslagstiftningen, etc. För ledningen av en ny lagbyrå före­slås en byråchefstjänst nyinrättad. Vidare föreslås att två byrådirektörs-tjänster, som nu finns placerade inom tillsynsavdelningen, förs över till den nya byrån. Härutöver bör ytterligare två tjänster för handläggare samt två biträdestjänster inrättas.

För arbetstidsbyrån föreslås inga ändringar.

KansUbyråus personal utgörs av byråchefen och 34 övriga tjänste­män. De senaste årens utbyggnad av arbetarskyddsslyrelsen och yrkes­inspektionen har medfört en kraftig ansvällning av de arbetsuppgifter som avser ekonomi, personal, lokaler m. m. Detta arbete väntas öka ytterligare främst genom den av utredningen föreslagna utbyggnaden av arbetarskyddsorganisationen. Utredningen föreslår att kanslibyrån tillförs tre tjänster för handläggande personal och fyra bilrädestjänster.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    219

Utbildningssektionens interna utbildning avser främst den inspekte­rande personalen vid yrkesinspektionen medan den externa utbildningen huvudsakligen riktar sig tUl personal inom företagshälsovården. Sektio­nen bör även biträda den av utredningen föreslagna utbildningsdelega­tionen för frågor som sammanhänger med utbildningen av skyddsom­bud m. m. För sekreterargöromål i denna delegarion och för annat kvalificerat utredningsarbete föreslås att två tjänster för handläggande personal inrättas. För produktion av viss utbildningsmateriel behövs en ny tjänst och vidare behövs ytterligare en biträdestjänst. Sektionen får därmed 12 tjänster.

Informationssektionen har att svara för det löpande arbetet med publicering av skrifter rörande arbetarskydd samt kontakterna med massmedia av olika slag. Vid sektionen behöver inrättas en tjänst som sektionschef. För ökad informationsverksamhet föreslår utredningen att sektionen tillförs ytterligare en tjänst för handläggare. Sektionen får därmed fyra tjänster.

Den föreslagna utbyggnaden av arbetarskyddsstyrelsens personalre­surser bör enligt utredningen fördelas över två budgetår. För den ar­betsmedicinska filialen i Umeå räknar utredningen med en uppbygg­nadstid av ca tre år.

Departementschefen

Som jag i inledningen till detta avsnitt framhållit har betydelsefulla förändringar skett i fråga om arbetarskyddsstyrelsens organisation un­der förra året. Sålunda har styrelsens ledningsfunktioner förstärkts ge­nom inrättande av en överdirektörstjänst och genom att en avdelnings­organisation infördes. Vidare ändrades verksstyrelsen så att den numera innefattar representanter för arbetsmarknadens parter. Samtidigt har ar­betsmedicinska institutet integrerats i arbetarsk5'ddsstyrelsen. Genom dessa förändringar har grunden lagts till en effektiv organisation som det finns goda förutsättningar att bygga vidare på.

Arbetsmiljöutredningen har vid sina överväganden om arbetarskydds­styrelsens uppbyggnad också utgått frän den organisation som sålunda redan tillskapats och strävat efter att ta till vara de ökade möjligheter tili en ändamålsenlig utformning av verksamheten som därigenom grund­lagts. Utredningen har lagt fram förslag om vissa ändringar av den or­ganisatoriska indelningen av verksamheten inom ramen för den avdel­ningsorganisation som infördes vid förra årets omorganisation. Ny byrå­indelning föreslås för tillsynsavdelningen och administrativa avdel­ningen. Vidare läggs fram förslag om inrättande av en arbetsmedicinsk filial i Umeå.

Som jag tidigare framhållit är det angeläget att en förstärkning av tillsynsorganisationen   kan   genomföras   utan   dröjsmål.   Ställning   bör


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                   220

därför nu tas till vissa frågor av betydelse för anslagsberäkningen för nästa budgetår. Enligt min mening kan arbetsmiljöutredningens förslag till organisation och utbyggnad av arbetarskyddsstyrelsen läggas till grund för dessa ställningstaganden i fråga om förstärkningar av arbetar­skyddsstyrelsens resurser under nästa budgetår.

Jag finner det angeläget att styrelsens resurser för att utarbeta anvis­ningar till förebyggande av olycksfall och ohälsa byggs ut ytterligare. Styrelsens tillsynsavdelning bör därvid omorganiseras genom att nuva­rande byråer och fristående sektioner omstruktureras till en organisation som kan ge en så fast grund som möjligt för ansvarsfördelningen inom avdelningen och som är ändamålsenlig med hänsyn tili de funktioner och uppgifter som avdelningen har att fullgöra. Avdelningen bör indelas i fem enheter, nämligen en allmän enhet, en maskinenhet, en byggnads­enhet, en kemisk enhet och en enhet för sociala och medicinska frågor. Genom den förändrade organisationen behövs, utöver de två chefstjäns­terna för nuvarande tekniska byråer, tre tjänster för enhetschefer. Dessa bör inrättas den 1 juli 1973. Jag beräknar också medel för ytter­ligare sex handläggande tjänstemän och tre biträden inom tillsynsavdel­ningen. Nuvarande göromålsförordnande som avdelningschef bör er­sättas med en tjänst som avdelningschef.

Den arbetsmedicinska avdelningen har stor betydelse som basorga­nisation för forsknings- och utredningsverksamheten på arbetarskyddets område. I enlighet med riktiinjema i prop. 1971: 29 angående omloka­lisering av viss slatiig verksamhet bör en arbetsmedicinsk filial med ett 40-tal anställda förläggas till Umeå. Förstärkningarna av den arbets­medicinska avdelningen för nästa budgetår bör därför i huvudsak avse uppbyggnaden av umeåfilialen.

Jag förordar att en arbetsmedicinsk filial inrättas i Umeå den 1 ja­nuari 1974. Uppbyggnaden av filialen bör fördelas över tre år. Jag utgår från att en nära samverkan kommer till stånd med den planerade yrkes­medicinska enheten vid regionsjukhuset i Umeå och med universitetet där. Verksamheten vid filialens olika enheter bör komma i gång snarast möjligt. Jag förordar att en tjänst som professor inrättas vid medicinska enheten redan från starten och att sammanlagt tre tjänster som labora­tor samtidigt inrättas vid filialens övriga enheter. Jag har beaktat detta vid medelsberäkningen för nästa budgetår. Därutöver har jag beräknat medel för följande tjänster, nämligen en förste forskningsingenjör, en laboratorieläkare, två sjuksköterskor, och fyra laboratorieassistenter. Jag har också beräknat medel för en handläggare för administrativa ärenden samt för två biträdestjänster.

För arbetsmedicinska avdelningens verksamhet i Stockholm beräknar jag för nästa budgetår medel för en förste forskningsingenjör för att förslärka tekniska enhetens kapacitet när det gäller eliminationsarbetet rörande buller och vibrationer. Medel beräknas också för en tjänst för


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    221

kvalificerade utredningar angående förekomsten av giftiga ämnen m. m. inom arbetslivet.

Avdelningens kemiska enhet leds av en laborator. Kemins centrala ställning inom den arbetsmedicinska forskningen liksom den kemiska enhetens alltmer kvalificerade uppgifter motiverar att enheten leds av en professor. Jag förordar att en professorstjänst inrättas vid enheten i utbyte mot en tjänst som laborator.

Nuvarande göromålsförordnande som chef för arbetsmedicinska av­delningen bör ersättas med en tjänst som avdelningschef.

Omfattningen av de arbetsuppgifter som åvilar den administrativa av­delningen har ökat avsevärt under senare år främst som en följd av utbyggnaden av arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen. En ytter­ligare ökning är att vänta inte minst som en följd av den utbyggnad av tillsynsorganisationen som nu förordas. De krav som kan väntas när det gäller arbetarskyddsstyrelsens planerings- och utredningskapacitet motiverar inrättande av en särskild enhet för dessa frågor. Jag finner det också motiverat att förstärka styrelsens resurser på det juridiska om­rådet. Bl. a. ställer arbetet med arbetarskyddsanvisningama stora krav även i juridiskt avseende. En särskild enhet för frågor som kräver be­dömning från juridiska utgångspunkter bör inrättas den 1 januari 1974, dvs. samtidigt med att den ändrade arbetarskyddslagstiftningen beräknas träda i kraft.

Utökningen av den administrativa avdelningen med två enheter med­för behov av ytterligare två tjänster som enhetschef, för vilka jag be­räknar medel. Till den föreslagna planeringsenheten kan föras över tre befintliga byrådirektörstjänster från kanslibyrån. Härutöver beräknar jag medel för ett biträde. Till den nya lagenheten kan föras över två befintliga byrådirektörstjänster från tillsynsavdelningen. Därutöver be­räknar jag medel för ytterligare en handläggare och ett biträde. Kansli­byrån behöver förstärkas med två tjänster för handläggande personal och två biträden och jag beräknar medel härför.

Styrelsens utbildningsverksamhet har ökat betydligt under senare år och jag räknar med en ytterligare utbyggnad av denna verksamhet. Sär­skilda sektioner bör därför inrättas för utbildningsadministrativa frågor och för informationsfrågor. Jag beräknar medel för en tjänst för hand­läggare och ett biträde för utbildningsfrågor.

Nuvarande göromålsförordnande som chef för administrativa avdel­ningen bör ersättas med en tjänst som avdelningschef samtidigt som en f. n. vakantsatt tjänst som byråchef kan dras in.

Sammanfattningsvis beräknar jag således medel för personalförstärk­ningar med 40 tjänster vid arbetarskyddsstyrelsen under nästa budget­år. Dessutom förordar jag att tre göromålsförordnanden som avdel­ningschefer omvandlas till tjänster. Jag avser att uppdra åt statens avtals­verk att i den omfattning som behövs förhandla om anställnings- och


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


777


arbetsvillkoren för tjänster som berörs av den här förordade omorga­nisationen. Jag räknar vidare ytterligare medel bl. a. för upplysnings­verksamhet på arbetarskyddels område. Med hänvisning till samman­ställningen på s. 212 beräknar jag anslaget till 28 095 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  besluta att en arbetsmedicinsk filial skall inrättas i Umeå den 1 januari 1974;

2.  bemyndiga Kungl. Maj:t att hos arbetarskyddsstyrelsen inrätta Ire tjänster för avdelningschef i Ce 2 och två tjänster för pro­fessor i Ce 1;

3.  till Arbetarskyddsstyrelsen för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 28 095 000 kr., varav 189 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

L 2. Yrkesinspektionen

1971/72 Utgift              17 753 312

1972/73 Anslag        22 730 000 1973/74 Förslag       27 525 000

Från anslaget bekostas den allmänna yrkesinspektionen och skogs-yrkesinspektionen, vilka har att utöva tillsyn över efterlevnaden av ar­betarskydds- och arbetstidslagstiftningen m. m. Allmänna yrksinspek-tionen svarar även för arbetstidsinspeklionen för vägtrafiken. Den all­männa yrkesinspektionen är organiserad på elva och skogsyrkesinspek­tionen på två distrikt. Tillsynen utövas i huvudsak genom besök på ar­betsplatserna.

 

 

 

1972/73

Beräknad änd

ring 1973/74

 

Arbetar-

Departements-

 

 

skydds-

chefen

 

 

styrelsen

 

Personal

 

 

 

Inspekterande personal

230

-1- 40

Övrig personal

67

-

+ 11

 

297

-

+ 51

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

17 954 000

+ 1 297 000

+ 3 280 000

Sjukvård m. m.

32 000

+        2 000

Reseersättningar

2 063 000

+    165 000

+    377 000

Lokalkostnader

1 233 000

+    325 000

+    594 000

Expenser

668 000

-      22 000

+      92 000

Därav engångsutgifter

(180 000)

(-      85 000)

{+      14 000)

Utbildning och information

600 000

+    300 000

+    400 000

Anskaffning och underhåll av

 

 

 

instrument

180 000

+      13 000

+      50 000

Summa

22 730 000

+ 2 078 000

+ 4 795 000


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                   223

A rbetarsliyddssty relsen

1.    Löne- och prisomräkning + 1 472 000 kr.

2.    O-alternativet innebär för yrkesinspektionens del en indragning av 13 tjänster för inspekterande personal och tre tjänster för biträdesperso­nal med därav följande minskning av främst besöken på arbetsställen.

3.    Med hänvisning till väntat betänkande från arbetsmiljöutredningen föreslår styrelsen inga personalförändringar. För utbyggnad och fördjup­ning av den interna utbildningen av yrkesinspektionens personal behövs ytterligare 258 000 kr. För reseverksamhet och tekniska hjälpmedel m. m. bör beräknas ytterligare 348 000 kr.

A rbetsiniljöutredningen

Den direkta tillsynen över efterlevnaden av arbetarski'ddslagstift-ningen utförs av den allmänna yrkesinspektionen när det gäller arbets­platser i allmänhet och av särskilda specialinspektörer i fråga om vissa verksamhetsområden. Den allmänna yrkesinspektionen, som har arbe­tarskyddsstyrelsen som chefsmyndighet, svarar för huvuddelen av arbe­tarskyddstillsynen. Även skogsyrkesinspektionen och yrkesinspektionen för landtrafiken tillhör arbetarskyddsstyrelsen men är organisatoriskt skilda från den allmänna yrkesinspektionen. Bergmästarna, luftfarts­inspektionen, sprängämnesinspektionen samt elektriska inspektionen lig­ger utanför den egentliga arbelarskyddsorganisationen och har som hu­vuduppgift frågor av allmän säkerhetskaraktär av vilka en stor del men långt ifrån alla är av omedelbar betydelse för arbetarskyddet.

Utredningen har kommit fram till att ett system med en allmän yrkes­inspektion och vid sidan av denna flera specialinspektioner inrymmer be­tydande nackdelar bl. a. i form av olika gränsdragningsproblem. Utred­ningen har därför kommit fram till alt all regional tillsynsverksamhet i princip bör samlas inom den allmänna yrkesinspektionen för att därmed få en sammanhållen ledning av verksamheten. Undantag härifrån bör göras endast i den mån starka skäl motiverar en annan organisatorisk lösning. Nuvarande specialinspeklioner för olika verksamhetsområden bör därför enligt utredningens mening så långt möjUgt integreras i den allmänna yrkesinspekrionen.

Tillsynen av arbetarskyddet vid arbete i gruvor och andra underjords­anläggningar åvilar nu bergmästarna. Utredningen anser det angeläget att arbetarskyddstillsynen vid gruvorna inordnas i den allmänna yrkes­inspektionen. Bergmästarna bör därför upphöra att vara specialinspek­törer och en del av bergsstatens personal bör i samband därmed överfö­ras till den allmänna yrkesinspektionen. Den del av bergsstatens verk­samhet som avser arbetarskyddet beräknas motsvara fem ingenjörstjäns­ter och två biträden.

Även skogsyrkesinspektionen föreslås inordnad i den allmänna yrkes­inspektionen. Omorganisationen innebär att behovet av särskilda tjänster


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7   Socialdepartementet                                    224

för skogsyrkesinspektörer bortfaller. Övriga 14 tjänster för skogsteknisk personal vid skogsyrkesinspektionens två distrikt föreslås decentralisera­de till de nya distrikten, vilket innebär att de kommer närmare skogs-arbetsplatsema.

Utredningen föreslår också att yrkesinspektionen för landtrafiken, som nu är knuten till arbetarskyddsstyrelsens trafiksektion, integreras i den allmänna yrkesinspektionen. Utredningen förordar att en tjänst i samband därmed överförs från styrelsens trafiksektion till allmänna yr­kesinspektionens stockholmsdistrikt med hänsyn till den omfattning trafikfrågorna har i detta distrikt.

Utredningens förslag innefattar även specialinspektionen för luftfarts­tjänst som hör under luftfartsverket. Förslaget i denna del föranleder inte någon överflyttning av personal.

När det gäller den allmänna yrkesinspektionen föreslår utredningen en omfattande utbyggnad och förstärkning. Utredningen förutser ett ökat behov av såväl konsultativ verksamhet som övervakande åtgärder från yrkesinspektionens sida. En effektiv tillsynsverksamhet kräver en nära samverkan mellan samhällets tillsynsorgan och den lokala skyddsorga­nisationen. Det är därför enligt utredningens mening av stor betydelse att distriktsindelningen är sådan att yrkesinspektionen kan verka nära ar­betsställena varigenom goda kontaktmöjligheter kan erhållas.

Utredningen har prövat olika alternativ för en ny distriktsindelning och därvid stannat för att förorda en utökning av antalet distrikt frän nuvarande 11 till 18. Distriktsindelningen föreslås följa länsindelningen, varvid vissa distrikt omfattar två län. I varje distrikt skall inrättas en beslutande yrkesinspektionsnämnd med representanter för bl. a. arbets­marknadens t?arter.

Utredningen föreslår vidare en kraftig personalförstärkning för yrkes­inspektionen. Ökningen av antalet distrikt medför behov av ytterligare sju tjänster som yrkesinspektör. Samtliga distrikt är också i behov av biträdande yrkesinspektörer. Med hänsyn till angelägenheten av att kun­na förstärka ledningsfunktionen i de yrkesinspektionsdistrikt som blir relativt stora beräknar utredningen det totala behovet av tjänster som biträdande yrkesinspektörer till 21, dvs. en ökning med 10.

Enligt utredningen talar starka skäl för att i varje yrkesinspektions­distrikt finns en tjänsteman med lämplig juridisk-administrativ utbild­ning och erfarenhet för handläggning av vissa frågor av främst juridisk och administrativ karaktär samt för att fullgöra sekreterargöromål i den föreslagna yrkesinspektionsnämnden. Utredningen föreslår därför, att yrkesinspektionen tillförs 18 sådana tjänster. Utredningen föreslår slut­ligen att yrkesinspektionen tUlförs ytterligare 26 tjänster för inspekteran­de personal och 14 tjänster för biträdespersonal.

Den föreslagna utbyggnaden av yrkesinspektionen föreslås genomförd under två budgetår med början den 1 januari 1974.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                   225

Departementschefen

Arbetsmiljöutredningen har i fråga om den regionala tUlsynsorganisa-tlonen framhållit betydelsen av en sammanhållen ledning av tUlsynsorga-nen. Den övervägande delen av den statliga tillsynsorganisationen utgörs av den allmärma yrkesinspektionen som har arbetarskyddsstyrelsen som chefsmyndighet. Även skogsyrkesinspektionen och yrkesinspektionen för landtrafiken tillhör arbetarskyddsstyrelsen men är organisatoriskt skUda från den allmänna yrkesinspektionen. Deras verksamhet är dock helt inriktad på arbetarskyddsfrågor. De ö-vriga specialinspektionema för ar­betarskyddet nämligen luftfartsinspektionen, sprängämnesinspektionen samt elektriska inspektionen har däremot som huvuduppgifter frågor av allmän säkerhetskaraktär, av vilka en stor del men långt ifrån alla är av omedelbar betydelse för arbetarskyddet. Motsvarande förhållande gäller i huvudsak även bergmästarna.

Jag ansluter mig till utredningens mening att man bör eftersträva en organisatorisk lösning som underlättar en samordning av de regionala arbetarskyddsinsatserna. Nuvarande system med en allmän yrkesinspek­tion och vid sidan av denna flera specialinspektioner innebär olägenhe­ter i flera avseenden. Jag finner därför i likhet med utredningen att över­vägande skäl talar för att all tillsynsverksamhet beträffande arbetar­skyddet i princip bör samlas under en enhetlig ledning och att det såle­des är motiverat att så långt möjUgt integrera specialinspektionerna i den allmänna yrkesinspektionen. Det bitr anledning att återkomma till flera av dessa organisatoriska frågor sedan remissbehandlingen av ut­redningens betänkande har avslutats. Jag vill nu endast ta upp de om­råden av specialinspektionema där det framstår som särskilt angeläget att redan under nästa budgetår kunna genomföra den samordning av yrkesinspektionen som utredningen uttalat sig för.

Vad först angår bergmästarna som hör till kommerskollegium kan framhållas att deras huvuduppgifter utgörs av tillsyn enligt gruvlagstift­ningen. Bergsstaten är organiserad på fyra distrikt. Tillsynen avser främst hushållningen med malmtillgångar samt säkerhetsfrågor om bergets be­stånd. Bedömningen av dessa frågor inrymmer en rad säkerhetsaspekter av bergteknisk natur vilka är av betydelse även från arbetarskyddssyn­punkt. De olycksfallsförebyggande uppgifterna 1 övrigt som har sam­band med gruvdrift samt uppgifter av yrkeshygienisk natur har emeller­tid inte samma naturliga samband med bergmästarnas övriga verksam­het. Många gånger krävs biträde av specialister för mätning av buller, luftföroreningar m. m. varvid personal från den allmänna yrkesinspek­tionen utnyttjas. Ett starkt samband med denna finns också när det gäl­ler olika slags maskiner och andra tekniska anordningar som används i gruvdrift.

Gruvarbete bedrivs under svåra betingelser från arbetarskyddssyn-

15    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bil. 7


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7   Socialdepartementet                                    226

punkt. Det är därför angeläget att enhetlig inspektion kommer till stånd och därmed ett samlat grepp kan tas från arbetarskyddsmyndighetens sida då det gäller de viktiga arbetarskyddsfrågorna i samband med gruv­drift. Efter samråd med chefen för industridepartementet, som senare denna dag kommer att förorda en omorganisation av bergsstaten, för­ordar jag i likhet med arbetsmiljöutredningen att bergmästarnas arbe­tarskyddsverksamhet i detta sammanhang förs över tUl den allmärma yrkesinspektionen. Den del av bergsstatens verksamhet som avser arbe­tarskydd motsvarar fem heltidstjänster för handläggande tjänstemän samt två biträdestjänster. Dessa tjänster bör föras över till den allmänna yrkesinspektionen och därvid placeras i distrikt där gruvdrift förekom­mer.

Skogsyrkesinspektionen, som organisatoriskt sorterar under arbetar­skyddsstyrelsen, svarar för arbetarskyddstillsynen beträffande skogsav­verkning och därmed sammanhängande arbeten. Inspektionen är organi­serad på två distrikt, varav det ena omfattar de fyra nordligaste lä­nen och det andra omfattar landet i övrigt. När det gäller organisatio­nen har utredningen bl. a. anfört att det alltmer maskintekniskt inriktade skogsbruket medfört nya krav på arbetarskyddsinspektionen och att de maskiner som används i skogsbmket och inom exempelvis byggnads­verksamhet och anläggningsarbete ofta är av likartad konstruktion. Det behövs därför en nära kontakt med den allmänna yrkesinspektionen. Ut­redningen har vidare framhållit att sambandet med skyddsarbetet inom andra näringsgrenar blivit mera påtagligt även med hänsyn till yrkeshy­gieniska problem vid skogsarbete. Utredningen har också pekat på ange­lägenheten av närkontakt mellan tillsynsmyndigheten och arbetsställen under dess tUlsyn och att detta i hög grad gäller beträffande skogsarbe­tet med dess rörliga arbetsplatser och de skyddsproblem som där finns.

I likhet med utredningen förordar jag att skogsyrkesinspektionen in­ordnas i den allmänna yrkesinspektionen som därmed får tillgång tUl skogsteknisk expertis. Skogsyrkesinspektionens nuvarande personal bör fördelas för tjänstgöring inom de olika yrkesinspektionsdistrikten med hänsyn till skogsbrukets omfattning.

Yrkesinspektionen för landtrafiken har att som specialinspektion hand­lägga arbetarskyddsfrågor i fråga om järnvägstrafik, spårvägstrafik samt buss- och biltrafik som bedrivs av järnvägs- eller spårvägsföretag. Den­na specialinspektion är knuten till arbetarskyddsstyrelsens nuvarande trafiksektion och hela landet utgör ett enda inspektionsdistrikt. Arbets-miljöutredningen har bl. a. anfört att olika tUlsynsorgan innebär risk för bristande enhetlighet i arbetet på närliggande områden, en brist som blir särskUt påtaglig när som i detta fall kompetensen anknyter tUl ett visst tekniskt område och vissa företag. Det framstår också som mindre lämpligt att rena ägarförhållanden kan avgöra om tillsynen skall ankom-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                    227

ma på yrkesinspektionen för landtrafiken eller den allmänna yrkesinspek­tionen.

Även för detta område finner jag starka skäl tala för en enhetlig till­synsorganisation. Jag förordar således att den tillsynsverksamhet som ut­övas av yrkesinspektionen för landtrafiken överförs tUl den allmänna yr­kesinspektionen. I anslutning härtill bör en av tjänsterna inom arbetar­skyddsstyrelsens trafiksektion föras över till den allmänna yrkesinspek­tionen.

De omläggningar av tillsynsorganisationen som jag här förordat bör genomföras den 1 januari 1974.

I fråga om den allmänna yrkesinspektionen har utredningen före­slagit en omfattande utbyggnad och förstärkning. Förslagen hänger sam­man med de förslag utredningen redovisar rörande den lokala skydds­organisationen. När det gäller yrkesinspektionens personalresurser vill jag erinra om de betydande förstärkningar som under de senaste budget­åren har gjorts för att öka inspektionens insatser ute på arbetsplatsema. Dessa förstärkningar är en viktig förutsättning för genomförandet av den nya arbetarskyddslagstiftningen. Utredningen har föreslagit att den allmänna yrkesinspektionen organiseras på flera distrikt än f. n. och under en tvåårsperiod tillförs ytterligare betydande personalförstärk­ningar.

Jag finner det angeläget att yrkesinspektionens resurser byggs ut ytterligare under de närmaste budgetåren. Utredningens förslag bör där­vid kunna tjäna som riktmärke. Jag har vid medelsberäkningen för nästa budgetår räknat med sammanlagt 44 nya tjänster vid allmänna yrkes­inspektionen utöver de tjänster som förs över från bergsstaten. Inom ramen för ett sådant personaltillskott bör det vara möjligt att — sedan remissbehandlingen avslutats — ta ställning till frågan om en ändrad distriktsorganisation fr. o. m. den 1 januari 1974. Utöver 27 nya tjänster för inspekterande personal — vari ingår omvandling av två befintliga tjänster som skogsyrkesinspektör — har jag räknat medel för sju sär­skilda tjänster för handläggning av ärenden av administrativ och juri­disk karaktär samt för ytterligare nio tjänster för biträdespersonal samt en tjänst som överförs från arbetarskyddsstyrelsen till yrkesinspektionen. Medelsberäkningen för de nya tjänsterna avser tiden fr. o. m. den 1 ja­nuari 1974.

Med hänvisning till sammanställningen på s. 222 beräknar jag anslaget till 27 525 000 kr. Jag har därvid bl. a. räknat med att sammanlagt sju tjänster avses överflyttade från bergsstaten till den allmänna yrkesin­spektionen.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Yrkesinspektionen för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 27 525 000 kr., varav 1 354 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                228

L 3. Särskilda arbetarskyddsprojekt

1973/74 Förslag         2 200 000

Under anslaget L 1. Arbetarskyddsstyrelsen har för innevarande bud­getår anvisats 2 milj. kr. för att bekosta tekniska eller andra under­sökningar inom arbetarskyddsområdet.

Arbe tarsky ddssty relsen

Medelsbehovet under budgetåret 1973/74 beräknas tUl 2,5 milj. kr. Styrelsen anser att medlen bör anvisas i form av ett reservationsanslag.

Departementschefen

Jag biträder arbetarskyddsstyrelsens förslag att medel för särskilda arbetarskyddsprojekt för nästa budgetår bör anvisas i form av ett reser­vationsanslag. Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till 2,2 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Särskilda arbetarskyddsprojekt för budgetåret 1973/74 an­visa ett reservationsanslag av 2 200 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                    229

M INTERNATIONELL SAMVERKAN

Under detta avsnitt anvisas medel bl. a. för Sveriges medverkan i in­temationeUa arbetsorganisationen (ILO), världshälsovårdsorganisationen (WHO) och det nordiska socialpolitiska samarbetet. ILO har tiU huvud­uppgift dels att utarbeta internationella normer inom socialpolitik, arbe­tarskydd och arbetsmarknadspolitik, dels att medverka i den intematio­nella biståndsverksamheten. Sverige ägnar inom ILO arbetsnuljöfrågorna särskild uppmärksamhet. Som ett led i ansträngningarna att främja dessa frågor har Sverige finansierat ett av ILO anordnat expertmöte rörande internationella säkerhetsföreskrifter för varvsindustrin. Mötet ägde rum i Göteborg i december 1972.

WHO:s insatser avser främst bistånd till olika länder för bekämpning av sjukdomar och för annat hälsovårdsarbete.

Under avsnittet anvisas också medel för socialattachéer. Deras huvud­uppgift är att förse såväl myndigheter som arbetsmarknadens parter med upplysningar i socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska frågor. Som exempel på de ämnen som behandlas i socialattachéemas rappor­ter kan nämnas redogörelser för socialförsäkrings- och arbetarskydds-frågor, utvecklingen inom hälso- och sjukvård, samarbetet mellan ar­betsmarknadens parter samt förhåUanden inom det fackliga området.

Inom ramen för det nordiska socialpolitiska samarbetet har satts igång en översyn av den nordiska konventionen om social trygghet. Med hän­syn till arbetsmiljöfrågornas ökade betydelse har vidare lagts fram för­slag om upprättandet av en permanent nordisk samarbetskommitté på detta område.

Ml. Socialattachéer

 

1971/72 Utgift

856 072

1972/73 Anslag

825 000

1973/74 Förslag

950 000

F. n. finns fyra socialattachéer som är stationerade i Washington, London, Bryssel och Bonn.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


230


 

 

1972/73

Beräknad

ändring

1973/74

Personal

Anslag

Lönekostnader

Bostadskostnader

Sjukvård

Reseersättningar (resor till och från

Sverige vid tjänsteuppdrag och semester)

Expenser (och reseersättningar

inom verksamhetsområdena)

Vissa kostnader för biträde m.m.

4

395 000

135 000

4 000

. 51 000

82 000 158 000

825 000

+   90 000 +     5 000

+   30 000 + 125 000

Med hänvisning  till  sammanställningen beräknar  jag  anslaget  till 950 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Socialattachéer för budgetåret  1973/74  anvisa ett för­slagsanslag av 950 000 kr.

M 2. Intemationellt socialpolitiskt samarbete

1971/72 Utgift               1 655 185

1972/73 Anslag        3 365 000 1973/74 Förslag       3 090 000

• SkUlnaden mellan anslag (3 025 000) och utgift hänför sig till en för riksdagen anmäld tidigare inbetalning av den del av avgiften tiU ILO, som enligt praxis skulle erlagts i juli månad 1971.

Från anslaget bestrids främst kostnadema för Sveriges deltagande i internationella arbetsorganisationens (ILO) verksamhet, för ILO-kom-mittén, för det nordiska socialpolitiska samarbetet samt för riksförsäk­ringsverkets medlemskap i International Social Security Association (ISSA).

Sveriges andel i kostnaderna för ILO:s verksamhet, som för år 1972 beräknades tiU ca 2 802 000 kr., kan för år 1973 beräknas till ca 2 603 000 kr. SkUlnaden beror på nedskrivning i växelkursen på US dollars. Den årliga svenska avgiften tUl ILO betalas för varje kalenderår i två poster, som i regel erläggs i januari och juli under det år bidraget avser. Medelsbehovet för budgetåret 1973/74 bör beräknas tUl ca 2 605 000 kr.

De sammanlagda kostnaderna under anslaget för nästa budgetår be­räknar jag till 3 090 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Mai:t föreslår riksdagen

att till Internationellt socialpolitiskt samarbete för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 3 090 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                    231

M 3. Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m.

1971/72 Utgift            4 716 728     ,                                         .

1972/73 Anslag          5 610 000

1973/74 Förslag          5 700 000

Från anslaget bestrids främst kostnaderna för Sveriges deltagande i världshälsovårdsorganisationens (WHO) verksamhet, för Sveriges bidrag till FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel, för nämn­den för internationella hälso- och socialvårdsärenden (NIH) samt för bUateralt samarbete på hälsovårdens område mellan Sverige och andra länder.

Nämnden för internationella hälso- och socialvårdsärenden

1.         Löne- och prisomräkning 12 000 kr.

2.         O-alternativet innebär enligt nämnden allvarliga svårigheter för fullgörandet av nämndens uppgifter.

3.         Nämnden föreslår ökade medel för att möjliggöra ett vidgat sam­arbete mellan Sverige och andra länder på hälsovårdens område <+ 5 000 kr.).

4.         Med hänvisning till det stora antalet utländska besökare, för vUkas studier i Sverige nämnden svarar, föreslår nämnden ökade medel för deras mottagande, för expenser och för översättning av informations­material (+ 19 000 kr.).

Departementschefen

Sveriges andel i kostnaderna för WHO:s verksamhet, som för år 1972 beräknats till 4 832 000 kr., beräknas för år 1973 öka till 4 938 000 kr. Den i jämförelse med tidigare år ringa ökningen beror på nedskrivning i växelkursen på US dollars. Den årliga svenska avgiften till WHO be­talas för varje kalenderår i två poster, som erläggs i januari och juli under det år bidraget avser. Medelsbehovet för budgetåret 1973/74 bör beräknas till ca 5 161 000 kr.

För Sveriges bidrag till FN:s fond för kontroll av beroendefram­kallande medel beräknar jag även för nästa budgetår 200 000 kr.

Under hösten 1972 träffades en överenskommelse mellan Sverige och Polen om samarbete på hälso- och sjukvårdens område. De kostnader som föranleds av detta samarbete uppskattar jag för nästa budgetår till ca 30 000 kr. För bilateralt samarbete på hälsovårdens område be­räknar jag därför 110 000 kr. För NIH:s verksamhet beräknar jag sam­manlagt 49 000 kr. (1,4).

Kostnader för deltagande i vissa av världshälsovårdsorganisationen anordnade kurser m. m. bör liksom hittUls efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt faU kunna bestridas från anslaget.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    232

Med hänsyn tUl vad jag anfört beräknar jag anslaget till 5 700 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m. för bud­getåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 5 700 000 kr.

M 4. Vissa intemationella resor


1971/72 Utgift

74 840

1972/73 Anslag

85 000

1973/74 Förslag

90 000


Reservation                                320


Från anslaget bestrids kostnader för deltagande i vissa internationella konferenser och sammanträden m. m. av personal inom socialstyrelsens verksamhetsområde.

Nämnden för internationella hälso- och socialvårdsärenden

1.    Prisomräkning 12 000 kr.

2.    O-alternativet innebär enligt nämnden en avsevärd begränsning för berörd personal att deltaga i internationellt samarbete.

3.    Nämnden framhåller att antalet framställningar om bidrag från anslaget kontinuerligt växer och motiverar en ökning av medlen ( + 5 000 kr.).

Departementschefen

Jag beräknar anslaget till 90 000 kr. och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

ati.   till    r  iSju   utter fiuiiutteiiu   tCäui    XUl    UUUCliliCL   xy IJ/ /    allVlÄtl

ett reservationsanslag av 90 000 kr.

M 5. Vissa internationella kongresser i Sverige

1971/72 Utgift                   239 006                  Reservation                           88 018

1972/73 Anslag                  150 000

1973/74 Förslag                  150 000

Vid utgången av oktober 1972 förelåg ansökningar om bidrag med ca 230 000 kr. Ytterligare framställningar om bidrag kan med stöd av tidi­gare års erfarenheter fömtses för nästa budgetår. Med hänsyn till reser­vationen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till oförändrat 150 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    233

KAPITALBUDGETEN

II. Statens allmänna fastighetsfond

8. Utbyggande av karolinska sjukhuset

Till detta ändamål har för Innevarande budgetår anvisats ett inve­steringsanslag av 10 milj. kr.

Direktionen för karolinska sjukhuset

Direktionen föreslår att 12 milj. kr. anvisas för budgetåret 1973/74 i enlighet med följande sammanställning.

1.     Beslutade byggnadsföretag                                                                       1 489 000

2.     Övriga byggnadsåtgärder                                                                        19 421 000

3.     Avgår på grund av vissa fördröjningar                                                 — 2 110 000

4.     Tekniska utredningar m. m.                                                                         200 000

5.     Avgår behållning den 1 juli 1973                                                           -  7 000 000

12 000 000

1. Medelsberäkningen för budgetåret  1973/74 för beslutade bygg­nadsföretag har skett enligt följande sammanställning.

 

 

Beräknad

Medelsför-

 

totalkost-

brukning

 

nad

1973/74

Tolv vårdavdelningar

11660 000

183 000

Fem vårdavdelningar

5 700 000

143 000

Centralröntgen, etapp I

3 477 000

141000

Transformatorstation, norra längan

885 000

30 000

Upprustning av psykiatriska kliniken

2 035 000

110 000

Radiofysiska institutionen m. m.

3 343 000

42 000

Avlopp, etapp I

3 220 000

250 000

Hormonlaboratorium inom kvinnokliniken

695 000

195 000

Lokaler för audiologi och foniatri m. m.

695 000

195 000

Fläktutrymmen m. m.

3 480 000

200 000 1489 000

1. Byggnadsstyrelsens hösten 1970 lämnade förslag till gränsdragning mellan underhåll samt ombyggnad och komplettering innebär för sjuk­husets del att ombyggnads- och kompletteringsarbeten inom en kost­nadsram av 500 000 kr. numera i princip skall bestridas av medel ur fastighetsfonden såvida inte arbetena avser anordnande av lokaler för ny verksamhet eller medför att fastighetens värde påtagligt ökar.

Direktionen har lämnat förslag om bl. a. en stadigvarande organisa­tion för byggnads- och utrusfningsverksamheten vid sjukhuset. I avvak-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7   Socialdepartementet                                                     234

tan på ställningstagande härtill beräknar direktionen inga medel för det­ta ändamål under investeringsanslaget för budgetåret 1973/74.

För byggnadsföretaget Radiofysiska institutionen m. m. har bygg­nadsstyrelsen anmält, att kostnadsramen bör höjas utöver index med 425 000 kr. Eftersom byggnadsarbetena är färdigställda kan begräns­ningar av byggnadsåtgärderna inte vidtas. Direktionen har tvingats be­räkna medel för kostnadsökningen i investeringsplanen.

2. Vid sina anslagsberäkningar har direktionen utgått från att den dispositionsplan och nya försörjningsplan, som framlagts i samband med en genomgripande översyn år 1971 av 1964 års generalplan, kom­mer att realiseras. Direktionen har också begärt projekterings- och byggnadsuppdrag för bl. a. en vårdavdelningsbyggnad (G 3) samt en la­boratorie- och akutmottagningsbyggnad (G 4). Enligt generalplaneför­slaget bör vidare en nybyggnad (G 1) uppföras för en operationscen-tral m. m. Direktionen begär för ändamålet — kallat G-projektet — medel inom försörjningsområdet. Förslagen innebär fullföljande av be­gärda projekterings- och byggnadsuppdrag. Härvid har beaktats att an­slutning av sjukhuset till det kommunala fjärrvärmeverket måst ställas på framtiden.

Av bl. a. byggnadstekniska skäl har direktionen bedömt det orealis­tiskt att samtidigt med utbyggandet inom östra området även uppföra en nybyggnad för kök och matsalar (K 9). Befintliga köks- och utspis-ningslokaler måste därför utnyttjas under ytterligare minst 10 år. För att ordna bättre arbetslokaler för kökspersonalen och trivsammare ut­spisning i lämpligt belägna lokaler samt minska riskerna för driftstör­ningar inom köket bör befintliga lokaler uppmstas och en personalmat­sal anordnas inom östra området. Upprustningen av den befintliga köks­byggnaden betingas även av den nya livsmedelslagen, som kräver hy­gieniska åtgärder inom lokalema.

Övriga objekt utanför G-projektet för vilka direktionen begär medel är smärre investeringar, som inte kan anstå och som inte påverkas av ut­byggnaden inom östra området.

Direktionen anser, att 19 421 000 kr. för budgetåret 1973/74 bör disponeras för planerade objekt enligt följande sammanställning.

Beräknad                  Medelsför-

totalkostnad             brukning

1973/74

G-projektet

a.   Värmekraftverk, etapp II (pannbyte)                  2 900 000               1 000 000

b.   Spänningsomläggning                                              825 000                  350 000

c.   Norra tillfartsvägen                                              1 370 000               1 100 000

d.   Försöriningsbyggnad (K 8)                                28 000 000               4 200 000

e.   Avlopp, etapp V (avloppstunnel)                      1 145 000               1 095 000

f.    Avlopp, etapp III                                                   980 000                  400 000

g.   Ny huvudkulvert, etapp I och II                       12 600 000               3 500 000
h.  Omläggning av ledningar                                       1 620 000                1020 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


235


 

 

 

Beräknad

Medelsför-

 

 

totalkostnad

brukning 1973/74

Övriga objekt

 

 

i.

Trycktank

200 000

150 000

j.

Upprustning av ortoped-kirurgiska

 

 

 

värdavdelningar

1950 000

1 200 000

k.

Neurokirurgiska kliniken

400 000

156 000

1.

Reservkraft m. m. vid neurokJinikerna

750 000

650 000

m.

, Upprustning, barnklinikerna

700 000

600 000

n.

Röntgenarkiv

860 000

800 000

o.

Personalläkarmottagning

500 000      .

350 000

P.

Antenn- och ljudradioanläggning

550 000

350 000

Upprustning av köksbyggnad (K 1) samt

 

 

 

matsal, radiumhemmet

8 000 000

2 000 000

r.

Linjäraccelerator

1 100 000

500 000

s.

Övrigt

550 000

 

 

65 000 000

19 421 000

a.  För att säkerställa sjukhusets försörjning med värme och elektrisk
kraft har direktionen begärt visst pannutbyte.

b.   Omläggning av den elektriska spänningen vid karolinska sjukhu­
sets värmecentral från 220V till 220/380V har pågått under ett antal år.
Med hänsyn till installationens ålder och förslitning samt till att drif­
ten f. n. upprätthålls med vissa provisoriska installationer har direktio­
nen begärt att få slutföra spänningsomläggningen vid sjukhusets värme­
central i ett sammanhang.

c.   Vårdavdelningsbyggnaden G 3 kräver en ny tillfart — Norra till­
fartsvägen.

d.  I sjukhusets försörjningsplan konstateras att det från ekonomiska
och praktiska synpunkter är lämpligt att till en enhet centralisera pro­
duktionen av bl. a. klimat-kyla, tryckluft och reservkraft. Till enheten
bör även förläggas sjukhusets nya mottagningsstation för elektrisk
kraft. För ändamålet bör uppföras en nybyggnad inkl. installationer.

e.   För att klara avloppet utan pumpning krävs en avloppstunnel från
G-byggnaderna.

f.   Den nya huvudkulverten medför att en del av sjukhusets äldre av­
loppssystem måste läggas om.

g.   Försörjningen av G-byggnaderna kräver en kulvert för såväl trans­
porter som ledningar av skilda slag.

h. I samband med uppförande av nybyggnaderna G 3 och G 4 krävs omläggning av ledningssystemen för befintliga byggnader inom östra området.

Direktionen har under punkterna c.—h. hemställt om projekterings­uppdrag.

i. Sjukhusets vattenförsörjning från Stockholms vattenverks lednings­nät sker via en tryckförhöjningsanläggning. Denna har endast en tryck­tank, som inte kan tas ur drift för besiktning enligt gällande normer.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                   236

En ny trycktank bör installeras parallellt med den befintliga. Frågan om ny tryckförhöjningsstation vid utbyggnad inom sjukhusområdet är redovisad i samband med den nya försörjningsplanen.

j. En uppmstrung av fyra vårdavdelningar inom den ortoped-kirur­giska kliniken, som är belägen i Norrbackainstitutets lokaler, erfordras i avvaktan på att kliniken kan flyttas till lokaler inom eller i anslutning till huvudblocket. Uppmstnlngen avser bl. a. en förbättring av den hy­gieniska standarden.

k. Neurokirurgiska klinikens operationsavdelningslokaler behöver upprustas i hygieniskt och funktionellt avseende.

1. Nuvarande reservkraftförsörjning, som erhålls från värmekraftver­ket, medger ej distribution av elektrisk reservkraft tUl samtliga de en­heter inom sjukhuset, som behöver prioriteras vid strömbortfall, såsom operations- och intensiwårdsenheter. Direktionen har med hänsyn till verksamhetens art och omfattning vid neuroklinikerna samt till distri­butionsnätets utsträckning ansett att ett reservkraftaggregat i källarpla­net i en tUlbyggnad till neuroklinikerna bäst skulle säkerställa elkraft­försörjningen. Tillbyggnaden planeras utformad så att taket kan an­vändas som solterrass för svårt rörelsehämmade patienter.

m. Som en följd av överförandet av den barnpsykiatriska vården m. m. till Eugeniahemmet krävs ombyggnadsåtgärder inom barnklini­kerna.

n. Inom huvudkomplexets centrala del finns en ljusgård i anslutning tUl medicinska klinikens öppna mottagning i bottenvåningen. Mottag­ningen byggs f. n. om. Genom att bygga in ett plan av ljusgården och inreda detta till röntgenarkiv erhåUs en plattform i bottenvåningens plan med god anslutning till den medicinska mottagningen. På plattfor­men kan en personalläkarmottagning anordnas.

o. Om sjukvård för personal vid såväl sjukhuset som karolinska insti­tutet skall ombesörjas av sjukhuset måste särskilda lokaler anskaffas. Detta kan ske genom uppförande av en särskild personalläkarmottag-ningsbyggnad i anslutning till medicinska polikliniken på sätt, som nämnts under punkt n.

p. Sjukhusets äldre vårdavdelningar saknar möjlighet att avlyssna ra­dions P2- och P3-kanaler samt TV-ljudkanalema. Inom de 17 nyre­noverade vårdavdelningarna har kablage för samtliga program förbe­retts. Den centrala ljudanläggningen medger f. n. endast mottagning inom dessa avdelningar av Pl- och P3-programmen. För att patienter­na vid vårdavdelningarna skall kunna avlyssna samtliga program er­fordras nyinstallation av antenn- och förstärkarutrustning samt viss ledningsdragning.

q. Nuvarande köksbyggnad, som innehåller kök och matsalar, behö­ver som nämnts upprustas så att den blir användbar i minst 10 år fram­åt. Enligt önskemål framförda i företagsnämnden bör samtidigt en per-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                    237

sonalmatsal för 600 lunchgäster anordnas i radiumhemmet, bl. a. för att utspisningen skall ske i bättre anslutning till arbetsplatsema inom östra området.

r. I direktionens framställning om anslag för utmstning har begärts en ny linjäraccelerator. För att installera denna med erforderligt strål­skydd krävs bl. a. väggar av järnmalmsbetong samt vissa tekniska instal­lationer.

Remissyttranden

Byggnadsstyrelsen framhåller bl. a., att kostnadsramarna för fyra byggnadsföretag kan sänkas med sammanlagt 59 000 kr.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande framhåller att visst sjukvårdsiuässigt underlag, som f. n. tas fram av en särskild arbetsgrupp med representanter för socialstyrelsen, Stockholms läns landsting, karo­linska sjukhuset och nämnden, är nödvändigt för att ta ställning tUl 1971 års generalplaneöversyn och nybyggnaden (G3) för vårdavdelningar m. m. Nämnden är inte beredd att nu tUlstyrka utförande av de försörj­ningsobjekt som motiveras av generalplaneöversynen. För vissa andra objekt kan medel tas upp under en kostnadsram till Kungl. Maj:ts dispo­sition. I fråga om en ny försörjningsbyggnad (K8), upprustning av köks­byggnaden (Kl) och anordnande av personalmatsal i radiumhemmet bör medel, om sådana skulle behövas under budgetåret 1973/74, beräknas på tilläggsstat. Vissa objekt är av reparations- och underhållskaraktär.

Departementschefen

Jag förordar att den investeringsplan och anslagsberäkning, som jag kommer att lägga fram 1 det följande, läggs till grund för beräkning­en av medelsbehovet för budgetåret 1973/74. Med hänsyn till medels-reservationen under förevarande anslag behöver för nästa budgetår en­dast tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr.

Jag vill peka på att jag i investeringsplanen liksom tidigare tagit upp medel för administration av byggnadsverksamheten vid karolinska sjuk­huset i a-waktan på en slutlig prövning av ett förslag från direktionen om en ny organisation bl. a. för denna verksamhet.

För att angelägna byggnadsföretag, som inte redovisats i investerings­planen, skall kunna sättas i gång inom ramen för tillgängliga medel, har jag i investeringsplanen tagit upp en kostnadsram på 10 milj. kr. Denna ram bör stå till Kungl. Maj:ts förfogande. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om och när byggnadsåtgärder för sjiikhusets upprustning skall sättas i gång inom denna ram. Jag vill här nämna, att flera av de byggnadsföretag, som direktionen ansett böra utföras under innevarande och nästa budgetår, är av sådan karaktär att — om de kommer till stånd — kostnadema bör täckas av medel för reparations-och underhållskostnader m. m. på staten för statens allmänna fastighets­fond.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7   Socialdepartementet


238


Investeringsplan (1 000-tal kr.)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Byggnadsobjekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

 

Bygg-

Färdig-stäUan-

 

 

 

 

 

 

— start

 

1.4.1971

1.41972    Faktisk

Beräknad för

mån./år

de

mån./är

 

 

 

l. U. ill.

 

 

 

 

 

 

1971/72

1972/73

1    1973/

74

 

1. Tolv värdavdelningar

11660

11660

10 977

500

183

8.66

11.69

2. Hudisoleringsavdelning

1790

1790

1737

53

8.68

9.69

3. Hudpolikliniker m. m

1625

1635

1 563

72

___

4.67

5.68

4. Forskningslokaler

4 870

4 870

4610

260

___

5.68

6.70

5. Värmekraftverk, etapp I

555

555

490

65

___

4.69

12.71

6. Avlopp, etapp II

508

505

498

7

___

5.68

670

7. PavUjong, psykiatriska

 

 

 

 

 

 

 

kliniken

1505

1494

1488

6

___

11.68

5.70

8. Radiofysiska institu-

 

 

 

 

 

 

 

tionen m. m.

3 200

3 675

2 656

645

42

10.70

6.72

9. Röntgendemonstration

232

232

192

40

___

10.69

1.70

10. Centralröntgen, etapp 1

3 390

3 477

3 036

300

141

10.70

2.72

11. Transformatorstadon A 11

870

885

730

125

30

11.70

6.71

12. Personallokaler

405

375

352

23

___ ,

11.69

5.70

13. Ny tillfartsväg

337

337

317

20

___ .

6.70

4.72

14. Avlopp, etapp I

3 165

3 220

2 295

___

250

10.68

3.75

15. Högvoltstation

7 756

7 756

8 605

20

___

4.66

8.68

16. Bamintensivbehand-

 

 

 

 

 

 

 

lingsavdelning

1 118

1018

972

46

___ ,

5.69

4.70

17. Barnklinikerna, hissar

269-1

594 r

778

f2231 1504/

51

 

8.70

12.70

18. Barnklinikerna, balkonger

"     '

10.69

6.70

19. Fem värdavdelningar

5 850

5 700

5 132

425

143

12.69

8.71

20. Lokaler för snabbtelefoner

340

265

200

65

___

6.70

11.70

21. Upprustning av psykia-

 

 

 

 

 

 

 

triska klinUcen

1935

2 035

808

1 100

110

12.71

12.72

22. Ombyggnad av kirurgiska

 

 

 

 

 

 

 

polikliniken m. m.

6101

 

 

 

 

 

 

23. Ombyggnad av medicinska

(

1061

1025

36

___

9.71

7.72

polikliniken

425j

 

 

 

 

 

 

24. Ombyggnad av Eugenia-

 

 

 

 

 

 

 

hemmet m. m.

370

385

208

177

.—

11.71

12.72

25. Hormoniaboratorium inom

 

 

 

 

 

 

 

kvinnokliniken

645

695

___

500

195

9.72

5.73

26. Lokaler för audiologi och

 

 

 

 

 

 

 

foniatri m. m.

645

695

___

500

195

9.72

9.73

27. Fläktutrymmen m. m.

3 300

3 480

474

2 700

200

5.72

2.73

28. Utredningar m. m.

3 782

4 131

3 105

350

200

 

 

29. Administration

1947

2 386

1536

500

500

 

 

30. TUl Kungl. Maj:ts

 

 

 

 

 

 

 

disposition

10 000

44

2 000

5 000

 

 

31. Reducering av medels-

 

 

 

 

 

 

 

förbrukningen

—510

—188

 

 

Summa

 

 

53 777

10 076

7 001

 

 

Anslagsberäkning (1000-tal kr.)

 

 

 

 

 

 

 

MedelstUlgäng

 

 

Beräknad medelsförbrukning

 

Behållning       1.7.1972

7 076

 

1972/73

10 076

 

 

Anslag för       1972/73           10 000

 

1973/74

7 001

 

 

 

Anslag för       1973/74

1

 

 

 

 

 

 

(förslag)

 

 

 

 

 

 

 

17 077

 

 

17 077

 

 

 


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


239


Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att   tUl   Utbyggande   av   karolinska   sjukhuset   för   budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

9. Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala

Enligt a-vtal med Uppsala läns landstingskommun och andra berörda landstingskommuner bestrider staten i regel 40 % av kostnaderna för utbyggandet av akademiska sjukhuset i Uppsala. Till detta ändamål har för budgetåret 1972/73 anvisats ett investeringsanslag av 11 828 000 kr.

Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande

Kommittén föreslår att 9 646 400 kr. anvisas för nästa budgetår.

Kommitténs anslagsframställning till huvudmännen beträffande in­vesteringsmedel för budgetåret 1973/74 framgår av följande samman­ställning.

 

 

 

Av Uppsala läns

 

Ändamål

Totalt

landsting

!är 1973

Av staten

-    1 07T tiA

 

 

 

 

ty Hl /4

 

 

för egen

för region-

 

 

 

del

landstingen

 

1. Etapp 2: kirur-

 

 

 

 

giskt block m. m.

2 000 000

600 000

600 000

800 000

2. Etapp 3: nerv-

 

 

 

 

block m. m.

11300 000

3 000 000

3 000 000

5 300 OOO

3. Förberedande

 

 

 

 

arbeten XVI

120 000

.—

120 000'

4. Etapp 4: kvinno-

 

 

 

 

och barnkliniker m. m.

1 080 000

1 080 OOO

5. Nybyggnad (B5) för

 

 

 

 

intagningsvärd m. m.

160 000

160 000

6. Ombyggnad för

 

 

 

 

apotek m. m. (A 1)

750 000

225 000

225 000

300 OOO

7. Patologi m. m.

200 000

200 000

8. Ombyggnad inom

 

 

 

 

personalmatsal m. m. (S;

) 1256 000

376 800

376 800

502 400

9. Förberedande

 

 

 

 

arbeten XV

360 000

360 000

10. Förberedande

 

 

 

 

arbeten XVII

450 000

135 000

135 000

180 000

11. Allmänna utredningar

 

 

 

 

och kommiténs

 

 

 

 

egen verksamhet

1 400 000

378 000

378 000

644 000

 

19 076 000

4 714 800

4 714 800

9 646 400

1. Etapp 2, som omfattar lokaler för bl. a. kliniker och mottagningar för allmänkirurgi, ortopedisk kirurgi, kimrgisk m-ologi samt delar av centraloperationsavdelning och röntgendiagnostikavdelning m. m., har färdigställts och tagits i bruk vid årsskiftet 1971/72.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                   240

Den totala kostnaden för etapp 2 inkl. vissa förberedande arbeten (XI) har tidigare beräknats till 84 milj. kr. Huvudmännen har anvisat detta belopp. Med hänsyn till höjd mervärdeskatt samt vissa index­bundna entreprenader beräknas kostnaden numera, i a-waktan på slutre­dovisningen, till i runt tal 87 milj. kr. Av merkostnaden 3 milj. kr. be­hövs 2 milj. kr. för budgetåret 1973/74.

2.   Etapp 3 omfattar lokaler för neurologi, neurokimrgi och neurofy­
siologiskt laboratorium samt för hud-, ögon- och rehabUiteringskliniker
m. m. Kostnadsramen har beräknats till 78 milj. kr., men bör höjas tiU
80 milj. kr.

T. o. m. budgetåret 1972/73 har huvudmännen anvisat 68,7 milj. kr. för denna etapp, varav staten 26,7 milj. kr.

För byggnadsarbeten under budgetåret 1973/74 beräknas medelsbeho­vet tiU 11,3 milj. kr.

Etapp 3 kan tas i bruk årsskiftet 1973/74.

3.   Befintliga byggnader för lungklinik, neurokimrgi, neurologi, neu­
rofysiologiskt centrallaboratorium samt landstingets hörselvårdsskola och
rehabiliteringsverksamhet måste rivas för att byggnadsområdet för etapp
4 skall kunna frUäggas. För fyra av dessa byggnader — samtliga av
mindre och ej permanent typ •—• kan som alternativ till rivning övervä­
gas en flyttning.

Kvinno- och barnklinikerna i etapp 4 kräver förbindelser med cen­tralkomplexet i flera plan. En sänkning av marknivån blir därför nöd­vändig. En ny kulvert utgående från centrallängan måste projekteras.

En väg måste byggas väster om centralkomplexet i nord-sydlig rikt-tung genom sjukhusområdet för ambulans- och brandfordon.

Medelsbehovet för angivna förberedande arbeten (XVI) utgör totalt 300 000 kr.

4.   Programmering av etappen 4 av sjukhusets utbyggande (kvinno-
och barnkliniker) påbörjades under hösten 1970. I juli 1971 överlämna­
des byggnadsprogram för huvudmännens ställningstagande. Investe­
ringskostnaden uppskattas till totalt 74 milj. kr.

För projekteringsarbete m. m t. o. m. budgetåret 1973/74 erford­ras totalt 5 180 000 kr. Vederbörande landstingskommuner har anvisat sin andel härav. För staten återstår att anvisa 1 080 000 kr.

5.   Byggnad B 5, som skall anslutas till centrallängan, avses inrymma
lokaler för två intagningsavdelningar, dialyscentral med 7—8 dialysplat­
ser samt undervisningslokaler och läkarexpeditioner m. m. vid kliniskt-
kemiskt centrallaboratorium och blodcentral. Byggnadsprogram för B 5
har överlämnats år 1971. Kostnaden beräknas till 7,9 milj. kr. T. o. m.
budgetåret 1972/73 har berörda landstingskommuner anvisat sin andel
av 1,3 milj. kr. vilket kommittén ansett erforderligt för projekterings­
arbete samt vissa inledande byggnadsarbeten t. o. m. budgetåret 1973/74.
Pör staten skulle återstå att anvisa 280 000 kr. för sin andel av belop-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                   241

pet. Med hänsyn till att kommittén nu räknar med en långsammare me­delsåtgång föreslår kommittén emellertid att staten för nästa budgetår anvisar 160 000 kr. härav.

Den nyligen ibruktagna intagningsavdelningen i byggnad B 9 (kirurgi­blocket) avses senare flyttas till byggnad B 5 för att därmed lämna er­forderligt expansionsutrymme för akutmottagningen i B 9. En av intag­ningsavdelningarna planeras — i avvaktan på tillkomsten av reumatolo-gisk klinik i etapp 5 — övergångsvis bli utnyttjad för reumatologisk vård.

6.   Skolöverstyrelsen (SÖ) har medgivit Uppsala läns landsting att vid
landstingets gymnasieskola fr. o. m. läsåret 1973/74 eller annan tidpunkt
som senare kan medges anordna specialkurs för utbUdning tUl sjukgym­
nast, omfattande två läsår, varvid utbildningen får omsluta två intag­
ningsklasser å 30 elever. Angiven utbildning avses integreras med en
kommande arbetsterapevtutbUdning i Uppsala. SÖ utför f. n. en lokalbe­
hovsprövning av båda utbildningsgrenarna. Från Uppsala läns lands­
tingskommun har inhämtats, att sjukgymnastutbUdningen bör påbörjas
höstterminen 1974 i Uppsala. Vidare avser landstinget att inom kort
inge framställning till SÖ om medgivande att anordna specialkurs för
utbildning till arbetsterapevt. Landstingskommunen önskar lokaUsera
den integrerade sjukgymnast- och arbetsterapevtutbildningen till akade­
miska sjukhuset.

Är 1974 flyttar ögon- och hudklinikerna samt kvarvarande delar av röntgendiagnostiska avdelningen från f. d. medicinska klinikbyggnaden (A 1) till det nya neuroblocket (etapp 3). De därmed friställda lokalerna föreslås bli iordningstäUda dels som kompletteringslokaler för sjukhus­apoteket, dels för nämnda sjukgymnast- och arbetsterapevtutbUdning samt internundervisning, dels slutiigen som provisoriska lokaler för so­cialmedicin och socialfarmaci.

Till och med budgetåret 1972/73 har huvudmännen för projektering och ombyggnads åtgärder i byggnaden A 1 tillsammans anvisat 300 000 kr. Av detta belopp avsåg 200 000 kr. lokaler för apotekets utvidgning. För projekteringsarbete samt vissa byggnadsarbeten behövs 750 000 kr. för budgetåret 1973/74. Härav avses 300 000 kr. för iordningställande av lokaler för apoteket.

7.   Kungl. Maj:t har ännu inte tagit stäUning till ett förslag år 1970
från direktionen för akademiska sjukhuset att institutioner för patologi,
klinisk bakteriologi, klinisk virologi och rättsmedicin skulle anslutas i
adminlstrati-vt hänseende tUl sjukhuset.

I 1971 års generalplaneöversyn föreslås den patologiska mstitutionen bli förlagd tUl området för arméns kompaniofficersskola och där bil in­placerad så att byggnaden kan stå färdig år 1977 och de bakteriologiska och virologiska institutionerna kan uppföras i direkt anslutning till pa­tologibyggnaden.

16    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bil. 7


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    242

Förutsättningen är emellertid slutgiltiga beslut beträffande marköver­låtelse m. m. som enligt kommittén kan komma att dröja till år 1978.

För att en nybyggnad för patologiinstitutionen skall kunna färdigstäl­las till år 1978 behövs enligt kommUtén t. o. m. budgetåret 1973/74 to­talt 800 000 kr. Berörda landstingskommuner har beräknat medel för sin andel härav. Staten har hittills anvisat 120 000 kr. För staten återstår att anvisa ytterligare 200 000 kr., vUket bör ske för budgetåret 1973/74.

8.    Centralkök och personalmatsal vid akademiska sjukhuset har ej planerats för den starka utveckling på sjukvårdens och undervisningens områden som kommit under 1960-talet. Följden är en besvärande kö­bildning i matsalen samt mindre goda arbetsförhållanden för serviceper­sonalen. Med hänsyn till den fortsatta utbyggnaden •—• och då närmast genomförandet av etappen 3 under åren 1973-1974 — krävs vissa åtgär­der. För centralkökets del bör en översyn ske av den framtida plane­ringen av köket. Utlämning och diskrum måste byggas om i personal­matsalen. Likaså behöver flera sittplatser komma till i matsalen. Investe­ringskostnaden uppskattas till högst 2 056 000 kr. varav totalt 1 256 000 kr. begärs för budgetåret 1973/74.

9.    Följande förberedande arbeten (XV) föreslås.

Totalkostnad

a)  instaUation av pumpar i vattentäkt                                                             50 000

b)  komplettering och automatisering av avhärdningsanläggningen

samt installation av ett fjärde filter i samma anläggning                             150 000

c) installation av en ängpanna om 10 Gcal/h                                                  800 000

d) utökning av sjukhusets telefonväxel inför etapp 3 och viss
specialutrustning för växeln
                                                                       175 000

1 175 000

En redogörelse för kommitténs förslag i denna del återfinns i prop. 1972: 1 (bil. 7 s. 219—220, SoU 1972: 5, rskr 1972: 57).

För ifrågavarande anläggningsarbeten vilka direkt sammanhänger med ibmktagandet av etappen 3, räknar kommittén med en medelsåt­gång t. o. m. budgetåret 1973/74 av 1 175 000 kr. Statens andel utgör 470 000 kr., varav hittills anvisats 110 000 kr. Vederbörande lands­tingskommuner har anvisat sin andel. Kommittén föreslår, alt staten anvisar återstående 360 000 kr. för budgetåret 1973/74.

10. Vidare föreslås följande förberedande arbeten (XVII).

Totalkostnad

a)  ombyggnad i ledigblivande bibliotekslokaler i byggnad B 3 för blodcentralen och fotoavdelningen  200 000

b)  installation av tvä transformatorer                                                             200 000

c)  reduceringsstationer för medicinska gaser                                                    50 000

450 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                     243

10 a) Det medicinska biblioteket i byggnad B 3 flyttar år 1974 in i etappen 3. De friställda lokalerna avses iordningställas för blodcentralen och fotoavdelningen som gränsar till det medicinska biblioteket.

10 b) Den befintliga transformatorstationen i B 7, vilken planerades i början av 1960-talet, betjänar byggnaderna B 7, B 2—B 4, S, Q och T samt vattenpumpstationen. Transformatorerna har genom en kraftig ef­fektökning kommit att tidvis bli fullbelastade. För att bl. a. inte för­orsaka totalavbrott på strömförsörjningen erfordras en komplettering av transformatoranläggningen med två nya transformatorer.

10 c) Försörjningen vid sjukhuset av medicinska gaser (oxygen, lustgas och andningsluft) har centraliserats och upprustats i samband med tUl­komsten av kirurgiblocket, etappen 2. Tryckförhållandena skiftar dock på olika delar av nätet, vilket i vissa fall kan innebära säkerhetsrisker. Med det ringmatningssystem för bl. a. gaser som används fr. o. m. till­komsten av neuroblocket etappen 3 kan ur drifts- och säkerhetssynpunkt rätta tryckförhållanden bäst uppnås genom anordnande av ca 9 redu­ceringsstationer, utplacerade vid olika block och byggnader på sjukhus­området.

11. För allmänna utredningar och kommitténs egen verksamhet har huvudmännen för budgetåret 1972/73 tillsammans anvisat 1 135 000 kr. varav staten 550 000 kr. och landstingen 585 000 kr.

Från anslagsposten bestrids dels kostnader för löner, vissa konsult-och andra arvoden samt resor, dels omkostnader såsom hyror, expenser m. m., dels slutligen utredningskostnader. Sistnämnda kostnader berör ekonomiska—organisatoriska samt tekniska utredningar, som avser sjuk­husets utbyggnad i stort.

Kommittén beräknar för budgetåret 1973/74 ett behov av totalt 1,4 mUj. kr. varav för arvoden till statliga ledamöter i kommittén 200 000 kr., vilket belopp helt skall bestridas av staten. För utredningar och kommitténs egen verksamhet beräknas 450 000 kr. och för lönekostna­der 750 000 kr.

Remissyttranden

Byggnadsstyrelsen har ingen erinran mot förslagen i vad de avser medel för etapperna 2 och 3, de förberedande arbeten, som omfattar dels installation av en ångpanna m. m., dels installation av transformato­rer m. m. (XV och XVII), samt kommitténs egen verksamhet m. m. Be­träffande patologi m. m. bör tills vidare endast medel för utredningar ställas till förfogande. Byggnadsstyrelsen kan inte nu ta stäUning tUl medelsbehovet för budgetåret 1973/74 i vad avser övriga förslag.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) tillstyrker anordnandet av en ambulansväg och nio reduceringsstationer inom för­sörjningssystemet för medicinska gaser. NUU har inte någon erinran mot att medel beräknas för fortsatt utredningsarbete avseende etapp 4,


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                   244

för projektering av en deletapp omfattande vissa lokaler för barnklini­kerna samt för en del förberedande arbeten för deletappen. NUU, so­cialstyrelsen samt nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader är nämligen överens om att beslut om förläggning av en nybyggnad för barnklinikerna till området för etapp 4 kan fattas nu utan att ställning tas tiU ö-vriga förslag i den år 1971 framlagda generalplaneöversynen. NUU har heller inte någon erinran mot att medel beräknas för dels viss ytterligare utökning av apotekets lokaler, dels utredningar och eventuell projektering av lokalbehovet för patologi och klinisk bakteriologi, dels komplettering av transformatorstationen i byggnaden B 7. NUU fram­håller dock att det bör prövas nämare om inte kostnaderna för en del av de föreslagna byggnadsåtgärderna bör bestridas av medel för fas­tighetsunderhåll m. m. NUU är inte beredd att nu yttra sig om behovet av medel till dels projektering och byggnadsåtgärder beträffande bygg­nad B 5, dels ombyggnad i byggnad A 1 för utbUdning, dels ombyggnad av personalmatsal m. m., dels utökning av lokaler för blodcentral och fotoavdelning, dels kommitténs egen verksamhet m. m. NUU påpekar, att gällande utbyggnadsavtal m. m. inte reglerar kostnadsfördelningen för ev. lokaler för Uppsala läns landstingskommuns gymnasieskola inom akademiska sjukhusets område. Ytterligare utbyggnad av ångcentralen bör undvikas tills vissa utredningar kunnat slutföras.

Departementschefen

Till grund för pågående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Upp­sala ligger en av 1957 års riksdag godkänd reviderad generalplan för sjukhuset (prop. 1958: B 1, SU 1958: B 40, rskr 1958: B 60). Översyn av generalplanen gjordes år 1965 (prop. 1965: 1 bil. 7 s. 396, SU 1965: 5, rskr 1965: 5).

Ett kirurgiskt block har uppförts vid sjukhuset som etapp 2 av centralkomplexets utbyggnad. Blocket stod inflyttningsklart i början av år 1972. Vidare pågår uppförande av ett neuroblock som etapp 3 av ut­byggnaden. Kostnaderna för detta beräknas numera tUl 80 mUj. kr. Neuroblocket, som omfattar lokaler för neurologi och neurokirurgi, neurofysiologiskt laboratorium samt hud-, ögon- och rehabiliteringskli­niker m. m., beräknas stå färdigt i slutet av år 1973.

Nämnda två byggnadsföretag innefattas i det mellan staten och Upp­sala läns landstingskommun träffade avtalet angående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala m.m. (prop. 1961:79, SU 1961:97, rskr 1961:265; prop. 1962: 105 bU. 2 s. 11, SU 1962: 73, rskr 1962: 185), samt i avtal med berörda landstingskommuner om samar­bete beträffande regionsjukvård vid sjukhuset (prop. 1963: 1 bil. 7 s. 461, SU 1963: 5, rskr 1963: 5). Statens andel uppgår till 40 % av kostna­derna.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                245

Jag beräknar i överensstämmelse med byggnadskommitténs förslag sammanlagt 6,1 milj. kr. för bestridande av statens andel av kostnaderna för etapperna 2 och 3 under budgetåret 1973/74.

För anläggande av en brand- och ambulansväg, vUket byggnadsföre­tag ingår i vissa förberedande arbeten (XVI), beräknar jag 80 000 kr. för att täcka statens andel.

För slutförandet av installation av viss omdirigeringsutrustning och fortsatt utökning av anknytningarna inom sjukhusets telefonväxel beräk­nar jag 160 000 kr. för bestridande av statens andel av kostnaderna.

Inom socialdepartementet prövas f. n. ett förslag från byggnadskom­mittén om vissa byggnadsåtgärder inom personalmatsalar och centralkök. Jag anser mig böra beräkna medel tUl byggnadsföretaget. Det ankommer på Kungl. Maj:t att slutiigt avgöra om åtgärderna skall utföras. Jag be­räknar statens andel av ombyggnadskostnaderna under budgetåret 1973/74 tiU 500 000 kr.

För statens andel av kostnaderna för allmänna utredningar och kom­mitténs egen verksamhet bör, i enlighet med byggnadskommitténs för­slag, för budgetåret 1973/74 beräknas 644 000 kr.

Härutöver bör vissa medel stå tUl Kungl. Maj:ts disposition att an­vändas för att bestrida statens andel av kostnader för utredningar, som kan bli erforderliga under nämnda budgetår. Jag beräknar 200 000 kr. härför.

Sammanlagt bör för budgetåret 1973/74 anvisas 7 684 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala för bud­getåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 7 684 000 kr.

10. Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksam­hetsområde

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investe­ringsanslag av 21 500 000 kr.

Medel beräknas under detta anslag för följande ändamål.

1.         Vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt sjuka m. m.

2.         Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska kliniker.

3.         Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna.

4.    Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alkolhol-missbrukare.

5.         Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens bakteriologiska laborato­rium.

6.         Vissa byggnadsarbeten vid statens rättsläkarstationer.

I det följande lämnas för vart och ett av dessa ändamål en redogö­relse för anslagsframställningarna och för beräkningen av de medelsbe­hov som tillsammantagna bör ligga till grund för beräkningen av föreva­rande investeringsanslag.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7   Socialdepartementet                                    246

10.1 Vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt sjuka m. ni.

Enligt avtalen med landstingen om övertagandet av huvudmannaska­pet för den psykiatriska sjukvården skall staten svara för slutförandet av pågående byggnadsarbeten. För innevarande budgetår har för detta än­damål i investeringsplanen beräknats en medelsförbrukning av 4 802 000 kr.

Pågående byggnadsarbeten som skall slutföras av staten redovisas i en särskild investermgsplan. De i prop. 1972: 1 (bil. 7 s. 225, SoU 1972: 5, rskr 1972: 57) upptagna kostnadsramarna har i vissa fall ökats med hän­syn tUl den allmänna byggnadskostnadsstegringen.

Av investeringsplanen framgår att medelsförbrukningen för budget­året 1973/74 beräknats uppgå till 2 411 000 kr.

Beträffande Sundby sjukhus, som genom nyttjanderättsavtal hyrs av Södermanlands läns landsting, har byggnadsstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 januari 1972 anmält att kostnaderna för omlägg­ning av avloppsledningsnätet vid det till sjukhuset hörande lantbruket uppskattats till 340 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1971, motsvaran­de 365 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1972, men att beslut om even­tuellt erforderliga åtgärder bör anstå i avvaktan på att förhandlingarna mellan landstinget och statens förhandlingsnämnd om avveckling av jordbruksdriften slutförs.

Byggnadsstyrelsen, som avser att återkomma med eventuella förslag till åtgärder, föreslår att den uppskattade kostnadsramen 365 000 kr. förs upp på investeringsplanen, men att någon medelsförbrukning tills vidare ej beräknas.

Beträffande Olofsfors sekundäravdelning, som genom nyttjanderätts­avtal hyrs av Kopparbergs läns landsting, fanns för utbyggnad av av­loppsreningsanläggningen en uppskattad kostnadsram av 145 000 kr. en­ligt prisläget den 1 aprU 1970 uppförd i prop. 1971:1 (bil. 7 s. 233). I skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 januari 1972 har byggnadsstyrelsen, med hänvisning till att landstinget ej har några planer på nedläggning av sjukhuset inom de närmaste åren, hemställt om Kungl. Maj:ts uppdrag att utföra en nödvändig omläggning av avloppsledningsnätet och ut­byggnad av avloppsreningsverket inom en uppskattad kostnadsram av ca 400 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1971 motsvarande 430 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1972.

Byggnadsstyrelsen, som avser att återkomma med redovisning av ärendet, föreslår att den uppskattade kostnadsramen 430 000 kr. förs upp på investeringsplanen.

Beträffande Rålambshovs sjukhus har Stockholms läns landsting, med hänvisning till 4 och 6 §§ i nyttjanderättsavtalet mellan Stockholms kommun och staten, hemställt om att staten bekostar ombyggnad och upprustning   av   personalmatsalen   m. m.   inom   en   kostnadsram   av


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


247


Investeringsplan (1000-tal kr.)


Kostnadsram

Byggnadsobjekt


Färdig­ställ.

Bygg-■ start

Medelsförbrukning

1.4.71        1.4.72          Faktisk       Beräknad för       män./år       mån./år

t. o. m.       ---------------------

30.6.72        1972/73 1973/74


 


2415

3 050

Ulleråkers sjukhus Elarbeten 1964

Sundby sjukhus Anslutning till avlopps­ledningssystem

340--

Omläggning av avlopps­ledningsnät vid lantbruket

Medicinskt centrum, om- och
tillbyggnad
                                 2 700

Ribbingelund, avlopps­
reningsverk
                                   160

Rosöga, avloppsreningsverk            215


2.66

2415

7.70

2 505'

 

3 062

2 879

150

30

11.64

f9.67 {7.70 15.73

365=

0

0

0

vilar t. v.

 

2 696

2 693

3

0

11.66

6.68

167 215

121

124

40 85

6 6

11.71 11.71

6.72 6.72


 


S:t Lars sjukhus Elarbeten 1964


1410


1410


1407


5.66


5.69


 


 

1 325

1325

1206

100

19

J6.70 13.65

f6.72 [1.67

188

188

185

3

0

8.65

f6.70 17.68

125

125

124

1

0

2.66

f6.70

17.68

10.72

6.70

7.71

15 140 532 875

25 800 535 890

21 432 516 904'

4 300

19

0

50 0 0

12.69

11.69

9.70

Vipeholms sjukhus Panncentral, kompl. arbeten Panncentral, rationalisering

Elarbeten 1963

Elarbeten 1964

9 värdpaviljonger, nybyggnad    25 140

Barnstuga

Prov. skoUokaler

S:ta Maria sjukhus

Elarbeten 1964                                 542

Restads sjukhus Vårdpaviljongema MK 2

och MK 3                                  7 025

Olofsfors sekundäravdelning
Omläggning av avlopp m. m.
           400'

Hälsinge sjukhus
Omklädnadsrum vid idrotts­
platsen
                                              124

Frösö sjukhus

Vårdpaviljong MK 12                   4 930

Rålambshovs sjukhus

Ombyggnad av personalmatsal        90

Summa


540

542

6.66

8.67

 

6 970

6 968

2

0

12.66            8.68

430=

0

0

300

1.74            6.74

124

121

3

0

11.66            6.67

4 930

4 929

1

0

7.65             8.67

90

0

90

0

Utförs av Stock­holms kommun

 

79 042

4 802

411

 


Objektet påfört för hög kostnad, tiUrättaläggs genom omföring. Uppskattad kostnad.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


248


130 000 kr., varav ca 40 000 kr. utgör underhåUskostnader och ca 90 000 kr. investeringskostnader. Byggnadsstyrelsen har godkänt försla­get och beräknat en medelsförbmkning av 90 000 kr. för budgetåret 1972/73.

Redogörelse för pågående utredning beträffande om- och nybyggnad vid Västra Marks sjukhus lämnades i prop. 1972:1 (bil. 7 s. 224), och i avvaktan på att definitiv överenskommelse beträffande platsantalet vid sjukhuset träffas mellan berörda landsting och socialstyrelsen föreslår byggnadsstyrelsen, som avser att återkomma med redovisning av bl. a. kostnadsram, att objektet förs upp på investeringsplanen.

Departementschefen

Jag förordar att den investeringsplan som jag här redovisat läggs till grund för beräkningen av medelsbehovet för nästa år.

Medelsförbrukningen för budgetåret 1973/74 beräknas till 411 000 kr.

10.2 Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska kliniker

Enligt principbeslut av 1961 års riksdag (prop. 1961: 185, ILU 1961: 49, rskr 1961: 398) skall nya rättspsykiatriska kliniker uppföras i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Lund och Umeå. För innevarande bud­getår har för detta ändamål i investeringsplanen beräknats en medelsför­brukning av ca 500 000 kr.

Investeringsplan (1000-tal kr.)

 

Byggnadsobjekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

Färdig-

 

 

 

 

--------- start

stäU.

 

1.4.71

1     TT

Faktisk       Beräknad

! för       mån./år

m_ån./år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30.6.72        1972/73

1973/74

 

Rättspsykiatrisk klinik

 

 

 

 

 

i Lund

7 200

7 000

6 821         179

3.68

10.70

Rättspsykiatrisk klinik

 

 

 

 

 

i Uppsala

7 550

7 570

7 444         126

-       2.68

10.70

Rättspsykiatrisk klinik

 

 

 

 

 

i Göteborg

6 800

6 800

6 609         191

6.69

1.71

Rättspsykiatrisk klinik

 

 

 

 

 

i Umeå

5 030

5 330

—           —

—       vilar t. v.

 

Summa

 

 

20 874         496

-

 

Byggnadsstyrelsen

Redogörelse för klinikerna i Uppsala och Lund lämnades senast i prop. 1968: 1 (bU. 7 s. 253) och för kliniken i Göteborg i prop. 1969: 1 (bil. 7 s. 236). Som framgår av investeringsplanen slutfördes byggnads­arbetena för dessa objekt under budgetåret 1970/71, och kostnadsra-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                    249

marna föreslås i huvudsak oförändrade. Eftersom definitivt beslut be­träffande kliniken i Umeå ännu inte träffats, föreslår byggnadsstyrelsen att kostnadsramen tills vidare endast räknas upp med index. Någon me­delsförbrukning har inte beräknats. Beträffande stockholmskliniken, som tidigare avsetts bli placerad på kronobergsområdet, pågår förhand­lingar om förläggning av kUniken tUl Stockholms läns landstings nya sjukhus i Huddinge.

Departementsch ef en

Jag har intet att erinra mot den av byggnadsstyrelsen uppgjorda in­vesteringsplanen och beräknar inga medel för detta ändamål för nästa budgetår.

10.3 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna

Byggnadsstyrelsen

Efter samråd med socialstyrelsen föreslår byggnadsstyrelsen olika byggnadsföretag för vUka det sammanlagda medelsbehovet under bud­getåret 1973/74 beräknas till 8,4 milj. kr.

De i investeringsplanerna för innevarande budgetår angivna kostnads­ramarna har i vissa fall ökats beroende på den allmänna byggnadskost­nadsstegringen. Å andra sidan har det visat sig möjligt att för vissa objekt sänka kostnadsramarna med sammanlagt 678 000 kr. Vidare slut-redovisas ett antal byggnadsföretag med en förbrukning som med 142 000 kf. understiger gällande kostnadsramar. Tre objekt i investe­ringsplanen för innevarande budgetår avseende personalbostadshus har utgått, vUket medför en sänkning av beräknade kostnader med 629 000 kr.

Under budgetåret 1973/74 föreslås ny elevförläggning samt mekanisk verkstad vid Stigby, nytt centralkök vid Hammargården och om- och tillbyggnad av personalmatsal vid Johannisberg. Styrelsen föreslår även bl. a. ombyggnad av Herrgården samt om- och tillbyggnad av mottag-ningsavdelningen Granliden vid Fagared. Vidare föreslås gymnastik-byggnad vid Bärby, om- och tillbyggnad av specialavdelningen vid Lövsta, ombyggnad av centralkök vid Brättegården, ombyggnad av hu­vudbyggnad vid Håkanstorp samt nybyggnad av administrationslokaler vid Vemyra.

I investeringsplanen för innevarande budgetår har anslagsposten Idrottsplaner tagits upp med en kostnadsram av totalt 700 000 kr. För budgetåret 1973/74 föreslås nya idrottsplaner vid Östra Spång och Lövsta. Styrelsen föreslår vidare vägar och markplanermg vid Långanäs och Råby.

Byggnadsstyrelsen har, efter en inventering av avloppsreningsanlägg-ningama vid fastigheter som styrelsen förvaltar, funnit att omfattande

17    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bil. 7


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


250


förbättringsåtgärder vid ungdomsvårdsskolorna erfordras. Efter upp­drag av Kungl. Maj:t har avloppsreningsanläggningar utförts vid Bärby och Långanäs. Vid Sundbo har anslutning kunnat ske till Fagersta kom-mims avloppsledningar och dess reningsverk. Styrelsen föreslår att av-loppsreningsanläggningama bör byggas ut vid samtiiga skolor där detta behövs. För budgetåret 1973/74 föreslås att arbeten påbörjas -vid Lövsta, Östra Spång, Eknäs, Gräskärr och Håkanstorp. För Brättegården och Johannisberg föreslås anslutning ske till resp. kommuns avloppsled­ningsnät.

Föredraganden

Med hänsyn till att tjänstebostadstvånget vid skoloma upphört beräk­nar jag inga medel tUl ytterhgare personalförläggningar vid skolorna. Av tidigare nämnda byggnadsobjekt, som föreslås påbörjade nästa bud­getår, förordar jag ombyggnad av centralköket vid Brättegården samt utförande av gymnastikbyggnad vid Bärby.

Investeringsplan (1 000-taI kr.)

 

 

 

Byggnadsobjekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

 

Bygg-

Färdig­ställ.

 

 

 

 

 

 

- start

 

1.471

1.4.72

Faktisk t. o. m.

Beräknad för

män/år

mån/är

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30.6.72

72/73

73/74

 

 

Färdigställda t. o. m.

 

 

 

 

 

 

 

30.6.1972

 

 

10816

1561

259

__

__

Sundbo

 

 

 

 

 

 

 

Herrgärden, ombyggnad

500

_

400

80

10.72

03.73

Gräskärr

 

 

 

 

 

 

 

Yttre elnät II

580

400

223

140

30

11.72

09.72

Avd. Höjden, om- och

 

 

 

 

 

 

 

tillbyggnad

600

500

90

12.72

08.73

Bärby

 

 

 

 

 

 

 

Gymnastikbyggnad

_

730

_

500

08.73

06.74

Folåsa

 

 

 

 

 

 

 

Skyddsplantering

25

25

__

09.72

10.72

Brättegärden

 

 

 

 

 

 

 

CentraUcök, ombyggnad

650

_

_

250

01.74

07.74

Eknäs

 

 

 

 

 

 

 

Administration

860

1 155

_

100

400

03.73

01.74

Vemyra

 

 

 

 

 

 

 

Skolbyggnad, tiUbyggnad

350

375

44

275

50

04.72

12.72

Olika skolor

 

 

 

 

 

 

 

Idrottsplaner

470

585

20

_

185

 

 

Vägar och markplanering

655

1640

132

430

440

 

 

Diverse om- och tiUbyggnads-

 

 

 

 

 

 

 

arbeten

3 310

4 860

1246

1685

921

 

 

Vatten och avloppsanlägg-

 

 

 

 

 

 

 

ningar

551

1 320

106

720

390

 

 

Summa

 

 

12 587

5 836

3 595

 

 


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                    251

För att inom ramen för tiUgängliga medel kvmna påbörja vissa ange­lägna företag redovisades i förra årets statsverksproposition (bil. 7 s. 229) en investeringsplan med en kostnadsram på 6,8 milj. kr. för diver­se om- och tillbyggnadsarbeten. För budgetåret 1973/74 bör motsva­rande ram uppgå till ca 4,9 milj. kr.

Under budgetåret 1973/74 anser jag att idrottsplaner bör utföras på bl. a. Lövsta och Östra Spång. Vidare beräknar jag medel för vissa ar­beten med vägar och markplanering vid bl. a. Långanäs och Råby. För avloppsreningsanläggningar har jag beräknat en kostnadsram av 1,3 mUj. kr.

Jag förordar att den investeringsplan som jag här redo-visat läggs till grund för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår. Av investe­ringsplanen framgår att medelsförbrukningen för budgetåret 1973/74 för vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna beräknas uppgå till 3,6 milj. kr.

10.4 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alkohol­missbrukare

Byggnadsstyrelsen

Styrelsen beräknar medelsförbrukningen för nästa budgetår till ca 2,2 milj. kr.

De i prop. 1972: 1 (bil. 7 s. 231) angivna kostnadsramarna har i vissa fall höjts med hänsyn till den allmänna byggnadskostnadsstegringen. A andra sidan har det visat sig möjligt att för vissa byggnadsobjekt sänka kostnadsramarna med sammanlagt 115 000 kr.

Vid vårdanstalten Svartsjö — som under innevarande budgetår över­lämnas till kriminalvården — krävs åtgärder för anläggningar för vatten och avlopp. Byggnadsstyrelsen, som avser att återkomma med förslag tUl sådana åtgärder, hemställer att arbeten avseende en tUl 1,1 mUj. kr. uppskattad kostnadsram tas in i investeringsplanen för nästa budgetår men att någon medelsförbrukning tills vidare inte beräknas.

För avloppsreningsanläggning vid vårdavdelningen Brotorp uppskat­tas en kostnadsram av 200 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1972. Me­delsförbmkningen för budgetåret 1973/74 beräknas tUl 125 000 kr.

Vid Vermgarnsanstalten bör köket byggas om. Under budgetåret 1973/74 beräknas medelsförbmkningen till 500 000 kr. För avloppsre­ningsanläggning vid anstalten beräknas vidare medelsförbmkningen un­der samma budgetår till 300 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har i särskild skrivelse den 13 november 1972 hem­ställt om byggnadsuppdrag för vissa angelägna och brådskande änd­ringsarbeten för lokaler till snickeriverkstad m. m. vid Venngarn. Sty­relsen har också anmält att den i investeringsplanen för innevarande


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


252


budgetår upptagna matarfickan vid anstaltens betongvarufabrik inte be­höver utföras. Kostnadsramen för detta objekt beräknades tUl 148 000 kr. den 1 april 1972. För projektermg m. m. har 11 000 kr. tagits i an­språk, varför 137 000 kr. kvarstår. Styrelsen hemställer att sistnämnda belopp ställs tUl förfogande under budgetåret 1972/73 för snickeriverk­staden m. m. samt att detta objekt tas in i investeringsplanen för nästa budgetår med en kostnadsram av 500 000 kr. och en förbrukning av 363 000 kr. under budgetåret 1973/74.

Departem entsch ef en

Svartsjöanstalten överlämnas till kriminalvården i slutet av budgetåret 1972/73. Vissa byggnadsobjekt vid detma anstalt ingår bland de färdig­ställda t. o m. den 30 juni 1972 i den uppgjorda investeringsplanen som redovisas i det följande.

Vid Venngarn bör, som byggnadsstyrelsen föreslagit, byggnadsarbeten för kök och avloppsreningsanläggning påbörjas under nästa budgetår. I enlighet med styrelsens förslag har byggnadsuppdrag meddelats för snic­keriverkstad m. m. vid Venngam.

Jag förordar att den investeringsplan som jag här redovisar läggs till grund för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår. Av planen framgår att medelsförbmkningen för budgetåret 1973/74 för vissa bygg­nadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alkolholmissbrukare be­räknas uppgå tUl ca 1,8 milj. kr.

Investeringsplan (1000-tal kr.)

 

Byggnadsobjekt

Kostnadsram 1.4.71        1.472

Medelsförbi ukning Faktisk       Beräknad för

Bygg-- start mån/är

Färdig-stäU. män/år

 

 

 

30.6.72

1972/73

1973/74

 

 

Färdigställda t. o. m. 30.06.1972

6 261

6131

4 724

1240

178

 

 

Venngarn

Snickeriverkstad m. m.

Betongvarufabrik, armerings-verkstad

Huvudbyggnad, ombyggnad av kök

Avloppsreningsanläggning

105 1 150

500

105

1 220' 400'

36

0 0

137

65

0 0

210

4

200 150

03.73

02.72

04.74 12.73

07.73

08.72

04.75 05.74

Gudhem

Div. verkstäder m. m.

3 550

3 760

273

2 000

1000

02.72

04.73

Brotorp Upprustning Etapp II

1200

1200

228

800

100

02.72

02.73

Summa

 

 

5 261

4 242

1842

 

 

' Uppskattad kostnad.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                   253

10.5 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens bakteriologiska labora­torium

För ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår beräknats en medelsförbrukning av 8,5 milj. kr.

Byggnadsstyrelsen

Nybyggnad för destruktionsanläggning

I prop. 1972: 1 (bil. 7 s. 233) räknades med byggstart i aprU 1972 och färdigstäUande i juli 1973. Byggnadsnämnden i Solna har emellertid hemställt att byggnadsstyrelsen understäUer frågan om bl. a. dispens från gällande nybyggnadsförbud Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen har den 6 juiu 1972 imderställt Kungl. Maj:t ärendet.

Nybyggnad för tuberkulossektionen

Redogörelse för objektet har lämnats i prop. 1970:165 (s. 23 och 24) och prop. 1972: 1 (bU. 7 s. 232). Byggnadsarbetena är nu avslutade. Un­der byggnadstiden måste extraordinära åtgärder för förhindrande av smittspridning vidtas. Dessutom har en vattenskada inträffat, vilket inkl. ökade projekteringskostnader medför en höjning av kostnadsramen med 390 000 kr. utöver indexförändring.

Nybyggnad för smådjurhus

I maj 1971 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad för smådjurhus t. o. m. bygghandlingar. Därvid skulle sty­relsen vidta vissa begränsningar i objektet för att nedbringa investe­ringskostnaden. Redogörelse för objektet har lämnats i prop. 1971: 145 (s. 14—15) och i prop. 1972: 1 (bU. 7 s. 231—233) och en preUminär kostnadsram av 11 milj. kr. i prisläget den 1 april 1971 har förts upp i investeringsplanen. Byggnadsstyrelsen redovisade i skrivelse den 6 juni 1972 kostnadsberäkning gmndad på bygghandlingar avseende ett be­gränsat objekt. Kostnaden beräknades till 14,6 mUj. kr. i prisläget den 1 april 1971, vUket motsvarar 15,7 mUj. kr. i prisläget den 1 april 1972. I prop. 1972: 1 räknades med start i mars 1972. Byggnadsnämnden i Solna har emeUertid även för detta objekt hemstäUt att frågan om dispens från nuvarande nybyggnadsförbud m. m. underställs Kungl. Maj :ts prövning. Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 6 jimi 1972 un­derställt Kungl. Maj:t denna fråga.

Departementschefen   ............. ....................... " "

Frågan om tillstånd för nybyggnad av destruktionsanläggning och srnådjurhus har varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Genom beslut den 31 augusti resp. den 14 september 1972 har Kungl. Maj:t förklarat att rådande tätbebyggelseförbud inte utgör, hinder motde båda bygg-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


254


nadsföretagen samt meddelat lov för utförande av dessa. Vidare har Kungl. Maj:t sistnämnda dag uppdragit åt byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av 14,4 mUj. kr. i prisläget den 1 april 1971 utföra nybygg­nad av smådjurhus med renings- och försörjningsanläggningar. Medelsr förbmkningen härför under nästa budgetår beräknas till 5,5 milj. kr.

Jag förordar, att den investeringsplan som jag här redovisar läggs till grund för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår. Av investe­ringsplanen framgår att medelsförbmkningen för budgetåret 1973/74 för vissa byggnadsarbeten vid statens bakteriologiska laboratorium beräknas uppgå till sammanlagt 7,2 milj. kr.

In vesteringsplan (1000-tal kr.)

 

Byggnadsobjekt

Kostnadsram 1.471       1.4.72

Medelsförbmkning

Faktisk       Beräknad för

t. o. m.        ---------------------

30.6.72        1972/73 1973/74

Bygg-- start mån/år

Färdig­ställ, mån/är

Nybyggnad för destruktions­anläggning

Nybyggnad för tuberkulos­sektionen

Nybyggnad för smädjurhus m. m.

Summa

4 235

2 200

14 400

4 460

2 650

15 489

880              1 800    1 700

2194                456          0

-              9 000    5 500 3 074            11256   7 200

10.72 03.71 10.72

01.74 06.72 01.74

10.6 Vissa byggnadsarbeten vid statens rättsläkarstationer

Byggnadsstyrelsen beräknar medelsförbrukningen för nästa budget­år tUl 100 000 kr. i enUghet med följande investeringsplan.

 

 

 

 

Investeringsplan (1000-tal kr.)

 

 

 

 

Byggnadsobjekt

Kostaadsram

Medelsförbrukning                Bygg-

Färdig­ställ, män/år

 

1.4.71        1.4.72

Faktisk t. o. m. 30.6.72

:>iaiL

Beräknad för       män/år

 

1972/73 1973/74

 

Solna

Ombyggnad för statens rättsläkarstation

Summa

1 755       1 830

0 0

1700      100       11.71 1700      100

07.72


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


255


Departementschefen

Jag förordar att den investeringsplan, som här redovisats läggs till grund för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår. Därav framgår att medelsförbrukningen för budgetåret 1973/74 för vissa bygg­nadsarbeten vid statens rättsläkarstationer beräknas uppgå tUl 100 000 kr.

Sammanfattning

Departementschefen

Med hänvisning till vad som förut nämnts under redogörelsen för medelsbehov för de ändamål, vilka ingår i förevarande investeringsan­slag, förordar jag efter samråd med statsrådet Odhnoff att följande sam­manfattande investeringsplan läggs till grund för beräkning av anslags­behovet.

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

Beräknad medelsförbrukning


1972/73


1973/74


 


1.        Vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt sjuka m. m.

2.        Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska kliniker

3.        Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdoms­vårdsskolorna

4.   Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare

5.        Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens bakteriologiska laboratorium

6.   Vissa byggnadsarbeten vid statens rätts-läkarstationer

Erfarenhetsmässig reduktion av medels­behovet

Summa


 

4 802

411

496

-

5 836

3 595

4 242

1 842

11256

7 200

1700

100

- 332

-468

28 000

12 680


A nslagsberäkning (1000-tal kr.)


Medelstillgång


Medelsförbrukning


 


Behållning 1.7.1972                 10 180

Anslag för 1972/73                  21 500

Anslag för 1973/74                    9 000
(förslag)

Summa     40 680


1972/73 28 000 1973/74 12 680

40 680


Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde för. budgetåret 1973/74 anvisa ett investe­ringsanslag av 9 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7   Socialdepartementet                                    256

IV. Statens utlåningsfonder

3. Statens bosättningslånefond

Från fonden lämnas bosättningslån med högst 6 000 kr. till trolovade eller äkta makar, ensamstående föräldrar samt till personer som stadig­varande sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden. Lånen läm­nas utan säkerhet. Bestämmelserna återfiims i kungörelsen (1946: 570) om statliga bosättningslån (ändrad senast 1969: 781).

För innevarande budgetår har anvisats ett formellt belopp av 1 000 kr. Sedan låneverksamheten började har hittills anvisats sammanlagt ca 183 milj. kr.

Fullmäktige i riksbanken

Utvecklingen av låneverksamheten framgår av följande sammanställ­ning.

Budgetår                    Nya lån    Medelbelopp       Totalbelopp             Avbetal-

Antal       kr.                  milj. kr.             ningar

milj. kr.

 

1965/66

10 829

4177

45,2

21,2

1970/71

10 614

4910

52,1

42,6

1971/72

9 059

4 916

44,5

45,2

1972/73'

10 000

5 000

50,0

45,0

1973/74'

11000

5 000

55,0

45,0

' Beräknat

 

 

 

 


Under budgetåret 1971/72 uppgick amorteringarna på tidigare lån till
ca 0,7 milj. kr. mer än utbetalningarna av nya lån. För innevarande bud­
getår räknar fullmäktige med en nettoutlåning av ca 5 milj. kr. För bud­
getåret 1973/74 räknar fullmäktige med 11 000 nya lån och ett medel­
belopp av ca 5 000 kr. per lån. Nettoutlåningen imder nästa budgetår
skiUle därmed, som framgår av följande sammanstäUning, uppgå tUl ca
10 milj. kr.
                                                                          _................

 

33,0

0,0

33,0

50,0 45,0

5,0 28,0

55,0   . 45,0

10,0 18,0

Behållning den 1.7.1972 Anslag 1972/73 Disponibeh 1972/73

Utbetalnmgar 1972/73 Amorteringar på tidigare lån Behållning den 1.7.1972

Utbetalnmgar 1973/74 Amorteringar på tidigare lån Behållning den 1.7.1974

Med hänvisning tUl beräkrungarna föreslår riksbanksfullmäktige att anslaget förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                    257

Departementschefen

Med hänsyn till den väntade behållningen på anslaget förordar jag, i likhet med riksbanksfullmäktige, att anslaget för nästa budgetår förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens bosättningslånefond för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                                                    258

V. Fonden för låneunderstöd

1. Lån till anordnande av bamstugor

För innevarande budgetår har för detta ändamål anvisats 30 milj. kr., varav 10 milj. kr. på tiUäggsstat.

Från anslaget utgår lån med högst 4 000 kr. per plats för nybyggnad, om- eller tUlbyggnad eller inköp av byggnad för barnstuga. Lån utgår till lokaler som anordnas så att de kan användas för barntillsyn under minst fem timmar per bam och dag, dvs. tUl daghem, gemensam barnstuge­avdelning och fritidshem. Lånet utbetalas sedan byggnadsarbetena slut­förts. Lån kan inte erhållas, om statliga bostadslån beviljats. Lånebe-stämmelsema återfinns i kungörelsen (1966: 173) om statsbidrag och lån till barnstugor. Utöver lån utgår anordningsbidrag med högst 5 000 kr. per plats. En höjning av anordningsbidragen till 6 000 kr. fr. o. m. den 1 januari 1973 föreslås under punkt D 2.

1972 års riksdag beslutade att den särskilda lånegivningen till bam­stugor skall upphöra vid utgången av budgetåret 1972/73 (prop. 1972: 72, CU 1972: 28, rskr 1972: 201). Samtidigt utvidgas den statliga bo­stadslångivningen så att sådana lån kan utgå för barnstugor oberoende av om dessa byggs i anslutning tUl statsbelånad bostadsbebyggelse eller ej. Detta innebär bl. a. att bostadslån kan utgå även tiU byggande av barnstugor i äldre bostadsområden.

Nuvarande lånebestämmelser gäller fram t. o. m. den 30 juni 1973 och skall tUlämpas för barnstugebyggen som påbörjas under budgetåret 1972/73.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1973/74 till 39 milj. kr.

Föredraganden

Den beräknade utbyggnaden av barnstugeverksamheten redovisas i in­ledningen tUl avsnitt D.

Kungl. Maj:t har i september och december 1972 beslutat att lån till kommun eller allmännyttigt bostadsföretag för anordnande av bamstu­gor skall kunna utbetalas i förskott i de fall byggnadsarbetena påbörja­des under tiden den 1 september 1972—den 31 mars 1973. Riksdagen har anvisat 10 mUj. kr. på tiUäggsstat I för innevarande budgetår för att täcka det ökade medelsbehovet som följer av nämnda förskottsut­betalningar. Förskottsutbetalningarna minskar samtidigt medelsbehovet för nästa budgetår i motsvarande mån. Med beaktande härav beräknar jag anslagsbehovet tUl 27 milj. kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet


259


Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Lån till anordnande av barnstugor för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringanslag av 27 000 000 kr.

2. Lån  till  nybyggnader vid erkända vårdanstalter  för  alkoholmiss­bmkare m. m.

Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investe­ringsanslag av 3 001 000 kr., varav 3 milj. kr. på tiUäggsstat I.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen tillstyrker lån med sammanlagt 6 milj. kr. för bygg­nadsföretag m. m. vid vissa erkända och enskilda vårdanstalter.

Departementschefen

För lån tiU olika byggnadsföretag m. m. under innevarande budgetår beräknar jag ca 8,4 milj. kr., varav 5 milj. kr. avser företag som från sysselsättningssynpunkt ansetts lämpliga att sättas i gång under vintern 1972—1973,

För nästa budgetår beräknar jag medelsåtgången, för lån till fortsatt upprustning av anstalterna till 2,8 milj. kr. Med hänsyn till beräknad reservation bör anslaget föras upp med 1 milj. kr.

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)


Medelstillgäng


Beräknad medelsförbrukning


 


Behälhiing 1.7.1972 Anslag för 1972/73 Anslag för 1973/74 förslag)


7 164 3 001 1000

Summa   11165


1972/73 1973/74


8 365 2 800

Summa   11165


Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alko­holmissbrukare m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett in­vesteringsanslag av 1 000 000 kr.

3. Lån till utländska läkare för viss eftemtbildning

Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investe­ringsanslag av 1 000 kr. På anslaget fanns vid ingången av budgetåret 1972/73 en reservation på 358 500 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7   Socialdepartementet                                    260

Socialstyrelsen

Från anslaget bestrids kostnader för lån till utländska läkare, som vis­tas i Sverige och är i behov av ekonomisk hjälp under tid för provtjänst­göring eller efterutbUdning i syfte att erhålla behörighet att utöva läkar­yrket inom riket. Styrelsen anser att medel behövs för ifrågavarande ändamål även i fortsättningen. Med hänsyn till behållningen på anslaget föreslås, att endast ett formellt belopp av 1 000 kr. anvisas för budget­året 1973/74.

Departementschefen

Jag biträder socialstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Lån till utländska läkare för viss efterutbildning för bud­getåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Vad föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                   261

Register

Sid.

1    Översikt

Driftbudgeten

Femte huvudtiteln

A. Socialdepartementet m. m.

 

 

Kronor

21

1. Socialdepartementet, förslagsanslag

7 808 000

22

2. Kommittéer m. m., reservationsanslag

10 800 000

22

3. Försöksverksamhet m. m., reservationsanslag

2 000 000

23

4. Extra utgifter, reservationsanslag B. Allmän försäkring m. m.

450 000 21 058 000

24

Inledning

 

30

1. Försäkringsdomstolen, förslagsanslag

2 795 000

31

2. Försäkringsrädet, förslagsanslag

1 630 000

31

3. Riksförsäkringsverket, förslagsanslag

56 173 000

35

4. Folkpensioner, förslagsanslag

10 560 000 000

38

5. Ersättning till postverket för pensionsut-

 

 

betalningar, förslagsanslag

20 800 000

40

6. Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag

*2 220 000 000

40

7. Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslags-

 

 

anslag

1 500 000 12 862 898 000

 

C. Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

 

42

Inledning

 

45

1. Allmänna barnbidrag, förslagsanslag

2 395 000 000

48

2. Ersättning till postverket för utbetalning av

 

 

allmänna barnbidrag, förslagsanslag

7 800 000

49

3. Bostadstillägg m. m., förslagsanslag

965 000 000

59

4. Ersättning för bidragsförskott, förslagsanslag

194 000 000

60

5. Omkostnader för statens bosättningslän, för-

 

 

slagsanslag

534 000 3 562 334 000

 

D. Sociala serviceåtgärder

 

61

Inledning

 

65

1. Bidrag till social hemhjälp, förslagsanslag

275 000 000

67

2. Bidrag till anordnande av barnstugor, reserva-

 

 

tionsanslag

70 000 000

68

3. Bidrag till driften av barnstugor, förslagsanslag

303 000 000

69

4. Bidrag till kommunala familjedaghem.

 

 

förslagsanslag

52 000 000

70

5. Bidrag till ferievistelse för barn, förslagsanslag

4 000 000

71

6. Bidrag till semesterhem m. m., förslagsanslag

1 800 000 705 800 000

 

E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m.

m.

73

Inledning

Centrala och regionala myndigheter m. m.

 

74

1. Socialstyrelsen, förslagsanslag

46 922 000

78

2. Giftnämnden, förslagsanslag

♦1473 000

78

3. Nämnden för sjukvårds- och socialvårds-

 

 

byggnader, förslagsanslag

346 000

' Beräknat belopp

 


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet

Sid.

79     4. Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens

planerings- och rationaliseringsinstitut, förslagsanslag

80             5. Länsläkarväsendet m. m., förslagsanslag

81             6. Socialvårdskonsulenter och länsnykterhets-

nämnder, förslagsanslag

Vissa laboratorier m. m. 83   7. Statens strälskyddsinstitut, förslagsanslag

92

9.

92

10.

93

11.

93

12.

94

13.

97

14.

98

15.

 

F.

101

 

103

1.

103

2.

105

3.

106

4.

107

5.

107

6.

109

7.

111

8.

113

9.

Statens bakteriologiska laboratorium: 88   8.     Uppdragsverksamhet, förslagsanslag Driftbidrag, reservationsanslag Centrallaboratorieuppgifter, förslagsanslag Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsanslag Utrustning, reservationsanslag Statlig läkemedelskontroll, förslagsanslag Statens rättskemiska laboratorium, förslagsanslag Statens rättsläkarstationer, förslagsanslag

Öppen hälso- och sjukvård Inledning

Läkemedel åt vissa kvinnor och barn, förslagsanslag

Abortförebyggande åtgärder, förslagsanslag Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning, förslagsanslag

Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård, förslagsanslag

Bidrag till S: t Lukasstiftelsen Allmän hälsokontroll, förslagsanslag Skyddsympningar, förslagsanslag Hälsovårdsupplysning, reservationsanslag 9. Bidrag till driften av folktandvården, förslagsanslag

114   10. Bidrag till utrustning av polikliniker för folk-

tandvård, reservationsanslag

115   11. Bidrag till nordiskt institut för odontologisk

uiälCiiaiprovi-iaig, resci vatiOiisariSiäg 115 12. Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag


262 Kronor

6 350 000 9 332 000

8 966 000

6 073 000

1000 1 000 000 4 800 000 1 275 000 1 280 000 12 297 000

7 567 000
6 492 000

114 174 000

3 200 000
1 100 000

430 000

1 750 000

90 000

1 310 000

7 600 000

4 600 000

15 900 000 300 000

.   'Snf\  i.\/\/\ 1 Z.\JSJ wuu

4 525 000 42 005 000


 


117


118 1.

128 2.

131 136 140 141


143  7.

144  8. 146 9.

150 10.

153 11.

G. Universitetssjukhus m. m.

Inledning Karolinska sjukhuset:

Driftkostnader, förslagsanslag

Utrustning, reservationsanslag Akademiska sjukhuset i Uppsala:

Avlöningar till läkare, förslagsanslag

Driftkostnader, förslagsanslag

Utrustning, reservationsanslag Bidrag tiU kommunala undervisningssjukhus, förslagsanslag

Utbildnings- och forskningsverksamhet vid läkarstationen i Dalby läkardistrikt, reservationsanslag

Vidareutbildning av läkare, förslagsanslag Efterutbilning av viss sjukvårdspersonal m. m., förslagsanslag

Kurser för vissa utländska läkare och tand­läkare m. m., förslagsanslag Nordiska hälsovårdshögskolan, förslagsanslag


378 183 000 4 600 000

43 258 000

29 880 000

2 540 000

190 000 000

1 942 000 8 382 000

625 000

1 820 000 1 814 000

663 044 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7    Socialdepartementet                   263

Sid.                                                                                                                  Kronor

H. Övrig sjukhusvärd m. m.

156   1. Rättspsykiafriska stationer och kliniker,

förslagsanslag                                                                               19 650 000

157    2. Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka

m. ra., reservationsanslag                                                                      I 000

158    3. Bidrag tiU anordnande av kliniker för psykiskt

sjuka m. m., reservationsanslag                                                 110 000 000

159    4. Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka

m. m., förslagsanslag                                                               1 376 000 000

161    5. Bidrag till anordnande av radioterapevtiska

kliniker, förslagsanslag                                                                      100 000

161    6. Förvaring och underhåll av viss sjukvårds-

materiel m. m., förslagsanslag                                                        2 469 000

162    7. Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid

krig eller krigsfara, reservationsanslag                                            1 781 000

163    8. Viss krigssjukvårdsutbildning m. m.,

förslagsanslag                                                                                2 280 000

165   9. Bidrag tiU pensioner för vissa

provinsialläkare, förslagsanslag                                                   20 700 000

1 532 981 000

I. Ungdomsvård m. m. 167        Inledning

Ungdomsvårdsskolorna:
170   1.     Driftkostnader, förslagsanslag
                                                  98 358 000

175    2.     Engångsanskaffning av inventarier m. m.,

reservationsanslag                                                                             1000

176             3.     Personalutbildning, reservationsanslag                                          608 000

177             4. Ersättningar för skador vållade äv vissa

rymlingar m. fl., förslagsanslag                                                         600 000

178    5. Ersättningar tiU kommunerna enligt social-

hjälps- och barnavårdslagarna m. m.,

förslagsanslag                                                                               32 000 000

131 567 000

/. Nykterhetsvård m. m.
180
        Inledning

Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:

185             1.      Driftkostnader, förslagsanslag                                                 24 235 000

186             2.      Utrustning m. m., reservationsanslag                                            350 000

187             3. Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter

för alkoholmissbrukare m. m., reservations­
anslag
                                                                                                100 000

188     4. Bidrag till driftkostnader vid erkända värd-

anstalter för alkoholmissbrukare m. m.,

förslagsanslag                                                                               98 900 000

190   5. Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m.,

förslagsanslag                                                                             105 000 000

192     6. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvärden,

reservationsanslag                                                                             350 000

193     7. Bidrag tiU Länkrörelsen ni. il. organisationer                                 3 200 000

232 135 000

K. Viss rehabiliteringsverksamhet

194         Inledning

196             1. Statens arbetsklinik, förslagsanslag                                                2 375 000

197             2. Bidrag tUl handikappinstitutet                                                      5 080 000

198             3. Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade,

förslagsanslag                                                                             120 000 000

200   4. Kostnader för viss utbildning av handikappade,

förslagsanslag                                                                                8 300 000

203   5. Bidrag till anordnande av vissa institutioner för

psykiskt utvecklingsstörda, reservationsanslag                          13 000 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 7   Socialdepartementet                    264

Sid.                                                                                                                  Kronor

204   6. Bidrag till driften av särskolor m. m.,

förslagsanslag                                                                             111 000 000

206    7. Bidrag till handikapporganisationer,

reservationsanslag                                                                          2 500 000

207    8. Kostnader för viss verksamhet för blinda,

förslagsanslag                                                                                 2 510 000

208    9. Ersättning tUI postverket för befordran av

blindskriftsförsändelser, förslagsanslag                                         2 515 000

267 280 000

L. Arbetarskydd m. m.

209         Inledning

28 095 000

27 525 000 2 200 000

57 820 000

950 000

3 090 000

5 700 000 90 000

150 000 9 980 000

203 076 000

212   1. Arbetarskyddsstyrelsen, förslagsanslag, varav 189 000 kr. att avräknas mot automobilskatte­medlen

222   2. Yrkesinspektionen, förslagsanslag, varav

1 354 000 kr. att avräknas mot automobilskatte­medlen

228   3. Särskilda arbetarskyddsprojekt, reservationsanslag

M. IntemationeU samverkan
229
         Inledning

229      1. Socialattachéer, förslagsanslag

230      2. Internationellt socialpoUtiskt samarbete,

förslagsanslag

231     3. Bidrag UU världshälsovårdsorganisationen

m. m., förslagsanslag

232    4. Vissa internationella resor, reservationsanslag
232   5. Vissa internationella kongresser i Sverige,

reservationsanslag

Summa för driftbudgeten

Kapitalbudgeten

//. Statens allmänna fastighetsfond
233    8. Utbyggande av karolinska sjukhuset
                                                     1 000

239    9. Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala                           7 684 000

245 10. Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialde­
partementets verksamhetsområde
                                                 9 000 000

16 685 000

IV.   Statens utiåningsfonder

256   3. Statens bosättningslånefond                                                             1 000

V.  Fonden för läneunderstöd

258              1. Lån till anordnande av barnstugor                                                27 000 000

259      2. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter

för alkoholmissbrukare m. m.                                                         1 000 000

259   3. Lån till utländska läkare för viss efterutbildning                                    1 000

28 001000

Summa för kapitalbudgeten          44 687 000

Totalt för socialdepartementet     20 247 763 000

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 720507


 


Prop. 1973:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet            Prop. 1973:1

Bilaga 8

Kommunikationsdepartementet

ÖVERSIKT

Kommunikationsdepartementets verksamhet är i huvudsak inriktad på frågor som rör transportverksamheten, trafiksäkerheten samt post-och telekommunikationer.

Åtgärderna inom transportsektorn präglas av strävandena att succes­sivt skapa bättre betingelser för en samhällsekonomiskt riktig utveck­ling av sektorn. Som led 1 dessa strävanden ingår att i olika hänseenden ge SJ förbättrade möjligheter att hävda sig inom olika delar av trans­portmarknaden. Detta har bl.a. skett genom att olika hämmande regle­ringar för SJ slopats. Genom de investeringsanslag som årligen anvisas har SJ också getts möjlighet att anpassa och bygga ut sin verksamhet för de transporttjänster där företaget bör ha möjlighet att göra sig gällande. Både i fråga om gods- och persontrafiken inriktas härvidlag intresset i första hand på de mera långväga relationerna.

Från trafikpolitisk synpunkt är det angeläget att verka för en större marknads- och kostnadsmässig rättvisa i förhållandet mellan trafikgre­narna och trafikföretagen. Från denna synpunkt är statsmakternas ställ­ningstagande till de av bilskatteutredningen avgivna förslagen av bety­delse. På något längre sikt kommer den pågående vägkostnadsutred-ningen att ge ytterligare underlag för en bedömning av vägtrafikens kostnadsansvar. I syfte att få till stånd en trafikpolitiskt betingad an­passning av SJ:s kostnadsansvar har 1971 års riksdag på förslag av Kungl. Maj:t beslutat om nedskrivning av SJ:s statskapital med drygt en miljard kr. I sammanhanget har även beaktats den extra belastning som åvilar SJ i pensionskostnadshänseende.

Olika åtgärder har också vidtagits för att främja trafikpolitiskt sun­da verksamhetsbetingelser inom vägtrafiken och stödja utvecklingen i fråga om företagsstrukturen inom den yrkesmässiga vägtrafiken. I en­lighet med förslag i särskUd proposition till 1972 års riksdag har sålun­da kraven på fordonsägare och trafikföretagare skärpts bl. a. när det gäller att genom planläggningen av transporterna förhindra överträ­delser av bestämmelserna om fordons belastning och fordonsförares ar­bets- och vilotid. Av särskild betydelse när det gäller att komma till rätta med det allvarliga överlastproblemet blir den särskilda överlast-

1    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bil. 8


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                        2

avgift, som fr. o. m. den 1 april 1973 tas ut av ägare till fordon som framförs i strid mot bestämmelserna om axel- och boggitryck, maximi-last eller bruttovikt. Bland åtgärder som syftar till att främja en sund utveckling inom den yrkesmässiga lastbilsnäringen kan nämnas den utbyggda ekonomiska lämplighetsprövning som införts såsom ett led i tillståndsprövningen. Särskilda åtgärder har också vidtagits mot olaga yrkesmässig godstrafik.

För att ytterligare förbättra de trafikpolitiska förutsättningarna för en samhällsekonomiskt riktig utveckling av transportsektorn har — med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande i september 1972 — tillkallats sär­skilda sakkunniga för utredning av olika trafikpolitiska frågor.

Direktiven för de sakkunniga utgår från att man — för att kunna full­följa den samhällsekonomiska målsättningen — måste i vidare utsträck­ning än som förutsattes vid 1963 års trafikpolitiska beslut förena den marknadsmässiga rörelsefriheten med en planmässig samordning och styrning. I sammanhanget framhålles den betydelse, som framöver i ökad utsträckning måste tillmätas en övergripande och fortlöpande tra­fikplanering, som ger underlag för bedömning av möjliga transport­alternativ. I utredningsuppdraget ingår bl. a. att överväga i vilken ut­sträckning och under vUka förutsättningar en ändrad innebörd bör ges åt kostnadsansvarighetsprincipen. Övervägandena bör härvidlag resul­tera i förslag till konkreta handlingsnormer. Särskild uppmärksamhet ägnas i direktiven åt järnvägstrafiken och dess möjligheter att utvecklas i marknads- och servicehänseende. De sakkunniga har i denna del att närmare överväga frågan om den lämpliga konstruktionen av SJ:s taxor. Målet bör vara, att dessa utformas så att de i önskvärd utsträck­ning stöder marknadsföringen av SJ:s transporttjänster och i högre grad medverkar till ett effektivt utnyttjande av SJ:s kapacitet. Ange­läget är också att övervägandena omfattar möjligheterna att anpassa SJ:s taxor på längre avstånd så att de dels i större utsträckning kommer att ligga i linje med samhällets allmänna regional- och näringspolitiska mål, dels förbättrar SJ:s möjligheter att hävda sig i fråga om person­trafik, godsslag och sändningsstorlekar som SJ har naturliga förutsätt­ningar att handha. I anslutning till behandlingen av kostnadsansvarig­heten skall de sakkunniga också ägna uppmärksamhet åt frågan om SJ:s trafiksvaga bandelar och SJ:s separatredovisning av dessa. Här­vidlag kan det enligt direktiven finnas anledning att, mot bakgrund av hittills -vunna erfarenheter, överväga en ändrad prövnings- och hand­läggningsordning. I fråga om godstrafiken på landsväg ankommer det på de sakkunniga att överväga de ytterligare åtgärder, som krävs för att främja en rationell och sund utveckling inom berörd transportnäring.

För att skapa bättre betingelser för en övergripande trafikplanering på länsplanet har sedan slutet av år 1970 en särskild arbetsgrupp — den s. k. trafikplaneringsutredningen — i uppdrag att utarbeta riktlin-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                        3

jer för en regional trafikplanering. I anslutning härtill pågår en modell-och försöksplanering i två län — Norrbottens och Östergötiands län. På grundval av erfarenheterna härifrån har länsstyrelserna under feb­ruari 1972 meddelats anvisningar för själva inventeringsarbetet. Målet är att till den 1 oktober 1974 ha trafikplaner utarbetade i samtliga län:

För att stödja berörda kommuner 1 deras strävanden att få till stånd bättre trafikförhållanden pågår en utredning, som — i anslutning till en konkret planering i ett antal utvalda tätorter av olika storlek och struktur — skall överväga åtgärder och planeringsformer ägnade att skapa gynnsammare betingelser för kollektivtrafiken.

För att främja de regionalpolitiska strävandena att utveckla närings­livet i Norrland och övriga delar av det allmänna stödområdet utgår .sedan år 1971 ett transportstöd i syfte att minska de kostnadsmässiga olägenheterna som följer med de långa avstånden inom Norrland och övriga delar av det allmänna stödområdet. Genom stödet ges närings­livet i dessa delar av landet möjligheter att driva sin verksamhet under förutsättningar som är mer Ukartade dem som gäller för näringslivet i andra delar av landet. Därmed främjas också en bättre jämvikt i nä-ringsgeografiskt hänseende mellan landets olika delar samt ett effekti­vare utnyttjande av landets resurser. Erfarenheterna hittills av åtgär­derna är klart positiva. Ökad medelstilldelning föreslås för nästa bud­getår för att tillgodose näringslivets efterfrågan på transportstöd.

För att skapa gynnsammare betingelser för den näringsgeografiska utvecklingen på Gotiand utgår fr. o. m. år 1972 ett fraktstöd avseende godstransporterna från Gotland till fastlandet. För att gynna turismen och förbilliga den gotländska allmänhetens fastiandsresor görs vidare en statlig insats, som medger en reducering av Gotlandsbolagets person­bilstaxa.

Anslagen till drift av statliga vägar — liksom till bidrag tUl drift av kommunala och enskilda vägar — föreslås öka. Medelsanvisningen till byggandet av statliga vägar föreslås bli bibehållen på en oförändrad hög nivä. Därutöver förutses en betydande vägbyggnadsverksamhet i form av beredskapsarbeten.

I anslutning till statsmakternas ställningstaganden år 1972 till den fortsatta allmänna inriktningen av vägplaneringen har en arbetsgrupp tillsatts med uppdrag att dra upp de närmare, mera konkreta riktlinjer­na för det utrednings- och utvecklingsarbete, som ställningstagandena aktualiserar. Uppdraget innefattar även en översyn av vägverkets och ar­betsmarknadsstyrelsens vägbyggnadsverksamhet i form av beredskaps­arbeten.

Inom trafiksäkerhetsområdet görs insatser av olika slag för att succes­sivt förbättra betingelserna för trafiksäkerhetsarbetet. Strävandena in­riktas också på att uppnå en allt bättre samordning av de aktiviteter, som bedrivs av olika myndigheter, organisationer och andra. Bland an-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                    4

nat har samarbetet mellan statens trafiksäkerhetsverk och Nationalför­eningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) intensifierats.

BUregisternämnden har under år 1972 genomfört omläggningen till nya ADB-baserade bil- och körkortsregister. I samband med uppbygg­naden av det nya bilregistret införs efter hand ny typ av registrerings­skyltar. Nämnden skall i maj 1973 flyttas från Stockholm till Örebro.

Vägtrafiklagstiftningen har moderniserats såväl materiellt som redak­tionellt. Bland nyheterna kan nämnas differentierade körkort och nya trafikregler, tillkomna på grundval av ett gemensamt nordiskt ämbets-mannaförslag. En särskild kungörelse innehåller bestämmelser om snö­skotrar och liknande fordon och om trafiken i terräng.

Regeringen har beslutat skärpa de svenska avgasreglerna för person­bilar av 1976 och senare årsmodell. De nya reglerna överensstämmer i princip med de federala avgasreglerna 1 USA för lätta motorfordon av 1973 års modell. De nya reglerna som innebär ett väsentligt fram­steg från luftvårdssynpunkt har införts för att den positiva effekten av hittills vidtagna åtgärder på bilavgasområdet skall kunna bibehållas och förstärkas trots det ökande bilantalet.

Inom handelsflottan och hamnväsendet fortsätter utvecklingen mot större enheter och rationellare godshantering. Utvecklingen inom sjö­farten ägnas ökad uppmärksamhet i internationella sammanhang, och samarbetet med andra sjöfartsländer utvecklas bl. a. i syfte att främja en fri och rationell internationell sjöfart.

Förslag framläggs nu om anskaffande av en ytterligare statsisbrytare med en maskinstyrka om minst 22 000 hkr. Förslag framläggs även om inrättande av ett sjöfartsinspektionskontor i Rotterdam.

Flvstrafiken fortsätter att växa kraftist med bl. a. krav nå ökade in-vesteringar i flygplatser och flygsäkerhetsanläggningar som följd. Malmö-Sturups flygplats har tagits i bruk den 1 december 1972. För Arlanda flygplats pågår projekteringsarbete avseende en ny utrikes sta­tionsbyggnad som planeras kunna tas i drift år 1976. Projekteringsarbe­tena på den nya flygplatsen i göteborgsregionen pågår.

Förbud mot civil luftfart i överljudsfart har införts i luftfartslagen. En allmän regel att civilt luftfartyg som används för luftfart skall vara mil-jövärdigt har införts. Vidare har regeringen med hänsyn till störning­arna av flygverksamheten på Bromma flygplats beslutat att flygplatsen skaU stängas för trafik senast år 1978. SärskUda sakkunniga har tiUkal-lats för att under år 1973 framlägga förslag om ersättningsflygplats.

Inom postverket fortsätter de senaste årens omfattande rationalise­ringsåtgärder innefattande bl. a. fortsatt automatisering av sorterings­arbetet, införandet av särskilda redovisningscentraler och utvecklings­arbete för automatisering av kassaarbetet. Tre prototyper till elektro­niska kassaterminaler kommer att prövas under våren 1973. Inom gles­bygdsområdena anlitas lantbrevbärarna mot särskild ersättning i allt


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                    s

större utsträckning för sociala uppdrag av typ förmedling av livsmedel, apoteksvaror o. d.

Svensk Bostadsfinansiering AB BOFAB, det av Postbanken och Sveriges Kreditbank gemensamt ägda kreditaktiebolaget påbörjade sin verksamhet sommaren 1971. Ett nytt institut för långfristig fastighets­finansiering med BOFAB som stomme har bildats av Postbanken, af­färsbankerna och jordbrukskasserörelsen.

Inom televerket fortsätter arbetet med att vidmakthålla och förbättra servicen åt kunderna. Automatiseringen av den inrikes telefontrafiken — som pågått sedan början av 1920-talet — slutfördes under somma­ren 1972. Nästan 90 % av utlandstrafiken kan numera kopplas automa­tiskt. Televerket har tUlsammans med kommunförbundet och landstings­förbundet bildat ett alarmeringsbolag (SOSAB). Bolaget skall driva alarmeringscentraler med uppgift att ta emot och utlösa larm i fråga om kommunala och landstingskommunala hjälporgan som ambulans, brandkår, jourhavande läkare. I takt med att centralerna byggs ut skall bolaget också överta televerkets nuvarande SOS-tjänst. Den första delen av ett landsomfattande manuellt mobiltelefonsystem har öppnats. Tele­nätet utnyttjas i växande omfattning för datakommunikation och tele­verket planerar ett prov med ett mindre separat datanät.

Anslagen för nästa budgetår inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde föreslås uppförda med 4 729,5 milj. kr. Detta inne­bär en nominell ökning i förhållande till budgetåret 1972/73 med 273 milj. kr. Det reella ökade anslagsutrymmet för driftbudgeten och kapi­talbudgeten blir på grund av bortfall av vissa engångsanvisningar m. m. ca 340 milj. kr.

Kostnaderna i affärsverken täcks av verkens intäkter. Kostnaderna (exkl. avsättning till värdeminskningskonto) för postverket, televerket, statens järnvägar och luftfartsverket beräknas enligt driftstaterna för inne­varande budgetår till ca 7,5 mUjarder kr.

Antalet statligt anställda inom departementets verksamhetsområde motsvarade vid mitten av år 1972 ca 142 600 helårsarbetande.

Transportsektorn

Investeringar och underhåll inom samfärdselsektorn inberäknat post-och teletjänster uppgick under år 1971 till ca 8,8 mUjarder kr. I detta belopp ingår inte till privat konsumtion och firmabilstrafik hänförliga fordonsinvesteringar. Av samtliga nyinvesteringar i landet svarade sam­färdselsektorn för ca 15 %.

Det inrikes persontransportarbetet har under perioden 1960—1971 ökat med drygt 5,5 % per år tUl närmare 80 miljarder per-sonkm (fig. 1). Härav utgjorde andelen kollektiva resor ca 15 %. Av det


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet

Miljarder personkm

100

O
År 1950                       1955                     1960                      1985                     1970                      1975                     1980

Fig. 1. Det inrikes persontransportarbetet under perioden 1950—1980 (schemati-Scraue värden)

totala kollektiva persontransportarbetet svarar bussektorn för hälften och järnvägen för en tredjedel. Flygtransporternas andel av det totala per­sontransportarbetet är ännu så länge begränsad. Enligt prognoser ut­arbetade i samband med trafikplaneringsutredningen (Ds K 1972: 4) väntas det totala persontransportarbetet under 1970-talet öka med ca 20—30 %. Dämpningen i ökningstakten jämfört med föregående tioårs­period sammanhänger bl. a. med att nettotillskottet av personbilar antas minska under 1970-talet.

Det totala inrikes godstransportarbetet beräknas ha ökat med ca 5,5 % per år under perioden 1960—1971 (fig. 2). Av det fakta­underlag som framtagits av trafikplaneringsutredningen framgår bl. a. att av det landtransporterade godset (exkl. lapplandsmalm), mätt i ton, svarar lastbilarna för den övervägande delen — 98 % — av de s. k. lokala transporterna « 100 km). Även i fråga om fjärrtrafiken har


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet

Miljarder godstonl


Ar 1950


1955


1980


1965


1970


1975


1980


Fig. 2. Det inrikes godstransportarbetet under perioden 1950—1980 (schematise­rade värden)

lastbilstrafiken en stark ställning och svarar för ca 60 % av den trans­porterade godsmängden. Det bör nämnas att om SJ:s transporter av lapplandsmalm inkluderas blir motsvarande siffra ca 40 %. De mera långväga lastbilstransporterna hänför sig i första hand till avstånd upp till 300 km. Järnvägens konkurrenskraft ökar vid avstånd över 200 km (fig. 3).

Vad avser godstransportarbetet svarar lastbilarna för 96 % av närtra­fiken medan järnvägen svarar för 52 % av fjärrtrafiken. Inkluderas SJ:s transporter av lapplandsmalm blir järnvägarnas andel av fjärr­trafiken 62 %. Lastbilarnas ställning i fjärrtrafiken synes successivt ha stärkts.

Enligt trafikplaneringsutredningens material väntas det totala gods­transportarbetet under 1970-talet i det närmaste komma att fördubblas. Under hittillsvarande förutsättningar beräknas därvid järnvägens andel minska från 39 % till 31 %.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet

Fig. 3. Järnvägens och lastbilarnas relativa marknadsandelar av godstransporterna pä olika transportavstånd är 1970 (exkl. lapplandsmalm)

Vägtrafik

Den genomsnittiiga årliga trafikökningen på det allmänna vägnätet (exkl. delar inom tätbebyggelse) beräknas under 1960-talet ha uppgått till ca 7 % på riksvägar, ca 6 % på genomgående länsvägar och ca 4 % på övriga länsvägar. Under år 1971 beräknas trafiken på väg­nätet som helhet ha ökat med 3 å 4 % mot 5 ä 6 % år 1970.

Enligt av trafikplaneringsutredningen redovisat material väntas per­sontransportarbetetväg öka från ca 73 miljarder per­sonkm år 1971 tUl ca 87 miljarder år 1980, dvs. en genomsnittiig tUl­växt av ca 2% per år. Prognosen bygger på antagandet att antalet per­sonbilar ökar från f. n. ca 2,4 milj. till ca 3,3 milj. år 1980 (fig. 4). En långsammare utveckling av persontransportarbetet förutses således under 1970-talet jämfört med föregående decennium då ökningen utgjorde ca 6 % per år. Att märka är härvid att en viss omfördelning, till förmån för kollektiva vägtransporter, bedöms ske under perioden.

Lastbilarnas godstransportarbete har år 1971 beräk­nats till ca 22 miljarder tonkm eller ca 50 % av det totala inrikes gods­transportarbetet. Fram till år 1980 beräknas lastbilarnas transportar­bete öka med totalt ca 80 %.

Längden av riksvägarna och länsvägarna var i början av år 1972 ca 12 400 km resp. 85 100 km eller totalt ca 97 500 km. Den totala väg­standarden har successivt förbättrats. Andelen väg med varaktigare slitiager än grus var år 1972 ca 48 % mot ca 6 % år 1950. Bärigheten har höjts så att år 1971 drygt hälften av det allmänna vägnätet och ca 98 % av riksvägnätet var upplåtna för 10 tons axeltryck och 16 tons boggitryck.

De statliga insatserna i fråga om byggande och drift av vägar och gator har under hela 1960-talet hållits på en hög nivå för att tillgodose


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


1000-tal   bilar

<00Q_ 30DQ.

200O


1(300- tal bilar

4000


10CD.

Ar  1950                         1955                     1960                      1985                      1970                      1975                     1980

Fig. 4. Fordonsbeständets utveckling (logaritmisk skala) under perioden 1950— 1980

de krav som den ökande trafiken ställer. Även de kommunala och en­skilda väghållningsinsatserna har under det gångna decenniet ökat kraf­tigt.

För budgetåret 197 3/7 4 föreslås en ökning av väganslagen under driftbudgeten med ca 145 milj. kr. till ca 2 359 milj. kr. Totalt föreslås att ca 1 084 milj. kr. investeras i allmänna och enskilda vägar. Driftanslagen föreslås öka med ca 140 milj. kr. till ca 1 259 milj. kr. Härvid har de statliga och kommunala driftanslagen räknats upp med 110 milj. kr. resp. 14,6 mUj. kr. Bidragen till enskUd väghållning före­slås öka med drygt 16 milj. kr. tUl ca 100 milj. kr. Under kapitalbudgeten föreslås att drygt 52 mUj. kr. anvisas för investeringar i vägverkets för­rådsfond.

Järnvägstrafik

Godstransportarbetet vid SJ har uppvisat en kraftig ökning t. o. m. år 1970. Under år 1971 minskade dock både transportar­betet, mätt i tonkm, och transporterad godsmängd. Nedgången beror dels på arbetskonflikten vid SJ under februari—mars 1971, dels på konjunk-


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                      lo

turavmattningen. Den minskade Iransportefterfrågan har också medfört att konkurrensen på transportmarknaden skärpts betydligt.

Vagnslastgodset svarade år 1971 för ca 98 % av transportvolymen mätt i tonkm. Skogssektorns produkter och malmer — i första hand norrländsk järnmalm — svarade vardera för ungefär 30 % av transport­volymen. Motsvarande andel för metallindustrins produkter uppgick till närmare 20 %. Transportutvecklingen vid SJ bestäms i hög grad av hur dessa tre branscher i svenskt näringsliv får avsättning för sina pro­dukter, framförallt på världsmarknaden. Under de närmaste fem åren beräknas vagnslasttrafiken komma att öka med i genomsnitt 4,5 % per år. Transportarbetets fördelning på de svenska järnvägarna framgår av fig. 5.

Styckegodset svarar för en mindre andel av godstrafiken mätt såväl i ton som tonkm. Dess andel av godstrafikens intäkter och resursinsatser är dock väsentligt större. Av godstrafikintäkterna budgetåret 1971/72 föll således drygt 20 % på styckegodset. Efter år 1968 förbyttes en tidi­gare nedgång i styckegodsvolymen i en svag uppgång. Denna fortsatte fram till arbetskonflikten i början av år 1971. Återhämtningen därefter har försenats av konjunkturavmattningen.

Under första hälften av 1960-talet var persontransportar­betetjärnväg i stort sett oförändrat. En nedgång på korta avstånd kompenserades av en ökning främst i fråga om långväga resor. Senare har utvecklingen — mätt i personkm — totalt sett blivit mera ogynnsam. Den kortväga trafiken, som dominerar i antalet resor, har varit vikande under hela 1950-talet samt under större delen av 1960-talet. Efter år 1967, då pendeltrafiken i Stockholmsområdet tUlkom, har emellertid trenden för antalet resor varit uppåtgående. Det totala anta­let järnvägsresor under år 1971 sjönk dock till 53 milj. resor — främst under inverkan av arbetskonflikten i februari—mars 1971 samt en all­män konjunkluravmattning. Nedgången, som även gällde sitt- och sov-resor i vissa större fjärrtåg, accentuerades mot slutet av året.

För budgetåret 1973/74 föreslås för SJ en investeringsram om 350,3 milj. kr., varav 166 mUj. kr. beräknas för fasta anläggningar och 155 milj. kr. för rullande materiel.

Föreslagen investeringsram gör det möjligt för SJ att realisera väsent­liga delar av det långsiktiga investeringsprogrammet vad avser bangårds­arbeten, ny- och ombyggnad av järnvägslinjer, fjärrblockering, anlägg­ningar för elektrisk tågdrift m. m. Vidare medger investeringsramen nyanskaffning av lok och godsvagnar för att dels ersätta tekniskt föråld­rad materiel, dels anpassa transportkapaciteten till trafikutvecklingen.

Ersättningen tUl SJ för driften av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. ökas från 322 till 380 milj. kr. Ökningen beror dels på kostnadsutveck­lingen, dels på att det ersättningsberättigade bannätet utökats med ett


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


11


TECKENFÖRKLARING

5 1015 2025 30   40   50                                          100    TUSEN

BRUTTOTONKM   PER   DAG  OCH    BANKM

GODSTAG PERSONTÅG

LINJER  MED  MINDRE  ÄN   5000 BRUTTOTONKM  PER   DAG OCH BANKM

Fig. 5. Transportarbetet på de svenska järnvägarna år 1970


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


12


antal bandelar i samband med en under år 1972 slutförd bandelsunder-sökning (1972 års separatredovisning).

Sjöfart

Godsomsättningen på lastfartyg i utrikes sjöfart över de svenska hamnarna minskade mellan åren 1970 och 1971 från 72,4 till 67,3 milj. ton, dvs. med 7 % (fig. 6). Mineraloljorna minskade med 2,4 milj, ton och exporten av järnmalm gick ned med 2,1 milj. ton. Fär­jegodset steg under samma tid från 9,5 till 9,7 milj. ton, dvs. med 2 %.

Godstransporterna i inrikes sjöfart med lastfartyg uppvisade mellan åren 1970 och 1971 en ökning med 100 000 ton till 14,3 milj. ton.


Milj

kti


Bruttodröktighet   i  ton <   2 000


Miljor)er    ton


 


1970            1971


1970        1971


1970            1971


1970           1971


Fig. 6. Med lastfartyg i utrikes fart transporterat gods pä svenska hamnar är 1970 och år 1971

Världshandelsflottan uppgick vid halvårsskiftet 1972 till ca 269 milj. ton brutto och hade från föregående halvårsskifte ökat med ca 22 milj. ton, dvs. med 9 %. Den svenska handelsflottans tonnage uppgick vid


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


13


halvårsskiftet 1972 till 5,4 milj. ton brutto, vUket innebar en ökning med 600 000 ton i förhållande tUl halvårsskiftet 1971.

De svenska rederiernas intäkter i utrikes fart — sedan utgifter på ut­rikes ort dragits ifrån .— utgjorde 2 055 milj. kr. för år 1971 att jämfö­ras med 1 896 milj. kr. föregående år.

För budgetåret 1973/74 beräknas för sjöfartsändamål på driftbudgeten 152,3 milj. kr. Under sjöfartsverkets fond föresläs en in­vesteringsram av 43,6 milj. kr. Förslag framläggs om anskaffande av en ny statsisbrytare. Under fonden för Södertälje kanalverk beräknas me­delsförbrukningen för att fortsätta utbyggnaden av kanalen till 8,5 milj. kr.

Luftfart

Antalet landningar på de statliga trafikflygplatserna ökade i utrikes linjefart med 8 %, i inrikes linjefart med 5 % och i ut­rikes chartertrafik med 16 % (fig. 7).

Totala antalet av- och påstigande passagerare ökade med 14 % till ca 6,5 milj. Den kraftigaste ökningen uppvisade den utrikes chartertrafiken med 23 %. I inrikes linjefart blev ökningen 18 % och i utrikes linje­fart 6 %.


1000-tal landningar 350


1000-tal landningar 350


300

250


200


200


150

100

Fig. 7. Antalet landningar på luftfartsverkets flygplatser (inkl. militära flygplatser med reguljär civil trafik) under perioden 1962—1971


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                       14

Persontransportarbetet i inrikes luftfart ökade under år 1971 med ca 16 %.

För budgetåret 1973/74 beräknas luftfartsverkets investe­ringar till 123,6 milj. kr., varav 90 milj. kr. faller på staten och resten, 33,6 milj. kr., utgör kommunala bidrag. Av de statiiga investeringsut­gifterna avser 25,7 milj. kr. arbeten på Arlanda flygplats, bl. a. projek­tering av det nya stationsområdet. För utrednings- och projekteringsar­bete avseende den nya flygplatsen i Göteborgsregionen beräknas 12,3 milj. kr. Bland övriga investeringar kan nämnas en fortsatt upprustning av säkerhetsanläggningarna i luftleder m. m.

Det internationella samarbetet

Den nordiska regeringsöverenskommelsen om samarbete på transport-och kommunikationsområdet har undertecknats i november 1972.

Vid ett svenskt-danskt trafikministermöte i november 1972 har utta­lats, att den svenska regeringen är beredd att ensam ta ansvaret för fi­nansieringen och byggandet av en vägförbindelse mellan Malmö och Kö­penhamn. Vid ett senare ministermöte i december 1972 har från dansk sida förklarats, att den danske trafikministern var bemyndigad att inleda konkreta överläggningar om en svensk-dansk regeringsöverenskommelse på grundval av det svenska erbjudandet. Det har uppdragits åt särskilda ämbetsmannadelegationer att utarbeta ett förslag till sådan överens­kommelse.

Inom Europeiska transportministerkonferensen (CEMT) har bUdats en vägtransportkommitté. Inom CEMT fortsätter arbetet med att söka få till stånd lättnader i restriktioner för den internationella godstrafiken på landsväg genom inrättande av en multilateral kvot för sådan trafik m. m. Arbetet med införande av automatkoppel för järnvägarna fortsät­ter planenligt.

Frågor om ingående av nya bilaterala överenskommelser om lands­vägstrafik aktualiseras alltjämt.

Landtransportkommittén inom FN:s ekonomiska kommission för Eu­ropa (ECE) fortsätter sitt arbete med trafik- och bUsäkerhetsfrågor och med harmonisering av de nationella reglerna för landtransporter.

Sverige har — gemensamt med Finland och Norge — inom ECE framlagt förslag om förlängning av Europaväg 79 till att omfatta även den s. k. Blå vägen.

Inom Centralbyrån för intemationella järnvägstransporter fortsätter bl. a. översynen av reglema om transport av farligt gods. Sverige är medlem i administrativa kommittén för byrån.

Inom ECE, CEMT, Organisationen för ekonomiskt samarbete och ut­veckling (OECD) och Mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen (IMCO) pågår arbete för en bättre samordning av land- och sjötrans-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                       15

porter av containers. Sverige har deltagit i en av FN och IMCO år 1972 anordnad konferens om containertrafiken.

Inom ramen för OECD:s vägforskningsprogram pågår även ett ak­tivt arbete, vari Sverige deltar.

Den utbredda flaggdiskrimineringen och andra problem inom den in­ternationella sjöfarten behandlas i sjötransportkommittén inom OECD och den s. k. Consultative Shipping Group (CSG), ett organ för sjö-fartsministrama i 13 länder. Arbetet inriktas på att söka främja en fri och effektiv internationell sjöfartspolitik.

De av sjöfartskommittén inom världshandelskonferensen (UNCTAD) antagna resolutionerna för stöd av utvecklingsländernas strävan att byg­ga upp egna handelsflottor är föremål för fortsatta diskussioner. Där­vid behandlas bl. a. frågan om en världskod för Imjekonferensemas handlande.

På det sjöfartstekniska och nautiska området fortsätter arbetet bl. a. inom IMCO, där Sverige är medlem av sjöfartssäkerhetskommittén.

IMCO har vid konferens år 1972, i vilken Sverige har deltagit, antagit nya internationella sjövägsregler. Inom IMCO pågår arbete med att ut­vidga befintliga konventioner, som nu enbart gäller skydd mot olja, att omfatta också andra skadliga utsläpp.

Den intemationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) har behand­lat bl. a. säkerhetsfrågor och miljövårdsfrågor. Den för frågor om över-ljudsbuller tillsatta kommittén, i vilken Sverige är representerad, har sammanträtt i maj 1972.

Sverige har anslutit sig till 1967 års intemationeUa avtal om procedu­ren för fastställande av tariffer för regelbunden luftfart.

Ett skandinaviskt departementalt arbetsutskott med uppgift att verk­stäUa översyn av de skandmaviska bestämmelserna om flygcharter och följa den intemationella behandlingen av charterproblematiken har till­satts.

Sverige deltar i ett inom Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) initierat västeuropeiskt vetenskapligt och teknologiskt samarbete bl. a. på kommunikationsområdet. Ett av dessa samarbetsprojekt är att skapa ett europeiskt datorcentrum för framställning av väderleksprognoser för "medellånga" tidsperioder.

Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhetsarbetet har under det gångna året bedrivits på mycket bred front.

Strävandena har bl. a. inriktats på att uppnå en allt bättre samord­ning av de aktiviteter, som bedrivs av olika myndigheter, organisationer och andra. Bland annat har samarbetet meUan statens trafiksäkerhets­verk och Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) in-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                     i6

tensifierats. NTF har även efter samråd med Svenska transportarbetare­förbundet inrättat ett yrkesförarråd med uppgift att med utnyttjande av yrkesförarnas erfarenhet fånga upp och diskutera praktiska trafiksäker­hetsproblem syftande till konkreta förslag för höjande av trafiksäker­heten. Den vid transportforskningsdelegationen inrättade professuren i trafiksäkerhet har tillsatts fr. o. m. den 1 juli 1972.

I anslutning till de pågående reformerna på vägtrafiklagstiftningens område — övergången till nytt bilregister och införande av nya körkort och nytt körkortsregister — har en allmän översyn skett av vägtrafik­lagstiftningen. Översynen har medfört att vägtrafikförordningen och vägtrafikkungörelsen ersatts av kungörelser på olika delområden. I en fordonskungörelse finns bestämmelser om fordons beskaffenhet och utrustning och om annan kontroll av fordon genom besiktning av olika slag. Bestämmelser om registrering av fordon och om kontroll av fordon genom ett för landet gemensamt bilregister är intagna i en särskild bil-registerkungörelse. Behörigheten att föra motorfordon eller traktor, ut­bildningen av motorfordonsförare och registreringen av körkortshavare, trafikkortshavare och innehavare av traktorkort i ett för landet gemen­samt körkortsregister regleras i en körkortskungörelse. Genom denna författning har körkortsreformen inletts och de nya differentierade körkorten börjat utfärdas. I en ny vägtrafikkungörelse finns regler för trafiken på väg, utformade bl. a. på grundval av det förslag till gemen­samma vägtrafikregler i Norden som utarbetats av Nordisk vägtrafik­kommitté. Genom en särskild terrängtrafikkungörelse tillgodoses be­hovet av bestämmelser om snöskotrar och andra terrängfordon och om trafik utanför väg.

Omläggningen till de nya centrala ADB-baserade bil- och körkorts­registren har genomförts under ledning av bilregisternämnden. Nämn­dens datamaskin används i kontinuerlig drift sedan i oktober 1972 och fr. o. m. ingången av år 1973 beräknas det nya centrala bilregistersyste­met bl. a. ta hand om bilskatteuppbörden. Nämnden skall i maj 1973 omlokaliseras från Stockholm till Örebro. Produktionen av nya reflekte­rande registreringsskyltar har startats enligt uppgjorda planer. Utbytet av skyltar inleddes i augusti 1972 i Uppsala län och beräknas vara ge­nomfört i hela landet i slutet av år 1973. Avtal har träffats om produk­tion och distribution av de nya differentierade körkorten. Utbytet av nu­varande körkort till körkort av den nya typen skall fortgå under ca tre år.

I sammanhanget bör också nämnas de både trafiksäkerhetsmässigl och trafikpolitiskt väsentliga författningsändringar som beslutats enligt prop. 1972: 81 till motverkande av brott mot bestämmelser om maximi-last, bruttovikt, arbets- och vilotid m. m. Det bör vidare nämnas att med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 november 1972 har tiUkal-lats sakkunniga för att se över lagstiftningen om arbets- och vilotid i vägtrafik.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                       17

För att öka framkomligheten och säkerheten på riksvägarna har för­bud gällt mot trafik med tyngre lastbilar under vissa mera trafikbelas-tade veckoslut sommaren 1972.

Arbetet beträffande bilbältesfrågan har bl. a. resulterat 1 en föreskrift i vägtrafikförordningen om att i personbil skall finnas bilbälte med upprullningsdon för förarplatsen och varje passagerarplats. Föreskriften om upprullningsdon gäller såvitt avser bilbälte i framsäte för bilar av 1974 års modell och i övrigt för bilar av 1975 års modell. Genom trafik-sUkerhetsverkets, skilda företags och friviUiga organisationers försorg har omfattande informationsaktiviteter satts in för att öka användningen av bilbälten.

Regeringen har gett trafiksäkerhetsverket i uppdrag att snarast med­dela erforderliga vägledande anvisningar till länsstyrelserna i fråga om skärpta lokala trafikföreskrifter avseende hastighetsbegränsning till skydd för särskilt utsatta trafikantkategorier såsom barn, åldringar, handikap­pade m. fl. invid skolor, sjukhus eller liknande inrättningar eller för gatu- och vägsträckor i övrigt som i större omfattning används av sådana trafikanter.

Uppföljning pågår av det på prov sedan några år tillämpade systemet med differentierade hastighetsgränser. Som systemet numera är utfor­mat är maximihastigheterna utanför tätbebyggda områden 70, 90 eller 110 km/tim beroende på vägstandard och trafikintensitet.

Trafiksäkerhetsverket har i skrivelse till Kungl. Maj:t överlämnat en inom verket utarbetad promemoria, vari redovisas en prognos för trafik-och olycksutvecklingen för perioden 1973—1979 och en bedömning av de möjligheter som kan föreligga att genom särskilda åtgärder nedbringa det i prognosen beräknade antalet dödsoffer och antalet skadade under perioden 1973—1977 enligt olika alternativ. Efter remiss bereds ären­det inom departementet.

Nordiskt trafiksäkerhetsråd har fått i uppdrag att utreda de problem som hänger samman med en lagstiftning om skyldighet att använda bil­bälte och att lägga fram förslag till enhetliga nordiska regler. Rådet har för att utarbeta en gemensam nordisk publikation om den nya väg­trafiklagstiftningen tillsatt en arbetsgrupp, bestående av två medlem­mar från varje land.

Sverige har aktivt tagit del i det inom CEMT och ECE m. fl. inter­nationella samarbetsorgan pågående arbetet med frågor avseende trafik­lagstiftning och trafiksäkerhet i övrigt. Regeringen har ingått avtal med Förenta statemas regering om samarbete när det gäller bilsäkerhet. Enligt avtalet tar Sverige aktivt del i det internationella säkerhetsbil-samarbetet — det s. k. ESV-projektet — som startats av det amerikanska transportministeriet. I Sverige har — inom ramen för avtalet — inletts ett utvecklingsarbete, som inriktas på låsningsfria bromsar och som be-

2    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bil. 8


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


18


drivs i samverkan mellan statens trafiksäkerhetsverk, styrelsen för tek­nisk utveckling, Saab-Scania och Volvo.

För budgetåret 1973/74 föreslås anslag till trafiksäker­hetsverket om tillsammans ca 34 milj. kr., vilket innebär en ökning med ca 4,2 milj. kr. Ökningen medger anställning av ett femtontal nya befatt­ningshavare samt ytterligare aktiviteter i fråga om bl. a. utrednings-och informationsverksamheten. För kostnader i samband med de nya bil- och körkortsregistren m. m. föreslås ett anslag om ca 24 milj. kr.

Postverket

Utvecklingen av postvolymen hämmades under budgetåret 1971/72 både av den rådande lågkonjunkturen och av de portohöjningar som genomfördes den 1 oktober 1971. Under andra halvåret 1971 minskade postvolymen med 2,7 %, men en viss återhämtning inträdde under första halvåret 1972 varför minskningen för hela budgetåret begrän­sades till 0,8 %. Utvecklingen av antalet postförsändelser under den se­naste tioårsperioden framgår av fig. 8.


900


700


600


500


400


300


Miljoner förs-ändetser 1 000

900

800

700

»-500

400

300

100

Miljoner   försändelser 1000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

--------

 

 

 

 

Brev

)ch    po

st kort

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tidning

sexempl

ar

 

---

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Moss-

och  gr

uppkör

sband

X

 

 

é

 

_,''

 

 

 

 

 

 

____ .

 

Övriga

korsh

and

 

 

____

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Paket

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


ÅR      1962            1963             1964             1965           19 66              1967            1966              1969             1970             1971

Fig. 8. Antalet postförsändelser under perioden 1962 — 1971


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


19


Det sammanlagda beloppet för kassatransaktioner och gireringar steg under budgetåret 1971/72 med 15,5 % till 1 530 mUjarder kr. Inlåningen i postgirorörelsen steg med 10 % och inlåningen i sparrörelsen med 8 %. Personkontona har ökat snabbt under de senaste åren och under budgetåret 1971/72 ökade inlåningen med 56 %. Den totala inlåningen i Postbanken uppgick vid utgången av budgetåret till ca 16,5 miljarder kr. Utvecklingen av inlåning och kontostock inom Postbanken under den senaste tioårsperioden framgår av fig. 9.

20 000


15 000


15 000


 


5 000-


5 000


AR    1962            1963           1964        1965        1966               1967           1968        1969             1970        1971

Fig. 9. Inlåning och kontostock i Postbanken under perioden 1962—1971

Portointäkterna inkl, tidningsavgifter utgör över hälften av post­verkets totala rörelseintäkter. De ökade under det senaste budgetåret med 135,8 milj. kr. till 1 350,4 milj. kr. Räntenettot i Postbanken, som påverkats positivt bl. a. av ökad rörelsevolym och av diskontosänkningen hösten 1971, ökade under budgetåret med 18,8 % till 510,2 milj. kr.

Personalkostnaderna ökade under budgetåret med 212,8 milj. kr. eller 15,3 % tUl 1 605,5 mUj. kr. Kostnadsökningen beror praktiskt taget helt på lönehöjningar och arbetstidsförkortning.

Genom olika samverkande faktorer — stora kostnadsökningar i kom-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                      20

bination med en vikande efterfrågan — redovisade postverket under budgetåret 1971/72 ett underskott.

Sedan postnummersystemet infördes år 1968 har övergång till sorte­ring av posten efter postnummer skett successivt. Vid budgetårets ut­gång var 93 % av posten försedd med postnummer och en fullständig övergång till postnummersortering av den avgående posten beräknas vara genomförd under våren 1973. Genom postverkets försorg har sam­manlagt 123 miljoner adressuppgifter i kundernas fasta register försetts med postnummer.

Under budgetåret har redovisningscentraler för granskning och sam­manställning av kassörernas dagliga redovisningar inrättats i Malmö, Ystad, Göteborg, Norrköping, Södertälje, Örebro, Sundsvall och Luleå. Stockholm har haft sådan redovisningscentral sedan år 1968. Vid ut­gången av budgetåret var ca 850 postanstalter, eller ungefär 35 % av hela antalet, anslutna till de nio centralerna. Med hjälp av särskilda magnetbandsinkodare vid de olika redovisningscentralerna registreras redovisnings- och faktureringsdata på magnetband och överförs till den centrala datoranläggningen.

Svensk Bostadsfinansiering Aktiebolag BOFAB, det av Postbanken och Sveriges Kreditbank gemensamt ägda kreditaktiebolaget, påbörjade sin verksamhet under år 1971. BOFAB har fram till halvårsskiftet 1972 lämnat lån mot inteckningssäkerhet tiU ett belopp av 430 milj. kr. Under sommaren 1972 träffade Postbanken, affärsbankerna och jordbrukskas­serörelsen genom Jordbrukets Bank överenskommelse om ett gemen­samt hypoteksbolag för långfristig fastighetsfinansiering. Det nya insti­tutet har bildats med BOFAB som stomme och får ett aktiekapital pa 40 m.ili. kr.

Postverkets dotterbolag Tidningstjänst AB expanderade snabbt un­der det senaste budgetåret. Den av tidningsbud distribuerade volymen dagstidningar per utgivningsdag steg sålunda från 560 000 till över 800 000 ex. Antalet utdelningsorter ökade samtidigt från 470 till 620. Expansionen har medfört en fördubbling av omsättningen från 28,3 milj. kr. tUl 59,7 milj. kr. Bolaget förmedlade under året 4,4 milj. kr. till tidningsföretagen i statlig samdistributionsrabatt.

Investeringarna för postverket avser huvudsakligen byggnader och bilar. För budgetåret 197 3/7 4 föreslås en investeringsram på 43 milj. kr.

Televerket

Trots den konjunkluravmattning som kännetecknat det senaste bud­getåret ligger efterfrågan på televerkets tjänster — med en viss dämp­ning av ökningstakten —• på en fortsatt hög nivå. Antalet beställningar av nya apparater uppgick budgetåret 1971/72 till 297 000 (föregående


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


21


år 304 000) och antalet telefonapparater i televerkets nät var den 30 juni 1972 4 759 200. Detta innebär en ökning av telefontätheten från budgetårets början från 567 till 586 apparater per 1 000 invånare och Sverige håller ställningen som det telefontätaste landet i världen näst efter USA. I fig. 10 visas bl. a. telefontätheten i vissa länder.

Totalt utväxlades under budgetåret 1971/72 5,6 miljarder inländska samtal. Den inländska telefontrafiken — såväl lokal- och närtrafiken som rikstrafiken •— var den 30 juni 1972 fullständigt automatiserad. Införandet av helautomatisk telefontrafik till utlandet fortskred plan­enligt under budgetåret 1971/72 och nästan 90 % av den totala utlands­trafiken kan nu kopplas automatiskt. Motsvarande siffra var vid in­gången av budgetåret 78 %. Av fig. 10 framgår automatiseringsgraden i vissa länder.

Expansionen av telexrörelsen har under budgetåret 1971/72 varit svagare än under föregående budgetår. Genom att viss eftersläpning i inkopplingen av nya apparater kunnat inhämtas, har dock antalet nya telexanslutningar ökat i normal omfattning. Antalet telexanslutningar i

Ledande länder med                       Automatiseringsgraden i ledande

avseende på telefontäthet              länder med avseende på telefontäthet

■..=1.1.1961    >pi 1.1. 1971


Apparater per 1000 inv.
600-------------------------


25       50       75       100»

1                             I                              I


 


USA.


:r}Ä%:¥?rf£<'is


 


500


Sverige

Nya Zeeland  ..
"OO   Kanada ................


■*\

'.wä, "   '-

 


 


_,,.-;SCHWEIZ

DANMARK ..»          ,   .
---- Ti"     
.,%,300


Schweiz...............

Danmark .


i.K •\

t' <■'''   y. ''iv

 

T.

iiJ.Ci •-..:&>*'-.s,t(


 


200


Australien ..


r' '"f


 


Norge....................

100-

00   Storbritannien.. Nederländerna .

01------- 1___ I—I_____ I___ I___ I___ I___ I___ >0

1962-63 -64 -65 -66 -67 -68 -69 -70 1971


.   t*a*i4~.j    til -i       -   +     tt>i;J..®-s.-l   -SJ

25            50            75           100%


Fig. 10. Telefontäthet och automatiseringsgrad i vissa länder


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                       22

televerkets nät ökade sålunda från 7 906 vid budgetårets början till 8 680 vid dess slut, en ökning med 9,8 %.

Televerkets intäkter under budgetåret 1971/72 var 3 154,4 milj. kr och kostnaderna inkl. avskrivningar 2 944,4 milj. kr. Det redovisade överskottet blev således 210 milj. kr.

På televerkets initiativ har utvecklats ett nytt telekabelsystem — det s. k. 60 Mhz-systemet — som möjliggör en fyrdubbling av den nuva­rande överföringskapaciteten, från 2 700 till 10 800 samtidiga telefon­samtal över ett och samma koaxialkabelpar. Den första anläggningen av detta slag i världen togs i bruk i oktober 1972 på sträckan Västerås—■ Örebro.

Den första delen av ett landsomfattande manuellt mobiltelefonsystem öppnades för trafik den 1 december 1971. Denna första etapp omfattar ett område som begränsas av Uppsala i norr, Örebro i väster och Stock­holm i öster och Norrköping i söder, med betjäningscentral i Örebro. Se­nare under året har Gävle- och Sundsvallsregionen samt västkustområdet inlemmats i systemet. Utbyggnaden fortsätter närmast med Skåneområ­det under hösten 1972 samt därefter med sydöstra Sverige och Norr­landskusten under våren 1973.

Inom datatransmissionsområdet är utvecklingen f. n. något dämpad beroende på en viss återhållsamhet 1 utbyggnaden av större privata data­nät. Dataöverföring i Västeuropa har en stark internationell prägel och datatrafik över gränserna finns redan i stor utsträckning. Mot denna bakgrund har på svenskt initiativ ett flertal europeiska teleförvaltningar gått samman om en internationell marknadsstudie med uppgift att be­lysa datakommunikationsbehovet fram tUl år 1985. Inom landet plane­rar televerket närmast ett prov med ett mindre separat datanät baserat på tre s. k. koncentratorer, placerade i Stockholm, Göteborg och Malmö.

I samarbete mellan televerket och Telefon AB LM Ericsson har ett fältprov för bildtelefon inletts. Bildtelefonen bedöms ha stora framtida utvecklingsmöjligheter. Till en början kommer bildtelefonen troligen att få sitt största användningsområde inom större företag som ett hjälp­medel för internkommunikation. För allmänheten beräknas bildtelefon­system vara tillgängliga först i mitten av 1980-talet.

På det internationella området tilldrar sig satellitkommunikationer särskUt intresse. Sverige har ratificerat fördragen om den internationella telesatellitorganisationen INTELSAT. Fördragen väntas träda i kraft i början av år 1973. I december 1971 invigdes en för Danmark, Finland, Norge och Sverige gemensam jordstation för telesatellittrafik inom ra­men för INTELSAT. Stationen är belägen i Tanum i Bohuslän och kom­municerar via en över Atlanten stationärt placerad satellit med liknande stationer i Nord- och Sydamerika, Afrika samt främre Orienten. Satel­liten medger samtidig överföring av ca 6 000 teleförbindelser eller 12 TV-kanaler.  Sverige deltar vidare  i tre inom den europeiska rymd-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                      23

forskningsorganisationen (ESRO) bedrivna projekt som syftar till att skapa satellitsystem för luftfartsändamål, meteorologi och telekommu­nikationer. Inom ESRO och IMCO pågår dessutom diskussioner om att etablera satellitsystem för sjöfartens behov.

I fråga om investeringar i teleanläggningar föreslås för budget-åretl973/74en investeringsram av 770 milj. kr., vilket mnebär en ökning med ca 60 milj. kr. jämfört med den i prop. 1972: 1 beräknade investeringsramen för innevarande budgetår.

Sammanställning

Anslagen för nästa budgetår inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde beräknas tUl sammanlagt 4 729,5 milj. kr. Härav hänför sig 3 302,6 milj. kr. till driftbudgeten och 1 426,9 milj. kr. till kapitalbudgeten. I de anvisade beloppen för budgetåret 1972/73 ingår anslag av engångskaraktär med sammanlagt ca 70 milj. kr. Med beak­tande av detta blir det reella ökade anslagsutrymmet för driftbudgeten och kapitalbudgeten ca 340 milj. kr. Investeringsutrymmet under kapi­talbudgeten beräknas öka med ca 107 milj. kr. jämfört med beräkningar­na i prop. 1972: 1. I följande sammanställning har en grov specifikation gjorts av anslagen och förändringama på olika anslagsgrupper.

 

 

Anvisat

Förslag

Förändring

 

1972/73

1973/74

 

 

 

milj. kr.

 

DRIFTBUDGETEN

 

 

 

Sjätte huvudtiteln

 

 

 

A. KommunUcationsdeparte-

 

 

 

mentet m. m.

11,2

11,3

+    0,1

B. Vägväsendet

2 214,0

2 358,7

+ 144,1

C. Trafiksäkerhet

74,7

87,0

+  12,3

D. Sjöfart

141,3

152,3

+ 11,1

E. Institut m. m.

106,4

117,4

-1-  11,0

F. Diverse

498,7

575,9

+ 77,2

 

3 046,2

3 302,6

+ 256,3

KAPITALBUDGETEN

 

 

 

I.   Statens affärsverksfonder

 

 

 

A. Postverket

97,0

47,1

— 49,9

B. Televerket

777,6

803,6

4- 26,0

C. Statens jämvägar

342,2

382,6

-1- 40,4

D. Luftfartsverket

88,0

75,7

- 12,3

II. Statens allmänna fastighetsfond

0,4

-    0,4

IV. Statens utlåningsfonder

0,0

0,0

V. Fonden för läneunderstöd

15,0

15,0

IX. Diverse kapitalfonder

 

 

 

Statens vägverks förrådsfond

56,2

52,1

—    4,1

Sjöfartsverkets fond

26,4

47,3

-f- 20,9

Fonden för Södertälje kanalverk

7,5

3,5

-   4,0

 

1 410,3

1 426,9

+  16,6

Totalt för kommunikations-

 

 

 

departementet

4 456,5

4 729,5

+ 272,9


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                      24

För att komplettera bilden av kommunikationsdepartementets verk­samhetsområde bör nämnas, att kostnadema för statens affärsdrivande verk inte tas upp på riksstaten utan i särskilda driftstater, som Kungl. Maj:t fastställer. De sammanlagda kostnaderna — exkl. avsättning till värdeminskningskonton — för postverket, televerket, statens järnvägar och luftfartsverket har i driftstatema för innevarande budgetår beräk­nats till ca 7,5 mUjarder kr. Kostnaderna täcks av verkens intäkter.

Antalet statligt anställda, uttryckt i helårsarbetande, inom departe­mentetes verksamhetsområde utgör i genomsnitt ca 142 600 under inne­varande budgetår. Därav hänför sig ca 127 200 till de fyra nämnda affärsverken.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                  25

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, lOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIIER, MYR­DAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmä­ler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1973/74 inom kom­munikationsdepartementets verksamhetsområde och anför.

DRIFTBUDGETEN    Sjätte huvudtiteln

A. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET M. M. A 1. Kommunikationsdepartementet

 

1971/72 Utgift

 

5 562 000

 

 

1972/73 Anslag

 

5 968 000

 

 

1973/74 Förslag

 

6 368 000

 

 

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal övrig personal

 

42 38

-

Anslag

 

 

80

Lönekostnader Sjukvård

Reseersättningar m. Expenser

m.

 

5 560 000

18 000

100 000

290 000

5 968 000

+ 360 000

+    10 000 +   30 000

+ 400 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                    26

Medelsbehovet under anslaget ökar med 400 000 kr. till följd av löne-och prisomräkning m. m.

Under åberopande av det anförda samt med hänvisning till samman­ställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till  Kommunikationsdepartementet  för  budgetåret   1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 6 368 000 kr.

A 2. Kommittéer m. m.

1971/72 Utgift                 3 375 000                   Reservation                           58 000

1972/73 Anslag        14 850 000
1973/74 Förslag
              4 500 000

' Varav 2 120 000 kr. på tilläggsstat I (prop. 1972: 130 bil. 4, TU 1972: 21, rskr 1972: 330).

I förhållande tiU det för budgetåret 1972/73 anvisade anslaget — inkl. det på tilläggsstat anvisade beloppet — kan anslaget med hänsyn till den  beräknade omfattningen av kommittéverksamheten minskas med 350 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett re­servationsanslag av 4 500 000 kr., därav hälften att avräknas mot automobUskattemedlen.

A 3. Extra utgifter

1971/72 Utgift                    309 000                  Reservation                         220 OÖO

1972/73 Anslag                  430 000

1973/74 Förslag                  430 000

Efter frånräkning av det under anslaget Extra utgifter för budgetåret 1972/73 anvisade engångsbeloppet på 75 000 kr. för bestridande av kost­nader i samband med Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti­tuts hundraårsjubileum bör anslaget med hänsyn till inträffade kostnads­stegringar samt en viss ökad belastning under budgetåret 1973/74 räknas upp med 75 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1973/74 anvisa ett reser­vationsanslag av 430 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                   27

B. VÄGVÄSENDET

Statens vägverk

Statens vägverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande allmänna vägar och gator samt statsbidrag m. m. till den kommunala och enskilda väghållningen. Verket utövar även viss tillsyn över enskilda järnvägar, spårvägar och tunnelbanor.

I sin ämbetsutövning har verket omfattande samråd och kontakter med bl. a. planerande, naturvårdande och trafiksäkerhetsfrämjande myn­digheter och organ på såväl central som regional nivå.

Den centrala verksamheten är fördelad på driftavdelningen, byggnads­avdelningen, tekniska avdelningen, ekonomiavdelningen, administrativa avdelningen och revisionssektionen. På det regionala planet finns en väg-förvaltning i varje län, sju byggnadsdistrikt samt tre projekteringskontor. De lokala enheterna är drift- och arbetsområden. I planeringshänseende är verksamheten fördelad på sju planläggningsområden. Väg- och trafik-lagstiftningen innehåller de grundläggande bestämmelserna om väghåll­ningen, vilken omfattar byggande och drift av väg.

Statens vägverk har i skrivelse den 11 augusti 1972 lagt fram förslag till anslag för budgetåret 1973/74 m. m. Vidare har verksamhetsberättelse lämnats för verksamhetsåret 1971.

I. Allmän översikt över utvecklingen

i. Efterfrågan på vägtjänster

Den geografiska fördelningen av landets befolkning och dess verksam­het, lokaliseringsmönstret, utgör en av grunderna för sam­hällets krav på transporttjänster. Väg- och gatuplaneringen måste där­för baseras på antaganden om lokaliseringsmönstrets utveckling. Den­na utveckling påverkas dels av tekniska, ekonomiska och sociala för­ändringar i samhället, dels av en målmedveten styrning från statens och kommunernas sida. Medel för denna samhälleliga styrning av lokalise­ringsmönstret är bl.a. regionalpolitikens planeringsinstrument såsom länsprogrammen och den fysiska planeringen på riksvid, regional och kommunal nivå.

Väg- och gatunätet utgör en del av det totala transportsystemet. Trans­portuppgifternas fördelning på de olika trafikmedlen, trafikstruk­turen,   är också en grundförutsätttung vid väg- och gatuplaneringen.

Vägverket utför, som ett led i sin planering, rullande biltäthets-, for­dons- och trafikprognoser, vilka bl.a. ligger till grund för bedömningarna av det framtida vägutbyggnads- och vägdriftbehovet. Prognoserna är kopplade till den regionala utvecklingsplaneringens befolkningsprognoser


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet                       28

och avstämda på riksnivå på basis av statistiska centralbyråns (SCB) folkmängdsprojektioner för totalbefolkningen.

De regionala skillnaderna i biltäthet (antal inv./bil) har under 1960-talet alltmer utjämnats. Den regionala befolkningsutvecklingen torde där­för i än högre grad än tidigare spegla efterfrågan på vägutrymme och därmed ytterligare stärka denna faktors betydelse för investeringsinrikt­ningen på lång sikt inom vägväsendet.

Folkmängden i Sverige uppgick vid slutet av år 1971 till ca 8,1 mil­joner invånare.

Utmärkande för befolkningens lokalisering inom landet är de ofta långa avstånden mellan befolkningsagglomerationerna och den låga ge­nomsnitthga folktätheten. Ökningen av tätorternas befolkning sker fram­förallt i vissa landsdelar, såsom mälardalen, göteborgstrakten och västra Skåne, samt vissa andra större tätortsregioner. Mellan tätorterna för­siggår en omfördelning av befolkningen från mindre till medelstora och större tätorter.

En närmare belysning av hur folkmängden och den geografiska för­delningen av bebyggelsen påverkar kommuners, kommunblocks och s. k. A-regioners totala väg- och gatuinvesteringar ges i en av vägverket gjord utredning. Väg- och gatuinvesteringarna 1970—1974, olika be­byggelsestrukturers ekonomiska konsekvenser för väg- och gatubyggan-det (vägverkets rapport TÖ 118, 1971). I utredningen konstateras att behoven av kommunala väg- och gatuinvesteringar ökar i accelererande takt i förhållande till ökningen av fordonsantalet i regionerna. Investe­ringsbehoven påverkas också av den pågående förändringen i avstån­den mellan bostäder och arbetsplatser/serviceområden. På regional nivå är dessa avstånd ett uttryck för bebyggelsestrukturen. Denna förändras i viss utsträckning med folkmängden och därmed förändras också for­donsantalet i regionerna. I de folkrikare A-regionerna bor flera männi­skor i och intUl regionemas centra, vilket medför kortare transporter till arbetsplats- och serviceområden. Ett mått på ovannämnda transport­behov utgör bUutnyttjandet uttryckt i genomsnittlig årlig körlängd.

Det har visat sig att vid ökad koncentration av en regions folkmängd till A-regioncentra de kommunala investeringsutgiftema i gator och vä­gar tUltar per bil räknat. Bilutnyttjandet avtar däremot med ökad kon­centration av folkmängden, med undantag för i storstadsregionerna, där både investeringsbehovet och bilnyttjande ökar.

Vid slutet av år 1971 uppgick det sammanlagda bilantalet tUl 2 513 100 fordon fördelat på 2 356 600 personbilar, 142 300 lastbilar och 14 200 bussar. I samband med behovsinventeringen i fråga om huvud­vägnätet har vägverket omarbetat den tidigare prognosen över b i 11 ä tr hetsutvecklingen under perioden 1970—1985 (vägverkets rap­port TÖ 114, 1971). Den reviderade prognosen bygger på antagandet om en lägre biltäthet än den tidigare, som bl. a. användes av vägplane-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                       29

utredningen. Den ökning av biltätheten som de tidigare prognoserna vi­sade har alltså bedömts ske långsammare. Biltätheten mätt i antalet in­vånare per bil beräknas sålunda i den nya prognosen till 2,3 år 1985 att jämföra med 3,3 år 1970. Vägverkets reviderade fordonsprognos, som baseras på den nyss nämnda bUtäthetsprognosen och länsvisa bedöm­ningar av folkmängden enligt Länsplanermg 1967 (alt. 0) samt SCB:s senaste befolkningsprojektion för år 1985, innebär en bilpark på 3,8 mUjoner fordon år 1985.

Vägverket har redovisat ökningstal som motsvarar en 20 % lägre bU-täthet år 1985 jämfört med den reviderade prognosen. Detta värde har använts i en känslighetstest av behovsinventeringens resultat. Testen be­lyser i vad mån en ändrad förutsättning i fråga om fordonsantal och trafikarbete återverkar på behoven av investeringsåtgärder. Av testen framgår bl. a. att en 20 % minskning av biltätheten medför en sänk­ning av de beräknade investeringarna enligt 1972 års behovsinventering med 650 milj. kr. fram till år 1985. Detta motsvarar omkring 6 % av hela behovsinventeringsvolymen. Resultatet visar således att vägutbygg­nadsbehovet fram till år 1985 till dominerande del är beroende av den nuvarande trafiksituationen och endast till en mindre del påverkas av trafikutvecklingen under perioden fram till år 1985. En nedskrivning med 20 % av prognosen för år 1985 motsvarar nämligen en bilpark som med nuvarande fordonsutveckling skulle uppnås redan i mitten på 1970-talet.

Den genomsnittliga årliga trafikökningen på det statliga väg­nätet (exkl. delar inom tätbebyggelse) beräknas under perioden 1964— 1970 ha uppgått till ca 7 % på riksvägar, ca 6 % på genomgående läns­vägar och ca 4 % på övriga länsvägar. Under år 1971 beräknas trafiken på vägnätet som helhet ha ökat med 3 å 4 % mot 5 å 6 % år 1970.

Den officiella vägkategorUndelningen i genomgående och övriga läns-vägar har under det senaste decenniet visat sig vara mindre ändamålsen­lig, då den inte helt sammanfaller med skillnader i vägarnas trafikvolym eller trafikuppgifter. För att erhålla en funktionell indelning av vägnätet har vägverket upprättat ett förslag till ny indelning av länsvägarna i primära resp. övriga länsvägar. Till gruppen primära länsvägar har förts de länsvägar som har de största trafikvolymerna och/eller de viktigaste trafikuppgifterna. Återstoden har hänförts tUl gruppen övriga vägar. På riksvägarna, som utgör 13 % av det statiiga vägnätet, utfördes år 1970 inte mindre än 59 % av trafikarbetet.

2. Vägnätets omfattning och standard

Den 1 januari 1972 omfattade den del av rikets vägnät som helt eller delvis finansieras av statiiga medel sammanlagt 165 258 km. Väg­nätets fördelning på olika kategorier och förändringen under år 1971 framgår av följande sammanställning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                      30

 

Vägkategori

Våglängd

 

 

 

Förändring

 

1972-01-01

1971

 

Km

Km

Allmänna statliga vägar

97 484

- 470

därav

 

 

riksvägar

12 406

+ 159

genomgående länsvägar

12 756

- 123

övriga länsvägar

72 322

- 506

Allmänna kommunala vägar

 

 

och gator med statsbidrag

5 474

+   36

Enskilda vägar med statsbidrag

62 300

-261

 

'165 258

-695

' Härtill kommer gator i kommuner eller kommundelar som är belägna inom kronans väghållningsomräden, ca 9 960 km ej bidragsberättigade vägar och gator inom områden där kommuner svarar för väghållningen samt ca 158 000 km en­skilda vägar utan statsbidrag.

Är 1971 innefattade det allmänna vägnätet på landsbygden 80 färje-och båtleder med en total längd av 61 km.

Att mäta standarden på vägnätets tjänster och dess utveckling i skil­da delar av landet och för olika vägkategorier är förenat med åtskil­liga svårigheter. Vägtjänsternas kvalitet kommer främst till uttryck i den transportstandard som olika vägar erbjuder vägtrafikan-ter och vägtransportörer. De viktigaste komponenterna i transportstan­darden är reshastigheten, trafiksäkerheten och lastförmågan eller bärig­heten.

Reshastighetens utveckling är ej möjlig att ange förrän re­gelbundna mätningar av denna utförts på vägarna. Det torde emeller­tid enligt vägverket stå utom allt tvivel att hastighetsstandarden under senare år sänkts på flertalet av de mest trafikerade och från vägkvali-tetssynpunkt otillfredsställande sträckorna i landet.

Vad gäller trafiksäkerhetsläget uttryckt som antal döds­olyckor per miljoner fordonskm kan enligt vägverket en förbättring konstateras under perioden 1958—1970. Förhållandet meUan antalet polisrapporterade olyckor på vägnätet och trafikarbetet visar också att en förbättring av trafiksäkerhetsstandarden skett under perioden. Ser man däremot till antalet olyckor per år och längdenhet eller ytenhet av vägnätet kan inte någon egentlig förändring konstateras under den aktuella perioden.

Antalet olyckor per km väg (olyckstäthet) är enligt vägverket i me­deltal ca fem gånger större på riksvägnätet än på länsvägnätet, vUket huvudsakligen förklaras av att trafikvolymen är ungefär tio gånger större per km på det förra vägnätet. Detta innebär emellertid att an­talet olyckor per fordonskm (olyckskvot) är ca 50 % mindre på riks­vägarna.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                       31

Det sagda framhäver den motsättning som finns mellan två synsätt på trafiksäkerhetsproblemet, nämligen det ena som betraktar olycks-tätheten och det andra som betraktar olyckskvoten (eller olycksrisken) som relevant kriterium för fördelningen av väghållningsresurserna.

I begreppet transportstandard ryms begreppet vägstandard som vägverket genom kvalitetsgradering försöker belysa på riksvägarna och de genomgående länsvägarna. Vägstandarden beskriver i första hand kvalitén på vägens fysiska egenskaper såsom kondition och kapa­citet med hänsyn till trafikvolymen. Indirekt ger den även upplysning om framkomligheten. Den 1 januari 1970 hade enligt vägverket 38,5 % av riksvägnätet fullgod, 26,5 % godtagbar och 35 % ej godtagbar stan­dard. Eftersläpningen, som framgår av den sistnämnda siffran, berör ca 4 500 km riksväg. Vid samma tidpunkt hade 24 % av de genomgåen­de länsvägarna fullgod, 28,5 % godtagbar och 47,5 % (6 200 km) ej godtagbar standard.

Vägstandardens förändringar för landet som helhet under 1960-talet kännetecknas av en klar förbättring av standarden för genomgående länsvägar medan endast en marginell höjnmg av standarden för riks­vägarna kan noteras. För den del av riksvägarna som utgör europavägar kan till och med en standardförsämring konstateras.

Detta betyder att en växande andel av trafiken på våra vägar be­rörs av den enligt vägverkets bedömning otillräckliga vägstandarden.

Förbättringar av beläggningen (slitbanan) kan ses som ett led i strävandena att höja vägstandarden. Den 1 januari 1972 var 48 % av de allmänna vägarna på landsbygden belagda eller oljegrus-behandlade. Motsvarande andel var för bidragsberättigade kommunala vägar och gator 89 % samt för enskUda vägar med statsbidrag 5 %. Andelen beläggning och oljegrus var för riksvägar 97 %, för genom­gående länsvägar 79 % och för övriga länsvägar 34 %. Av europa­vägarna var 98 % belagda och resterande 2 % oljegrusbehandlade.

Bärigheten uttryckt i det tillåtna axel- och boggitrycket utgör en betydelsefull komponent i transportstandarden, i första hand för godstransporterna. En successiv utöknmg av det tunga vägnätet (10/16 ton) har skett i hela landet, även om en viss eftersläpning råder i fram­förallt övre norra, nedre norra samt södra planläggtungsområdena.

Ar 1958 gällde för hela riket ett tillåtet axeltryck av 8 ton på 8 % av vägnätet och 6 ton på resterande delar, medan år 1971 ca 53 % av vägnätet var upplåtet för 10 tons axeltryck, ca 47 % för 8 tons axeltryck och endast ca 0,5 % för 6 tons axeltryck. En betydande höjning av transportstandarden, mätt på detta sätt, har således möjliggjorts för den tunga lastbilstrafiken under perioden, främst tack vare upprustning av brobeståndet. En motsvarande upprustning av vägarna har dock inte kunnat genomföras. Många vägar måste därför fortfarande stängas av för tung trafik under tjällossningen. Underhållskostnaderna har ökat på


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                      32

en stor del av vägnätet, som utsätts för en snabbare förslitning genom den växande trafiken med tunga fordon.

3. Planeringssystem

Inom vägverket har utvecklats ett planeringssystem för väghållningen såväl på kort som på lång sikt med förankring på regional och lokal nivå. Planeringssystemet introducerades i sina första delar år 1967.

Den statliga väghållningen utgår från en behovs­inventering för en 15-årsperiod grundad bl. a. på av vägverket preciserade kriterier för den vägstandard, som bedöms vara en förutsätt­ning för att nå statsmakternas mål, dvs. en rimlig transportförsörjning i olika delar av landet. Inventeringen ger en uppfattning om de byggnads-och förbättringsåtgärder som enligt vägverket bör komma ifråga under den kommande 15-årsperioden på statsvägnätet. De erforderliga åtgär­derna listas utan prioritering och de uppskattade kostnaderna anges.

Den inbördes tidsordiiingen mellan åtgärderna behandlas i en långtidsplan för planering och projektering av vägbyggandet. Denna innesluter även planer för förbättringsarbeten. Planen omfattar 10 år. På grundval av det generella trafikpolitiska målet och trafik­utvecklingen sker en prioritering av objekten med hänsyn till ange­lägenhetsgraden inom ramen för den medelstilldelning som bedöms tro­lig under perioden.

Enligt de direktiv och inom de ekonomiska ramar som anges av Kungl. Maj:t upprättas författningsenligt flerårsplaner för byggande av statliga vägar. Planen omfattar vägobjekt som beräknas bli utförda under angiven 5-årsperiod.

För drift av <=t2tl'2a väoar imnrättas en 5-årsr>lan där prioritering av olika åtgärder sker.

För byggande och drift av statiiga vägar upprättas slutiigen pro­grambudgeter som omfattar den närmaste 3-årsperioden. De fast­ställs för ett år i sänder.

Behovsinventeringen, långtidsplanen och flerårsplanen revideras vart tredje år. Programbudgeterna revideras årligen.

Även bidragsgivningen till den kommunala väghållning-e n baseras på en behovsinventering som görs av de kommuner som är väghållare. Inventeringen, som utförs vart tredje år, ger en uppfattning om de statsbidragsberättigade byggnadsobjekt som anses nödvändiga att genomföra under den kommande 15-årsperioden. På grundval av denna inventering sammanställer kommunerna långtidsplaner. Dessa långtidsplaner genomgås av vägverket och objekten prioriteras i väg­verkets långtidsplan för bidrag till byggande av vägar och gator inom kommuner som är väghållare. Denna långtidsplan för kommunala vä­gar och gator omfattar 10 år och revideras vart tredje år.

Enligt de direktiv och inom de ramar som anges av Kungl. Maj:t


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                    33

upprättas slutiigen författningsenligt fördelningsplan. Planen upptar vägobjekt som väntas bli utförda under angiven 5-årsperiod och som skall bekostas gemensamt av staten och resp. kommun. Fördel­ningsplanen revideras vart tredje år.

Bidragsgivningen till drift av kommunala vägar och gator baserar sig på driftkostnadsberäkningar som utförs av vägver­ket vartannat år.

Är 1967 påbörjades en inventering och standardbedömning av det enskilda statsbidragsvägnätet. Inventeringen omfattade även övriga enskilda vägar, som med ledning av gällande statsbidragsbe­stämmelser kunde anses bidragsberättigade. Inventeringen avslutades år 1971.

Någon långsiktig plan för byggande av enskilda bidragsberättigade vägar har inte funnits tidigare. Fr. o. m. år 1972 har emellertid ett en­hetligt planeringssystem införts även på detta område. Som grund för detta ligger den slutförda inventeringen och standardbedömningen. Bidragsgivningen har tidigare inte helt kunnat styras tiU de mest ange­lägna vägobjekten. Inkomna ansökningar har fått behandlas från fall till fall.

Bidragsgivningen tUl drift av enskilda statsbidragsvägar baserar sig på vart femte år återkommande driftkostnadsberäkningar som utförs av vägförvaltningen i resp. län. Med hänsyn till kostnadsutvecklingen kan dock årliga jämkningar göras. Uppföljning av att anvisade medel ut­nyttjas för avsett ändamål sker genom årliga besiktningar.

4. Beredskapsarbeten

I den statliga sysselsättningspolitiken ingår att säkra en hög och jämn sysselsättning. Till de sysselsättningsskapande åtgärderna hör bered­skapsarbetena, där vägarbetena utgör en betydande del. Beredskaps­arbeten på landsbygdens vägnät (frånsett skogsvägar m. m.) har under perioden 1967—1971 utförts till en kostnad av ca 1 300 milj. kr. i lö­pande priser, vUket motsvarar ca 30 % av de totala väginvesteringarna på detta vägnät under samma tid. Av beloppet hänför sig 498 milj. kr. till Västerbottens och Norrbottens län motsvarande ca 74 % av de totala väginvesteringarna i dessa län. Omfattningen av beredskapsarbetena under perioden 1967—1971 har varit följande.

Är                 Vägbyggande    Vägbyggande    Totalt                     Därav

i vägverkets       i arbetsmark-                       ------------------------------

regi                    nadsverkets                        riksvägar      länsvägar

regi

milj. kr.

 

1967

160

71

231

84

147

1968

207

58

265

72

193

1969

214

68

282

84

198

1970

174

78

252

105

147

1971

192

83

275

124

151

3    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bil. 8


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                      34

Beredskapsarbeten drivs i såväl vägverkets som arbetsmarknadsver­kets regi. Vägverket svarar i båda fallen för projektering, planering och marklösen. Vägverket väljer i samråd med arbetsmarknadsverket ut lämpliga vägobjekt som beredskapsarbeten i hu-vudsak bland sådana som finns upptagna i långtids- och flerårsplaner. Önskvärdheten av att ha tillgång till lämpliga vägobjekt som beredskapsarbeten har varit speciellt markant vid den utökning av verksamheten som påkallades av sysselsättningsläget budgetåret 1971/72. Arbetsmarknadsverkets öns­kemål kunde även vid detta tiUfälle tillgodoses trots att en mycket be­gränsad tid stod till förfogande för att påbörja arbetena.

Under år 1971 har genom beredskapsarbeten i vägverkets regi en sammanlagd våglängd av 160 km öppnats för trafik. Samtidigt har ar­beten med ca 180 km, som påbörjats tidigare år, pågått. Dessutom har under år 1971 påbörjats objekt motsvarande en väglängd av ca 315 km. Mindre omläggnings- och förbättringsarbeten har utförts till en kostnad av ca 68 milj. kr.

5. Utvecklingen inom vägverket samt aktuella uppgifter inom vägväsen-dets område

Antalet fast anställda vid vägverket uppgick den 1 juli 1972 till nära 12 100. Minskningen sedan den 1 juU 1971 uppgår tiU ca 350 anställda. Om tillfälligt anställda, beredskapsarbetare och personal anställd hos verkets entreprenörer medräknas, var den i direkt produktion engage­rade personalstyrkan vid ingången av år 1972 cä 19 000.

Ett kontinuerligt arbete pågår inom verket för att minska samtliga personalkategorier, dvs. anpassa tUlgången av personal till det behov som främst med hänsyn tllf anslagsutvecklingen kan anses realistiskt. Det bör dock enligt vägverket framhållas att det första halvåret 1972 inneburit maximal sysselsättning av tillgänglig personal och att i vissa fall brist förelegat. Detta beror bl, a. på att ett stort antal arbetsledare, handledare och instruktörer krävts för pågående beredskapsarbeten.

En fortsatt reducering av personalstyrkan med ca 250 man per år under åren 1973—1974 koinmer att ske genom utnyttjande av natur­lig avgång, hård prövning vid nyanställning på gränsen till anställnings­stopp samt en aktiv omplaceringsverksamhet.

I syfte att säkra en anpassning av verkets personalresurser tUl de för­utsättningar som f. n. råder har vissa riktiinjer för omfördelning och ny­anställning av personal fastställts. Vidare har under våren 1971 påbör­jats ett utvecklingsarbete för att få till stånd ett system för den personal­administrativa planeringen med samma långsiktiga perspektiv som gäl­ler för verksamhetsplaneringen i stort. Arbetet beräknas kunna slut­föras under år 1974.

För att kunna bättre tillvarata verkets personella resurser har under de närmast föregående åren utarbetats och prövats ett system för indi-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                       35

viduell personalplanering på tjänstemannasidan. Syftet har även varit att ge personalen ett ökat medinflytande och möjlighet att påverka sin egen utveckling och arbetsplatsens förhållanden. En provverksamhet har också genomförts helt eller delvis vid de flesta enheterna inom ver­ket. Denna har bl. a. inneburit att ca 2 000 av verkets tjänstemän un­der år 1971 deltagit i systematiserade planeringssamtal. Under år 1972 genomförde en arbetsgrupp, som hela tiden arbetat i nära kontakt med personalorganisationerna, tillsammans med representanter för dessa, en uppföljning och utvärdering av denna försöksverksamhet med in­riktning mot ett enhetligt genomförande under år 1973. Behovet av för verkets tjänstemän lämpade system för individuell planering övervägs ytterligare.

Utbildningsverksamheten fortsätter med målet att ge personal av alla kategorier möjlighet att genom vidareutbildning snab­bast möjligt bli förtrogna med sina arbetsuppgifter och fortlöpande för­nya och komplettera sina kunskaper i takt med vad som bedöms erfor­derligt med hänsyn till arbetsuppgifterna.

Den interna tekniska utbildningen följer för olika verksamhetsgrenar anpassade utbildningsvägar, som omfattar projektering, byggande och driftverksamhet.

På det administrativa området bedrivs f.n. utbildning i olika special­kurser inom ekonomi, personaladministration, allmän förvaltning samt arbetsledning med arbetspsykologi.

Översynen av den yrkestekniska utbildningen (tidigare arbetarutbild-ningen) under år 1971 har resulterat i ett moderniserat och utökat pro­gram.

Den tidigare beslutade utbildningen av ledamöterna i verkets samtliga företagsnämnder har planenligt genomförts hösten 1971 och våren 1972 vid kurser på olika platser inom landet.

Under året har samtliga företagsnämnder inom verket tillsatt utbild­ningsutskott. Syftet med dessa utskott är att på central, regional och lokal nivå skapa förutsättningar för personalen att få en med hänsyn tUl verksbehov och de egna intressena väl anpassad utbUdning.

För att ge de anställda medinflytande i hälsovårdsfrågor har vägver­kets centrala företagsnämnd tillsatt en partssammansatt företagshälso­vårdskommitté.

Inom verket pågår kontinuerligt ett administrativt utveck­lings- och rationaliseringsarbete av betydande om­fattning. Arbetet har som främsta mål att skapa de generella normer och anvisningar som skall utgöra den ram inom vilken chefer och andra har att handla när de utövar de beslutsbefogenheter som delegerats till dem. Vidare skall rutiner skapas som förenklar det administrativa arbetet och säkerställer en enhetlig handläggning inom verket där detta är rationellt.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                      36

Ett ytterligare mål är att utveckla informationssystem som dels pre­senterar erforderligt och enhetligt underlag för beslut tUl den nivå där beslut skall fattas, dels säkerställer att uppgifter om uppnådda resultat blir kända.

Bland utredningar som pågår kan nämnas en utredning om arbets­områdenas omfattning och antal samt deras bemanning och en AR-utredning vid vägförvaltningen i Jönköpings län. En utredning om byggnadsdistriktens regionala organisation har slutförts och resultaten skall närmare analyseras.

Det ekonomiskt administrativa styrsystem som an­vänds eller är under utveckling inom vägverket omfattar delsystem för planering och rapportering, prestationsmätning, kostnadsredovisning, lönsamhetsbedömning, produktivitetsmätning, internprissättning m. m. Dessutom ingår som integrerad del av ekonomisystemet rutiner för stödfunktioner såsom löneuträkning, löneredovisning, lagerredovisning, maskinstatistik samt kassabokföring. Styrsystemet ger underlag för de-centraUserat beslutsfattande.

I vidareutvecklingen av systemet intar effektivitets- och produktivi­tetsmätning samt resultatanalys av internprestationer en central plats. Den successivt ökade mekanisering som sker av databehandUngen ger härvid bättre analysmöjligheter och ger dessutom tillsammans med en ökad centralisering av databearbetningen rationellare redovisningsru­tiner.

Projekt som avser utveckling av vägverkets framtida ekonomisystem, anslutning tUl system S samt budgetsystem för maskin- och förrådshåll­ningen pågår.

Den under är 1970 utarbetade långtidsplanen för vägverkets tek­niska utvecklingsarbete är föremål för revidering. Målet är att i större utsträckning än tidigare basera planen på en för hela verket samlad angelägenhetsgradering samt att skapa fasta rutiner för handläggningen av utvecklingsprojekten. I detta sammanhang behand­las även frågan om en rullande prioritering.

Aktuella planlagda forskningsprojekt kommer att utlämnas till olika forskningsinstitut och experter i ungefär samma omfattning som under tidigare år. Detta innebär att statens väg- och trafikinstitut samt statens geotekniska institut kommer att utföra huvuddelen av verkets externa forsknings- och utvecklingsarbete.

En översyn har påbörjats av gällande normer och anvisningar för vägars geometriska utformning. Bland de projekt som ingår i detta ar­bete kan nämnas regler för val av typsektioner samt bestämning av des­sas utformning.

Är 1969 påbörjades i samarbete med Svenska kommunförbundet ett utredningsarbete med syfte att utarbeta förslag till riktiinjer för gators geometriska utformning, gatunormer. Efter remissbehandling av för­slaget har normskrivningen påbörjats under år 1972.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                       37

Sedan år 1969 pågår i samarbete med trafiksäkerhetsverket och Svenska kommunförbundet ett utredningsarbete med syfte att utarbeta förslag till anvisningar för stationär trafikbelysning. I arbetet ingår bl. a. frågor rörande belysningsstolpars utformning och placering samt belysning av vägmärken och övergångsställen. Enligt tidsplanen skall ett anvisningsförslag framläggas under år 1973.

I samarbete med bl. a. Stockholms gatukontor har en utredning ut­förts rörande vägräckens tekniska utformning och utförande. Utred­ningen skall kompletteras med ytterligare undersökningar i fråga om byggnadstekniskt utförande och kostnader.

En översyn har påbörjats av gällande normer för dimensionering och sammansättning av vägars överbyggnad. Avsikten är bl. a. att un­dersöka i vilken utsträckning resultaten från utiändska försöksvägar och forskningsprojekt är tillämpliga på svenska förhållanden. Särskild upp­märksamhet kommer att ägnas åt sprängstensöverbyggnader och väg-konstruktioner bestående av tjocka bituminösa lager.

Undersökningar pågår rörande vägbeläggningars utformning med hänsyn till friktion, ljusreflexion, jämnhet, slitstyrka m. m. Ett antal provvägar och försök utförs för att erhålla underlag för utvärdering av olika beläggningstypers egenskaper.

En översyn och komplettering av de geotekniska anvisningarna har påbörjats. I detta arbete ingår utarbetandet av en geoteknisk beräk­ningshandbok som avses vara färdig under år 1973.

I samband med bl. a. metodutvecklingen av bergsprängning och kross-ning har stort intresse ägnats åt miljöproblemen. För att uppfylla kra­ven på dammbekämpning vid bergborrning har vägverket utfört en mycket omfattande undersökning av förekommande dammbekämp-ningsutrustningar. Undersökningen har lett till stor aktivitet bland till­verkare av sådana utrustningar för att avhjälpa de brister som upp­täckts vid vägverkets undersökning. Verket har försett samtliga berg-borrutrustningar med dammbekämpningsanordningar.

Moddavröjning på saltade vintervägar är ett problem som varit före­mål för omfattande undersökningar de sista åren. Modd på vintervägarna är till stort besvär för trafikanterna varför det är nödvändigt att hitta lämpligaste metod för att lösa problemet. Ett flertal maskiner har prö­vats av vilka flera synes lämpliga.

Behov finns av stora informationsmängder för studier i samband med norm- och anvisningsarbete samt för transportplanering. I konsekvens härmed pågår uppbyggnaden av ett informationssystem, det s. k. väg-databanksprojektet, där stor vikt läggs vid att skapa integrationsmöjlig­heter för data som samlas in för olika ändamål. I en första etapp görs en begränsning till teknisk information, varmed avses uppgifter be­skrivande vägarna och vägmiljön, vägtrafikens storlek samt trafikolyc­korna. Användningen av dator är i detta sammanhang av central be-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet                       38

lydelse och då främst för att skapa ett registersystem, vilket på enklast möjliga sätt medger användaranpassade uttag av lagrad information. Vid systemkonstruktionen beaktas även möjligheterna att utnyttja väg-databanken vid övrig samhällsplanering.

Efter verkets omorganisation år 1967 har verkets insatser i samhälls­planeringen fått en avsevärt ökad tyngd. Verkets engagemang i dessa frågor innebär en fortlöpande uppföljning av den kommunala planering­en. Verket har intresse av att — i mån av resurser — medverka i er­forderliga väg- och trafikutredningar. Riktpunkten är att verket deltar från initialskedet, då mål och tidsprogram för planeringen fastläggs, till dess planema föreligger i det skick att de kan underställas granskande och beslutande organ. Byggnadslagstiftningen ger verket möjlighet till insyn i det kommunala planarbetet. Med hänsyn till planfrågornas stora betydelse för fullföljandet av verkets egna arbetsuppgifter har verket att genom kontakt med samarbetsnämnder och statliga planmyndig­heter medverka till att den översiktiiga samhällsplaneringen aktiveras och samordnas. Deima kontakt sker i första hand genom vägförvaltningarna.

Som ett led i samarbetet mellan plan- och vägmyndigheterna på läns­nivå anordnas regionala konferenser, vanligtvis en gång om året, i närvaro av representanter för de centrala myndigheterna. Dessa kon­ferenser som till sin omfattning följer vägverkets planläggningsområden tar upp såväl regionala planeringsproblem som allmänna samhällsplane­ringsfrågor.

Över hela landet pågår en omfattande trafikledsplanering inom tät­ortsområdena i samband med bebyggelseplaneringen. Målet är att åstad­komma översiktliga trafikledsplaner för tätortsområdena i deras helhet, i vissa fall mera detaljerat för de centrala områdena s. k. centrumpla­ner. Genom trafikledsplanerna, som baseras på prognoser för trafik-och bebyggelseutveckling, redovisas framtida trafikledssystem med upp­delning på f järr-, primär-, sekundär- och matarleder.

IL Vägverkets anslagsframställning för budgetåret 1973/74 m. m.

Vägverket är en av de myndigheter som deltar i pågående försöks­verksamhet med programbudgetering.

Fr. o. m. budgetåret 1969/70 har vägverkets verksamhet uppdelats på följande programinriktade anslag på driftbudgeten, nämligen Ämbets­verksuppgifter, Drift av statliga vägar. Byggande av statliga vägar, Bi­drag tUl drift av kommunala vägar och gator. Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator. Bidrag till drift av enskilda vägar, m. m.. Bidrag tUl byggande av enskilda vägar samt Tjänster till utomstående. I anslagsframställningen för budgetåret 1973/74 (kalenderåret 1974) har vägverket förutsatt att dessa anslag bibehålls.

För de delar av verksamheten där vägverket ansett det möjligt presen-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                      39

teras tre olika programnivåer A, B och C som kan sägas representera olika ambitionsnivåer för väghållningen. Enligt verket innebär nivå Ä att nuvarande förhållanden blir i stort sett oförändrade, medan nivåerna B och C rymmer en påbörjad inhämtning av de ackumulerade behoven. Genom att kombinera de olika programnivåerna lägger vägverket fram tre verksamhetsalternativ, som inom ramen för olika totalanslag söker optimera den totala verksamheten. I samtliga verksamhetsalternativ prioriteras driftprogrammen.

Vägverket föreslår för budgetåret 1973/74 enligt sitt lägsta verksam-hetsaltemativ (I) en anslagstUldelning på driftbudgeten av ca 2 587 milj. kr., vilket innebär en uppräkning med ca 374 mUj. kr. eller ca 17 % jämfört med anvisade ca 2 214 milj. kr. för budgetåret 1972/73. Enligt alt. II och III begär verket ytterligare ca 77 milj. kr. resp. ca 66 milj. kr. Löne- och prisomräkningen anges till ca 160 milj. kr. eller drygt 7 %. Den av vägverket begärda anslagsökningen fördelad pä de olika programmen enligt de tre verksamhetsalternativen framgår av följande sammanställning, som även anger pris- och löneomräkningens storlek samt i förekommande fall programnivå.

Vidare föreslår vägverket att samtliga anslag anvisas för kalenderår. För att uppnå detta begärs medel redan budgetåret 1973/74 avseende tiden den 1 juli—31 december 1974 för de anslag som nu anvisas för budgetår. Detta innebär — utöver vad som framgår av den nyss redo­visade sammanställningen — ett medelsbehov för anslaget Ämbets­verksuppgifter av 3 200 000 kr., för anslaget Tjänster till utomstående 5 350 000 kr. samt för anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar

 

Program

Anvisat

Föreslagen ökning totalt

Därav pris- och

 

1972/73

 

 

 

 

 

 

löneomräkning

 

 

Alt. I

All

t. II

Alt. III

 

 

 

 

 

 

milj.

kr.

 

 

B 1. Ämbetsverks-

 

 

 

 

 

 

 

 

uppgifter

5,1

A

1,3

A

1,3

B

3,2

0,4

B 2. Drift av statliga

 

 

 

 

 

 

 

 

vägar

914,8

B

320,2

C 390,2

C 390,2

66,6

B 3. Byggande av

 

 

 

 

 

 

 

 

statliga vägar

725,5

A

9,9

A

9,9

B

49,9

49,5

B 4. Bidrag till drift

 

 

 

 

 

 

 

 

av kommunala

 

 

 

 

 

 

 

 

vägar och gator

144,1

 

14,4

 

14,4

 

14,4

14,4

B 5. Bidrag till byggan-

 

 

 

 

 

 

 

de av kommu-

 

 

 

 

 

 

 

 

nala vägar och

 

 

 

 

 

 

 

 

gator

331,0

A

2,6

A

2,6

B

22,6

22,6

B 6. Bidrag tiU drift av

 

 

 

 

 

 

 

 

enskilda vägar, m.m. 60,0

B

23,0

C

29,9

C

29,9

4,1

B 7. BidragtiUbyggande

 

 

 

 

 

 

 

av enskilda vägar

■     23,4

A

1.4

A

1,4

B

5,7

1,4

B 8. Tjänster till

 

 

 

 

 

 

 

 

utomstående

10,0

 

0,7

 

0,7

 

0,7

0,7

 

2 213,9

 

373,5

'

450,4

 

516,6

159,7


 


Prop. 1973:1    Bilaga S    Kommunikationsdepartementet                                    40

och gator 250 000 kr. avseende administrationsposten. Härjämte före­slår verket att bidragsdelen av anslagen Bidrag till drift av kommunala vägar och gator och Bidrag till drift av enskUda vägar m. m. i likhet med byggnadsanslagen anvisas för efterföljande kalenderår, vilket innebär — utöver vad som framgår av sammanställningen — att anslag för år 1974 begärs med 166 milj. kr. resp. 87,7 milj. kr. redan budgetåret 1973/74. Härigenom kan kommuner och enskilda väghållare redan före verksam­hetsårets början upplysas om de medel som kommer att kunna använ­das under detsamma.

På kapitalbudgeten disponeras investcringsanslaget Vägmaskiner m. m. Vägverket föreslår en medelsförbrukning om 65,3 mUj. kr. för detta anslag under budgetåret 1973/74, vilket belopp skall jämföras med in­vesteringsramen för budgetåret 1972/73 om 56,2 mUj. kr.

Sammanfattningsvis innebär enligt vägverket anslagsförslaget, att verket inriktar sig på

    att vidmakthålla en från säkerhets- och framkomlighetssynpunkt godtagbar servicestandard på våra vägar;

    att hejda den sedan några år tillbaka pågående förstöringen av in­vesterat vägkapital och i nägon män inhämta en del av det ackumulerade behovet när det gäller egentligt vägunderhåll;

    att påbörja förstärkt vägunderhåll och nya byggnadsobjekt i hu­vudsak endast i den omfattning som är nödvändig för att förbättra tra­fiksäkerhet och framkomlighet på vägar där trafiken sedan lång tid överskridit gränsen för att kunna avvecklas på ett godtagbart sätt;

    att ge bidrag till kommunal och enskild väghållning i överens­stämmelse med gällande bidragsbestämmelser.

De av vägverket framlagda verksamhetsalternativen I, II och III åter­ger vägverkets uppfattning om den prioritering som är nödvändig vid en knapp medelstilldelning. Alternativen II och III innebär en nägot större inhämtning av det ackumulerade behovet än alternativ I. Alter­nativen för drift och byggande av statliga vägar medger samtidigt god­tagbar sysselsättningsnivå för den i verket fast anställda personalen.

Ambetsverksuppgifter

Anslaget är ett budgetårsanslag och omfattar delposterna central ad­ministration (andel), översiktiig vägplanering, fastställande av arbets­planer, försvarsuppgifter och järnvägsärenden.

Målet för den översiktliga vägplaneringen är att ta fram, analysera och ställa samman underlag för statsmakternas utform­ning av samhällets vägpolitik samt att utreda och formulera de såväl långsiktiga som mera aktuella förutsättningarna för verkets konkreta planläggning.

De efterfrågefaktorer som studeras kontinuerligt är framtida folk­mängdsfördelning i landet med särskUd hänsyn till regionalpolitiska mäl-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                    41

sättningar, bostadsbyggandets följdinvesteringar i väg- och gatubyg-gandet, arbctskraftspendlingens inverkan på trafikutvecklingen, fordons­beståndets utveckling per kommunblock, genomsnittlig körlängd per bil och år sett ur regional synvinkel samt lastbilstratikens transport­arbete och struktur.

Resultaten av utredningsverksamheten under budgetåret 1971/72 framgår av de rapporter som publicerats i vägverkets meddelandeserie (TÖ): Väginvesteringarnas och vägstandardens regionala utveckling på det statliga vägnätet under 1960-talet (TÖ 117), Väg- och gatuinveste­ringarna 1970—74, olika bebyggelsestrukturers ekonomiska konsekven­ser för vag- och gatubyggandet, en regional och lokal analys av de pla­nerade väg- och gatuinvesteringarna (TÖ 118) samt Fordonstal i kom­munblock den 31 december 1970 (TÖ 119).

Under budgetåret 1971/72 har arbetet vidare i hög grad varit inriktat på metodutveckling av verkets plarUäggningssystem. Utvecklingsarbetet med en funktionell vägbehovsbedömning har förts fram till en utred­ningsfas som innebär en klassificering av huvudvägnätet (riksvägar och primära länsvägar) på funktionella grunder.

För den kommande femårsperioden planeras en intensifierad verk­samhet i syfte att få fram och analysera material som är av betydelse för olika väg- och trafikpoUtiska ställningstaganden. För perioden be­räknas ett reellt oförändrat årligt medelsbehov av ca 1,1 milj. kr.

Vägverkets uppgifter vid fastställande av arbetspla­ner regleras bl.a. i väglagen (1971:948) och vägkungörelsen (1971: 954). Efterfrågan inom detta område är beroende av omfattningen, lo­kaliseringen och svårighetsgraden av vägbyggandet. F.n. saknas till­räcklig erfarenhet av de nya vägförfattningarna för att säkert kunna bedöma den framtida nödvändiga resursinsatsen. En viss ökning kan dock redan nu förutses. För budgetåret 1973/74 begär vägverket 270 000 kr.

Under delposten försvarsuppgifter är mälet att bl. a. ge­nom åtgärder beträffande fredstida arbetsplaner och förändringsären­den, krigsvägplaner, tillgodoseende av personal och materialbehov, för-svarsutbildning och säkerhetsskydd initiera och samordna vägverkets krigs- och beredskapsplanläggning samt förbereda dess försvarsorgani­sation. Verkets innehav av reservbromateriel syftar till att vid broskador i fred och vid krigsskador snabbt ge trafiksäkra reservförbindelser med stor kapacitet.

Verket begär för försvarsuppgifter för budgetåret 1973/74 ca 3,8 milj. kr. i sitt lägsta alternativ, vilket innefattar inhämtning av under tidigare budgetår eftersläpande utbildning för det frivilliga driftvärnet samt viss ökning av vägförvaltningarnas beredskapsplanläggning. 1 verksamhets­alternativ III ingår dessutom anskaffning av en reservbrosats för ca 1,9 milj. kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                      42

För järnvägsärenden m.m. väntas för den kommande fem­årsperioden i stort sett samma arbetsuppgifter som tidigare. Ärendenas omfattning ökar dock på grund av snabbspårvägs- och tunnelbaneexpan­sionen samt av att Roslagsbanan blivit kommunal järnväg och därmed kommit under verkets tillsyn. För budgetåret 1973/74 begär verket 215 000 kr.

Sammanlagt begärs under anslaget Ämbetsverksuppgifter för budget­året 1973/74 enligt verksamhetsalternativ I och II 6,4 milj. kr. samt en­ligt alternativ III 8,3 milj. kr. Kompensation för pris- och löneomräk­ning utgör 357 000 kr.

Verket framhåller slutligen att en omläggning av anslaget Ämbets­verksuppgifter till kalenderår är önskvärd för att eliminera det admi­nistrativa merarbete och de svårigheter i planeringsarbetet som orsakas av att medel för ifrågavarande anslag f. n. tUldelas för budgetär medan kalenderår är anslagsperiod för huvuddelen av vägverkets övriga verk­samhet. Detta medför en engångsuppräkning för att täcka medelsbeho­vet för tiden 1 juli—31 december 1974 med 3,2 milj. kr.

Drift av statliga vägar

Anslaget är ett kalenderårsanslag oi:h avser framförliggande kalender­år. Vägverkets äskande avser således år 1974.

Drift av statliga vägar omfattar dels åtgärder för trafikens framkom­lighet och säkerhet, dels åtgärder för att bibehålla standarden på vägnä­tet, dels vissa förstärknings- och ombyggnadsarbeten av främst de se­kundära och tertiära vägnäten. Av dessa tre grapper har de två första, benämnda servicearbeten och egentligt vägunderhåll, av naturliga skäl fått sättas i främsta rummet vid dispositionen av tUlgängliga medel.

En utgångspunkt för planeringen av driftåtgärderna på det statliga vägnätet har varit ambitionen att bibehålla en i förhållande till trafik­utvecklingen i stort sett oförändrad servicenivå. Det torde inte vara möj­lig att i någon märkbar utsträckning minska omfattningen av snöröj­ning, halkbekämpning, hyvling av grusvägar, färjedrift etc. utan att detta skulle få menlig inverkan på framkomlighet och trafiksäkerhet. En till­fredsställande servicenivå torde vara en förutsättning för att såväl per­son- som godstransporter kan ske någorlunda planmässigt även vid svära väderleksförhållanden, vilket är av väsentiig betydelse för övriga sam­hällsfunktioner. Servicearbetena måste således enligt verket, vid samtliga planeringsnivåer, betraktas som fasta och motsvarar för år 1974 en kostnad av 593 milj. kr.

Oförändrad service förutsätter vidare viss nivå för det egentliga vägunderhållet framförallt vad beträffar behov som måste till­godoses med bäde kortsiktiga och mera långsiktiga åtgärder, t.ex. be­läggnings-, oljegrus- och grusvägsarbeten. Detta krav är enligt verket uppfyllt i de redovisade programniväerna.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                       43

För att erhålla bättre kännedom om tUlständet på och utvecklingen av vissa kostnadskrävande delar av det egentliga vägunderhållet har un­der år 1971 utförts en underhållsinventering. Undersökningen omfattade asfaltbeläggningar och diken. Vid inventeringen bedömdes bl. a. asfalt­beläggningars tillstånd från slitage- och bärighetssynpunkt. Samtidigt no­terades typ och ålder på beläggningen. Genom trafikräkningar åren 1969 och 1970 har dessutom trafikflödet kunnat uppskattas per vägavsnitt. Möjlighet finns alltså att ställa exempelvis slitaget i relation till belägg­ningstyp och trafikbelastning.

Den ärliga slitagekostnaden har i stort sett fördubblats under fem­årsperioden 1966—1971 främst besroende på däckdubbarna. Enbart an­vändandet av däckdubbar medför enligt vägverkets uppskattning ett be­hov av beläggningsätgärder för ca 60 milj. kr. per år på det statliga vägnätet. Dubbandelen har förmodligen nätt sitt högsta värde — strö-saltningen torde bidra till detta — och under förutsättning av framdeles oförändrad andel kan slitagekostnadsökningen uppskattas till ca 4 % per är med hänsyn till trafikutveckling och vägnätsförändring.

Med kännedom om möjliga insatser till följd av anvisade medel under åren 1972 och 1973 har verket beräknat det vid mitten av år 1973 acku­mulerade icke tUlgodosedda behovet av egentligt vägunderhåll.

Vad gäller asfaltbeläggningar omfattar det sålunda framräknade acku­mulerade underhållsbehovet ca 16 000 km eller drygt halva det asfaltbe-lagda vägnätet. Kostnaden för att tillgodose detta behov uppgår till ca 530 milj. kr. Det årliga slitaget av asfaltbeläggningar motsvarar ca 4 200 km väg innebärande en kostnad av ca 140 milj. kr.

Det ärliga dikningsbehovet omfattar drygt 5 000 km väg och kostar tiUsammans med övrig torrläggning ca 30 milj. kr. Kostnaden för det ackumulerade torrläggningsbehovet har beräknats tUl ca 450 milj. kr., varav ca 90 % hänför sig till det tertiära vägnätet.

Det ackumulerade behovet av övrigt egentligt vägunderhåll, som avser framförallt grasning och oljegrasbehandling, redovisas till ca 90 milj. kr.

Det totala ackumulerade icke tillgodosedda behovet av egentligt väg­underhåll kan vid mitten av år 1973 således beräknas uppgå till ca 1 070 milj. kr. Det årliga behovet av underhåll för att kompensera förslit­ningen, utan att ta igen något av det icke tillgodosedda behovet mot­svarar för är 1974 en kostnad av ca 425 milj. kr.

Enligt det redovisade behovet för sekundära och tertiära vägar erford­ras förstärknings- och förbättringsåtgärder för ca 2 800 milj. kr. under perioden 1974—1985. För att täcka detta behov skulle krävas ca 255 mUj. kr. per år. En begränsning av ambitionen i pa­ritet med byggnadsanslaget till att utföra ca 60 % av behovet under pe­rioden innebär en årlig insats av ca 155 milj. kr. till vilket skall läggas gemensamma kostnader på ca 20 %.

I ett betydande antal fall medför förstärknings- och förbättringsarbe-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                      44

ten som insätts på ett tidigt stadium att i och för sig angelägna nybygg-nadsågärder kan skjutas framåt i tiden. Detta gäller såväl huvudvägnä­tet som det sekundära och tertiära vägnätet. Det är därför angeläget att medelstilldelningen till väghåUningen blir sådan att utrymme finns för förstärknings- och förbättringsåtgärder. Därtill kommer att dessa åtgärder behövs för att skapa en balanserad sysselsättning. Arbetena utförs i stor utsträckning under vintermånaderna, då alternativ sysselsättning ofta saknas.

Vägverkets programnivå A för år 1974 uppdelad på olika kostnads­poster framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

 

 

Egna

Egna

Färje-

Entrepre-

Gemensamma

 

arbetare

maskiner

hyror

nader m.m

. kostnader

 

Administration

 

 

 

 

35

35

Servicearbeten

203

99

20

110

161

593

Egentligt väg-

 

 

 

 

 

 

underhåll

67

34

—.

247

77

425

Förstärkt väg-

 

 

 

 

 

 

underhåll

14

10

39

19

82

 

284

143

20

396

292

1135

Denna programnivå, som enligt verket är ett minimialternativ, inne­bär i huvudsak att

—  servicenivån kan upprätthållas;

—• åtgärder inom det egentliga vägunderhållet kan utföras som i stort svarar mot det ärligen uppstående behovet. Det ackumulerade icke till­godosedda behovet förblir oförändrat, dvs. ca 1 070 milj. kr.;

—  ca 82 milj. kr. kan satsas på förstärkt vägunderhåll.

I förhållande till anvisade medel för år 1973 innebär denna nivä en ökning med ca 220 milj. kr. Av beloppet beräknas ca 66,6 milj. kr. ut­göra kompensation för pris- och löneomräkning.

Programnivä B, som är lika med verkets äskande enligt verksamhets­alternativ I, innebär utöver nivå A att ytterligare 90 milj. kr. kan satsas på det egentliga vägunderhåUet och ytterligare 10 milj. kr. på det för­stärkta vägunderhållet. Detta betyder att det ackumulerade behovet av egentligt vägunderhåll planeras bli tUlgodosett under en 10-års-period samt att ca 45 % av årsbehovet pä sekundära och tertiära vägar kan åtgärdas.

Programnivå C, som samtidigt utgör verksamhetsalternativen II och III, innebär att ytterligare 70 milj. kr. kan satsas på det förstärkta väg­underhållet. Det bUr härigenom möjligt att tUl är 1985 åtgärda ca 60 % av behoven på sekundära och tertiära vägar och på sikt uppnå likvärdig standard på de sekundära vägarna i olika delar av landet.

Vägverket framhåller att ett oförändrat reellt anslag för år 1974 upp­går till ca 981 milj. kr. Den nödvändiga fasta insatsen i fråga om ser-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                    45

vicearbeten medför att det egentliga vägunderhåUet vid ett anslag av den­na storlek ytterligare måste eftersättas och medger endast synnerligen be­gränsade insatser på det förstärkta vägunderhållet. Kostnaden för det eftersatta beläggningsbehovet skulle öka till ca 580 milj. kr. motsvarande en yta på ca 60 % av det belagda vägnätet. De sammanlagda kostnader­na för inhämtning av det eftersatta behovet skulle därvid uppgå till ca 1 155 mUj. kr.

Ett otillräckligt egentligt vägunderhåll innebär enligt vägverket inte bara övervältring av kostnader på framtiden utan medför också att bara de mest akuta behoven kan åtgärdas. Detta medför ofta dels en högre framtida kostnad för de åtgärder som inte kunnat komma till utförande, dels att redan vidtagna enklare åtgärder måste upprepas varigenom de sammanlagda kostnaderna för dessa blir högre. En konsekvens härav blir också att trafiksäkerheten minskar genom att man tvingats utföra endast enklare underhållsåtgärder efter vilka ojämnheter och spår i vägbanan finns kvar. Förstärknings- och förbättringsåtgärderna måste också allt­mer koncentreras tUl de vägar som redan har slitlager av asfalt eller olje­grus. Anledning härtill är det ökade slitaget på grund av ökad belastning och användning av däckdubbar samt de eftersatta torrläggningsarbetena och därav följande ökad risk för skador under tjällossning genom nedsatt bärighet. Vid ett oförändrat anslag beräknas inom den närmaste fem­årsperioden två tredjedelar av förstärkningsmedlen behöva satsas på re­dan belagda eller oljegrusade vägar. Samtidigt kan sä mycket som 45 å 50 % behöva satsas pä huvudvägnätet till följd av eftersatt egentligt väg­underhåll och OtUlräckUga investeringsanslag. Detta försätter det sekun­dära vägnätet i ett bekymmersamt läge.

Vägverket framhåller slutligen att en medelstilldelning motsvarande oförändrat reellt anslag medför att sysselsättningssvårigheter beräknas uppstå för 200—300 man. Inlejningsvolymen och materielanskaffningen måste minska och verksamheten inriktas mera på arbeten med låga dags­verkskostnader med åtföljande produktivitetsminskning som resultat.

Byggande av statliga vägar

Detta anslag, som 1 likhet med föregående anslag är ett kalenderårs-anslag och avser framförliggande kalenderår, omfattar ny- och ombygg­nadsåtgärder på det statliga vägnätet. Under de senaste åren har dessa åtgärder i huvudsak fått inriktas på huvudvägnätet och övriga trafik­starka leder för säväl kollektiv som individuell trafik.

Målet för byggande av statliga vägar anges i vägverkets behovsinven­teringar. Resultatet av behovsinventeringen fram tUl år 1985 framgår av verkets sammanställningar Behovsinventering för byggande av huvudvä­gar under perioden 1973—1985 samt Behovsplan 1971—1985 för sekun­dära och tertiära vägar. Den förstnämnda är en reviderad upplaga av den tidigare behovsplanen som i huvudsak överensstämde med bedömning-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


46


arna i Vägplan 1970. Resultatet enligt behovsinventeringen 1973—1985 för huvudvägar jämfört med tidigare behovsplan innebär en minskad behovs volym med ca 15 %. Detta är en följd av att vägverket infört vissa ändrade bedömningar i fråga om kriterierna på godtagbar resp. icke godtagbar standard. Vidare har temporära åtgärder som breddnings- och förstärkningsarbeten i högre utsträckning föratsätts liksom högre trafik­mängder vid val mellan olika typsektioner.

Följande tabell anger kostnaderna totalt för ombyggnader och förbätt­ringar för olika vägkategorier under perioden 1974—1985. Förbättring­arna innefattar även de åtgärder i form av förstärkt vägunderhåll som redovisats tidigare under anslaget drift av statliga vägar och som kost­nadsberäknats till 2 800 milj. kr. I förhällande till angivna behovsinven­teringar har justeringar gjorts för produktionen under år 1971 och för den planerade produktionen genom ordinarie vägbyggande under åren 1972 och 1973 samt för de beredskapsarbeten som är beslutade den 1 augusti 1972.

 

Planläggnings-

Huvudvägar

 

 

 

 

område

 

 

 

 

 

(län)

Riksvägar

Primära

Sekundära

Tertiära

 

 

 

länsvägar

vägar

vägar

 

 

 

 

milj. kr.

 

 

östra

 

 

 

 

 

(BCDIU)

2 665

534

836

90

4125

Sydöstra

 

 

 

 

 

(E F G H)

1033

142

482

100

1757

Södra

 

 

 

 

 

(K LM)

1029

433

560

60

2 082

Västra

 

 

 

 

 

(N O P R)

1785

625

783

87

3 280

Nordvästra

 

 

 

 

 

(STW)

804

242

316

106

1468

Nedre norra

 

 

 

 

 

(XYZ)

698

202

618

87

1605

Övre norra

 

 

 

 

 

(AC BD)

287

185

365

74

911

 

8 301

2 363

3 960

604

15 228

Vägverket understryker i sammanhanget, att resultatet av behovsin­venteringarna är en funktion av befintlig vägstandard, uppställda stan­dardkrav samt trafikflödet. Om bUtätheten år 1985 blir 20 % lägre än vad som antagits, bedöms erforderliga kostnader på huvudvägarna minska med ca 6 % eUer ca 650 milj. kr. En minskning av biltätheten med 20 % påverkar inte i nämnvärd utsträckning kostnaderna för det sekundära och tertiära vägnätet.

Det sammanlagda medelsbehovet för perioden 1974—1985 i fasta pri­ser uppgår således till i runt tal 10 650 milj. kr. för huvudvägnätet och till ca 4 550 milj. kr. för det sekundära och tertiära vägnätet. Äv det


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                      47

sistnämnda beloppet avses ca 2 800 milj. kr. att bestridas inom pro­grammet drift av statliga vägar som förstärkt vägunderhåll. Övrig er­forderlig medelstUldelning — ca 12 400 milj. kr. — ingår i programmet Byggande av statliga vägar. Till det angivna totalbeloppet skall läggas kostnader för admirUstration, projektering och utvecklingsarbete, bidrag tUl tunnelbanor samt mervärdeskatt om ca 230 milj. kr. per år. Det årliga behovet av medelstilldelning för att uppfylla den gjorda behovs­inventeringen uppgår således enligt vägverket till ca 1 360 milj. kr.

De insatser som AMS gör har visst inflytande pä behovet av ordina­rie medel under perioden som helhet. För att en ombyggnad eller för­bättring av en väg skall kunna genomföras som beredskapsarbete gäller att

    objektet skall ingå i behovsinventering och i princip vara av så­dan angelägenhet att det är upptaget i flerårsplan eller långtidsplan;

    behov av sysselsättning skall föreligga i regionen (avsteg från den­na princip föreligger då AMS anordnar speciella förläggningar);

    objektet inte skall vara planerat att utföras med ordinarie medel under den tid då det är aktuellt att utföra det som beredskapsarbete.

Det tredje kravet medför att ett beredskapsarbete inte minskar beho­vet av ordinarie resurser i motsvarande grad under samma år. Större be­redskapsarbeten resulterar som regel i en avlastning av ordinarie resur­ser tidigast efter ca tre till fem år beroende på beredskapsarbetets stor­lek. För sådana beredskapsarbeten som endast pågår under ett år kan avlastningen ske tidigare. Koncentreras mindre objekt till ett fåtal län blir den kortsiktiga avlastningen av behovet av ordinarie resurser för­hållandevis liten i landet som helhet. Så var t. ex. fallet under budget­året 1971/72.

Under budgetåret 1971/72 har vissa beredskapsarbeten bedrivits sam­planerade med ordinarie produktion. Till dessa objekt har AMS gett ett bidrag som inneburit en tidigareläggning av objektet. Avlastningseffek­ten pä erforderliga ordinarie resurser inträffar i dessa fall under de år som objekten skulle ha avslutats om de byggts enbart med ordinarie re­surser.

VUka insatser som AMS kommer att göra under åren 1973 och 1974 kan inte nu förutses, men även vid mycket stora insatser på AMS-sidan finns enligt verket en nedre gräns för anslag av ordinarie medel, be­roende på att kostnader alltid är intecknade för pågående objekt och total flexibilitet inte finns när det gäller personal och maskinella re­surser.

I Kungl. Maj:ts direktiv för upprättande av flerårsplaner för perioden 1973—1977 har angivits en anslagsvolym om 725 mUj. kr. per år. Pro­gramnivå A som samtidigt utgör verksamhetsalternativ I och II har lagts på denna nivå, dock med en begränsad kompensation för pris- och löne­stegringar. Nivån innebär ca 5 %   minskning av byggnadsvolymen i


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                    43

jämförelse med år 1973. Programnivå B, som utgör verksamhetsalter­nativ III, möjliggör en i jämförelse med år 1973 oförändrad byggnads­volym, vilket innebär ett belopp om ca 775 milj. kr. TUl följd av verkets prioritering av driften i förevarande anslagsframställning ingår inte programnivå C — 825 milj. kr. — i något av verkets tre föreslagna verksamhetsalternativ.

De långsiktiga konsekvenserna av olika programnivåer, om man förut­sätter att dessa skuUe fortiöpa fram tUl år 1985 i fasta priser, fram­går av nedanstående sammanställning. I denna har antagits att AMS-insatserna, i fast penningvärde, i genomsnitt uppgår tUl 150 milj. kr. per år.

Programnivå    Ordinarie    Beredskaps-    Administra-    Nettomedels- Medelstill-
medel          arbeten           tion, moms     tilldelning         delning

m.m.                                       1974-1985

(1+2—3)         (11x4)

milj. kr.

 

 

1

2

3

4

5

A

735

150

225

660

7 260

B

775

150

230

695

7 645

C

825

150

235

740

8 140

Om insatserna sker i proportion till det inventerade behovet pä hu­vudvägar — ca 8 300 milj. kr. pä riksvägar och ca 2 360 milj. kr. på pri­mära länsvägar — resp. sekundära och tertiära vägar — ca 1 700 milj. kr. — kommer vid programnivå A ca 58 % av inventerat behov att vara åtgärdat år 1985, vid programnivå B ca 61 % och vid-programnivå C ca DD -/O.

Bidrag till drift av kommunala vägar och gator

Anslaget är ett budgetårsanslag, men bidragsdelen avser till skillnad från motsvarande byggnadsanslag innevarande kalenderår. För budget­året 1973/74 begärs således bidragsmedel för kalenderåret 1973.

Under anslaget redovisas bidragsgivningen till drift av allmänna vä­gar och gator som är nödvändiga för den allmänna samfärdseln inom de kommuner som är väghållare.

Bidrag utgår i mån av tillgång på medel med 95 % av det belopp, vartill kostnaderna för drift av de bidragsberättigade vägarna och ga­torna beräknas skäligen böra uppgå. Driftkostnaderna fastställs för en tvåårsperiod av statens vägverk med utgångspunkt från av kommunerna lämnade uppgifter. Ny driftkostnadsberäkning skall utföras år 1974 avseende åren 1974 och 1975.

Under våren 1972 har författningsenligt en ny fullständig driftkost­nadsberäkning för tväårsperioden 1972—1973 genomförts och fast­ställts.  Enligt denna  är den beräknade  skäliga  ärliga  driftkostnaden


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Koumiunikationsdepartementet                      49

165,6 milj. kr., vilket motsvarar ett statsbidrag av ca 158 milj. kr. Kommunernas motsvarande beräkning utvisar en total årlig driftkost­nad av 272 milj. kr. Dä bidragsmedlen avseende är 1972 maximerats till 142 milj. kr. har verket genom beslut i juni 1972 fördelat de till­gängliga medlen i direkt proportion tUl fördelningen av den beräknade skäliga driftkostnaden.

På grund av anslagets karaktär anger verket endast en programnivå och ett verksamhetsalternativ.

För år 1973 är den av vägverket beräknade driftkostnaden, som nyss angetts, 165,6 milj. kr. motsvarande ett bidragsbelopp på ca 158 milj. kr. Detta belopp innehåller inte någon återhämtning av den sänkning av underhållsstandarden som kan bli följden av bidragsbegränsningen år 1972. Till bidragsbeloppet skall läggas administrationskostnaderna, som efter en omfördelning mellan drift och byggande, beräknas till 500 000 kr. för budgetåret 1973/74. Vägverket framhåller i sammanhanget att en eventuellt ökad driftkostnad till följd av väsentliga förändringar i väghåUningen kan påkalla en jämkning av de för år 1973 fastställda driftkostnaderna.

Vägverket hemställer att administrationsposten under detta anslag, i likhet med administrationsposten under anslaget för bidrag tUl det kom­munala byggandet, skall anvisas för kalenderår tUl skillnad mot f. n. budgetår. Detta medför enligt verket betydande administrativa förenk­lingar för den totala kommunala bidragsgivningen. För att täcka me­delsbehovet för tiden 1 juli—31 december 1974 behövs en engångsupp­räkning med 250 000 kr.

Därtill hemställer vägverket att bidragsdelen av driftanslaget bör anvisas för framförliggande kalenderår och inte som f. n. innevarande kalenderår. Det är nämligen enligt verket av stor betydelse för plane­ringsarbetet för såväl vägverket som olika väghållare att känna tUl den ekonomiska ramen i god tid före den aktuella verksamhetsperioden. För att redan budgetåret 1973/74 erhåUa medel för kalenderåret 1974 krävs en engångsuppräkning avseende bidragsdelen med 166 milj. kr.

Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator

Detta anslag är ett kalenderårsanslag och avser framförllggande ka­lenderår. Vägverkets äskande avser således år 1974.

Under anslaget redovisas bidragsgivningen till byggande av allmänna vägar och gator som är nödvändiga för den allmänna samfärdseln i kommuner som är väghållare samt tUl byggande av tunnelbanor. Må­let för programmet är att medverka vid den utbyggnad av kommuner­nas trafikledssystem som erfordras för att tillgodose såväl de indivi­duella som kollektiva trafikbehoven.

För fördelning av bidrageri fastställer vägverket en fördelningsplan

4    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bil. 8


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                       50

för fem år, som förnyas vart tredje år. Ny fördelningsplan har upp­rättats under år 1972 och avser femårsperioden 1973—1977.

Från anslaget lämnas bidrag med 95 % av kostnad för bidragsberät­tigade byggnadsföretag, dvs. till byggande av väg och tUl byggande av gata mot vilken enligt gällande stadsplan utfart eller annan utgång frän tomt eller annan fastighet inte fär anordnas. Dessutom utgär bidrag med 95 % till utförande av större konstarbete eller trafikanordning som ingår i gata. Till annat bidragsberättigat gatubyggnadsarbete utgär bi­drag med 85 %. Bidrag med 95 % av kostnaderna för byggande av tun­nelbanor kan under vissa föratsättningar också utgå från anslaget. Bi­drag utgår i mån av tillgång pä medel.

Kommunerna och Stockholms läns landsting (SLL) har under är 1971 gjort en behovsinventering avseende åren 1973—1985 och framlagt förslag tUl långtidsplan för åren 1973—1982.

De av kommunerna och SLL redovisade behoven och de därpå grundade långtidsplanerna omfattar principiellt de trafikleder som in­går eller skall ingå i huvudtrafiksystem enligt generalplan, dispositions­plan eller trafikledsplan. Detta innebär att behovs- och långtidsplaner innefattar fjärrleder, primärleder, viktigare sekundärleder samit tunnel-och stadsbanor.

I kommunernas och SLL:s behovsplaner har anmälts objekt till en sammanlagd byggnadsvolym av ca 9 600 milj. kr.

Vid den granskning av ingivna behovsplaner, som gjorts inom väg­verket, har beloppet reducerats tUl 6 150 milj. kr.

Kommunernas och SLL:s förslag tUl långtidsplan för åren 1973— 1982 omfattar totalt 7 600 milj. kr.

På grund av statsmakternas uttalade ekonomiska restriktivitet har vägverket intagit en synnerligen stram hållning då verkets preliminära längtidsplan för åren 1973—1982 upprättats. Vägverket har utgått ifrån den för år 1973 fastställda medelstilldelningen på 329,3 milj. kr. exkl. administrationskostnader och därefter en årlig anslagsökning pä 4 %. Ökning har gjorts i steg varf tredje är vilket bedömts lämpligt med hän­syn till den vart tredje år återkommande omprövningen av fördelnings­planen.

Den på detta sätt uppgjorda preliminära långtidsplanen ger en an­slagsram för åren 1973-1982 på totalt 3 960 milj. kr., vUket med den kommunala andelen motsvarar en byggnadsvolym på 4 200 milj. kr. Då kommunernas och SLL:s längtidsplan upptar 7 600 mUj. kr. skulle en me­delstilldelning enligt vägverkets längtidsplan innebära bidrag tUl endast drygt halva det belopp, som krävs för de av kommunerna presenterade objekten.

Inom den ram på 3 960 milj. kr. som satts för vägverkets preliminära långtidsplan har verket gjort en angelägenhetsprövning av de anmälda objekten efter i princip de grunder som tillämpas dä fördelningsplan upp-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


51


rättas. Äv det totala beloppet pä 3 960 milj. kr. faller ca 36,5 % på Stor­stockholmsområdet, inkl. SLL, 13,6 % på Göteborg-Mölndal och 5,9 % på Malmö. Fördelningen av medel eiUigt vägverkets preliminära långtids­plan framgår av följande sammanställning.

 

 

Storstadsområdena

Övriga kommuner

Totalt

 

 

Procen-

Stats-

Procen-

Stats-

Procen-

Stats-

 

tuell

bidrag

tuell

bidrag

tuell

bidrag

 

andel

milj. kr.

andel

milj. kr.

andel

milj. kr.

Förbifarts-, genom-

 

 

 

 

 

 

farts- och infarts-

 

 

 

 

 

 

leder

19,3

762,8

24,6

974,1

43,9

1 736,9

Centrumomgripan-

 

 

 

 

 

 

de leder och huvud-

 

 

 

 

 

 

trafikleder inom

 

 

 

 

 

 

centrumområden

17,2

681,6

10,2

402,4

27,4

1 084,0

Övriga väg- och

 

 

 

 

 

 

gatuobjekt

0,9

0,1

2,9

0,1

3,8

Tunnelbanor

 

 

 

 

 

 

(stadsbanor)

19,5

776,0

19,5

776,0

Ofördelat

 

 

 

 

9,1

359,3

 

56,0

2 221,3

34,9

1 379,4

100,0

3 960,0

Enligt direktiv för fördelningsplanen för åren 1973—1977 skall derma upprättas frän förutsättningen av en nominellt oförändrad ärlig bidrags­nivå. I enlighet härmed blir beloppet för år 1974 således detsamma som för år 1973 eller 329,3 milj. kr. Programnivä A och verksamhetsalterna­tiv I och II ansluter till detta belopp, avrundat till 330 milj. kr., vilket innebär en reell sänkning av bidraget jämfört med är 1973 med drygt 5 %. Under perioden 1973—1978 innebär denna anslagstilldelning att endast 44 % av de anmälda behoven kan tUlgodoses.

Enligt verksamhetsalternativ III, som motsvarar programnivä B, ökar bidraget med 20 milj. kr. Detta betyder en reeUt oförändrad nivå år 1974 jämfört med år 1973. Det är enligt vägverket angeläget att en ned­dragning från denna nivå inte sker.

Vägverket erinrar om att trafikarbetet i tätortsområdena ökar långt utöver vad som är betingat av befolkningstillväxten. Detta samman­hänger bl. a. med den sedan länge pågående utglesningen av folkmäng­den 1 de centrala distrikten med en samtidig befolkningstUlväxt i de yttre delarna av tätorten. Denna omlokalisering av bostäder, industri, detalj-och partihandel leder till ökade transportbehov. En hejdad befolknings­tillväxt i de större tätorterna leder således inte till minskade krav på ut­byggnad av trafikleder.

Till de nyss nämnda beloppen skall i samtliga alternativ läggas 3,6 milj. kr. för administration av bidragsgivningen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet                       52

Bidrag till drift av enskilda vägar m. m.

Anslaget är ett kalenderårsanslag, där bidragsdelen avser innevarande kalenderår. Vägverkets äskande avser således beträffande bidragsdelen år 1973 och beträffande administrationsdelen är 1974. Frän anslaget ut­går statsbidrag till det enskilda vägnätets driftkostnader. Bidragen utbe­talas i efterskott.

Bidragsgiviungen baserar sig på vart femte är återkommande drift­kostnadsberäkningar som utförs av vägförvaltningarna. Dessa beräk­ningar sker med utgångspunkt från av vägverket framräknade standard­värden och av väghällarna lämnade uppgifter. Den beräknade totala driftkostnaden omfattar såväl barmarksunderhåll som vinterväghållning. Från anslaget utgär även bidrag tiU iståndsättningsarbeten som anses nödvändiga från framkomlighets- och trafiksäkerhetssynpunkt. Bidrag lämnas i män av tillgäng pä medel i normalfallet med 70 % och om synnerliga skäl föreligger med 85 % av beräknad bidragsgrundande kostnad. Bidrag kan även utgå till anskaffning av maskiner och redskap för vägunderhållet samt till kostnader för viss passbåtstrafik m. m.

Uppföljningen av att statsbidragsvägarna hålls i ett tillfredsställande skick sker genom årlig besiktning av vägarna. Denna besiktning utnytt­jas även i stor omfattning för konsultationer. Väghällarna önskar bl. a. råd och anvisningar i fråga om väghållningen. Denna rådgivning, som ut­gör en del av administrationen, har stor betydelse för ett rationellt väg­underhåll och bidrar tUl att underhällskostnaderna kan hållas på rimlig nivå.

Under år 1971 har en inventering och standardbedömning av det en­skilda statsbidragsvägnätet slutförts. Medelsbehovet under tioårsperioden 1972—1981 för iståndsättning av vägar som uppbär statsbidrag och be­dömda tiUkommande vägar uppgår enligt inventeringen till ca 200 mUj. kr. eller ca 20 milj. kr. per år. Den totala längden av de enskUda vä­gar vartill statsbidrag anses böra medgivas under motsvarande period uppgår tiU 10 316 km, vilket innebär ett årligt tillskott av ca 1 000 km väg. För iståndsättning av dessa vägar erfordras ett bidrag på ca 3 milj. kr. per är och för underhäll ca 1,5 mUj. kr. per år.

Den 1 april 1972 fanns inneliggande drygt 900 ansökningar om stats­bidrag, vUket motsvarar en väglängd av ca 2 000 km, vilka på grund av medelssituationen måste, förklaras vilande trots att de formellt är berät­tigade tUl bidrag. För iståndsättning av dessa åtgår ett bidrag på 6 milj. kr. och för underhåll 3 milj. kr. per år.

Vägverkets förslag för budgetåret 1973/74 (kalenderåret 1973) enligt programnivå A, som enligt verket utgör, ett minimialternativ, framgår av följande sammanställning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                      53

1 000-tal kr.

Administration                                                                             5 200

Bidrag till barmarks- och vinterväghåUning                                             59 700

Bidrag till redskapsanskaffning                                                                 O

Bidrag till särskilda kommunikationsändaraål                                             1 000

Bidrag till iståndsättningsarbeten                                                          7 000

72 900

Av totalbeloppet utgör 4,1 milj. kr. kompensation för pris- och löne­omräkning. Härutöver lämnar programnivä A utrymme för nyintagning av ca 1 000 km enskilda vägar, vilket motsvarar under ett år inkomman­de ansökningar. Till särskilda kommunikationsändamål kan 1 milj. kr. lämnas i bidrag. Bidrag tUl mycket angelägna iståndsättningsarbeten ut­över nyintagna vägar skulle kunna medges med 4 milj. kr. Det invente­rade behovet av iståndsättningsarbeten uppgår som nyss nämnts tUl ca 200 milj. kr. Med en insats enligt denna nivå skulle målet nås efter ca 28 år eller ca 35 % av behoven vara täckta inom 10 år. Om det förut­sätts att samtliga vilande och under året inkommande ansökningar be­viljas vad avser såväl underhålls- som iståndsättningsbidrag samt att 4 milj. kr. lämnas i bidrag till mycket angelägna iståndsättningsarbeten på vägar, som tidigare har driftbidrag, återstår för underhållsbidrag ca 54 milj. kr. Utslaget på samtliga berättigade, säväl gamla som nya vägar, ger detta ett bidrag på ca 60 %.

Programnivå B, som även utgör verksamhetsalternativ I, innebär ett anslag av 83 milj. kr. Detta medför utöver nivå A att bidrag till under­håll och iståndsättning av vilande ansökningar kan beviljas. Dessutom kan bidrag till redskapsanskaffning lämnas med 1 milj. kr. Det invente­rade behovet av iståndsättningsarbeten skulle med insats enligt denna nivä vara täckt inom ca 15 år eller ca 65 % av behovet skulle vara täckt inom 10 år. Bidraget enligt den nyss nämnda beräkningen under pro­gramnivä A skulle bli ca 70 %, dvs. den normala bidragsprocenten en­ligt statsbidragskungörelsen.

Programnivå C, som är lika med de föreslagna verksamhetsalternati­ven II och III, medger utöver nivä B att bidrag till erforderliga istånd­sättningsarbeten kan utföras inom en 10-årsperiod, dvs. iständsättnings-bidraget ökar från 13,1 milj. kr. till 20 milj. kr.

I likhet med vad vägverket hemstäUt om under anslaget Bidrag tUl drift av kommunala vägar och gator föreslås att anslagstilldelningen läggs om till att avse framförliggande kalenderår. För bidrag avseende år 1974 erfordras en engångsuppräkning med 87,7 milj. kr.

Bidrag till byggande av enskilda vägar

Detta anslag är ett kalenderårsanslag och avser framförliggande ka­lenderår. Vägverkets äskande avser således år 1974.

Under anslaget redovisas bidragsgivningen tUl byggande av enskilda


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                      54

vägar. Fr. o. m. år 1966 lämnas bidrag även till byggande av enskild väg som utgör tillfartsväg till naturområde för rekreation och friluftsliv eller av annat skäl är av särskUd betydelse för fritidsändamål. Bidrag utgär i mån av tillgång på medel i normalfallet med 70 % av den beräknade bi­dragsgrundande kostnaden.

Äv den tidigare nämnda inventeringen, som utförts för perioden 1972 —1981, framgår att ca 20 % av det totala enskUda statsbidragsvägnätet om sammanlagt ca 62 000 km är i behov av ombyggnad. Det totala in­vesteringsbehovet uppgår till ca 687 milj. kr. motsvarande ett statsbidrag av ca 480 milj. kr. eller ca 48 milj. kr. per år.

För är 1973 har ett anslag av ca 20,3 milj. kr., exkl. administrations­kostnader om 3,1 milj. kr. anvisats.

Anslaget beräknas fördelas med drygt 12 milj. kr. till fortsättnings-och slutbidrag för tidigare påbörjade byggnadsobjekt och med 8 mUj. kr. till objekt som avses påbörjas under år 1973. Anslaget innebär en i stort oförändrad ambitionsnivå. Med beaktande av vissa oundgängligen nöd­vändiga standardhöjningar jämte prisstegringar är en sänkning av den totala byggnadsvolymen dock att motse.

För år 1974 begär vägverket enligt programnivå A, som utgör verk­samhetsalternativ I och II, 24,8 milj. kr. Fortsättnings- och slutbidrag kan därvid utgä med ca 13 mUj. kr. och bidrag till påbörjande av nya ob­jekt ca 8,5 milj. kr. Administrationskostnadema har för detta altemativ beräknats tUl 3,3 milj. kr.

Programnivå B, som är lika med verksamhetsalternativ III, innebär en ökning av bidragsdelen med 3,5 mUj. kr. Administrationsposten tas upp tiU 4,1 milj. kr. Ökningen om 800 000 kr. förklaras av en temporär per­sonalförstärkning för att möjliggöra en utvidgning av planläggning, kon­sultationer, kontroll, m. m. i samband med den enskUda statsbidragsgiv­ningen. Kostnaden om sammanlagt 1 milj. kr. har fördelats med 80 % pä byggnadsanslaget och 20 % pä driftanslaget.

Tjänster till utomstående

Detta anslag är ett budgetårsanslag.

Programmet för anslaget inrymmer tjänster tUl utomstående och vissa kostnader i samband med beredskapsarbeten. Den förstnämnda posten avser den taxe- och avglftsbelagda verksamheten, huvudsakligen byg­gande och drift på entreprenad av vägar åt kommuner och enskilda väg­hållare.

Den principiella målsättningen för vägverkets taxe- och avgiftssätt­ning är full kostnadstäckning. Härmed avses täckning av såväl bokfö­rings- som kalkylmässiga kostnader. Verksamheten beräknas av vägver­ket under perioden 1973—1978 vara självbärande med en omslutning av ca 50 milj. kr. per år.

Posten   beredskapsarbeten   avser   vägverkets   interna   planering   för


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                    55

AMS' räkning. Mot bakgrund av verkets målsättning och med hänsyn till omfattningen av egna resurser samt efter samråd med AMS plane­rar vägverket en årlig omslutning av beredskapsarbeten i egen regi motsvarande en ersättning från AMS med ca 175 milj. kr. för är 1974 och med ca 150 milj. kr. per år för åren 1975—1978. Härtill kommer särredovisade administrationskostnader för den interna planeringen om 10,7 milj. kr. ärligen som inte ersätts av AMS.

Vägverket hemställer slutligen att ifrågavarande anslag i fortsättning­en anvisas för kalenderår. Detta medför en engångsuppräkning med 5 350 000 kr. för att täcka medelsbehovet under tiden den 1 juli—31 december 1974.

III.   Remissyttrande över vägverfcets, sjiifartsverkets och affärsverkens
anslagsframställningar

Arbetsmarknadsstyrelsen har, i likhet med i sina yttranden över tidigare anslagsframställningar, framhållit betydelsen av att planeringen inom resp. verk fortlöpande bedrivs på sådant sätt alt investeringarna snabbt kan anpassas efter konjunktur- och arbetsmarknadsläge. AMS påpekar i sammanhanget att investeringsredovisningen i sin nuvarande utformning inte lämnar tillfredsstiUlande underlag för bedömning av vilka anspråk på arbetskraft som olika projekt kan medföra. 1 övrigt har anslagsframställningarna inte föranlett några erinringar från AMS' sida.

IV.  Departementschefen

I 1972 års statsverksproposition framlades förslag till allmänna rikt­linjer för den fortsatta vägplaneringen i landet. Enligt förslaget — som enhälligt godtogs av riksdagen — skulle bl. a. den av vägverket f. n. vid planeringen tillämpade kalkylmodellen ses över. Ett utvecklingsarbete skulle sålunda bedrivas för att få fram underlag, sorri gör det möjligt att på ett bättre sätt än hittills bestämma den vikt, som rimligen bör ges vissa av de i kalkylmodéllen ingående komponenterna, såson-t trafikan­ternas tidskostnad, trafikolyckskostnaden och kalkylräntan.

I sammanhanget underströk jag emellertid ocksä angelägenheten av att utvecklingsarbetet vidgades. Den angivna kalkylmodellen är sålunda i första hand ett hjälpmedel för att bestämma de trafikekonomiska vins­terna — dvs. besparingen som vägtrafikanterna gör vid viss inriktning av väginvesteringarna. Det föreligger härvidlag — som jag underströk — ett behov av att man i det fortsatta mera långsiktiga utvecklingsarbe­tet eftersträvar att väga in olika samhällsekonomUska effekter, vilka inte ryms inom den nuvarande modellen. Behovet härav ökar med de vid­gade regional- och näringspolitiska aspekter, som läggs på samhällets


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                       56

investeringar i olika hänseenden. Vinstema kan i ett sådant perspektiv inte enbart bestämmas med hänsyn till trafikanterna utan bör även här­ledas ur bebyggelse- och näringsllvsutvecklingen.

För att i enlighet med statsmaktemas ställningstaganden dra upp de närmare, mera konkreta riktlinjerna för det ifrågavarande utrednings-och utvecklingsarbetet har jag efter Kungl. Maj:ts bemyndigande i maj 1972 tillsatt en särskild arbetsgrupp. Dess uppdrag har senare — genom beslut i december 1972 — utvidgats till att även omfatta den översyn av vägverkets och arbetsmarknadsstyrelsens vägbyggnadsverksamhet i form av beredskapsarbeten, vUken begärts av riksdagen (TU 1972: 15, rskr 1972: 251).

I avvaktan pä den arbets- och tidskrävande utvecklingen av en mera generellt tillämplig planeringsmetodik, som inrymmer möjligheter till vidare samhällsekonomiska och regionalpolitiska hänsyn, borde — som jag likaledes uttalade i förra årets statsverksproposition — även på kor­tare sikt ett ökat utrymme under vissa föratsättningar kunna beredas för regionalpolitiska hänsyn vid överväganden beträffande väginveste­ringar och andra åtgärder på vägområdet. I propositionen angavs också olika exempel på fall, när anledning kunde finnas till undantag från rent trafikekonomiska bedömningar vid val av och prioritering mellan olika projekt. I de direktiv, som Kungl. Maj:t i maj 1972 meddelade vägver­ket tUl ledning för verkets arbete med revidering av flerårsplaner och fördelningsplan, intogs anvisningar om särskilt beaktande av sädana fall.

Väganslagen för nästa budgetär bör bibehållas på en fortsatt hög nivå och även i viss utsträckning ökas. Inom ramen för de resurser som ställs tUl förfogande bör en ingående angelägenhetsbedömning ske. In­satserna på det statliga vägnätet bör därvid i första hand inriktas på att genom ändamålsenliga driftåtgärder till lägsta möjliga kostnad säker­ställa funktionen hos de olika delarna av det befintliga vägnätet. Vidare bör de investeringsplaner fullföljas som avser att genom mera punktvisa insatser åstadkomma förbättringar pä längre sammanhängande väg­sträckor eller som siktar till att på olika delar av vägnätet avhjälpa brister som är till påtaglig olägenhet för trafiken.

En sådan ingående prövning och prioritering av väghållningsåtgärder­na — och det gäller särskilt byggnadssidan — är angelägen så att önsk­värt utrymme kan skapas för det slag av regionalpolitiskt betingade in­satser, som förutsatts i direktiven avseende flerärplanema och fördel­ningsplanen.

I fräga om den statliga vägdriften förutsätter jag att möjligheterna att bibehålla eller höja standarden hos vägnätet genom olika åtgärder — t. ex. oljegrusning eller beläggning — tillvaratas och att valet mellan de vägar som kan komma ifråga för åtgärder i möjlig utsträckning grun­das på den samhällsekonomiska lönsamheten. Uppmärksamhet bör även ägnas frågan att skapa skäligt utrymme för förbättringsarbeten pä det sekundära vägnätet.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                       57

Glesbygdsutredningen har under är 1972 lagt fram bl. a. betänkandet (Ds In 1972: 9) Kommunikationer i glesbygder. Betänkandet har re­missbehandlats och jag vill innan jag går över till att närmare redo­göra för mina ställningstaganden till vägverkets anslagsframställning ta upp de av utredningen framförda synpunkterna som berör vägväsendet.

Utredningen konstaterar att glesbygdsbefolkningens transporter som regel är vägbundna och därför starkt beroende av vägnätets utformning och standard. Utredningen betonar särskUt, att i glesbygder med stora avstånd till serviceorter är vägstandarden av stor betydelse och avgö­rande för reshastigheten och därmed restiden. För de tyngre transpor-tema framhålls bärigheten och fria höjden som viktiga faktorer. Utred­ningen betonar i sammanhanget behovet av samordning och samver­kan mellan olika väghållare.

Utredningen anser att restriktivitet bör iakttas i fråga om indragning av allmänna vägar. Indragning bör sålunda i princip inte förekomma i sådana fall där den kan medföra kostnader eller svårigheter för den en­skUde. I de fall där indragning av allmän väg aktualiseras är det ange­läget att vägsamfällighet bildas, så att befintliga statsbidragsmöjligheter för enskUd väg kan utnyttjas.

Beträffande det enskilda vägnätet framhålls, att utredningen diskute­rat statsbidragets storlek, men att man inte i detta sammanhang funnit anledning att förorda en höjning av nu gällande procentsatser. Utred­ningen konstaterar dock, att en del bidragsberättigade vägar på grund av bristande medelstillgång inte kunnat erhålla det föratsätta statsbi­draget och anser det därför nödvändigt att ytterligare medel anvisas till det enskilda vägnätet. Samtidigt bör enligt utredningens mening en ge­nerös tolkning av rådande bidragsvillkor tillämpas. Utredningen anser slutligen det naturligt att även kommunerna engagerar sig ekonomiskt genom vissa bidrag till enskilda vägar, vilket f. n. ocksä är fallet, om än i varierande utsträckning.

Remissinstanserna delar de av utredningen framförda synpunkterna och flertalet understryker i sina yttranden såväl det allmänna som det enskilda vägnätets betydelse för glesbygdsbefolkningen. Liksom utred­ningen uttalar remissinstanserna även allmänt att försiktighet bör iakt­tas i fråga om indragning av allmän väg samt att ytterligare medel bör anvisas för bidragsgivning till de enskilda vägarna.

Som framgår i det följande är jag också beredd att föreslå väsentligt ökade anslag för statsbidrag tUl den enskilda väghållningen. Jag vill även erinra om de betydande medel som de senaste åren anvisats till väghållningsåtgärder i form av beredskapsarbeten och som till inte ringa del kommit de mindre trafikerade men för befolkning och näringsliv betydelsefulla länsvägarna till godo. Vad avser frägan om indragning av allmän väg vill jag framhålla att föratsättningama härför regleras i väglagen (1971: 948), som riksdagen behandlade och godtog så sent


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                    58

som i slutet av år 1971. Bestämmelserna i den till väglagen anslutande vägkungörelsen (1971: 954) innebär, att länsstyrelsens uppfattning i en indragningsfräga ges stor vikt. Av vägverkets yttrande över glesbygds­utredningen och av vad jag i övrigt inhämtat från verket framgår att indragningsärendena handläggs under stor hänsyn till förhållandena i de enskilda fallen och att indragningar sker endast dä vägande skäl föreligger.

Med hänsyn till de förändringar i samhället som ägt rum under de ca 20 år som nuvarande bestämmelser om statsbidrag till den enskilda väghållningen varit gällande har Kungl. Maj:t genom beslut den 27 ok­tober 1972 gett statens vägverk i uppdrag att företa en översyn av statsbidragssystemet för enskilda vägar. Vid översynen kommer att övervägas bl. a. den anpassning av bidragsbestämmelserna som kan be­hövas för att bidragen i rimlig utsträckning skall tillgodose de ända­mål av allmänt intresse som är knutna till det enskilda vägnätet. I samband härmed kommer naturligtvis även glesb3'gdens särskilda pro­blem att beaktas.

Jag går nu över till att redovisa mina ställningstaganden tUl anslags­beräkningarna och kommer senare att hemställa om medelsanvisning under resp. anslag.

Vad gäller väg- och gatudriften anser jag i likhet med väg­verket att driftåtgärder, som syftar till att upprätthälla servicestandar­den och vidmakthålla det i vägarna nedlagda kapitalet, f. n. skall priori­teras vid en bedömning av olika möjliga väghåUningsinsatser. Jag är i enlighet härmed beredd att föreslå uppräkningar av samtliga driftan­slag.

Anslaget till Drift av statlica vä*ar avses täcka kost­naderna för servicearbeten, egentligt vägunderhåll samt vissa förbätt­ringsarbeten inom de olika delarna av det statliga vägnätet. Innevarande budgetår är anslaget ca 915 milj. kr., varav drygt 60 milj. kr. beräknats för förbättringsarbeten.Under de senåste budgetåren har även betydan­de insatser i foiTn av beredskapsarbeten avsett förbättringsåtgärder. Under budgetåret 1971/72 har således för detta ändamål ca 140 milj. kr. anvisats över elfte huvudtiteln, och för innevarande budgetår repre­senterar under hösten 1972 gjorda insatser i form av förbättringsåtgär­der kostnader i storleksordningen 85 milj. kr. Dessa arbeten, som pri­märt tillkommit från allmän sysselsättningssynpunkt, är relativt jämnt fördelade över landet och har även bidragit till att påskynda vägverkets långsiktiga program för upprustning av de sekundära och tertiära vä­garna.

Med hänsyn till de angelägna behov av olika driftätgärder som före­ligger är jag — oaktat de betydande beredskapsmedel som kommer väg­driften tillgodo — beredd att föreslå en anslagsökning om 110 milj. kr. För den statliga vägdriften skuUe därigenoria under kalenderåret 1974 komma att disponeras ca (915 + 110) 1 025 milj. kr. Inom denna ram


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                    59

räknar jag med att vägverket vid normal omfattning av servicearbetena kan utföra slitlager- och torrläggningsarbeten i rimlig omfattning samt däratöver i viss utsträckning olika förbättringsåtgärder. I samman­hanget vill jag erinra om vikten av att alla möjligheter tas tillvara att begränsa de fasta resursernas storlek.

För anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator beräknar jag i likhet med vägverket att en höjning med 14 620 000 kr. av det för innevarande budgetår anvisade anslaget om 144 130 000 kr. är nödvändig med hänsyn till pris- och trafikutveck­lingen, m. m. Därtill kommer en omföring av administrationskostnader om ca 2 milj. kr. till det kommunala byggnadsanslaget, som i motsva­rande mån ökar utrymmet för bidragsgivningen. Jag förordar vidare i enlighet med verkets förslag att administrationsdelen fr. o. m. komman­de budgetär anvisas för kalenderår tUl skillnad mot f. n. budgetår, vil­ket redan är fallet för det kommunala byggnadsanslaget. En omläggning av anslagsperioden för bidragsdelen tiU att avse framförliggande kalen­derår är jag däremot inte beredd att ta ställning till. Medelsanvisningen för ifrågavarande anslag för kommande budgetär bör således vara 158 750 000 kr., varav 250 000 kr. avses täcka administrationskostna­derna under tiden 1 juli—31 december 1974 till följd av omläggningen av anslagsperioden.

Anslaget tUl Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. är för innevarande budgetär upptaget till 60 milj. kr. Mot bak­grund av vad jag anfört i det föregående och med hänsyn till det en­skilda vägnätets betydelse föreslår jag en kraftig höjning av anslaget. För kommande budgetår bör anvisas 75 milj. kr., vilket således inne­bär en ökning med 15 milj. kr. eller 25 % i förhållande till inne­varande budgetår. Med denna medelsanvisning bör vägverket i ökad utsträckning kunna bevilja bidrag till inneliggande och inkommande ansökningar såväl vad gäller underhållsbidrag som iståndsättningsbi­drag. TUl den av vägverket föreslagna omläggningen av anslagsperioden för bidragsdelen till att avse framförliggande kalenderår är jag inte beredd att ta ställning.

Vad gäller väg- och gatubyggandet vill jag i följande tabell inledningsvis redovisa det ungefärliga utfallet av investeringarna inom denna sektor under perioden 1967—1971 samt de beräknade kostna­derna under åren 1972 och 1973. I de angivna beloppen för bered­skapsarbeten, som avser alla kategorier vägar, ingår även kostnaderna för vissa förbättringsarbeten av driftkaraktär.

Vid sidan av de ordinarie vägbyggnadsanslagen har, som framgår av tabellen, betydande belopp årligen anvisats av beredskapsmedel som kommit vägnätet tillgodo. Avgörande för dessa insatser har primärt varit sysselsättningspolitiska motiv. Det har dock ansetts viktigt att som beredskapsarbeten utvälja vägföretag som ingår i gällande flerårs- eller


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                      60

Statlig medelstilldelning till byggande av vägar och gator (mUj. kr.)

 

Ar

Ordinarie

Ordinarie

Byggande

Bered-

Totalt

 

statliga

kommunala

av enskilda

skaps-

 

 

vägbygg-

vägbygg-

vägar

arbeten

 

 

nadsarbeten

nadsarbeten

 

 

 

1967

610

270

20

300

1200

1968

641

270

21

330

1262

1969

657

270

22

300

1249

1970

693

300

23

260

1276

1971

684

325

23

310

1 342

19721

685

330

23

600

1638

1973'

725

331

23

350

1429

' Beräknade belopp.

 

 

 

 

långtidsplaner. Därigenom har det varit möjligt att förutom den egent­liga sysselsättningseffekten även uppnå en positiv effekt från trafik­ säkerhets- och framkomlighetssynpunkt. Beredskapsarbetena har där­jämte speciellt för norrlandslänen inneburit en allmän förbättring av vägnätet, vilket underlättar en bättre regional balans i fräga om be­byggelse- och näringslivsutveckling. Jämfört med den normala fördel­ningen pä riks- och länsvägar av de ordinarie vägbyggnadsmedlen kan det vidare konstateras att en större andel av beredskapsmedlen är att hänföra till den senare vägkategorin.

Anslaget till Byggande av statliga vägar är, efter den höjning om 40 milj. kr. som beviljades förra året, för innevarande bud­getår ca 725,5 milj. kr. Jag föreslår att anslaget bibehåUs på en oför-

•jnHroH tsrirs nisici    H\/G   '79*1 S rnili   Ifr

Anslaget till Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator bör föras upp med 333,6 milj. kr. mot 331 milj. kr. innevarande budgetår. Detta innebär i stort sett oförändrad bidragsnivå. Uppräkningen med 2,6 milj. kr. förklaras huvudsakligen som tidigare angetts av en omfördelning av administrationskostnaderna mellan drift- och byggnadsanslaget.

Anslaget till Bidrag till byggande av enskilda vä­gar bör räknas upp med 1,4 milj. kr. och således bestämmas tUl 24,8 milj. kr.

Under en följd av år har 20 milj. kr. av anslaget till den statliga väg­driften och 40 milj. kr. av det statiiga vägbyggnadsanslaget tilldelats Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtiands, Väs­terbottens och Norrbottens län för att användas under särskilt beaktan­de av arbetsmarknadspolitiska synpunkter. Någon ändring i denna me­delsdisposition bör enligt min mening inte ske för nästa budgetår. Eten-na specialdestination av medel innebär att angelägna arbeten kan inord­nas i den ordinarie verksamheten under särskild hänsyn till arbetsmark-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                    61

nadspolitiska aspekter. Val av ifrågakommande projekt ur flerårspla-nerna bör således ske med beaktande av deras lokalisering, lämpliga igångsättningstidpunkter, behov av arbetskraft, m. m. Aktuella drift­åtgärder bör i första hand avse sädana förstärkningsarbeten som be­hövs för att möjliggöra oljegrasning eller enkel beläggning.

Kostnadsramarna för är 1974 för anslagen Drift av statliga vägar resp. Byggande av statliga vägar bör i princip bestämmas tiU samma belopp som anslagen.

Det bör ingå i Kungl. Maj:ts befogenheter att i den mån arbetsmark­nadsläget, kravet på en ändamålsenlig planering av verksamheten eller andra särskilda skäl motiverar det bemyndiga vägverket att under år 1973 resp. år 1974 jämka de föreskrivna kostnadsramarna för dessa är, t. ex. genom att under andra halvåret 1973 i förväg ta 1 anspråk be­hövliga belopp av de medel under de kalenderårsberäknade anslagen, som kan bli anvisade för verksamhetsåret 1974.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t bereder riksdagen tUlfälle

att avge yttrande med anledning av vad jag sålunda anfört om vägväsendet.

B1. Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter

1971/72 Utgift                3 657 000

1972/73 Anslag                5 120 000

1973/74 Förslag               5 500 000

Frän detta anslag bestrids kostnadema för central administration (andel), översiktlig vägplanering, fastställande av arbetsplaner samt för­svars- och järnvägsärenden.

Statens vägverk

Verket hemställer om ett anslag av 8,3 milj. kr. för budgetåret 1973/ 74. Dessutom föreslår vägverket att 3,2 nulj. kr. anvisas för omlägg­ning av redovisningsperioden till att avse kalenderår. Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för väg­verkets anslagsframställning i det föregående.

Departementschefen

Omläggningen av anslagsperioden till att avse kalenderår är jag inte beredd att tillstyrka.

Jag bedömer att kostnaderna för budgetåret 1973/74, som jag be­räknar till 5,5 mUj. kr., ungefärligen kommer att fördela sig på föl­jande sätt.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                    62

Plan                                                                                                                        Kr.

Central administration                                                                                 1010 000

Översiktlig vägplanering                                                                            1 087 000

Fastställande av arbetsplaner                                                                        270 000

Försvarsfrågor                                                                                            2 918 000

Järnvägsärenden m. m.                                                                                   215 000

5 500 000

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens vägverk: Ambetsverksuppgifter för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 5 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

B 2. Drift av statliga vägar

1971/72 Utgift       768 800 000                       Reservation                 449 435 000

1972/73 Anslag      914 800 000 1973/74 Förslag  1 024 800 000

Från detta anslag bestrids kostnaderna för de delar av vägverkets verksamhet som är hänförliga till driften av de statliga vägarna samt vissa förbättrings- och ombyggnadsarbeten, vilka avser främst det sekundära och tertiära vägnätet.

Statens vägverk

Verket hemställer om ett anslag av 1 305 milj. kr. för budgetåret 1973/ 74. Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.

Departementschefen

Kostnadsramen för år 1973 har fastställts tUl ca 915 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att kostnadsramen för år 1974 bestäms till ca 1 025 milj. kr. och att anslag begärs med samma belopp. Förslaget innebär en ökning av anslaget för nästa budgetår med 110 mUj. kr.

I följande sammanställning redovisas hur kostnaderna för vägdriften beräknas i stort fördela sig under år 1974. Sammanställningen visar även de ungefärligen beräknade kostnadema för innevarande år (milj. kr.).

 

Plan

1973

1974 Väg-        Departements­verket                   chefen

Central administration Regional administration Servicearbeten Egentligt vägunderhåll Förbättringarbeten

15,0

18,2

551,8

267,4

62,4

914,8

16,0

19,5

593,0

514,5

162,0

1 305,0

16,0

19,5

593,0

331,0

65,3

1024,8


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                    63

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Drift av statliga vägar för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 024 800 000 kr., att avräknas mot auto­mobilskattemedlen.

B 3. Byggande av statliga vägar

1971/72 Utgift       693 573 000                        Reservation                 390 643 000

1972/73 Anslag      725 470 000 1973/74 Förslag     725 500 000

Frän detta anslag bestrids kostnaderna för de delar av vägverkets verksamhet som är hänförliga till byggande av statliga vägar samt vissa mindre omläggnings- och förbättringsarbeten.

Statens vägverk

Verket hemställer om ett anslag av 775,4 milj. kr. för budgetåret 1973/74. Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.

Departementschefen

Kostnadsramen för år 1973 har fastställts till ca 725,5 milj. kr.

Med hänvisning till vad' jag anfört i det föregående förordar jag att kostnadsramen för år 1974 bestäms till 725,5 milj. kr. och att anslag begärs med samma belopp.

I följande sammanställning redovisar jag, hur kostnadema för vägbyg­gandet beräknas i stort fördela sig under år 1974. Sammanställningen visar även de ungefärligen beräknade kostnadema för innevarande är (milj. kr.).

Bortsett från Stockholms län, inom vUket bjggandet av länsvägar be­räknas minska med ca 27 milj. kr. mellan åren 1973 och 1974, innebär fördelningen att byggandet av länsvägar för landet i övrigt ökar med ca 12 milj. kr.

 

Plan

 

1973

1974

 

 

 

Väg-

Departements-

 

 

 

verket

chefen

Central administration

19,2

20,5

20,5

Regional administration

15,5

16,6

16,6

Byggande av

' riksvägar

471,0

510,0

483,5

Byggande av

' tunnelbanor

35,0

35,0

35,0

Byggande av

■ länsvägar

176,8

185,3

161,9

Utrednings-

och utvecklingsverksamhet   8,0

8,0

8,0

 

 

725,5

775,4

725,5


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                    64

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Byggande av statliga vägar för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 725 500 000 kr., att avräknas mot automobUskattemedlen.

B 4. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator

1971/72 Utgift 126 868 000 1972/73 Anslagi 144 130 000 1973/74 Förslag     158 750 000

1 Fr.o.m. budgetåret 1972/73 reservationsanslag.

Från detta anslag lämnas bidrag tiU kommun med 95 % av det belopp vartill de skäliga kostnaderna för drift av de bidragsberättigade vägarna och gatorna beräknas uppgå. Driftkostnaden fastställs för en tvåårs­period av statens vägverk efter kommunens hörande. Beräkningen kan justeras under löpande tvåårsperiod, om väsentligt ändrade förhållanden inträder. Bidragsgivningen regleras genom kungörelsen (1971:955, ändrad 1972: 186) om statsbidrag till väg- och gatuhållning i vissa kom­muner. Bidrag utgår i mån av tiUgäng på medel.

Statens vägverk

Verket hemställer om ett anslag av 158,5 milj. kr. för budgetåret 1973/74. Vidare begär verket att 250 000 kr. för omläggning av redo-■visningsperioden för administrationskostnader under anslaget samt 166 milj. kr. för bidragsgivning avseende är 1974 anvisas redan budget­året 1973/74. Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redugöiélsen för vägverkets anslagsfrarästallnmg i uet loregaende.

Departementschefen

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag, att anslaget tas upp med ca 158,8 milj. kr. innebärande en uppräkning med ca 14,6 milj. kr,, varav 250 000 kr. för omläggnmg till kalenderår av administrationskostnaderna. Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.

Plan                                                                                                                    Kr.

Central och regional administration                                                             750 000

Bidragsbelopp                                                                                      158 000 000

158 750 000

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för budget­året 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 158 750 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                             65

B 5. Bidrag tiU byggande av kommunala vägar och gator

1971/72 Utgift       308 442 000                         Reservation                180 859 000

1972/73 Anslag      331000 000 1973/74 Förslag     333 600 000

Från detta anslag lämnas bidrag till kommuns kostnad för byggnads­företag med 95 % till byggande av väg samt till byggande av gata mot vilken enligt gällande stadsplan utfart eller annan utgång från tomt eller annan fastighet inte får anordnas. Dessutom utgår bidrag med 95 % till utförande av större konstarbete eller trafikanordning, som ingår i gata. Till annat bidragsberättigat gatubyggnadsarbete utgår stats­bidrag med 85 %. I kostnaden för byggnadsföretag får inräknas skälig ersättning för rnark och för intrång, som föranleds av vägs eller gatas byggande eller användande. Bidrag utgår i mån av tillgång på medel och enligt av statens vägverk fastställd fördelningsplan för fem år. För­delningsplanen skall förnyas vart tredje år. Bidragsgivningen regleras genom kungörelsen (1971: 955, ändrad 1972: 186) om statsbidrag till väg- och gatuhållning i vissa kommuner. Statsbidrag till byggande av tunnelbana kan under vissa förutsättningar utgä från detta anslag till kommun, landstingskommun och kommunalförbund. Denna bidrags­givning regleras genom kungörelsen (1971: 956) om statsbidrag till byg­gande av tunnelbana. Bidrag utgår i mån av tillgång pä medel.

Statens vägverk

Verket hemställer om ett anslag av 353,6 milj. kr. för budgetåret 1973/74. Motiveringarna för verkets förslag i denna del har redo­visats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det före­gående.

Departementschefen

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att anslaget tas upp med 333,6 milj. kr. Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.

Plan                                                                                                                        Kr.

Central och regional administration                                                              3 600 000

Bidragsbelopp                                                                                          330 000 000

333 600 000

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 333 600 000 kr., att avräknas mot automobUskattemedlen.

5    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. BU. 8


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                            66

B 6. Bidrag till drift av enskilda vägar, m. m.

1971/72 Utgift              57 862 000                  Reservation                      6 566 000

1972/73 Anslag        60 000 000 1973/74 Förslag       75 000 000

Från detta anslag lämnas bidrag till drift av enskUd väg av väsentiig betydelse för en stor allmänhet. Bidrag kan även utgå om vägen är utfart för en bebyggelse och av betydande längd eller om vägens drift är synnerligen betungande för väghållaren. Bidrag utgår med 70 % av beräknad kostnad för väghållningen. Bidrag kan beviljas med 85 % om synnerliga skäl föreligger. Vidare kan s. k. iståndsättningsbidrag beviljas med 70 % för åtgärder som bedöms nödvändiga från trafik­säkerhetssynpunkt. Från anslaget lämnas även bidrag till anskaffning av maskiner och redskap för driften. Slutiigen utgår från anslaget bi­drag till kostnader för viss passbåtstrafik m. m. Huvuddelen av bi­dragsgivningen regleras genom kungörelsen angående statsbidrag till enskUd väghållning (1952:793, ändrad senast 1971:958) och kun­görelsen (1952: 417, ändrad 1963: 102) angående statligt stöd till an­skaffning av maskiner och redskap för rationalisering av underhållsarbe­tet på vissa enskilda vägar. Bidrag utgår i mån av tillgång på medel.

Statens vägverk

Verket hemstäUer om ett anslag av 89,9 milj. kr. för budgetåret 1973/74. Vidare begär verket att 87,7 milj. kr. för bidragsgivning av­seende år 1974 anvisas redan budgetåret 1973/74. Motiveringen för ver­kets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägver­kets anslagsframställning i det föregående.

Departementsch ef en

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att anslaget för budgetåret 1973/74 tas upp med 75 milj. kr. innebärande en ökning med 15 milj. kr. Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.

Plan                                                                                                                        Kr.

Central och regional administration                                                              5 200 000

Bidragsbelopp                                                                                            69 800 000

75 000 000

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1. til] Bidrag till drift av enskilda vägar, m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 000 kr., att avräknas mot automobUskattemedlen;


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                     67

2. medge att under budgetåret 1973/74 statlig länegaranti                          för

lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa                         en­
skUda vägar beviljas intUl ett belopp av 120 000 kr.

B 7. Bidrag till byggande av enskilda vägar

1971/72 Utgift               22 984 000                   Reservation                   16 921000

1972/73 Anslag        23 400 000 1973/74 Förslag       24 800 000

Från anslaget lämnas bidrag till byggande av enskild väg av väsentlig betydelse för en bygds befolkning. Bidrag lämnas till kostnad för arbets­plan med 70 % samt till beräknad övrig kostnad för företaget med högst 70 %. Föreligger synnerliga skäl kan sistnämnda bidrag höjas till högst 85 %. Bidragsgivningen regleras genom kungörelsen angående statsbi­drag tiU enskild väghåUning (1952:793, ändrad senast 1971:958). Fr. o. m. den 1 januari 1966 lämnas bidrag frän detta anslag även till byggande av enskild väg som utgör tillfartsväg till naturområde för rek­reation och friluftsliv eller av annan grund är av särskild betydelse för fritidsändamål. Även för denna bidragsgivning gäller i tUlämpliga delar nämnda kungörelse. Bidrag utgär i mån av tUlgång pä medel.

Statens vägverk

Verket hemställer om ett anslag av 29,1 milj. kr. för budgetåret 1973/ 74. Motiveringarna för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.

Departementschefen

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att anslaget tas upp med 24,8 milj. kr. Förbmkningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.

Plan                                                                                                                        Kr.

Central och regional administration                                                              3 300 000

Bidragsbelopp                                                                                            21 500 000

24 800 000

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen

att till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 24 800 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                             68

B 8. Tjänster till utomstående

1971/72 Utgift                8 955 000

1972/73 Anslag        10 030 000 1973/74 Förslag       10 700 000

Från anslaget bestrids vissa kostnader inom vägverket för planering m. m. av beredskapsarbeten åt arbetsmarknadsstyrelsen.

Statens vägverk

Verket hemställer om ett anslag av 10,7 milj. kr. för budgetåret 1973/74. Dessutom begär verket 5 350 000 kr. för omläggning av redo­visningsperioden till att avse kalenderår. Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslags­framställning i det föregående.

Departementschefen

Omläggningen av anslagsperioden till att avse kalenderår är jag inte beredd att tillstyrka.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen

att till Tjänster till utomstående för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 10 700 000 kr., att avräknas mot automobil­skattemedlen.

B 9. Avsättning till statens automobilskattemedelsfond

I förordningen (1922: 260, ändrad senast 1972: 590) om automobil­skatt återfinns de grundläggande bestämmelserna för beskattning av bi­lismen.

Sättet att redovisa automobUskattemedlen har sammanfattande be­skrivits i prop. 1940: 1 (sjätte huvudtiteln, s. 37 och 41).

I följande sammanställning redovisas det faktiska utfallet av automo-bilskattemedlens specialbudget för de senaste fem budgetåren (milj. kr.).

Budgetär              Netto-            Netto-               Över-           Behållning   Reserva-

inkomster       utgifter              skott            på fonden         tioner

 

1967/68

2 575,2

2 390,5

184,7

807,2

1015,3

1968/69

2 779,7

2 319,2

460,5

1 270,4

1 012,7

1969/70

3 064,0

2 512,0

552,0

1 796,0

1 039,1

1970/71

3 243,1

2 634,1

609,0

2 453,7

990,3

1971/72

3 348,6

2 830,1

518,5

2 754,0

1 208,5

De sammanlagda utgifterna under de olika väganslagen m. m. för bud­getåret 1973/74 har jag beräknat till ca 2 359 milj. kr.

För trafiksäkerhet, vissa bidrag m. m. beräknar jag för andra anslag


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                       69

under sjätte huvudtiteln sammanlagt ca 80 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen. Under andra, femte, åttonde, nionde och elfte huvudtitlarna föreslås därjämte att ca 591 milj. kr. skall avräknas mot dessa medel. Totalt bör alltså för dessa ändamål ca 671 milj. kr. avräk­nas mot automobilskattemedlen.

Enligt den sålunda redovisade beräkningen skulle det totalbelopp som avses täckas av automobilskattemedlen för budgetåret 1973/74 uppgå till sammanlagt (2 359 + 80 + 591) 3 030 milj. kr., vUket innebär en ök­ning i förhållande till motsvarande pä riksstaten för innevarande bud­getår uppförda anslagsbelopp med ca 159 milj. kr.

Chefen för finansdepartementet har beräknat inkomsterna pä auto-mobUskattemedlens specialbudget för budgetåret 1973/74 till samman­lagt 3 494 milj. kr.

Äv sistnämnda belopp skall alltså ca 3 030 milj. kr. disponeras för att täcka anslag på driftbudgeten, medan 464 milj. kr. bör tillföras budget­utjämningsfonden och där redovisas under särskild titel.

Anslaget bör föras upp med endast ett formellt belopp av 1 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond för bud­getåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


70


C.    TRAFIKSÄKERHET

C 1. Statens trafiksäkerhets verk: Förvaltningskostnader

1971/72 Utgift          11839 715

1972/73 Anslag        12 418 000 1973/74 Förslag       14 518 000

Trafiksäkerhetsverket är central myndighet för uppgifter rörande trafikreglering, fordonskontroll, förarutbildning och körkort samt infor­mation och allmänt trafiksäkerhetsarbete.

Verksamheten inom den centrala administrationen är fördelad på fyra byråer, trafik- och informationsbyrån, fordonsbyrån, körkortsby-rän samt kanslibyrän. För förarprov, fordonsbesiktning m. m. finns en regional organisation med sju distrikt.

Från förevarande anslag bestrids kostnaderna för verkets styrelse, verkschefens sekreterare, trafik- och informationsbyrån, kanslibyråns allmänna sektion, en avdelningsdirektör på körkortsbyrän för viss ut­redningsverksamhet samt — inom den regionala organisationen — sju förste byråingenjörer för viss tillsynsverksamhet, sju byråassistenter för allmän informationsverksamhet, sju byråassistenter för uppgifter i samband med trafikundervisning i skolorna och sju bilinspektörer för arbete med bl. a. buller- och avgaskontroll.

 

 

 

1972/73

 

Beräknad ändring 1973/74

 

 

 

 

Verket

Departements­chefen

Personal

 

 

 

 

 

 

Handläggande personal

 

51

+

5

+

3

Övrig personal

 

11

+

6

+

4

 

 

62

-f-

11

+

7

Anslag

 

 

 

 

 

 

Lönekostnader

 

3 855 000

+

949 000

-1-

713 000

Sjukvård

 

8 000

+

6 000

+

6 000

Reseersättningar

 

334 000

+

250 000

+

75 000

Lokalkostnader

 

413 000

+

80 000

+

58 000

Expenser

 

357 000

+

151 000

+

98 000

Informationsverksamhet

 

6 500 000

+

3 400 000

+

1 050 000

Materialundersökningar m.

m.

450 000

+

200 000

 

Utredningsuppdrag

 

500 000

+

250 000

+

100 000

Övriga utgifter

 

2 000

 

 

-

 

 

12 419 000

+

5 286 000

+

2 100 000

Uppbördsmedel

 

 

 

 

 

 

Ersättningar för uppdrag m.

, m.

1000

 

-

 

Nettoutgift 12 418 000

+

5 286 000

4-

2 100 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                      71

Statens trafiksäkerhetsverk

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 982 840 kr.

2.         NoU-alternativet innebär en minskad informationsverksamhet pä trafiksäkerhetsområdet samt nedskärningar av uppdragen åt utomstå­ende att utföra materialprovningar, utredningar och undersökningar.

3.         Det ankommer på verket att utfärda allmänna föreskrifter och anvisningar rörade vägmärken, trafiksignaler, vägbanemarkeringar och andra trafikanordningar. För dessa arbetsuppgifter erfordras förstärk­ning av verkets trafiksektion med en byrådirektör (+ 74 587 kr.).

4.         För att få enhetiighet vid beslut om lokala trafikföreskrifter utar­betar verket riktlinjer att tUlämpas av länsstyrelser och trafiknämnder. Verket har också att utarbeta principlösningar för trafikreglering i tät­orter.

I ökad utsträckning underställs trafiksäkerhetsverket även förslag till stads- och generalplaner för en trafikteknisk granskning. Tillsammans med statens planverk och statens vägverk deltar verket i arbetet med att få fram anvisningar för trafiksanering i tätorter. I samband med genomförandet av sådan trafiksanering bereds trafiksäkerhetsverket ofta tillfälle att avge yttrande över upprättade förslag. För dessa ar­betsuppgifter erfordras förstärkning av trafiksektionen med i första hand en byrådirektör (+ 82 283 kr.).

5.         För samordning av trafikundervisningen i skolan med verkets tra­fiksäkerhetsarbete finns för närvarande sju skolkonsulenter inom den regionala organisationen. För ledning av dessas verksamhet samt för kontakt med skolöverstyrelsen i samordningsfrågor erfordras på in­formationssektionen en byrådirektör och ett kvalificerat biträde ( + 125 602 kr.).

6.         För kontakt med organisationer, trafiksäkerhetskommittéer och företag samt för initiering och genomförande av informations- och trafiksäkerhetskampanjer på fältet finns inom verkets regionala orga­nisation inrättade sju tjänster som informationssekreterare. För led­ning och samordning av denna verksamhet, vilken är av stor betydelse för det totala trafiksäkerhetsarbetet, samt för kontakt med myndig­heter och organisationer i fråga om planläggning och genomförande av informationskampanjer behöver informationssektionen förstärkas med en förste byråsekreterare (+ 67 647 kr.).

7.         För val och utformning av olika åtgärder inom verkets arbetsom­råden bl. a. när det gäller informationsverksamhet och trafikreglering samt för att följa olycksutvecklingen och genomföra speciella analyser i anslutning till olika trafiksäkerhetsåtgärder krävs ytterligare resurser. Även andra myndigheter, organisationer, företag och enskilda inom trafiksäkerhetssektorn ställer ökade anspråk på verket i dessa avseen­den med hänvisning tUl verkets samordnande och initiativtagande upp-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                    72

gifter. I första hand erfordras förstärkning med en förste byräsekrete-rare och ett kvalificerat biträde (+110 966 kr.).

8.    Verkets regionala verksamhet har utökats väsentligt genom tUl­komsten av nya arbetsuppgifter. Personalen på centralorterna har för­stärkts med handläggande personal för informationsverksamhet, kon­takt med skolorna, buller- och avgaskontroll samt tillsyn över trafikreg­leringar utan att någon utökning av biträdespersonal ägt rum. Behovet av personal för skrivgöromål är akut och förstärkning erfordras på samtliga sju distrikt. Verket inskränker sig emellertid till att nu begära en utökning av skrivpersonalen med fyra kvalificerade biträden ( + 168 287 kr.).

9.    Informationsverksamheten siktar till att öka allmänhetens kun­skaper om trafik och trafikregler och att ge rekommendationer om uppträdandet i trafiken. Verksamheten planeras i detalj för längre tidsperioder med närmare precisering av målsättning, innehåll, media etc. Aktiviteterna följs upp genom undersökningar för att få underlag för det fortsatta arbetet. Informationen sprids med hjälp av massmedia samt genom kursverksamhet och via trafiksäkerhetskommittéer och organisationer m. m.

Under de närmaste åren kommer trafiksäkerhetsverkets informa­tionsverksamhet att koncentreras pä fortbildning av trafikanter. Un­der det gångna året har i samarbete med de olika organisationer som bedriver sådan fortbildningsverksamhet planerats en gemensam sats­ning på detta område, där avsikten är att 1974 skall bli ett "kunska­pens år", då trafikanter av olika slag skall intresseras att deltaga i fort­bildning och låta testa sina kunskaper i trafik.

Bland övriga informationsprojekt, för vilka en satsning utöver vad som kan rymmas inom nuvarande anslagsram är angelägen, kan näm­nas trafiksäkeihetsinformation på arbetsplatserna och till invandrare samt förbättrad information till utiänningar vid gränspasseringar.

Trafiksäkerhetsinformationen gentemot skolan måste intensifieras och lämpligt material härför framställas. Det är vidare viktigt att ge ökad service och stöd på olika sätt till det lokala trafiksäkerhetsarbe­tet. Ett ökat stöd även till det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet har ock­så bedömts vara av avgörande betydelse för ett positivt resultat av in­formationsverksamheten. Totalt beräknas ett ytterligare medelsbehov av 2,8 milj. kr. för information.

10.   Det ankommer enligt vägtrafikkungörelsen på verket att med­
dela erforderliga bestämmelser om fordons utrustning. Det är trafik­
säkerhetsverket som måste ta initiativ för att få fram säkrare bilar
och låta utföra nödvändig forskning inom området. Det får vidare
anses angeläget att uppföljning av försöken med differentierade hastig­
hetsbegränsningar slutförs. Den övervägande delen av uppdragen inom
detta arbetsområde utgörs av beställningar hos väg- och trafikinstitu-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    KoniJiiunikatiojasdepartementet                                  73

tet. Verket beräknar att det för utredningar, undersökningar och ma­terialprovningar i fråga om fordonsdetaljer, för provning av material till vägmärken och vägmarkeringar samt för försöksverksamhet med olika belysningsanordningar och annat utvecklingsarbete i fråga om trafikanordningar erfordras ytterligare medel om 200 000 kr. för ma­terialundersökningar och 250 000 kr. för utredningar.

11.    För reseersättningar erfordras ytterligare 33 000 kr. med hänsyn till begärd personalökning samt 200 000 kr. för nödvändig utökning av den reseverksamhet som åligger de tjänstemän som har att öva tUlsyn över trafikreglering och trafikanordningar samt dem vars arbetsupp­gifter omfattar information, undervisning, samordning och kontakt­verksamhet. Vidare erfordras medel tUl resor i samband med intern fortbildning.

12.    För expenser behövs 68 400 kr., varav 36 400 kr. som engångs­utgift för begärd personalökning samt 50 000 kr. för maskinell utrust­ning i verkets omfattande reproduktionsverksamhet.

13.    För att möjliggöra hälsokontroll av verkets personal erfordras 5 000 kr. såsom engångskostnad under anslagsposten Sjukvård. För den begärda personalökningen har kostnaderna för sjukvård beräknats till 1 100 kr.

14.    Under anslagsposten Lokalkostnader begärs 66 400 kr. för ökat lokalbehov samt städning, bevakning och övrig lokalhållning på grund av begärd personalökning.

Departemen tschefen

För trafiksäkerhetsverket förordar jag under förvaltningskostnads-och uppdragsanslagen en uppräkning med 4,2 milj. kr. till drygt 34 milj. kr. för att möjliggöra bl. a. en personalförstärkning med ett fem­tontal tjänster.

Under förvaltningskostnadsanslaget beräknar jag en höjning med 2,1 milj. kr. till 14 518 000 kr. Härvid har jag beräknat medel för sju nya tjänster, nämligen tre byrådirektörer inom trafik- och informa­tionsbyrån för arbete med föreskrifter om vägmärken och trafiksigna­ler, trafikreglering och trafiksanering och ledning av skolkonsulenter-nas verksamhet samt fyra kvalificerade biträden inom den regionala or­ganisationen.

Vidare beräknar jag ytterligare 1 050 000 kr. för informationsverk­samhet — för vUket ändamål därmed disponeras ca 7,6 milj. kr. — samt ytterligare 100 000 kr. för utredningsuppdrag.

I anslutning härtill vill jag erinra om att trafiksäkerhetsverket i juni 1972 framlagt en promemoria "PM med förslag till målsättning för ar­betet för ökad trafiksäkerhet". Promemorian har varit föremål för en omfattande remissbehandling, vilken nyligen avslutats. I anslutning till bearbetningen av remissmaterialet kommer att övervägas, i vilken ut-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


74


sträckning trafiksäkerhetsverkets förslag kan tjäna som underlag för arbetet i den arbetsgrupp, som jag — med beaktande av vad som anförts av riksdagen (TU 1972: 7, rskr 1972: 114) — avser att tillsätta.

Med hänvisning till det anförda och till sammanstäUningen hemstäl­ler jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 14 518 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

C 2. Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet

1971/72 Utgift              17 003 502

1972/73 Anslag        17 400 000 1973/74 Förslag       19 490 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för fordonsbyrån, körkortsbyrån, kanslibyråns chef och förvaltningssektion, den regionala organisatio­nen med under C 1. angivna undantag, anskaffning och underhåll av utrustning för fordonsbesiktning samt utbildning.

Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, som redovisas på driftbud­getens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 23,8 milj. kr. (1972/73 21,1 milj. kr.).

 

 

 

 

1972/73

 

Beräknad ändring 1973/74

 

Verket

Departements-CiiCiCn

Personal

 

 

 

 

 

Handläggande personal

71

+

8

+

5

Övrig personal

174

+

4

+

2

 

245

 

12

+

7

Anslag

 

 

 

 

 

Lönekostnader

11 891 000

+

1818 000

+

1 452 000

Sjukvård

16 000

+

31000

+

31 000

Reseersättningar

1 700 000

+

227 000

+

177 000

Lokalkostnader

2 350 000

+

288 000

+

260 000

Expenser

1 106 000

+

196 000

+

170 000

Därav engångsutgifter

(50 000)

( +

6 500)

(-

6 200)

Utrustning

100 000

 

 

Övriga utgifter

237 000

 

 

 

17 400 000

 

2 560 000

+

2 090 000

Statens trafiksäkerhetsverk

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 1 303 565 kr.

2.    Noll-altemativet skuUe bl. a. medföra minskad effektivitet i verkets förarprövningsverksamhet.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                      75

3.         Trafiksäkerhetsverket har ett starkt behov av att följa utveck­lingen på trafiksäkerhetsområdet på det internationella planet. För att in­förskaffa material om organisation, lagstiftning m. m. och för att följa upp nya åtgärder erfordras en byräassistent med placering hos pressom­budsmannen (-f 58 862 kr.).

4.         De bestämmelser rörande fordons beskaffenhet och utrustning, som trafiksäkerhetsverket har att meddela, omfattar alltmer komplicerade områden. För beslutsfattande krävs därför ingående undersökningar och bedömningar, ofta pä en hög teknisk nivå. Konsekvenserna av besluten såväl i tekniskt som ekonomiskt avseende måste noggrant fastläggas och bedömas mot bakgranden av den effekt som beslutet kan väntas med­föra med avseende pä en ökad säkerhet. En förstärkning av den personal som handlägger dessa frägor är motiverad även av den anledningen att nya bestämmelser fär till följd ökat arbete med handläggning av ärenden rörande förfrågningar från allmänheten, verkstäder, besiktningsmän m. fl. och en kraftig ökning av dispensansökningar. För dessa arbets­uppgifter krävs en förstärkning på fordonsbyråns inspektionssektion med en avdelningsdirektör. —- På fordonsbyräns utredningssektion handläggs bl. a. frågor rörande typgodkännande av utrustning och delar till motor­fordon. För dessa arbetsuppgifter erfordras en byråingenjör. Den ökade arbetsbelastningen på byrån medför ocksä behov av ytterligare ett kvali­ficerat biträde (+ 198 117 kr.).

5.         Allteftersom säkerhetskraven på fordons konstruktion och utrust­ning skärps blir typbesiktningen mer tidskrävande. Alltmer avancerade provningsmetoder och komplicerad mätutrustning måste användas. Detta gäller i synnerhet provning av fordon med avseende på utsläppet av luft­föroreningar med avgaserna. Den personal som sysslar med sädana prov anlitas också i allt större grad för samarbetet med bl. a. statens natur­värdsverk angående nya bestämmelser och undersökningar i avgas-frågor. För att kunna tillgodose berättigade krav pä besiktning av fordon utan alltför långa väntetider samt för efterkontroll av typbesiktigade bilar, utveckling av provningsmetoder och mätmetoder m. m. behöver typbesiktningssektionen förstärkas med en kvalificerad tekniker, byrå­direktör (+ 74 587 kr.).

6.         Arbetet med tillsyn och kontroll av förarutbildning och prov kom­mer med anledning av de differentierade körkorten att avsevärt öka. Vidare aktualiseras från verkets sida insatser som erfordras för en mo­dernisering av föraratbildningen genom införandet av det nya körkorts­systemet. En överarbetning av kursplaner för förarutbildning och utfär­dande av utbUdningsanvisningar kommer också att krävas. För dessa ar­betsuppgifter samt för handläggning av ärenden rörande intemationella körkortsbestämmelser behöver körkortsbyrån förstärkas med en byrådi­rektör (+ 74 587 kr.).

7.         Med tUlkomsten av bilregisternämnden, vars personaladministra-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                    76

tion och kamerala ärenden handläggs av trafiksäkerhetsverket, och i sam­band med körkortsreformens genomförande har kanslibyråns organisa­toriska och administrativa uppgifter avsevärt ökat. För förvaltningssek­tionens ökade arbetsuppgifter erfordras förstärkning med en byråsekre­terare, ett kvalificerat biträde och två expeditionsvakter (+ 182 120 kr.).

8.    Verket skall svara för utbildning av såväl egen personal som trafik­skolepersonal, anställda inom transportföretag, förare av utrycknings­fordon, medarbetare i kommunernas trafiksäkerhetsarbete m. fl. För verkets egen personal krävs en kontinuerlig fortbildning. För nyutbUd-ning finns bl. a. ett omfattande utbildningsprogram för trafikassistenter. Utbildningen av yrkesförare inom den tunga trafiken expanderar och omfattar stora grupper inom åkerinäringen samt företag och statliga verk. Fortbildningen för föreståndare, utbildningsledare och trafiklärare vid trafikskolor kommer att kräva insatser från verkets sida. För arvoden till lärare och kursledare erfordras ytterligare medel och för utarbetande av kursplaner, utformning av undervisningsmateriel, medverkan som lä­rare och kursledare etc. behöver kanslibyrän förstärkas med en byrådi­rektör och en byräsekreterare (+ 236 104 kr.).

9.    Under anslagsposten Sjukvård upptas såsom engångskostnad 30 000 kr. för hälsokontroll. För den begärda personalökningen har kost­naderna för sjukvård beräknats till 1 200 kr.

 

10.    Den ökade omfattningen av bl. a. uppföljning och inspektion av trafikskolor samt flygande inspektion av fordon medför ett ökat me­delsbehov under anslagsposten Reseersättningar av 150 000 kr. För den begärda personalökningen beräknas ett ytterligare behov av 42 000 kr. för reseersättningar.

11.    Under anslagsposten Lokalkostnader beräknas 135 000 kr. för flyttning och utökning av vissa distriktskontor. För nytUlkommande per­sonal beräknas ett utrymme om ytterligare 69 800 kr.

12.    Under anslagsposten Expenser beräknas 25 000 kr. för engångs­kostnader i samband med flyttningar av regionala lokaler och 50 000 kr. för expenser i övrigt. Härtill kommer 64 600 kr. som beräknats för ny­tillkommande tjänster.

Departementschefen

För budgetåret 1973/74 förordar jag en uppräkning av uppdragsan­slaget med 2,1 milj. kr. till 19,5 milj. kr. Härvid har jag beräknat me­delsutrymme för bl. a. ytteriigare sju tjänster, nämligen en avdelnings­direktör och en byrådirektör inom fordonsbyrån för arbete bl. a. med bestämmelser rörande fordons säkerhet, en byrådirektör inom körkorts­byrån och en byrådirektör, en byråsekreterare, ett kvalificerat biträde och en expeditionsvakt inom kanslibyrän. Vidare har utrymme beräknats för att tillgodose verkets ökade medelsbehov för bl. a. resor och expen-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                    77

ser. Med hänvisning härtill och till sammanställningen hemställer jag

att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet för bud­getåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 19 490 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

C 3. Registrering av motorfordon

1971/72 Anslag                       1 000

1972/73 Anslag                       1 000

1973/74 Förslag                       1 000

Statens trafiksäkerhetsverk

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1942 och den 15 december 1967 skall statens trafiksäkerhetsverk för tUlhandahållande av blanketter till typintyg av rekvirent ta ut och såsom uppbörd på anslaget bokföra ersättning med skäligt belopp, som verket bestämmer. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1952 meddelades föreskrifter om bl.a. vilka kostnader som får avföras från anslaget, såsom kostnader för blanketter till körkort och vissa skyltar, som tillhandahålls av verket. Vidare före­skrevs att avgifter för interims-, saluvagns- och turistvagnsskyltar skall tillgodoföras anslaget. Fortsättningsvis kommer emellertid endast kost­nader för en viss del av de angivna ändamålen att bestridas från ansla­get. Då inkomsterna under anslaget beräknas överstiga utgifterna före­slås att ett oförändrat belopp om 1 000 kr. anvisas.

Departementschefen

I enlighet med förslag av statens trafiksäkerhetsverk torde anslaget böra uppföras med oförändrat belopp.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Registrering av motorfordon för budgetåret 1973/74 an­visa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

C 4. Bidrag  till  trafiksäkerhetsfrämjandc  åtgärder  vid järnvägskors­ningar

1971/72 Utgift                6 500 354                   Reservation                                195

1972/73 Anslag               6 500 000

1973/74 Förslag               6 500 000

Från anslaget utgår statsbidrag till järnvägar för sådana säkerhetsan­ordningar, som huvudsakligen betingas av vägtrafikens säkerhetskrav. Statsbidrag utgår med högst 90 % av beräknad skälig engångskostnad för kryssmärke och annan säkerhetsanordning soin vidtagUs på grand av


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                    7g

bestämmelserna i kungörelsen (1959: 50) angående säkerhetsanordningar vid plankorsningar mellan järnväg och väg, annan trafiksäkerhetsfräm­jande åtgärd till fördel for vägtrafiken såsom siktförbättring eller väg-omläggning vid plankorsning inklusive marklösen och ersättning för skada och intrång samt med högst 45 % av engångskostnad för automa­tisering av befintlig säkerhetsanordning. Principerna för bidragsgivningen framgår av prop. 1964: 1 (bU. 8, p. 25). Genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 maj 1970 har utfärdats bestämmelser för anslagets användning, vilka ersatt tidigare, den 29 april 1964 meddelade bestämmelser.

Trafiksäkerhetsverket har i samråd med statens järnvägar och statens vägverk till Kungl. Maj:t överlämnat förslag tUl ny kungörelse om säker­hetsåtgärder vid plankorsningar mellan järnväg och väg (säkerhetskun­görelse). Förslaget har utarbetats inom den av de tre verken tillsatta plankorsningsdelegationen och innebär vissa skärpta säkerhetskrav.

Statens trafiksäkerhetsverk

Vid början av budgetåret 1971/72 förelåg godkända planer för åtgär­der till en bidragsberättigad kostnad av sammanlagt ca 14 milj. kr. Un­der budgetåret 1971/72 har trafiksäkerhetsverket godkänt liknande pla­ner för vilka bidragsberättigade kostnaden beräknats till ca 5,4 milj. kr., varvid med hänsyn till medelsläget godkännande av vissa åtgärder sena-relagts. Under budgetåret har statsbidrag utbetalats med sammanlagt 6,5 milj. kr. Vid ingången av budgetåret 1972/73 fanns således godkända planer för ännu inte utförda åtgärder till en bidragsberättigad kostnad av sammanlagt ca 12,9 milj. kr., vilket med nuvarande storlek på ansla­get innebär i det närmaste två års anslag.

Anslaget har varit oförändrat sedan budgetåret 1965/66. Sedan denna tidpunkt har kostnaderna för utförande av ifrågavarande säkerhetsan­ordningar ökat med ca 50 %. Enbart sedan budgetåret 1969/70 har kost­nadsfördyringar uppkommit med ca 1,5 milj. kr. En uppräkning av an­slaget bör ske med hänsyn till dels kostnadsfördyringarna, dels efter­släpningen i utförande av redan beslutade åtgärder, dels det stora be­hovet av säkerhetsåtgärder vid ytterligare ett flertal korsningar för vilka godkännande ännu inte skett med hänsyn till brist på medel för utfö­randet. Med hänsyn härtiU föreslår verket att anslaget höjs med 2 milj. kr. tUl 8,5 milj. kr.

Om ovannämnda förslag tUl ny säkerhetskungörelse vinner Kungl. Maj:ts bifall kan behov av ytterligare medelstilldelning aktualiseras.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget förs upp med oförändrat belopp av 6,5 milj. kr.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägs-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                      79

korsningar för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservations­anslag av 6 500 000 kr., att avräknas mot automobUskatte­medlen.

C 5. Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande

1971/72 Utgift            2 200 000

1972/73 Anslag          2 200 000

1973/74 Förslag         2 550 000

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF)

För budgetåret 1972/73 har föreningen anvisats statsbidrag om 2,2 milj. kr. och anslag från Trafikförsäkringsföreningen om 3,3 milj. kr. Härutöver beräknar NTF att genom medlemsavgifter, försäljningsverk­samhet samt bidrag från företag och enskUda m. m. tiUföra verksamheten ca 3,7 milj. kr. Totalt skulle för innevarande budgetär disponeras ca 9,2 milj. kr.

Medelsbehovet för budgetåret 1973/74 redovisas i det följande med utgångspunkt i den för innevarande budgetår fastställda utgiftsstaten. De automatiska kostnadsökningarna för löner, sociala kostnader, distribu­tions- och produktionskostnader, har beräknats tUl sammanlagt 435 000 kr. och ingår i de under de följande punkterna angivna kostnaderna.

 

 

 

 

Stat

Beräknad ök­ning

 

Utbildningsverksamhet för allmänheten

1972/73

1973/74

1.

1 226 000

-t-

1 125 000

2.

Fältverksamhet

1 190 000

+

290 000

3.

Praktisk utbildningsverksamhet för

 

 

 

 

handledare och instruktörer

533 000

+

100 000

4.

Skolverksamhet

1 528 000

+

50 000

5.

Hem- och förskoleverksamhet

520 000

+

210 000

6.

Barnens Trafikklubb

2 965 000

+

200 000

1.

PR-verksamhet

148 000

+

52 000

8.

Gemensamma administrativa och neutrala

 

 

 

 

kostnader

1 125 000

+

175 000

9.

N1 t':s yrkesförarråd

+

275 000

 

 

9 235 000

+ 2 477 000

1. Utbildningsverksamhet för allmänheten. För ändamålet används filmer, diabUdserier, bildband, ljudband, foldrar, vägmärkeskort, af­fischer m. m., vilket material röner stor efterfrågan. Ökningen av kostna­derna för denna produktion medför behov av ytterligare medel. — NTF:s årstidsbundna insatser är omfattande. Vid den med trafiksäker­hetsverket gemensamma planläggningen beaktas årsrytmen från trafik­säkerhetssynpunkt och på NTF ankommer att genomföra en betydande


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                   80

del av de därav föranledda aktiviteterna. De genomförs i samarbete med länsförbund och lokala trafiksäkerhetskommittéer, motororganisa­tioner, Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund, företag m. fl. Yt­terligare medel erfordras för dessa insatser. — TUl denna post hänförs också den kursverksamhet som bedrivs dels för mopedister, dels för bilister och dels för andra trafikantkategorier, vilken verksamhet kom­mer att utbyggas. — Om de nya gemensamma nordiska trafikreglerna träder i kraft i Sverige under år 1973 måste en fullständig omarbetning ske av NTF:s utbUdningsmaterial, vUket medför behov av ytterligare me­del. Totalt erfordras för utbildningsverksamheten för allmänheten 2 351 000 kr.

2.    Fältverksamhet. Om trafiksäkerhetsarbetet skall bli meningsfyllt måste det nå ut tUl aUa de enskilda trafikanterna. För detta är det inte tillräckligt med enbart statlig eller central verksamhet. Det fordras också en effektiv fältorganisation och erfarenheten visar, att en sådan organisa­tion i hög grad mäste bygga på frivilliga insatser. Mot den bakgrunden och i strävan att bli en folkrörelse för det frivilliga trafiksäkerhetsar­betet har NTF byggt upp en regional trafiksäkerhetsorganisation i varje län, vilken i sin tur samverkar med de lokala trafiksäkerhetskommittéer, som finns i varje kommun. Länsförbunden har väsentliga uppgifter när det gäller att leda och samordna trafiksäkerhetsarbetet inom länen. Ut­över att de gör omfattande insatser när det gäller NTF:s aktiviteter har stora krav ställts på länsförbundens medverkan i de av statens trafik­säkerhetsverk anordnade kampanjerna. NTF har i mån av resurser läm­nat de olika organen ekonomiskt stöd och fortsatt sådant stöd är av grundläggande betydelse för verksamheten, varför bidragen till länsför­bunden bör höjas. Även för konferenser med representanter för länsför­bunden samt för arbetsgrupper med uppgifter att planera regional och lokal verksamhet behövs ytterligare medel. Sammanlagt erfordras för fältverksamheten 1 480 000 kr.

3.    Praktisk utbildningsverksamhet för handledare och instruktörer. NTF bedriver verksamhet med speciella fortbildningskurser för företrä­dare för det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet, försvaret, motororganisatio­nerna m. fl. Syftet med kurserna är att utbilda handledare för demonstra­tioner och körövningar när det gäller mörker- och landsvägskörning. Ett önskemål är att det inom varje länsförbund och varje lokal trafiksäker­hetskommitté skall finnas en företrädare för den praktiska körutbUdning-en. Detta är särskilt angeläget inför den fortbildningskampanj som tra­fiksäkerhetsverket nu planerar. Härigenom ställs ökade krav på NTF:s UtbUdningsverksamhet. Den i fortbildningsverksamheten ingående prak­tiska körutbildningen kräver även tUlgång till enkla övningsplatser runt om i landet, vilket medför behov av ytterligare medel. Sammanlagt erfordras för den praktiska utbildningsverksamheten 633 000 kr.

4.    Skolverksamhet. NTF medverkar i TRUSK, skolöverstyrelsens ar-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                    81

betsgrupp för trafikundervisningen i skolan, och genomför i samarbete med Sveriges Radio, skolöverstyrelsen, rikspolisstyrelsen och Cykel- och Mopedfrämjandet trafikkunskapstävlingar för eleverna i skolornas mel­lan- och högstadium. För tävlingarna producerar NTF tävllngshandling-ar och anvisningar för lärarna samt anordnar i samarbete med länsför­bund och länsskolnämnder läns- och riksfinaler. Med hänsyn till ökade kostnader för tryckning och distribution beräknar NTF ett ytterligare medelsbehov för denna verksamhet. Totalt erfordras för skolverksamhe­ten 1 578 000 kr.

5.    Hem- och förskoleverksamhet. NTF har åtagit sig att bl. a. svara för information, utbUdning och utformning av läromedel och metodik avseende barn under skolåldern. I anslutning till trafiksäkerhetsverkets uttalade önskan att NTF ytterligare skall öka sina insatser på området för förskoleåldrarna finner NTF det angeläget att söka tUlgodose önske­målet om utökad kurs- och studieverksamhet för förskolornas lärare och för ledare av s. k. barntrafikskolor. För produktion av läromedel och in­formationsmaterial beräknas ett ökat medelsbehov. För verksamheten er­fordras totalt 730 000 kr.

6.    Barnens Trafikklubb. År 1969 startade NTF Barnens Trafikklubb, vars syfte är att ge föräldrarna räd, anvisningar och material för en för förskolebarnen lämpligt utformad trafikundervisning. De 160 000 med­lemmarna har erhållits bland de barn, som är födda under åren 1966— 1969. NTF ämnar vid slutet av år 1972 inbjuda nästa åldersklass, dvs. de barn som är födda år 1970, att bli medlemmar. Vidare inbjuds de medlemmar som fyller fem är att fortsätta medlemskapet fram tUl sju-årsåldern. Medlemsantalet kommer därigenom ytterligare att öka och för budgetåret 1973/74 beräknas kostnaderna till 3 165 000 kr.

7.    PR-verksamhet. Bland dem som arbetar med trafiksäkerhetsfrågor ute på fältet finns ett stort behov av information om trafiksäkerhetsforsk­ningens senaste rön, om olika uppslag för trafiksäkerhetsarbete, om lagar och föreskrifter på trafikens område. Mot den bakgrunden avser NTF att utge ett periodiskt meddelande i enklare utförande, vUket medför ett ytterligare medelsbehov. För PR-verksamheten beräknar NTF samman­lagt 200 000 kr.

8.    Gemensamma administrativa kostnader, skatter m. m. Posten bör med hänsyn tUl vissa kostnadsstegringar ökas till 1,3 milj. kr.

9.    NTF:s yrkesförarråd. NTF har efter samråd med Svenska trans­portarbetareförbundet inrättat ett NTF:s yrkesförarråd. Enligt den ar­betsordning som antagits för yrkesförarrådet skall dess uppgift vara att med utnyttjande av yrkesförarnas erfarenhet av trafiken fånga upp och diskutera praktiska trafiksäkerhetsproblem syftande till konkreta förslag för höjande av trafiksäkerheten. Då det är av värde att yrkesförarnas er­farenhet av trafik kommer det regionala och lokala trafiksäkerhetsarbe­tet till godo har NTF och NTF:s yrkesförarråd rekommenderat länens

6    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bil. 8


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                    82

trafiksäkerhetsförbund att utse yrkesförarråd i varje län i samråd med Svenska transportarbetareförbundet. Förutom sammanträden med råden kommer konferenser och sammankomster för yrkesförarna att arrange­ras. Vidare kommer utvecklingen på trafikens område och inte minst på den del som berör yrkestrafiken att noga följas. Kostnaderna för NTF:s yrkesförarråd och för de regionala yrkesförarråden beräknas till 275 000 kr.

NTF beräknar de sammanlagda kostnaderna för verksamheten under budgetåret 1973/74 till 11712 000 kr. Genom födagsverksamhet och genom bidrag och avgifter beräknar NTF att få in ett belopp av 3 035 000 kr. Härefter skulle återstå ett medelsbchov av 8 677 000 kr.

Under förutsättning att NTF från Trafikförsäkringsföreningen kan på­räkna samma bidrag som för budgetåret 1972/73, dvs. 3,3 milj. kr., erfordras således ett statsbidrag med avrundat 5 380 000 kr. Detta inne­bär en ökning med 3 180 000 kr. jämfört med innevarande budgetår.

Departementschefen

Jag föreslår ett statligt stöd till NTF om 2 550 000 kr., innebärande en ökning med 350 000 kr. jämfört med innevarande budgetår. Därvid har jag bl. a. velat tUlgodose det särskilda medelsbehov, som följer med den planerade verksamheten i anslutning till NTF:s yrkesförarråd. Jag förutsätter att NTF:s verksamhet planeras och bedrivs i nära samverkan med statens trafiksäkerhetsverk.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främ­jande för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 2 550 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

C 6. Kostnader för nytt bilregister m. ni.

1971/72 Utgift              16 336 000                   Reservation                   78 091000

1972/73 Anslag        26 193 000 1973/74 Förslag       23 960 000

Bilregisternämnden, som inrättades den 1 januari 1971, har att plan­lägga och leda omläggningen till nytt bilregister och nytt körkortsregis­ter. I och med att de nya bU- och körkortsregistren tas i bruk är nämn­den central registreringsmyndighet med ansvar för rcgisterföringen. Därtill har driftansvaret för datamaskinanläggningen tills vidare ålagts nämnden. Eftersom nämndens verksamhet är av utpräglad projektkarak­tär görs i det följande inte någon direkt jämförelse med innevarande bud­getårs anslagstilldelning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


83


Beräkning 1973/74


Nämnden


Departements­chefen


 


Personal

Handläggande personal Övrig personal


42 47

89


42 47

89


 


Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseei sättningar

Lokalkostnader

Expenser

Datamaskinkostnader

UtbUdning och information

Kontrollmärken

Omlokaliseringskostnader

Konsultarvoden


5 179 000 20 000

100 000

1 605 000

1 645 000

11 680 000

700 000 1 500 000

726 000 1 000 000

24 155 000


5 179 000 20 000

100 000

1 605 000

1 645 000

11 680 000

505 000 1 500 000

726 000 1 000 000

23 960 000


Bilregisternämnden

Nämndens uppdrag att planlägga och leda övergången till nytt bil-och körkortsregistreringssystem samt att vara central registreringsmyn­dighet omfattar flera olika verksamhetsområden. I uppdraget ingår, för­utom ansvaret för bil- och körkortsregistreringen, att svara för system­utvecklings- och programmeringsarbete, överföring av de manuella re­gistren till det datamaskinella systemet, utbildning av länsstyrelsens per­sonal och omställning av länsstyrelsernas arbetsrutiner, information till allmänheten och till särskilt berörda grupper, tillverkning av registre­ringsskyltar, registerfunktioner vid framställning av körkort samt data­maskindrift.

Nämnden förfogar för sin verksamhet över ett kansli som med tanke på den framtida verksamheten organiserats under kanslichefen pä fyra huvudfunktioner, nämligen samordning, registrering, systemut­veckling och datamaskindrift. Till kansliet, som för närvarande består av ca 65 personer, har även knutits en särskild funktion för omlägg­ningsverksamheten. System- och programmeringsarbetet utförs till stor del av Statskonsult AB, som även svarar för den arbetsgrupp om ca 100 heltidsanställda personer som erfordras för den direkta register­omläggning, vilken inleddes i januari 1972. Dessutom har maskinleve­rantören ställt personal till projektets disposition.

Utbildningen av länsstyrelsernas personal har skett dels genom ett antal konferenser för ledande personal och dels vid personliga besök i flera omgångar pä varje länsstyrelse. — Ett antal samarbetsgrupper för samråds- och informationsverksamheten inför omläggningen har bil-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                       84

dats med representanter för berörda myndigheter och branschorganisatio­ner. Informationen tUl aUmänheten sker huvudsakligen genom att bro­schyrer sänds direkt tUl fordonsägare och körkortsinnehavare. DärtUl understöds omläggningen med bl. a. en annonskampanj, vartUI medel delvis erhåUits från nämnden för samhällsinformation. Informationeir har aktivt bidragit till den höga svarsprocenten på de svarskort som ingår i omläggningen.

Avtal har träffats med Svenska Utvecklingsaktiebolaget om tillverk­ning av nya registreringsskyltar och med AB ID-kort om nya körkort, vilka skall vara av samma typ som bankernas identitetskort. Produk­tionen av körkorten skall enligt avtalet starta den 2 januari 1973. — Nämndens datamaskinanläggning är färdiginstallerad i Skärholmen och används tUl en mindre del även av andra myndigheter.

Verksamheten under budgetåret 1972/73 präglas främst av bil- och körkortsregistrens omläggning, som skall slutföras under budgetåret samt av att verksamheten i enUghet med Kungl. Maj:ts beslut i juni 1970 skall omlokaliseras till Örebro. Huvuddelen av den tillfälligt an­ställda personalen och konsulterna kommer att avvecklas och verksam­heten byter successivt karaktär i och med att de särskUda problem som hänger samman med omläggningsarbetet försvinner. — Arbetet med omläggningen av bilregistret kommer att vara slutfört vad beträf­far själva registeröverföringen kring årsskiftet 1972/73. Omläggningen av körkortsregistren bedrivs i motsats till bilregisteromläggningen pa­rallellt på flera länsstyrelser.

Fr. o. m. oktober 1972 används nämndens datamaskin i kontinuerlig drift. .— Det centrala bilregistersystemet tar från ingången av januari 1973 hand om skatteuppbörden, vilket stäUer krav på anpassning av nu­varande rutiner även om största möjliga hänsyn redan innan tagits till vad som skall gäUa i framtiden.

Produktionen av de nya skyltarna har startats enligt uppgjorda tids­planer och de första skyltarna har under augusti 1972 distribuerats i Uppsala län. Utbytet pågår under hela budgetåret och beräknas vara slutfört i slutet av är 1973. — Utbytet till den nya typen av körkort skall inledas under våren 1973. Ännu återstår detaljutformning av ru­tiner. Detta arbete har inte kunnat slutföras innan den författningsmäs-siga regleringen och bestämmelserna kring utbytet fastställts. För till­verkningskontroll av de nya körkorten har skapats en särskild enhet i Strängnäs. Det direkta ansvaret för denna enhet ävUar statens trafiksä­kerhetsverk. Nämnden är emellertid engagerad i uppbyggnaden och igångsättningen eftersom det maskinella registersystemet i stor utsträck­ning skall användas i verksamheten.

Nämnden förbereder f. n. flyttningen till Örebro och bl. a. har nu byggnadsstyrelsen förhyrt lokaler. Flyttningen skall — i anledning av Kungl. Maj:ts beslut i september 1972 ■— ske under maj och juni 1973.


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                      85

Under en övergångstid måste en viss dubbelorganisation förekomma, vilket kommer att ställa hårda krav på personalen. Omkopplingen av telekommunikationsnätet kräver stora insatser frän televerkets sida ef­tersom driften mäste upprätthållas under hela flyttningstiden. Detalj­planeringen av flyttningen har ännu inte kunnat avslutas varför exakta uppgifter om flyttningen och omkostnaderna härför inte nu kan lämnas.

Omlokaliseringen till Örebro kommer också att starkt påverka verk­samheten under första delen av budgetåret 1973/74. — Utbytet av skyl­tarna skall vara avslutat i december 1973. Detta är en förutsättning för att införandet av kontrollmärkessystemet och den rallande skatteupp­börden skall kunna påbörjas den 1 januari 1974. — Utbytet av körkor­ten pågår under hela budgetåret 1973/74 och beräknas inte vara avslutat förrän under är 1976. En omfattande omläggning av skatteuppbörden sker vid ingången av år 1974 då — förutom övergången till rullande upp­börd — bl. a. den av statsmakterna beslutade kUometerbeskattningen skall genomföras. Arbetet med ratiner för detta, vilket till stor del åvilar nämnden, påverkas i hög grad av bilskatteutredningens slutbetänkande (SOU 1972: 42) Vägtrafikbeskattningen. Även om viss hänsyn redan kunnat tas till dessa rutiner kommer det nya systemet att medföra änd­ringar av och tillägg till bilregistersystemet.

Utöver anvisade medel för budgetåret 1971/72 inkl. reservationen från budgetåret 1970/71 har reservationsanslaget Kostnader för nytt bilregister m. m. nu tUlförts de registeromläggningsavgifter som under första halvåret 1972 influtit på riksstatens inkomsttitel Avgifter för registrering av motorfordon exkl. 18 milj. kr., som kvarstår pä nämnda titel för bestridande av statsverkets kostnader för bUregistreringen. — Även under budgetåret 1972/73 har anslaget tillförts registeromlägg­ningsavgifter och kommer att tUlföras tUläggsavgifter för reflekterande materiel. Dessa avgifter är avsedda att täcka kostnaderna för tillverk­ning och distribution av nya registreringsskyltar samt vissa andra om­läggningskostnader.

Nämnden har därjämte intäkter från försäljning av datamaskintid till andra statliga och privata kunder samt från försäljning av information ur bil- och körkortsregistret. Omfattningen av dessa intäkter är f. n. svår att ange då mycket bl. a. beror pä de regler för informationsuttag som kommer att gälla i framtiden.

Departementschefen

BUregisternämnden har, som närmare framgått av den föregående redogörelsen, under år 1972 genomfört omläggningen till nya ADB-baserade bU- och körkortsregister och dragit upp planerna för den fort­satta verksamheten. I och med att de nya registren tas i bruk är nämn­den central registreringsmyndighet med ansvar för rcgisterföringen. Från ingången av är 1973 sker fordonsskatteuppbörden med hjälp av det


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                      86

nya bilregistreringssystemet. Under vären 1973 inleds även utbytet av nuvarande körkort till nya differentierade körkort med utnyttjande av registeruppgifterna i det nya körkortsregistret.

Den författningsmässiga regleringen av bU- och körkortsregistreringen har skett i bUregisterkungörelsen (1972: 599) och i körkortskungörelsen (1972: 592). I kungörelsen (1972: 605) om införande av ny vägtrafik­lagstiftning finns bl. a. bestämmelser om körkortsutbytet.

BU- och körkortsregistreringen kommer att finansieras genom regis-tcrhållningsavgifter, vilka utgår med dels 16 kr. per år för fordon som är skattepliktiga enligt förordningen om automobilskatt eller traktor­skatteförordningen, dels 10 kr. för varje utfärdat körkort.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att   till   Kostnader  för   nytt   bilregister   m. m.   för   budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 23 960 000 kr.

C 7. Kostnader för framställning av körkort m. m.

1972/73 Anslagi       10 000 000 1973/74 Förslag       20 000 000

1 Enligt tilläggsstat I till riksstaten (prop. 1972: 130, TU 1972: 21, rskr 1972: 330).

Från anslaget bestrids kostnaderna för trafiksäkerhetsverkets kontroll av körkortstillverkningen m. m. samt de direkta ersättningar, som för varje körkort skall utgå till postverket och AB ID-kort för deras med­verkan i körkortsframställningen.

Körkortsavgifter ■— kortavgifter och registreringshållningsavgifter ■— som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under Uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 40 milj. kr. (1972/73 20 milj. kr.). Dessa av­gifter skall täcka kostnader vid trafiksäkerhetsverket, länsstyrelserna, polisen och bUregisternämndens körkortsregister samt ersättningar till postverket och AB ID-kort.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


87


 


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Verket


Departements­chefen


 


Personal

Handläggande personal Övrig personal

Anslag

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Expenser

Därav engångsutgifter Information

Ersättning tiU postverket Ersättning till AB ID-kort


 

2

 

 

9 11

 

-

 

-

238 000

+

265 000

+

265 000

1 000

+

1000

+

1 000

80 000

40 000

 

40 000

41000

+

74 000

+

74 000

(10 000)

(-

10 000)

(-

10 000)

240 000

+

260 000

+

260 000

4 200 000

+

4 240 000

+

4 240 000

5 200 000

+

5 200 000

+

5 200 000

10 000 000

+ 10 000 000

+ 10 000 000


Statens trafiksäkerhetsverk

Vid ingången av år 1973 inleds framställningen av de nya differen­tierade körkorten och i samband härmed tas även det centrala körkorts-registret i bruk.

Det åligger trafiksäkerhetsverket att kontrollera tillverkningen av de nya körkorten och att ansvara för distributionen av dessa till postkontor och verkets stationsorter. Verket beräknar utgifterna för kontrollen av körkortstillverkningen och för viss informationsverksamhet till 1 160 000 kr.

Departementschefen

Mot trafiksäkerhetsverkets beräkning har jag ingen erinran. Med hänvisning till i sammanställningen givna uppgifter beträffande medels­behov vid trafiksäkerhetsverket och för ersättningar till postverket och AB ID-kort hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kostnader för framstäUning av körkort m. rn. för budget­året 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                  88

D. SJÖFART Sjöfartsverket

Sjöfartsverket är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör sjöfarten i den män handläggningen ej ankommer på annan myndighet. Verksamheten skall bedrivas med inriktning huvudsakligen på handels­sjöfarten. I verkets uppgifter ingår bl. a. att ha tUlsyn över sjösäkerhe­ten, handha statlig lots- och farledsverksamhet och sjökarteverksamhe-ten, leda statens isbrytning, samordna arbetet för sjöräddning och prö­va ekonomiska frågor som har betydelse för sjöfartsnäringen samt frå­gor om sjöfartsavgifter.

Sjöfartsverket leds av en styrelse. Chef för sjöfartsverket är en ge­neraldirektör. Inom verkets centralförvaltning finns fem avdelningar. Dessa är driftavdelningen, sjökarteavdelningen, sjöfartsinspektionen, ekonomiavdelningen och administrativa avdelningen. Vidare finns en revisionssektion.

För den regionala verksamheten finns fem lotsdistrikt och sju sjöfarts­inspektionsdistrikt.

Den 1 juli 1972 fanns vid sjöfartsverket 1 462 anställda.

Sjöfartsverket är en av de myndigheter som deltar i pågående försöks­verksamhet med programbudgetering. För verksamheten gäller följande programindelning.

Farledsverksamhet

Fartygsverksamhet

Övrig verksamhet

Programmet Farledsverksamhet är uppdelat i tvä anslag; Farledsverk­samhet, exkl. isbrytning och Isbrytning. De övriga programmen motsva­ras av två anslag med samma namn som programmen.

Sjöfartsverket har i skrivelse den 21 augusti 1972 lagt fram förslag till anslag i programtermer för budgetåret 1973/74. I skrivelse den 2 ok­tober 1972 har verket avgett verksamhetsberättelse för budgetåret 1971/72. Slutiigen har televerket i skrivelse den 31 augusti 1972 hem­ställt om ersättning för vissa radiotjänster ät sjöfarten.

1. Allmän översikt över utvecklingen

1. Sjöfartens utveckling

Världshandelsflottan mätt i bruttodräktighet uppgick vid halvårsskiftet 1971 tUl ca 247 milj. ton och hade frän föregående halv­årsskifte ökat med ca 20 milj. ton. Vid mitten av år 1972 hade volymen


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                      g9

ökat med ytterligare ca 21 milj. ton tUl ca 268 milj. ton. Under budget­året 1971/72 tiUfördes världshandelsflottan nybyggda fartyg med en sammanlagd brattodräktighet av 25,3 milj. ton, huvudsakligen stort tank- eller bulktonnage och stora, snabba containerfartyg.

Den svenska handelsflottan (enheter om minst 100 ton brutto) minskade under femårsperioden 1967—1971 från 872 tUl 724 fartyg. Samtidigt steg den sammanlagda bruttodräktigheten frän 4,5 till 5 milj. ton. Under år 1971 minskade antalet fartyg med 39 medan tonnaget gick upp med 320 000 ton. Första halvåret 1972 gav en ytter­ligare minskning av antalet enheter om 14 medan tonnaget gick upp med 410 000 ton tUl sammanlagt ca 5,4 milj. ton.

Kända beställningar av svenska redare tyder på att den frän år 1971 starka ökningen av bruttotonnaget kommer att fortsätta trots en fort­satt snabb utmönstring av äldre fartyg. Det är rimligt att räkna med att handelsflottan år 1975 kommit upp i drygt 7 milj. ton brutto med en starkt ökad andel av mycket stora fartyg men också av kapitalintensiva specialfartyg. Antalet enheter fortsätter att minska och torde år 1975 vara färre än 600.

De svenska rederiernas bruttointäkt i utrikes fart utgjorde 4 772 milj. kr. år 1971. Kostnadema i utlandet var 2 717 milj. kr. Den inseglade nettointäkten år 1971 blev således 2 055 milj. kr. Motsvarande belopp år 1970 var 1 893 milj. kr. och år 1969 1 597 mUj. kr.

Anspråken på sjöfartsverkets tjänster bestäms i huvudsak av utveck­lingen enligt följande.

1.         Det sjötransporterade godsets vikt och volym, varvid uppdelning bör ske mellan å ena sidan från transportsynpunkt farligt gods (mine­raloljor, vissa kemikalier m. m.) och övrigt gods.

2.         Fartygens lastförmåga och djupgående med uppdelning efter last enligt punkt 1.

3.         Fartygens utrustning med nautiska hjälpmedel, lämplighet för gäng i is etc.

4.         Den geografiska fördelningen av trafiken, regionalt och lokalt.

5.         Antalet hamnanlöp per resa.

6.         Andelen fartygsanlöp i tät reguljär trafik.

7.         Målsättningen för vintersjöfarten.

8.         Den svenska handelsflottans sammansättning med avseende pä åldersfördelning och typ av fartyg samt fartygens bemanning, verksam­het och fartområden.

I femårsperspektivet sker bedömningen av utvecklingen i vad avser punkterna 2—6 i huvudsak som en framskrivning av nuvarande ten­denser. Något radikalt nytt som bryter dessa lär knappast inträffa fram tUl minen av 1970-talet.

Sjöfarten är en internationell näring. Svenska fartyg och av svenska rederier disponerade fartyg svarar enbart för en mindre del av trafiken


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                    90

pä svenska hamnar. Olika länders betingelser för sjötransporter i form av kostnadsnivå, kapitaltillgång och teknisk standard är i hög grad skilj­aktiga, vilket påverkar beskaffenheten hos de fartyg som sätts in i tra­fiken pä Sverige. Detsamma gäller kapacitet och utrustning i de utländs­ka hamnar som tar emot svensk export och där importvarorna lastas ut.

I fråga om utvecklingen av det sjötransporterade godset kan följande framhållas.

Under perioden 1965—1970 har den med lastfartyg i utrikes fart transporterade godsmängden ökat från 52,7 till 72,4 milj. ton, dvs. med 19,7 milj.,ton eller 37 %. Äv ökningen svarade importen av råolja och oljeprodukter för 13,5 milj. ton. 1971 ärs konjunkturnedgång inne­bar ett omslag. In- och utförseln sjönk med 5,1 milj. ton eller med 7 % jämfört med är 1970. Importen av mineraloljeprodukter minskade med 2,4 milj. ton och exporten av järnmalm gick ned med 2,1 milj. ton. Prognosen för år 1975 förutsätter en uppgång av utrikesgodset med 18,8 milj. ton. Uppgången fördelar sig med 10 milj. ton på oljor och 8,8 milj. ton på övrigt gods.

Färjegodset ökade under perioden 1965—1970 från 4,4 till 9,5 milj. lon eller med 114 % att jämföra med 10—15 % för lastfartygens parti-och styckegods. Medan lastfartygens parti- och styckegods sjönk med ca 500 000 ton mellan åren 1970 och 1971 fortsatte färjegodset att öka om än i långsammare takt än närmast föregående år. Lastbilsgodset ökade till 4,5 milj. ton medan järnvägsgodset sjönk till 4,2 milj. ton. Sjöfartsverket räknar med att färjegodset år 1975 skall ha kommit upp till ca 14 milj. ton. Den starka utbyggnaden av tågfärjekapaciteten bör på nytt öka järnvägens andel.

De inrikes godstransporterna uppgick till 14,2 milj. ton år 1970 jäm­fört med 10 milj. ton är 1965. Till skillnad från utrikesgodset höll sig kvantiteten år 1971 kvar på 1970 års nivå. Är 1975 beräknas de inrikes sjötransporterna av mineraloljeprodukter utgöra 12,5 milj. ton. Övrigt gods torde komma upp till 7,5 milj. ton, vilket ger en totalkvantitet år 1975 om 20 milj. ton.

Utvecklingen av fartygens lastförmåga och djupgående är som tidigare nämnts av betydelse för efterfrågan pä sjöfartsverkets tjänster.

Från år 1969 till är 1970 ökade medellasten hos de fartyg som anlöpte svenska hamnar (in + ut) frän 2 220 till 2 470 ton, dvs. med 250 ton. Är 1971 minskade den till 2 250 ton. I första hand berodde nedgången på de minskade transporterna av oljor och malm. Den milda vintern medförde att små fartyg kunde sättas in på svenska hamnar under en väsentligt längre tid än under år 1970. Långsiktstrenden går emellertid mot en markerad ökning av fartygens medeilast. BI. a. olika transport-lösningar för utförseln av skogsprodukter från väner- och bottenviks­hamnar medverkar till en sådan utveckling. Sjöfartsverkets reviderade


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                    91

prognos för år 1975 räknar med en medellast om 3 600 ton. I förhållan­de till tidigare prognos förutsätts emeUertid antalet resor med fartyg om högst ca 4 000 ton dödvikt öka med 3 300 till drygt 20 000 år 1975. Antalet resor med större fartyg förutsätts vara 3 900. Av råoljeimporten, totalt 18,5 milj. ton, förutsätts är 1975 14 milj. ton transporterade med tankfartyg om minst 200 000 ton dödvikt.

För den inrikes trafiken redovisar sjöfartsstatistiken inte nägra upp­gifter om de insatta fartygens storleksfördelning. Viss statistik är dock tillgänglig för skeppningarna av mineraloljeprodukter. Utlastningen år 1971 var 8,4 milj. ton, varav 2,7 milj. ton avsåg hamnar i Vänern och Mälaren. Av transporterna från Göteborg om 5,3 milj. ton gick 2,7 milj. ton med huvudsakligen utländska fartyg om 15 000—25 000 ton dödvikt till kusthamnar. I övrigt ombesörjdes transporterna av fartyg om högs 5 000 ton dödvikt.

Av den beräknade kvantiteten oljeprodukter år 1975, totalt 12,5 milj. ton, torde — enligt sjöfartsverkets reviderade bedömning •—• högst 5 milj. ton skeppas med fartyg om 8 000 ton dödvikt eller mindre. Bl. a. utbyggnaden av Södertälje kanal och Trollhätte kanal beräknas medfö­ra en ökning av tankfartygslasterna. Ett betydande antal tankfartyg med en lastförmåga om ca 7 500 ton är beställda av svensk redare. Med far­tyg mellan 15 000 och 30 000 ton skulle transporteras 7,5 milj. ton. Vid en medellast av 20 000 ton innebär detta knappt 400 resor.

I fråga om fartygens utrustning m. m. torde allmänt gälla, att ju större och nyare ett fartyg är desto bättre är dess nautiska utrustning och förutsättningar för sjöfart under svåra väderleksförhål­landen. Sjöfartsverket räknar med en starkt positiv utveckling under de närmaste åren. ÄtskiUiga mindre och delvis gamla fartyg kommer dock att fortsätta trafiken på svenska hamnar.

Specialiseringen efter inte enbart last utan ocksä efter träd ökar till­gången pä isförstärkta och därmed för vintersjöfart väl lämpade fartyg. De senaste åren har det ökade antalet sådana fartyg möjliggjort betydan­de sjötransporter vintertid över såväl bottenhavs- som bottenviksham­narna. Svenska rederiers nybyggnadsprogram liksom uttalanden från större avlastare tyder pä en starkt ökad tillgång till isförstärkta fartyg de närmaste åren.

I det föregående har i huvudsak behandlats sjötrafiken på Sverige sedd som en enhet. Det material som finns för en framtidsbedömning av den regionala fördelningen är relativt knapphändigt. En uppdelning för åren 1965 och 1970 och ett försök till prognos för är 1975 mellan å ena sidan Östersjön (Haparanda—Trelleborgs tulldistrikt) och ä andra sidan västkusten vad avser lastfartygsgodset visar följande allmänna tendens.

I första hand det nya mönstret för oljeförsörjningen har fört med sig att västkustens andel av totaltrafiken de senaste åren ökat betydligt.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                      92

Trots den fortsatta utbyggnaden av västkustens oljeraffinaderier räknar sjöfartsverket med en successivt minskad takt i denna utveckling under 1970-talet. Utbyggnaden av den tunga industrin i Norrbottens kustland förskjuter transporterna längs ostkusten norrut.

I fräga om utvecklingen av antalet hamnanlöp per   resa  kan följande framhållas.

Antalet inklarerade lastfartyg i direkt utrikes fart utgjorde ca 30 400 år 1971 mot ca 29 800 år 1970. På en och samma resa faller emellertid ofta flera hamnanlöp. Fartyget kan lossa i en hamn och därefter anlöpa annan hamn för lastning. Lossning och/eller lastning kan också ske i två eller flera hamnar. Den konventionella linjefarten är sålunda baserad på ett flertal hamnanlöp per resa. Ett tankfartyg kan t. ex. lossa i tre hamnar.

Ändringarna i transportmönstret innebär emellertid fortlöpande en minskning av antalet hamnanlöp per resa. Ätt med befintligt statistiskt underlag kvantifiera denna minskning är dock inte möjligt.

Vad beträffar utvecklingen av trafiken med far­tyg i tät reguljär trafik medför övergången till fartyg speciaUserade för last, hanteringsteknik och träd en ökning av fartyg i sådan trafik pä samma hamn och därmed normalt en minskning av benägenheten att aiUita lots. Färjetrafiken med kombinerade enheter samt — i stigande omfattning — med rena lastfartyg är ett exempel pä detta. Detsamma gäller för fartyg byggda för lift-on/lift-off i den kortväga utrikestrafiken vare sig dessa är avsedda för containers eller skogsprodukter i enhetslaster.

2.  Utvecklingen inom sjöfartsverket

Under budgetåret 197 1/7 2 var programbudgetarbetet främst inriktat på att förbättra verkets planeringsunderlag och rutiner för budgetuppföljning och redovisning. Arbetet med att åstadkomma rele­vanta prestations- och effektivitetsmätt för verksamheten fortgick.

Organisationskommittén för sjöfartsverkets omlokalisering påbörjade sitt arbete under budgetåret 1971/72.

Beträffande den verksamhet som avser programmet Farleds­verksamhet kan följande framhållas.

Den 29 m höga fyren Norströmsgrund togs i drift i juli 1971 och er­satte motsvarande fyrskepp. Fyrkassunen för Falsterborev, som skall ersätta det sista fyrskeppet, sjösattes och blev klar för utsättning pä sin position under budgetåret.

Vidare utfördes kassunarbeten under vintem för fyrarna Dynabrott och Brandskärsflak avsedda för inloppet till Brofjorden.

Äv mindre fyrar som ersättning för bojar blev Gunvorsgrund utsatt på sin position utanför Umeå i juli 1971. Arbetena blev i sin helhet färdiga under hösten   1971.  Vidare blev fyrkassunema Vänta Litets


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                       93

Grund och Landsorts Bredgrund sjösatta i juli 1971 och under budget­året 1971/72 klargjorda för utsättning. Två fyrkassuner, avsedda för Svängen i Sandhamnsleden och Vallinsgrund utanför Husum, byggdes under vintem i Tore hamn och sjösattes i maj 1972.

Helautomatisering och avbemanning genomfördes av Brämö fyr. Modernisering och helautomatisering avslutades under verksamhetsåret vid Simpnäsklubb. Halvautomatisering av fyren Sandhammaren förde med sig vissa personalminskningar. Helautomatiseringen av Utklippans fyr genomfördes under budgetåret.

Tre nya fyrar och en fyrljusenslinje med mycket hög ljusstyrka inrät­tades under budgetåret. Fem fyrar elektrifierades och tretton fyrar re­noverades och fick ny apparatur. Radarrespondrar av aktiv typ instal­lerades och togs i drift på sju platser.

Fyrkontrollen och den centrala uppföljningen av fel byggdes ut yt­terligare och omfattar nu samtliga sjöfartsverkets fasta fyrljusanlägg-ningar, radiofyrar och mistsignalanläggningar. Ca 40 fyrar på väst­kusten och 20 på ostkusten genomgick under budgetåret omfattande reparationer. Med hjälp av AMS-medel utfördes reparationsarbeten vid ett flertal fyrplatser.

I anslutning till den pågående fyrautomatiseringen kunde fyrpersona­len under budgetåret minskas med 20 personer till 91. Häremot får ställas en ökning av antalet fyrtekniker med fem.

Under verksamhetsåret hade sjöfartsverket tillgång till fem lots-distriktsfartyg och två gasningsjakter.

De enheter som deltar i sjöräddningsverksamheten gjorde under kalenderåret 1971 sammanlagt 1 136 undsättningar, varav sjöfartsverket deltog i 215. Under en tvåmänadersperiod kring årsskiftet totalförliste sju fartyg i tUl Sverige angränsande vattenområden. Sjöolyckor under perioden krävde 19 människors liv. Det system för uppföljning av sjö­räddningsinsatserna som togs i bruk under år 1970 gör det möjligt att systematisera orsakerna till olyckorna och därigenom förbättra sjörädd­ningsorganisationen.

Utsjömätningsarbetet koncentrerades under budgetåret till två avsnitt av tungtrafikkorridoren nämligen söder om Öland och i nordligaste Ålands hav. En mycket gles rekognoceringslodning påbörjades under budgetåret i ett stort område utanför tungtrafikkorridoren syd och ost om Gotiand. Vidare genomfördes mindre arbeten i Bornholmsgattet och söder om Sandhammaren. Kustsjömätning av större omfattning skedde i Bråviken för Marvikens kraftverks behov och i inseglingsom-rådet till Stenungsund/Uddevalla. Utöver dessa ytmässigt mer betydan­de arbeten ombesörjdes ett flertal mindre mätningsuppdrag.

Under verksamhetsåret återupprättades Varbergs lotsuppassnings-ställe. Det totala antalet lotsar inkl. lotsplatschefer minskade dock med nio tiU 411. Båtpersonalen ökade med åtta till 280.


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                   94

Den 1 januari 1971 infördes ett system med i princip allmän lotsfri-het. Kungl. Maj:t har den 16 september 1971 meddelat föreskrifter om vissa undantag frän lotsfriheten.

Antalet utförda lotsningar budgetåret 1971/1972 minskade med 4 550 till 46 250 jämfört med föregående budgetår. Till väsentlig del berodde det minskade antalet lotsningar på en mindre benägenhet att utnyttja lots som följd av bortfallet av den tidigare lotsavgiftsplikten. Hänsyn fär emellertid också tas till trafikkoncentrationen tUl ett mindre antal hamnar. Övergången till systemtransporter med täta anlöp av en och samma hamn innebär likaledes ett minskat behov av att anlita lots.

Under vintern 1971—1972 var samtliga fem statsisbrytare insatta i isbrytning, dvs. Njord, Tor, Oden, Ymer och Thule. Något behov av att förhyra ytterligare kapacitet uppstod ej. För andra året i följd visade det sig möjligt att utan avbrott uppehålla sjöfarten på botten­vikshamnarna Piteå och Luleå. Sjöfarten på Skelleftehamn pågick för första gången utan avbrott. På grund av fördjupningsarbeten var Vänern stängd för sjöfart under tre månader under vintern.

Vintern var liksom vintern 1970—1971 från isbrytningssynpunkt mildare än normalt.

Det totala antalet arbetsdagar för statsisbrytarna uppgick under budgetåret 1971/72 till 584 mot 558 budgetåret 1970/71 och 612 i me­deltal för femårsperioden 1965/66—1969/70.

Statsisbrytarna utförde sammanlagt 1 547 assistanser mot 1 490 före­gående budgetår och 2 179 i medeltal för femårsperioden.

I vad avser programmet Fartygs verksamhet har program­budgetarbetet lett till att ett rapportsystem för besiktningar och inspek­tioner utarbetats för sjöfartsinspektionen. Systemet skall förutom att det ger underlag för debitering av inspektionens tjänster ge löpande planeringsunderlag och prestationsstatistik för verksamheten.

Det omfattande arbetet för att inhämta eftersläpningen i utgivningen av följdförfattningar till 1965 års lagstiftning om säkerheten på fartyg blev i allt väsentligt avslutat under budgetåret 1971/72. En stor del av författningsarbetet under budgetåret ägnades åt den nya lagstiftningen om åtgärder mot vattenförorening från fartyg.

Verket gav ut föreskrifter i form av kungörelser om elektrisk anlägg­ning och utrustning på fartyg, om transport till sjöss av flytande kemi­kalier i bulk, om tillämpning av sjöarbetstidslagen, om frivilligt typ­godkännande av fritidsbåtar och om åtgärder mot vattenförorening från fartyg. Vidare meddelades föreskrifter om transport till sjöss av farligt gods, om provning av förpackningar för farligt gods, om farligt gods i hamn m. m., om förande av skeppsdagbok, om tillämpning av Kungl. Maj:ts mönstringsförordning, om sjöarbetstidsjournal m. m. För­slag till bestämmelser och rekommendationer om skydd mot buller på fartyg utarbetades och underställdes Kungl. Maj:t.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                    95

I det internationella arbetet pä sjöfartsområdet deltog sjöfartsinspek­tionen i den Mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen (IMCO), Köpenhamnskonventionen och Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA). Tyngdpunkten i arbetet låg på IMCO. Sverige är medlem av lMCO:s sjöfarssäkerhetskommitté (MSC). Medlemskapet innebär ett avsevärt ökat engagemang i IMCO:s arbete. Under budgetåret deltog sjöfartsinspektionen i ca 35 sammanträden i London med olika IMCO-organ. Framförallt förberedelsearbetet inför 1972 års internationella konferens om sjövägsreglerna och 1973 års internationella konferens om havens förorenande har påverkat arbetet inom sjöfartsinspektionen.

Inspektionens personal genomförde under budgetåret ca 2 600 be­siktningar och inspektioner i svenska fartyg och utfärdade ca 1 300 säkerhetscertifikat av olika slag.

Ca 2 200 yrkesskadefall i svenska fartyg och ca 350 sjöolyckor som inträffat under år 1971 behandlades inom inspektionens säkerhetssek­tion. Av sjöolyckorna gällde ca 270 svenska fartyg, huvudsakligen han­dels- och fiskefartyg.

I verksamhetsplanen för budgetåren 1972/73 — 19 7 7/78 redogör sjöfartsverket för verksamhetens inriktning under innevarande budgetår och den närmast femårsperioden.

Sjöfartsverket bedriver sin verksamhet i huvudsak under två program, Farledsverksamhet och Fartygsverksamhet. Driftmedlen för programmet Farledsverksamhet erhåller verket över två förslagsanslag, det avgifts-och bidragsfinansierade anslaget Farledsverksamhet, exkl. isbrytning och det med allmänna budgetmedel finansierade anslaget Isbrytning. Mot programmet Fartygsverksamhet svarar ett i huvudsak avgiftsfinansierat förslagsanslag med samma benämning.

För de båda programmen Farleds- och Fartygsverksamhet med undan­tag av isbrytningsverksamheten gäller enligt statsmakternas beslut att avvägningen mellan intäkter och kostnader skall för ett vart av pro­grammen styra verksamhetens totala volym. Intäkterna består huvud­sakligen av avgifter frän handelssjöfarten. Därtill kommer bl. a. bidrag från fjärde och nionde huvudtitlarna.

Sjöfartsverkets mål och planer för de olika delpro­grammen är följande.

Det överordnade målet för den samlade verksamheten är fartygens säkerhet till skydd för människor och miljö. Detta gäller för svenska far­tyg oberoende av fart och för utländska fartyg till den del de utnyttjar svenska farvatten i trafik på Sverige eller på resa mellan utländska ham­nar.

Jämsides med det överordnade säkerhetsmålet har sjöfartsverket att skapa gynnsamma betingelser för en effektiv sjöfart i syfte att förbUliga sjötransporterna. Verket har att göra en direkt avvägning mellan ä ena sidan kostnader för sjöfarten i form av avgifter och å andra sidan lägre


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                      96

transportkostnader och höjd transportstandard. I målsättningen ingår därtill att bidra tiU en bättre regional balans mellan olika landsdelar.

Den moderna sjöfarten förutsätter ett allt längre gående samspel mel­lan fartyg, farled och hamn. Lägre frakter innebär ofta samtidigt en för­skjutning av kostnadema mot farleds- och hamnväsendet. Utvecklingen av fartygen mot större och mera maskinstarka enheter med bättre navi-gatorisk utrustning skapar totalt sett en säkrare sjöfart. Effektiva fartyg ställer emellertid krav på effektivt utnyttjande. Bara om farleds- och hamnsidan möjliggör detta blir det lönsamt att sätta in fartygen på svenska hamnar. Mellan det överordnade säkerhetsmålet och effektivi­tetsmålet föreligger alltså ett samband. Som ett verksamt medel att uppe­hålla sjösäkerheten ser sjöfartsverket att främja en effektiv sjöfart.

Även om farleds- och fartygsverksamheten hänför sig till skilda pro­gram går en sträng avgränsning mellan programmen emellertid inte att upprätthålla. Sjöfartsinspektionen har olika normerande och kontrol­lerande uppgifter inom farleds- och hamnväsendet. Trafikreglerande be­stämmelser utgör ett verktyg för främst miljöskyddet. Utbyggnaden av 5 § i 1962 års sjötrafikförordning ger sjöfartsverket möjlighet att ut­färda sådana bestämmelser.

De medel sjöfartsverket har för att fullgöra sina uppgifter inom far­ledsväsendet är.

1.            Sjökartläggning och utgivande av sjökort och nautiska publika­tioner

2.            Farledsutmärkning

3.            Positionsbestämningsmedel

4.            Lotsningsverksamhet

5.            Farledsfördjupningar

6.            Isbrytning

7.            Medverkan vid hamnplanering

8.            Trafikföreskrifter

9.    Inspektion och kontroll
10.   Sjöräddning

De olika medlen är till viss del utbytbara mot varandra. En förskjut­ning av verksamheten sker mot sådana medel som kan hålla nere kravet pä mera resurskrävande aktiviteter. Ökade krav på säkerhet och service beräknas kunna bli tUlgodosedda utan personalökning.

Sjöfartsverkets bedömning är grundad på att farledsservice, inkl. lots-ning, liksom nu skall upprätthällas längs Sveriges hela kust och i Mälar-ren.

Utvecklingen av sjötransporterna ställer ökade krav på sjöfartsverkets anordningar och service i övrigt. Den med lastfartyg i utrikes och inri­kes fart skeppade godsmängden kommer enligt sjöfartsverket i mitten av 1970-talet att ligga vid ca 105 milj. ton (år 1970 88 mUj. ton) och fort­sätta att växa med i genomsnitt tvä ä tre milj. ton per år under resten


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  97

av årtiondet. De stora fartygen får en ökad del av trafikvolymen. I förs­ta hand beror detta på tUlväxten av oljeskeppningama. Även för andra typer av massgods ökar dock laststorlekarna och därigenom kraven på farledsdjup påtagligt.

Fartygen i regelbunden trafik — anpassade tUl hantering av enhets­last — erhåller en allt större del av partigodset samtidigt som också dessa fartyg ökar i storlek. Det efter dagens mått mindre och från säkerhets­synpunkt ofta vansldiga tonnaget minskar, dock inte i den takt att de farleder m. m. som är specieUt avsedda för detta tonnage kan utgå under planperioden.

Farledsservicen avses omfatta samtliga hamnar av betydelse för han­delssjöfarten. Indragning av den statliga servicen vUl sjöfartsverket inte se som ett verktyg i hamnpolitiken. Denna skall drivas med andra me­del. De uppgifter sjöfartsverket fått inom hamnplaneringen förutsätter ett aktivt deltagande från verkets sida i syfte att främja en samhällseko­nomiskt lämplig utformning av hamnväsendet.

Övervägande skäl talar för att omstruktureringen av hamnväsendet får ett långsamt förlopp och under de närmaste åren inte för med sig någon väsentlig begränsning av farledsbehovet. I något fall bör dock ändringar i transportbUden med hamnkoncentration som följd tillåta ytterUgare sammanläggningar av lotsplatser med indragning av lotsuppassningar.

Investeringar skall liksom hittUls inriktas på de trafikstarka farvattnen och lederna. Det utökade investeringsprogram som sjöfartsverket lägger fram har en väsentlig regionalpolitisk syftning med bakgrund i de över­väganden som redovisats i bl.a. betänkandet "Hushållning med mark och vatten" (SOU 1971:75). Mälet är att minska klyftan i förutsätt­ningarna föl sjöfart mellan västkusten och ostkusten med tyngdpunkt på norrlandskusten för att därigenom bidra till en bättre regional balans. De investeringar som planeras fram till budgetåret 1977/78 utgör enbart en etapp för att nå detta mål. Investeringarna omfattar främst ytterligare två isbrytare, varav en av G-typ, utbyte av flytande mot fast farledsut­märkning samt ett kapacitetsstarkt sjömätningsfartyg främst för att er­sätta de fartyg som måste utmönstras.

Delmålen är att nå fram till oavbruten sjöfart året om och att möj­liggöra insats av betydligt större fartyg för massgodslaster. Målsättning­en för isbrytarverksamheten är för den period som täcks av verksamhets­planen att under milda och normala vintrar uppehålla oavbruten sjöfart på Luleå och hamnarna söder därom. Vissa ostkusthamnar bör ges möj­lighet att ta emot fartyg med det djupgående, ca 15 m, som går att åstad­komma med begränsade åtgärder i Östersjöns södra del. Den maximala laststorleken skulle därvid öka med 50 % och komma upp till åtmin­stone 100 000 ton.

I rationaliseringsinvesteringarna ingår slutförande av fyrautomatise-

7    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bil. 8


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                      98

ringen, effektiviserad drift av säkerhetsanstalterna samt en viss över­gång tUl enmansbetj aning av sjömätningsbåtama.

Sjömätningsprogrammet innebär en ökad insats i norrlandsfarvattnen, dels i tungtrafikkorridorerna och dels — för att säkra vintersjöfarten -— i havsbandet. Vidare fortsätter de mätningar i Vänern och Mälaren som är att se som följdåtgärder tUl pågående fördjupningsarbeten. Utgiv­ningen av sjökort intensifieras. Nya typer av sjökort utarbetas över bl, a. för tungtrafiken besvärliga leder.

Sjöfartsverket har även berört lotsningsorganisationen. Antalet lots­ningar lär genom förändringar i fartygssammansättningen fortsätta att minska, dock i väsentligt långsammare takt än de senaste två åren. En viss utökning av lotsplikten bör ske. Verket räknar med en minskning med i genomsnitt högst 500 lotsningar per år.

Liksom tidigare måste huvuddelen av verkets resurser avdelas för att bibehålla och successivt förbättra befintliga anordningar och service i Övrigt. Allt större investeringsmedel binds till ersättningsanskaffningar som följd av en mera kapitalintensiv verksamhet. Underhållet har i många fall fått eftersättas som följd av medelsbrist. En återhämtning måste ske för att säkra anordningarnas funktionsduglighet och undvika kapitalförstöring.

I prop. 1972: 1 (bU. 8 s. 127—135) redovisades sjöfartsverkets verk­samhetsplan för budgetåren 1971/72—1976/77. I det följande redogörs i huvudsak för de ändringar som verksamhetsplanen för 1972/73— 1977/78 innebär.

För de olika delprogrammen under programmet Farledsverk­samhet  anför sjöfartsverket i huvudsak följande.

Under är 1972 ersattes det sista fyrskeppet med en bottenfast fyr. Vid utgången av budgetåret 1975/76 kommer programmet för automati­sering av fyrar att vara i stort sett genomfört och kvarvarande fyrperso­nal bestå av enbart ett trettiotal man.

Fyrsystemet kräver fortlöpande ersättningsinvesteringar liksom suc­cessiv modernisering. Underhållsnivån är ännu inte godtagbar.

Enligt sjöfartsverket tiUåter varken säkerhetsskäl eller transporteko­nomiska överväganden ännu indragning av utmärkningen av de land­nära genomfartslederna eller de altemativa in- och tillfartsledema i skär­gårdsområdena. Antalet prickar och andra sjömärken som kunnat slo­pas såsom inte längre behövliga för sjöfarten är litet. Att nå en stark minskning av prickarna genom att i huvudfarlederna ersätta dessa med fasta anordningar ter sig frän ekonomisk synpunkt inte möjligt. I fråga om bojarna ter sig läget annorlunda. Ett program att inom vissa kustav­snitt ersätta dessa med småfyrar pågår redan. Målet är att bojarna helt skall försvinna från norrlandsfar\'attnen.

Behovet av distriktsfartyg och gasningsjakter skall ses i samband med farledsutmärkningen och den tekniska utvecklingen av denna. Ut-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                      99

bytet av bojar mot fyrar liksom nya former för energitillförsel för fyrar bör på sikt innebära att verket kan undvika ersättningsanskaffning av ett tjänstefartyg. I detta sammanhang tar sjöfartsverket också upp ar-betsfartygen för anläggning och underhåll av fyrar. Befintliga fartyg är uttjänta. Förläggningsstandarden är oacceptabel. Den behövliga ny­anskaffningen bör omfatta ett större och två mindre fartyg. De skall kunna användas också för bl. a. gasning av fyrar.

Den i prop. 1971: 1 behandlade PM rörande den närmare målsätt­ningen för sjökartläggningen för handelssjöfarten samt behovet av sä­dan sjökartläggning m. m. underströk angelägenheten för den närmaste tioårsperioden av en viss koncentration av mätningarna till de s. k. tung­trafikkorridorerna. Planen representerade sålunda en prioritering grun­dad på den aktuella utvecklingen inom handelssjöfarten.

Utvecklingen har enligt sjöfartsverket redan visat att 1970 års mål­sättning var för snäv. Även bortsett frän de stora mätningsbehov havs-resursutredningen angett är ett uppehåUande av 1970/71 års resurser inte tillräckligt för en från folkhushållets synpunkt godtagbar sjökart­läggning. Målet för denna kan enligt verket inte sättas lägre än till en fullständig kartläggning av det svenska sjöterritoriet samt de inlands­vatten som berörs av sjöfart. Till sjöfarten bör då också hänföras den allt intensivare trafiken med fritidsbåtar.

Sjöfartsverket ifrågasätter inte den tidigare handlingslinjen med en kraftinsats på tungtrafikkorridorerna. Verket kommer dock inte att under planperioden kunna bortse från andra angelägna sjömätnings-behov. En rullande treårsplan håller på att upprättas som underlag för en rationell mätningsverksamhet.

Besluten att fördjupa väner- och mälarhamnarnas tillfartsleder ska­par behov av sjömätning som inte gick att förutse år 1970. Detsamma gäller den utökade vintersjöfarten som starkt skärper kraven på kust-sjömätningen. Även miljö- och lokaliseringsskäl talar för en utökad sjökartläggningskapacitet med tyngdpunkt på mätningar i kustbandet och farvattnen innanför detta. Det räcker att som exempel hänvisa till lokaliseringen av nya olje- och atomkraftverk.

Intressenter i sjökartläggningen är inte enbart handelssjöfarten och försvaret utan också näringsliv och administration i övrigt liksom forsk­ning. Genom de ökade engagemangen i fritidssjöfart och miljövård kan även allmänheten direkt hänföras till intressenterna. Ett brett behov föreligger av tillförlitliga och för skilda avnämare ändamålsenliga sjö­kort i olika skalor. Kvalificerade avnämare behöver även tillgång till detaljerade mätningskartor.

Till att 1970/71 års resurser nu kan betraktas som otillräckliga vid en rimlig målsättning för sjökartläggnlngen kommer, att dessa resurser snabbt urholkas. Fram till är 1975 mäste ytterligare två fartyg ut­mönstras. Sjömätningsflottan består då av den också snart överåriga


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     loo

Gustaf af Klint samt Johan Månsson och det lilla snabba ledarfartyget Anders Bure. 1970/71 års fartygskapacitet blir härigenom snart redu-rad med ca 40 %. Härtill kommer den minskning av resurserna med ca 15 % som följer av den förkortade arbetstiden.

1970/71 års resurser medgav produktion av ungefär 150 000 sjömät-ningspoäng, utgörande ett medeltal för en följd av år med olika väder­leksbetingelser. Sjöfartsverkets ambition är att från 1976 års sjömät-ningssäsong komma upp i en kapacitet som svarar mot ca 220 000 poäng och att därefter för den tid verksamhetsplanen täcker öka kapa­citeten med genomsnittligt 10 % per är. En första förutsättning härför är att från är 1976 ha tUlgång till ett effektivt större kustsjömätningsfar­tyg som ersättning för utmönstrade mindre enheter.

Den tekniskt allt mer kvalificerade sjömätningen för med sig att per­sonalfrågorna måste lösas snabbt. Olika alternativ föreligger. Med che­fen för marinen har överenskommits om en gemensam arbetsgrupp. De nu äskade medlen föregriper inte de förslag arbetsgruppen kan komma fram till.

Upprättandet av nya sjökort fördröjs av den mindre goda tillgången på erfarna kartredaktörer och kartografer. Sjöfartsutvecklingen ställer krav på sjökort i stora skalor över komplicerade farvatten. I medeltal bör ett tiotal nya kort publiceras per år vilket förutsätter personalför­stärkning samt ökad satsning på automation.

Kungl. Maj:t uppdrog den 12 december 1969 åt sjöfartsverket bl. a. att belysa förutsättningarna för ekonomisk självbärighet av tryckningen och utgivningen av sjökort samt därvid ocksä bedöma konsekvenserna av en uppläggning av det typografiska arbetet pä legobasis. Sjöfartsver­ket överlämnade den 8 mars 1972 Utredning cm sjökartstrj'cket. rjt-redningen visade enligt verket god lönsamhet för denna verksamhet.

Som nämnts i det föregående hör till sjökartläggningens avnämare inte enbart handelssjöfarten, försvaret samt fritidssjöfarten och fisket. Detta måste få påverka finansieringen av verksamheten.

Försvaret täcker genom ett särkostnadsbidrag kostnaderna för den rent militära, hemliga sjökartläggningen och bidrar genom att tillhandahålla olika kategorier personal till kostnaderna jämväl för allmän sjökartlägg­ning. Samkostnadsbidragen frän nionde huvudtiteln får ses som bi­drag också till kostnaderna för sjökartläggningen. Särkostnaderna för fritidsledernas mätning täcks på liknande sätt. I övrigt bestrids kostna­derna av handelssjöfarten via fyravgifteraa.

Sjöfartsverket hänvisar till vad tidigare anförts om den ökande an­delen miljö- och regionalpolitiskt motiverad sjökartläggning. Nuvarande handelssjöfart kan inte belastas med högre kostnader för sjökartlägg­ningen än nu sker. Antalet övriga intressenter och det ökade efterfråge­tryck dessa utövar talar snarast för en betydande minskning.

Sjöfartsverket anmäler redan nu finansieringsproblematiken men är


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  loi

medvetet om fördelarna av att ta slutlig ställning till denna först i sam­band med beredningen av havsresursutredningens betänkande. Verket avser att i yttrande över betänkandet återkomma till frågorna. I av­vaktan härpå tillämpar sjöfartsverket tidigare grunder för anslagsbe­räkningen.

Målsättningen för lotsningsverksamheten är att den skall täcka Sve­riges hela kust jämte Mälaren. Kuststräckans längd tillsammans med det decentraliserade hamnsystemet gör detta mycket kostnadskrävande. Lotsningsverksamheten med dess höga löneandel är den ojämförligt största delposten under anslaget Farledsverksamhet, exkl. isbrytning. Detta får dock ses mot bakgrund av att lotsplatserna är ryggraden i det svenska sjösäkerhetssystemet.

Antalet utförda lotsningar utgjorde år 1971 ca 46 800 mot 52 900 år 1970. Av nedgången kan uppskattningsvis 700 ses som en följd av arbetsmarknadskonflikten i början av år 1971. Nedgången fortsatte un­der första halvåret 1972. Jämfört med en korrigerad siffra för samma tid är 1971 utgjorde den 1 200 å 1 300 lotsningar. För hela år 1972 kan nedgången beräknas tiU 1 500 ä 1 800 lotsningar. Minskningen jämfört med år 1970, det sista året med lotsavgiftsplikt, utgör drygt 13 %.

Lotsfrihet har — trots den genomsnittliga sänkningen av lotsningsav-gifterna — inneburit en större nedgång av lotsningsfrekvensen än som förutsattes vid övergång till det nya systemet. Delvis beror detta på en minskad trafikvolym och ett svagt fraktmarknadsläge. En omsvängning bör öka benägenheten att ta lots. Mot detta står den successiva förbätt­ringen av farledsanordningar, sjökort m. m. tUlsammans med en fort­satt förskjutning mot fartyg i tät reguljär trafik. I vissa farleder ser sjöfartsverket det dock nödvändigt att hålla tUlbaka minskningen genom införande eller skärpning av lotsplikt. Säkerhetsnivån blir eljest otill­börligt låg. Mot denna bakgrund räknar sjöfartsverket med att den fortsatta minskningen av antalet lotsningar under planperioden skall kunna hållas till genomsnittligt under 500 lotsningar per år. Bered­skapen får ökad vikt varvid dock beredskapstiden i ökad utsträckning utnyttjas för olika uppgifter för att bl. a. förbättra sjösäkerheten.

Sjöfartsverket överväger olika åtgärder för att ytterligare kunna be­gränsa lotsningsorganisationen. Nuvarande hamnstraktur är emellertid, trots koncentration av den tunga industrin och utvecklingen inom trans­portväsendet, ganska stel. Den arbetsomfördelning som nu sker mellan hamnarna avser främst det kvalificerade exportgodset. Massgodset skeppas sålunda fortfarande över de olika lastageplatserna. Varje lots-plats och lotsuppassning betjänar därtill flera hamnar eller lastageplatser. Bortfall av en eller ett par sådana påverkar inte nämnvärt servicebe­hovet. Även om i ett par fall en koncentration av lotsningsorganisa­tionen kan ske under planperioden bör denna bestå i huvudsak orubbad. Mera omfattande inskränkningar innebär en avsevärd sänkning av sjö-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     i02

säkerheten och merkostnader för fartygen genom vägförlängningar. De kuststräckor som skulle få en uttunnad betjäning ligger därtill i re­gioner med svag sysselsättning.

Sjöfartsverket räknar med följande antal lotsar (inkl. lotsplatsche­fer) och bätmän (inkl. förste reparatörer) under perioden 1972—1978.

nan

summa

280

691

280

689

280

687

280

687

277

683

273

678

270

675

per 1.7                                lotsar

1972                                                                                                                 411

1973                                                                                                                 409

1974                                                                                                                 407

1975                                                                                                                 407

1976                                                                                                                 406

1977                                                                                                                 405

1978                                                                                                                 405

I fjolårets anslagsframställning angav sjöfartsverket personalen den 1 juli 1972 tiU 699 man, varav 417 lotsar och 282 bätmän. Som fram­går av tabellen har antalet lotsar minskat mer än planerat. Den generella arbetstidsförkortningen, vUken för sjöfartsverkets del genomförts den 1 juli 1972, ägde rum utan ökning av lotspersonalen. Den tidigare be­räknade ökningen av båtmännen tUl följd av arbetstidsförkortningen har inte kommit till ständ.

Personalen beräknas den 1 juli 1973 till 409 lotsar och 280 båtmän eller tUlhopa 689 man. Sjöfartsverket räknar med ett i stort sett oför­ändrat personalbehov närmast följande är. På grund av den ogynn­samma åldersstrukturen inom lotskåren mäste dock en viss ökad ny­rekrytering ske de närmaste åren. Omfattningen av denna blir beroende av de beslut som kan komma att fattas om hamnlotsorganisationerna i Göteborg, Stockholm och Oxelösund. Flera mindre och medelstora lotsplatser har en personalstyrka som motsvarar minimibehovet.

Mälet för den statliga isbrytarverksamheten är erUigt sjöfartsverket att befästa förutsättningarna för sjöfart året runt på bottenhavshamnama och avsevärt förlänga skeppningssäsongen för de större hamnarna i Bot­tenviken. Under milda och normala vintrar skall för Isförstärkt tonnage och vid viss koncentration av utlastningen sjöfarten på bottenviksham-nama kunna pågå året runt. Stränga vintrar förlängs skeppningssäsongen så längt det gär utan att eftersätta övriga delar av landet.

För att uppfylla denna målsättning räknar sjöfartsverket med anskaff­ning av ytterligare två isbrytare, nämligen en andra enhet av G-typ med dess 22 000 hkr och en enhet av Njord-typ med ca 12 000 hkr.

Verket räknar således på viss sikt med sju enheter, nämligen:

 

Isbrytare

Lev. år

Depl.

Hkr

Ålder 1978

Thule

1953

2 200

5 000

25 år

Oden

1957

5 260

10 500

21 år

Tor

1963

5 260

12 000

15 år

Njord

1969

5 300

12 000

9 är

G

1974

7 800

22 000

4 år

H(G2)

1976

7 800

22 000

2 år

I   (Njord 2)

1978

5 300

12 000

Oär


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     103

Stränga vintrar återkommer i medeltal vart tredje å fjärde är. Isbrytar­flotlan bör vara så dimensionerad att målsättningen om än nödtorftigt kan uppehållas även vid den uttunning av kapaciteten som måste ske vid bortfall av en isbrytare som följd av haveri med lång reparationstid. Under de härda förhållanden isbrytarna arbetar är risken för haverier påtaglig, en risk som förstärks av enheternas tilltagande ålder. Under stränga vintrar är därtill grannländernas isbrytare mycket hårt sysselsatta. Bortfall av en statsisbrytare under högvintern kan därför inte kompense­ras genom inhyrning av sädana enheter.

För assistanserna i Östersjön, i Öresund och på Västkusten bör under i vart fall två månader stä till förfogande minst tre effektiva enheter jäm­te ett tiotal år framöver för begränsade uppgifter även Thule.

För att befästa förutsättningarna för kontinuerlig sjöfart på de största bottenhavshamnama måste vidare minst två effektiva isbrytare kunna av­delas för norrlandsfarvattnen under stränga vintrar.

Med de förhyrningar som kan vara möjliga under eftervintern, då is­brytningen i södra Östersjön och på Västkusten är över, bör stängningen av bottenvikshamnarna under dessa förutsättningar även vid bortfall av en statsisbrytare kunna begränsas till 60 å 70 dygn. Vid full isbrytarka-pacitet torde vinterstoppet kunna pressas ytterligare i vart fall för det kvalificerade godset, dvs. det gods som förutsätter kontinuerliga trans­porter.

Under normala vintrar är issvärigheterna i huvudsak begränsade till Ålands hav och norröver. Under högvintermånadema vissa år mäste dock en effektiv isbrytare ävensom Thule sättas in i norra Östersjön samt i Kalmarsund. Med de möjligheter som finns att vid haverier hyra in utländska statsisbrytare står då i vart fall fem effektiva enheter till förfogande för farvattnen norr om Ålands hav. En å två enheter bör även under högvinter helt kunna avdelas för Bottenviken. Kontinuerliga skeppningar över huvudharnnarna inom området bör gä att nå för i varje fall det kvalificerade godset. För massgodset bör tUl den del is-förstärkt tonnage finns att tillgå uppehållet i skeppningarna inte över­stiga 50 å 60 dygn.

Under milda vintrar — i genomsnitt en pä fem år — gär det att vä­sentligt höja standarden pä assistanserna med snabbare resor som följd. Massgodsskeppningarna bör vid tillgång på lämpligt tonnage kunna fort­gå utan nämnvärda störningar ocksä för Bottenvikens del.

Sjöfartsverket understryker angelägenheten av att verket under inne­varande budgetår erhåller bemyndigande att beställa de båda nyssnämn­da enheterna H och I.

En av huvudförutsättningarna för utökad vintersjöfart i norrlands­farvattnen är handelsfartyg som genom sin isklass och lastförmåga möj­liggör en effektiv samverkan med statsisbrytarna. Som sjöfartsverket på­visat i de senaste årens anslagsframställningar har tiUgången på sådana


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  104

fartyg ökat snabbt. En ytterligare ökning är att förutse de närmaste åren.

Genom avtal bör det vara möjligt att i viss utsträckning säkerställa be­hovet av reservisbrytare. Verket har för ett antal bogser- och bärgnings­fartyg avtal om förhyrning för isbrytning.

Flyg- och helikopterspanmg utförs genom förhyrning. Syftet är att så långt det erfordras klarlägga issituationen och hålla nere isbrytarinsat-sen.

För Vänern blir målsättningen från vintern 1973/74 att vid tUlgång till lämphgt tonnage möjliggöra oavbruten sjöfart på huvudhamnarna. Den i våras beställda isbrytaren V får vid svårare isförhållanden kom­pletteras genom förhyrningar.

Sjöfartsverket har utfärdat riktiinjer för trafikanvisningar och trafik­begränsningar att tillämpas under vintersäsongen. TUl grund för dessa ligger den aktuella och förväntade is- och väderlekssituationen, tUlgång­en pä isbrytare och aktuella och förväntade assistansbehov.

Sjöfartsverket har tillsammans med finska sjöfartsstyrelsen träffat av­tal om att gemensamt bedriva vintersjöfartsforskning under en treårspe­riod. För ändamålet har verket från Norrlandsfonden erhållit ett bidrag på 500 000 kr. för tre år t. o. m. år 1973.

Sjöfartsverket anser det viktigt att ett forsknings- och utvecklingsarbete bedrivs på detta område. För att kunna satsa på mera långsiktiga projekt i samarbete med finska sjöfartsstyrelsen räknar sjöfartsverket med att av isbrytaranslaget under budgetåret 1973/74 få disponera medel för vin-tersjöfartsforslcning intill ett belopp av 150 000 kr. Verket anser det vi­dare önskvärt att om avtalet om samarbete förlängs — till vilket ställ­ning tas vären 1974 — få disponera minst ca 350 000 kr. per budgetår under perioden 1974/75—1977/78.

För programmet Fartygsverksamhet anger sjöfartsverket följande.

I sjöfartsinspektionens ansvarsområde ingår det förebyggande skyd­det av miljön mot utsläpp m.m. från fartyg och också de ombordan-ställdas skydd mot ohälsa och olycksfall i arbetet. Inspektionens strävan är att utan att eftersätta andra i säkerhetslagstiftningen angivna uppgif­ter kunna öka insatserna för miljöskydd och arbetsmiljön ombord.

Transporterna av olja, flytande kemikalier och andra mUjöfarliga äm­nen ökar starkt. De större lasterna är förbehåUna fartjrgen. Det är natur­ligt för den svenska rederinäringen med dess höga tekniska och organisa­toriska standard att i successivt ökad utsträckning inrikta sig på bl. a. des­sa typer av specialtransporter. Stora krav ställs på fartygens konstruk­tion och utrustning liksom pä säkerheten vid framförandet. De ombord-anställdas utbildning och kvalifikationer i övrigt måste hållas höga med hänsyn till säväl miljöskyddet som arbetsmiljön.

De medel som stär sjöfartsinspektionen tUl buds för miljövården är in-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  105

ternationellt samarbete främst inom IMCO, samverkan med redare, ombordanställda, varv och klassificeringssällskap, analys av inträffade sjöolyckor, föreskrifter, anvisningar och information samt kontroll av fartyg och farleder. Fartygskontrollen sker i samband med fartygens byggande och fortlöpande genom besiktningar och inspektioner.

Yrkesskadestatistiken ger en ytterst ofördelaktig bild av sjöfarten. En jämförelse med förädlingsindustrin visar att sjöfarten har mer än dub­belt så hög olycksfallsfrekvens. Antalet förlorade arbetsdagar per 1 000 arbetstirm-nar utgör ungefär fem för sjöfarten mot en och en halv för förädlingsindustrin. Fartygens dubbla funktion av arbetsplats och bo­stad medför särskilda krav på miljön ombord.

Medlen för att förbättra arbetsmiljön ombord är i princip desamma som för mUjöskyddet. Tyngdpunkten bör ligga på besiktning och in­spektion. Härvid är dock de insatser som inspektionens nuvarande orga­nisation medger otillräckliga. Ett växande antal fartyg anlöper aldrig svensk hamn. För år 1971 gällde detta 144 fartyg med en sammanlagd dräktighet av ca 2,7 milj. ton. brutto. Sammansättningen av utestående beställningar tyder därtill på att den utegående delen av den svenska handelsflottan kommer att öka snabbt de närmaste åren. Betydande in­satser är befogade för att effektivt få in dessa fartyg under inspektio­nens fortlöpande kontroll. Ätt fortsätta systemet med från fall till fall anlitade utländska besiktningsmän ter sig allt mindre lämpligt. Dessa får anses sakna kompetens för sociala inspektioner av arbetsmiljö, arbetar­skydd och bemanning m. m. Sjöfartsverket hemstäUde i fjol om medel för att kunna upprätta ett inspektionskontor i Rotterdam. Verket åter­kommer härtill. År 1971 anlöpte av det utegående tonnaget 95 fartyg om sammanlagt 2 mUj. ton det område som skulle betjänas av rotter­damkontoret. Utöver besiktningar och inspektioner avses personalen ut­föra kontroll av nybyggen och vara sakkunniga vid sjöförklaringar m. m.

En översyn pågår av sjöfartsinspektionens organisation. Denna bör kunna leda till sådana åtgärder att vissa resurser går att frigöra under slutet av den tid som täcks av verksamhetsplanen. För att de uppsatta mälen skall näs vid förutsatt tid krävs emellertid ökade medel de när­maste åren.

II. Sjöfartsverkets anslagsframställning för budgetåret 1973/74 m. m. 1. Utfallet budgetåret 1971/72

Den anslagsmässiga belastningen på de anslag som redovisas under sjöfartsverket blev 137,7 milj. kr. Därtill kommer ca 1 milj. kr. under utgifter för statens kapitalfonder, som motsvarar nedskrivning av in­vesteringar i sysselsättningsfrämjande syfte om tillsammans 4,9 milj. kr. under budgetåret 1971/72. På riksstaten var upptaget 121,3 milj. kr. Överskridandet var således 16,4 milj. kr. Ökade kostnader genom av-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     i06

talsenliga löneökningar för sjöfartsverkets personal uppgick tUl 10,9 milj. kr. Resterande nettoöverskridande om 5,5 milj. kr. förklaras av ökande kostnader om 5,1 milj. kr. för anslaget Isbrytning — bl. a. be­roende av retroaktiva löneutbetalningar, avtalsenliga löneökningar och ändrade arbetstidsbestämmelser avseende personal tillhörande marinen — stigande kapitalkostnader, lagerökningskostnader och ökande repa­rations- och underhållskostnader om 700 000 kr. för anslaget Farleds­verksamhet, exkl. isbrytning samt besparing om 300 000 kr. för ansla­gen Fartygsverksamhet och Övrig verksamhet.

Mot belastningen på anslaget Farledsverksamhet, exkl. isbrytning om 94,7 milj. kr. skall ställas inkomster från sjöfarten som redovisas på riksstatens inkomstsida i form av fyr- och lotsavgifter samt försäljning av sjökort m. m. Dessa hade beräknats till 90,2 milj. kr. Inkomsterna blev 89,2 milj. kr. Underskottet blev alltså 5,5 milj. kr. Underskottet får ses mot bakgrund av att avgiftshöjningar —■ motiverade främst av 1971 års löneavtal — trädde i kraft först vid 1972 års ingång. Mot belast­ningen för anslaget Fartygsverksamhet om 8,9 milj. kr. svarar inkoms­ter frän sjöfarten i form av fartygsinspektions- och skeppsmätnings­avgifter m. m. samt stämpelskatt. Dessa hade på riksstatens inkomstsida beräknats till 7,9 milj. kr. Inkomsterna blev 8,4 milj. kr. Underskottet blev således 500 000 kr. Detta får ses mot bakgrund av utgifterna för det förebyggande oljeskyddet och för ej avgiftsbelagd inspektionsverk­samhet avseende arbetarskydd, bemanning, lastningsförhållanden m. m.

2.  Beräknat utfall budgetåret 1972/73

Sjöfartsverkets interna budget för innevarande budgetår räknad i 1972 års priser och 1972/73 års löner tyder på en anslagsbelastning för de anslag som redovisas under sjöfartsverket om 145,3 milj. kr. mot det i riksstaten upptagna beloppet 139,6 milj. kr. Det beräknade överskridan­det om 5,7 milj. kr. består tiU 1,6 milj. kr. av skillnaden mellan pris-och löneomräkning för sjöfartsverket om 3,4 milj. kr. och beräknade besparingar och ökade intäkter under anslaget om 1,8 milj. kr. Merbe-lastningen i övrigt om 4,1 milj. kr. väntas falla på anslaget Isbrytning.

Mot den beräknade belastningen pä anslagen Farledsverksamhet, exkl. isbrytning samt Fartygsverksamhet om 110,7 milj. kr. skall ställas inkomster från sjöfarten. Dessa har i riksstaten beräknats tUl 113,2 milj. kr. Inkomsterna beräknas nu tUl 111,1 milj. kr. vid oförändrade avgif­ter. Överskottet beräknas således till 400 000 kr.

3.  Anslagsframställning för budgetåret 1973/74

Sjöfartsverkets verksamhet är hksom närmast föregående år uppde­lad på tre huvudprogram, nämligen Farledsverksamhet, Fartygsverk­samhet och Övrig verksamhet, dock har huvudprogrammens samman­sättning ändrats något. Sålunda omfattar Övrig verksamhet numera ba-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  107

ra Radiotjänst åt sjöfarten, medan övriga verksamhetsgrenar överförts till Farledsverksamhet. Ändringen sammanhänger med att kostnaderna för militär sjökartläggning fr. o. m. budgetåret 1972/73 finansieras med ett särkostnadsbidrag från fjärde hu-vudtiteln. Den militära sjökartlägg­ningen har sammanförts med den aUmänna sjökartläggrungen till ett nytt delprogram. Sjökartläggning.

Kostnaderna för försvarskontoret som tidigare till en del redovisades under MUitär sjökartläggning m. m. ingår nu helt i den centrala admi­nistrationen. Fördelningen av de administrativa verksamheterna pä pro­gram har justerats i enlighet med gjorda programändringar.

Delprogrammet Tjänstefartyg och gasningsjakter har slopats. Farty­gen utgör hjälpverksamheter och kostnaderna för deras drift avräknas direkt under de delprogram som utnyttjar deras tjänster, dvs. främst fyr- och lotsväsendet.

Sjöfartsverket har faststäUt nya principer för redovisning av rörelsen vid huvudförrådet i Rosenvik. Den 1 juli 1971 infördes ett lagerkonto över vilket inköp tUl och uttag från huvudförrådet redovisas. Uttag från förrådet, inkl. ett omkostnadspälägg, bokförs med en detaljerad konte-ring som möjliggör en riktigare kostnadsfördelning än tidigare år.

Sjöfartsverket räknar med en total bruttokostnad om 172,5 milj. kr. för budgetåret 1973/74 vUket innebär en ökning med 23,1 milj. kr. i förhållande till motsvarande belopp för budgetåret 1972/73. Jämfört med basförslaget (kostnaderna 1972/73 omräknade till prisläget den 1 juli 1972 och 1973 ärs lönenivå) innebär detta en volymökning om 13,9 milj. kr. Härav faller 8,3 milj. kr. på anslaget Isbrytning, 4,3 milj. kr. på anslaget Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, 1 milj. kr. på anslaget Fartygsverksamhet och 300 000 kr. på anslaget Övrig verksamhet.

De totala kostnaderna redovisade efter kostnadsslag fördelar sig en­ligt följande.

milj. kr.           procent

91,2

52,9

3,2

1,9

2,5

1,4

37,2

21,6

0,2

0,1

38,2

22,1

Avlöningar och arvoden

Resor

Lokalhyra

Övriga omkostnader

Hyror och arrenden

Kapitalkostnader

172,5              100,0

Kapitalkostnaderna fördelar sig med 19,6 milj. kr. på räntor och 18,6 milj. kr. på avskrivningar.

De intäkter som redovisas under anslag, sjöfartsverkets fond eller ut­gör bidrag beräknas till 10,5 milj. kr. Äv detta belopp utgör 5,4 milj. kr. samkostnadsbidrag och 2,1 milj. kr. särkostnadsbidrag från nionde hu­vudtiteln samt 1,4 milj. kr. särkostnadsbidrag för militär sjökartläggning


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     108

från fjärde huvudtiteln. Detta innebär att anslagsbelastningen pä drift­budgeten för budgetåret 1973/74 beräknas tUl 162 milj. kr. ( + 22,4 milj. kr.). Äv detta belopp avser 120,8 milj. kr. ( + 11,6 milj. kr. efter juste­ring för ändring av huvudprogrammens sammansättning) det avgifts­finansierade anslaget Farledsverksamhet, exkl. isbrytning och det i hu­vudsak avgiftsfinansierade anslaget Fartygsverksamhet.

Nettoutgifterna enligt sjöfartsverkets beräkningar blir för anslaget Farledsverksamhet, exkl. isbrytning 109 milj. kr. Inkomsterna från sjöfarten beräknas av sjöfartsverket till 108,9 milj. kr. Fyr- och lots­avgifterna svarar därav för 106,5 milj. kr. vid av sjöfartsverket förutsatt oförändrad avgiftsnivå. Försäljning av sjökort m. m. beräknas medföra en inkomst om 2,4 milj. kr. vilket mnebär en mindre uppräkning jäm­fört med UtfaUet för budgetåret 1971/72.

Nettoutgifterna under anslaget Fartygsverksamhet budgetåret 1973/74 beräknar sjöfartsverket till 11,7 milj. kr. Inkomsterna från sjöfarten ge­nom fartygsinspektions-, skeppmätningsavgifter m. m. samt frän av­giftsbelagd typprovning av fritidsbåtar beräknas av sjöfartsverket till 9,4 milj. kr. SkUlnaden mellan utgifter och inkomster blir 2,3 mUj. kr. Eftersom denna post motsvarar sjöfartsverkets beräknade kostnader för förebyggande skydd mot miljöförstöring genom fartygsverksamhet (olja och andra farliga laster) och för uppgifter inom farledsväsendet samt för ej avgiftsbelagd tillsyns- och inspektionsverksamhet avseende bostä­der i fartyg, last- och lastningsförhållanden, sanitära förhållanden, ar­betstidsuttag, arbetarskydd samt bemanningen av fartyg, räknar sjöfarts­verket inte nu med nägra avgiftshöjningar. Enligt sjöfartsverkets mening bör verket vidare få tillgodoräkna sig de arbetarskyddsavgifter som en­ligt lagen den 27 maj 1972 (nr 282) om arbetarskyddsavgift erläggs av svenska redare.

Sjöfartsverket beräknar att genomförandet av dess förslag under pro­grammen kräver en personalstyrka om 1 451 personer vilket innebär en ökning med 11 personer jämfört med innevarande budgetår.

Prioritetsgrupp O förutsätter för programmet Farledsverksamhet, exkl. isbrytning en nedräkning jämfört med basförslaget med 5,2 milj. kr. Kapitalkostnaderna utgör 16,8 milj. kr. Dessa är pä kort sikt i stort sett fasta. För att pressa dem nägot får investeringsramen beskäras redan under innevarande budgetår. Av lönekostnaderna, totalt 73,7 milj. kr., faller 51,5 milj. kr. på den lokala organisationen, dvs. lots- och fyrplat­serna samt decca- och sjöräddningsstationerna.

Väsentliga besparingar på något längre sikt går bara att iiå genom en krympning av lotsningsorganisationen vilken svarar för 50 % av kost­naderna under anslaget. Här föreligger i princip två alternativ. Det första innebär att kraftigt tunna ut organisationen. Betydande vägför­längningar för fartygen gör en väsentiig ökning av lotstvänget nödvän­dig för att inte äventyra sjösäkerheten. Att kompensera de luckor som


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     109

uppstår i organisationen för farledsövervakning, sjöräddning m. m. läter sig inte göra.

Det andra alternativet är att uppge målsättningen om en statiig lots-nings- och annan farledsservice som täcker hela kusten. Från vissa syn­punkter ter det sig mindre olämpligt att förfara på detta sätt än att sänka den genomsnittliga servicen under en godtagbar nivå och där­igenom skapa misstro mot sjöfartsverkets tjänster över huvud. Sjöfarts­verket vill tillägga att båda alternativen förutsätter en väsentligt hår­dare statlig styrning av hamnpolitiken än för närvarande går att utöva.

För att redan under budgetåret 1973/74 få till ständ de besparingar prioritetsgrapp O förutsätter måste vidare vidtagas vissa provisorier som i huvudsak enbart innebär att kostnaderna flyttas fram till senare är och dä måste täckas genom en härdare neddragning av lotsningsorgani­sationen. Sjöfartsverket avser en temporär krympning av en redan otUl­fredsställande underhållsnivå för olika av verkets fartyg och anlägg­ningar. Sjökartläggningen håller sjöfartsverket utanför nedskärningarna.

Betydande neddragning får ske inom den centrala organisationen. Personalens ålderssammansättning gör att denna får gä ut över personal som är sysselsatt i olika typer av utvecklingsarbete. De uppgifter som sjöfartsverket genom fjolårets instraktionsändring fått inom hamnplane­ringen måste läggas åt sidan. Den elasticitet som organisationen behö­ver för att orka med utflyttningen tUl Norrköping faller helt bort.

Prioritetsgrupp O fär följande konsekvenser för isbrytningsverksam­heten. Det s. k. basförslaget för isbrytningsverksamheten ligger inte högre än 32,4 milj. kr. Av det totala anslagsbeloppet utgör nära 18 milj. kr. eller 44 "/o kapitalkostnader. Som fasta kostnader kan också ses det underhåll som krävs även om fartygen inte rustas utan ligger upp­lagda hela vintern liksom huvuddelen av administrationskostnaderna. Den militära bemanningsformen för därtill med sig att vid en upplägg­ning kvarstående avlöningskostnader till stor del förs över pä marinen och därigenom inte ger nägon samlad besparing för statsverksamheten. Prioritetsgrupp O förutsätter att tre av statsisbrytarna inte rustas efter 1972/73 års seglation.

I stället finns utrymme för om än mycket begränsade förhyrningar, dvs. ett belopp av ca 1 milj. kr. Konsekvenserna av prioritetsgrupp O beror pä isförhållandena år 1973/74. Vid en sträng vinter liknande år 1969/70 ger prioritetsgrupp O inte möjlighet att hålla uppe sjöfarten ens på Östersjön och Västkusten. Under en normal vinter kan med tvä isbrytare sjöfarten bara delvis fortgå på bottenhavshamnarna.

Prioritetsgrupp O föratsätter en nedräkning av anslagsmedlen för programmet Fartygsverksamhet om nära 600 000 kr. Betydande per-sonallndragningar måste ske och i princip inriktas på de befattnings­havare som har de kortaste anställningstiderna. Detta innebär ofrån­komligt en hård beskäming av de funktioner som de senaste åren byggts


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                 no

upp för miljöskydd och för förbättring av arbetsmiljön ombord på far­tygen, alltså de båda funktioner som sjöfartsverket i överensstämmelse med samhällets allmänna strävanden anser böra byggas ut ytterligare.

Överföring av resurser från inspektionens traditionella funktioner går av olika skäl inte att genomföra på kort sikt. I ett längre perspektiv kan finnas vissa möjligheter, vilket dock föratsätter en översyn av gäl­lande säkerhetslagstiftning. En kraftig tyngdpunktsförskjutning får ske av inspektionens hela verksamhet. Hur denna praktiskt skall genom­föras är omöjligt att nu ange.

Sammanfattningsvis kan sägas att prioritetsgrupp O tvingar fram en väsentligt ändrad målsättning vad avser mUjöskyddet och arbetsmiljön ombord och väsentUgt kringskär inspektionens möjligheter att godtag­bart fullgöra övriga arbetsuppgifter.

Utöver här redovisade medel pä driftbudgeten begär verket inves­teringsanslag motsvarande en medelsförbrakning av 66,9 milj. kr. under sjöfartsverkets fond samt 8,5 milj. kr. under fonden för Södertälje kanal­verk.

I det följande redovisas de av sjöfartsverket beräknade kostnadsför­ändringarna för budgetåret 1973/74 i förhällande till anvisade kostna­der för budgetåret 1972/73 omräknade till prisnivån den 1 juli 1972 och lönenivån år 1973 för de olika programmen och tUlhörande anslag.

Central administration (totalt). Trafiksektionen behöver en kvalifice­rad tjänsteman för frägor rörande ledning och löpande planering av lotsningsverksamheten ( + 85 000 kr.). Nuvarande resurser ger inte möjlighet att godtagbart fullgöra de uppgifter avseende den samhälls­ekonomiska hamnplaneringen som verket erhöll genom fjolårets instruk­tionsändring. En tjänsteman erfordras och därtill erfordras medel för att genom utomstående expertis fä genomfört större utredningar ( + 219 000 kr.). Redovisningssektionen har under en följd av är varit underbemannad. För att få till stånd en uppstramning av olika rutiner behövs en ytterligare assistentbefattning (+57 000 kr.). För övriga ända­mål räknar sjöfartsverket med totalt 111 000 kr. mot vUket skall ställas 133 000 kr. i omfördelade lokalhyror (./. 22 000 kr.).

För anslaget Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, i övrigt redovisas följande förändringar för de olika delprogrammen.

Utvecklingsverksamhet. Sjöfartsverket bedriver en omfattande ut­vecklingsverksamhet i syfte att bl. a. effektivisera driften. Verksamheten berör Navigatoriska säkerhetsanstalter, Radionavigeringsstationer, Ener­gikällor, Sjömätning och Hydrologi. Sjöfartsverket räknar med en vo­lymökning (+127 000 kr.).

Regional administration. Trafikutvecklingen har fört med sig en ökad arbetsbelastning inom västra lotsdistriktet. Bl. a. en arvodestjänst bör inrättas ( + 72 000 kr.).

Fyrar och andra säkerhetsanstalter. Personalminskningar som följd


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                 m

av fyrautomatiseringen m. m. ger en besparing (./. 841 000 kr.). Här­emot står en ökning av främst underhållskostnaderna. Den starka upp­gången får ses mot bakgrund av det ökade antalet anläggningar och nuvarande eftersläpning i underhåUet (+1 299 000 kr.). Härtill kommer ökade kapitalkostnader (+1 068 000 kr.).

Radionavigeringsstationer. Höjd underhållsnivå ökar medelsbehovet som dock delvis uppvägs av minskade kapitalkostnader (+59 000 kr.)

Kanaler och fördjupade farleder. Volymökning i driften och ökade kapitalkostnader ( + 7 000 kr.).

Sjöräddning. Ökade kostnader för radiotjänsten, personal Inom tra­fiksektionen och ökat underhåll. Därtill kommer ökade kapitalkostna­der (+183 000 kr.).

Sjökartläggning. Personalförstärkningar erfordras enligt sjöfartsver­ket för sjömätningsverksamheten för utarbetande av sjökort och för underhåll av fartyg och annan materiel ( + 911 000 kr.). Förbättring av underhållet av fartyg och annan materiel beräknas därutöver kräva ökade medel ( + 874 000 kr.). Kostnadema för resor och övriga om­kostnader ökar liksom lokalhyrorna ( + 618 000 kr.). Mot ökningarna skall avräknas vissa kostnadsminskningar (./. 49 000 kr.).

Arbete med särskilda fritidsbåtsleder (+200 000 kr.) motsvaras av särkostnadsbidrag från nionde huvudtiteln (./. 200 000 kr.). Därtill kom­mer ökade kapitalkostnader ( + 311 000 kr.).

Lotsväsendet. Personalminskningar och nedräkning av posten löne-tUlägg samt minskade resekostnader ger en besparing (./. 1 965 000 kr.). Kostnadema för underhåll och övriga omkostnader ökar liksom kapital­kostnaderna (+1062 000 kr.).

Publikationer. Personal för att inhämta arbetsbalans, ökad informa­tion om arbetarskydd m. m. samt omfördelad hyreskostnad medför ökat resursbehov (+106 000 kr.).

För anslaget Isbrytning redovisar sjöfartsverket kostnadsför­ändringar med hänsyn till behovet av inhyrda bärgnings- och bogser-fartyg i Vänern, Södra Bottenhavet och Östersjön. Isspaning med flyg­plan och helikopter bör vidare öka. Dirigeringen av isbrytare och han­delsfartyg kräver bästa möjliga kunskap om isläget. Sjöfartsverket har in­rymt ett belopp för vintersjöfartsforskning. Medlen skall utnyttjas för ut­ökad isforskning inom SMHLs isavdelning i syfte att få säkrare under­lag för isprognostjänsten ( + 755 000 kr.). Kostnaderna för statsisbrytar­nas drift är liksom föregående år beräknade efter att fem statsisbrytare skall vara rustade och insatta för isbrytning under sammanlagt 27 må­nader. För översyn och reparationer beräknas 29 månader. Lönekostna­derna omfattar liksom i föregående års anslagsberäkningar ocksä ersätt­ning vid semester och kompensationsledighet efter avslutad isbrytar-expedition. Sjötillägg utgår numera även under den tid fartygen är föremål för översyn. Vidare ökar kostnaderna genom tillkomsten av den


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  112

nya vänerisbrytaren ( + 2 900 000 kr.). För statsisbrytarnas underhåll och reparation har i fjol träffats avtal för en treårsperiod med Karls­kronavarvet och Finnbodavarvet, Avtalen är indexreglerade med no­vember 1970 som basmånad. I övrigt har en uppräkning skett mot bakgrund av de verkliga kostnaderna budgetåret 1971/72 och index­stegringar ( + 1700 000 kr.). Även kapitalkostnaderna är uppräknade beroende på ränte- och avskrivningskostnader för vänerisbrytaren samt räntekostnader för betalningsrat för isbrytaren H som verket äskar un­der sjövarsverkets fond ( + 2 909 000 kr.).

För anslaget Fartygsverksamhet redovisar sjöfartsverket följande kostnadsförändringar.

Sjöfartsinspektion m.m. I syfte att effektivisera inspektionsverksam­heten och nå huvuddelen av de fartyg som inte anlöper svensk hamn önskar sjöfartsverket inrätta ett inspektionskontor i Rotterdam ( + 519 000 kr., varav 50 000 kr. utgör engångskostnader). Genom la­gen (1972: 275) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg fick sjö­fartsverket ökade befogenheter att vidta vissa åtgärder i form av förbud, förelägganden m. m. För att tiUgodose behovet av snabba åtgärder har inrättats beredskapstjänst inom centralförvaltningen. Sektionen för frä­gor rörande förebyggande skydd mot miljöförstöring genom utsläpp av oljor och andra farliga ämnen, bör förstärkas med en kvalificerad tjänsteman i centralförvaltningen. För arbetarskyddsfrågor och frågor rörande de ombordanställdas arbets- och boendemiljö räknar sjöfarts­verket med ytterligare två kvalificerade tjänstemän ( + 274 000 kr.). Genom omfördelade lokalhyror uppstår en besparing (./. 42 000 kr.) Typprovning av fritidsbåtar m.m. bör utvidgas ( + 100 000 kr.). Slut­ligen ökar kapitalkostnaderna ( + 8 000 kr.).

Registrering av fartyg. Genom omfördelning av lokalhyror m. m. uppstår en besparing (./. 2 000 kr.).

Sjöteknisk utredningsverksamhet. För analys och utvärdering av tek­niskt komplicerade sjöolyckor behöver sjöfartsverket ofta anlita utom­stående sjöteknisk expertis. Resor till sjöförklaringar i utländska ham­nar har därtill ökat i omfattning ( + 64 000 kr.). Lokalhyroma ökar ge­nom omfördelning ( + 8 000 kr.).

Sjömansnämnden. ADB-kostnaderna för det s. k. avstängningsregistret ökar (+13 000 kr.).

Vad slutligen avser anslaget Övrig verksamhet ökar kost­naderna för Radiotjänst åt sjöfarten ( + 271 000 kr.).

III. Utredningsförslag angående statens isbrytningsverksamhet m. m.

1. Inledning

Hamnutredningen, som tillsattes är 1965, har i augusti 1971, avgivit sitt andra delbetänkande Vintersjöfart (SOU 1971: 63).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                           113

Yttranden över betänkandet har avgivits av överbefälhavaren, sta­tens järnvägar (SJ), statens vägverk, sjöfartsverket, Sveriges meteoro­logiska och hydrologiska institut, statskontoret, generaltullstyrelsen, riksrevisionsverket, koinmerskollegium, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, arbetsmarknadsstyrelsen, samtliga länsstyrelser, Statsföretag AB, Handelskamrarnas nämnd, Ingenjörsvetenskapsakademiens trans-portforskningskommission, Svenska kommunförbundet. Svenska hamn-förbundet, Norrlandsförbundet, Sveriges allmänna exportförening, Sve­riges grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation. Lantbrukarnas riksförbund. Svenska petroleumin-stitiitet. Centrala driftledningen, Sveriges redareförening. Svenska järn­vägsföreningen. Kooperativa förbundet, Sveriges Ångfartygs Assurans Förening, Sjöassuradörernas förening. Skogsindustriernas samarbetsut­skott, Föreningen Sveriges inrikessjöfart. Landsorganisationen (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers cen­tralorganisation och TCO-kommittén i Härnösand—Kramfors.

Kommerskollegium har berett samtliga handelskamrar tUlfälle att avge yttrande i ärendet. Länsstyrelserna har bilagt yttranden frän bl. a. handelskamrar, kommuner, hamnstyrelser och företag. Hamnförbundet har berett hamnstyrelser, hamndirektioner och regionala hamnförbund tillfälle att yttra sig. Statsföretag AB har hört vissa i koncernen in­gående företag. LO har bilagt yttrande från Samverkande Träfacken.

2. Nuvarande förhållanden

Sverige disponerar för närvarande fem statsisbrytare med en sam­manlagd maskinstyrka av 48 500 hkr. Fartygen är levererade under åren 1933—1969. 1971 års riksdag beslöt om anskaffning av en ny isbry­tare i första hand som ersättning för den är 1933 levererade isbrytaren Ymer. Den nya isbrytaren beräknas tas i bruk år 1974. För kvalificerad havsisbrytning kommer dä att finnas fyra statsisbrytare om tillsammans 56 500 hkr levererade- under åren 1957—1974. Därtill kommer en år 1953 levererad statsisbrytare om 5 000 hkr primärt avsedd för Öre­sund/Västkusten. Under år 1973 kommer en isbrytare i första hand avsedd för Vänern med samma maskinstyrka att levereras. För myc­ket begränsade uppgifter torde dessutom Ymer eventuellt kunna hällas i reserv under några år efter att år 1974 ha tagits ur reguljär statsisbry-tartjänst. För statliga isbrytningsuppgifter finns därutöver möjligheter att genom inhyrning disponera bogser- och bärgningsfartyg för lättare isbrytning.

Den statiiga isbrytningsverksamheten omfattar havs- och kustis­brytning frän öppet vatten tUl farvatten som är skyddade för havsis, drivis, packis eller liknande ishinder. Med undantag för Vänern ut­förs annan  isbrytning  endast i begränsad  omfattning.  Nordisk sam-

8    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bil. 8


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet                      114

verkan vid isbrytning regleras genom överenskommelse mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge.

De statiiga isbrytningsinsatserna för att möjliggöra eller underlätta sjöfart på svenska hamnar har inriktats på att uppnå största möjliga effekt med hänsyn tiU samhällets allmänna behov av sjötransporter vintertid. Verksamheten har i hög grad koncentrerats till norrlands­farvattnen. SärskUt under svära vintrar har emellertid behov i södra Sverige framtvingat avbrott i sjöfarten på norrlandshamnarna.

I motsats tUl vad som gäUer för huvuddelen av övriga statliga åt­gärder för sjöfartens behov bekostas statens isbrytningsverksamhet över statsbudgeten.

3. Hamnutredningen

Hamnutredningen framlade år 1969 sitt första delbetänkande De svenska hamnarna (SOU 1969: 22, 23). Betänkandet som bl. a. innehöll förslag till riktlinjer för den framtida hamnpolitikens utformning, be­handlades i 1971 års statsverksproposition (prop. 1971: 1 bil. 8 s. 97) I utredningens uppdrag ingick även att den mot bakgrund av sina all­männa ställningstaganden skulle undersöka och lägga fram förslag rö­rande en ändamålsenlig uppläggning av vintersjöfarten på Norrland. Med överlämnandet av det nu aktuella betänkandet har utredningen fullgjort denna del av sitt uppdrag.

Utredningen redovisar omfattningen av sjötransporter för svenska behov, fördelningen med hänsyn till godsslag, transportsätt, geografisk inriktning m. m. samt transporternas beroende av issvärigheter. Mot bakgrund härav och av uppgifter som inhämtats frän norrländska in­dustrier om fram.tida transportbehov har utredningen sökt precisera ett mäl för samhäUets insatser för vintersjöfart såväl för Norrland som för landet i övrigt.

Efter att ha avvisat tanken på en omfattande analys för att räkna fram det samhäUsekonomiska värdet av en förstärkning av isbrytar-beredskapen konstaterar utredningen — med hänsyn till näringslivets och då främst norrlandsindustriernas beroende av leveranskontinuitct — att målet måste vara att ge näringslivet godtagbara transportmöjlig­heter året runt och såvitt möjligt oberoende av vintrarnas svårhetsgrad.

För sjötransporter på södra Sverige är detta mål tillgodosett efter­som nuvarande isbrytningsresurser motsvarar behovet. För Norrlands del däremot kräver ett uppfyllande av mälet enligt utredningen insat­ser av väsentligt större omfattning än för närvarande oberoende av om transportbehovet avvecklas med direkta sjötransporter eller med kom­binerade land- och sjötransporter.

Efter att ha jämfört kostnader och förutsättningar för järnvägs­transporter från Norrland till isfria västkusthamnar med sjötransporter från norrlandshamnar avvisar utredningen järnvägsalternativet.  Nori-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     115

landsindustriernas och övriga industriers transportbehov bör tUlgodoses genom att möjligheter skapas för direkta sjötransporter året runt. Mot bakgrund av detta föreslår utredningen att som mål för samhällets in­satser för vintersjöfart såväl för Norrland som för landet i övrigt bör gälla, att näringslivet skall ges en skälig grad av säkerhet för sjötrans-portmöjligheter året runt och såvitt möjligt oberoende av vintrarnas svårhetsgrad.

Även när det gäller transportbehovet från bottenviksomrädet bör denna målsättning tillämpas. Äv utredningen gjorda kalkyler över ett landtransportalternativ — innebärande järnvägstransporter året runt till Umeå för gods som kräver kontinuerliga transporter — och ett sjö­transportalternativ — med skeppningar året runt över vissa hamnar vid Bottenviken — visar under antagna förutsättningar ett plusvärde för sjötransportalternativet.

Målet innebär inte att sjöfart vintertid skaU kunna bedrivas pä samma sätt och i samma omfattning som under perioder med öppet vatten. Avsevärda reservationer mäste enligt utredningen göras i vart fall för svårare vintrar. Statsisbrytarassistanserna bör koncentreras till vissa i förväg utsedda vinterskeppningshamnar. Utredningen föreslår ett tju­gotal hamnar i olika delar av landet vilka Kungl. Maj:t bör utse till vinterskeppningshamnar. Sjötransporterna kan vidare i vissa fall be­höva samordnas genom konvojsystem. Som mål för det för vintersjö­fart under högvintern i de norrländska farvattnen avsedda tonnaget an­ger utredningen isklass 1 A och dessutom främst en minimilastvolym av 3 000 dödviktston. Kraven på de fartyg som skall äga påräkna stat­lig isbrytarassistans skärps i takt med den ökade tillgången på isbrytare och lämpligt handelsfartygstonnage.

Utredningen redovisar slutligen de resursförstärkningar som erfordras för ett realiserande av utredningens förslag. För att med godtagbar sä­kerhet kunna upprätthåUa vintersjöfart till och med Umeä fordras att den år 1953 levererade isbrytaren Thule ersätts av en ny isbrytare av samma storleksklass som Njord (12 000 hkr). För vintersjöfarten på bottenvikshamnarna erfordras tvä nya isbrytare. Den ena av dessa bör vara i samma storleksklass som den som beställts för leverans år 1974 (22 000 hkr) och den andra i Njords klass. Omläggningen av farleds­utmärkningen bör vidare påskyndas och kompletterande sjömätning snarast genomföras. Förbättrad isrekognosering, israpportering och is-lotsningstjänst samt en fördjupad isforskning erfordras likaledes.

Till betänkandet är fogat en reservation av en av utredningens leda­möter. Enligt reservantens mening medger inte det material utredningen haft till sitt förfogande att man med rimlig grad av säkerhet kan dra slutsatsen att sjötransportaltenativet för bottenviksomådet är det sam­hällsekonomiskt mest fördelaktiga. Mot bakgrund av bl. a. detta finns inte anledning att nu fastlägga ett program för ytterligare utbyggnad av isbrytarflottan.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  ]i6

4. Remissyttranden

Flertalet remissinstanser uttalar sig i huvudsak positivt om hamnutred­ningens betänkande och tiUstyrker de riktlinjer och huvudförslag som utredningen förordar. Flera remissinstanser framhåller värdet av den kartläggning av framför allt norrlandsindustriemas transportbehov och beroende av issvärigheter som utredningen redovisat. Några ifrågasätter emellertid storleken av de framtida godskvantiteterna. Ingen som yttrat sig i frågan har haft något att erinra mot den av utredningen uttalade allmänna mälsätningen om godtagbara transportmöjligheter året runt och såvitt möjligt oberoende av vintrarnas svårighetsgrad eller ifrågasatt norrlandsindustriernas behov av kontinuitet i sina transporter. I samman­hanget betonas ofta det regionalpolitiskt angelägna i att transportfrågor­na framför allt för Norrland får en tillfredsställande lösning. Vissa re­missinstanser har anfört kritiska synpunkter på utredningens beräkning­ar och slutsatser.

När det gäller utredningens förslag om mål för samhällets insatser för vintersjöfarten tillstyrker flertalet remissin­stanser eller lämnar utan erinran utredningens förslag. Bland dessa åter­finns överbefälhavaren, statens vägverk, sjöfartsverket, generaltullstyrel­sen, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, flertalet länsstyrelser. Stats­företag AB, Svenska kommunförbundet, Norrlandsförbundet, Centrala driftledningen, näringslivets olika organisationer, Sveriges redareför­ening. Föreningen Sveriges inrikessjöfart, Sveriges Ångfartygs Assurans Förening, Sjöassuradörernas förening samt LO.

Ett antal remissinstanser är kritiska eller tveksamma i fråga om den föreslagna målsättningen eller vill ge denna en annan utformning. Det gäller SJ, statskontoret, riksrevisionsverket, länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Västmanlands och Kopparbergs län. Svenska hamnförbiin-det. Ingenjörsvetenskapsakademiens transportforskningskommission samt TCO. Ällmänt anför några att målsättningen är vagt formulerad. Kri­tiken i övrigt hänför sig tUl stor del till utredningens bakomliggande bedömningar av det lämpligaste sättet att tUlgodose norrlandsindu­striernas transportbehov. Ett par remissinstanser har tagit upp frågan om en högre målsättning för södra Sverige.

Ett antal remissinstanser har uppehållit sig vid de ekonomiska kalkyler och överväganden som ligger bakom utredning­ens förslag om mål för samhällets insatser för vintersjöfarten. 57, riksre­visionsverket, länsstyrelserna i Kalmar, Göteborgs och Bohus samt Väst­manlands län. Svenska hamnförbundet. Ingenjörsvetenskapsakademiens transportforskningskommission, Lantbrukarnas riksförbund, Centrala driftledningen. Svenska järnvägsföreningen och TCO riktar kritik mot eller uttrycker tveksamhet i fråga om de kalkyler och slutsatser som ut­redningen anför som stöd för att Norrlands transportbehov skall till-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet 117

godoses genom ökade insatser för en utvidgad vintersjöfart på norrlands­kusten. Flertalet av nyssnämnda remissinstanser och dessutom sjöfarts­verket, statskontoret och länsstyrelsen i Södermanlands län anför mot­svarande synpunkter också i fråga om utredningens ekonomiska kalkyler och slutsatser när det gäller valet mellan landtransportalternativet tUl Umeå och det renodlade sjötransportalternatlvet för Bottenviken. Svens­ka hamnförbundet, Ingenjörsvetenskapsakademiens transportforsknings­kommission. Lantbrukarnas riksförbund och Centrala driftledningen menar dock att regionalpolitiska eller andra skäl kan föreligga som mo­tiverar en ökad statlig satsning pä vintersjöfart pä norrlandskusten. Vissa remissinstanser — däribland SJ, statskontoret, riksrevisionsverket och Ingenjörsvetenskapsakademiens transportforskningskommission — me­nar att kompletterande samhällsekonomiska analyser erfordras 1 vart fall innan beslut av större ekonomisk räckvidd fattas. Endast några fä remissinstanser uttalar ett mera direkt stöd för utredningens ekonomiska kalkyler och slutsatser.

I anslutning till sin behandling av utredningens ekonomiska kalkyler har länsstyrelserna i Kalmar, Hallands och Jämtlands län, Norrlandsför­bundet samt Lantbrukarnas riksförbund påtalat att utredningen inte be­lyst förutsättningarna för transport av norrlandsindustriernas gods över isfria  norska  hamnar.

Utredningens förslag att statsisbrytarassistanserna i princip koncentreras till vissa i för vä g utsedda vinterskeppningshamnar tiUstyrkes av överbefälhavaren, statens vägverk, generaltullstyrelsen, kommerskollegium, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands i Östergötlands, Kronobergs, Göte­borgs och Bohus, Örebro, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län. Statsföretag AB, Svenska kommunför­bundet, Sveriges redareförening, Sveriges Ångfartygs Assurans Förening och LO. Förslaget tillstyrkes vidare av länsstyrelserna i Kristianstads och Hallands län med avseende pä Norrland, av länsstyrelserna i Älvs­borgs, Skaraborgs och Värmlands län med avseende på Vänern samt av TCO med avseende pä Bottenviken. Handelskamrarnas nämnd, Sveriges hantverks- och industriorganisation. Kooperativa förbundet, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges allmänna exportför­ening, Sjöassuradörernas förening. Svenska petroleuminstitutet och Skogsindustriernas samarbetsutskott ansluter sig i princip till utredning­ens förslag men förordar en flexibel tillämpning. Förslaget avstyrkes av riksrevisionsverket som förordar koncentration till av utredningen i ett tidigare betänkande föreslagna regionhamnar. Sjöfartsverket framhåller att såväl is- som vindförhållanden förutsätter ett mera rörligt system. Av samma skäl anser Svenska hamnförbundet att vinterskeppningsham-narna bör utses av isbrytarledningen. Länsstyrelserna i Blekinge och Kristianstads län avstyrker förslaget när det gäller södra Sverige och


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  ii8

länsstyrelsen i Hallands län intar samma hållning med avseende på västkusten. Ytterligare några remissinstanser anför tveksamhet när det gäller utredningens förslag.

Flertalet remissinstanser tiUstyrker eller lämnar utan erinran utred­ningens konkreta förslag till vinterskepp­ningshamnar. Åtskilliga remissinstanser anser emellertid att flera vinterskeppningshamnar behövs än utredningen förordat. Förslag fram­förs från olika häll om ett tjugotal ytterligare sådana hamnar. Vissa remissinstanser framhåller, att frågan om valet av vinterskeppnings­hamnar bör bli mer allsidigt belyst med hänsyn till dess effekt på såväl övriga transportgrenar som näringsliv och regionalpolitik i öv­rigt.

Kraven på handelsfartygens isklass och storlek och på en successiv skärpning i dessa avseenden samt för­slaget om konvojsystem för att samordna isbrytarinsatserna har behandlats av en del remissinstanser. Synpunkterna på utredningens för­slag i denna del är övervägande positiva. När det gäller kraven på han­delsfartygens storlek betonar åtskilliga betydelsen av att kraven steg­ras successivt och till en början tUlämpas flexibelt. Några remissinstan­ser anser att storleksgränsen tills vidare bör vara lägre än som föresla­gits.

De remissinstanser som behandlat förslagen beträffande farleds­utmärkning, sjömätning, isrekognosering, is-rapportering, islotsningstjänst och isforskning har genomgående anslutit sig till utredningens förslag.

Utredningens förslag om utbyggnad av isbrytarkapa-c i t e t e n tillstyrks av överbefälhavaren, statens vägverk, generaltull­styrelsen, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, åtskilliga länsstyrelser. Statsföretag AB, olika näringslivsorganisationer, Norrlands förbundet, Sveriges redareförening, Sjöassuradörernas förening och Föreningen Sveriges inrikessjöfart. Flera av de positivt inställda remissinstanserna anser det angeläget att en tidsplan för anskaffningarna fastställs.

Sjöfartsverket förordar att en isbrytare beställs under år 1972 och ytterligare en under budgetåret 1973/74. Kommerskollegium, länssty­relsen i Göteborgs och Bohus län och Ingenjörsvetenskapsakademiens transportforskningskommission anser att en statsisbrytare bör beställas nu men att ytterligare beställningar bör beslutas först efter komplette­rande utredningar. Enligt LO är det rimligt att en ny isbrytarbeställ-ning görs så snart som möjligt och ytterligare en under första hälften av 1970-talet. Svenska hamnförbundet menar att det av utredningen re­dovisade materialet ej ger underlag för några klara slutsatser beträf­fande erforderlig isbrytarkapacitet men anser en utökning av statsis-brytarresurserna vara motiverad av regionalpolitiska skäl. Isbrytaren Thule bör — enligt flera remissinstanser — när den ersätts av en ny


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  119

isbrytare behällas i beredskap för behov i Öresund och södra Sveriges farvatten. Även isbrytaren Ymer bör enligt någras uppfattning even­tuellt behållas i reserv för behov I södra Sveriges farvatten efter 1974 då den ersätts av en ny isbrytare.

Vissa remissinstanser avvisar utredningens förslag I denna del, näm­ligen SJ, statskontoi-et, riksrevisionsverket, länsstyrelserna i Söderman­lands och Göteborgs och Bohus län. Dessa anser att med beställning av ytterligare statsisbrytare bör anstå i avvaktan på en kompletterande samhällsekonomisk analys.

Beträffande kostnadsansvaret för statens isbryt-ninsverksamhet framhåller flera remissinstanser, att det från trafikpolitiska utgångspunkter icke kan resas nägon invändning mot att samhället påtar sig kostnaderna. Det stöd sjöfarten får motsvarar nämligen principiellt och reellt det transportstöd som i stödområden nu redan utgår vid användning av järnvägs- och landsvägstransporter.

IV. Departementschefen

Sjöfartsverkets verksamhet är uppdelad på tre program, nämligen Farledsverksamhet, Fartygsverksamhet och Övrig verksamhet. Medel till programmet Farledsverksamhet anvisas över tvä anslag benämnda Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, samt Isbrytning. Härigenom ges möjlighet att särredovisa den skattemedelsfinansierade isbrytningen frän de övriga avgiftsfinansierade verksamhetsgrenarna under programmet Farledsverksamhet. De övriga programmen motsvaras av tvä anslag med samma benämning som programmen.

Sjöfartsverket har för sin verksamhet under nästa budgetår föresla­git en medelsanvisning av 162 milj. kr. på driftbudgeten och en inves­teringsram av 66,9 milj. kr. på kapitalbudgeten. Därutöver räknar ver­ket med en investeringsram om 8,5 milj. kr. under fonden för Söder­tälje kanalverk. Äv den på driftbudgeten föreslagna medelsanvisningen avser 82,4 milj. kr. hyra till sjöfartsverkets fond.

Jag vUl börja med att redovisa mina ställningstaganden till sjöfarts­verkets verksamhetsplan och till de till driftbudgeten hänförliga an-slagsändamälen. I ett följande avsnitt kommer jag att hemställa om me­delsanvisning under resp. anslag.

Under anslaget Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, har sjöfartsverket begärt 109 milj. kr. Intäktema på riksstatens inkomstsida hänförliga till detta anslag beräknar verket tUl 108,9 milj. kr. Äv den begärda an­slagsökningen, som uppgår till 9,8 milj. kr. i förhållande tUl för inne­varande budgetår anvisade 99,2 milj. kr., förklaras 6,2 milj. kr. av löne-och prisomräkning samt 2,1 milj. ler. av automatisk kapitalkostnadsök­ning till följd av ökade anläggningstillgångar under sjöfartsverkets fond. Den volymmässigt betingade anslagsökningen stannar således vid (9,8 —


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  120

6,2 — 2,1) 1,5 milj. kr. Denna utgör ett netto av å ena sidan en volym­mässig kostnadsökning om 5,3 milj. kr., å andra sidan kostnadsminsk­ningar tUl följd av besparingar och rationaliseringar, främst inom fyr-och lotsväsendet, om 3,1 mUj. kr. samt ökade intäkter under anslaget om 700 000 kr.

Jag har vid min beräkning av anslagsbehovet stannat vid att förorda en medelsanvisning av 104,3 milj. kr., vilket innebär en ökad medelstill­delning med 5,1 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Med hän­syn till beräknade besparingar och ökade intäkter under anslaget täcker detta belopp de av verket uppskattade automatiska kostnadsökningarna och medger dessutom viss volymökning.

I sin anslagsframstäUning redogör sjöfartsverket ingående för bl. a. förutsättningarna för sjökartläggningen och förordar en vidgad målsätt­ning för denna. Även frågan om finansieringen av verksamheten berörs men verket framlägger i a-waktan på beredningen av havsresursutred­ningens betänkande inga konkreta förslag i denna del. Remissbehand­lingen av havsresursutredningens betänkande är nyligen avslutad och beredning pågår av de frägor utredningen tagit upp. Resultatet härav kan fä betydelse både för finansieringen av sjökartläggningen och för ställningstaganden till omfattningen och inriktningen av denna verk­samhet. Jag anser därför att det inte f. n. finns tillräckliga motiv för att överväga en eventuellt ändrad målsättning för verksamheten. Med hän­syn till bl. a. behovet av en förstärkning av underhållet av fartyg och annan materiel beräknar jag emellertid 500 000 kr. under delprogram­met Sjökartläggning för ökat underhåll m. m. För övriga verksamhets­grenar under anslaget Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, bör de medel jag förordar medge en omfattning av verksamheten som ungefärligen motsvarar innevarande budgetårs nivå. Om förhållandena motiverar det bör det dock vara möjligt att göra en viss omprioritering inom anslagets ram för att säkra ett rationellt och effektivt utnyttjande av sjömätnings-resurserna i en omfattning som svarar mot gällande målsättning för den­na verksamhet.

Jag beräknar liksom sjöfartsverket de intäkter som redovisas på riks-statens inkomstsida till 108,9 milj. kr.

Under anslaget Isbrytning har verket begärt 40,6 milj. kr. Äv ökning­en om 10,5 milj. kr. är ca 5 milj. kr. att hänföra till automatiska kost­nadsstegringar. Jag beräknar anslaget till 34,8 milj. kr.

Under anslaget Fartygsverksamhet har verket begärt 11,7 milj. kr., vUket innebär en ökning med 1,8 milj. kr. jämfört med innevarande budgetär. Härav utgör 800 000 kr. löne- och prisomräkning. Intäkterna på riksstatens inkomstsida hänförliga till anslaget Fartygsverksamhet be­räknar verket till 9,4 milj. kr.

Jag beräknar anslaget för nästa budgetår till 10,9 milj. kr. Utöver den av verket beräknade kompensationen för löne- och prisomräkning


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  121

förordar jag att 242 000 kr. anvisas under delprogrammet Sjöfarts­inspektion m. m. Tillsammans med de medel, som genom viss ompriori­tering inom anslagets ram bör kunna frigöras, bör därigenom de eko­nomiska förutsättningarna föreligga för ett realiserande av sjöfarts­verkets plan att i Rotterdam inrätta ett sjöfartsinspektionskontor lik­som att fortsätta med redan påbörjad beredskapstjänst främst avseende åtgärder mot vattenförorening från fartyg.

De intäkter som redovisas på riksstatens inkomstsida beräknar jag i likhet med sjöfartsverket till 9,4 milj. kr.

För anslaget Övrig verksamhet beräknar jag slutligen 600 000 kr.

Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet har jag vaknat med ett särkostnadsbidrag frän fjärde huvudtiteln om 1,4 milj. kr. för att täcka kostnaderna för den under programmet Farledsverksamhet ingående militära sjökartläggningen.

Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet har jag be­räknat bidragen från yrkesfisket och fritidsbättrafiken för att täcka dessa intressegruppers andel av sjöfartsverkets kostnader till sammanlagt 7 521 000 kr., varav 5,4 milj. kr. utgör samkostnadsbidrag och resterande 2 121 000 kr. särkostnadsbidrag.

Ersättning till televerket för vissa radiotjänster åt sjöfarten beräknar jag till 1 771 000 kr.

Jag övergår härefter till att redovisa min syn pä hamnutredningens år 1971 framlagda delbetänkande Vintersjöfart (SOU 1971: 63).

En mera preciserad målsättning för den statliga isbrytningsverksam-heten har hittills inte förelegat. Tillgängliga isbrytarresurser har satts in där de med hänsyn till samhällets allmänna behov av sjötransporter vintertid har förutsatts ge största möjliga effekt. 1 praktiken har detta medfört att behov av isbrytarassistans på Västkusten, i Öresund, på Sydkusten, Ostkusten och vid Gotland, i Bottenhavet och i Botten­viken prioriterats i nämnd ordning. Resultatet av verksamheten har ge­nom successivt ökade statsisbrytarresurser förbättrats. Framförallt på norrlandskusten har också större och ändamålsenligare handelsfartyg och ett förbättrat informationsunderlag för den operativa ledningen medverkat till det totalt sett förbättrade resultatet.

Förutsättningarna för vintersjöfart på svenska hamnar varierar starkt med hänsyn till geografisk belägenhet och vintrarnas svårighetsgrad. Medan man i Bottenviken och Bottenhavet varje vinter kan räkna med issvärigheter av varierande omfattning förekommer motsvarande hin­der för sjöfarten endast vissa år i övriga svenska vattenområden. När issvärigheterna inträffar i Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerack är de också isbrytningstekniskt mindre svårbemästrade och koncen­trerade tUl en kortare tidsperiod. Efterfrågan pä statliga isbrytarinsatser varierar till följd av detta framförallt geografiskt från är till år. Om tillgången på isbrytare är relativt knapp kan en prioritering a'v södra


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  122

Sveriges behov under svåra vintrar emellertid medföra att norrlands­hamnarna stängs för sjöfart under viss tid, vilket innebär att denna del av Sverige får fungera som en "regulator" under svåra vintrar för att undvika det överkapacitetsproblem som eljest skulle uppstå under milda vintrar.

Enligt hamnutredningen är näringslivet — och då i detta samman­hang främst norrlandsindustrierna — för sin framtida utveckling starkt beroende av kontinuitet i sina transporter. Behovet föranleds av kö­parnas — inte minst exportkundernas — krav på leveranskontinuitet, lagringskostnadernas stegring bl. a. på grund av produktionsökning och ett högt ränteläge och det allmänna kravet pä jämn sysselsättning i olika produktions- och transportied. Mot bakgrund av samhällets regional­politiska mäl är det enligt utredningen angeläget att detta krav pä kon­tinuitet i transporterna kan tillgodoses. Med hänsyn härtill måste må­let vara att ge näringslivet godtagbara transportmöjligheter året runt och såvitt möjligt oberoende av vintrarnas svårighetsgrad. I denna del är utredningen enhällig och några invändningar har inte framförts av remissinstanserna.  Jag biträder utredningens uppfattning i denna del.

När det gäller valet mellan landtransporter och vid behov anslutan­de sjötransporter från i princip isfri hamn ä ena sidan och ett mer ren­odlat sjötransportalternativ å andra stannar utredningen efter en sam­hällsekonomisk jämförelse för sjötransportalternativet. Som mål för sam­hällets insatser för vintersjöfart säväl för Norrland som för landet i övrigt bör enligt utredningen gälla, att näringslivet skall ges en skälig grad av säkerhet för sjötransportmöjligheter året runt och såvitt möj­ligt oberoende av vintrarnas svårighetsgrad.

Vad först gäller frägan om möjligheterna att uppfylla målsättningen för södra Sverige konstaterar utredningen att nuvarande isbrytningsre­surser motsvarar behovet. Vid remissbehandlingen har detta påstående i allmänhet inte motsagts. Vissa remissinstanser har emellertid fram­hållit att målsättningen för södra Sverige bör sättas högre och i prin­cip innebära att näringslivet ges garantier för sjötransporter i dessa de­lar av landet oberoende av vintrarnas svårighetsgrad.

När det gäller målsättningen för vintersjöfarten pä Norrland har vissa remissinstanser — bl. a. statskontoret och riksrevisionsverket — anfört kritik mot utredningens ekonomiska kalkyler och de slutsatser som dessa föranlett. Särskilt stark är kritiken när det gäller tillförlitligheten av kal­kylen för en utvidgad vintersjöfart på Bottenviken. Ett klart avståndsta­gande eller en stor tveksamhet framförs av ifrågavarande remissinstan­ser mot att utredningens kalkyler och slutsatser utan vidare läggs till grund för ett beslut om mer vittgående åtgärder med avseende på den framtida uppläggningen av transportsystemen för Norrland och för mera betydande statliga satsningar pä nya isbrytarresurser. En grund­ligare och noggrannare analys av de samhällsekonomiska förutsättning­arna måste göras innan beslut av sädan omfattning kan tas.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     i23

Även enligt min mening präglas utredningens samhällsekonomiska kalkyler av brister. Underlåtenheten att utföra en mer omfattande och klarläggande analys av de samhällsekonomiska förutsättningarna och sambanden kan möjligen förklaras av utredningens bedömning av be­hovet av ett snabbt ställningstagande till frågan om en ökning av isbry-tarkapaciteten. I likhet med vissa remissinstanser anser jag emellertid att ett kompletterande utredningsarbete är nödvändigt innan ställning kan tas till frägan om isbrytarverksamhetens utformning på längre sikt. Dock fär det, enligt min bedömning, redan av hamnutredningens nu framlagda material och av övriga kända förhållanden anses klart, att norrlandsindustriernas transportbehov successivt ökar både med avse­ende på godskvantiteter och kraven på kontinuitet i transportarbetet, liksom att inom överskådlig tid nägot alternativ till sjötransporter inte torde föreligga för en betydande del av det norrländska transportbeho­vet. Vidare gäller — som framhållits i det föregående — att med nu­varande statsisbrytarresurser en begränsning av dessa är nödvändig un­der svåra vintrar utefter norrlandskusten pä grund av behov i södra Sverige. Vid dessa tillfällen är ocksä landtransporterna normalt hårt ansträngda. I sammanhanget tillkommer härutöver följande förhållan­den, som bör beaktas. Vid leveransen år 1974 av isbrytaren G kommer statsisbrytaren Ymer, levererad år 1933, att tas ur reguljär statsisbrytar-tjänst. Den är 1953 levererade statsisbrytaren Thule, som då är drygt 20 år gammal och hittills i betydande utsträckning deltagit i isbrytning­en utmed norrlandskusten, bör fr. o. m. samma tidpunkt inte längre nyttjas för isbrytningsverksamhet norr om Ålands hav. Skälet till detta är att Thule ursprungligen byggdes för att primärt nyttjas i Öresund med dess speciella grundförhållanden. Fartyget har på grund härav mindre storlek och lägre maskineffekt än övriga isbrytare vilket gör det begränsat användbart för kvalificerad havsisbrytning i norrlandsfarvatt­nen. Erfarenhetsmässigt är det klart, bl. a. frän vintern 1969—70, att isbrytningsbehoven i Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerack för­utsätter insats av minst fyra statsisbrytare jämte inhyrda hjälpisbrytare vid en sträng vinter. Efter leverans av isbrytaren G år 1974 kommer vid en sådan vinter under en kortare period endast en statsisbrytare att vara tillgänglig för Norrland. Detta fär anses vara en otillräcklig kapacitet för att på sikt i rimlig utsträckning kunna tillgodose förefintliga assis­tansbehov.

En sammanvägd bedömning av de olika faktorer jag här berört ger enligt min mening vid handen att en ytterligare statsisbrytare bör an­skaffas för att man i rimlig utsträckning skall kunna tUlgodose sär­skUt det norrländska näringslivets krav på kontinuitet i sjötransporter­na. Jag förordar alltså en sådan anskaffning. Med hänsyn till det av­sedda användningsområdet bör den vara av samma storlek och ma­skineffekt som den senast beställda isbrytaren G. För att förkorta le-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  124

veranstiden bör den kunna beställas redan under innevarande budget­år. Totalkostnaden beräknar jag tUl ca 90 milj. kr. i nu aktuellt pris­läge. För den första delbetalningen som under alla omständigheter tor­de bli aktuell först under nästa budgetår tar jag upp 20 mUj. kr. Jag kommer att hemställa om anslag för ändamålet under sjöfartsverkets fond i det följande.

Vid leveransen av den isbrytare jag nu förordar kommer Oden att vara omkring 20 år gammal. Med hänsyn till intresset av att förlänga fartygets ekonomiska nyttjande kan det då vara lämpligt att överväga att ta även detta fartyg ur isbrytarverksamheten norr om Ålands hav och reservera det för behov söder därom.

Utöver tillgång till ändamålsenligt dimensionerade havsisbrytare i till­räckligt antal förutsätter ett rimligt tillgodoseende av kraven på kon­tinuitet i sjötransporterna året runt på Norrland även rationellt utforma­de transportlösningar från näringslivets och sjötransportörernas sida. Detta ställer krav både på en viss koncentration av transporterna till ett relativt begränsat antal hamnar och — när det gäller vinterförhål­landen — utnyttjande av lämpligt tonnage.

Hamnutredningen tog redan i sitt förra betänkande upp frågan om en behövlig koncentration av hamnverksamheten i landet. Utredningens förslag angående indelning av landet i hamnregioner med särskilt utval­da regionhamnar, som i och för sig bemöttes positivt av ett flertal re­missinstanser, har emellertid i avvaktan på trafikplaneringsutredningens arbete hittills inte föranlett några konkreta ställningstaganden. I före­varande sammanhang har utredningen som resultat av sina övervägan­den föreslagit att ett tjugotal hamnar skall utses till vinterskeppnings­hamnar. Jag delar i och för sig utredningens uppfattning om behovet av en lämplig koncentration av vintersjöfarten för att öka utbytet av de möjliga statliga isbrytarinsatserna. Härmed sammanhängande pro­blem bör emellertid också ses mot bakgrund av de resultat som fram­kommer av den pågående regionala trafikplaneringen. Jag är följaktli­gen inte f. n. beredd att ta ställning till hamnutredningens förslag i den­na del.

Vad beträffar de krav som bör ställas på det tonnage som bör komma till användning under vinterförhållanden har hamnutredningen före­slagit att under högvintern det utnyttjade handelstonnaget på norr­landskusten bör ha en storlek av minst 3 000 ton dw och vara av is­klass 1 A. Jag anser att kravet pä storlek på sikt måste ställas högre. Möjligheterna att i framtiden realisera planer på kontinuitet i sjötrans­porterna på norrlandskusten även under stränga vintrar förutsätter enligt min mening att antalet fartygsrörelser och potentiella assistans­situationer minskas genom utnyttjande av större handelsfartyg än som föreslagits av utredningen.

Jag har tidigare framhållit att jag anser att ett kompletterande utred-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


125


ningsarbete är nödvändigt innan ställning kan tas till frågan om isbry-tarkapacitetens och isbrytarverksamhetens utfornming på längre sikt. Jag anser ocksä att en mera preciserad målsättning för vintersjöfarten inte lämpligen kan fastläggas förrän resultatet av ett sådant arbete fö­religger. Som en del i det tilltänkta utredningsarbetet bör ingå en vär­dering av betydelsen av handelsfartygens storlek och isvärdighet för behovet av isbrytarresurser för vintersjöfart på vissa norrlandshamnar. Enligt min mening bör därvid också formerna för en eventuell priori­tering av isbrytarassistanserna närmare övervägas.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t bereder riksdagen tUlfälle

att avge yttrande med anledning av vad jag sålunda anfört om sjöfarten.


D 1. Farledsverksamhet, exkl. isbrytning

199 191 000 104 317 000

1971/72 Utgift        195 956 000

1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


Från anslaget betalas den del av utgifterna under programmet Far­ledsverksamhet som är att hänföra till farledsutmärkning (fyrar, bojar, prickar), radionavigering (decca), förvaltning av kanaler och fördju­pade farleder, sjöfartsverkets insats inom sjöräddningsväsendet, sjö­kartläggning och lotsväsendet. Vidare betalas härifrån utgifterna för central administration, utvecklingsverksamhet, regional administration och publikationer till den del de är att hänföra till nämnda verksam­hetsgrenar.

 

 

Del

Iprogram

1971/72

1972/73

Beräknat 1973/74

 

 

Utfall'

Anvisat'

Verket

Departements-

 

 

 

 

 

chefen

 

 

 

tusental kr.

 

 

1.

Central administration

7 252

7518

8 173

 

7 773

2.

Utvecklingsverksamhet

149

162

300

 

173

3.

Regional administration

2 078

2 163

2 367

 

2 289

4.

Fyrar och andra säkerhets-

 

 

 

 

 

 

anstalter

24 115

24 144

26 957

 

25 571

5.

Radionavigeringsstationer

4 144

3 997

4 285

 

4 186

6.

Kanaler och fördjupade

 

 

 

 

 

 

farieder

267

280

293

 

287

7.

Sjöräddning m. m.

378

1 252

1741

 

1 560

8.

Sjökartläggning

11671

11 358

14 860

 

12 933

9.

Lotsväsendet

51985

56 922

59 227

 

58 815

10.

Publikationer

601

510

645

 

551


Summa kostnader   102 640    108 306    118 848


114 138


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


126


 

Delprogram

1971/72 Utfall'

1972/73    Beräknat 1973/74

Anvisat'   Verket     Departements­chefen

 

 

tusental kr.

 

 

Avgår intäkter: Under anslaget Bidrag Under fonden

Summa utfaU/anslag

608 4 569 1 507

95 956

200            150 7 424         8 321 1 491         1 350

99 191     109 027

150 8 321 1 350

104 317

' Vissa belopp justerade med hänsyn till förändrad uppdelning mellan program­men D 1. och D 4. och till att det tidigare delprogrammet Tjänstefartyg och gas­ningsjakter slopats.

Departementschefen

Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet och chefen för jordbruksdepartementet och med hänvisning till vad jag anfört i det föregående  under  den  allmänna  sjöfartsöversikten  och till  samman­ställningen beräknar jag anslaget tiU 104 317 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen

att   till    Farledsverksamhet,   exkl.   isbrytning,   för   budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 104 317 000 kr.

D 2. Isbrytning

1971/72 Utgift              32 487 000

1972/73 Anslag        30 145 000 1973/74 Förslag       34 845 000

Frän anslaget betalas den del av utgifterna under programmet Far­ledsverksamhet som är att hänföra tUl statens isbrytningsverksamhet.

 

Delprogram

1971/72

1972/73

Beräknat 1973/74

 

Utfall

Anvisat

Verket

Departements­chefen

 

 

tusental kr.

 

 

1.   Administration

2.   Isbrytning

352 32 202

496 29 699

579 40 081

 

579 34 316

Summa kostnader

32 554

30 195

40 660

 

34 895

Avgår intäkter: Under anslaget

67

50

50

 

50

Summa utfall/anslag

32 487

30 145

40 610

 

34 845


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


127


Departementschefen

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående under den all­männa sjöfartsöversikten och tUl sammanställningen beräknar jag an­slaget tUl 34 845 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Isbrytning för budgetåret  1973/74 anvisa  ett förslags­anslag av 34 845 000 kr.

D 3. Fartygsverksamhet

1971/72 Utgift                 8 925 000

1972/73 Anslag               9 920 000

1973/74 Förslag       10 920 000

Från anslaget betalas utgifterna under programmet Fartygsverksam­het för sjöfartsinspektion m. m., skeppsmätning, registrering av fartyg, sjöteknisk utredningsverksamhet och sjömansnämnden. Vidare betalas härifrån utgiftema för central administration till den del de är att hän­föra till nämnda verksamhetsgrenar.

 

Delprogram

1971/72

1972/73

Beräknat 1973/74

[

 

Utfall

Anvisat

Verket

Departements-

 

 

 

 

chefen

 

 

 

tusental kr.

 

 

1. Central administration

407

552

814

 

742

2. Sjöfartsinspektion m. m.

6 958

7 684

9016

 

8 365

3. Skeppsmätning

1 138

1334

1403

 

1403

4. Registrering av fartyg

325

331

349

 

347

5. Sjöteknisk utrednings-

 

 

 

 

 

verksamhet

388

354

448

 

384

6. Sjömansnämnden

293

295

367

 

349

Summa kostnader

9 509

10 550

12 397

 

11590

Avgår intäkter:

 

 

 

 

 

Under anslaget

84

30

70

 

70

Bidrag

500

600

600

 

600

Summa utfaU/anslag

8 925

9 920

11727

 

10 920

Departementschefen

Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet och med hän­visning tUl vad jag anfört i det föregående under den allmänna sjö­fartsöversikten och till sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 10 920 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att  till   Fartygsverksamhet för  budgetåret   1973/74  anvisa  ett förslagsanslag av 10 920 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  128

D 4. övrig verksamhet

1971/72 Utgift                  1329 000

1972/73 Anslag                329 000

1973/74 Förslag                  600 000

' Beloppen justerade med hänsyn till viss omfördelning mellan programmen D 1. och D4.

Från anslaget betalas utgifterna under programmet Övrig verksamhet för viss radiotjänst åt sjöfarten.

 

Delprogram                                       1971/72

Utfall'

1972/73    Beräknat 1973/74

Anvisat'   Verket     Departements­chefen

tusental kr.

Radiotjänst åt sjöfarten                   329 Utfall/anslag   329

329           600                             600 329           600                              600

' Beloppen justerade med hänsyn till viss omfördelning mellan programmen D 1. och D 4.

Departementschefen

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående under den all­männa sjöfartsöversikten och till sammanstäUningen beräknar jag an­slaget till 600 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Övrig verksamhet för budgetåret 1973/74 anvisa ett för-slaesanslaa av 600 000 kr.

Övriga sjöfartsändamål

D 5. Handelsflottans pensionsanstalt

1971/72 Utgift                        1 000

1972/73 Anslag                      1 000

1973/74 Förslag                      1000

Handelsflottans pensionsanstalt (HPA) handlägger ärenden om pen­sionering av sjömän enligt kungörelsen (1972: 412) om sjömanspen­sion.

Enligt lagen (1961: 300, ändrad senast 1971: 93) om redareavgift för sjöfolks pensionering skall redare betala avgift för beredande av pension ät sjömän, vilka som manskap varit påmönstrade svenskt handelsfartyg i utrikes fart.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


129


Finansieringen av pensionsanstaltens administrationskostnader be­strids med redareavgiftema. Äv dessa medel tas ett sä stort belopp till uppbörd under anslaget till pensionsanstalten, som motsvarar summan av anstaltens avlöningar och omkostnader med avdrag för ett formellt belopp av 1000 kr. Sistnämnda belopp utgör den anslagsmässiga nettoutgiften.

Pensionsanstalten leds av en direktion med företrädare för staten. Svenska sjöfolksförbundet och Sveriges redareförening. Dessutom in­går i direktionen anstaltens direktör, som har den omedelbara led­ningen av verksamheten.

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

Anstalten

Departements-

 

 

 

chefen

Personal

 

 

 

Handläggande personal

2

____________

Övrig personal

4

Anslag

v

 

 

Lönekostnader

313 500

-1-19 800

-1-19 800

Sjukvård

500

Reseersättningar

7 000

____________

Lokalkostnader

18 300

+  1700

+ 1700

Expenser

21700

-f 6 500

4- 6 500

Utbetalningskostnader

4-50 000

4-50 000

 

361 000

-f 78 000

4-78 000

Handelsflottans pensionsanstalt

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 28 000 kr.

2.         Värdebeständigheten har framtvuigat en omläggning av utbetal­ningssystemet. Pensionsanstalten konuner i fortsättningen att anlita datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) för pensionsutbetalningarna. En särskUd anslagspost för kostnaden — som beräknas uppgå till ca 50 000 kr. ärligen — torde därför bU behövlig.

3.         Summan av posterna tUl avlöningar och omkostnader bUr enligt anstaltens förslag (361000-1-78 000) 439 000 kr. TUl uppbörd under anslaget skulle således tas (439 000 — 1 000) 438 000 kr. och medels-anvisningen på riksstaten ske med oförändrat 1 000 kr.

Departementschefen

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Handelsflottans pensionsanstalt för budgetåret  1973/74 anvisa ett anslag av 1 000 kr.

9    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bil. 8


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


130


D 6. Bidrag till vissa resor av sjöfolk

365 000 365 000

1971/72 Utgift                   274 000

1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


Från anslaget utgår bidrag för att bereda sjöfolk i utrikes fart dels fria hemresor, dels lägre biljettkostnader för vissa resor inom landet.

Departementschefen

Ett utredningsförslag angående bl. a. reviderade bestämmelser för fria hemresor för sjöfolk i utrikes fart bereds f. n. med sikte på en proposi­tion till 1973 ärs riksdag. I avvaktan på frågans slutbehandling beräknar jag anslaget tiU oförändrat 365 000 kr. för budgetåret 1973/74. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa resor av sjöfolk för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 365 000 kr.


D 7. Avsättning till handelsflottans välfärdsfond

650 000 600 000

1971/72 Utgift                   592 000

1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


Beräknad ändring 1973/74


1972/73


Rädet


Departements­chefen


 


Personal

Antal anställda

Utgifter

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader m. m.

Expenser

Bidrag till välfärdsverksamhet

Filmverksamhet

Tidningar, böcker m. m.

Inkomster

Avgifter, räntor m. m. Avsättning till handelsflottans välfärdsfond

Beräknat underskott/överskott att utgå från handelsflottans

välfärdsfond


14

828 000

2 000

35 000

62 000

55 000

850 000

1 000 000 160 000

2 992 000

2 301 000

650 000 2 951 000

—41 000


4-  76 000

4- 5 000 4- 6 000 + 2 000 4-150 000

4- 40 000 4-279 000

300 000

4-4 950 000 4-4 650 000

4-4 371 000


4-   76 000

4-     2 000

4-     6 000

+      2 000

4-  15 000 4-101000

300 000

— 50 000 —350 000

—451 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                   131

Enligt lagen (1948: 495 ändrad senast 1966: 54) om avgifter tUl väl­färdsanordningar för sjöfolk skall sjömän och redare erlägga en särskild välfärdsavgift med tio öre för dag och sjöman under den tid sjöman­nen är för utrikes fart påmönstrad svenskt handelsfartyg. Avgiften be­talas till hälften av sjömannen och till hälften av redaren. Statens bidrag till löpande utgifter för välfärdsarbetet bestrids frän förevarande anslag och skall uppgå till samma belopp, som inflyter i avgifter från sjömän och redare. Välfärdsarbetet för sjöfolk planläggs och samordnas av handelsflottans välfärdsråd.

Överskott eller underskott av verksamheten tillförs resp. täcks av handelsflottans välfärdsfond.

Från handelsflottans välfärdsfond har dessutom för budgetåret 1972/ 73 beviljats 200 000 kr. för välfärdsanläggningar och 50 000 kr. för fUmverksamhet utöver i staten upptaget belopp.

Handelsflottans välfärdsråd

Till följd bl. a. av rationaliseringsåtgärder och övergång till större fartyg har bemanningen i den svenska handelsflottan under den se­naste femårsperioden nedgått med närmare 5 000 man. Välfärdsavgif-tema och i motsvarande mån statsbidragen har därför minskat. Verk­samheten har sådan stadga och omfattning att utgifterna inte utan särskild omorganisation kan skäras ned. För att den löpande verksam­heten inte skall vara beroende av dessa i viss mån fluktuerande fak­torer, finner rådet det angeläget att välfärdsfonden fär användas till den löpande verksamheten för att därmed utjämna skiftningarna i in­komstposterna. Enligt rådets mening är fondens medel tUl större delen inte ändamålsbundna. Huvudsyftet med fonden blir dä att utgöra reservmedel som behövs för den löpande verksamheten. För att det­ta syfte skall uppnås finner rådet det erforderligt att anslag till av­sättning till handelsflottans välfärdsfond beviljas med dels 600 000 kr., dels ett extra belopp om 5 mUj. kr. att tillföras fonden. Dessutom be­gärs ett bemyndigande att, under ett vart av budgetåren 1973/74— 1982/83 av fonden utöver den fastställda staten, få disponera 500 000 kr. för allmän verksamhet.

Det bokförda värdet av tillgångarna i handelsflottans välfärdsfond uppgick vid utgången av budgetåret 1971/72 till 8 881 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 600 000 kr. Det bokförda värdet av tillgångarna i handelsflottans väl­färdsfond beräknar jag vid utgången av budgetåret 1972/73 till i runt tal 7,3 milj. kr. Bl. a. med hänsyn härtill är jag inte beredd att medge den begärda extra avsättningen tUl fonden om 5 milj. kr. Under budget­året 1973/74 bör frän handelsflottans välfärdsfond liksom under tidigare


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  132

budgetår fä tas i anspråk 200 000 kr. för välfärdsanläggningar och 50 000 kr. för fUmverksanUiet utöver i staten upptaget belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.

D 8. Understöd åt skärgårdsrederier ni. ni.

1971/72 Utgift                    550 000

1972/73 Anslag                  650 000

1973/74 Förslag                  675 000

Frän anslaget bestrids avtalsenligt vissa kostnader för upprätthäl­lande av båttrafiken i Stockholms skärgärd.

Departementschefen

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen

att  till   Understöd  åt  skärgårdsrederier   m. m.   för   budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 675 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


133


E. INSTITUT M. M.

E 1. Transportnämnden

1971/72 Utgift              977 000

1972/73 Anslag          1 692 000

1973/74 Förslag          1 252 000

Transportnämnden är central myndighet för planläggningen av den civila transportregleringsverksamheten vid krig eller krigsfara. Nämn­den svarar vidare för beredskapsplanläggningen i fråga om transport­ledningen på landsväg, handhar tillståndsgivningen för internationella landsvägstransporter samt fastställer rikets indelning i lokalområden för beställningstrafik för godsbefordran. I nämndens arbetsuppgifter ingår även att fastställa allmänna grunder för uppställning av taxor för yrkesmässig biltrafik samt meddela föreskrifter och anvisningar för sädan trafik. Nämnden handhar även statsbidragsgivning enligt kungö­relsen (1965: 201) om statsbidrag till viss linjetrafik på landsbygden.

Transportnämnden leds av en nämnd med fem ledamöter som utses av Kungl. Maj:t. TUl sitt förfogande har nämnden en rådgivande dele­gation i vilken ingår nämndens ordförande samt företrädare för över­befälhavaren, civilförsvarsstyrelsen, postverket, statens jämvägar, sta­tens vägverk, sjöfartsverket, luftfartsverket, statens jordbruksnämnd och överstyrelsen för ekonomiskt försvar.

Transportnämnden arbetar på två sektioner, dels en sektion för be­redskapsärenden, dels en för yrkestrafikärenden jämte administrativa ärenden.

 

 

 

Beräknad ändring 1973/74

 

1972/73

Nämnden

Departements­chefen

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

8

5

4-2 4-1

4- I

 

13

4-3

4-1

Anslag

Lönekostnader

därav engångsutgifter Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser

därav engångsutgifter

1 242 700

(375 000)

2 600

34 000

68 600

344 100

(290 000)

— 122 000

(-)

+    3 500

4-    9 900

—228 400

(4- 44 000)

—216 400

(-)

4-    1 700

4-    7 900

—233 200

{+ 42 000)

 

1 692 000

—337 000

—440 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  134

Transportnämnden

1.         Löne- och prisomräkning 88 670 kr.

2.    Ett realiserande av O-alternativet (— 58 300 kr.) skulle pä grund av nämndens personalmässigt ringa storlek få förverkligas genom ned­skärning av expensmedlen. En nedskärning av denna storleksordning skulle enligt nämndens bedömning innebära att nämnden ej pä ett till­fredsställande sätt skulle kunna utföra sina enligt instruktionen ålagda arbetsuppgifter.

3.    Transportnämndens arbetsuppgifter har under de senaste budget­åren ökat i betydande omfattning särskilt vad beträffar beredskaps­planeringen. Ökningen sammanhänger huvudsakligen med utredningar inom det ekonomiska försvaret. Dessa utredningar har fått lösas med förtur. Detta har medfört betydande eftersläpningar i utförande av sådana av nämndens arbetsuppgifter som tidigare inplanerats för inne­varande och kommande budgetår. Enligt nämndens bedömning är redan nu inträdda eftersläpningar av så allvarlig karaktär att det med bibehållande av enbart nuvarande resurser inte är möjligt att hålla beredskapsplaneringen på en tillfredsställande nivå.

I fråga om yrkestrafikärenden medför den fortgående ökningen av svenska lastbilars trafik på utlandet en ökning av arbetet med till­ståndsgivningen för denna trafik.

Det administrativa arbetet med förberedande av årliga förhand­lingar om kvoter m. m. ökar likaledes i och med den till allt fler länder utvidgade lastbilstrafiken. Dessutom har ökade insatser krävts för del­tagande i och studier av det inom olika internationella organisationer pågående arbetet på transportområdet, innefattande bl. a. upprättande av kontrolldokument och gemenskapskvoter för den internationella yrkesmässiga biltrafiken. Vidare har den på motsvarande sätt väsent­ligt ökade trafiken med utländska fordon i Sverige ställt krav på ökade insatser från nämndens sida för kontakter med olika svenska myndig­heter som kontrollerar denna trafik.

Nämnden begär för nu nämnda ändamål inrättandet av en byrå­direktörstjänst i Ae 28 (82 283 kr.) för beredskapsfrågor, en amanuens­tjänst i reglerad befordringsgång (61 417 kr.) samt en biträdestjänst i reglerad befordringsgång (38 692 kr.). För inköp av möbler m. m. till två nya tjänsterum erfordras en engångsanvisning (4 000 kr.).

4.  Transportnämnden har för innevarande budgetär beviljats medel
— 665 000 kr. — för systemutveckling m. m. för en omläggning av
drivmedelsransonerlngssystemet varigenom detta kommer att baseras
på det nya centrala bilregistret. För den fortlöpande uppföljningen av
ransoneringssystemet erfordras visst underlag, bestående av maskin­
listor frän bilregistret. Nämnden beräknar preliminärt kostnaderna för
dessa uttag från bilregistret till 11 000 kr. I samband med övergång


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                   135

till ett ransoneringssystem anpassat till centrala bUregistret är det vi­dare nödvändigt att omarbeta och nytrycka nämndens beskrivning av ransoneringssystemet samt vissa anvisningar att ligga till grund för läns­styrelsernas och centrala civila och mUitära myndigheters planering. Kostnaderna härför beräknar nämnden till 40 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1 252 000 kr. Jag har därvid bl. a. beräknat medel för en byrådirektörs­tjänst på beredskapssektionen, samt för att ta fram visst underlag ur bilregistret och — som engångsanvisning — för omarbetning och nytryck av nämndens beskrivning av ransoneringssystemet.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Transportnämnden för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 1 252 000 kr., därav tre fjärdedelar att avräk­nas mot automobilskattemedlen.

E 2. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Förvaltningskostnader

1971/72 Utgift               22 660 000

1972/73 Anslag        23 561 000 1973/74 Förslag       25 781 000

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har till uppgift att inhämta tillförlitlig kännedom om Sveriges meteorologi och hydrologi samt att delta i det internationella samarbetet på området. I institu­tets uppgifter ingår bl. a. att anordna och övervaka meteorologiska och hydrologiska observationer och mätningar inom landet samt att bear­beta insamlat material. Vidare svarar institutet för den allmänna vä­derlekstjänsten, stormvarningstjänsten och kustistjänsten samt den ci­vila flygväderlekstjänsten. Institutet utför undersökningar och utredning­ar på uppdrag av offentlig myndighet och enskild.

Institutet är organiserat på tre byråer — väderleksbyrån, klimat-byrån och hydrologiska byrån — vidare två fristående avdelningar — forsknings- och undervisningsavdelningen samt kansliavdelningen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


136


 

 

1972/73

 

Beräknad ändring 1973/74

 

 

 

Institutet

Departements­chefen

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

62 196

 

4- 12 4-10

4- 2 -12

 

258

 

+ 22

-10

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser BibUoteket Telegramkostnader Europeiskt väderprognos-centrum

17 346 000

30000

199 000

1 380 000

1 459 000

14 000

3 188 000

4- 4 805 000

4-    117 000 4-      73 000 4-    699 000

4-        5 000 4-    149 000

4-    300 000

4- 1 717 000

4-      28 000 4-      73 000 4-    106 000 4-        1 000

-1-    300 000

 

23 616 000

4- 6 148 000

4- 2 225 000

Uppbördsmedel

 

 

 

 

Publikationer

55 000

5 000

—        5 000

Nettoutgift

23 561 000

4- 6143 000

4- 2 220 000

Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verk­samhet, beräknas tUl 19,3 milj. kr. (1972/73 18,2 milj. kr.).

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 2 361 996 kr.

2.         1 0-altemativet förordar institutet indragning av nio teleprinter-biträden vid väderleksbyråns teleavdelning. Indragningen är en följd av att teletrafiken skall automatiseras, vilket närmare framgår under punkt 3, och är därför i princip möjlig. Vidare förordar institutet ändring av nio synoptiska stationer med observationer varje timme till stationer med observationer var tredje timme. Ändringen innebär ett allvarligt bort­fall av observationer varvid framförallt den civila och militära flyg­verksamheten drabbas. Slutiigen har institutet inom ramen för O-alter­nativet förordat bl. a. indragning av en förste hydrologassistent, ett kartbiträde samt två tryckare. Indragning av dessa tjänster skulle inne­bära en påtaglig försening inom ett flertal av institutets verksamhets­områden. Sammanlagt innebär O-alternativet en minskning av anslaget med 1 296 000 kr.

3.         Omorganisation av väderleksbyråns teleavdelning.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 6 mars 1970 institutet att hos telever­ket teckna ett 10-årskontrakt avseende viss automatisk telegramförmed-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     137

ling. Det nya telegramförmedlingssystemet — benämnt ÄTESTO (Auto­matic Telegraph Equipment for Stockholm Telegraph Office) — be­räknas träda i funktion under första halvåret 1973. I samband härmed bortfaller viss del av den manuella betjäningen varför, som framgått under punkt 2, en minskning av personalen vid teleavdelningen med nio teleprinterbiträden kan ske. Eftersom det nya systemet ställer högre krav på vissa tjänster än vad det gamla systemet gjorde bör emellertid 15 av avdelningens övriga tjänster inplaceras i högre lönegrader. Detta beskrivs nedan som inrättande resp. indragning av 15 tjänster.

Teleavdelningens administrativa arbete ökar främst genom att en mängd instraktioner för abonnenterna på systemet mäste utarbetas och följas upp. Verksutbildningen av ny personal får större omfattning och kräver bättre underlag än tidigare. Därför föreslås inrättandet av en tjänst som trafikinspektör i A 23. Befattningshavaren skall också vara kompetent att vid förfall för trafikinspektören i A 26 inträda i dennes funktioner som föreståndare för avdelningen (4-64 457 kr.).

Som chef för en nybildad ÄTESTO-sektion föreslås inrättandet av en tjänst som trafikinspektör i A 23 (-f 64 457 kr.).

Två tjänster som assistenter i A 19 föreslås inrättade för uppföljning och dokumentation samt utbildning inom ramen för ATESTO-systemet (4- 107 200 kr.).

Elva tjänster som assistenter i högst A 17 föreslås inrättade för den löpande driften av ATESTO-systemet (4- 546 134 kr.).

En radioöverkontroUör i A 21, sex radioassistenter i högst A 17, tre kansliskrivare i A 13 och fem teleprinterbiträden i A 13 kan dras in (—781818 kr.).

4.         Behov av att ändra och komplettera gällande detaljprogram kom­mer att finnas sedan ATESTO-systemet satts i funktion. Institutet anser det därför nödvändigt att medel beräknas för en tjänst som byrådirektör i A 26 (4- 74 587 kr.).

5.         Servicearbetet avseende telefaxapparaturen har blivit mer kompli­cerat och tidsödande varför behov av en tjänst som ingenjör i högst A 19 föreligger (+ 48 989 kr.).

6.         Konkreta planer föreligger att utöka vintersjöfarten pä Norrlands­hamnarna till att omfatta regelbunden trafik året runt. För att möjlig­göra sådan trafik krävs emellertid förbättrad isprognostjänst. Därför föreslås inrättandet av en tjänst som förste statsmeteorolog i A 27 (4- 78 352 kr.).

7.         Inom klimatbyrän erfordras med hänsyn till den tilltagande för­oreningen av atmosfären med kemiska ämnen en tjänst som meteorolog i A 18/Ä 22 för bearbetning av insamlade data, rådgivning till offentliga myndigheter och för driftledning av nederbördskemiska referensstatio­ner (+ 56 171 kr.).

8.         Inom klimatbyråns instrumentavdelning erfordras med hänsyn till


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  138

utvecklingen av det automatiska stationsnätet en ny ingenjörstjänst i Ä19(-f 48 989 kr.).

9.  Klimatobservatörernas arvoden måste höjas om observationsnätet
skall kunna bibehållas. 523 000 kr. beräknas för detta ändamål.

10.    Efter de svåra stormar som hösten 1969 medförde allvarliga av­bräck för sjöfart, fiske och andra näringsgrenar, ökade institutet öppet-hållningen nattetid. Utan ett bättre underlag i form av ökade natt­observationer frän de synoptiska stationerna kan den ökade öppethåll-ningen dock ej få full effekt varför 190 000 kr. begärs för detta ända­mål.

11.    Med hänsyn till den praktiskt taget fullständiga bristen på perso­nal, lämplig för upprättande och skötsel av nya komplicerade hydrolo­giska stationer, finner institutet sig böra föreslå att åtgärder snarast möj­ligt vidtas för att förbättra personalsituationen. Lämpligt vore om upp­rustningen av stationsnätet kunde ske under en femårsperiod, varvid fyra förste hydrologassistenter skulle erfordras under budgetåret 1973/74. Äv avvägningsskäl har institutet dock funnit det motiverat att låta upp­rustnings- och uppbyggnadsperioden omfatta tio är och äskar därför medel för två förste hydrologassistenter i A 19 (4-107 200 kr.).

12.    Vattenföringsmätningar utförs ofta i starkt strömmande vatten och kan därför vara synnerligen riskfyllda. Ur arbetarskyddssynpunkt är det viktigt att den deltagande personalen är tillräcklig och erfaren. Institutet anser det därför nödvändigt att fast anställa viss mätpersonal varför inrättandet av två tjänster som tekniker i A 4/A 13 föresläs (4- 77 384.).

13.    Naturvetenskapliga forskningsrådet har anhållit om att institutet skall överta ett nät av observationsstationer för bestämmande av sedi­menttransporter i landets större älvar. Härför erfordras 1 hydrolog i A 18/A 22, 1 laboratorieassistent i A 14/A 16, 1 laboratoriebiträde i A 4/A 13 och 1 kontorsbiträde i A 4/A 13 (4-176 874 kr.). Vidare er­fordras 33 000 kr. för mätning av sedimenttransporterna.

14.    I petitan för budgetåret 1968/69 anmälde institutet att hydro­logiska byrån organiserats på ytterligare en avdelning, den oceano­grafiska avdelningen, samt att medel för personal vid denna avdelning anvisats under anslaget Uppdragsverksamhet. För föreståndaren för avdelningen finns inrättad en tjänst som avdelningsdirektör i Bg 5. Av­delningens verksamhet har fortlöpande ökats, ej enbart genom ökade uppdrag, utan även genom att avdelningens personal tas i anspråk för utredningar och remisser av Kungl. Maj:t i miljövårdsfrågor. Avdel­ningen arbetar sålunda nu inte enbart med uppdragsverksamhet varför det synes angeläget att — på samma sätt som skedde med föreståndaren för byråns kontrollavdelning enligt förslag i statsverkspropositionen år 1964 — denna tjänst överflyttas till institutets förvaltningskostnadsan­slag. Samtidigt torde tjänsten, av vilken behovet är stadigvarande, böra


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  139

överföras på extra ordinarie stat. Institutet föreslår sålunda att medel beräknas för en tjänst som avdelningsdirektör i Be 5 (4-93 381 kr.).

15.    För att täcka det mest trängande behovet av nya hydrologiska stationer anser institutet att 23 st. dylika jämte en mätdamm bör inrät­tas under budgetåret 1973/74. Vid åtta av dessa stationer ställer instru­menteringen krav på tekniskt kvalificerade samt instrumentkunniga ob­servatörer. Observationsmedel för dessa beräknas till 20 000 kr. per är. För övriga stationer jämte mätdamm beräknas arvodena uppgå till 12 000 kr. per år.

16.    Inom forsknings- och undervisningsavdelningen erfordras en la­boratorstjänst i B 6 för hydrologisk forskning och undervisning samt en tjänst som kansliskrivare i A 13 (4-139 588 kr.).

17.    Det administrativa arbetet inom kansliavdelningen har på senare år väsentligt utökats, bl. a. som en följd av att nya ekonomiskt/admi­nistrativa system införs. Med anledning härav begärs två tjänster som byrådirektör i A 26 samt en tjänst som kanslist i A 12/A 18 (4-192 493 kr.).

18.    Kansliavdelningens internationella sektion, som saknar biträdes­personal, måste till följd av det alltmer ökande internationella samarbe­tet tillföras ett kvalificerat biträde, varför en tjänst som kontorsskrivare i A 14 begärs (4- 43 319 kr.).

19.    Den ökade verksamheten vid institutet samt den planerade flytt­ningen till Norrköping medför behov av förstärkning av expeditions-vaktspersonalen med två expeditionsvakter i A 4/Ä 13 (4- 77 384 kr.).

20.    För reseersättningar har i löne- och prisomräkningsposten in­rymts 20 000 kr. Häratöver erfordras ytteriigare 97 000 kr. varav 18 000 kr. sammanhänger med instrumentservice, 38 000 kr. med inrättande av nya hydrologiska stationer, 18 000 kr. med provtagning av sediment­transporter, 15 000 kr. med inspektion av oceanografiska stationer samt 8 000 kr. med företagsnämndens verksamhet.

21.    Behov föreligger av utökad automatisk databehandling. För ut­veckling av nya system för observationskontroll samt för analys- och prognossystem anpassade till den internationella utvecklingen beräknas 220 000 kr. Medel för datorbearbetning inom ramen för det internatio­nella forskningsprogrammet GÄRP (Global Atmospheric Research Pro­gramme) beräknas till 200 000 kr. Inom den hydrologiska byrån erford­ras medel för datorbetarbetning pä sammanlagt 116 000 kr.

22.    Behov föreligger av medel för förnyelse av undervisningsmate­riel. För detta ändamål äskas 15 000 kr. För utökad trycknings- och reproduktionsverksamhet beräknas 20 000 kr.

23.    Under budgetåret 1972/73 kommer förhandlingarna angående europeiskt centrum för medellånga väderprognoser att slutföras. Medel erfordras under budgetåret 1973/74 för bestridande av Sveriges del av utgifterna för det europeiska väderprognoscentret. Institutet begär för detta ändamål 300 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                           140

Remissyttrande

Över institutets förslag har efter remiss yttrande avgetts av stats­kontoret.

Statskontoret erinrar om att Kungl. Maj:t genom beslut den 27 juni 1969 uppdragit åt en särskild arbetsgrupp att genomföra en undersök­ning av behovet av väderleksinformation och hydrologisk information. Mot bakgrand härav är det enligt statskontorets mening nödvändigt att, i a-waktan på utredningens resultat, iaktta en viss restriktivitet vid be­dömning av de föreliggande anslagsframställningarna. Vidare fram­håller statskontoret att anslagsframställningarna på flera punkter före­griper Kungl. Maj:ts och riksdagens ställningstagande till havsresurs­utredningens betänkande Utnyttjande och skydd av havet (SOU 1972: 43), rapport 1971 Hushållning med mark och vatten (SOU 1971:75) upprättad inom civildepartementet, mUjökontrollutredningens betän­kande Lag om hälso- och miljöfarliga varor (SOU 1972: 3) samt till resultatet av pågående utredning rörande ett m.iljövårdens informations­system.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 25 781 000 kr.

I samband med att telegramförmedlingen till viss del automatiseras, genom att ATESTO-systemet införs, bör väderleksbyråns teleavdelning delvis omorganiseras. Jag beräknar därför medel för ytterligare en trafikinspektör som ställföreträdande avdelningschef och chef för ates-tosektionen, en assistent samt elva radioassistenter. Jag räknar därvid med att en tjänst som radioöverkontroUör, sex tjänster som radioassi­stenter, tre tjänster som kansliskrivare samt fjorton tjänster som tele­printerbiträden dras in. Jag har även beräknat medel för ytterligare en byrådirektör inom kansliavdelningen.

I februari 1973 beräknas förhandlingarna avseende ett europeiskt meteorologiskt centrum för bl. a. medellånga väderprognoser avslutas. Sveriges del av kostnaderna för det europeiska väderprognoscentret beräknas, efter en uppbyggnadsperiod på ungefär fem år, bli ca 2 milj. kr. per år. För budgetåret 1973/74 har jag beräknat 300 000 kr. för täckande av Sveriges del av centrets kostnader. Det torde vidare ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om Sveriges anslutning till väder­prognoscentret.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: För­valtningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslags­anslag av 25 781 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


141


E 3. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av materiel m. m.

1971/72 Utgift                    808 000

1972/73 Anslag               1 179 000

1973/74 Förslag               1 282 000

Beräknad ändring 1973/74


Institutet


Departements­chefen


Prisomräkning m. m.                                               4- 127 000             4- 103 000

Underhäll av nya automatiska väderstationer       -j-   15 000                    

Underhåll av nya vindmätare                                  4-     3 000                  
Underhäll av instrument för väderobserverande

fartyg                                                                         4-15 000                     -

UnderhåU av stansande och telesvarande peglar   4-   12 000                   

Underhåll av instrument och mätdammar             +   20 000                      

Oceanografiska stationer                                       -f   70 000                     

4- 262 000           4- 103 000

Departementschefen

Med hänvisning  till  sammanställningen  hemställer                    jag  att  Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen

att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska                 institut: Under­
håll av materiel m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­
slagsanslag av 1 282 000 kr.

E 4. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Nyanskaffning av instrument m. m.

1971/72 Utgift                    494 000                   Reservation                          10 999

1972/73 Anslag                  400 000

1973/74 Förslag                  400 000

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Väderleksbyrån

1.    Utrastning för automatisk mottagning av satellitbilder                         200 000

2.    Bandspelare för lagring av teledata                                                        150 000

3.    Material för försöksverksamheten med isprognoser                             150 000

Klimatbyrån

4.    Automatiska väderstationer                                                                    170 000

5.    Instrument för väderobserverande fartyg                                                  25 000

6.    Vindmätare vid fyrplatser                                                                         38 000

7.    Ny markutrustning för de aerologiska stationerna                                    30 000

8.    Material för nederbördskemiska nätet                                                       15 000

9.    Molnhöjds- och siktmätare vid timobservationsstationer                         50 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


142


 


Hydrologiska byrån

10.    23 st. pegelanläggningar

11.    10 st. telesvarande peglar

12.    1 st. mätdamm

13.    Oceanografiska stationer

14.    Fartyg för oceanografiska undersökningar


Kr.


759 000 66 000 60 000

1  060 000

2  200 000 4 973 000


Departementschefen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen

att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Nyan­skaffning av instrument m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr.

E 5. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


7 163 000 4 550 000 7 234 000


 

 

1972/73

 

Beräknad ändring 1973/74

 

 

 

Institutet

Departements­chefen

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

45 80

 

- 1

 

125

 

- 1

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader

Ersättning till observatörer

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

Utrustning

2 850 000 280 000 9 000 522 000 350 000 224 000 315 000

4- 2 050 000

4-      53 000 4-      50 000 +    256 000

4-    275 000

+ 2 050 000

4-      53 000 4-      50 000 4-    256 000 4-    275 000

 

4 550 000

4- 2 684 000

4- 2 684 000

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Under budgetåret 1971/72 har inom hydrologiska byrån inrättats en tjänst som förste statshydrolog i Äg 25, fyra tjänster som statshydro-log i Äg 24 och en tjänst som förste byråingenjör i Äg 23. Under föratsättning av bifall till förslaget att under anslaget Förvaltningskost-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


143


nåder uppta en tjänst som avdelningsdirektör i Be 5 på institutets per­sonalförteckning bortfaller en tjänst som avdelningsdirektör i Bg 5.

1.         Löne- och prisomräkning m.m. (-f 2 777 381 kr.) Anslaget har räknats upp för att komma i nivå med belastningen under de senaste budgetåren.

2.    En avdelningsdirektör i Bg 5 dras in (— 93 381 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning tUl sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Upp­dragsverksamhet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslags­anslag av 7 234 000 kr.

E 6. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst för luftfarten

 

1971/72 Utgift

10 519 000

 

 

 

 

1972/73 Anslag

10 468 000

 

 

 

 

1973/74 Förslag

11 228 000

 

 

 

 

 

 

1972/73

 

Beräknad ändring 1973/74

 

 

 

 

Institutet

Departements-

 

 

 

 

 

chefen

 

Personal

 

 

 

 

 

 

Handläggande personal

 

48

 

+ 2

 

Övrig personal

 

127 175

 

+ 1 + 3

 

_

Anslag

 

 

 

 

 

 

Lönekostnader

 

9 321 000

4-

731 000

4-

553 000

Sjukvård

 

10 000

+

1 000

4-

1000

Reseersättningar

 

141 000

+

13 000

4-

13 000

Lokalkostnader

 

2 000

 

 

Expenser

 

547 000

+

98 000

4-

98 000

därav för automatisk

 

 

 

 

 

 

databehandling

 

(320 000)

( +

7 000)

(-1-

7 000)

Kostnader för underhäll av

 

 

 

 

 

instrumentutrustning m.

. m.

173 000

4-

74 000

4-

74 000

Telekommunikationer

 

274 000

39 000

4-

21000

 

 

10 468 000

4-

878 000

-1-

760 000

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

1.    Löne- och prisomräkning m. m. 618 293 kr.

2.    Mellan år 1970 och år 1971 ökade flygtrafiken på Bromma flyg­plats med ca 8 %. Fram till år 1974 aviserar luftfartsverket en årlig


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                 144

ökning av linjefarten med ca 10 %. Med anledning härav måste briefing-tjänsten på Bromma flygplats förstärkas med 1 statsmeteorolog i Ae 24 (4- 66 573 kr.).

3.          Den meteorologiska briefingen vid Sundsvall/Härnösands flyg­plats har f. n. sådan omfattning att då endast en meteorolog är i tjänst, dvs. prognosmeteorologen, kan väderbriefing ej lämnas till aUa som be­gär sådan. Vidare aviseras ca 10 % ökning av enbart linjefarten i Sundsvall FIR fram tUl år 1974. Dessutom väntas ytterligare en flyg­plats för linjefart inom Sundsvall FIR med därtill hörande ökning av den meteorologiska tjänsten. Med anledning härav erfordras två me­teorologer i tjänst 14 timmar per dygn mot nuvarande 9, vilket kräver en ökning av en meteorolog i A 18/Ä 22 (4-53 806 kr.).

4.          Förutom observationstjänst vid Sundsvall/Härnösands flygplats som tar i anspråk en man dygnet runt krävs assistenttjänst vid prognos-och briefingavdelningen med uppgift att framställa färddokument, sköta telefaxmottagning, bevaka väderradarn, biträda med meteorologisk områdesövervakning och betjäning av flygplan I luften. Det nuvarande antalet assistenter medger sådan tjänst 8,5 tim/dygn. På grund av ökad flygverksamhet i Sundsvall FIR måste mmst 13 tim/dygn täckas, varför personalförstärkning med 1 meteorologassistent i Ae 17 erfordras (4-46 634 kr.).

Remissyttrande

Över institutets förslag i fråga om väderlekstjänsten för luftfarten har efter remiss yttrande avgetts av luftfartsverket.

Luftfartsverket har av Kungl. Maj:t ålagts att vidta åtgärder för att begränsa flygtrafiken på Bromma flygplats. I a-waktan härpå vill verket inte tUlstyrka att det totala antalet tjänster under anslaget Väderleks­tjänst för luftfarten utökas. Beträffande övriga poster under anslaget har verket intet att erinra.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väder­lekstjänst för luftfarten för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 11 228 000 kr.

E7. Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m.

1971/72 Utgift            1 981 000

1972/73 Anslag          1 576 000

1973/74 Förslag         1 048 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  145

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Betydelsefulla förändringar beträffande väderskeppsorganisationen och grunderna för beräkning av rättigheter och förpliktelser i densamma kommer — enligt de rekommendationer som antogs vid den sjunde NÄOS-konferensen i Paris i mars 1972 — att genomföras fr. o. m. den 1 juU 1973. Vid oförändrat kostnadsläge för de svensk-norska fartygen kan därigenom ett minskat anslagsbehov av mer än 500 000 kr. förutses för budgetåret 1973/74.

Vid sammanträde i Oslo den 14 september 1972 meUan representan­ter för svenska och norska myndigheter fastställdes budgetberäkningar, som innebär att på budgetåret 1973/74 faller ett utgiftsbelopp om 5 960 000 norska kronor. Jämfört med beräkningarna för innevarande budgetår är det en ökning med 155 000 norska kronor.

Från ICAO utgår vissa bidrag tUl fartygsdrivande stater i den mån deras operativa insatser överstiger deras teoretiska ansvarighet i väder­skeppsorganisationen. Bidraget tiU Sverige och Norge har för budget­året 1973/74 faststäUts tiU £ 241 554 vilket är £ 82 029 mer än för bud­getåret 1972/73. Det för budgetåret 1973/74 för Sverige och Norge fastställda bidraget motsvarar ca 4 106 000 norska kronor.

Med hänsyn till det ovan anförda beräknas utgifterna för de svensk­norska väderleksskeppen under budgetåret 1973/74 tUl (5 960 000— 4 106 000 =) 1 854 000 norska kronor. Härav belöper å Sverige 59 % eller 1094 000 norska kronor varifrån skall avgå vissa beräknade svenska administrationskostnader om 27 000 norska kronor. Sveriges bi­drag tUl löpande utgifter för väderleksstationerna i Nordatlanten beräk­nas alltså för budgetåret 1973/74 tiU 1 067 000 norska kronor, motsva­rande ca 780 000 svenska kronor. I förhållande till det för innevarande budgetår beräknade beloppet 1 308 000 kr. innebär detta en minskning med 528 000 kr.

I fråga om Sveriges bidrag till kostnaderna för väderleksobservatio­nerna på Grönland föreligger ännu ej uppgifter för anslagsberäkningen för budgetåret 1973/74. ICAO har sammankallat en konferens som skall hållas i Paris i mars 1973 med de stater som berörs av överenskommel­sen av den 25 september 1956 om gemensam finansiering av vissa flyg­säkerhetstjänster på Grönland och Färöarna De beslut som fattas av denna konferens kan komma att påverka bidraget för kalenderåret 1974. Under föreliggande förhållande föreslår institutet att medel beräknas med oförändrat belopp, 268 000 kr., för budgetåret 1973/74.

Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslag blir så­lunda (780 000 + 268 000 =) 1 048 000 kr.

10    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bil. 8


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  145

Departementschefen

Institutets beräkning av medelsbehovet för väderleksstationer i Nord­atlanten och på Grönland har inte gett mig anledning till erinran. An­slaget bör således föras upp med 1 048 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grön­land m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 048 000 kr.

Statens väg- och trafikinstitut

Statens väg- och trafikinstitut svarar för forsknings- och utvecklings­verksamhet avseende vägar, vägtrafik och vägtrafiksäkerhet i den mån sådana uppgifter inte ankommer pä annan statlig myndighet.

Institutet kan även utföra forsknings- och utvecklingsarbete avseende andra transport- och trafikgrenar, om sådant arbete kan förenas med övrig verksamhet vid institutet.

Det åligger institutet särskilt att bedriva forsknings- och utvecklings­arbete, systematisk informations- och dokumentationsverksamhet rö­rande forskning och utveckling och därvid sprida kännedom om de re­sultat som nås i institutets verksamhet. Institutet skall samverka med universitet och högskolor för att främja undervisningen på de veten­skapliga och tekniska områden som omfattas av institutets verksamhet.

Institutet utför vidare forsknings- och utvecklingsarbete som upp­dragsverksamhet. Ersättningen utgår enligt grunder som fastställs av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av institutet.

Institutet leds av en styrelse. Chef för institutet är en överdirektör. Inom institutet finns fyra avdelningar samt en ledningsgrupp med sekre­tariat. Avdelningarna är vägavdelningen, trafikant- och fordonsavdel­ningen, trafikavdelningen och driftavdelningen.

Antalet anställda — omräknat till helårsarbetande — uppgick under budgetåret 1971/72 till 145.

Väg- och trafikinstitutet har i skrivelse den 25 augusti 1972 lagt fram förslag till anslag för budgetåret 1973/74. I skrivelse den 29 novem­ber 1972 har institutet avgett verksamhetsberättelse för budgetåret 1971/72.

Ny anslagsteknik

Under institutets första verksamhetsår har verksamheten bedrivits inom ramen för två traditionella myndighetsanslag nämligen E 8. Sta­tens väg- och trafikinstitut och E9. Statens väg-och trafikinstitut: Utrustning. Det första anslaget är ett förslagsanslag avsett att i huvudsak täcka kostnaderna för institutets


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     147

allmänna kunskapsuppbyggande forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU-verksamhet). Det andra anslaget är ett reservationsanslag från vilket bestrids kostnaderna för anskaffning av utrustning för institutets allmänna verksamhet.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1973/74 har institutet i en­lighet med Kungl. Maj:ts uppdrag redovisat verksamheten under föl­jande program.

Vägtransportplanering

Väg

Fordon

Trafikant

Trafikprocess

I anslutning härtill har institutet föreslagit att de hittiUsvarande an­slagen fr. o. m. budgetåret 1973/74 ersätts av följande anslag.

Statens väg- och trafikinstitut

Bidrag till statens väg- och trafikinstitut

Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning

Under anslaget Statens väg- och trafikinstitut som föreslås uppfört med endast ett formellt belopp, bör redovisas institu­tets hela verksamhet — säväl inkomster och utgifter som intäkter och kostnader — uppdelade pä programmen Vägtransportplanering, Väg, Fordon, Trafikant och Trafikprocess. Inom de olika programmen sär­redovisas därvid den egna FoU-verksamheten samt tillgångar och skul­der för uppdragsverksamheten. Såsom intäkt bör vidare redovisas bl.a. det belopp som anvisas under anslaget Bidrag till statens väg- och tra­fikinstitut.

Anslaget Statens väg- och trafikinstitut föresläs vidare kombineras med en rörlig kredit och i övrigt behandlas som motsvarande anslag för försöksmyndigheter med programbudgetering som bedriver uppdrags­verksamhet.

Under anslaget Bidrag till statens väg- och trafik­institut föreslås de medel anvisas som erfordras för institutets egen FoU-verksamhet samt för myndighetsuppgifter inom institutets verk­samhetsområde. Detta anslag motsvarar det nuvarande anslaget Statens väg- och trafikinstitut.

Under anslaget Statens väg- och trafikinstitut: Ut­rustning föreslås de medel anvisas som erfordras för utrustnings­anskaffning vid institutet. I förhållande till nuläget bör därvid avses all utrustning och inte enbart sådan som används i den egna FoU-verk­samheten. Kostnader för avskrivning och förräntning bestrids enligt för­slaget från resp. programanslag.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


148


E 8. Statens väg- och trafikinstitut

1973/74 Förslag                    il 000

' Nytt anslag.

Under anslaget redovisas institutets hela verksamhet uppdelad på de olika programmen. För att lösa eventuellt uppkommande likviditets­problem hemställer institutet att få disponera en rörlig kredit.

I följande sammanställning redovisas den totala verksamheten vid institutet.


1971/72 Utfall


1972/73 Beräknat


Beräknat 1973/74

Insti­tutet

Departements­chefen


tusental kr.

 

Kostnader

 

 

 

 

Myndighetsuppgifter

Egen FoU

FoU på uppdrag

4 828 6 854

523 4 900 7 100

617 7 856 5 265

634 5216 7 150

 

11682

12 523

13 738

13 000

Intäkter

 

 

 

 

FoU pä uppdrag Statens bidrag

6 092

M928

7 200

5 323

5 265 8 473

7 150 5 850

 

11020

12 523

13 738

13 000

Resultat

=-662

0

0

0

' Motsvarar belastningen på anslaget Statens väg- och trafikinstitut som för budgetåret 1971 /72 var uppfört med 4 490 000 kr. Överskridandet om 432 000 kr. motsvarar bl. a. merkostnader tUl följd av 1971 års lönerörelse samt för vissa tjänster på övergångsstat.

' Underskottet har täckts genom lanspråktagande av vissa reserver från bud­getåret 1970/71.

Statens väg- och trafikinstitut

Program   V ä g t r a n sp o rt p I a n e r i n g

Målet för programmet är att ta fram underlag för en allsidig belys­ning av konsekvenserna av olika systemlösningar. Programmet är att betrakta som överordnat och samlande i förhållande till institutets öv­riga FoU-program. Inom ramen för programmet sker anknytningen mellan forskning beträffande vägtransportplanering och övrig sam­hällsforskning.

Verksamheten har f. n. liten omfattning men institutet bedömer efter­frågan av FoU-verksamheten vara potentiellt mycket stor och att den kommer att öka.

För att möta denna efterfrågan erfordras från institutets sida en kraf­tig satsning inom egen FoU-verksamhet inom programmet.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     149

En följd av att pågående projekt till övervägande del f.n. faller inom de andra programmen är, att institutet saknar forskare med kompetens inom några av de olika ämnesområden, som konstituerar programmet. Det framstår som angeläget att det under budgetåret 1973/74 skapas resurser för två forskare. Kompetensområdet för den ene bör avse transportekonomi och för den andre prognosfrågor. Kostnaden för denna resursökning har beräknats tUl 190 000 kr., varav 170 000 kr. hänförs till den egna FoU-verksamheten.

Program  Väg

Den inom programmet Väg bedrivna FoU-verksamheten avser att klarlägga i vUka avseenden och i vUken omfattning den naturliga mil­jön och naturprocesserna påverkar vägbyggandet, vidare att ta fram un­derlag för beslut om vilka undersökningsmetoder som med hänsyn här­tUl bör användas vid projektering och byggande av vägar, hur vägar bör konstrueras och tekniskt utföras samt slutligen vUka olika slag av teknik som bör tillämpas vid driften av vägnätet.

Uppdragsvolymen beräknas under den närmaste femårsperioden vara i stort sett oförändrad eller något minskande.

Vissa kvalificerade personella resurser finns f. n. inom institutet. Med hänsyn tUl uppdragsverksamhetens utvecklingstendens kan inte resurser­na utnyttjas på ett sätt som från effektivitets- och lönsamhetssynpunkt är önskvärd. Om ekonomiska resurser tillförs institutet kan den kvalifi­cerade personalen behållas. I annat fall står institutet inför betydande personalproblem. Kostnaderna för de behövliga ökade resursema be­räknas till 270 000 kr., vUket belopp i sin helhet är att hänföra tUl den egna FoU-verksamheten.

Program   Fordon

Kravet pä ökad säkerhet i trafiken har bl. a. tagit sig uttryck i att före­skrifter rörande nya fordons konstraktion och utrastning successivt in­förts. Föreskriftema har i viss utsträckning kunnat baseras på faktaun­derlag från FoU-verksamhet i Sverige och utomlands. I flera fall har man emellertid saknat underlag i önskad omfattning för att kunna be­döma behovet av vissa förskrifter liksom den närmare utformningen av dessa. Detsamma gäller underlag för att man skall kunna följa upp effek­ten av införda krav.

Uppdragsvolymen inom programmet bedöms öka under de närmaste åren.

Institutet bedömer det vara angeläget med en förstärkning av resur­serna i fråga om teknisk utrastning. Detta gäller i första hand i anslut­ning till den fortsatta utbyggnaden av den befintliga fordonssimulatorn


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     150

och datorsimuleringen. Forskningen rörande fordonets dynamik, anpass­ningen mellan fordonet och människan som förare, utbildningen till fö­rare m. fl. problem bedrivs i allt högre grad med hjälp av teoretiska analyser, vars giltighet prövas experimentellt. Om forskningen skall kun­na utnyttja de kunskaper, som i dag finns på det fordonstekniska områ­det, krävs tillgäng till modern simuleringsteknik i olika former för att kunna studera människans förmåga att handha och behärska olika for­donstyper och olika kritiska situationer samt studera utbildningsmetodik m. m. Vidare erfordras en förstärkning med en forskare avseende pro­blemområdet fordon-miljö-interaktion. Resursökningarna beräknas kos­ta 120 000 kr., varav 90 000 kr. hänförs till den egna FoU-verksamheten.

Program Trafikant

Den ökande bUtrafiken medför att frågorna rörande trafiksäkerheten blir alltmer komplicerade samtidigt som de kräver att snabba och effektiva åtgärder vidtas. Trafiksäkerhetsforskningen utgör ett viktigt instrument vid handläggningen av dessa frägor.

Mot bakgrand härav och med betoning av behovet att klarlägga sam­bandet mellan trafiksäkerheten och olika förhållanden rörande vägen, fordonet och trafikanten framhålles att det är av särskilt värde att de be­teendevetenskapliga faktorerna bättre kan beaktas i nära sammanhang med de mera tekniskt betonade insatsema.

Uppdragsvolymen bedöms öka under de närmaste åren.

Intitutet anser sig f. n. inte böra lägga fram förslag till utökning av den trafikmedicinska verksamheten men bedömer det angeläget med en förstärkning inom det beteendevetenskapliga området med en forska­re. Kostnaden för resursökningen beräknas till 100 000 kr., varav 70 000 kr. hänförs till den egna FoU-verksamheten.

Program   Trafikprocess

Vägen, fordonet och trafikanten är de komponenter, vilka samman­tagna konstituerar trafikprocessen. Forskning rörande de enskilda kom­ponenterna bedrivs som framgått ovan inom ramen för resp. program. I korthet kan sägas, att FoU-verksamheten inom programmet Trafikpro­cess omfattar trafik- och olycksanalyser i syfte att erhålla modeller, vilka avbildar verkligheten och gör det möjligt att förutsäga olika trafik- och olycksvariabler under varierande föratsättningar. Forskningen omfattar även uppföljning av olika åtgärders effekt pä trafiken.

Uppdragsvolymen bedöms öka nägot på kort sikt. Om kommunala organ kommer att anlita institutets tjänster kan man förvänta en mar­kant ökning.

Institutets resurser bör ökas med en forskare med statistisk inriktning. Resursökningen beräknas kosta 120 000 kr., varav 100 000 kr. hänförs till den egna FoU-verksamheten.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  i5i

Viss   t r a f i k s ä k e r h e t s f o r s k n i n g

Vid institutet finns inrättat fyra tjänster för forskare i lönegrad A 28 samt bedrivs viss forskningsverksamhet inom områdena trafikmedicin och trafiksäkerhet som överförts till institutet från förutvarande trafik­säkerhetsrådet och som f. n. finansieras av transportforskningsdelegatio-nen.

Institutet föreslår att denna trafiksäkerhetsforskning framdeles finan­sieras inom ramen för institutets egen FoU-verksamhet i stället för inom uppdragsverksamheten. Detta mnebär att erforderliga medelsre­surser måste ställas till institutets förfogande. Institutet föreslår för ända­målet en medelsuppräkning för budgetåret 1973/74 under egen FoU-verksamhet med 1 840 000 kr. inkl. pris- och löneomräkning.

Myndighetsuppgifter

För innevarande budgetär har anvisats 523 000 kr. till myndighets­uppgifter. Under rubriken redovisas bl. a. den internationella verksam­heten. Denna tenderar att kraftigt öka. Vidare måste man räkna med att den egna forskningen medför ett allt större krav på information rö­rande forskningsresultaten inte minst gentemot utlandet. Även olika omlokaliseringsuppgifter beräknas ta i anspråk tid för allt fler av insti­tutets tjänstemän  allt eftersom förberedelsearbetet fortskrider.

Mot bakgrund härav bedöms behovet av ökade resurser för myndig­hetsuppgifter till 94 000 kr., varav 44 000 kr. för pris- och löneomräk-

Rörligkredit

Institutet har för budgetåret 1973/74 föreslagit att verksamheten redo­visas pä riksstaten under ett förslagsvis betecknat, formellt anslag på 1 000 kr. i enlighet med vad som gäller för vissa myndigheter som del­tar i programbudgetförsöken. För att lösa uppkommande likviditetspro­blem orsakade av tUlfälliga eller säsongmässiga förskjutningar i betal­ningsströmmarna eller andra förändringar i rörelsekapitalet bör institu­tet disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret uppgående till 1,1 milj. kr.

Sammanfattning

1.  Löne- och prisomräkning, m. m. 461 000 kr., varav 417 000 kr. av­
ser egen FoU-verksamhet och 44 000 kr. myndighetsuppgifter.

2.   O-alternativet innebär en uppräkning av bidragsanslaget med
151 000 kr. Verksamheten vid institutet är mycket löneintensiv. Sålunda
utgörs ca 75 % av kostnaderna av direkta eller indirekta personalkost­
nader. Personaluppsättningen är fortfarande densamma som när institu­
tet inrättades den 1 juli 1971. Beslutet som föregick inrättandet av in­
stitutet förutsatte vidare en successiv uppbyggnad. En ökning begränsad


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     152

till O-alternativet skulle få till följd att den långsiktiga forskningen praktiskt taget läggs ned och att ca fem personer inte kan beredas syssel­sättning vid institutet.

3.         Ändrad finansieringsform av viss trafiksäkerhetsforskning 1 840 000 kr.

4.         För myndighetsuppgifterna erfordras en uppräkning med 50 000 kr.

5.         Den totala resursökningen i ö-vrigt fördelad på egen FoU-verksam­het resp. uppdragsverksamheten inom de olika programmen framgår av nedanstående sammanställning.

Program                         Egen FoU        Uppdrags-                      Summa

verksamhet

tusental kr.


190 270 120 100 120

700                         100                                  800

 

Vägtransportplanering

170

20

Väg

270

Fordon

90

30

Trafikant

70

30

Trafikprocess

100

20


Departementschefen

Statens väg- och trafikinstitut, som inrättades den 1 juli 1971 genom en omorganisation och utbyggnad av statens väginstitut, redovisar i sin anslagsframställning en plan för den egna kunskapsuppbyggande forsk­nings- och utvecklingsverksamheten. Vidare redovisas bl. a. efter ge­nomgång med tänkbara uppdragsgivare en bedömning av den sannolika utvecklingen av uppdragsverksamheten.

Anslagsframställningen är i enlighet med Kungl. Maj:ts föreskrifter utformad i programtermer med utgångspunkt i en indelning av verk­samheten vid institutet i huvudprogrammen Vägtransportplanering, Väg, Fordon, Trafikant och Trafikprocess. Programmet Vägtransport-planering är enligt institutet ett övergripande och samlande program för hela verksamheten.

Den föreslagna programindelningen synes enligt min mening väl ägnad att tills vidare läggas till grund för verksamheten. Programindel­ningen bör dock inte betraktas som definitiv med tanke på bl. a. att in­stitutets arbetsformer samt omfattningen av och relationerna mellan olika aktiviteter vid institutet ännu inte hunnit få tillräcklig fasthet, övervägandena rörande den på sikt lämpligaste och mest ändamåls­enliga programindelningen vid institutet bör därför fortsätta i anslut­ning till den vidare uppbyggnaden av verksamheten. I kommande an­slagsframställningar eller i annat lämpligt sammanhang bör institutet redovisa resultatet av dessa överväganden och framlägga härav betinga­de förslag.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     153

Institutet föreslär vidare en ny anslagskonstruktion att tillämpas fr. o. m. budgetåret 1973/74. Intäkter och kostnader i hela verksamheten föreslås redovisade under ett förslagsanslag anvisat med endast ett for­mellt belopp och kombinerat med en rörlig kredit.

Bland intäkterna under anslaget tas upp bl. a. det bidrag av stats­medel som behövs för att täcka kostnaderna för institutets egen FoU-verksamhet samt myndighetsuppgifter. Medelsanvisningen för detta ändamål föreslås ske över ett särskilt reservationsanslag på driftbudge­ten. För institutets utrustningsanskaffningar föresläs vidare ett reserva­tionsanslag.

Den föreslagna anslagskonstruktionen överensstämmer med den som redan tillämpas för ett antal myndigheter med uppdragsverksamhet. Jag tillstyrker förslaget och förordar liksom institutet att det nya förslags­anslaget benämnes Statens väg- och trafikinstitut och att de två reservationsanslagen benämnes Bidrag till statens väg- och trafikinstitut resp. Statens väg- och tra­fikinstitut:   Utrustning.

För budgetåret 1973/74 räknar institutet med en total verksamhets­volym om ca 13,7 milj. kr., varav för den egna FoU-verksamheten och för myndighetsuppgifter ca 8,4 milj. kr. och för uppdragsverksamheten ca 5,3 milj. kr. I förhållande till innevarande budgetår innebär detta en total nettoökning med ca 1,2 milj. kr. Bortsett från konsekvenserna av förslaget till ändrad finansiering av viss forskning inom områdena trafik­säkerhet och trafikmedicin, som f. n. betalas av transportforskningsdele-gationen, och från ökningar tUl följd av löne- och prisomräkning inne­bär detta ökade resurser för den egna FoU-verksamheten med ca 700 000 kr. och för uppdragsverksamheten med ca 100 000 kr.

Som framgår av sammanställningen i det föregående (s. 148) räknar jag med en verksamhetsvolym för institutet under nästa budgetår om ca 13 milj. kr. För institutets egen FoU-verksamhet och myndighets­uppgifter tar jag upp ca 5,9 milj. kr., vUket bl. a. innebär att jag f. n. inte är beredd att tillstyrka det nyssnämnda förslaget till ändrad finan­siering av viss trafiksäkerhetsforskning. Även under budgetåret 1973/74 bör denna alltså betalas av transportforskningsdelegationen. Hos väg-och trafikinstitutet redovisas därvid både kostnader och intäkter under uppdragsverksamheten.

Jag kommer att hemställa om medel för det särskilda bidraget till institutets verksamhet i det följande.

Institutets behov av rörlig kredit kan tillgodoses inom ramen för den rörliga kredit som förra årets riksdag stäUde tUl Kungl. Maj:ts förfogan­de för ändamålet (prop. 1972: 1 bil. 1, FiU 1972: 1, rskr 1972: 21).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  154

Med hänvisning till det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t före­slår riksdagen

att till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1973/74 an­visa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

E 9. Bidrag till statens väg- och trafikinstitut

1971/72 Utgift              14 928 000

1972/73 Anslag        15 323 000
1973/74 Förslag
              5 850 000

' Anslaget omräknat för att erhålla jämförbart belopp.

Med hänvisning till vad jag anfört under anslaget Statens väg- och tra­fikinstitut hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen

att till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 5 850 000 kr., att av­räknas mot automobilskattemedlen.

E 10. Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning

1971/72 Utgift                    189 000                  Reservation                           12 000

1972/73 Anslag                  200 000

1973/74 Förslag                 400 000

Statens väg- och trafikinstitut

Över utrustningsanslaget finansieras utrustningsobjekt vars värde över­stiger 10 000 kr. och vars livslängd är längre än tre år.

En följd av den föreslagna anslagsomläggningen fr. o. m. budgetåret 1973/74 är att kostnaderna för avskrivning och förräntning av teknisk utrustning som anskaffas för verksamheten skall bestridas från resp. pro­gramanslag. Detta innebär i sin tur att all utrustningsanskaffning för in­stitutet — och inte som hittills endast den som används I den egna FoU-verksamheten •— bör bekostas över utrastningsanslaget. Detta bör med hänsyn härtUl räknas upp med 300 000 kr.

Departementschefen

Jag beräknar anslaget till 400 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr., att av­räknas mot automobilskattemedlen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


155


E 11. Statens geotekniska institut: Förvaimingskostnader

1971/72 Utgift    ■      2 490 000
1972/73 Anslag
               2 668 000

1973/74 Förslag               2 890 000

Statens geotekniska institut handlägger geotekniska ärenden i den mån handläggningen av dessa inte ankommer pä annan statlig myndighet. I institutets uppgifter ingär bl. a. att bedriva forskning samt utföra veten­skapliga undersökningar och praktiska försök, att bearbeta och när det anses lämpligt offentliggöra resultat, som erhålls vid verksamheten, att utprova nya metoder för markförstärkning och att biträda statiiga och kommunala myndigheter samt enskilda med geotekniska undersökningar och utredningar.

Institutet leds av en styrelse på sex personer, bland vilka institutets chef ingår. Institutet är organiserat på tre forsknings- och konsultations­avdelningar, en laboratorieavdelning och en mekanisk avdelning, samt ett tekniskt och ett administrativt-kameralt kansli.


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Institutet


Departements­chefen


 


förbrukningsmateriel m. m.

c)    Böcker och tidskrifter

d)   Utbildning och förslags­
verksamhet

16 000 14 000

5 000

4--f

4-

1000

4   000

5   000

4-4-

4-

1000 2 000

1000

 

 

2 676 000

+

334 000

4-

222 000

Uppbördsmedel

 

 

 

 

 

 

PublUcationer

 

8 000

 

-

 

 

Nettoutgift

2 668 000

4-

334 000

4-

222 000

+

+

Personal

Antal anställda

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

därav engångsutgifter Geoteknisk verksamhet i Götaälvdalen övriga utgifter

a)   Underhåll och anskaffning av apparater och redskap för forskning

b)   Kostnader för provfält,


32

4-2

 

2 128 000

4-

221 000

5 000

 

38 000

 

11 000

241 000

4-

47 000

97 000

+

40 000

(-)

( +

4 000)

58 000

5 000

4-

73 000


4-    124 000

9 000

47 000

33 000

(-)

5 000


Inkomster vid statens geotekniska institut, som redovisas på driftbud­getens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 3,9 milj. kr. (1972/73 3,7 milj. kr.).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


156


Statens geotekniska institut

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 196 000 kr.

2.    I O-alternativet förordar institutet minskad forskningsverksamhet med sammanlagt 143 000 kr.

3.    Inom det administrativt kamerala kansliet föreligger behov av en amanuenstjänst (4-61 000 kr.).

4.    För utökad ABD-verksamhet begärs 26 000 kr.

5.    För att institutets biblioteksverksamhet skall fungera på ett till­fredsställande sätt och kunna ge fullgod service såväl internt som ex­ternt är det nödvändigt att bibliotekets personalresurser förstärks och då 1 första hand med ett biträde (-f 36 000 kr.).

6.    Institutet föreslår ökning av posten till reseersättningar med 11 000 kr., varav 3 000 kr. avser prisomräkning, 6 000 kr. styrelseledamöters resor och 2 000 kr. utvidgad verksamhet.

7.    Under posten till expenser har i löne- och prisomräkningen angivits 7 000 kr. Däratöver beräknas en engångskostnad av 4 000 kr. för inköp av möbler m. m. Vidare begär institutet en uppräkning av delposterna tUl publikationstryck och övriga expenser med 2 000 kr. respektive 1 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att  till  Statens geotekniska  institut:  Förvaltningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 890 000 kr.

T7   t f*       Cd.-A------- _____ J._l__ •„!------ •____ AU—A.   ¥T____ ]____ ..»-1,---------------- \~A-


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


2   962 000

3   141 000 3 377 000


 


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Institutet


Departements­chefen


 


Personal

Antal anställda

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

övriga utgifter


42

 

2 357 000

-f 174 000

4-210 000

5 000

--

170 000

4- 5 000

4- 5 000

212 000

19 000

19 000

51000

4- 5 000

4- 5 000

346 000

4- 35 000

4- 35 000

3 141 000

4-200 000

4-236 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                           157

Statens geotekniska institut

1.         Löne- och prisomräkning m.m. 236 000 kr.

2.    I enlighet med förslag om inrättande av en amanuenstjänst under anslaget tUl förvaltningskostnader kan — vid bifall härtill — uppdrags­verksamhetens personalstat minskas med 1 kontorist (—36 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet för bud­getåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 3 377 000 kr.

E 13. Statens geotekniska institut: Utrustning

1971/72 Utgift                    125 000                   Reservation                          12 000

1972/73 Anslag                   100 000

1973/74 Förslag                  100 000

Statens geotekniska institut

För anskaffning av teknisk utrustning framlade institutet i sin petita för budgetåret 1971/72 en reviderad femårsplan. Enligt denna skulle material inköpas under ett vart av budgetåren 1971/72—1973/74 med 150 000 kr. samt under ett vart av budgetåren 1974/75 och 1975/76 med 100 000 kr. eller sammanlagt 650 000 kr. Äv nämnda belopp har under de två första anskaffningsåren anvisats tillhopa 200 000 kr., vUket ska­pat en eftersläpning i förhällande till programmet med 100 000 kr.

I det aktuella femårsprogrammet, som omspänner budgetåren 1973/74 —1977/78 och inrymmer en kostnadsplan om 750 000 kr., har institutet beaktat dels behovet av att komplettera institutets nuvarande utrustning sä att den motsvarar den tekniska utvecklingens krav, dels angelägenhe­ten av att även kunna fortsätta och fullfölja ett pågående mekaniserings-och rationaliseringsprogram i fråga om fältarbete. Bl. a. är institutets nuvarande borrvagn starkt nedsliten och behöver snarast ersättas.

Institutet äskar för budgetåret 1973/74 ett belopp av 150 000 kr. för ändamålet.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens geotekniska  institut:   Utrustning för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


158


E 14. Fraktbidragsnämnden

1971/72 Utgift                   451 000

1972/73 Anslag                  535 000

1973/74 Förslag                  551 000

Fraktbidragsnämnden är central förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga ärenden om statligt regionalpolitiskt transportstöd samt enligt de särskilda föreskrifter om transportstöd för Gotland som med­delats av Kungl. Maj:t den 21 januari 1972. Nämnden består av tre ledamöter med ersättare. Hos nämnden finns ett kansli, som förestås av en kanslichef.

 

 

 

 

1972/73

Beräknad änd

ring 1973/74

 

Nämnden

Departements-

 

 

 

chefen

Personal

 

 

 

Handläggande personal

2

__

Övrig personal

2 4

Anslag

 

 

Avlöningar

339 000

4-28 000

4-28 000

Sjukvård

1000

Reseersättningar

15 000

+ 5 000

4-  5 000

Lokalkostnader

25 000

__

----

Expenser

155 000

— 17 000

—17 000

därav engångsutgifter

(    8 000)

(-)

(-)

 

535 000

+ 16 000

4-16 000

t raktbidragsnämnden

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 45 000 kr.

2.         I O-alternativet föreslår nämnden att expensposten minskas med 17 000 kr. Omräkningarna enligt detta altemativ uppgår till totalt 16 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning tUl sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Fraktbidragsnämnden för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 551 000 kr.


E 15. Transportstöd för Norrland m. m.

42 500 000 46 700 000

1971/72 Utgift              40 173 000

1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                   159

Transportstöd till det norrländska näringslivet enligt kungörelsen (1970: 592, ändrad senast 1971: 929) om statligt regionalpolitiskt trans­portstöd omfattar fraktbidrag för transporter med järnväg och lastbil i yrkesmässig trafik från ort inom stödområdet — utom Öland och Got­land — på sträckor över 300 km. Av regiorial- och näringspolitiska skäl inriktas stödet på transporter av helfabrikat och mera bearbetade halvfabrikat inom och ut från stödområdet. Stödet som utgär i form av bidrag i efterskott till företagens fraktkostnader varierar mellan 15 och 35 % av erlagd frakt beroende pä avsändningsortens geografiska belägenhet inom stödområdet.

Fraktbidragsnämnden

För budgetåret 1973/74 beräknas bidragsbehovet öka med ca 5 % till 44,6 mUj. kr. till följd av transportvolymökning.

Departementschefen

Jag beräknar anslaget till 46,7 milj. kr. Jag har därvid tagit hänsyn till vissa taxehöjningar som ägt rum under senare delen av år 1972. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Transportstöd för Norrland m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 46 700 000 kr.

E 16. Transportstöd för Gotland

1971/72 Utgift                  1828 000

1972/73 Anslag                2 100 000

1973/74 Förslag               2 300 000

' Avser tiden den 1 februari—den 30 juni 1972.

För att förbättra betingelserna för den näringsgeografiska utveck­ling som Gotlands inlemmande i stödområdet syftar till utgår transport­stöd vid viss llnjesjöfart frän Gotiand (prop. 1971: 154, TU 1971: 28, rskr 1971: 350).

Stödet syftar tUl att minska de kostnadsmässiga olägenheter för det gotländska näringslivet som följer av Gotlands läge och av de därav betingade merkostnadema i samband med färjeöverfart. Stödet är konstruerat så att godstaxan (längdmetertaxan för godsfordon) är ned­satt med 50 % för transporter frän Gotland till fastiandet. För att gynna turismen och för att förbilliga den gotländska allmänhetens fastlands­resor är taxan för överföring av personbilar reducerad med 25 %.

Fraktbidragsnäm nden

Med hänsyn till den väntade utvecklingen föreslås oförändrat bidrag.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


160


Departementschefen

Jag beräknar anslaget till 2,3 milj. kr. Jag har därvid räknat med en viss ökning av godsvolymen. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Transportstöd för Gotland för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 300 000 kr.

£ 17. Transportforskningsdelegatlonen

1971/72 Utgift            4 596 000              Reservation             H 000 000

1972/73 Anslag          6 375 000

1973/74 Förslag         7 013 000

* Varav 345 000 kr. överförts från det tidigare uppförda reservationsanslaget Trafiksäkerhetsforskning.

Transportforskningsdelegationen (TFD) handhar uppgifter som avser planläggning, samordning och stöd i fräga om forskning och utveckling rörande transporter, trafik och trafiksäkerhet i den mån sådana uppgif­ter inte ankommer på annan statlig myndighet.

Delegationen består av fjorton ledamöter som företräder trafikverk, forskning och näringsliv. Till delegationen är knutna tre beredande ex­pertnämnder — en för trafiksäkerhetsfrågor, en för transport- och trafik­tekniska frågor och en för transport- och trafikekonomiska frågor.

Vid delegationen finns inrättad en professur i trafiksäkerhet med pla­cering vid Chalmers tekniska högskola. Vidare finns ett kansli som förestås av en kanslldirektör.

 

 

 

 

Beräknad ändring 1973/74

 

1972/73

Delegationen

Departements-

 

 

 

 

chefen

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal

5

 

.—

___________

Övrig personal

2 7

 

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

Lönekostnader

718 000

4-

63 000

4-  63 000

Sjukvård

1000

 

----

___________

Reseersättningar

43 000

4-

2 000

+    2 000

Lokalkostnader

110 000

 

__

___________ .

Expenser

54 000

4-

3 000

4-    3 000

Forskning

5 450 000

4-1300 000

4-570 000

Viss trafiksäkerhets-

 

 

"

 

forskning m. m.

550 000

 

 

6 926 000

4-1368 000

4-638 000

Uppbördsmedel

 

 

 

 

Viss trafiksäkerhets-

 

 

 

 

forskning m. m.

550 000

 

Ersättningar för uppdrag

 

 

 

 

m. m.

1 000

 

Nettoutgift

6 375 000

4-1368 000

4-638 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  161

Transportforskningsdelegationen

1.    Löne- och prisomräkning m. m. 504 000 kr.

2.    O-alternativet innebär för delegationens del ett starkt minskat stöd till forsknings- och utvecklingsverksamheten (FoU) inom transportsek-tom. Uppräkningen skulle endast bli 160 000 kr. En sådan utveckling synes direkt strida mot statsmakternas uttalanden så sent som våren 1971 i samband med inrättandet av delegationen.

3.    Delegationens resurser bör utökas och avvägas med beaktande av eftersatta behov och med hänsyn till transportsektorns allt mer ökade betydelse för samhällsutbyggnaden.

TFD har funnit att verksamheten tUls vidare i första hand bör inriktas på den FoU-verksamhet som avser att kartiägga de mera väsentliga fak­torer och förändringar i samhället som kontinuerligt påverkar trans­portbehoven och därmed strukturen i transportapparaten. Vidare bör sådan FoU-verksamhet som syftar till ett förbättrat underlag för pla­nering och samordning av de olika transportmedlen ges hög prioritet. De problem som berör trafiksäkerheten har också hög angelägenhetsgrad med hänsyn till deras humanitära och sociala aspekter. I inlednings­skedet är sådant FoU-arbete som syftar till att inventera befintliga kun­skaper på olika områden av stor vikt för den fortsatta planeringen. Pos­ten Forskning bör räknas upp med 1,3 milj. kr., varav ca 435 000 kr. krävs för att anslagspostens realvärde inte skall minska.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Transportforskningsdelegationen för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 7 013 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

11    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bil. 8


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                           i62

F.    DIVERSE

F 1. Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järn­vägslinjer m. m.

1971/72 Utgift 1296 700 000 1972/73 Anslag 322 000 000 1973/74 Förslag     380 000 000

' Varav 40 000 000 kr. på tUläggsstat (prop 1971:145 bU. 4, TU 1971:25, rskr 1971: 304).

Frän anslaget utgår sedan budgetåret 1964/65 ersättning till SJ för underskott för drift av icke lönsamma järnvägslinjer. Enligt 1969 års riksdags beslut skaU vidare från anslaget betalas dels SJ:s kostnader för drift av sådana icke lönsamma järnvägsanstalter, som skall bibehåUas enligt Kungl. Majrts beslut, dels ersättning för 67-kortsrabattens utvidg­ning till förtidspe;isionärer m. fl.

Ersättningen för drift av icke lönsamma järnvägslinjer utgär enligt riksdagens beslut med anledning av prop. 1963: 191 (S3LU 1963: 1, rskr 1963: 424) angående riktlinjer för den statiiga trafikpolitiken m. m. I propositionen förutsattes att beräkningarna av driftunderskottet skulle baseras på särskUda bandelsundersökningar förnyade vart tredje år. I enlighet härmed har en sådan redovisning av det trafiksvaga bannätet (1972 ärs separatredovisning) genomförts vid SJ, avseende 1971 års trafik samt kostnads- och intäktsläge. Efter granskning av särskilda sakkunniga avses redovisningen läggas till grund för fastställande av ersättning för drift av icke lönsamma järnvägslinjer, i första hand för budgetåret 1973/74.

Statens järnvägar

I skrivelse den 24 augusti 1972 framhåller SJ följande.

Icke lönsamma järnvägslinjer

Nu föreliggande 1972 års separatredovisning av det trafiksvaga järn­vägsnätets driftresultat har i likhet med redovisningarna åren 1963, 1966 och 1969 utförts enligt de principer som angivits av 1942 ärs järnvägskostnadsutredning. Redovisningen avser 1971 ärs trafik och ba­seras på 1971 års kostnads- och intäktsläge, normaliserat med hän­syn till arbetskonflikten den 5 februari—12 mars 1971.

I 1969 ärs sepratredovisning medtogs järnvägslinjer med en trafik-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                 163

intensitet om högst 2 milj. bruttotonkm per bankm och år. I 1972 års separatredovisiung ingår även ett femtontal bandelar med högre trafik­intensitet (upp till närmare 4 milj. bruttotonkm per bankm och år). Sammanlagt omfattar den nya redovisningen 7 965 km (7 103 km i 1969 ärs redovisning).

Vid framräkning av redovisningens resultat till budgetåret 1973/74 har antagits oförändrade taxebelopp. Personalkostnaderna har beräknats utifrån träffade avtal om tjänstemännens löner och antaganden om för­väntad personalkostnadsökning. Sakkostnaderna har antagits stiga med 4 % per år. Vidare har effekten av företagna nedläggningar beaktats. Underskottet för budgetåret 1973/74 beräknas enligt separatredovis­ningen komma att uppgå till 522,8 milj. kr. Vid separatredovisningen har ej full hänsyn tagits till det olönsamma nätets s. k. matar-värde för affärsbanenätet. Det ytterligare matarvärde, som bör gott-skrivas det olönsamma nätet, har för budgetåret 1973/74 beräknats tUl 22,3 milj. kr. Underskottet reduceras därmed tiU 500,5 milj. kr. Härtill skall läggas 2,7 milj. kr. för inkomstbortfall genom nedsatta styckegodsfrakter i viss samtrafik järnväg-bUUnje samt SJ:s kostnader för separatredovisningen om 1 milj. kr. Ersättningsbehovet på grund av nedsatta styckegodsfrakter baseras på en särskild undersökning som nyligen genomförts. Det sammanlagda behovet av driftersättning för icke lönsamma järnvägslinjer budgetåret 1973/74 uppgår sålunda till (500,5 4- 2,7 4- 1,0) 504,2 milj. kr. I denna driftersättning har ej inräk­nats kostnader för erforderliga investeringar i det olönsamma nätet.

Icke lönsamma järnvägsanstalter

Under budgetåret 1971/72 lades 85 olönsamma järnvägsanstalter ned, varav 14 bemannade. Härutöver avbemannades 32 järnvägsanstalter. Dessutom övergick 42 järnvägsanstalter tUl SL vid försäljningen av Roslagsbanan. Ersättningsbehovet för sädana olönsamma järnvägsan­stalter, som Kungl. Maj:t bestämt skall bibehållas, har — med ut­gångspunkt i förhållandena under budgetåret 1971/72 — beräknats till 200 000 kr.

6 7-kortsrabattens utvidgning

Statsmakterna har beslutat om en icke företagsekonomiskt motiverad utvidgning av 67-kortsrabatten för förtidspensionärer m. fl. fr. o. m. den 1 januari 1969. Sedan budgetåret 1969/70 har SJ fått ersättning för de mindreintäkter och kostnader som statsmakternas beslut om denna ut­vidgning av rabatten orsakat. För budgetåret 1973/74 beräknas ersätt­ningsbehovet till 1,9 milj. kr.

Inom SJ pågår vissa undersökningar av ett antal nu gällande rabatt­former. Undersökningen avseende 67-kortet väntas föreligga klar un­der år 1973.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  i64

Övrigt

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 februari 1972 har SJ bl. a. hem­ställt om särskild ersättning dels för olönsam landsvägstrafik pä linjen Övertorneå—Pajala, dels för resultatförsämring till följd av Kungl. Maj:ts beslut den 21 januari 1972 om återhållsamhet i fråga om be­gränsningar i busstrafiken mellan centralorter i olika kommunblock. För budgetåret 1973/74 beräknas ersättningsbehovet för landsvägstrafi­ken pä sträckan Övertorneå—Pajala till 1,8 milj. kr. och mellan cen­tralorter i olika kommunblock tiU 5,5 milj. kr.

Sammanfattning

' Det totala anslagsbehovet för budgetåret 1973/74 uppgår enligt ovan till (504,2 4- 0,2 4- 1,9 + 1,8 4- 5,5) 513,6 milj. kr. SJ hemställer att detta belopp anvisas på statens driftbudget.

De sakkunnigas redogörelse

De sakkunnigai har i oktober 1972 överlämnat sin granskningsredogö­relse (Ds K 1972: 8) över 1972 års separatredovisning.

De sakkunnigas uppgift har varit dels att granska de redovisnings-och beräkningsprinciper som tUlämpats vid den av SJ under år 1972 framlagda separatredovisningen av det trafiksvaga järnvägsnätet, dels att bedöma vilka bandelar som bör vara ersättningsberättigade och dels att ange med vilket belopp ersättning lämpligen bör utgå för budget­året 1973/74.

Granskningsuppdraget har, i jämförelse med den granskning av SJ:s separatredovisning som genomfördes är 1969, utvidgats att även avse riktlinjer för framräkning av driftersättningen till nästa separatredo-visningstillfälle och bestämning av den ersättning som bör utgä för vissa nedsättningar i styckegodstaxan.

Separatredovisningens syfte har i första hand varit att pä basis av trafikstrakturen samt kostnads- och intäktsläget år 1971 bedöma den resultatförbättring för SJ som en nedläggning av hela det olönsamma järnvägsnätet skulle medföra.

För att avgränsa ett olönsamt bannät har SJ undersökt samtliga ban­delar med en trafikintensUet av upp till 3 milj. brattotonkm per bankm och är samt nägra bandelar med större trafikintensitet. Därvid har ett samband förutsatts råda mellan läg trafikintensitet och olönsamhet. Det undersökta bannätet har därmed kommit att omfatta sammanlagt 7 965 bankm.

De sakkunniga konstaterar att — trots att bandelsomfattningen ut­ökats väsentligt i förhällande till närmast föregående redovisning — samtiiga tUlkommande bandelar visat sig olönsamma. En av de sakkun-

1 Med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 14 aprU 1972 tUlkallade departements­chefen som sakkunniga direktören F. H. A. Pellijeff och ledamoten av riksdagen G. B. Rosqvist.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     165

niga utförd analys av lönsamhetens beroende av trafikintensiteten ty­der också på att många banor är olönsamma även vid ännu högre tra­fikintensitet. Den använda avgränsningsmetodiken utgör således inte längre någon säker grund för att bestämma ett olönsamt bannät. För­utsättningarna för separatredovisningen har därmed kommit att för­ändras pä ett avgörande sätt.

För att få rättvisande kostnads- och intäktsbelopp har 1971 års vär­den normaliserats med hänsyn till trafikbortfallet under arbetskonflikten i februari—mars 1971. I övrigt har SJ i 1972 års separatredovisning i stort sett tillämpat samma redovisningsprinciper som använts vid tidi­gare separatredovisningari, dvs. de principer som anvisats av 1942 års järnvägskostnadsutredning.

Det undersökta bannätets kostnader har delvis kunnat erhållas direkt ur bokföringen (särkostnader) och debiterats respektive bandelar. Åter­stående kostnader (vissa särkostnader samt samkostnader) har tagits fram med hjälp av dels ä-kostnader för olika driftstorheter, dels olika fördelningsnycklar som bedömts vara lämpUga. På detta sätt har för är 1971 totala kostnader om 696 milj. kr. hänförts tUl det undersökta ban­nätet, varav 389,6 milj. kr. utgör särkostnader.

Mot bakgrund av vissa överväganden om användning av mera dif­ferentierade fördelningsnycklar i samkostnadsberäkningarna föreslår de sakkunniga att principerna härför närmare undersöks.

Vad beträffar intäktsberäkningen har uppgifterna liksom i tidigare separatredovisningar baserats på en totalbearbetning av vagnslasttrafi­ken och försäljningen av fasta färdbiljetter, medan styckegodstrafiken och försäljningen av blankoblljetter har urvalsbearbetats. Totalt har in­täkter om 295,3 milj. kr. påförts det undersökta bannätet.

De sakkunniga har kunnat konstatera att vägbestämningen vållat problem 1 separatredovisningen. I mänga transportrelationer förekom­mer alternativa transportvägar, vilka inte helt kunnat beaktas vid vägbe­stämningen. Detta har medfört att de tilldelade intäktsbeloppen för vis­sa bandelar är något osäkra.

I syfte att klarlägga bl. a. rationaliseringarnas effekt på kostnaderna har de sakkunniga analyserat utvecklingen vid olönsamma bandelar un­der treårsperioden mellan de båda senaste separatredovisningarna. Ana­lysen tyder på att — trots att trafikarbetet på det undersökta bannätet har minskat mer än för SJ som helhet — rationaliseringen genom ex­empelvis avbemanning, stationsindragningar m. m. inte kunnat bedrivas i samma utsträckning som pä affärsbanenätet. Vidare framgår det att godstrafikintäkterna ökat något medan persontrafikintäktema minskat. Volymmässigt noteras dock en minskning såväl pä gods- som på person­sidan, eftersom intäktsökningen inte motsvarar de taxehöjningar som ägt rum under perioden mellan separatredovisningarna.

' TUlvägagångssättet har ingående redovisats i prop. 1967: 1 bU. 8 (s. 118).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     166

Underskottet på det undersökta bannätet utgör (696—295,3) 400,7 milj. kr. Härav utgör särkostnadsunderskottet (389,6—295,3) 94,3 mUj. kr. Vid nedläggning av detta bannät måste man dock räkna med ett visst trafikbortfall på det kvarvarande affärsbanenätet. Det undersökta nätet har därför gottskrivits ett visst matarvärde, dock endast i vagns­lasttrafiken. Detta matarvärde har av SJ beräknats tUl maximalt 35 milj. kr.

Något särskilt matarvärde i persontrafiken har inte beräknats. Även om man i viss mån bl. a. genom taxans degressivitet tagit hänsyn till matarvärdet, ifrågasätter de sakkunniga om detta skett i full utsträck­ning. Vad gäller vagnslasttrafiken påpekar de sakkunniga att dagens moderna transportteknik bör kunna medverka till en reducering av bort­fallande intäkter. Dessa frägor föreslås därför bli föremål för närmare undersökning.

Resultatförbättringen för SJ vid total nedläggning av det undersökta bannätet har således av SJ beräknats tUl (400,7—35) 365,7 milj. kr. De sakkunniga anser att detta belopp utgör en rimlig approximation av det i separatredovisningen ingående bannätets underskott.

1972 års separatredovisning utgör underlag för bestämning av den er­sättning för drift av icke lönsamma järnvägslinjer som bör utgå till SJ för budgetåret 1973/74. Beräknat underskott år 1971 har därför framräknats med vissa procentsatser under beaktande av taxehöjningen den 1 oktober 1971, träffade a-vtal om statstjänstemännens löner, an­taganden om förväntad personalkostnadsökning under första halvåret 1974 m. m. Intäktsbortfall genom minskad trafikefterfrägan har bedömts motsvara kostnadsminskningar genom rationalisering. Hänsyn har också tagits till kostnads- och intäktsminskningar på grand av verkställda ned­läggningar. Framräkningen innebär att underskottet för det undersökta bannätet skulle komma att uppgå tUl 500,5 mUj. kr. under budgetåret 1973/74.

På begäran av de sakkunniga har SJ även beräknat effekten på det undersökta bannätet av taxehöjningen i godstrafik den 1 oktober 1972. Underskottet kan till följd härav minskas med 19,3 milj. kr.

De sakkunniga — som i stort har godkänt framräkningsprinciperna — ifrågasätter om det är riktigt att på kostnadssidan ta hänsyn till samt­liga kända och förväntade kostnadsökningar medan på intäktssidan en­dast beslutade taxehöjningar beaktas vid framräkningen.

De sakkunniga har vidare utifrån allmänna utgångspunkter diskute­rat principerna för framräkningen av underskottet för tiden efter bud­getåret 1973/74 intill dess resultatet av nästa separatredovisning före­ligger. Konjunkturpäverkan, kostnadsutvecklingen, trafikavledning som inte kan kompenseras av rationalisering, taxeändringar, "automatiska" intäktsökningar genom indexklausuler i fraktavtalen etc. är osäkra fak­torer vid beräkningen av framtida underskott. De sakkunniga har vid


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     167

accepterandet av nuvarande framräkningsprinciper förutsatt, att alla möjligheter tillvaratas att korrigera de vid framräkningen tillämpade procentsatserna i syfte att erhålla ett bättre underlag för bedömning av resultatutvecklingen på det ersättningsberättigade bannätet.

Bedömningen i vad män de i separatredovisningen ingående bandelar-na bör vara ersättningsberättigade har i enlighet med givna direktiv ut­gjort ett väsentligt led i granskningsarbetet. De sakkunniga har därvid som utgångspunkt haft bl. a. departementschefens uttalande i prop. 1963: 191 att ersättning inte bör utgå "därest det — med hänsyn tiU järnvägslinjens betydelse som förbindelse- eller dubbleringsbana eller med beaktande av möjligheter till lönsam trafik m. m. — från företags-mässiga synpunkter kan vara motiverat att fortsätta trafikeringen även om linjen f. n. lämnar underskott".

Vid avgränsningen av ett ersättningsberättigat bannät har kriteriet "förbindelse- eller dubbleringsbana" i första hand varit avgörande för de sakkunniga. Därvid har en särskild grupp bandelar kunnat urskiljas som integrerade delar av SJ:s stam- eller affärsbanenät. Det utmärkande för dessa bandelar är att de intimt ingår i trafikbilden på SJ:s tungvik­tiga linjenät. Som exempel på bandelar som hänförts tiU denna grupp kan nämnas linjen Ockelbo—Gävle.

De sakkunniga har i anslutning härtUI erinrat om separatredovis­ningens syfte, nämligen att bedöma den resultatförbättring för SJ som en nedläggning av hela det ersättningsberättigade bannätet skulle med­föra. Detta syfte går relativt lätt att nå med tillämpad beräkningsmeto­dik, när man behandlar bandelar som går att isolera frän det övriga ban­nätet utan att helhetsbUden förändras i avgörande utsträckning. När det undersökta bannätet däremot utökas att omfatta väsentligt trafik-starkare bandelar, vilka ingår som vitala delar av affärsbanenätet är det avsevärt svårare att överblicka konsekvenserna av en tänkt nedläggning av hela det undersökta bannätet.

De sakkunniga föreslår vidare att vissa dubbleringsbanor, som har till uppgift att avlasta en närbelägen trafikstark handel, undantas från ersättning. De sakkunniga har strävat efter att se bandelarna i ett större linjesammanhang och uppfattar vissa mälarbanor som intimt samman­länkade med den trafikstarka handel till vilken trafiken är inriktad. Det skulle således vara av stort värde att inom ramen för en mera ingående prövning av redovisningsmetodiken undersöka det ekonomiska utfaUet av driften vid exempelvis norra stambanan med mälarbanor.

Möjligheter tUl lönsam trafik torde — bl. a. mot bakgrand av det allmänt konjunkturpåverkade utfaUet år 1971 — föreligga vid flera ban­delar som enligt separatredovisningen uppvisar ett relativt blygsamt un­derskott. Detta kriterium har vid avgränsningen tUlämpats för vissa, i regel kortare godsbanor, bl. a. i syfte att bibehålla en viss stabilitet i affärsbanenätets omfattning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  i68

Vid avgränsningen har eftersträvats att det affärsbanenät, som följer av avgränsningen, skall sä längt det är möjligt utgöra en helhet med en­hetlig trafikstruktur. Avgränsningen har resulterat i att det ersättnings­berättigade bannätet föreslås omfatta 6 832 bankm, vUkét är en ökning i förhållande tUl det bannät som avgränsades av 1969 års gransknings­män (6 587 bankm). Under perioden mellan separatredovisningarna har dessutom 367 bankm utgått, i första hand som en följd av nedläggning­ar. Pä det sålunda avgränsade bannätet, som utgör 54 % av SJ:s totala linjenät, utförs endast ca 9 % av det totala trafikarbetet. Detta bannät svarar för ett till budgetåret 1973/74 framräknat driftunderskott av 380,4 milj. kr., med vilket belopp de sakkunniga föreslår att ersättning till SJ utgår.

De sakkunniga understryker att det förhållande att en bandel föreslås bli undantagen från ersättning inte får betraktas som en indikation pä att trafiken på bandelen lämpligen bör eller kan läggas ned. Det kan i stället vara en antydan om att dess betydelse f. n. bedöms vara sådan att bandelen bör bibehållas.

De sakkunniga konstaterar allmänt att det inte är möjligt att utan ytterligare undersökning av driftförhållanden m. m. hänföra underskott/ ersättning för en viss bandel till person- eller godstrafik eller till fokal, regional respektive interregional trafik. Mot bakgrund härav och mot bakgrand av vad som tidigare anförts om trafikintensitetens ofullkom­lighet som urvalsinstrument för bestämning av ett ersättningsberättigat bannät, ifrågasätter de sakkunniga separatredovisningsförfarandet i dess nuvarande utformning. Redovisningens uppläggning och de sifferupp­gifter som framkommer möjliggör inte — trots den kalkyleringstekniskt föredömliga metodiken — en bedömning av ifrågavarande järnvägstra­fiks värde för befolkningen och näringslivet i berörda regioner. Från samhällsekonomisk synpunkt skulle det sannolikt vara av intresse att jämsides med en mer differentierad separatredovisning kunna studera alternativa sätt att åstadkomma en tillfredsställande transportförsörj­ning. De sakkunniga anser därför att såväl målsättningen för avgräns­ningen av ett ersättningsberättigat bannät som den metodik som därvid kommer till användning bör bli föremål för särskilda överväganden från statsmakternas sida.

På begäran har SJ undersökt och redovisat de nedsättningar i stycke­godstaxan som förekommer i samtrafik mellan järnvägsnätet och platser vid nedlagda järnvägslinjer. Härvid har framkommit att dessa fraktra­batter uppgår till 2,7 milj. kr. för helt budgetår. De sakkunniga föreslår att ersättning för ändamålet utgår med detta belopp för budgetåret 1973/74.

Av undersökningen framgår att de rabatterade taxorna på vissa plat­ser bibehållits under många år efter det järnvägen lagts ned. De sak­kunniga som konstaterar att de företagsekonomiska motiven därvid tor-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     169

de ha betytt mer än de samhällsekonomiska, anser att en successiv av­veckling bör ske av nedsättningar 1 styckegodstaxan som verkat i mer än fyra år. Därmed torde kravet på en mjuk anpassning till normaltaxa tUlgodoses, vilket överensstämmer med den ursprungliga tanken att ned-sättningarna skulle vara temporära.

Särskild skrivelse från statens järnvägar

Statens järnvägar har i skrivelse den 17 november 1972 yttrat sig över de sakkunnigas redogörelse, i första hand vad gäller avgränsning­en av det ersättningsberättigade bannätet. Enligt SJ:s mening har de sakkunniga inte anfört bärande skäl för att bortse från separatredovis­ningens resiUtat i fråga om flertalet av de banor, som föreslagits undan­tagna frän ersättning. De sakkunnigas förslag till avgränsning av det ersättningsberättigade bannätet skulle enligt SJ:s mening innebära be­tydande svårigheter i verksamheten och direkt motverka strävandena att uppnå och upprätthålla rimliga samband mellan intäkter och kostna­der för SJ som helhet. Mot bakgrund härav och med beaktande av taxe­höjningen den 1 oktober 1972 begär SJ ersättning för drift av icke lön­samma järnvägslinjer för budgetåret 1973/74 med 481,7 mUj. kr. jämfört med det av de sakkunniga föreslagna beloppet 380,4 milj. kr. Den totala ersättningen skulle inklusive övriga delposter under anslaget uppgå till 494,8 milj. kr., med vilket belopp SJ i första hand begär ersättning. I andra hand — i den mån denna begäran inte bifalles — begär SJ be­myndigande att införa tilläggsavgifter på bandelar, som kan komma att undantas frän driftersättning.

Departementschefen

Enligt de år 1963 meddelade riktlinjerna för den statiiga trafikpoli­tiken skall SJ ersättas för driftunderskott pä sådana icke lönsamma järnvägslinjer, vilkas traflkering utgör en ekonomisk belastning för SJ men pä vilka trafiken bör bibehållas tills vidare av samhälleliga skäl. Ersättningens storlek skall grundas på en vart tredje år fömyad ban-delsundersökning. SJ har redovisat resultatet av en sädan undersök­ning — 1972 års separatredovisning — som underlag för beräkning av ersättningens storlek för i första hand budgetåret 1973/74. Separat-redovisningen har granskats av tillkallade sakkunniga.

I separatredovisningen, som avser 1971 ärs trafik samt kostnads-och intäktsläge normaliserat med hänsyn till arbetskonflikten februari— mars 1971, ingår bandelar med en trafikintensitet av upp tUl närmare 4 milj. bruttotonkm per bankm och år, vilket innebär en väsentlig utök­ning jämfört med närmast föregående separatredovisning. Det under­sökta bannätet omfattar därmed samrnanlagt 7 965 km.

Enligt separatredovisningen beräknas underskottet på det undersökta bannätet år 1971 tUl 365,7 milj. kr. Efter framräkning tUl budgetåret


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     170

1973/74 skulle underskottet enligt SJ:s beräkningar komma att uppgå till 500,5 milj. kr., med vilket belopp SJ begär ersättning.

De sakkunniga, som konstaterar att SJ i stort sett tillämpat samma principer för beräkningen av kostnader, intäkter och matarvärde som använts vid tidigare separatredovisningar, föreslär att vissa delfrågor när­mare undersöks, bl. a. vad gäller mera differentierade fördelningsnyck­lar i samkostnadsberäkningarna, matarvärde i persontrafiken och möj­lighetema till reduktion av vagnslasttrafikens matarvärde. Den resultat­förbättring vid total nedläggning av det undersökta nätet, som av SJ be­räknats tUl 365,7 milj. kr. år 1971, kan enhgt de sakkunniga anses ut­göra en rimlig approximation av detta bannäts underskott.

Vid framräkningen av det undersökta bannätets underskott till bud­getåret 1973/74 bör enligt de sakkunniga effekten av taxehöjningen den 1 oktober 1972 beaktas. Underskottet kan till följd härav minskas med 19,3 milj. kr. De sakkunniga, som i övrigt i stort sett godkänt de av SJ tillämpade framräkningsprinciperna, ifrågasätter dock om det är rik­tigt att pä kostnadssidan ta hänsyn till samtliga kända och förväntade kostnadsökningar medan pä intäktssidan endast beslutade taxehöjningar beaktas vid framräkningen.

Med utgångspunkt i anvisningar, som gavs i 1963 års riksdags beslut om den statiiga trafikpolitiken m.m. (prop. 1963: 191, S3LU 1963: 1, rskr 1963: 424), har de sakkunniga vid avgränsningen av ett ersättnings­berättigat bannät i första hand urskiljt en stor grupp bandelar som de uppfattar som integrerade delar av SJ:s stam- eller affärsbanenät och därför inte bör berättiga till ersättning. Vidare har de sakkunniga före­slagit att vissa dubblerings- och mälarbanor undantas från ersättning. Slutligen har — likaså mot bakgrund av nämnda riksdagsbeslut — möj­ligheterna till lönsam trafik beaktats i vissa fall. De sakkunnigas av­gränsning har därmed resulterat i att det ersättningsberättigade bannätet föreslås omfatta 6 832 bankm, vilket innebär en icke oväsentUg utökning av detta bannät i förhållande till det bannät som avgränsades vid 1969 års separatredovisning. Det år 1972 avgränsade bannätet svarar för ett tUl budgetåret 1973/74 framräknat driftunderskott på 380,4 milj. kr., med vilket belopp de sakkunniga föreslår att ersättning till SJ utgär.

SJ har i särskild skrivelse anfört vissa erinringar mot den företagna avgränsningen av det ersättningsberättigade bannätet och yrkat pä att er­sättning utgår med ett belopp som med 101,3 milj. kr. överstiger det av de sakkunniga föreslagna. Alternativt har SJ begärt tUlstånd att införa tUläggsavgifter på bandelar, som undantas från ersättning. För egen del delar jag de sakkunnigas uppfattning att det är förenat med avsevärda svårigheter att överblicka konsekvenserna av en tänkt nedläggning av hela det ersättningsberättigade bannätet när detta nät utökas att omfat­ta inte enbart bandelar som går att isolera från det övriga bannätet utan även väsentligt trafikstarkare bandelar, vilka ingår som vitala delar av


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     171

affärsbanenätet. Jag har vid mina överväganden i dessa frägor funnit att hittills tillämpad beräkningsmetodik inte rimligen kan appliceras på dessa trafikstarkare bandelar.

De sakkunniga, som sålunda pekar på att föratsättningama för sepa­ratredovisningen kommit att förändras pä ett avgörande sätt i och med att det undersökta bannätet utökats väsentligt, menar att den använda avgränsningsmetodiken inte längre utgör någon säker grund för att be­stämma ett olönsamt bannät. Det är vidare inte möjligt att direkt hän­föra underskott/ersättning för en viss bandel till person- eller godstrafik eller till lokal, regional respektive interregional trafik. Det är inte heller möjligt att bedöma ifrågavarande järnvägstrafiks värde för befolkningen och näringslivet i berörda bygder. De sakkunniga ifrågasätter därför se­paratredovisningsförfarandet i dess nuvarande utformning.

I likhet med de sakkunniga anser jag att det finns anledning att överväga en ändrad prövnings- och handläggnmgsordning. I direktiven till den nya trafikpolitiska utredningen har jag därför uttalat att en omprövning bör ske av den nuvarande beräkningsmetodiken vid av­gränsning av det trafiksvaga bannätet. Därvid bör perspektivet vidgas så att man får en handläggningsordning, som även innefattar en realis­tisk prövning av det trafiksvaga nätet med hänsyn till de alternativa, samhällsekonomiskt fördelaktigare transportmöjligheter som kan stå till buds. Övervägandena i denna del bör ske i kontakt med trafikpla­neringsutredningen.

Jag har mot denna bakgrund i princip inte något att erinra mot den avgränsning av det ersättningsberättigade bannätet, som de sakkunniga föreslagit.

Vid min bedömning av övriga faktorer som påverkar behovet av er­sättning, har jag bl. a. förutsatt, att i särskilda fall nedläggning av ban­delar eller trafikinskränkningar skall kunna aktualiseras. Jag tänker då på fall, när trafikunderlaget stär i uppenbart missförhållande till de resurser som järnvägsalternativet binder och när det också rimligen kan förutsättas att ifrågavarande åtgärder väl läter förena sig med den regionala trafikplaneringen. En sådan strävan till successiv rationalise­ring i sådana mera uppenbara fall låter sig väl förena med tidigare ut­talanden att under den tid den regionala trafikplaneringen pågår iaktta viss återhållsamhet i fräga om nedläggning av järnvägstrafik.

Med hänsyn tUl det anförda har jag funnit, att ersättning till SJ för det trafiksvaga nätet bör utgå med 375,3 milj. kr. under budgetåret 1973/74. Jämfört med budgetåret 1972/73 innebär detta en ökning med 59,1 milj. kr., vUket förklaras främst av kostnadsutvecklingen och av att det ersättningsberättigade bannätet utökats med ett flertal bandelar, där samhälleliga skäl talar för att ersättning bör utgå och tvekan inte råder om beräkningsmetodikens användbarhet.

Liksom  hittills   bör  SJ   vidare   erhålla  ersättning  för  övergångsvis


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  172

tillämpade reduceringar i styckegodstaxoma vid transporter till och från vissa platser vid nedlagda järnvägslinjer. SJ har på grundval av en särskUd undersökning begärt 2,7 milj. kr. för ändamålet. De sakkunniga har föreslagit att ersättning utgår med detta belopp. Även jag anser att ersättning bör utgä med begärt belopp.

På grandval av beslut av 1968 års riksdag (SU 1968: 9, rskr 1968: 113) har sedan hösten 1968 kommun, som med hänsyn tUl trafikför­sörjningen anser att olönsam järnvägsanstalt bör bibehållas, fått möjlig­het att göra framställning härom till Kungl. Maj:t. I anledning av så­dana framstäUningar har Kungl. Maj:t i en del fall ålagt SJ att bi­behålla viss trafik eller att i övrigt vidta särskilda anordningar för trafik­försörjningen. För budgetåret 1973/74 föreslår SJ att ersättning för detta ändamål utgår med 200 000 kr., vUket skulle innebära en ökning med 100 000 kr. jämfört med budgetåret 1972/73. Jag har vid mina överväganden av ersättningsbeloppet tagit hänsyn bl. a. till avgränsning­en av det ersättningsberättigade bannätet och föreslår att ersättning för ändamålet utgår med oförändrat 100 000 kr. för budgetåret 1973/74.

Enligt riksdagens beslut med anledning av prop. 1968: 155 (SU 1968: 188, rskr 1968: 398) skall SJ ersätias för 67-kortsrabattens ut­vidgning tUl förtidspensionärer m. fl. För budgetåret 1973/74 yrkar SJ ersättning med 1,9 milj. kr., vilket innebär en ökning med 200 000 kr. vid jämförelse med budgetåret 1972/73. Jag biträder detta förslag.

Med ovan nämnda utgångspunkter uppgår medelsbehovet för ersätt­ning till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. för budget­året 1973/74 till (375,3 4- 2,7 4- 0,1 4- 1,9) 380 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsam­ma järnvägslinjer m. rn. för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 380 000 000 kr.

F 2. Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer

1971/72 Utgift              12107 000                    Reservation                           49 000

1972/73 Anslag      il7 000 000 1973/74 Förslag       17 000 000

> Varav 2 450 000 kr. på tilläggsstat (prop. 1972:130, TU 1972:21, rskr 1972: 330).

I riksstaten för budgetåret 1972/73 är för rubricerade ändamål uppfört ett reservationsanslag av 14 550 000 kr. Anslaget avräknas mot automo­bUskattemedlen.

På tilläggsstat I tUl riksstaten har för samma budgetår anvisats ytter­ligare 2 450 000 kr., på anslaget, vilket aUtsä totalt uppgår till 17 milj. kr. (prop. 1972: 130, TU 1972: 21, rskr 1972: 330).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  173

I enlighet med vad som anförts i nyssnämnda prop. 1972: 130 är av­sikten att förelägga 1973 års riksdags vårsession förslag till ändrat buss­bidragssystem. I avvaktan härpå förordar jag, att medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1973/74 beräknas till 17 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, beräkna tUl Ersätt­ning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer ett reservationsanslag av 17 000 000 kr., att avräknas mot auto­mobilskattemedlen.

F 3.  Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser

1971/72 Utgift 140 662 000 1972/73 Anslag 157 000 000 1973/74 Förslag     176 000 000

Postverket

Enligt en promemoria beräknar postverket ersättningen för tjänste­försändelser för budgetåret 1972/73 till 166 169 000 kr.

Ersättning för befordran av tjänsteförsändelser i allmänhet utgår jäm­likt 2 § tjänstebrevsförordningen med viss procent av postverkets franko-teckensuppbörd. Ersättningen erläggs under kvartalet näst efter det, som ersättningen avser. Procenttalet bestäms av postverket och riksrevi­sionsverket. Fr. o. m. budgetåret 1971/72 tills vidare har procenttalet bestämts till 14. Med utgångspunkt från detta procenttal synes ersätt­ning för befordran av tjänsteförsändelser I allmänhet under budgetåret 1973/74 kunna beräknas tUl 172 892 000 kr.

Från anslaget utgär sedan den 1 januari 1948 även ersättning för post-delglvning.  Denna  ersättning  uppgick under budgetåret   1971/72  tiU

1  851958   kr.   Ersättningen   under   budgetåret   1973/74   beräknas   tUl

2  890 000 kr.

Ersättningen till postverket för befordran av militärbrev uppgick un­der budgetåret 1971/72 tiU 233 553 kr. För budgetåret 1973/74 beräk­nas ersättningen till 375 000 kr.

Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för bud­getåret 1973/74 skulle således enligt verkets beräkningar uppgå till (172 892 000 4- 2 890 000 4- 375 000) 176 157 000 kr. eller avrundat 176 000 000 kr., därav 3 000 000 kr. ati avräknas mot automobUskatte­medlen.

D eparteinen tsch ef en

Postverkets beräkning av medelsbehovet har inte gett mig anledning till någon erinran. Anslaget bör sålunda för budgetåret 1973/74 föras


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


174


upp med 176 milj. kr. Härav bör ett så stort belopp avräknas mot auto-mobUskattemedel, som svarar mot den del av ersättningen för beford­ran av tjänsteförsändelser, som beräknas falla på sådan verksamhet vid| myndigheter, för vilken kostnadema avräknas mot angivna medel. Med ledning av upplysningar från postverket kan denna del av ersättningen för nästa budgetår uppskattas till 3 milj. kr.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsän­delser för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 176 000 000 kr., därav 3 000 000 kr. att avräknas mot automo­bUskattemedlen.


F 4. Bidrag till vissa intemationella sammanslutningar m. m.

1971/72 Utgift                1 647 000

1  871 000

2  021 000

1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


Anvisat 1972/73


Beräknad

ändring

1973/74


490 000

4-

52 000

10 300 85 300

4-

40 000

40 000 1  60 OÖO 15 000 70 000 30 000

4-4-

4-

20 000 5 öOö

20 000 20 000

75 000

55 000

16 400 44 000

-t-

6 000

620 000

4-

80 000

150 000

 

135 000

 

5 000 25 000

-1-

2 000

1 871 000

4-

150 000

1. Meteorologiska världsorganisationen
(WMO) m. m.

2.    Intemationella föreningen för frägor rörande väg­väsendet (PIARC) m. m.

3.    Förhandlingar rörande luftfarten

4.    Förenta Nationemas ekonomiska kommission för Europa (ECE)     _

5.    Europeiska transportministerkonferensen (CtMT)

6.    Internationella jämvägsfördragen (CIM-CIV)

7.    Vissa förhandlingar rörande vägtransporter

8.    Visst intemationellt trafiksäkerhetsarbete

9.    Vissa förhandlingar rörande satellitkommunika­tioner

 

10.    Internationella organisationen för fyrtekniska frågor (lALA)

11.    Internationella hydrografiska byrån

12.    Förhandlingar rörande sjöfarten samt Mellanstat­liga rådgivande sjöfartsorganisationen (IMCO)

13.    Bidrag tiU internationell ispatrulleringstjänst i Norra Atlanten

14.    Bidrag till driften av livräddnings- och väderleks­fartyg i Nordsjön

15.    Internationella föreningen i Bryssel för sjöfarts­kongresser (PIANC)

16.    Bidrag till vissa fyrar i Röda Havet


1. Den begärda höjningen av anslaget hänför sig bl. a. till lönehöj­ningar för tjänstemännen inom WMO. Lönerna betalas i lokal valuta, dvs. i schweiziska francs. Eftersom WMO:s budget är fastställd i dol-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     175

lar, vilken devalverades under året, och schweizerfrancen samtidigt skrevs upp, medförde detta ökade kostnader för WMO. Dollarns deval­vering har även medfört en oväntad och kraftig ökning av alla organisa­tionens utgifter utanför personalsektorn i annan valuta än dollar. Års­avgiften förväntas därför öka med 52 000 kr. för Sveriges del till totalt 352 000 kr. Till Worid Weather Watch föresläs utgå oförändrat 75 000 kr. Resor föranledda av svenskt deltagande i WMO:s verksamhet beräk­nas uppgå till oförändrat 115 000 kr. Sammanlagt bör således posten uppföras med (352 000 4- 75 000 4-115 000) 542 000 kr.

3.         Kostnaderna för förhandlingar rörande luftfarten har under före­gående år överstigit planerat belopp bl. a. beroende pä icke föratsebara kostnadsstegringar. Eftersom frekvensen av de bilaterala luftfartsdiskus-sionema icke förväntas minska bör anslaget därför räknas upp med 40 000 kr.

4.         Mötesaktiviteten inom ECE förväntas komma att ligga på oföränd­rat hög nivå med aktivt svenskt deltagande främst i arbetet inom grup­pen för motorfordons konstruktion. Med hänsyn till föregående års ut­fall samt automatiska kostnadsstegringar erfordras en motsvarande höj­ning av beloppet till 60 000 kr.

5.         Ökningen hänförs främst till normala kostnadsstegringar samt till något för lågt upptaget belopp föregående år.

8. Trafiksäkerhetsarbete bedrivs ofta utanför etablerade internatio­nella organisationer genom direktkontakt mellan forskare och nationella institutioner. Med den betydelse trafiksäkerhetsarbetet tillmätes i Sve­rige är det av stort intresse att svenska experter beredes möjlighet att följa arbete som pågår utomlands inom detta område. Ett omfattande arbete bedrivs även inom ramen för OECD. En växande samverkan kan, som en följd härav, förväntas mellan mindre grapper kring specifika projekt. Med anledning härav bör anslaget räknas upp med 20 000 kr.

11.          Medlemsländernas årliga bidrag tUl hydrografiska byrån bestäms av medlemslandets tonnage vid givna tidpunkter. Sverige har nu passerat en avgiftsgräns och skall därför bidraga med 45 000 kronor. Detta i för­ening med resor för svenskt deltagande i möten i organisationens finans­kommitté uppgående tUl ca 5 000 kr. medför behov av ökning av ansla­get till totalt 50 000 kr.

12.          Den tekniska utvecklingen går mycket snabbt inom sjöfarten. Den nya generationen fartyg är i flera hänseenden mer avancerad än de fartyg som byggdes på 1960-talet. Denna utveckling medför stora inter­nationella problem ur sjösäkerhetssynpunkt. Miljöskyddet kommer där­vid mer och mer i förgrunden. Sålunda medför kollision eUer grundstöt-ning med stora tankfartyg risker för katastrofala skador på vatten och stränder.

Sverige är medlem i sjösäkerhetskommittén inom IMCO vilket med­för ett  omfattande  arbete.  För  att förbereda Sveriges medverkan  i


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                 176

IMCO-arbetet och för att säkra myndigheters och organisationers med­verkan och inflytande i detta arbete och i arbetet i olika underkomriiit-téer anordnar sjöfartsverket regelmässigt förberedande sammanträden inför mötena i London med olika IMCO-organ. 1973 års konferens inom IMCO om havens förorenande (Marine Pollution Conference) kommer att kräva ett aktivt och omfattande engagemang från svensk sida, vUket också medför ökade kostnader. Med anledning härav bör anslaget hö­jas med 80 000 kr.

Sveriges bidrag till IMCO:s budget beräknas tiU 330 000 kr. TiU re­sor föranledda av Sveriges medlemskap i sjösäkerhetskommittén samt deltagande i församlingens möten beräknas oförändrat 150 000 kr. För kostnader i samband med utredningsarbeten för IMCO:s räkning be­räknas oförändrat 120 000 kr.

För representation i samband med deltagande i sjösäkerhetskom­mitténs arbete beräknas oförändrat 10 000 kr. Från anslaget bestrids även deltagande av svenska representanter vid sjöfartsmöten inom nor­disk ram. Kostnaden härför kan beräknas till 10 000 kr.

Sammanlagt bör således posten uppföras med (80 000 4- 330 000 + 150 000 + 120 000 4- 10 000 -f 10 000) 700 000 kr.

15. Internationella föreningen i Bryssel för sjöfartskongresser anord­nar under juli 1973 i Canada sin vart fjärde är återkommande kongress. För att möjliggöra svenskt deltagande krävs en höjning av anslagsposten med 2 000 kr. tiU totalt 7 000 kr.

Under åberopande av det anförda samt med hänvisning tUl samman­ställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 021 000 kr.

F 5. Beredskap för civil luftfart

1971/72 Utgift                    644 000                  Reservation                     1327 000

1972/73 Anslag                  800 000

1973/74 Förslag                  800 000

Luftfartsverket

I skrivelse den 21 augusti 1972 har luftfartsverket beräknat medelsbe­hovet för budgetåret 1973/74 tUl 800 000 kr. Med hänsyn till handlingar­nas innehåll torde någon redogörelse inte böra lämnas till statsrådsproto­kollet. Handlingarna torde få bringas till riksdagens kännedom i sam­band med att de ställs till vederbörande utskotts förfogande.


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                 177

Departementsch ef en

Med hänvisning till luftfartsverkets framställning beräknar jag för budgetåret 1973/74 800 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kr.

F 6. Kosmader för visst värderingsförfarande

1971/72 Utgift                                O

1972/73 Anslag                     40 000

1973/74 Förslag                    40 000

Fr. o. m. den 1 januari 1970 finns en för hela landet gemensam värderingsnämnd med uppgift att avgöra frågan om vUlkoren vid in­lösen av rörelse eller tUlgångar i samband med återkallelse av trafik-tUlstånd enligt förordningen (1940: 910) angående yrkesmässig automo-biltrafik m. m.

Värderingsnämnden består av tre ledamöter med suppleanter som utses av Kungl. Maj:t. Kostnadema för nämnden skall bestridas av staten men — genom utdebitering efter varje värdering — slutiigt be­lasta den som förvärvar tillståndet. Pä riksstatens inkomstsida finns därför en motsvarande inkomsttitel, benämnd Ersätttung för visst värde­ringsförfarande.

Departementschefen

Kostnaderna för värderingsnämndens verksamhet beräknar jag för nästa budgetär tUl oförändrat 40 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen

att till Kostnader för visst värderingsförfarande för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kr.

F 7. Kostnader för riskgaranti till Scandinavian Airlines System

1971/72 Utgift                                O

1972/73 Anslag                       1 000

1973/74 Förslag                       1 000

Från anslaget bestrids eventueUa utbetalningar i aiUedning av den ga­ranti som Kungl. Maj:t kan ställa dels i fråga om ersättning för förlust av eller skada på SAS' luftfartyg till följd av flygplanskapning (prop. 1970: 165, SU 1970: 123, rskr 1970: 428), dels i fråga om ersättning för föriust av eller skada på SAS tillhöriga flygplan av typ Boeing 747 or­sakad av krigshandUng eller liknande handling (prop. 1971: 75 bil. 4, TU 1971: 4, rskr 1971: 115). Den närmare utformningen av garantierna förutsätts vid behov skola regleras genom överenskommelser mellan de tre skandinaviska staterna.

12    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. BU. 8


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


178


Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kostnader för riskgaranti till Scandinavian Airlines System för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

F 8. Kostnader för omläggning av flygtrafikledarutbildningen

1971/72 Utgift                               O

1972/73 Anslag                      1 000

1973/74 Förslag                      1 000

Nämnden för flygtrafikledarskolan i Sturup planlägger och leder ar­betet med omläggning till ny, gemensam utbUdning av civila och miU­tära flygtrafikledare. I nämndens åligganden ingår bl. a. uppläggning och utformning av utbildningen, anskaffning av teknisk utrustning och övrig materiel samt rekrytering av personal och elever.

I nämnden ingår företrädare för luftfartsverket och flygvapnet samt en från intressenterna fristående ordförande. Till nämndens förfogande finns ett kansli bestående av en kanslichef jämte biträdespersonal. Där­utöver kan experter för särskilda uppgifter knytas till nämnden.

Nämndens verksamhet finansieras genom bidrag frän intressenterna. Efter avdrag med ett formellt belopp av 1 000 kr. — som utgör den anslagsmässiga nettoutgiften •— delas kostnaderna lika mellan luftfarts­verket och flygvapnet.

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

 

Nämnden

Departements-

 

 

 

 

 

chefen

Personal

 

 

 

 

 

 

Handläggande personal

I

 

4-  5

 

4-  5

Övrig personal

 

1

2

 

5

 

5

Utgifter

 

 

 

 

 

 

Lönekostnader

 

444 000

4-

254 500

4-

254 500

Sjukvård

 

3 000

 

1000

 

1000

Reseersättning

 

22 000

+

51000

+

51000

Lokalkostnader

 

41400

+

23 100

+

23 100

Expenser

 

14 600

+

6 400

+

6 400

Ersättning till luftfartsverket för

 

 

 

 

 

kapitalkostnader m.

m.

25 000

+

952 000

+

952 000

TiU Kungl. Maj:ts disposition

120 000

 

120 000

120 000

Rekryteringskostnader

-

+

125 000

4-

125 000

 

 

670 000

4-1 291 000

4-1 291 000

Inkomster

 

 

 

 

 

 

från flygvapnet

 

334 500

•f

645 500

+

645 500

frän luftfartsverket

 

334 500

4-

645 500

+

645 500

 

Nettoutgift

1000

 

-

 

 

 

670 000

4-1291000

4-1291000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  179

Nämnden för flygtrafikledarskolan i Sturup

1.         Under budgetåret 1973/74 erfordras en systemman, en program­merare och tre tekniker bl. a. för att säkerstäUa leveransen och driften av simulatorn (4-245 152 kr.).

2.    För rekrytering av elever till kurser som börjar hösten 1974 krävs 125 000 kr.

3.    Kapitalkostnaderna under budgetåret 1973/74 beräknas uppgå till 952 000 kr.

4.    För reseersättningar, lokalkostnader och expenser krävs ytterligare 80 500 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kostnader för omläggning av flygtrafikledarutbildningen för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  180

KAPITALBUDGETEN

Investeringsplan för kommunikationsverken m. m.

I det följande lämnas för budgetåren 1971/72—1973/74 en redovisning för postverkets, televerkets (exkl. randradio), statens järnvägars och luftfartsverkets fonder samt statens vägverks förrådsfond och sjöfarts­verkets fond. För budgetåren 1972/73 och 1973/74 tillkommer även fonden för Södertälje kanalverk. Vidare framläggs en sammanfattande redogörelse för investeringarna i övrigt såvitt avser kommunikations­departementets del av kapitalbudgeten.

Investeringsutfall för budgetåret 1971/72

I följande tabell redovisas de anslagsmedel, som under det gångna budgetåret stått tUl förfogande, och i vilken omfattning de tagits i an­språk. Enligt beräkningarna i prop. 1972: 1 skulle medelsförbrukningen på investeringsanslagen inom kommunikationsdepartementets verksam­hetsområde uppgå tiU 1 229,5 milj. kr. under budgetåret 1971/72. De sammanlagda faktiska investeringsutgiftema har stannat vid 1 218,1 mUj. kr. och således underskridit de beräknade utgiftema med 11,4 milj. kr.

UtfaU budgetåret 1971/72

 

 

 

 

 

 

Ing. be­ hälhiing

Anvisade

/o/olc■fÄ.

-V....,VT.;nr.

Uta be-

 

anslag

 

 

hållning

 

beräknad i prop. 1972:1

faktisk

 

 

 

milj. kr.

 

 

Postverket

Televerket exkl. rundradio

Statens jämvägar

Luftfartsverket

Statens vägverk

Sjöfartsverket

14,2 56,0 26,9 16,5 5,6 '3,1

122,3

129,0 631,4 363,6 65,1 56,2 = 20,6

1 165,9

43,2 682,9 361,7 72,4 56,2 13,1

1 229,5

41,4 687,4 361,7 55,4 52,1 20,1

1 218,1

1,8

28,8

26,2

9.7

1,6

68,1

1 Varav på tUläggsstat 1 700 000 kr.

» Varav 2 000 000 kr. överförts tUl budgetutjämningsfonden per den 1 juli 1971.

» Varav pä tilläggsstat 8 400 000 kr.

Beräknad medelsförbruknmg för budgetåret 1972/73

I prop.  1972: 1 förordades för budgetåret 1972/73  ett totalt ram­belopp av 1 247,1 milj. kr. för här berörda fonder, exkl. rundradio-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  isi

anläggningar under televerkets fond. Jämfört med motsvarande belopp för det föregående budgetåret innebar detta en ökning med 17,6 milj. kr. Härtill skall läggas det nya anslaget om 7,5 milj. kr. under fonden för Södertälje kanalverk.

Genom olika Kungl. Maj:ts beslut — bl.a. efter anslag pä tUläggs­stat I — har investeringsramen för postverket höjts med över 60 milj. kr. Av detta belopp har ca 54,5 milj. kr. använts för att öka det risktäc­kande kapitalet i Postbanken genom förvärv av fastigheter i Stockholm. Vidare har byggstarten för posthus i Umeå, Södertälje och Borgholm tidigarelagts.

Ett belopp av ca 23 milj. kr. har ställts till televerkets förfogande för tidigareläggning av arbeten i sysselsättningsstödjande syfte.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1972 utökades SJ:s ram för att möjliggöra ombyggnad av rallande materiel vid Kalmar Verk­stads AB. Kungl. Maj:t har senare höjt SJ:s investeringsram för att möjliggöra konjunkturstimulerande industribeställningar samt för tidi­gareläggning av vissa investeringar.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1972 höjdes investeringsra­men för luftfartsverket med 2,6 milj. kr. till 91 milj. kr. för att möjlig­göra tidigareläggning av vissa investeringar i sysselsättnmgsfrämjande syfte.

Sjöfartsverket har beräknat att investeringsramen behöver höjas med 10,3 milj. kr. för bl.a. delbetalning av Vänerisbrytaren samt för finan­sieringen av säkerhetsanordningar i Brofjorden. På tUläggsstat I har an­visats 7,9 milj. kr. för angivna ändamål.

Investeringsramen under fonden för Södertälje kanalverk har minskat till följd av vissa förskjutningar av arbetena med kanalens utbyggnad.

Den totala investeringsomslutningen för budgetåret 1972/73 beräknas efter de redovisade förändringarna komma att uppgå till 1 378 milj. kr. I följande tabeU redovisas beräkningarna enligt prop. 1972: 1, de beräkningar som gjordes under vären 1972 och den medelsförbrakning som följer av det nyss anförda.

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1972/73

 

 

Beräknad

Beräknad

Beräknad

 

i prop.

våren

hösten

 

1972:1

1972

1972

 

 

milj. kr

 

Postverket

37,3

40,5

98,6

Televerket, exkl. rundradio

711,0

724,9

734,2

Statens järnvägar

337,3

352,3

368,3

Luftfartsverket

88,3

88,3

90,9

Statens vägverk

56,2

56,2

56,2

Sjöfartsverket

17,0

17,0

127,3

Södertälje kanalverk

7,5

7,5

2,5

 

1 254,6

1 286,7

1 378,0

1 Sjöfartsverkets beräkning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


182


Beräknad medelsförbrukning för budgetåret 1973/74

För budgetåret 1973/74 föreslär verksstyrelserna investeringar om sammanlagt 1 585,6 milj. kr., vUket jämfört med beräkrungarna i prop. 1972: 1 för innevarande budgetår skulle innebära en ökrung med 331 milj. kr. och i förhållande till nu redovisade beräkningar för samma budgetår en ökning med 207,6 mUj. kr. När det gäller de olika verken föreslås, jämfört med senaste beräkning för budgetåret 1972/73, ök­ningar för televerket med 114,5 milj. kr., för statens järnvägar med 71,7 milj. kr., för luftfartsverket med 12,8 mUj. kr., för vägverket med 9,1 mUj. kr., för sjöfartsverket med 39,6 mUj. kr. samt för Södertälje kanal­verk med 6 milj. kr. För postverket föreslås en minskning med 46,1 milj. kr.

Vid en a-wägning från olika synpunkter har jag för nästa budgetår ansett mig böra för ifrågavarande fonder räkna med en total medels­förbrukning av 1 361,6 milj. kr., vilket innebär en ökning med 107 milj. kr. jämfört med motsvarande totalbelopp för innevarande budgetår enligt prop. 1972: 1. I förhållande till dessa beräkningar innebär mitt förslag för postverkets, televerkets, statens järnvägars, luftfartsverkets och sjöfartsverkets investeringar höjningar med 5,7 mUj. kr., 59 milj. kr., 13 milj. kr., 1,7 milj. kr. resp. 26,6 mUj. kr. Under fonden för Sö­dertälje kanalverk beräknar jag en ökning av investeringsramen med 1 mUj. kr.

I den inledande översikten har jag lämnat en sammanfattande redo­görelse för investeringsbehovet inom de olika verken och i korthet be­rört inriktningen av investeringarna för nästa budgetär.

Den för budgetåret 1973/74 förordade investeringsverksamheten fram­går av följande tabell.

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1973/74

 

 

1972/73

1973/74

 

 

Beräknad

Verkens

Departements-

 

i prop.

förslag

chefen

 

1972:1

 

 

 

 

mUj. kr.

 

Postverket

37,3

52,5

43,0

Televerket, exkl. rundradio

711,0

848,7

770,0

Statens jämvägar

337,3

440,0

350,3

Luftfartsverket

88,3

103,7

90,0

Statens vägverk

56,2

65,3

56,2

Sjöfartsverket

17,0

66,9

43,6

Södertälje kanalverk

7,5

8,5

8,5

 

1 254,6

1 585,6

1 361,6

Under kommunikationsdepartementets del av kapitalbudgeten upptas vidare anslag med ett formellt belopp om 1 000 kr. till statens länefond för den mindre skeppsfarten samt med 15 milj. kr. för garanti tUl Ak­tiebolaget Aerotransport.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


183


Sammanfattning

En sammanfattning av anvisade resp. förordade anslagssummor för affärsverksfonderna, statens vägverks förrådsfond, sjöfartsverkets fond och fonden för Södertälje kanalverk samt beräknad medelsförbrukning under budgetåren 1972/73 och 1973/74 ges i följande sammanställning.

Anslag och medelsförbrukning budgetåren 1972/73 och 1973/74

 

 

BehåUn.

Anslag

Medels-

Anslag

Medels-

 

1972-07-01

1 1972/73

förbruk­ning 1972/73

1973/74

förbruk­ning 1973/74

 

 

 

mUj. kr.

 

 

Postverket

1,8

197,0

98,6

47,1

43.0

Televerket, exkl. rundradio

 

777,6

734,2

803,6

770,0

Statens jämvägar

28,8

342,2

368,3

382,6

350,3

Luftfartsverket

26,2

88,0

90,9

75,7

90,0

Statens vägverk

9,7

56,2

56,2

52,1

56,2

Sjöfartsverket

1,6

>26,4

'27,3

47,3

43,6

Södertälje kanalverk

 

7,5

2,5

3,5

8,5

 

68,1

1 394,9

1 378,0

1 411,9

1 361,6

1 Varav på tilläggsstat 56 milj. kr. ' Varav på tilläggsstat 7,9 milj. kr. ' Sjöfartsverkets beräkning.

Anslagsbehållningarna per den 1 juli 1972 uppgick till ca 68 milj. kr. Tillsammans med för innevarande budgetär anvisade anslag om 1 395 milj. kr. utgör den för budgetåret disponibla anslagssumman 1 463 milj. kr. Med nu beräknade investeringsramar kommer medelsförbrukningen under innevarande budgetår att uppgå till totalt 1 378 milj. kr. Be­hållningarna vid budgetårets slut kommer därmed att utgöra 85 milj. kr.

De beräknade anslagsbeloppen för nästa budgetår avser att jämte be­hållningarna från innevarande budgetår täcka den förutsatta medelsför­brukningen och därutöver ge en marginal om ca 10 % för att möjlig­göra ökade investeringsramar om det skulle påkallas av konjunktur­mässiga eller andra särskilda skäl. De förordade anslagen uppgår till sammanlagt ca 1 412 milj. kr. TUlsammans med de beräknade till bud­getåret 1973/74 ingående behållningarna kommer den under samma budgetår tillgängliga anslagssumman att uppgå tUl ca 1 497 milj. kr. Då medelsförbrukningen uppskattas till ca 1 362 milj. kr. utgör an­slagsreserven ca 135 mUj. kr.

Medräknas även övriga anslag under kommunikationsdepartementets del av kapitalbudgeten, dvs. anslagen under statens utiåningsfonder och fonden för låneunderstöd blir totalsumman för budgetåret 1973/74 en­ligt förslaget 1 426 901 000 kr. att jämföras med på riksstaten för bud­getåret 1972/73 för motsvarande ändamål upptagna 1410 301000 kr. Anslagen ökar således totalt med ca 16,6 mUj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t bereder riksdagen tillfälle

att avge yttrande med anledning av vad jag sålunda anfört.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  i84

I. Statens affärsverksfonder

A. POSTVERKET

Postverkets tillgångar uppgick den 30 juni 1972 till sammanlagt 18 570,2 milj. kr. Bokförda nettovärdet av fast egendom, huvudsakligen posthus, utgjorde 174,2 milj. kr., bokförda nettovärdet av motorfordon m. m. 33,2 milj. kr. samt förråd 9,4 mUj. kr. Övriga tillgångsposter på balansräkningen hänförde sig i huvudsak till Postbanken.

Statskapitalet i postverket, inkl. stamkapital och statsverkslån i Post­banken pä vardera 48,8 mUj. kr., uppgick till 239,8 milj. kr., vilket in­nebar en ökning under budgetåret med 32 milj. kr.

Postverkets verksamhet under budgetåret 1971/72 resulterade i ett underskott på 60,8 milj. kr., efter inleverans av ränta på Postbankens statsverkslån med 3,2 milj. kr. Under närmast föregående budgetår blev resultatet ett överskott på 9,5 milj. kr., efter inleverans av ränta på statsverkslånet med 2,1 milj. kr.

Postbankens överskott före avsättningar uppgick kalenderåret 1971 till 40,9 milj. kr. Äv överskottet disponerades 5 milj. kr. för överföring tUl det risktäckande kapitalet och resterande 35,9 milj. kr. för avsätt­ning till värderegleringskonton.

Postverket

I skrivelse den 23 augusti 1972 och i anslutning därtUl lämnad kom­plettering har postverket hemställt om investeringsanslag tUl posthus m. m. för budgetåret 1973/74.

 

Posthus m. m.

 

 

 

 

Ing. behållning

Anslag

Utgift

1971/72 1972/73 1973/74 verket

departementschefen

14 201 000

1 830 000

230 000

230 000

129 000 000

'97 000 000

57 600 000

47 100 000

41 371 000 »98 600 000 *52 500 000 •43 000 000

1 Varav på tiUäggsstat 1 700 000.

'  Varav på tilläggsstat 56 000 000.

'  Preliminärt belopp inkl. tidigarelagda investeringar m. m.

'  Preliminärt belopp.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  i85

Utvecklingen av postverkets rörelse m. m.

Mätt i portointäkter i fasta priser minskade postvolymen under den första hälften av budgetåret 1971/72 med 2,7 % jämfört med motsva­rande period ett år tidigare. Nedgången berodde främst på det allmänna konjunkturläget samt efterfrågebortfall i samband med den portohöj­ning som genomfördes den 1 oktober 1971. Under budgetårets senare hälft skedde dock en återhämtning och volymen ökade då med 1,3 %.

Fram tUl är 1965 företedde paketrörelsen en ganska jämn uppgång varefter rörelsen stagnerat. Under år 1971 minskade antalet inlämnade paket med ca 6 % i jämförelse med föregående år. Denna minskning berodde till stor del på att postverket under konflikten på arbetsmark­naden våren 1971 inte kunde ta emot paket i normal omfattning.

Jämfört med föregående år ökade antalet inlämnade masskorsband (adresserade massförsändelser) under år 1971 med 4,2 % medan antalet inlämnade grappkorsband (oadresserade massförsändelser) minskade med 2,9 % under samma tid. Vid jämförelsen har korrigering gjorts för val­försändelser år 1970. Konkurrensen om distributionsuppdragen pä di­rektreklamområdet är f. n. härd och de avgiftshöjningar som postver­ket tvingats vidta på grund av kostnadsutvecklingen har utan tvivel ut­gjort en belastning i denna konkurrens. I syfte att stärka postverkets konkurrensförmåga vid lokala distributionsuppdrag infördes fr. o. m. den 1 januari 1972 en generell lokalrabatt för grappkorsband tUl hus­håll. Utvecklingen av masskorsband stimuleras av den växande tillgäng­en på datalagrade adresser. Förbättrade möjligheter tUl urval av och för­delning på lämpliga mottagargrapper har vidgat förutsättningarna för en ökad användning av masskorsband för information och reklam vilket är av stor betydelse bl. a. med tanke på det behov av att öka informa­tionen som föreligger inte minst från statens och kommunernas sida.

Det totala antalet tidningar i postverkets tidningsrörelse minskade un­der år 1971 med 34 milj. exemplar. Nedgången beror till stor del på en minskning av antalet prenumeranter på fack- och konsumenttidningar. Dessutom har utgivarna av dagstidningar i stor utsträckning övergått till distribution genom andra företag för att därigenom kunna komma i åtnjutande av den samdistributionsrabatt som staten numera på vissa villkor betalar för att främja samdistribution av dagspress. Gällande kungörelse medger inte samdistributionsrabatt för tidningar som distri­bueras genom postverkets tidningsrörelse. Sådan rabatt utgår emellertid för tidningar som utdelas av postverkets dotterbolag Tidningstjänst AB vUket också handhar en stor del av distributionen av dagstidningar.

Postbankens rörelse expanderade i snabb takt under det senaste bud­getåret. Bankens inlåning ökade med 11,1 % till 16,5 miljarder kr. Post­giroinlåningen steg under året till 5,3 miljarder kr., en ökning med 9,7 %   sedan föregående budgetår.  Det totala antalet postgirokonton


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  186

steg med 20 000 till 648 000. Personkontorörelsens starka frammarsch fortsätter. Under det senaste budgetåret steg inlåningen med inte mindre än 56 % till 1,2 miljarder kr. Antalet kontoinnehavare ökade under samma tid med 123 000 till 661 000. Inlåningen i sparrörelsen ökade under år 1971 snabbare än pä mänga är. Under första halvåret 1972 sjönk dock ökningstakten, och för budgetåret som helhet ökade spar-rörelsens inlåning med 8,1 % till 10 miljarder kr.

Postverkets dUigensrörelse omsatte under år 1971 27 milj. kr., vilket var lika mycket som under är 1970. Trafikunderlaget minskar fortfaran­de till följd av avfolkningen av landsbygden och av den ökande privat­bilismen. Trafikförsörjningen i berörda glesbygder utgör därför en aUt­mer betungande ekonomisk belastning för postverket.

Den 1 januari 1972 var totala antalet anställda i postverket 53 388 mot 49 622 den 1 januari 1971. Personalstyrkan ökade således under år 1971 med hela 3 766 personer. Uttryckt i antal årsanställda och mätt i nu gällande årsarbetstid ökade personalstyrkan under år 1971 avsevärt mindre, eller med 2 430 från 38 370 tiU 40 800. Ökningen har orsakats av dels den arbetstidsförkorttung från 42 1/2 till 40 timmars arbetsvecka som genomfördes fr. o. m. den 1 januari 1972, dels urbaniseringen. Den fortlöpande rationaliseringsverksamheten inom postverket har dock i vä­sentlig grad motverkat personaltillväxten.

Som framgått av det tidigare nämnda resulterade postverkets verk­samhet under budgetåret 1971/72 i ett underskott pä 60,8 milj. kr. Un­derskottet har framförallt förorsakats av de kraftiga personalkostnads­ökningar som följt av den senaste avtalsrörelsen. I ett läge av prisstopp och återhållsamhet när det gällde prishöjningar inom den offei-itliga sek­torn var det inte möjligt för postverket att kompensera de kraftiga kostnadsstegringama med avgiftshöjningar. För att få ekonomin att balansera för budgetåret 1972/73 genomfördes en allmän portohöjning den 1 juli 1972.

Under budgetåret 1972/73 räknar postverket med en viss minskning av postvolymen. En uppgång i konjunkturen torde dock komma att verka i positiv riktning och delvis uppväga de negativa effekterna av de före­tagna portohöjningarna.

Postbankens inlåning beräknas under den kommande 5-ärsperioden komma att öka med i genomsnitt 7 % per år och antalet transaktioner med i genomsnitt 2—2,5 % per år.

Antalet anställda i postverket beräknas för de kommande åren ligga på en i stort sett oförändrad nivå.

Medelsförbrukning under budgetåren 1971/72—1973/74

För budgetåret 1971/72 medgavs ursprangligen en investe­ringsram av 35,4 milj. kr. För att möjliggöra tidigareläggning av hus­byggen och industribeställningar höjdes investeringsramen genom Kungl.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     187

Maj:ts beslut den 30 juni 1971 och den 17 december 1971 tiU 43,2 nailj. kr. Det senare beslutet möjliggjordes genom anslag på tilläggsstat I. Ut­fallet för budgetåret, 41,4 milj. kr., innebär en underförbrakning på 1,8 mUj. kr., beroende pä viss leveransförsening av bilar.

För budgetåret 1972/73 beräknades i prop. 1972: 1 en in­vesteringsram av 37,3 milj. kr. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 26 aprU 1972 (regleringsbrevet för budgetåret 1972/73) medgavs en in­vesteringsram av 40,5 milj. kr. för att möjliggöra tidigareläggning av byggstart för posthus i Umeå. Därefter har genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 oktober 1972 investeringsramen höjts med 1,3 milj. kr. för inköp av tomten nr 9 i kvarteret Blåmannen 1 Stockholm. Efter anslag pä till-läggsstat I har vidare investeringsramen höjts med 56,8 milj. kr. Av det­ta belopp har 53 milj. kr. använts för att öka det risktäckande kapitalet i Postbanken genom förvärv av fastigheten Barahusväderkvarnen 36 i Stockholm. Återstående del av beloppet har använts för tidigareläggning av posthus i Södertälje och Borgholm samt för betalning av de bilar, vilka som tidigare nämnts inte hann levereras under budgetåret 1971/72. Den nu gällande investeringsramen är alltså 98,6 milj. kr., ett belopp som postverket beräknar förbruka helt.

För budgetåret 1973/74 räknar postverket med en medels­förbrakning av 52,5 milj. kr. För finansiering av de föreslagna investe­ringarna beräknas avskrivningsmedel inom postverkets fond på 18,2 milj. kr. komma att stå till förfogande under budgetåret, varför belast­ningen på statsbudgeten i form av nytt kapital (investeringsbemyndigan­de) skulle bli 34,3 milj. kr.

Investeringsprogram

I följande sammanställning redogörs för faktisk resp. beräknad me­delsförbrukning budgetåren 1971/72—1973/74 med fördelning på olika objektsgrupper.

 

 

 

Utgift 1971/72

Beräknad utgift

 

 

1972/73

1973/74

 

 

milj. kr

 

Posthus

 

 

 

Postgirohuset i Stockholm

14,0

2,6

2,2

Malmö Ban

_

15,0

23,0

övriga posthus

16,8

15,6

14,4

Inköp av fastigheter

0,7

59,2

1,6

Anskaffning av bilar m. m.

6,5

5,3

10,2

Diligensrörelsen

2,9

0,4

0,4

Diverse och oförutsett

0,5

0,5

0,7

 

41,4

98,6

52,5


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  1S8

Posthus

Den av postverket framlagda investeringsplanen för posthus återges i det följande.

I prop. 1971: 1 beräknades för budgetåret 1971/72 en medelsför­brukning av 12,5 milj. kr. för tillbyggnad av postgirohuset i Stock­holm och 12,4 mUj. kr. för övriga posthus. Genom Kungl. Maj:ts be­slut den 30 juni 1971 höjdes investeringsramen med 6,1 milj. kr. Ett belopp av sammanlagt 18,5 milj. kr. har därför ställts till postverkets förfogande för övriga posthus. För postgirohuset har under budgetåret förbrukats 14 milj. kr. och för övriga posthus 16,8 milj. kr. Utfallet be­träffande postgirohuset överstiger alltså beräkningarna med 1,5 milj. kr. Denna överförbrukning uppvägs av underförbrukningen för övriga posthus. Inom den ordinarie investeringsramen för sistnämnda objekts-grupp har utförts ny-, om- och tillbyggnad av posthus och posttermina­ler i bl. a. Gävle, Järfälla, Kristianstad, Mellersta förstaden i Malmö, Växjö och Ängelholm. Den ökade investeringsramen har möjliggjort tidigareläggning av byggstart för posthus i Helsingborg, Landskrona, Norrtälje och Ystad.

Arbetet med de sistnämnda fyra byggnadsobjekten fortsätter under budgetåret 1972/73. Nybyggnad av posthus i Malmö (Malmö Ban), postterminaler i Södertälje och Umeå samt om- och tillbyggnad av post­huset i Borgholm påbörjades hösten 1972 i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 26 april 1972 och den 30 juni 1972.

I investeringsplanen för posthus har medelsförbrukningen för inne­varande budgetår anpassats till de ändrade igångsättningstiderna för vissa av de nämnda byggnadsföretagen. Beträffande tidigare anmälda

fvl-.iol.-f   rröUoi-    otf   VnrfTfTnQrlcctTrolcon   Hl    Q     mfri   Qnlortnina   ti\/  Hp  Vrvctnnfiv;-

ändringar som inträffat under budgetåret 1971/72 reviderat kostnads­beräkningarna.

Således har kostnaderna för postgirohuset räknats upp med drygt 3 milj. kr. Huset togs i bruk våren 1972 och kostnadsökningen har visat sig i den preliminära slutkalkyl för byggnaden som byggnadsstyrelsen nu upprättat.

För igångsättning under budgetåret 1973/74 anmäler postverket två nya byggnadsföretag, nämligen postterminaler i Karlstad och Lin­köping.

Postterniinal i Karlstad. Postkontoret i Karlstad har huvuddelen av sina lokaler inrymda vid Kungsgatan i en byggnad som tillhör postver­ket. Expeditionen för sortering av viss paket- och brevpost, vilken för sin funktion är beroende av nära spårförbindelser, är inrymd i en mind­re sorteringsbyggnad inom centralstationsomrädet. Sorteringsbyggnaden är numera otillräcklig för sitt ändamål. Härtill kommer att den mark, som nu disponeras av postverket, måste tas i anspråk för breddning av angränsande gata. Byggnaden måste i samband därmed rivas.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


189


Investeringsplan för posthus (milj. kr.)

 

 

 

 

Byggnadsobjekt                     Totalkostnad

 

Medelsförbrukning

 

 

 

Beräknad per

 

Faktisk

t.o.m.

1971/72

Beräknad för

Bygg­start mån/år

Färdig­stäUande mån/år

1971-04-01 1972-04-01

1972/73 1973/74

I.   Byggnader påbörjade

 

 

 

 

 

 

 

före 1973-07-01

 

 

 

 

 

 

 

Äldre företag

_

0,2

Tillbyggnad av postgirohuset

 

 

 

 

 

 

 

i Stockholm

49,4

52,7

47,9

2,6

2,2

10.68

4.72

Posthus i Växjö

8,8

8,9

8,7

0,2

1.70

8.71

Om- och tillbyggnad av

 

 

 

 

 

 

 

Posthus i Ängelholm

1,0

1,0

0,9

0,1

4.70

8.71

Postterminal i Mellersta

 

 

 

 

 

 

 

förstaden i Malmö

3,7

3,7

2,9

0,8

10.70

3.72

Postterminal i Gävle

5,6

5,4

4,9

0,5

10.70

12.71

Postterminal i JärfäUa

1,7

1,9

1,7

 

0,2

12.70

10.71

Postterminal i Kristianstad

3,5

3,2

2,6

0,6

4.71

1.11

Postterminal i Ystad

1,5

1,6

1,0

0,7

11.71

8.12

Om- och tillbyggnad av

 

 

 

 

 

 

 

posthus i Norrtälje

3,2

3,1

1,2

1,6

0,3

11.71

3.73

Postterminal i Helsingborg

11,8

10,2

3,0

4,8

2,3

10.71

3.73

Om- och tUlbyggnad av

 

 

 

 

 

 

 

posthus i Landskrona

3,0

2,6

1,2

1,2

0,3

11.71

3.73

Posthus i Malmö (Malmö Ban)

60,4

64,0

15,0

23,0

10.72

9.74

Postterminal i Umeå

7,8

8,0

3,0

4,8

8.72

11.73

Postterminal i Södertälje

4,2

3,7

1,4

1,8

9.72

12.73

Om- och tillbyggnad av

 

 

 

 

 

 

 

posthus i Borgholm

0,6

0,6

-

0,5

0,1

9.72

7.73

Summa I

166,2

170,6

76,0

33,2

35,0

 

 

II. Byggnader avsedda att

 

 

 

 

 

 

 

påbörjas under år 1973/74

 

 

 

 

 

 

 

Postterminal i Karlstad

-

4,5

1,6

9.73

12.74

Postterminal i Linköping

-

8,4

-

3,0

9.73

3.75

Summa II

12,9

-

-

4,6

 

 

Summa I -1- Il

 

183,5

 

 

39,6

 

 

För att sorteringsarbetet vid postkontoret i Karlstad skall kunna ut­föras på ett rationellt sätt bör enligt postverket en ny postterminal med en yta av ca 2 100 m uppföras. Det är angeläget att den planerade ter­minalen får direkt anslutning till järnvägsspår. Postverket har kommit överens med SJ om upplåtelse av lämplig mark vid östra bangårds­området.

Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnadema för byggnaden i pris­läget den 1 aprU 1972 till 4,3 milj. kr. Härtill kommer kostnader för framdragning av järnvägsspår, vUka kostnader av SJ beräknats till sammanlagt 150 000 kr. Totalkosmaden för byggnadsföretaget har där­för i investeringsplanen upptagits till 4,5 milj. kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     190

Postterminal i Linköping. Postkontoret i Linköping har huvuddelen av sina lokaler inrymda vid Kungsgatan i en byggnad, som tillhör post­verket. Dessutom förhyrs sorteringslokaler på två andra ställen.

Genom att sorteringsverksamheten är delad pä två håll har det inte varit lönsamt att installera tekniska hjälpmedel för att underlätta han­teringen. Postverket anser alt om sorteringsarbetet vid postkontoret i Linköping skall kunna utföras på ett rationellt sätt krävs en ny post­terminal med en yta av ca 2 500 m-. Det är angeläget att terminalen får spårförbindelse. Förhandlingar pågår mellan postverket och SJ om upplåtelse av erforderlig mark inom norra stationsområdet.

Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna för byggnaden i pris­läget den 1 april 1972 till 7,9 milj. kr. Härtill kommer kostnader för framdragning av järnvägsspår och inlösen av ett inom området befint­ligt godsmagasin, vilka kostnader SJ beräknat till 425 000 kr. respek­tive 90 000 kr. Totalkostnaden för byggnadsföretaget har därför i in­vesteringsplanen upptagits till 8,4 milj. kr.

Inköp   av   fastigheter

Under budgetåret 1971/72 har postverket enligt av Kungl. Mai:t den 27 maj 1971 lämnat bemyndigande förvärvat ett markområde om ca 8 900 m- av stadsägan 2082 i Gamla staden i Helsingborg för samman­lagt 697 500 kr.

Av det för innevarande budgetår beräknade beloppet för inköp av fastigheter, 59,2 milj. kr., har efter Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1972 4,7 milj. kr. använts för inköp av tomt i Malmö. För inköp av tomt i Umeå har använts ca 200 000 kr. Efter Kungl. Maj:ts beslut den 20 oktober och den 15 december 1972 har vidare för Post­bankens räkning inköpts tomten nr 9 i kvarteret Blåmannen i Stock­holm för ett belopp av 1,3 milj. kr. och fastigheten Barnhusväder­kvarnen 36 i Stockholm för ett belopp av 53 milj. kr.

För budgetåret 1973/74 beräknar postverket medelsbehovet till 1,6 milj. kr. Av beloppet beräknas emellertid 1,5 milj. kr. till förvärv av tomten nr 9 i kvarteret Blåmannen i Stockholm, vilken som nämnts postverket bemyndigats förvärva redan under innevarande budgetår. På bl. a. denna tomt planerar postverket Igångsättnmg av en ny tUlbygg-nadsetapp av postgirohuset.

Anskaffning   av   bilar   m.m.

Under budgetåret 1971/72 anskaffades bilar m. m. för 6,5 nulj. kr.

För budgetåret 1972/73 beräknas anskaffning för 5,3 milj. kr.

För budgetåret 1973/74 begär postverket för ändamålet 10,2 milj. kr., varav 5 milj. kr. för ny- och ersättningsanskaffning av brevbärar-bilar. Vid utgången av år 1971 hade Kalmar Verkstads AB slutlevere-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     191

rat de 1 000 brevbararbUar som beställts enligt avtal. Efter företagets beslut att lägga ned tillverkningen av brevbärarbilen Tjorven under­söker postverket möjligheterna att finna ett fordon som kan ersätta denna. Anslagsframställningen bygger pä förutsättningen att lämplig biltyp kommer att kunna anskaffas.

Diligensrörelsen

Under budgetåret 1971/72 har för diligensrörelsen använts 2,9 milj. kr., varav 2,2 milj. kr. för anskaffning av bussar.

Under budgetåret 1972/73 beräknas en förbrukning av 400 000 kr. för en garagebyggnad i Sollefteå. Inga medel beräknas för anskaffning av bussar.

För budgetåret 1973/74 begär postverket 400 000 kr., varav 100 000 kr. för färdigställande av garagebyggnaden i Sollefteå och 300 000 kr. för byggande av garage i Östersund. Några medel för anskaffning av bussar erfordras inte.

Diverse   och   oförutsett

Under denna rabrik har under budgetåret 1971/72 använts 446 148 kr. för diverse fastighetsförvärv m. m. För budgetåret 1972/73 beräk­nas ett belopp av 500 000 kr. erfordras för diverse och oförutsett.

För budgetåret 1973/74 har postverket angett ett behov av 700 000 kr. för diverse och oförutsett.

Remissyttrande

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgett det yttrande som redovisats un­der rubriken Vägväsendet (s. 55).

Departementschefen

I prop. 1971: 1 (bU. 8, s. 147) beräknades investeringsramen för post­hus m. m. för budgetåret 1971/72 tiU 35,4 mUj. kr. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1971 höjdes investeringsramen med 6,1 milj. kr. för att i sysselsättningsstödjande syfte möjliggöra tidigareläggning av vissa posthus. Efter anslag på tilläggsstat I höjdes vidare investe­ringsramen med 1,7 milj. kr. för tidigareläggning av beställningar av bi­lar och bussar. Utfallet för budgetåret blev 41,4 milj. kr., dvs. en un­derförbrakning med 1,8 mUj. kr. Underförbrakningen berodde på leve­ransförsening av bilar.

Investeringsramen för budgetåret 1972/73 angavs i prop. 1972: 1 (bil. 8, s. 216) tUl 37,3 mUj. kr. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 26 april 1972 höjdes ramen med 3,2 milj. kr. för att i sysselsättningsstödjande


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     192

syfte möjliggöra tidigareläggning av byggstart för posthus i Umeå. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 oktober höjdes investeringsramen med 1,3 milj. kr. för att möjliggöra förvärv av den 1 postverkets anslags­framställning för budgetåret 1973/74 upptagna tomten nr 9 i kvarteret Blåmannen i Stockholm. Efter anslag på tilläggsstat I har investerings­ramen höjts med ytterligare 56,8 milj. kr. Äv detta belopp har 53 milj. kr. använts för att öka det risktäckande kapitalet i Postbanken ge­nom förvärv av fastigheten Barnhusväderkvarnen 36 i Stockholm. 1,9 milj. kr. har använts för betalning av de bilar, som inte hann levereras under budgetåret 1971/72 och slutligen har 1,9 milj. kr. ställts till post­verkets förfogande för tidigareläggning till hösten 1972 av byggstart för posthus i Södertälje och Borgholm. Den nu gällande investeringsramen för innevarande budgetår är alltså 98,6 milj. kr.

För budgetåret 1973/74 har postverket föreslagit en medelsförbruk­ning av 52,5 milj. kr. I beloppet ingår dock ett belopp av 1,5 milj. kr. för förvärv av tomten nr 9 i kvarteret Blåmannen i Stockholm, vilken som nämnts postverket bemyndigats förvärva redan innevarande budget­år. Som framgår av den redovisade investeringsplanen för kommunika­tionsverken har jag tillstyrkt en medelsförbrukning av 43 milj. kr. I följande sammanställning redovisas hur inom ramen för detta belopp investeringsramen ungefärligt kan beräknas komma att fördela sig på olika objektsgrupper. Äv sammanställningen framgår även utfallet för budgetåret 1971/72 och den i prop. 1972: 1 beräknade medelsförbruk­ningen för budgetåret 1972/73.

 

 

1971/72

1972/73

1973/

74

 

Utfall

Beräknad i prop. 1972: 1

milj. kr.

Verket

Departe­ments­chefen

Posthus

 

 

 

 

Postgirohuset i Stockholm

14,0

2,6

2,2

2,2

Malmö Ban

15,0

23,0

23,0

Övriga posthus

16,8

10,7

14,4

11,4

Inköp av fastigheter

0,7

4,7

1,6

Anskaffning av bUar m. m.

6,5

3,4

10,2

5,8

Diligensrörelsen

2,9

0,4

0,4

0.1

Diverse och oförutsett

0,5

0,5

0,7

0,5

 

41,4

37,3

52,5

43,0

Etapp 1—II av tillbyggnaden till postgirohuset färdigställdes under år 1972. Det belopp som angivits för postgirohuset i tabellen — 2,2 milj. kr. — avser slutreglering av kostnadema för etapp I—II. Som tidigare nämnts har postverket under hösten 1972 bemyndigats köpa tomten nr 9 i kvarteret Blämannen. På bl. a. denna tomt planerar postverket den s. k. etapp III av den tUlbyggnad av postgirohuset som när den är


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  193

helt genomförd innebär att Postbankens samtliga driftfunktioner kon­centrerats till kvarteret Blåmannen.

Arbetet med det nya bangårdshuset i Malmö — Malmö Ban — be­räknas fortgå planenligt under budgetåret 1973/74 och ett belopp av 23 milj. kr. krävs för ändamålet. Som framgått av den tidigare redo­görelsen har ett flertal posthus kunnat påbörjas de senaste åren. Den medelstUldelning jag förordar för budgetåret 1973/74 möjliggör utöver fullföljande av posthusbyggena i Borgholm, Helsingborg, Landskrona, Norrtälje, Södertälje och Umeå även byggstart hösten 1973 för ny postterminal i Karlstad.

För bilanskaffning upptas i tabellen 5,8 mUj. kr. Detta beräknas möj­liggöra ersättningsanskaffning av ett drygt hundratal transportbUar och viss nyanskaffning av brevbärafbUar.

Anslaget till posthus m. m. bör beräknas med hänsyn till att en margi­nal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en av kon­junkturmässiga eller andra skäl påkallad ökrung av medelsförbndcningen.

Med hänsyn till vad jag sålunda anfört förordar jag att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning.

milj. kr.

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1973/74                                                 43,0

10 % marginal                                                                                                        4,3

Avgår beräknad ingående behåUning 1973-07-01                                               —0

Erforderhgt anslag budgetåret 1973/74                                                            47,1

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen

att till Posthus m. m. för budgetåret 1973/74 an-visa ett investe­ringsanslag av 47 100 000 kr.

13    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bil. 8


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     194

B. TELEVERKET

Televerkets tUlgångar den 30 juni 1972 bokfördes till sammanlagt 3 902 milj. kr. Bruttovärdet av anläggningstillgångarna var 10 743,5 milj. kr. Återstoden av tillgångarna var av finansiell natur. Statskapita­let var 2 290,7 milj. kr. vUket innebar en ökning under budgetåret med 20,9 milj. kr.

Överskottet för budgetåret 1971/72 uppgick tiU 210 mUj. kr. mot 150 milj. kr. föregående budgetår. Vid beräkningen av överskottet har hän­syn inte tagits till resultatet av rundradiorörelsen, vilket avräknas mot rundradiofonden.

Äv överskottet pä 210 milj. kr. inlevererades 92 % eller 192,6 milj. kr. under budgetåret, vilket tillsammans med en inleverans på 37,4 mUj. kr. — utgörande balans från budgetåret 1970/71 — innebar att tUl statsver­ket kunde inleveras 230 mUj. kr. under budgetåret 1971/72.

Televerket

I skrivelse den 31 augusti 1972 och i anslutning därtiU lämnad kom­plettering har televerket hemstäUt om investeringsanslag till teleanlägg­ningar m. m. för budgetåret 1973/74.

I skrivelse samma dag har verket hemställt om investerings- och drift-

cinclQfT   för   liiiftrnHir»   ni-Vl   tplpvi«:inn   fnr   tiiftoptSrpt    107*/71     QVrix/ptcpn

har ingetts till utbUdningsdepartementet och behandlas i bil. 10 till den­na proposition.

Teleanläggningar m. m.

Ing. behållning            Anslag                Utgift

 

1971/72

56 000 000

631 400 000

687 400 000

1972/73

0

777 600 000

'734 200 000

1973/74 verket

43 400 000

890 200 000

''848 700 000

departementschefen

43 400 000

803 600 000

770 000 000

1 Preliminärt belopp inkl. tidigarelagda investeringar. " Preliminärt belopp.

Utvecklingen av televerkets rörelse m. m.

Kommunikationsbehovet i det moderna samhället har under senare år expanderat kraftigt. Detta förhållande har för televerket lett till ständigt växande insatser.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                   195

Den kraftiga expansionen av televerkets rörelse under senare år mat­tades något under budgetåret 1971/72. Sålunda beställdes 297 000 nya telefonapparater jämfört med 304 000 under föregående budgetär. Anta­let telefonapparater i nätet ökade under är 1971 med 174 000 och an­talet apparater den 1 januari 1972 var 577 per 1 000 invånare mot 558 ett år tidigare.

Totala antalet telefonsamtal ökade budgetåret 1971/72 med ca .3,1 % jämfört med 1970/71. Den inländska telefontrafiken var den 30 juni 1972 fullständigt automatiserad. Möjligheterna tUl automatisk telefon­trafik med utlandet har under budgetåret ytterligare vidgats, vilket med­förde att ca 78 % av utlandstrafiken vid utgången av budgetåret 1971/72 expedierades automatiskt mot 73 % ett år tidigare.

Telegraftrafiken fortsatte att minska under budgetåret 1971/72. An­talet inländska telegram gick sålunda ned med 13,9 % och antalet tele­gram till utlandet med 11,9 %. Nedgången beror på att telefon- och telexrörelserna i stor utsträckrung övertagit såväl inländsk som utländsk trafik från telegrafrörelsen. Av de inländska telegrammen utgjordes 81 % av lyxtelegram.

Antalet telexanslutningar ökade under år 1971 med ca 9 % tUl ca 8 200. Telextrafiken inom Sverige är fullständigt automatiserad. Av tra­fiken till utlandet expedierades ca 94 % automatiskt vid utgången av bud­getåret. På grund av den förlängning av markeringsintervallen vid tra­fik på utlandet som genomfördes kring årsskiftet 1970/1971 har det to­tala antalet markeringar minskat. Minskningen av antalet markeringar i den in- och utländska trafiken under 1971/72 uppgick till ca 4 %.

Äv tabell T 1 framgår utveckUngen av televerkets rörelse mellan bud­getåren 1970/71 och 1971/72 mätt i antalet telefonapparater, telex- och modemanslutningar, telefonsamtal, telegram och telexskrivningar.

Tab. T1 Televerkets rörelse

1970/71                    1971/72          Förändring
_______________________________________________________________ i_%

Telefonapparater (1 jan.)                4 505 800                4 679 700                        3,9

Telexanslutningar (1 jan.)                        7 531                       8 204                        8,9

Modemanslutningar för

datako ramunikation

(1 jan.)                                                     1 258                         1 599                       27,1

Telefonsamtal

lokal- och närsamtal         4 627 418 000          4 766 241 000                           3,0

inländska rikssamtal                796 078 000            822 607 000                         3,3

samtal till utlandet                    12 064 000              13 995 000                      16,0

Telegram

inländska                                     2 134 000                 1837 000                     -13,9

tiU utlandet                                    953 000                   840 000                     -11,9

Telexmarkeringar                         107 155 000            103 000 000                       -3,9


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     195

Antalet anställda vid televerket uppgick den 1 januari 1972 till ca 42 300 vUket innebar en minskning under år 1971 med ca 60 personer.

Den 1 oktober 1972 höjdes samtalsmarkeringsavgiften från 13 till 14 öre. Som en konsekvens av detta beslut har höjningar vidtagits även för de avgifter som är relaterade till markeringsavgiften. De vidtagna åt­gärderna beräknas möjliggöra en inleverans från televerket under bud­getåret 1972/73 på 161 milj. kr.

Inedelsförbrukning under budgetåren 1971/72—1973/74

Under budgetåret 1971/72 uppgick medelsförbrukningen till 687,4 milj. kr., vilket itmebär att genom olika beslut om tidigare­läggningar i sysselsättningsstödjande syfte hela den s. k. konjunkturre­serven förbrukades.

För budgetåret 1972/73 beräknas medelsförbrukningen nu tUl 734,2 milj. kr. I prop. 1972: 1 bU. 8 (s. 234) angavs en förbrakning på 711 mUj. kr. Därefter har genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1972 och CzA 22 september 1972 ställts till förfogande ytterligare 22,7 milj. kr. för tidigareläggning av arbeten i sysselsättningsstödjande syfte. Genom beslut den 15 december 1972 har vidare investeringsramen höjts med 500 000 kr. för aktieteckning i SOSAB, ett av televerket. Svenska kom­munförbundet och Landstingsförbundet gemensamt bildat alarmerings­bolag (prop. 1972: 129, TU 1972: 20, rskr 1972: 329).

För budgetåret 1973/74 har televerket räknat med en me­delsförbrukning av 848,7 milj. kr., beräknad i kostnadsläget juli 1973.

Televerket beräknar att till ca 97 % finansiera investeringarna med egna avskrivningsmedel och därmed med de löpande irUiomstema.

Investeringsprogram

Äv tabell T 2 framgår faktisk resp. beräknad medelsförbrakning bud­getåren 1971/72—1973/74 med fördelning på objektsgrupper.

Telefonstationsbyggnader

För telefonstationsbyggnader föreslår televerket 46,6 milj. kr., vUket belopp beräknas fördelat på objekt enligt tabeU T 3. ErUigt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1972 får vissa byggnadsobjekt påbörjas under hösten 1972. De aktuella byggnadsobjekten är Boden, Bro, Dalby, Hofors, Karlstad-Västerstrand, Lomma, Mariestad, Nynäshamn och Uddevalla. Dessa objekt — som ursprungligen var planerade att startas under bud­getåret 1973/74 — har i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen utvalts bl. a. med hänsyn tUl objektens lämplighet från sysselsättningssynpurUct.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


197


Tab. T 2 Medelsförbrukning budgetåren 1971/72—1973/74 (milj. kr.)


1972/73

Utgift 1971/72


Beräknad utgift

1973/74


 


Fastigheter och byggnader

Telefonstationsbyggnader m. m.

Byggnader för arbetscentraler

Förrådsanläggningar

Verkstadsbyggnader

Övriga byggnader

Inköp av fastigheter

Summa

Telefon- och fjärrskriftanläggningar m. m. Abonnentanläggningar Förbindelseanläggningar Kopplingstekniska anläggningar

Summa

Aktieköp

Radioanläggningar för kommersiell trafik

Försvarsberedskap

Diverse och oförutsett

Summa


 

52,3

51,2

46,6

14,8

14,1

16,7

9,9

5,0

8,3

0,6

1,0

5,1

1,0

0,2

3,9

5,0

6,8

86,6

76,3

79,6

270,1

288,7

349,9

153,5

165,7

191,3

153,4

185,0

214,2

577,0

639,4

755,4

■0,5

12,3

8,0

t__________

-8,5

7,0

10,7

3,0

3,0

3,0

687,4

734,2

848,7


1 För aktieteckning i SOSAB.

' Radioanläggningar för kommersiell trafik redovisas budgetåret 1973/74 under

rubrikerna Abonnentanläggningar och Förbindelseanläggningar.

ä Därav 1,7 för inköp av fastighet.

Byggnader   för   arbetscentraler

Televerket har ett långsiktigt program, som syftar till att sammanföra televerkets ortsförråd med personalutrymmen och garage tUl arbetscen­traler.

För byggande av arbetscentraler begär televerket 16,7 milj. kr. För­delningen på objekt framgår av tabell T 4. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1972 får som tidigare nämnts vissa byggnadsobjekt påbörjas under hösten 1972. Därigenom har tidigareläggning av byggstart skett för arbetscentraler i Enköping, Hudiksvall, Katrineholm, Kristianstad, Mariestad, Tierp och Vittangi. Dessa objekt var ursprangUgen planerade att startas under budgetåret 1973/74.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


198


Tab. T 3 Investeringsplan för telefonstationsbyggnader (milj. kr.)


T ■■

N


Tillbyggnad ■■ Nybyggnad


 

 

 

Byggnadsobjekt

Typ

Totalkost-

Medelsförbrukning

Bygg-

Fär-

 

 

nad beräk-

 

 

 

start

dig-

 

 

nad per den

Fak-

Beräknad

mån/

stäl-

 

 

1 juU

år

tisk t. o. m.

för

 

år

lande mån/

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1971

1972

1971/

72

1972/ 73

1973/ 74

 

år

/. Byggnader påbör-

 

 

 

 

 

 

 

 

jade före 1973-07-01

 

 

 

 

 

 

 

 

Alingsås

T

1.7

1,8

 

0,6

1,2

10.72

12.73

Boden

T

 

0,5

 

0,2

0,3

12.72

4.74

Bro

T

 

0,8

 

0,6

0,2

10.72

8.73

Dalby

N

 

0,7

 

0,5

0,2

10.72

6.73

Falsterbo

N

0,9

1,0

 

0,5

0,5

8.72

9.73

Gnosjö

N

0,8

1,0

 

0,5

0,5

10.72

8.73

Gustavsberg

T

0,8

1,0

 

0,5

0,5

10.72

8.73

GäUivare

T

0,5

0,8

 

0,4

0.4

9.72

8.73

Göteborg,

 

 

 

 

 

 

 

 

Kaserntorget

T

0,8

0,8

 

0.3

0,5

11.72

6.73

Göteborg, Kålltorp

N

9,8

9,8

 

3,4

4,0

5.72

5.74

Hofors

T

0,7

1,2

 

0,5

0,7

11.72

2.74

Karlstad, Väster-

 

 

 

 

 

 

 

 

Strand

N

 

1,2

 

0.5

0.7

10.72

1.74

Kista

N

2,7

3,5

1,2

1,9

0,4

1.72

3.73

Lomma

T

 

1.0

 

0,5

0,5

12.72

1.74

Mariestad

T

 

0,8

 

0.4

0,4

10.72

10.73

Mölnlycke

T

0,8

1,1

 

1,0

0.1

3.72

2.73

Norrköping, Skarp-

 

 

 

 

 

 

 

 

hagen

N

1,0

1,5

 

0,8

0.7

8.72

8.73

Nynäshamn

T

 

1,4

 

0.5

0,9

9.72

12.73

Perstorp

T

0,5

0,7

 

0.2

0,5

11.72

11.73

Stockholm,

 

 

 

 

 

 

 

 

Hammarby

N

34,6

36,6

14,0

19,0

3,6

9.69

12.73

Sundsvall

T

3.0

3.0

 

0.2

1.3

2.73

11.74

Södertälje

T

2,2

1.2

 

0,2

o;8

1.73

4.74

Uddevalla

N

 

1,2

 

0,7

0.5

11.72

11.73

Vadstena

T

0,5

0,6

 

0,4

0,2

10.72

7.73

Västerhaninge

T

0,8

0,8

 

0,2

0,6

12.72

12.73

Örebro, Karlsund

N

1,1

1,4

 

0,5

0,9

10.72

12.73

Div byggnader med

 

 

 

 

 

 

 

 

en beräknad kostnad

 

 

 

 

 

 

 

 

av högst 0,5 milj. kr.

 

 

 

 

 

 

 

 

per objekt

 

 

2,0

 

 

2,0

 

 

Kostnadsökning juli

 

 

 

 

 

 

 

 

72-juli 73

 

 

 

 

 

1,7

 

 

Summa I

 

 

77,4

 

35,0

24,8

 

 

//. Byggnader avsedda

 

 

 

 

 

 

 

 

att påbörjas under

 

 

 

 

 

 

 

 

år 1973/74

 

 

 

 

 

 

 

 

Billdal

N

0,8

1,0

 

 

0,6

9.73

8.74

Befintlig station kan

 

 

 

 

 

 

 

 

ej utökas ytterligare

 

 

 

 

 

 

 

 

Holmsund

N

0,7

0,7

 

 

0,4

9.73

8.74

Befintlig station kan

 

 

 

 

 

 

 

 

ej utökas ytterligare

 

 

 

 

 

 

 

 


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


199


T = Tillbyggnad N = Nybyggnad


Byggnadsobjekt


Typ Totalkost-        Medelsförbrukning- Bygg- Fär-
nad beräk-
                                      -- start dig­
nad per den
   Fak- Beräknad------- mån/ stäl-
1 juli år
          tisk       för----------- år        lande

-------------- - t. o. m. -----------------              mån/

1971 1972 1971/ 1972/ 1973/     år
72   73   74


 


Härryda

BefinUigt hus kan ej tiUbyggas på lämpligt sätt varför nytt hus erfordras


N


0,6


0,4      8.73     6.74


 


Lund. Värpinge Lokalstation för an­slutning av aboneimter i nytt bostadsområde


N


1,6


0,8       8.73     6.74


 


Malmö, Sparven! Hinden

Lokaler för utbygg­nad av förmedlings­stationen och ny tan-demstation samt för byte av äldre stations­utrustning


6,0


5,4


1,4      8.73     8.75


 


Stockholm, Söder Utökning av statio­nens nummerkapaci­tet samt lokalbehov för tandemstationen


1,9


0,5     10.73     3.75


 


Staket

Utökning av statio­nens nummerkapaci­tet över 9 000 num­mer


1,0


0,5      9.73     9.74


 


Sä vedalen

Utökning av statio­nens nummerkapaci-tet över 9 000 num­mer


0,9


0.6      9.73     6.74


 


Trelleborg

Utökning av statio­nens nummerkapaci­tet samt lokalbehov för ny överdragssta-fion


1,0


0,5      9.73     8.74


 


Tullinge

Utökning av statio­nens nummerkapaci­tet över 4 000 num­mer


0,9


0,4      9.73     9.74


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


200


T = Tillbyggnad N = Nybyggnad

 

 

 

 

 

 

Byggnadsobjekt

Typ

Totalkost­nad beräk­nad per den 1 juli år

1971    1972

Medels

Fak­tisk t. 0. m. 1971/

72

förbrukning

Beräknad för

Bygg­start mån/ år

Fär-

dig-

stäl-

lande

män/

år

 

1972/ 73

1973/ 74

Täby

Utökning av statio­nens nummerkapaci­tet över 3 000 num­mer samt lokalbehov för ny överdragssta­tion

T

0,9

 

 

0.4

9.73

9.74

Uppsala

Utökning av riktnum­merstationens närtra-fikdel samt lokalbe­hov för förmedlings-och överdragsstatio­nen

T

7.4         8,1

 

 

1,4

10.73

12.75

Varberg

Utökning av statio­nens nummerkapaci­tet över 12 000 num­mer

T

1,1

 

 

0,3

12.73

12.74

Örebro, Mark Lokalstation för an­slutning av abonnen­ter i nytt bostadsom­råde

N

1,5

 

 

0,8

8.73

8.74

Östervåla Lokalbehov för ny överdragsstation

N

0,6

 

 

0,4

9.73

6.74

Div byggnader med en beräknad kostnad av högst 0,5 milj. kr. per objekt

 

11,0

 

 

11,0

 

 

Kostnadsökning juli 72-juli 73

 

 

 

 

1,4

 

 

Summa II

 

38,2

 

 

21,8

 

 

Summa 14-II

 

115,6

 

 

46,6

 

 


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


201


Tab. T 4 Investeringsplan för arbetscentraler (milj. kr.)

T = Tillbyggnad N = Nybyggnad

 

 

 

Byggnadsobjekt

Typ

Totalkost-

Medelsförbrukning

Bygg-

Fär-

 

 

nad beräk-

 

 

 

start

dig-

 

 

nad per den

Fak-

Beräknad

mån/

stäl-

 

 

1 juli

år

tisk t. 0. m.

för

 

år

lande

mån/

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1971

1972

1971/

72

1972/ 73

1973/ 74

 

år

/. Byggnader påbör-

 

 

 

 

 

 

 

 

jade före 1973-07-01

 

 

 

 

 

 

 

 

Enköping

N

 

1,3

 

0,7

0,6

9.72

8.73

Hallsberg

N

1,6

1,6

 

0,6

1,0

12.72

9.73

Hudiksvall

N

 

1,4

 

0,7

0,7

11.72

11.73

Katrineholm

N

 

1,4

 

1,1

0,3

10.72

7.73

Kristianstad

N

 

1,5

 

0,5

1,0

11.72

11.73

Mariestad

N

 

1,0

 

0,8

0,2

10.72

7.73

Tierp

N

 

0,8

 

0,4

0,4

9.72

9.73

Visby

N

2,2

2,2

 

1,2

1,0

8.72

8.73

Div byggnader med

 

 

 

 

 

 

 

 

en beräknad kostnad

 

 

 

 

 

 

 

 

av högst 0,5 milj. kr.

 

 

 

 

 

 

 

 

per objekt

 

 

0,2

 

 

0,2

 

 

Kostnadsökning juli

 

 

 

 

 

 

 

 

72-juli 73

 

 

 

 

 

0,4

 

 

Summa I

 

 

11,4

 

6,0

5,8

 

 

//. Byggnader avsedda

 

 

 

 

 

 

 

 

att påbörjas under

 

 

 

 

 

 

 

 

är 1973/74

 

 

 

 

 

 

 

 

Alunda

N

 

0,6

 

 

0,5

10.73

5.74

Avesta/Krylbo

N

 

1,0

 

 

0,5

10.73

9.74

Dingle

N

 

0,7

 

 

0.3

12.73

9.74

Falköping

N

 

1.0

 

 

0,4

11.73

11.74

Gävle

N

 

2,0

 

 

1,4

9.73

6.74

Härnösand

N

 

1,0

 

 

0,5

9.73

9.74

Kungsbacka

N

 

1.6

 

 

1,1

9.73

9.74

Kungälv

N

 

1,6

 

 

1,1

8.73

6.74

Ludvika

N

 

1.2

 

 

0,7

8.73

, 8.74

Strömsund

N

 

0,6

 

 

0,4

8.73

6.74

Söderhamn

N

 

1,5

 

 

0,7

9.73

9.74

Värnamo

N

 

0,9

 

 

0,2

10.73

3.75

Västerås

N

 

2,1

 

 

0,7

12.73

12.74

Div byggnader med

 

 

 

 

 

 

 

 

en beräknad kostnad

 

 

 

 

 

 

 

 

av högst 0,5 milj. kr.

 

 

 

 

 

 

 

 

per objekt

 

 

1,7

 

 

1,7

 

 

Kostnadsökning juli

 

 

 

 

 

 

 

 

72-juli 73

 

 

 

 

 

0,7

 

 

Summa II

 

 

17,5

 

 

10,9

 

 

Summa I—II

 

 

28,9

 

 

16,7

 

 


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  202

Förrådsanläggningar

En utredning inom televerket lade i juni 1972 fram förslag rörande omorganisation av förrådsrörelsen. Förslagen övervägs f. n. inom tele­verket.

För förrådsanläggningar har televerket föreslagit 8,3 milj. kr., vilket belopp avses för markplanering och yfbeläggning av delar av tidigare inköpta tomter i Bålsta (Stockholm), Stenkullen (Göteborg), Uppäkra (Malmö) och Timrå (Sundsvall) samt för stängsel, järnvägsspår, perso­nalhus och garage på dessa tomter. De anläggningar, som planeras bli utförda under budgetåret, avser sådana som oavsett utformrungen av förrådsrörelsens framtida organisation erfordras för frUagring av mate­riel.

Verkstadsbyggnader

Televerket har under detma rubrik begärt 1 milj. kr. Beloppet skall användas till en reningsanläggning för det uidustriella avloppsvattnet vid televerkstaden i Nynäshamn, en anläggning som enligt koncessions­nämnden för miljöskydd skall vara färdigställd före utgången av år 1973.

Övriga   byggnader

Under denna rabrik har för 1973/74 upptagits 200 000 kr. för fortsatt tillbyggnad av byggnadsavdelningens serviceanläggning i Norrköping (Kråkvilan).

Inköp   av   fastigheter

För inköp av fastigheter har televerket använt 5,6 milj. kr. under bud­getåret 1971/72. För en fullständig redogörelse över förvärven hänvisas till televerkets anslagsframställning.

För budgetåret 1972/73 beräknas inköpen till 5 mUj. kr. För budget­året 1973/74 begär televerket for ändamålet 6,8 mUj. kr.

Abonnentanläggningar

Under denna rubrik upptas dels inköp av de teleanläggningar som hyrs ut till abonnenterna (telefonapparater, abonnentväxlar, fjärrskrift-utrustning m. m.) samt kostnader för de arbeten som erfordras för in­stallation av anläggningarna dels — som största post — investeringar i lokalnät, dvs. förbindelseledningama mellan abonnent och station.

För abonnentanläggningar begär televerket för budgetåret 1973/74 349,9 milj. kr. enligt följande sammanställning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  203

milj. kr.

Nya telefonapparater                                                                                           46,3

Lokalnät                                                                                                             217,3

Abonnentväxlar                                                                                                    44,3

Fjärrskrift- och datautrustning                                                                              18,1

Flyttning av linjeanläggningar                                                                                7,7

Fartygsradio                                                                                                           6,4

Landmobil radio                                                                                                      5,3

Övrig utrustning                                                                                                     4,5

349,9

Den utveckling av antalet telefonapparater, som ligger till grund för televerkets beräknade behov, framgår av tabell T 5, som omfattar be­ställningar och effektueringar av telefonapparater, dels utfall för budget­året 1971/72, dels prognos för åren 1972/73—1977/78.

Tab. T 5 Beställda och installerade telefonapparater (1 000-tal)

 

Budgetår

Telefonapparater,

nya

Telefonapparater,

flyttn.

 

Beställ-

Instal-

Order-

Beställ-

Instal-

Order-

 

da

lerade

stock vid resp. bud­getårs utgång

da

lerade

stock vid resp. bud­getårs utgång

1971/72

297

297

54

544

531

88

1972/73

300

309

45

540

544

84

1973/74

320

320

45

550

560

74

1974/75

320

320

45

550

560

64

1975/76

310

315

40

550

560

54

1976/77

300

310

30

550

560

44

1977/78

300

310

20

550

560

34

Med de medel som under budgetåret 1971/72 stått tUl televerkets för­fogande har ca 297 000 nya apparater kunnat inkopplas. Orderstocken beräknas den 1 juli 1972 ha uppgått till ca 54 000 beställningar. Detta är ungefär lika stor orderstock som ett år tidigare, vilket innebär att vänte­tiden för ny telefon inte har ökat under budgetåret. En orderstock av den angivna storleksordningen beräknas innebära att 90 % av beställ­ningarna effektueras inom 6—7 veckor.

En viss dämpning av efterfrågan har inträtt under 1972. Nybeställ-ningarna beräknas under budgetåret 1972/73 komma att uppgå tUl ca 300 000. Den för budgetåret 1972/73 fastställda investeringsramen beräk­nas medge installation av ca 309 000 apparater, vilket innebär att order­stocken den 30 juni 1973 skulle bli 45 000.

Med utgångspunkt från att televerket för budgetåret 1973/74 tilldelas medel, som gör det möjligt att installera 320 000 telefonapparater, skulle med antagen bestäUningsingång orderstocken vid utgången av budget-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  204

året uppgå tUl ca 45 000, vilket innebär oförändrad orderstock jämfört med uigången av budgetåret.

Antalet flyttningar är — som framgår av tab. T 5 — betydUgt flera än antalet beställda nya telefonapparater. Den resursinsats som krävs av televerket för att utföra en beställd flyttning av telefonapparat är stor och närmar sig i många fall — speciellt inom nya bostadsområden — kostnaden för att effektuera en bestäUning av en ny telefonapparat.

Utbyggnader av engångskaraktär utgörs främst av kabeltimiUar i Stock­holm och Göteborg, ett system som kan bli aktueUt även i andra större städer. I storstäder med en mängd kablar är tunnlar utefter vissa huvud­sträckningar den bilUgaste lösningen för framförandet av kablar. Kab­larna erhåller ett skyddat läge, oberörda av ofta förekortunande gatuar-beten. Underhållet underlättas och förbilligas i hög grad, liksom även anläggandet av nya kablar.

Inom televerket har en arbetsgrupp gjort en förberedande utredning av de tekniska och ekonomiska frågoma rörande en eventuU uppbygg­nad av ett landsomfattande kabelnät för bredbandsöverföring, bl. a. ka­bel-TV m. m. Uppbyggnad av ett sådant distributionsnät skulle på sikt komma att kräva relativt omfattande investeririgar I bl. a. lokalnäten.

Medelsbehovet för fjärrskriftutrustning (telegraf-, telex- och dataut­rustning) kvarligger på oförändrad nivä främst genom förväntad hög efterfrågan på telexapparater och pä modemer.

Den framtidsbUd som efter gjorda utredningar framträder i fråga om väntad datakommunikation och medlen att tUlfredsställa det väntade datakommunikationsbehovet är komplex. Även om tidigare gjorda lång­siktiga bedömningar av datakommunikationsbehovet i allt väsentiigt alltjämt gäller har dock nytillkommande faktorer medfört att televerket omprövat tidsschemat för datanätets uppbyggnad. Det s. k. SlBOL-pro-jektet (bankemas och postens samarbetsprojekt för ett mycket stort online-betalningssystem) har t. ex. blivit avsevärt försenat. Vidare har genom den under år 1971 tUIsatta datasamordningskommittén fram­kommit nya krav på samtrafik mellan omfattande statiiga datasystem. Det mycket viktiga internationella ständardiseringsarbetet i fråga om datakommimikation har framskridit betydligt långsammare än beräknat.

Viss osäkerhet (i varje fall på kortare sikt) synes även råda pä mark­nadssidan — tiU viss del troligtvis orsakad av konjunkturläget imder är 1971. Större säkerhet i marknadsprognosema kan uppnäs, när re­sultatet av en inom CEPT (Conference Européenne des Ädmmistra-tions des Postes et des Télécommunications) organiserad datamarknads­studie för Västeuropa föreligger vären 1973.

Med ovannämnda bakgrund har televerket beslutat att datanätsverk­samheten skall startas snarast möjligt och utbyggas i flera etapper. Den första etappen (1973—1974) avser ett mindre provnät baserat på tre prototypkoncentratorer placerade i Stockholm, Göteborg och Malmö.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  205

Viss provtrafik skall etableras och om tillräckligt kundintresse finns sker sedan en utbyggnad av nätet enligt en andra etapp (1975—1977), var­vid erfarenheterna frän den första etappen utnyttjas.

Förbindelseanläggningar.

Under denna rubrik redovisas behovet av medel för de förbindelsean­läggningar, som ingår i det så kallade mellanortsnätet, dvs. anläggningar mellan olika telefonstationer jämte Sveriges del i de internationella förbindelseanläggningar som erfordras för trafik med utiandet.

För budgetåret 1973/74 har televerket beräknat det för förbindelse­anläggningar behövliga beloppet tUl 191,3 milj. kr., vilket belopp är av­sett att fördelas enligt tab. T 6.

Tab. T 6 Förbindelseanläggningar (milj. kr.)

 

 

Beräknad

Återstående

Därav under

 

total

kostnad

år 1973/74

 

kostnad

1973-07-01

 

Fjärrförbindelseanläggningar

215,3

107,4

43,7

Anläggningar för kortväga mellan-

 

 

 

ortsförbindelser

125,1

96,0

88,4

Utökning av telefon- och telegraf-

 

 

 

utrustning på överdragsstationer

104,2

73,7

56,1

Utrustning för kustradio och fast

 

 

 

radiotrafik

3,6

3,4

3,1

 

448,2

280,5

191,3

Utbyggnadsbehoven tUlgodoses i huvudsak genom anläggande av nya och utbyggnad av befintliga koaxial- och radiolänkanläggningar samt — för kortare sträckor — nya pupinkablar. Härtill kommer all den för­bindelseutrustning som behövs på överdragsstationerna (terminal- och förstärkarutrustning m. m.).

Hittills har rikstelefontrafikens ökning i huvudsak varit bestämmande för utbyggnadstakten. Den framtida utbyggnadstakten kommer därut­över att bli beroende av den förväntade expansionen av datatrafik och pä längre sikt även av användandet av bildtelefon.

För att de förväntade behoven skall kunna tillgodoses på ett tek-niskt-ekonomiskt optimalt sätt förutsätts att en planmässig successiv utbyggnad sker enligt den långsiktiga plan som sträcker sig in på 1980-talet för utbyggnad av det befintliga fjärrnätet. Utbyggnadsplanen är tiU stor del baserad pä utnyttjande av koaxiaJkablar med 60-Mhz-system med en kapacitet av 10 800 telefonförbindelser per tubpar.

Specifikation rörande medelsbehov för fjärrförbindelseanläggningar lämnas i tab. T 7.


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


206


Tab. T 7 Investeringsplan för fjärrförbindelseanläggningar (milj. kr.)


Anläggningsobjekt


 

Beräknad total-

Åter-

Därav

kostnad den 1

stående

under

juli år

kostnad

år

 

1973-

1973/74

1971           1972

07-01

 


/. Anläggningar påbörjade före

1973-07-01 Koaxialanläggningar

0,6

0,5

Gudhem-Trollhättan                              5,7              5,5

Göteborg —Kungälv —

2,2

2,6

0,5

0,5

37,7

42,6

35,7

16,1

5,3

7,6

2,6

2,6

0,7

0,8

0,1

0,1

18,2

18,2

0,1

0,1

0,8

0,8

0,6

0,6

4,5

4,6

2,4

2,4

Trollhättan

Göteborg — Gudhem — Örebro

Kalmar — Karlskrona

Karlstad —Hagfors

Norrköping — Fårhult — Kalmar

Nässjö — Fårhult

Skellefteå — Vilhelmina

Stockholm — Strängnäs —

Norrköping med grenkabel

0,2

0,2

till Eskilstuna                                        19,8            19,4

(Stockholm) —Jakobsberg —

Märsta-Uppsala

Sundsvall - Skellefteå - Luleå

Uppsala — Enköping—

Strängsnäs

Västerås —Örebro

5,1 32,8

7,5 5,8

5,4 34,1

7,5 6,9

0,2 18,2

0,7 2,9

0,2 0,6

0,7 2,5

Radiolänkar

 

 

 

 

Gävle —Falun

Gävle-Sundsvall

Mora — Malung — Hagfors

Stockholm: Hammarby—Sätra

3,7 2,9 5.1 1,8

3,8 3,8 5,2 1,9

0,9 3,6 0,1 0,8

0,9 2,7 0,1 0,7

Internationella förbindelser

 

 

 

 

Haparanda — Kemi Sveriges andel i telesatelliter

0,3 10,2

0,3 10,2

0,2

2,9

0,2 2,9

Kostnadsökning juli 72—juli 73

 

4,2

4,2

2,0

Summa I

170,1

185,4

77,5

36,6

//. Anläggningar avsedda att på­börjas under år 1973/74

 

 

 

 

Koaxialanläggningar

 

 

 

 

(Luleå) —Boden — Gällivare —

(Kiruna)

Stockholm -Västerås (60 MHz)

Malmö—Trelleborg

 

1,3

17,6 2,6

1,3

17,6 2,6

0,2 1,3 1,6

Radiolänkar

 

 

 

 

Gudhem—Jönköping Gudhem — (Göteborg) — Malmö

 

1,6 2,6

1,6 2,6

1.1 1,6

Internationella förbindelser

 

 

 

 

Atlantkabeln CANTAT 2 Canada -Storbritannien Atlantkabeln TAT 6 SG Frankrike-USA

 

0,8 1,8

0,8 1,8

0.7 0.2

Kostnadsökning juli 72—juli 73

 

1,6

1.6

0,4

Summa II

 

29,9

29,9

7,1

Summa I-fil

 

215,3

107,4

43,7


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     207

Kopplingstekniska anläggningar

Investeringarna i kopphngstekniska anläggningar avser främst utök­ning av lokalstationer, utrustning för förmedlingsstationer, telegraf- och telexstationer samt dessutom ersättning av försliten och omodern ma­teriel. Prognosen innefattar även kostnader för automatisering av tele­fontrafiken med utlandet.

För kopplingstekniska anläggningar beräknar televerket behovet för budgetåret 1973/74 tUl 214,2 milj. kr. varav 209,2 mUj. kr. för utökning av telefonstationer och 5 milj. kr. för telegraf- och telexutrustning.

Investeringsbehovet för kopplingstekniska utrustningar bestäms i hu­vudsak av trafik- och abonnentökningen. Då många stationsutrustningar är av äldre utförande fär man dock räkna med att behovet av förnyelse och modernisering successivt kommer att öka. Kundkrav på nya tele­tjänster kommer också att påskynda moderniseringen av stationerna.

Försvarsberedskap

Televerket har beräknat behovet under denna rubrik för budgetåret 1973/74 till 10,7 milj. kr. Investeringarna för försvarsberedskap bör liksom tidigare år omedelbart avskrivas genom anslag på driftbudgeten.

Den närmare motiveringen till de föreslagna Investeringarna har tele­verket lämnat i henUig skrivelse den 31 augusti 1972. Med hänsyn till skrivelsens art torde nägon närmare redogörelse för innehållet inte böra lämnas till statsrådsprotokollet. Skrivelsen torde få bringas tiU riks­dagens kännedom i samband med att handlingarna i ärendet ställs tUl vederbörande utskotts förfogande.

Diverse och oförutsett

Liksom tidigare år har televerket föreslagit en post för diverse och oförutsett. Denna post har upptagits till 3 milj. kr. eller samma belopp som verket enligt bemyndigande av Kungl. Maj:t under budgetåret 1972/73 får ta i anspråk för sådana arbeten och anskaffningar, som icke ingår i det av departementschefen förordade investeringsprogram­met.

Televerket har i sin anslagsframställning lämnat sedvanlig redogörelse för användning av anslagsposten under det gångna budgetåret.

Remissyttrande

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgett det yttrande som redovisats un­der rubriken Vägväsendet (s. 55).

Departementschefen

I prop. 1971: 1 (bil. 8, s. 164 ff) beräknades investeringsramen för tele­anläggningar m. m. för budgetåret 1971/72 till 624,9 och den s. k. kon­junkturreserven tUl 62,5 milj. kr. Genom olika beslut om tidigarelägg-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


208


ning av arbeten och beställningar i sysselsättningsstödjande syfte förbra-kades konjunkturreserven helt och medelsförbrukningen för budgetåret blev således 687,4 milj. kr.

Investeringsramen för budgetåret 1972/73 beräknades i prop. 1972: 1 (bil. 8, s. 234) till 711 milj. kr. Genom olika beslut om tidigarelägg­ningar i sysselsättningsstödjande syfte har investeringsramen höjts med 22,7 milj. kr. Vidare har investeringsramen höjts med 500 000 kr. för aktieteckning i det alarmeringsbolag som bildats av televerket. Svenska konununförbundet och Landstingsförbundet (prop. 1972: 129, TU 1972: 20, rskr 1972: 329). Den nu gällande investeringsramen är således 734,2 milj. kr.

För budgetåret 1973/74 har televerket föreslagit en medelsförbrak­ning av 848,7 milj. kr. Som framgår av den förut redovisade investe­ringsplanen för kommunikationsverken har jag tillstyrkt en medelsför­brukning av 770 milj. kr. I följande sammanställning redovisas hur inom ramen för detta belopp televerkets investeringar ungefärligt kan beräk­nas komma att fördela sig på olika objektsgrapper. Av sammanställ­ningen framgår även utfallet för budgetåret 1971/72 och den i prop. 1972: 1 beräknade medelsförbmkningen för budgetåret 1972/73.


1971/72               1972/73

UtfaU          Beräknad i

prop. 1972: 1


1973/74 Verket   Departements­chefen

milj. kr.


 


Fastigheter och byggnader Telefon- och fjärrskrift­anläggningar m. m.i Försvars beredskap Diverse ocn Oicrutseti


86,6

589,3 8,5 3,0

687,4


65,0

637,0 6,0 3,0

711,0


79,6

755,4

10,7

3,0

848,7


68,0

694,0 5,0 3,0

770,0


1 Inkl. radioanläggningar för kommersiell trafik.

Den av mig förordade investeringsramen för budgetåret 1973/74 in­nebär en ökning jämfört med den i prop. 1972: 1 angi-vna investerings­ramen för innevarande budgetår med nära 60 mUj. kr.

Det under våren 1970 mellan televerket och Telefonaktiebolaget LM Ericsson träffade avtalet om utvecklings- och produktionssamverkan (prop.1970: 128, SU 1970: 131, rskr 1970: 295) innebär bl. a., att de båda företagen från och med ingången av är 1975 inleder produktions­samverkan inom ett prodtUstområde som omfattas av utvecklingssamar­betet i det gemensamt ägda utvecklingsbolaget ELLEMTEL. Televerket — vars produkter kommer att försäljas på världsmarknaden genom LM Ericssons marknadsorganisation — förutsätts producera en viss i avtalet angiven andel av den gemensamma produktionsökningen. Den av mig förordade investeringsramen beräknas möjliggöra beställning av


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     209

telemateriel från televerkets verkstäder, som ger verkstäderna möjlighet att hålla sin andel av den gemensamma produktionen.

I det föregående nämndes de betydande belopp som ställts till tele­verkets förfogande de senaste åren för att I sysselsättningsstödjande syfte möjliggöra tidigareläggning av arbeten och beställningar. Belopps­mässigt är det — inkl. tidigareläggning av objekt som finansierats med driftmedel — fråga om drygt 100 milj. kr. Ca 30 % av beloppet har satsats på arbeten och beställningar i det allmänna stödområdet och har där gett en sysselsättningseffekt av mer än 50 000 dagsverken. De ut­förda arbetena har kunnat användas lönsamt i samband med utbyggna­den av telenätet.

Under budgetåret 1973/74 beräknas ett stort antal telefonstations­byggnader komma att färdigställas. Det utan jämförelse största objektet är den nya riksstationen i Stockholm-Hammarby, som I investerings­planen i tab. T 3 är upptagen till en byggnadskostnad av 36,6 mUj. kr. När stationen — efter installation av den teletekniska utrustningen — år 1975 står klar för trafik beräknas den totalt ha kostat ca 130 milj. kr. Bland ö-vriga telefonstationsbyggnader som färdigställs kan nämnas byggnad för ny riksstation i Göteborg-Kålltorp. Under budgetåret 1973/74 beräknas ytterligare ett antal byggnader kunna sättas I gäng. Ett tiotal större telefonstationsbyggnader planeras, bl. a. i Holmsund, Malmö, Stockholm, Staket, Trelleborg, Tulluige och Täby.

Televerket har ett långsiktigt program som — bl.a för att förbättra arbetsförhållandena för personalen —• s}'ftar till att sammanföra ortsför-räden med personalutrymmen och garage till s. k. arbetscentraler. Ett stort antal sådana centraler har de senaste åren byggts över hela landet, bl. a. genom de nämnda tidigareläggningarna. Under budgetåret 1973/74 planeras nya arbetscentraler i bl. a. Dingle, Falköping, Gävle, Kungälv och Strömsund.

Beträffande telefon- och fjärrskriftanläggningar m. m. krävs en fort­satt satsning pä utbyggnad av telenätet för att möta ökningen av an­talet abonnenter och den växande trafiken. När det gäller nya telefon­apparater beräknas den av mig förordade investeringsramen möjliggöra installationer i en sådan omfattning att väntetiderna för nya telefon­abonnemang — trots en förutsatt ökning av beställningsvolymen — inte skall behöva bli längre. Investeringar sker bl. a. i koaxialanläggningar på sträckorna Boden—Gällivare och Stockholm—Västerås. Beträffande sträckan Stockholm—Västerås är det fräga om konvertering av för­bindelsen från 12 tUl 60 MHz genom ett system som utvecklats på ini­tiativ av televerket och som möjliggör en fyrdubbling av överförmgs-kapaciteten till 10 800 samtidiga telefonsamtal över ett och samma koaxialkabelpar. Den första anläggningen av detta slag i världen togs i brak i oktober 1972 på sträckan Västerås—Örebro.

I objektsgruppen telefon- och fjärrskriftanläggningar m. m. ingår även

14    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bil. 8


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet                                   210

kostnader för internationella teleförbindelser. En stor del av teletrafiken över Ätianten sker nu via satelUt inom ramen för den intemationella telesatellitorganisationen INTELSAT. Fördragen om INTELSAT har ratificerats av Sverige efter riksdagens godkännande (prop. 1971: 149, TU 1971: 26, rskr 1971: 305). För budgetåret 1973/74 är för ändamålet i investeringsplanen upptaget 2,9 milj. kr., avsett för betalning av åter­stående åtaganden i INTELSAT.

Främst av säkerhetsskäl måste man även på längre sikt räkna med behov av såväl satellit- som kabelförbindelser över Ätianten. I dagens läge finns det 20 direkta telefonförbindelser mellan Sverige och USA, varav 12 i kabel och 8 via satellit. Därutöver kan Sverige vid behov disponera ytterligare ett antal förbindelser, som man har nyttjanderätt till, bl. a. tillsammans med de övriga nordiska länderna. För den växan­de transatiantiska teletrafiken planeras en ny undervattenskabel, TÄT 6, avsedd att vara klar för trafik i början av år 1976. I motsats till vad som gällt vid anläggandet av tidigare atiantkablar — då Sverige endast köpt nyttjanderätt till vissa förbindelser — har televerket slutit avtal om att gå in som delägare i TÄT 6 och kommer att äga 20 förbindelser i kabeln. Det torde ankomma på Kungl. Maj:t att godkänna det av tele­verket slutna a-vtalet. Äv totalkostnaderna för kabelinvesteringen — ca 700 mUj. kr. i 1971 års kostnadsläge — skall televerket svara för ca 1,8 milj. kr., därav 200 000 kr. under budgetåret 1973/74.

Beloppet för försveu"sberedskap avser Investeringar i försvarsbered-skapsanläggningar vid televerket, vilka i enlighet med vad som skett tidigare år bör avskrivas omedelbart. Chefen för finansdepartementet förordar därför denna dag (bil. 19 till denna proposition) ett avskriv­ningsanslag på driftbudgeten av 5 milj. kr. för ändamålet.

Anslaget till teleanläggningar m. m. bör beräknas med hänsyn till att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsför­bmkningen.

milj. kr.

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1973/74                                               770,0

10 % marginal                                                                                                       77,0

Avgår beräknad ingående behållning 1973-07-01                                              —43,4

Erforderiigt anslag budgetåret 1973/74                                                         803,6

lag hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen

att till Teleanläggningar m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 803 600 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     211

C. STATENS JÄRNVÄGAR

Av balansräkningen per den 30 juni 1972 för statens järnvägar framgår att tUlgångarna uppgår tiU sammanlagt 9732 milj.kr., varav 9179 milj. kr. avser anläggningstillgångar. Härav utgör för affärsbanenätet 4 073 milj. kr. fast egendom, 3 272 milj. kr. rullande materiel och 224 milj. kr. in­ventarier samt för det ersättningsberättigade bannätet 1 097 mUj. kr. fast egendom och 47 milj. kr. inventarier. Anläggningar för färjedrift uppgår till 132 milj. kr., för bussdrift tiU 198 mUj. kr. och för hyresverksamhet till 50 milj. kr. Återstoden avser poster av finansiell natur.

För att få till ständ en trafikpolitiskt betingad anpassning av SJ:s kost­nadsansvar skedde den 30 juni 1972 en nedskrivning av det i SJ investe­rade statskapitalet med 1 063 mUj. kr. Ä andra sidan har statskapitalet till följd av ianspräktaget investeringsbemyndigande m. m. ökat med 48 milj. kr. Under budgetåret 1971/72 har kaphalbehållningen på SJ:s fond således minskat med 1 015 milj. kr. och uppgick vid utgången av bud­getåret till 1 938 milj. kr.

För budgetåret 1971/72 redovisade SJ inte något driftöverskott främst till följd av den försvagade konjunkturen. I enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 2 juni 1972 (prop. 1972: 1 bU. 8, TU 1972: 2, rskr 1972: 44) har avsättningarna till värdeminskningskontot på statens järnvägars fond minskats med 76 milj. kr., motsvarande driftunderskottet för budgetåret.

Statens järnvägar

I skrivelse den 24 augusti 1972 och i anslutning därtill lämnad kom­plettering har statens järnvägar hemställt om investeringsanslag för bud­getåret 1973/74. Vidare har statens jämvägar i skrivelse den 13 oktober

1972    hemställt om vissa ändringar i personalförteckningen, vilka kräver
riksdagens medgivande.

lämvägar m. m.

Ing. behållning                         Anslag                          Utgift

1971/72                                 26 900 000             363 600 000                361670 000

1972/73                                 28 830 000             342 200 000               '368 300 000

1973 / 74 statens jämvägar     2 730 000               481 300 000               "440 000 000

departements­
chefen
                       2 730 000             382 600 000               "350 300 000

1 Preliminärt belopp inkl. tidigarelagda investeringar m. m. ' Preliminärt belopp.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     212

Utvecklingen av statens järnvägars rörelse m. tn. Trafikutveckling

Under 1960-talet ökade transportarbetet i SJ:s godstrafik (ton­km) med i medeltal 4,7 % per år. För godsmängden var motsvarande tillväxttal 3,7 % per år. Under år 1971 minskade godstransporterna kraftigt, vilket får ses mot bakgrund av dels arbetskonflikten vid SJ under perioden februari—mars 1971, dels konjunkturavmattningen. Den minskade transportefterfrågan påverkade ocksä SJ:s trafikomfattning indirekt genom ökat konkurrenstiyck till följd av kapacitetsöverskott främst inom lastbilssektorn.

Godstrafiken omfattade år 1971 57,2 milj. ton. Transportarbetet på SJ uppgick samma år totalt till 14,6 miljarder tonkm. Härav utgjordes 14,3 miljarder tonkm av vagnslastgods och resten av styckegods. Av vagnslastgodset svarade skogssektorns produkter och malmer — i första hand norrländsk järnmalm — för ungefär 30 % vardera av transportvo­lymen mätt i tonkm. Motsvarande andel för metallindustrins produkter uppgick till närmare 20 %. Transportutvecklingen på SJ bestäms sålun­da i hög grad av hur dessa tre branscher i svenskt näringsliv får avsätt­ning för sina produkter, framför allt på världsmarknaden.

En betydande del av SJ:s godsvagnar är "skräddarsydda" för vissa in­dustriers transporter. Detta är till fördel för säväl kunden som SJ. Om en sädan industris transportbehov minskar kan dock dylika vagnar bli stående, därför att de inte passar för andra transporter. Den begränsning av vagnparkens flexibUitet som blir följden av en nödvändig satsning på specialvagnar motverkar SJ I viss mån genom att anskaffa storbäriga

SJ:s planer på förnyelse och utökning av vagnparken har baserats på att det skall bli möjligt att tillgodose en snabbt växande efterfrågan på transporter. Av företagsekonomiska skäl kan dock SJ inte dimensionera sina resurser efter kortfristiga toppar i efterfrågan så att vagnunderskot­ten under högkonjunkturär helt etimineras. SJ söker i stället anpassa ka­pacitetsökningen efter trafikens trendmässiga utveckling. Under de när­maste fem åren beräknas vagnslasttrafiken komma att öka med i genom­snitt 4,5 % per år. Prognosen har grundats på väntad produktionsut­veckling inom industrin m. m.

Styckegodset svarar för en obetydlig andel av godstrafiken, mätt i ton eller tonkm. Dess andel av godstrafikens intäkter och resursinsatser är dock väsentligt större. Av godstrafikintäkterna budgetåret 1971/72 föll sålunda drygt 20 % på styckegodset.

Efter år 1968 förbyttes en tidigare nedgång i styckegodsvolymen i en svag uppgång. Denna fortsatte fram till arbetskonflikten i början av år 1971. Återhämtningen därefter har försenats av konjunkturavmattning­en.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                           213

För de närmaste fem åren räknar dock SJ med en icke obetydlig ök­ning. Bedömningen grundas bl. a. pä påbörjade och planerade förbätt­ringar av transportorganisationen som väntas komma att öka SJ:s kon­kurrenskraft.

SJ:s persontrafikjärnväg har varit vikande under 1950- och 1960-talen. Efter är 1967, då pendeltrafiken i stockholms­området tillkom, har dock trenden för antalet resor varit uppåtgående.

Under inverkan av främst 1971 års arbetskonflikt, ett länge oklart för­handlingsläge på arbetsmarknaden samt en allmän konsumtionsdämp­ning i anslutning tUl konjunkturavmattningen sjönk det totala antalet järnvägsresor under är 1971 med ca 7 %. Nedgången, som även gällde sitt- och sovplatsresor i vissa större fjärrtåg, accentuerades mot slutet av året.

TUl sommaren 1972 justerades och förbättrades resandetägplanen ge­nom att kapacitetsfördelningen anpassades ytterligare till efterfrågan. Bl. a. i triangeln Stockholm—Göteborg—Malmö och på linjen Stock­holm—Västerås—HaUsberg insattes fler dagtåg. 1 gengäld drogs vissa re­gionala tåg in och färre turer körs lördag eftermiddag—söndag förmid­dag, då efterfrågan är låg.

Resorna med pendeltåg beräknas komma att öka även i fortsättning­en. På medellänga avstånd förutser SJ i stort sett oförändrat reseantal, i övrigt minskning.

SJ:s busstrafik återtog är 1971 huvuddelen av de senaste årens resevolymförlust. Enligt SJ;s bedömning betydde detta dock inte en trendförändring utan var en följd av ett resandetUlskott under arbets­konflikten.

Det genom befolkningsminskning och ökad biltäthet allt mer uttun­nade trafikunderlaget på landsbygden innebär att avtalstransporterna (i huvudsak skolskjutsar) i ökad utsträckning blir dimensionerande för busstrafiken. En bättre samordning mellan skolskjutsar och återstående linjetrafikuppgifter finner SJ därför allt mer angelägen.

SJ:s och de samarbetande statsbanornas färjetrafik har haft en stark ökning av godsmängden de senaste åren, medan antalet resande utvecklats mera oregelbundet. Främst till följd av en betydligt reduce­rad tågfärjekapacitet under arbetskonflikten mmskade dock antalet överförda ton järnvägsgods med 13 % år 1971 till totalt 4,2 milj. ton.

Vid slutet av år 1971 såldes tågfärjan Starke för skrotning. Därmed av­slutades ängfärjeepoken vid SJ. Färjeleden Malmö—Travemunde, som inte har någon direkt järnvägsanknytning, överfördes den 1 januari 1972 till dotterbolaget Svenska Rederi AB Öresund.

Järnvägsgodstrafiken på färjorna väntas fortsätta att öka under 1970-talet på grund av den växande utrikeshandeln, bl. a. till följd av Sveriges frihandelsavtal med EEC.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     214

Personal-   och   produktivitetsutveckling

Personalantalet har under de senaste fem åren minskat med i medeltal ca 1 500 personer eller 3 % per år. Bortses från den busspersonal som överförts till AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) blir personalminsk­ningen i medeltal 1 325 personer eller 2,6 % per år.


År             Antal anställda    Minskning från föregående år

i medeltal           -----------------------------------

Antal                           %

1967

51 575

1 333

1968

50 132

1443

1969

47 923

'2 209

1970

46 598

1 325

1971

45 326

1 272

2,5 2,8 '4,4 2,8 2,7

' Exkluderas busspersonal, som övergick till SL 1969-02-01, blir minskningen 1 259 anställda, resp. 2,5 %.

För budgetåret 1971/72 uppgick medelantalet anställda inkl. viss städ­ningspersonal till ca 44 650. Antalet anställda beräknas komma att minska med ca 1 800 personer mellan budgetåren 1971/72 och 1972/73. Vid bedömningen av denna personalminskning bör beaktas att Roslags­banan såldes tUl Stockholms läns landsting den 1 maj 1972, vUket minskade SJ:s personalantal med 240 personer. Under perioden 1973/74 —1975/76 uppskattas personalminskningen till ca 1 400 personer per år för att därefter successivt öka.

Personalprognosen bör ses mot bakgrund av att de ärliga pensionsav­gångarna börjar växa mycket snabbt frän mitten av 1970-talet. För att minimera behovet av nyanställning och förbättra företagets lönsamhet krävs en kraftig ökning av rationaliseringsverksamheten i ett tillräckligt tidigt skede, vilket ökar SJ:s behov av investeringsmedel.

Prestationerna uttryckt i trafikenheter (personkm -i- tonkm) per an­ställd steg med ca 18 % mellan åren 1967 och 1971. Mellan dessa år, som hade likartade lägen i konjunkturförloppet, förbättrades ocksä öv­riga prestationstal med anknytning till försäljningen. Vid jämförelsen bör beaktas att 1971 års värden påverkades av arbetskonflikten. Trafik­bortfallet till följd av denna och konjunkturavmattningen medförde en kraftig försämring av vissa prestationstal mellan åren 1970 och 1971. Försämringen är främst en följd av att personalantalet på kort sikt inte kan anpassas till en snabb minskning av trafikomfattningen.

Utnyttjandet av personvagnarna kännetecknas av en fortsatt förbätt­ring under är 1971. Antalet busskm per buss fortsatte att öka nägot.


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                    215

Resultatutveckling

Intäkterna under budgetåret 1971/72 påverkades i hög grad av kon­junkturdämpningen. De blev dock större än under de båda föregående budgetåren, vilket bl. a. förklaras av genomförda taxehöjningar samt arbetskonflikterna vid LKAB våren 1970 och vid SJ våren 1971. Bud­getårets samlade intäkter uppgick till 2 633 milj. kr. Intäktsökningen i förhällande till budgetåret 1970/71 var 180 milj. kr. eller 7 %.

Kostnaderna inkl. planenliga avskrivningar uppgick budgetåret 1971/ 72 tUl 2 709 milj. kr. ( + 2 %). Trots arbetstidsförkortningen den 1 ja­nuari 1972 steg kostnaderna betydligt mindre än under de båda före­gående budgetåren. Detta beror främst på att resultaträkningen fr. o. m. budgetåret 1971/72 enligt statsmakternas beslut belastas med endast för­säkringstekniskt beräknade pensionskostnader mot tidigare faktiska pen­sionsutgifter. I samband härmed nedskrevs även statskapitalet för att få till stånd en trafikpolitiskt betingad anpassning av SJ:s kostnads­ansvar. Detta medförde lägre avskrivningar. Vidare kan nämnas att ar­betstidsförkortningen inte fick så stor inverkan pä personalantalet på grund av den svaga trafikkonjunkturen. Personalantalet för drift och underhåll minskade med i medeltal 1 070 personer (2,5 %). Om perso­nalantalet varit detsamma som budgetåret 1970/71, skulle personalkost­naderna ha stigit med 106 milj. kr. (5,3 %). Ökningen stannade nu vid 53 milj. kr. (2,7 %). Personalkostnadsandelen budgetåret 1971/72 blev densamma som föregående budgetår (75 %).

Resultatet för budgetåret 1971/72 efter planenliga avskrivningar blev ett underskott om 76 milj. kr. Någon jämförelse med tidigare budget­års resultat är med hänsyn tUl omständigheterna inte meningsfull. I SJ:s bokslut har underskottet eliminerats genom att avskrivningarna mins­kats i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 2 juni 1972 (prop. 1972: 1 bil. 8, TU 1972: 2, rskr 1972: 44). Med stöd av beslutet har också tidi­gare avsatta pensionsmedel disponerats för pensionsutgifter, som fr. o. m. budgetåret 1971/72 inte skall belasta resultaträkningen.

System-   och   produktutveckling

Kostnads- och konkurrensutvecklingen kräver att SJ med all kraft fortsätter att rationalisera samt att anpassa och bygga upp resurserna med hänsyn till efterfrågan. I denna effektiviserings- och ekonomise-ringsverksamhet ingår en rad projekt, som förutsätter att erforderliga jnvesteringsmedel ställs till förfogande. Verksamheten inriktas bl. a. på att stimulera system- och produktutveckling och bilda en ändamålsenlig grund för marknadsföringen.

Inom persontrafikområdet sker en fortlöpande anpass­ning av resandetägplanen till trafikunderlag och kundernas önskemål.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     216

samtidigt som behovet att ekonomisera driften beaktas. Särskild tonvikt har lagts på att utveckla och marknadsföra huvudlinjernas bekväma och snabba dagtrafik, vilket bl.a. bidrar till att den kostnadskrävande nattägskörningen bedöms kunna tonas ner. SJ har goda möjligheter att möta den hårda konkurrensen från privatbUismen, flyget och vissa buss­företag i tätortsförbindelserna pä huvudlinjerna. Detta förutsätter emel­lertid en hög resekvalitet vilket tenderar att bli en allt viktigare faktor vid resenärernas val av färdmedel.

SJ undersöker för närvarande marknadsmässiga och ekonomiska för­utsättningar för bl. a. högre tåghastigheter i persontrafiken.

Inom godstrafikområdet inriktas utvecklingsarbetet främst på att öka järnvägstransporternas kvalitet i fråga om snabbhet, regula­ritet och godsbehandling och på att skapa gynnsamma förutsättningar för kombinerad trafik järnväg—landsväg, järnväg—sjö. Genom ökat antal direkta täg i olika relationer minskas transporttiderna och riskema för förseningar. Höjda tåghastigheter tack vare förbättrad lok- och vagnmateriel bidrar också härtill. Den kombinerade trafiken under­lättas med ytterligare välutrustade terminaler och modern hanterings­utrustning.

För SJ till stor del nya och utvecklingsbara och därför speciellt in­tressanta delar av transportmarknaden är

    systemtransporter som ökar i betydelse eftersom allt fler kunder blir medvetna om värdet av styrda materialflöden

    utiandstransporter (ökad utrikeshandel jämsides med marknads­mässiga krav på leveranser med större kontinuitet och i mindre enheter än vid sjötransport)

•— enhetslaster, inkl. container, som underlättar den kombinerade tra­fiken

—  tågbUgods som omfattar en marknad där SJ:s andel i dag är
Uten.

SärskUda storbäriga vagntyper, anpassade för kundernas lastnings-och lossningsterminaler, har framtagits för flera systemtransporter. Exempel på varagrapper där systemlösningar med fördel har använts är timmer, malm, träflis, cement, olja, fartygsplåt och livsmedel.

SI har för närvarande terminaler för enhetslaster i Stockholm (Solna), Göteborg N, Göteborg-Skandiahamnen, Malmö, Örebro, Sundsvall, Norrköping, Luleå, Gävle, Karlstad och Jönköping. Arbeten pågår i Stockholm (Ärsta). Terminaler planeras även i Helsingborg och Väs­terås. Utbyggnaden därefter blir beroende av trafikutvecklingen.

SJ har funnit vagnar med helt öppningsbara sidor vara ändamåls­enliga för en rad godsslag. Dessa vagnar kombinerar fördelar hos de öppna och slutna vagnarna av konventionell typ. För prov har fram­tagits en variant av denna vagntyp, med ett i vagnens längdriktning skjutbart kapell.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     217

Kapaciteten i färjetrafiken kommer att öka genom insatser av moderna tågfärjor. SJ:s nya femspåriga tågfärja beräknas bli leve­rerad vären 1973. Färjan skall trafikera leden Trelleborg—Sassnhz. På denna led har Deutsche Reichsbahn sommaren 1972 satt in sin nya färja Rugen. De nya östersjöfärjorna får — liksom tågfärjan Skåne — ett särskilt bildäck beläget över tågdäcket. För leden Helsingborg—Hel­singör har Danske statsbaner beställt en ny färja för leverans till vären 1973.

Möjligheterna att rationaUsera SJ:s verksamhet genom att använda datateknik har haft och väntas komma att fä fortsatt stor betydel­se bl. a. vid styrning av produktionen och för bearbetning av informa­tion till företagsledningen. Även relationerna till kunderna kommer att kunna förenklas i olika led, från beställningen av transporten till betal­ningen av avgifterna.

Arbetet med automatisering av SJ:s fjärrskriftsnät pågår planenligt. Det automatiserade nätet avses bli taget i drift i etapper under tiden den 1 februari 1973—den 1 juli 1974. AUa terminaler blir då direkt an­slutna till en dator, i vilken meddelandena tas emot och vidarebefordras automatiskt.

Det automatiska biljettsystem, som togs i drift den 1 aprU 1970, har planenligt utvecklats att omfatta bokning av sov-, ligg- och sitt­platser i svensk trafik, i trafik med Norge och Danmark samt i trafik från Sverige mot kontinenten. Den sista utbyggnadsetappen, som avsåg förtidsbokningar, blev färdig i september 1971.

Beslut har nu fattats om en utvidgning av systemet till att omfatta även försäljning av färdbUjetter. På SJ:s säljstäUen med bokningstermi-nal beräknas 80 % av färdbiljetterna kunna framställas och taxeras i det utbyggda systemet. En förstärkning av terminaler och kommunika­tionsnät blir nödvändig. I gengäld undviks en tidigare planerad förny­else av den nedslitna biljettmaskinparken. Systemet beräknas byggas ut i sädan takt att alla resebyråer och drygt hälften av ifrågakommande biljettexpedUioner kan kopplas in under år 1973. Återstående biljettexpe­ditioner kan vara utrustade före jultrafiken år 1974.

Intäktsredovisningen har sedan år 1970 ändrat karaktär genom en omfattande mekanisering. Dessutom har den centrala bearbetningen av redovisningen i huvudsak flyttats över på regionala enheter. Föränd­ringama har minskat det centrala personalbehovet med 50 man.

Den 1 maj 1972 genomfördes ett gemensamt nordiskt ADB-projekt för tarifframställning och avräkning i internationell persontrafik. SJ har svarat for genomförandet. Inom det administrativa databehandlings­området pågår vidare prov med registrering av tjänstgöringsturer. SJ planerar också att bygga upp ett enhetligt personaldatasystem med per­sonalregister  och  olika ratiner.  Personalregistret  skaU  dels  ligga  till


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  218

grand för avlöningsuträkning, dels ge underlag för avtalsförhandlingar, utredningar m. m.

Tågklarerartjänsten automatiseras genom fjärrblockering. Under budgetåret 1971/72 har fjärrblockeringsanläggningar tagits i bruk på bansträckorna Älvsjö—Södertälje, Sundbyberg—Kungsängen, Mär­sta—Ulriksdal, Ockelbo—Avesta, Södertälje—Björnlunda, Godegård— Karlsby och Bastuträsk—Älvsbyn, sammanlagt 358 km. Totalt har nu 2 218 km försetts med fjärrblockering. Fram t. o. m. år 1977 beräknas utbyggnaden ha lett till att ytterligare 1 614 km har automatiserats.

Liksom i fråga om utbyggnaden av fjärrblockering har SJ en långsik­tig plan för modernisering av ställverk på de större stationerna. De nya ställverken kommer att fä personalbesparande effekter.

Användandet av radioteknik vid tågledning och rangerings-arbete blir allt vanligare. Linjeradiosystemet byggs nu ut på sträckan Luleå—Riksgränsen. Det beräknas bli färdigt under år 1973. En ut­byggnad pågår även inom storstockholmsområdet. I de långsiktiga pla­nerna ingår radioanläggningar även för linjerna Boden—Ange, Stock­holm—Göteborg, Stockholm—Malmö och Göteborg—Malmö.

I bangårdstjänsten används radio i allt större utsträckning för allmän arbetsledning och information, för kommunikation mellan signalgivare och lokförare samt vid vagnupptagning och bromsprovning.

Även i terminalarbetet kommer SJ att utnyttja radiotekniken. För­utom provstationen i Nässjö beräknas 15 stationer få anordningar för radiostyrning av växlingslok under de tvä närmaste åren.

En för de berörda europeiska järnvägsföretagen gemensam arbets­grupp har föreslagit att automatkoppel skall införas i april 1981. Ett genomförande av förslaget innebär att alla vagnar i interna­tionell trafik då måste vara försedda med automatkoppel. I slutet av år 1985 skall dessutom sidobuffertarna vara borttagna på dessa vagnar.

Ett fortlöpande arbete pågår med att utöka den automatisera­de kontrollen av vagnparkens funktionsduglig­het bl. a. genom s. k. varmgångsdetektorer.

Sedan statsmakterna bevUjat anslag för att påbörja ny huvudverkstad i Östersund för bl. a. godsvagnar, har detaljutredningar igångsatts om det framtida godsvagnsunderhållet vid SJ:s andra verk­städer.

I syfte att uppnå konstruktionsförbättringar på den rullande materielen pågår prov med skivbromsar och magnet-skenbromsar för personvagnar samt med fiberblockbromsar för malm­vagnar. Det kan i sammanhanget ocksä nämnas att SJ f. n. utreder de­taljutformningen av en ny sexaxlig loktyp med 50% högre prestanda än de fyraxliga Rc-loken.

ParalleUt med den fortlöpande koncentrationen av bantjänsten tiU ett färre antal platser höjs standarden på   personal-   och   expedi-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  219

tionslokaler. Dessutom anskaffas nya personalvagnar och rast­stugor för bantjänstens tillfälliga arbetsplatser. Även trafiktjänstens personal- och arbetslokaler upprustas fortlöpande. Moderna personal­lokaler tillkommer också i samband med att nya godsterminaler an­läggs. Överliggningsrummen för tågpersonal upprustas enligt speciella anvisningar.

Miljövårdande anläggningar, som beräknas bli aktuella t. o. m. budgetåret 1973/74, har inventerats. De flesta av objekten gäller rening och neutralisering av avloppsvatten från lok- och vagntvättan-läggningar.

SJ har sedan år 1969 provat olika slutna toalettsystem i personvagnar för att öka bekvämligheten för de resande och få en mer miljövänlig konstruktion. Vakuumtoaletten har visat sig mest lämplig och har in­stallerats i ca 10 vagnar. Den nya toaletten är vattensnål, kräver ingen tillsats av kemikalier och medför därför inga komplikationer för re­ningsverken.

Medelsförbrukning under budgetåren 1971/72—1973/74

I prop. 1971: 1 angavs en investeringsram av 355 milj. kr. för bud­getåret 1971/7 2. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 7 september 1971 utökades ramen med 2 770 000 kr., vilket möjliggjorde en tidi­gareläggning av vissa husbyggnads- och anläggningsarbeten. I syfte att genom tidigareläggning av statliga beställningar öka sysselsättningen inom industrin medav Kungl. Maj:t i beslut den 17 december 1971 en höjning av ramen med ytterligare 3,9 milj. kr. Härigenom kom den fast­ställda investeringsramen för budgetåret att uppgå till 361670 000 kr. De av SJ för budgetåret redovisade investeringsutgifterna överensstäm­mer med den medgivna investeringsramen.

I prop. 1972: 1 har för budgetåret 1972/73 angetts en in­vesteringsram av 337,3 milj. kr. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1972 har ramen utökats med 15 milj. kr. för ombyggnader av rul­lande järnvägsmateriel vid Kalmar Verkstads AB. Kungl. Maj:t har senare höjt ramen med 16 milj. kr. för att möjliggöra för SJ att betala sådana konjunkturstimulerande industribeställningar som SJ i samråd med AMS lagt ut under budgetåret 1971/72. Härigenom uppgår den fastställda investeringsramen för budgetåret f. n. tUl 368,3 milj. kr. SJ förutsätter att Kungl. Maj:t härutöver medger SJ att belasta investe­ringsanslaget med ytterligare 4 650 000 kr. för nyteckning av aktier i ÄB Trafikrestauranger.

För budgetåret 1973/74 har SJ beräknat medelsförbruk­ningen till 440 milj. kr., vilket är ca 72 milj. kr. mer än den vidgade investeringsramen för innevarande budgetår.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


220


ln vesteringsprogram

Äv följande sammanställning framgår faktisk resp. beräknad medels-förbrukning budgetåren 1971/72—1973/74. Den beräknade medelsför-braknmgen budgetåret 1973/74 avseende sådana olönsamma järnvägs­linjer för vilkas drift SJ erhåller ersättning av statsmedel — ersättnings­berättigade banor — redovisas särskUt.

 

 

 

Faktisk

Beräknad utgift

 

 

utgift 1971/72

 

 

 

 

1972/73

1973/74

 

 

 

 

Totalt

Varav för ersätt­ningsbe­rättigade banor

 

 

tusental kr.

 

Fasta anläggningar

 

 

 

 

Bangårdar

29 866

31 100

34 300

1 800

Ny- och ombyggnad av

 

 

 

 

järnvägslinjer

939

500

4 000

2 900

Förstärkning av spår-

 

 

 

 

överbyggnaden

23 014

24 000

34 400

9 100

Broar m. m.

6 868

3 800

6 300

1 000

Husbyggnader

10 620

11200

9 800

1400

Lokstationer och drift-

 

 

 

 

verkstäder

864

1 500

7 000

 

Garage m. m. (busstrafik)

346

200

200

 

Huvudverkstäder

971

4 100

18 600

 

Huvudförråd

156

400

600

 

Signalsäkerhet

14 161

17 500

13 700

1200

Fjärrblockering

30 287

28 000

31 700

2 500

Vagskydd

5 066

4 000

4 800

14ÖÖ

Teleanläggningar

9 806

16 100

16 800

800

Elektrisk tågdrift

25 352

26 200

33 900

800

 

158 316

168 600

216 100

22 900

Rullande materiel

 

 

 

 

Lok- och motorvagnar

53 743

48 900

96 100

 

Person-, post- och res-

 

 

 

 

godsvagnar

 

Godsvagnar

65 023

50 000

68 200

 

Tjänstefordon

2

 

Ombyggnad av rullande

 

 

 

 

materiel

22 746

24 400

26 300

 

 

141 514

123 300

190 600

 

Färjor

18619

19 000

300

 

Bussar

14 533

3 600

3 200

 

Försvarsberedskap

2 295

2 300

2 300

 

Inventarier

20 066

15 100

20 000

2 700

Återbetalning tid AMS för

 

 

 

 

tidigarelagda beställningar

31000

 

Diverse och oförutsett

6 323

5 400

7 500

300

Totalt

361 666

368 300

440 000

25 900


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                 221

SJ anför i huvudsak följande rörande de olika objektgrupperna.

Bangårdar

Tidigare anmälda större arbeten avser nytt storfärjeläge i Trelleborg, utbyggnad av målbromsanläggning vid Sävenäs rangerbangärd, nytt för-bigångsspår vid Borlänge rangerbangärd, bangårdsutbyggnad i Sundsvall, bangårdsombyggnad med linjeomläggning och signalställverk i Bastu­träsk samt bangårdsarbeten för pendeltågstrafiken i stockholmsområdet. Om- och tillbyggnaderna av färjeläget 1 Värtan har senarelagts. I fråga om Trelleborg pågår f. n. utredningar om utbyggnad av det nya stor-färjeläget med bangård, beläget söder om nuvarande område. Inve­steringsbeloppet beräknas tUl 22 milj. kr., varav 1 milj. kr. budgetåret 1972/73 och 14 milj. kr. budgetåret 1973/74. Arbetena beräknas börja våren 1973. Målsättningen är att det nya storfärjeläget skall tas i brak i mitten av år 1975.

I Helsingborg och Västerås planeras en utbyggnad av terminaler för enhetslaster. Investeringsbeloppet för bangärdsarbeten och krananlägg­ningar uppgår vid Helsingborg till ca 1,6 nulj. kr. och vid Västerås till 2,3 milj. kr. Arbetena kommer att utföras budgetåret 1972/73 vid Väster­ås och budgetåret 1973/74 vid Helsingborg.

Vid Helsingborg godsbangård planeras en fortsatt utbyggnad av bromssystemet till fullständig målbromsanläggning. Investeringsbeloppet beräknas till 4,5 milj. kr., varav 1 milj. kr. budgetåret 1973/74.

För att förbättra godsvagnarnas tekniska standard kommer periodisk avsyning att införas vid några speciellt utvalda stationer. Vid dessa be­hövs investeringar i spåranordningar och teknisk utrastning för sam­manlagt 1 milj. kr., varav 500 000 kr. budgetåret 1973/74.

Äv den beräknade medelsförbrukningen för budgetåret 1973/74 om totalt 34,3 milj. kr. avser 8,9 milj. kr. nya objekt.

Ny- och ombyggnad av järnvägslinjer

Den totala medelsförbrukningen beräknas uppgå tiU 4 mUj. kr. Inves­teringsbeloppet avser endast nya objekt.

Den drygt 5 mU långa smalspåriga sträckan Kalmar—-Stubbemåla skall breddas. Genom tidigare om- och nybyggnader av industrispåret till Mönsterås bruk erhålles härigenom normalspår pä hela sträckan Kalmar—Mönsterås brak. Förutom massafabriken I Mönsterås koiruner det nya spåret att betjäna en del andra industrier. Totalkostnaderna be­räknas tUl 13,5 mUj. kr. AMS svarar för huvuddelen. Bidrag erhålles även från några kommuner och trafikanter. På SJ beräknas falla 1,7 milj. kr. Arbetena skall starta hösten 1972.

På sträckan Gävle—Ockelbo pågår en omläggning av linjen. Schalct-ning och terrassering utförs som beredskapsarbete i AMS' regi. Dessa arbeten påbörjades i oktober 1971. Återstående arbeten, dvs. huvudsak-


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                    222

ligen på spår och kontaktiedning, utförs av SJ och beräknas till ca 1 milj. kr. Beloppet faller helt på budgetåret 1973/74. Genom linjeomlägg­ningen erhålls tidsvinster för bl. a. snäll- och expresstågen på Jämtiand och övre Norriand. Dessutom minskar kostnaderna för ban- och kontakt-ledningsunderhåll.

Linjeomläggning pågår även på sträckan Storsund—Korsträsk. Arbe­tena som bedrivs i AMS' regi påbörjades i januari 1972. Pä SJ beräk­nas falla ca 1 mUj. kr., som beräknas komma att belasta budgetåret 1973/74.

Förstärkning av spåröverbyggnaden

På huvudlinjerna ersätts slitna räler med nya 50 kg/m räler med hög­klassig befästning. Rälerna sammansvetsas till skarvfria spår. Den för­bättrade banstandarden ger många fördelar. De viktigaste är ökad linje­kapacitet tUl följd av högre hastighet för resandetågen, ökad reskom-fort och lägre banunderhållskostnader.

Frigjorda räler används efter justering för att förstärka spåröverbygg­naden pä mindre starkt trafikerade linjer. Härigenom minskar kostna­derna för banunderhållet samtidigt som den högre banstandarden utökar användningsområdet för de moderna tunga dieselloken. Vidare kan godsvagnar framföras med högre hastighet och med fullt utnyttjad last­kapacitet, som motsvarar 20 tons axeltryck.

Den totala medelsförbrukningen budgetåret 1973/74 beräknas till 34,4 mUj. kr.

Broar m. m.

.Av den beräknade medelsförbruknin*en för bud*etåret 197374 om totalt 6,3 milj. kr. avser 2,8 milj. kr. nya objekt.

Tidigare anmälda större objekt är ombyggnaden av svängbron över Göta kanal i Motala och utbyte av snögallerierna 3 och 7 pä sträckan Kopparåsen—Bj örkliden.

Husbyggnader

I Öxnered planeras en ny byggnad för banavdelningen. Investerings­beloppet beräknas tiU 1,6 milj. kr., varav 1,4 mUj. kr. budgetåret 1973/ 74. Byggnaden skall inrymma expeditions- och personallokaler för några underhållsområden som placeras I Öxnered i samband med pågående lokal omorganisation vid banavdelningen. Koncentrationen till Öxnered ger bl. a. personalbesparingar motsvarande fyra man.

I Stockholm planeras en överflyttning av ilgodshanteringen frän nuva­rande ilgodsmagasin vid Stockholm C till knutpunktsmagasinen vid Stockholm N och Stockholm S. Ilgodshanteringen har inom övriga styc­kegodsregioner redan tidigare lagts över pä knutpimktsmagasinen. I Stockholm möjUggörs detta nu genom att utrymme frigjorts vid Stock-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     223

holm N och Stockholm S sedan transportformen "tågbUgods" införts. Investeringar i bl. a. magasins-, expeditions- och personallokaler erford­ras vid Stockholm N för preliminärt 200 000 kr. och vid Stockholm S för preliminärt 2 milj. kr. Överflyttningen bedöms så angelägen att ar­betena bör påbörjas redan budgetåret 1972/73. Medelsförbruknlngen be­räknas detta budgetår till 500 000 kr. Återstoden beräknas falla på bud­getåret 1973/74.

Den totala medelsförbrukningen för budgetåret 1973/74 beräknas till 9,8 milj. kr., varav 8,3 milj. kr, för nya objekt.

Lokstationer och  d r i f t v e r ks t ä d e r

Tidigare anmälda större objekt utgörs av loktvättanläggningar med reningsverk vid lokstationerna i Malmö, Sävenäs och Kiruna. Den be­räknade totala medelsförbrukningen för budgetåret 1973/74 uppgår till 7 milj. kr., varav 400 000 kr. avser nya objekt.

Garage  m.m.   (busstrafik)

Endast mindre nya arbeten planeras budgetåret 1973/74. Medelsför­bmkningen beräknas tUl 200 000 kr.

Huvudverkstäder

I skrivelse den 12 augusti 1971 presenterade SJ ett förslag tUl ny hu­vudverkstad i Östersund. Det totala investeringsbeloppet beräknades till ca 25 milj. kr. exkl. kostnad för mark. Kungl. Maj:t har i beslut den 16 juni 1972 medgett ett avskrivningsanslag om 50 % av kostnadema budgetåret 1972/73. För budgetåret 1973/74 beräknar SJ ett medelsbe­hov om 16 milj. kr. SJ föratsätter att 50 %, dvs. 8 mUj. kr., finansieras genom avskrivningsanslag på statens driftbudget. I 1971 ärs anslags­framställning hemställde SJ om avskrivningsanslag för vissa investe­ringar vid de huvudverkstäder som — i likhet med Östersund — lig­ger inom det allmänna stödområdet. Kungl. Maj:t förordade dock inte ett sädant anslag. SJ anser att för vissa investeringar -vid verkstäderna i Åmål och Notviken bör avskrivningsanslag utgå med 35 % enligt hu­vudregeln i kungörelsen (1970: 180) om statiigt regionalpolitiskt stöd. Investeringarna i Åmål beräknas budgetåret 1973/74 totalt uppgå till 240 000 kr. I Notviken beräknas investeringarna totalt till 540 000 kr. SJ hemstäUer att ett anslag om totalt (8,0 + 0,3) 8,3 nulj. kr. tas upp för dessa ändamål på statens driftbudget för budgetåret 1973/74. Återstoden av kostnaderna, vilka för budgetåret 1973/74 beräknas uppgå tUl (8,0 -i- 0,5) 8,5 milj. kr., förutsätts komma att finansieras över SJ:s in­vesteringsbudget.

Totalt beräknas medelsförbrukningen budgetåret 1973/74 uppgå till 18,6 milj. kr., varav 1 milj. kr. utgör nya objekt.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                 224

Huvudförråd

Tidigare anmält större objekt är nytt förråd i Notviken. Det ursprung­liga förslaget har setts över, vilket lett till en enklare lösning. Den nya förrådsbyggnaden beräknas komma att uppföras under budgetåren 1972/ 73 och 1973/74. Investermgsbeloppet uppgår till 600 000 kr. TiU det nya förrådet skall koncentreras artiklar som för närvarande förvaras 1 många spridda och personalkrävande utrymmen inom området. Investermgs-behovet under objektgrappen huvudförråd budgetåret 1973/74 uppgår till 600 000 kr., varav 200 000 kr. för nya arbeten.

Signalsäkerhet

Tidigare anmälda större objekt är signalställverk i Västerås och Ös­tersund, prov med automatiska signalanläggnmgar för hastighetsöver­ vakning på sträckan Hallsberg—Töreboda samt åtgärder mot störningar pä SJ:s signalanläggningar förorsakade av tyrlstorlok.

SJ har utarbetat ett utbyggnadsprogram för nya och moderna signal­ställverk på de större stationerna. De nya ställverken kommer att ge stora personalbesparingar. I 1971 ärs anslagsframställning anmäldes nya ställverk i Östersund och Gullberna. Nu planeras ställverk även i Veinge, Flen och Uppsala.

Veinge skall ingå i fjärrblockeringen och fjärrstyras från fjärrblocke-ringscentralen i Malmö. Därför krävs ett nytt signalställverk och linje­blockering på sträckan Veinge—Markaryd. Investeringen beräknas ge personalbesparingar motsvarande 5 man. Genom en samtidig bangårds­ombyggnad kommer tågen att kunna framföras med väsentligt högre hastighet över bangården. Investeringsbeloppet beräknas till 2,5 milj. kr., varav 1,5 milj. kr. budgetåret 1973/74.

Även Flen skall inordnas i fjärrblockeringen. Det nuvarande ställver­ket, som är nedslitet, mäste i samband därmed ersättas med en ny an­läggning. Den nya anläggningen beräknas i första skedet ge en perso­nalbesparing motsvarande 3 man. Investeringsbeloppet uppgår till 1,3 mUj. kr., som helt faUer på budgetåret 1973/74.

Under senare delen av 1970-talet kommer det att bli nödvändigt att ersätta de gamla ställverken i Malmö och Göteborg med nya. Dessa bör pä grand av sin storlek bli av en ny typ som först bör provas på en mmdre plats. En provanläggning av lämplig storlek planeras i Uppsala. Något investeringsbelopp för denna anläggning kan ännu inte anges.

Nya arbeten uppgår budgetåret 1973/74 till 3,5 mUj. kr. av den pla­nerade totala medelsförbrukningen om 13,7 milj. kr.

Fj ärrblockering

Utöver tidigare anmälda sträckor beräknas utbyggnaden av fjärr­blockeringen påbörjas budgetåret 1973/74 pä sträckorna Enköpmg— Köpmg, Storvik—Borlänge och Frövl—HaUsberg.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     225

Planerad medelsförbrakning budgetåret 1973/74 uppgår totalt tlU 31,7 milj. kr., varav 8,6 milj. kr. avser nya objekt.

Vagskydd

Arbetena består av anordnande av säkerhetsanordningar vid oskydda­de plankorsningar mellan järnväg och väg samt förbättring av befintliga säkerhetsanordningar. Dessutom tillkommer arbeten för fortsatt auto­matisering av skyddsanordningar i samband med att fjärrblockering in­stalleras pä huvudlinjerna.

Medelsförbmkningen budgetåret 1973/74 beräknas tilll 4,8 milj. kr.

Teleanläggningar

Tidigare anmälda större objekt är utbyte av teleblankledningar mot jordkablar, automatisering och utbyggnad av fjärrskriftsnätet samt åt­gärder mot störningar på SJ:s telekablar, förorsakade av tyristorlok.

Följande nya större objekt planeras.

Linjeradio finns sedan nägra år på sträckan Riksgränsen—Kiruna. En utbyggnad pågår på sträckan Kirana—Luleå och inom storstockholms­området. I planema ingår också en utbyggnad av en del andra linjer. Medelsbehovet budgetåret 1973/74 beräknas till ca 2 milj. kr. Erfaren­hetema av linjeradio på sträckan Riksgränsen—Kirana är goda.

Det automatiska biljettsystemet kommer att utvidgas till att omfatta även försäljning av färdbiljetter. Terminaler och kommunikationsnät måste härvid kompletteras. Vid de ca 150 stationer och resebyråer som i dag ingår i systemet säljs ungefär nio milj. färdbiljetter. Ungefär 80 % av biljetterna kommer att kunna tas fram i ett utvidgat system. I jäm­förelse med att bibehålla och successivt fömya bUjettmaskinerna på stationerna innebär kompletteringen av systemet en mindreinvestering om ca 500 000 kr. och en mindrekostnad av totalt ca 300 000 kr. per år. Ytterligare fördelar med det nya systemet är bl. a. en riktigare taxe­ring, tydligare biljettutskrift och en förenklad redovisning. Vid taxe­ändringar uppnås en väsentlig förenkling, eftersom ingrepp inte be­höver göras i de enskilda anläggningarna på stationerna utan endast centralt i dataanläggningen. Investeringen bedöms så angelägen att ar­betena bör påbörjas redan budgetåret 1972/73. Investeringsbeloppet be­räknas tiU 4,5 milj. kr. Medelsbehovet budgetåret 1972/73 uppgår till 1,2 milj. kr. och budgetåret 1973/74 tUl 1,4 milj. kr. Systemet beräknas vara helt utbyggt vid utgången av år 1974.

För utbyggnaden av fjärrtelenätet, datakommunikationsnätet och fjärrblockerlngsarUäggningarna måste investeringar göras i bärfrekvens­system. I>et är även angeläget att driftsäkerheten i befintliga anlägg­ningar blir så god som möjligt. Äldre system, vilkas tekniska kvalitet inte är tUlfredsställande, måste därför ersättas av nya. Ett ytterligare skäl är att det är mycket svårt att erhålla reservdelar på grand av att

15    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bil. 8


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommnnikationsdepartementet                     226

tiUverkningen upphört. Detta är fallet med bärfrekvenssystemen på lin­jerna Sundsvall—Gävle och Gävle—Stockholm.

Vidare är det angeläget att reserwägar finns vid fel pä ordinarie för­bindelser för datanätet. För reserwägar norr om området Sundsvall— Ange, där sådana för närvarande saknas, kommer bärfrekvenssystem att byggas på sträckorna Boden—Gällivare—Hoting—Österås och Österås —Ange.

Pä sträckan Hässleholm—Malmö kommer ett första bärfrekvenssy­stem med mer än tolv kanaler att installeras i SJ:s telenät. Det nya syste­met är utbyggbart för 120 kanaler.

I modema flerkanalsystem har hittills investerats ca 1 milj. kr. De fortsatta investeringama innebär för budgetåret 1972/73 ett belopp av 1,3 milj. kr. och för budgetåret 1973/74 1,9 milj. kr.

Totalt planeras investeringar i teleanläggningar om 16,8 milj. kr. budgetåret 1973/74, varav 9,7 milj. kr. avser nya objekt.

Elektrisk tågdrift

Tidigare anmälda större arbeten avser anskaffning av statiska om-riktare, modernisering av äldre omformaraggregat, driftcentral i Göte­borg för fjärrstyrning av omformarstationerna i Göteborg, Varberg och Uddevalla med Mellerad, fjärrstyrning av frånskiljare inom Göteborgs närtrafikområde, nya omf ormarstationer i Hallsberg, Mariedamm-—Go­degärd och Långträsk, höjning av standarden på kontaktiedningen inkl. dubblering av återledningen Södertälje—Alingsås och Katrineholm— Malmö, dubblering av återledningen bl. a. på norra stambanan och på linjema Kil—Göteborg, Kil—Laxå och Jama—Åby samt ombyggnad av hjälpkraftledningen Katrineholm—Hässleholm och Södertälje— Alingsås.

Bland nyanmälda objekt som utgör en fortsättning av den tidigare inledda upprustningen av matningsanläggningarna för den elektriska tågdriften — arbeten vilka motiveras bl. a. av den kraftigt ökande trafi­ken pä hu-vudlinjerna — kan nämnas en etappvis modernisering av 10 omformaraggregat. Investeringsbeloppet beräknas till 1,2 milj. kr., varav 200 000 kr. budgetåret 1973/74.

I Moholm och AUngsäs behöver omformarstationerna byggas om för att kunna utrastas med statiska omriktare. Stationerna är nu försedda med stationära omformare, som varit i drift sedan mitten av 1920-talet. Underhållskostnaderna är mycket höga. Riskerna för driftavbrott och haverier är stora. Omformarna mäste därför betraktas som uttjänta. Investeringsbeloppet uppgår till 1,7 milj. kr. för vardera stationen. Un­der budgetåret 1973/74 beräknas 900 000 kr. komma att förbrakas för Moholm och 600 000 kr. för Alingsås.

SJ har tidigare beställt två statiska omriktare för vardera omformar-stationema i Hallsberg och Moholm och planerar att beställa två om-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     227

riktare även för omf ormarstationen i AUngsäs. De statiska omriktarna saknar rörliga delar. Vidare är energiförlusterna mindre än för rote­rande onaformare. Investeringsbeloppet för de tvä omriktarna i Alingsås uppgår till 8 milj. kr., varav 2,8 milj. kr. avser budgetåret 1973/74.

SJ planerar att från trafikledningscentralen i Hallsberg fjärrstyra ett flertal omformarstationer. Investeringsbeloppet beräknas till 2,4 milj. kr., varav 800 000 kr. avser budgetåret 1973/74.

Inom stockholmsområdet kommer kontaktledningen att byggas o.m för anpassning till multipelkopplade fordon med flera strömavtagare och högre hastigheter. Nuvarande utformning av kontaktledningen innebär att ledningen utsätts för onormalt stora mekaniska påkänningar som minskar ledningens livslängd och ger lägre driftsäkerhet. Investe­ringsbeloppet beräknas till 2,6 milj. kr., varav 1,1 milj. kr. budgetåret 1973/74.

Det totala investeringsbeloppet i anläggningar för elektrisk tågdrift beräknas till 33,9 milj. kr. för budgetåret 1973/74. Härav utgör 8,3 milj. kr. nya arbeten.

Lok och motorvagnar

Den knappa tillgången på investeringsmedel under en följd av år har gjort att SJ tvingats bibehåUa en hel del äldre, starkt förslitna lok. Loken är dyra att hålla i driftdugligt skick. Många har dessutom otill­fredsställande prestanda för dagens trafikuppgifter. Reservdelar saknas i vissa fall. Enligt det aktuella slopningsprogrammet är det nödvändigt att under sexårsperioden 1972/73—1977/78 slopa ca 340 el- och diesel-lok. Äv dessa utgörs 74 av träkorgslok.

De nya lok som skall ersätta de utrangerade blir betydligt färre än de utrangerade, eftersom de nya loken har betydligt högre prestanda. Nya lok behövs även för nytillkomna behov på grund av ökad gods­trafik och höjning av hastigheten för flertalet godståg på huvudlinjerna. Enligt SJ:s anskaffningsprogram för nämnda sexårsperiod behöver ca 100 ellok och ca 155 diesellok, lokmotorer och batterilok levereras under perioden. Äv de ca 255 loken behöver ca 50 ellok och ca 120 diesellok m. fl. anskaffas för att ersätta de äldre uttjänta loken.

Förberedelser för anskaffning av lok med sex drivaxlar pågår. Äv-silcten är att de delvis skall utrustas med samma komponenter som senast anskaffade ellok. De avses att användas i godsexpresstäg på stambanan norr om Ange och längre fram även för de allt tyngre gods­tågen på de södra hu-voidlinjerna.

Nya diesellok planeras att ersätta äldre slopningsmässiga lokomoto­rer och batterilok. De kommer även att täcka det ökande behovet av dragkraft i tung växlingstjänst resp. användas för nytiUkomna trans­portuppgifter, såsom växlingstjänst på oelektrifierade bangårdar och in­dustrispår samt i tågtjänst pä kortare sträckor.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     228

Det planerade investeringsbeloppet för tidigare inte anmälda'beställ­ningar av ellok och diesellok m. fl. loktyper uppgår budgetåret 1973/74 till 41,7 milj. kr. Den totala medelsförbrukningen beräknas till 96,1 milj. kr.

Godsvagnar

SJ vidtar olika åtgärder för att öka sin godstransportkapacUet. Be­fintUga vagnar anpassas vid behov till de moderna transportuppgifterna genom ombyggnader vid bl: a. SJ:s hu-vudverkstäder. Vidare har SJ vidtagit åtgärder för att förbättra utnyttjandet av vagnarna. Man söker bl. a. att förkorta terminaltiderna. Utöver dessa åtgärder fordras en årUg anskaffning av vagnar pä grund av dels trafikutvecklingen, dels slopningsbehovet.

Orsakerna till att äldre godsvagnar måste slopas är främst att de drar för höga underhållskostnader för att det skall vara ekonomiskt att bibehålla dem. Vidare passar deras kapacitet eller utformning i övrigt inte dagens krav. SJ måste dock också ta hänsyn till att omo­dema vagnar med för låga lastvikter och/eller med för läg största till­låten hastighet kommer att utgöra begränsningar, som förstärker vagns­bristen under topptrafik. Under de närmaste åren bör SJ i genomsnitt kunna slopa 865 vagnar per år. För budgetåren närmast därefter upp­tar slopningsprogrammet drygt 600 vagnar per budgetär.

Behovet av anskaffning av godsvagnar (exkl. malmvagnar) till följd av nödvändiga slopningar och den beräknade trafikökningen uppgår under de närmaste åren till ca 800 vagnar per är, varav ca 640 öppna 2- '"*'ti 3-axli"a va*nar.

Sanunantaget innebär anskaffningarna av godsvagnar en medelsför­brukning för budgetåret 1973/74 om 68,2 mUj. kr., varav 29,1 milj. kr. avser nyanmälda behov.

Ombyggnad och utveckling av rullande materiel Den upptagna medelsförbrukningen budgetåret 1973/74, exkl. om­byggnadsarbeten för automatkoppel, uppgår till 22 milj. kr. Beloppet avser bl. a. ändring för multipelkörning av vissa ellok, utrustning för radiostyrning av växlingslok, boggiombyggnad på motorvagnar, om­byggnad av personvagnar för vakuumtoaletter, ombyggnad av öppna godsvagnar för transport av timmer, fils etc. samt ombyggnad av trafik­vagnar till hjälpvagnar.

Ombyggnadsarbetena   syftar  till  att  minska  underhållskostnaderna, öka kapaciteten och anpassa materielen till nya transporttekniska krav. Ombyggnadsarbetena  för automatkoppel beräknas  erfordra  en  in­vestering av 4,3 milj. kr. under budgetåret.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     229

Färjor

Medelsbehovet budgetåret 1973/74 om 300 000 kr. avser återstående betalning på den nya färja som kommer att levereras våren 1973.

Bussar

Under budgetåren 1972/73 och 1973/74 planeras beställningar av 24 bussar. Dessa anmäldes i 1971 års anslagsframställning. Medels­behovet för dessa beställningar beräknas till 2 milj. kr. budgetåret 1972/73 och 3 milj. kr. budgetåret 1973/74. Totalt beräknas för budget­året en medelsförbrukning om 3,2 mUj. kr.

Försvarsberedskap

SJ begär för budgetåret 1973/74 ett avskrivningsanslag för investe­ringar i försvarsberedskap om 2,3 milj. kr. Redogörelse för hur SJ planerar att använda de för budgetåret 1973/74 begärda medlen har lämnats i särskUd skrivelse den 21 september 1972. Investeringar för försvarsberedskap avskrivs regelmässigt genom att statsmakterna an­visar motsvarande belopp på statens driftbudget. SJ begär följaktiigen även för budgetåret 1973/74 motsvarande avskrivningsanslag.

Innehållet i nämnda skrivelse torde få bringas till riksdagens känne­dom i samband med att handlingarna i ärendet ställs till vederbörande utskotts förfogande.

Inventarier

Den för budgetåret 1973/74 beräknade medelsförbrukningen om 20 milj. kr. avser bl. a. övningsanläggiungar vid den nya SJ-skolan i Ängelholm, arbetsmaskiner för späranderhåll, personal- och verk­stadsvagnar, truckar, traktorer, radioutrustningar och maskiner tUl huvudverkstäderna. Anskaffningarna gör det möjligt att rationalisera driften samt ban- och maskinunderhållet.

Diverse och oförutsett

Den beräknade medelsförbrukningen budgetåret 1973/74 om 7,5 milj. kr. avser dels återanskaffning eller reparation av SJ-anläggningar som förstörts eller skadats genom olyckshändelser, dels oförutsedda arbeten och anskaffningar utanför investeringsprogrammet.

Avskrivningsanslag för investeringar i ersättningsberättigade järnvägs­linjer

Investeringarna i ersättningsberättigade järnvägslinjer budgetåret 1973/74 beräknas uppgå till 25,9 milj. kr. i enlighet med följande spe­cifikation och avser de i 1972 års separatredovisning ingående järn­vägslinjerna.


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 8    Kommunikanonsdepartementet                                 230

Anläggningar för försvarsberedskap, för vilka SJ hemställer om sär­skUt avskrivningsanslag, och de kostnader för vägskyddsaniäggningar som skall bestridas av statsmedel ingår inte i specifikationen.

milj. kr.

Anläggningar, lokaliserade till det olönsamma nätet, vUka
inte berör affärsbanenätet
                                                                                    23,2

Anläggningar, belägna vid gränsstationer mellan det olön­
samma nätet och affärsbanenätet, samt anläggningar, lokalise­
rade till det olönsamma nätet, vilka berör även affärsbane­
nätet
                                                                                                                       2,7

25,9

Investeringarna i det ersättningsberättigade bannätet har beräknats enligt de principer som närmare redovisas i 1964 och 1965 års an­slagsframställningar.

Med hänsyn till att investeringar i ersättningsberättigade järnvägs­linjer inte skall förräntas har dessa investeringar under budgetåren 1967/68—1972/73 avskrivits genom att statsmakterna anvisat motsva­rande belopp på statens driftbudget. SJ hemställer därför att ett av­skrivningsanslag om 25,9 milj. kr. för detta ändamål anvisas för bud­getåret 1973/74.

Ersättning till statens järnvägar för driftkostnader för försvarsberedskap

Kostnaderna för försvarsberedskap (exkl. civilförsvar) beräknas bud­getåret 1973/74 uppgå tUl 15 milj. kr. Kostnaderna saknar motsva­righet hos konkurrerande företag. SJ hemställer därför att 15 milj. kr. anvisas på statens driftbudget för budgetåret 1973/74 för täckande av dessa kostnader. SJ anser sig inte utan ersättning kunna upprätthålla annan beredskap än den som är betingad av verkets normala freds-mässiga förhållanden.

Inrättande av vissa tjänster

Genom beslut den 7 juni 1972 har Kungl. Maj:t inrättat sex extra tjänster pä löneplan C för sektionscheferna vid SJ:s centrala driftav­delning — fyra tjänster som järnvägsdirektör i Cg 2 och två tjänster som järnvägsdirektör i Cg 1.

SJ föreslär, att nämnda tjänster byts ut mot extra ordinarie tjänster i motsvarande lönegrad fr. o. m. den 1 juli 1973. En tjänst som avdel­ningsdirektör i Be 7 och en tjänst som avdelningsdirektör i Be 6 kan samtidigt härmed dras in.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


231


Remissyttrande

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgett det yttrande som redovisats un­der rubriken Vägväsendet (s. 55).

Departementschefen

Investeringsramen för innevarande budgetår angavs i prop. 1972: 1 (bU. 8, s. 258) till 337,3 milj. kr. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1972 höjdes ramen med 15 milj. kr. för ombyggnader av rullande järnvägsmateriel vid Kalmar Verkstads AB. Som en följd av Kungl. Maj:ts uppdrag tUl AMS att vidta åtgärder för att genom tidigarelägg­ning av statliga beställningar öka sysselsättningen inom industrin har Kungl. Maj:t vidare den 1 december 1972 beslutat om en höjning av ramen med ytterligare ca 16 milj. kr. Investeringsramen för budgetåret 1972/73 uppgår därmed tUl ca 368,3 milj. kr.

För budgetåret 1973/74 har SJ föreslagit en medelsförbrukning av 440 milj. kr. Äv investeringsplanen för kommunikationsverken framgår att jag tUlstyrker en investeringsram av 350,3 milj. kr. I förhållande till den i prop. 1972: 1 beräknade investeringsramen för innevarande budgetär innebär detta en ökning med 13 milj. kr. Om man bortser från kontrakterade investeringar för Storstockholms lokaltrafik för båda budgetåren uppgår ökningen till ca 25 milj. kr.

Äv följande sammanställning framgår hur investeringama i stort be­räknas bU fördelade under budgetåret 1973/74. Sammanställningen vi­sar också UtfaUet för budgetåret 1971/72 och den beräknade medels­förbmkningen för innevarande budgetår. För detta budgetår redovisas säväl beräkningarna i prop. 1972: 1 som den fördelning som beräknas bli aktuell om hänsyn tas till av Kungl. Maj:t beslutade ramhöjningar.

 

 

1971/72

1972/73 Beräknad

1973/74

 

Utfall

1 prop.

dec.

Verket      Departe-

 

 

1972: 1

1972

ments­chefen

 

 

 

milj. kr.

 

Fasta anläggningar

158,3

145,0

168,6

216,1         165,5

RuUande materiel

141,5

142,0

154,3

190,6         155,0

Färjor

18,6

18,9

19,0

0,3             0,3

Bussar

J4,6

5,4

3,6

3,2             3,2

Förs varsberedska p

.     2,3

2,3

2,3

2,3             2,3

Inventarier

20,1

16,3

15,1

20,0           18,0

Diverse och oförutsett

6,3

7,4

5,4

7,5             6,0

 

361,7

337,3

368,3

440,0        350,3


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     232

I fråga om den rallande materielen krävs ökad satsning på anskaff­ning av lok och godsvagnar. En eftersläpning av kapacitetsutbyggna­den på detta område i förhållande till väntad trafikefterfrägan skulle innebära att SJ:s möjligheter att hävda sig i konkurrensen med andra transportmedel försämras. I det investeringsprogram som jag förordar ligger med hänsyn härtill en ökning avseende rallande materiel om 13 milj. kr. jämfört med den av mig för irmevarande budgetär i prop. 1972: 1 förordade medelsförbrakningen för motsvarande ändamål. Här­till kommer att Kungl. Maj:t genom beslutade ramhöjningar för budget­året 1972/73 möjliggjort en kraftig ökning av den verksamhet som avser ombyggnad av rallande materiel. Bl. a. beräknas härigenom en kapacitetshöjande ombyggnad/komplettering av ca 1 000 ytterligare godsvagnar kunna ske under budgetåret.

Till de kapacitetshöjande åtgärdema i övrigt hör de fortlöpande ut­byggnadsarbetena på bangårdar, fortsatta förstärknings- och ombygg­nadsarbeten på banan etc.

Bland de mera betydande rationaliseringsåtgärderna, av vilka flera är angelägna även frän säkerhetssynpunkt, kan nämnas en fortsatt utbygg­nad av linje- och fjärrblockering, automatiserad kontroll av vagnpar­kens funktionsduglighet, mekanisering av terminalarbetet och införandet av linje- och växlingsradio. Investeringsramen bedöms i övrigt möjlig­göra fortsatta insatser för rening och neutralisering av avloppsvatten från bl. a. lok- och vagntvättanläggningar samt fortlöpande upprastning av personal- och arbetslokaler. Jag vill i detta sammanhang också nämna, att SJ har beslutat påbörja installation av mer mUjövänliga tågtoaletter. Den nya s. k. vakuumtoaletten kräver ingen tillsats av ke­mikalier och medför därför inga komplikationer för reningsverken.

I den av mig förordade medelsförbrakningen ingår investeringar för 17,5 milj. kr. i järnvägslinjer tUlhörande det ersättningsberättigade nä­tet. Vid beräkningen av detta belopp har jag utgått från att ett antal bandelar med en sammanlagd längd om 1 133 km, för vilka SJ begärt ersättning, även i fortsättningen skall ligga utanför det ersättningsberät­tigade nätet. Motiven härför har jag utvecklat vid min behandling av ersättningen till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer. I överens­stämmelse med tUlämpade principer för beräkning av driftersättningen bör beloppet avskrivas omedelbart. Chefen för finansdepartementet för­ordar i annat sammanhang denna dag ett avskrivningsanslag av 17,5 milj. kr.

I den av mig förordade medelsförbrukningen ingär ocksä 16 milj. kr. för investeringar i ny hu-vudverkstad i Östersund. SJ har pä Kungl. Maj:ts uppdrag tidigare redovisat föratsättningama för en utökad verksamhet vid verkstaden. För denna undersökning lämnades en redogörelse i prop. 1972: 1 (bU. 8 s. 259). SJ bör också för investeringama budget­året 1973/74 kompenseras på tidigare föreslaget sätt. Chefen för finans-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  233

departementet förordar i annat sammanhang denna dag avskrivnings­anslag för ändamålet om 8 milj. kr. SJ har även begärt särskilda av­skrivningsmedel för vissa andra investeringar inom det allmänna stöd­området med sammanlagt 273 000 kr. Jag är dock inte beredd att för­orda särskilt anslag pä statens driftbudget eller kompensation i annan form för dessa investeringar.

För investeringar i försvarsberedskap vid SJ beräknar jag 2,3 milj. kr. Chefen för finansdepartementet förordar i annat sammanhang denna dag ett avskrivningsanslag av 2,3 milj. kr.

Jag vill i detta sammanhang även ta upp frågan om ersättning till SJ för driftkostnader för försvarsberedskap.

SJ:s driftresultat belastas f.n. med kostnader för åtgärder som syftar till att i möjlig mån tillgodose totalförsvarets och samhällets övriga be­hov av järnvägstransporter i krig eller vid avspärrning. SJ har beräknat dessa kostnader till 15 milj. kr. för budgetåret 1973/74. Av följande sam­manställning framgår hur kostnaderna fördelas på olika poster.

milj. kr.

1.  Planläggning, underhåll och anskaffningar för transporter,
elkraftförsörining och dragkraftreserv samt reparation av
anläggningar och rullande materiel
                                                         4,6

2.       Materialförsörjning                                                                                3,4

3.       Driftvärn                                                                                                2,3

4.   Säkerhets- och materielskydd, krigstelenät.

krigsorganisation m. m.                                                                          2,1

5.       Övergripande planläggning m. m. och försvarsutbildning                      1,7

6.       Utbildning av vapenfria tjänstepliktiga                                                  0,9

15,0

Frågan om ersättning tUl SJ för verkets driftkostnader för angivna försvarsberedskapsåtgärder bör enligt min mening behandlas med ut­gångspunkt i ett trafikpolitiskt betraktelsesätt. Detta innebär att SJ i princip bör befrias från kostnader för sådana samhäUeliga åtaganden som saknar motsvarighet hos andra transportföretag. Befrielse från sådana kostnader som är nödvändiga för verket för ett fullföljande av den fredsmässiga driften i ett krigs- eller avspärrningstillstånd bör dock inte komma i fråga.

Den närmare avgränsningen av de ersättningsberättigade kostnader­na har under år 1972 övervägts av en särskild arbetsgrupp med repre­sentanter för försvars-, kommunikations- och finansdepartementen. Med ledning av det resultat arbetsgruppen kommit till förordar jag att ersättning/kompensation utgår till SJ fr. o. m. budgetåret 1973/74. Av­vägningen av ersättning/kompensation för budgetåret 1973/74 grandas på bl. a. följande synpunkter.

I fråga om SJ:s kostnader för materialförsörjningen bör ersättning/ kompensation inte utgå för de kostnader som kan hänföras till bered-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                 234

skapslagring av olja — 700 000 kr. Motsvarande kostnader åvilar näm­ligen också transportföretagen inom landsvägssektorn genom en särskild avgift på literpriset för motorbränsle.

Vad gäller driftvärnet krävs enligt min mening en mer ingående pröv­ning av frågan om betydelsen från totalförsvarssynpunkt av att drift­värnet bibehålls vid SJ. Bl. a. bör övervägas om de nuvarande formerna för verksamheten samt dess omfattning och inriktning kan ändras så att driftvärnet kan antas komma att fungera på ett mera ändamålsenligt sätt under beredskapstillstånd och krig. Denna prövning, som lämpli­gen synes böra utföras av överbefälhavaren och SJ i samråd, bör utfö­ras skyndsamt. I avvaktan på resultatet härav bör driftvärnsverksamhe-ten vid SJ, utan att särskild ersättning utgår, bibehållas enligt hittills­varande principer.

Kostnadema för den övergripande planläggnings- och ledningsverk­samheten samt kostnaderna för allmän försvarsutbildning går inte enligt min mening att naturligt särskilja från kostnader för sädana åtgärder var­je företag vidtar för att trygga sin drift under krig. Jag har därför inte räknat med någon ersättning för dessa kostnader.

I fråga om SJ:s kostnader för utbildnmg av vapenfria tjänstepliktiga bör gälla att SJ i första hand tar upp frågan om särskUd ersättning med AMS, som enligt de under anslaget till Totalförsvarsverksamhet under XI hu-vudtiteln givna dispositionsbestämmelserna äger bestämma om så­dan ersättning skall utgå.

Den verksamhet som representeras av övriga poster i sammanställning­en är enligt mm mening av sådan natur att SJ i princip bör kompenseras för de kostnader åtagandena orsakar. I dessa kostnader ingår bl. a. en räntekostnad av ca 3,4 milj. kr. Det tillgångsvärde på vilket räntan be­räknats uppgår till inemot 50 milj. kr. Jag förordar att SJ kompenseras för räntekostnaderna genom en nedskrivning av statskapitalet med ett belopp svarande mot Ifrågavarande tillgångsvärden. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma de tillgångar som skall avskrivas och den nedskrivning av statskapitalet som följer härav. Nedskrivning­en av statskapitalet bör äga tillämpning fr. o. m. ingången av budgetåret 1973/74. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet förordar jag att övrig kompensation till SJ utgår frän IV huvudtiteln. För bud­getåret 1973/74 beräknas medelsbehovet härför till 5 350 000 kr. Chefen för försvarsdepartementet förordar i annat sammanhang denna dag att utgiftsramen för det militära försvaret med anledning härav höjs i mot­svarande mån. Beloppet är beräknat med utgångspunkt från de åtagan­den som redovisas i sammanställningen i det föregående. Det bör emel­lertid ankomma på överbefälhavaren och SJ att gemensamt besluta om den närmare omfattningen och arten av SJ:s beredskapsåtaganden.

SJ har för budgetåret 1973/74 begärt ersättning med 35,5 mUj. kr. för utebliven rationalisering på grund av beslut av 1971 ärs riksdag att


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  235

tills vidare uppskjuta stäUningstagandet tUl den av SJ föreslagna omorga­nisationen av den regionala förvaltnmgen. Sedan frägan om ändrad re­gional organisation av SJ numera avgjorts av riksdagen (prop. 1972: 133, TU 1972: 22, rskr 1972: 332) anser jag mig inte böra ta upp SJ:s framställning I denna del till behandling.

Den även under innevarande budgetår svaga transportkonjunkturen kan för SJ:s del beräknas medföra en sådan minskning av trafikintäk­terna att tidigare pensionsavsättningar måste disponeras för att täcka skUlnaden mellan de faktiska utgifterna för komplettermgspensionen och de försäkringstekniskt beräknade pensionskostnaderna. Jag förordar därför att erforderlig pensionsreservupplösning vid behov får vidtas för att bestrida de på budgetåret belöpande utgifterna i verksamheten.

Jag vUl I detta sammanhang anmäla att jag samrått med chefen för finansdepartementet och statsrådet Löfberg om en viss omläggning i fräga om redovisningen av SJ:s pensionskostnader med verkan fr. o. m. budgetåret 1973/74. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts beslut den 24 mars 1972 (prop. 1971:85, TU 1971:5, rskr 1971:145) bör SJ:s kostnader för kompletteringspensionen även i fortsättningen belasta re­sultatredovisningen med ett belopp svarande mot 16 % av verkets löne­summa. Med ändring av nuvarande redovisningsregler bör emellertid detta belopp fr. o. m. ingången av nämnda budgetår tillföras inkomst­titeln Pensionsmedel m. m. på statens driftbudget. Samtidigt bör de to­tala utgifterna för SJ:s kompletteringspensioner bestridas från den under denna inkomsttitel upptagna utgiftsposten personalpensionsförmåner m. m. Statsrådet Löfberg har för avsikt att senare föreslå att Kungl. Maj:t meddelar de närmare föreskrifter m. m. som behövs för att åstad­komma en sådan ordning.

I anledning av företagen omorganisation inom SJ:s centralförvaltning har Kimgl. Maj:t inrättat fyra tjänster som järnvägsdirektör i Cg 2 och två tjänster som järnvägsdirektör i Cg 1 vid SJ för sektionscheferna vid centrala driftavdelningen. SJ hemställer att nämnda tjänster byts ut mot extra ordinarie tjänster i motsvarande lönegrad. Jag tillstyrker SJ:s för­slag. En tjänst som avdelningsdirektör i Be 7 och en tjänst som avdel­ningsdirektör i Be 6 föreslås därvid indragna.

Anslaget till Järnvägar m. m. bör beräknas med hänsyn till att en mar­ginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en av kon­junkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen.

Med hänvisning till vad jag sålunda anfört förordar jag att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning.

milj. kr.

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1973/74                                               350,3

10% marginal                                                                                                        35,0

Avgår beräknad ingående behållning 1973-07-01                                                —2,7

Erforderligt anslag budgetåret 1973/74                                                          382,6


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     236

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  tUl Järnvägar m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett investe-
rmgsanslag av 382 600 000 kr.;

2.     godkänna de av mig förordade riktlinjerna för nedskrivning av statens järnvägars statskapital;

3.     bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag förordat i det föregående inrätta tjänster på löneplan C vid statens jäm­vägar.


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                 237

D. LUFTFARTSVERKET

Balansräkningen per den 30 juni 1972 för luftfartsverket visar, att bokförda bruttovärdet av luftfartsverkets tillgångar uppgick till sam­manlagt 638,9 milj. kr., varav 293,7 milj. kr. avsäg mark, fältområden m. m., 105,8 milj. kr. byggnader, 147,6 milj. kr. tele-, radio- och belys­ningsanläggningar samt 44,2 milj. kr. fordon, maskiner, redskap m. m., 31,1 milj. kr. kundfordringar, 400 000 kr. förråd och 16,1 milj. kr. poster av finansiell natur.

Statskapitalet ökade med 38,3 milj. kr. under budgetåret 1971/72 och uppgick vid budgetårets utgång till 321,3 milj. kr. Beloppet motsvarade det bokförda nettovärdet av affärsverksfondens tillgångar.

Överskottet för budgetåret 1971/72 uppgick, efter extra avskrivning avseende Bulltofta flygplats med 2 milj. kr., tUl 18,9 milj. kr.

Luftfartsverket

I skrivelse den 21 augusti 1972 och i anslutning därtill lämnad kom­plettering har luftfartsverket hemställt om investeringsanslag för bud­getåret 1973/74.

Flygplatser m. m.

Ing. behållning                   Anslag                   Utgift

1971/72                                            16 500 000           65 100 000           55 400 000

1972/73                                            26 200 000           88 000 000          '90 900 000

1973 / 74 verket                               23 300 000           90 900 000       ' 103 700 000

departementschefen          23 300 000           75 700 000        " 90 000 000

' Preliminärt belopp inkl. tidigarelagda investeringar. " PreUminärt belopp.

Utvecklingen inom luftfarten

En sammanfattande redovisning av utvecklingen inom den reguljära

världsluftfarten lämnas i följande tabell.

 

Linjefart bedriven av flygbolag inom 120 ICAO-stater.

 

Antal

Förändring i %

mUi.          1970—1971

1969—1970

 

A. Passagerartrafik

 

 

 

passagerare

407

6

6

personkm

494 000

7

9

B. Flygfrakt (tonkm)

12 740

7

7

C. Post (tonkm)

2 880

—8

10

D. Totalt (tonkm)

60 430

7

10


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     238

Som framgår av tabellen uppgick den reguljära luftfartens samlade transportarbete till 60,4 miljarder tonkilometer under är 1971, vilket är en ökning med 7 % jämfört med föregående år. Ett studium av världsluftfartens utveckling sedan år 1946 visar att 1971 års ökningstal är extremt lågt och endast underskrids av ökningstakten för år 1958 (4 %).

Under stor del av 1960-talet ökade flygfrakten med ca 20 % per är. Denna trend bröts år 1970 då ökningen var endast 7 %. Som framgår av tabellen har flygfraktens ökningstakt legat kvar på denna nivå även under år 1971.

Den flygbefordrade postmängden minskade under år 1971 för första gången under hela efterkrigstiden. Minskningen, som uppgick till 8 %, orsakades sannolikt huvudsakligen av att amerikansk militär personal stationerad i utiandet minskat samt av den två månader långa poststrej­ken i Storbritannien.

En av orsakerna tUl den fortsatta minskningen av ökningstakten inom världsluftfarten synes vara konjunkturläget. Härvidlag torde förhållan­dena i Förenta Staterna ha stor betydelse eftersom detta land svarar för drygt 50 % av världens civila luftfart. Det allmänt höjda kostnadsläget har också påverkat utvecklingen. För att i någon mån motverka de negativa ekonomiska effekterna av den svaga trafikutvecklingen under år 1970 och år 1971 har åtskilliga linjebolag annulerat eller senarelagt sina beställningar av nya flygplan. Vidare har bland nordamerikanska flygbolag skett personalinskränkningar som beräknas uppgå till drygt 20 000 personer under de tvä senaste åren.

Charterflygverksamheten har expanderat kraftigt un­der det senaste decermiet. Äv speciellt intresse i detta sammaiUnang är charterflygutvecklingen över Nordatlanten. Under år 1971 befordrades drygt en fjärdedel av samtliga flygburna nordatiantresenärer med char­terflyg. Under samma år ökade linjeföretagen sin passagerarbefordran över Nordatlanten med endast 4 % trots en kapacitetsökning på 15 % i antalet tUlgängUga platser.

Ällmänflyget (bruks-, skol- och privatflyg) expanderade under år 1971 i samma takt som under år 1970 vUket innebär en långsam­mare ökningstakt än genomsnittet under 1960-talet. Antalet aUmän-flygplan i världen var vid slutet av år 1970 168 800 av vilka 77 % (130 000) var registrerade i Förenta Staterna. Under den senaste fem­årsperioden har antalet allmänflygplan ökat med 38 %.

Antalet flygplan för kommersiell trafik inom ICAO-ländema ökade under perioden 1962—1971 från 5 180 till 7 377 eller med 42 %. Under samma tid har också flygplansflottans samman­sättning förändrats. Är 1971 utgjorde andelen jetflygplan 54 % av flyg­plansflottan jämfört med 12 % år 1961. Äv den för allmänheten till­gängliga transportkapaciteten beräknas år 1971 mer än 90 % vara av typen jetdrivna flygplan.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


239


Tillväxttakten för flygtrafiken i Sverige var under år 1970 osedvanligt låg. Under är 1971 har en viss återhämtning skett så­tillvida att ökningstakten under detta år närmare ansluter sig till vad som varit normalt under senare delen av 1960-talet. Den starkaste passage­rarökningen noterades inom inrikes linjefart och utrikes chartertrafik som ökade med 18 % respektive 23 %. Beträffande den inrikes linje­farten ökade denna i särskilt hög grad under månaderna febraari och mars år 1971 som en direkt följd av den då pågående arbetskonflikten vid SJ.

För den inrikes linjefarten ökade antalet flygtimmar under är 1971 med 6 % under det att antalet flygkilometer för detta trafikslag ökade med 9 %. Detta förhåUande förklaras av att den inrikes jettrafiken har vuxit snabbare än övrig inrikes linjefart som bedrivs med betydligt lång­sammare kolvmotorplan.

En sammanfattande redogörelse för flygtrafikensvens­ka statliga flygplatser lämnas i följande tabell.

 

 

 

Antal 1971

 

Förändrmg i %

 

(1 000-tal)

 

 

 

 

 

 

 

från 1970

i genomsnitt 1966—1971

A. Passagerare'

 

 

 

Linjefart

 

 

 

utrikes

2014

6

10

inrikes

3 146

18

14

Charter

 

 

 

utrikes

1288

23

11

inrikes

56

—20

— 3

Summa A

6 504

14

12

B. Fraktgodsi (ton)

 

 

 

utrikes linjefart

36

—16

11

inrikes      »

24

— 6

5

Summa B

60

—13

8

C. Post' (ton)

24

7

9

D. Landningsfrekvens

 

 

 

Lmjefart"

 

 

 

utrikes

30

8

8

inrikes

60

5

10

Charter"

 

 

 

utrikes

9

16

5

inrikes

4

—20

— 8

Bruk-sflyg

 

 

 

utrikes

3

9

30

inrikes

27

13

15

Övrig trafik (privat- och

 

 

 

skolflyg samt militär

 

 

 

luftfart)

178

0

1

Summa D

311

3

4

Ankommande och avgående. Passagerar- och fraktflygningar.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  240

Som framgår av tabellen uppgick antalet ankommande och avresande passagerare vid statiiga flygplatser till 6,5 milj. under är 1971, vilket in­nebär en ökning med 14% jämfört med föregående år (1970 9%). Den starkaste ökningen faller pä inrikes linjefart och utrikes charter­trafik.

Godstransporterna uppgick år 1971 till 60 000 ton, vilket innebär en minskning med 13 % jämfört med föregående år. Under de tre senaste åren har en mycket stark nedgång i ökningstakten avseende fraktgods­mängden inträffat. Under år 1969 ökade den med 25 %, under år 1970 ökade den med 6 % och under är 1971 minskade den alltså med 13 %.

Den flygbefordrade postmängden uppgick under är 1971 till 24 400 ton, vilket innebär en ökning med 7 % jämfört med föregående år (1970 5 %).

Antalet landningar på statliga flygplatser under år 1971 uppgick till 311 000, vilket innebär en ökning med 3 % jämfört med föregående år (1970 2 %). Den största ökningen, 16 %, noterades i utrikes charter­trafik. Antalet landningar i inrikes linjefart ökade endast med 5 % trots att antalet passagerare ökade med 18 %. Tillväxttakten för land­ningar i utrikes linjefart uppgick till 8 % vilket överensstämmer med genomsnittet för perioden 1966—1971. Allmänflygets landningsfrekvens på statliga flygplatser har hållit sig tämligen konstant under de senaste tre åren. Ällmänflyget utnyttjar emellertid i växande utsträckning kom­munala och privata flygfält.

Fördelningen på landets fyra största flygplatser av antalet land­ningar och passagerare under år 1971 framgår av nedanstående tabell.

Flygplats                               Landningar           % av            Passagerare           % av

i OOö-tai                total             (ank-havr)             total

1 000-tal

39

13

2 880

44

65

21

760

12

39

13

913

14

32

10

581

9

136

43

1 370

21

Arlanda Bromma Torslanda BuUtofta Övr. flygplatser

311               100                       6 504            100

Bromma flygplats är landets mest trafikerade flygplats med avseende på landningsfrekvensen. Endast en muidre del, 23 %, av genomförda landningar på Bromma flygplats hänförde sig emellertid till linje- och chartertrafik, vilket förklarar flygplatsens relativt låga passagerarandel. För Arlanda däremot utgjorde andelen landningar i linje- och charter­trafik 71 %. Arlanda svarar för inemot hälften av det totala antalet pas­sagerare på prlmärflygplatserna.

Vid slutet av år 1971 farms 1035 motordrivna svenskregistrerade flygplan. Ökningen är starkast bland flygplan med startvikt mellan 2


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     241

och 10 ton, vilkas antal under året ökat med 15 % tUl 137. I denna grupp återfinns huvudsakligen flygplan för taxitrafik och affärsflyg.

Den kontrollerade civila trafiken som trafikerar landets luftleder och informationssträckor består till ca 75 % av linje- och chartertrafik. Resterande 25 % utgörs av allmänflyg. Kontrollerade överflygningar, d. v. s. trafik som varken startar eller landar inom riket men som tra­fikerar luftlederna i svenskt luftram, beräknas uppgå till ca 15 % av den totala kontrollerade trafiken.

Verkets framtidsbedömning

Den tekniska utvecklingen av transportflygplan har hittills i allt vä­sentligt styrts av flygföretagens krav pä anpassning av flygmaterielen till de olika trafikområdenas struktur och behov samt på förbättrad drift- och underhällsekonomi, allt inom ramen för en tillfredsställande flygsäkerhetsnivå. Satsningen har framför allt inriktats på att ta fram större flygplanstyper samt utrustning för förbättrad regularitet.

Luftfartens utveckling kan komma i konflikt med den mänskliga mil­jön på ett sätt som nödvändiggör anpassning av flygtekniken. Luftfartens starka expansion har också i allt högre grad aktualiserat miljövårds­aspekterna kring speciellt de större flygplatserna.

Jumbojetflygplanen har nyligen satts in i trafik och antalet ökar suc­cessivt. Mot slutet av 1970-talet kommer s. k. airbus att introduceras. Båda flygplanstyperna har kapacitet för 300—400 passagerare.

Den inrikes linjefarten kommer i allt större utsträckning att ske med jetflygplan med kapacitet upp till ca 100 passagerare. Som komplement till det inrikes primärnätet kan förutses utvecklingen av ett sekundärnät med trafik av matarkaraktär. Flygmaterielen blir sannolikt propeller­flygplan, till viss del sådana flygplan som endast behöver kort start- och landningssträcka, s. k. STOL-flygplan (Short Take Off and Landing).

De moderna jetflygplanen blir mindre väderberoende genom utrust­ning för kategori Il-operationer, som innebär att instrumentinflygning och landning får ske ner till en beslutshöjd av lägst 30 m och en ban-synvidd av lägst 400 m.

Inom den tyngre internationella linjefarten har flygsäkerheten under senare år uppvisat en relativt gynnsam utveckUng. Sålunda har den ti­digare ökningen av antalet dödade personer vid flyghaverier tenderat att stagnera på en nivå av något över 1 000 personer per år. Antalet ha­verier med dödlig utgång har ocksä varit i stort sett stabilt pä en nivå av ca 30 per år. I förhållande till det utförda transportarbetet innebär detta att haverifrekvensen minskat, men den ökande användningen av mycket stora flygplan gör att flygsäkerhetsutvecklingen noga mäste följas.

Luftfartsverket fortsätter i sitt planeringsarbete att tiUämpa ICAO:s internationella normer med de anpassningar som är påkallade av spe-

16    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bil. 8


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     242

ciella svenska förhållanden. Verket följer också utvecklingen i ledande luftfartsländer och kan i stor utsträckning använda system och erfa­renheter från utlandet som förebilder för sitt eget utvecklingsarbete.

Luftfartsverket räknar med en genomsnittiig årlig tillväxt av antalet ankommande och avresande passagerare i utrikes linjefart med 8 % fram till år 1975 och med 10 % meUan är 1975 och är 1980. Antalet avresande passagerare i inrikes linjefart bedöms öka med i genomsnitt 10 % per år fram tUl år 1980. Passagerarfrekvensen i utrikes charter­trafik beräknas öka med genomsnittligt ca 14 % per är fram till år 1975 och med 12 % per är under perioden 1975—1980.

Antalet ankommande och avgående ton fraktgods i utrikes trafik pä statliga flygplatser, som visade en minskning under år 1971, kommer enligt verkets beräkningar att öka med i medeltal 12 % per år fram till år 1980. Antalet avgående ton fraktgods I inrikes trafik, som också mins­kade under är 1971, väntas öka med i medeltal 5 % årligen fram tUl är 1980.

Mängden ankommande och avgående post i utrikes trafik på statliga flygplatser, som var nästan oförändrad under år 1971 jämfört med fö­regående år, väntas öka med 9 % per år i genomsnitt fram till år 1975 och 8 % per år under perioden 1975—1980. Under samma perioder väntas den avgående postmängden i inrikes trafik öka med 7 % resp. 8 % per år.

Antalet landningar på statliga flygplatser under periodema 1971—■ 1975 och 1975—1980 kommer enligt senaste beräkningar att öka med i genomsnitt 6 % per år i linjefart, med 7 % i chartertrafik Och med 10 % resp. 7 % i bruksflyg. Landningsfrekvensen i övrig flygverksam­het väntas bli oförändrad fram tUl är 1975 och öka med 1 % under perioden 1975—1980.

Medelsförbrukning under budgetåren 1971/72—1973/74

För budgetåret 197 1/7 2 fastställdes investeringsramen till 71,4 milj. kr. I föregående års statsverksproposition beräknades betal­ningsutfallet tUl 72,4 milj. kr. inklusive .tidigarelagda investeringar. Överenskommelse med de kommunala intressenterna om investerings­bidrag till investeringarna på Arlanda kunde inte träffas vid den tid som förutsatts i planeringen vilket fått till följd att medelsförbrak­ningen under året endast uppgår till 55,4 milj. kr.

För budgetåret 197 2/7 3 fastställdes investeringsramen till 91 milj. kr. inklusive tidigareläggning av vissa investeringar. Luftfarts­verket räknar med att medelsförbrukningen skall uppgå till 90,9 milj. kr. För budgetåret 1973/7 4 föreslår luftfartsverket en inves­teringsram av 103,7 mUj. kr. efter avdrag av de kommunala bidrag som enligt riksdagens beslut skall utgå till investeringama.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     243

Investeringsprogram

Den snabba utvecklingen av flygmaterielen samt passagerar- och frakt­omsättningen på flygplatserna har medfört att markorganisationen bli­vit hårt ansträngd. Investeringsverksamheten för de närmaste åren kommer därför att inriktas på att utföra sädana investeringsobjekt som är nödvändiga för att möta trafikökningen och de krav som de nya flygplanstyperna ställer på markorganisationen. Detta gäller såväl ver­kets egna flygplatser som de militära flygplatser som upjplätlts för re­gelbunden trafik. Dimensionerande faktorer är främst linjefartens flygplanstyper, routenät, turtäthet och passagerarunderlag.

Vissa sträckor av den inrikes linjefarten trafikeras redan i dag med jetflygplan. Fr.o.m. våren 1973 kommer det inrikes llnjenätet att successivt tillföras ytterligare jetflygplan. Detta medför behov av för­längning av startbanorna till 1 800 m och ökning av bärigheten på banorna vid flera flygplatser. Vidare krävs flera och större uppställ­ningsplatser samt utökad och förbättrad fordons- och maskinpark för snöröjning, mätning av banornas bromsverkan samt brand- och rädd­ningstjänst. Härtill kommer behov av utökade driftbyggnader, fömäd, garage och verkstäder, ny eller förbättrad instrumentinflygnlngsutrust-ning vid de flesta landningsbanor samt förbättrade meteorologiska instrument.

För att trafikledningen skall kunna avveckla förväntad flygtrafik pä ett säkert och effektivt sätt krävs en successiv förbättring av in­samlingen och behandlingen av data om flygplansrörelsema. En utbygg­nad och förbättring av radarstationerna blir därför nödvändig under planeringsperioden. Inom verket pågår därför förberedelser för genom­förandet av ett nytt radarpresentationssystem för Stockholms kontroll-central (ACC). Systemet som skall vara i drift under år 1976 kommer att medföra ökad automatiseringsgrad i trafiklednlngsprocessen samt möjliggöra en successiv övergång till yttäckande kontrollsystem med större samordningsmöjligheter mellan civU och militär flygtrafik och ett allmänt sett effektivare utnyttjande av det totala luftrummet.

I fråga om marktjänsten undersöker verket f. n. förutsättningarna för att på alla flygplatser höja kvaliteten på snöröjningen så att "svarta banor" åstadkoms. Med "svart bana" menas att man vintertid eftersträ­var att erhålla en banyta som är fri frän snö, slask och is. Införandel av principen om "svarta banor" blir beroende av utfaUet vid avväg­ningen mellan regularltetsförbättring och kostnadema härför.

Luftfartsverkets förslag till investeringsprogram för budgetåret 1973/74 upptar arbeten och anskaffningar till ett sammanlagt belopp av 141,6 milj. kr. Härav hänför sig 97,5 milj. kr. till redan påbörjade eller beslutade objekt och resten, 44,1 milj. kr., till nya objekt.

Investeringsprogrammet domineras fortfarande av investeringarna i


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


244


Arlanda, Sturup, Härryda och flygledarskolan i Sturup. Samtidigt före­ligger angelägna investeringsbehov pä övriga flygplatser i operativa, driftmässiga och sanitära anläggningar. Investeringama i radio- och teleutrastningar en route präglas av uppbyggnaden av den s. k. SVEDÄ-leden samt förbättringar och kapacitetshöjande åtgärder inom flyg­trafikledningen genom bl. a. ökat antal radarstationer och förbättrad presentationsutrastning. I fräga om fordon, maskiner och redskap fort­går upprustningen av brand- och räddningstjänsten samt av snöröjnings-tjänsten. Äv följande sammanställning framgår total faktisk resp. be­räknad medelsförbraknmg budgetåren 1971/72—1973/74.

 

Faktisk utgift

Beräknad utgift

 

1971/72

1972/73

1973/74

tusental kr.

Arlanda

15 905

37 902

50 295

Bromma

234

340

774

Torslanda

1395

920

660

Ny flygplats i göteborgs-

 

 

 

regionen

1986

5 500

19 700

BuUtofta

89

Sturup

37 629

41 388

14 240

Kiruna

1917

1 135

110

Luleå

193

300

2 595

Skellefteå

79

2 055

140

Umeå

52

689

2 555

Örnsköldsvik

381

300

550

Sundsvall / Härnösand

2 452

4 790

6 260

Östersund

80

440

80

Karlstad

13

998

485

Norrköping

431

765

1640

Visby

69

316

165

Jönköping

646

767

90

Kalmar

108

770

Ronneby

168

75

250

Halmstad

300

ÄngeUiolm

.—

250

Radio och tele, en-route

3 150

7 036

17 065

Foidon, maskiner, redskap

9 468

8 800

10 000

Flygledarskolan i Sturup

478

11 600

10 600

Vissa byggnader

300

500

Diverse

1403

1200

1 500

Summa

78 326

127 616

141 574

Avgår kommunala bidrag

22 915

36 725

37 876

Luftfartsverkets kostnadsandel

55 411

90 891

103 698

Investeringsprogrammet för Arlanda flygplats domineras av arbetena med den nya utrikesbyggnaden. Projekteringen pågår plan­enligt. Byggnaden beräknas kunna tas i brak hösten 1976 och den totala kostnaden beräknas till 256 mUj. kr. i prisläge den 1 april 1970. För budgetåret 1973/74 erfordras för hela utrikesområdet 41,7 milj. kr.

Äv övriga investeringar på Arlanda utgör 5,9 milj. kr. redan påbör­jade arbeten. För nya arbeten beräknas 2,7 milj. kr. Bland de nya in-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     245

vesteringsobjekten kan nämnas vatten och avlopp för nya hyresgäster, nya bankantljus för bana 08/26, ytterligare kompletteringar i nuvarande stationsbyggnaden och hallförråd samt materielgård.

Sturups flygplats togs i drift den 1 december 1972, varvid samtidigt Bulltofta lades ned. Malmö kontrollcentral kommer dock att i ytterligare några år vara lokaliserad på Bulltofta. Totalkostnadsramen för Sturaps-projektet enligt 1967 års överenskommelse uppgår — efter indexuppräkning till prisläget den 1 januari 1972 — till 112,3 mUj. kr. Såvitt nu kan bedömas torde denna ram omräknad i löpande priser kun­na hållas.

För Sturups flygplats beräknar verket investeringsutgifterna under budgetåret 1973/74 till 14,2 mUj. kr., varav 3,6 milj. kr. avser nya objekt. Äv de nya objekten kan nämnas taxibana till hangarområdet, utökning av panncentral och utryckningsvägar för brand- och räddningstjänsten. I de beräknade investeringsutgiftema för budgetåret 1973/74 ingår också kostnader för projektering och uppförande av personalrestau­rang med 1,5 milj. kr.

Förslag till utbyggnadsplan för den nya flygplatsen vid Härryda i en första etapp och en ny kostnadskalkyl beräknas kunna färdigställas och underställas Kungl. Maj:ts prövning våren 1973. Arbetet inriktas pä färdigställande av flygplatsen under år 1977. Inves­teringsutgifterna för budgetåret beräknas till 19,7 mUj. kr., varav 15,1 milj. kr. avser nya objekt. De nya objekten omfattar påbörjande av vissa fältarbeten för huvudbana och stationsområde m. m. för 13 milj. kr., vatten och avlopp för 2 milj. kr. samt installering av bredbandslänk för överföring av radarinformationer tUl Torslanda för 500 000 kr., varav för 1973/74 100 000 kr.

Bromma flygplats planerar verket investeringar för 800 000 kr. Härav avser 400 000 kr. redan beslutade projekt.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1972 bemyndigat chefen för kommu­nikationsdepartementet att tillkalla särskilda sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning om den fortsatta lokaliseringen av flygverksam­heten på Bromma. Dessutom har luftfartsverket i särskUt beslut an­modats att på kortare sikt — d. v. s. före en slutlig avveckling av flyg­platsen — vidta åtgärder för att begränsa flygverksamheten och med denna förenade störningar.

Den ökande trafikintensiteten på flygplatsen och den allt mer accen­tuerade utrymmesbristen inom flygplatsens område har gjort det nöd­vändigt för verket att se över flygplatsens disponering. Den omstän­digheten att flygplatsen kommer att läggas ner senast år 1978 får inte utgöra hinder för att vissa såväl trafikala som anläggnlngsteknlska åt­gärder vidtas. Omfattningen av investeringarna avses dock begränsas av­sevärt med hänsyn till flygplatsens snara nedläggning.

Trots att Torslanda flygplats skall läggas ner då Härryda


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     246

tas i drift medför den trafikala och operativa utvecklingen att vissa åt­gärder nödvändigtvis måste vidtas. Verket beräknar investeruigsutgif-terna till 700 000 kr. för budgetåret 1973/74, varav 600 000 kr. avser nya objekt.

Efter den under hösten 1972 avslutade operativa upprustningen av Kiruna flygplats erfordras endast 100 000 kr. för investering­ar under budgetåret 1973/74.

På Luleå flygplats, som tillhör flygvapnet, är stridsflygför-band baserade. Trafiken med såväl mUitära som civila luftfartyg har nu tagit sådana proportioner att samordnings- och trafika-wecklings-svårigheter tidvis uppstår. Dessa svårigheter väntas öka avsevärt när flygförbandet frän hösten 1972 tiUförs ytterligare en division attackflyg­plan. Investeringsprogrammet för Luleå flygplats omfattar objekt för sammanlagt 2,6 milj. kr., varav 400 000 kr. för redan påbörjade eller beslutade arbeten. De nya objekten omfattar en annan och mer omfat­tande lösning av taxibaneproblemet än den som tidigare planerats samt civil teleutrustning i kontroUtomet. Det sistnämnda objektet ingår som en del i ett flygvapenpröjekt avseende nytt kontrolltorn.

Skellefteå flygplats pågår arbeten som belastar bud­getåret 1973/74 med 100 000 kr.

Umeä flygplats, som är en viktig enhet i Nortlandstrafiken, skall under de närmaste åren upprastas för att bl. a. kunna svara mot de krav som jetflygplan i Inrikestrafiken kan komma att ställa. Härför er­fordras 2,6 milj. kr. för budgetåret 1973/74, varav 2,4 milj. kr. avser nya objekt. Äv de nya objekten kan nämnas banförlängning, belysning och ny transformatorstation.

Örnsköldsvlks flygplats planeras ett brandbUsgarage för 500 000 kr.

Utbyggnaden av Sundsvall/Härnösand flygplats fortgår planenligt. För budgetåret 1973/74 erfordras 6,3 mUj. kr., varav 1 milj. kr. avser nya objekt. Nya objekt i utbyggnadsprogrammet är bl.a. utblåsningsskydd för jetflygplan, utökning av bilparkeringen in­klusive belysning för sammanlagt 200 000 kr., pumpstation och renings­verk för 500 000 kr., brandövnlngsplats, flyttning av ILS (instrument-landningssystem), utbyte av molnhöjds- och vindmätare samt ett passa-gerarinformationssystem i stationsbyggnaden för tillsammans 300 000 kr.

Östersunds flygplats föreslås förbättring av belysningen pä stationsplattan samt utbyte av en inflygningsfyr till en kostnad av 100 000 kr.

Karlstad flygplats beräknas investeringsutgiftema un­der budgetåret 1973/74 uppgå till 500 000 kr., varav 100 000 kr. avser nya objekt. Häri ingår förbättringar av ILS samt utredning av de trafi­kala, operativa och tekniska utvecklingsförutsättningarna för flygplat-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     247

Norrköpings flygplats planeras investeringar för 1,6 milj. kr., varav 900 000 kr. avser nya objekt. De nya objekten är anläggning av en brandövningsplats och komplettering av inflygnings­ljus för ca 200 000 kr., el-ombyggnader, belysnings- och el-försörjhings-pUntar och belysning vid stationsområdets gatusida för sammanlagt 400 000 kr. samt personalpaviljong för ca 200 000 kr.

Visby flygplats och Jönköpings flygplats planeras investeringar för 200 000 kr. respektive 100 000 kr.

Kalmar flygplats avses bil upprustad för 800 000 kr. inne­fattande bl. a. utökning av bilparkeringen, utökning äv ramptjänstbygg-naden och installation av ILS för bana 23.

Ronneby flygplats och Ängelholms flyg­plats planeras att under budgetåret 1973/74 installera VÄSIS-anlägg-ningar tUl en sammanlagd kostnad av 500 000 kr.

Halmstad flygplats planeras under budgetåret inves­teringar för 300 000 kr. Kostnaderna avser delkostnad i ett nytt kon­trolltorn som f. n. förprojekteras i samarbete med fortifikationsförvalt­ningen.

För radioanläggningar ochteleutrustning eni route erfordras under budgetåret 1973/74 17,1 milj, kr., varav 10,1 milj. kr. för redan påbörjade och kontrakterade arbeten och leveranser. Bland dessa objekt ingår bl. a. fortsatt anskaffning av VOR/DME-anläggningar enligt SVEDÄ-planen. För ersättningar och komplette­ringar avseende NDB- och VOR-anläggningar samt system för talkom­munikation erfordras 1,1 milj. kr.

Under andra hälften av 1970-talet måste enligt tillgängliga prognoser resurserna för trafikledningsfunktionerna i Stockholm-, Malmö- och Göteborgsområdena utökas och förbättras. För att effektiviteten i tra­fikledningssystemet skall kunna bibehållas och ökas och personalbeho­vet hållas vid rimlig nivå krävs en högre grad av automatisering än som är möjlig med befintliga hjälpmedel.

Investeringsbehovet vid Stockholm ACC (Area Control Center) ujpp-går till 21 milj. kr., vari bl. a. ingår utökning av trafikledningsbyggna-den. Under 1973/74 erfordras 3,5 milj. kr.

För att tillgodose behoven av traflkledningskapacitet innan effekti­vitetshöjningen genomförts erfordras kompletteringar i befintliga ACC. Sundsvall ACC flyttar tUl nya lokaler under år 1974 vilket medför ut­gifter för viss ny utrustning. Investeringarna fördelas under budgetåret 1973/74 pä Stockholm ACC med 700 000 kr., på Göteborg ACC med 500 000 kr., på Malmö ACC med 600 000 kr. och på Sundsvall ACC med 300 000 kr. Äv totalbeloppet, 2,1 milj. kr., hänför sig 1,4 milj. kr. till nya objekt.

Trafikutvecklingen   visar  att  starka  behov  föreligger  av  samman-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     248

hängande radartäckning med primär- och sekundärtadar inom högtra-fikomrädena i södra Sverige. Övergången till en ny luftrumsorganisation, enligt SVEDÄ-planen, under år 1974 och införandet av ökad grad av automation inom trafikledningen accentuerar ytterligare behovet av ut­ökad radartäckning. För utbyggnad av radartäckningsnätet erfordras sammanlagt 3,3 milj. kr. under budgetåret 1973/74.

För flygvapnets regionala radarcentraler samt Östgöta terminal­kontroll erfordras för civil/militär samverkan viss utrastning till en kostnad av 600 000 kr.

Meteorologisk utrustning för flygvädertjänsten behöver anskaffas till en kostnad av 600 000 kr.

Ökade krav på övervakning av flygverksamheten i syfte att kunna på­verka utvecklingen av bullerstörningar medför ett behov av system för mätning och registrering av buller. En anläggning på Arlanda beräk­nas tas i drift hösten 1973. Härför erfordras totalt 500 000 kr., varav under budgetåret 1973/74 300 000 kr.

För anskaffning av fordon, maskiner och redskap be­räknas 10 milj. kr. Härav erfordras 7,1 milj. kr. för redan gjorda be­ställningar av fordon, maskiner och redskap för snöröjning, flygfälts­underhåll, brandtjänst samt stationstjänst. För nya beställningar under budgetåret erfordras 2,9 milj. kr., bl. a. till snöröjningsmateriel, flam-kastare, plogbilar, snöslungor och stationstjänstmateriel.

För vissa byggnader (terminalkontroll i Skåne) samt för diverse mindre arbeten, bl. a. oförutsedda objekt som kan bli aktuella under budgetåret, beräknar verket 2 milj. kr.

Byggnaden för flygledarskolan i Sturup beräknas enligt förslagshandlingarna komma att kosta 10,2 milj. kr. i 1971 ärs prisläge. Byggnaden avses bli färdigställd under 1973/74 och kostnaderna un­der detta budgetår beräknas tUl 4 milj. kr. I enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande har kontrakt tecknats rörande simulator för flyg­trafikledarskolan i Sturup. Kostnaderna härför under budgetåret 1973/74 beräknas till 5,6 milj. kr. Därutöver erfordras viss annan teknisk ut­rustning. I avvaktan på rapport från särskilt utsedd utredningsman kan kostnaderna härför endast uppskattas. Verket räknar att 1 milj. kr. er­fordras för sådan teknisk utrustning till flygtrafikledarskolan under budgetåret 1973/74.

För trafikledarskolan i Sturup erfordras således 10,6 milj. kr. under budgetåret 1973/74.

De sammanlagda kostnadema för här redovisade arbeten uppgår till 141,6 milj. kr. Härav avser 101 milj. kr. sådana objekt för vilka kom­munala bidrag skall utgä. De kommunala bidragen beräknas uppgå till 37,9 milj. kr. utgörande 37,5 % av angivet belopp. Återstoden (141,6 — 37,9) = 103,7 milj. kr. faller på staten.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                           249

Remissyttranden

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgett det yttrande som redovisats un­der rubriken Vägväsendet (s. 55).

Linjeflyg AB (LIN) konstaterar att luftfartsverkets anslagsframställ­ning innebär ett prioriterat tillgodoseende av riksflygplatserna Arlan­da, Sturup och Härryda jämfört med kategorin övriga flygplatser. LIN ifrågasätter den proportionering som gjorts mellan riksflygplatser och övriga flygplatser,

LIN framhåller bl. a. att det är ett livsvillkor för företaget att Brom­ma flygplats inför jet-introduktionen hålls i sådant skick att inga vä­sentiiga trafikala och operativa svårigheter uppstår. På Umeä flygplats måste färdigställandet av driftbyggnaden — som planeras till budgetåret 1974/75 — tidigareläggas. Vidare mäste rampbyggnad uppföras under budgetåret 1973/74. Under budgetåret 1973/74 bör vissa omdispone­ringar göras i stationsbyggnaden på Visby flygplats. Kalmar flyg­plats stationsbyggnad bör byggas ut för att verksamheten skall kunna bedrivas rationellt. Vidare bör medel ställas tUl förfogande för ut­byggnad av statlonsplattan på Ängelholms flygplats.

Scandinavian Airlines System (SAS) framhåller bl. a. att på Arlanda flygplats erfordras, med anledning av att flygplan Boeing 747 B nu regel­bundet trafikerar flygplatsen, en motorkörningsplats för stora flygplan. På Luleå flygplats krävs bl. a. en civil taxibana för att den civila och militära flygtrafiken skall kunna samordnas. Pä Norrköpings flyg­plats behöver vidare en fullständig renovering av banbeläggningen ut­föras.

SAS påpekar slutiigen att medel erfordras för vissa investeringar i byggnader, belysningsanläggningar och teleutrustning på bl. a. Tors­landa flygplats och Arlanda flygplats.

Departementschefen

I prop. 1972: 1 (bil. 8, s. 276) angavs investeringsramen för luftfarts­verket för budgetåret 1972/73 tUl 88,3 milj. kr. Genom Kungl. Maj:ts be­slut den 30 juni 1972 höjdes ramen tUl 91 milj. kr. för att möjliggöra tidigareläggning av vissa investeringar I sysselsättningsfrämjande syfte. Totalt beräknas Investeringarna uppgå till 90,9 milj. kr.

För budgetåret 1973/74 räknar luftfartsverket i sin anslagsframställ­ning med en total investeringsomslutning om 141,6 milj. kr. Efter av­drag för kommunernas andel av kostnaderna uppgår statens del av det totala investeringsbeloppet till 103,7 milj. kr. Som framgår av investe­ringsplanen för kommunikationsverken har jag ansett mig böra för­orda en investeringsram av 90 milj. kr. Detta motsvarar den statliga an­delen av en total investeringsvolym av 123,6 milj. kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     250

Innan avtal träffats om bidrag tUl de objekt, som kan rymmas inom den angivna ramen, kan någon exakt fördelning på flygplatser eller objektsgrupper av det tillgängliga medelsutrymmet inte göras. Av föl­jande sammanstäUning framgår dock hur de totala investeringarna i stort beräknas komma att fördela sig under budgetåret 1973/74. Sam­manställningen visar också utfallet för budgetåret 1971/72 och den i prop. 1972: 1 beräknade medelsförbrukningen för innevarande bud­getår.

 

 

 

 

1971/72 Utfall

1972/73

Beräknad i

prop. 1972:1

1

973/74

 

 

Verket Departements-

 

 

 

 

 

chefen

 

 

milj.

kr.

 

 

Arlanda

15,9

37,6

50,3

 

43,6

Sturup

37,6

41,7

14,2

 

13,6

Ny flygplats i

 

 

 

 

 

Göteborgsregionen

2.0

'     6,3

.    19,7

 

19,7

Övriga flygplatser

8.3

9,6

17,7

 

12,7

Radio och tele, en-route

3,1

8,5

17,1

 

15,0

Fordon, maskiner, redskap

9,5

9,0

10.0

 

7,0

Vissa byggnader

0,2

0,3

0,5

 

0,4

Diverse mindre arbeten

1,2

1,2

1,5

 

1,0

Flygledarskola i Sturup

0,5

7,4

10,6

 

10,6

Summa

78,3

121,6

141,6

 

123,6

Avgår kommunala

 

 

 

 

 

bidrag

22,9

33,3

37,9

 

33,6

Statlig kostnadsandel

55,4

88,3

103,7

 

90,0

Investeringarna på Arlanda flygplats domineras av åtgärder avseende det nya stationsområdet för utrikestrafik. F. n. pägär projekteringsarbe­tet pä grundval av ett mellan staten och ÄB Stockholmsregionens Flyg-platsinvesteringar träffat avtal och i enlighet med av Kungl. Maj:t 1 beslut den 28 januari 1972 meddelade föreskrifter. Arbetet bedrivs i hu­vudsaklig överensstämmelse med de förutsättningar som angetts i ett av luftfartsverket utarbetat byggnadsprogram. Den första utbyggnadsetap­pen har dimensionerats för den prognoserade trafikvolymen år 1980 in­nebärande 4,4 milj. passagerare i utrikes trafik. Anläggningen omfattar stationsbyggnad med tillhörande plattformar samt tillfartsvägar, bil­parkeringsplatser m. m. Stationsbyggnaden utformas med en central­kropp, vari funktioner såsom incheckning och bagagesortering samlas. TUl centralkroppen är anslutna två plattformsenheter, kring vilka totalt 20 flygplan samtidigt kan ställas upp. På en sidoplattform kan ytterligare fyra plan ställas upp. I de två förhållandevis korta och breda plattforms­enheterna förläggs vänthallar med tillhörande cafeterior, tax-free shops, hygienutrymmen m. m. Byggnaden inkl. utrustning kostnadsberäknas till 175 milj. kr. i 1970 års prisläge.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     251

I de av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifterna har angetts att den to­tala kostnadsramen för anläggningen i dess helhet inte fär överskrida 256 milj. kr. i prisläget den 1 april 1970. Jag förutsätter därvid i sedvanlig ordning överenskommelse med de kommunala intressenterna.

Arbetet bedrivs med sikte på att anläggningen skall kunna tas I bruk senhösten 1976. Vissa fältarbeten måste därvid påbörjas under budget­året 1973/74. Jag har beräknat totalt 37,6 milj. kr. för arbeten med det nya stationsområdet, varav 23,5 milj. kr. utgör statens andel.

Pä Arlanda tas under våren 1973 i bruk huvuddelen av den särskUda anläggning för chartertrafik som är under uppförande. Det gällei: den s. k. charterhaUen med del av tillhörande plattformsutrymme. Platt­formen i dess helhet färdigställs under hösten 1973. För budgetåret 1973/74 beräknar jag för slutförande av projektet 3,5 milj. kr., varav 2,2 milj. kr. utgör statens andel.

För fortsatt projekteringsarbete och påbörjande av vissa fältarbeten avseende den nya flygplatsen vid Härryda i Göteborgsregionen beräk­nar jag sammanlagt 19,7 milj. kr., varav 12,3 milj. kr. motsvarar sta­tens andel. Enligt nuvarande planer inriktar luftfartsverket sitt arbete pä ett färdigställande av flygplatsen under år 1977. Med hänsyn bl. a. tUl den begränsade kapacitet som Torslanda kan erbjuda den starkt ex­panderande flygtrafiken i regionen är det enligt min mening angeläget att verket såvitt möjligt påskyndar genomförandet av Härryda-projektet. Skulle ett sådant påskyndande leda tUl ett ökat medelsbehov torde den tioprocentiga marginalen utöver investeringsramen få tas i anspråk.

Sturups flygplats togs planenligt i bruk den 1 december 1972, varvid Bulltofta samtidigt lades ned. Totalt beräknar jag 13,6 milj. kr. för in­vesteringar på den nya flygplatsen under budgetåret 1973/74, varav 8,5 milj. kr. utgör statens andel. Äv totalbeloppet avser 9,1 milj. kr. - statiig andel 5,7 milj. kr — sädana investeringar som innebär full­följande av den ursprungliga överenskommelsen med regionen om ut­byggnad av flygplatsen i en första etapp:

Vad gäller övriga flygplatser har jag beräknat medel för fortsatt sä­kerhets- och kapacitetsmässig upprastning innebärande anpassning till bl. a. de krav som följer av den övergäng tUl jettrafik på llnjenätet som Linjeflyg ÄB påbörjar våren 1973. Härvid har jag räknat med att bl. a. upprustningen av Unieå flygplats kan påbörjas", innefattande främst ban-' förlängning och anläggande av väntslinga.

1 sammanhanget bör erinras om att Linjeflygs ansökan hösten 1971 att använda flygplan av typ Fokker F-28 Fellovi'ship i sin inrikéstrafik bl. a. aktualiserade frägan om den framtida flygverksamheten på Brom­ma flygplats. Med stöd av KiihgK Maj :ts bemyndigande tiUkallade jäg i augusti 1972 särskilda sakkunniga att utreda den fortsatta lokalisering­en av flygverksamheten på Bromma flygplats. Riktpunkten för utred­ningsarbetet  skall  därvid  vara  att  bortflyttning  av  flygverksamheten


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet                     252

från Bromma skall kunna ske senast under loppet av år 1978. Kungl. Maj:t har vidare uppdragU åt luftfartsverket att vidta åtgärder för att senast under är 1973 huvuddelen av den icke-reguljära flygtrafiken skall kunna flyttas ut frän Bromma.

Den föreslagna investeringsramen bör medge planenlig ersättning och nyanskaffning av radio- och teleutrustning en-route. Arbetet inom detta område koncentreras bl. a. pä färdigställande av ny luftrumsorganisation i södra och mellersta Sverige som avses träda i kraft den 1 mars 1974. Jag vill också nämna att flygtrafikledningskommitténs delbetänkande (Ds K 1971: 2) Flygtrafikledning 1980-System och organisation har re­missbehandlats under år 1972. Avsikten är att förelägga riksdagen propo­sition i frågan under våren 1973.

Upprustningen av objektsgrappen fordon, maskiner och redskap fort­sätter. Investeringsramen medger bl. a. fullföljande av verkets planer för upprustning av flygfältsunderhålls- och räddningstjänsten vid trafik­flygplatserna.

Under posten vissa byggnader har jag tagit upp medel för fortsatt pro­jektering av den nya kontrollcentralen för Malmö FIR.

I oktober 1974 beräknas den nya flygtrafikledarskolan i Sturup för gemensam utbildning av civila och militära trafikledare tas i brak. För att leda den återstående planeringen av skolan inrättades fr. o. m. den 1 juni 1972 en särskUd nämnd (prop. 1972: 51, TU 1972: 8, rskr 1972: 115). Kungl. Maj:t har senare i särskUda beslut bemyndigat luftfarts­verket att ta i anspråk medel för anskaffning av simulatoranläggning och därtill hörande kommunikationsanläggning samt godkänt komple-terade förslagshandlingar för flygtrafikledarskolan i Sturup. Byggnaden för skolan och simulatoranläggningen beräknas komma att kosta 10,2 milj. kr. resp. 11 milj. kr. i 1971 års prisläge. De sammanlagda kostna­derna under budgetåret 1973/74 beräknar jag till 10,6 milj. kr.

Anslaget till flygplatser m. m. bör beräknas med hänsyn till att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrak­ningen.

Med hänvisning till vad jag sålunda anfört förordar jag att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning.

milj. kr.

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1973/74                                          90,0

10% marginal                                                                                9,0

Avgår beräknad ingående behållning 1973-07-01                                       —23,3

Erforderiigt anslag budgetåret 1973/74                                                  75,7

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Flygplatser rn. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett inves­teringsanslag av 75 700 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     253

IV. Statens utlåningsfonder

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten har till syfte att ge­nom länestöd främja en från allmän synpunkt önskvärd förnyelse av landets bestånd av mindre fartyg. Företräde tUl lån skall ges mindre rederier. Län ur fonden beviljas av länenämnden för den mindre skeppsfarten. Låneverksamheten regleras genom kungörelsen (1971: 324) om lånefonden för den mindre skeppsfarten och instruktionen (1971: 325) för länenämnden för den mindre skeppsfarten.

Lånenämnden för den mindre skeppsfarten

Under budgetåret 1971/72 beviljade lånenämnden 17 lån om sam­manlagt 12,7 mUj. kr. Motsvarande belopp utgjorde under budgetåren 1969/70 och 1970/71 6,3 resp. 3,4 milj. kr.

Kapitaltillgångarna i fonden uppgick den 30 juni 1972 till 52,8 milj. kr. varav 34,4 mUj. kr. utgjorde utestående län. För innevarande bud­getår beräknas 18 mUj. kr. stå tUl förfogande för utlåning. Äv detta belopp utgör 11,5 milj. kr. de vid föregående budgetårs utgång dispo­nibla medlen och 6,5 milj. kr. de återbetalningar som förutses inflyta i amorteringar.

Nämnden bedömer att det för budgetåret 1973/74 disponibla be­loppet blir ca 15 milj. kr. TiUgången på medel för utlåning förutses därmed bli fullt tillräcklig under budgetåret 1973/74 varför endast ett nominellt investeringsanslag om 1 000 kr. begärs.

Nämnden beräknar att inflytande räntor under budgetåren 1972/73 och 1973/74 kommer att uppgå tUl ca 2 milj. kr. Nämndens admi­nistrationskostnader, som betalas av de inflytande räntemedlen, be­räknas för budgetåret 1973/74 uppgå till 60 000 kr.

Departementschefen

Jag förordar att anslaget förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten för bud­getåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet                      254

V. Fonden för låneunderstöd

Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1972/73

I enlighet med riksdagens bemyndigande (prop. 1970: 26, SU 1970: 57, rskr 1970: 162) har Kungl. Maj:t genom beslut den 20 november 1970 godkänt en överenskommelse mellan Sverige, Danmark och Norge om att för perioden den 1 oktober 1970—den 30 september 1975 fömya och höja den ekonomiska garanti, som lämnats till de i konsortiet Scan­dinavian Airlines System samverkande skandinaviska luftfartsbolagen, dels genom överenskommelse den 20 augusti 1959, dels genom tUläggs-överenskommelsen den 18 juni 1963 tUl nämnda överenskommelse och vilka båda genom ny överenskommelse den 31 augusti 1966 förlängts att gälla intUl den 30 september 1970. Överenskommelsen innebär för Sveriges del att Aktiebolaget Aerotransport under ifrågavarande period erhåller en årlig garanti intUl högst 15 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1972/73 för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     255

IX. Diverse kapitalfonder

A. STATENS VÄGVERKS FÖRRÄDSFOND

Balansräkningen per den 30 juni 1972 för vägverkets förrädsfond visar, att fondens tillgångar uppgick till sammanlagt 662,6 milj. kr., varav 151,8 milj. kr. avsäg fastigheter m. m., 474,4 milj. kr. inventa­rier och förråd samt resterande 36,3 milj. kr. tillgångar av finansiell natur.

Kapitalbehållningen inkl. balanserade medel uppgick till 262 milj. kr. Under budgetåret 1971/72 minskade behållningen med 6,8 milj. kr.

I enlighet med för fonden gällande bestämmelser har avkastning på fondens kapital beräknats efter 6,75 %. Den sålunda beräknade av­kastningen har för budgetåret 1971/72 uppgått till 17,9 milj. kr., som tiUgodoförts driftbudgetens inkomstsida under posten Övriga diverse kapitalfonder.

Under budgetåret 1971/72 har vägverket iklätt sig betalningsansvar för beställningar om 27,8 milj. kr. för leverans under budgetåret 1972/ 73, om 16,9 mUj. kr. för leverans under budgetåret 1973/74 och om 2,3 milj. kr. för leverans under budgetåret 1974/75.

Statens vägverk

I skrivelse den 11 augusti 1972 har statens vägverk hemställt om bl. a. investeringsanslag för budgetåret 1973/74 under statens vägverks förrådsfond.

Viigmaskiner m. m.

 

Ing. behållning

Anslag

Utgift

1971/72                                      5 600 000

1972/73                                      9 700 000

1973/74 verket                          9 700 000

departementschefen    9 700 000

56 200 000

56 200 000

-   62 100 000

52 100 000

52 100 000 156 200 000 165 300 000 156 200 000

1 Preliminärt belopp.

 

 

Medelsförbrukning under budgetåren 1971/72—1973/74

För   budgetåret   197 1/7 2   var  investeringsramen   56,2   milj. kr. Medelsförbrukningen stannade vid 52,1 milj. kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


256


För budgetåret 19 7 2/73 är investeringsramen 56,2 milj. kr. Verket räknar med att ramen kommer att utnyttjas helt.

För budgetåret 197 3/7 4 föreslår verket en medelsförbruk­ning av 65,3 milj. kr.

Investeringsprogram

Investeringsprogrammet för förrådsfonden under budgetåren 1971/72 —1973/74 framgår av följande sammanställning (tusental kr.).

 

Objektgrupp

Faktisk

utgift

1971/72

Beräknad

utgift

1972/73

Förslag 1973/74

Driftanläggningar Motorfordon och vägmaskiner Färjor m. m. Muddringsmateriel Diverse och oförutsett

6 120

36 688

9316

3 52127

3 500

42 600

8 300

1 800 56 200

10 000

43 900

10 900

100

400

65 300

Beträffande de olika objektgrupperna anför verket följande.

Driftanläggningar

För investering i driftanläggningar har anvisats ca 6 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och 3,5 milj. kr. för budgetåret 1972/73. Reduce­ringen har gjorts under hänvisning till de beredskapsmedel som vägver­ket tilldelats under budgetåret 1971/72 för byggande av vägstationer. Denna insats har emellertid inte helt kunnat sammanfalla med vägver­kets prioritering av sådana anläggningar men har oaktat detta varit värdefull för vägverket. Med hänsyn till det funktions- och miljömäs­siga tillstånd i vilket de äldre anläggningarna befinner sig är en utök­ning av resurserna på detta område av största vikt och har av vägver­ket givits hög prioritet.

Äv det begärda beloppet om 10 milj. kr. är 610 000 kr. bundna tiU pågående objekt. Nya större objekt planeras för 6,9 milj. kr. avseende vägstationer bl. a. i Sorunda och Flttja, Stockholms län, i Norrköping, i Jönköping och i Osby, Kristianstads län. För smärre objekt beräk­nas 1,3 mUj. kr. samt för markköp och projektering 1,2 milj. kr.

Motorfordon  och vägmaskiner

I följande sammanställning redovisas verkets maskin- och fordons­park samt verkets anskaffningsprogram.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     257

 

Fordons-/maskinslag

Innehav

Beräknat

Utran-

Anskaff-

Investering

 

30.6.1972

innehav

gering

ning

1973/74

 

 

30.6.1973

1973/74

1973/74

 

 

st.

st.

st.

st.

1000-tal kr.

Lastbilar

1 012

870

90

90

8 100

Paketbilar

934

850

50

50

1410

Terrängbilar

65

60

28

28

840

Väghyvlar

870

750

72

72

15 840

Vältar

357

305

14

14      -

850

Krossar

149

130

5

5

660

Sorterverk

122

100

—  .

Generatoraggregat

217

188

Skoplastare

646

614

130

130

9 100

Kompressorer

308

277

5

5

600 37 400

Utöver I sammanställningen redovisade fordon och maskiner tar verket upp 6,5 milj. kr. för diverse maskiner. Till denna grupp förs beläggningsverk, torktrummor och dammskyddsanordningar för ca 2,7 milj. kr., diverse asfaltsmaskiner för 1 milj. kr., mälningsmaskiner för 500 000 kr., en sanddräneringsmaskin för 350 000 kr. samt teknisk ap­paratur och instrument för 2 milj. kr.

Lastbilar. När den pågående leveransen av 50 st. 3-axliga lastbilar med maximUast om 13 ton är avslutad, förfogar vägverket totalt över 550 st. sådana bUar. Utöver dessa behövs mindre lastbilar för service­arbeten. För närvarande provas en sädan bil med en väsentligt lägre tim­kostnad än de 2-axliga bilar som verket i dag förfogar över och som be­höver ersättas. Vid övergäng till denna typ av bilar kommer samma produktion för servicearbeten att uppnäs tUl lägre kostnad. Ersättnings­anskaffningen är planerad att genomföras pä tre år. Budgetåret 1973/74 planeras anskaffning av enbart denna biltyp.

Paketbilar. Den planerade antalsmässiga nivän kommer att vara nådd vid utgången av innevarande budgetår. Anskaffningen under budgetåret 1973/74 utgör ersättning för inte längre ekonomiska enheter.

Terrängbilar. Under budgetåret 1973/74 erfordras utbyte av de kvar­varande 28 överåriga bilarna, eftersom dessa blir mycket kostsamma att hälla i fortsatt drift.

Väghyvlar. Vägverket har med BM-Volvo och ÄB Nord-Verk lö­pande avtal om leverans av totalt 250 st. 16-tons väghyvlar. Av dessa hyvlar kommer 72 st. att levereras under budgetåret 1973/74 för en total investeringskostnad av 14,4 milj. kr.

17    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. BU. 8


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     258

Vältar. De krav som ställs pä maskinslaget vid beläggningsarbeten medför att 5 st. 2-vals självgående vibrationsvältar med en vikt av 5 ton och 5 st. vältar med en vikt av 2 ton avsedda för mindre arbeten behövs.

Inom byggandet har behov av tunga bogserade vältar (6 ton) anmälts och för att täcka dessa begärs medel för inköp av 4 st. sådana. Reste­rande vältar är ersättning för inte längre ekonomiska maskiner.

Krossar. Verkets grasframställiung sker I tvä typer av anläggningar, nämligen dels i 1-stegsverk, bestående av en kross med efterföljande sikt, dels i 2-stegsverk där materialet krossas i förkross och efterföl­jande konkross. De 1 2-stegsanläggningen ingående förkrossarna är snart i behov av ersättning och för att kartlägga vilken krosstyp de skall ersättas med planeras en anskaffning av 5 st. krossar för leverans un­der budgetåret 1973/74.

Skoplastare. Den tekniska moderniseringen och arbetsmiljöanpass­ningen av niaskinslaget avses fortsätta och en anskaffning av 130 ma­skiner planeras under budgetåret 1973/74.

Kompressorer. Krav på dammbegränsande anordningar vid berg­borrning har tiUgodosetts genom inköp av dammsskyddsutrustningar. Behov av störte kompressorer vid bergbortning har uppkommit och täckts under år 1972. Investeringsbehovet för budgetåret 1973/74 av­ser ersättning för inte längre ekonomiska maskiner.

Den faktiska resp. beräknade utvecklingen av antalet enheter inom maskincentralförrådet framgår av följande sam.manställning.

 

Fordons-/maskinslag

Avskriv­ningstid

1966

Per den 30.6 år 1972

1978

 

år

st.

st.

st.

Lastbilar

8

1 307

1012

870

Paketbilar

5

788

934

850

Terrängbilar Väghyvlar Vägvältar Krossar

5

10 8—10 8—12

306 1 018

334 303

65 870 357 149

60 750 305 130

Sorterverk

6

339

122

100

Generatoraggregat

Skoplastare

Kompressorer

6 6

8

404 597. 308

217 646 612

188 614 277

F ä r j o r   m. m.

Äv begärda 10,9 milj. kr. för budgetåret 1973/74 är ca 7,3 milj. kr. bundna av redan gjorda beställningar, föranledda av den stigande tra­fiken och de ökade leveranstiderna.


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                    259

I förslaget har också inrymts tre nya beställningar av färjor för le­derna Varholmen—Öckerö i Göteborgs och Bohus län, Isön—Norderön i Jämtlands län samt över GuUmaren i Göteborgs och Bohus län. Den sistnämnda är en ny färjeled och föranleder en totalkostnad för färjan om 7 milj. kr., varav 2 milj. kr. hänför sig till budgetåret 1973/74. För diverse ombyggnader har slutligen begärts 250 000 kr.

Muddringsmateriel

Vägverket beräknar medelsbehovet tUl 100 000 kr. per budgetår un­der perioden 1973/74—1977/78.

Diverse  och oförutsett

För budgetåret 1973/74 beräknar verket att ett belopp om 400 000 kr. bör stå till förfogande för diverse smärre kostnader som nu inte kan förutses.

Verket hemställer slutiigen om bemyndigande att under budgetåret 1973/74 ikläda sig betalningsansvar för leveranser till maskincentral-förrädet under budgetåret 1976/77 intill ett belopp av 30 milj. kr.

Remissyttrande

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgett det yttrande som redovisas un­der rubriken Vägväsendet (s. 55).

Departementschefen

För budgetåret 1973/74 har statens vägverk föreslagit en medelsför­brukning av 65,3 milj. kr. Som framgår av investeringsplanen för kom­munikationsverken har jag förordat en investeringsram för nästa budget­år av 56,2 mUj. kr., vilket innebär oförändrat investeringsutrymme i förhållande till innevarande budgetår.

Äv följande sammanställning framgår hur förrådsfondens investering­ar under nästa budgetär i stort beräknas fördela sig på de olika objekt­grupperna i jämförelse med utfallet för budgetåret 1971/72 och den be­räknade medelsförbrakningen för innevarande budgetår (tusental kr.).

 

Objektgrupp

1971/72

1972/73

 

1973/74

 

Utfall

Beräknat

Vägverket

Departements­chefen

Driftanläggningar

6 120

3 500

10 000

5 000

Motorfordon och

 

 

 

 

vägmaskiner m. m.

36 688

42 600

43 900

42 100

Färjor m. m.

9316

8 300

10 900

8 900

Muddermateriel

_

_

100

Diverse och oförutsett

3

1800

400

200

 

52127

56 200

65 300

56 200


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     260

Betydande insatser i form av beredskapsarbeten har under de senaste budgetåren gjorts vid vägverkets driftanläggningar, vilket medför ett minskat behov av ordinarie investeringsmedel för sådana ändamål. Ca 9 milj. kr. har sålunda anvisats av beredskapsmedel under budgetåret 1971/72 för om- och nybyggnad av vägstationer m. m. Även för inne­varande budgetär beräknas motsvarande medelsanvisning komma att uppgå till ett inte oväsentligt belopp.

I likhet med vad jag anfört tidigare år vid behandlingen av detta an­slag, vill jag framhålla behovet av att de fasta kostnaderna nedbringas till en nivå, som ger verket behövlig valfrihet mellan egna och inlejda resurser. Detta talar för en fortsatt försiktig anskaffningspolitik.

Den föreslagna medelstilldelningen bör därför i första hand användas för nödvändiga ersättningsanskaffningar och moderniseringar inom gruppen motorfordon och vägmaskiner samt till att fullfölja påbörjade anskaffningar av färjor m. m.

Anslaget till Vägmaskiner m, m. bör beräknas med hänsyn tUl att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbruk-. ningen under nästa budgetär.

Med hänvisning till vad jag sålunda anfört förordar jag att medel anvisas enligt följande anslagsberäkning.

milj. kr.

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1973/74                                         56,2

10 % marginal                                                                                 5,6

Avgår beräknad ingående behåUning 1973-07-01                                       —9,7

Erforderiigt anslag budgetåret 1973/74                                         52,1

Jag förordar vidare, att verket erhåller ett i förhållande till inne­varande budgetår oförändrat beställningsbemyndigande om 30 milj. kr., gällande leveranser tUl maskincentralförrådet under budgetåret 1976/77. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

l.tUl Vägmaskiner m.m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett in­vesteringsanslag av 52 100 000 kr.; 2. medge att statens vägverk lämnas det beställningsbemyndigan­de jag förordat i det föregående.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     261

B. SJÖFARTSVERKETS FOND

Balansräkningen per den 30 juni 1972 för sjöfartsverkets fond visar att tillgångarna uppgick till sammanlagt 401,9 mUj. kr., varav 93,4 milj. kr. avsåg fastigheter, 223,2 mUj. kr. fartyg m. m. och 85,3 milj. kr. in­ventarier.

Kapitalbehållningen uppgick till 209,4 milj. kr. Under budgetåret 1971/72 ökade behållningen med 3,3 milj. kr.

I enlighet med för fonden gällande bestämmelser har avkastning på fondens kapital beräknats efter 6,75 %. Överskottet uppgick för budget­året 1971/72 till 14,5 milj. kr. som tillgodoförts driftbudgetens inkomst­sida under posten Övriga diverse kapitalfonder.

Sjöfartsverket

I skrivelse den 21 augusti 1972 har sjöfartsverket hemställt om bl. a. investeringsanslag för budgetåret 1973/74 under sjöfartsverkets fond.

Sjöfartsmateriel m. m.

Ing. behållning                Anslag               Utgift

1971/72                                      3 100 000          »20 600 000           20100 000

1972 / 73                                     1 600 000          =26 400 000         »27 300 000

1973/74 verket                                 700 000           72 900 000         =66 900 000

departementschefen               700 000           47 300 000         =43 600 000

1 Varav 8,4 milj. kr. pä tiUäggsstat. ' Varav 7,9 milj. kr. på tilläggsstat. = Preliminärt belopp.

Medelsförbrukning under budgetåren 1971/72—1973/74

För budgetåret 1971/72 vidgades investeringsramen genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 maj 1972 tlU ca 23,7 milj. kr. sedan riks­dagen anvisat 8,4 milj. kr. på tiUäggsstat (prop. 1972: 85 bU. 4, TU 1972: 11, rskr 1972: 145). Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1971 överfördes 2 mUj. kr. till budgetutjämningsfonden per den 1 juli 1971, varför den faktiska investeringsramen blev 21,7 milj. kr. Medelsför-braknmgen stannade vid ca 20,1 mUj. kr.

För budgetåret 1972/73 har investeringsramen enligt för­slag 1 prop. 1972: 1 fastställts till 17 milj. kr. Pä tUläggsstat (prop. 1972: 130 bil, 4. TU 1972: 21, rskr 1972: 330) har senare anvisats ytter-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


262


ligare 7,9 milj. kr. under anslaget. I anslutning till att dessa medel be­gärdes angav sjöfartsverket att Investeringsramen för budgetåret torde behöva höjas till 27,3 milj. kr.

För budgetåret 1973/74 föreslär verket en medelsförbruk­ning av 66,9 milj. kr.

In vesteringsprogram

Äv sammanställningen framgår faktisk resp. beräknad medelsförbruk­ning för budgetåren 1971/72—1973/74.

 

 

Faktisk

utgift

1971/72

Beräknad

utgift

1972/73

Förslag

1973/74

 

 

tusental kr.

 

Sjösäkerhet

Sjökartläggning

Isbrytarfartyg

Statliga fiskehamnar och farleder

Utrustning för fartygsverksamhet

16 900

2 400

800

20100

11 100 2 100

14 000 50 50

27 300

20 345

6 825

39 400

250

50

66 870

Utöver vad som framgår av den allmänna sjöfartsöversikten (s. 88) anför verket följande beträffande de olika objektgrupperna.

Sjösäkerhet

Investeringarna under objektgrappen sjösäkerhet beräknas under perioden 1973/74—1977/78 ligga på drygt 15 milj. kr. åriigen.

Programmet att ersätta fyrskepp med fyrar slutförs innevarande bud­getår. Nästa etapp i strävandena att minska den flytande farledsutmärk­ningen är utbytet inom vissa kustavsnitt av bojar mot småfyrar. Program­met är redan i gång. Verket räknar med att under första hälften av 1970 talet byta ut bojama i Bottenviken och Bottenhavet. Därefter följer kust­sträckan Kalmar—Falsterbo. Åtgärdema Innebär en väsentlig höjning av standarden på farledsutmärkning, särskilt under isförhållanden då bo­jarna är intagna. Vidare blir det möjligt att hålla nere kostnaderna för distriktsfartygen. I varje fall ett fartyg -— med ett nuvärde av ca 10 milj. kr. — bör på sikt kunna utgå. Fyrautomatiseringen har redan fört med sig indragning av ett sådant fartyg.

Under nybyggnad av fyrar ingår även belopp för ombyggnad av äldre fyrar. Samtidigt med ombyggnadema skapas förutsättningar för ratio­nalisering av fyrarnas underhåU och drift. För utbyte av bojar mot småfyrar samt för nybyggnad av fyrar tas upp 3,7 resp. 3,1 milj. kr.

Fyrautomatiseringen fortsätter och beräknas i huvudsak vara avslu­tad under budgetåret 1975/76. Äutomatiseringstakten är anpassad till


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  263

fyrpersonalens naturliga avgång. Under budgetåret 1976/77 kommer endast en tredjedel av nuvarande personalkader, sorn uppgår till 100 man, att återstå. För automatisering av befintliga fyrar tas upp ca 1,6 milj. kr.

För hamnar och tjänstelokaler tas för budgetåret 1973/74 upp ca 1,7 milj. kr. Medlen är avsedda för att slutföra redan igångsatta projekt jämte olika smärte förbättringsarbeten. I beloppet ingår 150 000 kr. för utflyttning av mellersta lotsdistriktets förråd. Efter utlokalisering av övrig förrådsverksamhet i samband med verkets flyttning till Norrkö­ping kan distriktets förtäd ensamt inte ligga kvar på nuvarande plats.

Den redan långt drivna automatiseringen av fyrväsendet förutsätter successivt ökade ersättningsinvesteringar. Detta avspeglar sig i en ökad medelsförbrakning under fyr- och telemateriel. Härtill kommer bl. a. förbättrade VHF-anläggningar och dubblering av viss apparatur vid lots-platsema, införande av radartespondrar samt vissa åtgärder för att reducera personalen. För fyr- och telemateriel tas upp 2,8 milj. kr.

Nuvarande lotsningsorganisation ställer krav på ca 130 lotsbätar av olika typer. Reservbätar med hög funktionsduglighet måste av säkerhets-och serviceskäl finnas vid alla uppassningar. I medeltal fyra båtar bör anskaffas per år. För närvarande är 16 båtar äldre än 30 år. Ätt upp­skjuta nyanskaffningarna för med sig ett starkt ökat förnyelsebehov om några är. Betydande Investeringar mäste ocksä ske för att sänka bullernivån på befintliga lotsbätar tUl vad som är godtagbart från ar­betsmiljösynpunkt.

Nyanskaffning av fartyg för byggnadsarbeten går inte att uppskjuta längre. Nu använda fartyg är överåriga och erbjuder inte en godtagbar arbetsmiljö. Ätt genom inhyrningar söka disponera småfartyg med till­räckliga förläggningsutrymmen låter sig inte göra. Under posten lotsbätar och distriktsfartyg tas upp ca 5,7 milj. kr.

I fråga om radionavigeringsstationer ställer enbart den löpande för­nyelsen krav på investeringsmedel om drygt 500 000 kr. per år. Härtill kommer den redan i verksamhetsplanen anmälda konverteringen av norrlandskedjorna från Mark V till Mark X. För radionavigeringssta­tioner tas upp 1,5 milj. kr.

För sjöräddningsverksamhet m. m. tas upp 350 000 kr.

Äv investeringsbeloppet för budgetåret 1973/74, som alltså uppgår till 20,3 milj. kr. (11,1 milj. kr. 1972/73), faller 4,3 milj. kr. pä säker­hetsanordningar vid Brofjorden.

Sjökartläggning

Under objektgruppen Sjökartläggning räknar verket med en betydan­de ökning av investeringsvolymen från 2,1 milj. kr. 1972/73 till 6,8 milj. kr. 1973/74.

De mindre och medelstora sjömätningsfartygen som främst är avsed-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     264

da för kustsjömätning är överåriga. Inte ens vid kraftigt ökade årliga reparations- och utrustningskostnader går det att undvika skrotning av fartygen.

Som ersättning för dessa fartyg bör anskaffas ett kapacitetsstarkt far­tyg. De undersökningar som utförts visar att en kätamaran (tväskrovs-fartyg) är det mest effektiva fartyget. Detta gäller redan vid dagens mät­ningsteknik och torde bli än mer accentuerat vid den metodutveckling som är att vänta.

Fartyget skall tjäna som moderfartyg för två fullständiga lodnings-krattor med reservbåtar. Dess huvudsakliga arbetsområde blir skärgår­dar och havsband.

För att hålla sjömätnlngsfartyget Gustaf af Klint i tjänst tUl i varje fall slutet av 1970-talet krävs modernisering av strömförsörjningen. Far­tyget bör även erhålla något system för rullningsdämpning i syfte att tUl-låta båtupptagning vid mindre gott väder. Syftet är att både höja pro­duktiviteten och förbättra arbetsmiljön.

För sjömätningsfartyg och -båtar tas för budgetåret 1973/74 upp 5,5 milj. kr., en ökning med 4,4 milj. kr. I beloppet ingår även medel för en förbättrad typ av lätta mätningsbåtar.

För utrustning för sjömätning tas upp ca 1,5 mUj. kr. Mätrungskrat-tomas sidobåtar planeras bli enmansbetjänade. Detta förutsätter en del­vis automatisering av vissa funktioner säsom avständsmätning och styr­ning. Kostnaden beräknas till ca 1,1 mUj. kr. Vidare erfordras en elek­tronisk positionsbestämningsapparatur för en kostnad av 400 000 kr. som ersättning för nuvarande utslitna apparatur.

Isbrytarfartyg

Som framgått av redogörelsen för verksamhetsplanen under den all­männa sjöfartsöversikten tar verket i sitt investeringsprogram upp an­skaffning av ytterligare två havsisbrytare. Den ena av dessa, isbrytaren H, bör få samma storlek som den i Finland beställda havsisbrytaren G, dvs. på 22 000 hkr. Den andra enheten, isbrytaren I, bör vara av Njord-typ med dennas 12 000 hkr.

Båda isbrytarna bör beställas innevarande budgetår. Investeringspro­grammet är baserat på leverans av isbrytaren H hösten 1976 och isbry­taren I hösten 1978.

Isbrytaren H kostnadsberäknas tiU 90 milj. kr. och I tUl 61 milj. kr. i 1972 års prisnivå.

Den totala kostnaden för isbrytarmateriel under perioden 1973/74— 1977/78 uppgår tUl 164,2 milj. kr.

För budgetåret 1973/74 tas tipp 39,4 milj. kr., varav 30 milj. kr. av­ser varvslikvider för isbrytaren H och 6,7 milj. kr. för Vänerisbrytaren. Resterande belopp avser kontrollkostnader för isbrytaren G, projekte­ringskostnader för isbrytaren I samt viss utrustning till äldre isbrytare.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet


265


Remissyttrande

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det yttrande som redovisas under rubriken Vägväsendet (s. 55).

Departementschefen

Sjöfartsverket har beräknat medelsförbrakningen under anslaget Sjö­fartsmateriel m. m. för budgetåret 1973/74 till 66,9 milj. kr. Som fram­går av investeringsplanen för kommunikationsverken har jag förordat en investeringsram av 43,6 milj. kr. Detta iimebär en ökning av medelsför­brukningen med 26,6 milj. kr. i förhållande till vad som beräknades i prop. 1972: 1.

Äv följande sammanställning framgår hur investeringarna under nästa budgetär i stort beräknas komma att fördela sig på de olika objekts­grupperna. Sammanställningen visar även utfallet för budgetåret 1971/72 och den beräknade medelsförbrukningen enligt prop. 1972: 1.

 

 

1971/72

1972/73

]

1973/74

 

 

UtfaU

Beräknad

Verket

Departements-

 

 

i prop. 1972: 1

 

chefen

 

 

 

 

tusental kr.

 

Sjösäkerhet

16 900

8 000

20 345

 

12 300

Sjökartläggning

2 400

2 100

6 825

 

2 800

Isbrytarfartyg

800

6 800

39 400

 

28 400

Statliga fiskehamnar

 

 

 

 

 

och farleder

• ■  —

50

250

 

50

Utrustning för fartygs-

 

 

 

 

 

verksamhet

50

50

 

50

 

20100

17 000

66 870

 

43 600

För objektgrappen sjösäkerhet beräknar jag en medelsförbrukning av sammanlagt 12,3 milj. kr. Äv beloppet utgör 2,9 milj. kr. återstående in­vesteringskostnader för säkerhetsanordningarna i inseglingsleden till Bro­fjorden. Som dellikvid för ett nytt byggnadsfartyg — vilket kostnadsbe­räknats till 5 milj. kr. — har jag beräknat 1,8 milj. kr. Jag förordar att hos riksdagen begärs beställningsbemyndigande avseende fartyget. I sammanhanget vill jag understryka angelägenheten av att det nya bygg­nadsfartyget ges ett sådant utförande att det lämpligen kan användas även för utsättning och intagning av utsjöbojar. Som en följd av utbygg­naden av Södertälje kanal erfordras vissa omläggningar av farlederna i Mälaren. Jag beräknar 700 000 kr. för ändamålet. Jag har vidare beräk­nat att ramen bör kunna medge en mindre ökning av investeringarna i fyr- och telemateriel, om detta skulle erfordras på grund av ett ökat fyrunderhåll.

För objektgruppen sjökartläggning räknar jag med en medelsförbrak­ning av sammanlagt 2,8 milj. kr., vilket innebär en ökning med 700 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                                  266

kr. jämfört med innevarande budgetår. Jag har därvid bl. a. beräknat medel för vissa förbättringar på sjömätnlngsfartyget Gustaf af Klint.

I det föregående (s. 123) har jag redogjort för motiven för anskaff­ning av ytterligare ett isbrytarfartyg om minst 22 000 hkr (H). Totalkost­naden beräknas uppgå till ca 90 milj. kr. Jag förordar att hos riksdagen begärs bemyndigande för sjöfartsverket att redan under innevarande budgetär beställa ett sådant fartyg. Under objektgruppen isbrytarfartyg har jag beräknat 28,4 milj. kr., varav 20 milj. kr. hänförs tUl den nu föreslagna isbrytaren H och 8,4 milj. kr. omfattar den sista betalnings-raten för Vänerisbrytaren, vissa kontrollkostnader för isbrytaren G m. m.

För statiiga fiskehamnar och farleder samt för utrustning för fartygs­verksamhet beräknar jag sammanlagt 100 000 kr.

Anslaget till Sjöfartsmateriel m. m. bör beräknas med hänsyn till att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsför­brukningen under nästa budgetår.

Med hänvisning till vad jag sålunda anfört förordar jag att medel an­visas enligt följande anslagsberäkning.

milj. kr.

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1973/74                                        43,6

10 % marginal                                                                                                4,4

Avgår beräknad ingående behållning 1973-07-01                                       —0,7

Erforderiigt anslag budgetåret 1973 / 74                                                47,3

Med hänsyn till omfattningen och karaktären av sjöfartsverkets in­vesteringsverksamhet förordar jag att verket på samma sätt som tidigare erhåller eil bestälhiirigsbeniyudigande om 5 milj. kr. gällande leveranser av sjöfartsmateriel under budgetåret 1975/76.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  till Sjöfartsmateriel m.m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 47 300 000 kr.;

2.  medge att sjöfartsverket lämnas de bestäUningsbemyndigan­den jag förordat i det föregående.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                     267

C. FONDEN FÖR SÖDERTÄLJE KANALVERK

SjÖt artsverket

I skrivelse den 21 augusti 1972 har sjöfartsverket hemställt om bl. a. investeringsanslag för budgetåret 1973/74 under fonden för Södertälje kanalverk.

 

Södertälje kanalverk

 

 

 

 

Ing. behållning

Anslag

Utgift

1972/73 1973/74 verket

departementschefen

5 000 000 5 000 000

7 500 000 3 500 000 3 500 000

■2 500 000 18 500 000 18 500 000

1 Preliminärt belopp.

I skrivelse den 15 mars 1972 (rskr 1972: 44) har riksdagen bl. a. godkänt förslag om utbyggnad av Södertälje kanal, som kostnadsbe­räknats till 23,5 milj. kr. i 1971 ärs prisnivå. För budgetåret 1972/73 har under Fonden för Södertälje kanalverk anvisats 7,5 milj. kr. För­skjutning i arbetena — beroende på behandlingen i vattendomstolen av tillståndsfrågan m. m. — för med sig att medelsförbrukningen inne­varande år sannolikt inte kommer att överstiga 2,5 milj. kr. För bud­getåret 1973/74 räknar sjöfartsverket med ett medelsbehov om 8,5 milj. kr.

Departementschefen

Utbyggnaden av Södertälje kanal och Mälarfarlederna behandlades i prop. 1972: 1 (bil. 8 s. 293).

Sjöfartsverket har i enlighet med Kungl. Maj:ts uppdrag, träffat avtal med Västmanlands läns landsting samt Västerås och Köpings kommuner om fördjupning av Södertälje kanal och farledema från Södertälje till Västerås och Köping. En viss förskjutning i arbetena har inträffat som torde medföra en lägre medelsförbrakning än beräk­nat innevarande budgetår. För att tillgodose det beräknade medelsbeho­vet under budgetåret 1973/74 om 8,5 milj. kr. kan anslaget — med hän­syn till den ingående behållningen — begränsas till 3,5 milj. kr.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t före­slår riksdagen

att till Fonden för Södertälje kanalverk för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 3 500 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet  268

Register

Sid.

1    Översikt                                                                                           Anslag kr.

DRIFTBUDGETEN

Sjätte huvudtiteln

A.  Kommunikationsdepartementet m. m.

25             Kommunikationsdepartementet                                                        6 368 000

26      Kommittéer m. m., därav hälften att avräknas mot automobilskattemedlen                4 500 000

26   Extra utgifter                                                                                         430 000

11298 000

B.  Vägväsendet

27    Allmän översikt över utvecklingen

61    Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter, att avräknas

mot automobilskattemedlen                                                               5 500 000

62             Drift av statliga vägar, att avräknas mot automobil­skattemedlen 1 024 800 000

63             Byggande av statliga vägar, att avräknas mot auto-, mobilskattemedlen      725 500 000

64            Bidrag till drift av kommunala vägar och gator, att

avräknas mot automobilskattemedlen                                             158 750 000

65    Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator, att

avräknas mot automobilskattemedlen                                             333 600 000

66    Bidrag till drift av enskilda vägar m. m., att avräknas

mot automobilskattemedlen                                                              75 000 000

67    Bidrag till byggande av enskilda vägar, att avräknas

mot automobilskattemedlen                                                             24 800 000

68    Tjänster till utomstående, att avräknas mot automobil­
skattemedlen
                                                                                     10 700 000

68   Avsättning till statens automobilskattemedelsfond                                  1 000

2 358 651 000

C. Trafiksäkerhet

Statens trafiksäkerhetsverk:

70       Förvaltningskostnader, att avräknas mot automobil­
skattemedlen
                                                                                 14 518 000

74       Uppdragsverksamhet, att avräknas mot automobil­
skattemedlen
                                                                                 19 490 000

77    Registrering av motorfordon                                                                     1 000

77   Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järn­
vägskorsningar, att avräknas mot automobilskatte­
medlen
                                                                                                6 500 000

79   Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande, att avräknas mot automobilskattemedlen                         2 550 000

82    Kostnader för nytt bilregister m. m.                                                23 960 000

86    Kostnader för framställning av körkort-m. m.                                 20 000 000

87 019 000

D. Sjöfart

Sjöfartsverket

88    Allmän översikt över utvecklingen

125             Farledsverksamhet, exkl. isbrytning                                               104 317 000

126             Isbrytning                                                                                         34 845 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet 269

10 920 000 600 000

1000 365 000 600 000 675 000

152 323 000

1 252 000

25 781 000

1 282 000

400 000

7 234 000

11228 000

1 048 000 1000

5 850 000

400 000

2   890 000

3  377 000
100 000
551 000

46 700 000 2 300 000

7 013 000

117 407 000

380 000 000

»17 000 000

176 000 000

2 021 000

800 000

40 000

1000

1000

575 863 000

3 302 561 000

127             Fartygsverksamhet

128             Övrig verksamhet

Övriga sjöfartsändamål 128   Handelsflottans pensionsanstalt 130   Bidrag till vissa resor av sjöfolk 130    Avsättning till handelsflottans välfärdsfond

132    Understöd åt skärgårdsrederier m. m.

E. Institut m. m.

133    Transportnämnden, därav tre fjärdedelar att avräknas
mot automobilskattemedlen
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

135       Förvaltningskostnader

141       Underhåll av materiel m. m.

141                         Nyanskaffning av instrument m. m.

142                         Uppdragsverksamhet

143                         Väderlekstiänst för luftfarten

144    Bidrag till väderleksstationer i Nordatianten och på
Grönland m. m.

148    Statens väg- och trafikinstitut

154   Bidrag till statens väg- och trafikinstitut, att avräknas mot automobilskattemedlen

154    Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning, att avräknas
mot automobilskattemedlen
Statens geotekniska institut:

155                         Förvaltningskostnader

156                         Uppdragsverksamhet

157                         Utrustning

158     Fra ktbidragsnämnden

158             Transportstöd för Norrland m. m.

159             Transportstöd för Gotland

160             Transportforskningsdelegationen, att avräknas mot automobilskattemedlen

F. Diverse

162    Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m.

172             Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer, att avräknas mot automobilskattemedlen

173             Ersättning till postverket för befordran av tjänste­försändelser, därav 3 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen

174             Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m.

 

176             Beredskap för civil luftfart

177             Kostnader för visst värderingsförfarande

 

177             Kostnader för riskgaranti till SAS

178             Kostnader för omläggning av flygtrafikledarutbild­ningen

Summa för driftbudgeten KAPITALBUDGETEN

180    Investeringsplan för kommunikationsverken m. m.

I. Statens affärsverksfonder

A. Postverket
184   Posthus m. m.
                                                                                   47 100 000

191    Departementschefen

* Beräknat belopp.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet                    270

B.  Televerket

194    Teleanläggningar m. m.                                                                   803 600 000

207    Departementschefen

C.  Statens järnvägar

211    Järnvägar m. m.                                                                               382 600 000

231    Departementschefen

D. Luftfartsverket

237    Flygplatser m. m.                                                                              75 700 000

249    Departementschefen

IV.  Statens utlåningsfonder

253    Statens lånefond för den mindre skeppsfarten                                          1 000

253     Departementschefen

V.  Fonden för låneunderstöd

254     Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1972/73                        15 000 000

IX. Diverse kapitalfonder

255   Statens vägverks förrådsfond: Vägmaskiner m. m.                             52 100 000
259  Departementschefen

261   Sjöfartsverkets fond: Sjöfartsmateriel m. m.                                      47 300 000

265   Departementschefen

267   Fonden för Södertälje kanalverk                                                           3 500 000

267   Departementschefen

Summa för kapitalbudgeten       1 426 901 000

Totalt för kommunikationsdepartementet      4 729 462 000

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 720508


 


 


 


 


 


Bilaga 9 till statsverkspropositionen 1973                            Prop. 1973:1

Bilaga 9

Finansdepartementet

ÖVERSIKT

Finansdepartementets verksamhet avser främst beredning av frågor om ekonomisk politik och skattepolitik samt samordning av frägor som rör statens budget. Vidare omfattar verksamheten frågor om arbets-och anställningsvillkor i allmän tjänst samt personaladminlstratlva och personalpolitiska frågor för statens arbetstagare. Till finansdepartementet hör ett antal förvaltningsmyndigheter med uppgifter som omfattar bl. a. rationalisering och revision, statistikproduktion, skatteadministration samt lokalförsörjning. Till departementets verksamhetsområde hör även skatteutjämningsbidrag till kommunerna och andra kommunaleko­nomiska frågor samt frågor om presstöd och samhällsinformation.

Verksamheten inom departementets område inriktas liksom hittUls främst på åtgärder för att underlätta effektivisering och rationalisering av den statliga verksamheten. Förbättrade metoder har utvecklats för budgetering, redovisning och revision inom statsverksamheten. En ny organisation för redovisning och revision genomförs. Den statliga stati­stiken byggs ut. Vidgade möjligheter ges för statliga myndigheter att ge­nomföra ratlonaliseringsprojekt. Riksskatteverket får ökade resurser för kontroll, revision, utbildning och information inom skatteområdet. Myn­digheterna inom departementets område organiseras om successivt och ges en modern och slagkraftig organisation. Tullverket föreslås få en ny distriktsorganisation fr. o. m. den 1 januari 1974. VäsentUga insat­ser görs för att förbättra dagspressens ekonomiska villkor och samhälls­informationen.

Senare kommer förslag att föreläggas vårriksdagen dels om fortsatt utflyttning av statlig verksamhet från Stockholmsområdet, dels om an­slag till skatteutjämningsbidrag, varvid ett kommittéförslag om refor­merat skatteutjämningssystem kommer att behandlas.

För nästa budgetår utgör bidragen till kommunerna hksom under de senaste åren den största utgiftsposten. Utgifterna för bidragen beräknas preliminärt öka med drygt 940 milj. kr. till sammanlagt 3 474 milj. kr. Skattebortfallsbidragen svarar för den största anslagsökningen, 700 milj. kr. Skatten t jämningsbidragen beräknas preliminärt öka med 120 milj. kr. tUl 2 150 milj. kr. Ett nytt särskih bidrag till kommunerna på 122

1    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 9


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                      2

milj. kr. föreslås för att ge viss kompensation för den skatteomläggning som trätt i kraft den 1 januari 1973. Andra stora utgiftsposter är pro­jektering och byggande av fastigheter för statlig förvaltning, som till­sammans ökar med 155 milj. kr., och anskaffning av datamaskiner, som ökar med 30 mUj. kr.

Utgifterna inom finansdepartementets verksamhetsområde ökar för nästa budgetår med 980 milj. kr. Det totala anslagsbehovet för depar­tementets verksamhetsområde uppgår till 4 742 milj. kr.

Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m.

Skatteutjämningsrevisionen har lagt fram förslag till ändrade regler för skatteutjämningsbidrag till kommunerna i betänkandet (SOU 1972: 44) Reformerad skatteutjämning. Frågan bereds f. n. inom finansdepar­tementet och slutligt förslag till anslag till skatteutjämningsbidrag av­ses senare att föreläggas vårriksdagen. I det följande lämnas en redo­görelse för hur skatteutjämningssystemet verkar.

Skatteutjämningsbidraget tUl kommunerna har till syfte att utjämna skillnaderna i den kommunala skatteutdebiteringen i olika delar av lan­det. Bidragen utgår både för att kompensera ett bristande skatteunder­lag i kommunerna och för att mUdra effekten av en hög kommunal utdebitering. Skatteutjämningssystemet är ett av de främsta medlen för att skapa en i möjligaste mån likvärdig kommunal service i olika de­lar av landet. Bidragen är av väsentlig betydelse inte minst för norr­landskommunerna och för glesbygdskotmnuner i andra delar av landet.

Genom utvecklingen av det kommunala skatteunderlaget och höjda kommunala utdebiteringar har statens utgifter för skatteutjämningsbi-dragen ökat kraftigt under senare år. Det sammanlagda beloppet un­der vart och ett av åren 1966—1973 för skatteutjämningsbidrag fram­går av följande sammanställtung.

Skatteutjämningsbidrag tUl kommunerna åren 1966—1973 (mUj. kr.)

 

1966

1967

1968

1969

1970

1971

1972

1973

1052

1 157

1307

1460

1608

1781

1938

2 047

Av bidragsbeloppet för år 1973 faller 1 258 milj. kr. på kommuner, 94 mUj. kr. på församlingar och 695 milj. kr. på landstingskommuner.

De relativt sett största beloppen för skatteutjämningsbidrag utgår till de fyra nordligaste länen och Gotlands län. Det genomsnittliga belop­pet av skatteutjärrmingsbidrag per invånare utgör sålunda för år 1973 I Norrbottens län 1 086 kr., i Jämtlands län 1 077 kr., i Gotlands län 996 kr., i Västerbottens län 892 kr. och i Västernorrlands län 707 kr. Förhållandevis stora belopp faUer även på Kalmar län, 416 kr., och Gävleborgs län, 399 kr. För länen i övrigt varierar beloppen mellan 12 och 337 kr. per invånare.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                      3

Det totala skatteutjämningsbidraget uppgick, räknat i kronor per skattekrona, år 1972 till 1 genomsnitt 2,10 kr. för hela riket. Medel­utdebiteringen i hela riket uppgick samma år till 23,79 kr. per skatte­krona. Sett som ett genomsnitt för hela riket svarade alltså skatteut-jämningsbidragen för inemot 9 % av kommunernas inkomster angivna såsom medelutdebitering. Det totala skatteutjämningsbidraget, uttryckt i kronor per skattekrona, varierade år 1972 avsevärt mellan länen. Den högsta siffran, 11,58 kr., noterades för Jämtlands län att jämföra med den totala utdebiteringen i länet 25,67 kr. Motsvarande tal för Norrbottens län var 10,19 kr. resp. 25,27 kr., för Gotiands län 9,99 kr. resp. 28,08 kr., för Västerbottens län 8,81 kr. resp. 24,81 kr. och för Västemorrlands län 6,77 kr. resp. 24,58 kr. Lägsta bidrag fick storstads­länen där bidrag uttryckt i kronor per skattekrona utgick med 0,12 kr., 0,45 kr. och 0,62 kr. för Stockholms, Malmöhus resp. Göteborgs och Bohus län.

Anslaget till skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. är i riks­staten för innevarande budgetår upptaget med 2 030 milj. kr. I riksstats­förslaget för budgetåret 1973/74 tas anslaget upp med preliminärt be­räknat belopp, 2 150 milj. kr.

Rationalisering och revision

För nästa budgetår föreslås ökade insatser i syfte att effektivisera den statliga verksamheten. I fråga om statskontoret förutses rationaliserings­verksamheten fortsätta enligt tidigare riktlinjer. Verksamheten inom programmet Samordning av ADB föreslås få ökade resurser främst för de uppgifter som sammanhänger med anskaffning och utnyttjande av datamaskiner inom statsförvaltningen.

Under flera år har ett anslag på 4 milj. kr. anvisats till viss försöks­verksamhet inom statsförvaltningen m. m., vilket huvudsakligen använts för ADB-projekt och försöksverksamhet med programbudgetering. An­slaget föreslås i fortsättningen i större utsträckning användas för kon­kreta, väl definierade rationaliseringsprojekt, som även på kort sikt kan leda till besparingar hos statsmyndigheterna. Anslagsbenämningen föreslås i enlighet härmed ändrad till Viss rationaliserings- och utveck­lingsverksamhet.

Riksrevisionsverkets resurser för förvaltningsrevision förstärks på områdena skatteväsen, social verksamhet, samhällsplanering och all­män förvaltning. Vidare planeras en särskUd insats i form av informa­tions- och UtbUdningsverksamhet i samarbete med statskontoret, statens personalnämnd och statens personalutbildningsnämnd för att underlät­ta bl. a. arbetet med att införa nya metoder och tekniker för verksam­hetsplanering, budgetering, redovisning och revision inom statsförvalt­ningen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                      4

Statistikproduktion

Efterfrågan på statistisk information har ökat kraftigt under senare år. För att tillgodose denna efterfrågan har den offentiiga statistikpro­duktionen byggts ut och förbättrats i väsentlig utsträckning. Föränd­ringama har avsett såväl statistikens innehåll som produktionsproces­sen, där användningen av ADB har fått ökad betydelse.

För nästa budgetår föreslås ytterligare utbyggnad av den offentliga statistiken. Bl. a. föreslås att statistiska centralbyrån löpande genomför undersökningar om den disponibla inkomstens fördelning på hushåll och individer Uksom över hushållens inköpsplaiier. Vidare har medel be­räknats för bl. a. åtgärds- och resultatstatistik inom barna- och ung­domsvården samt nykterhetsvården, forskningsstatistik samt en bättre uppföljning av de högskolestuderandes yrkesplaner. Fortsatt utveck­lingsarbete beträffande välfärdsundersökningar skall ske i samarbete mellan statistiska centralbyrån och institutet för social forskning.

Skatte- och tullväsen

Riksskatteverket svarar för den centrala ledningen av beskattnings-, uppbörds- och folkbokföringsväsendet. Huvuduppgiften för verket inom skatteområdet är att få tUl stånd en effektiv, rättvis och likformig be­skattning. Detta avses uppnås genom en utbyggd kontrollfunktion, ge­nom råd och anvisningar tiU myndigheter och allmänhet samt genom en kontinuerlig anpassning av organisation och arbetsformer inom skatte­väsendet tUl utvecklingens krav. För nästa budgetår föreslås ökade re­surser för revision och kontroll samt utbildning och information. Bl. a. beräknas 1,1 milj. kr. för större landsomfattande kontrollaktioner. Vi­dare föreslås verkets resurser för utbildning och information öka från 5,3 till 8,8 milj. kr. Ökningen avser en intensifierad utbildningsverk­samhet för dels tjänstemän inom skatteområdet, dels taxeringsnämnds­funktionärer samt förbättrad information till allmänheten om skattereg­lerna. Resurser beräknas för administration och kontroll av reklamskat­ten. I samband med att centralmyndighetsuppgifterna inom exekutions­väsendet inordnas i riksskatteverket förstärks resurserna väsentligt på detta område.

För tullverket föreslås en ny distriktsorganisation fr. o. m. den 1 ja­nuari 1974. Förslaget innebär bl. a. att en regional nivå tUlkommer under tullstyrelsen. Verksamheten för bekämpande av smuggling görs mer slagkraftig genom att bevakningsarbetet samordnas inom betydligt större områden än nuvarande tulldistrikt. Den nya organisationen vän­tas på sikt leda till betydande personalbesparingar. I övrigt föreslås för nästa budgetår ökade resurser för bl. a. oljebekämpning, bevakning vid Arlanda i samband med tUlkomsten av en ny charterhall, bevakning vid Sturup samt bemanning av en ny tullkryssare.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                  5

Stöd till dagspressen

För att värna om opinionsbildningens och nyhetsförmedlingens all­sidighet har statsmakterna under senare år beslutat om olika former av stöd till dagspressen. För nästa budgetår föreslås anslag på sam­manlagt 114 milj. kr.

Ett direkt stöd till tidningsföretagens löpande verksamhet utgår 1 form av produktionsbidrag för s. k. andratidningar. För nästa budgetår före­slås att 67 milj. kr. anvisas. Vidare föreslås att 22 milj. kr. anvisas till samdistributionsrabatt för dagstidningar. Detta stöd syftar till att sänka distributionskostnaderna för tidningarna och samtidigt ge andratid­ningar bättre ekonomiska villkor då de distribueras tillsammans med en större tidning. Dagstidningsföretag kan också erhålla statliga lån på för­delaktiga villkor från pressens lånefond, bl. a. till investeringar. För nästa budgetår föreslås att ytterligare 25 milj. kr. anvisas till lånefon­den, som därmed tUlförts sammanlagt 125 milj. kr. under en femårs­period.

Personalpolitiska och personaladministrativa frågor

För nästa budgetår föreslås en fortsatt utbyggnad av statens personal­nämnd. Ökat behov av omplacering av personal förutses till följd av omfattande rationaliseringsverksamhet inom bl. a. försvaret och omlo­kalisering av viss statlig verksamhet. Försöksverksamheten med per­sonalhälsovård för statsanställda föreslås utvidgad.

Den naturliga personalavgången inom statsförvaltningen ger inte till­räckligt utrymme för de omplaceringar som blir nödvändiga till följd av omlokalisering och rationalisering. Det har därför ansetts nödvändigt att införa vissa kompletterande regler vid nyanställning av personal. Detta har skett genom kungörelsen (1972: 156) om särskilt förfarande vid tillsättning av tjänst, m. m. Det ankommer på statens personalnämnd att besluta om tillämpning av kungörelsen. Tjänst som enligt personal­nämndens beslut omfattas av kungörelsens regler får kungöras ledig eller tillsättas först efter särskilt medgivande av nämnden. Denna an­ställningsreglering kan gälla dels statliga tjänster i hela landet, dels stat­ligt reglerade tjänster vid kommunala och andra myndigheter och all­männa inrättningar inom den del av landet som berörs av omlokalise­ringen. TiUämpningsområdet föreslås bli vidgat så, att det särskUda för­farandet kan gälla de statligt reglerade tjänsterna i hela landet. Bestäm­melserna ger anställd personal, som hotas av friställning, ökade möj­ligheter att erhålla ledigblivna tjänster och är på så sätt ett led i an­strängningarna att slå vakt om de offentliga arbetstagarnas anställnings­trygghet.

Ersättning vid olycksfall i arbetet utgår fr. o. m. år 1973 till anställda inom statligt reglerad verksamhet enligt särskUda kollektivavtal. Enligt


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                     6

avtalen kan vidare entledigad tjänsteman få avgångsbidrag eller årlig ersättning. Frågor om ersättning handläggs av den nyinrättade trygghets­nämnden med ledamöter från bl. a. de statsanställdas huvudorganisa­tioner. Tvister avgörs av en särskild skiljenämnd. Genom avtalen har vi­dare tillkommit statens arbetsmiljönämnd, som skall verka för god ar­betsmUjö inom det statliga området. Av nämndens sexton ledamöter utser de statsanställdas huvudorganisationer åtta.

SärskUda bestämmelser har meddelats om bostadsanskaffningslån i samband med omlokalisering av statlig verksamhet. Anställd som flyt­tar med omlokaliseringsmyndighet till den nya orten kan numera få lån med statlig garanti Inte endast för förvärv av bostadsrätt utan även för kontantinsats vid inköp av eget hem. Utvidgade lånemöjligheter föreslås gälla även för andra statsanställda som erhåUer ny tjänstgöringsort.

Statens personalutbildningsnämnd föreslås få ökade resurser för bl. a. utbildning i fråga om personaladministration och arbetsmiljö samt i eko­nomiadministrativa frågor.

Inom statskontoret pågår sedan år 1969 en översyn av den statliga personaladministrationen. Statskontoret har år 1972 avlämnat en del­rapport om personaladministrativt informationssystem (PAI). Rappor­ten remissbehandlas f. n.

En utredning har tillsatts för att klarlägga den kvinnliga arbetskraf­tens situation inom den statligt reglerade offentiiga förvaltningen. Ut­redningens material och synpunkter avses utgöra underlag för eventuella åtgärder 1 syfte att öka kvinnornas möjligheter till utbildning, befordran o. d. i statstjänst.

Statens personalnämnd har på uppdrag av Kungl. Maj:t undersökt förekomsten av praktikplatser hos statsmyndigheterna. Avsikten är att nämnden härefter skall föreslå åtgärder för att framför allt mera lång­siktigt öka antalet praktikplatser. Arbetsmarknadsstyrelsen har fått 1 uppdrag att snabbt inventera möjligheterna att på kortare sikt få fram ytterligare, tUlfälliga praktikarbeten inom ramen för de allmänna bered­skapsarbetena.

Delegationen för förvaltningsdemokrati har under år 1972 utvidgat försöksverksamheten och lagt fram en rapport om medbestämmanderätt för statsanställda. En särskild utredning har tillkallats för att skynd­samt utreda frågan om representation för de anställda i statliga myn­digheters styrelser m. m.

Möjligheterna för fackliga förtroendemän vid myndigheterna inom den statiigt reglerade sektorn att erhålla tjänstledighet för fackligt ar­bete inom myndigheten har efter överläggningar med de statsanställdas huvudorganisationer reglerats i kungörelsen (1972: 448) om fackliga förtroendemän hos statsmyndigheter m. fl.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                  7

Sammanfattning

Förändringarna inom finansdepartementets verksamhetsområde 1 för­hållande till riksstaten för budgetåret 1972/73 framgår av följande sam­manställning. Beloppen anges i milj. kr.

 

 

Anvisat 1972/73

Förslag 1973/74

Föränd­ring

DRIFTBUDGETEN

 

 

 

A.  Finansdepartementet m. m.

B.   Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

C.   Skatte- och kontroUväsen

D.  Bidrag och ersättningar tUl kommimerna

E.   Diverse

49,8

245,1

389,3

2 532,0

331,9

50,6

240,0

4i3,0

3 473,8

136,1

+     0,8

-           5,0
+ 53,7
+ 941.8

-       195,8

Summa driftbudgeten

3 547,9

4 343,5

+ 795,5

KAPITALBUDGETEN

 

 

 

II.    Statens allmänna fastighetsfond V.    Fonden för låneimderstöd vn. Fonden för förlag till statsverket IX. Diverse kapitalfonder

85,4 25,0 45,0 58,0

215,1 25,0 70,0 88,0

+ 129,8 -t- 0,0 + 25,0 +   30,0

Summa kapitalbudgeten

213,4

398,1

+ 184,8

Totalt för finansdepartementet

3 761,3

4 741,6

-1- 980,3

De totala utgifterna beräknas öka med 980,3 milj. kr. Anslagen på driftbudgeten ökar med 795,5 mUj. kr. och på kapitalbudgeten med 184,8 mUj. kr. På driftbudgeten ökar bidrag och ersättningar tUl kom­munema med drygt 940 milj. kr. Samtidigt bortfaller 200 milj. kr. som anvisats för att täcka löneökningar för första halvåret 1973. På kapi­talbudgeten ökar utgifterna för projektering och byggande av fastighe­ter för statlig förvaltning samt för anskaffning av datamaskiner.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena V/ICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYR­DAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, och statsrådet Löf­berg anmäler de frågor som gäller utgiftema för budgetåret 1973/74 inom finansdepartementets verksamhetsområde. Departementschefen an­mäler därvid de frågor som tagits upp under llttera A, B punkterna 1 —14, C, D, E punkterna 1—10 pä driftbudgeten och de frågor som ta­gits upp på kapitalbudgeten samt statsrådet Löfberg de frågor som ta­gits upp under littera B punkterna 15—19 samt E punkterna 11—17. Föredragandena anför.

DRIFTBUDGETEN    Sjunde huvudtiteln


A. FINANSDEPARTEMENTET M. M. A 1. Finansdepartementet

15 760 000 15 850 000

1971/72 Utgift          14 748 465

1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


 

 

1972/73

Beräknad

ändring

1973/74

Personal

Handläggande personal Övrig personal

123 67

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar (även utrikes resor)

Expenser

190

14 715 000

35 000

145 000

865 000

+   55 000 +   35 000

 

15 760 000

+   90 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                        9

Med  hänvisning  till  sammanställningen  hemställer jag  att  Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Finansdepartementet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 15 850 000 kr.


A 2. Gemensamma ändamål för statsdepariementeu

25 400 000 25 675 000

1971/72 Utgift               18 678 021

1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


Från anslaget bestrids kostnader för statsdepartementens organisa­tionsavdelning och andra för statsdepartementen gemensamma anord­ningar samt departementens och kommittéernas lokalkostnader, utgifter för expenser avseende inredning och utrustning av lokaler, telefon m. m. samt kostnader för tjänstebilar, allt i den mån medel inte anvisas i annan ordning. Lokalkostnaderna för utrikes- och försvarsdepartementen be­strids dock från vederbörande departementsanslag.


Personal

Handläggande personal Övrig personal

Anslag

Lönekostnader Sjukvård

Reseersätmingar (även utrikes r-isor) Lokalkostaader Kostaader för tjänstebUar Expenser Därav engångsutgifter


 

1972/73

 

Beräknad

ändring

1973/74

17

-t-

1

99

-1-

6

116

4-

7

5 371 000

-1-

820 000

25 000

+

10 000

12 000

-t-

10 000

15 815 000

 

1 000 000

115 000

+

30 000

4 062 000

+

405 000

(460 000)

(-

113 000)

25 400 000

+

275 000


För pris- och löneomräkning m. m. beräknar jag 1 388 000 kr.

Organisationsavdelningen har övertagit visst reproduktionsarbete från justitiedepartementet, varför jag räknar medel för ytterligare två expe­ditionsvakter. Revisionskontoret vid utrikesdepartementet lades samman med revisionskontoret hos organisationsavdelningen den 1 oktober 1972. För de utökade arbetsuppgiftema räknar jag medel för en byrådirektör och ett bUräde. Från och med budgetåret 1973/74 avses organisations­avdelningen svara för det kamerala arbetet för de till försvarsdeparte­mentet hörande kommittéerna. Till följd härav räknar jag medel för


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                     10

ytterligare ett biträde. De angivna förstärkningarna vid organisations­avdelningen motsvaras av minskat medelsbehov under andra, tredje och fjärde huvudtitlarna.

I övrigt räknar jag medel för en assistenttjänst för ledning av vissa servicefunktioner i de nya departementslokalerna i kvarteret Loen samt för ytterligare ett biträde för personaladministration.

Med hänvisning till sammanställningen och vad jag har anfört föror­dar jag att anslaget tas upp med 25 675 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Gemensamma ändamål för statsdeparteinenten för budget­året 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 25 675 000 kr.

A 3. Ekonomiska attachéer

1971/72 Utgift              735 480

1972/73 Anslag            700 000

1973/74 Förslag            750 000

Från anslaget bestrids utgifter för ekonomiska attachéer. Sådana attachéer finns f. n. i Bryssel, Paris och Tokio. Under budgetåret 1973/74 bör en tjänst inrättas för ekonomisk attaché även i Washington.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 750 000 kr. Anslags­belastningen kan emeUertid komma att bli högre. Merbelastningen blir beroende av vid vilken tidpunkt den nya tjänsten tillsätts.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

ati  till  -'11.'I ti 11 tt.i i\U   Ltttai..ltcc.i   1.UI   uuugCLaic;L   lyiJ//   aiivl:»

förslagsanslag av 750 000 kr.

A 4. Kommittéer ni. m.

1971/72 Utgift           5 836 423              Reservation              1242 305

1972/73 Anslag         7 500 000

1973/74 Förslag         8 000 000

Utredningsverksamheten under nästa budgetår beräknas få i hu­vudsak samma omfattning som innevarande budgetår. Jag beräknar anslagsbehovet till 8 mUj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till  Kommittéer m. m.  för budgetåret   1973/74  anvisa  ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                 11


A 5. Extrautgifter

 

1971/72 Utgift

199 338

1972/73 Anslag

400 000

1973/74 Förslag

300 000


Reservation                477 666


Med hänsyn till reservationens storlek kan anslaget för nästa bud­getår begränsas till 300 000 kr. Jag har därvid räknat med att bidrag till utgivningen av statskalendern skall utgå från anslaget. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till E.Ktra utgifter för budgetåret 1973/74 anvisa ett reser­vationsanslag av 300 000  kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepailementct


12


B. ALLMÄNNA CENTRALA ÄMBETSVERK M. M. B 1. Kammarkollegiet

3 969 393

6  575 000

7  181 000

1971/72 Utgift

1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


Kammarkollegiet är central förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga frågor rörande statlig och kyrklig egendom, rikets indelning och den prästerliga organisationen, handha medels- och fondförvalt­ning samt i vissa ärenden bevaka statens rätt och allmänna intressen.

Chef för kollegiet är en generaldirektör. Inom kollegiet finns sju enhe­ter, nämligen en allmän avdelning, ett advokatfiskalskontor, en fond­byrå, en redovisningscentral, ett revisionskontor, ett arkivkontor och en administrativ sektion.

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring tUl 1973/74

 

Kammarkollegiet Departements-

 

 

 

chefen

Personal

 

 

 

Handläggande personal

51

+               1

Övrig personal

63

+               3

-+-               1

 

114

+               3

-t-               2

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

5 484 000

+ 1 928 500

-1- 1 962 000

Sjukvård

12 000

+        6 000

-f        6 000

Reseersättningar

64 000

+        6 500

-f-        6 500

Därav utrikes resor

(1 000)

(-)

(-)

Lokalkostnader

364 000

-1-      97 000

-f    105 500

Kostnad för datamaskintid

473 000

-1-    827 000

-1-    602 000

Expenser

178 000

+      88 000

+    158 000

Summa utgifter

6 575 000

+ 2 953 000

-1- 2 840 000

Avgår ersättningar för redovisnings-

 

 

centralens tjänster

+ 2 234 000

Summa anslag

6 575 000

+ 2 953 000

-1-    606 000

Kammarkollegiet

1.         Löne- och prisomräkning 513 000 kr.

2.         Överföringen av fondbyrån jämte redovisningscentral och revisions­kontor från statskontoret per den 1 januari 1973 medför för helår ett ytterligare medelsbehov av 1 942 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                      13

3.    Med hänsyn till att ytterligare fem myndigheter kommer att anslu­tas till redovisningsgruppen den 1 juli 1973 behövs två assistenter och ett biträde {+ 129 000 kr.).

4.    Kostnader för datamaskintid beräknas öka (-f- 354 000 kr.).

5.    Utgifterna för expenser förutses öka (-1- 15 000 kr.).

Departementschefen

Enligt nu föreliggande bedömningar blir utvidgningen av redovis­ningsgruppen mindre än vad kollegiet förutsett. Jag har bl. a. räknat medel för ytterligare en assistent vid redovisningscentralen (3) och en handläggare vid revisionskontoret. Kostnadsökningen för datamaskintid beräknar jag till 129 000 kr. (4).

Fr. o. m. budgetåret 1973/74 avses en försöksverksamhet inledas med debitering av kostnaderna för redovisningscentralen vid bl. a. kammar­kollegiet. Jag har därför reducerat kammarkollegiets anslag med den del av utgifterna som hänför sig tUl redovisningscentralen. Jag avser att föreslå Kungl. Maj:t att i regleringsbrev för anslaget fastställa en sär­skild stat för redovisningscentralen.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kammarkollegiet för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 7 181 000 kr.

Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån (SCB) är central förvaltningsmyndighet för den statliga statistikproduktionen och handhar huvuddelen av denna. Centralbyrån har dessutom en allmänt samordnande funktion inom sta­tistikområdet. Det åligger vidare centralbyrån att utföra folkräkningar och vissa andra räkningar och att göra långsiktiga yrkes- och utbild­ningsprognoser. Hos centralbyrån förs bl. a. äktenskapsregistret och företagsregistret. Centralbyrån får bedriva statistisk och teknisk upp­dragsverksamhet inom sitt kompetensområde. Denna verksamhet skall vara ekonomiskt självbärande.

Statistiska centralbyrån leds av en styrelse. Chef för verket är en ge­neraldirektör som även är styrelsens ordförande. Verket är organiserat på sju avdelningar, nämligen en för areell statistik, en för företagsstatis­tik, en för individstatistik, en för planering och samordning, en för administration och information, en för uppdragsverksamhet och en för driftverksamhet.

Vid centralbyrån var den 1 juli 1972 1 650 personer anställda, varav ca 500, företrädesvis personal vid driftavdelningen, var placerade i Örebro. Därutöver fanns ca 450 lokalombud inom avdelningen för upp­dragsverksamhet.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9   Finansdepartementet                                  14

Statistiska centralbyrån tillhör de myndigheter som deltar i utred­nings- och försöksverksamheten med programbudgetering. Följande pro­gramindelning gäller tiUs vidare för centralbyrån.

1.         Statistik, register och prognoser

2.         Statistisk uppdragsverksamhet

3.         Teknisk uppdragsverksamhet

Programmen Statistik, register och prognoser samt Statistisk uppdrags­verksamhet indelas i följande delprogram.

a)        Jordbruk m. m.

b)   Industri och byggnadsverksamhet

c)        Handel, servicenäringar och priser

d)  Bostäder, andra byggnader och fastigheter

e)  Samhällsekonomi och offentlig förvaltning

f)  Arbetsmarknad

g)  Befolkning och hushåll
h) Rätts- och soclalväsende

i) Utbildning, forskning och kultur

j) Befolknings-, yrkes- och utbildningsprognoser

k) Gemensam metodutveckling, intern och extern samordning

1) Bibliotek, arkiv och information

Vidare indelas delprogrammen i löpande verksamhet, intermittenta undersökningar och utvecklingsarbete.

Medel för statistiska centralbyråns verksamhet anvisas under följande anslag.

1.         Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser

2.         Statistiska centralbyrån: Statistisk uppdragsverksamhet

3.         Statistiska centralbyrån: Teknisk uppdragsverksamhet Anslag 1 är ett förslagsanslag för finansiering av program 1.

Anslag 2 och 3 är förslagsanslag, som vart och ett tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslagen redovisas kostnader och in­täkter för motsvarande program. Intäkter som svarar mot komplement­kostnader levereras in på särskild inkomsttitel på riksstaten. Anslagen får 1 princip inte belastas. För att lösa tUlfäUiga eller säsongmässiga lik­viditetsproblem för uppdragsverksamheten under programmen samt för att tills vidare tillgodose behov av rörelsekapital disponerar central­byrån en rörlig kredit i riksgäldskontoret på högst 4 milj. kr. för pro­grammet Statistisk uppdragsverksamhet och högst 8,5 milj. kr. för pro­grammet Teknisk uppdragsverksamhet.

B 2. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser

1971/72 Utgift          93 610 938

1972/73 Anslag        98 633 000 1973/74 Förslag     105 081 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet


15


Programmet Statistik, register och prognoser avser statistikproduk­tion, samordning av den statliga statistiken, förande av vissa centrala re­gister, prognos- och utvecklingsarbete inom statistikens område, m. m.

Statistiska centralbyrån har I sin anslagsframställning delat in verk­samheten under programmet, förutom enligt delprogramindelningen, i löpande verksamhet, intermittenta undersökningar och utvecklingsar­bete. Löpande verksamhet avser den löpande statistikproduktionen och registerarbetet. Intermittenta undersökningar gäller större, i regel med viss periodicitet återkommande undersökningar. Till utvecklingsarbete hänförs dels utvecklingsprojekt som syftar tUl att ta fram ny statistik, dels projekt som avser mera omfattande förändringar och anpassningar av den reguljära statistikproduktionen. Utvecklingen inom programmet dels enligt denna indelning, dels enligt delprogramindelningen framgår av följande sammanställningar.

 

 

 

Delprogram

1971/72

1972/73

1973/74 Beräknar

 

 

SCB

Departe-

 

 

 

 

ments-

 

 

 

 

chefen

a) Jordbruk m.m.

3 972 000

4 256 000

5 281 000

4 964 000

Därav intermittenta un-

 

 

 

 

dersökningar

93 000

245 000

245 000

b) Industri och byggnadsverk-

 

 

 

 

samhet

6 686 000

7 598 000

8 542 000

8 281 000

c) Handel, servicenäringar

 

 

 

 

och priser

8 108 000

9 343 000

11 642 000

9 629 000

Därav intermittenta un-

 

 

 

 

dersökningar

127 000

127 000

d) Bostäder, andra bygg-

 

 

 

 

nader och fastigheter

5 079 000

5 585 000

7 042 000

6 789 000

Därav intermittenta un-

 

 

 

 

dersökningar

343 000

380 000

141 000

141 000

e) Samhällsekonomi och of-

 

 

 

 

fentlig förvaltning

11 472 000

17 886 000

18 887 000

18 082 000

Därav intermittenta un-

 

 

 

 

dersökningar

1 126 000

5 870 000

4 706 000

4 706 000

f)  Arbetsmarknad

11 309 000

11 930 000

13 516 000

12 648 000

Därav intermittenta un-

 

 

 

 

dersökningar

200 000

200 000

g) Befolkning och hushåll

21 585 000

13 850 000

18 892 000

11 656 000

Därav intermittenta un-

 

 

 

 

dersökningar

18 303 000

9 260 000

9 141 000

4 609 000

h) Rätts- och socialväsende

4 731 000

5 570 000

8 495 000

6 800 000

Därav intermittenta un-

 

 

 

 

dersökningar

_

174 000

_

i) Utbildning, forskning och

 

 

 

 

kulmr

5 352 000

6 924 000

9 303 000

8 369 000

j) Befolknings-, yrkes- och

 

 

 

 

utbildningsprognoser

2 897 000

3 560 000

4 360000

3 858 000

Därav intermittenta un-

 

 

 

 

dersökningar

100 000

k) Gemensam  metodutveck-

 

 

 

 

ling, intern och extern

 

 

 

 

samordning

7 365 000

6 952 000

10 656 000

8 047 OOO


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9   Finansdepartementet


16


 


Delprogram


1971/72


1972/73


1973/74 Beräknar


 


SCB


Departe­ments­chefen


 


1)  Bibliotek, arkiv och infor­mation

Summa kostnader'

Avgår intäkter

TUlkommer div. gemensamma kostnader

Summa anslag/utfall


4 627 000     5 179 000      7 297 000      5 658 000 93 840 000 100 009 000 125 368 000 106 236 000

657 000      1 376 000    =1 455 000    ''I 455 000

452 000                '-            990 000         300 000

93 635 000   98 633 000 124 903 000 105 081 000


' I summa kostnader ingår även kostnader som motsvaras av intäkter. Dessa kostnader är inte fördelade på delprogram.

' Härav utgör 1 080 000 kr. ersättning till statistiska centralbyrån från social­styrelsen, byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen för vissa kostnader för det ge­mensamma biblioteket i kvarteret Garnisonen.

' Gemensamma kostnader avseende budgetåret 1972/73 har fördelats på del­programmen.


1971/72


1972/73


1973/74 Beräknar


 


SCB


Departe­ments­chefen


 


67 256 000    77 423 000 101539 000    88 038 000


93 635 000   98 633 000 124 903 000 105 081 000


Löpande verksamhet Intermittenta undersök­ningar Utvecklingsarbete

Summa anslag/utfaU


19 865 000 6 514 000


15 510 000 5 700 000


14 834 000 8 530 000


10 028 000 7 015 000


Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån framhåller att utvecklingen kännetecknas av en inom så gott som alla områden fortsatt stor efterfrågan på statistisk information. Konsumenternas behov tar sig uttryck i önskemål om nya eller snabbare redovisningar, kvalitetsförbättringar, revideringar och samordning m. m. av den statistik som produceras. En rad faktorer på­verkar behoven och utvecklingen av dessa. Det gäller t. ex. förändring­ar I den förda statliga politiken, strukturförändringar i näringsliv och samhälle, utökade krav på bättre underlag och prognoser för samhälls­planering och långtidsbedömning, tiUgång till mera avancerade metoder och tekniker för planering, analys och bearbetning m. m.

Som framgår av de nyss redovisade sammanställningarna har central­byrån i sin anslagsframställning redovisat förslag som skulle innebära en anslagsökning med 26,3 milj. kr. För pris- och löneomräkning beräknar verket för hela anslaget 6 581000 kr. Av ökningen avser vidare 490 000 kr. ökade kostnader för ekonomiadministrativ och personalad-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                      17

ministrativ verksamhet och 500 000 kr. ökat medelsbehov till följd av att en växande andel av centralbyråns verksamhet förläggs till Örebro.

Beträffande indelningen av programmet i delprogram föreslår cen­tralbyrån dels några mindre överföringar mellan delprogrammen, dels att nuvarande delprogram 1) Bibliotek, arkiv och information delas i två delprogram, ett avseende bibliotek och information m. m. och ett avse­ende arkiv.

Under de olika delprogrammen begär centralbyrån medel för bl. a. följande ändamål.

a)  Jordbruk m. rn.

För överföringar av statistik från bl. a. lantbruksnämnderna och vo­lymökningar begär centralbyrån 202 000 kr. Fiskeriinventeringen 1973 beräknas kosta 245 000 kr. För fortsatt utvecklingsarbete avseende bl. a. markanvändningsstatistik och husdjursstatistik begärs 350 000 kr.

b)  Industri och byggnadsverksamhet

För kvalitetsförbättringar m. m. av vamstatistiken begärs 94 000 kr. För vissa förändringar beträffande bränsle- och elstatistik behövs 44 000 kr. En utvidgning av exportenkäterna tUl industrin beräknas kosta 49 000 kr. Centralbyråns förslag till utveckUngsarbete inom delprogram­met uppgår till 525 000 kr.

c)   Handel, servicenäringar och priser

Centralbyrån begär en ökning med 795 000 kr. för beräkningarna av konsumentprisindex. Bl. a. föreslås utökad prisinsamling och annonse­ring i dagspress i samband med fastställande av omräkningstal för un­derhållsbidrag. För utarbetande av säkrare mätmetoder för producent­prisindex begärs 97 000 kr. Som ett första led i uppbyggnaden av en ny turiststatistik föreslår centralbyrån produktion av inkvarteringsstatistik till en kostnad av 361 000 kr. För säkrare skattningar av vägtransporter­nas regionala fördelning krävs 164 000 kr. Centralbyrån föreslår också att en ny egnahemsundersökning utförs tUl en kostnad av 158 000 kr. För utvecklingsarbeten inom delprogrammet begärs 550 000 kr.

d)  Bostäder, andra byggnader och fastigheter

I enlighet med den plan för bostads- och hyresundersökningar som centralbyrån har upprättat föreslås att undersökningarna 1973 skall om­fatta ett urval av samtliga bostadslägenheter i flerfamiljshus samt att uppgifter om såväl lägenheter som hushåU inhämtas. Kostnadsökningen härför uppgår tiU 594 000 kr. För anpassning av fastighetsomkostnads-undersökningarna tUl de nya bestämmelserna i hyresregleringslagen krävs 259 000 kr.

En utbyggnad av fastighetsprisstatistiken till att även omfatta obe-

2    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 9


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                i8

byggda fastigheter beräknas kosta 93 000 kr. Som förberedelse för 1975 års allmänna fastighetstaxering erfordras preliminär köpeskillingsstatis­tik gällande årgång 1973. Kostnadsökningen beräknas tUl 62 000 kr. För kvalitetshöjande åtgärder inom byggnadsinventeringarna begärs 68 000 kr. För planering m. m. inför 1975 års allmänna fastighetstaxering begär verket 141 000 kr. inom delprogrammet. Kostnaderna för utvecklingsar­beten inom delprogrammet beräknas till 400 000 kr.

e) Samhällsekonomi och offentlig förvaltning
Nationalräkenskaperna föreslås bli ytterligare utbyggda med årliga in-

put-outputtabeller. Vidare föreslås att återkommande metod- och revi­deringsarbeten betraktas som löpande verksamhet. Sammanlagt begärs för nationalräkenskapema en medelsökning med 252 000 kr. För ut­byggd statistisk redovisning ur det centrala företagsregistret och för fortsatt upprustning och komplettering av registret begärs 349 000 kr. Centralbyrån föreslår vidare att ett arbete med utveckling av metoder för samhällsekonomiska cost-benefitkalkyler startas. För ändamålet be­gärs 394 000 kr.

Enligt statsmakternas beslut skall en allmän företagsräkning avseende år 1972 utföras. I prop. 1971: 1 (bU. 9 s. 16 och 22) och prop. 1972: 1 (bil. 9 s. 14 och 18) redovisades centralbyråns förslag och departements­chefens ställningstagande härtUl beträffande omfattning och förfa­rande. I fråga om insamlingsförfarandet förordas nu att postenkäten kombineras med en granskning av deklarationsavskrifter I syfte att kont­rollera och komplettera materialet. Totalkostnaden, som tidigare beräk­nats till 12,8 milj. kr., beräknas nu tUl följd av löne- och prisföränd­ringar uppgå till 13 milj. kr. Av detta belopp faller 4,7 milj. kr. på bud­getåret 1973/74.

Centralbyråns förslag beträffande utvecklingsarbeten inom delpro­grammet uppgår till 1 725 000 kr. och omfattar fullföljande av tidigare påbörjade projekt inom främst den ekonomiska statistiken, inkl. före­tagsstatistiken, och nationalräkenskaperna.

f)    Arbetsmarknad

Centralbyrån föreslår att en arbetsmarknadsstatistisk årsbok ges ut till en kostnad av 193 000 kr. För rationaliseringar m. m. inom lönestatisti­ken begärs 108 000 kr. Volymökningar m. m. inom statistiken över of­fentligt anstäUda beräknas kosta 248 000 kr. För värdering och analys av resultaten från arbetskraftsundersökningarna begärs 115 000 kr. Centralbyrån begär vidare 200 000 kr. för en ny intermittent undersök­ning avseende befolkningen i arbetsför ålder som ej tillhör arbetskraf­ten. Undersökningen avses samordnas med de löpande arbetskraftsun­dersökningarna. För utvecklingsarbeten inom delprogrammet föreslås 425 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                    19

g) Befolkning och hushåll

Centralbyrån föreslår att 347 000 kr. anvisas för omläggning och ut­ökning av den löpande befolkningsstatistiken. Vidare föreslås produk­tion av invandrarstatistik till en kostnad av 1 329 000 kr. För förbätt­ringar och utvidgningar av inkomst- och förmögenhetsstatistiken begärs 234 000 kr. Centralbyrån lägger också fram ett förslag om löpande in­komstfördelningsundersökningar för att kartlägga fördelningen av hus­hållens och individernas disponibla inkomst. Kostnaderna beräknas uppgå till 879 000 kr. under budgetåret 1973/74. Centralbyrån har un­der de senaste åren genomfört provundersökningar i syfte att pröva och utveckla metoder för undersökning av hushållens Inköpsplaner beträf­fande vissa varaktiga konsumtionsvaror. Verket föreslår att kvartalsvisa undersökningar inleds fr. o. m. hösten 1973. Kostnaderna beräknas uppgå tiU 1 331 000 kr. För utgivning av en publikation för hushållssta­tistiken erfordras 125 000 kr. För en försöksverksamhet med löpande sociala undersökningar beräknas 211 000 kr. Vidare föreslås att 307 000 kr. anvisas för den systemtekniska uppbyggnaden av en individdatabas.

För intermittenta undersökningar inom delprogrammet beräknar centralbyrån totalt 9 141 000 kr. för budgetåret 1973/74. Totalkostnaden för folk- och bostadsräkningen 1970 har efter uppräkning till det nya pris- och löneläget beräknats till 41,1 milj. kr., varav 2 580 000 kr. avser budgetåret 1973/74. Medelsbehovet innebär en minskning med 6 040 000 kr. i förhållande till irmevarande budgetår. För utvärdering av 1970 års folk- och bostadsräkning begärs 1,9 milj. kr.

För sammanställning av livslängdstabeller samt sammanfattning av befolkningsutvecklingen perioden 1961—1970 krävs 63 000 kr. För ana­lys av dödsfallsregister i syfte att studera dödlighetsnivåernas och döds­orsakemas samband med olika socioekonomiska variabler begärs 360 000 kr. Genomförandet av 1973 års valstatistik i huvudsak enligt det under­sökningsförfarande som tillämpades år 1970 kostar 1 212 000 kr.

Vidare föreslår centralbyrån att ett mer omfattande utvecklingsarbete avseende mätning av levnadsförhållandena i samhället påbörjas. Försla­get innebär att ett antal provundersökningar och utvärderingar av dessa skall genomföras successivt med början våren 1973 i syfte att testa vilka mått och mätmetoder som bör tillämpas vid produktion av löpande eller intermittent statistik på detta område. Centralbyrån föreslår att arbetet till en början inriktas på mätning av välfärdskomponenterna ekonomiska resurser, hälsa, utbildning och sysselsättning. De totala kost­naderna för tiden t. o. m. budgetåret 1974/75 beräknas tUl 1 536 000 kr., varav 300 000 kr. faller på innevarande budgetår och 618 000 kr. på nästa budgetår.

Centralbyrån föreslår ytterligare ett antal nya intermittenta undersök­ningar tUl följande kostnader, nämligen tidsbudgetundersökrung 740 000 kr., provundersökning inför en bamundersökning 100 000 kr., planering


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                     20

av hushåUsbudgetundersökning 660 000 kr. och planering m. m. av en massmediaundersökning 127 000 kr.

I särskild skrivelse hemställer centralbyrån om uppdrag att genom­föra den sparundersökning som statsmakterna tidigare behandlat (jfr prop. 1971: 1 bil. 9 s. 22 och prop. 1972: 1 bil. 9 s. 19). I bilaga tUl skri­velsen lämnas en redogörelse för resultatet av den andra provundersök­ningen som ägde rum våren 1972. Centralbyrån konstaterar att uppen­bara brister kan förväntas i en huvudundersöknings kvalitet med hänsyn till de svagheter i materialet som de båda provundersökningarna utvi­sat men anser att en huvudundersökning ändå bör komma till stånd, eftersom intresse för detta framkommit i verkets kontakter med repre­sentanter för statistikens huvudkonsumenter. Den totala kostnaden för en sparundersökning inkl. vissa tilläggsundersökningar beräknas uppgå till 5 882 000 kr.

För utvecklingsarbete inom delprogrammet begär centralbyrån 900 000 kr. bl. a. för fortsatt utveckling av inkomststatistiken och statis­tiken över levnadsförhållandena I samhället.

Il) Rätts- och socialväsende

För omläggning, komplettering m. m. av polisstatistiken begärs 246 000 kr. Anslutningen av rättsstatistiken tiU rättsväsendets informa­tionssystem medför en kostnadsökning av 106 000 kr. För utvidgad re­gional redovisning av socialhjälpsstatistiken behövs 247 000 kr. Komp­letteringar m. m. av socialstatistik i övrigt beräknas kosta 326 000 kr. För åtgärds- och resultatstatistik inom bama- och ungdomsvården samt nykterhetsvården begärs 476 000 kr. Vidare föreslås att löpande statistik Över behoven av handikapphjälpmedel startar fr. o. m. budgetåret 1973/74 till en kostnad av 527 000 kr.

Centralbyrån föreslår att en intermittent undersökning om den dolda brottsligheten genomförs. De totala kostnaderna härför beräknas till 618 000 kr. För utvecklingsarbete inom delprogrammet begärs 600 000 kr.

i)  Utbildning, forskning och kultur

För omläggning av statistiken över vuxenutbUdningen begärs 168 000 kr. En utbyggnad av statistiken över sökande och antagna till gymna­sieskolan m.m. beräknas kosta 116 000 kr. För uppdatering m.m. av akademikerregistret begärs 72 000 kr. En förlängning av uppföljningspe­rioden beträffande utbUdnings- och yrkesplaner inom högskoleområdet beräknas kosta 276 000 kr. Vidare föreslås ny löpande statistik inom olika områden, nämligen sökande och antagna till spärrad utbildning vid universitet och högskolor 47 000 kr., studieavbrott inom universitet och högskolor 168 000 kr., deltagare i studiecirklar 116 000 kr., resurs­statistik för universitet och högskolor 350 000 kr. och forskningsstatistik


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                     21

461 000 kr. För sammanställning av en kulturstatistisk årsbok begärs 95 000 kr. Utvecklingsarbeten inom delprogrammet beräknas kosta 500 000 kr.

j) Befolknings-, yrkes- och utbildningsprognoser

Centralbyrån föreslår att 155 000 kr. anvisas för utarbetande av ar­betskraftsmodeller. Vidare begärs 230 000 kr. för framtagning av sta­tistik som belyser anpassningsmekanismerna på arbetsmarknaden för den långtidsutbildade arbetskraften.

Centralbyrån föreslår en intermittent undersökning rörande attityder och beteenden på fruktsamhetsområdet. Totalkostnaden uppgår till 1 350 000 kr.

k) Gemensam metodutveckling, intern och extern samordning

För statistisk metodutveckling och forskning, bl. a. utveckling av det s. k. arkivstatistiska produktionssystemet begär centralbyrån ytterligare 1 153 000 kr. Vidare begärs ökade resurser för vård av klassificerings­standarder, extem samordning m. m. med 930 000 kr. 1 övrigt under delprogrammet beräknar centralbyrån en ökning med 339 000 kr. För utvecklingsarbete inom delprogrammet föreslås totalt 2 150 000 kr.

1) Bibliotek, arkiv och information

Centralbyrån föreslår att 900 000 kr. anvisas för dubblering av mag­netband av säkerhetsskäl. Vidare begärs 300 000 kr. för mikrofUmning av material från folk- och bostadsräkningen 1960. För utbyggd informa­tions- och publiceringsverksamhet och förbättrat sekretesskydd begärs 407 000 kr. För utvecklingsarbete föreslås 75 000 kr.

 

 

 

Personalfrågor

 

 

 

 

 

1971/72

1972/73

1973/74 Beräknar

 

 

SCB

Departements­chefen

Personal

Handläggande personal Övrig personal

315 560

875

392

447

839

473 448

921

416

432

848

Statistiska centralbyrån beräknar att ett genomförande av dess förslag under programmet leder till en ökning av den handläggande personalen med 81 och en ökning av biträdespersonalen med 1.

I skrivelse den 26 september 1972 tUl chefen för jordbruksdeparte­mentet har miljökontrollutredningen hemställt att 200 000 kr. ställs till


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                    22

statistiska centralbyråns förfogande budgetåret 1973/74 för utvecklings-och planeringsarbete för en offentlig miljövårdsstatistik.

Departementschefen

För nästa budgetår föreslår statistiska centralbyrån en ökning av an­slaget med 26,3 milj. kr. Samtidigt redovisar centralbyrån inom ramen för det s. k. O-alternatlvet förslag tUl besparingar på sammanlagt 4,4 milj. kr. De av besparingsförslagen som enligt min mening bör genomfö­ras medför en minskning av anslagsbehovet med ca 1,5 milj. kr. Inne­börden eller effekterna härav nämner jag i korthet i anslutning till resp. delprogram. Sammanlagt förordar jag en anslagsökning med 6,4 milj. kr. Min beräkning framgår närmare av programsammanställningen. Jag vill som bakgrund härtill anföra följande, som i allmänhet inte tar sikte på utvecklingsarbetet inom berörda delprogram.

Under delprogrammet jordbruk m. m. räknar jag medel för 1973 års fiskeriinventering. Inom ramen för utvecklingsarbetet inom delprogram­met har jag beaktat det av miljökontrollutredningen påtalade medelsbe­hovet för planering av miljövårdsstatistik. I enlighet med förslag i O-al­ternativet har jag räknat med att den jordbruksinventering som sker i mars månad läggs ned fr. o. m. budgetåret 1973/74.

För delprogrammet industri och byggnadsverksamhet räknar jag medel enligt centralbyråns förslag i fråga om bränsle- och elstatistik samt exportenkäterna till industrin.

I fråga om delprogrammet handel, servicenäringar och priser begär centralbyrån en utbyggnad av prisstatistiken. Jag har räknat med 333 000 kr. för ändamålet, varav dock 200 000 kr. utgör kostnader för

ningen av vägtransporterna har jag beaktat. Frågan om inkvarterings­statistik får tas upp i annat sammanhang. Jag räknar medel för en egna­hemsundersökning. Vidare räknar jag med vissa reduceringar av med­len för bilstatistiken, sjöfartsstatistiken och transportförmedlingsstatis­tiken enligt O-alternativet, tillhopa ca 800 000 kr.

Under delprogrammet bostäder, andra byggnader och fastigheter räk­nar jag medel i huvudsak enligt centralbyråns förslag. Vidare räknar jag enligt O-alternativet med en begränsning av resurserna i storleksord­ningen 100 000 kr. Bl. a. kan reparationskostnadsundersökningarna en­ligt min mening läggas ned.

För delprogrammet samhällsekonomi och offentlig förvaltning har jag tillgodosett centralbyråns förslag om fortsatt utbyggnad av input-outputtabeller inom nationalräkenskaperna. Jag räknar även medel för visst kompletterings- och upprustningsarbete för det centrala företags­registret. Kostnader för metodarbete med samhällsekonomiska cost-be­nefitkalkyler har jag beaktat vid bedömningen av medelsbehovet för ut-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                     23

vecklingsarbeten inom delprogrammet. När det gäller insamlingsförfa-randet vid den allmänna företagsräkningen har Kungl. Maj:t genom be­slut den 28 december 1972 medgivit centralbyrån att ta del av erforder­liga deklarationer. Enligt förslag i O-alternativet har jag räknat med att obligationsstatistiken läggs om från kvartalsredovisning till årsredo­visning.

I fråga om delprogrammet arbetsmarknad räknar jag med 100 000 kr. för en arbetsmarknadsstatistisk årsbok. Centralbyråns förslag i syfte att höja kvaliteten på arbetskraftsundersökningarna har jag tUlgodosett vid medelsberäkningen för utvecklingsarbeten inom delprogrammet. Den intermittenta undersökningen rörande befolkningen i arbetsför ålder som ej tillhör arbetskraften har jag räknat medel för. Genom begräns­ningar i statstjänstemannastatistiken enligt 0-altemativet kan medlen un­der delprogrammet räknas ned med 230 000 kr.

Under delprogrammet befolkning och hushåll räknar jag medel för en omläggning av redovisningen av befolkningen vid årsskiftena. Vidare räknar jag medel för löpande inkomstfördelningsundersökningar och undersökningar om hushållens inköpsplaner. Övriga förslag under lö­pande verksamhet har jag inte beaktat vid medelsberäkningen.

Jag har inte någon erinran mot beräkningen av medelsbehovet för folk- och bostadsräkningen  1970. Kungl. Maj:t uppdrog den 3 mars

1972  åt centralbyrån att göra en allsidig utvärdering av folk- och bo­
stadsräkningen 1970 och därvid särskilt pröva möjligheterna att erhål­
la motsvarande information på annat sätt än genom en totalräkning.
Centralbyrån har I skrivelse den 31 oktober 1972 redovisat arbetsläget
och en plan för det fortsatta utredningsarbetet. Kostnaderna härför
anges överslagsmässigt till 1,9 milj. kr. för nästa budgetår. Jag har inte
beräknat medel för detta ändamål, bortsett från ca 225 000 kr. för ad­
ministration av arbetet, utan avser att i anslutning till ställningstagan­
den till utredningsarbetets uppläggning och inriktning föreslå Kungl.
Majit att medge erforderliga överskridanden.

För sammanställning av livslängdstabeller och analys av dödsfallsre­gister räknar jag medel enligt centralbyråns förslag. Detsamma gäller

1973  års valstatistik.

För att få underlag för samhällsdebatten och statsmakternas reform­arbete är det angeläget att fortsatta välfärdsundersökningar görs. När det gäller centralbyråns förslag till fortsatt utvecklingsarbete förordar jag att den till våren 1973 planerade provundersökningen utförs. Med anledning härav räknar jag medel för utvärdering av denna undersök­ning under nästa budgetår. Kostnaderna för undersökningen och ut­värderingen uppgår sammanlagt till ca 400 000 kr. Centralbyrån bör bedriva detta arbete i samråd med institutet för social forskning.

För övriga av centralbyrån föreslagna intermittenta undersökningar


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                     24

under delprogrammet befolkning och hushåll har jag inte räknat medel.

När det gäller den tidigare berörda sparundersökningen har Kungl. Maj:t genom beslut den 15 december 1972 lämnat centralbyråns fram­ställning utan bifall. Provundersökningarna har visat att kvaliteten på undersökningsresultaten kommer att bli så dålig, bl. a. till följd av det förväntade svarsbortfallet, att det med hänsyn till kostnaderna Inte är försvarligt att genomföra den planerade huvudundersökningen. Möj­ligheten att på annat sätt förbättra kunskapen om hushållssparandets omfattning och fördelning får övervägas.

Under delprogrammet rätts- och socialväsende räknar jag medel för bl. a. ökade kostnader för domstols- och åklagarstatistiken på grund av anslutningen till rättsväsendets informationssystem. Vidare räknar jag medel enligt centralbyråns förslag om åtgärds- och resultatstatistik. Frå­gan om medel för statistik över handikapphjälpmedel får prövas i annan ordning. Den föreslagna intermittenta undersökningen om den dolda brottsligheten kan jag inte förorda. Jag avser emellertid att vid den när­mare fördelningen av medlen för utvecklingsarbete inom delprogrammet beakta behovet av utredningsarbete i ämnet.

I fråga om delprogrammet utbildning, forskning och kultur räknar jag med den föreslagna omläggningen av statistiken över vuxenutbild­ningen. Jag räknar medel för en ytterligare uppföljning av utbildnings-och yrkesplanerna inom högskoleområdet liksom för statistik över stu­dieavbrott och för forskningsstatistik. Centralbyråns förslag till statistik över deltagare i studiecirklar bör genomföras men kompletteras så att närvaron vid och fullföljandet av cirkelstudierna belyses. Akademiker­registret synes nu ha fyllt det behov som avsågs vid uppläggningen av registret och kan därför läggas ned. Jag har räknat medel i enlighet härmed.

För delprogrammet befolknings-, yrkes- och utbildningsprognoser har jag inte beräknat några ytterligare resurser.

I fråga om delprogrammet gemensam metodutveckling, intern och extem samordning beräknar jag en förstärkning med totalt 400 000 kr., bl. a. för extern samordning 100 000 kr., kursverksamhet 65 000 kr. och vård av klassificeringsstandarder 50 000 kr.

Under delprogrammet bibliotek, arkiv och information räknar jag medel för bl. a. publicering av andra myndigheters statistik.

Centralbyrån har för samtliga delprogram begärt sammanlagt 6,6 milj. kr. för pris- och löneomräkning m. m. Av detta belopp avser 3,1 milj. kr. löneomräkning och 3,5 milj. kr. prishöjningar på övriga för ver­ket gemensamma resurser. Jag beräknar ca 6 milj. kr. för dessa ända­mål.

Centralbyrån har dessutom begärt en ökad medelstilldelning för att täcka vissa merkostnader i samband med att ytterligare verksamhet förläggs till Örebro samt verkets kostnader vid tillämpningen av eko-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                     25

nomiadministrativa och personaladministrativa system. Jag räknar med ytterligare 300 000 kr. för dessa ändamål.

Jag har inte något att erinra mot de av centralbyrån föreslagna för­ändringarna beträffande indelningen i delprogram.

I fråga om fördelningen av programmet på löpande verksamhet, in­termittenta undersökningar och utvecklingsarbete hänvisar jag till den särskUda sammanställningen enligt denna indelning. När det gäller utvecklingsarbetet bör Kungl. Maj:t liksom hittills efter förslag från statistiska centralbyrån fastställa dispositionsplan för verksamheten.

Under åberopande av det anförda hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 105 081 000 kr.

B 3. Statistiska centralbyrån: Statistisk uppdragsverksamhet

1971/72 Utgift                            

1972/73 Anslag                       1 000

1973/74 Förslag                      1 000

Under detta anslag redovisas kostnader och intäkter för programmet Statistisk uppdragsverksamhet. Programmet omfattar i huvudsak den betalda statistiktjänsten samt övrig statistisk uppdragsverksamhet till vil­ken verksamhet även förts den del av arbetet med de objektiva skörde-skadeuppskattningarna, skördeskadeskyddets tekniska administration samt lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikpro­duktion som finansieras genom anslag under nionde huvudtiteln.

Omslutningen av de verksamhetsgrenar som omfattas av programmet uppgick under budgetåret 1971/72 tUl 22,8 milj. kr. Härav hänförde sig 15,4 milj. kr. till det objektiva skördeskadeskyddet och därmed sam­manhängande verksamhet samt 7,5 milj. kr. tUl statistiktjänstverksamhe-ten.

De totala intäkterna fördelade sig på delprogram enligt indelningen under programmet Statistik, register och prognoser enligt följande: jord­bruk m. m. 15,9 milj. kr., industri och byggnadsverksamhet 0,6 milj. kr., handel, servicenäringar och priser 0,4 milj. kr., bostäder, andra byggna­der och fastigheter 0,4 milj. kr., samhällsekonomi och offentlig förvalt­ning 1,1 milj. kr., arbetsmarknad 0,1 milj. kr., befolkning och hushåll 3,7 milj. kr., rätts- och socialväsende 0,1 milj. kr., utbildning, forskning och kultur 0,1 milj. kr., befolknings-, yrkes- och utbildningsprognoser 0,1 milj. kr., gemensam metodutveckling, intern och extern samordning 0,1 milj. kr. samt bibliotek, arkiv och information 0,2 milj. kr.

Centralbyrån konstaterar att å ena sidan har efterfrågeutvecklingen kännetecknats av minskade volymer till följd av konjunktursvackan un-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                     26

der budgetåret 1971/72 och av återverkningar från verkets tidigare be­slut att inte avdela resurser för försäljning av adresser m. m. för kom­mersiellt bmk, å andra sidan har produktutveckling och intensifierade konsumentkontakter givit viss utdelning redan under budgetåret 1971/72.

Vad gäller efterfrågeutvecklingen de närmaste åren väntas en kvanti­tativ tillväxt äga rum. Viss osäkerhet råder dock vad gäller tUlväxtens fördelning mellan olika uppdragstyper.

Centralbyrån förutser för kommande budgetår en ökad efterfrågan på de regionalstatistiska standardprodukter som uppdragscentralen tUlhan-dahåller. Bl. a. erbjuds ett nytt flyttnlngsstatistiskt paket fr. o. m. bud­getåret 1972/73. En betydande efterfrågan förutses också till följd av att statistiska bearbetningar fr. o. m. 1973 kommer att kunna utföras på ba­sis av hela materialet från folk- och bostadsräkningen 1970. Uppdrags­verksamhet i form av utnyttjande av verkets register väntas däremot minska i framtiden.

Resultatmässigt uppvisar den statistiska uppdragsverksamheten ett överskott för budgetåret 1971/72.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statistiska centralbyrån: Statistisk uppdragsverksamhet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

B 4. Statistiska centralbyrån: Teknisk uppdragsverksamhet

1971/72 Utgift                            

1972/73 Anslag                      1 000

1973/74 Förslag                      1 000

Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för programmet Tek­nisk uppdragsverksamhet. Programmet omfattar den uppdragsverksam­het som avser planering och genomförande av intervjuundersökningar m. m., maskinell och manuell databehandling och programmering, re­gistervård samt statistisk metod- och analysservice, dvs. verksamheten vid utredningsinstitutet, intervjuarenheten, datamaskincentralen, centra­len för manuell databehandling, programmeringscentralen, databascent­ralen samt uppdragsverksamheten vid metodenheterna inom planerings-och samordningsavdelningen.

Den totala omslutningen av de verksamhetsgrenar som omfattas av programmet uppgick under budgetåret 1971/72 till 61,3 milj. kr. Härav hänförde sig 11 milj. kr. till utredningsinstitutet, 5 milj. kr. till intervjua­renheten, 19,1 milj. kr. till datamaskincentralen, 13,3 milj. kr. till cen­tralen för manuell databehandling, 6,6 milj. kr. till programmeringscen­tralen, 5,6 milj. kr. till databascentralen och 0,6 milj. kr. till metodenhe-terna vid planerings- och samordningsavdelningen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                      27

Utredningsinstitutet medverkar vid planeringen och genomförandet av intervjuundersökningar och andra statistiska undersökningar och be­driver statistisk och annan konsultverksamhet inom detta område. Pro­duktionsnivån har sjunkit något under 1971/72 men en viss återhämt­ning 1972/73 anses sannolik.

Intervjuarenheten har till uppgift dels att rekrytera och utbilda inter­vjuare, dels att genomföra datainsamling. Efterfrågan som år 1972 har visat en sjunkande tendens beräknas bli låg under första delen av bud­getåret 1972/73. Därefter väntas en viss ökning.

Datamaskincentralen tiUhandahåller på servicebasis stans- och data­maskinkapacitet Inom ämnesområdet statistik och registervård. Omslut­ningen har ökat ganska kraftigt under budgetåret 1971/72, främst till följd av bearbetningarna av material från folk- och bostadsräkningen 1970. Den höga nivån förutses kunna bibehåUas även under budgetåret 1972/73.

Centralen för manuell databehandling lämnar service i form av bl. a. utsändning, insamling och komplettering, granskning samt kodning av statistiskt primärmaterial åt andra enheter inom verket och, i mån av le­dig kapacitet, även åt externa enheter. Genom att i framtiden satsa mer på extern uppdragsverksamhet räknar centralbyrån med att kunna und­vika den ojämnhet i beläggningen som hittills utgjort ett problem.

Programmerlngscentralen skall tUlgodose centralbyråns behov av tjänster inom områdena systemarbete och programmering. Verksamhe­ten har under budgetåret 1971/72 legat på en hög nivå främst beroende av verksamheten med folk- och bostadsräkningen och förväntas i fram­tiden sjunka något.

Databascentralen svarar för den tekniska uppbyggnaden, utvecklingen och vården av databaser samt för uttag och sammanställningar. De kvantitativt sett viktigaste registren är centrala företagsregistret och re­gistret över totalbefolkningen. Efterfrågan på databascentralens tjänster har varit stor under budgetåret 1971/72. Efterfrågan förväntas öka i framtiden i samband med uppbyggnaden av databaser och därmed sam­manhängande intern och extern samordning.

Resultatmässigt redovisar den tekniska uppdragsverksamheten för budgetåret 1971/72 ett överskott.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statistiska centralbyrån: Teknisk uppdragsverksamhet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

B 5. Konjunkturinstitutet: Verksamheten i allmänhet

1971/72 Utgift                 2 379 117

1972/73 Anslag                2 490 000

1973/74 Förslag               2 672 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet


28


Konjunkturinstitutet är ett vetenskapligt forsknings- och utrednings­organ med uppgift att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen inom och utom landet, utarbeta prognoser för den svenska ekonomin och bedriva forskrung i anslutning härtUl.

Chef för konjunkturinstitutet är en överdirektör. Institutets uppgifter är fördelade på fyra arbetsområden, nämligen ett för konjunkturanalys, ett för ekonometri och övrigt metodarbete, ett för forsknings- och ut­redningsarbete i övrigt samt ett för administrativt arbete.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Konjunktur-

Departe-

 

 

institutet

ments­chefen

Personal

 

 

 

Handläggande personal

18

__

Övrig personal

16

 

34

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

2 097 500

+ 180 000

+ 161 000

Sjukvård

6 500

Reseersättningar (även utrikes

 

 

 

resor)

6 500

Lokalkostnader

95 000

+     4 000

+     4 000

Expenser

284 500

+    10 000

-t-    17 000

 

2 490 000

-1- 194 000

+ 182 000

Konjunkturinstitutet ■1. Löne- och prisomräkning 158 000 kr.

2.    I O-alternativet förordar institutet i första hand upphörande med publiceringen av den engelska versionen av tidskriften Konjunkturläget — The Swedish Economy. Konsekvensen av detta skulle vara en bety­dande minskning av möjligheterna att utomlands och för de utländska representationerna i Sverige erhålla aktuell ekonomisk information om Sverige.

3.    För översättnings- och diagramritningsarbeten samt för tillsyn av biblioteket krävs 36 000 kr.

4.    Ändrad inriktning av verksamheten har gradvis lett till att beskriv­ningen av verksamheten såsom uppdelad på fyra arbetsområden kom­mit att framstå som alltmer föråldrad. I överensstämmelse med den or­ganisation som tillämpats på försök under senare tid föreslår institutet att verksamheten fördelas på tre enheter, nämligen en för löpande verk­samhet (främst konjunkturanalys och utvecklingsarbete i anslutning här­till), en för forskning och en för administration.

Departementschefen

lag biträder konjunkturinstitutets förslag till ändrad organisation. Be­träffande avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag att ge sta­tens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs.


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 9    Finansdepartementet


29


Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 672 000 kr. Jag har därvid beräknat ersättning till redovisningscentra­len vid kammarkollegiet med 7 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Konjunkturinstitutet: Verksamheten i allmänhet för bud­getåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 672 000 kr.


B 6. Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar

1971/72 Utgift              586 637              Reservation

1972/73 Anslag            580 000

1973/74 Förslag            630 000


427 433


Från anslaget bestrids utgifter för undersökiungar av mera tillfällig karaktär rörande konjunkturförhållanden m. m. och för arbete med me­todstudier och ekonometrlska modeller.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Konjunktur­institutet

Departe­ments­chefen

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

10

4

__

 

14

Anslag

580 000

-1-   70 000

-t-   50 000

Konjunkturinstitutet

Medelsbehovet beräknas till 880 000 kr. Härav avser 240 000 kr. fort­satt forsknings- och utvecklingsarbete inom konjunkturbarometerområ-det, 90 000 kr. en undersökning av finanspolitikens samhällsekonomiska verkningar, 280 000 kr. metodarbete, 50 000 kr. långtidsanalys, 100 000 kr. omläggning och utvidgning av prognoserna, 100 000 kr. systemarbete och maskinbearbetningar samt 20 000 kr. lokalkostnader. Reservationen på anslaget vid ingången av budgetåret beräknas tUl 230 000 kr. Genom att ta detma i anspråk begränsas anslagsbehovet till 650 000 kr.

Departementschefen

Jag beräknar anslagsbehovet till 630 000 kr. Jag har därvid beaktat det av riksdagen (FiU 1972: 33, rskr 1972: 259) påtalade behovet av resurser för beräkningar eller uppskattiungar av olika förslags samhälls­ekonomiska effekt. Däremot anser jag Inte att det finns skäl att, såsom konjunkturinstitutet föreslår, bygga upp en modell för löpande bedöm­ning av finanspolitikens samhällsekonomiska verkrungar.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                    30

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar för bud­getåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 630 000 kr.

Statskontoret

Statskontoret är central förvaltningsmyndighet för rationaliserings­verksamheten inom statsförvaltningen i den mån denna uppgift Inte an­kommer på annan myndighet. I verkets uppgifter Ingår bl. a. att ta initiativ tUl och utföra rationallseringsundersökrungar, att utbilda per­sonal för rationaliseringsverksamhet och att genom rådgivning verka för förenklingar och kostnadsbesparingar inom statsförvaltnuigen. Verket svarar vidare för samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande av datamaskiner inom statsförvaltningen samt förvaltar statens datama­skinfond. Statskontoret är chefsmyndighet för datamaskincentralen för administrativ databehandling.

Statskontoret leds av en styrelse. Chef för statskontoret är en general­direktör, som även är styrelsens ordförande. Denne har närmast under sig en överdirektör. Enligt instruktionen är verket organiserat pä fyra utredningsavdelningar, en planerings- och utbildningsavdelning och en administrativ byrå.

Kungl. Maj:t har den 11 december 1970 medgivit att statskontoret, inom ramen för gällande tjänsteförteckning, försöksvis organiseras på fem enheter, nämligen en enhet för utredningar, en enhet för utbildning, en enhet för planering, en enhet för datamaskinfondförvaltning och en enhet för administration.

Antalet budgeterade helårsbefattningar vid statskontoret var vid in­gången av budgetåret 1972/73 331, varav 200 för handläggande perso­nal.

Statskontoret tillhör de myndigheter som deltar i utrednings- och för­söksverksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Följande programindelning gäller t. v. för statskontoret.

1.         Rationalisering

2.         Utbildning och information

3.         Samordning av ADB

Programmen skall underindelas så långt möjligt i projekt och i övrigt med hänsyn till de krav som den interna budgeten ställer.

Statskontorets verksamhet under programmen 1—3 finansieras från ett förslagsanslag benämnt Statskontoret. Av de avgifter som inflyter till statens datamaskinfond skall anslaget tUlgodoföras ett belopp som svarar mot de kostnader för program 3 som avser administrationskost­nader för datamaskinfonden. Beloppet skall redovisas som uppbörds­medel imder anslaget.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet


31


 


B 7. Statskontoret

1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


27 136 557 30 950 000 29 250 000


(1 000-tal kr.)

 

 

 

Program/verksamhet

1971/72

1972/73

1973/74 Beräknar

 

 

Stats­kontoret

Departe­ments­chefen

RationaUsering Utbildnmg och information Samordning av ADB Fondbyrån

21 761 3 744

2     643

3     347

24 282 3 726 4618 1965

23 662 2 973 5 802

23 692 2 978 5 600

Summa kostnader

31495

34 591

32 437

32 270

Avgår:

Intäkter under anslaget Bidrag från andra myndig­heter m.m.

2 053 2 305

2 132 1 509

3 180

3 020

Summa anslag/utfall

27 137

30 950

29 257

29 250

Programmet Rationalisering

Programmet Rationalisering representerar den helt dominerande delen av statskontorets verksamhet. Inom detta program skiljer statskontoret i sin anslagsframställning på bl. a. projekt och konsultation. Projekt omfattar sådana utredningar som på grund av innehålls- och tidsmässig omfattning och med hänsyn tUl storleken av de beräknade kostnaderna bör särredovisas. Till konsultation hänförs bl. a. remissverksamhet och sådan mindre omfattande utredningsverksamhet som sammanhänger med besvarandet av direkta förfrågningar från myndigheter.

Under budgetåret 1971/72 bedrevs sammanlagt 67 utredningsprojekt. De största projektgrupperna vad gäller antalet arbetsdagar har under budgetåret 1971/72 avsett den statliga personaladministrativa verksam­heten, socialförsäkring m. m., rättsväsende och kriminalvård m. m. och statens ekonomjadminlstrativa system.

I projektarbetet har konsulter anlitats i relativt betydande omfatt­ning. Statskontorets totala kostnader för konsultarvoden under budget­året 1971/72 uppgick till 6 mUj. kr. Härav avsåg 1,5 milj. kr. ersättning tUl Statskonsult AB.

Statskontoret förutser inte någon större förändring av verksamhetens inriktning. Generellt gäller således att utredningama främst skall in­riktas på projekt av horisontell-funktionell typ eller på annat sätt be-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                32

röra flera myndigheter. I budgetförslaget för 1973/74 tas inte upp några nya större projekt.

Förslaget under programmet Innefattar emellertid en odisponerad reserv på totalt 5 814 000 kr., som skulle stå tUl verksledningens förfo­gande. Denna reserv är avsedd att tas i anspråk för bl. a. projekt som preliminärt studerats och som beräknas bil aktuella under budgetåret 1973/74.

I sammanhanget vill jag anmäla att mUjökontrollutredningen I skri­velse den 26 september 1972 till chefen för jordbruksdepartementet hem­ställt att 2 625 000 kr. ställs tUl statskontorets förfogande under budget­året 1973/74 för fortsatt utvecklmgsarbete avseende ett miljövårdens informationssystem. Medlen avser bl. a. programframställning och re­gisteruppläggning av information i tillsyns- och kontrollverksamheten enligt miljöskyddslagen och systemutredning avseende automatisk data­behandling av information i den produktkontroUerande verksamheten.

Programmet Utbildning och information

Verksamheten inom programmet Utbildnmg och Information avser utbildning av personal för rationaliseringsverksamhet samt information om rationallserlngsverksamheten och dess resultat. Till programmet hänförs även biblioteks- och dokumentationstjänst. Utvecklingen på det administrativa området har inneburit en viss förskjutning från traditio­nella, fristående informationsfunktioner tiU aktivt deltagande av infor­mationsexperter redan på planeringsstadiet i det gängse rationalise­rings- och utredrungsarbetet.

Kursverksamheten inom programmet bedrivs i form av dels centrala kurser i rationaliseringstekniska ämnen, dels s. k. myndighetsanpassad utbildning, varvid utbildningsinsatserna ofta har samband med av stats­kontoret föreslagna rationaliseringsåtgärder. Antalet deltagardagar (pro­dukten av antalet deltagare och kursdagar) utgjorde budgetåret 1971/72 8 443. Härtill kommer utbildning av utredningsaspiranter och annan ut­bUdning av egen personal.

Statskontorets aspirantutbildnlng har pågått sedan budgetåret 1964/65. Statskontoret anser att tiden nu är inne för att mot bakgrund av vunna erfarenheter undersöka hur rekryteringen av utredare bör ske i fram­tiden och hur utbildningen bäst skall ordnas. För att bereda utrymme för dessa överväganden föreslår statskontoret att aspirantutbildning inte anordnas under budgetåret 1973/74.

Programmet Samordning av ADB

Verksamheten under programmet avser samordning i fråga om an­skaffning och utnyttjande av datamaskiner inom statsförvaltningen samt förvaltning av statens datamaskinfond.

Tyngdpunkten i verksamheten inom programmet kommer under bud-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                      33

getåret 1973/74 att avse upphandling av datamaskinutrastnmg och för­valtning av statens datamaskinfond. Projekten beräknas emellertid ta en ökad andel av resurserna i anspråk i och med att utredningsverksam­heten inom ramen för samlingsprojektet samordning av statliga infor­mationssystem byggs ut i samråd med datasamordningskommittén.

Statskontorets beräkning av personalbehovet för upphandlingsarbetet och därmed sammanhängande uppgifter utgår från en uppdelning av arbetet i arbetsgrupper, var och en ituiktad på olika sektorer inom den statliga verksamheten. Den sammanlagda ökningen av medelsbehovet under programmet uppgår tUl 1,2 nulj. kr.

 

 

 

Personalfrågor

 

 

 

 

 

1971/72

1972/73"

1973/74 Beräknar

 

 

Stats­kontoret

Departe­ments­chefen

Personal'

Handläggande personal Övrig personal

187 117

304

186 95

281

191

78

269

189 78

267

' omräknat tiU helårsbefattningar. '■ Exkl. personal vid fondbyrån.

Ett genomförande av statskontorets förslag rörande verksamhetens omfattning budgetåret 1973/74 iimebär att personalen totalt minskar med 12 helårsbefattnlngar. Under programmet Samordning av ADB ökar dock personalen med 8 handläggare.

Statskontoret föreslår att fyra extra tjänster för organisationsdirektör inrättas som extra ordinarie.

Departementschefen

Min beräkning av det totala medelsbehovet under anslaget framgår av programsammanställningen för statskontoret.

Jag godtar statskontorets förslag beträffande verksamheten tmder programmet Rationalisering. Jag har räknat med att statskontorets med­verkan i mUjökontrollutredningens projekt avseende bl. a. information om anläggningar, som varit föremål för behandling.enligt miljöskyddsla­gen, kan klaras med utnyttjande av den odisponerade kapaciteten.

1 fråga om programmet UtbUdning och infonnation biträder jag stats­kontorets förslag.

Under progranunet Samordning av ADB har statskontoret föreslagit en väsentiig förstärktung av resursema, i första hand för upphandlings­verksamheten och frågor som sammanhänger med förvaltningen av sta­tens datamaskinfond. Jag förordar en ökning med ca 1 milj. kr.

3    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 9


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                     34

I fråga om inrättande av tjänster som kräver riksdagens medverkan förordar jag att två extra ordinarie tjänster för organisationsdirektör in­rättas.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.      bemyndiga Kungl. Maj:t att vid statskontoret inrätta två tjäns­ter för organisationsdirektör i Be 6 eller Ce 1,

2.  till Statskontoret för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslags­anslag av 29 250 000 kr.

B 8. Datamaskincentraten för administrativ databehandling

1971/72 Utgift                            

1972/73 Anslag                       1 000

1973/74 Förslag                      1 000

Under anslaget redovisas kostnader och intäkter vid datamaskincen­tralen för administrativ databehandling (DAFA).

DAFA har till uppgift att inom det statliga området på uppdrag ut­föra administrativ databehandling samt metod- och utvecklingsarbete i samband därmed. I mån av resurser får DAFA även åtaga sig uppdrag från annan än statlig uppdragsgivare.

Statskontoret är chefsmyndighet för DAFA, som leds av en styrelse. Chef är en ADB-direktör. Inom centralen finns tre huvudenheter, näm­ligen en planerings- och utvecklingsenhet, en driftenhet och en admini­strativ enhet. Jag har för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att DAFA fr. o. m. den 1 mars 1973 organiseras på fyra huvudenheter, nämligen en administrativ enhet, en kundserviceenhet, en driftenhet och en tek­nisk enhet samt hämtöver en stabsenhet för planering m. m. Vid DAFA fanns den 1 juli 1972 303 anställda, uttryckt i årsarbetskrafter.

DAFA skall vara ekonomiskt självbärande. För dess drift har endast ett formellt anslag av 1 000 kr. anvisats. För att lösa tillfälliga eller sä­songmässiga likviditetsproblem samt för att t. v. tUlgodose behov av rö­relsekapital disponerar DAFA en rörlig kredit i riksgäldskontoret på högst 10 milj. kr.

Den totala omslutningen för DAFA:s verksamhet uppgick under bud­getåret 1971/72 till 30,4 milj. kr. Rörelseresultatet blev ett underskott på 2,9 milj. kr. Underskottet har tiUs vidare balanserats. Tillsammans med förlusten för det första verksamhetsåret 1970/71 uppgår den ba­lanserade förlusten för DAFA till ca 4,5 milj. kr.

Underskottet förklaras 1 första hand av att maskinbeläggningen blivit lägre än vad som planerades. Mot slutet av budgetåret 1971/72 ökade maskinbeläggningen och etUigt DAFA väntas ökningen bU bestående. Riskerna för fortsatt imderskott torde därmed minska. Jag vill dock i


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                      35

sammanhanget erinra om Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1972, enhgt vilket en datamaskinanläggning för fastighetsregistrering m. m. skall in­stalleras 1 Gävle under hösten 1973. Driften av anläggrungen skall ombesörjas av DAFA. Gävleanläggningen fömtses få en låg belägg­ning under det första året och ett underskott torde vara ofrånkomligt. Jag förutsätter att DAFA inom ramen för ett optimalt utnyttjande av sina samlade resurser strävar efter att förlägga även andra datamaskin-bearbetningar till anläggningen i Gävle för att förbättra dess lönsamhet. Statskontoret föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. och att den av DAFA disponerade rörliga krediten i riksgäldskontoret uppgår till oförändrat 10 milj. kr. Jag biträder statskontorets förslag och hemstäUer att Kungl. Maj:t före­slår riksdagen

att   till   Datarnaskincentralen   för  administrativ  databehandling för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

B 9. Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet

1971/72 Utgift               11264 386

1972/73 Anslag              H 000 000

1973/74 Förslag               4 000 000

' Anslaget Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. m.

Från anslaget Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. m. bestrids bl. a. utgifter för försöksverksamhet med automatisk databe­handling samt annan försöksverksamhet som bedrivs i rationaliserings­syfte. Anslaget tas i anspråk efter beslut av Kungl. Maj:t i varje sär­skUt fall. Under de senaste budgetåren har medel disponerats bl. a. för försöksverksamhet med ADB i riksdagsarbetet, programbudgetering samt utvecklingsarbete med system S.

Utöver de ändamål som hittUls tUlgodosetts från anslaget bör enligt min mening anslaget i fortsättningen även användas för konkreta, väl definierade rationaliseringsprojekt, som på kort sikt kan leda tUl be­sparingar inom statsverksamheten. Anslaget bör i första hand stå tUl förfogande för myndigheter som inte själva disponerar erforderliga re­surser för ändamålet. Medelsbehovet kan t. ex. avse sådana konsult­tjänster som StatskonsiUt AB tillhandahåller statliga myndigheter. För att bättre ange ändamålet med anslaget bör benämningen ändras till Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet.

Med hänsyn tUl anslagets karaktär kan någon säker bedömning av medelsbehovet för nästa budgetår inte göras. Jag förordar att anslaget förs upp med oförändrat 4 mUj. kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                    36

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet för bud­getåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.

Riksrevisionsverket

Riksrevisionsverket är central förvaltningsmyndighet för kontroll av statens inkomster och utgifter samt av förvaltningen av statsförmögen­heten. Verket handhar också riksbokföringen och utarbetar statistik över statens finanser.

I riksrevisionsverkets uppgifter ingår bl. a. att övervaka att den verk­samhet som faller under dess granskning är anordnad på ett ändamåls­enligt, planmässigt och från allmänna ekonomiska synpunkter tillfreds­ställande sätt. Härvid skall verket särskUt bedöma lönsamheten av verk­samheten och pröva att verksamheten drivs i effektiva former. Verket skall även granska taxor och avgifter inom statlig verksamhet samt for­merna för den statliga upphandlingen.

Vidare skall verket tillse att statens redovisningssystem fungerar än­damålsenligt och att erforderliga förbättringar vidtas. I detta syfte skall verket bl. a. utveckla redovisningssystem och meddela föreskrifter om sättet för räkenskapers bokföring och verifiering.

• Det åligger även riksrevisionsverket att anordna och medverka vid utbildning av personal för redovisnings- och revisionsverksamhet.

Riksrevisionsverket leds av en styrelse. Chef för verket är en general­direktör som även är styrelsens ordförande. Inom verket finns fem av­delningar, nämligen tre revisionsavdelningar, en prognosavdelning samt en ekonomiadmiiustrativ avdelning.

Vid riksrevisionsverket faims under budgetåret 1971/72 1 genomsnitt 222 anställda, varav 132 utgjorde handläggande personal.

Riksrevisionsverket tillhör de myndigheter som deltar i utrednings-och försöksverksamheten med programbudgetering inom statsförvalt­ningen. Följande programindelning gäller för riksrevisionsverket.

1.         Revision

2.         Prognoser, budget, redovisning.

Riksrevisionsverkets verksamhet under programmen finansieras från ett förslagsanslag benämnt Riksrevisionsverket.

B 10. Riksrevisionsverket

1971/72 Utgift          21 079 100

1972/73 Anslag        26 731 000 1973/74 Förslag       30 610 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet


37


(1 000-tal kr.)

 

 

 

Program

»1971/72

1972/73

1973/74 Beräknar

 

 

Riksrevi­sions­verket

Departe­ments­chefen

Revision

Prognoser, budget, redovisning

10 656 10 139

14 873 11822

17 600 13 529

17 189 13 323

Summa kostnader

20 795

26 695

31129

30 512

Avgår: Resurser som tillhanda­hålls av statskontoret

609

688

698

698

Tillkommer:

Blanketter m. m. för andra

myndigheters behov Övrigt

723 162

724

-

796

Summa anslag/utfall

21071

26 731

30 431

30 610

 Omräknat till nu gäUande programindelning.

Av gmndläggande betydelse för riksrevisionsverkets verksamhet är de beslut som statsmakterna fattade år 1967 angående orgarusationen av den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten (prop. 1967: 79, SU 1967: 82, rskr 1967: 194). I enlighet med detta beslut inrättas f.n. successivt s. k. redovisningscentraler, som skall svara för utbetalning och redovisning för ett antal myndigheter. För redovisningen införs ett nytt system byggt på ADB (system S). I anslutning tUl redovisningscentraler­na organiseras revisionskontor. Den centrala revisionen genom riksrevi­sionsverket läggs samtidigt om till en effektivitetsinriktad förvaltnings­revision. Omläggningen av redovisnings- och revisionsverksamheten be­räknas i huvudsak vara genomförd den 1 juli 1975.

Programmet Revision

Programmet Revision underindelas i delprogrammen förvaltningsrevi­sion, produktutveckling, utbildning, gemensamma funktioner samt sär­skUda uppdrag. Det dominerande delprogrammet är förvaltningsrevi­sion. De övriga delprogrammen har karaktär av stödfunktioner till för­valtningsrevisionen.

Förvaltningsrevisionen syftar tUl en bedömning av effektiviteten i statlig verksamhet. Under delprogrammet är verksarrUieten indelad på olika samhällssektorer. Verksamheten koncentreras på de områden av statsverksanUieten där revisionen bedöms ge största bidraget till en effektivitetshöjning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                    38

Verksamheten under budgetåret 1971/72 har främst varit inriktad på revision inom sektorerna affärsverk, väg- och sjötrafik, försvar samt högre utbildning, forskning, kultur.

Under innevarande budgetår har resurserna för förvaltningsrevision förstärkts kraftigt. Sålunda har inrättats en tredje revisionsavdelning, vars verksamhet omfattar sektorema social verksamhet, skatteväsen, sam­hällsplanering, allmän förvaltning, ekonomi och kontroll samt standard och normer. I övrigt intensifieras insatserna framför allt på sektorerna trafik och transport, rättsväsende, skolväsende, högre utbildning, forsk­ning, kultur samt industri, handel, jordbruk.

För budgetåret 1973/74 föreslår riksrevisionsverket en ytterligare ök­ning av resursema under delprogrammet förvaltningsrevision. Ökningen avser framför allt de sektorer som tillhör den tredje revisionsavdelning­ens verksamhetsområde. Vidare föreslås resurser för en informationsin­sats, som presenteras under programmet Prognoser, budget, redovisning.

Totalt innebär verkets förslag en ökning av resurserna under revi­sionsprogrammet med drygt 2,7 mUj. kr., varav ca 1,2 milj. kr. utgör pris- och löneomräkning.

Programmet Prognoser, budget, redovisning

Programmet Prognoser, budget, redovisning omfattar dels vissa upp­gifter som följer av att verket har hand om den centrala riksbokföring­en, dvs. central bokföring och kontroll under det löpande budgetåret, bokslutsarbete samt beräkningar och statistik rörande statens inkomster och utgifter, dels utveckling och genomförande av det nya ekonomiad­ministrativa systemet — SEA-systemet — inom statsförvaltningen. Till

.....rt.>r.-""-.'>t     V\'A     iiAn.-r.      An.-.      .. .Ull/« I« .v     nnrv.      !«...      ...r.»..      ',      .-nt-nX f..r,r.-,

|-fi wi uiiiiiiwL   iit.1     viuu±\   uuAi    uiuiiuiiiii   ävjjii    iiii   iiiai    i    i w i.3iOiioji v.!-

grammet. Programmet indelas i delprogrammen ekonomi-administrativ information, produktutveckling, SEA-genomförande och drift samt — liksom program 1 — utbildning, gemensamma funktioner och särskUda uppdrag.

Målet för programmet är att skapa fömtsättningar för bättre beslut inom det ekonomi-administrativa området på aUa nivåer inom den statiiga verksamheten för att därmed höja effektiviteten i statsförvalt­ningen.

För budgetåret 1973/74 föreslår riksrevisionsverket en fortsatt inrikt­ning på genomförande och utveckling av SEA-systemet. Resursförstärk­ningar föreslås i första hand för en särskild informations- och utbild­ningsverksamhet riktad till de statliga myndigheterna. Informationen skall bl. a. komplettera och underlätta nuvarande aktiviteter för infö­rande av SEA-systemet. Uppläggning och utformning av informations­verksamheten avses ske under budgetåren 1972/73 och 1973/74 och genomförandet under de två därpå följande budgetåren. Verksamheten planeras i samarbete med statens personalutbildningsnämnd, statskonto-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet


39


ret och statens personalnämnd. För själva genomförandet av utbild­ningsinsatserna avses statens personalutbUdningsnämnd få huvudansva­ret. Under budgetåret 1973/74 fordras för ändamålet för riksrevisions­verkets del drygt 1 nulj. kr., varav ca 0,6 milj. kr. under program 1 och ca 0,4 mUj. kr. under program 2.

Totalt föreslår riksrevisionsverket en ökiung av resurserna under före­varande program med 1,7 nulj. kr., varav ca 0,9 milj. kr. utgör pris- och löneomräkning.

Under riksrevisionsverkets myndighetsanslag redovisas vid sidan av programmen utgifter för vissa blanketter. Verket föreslår att dessa ut­gifter bestrids från annat anslag.

Som O-alternativ föreslår verket slopande av aspirantutbildningen och nedskärning av internutbUdningen inom verket. Konsekvensema av detta skulle bli försämrade möjligheter att till statiiga myndigheter rekrytera personal med kvalificerad ekonomi-administrativ utbildning och därmed försämrade möjligheter att införa och utveckla SEA-systemet.

Personalfrågor


Personal

Handläggande personal övrig personal


 

 

1971/72

1972/73

1973/74 Beräknar

 

 

Riksrevi­sions­verket

Departe­ments­chefen

131 113

164 99

164 99

164 99


 


244


263


263


263


De   resursförstärkningar  som   redovisats  under  programmen   avser främst konsultinsatser.

Departementschefen

Sedan omorganisationen av den statliga redovisnings- och revisions­verksamheten inleddes enligt beslut av statsmakterna år 1967 har en successiv utbyggnad skett av riksrevisionsverkets resurser för förvalt­ningsrevision, som utgör tyngdpunkten inom programmet Revision. För nästa budgetår föreslär verket en ökad satsning på förvaltningsrevision inom de sektorer som handhas av den vid ingången av innevarande budgetår inrättade tredje revisionsavdelningen. Resursförstärkningen är behövlig för att få en balanserad resursinsats på olika områden av statsverksamheten utan att ge avkall på nuvarande ambitionsnivå. Jag föreslår därför en ökning av resurserna för programmet Revision med 2 316 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9   Finansdepartementet                                     40

I fråga om den allmänna inriktningen av riksrevisionsverkets förslag under programmet Prognoser, budget, redovisning har jag inte någon erinran. Den särskUda insatsen i form av informations- och utbildnings­verksamhet i samarbete med andra berörda myndigheter bör komma till stånd. Jag har alltså beaktat resursbehoven för planeringen härav. Totalt föreslår jag en förstärkning av resurserna för programmet med 1 501 000 kr.

Utgiftema för vissa blanketter m. m. bör t. v. bestridas från anslaget till riksrevisionsverket.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av programsam­manställningen för riksrevisionsverket. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Riksrevisionsverket för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 30 610 000 ki.

B 11. Byggnadsstyrelsen

1971/72 Utgift          26 239 600

1972/73 Anslag        30 080 000
1973/74 Förslag                1 000

Byggnadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden av­seende byggande för statens räkning och förvaltning av statliga fas­tigheter.

I styrelsens uppgifter ingår främst att förvalta de delfonder av statens allmänna fastighetsfond som är ställda under styrelsen, att anskaffa lo­kaler för statsmyndigheterna och utreda behovet av statiiga byggnads­företag, allt i den mån dessa uppgifter inte ankoinmer på annan myn­dighet, att efter uppdrag projektera och utföra byggnader för statens räkning samt att genom utvecklings- och normeringsarbete verka för rationaliseringar och besparingar i fråga om byggande och fastighetsför­valtning för statens räkning.

Chef för byggnadsstyrelsen är en generaldirektör. Denne har närmast under sig en teknisk direktör, en planeringsdirektör och en ekonomi­direktör. Styrelsen är organiserad på nio byråer. Dessa är administra­tiva byrån, utredningsbyrån, intendentsbyrån, utrikesbyrån, ekonomi­byrån, utvecklingsbyrån, två projekteringsbyråer och byggnadsbyrån. Vidare finns fem regionala byggnadsförvaltnlngar. Dessa är förlagda till Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå. Kostnaderna för eko­nomi-, utvecklings-, projekterings- och byggnadsbyråema, för bygg-nadsförvaltningama utom underhållssektionema och för utrikesbyråns byggnadssektion bestrids från förskottsstat som fastställs av Kungl. Maj:t. Kostnadema enligt förskottsstaten förs i bokslutet för budgetåret över på tillämpliga byggnads- och projekteringsanslag. Verkets kostnader i övrigt bestrids från detta anslag.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet


41


 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Byggnads-

Departements-

 

 

styrelsen

chefen

Personal

 

 

 

 

 

Handläggande personal

520

 

 

övrig personal

1080

 

 

 

11600

 

 

Anslag

 

 

 

 

 

Lönekosmader

20 939 000

+

2 117000

+

1 747 000

Därav engångsutgifter

(-)

(+

500 000)

(+

250 000)

Sjukvård

50 000

 

 

Reseersättningar

530 000

-t-

70 000

-1-

70 000

Därav utrikes resor

(30 000)

 

 

Lokalkostnader

5 565 000

4-

656 000

-f-

656 000

Därav engångsutgifter

(75 000)

(-

75 000)

(-

75 000)

Expenser

2 184 000

-f

180 000

-t-

96 000

Därav engångsutgifter

(197 000)

(-

197 000)

(-

197 000)

Bidrag till kontorsdrift m.m.

 

 

 

 

 

i kv. Garnisonen

812 000

+

152 000

+

152 000

Summa utgifter

30 080 000

4-

3 175 000

+

2 721 000

Avgår kostnadstäckning

 

 

 

 

 

från staten för statens

 

 

 

 

 

allmänna fastighetsfond

-h 33 254 000

-f 32 800 000

Summa anslag

30 080 000

-:

JO 079 000

-;

JO 079 000

1 Varav 474 avlönas från förevarande anslag.

Byggnadsstyrelsen

1.         I de lokalhyror, som myndigheterna erlägger, och som tillförs in­komstsidan av staten för statens allmänna fastighetsfond, är eiUigt gäl­lande beräkningsprinciper de administrativa kostnadema för fastighets­förvaltningen beaktade. De häremot svarande utgifterna för den del av byggnadsstyrelsen som nu bekostas från förevarande anslag bör fr. o. m. budgetåret 1973/74 finansieras från utgiftsposter i fastighetsfondens stat. Byggnadsstyrelsen bör, på liknande sätt som nii gäller i fråga om förskottsstaten, i bokslutet vid budgetårets utgång få fördela förvalt­ningskostnaderna på statema för de av styrelsen förvaltade slottsbygg­nadernas, beskickningsfastigheternas och byggnadsstyrelsens delfonder av statens allmänna fastighetsfond. Detta innebär att styrelsens myndig­hetsstat och förskottsstat kan sammanföras. Med hänsyn till att vissa pos­ter i staten för nuvarande myndighetsanslag är förslagsvis betecknade bör de berörda utgiftsposterna på staterna för de nämnda delfonderna vara förslagsvis betecknade. Byggnadsstyrelsen föreslår att förevarande anslag för budgetåret 1973/74 förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

2.         Löne- och prisomräkning 2 283 000 kr.

3.         Riksrevisionsverket har under våren 1972 avslutat en förvaltnings­revisionen genomgång av byggnadsstyrelsen och därvid föreslagit olika


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                     42

rationaliseringsprojekt. I anslutning härtUl har byggnadsstyrelsen påbör­jat ett omfattande målanalysarbete. En långsiktig del av arbetet syftar bl. a. till att åstadkomma ett programbudgetbaserat styrsystem för bygg­nadsstyrelsen. På kortare sikt avses arbetet bl. a. utmynna I förslag tUl åtgärder som leder till ökat kostnadsmedvetande i organisationen och enklare arbetsmetodik. För konsultinsatser m. m. avseende målanalysar­betet beräknas 500 000 kr.

4.    Ökade kostnader för reseersättningar samt expenser, bl. a. Inven­tarier och personalutbildning, m. m. 332 000 kr.

5.    Ökade kostnader för gemensam kontorsdrift och bibliotek i kvar­teret Garnisonen 60 000 kr. De sammanlagda kostnaderna för den gemensamma kontorsdriften, utom reproduktionsservice, i kvarteret Garnisonen beräknas till 8 706 000 kr.

Departementschefen

Gällande hyresberäkningsprinciper för statliga fastigheter (jfr prop. 1970: 1 bU. 2 punkt 5) innebär bl. a. att de administrativa kostnadema för fastighetsförvaltningen täcks av hyrorna. En del av hyresinkomsterna på staten för statens allmänna fastighetsfond kan således sägas avse dessa administrativa kostnader. Byggnadsstyrelsens förslag till ändrad finansie­ring innebär att motsvarande utgifter, vad gäller styrelsens verksamhet, bestrids från fastighetsfondens stat, och inte som nu från förevarande anslag. Härigenom kommer det överskott på fondstaten, som tillförs driftbudgetens inkomstsida, att minska i motsvarande mån.

Jag biträder byggnadsstyrelsens förslag till omläggning av finansie­ringen, som ligger i linje med de nämnda principerna för hyresberäk-nincr, Bl. a. med hänsvn till att bnadsstvrelsens verksamhet även i fortsättningen bör redovisas för riksdagen bör dock ett formellt anslag till byggnadsstyrelsen föras upp i riksstaten.

Som framgått av det föregående bekostas f. n. endast en del av styrel­sens verksamhet från detta anslag. För innevarande budgetår omfattar byggnadsstyrelsens förskottsstat, som fastställs av Kungl. Maj:t i regle­ringsbrev, ca 41,4 milj. kr., och överstiger följaktligen myndighetsstaten med ca 11,3 milj. kr. Enligt min mening skulle en bättre överblick er­hållas av styrelsens verksamhet om verksamheten under både myndig­hetsstaten och förskottsstaten kunde redovisas i ett sammanhang. Jag räknar med att byggnadsstyrelsen skall lägga fram sina anslagsfram­ställningar i sådan tid att en samlad redovisning kan lämnas i 1974 års statsverksproposition. Eftersom en del av styrelsens verksamhet är di­rekt beroende av projekterings- och byggnadsvolymen bör dock Kungl. Maj:t även i framtiden kunna fatta beslut om de resurser för byggnads­styrelsen som skall belasta projekterings- och byggnadsanslag.

För att underlätta för byggnadsstyrelsen att göra en effektiv intern budgetering och kostnadsuppföljning bör styrelsens finansiering förenk-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                      43

las på det sättet att myndighetsstaten och förskottsstaten läggs samman fr. o. m. budgetåret 1973/74. Kostnaderna för de organisationsenheter som svarar för fastighetsförvaltningen bör i bokslutet för budgetåret föras över på slottsbyggnadernas, beskickningsfastigheternas och bygg­nadsstyrelsens delfonder av statens aUmänna fastighetsfond. De kostna­der som nu finansieras över förskottsstaten bör föras över på projekte­rings- och byggnadsanslag. Kostnadsuppföljningen bör ytterligare kun­na underlättas genom att styrelsen lämnar förslag till en mer rättvisan­de fördelning av kostnaderna för gemensamma verksamheter, t. ex. cen­tral administration. Enkla och lätthanterliga fördelningsschabloner bör givetvis eftersträvas.

Det av byggnadsstyrelsen påbörjade målanalysarbetet är av stor bety­delse för en fortsatt effektivisering av styrelsens verksamhet. I förskotts­staten för innevarande budgetår har 500 000 kr. beräknats för konsult­insatser m. m. i samband med detta arbete. Med hänsyn till önskvärd­heten av att resultat av arbetet snabbt kommer fram beräknar jag för nästa budgetår I detta sammanhang ytterligare 250 000 kr.

Som framgår av sammanställningen beräknar jag utgifterna för nästa budgetår för den del av byggnadsstyrelsens verksamhet som nu bekostas från detta anslag till sammanlagt ca 32,8 mUj. kr. Utgifterna kan beräknas bli fördelade med ca 1,5 milj. kr. på slottsbyggnadernas del­fond, ca 2,8 milj. kr. på beskickningsfastigheternas delfond och ca 28,5 milj. kr. på byggnadsstyrelsens delfond. Jag kommer vid min anmälan av staten för statens allmänna fastighetsfond att förorda att delposter med dessa belopp tas upp under utgiftsposten Reparations- och under­hållskostnader m. m. för de tre delfonderna.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 1 000 kr.

B 12. Utredningar rörande byggnadsföretag m. m.

1971/72 Utgift                2 059 792                   Reservation            1429132

1972/73 Anslag               5 000 000

1973/74 Förslag              5 000 000

Från anslaget bestrids konsultkostnader m. m. för dels utredningar och byggnadsprogram, dels utredningar i inredrungsfrågor och inred­ningsprojektering. Till större delen gäller det kostnader som förskotteras från anslaget. Förskotterade belopp återbetalas sedermera från anvisade anslag för berörda byggnads- och inredningsobjekt. TiU en mindre del avser anslaget kostnader för normerings- och utvecklingsarbete m. m., som belastar anslaget slutiigt.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9   Finansdepartementet                                                      44

Byggnadsstyrelsen

Medelsbehovet beräknas till 10,5 milj. kr. Härav avser 8 mUj. kr. byggnadsutredningar m. m. och 2 milj. kr. inredningsärenden. Vidare ingår en medelsreserv om 500 000 kr. i det beräknade beloppet. Av medelsbehovet beräknas 4,5 milj. kr. kunna täckas genom återföringar till anslaget. Med hänsyn även till beräknad reservation föreslår styrel­sen att anslaget för nästa budgetår förs upp med 5 mUj. kr.

Departementschefen

Jag har inte något att erinra mot byggnadsstyrelsens beräkning av me­delsbehovet.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

B 13. Inredning av byggnader för statlig förvaltning

1971/72 Utgift               17 290 050                  Reservation                    15 402 812

1972/73 Anslag               1 000 000

1973/74 Förslag       10 000 000

Från anslaget bestrids utgifter för inredning och viss utrustning av byggnader för statlig förvaltning eller annan statlig verksamhet. Bl. a. bekostas från anslaget inredning och till lokalerna knuten, generell ut­rustning som behöver nyanskaffas i samband med omlokaliseringen av statiig verksanmet. För planering m. m. av denna inredning och ut­rustning svarar byggnadsstyrelsen resp. utrustningsnämnden för uni­versitet och högskolor. Formerna för planeringen har redovisats i prop. 1972: 130 (bil. 5 s. 21). Härvid har kostnadsramar (delramar) för in­redning och utrustning av omlokaliseringsobjekten förts upp i inred­nings- och utrustningsplaner under anslaget.

Byggnadsstyrelsen

Byggnadsstyrelsen föreslår att kostnadsramen för inredning av ny­byggnad i kvarteret Loen sänks med 1 milj. kr. till 3,5 milj. kr.

Styrelsen föreslår vidare att delramen för inredning av omlokalise­ringsobjekten höjs till 23 milj. kr. Styrelsen avser att återkomma med redovisning av definitiva kostnadsramar för de skilda objekten så snart som möjligt.

F. n. pågår ombyggnad av en f. d. kasern i kvarteret Garnisonen i Stockholm (jfr prop. 1972: I bil. 9 s. 78). Byggnadsstyrelsen beräknar kostnaderna för ny inredning i samband med ombyggnaden till 4,3 milj. kr., varav för en första etapp 1,6 mUj. kr., och för utmstning tUl 1,5


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                     45

milj. kr. Styrelsen begär att få beställa iiuredning och utrustning för 3,1 milj. kr.

Medelsförbrukningen för imredning budgetåret 1973/74 beräknas tUl 8,8 milj. kr.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

Utrustningsnämnden har föreslagit att delramar eiUigt följande sam­manställning för främst teleteknisk utrustning förs upp i utmstrungspla-nen redan innevarande budgetår.

 

Objekt

Kostnadsram (1 000-tal kr.)

Uppsala

Statens livsmedelsverk

825

Eskilstuna Myntverket

24

Norrköping

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

450

Jönköping Lantbruksstyrelsen/skogsstyrelsen

600

Gävle

Rikets aUmänna kartverk/lantmäteristyrelsen

Centralnämnden för fastighetsdata

730 200

SundsvaU

Riksförsäkringsverket/statens personalpensionsverk

950 3 779

I prop. 1972: 130 (bU. 5 s. 22) beräknades — efter reduktion för skåpbil m. m. åt riksförsäkringsverket — för dessa ändamål en gemen­sam delram av 3 723 000 kr.

Utrustnmgsnämnden föreslår nya delramar för främst telefonväxlar enligt följande sammanställning.

objekt                                                                                                    Kostnadsram
                                                                                                              (1 000-tal kr.)

Linköping

Statens geotekniska mstitut/statens väg- och trafikinstitut                 406

Statens kriminaltekniska laboratorium                                                   20

Norrköping

Kriminalvårdsstyrelsen/sjöfartsverket                                                  370

Statens invandrarverk/luftfartsverket                                                   500

Sundsvall

Centrala studiehjälpsnämnden                                                                15

Umeä

Arbetsmedicinska institutet                                                                    10

1321


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet


46


Utrustnmgsnämnden beräknar medelsförbrukningen för budgetåret 1973/74 till 3 130 000 kr.

Departementschefen

Jag har inte något att erinra mot byggnadsstyrelsens och utrustnings­nämndens förslag till kostnadsramar för inredning och utrustning för omlokaliseringsobjekten. I avvaktan på redovisning av defmitiva kost­nadsramar för de skUda objekten bör gemensamma delramar föras upp i inrednings- och utrustningsplanerna. För inredning och utrustning av ka­sern i kvarteret Garnisonen beräknar jag en delram av 3 mUj. kr.

Inredningsplan (1000-tal kr.)


Objekt


Förordad ändring av tidigare ram


Kostnadsram

definitiv ram


delram


Medelsför­brukning t. o. m. 1972-06-30


 


Inredning av nybyggnad i kv. Gamisonen

Utrustning av nybyggnad i kv. Gamisonen

Inredning av nybyggnad i kv. Loen

Inredning av omlokali-seringsobjekt

Inredning och utrustning av kasern i kv. Gar­nisonen


 

 

22 500

 

12 999

 

8 900

 

2 640

— 1000

3 500

 

2 578

-f 21 000

 

23 000

0

-f-  3 000

 

3 000

0

4-23 000

34 900

26 000

18 217

60 900


 

 

 

utrustningspian (i 000-tai kr.)

Objekt                                 Förordad ändring av tidigare ram

Kostnadsram

Medelsför­brukning t. o. m. 1972-06-30

definitiv          delram ram

Utrustning av omlokaU-seringsobjekt                   +1321   ,

5 044

0

Jag beräknar anslagsbehovet tUl 10 nulj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tiU Inredning av byggnader för statlig förvaltning för budget­året 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.

B14. Statens förhandlingsnämnd

1971/72 Utgift                1 090 531

1972/73 Anslag               1 445 000

1973/74 Förslag               1 556 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet


47


Statens förhandlingsnämnd har till uppgift att efter uppdrag av Kungl. Maj:t eller chef för statsdepartement föra förhandlingar med kommun eller annan icke-statlig huvudman, främst om villkor för samverkan mel­lan staten och huvudmannen inom sjukvård, utbildning eller forskning. Överenskommelse, som träffas av nämnden, skall i regel underställas Kungl. Maj:ts prövning. Nämnden skall vidare efter uppdrag av mark-förvaltande myndighet föra förhandlingar om överlåtelse av staten till­hörig mark till kommun för samhällsbyggnadsändamål. Nämnden sva­rar även för samordning i ärenden om förvärv av mark från kommun och överlåtelse av statlig eller kyrklig mark till kommun.

FörhandUngsnämnden består av en överdirektör och vissa särskilt för­ordnade ledamöter. Hos nämnden finns ett kansli, som består av två. by­råer och en administrativ sektion.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Statens för­handlings-nämnd

Departe­ments­chefen

Personal

 

 

 

Handläggande personal övrig personal

9 6

__

 

15

Anslag

Lönekostoader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

1272 000

3 000

50 000

62 000

58 000

-+-   66 000

+   37 000

-1-     4000

4-   66 000

4-   37 000 +     8 000

 

1 445 000

+ 107 000

+ 111 000

Statens förhandlingsnämnd

1.         Löne- och prisomräkning 103 000 kr.

2.         Eftersom nämndens resursbehov praktiskt taget helt bestäms aiv i vilken utsträckning nämnden anförtros förhandlingsuppdrag av Kungl. Maj:t eller departementschef får en beräkning av 0-altemativet endast formell innebörd. Nämnden förutser inte någon minskning i efterfrågan på dess tjänster.

3.         Anslagsposten Expenser bör ökas med 4 000 kr., huvudsakligen för att täcka ersättning till redovisningscentralen vid kammarkollegiet.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget tUI 1 556 000 kr. Jag har därvid beräknat ersättningen till redovisnings­centralen till 8 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens förhandlingsnämnd för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 556 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet


48


B 15. Statens avtalsverk

1971/72 Utgift                7 058 568

1972/73 Anslag               9 556 000

1973/74 Förslag       10 176 000

Statens avtalsverk är central förvaltningsmyndighet med uppgift att förhandla om anställnings- eller arbetsvUlkor för arbetstagare hos staten med undantag av riksdagen och dess verk samt för övriga arbetsta­gare, vUkas anställnings- och arbetsvUlkor skall fastställas under medver­kan av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer.

Avtalsverket leds av en styrelse. Inom styrelsen finns ett arbetsutskott. Chef för avtalsverket är en generaldirektör. Verket har en projekt­organisation.

1972/73       Beräknad ändrmg 1973/74

Avtalsverket Föredraganden


Personal

Handläggande personal övrig personal


69 30

99


 


Anslag

Lönekosmader

Sjukvård

Reseersättningar

LokaUcostnader

Expenser


 

7 737 000

+

411000

4-

411000

15 000

+

2 000

 

_

90 000

+

26 000

-f

7 000

738 000

+

24 000

-1-

18 000

976 000

+

205 000

4-

184 000

9 556 000

+

668 000

-1-

620 000


Statens avtalsverk

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 540 000 kr.

2.    I 0-aItemativet förordar verket i första hand indragtung av sju tjänster och minskade resekostnader med ca en tredjedel.

3.    Ökade kostnader för resor, lokaler och publLkationstryck (-1-128 000 kr.).

Föredraganden

Som jag anmält i avsnittet För flera huvudtitlar gemensamma frågor under punkterna 3 och 4 har följande nämnder inrättats fr. o. m. den 1 januari 1973, nämligen en nämnd för arbetsmiljöfrågor, statens ar­betsmiljönämnd, en nämnd för handläggiung av frågor eiUigt det s. k.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet


49


trygghetsavtalet, trygghetsnämnden och en särskild skiljenämnd för prövning av frågor om tvist om tolkning eller tillämpning av trygghets­avtalet. Kostnaderna för experter och kanslipersonal samt för informa­tionsverksamhet för trygghetsnämnden bör betalas från detta anslag.

Med hänvisning  till  sammanställningen hemställer jag  att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens avtalsverk för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 10 176 000 kr.


B 16. Statens personalpensionsverk

14 518 000 16 093 000

1971/72 Utgift          13 349 008

1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


Statens personalpensionsverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande den statliga personalpensioneringen och därmed sam­manhängande frågor samt för ärenden rörande statens grupplivförsäk­ring.

Personalpensionsverket leds av en styrelse. Chef för personalpen­sionsverket är en generaldirektör. Inom verket finns fyra byråer, näm­ligen kanslibyrån, första pensionsbyrån, andra pensionsbyrån och utbe­talningsbyrån.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Pensions­verket

Föredraganden

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

125 125

+             1

 

_____

 

250

+             1

 

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

12 085 000

40 000

15 000

729 000

1 649 000

4-1 111000 4-     10 000 4-     91000 4-   778 000 4-   136 000

-1-

-1-

4--1-

885 000 10 000

635 000 45 000

 

14 518 000

4-2126 000

4-1575 000

Statens personalpensionsverk

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 1 575 000 kr.

2.         För handläggning av frågor rörande statens gmpplivförsäkring behövs ytterligare en förste byråsekreterare (4-61 000 kr.).

4    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 9


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9   Finansdepartementet


50


3. Dubblering av vissa tjänster i samband med omlokaliseringen av verkets utbetalningsbyrå tUl Sundsvall (-f 490 000 kr.).

Föredraganden

Med  hänvisnmg till  sanunanställningen  beräknar  jag  anslaget tUl 16 093 000 kr. Jag är inte nu beredd att beräkna medel för dubblering av tjänster i samband med omlokaliseringen av verkets utbetalningsbyrå utan anser att frågan bör prövas vid ett senare tUlfälle. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens personalpensionsverk för budgetåret 1973/74 an­visa ett förslagsanslag av 16 093 000 kr.

B 17. Statens personalbostadsdelegation

1971/72 Utgift                    537 186

1972/73 Anslag                  588 000

1973/74 Förslag                  690 000

Statens personalbostadsdelegation är rådgivande organ åt de myndig­heter som beslutar om hyror för eller förvaltar tjänstebostäder for stats­tjänstemän och andra tjänstemän, vUkas avlöningsförmåner fastställs under medverkan av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer, eller i andra bostäder som mot hyra upplåts av statlig myn­dighet.

Delegationen består av fem ledamöter. Den har ett kansli, som före­stås av en byrådirektör.

1972/73     Beräknad ändring 1973/74


Personal

Handläggande personal övrig personal

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser


 

 

Delegationen

Föredraganden

6

2

-1-

1

+

1

8

+

1

4-

1

458 000

4-

75 000

4-

75 000

1000

 

__

 

69 000

+

3 000

-f

3 000

38 000

+

16 000

4-

16 000

22 000

+

8 000

+

8 000

588 000

+ 102 000

4- 102 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet


51


Statens personalbostadsdelegation

1.    Löne- och prisomräkning m. m. 50 000 kr.

2.    För den pågående hyresöversynen behövs ytterUgare ett biträde samt medel för konsultuppdrag (-f 44 000 kr.).

3.    Tryckning av nytt hyresformulär (+8 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning tiU sammanställnuigen beräknar jag anslaget till 690 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. yUerligare ett bi­träde (2).

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens personalbostadsdelegation för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 690 000 kr.

B 18. Statens personalutbildningsnämnd

1971/72 Utgift                3 465 433

1972/73 Anslag               3 717 000

1973/74 Förslag              4 241000

Statens personalutbUdningsnämnd är centralt organ för statlig per­sonalutbildning, i den mån sådan utbUdning inte ankommer på annan myndighet. I nämndens uppgifter ingår bl. a. att undersöka behovet av personalutbUdning, att planera och genomföra personalutbUdning, som är gemensam för flera myndigheter, att bistå statliga myndigheter i ut­bildningsfrågor och att främja samordning av statiig personalutbildning.

Nämnden utgörs av en utbildningschef och åtta andra ledamöter. Ut-bUdnlngschefen är chef för nämnden. Nämnden är organiserad på två sektioner. Dessa är kursadministrativa sektionen och utredningssektio-

1972/73        Beräknad ändring 1973/74


Personal

Handläggande personal Övrig personal

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

Därav engångsutgifter


 

 

Utbildnings­nämnden

Föredraganden

22 27

+            4

+            2

+           1

49

4-            6

+           1

2 692 000

6 000

11 000

898 000

110 000

(20 000)

4- 785 000 4-     4 000 4-     2 000 4- 173 000 4-   31 000 {+   10 000)

4- 505 000 4-     4 000 4-     2 000 4-     3 000 4-   10 000 (              -)

3 717 000

4- 995 000

4-524 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                     52

Statens personalutbildningsnämnd

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 301 000 kr.

2.    I 0-altemativet förordar nämnden i första hand indragning av en konsulenttjänst som en följd av 0-altemativets tUlämpning på anslaget Viss utbildningsverksamhet.

3.    För att nämnden skall kunna öka sina insatser beträffande intro-duktionsutbUdning för handläggare, utbUdning på området personal­ledning och personalsamverkan och förvaltningsutbildning för kontors­personal behövs ytterligare en avdelningsdirektör, en konsulent, en ut-bUdningsassistent och ett kvalificerat biträde (-320 000 kr.).

4.    Den centrala administrativa enheten behöver förstärkas med ytter­ligare en förste byråsekreterare och ett kvalificerat biträde (-f 138 000 kr.).

5.    För nämndens medverkan i information om och utbUdning i sta­tens ekonomiadministrativa system behövs ytterligare medel för kon­sultuppdrag (+ 236 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 4 241 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare en ut­bildningskonsulent (3).

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Statens personalutbildningsnämnd för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 4 241 000 kr.

B 19. Statens personalnämnd

1971/72 Utgift                5 098 602

1972/73 Anslag               9 202 000

1973/74 Förslag       12 843 000

Statens personalnämnd är central förvaltningsmyndighet för den per­sonaladministrativa verksamheten inom statsförvaltningen och enligt särskUt beslut av Kungl. Maj:t inom statsunderstödd verksamhet, aUt i den mån sådan uppgift inte ankommer på annan myndighet.

Nämnden är centralt organ inom tillämpningsområdet för den stat­liga personalpensioneringen i frågor som rör partiellt arbetsföra och åt­gärder för att förebygga sjukpensionering.

Nämnden leds av en styrelse. Chef för nämnden är en överdirektör. Inom nämnden finns en enhet för driftsamordning, en enhet för intem administration, en enhet för personaladministrativ planering inbegripet omplaceringsverksamhet, en enhet för personalhälsovård och personal-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet


53


social verksamhet samt en riksarbetsgrupp. Nämnden har fyra region­kontor.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Personal-

Föredraganden

 

 

nämnden

 

Personal

 

 

 

Handläggande personal

73

4-            48

+            14

Övrig personal

29

+            17

4-              2

 

102

4-            65

4-            16

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

7 758 000

4-6 064 000

4-1725 000

Sjukvård

12 000

4-     10 000

4-       3 000

Reseersätttungar

240 000

4-   204 000

4-     61000

Därav utrikes resor

(-)

(4-     20 000)

(-)

Lokalkostnader

352 000

4-   800 000

4-   715 000

Expenser

400 000

4-   914 000

4-   665 000

Därav engångsutgifter

(12 000)

(-)

(4-     20 000)

Viss försöksverksamhet

 

 

 

med bl.a. hälsokontroU

350 000

4-   650 000

4-   472 000

UtbUdning

90 000

 

9 202 000

4-8 642 000

+3 641 000

Statens personalnämnd

1.          Löne- och prisomräkning 1 182 000 kr.

2.    I syfte att samordna omplaceringsverksamheten m. m. i samband med omlokaliseringen av viss statlig verksamhet och övrig omplace­ringsverksamhet bör ett antal tjänster inom den befintliga organisatio­nen sammanföras till en ny enhet, omplaceringsenheten. Utöver den personal som redan finns att tillgå behövs på den nya enheten ytterli­gare en personaldirektör, en avdelningsdirektör, 16 personalintenden­ter och sex biträden (4-1 890 000 kr.).

3.          För intern verksamhetsplanering och projektuppföljning behövs en avdelningsdirektör och en personalintendent (4-195 000 kr.).

4.    För intem administration behövs ytterligare en personaUntendent, tre biträden och en expeditionsvakt på personalsektionen, en personal­intendent och en assistent på press- och informationssektionen samt en personalintendent på sektionen för förvaltningsrättsliga frågor (-+-503 000 kr.).

5.          Enheten för driftsamordning behöver förstärkas med två personal­intendenter (4-180 000 kr.).

6.          För planering och ledning av insatser i omlokaliserings- och över-talighetssammanhang samt för medverkan i utvecklingen av personal­administrativ information, organisation och planering behövs ytterli­gare två avdelningsdirektörer, fem personalintendenter, en assistent och ett biträde på enheten för personaladministrativ planering (-f 739 000 kr.).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                    54

7.         För att nämnden skall kunna öka sina insatser inom arbetsmiljö­området och kunna följa upp sin försöksverksamhet med personalhälso­vård behövs ytterligare fyra personalintendenter och ett biträde på en­heten för personalhälsovård och personalsocial verksamhet (-1-401 000 kr.).

8.         För att nämnden skall kunna öka sina insatser i den regionala verksamheten behövs ytterligare fyra avdelningsdirektörer, åtta perso­nalintendenter och tre biträden i den regionala organisationen (-1-1456 000 kr.).

9. Kostnader för extra personal (4-493 000 kr.).

10.          Kostnader för ökade konsultinsatser (-f 225 000 kr.).

11.          Kostnader för utvidgad informationsverksamhet (-f 260 000 kr.).

12.          Kostnader för automatisk databehandling (-1-225 000 kr.).

13.          Kostnader för arbetsplatsundersökningar (-M00 000 kr.).

14.          Kostnader för ökad reseverksamhet inom riket (-1-83 000 kr.).

15.          Kostnader för utrikesresor (-f 20 000 kr.).

16.          Kostnader för försöksverksamhet med bl. a. hälsokontroll (4-650 000 kr.).

17.          Kostnader för inköp av automatisk dokumentförvaringsapparatur (4-40 000 kr.).

Föredraganden

Den snabba utvecklingen av personalnämndens verksamhet gör det nödvändigt med en viss förstärkning av verksledningsfunktionen. Den nuvarande tjänsten som avdelningschef och chef för enheten för drift-samordning och tUlika överdirektörens ställföreträdare bör därför över­föras till ett nymrättat kansli för frågor om planering och samordning av driften inom nämndens hela verksamhetsområde. Detta kansli bör dess­utom tillföras en tjänst för personalintendent (3). Enheten för drift­samordning bör därvid ändras till en enhet för samordning av den re­gionala verksamheten. Som chef för denna enhet bör en extra ordinarie tjänst som personaldirektör inrättas.

Omplaceringen av den personal som inte kan flytta med tUl den nya stationeringsorten vid omlokalisering av statlig verksamhet eller av per­sonal som kan komma att bli övertaUg tUl följd av rationaliseringar inom statsförvaltningen kommer att ställa stora krav på personalnämn­den. Jag anser därför att den personal som handlägger omplacerings­frågor bör sammanföras till en ny enhet, omplaceringsenheten. Därut­över behöver den nya enheten tUlföras ett antal tjänster. Jag har beräk­nat medel för ytterligare en avdelningsdirektör, sju personalintendenter, en assistent och två biträden (2).

I övrigt har jag beräknat medel för två avdelningsdirektörer (6, 8) och en personalintendent (4). Vidare bör den försöksverksamhet med personalhälsovård som nu bedrivs vid tekniska högskolan i Stockholm


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                     55

och som planeras i Östersund utvidgas till att omfatta ytterligare två or­ter. Jag har vidare räknat medel för att personalnämnden skall kurma bestrida kostnader för utbUdning m. m. i brandskydd på de statliga ar­betsplatsema. Personalnämnden förutsätts vidare inom ramen för anvi­sade medel medverka i en informations- och utbildningsverksamhet rö­rande statens ekonomiadministrativa system. Med hänvisning tUl sam­manstäUningen beräknar jag anslaget till 12 843 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  bemyndiga Kungl. Maj:t att vid statens personalnämnd inrätta en tjänst för personaldirektör i Ce 1,

2.  tUl Statens personalnämnd för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 12 843 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9   Finansdepartementet


56


C. SKATTE- OCH KONTROLLVÄSEN


C 1. Tullverket: Förvaltningskostnader

1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag

226 796 962 238 300 000 258 600 000


TuUverket har som huvuduppgift att debitera, uppbära och redovisa tull samt vissa andra skatter och avgifter. Verket övervakar vidare tra­fiken tUl och från utlandet. Därjämte har verket hand om oljebekämp­ningen till sjöss och i kustvattnen.

Den centrala ledningen av tullverket utövas av generaltullstyrelsen. Chef för verket är en generaltulldlrektör. Inom styrelsen finns två av­delningar, en driftavdelning och en tulltaxeringsavdelning. Inom drift­avdelningen finns ett planeringssekretariat samt två byråer, personal-och driftbyrån och bevakningsbyrån. TuUtaxeringsavdelningen omfat­tar två byråer, tariffbyrån och revisionsbyrån. Inom styrelsen finns yt­terligare två byråer, kanslibyrån och ekonomibyrån.

Tullstaten består av lokaltullförvaltningen, kustbevakningen och gränsbevakningen. Lokaltullförvaltningen omfattar tre centraltullkam­mare och 50 tullkammare samt tullstationer och tullexpeditioner. Cen-traltullkamrarna och tullkamrarna är med undantag av tuUkamrarna i Ronneby och Simrishamn distrikttullanstalter och har överinseende över var sitt tulldistrikt. För kustbevakningen är kusterna indelade 1 fyra kustdistrikt. Trakterna vid landgränsen är på motsvarande sätt in­delade i fyra gränsdistrikt. En tablå över tullverkets nuvarande organi­sation torde få fogas tUl statsrådsprotokollet som bilaga 1. Organisa­tionen föreslås ändrad fr. o. m. den 1 januari 1974.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

GeneraltuU­styrelsen

Departe­ments­chefen

Personal

 

 

 

Generaltullstyrelsen

Handläggande personal

Övrig personal TuUstaten

TulltaxeringsutbUdad personal

Bevakningspersonal

övrig personal

112 170

'932

2 531

543

-1-     1

+     2 -   15

4-   1

-1-   1 - 15

 

4288

-   12

- 13

• Inkl. kammarskrivarelever under utbUdning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet


57


1972/73         Beräknad ändring 1973/74


Anslag

Lönekostnader för tjänstemän hos generaltuUstyrelsen Lönekostnader för tjänstemän inom tullstaten Sjukvård Reseersättningar (även

utrikes resor) Lokalkostnader Publikationstryck Information

Automatisk databehandling Särskilda utgifter Expenser

Därav engångsutgifter Drift och underhåll av fortskafifningsmateriel Utbildning i tuUtjänsten Beklädnad och beväpning Skadeersättningar Diverse utgifter


 

 

Generaltull-

Departements-

 

styrelsen

chefen

14 602 000

-f

1 284 000

-1-

1 284 000

189 704 000

4-

12 738 000

4-

12 701000

425 000

 

-

 

3 455 000

+

330 000

4-

330 000

12 030 000

+

2 425 000

4-

2 425 000

1 290 000

+

344 000

-f

344 000

+

250 000

4-

250 000

430 000

+

250 000

4-

250 000

10 000

 

 

_

6 079 000

+

1 503 000

+

1 503 000

(597 000)

( +

481 000)

{ +

481 000)

5 635 000

+

1 265 000

+

1 055 000

3 620 000

 

120 000

 

120 000

550 000

+

183 000

+

183 000

30 000

+

15 000

+

15 000

440 000

+

80 000

+

80 000

238 300 000

4-20 547 000

+ 20 300 000


GeneraltuUstyrelsen

1.    Pris- och löneomräkning m. m. 15 588 000 kr.

2.    Bevakningsbyråns sjösektion behöver förstärkas med ytterligare en ingenjör för ärenden rörande materiel och specialfartyg för oljebe­kämpning (+ 48 989 kr.).

3.    På grund av tUlkomsten av en ny ankomsthall, främst avsedd för chartertrafik, behöver bevakningssektionen vid tullkammaren i Arlanda förstärkas med två tullmästare och tio tulluppsyningsmän (+ 484 898 kr.).

4.    Överflyttningen av den utrikes flygtrafiken från Bulltofta till Stu­rup medför att bevakningssektionen vid centraltullkammaren i Malmö, som svarar för tullkontrollen på den nya flygplatsen, behöver förstärkas med fyra tullmästare (-f 189 544 kr.).

5.    För arbetsledning inom bevakningssektionen vid tullkammaren I Trelleborg behövs ytterligare en tullmästare (+ 47 386 kr.).

6.    Tullverket tUlförs nästa budgetår en ny tuUkryssare. För att den­na skall kunna utnyttjas effektivt behövs dubbel besättning så att far­tyget kan bemannas 1 skift. Ytterligare fem kusttullmästare och två kustuppsyningsmän behövs för ändamålet (+ 321178 kr.).

7.    För att bemanna och utöva tillsyn över de fartyg och båtar som är utmstade för oljebekämpning behövs ytterligaire en kusttuUmästare och fyra kusttuUassistenter (4-238 533 kr.).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                    58

8.         Enligt avtal med statens vattenfaUsverk skall tullverkets kustbe­vakning utföra viss bevakning för att huidra att fartyg genom ankring, med fiskredskap eller på annat sätt skadar Konti-Scankabeln. För full­görande av uppdraget behövs en kusttullmästare och två kustuppsy­ningsmän (4- 121 594 kr.).

9.         Den nya tullproceduren och den föreslagna omorganisationen av tullverket beräknas på sikt leda tUl en personalminskning i storleksord­ningen 270 tulltaxerlngsutbildade tjänstemän och 60 bevakningstjänste­män, om man utgår från i övrigt oförändrade förhållanden. En viss minskning av biträdespersonalen bör även vara möjlig att genomföra. Innan den nya proceduren och organisationen är fullt genomförd är emellertid besparingsmöjligheterna begränsade. I fråga om handläggar-och tulltaxeringspersonal beräknas personalbehovet t. o. m. öka tempo­rärt. Bl. a. kommer upplysningsverksamheten att kräva betydande in­satser. Såvitt angår biträdes- och bevakningspersonalen räknar styrel­sen med en nettomlnskning av avlönlngskostnaderna under budgetåret 1973/74 motsvarande kostnaderna för 15 biträden och 30 tulluppsynings­män (— 1 686 000 kr.).

 

10.          Medelsbehovet i övrigt under anslaget beräknas öka med 5 193 000 kr. Ökningen avser främst kostnader, huvudsakligen av en­gångskaraktär, för rese- och informationsverksamhet och för expenser m. m. med anledning av den nya tuUproceduren samt för lokaler med utrustning för regionmyndigheterna i den nya organisationen.

11.          En medelstilldelning enligt 0-altemativet skulle bl.a. innebära en minskning av lönekostnaderna med 10,9 milj. kr., vUket skuUe mot­svara en personalreduktion med 253 tjänster.

Från arbetssynpunkt bedöms en personalminskning av denna omfatt­ning få följande konsekvenser. Hos styrelsen måste den inom ekonomi-, revisions- och tariffbyråema bedrivna kontrollverksamheten reduceras i betydande omfattning. På tulltaxermgsområdet kommer personalre­duktionen att medföra en försämring för importörer, exportörer och andra trafikanter genom minskad kundservice och ökade balanser. Vi­dare minskar tulltaxeringskontrollen och godsundersökningen, vilket kan komma att leda till minskad säkerhet I tulltaxeringen och ett ökat antal besvärs- och anmärkningsmål. En personalminskning som nära sam­manfaller med ikraftträdandet av EEC-avtalet skulle aUvarligt även­tyra tillämpningen av detta.

För bevakningsområdet beräknas en personalminskning medföra en allmän sänkning av effektiviteten. För lokalbevakningen innebär detta bl. a. att tullkontrollen på vissa passagerarlinjer med huvudsakligen nor­diska resande måste slopas nästan helt och att den måste inskränkas på­tagligt på övriga linjer, vilket medför en uppenbar risk för ökad smugg­ling av såväl högbeskattade varor som narkotika. Vid kustbevakningen måste patruUeringsverksamheten inskränkas och vissa kustposteringar


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                    59

dras in. Detta leder tUl försämrad övervakning och en lägre beredskap för sjöräddning och oljebekämpning.

I det föregående har i stora drag redogjorts för de konsekvenser, som en personalminskning inom nuvarande organisation skulle få. Eftersom den nya tullproceduren enligt förslaget till ny tuUagstlftning förutsätter ändrade arbetsformer och därmed ändrad organisation, bör den av sty­relsen föreslagna omorganisationen betraktas som huvudalternativet tm­der prioritetsgrupp 0. De metod- och organisationsförändringar som där föreslås är på sikt avsedda att inom en lägre kostnadsram än f. n. öka tullverkets effektivitet. Fullt genomförda korruner förändringama att beloppsmässigt överstiga det egentliga O-alternativet.

Generaltullstyrelsen har genom en särskUd arbetsgrupp låtit utreda frågan om ändrad distriktsorganisation för tullverket. Utredningsarbe­tet har resulterat i ett förslag till ny organisation, som överlämnats av generaltullstyrelsen 1 samband med anslagsframställningen.

Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av sjöfartsverket, statskontoret, riksrevisionsverket och konunerskoUeglum. Kollegiet har bifogat yttranden från vissa handelskammare samt ett gemensamt ytt­rande från Sveriges Exportråd, Sveriges Grossistförbund och Sveriges Industriförbund. Skrivelser med arUedning av förslaget har också inkom­mit från länsstyrelsen i Västerbottens län och Umeå kommun.

Generaltullstyrelsens förslag till ny distriktsorganisation

Efter tillkomsten av nuvarande organisation under 1920- och 1930-talen har förutsättningarna för tullverkets arbete ändrats i väsentliga avseenden såväl genom uppgång 1 utrikeshandeln och resandetrafiken på utlandet som genom ändringar i trafikstrukturen. Den yrkesmässiga smugglingen har efter en nedgångsperiod åter tilltagit. Genom att den i stor utsträckning inriktas på narkotika har den blivit allt mer oroande från social synpunkt.

Ett sedan år 1965 bedrivet utredningsarbete för revision av tullagstift­ningen har resulterat i ett inom finansdepartementet utarbetat förslag till tullag, vilket är avsett att föreläggas 1972 års höstriksdag. Förslaget, som syftar till en genomgripande omläggning av tullproceduren vid im­port, innebär bl. a. att tulltaxeringen av importerade varor skall grun­das på en av importören avlämnad fullständig deklaration samt att företag med återkommande import skall kunna få rätt att ta hem sina varor innan de deklareras. SlutUgen skall enligt förslaget tullverkets skyldighet att ta hand om och förvara importgods ersättas med ett system där godsvärden utövas av enskilda företag.

Mot den här redovisade bakgrunden anges följande huvudprinciper I förslaget till ny distriktsorganisation. Det är angeläget att det för tull­verksamheten under generaltuUstyrelsens nivå skapas en organisation.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                    60

där övergripande ledning och resursansvar kan samlas hos ett fåtal myn­digheter med tUlräckligt stora verksamhetsområden för att tillgodose specialistfunktioner inom olika sektorer. Därigenom kan beslutande­rätt i ett stort antal ärenden delegeras från tullstyrelsen till berörda myndigheter. Vad gäller tullverkets verksamhet för klarering av gods och transportmedel har utredningen strävat efter att anpassa organi­sationen till den nya tullproceduren. I fråga om bevakningsarbetet har utredningen ansett det vara behövligt att verksamheten för bekämpande av smuggling kan samordnas inom betydligt större områden än nuva­rande tulldistrikt. Slutligen har utredningen funnit det vara nödvän­digt att genom organisatoriska åtgärder skapa förutsättningar för en samordning av kustbevakningens och den övriga tullbevakningens verk­samhet.

Den nya distriktsorganisationen föreslås utformas enligt följande.

Landet indelas i fyra tullregioner och tre gränstulldistrikt. Tullre-gionerna benämns Norra, östra. Södra och Västra tullregionen. De får som ledningsorgan tulldirektioner i SundsvaU, Stockholm, Malmö och Göteborg. Var och en av de tre sistnämnda tulldirektionerna omfattar ett administrations-, ett taxe- och ett bevakningskontor, tulldirektionen i Sundsvall ett trafik- och ett bevakningskontor.

Kustbevakningen inordnas i tullregionerna, varvid de nuvarande fyra kustdlstriktchefsexpeditlonerna uppgår I tulldirektionerna.

GränstuUdistrikten benämns Karlstads, Östersunds och Haparanda gränstulldistrikt. Som ledningsorgan får de gränstullkammare.

Tullregionerna indelas för annan verksamhet än kustbevakning i sam­manlagt 19 tulldistrikt och för kustbevakning i ett antal kustbevak­ningsområden, vilka så långt det är möjligt anpassas till tuUdistrikten. Ledningsorgan for tulldistrikten är distriktstuUkammare. Distriktstull-kamrarna på regionshuvudorterna leds direkt av vederbörande tulldi­rektion. Vid sidan av distriktstullkammaren finns i en del distrikt en eller undantagsvis två tullkammare. Dessa skUjer sig från distriktstull­kammaren genom att de inte har fullständig bevakningsorganisation. Distriktstullkamrarna och tullkamrarna är huvudorgan för tullklarering av gods och transportmedel. De har fullständig förtullningsrätt, dvs. de får tullklarera allt slags gods. Under dem lyder tullstationer och tull­expeditioner, avsedda huvudsakligen för expediering av sjötrafik och trafik över landgränsen samt tullklarering av partigods och liknande gods.

Vid varje distriktstullkammare finns en bevakningsledare för den rör­liga distriktsbevakningen inom hela tulldlstriktet och för den trafik­bundna bevakningen vid distrlktstullkammaren.

Kustbevakningen i varje region lyder direkt under tulldirektionens bevakningskontor. Distriktsbevakningens ledningsorgan skall samverka med bevakningsledare inom motsvarande kustbevakningsområden. Kust-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                    61

bevakningens uppgifter vid sidan av den egentliga tulltjänsten kommer inte att beröras av organisationsförändringarna.

Gränsbevakningen underställs direkt vederbörande gränstullkammare och ingår i gränstulldlstriktets bevakningsorganisation.

Den nya tullprocedur, som följer av den föreslagna tullagstiftningen, föranleder ett minskat behov av tullanstalter med fullständig förtull­ningsrätt (nuvarande centraltiUlkammare och tullkammare). Antalet så­dana tullanstalter kan sålunda minskeis från nuvarande 53 tUl 34, näm­ligen 19 distriktstullkammare, 12 tullkammare och 3 gränstullkammare. TUl följd därav kommer tullkamrarna på 17 orter att ersättas med tull­stationer och på 2 orter att helt dras in. Trots dessa förändringar för­utses tullverket ge näringslivet fullgoda klareringsmöjligheter över hela landet.

Organisationsförändringarna väntas på sikt medföra en besparing av sammanlagt ca 330 tjänstemän, varav närmare 270 på tulltaxerings-och 60 på bevakningssidan. Innan tillämpningsföreskrifter utfärdats till den nya tullagstiftningen är det inte möjligt att beräkna behovet av bi­trädespersonal i den nya organisationen. Utredningen förutsätter att tullstyrelsen gör kompletterande undersökningar i detta avseende.

Generaltullstyrelsen räknar med att den nya tullagstiftningen och där­med den nya tullproceduren skall kunna träda i kraft den 1 januari 1974. I princip bör också ändringarna I organisationen genomföras då. Den nya organisationen kan emellertid då det gäller distriktsnivån inte genomföras på en gång. Omläggningen av distriktsorganisationen, framför allt ersättandet av ett antal tullkanunare med tullstationer, måste ske successivt av i huvudsak följande skäl.

Trafikens behov av viss tid för anpassning både till den nya tullpro­ceduren och till ändringarna i tullorganisationen måste beaktas. Det är nödvändigt att tullmyndigheterna inte bara före utan också efter den nya tullagstiftningens ikraftträdande bedriver en aktiv informa­tionsverksamhet. Från den synpunkten kan det vara lämpligt att tjänste­män med fullständig tulltaxerlngsutbUdning under en övergångstid blir kvar på orter, där tullkammaren är avsedd att läggas ner.

Vidare bör konsekvenserna av Sveriges frihandelsavtal med EEC beaktas. Utredningen har inte haft möjlighet att utreda avtalets följder på personalsidan men har utgått från att avtalets verkningar i fråga om själva tullorganisationen blir marginella. Emellertid är det klart att även frihandelsavtalet kommer att skapa ett stort informationsbe­hov hos trafikanterna. Både för den skull och med tanke på bl. a. tull­verkets befattning med ursprungskontroll i fråga om varor, som expor­teras till EEC, kan det bli behövligt att under en övergångstid ha kvar fullt tulltaxeringsutbildad personal på orter som enligt utredningens för­slag skall mista sin tullkammare.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                    62

Remissyttrandena

Huvudprincipema i förslaget till ny distriktsorganisation tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser. Både statskon­toret och riksrevisionsverket pekar särskilt på att tullverket kommer att få större möjlighet att planera och styra verksamheten samt samordna personal- och utrustningsresurser om den föreslagna indelningen i re­gioner och gränsdistrikt genomförs.

Den föreslagna organisationen för regionorganen torde enligt statskontoret ge ett bättre personalutnyttjande, bl. a. genom att personalresurser lättare kan överföras mellan olika bevakningsen­heter samt mellan tulltaxerings- och bevakningsgöromål. Samordnings­behovet inom bevakningsverksamheten blir bättre tillgodosett framför allt genom kustbevakningens integration i den föreslagna regionorga­nisationen.

När det gäller lokaliseringen av tulldirektionen i norra tullregionen framhåller statskontoret att förslaget är baserat på funktionella skäl. Statskontoret tUlstyrker på dessa grunder förslaget. Länsstyrelsen i Väs­terbottens län och Umeå kommun föreslår att tulldirektionen i norra tullregionen förläggs tUl Umeå.

Förslaget att under tulldirektionerna koncentrera verksamheten till 19 distrikt tillstyrks av statskontoret. Riksrevisionsverket anser att förslaget om antal tullanstalter väl täcker behovet. Sveriges Export­råd, Sveriges Grossistförbund och Sveriges Industriförbund framhåller i sitt gemensamma yttrande att ett kraftigt behov av ökad service från tullmyndigheterna kommer att göra sig gällande som följd av Sveriges frihandelsavtal med EEC. Med hänsyn till att de varucertifikat som är en förutsättning för preferensbehandling vid export till EEC och EFTA måste utfärdas av tulltjänsteman, kommer enligt yttrandet behovet av nära tillgång till tullanstalt att öka. Starka skäl synes därför föreligga att inrätta ett tätare nät av lokala tullanstalter för detta ändamål. Orga­nisationerna förutsätter därvid att samtliga tullanstalter i landet skall kunna utfärda varucertifikat. Efter närmare undersökning avser orga­nisationerna att inkomma med förslag på orter som nu saknar tull­anstalt men som bör förses med tullstation.

När det gäller bedömningen av personalbehovet anser riks­revisionsverket att säkerheten i resursberäkningarna inte kan bedömas, då några prestationsmått inte ligger tUl grund för utredningens redo­visning. Kommerskollegium framhåller att förslaget innebär en delege­ring av traditionellt myndighetsbetonade uppgifter till enskilda företag. Enligt kollegiets uppfattning bör en sådan delegering av uppgifter åt­följas av en väl utvecklad kontrollverksamhet från det offentiigas sida. En bristfällig kontrollfunktion på tullområdet torde relativt snabbt kunna leda till svårigheter exempelvis när det gäller att tillfredsställa kraven på likformig tullbeskattning. Bl. a. från den principiella synen på kontrollfunktionens betydelse finner koUegiet att det föreliggande


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                     63

förslagets bedömningar vad gäller personalbehovet kan ifrågasättas. I sitt gemensamma yttrande framhåller Sveriges Exportråd, Sveriges Grossistförbund och Sveriges Industriförbund att den föreslagna minsk­ningen av tulltaxeringspersonalen måste anses som utomordentligt all­varlig. Skälet härtill är dels den utökade service som företagen kom­mer att kräva av tullverket för att den nya tullagen skall fungera, dels verkningarna av tillämpningen av det nya ursprungsregelsystemet en­ligt frihandelsavtalet med EEC.

Statskontoret konstaterar att utredningen inte berört de förändringar som förslagen kan medföra för generaltullstyrelsen. Tillskapandet av en regional organisation med föreslagna funktioner torde, såvitt stats­kontoret nu kan bedöma, dock inte påverka styrelsens nuvarande orga­nisatoriska indelning på avdelningar och byråer. Statskontoret förutsätter att de personalresurser inom styrelsen, som berörs av regionaliseringen av arbetsuppgifter, ses över i samband med genomförandet av utred­ningens förslag.

När det gäller genomförandet av omorganisationen framhåller riksrevisionsverket att någon plan för när personalminsk­ningen skall vara genomförd inte har redovisats. Verket utgår ifrån att planeringen och uppföljningen av den nya organisationens genomfö­rande redovisas fortlöpande i tullverkets anslagsframställningar. Det kan ifrågasättas om inte en genomförandeplan borde kunna redovisas redan nästa år.

Kommerskollegium finner skäl föreligga att inte nu fastställa det långsiktiga behovet av tulltaxeringsutbildad personal utan avvakta ut­vecklingen inom frihandelsområdet. Tills vidare bör enligt kollegiet den tulltaxerlngsutbildade personalen behållas även vid de tullkamrar som berörs av indragningarna. Skulle en personalnedskärning ändå påbörjas inom en nära framtid, torde takten få anpassas med hänsyn förutom till de av utredningen nämnda faktorerna också till utvecklingen av samarbetet avseende urspmngskontrollen inom frihandelsområdet.

I sitt gemensamma yttrande framhåller Sveriges Exportråd, Sveriges Grossistförbund och Sveriges Industriförbund att det inte är blott un­der en övergångstid som behov av lokal tullexpertis kommer att före­ligga. Detta behov kommer att kvarstå så länge ursprungsreglerna och dokumentationskraven i handeln med EEC- och EFTA-länderna är sådana de nu föreligger. I yttrandet understryks kraftigt vikten av att ökad service från tullverkets sida kommer att kunna lämnas företagen med hänsyn till dels frihandelsavtalet med EEC, dels den föreslagna nya tullagstiftningen. Organisationerna avråder därför bestämt från att indragning av tullkammare kommer att ske innan tillräcklig erfarenhet vunnits av de ändrade förhållandena för näringslivet. Liknande syn­punkter framförs av flera handelskammare, varvid handelskammaren i Gävle och Norrbottens och Västerbottens läns handelskammare för­ordar att beslutet om ny distriktsorganisation senareläggs.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                    64

Departementschefen

Jag tar först upp frågan om ny distriktsorganisation i tullverket. Generaltullstyrelsen har I samband med sin anslagsframställning över­lämnat ett förslag till ändrad organisation. Bakgmnden till förslaget är bl. a. att en ny tullag antagits av 1972 års höstriksdag (prop. 1972: 110, SkU 1972: 61, rskr 1972: 296) och avses träda i kraft den 1 januari 1974. Den nya tullagen syftar till en genomgripande omläggning av tullpro­ceduren vid import. Den bygger bl. a. på principen att tulltaxeringen av importerade varor skall ske med ledrung av en av importören avlämnad deklaration. Företag med återkommande Import skall vidare kunna få rätt att ta hem sina varor innan de deklareras. Enligt den nya lagen skall tullverkets skyldighet att ta hand om och förvara importgods er­sättas med ett system där godsvården utövas av enskilda företag. Gene­raltullstyrelsens förslag syftar bl. a. till att anpassa organisationen tUl den nya tullproceduren.

Utredningsförslaget innebär att en regional nivå införs mellan sty­relsen och den lokala förvaltningen, vilket medger att beslutanderätten kan delegeras från styrelsen i ett stort antal ärenden. Landet indelas I fyra tullregioner och tre gränstulldistrikt. Som ledningsorgan för de fyra regionerna föreslås tulldirektioner med säte i Sundsvall, Stock­holm, Malmö och Göteborg. Kustbevakrungen Inordnas enligt förslaget I tullregionerna varvid de nuvarande fyra kustdistriktchefsexpeditioner-na uppgår i tulldirektionema. I övrigt samordnas verksatiUieten för be­kämpande av smuggling inom betydligt större områden än nuvarande tulldistrikt. Tullregionerna föreslås bil indelade i sammanlagt 19 tull­distrikt, som så långt det är möjligt anpassas till länsgränsema. Den nya tullproceduren kommer att medge ett glesare nät av tullkammare. Ut­redningsförslaget innebär att antalet tullanstalter med fullständig förtull­ningsrätt kan minskas från 53 tUl 34. Detta leder till att nuvarande tull­kammare på 17 orter ersätts med tullstationer och på två orter helt in­drages. Organisationsförändringarna väntas på sikt medföra en bespa­ring av sammanlagt ca 330 tjänstemän, varav 270 på tulltaxerlngs- och 60 på bevakningssidan. Generaltullstyrelsen förordar ett successivt ge­nomförande av den nya distriktsorganisationen.

Remissinstansema tillstyrker huvudprinciperna i förslaget. Inte heller jag har någon erinran mot principema för den av generaltullstyrelsen föreslagna organisationen. Jag förordar sålunda att landet indelas i fyra tullregioner och tre gränstulldistrikt. I SundsvaU, Stockholm, Malmö och Göteborg bör tulldirektioner inrättas som ledningsorgan för regio­nerna. En tablå över förslaget till ny organisation för tullverket torde få fogas tUl statsrådsprotokollet som bilaga 2.

Beträffande avtalsbara anställnings- och arbetsvUlkor avser jag att ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                    65

Det ankommer på Kungl. Maj:t att, efter sedvanligt remissförfaran­de, fastställa den närmare Indelningen av regionema i distrikt och att bestämma antalet tullkammare.

Genomförandet av omorganisationen måste enligt generaltullstyrel­sen ske successivt. Det är enligt styrelsen nödvändigt att tullmyndig­heterna inte bara före utan också efter den nya tullagstiftningens ikraft­trädande bedriver en aktiv informationsverksamhet. Från den synpunk­ten kan det vara lämpligt att tjänstemän med fullständig tuUtaxerings-utbUdning under en övergångstid blir kvar på orter, där tullkammaren är avsedd att läggas ner. Frihandelsavtalet med EEC kommer att skapa ett stort informationsbehov hos trafikanterna. Både för den skull och med tanke på bl. a. tullverkets befattning med ursprungskontroll i fråga om varor, som exporteras till EEC, kan det bli behövUgt att under en övergångstid ha kvar fullt tulltaxeringsutbildad personal på orter som enligt utredningens förslag skall mista sin tullkammare. Planerandet av de personalomflyttningar, som blir en följd av Indragningarna, kom­mer slutligen att kräva tid och försvåras dessutom av de omfattande förändringar som förestår i tullverket i övrigt.

Vid remissbehandlingen har de organisationer som företräder nä­ringslivet, med hänvisning till både den nya tullagen och frihandels­avtalet med EEC, ställt krav på ökad service från tullverket. Organisa­tionerna anser att behovet av lokal tullexpertis kommer att föreligga inte bara under en övergångstid utan så länge ursprungsreglerna och dokumentationskraven i handeln med EEC- och EFTA-länderna är desamma som f. n.

För egen del anser jag, liksom generaltullstyrelsen, att det är lämp­ligt att ikraftträdandet av den nya tullagstiftningen och genomförandet av den nya organisationen samordnas i tiden. Således bör den regionala organisationen av tullverket genomföras per den 1 januari 1974. Orga­nisationsförändringarna bör ske på sådant sätt att näringslivet ges tid att anpassa sig till den nya tullproceduren och skälig hänsyn tas till den berörda personalens Intressen i samband med erforderliga omflytt­ningar. Sedan statsmakterna godkänt riktlinjerna för den nya organi­sationen och Kungl. Maj:t beslutat på vilka orter det skall finnas di­striktstuUkammare och tullkammare bör generaltullstyrelsen få 1 upp­drag att genomföra omorganisationen successivt och att därvid även vidta de övergångsåtgärder som kan behövas för att inte försämra tull­verkets service tUl näringslivet. Det bör ankomma på generaltullstyrel­sen att 1 samband med sina årliga anslagsframställningar anmäla den successiva förändring av tullkammarorganisationen som genomförs in­om den av statsmakterna fastlagda organisationsramen.

När det gäller det krav som ställts från näringslivshåll på service från tullverket även efter övergångstidens slut är jag fullt medveten om

5    Riksdagen 1973.1 sarnl. Nr 1. Bilaga 9


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                    66

att en sådan fortlöpande service kommer att behövas vid tiUämpningen både av den nya tullproceduren och av de urspmngsregler som införs till följd av frihandelsavtalet med EEC. Vad särskilt angår tillämp­ningen av ursprungsreglerna vill jag hänvisa till vad jag anfört i propo­sitionen med förslag till vissa författningsändringar med anledning av avtalen med EEC och Europeiska kol- och stålgemenskapen (CECA) (prop. 1972: 143 s. 32). Jag underströk att berörda myndigheter liksom näringslivets egna organisationer både när det gäller ursprungsfrågor och andra här aktuella sammanhang på allt sätt bör bidra till att lösa de problem för näringslivet som de nya avtalsbestämmelserna innebär. Beträffande den nya tullproceduren har jag lagt fram motsvarande synpunkter 1 propositionen med förslag till ny tullag. Enligt min me­ning bör näringslivets behov av service även efter övergångsperioden lik­som de krav som den nya tullproceduren i övrigt ställer på tullverket väl kunna tUlgodoses inom den föreslagna nya organisationen.

Ett par av remissinstanserna har påpekat att frågan om den nya di­striktsorganisationens inverkan på generaltullstyrelsens organisation och personalresurser inte berörts i utredningsförslaget. Jag förutsätter att denna fråga tas upp av generaltullstyrelsen när underlag finns för att bedöma hur främst tillskapandet av en regional organisation påverkar resursbehovet för styrelsen.

Jag övergår härefter till att redovisa mina ställningstaganden till tull­verkets anslagsframställning för budgetåret 1973/74. Jag räknar medel för förstärkning av bevakningsbyråns sjösektion med en ingenjörstjänst (2). Den nya ankomsthallen vid Arlanda beräknas bli färdig våren 1973 och bemannas med tullpersonal i två etapper. För innevarande budgetår har medel beräknats för sammanlagt 18 tjänster. Jag räknar för nästa budgetår medel för ytterligare två tjänster som tullmästare och tio tjänster som tulluppsyningsmän (3). I samband med överflyttningen av den utrikes flygtrafiken från Bulltofta till Stump behövs en förstärk­ning av bevakningssektionen vid centraltullkammaren i Malmö med fyra tjänster som tullmästare (4). Bevakningssektionen vid tullkamma­ren I Trelleborg bör tUlföras ytterligare en tjänst som tullmästare. Sam­tidigt kan en tjänst som tulluppsyningsmän dras in (5). Tullverket till­förs nästa budgetår en ny tullkryssare. För att denna skall utnyttjas effektivt biträder jag verkets förslag i fråga om nya tjänster (6). För att bemanna och utöva tillsyn över de fartyg som är utrustade för olje­bekämpning räknar jag medel för en tjänst som kusttuUmästare och fyra tjänster som kusttullassistent (7). Tullverkets kustbevakning skall enligt avtal utföra viss bevakning av Konti-Scankabeln för vattenfalls­verkets räkning. Jag räknar medel för en tjänst som kusttullmästare och två tjänster som kustuppsyningsmän (8). I likhet med verket räk-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet


67


nar jag med att den nya tullproceduren och den föreslagna omorgani­sationen av tuUverket redan nästa budgetår kan leda till en personal­minskning såvitt angår biträdes- och bevakningspersonalen. Jag räknar med en minskning av lönekostnaderna enligt verkets förslag (9).

Under åberopande av det anförda och med hänvisning till samman­ställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  godkänna de riktiinjer för tullverkets organisation som jag förordat i det föregående,

2.  till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 258 600 000 kr.


C 2. Tullverket: Anskaffning av viss materiel

3 450 000 2 450 000

1971/72 Utgift                 2 467 770                   Reservation

1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


1 000 967


Från anslaget bestrids utgifter för anskaffning av fortskaffnings- och radiomateriel m. m.


Fördelningsplan


1972/73        Beräknad ändring 1973/74

Generaltull-       Departe-
styrelsen
            ments-

chefen


 


400 000 300 000

3 450 000

1.  Större motorbåtar

2.   Mindre motorbåtar, motorfordon m. m.

3.   Telemateriel


2 750 000  - 1 040 000

+    138 000 4-  69 000

- 833 000


-1 040 000 4-  40 000

-1000 000


Generaltullstyrelsen

1.         Prisomräkning m. m. 172 000 kr.

2.    I enlighet med en inom styrelsen upprättad båtmaterlelplan bör medel anvisas för anskaffning av två tulljakter (1 560 000 kr.).

3.    För ersättningsanskaffning av mindre motorbåtar beräknas 216 000 kr. och för anskaffning av motorfordon 306 000 kr.

4.    Medelsbehovet för fortlöpande ersättning och komplettering av ra­diomateriel m. m. beräknas till 363 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet


68


Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 450 000 kr. Jag har därvid bl. a. räknat medel för anskaffning av två tulljakter.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Tullverket: Anskaffning av viss materiel för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 2 450 000 kr.

C 3. Myntverket: Förvaltningskostnader

1971/72 Utgift              14 980 789

1972/73 Anslag               2 955 000

1973/74 Förslag              3 560 000

 Anslaget Mynt- och justeringsverket: Förvaltningskostnader.

Myntverket är central förvaltningsmyndighet med uppgift att till­verka mynt och medaljer. I mån av resurser får verket mot ersättning som bestäms av verket utföra även andra arbeten.

Chef för myntverket är en myntdirektör. Inom verket finns fyra en­heter, nämligen en för administrativa ärenden, en för tUlverkning av mynt, en för tillverkning av prägllngsverktyg och medaljer samt en för materialkontroll.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Mynt­verket

Departe­ments­chefen

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

6 46

 

52

-

-

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Därav utrikes resor Lokalkostaader Maskiner, instrument och diverse

materialier Omkostnader för myntutväxling Expenser

2 352 000

9 000

14 000

(8 000)

357 000

150 000 19 000 56 000

4- 423 500

4- 202 000

(-) 4-   34 000

4-   99 000 4-   15 000 4-     2 500

4- 264 000

4- 178 000

(-) 4-   34 000

4- 99 000 4- 15 000 4-   17 000

 

2 957 000

4- 776 000

+ 605 000

Uppbördsmedel Bränsle och lyse

2 000

__

__

 

2955 000

4- 776 000

4- 605 000


 


prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                69

Myntverket

1.    Några tjänstemän som efter omorganisationen den 1 juli 1972 bU-vit övertaliga föreslås tas i anspråk av myntverket för övergångs- och avslutningsarbeten i anslutning till myntverkets flyttning tUl Eskilstuna. TUlsammans med pris- och löneomräkning beräknas kostnadema härför till 381 000 kr.

2.    Kostnadema för resor, traktamenten, dubbelbemanning, m. m. i samband med verkets flyttning I juni år 1974 beräknas till 406 000 kr.

3.    Medelsbehovet i övrigt under anslaget beräknas minska med 11000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 3 560 000 kr. Jag har därvid bl. a. beräknat medel för övergångsvis an­ställning av viss personal samt för verkets flyttning. Jag vill dock un­derstryka osäkerheten i beräkningen av flyttningskostnaderna. Vidare har jag beräknat 13 000 kr. för verkets ersättning till kammarkollegiet för redovisningscentralens tjänster.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Myntverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 3 560 000 kr.

C 4. Myntverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m. m.

1971/72 Utgift                  1644 377                  Reservation                          59 377

1972/73 Anslag                  350 000

1973/74 Förslag               1550 000

* Anslaget Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m. m.

Från anslaget bestrids utgifter för anskaffning av maskiner och ap­parater till myntverket.

Myntverket

För nyanskaffning av utrustning m. m. krävs 2 150 000 kr. Viss ny teknisk utmstning behövs för ett rationellt utnyttjande av de nya lo­kalerna i EskUstuna. Vidare bör utrustning som det inte är lämpligt att flytta på grund av huvudsakligen hög förslitningsgrad ersättas, bl. a. en del myntpressar. Huvuddelen av den tunga maskinparken avses dock medföras.

Departementschefen

Med hänsyn till att det är osäkert hur efterfrågan på mynt kommer att utvecklas till följd av den nya myntlagen bör de av myntverket


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                    70

förordade ersättningsanskaffningarna av myntpressar ske i något lång­sammare takt. Jag beräknar anslagsbehovet tili 1 550 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Myntverket: Nyanskaffning av vissa maskiner rn. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 550 000 kr.

C 5. Riksskatteverket

1971/72 Utgift          50 748 987

1972/73 Anslag        58 009 000 1973/74 Förslag       70 800 000

Riksskatteverket är central förvaltningsmyndighet i fråga om beskatt­ning, uppbörd av skatt, folkbokföring och val, för tillverkning och för­säljning av alkoholhaltiga varor samt alkoholfrågor i den mån uppgif­terna ej ankommer på annan myndighet. Verket är dessutom beskatt­ningsmyndighet för sjömansskatt, kupongskatt och punktskatter.

Riksskatteverket leds av en styrelse. Chef för verket är en general­direktör som även är styrelsens ordförande. Denne har närmast under sig en överdirektör. Verket är organiserat på åtta huvudenheter, näm­ligen en för administration, en för rättsärenden, en för taxering och uppbörd, en för indirekt skatt, en för kontroll och revision, en för folk­bokföring och val, en för driftteknik och en för alkoholärenden. Dess­utom finns en enhet för allmänna ombud och ett sekretariat för verks­ledningen.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Riksskatte-

Departements-

 

 

verket

chefen

Personal

 

 

 

 

 

Handläggande personal

289

4-

45

-1-

37

Övrig personal

276

4-

13

+

12

 

565

-f

58

+

49

Anslag

 

 

 

 

 

Lönekostoader

32 172 000

-1-

7 722 000

+

6 582 000

Ersättningar till kyrkobokförings-

 

 

 

 

 

inspektörer

136 000

4-

24 000

+

24 000

Sjukvård

58 000

4-

29 000

+

29 000

Reseersättningar

1 500 000

4-

565 000

+

445 000

Därav utrikes resor

(60 000)

(-f

5 000)

( +

5 000)

LokaUcostoader

4 272 000

-f

1 164 000

-f

1 164 000

Expenser för eget behov

1 726 000

4-

167 000

4-

320 000

Därav engångsutgifter

(200 000)

(-

200 000)

(-

200 000)

Expenser för annat än eget behov

12 845 000

-f

1 247 000

+

747 000

Kursverksamhet

5 300 000

-t-

4 447 000

+

3 480 000

 

58 009 000

+ 15 365 000

+ 12 791000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                    71

Riksskatteverket

1.          Pris- och löneomräkning m. m. 3 272 000 kr.

2.          En medelstilldelning enligt O-alteraativet skulle på personalsidan främst beröra följande aktiviteter, nämligen anvisnings- och rådgivnings­verksamheten inom taxeringssektionen, den administrativa tillsynen av länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter, verksamheten Inom kontroll­avdelningen samt utvecklingsarbetet för anpassning och omläggning av ADB-systemet. En sådan reducering av löneanslaget som skulle bli följ­den av en medelstilldelning enligt O-alternativet skulle öka arbetsbelast­ningen hos myndigheterna inom verkets tillsynsområde. Vidare skulle reduceringen medföra att den offensiva verksamheten inom skatteom­rådet starkt skulle minskas med därmed uppkommande intäktsbortfall för statsverket. O-alternativet medför i övrigt minskade resurser för ut­bildning och information samt längre Intervaller mellan nytryckningar av taxeringshandledning och skatte- och taxeringsförfattningarna.

3.          Utbildnings- och informationsverksamheten avses att väsentligt ökas. För ändamålet behövs ett kvalificerat biträde (+43 319 kr.).

4.          För utarbetandet av handledningar och blanketter för taxerings­arbetet samt uppföljning och analys av detta arbete behöver taxerings­sektionen förstärkas med två byrådirektörer (+ 149 174 kr.).

5.          För bl. a. en fortlöpande översyn och komplettering av anvisning­arna på mervärdeskatteområdet behöver personalen på mervärdeskatte­sektionen utökas med en byrådirektör (+74 587 kr.).

6.          På grund av tillkomsten av nya punktskatter behövs en avdelnings­direktör inom punktskattesektionen (+ 93 381 kr.).

7.          För reklamskattens administration behövs inom punktskattesektio­nen tre byrådirektörer, två förste byråinspektörer, en assistent och tre biträden. Samtidigt kan en tjänst för förste byråinspektör och en för kvalificerat biträde, vilka inrättats i samband med införandet av annons­skatten, dras in. ( + 419 322 kr.)

8.          För kontroll av reklamskatten samt rådgivning till de skattskyldiga erfordras vid kontrollsektionen en byrådirektör och vidare behövs vid distriktskontoren i Sundsvall, Göteborg och Malmö vardera en byrå­direktör och en förste byråinspektör samt vid distriktskontoret i Stock­holm två byrådirektörer och två förste byråinspektörer (+ 749 419 kr.).

9.          Genom avvecklingen av försäljningsskatten och brännoljeskatten kan följande tjänster dras in, nämligen en för byrådirektör, en för förste byråinspektör, en för kansliskrivare och tre för biträde (—297 319 kr.).

10.   Transaktioner via utiändska företag och i samband med utlands­
affärer för att kringgå eller bryta mot svensk lagstiftning blir allt. van­
ligare. För bevakning av detta område behövs en tjänst som avdelnings­
direktör på kontrollsektionen (+ 98 114 kr.).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                    72

11.          På revisionssektionen behövs en förstärkning med en avdelnings­direktör och en assistent bl. a. för att möta ett ökat antal revisioner i besvärsmål hos mellankommunala skatterätten (+ 143 308 kr.).

12.          Med hänsyn tUl viss minskning av antalet invandrarärenden och omfördelning av arbetsuppgifterna på folkbokföringssektionen föreslås en tjänst för byrådirektör och en för förste byråsekreterare i högst Ae 22 ersättas med en tjänst för förste byråsekreterare i högst Ae 24 (— 69 341 kr.).

13.          Eftersom valtekniken vid 1973 års val blir i stort sett densam­ma som vid 1970 års val kan två tjänster för förste byråsekreterare dras in (—122 834 kr.).

14.          För utvecklmg, genomförande och drift av ett system för plane­ring och uppföljning av verksamheten vid länsstyrelsernas skatteavdel­ningar och vid de lokala skattemyndigheterna behövs en byrådirektör. Vidare erfordras 125 000 kr. för medverkan av. expertis från länssty­relse- och fögderiorganisationen. (+199 587 kr.)

15.          Sektionen för alkoholärenden behöver tillföras en tjänst för förste byråinspektör för att följa den regionala och lokala verksamheten inom området för utskänkningskontroll (+ 61 417 kr.).

16.          Vid verkets straffregister kan genom omläggning av rutinerna två biträdestjänster dras in (— 77 384 kr.).

17.          För tillfällig personal har för budgetåret 1972/73 beräknats 1 100 000 kr. Vissa tjänster, som inrättades redan i samband med att riksskatteverket kom till eller 1 nära anslutning därtill, föreslås bil upp­tagna på personalplan för budgetåret 1973/74.

För expertishjälp bl. a. för översyn av anvisningarna för mervärde­skatteområdet erfordras 50 000 kr. Medlen för tillfällig personal kan sänkas till 700 000 kr. (+ 440 461 kr.)

18.          För att utveckla ADB-rutiner dels för omräkning av slutlig skatt till följd av taxerings- eller debiteringsändring, dels för att underlätta debiteringen av preliminär skatt har riksskatteverket hemställt om sam­manlagt 700 000 kr. redan budgetåret 1972/73. Medel för att fullfölja dessa projekt under budgetåret 1973/74 erfordras (+ 450 000 kr.).

19.          Riksskatteverket har genom särskild medelstilldelning fått möjlig­het att anställa tillfällig revisionspersonal som ställts till länsstyrelsernas förfogande för kontroll av läkares deklarationer. Medel bör anslås för en rörlig arbetsstyrka om 20 revisorer. Därmed kan länsstyrelserna få resurser dels att slutföra läkarkontrollen, dels ätt genomföra en planerad ny kontrollaktion inom entreprenad- och åkeribranschen. För ändamålet erfordras 1,1 milj. kr. (+ 315 000 kr.).

20.          Riksskatteverket behöver under budgetåret 1973/74 anlita kon­sulthjälp dels för 1975 års allmärma fastighetstaxering, dels för över­syn av organisation och arbetsformer inom länsstyrelsernas taxerings-, revisions- och mervärdeskatteenheter resp. lokal skattemyndighet. Tö-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                    73

tält erfordras 400 000-kr. Då 1 milj. kr. anvisats innevarande budgetår för arbetsuppgifter inför 1973 års val innebär detta en minskning av beräknad ersättning för konsultuppdrag (— 600 000 kr.).

21.          Under anslagsposten Expenser för annat än eget behov föreslår verket att medel beräknas för information inom alkohollagstiftnings-och beskattningsområdet med 100 000 kr, resp. 200 000 kr. Vidare be­räknas medel för diverse publikationer, bl. a. verkets årsbok och skatte-och taxeringsförfattningama. (+ 925 000 kr.)

22.          Allmänheten ställer allt starkare krav på information inom be­skattningsområdet. En förutsättning för materiellt riktigare taxering är att taxeringsfunktionärerna och beskattningsorganisationens personal ut­bildas på sitt fackområde. Riksskatteverket anser att utbildningen och informationen inom béskattningsområdet fortfarande är eftersatt och begär därför förstärkta resurser (+4 078 000 kr.).

23.          Medelsbehovet i övrigt under anslaget beräknas öka med 560 000 kr., bl. a. för ökad reseverksamhet och ytterligare lokaler.

Enligt beslut vid 1972 års riksdag skall centralmyndighetsuppgifterna inom exekutionsväsendet från och med budgetåret 1973/74 handhas av riksskatteverket (prop. 1972: 1 bil. 14, CU 1972: 7, rskr 1972: 70). Verket skall svara för de uppgifter som f. n. ankonuner på exekutions­väsendets organisationsnämnd (EON) och dessutom' överta vissa av länsstyrelsernas uppgifter, i huvudsak personalfrågor. Vidare skall ver­ket överta vissa smärre arbetsuppgifter från andra myndigheter, bl. a. justitiekanslern (JK).

Riksskatteverket har med särskild skrivelse den 19 september 1972 överlämnat förslag till detaljorganisation m. m. för inlemmandet i riks­skatteverket av centralmyndighetsuppgifterna inom exekutionsväsendet. Organisationsförslaget har utarbetats i samråd med exekutionsväsendets organisationsnämnd och statskontoret.

Riksskatteverkets organisationsförslag

Exekutionsväsendets organisationsnämnd (EON)

EON utövar centralmyndighetsfunktionerna beträffande administra­tion av exekutionsväsendet huvudsakligen genom att meddela föreskrif­ter dels om organisationen hos kronofogdemyndigheterna, dels om hand­läggningen av mål och ärenden.

EON består av sex ledamöter. Inom nämndens kansli leds arbetet av en överdirektör tUllka ledamot av nämnden. Kansliet är uppdelat i två sektioner, en administrativ sektion och en organisationssektion. Dess­utom finns en särskild arbetsenhet för utveckling av ett riksdatasysteni för exekutionsväsendet.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9   Finansdepartementet                                     74

Samordning med befintlig verksamhet inom riksskatteverket

Skillnadema mellan exekutions- och beskattningsväsendenas organisa­tion och arbetsformer motiverar att centralmyndighetsfunktionen för exekutionsväsendet vid inlemmandet i riksskatteverket bUdar en särskild enhet, avdelningen för exekutionsväsendets administration. Det är dock naturligt att i riksskatteverkets organisation för gemensamma service­funktioner integrera motsvarande arbetsuppgifter för exekutionscentral­myndigheten. Detta gäller för ekonomiadministration, personaladmi­nistration för avdelningen, utbUdnings- och informationsadministration, organisationsutveckling, blanketteknik och blankettadmlnistration, ADB-systemarbete och programmering samt intendentur.

När det gäller organisationsfrågor bör en liknande ansvarsfördel­ning som den inom riksskatteverket nu existerande tillämpas. De löpan­de organisationsfrågorna handhas inom resp. sakområde. Resurser för organisationsutveckling bör däremot finnas i en gemensam serviceenhet, dvs. organisationssektionen.

Organisationsförslag

Den nya avdelningen föreslås uppdelad på två sektioner, exekutions­juridiska resp. exekutionsadministrativa sektionen.

Gmndläggande för exekutionsjuridiska sektionen är författningsfrågorna med huvuduppgiften att ge exekutionsväsendet in­strument som underlättar fömtsättningarna för att verka rationellt och rättsligt riktigt. Sektionen avses sålunda inom ramen för centralmyn­dighetens befogenheter svara för föreskrifter, råd och anvisningar samt för det materiella innehållet i svstem, nitiner; blanketter m m. Genom uppföljning av verksamhetens utfall på regional och lokal nivå ska­pas bl. a. fömtsättningar för initiativ till utveckling och förändringar av författningskomplexet. Sakområdesansvaret inbegriper även ansvar för fackutbildningens omfattning, inriktning och innehåll samt ansvar för allt informationsmaterial med itmehåll av exekutionsjuridisk karaktär.

I sektionen föreslås vidare ingå uppgiften att bevaka statens rätt i vissa kronomål. Denna partsfunktion, som f. n. ankommer på JK, inne­bär att under Kungl. Maj:t bevaka statens rätt i dessa kronomål samt att föra eller låta föra statens talan vid domstol.

Till sektionen har även förts de arbetsuppgifter i samband med handräckning för indrivning av böter, som f. n. handläggs inom krimi­nalvårdsstyrelsen. Uppgiften avser handräckning i förbindelse med Danmark, Finland, Island och Norge.

Grundläggande för den exekutionsadministrativa sek­tionen är organisationsplaneringsuppgifterna och de löpande orga­nisationsfrågorna. Dessa senare innefattar bl. a. uppgifter rörande upp­läggning av kronofogdemyndigheternas kontorsorganisation liksom även


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                    75

uppläggningen av fältverksamheten som bedrivs inom myndigheternas fältavdelningar. Sektionen avses svara för dels löpande uppgifter, dels projekt för rationalisering och för anpassning av kontorsorganisationen och fältorganisationen tUl nya eller ändrade uppgifter. Organisationspla-neringsuppgifterna avser organisationsförändringar, arbetsordningsfrå­gor m. m. avseende kronofogdemyndigheterna.

I sektionens ansvarsområde föreslås även ingå funktionerna personal­försörjning och personaladministration avseende kronofogdemyndighe­ternas personal i den utsträckning detta åligger riksskatteverket. Uppgif­terna består bl. a. i rekryteringsfrämjande åtgärder, rekryteringsplane­ring, tjänstetillsättning, ärenden rörande besvär och dispenser samt företagsnämndsuppgifter, personalutveckling och personalvård.

Inom EON pågår utvecklingsarbete med ett centralt ADB-system för exekutionsväsendet. Arbetet, som bedrivs i en särskild projektgrupp inom EON:s kansli, föreslås Inordnat som ett fristående projekt Inom avdel­ningen för exekutionsväsendets administration. Den av EON anställda personalen i projektorganisationen bör i administrativt hänseende in­ordnas i de enheter inom riksskatteverket som motsvarar deras resp. kompetensområden.   .

Personal dim ensionering

Förslaget till bemanning omfattar 41 personer varav 36 personer in­går i den föreslagna avdelningen — ADB-projektorganisationen undan­tagen. Personalen inom nuvarande EON:s kansli —• ADB-projektorga­nisationen undantagen — uppgår till 19 personer. Av ökningen hänför sig 13 personer till de uppgifter, som tillförs från andra myndigheter än EON. Dessa uppgifter omfattar kronomåls-, botes- och personal­ärenden. Genom överflyttningen av personalärenden från länsstyrelserna till riksskatteverket uppnås vissa rationaliseringsvinster. Ärendegruppen kronomål som överförts från JK-ämbetet föreslås omfatta tre handläg­gartjänster. Vid JK-ämbetet åtgår i nuläget ca 1 1/4 manår fördelat på tre handläggare på byråchefsnivå samt justitiekanslern. För bötes-ärenden beräknas inom kriminalvårdsstyrelsen åtgå ca 1/2 manår på handläggarnlvå samt ett manår på biträdesnivå.

För ärendegrupperna författningsärenden, planerlngsärenden och or­ganisationsärenden föreslås förstärkningar i förhållande tUl nuläget. För­stärkningarna avser vissa delar av författningsarbetet, utökning och systematisering av författningsinformationen, ökad rationaliserings- och uppföljningsverksamhet samt uppbyggnad av verksamhetsplanering och långsiktsplanering. Någon egentlig planeringsverksamhet har tidigare inte bedrivits.

Följande personal- och anslagsförändringar föreslås.

1. Avdelningen för exekutionsväsendets administration bör tillföras en  tjänst som  avdelningschef och fyra  biträdestjänster.  Den exeku-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9   Finansdepartementet                                     76

tionsjuridiska sektionen bör vidare tUlföras en tjänst som sektionschef, tio handläggartjänster och tre biträdestjänster. För den exekutionsad­ministrativa sektionen föreslås en tjänst som sektionschef, tolv hand­läggartjänster och fyra biträdestjänster. (+2 579 000 kr.)

2.          Riksskatteverkets utbildnings- och informationssektion bör för­stärkas med en assistenttjänst och intendentursektionen med en expedi-tionsvaktstjänst (+ 88 000 kr.).

3.          Riksskatteverkets organisationssektion bör förstärkas med två hand­läggare och en blankettekniker för utökade arbetsuppgifter i fråga om bl. a. löpande samordning mellan exekutions- och beskattningsområdena samt medverkan i rationaliserings- och organisationsprojekt (+ 198 000 kr.).

4.          För behovet av utredningsresurser för uppdraget att utarbeta för­slag om landets indelning i kronofogdedistrikt samt för temporära för­stärkningar och behov av sakkunnig expertis i speciella arbetsgrupper och utredningar, m. m. begärs särskilda medel (+ 400 000 kr.).

5.          För lokalkostnader beräknas 688 000 kr., reseersättningar 165 000 kr., expenser 158 000 kr. och övrigt 186 000 kr. (+ 1 197 000 kr.).

Departementschefen

Jag tar först upp frågan om inordnande i riksskatteverket av central­myndighetsuppgifterna inom exekutionsväsendet.

Riksskatteverket har med särskild skrivelse den 19 september 1972 överlämnat ett i samråd med exekutionsväsendets organisationsnämnd och statskontoret utarbetat organisationsförslag. Förslaget innebär att centralmyndighetsfunktionen för exekutionsväsendet vid inlemmandet i riksskatteverket bildar en särskild enhet som i sin tur delas upp oa två sektioner, exekutionsjuridiska resp. exekutionsadministrativa sektionen. Gemensamma servicefunktioner för exekutionscentralmyndigheten så­som ekonomi- och personaladministration, utbildnings- och informa-tionsadminlstratlon samt organisationsutveckling integreras i riksskatte­verkets befintliga organisation. Den personal som Inom en särskUd pro­jektgrupp arbetar med ett centralt ADB-system för exekutionsväsendet inordnas i administrativt hänseende i befintliga enheter mom riksskatte­verket. Kostnaderna för projektet belastar även i fortsättningen tolfte huvudtiteln.

Jag har inte någon erinran mot de föreslagna principerna för inord­nandet av centralmyndighetsfunktionen för exekutionsväsendet i riksskat­teverket. Jag tUlstyrker således att en ny huvudenhet inrättas vid verket för dessa frågor.

En extra ordinarie tjänst för chef för huvudenhet bör inrättas.

De arbetsuppgifter som kommer att tillföras den nya huvudenheten ankommer f. n. på EON, länsstyrelsema, JK och kriminalvårdsstyrelsen. Tillsammans beräknas ca 26 personer, varav 19 vid EON, vara syssel­satta med dessa frågor.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                    77

Riksskatteverket förordar att verket för centralmyndighetsuppgifterna inom exekutionsväsendet tUlförs 41 tjänster, varav 36 vid den nya hu­vudenheten och fem vid befintliga enheter inom verket. Förslaget ume-bär en väsentlig förstärkning i förhåUande till nuläget, både för författ­ningsärenden och planerings- och organisationsfrågor.

Även jag anser en förstärkning av resursema för exekutionsväsendets centralorgan väl motiverad. Både när det gäller författningsfrågor och organisationsfrågor bör en sådan förstärkning leda tUl ökad effektivitet hos den lokala organisationen. Jag räknar medel för följande tjänster, nämligen inom den exekutionsjuridiska sektionen en sektionschef, sju handläggare och två biträden och inom den exekutionsadministrativa sektionen en sektionschef, nio handläggare och fyra biträden. För en gemensam skrivenhet har jag räknat medel för fyra biträdestjänster. Vidare har jag räknat med att riksskatteverket tillförs en biträdestjänst, en expeditionsvaktstjänst samt en handläggartjänst och en biträdestjänst vid utbildnings-, intendentur- resp. organisationssektionen. Totalt inne­bär min beräkning att riksskatteverket tillförs 33 tjänster, varav 29 vid den nya enheten. I övrigt beräknar jag 300 000 kr. för utnyttjande av expertis m. m.

För lokalkostnader och övriga omkostnader m. m. beräknar jag sam­manlagt 1 083 000 kr.

Beträffande avtalsbara anställnings- och arbetsvUlkor avser jag att ge statens avtaisverk det förhandlingsuppdrag som behövs.

Jag övergår härefter till att redovisa mina ställningstaganden tUl riks­skatteverkets anslagsframställning.

För pris- och löneomräkning m. m. beräknar jag 3 197 000 kr.

För administration och kontroll av reklamskatten räknar jag medel en­ligt riksskatteverkets förslag för sammanlagt 21 tjänster. Samtidigt kan två tjänster avsedda för annonsskatten dras in. (6, 7 och 8)

I övrigt föreslår riksskatteverket en rad tjänsteförändringar, vUka sam­mantaget innebär en nettoökning med två handläggartjänster och en net­tominskning med fyra biträdestjänster. Jag räknar medel enligt riksskat­teverkets förslag under punktema 3—5, 9—14 och 16. Härigenom för­stärks områdena revision och kontroll samt ledning och tillsyn över ar­betet vid länsstyrelserna och taxeringsnämndema.

Medlen för tillfällig personal räknar jag ned med 300 000 kr. till 800 000 kr. Jag har samtidigt räknat medel för de befintliga extra tjäns­ter, som verket föreslagit bli permanenta med undantag för sju tjäns­ter för driften av verkets datamaskin. Datamaskinpersonalen bör även i fortsättningen avlönas av de medel som beräknats för tillfäUig perso­nal. (17)

Kungl. Maj:t har genom beslut den 8 september 1972 medgivit att riksskatteverket överskrider sitt anslag för irmevarande budgetår med 700 000 kr. för att utarbeta ADB-mtmer för omräkrung av slutiig skatt


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                    78

m. m. Jag beräknar 450 000 kr. för budgetåret 1973/74 för att fullfölja dessa projekt (18). Jag anser det väl motiverat att även för nästa budget­år räkna medel för tUlfällig revisionspersonal som ställs tUl länsstyrelser­nas förfogande för särskilda kontrollaktioner. Jag räknar medel enligt verkets förslag (19). Vidare räknar jag medel för konsulthjälp enligt ver­kets förslag (20).

För utökad utbUdning av taxeringsfunktionärerna och beskattningsor­ganisationens personal samt för förbättrad information till allmänheten på skatteområdet bör enligt min mening verkets resurser förstärkas vä­sentligt. Jag förordar en uppräkning med 3,1 milj. kr. för utvidgad verk­samhet på detta område.

Med hänvisnmg tUl sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 70 800 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en extra ordinarie tjänst för chef för huvudenhet,

2.     tUl Riksskatteverket för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslags­anslag av 70 800 000 kr.

C 6. Avsättning till banktUlsynens fond

1971/72 Nettom-                                  NeUoutgift som

komst som tUlgodo-                             bestridits från

förts fonden           2 041 107                 fonden         1909 696

1972/73 Anslag         1 900 000

1973/74 Förslag         1 800 000

Bankinspektionen har som central förvaltningsmyndighet tUl huvud­uppgift att utöva tUlsyn över postbanken, bankaktiebolag, sparbanker, kreditaktiebolag, Sveriges allmänna hypoteksbank. Konungariket Sveri­ges stadshypotekskassa, landshypoteks- och stadshypoteksföreningar, fondkommissionärer och fondbörser, värdepapperscentralen samt jord­bmkets kreditkassor och deras riksorganisation. Den är vidare registre­ringsmyndighet för bankaktiebolagen, sparbankema samt jordbrukets kreditkassor och deras riksorganisation. Det åligger även inspektionen att följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och kon­kurrensförhållanden inom dess verksamhetsområde, att föra kartellregis­ter samt att utöva tUlsyn enligt gällande föreskrifter om särskild stämpel­avgift vid köp och byte av fondpapper samt om registrering av aktieinne­hav.

Bankinspektionen leds av en styrelse. Chef för inspektionen är en ge­neraldirektör som även är styrelsens ordförande. Inom inspektionen finns en allmän avdelning, en kreditavdelning och en redovisningsavdelnlng. Vidare finns en byrå för administrativa ärenden.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                      79

Bankinspektionens verksamhet, med undantag av fondstämpeltillsy-nen, finansleras genom obligatoriska bidrag från dem som är underkas­tade tillsyn av bankinspektionen. Bidragen redovisas under inkomstti­teln Bidrag till bankinspektionen. Genom särskUda avsättnmgsanslag förs bidragen över till fyra fonder för bankinspektionens olika tUlsyns-funktioner. Inkomsterna och utgiftema samt in- och utgående balans på de olika fondema under budgetåret 1971/72 framgår av följande sam­manställning.

Ingående       Inkomster    Utgifter     Utgående
balans
                                                    balans

BanktUlsynens fond                      2 622 766     2 041107      1909 696     2 754 177

FondtUlsynens fond                       310 741          151137          265 231        196 647

JordbrukskassetUlsynens fond        214 523        309 070        294 380        229 213

Sparbankstillsynens fond               915 355       2128 364      1947 360      1096 359

4 063 385     4 629 678     4 416 668     4 276 395

Utgiftema fördelade sig på olika poster enligt följande.

 

Anslagspost

Belopp

Lönekostoader

Sjukvård

Reseersättningar

Kungörelsekostnader

Lokalkostoader

Expenser

3        606 066

8 532

120 008

73 485

423 534

273 453

4        505 078

Avgår stämpelomkostnader   — 88 410

4 416 668

Bidragen från kreditaktiebolagen, som tillgodoförs banktUlsynens fond, har uppgått tUl större belopp än vad som erfordrats för att täcka tUl kre-dltaktlebolagen hänförliga kostnader, medan bidragen från fondkom-missionärerna, som tillgodoförs fondtillsynens fond, ej räckt till för att bestrida de på dem belöpande kostnadema. Kungl. Maj:t har därför, på förslag av bankinspektionen, fr. o. m. den 1 januari 1973 höjt bidraget för fondkommissionärer och sänkt bidraget för kreditaktiebolag (SFS 1972: 612 resp. 1972: 613).

Med beaktande av dessa förändringar bör avsättningsanslagen för nästa budgetår tas upp med följande belopp, nämligen 1,8 milj. kr. till banktillsynens fond, 330 000 kr. tUl fondtillsynens fond, 375 000 kr. till jordbmkskassetUlsynens fond och 2,4 milj. kr. till sparbankstillsynens fond, dvs. tillhopa med samma belopp som tagits upp på riksstatens in­komstsida under inkomsttiteln Bidrag till bankinspektionen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9   Finansdepartementet                                     80

Beträffande de tre sistnämnda anslagen återkommer jag i det följan­de. Under denna punkt hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksda­gen

att till Avsättning till banktillsynens fond för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000 kr.

C 7. Avsättning till fondtiUsynens fond

1971/72 Nettoinkomst                           Nettoutgift som

som tUIgodoförts                                 bestridits från

fonden                    151 137                   fonden                    265 231

1972/73 Anslag            150 000

1973/74 Förslag            330 000

Med åberopande av vad jag anfört under föregående punkt hemstäl­ler jag att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Avsättning till fondtillsynens fond för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 330 000 kr.

C 8. Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond

1971/72 Nettoinkomst                           Nettoutgift som

som tillgodoförts                                  bestridits från

fonden                    309 070                 fonden                    294 380

1972/73 Anslag            325 000

1973/74 Förslag            375 000

Med åberopande av vad jag anfört under anslaget C 6 hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond för budget­året 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 375 000 kr.

C 9. Avsättning till sparbankstillsynens fond

1971/72 Nettoinkomst                            Nettoutgift som

som tUIgodoförts                                bestridits från

fonden                 2 128 364                 fonden           1947 360

1972/73 Anslag          2 220 000

1973/74 Förslag          2 400 000

Med åberopande av vad jag anfört imder anslaget C 6 hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Avsättning till sparbankstillsynens fond för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 400 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                81

C 10. Revision av sparbankemas förvaltning

1971/72 Utgift                    934 343

1972/73 Anslag                  950 000

1973/74 Förslag                  950 000

Från detta anslag utgår ersättning åt revisor, ombud eller likvidations-revisor, som har förordnats av bankinspektionen enligt 81 § eUer 82 § 1 mom. lagen (1955: 416) om sparbanker. För sparbankemas bidrag tUl dessa kostnader finns på riksstatens inkomstsida en inkomsttitel, be­nämnd Bidrag för revision av sparbankema. Anslaget bör för nästa bud­getår föras upp med 950 000 kr., dvs. samma belopp som har tagits upp under inkomsttiteln.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Revision av sparbankernas förvaltning för budgetåret 1973/ 74 anvisa ett förslagsanslag av 950 000 kr.

Cll. Avsättning till försäkringsinspektionens fond

1971/72 Nettoinkomst                                       Nettoutgift som

som tUIgodoförts                                               bestridits från

fonden                         3 335 816                       fonden                         3 177 444

1972/73 Anslag               3 406 000

1973/74 Förslag               3 677 000

Försäkringsinspektionen har som central förvaltningsmyndighet att ut­öva tillsyn över försäkringsväsendet.

Chef för försäkringsinspektionen är en generaldirektör. Inom inspek­tionen finns tre byråer, nämligen en för livförsäkringsärenden, en för försäkringsjuridiska och administrativa ärenden och en för skadeförsäk­ringsärenden.

Försäkringsinspektionens verksamhet finansieras genom obligatoriska bidrag från försäkringsbolagen och vissa understödsföreningar samt bi­drag från staten. Bidragen från försäkringsbolagen och understödsför­eningarna redovisas på riksstaten under inkomsttiteln Bidrag till försäk­ringsinspektionens fond. Från detta anslag överförs tiU försäkringsin­spektionens fond belopp motsvarande influtna bidrag samt härutöver statsbidrag med f. n. 0,5 milj. kr.

1972/73         Beräknad ändring 1973/74

Försäkrings-          Departe-

inspektionen         ments-

chefen

Personal

Handläggande personal                                       29                   — 1                       — 1

Övrig personal                                                    20                                             

49                   - 1                        - 1

6    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 9


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet


82


 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Försäkrings­inspektionen

Departe­ments­chefen

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar (även utrikes resor)

Lokalkostnader

Expenser

3 179 000

9 000

40 000

134 000

224 000

+ 161 000

+   66 000 +   34 000

+ 149 000

+   66 000 +   34 000

 

3 586 000

+ 261 000

+ 249 000

Uppbördsmedel

 

 

 

Publikationer

2 000

 

3 584 000

+ 261 000

+ 249 000

Försäkringsinspektionen

I försäkringsinspektionens fond fanns vid ingången av budgetåret 1972/73 en behållning av 1 465 288 kr. Med tillämpning av gällande bidragsbestämmelser och oförändrat statsbidrag skulle fonden, vid de av inspektionen beräknade utgiftema, vid utgången av budgetåret 1973/74 uppvisa ett saldo av 1 184 000 kr. Försäkringsinspektionen föreslår inte någon förändring av bidragsbestämmelserna eller av stats­bidragets storlek.

I fråga om utgifterna föreslår försäkringsinspektionen bl. a. att en amanuenstjänst dras in.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag inspektionens utgifter till 3 833 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för budget­året 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 3 677 000 kr.

C 12. Stämpelonikostnader


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


1 171933 1 380 000 1 547 000


Från  anslaget bestrids kostnader för riksskatteverkets,  postverkets och bankinspektionens befattning med stämpelväsendet.

Enligt stämpelskatteförordningen (1964: 308) och expeditionskungö-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                83

relsen (1964: 618) är riksskatteverket central myndighet för stämpel­väsendet. Postverket svarar för försäljningen av stämpelmärken. Bank­inspektionen utövar kontroll över beräkningen av fondstämpel. Kostnaderna för stämpelväsendet beräknar jag enligt följande.

1972/73          Beräknad ändring 1973/74

RUcsskatteverket                                        45 000                                

Postverket                                             1260 000                        +147 000

Bankinspektionen                                      75 000                      +   20 000

1 380 000                    + 167 000

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Stämpelomkostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 547 000 kr.

C 13. Kostaader för årlig taxering m. m.

1971/72 Utgift              47 186 110

1972/73 Anslag        45 000 000 1973/74 Förslag       53 000 000

Från anslaget betalas bl. a. ersättningar till ordförande och krono­ombud i taxeringsnämnder samt bidrag till kommunernas kostnader för medverkan i taxeringsarbetet enligt 16 § 2 mom. taxeringsförord­ningen (1956: 623).

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 53 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kostnader för årlig taxering m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 53 000 000 kr.

C 14. Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m.

1971/72 Utgift              22 919 799

1972/73 Anslag        29 600 000 1973/74 Förslag       34 530 000

Från anslaget betalas ersättningar tUl postverket, banker och andra penninginrättningar för deras medverkan vid skatteuppbörden. Ersätt­ningarna avser bl. a. distribution av debetsedlar och förtryckta deklara­tionsblanketter,  uppbörd och redovisning av skatt som inbetalas ge-

6t    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 9


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                    84

nom postverket och vissa penninguirättningar, utbetalning genom post­anstalterna av överskjutande preliminär skatt samt kostnader för post­verkets bestyr med mervärdeskatten och med uppbörden av arvs-och gåvoskatt. Från anslaget betalas vidare ersättning tUl postverket för de kostnader som uppstår genom att kyrkobokföringsmyndigheter­na underrättas om permanenta adressförändringar som anmälts till pos­ten.

Enligt en promemoria, som har upprättats inom postverket, beräk­nas medelsbehovet för nästa budgetår tUl 35 663 000 kr. Därav avser 18 437 000 kr. ersättnmg för postverkets arbete i samband med in- och utbetalningar av skatt, befordran av .frankeringsfria försändelser tUl bl. a. länsstyrelsernas datakontor, bestyret med mervärdeskatt samt upp­börd av arvs- och gåvoskatt, 10 216 000 kr. ersättning för distribu­tion av debetsedlar, 5 400 000 kr. ersättning för distribution av för­tryckta deklarationsblanketter, 67 000 kr. ersättning för översändande av adressuppgifter till kyrkobokföringsmyndigheterna, 1507 000 kr. ersättning till penninginrättningar som medverkar vid skatteuppbörden och 36 000 kr. ersättning tUl postverket för vissa kostnader i samband med avvecklingen av skatteavdelningarna.

Ersättningen för distribution av debetsedlar och förtryckta deklara­tionsblanketter har beräknats med utgångspunkt i fr.o. m. den 1 juli 1972 gällande brevporto.

Till de beräknade självkostnaderna — huvudsakligen avseende er­sättning för arbetet i samband med in- och utbetalning av skatt — har postverket gjort ett pålägg med 7 % som bidrag till olönsam tidnings­distribution och dUigenstrafik.

Jag förordar, att ersättningen til! postverket för bestyret med skatte­uppbörd m. m. beräknas enligt nuvarande grunder, dvs. utan något särskilt pålägg som bidrag till olönsam tidningsdistribution. Detta på­lägg har av postverket inräknats med 1 133 000 kr. Beräkningama i övrigt i promemorian kan jag godta. Anslaget bör således föras upp med 34 530 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatte­uppbörd m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsan­slag av 34 530 000 kr.

C 15. Kilometerbeskattning

1971/72 Utgift              196 155

1972/73 Anslag          1 260 000

1973/74 Förslag         7 400 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                    85

Enligt statsmakternas beslut (prop. 1971: 153, SkU 1971: 67, rskr 1971: 339) införs den 1 januari 1974 beskattning efter körd väglängd (kUometerskatt) för brännoljedrivna motorfordon. Beträffande släpvag­nar föreslås att kilometerskatt införs vid en tidpunkt som bestäms senare.

En särskild nämnd, kilometerskattenämnden (KSN), har inrättats för att förbereda övergången till kilometerbeskattning. Kostnadema för nämndens verksamhet och andra kostnader som kan uppstå som ett led i förberedelsearbetet bestrids från detta anslag.

Uppdraget att ta fram, anskaffa och leverera räknarapparatur har av KSN lämnats åt Svenska Utvecklingsaktiebolaget (SU). Mellan KSN och SU har träffats tre avtal av innebörd att bolaget skall anskaffa och distribuera sammanlagt ca 160 000 räknarsatser (räknare och fördel­ningsväxel) för de brännoljedrivna motorfordon som är registrerade före den 1 januari 1973. Distributionen av räknarsatserna till ägare av registrerade brännoljedrivna motorfordon påbörjades i slutet av år 1972 och skall vara avslutad den 15 september 1973. Staten garanterar SU likvid för leverans enligt avtalen, vilka har godkänts av Kungl. Maj:t.

Syftet bakom avtalen är att säkerställa att tillräckligt antal tUlförlit-liga räknare finns tillgängligt så att möjlighet därigenom skapas för for­donsägare och fabrikanter eller generalagenter att förse fordonen med räknarapparatur före den för flertalet fordon föreskrivna årliga kontroll­besiktningen år 1973. Vid besiktningen skall apparaturen vara monterad så att den kan kontrolleras och plomberas vid besiktningstUlfället.

1972 års höstriksdag (prop. 1972: 115, SkU 1972: 59, rskr 1972: 273) har beslutat att fordonsägarna skall vara skyldiga dels att utrusta sina brännoljedrivna fordon med godkända kUometerräknare, dels att svara för kostnaderna för räknarapparaturen och dess inmontering.

Priset skall för de första 100 000 räknarsatserna enligt avtal vara 196 kr. TUl detta pris kommer dels en viss indexreglerad höjning, dels mer­värdeskatt. Priset kommer att ligga lägre för återstoden av räknar­satserna. Såvitt nu kan bedömas kommer det genomsnittliga totalpriset för satserna att utgöra ca 240 kr.

Räknarsatserna kommer enhgt det system som avtalats mellan KSN och SU att distribueras till fordonsägarna utan krav på omedelbar be­talning. Enligt statsmakternas beslut skall uppbörd av ersättnmgen för räknarsatserna ske i samband med den ordinarie uppbörden av fordons­skatt för år 1974, dvs. omkring årsskiftet 1973/74. Ersättnmgens stor­lek skall beräknas med utgångspunkt i det pris som enligt avtalet mellan KSN och SU skall gälla för räknarsatserna med tillägg för räntekostnader. I den mån priset enUgt avtalet förändras under leverans­tiden skall hela kostnaden för samtiiga levererade satser fördelas på fordonsägarna med lika belopp.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                    86

Kilometerskattenämnden beräknar medelsbehovet för nämndens verk­samhet under nästa budgetår till 1 085 000 kr. Härav avser 286 000 kr. arvoden till ledamöter, ersättning till sekreterare, m. m. och 79 000 kr. omkostnader för nämnden, huvudsakligen resekostnader. Återstående be­lopp, 720 000 kr., avser informations- och provningskostnader m. m. Nämnden bedömer att avsevärda informationsinsatser kan bil nödvän­diga i omedelbar anslutning till den faktiska övergången till kilometer­beskattning den 1 januari 1974. Därutöver behöver information ske be­träffande en övergång till kilometerbeskattning av släpvagnar.

Departementschefen

KUometerskattenämndens beräkningar av medelsbehovet för nämn­ dens verksamhet kan jag godta. Jag beräknar således 1 085 000 kr. för nämndens verksamhet, varav 720 000 kr. för informations- och prov-lungskostnader m. m.

Som redovisats tidigare har distribution av räknarsatser till ägare av brännoljedrivna motorfordon påbörjats redan i slutet av år 1972. Sta­ten garanterar betalningen för apparaturen gentemot SU. Kostnaderna skall visserligen slutiigt bäras av fordonsägarna, men då uppbörden av ersättningen fÖr kilometerräknarapparatur först avses ske omkring års­skiftet 1973/74 måste statsverket förskottsvis svara för likviden gentemot SU. Förskottsbetalningarna bör lämpligen belasta detta anslag. Detta Innebär en merbelastnlng på anslaget som kan uppskattas till i runt tal 30 mUj. kr. för innevarande budgetår. För budgetåret 1973/74 torde förskottsbetalningarna komma att uppgå till ca 6,3 milj. kr. För nästa budgetår bör därför anvisas sammanlagt 7,4 milj. kr. för att täcka dels kostnaderna för KSN, dels förskottsbetalnuigar för kilometerräknar­apparatur.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Kilometerbeskattning för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 7 400 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                 87

D. BIDRAG OCH ERSÄTTNINGAR TILL KOMMUNERNA

D 1. Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag

1971/72 Utgift            2 129 623

1972/73 Anslag          1 975 000

1973/74 Förslag          1 820 000

Den tolagsersättning som utgått till vissa städer har i enlighet med riksdagens beslut avvecklats för samtliga kommuner utom Trelleborgs kommun (prop. 1964: 157, SU 1964: 164, rskr 1964: 342). För denna kommun är awecklingstiden bestämd tUl tjugo år. Utbetalningarna för nästa budgetår uppgår tiU ca 1,8 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 820 000 kr.

D 2. Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.

I riksstaten för innevarande budgetår har anslaget Skatteutjämnings­bidrag till kommunerna m. m. förts upp med 2 030 milj. kr.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 april 1970 tiUkal-lades skatteutjämningsrevisionen för översyn av reglerna om skatteut­jämningsbidrag till kommunema. Revisionen har den 8 juni 1972 över­lämnat betänkandet (SOU 1972: 44) Reformerad skatteutjämning. Be­tänkandet har remissbehandlats. I avvaktan på att beredningen av för­slagen kan avslutas, bör anslaget föras upp med ett preliminärt beräk­nat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskUd proposition i ämnet, till Skatteutjäm­ningsbidrag till kommunerna m. m. för budgetåret 1973/74 be­räkna ett förslagsanslag av 2 150 000 000 kr.

D 3. Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl.

1972/73 Anslag      500 000 000 1973/74 Förslag  1 200 000 000

Frän anslaget bestrids skattebortfallsbidrag till kommuner, landstings­kommuner och församlingar som kompensation för att det kommunala skatteunderlaget minskar till följd av 1970 års skattereform (prop. 1972: 60, FiU 1972: 23, rskr 1972: 139 och prop. 1972: 130, FiU 1972: 39,


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                    88

rskr 1972: 336). Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1972; 140, ändrad 1972: 702) om skattebortfallsbidrag.

TUl grund för bidragsgivningen ligger ett beräknat skattebortfall för kommunerna på 1 200 milj. kr. För inkomståret 1971 beräknas dock skattebortfallet bli ca 50 milj. kr. högre eller 1 250 mUj. kr. Bidragen utbetalas första gången år 1973 och utgår på grundval av tillskjutet skatteunderlag. Detta skatteunderlagstUlskott fördelas mellan kommu­nerna i relation till skattekraften, beräknad som skattekronor per in­komsttagare. Kommunerna får successivt lägre bidrag i takt med att den till följd av 1970 års skattereform förlorade skattekraften återvinns.

Medelsbehovet under budgetåret 1973/74 avser bidrag som utbefalas under andra hälften av år 1973 och första hälften av år 1974, då slut­ligt bidrag utgår för halva inkomståret 1971 resp. halva inkomståret 1972. För inkomståret 1971 beräknas, som jag tidigare angett, skatte-bortfaUsbldragen tUl 1 250 milj. kr. För inkomståret 1972 kan skatte­bortfallsbidragen beräknas utgå med ett i runt tal 100 mUj. kr. lägre belopp. Medelsbehovet för budgetåret 1973/74 kan med ledning härav beräknas till 1 200 milj. kr. Jag förordar att anslaget förs upp med detta belopp.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår liksdagen

att till Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000 000 kr.

D 4. Särskilt bidrag till kommunerna

Nytt anslag (förslag)      122 000 000

Riksdagen har uttalat sig för (SkU 1972: 32, rskr 1972: 238) att kom­muner och landstingskommuner bör få viss kompensation för den skatte­omläggning som trätt i kraft den 1 januari 1973.

Bakgrunden härtUl var följande. I prop. 1972: 95 föreslogs en sänk­ning av den direkta inkomstskatten, vilken skulle finansleras huvudsak­ligen genom höjd mervärdeskatt. Detta förslag utgjorde grunden för en överenskommelse mellan regeringen och Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet innebärande att förbunden skulle utfärda rekommendationer till kommunema och landstingen att under tvåårs­perioden 1973—1974 avstå från att höja kommunal- resp. landstings­skatt. Finansieringen av den sänkta inkomstskatten förändrades under riksdagsbehandlingen från höjd mervärdeskatt till en med 2 % höjd arbetsgivaravgift. Riksdagen uttalade härvid att i den mån en sådan höjning av arbetsgivaravgiften innebar en merkostnad för primärkom­muner och landsting i förhållande tUl den i propositionen föreslagna höjningen av mervärdeskatten borde staten med hänsyn tUl överens-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                    89

kommelsen rörande kommunal- och landstingsskatterna lämna kompen­sation för detta. Skatteutskottet uppskattade kompensationsbehovet till ca 140 milj. kr., varav 80—90 milj. kr. beräknades återbetalas i form av automatisk kompensation för lönekostnader.

Inom finansdepartementet och hos kommunförbunden har beräk­ningar gjorts över det här aktuella kompensationsbehovet. Enighet har härefter nåtts mellan mig och företrädare för .kommunförbunden om att ett särskUt bidrag bör utgå med 122 milj. kr. per år. Härav avses 93,5 milj. kr. gå tUl landstingen samt Gotiand, Malmö och Göteborgs kommuner. Övriga primärkommuner får sammanlagt 28,5 mUj. kr.

Bidragen bör betalas ut en gång per år, lämpligen vid budgetårets bör­jan och fördelas i förhåUande tUl antalet uivånare i kommunerna.

Utöver det här förordade bidraget utgår kompensation genom förhöjt statsbidrag till lönekostnader med drygt 90 milj. kr., huvudsakligen tUl lärarlöner i gmndskolan och gymnasieskolan.

Sammanlagt kompenseras alltså kommuner och landsting med drygt 210 mUj. kr., varav 122 milj. kr. bör bestridas från detta anslag.

Jag hemställer att Kungl. Mai:t föreslår riksdagen

att till Särskilt bidrag till kommunerna för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 122 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                90

E. DIVERSE

El. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnademas delfond

1971/72 Utgift              13 283 339

1972/73 Anslag               6 68* 000

1973/74 Förslag              9 186 000

Jag kommer senare denna dag att anmäla förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1973/74. Därvid kommer jag att redovisa utgifter om sammanlagt 10 401 000 kr. för de byggnader som är upptagna under slottsbyggnadernas delfond. Av detta belopp be­räknas 1 215 000 kr. kunna täckas genom hyror och andra inkomster. Återstående belopp, 9 186 000 kr., bör bestridas från förevarande anslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbygg­nadernas delfond för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslags­anslag av 9 186 000 kr.

E 2. Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m.

1971/72 Utgift                    917 823

1972/73 Anslag               1 150 000

1973/74 Förslag               1 370 000

Från anslaget bestrids f. n. utgifter för Sveriges bidrag till inter­nationella rådet för samarbete på tullområdet, GATT-organisationen, intemationella statistiska institutets permanenta byrå, internationella by­rån för mått och vikt, internationella tulltariffbyrån, internationella or­ganisationen för legal metrologi, intemationella institutet för administra­tiv forskning, nordiska statistiska sekretariatet och lARIW, som är en internationell beredning för forskning rörande inkomster och kapitalför­sörjning.

Budgetåret 1973/74 överföres bidragen till internationella byrån för mått och vikt och intemationella organisationen för legal metrologi till trettonde huvudtiteln. Under anslaget tillkommer bidrag till ett nyin­rättat nordiskt skattevetenskapligt forskningsråd.

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 1 370 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                      91

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. in. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 370 000 kr.

E 3. Statens krigsförsäkringsnämnd m. m.

1971/72 Utgift                      43 797

1972/73 Anslag                     43 000

1973/74 Förslag                    52 000

Från anslaget bestrids utgifter för statens krigsförsäkringsnämnd och statens krigsskadenämnd.

Statens krigsförsäkringsnämnd beräknar medelsbehovet för verksam­heten under nästa budgetår tUl 40 000 kr.

Departementschefen

Medelsbehovet för statens krigsförsäkringsnämnd beräknar jag till 39 000 kr. Jag räknar dessutom med 13 000 kr. tUl utgifter för statens krigsskadenämnd. Anslaget bör alltså föras upp med 52 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens krigsförsäkringsnämnd m. m. för budgetåret 1973/ 74 anvisa ett förslagsanslag av 52 000 kr.

E 4. Bidrag till Föreningen Fruktdrycker

1971/72 Utgift                      35 000

1972/73 Anslag                     35 000

1973/74 Förslag                    35 000

Från anslaget utgår bidrag tUl Föreningen Fruktdrycker för upplys­ningsverksamhet rörande alkoholfria fest- och sällskapsdrycker. Riksskatteverket föreslår att anslaget förs upp med 35 000 kr.

Departementschefen

Jag biträder riksskatteverkets förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Bidrag till Föreningen Fruktdrycker för budgetåret 1973/ 74 anvisa ett anslag av 35 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                    92

E 5. Bidrag till vanföra ägare av motorfordon

1971/72 Utgift            1 892 155

1972/73 Anslag          1 900 000

1973/74 Förslag         2 000 000

Enligt förordningen (1960: 603) om bidrag tUl vanföra ägare av mo­torfordon utgår bidrag av statsmedel till sådana vanföra motorfordons­ägare som har befriats från fordonsskatt. Bidragen motsvarar skatte­kostnaderna för viss mängd bensin eller bräimolja. Bidragen utgår i ef­terskott för budgetår och betalas ut av länsstyrelserna.

Med ledning av medelsförbruknlngen under budgetåret 1971/72 be­räknar jag utgifterna för bidragen till 2 milj. kr. för nästa budgetår.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till vanföra ägare av motorfordon för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.

E 6. Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering

1971/72 Utgift              300 000

1972/73 Anslag            300 000

1973/74 Förslag            300 000

Institutet för storhushållens ratlonaliseruig har till huvudsaklig uppgift att främja och samordna sådan rationaliserincrs- och utvecklintsverk-samhet som väsentligt kan bidra tUl att höja produktiviteten inom stor­hushållen. Institutet skall dessutom bedriva informations- och UtbUd­ningsverksamhet inom sitt område.

Institutet är organiserat som ett fristånde organ, som drivs gemensamt av staten och en för ändamålet bildad stiftelse med företrädare för landstingsförbundet, kommunförbundet och restaurangnäringen. Verk­samheten vid institutet regleras genom avtal som Kungl. Maj :t efter be­myndigande av riksdagen slutit med stiftelsen. Avtalet gäller, efter att ha förlängts I juni 1971, t. o. m. budgetåret 1975/76. Enligt avtalet bidrar staten till kostnaderna för verksamheten med 300 000 kr. per budgetår och stiftelsen med minst 400 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 300 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                     93

E 7. Produktionsbidrag för dagstidningar

1971/72 Utgift              35 976 300

1972/73 Anslag        67 000 000 1973/74 Förslag       67 000 000

Vid 1971 års riksdag beslöts ett statligt ekonomiskt stöd till dagspres­sen i form av produktionsbidrag för dagstidningar (prop. 1971: 27, KU 1971: 32, rskr 1971: 180). Genom beslut vid förra årets riksdag höjdes bidragsbeloppen och företogs vissa ändringar i grunderna för produk­tionsbidragen (prop. 1972: 59, KU 1972: 29, rskr 1972: 203). Bestäm­melser har meddelats i kungörelsen (1971: 492, ändrad 1972: 427) om statligt stöd till dagstidningar. Produktionsbidrag utgår i princip endast för andratidningar. Med andratidning avses sådan dagstidning som på sin utgivningsort har mindre upplaga än annan tidning. Bestämmelserna möjliggör emellertid även för annan tidning än andratidning att få bi­drag om det med hänsyn tUl förhållandena inom tidningens hela sprid­ningsområde är uppenbart att den har samma svårigheter som en andra­tidning. Som förutsättningar för att produktionsbidrag skall utgå gäller vidare bl. a. att tidningens totalupplaga i huvudsak är abonnerad, att den abonnerade upplagan uppgår till minst 2 000 exemplar och att annons­andelen är mindre än 50 %.

För dagstidning som utkommer 2—7 dagar i veckan beräknas bidra­get på grundval av pappersförbrukningen minskad med den del som går åt för annonsutrymme. Bidraget utgår med 5 000 kr. per ton, dock högst 8 milj. kr. för storstadstidning och 2,5 milj. kr. för annan tldrung. För dagstidning som utkommer en gång i veckan utgår bidraget med ett fast belopp, nämligen 200 000 kr. Detta belopp utgör också minimlbidrag för övriga bidragsberättigade dagstidningar.

Bidragsärendena handläggs av presstödsnämnden. Bidragen beräk­nas för kalenderår och utgick första gången för år 1971, då 54 tidningar beviljades bidrag om sammanlagt 36 mUj. kr. För 1972 hade t. o. m. december månad bevUjats bidrag för 51 tidningar till ett sammanlagt be­lopp av 64,5 milj. kr.

Anslaget bor för nästa budgetår föras upp med oförändrat 67 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Produktionsbidrag för dagstidningar för budgetåret 1973/ 74 anvisa ett förslagsanslag av 67 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                 94

E 8. Samdistributionsrabatt för dagstidningar

1971/72 Utgift           10 170 388

1972/73 Anslag        20 000 000 1973/74 Förslag       22 000 000

Från anslaget bestrids utgifter för samdistributionsrabatt enligt kun­görelsen (1969: 581, ändrad 1972: 418) om samdistributionsrabatt för dagstidningar. Rabatt utgår för varje abonnerat exemplar som distri­bueras av postverket i särskild tidningsutdelningstur eller av distribu­tionsföretag under förutsätining att minst två tidningsföretag deltar i samdistributionen. Tidningsföretagen måste avstå från egen distribution på alla de orter där det förekommer rabatterad samdistribution i vUken den egna tidningen kan medfölja. De i samdistributionen deltagande tidningarna betalar samma ä-pris per distribuerat exemplar. En viss möjlighet till differentierad prissättning finns dock om tidningarnas exemplarvikt är mycket olika.

Samdistributionsrabatten utgår med tre öre för varje rabattberättigat exemplar av tidning som samdistribueras.

Administrationen av systemet med samdistributionsrabatt handhas av statskontoret.

F. n. deltar 147 tidningar i rabattberättigad samdistribution, medan 33 tidningar står utanför systemet. Av dessa senare är 20 endagstid-ningar, sex 2- eller 3-dagarstidningar och sju 5-, 6- eller 7-dagarstid-ningar.

Anslagsbehovet för nästa budgetår kan  beräknas  till  22  milj.  kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Samdistributionsrabatt för dagstidningar för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 22 000 000 kr.

E 9. Viss informationsverksamhet

1971/72 Utgift          10 475 242              Reservation              4 524 758

1972/73 Anslag        11000 000 1973/74 Förslag       10 000 000

Anslaget tillkom budgetåret 1971/72 för att snabbt få till stånd en vidgad samhällsinformation (prop. 1971:56, FiU 1971:23, rskr 1971: 182). Samtidigt tUlskapades nämnden för samhällsinformation (NSI). Anslaget används dels för nämndens administrationskostnader, dels för bidrag till informationsprojekt.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet


95


 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Nämnden för samhälls­information

Departe­ments­chefen

Personal vid NSI

 

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

6 3 9

+ 1

+ 1

--

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser

734 000 4 000

25 000 (15 000)

39 000 151 000

+   114 000 +       1000 +     17 000 (+       6 000) +     13 000 +     27 000

+ + + ( + + +

32 000 1000

12    000
3 000)

13    000
24 000

Summa kostnader för NSI

953 000

+   172 000

+

82 000

Bidrag tiU informationsprojekt

10 047 000

+ 1000 000

—1 082 000

Summa anslag

11 000 000

+ 1172 000

-:

1 000 000

Nämnden för samhällsinformation

1.         Löne- och prisomräkning 1 052 800 kr.

2.         O-alternativet innebär minskade bidrag till Informationsprojekt.

3.         Nämnden behöver en tjänst som byrådirektör för samordning av centrala basinformationsaktiviteter och som konsult till länsstyrelsema ( + 82 283 kr.).

4.         Medelsbehovet I övrigt under anslaget beräknas öka med 37 000 kr.

Departementschefen

Mot bakgmnd av grundsynen att Informationsåtgärder bör ses som en integrerad del av myndighetemas verksamhet uttalade jag i prop. 1971: 56 (s. 22) tveksamhet tUl tanken på ett särskilt anslag för in­formation men menade att ett belopp I den av mig föreslagna storleks­ordningen även på kort sikt borde kuima utnyttjas effektivt och menings­fullt. I förra årets statsverksproposition (bil. 9 s. 76) uttalade jag mig för att behålla ett särskilt anslag intUl dess att myndigheterna, even­tuellt genom initiativ av nämnden för samhällsinformation, utökat sin informationsverksamhet på ett mera påtagligt sätt.

Enligt sin instruktion skall nämnden verka för samordrUng av de offentliga organens informationsinsatser. I detta syfte åligger det nämn­den att bl. a. fortlöpande hälla sig underrättad om myndigheters m. fl. informationsplaner och att särskilt yttra sig över framställningar tUl Kungl. Maj:t om medel för informationsändamål. Nämnden har grans­kat och lagt synpunkter på ett åttiotal myndigheters anslagsframställ­ningar för budgetåret 1973/74. För innevarande budgetår disponerar dessa myndigheter ca 54 mUj. kr. för informationsåtgärder. Totalt be-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                     96

räknas medlen för informationsinsatser öka med ca 12,5 milj. kr. till budgetåret 1973/74 enligt förslag i statsverkspropositionen. Av denna ökning faller ca 4,5 milj. kr. inom justitiedepartementets område och av­ser information om bl. a. 1973 års val, ny lagstiftning och samhällets åt­gärder mot brott. Vidare ökar insatserna väsentligt när det gäller social information, hälsovårdsupplysning och konsumentinformation samt in­formation om trafiksäkerhet, körkort och arbetarskydd. Med hänsyn till den här redovisade ökningen av medel för information bör förevarande anslag minska något. Riktlinjerna för användningen bör vara oförändra­de. Med hänvisning till sammanställningen och vad jag anfört förordar jag att anslaget förs upp med 10 milj. kr.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Viss informationsverksamhet för budgetåret 1973/74 an­visa ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.

E 10. Yinstutlottning i lönsparandet m. m.

1972/73 Anslag        11500 000
1973/74 Förslag
              4 800 000

 Anslaget Kampanj för sparande m. m.

De tidigare lönsparformeraa — ungdomens lönsparande och allmän­na lönsparandet — har i enlighet med statsmaktemas beslut ersatts av nya lönsparandet, som startade den 1 september 1972 (prop. 1972: 22, FiU 1972: 15, rskr 1972: 109).

För innevarande budgetår har anvisats 1,5 milj. kr. för information m. m. i samband med sparkampanjer.

Fullmäktige i riksgäldskontoret

Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår, i enUghet med framställ­ning av lönsparkommittén, att 800 000 kr. anvisas för en lönsparkam-panj. De insatser, som gjorts i samband med introduktionen av nya lönsparandet, bör enligt lönsparkommittén följas upp under det kom­mande budgetåret. Kampanjen bör bedrivas i huvudsak enligt hittiUs tillämpade linjer och med anlitande av annonsering i dagspress, fack­press, politisk och annan ungdomspress, genom broschyrer till ar­betstagare och arbetsgivare samt genom fUmer, filmband, affischer m. m.

Inom det nya lönsparsystemet skall anordnas en årlig vlnstutlott-ning. Vinsterna betalas av staten. Utiottningen skall äga rum i septem­ber månad året närmast efter spararet. Den första vinstutlottningen kom­mer att äga rum i september 1973. Vinstsumman skall beräknas till 2 % av saidoökningen inkl. ränta under spararet på samtiiga lönsparkonton.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                    97

På grundval av de vid slutet av oktober förefintliga uppgifterna om sparformens utveckling bedömes saidoökningen (inkl. ränta) på samt­liga konton för perioden september—december år 1972 uppgå till mel­lan 175 och 200 mUj. kr. Medelsbehovet för vinster i utiottningen i sep­tember 1973 beräknas till 4 milj. kr. Riksgäldsfullmäktige förordar att 4 milj. kr. anvisas för ändamålet.

Övriga kostnader för lönsparandet torde böra redovisas under fem­tonde huvudtiteln på så sätt, att från ett särskUt anslag benämnt Riks­gäldskontoret: Administrationskostnader för lönsparandet bestrides så­dana kostnader av huvudsakligen omkostnadskaraktär, som direkt kan hänföras tiU administration av lönsparandet och att från kontorets ordinarie anslag bestrides kostnadema för kontorets egen personal, lo­kaler, allmänna omkostnader etc.

Departementschefen

Genom beslut vid 1972 års vårriksdag har de tidigare lönsparformer­na — ungdomens lönsparande och allmänna lönsparandet — ersatts av nya lönsparandet. Inom det nya lönsparandet skall riksgäldskontoret bl. a. anordna årlig vinstutloltning. Kampanjverksamheten för lönspa­randet åligger den s. k. lönsparkommittén som är underställd riksgälds­fullmäktige. Särskilda medel bör anvisas under detta anslag, som bör ges benämningen Vlnstutlottning i lönsparandet m. m., för att täcka kostnaderna för dels vinster, dels sparkampanj. I likhet med fullmäk­tige i riksgäldskontoret anser jag att 4 milj. kr. bör anvisas för vinstut­loltning och 0,8 milj. kr. för en lönsparkampanj.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Vlnstutlottning i lönsparandet m. m. för budgetåret 1973/ 74 anvisa ett förslagsanslag av 4 800 000 kr.

E 11. Avlöningar till personal på indragningsstat m. m.

 

1971/72 Utgift

58 114

1972/73 Anslag

100 000

1973/74 Förslag

100 000

Från anslaget bestrids främst utgifterna för vissa ersättningar till per­sonal på indragningsstat.

Statens personalpensionsverk föreslår att anslaget förs upp med 100 000 kr.

Föredraganden

Jag biträder personalpensionsverkets förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                     98

att tUl Avlöningar till personal på indragningsstat rn.m. för bud­getåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.

E 12. Viss utbildningsverksamhet

1971/72 Utgift                4 324 948                  Reservation                      1231821

1972/73 Anslag               5 000 000

1973/74 Förslag               5 153 000

Från anslaget bestrids utgifter för statens personalutbildningsnämnds och vårdutbildningsnämndens kursverksamhet samt utgifter för resekost­nadsersättning och traktamente till kursdeltagare m. m. Vidare bestrids utgifter för driften av statens kursgård Sjudarhöjden i Sigtuna från det­ta anslag.

Statens personalutbUdningsnämnd

I O-alternativet förordar nämnden i första hand en nedskärning av antalet specialkurser.

Utöver arbetet med att utveckla och samordna utbildningen för grup­perna kontorspersonal och handläggande personal har nämnden priorite­rat utbildning rörande statens ekonomiadministrativa system, informa­tionsutbildning för administrativ ledningspersonal och informationsan­svariga samt insatser för utbUdning i bl. a. arbetarskydd för att förbättra arbetsmUjön för de anställda.

Vårdutbildningsnämnden

För budgetåret 1973/74 räknar vårdutbUdningsnämnden med att an­ordna tolv kurser tUl en sammanlagd kostnad av 3,2 milj. kr.

Föredraganden

Jag har ingen erinran mot den av personalutblldningsnämnden pla­nerade uppläggningen av kursverksamheten. Omfattningen av vårdut-bUdningsnämndens kursverksamhet bestäms av antalet nyanställda inom gruppen vård- och vaktpersonal vid fångvårdsanstalter, ungdomsvårds­skolor och vårdanstalter för alkoholmissbmkare. Jag beräknar anslags­behovet till 5 153 000 kr., varav 3,2 milj. kr. till vårdutbildningsnämn­dens verksamhet. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Viss utbildningsverksamhet för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 5 153 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                     99

E 13. Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering

1971/72 Utgift                 4 059 502

1972/73 Anslag                5 800 000

1973/74 Förslag               6 600 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för avlöningsförmåner vid viss om­skolning och omplacering av partiellt arbetsföra i statlig och icke stat­lig anställning, för vilken statliga pensionsbéstämmelser gäller. Anslaget används även för utgifter i samband med undersökning om sjukpensio­nerads återanställning eller för att bestrida vissa kostnader som kan uppkomma vid friställande av personal i samband med omorganisation eller nedläggning av statligt reglerad verksamhet. Vidare kan kostnader­na för avlöningsförmåner till sådan personal som i samband med om­lokalisering av statlig verksamhet omskolas till annat yrke under tid för sådan omskolning bestridas från detta anslag. Bestämmelser i ämnet återfinns i cirkuläret (1960: 553) om anställningsvUlkor m. m. för par­tiellt arbetsföra inom statiig och statsunderstödd verksamhet (ändrat senast 1971: 552). 1 fråga om anstäUda hos myndigheter inom försvars­departementets område bestrids kostnaderna av medel anvisade under fjärde huvudtiteln.

Föredraganden

Med ledning av bl. a. medelsförbmkningen under budgetåret 1971/72 Deräknar jag medelsbehovet tUl 6,6 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 6 600 000 kr.

E 14. Kostnader för vissa nämnder m. m.

 

1971/72 Utgift

429 782

1972/73 Anslag

180 000

1973/74 Förslag

180 000

Från anslaget bestrids kostnader för statsdepartementens förhand­lingsdelegation, statsdepartementens företagsnämnd, statstjänstenämnden (såvitt avser statsverkets andel), kontraktsdelegationen, statens tjänste­bostadsnämnd, statens och kommunernas samarbetsnämnd i lönefrågor (såvitt avser statsverkets andel), statens gmpplivnämnd, statens maskin-personalnämnd, vårdutbildningsnämnden, samarbetsdelegationen för förplägnadsfrågor, statsförvaltningens centrala förslagsnämnd, statsför­valtningens centrala samarbetsråd för personalfrågor m. m. (såvitt av-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                              100

ser statsverkets andel), statsförvaltningens arbetarskyddsnämnd (såvitt avser statsverkets andel) och nämnden för psykologiska undersökningar.

Föredraganden

Under punkterna 3 och 4 i avsnittet För flera huvudtitiar gemensam­ma frågor har jag anmält att följande nämnder har inrättats fr. o. m. den 1 januari 1973, statens arbetsmiljönämnd, trygghetsnämnden och en särskild skiljenämnd. Samtidigt har statsförvaltningens arbetarskydds­nämnd upphört. Kostnaderna för trygghetsnämnden och skiljenämnden, utom såvitt avser experter, kanslipersonal och informationsverksamhet för trygghetsnämnden, samt statsverkets andel i kostnaderna för arbets­miljönämndens verksamhet bör betalas från detta anslag.

Jag beräknar anslaget tiU 180 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kostnader för vissa nämnder ni. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 180 000 kr.

E 15. Viss förslagsverksamhet m. m.

1971/72 Utgift                      64 366

1972/73 Anslag                    85 000

1973/74 Förslag                  193 000

Från anslaget bestrids utgifter för ersättning och belöningar i för­slagsverksamheten i den utsträckning beslut härom meddelas av stats­förvaltningens centrala förslagsnämnd.

Statsförvaltningens centrala förslagsnämnd

Utgifterna för ersättningar och belöningar samt för informationsma-teriel tUl följd av en ny förslagstävling beräknas öka (+108 000 kr,).

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 193 000 kr. Jag hem­ställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Viss förslagsverksamhet m. m. för budgetåret 1973/74 an­visa ett förslagsanslag av 193 000 kr.

E 16. Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.

1971/72 Utgift              40 024 652

1972/73 Anslag      200 000 000
1973/74 Förslag
                      1 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                    101

Till grund för beräkningen av anslagsmedlen till avlöningar och tUl pensioner under nästa budgetår har, såsom redovisats under punkt 1 i avsnittet För flera huvudtitlar gemensamma frågor, lagts de löne- och pensionsbelopp som enligt gällande avtal skall tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1973.

Förhandlingarna om löner och pensioner m. m. under nästa avtals­period, som börjar den 1 januari 1974, har ännu inte påbörjats. Det är därför inte möjligt att nu beräkna det medelsbehov för första halvåret 1974 som kan uppkomma på grund av avtal mellan parterna på den statliga arbetsmarknaden. Avtal beräknas inte heller kunna träffas i så­dan tid att lönekostnaderna kan redovisas i proposition till riksdagen före ingången av budgetåret 1973/74. Anledning saknas därför att såsom förutsattes i prop. 1969: 1, bil. 2 s. 3 ta upp anslaget preliminärt i stats­verkspropositionen. Kungl. Maj:t bör därför begära ett anslag på 1 000 kr. för täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.

Kungl. Maj:t bör i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gällt beträffande tidigare anvisade täckningsanslag — efter prövning i varje särskilt fall — kunna från anslaget anvisa de medel som behövs utöver reservationsanslag och obetecknade anslag på grund av lönehöjningar m. m. som hänför sig till avtal som riksdagens lönedelegation har god­känt eller avtal som Kungl. Maj:t godkänt utan hörande av riksdagens lönedelegation. På motsvarande sätt bör medel kunna anvisas, när mer­belastnlng inte bör ske av förslagsvis betecknade anslag och anslagspos­ter som maximerats av Kungl. Maj:t. Merkostnader för löner som fal­ler på anslag inom utgiftsramarna för det militära försvaret och civU­försvaret bör täckas av fjärde huvudtitelns anslag för reglering av pris­stegringar.

Under hänvisning till vad jag sålunda förordat hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

E 17. Förberedelser för omlokalisering av statlig verksamhet

1971/72 Utgift                 8 304 943

1972/73 Anslag               6 100 000

1973/74 Förslag               7 100 000

Från anslaget bestrids utgifter för främst planerings- och utrednings­arbete i samband med omlokalisering av statiiga myndigheter (jfr prop. 1971: 29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196). Utgifterna för förberedelserna för omlokaliseringen av försvarets myndigheter bekostas dock fr. o. m. innevarande budgetår inom utgiftsramen för det mUitära försvaret. Ut-

7    Riksdagen 1973. I saml. Nr 1. Bilaga 9


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                   102

gifterna under detta anslag avser bl. a. organisations- och ortskommit-téemas verksamhet samt arbetsbiträde åt och konsultinsatser hos omlo-kaliseringsmyndigheterna. Från anslaget bestrids dessutom utgifterna för de anställdas gruppvisa besöksresor tUl nya lokaliseringsorter. Vidare bestrids från anslaget utgifter för insatser av vissa myndigheter som har centrala samordnings- och planeringsuppgifter i samband med omloka-liseringarna. Belastningen på anslaget torde komma att uppgå till in­emot 7 milj. kr. för budgetåret 1972/73. Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår tiU 7,1 milj. kr. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Förberedelser för omlokalisering av statlig  verksamhet

för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 7 100 000

kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                   103

KAPITALBUDGETEN

II. Statens allmänna fastighetsfond

11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning

1971/72 Utgift          92 893 984              BehåUning              17 956 016

1972/73 Anslag      160 000 000 1973/74 Förslag     190 000 000

1 Härutöver 20 000 000 kr. på tUläggsstat I.

Från anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggnader för statlig förvaltning eller annan statiig verksamhet och för vilka medel inte an­visas under annat anslag.

Byggnadsstyrelsen

Nybyggnad i kvarteret Loen. Redogörelse för nybyggnaden, som an­vänds av statsdepartementen, har lämnats i prop. 1965: 64 (s. 2). Bygg­nadsstyrelsen föreslår att kostnadsramen förs upp med 35 950 000 kr. i prisläget den 1 april 1972, vilket innebär en kostnadsökning utöver index med 510 000 kr. Kostnadsökningen hänför sig till kostnader dels i samband med styrelsens förtUlträde och rivning av fastigheten nr 11 i kvarteret Loen, dels för vissa ändringar äv personalrestaurangen. Här­utöver kan kostnader tillkomma för skador på intilliggande fastigheter m. m. (jfr prop. 1971: 1 biL 9 s. 101).

Till- och ombyggnad i kvarteret Primus. Redogörelse för byggnads­objektet har lämnats i prop. 1971: 1 (bil. 9 s. 102). Byggnadsstyrelsen har hemställt om uppdrag att utföra om- och tillbyggnaden inom en kostnadsram av 54 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972. Kungl. Maj:t har den 8 september 1972 begärt en skyndsam redovisning av reviderat lokalprogram för objektet samt uppdragit åt byggnadsstyrelsen att ut­föra de arbeten som erfordras för att om- och tillbyggnaden skall kunna utföras enligt redovisad tidplan.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                   104

Omlokalisering av statlig verksamhet. Som redovisades i prop. 1972: 1 (bil. 9 s. 79) har byggnadsstyrelsen i uppdrag att planera lokaler m. m. för huvuddelen av de myndigheter som enligt statsmakternas beslut skall omlokaliseras (prop. 1971:29, InU 1971:15, rskr 1971:196 m.fl.). I prop. 1972: 130 (bil. 5 s. 25) har redovisats sex byggnadsobjekt.

Uppsala. Nybyggnad i kvarteren Hugin och Munin för statens livs­medelsverk. Det fr. o. m. den 1 januari 1972 inrättade statens livsmedels­verk skall föriäggas till Uppsala (jfr prop. 1971: 62, JoU 1971: 42, rskr 1971: 219). Byggnadsstyrelsen har föreslagit att en nybyggnad uppförs för verket i kvarteret Hugin, centralt i Uppsala. Länsstyrelsen i Upp­sala, som f. n. har en mycket otillfredsställande lokalsituation, föreslås även få lokaler i en anslutande nybyggnad i kvarteret Munin. Den samlade nybyggnaden föreslås omfatta kontors- och laboratorielokaler om ca 23 000 m rumsyta, varav ca 12 000 m för livsmedelsverket och ca 11 000 m- för länsstyrelsen. Kostnaden har beräknats till 92 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972.

Norrköping. Nybyggnad i Oxelbergen för luftfartsverket och statens invandrarverk. EnUgt gällande planer skall luftfartsverket omlokaliseras till Norrköping under hösten 1975 och invandrarverket under våren och sommaren 1976. Byggnadsstyrelsen har föreslagit att verken för­läggs till en gemensam tomt inom området Oxelbergen men i separata byggnader. För luftfartsverket har olika alternativ redovisats i fråga om organisationen av flygsäkerhetsverksamheten. Med det mest lokal-krävande alternativet som grund, har den sammanlagda mmsytan för de båda verken beräknats till ca 16 000 m- och kostnaden för nybygg­naden till 44 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972. Kungl. Maj:t har den 8 september 1972 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera de delar av nybyggnaden som avser invandrarverket tUl och med bygg­handlingar.

Linköping. Nybyggnad på Vallaområdet för statens kriminaltekniska laboratorium, statens geotekniska institut och statens väg- och trafik­institut. Byggnadsstyrelsen har föreslagit att de tre verken som skall omlokaliseras till Linköping förläggs tUl Vallaområdet dit också ny­byggnaderna för högskolan i Linköping förlagts. Lokalerna föreslås ut­formade som två kontors- och laboratoriebyggnader och två byggnader för speciallokaler, bl. a. provhallar. Dessutom föreslås en mindre restau­ rang för i första hand de tre verken, furnerad från huvudrestaurangen på högskoleområdet. Den sammanlagda rumsytan för nybyggnaden upp­går till ca 25 000 m. Kostnaden beräknas till 72 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972, varav 11,5 milj. kr. avser försörjningsåtgärder, inkl. anslutningsavgifter.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                    105

Jönköping. Nybyggnad i kvarteret Göta för lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen. Som redovisades i prop. 1972: 130 (bil. 5 s. 26) har byggnadsstyrelsen fått i uppdrag att projektera nybyggnaden till bygg­handlingar, och därvid söka uppnå ett gynnsammare förhållande mellan objektets rumsyta och i byggnadsprogrammet angivna lokalbehov. Bygg­nadsstyrelsen har med anledning härav föreslagit att objektets samman­lagda mmsyta minskas, främst genom borttagande av källaryta, med ca 2 000 m till ca 12 500 m. Härigenom kan kostnaden minskas med 1,8 milj. kr. till 36 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972.

Karlstad. Nybyggnad i Klaraområdet för värnpliktsverket, militär­psykologiska institutet, försvarets sjukvårdsstyrelse, del av försvarets materielverk m. m. Byggnadsstyrelsen har föreslagit att de fyra verken, som skall omlokaliseras tUl Karlstad (jfr prop. 1971: 124, FöU 1971:22, rskr 1971: 292), förläggs till en nybyggnad i stadsdelen Klara, centralt i Karlstad. Bergslagens inskrivningscentral och Bergslagens stanscentral avses också få lokaler i nybyggnaden, som föreslås omfatta ca 33 500 m- totalyta. Härav utgör ca 4 000 m expansionsreserv, som kan ut­nyttjas av annan statlig förvaltning i Karlstad. Kostnaden för byggnads­objektet beräknas tUl ca 64 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972.

Departementschefen

Jag har inte något att erinra mot de av byggnadsstyrelsen föreslagna ändringarna av kostnadsramar som tidigare förts upp i investerings­planen.

Vid min anmälan av förevarande anslag i prop. 1972: 130 (bU. 5 s. 25) fördes nya kostnadsramar upp i investeringsplanen för sex omloka-liseringsobjekt och en kostnadsram för diverse objekt. Vidare beräk­nades en medelsförbrukning av 12 milj. kr. för innevarande budgetår för övriga omlokaliseringsobjekt. De övriga objekt i Uppsala, Norrkö­ping, Linköping och Karlstad som byggnadsstyrelsen föreslagit har re­dovisats i det föregående. Byggnadsobjekten skall enligt tidplanerna för omlokaliseringen påbörjas innevarande och nästa budgetår. Kungl. Maj:ts prövning av dessa objekt är ännu inte avslutad. Med hänsyn härtill bör en preliminärt beräknad, gemensam kostnadsram av 272 milj. kr. föras upp i investeringsplanen för dessa objekt.

Jag förordar att medel för nästa budgetår beräknas enligt följande in­vesteringsplan och anslagsberäkning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9   Finansdepartementet


106


IhTesteringspIan (I 000-tal kr.)

 

 

 

 

 

Byggnadsobjekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

 

Bygg­start år-mån.

Färdig­ställande år-mån.

 

Faktisk 1971-04-01 1972-04-01 t. o. m. 1971/72

Beräknad för 1972/73      1973/74

Stockholm

 

 

 

 

 

 

 

Ombyggnad i kv.

Mercurius Nybyggnad i kv.

Loen Nybyggnad i kv.

Gamisonen

9 215

35 000

=225 000

9 240

35 950

225 000

»3 092

34 488

203 714

128

1400

15 000

62 6 000

68-08 68-10 68-04

71-11 71-11 72-06

Ombyggnad av kasern i kv. Gamisonen

14 000

14 850

1 127

4 000

2 000

72-05

succ. t.o.m. 77-04

TUl- och ombyggnad

i kv. Gamen Till- och ombyggnad

i kv. Primus

1900 »50 000

2015 54 000

1432

500 12 000

80 12 000

71-11 72-08

72-05 75-10

Norrköping

Nybyggnad i Källtorp Nybyggnad i Saltängen

 

45 000 73 500

6 300 6 300

14 000 18 500

73-09 73-10

75-05 76-01

Jönköping

Nybyggnad i kv. Göta

 

36 000

_

11000

12 000

73-02

75-06

Gävle

 

 

 

 

 

 

 

Nybyggnad i kv. Vasen

 

62 500

5 500

18 000

73-02

75-06

Sundsvall

 

 

 

 

 

 

 

Nybyggnad i kv. Måsen Nybyggnad i kv. Målaren

 

15 300 41900

702

7 600 15 200

5 700 17 600

72-06 72-11

73-08 74-07

Övriga omlokaliserings­objekt

 

'212 000

__

12 000

82 400

 

 

Diverse objekt

 

5 000

1000

1686

 

 

 

335 115

892 255

244 555.

97 928

190 028

 

 

'■ Förbrukningen t. o. m. • Prisläge 1971-10-01. ' Uppskattad kostnad.

1970-06-30:

, 6 020 000 kr., redovisas t. v. i annan ordning.

 

 

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

 

 

'

 

 

 

MedelstUlgång

 

 

Beräknad medelsförbrukning

 

BehåUning 1972-07-01                     17 956

Anslag för 1972/73 riksstat                                         60 000 tilläggsstat I                                  20 000

Anslag för 1973 / 74 (förslag)         190 000

1972/73 1973/74

 

97 928 .190 028

 

 

287 956

 

 

287 956

 

 

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning  för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 190 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                    107

12. Inköp av fastigheter m. m.

1971/72 Utgift                    424 808                   Behållning                   »33 596142

1972/73 Anslag        25 000 000 1973/74 Förslag       25 000 000

1 Varav 22 250 000 kr. från det i riksstaten för budgetåret 1971/72 uppförda investeringsanslaget Markinköp i samband med omlokalisering av statlig verk­samhet.

Anslaget används för fastighetsförvärv för statlig förvaltning m. m., inkl. markinköp som föranleds av omlokalisering av statlig verksamhet och markinköp för polishus.

Byggnadsstyrelsen

Mot bakgrund av planerade förvärv, bl. a. vissa fastighetsförvärv i Stockholm och markinköp för omlokaliseringen, föreslår byggnadssty­relsen att anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Departementschefen

Jag biträder byggnadsstyrelsens förslag och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Inköp av fastigheter rn. rn. för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 25 000 000 kr.

13. Vissa byggnadsarbeten vid tullverket

1971/72 Utgift                    247 297                   Behållning                            44 813

1972/73 Anslag                   350 000

1973/74 Förslag                  100 000

Från anslaget bestrids kostnader för anskaffning av fastigheter och. byggnader avsedda att tUlgodose behovet av expeditionslokaler m. m. för de lokala tullmyndighetema.

Generaltullstyrelsen

Generaltullstyrelsen hemställer att 100 000 kr. anvisas för bl. a. tUl­byggnad av tuUstationen i Tärnaby (60 000 kr.) samt uppförande av per­sonal- och förrådsbyggnad 1 Umeå (25 000 kr.).

Departementschefen

Jag biträder generaltullstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverket för budgetåret 1973/ 74 anvisa ett Investerlngsanslag av 100 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                                   108

V. Fonden för låneunderstöd

5.  Lån för inrättande av alkoholfria restauranger

1971/72 Utgift                                               Behållning                           107 000

1972/73 Anslag                       1000

1973/74 Förslag                   40 000

Från anslaget bestrids kostnader för långivning enligt kungörelsen (1955: 145) om lån av statsmedel för inrättande av alkoholfria restau­ranger.

Riksskatteverket

Behållningen på anslaget uppgick den 1 juli 1972 till 108 000 kr. I avvaktan på att alkoholpolitiska utredningens arbete skall slutföras och då några ansökningar om lån inte föreligger, bör anslaget endast föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Departementschefen

Under innevarande budgetår har lån om tillsammans 79 000 kr. be­viljats, varför behållningen f. n. uppgår till endast 29 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Lån för inrättande av alkoholfria restauranger för budget­året 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 40 000 kr.

6.  Pressens lånefond

1971/72 UtgUt              18 954 946                  Behållning                      26 729 626

1972/73 Anslag        25 000 000 1973/74 Förslag       25 000 000

Från anslaget bestrids kostnader för långivning enligt kungörelsen (1971:492, ändrad 1972:427) om statiigt stöd tUl dagstidningar. Stats­makternas beslut om inrättandet av pressens lånefond (prop. 1969: 48, SU 1969: 107, rskr 1969: 251) innebär att under en femårig försöks­period, dvs. åren 1969/70—1973/74, lån får beviljas med sammanlagt 125 milj. kr. Den år 1972 tUlkallade pressutredningen har fått i uppdrag att överväga om behovet av en särskild lånemöjlighet för dagspressen kommer att kvarstå även i fortsättningen och om så skulle vara fallet lägga fram förslag om ändamål och villkor för långivningen. Lån från fonden kan bevUjas tidningsföretag såväl för investering som för annan åtgärd som bedöms vara nödvändig för att stärka företagets konkurrens­förmåga på längre sikt. Lån beviljas dock inte för projekt som kan fi-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                   109

nansieras på den allmänna kreditmarknaden till marknadsmässiga viU­kor. Projekt som syftar till kostnadsbesparingar genom samverkan mel­lan tidningsföretag ges företräde. Lånen, som inte utan särskilda skäl får lämnas på mer än 20 år, är räntefria under tre år och amorteringsfria under fem år. Låneärendena handläggs av presstödsnämnden, vars verk­samhet också finansleras över detta anslag. För lån ur fonden skall ställas den säkerhet som nämnden bestämmer.

Anslag till långivningen från pressens lånefond har anvisats med 25 mUj. kr. per år under budgetåren 1969/70—1972/73, dvs. totalt 100 mUj. kr.

Under budgetåret 1971/72 beviljades lån till sju tidningsföretag med sammanlagt 15,4 milj. kr. Totalt har lån beviljats tUl 26 tidningsföretag med sammanlagt 54,5 milj. kr. Största delen av dessa medel har gått till s. k. andratidningar. Lån har huvudsakligen beviljats för investeringar i ny teknisk utrustning och lånetiden har för flertalet lån bestämts till tio eller femton år.

När det gäller anslagsbehovet för budgetåret 1973/74 kan detta inte överblickas f. n. Jag förordar att anslaget för nästa budgetår tas upp med samma belopp som hittills, dvs. 25 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Pressens lånefond för budgetåret 1973/74 anvisa ett in­vesteringsanslag av 25 000 000 kr.

VII. Fonden för förlag till statsverket

1. Vissa projekteringskostnader

1971/72 Utgift          75 911425               Behållning                  185 673

1972/73 Anslag       »45 000 000 1973/74 Förslag       70 000 000

1 Härutöver 45 000 000 kr. på tilläggsstat I.

Anslaget disponeras enligt Kungl. Maj:ts beslut för sådana projekte­ringsarbeten som föregår den slutliga prövningen av byggnadsobjekt. Projekteringskostnaderna täcks sedermera av de byggnadsanslag som begärs då byggnadsobjekten redovisas för riksdagen. Det belopp som motsvarar projekteringskostnaderna förs därför tillbaka till fonden för förlag till statsverket när byggnadsanslag beviljats, och redovisas som övriga kapitalmedel. Projekteringsanslaget kan även användas för att skapa en reserv av färdigprojekterade byggnadsobjekt. En sådan reserv motiveras av bl. a. kravet på en god arbetsmarknadspolitisk beredskap.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                   110

Projekteringsverksamheten har under senare år ökat kraftigt i om­fattning. Jag bedömer att verksamheten även under budgetåret 1973/74 kommer att ligga på en tämligen hög nivå. Jag förordar att anslaget för nästa budgetår förs upp med 70 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Vissa projekteringskostnader för budgetåret 1973/74 an­visa ett investeringsanslag av 70 000 000 kr.

IX. Diverse kapitalfonder

5. Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner

1971/72 Utgift          32 372127               Behållning                4 839 615

1972/73 Anslag        58 000 000 1973/74 Förslag       88 000 000

Statens datamaskinfond är en kapitalfond för finansiering och redo­visning av generellt användbar datamaskinutmstning som anskaffas för andra myndigheter och institutioner än de affärsdrivande verken.

Fonden består av två delfonder, försvarets delfond och civila stats­förvaltningens delfond. Båda delfonderna förvaltas av statskontoret. Del­fonderna byggs upp genom medel som anvisas på investeringsanslagen Statens datamaskinfond: Försvarets delfond: Anskaffning av datama­skiner och Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner. Me­delsbehovet för budgetåret 1973/74 till Statens datamaskinfond: För­svarets delfond: Anskaffning av datamaskiner har tidigare denna dag anmälts av chefen för försvarsdepartementet.

Från investeringsanslag till fonden bestrids dels utgifter för förvärv av datamaskinutmstning, dels andra utgifter av investeringskaraktär i samband med anskaffning, installation eller igångköming av för­värvad eller förhyrd datamaskinutmstning, vilka är av sådan art att de, bör periodiseras. På fonden redovisad utmstning ställs mot avgift till förfogande för de myndigheter som skall svara för driften av anlägg­ningarna. Avgiftema fastställs av statskontoret efter samråd med riksr revisionsverket och, i fråga om avgifter till försvarets delfond, försva­rets rationaliseringsinstitut. Avgifterna skall, utöver normal avskrivning eller hyra för utmstning m. m., täcka kostnaderna för fondens admi­nistration.

Statskontoret

I anvisningar för myndigheternas anslagsframställningar för budget­året  1973/74  ålades  de myndigheter som omfattas  av  statens  data-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                111

maskinfond att anmäla behov av datamaskinutmstning till statskontoret, som avger gemensam anslagsframställning för den datamaskinutrust­ning som kan behöva anskaffas över fonden. På gmndval av sålunda redovisade eller på annat sätt aktualiserade behov beräknar statskon­toret det totala investeringsbehovet för datamaskinutmstning inom den civila statsförvaltningen under budgetåret 1973/74 till 94,5 milj. kr. In­vesteringsbehovet under budgetåret 1972/73 uppskattas till 62,3 milj. kr., varför en utgående behåUning på endast 0,5 mUj. kr. beräknas. Statskontoret hemställer därför om ett Invesferingsanslag av 94 mUj. kr. Mer än hälften av den beräknade anskaffningskostnaden för budgetåret 1973/74 avser datamaskinutmstning för rättsväsendets informations­system. I övrigt gäller det anskaffrung av datamaskinutrustning för bl. a. riksförsäkringsverket, de centrala bil- och körkortsregistren samt univer­sitetens datamaskincentraler. Den slutliga prövningen av de enskilda investeringsobjekten föratsätts ske i samband med att statskontoret hos Kungl. Maj:t begär bemyndigande att få anskaffa viss utmstning. Me-delsberäkiungen avser huvudsakligen köp av utmstning. Val mellan köp och förhyrning av kontrakterad utrastning sker dock som regel först i samband med leveransen. Skulle förhyrning i stället för köp bil ak­tuell för viss utrastning blir medelsbehovet i motsvarande mån lägre.

Med hänsyn till de långa leveranstider som normalt gäller vid an­skaffning av datamaskinutrustning anser statskontoret vidare att det be­hövs ett bemyndigande, utöver av riksdagen åren 1970—1972 lämnade bemyndiganden på sammanlagt 225 milj. kr., att beställa datamaskin­utrustning till ett värde av högst 65 milj. kr. för leverans huvudsakligen under budgetåren 1974/75 och 1975/76. Ifrågavarande datamaskinut­rustning utgörs av utrustning för bl. a. rättsväsendets informations­system, riksförsäkringsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, universitetens datamaskincentraler samt exekutionsväsendet.

Departementschefen

Statskontoret har på grandval av bl. a. uppgifter från myndigheterna beräknat att datamaskinutrustning kommer att anskaffas för 94,5 milj. kr. under nästa budgetår. Medelsbehovet avser i huvudsak anskaff­ning av utrastning för polisväsendet, den allmänna försäkringen, cen­trala bil- och körkortsregistreringen samt universitetens datamasklncen-traler. Denna utrastning har Kungl. Maj:t till stor del redan bemyn­digat statskontoret att anskaffa.

För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet under anslaget till 88 milj. kr. Vidare bör riksdagens bemyndigande iiUiämtas att beställa datamaskinutrustning tiU ett värde av 65 milj. kr. utöver tidigare läm­nade bemyndiganden.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                                              112

1.  medge att datamaskinutmstning beställs till en kostnad av — utöver tidigare medgivet belopp •—• högst 65 000 000 kr.,

2.  till Statens datamaskinfond:Anskaffning av datamaskiner för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 88 000 000 kr.

Vad föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet


113


 


Co


B

a

UD

- iS

OJ    u

:É >

 5

:H Z


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

[

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

_

 

 

 

 

Ä

 

 

cd

 

O)

.c o

 

E  E

 

Dl

C

 

 

'c

 

 

■Jo 0

Q.

 

 

 

 

tfl

 

2 ■=

 

 

 

T3

 

=5    :tB

 

CO

 

 

CO

 

 

C

 

 

C !(0

 

 

:2

 

 

C3

 

0

5)

 

C3

 

 

 

 

V-

_

c

 

 

 

 

 

 

(B

 

0

 

 

 

 

 

 

cn

 

D

:5   -2

 

 

 

 

rt

 

_c

 

 

'

 

 

 

B

 

"  E

 

ra

 

 

"S

 

lo

0

Q.

"tn

3

 

0)    0

 

OJ

 

 

o

 

 

2 cö

:C8   :cO

E   E

 

CO Q.

 

 

 

 

'2

 

s

 

3 "=

 

05

3

 

 

5

 

c

2

1

C/J

. 3

CO

3

 

 

c

 

 

 

 

 

 

i~

O)

 

 

 

 

 

 

0

0)

 

 

 

 

1-

 

c

o

 

 

0

 

2

 

 

 

 

 

 

c

 

■-

>.

 

 

ca

 

g

 

 

..rt

3

 

 

E E

(0

 

 

 

CU

X

 

 

1 o

 

 

3

 

3 1-

 

3

 

 

1-

 

 

 

H

o

 

 

 

 

 

 

 

C3

 

 

 

 

 

 

 

s

1

 

 

£

 

 

 

CD

 

 

cö

 

1-

 

C

 

 

S E

å

 

 

q

 

 

 

C .0

 

■s

 

 

 

s

 

CL

 

 

 

 

3

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

01

 

 

 

 

 

 

J-

 

3

 

 

'c

 

 

 

H

 

 

(U

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

-

 

 

 

 

 

 

■(5

 

 

 

.:£

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

"5

 

 

 

 

1-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Prop. 1973:1    Bilaga 9   Finansdepartementet


114


Bilaga 2

Tullverket

Förslag till ny organisation

GENERAL­TULLSTYRELSEN

Tull­direktioner


Distrikls-tullkammare


Tullkammare


Gräns­tullkammare


 


Kustbevak­ningsområden


Gränsbevak-ningspmråden


 


Tullavd tullstationer, tullexp .


Tullavd, tullstation


Kust­posteringar


Tullavd,

tullstationer,

tullexp


Gräns­posteringar


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9    Finansdepartementet                               11S

Register

Sid.

I    Översikt

DRIFTBUDGETEN

A. Finansdepartementet m. m.

8      Finansdepartementet                                                                        15 850 000

9      Gemensamma ändamål för statsdepartementen                               25 675 000 10   Ekonomiska attachéer                750 000

 

10             Kommittéer m. m.                                                                              8 000 000

11             Extra utgifter                                                                                         300 000

50 575 000

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

12             Kammarkollegiet                                                                                7 181 000

13             Statistiska centralbyrån:

14        Statistik, register och prognoser                                                 105 081 000

25            Statistisk uppdragsverksamhet                                                               1000

26            Teknisk uppdragsverksamhet                             1000 Konjunkturinstitutet:

27                         Verksamheten i allmänhet                                                               2 672 000

29        Särskilda undersökningar                                                                   630 000

30   Statskontoret                                                                                    29 250 000

34             Datamaskincentralen för administrativ databehandling                             1 000

35             Viss rationaliserings- och utveckUngsverksamhet                              4 000 000

36   Riksrevisionsverket                                                                           30 610 000
40   Byggnadsstyrelsen                                                                                      1 000

43     Utredningar rörande byggnadsföretag m. m.                                       5 000 000

44   Inredning av byggnader för statlig förvaltning                                   10 000 000
46   Statens förhandlingsnämnd                                                                  1 556 000

48      Statens avtalsverk                                                                             10 176 000

49      Statens personalpensionsverk                                                          16 093 000

50             Statens personalbostadsdelegation                                                        690 000

51             Statens personalutbildningsnämnd                                                     4 241 000

52             Statens personalnämnd                                                                     12 843 000

240 027 000

C. Skatte- och kontrollväsen

Tullverket:

56       Förvaltningskostnader                                                                 258 600 000

67                         Anskaffning av viss materiel                                    .2 450 000 Myntverket:

68                         Förvaltningskostnader                                                                     3 560 000

69            Nyanskaffning av vissa maskiner m. m.                                          1 550 000

70    Riksskatteverket                                                                               70 800 000
78 Avsättning till banktiUsynens fond                                                      1 800 000
80 Avsättning tUl fondtillsynens fond                                                          330 000
80   Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond                                        375 000

80      Avsättning till sparbankstillsynens fond                                            2 400 000

81              Revision av sparbankernas förvaltning 950 000 81    Avsättning till försäkringsinspektionens fond           3 677 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 9   Finansdepartementet                           116

82             Stämpelomkostnader                                                                          1 547 000

83             Kostnader för åriig taxering m. m.                                                    53 000 000

83    Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteupp-

börd m. m.                                                                                    34 530 000

84    KUometerbeskattning                                                                        7 400 000

442 969 000

D.  Bidrag och ersättningar till kommunerna

87   Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag                            1 820 000

87   Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.                            '2 150 000 000

87             Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl.                                    1 200 000 000

88             Särskilt bidrag till kommunerna                                                       122 000 000

3 473 820 000

E.  Diverse

90   Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggna­
dernas delfond
                                                                                 9 186 000

90      Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m.m.          1 370 000

91             Statens krigsförsäkringsnämnd m. m.                                                       52 000

 

91             Bidrag till Föreningen Fruktdrycker                                                        35 000

92             Bidrag till vanföra ägare av motorfordon                                            2 000 000

 

92             Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering                           300 000

93             Produktionsbidrag för dagstidningar                                                 67 000 000

94   Samdistributionsrabatt för dagstidningar                                            22 000 000
94   Viss informationsverksamhet                                                             10 000 000

96      Vlnstutlottning i lönsparandet m. m.                                                 4 800 000

97      Avlöningar till personal på indragningsstat m. m.                                 100 000

98             Viss utbildningsverksamhet                                                               5 153 000

99   Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering                         6 600 000
99   Kostnader för vissa nämnder m. m.                                                       180 000

100   Viss förslagsverksamhet m. m.                                                              193 000

100             Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.                         1 000

101             Förberedelser för omlokalisering av statlig verksamhet                      7 100 000

136 070 000

Summa för driftbudgeten   4 343 461 000

KAPITALBUDGETEN

II. Statens allmänna fastighetsfond

103    Byggnadsarbeten för statiig förvaltning                                         190 000 000

107   Inköp av fastigheter m. m.                                                                25 000 000

107    Vissa byggnadsarbeten vid tullverket                                                    100 000

215 100 000 V. Fonden för låneunderstöd

108    Lån för inrättande av alkoholfria restauranger                                         40 000

108    Pressens lånefond                                                                             25 000 000

25 040 000

VII. Fonden för förlag till statsverket

109    Vissa projekteringskostnader                                                      70 000 000

IX. Diverse kapitalfonder

110    Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner          88 000 000

Summa för kapitalbudgeten      398 140 000 Totalt för finansdepartementet   4 741 601 000 ' Beräknat belopp.

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1972  720509


 


Bilaga 10 till statsverkspropositionen 1973                          Prop. 1973:1

Bilaga 10

Utbildningsdepartementet

översikt

Till utbildningsdepartementet hör skolväsendet, den högre utbUdning­en och forskningen, vuxenutbildningen, lärarutbildningen, det studie­sociala stödet, kultur- och bildnlngsverksamheten, radio- och televisions-frågorna samt kyrkoärendéna.

Inom skolväsendet har under senare år en rad betydelsefulla reformer genomförts. Fr. o. m. innevarande läsår är 1968 års riksdagsbeslut om grundskolan och gymnasieskolan helt genomförda. Därmed torde det yttre reformarbetet för ungdomsskolans del vara avslutat för nu över­skådlig framtid. Men detta innebär inte att ungdomsskolans mål i alla avseenden är förverkUgade. Under 1970-talet kommer reformarbetet inom skolväsendet till stor del att avse skolans inre arbete. Hithörande frågor utreds av utredningen om skolans inre arbete (SIA). Också ut­redningen om skolan, staten och kommunerna (SSK), som bl. a. skall överväga vägarna för ett vidgat lokalt ansvar inom skolväsendet, är av intresse i detta sammanhang.

Vad gäller organisatoriska förändringar kommer under de närmaste åren den eftergymnasiala utbildningen i centrum. Under våren 1973 väntas 1968 års utbildningsutredning (U 68) presentera sina förslag av­seende den eftergymnasiala utbUdningens dimensionering, lokaUsering och organisation.

Såväl inom gymnasieskolan som inom den eftergymnasiala utbUdning­en har efterkrigstiden kännetecknats av en snabb expansion. Från år till år har ett ökat antal studerande kunnat beredas plats vid praktiskt taget alla linjer på dessa utbildningsnivåer. Under de senaste åren har en viss förändring inträffat vad främst avser efterfrågan på och val av utbild­ning.

Inom gymnasieskolan har antalet förstahandssökande till de tre- och

1    Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 1.    BU. 10


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

ANTAL NÄRVARANDE STUDERANDE I GYMNASIAL UTBILDNING OCH VID UNIVERSITETET OCH HÖGSKOLOR HÖSTEN 1950 TILL HÖSTEN 1971

v Gymnasial 'Utbildning

150.000


1950  51     52    53     54    55     56    57    58    59    60    61     62    63    64    65     65    67     68    69     70    71 Anm.: Yrkesutbildning inom jord- och skogsområdet ingår inte.


Ar


fyraåriga linjerna minskat jämfört med slutet av 1960-talet. Antalet förstahandssökande till de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna har också sjunkit. Däremot har antalet sökande till de två­åriga yrkesinriktade Unjerna ökat markant, vilket Ugger helt i linje med strävandena bakom de senaste årens skolreformer.

Vid universitet och högskolor har sedan läsåret 1969/70 tillströmning­en av studerande vid de filosofiska fakulteterna avtagit. Minskningen under innevarande läsår har varit störst vid de matematisk-naturveten­skapliga och sanUiällsvetenskapUga fakulteterna. Även intresset för spärrad, teknisk och naturvetenskaplig utbildning har avtagit märk­bart. Det har sålunda på vissa orter inte varit möjligt att fylla samtliga intagningsplatser. Nedgången av antalet nyinskrivna studerande tiU­sammans med en minskande benägenhet att avlägga examen har med­fört en nedång av det totala antalet närvarande studerande vid univer­sitet och högskolor. Vidare har mönstret vid de filosofiska fakulteterna under senare år ändrats så att allt fler av de studerande är deltidsstu­derande och allt fler andre än 24 år. Andelen nyinskrivna studerande som går vidare direkt från gymnasieskolan har på motsvarande sätt minskat. Ett mönster av återkommande utbildning, som ligger helt i linje med de aUmänna utbildningspolitiska strävandena håller sålunda på att växa fram.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                             3

Den snabba utbyggnaden av skolväsendet under 1960-talet ledde till ett stort behov av nya lärare. Trots att utbUdningen av lärare successivt ökades kvarstod länge en besvärande brist på behöriga lärare. TUl stor del är denna nu hävd även om det i vissa änmen alltjämt råder brist på behöriga lärare.

En viktig utgångspunkt för de mera långsiktiga åtgärdema på kultur­området bör de förslag som kulturrådet lade fram hösten 1972 i sitt be­tänkande (SOU 1972: 66) Ny kulturpolitik kunna utgöra. I betänkan­det lägger rådet fram förslag om den långsiktiga inriktningen av de statliga kulturpolitiska insatserna och samspelet mellan statliga, kom­munala och andra insatser på området. I första hand behandlas frågan om målen för kulturpolitiken, yttrandefriheten på kulturområdet, öka­de insatser för den fria kollektiva skapande verksarhheten, ett ökat an­svarstagande för kulturinsatserna på lokal och regional nivå, den stat­lika centrala administrationen på kulturområdet samt de krav som ut­vidgade kulturinsatser ställer på samhällets ekonomiska insatser. Kul­turrådets betänkande remissbehandlas f. n. I ett kommmande betän­kande avser kulturrådet att behandla frågor rörande statliga insatser för olika grupper av kulturarbetare.

1965 års musei- och utställningssakkunniga har under föregående år lagt fram betänkandet (SOU 1972: 45) Kulturminnesvård och beräk­nas i början av år 1973 lägga fram ett betänkande rörande museiväsen­det. Remissbehandhngen av dessa betänkanden samordnas i största möj­liga utsträckning med beredningen av kulturrådets förslag. Senare under år 1973 beräknas de sakkunniga avge ett betänkande om riksutställ­ningsverksamheten.

Under föregående år har 1968 års beredning om stat och kyrka av­lämnat sitt slutbetänkande (SOU 1972: 36) Samhälle och trossamfund med förslag om det framtida förhållandet mellan samhället och tros­samfunden. Betänkandet remissbehandlas f. n.

Kulturändamäl

I avvaktan på ställningstagande till det omfattande utredningsmaterial som lagts fram av kulturrådet och 1965 års musei- och utställningssak­kunniga inriktas insatsema på kulturområdet i första hand på ända­mål, där resursförstärkningar framstår som särskilt angelägna.

Mot bakgrund av att ersättningen till författare för biblioteksutlå­ningen höjts väsentligt år 1971 och 1972 föreslås nu ingen ytterligare höjning av stödet till författarna. Däremot föreslås ökade medel för konstnärsstipendier med avseende på bildkonstnärer, tonsättare och övriga konstnärskategorier.

Betydande medelsökningar beräknas för teater- och orkesterverksam-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                         4

het på grund av de senaste årens löne- och kostnadsstegringar. Därut­över beräknas medelsökningar för en fortsatt expansion av verksam­heten inom riksteatern, rikskonserter och de yrkesmässigt verksamma fria gruppema på teater- och musikområdet. Anslagsförstärkningen för rikskonserter avser i första hand ökade resurser för fonogramproduk-tion. Förslag om en permanent ledningsorganisation för regionmusiken kommer att läggas fram i en särskild proposition.

På radio- och TV-området fortsätter utbyggnaden och komplette­ringen av TV 2-nätet. För nästa budgetår föreslås i huvudsak oföränd­rade medelsramar för programverksamheten. Någon höjning av mot-tagaravglften bedöms inte erforderUg förrän tidigast om ett par år.

Under anslagen till ungdomsverksamhet har i första hand resurserna för bidrag tiU lokal ungdomsverksamhet räknats upp. Till helt över­vägande del sammanhänger denna anslagsökning med den stora ök­ningen av den redovisade statsbidragsberättigande aktiviteten inom idrottsrörelsen.

Sålunda föreslås en ökning av bidraget tiU ungdomsorganisationemas lokala verksamhet med 5 milj. kr. TiUsammans med den ökning av samma anslag som föreslås på tiUäggsstat för innevarande budgetår uppgår den föreslagna anslagsökningen tiU 8,7 mUj. kr.

Anslagen till utbildningenkulturområdet föreslås öka med 5,5 mUj. kr. Huvuddelen av ökningen avser musikutbildning och möjliggör bl. a. en utbyggnad av musiklärarutbildningen. Utbygg­naden av bibliotekshögskolan i Borås beräknas fortsätta enligt fast­ställda planer.

Skolväsende och lärarutbildning

Fr. o. m. innevarande budgetår har 1968 års beslut om grundskolan och gymnasieskolan genomförts. Den yttre organisationen är därmed fastlagd för den framtid som i dag kan överblickas. Två viktiga utred­ningar arbetar med den inre reformeringen av skolan. Utredningen om skolans inre arbete har bl. a. till uppgift att undersöka hur man på bästa sätt skaU öka möjUghetema för alla elever att uppleva skolarbetet som stimulerande och undervisningen som meningsfull. Utredningen om skolan, staten och kommunema har bl. a. att överväga ansvars­fördelningen på skolområdet mellan stat och kommun och därvid över­väga vägarna för att nå ett ökat lokalt ansvarstagande.

Anslaget till grundskolan beräknas för nästa budgetår öka med 197 mUj. kr. tiU4 011 milj. kr.

Gynmasieskolan kommer nästa år att kunna ta emot ett oförändrat antal studerande, vUket svarar mot över 90 % av antalet 16-åringar. Inom deima ram bUr det möjUgt att tillgodose den ökade efterfrågan på yrkesinriktad utbildning.


 


Prup. 1973:1    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                             S

Anslaget tiU gymnasieskolan beräknas öka till 1 382 milj. kr. För ut­rustning av gymnasieskolan anvisas 21,5 milj. kr.

Investeringsramen för skolbyggande föreslås även för nästa budgetår komma att uppgå tUl 450 milj. kr.

För handikappade elever inom skolområdet föreslås ökade insatser. Resurserna för stöd till synskadade elever i skolväsendet samordnas och utökas. I den gymnasiala utbildningen för gravt hörselskadade i Örebro bereds plats för ett ökat antal elever.

Stödundervisningen för invandrare i grundskolan beräknas nästa bud­getår kosta 21 mUj. kr.

Förslag om insatser på läromedelsområdet kommer att läggas fram i en särskild proposition. Glesbygdsskolornas problem kommer likaledes att behandlas i en särskild proposition.

En omfattande utbyggnad av studie- och yrkesorienteringen genom­förs enligt riktlinjer, som 1971 års riksdag beslutade om. Kostnadsök­ningen utgör nästa budgetår ca 15 milj. kr. För att tUlgodose bl. a. sko­lans personalbehov räknas även för nästa budgetår med en intagning av 180 studerande i den särskilda utbildningen av studie- och yrkesväg­ledare.

En ökning föreslås av antalet kurser inom vidareutbildningen för sjuksköterskor.

Vid sjöbefälsskoloma öppnas möjlighet för försöksverksamhet med nya typer av utbUdning. Radiotelegrafistutbildningen förlängs från två till tre terminer.

Tillgången på lärare inom flertalet områden förbättras successivt. Lärarutbildningens kapacitet föreslås bli anpassad till förändringar i behovet av personal i skolväsendet och förskolan. Förslaget innebär en ökning av antalet utbildningsplatser för förskollärare, speciallärare, musiklärare samt lärare för industri och hantverk. En särskild pedago­gisk utbildning skall anordnas för handelslärare. Förslaget innebär vi­dare en minskning av antalet utbildningsplatser på lågstadie-, mellan-stadie- och ämneslärarlinjerna samt för blivande textillärare och barna­vårdslärare. Utbildningen av lärare för industri och hantverk läggs om.

Inom ramen för fortbildningsanslaget föreslås ökade insatser för bl. a. fortbildning av skolledare och lärarutbildare samt lärare inom invand-rarundervisningen.

En förstärkning föreslås i fråga om skolöverstyrelsens byrå för ar­betsmarknadsutbildning. Medel anvisas till genomförande av s. k. skol­val.


 


Prop. 1973:1   BUaga 10    Utbildningsdepartementet                          6

Högre utbildning och forskning

Antalet närvarande studerande vid universitet och högskolor torde minska nästa läsår. Till största delen gäUer minskningen de filosofiska fakulteterna.

Det vikande intresset för naturvetenskapUgt inriktad utbUdning ägnas särskild uppmärksanahet. I syfte att förbättra studieresultaten vid ut-bildnmgslinjer med sådan inriktning vid de filosofiska fakulteterna före­slås en uppräknmg av utbildningsresurserna i matematik med 20 procent.

Minskningen av antalet närvarande studerande vid de filosofiska fakultetema medför ett minskat behov av extra lärare, assistenter och amanuenser. För nästa budgetår beräknas en minskning av medelsan­visningen för dessa ändamål med 38 milj. kr. Huvuddelen av denna minskning, ca 25 milj. kr., innebär en anpassning tUl den anslagsbe­lastning, som kan beräknas för innevarande läsår. Vidare har hänsyn tagits till att antalet studerande under nästa budgetår väntas bli något lägre än under innevarande budgetår.

Den religionsvetenskapliga utbildningen föreslås omlagd med en starkare inriktning på allmänna samhällsproblem och på allmänt reli-gionsvetenskapUga frågor.

Förslag framläggs om en fortsatt uppbyggnad av studievägledningen på läroanstalterna och av forskarutbildningen. För att förbättra möj­ligheterna att ge handledning inom forskarutbildningen föreslås att en ny typ av arvodestjänst prövas. Förordnande som adjungerad professor skall enUgt förslaget kunna meddelas för en tid av högst tre år i sänder för vetenskapligt väl kvalificerade personer utanför universitetsorganisa­tionen. Därmed avses inte bara privata eller statliga företag utan även statlig eller annan offentUg verksamhet i övrigt. Anslagen till forsk­ningsråden inom utbildningsdepartementets område föreslås ökade med sammanlagt 15,7 mUj. kr.

Förslag framläggs om en fullständig mikrofUmning av den svenska dagspressen.

Vuxenutbildning

VuxenutbUdningen befinner sig i en period av både utveckling och utredning. Folkbildningen når aUt fler människor. Bruttoantalet del­tagare i studiecirklar utgjorde 1971/72 ca 2 nulj., varav ca 30 % deltog i de s. k. prioriterade studiecirklarna. I en särskild proposition kommer att behandlas vissa frågor på vuxenutbUdningens område, som berör folkbUdning samt statlig vuxenutbildning.

Undervisningen av vuxna invandrare anordnas f. n. försöksvis i stu-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                             7

diecirkelform. Genom statsmaktemas beslut i anledning av prop. 1972: 100 kommer anställda invandrare som börjat sin första anställ­ning i Sverige den 1 januari 1973 eller senare att få rätt till ledighet och lön för deltagande i denna undervisning. Anslaget till undervisningen beräknas öka med 4 milj. kr. till 45 milj. kr. Härvid har räknats medel för förbättrade statsbidrag. Inom ramen för anslaget till lärares fort­bUdning m. m. räknas med en betydande ökning av insatserna för fort­bildning av lärare inom invandrarundervisningen.

Folkhögskolornas elevantal är f. n. tämligen stabilt. Anslaget ökar med 10 milj. kr. till 135 milj. kr. Direktiv har nyligen utfärdats för en särskild utredning som bl. a. skall klarlägga vilken roll folkhögskolan kan och bör spela i kulturliv och utbildningssamhälle.

Löntagarorganisationernas kursverksamhet ökar successivt, varför an­slaget föreslås höjt med 0,5 milj. kr. tUl 8,0 milj. kr.

För den fortsatta verksamheten med radio och television i utbild­ningen, främst inom vuxenutbildning och förskola, beräknas en höjning av anslaget med 1 mUj. kr.

En särskild arbetsenhet för frågor om vuxenutbildning kommer att inrättas inom utbildningsdepartementet.

Studiesociala åtgärder

Under föregående år infördes nya regler för inkomstprövat och be­hovsprövat tiUägg inom studiehjälpssystemet. Fr. o. m. nästa budgetår skapas enhetliga regler för studiekredit. En rad olika önskemål om för­bättringar av studiestödet har aktualiserats av centrala studiehjälps­nämnden och 1968 års studiemedelsutredning. Samtliga dessa frågor kommer att behandlas i en särskild proposition. Ett omfattande utred­ningsarbete pågår på det studiesociala området. Kommittén för studie­stöd åt vuxna utreder studiefinansieringen inom vuxenutbildningen.

1968 års studiemedelsutredning kommer inom kort att lägga fram förslag om vissa organisatoriska frågor inom studiemedelssystemet. En skyndsam prövning av studiemedelssystemets återbetalningsregler skall ske i syfte att underlätta återbetalningsbördan för dem som efter ut­bildningen är att betrakta som betalningssvaga. Behovet av en särskild studerandehälsovård utreds i särskUd ordning.

Bidraget till studerandehälsovården föreslås höjt.

Utgiftema för studiesociala åtgärder beräknas till 1 013,6 milj. kr.

Sammanställning

Totalbeloppen för de olika budgetavsnitten samt förändringama i jämförelse med anslagen för innevarande budgetår framgår av tabellen


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                             8

på sid. 9. Anslagsindelningen och redovisade belopp för budgetåret 1972/73 har justerats för att kunna jämföras med budgetförslaget för 1973/74. Medel på tiUäggsstat har inte medtagits i tabellen. MeUan olika litteror inom åttonde huvudtiteln har vissa överföringar skett, varför beloppen under tabellens oUka underlitteror i kolumnen »anvisat 1972/73» inte överensstämmer med riksstaten för 1972/73. Anslaget 1972/73 under elfte huvudtiteln Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. har förts över till littera G under förevarande huvud­titel. Till åttonde huvudtiteln har vidare medel för betygsdatasystem förts över från sjunde huvudtiteln till anslaget E 24 Teknisk utbildning och forskning m. m.: Chalmers tekniska högskola och högskolan i Lin­köping samt medel för vissa lärartjänster från femte huvudtiteln till an­slaget E 13 Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal. Anslagen under littera F Folkskoleseminarierna: UtbUdningskostnader, Folkskoleseminarierna: Materiel m. m. och under littera C Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamlingarnas kyrkobygg­nader är inte upptagna för budgetåret 1973/74.

I de sammanställningar över personalen vid myndigheter m. m., som lämnas under de olika anslagspunkterna i propositionen, ingår —• för­utom tjänster enligt personalförteckning m. m. — även annan personal till ett antal som motsvarar medelsanvisningen.

I de s. k. O-redovisningarna i det följande återges myndigheternas förslag och myndigheternas bedömning av effekterna av en medelstill­delning som med fem procent understiger anslaget enligt riksstaten för budgetåret 1972/73 justerat med hänsyn till löne- och prisomräkning för budgetåret 1973/74.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet           9

Sammanställning över anslagsförändringarna från 1972/73 till 1973/74 inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde (milj. kr.)


Anvisat

Förslag

Förändring

1972/73

1973/74

 

26,0

29,1

-\-    3,1

374,1

428,9

+ 54,8

197,7

232,4

+ 34,8

79,5

87,1

-t-    7,7

50,4

57,2

+    6,8

46,6

52,1

+    5,5

13,4

16,7

+    3,3

5 582,7

5 867,1

-1-284,4

82,5

91,5

+    9,1

23,0

24,1

-1-    1.2

3 872,2

4 074,2

+202,0

1 392,7

1 480,8

+ 88,1

212,4

196,5

- 15,9

1512,3

1 604,8

+ 92.6

15,3

17,3

+    2,0

857,9

895,5

+ 37,7

33,0

37,0

+    4,0

n

343,2

372,1

+ 29,0

190,9

209,8

+  18,9

72,0

73,0

-f-    1.0

331,9

335,2

+    3,4

571,2

626,8

+ 55,7

585,8

558,6

- 27,2

14,7

15,0

+    0,3

4,4

4.6

+    0,2

10,3

10,4

-t-    0,1

DRIFTBUDGETEN

A.  Utbildningsdepartementet m. m.

B.  Kulturändamål

a)   Konst, litteratur, musik, teater m. m.

b)  Arkiv, museer m. m.

c)   Ungdoms-  och   folkbildningsverk­samhet

d) Utbildning inom kulturområdet

C.   Kyrkliga ändamål

D.  Skolväsendet

a)   Centrala och regionala myndighe ter m. vn.

b)  Pedagogiskt utvecklingsarbete

c)   Det obligatoriska skolväsendet m. m.

d)  Gymnasiala skolor m. m.

e)  Investeringsbidrag

E.  Högre utbildning och forskning

a)   Centrala myndigheter m. m.

b)  Universiteten m. m.

c)   Vissa högskolor m. m.

d)  Gemensamt   för   universitet   och
högskolor

e) Vissa forskningsändamål

f)   Inredning och utrustning

F.  Lärarutbildning

G.  Vuxenutbildning
H. Studiesociala åtgärder
I.   Intemationellt-kuiturellt samarbete

a)   Kulturellt utbyte med utlandet

b)   Nordiskt kulturellt samarbete

Totalt för driftbudgeten                                     9 012,0          9 482,1          -J-470,2

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder                                       35,6                 39,7            +    4,1

Statens allmänna fastighetsfond                            193,8               196,9            4-    3,1

Statens utlåningsfonder                                        697,0             455,0          —242,0

Totalt för kapitalbudgeten                                    926,4              691,6          —234,8

Totalt för utbildningsdepartementet                 9 938,4         10173,7           -|-235,3

Anslagen på driftbudgeten ökar med 470,2 mUj. kr. Det minskade medelsbehovet under Statens utlåningsfonder sammanhänger med en förbrukning av reservationsmedel om ca 300 milj. kr. under anslaget Studiemedelsfonden.

1*   Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 1.    Bil. 10


Prop. 1973:1    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                    10

Utdrag av protokollet över utbildiungsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: Statsministem PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYR­DAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF­BERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Carlsson, samt stats­råden Myrdal, Odhnoff och Moberg anmäler de frågor som gäller utgif­tema för budgetåret 1973/74 inom utbildningsdepartementets verksam­hetsområde. Härvid anmäler departementschefen de på driftbudgeten under littera A, avsnitten Ba och Bb, punktema B 52—57 under avsnitt Be, avsnitt Bd, littera D samt de på kapitalbudgeten under punkterna I: B 2 samt II: 14 och 15 upptagna frågorna, statsrådet Odhnoff de på driftbudgeten under punkterna B 47—51 under avsnitt Be upptag­na frågorna, statsrådet Myrdal de under littera C upptagna frågorna samt statsrådet Moberg de på driftbudgeten under Htterorna E, F, G, H och I ävensom de på kapitalbudgeten under punkterna II: 16 samt IV: 5 och 6 upptagna frågorna. Föredragandena anför.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                           11

DRIFTBUDGETEN    Åttonde huvudtiteln

A UTBILDNINGSDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Utbildningsdepartementet

1971/72 Utgift            9 756 449

1972/73 Anslag         10 297 000

1973/74 Förslag        11359 000

 

 

1972/73

Berälmad

1 ändring 1973/74

Personal

Handläggande personal Övrig personal

72 66

 

+ 1

of.

Anslag

Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Expenser

138

9 450 000

23 000

167 000

657 000

+ +

+ +

+ 1

987 000

12       000

13       000
50 000

 

10 297 000

+1062 000

Kungl. Maj:t har den 15 december 1972 med stöd av riksdagens be­myndigande (prop. 1965: 65 s. 19, SU 1965: 105, rskr 1965: 295) beslutat inrätta en tjänst för kansliråd i utbUdningsdepartementet. Tjänsten har inrättats för beredning av frågor om vuxenutbildning och därmed sam­manhängande frågor.

Med hänvisning tiU sammanställningen beräknar jag anslaget till 11359 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tiU Utbildningsdepartementet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 11 359 000 kr.

A 2. Kommittéer m. m.

1971/72 Utgift           18 223 780                Reservation                 266 076

1972/73 Anslag         15 200 000

1973/74 Förslag        17 200 000

Kommittéverksamheten under budgetåret 1973/74 beräknas få i huvudsak samma omfattning som under innevarande budgetår. Med hänsyn tiU bl. a. att ett antal kommittéer beräknas intensifiera sitt ar-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                           12

bete i samband med slutförandet av sina uppdrag bör anslaget räknas upp med 2 000 000 kr.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tiU Kommittéer m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett re­servationsanslag av 17 200 000 kr.

A 3. Extra ajfter

1971/72 Utgift              400 593               Reservation                 302 910

1972/73 Anslag            550 000

1973/74 Förslag            500 000

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Extra utgifter för budgetåret 1973/74 anvisa ett reserva­tionsanslag av 500 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet         13

B KULTURÄNDAMÅL

Departementschefen

I och med att kulturrådets huvudbetänkande (SOU 1972: 66) Ny kul­turpolitik nu lagts fram finns det ett omfattande underlag för den fort­satta diskussionen rörande samhällets uppgifter på kulturområdet. Be­tänkandet har sänts ut på remiss till ett stort antal myndigheter och organisationer. Avsikten är bl. a. att remissbehandlingen skall leda till att oUka frågor på det kulturpoUtiska fältet skall bU kända i så vida kretsar som möjligt. Information och debatt i frågorna bör i hög grad kunna nå ut även utanför de organ som normalt deltar i remissarbetet.

Det material i kulturfrågorna som kommer att föreligga efter remiss­behandlingen bör kunna utgöra ett viktigt underlag för statsmakternas ställningstagande till de statliga kulturpolitiska insatserna under 1970-talet. Vissa delar av förslagen från 1965 års musei- och utställningssak­kunniga torde kunna behandlas parallellt med kulturrådets förslag.

Kulturrådet betonar behovet av att en preciserad målsättning utar­betas för samhäUets kulturpolitiska insatser. TUl det kulturpolitiska området hänför kulturrådet utöver de konstnärUga uttrycksformema även press, radio och TV, insatser för att bevara vårt kulturarv samt delar av folkbildningsverksamheten.

Kulturrådet uttalar att det övergripande målet för samhällets kultur-poUtik bör vara att medverka tUl att skapa en bättre samhällsmiljö och att bidra tUl jämlikhet.

För att detta mål skall kimna förverkhgas bör enUgt kulturrådet verksamheten och beslutsfunktionerna inom kulturområdet ytterligare decentraUseras och de kulturpolitiska insatserna samordnas med andra samhällsinsatser och utformas med hänsyn till olika gruppers förutsätt­ningar och behov. Åtgärderna bör få sådana former att kontakten mel­lan olika grupper förbättras och att fler människor får möjhghet att delta i kulturell verksamhet. Även en större geografisk spridning av den kulturella verksamheten bör eftersträvas. Olika organisatoriska åt­gärder kommer att behövas för statens, landstingens och kommunernas insatser.

Frågorna om utformningen av de statliga insatsema för oUka grupper av kulturarbetare kommer kulturrådet att behandla i ett senare be­tänkande.

De åtgärder som nästa budgetår vidtas på kulturområdet bör bygga vidare på den hittills förda kulturpolitiken men på ett sådant sätt att insatserna även kan anpassas efter de riktlinjer som kulturrådet dragit upp. Vissa av de förslag till anslagsuppräkningar som jag lägger fram

B


Prop. 1973:1    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet          14

i det följande är av sådan art att de föreslagna resurserna kan komma att omfördelas sedan ställning tagits till kulturrådets förslag.

Den utbyggnad som jag i det följande föreslår i fråga om stödet tid kulturarbetarna utgör en förstärkning inom ramen för nuvarande system i avvaktan på ställningstagande tUl ett kommande betänkande från kul­turrådet om stipendier, ersättningar och åtgärder för att skapa social trygghet.

Då det gäller att bedöma vilka insatser som från statlig sida bör göras för kulturarbetarna vill jag erinra om att författarersättningama genom initiativ från riksdagens sida räknats upp väsentligt såväl budget­året 1971/72 som budgetåret 1972/73. Sveriges författarförbund har i en särskild skrivelse den 16 juni 1972 förklarat att man, bl. a. med hän­syn till andra konstnärsgruppers behov, inte yrkar på någon ökning av biblioteksersättningens grundbelopp. Styrelsen för Sveriges författar­fond har inte heller i sitt förslag till anslagsframställning för budgetåret 1973/74 begärt någon höjning i detta hänseende. Som framgår av det följande kan även oförändrade ersättningsnormer beräknas medföra att fondens tiUgångar nästa budgetår ökar med ca 1,7 mUj. kr. eftersom ut­låningen vid biblioteken ökar.

Med hänsyn till den utveckling som således ägt rum beträffande er­sättningen till författare kommer de ytterligare insatser som föreslås för kulturarbetarna budgetåret 1973/74 att avse övriga konstnärskategorier. Vid prioriteringen av olika åtgärder för kulturarbetarna har samråd skett med företrädare för Konstnärliga och litterära yrkesutövares sam­arbetsnämnd. I det följande tas under anslaget till konstnärsstipendier upp förslag om förbättringar med sammanlagt 1 milj. kr. Fördelningen av medlen har skett på sådant sätt att nuvarande former för stöd på stipendieområdet förstärks. Däremot anser jag det inte möjligt att kort tid före framläggandet av ett omfattande utredningsförslag på området överväga nya eller ändrade stödformer.

De statliga insatserna på kulturområdet under senare år har i hög grad präglats av utbyggnaden av riksteatern, rikskonserter och riksut­ställningar med syfte att åstadkomma en större regional spridning av kulturaktiviteterna. Denna verksamhet har också präglats av att man genom samverkan med folkrörelser och bl. a. institutioner på det sociala fältet sökt finna former för kontakt med nya grupper av människor. Kulturrådet har i sitt förslag till mål för kulturpolitiken fäst stort av­seende vid att människornas möjUgheter att ta emot kulturutbudet för­bättras. Det är mot denna bakgrund angeläget att ökade resurser kan ställas tiU förfogande för den verksamhet som riksteatern och rikskon­serter nu svarar för. Härigenom förbättras förutsättningarna för en ökad spridning av kulturutbudet.

För riksteatern föreslås, sedan anslaget för dess verksamhet räknats


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                           15

upp med hänsyn till olika kostnadshöjningar, en resursförstärkning med 0,5 milj. kr.

I anslutning till anslaget tUl rikskonsertverksamhet redovisas i det följande de förslag rörande fonogrammen i musiklivet som lagts fram av konsertbyråutredningen. Mitt ställningstagande till dessa förslag inne­bär att institutet för rikskonserter bör få väsentligt större resurser för att utvidga sin verksamhet rörande produktion och distribution av grammofonskivor. Utöver medelsökningar med hänsyn till den höjda kostnadsnivån beräknar jag en medelsökning med 0,7 milj. kr. för fono-gramverksamhet och med 0,5 milj. kr. för en viss utvidgning av skol-konsertverksamheten och den allmänna konsertverksamheten.

Genom omorganisationen den 1 juli 1971 av mUitärmusiken har det allmänna musiklivet tUlförts betydande resurser. Den nya organisatio­nen, regionmusiken, arbetar i vad avser den allmänna musikverksam­heten i nära kontakt med rikskonserter. Den samlade verksamheten genom rikskonserter och regionmusikens allmänna del gör det möjligt att erbjuda skolkonserter i hela landet. De gemensamma insatsema av­ser även interna konserter och viss annan verksamhet.

Regionmusiken har hittills stått under ledning av en särskild kom­mitté, organisationskommittén för regionmusiken (riksdagsber. Fö 1972: 16). Då omorganisationsskedet nu i huvudsak passerats bör den centrala ledningen ges en permanent form. Jag avser att föreslå Kungl. Maj:t att lägga fram en särskild proposition rörande denna och vissa andra frågor för regionmusiken.

Fr. o. m. innevarande budgetår har ett särskUt anslag till filmstöd anvisats på riksstaten (prop. 1972: 36, KrU 1972: 13, rskr 1972: 141). Stödet, som utgår tiU Stiftelsen Svenska filminstitutet, innebär, förutom en avlastning av institutets utbUdningskostnader, att 50 % av kostnader­na täcks för det genom den s. k. H-fonden utgående förhandsstödet till produktion av långfilm. För nästa budgetår föreslår jag en uppräk­ning av detta bidrag med närmare 1 milj. kr.

Från anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål ges statUgt stöd till bl. a. yrkesorkestrama och riksutställningar. För nästa budgetår räk­nar jag för dessa ändamål med bidragsökningar som motsvarar upp­gången i det allmänna kostnadsläget. Från anslaget utgår även bidrag till konstnärlig verksamhet utanför de större kulturinstitutionerna. Bl. a. utgår bidrag tiU fria teatergmpper och till fria musikgrupper samt tUl centrumbildningarna på olika konstområden. För nämnda och andra ändamål under anslaget beräknar jag en sammanlagd anslagsökning av 3 milj. kr.

1965 års musei- och utställningssakkunniga befinner sig i slutskedet av sitt arbete.  De sakkunniga har i juli 1972 avlämnat betänkandet

B


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        16

(SOU 1972: 45) Kulturminnesvård samt beräknas i början av år 1973 avge betänkanden om museema och om riksutställningsverksamheten.

Utredningens arbete berör flera vitala områden av kulturlivet, bl. a. kulturminnesvården. Museerna och riksutställningsverksamheten kom­mer att representera väsentliga inslag i det vidgade kulturutbud som kulturrådet planerat för. Behandhngen av de här berörda frågorna kommer att i viss män samordnas med beredningen av kulturrådets förslag.

De delreformer och anslagsförstärkningar som under senare år genom­förts inom museiverksamheten har i hög grad inriktats på att utvidga och förbättra museemas utåtriktade verksamhet. För nästa budgetår föreslås pimktvis vissa ytterUgare förstärkningar av resurserna för denna del av museernas verksanUiet. De sammanlagda medelsökningarna för utökad verksamhet under anslagen för museer uppgår till 0,7 milj. kr. Beträffande arkiven föreslås bl. a. en medelsökning för folkrörelse­arkiven.

Beträffande de statUga insatserna för ungdomsorganisationernas verk­samhet får jag hänvisa till vad föredragande statsrådet anför under an­slaget Bidrag tiU ungdomsorganisationemas centrala verksamhet.

Anslaget till bidrag tUl folkbibliotek kan efter bortfallet av bidrag till ett antal utvecklingsbibliotek i ökad onUattning ge utrymme för punkt­bidrag till särskilda lokala initiativ. Därvid bör särskilt behovet av in­satser för invandrarnas litteraturförsörjning beaktas. De erfarenheter som vunnits i utvecklingsverksamheten vid ett antal bibliotek kommer genom skolöverstyrelsens informations- och rådgivningsverksamhet hela bibUoteksverksamheten tiU godo.

Den framtida utformningen av de statUga insatserna för folkbibliote­ken får prövas närmare i samband med de förslag som litteraturutred­ningen kommer att lägga fram i sitt huvudbetänkande.

Kulturrådet betonar i sitt betänkande vikten av att den kulturella verksamheten når ut till alla människor i samhället bl. a. genom uppsö­kande verksamhet och genom verksamhet som på ett naturligt sätt an­sluter sig tiU närmiljön. Folkbildningsorganisationerna har här ett stort ansvar men också stora förutsättningar att med sitt vittförgrenade orga­nisationsnät nå ut tiU olika grupper. Kulturrådet konstaterar att bidraget tiU föreläsningsverksamhet har gett organisationerna möjUghet att be­driva en verksamhet som är ett betydelsefullt komplement till det in­stitutionsbundna kulturutbudet. För att bättre svara mot den kulturella verksamhetens speciella krav föreslår kulturrådet att föreläsningsbidra­get omvandlas till ett bidrag till kulturarrangemang. Jag finner det an­geläget att, i avvaktan på ett närmare ställningstagande till kulturrådets förslag, resursema för ändamålet förstärks och föreslår en anslagsök­ning med 0,3 mUj. kr.


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        17

Som ett led i en sedan flera år pågående utveckling bör medlen tiU de handikappades kulturella verksamhet ytterUgare räknas upp. För nästa budgetår föreslår jag en ökning med 0,5 milj. kr. Beloppet innefattar ökade resurser för bibUoteksverksamheten för synskadade.

Reformarbete pågår eUer planeras inom flera delar av utbildningen inom kulturområdet. Sedan år 1970 arbetar organisationskommittén för högre musikutbildning med att planera och genomföra en successiv reform av den högre musikutbildningen. Sedan höstterminen 1971 an­ordnas en ny utbUdning av lärare i musik och ett annat ämne. Denna utbildning kommer fr. o. m. läsåret 1973/74 att vara fullt utbyggd i Göteborg, där 48 studerande per år kommer att tas in. I det följan­de föreslår jag att sådan utbildning skall påbörjas i Malmö med en in­tagning av 24 studerande per år. Kyrkomusikerutbildningen vid musik­högskolorna har fr. o. m. läsåret 1972/73 reformerats. Organisations­kommittén väntas närmast lägga fram förslag om omläggning av ut­bildningen av övriga musiker och av musikpedagoger. Ökningen av me­delsbehovet för den vidgade utbildningsverksamheten beräknas nästa budgetår uppgå tiU ca 1,7 milj. kr.

Utbildningen inom det bildkonstnärliga området behandlas i konst-närsutbUdningssakkunnigas betänkande (SOU 1970: 66) Högskolor för konstnärUg utbildning. Betänkandet har remissbehandlats. Frågor om utbildningen av teckningslärare behandlas även av lärarutbildningskom-mlttén, som inom kort kan väntas avge förslag. Några bindande ställ­ningstaganden i fråga om den framtida utformningen av utbildningen inom de områden som konstnärsutbildningssakkunniga behandlar i sitt betänkande kan inte göras förrän tidigast i samband med att man tar ställning tiU de förslag från lärarutbildningskommittén som avser ut­bildningen av teckningslärare. Det är emellertid angeläget att reform­arbetet på detta område kan föras vidare. Jag har därför för avsikt att i annat sammanhang begära Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla en expertgrupp för visst fortsatt arbete med frågor som rör utbildning inom bildkonst, konsthantverk och design.

I samband med förslaget (prop. 1970: 25) att inrätta statens dansskola anmälde jag att frågan om utbildningen av dansare och om dansskolans uppgift i detta sammanhang inte kunde lösas utan ytterligare övervägan­den. Riksdagen hade ingenting att erinra mot detta. Den utredning som enligt min mening behöver göras i fråga om dansamtbildningen bör nu sättas i gång. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att tillkalla särskilda sakkunniga för uppgiften.

Utbildningen vid bibliotekshögskolan inleddes innevarande läsår. Ut­byggnaden fortskrider planenligt, vilket innebär att högskolan läsåret 1973/74 kommer att ha studerande i båda årskurserna. Medelsbehovet ökar tiU följd av utbyggnaden med ca 1,7 milj. kr.

B


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        18

De senaste årens utveckling för det avgiftsfinansierade radio- och TV-området har främst präglats av en kraftig utbyggnad av televisionen i fråga om sändningstid och täckningsgrad. Innevarande budgetår uppnår TV 2 resursmässig likställdhet med TV 1, vilket motsvarar en sändnings­tid av ca 40 timmar per vecka. För nästa budgetår förutsätts i princip oförändrade medelsramar för programverksamheten i avvaktan på ge­nomförande av de åtgärder som aktualiseras av översynen av Sveriges Radios verksamhetsformer. Utbyggnaden och kompletteringen av TV 2-nätet fortsätter. Ökade avgiftsintäkter och besparingar till följd av den nämnda översynen bidrar tiU att ytterUgare inkomster genom höjda mottagaravgifter inte bedöms erforderliga förrän tidigast om ett par år.

B


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                         19

a) konst, litteratur, musik, teater m. m.

B 1. Konstnärsstipendier

1971/72 Utgift            6547012               Reservation                   89439

1972/73 Anslag          7 500 000

1973/74 Förslag          8 500 000

Enligt de av Kungl. Maj:t den 7 juni 1972 meddelade bestämmel­serna angående konstnärsstipendier kan stipendier tilldelas konstnärer Som genom tiUräckUga insatser dokumenterat sin begåvning. Konstnärs­stipendierna utgår till följande fyra konstnärsgrupper, nänUigen förfat­tare och översättare, konstnärer inom måleri m. m., tonsättare samt konstnärer i övrigt; Inom varje konstnärsgrupp bör stipendierna förde­las med hänsyn tUl dels att de från inkomstsynpunkt sämst ställda konst­närerna tillgodoses, dels att skUda konstarter och olika delar av landet blir företrädda bland stipendiaterna.

Stipendiemyndighet för författar- och översättarstipendierna är sty­relsen för Sveriges författarfond. För utdelning av stipendier till konst­närer inom måleri m. m. svarar Akademien för de fria konsterna i sam­råd med Konstnärernas riksorganisation. Stipendier åt tonsättare utde­las av Musikaliska akademiens styrelse i samråd med Föreningen Svenska tonsättare. Stipendier åt konstnärer i övrigt utdelas av en i särskild ordning tillsatt nämnd, konstnärsstipendienämnden, som be­står av åtta ledamöter, förordnade av Kungl. Maj:t för ett år i sänder. Sju av nämndens ledamöter utses efter förslag av KonstnärUga och lit­terära yrkesutövares samarbetsnärrmd.

Tre typer av stipendier utdelas, nämligen stora arbetsstipendier, små arbets- och resestipendier samt stipendier av pensionskaraktär och till­fäUiga bidrag. Stora arbetsstipendier utgår med 15 000 kr. och små arbetsstipendier med lägst 4 000 kr. Stipendierna utdelas för ett är i sänder. Stipendiemyndigheterna har dock möjlighet att låta stort ar-betsstipendium utgå under ytterligare högst fyra år i följd.

SärskUda medel ställs under detta anslag till förfogande för utdelning i form av arbetsbidrag till konstnärer inom måleri m. m. Denna bidrags­givning är av försökskaraktär. Akademien för de fria konsterna svarar i samråd med Konstnärernas riksorganisation för utdelningen av dessa arbetsbidrag för projekt som kan främja utveckUngen inom arbetsom­rådet.

Ba


 


Trop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


20


 


1972/73


Berälmad ändring 1973/74


 


Stipendier åt författare och översättare

Stipendier åt konstnärer inom måleri m. m.

Stipendier åt tonsättare

Stipendier åt konstnärer i övrigt

Försöksverksamhet med ar­betsbidrag till konstnärer inom måleri m. m.


 

 

Stipendie­myndigheten

Departements­chefen

795 000

+

105 000

 

of.

3 742 000 357 000

+ +

508 000 619 000

+ +

500 000 50 000

1906000

-l-

500 000

+

320 000

700 000

+

300 000

+

130 000

7 500 000

+2 032 000

-1-1000 000


Stipendiemyndigheterna

1.         Styrelsen för Sveriges författarfond föreslår att antalet arbetssti­pendier för gruppen författare och översättare ökas från nuvarande 53 tiU 60.

2.         Akademien för de fria konsterna framhåller beträffande gruppen konstnärer inom måleri m. m. att det i och för sig hade varit rimligt att begära en höjning av stipendiebeloppen över lag med hänsyn tiU kostnadsutvecklingen men att akademien avstått från detta i syfte att snabbt få till stånd en ökning av resurserna för stipendier av pensionskaraktär och för tUlfälliga bidrag.

3.    Tillsammans med representanter för Föreningen Svenska tonsätta­re har Musikaliska akademiens styrelse tiUsatt en arbetsgrupp med uppgift att närmare undersöka de svenska tonsättarnas villkor. Grup­pens arbete har resulterat i förslag om projektstöd på musikområdet samt förslag om en översyn av nuvarande system för fördelning av större arbetsstipendier till tonsättare.

Med hänvisning tUl att särskilda medel redan nu finns för utdelning i form av arbetsbidrag tUl konstnärer inom måleri m. m. föreslår grup­pen att det även skall finnas särskUda medel för projektstöd på musik­området. Förslagets huvudsyfte är att möjliggöra för svenska musik-institutioner att beställa svensk musik. Men projektstöd skall också kunna sökas av tonsättare direkt för att t. ex. experimentera med ovan­ligt instrumentarium eUer pröva nya samarbetsformer med andra konst­arter. Dessutom skall stöd kunna utgå till framförande av beställda verk och till materialkostnader. Projektstödet är avsett att utgå i form av engångsbelopp. Det bör fördelas av Musikaliska akademien i samråd med Föreningen Svenska tonsättare. Akademiens styrelse föreslår fr. o. m. nästa budgetår ett särskUt bidrag om 500 000 kr. för ändamålet.

Enligt den nämnda arbetsgruppens mening bör vidare systemet med arbetsstipendier, som ursprungligen var avsett att garantera en flerårig inkomsttrygghet för tonsättare, tiUämpas mer flexibelt. I kombination

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                         21

med projektbidrag bör stipendier av kortare varaktighet än f. n. ändå ge erforderlig trygghet och arbetsro för komponerande. Gruppen föreslår att de större arbetsstipendierna höjs tiU 20 000 kr. och de mindre till i medeltal 10 000 kr. Föreningen Svenska tonsättare har i en framstäU­ning till akademien preciserat sitt förslag beträffande en höjning av tonsättarstipendierna. Föreningen föreslår att det sammanlagt skall utgå tolv större arbetsstipendier om 20 000 kr., 15 mindre om 10 000 kr., tre resestipendier om 7 000 kr. samt stipendier av pensionskaraktär med sammanlagt 65 000 kr. Musikaliska akademiens styrelse föreslår med anledning därav en ökning av medlen till tonsättarstipendier med 119 000 kr.

4.         Den av konstnärsstipendienämnden för gruppen konstnärer i övrigt begärda ökningen avser dels en ökning av de större arbets­stipendierna från 15 000 kr. till 18 000 kr. med hänsyn tiU kostnadsut­vecklingen, dels ökade medel för små arbets- och resestipendier samt för tillfäUiga bidrag.

5.         Beträffande försöksverksamheten med arbetsbi-drag till konstnärer inom måleri m. m. anför Akade­mien för de fria konsterna att antalet ansökningar/projekt budgetåret 1971/72 uppgick till sammanlagt 129 och deras totalbelopp tUl i det närmaste 2,4 mUj. kr. Knappheten på medel i förhållande tiU ansök­ningarnas totalbelopp har medfört att vissa i och för sig intressanta projekt, som skulle ha tagit för stor del av det begränsade utrymmet i anspråk, har fått uteslutas. Vidare har kraftiga nedskärningar fått göras i de sökta beloppen.

EnUgt akademien kan systemet med arbetsbidrag redan nu bedömas vara av mycket stort värde. Verksamheten bör därför successivt byggas ut. För nästa budgetår föreslås en ökning av medlen till arbetsbidrag med 300 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning tiU vad jag inledningsvis anfört under avsnittet B Kulturändamål och tUl den nyss redovisade sammanställningen beräk­nar jag medelsökningen under anslaget till 1 000 000 kr. I avvaktan på förslag från kulturrådet rörande kulturarbetarnas villkor är jag inte beredd att föreslå någon ändring i bestämmelserna om stipendiernas storlek eUer att överväga ett projektstöd till tonsättare.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att  tiU Konstnärsstipendier för budgetåret  1913/14 anvisa ett reservationsanslag av 8 500 000 kr.

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        22

B 2. Konstnärsbelöningar

1971/72 Utgift             1357 305

1972/73 Anslag          1275 000

1973/74 Förslag          1425 000

EnUgt kungörelsen (1964: 526) om konstnärsbelöningar (ändrad 1965: 172) kan till innehavare av konstnärsbelöning utses den som genom konstnärlig verksamhet såsom skapande av litterära eller andra konst­närliga verk, uppträdande som utövande konstnär eUer i annan form gjort mycket betydande insatser inom svenskt kulturUv. Beslut om ut­delning av belöningar fattas av Kungl. Maj:t efter förslag av vederböran­de stipendiemyndighet och skaU avse kalenderår eller återstående del därav. Den som innehar konstnärsbelöning skall årligen under sin åter­stående Uvstid åter utses tUl innehavare av konstnärsbelöiung, om inte synnerliga dcäl föranleder annat.

Konstnärsbelöning kan uppgå till högst fem gånger det basbelopp som enUgt lagen (1962: 381) om aUmän försäkring gällde vid kalenderårets ingång. Det för januari 1973 fastställda basbeloppet är 7 300 kr. Be­löningens maximibelopp för år 1973 uppgår således tUl 36 500 kr. Detta maximibelopp minskas med innehavarens årsinkomst upp till ett bas­belopp och med 75 % av årsinkomsten i övrigt.

Antalet konstnärsbelöningar är innevarande budgetår 120.

Departementschefen

Med hänsyn tUl en beräknad ökad belastning under nästa budgetår finner jag att detta anslag bör höjas med 150 000 kr. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Konstnärsbelöningar för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 425 000 kr.

B 3. Statens konstråd

1971/72 Utgift               184 239

1972/73 Anslag             178 000

1973/74 Förslag            239 000

Statens konstråd har till uppgift att genom förvärv av konstnärUga arbeten till statens byggnader och andra lokaler för statUga myndigheter verka för att konstnärliga värden införlivas med samhäUsmiljön.

 

 

1972/73

Beräknad

ändring

1973/74

 

 

Statens konstrad

Departements­chefen

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal övrig personal

1

of.

+ 1

 

Of.

-F0,5

 

1

+ 1

 

+ 0,5 Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        23

 

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

136 700

+ 95 500

+ 50 000

Sjukvård

300

of.

of.

Reseersättningar

22 200

+  18 000

+ 2 100

därav utrikes resor

_____________

+10 000

---------------

Lokalkostnader

10 500

4-    3 500

+ 3 200

Expenser

8 300

+    5 000

+ 5 700

 

178 000

+ 122 000

+61 000

Statens konstråd

1.      Löne- och prisomräkning 29 330 kr.

2.      Rådets verksamhet har under senare år utvidgats kraftigt. För att rådets sekreterare skall kunna avlastas vissa arbetsuppgifter föreslås särskUda medel till extra personal (4-60 000 kr.).

3.      För att rådets mål att förbättra informationen till mottagarsidan m. m. skall kunna nås krävs ökade medel till sammanträdesarvoden och till reseersättningar (+17 800 kr.).

4.      Den konstnärliga utsmyckningen av ambassader och andra loka­ler utomlands utgör en viktig del av rådets uppgifter. Rådet, som för utrikes resor f. n. är hänvisat till byggnadsstyrelsens reseanslag, föreslår egna medel för ändamålet (-M0 000 kr.).

En reduktion enligt 0-altemativet innebär för rådets del att antalet sammanträden får skäras ned betydligt. Verksamheten kan knappast därefter bedrivas på ett meningsfullt sätt.

Departementschefen

Med hänvisnmg till sammanställningen beräknar jag en medelsökning av 61 000 kr. Jag har därvid beräknat 20 000 kr. till extra personal samt 5 000 kr. till expenser för att konstrådet bl. a. skaU ha möjlighet att på­börja upprättandet av ett register över av rådet förvärvade konstverk. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens konstråd för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 239 000 kr.

B 4. Förvärv av konst för statens byggnader m. m.

1971/72 Utgift           4 333 050

1972/73 Anslag         3 000 000

1973/74 Förslag         3 000 000

Från anslaget bekostas sådana förvärv av konst till statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter, som beslutas av statens konstråd. Förvärven kan avse dels konst som särskilt beställts i anslut­ning till oUka byggnader, dels stafflikonst, skulptur, grafik m. m. Utöver

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                         24

bestäUningar som är möjliga inom anslagets ram får konstrådet beställa konst intUl ett belopp av högst 1,5 milj. kr. för betalning under följande budgetår.

Statens konstråd

Sysselsättningsläget för landets konstnärer liksom behovet av konst hos StatUga myndigheter motiverar att anslaget höjs med 2 milj. kr. tUl 5 mUj. kr. Rådet framhåller särskilt behoven som följer av den beslutade omlokaUseringen av statliga myndigheter.

Det framstår vidare som nödvändigt för en långsiktig planering att bemyndigandet att beställa konst för betalning under följande budgetår höjs till högst 4 milj. kr.

Vid ett genomförande av O-alternativet får ambitionsnivån för rådets verksamhet skäras ned.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Utöver bestäUningar som blir möjUga inom anslagets ram bör konstrådet enhgt samma prin­ciper som gäller för innevarande budgetår få beställa konst för ett be­lopp av högst 1,5 milj. kr. för betalning under följande budgetår.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1)    godkänna vad jag anfört angående beställningar av konst, som föranleder utgifter under senare budgetår än budgetåret 1973/74,

2)    tiU Förvärv av konst för statens byggnader m. m. för budget­året 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

B 5. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk ge­nom bibliotek m. m.

1971/72 Utgift            9 507 000

1972/73 Anslag         11411000

1973/74 Förslag        13 184 000

Ur anslaget utgår ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek (nu 11 179 000 kr.) samt åt författare och översät­tare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och i taltidningar (nu 210 000 kr.). Vidare bekostas från anslaget nordiska författarstipen-dier (nu 22 000 kr.).

Gällande bestämmelser om biblioteksersättning återfinns i kungörelsen (1962: 652) angående Sveriges författarfond (ändrad senast 1972: 553). Ersättning utgår för utlåning genom stifts- och landsbiblio­tek, länsbibliotek, folkbibliotek och skolbibliotek av svenska litterära

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        25

verk i original och litterära verk i svensk översättning. Ersättning utgår för sådana verk även om de ingår i bibliotekens referenssamlingar och inte lånas ut.

Från detta anslag överförs årligen till Sveriges författarfond medel motsvarande vissa grundbelopp för biblioteksersättningen. Innevarande budgetår uppgår grundbeloppen i fråga om originalverk till 18 öre för hemlån och tiU 72 öre för referensexemplar samt i fråga oni översatt verk till 6 öre för hemlån och till 24 öre för referensexemplar. Av fon­dens medel utbetalas individuell ersättning till svenska författare av originalverk, s. k. författarpenning, med 10 öre av grundbeloppet för hemlån och med 40 öre för referensexemplar av originalverk. För förfat­tare med höga utlåningssiffror gäller vissa begränsningar. Återstoden av fonden, den s. k. fria delen, används efter bestämmande av författar­fondens styrelse till stipendier, pensioner, understöd och andra för för­fattare, översättare m. fl. gemensamma ändamål.

Ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar fördelas av Sveriges författarförbund enligt vissa av förbundet fastställda grunder.

Nordiska författarstipendier utgår enligt särskilda ge­mensamma nordiska bestämmelser.

Styrelsen för Sveriges författarfond

1.   Styrelsen avstår i år, om än med tvekan, från att begära en höjning
av biblioteksersättningens olika grundbelopp. Orsaken tUl
detta är att Sveriges författarförbund förklarat sig under nästa budget­
år vilja avstå från att yrka en höjning av grundbeloppet med hänsyn
till dels behovet av en översyn av nuvarande stipendieringssystem, dels
övriga konstnärsgruppers behov.

En beräknad fortsatt ökning av biblioteksutlåningen på­verkar emellertid medelsbehovet. Styrelsen, som räknar med att biblio­teksutlåningen under år 1973 skall uppgå tiU 82,9 mUj. lån, föreslår att anslaget höjs med 1 725 000 kr.

2.   För de nordiska författarstipendierna beräknar styrel­
sen ett oförändrat belopp av 22 000 kr.

Sveriges författarförbund

För ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar behövs under nästa budgetår sammanlagt 280000 kr., vilket är 70 000 kr. mer än vad som anvisats för innevarande bud­getår. Ökningen hänför sig till en reglering av utfallet för framställning av talböcker och taltidningar under budgetåret 1970/71 samt viss be­räknad ökad medelsåtgång under budgetåret 1973/74.

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


26


Departem en tsch ef en

Anslaget bör ökas med sammanlagt 1 773 000 kr. Jag har därvid be­räknat 1 725 000 kr. för kostnadsökningar tiU följd av beräknad ökad biblioteksutlåning samt ett med 70 000 kr. ökat belopp för ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar. Samtidigt har jag räknat med att medel tUl nordiska författarstipendier i fortsättningen skall utgå ur anslaget Nor­diska samarbetsprojekt m. m. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 13 184 000 kr.

B 6. Statens biografbyrå

 

1971/72 Utgift

553 361

1972/73 Anslag

609 000

1973/74 Förslag

713 000

Statens biografbyrås uppgift är att pröva frågor om godkännande av film som är avsedd att visas vid offentlig biografförestäUning. Till bio­grafbyrån är som rådgivande organ knutna statens filmgranskningsråd och statens bamfilmnämnd.

Avgifterna för granskning av biograffUm, som redovisas på driftbud­getens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas inne­varande budgetår till 220 000 kr.

 

 

 

1972/73

Beräknad

ändring 1973/74

 

Statens biografbyrå

Departements­chefen

Personal

 

 

 

Handläggande personal övrig personal

1

9

of. of.

of. of.

Anslag

10

of.

of.

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser

552 000

1000

10 000

2 500

32 400

13 600

+ 100 000

of

+    1000

of.

+    1600 +    1400

+ 100 000

of.

+    1000

of. +    1600 +    1400

 

609 000

+104 000

+ 104 000

Statens biografbyrå

1.        Löne-och prisomräkning 62 200 kr.

2.        Iiurättandet av statens barnfilmnämnd och de av statsmakterna i övrigt beslutade ändringarna av barncensiirens organisation (prop. 1972:

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


27


1 bil.  10, KrU 1972: 18, rskr 1972:210) medför ett ökat medelsbehov (-f41 300 kr.).

O-alternativet innebär för byråns del att personalen skulle behöva minskas med en censor.

Departementschefen

Anslaget bör höjas med 104 000 kr. För att biografbyråns kostnader i ökad utsträckning skall motsvaras av inkomster på driftbudgetens inkomstsida kommer jag i annat sammanhang att föreslå Kungl. Maj:t att höja granskningsavgifterna med 25 %.

Med hänvisning tiU sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens biografbyrå för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 713 000 kr.

B 7. Teater- och musUaådet


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


514 553 662 000 739 000


Teater- och musikrådet har tillsyn över det statsunderstödda teater­väsendet, det statsunderstödda musikväsendet, statens scenskolor och statens dansskola. Rådet disponerar vissa medel från anslaget Bidrag tUl särskUda kulturella ändamål för fördelning till olika ändamål inom sitt område.

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

Teater- och

Departements-

 

 

musikrådet

chefen

Personal

 

 

 

Handläggande personal-

4

+ 1

+ 0,5

övrig personal

2

+ 0,5

of.

 

6

+ 1,5

+ 0,5

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

477 000

+ 124 000

+ 76 000

Sjukvård

2 000

of.

of.

Reseersättningar

29 000

+    3 000

+ 3 000

därav utrikes resor

2 000

of.

of.

Lokalkostnader

42 000

-  13 000

-13 000

Expenser

22 000

+    3 000

+  1000

Kostnader för mträdesprov

 

 

 

vid statens scenskolor och

 

 

 

statens dansskola

90 000

+ 20000

+ 10 000

 

662 000

+ 137 000

+77 000

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        28

Teater- och musikrådet

1.        Löne- och prisomräkning 42 413 kr.

2.        Rådet upprepar sitt förslag om ytterligare en handläggande tjänste­man i befordringsgång och ett biträde (+82 154 kr.).

3.        Intagningen av fortbildningselever vid scenskolorna medför ökade kostnader för inträdesprov (+10 000 kr.).

I 0-altemativet förordar rådet i första hand en nedskärning av medlen för expertis och tillfällig arbetskraft. Därvid skulle omfattningen av utrednings- och översynsarbetet inom teater- och musikområdet komma att minskas.

Departem en tsch ef en

Anslaget bör höjas med 77 000 kr. Jag har därvid beräknat 35 000 kr. till expertis och tUlfällig arbetskraft.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Teater- och musikrådet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 739 000 kr.

B 8. Bidrag tUl Operan och Dramatiska teatem

1971/72 Utgift          51556944

1972/73 Anslag        50 156 000

1973/74 Förslag        63 211000

Förevarande ansla" var t. o. m. förra budgetåret uppfort i riksstaten som förslagsanslag.

Operan och Dramatiska teatern bedriver sin verksamhet i aktiebolags­form. Vardera teaterstyrelsen består av fem ledamöter, av vilka Kungl. Maj:t utser tre, däribland ordföranden.

Enligt de avtal som reglerar förhållandet mellan staten och teater­bolagen står bolagen under tillsyn av teater- och musikrådet. Resp. bolag skall ha en av Kungl. Maj:t utsedd teaterchef som svarar för den konstnärliga verksamheten. Bolagen förbinder sig att samarbeta med varandra och med Svenska riksteatern. Staten svarar genom bygg­nadsstyrelsen för att bolagen erhåUer de lokaler som fordras för teater­verksamheten.

De för budgetåret 1971/72 anvisade statsbidragen tiU Operan och Dramatiska teatern uppgick — inkl. medgivna överskridanden på grund av inträffade lönehöjnmgar m. m. — till 33 899 000 kr. resp. 17 837 000 kr. Teatrarnas preliminära bokslut visar att på utgiftsstatema vissa pos­ter överskridits, medan utgiftema under andra poster blivit mindre än beräknat. Resultatet blir för Operans del att utgifterna överstiger bud-

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                         29

geterat belopp med ca 312 000 kr. och för Dramatiska teaterns del att utgifterna överstiger budgeterat belopp med ca 241 000 kr. På inkomst­sidan har teatrarnas recettinkomster blivit avsevärt lägre än de i staten beräknade beloppen.

Operan gav imder spelåret 1971/72 428 förestäUningar, vari ingick även föreställningar och konserter på andra scener, särskUt vid Drott-ningholmsteatem samt turnéer. Antalet premiärer eller andra nyuppsätt­ningar uppgick till 12. Genomsnittligt har 92 % av platsema i operahu­set varit belagda. Antalet besökare vid Operans föreställningar uppgick tlU ca 306 000.

Dramatiska teatern hade under samma spelar 17 premiärer och sam­manlagt 833 föreställningar, inkl. föreställningar på andra scener. Sam­manlagt ca 310 000 personer besökte teaterns föreställningar. Belägg­ningen beräknas tiU 84 % vid stora scenen och till 86 % vid lilla scenen.

På grund av överskridanden av den för budgetåret 1970/71 fast­ställda inkomst- och utgiftsstaten för Dramatiska teatern beslöt Kungl. Maj:t att innehålla ett belopp av 300 000 kr. av det för budgetåret 1971/72 anvisade statsbidraget samt ett belopp av 165 000 kr. av det för budgetåret 1972/73 beräknade statsbidraget för teatern.

Genom statsmakternas beslut om anslag på tilläggsstat I för inne­varande budgetår (prop. 1972: 130 bU. 6, KrU 1972: 24, rskr 1972: 315) har de för budgetåret 1972/73 anvisade statsbidragen till Operan och Dramatiska teatern höjts med 6 460 000 resp. 3 025 000 kr. avseende avtalsenliga löneökningar och ökade hyreskostnader.

På nämnda tilläggsstat har vidare medel anvisats för ombyggnad av den s. k. målarsalen inom Dramatiska teatern tUl teaterlokal (prop. 1972: 125 bU. 6, FiU 1972: 40, rskr 1972: 331). I investeringsplanen för anslaget Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål för innevarande budgetår har vidare förts upp en kostnadsram av 35,3 milj. kr. för två etapper av den långsiktiga upprustningsplanen för operahuset (prop. 1972: 130 bU. 6).

 

 

 

Operan

 

 

 

 

 

1972/73

31555 000 2 244 000

 

Beräknad

ändring 1973/74

 

Operan

Teater- och musikrådet

Departements­chefen

Statsbidragsberäknuig

Utgifter

Lönekostnader

Lokalkostnader

+ 7 565 000 + 2 134 000

+7 661 000 + 1808 000

+ 6 605 000 +2 175 000

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10   UtbUdningsdepartementet


30


 

 

Sjukvård

70 000

4-

15 000

 

of.

 

Expenser

296 000

+

75 000

+

15 000

 

därav engångsutgifter

 

+ 60 000

 

 

Inredning och utrustning

 

 

 

 

 

 

av byggnaden

78 000

+

4 000

+

4 000

 

Materiel m. m. för teater-

 

 

 

 

 

 

verksamheten

1 255 000

+

263 000

-t-

65 000

+   245 000

Ersättning åt förfaUare och

 

 

 

 

 

 

översättare

350 000

+

10 000

 

of.

 

Turaé- och annan teater-

 

 

 

 

 

 

verksamhet

658 000

-1-

940 000

60 000=

 

Reklam

546 000

+

28 000

+

28 000

 

Diverse utgifter

320 000

+

16 000

+

16 000 .

 

 

37 372 000

+ 11050 000

+9 537 000

+9 025 000

Inkomster

 

 

 

 

 

 

Recetter

3 000 000

 

of.

 

of.

 

Programförsäljiung,

 

 

 

 

 

 

reklam m. m.

215 000

 

of.

 

of.

of.

Tumé- och annan teater-

 

 

 

 

 

verksamhet

800 000

+

100 000

+

100 000

 

Räntor

650 000

 

100 000

 

100 000

 

Kommunala anslag

300 000

 

of.

 

of.

of.

Statsbidrag

32 407 000

+ 11050 000

+ 9 537 000

+9 025 000

 

37 372 000

+ 11 050 000

+9 537 000

+9 025 000

 I staten upptagna belopp och härpå beräknade ökningar avser situationen

före bemyndigad höjning av statsbidraget tUl teatem

° Under förutsättning att särskilt anslag för tuméutbyte inrättas

Operan

1.   Allmänna   kostnadsstegringar  m.m.   inkl.   kostnadsökningar   för

i\JLLIU.y I.U.M.     UVOVV..VlV.      UUVlgVLUX VI.      t../! i.1    1,      ±..'/  /   I.J     sj\,iy      i.-fi.Ji   å-T     uppgcL.

till 9 883 000 kr.

2.   ökade medel begärs för turnéverksamhet samt för produktion av
föreställningar för radio och TV (+800 000 kr.).

O-alternativet innebär personalminskning med bl. a. minskad turné­verksamhet som följd.

Teater- och musikrådet

1.    Rådet beräknar endast medel för allmänna kostnadsstegringar
m. m. I det av rådet beräknade beloppet ingår kompensation för höj­
ningen av den aUmänna arbetsgivaravgiften (+9 537 000 kr.).

2.   Rådet anser att de merkostnader som ökad turnéverksamhet med­
för bör täckas genom anslag till Svenska riksteatern. Rådet är inte
berett att tUlstyrka särskilda medel för radio- och TV-produktion av
Operans föreställningar utan en närmare utredning av förutsättningar­
na härför.

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


31


Dramatiska  teatern


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Dramatislta teatern


Teater- och musikrådet


Departements­chefen


 


Statsbidragsberäknlng

Utgifter

Lönekostnader

Lokalkostnader

Sjukvård

Expenser

Inredning och utrustiung av byggnaden

Materiel m. m. för teater­verksamheten

Ersättning åt författare och översättare

Utbyte med utländska teatrar

Reklam

Diverse utgifter

Återställande av innehållet belopp av beräknat anslag för budgetåret 1972/73

Inkomster

Recetter

Programförsäljning,

reklam m. m. Räntor Hyror Statsbidrag


 

15 317 000

1 755 000

25 000

215 000

+4 140 000 + 806 000 +  14 000 +  28 000

+ 3 +

+ +

140 (MO

710 000 14 000 ) 25 000

+ 3 255 000 +   790 000

180 000

+

370 000

+

15 000

 

950 000

+

170 000

+

100 000

+ 185 000

250 000

+

50 000

 

of.

 

10 000 700 000 355 000

+ +

of.

100 000

38 000

+

+

10 000= 75 000 25 000

 

-

 

-

 

_

+ 165 000

19 757 000

+5 716 000

+ 4 694 000

+ 4 395 000

2 000 000

 

of.

 

of.

+ 200 000

170 000

135 000

13 000

17 439 000

of.

of.

of.

+5 716 000

of.

of.

of.

+4 694 000

of.

of.

of.

+ 4 195 000

19 757 000

+5 716 000

+4

694 000

+4 395 000


 I staten upptagna belopp och härpå beräknade ökningar avser situationen

före bemyndigad höjning av statsbidraget till teatern

- Under förutsättning att särskilt anslag för turnéutbyte inrättas

Dramatiska teatern

1.       Allmänna kostnadsstegringar m. m. inkl. kostnadsökningar för löneavtal avseende budgetåren 1971/72, 1972/73 och 1973/74 uppgår till 4 549 000 kr.

2.   För att turnésamarbetet med Svenska riksteatern skall kunna ut­vidgas krävs en viss medelsförstärkning (+477 000 kr.).

3.   Under posten för inredning och utrustning begärs medel för utbyte av scenteknisk utrustning (+352 000 kr.).

0-altemativet innebär för teaterns del att personalen måste minskas vilket leder tUl att repertoaren begränsas.

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                         32

Teater- och musikrådet

Rådet beräknar för allmänna kostnadsstegringar m. m. 4 665 000 kr. I beloppet ingår kompensation för höjningen av den allmänna arbets­givaravgiften.

Departem en tschefen

Den fr.o. m. innevarande budgetår genomförda ändringen av anslags­formen från förslagsanslag till reservationsanslag syftade bl. a. till att stimulera teatrarna att med egna åtgärder möta en del av det ökade kostnadstrycket.

Jag är mot bakgrund härav inte beredd att förorda en ökning av statsbidraget tiU Operan och Dramatiska teatem som helt kompenserar de av teatrarna beräknade allmänna kostnadsstegringama inkl. avtals­bundna lönehöjningar.

Med hänsyn till att Dramatiska teatern genom ombyggnaden av den s. k. målarsalen får en ny spelplats räknar jag med en ökning av teaterns recettinkomster. Inkomstökningar utöver de i inkomststaterna angivna beloppen för egna inkomster bör teatrama Uksom under innevarande budgetår få tillgodogöra sig för verksamheten.

Det bör vara möjligt för teatrarna att under nästa budgetår bedriva en verksamhet av i stort sett samma omfattning som f. n.

Ett belopp av 165 000 kr., motsvarande vad Kungl. Maj:t innehållit av det för innevarande budgetår beräknade statsbidraget till Dramatiska teatem, bör ånyo tUlföras teatem.

Anslaget bör ökas med sammanlagt 13 055 000 kr. Statsbidraget till Operan ökar enligt denna beräkning med 9 025 000 kr. och till Dra­matiska teatem med 4 030 000 kr.

Tr. i..««-o+«iirt.. .+* :v,..-r.\   -K/r..'..*. f-A._____ ..lA----- :i-.,j--------

.ru   11/J111.31U11V1   Ukt .LVLUlgl.   .LVXUJ. L  IVJl V...31U1   JL IT-AVJaClL

att till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 63 211 000 kr.

B 9. Bidrag tiU Svenska riksteatern

1971/72 Utgift          28 242 668

1972/73 Anslag        27 599 000 1973/74 Förslag        33 699 000

Förevarande anslag var t. o. m. förra budgetåret uppfört i rUisstaten som förslagsanslag.

Svenska riksteatern är en sammanslutning av lokala teaterföreningar och utgör sammanslutningens riksorganisation. TUl riksteatern knyts länsteaterföreningar. Riksteaterns uppgift är att bedriva teater och annan scenisk verksamhet samt att bidra till att utveckla teaterverksam­heten i aUa delar av landet och därvid se till att såväl aUmänhetens som skolans och föreningslivets behov och intressen beaktas. Riksteaterns

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


33


styrelse består av 21 ledamöter, av vilka Kungl. Maj:t utser ordförande och en ledamot. Övriga ledamöter utses av riksteaterns kongress, skol­överstyrelsen och vissa organisationer.

EnUgt de av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelserna om Svenska riksteaterns verksamhet står teatem under tillsyn av teater- och musik­rådet. Det föreskrivs att riksteatern skall samarbeta med Operan och Dramatiska teatern. Institutet för rikskonserter och försöksverksam­heten med riksutställningar.

För budgetåret 1971/72 anvisades tiU Svenska riksteatern ett statligt bidrag av 28 583 000 kr. inkl. medgivna överskridanden. Enligt bok­slutet redovisas ett överskott med ca 217 000 kr. i förhållande till anvisat statsbidrag inkl. medgivna överskridanden.

Svenska riksteatern har under spelåret 1971/72 framfört 4 095 före­stäUningar. Antalet besökare var omkring 948 000. Den egna produktio­nen omfattade 120 program.

Genom statsmaktemas beslut om anslag på tUläggsstat I för inne­varande budgetår (prop. 1972: 130 bil. 6, KrU 1972: 24, rskr 1972: 315) har det för budgetåret 1972/73 anvisade statsbidraget till teatern höjts med 3 360 000 kr. avseende avtalsenliga löneökningar.


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Svenska riksteatern


Teater- och musikrådet


Departements­chefen


 


Statsbidragsberäkning'

Utgifter

Lönekostnader

Traktamenten

Sjukvård

Expenser

Kostnader för köpta turné­föreställningar

Materiel m. m. för produktionen

Rese- och transport­kostnader

Reklam m. m.

Lokalkostnader

Diverse utgifter

Inkomster

Gager från arrangörer,

recetter Medlemsavgifter Pemkmakeri Statsbidrag


 

19 677 000

3 750 000

23 000

690 000

+ 12 805 000 + 2 509 000 +   3 000 +  279 000

+

-i-+

7 174 000

740 000

3 000

76 000

1 200 000

+ 1 770 000

+

700 000

3 450 000

+ 1450 000

+

540 000

2 800 000

1 050 000

1 550 000

290 000

+ 1201000 +  543 000 +  396 000 + 1 179 000

+ + + +

432 000 135 000 184 000 229 000

34 480 000

+22 135 000

+ 10 213 000

6 644 000

12 000

225 000

27 599 000

+ 3 432 000 of. of.

+ 18 703 000

+ +

1 254 000 of. of.

8 959 000

34 480 000

+22 135 000

+ 10 213 000


+ 5 495 000

+   770 000

+   500 000 (nettobelopp)

+6 765 000

+   665 000

+ 6 100 000 +6 765 000


 I staten upptagna belopp och härpå beräknade ökningar avser situationen före bemyndigad höjning av statsbidraget till teatern

Ba

2   Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. BU. 10


Prop. 1973:1    BUaga 10   UtbUdningsdepartementet                        34

Svenska riksteatern

1.        Allmänna kostnadsstegringar m. m. inkl. kostnadsökningar för löneavtal avseende budgetåren 1971/72, 1972/73 och 1973/74 uppgår till 6 366 000 kr. I beloppet ingår avdrag för beräknad Ökning av gage­inkomsterna vid oförändrad verksamhetsnivå.

2.        Teatern återkommer med förslaget att fyra nya grupper bör bildas och den nuvarande pionjärteaterverksamheten förstärkas så att antalet teaterföreställningar i föreningar, på vårdinrättningar och sjukhus m. m. kan ökas med ca 1 360 föreställningar (+1 722 000 kr.).

3.        Teatern återkommer även med förslagen om en kraftigt utbyggd skoheaterverksamhet ( + 1 667 000 kr.).

4.        För samarbete med Dramatiska teatern och köpta turnéföreställ­ningar m. m. begärs ökade medel (+1 433 000 kr.).

5.        Teatern upprepar förslagen om medel till en fast grupp för central dramatisk produktion samt en organisation med regionintendenter (+2 249 000 kr.).

 

6.         På den tekniska och administrativa sidan begärs personalförstärk­ning med ett trettiotal tjänster (+2 041 000 kr.).

7.         Utgifterna i övrigt beräknas öka för bl. a. helårsengagemang av Cramérbaletten, folkparksteater och en mindre musikgrupp för upp­sökande teater (+1 736 000 kr.).

O-alternativet innebär för teaterns del personalminskningar.

Teater- och musikrådet

1.        Rådet räknar med ett belopp av 6 541 000 kr. för allmänna kost­nadsstegringar m. m. I det av rådet beräknade beloppet ingår kompen­sation för höjningen av den aUmänna arbetsgivaravgiften.

2.        Rådet räknar med en fortsatt utbyggnad av skolteaterverksamheten (+879 000 kr.).

3.        En medelsförstärkning för samarbete med Dramatiska teatern och för köpta tuméföreställningar tillstyrks (+600 000 kr.).

4.        Förslagen om personalförstärkningar på den tekniska och admi­nistrativa sidan tiUstyrks i vissa delar (+374 000 kr.).

5.        Pionjärteaterverksamheten bör förstärkas (+80 000 kr.).

6.        Rådet föreslår medelsförstärkningar i övrigt för bl. a. Cramér­baletten (+269 000 kr.).

Departementschefen

Vid min beräkning av det av allmänna kostnadsstegringar föranledda medelsbehovet för nästa budgetår har jag bl. a. utgått från att riks­teatern skall erhåUa kompensation för avtalsbundna lönehöjningar.

Jag har därutöver beräknat en höjning av medelsramen med 500 000

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                        35

kr. för att det skall bli möjligt för teatem att utöka verksamheten i för­håUande tUl innevarande spelar.

Statsbidragsbehovet minskar genom en beräknad ökning av teaterns egna inkomster samt genom ett till 65 000 kr. beräknat bortfall av vissa pensionsavgifter.

Anslaget bör höjas med 6 100 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Bidrag  tiU Svenska riksteatern för budgetåret  1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 33 699 000 kr.

B 10. Bidrag till stadsteatrar och därmed likstäUda teatrar

1971/72 Utgift               26 557 393

1972/73 Anslag              30 505 000

1973/74 Förslag        33 845 000

För stöd åt stadsteatrar och därmed likställda teatrar utgår stats­bidrag i form av dels grundbidrag, dels tUläggsbidrag. Grundbidraget utgår med belopp motsvarande 55 % av teatrarnas totala kostnader spel­året 1970/71 — eller för det senare budgetår för vilket grundbidrag särskilt fastställts — för viss del av löner, arbetsgivaravgifter enligt lagen om allmän försäkring samt avgifter för yrkesskade- och grupp­livförsäkring. Tilläggsbidrag utgår varje budgetår med belopp motsvaran­de dels 55 % av en löneökning som beräknas motsvara förändringar av statstjänstemännens löner efter det budgetår för vilket grundbidrag senast fastställts, dels 55 % av ökningen av de bidragsberättigade sociala avgifterna.

Till Västernorrlands regionteater utgår vidare bidrag med 60 000 kr. till traktamenten samt rese- och transportkostnader i samband med turnéverksamhet. Bidrag till motsvarande kostnader vid Norrbottens länsteater utgår ur anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål.

Statsbidrag för spelåret 1971/72

Borås stadsteater                                                                                           670 000

FoUcteatem i Göteborg                                                                              1 134 000

Göteborgs stadsteater                                                                                 4 049 000

Göteborgs teater- och konsertaktiebolag                                                    5 521 000

Hälsingborgs stadsteater                                                                                963 000

Malmö stadsteater                                                                                      6 978 000

Norrbottens länsteater                                                                                   963 000

Stadsteatern Norrköpmg-Lmköping                                                           2 263 000

Stockhohns stadsteater                                                                               5 379 000

Upsala stadsteater                                                                                      1 450 000

29 370 000

' Bolagets teaterverksamhet avser Göteborgs lyriska teater

Anm. Fr.o.m. innevarande budgetär utgår bidrag även tiU Västernorrlands

regionteater.

Ba


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                         36

Teater- och musikrådet

1.        Kostnaderna för kompensation för avtalsenliga löneökningar be­räknas till 3 000 000 kr.

2.        Rådet föreslår att bidrag inom ramen för anslaget skall kunna utgå som stöd tiU teatrar utanför storstadsregionerna som vill differen­tiera sin verksamhet. Vidare förutses medelsbehov uppkomma för en ny regional teater. Det från anslaget Bidrag tUl särskUda kulturella ända­mål utgående statsbidraget till turnékostnaderna för Norrbottens läns­teater bör föras över till förevarande anslag. (+460 000 kr.)

3.        Med anlediung av en hemstäUan från Teatrarnas riksförbund till rådet föreslår rådet att stadsteatrar och därmed Ukställda teatrar under detta anslag kompenseras för höjningen av den allmänna arbetsgivar­avgiften. (+680 000 kr.)

4.        I en särskild skrivelse hemställer Västernorrlands läns landsting om en höjning dels av bidraget tiU traktamenten m. m., dels av bidrags­underlaget för Västernorrlands regionteater (+40 000 kr.).

Departementschefen

Jag beräknar det ökade medelsbehovet med anledning av avtalsenliga löneökningar till 3 200 000 kr.

Medel för det under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål utgående bidraget tUl turnékostnaderna för Norrbottens länsteater bör i fortsättningen beräknas under detta anslag. Jag beräknar med anled­ning härav ett med 140 000 kr. ökat medelsbehov.

Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag redogjort för den överenskommelse som träffats mellan staten. Svenska kommunför­bundet och Svenska landstingsförbundet rörande kompensation för kommunernas merkostnader för höjningen av den allmänna arbets­givaravgiften. Vid denna överenskommelse har beaktats den kostnads­ökning som de har aktuella teatrarna får vidkännas med anledning av avgiftshöjningen.

Anslaget bör höjas med 3 340 000 kr. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 33 845 000 kr.

B 11. Rikskonsertrerksamhet

1971/72 Utgift           12 641000              Reservation                       

1972/73 Anslag         14 858 000

1973/74 Förslag        17 358 000

Stiftelsen Institutet för rikskonserter (IRK) började sin verksamhet den 1 juli 1968. EnUgt de av Kungl. Maj:t fastställda stadgarna skall IRK främja musiklivet och vidta åtgärder för att öka intresset för musik

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


37


bl. a. genom att anordna och förmedla konserter, verka för musikutbild­ning och för kontakter med musiklivet i utlandet.

IRK:s styrelse består av tio ledamöter, av vilka Kungl. Maj:t utser fyra, däribland ordföranden. Skolöverstyrelsen (SÖ), Svenska kommun­förbundet. Svenska landstingsförbundet. Folkbildningsförbundet och Svenska musikerförbundet utser vardera en ledamot. IRK:s direktör, som är självskriven ledamot av styrelsen, förordnas av Kungl. Maj:t. IRK:s verksamhet står under tillsyn av teater- och musikrådet (TMR).

Enligt de av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifterna för anslaget är detta indelat i anslagsposter som svarar mot IRK:s olika verksam­hetsområden. Under varje anslagspost har beräknats medel dels för de direkta kostnaderna för produktion av konserter m. m. till den del dessa skall täckas med statsbidrag, dels för personalkostnader och omkostna­der vid IRK:s administrativa och producerande enheter tiU de delar deras verksamhet avser området för resp. anslagspost. Posterna är be­räknade med hänsyn till de ersättningar som IRK äger ta ut av lokala arrangörer av konserter samt med hänsyn till vissa övriga väntade in­komster av verksamheten.

Enligt statsmakternas beslut (prop. 1970: 31, SU 1970: 121, rskr 1970: 282) ombildades den 1 juli 1971 militärmusiken till en ny organisation, regionmusiken, med uppgifter inom både försvaret och det allmänna musiklivet. En övervägande del av regionmusikens insatser i det all­männa musiklivet sker inom ramen för IRK:s verksamhet. Kostnaderna för regionmusikens medverkan belastar inte IRK:s anslag.

Genom regionmusikens insatser har främst skolkonsert- och intern­konsertverksamheten kunnat byggas ut. Innevarande budgetår beräknas arrangemangen under medverkan av rikskonserter uppgå till följande an­tal, nämligen skolkonserter till 3 560, varav regionmusiken svarar för 1 670, läger inom ramen för Musik för Ungdom till 27, interna konser­ter inkl. interna ungdomskonserter till 2 450, varav regionmusiken svarar för 1 850, och allmänna konserter tUl 370, varav regionmusiken svarar för 100. Skolkonserter förekommer fr. o. m. innevarande budgetår i hela landet, i Stockholm dock endast i form av provkonserter.

 

 

 

1972/73

Berälmad

ändring  1973/74

 

Riks-

Teater- och

 

 

konserter

musikrådet

Anslag

 

 

 

Skolkonsertverksamhet

5 075 000

+ 3 833 000

+ 1349 000

Musik för Ungdom

548 000

+   160 000

+     50 000

Intern konsertverksamhet

 

 

 

inom vårdanstalter och

 

 

 

föreningsliv m. m.

1 416 000

+   760 000

+   140 000

Allmän konsertverksamhet

2 687 000

+ 1 125 000

+   628 000

Stöd till regionala och

 

 

 

lokala musikaktiviteter

1219 000

+   250 000

+   111000

Artistutbyte med utlandet

346 000

+   200 000

+     32 000

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                         38

 

Experimentell verksamhet Musiksociologiska utredningar Produktion av fonogram Produktion av trycksaker Vidareutbildning av region­musiker

474 000 419 000 850 000 642 000

1 182 000 14 858 000

+   123 000 +   163 000 + 1069 000 +     49 000

+   178 000 + 7 910 000

+     44 000 +     38 000 +   821000 +     62 000

+   108 000 +3 383 000

Konsertbyråutredningens förslag om statliga insatser på fonögramområdet

Konsertbyråutredningen överlämnade i oktober 1971 sitt slutbetän­kande (SOU 1971: 73) Fonogrammen i musikUvet. Betänkandet har re­missbehandlats.

Konsertbyråutredningen föreslår att de statliga insatserna inom musik­livet skall kompletteras med åtgärder inom fonögramområdet. Med fo­nogram förstår utredningen grammofonskivor, ljudband, kassetter och andra ljudmedier som huvudsakligen återger musik samt är avsedda för massdistribution. Utredningens förslag berör främst grammofonskivor och band.

Utredningens förslag kan hänföras till följande huvudområden, näm­ligen fonogramproduktion, fonogramdistrlbution, konsumentinforma­tion om fonogramrepertoar och fonogramapparatur, dokumentation av ljudande material samt forskning. Förslagen berör i första hand verk­samheten inom IRK.

Beträffande den statligt stödda fonogramproduktionen ut­talar utredningen bl. a. följande. Verksamheten skall komplettera övrig produktion och berika den tillgängliga repertoaren av svensk musik på fonogram. Svenska musiker bör få ökade möjligheter att bli represen­terade på fonogram. Verksamheten skall vidare beakta behovet av lju­dande läromedel inom musikutbildningen samt bidra till att sprida kän­nedom om svensk musik och svenska musiker inom och utom landet. Stöd bör också ges till inspelningar av olika musikaliska företeelser som har musikhistoriskt eller annat dokumentärt intresse. Den sistnämnda uppgiften skall dock inte vara primär för IRK utan handhas av andra organ.

Genom samplanering med olika berörda organ och institutioner skall onödig dubbelutgivning undvikas. Samplaneringen får dock inte bli ett hinder för en subjektivt engagerad repertoarplanering hos de enskilda producenterna. Utgivningen måste garanteras en viss självständighet gentemot t. ex. de organisationer som företräder tonsättare och musiker. IRK bör ges möjlighet att på detta område försöksvis arbeta även kom­mersiellt. Utredningen framhåller att statUgt stöd till fonogramutgivning vid andra institutioner än IRK bör kunna ges även framdeles.

Fonogramdistributionen är i flera avseenden bristfällig. Fonogrambranschens försäljningsnät når i fråga om framför allt kvali­ficerad musik endast i begränsad omfattning ut till befolkningen utanför

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                          39

storstäderna. Utredningen föreslår bl. a. att postorderförsäljningen bör intensifieras som ett medel att förbättra fonogramdistributionen. Biblio­teken har redan en utvecklad service på fonogramsidan och dessa skulle enligt utredningens förslag bli de fasta punkterna i ett postordersystem genom att förmedla köpen och därvid tillhandahålla informations- och rekvisitionsmaterial. I övrigt skulle verksamheten, som t. v. bör ha för­sökskaraktär, handhas av IRK i samarbete med Bibliotekstjänst AB.

IRK föreslås svara för en utökad konsumentinformation beträffande fonogramrepertoaren. Informationen skall gälla en kvalitets­bedömning och karaktäristik av de fonogram som är tillgängliga på svensk marknad. Den skall också ge vägledning åt enskilda och insti­tutioner, exempelvis skolor och bibliotek, vid upprättandet av fonotek för speciella ändamål. Bedömningen skall göras av en bedömargrupp som utses av styrelsen för IRK. Utredningen föreslår vidare att IRK skall handha viss konsumentinformation inom det ljudåtergivningstek­niska området.

I fråga om dokumentation föreslår utredningen att ökade resurser ges tUl inspelning av olika musikaliska företeeleser som har musikhistoriskt eller annat dokumentärt intresse. Utredningen föreslår vidare att vissa av de fonagramarkiv som nu finns förs samman till ett statligt fonogramarkiv. Berörda producenter bör ges lagstadgad skyl­dighet att till det centrala arkivet leverera ett exemplar av alla i Sve­rige gjorda fonogramproduktioner. Arkivet bör också ges möjlighet att göra egna inspelningar samt systematiskt katalogisera utgivna och på annat sätt tUlgängliga fonogram. På längre sikt bör arkivet färdigställa en svensk nationaldiskografi. Utredningen framhåller att ställningsta­gandena här delvis blir beroende av dataarkiveringskommitténs förslag. IRK bör få resurser för att initiera och ge bidrag till forskning inom musikområdet vid andra institutioner. Forskningen bör avse bl. a. produktutveckling och provning av apparatur inom det ljudåtergivnings­tekniska området.

Vidare bör IRK bidra till en intensifiering av det nordiska musiksamarbetet.

Sveriges Radios planerade stora musikstudio bör organiseras så, att den med sin utrustning kan betjäna hela musiklivet. Det synes utred­ningen lämpligt att en enhet för gravering av grammo­fonskivor knyts till studion.

Kungl. Maj:t föreslås slutligen vidta åtgärder för att provisoriskt till­mötesgå kravet på ersättning till upphovsmännen för utlåning av musikalier via bibliotek.

Utredningen anser att den föreslagna utvidgningen av IRK:s verk­samhet i huvudsak kan rymmas inom institutets nuvarande organi­sation. Det bör enligt utredningen i huvudsak ankomma på insti­tutet självt att finna former för de nya uppgifterna.

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                         40

I vad avser fonogramutgivningen vid IRK anser dock utredningen att vissa särskilda åtgärder behövs. Ett särskilt fonogramråd bör inrättas. Rådet skall vara rådgivande i fråga om inriktningen av den repertoarkompletterande produktionen och den informerande utgiv­ning, som inte har direkt samband med institutets övriga verksamhet.

Fonogramrådet föreslås fortlöpande följa utvecklingen inom berörda ormåden. Rådet bör ha en allsidig utbUck och en nära kontakt med det svenska musiklivet i övrigt. Det bör fånga upp önskemål och idéer från olika håll. Det skall vara öppet för initiativ från det lokala planet. Det bör även beakta initiativ som tas på nordisk bas. Det skall också upp­rätthålla kontakt med de kommersiella fonogramproducenterna för att söka åstadkomma en samordning med deras utgivning.

Fonogramrådet föreslås bestå av tio ledamöter. Sju av ledamöterna utses av TMR på förslag av Folkbildningsförbundet (1), Föreningen Svenska populärauktorer (1), Föreningen Svenska tonsättare (1), Musi­kaliska akademien (1), SÖ (1) och Svenska musikerförbundet (2). Övriga tre ledamöter utses av IRK. Dessa skall väljas så att bl. a. konsument­intressena tillgodoses. Ledamöterna skall kontinuerligt bytas ut.

Fonogramrådet bör ha ett permanent, relativt självständigt sekretariat som inte är bundet av lojalitet mot IRK.

Utredningen föreslår också att en särskild bedömargrupp skall inrättas med uppgift att karaktärisera och kvalitetsbedöma fonogram som finns tUlgängliga på svensk marknad. Gruppen skuUe utses av IRK och innefatta företrädare för dags- och fackpressens kritiker samt andra specialister på området.

För att täcka de ökade kostnaderna för den utökade fono-gramverksamheten föreslår utredningen att IRK under det första verk­samhetsåret tilldelas ett med 1 860 OÖO kr. ökat anslag. Av den före­slagna medelsförstärkningen hänför sig 500 000 kr. tiU produktion, sam­manlagt 800 000 kr. till distribution (informationskampanj 250 000 kr., informationsmaterial 150 000 kr., frakt 200 000 kr., ersättnmg tUl Biblio­tekstjänst för vissa mistade intäkter 160 000 kr., skyltställ m. m. 40 000 kr.), drygt 400 000 kr. till konsumentinformation (trycksaker 200 000 kr., annonsering 90 000 kr., arvoden tiU bedömargrupp 50 000 kr., fono­gram för bedömning 50 000 kr., uppspelningsapparatur 20 000 kr.), 100 000 kr. till forskning och 50 000 kr. tUl kostnader för fonogramrådet.

Över betänkandet har remissyttranden avgivits av riksrevisionsverket, kungl. biblioteket, universitetskanslersämbetet, SÖ, statens provnings­anstalt, teater- och musikrådet (TMR), dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv, statens konsumentråd, dataarkiveringskommittén, organisationskommittén för högre musikutbUdning, Stiftelsen Svenska institutet, IRK, Statsföretag AB, Varudeklarationsnämnden, Musikaliska akademien. Svenska kommunförbundet, Sveriges Radio AB, Tjänste-

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                         41

männens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorga­nisation. Landsorganisationen i Sverige — som hört Svenska musiker­förbundet —, Svenska arbetsgivareföreningen — som hört Teatrarnas riksförbund —, Folkbildningsförbundet — som överlämnat yttranden från Arbetarnas bildningsförbund (ABF) och Studieförbundet Medbor­garskolan —, Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (Klys), Svenska tonsättares internationella musikbyrå u. p. a. (Stim), Svenska gruppen av The International Federation of the Phonographic Industries och Grammofonleverantörernas förening — som avlämnat gemensamt yttrande —, Bibliotekstjänst AB, Sveriges aUmänna bib-lloteksförening — som överlämnat yttranden från föreningens folkbib­liotekssektion, skolbibliotekssektion, forskningsbibUotekssektion, sek­tionen för enskilda medlemmar samt specialgruppen för länsbiblioteks­frågor. Dessutom har skrivelser inkommit från kulturrådet. Svenska tonkonstnärsförbundet, Sveriges författarförbund samt Svenska artisters och musikers intresseorganisation (SAMI).

Utredningens förslag om ökade statiiga insatser för fonogram­produktion har tillstyrkts av så gott som samtliga remissinstan­ser, liksom av kulturrådet. Rådet framhåller att det är nödvändigt att staten gör åtaganden för att balansera det dominerande inflytande som. rent kommersiella intressen har inom fonögramområdet. TCO, Klys och SAMI har också tillstyrkt förslaget om ökade statliga insatser för fonogramproduktion men framhåUer att satsningen på fonogram­men inte får gå ut över stödet till den levande musiken.

Utredningens förslag att de stathga insatserna huvudsakligen skall kanaliseras genom IRK har genomgående tillstyrkts av remissinstanser­na.

De av utredningen diskuterade riktlinjerna för produktionens inrikt­ning har i allmänhet mötts av instämmanden, bl. a. av kulturrådet. Med hänvisning tiU att det ofta kan bli svårt att dra skiljelinjer mellan reper­toarkompletterande, informerande och övrig produktion föreslår TMR att inga särskUda avgränsningar bör göras utöver dem som nu tillämpas för IRK:s produktion.

Utredningens uppfattning att utgivningen måste garanteras en viss självständighet gentemot t. ex. de organisationer som företräder ton­sättare och musiker delas av kulturrådet, TMR och IRK.

Förslaget att IRK försöksvis även skaU arbeta med kommersiell syftning hälsas med tillfredsställelse av TMR, medan riksrevisionsver­ket framhåller att om produktionen, eller delar av denna, får ett rent kommersiellt syfte, så bör andra krav på kostnadstäckning ställas. Stu­dieförbundet Medborgarskolan anser inte att en statUg utgivning på kommersieU basis är motiverad.

Att åtgärder för att förbättra distributionen av fonogram är

Ba

2*   Riksdagen 1973.    I saml.    Nr 1.     Bil. 10


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                          42

behövUga understryks allmänt. Förslaget att biblioteken skall inlemmas i distributionen anser många remissinstanser tilltalande.

I likhet med utredningen anser kulturrådet att uppbyggandet av det föreslagna förmedlingssystemet bör ske successivt. En introduktion av biblioteken som distributionskanal är enligt rådet förenad med många osäkerhetsmoment. Bl. a. synes förutsättningarna för IRK:s medverkan vid distributionen av fonogram, som andra än IRK producerat, inte vara helt klarlagda. Rådet liksom IRK anser därför att IRK under några år framåt bör få fortsätta att som nu experimentera med olika distri­butionsformer, däribland distribution över bibUotek, tillämpade på IRK:s utvidgade produktion. Flera remissinstanser poängterar att man samtidigt med att biblioteken får en större roll i distributionen även bör hålla andra distributionsvägar öppna.

Behovet av konsumentinformation om fonogramreper­toar och fonogramapparatur understryks av flertalet remissinstanser. Kulturrådet, TMR, IRK m. fl. ställer sig dock tveksamma till att dessa uppgifter läggs på IRK.

Förslaget om ett centralt fonogramarkiv har föranlett många positiva uttalanden. Man håller emellertid med utredningen om att dataarkiveringskommitténs förslag bör avvaktas innan åtgärder vid­tas.

Beträffande utredningens förslag om att IRK skulle ges medel för att initiera och ge bidrag till forskning inom musikområdet vid andra institutioner framhåller TMR att forskningsresurserna vid IRK inte bör ökas nämnvärt innan ställning tagits tUl det totala forskningsansvar som rör utvecklingen inom kultursektorn. Organisationskommittén för högre musikutbildning anser att IRK endast bör tiUdelas medel till så­dan forskning som är vägledande för IRK:s framtida verksamhet.

Utredningens förslag att IRK inom ramen för sin verksamhet skall bidra till en önskvärd intensifiering av det nordiska samar­betet mottas mycket positivt, detsamma gäUer förslaget om en g r a -verstudio i anslutning tiU den planerade stora musikstudion vid Sveriges Radio.

Utredningens förslag om ett rådgivande fonogramråd har för­anlett uttalanden i olika riktningar. Kulturrådet och IRK tillstyrker utredningens förslag om inrättandet av ett särskilt fonogramråd. Lika­ledes stöder Studieförbundet Medborgarskolan tanken på ett fonogram­råd med uppgift att väcka förslag om produktionsinriktningen. Sveriges Radio och Teatrarnas riksförbund framhåUer i sina yttranden att den föreslagna representationen i rådet företräder intressen som redan finns inom IRK och att det då knappast finns tillräckliga garantier för rådets fristående ställning. Svenska musikerförbundet anser att rådet bör ges en starkare stäUning, medförande att producenternas subjektiva reper­toarpolitik och handUngsfrihet begränsas.

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                          43

Enligt TMR:s mening bör fonogramrådet inte i första hand ägna sig åt IRK:s produktion. Rådet bör i stället stimulera initiativ på hela mu­sikfältet och ta StäUning till produktionsförslag från olika institutioner, fria grupper m. fl.

Slutligen har Klys i sitt yttrande ifrågasatt om fonogramrådet över huvud taget behövs. Klys framhåller att någon motsvarighet inte finns vid t. ex, teatrarna eller utställningsverksamheten. Det bör inte heller förbises, menar Klys, att ett sådant råd kan få en styrande effekt som ger icke önskvärda verkningar.

Förslaget om särskild bedömargrupp har utsatts för kritik. Bl. a. har framhåUits att det är olämpligt att IRK som producent även skall svara för en bedömning av fonogrammen.

Institutet för rikskonserter

IRK har i sin anslagsframställning för budgetåret 1973/74 redovisat bl. a. följande.

1.         Allmänna kostnadsstegringar 1478 000 kr.

2.         IRK har stegvis byggt ut sin regionala organisation och räknar nu med att vid utgången av budgetåret 1972/73 ha region­kontor i Luleå, Härnösand, Norrköping, Jönköping, Karlstad, Göteborg och Kristianstad. Den regionala personalorganisationen kommer då att bestå av sju regionintendenter, två producenter samt nio sekreterare/ assistenter. Stockholmsregionen skaU tills vidare administreras från det centrala kansliet i Stockholm. IRK:s förslag i det följande föranleder förstärkningar av den regionala organisationen med sam­manlagt tre producenter, för främst skolkonsertverksamhet, och fem sekreterare/assistenter. Vid det centrala kansliet erfordras en vaktmästare och ett biträde för uppgifter till följd av den föreslagna utökade fonogramverksamheten.

3.    Regionmusikens andel av skolkonsertverksam heten
beräknas under nästa budgetår öka med ca 1 000 konserter. IRK, som
anser att verksamheten under nästa budgetår bör byggas ut med ytter­
ligare lika många konserter, föreslår ökade medel för frUansmusiker.
Dessutom föreslås vissa medel för engagemang av några större artist­
grupper. Institutet bör vidare få möjligheter att erbjuda artisterna
bättre gager. (+3 314 000 kr.)

4.        Med hänsyn till den ökade efterfrågan på interna konser­ter inom vårdanstalter och föreningsliv m. m. före­slår IRK att antalet konserter med frilansmusiker ökas med ca 950. Regionmusiken beräknas ktmna bidra med ytterligare 150 konserter jämfört med innevarande budgetår (+620 000 kr.).

5.        Medlen för allmän konsertverksamhet räcker f. n. inte till för några mer betydande insatser i landets musikliv under vin-

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                         44

terhalvåret. Regionmusiken beräknas öka sina insatser i verksamheten med ca 300 konserter. Med hänsyn till önskemål från arrangörer och undersysselsatta musiker bör medel för ytterligare 210 konserter stäUas tiU IRK:s förfogande. IRK avser härvid bl. a. att etablera regelbundet samarbete med landets symfoniorkestrar. Samproduktioner planeras vi­dare med riksteatern och riksutställningar samt med Operan (+847 (K)0 kr.).

6.         Behovet av stöd till lokala och regionala musik­aktiviteter ökar. Insatserna för bl. a. amatörorkestrarna, körlivet och jazzmusiken bör utvidgas med stöd till ca 25 nya projekt (+139 000 kr.).

7.         Av den föreslagna anslagsökningen under produktion av fonogram hänför sig 500 000 kr. tiU ökade medel för produktion, 200 000 kr. tUl informationskampanj kring den utökade verksamheten, 50 000 kr. tiU forskning samt 25 000 kr. till kostnader för fonogram­rådet. Därutöver föreslås vissa ökningar för distributionspersonal m. m. (+972 000 kr.)

O-alternativet innebär för IRK:s del att ambitionsnivån måste sänkas avsevärt och utvecklingen hejdas på viktiga områden.

Teater- och musikrådet

I sitt yttrande över IRK:s anslagsframställning förklarar sig TMR inte under nuvarande förhåUanden kunna godta en så stor regional ut­vidgning av personalen som IRK föreslår. Anställningen av nya regio­nala producenter bör enligt TMR anstå tills en analys av arbetsfördel­ningen mellan IRK:s regionintendenter, regionmusikens musiksekretera­re och länsbUdningsförbundens musikkonsulenter företagits samt tills kulturrådets förslag behandlats.

IRK:s uppgifter bör i framtiden främst koncentreras på de delar av verksamheten, som inte kan tiUgodoses genom utanför institutet verk­samma musikproducenter. IRK bör medverka till en ökad spridning av musikutbudet genom de professioneUa symfoniorkestrarna. Andra vik­tiga uppgifter har IRK inom skolkonsertverksamheten.

Skolkonsertverksamheten bör öka med 300 konserter med frUansmusiker (+830 000 kr.).

För allmän konsertverksamhet tillstyrks ökade medel för resor, traktamenten och övriga ersättningar i samband med ett ökat utnyttjande av symfoniorkestrarna. Vissa samarbetsprojekt med riks­teatern och riksutställningar bör genomföras. (+350 000 kr.)

För produktion av fonogram tillstyrks sammanlagt 725 000 kr., varav 500000 kr. tiU produktion, 200 000 kr. för informationskam­panj och 25 000 kr. för fonogramrådet.

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                         45

I övrigt tUlstyrker TMR endast det begärda beloppet för automa­tiska   kostnadsstegringar.

Departem en tschefen

Konsertbyråutredningen har i sitt betänkande (SOU 1971: 73) Fono­grammen i musiklivet föreslagit att de statliga insatsema inom musik­livet nu kompletteras med åtgärder inom fonögramområdet. Utredning­ens förslag är i oUka avseenden av begränsad räckvidd. Utredningen föreslår åtgärder på relativt kort sikt och begränsar sig till de mest ange­lägna reformbehoven. Förslaget berör främst grammofonskivor samt i viss utsträckning band. Följande huvudområden behandlas, nämligen produktion av fonogram, distribution av fonogram, konsumentinforma­tion om repertoar och apparatur samt dokumentation av ljudande ma­terial och musikforskning. De ökade statliga insatserna föreslås i huvud­sak bli kanaliserade genom institutet för rikskonserter (IRK), vars nu­varande försöksverksamhet på fonögramområdet därmed skulle övergå i reguljära former.

De frågor utredningen tar upp är av stor betydelse för verksamheten på musikområdet. Det är emellertid i nuvarande läge svårt att över­blicka hur statliga åtgärder på fonögramområdet skall sättas in. Ut­redningen har heller inte genom sina förslag lagt grunden för någon mer genomgripande och långsiktig lösning av problemen på fonögram­området. Utredningens förslag bör därför inte nu leda till några bin­dande ställningstaganden.

Mot denna bakgrund är jag inte beredd att nu ta definitiv ställning tiU det statliga engagemanget på fonögramområdet. I stället vill jag förorda att IRK genom ett ökat statligt stöd får möjlighet att ytterUgare utveckla sin försöksverksamhet med produktion och distribution av fonogram.

Produktionen vid IRK bör som nu främst inriktas på att vara reper­toarkompletterande och avse utgivning av svensk musik som är orepre­senterad eller ofullständigt representerad på fonogram samt utgivning av fonogram med svensk artister vars konstnärsskap inte kan anses vara tillräckligt dokumenterat på fonogram. Utredningens förslag om att IRK även bör ges möjlighet att arbeta med kommersiell syftning kan jag således inte biträda. Ansvaret för repertoarens sammansättning, val av artister m. m. bör åvila IRK:s styrelse.

De experiment med olika distributionsformer i syfte att nå nya lyss-narkategorier som IRK redan bedriver bör fortsätta.

IRK bör efter en treårsperiod redovisa erfarenheterna av den utökade försöksverksamheten både i vad avser produktion och distribution av

Ba


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet       46

fonogram samt föreslå ytterUgare åtgärder. IRK bör vidare undersöka möjlighetema för att intensifiera det nordiska samarbetet på fonögram­området.

I vad avser IRK:s utvidgade fonogramverksamhet beräknar jag en medelsökning av 500 000 kr. för ökad produktion och 200 000 kr. för information om den utökade verksamheten. Totalt sett får fonogram­verksamheten därmed en sådan omfattning att en särskild ekonomisk redovisning av verksamheten är motiverad. Jag kommer senare att före­slå Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser för ett redovisningsförfa­rande.

Med hänsyn främst till behovet av viss utvidgning av skolkonsert­verksamheten och den allmänna konsertverksamheten beräknar jag där­utöver en ökning av 500 000 kr. Allmänna kostnadsstegringar fÖr löner m. m. bör föranleda en medelsförstärkning med 1 300 000 kr.

Vad jag här förordat innebär att anslaget bör höjas med samman­lagt 2 500 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 17 358 000 kr.

B 12. Bidrag tUl regionmusiken

Organisationskommittén för regionmusiken har i sin anslagsframställ­ning för nästa budgetår bl. a. föreslagit att en permanent central led­ningsorganisation skaU inrättas för regionmusiken. Beredningen av kom­mitténs förslag är ännu ej avslutad. Jag avser att senare efter samråd med chefen för försvarsdepartementet föreslå Kungl. Maj:t att lägga fram proposition om ifrågavarande ledningsorganisation. Anslaget till regionmusiken bör därför i riksstatsförslaget föras upp med ett preli­minärt belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till regionmusiken för budgetåret 1973/74 beräkna ett förslags­anslag av 23 260 000 kr.

B13. Musikaliska akademien

1971/72 Utgift            1 503 331

1972/73 Anslag          1 651 000

1973/74 Förslag          1 765 000

Kungl. Maj:t faststäUde den 27 maj 1971 stadgar för Musikaliska akedimen. Enligt stadgarna har akademien till uppgift att främja ton­konsten och vårda musiklivet. Det ingår vidare i akademiens uppgifter

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                         47

att svara för ledningen av akademiens bibUotek.  Till akademien är musikhistoriska museet knutet.

Statskontoret har sedan år 1967 i uppdrag att utreda frågan om de vetenskapliga bibliotekens inre organisation m. m. Genom beslut den 10 april 1970 föreskrev Kungl. Maj:t att MusikaUska akademiens biblio­tek skuUe innefattas i statskontorets utredningsuppdrag.

 

 

1972/73

Berälmad ändring 1973/74

 

 

Musikaliska akademien

Departements­chefen

Personal

 

 

 

 

Kansli- och bibliotekspersonal Övrig personal

6

11,5

+7 + 1

 

of. of.

 

17,5

+8

 

of.

Anslag

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

därav engångsutgifter Konferens- och kontakt­verksamhet m. m. Bokinköp m. m.

963 000 2 500

20 000 286 000

88 000

163 000 145 000

+572 648 +    lOOO +    1000 + 28 500 + 108 500

-f45 000

+ 80 000 + 62 000

.     + + + + +

+

67 000

500

1000

21000

18 000

of. 6 000

Uppbördsmedel

1 667 500

+853 648

+ 113 500

Lokalhyror m. m.

16 500

-       500

500

Nettoutgift

1 651 000

+ 854 148

+ 114 000

 Inkl. en tjänst som föreståndare vid musikhistoriska museet

MusikaUska akademien

1.         Löne- och prisomräkning 128 203 kr.

2.         För intendenten Gustaf HiUeström som nu är ansvarig för aka­demiens publikationsverksamhet bör vid akademiens kansli inrättas en personlig tjänst i lönegrad A 28. Kansliet bör vidare få ökade resurser för kameral service, övertidsersättningar m. m. (+97 283 kr.)

3.         Vid akademiens bibliotek behöver låneexpedUionen för­stärkas med dels en ny tjänst som förste biblioteksassistent, dels en tjänst som expeditionsassistent i utbyte mot en som expeditionsvakt. För handskriftsavdelningen behövs, för att bemästra arbetsuppgifterna i samband med det internationella käUexikonet RISM, en ny tjänst som förste bibliotekarie samt en sådan ökning av medlen för arvoden att det går att anställa två kvalificerade assistenter på heltid. Vid katalog­avdelningen behövs en tjänst som förste bibliotekarie i utbyte mot en som bibliotekarie samt en ny tjänst som förste bibUoteksassistent. Dess-

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                         48

utom föreslås en ny tjänst som bibliotekarie vid förvärvsavdelningen, en tjänst som bokbindare, en som expeditionsvakt samt särskUda ar­vodesmedel för informationsservice, semestervikarier m. m. (+419 162 kr.)

4.         Under anslagsposten till expenser har ökade medel föreslagits för bl. a. inredning och utrustning av akademiens och bibUotekets lokaler samt för publikationsverksamhet. De begärda engångsanvisningarna avser instaUation av en lokal telefonanläggning samt medel för att slut­föra arbetet på en alfabetisk musikaliekatalog.

5.         Ur anslagsposten till konferens- och kontaktverksamhet m. m. be­kostas även utgivning av äldre tonsättares verk. För att akademien bl. a. skall kunna fortsätta att stödja utgivningen av vissa projekt i faksimil­tryck samt arvodera en orgelkonsulent behöver posten ökas med sam­manlagt 80 000 kr.

6.         Med liänsyn till de stigande litteraturpriserna och bindningskost­naderna bör anslagsposten tUl bokinköp m.m. räknas upp med 20 %. Posten bör vidare ökas med 33 000 kr. för inköp av orkestermaterial för Sveriges orkesterföreningars riksförbunds verksamhet. (+56 000 kr.)

Vid en reducering enligt O-alternativet föreligger risk för att tjänster får dras in antingen vid biblioteket eller vid akademiens kansli samt att bevakningen av lokalerna får eftersättas m. m.

Teater- och musikrådet

Med hänsyn till att akademiens bibliotek skaU tillgodose ett riksbe­hov anser rådet att en upprustning av verksamheten på vissa punkter är mycket angelägen. Akademien bör enligt rådet få en förste biblio­teksassistent vid låneexpeditionen samt de begärda medlen för inköp och inbindning av böcker och musikalier m. m. och för inköp av material för orkesterföreningarnas verksamhet. För extrapersonal vid kansliet och bibUoteket tillstyrks sammanlagt 15 000 kr. ( + 116 000 kr.)

Statskontoret

Statskontoret konstaterar i sitt yttrande att flertalet av de frågor akademien aktualiserar i sin anslagsframställning endast indirekt berör bibliotekstekniska och administrativa problem av den art verket har att behandla inom ramen för sitt uppdrag. Statskontoret räknar med att i början av detta år kunna lägga fram förslag till åtgärder beträffande akademiens bibliotek.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen hemstäUer jag att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen

att till Musikaliska akademien för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 765 000 kr.

Ba


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet


49


 


B 14. Tidskriftsstöd

1971/72 Utgift                     171 682

1972/73 Anslag                1 300 000

1973/74 Förslag               1300 000


Reservation


328 318


Från detta reservationsanslag utgår i enlighet med statsmakternas beslut (prop. 1971: 47, KrU 1971: 14, rskr 1971: 206) stöd tiU kulturtid­skrifter och ideella tidskrifter. Enligt kungörelsen (1971:681) om tid­skriftsstöd skall stödet handhas så att det främjar hög kvalitet och mångfald i utbudet av åsikter och behandlade ämnen.

Stöd utgår i form av grundbidrag, projektbidrag och stödköp. Grund­bidrag kan utgå tiU ägare av sådan kulturtidskrift för vUken intäktema ej täcker utgifterna och för vars utgivande ägaren inte har tillräckligt stöd från annat håU. Projektbidrag kan utgå för utarbetande av essä eUer artikelserie för kulturtidskrift eller ideell tidskrift. Med stödköp avses tilldelning av medel till statUg eller kommunal myndighet för pre­numeration på kulturella och ideella tidskrifter.

Tidskriftsstödet administreras av tidskriftsnämnden, som består av ordförande och sex andra ledamöter, utsedda av Kungl. Maj:t.


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Anslag

Grundbidrag Projektbidrag Stödköp Administration


 

 

Tidskrifts-

Departements-

 

nämnden

cliefen

800 000

+ 400 000

of.

240 000

of.

of.

200 000

+200 000

of.

60 000

of.

of.

1 300 000

+ 600 000

of.


Tidskriftsnämnden

1.         För att medge bidrag till ytterligare kulturtidskrifter samt högre bidragsbelopp bör medlen för grundbidrag ökas.

2.    Erfarenheterna av systemet med stödköp är mycket positiva. Nämn­den anser att denna stödform bör successivt utvidgas.

Departementschefen

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Med hänvisning till sammanstäUningen hemställer jag att Kungl. Majit föreslår riksdagen

att till Tidskriftsstöd för budgetåret 1973/74 anvisa ett reserva­tionsanslag av 1 300 000 kr.

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


50


 


B 15. Fibnstiid

1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


I 299 000 1 690 000


Från detta anslag utgår i enlighet med statsmakternas beslut (prop. 1972: 36, KrU 1972: 13, rskr 1972: 141) bidrag tiU Svenska filminstitutets E-fond och H-fond.

Stiftelsen Svenska filminstitutet grundades genom ett år 1963 träffat avtal mellan svenska staten och filmbranschens organisationer. Stiftel­sens verksamhet finansieras genom en avgift om 10 % på bruttobiljett-intäkterna vid de större biograferna. Avgiftsmedlen skall enligt avtalet användas dels till en intern resursomfördelning inom filmbranschen, dels till filminstitutets förvaltningskostnader m. m.

I enUghet med en på våren 1972 beslutad revision av filmavtalet skall fr. o. m. innevarande budgetår en ny fond för selektivt förhands-stöd tiU produktion av långfilm — H-fonden — byggas upp genom att bl. a. den nuvarande ersättningen till svenska filmproducenter i förhål­lande till bruttobiljettintäkterna (A-fonden) successivt trappas av för att helt upphöra fr. o. m. budgetåret 1974/75. De till H-fonden avsatta medlen fördelas lika mellan två fondstyrelser varav den ena består av fyra representanter för filmbranschen och en för filmarbetarna och den andra av fyra representanter för filmarbetarna och en för filmbranschen.

Det statliga bidraget till H-fonden utgår innevarande budgetår med ett belopp som motsvarar den avtalade avtrappningen av A-fonden för samma budgetår. Hälften av filmstödet från H-fonden utgörs i enlighet härmed av statsmedel.

Det statliga bidraget till filminstitutets E-fond avser att avlasta en del av det bidrag som filminstitutet enligt avtal med staten har att erlägga för dramatiska institutets utbildning inom biograffilmens om­råde.

 

 

1972/73

Beräknad

ändring 1973/74

 

 

Svenska film­institutet

Departements­chefen

Anslag

 

 

 

Bidrag tiU E-fonden Bidrag tUl H-fonden

532 000 767 000

Of.

+923 000

-532 000 + 923 000

 

1 299 000

+923 000

+391 000

Svenska filminstitutet

Det statliga bidraget tiU filminstitutets H-fond bör utgå med ett be­lopp som motsvarar avtrappningen av A-fonden under nästa budgetår.

Departementschefen

I likhet med filminstitutet beräknar jag en ökning av det statliga

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                        51

bidraget till institutets H-fond för selektivt förhandsstöd tUl produktion av långfilm med ett belopp som motsvarar den fortsatta avtrappningen av A-fonden under nästa budgetår. Det medelsbehov som innevarande budgetår erfordrats för bidrag till institutets E-fond beaktas i det följan­de under det särskilda anslaget till dramatiska institutet.

Med  hänvisning  till  sammanställningen  hemställer jag  att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tiU Filmstöd för budgetåret  1973/74 anvisa ett anslag av 1 690 000 kr.

B 16. Bidrag tiU särskUda kultureUa ändamål

1971/72 Utgift          24 728 092               Reservation                                 347 996
1972/73 Anslag         24 700 000
1973/74 Förslag        27 700 000

Ur detta reservationsanslag, som första gången anvisades för budget­året 1964/65, utgår bidrag efter beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt faU.

Disposition av anslaget 1972/73

Ändamål                                                                                                                Belopp

1.     Teater

1.1.        Norrbottens länsteater för turnéverksamhet                                             140 000

1.2.  Drottningholms teatermuseum för föreställningsverksamhet                 460 000

1.3.  Skådebanan för verksamheten                                                                600 000

1.4.        Verksamheten på Södra teatern i Stockholm                                          600 000

1.5.        Teater- och musikrådet för fördelning på olika teaterändamål               1 345 000

1.6.        Teater- och musikrådet för stöd åt svenskt sceniskt verk                      400 000

1.7.         Svenska   teaterförbundet   för   verksamheten   vid   centrum­bildning på teaterns område           105 000

1.8.  Övrigt                                                                                                       40 000

3 690 000

2.     Musik   och   dans

2.1.  Yrkesorkestrar (inkl. orkesterverksamhet i Västerås

och Örebro)                                                                                          10 888 000

2.2.   Teater- och musikrådet för bidrag till körer och körförbund                  285 000

2.3.   Stiftelsen EMS för verksamheten                                                          370 000

2.4.   Stim:s informationsverksamhet rörande svensk musik                            85 000

2.5.   Viss amatörverksamhet                                                                            300 000

2.6.   Teater- och musikrådet för fördelning på olika musikändamål              342 000

2.7.   Svenska  musikerförbundet för verksamheten vid centrum­bildning på musikens område              66 000

2.8.   Övrigt                                                                                                       376 000

12 712 000 Ba


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                          52

3.     Konst  och  u t s t älln in gs ve rksam h e t

3.1.   Försöksverksamhet  med  riksutställningar och  konstförsälj­ning       5 090 000

3.2.   Konstfrämjandet för verksamheten                                                         890 000

3.3.   Vissa konstskolor för verksamheten                                                       270 000

3.4.   Sveriges arkitekturmuseum för verksamheten                                         260 000

3.5.   Konstnäremas  riksorganisation  för verksamheten vid cen­trumbildning på bUdkonstens område                115 000

3.6.   Övrigt                                                                                                      131 000

6 756 000

4.     Diverse   ändamål

4.1.   Barnfilmkommittén  för verksamheten                                                     94 000

4.2.   Estniska kommitténs bildningsverksamhet                                               20 000

4.3.   Föreningen Nordens institut för kurser och seminarier                             25 000

4.4.   Nämnden  för svensk språkvård  för verksamheten                                110 000

4.5.   Svenska barnboksinstitutet för verksamheten                                        110 000

4.6.   Sveriges  schackförbund  för verksamheten                                              90 000

4.7.   Föreningen Filmcentrum för informativ och kontaktskapande verksamhet 88 000

4.8.   Sveriges författarförbund för verksamheten vid centrumbild­ning på litteraturens område             225 000

4.9.   Övrigt                                                                                                      360 000

1122 000

5.    För   tiden   efter  den    1   november   1972  re­
serverade   medel
                                                                            420 000

24 700 000

De bidrag som av Kungl. Maj:t anvisas ur detta anslag grundas på ansökningar som i aUmänhet ges in i februari. Vissa ansökningar om bidrag för nästa budgetår har emellertid redan kommit in.

;. Teater

1.2. Stift elsen Drottningholms teatermuseum be­gär för föreställningsverksamheten under säsongen 1973 ett sammanlagt bidrag om 876 000 kr. från staten samt landsting och kommun.

Teater- och musikrådet föreslår i sitt yttrande över stiftelsens ansökan att statsbidraget höjs till 500 000 kr. från nuvarande 460 000 kr.

1.4.   Södra teatern i Stockholm utnyttjas som gästspelsscen för svenska och utländska teatrar. Huvudman för gästspelsverksamheten är Svenska riksteatern. Teater- och musikrådet föreslår i sin anslags­framställning ett bidrag till riksteatern om 900 000 kr. för denna verk­samhet.

1.5.   Teater- och musikrådet fördelar medel tUl vissa allmänna teaterändamål, nämligen bidrag till Föreningen Svensk dramatik. Svensk teaterunion-Svenska ITI-rådet och Sveriges dramatikerförbund (45 000 kr.), stöd åt svenskt sceniskt verk (400 000 kr.), bidrag till upp­sättningskostnader och utrustning för teater- och dansgrupper med verksamhet utanför de större teaterinstitutionerna, till sommarspel, tUl studiebesök och andra pedagogiska ändamål, deltagande i teaterkonfe­renser, teaterfestivaler o. d. (1 230 000 kr.) samt till nordiskt teaterutbyte och teatersamarbete inom Nordkalottområdet (70 000 kr.).

Ba


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                         53

Teater- och musikrådet föreslår för nästa budgetår en ökning med 872 000 kr. för dessa ändamål. Av ökningen avser 770 000 kr. ökat stöd åt teatergrupper med verksamhet utanför de större teaterinstitu­tionerna och 100 000 kr. ökat stöd åt svenskt sceniskt verk.

2. M u s i k  och  dans

2.1.    De statsunderstödda yrkesorkestrarna är Stockholms
filharmoniska orkester (3 282 000 kr.) samt orkestrarna i Göteborg
(2 031 000 kr.), Malmö (l 318 000 kr.), Norrköping (1 743 000 kr.), Hel­
singborg (913 000 kr.) och Gävle (1066 000 kr.). De av Kungl. Mai:t
fastställda bidragen utgår från en viss volym på verksamheten. Bidrag
förutsätts i allmänhet utgå till orksterföretagen från kommun eller från
annat håll med minst samma belopp. Sedan spelåret avslutats kan en
orkester på grundval av bokslutet få tilläggsbidrag till merkostnader
som uppkommit på grund av icke förutsebara löneökningar m. m. Till
orkesterföretagen har med hänsyn härtill på tUläggsstat
II till riksstaten
för budgetåret 1972/13 tagits upp ett sammanlagt belopp av 1,4 milj.
kr. avseende orkestrarnas verksamhet under budgetåret 1971/72.

För innevarande budgetår har bidrag utgått även till Örebro kultur­nämnd för konsertverksamheten (355 000 kr.) och Västerås musiksäll­skap (180 000 kr.).

2.2.    Teater- och musikrådet fördelar bidrag till körförbund och
körer för utbildnings- och kursverksamhet samt till utlandsresor för
körer (285 000 kr.). Rådet begär till dessa ändamål för nästa budgetår
ett belopp om 415 000 kr.

2.5.            Till amatörorkesterverksamhet utgår bidrag med bl.a. 170 000 kr. till orkesterföreningar som är anslutna till Sveriges orkesterföreningars riksförbund och med 110 000 kr. till orkestrar som är anslutna till Riksförbundet Sveriges amatörorkestrar.

2.6.    Teater- och musikrådet fördelar även bidrag till olika mu­sikändamål såsom tUl fria musikgmpper (150 000 kr.) samt tiU Ars nova, föreningen för nutida musik i Malmö, Föreningen Fylkingen, Föreningen Levande musik i Göteborg och Kammarmusikföreningen Samtida musik i Stockholm (192 000 kr.). TiU dessa grupper och för­eningar begärs ytterligare 200 000 kr. resp. 38 000 kr.

I en gemensam ansökning anhåller Teatrarnas riksförbund. Svenska artisters och musikers intresseorganisation samt Svenska musikerförbun­det om 377 800 kr. för utbildning i orkesterspel vid de statsunderstödda orkestrarna.

3. Konst och utställningsverksamhet

3.1. Försöksverksamhet  med    riksutställningar   påbörjades budgetåret  1965/66 och avser utställning av konst samt kultur- och

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                         54

naturhistoriska föremål. Verksamheten leds av 1965 års musei- och ut­ställningssakkunniga. I juni 1967 träffades avtal om samverkan mellan de sakkunniga. Föreningen konst i skolan och Riksförbundet för bil­dande konst. Riksutställningars verksamhet avser till största delen ex­periment med utställningar, i synnerhet vandringsutställningar. Utställ­ningsarbetet är sammanfört till två stora avdelningar, nämligen en pro­duktions- och en distributionsavdelning. Därjämte finns en administra­tiv avdelning samt en uppföljnings- och utbildningsavdelning. Riks­utställningar samarbetar i vissa frågor med Sveriges Radio och med kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet. Förutom produktion av utställningar omfattar verksamheten försök med olika former för distribution, sociologiska un­dersökningar och pedagogiska experiment på området.

Sedan budgetåret 1969/70 pågår särskild försöksverksamhet med försäljning av konst i Stockholm och I Örebro län. Kungl. Maj:t har för detta ändamål anvisat 1,5 milj. kr. som rörelsekapital för inköp av konst och inventarier samt för andra utgifter av investerings-karaktär. Denna försöksverksamhet leds av 1965 års musei- och ut­ställningssakkunniga, som delegerat det praktiska genomförandet av verksamheten till Konstfrämjandet.

1965 års musei- och utställningssakkunniga beräknar medelsbehovet för löne- och prisomräkning till 421 000 kr. I övrigt begärs en ökning med 339 000 kr. främst för att kunna åstadkomma en nödvändig utveck­ling av verksamhetens distributionsavdelning. Av den begärda ökningen avser 60 000 kr. försöksverksamheten med konstförsäljning.

3.3.          Konstskolor. Bidrag utgår nu tUl Capellagården (30 000 kr.). Gerlesborgsskolan (75 000 kr.) och stiftelsen Stockholms fria konst­skolor (165 000 kr.). Stiftelsen stöder verksamheten vid vissa konstskolor i Stockholm, Göteborg och Malmö.

3.4.          Stiftelsen Sveriges arkitekturmuseum. Museet vill genom dokumentations- och utstäUningsverksamhet fungera som upplysningscentral om modern arkitektur och miljöplanering. För nästa budgetår föreslås att bidraget till museets verksamhet höjs från 260 000 kr. tiU 318 000 kr. Den begärda ökningen skall främst användas till lokalhyra, experter och produktionsmedel.

4. Diverse  ändamål

4.4. Nämnden för svensk språkvård, vars arbetsutskott är styrelse för Institutet för svensk språkvård, har tUl uppgift att följa det svenska språkets utveckling i tal och skrift samt att utöva språkvård. Nämnden skall vidare verka för nordiskt samarbete på språkvårdens område. Nämnden föreslår i första hand att chefen för institutet och

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                          55

tre vetenskapliga medarbetare vid institutet får statliga tjänster och i andra hand att statsbidraget höjs med 263 000 kr. tUl 373 000 kr.

4.5. Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet bildades i mitten på 1960-talet av universitetet i Stockholm, Stockholms stad. Svenska bokförläggareföreningen och Sveriges ungdomsförfattareför­ening. Stiftelsen föreslår en höjning av anslaget med 111 800 kr. till 221 800 kr.

Departementschefen

Genom anslaget kan stöd lämnas till ett stort antal olika ändamål på kulturfältet. Delvis innefattas i anslaget bidrag till verksamhet som är omfattande och av reguljär karaktär. Detta gäller i första hand yrkes­orkestrarna. Även riksutställningsverksamheten är ett betydande bi­dragsändamål under anslaget. I samband med ställningstagande till kul­turpolitiken i framtiden kommer dessa och en stor del av bidragen i övrigt att beröras.

Ett viktigt syfte med den nuvarande anslagsformen är att på ett smi­digt sätt stödja initiativ på kulturområdet. Bidragen gör det möjUgt att beakta nya behov och därmed främja utveckling och förnyelse inom kulturlivet. Exempel på detta är det under senare år ökade stödet till fria teatergrupper och musikgrupper.

Under innevarande budgetår har från detta anslag utgått bidrag till olika nordiska projekt, nämligen till Nordiska teaterunionen för anordnande av nordiska teaterseminarier, till teater- och musikrådet för nordiskt teaterutbyte samt teatersamarbete inom Nordkalottområdet, till Nämnden för nordiskt musiksamarbete och till Nordiska konstför­bundets svenska sektion för dess verksamhet. Bidrag till samtliga dessa ändamål bör fr. o. m. nästa budgetår utgå från anslaget Nordiska sam­arbetsprojekt m. m., vilket medför en minskning av medelsbehovet under förevarande anslag med sammanlagt 200 000 kr. Som jag tidigare nämnt bör bidrag till Norrbottens länsteater för turnéverksamhet i Norrbot­tens län i forsättningen utgå från anslaget Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar. Medelsbehovet minskar härigenom under före­varande anslag med ytterligare 140 000 kr.

Bidrag tUl föreställningsverksamheten vid Stiftelsen Drottningholms teatermuseum utgår fr. o. m. innevarande budgetår från detta anslag. För nästa budgetår räknar jag med ett bidrag till stiftelsen för nämnda verksamhet med 540 000 kr.

Anslag har tidigare utgått tUl Stiftelsen EMS för vissa ändamål ur behållningen från de särskilda lotterier som anordnats till förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål. Fr. o. m. nästa budgetår bör stiftelsens medelsbehov tillgodoses genom det bidrag som tUldelas stiftelsen ur kulturmedelsanslaget.

Liksom tidigare används innevarande budgetår inemot hälften av före-

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                         56

varande anslag för bidrag tiU de sex statsunderstödda yrkesorkestrarna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Helsingborg och Gävle. Vissa förutsebara förändringar av bidragen till dessa orkestrar, främst till följd av löne- och prisstegringar, har beaktats vid anslagsberäk­ningen. Någon utbyggnad av orkesterverksamheten räknar jag däremot inte med.

Jag utgår ifrån att försöksverksamheten med riksutställningar och konstförsäljning nästa budgetår kommer att pågå i huvudsakligen oför­ändrad omfattning och räknar med en medelsökning av 310 000 kr. för att täcka automatiska kostnadsökningar.

Vid medelsfördelningen under våren 1973 avser jag att beakta den ansökan om bidrag för nästa budgetår som givits in från Stiftelsen Emigrantinstitutet.

Inom anslaget kommer, efter det att ökningar föranledda av löne-och prisstegringar tiUgodosetts, att i viss mindre utsträckning finnas utrymme för insatser för nya ändamål.

Sedan hänsyn tagits till att medel för nordiska ändamål och för Norr­bottens länsteater inte i fortsättningen beräknas under detta anslag, bör anslaget ökas med 3 000 000 kr.

Jag hemstiiUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 27 700 000 kr.

Ba


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                                    57

B 17. Viss beredskapsutrustning m. m.

1971/72 Utgift                    650 000                  Reservation                                 

1972/73 Anslag                   700 000

1973/74 Förslag                   800 000

Från anslaget bestrids Sveriges Radios kostnader för förvärv av viss beredskapsutrustning m. m.

Sveriges Radio

1 en särskild skrivelse anför Sveriges Radio att sammanlagt 900 000 kr. bör anvisas till vissa närmare angivna ändamål.

Med hänsyn till skrivelsens innehåll torde någon närmare redogörelse inte böra lämnas tiU statsrådsprotokollet. Riksdagens vederbörande ut­skott torde få beredas tillfälle ta del av skrivelsen genom att den till-handahåUs utskottet.

Departementschefen

Anslaget bör höjas med 100 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Majit föreslår riksdagen

att till Viss beredskapsutrustning m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kr.


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet


58


b) arkiv, museer m. m.

B 18. Riksarkivet: Förvaltningskostnader


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


6 809 743 8 469 000 8 949 000


Riksarkivet är central myndighet för arkivfrågor och chefsmyndighet för landsarkiven. I riksarkivets uppgifter ingår att vara arkivdepå och att främja vetenskaplig forskning.

Riksarkivet har två byråer, en administrativ avdelning och en fri­stående heraldisk sektion.

Till riksarkivet är vidare knuten en nämnd för enskilda arkiv.

 

 

 

1972/73

 

Beräknad ändring 1973/74

 

Riksarkivet

Departements-

 

 

 

 

chefen

Personal

 

 

 

 

Arkivarier och handläggande

 

 

 

 

personal

41

 

+ 3

of.

Övrig personal

50

 

+ 6,5

+ 1

 

91

 

+9,5

+ 1

Anslag

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

Lönekostnader

5 092 000

+

816 000

+ 368 000

Sjukvård

13 000

 

of.

of.

Reseersättningar

44 000

+

8 000

+    3 000

därav utrikes resor

3 000

 

-f3 000

of.

Lokalkostnader

2 869 000

+

76 000

+ 85 000

Expenser

382 000

+

8 000

-  17 000

därav engångsutgifter

31000

 

—31 000

—31 000

Reproduktionsverksamheten

33 000

+

8 000

+    3 000

Bidrag tUl Nordisk Arkivnyt

4 000

+

2 000

+    2 000

Riksarkivets nämnd för

 

 

 

 

enskilda arkiv

156 000

+

247 000

+ 52 000

 

8 593 000

+ 1165 000

+ 496 000

Uppbördsmedel

 

 

 

 

Publikationer

1000

+

1000

+    1000

Reproduktionsverksamheten

60 000

 

of.

of.

Bokbinderiets beställnings-

 

 

 

 

arbeten

15 000

5 000

-    5 000

Heraldiska verksamheten

40 000

+

20 000

+ 20 000

Konsultverksamheten

8 000

 

of.

of.

Nettoutgift

8 469 000

+ 1149 000

+480 000

Riksarkivet

1.         Löne- och prisomräkning 374 375 kr.

2.         Föreningen Sveriges pressarkiv och pressmuseum, som innevarande budgetår erhåller bidrag till sin verksamhet från anslaget Bidrag till vissa museer och arkiv, har anhållit att riksarkivet skaU ta över ansva-

Bb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                         59

ret för pressarkivets vård och fortsatta verksamhet. Riksarkivet föreslår med anledning därav inrättandet av en tjänst som arkivarie och en som assistent samt vissa expensmedel ( + 136 576 kr.).

3.        Den av statsmakterna år 1966 i princip accepterade organisationen för riksarkivet har ännu inte genomförts. Riksarkivet återkommer där­för även i år med sitt förslag om inrättandet av en utbUdnings- och publiceringssektion vid första byrån. Vid sektionen behövs en förste arkivarie och en kontorist (+129 472 kr.).

4.        För andra byrån återkommer riksarkivet med förslag om en amanuens och en assistent som enligt samma organisationsplan hade förutsatts för den service- och kontroUverksamhet som arkivet bedriver hos myndigheter. Sedan januari 1972 åUgger det riksarkivet att från inskrivningsmyndigheter ta emot renovationer. För arbetet med re­novationerna behövs ett kvalificerat biträde. (+148 479 kr.)

5.        Vid administrativa avdelningen behövs en biblio­teksassistent och ett kvalificerat biträde. Dessutom behöver en tjänst som kontorist med halvtidstjänstgöring bytas ut mot en med heltids­tjänstgöring. (+111 654 kr.)

6.        När det gäller folkrörelsearkiven kan fr. o. m. innevaran­de budgetår bidrag utgå till huvudman för depå vars verksamhet riktar sig till alla folkrörelser och som har län eller landskap tUl verksamhets­fält samt är den enda läns- eller landskapsdepån bland folkrörelse­arkiven inom länet eller landskapet. Bidrag utgår för avlöning av före­ståndare vid sådan läns- eller landskapsdepå med högst 60 % av lönen enUgt löneklass A 26. Antalet bidragsberättigade arkivdepåer är f. n. tre. Riksarkivet räknar med att det under nästa budgetår skall bli aktuellt att utbetala bidrag till ytterligare två arkivdepåer. Därutöver föreslår riksarkivet särskilda medel att användas som bidrag tUl folkrörelsearkiv som inte uppfyUer nyssnämnda viUkor. (+230 000 kr.)

För riksarkivets del innebär O-alternativet huvudsakligen en kraftig minskning av tUlgången på personal. Omkring 10 % av antalet tjänster skulle få dras in. Arkivet som under senare år prioriterat sin service gentemot myndigheter, skulle därigenom få avsevärt försämrade möjlig­heter tiU denna service. Följden skulle bU att förtecknings- och gallrings­arbetet hos myndigheterna försenades, varvid kostnaderna för förvaring av arkivhandlingar skulle bU betydligt större än eljest. Reduceringen skulle vidare innebära att det inte längre fanns några resurser för att anlita experter samt att kvälls- och lördagsöppethållandet vid riksarkivet måste slopas.

Departementschefen

Med hänvisning tlU sammanstäUningen beräknar jag anslaget till 8 949 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ett kvalificerat biträde

Bb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                         60

(4) samt tagit upp ett belopp av 40 000 kr. för att det skall bli möjligt för riksarkivets nämnd  för enskilda arkiv att under nästa budgetår medge bidrag till ytterligare en arkivdepå bland folkrörelsearkiven (6). Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Riksarkivet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 8 949 000 kr.


B 19. Riksarkivet: Inköp av arkivalier och böcker m. m.

1971/72 Utgift

63 717

1972/73 Anslag

83 000

1973/74 Förslag

89 000

Reservation                   83 358

Från anslaget bestrids kostnader för inköp av arkivalier och böcker tiU riksarkivet och landsarkiven, för riksarkivets publicering av källskrif­ter samt för konservering av arkivalier, bokbindning samt reproduktion av arkivhandlingar vid landsarkiven.

Riksarkivet

Anslaget föreslås bli höjt med 43 000 kr. Ökade medel begärs för bl. a. påbörjad utgivning av 1600-talets stenografiska rådsprotokoll och för reproduktion av vissa skadade arkivhandlingar, främst från kyrko­arkiv. Genom att man använder reproduktioner för utlåning kan näm­hgen ytterligare förslitning av de skadade handlingarna undvikas.

Vid en reducering enligt O-alternativet kommer finansieringen av ifrågavarande tryckning att försvåras samt räddningsåtgärderna i fråga om arkivhandlingarna att omöjliggöras.

Departementschefen

Anslaget bör höjas med 6 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och böcker m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 89 000 kr.

B 20. Landsarkiven

1971/72 Utgift            5 290158

1972/73 Anslag          5 609 000

1973/74 Förslag          6 256 000

De sju landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Härnösand och Östersund är regionala arkivmyndigheter och arkivde­påer. TiU ett landsarkivs verksamhetsområde hör ett eller flera län. Riksarkivet är chefsmyndighet för landsarkiven.

Bb


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet


61


 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Riksarkivet

Departements­chefen

Personal

 

 

 

Arkivarier och handläggande

personal Övrig personal

28,5 42

+ 5 + 7

of. of.

 

70,5

+ 12

of.

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

därav engångsutgifter Vissa transportkostnader ni. m.

3 850 000 7 000

67 000 1564 000

99 000

22 000

+   958 734 of. +     10 000 +   273 720 +   152 000 + 108 000 +     22 000

+245 000 of. +    4 000 +297 000 + 79 000 +72 000 + 22 000

 

5 609 000

+ 1416 454

+647 000

Riksarkivet

1.        Löne- och prisomräkning 550 807 kr.

2.        Riksarkivet lade år 1970 i samråd med statskontoret fram en ut­redning om landsarkivens uppgifter och organisation. I utredningen konstaterades att landsarkiven under senare år fått väsentligt ökade arbetsuppgifter och att landsarkiven behövde förstärkas med samman­lagt 24,5 nya tjänster. Upprustningen skulle ske i tre etapper.

Med hänvisning till utredningen återkommer riksarkivet med sitt för­slag om en utbyggnad av personalorganisationen enligt etapp I, inne­bärande förstärkningar med en arkivarie vid vart och ett av arkiven i Uppsala, Vadstena, Lund, Göteborg och Härnösand, en assistent vid arkiven i Uppsala, Vadstena, Lund och Härnösand samt en amanuens och ett kvalificerat biträde vid arkivet i Göteborg. Efter en tillbyggnad av arkivet i Lund och mottagandet av stora arkivleveranser föreligger nu också behov av en expeditionsvakt (+682 955 kr.).

3.        Engångsanvisningar har föreslagits för bl. a. följande ändamål. Landsarkiven i Visby och Östersund bör få 27 000 kr. resp. 45 000 kr. för anskaffning av tätpackningshyllor och landsarkivet i Uppsala 23 000 kr. för installation av en telefonväxel.

4.        I särskild framställning har medel begärts för en personlig tjänst i befordringsgång 1 C vid landsarkivet i Göteborg (+38 692 kr.).

En reducering enligt 0-altemativet går helt och hållet ut över lands­arkivens anslagspost till lönekostnader. Eftersom personalsituationen hos landsarkiven redan nu är mycket ansträngd skulle sagda reducering in­nebära att arkiven inte längre kunde fuUgöra sina uppgifter. Anslags­reduktionen torde inte heller motsvaras av besparingar för statsverket. Personalminskningar leder nämligen till reducerad gallringsverksamhet och därmed också till ökade kostnader för förvaring av arkiv.

Bb


Prop. 1973:1    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                           62

Departem en tsch ef en

Med  hänvisning  till  sammanställningen  beräknar  jag  anslaget  tiU 6 256 000 kr. Jag har därvid bl. a. beräknat en engångsanvisning om 72 000 kr. för att anskaffa tätpackningshyllor vid landsarkiven i Visby och Östersund (3). Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tiU Landsarkiven för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslags­anslag av 6 256 000 kr.

B 21. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: För­valtningskostnader


1971/72 Utgifti 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


2 737 088

2  897 000

3  086000


 Anslaget Dialekt- och ortnamnsarkiven m. m.: Förvaltningskostnader

I myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) ingår dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, ortnamnsarki­vet i Uppsala, dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, dialekt- och ort­namnsarkivet i Umeå samt svenskt visarkiv. Myndigheten har till upp­gift bl. a. att samla in, bevara, bearbeta och publicera material om dialekter och folkminnen samt ortnamn i riket, ombesörja statliga ort­namnsundersökningar, handlägga ärenden om fastställande av ortnamn samt samla in och sammanställa svenskt vismaterial. Myndigheten leds av en av Kungl. Maj:t tiUsatt styrelse.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Styrelsen för

dialekt- och

ortnamnsarkiven

samt svenskt

visarkiv

Departements­chefen

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

24 14.5

+5 + 1

 

of. of.

Anslag

38,5

+6

 

of.

Lönekostnader

Sjukvård

LokaUcostnader

TiU styrelsens disposition

2 432 000

5 000

412 000

48 000

+620 027 +    1000 + 79 240 +    3 000

+ 166 000 Of.

+ 20 000 +    3 000

 

2 897 000

+703 267

+ 189 000

Styrelsen för dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv

1.         Löne- och prisomräkning 189 000 kr.

2.         Styrelsen   upprepar   i   samråd   med   universitetskanslersämbetet (UKÄ)  det i  styrelsens  anslagsframställning för  budgetåret  1972/73

Bb


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet                          63

framförda förslaget om att verksamheten vid institutet för ortnamns-och dialektforskning i Göteborg skall inordnas i DOVA (jfr. prop. 1972: 1 bU. 10 s. 58). Institutet, som nu är knutet till institutionen för nordiska språk vid universitetet i Göteborg, har följande personal, nämligen en tjänst som universitetslektor, tilUka föreståndare för insti­tutet, en amanuens (500 timmar) och en halvtidsanställd kansliskrivare. Föreståndaren fuUgör tre fjärdedelar av sin arbetstid vid institutet och en fjärdedel vid universitetet i form av undervisning inom ämnesom­rådet nordiska språk.

Vidare föreslår UKÄ, efter samråd med styrelsen, i sin anslagsfram­stäUning för nästa budgetår att även institutet för folklore i Göteborg skall föras över tiU DOVA. Vid institutet, som har tUl uppgift att samla in och bearbeta folkminnesmaterial, finns endast en tjänst inrättad, en arkivarie.

Styrelsen anser att de båda institutionerna vid en anslutning tiU DOVA bör slås ihop och bilda ett dialekt- och ortnamnsarkiv i Göte­borg.

Det nya arkivets personal föreslås bestå av en arkivchef, en arkivarie, en amanuens/arkivarie och ett kvalificerat biträde. Dessutom föreslås medel tUl sakkunniga, lokalkostnader m. m. (+356 189 kr.).

3.         För att fuUfölja arbetet med katalogisering av dialekt- och folk­minnesarkivets i Uppsala stora samlingar föreslås en personhg tjänst som amanuens. Till detta arkiv begärs också medel för att låta experter fullfölja undersökningar rörande uppländska, gotländska och estlands­svenska dialekter (+96 966 kr.).

4.         I utredningen om svenskt visarkiv föreslogs att fem tjänster skulle inrättas för utbildad personal på området. Vid förstatligandet inrättades endast fyra sådana tjänster. Tack vare bidrag från enskilda institutioner kunde arkivet likväl bekosta lönen tiU en femte tjänsteman. Då emeUer­tid detta stöd upphör med utgången av innevarande budgetår föreslår styrelsen medel för ytterligare en arkivarie vid visarkivet (+61 417 kr.).

En reducering enhgt O-alternativet går ut över medlen till tUlfälliga arbetsbiträden under förevarande anslag och arvoden under insamUngs-anslaget. Konsekvenserna härav blir att tillfällig och extra personal, i regel forskare och studenter, får entledigas liksom att medel till er­sättning åt ortsmeddelare endast i mycket begränsad omfattning kommer att stå till förfogande. Pågående utgivning av ordböcker, ortnamns-och andra publikationer skulle lida svårt avbräck, insamlingsarbetet skuUe skjutas framåt i tiden liksom bearbetningen av redan insamlat material.

Departem entsch ef en

Med hänvisning till sammanstäUningen beräknar jag anslaget till 3 086 000 kr.

Bb


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                        64

Förslaget att inordna de båda f. n. till universitetet i Göteborg an­knutna instituten för dialekt- och ortnamnsforskning samt för folklore i myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv bör övervägas ytterligare, innan ställning tas till en omorganisation. Jag hemställer, att Kungl. Majit föreslår riksdagen

att till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: För­valtningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslags­anslag av 3 086 000 kr.

B 22. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: Insam­lingsverksamhet m. m.

1971/72 Utgifti                  530475                   Reservationi                          13 432

1972/73 Anslag                   552 000

1973/74 Förslag                  590 000

' Anslaget Dialekt- och ortnamnsarkiven m. m.: Insamlingsverksamhet m. m.

Från anslaget bestrids bl. a. kostnader för arvoden till tillfälliga veten­skapliga medarbetare, inlösen av samUngar, resor och expenser.

Styrelsen för dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv

Anslaget föreslås höjt med 172 000 kr., varav med 56 000 kr. för in­träffade kostnadsstegringar. Av ökningen i övrigt hänför sig bl. a. 20 000 kr. till ortnamnsarkivet i Uppsala för kopiering av registerkort. Vidare har två belopp föreslagits till dialekt- och ortnamnsarkivet i Limd, ett om 37 000 kr. för tillfällig personal för det merarbete som uppstått när arkivet i samband med omorganisationen även ålades in­samling, bearbetning och pubUcering av ortnamnsmaterial, och ett om 10 000 kr. för att från förevarande anslag kunna bekosta utgivningen av pubUkationsserien Skånes ortnamn. Dessutom har 35 000 kr. beräk­nats för insamlingsverksamhet vid det föreslagna nya arkivet i Göte­borg.

Konsekvensema för den här avsedda verksamheten vid en reduktion enUgt 0-altemativet har redovisats under närmast föregående anslags­punkt.

Departementschefen

Anslaget bör höjas med 38 000 kr. Jag 'hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: In­samlingsverksamhet m.m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 590 000 kr.

Bb


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        65

B 23. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Förvaltningskostnader

1971/72 Utgift           10020467

1972/73 Anslag         11033 000

1973/74 Förslag        12 362 000

Riksantikvarieämbetet är central myndighet för ärenden om forn-och kulturminnesvård. Ämbetet är vidare tillsynsmyndighet för lands­antikvarieorganisationen. Statens historiska museum har ett samlings­område som omfattar föremål som belyser kulturutvecklingen i Sverige på det profana området fram till reformationen och på de kyrkliga och numismatiska områdena fram till nutiden. Inom det numismatiska om­rådet samlas även föremål från andra delar av världen. Ämbetet och museet har också till uppgift att sprida kunskap hos allmänheten om landets kulturminnen.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens förvaltningsutskott har hand om vissa uppgifter för ämbetet och museet, nämligen bl. a. att inge anslagsframställningar till Kungl. Maj:t och att tillsätta vissa tjänster.

Inom riksantikvarieämbetet finns två avdelningar, fornminnesavdel-ningen och byggnadsminnesavdelningen. TUl ämbetet är vidare provi­soriskt knuten en kulturhistorisk byrå, som förts över från byggnads­styrelsen i samband med dess omorganisation (prop. 1967:64, SU 1967: 109, rskr 1967: 269). Inom museet finns fyra avdelningar, näm­ligen en för sten- och bronsåldern, en för järnåldern, en för medeltid och nyare tid samt en för myntkabinettet. För ämbetet och museet ge­mensamt finns fem avdelningar, nämligen en för administrativa och kamerala frågor, en för bibliotek samt akt- och bildarkiv, en för tek­niska frågor, en för pedagogiska frågor och en för tillsynen över lands­antikvarieorganisationen.

Förutom till avlöningar och omkostnader hos myndigheten används anslaget för att bestrida kostnaderna för den inventering av landets fasta fornlämningar som behövs för att förse den på flygfotografering grun­dade ekonomiska kartan med uppgifter om sådana fornlämningar.

Målsättning och organisation för samhällets kulturminnesvård har utretts av 1965 års musei- och utställningssakkunniga (MUS 65), som också har i uppdrag att utreda bl. a. hela det statliga och statsunder­stödda museiväsendet (direktiv se 1968 års riksdagsber. s. 252 och 1966 års riksdagsber. s. 280). MUS 65 har i juli 1972 avlämnat betänkandet (SOU 1972: 45) Kulturminnesvård, vUket f. n. remissbehandlas.

Bb

3   Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 1.    Bil. 10


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


66


 

 

 

1972/73

 

Beräknad

ändring 1973/74

 

Riksan tikvarie-

Departements-

 

 

 

ämbetet

 

chefen

 

 

(

5ch statens

 

 

 

 

 

liistoriska

 

 

 

 

 

museum

 

 

Personal

 

 

 

 

 

Antikvarier, museitjänstemän

 

 

 

 

 

och handläggande personal

56

 

+ 6

 

+ 1

Övrig personal

81,5

 

+ 7,5

 

+ 1

 

137,5

 

+ 13,5

 

+2

Anslag

 

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

 

Lönekostnader

7 601 000

+ 1619 000

+

723 000

Sjukvård

18 000

+

6 000

+

5 000

Reseersättningar

230 000

+

66 000

+

12 000

därav utrikes resor

6 000

 

+ 13 000

 

+ 1000

Lokalkostnader

2 263 000

+

708 000

+

680 000

Expenser

224 000

+

225 000

+

40 000

därav engångsutgifter

 

+50 000

 

Utställningar

97 000

+

100 000

+

7 000

Information

73 000

+

36 000

+

5 000

Fornminnesinventering

355 000

+

349 000

+

19 000

Laboratoriet för radio-

 

 

 

 

 

aktiv datering

162 000

_

162 000

162 000

Vissa utvecklings- och

 

 

 

 

 

inventeringsprojekt

+

950 000

 

Medlemsavgift till Centre

 

 

 

 

 

International d'Etudes

 

 

 

 

 

pour la Conservation et

 

 

 

 

 

la Restauration des

 

 

 

 

 

Biens Culturels i Rom

25 000

 

of.

 

of.

 

11 048 000

+3 897 000

+ 1329 000

Uppbördsmedel

 

 

 

 

 

Textilkonservering

15 000

 

of.

 

of.

Nettoutgift

11 033 000

+3 897 000

+ 1329 000

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

Riksantikvarien utgår i sin bedömning av anslagsbehovet för nästa budgetår från en funktionsanalys, som grundar sig på MUS 65:s utred­ning, och föreslår dels vissa långsiktiga anslagshöjningar, dels andra mer tidsbegränsade sådana. De föreslagna anslagshöjningarna sägs omedelbart förbättra arbetsmöjligheterna för kulturminnesvården lik­som för museets verksamhet. De är emellertid samtidigt av sådan art att de kan förenas med vilken som helst av senare valda lösningar be­träffande de organisatoriska frågorna.

Anslagsförstärkningarna kommenteras under fyra huvudrubriker. Riksantikvarien föreslår inrättande av ett antal fasta nya tjäns­ter, 8,5 för ämbetet och de gemensamma avdelningarna samt 5 för historiska museet. Tjänsterna svarar enligt ämbetet mot funktioner som är synnerligen angelägna och är av sådant slag att de inte kan tUlgodo­ses genom frigjord arbetskraft vid myndigheten om en decentralisering

Bb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                         67

av arbetsuppgifter till en framtida regionalorganisation beslutas. För att lägga grunden för en fortsatt upprustning av kulturminnesvården behövs också tidsbegränsade anslag för vissa utvecklings- och inventeringsprojekt. Detta är enUgt riksantikvarien en fömt­sättning för att förstärkta personalinsatser centralt och regionalt skall ge önskade resultat. Två expertgrupper skulle knytas till riksantikva­rieämbetet. Den ena skulle i nära samverkan med landsantikvarierna ingående studera bevarandeproblemen i olika kommuner. Den andra expertgruppen skuUe ha till uppgift att snabbt genomföra en över­siktlig bevarandeinventering av det byggnadsbestånd av riksintresse som lagen om byggnadsminnen avser. Riksantikvarien föreslår vidare en uppräkning med 2,3 milj. kr. av anslaget tUl vård och under­håll av fornlämningar och kulturhistoriskt vär­defulla byggnader, vilket också föreslagits av MUS 65. I detta sammanhang aktuaUseras också frågan om ersättning enligt byggnads-minneslagen tiU ägare av byggnadsminnen. SlutUgen föreslås en viss förstärkning av anslagen till landsantikvarieorganisatio­nen. Med hänsyn tUl behovet av omedelbara insatser från landsanti­kvariernas sida i arbetet med den fysiska planeringen både på kommunal nivå och på länsnivå begärs bl. a. ett särskUt belopp på 1,5 milj. kr., som skulle fördelas på de olika landsantikvariedistrikten efter förslag från ämbetet. Sammanlagt begärs för här redovisade ändamål 6,7 milj. kr. i ökade realresurser.

Av riksantikvarieämbetets anslagsberäkning framgår bl. a. följande.

1.       Löne- och prisomräkning 1 426 000 kr.

2.       Som en följd av bl. a. verkets deltagande i riksplaneringsarbete och i remissbehandlingen av allt fler stora och centrala ärenden inom samhällsplaneringen har behov uppkommit av ett särskilt organ med en biträdande riksantikvarie som chef. Denne behöver vidare en förste antikvarie som medhjälpare för bl. a. det långsiktiga planeringsarbetet och olika utredningsuppgifter. Som en följd av inrättandet av tjänsten som biträdande riksantikvarie kan den nuvarande överantikvarietjänsten dras in. (+93 000 kr.)

3.       Verkets arkiv saknar en fackutbildad chef och fungerar otill­fredsställande på grund av brist på biträdande personal. Medel begärs för en arkivarie och en arkivassistent (+121 000 kr.).

4.       För framtagning och återuppsättning av lånade böcker i biblio­teket samt för bevakning av bokmagasinen erfordras en expeditions­vakt. För bindning av trasiga band och nytiUkommen häftad litteratur behövs en bokbindare. (+77 000 kr.)

5.       För riksantikvarieämbetets interna och externa informationsfrågor erfordras en PR-man (+82 000 kr.).

6.       För tekniska avdelningens analyslaboratorium erford­ras en laboratorieassistent för utförande av bl. a. de viktiga fosfatanaly-

Bb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                         68

serna  samt  ett  biträde  med halvtidstjänstgöring för  kontorsgöromål (+61 000 kr.).

7.         Medel begärs för en tjänst som antikvarie vid museets utställ­ningssektion, vilken skall arbeta med vandringsutställningar och mål­inriktad information till bl. a. handikappgrupper. För ledningen av skol­undervisningen vid museet, vilken omhänderhas av pedagogiska avdel­ningen, bör inrättas en antikvarietjänst. På museets medeltidsavdelning har en antikvarietjänst, som sedan 20 år bekostats av statens humnis-tiska forskningsråd, dragits in. Som ersättning erfordras en tjänst som amanuens. För museets magasin, som f. n. står utan direkt tillsyn, be­hövs en tjänst som magasinsförvaltare. Museets ekonomiska planerings­enhet saknar biträdeshjälp. Medel begärs för ett kvalificerat biträde. (+289 000 kr.)

8.         Av säkerhetsskäl bör tolv vakter (nu tio) ständigt vara i tjänst under historiska museets öppethållande. För att detta skall bli möjligt begärs en medelsökning för avlönande av ytterligare två förstärknings­vakter. Vidare erfordras en expeditionsvakt för verkets nya lokaler pä Linnégatan i Stockholm. (+130 000 kr.)

9.         En höjning föreslås av medlen till reseersättningar med hänsyn till bl. a. verkets behov av att fortlöpande hålla kontakt med andra länders organ för kulturminnesvård. Ökningen av medlen till expenser avser bl. a. en engångsanvisning till inköp av utrustning för registreringsfotografering vid järnåldersavdelningen samt inköp av instrument till tekniska avdelningen. För omläggning och aktivering av informationen rörande kulturminnesvården begärs ökade resurser till publikationstryck. Vidare begärs en engångsanvisning för tryckning av en förteckning över byfnadsm.innesmärken i hela landet.

 

10.       Av den föreslagna medelsökningen till utställningar avser 10 000 kr. internationella vandringsutställningar, 40 000 kr. utställningar i museet och 40 000 kr. inhemska vandringsutställningar.

11.       Medlen till information föreslås höjda med 10 000 kr. för ökad reklam för museet, med 10 000 kr. för ökad information beträf­fande ämbetets verksamhet och med 9 000 kr. för museets programverk­samhet.

12.       Den föreslagna ökningen av medel till fornminnesinven­tering avser i första hand arvoden till inventerare (+162 000 kr.) och kostnader för göromål med anledning av fastighetsregisterreformen ( + 123 000 kr.).

13.       Anslagsposten till laboratoriet för radioaktiv da­tering bortfaller, om laboratoriet fr. o. m. nästa budgetår i orga­nisatoriskt hänseende förs till naturhistoriska riksmuseet (prop. 1972: 1 bil. 10 s. 74).

14.       För bestridande av kostnader för vissa utvecklings- och inventeringsprojekt  begärs ett särskilt anslag av 950000 kr.

Bb


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                                         69

Riksantikvarieämbetets förslag till O-alternativ innebär en sammanlagd minskning med 614 000 kr. Minskningen har fördelats med 60% på lönekostnader, med drygt 20 % på fornminnesinventering samt därut­över på anslagsposterna till reseersättningar, expenser, utställningar och information. O-alternativet skulle medföra att i huvudsak all arvodes-avlönad personal, bl. a. museets förstärkningsvakter, måste avskedas. Museet skulle kunna hålla öppet endast i mycket begränsad omfatt­ning. Alternativet skulle vidare medföra en minskad insats av extra personal inom fornminnesinventeringen, vilket i hög grad försenar ut­givningen av åen ekonomiska kartan. En minskning av medlen till utställningar och information skulle lamslå museets utåtriktade verk­samhet.

Departementsch ef en

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 12 362 000 kr. Jag har därvid beräknat 112 000 kr. utöver löneomräk­ning för anställande av expertis och tillfällig arbetskraft vid ämbetet och museet för bl. a. utstäUningsverksamhet och annan utåtriktad verk­samhet. Utöver anslagsförändringar av automatisk natur har jag vidare räknat med ett belopp av 30 000 kr. under anslagsposten till expenser för bl. a. utökad information till allmänheten om kulturminnen och kulturmiljöer.

Som framgår av min anmälan under anslaget B 32. Naturhistoriska riksmuseet: Förvaltningskostnader överförs laboratoriet för radioaktiv datering (C 14-laboratoriet) till naturhistoriska riksmuseet. Härigenom bortfaller medelsbehovet under förevarande anslag (13).

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Förvaltningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 12 362 000 kr.

B 24. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Under­håll och ökande av museets samlingar m. m.

1971/72 Utgift                    216024                   Reservation                           65 116

1972/73 Anslag                   278 000

1973/74 Förslag                  289 000

Från anslaget bestrids kostnader för underhåll och ökande av museets samlingar och antikvarjsk-topografiska arkivet, bokinköp och bokbind­ning samt inredning och utrustning av ämbetets och museets lokaler.

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

1. Det för   underhåll   och   ökande   av   museets sam-

Bb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                         70

lingar nu utgående beloppet av 86 500 kr. bör räknas upp med 338 000 kr. bl. a. för att möjliggöra löpande konservering av föremåls­beståndet, visst förarbete för dokumentation samt mikrofilmning av inventariebUagor. Av den föreslagna ökningen utgör 188 000 kr. del av en engångsanvisning för omkonservering av äldre fynd. För bokin­köp och bokbindning (nu 68000 kr.) föreslås en ökning med 122 000 kr., varav 60 000 kr. hänför sig tUl en på tre år fördelad en­gångsanvisning. För inköp av bibliografier begärs en engångsanvisning av 35000 kr. För vård och underhåll av antikvarisk­topografiska arkivet (nu 18 500 kr.) föreslås en ökning med 12 000 kr.

2.          Museets medel för inlösen av sådana föremål, som enUgt forn-minneslagen tillfaller kronan, är alltför begränsade. Museet upprepar ett tidigare förslag om att en ny anslagspost på 50 000 kr. förs upp under anslaget för detta ändamål.

3.          För inredning och utrustning av ämbetets och mu­seets lokaler (nu 105 000 kr.) begärs en ökning med 263 000 kr. Medlen är avsedda för bl. a. ombyggnad av medeltidsavdelningens textilutställ­ning, fortsatt övergång till tätpackningssystem i järnåldersmagasinet, ut­rustning till myntkabinettet och museets magasin i Skånelaholm, samt installation och drift av intern TV. Budgetåren 1969/73 har anvisats engångsanslag om sammanlagt 230 000 kr. för en brandskyddsanlägg­ning och för utbyte av brandfarligt material i museet. För nästa budget­år begärs en engångsanvisning av 50 000 kr. för fortsatt utbyte av brandfarligt material.

Riksantikvarieämbetets förslag till O-alternativ innebär minskad inlö­sen av fornfynd och minskat inköp av böcker.

Departementschefen

Anslaget bör höjas med 11 000 kr. För den från brandskyddssynpunkt motiverade ombyggnaden i museet beräknar jag liksom under inne­varande budgetår ett särskilt belopp av 50 000 kr. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Underhåll och ökande av museets samlingar m. m. för budget­året 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 289 000 kr.

B 25. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Vård och underhåU av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefuUa byggnader

1971/72 Utgift              675512              Reservation                  12972

1972/73 Anslag             701 000

1973/74 Förslag            728 000

Bb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                         71

Ur anslaget utgår bidrag till vård, undersökning och iståndsättning av kulturhistoriskt värdefulla fasta fornlämningar och byggnader, inbe­gripet kyrkor, med undantag av statliga byggnadsverk som avses i 18 § kungörelsen (1920: 744) med föreskrifter rörande det offentliga bygg­nadsväsendet (ändrad senast 1968: 739). Från anslaget utgår även ersätt­ning till domänverkets fond för upplåten mark på Björkö.

Stöd till kulturminnesvården utgår också av särskilda lotterimedel på ansökningar av kommuner, hembygdsföreningar m. fl. Under budget­året 1971/72 fördelade Kungl. Maj:t sammanlagt 750 000 kr. som bidrag till restaureringsarbeten, inköp av fastigheter m. m.

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

1. Medlen för vård och underhåll av fasta fornläm­ningar (nu 167 000 kr.) går nästan helt till löner åt personal som förvaltar fornlämningsområden samt tiU utredningar som påfordras av olika statliga myndigheter. Därtill kommer verksamheten med uppskylt-ning av sevärdheter. Ämbetet föreslår en medelsökning av 750 000 kr. med hänsyn till de stora behoven på detta område.

2.       För utredningar som riksantikvarieämbetets uppdragsverksamhet gör för ämbetets räkning, bidrag till vissa uppdragsgivare, oförutsedda arkeologiska undersökningar samt arkeologiska undersökningar på Helgo föreslås en ökning med 89 000 kr.

3.       För vård och underhåll av kulturhistoriskt vär­defulla byggnader begärs en uppräkning med I 460000 kr. (nu 370 000 kr.). Av ökningen avser 300 000 kr. ersättning enligt 5 och 7 §§ lagen (1960: 690) om byggnadsminnen (ändrad senast den 19 december 1972) till ägare av byggnad som förklaras för byggnadsminne. Ämbetet har hittills funnit det nödvändigt att undvika byggnadsminnesförkla-ringar i sådana fall där ersättningsanspråk kunnat förutses, vUket inne­burit en väsentlig inskräkning i ämbetets möjligheter att verka i den anda som avses med lagstiftningen. Ämbetet anförde också i sitt förslag tUl anslagsbestämmelser för budgetåret 1972/73 att förevarande anslag också borde inbegripa ersättningar av det slag som kunde uppkomma genom tillämpning av byggnadsminneslagen. Ämbetet hemställde vidare om en komplettering av anslagsbestämmelserna, så att ingen oklarhet skuUe råda beträffande användningen av anslaget.

I O-alternativet föreslås en minskning av medlen för vård och under­håll av kulturhistoriskt värdefulla byggnader, vilket medför risker för att byggnader av betydande kulturhistoriskt värde ödeläggs inom en snar framtid.

Departementschefen

Med anledning av vad ämbetet anfört rörande bestridande av ersätt-

Bb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                          72

ning enligt 5 och 7 §§ lagen (1960: 690) om byggnadsminnen (ändrad senast den 19 december 1972) tiU ägare av byggnad som förklarats för byggnadsminne vill jag framhålla att sådan ersättning bör kunna utgå inom ramen för förevarande anslag.

Anslaget bör höjas med 27 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Vård och underhåU av fornlämningar och kulturhistoriskt vär­defulla byggnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett reserva­tionsanslag av 728 000 kr.

B 26. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Upp­dragsverksamhet

1971/72 Utgift            4 525 253

1972/73 Anslag          4 901000

1973/74 Förslag          4 901000

Anslaget används för att förskottera kostnader för sådana undersök­ningar och utredningar som föranleds av lagen (1942: 350) om forn­minnen (ändrad senast 1971: 1163) och som på uppdrag av statUg eller kommunal myndighet eller enskild utförs av riksantikvarieämbetet mot avgift. Av anslaget får tas i anspråk högst ett belopp motsvarande sum­man av de ersättningar som ämbetsverket erhåller av uppdragsgivarna.

 

 

 

1972/73

 

Beräknad

ändring 1973/74

 

Riksan tikvarie-

Departements-

 

ämbetet

och statens

chefen

 

 

histonsKa museum

 

Personal

 

 

 

 

Antikvariepersonal

5

 

Of.

Of.

Övrig personal

79,5

 

of.

Of.

 

84,5

 

of.

Of.

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader för extra

 

 

 

 

tjänstemän

1 014 000

 

+ 81 000

+ 81 000

Kostnader för övrig arbetskraft,

 

 

 

 

maskinhyror m. m.

3 375 000

 

of.

of.

Kapitalkostnader m. m.

41000

 

-41 000

-41 000

Centraladministration

249 000

 

of.

of.

Sjukvård

2 000

 

of.

of.

Lokalkostnader

110 000

 

-40 000

-40 000

Expenser

110 000

 

of.

of.

 

4 901 000

 

of.

of.

Inkomster vid riksantikvarieämbetet för uppdragsverksamheten, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verk­samhet, beräknas för budgetåret 1973/74 till 4 901 000 kr.

Bb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10   UtbUdningsdepartementet                        73

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

De ökade lönekostnaderna avser löneomräkning. Kapitalkostnaderna har i enlighet med riksskatteverkets utredning bortfallit. På grund av flyttning till bUUgare lokaler har lokalkostnaderna minskat.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanstäUningen hemställer jag att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen

att tUl Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1913 f 14 anvisa ett för­slagsanslag av 4 901 000 kr.

B 27. Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieoianisationen

1971/72 Utgift           2144 710

1972/73 Anslag         2 260 000

1973/74 Förslag        2 341 000

Landsantikvarierna, som är anstäUda av olika organisationer med kulturminnesvårdande uppgifter, skall inom sina distrikt vara riksanti­kvarieämbetets företrädare och inför ämbetet ansvara för kulturminnes­vården inom området. Vidare har de uppgifter i fråga om den del av naturskyddet som avser skyddet av kulturlandskapet. Landsantikvarier­na är i förekommande fall chefer för länsmuseerna. F. n. finns en lands­antikvarie i varje län utom i Älvsborgs län som har två. I Gotlands län finns förutom landsantikvarien en antikvarie.

Statsbidrag tUl avlönande av landsantikvarier och antikvarien på Got­land utgår enligt bl. a. kungörelsen (1955: 317) angående statsbidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen (ändrad senast 1965: 167) med 90 % av de kontanta avlöningsförmåner som tillkommer en på vederbörande ort stationerad statUg tjänsteman i löneklass A 30 resp. löneklass A 26. TUl landsantikvarien i Borås utgår bidrag med två tredjedelar av kontantlönen i löneklass A 26. Statsbidrag kan också medges till en amanuens i varje landsantikvariedistrikt med 90 % av lönen i löneklass A 22. Antalet distrikt med amanuens till vars lön bidrag kan utgå bestäms av Kungl. Maj:t och uppgår nu till 23.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

Riksantikvarie-         Departements­ämbetet                      chefen och statens historiska museum

Personal

Antikvariepersonal

49

of.

of.

Bb

.3*   Riksdagen 1973.    1 samL   Nr 1.   Bil. 10


Prop. 1973:1    BUaga 10   UtbUdnmgsdepartementet                         74

Anslag

Bidrag tUl avlöningar åt
landsantUcvariema och
deras amanuenser
                  2 260 000         +458 000              +81000.

Vidareutbildning av
personal
                                        _+    30 000                           

Stödåtgärder inom lands­
antikvarieorganisationerna
                            +1500 000                  

2 260 000         +1 988 000             + 81 000

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

1.   Löneomräkning 77 000 kr.

2.         Med anledning av att nuvarande landsantikvarien i Borås avgår med pension vid utgången av år 1972 har frågan om landsantikvarie-organisationens distriktsuppdelning i Älvsborgs län aktualiserats. Ett utredningsarbete har utmynnat i ett förslag till en länsomfattande orga­nisation för kulturminnesvården och det museala arbetet. Organisatio­nens namn skulle bli Älvsborgs läns museiförening. Den nya organisa­tionen föreslås träda i kraft den 1 januari 1973, varvid landsantikvarien i Vänersborg blir landsantikvarie för hela länet. Riksantikvarieämbetet har i särskild skrivelse framhållit att statsbidraget till avlönande av landsantikvarien i Borås vid den nuvarande landsantikvariens avgång bör få disponeras för avlönande av en amanuens hos landsantikvarien i Vänersborg (+8 000 kr.).

3.         Statsbidraget till avlönande av landsantikvarierna och deras ama­nuenser bör höjas så att bidrag kan utgå med 90 % av lönen i löneklass B 6 för landsantikvarier och med 90 % av lönen i löneklass A 24 för amanuenser. Vidare föreslås landsantikvariens medhjälpare få tjänste­benämningen antikvarie i stäUet för amanuens. (+373 000 kr.).

4.         Medel begärs för vidareutbildning av personal inom landsantikva­rieorganisationen (+30 000 kr.).

5.         Ämbetet anser det synnerligen angeläget att förstärka de nuva­rande landsantikvariekontorens resurser. Detta bör ske i former som ökar kommunernas intresse att fortsätta sina satsningar på museisidan. Behovet av personalförstärkningar och medel för olika arbetsinsatser varierar starkt mellan olika län. SärskUda medel bör ställas tUl förfo­gande att av Kungl. Maj:t fördelas på olika landsantikvariedistrikt efter förslag från riksantikvarieämbetet (+1 500 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 341 000 kr. Jag har därvid beräknat 39 000 kr. såsom bidrag tiU av­lönande av en amanuens i Älvsborgs län. Samtidigt bortfaUer medel motsvarande bidraget tiU landsantikvarien i Borås (2).

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

Bb


Prop. 1973:1    BUaga 10   UtbUdningsdepartementet


75


att till Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 341000 kr.

B 28. Nationalmuseet: Förvaltningskostnader


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


7 408 474

8 406 000

9 163 000


Nationalmuseet med östasiatiska museet är centralmuseum för konst och ansvarar för huvuddelen av statens konstsamlingar.

Inom nationalmuseet finns sju avdelningar, en för äldre måleri och skulptur, en för nutida måleri och skulptur samt fotografi (moderna museet), en för teckning och grafik, en för konsthantverk, en för slotts­samlingar, en för konstbildning samt en för depositioner. Östasiatiska museet har hand om samUngar av östasiatisk konst och konsthantverk, som anförtrotts museet. För museerna finns gemensamt kansli, bibUotek, arkiv, bildarkiv, teknisk anstalt och fotoateljé.

 

 

1972/73

Beräknad

ändring 1973/74

 

 

National-

Departements-

 

 

museet

chefen

Personal

 

 

 

Museitjänstemän och övrig

 

 

 

handläggande personal

33

+2

+ 1

övrig personal

109

+2,5

+0,5

 

142

+4,5

+1,5

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader

5 204 000

+   686 000

+ 501 000

Sjukvård

16 000

of.

of.

Reseersättningar

30 000

+       2 000

+   2 000

därav utrikes resor

5 000

of.

of.

Lokalkostnader

2 610 000

+   154 000

+ 168 000

Expenser

289 000

+     46 000

+ 17 000

därav engfingsutgifter

+5 000

+5 000

UtstäUningar, film- och

 

 

 

konsertverksamhet

270 000

+   180 000

+ 69 000

Bidrag till Årsbok för svenska

 

 

 

statens konstsamlingar

8 000

of.

of.

 

8 427 000

+1068 000

+757 000

Uppbördsmedel

 

 

 

TaveUionservering

20 000

of.

of.

Ersättning för värme och be-

 

 

 

lysning i uthyrda lägenheter

1000

of.

of.

Nettoutgift

8 406 000

+1068 000

+757 000

Nationalmuseet

I sin anslagsframställning för budgetåret 1971/72 aktualiserade na­tionalmuseet frågan om moderna museets avskiljande från national-

Bb


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        76

museet. I avvaktan på förslag från 1965 års musei- och utställnings­sakkunniga rörande frågor som är övergripande för hela museiväsendet har slutUg ståndpunkt ännu inte tagits tiU detta organisationsförslag. För nästa budgetår har nationalmuseet koncentrerat sin anslagsfram­ställning till att avse vissa förberedande förstärkningar inför en uppdel­ning av museet på ett renodlat historiskt konstmuseum, nationalmuseet, och ett sam- och framtidsmuseum, moderna museet. Av nationalmuseets anslagsberäkning framgår bl. a. följande.

1.   Löne- och prisomräkning 670 000 kr.

2.          Östasiatiska museets vetenskapligt utbUdade personal behöver ut­ökas med en intendent, som bör vara förtrogen med östasiatisk historia, kultur och tänkesätt samt äga speciella språkkunskaper (+73 000 kr.).

3.          Moderna museet behöver anställa extra arbetskraft för försöks­verksamhet i syfte att nyorientera verksamheten inom bl. a. informa­tionssektorn och den pedagogiska sektorn (+175 000 kr.).

4.          Medlen till utställningar, film- och konsertverksamhet har visat sig alltför knappt tUlmätta för hittiUs avsedda ändamål. Med hänsyn härtUl och tiU kraven på en förberedande nyorientering av hela den utåt­riktade verksamheten behöver anslagsposten förstärkas (+150 0(X) kr.).

Museets förslag till O-alternativ innebär en sammanlagd minskning av anslaget med 454 0(X) kr. Minskningen har fördelats med 53 % på lönekostnader, med 30 % på lokalkostnader samt därutöver på i första hand anslagsposterna tiU expenser och utställningar. Alternativet med­för en indragning av medel motsvarande 5,5 tjänster. Härigenom mins­kar möjligheterna till förnyelse och variation av utställningar och andra evenemang. HittiUsvarande service gentemot allmänhet, forskare och skolor behöver inskränkas väsentligt.

Departem en tsch ef en

Med hänvisning till sammanstäUningen beräknar jag anslaget tiU 9 163 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterUgare en tjänst som intendent vid östasiatiska museet (2). Vidare har jag beräknat ett belopp av 27 000 kr. för omvandUng av en halvtidstjänst som assistent vid nationalmuseets tekniska anstalt tUl en heltidstjänst (1).

Jag förordar en ökning av anslagsposten Utställningar, fUm- och kon­sertverksamhet med 50 000 kr. utöver prisomräkning (4). Härigenom blir en förstärkning möjlig av bl. a. museets utstäUningsverksamhet inom det fotografiska området, något som från olika håll framhåUits som önskvärt.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att   tiU  Nationalmuseet:  Förvaltningskostnader  för  budgetåret 1913/14 anvisa ett förslagsanslag av 9 163 000 kr.

Bb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10   UtbUdnmgsdepartementet


77


B 29. Nationalmuseet: UnderhåU och ökande av samlingarna m. m.

803 282 850000 903 000

1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag

Reservation                  18 311

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

National-

Departements-

 

 

museet

chefen

Avdehiingama för äldre må-

 

 

 

leri och skulptur, teckning

 

 

 

och   grafik,   konsthantverk

 

 

 

samt slottssamlmgar

290 000

+29 000

 

Avdelningen för nutida måleri

 

 

 

och skulptur samt fotografi

 

 

 

(modema museet)

162 000

+ 16 200

+20 000

östasiatiska museet

31 OOO

+ 3 100

 

Biblioteket

43 000

+ 4 300

 

Inköp av svenska konstnärers

 

 

 

arbeten för moderna museet

 

 

+33 000

och av modem svensk konst

 

 

för vandringsutstäUnings-

170 000

+ 17 000

 

verksamhet

 

 

 

Inköp av svenska konstoärers

 

 

 

arbeten   för   avdelningarna

 

 

 

för teckning och grafik samt

 

 

 

för konsthantverk

56 000

+ 5 600

 

Inköp av konst för deposition

64 000

+ 6 400

 

Inköp av fotografier, fotolitte-

 

 

 

ratur m. m.

13 000

+ 1300

 

TiU museets disposition

21000

+ 2100

 

 

850 000

+85 000

+53 000

Nationalmuseet

Med hänsyn till den fortgående prisstegringen på konstmarknaden begärs en generell prisomräkning med 10 %.

Ett förverkligande av museets O-alternativ medför att de knappa re­surserna för nyförvärv och för vården av konstsamlingarna aUvarligt försämras.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen  beräknar jag anslaget tiU 903 000 kr. Jag har därvid beräknat 20 000 kr. för bl. a. det fortlöpande arbetet med moderna museets samlingar av fotografi och litteratur. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tiU Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 903 000 kr.

Bb


 


Prop. 1973:1   BUaga 10   UtbUdningsdepartementet                        78

B 30. Nationalmuseet: Utställningar av nutida svensk konst i utlandet

1971/72 Utgift              318 499              Reservation                    1501

1972/73 Anslag            320 000

1973/74 Förslag            344 000

Anslaget används av nämnden för, utställningar av svensk konst i ut­landet för direkta utställningskostnader och nämndens administrations­kostnader.

Nationalmuseet

Under budgetåret 1971/72 har nämnden deltagit i utställningar i bl. a. Brasilien, Frankrike, Japan, Ungern och USA. Den utställning som vi­sats på Japans ledande konstmuseer är nämndens hittills största projekt.

Belastningen på medlen tUl material och montering har väsenthgt ökat och kommer att göra det i ännu högre grad. Kraven på arvodering av konstnärer som anlitas av nämnden för olika projekt blir allt star­kare. Ett stigande antal konstnärer och institutioner vänder sig till nämnden för att få ekonomiskt stöd till utställningar i utlandet.

Museet förnyar sin tidigare anhållan om anslag till en heltidsanställd kommissarie, som skall hålla nämnden informerad om den intematio­neUa konstsituationen och ge impulser tiU lämpliga utställningar.

Med hänsyn till den stora arbetsbördan för ordföranden i nämnden föreslås en höjning av dennes arvode till 10 000 kr. per år.

Mot denna bakgrund föreslår museet en höjning av anslaget till 470 000 kr. (+150 000 kr.) Av höjningen utgör 35 000 kr. prisomräkning med 11 %.

En reducering av medelstilldelningen i enlighet med O-alternativet skulle ytterligare accentuera medlens otillräcklighet för presentationen av vårt konstliv utomlands.

Departementschefen

Anslaget bör höjas med 24 000 kr. Jag hemstäUer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen

att tiU Nationalmuseet: Utställningar av nutida svensk konst i utlandet för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 344 000 kr.

Bb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10   UtbUdningsdepartementet


79


B 31. Livrustkammaren


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


1 153 544 1 169 000 1 305 000


Livrustkammaren, som är landets äldsta museum, bevarar föremål från den forna arsenalen, de kungliga livrust-, kläd- och skattkamrarna samt hovstallet. Den har även till uppgift att bevara andra jämförliga föremål av personhistorisk karaktär samt att fylla ett centralmuseums funktion i fråga om vissa delar av det vapenhistoriska området.

Livrustkammaren leds av Nordiska museets nämnd som styrelse.

Kungl. Maj:t uppdrog den 9 juli 1970 åt byggnadsstyrelsen att pro­jektera lokaler för livrustkammaren i Stockholms slott.

Livmstkammaren har av särskUda lotterimedel erhåUit 375 000 kr. för budgetåren 1970/73 för fortsatt konservering av museets bestånd av äldre praktvagnar.

 

 

 

 

 

 

1972/73

Beräknad

ändring 1973/74

 

Livrust­kammaren

Departements­chefen

Personal

 

 

 

Musekjänstemän övrig personal

 

3,5 26

+0,5

of.

of. of.

Anslag

 

29,5

+0,5

of.

Utgifter

 

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser Konserveringsverksamhet

883 000

4 000

3 500

1000

236 000

42 500

200 000

+ 133 700

of.

+      200

of. + 41 100 +    5 000

of.

+ 92 000 of.

+      200 of.

+ 41300

+    2 500 of.

Uppbördsmedel

 

1 369 000

+180 000

+ 136 000

Konserveringsverksamhet

200 000

of.

of.

 

Nettoutgift

1169 000

+180 000

+ 136 000

Livrustkammaren

1.         Löne- och prisomräkning 140 000 kr.

2.         För dokumentation och registrering behöver den vetenskapligt ut­bildade personalen förstärkas med en intendent. Samtidigt bortfaller vissa medel som tidigare anvisats för amanuensgöromål (+40 000 kr.).

I O-alternativet räknar livrustkammaren med indragning av en tjänst som konserveringsbiträde och en minskning av anslagsposterna tiU lokal­kostnader och expenser. Detta kommer främst att gå ut över livrust-kammarens värdefulla textilbestånd.

Bb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet


80


Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Livrustkammaren för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 1 305 000 kr.

B 32. Naturhistoriska riksmuseet: Förvaltningskostnader


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


5 940 446

7  502 000

8  314 000


Naturhistoriska riksmuseet är naturvetenskapUgt centralmuseum. Dess verksamhet avser växt- och djurvärlden, jordens uppbyggnad och historia samt människans biologi och naturmiljö.

Inom museet finns två avdelningar, en museiavdelning och en forsk­ningsavdelning. Museiavdelningen handlägger även administrativa ären­den.

För museet finns en särskUd av Kungl. Maj:t utsedd styrelse.

 

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

 

Naturhistoriska rilcsmuseet

Departements­chefen

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

40 46,5

+ 6,5 + 15

Of.

+ 1

Anslag

 

86,5

+21,5

+ 1

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

Laboratoriet för

isotopgeologi

4 821 000 10 000 57 000

2 215 000

99 000

300 000

+ 1304 000 +      2 000 +     32 000 +   260 000 +     10 000 +   199000

+354000 +    2 000 +    3 000 +247 000 +   7 000 + 199 000

 

 

7 502 000

+1807 000

+ 812 000

Naturhistoriska riksmuseet

1.      Löne- och prisomräkning 750 000 kr.

2.      För utbyggnad av den tekniska utställnlngsverksamheten samt för förbättrad bevakning och service behövs en hantverkare och två musei-vakter. Dessutom behövs en uppräkning av medlen för expertis och till­fäUig arbetskraft vid museet. (+158 000 kr.)

3.      Vid museiavdelningen föreslås en halvtidstjänst som intendent för geologi och en intendent för rationaUsering och utbyggnad av informa­tionsverksamheten (+116 000 kr.).

Bb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        81

4.        För rationalisering av och ökad precision vid insamling och katalo­gisering av material behövs en dataexpert (+82 000 kr.).

5.        För förstärkning av den systematiska botaniken fordras en biträ­dande professur i botanik (+95 000 kr.).

6.        För att befria den universitetsutbildade personalen från för dem okvalificerade arbetsuppgifter och för uppordning av samlingarna ford­ras medel för biblioteksservice, två biträdestjänster för kontorsgöromål, en konservator tUl sektionen för vertebratzoologi, samt en museiassistent till var och en av sektionerna för paleozoologi, botanik och mineralogi. Vidare begärs ökade medel för tUlfäUiga vetenskapliga medarbetare samt medel för en tjänst som intendent vid sektionen för evertebrat-zoologi och en tjänst som tecknare vid sektionerna för botanik och paleobotanik. (+416 000 kr.)

7.        En teknisk biträdestjänst som bekostas av statens naturvetenskap­liga forskningsråd bör föras över på museets stat. Två personliga tjänster föreslås för personal som f. n. avlönas av arbetsmarknadsstyrelsen. (+122 000 kr.)

8.        En viss ökning av medelsbehovet beräknas under anslagsposterna till reseersättningar, lokalkostnader och expenser (+68 000 kr.).

Museets förslag till O-alternativ innebär att lönekostnaderna minskas genom att sex halva tjänster inom forskningsavdelningen dras in, att hyreskostnaderna skärs ned genom att visst underhållsarbete på fastig­heten minskas samt att medelstilldelningen tUl laboratoriet för isotop­geologi minskas.

Efter uppdrag av Kungl. Maj:t (prop. 1972:1 bil. 10 s. 74) har natur­historiska riksmuseet, efter samråd med Sveriges geologiska undersök­ning, styrelsen för teknisk utveckling, riksantikvarieämbetet och statens historiska museum samt universitetet i Stockholm, lagt fram förslag till samordning meUan sektionen för mineralogi vid museet, det geo-kronologiska laboratoriet och laboratoriet för radioaktiv datering (C 14-laboratoriet). Riksmuseet hemställer hos Kungl. Maj:t att C 14-labora-,toriet förs över från riksantikvarieämbetet och statens historiska museum tiU riksmuseet den 1 juli 1973 samt att det tillsammans med geokrono-logiska laboratoriet bildar laboratoriet för isotopgeolog i. Laboratoriet kommer att sysselsätta ett tiotal personer.

EnUgt förslaget skall det omedelbara ansvaret för laboratoriet åvila en nämnd i vilken riksmuseet skall utse tre ledamöter, varav en skall vara professorn i mineralogi och isotopgeologi vid museet och en skall representera samtUga universitet utom det i Stockholm. Riksantikvarie­ämbetet och statens historiska museum skall utse en ledamot, Sveriges geologiska undersökning två ledamöter, varav den ene skall representera C 14-metoden, Svenska gruvföreningen en ledamot och universitetet i Stockholm en ledamot. En av ledamötema från universiteten bör också

Bb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        82

vara förtrogen med C 14-metoden. Nämnden utser inom sig ordförande och vice ordförande. Nämnden skaU enUgt förslaget svara för bl. a. labo­ ratoriets funktioneUa arbete, planläggningen av verksamheten och utar­betandet av förslag tiU anslagsframställningar. Vidare bör enUgt försla­get Kungl. Maj:t föreskriva att imiversitetet i Stockhohn Uksom tidigare skaU lämna bidrag tUl laboratoriets verksamhet och att laboratoriet mot avgift skaU få utföra uppdrag inom laboratoriets område.

I enUghet med organisationsförslaget föreslår riksmuseet att medels­anvisningen för C 14-laboratoriet förs över från riksantikvarieämbetets stat till museets. I övrigt framförs, efter samråd med styrelsen för C 14-laboratoriet, inga andra förslag än löneomräkning för den vid det nya laboratoriet anställda personalen.

Departementschefen

I prop. 1972: 1 (bil. 10 s. 74) uttalade jag att det var lämpligt att sam­ordna sektionen för mineralogi vid riksmuseet, det geokronologiska la­boratoriet och laboratoriet för radioaktiv datering (C 14-laboratoriet). Riksmuseet har nu efter samråd med berörda parter föreslagit att nämnda enheter förs samman till ett laboratorium för isotopgeologi och att laboratoriet knyts till riksmuseet. Jag biträder förslaget. Samord­ningen bör genomföras den 1 juli 1973. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta i frågor som rör laboratoriets inlemmande i museet. Vid beräkningen av medelsbehovet har jag räknat med att universitetet i Stockholm av medel under anslaget E21. Matematisk-naturvetenskap­liga fakulteterna m. m.: Driftskostnader skall lämna bidrag till verksam­heten vid laboratoriet, liksom hittiUs till C 14-laboratoriet, och att labo­ratoriet skall få åtaga sig undersökningsuppdrag mot särskUd ersättning.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 8 314 000 kr. Jag har därvid beräknat ett belopp av 40 000 kr. för ex­pertis och tiUfällig arbetskraft för museets utställnmgsverksamhet (2).

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen

att tiU Naturhistoriska riksmuseet: Förvaltningskostnader för bud­getåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 8 314 000 kr.

B 33. Naturhistoriska rUfsmuseet: Materiel m. m.

1971/72 Utgift              602 995               Reservation                  23 974

1972/73 Anslag            633 000

1973/74 Förslag            657 000

Naturhistoriska riksmuseet

Museet föreslår att anslaget höjs med 32 000 kr. motsvarande pris­omräkning med 5 %.

Bb


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


83


I O-alternativet föreslår museet att materielanslaget minskas dels med medel som musei- och forskningsavdelningarna behöver för den museala driften, dels med medel som styrelsen använder för främst inköp av större instrument o. d. Detta skulle helt spoliera hittills uppnådda re­sultat av museets uppbyggnadsarbete.

Departementschefen

Anslaget bör höjas med 24 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 657 000 kr.

B 34. Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


3 899 133

4 013 000 4297 000


Statens sjöhistoriska museum är centralmuseum på det sjöhistoriska området. Det har till uppgift att främja kunskapen om det svenska sjö­försvarets, den svenska handelssjöfartens och det svenska skeppsbygge-riets verksamhet och utveckling genom tiderna. Inom museet finns två avdelningar, en utrednings- och museiavdelning samt en visnings- och informationsavdelning. Förstnämnda avdelning är uppdelad på fyra sek­tioner, nämligen en för sjöhistorisk undersökning, en för varv, sjöfart och örlog, en för regalskeppet Wasa med konserveringsanläggning och en för uppgifter av teknisk karaktär. Vidare finns en sektion för admi-ftistrativa och kamerala arbetsuppgifter.

Museet leds av en av Kungl. Maj:t utsedd nämnd.

 

 

 

1972/73

Berälcnad

ändring  1973/74

 

Statens

sjöhistoriska

museum

Departements­chefen

Personal

 

 

 

Museitjänstemän övrig personal

15 38

+2 -1

of.

-1

Anslag

53

+ 1

-1

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

därav utrikes resor

Lokalkostnader Expenser

2 669 000

9 000

20 000

2 000

1 221 000 94 000

+424 000 +    1000 +    1000 of. + 136 000 + 10 000

+ 145 000 +   2 000 +    1000 of. + 133 000 +    3 000

 

4 013 000

+572 000

+284 000

Bb


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnuigsdepartementet                        84

Statens sjöhistoriska museum

1.        Löne- och prisomräkning 327 000 kr.

2.        Museet räknar med ett minskat personalbehov vid konserverings­anläggningen för nästa budgetår (—35 000 kr.).

3.        Vården och bearbetningen av museets arkiv har blivit eftersatt på grund av brist på arkivutbildad personal. Museet föreslår att en amanuenstjänst inrättas (+57 000 kr.).

4.        För museets bibliotek föreslås en amanuens, som bl. a. skall handha accessionen och biti-äda forskare (+57 000 kr.).

5.        Personliga tjänster föreslås inrättade för i arkivarbete sysselsatta personer (+166 000 kr.).

I O-alternativet förordar museet i första hand en minskad insats av teknisk personal och vaktpersonal, samt minskad bevakning och rese­verksamhet. Detta medför bl. a. att restaureringsarbetet på Wasa för­dröjs.

Departem en tschefen

Det minskade behovet av arvodesanställd personal vid konserverings­anläggningen medför ett minskat medelsbehov av 35 000 kr. Med hän­visning till sammanstäUningen hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 4 297 000 kr.

B 35. Statens sjöhistoriska museum: UnderhåU och ökande av sam­lingarna

 

 

 

 

1971/72 Nettoinkomst

1297

Reservation

414 948

1972/73 Anslag

1000

 

 

 

1973/74 Förslag

1000

 

 

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

Statens

siöhistoriska

museum

Departements­chefen

Personal

 

 

 

Museitiänstemän övrig personal

 

4 14

of. of.

Of.

of.

Anslag

 

18

of.

Of.

Utgifter

 

 

 

 

Museet: vård och nyanskaff ning, UtstäUningsverksam­het samt inköp för för­säljning

 

121 000

+ 32 000

+32 000

Bb


Prop. 1973:1   BUaga 10   UtbUdningsdepartementet


85


 


Wasavarvet: konservering och restaurering, visnings- och UtstäUningsverksamhet, in­köp för försäljning

TiUbyggnad av Wasas pontonhus

övriga utgifter

Uppbördsmedel Inkomster vid museet Inkomster vid Wasavarvet

Nettoutgift


 

1 144 000

+303 000

+303 000

90 000 45 000

of. + 65 000

of. + 65 000

1 400 000

+400 000

+400 000

90 000 1 309 000

+ 10 000 +390 000

+ 10 000 +390000

1000

of.

of.


Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökande av samlingarna för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservations­anslag av 1 000 kr.

B 36. Etnografiska museet


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


1315 039 1 532 000 1 892 000


Etnografiska museet skall såsom centralmuseum främja intresset för, cunskapen om samt forskningen rörande främmande kulturer, framför dit utomeuropeiska. Museet leds av en särskUd av Kungl. Maj:t utsedd styrelse.

 

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

> 

 

 

Etnografiska museet

Departements­chefen

Personal

 

 

 

Museitjänstemän Dvrig personal

 

5 11

+2 + 1

+1

of.

anslag

 

16

+3

+1

Utgifter

 

 

 

 

Lönekostnader »jukvård ieseersättnmgar Lokalkostnader ixpenser

JnderhåU och ökande av samUngama

1 021 000

1000

12 000

401 500

79 000

19 500

+204 000 of. + 16000 +211500 + 49 000

+ 10 500

+ 137 000 +    1000 +    1000 +214 500 +   5 000

+    1500

'Jppbördsmedel

 

1 534 000

+491000

+360 000

.'ublikationer

 

2 000

of.

of.

 

Nettoutgift

1 532 000

+491000

+360 000

Bb


Prop. 1973:1    Bilaga 10   UtbUdnmgsdepartementet                          86

Etnografiska museet

1.         Löne- och prisomräkning 278 000 kr.

2.         Museidirektörstjänsten, som inrättades år 1966 vid en omorgani­sation av museet, är en extra tjänst i Cg 1. Museet anser att den orga­nisation som skapades år 1966 nu bör befästas genom att museidirek­törstjänsten görs ordinarie.   .

3.         Medel begärs för en tjänst som förste intendent för att biträda museidirektören i den utåtriktade verksamheten (+96 000 kr.).

4.         Museet behöver en amanuens med uppgift att samordna och an­svara för dokumentationsverksamheten (+61 000 kr.).

5.         För inköp av material för utställningsverksamheten, samt för resor och annonsering begärs ökade anslag (+46 000 kr.).

6.         Utbudet av äldre föremål av god kvahtet minskar snabbt och det är viktigt att i tid kunna fylla luckor i samUngarna. Museet bör också skaffa modernt material som belyser kulturpåverkningarna och nutida förhållanden. Mot denna bakgrund föreslås ökade resurser för under­håU och ökande av samUngarna (+10 000 kr.).

En minskning av anslaget med 89 000 kr. i enlighet med 0-aItemativet skuUe omedelbart inverka negativt på museets möjligheter att fullgöra sina uppgifter och medföra oreparabla skador för museet och dess ut-nyttjare.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1 892 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterUgare en tjänst som intendent för utstäUningsverksamhet och annan utåtriktad verk­samhet vid museet (3).

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Etnografiska museet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 892 000 kr.

B 37. Medelhavsmuseet

1971/72 Utgift              458 895

1972/73 Anslag            497 000

1973/74 Förslag            688 000

Medelhavsmuseet inrymmer samlingar, som belyser den antika konst-och kulturutvecklingen inom medelhavsområdet och Främre Orienten. Museet står tUl viss del under inseende av Vitterhets-, historie- och anti­kvitetsakademiens förvaltningsutskott och riksantikvarieämbetet.

Medelhavsmuseet är uppdelat i en grekisk-romersk öch en egyptisk avdelning.

Bb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10   UtbUdnmgsdepartementet


87


 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Riksantikvarie-

Departements-

 

 

ämbetet

chefen

Personal

 

 

 

Museitiänstemän

3

of.

of.

övrig personal

3

of.

of.

 

6

of.

of.

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

338 000

+ 26 000

' + 25 000

Sjukvård

-600

of.

of.

Reseersättnmgar

_

+  10 000

Lokalkostnader

105 400

+ 125 800

+ 130 000

Expenser

42 500

+ 143 700

+ 35 000

därav eng&ngsutgifter

_

+21 500

-----------------

ökande av samUngarna

10 500

+  19 500

+    1000

 

497 000

+325 000

+191 000

Riksantikvarieämbetet

1.        Löne- och prisomräkning 156 000 kr.

2.        Museet behöver medel för utrikes resor tiU länder inom museets samlingsområde, museer, utgrävningar och vetenskapliga kongresser, samt för att bl. a. tillgodose önskemål från u-länder om rådgivning och utbildning i arkeologiska frågor (+10 000 kr.).

3.        För nyanskaffning av fotografisk utrustning begärs ett engångs­anslag. För konservering, rengöring och lagning av museets föremål behövs medel för att museet skall kunna anUta privata konservatorer. För littératurinköp, bokbindning och bokvård, samt för utgivande av årliga publikationer och en vetenskapUg katalog över museets samlingar behövs särskUda medel. (+64 500 kr.)

4.        Anslagsposten till ökande av samlingarna bör höjas till 30 000 kr. för att möjliggöra nyförvärv av väsentligt värde (+19 500 kr.).

5.        För utställningsverksamhet, arkeologiskt fältarbete, information och.reklam behövs en särskild anslagspost (+75 000 kr.).

Ämbetets O-alternativ innebär en reducering under anslagsposterna till expenser och ökande av samlingarna, vilket bl. a. medför att all ut­ställningsverksamhet i det närmaste omöjliggörs.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 688 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till expenser beräknat ytterligare 30 000 kr. för museets utställningsverksamhet (5). Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen .

att till Medelhavsmuseet för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 688 000 kr.

Bb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet


88


B 38. Skoklosters slott


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


1 200 654 1 231 000 1290000


Skoklosters slott och samlingar inköptes av staten år 1967 (prop. 1967: 63, SU 1967: 80, rskr 1967: 192). Verksamheten vid Skoklosters slott leds f. n. av en särskild av Kungl. Maj:t utsedd styrelse. Denna har ansvaret för förvaltningen av slottet samt har att göra upp planer över hur slottets samUngar skall sättas i stånd. Styrelsen, som i samråd med 1965 års musei- och utställningssakkunniga (MUS 65) utrett frågan om hur verksamheten på längre sikt skaU ordnas, har i december 1971 lagt fram förslag tUl organisation av verksamheten. Förslaget har överläm­nats till MUS 65 för att tas under övervägande vid fuUgörandet av de sakkunnigas uppdrag.

Kungl. Maj:t har för budgetåren 1969/73 anvisat sammanlagt 1 975 000 kr. av särskilda lotterimedel för konservering av slottets sam­lingar.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Styrelsen för

Skoklosters

slott

Departements­chefen

Personal

 

 

 

Museitjänstemän övrig personal

6

5

of. of.

Of. of.

 

11

of.

Of.

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader

Styrelsearvoden

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

608 000

52 000

1000

20 000

569 000

106 000

+ 39 000 + 1000 of. + 1000 +40 000 + 13 000

+39 000 -17 000 of. + 1000 +29 000 + 7 000

 

1 356 000

+94 000

+59 000

Uppbördsmedel

 

 

 

Entréavgifter m. tn.

125 000

of.

of.

Nettoutgift

1 231 000

+94 000

+59 000

Styrelsen för Skoklosters slott

Löne- och prisomräkning 94 000 kr.

Styrelsens förslag tiU O-alternativ innebär en minskning av bl. a. löne­kostnader, lokalkostnader och expenser, vilket bl. a. medför försening av den återstående registreringen av föremålssamlingarna.

Bb


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet


89


Departemen tschefen

Med  hänvisning  tiU  sammanställningen  hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Skoklosters slott för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 1 290 000 kr.

B 39. Bidrag tiU Nordiska museet


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


8 060 116

8  037 000

9  079 000


Nordiska museet är ett kulturhistoriskt centralmuseum med ett sam­lingsområde som — med undantag av vissa specialområden som bevakas av andra museer — omfattar föremål som använts i Sverige efter år 1500.

Museet är en stiftelse men staten har hela det ekonomiska ansvaret för museet. Ledamöterna i stiftelsens styrelse. Nordiska museets nämnd, utses av Kungl. Maj:t.

Nordiska museet har sju avdelningar, nämligen tre föremålsavdel­ningar, en undersökningsavdelning, en undervisningsavdelning, en av­delning för bibliotek och arkiv samt en administrativ avdelning. Till museet hör institutet för folklivsforskning och JuUta gård.


1972/73


Beräknad ändring  1973/74

Nordiska         Departements-

museet                     chefen


 


Personal

Museitjänstemän och övrig

handläggande personal Övrig personal

Anslag

Utgifter

Lönekostnader Utgående pensioner Sjukvård Reseersättningar

därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser UnderhåU av museets gårdar

därav engångsutgifter Utställningar Underhåll och ökande av samlingarna

därav engångsutgifter Reglering av underskott vid JuUta


of. of.

of.

of. of.

of.

41

84

125

 

5 823 000

-1-

461 000

+

449 000

241 000

 

41000

 

41000

20 000

+

3 000

+

3 000

91000

+

30 000

+

5 000

21000

 

+2 000

 

+ 1000

1 333 000

+

530 000

+

553 000

616 000

+

147 000

+

57 000

91000

+

69 OOO

+

3 000

- .

 

+50 000

 

-----

301 000

+

30 OOO

+

21000

59 000

+

193 OOO

+

2 000

 

+ 132 000

 

37 000

 

of.

 

of.

8 612 000

+ 1 422 000

+ 1052 000


Bb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                         90

 

Inkomster

Entré- och visningsavgifter Försäljnmg av böcker, foto­material m. m. Fondavkastning och hyror Bidrag till undervisning och forskning m. m.

Nettoutgift

140 000

200 000 200 000

35 000 8 037 000

+       5 000

of. of.

+       5 000 + 1412 000

+       5 000

of. of.

+       5 000 +1 042 000

Nordiska museet

1.      Löne- och prisomräkning 1 127 000 kr.

2.      Museet begär en uppräkning av lönekostnaderna för en amanuens­tjänst, vilken f.n. delvis bekostas av arbetsmarknadsstyrelsen (+19 000 kr.).

3.      För utförande av kulturhistoriska undersökningar samt för insam­ling av data och föremål begärs ökade medel för resor (+21 000 kr.).

4.      Under anslagsposten tiU expenser begärs medel för marknadsföring av publikationer, för provverksamhet med kasett-TV och för personal­vårdande åtgärder (+18 000 kr.).

5.      Av de begärda medlen till underhåll av museets gårdar avser 50 000 kr. en engångsanvisning för utredningsarbete och förberedande projek­tering av beredskapsarbeten.

 

6.        Ökningen av medlen tiU underhåll och ökande av samlingarna motiveras med bl. a. ökade kostnader för konservering av oljemålningar m. m. och för inköp av moderna textilier. Vidare begärs en engångs­anvisning för inköp av en desinfektionsugn jämte anläggningskostnader. (+187 000 kr.)

7.        I en särskild framställning har museet anhåUit om 170 000 kr. för täckande av extra kostnader föranledda av museets hundraårsjubileum år 1973 och för genomförande av själva jubileumsveckan.

I O-alternativet förordar museet en reducering av personalen med 5,5 tjänster samt en minskning av anslagsposterna till expenser och ut­ställningar. Detta medför i sin tur inskränkningar i öppethållande, vis­ningsverksamhet, allmän upplysningsverksamhet och övrig serviceverk­samhet. Barnavdelningen måste helt stängas och den regelbunda pro­gramverksamheten för pensionärer upphöra.

Departem en tschefen

Efter framstäUning från Nordiska museets nämnd medgav Kungl. Maj:t den 16 juni 1972 att benämningen av professuren i nordisk och jämförande folklivsforskning vid Nordiska museet ändrades till professur i etnologi, särskilt europeisk.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 9 079 000 kr. Jag har därvid beräknat 35 000 kr. för museets utåtriktade

Bb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


91


verksamhet. Ur dessa medel bor också kunna utgå bidrag tUl täckande av de extra kostnader som föranleds av museets jubileum år 1973 (7). Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag tiU Nordiska museet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 9 079 000 kr.

B 40. Bidrag tUl Tekniska museet


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


1 574 739

1 959 000

2 160 000


Tekniska museet är centralmuseum på det tekniska området. Det skall belysa utveckUngen inom ingenjörskonsten och dess grundvetenskaper samt inom industrin.

Tekniska museet är en stiftelse till vilken utgår statligt driftbidrag. Enligt den stat som fastställts av Kungl. Maj:t för innevarande budgetår täcker statsbidraget mer än 75 % av utgiftema för driften. Inkomster­na i övrigt härrör främst från entré- och visningsavgifter samt bidrag från näringslivet och museets vänförening. I stiftelsens styrelse, som består av högst 20 ledamöter, utses tre ledamöter av Kungl. Maj:t.

Kungl. Maj;t godkände den 29 december 1970 ett avtal mellan tele­verket och Tekniska museet angående televerkets samlingar av historiska föremål och arkivaUer, Telemuseet (prop. 1970: 1 bil. 10 s. 84). Avtalet innebär att samlingarna, som innehåller över 16 000 föremål samt vissa journaler, deponerats hos Tekniska museet. Kostnaderna för skötseln av Telemuseet motsvaras enligt avtalet av ett anslag från televerket.

 

 

 

1972/73

 

Beräknad

ändring

1973/74

 

 

Tekniska museet

Departements­chefen

Personal

 

 

 

 

 

Museiverksamheten

 

 

 

 

 

Museitjänstemän övrig personal

7,5 12

 

+ 4,5 +  8

 

of. of.

Telemuseet

 

 

 

 

 

Museitjänstemän Övrig personal

2 4

 

of.

+ 2

 

of.

+ 2

Stat

25,5

 

+ 14,5

 

+2

Museiverksamheten

 

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

 

Lönekostnader Utgående pensioner Sjukvård Reseersättningar LokaUcostnader

därav engångsutgifter Expenser

därav engångsutgifter

1216 500

47 000

5 000

11000

602 000

296 000

+

+

+ +

+

676 000

6 000

of.

2 500

38 000

+25 000

126 000

+77 000

+

+

+ +

+

46 000

6 000

of.

1000

17 000

25 000

Bb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                          92

 

UtstäUningar

72 500

+

2 500

+ 45 000

Infonnation

40 000

+

6 000

+    3 000

Underhåll och ökande av

 

 

 

 

samlingarna

59 000

+

42 000

+    4 000

Separatutställningar, under-

 

 

 

 

sökningar m. m.

+

190 000

Underskott för Teknorama

145 000

+

54 000

+ 54 000

 

2 494 000

+ 1143 000

+201 000

Inkomster

 

 

 

 

Entré- och visningsavgifter

140 000

+

10 000

+  10 000

PubUkationer m. m.

45 000

+

10 000

+  10 000

Lokalhyror för huvud-

 

 

 

 

byggnaden

35 000

20 000

- 20 000

Kommunalt anslag för

 

 

 

 

skolvisningar

40 000

 

of.

of.

Bidrag från näringslivet, museets

 

 

 

 

vänförening m. m.

275 000

150 000

of.

Nettoutgift

1 959 000

+ 1293 000

+201 000

Telemuseet

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

Lönekostnader

268 000

+

163 000

+ 168 ODO

Reseersättningar

5 000

 

of.

of.

Expenser

30 000

+

5 000

+    5 000

Utställningar

50 000

 

of.

of.

Information

25 000

+

5 000

+    5 000

Underhåll och ökande av

 

 

 

 

samlingarna

40 000

 

of.

of

Tekniska museets kostnader

 

 

 

 

för Telemuseet

12 000

+

38 000

+ 38 000

 

430 000

+

211 000

+ 216 000

Inkomster

 

 

 

 

Anslag från televerket för

 

 

 

 

driften av Telemuseet

430 000

+

211000

+ 216 000

Tekniska museet

1.      Löne- och prisomräkning 137 000 kr.

2.      För att avlasta museidirektören administrativa ärenden bör en ad­ministrativ avdelning inrättas, med en heltidsanställd byrådirektör som chef. Som ersättning för AMS-personal behövs två biträden för kontors­göromål och handhavande av telefonväxeln. (+119 000 kr.)

3.      Med hänsyn till samUngarnas tillväxt och till det ökade behovet av vetenskaplig bearbetning bör föremålsavdelningen förstärkas med en förste intendent och en amanuens. En assistent behövs för medverkan vid bl. a. beskrivning och registrering av föremål. Ett ökat behov av underhåll och vård av föremålen medför att tjänster som konservator och museitekniker bör inrättas. (+285 000 kr.)

4.   Vid undervisnings- och informationsavdelningen behövs en ama­
nuens för vissa pedagogiska uppgifter i samband med framställning av
läromedel och utställningsverksamheten. Vidare behövs en museitek­
niker för handhavande av museets AV-utrustning. För förstärkning av
bevakningen behövs två museivakter. (+172 000 kr.)

Bb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                                         93

5.   För uppbyggnad och drift av en planerad undersöknings- och forsk­ningsavdelning behövs en intendent (+71 000 kr.).

6.       Engångsanvisningar begärs för reparation av yttertak, för inköp av fotoutrustning och kontorsmaskiner, för produktion av en planerad lärobok samt för inköp av utrustning till museets TV-anläggning. Medel begärs för utökad publicerings- och informationsverksamhet. (+129 000 kr.)

7.   På grund av tilltagande skadegörelse och försUtning tUl följd av den ökade publikfrekvensen behövs ytterligare medel för underhåll och ökande av samUngarna (+40 000 kr.).

8.   Museet begär ett särskilt anslag till separatutställningar och under­sökningar m. m. Anslaget skall användas för en separatutställning på temat Människan-miljön-tekniken, för inventering av teknikhistoriska minnesmärken samt för reorganisation och förteckning av museets arkiv (+190 000 kr.).

9.   Under de senaste åren har det visat sig allt svårare att få anslag från industrin till museets verksamhet. Museet räknar med att närings­livets andel i museets finansiering ytterUgare kommer att reduceras (—150 000 kr.).

10.   Enligt televerkets långtidsbudget skall två museivakttjänster inrät­
tas vid Telemuseet den 1 januari 1974.

O-alternativet innebär för museets del i första hand minskad insats av extra personal. En personalminskning med 2,5 tjänster får förlamande återverkningar på museets hela verksamhet.

Departementschefen

Med  hänvisning  till  sammanstäUningen  beräknar jag  anslaget  till 2 160 000 kr. Jag har därvid beräknat en medelsökning av 40 000 kr. ut­över prisomräkning under anslagsposten till utställningar (8). Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till Tekniska museet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 160 000 kr.

B 41. Bidrag tiU Skansen

1971/72 Utgift                 1947 309

1972/73 Anslag                2 148 000

1973/74 Förslag               2 400 000

Friluftsmuseet Skansen i Stockholm har till uppgift att i sin verksam­het levandegöra svensk kultur och natur samt kring ett centrum av kulturminnen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen. Till Skansen hör numera Biologiska museet. Skansen är en stiftelse med en styrelse som består av ordförande och sex andra ledamöter. Ordföranden utses av Kungl. Maj:t. Av övriga ledamöter utses en av Kungl. Maj:t, tre av Stockholms kommun och två av Stiftelsen Nordiska museet.

Bb


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                         94

I ett år 1968 träffat avtal mellan staten och Stockholms stad (prop. 1968: 46, SU 1968: 84, rskr 1968: 202) regleras frågor om bidrag till Skansen under femårsperioden 1966—1970. Avtalet innebär att det underskott som uppkommit eller uppkommer i Stiftelsen Skansens verk­samhet vart och ett av åren 1966—1970 täcks tiU 40% av staten och till 60 % av kommunen. Då ny överenskommelse om bidrag ännu inte har träffats är avtalet efter år 1970 förlängt och gäller även under år 1973 samt följande år så länge det inte sagts upp. Ett vUlkor för drift­bidraget är enUgt avtalet att verksamheten drivs enligt en av Kungl. Maj:t och Stockholms kommunstyrelse fastställd stat samt av staten och kommunen antagna bestämmelser om stiftelsens förvaltning. Förutom driftbidrag utgår även särskilda investeringsbidrag. Staten svarar för hela kostnaden för investeringar i kulturhistoriska byggnader och för 40 % av kostnaden för investeringar i vissa gemensamma anläggningar såsom vägar, parkanläggningar, vatten- och avloppsledningar, elektriska installationer m. m. Kommunen svarar för resterande 60 % av kostna­derna för dessa investeringar. Dessutom täcker kommunen hela kostna­den för investeringar i andra anläggningar än kulturhistoriska byggna­der och gemensamma anläggningar.

På grundval av förslag från Skansen har Kungl. Maj:t och Stockholms kommunstyrelse numera fastställt stat för år 1973. Enligt denna erford­ras ett driftbidrag från statens sida som uppgår till 1 978 000 kr., medan tillskottet från Stockholms kommun beräknats till 2 967 000 kr. Av det statiiga bidraget har 901 000 kr. anvisats för första halvåret 1973. Som investeringsbidrag till kulturhistoriska byggnader har Kungl. Maj:t an­visat 84 000 kr. för första halvåret 1973. Bidraget avser även Biologiska museet såsom ingående bland de kulturhistoriska byggnaderna. För att täcka den statliga andelen av investeringsbidraget till gemensamma an­läggningar under första halvåret 1973 har Kungl. Maj:t anvisat 50 000 kr. Beloppet har förutsatts avse i första hand bidrag tUl en ny impregne-ringsanläggning. Beräkning av dr i f t un de r sko 11 för Skansen

 

 

1972

1973

1974

 

Stat

Stat

Skansens förslag

Egna inkomster

5 415 000

5 671 000

5 916 000

därav inträdesavgifter och

 

 

 

Atskort

3 205 000

3 525 000

3 550 000

Utgifter

9 806 000

10 616 000

10 827 000

därav löner, pensioner m. m.

4 734 000

5 211000

5 615 000

Driftunderskott

4 391 000

4 945 000

4 911000

därav staten

1 756 000

1 978 000

1 964 000

därav Stockholms kommun

2 635 000

2 967 000

2 947 000

Statsbidragsberäkning

Andra halvåret 1973 och första halvåret 1974

Skansens         Departements-

förslag                     chefen

Driftunderskott                                             2 276 000            2 080 000

Bb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                         95

 

därav andra halvåret 1973

1 294 000

1 077 000

därav första halvåret 1974

982 000

1 003 000

Investeringsbidrag till kulturhistoriska bygg-

 

 

nader

470 000

190 000

Investeringsbidrag tiU gemensamma anlägg-

 

 

ningar

212 000

130 000

Statsbidrag 1973/74

2 958 000

2 400 000

Statsbidrag 1972/73

2 148 000

2 148 000

 

+   810 000

+252 000

Skansen

I samband med överlämnandet av statförslag för åren 1973 och 1974 hemställde Skansen att det begärda driftbidraget skuHe utgå som ett fast bidrag, dock med full kompensation för avtalsenliga löneökningar. Skansen begärde vidare att, i den mån inkomsterna översteg i inkomst­staten angivna belopp, få disponera överskottet under det år det upp­kommit eller genom avsättning till en resultatutjämningsfond. En för­stärkning av det för program och reklam upptagna anslaget, genom lanspråktagande av i jämförelse med budgetförslaget ökade inkomster, sades också vara en absolut förutsättning för att statförslagets inkomst­beräkningar skulle hålla.

Med en försiktig bedömning av publikutvecklingen under år 1973 be­räknas i förhåUande till år 1972 oförändrade inkomster av inträdesavgif­ter och årskort. De nya djuranläggningarna, den renoverade bergbanan och krogen Stora Gungan kan dock medföra ett ökat intresse för Skan­sen. Inkomsterna av försäljning samt hyresintäkterna från turistbutik och restauranger beräknas öka i begränsad omfattning.

Vid utgiftsberäkningen har beaktats merkostnader på grund av de för åren 1971—1973 träffade löneavtalen. För år 1974 har beräknats ett ge­nerellt påslag med 5 % på löner och pensioner m. m. Vidare begärs me­del för bl. a. nya tjänster som verkmästare, amanuens vid kulturhistoris­ka avdelningen samt föreståndare för försäljningsenheten. Lönerna för personalen vid Biologiska museet, som tidigare belastat posten tiU övriga driftkostnader, har nu tagits upp i lönestaten. Med hänvisning till löne-och prisutvecklingen begärs en höjning av medlen tiU byggnadsunder­håll och park- och vägvård. Anskaffningen av djur till nyanläggningarna och en höjning av vatten- och avloppsavgiften bidrar också till ett ökat medelsbehov.

I fråga om investeringsbidrag till kulturhistoriska byggnader har öka­de medel begärts för åtgärder utöver sedvanligt underhåll avseende bl. a. Biologiska museet, Oktorpsgården, Ekshäradsgården, Soldattorpet och Älvdalsbodarna.

Det beräknade investeringsbidraget till gemensamma anläggningar avser i första hand en utbyggnad av elnätet. Vidare begärs anslag för

Bb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                         96

ombyggnad av kontorshuset Röda Längan samt för projektering för ombyggnad av Novilla till informationslokaler och för byggande av en ny utomhusscen.

Departementschefen

Skansen har i anslutning till sitt statförslag för åren 1973 och 1974 aktualiserat frågan om en ändring av bidragssystemet. Staten och Stock­holms kommun har emellertid i samråd beslutat att inte nu ompröva gällande bidragssystem. I samband med beredningen av kulturrådets och 1965 års musei- och utställningssakkunnigas utredningsförslag kan frågan om ett nytt bidragssystem tas upp i ett vidare sammanhang.

Den granskning som skedde före godkännandet av inkomst- och ut­giftsstaten för år 1973 ledde till att det av stiftelsen föreslagna bidraget till driftunderskott kunde minskas från 5 487 000 kr. till 4 945 000 kr. Inkomsten av inträdesavgifter och årskort har räknats upp i förhål­lande till Skansens förslag, varvid en höjning förutsatts av inträdesav­gifterna för vuxna och priset på årskort. I övrigt har stiftelsens förslag till egna inkomster godtagits. På utgiftssidan har i första hand räknats med ökade kostnader till följd av träffade löneavtal samt prisutveck­lingen. För att göra det möjligt för Skansen att erbjuda en omfattande programverksamhet har utgiftsposten till program och reklam räknats upp med 175 000 kr. Statens bidrag till att täcka underskottet beräknas till 1 978 000 kr. eller 222 000 kr. mer än i 1972 års stat. Driftunder­skottet beräknas år 1974 öka med 68 000 kr. jämfört med år 1973 främst beroende på löne- och prisutvecklingen.

Det beräknade investeringsbidraget till kulturhistoriska byggnader för budgetåret 1973/74 motsvarar en ökning med 22 000 kr. i förhål­lande till budgetåret 1972/73. Arbetsmarknadsstyrelsen har därutöver anslagit ytterligare 110 000 kr. för återuppförande av krogen Stora Gungan. Vidare har en uppräkning skett av investeringsbidraget till gemensamma anläggningar för nästa budgetår, i första hand för upp­förande av en ny transformatorstation samt för förstärkning av be­fintliga elförsörjningsanläggningar på Skansen. I detta sammanhang kan nämnas att arbetsmarknadsstyrelsen och Stockholms kommun un­der år 1972 anslagit sammanlagt 261 000 kr. för modernisering av toa­letter m. m. TUl sådana investeringar som kommunen bekostar, näm­ligen uppförande av zoologiska anläggningar, har enligt vad jag in­hämtat beräknats ett belopp av 200 000 kr. för år 1973. Jag har vidare erfarit att arbetsmarknadsstyrelsen för utförande av sådana anlägg­ningar som beredskapsarbeten anslagit ett belopp av 887 000 kr.

Med hänvisning tUl sammanställningen hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag  till Skansen för budgetåret  1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 400 000 kr.

Bb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet B 42. Bidrag tUl vissa museer och arkiv


97


1971/72 Utgift                 2 373 019

1972/73 Anslag                2 308 000

1973/74 Förslag               2 823 000

Ur anslaget utgår f. n. bidrag tiU de museer och arkiv som anges i följande sammanstäUning.

 

 

 

 

1972/73

 

Beräknad

ändrinc 1973/74

 

 

 

Museet resp.

Departements-

 

Pressarkivet och press-

 

 

arkivet

chefen

1.

 

 

 

 

 

museet

35 000

35 000

of.

2.

Varbergs museum

60 000

+

39 000

of.

3.

HaUwylska museet

245 000

+

21000

+  10 000

4.

Kulturhistoriska museet

 

 

 

 

 

i Lund

263 000

+

369 000

+ 125 000

5.

Arbetarrörelsens arkiv

249 000

+

19 000

+  19 000

6.

Dansmuseet

391 000

+

150 000

+    6 000

7.

Drottningholms teater-

 

 

 

 

 

museum

660 000

+

104 000

+ 39 000

8.

Cari och Olga Milles'

 

 

 

 

 

Lidingöhem

15 000

 

of.

of

9.

Musikhistoriska museet

349 000

+ 1 211 000

+ 314 000

10.

Thielska gaUeriet

41 000

+

44 000

+    2 000

 

 

2 308 000

+ 1922 000

+515 000

Följande institutioner har förutom bidrag från detta anslag budget­året 1971/72 erhåUit bidrag av särskUda lotterimedel, nämhgen HaUwylska museet 65 000 kr. för anskaffande och installation av en brandalarmanläggning i museet. Stiftelsen Drottningholms teatermuseum 19 000 kr. för kopiering av originaldekorationer och restaurering av en cembalo samt Stiftelsen Carl och Olga Milles' Lidingöhem 100 000 kr. för reparations- och ombyggnadsarbeten, på Millesgården. Dessutom har under samma budgetår ytterligare bidrag för verksamheten utgått av det s. k. kulturmedelsanslaget med 50 000 kr. till Stiftelsen Musikhisto­riska museet, 50 000 kr. till Kulturhistoriska föreningen för södra Sve­rige samt 6 000 kr. till Stiftelsen Thielska galleriet. För budgetåret 1972/73 har därjämte till Kulturhistoriska föreningen anvisats ytterli­gare 190 000 kr. för museets verksamhet och inköp av viss utrust­ning.

/. Föreningen Sveriges pressarkiv och pressmuseum

Föreningen anhåUer i första hand om en omorganisation i enlighet med sitt i juli 1971 till Kungl. Maj:t ingivna förslag, vilket innebär att museidelen läggs ned och föremålen fördelas på ifrågakommande andra museer, att arkivdelen med viss personal förs över till riksarkivet och där bildar en enhet under namnet Sveriges pressarkiv, samt att biblio­teksdelen delvis utgallras och återstoden förs över till riksarkivet. I andra hand begärs ett oförändrat bidrag om 35 000 kr.

Bb

4   Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 1.    BU. 10


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                        98

Förslaget om pressarkivets anknytning till riksarkivet har remiss­behandlats. I prop. 1972: 1 (bil. 10 s. 92) förklarade sig departements­chefen inte beredd att ännu ta ställning till förslaget. Riksarkivet har i sin anslagsframställning för nästa budgetår beräknat erforderliga me­del för övertagandet av pressarkivet.

2.  Varbergs museum

För att museet skall kunna fortsätta med en verksamhet av nuvaran­de omfattning begärs medel för att täcka en tredjedel av kostnadsök­ningarna för löner, pensions- och försäkringsavgifter samt vissa låne­kostnader. Bidraget föreslås öka med 39 000 kr.

3.  HaUwylska museet

Intresset för den typ av museum som HaUwylska museet utgör och för det kulturhistoriska skede som det belyser bör enligt museiledningen ytterligare stimuleras. Under sommarmånaderna har teaterföreställ­ningar och konserter anordnats. En sammanlagd ökning av statsbidraget med 21 000 kr. föreslås. För konservering av museiföremål enligt en uppgjord femårsplan begärs 10 000 kr.

4.  Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige

Föreningen framhåller att Kulturhistoriska museet har karaktär av centralmuseum, vars behov i första hand det borde vara ett statligt in­tresse att tillgodose. Främst till följd av de ökade lönekostnaderna har föreningens driftkostnader kraftigt stegrats. Endast under förutsättning att anslagen från staten och Lunds kommun kraftigt ökas kan verk­samheten vid museet fortsätta i samma omfattning som f. n. För budget­året 1973/74 anhåller föreningen om statsbidrag med 632 000 kr. för täckande av driftkostnaderna under år 1973, vilket är en ökning med 369 000 kr. jämfört med innevarande budgetår.

1965 års musei- och utställningssakkunniga

De sakkunniga avser att under våren 1973 slutföra sin utredning be­träffande Kulturhistoriska museets framtida organisation, verksamhet och ekonomi. I avvaktan på ett definitivt ställningstagande i dessa frå­gor bör staten lämna ett sådant ekonomiskt tUlskott att detta, tillsam­mans med de ökade insatserna från de lokala bidragsgivarna, kan möj­Uggöra ett bibehåUande av museets nuvarande verksamhet. Statsbidraget bör för budgetåret 1973/74 ökas till 420 000 kr.

5.  Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv

Med hänsyn till stiftelsens ökade utgifter för främst löner och hyror begärs en ökning av bidraget med 19 000 kr.

Bb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                        99

6.  Stiftelsen Dansmuseifonden

Museets anslag för verksamheten budgetåret 1972/73 täcker inte fullt kostnaderna för hyra och personal. För att assistenten skaU kunna er­bjudas heltidstjänstgöring och för bibehållande av nuvarande utställ­ningsverksamhet begärs ett ökat bidrag. För inköp av monitorer för visning av dans på film och videoband begärs ett engångsanslag. Den begärda medelsökningen uppgår tUl 150 000 kr.

7.   Stiftelsen Drottningholms teatermuseum

Drottningholms teatermuseum består av Drottningholms slottsteater, ett bibliotek och ett bildarkiv. För teaterföreställningsverksamheten ut­går statsbidrag under anslaget B 16. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. För verksamheten i övrigt begär stiftelsen för nästa budgetår en ökning av statsbidraget med 104 000 kr. Den begärda ökningen är avsedd för bl. a. bokinköp och underhåll och ökande av museisamling­arna samt för anställande av en biblioteksassistent på halvtid.

8.  Stiftelsen Carl och Olga Milles' Lidingöhem

Stiftelsen anhåller om oförändrat bidrag med 15 (K)0 kr. till stiftelsens driftkostnader under budgetåret 1973/74.

9.  Stiftelsen Musikhistoriska museet

Museet begär medel för en betydande utökning av personalen. För verksamheten behövs bl. a. en musikvetenskapligt och arkivtekniskt erfaren medarbetare som kan ordna arkivalierna samt ökade personal­resurser för att möta den starka tillströmningen av skolklasser och andra grupper. Vidare begärs medel för bl. a. ökade hyreskostnader, underhåll av samlingarna, ökad utställningsverksamhet och information. Den begärda medelsökningen uppgår tUl 1 211 000 kr.

10.  Stiftelsen Thielska galleriet

Med hänsyn till ökade driftkostnader bör bidraget höjas med 44 000 kr., vari inräknats ett särskilt anslag på 10 000 kr. för utställningsverk­samheten.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 2 823 000 kr. Jag har därvid räknat med medel för ökade hyreskostnader vid Dansmuseet med 1 000 kr., vid Drottningholms teatermuseum med 28 000 kr. och vid Musikhistoriska museet med 304 000 kr.

Jag beräknar även för nästa budgetår medel under detta anslag för pressarkivet och pressmuseet.

Beträffande Kulturhistoriska museet i Lund räknar jag här med en ökning av 125 000 kr. för höjda omkostnader.

Bb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


100


Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa museer och arkiv för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 2 823 000 kr.

B 43. Svenskt biograOskt lexOsion

 

1971/72 Utgift

588 398

1972/73 Anslag

662 000

1973/74 Förslag

707 000

Svenskt biografiskt lexikon har till uppgift att fortsätta och slutföra utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon i enlighet med de rikt­ linjer som angetts i prop. 1962: 86 (SU 1962: 74, rskr 1962: 194).


1972/73


Beräknad ändring  1973/74


 


Svenskt

biografiskt

lexikon


Departements­chefen


 

Personal

 

 

 

Redaktörer

5

+0,5

of.

övrig personal

2

of.

of.

 

7

+ 0,5

of.

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader

586 000

+ 74 000

+44 000

Sjukvård

1000

of.

of.

Reseersättningar

2 000

of.

of.

Lokalkostnader

28 000

+ 4 000

+ 5 000

Expenser

123 000

-  3 000

- 4 000

 

740 000

+75 000

+45 000

ri r,nl.,.f1f.v. r,1

 

 

 

w  L/../. ..ull.I,L«..|.

 

 

 

Publikationer

78 000

of.

of.

Nettoutgift          662 000

+75 000

+45 000

Svenskt biografiskt lexikon

1.         Löne- och prisomräkning 49 000 kr.

2.         Personalen behöver förstärkas med en halvtidsanställd amanuens (+26 000 kr.).

Förslaget till O-alternativ går i första hand ut över delposten till för-fattararvoden och forskning vid landsarkiv, vilket leder till en minsk­ning av den föreskrivna utgivningstakten.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 707 000 kr.

Bb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


101


B 44. Stifts- och landsbiblioteken: Förvaltningskostnader


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


1 076 686 1 151000 1 228 000


Stifts- och landsbibUotek finns i Linköping, Skara, Västerås och Växjö. De har till uppgift att förvara och tiUhandahålla bibliotekens gamla bok-och handskriftssamlingar. Vidare skaU de tillhandahålla vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur. De fungerar samtidigt som länsbibliotek i de län där de är belägna.

Biblioteken leds av särskilda styrelser med bl. a. kommunala repre­sentanter. Biblioteken står under tUlsyn av kungl. biblioteket och — i fråga om verksamheten som länsbibliotek — av skolöverstyrelsen.

På Kungl. Maj:ts uppdrag och med beaktande av vad dåvarande de­partementschefen anförde i prop. 1967: 1 (bil. 10 s. 57) har statskontoret utarbetat och avlämnat en rapport Huvudmannaskapet för stifts- och landsbiblioteken. Rapporten har remissbehandlats.

 

 

 

1972/73

Beriäknad

ändring 1973/74

 

Stifts- och landsbiblio­teken

Departements­chefen

Personal

 

 

 

BibUotekariepersonal övrig personal

12

5

of.

+ 1

of. of.

Anslag

17

+ 1

of.

Lönekostnader

Sjukvård

Expenser

1 105 000

800

45 200

+111 000

of.

+    3 000

+ 75 000

of.

+ 2 000

 

1151 000

-1-114 000

+ 77 000

Anm. I sammanstäUningen ingår endast personal för vilka kostnaderna täcks av medel från detta anslag. Härtill kommer den personal, framför allt assi­stenter och biträden, som avlönas genom anslag från kommuner och lands­ting. Vad beträffar anslag innefattar sammanställningen endast medel som utgår ur detta anslag. Dessutom utgär statsbidrag om högst 40 000 kr. ur an­slaget Bidrag till folkbibliotek för länsverksamheten vid varje bibliotek.

Stifts- och landsbiblioteken

1.         Löne- och prisomräkning 78 000 kr.

2.         En personlig tjänst som taltidningstekniker föreslås inrättad för en arkivarbetare vid biblioteket i Växjö (+36 000 kr.).

O-alternativet innebär huvudsakligen en reducering av anslagsposten till lönekostnader.

Departementschefen

I  samband med den fortsatta beredningen av kulturrådets förslag ämnar jag snarast föreslå att statens förhandlingsnämnd får i uppdrag

Bb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      102

att ta upp förhandlingar med berörda parter om en kommunalisering av stifts- och landsbiblioteken.

Med  hänvisning  till sammanställningen  hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Stifts- och landsbiblioteken: Förvaltningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 228 000 kr.

B 45. Stifts- och landsbibUoteken: Bokinköp och bokbindning m. m.

1971/72 Utgift                    162 995                 Reservation                                 548

1972/73 Anslag                   163 000

1973/74 Förslag                  175 000

Från detta anslag bestrids kostnader för bokinköp, bokbindning och konserveringsarbeten vid stifts- och landsbibUoteken samt inventering och konserveringsarbeten vid Roggebiblioteket och domkyrkobiblioteket i Strängnäs.

Stifts- och landsbiblioteken

Biblioteken i Linköping, Västerås och Växjö begär en ökning med 48 000 kr. vardera och biblioteket i Skara en ökning med 68 000 kr. av den nuvarande medelstilldelningen av 37 000 kr. till varje bibliotek.

Kungl. biblioteket

Biblioteket understryker att stifts- och landsbiblioteken i påtaglig utsträckning utgör stödpunkter för den planerade utlokaliseringen av den högre undervisningen. Med hänsyn till bl. a. att de statliga bokin-köpsanslagen under flera år legat på samma nivå föreslås en uppräk­ning av de fyra bibliotekens anslag med 20 %.

För konserveringsarbetena vid biblioteken i Strängnäs begärs oför­ändrat 15 000 kr.

Departementschefen

Anslaget bör höjas med 12 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 175 000 kr.

Bb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        103

B 46. Inköp av vissa kulturföremål

1971/72 Utgift                68 739

1972/73 Anslag             100000

1973/74 Förslag             100 000

Ur detta anslag utgår medel till inköp av kulturföremål beträffande vilka risk föreligger att de kommer att föras ut ur landet och som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerUg vikt att de behålls inom landet. Anslaget kan belastas med högre belopp än det som beräknats i riksstaten, under förutsättning att Kungl. Maj:t i efterhand anmäler medelsförbrukningen för riksdagen (prop. 1965: 58, SU 1965: 76, rskr 1965: 204).

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1973/74 an­visa ett förslagsanslag av 100 000 kr.

Bb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                      104

c) ungdoms- och folkbildningsverksamhet

B 47. Bidrag tiU ungdomsorganisationernas centrala verksamhet

1971/72 Utgift            6 863 479

1972/73 Anslag          7 100 000

1973/74 Förslag          7 725000

Ungdomsorganisation, som Kungl. Maj:t förklarat berättigad till statsbidrag, får enligt kungörelsen (1971: 388) om statsbidrag till ung­domsorganisationer (ändrad 1972: 284) statsbidrag till kostnader för cen­tral verksamhet och utbildning av ungdomsledare samt för sin lokala verksamhet. Statsbidrag utgår enligt kungörelsen endast till ungdoms­organisation, som har minst 3 000 medlemmar i åldern 12—25 år och som har lokalavdelningar i minst 5 % av landets kommuner. Som med­lem räknas därvid inte enbart i organisationens medlemsmatrikel regi­strerad medlem utan även den som under ifrågavarande redovisningsår deltagit i organisationens verksamhet vid minst tio sammankomster.

Av anslaget fördelas innevarande budgetår 6,5 milj. kr. enligt bestäm­melserna i kungörelsen i form av grundbidrag och rörligt bidrag. Grund­bidraget utgör 30 000 kr. för varje bidragsberättigad organisation. Det för rörligt bidrag tiUgängliga beloppet fördelas meUan organisationerna med hänsyn tiU deras medlemsantal och geografiska spridning, varvid organisationema tiUgodoräknas s. k. vägningstal enligt en i kungörelsen införd tabell.

Från anslaget utgår 400 000 kr. som bidrag till kostnaderna för verk­samhet inom speciella ungdomsgrupper eller till utveckling av nya verk­samhetsformer. Skolöverstyrelsen (SÖ) fördelar dessa medel mellan de organisationer som får bidrag till central verksamhet.

SÖ får av anslaget disponera 200 000 kr., som skall fördelas mellan organisationer, som inte erhåller bidrag enligt kungörelsen, men som bedriver en verksamhet, vilken med hänsyn till omfattning och inrikt­ning bör erhålla statligt stöd.

Skolöverstyrelsen

SÖ föreslår att bidraget till ungdomsorganisationernas centrala verk­samhet höjs med sammanlagt drygt 2 milj. kr.

1. SÖ föreslår att det rörUga bidraget till ungdomsorganisationer­nas centrala verksamhet får utgå efter antalet medlemmar i åldern 7—25 år. En sänkning av den nedre åldersgränsen från 12 till 7 år över­ensstämmer med den målsättning som kommit till uttryck genom bi­dragen till försöksverksamhet för barn företrädesvis i åldern 7—12 år från  medel ur allmänna arvsfonden samt sänkningen av den nedre

Be


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        105

åldersgränsen för fördelning av bidrag till ungdomsledarutbildning efter förslag i prop. 1972: 1 (bil. 10). SÖ har i sin anslagsberäkning utgått från att bidraget per medlem i åldern 7—11 år skall utgå med samma belopp som i åldern 12—25 år. ( + 1 543 000 kr.)

2.    Vidare föreslås att grundbidraget per organisation höjs med
10 000 kr. till 40 000 kr. med hänsyn till kostnadsförändringar m.m.
(+430 000 kr.).

3.  Bidrag till samarbetsorganisationer föreslås bli uppfört som en sär­
skild anslagspost. Fördelningen av bidrag bör ske enligt samma principer
som för övriga organisationer. Grundbidraget till samarbetsorganisatio­
nerna föreslås höjt med 10 000 kr. tiU 40 000 kr. (+30 000 kr.)

Svenska scoutrådet är ett samarbetsorgan för sex olika scoutorganisa­tioner med sammanlagt 95 000 medlemmar i åldern 12—25 år. Rådet arbetar företrädesvis med utbildning och utbytesverksamhet i interna­tionella frågor. SÖ föreslår att organisationen fr. o. m. budgetåret 1973/74 erkänns som ungdomsorganisation och erhåller grundbidrag. (+40 000 kr.)

Föredraganden

Inledningsvis vill jag uppehålla mig vid några aUmänna synpunkter på det statliga stödet tUl ungdomsverksamhet.

Ungdomsorganisationerna spelar en viktig roll för den svenska demo­kratins utveckling. Genom verksamheten i organisationerna utvecklas ungdomens förmåga till organiserad samverkan kring olika intressen och behov. Därmed skapas såväl förutsättningar för personlig utveck­ling, som möjligheter för den unga generationen att påverka sin egen situation och samhället som helhet. Att det inom en demokrati finns en på detta sätt fungerande ungdomsrörelse får en ökad betydelse då sam­hället förändras snabbt. Framväxten av ett organisationsliv bland ung­domen av nuvarande omfattning och allsidighet har i hög grad varit beroende av att en fungerande samverkan uppnåtts med samhäUet i övrigt. Statens och kommunernas ungdomspolitik har under efterkrigs­tiden i stigande grad präglats av uppfattningen att samhällsorganen bör samverka med ungdomsorganisationerna och på olika sätt stimulera deras arbete.

De svenska ungdomsorganisationernas verksamhet berör direkt och indirekt en mycket stor del av ungdomen. Enligt undersökningar som gjordes av 1962 års ungdomsutredning har ca 80 % av ungdomen i åldern 14—23 år varit medlemmar i någon ungdomsorganisation eller deltagit i dess verksamhet. Organisationernas arbete är ofta av mycket öppen karaktär. Utöver i vanlig mening registrerade medlemmar når verksamheten ut till stora grupper som utan att vara medlemmar deltar i den verksamhet som organiseras. Vid beräkningen av statligt bidrag tas hänsyn till även denna kategori. Med denna vidare definition av

Be

4*    Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 1.    BU. 10


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                        106

medlemsbegreppet kan man beräkna att antalet medlemmar i de om­kring 50 poUtiska, religiösa, ideella m. fl. organisationer till vilkas cen­trala verksamhet bidrag utgår under åttonde huvudtiteln, uppgår till ca 1 mUj. i åldern 12—25 år. Medräknas även åldersgruppen 7—12 år tillkommer ytterligare sammanlagt ca 300 000 medlemmar. En annan stor sektor av den organiserade ungdomsverksamheten svarar idrotts­rörelsen för. Dess sammanlagda medlemsantal kan beräknas till ca 1,4 milj. i åldrarna 12—25 år.

Ungdomsorganisationemas betydelse i samhällsstrukturen framgår även av att verksamheten är organiserad i sammanlagt ca 35 000 lokala föreningar, varav ca 20 000 inom de allmänna ungdomsorganisationerna och ca 15 000 inom idrottsrörelsen.

Mot bakgrund av det värde som måste tillmätas ungdomsorganisatio­nemas arbete såväl från principiella utgångspunkter som från det för­hållandet att ungdomsorganisationerna rent kvantitativt är av stor be­tydelse har samhällets åtgärder för att stödja ungdomsorganisationerna alltmer byggts ut. Åtgärderna på den statUga sidan under senare år har innefattat reformering av stödet till ungdomsorganisationemas centrala verksamhet och ledarutbildning (prop. 1969: 1 bil. 10 p. B 44 och B 45, SU 1969:43, rskr 1969: 129), reformering av idrottsstödet (prop. 1970: 79, SU 1970: 122, rskr 1970: 291), omorganisation av statens ung­domsråd (prop. 1970: 1 bil. 10 p. B 44, SU 1970: 43, rskr 1970: 142) samt reform av stödet till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet (prop. 1971: 32, KrU 1971: 12, rskr 1971: 187). Reformverksamheten har inne­burit att det statliga stödet efter utredningsarbete i nära kontakt med ungdomsorganisationerna fått en lämpligare utformning.

De problem som möter ungdomen i dagens samhälle är ägnade att i ökad utsträckning rikta uppmärksamheten på ungdomsorganisationer­nas betydelse. ParalleUt med att utbildningsmöjligheterna byggs ut och skolgången förlängs ökar behovet av organisationernas medverkan för att engagera ungdomen i fritidsaktiviteter och i praktiska insatser för de mål organisationerna stäUt upp. Behovet av organisationernas med­verkan i samhällsarbetet förstärks ytterligare av de aktuella struktur­problemen på arbetsmarknaden.

Ungdomsorganisationernas utveckling och arbete bör inte styras av samhällets organ. Demokratiskt fungerande ungdomsorganisationer på­verkas emeUertid av samhällssituationen och deras arbete medverkar därmed tUl att lösa uppkommande problem. Enligt min mening fram­står det därför som angeläget att ytterligare förbättra organisationernas arbetsmöjligheter. I det följande föreslås anslagshöjningar under åttonde huvudtiteln till ungdoms- och idrottsrörelsen som väsentligt överstiger de förbättringar som tidigare gjorts för ett och samma budgetår. Den föreslagna sammanlagda ökningen av anslagen uppgår till 6,3 milj. kr. I vad avser bidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet

Be


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                        107

föreslår jag dessutom att ett belopp av 3,7 milj. kr. anvisas på tUläggs­stat II för budgetåret 1972/73 med hänsyn till de tidigare inte förut­sedda ökade anspråken på bidrag. Ökningen under de senaste budget­åren av resurserna för bidrag tiU ungdomsorganisationernas verksamhet visar att detta ändamål getts hög prioritet. Jämfört med budgetåret 1968/69, dvs. budgetåret före påbörjandet av den reformverksamhet som senare genomförts, kan de statliga insatserna nästa budgetår be­räknas ha ökat från ca 20 milj. kr. till närmare 40 milj. kr.

Jag vill i detta sammanhang även erinra om de förslag som i årets statsverkspropsition framläggs dels av chefen för utrikesdepartementet om medel för bidrag till den europeiska ungdomsfonden med 150 000 kr., dels av chefen för jordbruksdepartementet om höjning av organisa­tionsstödet tUl idrotten med 6,4 milj. kr. tiU sammanlagt 57,3 milj. kr.

Utöver de resurser som på angivet sätt ställs till organisationemas förfogände har för nu pågående verksamhet anvisats 6 milj. kr. ur all­männa arvsfonden för försök med fritidsverksamhet i åldersgruppen 7—12 år, 5 milj. kr. för alkohol- och narkotikaupplysning samt 1 milj. kr. av reserverade medel under anslaget till statens ungdomsråd för för­sök och undersökningar i vissa kommuner rörande ungdomens fritids­verksamhet. Även i vissa andra sammanhang ställs statliga medel till förfogande för ungdomsorganisationernas verksamhet, t. ex. genom bi­drag till nykterhets- och u-landsinformation. Nordiska ministerrådet har av medel till dess disposition anslagit ett belopp av I mUj. danska kr. för samarbete mellan ungdomsorganisationerna i Norden.

Formerna för det statliga stödet till ungdomsorganisationernas cen­trala verksamhet utreds f. n. av en arbetsgrupp inom statens ungdoms­råd. Jag är därför inte beredd att nu föreslå nägra ändringar i bidrags­systemet eller tillstyrka bidrag till ytterligare någon ungdomsorgani­sation.

En ökning av bidragsmedlen är starkt motiverad med hänsyn till att organisationernas medlemsantal ökar samtidigt som kostnaderna för verksamheten också stiger. Även de mindre organisationer som inte er­håller genereUa bidrag enligt de aUmänna reglerna uppvisar en ökande aktivitet samtidigt som antalet organisationer också ökar.

Jag föreslår en ökning av anslaget med 625 000 kr. varav viss del bör avse en utökning av ramen för bidrag till organisationer som inte erhåller bidrag enligt kungörelsen men som bedriver en verksamhet som med hänsyn till omfattning och inriktning bör erhålla ett statligt stöd.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 7 725 000 kr.

Bc


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        108

B. 48. Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet

1971/72 Utgift            7 898 952              Reservation               9 601048

1972/73 Anslag         17 500 000

1973 /74 Förslag        22 500 000

Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet utgår enhgt kungörelsen (1971: 388) om statsbidrag tUl ungdomsorganisationer (änd­rad 1972: 284).

Berättigade tiU statsbidrag för lokal verksamhet är dels de ungdoms­organisationer som enligt 1 § I nämnda kungörelse förklarats berättigade att erhålla bidrag under anslaget Bidrag till ungdomsorganisationemas centrala verksamhet, dock med undantag för de organisationer som är samarbetsorgan för andra organisationer, dels Sveriges riksidrottsförbund och övriga organisationer med organisationsstöd under nionde huvud­titeln, viUca förut erhålUt statsbidrag enligt kungörelsen (1954: 575) om statsbidrag tUl ungdomens fritidsverksamhet (upphävd genom 1971: 388).

På förslag av skolöverstyrelsen (SÖ) beslutar Kungl. Maj:t om hur stor del av anslaget som skall kunna fördelas meUan andra ungdomsor­ganisationer som tUldelas visst stöd för sin centrala verksamhet av niedel som står till SÖ:s förfogande.

Statsbidraget fördelas mellan organisationernas lokalavdelningar i för­hållande tiU antalet bidragsberättigande sammankomster. Med sådan sammankomst förstås en av lokalavdelning planerad och anordnad sam­mankomst med minst fem deltagare i åldern 12—25 år som varat minst en timme. Bidraget utgår med 10 kr. för varje sammankomst. Om antalet sammankomster är så stort att det för bidrag tiUgängliga anslagsbeloppet inte räcker tUl för ett bidrag om 10 kr. för varje sammankomst, skall bidraget per sammankomst nedsättas med vad som fordras för att det tUlgängliga beloppet inte skaU överskridas.

Efter övergången från fritidsgruppsbidraget till bidraget till ungdoms­organisationernas lokala verksamhet fr. o. m. 1 juU 1971 anmodade Kungl. Maj:t i skrivelse den 7 september 1971 SÖ att, om så visade sig erforderhgt, tUl Kungl. Maj:t inkomma med förslag till justeringar i bidragsgivningen tUl ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Vi­dare uppmärksammades SÖ i skrivelsen på vad föredraganden i prop. 1971: 32 anfört om att SÖ i samråd med statens ungdomsråd och i kon­takt med ungdomsorganisationerna noga skulle bevaka erfarenhetema av det nya bidragssystemet och verka för en smidig tiUämpning av bi­dragsreglerna. En arbetsgmpp inom SÖ med företrädare för bl. a. ung­domsorganisationerna, idrottsrörelsen. Svenska kommunförbundet och statens ungdomsråd liar under hösten arbetat med dessa frågor. I sam­arbete med Svenska kommunförbundet har SÖ vidare gjort en under­sökning rörande ungdomsorganisationemas utnyttjande av det lokala

Bc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10 , UtbUdnmgsdepartementet                        109

stödet i tio kommuner. SÖ har, efter att ha tagit del av arbetsgruppens synpunkter och förslag, i skrivelse den 23 oktober 1972 tUl Kungl. Maj:t inkommit med förslag tiU anslag för budgetåret 1973/74.

Arbetsgruppen inom skolöverstyrelsen

Med utgångspunkt i erfarenheterna av det nya bidragssystemet tm­der budgetåret 1971/72 diskuterar arbetsgruppen olika åtgärder för att förbättra bidragsgivningen. Arbetsgruppen föreslår bl. a. vissa föränd­ringar av nu gäUande regler avseende definitionen av begreppet sam­mankomst.

Gruppen har funnit att variationer förekommer meUan lokalorgani­sationernas sätt att dokumentera verksamhetens planering. Arbetsgrup­pen betonar vikten av att varje lokalorganisation gör en säsongs- eller årsplan för verksamheten samt att det också sker en ekonomisk pla­nering.

Arbetsgruppen anför att det finns exempel på lokalorganisationer som anpassat sin verksamhet efter bidragsformen och nu arbetar med mindre grupper än vad som tidigare var faUet då fritidsgruppsstöd ut­gick. Resultaten av en enkät bland ungdomsorganisationerna tyder ock­så på att en viss minskning skett av det genomsnittiiga antalet delta­gare per sammankomst. På grund av riksidrottsförbundets redovisnings­system har det dock inte varit möjligt att beräkna det genomsnittliga antalet deltagare per sammankomst inom idrottsorganisationerna.

Arbetsgruppen konstaterar att de flesta aktiviteter har över tio del­tagare. Gmppen föreslår därför en höjning av minsta antalet deltagare i en bidragsberättigande sammankomst från fem till tio. Det arbete som förekommer i mindre grupper bör dock också vara bidragsberättigande i viss utsträckning. Gruppen föreslår därför att varje lokalorganisation skall kunna erhålla bidrag tUl 25 sammankomster per år med minst fem deltagare.

Vad gäller frågor om avgränsning av den bidragsberättigande verk­samheten anför arbetsgruppen bl. a. att aktivitetsbidraget rent teoretiskt ger möjlighet att med en och samma grupps deltagare genomföra sju bidragsberättigande sammankomster per vecka mot två då fritidsgrupps-bidrag utgick. De organisationer som tidigare haft en verksamhet med ett stort antal sammankomster till vilka fritidsgruppsbidrag inte kunnat utgå har härigenom fått möjlighet att rapportera och erhålla bidrag till dessa. Under den korta tid som stått till dess förfogande har inte arbets­gruppen statistiskt kunnat belägga om det nya aktivitetsbidraget stimu­lerat organisationerna till ökad verksamhet.

Arbetsgruppen ser all tävlingsverksamhet bland ungdom som en in­tegrerad och naturlig del av idrottsorganisationernas verksamhet och anser att den i princip bör vara bidragsberättigande. Gruppen föreslår att bidrag skall kunna utgå till tävlingar där två eUer flera lag deltar i

Bc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                  ,     110

form av ett bidrag till den arrangerande lokalorganisationen. Arran­gemang där inträdesavgift tas ut liksom arrangemang anordnade av riks-, distrikts- eller samarbetsorgan bör inte vara bidragsberättigande.

Arbetsgruppen slår fast att flera sammankomster inte får rappor­teras från en aktivitet på så sätt att olika föreningar redovisar var sin timme av aktiviteten. En ledare får inte rapporteras som ansvarig för två eller flera bidragsberättigande grupper under samma timme. Inte heller får uppdelning ske av grupper så att exempelvis en natur­lig grupp på 14 personer delas upp I två mindre grupper för erhåUande av två bidrag. Arbetsgruppen anser vidare att ledaren för rapporterad verksamhet skaU ha den utbildning eller motsvarande kompetens som organisationen betraktar som skälig för att fullgöra uppdraget.

Arbetsgruppen föreslår i fråga om rekvisitionsförfarande och kon­troll att SÖ bör omarbeta nu använd rapportblankett samt lägga fram förslag till frivillig närvarobok.

De handikapporganisationer som erhåUer centralt stöd eUer s. k. trös­kelbidrag bör enUgt arbetsgruppen få en generell dispens som innebär att organisationema erhåller bidrag tUl lokalt bedriven verksamhet med minst fem personer oavsett åldern, om man i övrigt uppfyUer kraven för att erhålla stöd tiU lokalt bedriven ungdomsverksamhet.

Arbetsgruppen föreslår att anslaget Bidrag till ungdomsorganisatio­nernas lokala verksamhet förs upp som ett förslagsanslag. Bidragsmål­sättningen om 10 kr. per sammankomst bör gälla alla organisationer som erhåller statligt stöd till den lokalt bedrivna verksamheten. Vissa skäl talar enligt arbetsgruppen för att bidragen till idrotten samlas un­der en huvudtitel. En förutsättning för ev. förändringar måste dock vara att bidraget till idrottsorganisationernas lokala verksamhet utgår efter samma principer som till övriga ungdomsorganisationer.

Skolöverstyrelsen

Idrotts- och ungdomsorganisationerna har för tiden den 1 juli 1971— 31 maj 1972 redovisat följande verksamhet för vilken bidrag utgått.

Antal sam-                          Statsbi-

mankomster                       drag,  kr.

Idrottsorganisationerna                                            2 092 318            13 000 000

Ungdomsorganisationerna                                           449 444                               4 296 685

»Tröskelorganisationerna»                                          25 548                199 785

2 567 310                 17 496 470

Till idrottsorganisationerna har utgått bidrag med 6,22 kr. per sam­mankomst, till ungdomsorganisationerna med 9,56 kr. per samman­komst och tiU »tröskelorganisationema» samt Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar med 7,82 kr. per sammankomst.

Bc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                                      111

Den omfattande ökningen av antalet redovisade sammankomster inom idrottsrörelsen i förhållande tiU det antal som kan beräknas för fritidsgruppsverksamheten under budgetåret 1970/71 anser SÖ i stor ut­sträckning bero på att ett större antal idrottsföreningar än vad som var fallet budgetåret 1970/71 redovisar sin verksamhet. Ökningen består så­ledes tiU avsevärd del av redovisning av redan befintlig verksamhet. En stor del av aktivitetsökningen anses också bero på att föreningarna numera kan redovisa och erhålla statsbidrag för aktiviteter varje dag i veckan mot tidigare två. På grund av det redovisningssystem som riks­idrottsförbundet tUlämpat är det inte möjligt att utan mycket tidsödan­de och omfattande undersökningar bedöma ökningen av det totala anta­let deltagare i idrottsföreningamas verksamhet.

SÖ ansluter sig till arbetsgruppens förslag tUl ändringar av reglerna för bidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet med un­dantag av förslaget att anslaget skall föras upp som förslagsanslag. SÖ delar dock I princip även denna ståndpunkt och föreslår att förändring till förslagsanslag genomförs så snart ske kan.

SÖ är inte beredd att föreslå att fördelningen av anslaget på två poster omedelbart tas bort då detta skuUe kunna leda till ett mins­kat bidrag per sammankomst inom ungdomsorganisationerna utanför idrottsrörelsen. Anslagsposten för bidrag tiU idrottsorganisationema bör i stället successivt höjas så att bidraget per sammankomst blir lika stort som bidraget tiU ungdomsorganisationerna. Utjämningen bör på­börjas fr. o. m. budgetåret 1973/74 och vara avslutad budgetåret 1976/77 då bidraget bör utgå med 10 kr. per sammankomst inom samtliga orga­nisationer. Bidraget till idrottsorganisationerna bör under budgetåret 1973/74 utgå med 7,75 kr. per sammankomst. De s. k. »tröskelorganisa­tionerna» bör få samma bidrag per sammankomst som övriga ungdoms­organisationer. Bidrag bör till dessa under perioden 1973/74—1975/76 utgå med 9,60 kr. per sammankomst.

Budgetåret 1973/74 beräknar SÖ antalet sammankomster inom idrotts­organisationerna till 2,6 mUj. och inom ungdomsorganisationema och »tröskelorganisationerna» till 575 000. Det totala anslagsbehovet för budgetåret 1973/74 beräknas till 25 670 000 kr., varav 20 150 000 kr. till bidrag till idrottsorganisationerna och 5 520 000 kr. till övriga ung­domsorganisationer. ( + 8 170 000 kr.)

I sin långtidsbedömning beräknar SÖ fram t. o. m. budgetåret 1977/78 en ökning av medelsbehovet med 23 milj. kr. för bidrag till idrottsorga­nisationerna och med 3 milj. kr, för övriga ungdomsorganisationer. An­slaget skuUe således enligt SÖ:s beräkningar nämnda budgetår uppgå till 43,5 milj. kr. varav 36 milj. kr. skuUe avse idrottens och 7,5 milj. kr. övriga organisationers lokala verksamhet.

Sveriges riksidrottsförbund anför i ett uttalande som den 13 november 1972  överlämnades till  Kungl.   Maj:t att riktpunkten  för bidragsgiv-

Bc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                     112

ningen till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet bör vara 10 kr. per sammankomst varvid även tävling, vid vilken inträdesavgift inte tas ut, skall betraktas som bidragsberättigande sammankomst. Om de totalt tillgängliga medlen inte kommer att tillåta att bidrag utgår med 10 kr. per sammankomst begär riksidrottsförbundet, att bidrags­beloppet per sammankomst blir detsamma för idrottssammankomst som för annan sammankomst.

I en gemensam skrivelse den 8 december 1972 från lOGT—NTO:s junior förbund. Nykterhetsrörelsens scoutförbund. Ungdomens nykter­hetsförbund, Frälsningsarméns scoutförbund, Frälsningsarméns ung­dom, KFUK—KFUM:s scoutförbund. Metodistkyrkans ungdomsför­bund. Svenska Baptisternas ungdomsförbund. Svenska missionsförbun­dets ungdom. Förbundet Vi unga. Riksförbundet Sveriges 4 H, Svenska scoutförbundet och Unga örnar framhålls att man inte bör diskutera det lokala stödet lösryckt ur sitt sammanhang som en form av bidrag till ungdomsorganisationernas verksamhet. Aktiviteten på det lokala planet är beroende av information och inspiration från riksorganisationerna. En fullständig och korrekt rapportering av genomförd aktivitet fordrar också särskilda informationsåtgärder och skolning av de fritidsarbetan-de gruppledarna. Detta gäller i synnerhet de organisationer som så gott som helt var utestängda från det tidigare utgående fritidsgruppsbidraget och följaktligen inte haft möjlighet att utveckla någon vana i de lokala grupperna att rapportera enskilda aktiviteter. De politiska och religiösa organisationerna redovisar t. ex. sammankomster från endast ca 25 % av lokalavdelningarna. Ingen jämlikhet föreligger heller mellan idrotts­organisationerna och övriga ungdomsorganisationer beträffande de re­surser som disponeras för den centrala verksamheten och som i reali­teten bestämmer möjligheterna att ge service till lokalavdelningarna.

Vad gäller de av SÖ föreslagna ändringarna av reglerna för bidraget anför organisationerna att nuvarande regler för bidragsgivningen bör få gälla ytterligare ett år för att säkrare bedömningar skall kunna göras av hur bidragsformen eventuellt skall förändras. Den framtida upp­räkningen av anslaget för bidrag tiU ungdomsorganisationernas lokala verksamhet bör ta hänsyn till alla kända fakta beträffande organisa­tionernas resurser och möjligheter till förbättrad rapporteringsfrekvens. Relationen mellan ökningen av det lokala stödet och det centrala stö­det bör också beaktas. En genomgripande översyn av samtliga bidrags­former till ungdomsverksamhet bör ske varvid man särskilt bör beakta samhällets erkända behov av idéburet ungdomsarbete.

Föredraganden

Bidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet utforma­des bl. a. med syfte att ge organisationerna möjlighet att erhålla bidrag till en större del av verksamheten än som tidigare varit möjUgt genom

Bc


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                         113

fritidsgruppsstödet. Samtidigt som den bidragsberättigande verksamhe­ten således vidgades förenklades administrationen av bidraget inom organisationerna. En viss ökning av antalet sammankomster beräkna­des ske vid övergången till det nya bidragssystemet. Antalet redovisade sammankomster under budgetåret 1971/72 har dock väsentligt över­stigit vad som beräknats på förhand.

De redovisningar som f. n. föreligger över ungdoms- och idrottsorga-nisationemas lokala verksamhet avser endast det första årets tiUämp­ning av det nya bidragssystemet. De statistiska uppgifterna är i vissa avseenden synnerligen ofuUständiga. Några mera ingående bedömningar av erfarenhetema av det nya bidragssystemet är därför svåra att göra. Som arbetsgruppen inom skolöverstyrelsen (SÖ) anfört är det bl. a. svårt att avgöra om det ökade antalet redovisade sammankomster bud­getåret 1971/72 i förhåUande tUl antalet sammankomster som kan be­räknas för fritidsgruppsverksamheten under budgetåret 1970/71 sam­manhänger med en ökad aktivitet inom organisationema eller med en ökad redovisning av redan befintlig verksamhet. Även antalet redo­visande lokala föreningar har ökat. Jag ser det i likhet med SÖ som tro­ligt att en mycket betydande del av den redovisade aktivitetsökningen beror på att det nya bidragssystemet ger organisationema möjligheter att redovisa en större del av verksamheten än tidigare.

De organisationer som bäst synes ha kunnat tiUgodogöra sig den nya bidragsformen är de som tidigare haft en omfattande fritidsgrupps-verksamhet. SpecieUt gäUer detta idrottsorganisationema. Av de till riksidrottsförbundet anslutna föreningarna har ca 45% erhållit stat­ligt stöd till den lokala verksamheten under budgetåret 1971/72, medan motsvarande procenttal i genomsnitt är ca 35 för lokalavdelningarna inom ungdomsorganisationerna. På grund av ungdomsorganisationernas struktur har de i många fall bristande administrativ kapacitet, vilket försvårar deras möjligheter att tillgodogöra sig den samhälleliga bi­dragsgivningen. Vid en förändring av bidragsformerna finns det anled­ning till att anta att denna svårighet blir ytterligare accentuerad. Till detta kommer att vissa delar av ungdomsorganisationernas arbete sker i sådana former att det inte är bidragsberättigande. Med hänsyn till de olikheter som måste anses föreligga mellan å ena sidan idrottsorganisa­tionerna och ä andra sidan ungdomsorganisationerna anser jag i likhet med SÖ att bidrag till den lokala verksamheten t. v. bör utgå ur två olika poster tiU de båda organisationsgrupperna. Jag viU i detta sam­manhang erinra om att riksdagens beslut med anledning av prop. 1971:32 (KrU 1971:12, rskr 1971:187) inte innebar att bidraget tiU ungdomsorganisationernas lokala verksamhet fixerades till ett fast be­lopp per sammankomst. Bidragets storlek gjordes beroende av de totalt tillgängliga medlen. Beloppet 10 kr. per sammankomst är ett högst­belopp som bidraget inte får överstiga. Bidraget bör t. v. fortsätta att

Bc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                        114

utgå enligt dessa principer och jag är därför inte beredd att nu fast­ställa bidraget till fasta belopp per sammankomst för idrottsorganisatio­nerna och ungdomsorganisationerna på det sätt SÖ föreslår.

SjälvfaUet innebär en bestämd storlek på det totala anslagsbeloppet i föreUggande sammanhang att bidraget per sammankomst sjunker vid en omfattande redovisning av bidragsberättigande aktiviteter. Det är där­för angeläget att det antal enheter, sammankomster, tUl vilka bidrag utgår definieras på sådant sätt att tUlgängliga anslagsresurser fördelas så rättvist som möjligt. I Ukhet med arbetsgruppen anser jag att be­greppet statsbidragsberättigande sammankomst bör ytterUgare preci­seras och avgränsas.

I enlighet med arbetsgruppens förslag bör minimiantalet deltagare i en bidragsberättigande sammankomst genereUt höjas från fem till tio. Varje bidragsmottagande lokalavdelning bör emellertid därutöver kunna erhålla bidrag till högst 25 sammankomster per verksamhetsår med minst fem deltagare. Jag vUl samtidigt erinra om vad jag i prop. 1971: 32 an­förde om att möjligheterna att erhåUa bidrag till sammankomster med ned till fem deltagare inte får leda till att antalet deltagare 1 de bi­dragsberättigande sammankomstema i genomsnitt blir lägre än vad som var faUet inom fritidsgruppsverksamheten budgetåret 1970/71.

De handikapporganisationer som erhåller centralt stöd eller s. k. trös­kelbidrag bör erhåUa bidrag till aUa sammankomster i lokalavdelning­arna med minst fem deltagare om sammankomsterna i övrigt uppfyl­ler viUkoren för bidrag. I vad avser tävlingsverksamhet bör någon ut­ökning av bidragsmöjUgheterna inte ske.

Det ankommer på SÖ att utifrån de föreslagna förändringarna av reglema för bidraget till ungdomsorganisationemas lokala verksamhet göra nödvändiga kompletteringar av nu gällande anvisningar och tilläm­pade redovisningssystem. Jag ser det som naturligt att redovisningen av den lokala verksamheten sker på ett likartat sätt i alla organisationer samt att redovisningen i övrigt utformas så att jämförelser meUan or­ganisationerna är möjliga. Från denna synpunkt är det bl. a. ofrånkom­ligt att uppgift lämnas om antalet deltagare i varje bidragsberättigande sammankomst.

Som en följd av att anslaget tUl bidrag till ungdomsorganisationer­nas lokala verksamhet varit uppfört som reservationsanslag har det stora antalet bidragsberättigande sammankomster medfört att bidraget per sammankomst blivit lägre än det belopp av 10 kr. som utgjorde ut­gångspunkt för beräkningarna. I den omfattande debatt som detta för­hållande medfört har i första hand krav rests på ökad medelstilldelning och på att anslaget skuUe utformas som förslagsanslag. Den av SÖ till­satta arbetsgruppen föreslår införande av ett förslagsanslag. SÖ delar i princip denna uppfattning men utgår ifrån att omläggningen inte kan ske förrän efter en viss övergångstid.

Bc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildnmgsdepartementet                         115

För egen del anser jag att frågan om anslagsformen bör bedömas från andra utgångspunkter än de som här redovisats. Av budgettekniska skäl bör konstruktionen med förslagsanslag användas endast då medelsåt­gången kan beräknas med en förhållandevis hög grad av säkerhet. Detta är inte fallet beträffande det lokala aktivitetsstödet, vilket erfarenheter­na för budgetåret 1971/72 klart ger vid handen.

En väsentlig aspekt på frågan är dessutom att anslagskonstruktionen bör vara sådan att det är möjUgt för Kungl. Maj:t och riksdag att inom ramen för begränsade resurser vid anslagsbesluten göra en klar priori­tering mellan olika ändamål på ungdomsområdet. Det bör därvid vara en mera näraUggande uppgift för staten att stödja idrotts- och ung­domsorganisationernas centrala verksamhet och ledarutbildning än den lokala verksamheten, vilken av naturliga skäl i första hand bör stödjas av kommunema.

Då det gäller att utifrån de här redovisade utgångspunkterna avväga en lämplig anslagsökning anser jag att det ligger nära tiU hands att för idrottsrörelsens del jämföra med den utveckling organisationsstödet till idrotten genomgått de senaste budgetåren. Ökningen av detta stöd var mellan budgetåren 1970/71 och 1971/72 samt meUan 1971/72 och 1972/73 ca 12 % per år. Under nionde huvudtiteln kommer chefen för jordbruksdepartementet att föreslå att idrottens organisationsstöd för budgetåret 1973/74 ökas med ett belopp som motsvarar ca 12 % av in­nevarande års anslag. De statliga insatserna för den lokala verksamheten inom idrottsrörelsen bör avvägas med hänsyn till denna utveckling. Det totala fritidsgruppsstöd som budgetåret 1970/71 utgick till de organisa­tioner som nu redovisar sin lokala verksamhet genom riksidrottsförbun­det kan beräknas till ca 12,5 milj. kr. Med utgångspunkt i detta belopp och förut angivna procenttal beräknar jag för budgetåret 1973/74 ett belopp av sammanlagt 17 500 000 kr. för bidrag till lokal verksamhet inom idrottsrörelsen. Det här beräknade beloppet motsvarar ungefär det anslag som idrottsutredningen i sin långtidsplan i betänkandet (SOU 1969: 29 s. 161) Idrott åt alla angav för idrottsrörelsens lokala verksam­het under budgetåret 1973/74. I förhållande till de belopp som budget­åren 1971/72 och 1972/73 beräknats i riksstaten för ändamålet innebär detta en ökning med 4 500 000 kr. För övriga ungdomsorganisationer beräknar jag for nästa budgetår en bidragsökning av 500 000 kr. Sam­manlagt bör således anslaget höjas med 5 000 000 kr.

Vid beredningen av de i det föregående behandlade frågorna om bi­drag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet har framkom­mit att förhåUandena i organisationerna skiftar starkt, framför allt mel­lan idrotten och övrig ungdomsverksamhet. Detta är den främsta an­ledningen till att anslaget delats upp på två skilda poster. De hittills vunna erfarenheterna av bidragsreglerna för det lokala stödet visar att det föreligger betydande svårigheter att som nu tillämpa samma gene-

Bc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                        116

rella regler för aU ungdomsverksamhet. Jag kommer med hänsyn här­till att överväga om inte det statUga bidraget till idrottsrörelsens lokala ungdomsverksamhet efter utgången av nästa budgetår bör samordnas med övrigt idrottsstöd under nionde huvudtiteln, vilket skulle innebära att riksidrottsförbundet övertar förvaltningsansvaret även för det lokala stödet till idrottsungdomen.

Jag vill i detta sammanhang understryka vikten av att ungdomsverk­samheten i vid mening även i fortsättningen stimuleras genom bidrags­givningen. Om en samordning genomförs bör prövas på vilket sätt sta­tens ungdomsråd kan medverka vid medelsfördelningen. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 22 500000 kr.

B 49. Bidrag tUI ungdomsledarutbildning

1971/72 Utgift            4 874 669               Reservation                  388 442

1972/73 Anslag          7 100 000

1973/74 Förslag          7 580 000

Bestämmelserna om bidrag tUl utbildning av ungdomsledare är intagna i kungörelsen (1971:388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer (ändrad 1972: 284). Det för ungdomsledarbidrag tillgängliga beloppet för­delas mellan bidragsberättigade organisationer på grundval av med­lemsantal i åldern 7—25 år och geografisk spridning. Utbildningen skall bedrivas efter en av ungdomsorganisationen fastställd plan, som omfat­tar minst ett år. En organisation skall vidare i efterhand redovisa kost­nader för verksamheten motsvarande minst 150 % av bevUjat bidrag. Under innevarande budgetår utgår sammanlagt 6,7 mUj. kr. till utbild­ning av ungdomsledare inom ett 50-tal organisationer.

Av anslaget disponerar skolöverstyrelsen (SÖ) 200 000 kr. för s. k. in­struktörskonferenser, en årlig försökskurs i SÖ:s regi och veckolånga kurser kring avgränsade ämnen. Vidare används 200 000 kr. för för­söksverksamhet med kvalificerad ungdomsledarutbildning.

Skolöverstyrelsen

SÖ föreslår en ökning av bidraget till ungdomsledarutbildning med sammanlagt drygt 2,1 milj. kr.

1. Medelsbehovet för bidrag tiU ungdomsorganisationernas ledarut­bildning beräknas utifrån ett förslag till nya fördelningsgrunder för bidrag till ungdomsorganisationernas ledarutbildning som lades fram av statens ungdomsråd år 1971. SÖ utgår från att de negativa konsekvenser som det av ungdomsrådet föreslagna beräkningssystemet kan medföra

Bc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        117

för vissa organisationer eUmineras i samband med att stäUning tas till förslaget. Detta torde dock inte påverka de av statens rmgdomsråd gjorda beräkningarna av medelsbehovet. (+2 295 000 kr.)

2.        Bidraget tUl samarbetsorganisationernas ledarutbUdning bör utgå under särskild anslagspost. Beloppet föreslås oförändrat för budgetåret 1973/74.

3.        Elevorganisationerna erhåller bidrag till central verksamhet under anslaget Bidrag till vissa elevorganisationer. Bidrag till dessa organisa­tioners ledarutbildning bör utgå från samma anslag som administrations­bidraget. SÖ föreslår att 160 000 kr., motsvarande beräknade bidrag för budgetåret 1972/73, nästa budgetår förs upp under anslaget Bidrag till vissa elevorganisationer. (—160 000 kr.)

4.        Ungdomsorganisationerna kan erhålla bidrag till kvalificerad ledar­utbUdning. Bidraget fördelas av SÖ på grundval av särskilda ansökning­ar. SÖ föreslår med hänsyn till organisationernas planeringsbehov och svårigheterna att på ett likvärdigt sätt bedöma organisationernas ansök­ningar att nu utgående medel förs in under posten för bidrag till ung-domsledarutbildning.

Föredragaitden

Statens ungdomsråd lade i en skrivelse i november 1971 fram förslag om ny utformning av statens stöd till ungdomsorganisationernas ledar­utbildning. Förslaget föranledde en väsentlig anslagsuppräkning samt en sådan ändring av bidragsreglerna att hänsyn numera tas även till med­lemmar i åldersgruppen 7—11 år vid fördelningen av bidraget. Jag framhöll i prop. 1972: 1 (bil. 10 s. 102) att man vid den försatta be­redningen av ungdomsrådets förslag borde ta hänsyn till att stödet till ledarutbildning har ett samband med annan bidragsgivning. Detta ut­talande föranledde ingen erinran från riksdagen (KrU 1972: 8, rskr 1972: 84).

Bidragsreglerna för det nuvarande stödet tiU ungdomsorganisationer­nas ledarutbildning har till väsentliga delar samma utformning som reglerna för stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. Frågor om förändringar av de båda bidragsformerna bör därför behand­las i ett sammanhang. Med hänsyn tUl det pågående utredningsarbetet inom statens ungdomsråd rörande utformningen av stödet tUl den cen­trala verksamheten är jag därför inte beredd att nu föreslå några för­ändringar av reglema för bidraget tUl ledarutbildning.

Skolöverstyrelsen (SÖ) disponerar innevarande budgetår 200 000 kr. av anslaget för kurs- och konferensverksamhet. Fr. o. m. budgetåret 1973/74 kommer statens ungdomsråd att helt ansvara för de s. k. in-struktörskonferenserna som tidigare genomförts av SÖ. Medel för dessa konferenser bör därför fr. o. m. nästa budgetår anvisas under anslaget till statens ungdomsråd. Jag beräknar medelsbehovet för konferenserna

Bc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       118

till 25 000 kr. Den del av nämnda belopp som därefter återstår bör av SÖ kunna användas för kortare ungdomsledarkurser av fortbildnings­karaktär. Dessutom bör liksom hittUls 200 000 kr. stå till SÖ:s förfo­gande för bidrag till kvaUficerad ledarutbildning.

Jag delar SÖ:s uppfattning att bidragen till vissa elevorganisationers ledarutbUdning bör utgå från samma anslag som bidraget till organisa­tionernas centrala verksamhet, dvs. anslaget Bidrag till vissa elevorga­nisationer. Av denna anledning beräknar jag en minskning av medels­behovet under förevarande anslag med 120 000 kr., vilket belopp mot­svarar innevarande års medel för ändamålet.

Med hänsyn till ökande kostnader och utbildningsbehov beräknar jag en ökning av medlen för bidrag till ungdomsorganisationernas ledarut­bUdning med 625 000 kr. Sedan hänsyn tagits tUl de i det föregående nämnda utgiftsminskningarna innebär detta att anslaget ökar med 480 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Bidrag till ungdomsledarutbildning för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 7 580 000 kr.

B 50. Statens ungdomsråd

 

1971/72 Utgift

1 034 033

Reservation

1 387 365

1972/73 Anslag

900 000

 

 

1973/74 Förslag

1 119 000

 

 

Statens ungdomsråd har till uppgift att inom ramen för samhällets kultur- och fritidspolitik främja ungdomens sociala och personliga ut­veckling. Rådet skall särskilt såsom planerings- och utredningsorgan handlägga och utreda frågor om samhällets stöd till ungdomsorganisa­tionerna och om samhälleliga åtgärder för att bl. a. tiUgodose ungdomens möjligheter till fritidsverksamhet. Rådet skaU vidare bedriva försöks­verksamhet i frågor av central betydelse för ungdomsarbetet samt för­medla information i ungdomsfrågor.

Rådet består av högst tolv ledamöter, som utses av Kungl, Maj:t. Ordföranden, vice ordföranden, två andra ledamöter samt rådets huvud­sekreterare ingår i rådets arbetsutskott. För samråd och kontakt med ungdomsorganisationerna finns ett representantskap. Rådet får tiUsätta arbetsgrupper för bl. a. utrednings- och planeringsarbete och ledningen av försöksverksamhet.

Statens ungdomsråd

En av rådet under sommaren 1972 tUlsatt arbetsgrupp arbetar f. n. med en översyn av det statliga stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. I ett kommande utredningsarbete planerar rådet

Bc


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet                        119

att ta upp frågan om ungdomens möjligheter att påverka utformningen av den fysiska miljön. Rådet planerar vidare att göra en kartläggning av den aktuella ungdomsforskningen i Sverige. Under budgetåret 1973/74 kommer den av rådet i samarbete med vissa organisationer och kom­muner bedrivna försöksverksamheten rörande lokal ungdomsverksamhet att avslutas. Ungdomsrådet har under år 1972 fått i uppdrag att under två år fördela 5 milj, kr. till upplysningsverksamhet i alkohol- och nar­kotikafrågor (prop. 1972: 61, SkU 1972: 30, rskr 1972: 214). Rådet har vid två fördelningstillfällen under år 1972 anvisat sammanlagt 4,8 milj. kr. till totalt ett 40-tal projekt. I rådets verksamhet ingår också att lämna information i ungdomsfrågor tUl ungdomsorganisationer, statliga och kommunala organ, press m. fl. I informationsarbetet ingår en omfattan­de konferensverksamhet.

För budgetåret 1973/74 beräknar rådet att medelsbehovet för löne­kostnader uppgår tiU 509 000 kr. Rådet understryker därvid, med hän­syn till det omfattande administrativa arbetet inom kansliet, nödvändig­heten av att erforderUga medel anvisas för anställning av en administra­tiv sekreterare. För utredningsverksamheten beräknas kostnaderna upp­gå till totalt 600 000 kr., varav 480 000 kr. avser medel för fullföljande av försöksverksamheten i vissa kommuner under budgetåret 1973/74. Medelsbehovet till rådets informationsverksamhet beräknas till 250 000 kr.

Ungdomsrådet beräknar det sammanlagda medelsbehovet för budget­året 1973/74 till 1 574 000 kr. (+674 000 kr.),

I O-alternativet förordar ungdomsrådet i första hand en minskad ut­redningsverksamhet. En minskad medelstiUdelning skulle enligt rådet innebära att betydelsefulla delar av den pågående försöksverksamheten skulle få läggas ned eller att avsedda utvärderingar och uppföljnings­åtgärder inte skulle kunna fullföljas. Nedskärningar av det reguljära ut­redningsarbetet skulle leda till svårigheter för rådet att fullgöra upp­gifterna som planerings- och utredningsorgan.

Föredraganden

Efter omorganisationen av statens ungdomsråd har flera utredningar genomförts inom rådet vilka resulterat i förslag till Kungl. Maj:t. Rådet svarar vidare för en viktig uppgift genom sin informations- och kontakt­verksamhet. Fr, o. m. nästa budgetår kommer rådet att svara för de s. k. instruktörskonferensema som skolöverstyrelsen hittills genomfört. Under år 1972 har rådet såsom en ny uppgift fått i uppdrag att fördela med­len tiU upplysningsverksamhet i alkohol- och narkotikafrågor. En av de väsentUgaste uppgifterna för rådet under det kommande budgetåret är att fullfölja den pågående försöksverksamheten rörande lokalt ungdoms­arbete samt att göra en utvärdering av denna.

Av den uppkomna reservationen under anslaget har för innevarande

Bc


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      120

budgetår medel anvisats för det fortsatta genomförandet av rådets för­söksverksamhet. Med hänsyn till reservationens storlek bedömer jag ett fullföljande av försöksverksamheten under nästa budgetår vara möjlig inom ramen för en mer begränsad höjning av anslaget än vad rådet föreslagit. Vid min beräkning har jag tagit hänsyn till behovet av en tillfällig förstärkning budgetåret 1973/74 av medlen för lönekostnader så att rådet på ett tillfredsställande sätt skall kunna lösa de administra­tiva uppgifter som sammanhänger med försöksverksamheten. Jag be­räknar en sammanlagd ökning av anslaget med 219 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens ungdomsråd för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 119 000 kr.

B 51. Bidrag till hemgårdsrörelsen

1971/72 Utgift                    225 000

1972/73 Anslag                   225 000

1973/74 Förslag                  225 000

Anslaget utgår till Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar för förbundets centrala verksamhet och ledarutbildning.

Skolöverstyrelsen

Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar bedriver centralt en värdefull ungdomsledarutbildning och verkar för integrering av invand­rare och handikappade i den lokala verksamheten. Viss kursverksamhet vänder sig även till intresserade utanför förbundet.

Skolöverstyrelsen föreslår med hänvisning till riksförbundets ökade in­satser att bidraget till Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar förs upp med 275 000 kr.

Föredraganden

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till hemgårdsrörelsen för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 225 000 kr.

B 52. Bidrag tiU folkbibliotek

1971/72 Utgift                 6757868                    Reservation                         102615

1972/73 Anslag                6 324 000

1973/74 Förslag               5 844 000

Stödet till de kommunala folkbiblioteken har hittills i första hand avsett utvecklingsverksamhet i ett begränsat antal kommunala enheter

Bc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


121


enligt av skolöverstyrelsen (SÖ) godkända planer. Efter år 1970 har nya sådana bidrag inte medgetts. I stället har utvecklingsstödet i ökad om­fattning fått formen av bidrag till olika lokala initiativ på biblioteks­området.

Enligt kungörelsen (1966: 108) om statsbidrag till länsbibliotek och lånecentraler (ändrad senast 1971: 125) utgår statsbidrag till 20 länsbib­liotek med högst 70 000 kr. till vart och ett, varjämte vissa tilläggsbidrag kan utgå. I fyra län fungerar stifts- och landsbiblioteket som länsbiblio­tek och erhåller härför ett särskilt statsbidrag av högst 40 000 kr. Till var och en av lånecentralerna i Stockholm och Malmö utgår bidrag med 150 000 kr. för år. Bidraget till lånecentralen i Umeå utgår med 100 000 kr. för år.

Ur förevarande anslag utgår vidare bidrag till biblioteksverksamhet för sjömän. Sigtunastiftelsens bibliotek och klipparkiv. Tornedalens bibliotek samt biblioteksverksamhet bland svenskar i utiandet. Slutligen täcks även vissa kostnader för bibliotekarieutbildning av medel från anslaget.

 

 

 

 

 

 

1972/73

Beräknad

ändring 1973/74

 

Skolöver-

Departements-

 

Utvecklingsverksamhet

 

styrelsen

chefen

I.

 

 

 

 

m.m.

3 700 COO

of.

-515 000

2.

Länsbibliotek

1 500 000

+ 500 000

of.

3.

Läasverksamhet vid stifts-

 

 

 

 

och landsbiblioteken

160 000

+ 100 000

of.

4.

Lånecentraler

400 000

+ 135 000

of.

5.

Biblioteksverksamhet för

 

 

 

 

sjömän

370 000

+ 54 000

+  35 000

6.

Sigtunastiftelsens bibliotek

 

 

 

 

och klipparkiv

6 500

of.

of.

7.

Tomedalens bibliotek

78 OOO

+ 30 000

of.

8.

Biblioteksverksamhet bland

 

 

 

 

svenskar i utiandet

19 500

of.

of.

9.

Bibliotekarieutbildning

90 OOO

of.

of.

 

 

6 324 000

+ 819 000

-480 000

Skolöverstyrelsen

1. Vid årsskiftet 1970/71 hade 25 kommuner kommit i åtnjutande av stöd tUl utvecklingsverksamhet vid folkbibliotek. Av des­sa hade tio hunnit avsluta utvecklingsperioden, SÖ har efter år 1970 inte beviljat bidrag till ytterUgare några kommuner för utvecklingsverksam­het.

Ansökningarna om bidrag till särskilda lokala initiativ på biblioteks­området har ökat kraftigt. Bidragen avser i första hand anskaffande av speciell utrustning eller försök med ny verksamhetsgren och är främst avsedda att utgöra stimulans för bibliotek i mindre kommuner. SÖ framhåller att det är de större kommunerna som gjort de största

Bc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                        122

satsningarna på folkbiblioteken under 1960-talet räknat i kr. per invå­nare. Satsningarna har därigenom i huvudsak kommit de redan väl ut­byggda biblioteken till del, Kommunsammanläggningarna har riktat uppmärksamheten på de stora standardskiUnaderna.

Vid fördelningen av bidrag tUl lokala initiativ beaktar SÖ särskilt be­hovet av stöd till biblioteksverksamhet på det sociala området, stöd till biblioteksverksamhet inom glesbygdsområden, stöd till invandrarnas Utteraturförsörjning och stöd till musik- och konstverksamhet i anslut­ning till bibUotek.

Bokbussar har visat sig vara ett effektivt medel för att förbättra glesbygdens bokförsörjning. Hittills har det dock endast varit relativt välbeställda kommuner som har haft möjlighet att anskaffa bokbuss. För att bättre kunna tillgodose de kommuner som har det största behovet av bokbussverksamhet avser SÖ att i vissa fall lämna bidrag till hela kostnaden för anskaffande av bokbuss.

Det lokala biblioteket har i princip ansvaret för bokförsörjningen till samtUga invånare i kommunen. Det samlade bokbeståndet på större invandrarspråk uppgår f. n. tUl ca 0,8 volymer eller mindre per in­vandrare. Detta bör jämföras med den gängse normen för ett folk­biblioteks bokbestånd på 2,5—3,5 volymer aktuell utläningslitteratur per invånare. Speciellt stor är bristen på barn- och ungdomslitteratur på invandrarspråk. Detta bidrar till att många invandrarbarn har svårt att underhålla kunskaperna i det egna språket. Om man utgår från samma ambitionsnivå som gäller för svensktalande invånare föreligger i dag en eftersläpning i Utteraturbeståndet på invandrarspråk i en omfattning av ca 786 000 volymer. Även om en viss omfördelning av de ordinarie bokanslagen kan förväntas anser SÖ att täckning ay det stora behov som nu föreligger av invandrarlitteratur till viss del bör betraktas som ingående i de särskilda åtgärder av anpassningskaraktär som faller under statligt ansvar. SÖ har tUlsatt en särskild arbetsgrupp för denna fråga. I avvaktan på arbetsgruppens förslag anser SÖ att skyndsamma åtgärder bör vidtas för att täcka de omedelbara behoven.

Med hänsyn tUl att antalet utveckUngsbibliotek minskar och därmed vissa medel frigörs föreslår SÖ oförändrat belopp under denna anslags­post.

2. Den interurbana lånekedjan där länsbiblioteken utgör en väsentlig länk har genom kraven på invandrarnas bokförsörjning, servi­cen till vuxenundervisning och den decentraliserade universitetsutbild­ningen utsatts för allt hårdare påfrestningar. Vissa länsbibliotek har på grund av otillräckliga resurser svårt att vid inköpandet av litteratur fort­sätta sin specialbevakning av ett visst ämnesområde enligt den s. k. ABC-planen. SÖ pekar vidare på sitt beroende av länsbibUotekens direkta medverkan när det gäller rådgivning, rekommendationer och anvisning­ar i olika avseenden till de lokala bibUoteken. SÖ föreslår att statsbidra-

Bc


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        123

get räknas upp med 50 000 kr. per länsbibliotek och år från den 1 janu­ari 1974. Medelsbehovet ökar därigenom med 500 000 kr. för budget­året 1973/74.

3.         SÖ föreslår att bidraget tiU stifts- och landsbibliote­kens länsverksamhet höjs med 50000 kr. per bibliotek från den 1 januari 1974, vilket medför ett ökat medelsbehov av 100 000 kr. för budgetåret 1973/74.

4.         SÖ anser att bidraget till lånecentralerna successivt bör höjas så att kostnadema för verksamheten täcks med statliga medel. Bidrag bör utgå dels i form av ett fast grundbidrag på 100 000 kr. per lånecentral, dels i form av ett rörligt bidrag i relation tiU antalet behand­lade låneansökningar. SÖ beräknar med utgångspunkt i dessa fördel­ningsprinciper medelsbehovet för budgetåret 1973/74 till 535 000 kr.

5.         Enligt avtalet mellan SÖ och Göteborgs kommun angående drift och finansiering av biblioteksverksamhet för sjömän skall staten stå för aUa med verksamheten förenade kostnader, SÖ föreslår en höjning av bidraget med 54 000 kr.

7, Tornedalens bibliotek är en fristående avdelning av länsbibUoteket i Luleå, Länsbiblioteket har hos SÖ pekat på behovet av en upprustning av det finska bokbeståndet samt anhållit att kostnaderna för detta jämte kostnaderna för utvidgad verksamhet bland den finsk­talande befolkningen täcks med statliga medel. SÖ föreslår att bidraget för budgetåret 1973/74 räknas upp med 30 000 kr.

SÖ förordar i fråga om O-alternativet en nedskärning av anslagsposten Bidrag till utvecklingsarbete och särskilda lokala initiativ. En nedskär­ning skulle drabba de tUl primärkommunerna utgående bidragen till lokala initiativ. Övriga anslagsposter måste betraktas som bundna av långsiktiga kommunala åtaganden.

Departementschefen

Det direkta stödet tUI folkbibliotek har sedan budgetåret 1965/66 formen av bidrag till utvecklingsverksamhet. Stödet utgår dels i form av bidrag till utvecklingsarbete vid folkbibliotek under en femårsperiod enligt en av resp, kommun uppgjord och av skolöverstyrelsen (SÖ) god­känd plan, dels i form av s. k, punktbidrag till särskilda lokala initiativ. Totalt har 25 kommuner erhåUit bidrag tiU utvecklingsarbete av förut­nämnda slag. Av dessa har 13 vid utgången av år 1972 hunnit avsluta sin utvecklingsperiod med statligt bidrag. Några nya kommuner som erhåUer denna form av utvecklingsbidrag har inte tUlkommit sedan år 1970, Vid utgången av år 1974 kommer aUa berörda kommuner att ha avslutat den statsbidragsstödda utvecklingsperioden.

Som jag tidigare uttalat (prop. 1971: 1 bU. 10 s. 103 prop. 1972: I bil. 10 s. 108) bör det direkta statliga stödet till folkbiblioteken i ökad

Bc


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        124

utsträckning få formen av tillfälliga punktinsatser. Denna bidragsform ger möjligheter att stödja genomförandet av mindre projekt som kan vara av avgörande betydelse för biblioteksverksamehten främst i de små kommunerna. De erfarenheter som vunnits vid utvecklingsarbetet i olika typer av kommuner bör genom information och rådgivning från SÖ komma hela folkbiblioteksväsendet till del.

Genom att antalet kommuner som erhåller bidrag enligt femåriga utveckUngsplaner nästa budgetår kommer att ytterligare minska frigörs vissa bidragsmedel. Efter en viss minskning av medlen för bidrag till utvecklingsverksamhet beräknar jag att ca 1,3 mUj. kr. skall kunna an­vändas till olika punktinsatser under nästa budgetår. Jag anser att det är särskilt angeläget att litteraturförsörjningen för invandrare förbättras och räknar med att av nämnda medel 0,5 milj. kr. skall användas för detta ändamål. Det bör uppdras åt SÖ att vid fördelningen av dessa medel samräda med invandrarverket, invandrarutredningen och 1968 års litteraturutredning. I första hand bör mindre kommuner med rela­tivt sett stora invandrargrupper komma i fråga för bidrag. Kommuner­na bör genom bidraget stimuleras att bygga upp ett basbestånd av lit­teratur som kan bilda en grund för ökade insatser för invandrare. Även bibliotekens allmänt kulturförmedlande roll bör beaktas i detta sam­manhang. Vid fördelningen av övriga medel för punktbidrag bör sär­skild hänsyn tas till glesbygdens problem.

För biblioteksverksamheten för sjömän beräknar jag en bidragsökning av 35 000 kr.

Med hänvisning tiU sammanställningen beräknar jag att medelsbeho­vet under detta anslag minskar med sammanlagt 480 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag  till folkbibliotek för budgetåret  1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 5 844 000 kr.

B 53. Bidrag tUl föreläsningsverksamhet m. m.

1971/72 Utgift            2490000

1972/73 Anslag          2 490 000

1973/74 Förslag          2 790 000

Bestämmelserna om stödet till föreläsningsverksamheten återfinns i kungörelsen (1963: 463) om statsbidrag tUl det fria och frivUliga folk­bildningsarbetet (omtryckt 1970: 329, ändrad senast 1972: 282).

Statsbidrag utgår för föreläsningar som är avsedda att meddela allmän och medborgerlig bildning och som anordnas av länsbildningsförbund, lokal föreläsningsförening, studieförbund eller till studieförbund anslu­ten lokal avdelning.

Statsmedel får tas i anspråk för högst tre fjärdedelar av det belopp.

Bc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


125


som under budgetåret utbetalas i arvoden, resekostnadsersättningar och traktamenten till samtliga föreläsare i riket. Till föreläsningsverksamhet för handikappade kan bidrag utgå för hela kostnaden inom ramen för ett sammanlagt belopp av 100 000 kr.

Som vUlkor för bidrag till föreläsning gäUer bl. a. att denna skall vara offentUg, dock kan skolöverstyrelsen (SÖ) medge undantag från denna bestämmelse för bl. a. handikappade.

Såsom centralt organ för föreläsningar finns en föreläsningsbyrå, Folkbildningsorganisationernas föreläsningsbyrå, som svarar för för­medling av föreläsningar och som fastställer och utbetalar ersättningarna till föreläsarna.

Förutom bidraget till föreläsningskostnaderna utgår från detta anslag bidrag till den centrala föreläsningsbyrån samt tiU länsbildningsförbun­den och Folkbildningsförbundet.

 

 

 

 

 

 

1972/73

Beräknad

ändring 1973/74

 

Skolöver-

Departements-

 

Allmän föreläsnmgs-

 

styrelsen

chefen

1.

 

 

 

 

verksamhet

1 800 000

+665 000

+ 275 000

2.

Föreläsningsverksamhet

 

 

 

 

för handikappade

100 OOO

+ 50 OOO

of.

3.

FolkbUdningsorganisatio-

 

 

 

 

nemas föreläsningsbyrå

240 000

+ 25 000

+ 25 000

4.

Länsbildningsförbunden

328 000

+ 30 000

of.

5.

Folkbildningsförbundet

22 000

+  10 OOO

of.

 

 

2 490 000

+780 000

+ 300 000

Skolöverstyrelsen

1.   Folkbildningsorganisationernas föreläsningsbyrå hemställer om en
ökning av medlen för alhnän föreläsningsverksamhet med 1 600 000 kr.
till 3 400 000 kr. för att möjliggöra ca 30 000 föreläsningstimmar. Före­
läsningsbyrån anför att föreläsningsverksamhetcn är ett synnerligen
användbart och värdefullt instrument såväl när det gäller att nå skilda
målgrupper som när det gäller att tUlgodose en rad behov på vuxen­
undervisningens och kulturlivets områden. Föreläsningsverksamheten
utgör ett nödvändigt komplement tiU det samhäUeliga kulturutbudet
genom möjligheterna tiU introduktionsverksamhet, vilket är en förut­
sättning för framgång när det gäller utbud av teater, konserter och
utställningar.

SÖ delar föreläsningsbyråns synpunkter men inskränker sig till att föreslå en höjning med 665 000 kr. varigenom anslaget skulle få samma realvärde som budgetåret 1963/64.

2.   FöreläsnLngsbyrån hemställer om en ökning av anslagsposten före-
läsnmgsverksamhet bland handikappade med 75 000 kr. En resursför­
stärkning är nödvändig för att kunna öka den kulturella verksamheten
på institutioner för handikappade.

Bc


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        126

SÖ föreslår för budgetåret 1973/74 en höjnmg av posten med 50 000 kr.

3.   Föreläsningsbyrån anhåUer om en höjning av bidraget till byrån
med 195 000 kr. Omkostnadema har ökat främst genom stigande löne-,
försäkrings- och hyreskostnader.

SÖ finner en ökning av bidraget väl motiverad och föreslår en höj­ning med 25 000 kr.

4.   Folkbildningsförbundet anhåller om ökat bidrag till länsbildnings-
förbunden så att ett genomsnittiigt bidrag om 25 000 kr. kan utgå per
förbund. Det totala anslagsbehovet skulle därmed uppgå till 575 000 kr.

SÖ föreslår en höjning av anslagsposten med 30 000 kr. Den före­slagna höjningen möjliggör ett genomsnittligt bidrag med 17 000 kr. till länsbildningsf örbund med heltidsanstäUd konsulent.

5.   Folkbildningsförbundet anhåller om en höjning av statsbidraget
till förbundet tiU 75 000 kr.

SÖ anser förbundets verksamhet som mycket värdefull och föreslår en höjning av bidraget med 10 000 kr.

I O-alternativet förordar SÖ en genereU minskning av de oUka an­slagsposterna. Resultatet skulle bU en minskning av föreläsningsverk­samheten och av de bidragsmottagande organisationernas verksamhet.

Departementsch ef en

Föreläsningsbidraget har visat sig vara ett smidigt sätt att stödja aktiviteter som vänder sig till skilda målgrupper inom vuxenundervis-ninen och den kulturella verksamheten. Bidraet har också fått ett vidgat användningsområde. Vid sidan av den traditionella föreläs­ningen med föreläsare och åhörare förekommer bl. a. också program­verksamhet med musik- och teaterframträdanden och arrangemang av typen diskussionsaftnar. Bidraget har även en stor betydelse för intro­duktionsverksamhet som komplement tiU kulturinstitutionernas utbud av teater, musik och utställningar främst då riksteaterns, rikskonser­ters och riksutstälhiingars verksamhet. De verksamhetsformer till vil­ka föreläsningsbidraget utgår är således värdefulla komplement och altemativ tiU den omfattande studiecirkelverksamhet som folkbildnings­organisationerna bedriver och till samhällets kulturutbud I övrigt. Ge­nom principen att godkännandet av ett föreläsningstillfälle prövas i varje enskilt fall har en stor rörlighet och anpassning tiU arrangörer­nas behov och intressen uppnåtts i fråga om medverkande föreläsare. Inom ramen för medlen till föreläsningsverksamhet bland handikappade har under flera perioder bedrivits försöksverksamhet som avsett hörsel­skadade och psykiskt handikappade. Föreläsningsbidraget har gett möj­ligheter att bland dessa i kulturellt avseende ofta mycket isolerade grup-

Bc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        127

per bedriva en verksamhet som är direkt anpassad till resp. gruppers förutsättningar.

Kulturrådet föreslår i sitt betänkande (SOU 1972: 66) Ny kulturpolitik att föreläsningsbidraget omvandlas till ett bidrag tUl kulturarrangemang. I avvaktan på ett närmare ställningstagande till kulturrådets förslag anser jag det lämpligt att redan nu förstärka de möjligheter till stöd för olika slag av kulturaktiviteter som bestämmelserna för föreläsnings­bidraget erbjuder. Jag anser att denna möjlighet att ge bidrag är värde­full och finner det angeläget att man på detta sätt inom ramen för gäl­lande författning vidgar verksamhetsområdet för att vinna ytterligare erfarenheter. Bl.a. bör folkbildningsorganisationerna härigenom få öka­de möjligheter att nå ut med information, debatt och kulturella aktivi­teter. Kontakterna mellan de yrkesmässigt verksamma kulturarbetarna och olika mottagargrupper bör också kunna byggas ut. Föreläsnings­byrån bör svara för en samlad bedömning och redovisning av erfaren­hetema.

Jag beräknar med hänsyn till vad jag anfört en ökning av medlen för allmän föreläsningsverksamhet med 275 000 kr. Vidare bör bidraget till föreläsningsbyrån ökas med 25 000 kr. Den beräknade medelsök­ningen under anslaget uppgår således till sammanlagt 300 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till föreläsningsverksamhet m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 2 790 000 kr.

B 54. Bidrag tiU specieUa foIkbUdningsåtgärder

1971/72 Utgift              483134              Reservation                 235526

1972/73 Anslag             500 000

1973/74 Förslag             500 000

Ur anslaget utgår bidrag till tidskrifterna Folkbildningsarbetet, Studie­kamraten, Samefolket, Zigenaren samt till en taltidning för kultur­information för blinda. Vidare disponerar skolöverstyrelsen (SÖ) vissa medel för fördelning dels till kurs- och konferensverksamhet av mera speciell natur, dels till försöksverksamhet och undersökningar inom folk­bildningsarbetet. Slutligen finns särskilda medel för musikpedagogiskt utvecklingsarbete, vilket företrädesvis avser kompetenskurser för folk­bildningsorganisationernas musikcirkelledare och lärare engagerade in­om den kommunala musikstudieverksamheten.

Bc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet


128


 

 

 

 

 

 

1972/73

Beräknad

ändring

1973/74

 

Skolöver-

Departe ments-

 

Utgivande av tidskrifter

 

styrelsen

 

chefen

1.

134 000

Of.

 

of.

2.

Kurs- och konferens-

 

 

 

 

 

verksamhet

126 000

+ 24 000

 

of.

3.

Försöksverksamhet och undersökningar inom

 

 

 

 

 

folkbildningsarbetet

20 000

of.

 

of.

4.

Musikpedagogiskt ut-

 

 

 

 

 

vecklingsarbete

220 000

of.

 

of.

 

 

500 000

+ 24 000

 

of.

Skolöverstyrelsen

SÖ föreslår en höjning av anslagsposten kurs- och konferensverksam­het dels för att öka kontaktmöjligheterna mellan organisationerna inom folkbildningsarbetet, dels för att återställa anslagets värde till 1963 års nivå (+24 000 kr.).

SÖ förordar i O-alternativet en minskning av medlen för kurs- och konferensverksamhet samt musikpedagogiskt utvecklingsarbete. Minsk­ningar på andra anslagsposter är inte möjliga.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

B 55. Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupp­lysning


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


1 430 000 1 611000 1 686 000


Reservation


81000


Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har bl. a. till uppgift att främja saklig upplysning om verkningar på individ och samhälle av alkohol- och narkotikabruk och därmed sammanhäng­ande frågor vid skolor och andra utbildningsanstalter samt vid militär­förband. Verksamheten omfattar vidare information till ohka samhälls-funktionärer inom nykterhetsvården samt en mångförgrenad upplys­ningsverksamhet bland allmänheten. Verksamheten har i första hand formen av föreläsningsförmedling, kursverksamhet och utarbetande av undervisnings- och informationsmaterial.

Centralförbundets styrelse består av tolv ledamöter. Kungl. Maj:t utser en ledamot, tUlika ordförande, skolöverstyrelsen (SÖ) fem ledamö-

Bc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        129

ter samt förbundets ombudsförsamling, som är sammansatt av företrä­dare för 22 olika organisationer, sex ledamöter. Kostnaderna för verk­samheten täcks i huvudsak genom förevarande anslag.

Skolöverstyrelsen

SÖ föreslår en höjning av anslaget med sammanlagt 423 000 kr. till 2 034 000 kr.

Av ökningen beräknas 199 000 kr. för kostnadsökningar för ej kom­penserade löneökningar och lönekostnadsstegringar sedan budgetåret 1970/71 samt höjning av styrelsearvoden enligt ämbetsskrivelse från finansdepartementet den 26 april 1972 till riksrevisionsverket (ändrad den 30 juni 1972). Vidare beräknas för kostnadsstegringar i verksamhe­ten och för höjda omkostnader ett ökat medelsbehov av 94 000 kr. För kurs- och konferensverksamhet av nuvarande omfattning beräknas ett ökat medelsbehov av 50 000 kr. Kostnaderna för en intensifiering av informations- och föreläsningsverksamheten beräknas till 80 000 kr.

En minskning av anslaget enhgt O-alternativet skulle enligt CAN med­föra minskad verksamhet främst då vad avser informationsåtgärder varigenom personalens anställningstrygghet skulle komma i fråga.

Departementschefen

lag beräknar en höjning av anslaget med 75 000 kr. och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotika­upplysning för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservations­anslag av 1 686 000 kr.

B 56. Bidrag tUI nykterhetsorganisationer m. m.

1971/72 Utgift            2 670 053                Reservation                 149 720

1972/73 Anslag          2 742 000

1973/74 Förslag          2 742 000

I enlighet med de grunder som angetts i prop. 1954: 155 (SäU 1954: 5, rskr 1954: 314) angående bl. a undervisning och upplysning i alkohol­frågan utgår ur förevarande anslag bidrag till nykterhetsorganisatio­nerna bl. a. i form av s. k. grundbidrag. Detta utgår dels till fyra sam­arbetsorgan med vissa fixerade belopp, dels till enskilda organisationer med belopp, som står i viss relation till organisationens medlemsantal.

Dessutom disponeras medel för specieUa bidrag avseende olika former av upplysnings- och propagandaverksamhet. Bidrag av detta slag för­delas av skolöverstyrelsen (SÖ) efter ansökan i varje särskilt fall. I regel utgår bidrag med högst hälften av kostnaderna för den planerade verk­samheten.

Bc

5   Riksdagen 1973.    1 saml    Nr 1.    Bil. 10


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      130

Bidrag utgår för anställande av instruktörer för upplysning i alkohol­frågan på heltid eller deltid i de sammanslutningar och med de belopp som SÖ bestämmer.

Ur anslaget utgår bidrag till intemationeUa byrån i Lausanne för alkohol- och narkotikafrågor och till organisationskostnaderna för Riks­förbundet mot alkoholmissbruk. SÖ disponerar dessutom 26 000 kr. för nykterhetsfrämjande verksamhet samt 400 000 kr. för upplysnings­verksamhet i alkoholfrågan inom ungdomsorganisationerna.

Budgetåret 1972/73 har anslaget fördelats på olika ändamål på föl­jande sätt.

1.           GrundbidragtUlnykterhetsorganisationerm.fi.                                         690 000

2.     SpecieUa bidrag                                                                                        900 000

3.     Bidrag tiU insti-uktörer för upplysning i alkoholfrågan                           682 000

4.     Bidrag till intemationella byrån i Lausanne                                                  9 000

5.           Till SÖ:s disposition för nykterhetsfrämjande verksamhet                       26 000

6.     Bidrag tiU Riksförbundet mot alkoholmissbruk                                        35 000

7.     Bidrag tUl upplysningsverksamhet i alkoholfrågan inom ung­domsorganisationerna       400 000

2 742 000

Skolöverstyrelsen

SÖ föreslår att anslaget för budgetåret 1973/74 förs upp med 3 352 000 kr. (+610 000 kr.).

1. Grundbidraget tiU nykterhetsorganisationerna har kraftigt urhol­kats genom kostnadsstegringar. SÖ föreslår därför en höjning av med­len tiU grundbidrag för budgetåret 1973/74. (+200 000 kr.)

3. Beloppet till instruktörsbidrag behöver på grund av kostnads­stegringar ökas. SÖ pekar samtidigt på att behovet av instruktörsbidrag tUl i synnerhet ungdomsorganisationer utanför nykterhetsrörelsen är mycket stort. (+200 000 kr.)

6.    Med hänsyn till de allmänna kostnadsstegringarna föreslår SÖ en höjning av bidraget tUl Riksförbundet mot alkoholmissbruk (+10 000 kr.).

7.    Medel till upplysningsverksamhet i alkoholfrågan inom ungdoms­organisationerna beräknades första gången för budgetåret 1970/71 var­efter beloppet inte ändrats. Under budgetåret 1971/72 har ansökts om bidrag tiU ett belopp av sammanlagt 1 727 000 kr. Med hänsyn tUl att medlen är klart otillräckliga i förhållande till bidragsansökningarna samt tiU ungdomsorganisationernas intresse för denna verksamhet före­slår SÖ en uppräkning av beloppet. (+200 000 kr.)

I O-alternativet förordar SÖ en generell minskning av anslaget. Nyk­terhetsorganisationernas verksamhet skulle vid en nedskärning av an­slaget komma att minska i omfattning. Även de bidrag för alkohol- och

Bc


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


131


narkotikaupplysning som utgår till organisationer utanför nykterhets­rörelsen skulle bli mindre.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 2 742 000 kr.

B 57. Bidrag tiU de handUvappades kulturella verksamhet


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


3  465 616

4  015 000 4 515 000


Från anslaget utgår bl. a. bidrag till De blindas förening (DBF) för framställning av talböcker, dels för föreningens aUmänna bibUoteks-verksamhet, dels för att tillgodose behovet av studielitteratur för syn­skadade högskolestuderande. Ifrågavarande verksamhet leds av en bib­lioteksstyrelse med sju ledamöter.

Från anslaget utgår vidare bidrag till konsulentverksamhet av försöks­karaktär avseende studie- och ungdomsverksamhet bland handikappade. En del av anslaget står vidare till skolöverstyrelsens (SÖ:s) förfogande för fördelning efter prövning i varje särskilt fall till kurs- och studie­verksamhet, fritidsverksamhet, ungdomsledarutbildning m. m. Slutligen utgår från anslaget bidrag till tolkar för döva, till utbildningskurser för tolkar för döva, till framställning av lättläst och ordförenklad litteratur för vissa handikappgrupper, till framställning av blindskrifter genom Tomtebodaskolans försorg, till ersättning till televerket för avgiftsbe­frielse för vissa blinda samt till Föreningen Blinda barns utveckUng.


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Skolöver­styrelsen


Departements­chefen


 


Bidrag tiU De blindas för­ening för biblioteksverk­samhet

Framställning av studie­litteratur för synskadade högskolestuderande


1 720 000 220 000


+   805 0;00


+230 000


Bc


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


132


 


3.    Konsulentverksamhet

4.          Kurs- och studieverk­samhet m. m.

5.          Framställning av TRU-material för synskadade

6.    Bidrag tUl framställning av blindskrifter vid Tomtebodaskolan

7.    Framställning av lättläst litteratur

8.          Bidrag tiU Föreningen Blinda barns utveckling

9.          Tolkar för döva och tolkutbildning

 

10.           Ersättning till televerket för avgiftsbefrielse för vissa blinda

11.           Litteraturservice för yr­kesverksamma synskadade


 

450 000

+

330 000 1

1 032 OCO

+ 1 375 COO

30 000

 

of.

93 OCO

+

51 OOO

175 000

+

20O 000

15 000

 

of.

240 COO

+

50 000

40 000

10 000

+

50 000

4 015 000

+2 851 000


+270 000

+ 500 000


Skolöverstyrelsen

SÖ föreslår att anslaget för budgetåret 1973/74 höjs med sammanlagt 2 861 000 kr. till 6 876 000 kr.

1—2. Frågan om DBF:s biblioteksverksamhet har utretts inom SÖ. Utredningen syftade till att dels kartlägga nuvarande verksamhet, dels ge förslag i fråga om bibUotekets framtida organisation och därvid även huvudmannaskapet. Utredningen har av SÖ remitterats tiU oUka myn­digheter, organisationer, bibUotek m. fl.

Utredningen föreslog bl. a, att DBF:s bibliotek skulle bli ett statligt specialbibUotek för synskadade och andra handikappade. Det skulle fungera som lånecentral, depåbibUotek och informationscentral samt vara huvudbibliotek för Stcckholmsområdet. Biblioteket skuUe ledas av en styrelse på sju ledamöter varav ordföranden och två ledamöter skulle utses av staten, tre av DBF och en av Handikappförbundens central­kommitté (HCK). Vidare föreslogs en kraftig ökning av nyförvärven av tal- och punktskriftsböcker i samband med omorganisationen. Den övervägande delen av remissinstanserna uttalade sig för ett statUgt hu­vudmannaskap för biblioteket. DBF anförde att föreningen inte ville binda sig i fråga om huvudmannaskapet för biblioteket utan att man avvaktade kommande förhandlingar. Föreningen ansåg att den före­slagna uppbyggnadstakten av biblioteket var alltför långsam.

SÖ föreslår — i enlighet med utredningen — att DBF:s bibliotek organiseras som ett självständigt centralbibliotek med staten som huvud­man. Biblioteket skall ha tiU uppgift att vara centralt punktskrifts-bibUotek, centralt talboksbibliotek, studieUtteraturbibliotek samt infor­mationscentral. Ett avtal bör slutas med DBF om statens övertagande av biblioteket och om köp av vissa tjänster. SÖ föreslår vidare att ett nytt anslag, benämnt Bidrag tiU biblioteksverksamhet för synskadade m. fl., förs upp i riksstaten.

Bc


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        133

För budgetåret 1972/73 är bidragen under anslagsposterna Bidrag till De blindas förening för biblioteksverksamhet för synskadade och Fram­ställning av studielitteratur för synskadade högskolestuderande upp­tagna med ett sammanlagt belopp av 1 940 000 kr, SÖ föreslår att dessa anslagsposter bryts ut ur anslaget Bidrag till de handikappades kultu­rella verksamhet och att beloppet förs över till det föreslagna nya riks­statsanslaget. För budgetåret 1973/74 beräknar SÖ anslagsbehovet för den utökade verksamheten till 2 745 000 kr. (+805 000 kr.). SÖ beräk­nar vidare att en ökning på i genomsnitt ca 400 000 kr. per år är nöd­vändig fram t. o. m. budgetåret 1977/78.

3.         SÖ föreslår att medlen för befintiiga nio konsulenter räknas upp med 10 000 kr. per tjänst samt att medel anslås för fyra nya konsulent­tjänster (+330 000 kr.).

4.         SÖ föreslår en medelsökning för kurs- och studieverksamhet m. m. med sammanlagt 1 375 000 kr.

Under budgetåret 1971/72 har SÖ i samarbete med riksutställningar, rikskonserter. Folkbildningsorganisationernas föreläsningsbyrå samt länsbildnings- och studieförbund startat en försöksverksamhet på sex institutioner för psykiskt utvecklingsstörda i Örebro län. Syftet är att finna former för kulturell verksamhet för psykiskt utvecklingsstörda och andra grupper av handikappade och sjuka som vistas på institutio­ner. SÖ avser att fortsätta verksamheten under budgetåret 1973/74 och därvid också att utöka den till andra län. (+200 000 kr.)

FICK har aktualiserat frågan om ett allmänt stöd tiU handikapptid­skrifterna. SÖ finner i likhet med HCK det mycket angeläget med ett ökat stöd till handikapptidskrifterna och föreslår att särskilda medel beräknas för detta ändamål. (+200 000 kr.)

Det är enligt SÖ:s bedömning mycket angeläget att ungdomsorgani­sationerna stimuleras till att intensifiera sin verksamhet för handikappad ungdom. Särskilda medel till ungdomsorganisationerna bör därför an­slås tiU detta ändamål. (+200 000 kr.)

Bidragen till HCK:s informationsverksamhet och tiU handikapp- och folkbildningsorganisationernas kurs- och studieverksamhet föreslås öka (+775 000 kr.).

6.       SÖ föreslår en ökning av bidraget till framställning av blindskrifter vid Tomtebodaskolan. Skolan avser att under budgetåret prioritera framställning av noter, lexika och uppslagsverk. (+51 000 kr.)

7.       Medlen används tiU framställning av dels bearbetad och nyskriven litteratur för vuxna synsvaga, dels böcker med stor stil för synsvaga. En försöksverksamhet med utgivning av böcker med stor stil har in­letts, varvid produktionsstöd utgått till ett förlag. SÖ finner bokförsörj­ningen för olika grupper av handikappade vara en synnerligen ange­lägen uppgift. (+200 000 kr.)

9.  Medlen  används  dels till  arvoden  för  tolkar  verksamma  inom

Bc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                        134

folkbildningen,  dels  till  utbildning  av  tolkar.   En  viss  medelsökning behövs för den fortsatta verksamheten. (+50 000 kr.)

10.        Televerket beräknar verkets kostnader under budgetåret 1973/74 för avgiftsbefrielse från den särskilda ljudradioavgiften för vissa blinda till 30 000 kr. (—10 000 kr.).

11.        I den inom SÖ gjorda utredningen om biblioteksverksamhet för synskadade m. fl. pekades även på behovet av specieU litteraturservice för yrkesverksamma synskadade. För att länsbibUoteken skall kunna ge mer speciaUserad service föreslår SÖ att ett särskilt punktbidrag utgår till dessa. Bidraget bör utgå ur det föreslagna nya riksstatsanslaget Bidrag till biblioteksverksamhet för synskadade m. fl. (+50 000 kr.)

Handikappförbundens centralkommitté anför i skrivelse den 26 sep­tember 1972 att centralkommittén vad avser de fortsatta insatserna för de handikappades kulturella verksamhet ser det som angeläget att kon­sulentverksamheten inom handikapporganisationerna byggs ut, att han­dikapporganisationerna får ökade resurser till kurs-, studie- och infor­mationsverksamhet samt att staten tar hela det ekonomiska ansvaret för biblioteksverksamheten för synskadade och andra läshandikappade.

Departem en tsch ef en

Skolöverstyrelsen föreslår att De blindas förenings (DBF:s) bibliotek organiseras som ett självständigt centralbibliotek med staten som huvud­man. Biblioteket skulle fungera som centralt punktskrifts-, talboks- och StudieUtteraturbibliotek samt informationscentral. Verksamheten skulle även avse andra handikappade än synskadade. Nyförvärven av litteratur föreslogs öka i samband med omorganisationen. Jag är hl, a, m_ed hän­syn till handikapputredningens arbete f. n. inte beredd att föreslå några förändringar av huvudmannaskapet för DBF:s bibliotek. Verk­samheten bör t. v. bedrivas under nuvarande organisationsformer. Jag ser det dock som angeläget att det redan nu omfattande samarbetet med lokala bibliotek, länsbibliotek och lånecentraler byggs ut ytterli­gare. Därvid bör speciellt beaktas möjligheterna att förbättra tillgången på talböcker även för andra grupper av handikappade än synskadade. DBF:s bibliotek bör kunna fungera som centralt depåbibliotek främst för litteratur med låg lånefrekvens. För nästa budgetår beräknar jag för bidrag till De blindas förening för biblioteksverksamhet och till framställning av studielitteratur för synskadade högskolestuderande en sammanlagd medelsökning av 230 000 kr.

För övriga anslagsposter beräknar jag en ökning av sammanlagt 270000 kr.

Anslaget bör således höjas med sammanlagt 500 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 4 515 000 kr.

Bc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


135


d) utbildning inom kulturområdet

B 58. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: UtbUdningskostnader


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


3  453 695

4  021000 4 367 000


Akademien för de fria konsterna har överinseende över konsthög­skolan. Till akademiens uppgifter hör bl. a. att göra framställning om anslag till högskolans verksamhet.

Konsthögskolan omfattar en målarskola, en skulpturskola, en skola för grafisk konst och en arkitekturskola. Dessutom hör till högskolan ett institut för materialkunskap och en ateljé för monumentalmålning och dekorativ konst. Sedan budgetåret 1965/66 har skolan bedrivit viss konservatorsutbildning. Högskolan har även verksamhet för vidareut­bildning av konstnärer.

Antalet elever höstterminen 1972 är 255.

Under läsåret 1971/72 har konsthögskolan anordnat 12 vidareutbiid-ningskurser med sammanlagt 76 deltagare.

Konstnärsutbildningssakkunnigas förslag i betäkandet (SOU 1970; 66) Högskolor för konstnärlig utbildning har remissbehandlats. Beredning av förslaget pågår inom utbildningsdepartementet.

 

 

 

1972/73

 

Beräknad

ändring 1973/74

 

 

Konst-

Departements-

 

 

 

akademien

chefen

Personal

 

 

 

 

Lärar- och assistentpersonal

28

 

+ 5,5

of.

övrig personal

19

 

+2

of.

 

47

 

+7,5

of.

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader

2 567 500

+

714 000

+ 163 000

Sjukvård

1 800

 

of.

of.

Reseersättningar

16 000

+

10 000

+    1000

därav utrikes resor

6 000

 

-1-16 000

of.

Lokalkostnader

1 225 000

+

231 000

+ 158 000

Expenser

130 700

+

49 000

+  19 000

därav engångsutgifter

 

-1-15 000

-----------------

Ersättning för mistade

 

 

 

 

hyresintäkter

80 000

+

99 000

+    5 000

 

4 021 000

+ 1103 000

+346 000

Bd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        136

Akademien för de fria konsterna

1.  Löne- och prisomräkning 476 000 kr.

2.       TUl konsthögskolans nuvarande direktör utgår ett årligt ar­vode om 12 000 kr. vartUI kommer bidrag tiU resekostnader om 6 000 kr. Med hänvisning till arbetsinsatsemas omfattning föreslår akademien att en arvodestjänst med halvtidstjänstgöring inrättas för direktören (+40 098 kr.).

3.       För undervisningen vid konsthögskolan föreslås viss per­sonalförstärkning.

Medel begärs för en assistenttjänst knuten till professuren i arkitektur samt för att öka ut halvtidstjänsten som assistent i arkitekturhistoria till en heltidstjänst.

För den direkta ledningen av vidareutbildningen av konstnärer före­slås en tjänst som biträdande lärare vid monumentalskolan. Vidare bör medel beräknas för en heltidstjänst som assistent vid monumental­skolans plastverkstad.

Vid skulpturskolan bör högskolan kunna inrätta en assistenttjänst samtidigt som nuvarande arvoden till tygmästare och gipsgjutare dras in.

Vid skolan för grafisk konst föreslås två nya assistenttjänster, en med heltidstjänstgöring i stället för nuvarande arvodestjänst som kop­partryckare och en med halvtidstjänstgöring i utbyte mot den instruk­tör i litografi m. m. som nu finns anstäUd mot arvode.

Ytterligare 123 900 kr. föreslås till arvoden för undervisning bl.a. i vissa specialämnen och för vidareutbUdning av konstnärer (+375 195 kr.).

4.  Konsthögskolans administration behöver förstärkas. Medel
begärs för en assistent för kamerala arbetsuppgifter samt för att öka
ut en tjänst som kvalificerat biträde med halvtidstjänstgöring till hel­
tidstjänst. Vidare begärs ökade medel för tiUfällig arbetskraft, bevak­
ning m. m. ( + 131 617 kr.).

En höjning föreslås av arvodet till akademiens sekreterare (+37 240 kr.).

5.       Med hänsyn bl. a. till arkitekturskolans behov föreslås en höjning av anslagsposten till reseersättningar (+6 000 kr.).

6.       Den begärda engångsanvisningen under anslagsposten till ex­penser avser möbler och utrustning till nya tjänsterum.

7.       Den nu utgående ersättningen för mistade hyres­intäkter från akademiens fastighet bör räknas upp med hänsyn till förändringar i penning- och hyresvärdet.

I O-alternativet förordar akademien en minskning av medlen för undervisningen i teckning samt för undervisningen i arkitektur för må­lare och skulptörer. Vidare minskas vidareutbildningen av konstnärer

Bd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        137

och konservatorer. Dessa minskningar kommer att leda till att under­visningens kvalitet försämras och att den viktiga vidareutbildningen av konstnärer får vika för den centrala uppgiften att meddela reguljär utbildning. Akademien pekar vidare på möjligheten att göra en reduk­tion av hyreskostnaderna för konsthögskolan i akademiens fastighet.

Departementschefen

KonstnärsutbUdningssakkunniga har lagt fram sitt huvudbetänkande (SOU 1970:66) Högskolor för konstnärlig utbildning. Betänkandet har remissbehandlats. Som jag redan anfört i inledningen till avsnitt B Kul­turändamål är förutsättningarna för att nu göra några bindande ställ­ningstaganden till de sakkunnigas hela förslag inte uppfyllda. Däremot anser jag att ett fortsatt arbete med vissa frågor om utbildningen inom bildkonst, konsthantverk och design snarast bör sättas i gång. Som också framgår av inledningen har jag för avsikt att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att en särskild expertgrupp tilUcaUas för detta arbete.

Vidareutbildning av konstnärer i form av korta kurser har anordnats vid konsthögskolan sedan läsåret 1966/67. Varje år har anordnats i ge­nomsnitt 16 kurser med sammanlagt ett 70-tal deltagare. De flesta kur­serna har behandlat speciella konstnärliga material och tekniker. Läs­året 1971/72 anordnades för första gången en kurs i planeringsteknik och miljögestaltning. Konstakademien begär att en tjänst som biträdan­de lärare inrättas för ledningen av vidareutbildningen. Vidare begär akademien en uppräkning av arvodesmedlen med syfte att öka verk­samhetens omfattning.

Enligt min mening fyller vidareutbildningen en mycket viktig uppgift. De framtida formerna för verksamheten bör emellertid övervägas i samband med den fortsatta behandlingen av frågorna om konstnärsut-bUdningen. Jag är därför inte beredd att f. n. förorda någon ökning av resurserna för verksamheten.

Jag är inte heller beredd att i övrigt förorda någon annan ökning under detta anslag än den som svarar mot löne- och prishöjningar. Som framgår av sammanställningen bör anslaget höjas med 346 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Utbildningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 4 367 000 kr.

Bd

5*   Riksdagen 1973.    I saml.    Nr 1.    BU. 10


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


138


B 59. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m.


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


465 945 498 000 523 000


Reservation


18 685


 


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Konst­akademien


Departements­chefen


 


Undervisningsmateriel m. m. Biblioteket

Elevemas studieresor Stipendier för studerande

vid arkitekturskolan Kostbidrag åt vissa elever Kurs i restaureringsteknik


365 400 46 000 45 000

22 800 18 800

493 000


+ 149 000) +     9 000 +  51 000

of.f of.

+ 40 600 J

+ 249 600


+25 000

+25 000


Akademien för de fria lionsterna

Akademien begär sammanlagt ytterUgare 56 000 kr. för inköp av material till målar-, skulptur- och grafikskolorna. För ändamål vid arkitekturskolan föreslås en ökning med 35 000 kr. För vidareutbUdning av konstnärer beräknas kostnadema för material öka med 28 000 kr.

Den föreslagna höjningen av anslaget tiU elevernas studieresor har tUl syfte att bl. a. möjliggöra en längre in- eller utrikes studieresa för samt­Uga elever under deras studietid.

Under år 1970 deltog arkitekturskolans elever i en kurs i restaure­ringsteknik i Rom. Kostnaderna för kursen täcktes delvis av särskilda medel, anvisade av Kungl. Maj:t. Akademien begär medel för att en ny kurs skall kunna anordnas våren 1974.

I O-alternativet anser akademien att medel måste tas från anslags­posterna till undervisningsmateriel, biblioteket och elevernas studieresor. Minskningen kommer enhgt akademien att menligt påverka framför allt vidareutbildningen av konstnärer.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanstäUningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m.m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 523 000 kr.

Bd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                                       139

B 60. Konstfackskolan: Utbildningskostnader

1971/72 Utgift                  8405260

1972/73 Anslag                9 510 000

1973/74 Förslag               9 812 000

Konstfackskolan omfattar tvåårig konstindustrien dagskola (KD), tre­årig konstindustrieli aftonskola (KA), tvåårig högre konstindustrien skola (HKS) samt treårigt teckningslärarinstitut (TI). Utbildningen vid HKS bygger på genomgång av KA eller KD. Vid KD finns en ettårig förbe­redande kurs för teckningslärarinstitutet och vid KA en tvåårig sådan kurs. Dessutom kan i aftonskolan anordnas kortare kurser i enstaka ämnen eller grupper av ämnen.

Läsåren 1971/72 och 1972/73 har vid teckningslärarinstitutet antag­ning skett till en särskild utbildning av lärare i teckning (se prop. 1971: 1 bil. 10 s. 119). Utbildningen är tvåårig och avsedd för lärare som saknar behörighet i ämnet.

Vid de tre konstindustriella skolorna (KD, KA, HKS) meddelas under­visning i sju fackavdelningar, nämligen en för textilarbete, en för deko­rativ målning, en för skulptur, en för keramik, en för möbler och inred­ningar, en för metallarbete samt en för reklam och bokhantverk.

Konstfackskolan står under inseende av skolöverstyrelsen (SÖ) och leds av en styrelse, som består av elva ledamöter. Kungl. Maj:t utser ordförande och sex av de övriga ledamöterna.

Antalet studerande höstterminen 1972 uppgår till 747.

Kostnaderna för konstfackskolan skall för budgetåret 1972/73 för­delas mellan staten och Stockholms kommun enligt avtal som skall träf­fas mellan parterna och enligt riksdagens bemyndigande godkännas av Kungl. Maj:t.

Konstnärsutbildningssakkunniga har behandlat den vid konstfacksko­lan bedrivna utbildningen i sitt huvudbetänkande (SOU 1970: 66) Hög­skolor för konstnärlig utbildning. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu inom utbildningsdepartementet. Frågan om utbildningen av teckningslärare behandlas av lärarutbildningskommittén, som tillkallades den 8 november 1968 (riksdagsber. 1970: U 44).

1972/73                   Beräknad ändring 1973/74

Skolöver-        Departements-

styrelsen                   chefen

och konst­fackskolan

Personal

Lärarpersonal                                                  84                       +4                         of.

Övrig personal                                                18                       +3                        —1

102                       +7                         -1

Bd


Prop. 1973:1    BUaga 10   UtbUdningsdepartementet                       140

 

Anslag

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser

Särskild utbildning i teckning

av lärare

6 476 900 8 000

27 000 3 126 000

144 000

330 000

+ 349 000 of. +  15 700 + 51 600 +    7 000

+ 120 200

+ 343 500 of. +  11500 + 94 000 +    5 000

-152 000

Uppbördsmedel

 

10 111 900

+543 500

+ 302 000

Elevavgifter

Avkastning av Sjöstedtska

fonden Bidrag från Stockholms

kommun

22 000

2 900

577 000

- 22 000 of. of.

of. of. of.

 

Nettoutgift

9 510 000

+565 500

+302 000

Skolöverstyrelsen

1.         Löne- och prisomräkning 371 800 kr.

2.         SÖ föreslår att medel anvisas till personal för teknisk service på utrustning vid TI. Vidare behövs medel för extra personal i samband med antagning av studerande vid TI. Skolsköterskans tjänstgöring bör ökas ut till heltidstjänstgöring. (+23 000 kr.)

3.         Konstfackskolan skall fr. o. m. budgetåret 1973/74 ingå i SÖ:s redovisningsgrupp. I en särskUd framställning beräknar SÖ för konst­fackskolans del ett minskat behov av arbetskraft motsvarande en biträ­destjänst (—38 692 kr.).

4.         På grund av att praktik inom teckningslärarutbUdningen i ökad utsträckning behöver förläggas utanför Stockholm begärs en ökning av medlen tUl resekostnader (+15 000 kr).

5.         Med hänsyn till bristen på behöriga teckningslärare föreslår SÖ att antagning till särskild utbildning av lärare i teck­ning skall ske även läsåret 1973/74. De två kurser som hittiUs har anordnats har vänt sig till lärare med en relativt lång tjänstgöring inom skolväsendet. Med ledning av ansökningarna till det senaste antagnings­tillfället bedömer SÖ att ytterligare en kurs inte kan fyUas med del­tagare som uppfyUer kravet på lång tjänstgöring i skolväsendet. SÖ föreslår därför att den nya kursen skaU få inriktas på sökande med en relativt god ämnesutblldning men med kortare lärarerfarenhet. Med hänsyn till dessa personers mindre omfattande pedagogiska erfarenhet anser SÖ att kursen behöver tillföras praktisk-pedagogiska moment även under det första studieåret ( + 102 000 kr.).

6.         Elevavgifterna vid konstfackskolan bör avskaffas (+22 000 kr.).

7.         I SärskUd ansökan har konstfackskolans styrelse bl. a. anhållit om särskilda medel för viss försöksverksamhet i fråga om imdervisningens uppläggning m. m. Skolan framhåller att dagens krav

Bd


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet      141

på mångsidigt utbUdade formgivare av produkter och miljöer inte tiU­godoses genom nuvarande utbildningsmöjligheter vid skolan. Bland sko­lans lärare och elever har därför utarbetats planer på att anpassa under­visningsformer m. m. till de aktuella kraven. Viss praktisk försöksverk­samhet föreslås som främst avser verksamhet som griper över fackgrän-sema samt fortbildningsverksamhet för redan yrkesverksamma form­givare.

I sitt yttrande över konstfackskolans framställning framhåller SÖ behovet av att konkretisera målen för utbildningen och att klarlägga den lämpUga uppläggningen av undervisningen. SÖ har därför ingen erinran mot en försöksverksamhet med tvärfackliga kurser, under förutsättning att den kan bedrivas inom ramen för tillgängliga medel.

I O-alternativet framhåller SÖ att enda möjUgheten att nedbringa kost­naderna för utbildningen vid konstfackskolan är att dels avstå från in­tagning till den särskilda utbildningen av lärare i teckning, dels minska antalet undervisningstimmar. En nedskärning av undervisningsvolymen innebär sänkt utbUdningsstandard.

Departem en tschefen

Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att godkänna avtal med Stockholms kommun angående fördelningen av kostnader för konstfackskolan mellan staten och kommunen under budgetåret 1973/74.

Utbildningen vid konstfackskolan behandlas i konstnärsutbildnings-sakkunnigas betänkande (SOU 1970: 66) Högskolor för konstnärUg ut­bildning, medan frågan om den närmare utformningen av utbildningen av teckningslärare behandlas av lärarutbUdningskommittén, som inom kort kan väntas avge förslag. Som jag redan nämnt i inledningen till avsnitt B Kulturändamål kan några bindande ställningstaganden i fråga om UtbUdningen vid konstfackskolan inte göras förrän båda förslagen behandlats. Däremot anser jag det vara angeläget att snarast få igång ett visst fortsatt planerings- och förberedelsearbete för en reform av utbildningen. Som framgår både av inlednmgen och av min anmälan i det föregående av anslaget Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Utbildningskostnader avser jag att i annat sammanhang begära Kungl. Maj;ts bemyndigande att tUlkalla en expertgmpp för visst fortsatt arbete med frågor som rör utbildning inom såväl bildkonst som konsthantverk och design.

Sedan konstnärsutbildningssakkunniga avgivit sitt betänkande har ett omfattande arbete påbörjats inom konstfackskolan i syfte att anpassa utbildningen vid de konstindustriella avdelningama till aktuella krav i fråga om utbildningen av formgivare. I en särskUd framställning har skolan lagt fram förslag om försöksverksamhet av olika slag, bl. a. av­seende verksamhet som spänner över gränserna för de ohka fackavdel-

Bd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


142


ningama. Jag anser att en verksamhet med den föreslagna inriktningen skuUe vara ett värdefullt stöd i det fortsatta arbetet med utbildningen. Jag avser att återkomma till Kungl. Maj:t i denna fråga i samband med anmälan av frågan om direktiv för den nyssnämnda expertgruppen.

Jag beräknar en ökning av medlen för resekostnader, som skall möj­Uggöra att en ökad del av praktiken inom teckningslärarutbildningen förläggs utanför Stockholmsområdet.

Läsåren 1971/72 och 1972/73 har intagning skett till särskild utbild­ning av lärare i teckning. Denna utbildning har varit avsedd för icke behöriga lärare som har en relativt lång tjänstgöring inom skolväsen­det. Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att intagning till särskild utbildning skall ske också läsåret 1973/74. Med hänsyn tiU att det enligt SÖ:s be­dömning kommer att bU svårt att fylla ytterligare en kurs med sökande som uppfyUer kravet på lång tjänstgöring i skolväsendet föreslår SÖ att den nya kursen skaU vara avsedd för sökande med kortare lärar­erfarenhet men med en relativt god ämnesutbildning. Av vad SÖ anför framgår att de särskUda utbUdningsbehov för vilka den berörda utbild­ningen varit avsedd i huvudsak är tiUgodosedda. Någon ytterligare in­tagning till denna utbUdning bör därför enligt min mening inte ske f. n.

Jag beräknar anslaget till 9 812 000 kr. Jag har därvid räknat med ett minskat behov av biträdespersonal på grund av att konstfackskolan fr. o. m. budgetåret 1973/74 går in i det nya statliga redovisningssyste­met.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1)    bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal mellan staten och Stockholms kommun om fördelningen av kostnader för konst­fackskolan under budgetåret 1973/74,

2)    tiU Konstfackskolan: Utbildningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 9 812 000 kr.


B 61. Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m.

1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag

461 625 553 000 673 000

Reservation


39 628


 


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 

Skolöver-

Departements-

styrelsen

chefen

och konst-

 

fackskolan

 


Biblioteket

Avdelningama för konst­industri

Teckningslärarinstitutet

Möbler och övrig inredning för gemensamma lokaler


20 000

307 000 176 000

50 000 553 000


+  11000)

+225 000 + 24 000

+  12 500 + 272 500


+ 120 000

+ 120 000 Bd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        143

Skolöverstyrelsen

I en särskild ansökan har styrelsen för konstfackskolan anhållit om medel för att rusta upp konstindustriavdelningarnas verkstäder. Medel behövs såväl tUl återanskaffning av försliten och omodern utrustning som till anskaffning av nya typer av utrustning som har bUvit aktuella under senare år. Utöver nu anvisade medel beräknas ett ökat medels­behov av 286 000 kr. redan för innevarande budgetår och 417 000 kr. för budgetåret 1973/74. Vidare framhåller styrelsen behovet av kraftigt förstärkta resurser till förbrukningsmaterial vid konstindustriavdelning­arna. Det är framför allt för experimentverksamhet och produktutveck­lingsarbete som medel saknas. Styrelsen begär en ökning med ca 150 000 kr. för läsåret 1973/74.

Skolöverstyrelsen (SÖ) anser att en upprustning av den tekniska ut­rustningen vid konstindustriavdelningarna är nödvändig om undervis­ningen skall kunna bedrivas i enlighet med fastställda mål och med hän­syn till säkerhetskraven. SÖ föreslår att ytterligare 200 000 kr. anvisas för detta ändamål. För förbrukningsmaterial vid konstindustriavdel­ningarna föreslås en ökning med 25 000 kr.

I O-alternativet räknar SÖ med ett oförändrat anslag till undervis­ningsmateriel, vilket skulle medföra ett svårt läge för skolan mot bak­grund av det redovisade behovet.

Departementschefen

Kungl. Maj:t har den 29 september 1972 anvisat ett belopp av högst 150 000 kr. av särskilda lotterunedel till utrustnmg vid konstfacksko­lan. Samtidigt fick utrustningsnämnden för universitet och högskolor I uppdrag att planera och upphandla utrustning för skolans lokaler.

Jag har vid min anmälan av anslaget till utbildningskostnader vid konstfackskolan förordat att en viss försöksverksamhet med syfte att anpassa utbildningen vid konstindustriavdelningarna till aktuella krav kommer tUl stånd som ett led i det fortsatta arbetet med utbildningen. Av väsentUg betydelse i detta sammanhang är möjligheterna att vid skolan bedriva materialkrävande experiment och utvecklingsarbete. Jag räknar med en ökad medelsanvisning till förbrukningsmaterial för detta ändamål med 115 000 kr.

Som framgår av sammanställningen beräknar jag en ökning av me­delsbehovet med sammanlagt 120 000 kr. Hänsyn har därvid bl. a. tagits till att någon intagning tiU särskild utbildning av lärare i teckning inte skaU göras läsåret 1973/74.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tiU Konstfackskolan: Undervisningsmateriel ni. m. för budget­året 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 673 000 kr.

Bd


 


Prop. 1973; 1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


144


B 62. Musikhögskolorna: UtbUdningskostnader


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


11 305 092 13 446 000 15 851 000


Statliga musikhögskolor finns inrättade i Stockholm, Göteborg och Malmö. Varje musikhögskola leds av en styrelse, utsedd av Kungl. Maj:t. Musikhögskolorna står t. v. under inseende av organisationskommittén för högre musikutbildning, som enligt den av Kungl. Maj:t den 27 maj 1971 fastställda provisoriska stadgan för musikhögskolorna (ändrad den 7 juni 1972) bl. a. skall avge förslag till anslagsframställning för hög­skoloma.

Vid musikhögskola anordnas treårig utbildning av instrumentalister, sångare, tonsättare och dirigenter, fyraårig utbildning av musiklärare och tvåårig utbildning av pianostämmare. Dessutom anordnas tvåårig utbildning inom ramen för regionmusikskola, treårig försöksutbildning av musikpedagoger samt utbildning av kyrkomusiker. Sistnämnda utbild­ning sker fr. o. m. läsåret 1972/73 på en utbildningslinje (kyrkomusiker­linje). Utbildningen omfattar sammanlagt 160 poäng, motsvarande fyra års heltidsstudier.

Utbildning av tonsättare, dirigenter och pianostämmare samt utbild­ning inom ramen för regionmusikskola anordnas endast vid musikhög­skolan i Stockholm.

Det totala antalet studerande beräknas under innevarande läsår uppgå till 144 vid musikhögskolan i Göteborg, 141 i Malmö och 516 i Stock­holm.

Med början budgetåret 1971/72 anordnas utbildning av lärare i musik och annat ämne. I utbildningen, som är provisorisk i avvaktan på en slutlig reform av musiklärarutbildningen, ingår en särskild ämnesutbild­ning i musik motsvarande studiekurs/studiekurser om 60 eller 80 poäng vid filosofisk fakultet. Sådan särskild utbildning i musik anordnas i Göteborg av organisationskommittén för högre musikutbildning. Till utbildningen har läsåret 1972/73 antagits 48 studerande.

 

 

 

 

 

1972/73

Beräknad

ändring  1973/74

 

Organisations-

Departements-

 

 

kommittén

chefen

Personal

 

 

 

Lärarpersonal

147

+28,5 I + 4.5/

+20

Övrig personal

39

 

186

+33

+20

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

11274 000

+ 2 593 000

+ 1893 000

Sjukvård

11500

of.

of.

Reseersättningar

83 500

+   146 500

+     44 000

Lokalkostnader

1 848 000

+   505 000

+   388 000

Expenser

229 000

+   198 500

+     80 000

därav engångsutgifter

+28 000

 

13 446 000

+ 3 443 000

+2 405 000

Bd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        145

Organisa tionskom mitten

1.        Löne- och prisomräkning 829 817 kr.

2.        I en av skolöverstyrelsen år 1972 utarbetad prognos beträffande lärarbehovet i musik inom skolväsendet beräknas det årliga utbildnings­behovet tiU 180 heltldstjänstgörande musiklärare för att lärarbehovet skall vara täckt år 1985. Med den kännedom man har om verksamhets­graden inom musikläraryrket beräknas den nuvarande musiklärarutbild­ningen ge ett ärligt tillskott av ca 35 heltidstjänster som musiklärare.

Dimensioneringen av den musiklärarutbildning som be­drivs vid musikhögskolorna bör enligt organisationskommittén bibehål­las vid oförändrad nivå i avvaktan på de förslag om förändring av ut­bUdningen som kommittén har i uppdrag att utarbeta. Sedan år 1970 har vid musikhögskolorna antagits ett större antal studerande än tidigare tUl denna typ av utbildning. Ett visst ökat medelsbehov uppkommer även nästa budgetår genom att antalet närvarande studerande ökar (+129 830 kr.).

Med hänsyn tiU bristen på musiklärare bör den särskilda ämnesut­bildning i musik som anordnas av organisationskommittén utvidgas. Kommittén föreslår att Uksom innevarande läsår 48 studerande skall antagas tiU utbildning i Göteborg och att särskild ämnesutbUdning skaU påbörjas i Malmö. Under budgetåret 1973/74 bör 24 och budgetåret 1974/75 48 nya studerande tas in där. (+1 213 263 kr.)

3.   Genom reformen av kyrkomusikerutbildningen mins­
kas den sammanlagda tiden för högre kyrkomusikerutbildning från fem
till fyra år. Fullständig utbildning vid kyrkomusikeriinje anordnas nu­
mera vid samtliga tre musikhögskolor. Ett antal alternativa tillvalskurser
erbjuds de studerande fr.o. m. andra året i utbildningen. Samma tillvals-
kurser kommer enligt organisationskommittén att kunna ingå i andra
utbUdningslinjer som kommittén avser att föreslå inom ramen för sitt
uppdrag. (+247 989 kr.)

4.    Aspiranter inom regionmusiken får sin avslutande utbildning i
regionmusikskolan som är förlagd till Stockholm. Musikhög­
skolan i Stockholm svarar för den musikaliska delen av utbildningen.
Regionmusikskolan är under avveckling och beräknas upphöra efter
läsåret 1976/77. Utbildningen av musiker för regionmusikens behov
skall efter denna tidpunkt ske inom ramen för den nya musikerutbild­
ning vid musikhögskolorna, vilken organisationskommittén har i uppdrag
att utforma.

Organisationskommittén har i samråd med organisationskommittén för regionmusiken utrett förutsättningarna för att fr. o. m. budgetåret 1973/74 förlägga viss del av regionmusikskolans utbildning till musik­högskolorna i Göteborg och Malmö. Kommittéerna anser att någon sådan omläggning inte bör genomföras. I stället föreslås att de aspiranter i regionmusiken som kan vinna inträde i treårig instrumentalistutbild-

Bd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        146

ning vid musikhögskolorna i Göteborg eller Malmö skall få genomgå denna utbildning med bibehållna anställningsförmåner. Kommittéerna föreslår att högst 10 studerande varje år under budgetåren 1973/74— 1975/76 bereds tillfäUe tUl sådan musikerutbildning vid musikhögsko­lorna i Göteborg och Malmö. Under de två första utbildningsåren kan den ökade instrumentalistutbildningen där finansieras genom omfördel­ning av medel mellan musikhögskolorna. Härutöver ökar regionmusikens kostnader för resor och traktamenten samt för kompletterande militär­musikalisk utbildning.

Organisationskommittén har i särskild skrivelse anmält att antalet studerande i regionmusikskolan nästa läsår kan beräknas bli högst 64. Något ökat medelsbehov uppstår därmed inte för nästa budgetår. Ytter­ligare 100 studerande kommer att behöva antagas till utbildningen t. o. m. läsåret 1975/76.

5.          Organisationskommittén konstaterar att förslaget beträffande re-gionmusikerutbildningen förbättrar förutsättningarna för utbildning på blåsinstrument vid musikhögskolorna i Göteborg och Malmö. Samtidigt behöver även utbildningen av stråkinstrumentalister öka. Kommittén föreslår en utökning med tre platser för instrumentalistut-bildning vid var och en av dessa musikhögskolor (+46 740 kr.).

6.          Organisationskommittén anser att det finns behov av ökade resur­ser för undervisningen. Musikhögskolorna i Göteborg och Malmö behöver bl. a. medel för att undervisning i orkester- och ensemblespel skall kunna bedrivas i samma omfattning som i Stockholm. Tjänsten som lektor i musik i Malmö bör ökas ut från halvtid till heltid. SamtUga musikhögskolor bör få möjlighet att inrätta nya ackompanjatörstjänster. Det behövs också ytterligare medel för gästföreläsare. (+309 125 kr.)

7.          Beträffande musikhögskolornas övriga personal föreslås bl. a. att tjänsterna som assistent vid musikhögskolorna i Göteborg och Malmö ökas ut från tjänster med halvtidstjänstgöring till heltids­tjänster. Vidare bör dessa skolor få särskilda medel för att avlöna vi­karier för rektor och för att anställa ljudtekniker på deltid. De båda skolorna behöver också utökade vaktmästarresurser. Försöksverksam­heten med nya samarbetsformer vid musikhögskolorna kräver en viss personalförstärkning. ( + 168 698 kr.)

8.          Organisationskommittén pekar på att kontakter mellan de olika musikhögskolorna i form av konferenser m. m. i samband med en re­form av UtbUdningen och försöksverksamheten med nya samarbets­former mellan studerande, lärare och övrig personal medför behov av ökade medel för resekostnader. Även skolornas resurser för in­temationeUt elevutbyte föreslås öka. (+102 000 kr.)

9.          Ökade lokalkostnader uppstår bl. a. genom att musikhög­skolan i Malmö beräknas ta nya lokaler i anspråk och på grund av att bevakningen behöver förstärkas i Stockholm och Malmö (+127 600 kr.).

Bd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                         147

10.         Organisationskommittén beräknar ökade medel till expenser vid alla tre musikhögskolorna. Av den föreslagna engångsanvisningen avser 13 000 kr. installation av alarmsystem samt av personsökarutrust-ning vid musikhögskolan i Stockholm. Vid musikhögskolorna i Göteborg och Malmö behövs bl. a. en upprustning beträffande inventarier för sammanlagt 15 000 kr. ( + 116 200 kr.).

11.         Det föreUgger stort behov av utveckUng av nya läromedel och metoder på musikutbildningsområdet. Möjligheterna för musikhögsko­lorna att bedriva sådan verksamhet är nu mycket begränsade. Organisa­tionskommittén föreslår att särskUda medel anvisas för musikpeda-gogisk utvecklings- och försöksverksamhet ( + 150 000 kr.).

I O-alternativet framhåller organisationskommittén att en reducering av kostnaderna för musikhögskolorna endast kan ske genom att under­visningens omfattning minskas. En sådan minskning bör ske genom att mängden enskild undervisning minskas för vissa grupper av studerande. Då undervisningsmängden per studerande vid musikliögskolorna i Sve­rige redan nu är relativt liten, skuUe en sådan minskning leda till för­sämrad utbildningskvalitet.

Departementschefen

I inledningen till avsnitt B Kulturändamål har redan nämnts den re­formverksamhet som pågår i fråga om den högre musikutbildningen. Vissa åtgärder har i det sammanhanget genomförts beträffande musik­lärarutbildningen. Sedan läsåret 1971/72 anordnas en ny form av musik­lärarutbildning i vilken ingår särskUd ämnesutbUdning i musik, utbild­ning inom ett annat ämnesområde samt praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögskolas ämneslärarlinje. Den särskilda ämnesutbildningen i musik, som t. v. leds av organisationskommittén för högre musikutbild­ning, anordnas hittUls endast i Göteborg. TUl utbildningen antas inne­varande läsår 24 studerande varje termin. Den musiklärarutbildning som anordnas vid de tre musikhögskolorna har delvis förändrats. Antagning­en till denna utbildning har sedan år 1970 uppgått till ett 50-tal stude­rande årUgen.

Med hänsyn till vad som anförs i organisationskommitténs framställ­ning om utbildningsbehovet av lärare i musik anser jag det vara av stor vikt att utbildningen utökas. Utökningen bör ske på det sätt orga­nisationskommittén föreslagit. Till den särskilda ämnesutbildningen i musik i Göteborg bör fortsättningsvis antagas 48 studerande årligen. Vi­dare bör fr. o. m. nästa budgetår motsvarande utbildning anordnas även i Malmö med en intagning av 24 studerande. TUlsammans med de me­del som krävs för att bibehålla oförändrad antagning till musiklärar­utbildningen vid musikhögskolorna beräknar jag att åtgärderna leder till ett ökat medelsbehov av 1 343 000 kr.

Bd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                         148

En utbildningsUnje för kyrkomusiker har innevarande läsår inrättats vid de tre musikhögskolorna i enlighet med förslag av organisations­kommittén. I utbildningen, vars omfattning anges enUgt ett poängsystem av samma slag som vid de filosofiska fakulteterna, ingår dels en kyrko­musikalisk grundkurs om 120 poäng, dels alternativa påbyggnadskurser, som består av antingen musikpedagogisk påbyggnadskurs om 40 poäng eller påbyggnadskurs i form av praktisk-pedagogisk utbildning av det slag som ingår I utbUdningen av musiklärare. UtbUdningen bedrivs enligt en av Kungl. Maj:t fastställd timplan. Till kyrkomusikerlinjen har inne­varande läsår antagits sammanlagt 16 studerande.

Utbildningen på kyrkomusikerlinje leder enligt organisationskommit­téns beräkningar till något högre totalkostnader än den tidigare kyrko­musikerutbildningen. Jag godtar beräkningen och beräknar för nästa budgetår medel i enlighet med kommitténs förslag.

Organisationskommittén för högre musikutbildning och organisa­tionskommittén för regionmusiken har gemensamt utrett förutsättning­arna för att lokalisera en del av utbUdningen inom ramen för regionmu­sikskola tUl musikhögskoloma i Göteborg och Malmö. Det förslag som lagts fram av de båda kommittéerna innebär att högst 10 aspiranter per år från regionmusiken skall kunna antagas i den reguljära treåriga in­strumentalistutbildningen vid dessa högskolor. Jag ansluter mig till för­slaget. De kostnader som uppstår för det tredje utbildningsåret får täckas inom den medelsram som står till förfogande för musikerutbUd-ningen. I samband med ett genomförande av förslaget bör musikhög­skolorna i Göteborg och Malmö tillföras vissa resurser för en utökad undervisning i orkester- och ensemblespel.

Jag är inte beredd att ta upp särskilda medel för musikpedagogisk utvecklings- och försöksverksamhet. Jag anser emeUertid att det inom ramen för medel som redan står till musikhögskolornas förfogande kan beredas visst utrymme för projekt av de slag som organisationskom­mittén föreslår.

Som framgår av sammanstäUningen förordar jag att anslaget tUl musikhögskolorna höjs med 2 405 000 kr. Jag har därvid även beräknat medel för en viss mindre förstärkning av administrationen vid musik­högskolorna i Göteborg och Malmö.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Musikhögskolorna:  Utbildningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 15 851 000 kr.

Bd


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet


149


 


B 63. Musikhögskolorna: Undervisningsmateriel m. m.

289 762 327 000 343 000

1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag

Reservation


70 411


 


1972/73


Beräknad ändring  1973/74


 


Musikhögskolan i Stockholm Musikhögskolan i Göteborg Musikhögskolan i Malmö För musikhögskoloma gemensamma kostnader


 

 

Organisations­kommittén

Departements­chefen

223 000 52 000 52 000

+ 142 000 + 93 000 + 53 000

+ 16000

+ 170 000

 

327 000

+458 000

+ 16 000


Organisationskommittén

Medel begärs för materielunderhåll, instrumentvård, ersättningsköp m. m. enUgt en särskild plan samt för materiel i anslutning till musik­pedagogisk utvecklings- och försöksverksamhet vid musikhögskolorna. Av den föreslagna ökningen för musikhögskolan i Göteborg avser 40 000 kr. den särskilda ämnesutbildning i musik som anordnas i Göteborg under organisationskommitténs ledning.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanstäUningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Musikhögskolorna: Undervisningsmateriel m. m. för bud­getåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 343 000 kr.

B 64. Statens scenskolor


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


6 210 089 6 309 000 6 673 000


Enligt stadgan för statens scenskolor, som fastställdes av Kungl. Maj:t den 6 juni 1968 (ändrad senast den 7 juni 1972) har scenskolorna, av vilka två finns i Stockholm, en i Göteborg och en i Malmö, till upp­gift att utbUda skådespelare och musikdramatiska artister. I Stockholm är utbildningen av skådespelare och musikdramatiska artister förlagd till skilda skolor. Statens scenskola i Stockholm utbildar skådespelare för talscen medan musikdramatiska skolan i Stockholm är speciellt inriktad på utbildning av operaartister. Utbildningen vid scenskolan i Göteborg är uppdelad på en dramatisk och en musikdramatisk linje medan utbildningen vid scenskolan i Malmö i sin helhet bedrivs vid en dramatisk linje.

Bd


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet


150


Utbildningen är treårig. Till utbildningen skall årligen antagas 12 stu­derande vid var och en av scenskolorna med undantag för musikdra­matiska skolan, som skall antaga 8 studerande.

Innevarande budgetår bedrivs vid scenskolorna viss försöksverksamhet med fortbildning av skådespelare och musikdramatiska artister.

Teater- och musikrådet har inseende över scenskolorna.

 

 

 

1972/73

 

 

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Scen-skolorna

Teater- och musikrådet

Departements­chefen

Personal

 

 

 

 

 

Lärarpersonal Övrig personal

53 14

 

+ 9 + 6,5

+ 1,5

+5

+ 0,5 of.

 

67

 

+15,5

+6,5

+ 0,5

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

4 330 000

7 000

51000

1 329 000

592 000

+ 1 132 200 of. +       5 800 +     40 200 +   183 100

+ 727 500 of. +    5 100 + 42 300 + 24 800

+ 417 500 of. +    2 500 + 65 000 -121000

 

6 309 000

+ 1361300

+ 799 700

+364 000

Scenskolorna

1.         Löne- och prisomräkning 339 915 kr.

2.         Scenskolan i Stockholm grundar vissa av sina förslag på den Översyn av scenskolornas verksamhet och organisation som gjorts av en inom teater- och musikrådet tUlsatt utredningsgrupp. Så­lunda föreslår skolan att en befintlig arvodestjänst som lärare i roll­gestaltning byts ut mot en arvodestjänst som lärare i scenisk framställ­ning och scenisk teknik. Vidare föreslår skolan ytterligare en arvodes­tjänst, nämligen för en lärare i musikalisk instudering samt medel för en halvtidstjänst som ackompanjatör. Slutligen begär skolan medel för en tjänst som scenskolesekreterare samt för ytterligare en tjänst som tekniker.

Scenskolan föreslår också att den pågående ettåriga fortbildningsverk­samheten kompletteras med viss undervisning i rörelse och tal för tidi­gare elever vid skolan. ( + 195 466 kr.)

3.         Scenskolan i Göteborg föreslår att skolledningen för­stärks med en tjänst som studierektor. På den tekniska sidan krävs en ny tjänst som institutionstekniker. Fortbildningen vid skolan kan inte fortsätta om inte skolan får ökade undervisningsresurser. Även för den utåtriktade verksamhet som skolan bedriver i form av teaterföreställ­ningar för publik behövs ökade medel. (+238 210 kr.)

4.         Scenskolan i Malmö begär en ökning av resurserna för timarvoderad undervisning, i första hand för fortbildningsverksamheten. Scenskolan föreslär också en sådan ökning av skolans resurser för övrig

Bd


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                                       151

personal att det blir möjligt att inrätta heltidstjänster både som scen­skolesekreterare och som institutionstekniker. ( + 139 626 kr.)

5. Även musikdramatiska skolan i Stockholm fram­håller behovet av ökade medel för undervisningen, både inom grundut­bildning och fortbildning. Antalet övningsprojekt inom den sceniska undervisningen behöver öka och instrumentalister bör kunna medverka i sångundervisningen. Skolan behöver vidare ökade medel för att an-stäUa en scenskolesekreterare och för ytterligare biträdespersonal. På den tekniska sidan behövs medel för en tekniker med anställning på halvtid. Skolan begär slutligen ökade medel för orkestermedverkan i samband med uppvisningar. (+443 169 kr.)

I O-alternativet förordar samtliga scenskolor en reducering av under­visningsarvoden och medlen för utbildningsresor. Scenskolan i Malmö anser att en viss reduktion också måste göras av medlen för uppvisningar och av övriga expensmedel. En reducering enligt detta alternativ skulle enligt skolorna medföra att utbildningens kvalitet försämrades.

Teater- och musikrådet

1.    Teater- och musikrådet beräknar för löne- och prisomräkning
452 115 kr.

2.       Särskilda medel bör för nästa budgetår anvisas för den fortbildning som sedan läsåret 1971/72 anordnas på försök vid scenskolorna. Rådet har i en särskild skrivelse redovisat vissa erfarenheter av verksamheten. Rådet delar scenskolornas uppfattning att erfarenheterna ännu inte är tUlräckliga för att rådet skall kunna ta upp frågan om fortbildningens innehåU och organisation till slutlig prövning. Rådet vill därför avvakta erfarenheterna under innevarande läsår. I det sammanhanget avser rådet också att aktualisera frågan om skolornas organisation och resursbehov för verksamheten som helhet. ( + 105 000 kr.)

3.   Rådet föreslår för nästa budgetår en utökning av skolornas admi­nistrativa och tekniska personal. Musikdramatiska skolan bör få medel för en halvtidstjänst som ingenjör samt för en förstärkning av biträdes­personalen. Vid var och en av de tre övriga scenskolorna bör utökningen bestå av en tjänst som scenskolesekreterare och en som tekniker. (+242 591 kr.)

Departementschefen

Sedan läsåret 1971/72 bedrivs försöksvis en ettårig fortbildningsverk­samhet vid scenskolorna. I likhet med teater- och musikrådet anser jag att det behövs ytterligare erfarenheter innan man kan ta ställning till verksamhetens definitiva utformning. För att bredda erfarenheterna är det enligt min mening önskvärt att också fortbildning i andra former än ettåriga kurser prövas. Jag biträder rådets förslag att särskilda medel anvisas för fortbildningen och beräknar för ändamålet 50 000 kr.

Bd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


152


Inom utbildningen på kulturområdet kommer redan beslutade åtgär­der och nya initiativ att leda tUl en rad nya, angelägna utgiftsbehov. I detta läge är det nödvändigt att ompröva vissa delar av nuvarande verksamhet. Jag räknar därför med en minskning med 160 000 kr. av de medel som finns tillgängliga för studieresor utomlands vid scensko­lorna.

I övrigt räknar jag inte med andra förändringar under detta anslag än som följer av löne- och prishöjningar samt förändringar i skolornas elevantal.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens scenskolor för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 6 673 000 kr.

B 65. Statens dansskola


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


1 813511

1  989 000

2  084 000


Statens dansskola har enligt sin stadga, fastställd den 29 juni 1970 (ändrad den 17 december 1970), till uppgift att vid särskilda linjer utbUda danspedagoger och koreografer samt att meddela utbildning i mim. Vid skolan anordnas även vidareutbildning för danspedagoger.

Utbildningen av koreografer och danspedagoger är f. n. treårig. Till utbildningen på danspedagoglinje skall årligen antagas ca 12 och på koreograflinje ca 3 studerande.

Teater- och musikrådet har inseende över dansskolan.

 

 

 

1972/73

 

Beräknad ändring 1973/74

 

Dansskolan

Teater- och musikrådet

Departements­chefen

Personal

 

 

 

 

Lärarpersonal Övrig personal

14 2

+0,5 +0,5

+ 0,5 + 0,5

of. of.

 

16

+1

+1

of.

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

1 058 000

1000

17 000

788 000

125 000

+ 148 000 of. +    6 000 + 30 000 + 11000

+ 178 700 of. +    1700 +    8 900 +    6 700

+70 000 of. + 1000 + 12 000 + 12 000

 

1 989 000

+195 000

+ 196 000

+95 000

Bd


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                        153

Dansskolan

1.         Löne- och prisomräkning 96 136 kr.

2.    Dansskolans administration är så pass krävande för den nuvarande personalen att skolan behöver inrätta en tjänst som dans­skolesekreterare med halvtidstjänstgöring. Medel begärs även för arvode till en sekreterare åt styrelsen. (+32 104 kr.)

3.    I en särskild framstäUning till Kungl. Maj:t våren 1972 tog dans­skolan upp rekryteringsförhållandena till utbildningen vid skolan. I framställningen föreslogs att dansskolan med början läsåret 1972/73 skulle få anordna en särskild kurs i balett, fridans och jazzdans, avsedd i första hand för dansbegåvade ungdomar som vill pröva sina anlag och intressen för fortsatt dansutbildning. I avvaktan på ett ställningstagande till det aktuella förslaget har skolan inte beräknat några medel för att nästa läsår genomföra en sådan kurs.

De ökade medel som begärs för undervisningen avser dels kostnader för att ta fram kompendier och annan undervisningsmateriel, dels ökade kostnader för gästlärare och för sommarkursverksamheten. Härutöver föreslås ett visst tillskott av medlen för studieresor. (+42 000 kr.)

4.  Skolan behöver medel för hyra av scen för vissa moment i ut­
bildningen (+20 000 kr.).

I O-alternativet förordar dansskolan en minskning av antalet under­visningstimmar och av anslagsmedlen till expenser. En minskning av medelstilldelningen för undervisningen skulle ha starkt negativa konse­kvenser i fråga om utbildningens bredd och kvalitet medan en minsk­ning av expensposten bl. a. skulle gå ut över skolans möjligheter att anskaffa undervisningsmateriel.

Teater- och musikrådet

1.         Teater- och musikrådet beräknar för löne- och prisomräkning 103 314 kr.

2.    Rådet tillstyrker dansskolans förslag om en halvtidstjänst som dansskolesekreterare ( + 30 708 kr.).

3.    Rådet, som bekräftar att bristen på läromedel är stor på dans-området, tillstyrker skolans förslag om särskilda arvodesmedel för ut­arbetande av kompendier eller annan undervisningsmateriel (+12 000 kr.).

4.    Den särskilda kurs i balett, fridans och jazzdans som dansskolan vill anordna redan innevarande läsår har tillstyrkts av rådet, som ser kursen som en god lösning av dansskolans rekryteringsproblem. Rådet föreslår att särskilda medel anvisas för att en kurs av det angivna slaget skall kunna anordnas under nästa läsår (+50 000 kr.).

Bd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnuigsdepartementet                        154

Departementschefen

1 inledningen tiU avsnitt B Kulturändamål har jag redan nämnt något om de uttalanden angående utbildningen av dansare som gjordes i sam­band med att statens dansskola inrättades (prop. 1970: 25, SU 1970: 108, rskr 1970: 274). Som också framgår av inledningen avser jag att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att tillkalla särskilda sakkunniga för uppgiften att utreda frågan om dansarutbildningen.

Dansskolan har föreslagit att skolan inom ramen för sin kursverk­samhet skall få anordna en särskild tvåårig danskurs i klassisk balett, fridans och jazzdans som en form för förberedelse för fortsatt utbild­ning vid skolans danspedagog- och koreograflinjer. Jag har ingenting att erinra mot att skolan på försök med början nästa läsår anordnar en sådan kurs. Kursen bör finansieras inom ramen för tillgängUga me­del.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 084 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tiU Statens dansskola för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 2 084 000 kr.

B 66. Dramatiska institutet

1971/72 Utgift            6 027 863

1972/73 Anslag          6 287 000

1973/74 Förslag          6 940 000

Dramatiska institutets uppgifter, som framgår av stadgan (1970: 369, ändrad 1972: 143) för dramatiska institutet, består i att utbUda per­sonal för produktion av program för teater, film, radio och television. Utbildningen avser verksamhetsområdena regi, bild- och ljudteknik, scenografi, maskering och administration. Institutet meddelar även så­dan allmän produktionsteknisk utbildning rörande nyssnämnda medier som behövs för yrkesverksamhet av annat slag. I sin verksamhet skall institutet, som leds av en av Kungl. Maj:t utsedd styrelse, främja ut­vecklingen inom områden som berörs av utbildningen.

T.o.m. läsåret 1971/72 omfattade utbildningen vid institutet dels tvååriga utbildningsUnjer, dels en ettårig påbyggnadskurs. Statsmakterna beslöt år 1972 (prop. 1972: 1 bU. 10, UbU 1972: 1, rskr 1972: 41) att pä-byggnadskursen skulle utgå. Redan påbörjade påbyggnadskurser har slutförts under höstterminen 1972. Utbildningen omfattar nu följande tvååriga utbildningslinjer, nämUgen allmän linje, administrativ linje, bildteknisk Unje, ljudteknisk hnje, scenografilinje och maskeringslinje. UtbUdningen på den allmänna linjen avser dels regi- och producentut­bildning, dels allmän produktionsteknisk utbildning vilken är utformad som en särskild ettårig lärokurs inom den allmänna linjen.

Bd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


155


TUl den allmänna produktionstekniska utbildningen skall antagas minst 16 studerande och tUl de tvååriga utbildningsUnjerna minst 30 studerande årligen. Under läsåret 1972/73 skaU även olika former av kursverksamhet prövas vid institutet.

Enligt avtal mellan staten och Svenska filminstitutet lämnar filmin­stitutet för varje budgetår bidrag till driftkostnaderna vid dramatiska institutet med ett belopp som motsvarar 6,75 % av de avgifter som för närmast föregående budgetår redovisats tUl fUminstitutet enligt avtalet den 6 mars 1963 angående bildande av Svenska filminstitutet. Enligt särskilda beslut av Kungl. Maj:t har bidraget för budgetåren 1970/71 och 1971/72 fastställts tiU 750 000 kr. För budgetåret 1972/73 har stats­makterna beslutat tUlskjuta ett bidrag av 532 000 kr. till filminstitutets E-fond för att därigenom begränsa filminstitutets nettoutgift för bidrag tUl utbildningen vid dramatiska institutet till 500 000 kr. (prop. 1972: 36, KrU 1972: 13, rskr 1972: 141).


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Dramatiska institutet


Departements­chefen


 

Personal

 

 

 

Lärarpersonal

11

of.

of.

Övrig personal

23

of.

of.

 

34

of.

of.

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader

2 347 000

+274 000

+ 189 000

Sjukvård

3 000

+    2 000

+    2 000

Reseersättningar

98 000

+ 45 000

+    5 000

därav utrikes resor

30 000

-F50 000

of.

Lokalkostnader

2 569 000

_444 000

-431000

Undervisningskostnader

1 825 000

+543 000

+297000

Materielunderhåll m. m.

364 000

+ 321 000

+ 118 000

Expenser

213 000

+ 67 000

+ 41000

Kostnader vid uthyrning

 

 

 

av lokaler m. m.

100 000

of.

of.

 

7 519 000

+808 000

+221 000

Uppbördsmedel

 

 

 

Bidrag från Svenska

 

 

 

filminstitutet

1032 000

+ 102 000

-532 000

Inkomster från uthyrning

 

 

 

av lokaler m. m.

200 000

of.

+ 100 000

Nettoutgift

6 287 000

+706 000

+653 000

Dramatiska institutet

Den   nya   utbildningsstrukturen

Genom beslut den 24 mars 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt dramatiska institutets styrelse att avge de förslag om grundutbildning och fortbild­ning vid institutet som föranleddes av statsmakternas beslut om ändring av utbildningsstrukturen (prop. 1972: 1 bil. 10, UbU 1972: 1, rskr 1972: 41).

Bd


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        156

Med anledning av uppdraget avger styrelsen i sin anslagsframställ­ning förslag angående de fasta studiegångarna både i fråga om mål, innehåU, organisation och kostnader. Styrelsen redogör vidare för sin principiella syn på syftet med den fortbildning i form av kursverksamhet som skaU bedrivas vid institutet.

Den produktionstekniska utbildningen, som nu har formen av en sär­skild ettårig lärokurs inom den allmänna linjen, behåller sin nuvarande inriktning, dvs. den skall ge orientering om teknik och metodik för produktion inom teater, film, radio och television för yrkesverksamhet av annat slag än yrkesmässig framställning av program. Styrelsen före­slår att utbildningen organiseras som en särskild utbildningslinje, be­nämnd allmänna linjen.

Vid sidan av den föreslagna allmänna linjen skall vid institutet finnas tvååriga utbUdningsgångar inom regi, administration, bildteknik, ljud­teknik, scenografi och maskering. Den tvååriga utbUdningsgång för regissörer och producenter, som nu ingår i institutets allm.änna linje, föreslås bli organiserad som en egen linje, benämnd regilinjen. De två­åriga utbildningsgångarna bör enligt styrelsen syfta till att ge de stu­derande kompetens att fylla ansvariga funktioner inom sitt yrkesområde vid programframställning inom minst ett av de medier för vilka insti­tutet meddelar utbildning. Vidare bör de studerande få orientering om produktionsmetodiken inom övriga medier. De studerande bör lära sig att behärska även avancerade arbetsmetoder inom sitt yrkesområde. Under det andra utbildningsåret skall varje studerande deltaga i en slut­produktion av större omfattning och därvid ge prov på både produktions­tekniskt kunnande och kreativ förmåga. För att det angivna målet skall kunna nås bör utbildningen organiseras så, att de studerande inom lin­jerna för regi, administration och ljudteknik under det första året väljer att främst inrikta sig på antingen teater och radio eUer film och tele­vision. Under det andra året väljer de studerande att inrikta sig på ett av de fyra medierna. De studerande vid den bildtekniska linjen skall utbildas enUgt film-TV-alternativet. För maskörer och scenografer skall valet av medium ske först under det andra året.

Den utbildningsgång som styrelsen beskriver tillämpas redan för de studerande som tagits in år 1972.

Syftet med den kursverksamhet som institutet skall bedriva bör enligt styrelsen vara dels att meddela fortbildning och kompletterande ut­bildning åt yrkesmän inom det aktuella området, dels att möta nya ut­bildningsbehov som hänger samman med att användningsområdet för radio, television, film eUer teater vidgas i samhäUet. Vidare bör man inom kursverksamhetens ram kunna bedriva viss experimentproduktion med syfte att i olika avseenden bidra tUl utvecklingen inom de områden som berörs av institutets utbildning. En konkretisering av kursverksam­heten kan ske först sedan statsmakterna tagit ställning till styrelsens

Bd


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                         157

förslag beträffande de fasta studiegångarna. För nästa budgetår föreslår styrelsen en resursram inom vilken institutet får möjlighet att närmare planera och genomföra sin kursverksamhet.

Anslagsberäkning

1.         Löne- och prisomräkning 13 566 kr.

2.         På grund av förslaget att låta den produktionstekniska utbildningen bilda en särskild Unje bör den nuvarande arvodestjänsten som kurs­ledare med arvode motsvarande högst lönegrad A 26 bytas ut mot en arvodestjänst med arvode motsvarande högst lönegrad A 28 (+3 568 kr.).

3.         De studerande inom den högsta årskursen bör få tillfälle att göra en utrikes resa tillsammans med handledare, vilket medför ett ökat medelsbehov för resekostnader (+37 700 kr.).

4.         Om UtbUdningen inom de fasta studiegångarna skall kunna genom­föras i enUghet med den föreslagna målsättningen ökar anslagsposten till undervisningskostnader. Vidare bör resurserna för kursverksamheten ökas. Medelstilldelningen avses kunna täcka även vissa administrativa kostnader för denna verksamhet. (+407 878 kr.)

5.         På grund av den tekniska apparaturens ökade förslitning behövs ökade resurser för materielunderhåll (+294 000 kr.).

6.         Gällande avtal mellan staten och Svenska filminstitutet leder till att bidraget från filminstitutet kan beräknas öka med 102 000 kr.

Dramatiska institutet redovisar vidare att kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet avser att hyra institutets färgtelevisionsstudio under 25 arbetsdagar under bud­getåret 1973/74. Vid marknadsmässig hyressättning kan uthyrningen beräknas ge en intäkt av ca 200 000 kr.

I fråga om O-alternativet framhåller styrelsen att en reduktion av an­slaget skuUe leda till att institutets utbyggnad till full kapacitet inte skulle kunna genomföras i enlighet med av statsmakterna angivna rikt-Unjer. Majoriteten av styrelsen anser att en anslagsminskning bör uppnås genom att intagningen av studerande till de tvååriga studiegångarna in­ställs år 1973, att utrikes studieresor utgår samt att kursverksamheten reduceras. En minoritet inom styrelsen anser att man i stället borde överväga att frigöra resurser genom en minskad ambitionsnivå i fråga om utbildnmg i TV-produktion. Detta alternativ kräver ett omfattande utredningsarbete.

Departemen tschefen

År 1972 fattade statsmakterna beslut om ändring av utbildningsstruk­turen vid dramatiska institutet (prop. 1972: 1 bU. 10, UbU 1972: 1, rskr

Bd


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        158

1972: 41). Ändringen innebär att den ettåriga påbyggnadskurs, som tidi­gare kunnat följa på genomgången tvåårig utbildning vid vissa av insti­tutets utbildningslinjer, har upphört. I stället har tiUkommit kortare eller längre kurser, anpassade tiU de aktuella fortbildningsbehoven. Sty­relsen för dramatiska institutet har på uppdrag av Kungl. Maj:t avgivit förslag om den ändring av grundutbildningen och fortbildningen som föranleds av den nya utbildningsstrukturen.

I fråga om de tvååriga utbildningslinjerna föreslår styrelsen att ut­bUdningen skall ge de studerande kompetens att fylla ansvariga funk­tioner inom sitt yrkesområde vid programframställning inom minst ett av de medier för vilka institutet meddelar utbildning. Detta mål skall uppnås genom en gradvis specialisering under utbildningstiden. Jag kan ansluta mig till denna uppläggning. Min medelsberäkning innebär att de tvååriga utbildningsgångarna får en viss resursökning, som skaU svara mot det förändrade utbildningsmålet.

I likhet med styrelsen anser jag att den allmänna produktionstekniska utbildningen t. v. bör behålla sin nuvarande inriktning. Jag är emeUertid inte beredd att nu förorda någon förändring av utbildningens organisa­tion. Ifrågavarande utbildning bör som hittUls ha formen av en ettårig lärokurs inom den allmänna Unjen.

Styrelsen säger sig inte nu kunna lägga fram förslag om den närmare utformningen av den kursverksamhet som skaU bedrivas jämsides med grundutbildningen men har avgivit vissa förslag som rör syftet med kursverksamheten. Jag erinrar om vad jag anfört i denna fråga i prop. 1972: 1 (bil. 10 s. 141). Jag vUl avvakta erfarenheterna av de försök med olika kurser som nu görs vid institutet innan jag tar ställ­ning i fråga om kursverksamhetens framtida utform.ning. TjnHer budget­året 1973/74 bör försöksverksamheten fortsätta inom oförändrad me­delsram.

Med hänsyn till att behovet av underhåll av den tekniska utrustningen ökar beräknar jag ytterligare 100 000 kr. för detta ändamål.

Svenska fUminstitutet skall enligt ett avtal mellan staten och film­institutet, som godkänts av Kungl. Maj:t den 18 april 1969, lämna bi­drag till driftkostnaderna för utbildningen vid dramatiska institutet. I den för innevarande budgetår fastställda staten för dramatiska insti­tutet är filminstitutets bidrag upptaget till 1 032 000 kr. Enligt stats­makternas beslut (prop. 1972: 36, KrU 1972: 13, rskr 1972: 141) skall emeUertid filminstitutets nettoutgift för bidraget begränsas tiU 500 000 kr. Detta sker för innevarande budgetår genom att 532 000 kr. anvisats under anslaget Filmstöd som bidrag till fUminstitutets E-fond. För nästa budgetår bör den nya bidragsnivån direkt fastställas i det särskilda avtalet angående driftkostnaderna för utbildningen vid dramatiska institutet och komma till uttryck i medelsberäkningen under förevarande anslag.

Bd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        159

Med anledning härav har i december 1972, under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande, en överenskommelse träffats mellan staten och Svenska filminstitutet om ändring av det särskilda avtalet. Överens­kommelsen innebär att filminstitutets bidrag till driften av filmutbild­ningen vid dramatiska institutet bestäms till 500 000 kr. Förändring av bidragets storlek kan ske först efter budgetåret 1975/76. Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att godkänna överenskommelsen.

Dramatiska institutet har redovisat ökade möjligheter tiU uthyrning av tekniska resurser. Jag utgår från att institutet vid sin uthyrning till-lämpar en marknadsmässig hyressättning och beräknar ökningen av hyresintäkterna tiU 100 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1)    bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna den i det föregående redovisade överenskommelse, som ingåtts mellan staten och Svenska fUminstitutet, om ändring i det av Kungl. Maj:t den 18 aprU 1969 godkända avtalet angående driftkostnaderna för utbildningen vid dramatiska institutet,

2) till Dramatiska institutet för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 6 940 000 kr.

B 67. Bibliotekshögskolan: UtbUdningskostnader

1972/73 Anslag          2 488 000

1973/74 Förslag          4 173 000

Bibliotekshögskolan inrättades den 1 juli 1972. Enligt kungörelsen (1972: 308) om bibliotekshögskolan har den till uppgift att utbilda biblio­tekarier för folk- och skolbibliotek samt företags- och forskningsbiblio­tek. Högskolan leds av en styrelse, som utses av Kungl. Maj:t. Univer­sitetskanslersämbetet (LHCÄ) är central myndighet för bibliotekshög­skolan.

Utbildningen vid bibUotekshögskolan omfattar en grundkurs om tre terminer samt fördjupningsstudier under en termin. I grundkursen ingår studiepraktik. Övergångsvis anordnas med början läsåret 1972/73 ett­årig utbildning av bibliotekarier för folkbibliotek enligt av Kungl. Maj:t den 7 juni 1972 meddelade särskilda bestämmelser.

Varje år skall, antagas 360 studerande. I detta antal innefattas läsåret 1972/73 studerande i den övergångsvis anordnade ettåriga utbildningen.

1972/73                   Beräknad ändring 1973/74

Universitets-         Departements-

kanslersämbetct                     chefen

Personal

Lärarpersonal                                    11                 +10                 +10

Övrig personal                                   11                 +5                  +1

22                +15                +11

Bd


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                                       160

 

 

Anslag

 

 

 

 

 

Lönekostnader för

 

 

 

 

 

lärarpersonal

846 000

+

891 400

+

853 000

Lönekostnader för

 

 

 

 

 

övrig personal

489 000

+

286 600

+

141 000

Sjukvård

10 000

+

30 000

 

of.

Reseersättningar

317 000

+

433 000

+

308 000

Lokalkostnader

555 000

+

295 000

+

249 000

Expenser

140 000

+

54 000

+

56 000

Särskild ersättning i samband

 

 

 

 

 

med studiepraktik Fortbildningskurser för bibliotekarier

117 000

+

121 000

+

78 000

+

25 000

 

 

2 474 000

+ 2

136 000

+ 1685 000

 Av Kungl. Maj:t den 7 juni 1972 fastställd fördelning

Universitetskanslersämbetet

1.       Löneomräkning 85 000 kr.

2.   Anslagsbehovet för lärarpersonal ökar med hänsyn tUl att utbildningen läsåret 1973/74 omfattar två årskurser (+820 392 kr.).

3.   I fråga om övrig personal räknar UKÄ med vissa ökningar som sammanhänger med det ökade antalet studerande.

För administration av studiepraktiken behövs en konsulent. I övrigt föreslår UKÄ en kansUsttjänst och ytterligare två biträden, varav ett kvalificerat, samt en expeditionsvakt. UKÄ räknar också med ett ökat medelsbehov för antagning av studerande. (+247 616 kr.)

4.  Huvuddelen av det ökade medelsbehovet för resekostnader
hänger samman med att antalet studerande som skall beredas praktik
ökar (+433 000 kr.).

5.   Efter överläggningar mellan företrädare för utbildningsdeparte­
mentet och för Svenska kommunförbundet har Kungl. Maj:t den
30 juni 1972 utfärdat bestämmelser om studiepraktik vid biblio­
tekshögskolan. Bestämmelserna innebär bl. a. att ersättning efter vissa
normer skall utgå till kommun, som bereder praktik för studerande vid
bibUotekshögskolan. Vidare har Kungl. Maj:t den 13 oktober 1972 med­
delat ytterUgare bestämmelser om studiepraktik vid bibliotekshögskolan.
Enligt dessa bestämmelser skaU ersättning utgå även till företagsbiblio­
tek, inbegripet bibUotek vid statens affärsverk.

Medelsbehovet för ersättning i samband med studiepraktik är beräk­nat med hänsyn tiU det ökade studerandeantalet.

6.  Under anslaget Bidrag tiU folkbibliotek har innevarande år anvisats
medel för fortbildningskurser för bibliotekarier. UKÄ före­
slår att denna verksamhet nu tas över av bibUotekshögskolan (+25 000
kr.).

I fråga om O-alternativet framhåUer UKÄ att minskade resurser tiU bibUotekshögskolan skulle omöjUggöra fortsatt utbyggnad av högskolan.

Bd


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


161


Departem en tschefen

BibUotekshögskolan kommer fr. o. m. läsåret 1973/74 att ha stu­derande i båda årskurserna. Genom att ettårig utbildning påbörjas sista gången vårterminen 1973 beräknas fr.o. m. vårterminen 1974 samtliga studerande tiUhöra den tvååriga utbildningen. Jag beräknar medel till lärarlönekostnader med hänsyn härtUl.

Jag beräknar vidare medel för en viss förstärkning av den administrativa personalen samt för kostnader i samband med antagning av studerande.

För reseersättningar till studerande i samband med praktik räknar jag med ett medelsbehov av 509 000 kr.

Jag är f. n. inte beredd att överväga nya uppgifter för bibliotekshög­skolan. Fortbildning av bibliotekarie- bör därför även budgetåret 1973/74 vara en uppgift för skolöverstyrelsen.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till BibUotekshögskolan: Utbildningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 4 173 000 kr.

B 68. Biblioteksbiigskolan: Undervisningsmateriel m. m.

 

 

1972/73 Anslag 1973/74 Förslag

450 000 650 000

 

 

 

 

m. m.

1972/73

Beräknad

Universitets­kanslersämbetet

ändring 1973/74

Departements­chefen

Bokinköp m. m. Undervisningsmateriel

400 000 50 000

450 000

+ 321 000 \ + 229 000 /

+550 000

+200 000 +200 000

Universitetskanslersämbetet

BibUoteket har enligt universitetskanslersämbetet (UKÄ) en viktig roU inom undervisningen vid bibliotekshögskolan. För att biblioteket skall kunna motsvara kraven behövs ytterligare resurser både för ny­anskaffning av böcker och för ersättningsköp, bokbindning, prenumera­tionsavgifter m. m.

I fråga om medelsbehovet för annan undervisningsmateriel pekar UKÄ på bl. a. behovet av bildband och annan »mjukvara» till biblio­tekshögskolans AV-central. UKÄ begär vidare medel för att ansluta bibliotekshögskolan till LIBRIS-anläggningen i Linköping.

Bd

6   Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr I.   Bil. 10


Prop. 1973:1    BUaga 10   UtbUdningsdepartementet                       162

Departementschefen

TiUgången tiU goda bibUoteksresurser är av stor betydelse för utbUd­ningen vid bibUotekshögskolan. Stommen i högskolans vmdervisnings-bibUotek utgöres av de boksamlingar som har förts över från skol­överstyrelsens biblioteksskola. För innevarande budgetår är anslaget beräknat så att en viss komplettering och utbyggnad skaU möjUggöras. Utbyggnaden bör enligt min mening fortsätta under budgetåret 1973/74.

Jag beräknar anslaget tUl 650 000 kr., vilket itmebär en medelsökning av 200 000 kr., och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tiU Bibliotekshögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för bud­getåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 650 000 kr.

Bd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        163

C. KYRKLIGA ÄNDAMÅL

C 1. Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Fiirvaltningskostnader

1971/72 Utgift            4 166 935

1972/73 Anslag           3 678 000

1973/74 Förslag          4 073 000

Ur förevarande anslag bestrids de kostnader för domkapitlen, stifts­nämnderna, ärkebiskopens kansli och kyrkoherdarna för döva som fram­går av sammanställningen i det följande.

I varje stift finns ett domkapitel som handhar kyrkliga angelägenheter inom stiftet. De grundläggande bestämmelserna härom finns i lagen (1936: 567) om domkapitel (ändrad senast 1971: 580). I varje stift utom i Stockholms stift finns också en stiftsnämnd. Stiftsnämnderna hand­lägger ärenden som främst rör kyrklig jord. De viktigaste bestämmel­serna härom finns i lagen (1970: 939) om förvaltning av kyrklig jord. Enligt denna lag ankommer på stiftsnämnd dels vissa myndighetsfunk­tioner, dels förvaltningen av prästlönefondsfastighetema och skogen på löneboställena i stiftet. Dessa uppgifter i Stockholms stift fördelas mel­lan stiftsnämndema i Uppsala och Strängnäs.

I andra stift än Stockholms fördelades kostnaderna för domkapitlen och stiftsnämnderna före den 1 januari 1972, då lagen om förvaltning av kyrklig jord trädde i kraft, mellan statsverket och kyrkofonden. På kyrkofonden föll hälften av de beräknade kostnader som i sammanställ­ningen anges under dels //. Övriga domkapitel, posterna lönekostnader, sjukvård, lokalkostnader och expenser, dels ///. Tillfällig personal hos domkapitlen m. m., enligt Kungl. Maj:ts bestämmande. Dessutom be­talades med medel ur kyrkofonden de beräknade kostnaderna under IV. Stiftsnämnderna. Övriga kostnader som beräknades under //. Övriga domkapitel föll på statsverket. Denna fördelning grundades på uppfatt­ningen att kostnaderna för stiftsnämnderna helt skulle betalas av kyrko­fonden.

Fr. o. m. den 1 januari 1972 förvaltar stiftsnämnderna, som jag nyss angav, prästlönefondsfastighetema och boställsskogen. Alla kostnader för denna förvaltning skall enligt lagen om förvaltning av kyrklig jord bestridas med inkomster från förvaltningen eller, om inkomsterna inte räcker till, av pastoraten. Detta leder till att delar av de belopp som tidigare belastade kyrkofonden i stället skall belasta förvaltningen, näm­ligen de delar som hänför sig till kostnader för förvaltningen. Detta gäller i fråga om såväl lönekostnader som andra kostnader, exempelvis kostnader för lokaler och möbelanskaffning samt telefonkostnader och andra  expenskostnader.  Förvaltningen kan  uppdras åt olika slag av


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        164

personal. Den kan uppdras åt dels för domkapitel och stiftsnämnd ge­mensam kanslipersonal, dels stiftsjägmästare och viss annan skoglig personal hos nämnden, dels för förvaltningen särskilt anstäUd personal. Även i den sist nämnda gruppen kan ingå kanslipersonal.

De anslag tiU avlöningar som beräknas i det följande avser samtliga lönekostnader för den gemensamma kanslipersonalen samt för stifts­jägmästarna och den förut avsedda skogliga personalen. I den mån dessa båda personalgmpper anlitas för förvaltningen av prästlönefondsfastig-heter eller boställsskog skall däremot svarande lönekostnader tas upp som uppbördsmedel. Storleken av dessa medel skall beräknas av stifts­nämnderna. Detta kan ske först efter utgången av budgetåret 1973/74. Med hänsyn härtill kan i detta sammanhang medlens storlek endast beräknas preliminärt. Det belopp som kan antagas bh aktuellt torde kunna uppskattas till minst 450 000 kr. för budgetåret 1973/74. I detta sammanhang har jag inte belastat förvaltningen med kostnader för ar­voden m. m. tUl stiftsnämnds ledamöter. TUläggas bör att jag naturligt­vis inte tar upp något anslag till avlöningar åt den personal för vilken avlöningarna helt skall bestridas ur inkomsterna från förvaltningen av prästlönefondsfastigheter och boställsskog.

Vad jag i det föregående sagt om lönekostnader äger motsvarande tillämpning på stiftsnämnds övriga kostnader. Det belopp som på denna punkt bör upptagas som uppbördsmedel från förvaltningen av präst­lönefondsfastigheter och boställsskog beräknar jag preliminärt till 100 000 kr. för budgetåret 1973/74.

I fråga om domkapitlet i Stockholm faller kostnaderna helt på stats­verket. Kostnaderna för ärkebiskopens kansli och kyrkoherdarna för döva faller helt nå kyrkofonden.

Kyrkofondens bidrag tas upp som uppbördsmedel.

 

 

1972/73

 

Beräknad

ändring 1973/74

 

 

Domkapitlen

Föredraganden

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

66,5 92

 

+ 2,5 + 3

of. of.

 

158,5

 

+ 5,5

of.

Anslag

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

I. Domkapitlet i Stockholm

 

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

därav engängstitgifter

252 500

600

500

13 100

9 300

(-)

+

+ + +

25 800

of.

1000

5 700

10 700

(4-5 200)

+ 25 000

of.

of.

+    5 700

+    3 900

(4-3 000)

//. Övriga domkapitel Lönekostnader

5 657 200

+

695 200

+ 479 200


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                      165

 

Arvoden och särskilda

 

 

 

 

ersättningar

75 000

+

84 000

+ 79 000

Sjukvård

12 200

+

500

+       500

Reseersättningar

88 400

+

13 100

+    4 000

Lokalkostnader

257 200

+

44 500

+ 44 500

E.xpenser

377 600

+

141 200

+  19 500

därav engångsutgifter

(74 700)

(

4-78 700)

(-4 700)

Publikationstryck

24 000

+

3 200

+    1500

///. TiUfällig personal lios

 

 

 

 

domkapitlen m.m., enligt

 

 

 

 

Kungl. Maj:ts bestämmande

124 000

+

26 000

+    9 000

IV. Stiftsnämnderna

 

 

 

 

Lönekostnader

1 970 900

+

340 900

+266 500

Sjukvård

1400

+

200

+       200

Reseersättningar

260 300

+

22 200

+  10 500

Hyror för tjänstelokaler åt

 

 

 

 

stiftsjägmästarna

18 600

 

of.

of.

Kostnader för medlemskap i

 

 

 

 

Föreningen Skogsträdsför-

 

 

 

 

ädling m. m.

20 700

+

6 000

+    6 000

Fortbildning av stiftsjägmäs-

 

 

 

 

tare och biträdande stifts-

 

 

 

 

jägmästare

23 000

+

1500

of.

Konferenser med ledamöter i

 

 

 

 

boställsnämnder, m. m.

45 000

 

of.

of.

V. Arkebiskopens kansli

 

 

 

 

Lönekostnader

169 000

+

16 400

+  14 400

Reseersättningar

9 500

+

500

+       500

VI. Kyrkolterdar för döva

 

 

 

 

Lönekostnader

423 000

+

22 000

+ 22 000

Sjukvård

300

 

of.

of.

Reseersättningar

89 800

+

10 900

+    4 500

Ersättning för tjänstebrevs-

 

 

 

 

rätt

3 000

 

of.

of.

Expenser

29 500

+

100

-       600

därav engångsutgifter

(5 900)

 

(-1 200)

(—1 900)

 

9 955 600

+ 1 471 600

+995 800

Uppbördsmedel

 

 

 

 

Bidrag frän kyrkofonden

6 277 600

+

874 600

+ 50 800

Frän   förvaltningen   av  präst-

 

 

 

 

lönefondsfastigheter och bo-

 

 

 

 

ställsskog

0

 

 

+ 550 000

Neftoutgift

3 678 000

+

597 000

+395 000

Domkapitlen

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 1 189 600 kr.

2.         Domkapidet i Uppsala upprepar sitt tidigare år framförda önskemål att en tjänst som stiftsjägmästarassistent inrättas vid stiftsnämnden i Uppsala i stället för det arvode på 20 000 kr. som sedan år 1968 utgår för tillfäUig förstärkning av den skogliga personalen vid stiftsnämnden (nettoutgift 34 800 kr.). Vidare begär domkapitiet yUerligare medel för att kunna anställa extra kanslipersonal (+53 300 kr.).

3.        Förstärkning av kanslipersonalen begärs av domkapitlen i Linkö-


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        166

ping och Växjö med ett biträde resp. ett kvalificerat biträde (+78 800 kr.). Sistnämnda domkapitel hemställer också att en vid domkapitlet inrättad amanuenstjänst med halvtidstjänstgöring ändras tUl heltids­tjänst (+30 000 kr.). Med hänsyn tiU ökade arbetsuppgifter vid stifts­nämnden föreslår domkapitlet i Skara inrättande av en tjänst som stifts­kamrer (+57 400 kr.).

4.         Ett flertal domkapitel begär ökade medel till tillfällig personal, vikariats- och övertidstiUägg m. m. samt tiU experter och sakkunniga vid stiftsnämnderna (+24 900 kr.).

5.         Den föreslagna höjningen av expensposten under II. Övriga domkapitel innefattar bl. a. engångsanvisningar för bindning av äldre arkivaUer i Strängnäs, instaUation av en snabbtelefon- och personsökar-anläggning i Växjö, upprustning beträffande inventarierna på stiftsjäg-mästarexpeditionen i Karlstad och installation av en telefonväxel i Härnösand (94 000 kr.).

O-alternativet innebär för domkapitiens del huvudsakligen personal­inskränkningar samt beträffande stiftsnämnderna och kyrkoherdarna för döva främst minskad reseverksamhet. Domkapitlen framhåller att alternativets genomförande skulle medföra stora svårigheter för stifts­myndigheterna att fuUgöra sina åligganden.

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag nyss anfört och till sammanställningen beräknar jag anslaget tiU 4 073 000 kr.

Uppbördsmedlen från förvaltningen av prästlönefondsfastigheter och boställsskog har som jag redan anfört tagits upp endast med preliminärt beräknade belopp. Skulle det vid den slutliga beräkningen av bidragen från denna förvaltning —■ vilken beräkning kan ske först under andra halvåret 1974 —■ visa sig att förvaltningen bör belastas med andra be­lopp än jag antagit bör Kungl. Maj:t äga rätt att besluta om den ändring av kyrkofondens bidrag som föranledes av den ändrade beräkningen.

I detta sammanhang anmäles att Kungl. Maj:t den 1 december 1972 bemyndigat mig att tillsätta en kommitté, bibelkommissionen, med upp­gift att nyöversätta Nya testamentet. Kungl. Maj:t har därvid föreskrivit att kostnaderna för kommissionens arbete skall betalas medelst förskott ur kyrkofonden. Samtidigt har Kungl. Maj;t dock förklarat sig avse att senare besluta hur kostnaderna slutligt skall bestridas. Jag avser att senare avge förslag därom till Kungl. Maj:t. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

l)till Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Förvaltningskost­nader   för   budgetåret   1973/74   anvisa   ett   förslagsanslag  av 4 073 000 kr., 2) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om ändring av kyrkofon­dens bidrag enligt vad jag nyss anfört.


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        167

C 2. Domkapitlen ocb stiftsnämndema m. m.: Reparationsarbeten på domkapitelsbyggnader

1971/72 Utgift               162 481

1972/73 Anslag                6 000

1973/74 Förslag                3 000

Domkapitlet i Linköping har hemställt om ett anslag på 5 000 kr. till smärre underhålls- och reparationsarbeten på domkapitelshuset i Lin­köping, som inrymmer tjänstelokaler för både domkapitel och stifts­nämnd.

Föredraganden

Jag förordar att medel anvisas för de föreslagna arbetena och har inget att erinra mot de beräknade kostnaderna. Dessa bör fördelas lika mellan staten och kyrkofonden såsom tidigare har skett i liknande fall. Således bör utgå 2 500 eUer i avrundat tal 3 000 kr. av statsmedel och lika mycket av kyrkofondsmedel. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t före­slår riksdagen att

1) tiU Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Reparationsarbe­
ten pä domkapitelsbyggnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett
anslag av 3 000 kr.,

2) medge att ur kyrkofonden får för samma ändamål utgå ett
belopp av 3 000 kr.

C 3. Ersättningar tiU kyrkor m. m.

1971/72 Utgift               137 650

1972/73 Anslag             140000

1973/74 Förslag             140 000

Detta anslag belastas till största delen med ersättningar till domkyrkor och fömtvarande domkyrkor. Ur anslaget utgår också indelningsersätt­ningar tiU vissa domkyrkosysslomän.

Tidigare utgick sammanlagt omkring 1 500 ersättningar till egentliga församUngskyrkor samt vissa domkyrkor och förutvarande domkyrkor. Efter medgivande av kyrkomötet (kskr 1946: 6) och enligt beslut av riks­dagen (prop. 1947: 46, SU 1947: 65, rSkr 1947: 168) indrogs emellertid flertalet ersättningar, som utgått ur anslaget, vid utgången av budget­året 1946/47. Undantag gjordes för domkyrkor samt de förutvarande domkyrkorna i Kalmar och Mariestad. Möjlighet finns för Kungl. Maj:t att om särsldlda skäl föreligger låta församling behålla sin ersätt­ning eUer få gottgörelse för denna.

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ersättningar till kyrkor m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kr.

C


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                      168

C 4. Vissa ersättningar tiU kyrkofonden

Enligt 11 § lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader skall från stats­verket för varje år utgå ersättning till kyrkofonden med 5 050 737 kr. för prästerskapets till statsverket indragna tionde m. m. Ersättningen bestrids från detta anslag, som för innevarande budgetår är uppfört med ett avrundat belopp av 5 051 000 kr. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t före­slår riksdagen

att till Vissa ersättningar till kyrkofonden för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 5 051 000 kr.

C 5. Kurser för utbUdande av kyrkomusiker m. m.

1971/72 Utgift              285 627

1972/73 Anslag            274 000

1973/74 Förslag            287 000

EnUgt kyrkomusikerstadgan (1950: 375; ändrad senast 1971: 1179) skall kantorstjänst i regel vara inrättad i kyrkomusikerdistrikt med lägre invånarantal än 5 000. Kantorstjänst kan vara antingen skolkantors-tjänst, dvs. tjänst som kyrkomusiker och lärare i grundskolan för klass på lågstadiet eUer mellanstadiet, eller kyrkokantorstjänst, som är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. I mindre kyrkomusikerdistrikt, där kantorstjänst av organisatoriska skäl inte lämpligen kan inrättas eller bibehållas, får s. k. orgelspelare anstäUas.

För utbildning av skolkantorer anordnas varje år särskilda sommar­kurser som är öppna för elever och, i mån av utrymme, förutvarande elever vid folkskoleseminarium och lärarhögskolas lågstadie- och mellan­stadielärarlinjer. Bristen på kyrkomusiker i förening med minskat in­tresse för kurserna från de nyssnämnda elevkategoriernas sida har dock föranlett Kungl. Maj:t att under flera år försöksvis vidga tillträdet till kurserna. Sålunda medgav Kungl. Maj:t senast den 26 maj 1972 att MusikaUska akademiens styrelse till 1972 års kurser fick ta ut även and­ra deltagare än sådana som tillhörde de uppräknade kategorierna. Där­igenom skuUe dock inte maximiantalet deltagare, 24 i varje kurs, få ökas.

I anslutning till kurserna förrättas organist- och kantorsexamen, som utgör det kyrkomusikaliska behörighetsvillkoret för anställning som kantor.

För behörighet till kyrkokantorstjänst krävs utöver den kyrkomusi­kaliska behörigheten en särskild pedagogisk examen för kyrkokantorer. För avläggande av denna examen anordnas särskilda kurser, vilka utgörs


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        169

av brevkurser i musikhistoria och pedagogUc samt sommarkurser i me­todik jämte övningsundervisning.

Från anslaget bestrids kostnader för arvoden, resekostnadsersättningar och traktamenten till kursledare, kurslärare, examinatorer och censorer samt andra utgifter i samband med kurserna och examina. För inne­varande budgetår har vidare under detta anslag beräknats 65 000 kr. som bidrag till kurser för orgelspelare. Bidrag kan utgå till orgelspelar-kurs, som anordnas av Kyrkomusikerorganisationernas samarbetskom­mitté eller av annan huvudman i samarbete med kommittén. Beslut om bidrag meddelas av Musikaliska akademiens styrelse, som har tillsyn över kurserna.

Musikaliska akademiens styrelse

Anslaget föreslås bli höjt med 123 900 kr. Härav beräknas till höjda arvoden åt kursledare 1 000 kr. och åt kurslärare 74 100 kr. Till ökade kostnader för reseersättningar begärs 5 000 kr. och tUl stegrade om­kostnader i övrigt 1 600 kr. Vidare begär styrelsen ytterligare 42 200 kr. som bidrag till kurser för orgelspelare. I O-alternativet föreslås viss begränsning av kursverksamheten. Därigenom minskar dock möjhghe­terna att avhjälpa bristen på kyrkomusiker.

Föredraganden

Anslaget bör höjas med 13 000 kr. Av detta belopp har 8 000 kr. be­räknats för höjning, av kurslärarnas arvoden, medan återstoden avser ökade kostnader för reseersättningar och andra utgifter i samband med kurser och examina. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. för budget­året 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 287 000 kr.

C 6. Stipendier tiU bUvande präster för utbUdning i finska och samiska språken

1971/72 Utgift                  9 000

1972/73 Anslag                9 000

1973/74 Förslag                9 000

Ur detta anslag utgår tre stipendier, varav två för utbildning i finska språket och ett för utbildning företrädesvis i samiska språket. Stipendier­na är avsedda för blivande präster inom Luleå stift. Varje stipendium uppgår till 3 000 kr. för är och utdelas för högst tre år i sänder med 1 500 kr. för varje lästermin. Stipendium får dock utgå med 2 250 kr. för termin, när det bara finns två stipendiater.

6*   Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr I.    BU. 10


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       170

Domkapitlet i Luleå

Stipendierna är otUlräckUga för att kimna ge avsedd stimulans. Beho­vet av präster som behärskar finska eUer samiska är stort. Anslaget bör höjas tUl 12 000 kr. Reducering av anslaget enligt O-alternativet skulle minska teologie studerandes benägenhet att söka stipendierna.

Föredraganden

Jag är inte beredd att tillstyrka någon höjning av anslaget. Jag hem­ställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Stipendier till blivande präster för utbildning i finska och samiska språken för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 9 000 kr.

C 7. Bidrag tiU restaurering av äldre domkyrkor

1971/72 Utgift            1552 254              Reservation               2 474 809

1972/73 Anslag          2 000 000

1973/74 Förslag          2 900 000

1. Det under denna rubrik för innevarande budgetår uppförda reser­vationsanslaget avser inre restaurering av Uppsala domkyrka. Till grund för arbetets bedrivande och finansiering ligger ett av riksdagen med viss modifikation godkänt avtal mellan staten, domkyrkan och den kyrkliga samfälligheten i Uppsala (se prop. 1970: 36 s. 16, SU 1970: 195, rskr 1970: 381). Avtalet innebär i korthet, att domkyrkans inre skall restaureras av staten i huvudsaklig överensstämmelse med ett av dom­kyrkoarkitekten Åke Porne hösten 1969 framlagt förslag, att kostna­derna för förslagets genomförande, vilka beräknats till 18,5 milj. kr., skaU fördelas mellan staten och samfälligheten och att samfällighetens andel skall utgöra en tredjedel av samtliga kostnader, dock högst 6,3 milj. kr.

I avtalet förutsattes att restaureringen skulle bedrivas så, att den kan avslutas senast under budgetåret 1976/77. Vidare förutsattes att arbetet skulle ledas av en restaureringskommitté med representanter för bl. a. domkyrkan och samfälligheten. En sådan kommitté tillsattes av Kungl. Maj:t genom beslut den 29 januari 1971. I kommittén, vars ordförande är landshövdingen Ragnar Edenman, ingår förutom nyss­nämnda representanter även företrädare för byggnadsstyrelsen och riks­antikvarieämbetet. Beslutet innehåUer också närmare föreskrifter om hur restaureringen skall bedrivas.

Restaureringskommittén har beräknat medelsbehovet för det inre restaureringsarbetet under nästa budgetår till 3 milj. kr.


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        171

2. Den segslitna frågan om en genomgripande yttre restaurering av Uppsala domkyrka har t. v. ställts på framtiden. Däremot har det be­funnits nödvändigt att påbörja vissa utvändiga reparationsarbeten på domkyrkan. Genom Kungl. Maj:ts nyssnämnda beslut den 29 januari 1971 fick restaureringskommittén också i uppdrag att avge förslag till de skyddsarbeten eller andra åtgärder som är nödvändiga för det fort­löpande underhållet av domkyrkans yttre. Kommittén skulle vidare i samråd med byggnadsstyrelsen undersöka möjligheterna av och beräkna kostnaderna för sådana åtgärder som krävs för att de av statsutskottet (SU 1970: 195 s. 5, rskr 1970: 381) påtalade provisoriska skyddsanord­ningarna vid kyrkans huvudingång skall kunna slopas.

Restaureringskommittén lade den 18 augusti 1971 fram ett förslag till iståndsättningsåtgärder. Dessa utgör i korthet följande.

1.         Västfasaden och tornen: lagning av skadat murverk m. m., ny kopparplåt på tornspirorna.

2.         Domkyrkotaken och takryttaren: plåtarbeten, elektrisk snösmält­ningsanordning.

3.         Norra portalen med ovanförliggande naturstenspartier: stenkon-serveringsarbeten.

Kommittén beräknade i samråd med byggnadsstyrelsen att förslaget skulle kräva en tid av tre år att genomföra och kosta 7,2 milj. kr. Kom­mittén, som hävdade att en upprustning av domkyrkan var synnerligen angelägen, hemställde att ett reservationsanslag om nämnda belopp an­visades för ändamålet.

I yttrande över kommitténs framställning föreslog kammarkollegiet — som hänvisade till sitt yttrande i fråga om fördelningen av kost­naderna för deri inre restaureringen (se prop. 1970: 36 s. 17) — att den kyrkliga samfälligheten i Uppsala skulle bidra med ca en femtedel av kostnaderna för de yttre iståndsättningsåtgärderna.

Den av restaureringskommittén föreslagna upprustningen av domkyr­kan igångsattes hösten 1971 och pågår fortfarande. HittiUs har slutförts arbetena vid norra portalen med ovanförliggande naturstenspartier samt på norra tornkroppen. Reparationen av norra tornspiran har påbörjats och beräknas bli färdig i februari 1973. Till täckande av kostnaderna för nu angivna etapper har dels arbetsmarknadsstyrelsen ställt 2,2 milj. kr. till kommitténs förfogande för budgetåret 1971/72, dels riksdagen anvisat ett reservationsanslag av 1 305 000 kr. under förevarande rubrik på tilläggsstat III till riksstaten för samma budgetår (prop. 1972: 85 s. 18, KrU 1972: 17, rskr 1972: 171).

Vid anmälan av frågan om sistnämnda anslag anförde föredragande statsrådet bl. a., att det torde vara rimligt att den kyrkliga samfälUg-heten i Uppsala bidrar tiU att finansiera de utvändiga reparationsarbe­tena samt att den sluthga kostnadsfördelningen mellan staten och sam­fälligheten får avgöras efter överläggningar meUan partema.


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                      172

Under fömtsättning av Kungl. Maj:ts godkännande har under 1972 träffats avtal mellan staten, domkyrkan och samfälligheten om yttre reparation av domkyrkan. Enligt avtalet skall kyrkans yttre repa­reras av staten i huvudsaklig överensstämmelse med restaureringskom­mitténs förslag den 18 augusti 1971. Sedan reparationen av norra torn­spiran blivit klar skall arbetena fortsätta med reparation av västra fa­saden, södra tornkroppen, södra tornspiran, takryttaren och kyrktaket i övrigt, allt huvudsakligen i nu nämnd ordning. Om så kan anses er­forderligt av sysselsättningsskäl får en paus i arbetena göras när arbe­tena med södra tornkroppen och tornspiran utförts samt ställningama där tagits ned. Hela reparationen skaU dock vara färdig senast budget­året 1976/77. Reparationsarbetena skall ledas av restaureringskommit­tén. Av kostnaderna skall samfälligheten betala 1 milj. kr. och staten resten. SamfäUighetens bidrag skall utgå med 500 000 kr. under budget­året 1972/73 och med 125 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1973/74—1976/77.

Restaureringskommittén räknar med att huvuddelen av de utvändiga reparationsarbeten som återstår, sedan byggnadsställningarna vid norra tornet tagits ned, kommer att utföras under nästa budgetår. Medels­behovet härför uppskattar kommittén tUl 2,5 milj. kr.

Föredraganden

Frågan om restaurering av Uppsala domkyrka har varit aktueU se­dan mitten av 1930-talet. Beträffande restaureringen av kyrkans inre fattades beslut år 1970 (prop. 1970: 36, SU 1970: 195, rskr 1970: 381). Kostnaden iheräknades tUl 18,5 mjlj. kr. Enligt det tidigare nämnda avtalet om den inre restaureringens finansiering m. m. skaU den kyrk­liga samfälligheten i Uppsala bidra med en tredjedel av kostnaderna, dock högst 6,3 mUj. kr. SamfäUighetens bidrag skall utgå med 1 milj. kr. imder vart och ett av budgetåren 1971/72—1975/76 och med åter­stoden under budgetåret 1976/77. Det har i samband med avtalet för­utsatts att restaureringen skall vara slutförd under sistnämnda budget­år. HittUls har under förevarande rubrik anvisats 4,8 milj. kr. för den inre restaureringen. För nästa budgetår bör, som restaureringskommit­tén har föreslagit, ytterUgare 2 milj. kr. beräknas för ändamålet.

Vad angår domkyrkans yttre befinner sig detta, som restaureruigs-kommitténs utredning visar, delvis i mindre gott skick. Behovet av upp­rustning är trängande. Avsikten med de reparationer och andra åtgär­der som kommittén har föreslagit är att sätta kyrkan i gott stånd, inte att ge exteriören en ny utformning. En del arbeten har redan utförts, andra har påbörjats. Kostnadema för att genomföra förslaget har be­räknats till 7,2 milj. kr. HittUls har för ändamålet anvisats 3 505 000 kr. av statsmedel,  varav 2,2 mUj.  kr.  från arbetsmarknadsstyrelsen  och


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        173

1 305 000 kr. över riksstaten (prop. 1972: 85, KrU 1972: 17, rskr 1972: 171).

Efter förhandlingar har — under förbehåU om Kungl. Maj:ts god­kännande — avtal meUan staten, Uppsala domkyrka och den kyrkliga samfäUigheten i Uppsala träffats om fördelningen av kostnadema för den yttre reparationen meUan staten och samfäUigheten. Enligt denna över­enskommelse skaU samfälligheten bidra med 1 mUj. kr., varav 500 000 kr. under innevarande budgetår och 125 000 kr. under vart och ett av de fyra följande budgetåren. Staten tar därmed på sig en förhåUandevis större andel än som skett tidigare i liknande faU. Härvid har emeller­tid hänsyn tagits till att Uppsala domkyrka i högre grad än andra dom­kyrkor kan betecknas som rikshelgedom. Vidare har beaktats att sam­fäUigheten under de närmaste åren måste tillgodose även andra angeläg­na investeringsbehov inom sitt område. Den avtalade kostnadsfördel­ningen bör därför ligga till grund för beräkningen av anslag på riks­staten.

Jag räknar dock med att en avsevärd del av de reparationsarbeten som enligt restaureringskommitténs renoveringsplan huvudsakligen skaU utföras under nästa budgetår kan komma att anordnas som beredskaps­arbeten och alltså finansieras med medel som arbetsmarknadsstyrelsen StäUer tUl kommitténs förfogande. Dit torde höra reparationsarbetena på västfasaden och södra tornkroppen men däremot knappast de istånd­sättningsåtgärder som hänför sig tiU södra toraspiran. Sistnämnda åt­gärder beräknas kosta drygt 1 milj. kr. Av dessa kostnader bör 900 000 kr. bestridas ur förevarande anslag. SamfälUgheten skall, som jag nyss nämnde, enUgt avtalet utbetala 125 000 kr. under budgetåret 1973/74.

Anslaget bör alltså för nästa budgetår föras upp med sammanlagt 2,9 milj. kr. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1)      bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtalet meUan staten, domkyrkan och samfälUgheten om yttre reparation av Uppsala domkyrka,

2)  till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 2 900 000 kr.

C 8. Bidrag tiU svenska ekumeniska nämnden

 

1971/72 Utgift

80 000

1972/73 Anslag

90 000

1973/74 Förslag

100 000

Från detta anslag har fr. o. m. budgetåret 1951/52 anvisats medel tiU svenska ekumeniska nämnden som bidrag till bestridande av Sveriges årsavgift till Kyrkornas världsråd. Anslaget, som under budgetåren 1964/68 var uppfört med 40 000 kr., har för de fem senaste budgetåren höjts med 10 000 kr. för budgetår.

C


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        174

Svenska ekumeniska nämnden

Årsavgiften till Kyrkornas världsråd uppgick år 1971 till 106 000 kr. och har för år 1972 beräknats tUl 115 000 kr. Med hänsyn till att världs­rådets budgetläge blivit försämrat till följd av att de amerikanska kyr­kornas bidrag sjunkit samt ytterligare förvärrat i samband med de internationella penningvärdeförändringarna under senare år har nämn­den gått med på en höjning av årsavgiften med 25 %. Nämnden avser att lägga ut denna ökning över tre år (1972 +10 000, 1973 +10 000, 1974 +5 000 kr.). TiU årsavgiften bidrar dock Svenska missionsförbun­det genom nämnden med 5 000 kr., och detta bidrag bör givetvis utgå även i fortsättningen. Statens bidrag bör för nästa budgetår höjas med 30 000 kr. till 120 000 kr.

Föredraganden

Mot bakgrund av de senare årens uppräkning av detta anslag är jag inte beredd att för nästa budgetår förorda större höjning av anslaget än 10 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till svenska ekumeniska nämnden för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 100 000 kr.

C 9. Bidrag tiU de svenska utlandsförsamlingarna

 

1971/72 Utgift

110 000

1972/73 Anslag

120 000

1973/74 Förslag

130 000

Enligt beslut av riksdagen (prop. 1966: 34, SU 1966: 51, rskr 1966: 158) utgår bidrag av statsmedel till de svenska utlandsförsamlingarna. Be­slutet avsåg de svenska församlingarna i Paris, London, Berlin, Köpen­hamn, Oslo, Helsingfors och Buenos Aires, för vilka Kungl. Maj:t har fastställt kyrkoordning. Av anslaget för innevarande budgetår utgår 95 000 kr. som bidrag till avlöning av kyrkvaktmästare och biträden på församlingarnas pastorsexpeditioner, medan 25 000 kr. utgör gottgörelse åt den svenska församlingen i London för förlorad rätt till skepps­avgifter.

Domkapitlet i Uppsala

De kostnader för avlöning av biträden och kyrkvaktmästare som bör beaktas vid bidragets bestämmande uppgår enligt domkapitlets beräk­ningar tiU ca 222 400 kr. budgetåret 1973/74. Domkapitlet hemstäUer, att bidraget för avlöningskostnader bestäms till hälften av detta belopp, •dvs. tiU 111 200 kr. Vidare föreslår domkapitlet, att gottgörelsen till den svenska församlingen i London även för nästa budgetår skall utgöra 25 000 kr.


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                      175

Föredraganden

På grund av församdlngarnas ökade kostnader för avlöning av biträ­den och kyrkvaktmästare förordar jag att anslaget för nästa budgetår höjs med 10 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna för budget­året 1973/74 anvisa ett anslag av 130 000 kr.

C 10. Bidrag tiU fria kristna samfund m. m.

1971/72 Utgift             2 000 000             Reservation                       

1972/73 Anslag           2 000 000

1973/74 Förslag          4 000 000

Från detta reservationsanslag, som första gången anvisades för bud­getåret 1971/72, utgår bidrag enligt kungörelsen (1972: 242) om stats­bidrag till fria kristna församlingar, m. m. Frågor om bidrag prövas av en samarbetsnämnd. I denna finns företrädare för alla samfund och gmpper av församlingar vari bidragsberättigad församling ingår. Leda­möterna i nämnden utses av Kungl. Maj:t efter förslag av Sveriges fri­kyrkoråd.

EnUgt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser utgår vi­dare ur förevarande anslag sammanträdesarvoden och reseersättningar åt samarbetsnämndens ledamöter samt skälig ersättning till frikyrko­rådet för informativt och administrativt arbete.

Sveriges frikyrkoråd

I samarbetsnämnden är nu 13 fria trossamfund representerade. Dessa har tUlsammans ett medlemsantal av ca 330 000 och en kontaktyta av ca 800 000 personer, som regelbundet betjänas genom gudstjänster, barn-och ungdomsarbete, sång och musik, sociala aktiviteter och gemen­skapsfrämjande verksamhet. Den lokala verksamheten bedrivs i ca 4 500 enheter. Det betyder att flertalet lokalförsamUngar har under 100 med­lemmar och måste betecknas som ekonomiskt svaga. Av den undersök­ning om andra trossamfunds ekonomi som 1968 års beredning om stat och kyrka har utfört (SOU 1972: 38) framgår enligt frikyrkorådet, att de fria trossamfundens medlemmar i friviUiga gåvor årligen tillskjuter i genomsnitt mer än 600 kr. var. Många av medlemmarna är skolung­domar, hemmafruar och pensionärer med inga eller begränsade in­komster. Frikyrkorådet framhåller att det är svårt att i framtiden för­vänta större ekonomiska insatser av medlemmarna och förordar ett ökat stöd från det aUmänna, särskilt till de små enheterna. Höjningen av den särskilda arbetsgivaravgiften från den 1 januari medför kost­nadsökningar på ca 5 milj. kr. för de fria trossamfunden och deras för­samlingar. Dessa avgifter måste täckas genom medlemmarnas frivilliga


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                      176

insatser. Frikyrkorådet understryker att verksamheten i sista hand mås­te inskränkas, om inte tUlräckUga medel inflyter, och åberopar också att reUgionsfrihetens princip, om likvärdig behandling av trossamfimd, motiverar att bidraget höjs. Man hänvisar även tiU att beredningen om stat och kyrka i sitt slutbetänkande (SOU 1972: 36 s. 136) har föresla­git en successiv uppräkning av bl. a. anslaget tiU fria kristna samfund. För budgetåret 1973/74 anhåUer frikyrkorådet om ett reservationsan­slag av en helt arman storleksordning än för innevarande budgetår.

Föredraganden

Bidraget infördes genom beslut av 1971 års riksdag. I sitt av riksdagen godkända betänkande i ämnet (KrU 1971: 15, rskr 1971: 207) framliöU kulturutskottet bl. a., att som skäl för detta stöd tiU vissa trossamfund inte bör anföras skattemässiga förhåUanden utan att bidraget bör ha en självständig karaktär och att dess syfte bör vara att öka förutsättning­arna för ekonomiskt svaga församlingar att hålla lokaler och erbjuda reUgiös service i form av gudstjänst, själavård och Uknande. Vidare an­förde utskottet att bidraget bör ses som ett provisorium i avvaktan på resultatet av arbetet inom 1968 års beredning om stat och kyrka.

Beredningens förra året avlämnade slutbetänkande remissbehandlas f. n. Något ställningstagande till förslagen i betänkandet har ännu inte gjorts. Med hänsyn till de ifrågavarande samfundens ekonomiska situa­tion anser jag nu angeläget att förstärka stödet åt dem. Jag förordar att anslaget för nästa budgetår höjs med 2 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till fria kristna samfund m. m.  för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        177

D SKOLVÄSENDET Vissa gemensamma frågor

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) har hksom under de senaste åren i en särskUd skrift sammanfattat sina anslagsframställningar (Skolväsendet, special­nummer av Aktuellt från Skolöverstyrelsen). I denna redovisas även huvuddragen av SÖ:s bedömtungar i fråga om långtidsbudgetperioden 1973/78.

I ett inledande avsnitt anges några riktpunkter för SÖ:s arbete inom vuxenutbUdningsområdet. Detta avsnitt kommer att redovisas i den särskUda proposition om vuxenutbUdning som senare kommer att före­läggas riksdagen.

För skolväsendets omfattning har självfallet befolkningsutvecklingen avgörande betydelse. Under åren 1970—77 kommer enUgt statistiska centralbyråns befolkningsprognos antalet bam i de obUgatoriska skol­åldrarna att öka medan antalet personer i åldrarna 16—21 år kommer att vara ganska konstant. Utvecklmgen framgår av följande tabeU.

Antal personer i 6—21 års ålder vid slutet av åren 1970, 1973 och 1977.

 

Ålder

1970

1973

1977

6

123 583

123 074

117 024

7—9

327 886

372 625

337 752

10—12

314 520

329 462

373 670

13—15

323 667

316 203

349 701

( 7—15)

(966 073)

(1 018 290)

(1 061 123)

16—18

329 706

328 252

321 182

19-21

361 073

340 784

337 975

Källa: Statistiska meddelanden Be 1971: 6. En nettoimmigration på 20 000 per år har antagits. Statistiska centralbyrån har i Information i prognosfrågor (1972: 5) redovisat en ny befolkningsprognos för riket 1972—2 000. Enligt denna prognos är antalet personer i de olika åldrarna, vid sarnma antagande om nettoimmigration, något lägre än enligt 1971 års prognos.

Elevantalets utveckling i grundskolan är numera, sedan den nioåriga skolgången införts i hela landet, helt beroende av befolkningsföränd­ringarna. För gymnasieskolans del redovisar SÖ inte något nytt prognos­underlag för sin långtidsbedömning och därför gjort endast smärre jus­teringar i fråga om dimensioneringen. Långtidsbedömningen innebär en successiv utbyggnad av gymnasieskolans organisation. Antalet elev-platser i årskurs I i linjer och minst ettåriga direkt grundskoleanknutna specialkurser ökar således från ca 101 000 år 1972/73 till inemot 105 000

D


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet


178


år 1977/78. Antalet 16-åringar minskar däremot något, från 109 000 till 107 000.

Som en följd av den nyss redovisade utveckUngen räknar SÖ med en ökning av antalet hela skoUedar- och lärartjänster i grundskolan och gymnasieskolan under långtidsbudgetperioden, från budgetåret 1972/73 ca 86 000 tlU budgetåret 1977/78 ca 93 000.

Under de två senaste åren har en viss förändring skett av elevernas intresse för studievägarna i gymnasieskolan. Antalet behöriga sökande tiU de utpräglat yrkesinriktade linjerna och specialkurserna har ökat, medan däremot intresset för de mer allmänt studieförberedande linjerna har minskat. TUl ca 32 000 platser på de tre- och fyraåriga Unjerna sökte läsåret 1971/72 ca 34 000 behöriga förstahandssökande men till innevarande läsår hade antalet minskat tiU ca 30 000. För de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna kunde en liknande utveckling iakttas. Läsåret 1971/72 sökte ca 25 000 förstahandssökande till ca 23 000 platser. Läsåret 1972/73 var sökandeantalet drygt 21 000. Av de utpräglat yrkeslnrUctade studievägarna har praktiskt taget samtUga mött ett större elevintresse under Innevarande läsår. Utvecklingen framgår av följande tabell.

Antal elevplatser och behöriga förstahandssökande på linjer och direkt grundskoleanknutna specialkurser 1971/72 och 1972/73

 

Studieväg

1971/72

 

1972/73

 

 

 

Behöriga

Beräknat

Behöriga

 

Beslutade

förstahands-

antal

förstahands-

 

elevplatser

sökande

elevplatser

sökande

Tvååriga

 

 

 

 

Beklädnadsteknisk

592

317

550

344

Bygg- och anläggningsteknisk

4 794

3 488

4 700

2 617

Distribution och kontor

10 738

5 346

9 450

6 724

Ekonomisk

5 711

5 920

6 000

4 978

El-teleteknisk

3 256

7 206

3 350

8 482

Fordonsteknisk

2 880

4 086

2 800

5 624

Jordbruk

1235

635

1200

943

Konsumtion

9 169

4 335

8 620

6 915

Livsmedelsteknisk

1016

538

1000

791

Processteknisk

272

139

450

266

Skogsbruk

722

218

850

488

Social

10 557

13 446  •

10 500

11937

Teknisk

6 434

5 613

6 200

4 136

Träteknisk

600

637

600

616

Verkstadsteknisk

5 280

2 512

5 300

3 722

Värd

4 994

14 895

5 530

16 315

Musik

180

258

180

302

Övriga

2 313

1334

2 810

3 053

Minst treåriga

 

 

 

 

Ekonomisk

5 524

4 680

5 800

4 913

Humanistisk-samhällsveten-

 

 

 

 

skaplig

9 053

11 177

8 500

9 206

Naturvetenskaplig

10 598

11039

10 100

9 299

Teknisk

6 659

7 478

6 700

6 528

Samtliga

102 577

105 297

101190

108199

D


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      179

Av SÖ:s material framgår även könsbundenheten i elevernas studie­val i grundskolan. Detta gäller såväl tUlvalsämnen som fritt valt arbete. Av flickorna i årskurs 7 hade läsåret 1971/72 drygt 45 % valt tyska, ca 32 % franska, 17 % ekonomi och 5 % konst. Endast 0,5 % valde teknik, vilket däremot var det populäraste ämnet bland pojkarna (ca 44 %). Av pojkarna valde 39 % tyska, 11 % franska, 6 % ekonomi och 1 % konst. Även i fråga om valet av slöjdart märks samma tendens: 93 % av pojkarna valde trä- och metallslöjd, 7 % textilslöjd. För flic-koma var motsvarande tal 20 % resp. 80 %.

Elevernas val av intresseaktiviteter inom fritt valt arbete kan utläsas ur följande tabell som bygger på en av SÖ gjord stickprovsundersök­ning höstterminen 1971 (procentueU fördelning).

Pojkar              Flickor              Totalt

39

9

25

5

19

12

7

15

11

4

15

10

4

11

8

9

4

6

12

0

6

0

13

6

lOl

1

6

0

5

2

4

0

2

0

5

2

5

4

3

Idrott, sport Skapande verksamhet Maskinskrivning Matlagning, bakning Djur och natur Foto och film Radio- och tv-teknik Tonåring Modellbygge Dans och rytmik Motor m. m. Sjukvård, barnavård Övrigt

Totalt                                                            100                 100                  100

SÖ har med skrivelse den 13 oktober 1972 lämnat över en ny läges­rapport från SÖ:s s. k. könsrollsprojekt.

Vid det nordiska undervisningsministermötet i Helsingfors år 1969 enades ministrarna om att tUlsätta ett utskott för utredning av frågan om könsrollerna i utbildningen. Utskottets rapport har avlämnats under hösten 1972.

Utskottet har gjort en översikt över könsroUerna i några olika ut­bildningsformer i Norden och dämtöver redovisat de forskningsprojekt som f. n. pågår på det aktueUa området. Utskottet anser i sina samman­fattande rekommendationer att hela utbildningspoUtiken och alla ut­bildningsformer bör omfattas av uppgiften att verka för jämstäUdhet meUan könen. En rad olika förslag har lagts fram av gruppen i syfte att förverkUga detta mål. Dessa förslag tar sikte på såväl utbildningens organisatoriska uppbyggnad som bl. a. dess innehåU och metodik på aUa nivåer. Utskottets förslag omfattar även radio och television samt bam-och ungdomskultur.

I enUghet med av Kungl. Mai:t utfärdade anvisningar för myndig-

' l:e byråsekreterare Anna-Greta Leijon, ordförande, borgmester Lilly Helveg Petersen, fylkeskolesjef Eirik Sjömaeliiig och docent Anna-Liisa Sysiharju.

D


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                         180

heternas anslagsframställningar skall myndigheterna redovisa bl. a. sin prioritering av de framlagda förslagen. SÖ har under varje anslag gjort en sådan redovisning men därutöver presenterat en sammanfattande bedömning av sina anslagsframstäUningar. SÖ anser liksom tidigare att handikappområdet bör prioriteras högt och pekar därutöver på behovet av resursförstärkningar för pedagogiskt forsknings- och utvecklingsar­bete, lärares fortbUdning, vissa anslag inom folkbildningsarbetet och inom vuxenutbildningen.

Samverkan  i skolan

SÖ tillsatte i början av 1968 en utredningsgrupp för samverkan i sko­lan (SISK). I gruppen ingick representanter för organisationer som före­träder elever, skolledare', olika lärarkategorier, ekonomipersonal, skol-social personal, föräldrar, skolans huvudmän och den statliga skolför­valtningen. Utredningsgruppens direktiv utgjordes dels av vad dåvarande chefen för utbUdningsdepartementet anförde tiU statsrådsprotokoUet den 17 maj 1968 om goda arbetsförhåUanden i skolan, dels av en arbetsplan som gruppen antog i maj 1968.

Utredningsgruppen har den 28 maj 1971 lämnat över en slutrapport över sin verksamhet med rekommendationer i fråga om samverkan inom den lokala skolenheten. Arbetet inom SISK har i huvudsak följt tre hu-vudUnjer, nämUgen genomförandet av praktiska försök, initierandet av forsknings- och utredningsarbete samt information och utbildning. Inom SISK har utöver slutrapporten utarbetats 17 delrapporter, som omfattar bl. a. analyser av bakgrundsfaktorer, attityder och instäUningar till sam­arbetsfrågor, resultat och effekter av skilda försöksanordningar. De praktiska försöken har omfattat olika alternativa modeUer och förslag till hur breddad samverkan och ökat medinflytande för olika grupper i skolan skulle kunna uppnås. I första hand har det gällt samarbets­nämndens sammansättning och funktioner, men även andra samverkans-former, t. ex. klassråd och samarbetet hem-skola, har varit föremål för utredningar och/eller försök. Dessutom har SISK stött eller initierat ett flertal forsknings- och utvecklingsprojekt, rörande t. ex. studerande­demokrati, de svagpresterande elevernas situation och andra aspekter av elevvård samt kontakt mellan enskilda lärare vid en skolenhet.

Med anledning av SISK:s slutrapport har SÖ i skrivelse den 3 no­vember 1971 lagt fram förslag till åtgärder för att främja samverkan mellan alla dem som deltar i skolans verksamhet. SISK och SÖ bedömer det som angeläget att samverkansfrågor beaktas i såväl grundutbildning som fortbUdning av lärare. Man anser vidare att det är väsentligt att fasta arbetsformer för samverkan skapas samt att erforderlig tid för att träna och utöva oUka former av samverkan kan beredas inom ramen för skolans verksamhet.

De organisatoriska formerna för samverkan i skolan omfattar i dag

D


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        181

dels vissa i skolstadgan angivna samarbetsorgan, dels vissa i läroplanerna rekommenderade arbetsformer. Till de förra hör klasskonferens, ämnes­konferens och samarbetsnämnd, till de senare klassråd, elevråd och elev­vårdskonferens.

1.    Klasskonferens

Klasskonferens består av rektor och de lärare som undervisar i klas­sen. Vid behandling av fråga om elevs hälsa är även skolläkare och skol­sköterska ledamot. I konferensen handläggs frågor om elevernas fUt och framsteg i studier och om deras uppförande och ordning. För gymna­sieskolan gäUer att om klasskonferensen behandlar fråga om planering av undervisningen eller pedagogisk fråga av allmän karaktär, ordföran­de skall kalla representanter för de elever som berörs av ärendet att del­ta i konferensens överläggningar. Elevrepresentant får inte delta i be­sluten.

SÖ anser att med hänsyn till förslagen om elevmedverkan i ämnes­konferens och till enskild elevs rätt att närvara vid elewårdskonferen-sens överläggningar att bestämmelserna om elevrepresentation i klass-konferensen foör utgå ur stadgan.

2.    Ämneskonferens

För varje ämne (eller för två eller flera ämnen) finns en ämneskon­ferens. Det åligger konferensen att i anslutning tiU läroplanen närmare planera kurserna i ämnet och granska stoffet i läroböckerna, upprätta plan för undervisningen i ämnet, avge förslag om inköp av böcker och annan undervisningsmateriel i ämnet samt att pröva behovet av nya läroböcker och avge förslag i anslutning härtlU.

För gynmasieskolan gäUer att då konferensen skaU behandla fråga om planering av undervisning eller pedagogisk fråga av allmän karaktär, ordförande skall kalla representanter för de elever som berörs av ären­det att delta i konferensens överläggningar. Elevrepresentant har inte rätt att delta i besluten.

SÖ föreslår att elevmedverkan i ämneskonferensen på grundskolans högstadium blir obligatorisk, att elevrepresentanterna får rösträtt både på högstadiet och i gymnasieskolan samt att ohka former av studieverk­samhet i t. ex. kursplanering stimuleras för att eleverna skall få den in­formation och skolning som behövs för att de skall kunna göra en insats i arbetet.

3.    Samarbetsnämnd

EnUgt skolstadgan (1971:235, ändrad senast 1972:536) skaU sam-arbetsnänand finnas i gymnasieskola. Den skall omfatta två lärare, två elever, två ledamöter från skolstyrelsen samt skolans rektor. Nämndens arbetsuppgifter kan sammanfattas under beteckningen »trivsel- och ord­ningsfrågor», och dess funktion är rådgivande. Dessutom skaU nämnden

D


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        182

avgöra fråga om avstängning eller förvisning av elev. Även för folk­högskolan finns bestämmelser om samarbetsnämnd.

SÖ föreslår att samarbetsnämnden blir obligatorisk även på grund­skolans högstadium samt att den skall utgå från följande minimirepre-sentation:

 

 

 

rektor

 

I

kontorspersonal

 

lärare

 

2

vaktmästare

 

psykologer

 

 

lokalvårdare

I

kuratorer

 

 

måltidspersonal

skolsköterskor

 

I

institutionstekniker

 

läkare

 

skolvärdinnor

 

bibliotekarier

 

 

föräldrar

1

studie- och yrkesvägledare

 

skolstyrelse

1

Eleverna får utse högst lika många ledamöter i nämnden som övriga. Samarbetsnämndens funktion skaU enligt SÖ:s förslag omfatta föl­jande typer av ärenden:

Beslutsrätt

1.       Regler för ordning och uppförande med undantag för frågor som anges genom kollektivavtal eUer andra för skolan författningsenligt gäl­lande bestämmelser.

2.       Utformning av gemensamma samlingar som planeras in under kommande termin eUer läsår.

3.       EventueUt uppkommande stipendiefrågor.

4.       Ekonomiskt stöd tiU elewerksamhet. Nämnden kan i detta fall en­dast fatta beslut under förutsättning att nämnden disponerar över medel som står tiU dess förfogande.

5.       Trivselfrågor som berör skolmiljöns utformning och som ryms inom den för skolenheten uppgjorda ekonomiska ramen. Undantagna är frå­gor som anges genom kollektivavtal eUer andra för skolan författnings­enligt gällande bestämmelser.

6.       Utformningen av läsårsavslutningen.

7.       Utformningen av sådana allmänna möten som berör all personal inom skolan.

Remissorgan

1.        Disposition av skolans lokaler.

2.        Skolmåltidsverksamhetens utformning.

3.        Skolenhetens anslagsframställning till skolstyrelsen främst i vad gäller prioritering.

4.        Synpunkter och eventueUa principer beträffande skolarbetets upp­läggning inför det kommande läsåret.

5.        Synpunkter på ny- och ombyggnationer inom det aktuella skolom­rådet. Skolgårdens utformning.

Medverkan

1.        Utbildning av ledamöter i skilda samverkansorgan.

2.        Främja samarbetet meUan hemmen och skolan.

D


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        183

3.         HåUa sig informerad om och stimulera klassrådsverksamheten.

4.         Främja pedagogiska försök inom skolan.

5.         Friluftsdagars planering.

EnUgt SÖ:s förslag bör beslut om elevs avstängning och förvisning inte fattas av samarbetsnämnden utan av skolstyrelsen efter beredning i elevvårdskonferensen.

4.    Elevvårdskonferens

Elevvårdskonferensen är den lokala skolenhetens viktigaste organ för diskussion och sammanstäUning av beslutsunderlag i såväl allmänna som individueUa elevvårdsfrågor. Konferensens väsentUga arbetsuppgifter är att allmänt planera för elevvårdsarbetet samt att förbereda beslut om åtgärder för enskilda elever. SÖ föreslår, i Ukhet med SISK, att elev­vårdskonferensen blir obligatorisk i såväl grundskolan som gymnasie­skolan, samt att konferensen bUr beslutande i de frågor som enUgt läro­planen handläggs av konferensen. Enligt SISK:s rekommendationer bör i konferensen ingå representanter för skolledningen och skolhälsovår-den, företrädare för studie- och yrkesorienteringen i skolan, psykologen, kuratorn och berörda klassföreståndare. Beträffande elevvårdskonfe­rensens arbetsformer rekommenderar SÖ att berörda enskUda elever resp. föräldrar underrättas om ärendes behandling i konferensen och vid lämpligt tillfälle erbjuds att närvara vid konferensens behandling av frågor samt att de under alla förhållanden delges konferensens förslag till åtgärd, innan beslut fattas, samt att konferensen till sina överlägg­ningar äger adjungera andra befattningshavare inom eller utom skolan.

5.    Klassråd  och  elevråd

Verksamheten inom klassråd och elevråd utgör en nödvändig grund för vidgad elevmedverkan i skolans arbete. Det är därför viktigt att tid för klassrådens arbete kan beredas inom det schemalagda skolarbetets ram. SÖ föreslår att klassråden skall disponera i genomsnitt.högst 20 minuter per vecka av lektionstid för sitt arbete. För att underlätta kom­munikationen mellan ohka grupper inom den lokala skolenheten bör 8—12 lektionstimmar per läsår anslås till allmänna möten, som anordnas av elevråden. På gymnasieskolan skall i första hand timme tUl förfogan­de utnyttjas. Träning för oUka samverkansformer bör vidare kunna in­rymmas inom ramen för fritt valt arbete i grundskolan. Den föreslagna tiden för klassrådsarbetet bör fastställas genom anmärkning tiU gällande timplaner.

6.    Remissyttranden

Över skrivelsen har yttranden avgetts av Svenska kommunförbundet. Svenska landstingsförbundet. Landsorganisationen i Sverige (LO), Sve­riges   akademikers  centralorganisation  (SACO),   Tjänstemännens  cen-

D


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        184

tralorganisation (TCO), Riksförbundet Hem och Skola, Moderata ung­domsförbundet. Centerns ungdomsförbund (CUF), Sveriges socialdemo­kratiska ungdomsförbund (SSU), Elevförbundet och Filosofi- och psy­kologilärarnas förening. I ärendet har även inkommit skrivelse från skolstyrelserna i Lidingö och Umeå samt rektorskollegiet i Stockholm.

SISK-gruppens och SÖ:s förslag är i första hand inriktat på att skapa organisatoriska former för samverkan i skolan. LO. SSU och Riksför­bundet Hem och Skola framhåller denna begränsning i förslaget. LO anser det nödvändigt att i samverkansproblematiken väga in själva skol­arbetets roll för demokratisk fostran. Den grundläggande frågestäU-ningen blir då i vad mån olika samverkansformer kring skolarbetets uppläggning kan integreras i själva undervisningen, för att man skall kunna utnyttja samverkan som pedagogisk metod för social fostran. Även SSU anser att samverkan i konkreta undervisningsfrågor och den roll samverkan spelar för elevernas sociala och demokratiska utveckling är särskilt betydelsefuU. I likhet med SISK och SÖ anser SSU och TCO att det är angeläget att samverkansfrågor beaktas både i grundutbild­ningen och fortbildningen av lärare.

SACO och SSU anser att SISK:s slutrapport inte bör föranleda några slutgUtiga förslag till lösning av samverkansfrågorna utan att SIA-ut-redningens betänkande bör avvaktas. Som motivering anför SSU att SISK har riktat sin uppmärksamhet på samarbetsnämndens sammansätt­ning och funktion. Detta har enligt SSU inneburit att samverkansfrå­gorna i skolan blivit föremål för en ytUg och bristfällig behandling. SIA-utredningen har också att behandla samverkansfrågor inom skolan. En­ligt direktiven kommer dessa frågor att utvecklas och fördjupas i förhål­lande tiU SISK:s slutbetänkande. I stäUet bör den av SISK initierade försöksverksamheten fortsätta och fördjupas.

Med hänsyn till förslagen om elevmedverkan i ämneskonferens och till enskild elevs rätt att närvara vid elevvårdskonferensens överlägg­ningar, föreslår SÖ att bestärnmelserna om elevrepresentation i klass­konferensen bör utgå ur skolstadgan. SACO och CUF instämmer i förslaget, medan LO anser att elevrepresentationen bör kvarstå, efter­som klasskonferensen även i fortsättnmgen skall behandla arbetet i den enskilda klassen.

För planering av kurser i varje ämne finns en ämneskonferens. SISK och SÖ föreslår att elevmedverkan i ämneskonferensen på grundskolans högstadium bör bli obligatorisk, samt att elevrepresentantema skall få rösträtt både på högstadiet och i gymnasieskolan. Vidare föreslår man att eleverna skall få den information och skolning som behövs för att de skall kunna göra en insats i arbetet. CUF och SSU ansluter sig till dessa rekommendationer. SSU föreslår vidare att konferensen hand­lägger frågor som är gemensamma för olika ämnen. Det gäller t. ex. undervisningen i ekonomi-, familje-, konsument- och miljövårdsfrågor.

D


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        185

SACO och Filosofi- och psykologilärarnas förening pekar på en negativ konsekvens av förslaget att ge eleverna formell rösträtt. Enligt förslaget skall antalet elever inte överstiga antalet lärare. På många skolor finns emellertid bara en eller några få lärare. Ämneskonferensen kan i sådana fall komma att bestå av rektor, en lärare med ämneskunskap och en elev. Den information som eleverna kan ge till ämneskonferensen kan bli starkt begränsad, eftersom det är svårt för en elev att sätta sig in i problem som gäUer samtliga kurser i ett ämne som förekommer på skol­enheten. SACO motsätter sig därför att eleverna får rösträtt i ämnes­konferensen, medan Filosofi- och psykologilärarnas förening i stället föreslår att lärar- och elevrepresentanterna får förfoga över samma antal röster.

Svenska landstingsförbundet föreslår att beslut om stadgereglering av elevernas rösträtt i ämneskonferensen fattas först sedan en definitiv ut­värdering av pågående försök genomförts. Resultaten av dessa försök skall bl. a. visa om eleverna har den kunskapsmässiga grund som krävs för beslut om undervisningens planering. Elevförbundet menar att man bör begränsa ämneskonferensens uppgifter och i största möjliga ut­sträckning överföra dess arbetsuppgifter till den dagliga verksamheten i klasserna och i klassråden. Förbundet varnar också för en underskatt­ning av lärarens roll vid kursplanering.

Nästan aUa remissinstanser instämmer i SISK:s och SÖ:s rekommen­dationer i fråga om samarbetsnämnden. TCO ansluter sig till förslaget att nämnden bUr obligatorisk även för grundskolans högstadium, men nämnden bör enUgt TCO:s mening inte bindas tUl att omfatta enbart högstadiet, utan möjlighet bör finnas att nämndens verksamhet skall avse också låg- och mellanstadiet. SACO är den enda remissinstans som motsätter sig att nämnden blir obUgatorisk på grundskolans högstadium samt att den får den sammansättning och de beslutsfunktioner som SISK föreslagit. Enligt SACO:s mening borde den föreslagna nämnden utvär­deras i en försöksverksamhet innan beslut om införande fattas. SACO anser också att den föreslagna lärarrepresentationen är alltför Uten med tanke på att olika lärarkategoriers intressen skall tUlvaratas i samarbets­nämnden. Beträffande nämndens sammansättning anser TCO att den bör få utformas relativt fritt med hänsyn till lokala förhållanden. LO anser att det är risk för att en mängd arbetstagare kan komma att stäl­las utan direkt representation i samarbetsnämnden. För att förhindra en sådan situation anser man det rimUgt att de arbetstagare som tillhör LO:s organisationsområde får minst ett mandat i nämnden.

Elevförbundet, CUF och SSU är kritiska mot SISK:s och SÖ:s förslag i fråga om samarbetsnämndens beslutsfunktioner. Elevförbundet anser att slutmålet bör vara att nämnden får beslutsrätt i alla frågor som rör den egna skolenheten. Även CUF menar att nämnden i princip bör vara skolans egenthga styrelse I alla frågor, inom de ekonomiska ramar som

D


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        186

de poUtiskt valda representanterna i den kommunala skolstyrelsen ställer upp. Redan nu anser CUF att nämnden kan ges beslutanderätt i betyd­ligt fler frågor än de av SISK och SÖ föreslagna. SSU föreslår i stället för samarbetsnämnd en skolnämnd som skall fungera som lokal styrelse för den enskilda skolenheten. Den skall bl. a. ha beslutanderätt i miljö­frågor som rör skolan, i gemensamma aktiviteter, samt i vissa ekono­miska frågor och ansvara för att andra samverkansorgan följer upp­dragna riktUnjer och ges ett meningsfuUt innehåU,

LO menar att det finns en stor risk för intressekollision mellan den kollektivavtalsfästa företagsnämnden och samarbetsnämnden, eftersom flera av de uppgifter, där samarbetsnämnden enligt förslaget skulle ha en rådgivande funktion, faller inom ramen för den verksamhet som före­tagsnämnden skaU bedriva. AUa remissinstanser som yttrat sig i frågan, dvs. Svenska kommunförbundet, TCO och Riksförbundet Hem och Skola, tillstyrker förslaget att beslut om elevs avstängning och för­visning inte bör fattas av samarbetsnämnden, utan av skolstyrelsen efter beredning i elevvårdskonferensen.

De flesta remissinstanserna instämmer i förslaget att elevvårdskonfe­rensen bör bli obligatorisk. Svenska landstingsförbundet och LO anser dessutom att elewårdskonferensen i etUighet med förslaget bör bli be­slutande i de frågor som enligt läroplanen handläggs, av konferensen. LO, TCO och SACO anser liksom SÖ att berörda elever och föräldrar bör underrättas om ett ärendes behandling i konferensen och erbjudas att närvara vid behandlingen av frågan, samt att konferensen till sina överläggningar äger adjungera andra befattningshavare inom eller utom skolan. Svenska kommunförbundet motsätter sig att elevvårdskonferen­sen blir obligatorisk och får en utökad beslutanderätt på det sätt som SISK har föreslagit. Som skäl anför förbundet dels att SIA-utredningen kommer att belysa dessa frågor, dels att problemen med samordning mellan skolans elevvård och samhällets aUmänna barn- och ungdoms­vård just nu diskuteras inom kommunförbundet. I avvaktan på denna ytterligare behandUng bör enhgt förbundets mening frågan om elev­vårdskonferensens StäUning och utökade beslutsfunktioner lämnas öp­pen.

Flertalet remissinstanser ansluter sig till utredningsgruppens och SÖ:s rekommendationer vad gäUer klassråd och elevråd. CUF anser att både klassråd och elewårdsfunktioner bör bli obUgatoriska och ges uttryck i skolstadgan. För att eleverna skall få en reell möjUghet att diskutera olika angelägenheter i klassråden, anser SSU att minst en veckotimme måste avsättas för detta ändamål. Vidare menar SSU att elevernas rätt att bilda elevråd bör lagfästas, samt att ekonomiska resurser bör ges till elevrörelsen. SACO framhåUer att det måste ankomma på varje lärare att själv avgöra om han skaU delta i klassrådet. I den mån klassrådet förläggs utanför lektionstid och lärare skall medverka förutsätter SACO

D


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        187

att arvodesfrågan for lärarnas medverkan löses. SACO avstyrker för­slaget att elevråden anordnar aUmänna möten. Organisationen anser att de aUmänna mötenas kompetensområde och funktionssätt måste övervägas noggrannare innan SISK:s förslag kan genomföras. I den mån aUmänna möten ändå inrättas fömtsätter SACO att endast eleverna deltar i dem. Om lärarna skall medverka uppstår en ny arbetsuppgift för dem.

Departementschefen

Med verkan fr. o. m. innevarande budgetår har 1968 års riksdags­beslut om grundskolan och gymnasieskolan helt genomförts i organisa­toriskt avseende. Man bör räkna med att det genomgripande yttre re­formarbetet av ungdomsskolan nu är avslutat för den framtid som i dag kan överblickas. Intresset bör nu koncentreras bl. a. på att söka ännu bättre metoder för att få alla bam och ungdomar att uppleva skolarbetet stimulerande och undervisningen meningsfull.

Den nya inriktningen av reformarbetet har tagit sig uttryck i tUl-sättandet av två betydelsefulla utredningar på skolområdet. Utredningen om skolans inre arbete, som tillkallades i maj 1970, har redan hunnit långt i sitt arbete. I september 1972 tUlkallades en särskild utredning för att överväga ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i fråga om grundskolan och gymnasieskolan m. m. (utredningen om skolan, staten och kommunerna). Kärnpunkten i de sakkunnigas arbete är att nå den för skolans arbete mest gynnsamma avvägningen mellan å ena sidan behovet av centrala bestämmelser för att säkerstäUa förutsätt­ningar för att förverkUga de för skolan fastställda målen och å andra sidan behovet av utrymme för de initiativ, åtgärder och ansvarstagande lokalt som också är en förutsättning för en väl fungerande skola. Som särskUda arbetsuppgifter i direktiven nämns frågoma om statsbidrags­systemets utformning och skolöverstyrelsens framtida uppgifter och orga­nisation. Jag viU i detta sammanhang framhålla att den kommunindel-ningsreform som i huvudsak kommer att vara genomförd den 1 januari 1974 är en förutsättning för att syftet med det nu påbörjade utrednings­arbetet skaU kunna nås.

Inom skolöverstyrelsen (SÖ) har en särskild arbetsgrupp. Samverkan i skolan (SISK), arbetat sedan 1968. På gmppens initiativ har bl. a. en försöksverksamhet med nya samarbetsnämnder bedrivits. Försöket har avsett både uppgifter och sammansättning. På grundval av gruppens rapport har nu SÖ lagt fram olika förslag för att främja samverkan mellan alla dem som deltar i skolans arbete. Förslagen innebär bl. a. att samarbetsnämnden skall vara obligatorisk även för grundskolans högstadium och att s. k. klassråd skaU finnas.

Den viktigaste formen för medverkan från elevernas sida måste givet­vis vara diskussioner och medbestämmande inom den enskUda klassens

D


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        188

ram. I läroplanerna för grundskola och gymnasieskola framhålls också numera lärarens skyldighet att i samverkan med bl. a. eleverna utforma undervisningen. SISK-gruppen har gett flera värdefulla uppslag för hur man skall kunna förverkliga detta mål för skolan. I likhet med vad bl. a. SSU gett uttryck för vill jag framhålla det nära samband som råder meUan de nu aktuella förslagen och utredningen om skolans inre arbete, viUten bl. a. behandlar olika samarbetsfrågor i skolan. Genom utredningen om skolan, staten och kommunerna aktualiseras dessutom det principieUa spörsmålet om hur långt statens reglering av skolans verksamhet skall gå. Jag har mot denna bakgrund kommit till slutsatsen att SÖ:s förslag inte nu bör leda till några stadgemässiga förändringar. Jag viU däremot betona angelägenheten att de lokala skolmyndigheterna inom ramen för en fortsatt försöksverksamhet tar vara på och i prak­tiskt arbete utvecklar de förslag tUl samverkansformer som SISK-grup­pen utarbetat. Det är mot bakgmnd av vad LO framhållit därvid ange­läget att beakta den intressekolUsion som i vissa fall synes ha skett meUan å ena sidan samarbetsnämnden och å andra sidan företagsnämn­den.

Av SÖ:s anslagsframstäUning framgår bl. a. att vissa förskjutningar har ägt rum när det gäller valen av studievägar inom gymnasieskolan. De mera yrkesinriktade linjema har — sannolikt bl. a. på grund av för-bättrmgen av yrkesutbildningen — mött ett starkt ökat intresse bland eleverna medan trycket på de mer teoretiska studievägarna minskat. Genom de nya principer om allmän behörighet för högskoleutbildning som fastlades av 1972 års riksdag (prop. 1972: 84, UbU 1972: 31, rskr 1972: 240) kommer alla elever på gymnasieskolans linjer att få möj­lighet att gå vidare i utbildningssystemet. För vissa elever krävs dock vissa breddningar av utbildningsprogrammet. Bl. a. dessa kompetens­regler kan komma att medverka tUl ett ytterligare ökat intresse för de mer yrkesinriktade studievägarna. För budgetåret 1973/74 räknar jag med att de mer teoretiska studievägamas kapacitet sammanlagt skall motsvara det faktiska antalet elevplatser på dessa linjer för innevarande läsår.

Elevintresset för den naturvetenskapliga linjen har sjunkit de senaste åren viUcet även avspeglat sig i en minskad tillströmning tUl matema-tiskt-naturvetenskapUgt inriktad utbUdning vid universitet och hög­skolor. Planeringsrådet för utbildningsfrågor har diskuterat dessa frågor, varvid utbildningsmyndighetema redovisat pågående arbete i syfte att öka studerandeintresset för de matematiska och naturvetenskapUga äm­nena. Det är angeläget att det inledda arbetet fortsätts och följs upp. TiU de frågor som närmare bör belysas hör behovet av kursplanemässiga förändringar i grundskola och gymnasieskola liksom erfarenheterna av förändringama på den sociala linjen, där numera matematik och natur­kunskap läses av alla elever. Till inte ringa del sammanhänger problemet

D


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        189

med rekryteringen till de matematisk-naturvetenskapliga studievägarna med flickomas bristande intresse för dessa utbUdningar. En av delama inom SÖ:s könsrollsprojekt belyser just flickornas instäUning till fysik­ämnet. Jag utgår från att man inom det pedagogiska utvecklings­arbetet avsätter resurser för här aktuella frågor. Även studie- och yrkes­orienteringen har givetvis en viktig uppgift — bl. a. genom att ifråga­sätta rådande faktiska val — att öka benägenheten att pröva på mate­matiska och naturvetenskapUga studier.

Intresset för olika ämnen i gymnasieskolan kan också komma att påverkas av utformningen av bestämmelserna om urval till högre utbild­ning. Kompetenskommittén överväger nu de tekniska lösningarna av det nya kompetenssystemet, varvid även denna aspekt måste beaktas i sam­band med konstruktionen av de nya meritvärderingsreglerna.

Också inom folkbildningen bör man kunna få ett ökat intresse för de experimentellt betonade delarna av naturvetenskapen. Programserien »TeUus» som gjordes av kommittén för television och radio i utbild­ningen (TRU) väckte stor uppmärksamhet och fick ett positivt gensvar. Kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet bör beakta detta i sin produktionsplanering.

För att få väl övertänkta val till gymnasieskolan och till den högre UtbUdningen behövs en väl fungerande organisation för studie- och yr­kesorientering. I enlighet med beslut vid 1971 års riksdag (prop. 1971: 34, UbU 1971:21, rskr 1971:214) räknas nu medel för en mycket stor utökning av resurserna för studie- och yrkesorientering i gymnasie­skolan. Kostnadsökningen uppgår till ca 15 milj. kr. För att tillgodose personalbehovet för bl. a. skolans del räknas med en intagning av 180 deltagare i den utbUdning av studie- och yrkesvägledare som är förlagd till lärarhögskola.

SÖ:s redovisning av elevernas val av aktiviteter inom bl. a. fritt valt arbete i grundskolan visar en stark könsbundenhet. Trots ofta målmed­vetna insatser från skolans sida har man inte lyckats bryta de traditio­nella könsroUsmönstren i de ungas studieval.

Erfarenheterna av försöksverksamheten med särskilda åtgärder för att åstadkomma en jämnare fördelning meUan manliga och kvinnUga studerande vid förskoUärarutbildn ingen är positiva. Denna verksamhet kommer att fortsätta även under nästa läsår och skall därvid kom­pletteras för alla sökande med ett hänsynstagande i meritbedömningen tiU yrkesverksamheten utanför vårdsektorn.

SÖ arbetar f. n. med ett viktigt projekt där man bl. a. beaktar köns­rollsfrågan i lärarutbildning, lärarfortbildning samt läroplans- och läro­medelsutveckling och bedriver försök med särskilda insatser vid vissa skolor. Dessa åtgärder kommer först på sikt att påverka attityder och yrkesval.

Det   särskUda   nordiska   utskott   som   på   undervisningsministrarnas

D


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        190

uppdrag undersökt könsrollsfrågan i utbildningsväsendet har nu lagt fram sin analys och därpå gmndade rekommendationer. Denna rapport behandlas nu i de nordiska samarbetsorgan som hör till det nordiska ministerrådet.

Med den omfattande reformeringen av utbildningsväsendet har följt en stark kostnadsutveckling. För framtiden är det därför viktigt att insatsema koncentreras till de områden där de största effekterna kan utvinnas. Ett viktigt mål för utbildningspoUtiken är att åstadkomma ett större mått av jämlikhet i samhället. UtbUdningsfaktom intar, fram­håller arbetsgmppen för lågmkomstfrågor i sui rapport (Ds In 1972: 19), en strategisk roU framför aUt när det gäUer inkomster, sysselsättning och politiska resurser, även om åtgärder inom utbildningssystemet inte på kort sikt kan få någon avgörande betydelse för lösningen av låg-inkomstproblemet. Låginkomstutredningens undersökningar har klart visat på sambandet mellan utbildningsnivå och levnadsstandard i olika avseenden. Därför måste i det långsiktiga perspektivet åtgärder inom utbildningsväsendet ges hög prioritet. Som särskilt angelägna reform­områden framstår enUgt arbetsgruppen därvid speciella åtgärder för elever med skolsvårigheter, en nedbrytning av barriärer mellan olika UtbUdningar såväl horisontellt som vertikalt och möjUgheter tiU över­bryggande och återkommande utbUdning.

Jag framhöll i prop. 1972: 1 (bil. 10 s. 163) den särskilda resurstilldel­ning som specialundervisningen utgör. För nästa budgetår kan utgif­terna härför beräknas tiU 500 milj. kr. Utredningen om skolans inre arbete kommer i sitt arbete in på specialundervisningen och därvid bl. a. på möjUghetema att finna nya former för förebyggande åtgärder och kompensatoriska insatser.

Specialundervisningen sköts tUl stor del av lärare som har låg- eller mellanstadielärarutbUdning men saknar specialutbUdning. En ytterli­gare utökning av speciallärarutbildningen föreslås nu.

Genom barnstugeutredningens betänkande (SOU 1972: 26—27) om förskolan har dennas betydelse för barnens utveckling och därmed också för skolarbetet belysts. Barnstugeutredningen, vars betänkande f. n. bereds, fortsätter sitt arbete med vissa utbildningsfrågor. Förskol-lärarutbildningen föreslås ytterligare öka i omfattning nästa år.

Även i årets budgetarbete har fortsatta insatser för de vuxenstude­rande prioriterats. Under de senaste åren har en rad viktiga åtgär­der beslutats, framför allt i syfte att nå de utbildningsmässigt efter­satta gruppema. Ett omfattande utrednings- och utvecklingsarbete på­går. NyUgen har en särskild utredning om folkhögskolan tiUkallats. Inom UtbUdningsdepartementet kommer en särskild arbetsenhet för frågor om vuxenutbildning att inrättas. I samband härmed överförs frå­goma om utbildning av vuxna invandrare genom cirkelstudier från inri­kesdepartementet. I en särskUd proposition kommer ohka frågor inom vuxenutbildningen att behandlas.

D


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        191

Frågan om studiefinansieringen inom vuxenutbildningen utreds av kommittén för studiestöd åt vuxna. I en särskild proposition kommer 1972 års riksdagsbeslut om ett enhetUgt studiekreditsystem att följas upp. Detta kommer att bli av stor betydelse för olika grupper av vuxen­studerande.

1972 års höstriksdag har bl. a. fattat beslut om den fortsatta regional­politiken. I prop. 1972:111 har bl.a. framhållits den betydelse som skolan har för de glest bebyggda delama av landet. På Kungl. Maj:ts uppdrag har SÖ och glesbygdsutredningen lagt fram förslag om utbild­ningens organisation i dessa landsdelar. Dessa frågor bereds f. n. i ut­bUdningsdepartementet. En särskild proposition i ärendet kommer se­nare att läggas fram.

Läromedelsfrågorna tillhör de ständigt aktuella problemen i skolan. Läromedelsutredningen har i betänkandet (SOU 1971: 91) Samhällsin­satser på läromedelsområdet lagt fram olika förslag som rör frågan om hur man till rimliga kostnader skall trygga skolans försörjning med läromedel. Läromedelsutredningens betänkande kommer att behandlas i en särskild proposition i vilken också formema för tiUhandahållande av fria läromedel i grundskolan kommer att tas upp.

Som jag framhöll i 1972 års statsverksproposition har tillgången på behöriga lärare successivt förbättrats på grund av gjorda utbildnings­insatser. En fortsatt minskning av lärarutbUdningens kapacitet kan där­för ske när det gäller lärare i läroämnen och lärare på låg- och mellan­stadierna. Efter 1967 års lärarutbildningsreform finns det nu anledning att göra en viss översyn av berörda utbildningar. Lärarutbildningskom­mittén kommer inom kort att avge förslag om utbildningen av vissa andra lärarkategorier.

D


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet


192


a) centrala och regionala myndigheter m. m.

D 1. Skolöverstyrelsen


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


49 899 686 54 878 000 61 347 000


Skolöverstyrelsen (SÖ), vars arbetsuppgifter framgår av den för verket gäUande instruktionen (1965: 737, ändrad senast 1972: 239), är organi­serad på fem avdelningar, nämligen en undervisningsavdelning för sko­lan (S), en undervisningsavdelning för vuxenutbildning (V), en avdelning för lärarutbildning och pedagogiskt utveckUngsarbete (L), en avdelning för planering (P) och en avdelning för administrativa frågor (A). Inom SÖ finns 18 byråer, som fördelas meUan avdelningarna enligt SÖ:s bestämmande.

Hos SÖ finns vidare en skolöverläkare samt sektioner för information och för rationaliserings- och utredningsarbete.

 

 

1972/73

 

Beräknad ändring 1973/74

 

 

 

Skolöver-

Departements-

 

 

 

styrelsen

chefen

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal

421

 

+ 32

+ 12

Övrig personal

221

 

+ 37,5

+ 9

 

642

 

+ 69,5

+21

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader

40 650 000

+

8 134 500

+4 600 800

därav ersättning till expertis

5 133 000

 

-f 498 000

-1-88 000

Sjukvård

78 000

+

124 000

of.

Reseersättningar

2 116 000

+

401 000

+   198 000

därav utrikes resor

54 000

 

4-3 000

-f3 000

Lokalkostnader

4 995 000

+

750 000

+   750 000

Expenser

4 900 000

+

2 862 900

+   577 300

Kostnader för kontorsdrift

 

 

 

 

och bibliotek

2 139 000

+

343 000

+   343 000

 

54 878 000

+12 615 400

+6 469100

Avrundat

 

+ 12 615 000

+ 6 469 000

Skolöverstyrelsen

1.        Löne- och prisomräkning 5 838 300 kr.

2.        SÖ bedömer det nödvändigt att en tjänsteman på heltid får ägna sig åt att leda gymnasieinspektionen och att samordna verksamheten samt att svara för att informationen utvärderas och leder till erforderliga åtgärder. SÖ föreslår därför att en tjänst som gymnasieinspektör byts ut mot en tjänst som avdelningsdirektör. (—15 100 kr.)

3.        För att leda arbetet med frågor rörande de två- och fyraåriga

Da


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        193

tekniska linjerna samt den treåriga naturvetenskapUga linjen m. fl. ut­bildningsvägar behövs ytterligare en avdelningsdirektörstjänst vid byrå S 3. SÖ föreslår att en tjänst som skolkonsulent byts ut mot en tjänst som avdelningsdirektör. (+6 900 kr.)

4.        För att leda arbetet med vissa organisationsfrågor rörande lärarut­bildningen behövs en fast tjänst. SÖ föreslår därför att en tjänst som skolkonsulent byts ut mot en tjänst som avdelningsdirektör. (+6 900 kr.)

5.        SÖ har med skrivelse den 11 oktober 1971 överlämnat en utredning angående organisationen för i SÖ:s regi bedriven arbetsmarknadsutbild­ning. Förslaget innebär en anpassning av byrå V 3:s organisation till de ökade och breddade uppgifter som utvecklingen inom arbetsmarknads­utbildningen under senare år successivt fört med sig. I förslaget anges inte sedvanUga tjänstebenämningar utan i stället funktioner för varje tjänst. Jämfört med läget budgetåret 1971/72 innebär förslaget en utök­ning av personalen för mera permanenta uppgifter med 17 tjänster för handläggande personal och tio tjänster för övrig personal. (+1 662 000 kr.)

6.        SÖ skall enhgt gällande bestämmelser centralt verkstäUa intagning av studerande till lärarutbildning. Arbetet har under senare år varit förlagt till en till byrå L 1 knuten intagningssektion. Kostnaderna för personal för intagningsarbetet har hittiUs bekostats av medel som anvisats under vissa lärarutbildningsanslag. SÖ föreslår att medel till kostnader för personal verksam med intagning av studerande till lä­rarutbildning budgetåret 1973/74 beräknas under förevarande anslag medan motsvarande medel dras in under anslagen Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. och Förskoleseminarierna: Utbild­ningskostnader. (+1 088 100 kr.)

7.        I byrå P l:s uppgifter ingår att utveckla informations- och plane­ringssystem för skolväsendet. SÖ föreslår inrättande av en byrådirek­törstjänst för uppgifter inom detta område. ( + 82 300 kr.)

8.        SÖ föreslår att en tjänst som skolkonsulent inrättas för frågor om undervisning av utlandssvenskars barn (+86 400 kr.).

9.        I anledning av tidigare fattat beslut om organisation av den statUga redovisnings- och revisionsverksamheten har till SÖ förlagts en redovis­ningscentral och ett revisionskontor. Planenligt skall konstfackskolan, slöjdlärarseminariet och statens institut för högre utbildning av sjuk­sköterskor inordnas i redovisningsgruppen den 1 juU 1973. SÖ föreslår att även specialskolornas redovisnings- och lönegöromål förs över tiU redovisningscentralen den 1 juli 1973. Med hänsyn tiU pågående utred­ning om länsskolnämndernas framtida stäUning bör däremot länsskol­nämnderna och därmed också statsbidragen till skolväsendet samt no­madskolorna nu avföras från planen för den fortsatta utbyggnaden av redovisningsgruppen. Utbyggnaden får därför åtminstone t. v. anses avslutad med etappen den 1 juli 1973. SÖ beräknar inför omläggningen

Da

7    Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 1.    BU. 10


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        194

den 1 juli 1973 det erforderliga personaltUlskottet till kameralsektionen tiU fyra biträdestjänster (+168 600 kr.). Vad gäUer revisionskontoret beräknar SÖ det erforderliga personaltillskottet till en biträdestjänst (+43 300 kr.).

10.        Det ökade medelsbehovet för expertis uppgår till 498 000 kr.

11.        SÖ föreslår, efter samråd med övriga myndigheter inom kvarteret Garnisonen, att medel anvisas under anslagsposten för sjukvård för en försöksverksamhet med hälso- och sjukvård. Försöksverksamheten avses omfatta samtliga myndigheter som är förlagda till kvarteret Garnisonen. SÖ:s andel av kostnaderna för försöksverksamheten beräknas till 124 000 kr., varav 35 000 kr. avser engångsanvisning.

12.        SÖ räknar med ökat medelsbehov för reseersättningar (+295 000 kr.). Det ökade medelsbehovet motiveras bl. a. med ett förslag om att gymnasieinspektör skaU ha tjänstestäUe antingen i Stockholm eller hos länsskolnämnd i hemlänet. Inspektör med sexårsförordnande bör nor­malt, om än inte undantagslöst, ha tjänsteställe i SÖ, medan övriga in­spektörer, utom sådana med kortare förordnanden än en termin, som regel bör ha tjänsteställe hos länsskolnämnd. Detta förslag medför öka­de kostnader för anståndstraktamenten och flyttningsersättningar. Det ökade medelsbehovet motiveras i övrigt med ökade resekostnader för nya tjänster, resekostnader för ledamöter i pedagogiska nämnden och för ledamöter i intagningsnämnd, för utredningen om sjöpersonalut­bildningen och med utökad reseverksamhet för gymnasieinspektörerna.

13.        Det ökade medelsbehovet för expenser motiveras av en utvidgad verksamhet på ADB-området, ökade kostnader för framställning och distribution av prov samt utveckUng av nya diagnostiska utvärderings­instrument i grundskolan och gymnasieskolan, för användning av ung­domsskolans prov i vuxenutbildningen och för utvärderingsinstrument för lärarutbildningen. Dessutom beräknas ökat medelsbehov för infor­mation om vuxenutbildningen, för information till invandrare, för infor­mation om betygen och för journalistkonferenser. Vid bifall till vad SÖ föreslagit beträffande central intagning av studerande till lärarutbild­ning bör de med denna verksamhet förenade kostnaderna för expenser betalas ur anslagsposten Expenser. Vidare räknas med ökade kostnader för kontorsmateriel. (+1 204 500 kr.)

14.        För kostnader för kontorsdrift och bibliotek räknas med ett ökat medelsbehov av 343 000 kr.

I O-alternativet räknar SÖ med en minskning av resurserna för ut­vecklingsarbetet, långsiktsplaneringen och liknande. Det betyder i första hand en nedräkning av medel till expertis. Viss minskning av fast per­sonal blir nödvändig, i första hand indragning av förslagsvis sex konsu­lenttjänster. SÖ beräknar vidare en minskning med fyra tjänster för amanuenser i befordringsgång och med två biträdestjänster samt en minskning av medel för omkostnader. SÖ framhåller att 0-alternati-

Da


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        195

vet bl. a. innebär att den utbyggnad av SÖ:s redovisningsgrupp som en­ligt planeringen skall ske den 1 juli 1973 inte kan genomföras.

Särskilda medel till viss styrd information

SÖ har med skrivelse den 29 augusti 1972 begärt särskUda medel tUl viss styrd information som skall komplettera den i övrigt av SÖ bedrivna informationsverksamheten. Den styrda informationen bör ske genom bl. a. dagspressannonsering och syftar till att öka intresset för gymnasie­skolan, folkhögskolan samt vuxenutbUdningen i övrigt. SÖ anhåller att få ett extra anslag för detta ändamål på 1,5 milj. kr.

Departementschefen

Jag vill erinra om vad jag anfört vid min anmälan av vissa gemen­samma frågor rörande skolväsendet angående sakkunniga med uppgift att utreda ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i fråga om grundskolan och gymnasieskolan m. m. En första del i de sakkunnigas arbete bör enligt direktiven — sedan de sakkunniga kommit fram till ett mer principiellt ställningstagande i frågan om avvägningen av ansva­ret för skolväsendet — kunna vara frågan om skolöverstyrelsens (SÖ:s) uppgifter och organisation.

SÖ för fram förslag om förstärkning av den centrala organisationen för den av SÖ anordnade arbetsmarknadsutbildningen. Av förslaget framgår bl. a. att denna utbildning ökat betydligt i omfattning under senare år. Budgetåret 1964/65 omfattade verksamheten drygt 20 000 personer. Budgetåret 1970/71 var antalet drygt dubbelt så stort. Kraven på den centrala organisationen har ökat inte bara genom det ökade antalet personer i denna utbildning. UtbUdningen har också efter hand differentierats och fått ett förändrat innehåll. Under senare år har t. ex. tillkommit undervisning i allmänna ämnen för kursdeltagare som har endast sex- eller sjuårig folkskola som grund­utbildning liksom undervisning i svenska för invandrare som be­vUjats arbetsmarknadsutbildning men som saknar erforderliga språk-. kunskaper. Dessa förändringar medför ökade krav på central planering, samordning, utveckling och uppföljning. Enligt SÖ bör dessa förändrade och ökade krav mötas med personella förstärkningar vid byrå V 3. Jag delar SÖ:s uppfattning att en sådan förstärkning är nödvändig för att den arbetsmarknadsutbildning, som SÖ har att genomföra, skall kunna fungera effektivt. Kursutbudet är starkt differentierat. Därmed krävs helt naturligt omfattande insatser vad gäller samordning och för att utveckla kurserna i enlighet med förändringar på arbetsmarknaden och förändrade krav i övrigt. Jag har mot denna bakgrund funnitdet moti­verat att SÖ tillförs betydande personella förstärkningar för denna verk­samhet. Jag räknar således medel för ytterligare 16 tjänster med place­ring på byrå V 3, varav tolv tjänster för handläggande personal och

Da


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        196

fyra tjänster för övrig personal. Härutöver räknar jag med att fyra tjänster för handläggande personal och två tjänster för övrig personal kommer att bekostas av medel för expertis (5).

I prop. 1972: 100 (s. 30) med förslag till lag om rätt tiU ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare behandlas frågan om central registrering av arbetstagarnas deltagande i sådan undervis­ning. Chefen för inrikesdepartementet anförde i propositionen bl. a. att behovet av upplysning för arbetsgivare, fackliga organisationer och ar­betstagare kan tillgodoses endast genom central registrering. Det bör ankomma på det studieförbund som anordnar undervisning att tUl ett sådant centralt register anmäla när en arbetstagare påbörjar undervis­ningen, när han avbryter den — varvid bör anges det antal timmar han närvarit — samt när han avslutat 240 timmars utbildning. Vidare anför­des att frågan om vilken myndighet som bör ha hand om en sådan cen­tral registrering kommer att anmälas i ett senare sammanhang. Jag har i samråd med chefen för inrikesdepartementet funnit att SÖ bör handha denna registrering. Jag beräknar därför 50 000 kr. för detta ändamål.

SÖ för fram flera förslag som syftar till att nå en bättre samordning av befintliga resurser. SÖ föreslår således att samordningen av gymna­sieinspektionen bör förbättras genom att en tjänst som gymnasieinspek­tör byts ut mot en tjänst som avdelningsdirektör. Jag avser att senare återkomma tiU Kungl. Maj:t i denna fråga. Jag biträder förslagen att byta ut två tjänster som skolkonsulent mot två tjänster som avdelnings­direktör i syfte att förbättra ledningen av arbetet med frågor rörande de två- och fyraåriga tekniska linjema samt den treåriga naturveten­skapliga linjen m. fl. utbildnlngsvägar samt av arbetet med vissa orga­nisationsfrågor rörande lärarutbildningen. Medlen för expertis har räk­nats ned med belopp motsvarande den merkostnad som detta utbyte av tjänster medför. (3 och 4)

Jag biträder SÖ:s förslag om att räkna medel för en tjänst som skol­konsulent för frågor om undervisning av utlandssvenskars barn. Jag har i samband härmed räknat ned expertismedlen med belopp som hittills använts för att bekosta expert med hithörande arbetsuppgifter. (8) SÖ har föreslagit en utökning av personalresurserna vid kameralsek­tionen och vid revisionskontoret. Jag biträder även dessa förslag och räknar medel för fyra biträden vid kameralsektionen och för ett biträde vid revisionskontoret. Jag avser att återkomma till Kungl. Maj:t med förslag rörande utbyggnad av redovisnings- och revisionsverksamheten. (9)

Jag är f. n. inte beredd att biträda förslaget om överförande av medel från läramtbUdningsanslagen till detta anslag (6). Jag är inte heller beredd att tillstyrka förslaget om en tjänst som byrådirektör för plane­ring (7).

Jag räknar med en ökning av medlen för expertis med 88 000 kr. (10).

Da


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


197


Jag räknar vidare med medel för ökade resekostnader med anledning av de nya tjänsterna vid byrå V 3 samt medel för resekostnader för leda­möter i pedagogiska nämnden och för utredningen om sjöpersonalut­bildningen (12).

Under expensposten har jag räknat med följande förändringar. För automatisk databehandling avseende volymökning m. m. inom ramen för gjorda åtaganden räknas med ytterligare 140 000 kr. Jag har vidare räknat med ytterligare medel för standardiserade prov i grundskolan och gymnasieskolan samt medel för utveckling av nya diagnostiska ut­värderingsinstrument i grundskolan och gymnasieskolan. För dessa båda ändamål har jag beräknat 100 000 kr. Jag biträder SÖ:s förslag om en ökning med 40 000 kr. för kontorsmateriel samt förslaget om att medel för kopiekostnader för byrå V 3:s verksamhet bör beräknas under detta anslag. Jag räknar med ytterUgare 30 000 kr. för information. SÖ bör även fortsättningsvis ansöka om medel för styrd information hos nämn­den för samhällsinformation. (13) För kontorsdrift och bibUotek räknar jag i enlighet med SÖ:s förslag med en ökning av 343 000 kr. (14). Jag biträder inte förslaget om försöksverksamhet med hälso- och sjukvård (11).

Med hänvisning i övrigt till sammanstäUningen beräknar jag anslaget till 61 347 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tiU Skolöverstyrelsen för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 61 347 000 kr.

D 2. Länsskolnämnderna


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


25    296 514

26    342 000

27    607 000


Länsskolnämndernas arbetsuppgifter och sammansättning framgår av instruktionen (1965:741) för länsskolnämnderna (omtryckt 1971:347, ändrad 1972: 59).

 

 

1972/73

 

Beräknad

Skolöver­styrelsen

ändring 1973/74

Departements­chefen

Personal

 

 

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

146 151

 

+2 +4

 

-3 + 1

Anslag

297

 

+ 6

 

-2

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

20 601 700

30 000

1 668 000

+ 1488 400

of.

+     83 400

+ +

945 700

of.

77 000

Lokalkostnader

2 657 000

+

82 700

+

123 000

Da


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        198

Expenser                                  1385300         +   220000         +   119000

26 342 000          +1874 500         +1264 700

Avrundat                       +1875 000         +1265 000

Skolöverstyrelsen

1.        Löne- och prisomräkning 1 372 700 kr.

2.        Vid var och en av länsskolnämnderna i Kronobergs, Örebro och Västerbottens län är en synkonsulent placerad. Synkonsulenternas behov av biträdeshjälp är lika stort som konsulenternas för rörelsehindrade elever, för vUka biträdestjänster med halvtidstjänstgöring är inrättade. En tjänst som kontorsbiträde i befordringsgång med halvtidstjänstgöring bör sålunda finnas vid varje nämnd där en tjänst som synkonsulent är inrättad. (+58 000 kr.)

3.        Medel beräknas för två och en halv personliga tjänster i beford­ringsgång för arkivarbetare (+92 800 kr.).

4.        Vid varje länsskolnämnd finns en länscentral för pedagogiska hjälpmedel. Beteckningen länscentral för pedagogiska hjälpmedel är inte längre adekvat. Den utställningsverksamhet som bedrivs vid cen­tralerna bör närmast betraktas som ett led i länsskolnämndernas all­männa information. Den tjänsteman vid länsskolnämnderna som be­nämns föreståndare för länscentralen för pedagogiska hjälpmedel har snarast funktionen som läromedelskonsulent. Länscentralerna för peda­gogiska hjälpmedel bör därför upphöra som institutioner. Skolöversty­relsen (SÖ) föreslår att de nuvarande tjänstema som föreståndare bör omvandlas till tjänster med beteckningen läromedelskonsulent.

5.        De senaste åren har, bl. a. genom olika bestämmelser utfärdade av Kungl. Maj:t, vidtagits åtgärder som innebär att länsskolnämnderna ålagts ökade uppgifter rörande lärarfrågor, särskilt i samband med genomförandet av större reformer inom skolväsendet. Genomförandet av 1969 års läroplan för grundskolan och gymnasieskolereformen kunde, om man endast utgår från takten för införandet av nya timplaner i olika årskurser, tyckas medföra en extra belastning med lärarfrågor för nämn­derna, som borde ha övervunnits före budgetåret 1973/74. Nämndernas olika åtgärder i lärarfrågorna på grund av de nämnda reformerna kom­mer emellertid inte att vara slutförda vid denna tidpunkt. I flera avseen­den kommer personalkonsekvenser av reformerna bl. a. för länsskol­nämndernas del att sträcka sig flera år framåt. Även nya reformer som den rörande studie- och yrkesorientering fordrar insatser från nämnder­nas sida. De nämnda uppgifterna ökar medelsbehovet för ersättning till expertis. (+201 000 kr.)

I O-alternativet räknar SÖ med hänsyn till utvecklingen på läromedels­området med indragning av tjänster vid länscentralerna för pedago­giska hjälpmedel och med minskning av medel till expertis. Vidare räknas med minskning av medel för reseersättningar.

Da


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        199

Departementschefen

Länsskolnämndsorganisationen utreds av särskilda sakkunniga (läns-skolnämndsutredningen). Nämndernas uppgifter kommer även att be­röras i det utredningsarbete som ankommer på de hösten 1972 tillkalla­de sakkunniga med uppgift att utreda ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i fråga om grundskolan och gymnasieskolan m. m. Jag räknar med hänsyn till dessa pågående utredningar i stort sett inte med andra förändringar under anslaget än sådana av automatisk natur.

Vid var och en av länsskolnämnderna i Kronobergs, Örebro och Västerbottens län är en tjänst som synkonsulent placerad. Dessa tjänster samt med konsulenternas verksamhet förenade reseersättningar bör föras över till den särskilda organisation för hjälp till synskadade elever inom det allmänna skolväsendet som jag senare kommer att föreslå under anslaget Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader. Jag räknar med motsvarande minskning under detta anslag. (—234 000 kr.)

Jag beräknar medel för personlig tjänst i befordringsgång för en ar­kivarbetare (3). Jag är med hänsyn till de uppräkningar som skett under senare år inte beredd att nu föreslå ytterligare medel för expertis (5).

Skolöverstyrelsen har i O-alternativet räknat med bl. a. indragning av tjänster vid länscentralema för pedagogiska hjälpmedel. Enligt sina direktiv skaU länsskolnämndsutredningen bl. a. undersöka motiv för och överväga behovet av en regional statlig organisation för information, fortbUdning och pedagogiska hjälpmedel. Kungl. Maj:t har i beslut den 1 december 1972 anmodat utredningen att senast den 10 januari 1973 tUl Kungl. Maj:t redovisa sitt utredningsuppdrag om länscentralerna för pedagogiska hjälpmedel.

I övrigt hänvisar jag till sammanstäUningen. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tiU Länsskolnämnderna för budgetåret  1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 27 607 000 kr.

D 3. Läroboksnämnden

 

1971/72 Utgift

510 079

1972/73 Anslag

800 000

1973/74 Förslag

800 000

Från anslaget ersätts utgifter för statens läroboksnämnd. Bestämmel­serna om nämndens verksamhet återfinns i kungörelsen (1948: 613) om granskning av vissa läroböcker (ändrad senast 1972: 178).

Läroboksnämnden

Läroboksnämnden föreslår ett oförändrat anslag om 800 000 kr. för

Da


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       200

nästa budgetår. Nämnden har därvid utgått från att nämnden även under budgetåret 1973/74 skall fuUgöra samma uppgifter som hittUls. Statens läroboksnämnd redovisar inget O-alternativ då de förslag nämnden lägger fram i övrigt innebär en större kostnadsminskning än vad som skall beräknas i O-alternativet.

Departementschefen

Jag har i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frå­gor för skolväsendet redovisat min avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1973 års riksdag lägga fram särskild proposition angående läro­medelsfrågor. Jag räknar emellertid inte med att förslagen i denna pro­position kommer att påverka läroboksnämndens verksamhet under nästa budgetår.

Jag förordar att anslaget förs upp med oförändrat belopp och hem­ställer att Kungl. Mai:t föreslår riksdagen

att till Läroboksnämnden för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 800 000 kr.

D 4. Utveckling av studielämplighetsprov

Nytt anslag (förslag)   1 000 000

I prop. 1972: 84 angående gymnasieskolans kompetensvärde m. m. (UbU 1972: 31, rskr 1972: 240) räknade jag med att det bör bli möjligt att låta nya behörighets- och urvalsregler träda i kraft omkring mitten av 1970-talet. I propositionen anförde jag i detta sammanhang bl. a. att det är nödvändigt med en fast grund för det fortsatta utredningsarbete, som måste ske. Detta gäller såväl arbetet med de särskilda förkunskaps­kraven som den slutliga utformningen av urvalsreglerna, i vilket bl. a. måste ingå en slutlig utprovning av studielämplighetsprovet. Genom beslut av Kungl. Maj:t den 30 juni 1972 fick skolöverstyrelsen (SÖ) i uppdrag att, efter samråd med universitetskanslersämbetet och de sak­kunniga för fortsatt utredningsarbete om gymnasieskolans kompetens­värde (kompetenskommittén) och med iakttagande av vad departe­mentschefen anfört, utveckla ett studielämplighetsprov under hänsyns­tagande tUl i direktiven till de sakkunniga angiven tidsplan samt att lägga fram förslag till erforderlig organisation för ett sådant prov. SÖ har under ett särskilt anslag på tilläggsstat till riksstaten under inne­varande budgetår erhåUit ett belopp av 900 000 kr. för att utveckla studielämplighetsprov (prop. 1972:130 bil. 6, UbU 1972:51, rskr 1972: 316). Jag beräknar behovet av medel för detta ändamål under nästa budgetår till 1000 000 kr., vilka bör anvisas under ett särskUt anslag med här angiven rubrik.

Da


 


Prop. 1973:1   BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       201

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att   till   Utveckling   av   studielämplighetsprov   för   budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

D 5. Bidrag tiU vissa elevorganisationer

 

1971/72 Utgift

295 000

1972/73 Anslag

320000

1973/74 Förslag

500 000

Från anslaget utgår bidrag till vissa elevorganisationer enligt Kungl. Maj:ts beslut. Bidrag utgår under budgetåret 1972/73 med 125 000 kr. till Sveriges elevers centralorganisation (SECO), 55 000 kr. tUl Sveriges folkhögskolelevers förbund (SFEF), 80 000 kr. till Elevförbundet och 40 000 kr. till Vuxenstuderandes riksorganisation (VRO). Dessutom finns 20 000 kr. tiU Kungl. Maj:ts disposition.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) framhåUer att bidrag f. n. lämnas tUl elev­organisationerna från flera anslag. SÖ förestår därför att de medel som nu utbetalas från anslaget Bidrag tUl ungdomsledarutbildning, för bud­getåret 1972/73 beräknat till 160 000 kr., förs över till förevarande an­slag i syfte att främja en samordning av organisationernas ekonomiska planering och skapa möjlighet tiU en samlad bedömning av deras bidrags­behov. Vidare förordas att ett belopp av 50 000 kr. ställs tUl Kungl. Maj:ts förfogande för bidrag till konferenser, kampanjer m. m. Medel för sådana ändamål anvisas f. n. från åttonde huvudtitelns anslag tUl extra utgifter. Anslaget bör således höjas med 210 000 kr. tiU 530 000 kr. SÖ avstyrker ansökningar om statsbidrag från Sjöbefälsskolomas elev­organisation (SELÖ) och Sveriges sjuksköterskeelevers förbund (SSEF).

SÖ kan inte bedöma vilka följder en nedskärning enligt O-alternativet
skulle ha för resp. elevorganisation. Man kan dock inte räkna med att
t. ex. landsting eUer kommuner kommer att täcka mellanskillnaden.
Rimligen borde dock eleverna ha möjlighet att bidra genom ökade egna
insatser.
                                                                                 

Sjöbefälsskolornas elevorganisation (SELÖ) har hos Kungl. Maj:t an­sökt om ekonomiskt stöd för sin utbildningsbevakning.

Departementschefen

Jag anser i likhet med skolöverstyrelsen att vissa medel som inne­varande budgetår anvisas under anslaget Bidrag till ungdomsledarutbild­ning nästa budgetår bör anvisas under detta anslag. Jag räknar vidare med 60 000 kr. för vissa kostnader i samband med skolval. Riksskatte-

Da

7*   Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 1.    BU. 10


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildnmgsdepartementet                       202

verket kommer dessutom att svara för valsedlar, valkuvert m. m. An­slaget bör höjas till 500 000 kr. Det ankommer på Kungl. Maj:t att fördela medlen. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa elevorganisationer för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 500 000 kr.

D 6. Bidrag tUl vissa föräldraorganisationer

 

1971/72 Utgift

205 000

1972/73 Anslag

230 000

1973/74 Förslag

255 000

Från anslaget ersätts kostnader för bidrag till vissa föräldraorganisa­tioner enUgt Kungl. Maj:ts beslut. Bidrag utgår under budgetåret 1972/73 med 205 000 kr. tUl Riksförbundet Hem och Skola, med 13 000 kr. till Riksförbundet Döva Barns Målsmän och med 12 000 kr. till föräldraföreningen vid Ekeskolan.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att anslaget höjs med 90 000 kr. till 320 000 kr., varvid 75 000 kr. beräknas för höjning av bidraget till Riks­förbundet Hem och Skola och 15 000 kr. för höjning av bidraget till de båda andra organisationerna.

I O-alternativet räknar SÖ med att minskningen skulle komma att avse bidraget till Riksförbundet Hem och Skola. Detta skulle sannolikt komma att medföra en begränsning av verksamheten, eftersom det inte är troUgt att vare sig landsting, kommuner eller de medlemmar som är engagerade i verksamheten är viUiga att täcka mellanskillnaden.

Departementschefen

Anslaget bör höjas till 255 000 kr. Det ankommer på Kungl. Maj:! att fördela medlen. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att  tiU Bidrag till vissa föräldraorganisationer för  budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 255 000 kr.

Da


Prop. 1973:1    BUaga 10   UtbUdnmgsdepartementet                       203

b) pedagogiskt utvecklingsarbete

D 7. Pedagogiskt ntvecklingsarbete inom skolväsenaet

1971/72 Utgift           18 984 284               Reservation              3 449 035

1972/73 Anslag        22 975 000 1973/74 Förslag       24 125 000

Från detta anslag bestrids kostnader för bl. a. olika former av pedago­giska och psykologiska undersökningar inom skolans område samt ut­veckling och utprovning av läromedel.

Skolöverstyrelsen

Huvudsyftet med det pedagogiska utveckUngsarbetet är att förbättra skola och utbildning genom en fortlöpande förnyelse av planering, ge­nomförande och utvärdering av verksamheten. Detta sker genom defini­tion av mål och medel, genom gestaltning och utprovning av modeUer och metoder samt genom utvärdering av erfarenheter och effekter för fortsatt revidering av mål och metoder. Den utveckUngsplan som skol­överstyrelsen (SÖ) nu arbetar med utgår från de skolpolitiska mälen, från antaganden om samhällsförändringar utanför skolväsendet och från skolväsendets aktuella problemläge. Utvecklingsplanen omfattar såväl kortsiktiga som långsiktiga projekt, som valts så att de skall ge största möjliga bidrag till att skolväsendets mål uppnås och till att beredskap byggs upp för framtida förändringar av skolväsendet.

Utvecklingsarbete avseende förskola

Förskolans grundläggande uppgifter — att vara utvecklingsstimule-rande, socialt förebyggande och utjämnande — skall utgöra grunden för forsknings- och utvecklings-(FoU)-arbetet som bör beakta barnets totala situation och behov. FoU-arbetet bör därför inrymma såväl pe­dagogisk som psykologisk och sociologisk forskning.

Bland projekten under denna rubrik finns bl. a. Bara och Uvsfrägor, som skall belysa de metodiska problem som uppstår, när frågor rörande tillvaron och omvärlden skall aktualiseras för barn i förskole- och låg­stadieåldrarna. Härvid skall kunskaperna från projektet Undervisnings­metodik i religionskunskap tillvaratas och utvecklas.

Inom ramen för ett forskningsprojekt i Malmö prövas organisations­former för samverkan mellan förskola och lågstadium. I Västmanland prövas olika modeller för stegvis ökad samverkan mellan förskola och lågstadium, varvid glesbygden, tätortsmiljön och invandrarbarnens situa­tion särskilt beaktas. En specifik aspekt på övergängen mellan förskola och grundskola belyses inom projektet Individualiserad läs- och skriv-

Db


Prop. 1973:1    BUaga 10   UtbUdnmgsdepartementet                       204

undervisning i skolan med syfte att förebygga uppkomsten av läs- och skrivsvårigheter. YtterUgare ett projekt behandlar socialisationsprocessen hos barn i förskoleåldern.

För forsknings- och utvecklingsarbete om förskolan, vilket bedrivs i samråd med socialstyrelsen, beräknar SÖ ett totalt medelsbehov av 1 445 000 kr.

Utvecklingsarbete avseende grundskola

Här kan nämnas metodforskning kring grupparbetsmetodik och fri skrivning, analyser av gymnastikundervisningen och av låg- och mellan­stadiets naturorienterande undervisning. För utveckUng av skolans orga­nisation och miljö görs systemanalyser av skolmiljöer, däribland även analyser av s. k. öppen skola, och undersökningar av problem i samband med övergång meUan stadier och skolformer och vid samläsning mellan årskurser. Skolans organisation kan även behöva modifieras med hän­syn tUl elever med inlärningssvårigheter och till tvåspråkiga elever. Vi­dare sker konstruktion och prövning av modeller för integreringen av handikappade elever i vanUga klasser, medan andra projekt syftar till elevvård enUgt arbetslagsprincipen och tiU intensifierad elevvård genom aktivering av hem-skola-föreningar, samarbete med socialförvaltningen och samordning med fritidsverksamheten.

För forsknings- och utvecklingsarbete avseende grundskolan beräknar SÖ ett totalt medelsbehov av 5 945 000 kr.

Utvecklingsarbete avseende gymnasieskolan

Målet för detta utvecklmgsarbete är bl. a. att förbättra den grund­läggande kunskapen om undervisningsprocessen i relation till elevför­utsättningar och skilda ramfaktorer och att analysera måluppfyUelse i undervisningen och mot bakgrund härav modifiera eller nykonstruera kursplaner och studieplaner. En annan viktig del av utvecklingsarbetet består i att sammanstäUa läromedelsbehövet för gymnasieskolans oUka linjer och specialkurser samt konstruera, utpröva och utvärdera läro­medel.

Ett stort projekt är Läroplansarbete för gymnasieskolan, det s. k. LAG-projektet, som skall bilda underlag för läroplansöversyn och som pågått sedan år 1967. Läroplansöversyner görs också för bl. a. special­kurser inom industri och hantverk och inom det husUga området. Läro-medelskonstruktion pågår inom bl. a. matematik, naturvetenskapliga ämnen, moderna språk, konsumentkunskap, konst- och musikhistoria, verkstadsteknik, elteknik och Uvsmedelsteknik. Inom organisationsområ­det inrUitas utvecklingsarbetet på att skapa ett informationssystem för gymnasieskolan, som även medger kostnadsanalyser.

För forsknings- och utvecklmgsarbete för gymnasieskolan beräknar SÖ ett medelsbehov om totalt 5 182 000 kr.

Db


Prop. 1973:1    BUaga 10   UtbUdnmgsdepartementet                       205

Utvecklingsarbete avseende vuxenutbildning

FoU-arbetet syftar till att förbättra beslutsunderlaget för det fortsatta utvecklingsarbetet rörande olika vuxenutbildningsformer genom att bl. a. utveckla undervisningsmetoder som underlättar för personer med ringa studievana och precisera läromedelsbehovet inom vuxenutbUd­ningsområdet. Handikappades, invandrares och andra minoritetsgrup­pers behov skall därvid särskilt beaktas.

Ett av projekten behandlar studiebehov och studiehinder hos vuxna, medan ett annat söker precisera mål för vuxenutbildningen med sikte på en eventuell läroplan för vuxenutbildningen. Ett flertal projekt be­handlar frågor om rekrytering, uppsökande verksamhet och samordning inom vuxenutbildningen. En undersökning om studiecirkeln som peda­gogisk funktion föreslås. Vägledande studieplaner för studiecirklar bör utarbetas. Vidare pågår arbete med att bygga upp ett informationssys­tem för elever i vuxenutbildning.

För utvecklingsarbete avseende vuxenutbildning begär SÖ totalt 3 554 000 kr.

Utvecklingsarbete avseende lärarutbildning

FoU-arbetet på denna sektor bör allmänt ha sin utgångspunkt i att lärarskickUghet växer fram i växelverkan mellan teori och praktik. Ett sådant FoU-arbete kan bidra tUl att utveckla lärarutbildningen så att den förbereder läraren för dén aUtmer mångfasetterade läramppgif-ten.

Bland projekt som rör undervisningsmetoder och lärarfortbildning kan nämnas lärarutbildningsexperiment med roll- och simuleringsspel, grupp­dynamik och s. k. mikroundervisning, dvs. genomförandet av korta undervisningspass som filmas och spelas upp för lärarkandidaten för självanalys och kommentar av handledare.

Endast undantagsvis finns i dag särskUda läromedel för grundutbild­ningen av lärare. Under våren 1972 har ett flerårsprogram för läro-ihedelsutveckling avseende lärarutbildning utarbetats inom SÖ. Dessa läromedel skall fungera som instrument för ökad samordning av utbild­ningens olika delar och därmed ge utbildningen en bättre ämnesinrikt­ning.

För utvecklingsarbete avseende lärarutbildning begär SÖ totalt 3 294 000 kr.

Gemensamt forsknings- och utvecklingsarbete

Under denna rubrik redovisas bl. a. lokalt bedriven FoU-verksamhet, t. ex. de pedagogiska utvecklingsblocken och vissa försök med ändrad elevvårdsorganisation.

På skolbyggnadsområdet studeras ändrade funktionskrav på skolan­läggningar i samarbete med central och lokal pedagogisk expertis. Möj-

Db


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                      206

ligheterna att utnyttja nya skolbyggnader för andra ändamål än skolans undervisning bör prövas.

Inom flera projekt, bl. a. Örebroprojektet och Västmanlandsunder­sökningen, sker uppföljning av en årskurs elever genom skola och inledande yrkesverksamhet.

Inom ramen för det gemensamma FoU-arbetet utvecklas och prövas modeller och metoder för mål- och metodrelaterade prov till vägledning för lärare och elever. Inom ramen för det internationella lEA-projektet utvärderas elevernas kunskaper och attityder i vissa ämnen i förhållande till sådana bakgrundsfaktorer som t. ex. klasstorlek och undervisnings­metoder. I ett särskilt projekt studeras kommunikationsfärdighetema hos elever i åldrarna 7—19 år.

TiU sektorn gemensamt forsknings- och utveckUngsarbete hänförs också sådan läromedelsutveckling, som är gemensam för flera stadier eller skolformer.

För gemensamt forsknings- och utvecklingsarbete begär SÖ 7 228 000 kr.

Planering, uppföljning och information m. m.

Den längsUctiga planeringen utformas genom progratnkonferenser, konferenser för projektsamordning och symposier inom centrala prob­lemområden. Även konferenser och kurser för att förstärka kapacite­ten hos de institutioner och organ som arbetar med FoU-uppdrag är nödvändiga.

Uppföljningen av projekt som genomfört betydelsefulla etapper eller avslutats kräver insatser som bör planeras centralt vid sidan av den resultatspridning som genomförs inom projekten. För detta ändamål och för kontaktverksamheten med forskningsinstitutionerna fordras specieU personal.

En särskild tidskrift för spridning, diskussion och granskning av FoU-resultat planeras i samverkan med universitetskanslersämbetet och sam-häUsvetenskapUga forskningsrådet.

För planering m. m. beräknar SÖ 2 676 000 kr.

Produktionsstöd

Avsikten med produktionsstödet är att täcka kvantitativa brister för små målgrupper, där läromedel saknas och att täcka kvalitativa brister, där ekonomiska förutsättningar för produktion av läromedlet inte före­ligger. Bland bristområden som bör prioriteras nämner SÖ grundskolans specialundervisnmg, invandramndervisningen, gymnasieskolans yrkesin­riktade linjer och specialkurser, vuxenutbUdning och delar av lärarut­bildningen. Produktionsstöd bör kunna ges antingen i form av total­finansiering av projektet eUer som garanti för kostnadstäckning, pro­duktionsbidrag, författararvode och tryckningsbidrag. I första hand bör

Db


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                      207

stödet utgå till producerande företag, men i vissa fall kan även arvode direkt tUl författaren ifrågakomma.

För produktionsstöd föreslår SÖ totalt 2 000 000 kr. Glesbygdsutred­ningen har därjämte i sitt betänkande (Dsin 1972: 1) Utbildning i glesbygd beräknat 400 000 kr. i prbduktionsstöd för läromedel avsedda för dels årskurslösa högstadier, dels korrespondens- och glesbygdsgym­nasier.

Bidrag till utgivande av pedagogiska publikationer

SÖ föreslår oförändrat belopp 100 000 kr.

Löneomräkningen på anslaget beräknas av SÖ till 314 000 kr. SÖ beräknar det totalt ökade medelsbehovet till 8 449 000 kr.

Departementschefen

Vid min anmälan i prop. 1972: 1 (bU. 10, s. 186 f) av detta anslag an­förde jag att de olika projekten tidsmässigt mäste planeras så, att medel regelmässigt friställdes för nya ändamål varje år genom att gamla pro­jekt avslutades. Med ett anslag av den storleksordning det här är fråga om bör därigenom relativt stora summor kunna stäUas tiU förfogande för nya projekt. Vidare finns under anslaget en reservation på ca 3 milj. kr. Detta bör ge utrymme för de viktigare nya projekt SÖ förordat. Jag räknar därför endast med en mindre höjning av anslaget.

Vad gäller inriktningen av anslaget vill jag återigen hänvisa till vad jag anfört i prop. 1972: 1 (bil. 10, s. 186 f.). Jag vUl särskilt betona vikten av att det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet sker i nära an­knytning till skolans vardag och de problem man där upplever. Det är angeläget att enskilda skolor ges möjlighet att delta i olika projekt och försöksverksamheter, varvid man självfallet bör sträva efter att få olika orter, regioner och skoltyper representerade. SÖ:s pedagogiska nämnd har med skrivelse den 8 september 1972 överlämnat förslag till regionalt samarbete meUan utbildningsforskning och alla slag av lärarutbildning inom en region. I skrivelsen behandlas även frågan om resultatspridning från utbildningsforskningen. Förslaget kommer senare denna dag att presenteras under vissa gemensamma frågor rörande lärarutbildning. De eventuella merkostnader som förslagets genomförande kan ge upp­hov till bör täckas från förevarande anslag.

Jag beräknar 40 000 kr. som ersättning för författande av läroböcker avsedda för undervisningen vid sjöbefälsskolorna. Medel för detta ända­mål har tidigare anvisats under anslaget Sjöbefälsskolorna: Utrustning m. m.

SÖ har i sin anslagsframstäUning under rubriken Vuxenutbildning lagt fram förslag till projekt om bl. a. studiecirkeln som pedagogisk funktion och utarbetande av studieplaner för studiecirklar. Jag förut-

Db


Prop. 1973:1    BUaga 10   UtbUdningsdepartementet                       208

sätter att utvecklingsarbetet härvidlag bedrivs i nära samarbete med folkbildningsorganisationerna.

Jag avser att senare föreslå Kimgl. Maj:t att lägga fram proposition i anledning av läromedelsutredningens betänkande. Jag kommer då att ta upp frågan om produktionsstöd. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet för bud­getåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 24 125 000 kr.

Db


Prop. 1973:1   BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       209

c) det obligatoriska skolväsendet m. m.

D 8. Bidrag tiU driften av grundskolor m. m.

1971 /72 Utgifti 3 584 843 067 1972/73 Anslag 3 814 000 000 1973/74 Förslag   4 011 000 000

 Inkl. utgiftema för svensk undervisning i utlandet m. m.

Enligt kimgörelsen (1958: 665) om statsbidrag tUl driftkostnader för det aUmänna skolväsendet (omtryckt senast 1971: 348, ändrad 1972: 633) utgår allmänt driftbidrag till kommunemas kostnader för dels obligato­riska skolor, dels högre kommunala skolor. I kungörelsen regleras också statsbidragen till kostnadema för avlöning av skoldirektör och biträdande skoldirektör.

Bidragsunderlaget för de aUmänna driftbidragen och för statsbidraget till kostnaderna för avlöning av skoldirektör och biträdande skoldirektör beräknas enligt vissa schematiska regler och utgörs i huvudsak av års­lönebeloppen för tjänster som inrättats i föreskriven ordning. Det all­männa driftbidraget för obligatoriska skolor motsvarar bidragsunder­laget efter avdrag av en mindre kommunandel. Det allmänna drift­bidraget för högre kommunala skolor utgår med 78 % av bidragsunder­laget. Statsbidrag för avlöning av skoldirektör utgår med 79 % av bidragsunderlaget.

Ur förevarande anslag bestrids i första hand kostnadema för drift­bidrag till obUgatoriska skolor och praktisk lärarutbUdning vid grund­skolor med undantag för vissa tjänstgöringstillägg. Vidare ersätts kost­naderna för avlöning av skoldirektör ur detta anslag. Anslaget belastas vidare med vissa kostnader för reseersättningar m. m. samt med kost­nader för statsbidrag till avgifter tiU försäkring för tiUäggspension (ATP) och allmän arbetsgivaravgift. SlutUgen utgår ur anslaget vissa bidrag till enskilda skolor.

Skolorganisationens omfattning

Totala antalet elever inom det obUgatoriska skolväsendet uppgick läs­året 1971/72 tUl 977 194. Läsåret 1972/73 beräknas antalet elever tiU ca 996 000 och läsåret 1973/74 tUl ca 1 013 000.

Den genomsnittliga klasstorleken i gmndskolan har varit betydUgt lägre än vad skolberedningen räknade med, vilket medfört ökat behov av lokaler och lärare. Skolöverstyrelsen (SÖ) har med anledning härav sedan 1966 (senast i mars 1972) utfärdat anvisningar om elevemas för­delning på klasser i grundskolan.

De


Prop. 1973:1   BUaga 10    Utbildningsdepartementet                       210

De vidtagna åtgärderna har lett tUl att skolberedningens riktvärden för klassmedeltal i huvudsak kunnat uppnås. AUtjämt gäller dock att de faktiska medeltalen Ugger något under skolberedningens beräkningar. För lågstadiet var 1971/72 den genomsnittliga klasstorleken 21, för mel­lanstadiet 24 och för högstadiet 27 elever. Delningstalen för de olika stadierna är resp. 25, 30 och 30, vilket betyder att samtiiga årskurser men särskUt då meUanstadiet uppvisar klasstorlekar som ligger väsent­ligt under delningstalen.

Den nya läroplanen för grundskolan, som successivt infördes i grund­skolan med början läsåret 1970/71, är helt genomförd i och med inne­varande läsår.

A nslagsberäkning

1972/73                   Beräknad ändring 1973/74

Skolöver-      Departements-

styrelsen                 chefen

Anslag                              3 814 000 000     +228 000 000     +197 000 000

Den av SÖ föreslagna uppräkningen hänför sig till följande ända­mål.

Anvisat för 1972/73        Förändring till 1973/74

1.           Lärarlönebidrag m. m.                              3 495 447 000       +216 922 000

2.           LönekostnadspMägg                                    315 763 000     + 11056 000

3.           Ersättning för flyttningskostnader

och resor                                                     300 000                  of.

4.           Bidrag tUl estniska grundskolor                       453 000     +          8 000

5.           Bidrag till Kristofferskolan i Stockholm                      1 682 000        +       143 000

6.           Bidrag tiU HUlelskolan i Stockhohn                  355 000     +        12 000

3 814 000 000           +228 141 000

Av SÖ:s framstäUning inhämtas bl. a.

1—2. Lärarlönebidrag m. m. Posten kommer enligt gällande bidrags­regler att under budgetåret 1973/74 belastas med dels slutreglering av lärarlönebidraget avseende redovisningsåret 1972/73, dels förskott på bidraget 1973/74, vUket senare motsvarar 90 % av lärarlönebidraget för 1972/73. I posten ingår även kostnaderna för statsbidrag till ATP-avgifter och aUmän arbetsgivaravgift.

Kostnaderna för slutregleringen för budgetåret 1972/73 är lika med skUlnaden meUan det slutligt beräknade statsbidraget för detta budgetår och det belopp, som under samma år utbetalats i förskott. Detta senare belopp motsvarar i sin tur 90 % av lärarlönebidraget avseende redovis­ningsåret 1971/72.

För beräkningen av anslagsbehovet för budgetåret 1973/74 måste en uppskattning   göras   av   lärarlönebidraget   avseende   redovisningsåret

De


Prop. 1973:1   Bilaga 10   UtbUdningsdepartementet                        211

1972/73 på grundval av de senast kända faktiska bidragskostnaderna, nämligen för redovisningsåret 1971/72. Enligt från länsskolnämnderna inhämtade uppgifter uppgick lärarlönebidraget inkl. statsbidraget till skoldirektörer avseende redovisningsåret 1971/72 tiU 2 949,7 milj. kr. Arslönebeloppet för motsvarande ändamål uppgick enligt samma upp­gifter till 2 982,2 milj. kr. för redovisnmgsåret 1971/72.

SÖ:s beräkningar av årslönebelopp och lärarlönebidrag framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.


Enligt länsskolnämndernas uppgifter för

budgetåret 1971/72

Nya   tiänster   i   grundskolan   1.7.1972

(1972/73 års lön)

Löneomräkning  (från  1971/72  års  lön

tiU 1972/73)

Löneomräkning   av   Up-tjänster   (från

1971/72 års lön tUl 1972/73)

Kostnader  för  vissa  övergångsåtgärder

i samband med Lgr 69

Summa för budgetåret 1972/73


 

ArslÖnebelopp

Lärarlönebidrag

2 982,2

2 949,7

48,9

48,1

119,3

119,3

2,2

2,2

20,4

20,4

3 173,0

3139,7


Med utgångspunkt i de sålunda beräknade årslönebeloppen och lärar-lönebidragen samt med beaktande av kostnader för statsbidrag till ATP-avgifter och för lönekostnadspålägg i övrigt, inberäknat statsbidrag till allmän arbetsgivaravgift, beräknar SÖ medelsbehovet under punkten 1 enUgt följande. Beloppen anges i milj. kr.

Förskott på lärarlönebidrag                                                       2 825,7

Slutreglering av bidraget för 1972/73                                            485,0

Statsbidrag till ATP-avgifter (8,6 % av årslönebeloppet 1972/73)        272,9

Allmän arbetsgivaravgift (2,85 % av årslönebeloppet 1972/73)            90,4

Lönekostnadspålägg (10,3 % av årslönebeloppet 1972/73)                326,8
Statsbidrag till undervisning på grundskolenivå för vuxna, personell

assistans åt handikappade elever m. m.                                           5,7

Stödundervisning åt invandrarbarn                                               21,0

Övriga kostnader för undervisning av invandrarbarn                         1,2

Jämkning av studiegången i årskurs 9                                             8,0
Löner åt lärare som deltar i kurser vid statens institut för

finsk-svensk kursverksamhet                                                               1,6

Medel för vissa studie- och yrkesorienteringspublikationer                  1,1

Det ökade medelsbehovet till lärarlönebidrag m. m. enligt samman­stäUningen uppgår alltså tUl (4 039,4—3 811,2)=228,2 milj. kr.

Sedan år 1944 anordnas i ett antal av de tvåspråkiga kommunerna i Norrbottens län lekskolekurser för finskspråkiga bam. Kurserna på­går tre tUl fyra veckor under sommaren och är avsedda för bam som skaU börja i grundskolan påföljande höst. Medelsbehovet beräknas vara oförändrat. Frän anslagsposten utgår också bidrag till kommuner i Norrbottens län med finskspråkiga bam för anskaffande av speciella

De


Prop. 1973:1    BUaga 10   UtbUdningsdepartementet                       212

hjälpmedel för att överbrygga språksvårigheterna. SÖ räknar med oför­ändrat medelsbehov.

Ur anslaget bekostas vidare undervisning på grundskolenivå av ung­domar och vuxna som fått ofuUständig eUer ingen skolundervisning. Ur detta anslag bekostas även undervisning av vuxna zigenare vad avser lärarlöner, elevtransporter samt i vissa fall utrustning av lokaler och anskaffning av läromedel. SÖ beräknar oförändrat 1,5 milj. kr. för ändamålet budgetåret 1973/74.

Från anslagsposten får — efter SÖ:s prövning i varje särskilt fall — bestridas kostnader för personeU assistans åt handikappade elever i obligatoriska skolor. Bidragen utgår i de flesta fall efter direkt kontakt med skolkonsulenten för rörelsehindrade elever. SÖ räknar med en ökning av medelsbehovet från 1,5 milj. kr. till 2 milj. kr. budgetåret 1973/74.

Den ökade invandringen ställer krav på särskilda åtgärder inom skol­väsendet. Stödundervisning åt icke-svenskspråkiga elever kan utgå med högst sex veckotimmar. SÖ, som räknar med att ca hälften av invandrar­eleverna behöver stödundervisning, uppskattar det genomsnittliga be­hovet av sådan undervisning tiU tre veckotimmar. Medelsbehovet be­räknas tUl 21 mUj. kr.

Introduktionsåtgärder för invandrarelever i högstadieålder kan kräva betydande ingrepp i timplanerna. I årskurs 9 kan skolstyrelsen enUgt bestämmelserna i anmärkning 12 tUl timplanen för högstadiet medge vissa jämkningar, medan möjUghetema tiU effektiva introduktionsåtgär­der i årskurserna 7 och 8 är mera begränsade. Samläsning i tUlvalsgmpp mellan svenskspråkiga och icke-svenskspråkiga elever kan fä ogynnsam­ma effekter för båda gmpperna, varför SÖ hemstäUer om bemyndigande att medge att tiUvalsgrupp fär bildas på gmndskolans högstadium för lägst tre icke-svenskspråkiga elever. Minimitalet för inrättande av tiU­valsgrupp är fem.

SÖ beräknar även medel för en förstärkt regional organisation för samordning och planering av utbUdningen för invandrarbarn, främst genom konsulenttjänster knutna till nägot länsorgan. Dessa tjänstemän skall bl. a. ha tUl uppgift att ge service tiU kommunerna i frågor röran­de rekrytering av lärare för invandrarundervisning, anskaffning av läro­medel etc. Medelsbehovet beräknas tUl 732 000 kr. för budgetåret 1973/74. Detta motsvarar tolv tjänster, vUka bör fördelas på de län som har särskUt behov av denna förstärkning.

Enligt anmärkning 12 tiU timplanen för högstadiet enUgt 1969 års läroplan för grundskolan får för enskUd elev studiegängen jämkas i årskurs 9. Kungl. Maj:t har den 2 juni 1972 bemyndigat SÖ att utfärda anvisningar för sådan jämkad studiegång, viUca anvisningar sedan ut­färdats av SÖ den 26 juli 1972

De


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10   UtbUdningsdepartementet                       213

För löner åt lärare som deltar i kursverksamheten vid det av SÖ i årets anslagsframstäUning föreslagna institutet för finsk-svensk kurs­verksamhet beräknar SÖ 1 557 000 kr.

För studie- och yrkesorienteringen i skolan används publikationer utgivna av SÖ, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), universitetskanslersäm­betet (UKÄ) och centrala studiehjälpsnämnden (CSN). En arbetsgrupp med företrädare för samtliga dessa verk har föreslagit rationaliseringar och delvis nya former för verkens samarbete i syo-frägorna i syfte att förenkla informationsutbudet. I sammanhanget har arbetsgruppen kon­staterat att oUka principer tiUämpas för finansiering av materialet. De samhäUsinformerande pubUkationema frän AMS och UKÄ bekostas sålunda helt av statsmedel, medan handböckerna »Att välja tUl årskurs 7, 8 och 9» och »Att välja studieväg», vilka utges av SÖ via Utbild­ningsförlaget, inköps och betalas av kommunerna, i regel för utdelning till eleverna. Arbetsgruppen anser att samma principer för finansieringen bör gäUa samtUga verks publikationer, vilket innebär att även Att-välja-materialet bör bekostas med statsmedel. SÖ föreslår därför att medel anvisas för inköp från Utbildningsförlaget av en upplaga motsvarande klassuppsättningar av Att-välja-materialet, handboksdelen, samt vidare för inköp av tidningen Att välja i utbildningssamhället, broschyren Folk­högskolan samt broschyren Skolyrkesvägledning. Totalt beräknar SÖ för detta ändamål 1 145 000 kr.

3.         Ersättning för flyttningskostnader och resor. Statsmedel härför utgår enligt kungörelsen (1962: 696) om statsverkets bestridande av vissa kostnader på skolväsendets område (ändrad senast 1971:258). SÖ upp­skattar medelsbehovet tiU oförändrat 300 000 kr.

4.         SÖ överlämnar framställning av Estniska kommittén om stats­bidrag tiU de estniska skolorna i Stockholm och Göteborg samt de est­niska kompletteringsskoloma. I dessa senare skolor, som f. n. finns på 18 orter, ges kompletterande undervisning utanför skoltid i nationella ämnen till estiuska elever i grundskolan. För skolan i Stockholm beräk­nar SÖ medel för sammanlagt sju lärare, fördelade på tre klasser på låg­stadiet och tre på mellanstadiet. Däremot finner SÖ inte skäl att tUl­styrka kommitténs anhåUan om en tUlsynslärartjänst, då bidrag beräk­nas för arvode motsvarande uppdragstillägg för tUlsynslärare. För sko­lan i Göteborg beräknar SÖ medel för en lågstadieklass och två meUan-stadieklasser.

Estniska kommittén har även anhålUt om medel för inrättandet av högstadium av estniska grundskolan jämte estniskt gymnasium. AnhåUan har remitterats tiU skoldirektionen i Stockholms kommun och länsskol­nämnden i Stockholms län. I Ukhet med dessa remissinstanser finner inte SÖ skäl att förorda omprövning av de beslut som i denna fråga fattades av riksdagen 1968 (prop. 1968: 67, SU 1968: 129, rskr 1968: 303). Inte heUer finner SÖ skäl att tillstyrka statsbidrag för fortbildnings­kurser för estniska lärare.

De


Prop. 1973:1    BUaga 10   UtbUdningsdepartementet                       214

5.   SÖ överlämnar framställning frän Stiftelsen Kristofferskolan om
statsbidrag till Kristofferskolan för budgetåret 1973/74.

Som grund för beräkning av statsbidraget skall enUgt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser ligga en organisation beräknad tiU högst 600 elever fördelade på 21 klassavdelningar, därav högst tre klassavdel­ningar i årskurserna 10—12. Läsåret 1971/72 har två klasser varit in­rättade i årskurs 10, och för läsåret 1972/73 förutses dubblering av års­kurs 11. Stiftelsen hemstäUer om att statsbidrag måtte utgå även till denna utökade orgarusation samt att statsbidrag utgår till utökat antal timmar för specialundervisning och praktiskt-estetiska ämnen.

I yttrande över denna anhåUan från Stiftelsen Kristofferskolan anför Stockholms skoldirektion att en dubblering av klasserna i de årskurser som svarar mot gymnasieskolans skulle medföra att det organisatoriska underlaget för planeringen av den kommunala gymnasiala utbildningen SkuUe bli mera osäkert. Skoldirektionen avstyrker bifall till framställ­ningen Uksom länsskolnämnden i Stockholms län. Med hänsyn tUl att Stockholms gymnasieskola är så väl utbyggd att den kan erbjuda goda valmöjligheter även för Kristofferskolans elever avstyrker SÖ en ut­ökning av organisationen vad gäller skolans årskurser 10—12. Däremot tillstyrker SÖ en ökning av skolans resurser för specialundervisning enligt de anvisningar, som SÖ utfärdat den 13 september 1971 för grundskolans specialundervisning. Någon ändring av antalet timmar för praktiskt-estetiska ämnen föreslås inte.

Totalt beräknar SÖ en ökning av medelsbehovet under denna punkt med 143 000 kr., vUket innebär ett anslag av 1 825 000 kr.

Föräldraföreningen vid Kristofferskolan har i särskild skrivelse till Kungl. Maj:t upprepat sin anhållan om utökad organisation vid skolan. Stiftelsen Kristofferskolan har med egen skrivelse instämt i denna anhållan.

Stiftelsen Järna Waldorf skola har i skrivelse tUl Kungl. Maj: t anhållit om statsbidrag för läsåret 1973/74 enUgt samma riktiinjer som tillämpas för Kristofferskolan i Stockholm. Järna Waldorfskola arbetar Uksom Kristofferskolan enUgt waldorfpedagogikens principer. Skolan har f. n. 82 elever i fem undervisningsavdelningar. Yttrande i ärendet har av­getts av SÖ den 21 februari 1972, varvid SÖ avstyrkt framställningen.

6.   SÖ överlämnar ansökan från Hillelskolans styrelse om statsbidrag
tUl HUlelskolan för budgetåret 1973/74. Skolan omfattar innevarande
år en klass av envar av årskurserna 1—6 med ett sammanlagt elevantal
om 116 elever. SÖ föreslår att statsbidrag fortfarande får utgä med
100 % av kostnaderna för löner åt lärare och skolledare, beräknade
efter en normalbudget. Liksom tidigare år räknar SÖ med att skolan
har stadigvarande underlag för en specialklass. Medelsbehovet beräknas
tni 367 000 kr., vUket innebär en ökning med 12 000 kr.

De


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                      215

Invandrarutredningens förslag angående undervisning av vuxna analfa­beter

Invandrarutredningen (IU) har i betänkandet (SOU 1971: 51) Invand­rarnas utbildningssituation föreslagit att särskUd, försöksvis bedriven UtbUdning anordnas för invandrade analfabeter. Studiebidrag bör utgå enligt principerna för utbildningsbidrag. IU anser, att undervisningen bör förläggas till SÖ:s och AMS' centra för arbetsmarknadsutbUdning. Undervisningen bör ske i grupper om lägst fem och högst tio elever. UtbUdningen bör vara tvåårig. IU pekar på svårigheterna att nä den aktuella gruppen och att skapa motivation för studier.

Som analfabeter definieras personer med en föregående utbildning om högst fyra år. F. n. saknas möjligheter att göra en någorlunda säker uppskattning av antalet analfabeter i Sverige. En schablonmässig beräk­ning ger dock vid handen att ca 3 000 personer kan antas ha en bakom­liggande skolutbildning om högst två är.

IU:s förslag har remissbehandlats. Endast ett fåtal remissinstanser har dock kommenterat förslaget om analfabetundervisning. Bland dem som yttrat sig i frågan återfinns SÖ, AMS, socialstyrelsen, statens invandrarverk samt Göteborgs allmänna skolstyrelse. Remissinstansema är positiva till att analfabetundervisning anordnas. AMS och SÖ ställer sig dock tveksamma till en fixering av utbildningstiden till tvä år. Tiden bör i StäUet anpassas till individuella behov. Göteborgs allmänna skol­styrelse ifrågasätter mot bakgrund av de erfarenheter styrelsen har av invandrarundervisning om inte den av IU föreslagna verksamheten är alltför ambitiöst upplagd med tanke på målgruppen.

Departemen tsch ef en

Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min an­mälan av vissa gemensamma frågor inom skolväsendet m. m.

Två stora utredningar arbetar f. n. med frågor inom grundskolans område: utredningen om skolans inre arbete (SIA) och utredningen om ansvarsfördelningen mellan stat och kommun ifråga om gmndskolan och gymnasieskolan m. m. Både dessa utredningar kan förväntas få stor betydelse för den fortsatta utformningen av skolans undervisning och för möjUghetema för såväl lokala organ som för de i skolan verksamma att påverka arbetets uppläggning.

Sedan läsåret 1967/68 (prop. 1967: 1 bU. 10 s. 133, SU 1967: 8, rskr 1967: 8) utgär statsbidrag till personeU assistans för vissa handikappade elever i obligatoriska skolor. Medel bevUjas av skolöverstyrelsen (SÖ) efter prövning i varje särskilt fall. Kostnadema för bidragsgivningen beräknar jag nästa är till 1,9 milj. kr. Med hänsyn tiU önskvärdheten av att fä en förenklad bidragsgivning har frågan om ändring i stats­bidragsreglerna aktualiserats. Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att fatta beslut om reglemas utformning. Jag kommer

Dc


Prop. 1973:1    Bilaga 10   UtbUdningsdepartementet                        216

senare denna dag under anslaget Specialskolan m. m.: Utbildningskostr nåder att föreslå, att medel ur denna post på vissa villkor även får disponeras för personeU assistans till barn, som lider av Spielmeyer-Vogts sjukdom.

Sedan läsåret 1966/67 utgår särskilt statsbidrag till stödundervisning av invandrarbarn i det obUgatoriska skolväsendet. Statsbidrag utgår för högst sex veckotimmar per undervisningsgrupp, varav två vecko­timmar får disponeras för stödundervisning pä elevens eget modersmål. Jag beräknar Uksom SÖ medelsbehovet till 21 milj. kr. för budgetåret 1973/74.

SÖ upprepar sitt förslag frän föregående år om möjlighet att på grundskolans högstadium bilda särskild tillvalsgrupp för invandrar­elever. Jag har inte bUvit övertygad om att det största behovet av stöd­åtgärder för invandrarelever gäller tillvalsämnena, och de ekonomiska konsekvenserna av förslaget förefaUer oklara. Jag kan därför inte till­styrka förslaget. Jag är heller inte beredd att tUlstyrka förslaget om särskilda, på länsnivå, placerade konsulenter för invandrarundervis­ning.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 juni 1972 har SÖ utfärdat anvisningar för sådan jämkning av studiegången i årskurs 9 som enligt timplanen får göras för enskild elev. En kostnadsram av 5 milj. kr. har av Kungl. Maj:t därvid angetts för den specialunder­visning som enligt bestämmelserna får meddelas inom ramen för jämkad studiegäng. Eftersom beräkningsunderlaget inte förändrats sedan detta bemyndigande gavs, räknar jag med motsvarande kostnadsram för bud­getåret 1973/74.

Jag är inte beredd att tUlstyrka förslaget om statsbidrag till inköp av vissa studie- och yrkesorienteringspublikationer.

Med anledning av Kungl. Maj:ts uppdrag i skrivelse den 1 oktober 1971 inkom SÖ den 13 mars 1972 med förslag till riktUnjer för fort­satta utbildnlngsLnsatser för vuxna zigenare. Ärendet bereds f. n. inom UtbUdningsdepartementet. Kungl. Maj:t har enhgt beslut av riksdagen (prop. 1972: 1 bU. 10, UbU 1972: 2, rskr 1972: 68) fått bemyndigande att fatta beslut om de fortsatta utbUdningsinsatser, som kan anses erforderliga. I avvaktan på slutligt ställningstagande bör medel för verk­samheten beräknas under förevarande anslag. Jag beräknar för ända­målet 1,5 milj. kr.

I skilda skrivelser har konsulenter i teknik. Svenska facklärarför­bundet samt ett antal enskilda lärare i ämnet teknik framfört önske­mål om en utökad resurstiUdelning för detta ämne. I ämnet teknik, som är ett av de fem tillvalsämnena på högstadiet, skaU enUgt läroplanen manueUa och intellektueUa arbetsmoment samordnas i undervisningen. TiUvalsämnena har fyra, tre resp. fyra elevveckotimmar i årskurserna 7, 8 resp. 9. Om antalet elever i tillvalsgruppen är lägst 17, får enligt

Dc


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        217

bestämmelserna i timplanen ämnet teknik ytterligare två lärarvecko-timmar (s. k. resurstimmar) i årskurs 7 och en lärarveckotimme i var­dera årskursema 8 och 9.

Läsåret 1971/72 valde ca 22 % av högstadiets elever teknik som till­valsämne. För de större högstadieskolorna innebär detta, att tillvals-gmppema i teknik regelmässigt kommer att överstiga 17 elever och att delning av gruppen kan vara nödvändig, bl. a. av arbetarskyddsskäl, vid de mer praktiskt inriktade arbetsmomenten. Med nuvarande regler för resurstilldelningen kan i årskurs 9 gruppen delas endast en timme av fyra, vUket innebär att de praktiska momenten får för litet utrymme i förhållande tUl läroplanens mål. Jag finner därför att resurstilldelningen i ämnet teknik bör förstärkas i årskurs 9.

Jag förordar därför att samma resurstilldelning får tillämpas för årskurs 9 som för årskurs 7, dvs. att två resurstimmar får disponeras för tillvalsgrupp i teknik, där elevantalet är lägst 17. Gruppen kan därigenom delas två timmar av fyra, vilket enUgt min uppfattning ger möjlighet till den avvägning mellan teoretiskt och manuellt arbete, som bör eftersträvas med hänsyn till läroplanens mål.

Enligt kungörelsen (1972: 448) om fackliga förtroendemän hos stats­myndigheter m. fl. skall fackliga förtroendemän ha rätt till ledighet för fackligt arbete. Lärare har därvid rätt till ledighet med högst 3 % av fastställd tjänstgöringsskyldighet om han som förtroendeman före­träder 50—99 anstäUda med minst halvtidstjänstgöring. Företräder han fler anställda ökas rätten till ledighet med två procentenheter för varje påbörjat 100-tal anställda. Enligt avtal utgår därvid oavkortad lön. Stats­bidrag bör utgå till de kostnader, som är förknippade med detta. De extra kostnader som då uppkommer för statsverket kan beräknas till en hundradel av 2 % av den sammanlagda lönekostnaden, dvs. 200 000 kr. för varje miljard i lönekostnader. Detta motsvarar med nuvarande kostnadsnivå ca 600 000 kr. Medel för detta bör beräknas under före­varande anslag. Till följd av beräkningstekniken för anslaget påverkas dock inte anslaget av dessa ökade kostnader förrän budgetåret 1974/75.

Genom beslut av riksdagen våren 1972 (prop. 1972: 95, SkU 1972: 32, rskr 1972: 238) har den allmänna arbetsgivaravgiften höjts från 2 % till 4 %. Statsbidrag utgår till bl. a. kommunernas kostnader för arbets­givaravgift för lärarpersonal vid grundskola och gymnasieskola. Kungl. Maj:t har den 1 december 1972 meddelat bestämmelser om en anpass­ning av statsbidraget till grundskola och gymnasieskola tUl den av 1972 års riksdag beslutade höjningen av den allmänna arbetsgivaravgiften. En motsvarande höjning av statsbidraget har skett för folkhögskolor. Eftersom statsbidrag till sociala avgifter och lönekostnadspålägg för lärare i grundskolan beräknas efterskottsvis, kommer förevarande an­slag budgetåret 1973/74 att belastas med kostnaden för den ökade ar­betsgivaravgiften endast för perioden den 1 januari—30 juni 1973.

Dc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       218

Med hänvisning till vad jag här anfört beräknar jag medelsbehovet för lärarlönebidrag m. m. med utgångspunkt i SÖ:s beräkningar och efter viss justering efter statistiska centralbyråns senaste beräkningar av befolkningsstorleken till 4 007 700 000 kr. (I och 2). Jag vill här även anmäla att SÖ har bemyndigats att utan hinder av föreskriftema i 4 kap. 4 § skolstadgan (1971:235, ändrad senast 1972:536) bedriva försöksverksamhet inom skolhälsovården under läsåren 1972/73 och 1973/74.

I fråga om SÖ:s medelsberäkning under punkt 3 har jag inga erin­ringar. I fråga om de estniska skolorna, HUlelskolan och Kristoffer­skolan ankommer det pä Kungl. Maj:t att besluta om bidragsbeloppens storlek (4—6). Jag är inte beredd att föreslå någon utbyggnad av den estniska skolans organisation. Denna fråga avgjordes genom riksdagens beslut i anledning av prop. 1968: 67 (SU 1968: 129, rskr 1968: 303) an­gående undervisning för utlandssvenskars barn samt för vissa minorite­ter i Sverige. Jag är heller inte beredd att föreslå statsbidrag till en utökad organisation vid Kristofferskolan eller statsbidrag till de övriga skolor som arbetar enUgt waldorfpedagogikens principer. Statsbidraget till Kristofferskolan motiveras av en önskan att stödja viss pedagogisk experimentverksamhet. Liksom för övrigt utvecklingsarbete gäller där­vid att statsbidraget begränsas till det antal enheter, som bedöms nöd­vändiga för en bedömning av experimentet.

Sedan budgetåret 1967/68 bestrids ur förevarande anslag kostna­derna för undervisning av vuxna — såväl invandrare som i landet födda — som fått ingen eller ringa skolundervisning. Medlen får disponeras enligt de bestämmelser som gäller för särskild undervisning vad avser gruppstorlek och veckotimtal. Jag är av den uppfattningen att de fort­satta insatser för analfabetundervisningen, som aktualiserats av invand­rarutredningen, bör ske i samma pedagogiska former som hittills och under oförändrade studieekonomiska villkor. Jag förordar dock i det följande vissa ytterUgare statUga insatser. Jag beräknar för ändamålet 12 000 undervisningstimmar, vilket motsvarar en kostnad på 600 000 kr. Totalt beräknar jag för undervisningen av vuxna med ingen eUer ringa skolutbildning 2 milj. kr. Detta belopp är inräknat i lärarlöne­bidrag m. m. under punkterna 1 och 2.

Undervisningen bör i främsta hand ombesörjas av lågstadielärare eller, om så är möjligt, av s. k. tvåspråkslärare. Kostnaderna för fort­bildning av dessa lärare bör bestridas inom ramen för anslaget Lärares fortbildning m. m. Skolans ordinarie undervisningslokaler, t. ex. gmpp-undervisningsmmmen, bör kunna användas för analfabetundervisning­en. Jag räknar därför inga särskilda medel för lokalkostnader.

Jag beräknar 15 000 kr. för läromedel och undervisningsmateriel till eleverna samt 75 000 kr. för introduktionsundervisning vid kursernas början jämte tolkhjälp.

Dc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      219

Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att framlägga förslag till vissa åtgärder för utbildningen i glesbygd.

Jag avser att senare förelägga Kungl. Maj:t förslag tiU avtal angående kopiering inom skolväsendet och vissa andra läroanstalter.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1)    bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda bestämmelser om stats­bidrag till personell assistans för vissa handikappade elever i obligatoriska skolor,

2) medge att statsbidrag till täckande av kostnader för lärares tjänstledighet för fackUgt arbete får utgå i enUghet med vad jag förordat i det föregående,

3) till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 4 011 OOOOOO kr.

D 9. Bidrag tiU svensk midervisning i utlandet m. m.

1972/73 Anslagi               5 535 000

1973/74 Förslag               6 426 000

' Under budgetåret 1971/72 utgick medel ur anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m.

Enligt beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968: 67, SU 1968: 129, rskr 1968: 303) utgår statsbidrag till svensk undervisning i utlandet och till kommun, som svarar för undervisning av utlandssvenskars barn. Stats­bidrag utgår enUgt kungörelsen (1968: 321) om undervisning för utiands-svenskars barn (ändrad senast 1971: 206) bl. a. till kostnader för lärarlö­ner och för pensionskostnad, som påförts huvudman för statsunderstödd utlandsskola för lärare, på vUka statens allmänna tjänstepensionsregle­mente äger tillämpning. Om synnerliga skäl föreligger, får efter med­givande av skolöverstyrelsen (SÖ) därjämte utgå statbidrag till hyra av lokaler för svensk utlandsskola. Till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel utgår statsbidrag med belopp som SÖ bestäm­mer.

Skolöverstyrelsen

Enligt tidigare beräkningar av SÖ skulle organisationen för undervis­ning av utlandssvenskars barn vara utbyggd i sin första etapp läsåren 1973/75. Antalet utlandsskolor nådde den beräknade omfattningen snab­bare än antalet skolelever. Omfattningen av svensk affärs- och konsult­verksamhet utomlands har dock nått en sådan omfattning att behovet av svensk undervisning utomlands kraftigt ökat. Man måste därför räk­na med en utbyggnad av undervisningsorganisationen.

Dc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       220

Antalet elever vid utlandsskolorna var läsåret 1970/71 850 och läsåret 1971/72 925. Över hälften av denna ökning gällde skolorna i Spanien, som med ca 300 elever svarar för ca en tredjedel av det totala elevantalet i utlandsskolorna. Det därnäst största elevantalet återfinns i Tanzania och Etiopien med 78 resp. 77 elever.

SÖ räknar med inrättandet av två nya utlandsskolor för läsåret 1973/74 (+199 000 kr.). Totalt räknar SÖ med 33 tjänster som lärare på lågstadiet, 41 tjänster som lärare på mellanstadiet och 16 tjänster som lärare på högstadiet.

Elever bosatta på orter där svensk utlandsskola saknas kan få hand-ledd svensk korrespondensundervisning eller kompletterande svensk un­dervisning. SÖ beräknar en ökning av denna post med 15 200 kr. Kost­naderna för undervisningsmateriel beräknas öka med 50 000 kr.

Statsbidrag till hyra av lokaler för utlandsskola kan utgå efter beslut av SÖ efter prövning i varje särskUt fall. För läsåret 1971/72 har SÖ medgett sådant statsbidrag om totalt 310 000 kr. Då hyreskostnaderna för berörda skolor beräknas stiga under perioden beräknar SÖ en ökning av medelsbehovet med 40 000 kr.

Kommun, som i sina skolor mottar utlandssvenska elever, har rätt till statsbidrag motsvarande ersättningen vid kommunal samverkan på skolväsendets område. Sådant statsbidrag har innevarande budgetår rekvirerats i betydligt större utsträckning än tidigare varför SÖ för läsåret 1973/74 räknar med ett medelsbehov av 100 000 kr. (+44 000 kr.).

Pris- och löneomräkningen beräknas till 882 000 kr.

En minskning enligt O-alternativet skulle erfordra en indragning av sex lärartjänster, vilket i sin tur kräver en nedläggning av två, eventuellt tre, skolenheter. En sådan nedläggning skulle leda till att ca 100 ut­landssvenska elever, dvs. 10 % av samtliga, utestängs från svensk under­visning, något som skulle strida mot statsmakternas beslut år 1968 om undervisning för utlandssvenskars barn.

Skolöverstyrelsens redovisning av erfarenheterna av verksamheten vid utlandsskolorna

I enUghet med riksdagens beslut i anledning av prop. 1971: 1 (bil. 10 s. 173, UbU 1971: 1, rskr 1971:58) uppdrog Kungl. Maj:t den 2 aprU 1971 åt SÖ att redovisa erfarenheterna av 1968 års beslut om stats­bidrag till svensk undervisning i utlandet. SÖ har med skrivelse den 17 december 1971 överlämnat en sådan redovisning.

SÖ anför.

Planeringen av organisation för undervisning för utlandssvenskars barn och bedömningen av totalkostnaderna för denna försvåras genom ovissa faktorer, såsom hjälp till eller indragning av hjälp till utvecklings­länder, exportnäringens svårigheter att förvarna om kommande fram-

Dc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        221

ställningar om utiandsskola samt oförutsedd utiandssvensk emigration. TUlväxten av skolenheterna och efterfrågan på bl. a. korrespondens­undervisning har hittUls ökat i en grad som varit omöjlig att förutse. Det ökade intresset för svensk undervisning utomlands och det ackumu­lerade behovet var mycket större än väntat, vilket medfört att antalet elever och skolenheter redan 1970 uppnått de tal man räknade med för 1975. SÖ har i 1971 års långtidsbedömning räknat med en ökning av ca två skolenheter per läsår upp till ca 35 skolenheter omkring 1975.

Av kostnadsundersökningen framgår som väntat att den helt domine­rande utgiftposten är lärarlönekostnaderna. Läsåret 1970/71 utgjorde löner och arvoden 3 641 000 kr. av en totalutgift om 4 915 000 kr. Läro­medel resp. bidrag tiU lokalhyror uppgick till 329 000 resp. 327 000 kr. Genomsnittskostnaden för en elev med klassrumsundervisning var läs­året 1970/71 ca 4 700 kr. och för en elev med korrespondensundervis­ning ca 3 500 kr.

Av redovisningen i övrigt inhämtas bl. a.

Undersökningen har genomförts med hjälp av enkätformulär, vilka utsänts till utlandsskolornas huvudmän. Styrelsen för internationell ut­veckUng (SIDA) jämte representanter för berörda kategorier utlands­svenskar och deras organisationer hade dessförinnan getts tUlfäUe att yttra sig över utsänt förslag tUl sådant formulär. Vid vissa skolor har formulären besvarats av skolans personal medan vid andra skolor for­mulären överlämnats till elevernas målsmän. Undersökningen gjordes veckan 20—24 september 1971 och omfattade totalt 1 060 elever.

Materialets fullständighet varierar mellan skolorna. I vissa faU har uppgifter lämnats i så begränsad omfattning att en statistisk bearbet­ning inte är meningsfull. Det gäUer främst den av Kungl. Maj:t begärda uppgiften om beräknad tidpunkt för återkomst till Sverige och planerad fortsatt utbildning i Sverige. Dessa uppgifter ingår därför inte i redo­visningen.

Majoriteten av eleverna i utlandsskolorna återfinns på låg- och mel­lanstadiet. Endast 22,1 % av samtiiga elever fick vid undersökningstill­fället undervisning på högstadienivå. Av dem får ca två tredjedelar undervisning i korrespondensform.

Av elevernas föräldrar/vårdnadshavare var 90,2 % svenska medborga­re. 8,2 % var medborgare i annat nordiskt land och 1,6 % hade med­borgarskap i utomnordiska länder.

Utlandsskolorna drivs under enskilt huvudmannaskap. SÖ skiljer dock i sin redovisning mellan skolor drivna av skolföreningar, missionsskolor, företagsskolor samt SIDA:s skolor. Av de totalt 909 elever som vid tid­punkten för undersökningen fick klassrumsundervisning återfanns 718, dvs. 79%, i skolor drivna av skolföreningar, 111 i missionsskolor, 52 i företagsskolor och 28 i skolor drivna av SIDA.

Föräldrarnas yrken uppvisar olika struktur i de olika skoltyperna.

Dc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       222

I företags-, missions- och SIDA-skolor sysslade över 90 % med tekniskt, naturvetenskapligt eller samhällsvetenskapligt/humanistiskt arbete och endast 5—7 % med administrativt arbete. I skolföreningsskolorna var motsvarande siffror 42,5 % resp. 28,4 %. Över hälften av dem som sysslade med administrativt arbete angav titeln direktör. (Yrkesuppgif­terna har kodats enligt den i 1970 års folk- och bostadsräkning använda yrkeskoden.)

Mer än hälften av föräldrarna — 56,7 % — hade lämnat Sverige under de två åren närmast före undersökningstillfället. Observeras bör dock att bortfallsfrekvensen vid vissa skolor är tämligen hög.

I enkäten ställdes också en fråga om utreseorsak. Här är bortfalls­frekvensen relativt hög. Av de 795 målsmän som besvarat frågan hade 319 eller 40 % av samtliga inom svarsgruppen lämnat Sverige för an­ställning i svenskt eUer utländskt företag, 200 eller 25,3 % på grund av missions- eller biståndsarbete, 52 eller 6,5 % av hälsoskäl och 24 eUer 3 % för att starta egen rörelse. 18 % uppgav »annan orsak», t. ex. gif­termål utomlands.

Departemen tsch ef en

Det ökade internationella samarbetet har under senare år lett till att allt fler svenskar under längre tidsperioder bor och arbetar utomlands som anställda inom internationella organ och organisationer. Flera svenska företag har också startat dotterbolag i andra länder, samtidigt som andra svenska företag kommit att ingå i internationella koncerner. Också detta har medfört att många svenskar under ett eller flera år kommit att ha sin anställning förlagd utomlands.

Det är här ofta fråga om familjer med barn i skolåldern. De flesta av dessa bam kommer förr eUer senare att återvända till Sverige. Det är angeläget att ge dessa barn sådana möjUgheter till undervisning under deras vistelse utomlands att de vid sin återkomst utan problem kan in­fogas i det svenska skolväsendet. Utlandsskolorna fyller i detta avseende en viktig funktion och skolornas snabba expansion alltsedan statsmak­ternas beslut om statsbidrag till svensk undervisning i utlandet visar också att man på föräldrahäll upplevt ett behov av dessa insatser.

Den oväntat snabba expansionen av den svenska utlandsundervisning­en har medfört en betydUgt större medelsförbrukning än vad som ur-sprungUgen budgeterats. I syfte att få en bättre kontroU över kostnads­utvecklingen har därför ett antal åtgärder vidtagits. Bl. a. fick skolöver­styrelsen (SÖ) år 1971 i uppdrag att närmare undersöka effekterna av statsbidragsgivningen till svensk utlandsundervisning. Jag hänvisar här till den redogörelse för denna undersökning jag lämnat i det föregå­ende.

Av undersökningen framgår bl. a. att — även om den snabba expan­sionen av de svenska utlandsskolorna kan förklaras med ett allt mer

Dc


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet                        223

ökat intemationeUt samarbete på skilda områden — några av de största skoloma återfinns på orter, där elevutveckUngen knappast kan förklaras med att orten i fråga är säte för internationella samarbetsorgan eller för ett utvecklat affärs- och industriliv med större svenska företags-etableringar. Ifrågavarande orter torde få anses ha renodlad turistorts­karaktär. Givetvis uppstår alltid på dylika orter en viss svensk etable­ring inom ramen för resebyrå- och hotellverksamheten, och i något fall har man också att räkna med särskilda sjukvårdsinstitutioner för bl. a. astmasjuka. Dessa faktorer kan dock knappast ensamma motivera den snabba elevutvecklingen på dessa orter, dels därför att motsvarande UtveckUng inte inträffat i andra länder med likartad svensk turisttill-strömning, dels därför att det av SÖ:s enkätmaterial framgår att endast ett mindre antal målsmän till elever på dessa orter anger att de är sysselsatta inom turistbranschen. I de fall uppgift lämnats om datum för beräknad återkomst till Sverige Ugger detta ofta mycket långt fram i tiden. Det kan därför ifrågasättas, om det inte här rör sig om familjer som snarast bör betraktas som utvandrare från Sverige och som aUtså saknar den reeUa anknytning till landet, som min företrädare i prop. 1968: 67 (s. 12) angav som en förutsättning för att svensk utlandsskola skulle upprättas.

Mot bakgrund av dessa förhållanden finner jag det motiverat att föreslå vissa preciseringar av bestämmelserna om rätt till statsbidrag till svensk utlandsundervisning.

Svensk utlandsskola får inrättas efter medgivande av SÖ. Ett första krav för inrättande bör därvid vara att behov av svensk undervisning kan beräknas föreligga för åtminstone några år framåt, dvs. arbets-och anställningsförhållandena på orten bör vara sådana att man kan räkna med att svenskar kommer att vara sysselsatta där i sådan omfatt­ning, att elevunderlaget bedöms som tämligen stabilt för åtminstone två—tre år.

Enligt nuvarande bestämmelser får utlandsskola inrättas, om elev­antalet på låg- och mellanstadiet beräknas uppgå till lägst tolv eller, om särskilda skäl föreligger, till lägst sju. I stäUet bör fordras lägst tolv —• vid särskilda skäl lägst sju — elever på låg- och mellanstadiet, vilkas familjer har reell anknytning till Sverige. Som sådan reell anknytning bör räknas: anställning inom den svenska utrikesförvaltningen eller inom svensk biståndsverksamhet, arbete inom de svenska utlandsförsamlingar­na och sjömanskyrkorna, missionsarbete i icke-kristna länder, anställning inom internationella organ, organisationer och vetenskapliga projekt av typ FN:s fackorgan, OECD, Röda Korset och CERN, befattning vid ve­tenskapliga, pedagogiska eller kultureUa institutioner jämte sådana ut­landsstudier för vilka svenska studiemedel får utgå, realanställning i dot­terbolag eller utlandsavdelning tiU svenska företag eUer i sådana intema­tioneUa koncerner, där det är relativt vanUgt att tjänstemännen under

Dc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepai-tementet                       224

vissa perioder tjänstgör i annat land än hemlandet sarht anställning vid Sveriges Radio-TV:s utlandsredaktioner eUer hos de svenska tidningar, som normalt håller sig med fasta utlandskorrespondenter. Det rör sig här i samtliga fall om sådan utflyttning, där det med skäl kan antas att det varit möjligheten till anställning utomlands som föranlett utlands­vistelsen och där det är sannolikt att familjen eller delar av den kommer att återvända tiU Sverige.

ReeU anknytning kan, med denna senare definition, givetvis föreligga även vid andra typer av anställningar än de nyss uppräknade. Eftersom anställning inom rent utländska företag dock huvudsakligen torde återfinnas på större orter med en differentierad arbetsmarknad bör det dock inte uppstå några svårigheter att även med den definition jag angett genom uppräkningen i det föregående uppnå det elevantal som krävs för upprättande av svensk utlandsskola. Med hänsyn till svårigheterna att pröva det individuella fallet bör därför vid beräk­ningen av elevunderlaget endast sådana befattningar tas med som angetts i den nyligen gjorda uppräkningen. Dock får sedan utlandsskola väl upprättats även barn till föräldrar som svarar mot den något vidare definitionen  av  reell  anknytning  till  Sverige  tas   emot  som   elever.

Eftersom statsbidragen till de svenska utlandsskolorna finansieras av svenska skattebetalare är det självklart principiellt önskvärt att samtUga elevers familjer har någon form av reell anknytning till Sverige. Jag finner det emeUertid mindre tilltalande att som villkor för statsbidrag kräva att skolorna inte mottar som elever barn, vilkas familjer kan antas sakna denna reella anknytning tUl Sverige. Det är som jag nyss framhålUt mycket svårt att göra sådana prövningar i det enskilda fallet. Det skulle försätta skolornas personal i en mycket svår situation, där risken för subjektivitet givetvis alltid finns, samtidigt som det för de barn det är fråga om kan innebära stora påfrestningar. Någon prövning av de enskilda elevernas förhållanden bör därför inte ske.

Däremot bör vid fastställandet av skolorganisationens storlek på de olika orterna viss hänsyn kunna tas till ortens karaktär och elevgrup­pens sannolika anknytning till Sverige. Antalet tjänster bestäms med hänsyn till antalet elever vid skolan och deras fördelning på olika sta­dier. Om emellertid förhållandena på orten är sådana att det kan be­dömas sannohkt att en stor del av de där bosatta svenskarna och deras barn närmast är att betrakta som utvandrare och utan reell anknytning tiU Sverige, bör ytterligare lärartjänster, som denna elevgrupp ger upp­hov till, inte få inrättas enligt de bestämmelser som gäller för svensk utlandsskola. SÖ bestämmer för varje redovisningsår det antal tjänster för vilka statsbidrag får utgå. Jag förutsätter att SÖ vid sin fortsatta prövning av antalet tjänster uppmärksammar denna fråga.

Mot bakgrund av vad jag här anfört är jag inte beredd att föreslå någon uppräkning av anslaget för att möjliggöra utbyggd organisation.

Dc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      225

Möjligheterna tiU omfördelning inom anslaget bör i stället prövas. Jag beräknar totalt 847 000 kr. som kompensation för höjda priser och löner, varav 800 000 kr. utgör löneomräkning, 38 000 kr. prisomräkning för undervisningsmateriel och 9 000 kr. prisomräkning för höjda restaxor. Jag beräknar vidare en ökning med 44 000 kr. för ersättning till kom­muner, som i sina skolor mottagit som elever utlandssvenska barn. Det sammanlagda anslagsbehovet beräknar jag till 6 426 000 kr. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. för bud­getåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 6 426 000 kr.

D 10. Nomadskolor

1971/72 Utgift                 4 321 42S

1972/73 Anslag                5 207 000

1973/74 Förslag               5 631000

Enligt de i prop. 1962: 51 (SU 1962: 141, rskr 1962: 319) uppdragna riktlinjerna för nomadskolväsendets organisation skulle samerna för sina bam fä valfrihet meUan vanliga kommunala skolor och särskilda nomad­skolor. För att ge denna valfrihet en reell innebörd borde nomadskolor­na i olika avseenden ha en med övriga skolor likvärdig standard. Med de modifikationer som kunde vara befogade med hänsyn till skolornas samiska karaktär borde principerna för den nya grundskolan genom­föras även i nomadskolorna.

Nomadskolor upprätthålls innevarande budgetår i Karesuando, Lanna-vaara, GäUivare, Jokkmokk, Arjeplog, Tärnaby och Ange. Vid samtUga skolor förekommer undervisning i årskurserna 1—6 och vid skolan i Gällivare även i årskurserna 7—9. Sistnämnda årskurser är samordnade med grundskolans högstadium i kommunen. Totala antalet elever be­räknas läsåret 1972/73 till 210 och läsåret 1973/74 tiU 236. Verksam­heten regleras i nomadskolstadgan (1967: 216, omtryckt 1971: 390, änd­rad 1972: 89).

Vid nomadskolan sker undervisning på svenska och samiska språken. Ämnet samiska förekommer i samtliga årskurser.

1972/73                   Beräknad ändring 1973/74

Skolöver-      Departements-

styrelsen                  chefen

Personal

Lärare                                                             25                        of.                         of.

övrig personal                                                 39                       —1                        —I

64                       -1                         -1

Anslag

Utgifter

Lönekostnader                                   3 236 900             +298 900             +298 900

Sjukvård                                                    2 000                        of.                        of.


8   Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr I.    Bil. 10


Dc


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       226

 

Reseersättaingar Lokalkostnader Expenser övriga utgifter

 

35 900

922   800
158 000

923       400

+    1000

+ 75 100

+  14 000

+55 000

+    1800 + 72 200 +    6 000 + 45 000

 

 

5 279 000

+444 000

+423 900

Uppbördsmedel

 

72 000

of.

of.

 

Nettoutgift Avrundat

5 207 000

+444000

+423 900

+424 000

Skolöverstyrelsen

1.    Pris- och löneomräkning 483 000 kr.

2.  TiU följd av minskat elevantal bör en tjänst som ekonomibiträde vid
nomadskolan i Arjeplog dras in fr. o. m. läsåret 1973/74 (—38 700 kr.).

Departementschefen

Jag beräknar löne- och prisomräkningen till 462 600 kr. I övrigt bi­träder jag skolöverstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Nomadskolor för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslags­anslag av 5 631 000 kr.

D 11. Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader

1971/72 Utgift           40 983 270

1972/73 Anslag         42 364 000

1973/74 Förslag        45 791 000

Statsmakterna beslöt år 1965 (prop. 1965:70, SU 1965:101, rskr 1965: 275) att blind- och dövskolorna skulle ersättas av en statlig obliga­torisk tioårig grundskola för barn, som är syn-, hörsel- eUer talskadade. Denna gmndskola är fullt genomförd med utgången av läsåret 1970/71. Skolformen benämns specialskolan. Verksamheten regleras genom spe-cialskolstadgan (1965: 478, omtryckt 1970: 327, ändrad senast 1972: 88).

Synskadade elever undervisas inom specialskolan vid två skolenheter, belägna i Solna (Tomtebodaskolan) och Örebro (Ekeskolan). Vid Eke-skolan mottas som elever synskadade bam med tilläggshandikapp. Hör­selskadade elever undervisas vid dels sex skolenheter, belägna i Stockholm (Manillaskolan), Gnesta (Äsbackaskolan), Lund (Östervångsskolan), Vä­nersborg (Vänerskolan), Örebro (Birgittaskolan) och Härnösand (Kris­tinaskolan), dels i särskilda klasser förlagda till grundskolan. Av dessa mottar Äsbackaskolan elever med tilläggshandikapp. Vid skolenheten i Sigtuna (Hällsboskolan) undervisas normalbegävade bam med grava talskador samt hörselskadade bam med beteendestömingar och vissa andra komplikationer.

Från anslaget bestrids också kostnader för skolorna för vuxna syn-

Dc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


227


skadade i Kristinehamn (Landaskolan) och Växjö (Värendskolan) samt för anpassningskursen för vuxna synskadade i Skellefteå.

 

 

1972/73

Beräknad

ändring 1973/74

 

 

Skolöver­styrelsen

Departements­chefen

Personal

 

 

 

Lärare

övrig personal

273 448

+ 8 + 22

+5 +3,5

Anslag

721

+30

+8,5

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård ät personal

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

övriga utgifter

Vissa kostaader för tillfäUiga

anpassningskurser Hörselpedagogiska centra

32 724 000

63 000

245 000

5 092 000

395 000

4 189 000

63 000

+2 751 000 +     10 000 +   140 000 +   671 000 +     87 000 +   840 000

+      3 000 +   667 000

+2 493 000 of. +     53 000 +   662 000 +     40 000 +   188 000

+       3 000

 

42 771 000

+5169 000

+3 439 000

Uppbördsmedel

407 000

+     12 000

+     12 000

Nettoutgift

42 364 000

+5 157 000

+3 427 000

Skolöverstyrelsen

1.  Pris- och löneomräkning 2 837 000 kr.

2.        Vid Ekeskolan finns f. n. sex ordinarie och nio icke-ordinarie tjänster som speciallärare. Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att ytterUgare sju tjänster ordinariesätts. Vidare bör en tjänst som slöjdlärare vid Manillaskolan ordinariesättas.

3.        Högstadium för synskadade inrättades vid Tomtebodaskolan den 1 juli 1970 och är fullt utbyggt läsåret 1972/73. Tre tjänster som lärare 16—19 erfordras för högstadiet, varav två redan finns. SÖ be­gär medel för ytterligare en tjänst (+67 600 kr.). En tjänst som yrkes­lärare bör dras in (— 60 000 kr.).

4.        F. n. finns tre heltidstjänster som psykolog vid specialskolan, därav en i Örebro och en i Stockholm. Innehavarna av dessa tjänster avses betjäna såväl hörsel- som synskadade elever. SÖ finner detta arrange­mang mindre tillfredsställande och begär medel för ytterligare en tjänst som psykolog, varigenom Ekeskolan och Tomtebodaskolan tiUförs en halv tjänst vardera (+81 400 kr.).

5.        Tjänsten som fritidsassistent vid Birgittaskolan bör omvandlas till en tjänst som fritidsledare (+7 500 kr.).

6.        Vid Ekeskolan finns innevarande läsår elva rullstolsbundna elever. Dessutom finns elever med lättare rörelsehinder och elever med CP-skador, vilka alla behöver speciell träning. Skolan har f. n. en heltids­anstäUd sjukgymnast, men efter arbetstidsförkortningen den 1 januari

Dc


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                        228

1972 saknas personal till ca 100 gymnastiktimmar per läsår. Ytterligare en halv tjänst som sjukgymnast bör inrättas (+43 600 kr.).

7.         Antalet platser vid Manillaskolans elevhem beräknas öka från 40 till 48 platser, av vilka två kommer att upptas av två svårt rörelse­hindrade elever. Vidare kommer neurosedynskadade barn, som f. n. går i skola i Handen, att överflyttas tiU Manillaskolan läsåret 1973/74. YtterUgare tre tjänster som vårdare bör därför inrättas vid skolan. Vid Hällsboskolan bör ytterligare två vårdartjänster inrättas som kompen­sation för arbetstidsförkortningen den 1 januari 1972. (+190 300 kr.)

8.         YtterUgare en tjänst som ekonomibiträde bör inrättas vid Birgitta­skolan och ytterUgare en halv sådan tjänst vid Äsbackaskolan (+55 700 kr.).

9.         Arvodet för sekreterar- och bokföringshjälp vid Tomtebodaskolan bör öka tiU 20 000 kr. (+8 000 kr). Arvodesmedlen vid rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel vid Tomtebodaskolan bör öka till 43 000 kr. (+16 000 kr.). Arvodesmedlen tiU läxhjälp och ledning av fritids­verksamhet bör öka med 20 000 kr.

 

10.        Vid Birgittaskolan utgår f. n. 9 000 kr. i arvode till skolvärdinna. För att möjUggöra utökad skolvärdinneverksamhet föreslår SÖ att 25 000 kr. beräknas för detta ändamål ( + 16 000 kr.). Medlen till ar­voden åt expertföreläsare bör räknas upp med 15 000 kr.

11.        Vid Tomtebodaskolan finns f.n. fyra förskolekonsulenter med uppgift att ge hjälp och stöd åt familjer med gravt synskadade barn i förskoleåldern. De fyra konsulenterna svarar för var sitt distrikt i landet.

Antalet bam i förskoleålder i behov av hjälp från förskolekonsulen­terna beräknas till ca 350.

För synsvaga elever i grundskola och gymnasieskola finns sedan läs­året 1967/68 tre tjänster som regionala synkonsulenter. Dessa tjänster är placerade vid länsskolnämnderna I Växjö, Umeå och Örebro. Syn­konsulenterna besöker synsvaga elever och ger råd åt föräldrar, lärare, skolledning och kommunala myndigheter hur elevens undervisnings­situation på bästa sätt skall utformas. Konsulenterna arbetar i nära kontakt med förskolekonsulenterna. Antalet synsvaga elever som följs upp av synkonsulenterna beräknas till ca 750, vartill kommer ca 60 elever som avslutat sin skolgång och behöver hjälp med sina fortsatta studier.

För gravt synskadade elever som individualintegrerats i vanliga sko­lor finns f. n. fem tjänster som reselärare, placerade vid Tomteboda­skolan. Reselärarnas uppgift är att besöka de synskadade eleverna och ge råd åt föräldrar, lärare, skolledning och skolmyndigheter om elevens undervisningssituation. Elever med behov av reselärarstöd kan beräk­nas till ca 200 läsåret 1973/74.

Vid Ekeskolan finns sedan läsåret 1971/72 en tjänst som reselärare

Dc


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        229

med uppgift att betjäna synskadade, utvecklingsstörda elever, som av olika anledningar inte kan tas emot vid Ekeskolan, och vidare synhandi-kappade elever i särskolan. Antalet sådana elever beräknas till ca 200.

De nuvarande resurserna för stöd åt synhandikappade elever utanför specialskolan är således organisatoriskt splittrade på flera enheter, trots att de olika befattningshavarna möter likartade pedagogiska problem. SÖ föreslår, att de olika tjänstema sammanförs inom en organisation och att verksamheten regionaliseras, så att förskolekonsulent, synkon­sulent och reselärare finns på samma ort inom regionen. Särskilt för de befattningshavare som i dag är placerade i Stockholm innebär en sådan decentralisering förkortade resor och därmed minskade rese­kostnader. Bättre möjligheter till samarbete och samordning skapas också.

SÖ föreslår att landet indelas i fem synkonsulentdistrikt med Umeå, Solna, Örebro, Göteborg och Växjö som huvudorter. På längre sikt bör dock Malmö ersätta Växjö som huvudort. Tjänsterna i Umeå, Göte­borg och Växjö bör placeras vid resp. länsskolnämnd medan tjänsterna i Örebro och Solna av praktiska skäl bör placeras vid resp. specialskola.

För läsåret 1973/74 föreslår SÖ nyinrättandet av en tjänst som för­skolekonsulent, två tjänster som synkonsulent och tre tjänster som reselärare. Av de senare bör en vara avsedd för bam med Spielmeyer-Vogts sjukdom.

SÖ räknar med ytterligare utbyggnad av konsulentorganisationen budgetåren 1974/75 och 1975/76. Lönekostnaderna för de tjänster som föreslås inrättade budgetåret 1973/74 uppgår till 416 800 kr.

12. Inom SÖ har tillsatts en arbetsgrupp med uppgift att kartlägga problem och utarbeta förslag till åtgärder för barn och ungdomar som lider av Spielmeyer-Vogts sjukdom. F. n. finns 28 personer kända med denna sjukdom. Sjukdomen, som är ärftligt betmgad och som beror på avsaknaden av ett enzymsystem, drabbar barnet i fem—åtta års ålder i form av tUltagande synförändring. Efter hand inträder en fortgående mental retardation, samtidigt som barnet drabbas av epileptiska anfall. Sjukdomen leder vanligtvis till döden före 20 års ålder.

Hittills har dessa barn hänvisats till Ekeskolan under den tid de har möjlighet att i någon form tillgodogöra sig undervisning. Många av barnen har dock börjat i vanlig skola innan symtomen började bli märkbara. SÖ föreslår som alternativ tUl placering vid Ekeskolan att, där förhållandena så medger, barnet integreras i hemortens grundskola eller särskola. Detta förutsätter att lärarassistans kan ställas till barnets förfogande, då barnet sedan utvecklingsstörningen börjat sätta in drab­bas av svåra orostillstånd och kräver kontinuerlig tillsyn. När eleven inte längre har möjlighet att tillgodogöra sig ytterligare undervisning bör överflyttning ske till lämplig vårdinstitution. SÖ finner i detta förslag en möjlighet att lösa de svårast handikappade barnens skolpla-

Dc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       230

cering så varsamt som det över huvud taget kan anses görligt, men be­tonar att stora krav kommer att ställas på den personal som erford­ras.

SÖ har, som redovisats tidigare, i samband med sitt förslag om änd­rad synkonsulentorganisation även föreslagit inrättandet av en rese­lärartjänst för de barn som lider av Spielmeyer-Vogts sjukdom. Vidare föresläs inrättande av en halv tjänst som fritidsassistent (+19 200 kr.) vid Ekeskolan, vars innehavare dels skall svara för kontakten med de hemmaboende eleverna, dels organisera fritidsverksamheten för de Spiel-meyer-Vogtsjuka bam som vistas vid Ekeskolan.

Medel erfordras också för personell assistans för hemmaboende barn. Dessa personer, som bör vara utbildade i blindmetodiken, skall svara för elevens transport till och från skolan, bistå eleven i undervisningen och hjälpa till med kamratkontakterna. I sjukdomens senare stadier måste assistenten kunna ta hand om elevens undervisning och även svara för praktisk träning o. d. För läsåret 1973/74 beräknas ett barn vara i behov av sådan personell assistans. SÖ beräknar för detta ända­mål 35 000 kr. och förutsätter, att om ytterligare barn blir aktuella för skolgång på hemorten medel för detta får utnyttjas inom ramen för tillgängliga resurser utan särskilt medgivande från Kungl. Maj:t.

Ökade rese- och traktamentskostnader, vilka blir en följd av inrät­tandet av tjänsterna som reselärare och fritidsassistent, beräknas av SÖ till 10 000 kr. För expenser beräknas en summa av 2 000 kr. och för ersättning till kommuner eller landsting för elev som integrerats i grundskola eller särskola 15 000 kr. För information till föräldrar och till kommunala skolmyndigheter beräknas 10 000 kr.

För att avlasta föräldrarna det arbete det innebär att svara för vård­naden av de sjuka barnen bör medel stäUas till förfogande för ferie­vistelse på annat ställe än i hemmet. Sålunda beräknar SÖ 10 000 kr. för att täcka inackorderingskostnader under ferietid för elev, som inte kan bo i föräldrahemmet och 20 000 kr. för lägervistelse i två veckor för barn som annars bor i föräldrahemmet. Lägervistelsen bör organi­seras av Ekeskolan i samråd med föräldrarna.

13. SÖ föreslår inrättandet av sex s. k. hörselpedagogiska centra, för­lagda till de fem specialskolorna för hörselskadade i Örebro, Härnösand, Gnesta, Lund, Vänersborg och Stockholm. Hörselpedagogisk och audio-logisk service skall ges alla hörselskadade elever inom resp. region oav­sett skolform. Detta ger också möjlighet till förbättrat samarbete och samordning mellan specialskolan och hörselklasserna i grundskolan. Genom att hörselklasserna på detta sätt får tillgång till den tekniska och pedagogiska expertisen vid specialskolorna bör också hörselklass­organisationen kunna byggas ut i erforderUg utsträckning.

Inom landstingens vårdorganisation för psykiskt utvecklingsstörda finns f. n. ca 100 elever som även har hörselskador. EnUgt SÖ:s mening

Dc


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet                        231

bör staten ha ansvar även för pedagogisk rådgivning åt dessa elever. Ett hörselpedagogiskt centrum särskUt avsett för hörselskadade, utveck­lingsstörda elever bör därför inrättas vid Äsbackaskolan, som har erfa­renhet av undervisning av denna elevgrupp.

Utbyggnaden av de hörselpedagogiska centra föreslås ske i två etap­per. För budgetåret 1973/74 föreslås inrättandet av två tjänster som re­gionkonsulent (+162 700 kr.), en tjänst som skolkonsulent (+81400 kr.), två och en halv tjänst som psykolog (+203 400 kr.), två tjänster som regioningenjör (+154 600 kr.) och en tjänst som kontorsbiträde (+37 100 kr.). Som en följd av inrättandet av dessa tjänster beräknas arvodesstaten kunna minska (—39 900 kr.). För reseersättningar be­räknas 50 000 kr. och för expenser 18 000 kr., innebärande en total kostnadsökning på 667 300 kr.

Om de föreslagna hörselpedagogiska centra inte inrättas, måste ytter­ligare en tjänst som hörselingenjör (+66400 kr.) och en tjänst som teknisk assistent (+43 600 kr.) inrättas vid Birgittaskolan och en tjänst som hörseltekniker (+38 700 kr.) inrättas vid Manillaskolan tiU följd av det ökade antalet elever vid dessa skolor. Vidare erfordras medel för ytterligare en halv tjänst som psykolog vid Manillaskolan och en halv vid Birgittaskolan (+81 400 kr.).

14.        Byggnadsstyrelsen har fr. o. m. budgetåret 1972/73 övertagit drif­ten och underhållet av byggnader m. m. vid Ekeskolan. Ersättningen till byggnadsstyrelsen härför uppgår tiU 60 000 kr. Samtidigt kan en vakant tjänst som maskinist vid Ekeskolan dras in (—35 500 kr.).

15.        Den förändrade synkonsulentorganisationen medför en ökning av medelsbehovet under posten reseersättningar ( + 10 000 kr.), som även bör räknas upp med tanke på belastningen (+64 000 kr.).

16.        Posten sjukvård åt personal beräknas öka med 10 000 kr.

17.        Expensposten bör räknas upp med 49 000 kr. utöver vad som redan beräknats för åtgärder för barn med Spielmeyer-Vogts sjukdom. För information till lärare och föräldrar beräknas ytterUgare 10 000 kr.

18.        Medlen för tvätt och renhållning bör med hänsyn till belastningen räknas upp med 38 000 kr.

19.        Vid Birgittaskolan i Örebro praktiseras delvis andra boendeformer än elevinternaten. Skolan har sju stycken våningar, som står under led­ning av ett »föräldrapar». Dessa är anställda mot ett arvode om ca 1 500 kr./mån. och svarar för tillsynen av 4—5 barn. Uppgiften kan be­traktas som dygnet-runt-tjänstgöring. SÖ som betonar vikten av att fasta tjänster inrättas, beräknar arvodesmedel motsvarande lönegrad 15:17 (+266 000 kr.).

Även vid övriga specialskolor önskar styrelserna ändring i internat-formen. Vid Östervångsskolan i Lund planeras en nedläggning av inter­natet fr. o. m. budgetåret 1973/74, varvid eleverna skall flyttas ut i fyra våningar, vilka förestås av var sitt »föräldrapar». SÖ beräknar inte

Dc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       232

särskilda medel för detta utan föreslår att de medel som beräknas för internatpersonalen får omvandlas till arvoden för personal vid elev­våningar.

Vid Äsbackaskolan i Gnesta önskar styrelsen behålla internatformen endast för de mest vårdkrävande eleverna och för dem som står under utredning och observation. Övriga elever skulle placeras i särskilda elevviUor. Då eleverna är dubbelhandikappade och därför mycket vård­krävande finner styrelsen att man knappast kan räkna med att till alla villorna knyta föräldrapar. En annan personaluppsättning torde krävas. SÖ räknar därför med ytterligare fyra tjänster som vårdare vid Äsbac­kaskolan då den nya boendeformen tas i bruk (+148 400 kr.). SÖ påpekar även, att nuvarande elevhem vid en utflyttning kan användas till bl. a. specialsalar och expeditionslokaler, varvid den annars erfor­derliga tillbyggnaden av skolans lokaler inte blir nödvändig.

Vid Ekeskolan planeras ett familjedaghem i form av 7-dagarshem. SÖ beräknar därför medel för ytterligare en vårdartjänst (+37 100 kr.).

Vid elevvåningarna/elevhemmet bör en av vårdarna utses som an­svarig för verksamheten. För dessa beräknas ett extra arvode om 4 552 kr./är, medförande ett sammanlagt medelsbehov på 30 000 kr.

20. SÖ anser att staten bör ha det ekonomiska ansvaret för special­skolans elever även under ferietid. För koloniverksamhet beräknas där­för 30 000 kr. och för ferievistelse i annat hem än det egna 10 000 kr.

Departementschefen

Statsmakternas beslut år 1965 om en särskild, tioårig skolform för de syn-, hörsel- och talhandikappade barnen var ett uttryck för den ökade medvetenheten om de handikappades problem och ett erkännande av samhällets särskilda ansvar för de åtgärder, som erfordras för att möta dessa problem. Sedan budgetåret 1965/66 har medelsanvisningen under specialskolans driftkostnadsanslag ökat från 15 340 000 kr. till 42 364 000 kr. budgetåret 1972/73, vartill kommer investeringarna för ny- och om-byggnation jämte utrustning av lokalema. En god grundorganisation för undervisningen av gravt syn- och hörselhandikappade barn kan där­för sägas vara uppbyggd. Denna behöver dock alltjämt kompletteras med nya eller utökade åtgärder för att förbättra de handikappade bar­nens skolsituation. Jag finner det därför motiverat att även inom de be­gränsade resurser som står till förfogande för nya åtaganden prioritera en utökning av specialskolans resurser. EnUgt min mening bör man där­vid främst inrikta sig på sådana åtgärder, som gör att befintUga resur­ser och gjorda investeringar kan utnyttjas än mer verkningsfullt.

Vid specialskolan skall Uksom inom grundskolan anställas det antal lärare som krävs med hänsyn tiU elevantalet, läroplanen samt bestäm­melserna om klass- och gruppindelning m. m. Jag räknar därför medel för ytterligare en tjänst som adjunkt vid Tomtebodaskolans högstadium.

Dc


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet                         233

Samtidigt bör som följd av förändringama i läroplanen en tjänst som yrkeslärare dras in (3). Vidare bör arvodesstaten minskas med det be­lopp som motsvarar arvodet för elevassistenterna vid det nu nedlagda Eugeniahemmet.

Jag räknar vidare medel för ytterligare fyra tjänster som vårdare (7). Jag finner däremot inte skäl att tillstyrka förslaget om ytterligare tjäns­ter som ekonomibiträde (8).

Som jag tidigare redovisat under anslaget Skolöverstyrelsen kommer skolöverstyrelsens (SÖ:s) centrala redovisningsgmpp att ytterUgare byg­gas ut. Med undantag för Värendskolan och Landaskolan kommer samtliga specialskolor att den 1 juli 1973 ingå i denna centrala redo­visning. SÖ har i skrivelse den 17 oktober 1972 anmält att den arbets-vinst, som denna koncentration av de ekonomiska göromålen och löne­uträkningarna innebär, för specialskolans del kan beräknas till fyra helårsanstäUda biträden, motsvarande en lönekostnad av 154 800 kr. Posten Lönekostnader under förevarande anslag bör därför minskas med detta belopp. Arvodet för sekreterar- och bokföringshjälp vid Tomtebodaskolan bör enligt Kungl. Maj:ts beslut den 26 april 1972 räknas upp med 1 380 kr. (8). I övrigt beräknar jag ingen ökning av arvodesmedlen (9 och 10).

Elevema vid skoloma för hörselskadade behöver få hjälp att anpassa de tekniska hjälpmedel, skolorna är utrustade med, tiU sina individu­ella fömtsättningar. Jag biträder SÖ:s förslag om en hörseltekniker vid Manillaskolan, vars högstadium är under uppbyggnad. Jag räknar vi­dare medel för en hörseltekniker och en teknisk assistent vid Birgitta­skolan. Dessa senare tjänster bör vara gemensamma med den gymna­siala UtbUdningen för gravt hörselskadade i Örebro. (13)

Jag är inte beredd att tillstyrka förslaget om ytterligare psykologtjäns­ter (4). Enligt vad som framgår av Birgittaskolans anslagsframställ­ning till SÖ har dock arvodesmedel i stor utsträckning tagits i anspråk för testningar av elever hos skolpsykolog. Jag har inga erinringar mot att dessa arvodesmedel, motsvarande en halv tjänst, omvandlas så att av de båda specialskolorna i Örebro, som nu disponerar en gemensam tjänst. Birgittaskolan tiUförs en hel tjänst och Ekeskolan en halv. Detta förutsätter givetvis att arvodesstaten minskas med motsvarande belopp. Jag är inte beredd att tillstyrka förslaget om ytterligare en halv tjänst som sjukgymnast vid Ekeskolan (6) och jag räknar inte heller medel för en omvandling av en tjänst som fritidsassistent tiU fritidsle­dare (5).

Synhandikapp är relativt sett nundre frekvent än hörselhandikapp. Det är därför betydUgt svårare att för de elever med synhandikapp, vUka har sin skolgång förlagd i den vanUga skolan, göra speciella pedagogiska anordningar i form av särskilda klasser eller gmpper. De flesta synhandi­kappade elever i grundskolan är därför individualintegrerade. Detta stäl-

Dc

8*    Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 1.   BU. 10


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       234

ler krav på en organisation som kan lämna stöd och hjälp åt såväl elever, lärare som lokala skolmyndigheter. Jag finner därför SÖ:s förslag om en översyn och utbyggnad av nuvarande resurser för stöd till dessa elever motiverat.

Av SÖ:s anslagsframställning framgår att med nuvarande organisa­tion ca 800 individualintegrerade synsvaga elever följs upp av tre re­gionala synkonsulenter, ca 350 synskadade förskolebarn följs upp av fyra förskolekonsulenter och ca 200 gravt synskadade, individualintegre­rade elever följs upp av fem reselärare. Jag tUlstyrker SÖ:s förslag att landet vad avser stöd tiU synhandikappade elever indelas i fem regio­ner. Inom varje region bör finnas en tjänst avseende förskolebarn, en tjänst avseende synsvaga elever och en tjänst avseende gravt synskada­de elever som integrerats i det vanliga skolväsendet. De tre nuvarande arvodestjänsterna som synkonsulent vid länsskolnämnderna i Växjö, Umeå och Örebro bör överföras tiU denna nya regionorganisation, var­vid dessa tjänster bör omvandlas tUl speciallärartjänster Uknande dem, som nu är placerade vid Tomtebodaskolan. Medel motsvarande dessa arvodeskostnader (228 200 kr.) har därför överförts till förevarande anslag från anslaget Länsskolnämnderna. Även dessa tjänster bör avses för reselärare. Två nya tjänster avsedda för reselärare för synsvaga elever bör inrättas. Jag räknar medel för detta liksom för inrättandet av ytterligare en tjänst som förskolekonsulent. (11) Jag avser att senare återkomma till Kungl. Maj:t med förslag om huvudorter för denna re­gionala organisation. Med anledning av dessa nytUlkommande tjänster bör medlen för resekostnader räknas upp med ytterligare 6 000 kr. Medel motsvarande de hittiUsvarande regionala synkonsulenternas rese­kostnader har överförts från anslaget Länsskolnämnderna.

SÖ har även lagt fram förslag till en regional utbyggnad av s. k. hör­selpedagogiska centra (13). Förslaget, som utarbetats av en arbetsgrupp inom SÖ, har inte remissbehandlats. TiU utbildningsdepartementet har från skilda håll, bl. a. från företrädare för den medicinsk-audiologiska sidan, framförts såväl synpunkter på det framlagda förslaget som egna alternativa förslag till organisation av audiologisk service till hörsel­skadade elever. Skrivelser i ärendet har inkommit från Hörselpedago­giska föreningen. Svenska otolaryngologförbundet och Svensk teknisk-audiologisk förening. I anslutning tUl regionsjukhusen har inom lands­tingen byggts upp särskilda audiologiska centraler, vilka betjänar hör­selskadade inom regionen. Denna organisation torde inte ännu kunna räcka till även för skolans alla behov, och det är kanske inte helt givet att den medicinska och pedagogiska stödorganisationen i detta avseende bör sammanfalla. Självklart bör man dock undvika att splittra tillgäng­liga resurser på flera händer, då det ju här är fråga om mycket kostnads­krävande investeringar i såväl personal som teknisk utrustning. Jag anser därför att här föreliggande förslag om hörselpedagogisk service bör bli föremål för ytterligare prövning, innan beslut fattas.

Dc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       235

Enligt gällande bestämmelser skaU utveckUngsstörda bam, som sam­tidigt är gravt syn- eUer hörselskadade, hänvisas tUl specialskolan för undervisning. Synskadade barn med tilläggshandikapp mottas vid Eke­skolan och hörselskadade barn med tilläggshandikapp vid Äsbackasko­lan. SÖ har föreslagit att bam med Spielmeyer-Vogts sjukdom, vilka enligt de bestämmelser jag nu redogjort för hänvisas tUl Ekeskolan, skall kunna placeras i grundskola eller särskola på hemorten. SÖ förut­sätter därvid att personUg assistans kan ges eleven i skolsituationen.

Så länge sjukdomen endast yttrar sig i form av synnedsättning torde det inom grundskolan finnas resurser för stöd till sådana integrerade elever. Jag har tidigare redogjort för förslaget till utbyggd reselärarorga­nisation för stöd till individuaUntegrerade, synskadade elever. Under se­nare år har också i ökande utsträckning särskoleklasser •— dvs. klasser för utvecklingsstörda barn — lokalmässigt integrerats med grundskolan. Vissa författningsändringar har också gjorts för att underlätta denna integration. HittiUs har man dock endast i mycket begränsad utsträck­ning gjort försök att samordna undervisningen av särskoleelever och grundskoleelever. Det kan inte uteslutas att vissa problem kommer att uppstå vid en individualmtegrering av ett synskadat, utvecklingsstört bam i en gmndskoleklass, där individualiseringsproblemen kan vara krä­vande även med den normala spännvidden mellan elevema. En absolut förutsättning för att en sådan integrering skall kunna ske är därför att kvalificerad personell assistans kan erbjudas eleven under hela den tid han vistas i klassrummet. EnUgt vad SÖ anför borde denna person vara utbildad i blindmetodik och ha kunskap om särskolepedagogik, då ju den ordinarie läraren som regel inte torde ha sädan utbUdning. En pla­cering i särskoleklass torde i detta avseende erbjuda mindre problem, men även här torde elevens synhandikapp och de speciella komplikatio­ner som följer med sjukdomen kräva kontinuerlig personlig assistans. Jag vill inte motsätta mig att försök med individualintegrering i grund-skole- eller särskoleklass görs, om de lokala skolmyndigheterna och skolledningen bedömer att de pedagogiska och lokalmässiga förutsätt­ningarna finns och om tillräckUgt kvalificerad personell assistans kan ställas till förfogande. Då det här endast kan bli fråga om ett fåtal fall, räknar jag inte särskilda medel för detta ändamål under förevarande anslag. SÖ bör ges bemyndigande att disponera medel ur de under anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. anvisade medlen till bidrag till personell assistans åt handikappade elever i obUgatoriska sko­lor. Ansökningar om sådana bidrag prövas enligt gällande bestämmel­ser av SÖ. Jag förutsätter därvid att bidrag endast kommer att utgå om de av SÖ uppställda kvalifikationskraven uppfylls.

Jag räknar medel för en halv tjänst som fritidsassistent vid Ekeskolan med särskild uppgift att ta hand om de Spielmeyer-Vogtsjuka barn som

Dc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        236

vistas vid skolan. Vidare beräknar jag 7 000 kr. för information från Ekeskolan till föräldrar tiU bam med denna sjukdom.

Under femte huvudtiteln firms uppfört ett särskilt anslag Bidrag till ferievistelse för barn. Ur anslaget utgår statsbidrag till kommun med 100 kr. för friska bam och 200 kr. för handikappade eller sjuka barn, vilka av kommunen eller genom kommunens förmedling bereds ferie­vistelse om minst tre veckor. Budgetåret 1972/73 är detta anslag 4 milj. kr. Jag finner detta väl svara mot de önskemål SÖ framfört om bidrag till ferievistelser för specialskolans elever. Någon ytterUgare medels­anvisning under här förevarande anslag finner jag inte motiverad. (20)

Av belastningssiffrorna för budgetåret 1971/72 framgår att såväl an­slagsposten Sjukvård åt personal som delposten Tvätt och renhälhiing inte till fullo utnyttjats. De inte ianspråktagna medlen är av den stor­leksordningen att ökade utgifter tiU följd av utökad personalstyrka bör rymmas inom ramen för nuvarande medelsanvisning. Jag räknar där­för endast med en ökning av 12000 kr., motsvarande prisomräkningen av posten Tvätt och renhållning. Posten Reseersättningar bör, utöver ökningen föranledd av den nya organisationen för synskadade elever, med hänsyn till överskridandet budgetåret 1971/72 räknas upp med 40 000 kr., varav 14 000 kr. utgör prisomräkning till följd av taxehöj­ningar. Jag förutsätter därvid, att kostnaderna för personalens delta­gande i konferenser o. d. beräknas efter tillgängligt utrymme inom an­slagsposten. Anslagsposten Expenser bör räknas upp med 40 000 kr., varav 18 000 kr. utgör prisomräkning. (15—18)

Jag beräknar löneomräkning till 2 007 600 kr. och löne- och prisom­räkningen imder anslagsposten Lokalkostnader till 662 000 kr., varav 37 000 kr. för löneökningar för städpersonalen. Delposten Vissa elev­kostnader bör räknas upp med 100 000 kr., viUcet möjHggör en ökning av ersättnmgen tUl de föräldrar, som under terminen tar emot elev i specialskolan i sitt hem. Totalt beräknar jag löne- och prisomräkningen till 2 845 500 kr.

Vid specialskolan har elevernas boendefråga hittiUs lösts antingen så att elevema inackorderats i enskilda hem eUer så att de placerats i sär­skilda, tiU skolan knutna elevhem. Vid Birgittaskolan praktiseras sedan några år tiUbaka ett meUanting meUan dessa boendeformer, innebärande att 3—5 elever utplaceras i en s. k. elevvåning, för vilken ett föräldra­par på orten bär ansvaret. Avsikten är att för eleverna skapa så hem­lika boendeförhåUanden som möjUgt. Till de föräldrar, som pä detta sätt under terminstid tar emot elever ur specialskolan, utgär särskild ersättning ur anslagspyosten Vissa elevkostnader, varjämte skolan även svarar för hyreskostnadema för bostaden jämte elevemas kosthåll. SÖ har föreslagit, att fasta tjänster inrättas för dessa föräldrar.

Försöken att sä långt möjUgt skapa hemlika boendeförhållanden för

Dc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


237


specialskolans elever under terminstid finner jag värdefulla. Jag finner emellertid inte skäl att inrätta tjänster för de föräldrar, som på detta sätt tar emot barn från specialskolan; enUgt min uppfattning bör detta alltjämt betraktas som en fosterhemsverksamhet. Däremot bör den kontanta ersättningen till föräldraparen räknas upp. Jag räknar för detta ändamål ett ytterUgare belopp av 54 000 kr.

Även för vissa övriga specialskolor har SÖ föreslagit försök med ökad boendeintegration. Jag har inga erinringar mot detta under förutsätt­ning att det sker inom givna kostnadsramar. I enlighet med vad jag tidigare anfört bör därvid medel, som omvandlas från lönekostnader för vårdar- och ekonomipersonal tiU ersättning för föräldrar, som i sär­skilda elevvåningar tar emot elever ur specialskolan, redovisas under delposten Vissa elevkostnader. I den mån förändringen av boendefor­merna närmast kan beskrivas som en decentralisering av elevinterna­ten, dvs. en utflyttning tlU mindre elewåningar där i vanlig ordning anställd vårdarpersonal tjänstgör, bör kostnadema självfallet alltjämt redovisas under anslagsposten Lönekostnader (19).

Jag beräknar den totala anslagshöjningen till 3 427 000 kr. Jag hem­ställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 45 791 000 kr.

D 12. Specialskolan m. m.: Utrustning m. m.

 

 

 

 

1971/72 Utgift

1 744 483

Reservation

373 517

1972/73 Anslag

2 118 000

 

 

 

1973/74 Förslag

2 180 000

 

 

 

 

 

1972/73

Beräknad

ändring 1973/74

 

Skolöver-

Departements-

 

-

 

styrelsen

chefen

1.   Läromedel

583 000

+ 367 000

+ 15 000

2.   Hörsel- och talteknisk ut-

 

 

 

rustning

 

450 000

+  50 000

+ 15 000

3.   Inventarier, maskiner

 

 

 

m. m.

 

605 000

+  45 000

+35 000

4.   Bibliotek

 

25 000

+    5 000

of.

5.   Undervisnings-

och arbets-

 

 

 

material

 

350 000

-  10 000

-10 000

6.   Underhåll av hörapparatur

105 000

+ 35 000

+ 7 000

 

 

2 118 000

+492 000

+62 000

Från anslaget har fr. o. m. budgetåret 1965/66 årligen anvisats medel för specialskolans upprustning med läromedel och teknisk apparatur enligt en femårsplan som framlades av blind- och dövskoleutredningen (SOU 1964: 61). Medelsanvisningen har successivt höjts för att täcka allmänna prisstegringar samt sådana kostnadsökningar som har sin grund i tekniska förbättringar. Fr. o. m. budgetåret 1967/68 avser me-

Dc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       238

delsanvisningen även specialskolan för synskadade (prop.  1967: 1  bil. 10 s. 144, SU 1967: 8, rskr 1967: 8).

Skolöverstyrelsen

1.           Prisomräkning 50 000 kr.

2.           Läromedelscentralen vid Tomtebodaskolan framställer i ökande utsträckning läromedel för synskadade elever, som integrerats i vanliga skolor. SärskUt vänder man sig till elever pä det gymnasiala stadiet och tUl vuxenstuderande. Budgetåret 1973/74 beräknas läromedels­centralen betjäna ca 300 elever, något som med en beräknad genom­snittskostnad av 1 584 kr. /elev betyder ett medelsbehov av 475 000 kr. För underhåll av maskiner och inventarier beräknas ett medelsbehov av 25 000 kr., dvs. totalt 500 000 kr. Detta innebär en ökning med 185 000 kr. För återinvesteringar i specialskolans läromedelsapparatur jämte upprustning av vissa lokaler beräknas en ökning med 137 000 kr. För framstäUning av läromedel åt synskadade elever integrerade i grund­skolan beräknas ett ökat medelsbehov av 30 000 kr.

 

3.         Anslagsposten Hörsel- och talteknisk utrustning bör öka med 50 000 kr. Ett nytt klassrum på högstadiet och en talklinik skall inredas och vidare erfordras medel för försök med trådlös förstärkarapparatur och system för stereoåtergivning.

4.         Genom den föreslagna avvecklingen av Östervångsskolans elev-internat krävs medel för utrustnmg av de elewåningar, som planeras ersätta internatet. Anslagsposten Inventarier och maskiner m. m. bör därför öka med 45 000 kr.

5.         För framstäUning av böcker i svartskrift för synskadade beräknas 5 000 kr.

6.         Kostnaderna för undervisnings- och arbetsmaterial beräknas till 250 kr./elev på låg- och mellanstadierna, till 350 kr./elev för högstadiet och för skoloma för multihandikappade samt tiU 500 kr./elev vid sko­lorna för vuxna synskadade. Då elevantalet läsåret 1973/74 beräknas minska något, kan anslagsposten Undervisnings- och arbetsmaterial minskas med 10 000 kr.

Om synskadade elever i icke-obligatoriska skolor skall kunna förses med läromedel och om verksamheten i specialskolan skall fungera tiU­fredsställande får en nedskärning av anslaget i enlighet med O-alterna­tivet enligt skolöverstyrelsen (SÖ) inte beröra anslagsposterna 1, 4, 5 och 6. En minskning på resterande anslagsposter skulle leda tiU en kvalitets-och standardsänkning till följd av minskade möjUgheter tUl återinveste-ringar. SÖ anser en nedskärning av detta anslag olycklig.

Departem en tsch ef en

Specialskolans utrustningsanslag tillkom för att bekosta inredning och

Dc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        239

upprustning av specialskolans byggnader i samband med denna skol­forms tiUkomst. Som jag framhöll i prop. 1972: 1 (bil. 10 s. 208) bör utrustningsstandarden nu vara relativt god till följd av de satsningar som i detta avseende gjorts — närmare 10 milj. kr. enbart under den senaste femårsperioden — varför resursbehovet nu främst avser underhåll och förnyelse av befintlig utrustning. De av skolöverstyrelsen (SÖ) under punkterna 1—3 framförda förslagen är till stor del av återinvesterings-karaktär och bör därför rymmas inom ramen för nuvarande anslag.

För inredning av ett nytt klassrum för högstadiet beräknar jag en en­gångsanvisning om 15 000 kr. Jag beräknar vidare en engångsanvisning om 35 000 kr. för inredning av elevvåningar för Östervångsskolans ele­ver.

Posten Undervisnings- och arbetsmaterial bör i enUghet med SÖ:s förslag minskas med 10 000 kr. Prisomräkningen beräknar jag till 22 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att   till   Specialskolan  m. rn.:   Utrustning  m. m.  för   budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 2 180 000 kr.

D 13. Specialskolan m. m.: Resor för elever jämte ledsagare

1971/72 Ugift             1839 555

1972/73 Anslag           1510 000

1973/74 Förslag          1835 000

Ur anslaget utgår ersättning enligt kungörelsen (1965: 254) om er­sättning för resor för vissa handikappade m. fl. (ändrad senast 1971: 279), dock att, med tillämpning i övrigt av bestämmelserna i nämnda kungö­relse, ersättning får utgå för hemresa i samband med förlängd vecko­slutsledighet, som föranleds av bestämmelserna om femdagars skolar-betsvecka.

Ur anslaget bestrids även dels kostnader för anordnande av skolskjut­sar för externatelever vid specialskolan eller annan statlig skola för syn-, hörsel- eller talskadade elever, dels resekostnader för målsman till elev i första eller sjunde årskursen i sådan skola vid resa till gemensam sam­mankomst på skolan.

Skolöverstyrelsen

1. Kostnaden per elev kan med ledning av belastningen för budgetåret 1971/72 beräknas tUl 1 735 kr. Kostnadsstegringen beror delvis på att man vid Manillaskolan genomfört reguljärt femdagarsvecka. Vidare har behovet av ledsagare visat sig större än beräknat.

Dc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        240

2. Skolöverstyrelsen (SÖ) finner det angeläget att öka möjUghetema tUl samarbete hem-skola och föreslär därför att ytterligare medel ställs till förfogande för ökat antal resor för föräldrar.

Den totala ökningen under anslaget beräknar SÖ till 390 000 kr.

Departementschefen

Med hänsyn tiU belastningen budgetåret 1971/72 bör anslaget räknas upp med 325 000 kr. (1). Jag räknar i övrigt inte med några nya ända­mål för anslagets disposition (2).

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Specialskolan m. m.: Resor för elever jämte ledsagare för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1835 000 kr.

D 14. Bidrag tiU förskoleverksamhet m. m. för vissa handikappade bam

1971/72 Utgift             1 144 457

1972/73 Anslag          1240000

1973/74 Förslag           1300 000

EnUgt kungörelsen (1956:252) angående statsbidrag tiU förskolor, skolhem och hemundervisning för döva och hörselskadade barn (om­tryckt 1964: 458, ändrad 1967: 820) får kommun, landstingskommun, enskild, förening eller stiftelse statsbidrag tiU förskolor, skolhem eller hemundervisning för döva och hörselskadade bam i förskoleåldern under förutsättning att skolan, skolhemmet eller undervisningen god­känts av skolöverstyrelsen (SÖ). Statsbidrag utgår i efterskott med 2 000 kr. för varje barn, som fått undervisning vid förskola, samt därutöver med 1 000 kr. för varje barn, som tillika varit intaget i skolhem eller eljest genom huvudmannens försorg och på dennes bekostnad åtnjutit vård och underhåll. Vidare utgår statsbidrag med 1 000 kr. för varje barn som — utan att ha varit inskrivet vid förskola — under redovis­ningsåret fått regelbunden hemundervisning av förskolans lärare eller annan av SÖ godkänd lärare. Som statsbidragsvillkor gäller bl. a. att undervisningen är avgiftsfri och att huvudmannen i den utsträckning så kan ske mottar barn även från annat område än det för vilket för­skolan eUer skolhemmet i första hand avsetts samt att, där huvudman­nen är enskild, förening eller stiftelse, skäligt bidrag till verksamheten lämnas av landstingskommun eller kommun som ej ingår i landstings­kommun.

EnUgt Kungl. Maj:ts beslut den 14 maj 1971 utgår ur anslaget — utöver vad som följer av nämnda kungörelse — efter prövning i varje enskilt fall bidrag till personell assistans inom barnstugeverksamheten

Dc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       241

åt synskadade barn enUgt samma gmnder som gäller för sådant barn i grundskola och gymnasieskola inom en kostnadsram av 100 000 kr. för budgetåret 1972/73.

Skolöverstyrelsen

Antalet hörselskadade barn som erhållit förskoleundervisning var läs­året 1968/69 806, 1969/70 794 och 1970/71 912. Antalet förskolor och skolhem var läsåret 1970/71 48. Förskoleverksamheten omfattar nu de flesta förskolebarn som har konstaterats vara hörselskadade, men vissa problem återstår ännu, främst i glesbygden, att nå berörda barn. Me­delsbehovet för förskoleverksamheten för hörselskadade barn beräknas öka med 60 000 kr. budgetåret 1973/74.

Vid den ursprungliga medelsberäkningen för förskoleverksamheten för synskadade barn läsåret 1970/71 utgick man från ett beräknat elev­underlag av 90 bam. Antalet synskadade barn i förskola som detta läs­år erhöll personell assistans uppgick dock endast till 26. Under de se­naste åren har emellertid medlen i ökande utsträckning tagits i anspråk, varför SÖ trots den låga belastningen räknar med oförändrat anslags­behov 100 000 kr. för budgetåret 1973/74.

Som tillägg tiU anslagsframstälhiingen för budgetåret 1973/74 har SÖ i särskUd skrivelse, som inkom till utbildningsdepartementet den 21 no­vember 1972, hemställt att medel skall beräknas under förevarande anslag även för personell assistans åt rörelsehindrade barn i förskola. För detta ändamål beräknar SÖ ett ytterligare medelsbehov av 360 000 kr.

Hela anslaget Bidrag tiU förskoleverksamhet m. m. för vissa handi­kappade bam bör således budgetåret 1973/74 räknas upp med 420 000 kr. tiU I 660 000 kr.

Departemen tschefen

1968 års bamstugeutredning har i sitt betänkande (SOU 1972: 26—27) Förskolan föreslagit att de särskilda bidragen till förskoleverksamhet för handikappade bam skall upphöra och att de statUga bidragen till barnstugeverksamheten i stället skall beräknas så att de även täcker de särskilda kostnader som kan uppstå, när i barnstugorna mottas handi­kappade bam i behov av extra stödåtgärder. I avvaktan på ett ställnings­tagande till barnstugeutredningens förslag är jag därför inte beredd att tUlstyrka förslaget om en utvidgning av förevarande anslag. Jag vill här även erinra om att statsrådet Odhnoff tidigare denna dag föreslagit att statsbidraget till driften av daghem skall öka med 1 000 kr. per plats och år, bl. a. för att ge bamstugorna bättre möjlighet att även ta emot handikappade bam.

Anslaget bör räknas upp med 60 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

Dc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                       242

att till Bidrag till förskoleverksamhet m. m. för vissa handikap­pade barn för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kr.

Dc


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                                       243

d) gymnasiala skolor m. m.

D 15. Bidrag tiU driften av gymnasieskolor

1971/72 Utgifti 1 254 111 004 1972/73 Anslagi 1319 695 000 1973/74 Förslag2 1382 000 000

'■ Anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor samt anslagen Bidrag till driften av lantbrukets yrkesutbildning och Bidrag till driften av skogsbrukets yrkesutbildning.

'■' Anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor — exkl. bidrag tUl grund- och vidareutbildning av sjuksköterskor m. m. — samt anslagen Bidrag till driften av lantbrukets yrkesutbildning och Bidrag till driften av skogsbrukets yrkes­utbildning.

Från anslaget utgår innevarande budgetår bidrag tUl bl. a. driften av gymnasieskolor. Bestämmelserna om statsbidrag tiU driftkostnader för gymnasieskolorna återfinns i kungörelsen (1966: 115) om statsbidrag tUl driftkostnader för gymnasieskolan (omtryckt 1971:349, ändrad 1972: 634). Dessa bestämmelser innebär i korthet att till sådan skola utgår statsbidrag med 100 % av ett bidragsunderlag, omfattande fak­tiska kostnader för löner till skolledare, biträdande skolledare och lä­rare. Statsbidrag utgår även för ATP- och arbetsgivaravgifter. Därut­över utgår med schablonbelopp bidrag tiU kostnader för viss annan personal än lärare. Vidare kan i vissa fall utgå statsbidrag för särskilda kostnader vid utbildning på heltid för industri och hantverk och därmed till sin art jämförligt område med 7 000 kr. för varje klass och läsår. Till inbyggd utbildning inom industri ocli hantverk eller handel utgår statsbidrag med högst 13 000 kr. och tUl inbyggd utbUdning för husligt arbete eller vård med högst 10 800 kr.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 31 januari 1969 (ändrat senast den 5 maj 1972) utgår statsbidrag till kostnader för grundutbildning av sjuksköterskor vid kommunal och landstingskommunal sjuksköterske­skola med 24 800 kr. för varje klass och termin och för vidareutbild­ning av sjuksköterskor med 28 100 kr. för varje klass och termin.

Från anslaget Bidrag tUl driften av lantbrukets yrkesutbildning utgår innevarande budgetår bidrag till driften av lantbruksutbUdning vid gym­nasieskolor, lantbruksskolor och lanthushållsskolor. Bestämmelserna om statsbidrag till lantbruks- och lanthushållsskolor återfinns i kungörelsen (1963: 493) om statsbidrag till lantbruks- och lanthushållsskolor (ändrad senast 1971: 154). Bestämmelserna innebär att statsbidrag utgår till kost­nader för avlöningsförmåner för rektor och lärare (avlöningsbidrag), av­gifter enligt lagen om allmän försäkring och förordningen om allmän arbetsgivaravgift för samma befattningshavare (avgiftsbidrag), kostnader

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet


244


för elevernas hälsovård (hälsovärdsbidrag) samt skolans övriga drift­kostnader (alhnänt driftbidrag).

Från anslaget Bidrag till driften av skogsbrukets yrkesutbildning ut­går innevarande budgetär bidrag till driften av skogsbruksutbildning vid dels gymnasieskola, dels ock de av skogsvårdsstyrelsema bedrivna skogs-bruksskoloma. Bestämmelserna om statsbidrag tUl skogsbrukets yrkes­utbUdnmg återfinns i Kungl. Maj:ts beslut den 14 april 1972 angående statsbidrag tUl skogsbmkets yrkesutbildning för budgetåret 1972/73. EnUgt beslutet utgår statsbidrag dels tiU lönekostnadema för skolledare, biträdande skolledare och lärare vid skolan, dels tiU allmän arbetsgivar­avgift och avgifter till sjukförsäkrmg enUgt lagen (1962: 381) om allmän försäkring och dels som ett allmänt driftbidrag. Dämtöver meddelar Kungl. Maj:t särskUda bestämmelser om statsbidrag till avgift för till-läggspension.

Ur anslaget ersätts även bl. a. kostnader för gymnasial utbildning för gravt hörselskadade i Örebro, försöksverksamhet med gymnasial utbild­ning för svårt rörelsehindrade och andra svårt handikappade i Solna samt för tekniska hjälpmedel m. m. åt handikappade elever, statsbidrag till korrespondensundervisning på gymnasial nivå och tUl särskild gymna­sial utbildning i glesbygd samt vissa särskilda kostnader i samband med fackutbUdning av programmerare och systemmän samt kurser i auto­matisk databehandling för tekniker.

Skolorganisationens omfattning

I skolöverstyrelsens (SÖ:s) långtidsbedömning för budgetåren 1974/75—1911/IS redovisas följande uppgifter rörande det beräknade antalet elever vid gymnasieskolan.

 

 

 

 

 

Antal

elever

 

 

 

 

1970/71

1971/72

1972/73

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Linjer Specialkurser

138 615 80 235

218 850

165 031 54 468

219 499

196 159 53 056

249 215

205 996 50 905

256 901

209 309 49 065

258 374

212 973 47 245

260 218

213 754 45 938

259 692

216 124 45 112

261 236

' Elevantalet budgetåret 1970/71 kan på grund av ändrad beräkningsmetodik ej jämföras med elevantalet fr. o. m. budgetåret 1971/72.

Sö:s beräkning av antalet skolledar- och lärartjänster framgår av följande sammanställning.

 

 

 

 

Antal tjänster för skolledare och lärare'

 

 

 

1970/71

1971/72

1972/73

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Rektorer Studierektorer Lärare och lärarkandidater

544 270

15   721

16   535

340 270

16 583 17193

340 270

18 244 18 854

437

275

19    524

20    236

437 275

19    613

20    325

437 275

19    699

20    411

437 275

19   643

20   355

437 275

19        758

20        470

 Inkl. tjänster för utbUdning inom jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring och lanthushåll fr. o. m. budgetåret 1973/74.

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                                     245

SÖ:s bedömning av antalet elevplatser i gymnasieskolans direkt grund­skoleanknutna deV- i årskurs 1 läsåret 1973/74 framgår av följande tabell.

Studieväg                                                                      Frekvens                  Elevplatser

Tvååriga linjer och linjeanknutna special­kurser"

0,5

550

4,4

4 800

8,5

9 150

5,5

6 000

3,2

3 430

2,7

2 900

1,1

1260

6,2

6 590

0,9

1000

0,4

450

0,7

800

9,1

9 900

6,3

6 780

0,6

640

5,0

5 480

6,2

6 680

0,2

210

5,4

5 900

3,6

3 900

10,0

10 800

4,2

4 600

6,3

6 800

2,9

3 160

93,9

101 780

100,0

108 343

Beklädnadsteknisk (Be) Bygg- och anläggningsteknisk (Ba) Distributions- och kontors- (Dk) Ekonomisk (Ek) El-teleteknisk (Et) Fordonsteknisk (Fo) Jordbruks- (Jo) Konsumtions- (Ko) Livsmedelsteknisk (Li) Processteknisk (Pr) Skogsbruks- (Sb) Social (So) Teknisk (Te) Träteknisk (Tr) Verkstadsteknisk (Ve) Värd- (Vd) MusUc- (Mu)

Minst treåriga linjer

Ekonomisk (E) Humanistisk (H) Naturvetenskaplig (N) Samhällsvetenskaplig (S) Teknisk (T)

Ej linjeanknutna specialkurser

Totalt

Antal 16-åringar

 Med direkt gmndskoleanknutna studievägar avses linjer och specialkurser om minst ett år som för inträde fordrar enbart genomgången grundskola. = Procent av antalet 16-åringar 1973 (108 343).

 Med linjeanknutoa specialkurser avses sädana specialkurser vilkas läroplaner antingen svarar mot utbildningar i gymnasieskolans linjesystem eller har ut­bildningsmål som kan hänföras till samma yrkesområde som viss linje i gym­nasieskolan.

SÖ:s bedömning av antalet intagningsplatser (helårsplatser) läsåret 1973/74 pä sådana specialkurser i gymnasieskolan som är kortare än ett år eller vilka fordrar tidigare gymnasial utbildning eller viss ålder framgår av följande tabell.

Studieväg                                                                                                      Elevplatser

Ekonomisk speciaUcurs (Ek) om tre           terminer                                          3 900

Teknisk speciaUcurs (Te)                                                                                     600

Kurser inom industri och hantverk                                                                     4 570

Handels- och kontorskurser                                                                                4 310

Kurser i husUgt arbete                                                                                       2 970

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                       246

Lanthushållsutbildning                                                                                           940

Vårdkurser under avveckling                                                                              4 000

Vårdkurser som skall bestå                                                                                6 000

Jordbrukskurser                                                                                                 1 100

Skogsbrukskurser                                                                                                  380

Trädgårdskurser                                                                                                       30

Övriga specialkurser                                                                                           2 800

Totalt                                                                                                                 31600

SÖ konstaterar att den tendens till minskning av antalet sökande till de tre- och fyraåriga linjerna av gymnasieskolan som kunde iakttas våren 1970 och våren 1971, har varit märkbar även innevarande läsår. Minskningen har särskilt drabbat den naturvetenskapliga linjen. Totalt gick antalet behöriga förstahandssökande till dessa linjer ned från 34 374 läsåret 1971/72 tiU 29 946 läsåret 1972/73. Endast på den sam­hällsvetenskapliga linjen var totalantalet behöriga förstahandssökande större än totalantalet platser.

Även efterfrågan på utbildning på de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna minskade. Antalet behöriga förstahandssökande gick ned från 24 979 läsåret 1971/72 tiU 21 051 läsåret 1972/73. Endast på den sociala linjen var totalantalet behöriga förstahandssökande större än totalantalet platser.

Efterfrågan på utbildning på övriga tvååriga linjer i gymnasieskolan varierade starkt. Totalantalet sökande tUl dessa utbildningsvägar ökade emellertid med ca 11 000.

EnUgt SÖ:s mening är det för tidigt att dra några definitiva slutsatser om elevutvecklingen. SÖ anser därför att gymnasieskolan även inför nästa läsår skall dimensioneras så att ca 30 % av årskullen 16-åringar får möjlighet att gå vidare till tre- och fyraåriga linjer medan ca 20 % går vidare till tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjer. Övriga grupper i gymnasieskolan bereds plats på de mer yrkesförberedande studievägarna i gymnasieskolan.

SÖ:s ställningstagande innebär att antalet intagningsplatser på de tre- och fyraåriga linjerna ökas med ca 900. Ökningen skall enligt SÖ främst falla på den naturvetenskapUga linjen men även på den treåriga ekonomiska och på den fyraåriga tekniska linjen. Intagningskapaciteten till de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna kan däremot hållas oförändrad.

Beträffande dimensioneringen av övriga tvååriga linjer föreslår SÖ en mindre ökning av antalet elevplatser på de bygg- och anläggnings­tekniska, el-teletekniska, fordonsteknisfca, trätekniska och verkstads-tekniska linjerna. Intagningskapaciteten på vårdlinjen planerar SÖ att öka med ca 1 150 elevplatser. Liksom föregående år föreslås en minsk­ning av organisationen inom områdena distribution och kontor samt konsumtion. Minskningen föreslås totalt omfatta ca 2 300 elevplatser.

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        247

SÖ anmäler att minskningen innevarande år inom nämnda områden, på grund av kvardröjande ungdomsarbetslöshet, inte torde kunna bli möjlig i den omfattning som planerats. Försöksverksamheten med två­årig musiklinje föreslås slutiigen öka med en klass. SÖ avser att göra en uppföljning av undervisningen på musiklinjen under det kommande läsåret.

För övriga studievägar inom den direkt grundskoleanknutna delen av gymnasieskolan beräknar SÖ praktiskt taget oförändrad intagnings­frekvens. Totalt innebär den av SÖ beräknade organisationen att an­talet elevplatser i gymnasieskolans direkt grundskoleanknutna del ökar från ca 101000 budgetåret 1972/73 tUl ca 102 000 budgetåret 1973/74. Liksom föregående läsår har SÖ satt detta tal i relation till antalet 16-äringar i landet. SÖ betonar emellertid att detta inte skall tolkas som att ifrågavarande procenttal anger den andel av en årskull som beräknas vinna tUlträde till de olika utbildningarna. Även äldre elever t. ex. sådana som genomgår arbetsmarknadsutbildning återfinns inom gymnasieskolan. Vad som dock enligt SÖ bör noteras är den beräknade totala ökningen från 92,8% 1972/73 till ca 94% 1973/74, dvs. en ökning med drygt en procentenhet.

För övriga specialkurser beräknar SÖ en total ökning med ca 3 000 ärselevplatser. Ökningen sammanhänger främst med att SÖ nästa läsår planerar att starta ett antal s. k. högre specialkurser. Antalet elevplatser inom områdena industri och hantverk samt konsumtion har därför räknats upp. SÖ planerar vidare en ökning av antalet elevplatser på sådana specialkurser som ingår i försöksverksamheten med kombination av gymnasieskole- och universitetsutbildning. Slutligen beräknar SÖ en ökning av den 14 veckor långa lastbilsförarutbildningen i gymnasiesko­lan. SÖ hänvisar till de bedömningar och beräkningar som låg till grund för bl. a. prop. 1971: 65 (TU 1971: 12, rskr 1971: 209) angående körkort och körkortsregistrering. För budgetåret 1973/74 beräknar SÖ att behovet av utbildningsplatser inom lastbilsförarutbildningen skulle utgöra ca 3 000 platser, vUket innebär ett ökat intag motsvarande ca 660 helårsplatser. I övrigt har SÖ räknat med i stort sett oförändrad intag­ningskapacitet till denna del av gymnasieskolan. Totalt innebär SÖ:s förslag ca 31 600 ärselevplatser vid dessa kurser läsåret 1973/74.

SÖ hemställer om bemyndigande att liksom innevarande år få göra viss omfördelning av elevplatser mellan linjer eller grupper av linjer om det visar sig nödvändigt. SÖ bör därjämte efter särskild framställ­ning få bemyndigande att utöka antalet elevplatser om arbetsmark­nadssituationen så erfordrar.

I särskild skrivelse den 28 september 1970 har socialstyrelsen hem­ställt att SÖ skulle erhåUa bemyndigande att föranstalta om planering av en variant för utbildning av vårdpersonal för utvecklingsstörda vuxna

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       248

inom gymnasieskolans vårdlinje, gren för psykiatrisk vård. SÖ har den 23 mars 1971 avgett yttrande i ärendet.

Kungl. Maj:t uppdrog den 12 maj 1967 åt SÖ att i samråd med då­varande medicinalstyrelsen, statens förhandlingsnämnd och Svenska landstingsförbundet överväga förutsättningarna för att i samband med en omprövning av vårdyrkesutbildningen på grundval av yrkesutbild-ningsberedningens förslag inordna mentalsjukvårdsutbildningen i dess helhet under SÖ samt att till Kungl. Maj:t inkomma med redovisning för övervägandena och de förslag, vartiU dessa kunde leda. SÖ har i skrivelse den 18 september 1972 redovisat uppdraget. Av skrivelsen framgår att utbUdningen i psykiatrisk vård enligt Kungl. Maj:ts uppdrag successivt inordnas under SÖ. I och med gymnasieskolans tillkomst har möjligheter skapats för utbildning av personal inom psykiatrisk vård dels på vårdlinjens psykiatriska gren, dels på specialkurser.

Genom beslut den 29 juni 1971 uppdrog Kungl. Maj:t åt SÖ att i nära samverkan med berörda myndigheter och utredningar överväga möjlig­hetema, att i ökad utsträckning samordna utbildningarna pä bamavårds-omrädet. SÖ har med skrivelse den 3 juU 1972 överlämnat en delredo­visning av det i denna fråga hittiUs utförda arbetet.

Enligt beslut av 1972 års riksdag (prop. 1972: 1 bU. 10, UbU 1972: 2, rskr 1972: 68) får 250 klasser av den eftergymnasiala utbUdningen eko­nomisk specialkurs anordnas i gymnasieskolan under innevarande läsår. Utbildningen omfattar tre terminer. Terminskurs 3 anordnas försöks­vis och är av påbyggnadskaraktär. Intagning i terminskurserna sker både höst och vår. Läsåret 1972/73 anordnas terminskurserna 1 och 2 på 21 orter i landet och terminskurs 3 på 20 orter. SÖ anser att utbUd­ningen fyller en viktig uppgift som ett alternativ till universitetsutbUd-ning. SÖ föreslår att sammanlagt 260 klasser av den ekonomiska spe­cialkursen, inkl. sådan kurs som ingår i kombinerad gymnasieskole-och universitetsutbildning, får anordnas nästa läsår.

På vissa orter i landet anordnas f. n. s. k. tekniska specialkurser. Dessa kurser är två- eller treåriga och främst avsedda för elever med grundskoleutbildning eller motsvarande som efter praktik önskar åter­vända till studier. Innevarande läsår har SÖ medgett att 19 intagnings-klasser av ifrågavarande utbildning anordnas. SÖ räknar med att in­tagningen nästa läsår skall bli av ungefär samma omfattning som läs­året 1972/73.

Försöksverksamhet med kombination av gymnasieskole- och univer­sitetsutbildning, s. k. kombinationsutbildning, har anordnats sedan läsåret 1969/70. Utbildningen erbjuder en kortare, mer yrkesinriktad utbild­ning som skaU kunna vara ett altemativ till sedvanliga universitets­studier. EnUgt beslut av Kungl. Maj:t den 19 maj 1972 fär nyintagning

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                        249

av elever innevarande budgetår omfatta ca 40 undervisningsgrupper om vardera 30 studerande. SÖ framhåller att de arbetsmarknadsmässiga erfarenheterna av kombinationsutbildningarna hittills är relativt begrän­sade, eftersom de första kurserna avslutades våren 1971. En enkätunder­sökning som genomförts av arbetsmarknadsstyrelsen visar emeUertid att många hittills utbildade har fått arbete inom de områden kombi­nationsutbildningen syftar till. Inför nästa läsår föreslår SÖ en ökning av intagningen i kombinationsutbildningen motsvarande ca 750 helårs­platser på gymnasieskolans specialkurser. Ökningen faller bl. a. på specialkurser inom distributions- och kontorsområdet. Liksom föregåen­de år hemställer SÖ om bemyndigande att inom gymnasieskolans totala ram i samråd med universitetskanslersämbetet bestämma antalet utbild­ningsplatser för kombinationsutbildningen i gymnasieskolan.

I särskild skrivelse den 31 oktober 1972 har rektorn vid Fridhems-plans gymnasium i Stockholm —• i egenskap av ordförande för den s. k. Samrådsgruppen för kombinationsutbildningar i Stockholm — framfört vissa synpunkter rörande kombinationsutbildningen.

Sedan budgetåret 1968/69 pågår i Lund försöksverksamhet med pe­dagogisk gymnasieskolklinik. I den vid kliniken bedrivna undervisningen deltar dels elever från Råby ungdomsvårdsskola, dels elever med an­passningssvårigheter från Lunds gymnasieregion. Enligt SÖ har erfaren­heterna av verksamheten varit goda. Under nästa läsår beräknas sam­manlagt ca 40 elever ges undervisning vid kliniken. SÖ uppskattar kostnaderna för verksamheten tUl 260 000 kr.

Fr. o. m. läsåret 1969/70 bedrivs en begränsad försöksverksamhet med särskild gymnasial utbildning i glesbygder (prop. 1969: 1 bil. 10 s. 229, SU 1969: 35, rskr 1969: 103). Utbildningen bedrivs i form av lärarhandledda självstudier under två år jämte ett avslutande år vid gymnasieskolan. Under innevarande läsår finns denna särskilda gym­nasiala undervisning i Malung, Pajala och Strömstad. Korrespondens­undervisning på gymnasial nivå finns f. n. i Torsås, Jokkmokk, Unders­åker och Sveg. Kommunerna har möjlighet att övergå till särskild gymnasial undervisning i glesbygd. I enlighet med Kungl. Maj:ts upp­drag den 30 juni 1971 till SÖ angående den fortsatta planeringen av gymnasieskolans organisation har SÖ med skrivelse den 7 juni 1972 till Kungl. Maj:t överlämnat en utredning om den fortsatta planeringen av gymnasieskolan. Utredningen berör i vissa delar utbUdningen i gles­bygd. SÖ föreslår att försöksverksamheten med särskild gymnasial ut­bildning i glesbygd får fortsätta ännu någon tid. Verksamheten bör utökas att omfatta ytterligare några kommuner samt ytterligare några studievägar. SÖ beräknar medelsbehovet för ifrågavarande utbildningar läsåret 1973/74 tUl ca 3 700 000 kr., vilket innebär en kostnadsökning

Dd


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                        250

med ca 960 000 kr. Därvid har, i enUghet med glesbygdsutredningens förslag, medel beräknats för att göra det möjligt för huvudlärare vid s. k. modergymnasieskolor att göra regelbundna besök vid skola med gymnasial utbildning i glesbygd.

Enligt SÖ kommer kommunerna och ungdomsorganisationema att under de närmaste åren få stort behov av heltidsanställda fritidsledare. Detta har bl. a. dokumenterats av SÖ:s utredning om ungdomsledarut­bildning (SULU), som också redogjort för den försöksverksamhet med ungdoms- och fritidsledarutbildning som ägt rum sedan år 1969. SÖ finner det angeläget att en vidgad försöksverksamhet kommer tiU stånd och beräknar under förevarande anslag det ökade medelsbehovet till 2 040 000 kr. Kostnadema hänför sig till höjda statsbidrag för ledarinsti­tuten vid gynmasieskolan, resekostnader för lärare och handledare, del­tagarnas kostnad för resor under praktiktjänstgöringen samt tiU ett be­hov av ökad lärartUldelning. I särskUd skrivelse den 23 augusti 1972 har Sveriges kommunaltjänstemannaförbund och Kommunala fritidstjänste­mäns riksförbund gett sitt stöd till SÖ:s framställning samt därutöver hemstäUt att en översyn av innehållet i kombinationsutbUdningen görs med syfte att samordna denna utbildning med övrig utbildning av fri­tidsledare.

Reguljär gymnasial utbildning för gravt hörselskadade anordnas se­dan den 1 juli 1971 i Örebro kommuns gymnasieskola. Utbildningen är öppen för elever från hela riket. I första hand skall elever som genom­gått specialskolans högstadium beredas plats på utbildningen. Endast om särskilda skäl föreligger får gravt hörselskadad i annat fall beredas inträde till utbildningen. Innevarande läsår beräknas ca 130 gravt hör­selskadade elever följa utbildningen vid gymnasieskolan. Enligt av skolstyrelsen i Örebro inhämtade förhandsönskemål har totalt 312 elever anmält att de eventueUt skulle vilja delta i utbUdningen nästa läsår. SÖ föreslår emellertid att organisationen nästa läsår dimensio­neras för ca 200 elever. För de övriga elever som anmält sitt intresse för utbildningen kommer SÖ att initiera arbetsmarknadsutbildning och vuxenutbildning på andra orter än Örebro. Beträffande fördelningen av eleverna på gymnasieskolans olika studievägar föreslår SÖ att ca 20 % av eleverna bereds plats på de tre- och fyraåriga linjema, ca 20 % på de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska Unjerna samt övriga elever på de mer yrkesinriktade studievägarna i gymnasieskolan. SÖ föreslår att de gravt hörselskadade elevema, efter prövning i varje särskilt fall, ges möjlighet tUl förlängd utbUdning motsvarande ytterligare ett läsår. Med hänsyn till det ökade elevantalet föreslår SÖ att ytterligare en speciallärare för den enskilda talträningen med eleverna knyts fast till verksamheten.  För arvode m. m.  till annan personal än studierektor

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                      251

och lärare föreslår SÖ att ytterUgare 136 600 kr. anvisas. Ökningen innefattar medel för skrivhjälp, för tillfäUigt anställda teckenspråk­tolkar, för en tjänst som kurator samt för ersättning för det merarbete verksamheten medför för annan personal inom kommunen. SÖ fram­håller vidare att den ordinarie timtilldelningen för stödundervisning i gymnasieskolan inte räcker för ifrågavarande elever. SÖ föreslår därför en extra timtilldelning för stödundervisning av dessa elever motsvarande 30 veckotimmar, vilket medför en kostnad av 87 600 kr. för nästa läsår. Vidare föreslår SÖ att 3 300 kr. anvisas för sjukvårds- och flyttnings­kostnader. Det hörselpedagogiska centmm som SÖ under anslaget Spe­cialskolan m. m.: Utbildningskostnader föreslagit skulle bU inrättat i Örebro, skulle även betjäna den gymnasiala utbUdningen för gravt hör­selskadade. För den händelse förslaget emellertid inte skulle bifallas, fö­reslår SÖ att medel i stället beräknas under detta anslag för en tjänst som hörselingenjör, tre tjänster som hörseltekniker och för en halv psy­kologtjänst. I särskild skrivelse den 29 maj 1972 har SÖ slutUgen hem­ställt att Kungl. Maj:t dels utfärdar bestämmelser rörande vissa lärar­tjänster för ifrågavarande utbUdning, dels vidtar åtgärder för lösning av vissa frågor av avtalsmässig karaktär som aktualiserats. I avvaktan på Kungl. Maj:ts ställningstaganden tUl denna framstäUning har SÖ inte räknat med några merkostnader för ifrågavarande tjänster.

Försöksverksamheten med gymnasial utbildning för svårt rörelsehind­rade och andra svårt handikappade elever anordnas sedan den 1 juli 1971 vid Ingemundskolan i Solna kommun. Genom Kungl. Maj:ts be­slut den 14 maj 1970 har en särskUd styrelse — styrelsen för vårdar­tjänst — inrättats med uppgift bl. a. att i samråd med SÖ planera den framtida, mer permanenta utformningen av nämnda verksamhet. Inne­varande läsår beräknas totalt ca 90 gravt rörelsehindrade och andra svårt handikappade följa utbildningen vid Ingemundskolan. SÖ räknar med oförändrad intagning nästa läsår. För omkostnader för verksam­heten föreslår SÖ att ytterligare 72 900 kr. anvisas. Ökningen innefattar bl. a. medel för förstärkt stödundervisning motsvarande ca tio vecko­timmar, vilket medför en kostnad av 23 200 kr. för nästa budgetår.

SÖ föreslår olika åtgärder som syftar tiU att anpassa utbildningen i gynmasieskolan till invandrarelevers behov.

SÖ föreslår att stödundervisning för invandrarelever får anordnas i gymnasieskolan med tiUämpning av samma regler som gäller för grund­skolan. SÖ beräknar kostnaden för en sådan stödundervisning tiU ca 3 milj. kr. om antalet invandrarelever i gymnasieskolan skulle vara ca 2 000.

Vid ett antal gymnasieskolor anordnas f. n. på försök en yrkesinrik-tande grundkurs med individuell läroplan tillrättalagd för invandrar­elever. Syftet med kursen är att få eleverna överförda till reguljär ut-

Dd


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        252

bildning eUer placerade på arbetsmarknaden. Enligt SÖ bör utbild­ningen anordnas även under nästa budgetår på ett antal orter.

Vid gymnasieskolan i Västerås anordnas under innevarande läsår på försök en särskild klass för invandrare. Utbildningen bedrivs enligt en modifierad tim- och kursplan för tvåårig social linje. Eleverna har bl. a. möjlighet att läsa sitt eget modersmål och att få svenskundervis­ningen förstärkt. SÖ hemställer om att få utöka verksamheten till flera gymnasieskolor. SÖ räknar med en merkostnad motsvarande tio veckotimmar per klass och årskurs. Totalt beräknas merkostnaden uppgå till ca 204 000 kr.

I särskild skrivelse den 23 november 1970 har SÖ bl. a. hemställt om bemyndigande att få anordna en förberedande gymnasieundervisning för invandrade elever som saknar förutsättningar att utan omfattande in­troduktionsåtgärder kunna följa undervisningen på gymnasialt stadium.

För förstärkning av skolledningen i kommuner med invandrarelever begär SÖ slutiigen 200 000 kr.

Vilka lärarkategorier som skulle finnas vid de tidigare skolformerna gymnasiet och fackskolan bestämdes genom beslut av 1964 års riksdag (prop. 1964:171, SäU 1964:1 höstsessionen, rskr 1964:407). Som or­dinarie lärare i läroämnen skulle det vid gymnasiet finnas lektorer och adjunkter samt vid fackskolan adjunkter. Vidare skulle det finnas ordi­narie övningslärare samt lärare i vissa andra ämnen. Det skulle an­komma på Kungl. Maj:t att bestämma till vilken kategori de olika ämnena skulle föras. I fråga om andelen ordinarie tjänster utformades reglerna lika för gymnasiet och fackskolan. Ca 90 % av det totala lärar­behovet i läroämnen skulle täckas av ordinarie tjänster. Ordinarie lek­torstjänster skuUe finnas i gymnasiet till ett antal motsvarande ca 50 % av det totala antalet ordinarie lärartjänster i läroämnen. I fråga om övriga ordinarie tjänster angavs inga procenttal.

I fråga om yrkesskolan beslöt 1963 års riksdag (prop. 1963: 170, SU 1963: 148, rskr 1963: 336) att ordinarie tjänster huvudsakligen skulle inrättas för yrkesskolornas heltidskurser. Endast heltidskurser som be­dömdes bli varaktiga skulle ligga till gmnd för inrättande av tjänster. Av det totala antalet heltidstjänster vid sådana kurser skulle 60 % in­rättas såsom ordinarie. Procenttalet skulle ligga till grund för bestäm­mande av antalet ordinarie tjänster i varje särskild kommun (landstings­kommun).   Antalet   tjänster   skulle  bestämmas  av  länsskolnämnden.

SÖ har behandlat frågan om ordinarie tjänster i gymnasieskolan i två skrivelser. I skrivelse den 17 juni 1970 med förslag rörande vissa lärar­frågor i gymnasieskolan redovisade SÖ vissa principiella synpunkter på frågan. SÖ ansåg att det system för ordinarie lärartjänster som gällt för gymnasiet och fackskolan medfört betydande olägenheter för planerings­arbetet på olika nivåer.  Reglerna hade tillkommit under helt andra

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                        253

förhåUanden än som f. n. råder och som är att vänta. Reglerna förut­sätter enligt SÖ en stabil organisation i vad avser såväl elevunderlag och linjeorganisation som timunderlag i oUka ämnen och passar dåUgt ihop med den numera vanUga valfriheten för eleverna. Så länge UtveckUngen inom gymnasie- och fackskoleorganisationen gått i expan­derande riktning har systemet någorlunda väl kunnat upprätthållas, men vid nedgång — temporär eller mera långsiktig —• av det totala eller lokala lärarbehovet uppkommer svårigheter. Systemet vUar bl. a. enUgt SÖ på den felaktiga förutsättningen att vid nedgång i lärarbehovet förflyttning av ordinarie lärare till annan tjänst lätt låter sig göra.

EnUgt SÖ:s uppfattning var motsvarande regler för yrkesskolan be­tydUgt smidigare och bättre anpassade till en fluktuerande organisation. SÖ pekade på att det där inte förelåg någon bundenhet till att medge ordinarie lärartjänster för endast ett år i sänder och att det inte fanns några för hela riket fixerade procenttal som låste bedömningarna. Be­slutsbefogenheterna låg slutUgen, enligt SÖ, på en rimlig nivå där regio­nala planeringssynpunkter kunde förenas med god kännedom om de lokala förhållandena.

Enligt SÖ:s uppfattning var det därför nödvändigt att för gymnasie­skolan komma fram tiU ett system som hade större Ukheter med systemet för yrkesskolan än med systemet för gymnasiet och fackskolan.

SÖ skisserade grunddragen av en beslutsordning där länsskolnämnd gavs rätten att inom ramen för vissa allmänna riktlinjer, som skulle ut­färdas av Kungl. Maj:t, besluta om antalet ordinarie lärartjänster i kom­muns gymnasieskola. Beslutsbefogenheterna skuUe innefatta frågor om såväl nyinrättande som återbesättande och indragning av ordinarie tjäns­ter. Någon bundenhet till att besluta för endast ett år i sänder skulle inte föreUgga.

I fråga om utformningen av de allmänna riktlinjer som skuUe utfär­das av Kungl. Maj:t angav SÖ vissa utgångspunkter. Inledningsvis kon­staterades att det inte var självklart att man i en skolform av gymnasie­skolans karaktär över huvud taget kunde binda tilldelningen av ordinarie lärartjänster till vissa procenttal. Att å andra sidan lämna fältet helt fritt för bedömningar hos länsorganen var kanske inte heUer enligt SÖ praktiskt genomförbart. Oavsett om emeUertid systemet skulle bygga på procenttal eller ej så måste man, enligt SÖ, på något sätt avgränsa underlaget för antalet ordinarie lärartjänster.

SÖ konstaterade vidare att en kommuns gymnasieskola ingalunda i sin helhet är en stabil organisation. Vissa av linjerna kan visserligen i sina stora drag utgöra en relativt stabil kärna men osäkerheten blir större när man kommer till specialiseringen på grenar och varianter. Special­kurserna får allmänt sett, enhgt SÖ, sägas präglas av större osäkerhet i framtidsperspektivet. Inom det rika sortiment av dylika kurser som gymnasieskolan inrymmer kan stora variationer beräknas i fräga om

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                        254

graden av stabUitet eller osäkerhet. Arbetsmarknadens framtida be­hov av personal med viss utbildning, måttet av elevernas valfrihet liksom utfallet av en sådan valfrihet utgör viktiga faktorer för organisationens mätt av stabiUtet. Men även inom de enskilda utbildningsvägarna finns, enligt SÖ, osäkerhetsfaktorer vid bedömningen av timunderlagets om­fattning i oUka ämnen. Den snabba utveckUngen inom skolväsendet kan leda till att ämnen försvinner eller tiUkommer eller till att timtalen justeras i oUka riktningar.

Dessa aUmänna synpunkter pä stabilitet kontra osäkerhet skulle, en­ligt SÖ, iUustrera att stora svårigheter förelåg att finna lämpUga normer för tilldelning av ordinarie lärartjänster. Men de skulle också belysa att ett visst behov av riktUnjer kunde föreUgga och vidare att sädana riktlinjer borde vara tämligen allmänt håUna för att inte ett stelbent och alltför invecklat system skulle skapas.

SÖ föreslog att det på lämpligt sätt skulle komma till uttryck i de allmänna riktUnjerna, att det underlag på vilket antalet ordinarie lärar­tjänster skulle beräknas, skuUe avgränsas med hänsynstagande till den förutsebara varaktigheten i uppsättningen studievägar, i ämnesuppsätt­ningen med hänsyn tUl valmöjUgheter för elevema och i elevunderlaget.

SÖ pekade slutligen på, att eventuella ytterUgare riktlinjer i form av procenttal e. d. i första hand blev beroende av hur restriktiva man gjorde principerna för att avgränsa ett varaktigt underlag. Dessutom kunde man knappast undvika att ta hänsyn till de procenttal som tidi­gare gäUt för gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan. Att fastställa olika procenttal för skilda linjer i gymnasieskolan borde, enligt SÖ, inte kom­ma i fräga. MöjUgtvis kunde man enUgt SÖ ange ett högsta och ett lägsta procenttal av ett såsom varaktigt bedömt underlag.

Med skrivelsen den 24 maj 1971 överlämnade SÖ dels det ytterligare underlag som bedömts erforderUgt för att kunna besluta om andelen ordinarie lärartjänster i gymnasieskolan, dels förslag till bestämmelser i ämnet. SÖ hade låtit utföra en omfattande enkät avseende lärarsitua-tionen vid gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan den 1 oktober 1970. Förslaget till bestämmelser anslöt i allt väsentUgt till de principiella synpunkter SÖ redovisat i sin tidigare skrivelse.

Lärarnas riksförbund har i skrivelse den 16 november 1972 lagt fram förslag om ändringar i organisationen för huvudlärare och institutions­föreståndare i grundskolan, gymnasieskolan och specialskolan. Bl. a. föreslås att arvodestjänster för huvudlärare med halvt arvode införs, att gränserna för inrättande av arvodestjänster med helt arvode sänks och att dubbelt huvudlärararvode skall utgå i vissa fall. Merkostnaden vid ett genomförande av förslaget torde överstiga 40 milj. kr.

Skolledarförbundet har i skrivelse den 22 november 1972 föreslagit att bl. a. poängtalet för inrättande av skoldirektörstjänst sänks, att stöd­undervisning för invandrarbarn, frivillig undervisning samt särskoleklass

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                                       255

som är förlagd till gymnasieskolenhet får inräknas i skolenhetens poäng­tal och att länsskolnämndernas möjUgheter att nedsätta undervisnings­skyldigheten för skolledare skall utvidgas.

Genom beslut av Kungl. Maj:t den 4 juni 1971 uppdrogs åt SÖ att utvärdera försöksverksamheten med yrkesorienteringsvecka i gymnasium och senast den 1 maj 1972 komma in till Kungl. Maj:t med förslag till åtgärder. SÖ har i skrivelse den 17 april 1972 inkommit med en rapport om försöksverksamheten. Av rapporten framgår att verksamheten med yrkesorienteringsvecka är ett gott komplement till den övriga studie-och yrkesorienteringen i gymnasieskolan, främst då för elever på de linjer som saknar skol- och miljöpraktik. Den försöksverksamhet som bedrivits hittills har dock varit av begränsad omfattning. SÖ anser inte att någon centralt anordnad försöksverksamhet bör komma tUl stånd innan studie- och yrkesorienteringsverksamheten är fuUt utbyggd och innan en planerad översyn och samordning av tillgången på praktik­platser och av kontaktformerna mellan skola och arbetsUv har påbör­jats.

SÖ föreslår därför att försöksverksamheten även i fortsättningen bör äga rum på kommunala initiativ efter anmälan tiU SÖ och under förutsättning att länsarbetsnämnd och arbetsförmedUng underrättats och tillstyrkt verksamheten samt förklarat sig vUUga att medverka. Försöken bör gäUa Unjer i gymnasieskolan som saknar skol- och miljöpraktik. Senare bör försöksverksamheten utvidgas till att omfatta samtUga gym­nasieskolor i något eller några län. SÖ hemstäUer att Kungl. Maj:t dels medger att kommunalt initierad försöksverksamhet med yrkesoriente­ringsvecka får anordnas i gymnasieskolan i årskursema 1, 2 och 3, dels ger SÖ tillstånd att fr. o. m. läsåret 1973/74 eller vid den senare tid­punkt som nämnda utredning kan komma att föreslå bedriva utvidgad försöksverksamhet, dels bemyndigar SÖ att utfärda de anvisningar som kan anses påkallade för verksamheten. Läramas riksförbund har den 9 juni 1972 inkommit med skrivelse i ärendet.

A nslagsberäkning

1972/73                   Beräknad ändring 1973/74

skolöverstyrelsen Departementschefen

Anslag                                         1319 695 000'     -fl05 305 000'        -|-62 305 000

' Anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor samt anslagen Bidrag fill driften av lantbrukets yrkesutbildning och Bidrag till driften av skogsbrukets yrkesutbildning.

 Anslaget Bidrag tiU driften av gymnasieskolor •— exkl. bidrag till grund-och vidareutbildning av sjuksköterskor ra. m. — samt anslagen Bidrag till drif­ten av lantbrukets yrkesutbildning och Bidrag till driften av skogsbrukets yrkesutbildning.

Dd


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                                        256

Den av SÖ föreslagna anslagsberäkningen framgår                          av följande sam­
manstäUning.

1.   Lärariönebidrag m. m.

a)    gymnasieskolans linjer och specialkurser                                1 071 355 000

b)    särskilda kostnader för gymnasial utbildning för

gravt hörselskadade                                                                         4 628 000

c)   särskilda kostnader för försöksverksamhet med gym­
nasial utbildning för svårt rörelsehindrade m. m.
                               257 000

d)  försöksverksamhet med pedagogisk gymnasieskol­
klinik i Lund
                                                                                       260 000

e)   föreståndare, biträdande föreståndare och fritids­
ledare vid elevhem av rikskaraktär
                                                     204 000

f)   fackutbUdning av programmerare och systemmän                         8 613 000

g)   särskilda kostnader vid heltidskurser för industri och

hantverk av verkstadsskolkaraktär                                               19 425 000

h) särskilda kostnader för vissa inbyggda kurser                                12 000 000

2.    Bidrag till pedagogisk stödpersonal                                                    15 163 000

3.          Bidrag till personal för studie-och yrkesorientering                           18 900 000

4.    Tekniska stödåtgärder m. m. åt handikappade elever                              500 000

5.    Särskild gymnasial utbildning i glesbygd samt korres­pondensundervisning på gymnasial nivå     3 700 000

6.          Speciella åtgärder för invandrarelever                                                   4 102 000

7.    Försöksverksamhet med ungdomsledarutbildning                                2 040 000

8.          Gymnasieskolans specialundervisning                                               23 500 000

9.    Kostnader för ATP-avgifter                                                               83 326 000

 

10.          Kostnader för arbetsgivaravgift                                                          30 485 000

11.          Kostnader för lönekostnadspålägg                                                   126 542 000

1425 000 000

Av SÖ:s framstälUiing framgår bl. a.

1 b). SÖ föreslår bidrag med 3 458 000 kr. till omkostnader för den gymnasiala utbildningen för gravt hörselskadade i Örebro.

1 e). SÖ beräknar medel för bidrag tiU avlönande av två föreståndare, två biträdande föreståndare och två fritidsledare vid elevhem av riks­karaktär.

1 f). SÖ räknar läsåret 1973/74 med 25 terminskurser i fackutbild­ningen av programmerare och systemmän, vilket innebär en ökning med tretton kurser i förhållande till innevarande läsår. SÖ räknar vidare med 36 klasser av de ettåriga utbildningarna för personal inom admini­strativ och teknisk databehandling, vilket innebär en ökning med en klass i förhållande tiU innevarande läsår.

Departem en tschefen

Vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande skolväsendet m. m. har jag bl. a. visat hur elevernas intresse för oUka utbildnings-vägar i gymnasieskolan växlat under de senaste åren. Jag vill här något närmare redogöra för dessa förändringar i elevernas val av studie­vägar.

Det totala antalet elever som sökte till gymnasieskolan hösten 1972 utgjorde ca 135 000. Av dessa var ca 128 000 behöriga till minst en av de studievägar de sökt till. I genomsnitt hade varje elev sökt tre alter-

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildnmgsdepartementet                         257

nativa studievägar. TiU gymnasieskolans Unjer hade ca 93 000 behöriga elever sökt i första hand. Detta innebar ett oförändrat antal elever jäm­fört med året innan. Den tendens till minskning av antalet behöriga sökande till de tre- och fyraåriga Unjema som kunnat iakttas de se­naste åren, gjorde sig märkbar även innevarande läsår. Totalt gick antalet behöriga förstahandssökande till dessa Unjer ned från ca 34 400 läsåret 1971/72 tiU ca 29 900 läsåret 1972/73, vilket aUtså innebar en minskning med ca 13 %. Även efterfrågan på utbUdning på de två­åriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna minskade innevarande läsår. Antalet behöriga förstahandssökande gick ned från ca 25 000 läsåret 1971/72 till ca 21 100 läsåret 1972/73, vilket innebar en minsk­ning med ca 16%. Efterfrågan på utbUdning på övriga linjer i gymnasieskolan varierade starkt. Vårdlinjen hade t. ex. vid första ansök-nlngstUlfäUet i mars 1972 ca 16 300 behöriga förstahandssökande till ca 5 500 platser, den el-teletekniska linjen ca 7 800 behöriga förstahands­sökande till ca 2 900 platser, den fordonstekniska linjen ca 5 000 be­höriga förstahandssökande till ca 2 400 platser samtidigt som t. ex. den bygg- och anläggningstekniska linjen endast fick ca 2 500 behöriga förstahandssökande tiU ca 4 400 platser, distributions- och kontorslinjen endast ca 4 500 behöriga förstahandssökande till ca 6 700 platser och Verkstadstekniska linjen ca 2 400 förstahandssökande till ca 3 900 plat­ser. Totalantalet sökande till dessa mer yrkesinriktade studievägar i gymnasieskolan ökade emellertid med ca 11 000.

Totalt hade fler män än kvinnor sökt sig till gymnasieskolan direkt efter genomgången grundskola. Det var emellertid väsentligt fler kvin­nor än män av de behöriga sökande som hade medelbetyg över 3,6. Av manliga sökande från grundskolan med medelbetyg över 4,0 sökte ca 90 % i första hand till de tre- och fyraåriga linjerna och därav ca 60 % tUl den naturvetenskapliga linjen. Motsvarande siffror för läsåret 1971/72 var ca 93 resp. ca 62 %. Bland sökande med lägre medelbetyg har en väsentligt större minskning av andelen sökande till tre- och fyraåriga linjer skett. Bland kvinnliga sökande hade det skett en markant minskning av andelen sökande tUl de tre- och fyraåriga linjema och därav särskilt till de humanistiska och naturvetenskapliga linjerna. Av kvinnUga sökande från grundskolan med medelbetyg över 4,0 hade ca 81 % sökt i första hand till de tre- och fyraåriga Unjema och därav ca 39 % till den naturvetenskapliga Unjen. Motsvarande siffror för läsåret 1971/72 var ca 87 resp. ca 46%.

TUl de s. k. grundskoleanknutna specialkurserna sökte ca 21 000 be­höriga elever. Av dessa utgjorde huvuddelen — 77 % — kvinnor som sökt till kurser anknutna tUl konsumtionsUnjen, vårdlinjen och distri­butions- och kontorslinjen och män som sökt till kurser anknutna till Verkstadstekniska linjen och el-teletekniska linjen.

Enligt skolöverstyrelsens (SÖ:s) uppfattning är det ännu för tidigt att

Dd

9   Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 1.    Bil. 10


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet                        258

dra definitiva slutsatser av denna elevutveckling. SÖ föreslår därför att gymnasieskolan även nästa läsår dimensioneras så att ca 30 % av års­kullen 16-åringar får möjlighet att gå vidare till de tre- och fyra­åriga linjerna medan ca 20 % får gå vidare till de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna. SÖ:s förslag innebär att antalet intagnings­platser på de tre- och fyraåriga Unjerna nästa läsår skulle ökas med ca 900. Ökningen skulle enligt SÖ främst falla på den naturvetenskapliga linjen men även på den treåriga ekonomiska och på den fyraåriga tek­niska linjen. Intagningskapaciteten till de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjema skuUe däremot kunna hållas oförändrad. SÖ före­slår en ökning med en klass av försöksverksamheten med tvåårig musik­linje.

Beträffande övriga Unjer i gymnasieskolan föreslår SÖ en mindre ökning av antalet elevplatser på de bygg- och anläggningstekniska, el-teletekniska, fordonstekniska, trätekniska och Verkstadstekniska linjer­na. Intagningskapaciteten på vårdlinjen planerar SÖ att öka med ca 1 150 elevplatser. Liksom föregående år föreslås en minskning av orga­nisationen inom områdena distribution och kontor samt konsumtion. Minskningen föreslås totalt omfatta ca 2 300 elevplatser. SÖ anmäler att minskningen innevarande år inom nämnda områden på grund av kvardröjande ungdomsarbetslöshet inte torde kunna bli möjlig i den omfattning som planerats. För övriga studievägar inom den grundskole­anknutna delen av gymnasieskolan beräknar SÖ praktiskt taget oför­ändrad intagningsfrekvens. Totalt innebär den av SÖ beräknade orga­nisationen att antalet elevplatser i gymnasieskolans direkt grundskole­anknutna del ökar från ca 101 000 budgetåret 1972/73 till ca 102 000 budgetåret 1973/74.

SÖ:s förslag till dimensionering av gymnasieskolans direkt grundskole­anknutna del finner jag i stort sett väl avvägt. Jag anser emellertid att man redan nu i viss mån bör ta hänsyn till den svängning i elevintresset som kunnat iakttas de senaste åren. Inför nästa läsår räknar jag därför med en något större ökning av antalet intagningsplatser på de mer yrkes­inriktade linjerna i gymnasieskolan, framför allt på de el-teletekniska, fordonstekniska och Verkstadstekniska linjerna. Kapaciteten på de tre-och fyraåriga linjerna samt på de tvååriga ekonomiska, sociala och tek­niska linjerna bör samtidigt hållas kvar på den nivå som motsvarar det faktiska antalet elevplatser på dessa linjer innevarande läsår. Detsam­ma bör gälla den bygg- och anläggningstekniska linjen. SÖ:s förslag att den naturvetenskapliga, den treåriga ekonomiska och den fyraåriga tekniska Unjen skulle ges ett ökat antal intagningsplatser bör genom­föras, men detta bör ske inom ramen för det nu angivna antalet intag­ningsplatser till de tre- och fyraåriga linjerna. Beträffande försöksverk­samheten med tvåårig musiklinje anser jag att antalet intagningsplatser bör hållas oförändrat tiUs den av SÖ aviserade uppföljningen av under-

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      259

visningen på linjen ägt rum. Jag är f. n. inte beredd att biträda socialsty­relsens hemställan att SÖ skulle få bemyndigande att föranstalta om planering av en variant för utbildning av vårdpersonal för utvecklings­störda vuxna på vårdlinjen. Totalt beräknar jag medel för ca 100 400 elevplatser i årskurs 1 i denna direkt grundskoleanknutna del av gymna­sieskolan. Jag har därvid, vilket framgått av det föregående, även inräk­nat medel för utbildningar inom områdena för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring.

För övriga specialkurser, dvs. kurser som är kortare än ett år eller vilka fordrar tidigare gymnasial utbildning eller viss ålder, beräknar SÖ en total ökning med ca 3 000 ärselevplatser. Ökningen sammanhäng­er främst med att SÖ nästa läsår planerar att starta ett stort antal s. k. högre specialkurser, dvs. kurser som bygger på lägst tvåårig utbild­ning i gymnasieskolan eller motsvarande äldre utbildning. SÖ planerar emeUertid också att kraftigt öka antalet elevplatser på sådana special­kurser som ingår i försöksverksamheten med kombination av gymna­sieskole- och universitetsutbildning. Slutligen beräknar SÖ en ökning av den 14 veckor långa lastbilsförarutbildningen i gymnasieskolan under hänvisning tUl de bedömningar och beräkningar som låg tUl grund för bl.a. prop. 1971:65 (TU 1971:12, rskr 1971:209) angående körkort och körkortsregistrering.

Jag delar SÖ:s uppfattning att det finns skäl att öka intagningen till de s. k. högre specialkurserna i gymnasieskolan nästa läsår. De nya kurserna bör främst inrikta sig på elever som i och med ut­gången av innevarande läsår fullbordar sina studier på en yrkesinriktad studieväg i gymnasieskolan eller som efter praktisk yrkesverksamhet önskar återvända till studier. Inför nästa läsår föreslår jag att intag­ningen till ifrågavarande utbildningar, i enlighet med de riktlinjer jag här angett, ökas med ca 300 ärselevplatser i förhållande till intagningen innevarande läsår.

I försöksverksamheten med kombination av gymnasieskole- och uni­versitetsutbildning, den s. k. kombinationsutbUdningen, ingår ett antal yrkesinriktade specialkurser i gymnasieskolan. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt SÖ att — i samråd med universitetskanslersämbetet —• i fortsättningen överta fördelning och lokalisering av dessa kurser inom en för kombinationsutbild­ningen angiven totalram. Inför nästa läsår beräknar jag denna ram till 40 undervisningsgrupper om vardera 30 studerande, vilket inne­bär oförändrad intagning i förhållande till innevarande läsår. I den mån ämbetsverken planerar nya utbildningskombinationer eUer en spridning av kombinationsutbildningen tiU nya orter bör — enUgt vad jag i annat sammanhang kommer att föreslå Kungl. Majit — ämbetsverken liksom hittills vara skyldiga att underställa frågan härom Kungl. Maj:ts pröv­ning.

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        260

För utbildningen av lastbilsförare har jag slutUgen beräknat en ökad intagning motsvarande ca 500 ärselevplatser. Totalt innebär mina förslag att medel beräknats för ca 27 800 intagningsplatser (helårsplatser) inom denna icke grundskoleanknutna del av gymnasieskolan. Inom denna ram skall även rymmas de ettåriga utbildningarna för personal inom admi­nistrativ och teknisk databehandling.

Med undantag av vad jag nu sagt bör eleverna budgetåret 1973/74 fördelas på de olika studievägarna i gymnasieskolan i överensstämmelse med SÖ:s förslag tiU dimensionering. SÖ bör emellertid om det visar sig nödvändigt kunna göra viss omfördelning av elevplatser mellan studievägar. I den mån starka skäl — t. ex. arbetsmarknadsskäl — talar för en ökning av antalet elevplatser bör frågan, liksom hittiUs, under­ställas Kungl. Maj:ts prövning.

Innevarande budgetår har medel beräknats under förevarande anslag för utbildning vid kommunala, landstingskommunala och vissa enskUda sjuksköterskeskolor samt för utbUdning av tandsköterskor vid Eastman-institutet. Fr. o. m. nästa budgetår beräknar jag medel för dessa ända­mål under ett särskUt anslag.

Efter överläggningar mellan företrädare för å ena sidan finans-, ut­bildnings- och jordbruksdepartementen och å andra sidan Svenska lands­tingsförbundet angående statsbidraget till skogsbruksutbildningen träffa­des den 26 mars 1971 en överenskommelse om vilka villkor som skulle gäUa för budgetåret 1971/72, Genom beslut den 23 april 1971 och den 14 april 1972 utfärdades provisoriska bestämmelser om statsbidrag till skogsbrukets yrkesutbildning för budgetåren 1971/72 och 1972/73. En­ligt min mening bör Kungl. Maj:t inhämta riksdagens bemyndigande att efter överläggningar med landstingsförbundet i huvudsaklig överens­stämmelse med nu gäUande bestämmelser meddela statsbidragsbestäm­melser för budgetåret 1973/74. Frågan om mer betydande förändringar av statsbidragssystemet bör tas upp i samband med statsbidragsfrågoma för skolväsendet i dess helhet.

Genom beslut den 30 juni 1971 gav Kungl. Maj:t SÖ i uppdrag att vid den fortsatta planeringen av gymnasieskolan pröva vissa särskilda planeringsfrågor. Med skrivelser den 7 juni och den 20 november 1972 har SÖ redovisat utredningsarbetet. Jag har för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att i en särskild proposition under våren 1973 presentera dessa frågor för riksdagen.

SÖ:s förslag till vidgad försöksverksamhet med ungdoms- och fritids­ledarutbildning kommer att behandlas av föredragande statsrådet under anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor.

Enligt beslut av 1971 års riksdag (prop. 1971: 34, UbU 1971: 21, rskr 1971: 214) skaU statsbidrag för studie- och yrkesorientering i gymnasie­skolan fr. o. m. nästa budgetår utgå i form av schablonbelopp beräknade

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        261

på antalet elever i årskurs I och 2. Jag beräknar, i enlighet härmed, den totala kostnaden för studie- och yrkesorienteringen i gymnasie­skolan budgetåret 1973/74 till ca 19 milj. kr. Denna första etapp av reformen innebär en ökning i förhållande till innevarande år med ca 15 milj. kr. En särskild ettårig utbildnmg tiU sådan studie- och yrkes­vägledare har fr.o.m. budgetåret 1971/72 varit förlagd tUl lärarhög­skolorna i Malmö, Stockholm och Umeå.

Reformen innebär inte bara en kraftig utbyggnad av studie- och yrkesorienteringen i gymnasieskolan utan också en starkare beto­ning av vissa mål för studie- och yrkesorienteringen i skolan. Studie-och yrkesorienteringen skall bl. a. aktivt bidra till att vidga kunskapen om valmöjligheter och måste därför motverka sådana begränsningar i studie- och yrkesvalet som t. ex. beror på den studerandes sociala bak­grund, traditionella könsrollsföreställningar eller bristande motivation att analysera sin egen situation. Undervisningen om utbildning och ar­betsmarknad skall också ta upp till analys de bakomliggande värderingar som format dem samt hur och på vilka vägar utbildningsväsen och arbetsmarknad kan förändras. Studie- och yrkesorienteringen bör bl. a. relateras till undervisningen och debatten om fackliga och politiska organisationer och om den enskUdes möjligheter att påverka utveck­lingen.

Försöksverksamheten med yrkesorienteringsvecka i gymnasieskolan bör anordnas i enlighet med SÖ:s förslag i skrivelse den 17 april 1972 under förutsättning att statsverkets kostnader inte därigenom ökas.

Frågan om utfärdande av bestämmelser rörande andelen ordinarie lärartjänster i gymnasieskolan aktualiserades, såsom framgått av den ti­digare redogörelsen, av SÖ:s skrivelser den 17 juni 1970 och den 24 maj 1971 med förslag rörande vissa lärarfrågor i gymnasieskolan. På grund­val av förstnämnda skrivelse utfärdade Kungl. Maj:t den 4 december 1970 vissa provisoriska bestämmelser om lärare m. m. med anledning av gymnasieskolans införande. Enligt § 8 i nämnda bestämmelser fick antalet ordinarie tjänster som lärare vid kommuns gymnasieskola redo­visningsåret 1971/72 för varje slag av tjänst uppgå tiU högst det antal som sammanlagt bestämts för gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan i kommunen för redovisningsåret 1970/71, om ej SÖ bestämde annat på grund av avsevärda förändringar i skolorganisationen. Motsvarande gällde i fråga om antalet ordinarie tjänster som lärare vid landstings­kommuns gymnasieskola. I samband med utfärdandet av den nya skol­stadgan infördes genom punkterna 28 och 29 i övergångsbestämmel­serna till stadgan nämnda regler om ordinarie lärartjänster i gymnasie­skolan. Genom beslut den 16 september 1971 föreskrev Kungl. Maj:t att bestämmelserna i punkterna 28 och 29 i övergångsbestämmelserna till skolstadgan (1971:235, ändrad senast 1972:536) skulle gälla även

Dd


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                        262

under redovisningsåret 1972/73. Den 17 mars 1972 förlängde Kungl. Maj:t bestämmelserna ännu ett budgetår. Länsskolnämnden gavs sam­tidigt möjlighet att under vissa förutsättningar medge att ordinarie tjänster fick omfördelas med avseende på tjänsteslaget.

Genom Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 september 1967 tillkalla­des den s. k. lönesystemutredningen för att utreda frågan om ändringar i det statliga tjänste- och lönesystemet. Efter samråd med statsrådet Löf­berg anser jag att frågan om de ordinarie lärartjänsterna i gymnasie­skolan bör övervägas i samband med att ställning tas till de förslag som lönesystemutredningen beräknas framlägga i början av detta år.

I detta sammanhang vill jag erinra om vad dåvarande departements­chefen underströk i prop. 1957: 61 (s. 64), nämligen att skolstyrelsens förord borde tillmätas särskilt stor vikt vid tillsättning av skolledarbefatt-ningar. I sitt av riksdagen godkända utlåtande framhöll statsutskottet vidare (SU 1957: 97) vikten av att det i praktiken verkligen blev som departementschefen avsett. Vad departementschefen och riksdagen så­lunda anfört bör alltjämt gälla såväl för grundskolan som för den kom­munala gymnasieskolan. För den landstingskommunala gymnasieskolan bör självfallet förordet från utbildningsnämnden på samma sätt tillmätas stor vikt. Jag vill vidare erinra om att enligt gällande behörighetsföre­skrifter alla som är behöriga till ordinarie tjänst som lärare i gymnasie­skolan också är behöriga till tjänst som rektor eller ordinarie studierek­tor. Detta gäller oavsett om deras utbildning och tjänstgöring som lärare är av mera teoretisk eller yrkesinriktad karaktär. Även enligt gällande befordringsgrunder —• insikter, erfarenhet och övriga egenskaper som företrädesvis fordras för tjänsten — är lärare med olika slag av utbild­ning i och för sig jämställda och enligt min mening bör man eftersträva att skolledningen i en skolenhet med rektor och en eller flera studierek­torer får en allsidig sammansättning av lärare med olika slag av utbild­ning och lärartjänstgöring.

Jag vill här ta upp ytterligare en fråga som gäller skolledningen vid gymnasieskolan. Enligt den skolledarorganisation som tillämpats fr. o. m. gymnasieskolans införande kan vid s. k. särskild skolenhet typ 1 firmas bl. a. arvoderad biträdande rektor. Denna arvodestjänst är inte pensionsgrundande. Detta förhållande har påtalats från personalhåll med yrkande att innehavare av sådan arvodestjänst skulle tillförsäkras pensionsrätt. Jag delar personalens uppfattning i denna fråga och ämnar föreslå Kungl. Maj:t att ifrågavarande tjänster ombildas till extra tjänster.

Fr. o. m. innevarande läsår får särskolklass som förlagts till skolenhet med grundskola medräknas vid tillämpningen av det poängsystem som gäller för bedömningen av skolväsendets omfattning i kommunen. Jag anser att motsvarande bestämmelser bör gälla när särskolklass förlagts till gymnasieskola. Jag avser att i annat sammanhang lägga fram förslag

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                                       263

till sådana ändringar i skolstadgan (I97I: 235) som detta kräver. I övrigt är jag inte beredd att tiUstyrka de förslag till ändringar i skolledar- och huvudlärarorganisation m. m. i grundskolan, gymnasieskolan och spe­cialskolan som personalorganisationerna framfört.

I enUghet med SÖ:s förslag förordar jag att den gymnasiala utbUd­ningen för gravt hörselskadade i Örebro nästa läsår dimensioneras för totalt högst 200 elever. Med hänsyn till det därigenom ökade elevantalet beräknar jag medel för ytterligare en halv tjänst som speciallärare i tal-korrektion. För arvode m. m. tiU annan personal än studierektor och lä­rare beräknar jag ytterligare 25 000 kr. Ökningen innefattar medel till en tredjedels tjänst som kurator, medel för tillfälligt anställd skrivhjälp samt medel för tillfälligt anställda teckenspråktolkar. Jag beräknar dess­utom medel för sjukvårds- och flyttningskostnader för lärarpersonalen m. m. Beträffande medel till hörselteknisk personal hänvisar jag till vad jag anfört under anslaget Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader. För omkostnader beräknar jag 3 300 000 kr. I övrigt är jag f. n. inte be­redd att biträda SÖ:s förslag beträffande de gravt hörselskadade elever­na. Beträffande SÖ:s förslag att de gravt hörselskadade eleverna, efter prövning i varje särskilt fall, skulle ges möjlighet till förlängd utbildning, vill jag erinra om skolstadgans regler om bl. a. specialundervisning, mindre studiekurs och kvarsittning. Jag vill även erinra om att bestäm­melserna för ifrågavarande utbildning, som Kungl. Maj:t meddelade den 28 januari 1972, medger att utbildningsväg får anordnas redan då antalet elever är fyra. Dessutom kan SÖ om särskilda skäl föreligger medge att utbildningsväg får anordnas även om antalet elever är mindre än fyra.

För de särskilda kostnaderna för försöksverksamheten med gymnasial utbildning för svårt rörelsehindrade och andra svårt handikappade, den s. k. Ingemundskolan, beräknar jag en total ökning motsvarande ca 5 000 kr. Ökningen innefattar ytterligare medel för expenser, för un­derhåll av inventarier samt medel för sjukvårds- och flyttningskostnader för lärarpersonalen. I övrigt är jag inte beredd att biträda SÖ:s förslag om ytterligare medel för denna utbildning.

Jag räknar med att försöksverksamheten med yrkesinriktade grund­kurser för invandrarelever och med en modifierad tim- och kursplan för invandrarelever på tvåårig social linje i gymnasieskolan skall fortsätta nästa läsår. SÖ äger inrätta erforderligt antal kurser av den yrkesin- riktande grundkursen för invandrare inom den ram för gymnasie­skolan jag angett i det föregående. Jag förutsätter att undervisningen alltjämt anordnas med klasser om högst 16 elever. Beträffande försöks­verksamheten med modifierad tim- och kursplan för invandrarelever på tvåårig social linje i gymnasieskolan bör Kungl. Majit även fortsättnings­vis besluta om inrättande av nya klasser. SÖ har i särskild skrivelse den 16 oktober 1972 avgett rapport över verksamheten läsåret 1971/72. I

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                        264

övrigt är jag inte f. n. beredd att tillstyrka SÖ:s förslag rörande invand­rareleverna.

Beträffande SÖ:s förslag om specialundervisning i gymnasieskolan vill jag hänvisa tiU Kungl. Maj:ts beslut i frågan den 29 september 1972.

Jag tillstyrker SÖ:s förslag om medelsberäkning för försöksverksam­heten med pedagogisk gymnasieskoleklinik i Lund. SÖ bör i anslags­framställningen för budgetåret 1974/75 presentera en utvärdering av verksamheten.

Jag beräknar för nästa budgetår de sammanlagda kostnaderna för lärarlönebidraget tUl ca 1 108 milj. kr. (1). Jag har därvid inte räknat några medel för föreståndare, biträdande föreståndare och fritidsledare vid elevhem av rikskaraktär (1 e). Till bidrag för kostnader för pedago­gisk stödpersonal beräknar jag 15 mUj. kr. (2). Posten ATP-avgifter beräknar jag till ca 83,3 mUj. kr. (9) och posten Arbetsgivaravgift till 30,1 mUj. kr. (10). För lönekostnadspålägg bör 122,4 milj. kr. tas upp (11). Medelsbehovet till tekniska stödåtgärder m.m. åt handikappade elever beräknar jag till 500 000 kr. (4).

Mot SÖ:s förslag i övrigt har jag ingen erinran.

Det totala medelsbehovet under förevarande anslag beräknar jag för nästa budgetår tiU 1 382 milj. kr.

Jag hemstäUer att Kungl. Majit föreslår riksdagen att

1)    bemyndiga Kungl. Majit att meddela bestämmelser om stats­bidrag till skogsbrukets yrkesutbildning i enlighet med vad jag förordat i det föregående,

2)    till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 382 000 000 kr.

D 16. Bidrag tiU viss vårdyrkesutbUdning

1973/74 Nytt anslag (förslag)i   35 204 000

'  Innevarande budgetår utgår medel ur dels anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor, dels anslaget Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning.

Ur anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor utgår innevarande budgetår statsbidrag till kostnader för grundutbildning av sjuksköterskor vid kommunal och landstingskommunal sjuksköterskeskola med 24 800 kr. för varje klass och termin och för vidareutbildning av sjuksköter­skor med 28 100 kr. för varje klass och termin enligt Kungl. Majits beslut den 31 januari 1969 (ändrat senast den 5 maj 1972).

I avvaktan på kommunalisering utgår statsbidrag även till vissa en­skilda sjuksköterskeskolor.

Ur anslaget utgår vidare bidrag enligt av Kungl. Maj:t den 19 maj

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                     265

1972 meddelade bestämmelser till Eastmaninstitutet för utbildning av tandsköterskor.

Ur anslaget Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning utgår dels bidrag till den vid Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet bedrivna utbildningen av socialpedagoger, dock endast för den tid Allmänna barnhuset är huvudman för verksamheten, dels i enlighet med av riks­dagen givet bemyndigande (prop. 1968: 1 bil. 10 s. 206, SU 1968: 8, rskr 1968: 8) bidrag till kostnaderna för den del av utbildningen av laboratorieassistenter som är förlagd till universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå samt karolinska institutet och som inte täcks av reguljärt utgående bidrag till inbyggd utbildning i gymnasieskolan, dels bidrag för vissa kostnader för utbildning av tandhygienister (prop. 1972: 1 bU. 10 s. 258, UbU 1972: 2, rskr 1972: 68).

Skolöverstyrelsen

1.  Löne- och prisomräkning 2 702 000 kr.

2.    Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår oförändrat antal terminskurser
(1030) för grundutbildning vid sjuksköterskeskolor för budgetåret
1973/74.

SÖ anser det utomordentligt viktigt att vidareutbildning av sjuksköter­skor kan medges i den utsträckning huvudmännen för utbildningen be­gär, bl. a. med hänsyn till det enligt SÖ:s mening uppdämda behovet av vidareutbildade sjuksköterskor.

För budgetåret 1973/74 föreslår SÖ att 245 terminskurser inrättas, dvs. en ökning med 30 terminskurser jämfört med innevarande år (+885 000 kr.).

3.    För utbildning av tandsköterskor vid Eastmaninstitutet beräknar SÖ ett medelsbehov av 156 000 kr. (-1-46 000 kr.).

4.    SÖ föreslår att 152 000 kr. anvisas för utbildning av tandhygie­nister (+52 000 kr.).

Genom beslut den 3 juni 1966 uppdrog Kungl. Maj:t åt SÖ bl. a. att i samråd med universitetskanslersämbetet och dåvarande medicinalsty­relsen företa en översyn av läroplanen för tandsköterske- och tandtek-nikemtbildningarna. Med skrivelse den 11 november 1971 har SÖ över­lämnat förslag till tvåårig kurs för utbildning av tandsköterskor. SÖ föreslår att kursen inrättas som specialkurs inom gymnasieskolan.

SÖ har den 31 juU 1972 överlämnat förslag tUl treårig kurs för ut­bildning av tandtekniker. Även denna kurs föreslås bli inrättad som specialkurs inom gymnasieskolan. Båda förslagen har remissbehandlats.

Av SÖis förslag framgår ej de föreslagna utbildningarnas dimensio­nering eller beräknade kostnader härför.

5.  I avvaktan på resultatet av överläggningar om förändrat huvud­
mannaskap för Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet beräknar
SÖ ett medelsbehov av 562 000 kr. (+17 000 kr.).

Dd

9*    Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 1.    BU. 10


Prop. 1973:1    BUaga 10   UtbUdningsdepartementet                                       266

6. SÖ räknar med oförändrad kapacitet för utbildningen av labora­torieassistenter och beräknar medelsbehovet tiU 872 000 kr. (+54 000 kr.).

Svensk sjuksköterskeförening har inkommit med en skrivelse an­gående sjuksköterskeutbildningen och därvid föreslagit dels att läsårets längd för grundutbildning av sjuksköterskor skall faststäUas till 40 vec­kor samt att erforderlig teknisk revision företas av kurs- och timplaner, dels att kapaciteten för vidareutbildning av sjuksköterskor höjs till 90 % av de grundutbildade. Skrivelsen har remissbehandlats. Yttranden har därvid avgetts av SÖ, socialstyrelsen. Svenska kommunförbundet. Svens­ka landstingsförbundet och Sveriges läkarförbund. Remissinstansema har i det stora hela anslutit sig till sjuksköterskeföreningens förslag.

Departementschefen

Anslagen till vårdyrkesutbildning redovisas nu under skilda anslag. För att ge en mer samlad bild av samhällets åtaganden beträffande vårdyrkesutbildning utanför gymnasieskolan, bör utgifterna för denna utbildning redovisas under ett särskilt anslag.

För utbildning av sjuksköterskor har jag beräknat medel för 1 030 ter­minskurser i grundutbildningen och 225 terminskurser i vidareutbild­ningen. Ökningen av antalet kurser inom vidareutbildningen bör före­trädesvis avse anestesisjukvård, intensivvård och operationssjukvård. Statsbidraget tiU driftkostnader har därvid för nästa budgetår beräknats till 26 100 kr. för varje klass och termin i grundutbildningen och tUl 29 500 kr. för varje klass och termin i vidareutbildningen. Kungl. Majit bör dock inom ramen för beräknade medel få omfördela kurser inom sjuksköterskeutbildningen.

Jag är i detta sammanhang inte beredd att ta ställning till det av Svensk sjuksköterskeförening framförda förslaget om avkortning av läsårets längd enär konsekvenserna för utbildningens mål närmare bör övervägas.

Enligt den överenskommelse som träffats mellan företrädare för sjukvårds- och utbildningshuvudmännen (jfr prop. 1965: 161 s. 93, SU 1965; 181, rskr 1965: 430) har statsbidraget tUl grundutbildning av sjuk­sköterskor bestämts med utgångspunkt i att läsåret omfattar 42 veckor. Vid en avkortning av läsårets längd måste statsbidragets storlek bli före­mål för överläggningar med sjukvårdshuvudmännen. Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att meddela beslut i frågan sedan eventuella överläggningar slutförts.

Enligt beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968: 66, SU 1968: 108, rskr 1968: 259) har riktlinjer för dimensioneringen av vidareutbUdning av sjuksköterskor fastlagts.

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        267

Under tiden fr. o. m. vårterminen 1968 och t. o. m. läsåret 1970/71 har 7 247 sjuksköterskor genomgått grundutbildning. Under tiden fr. o. m. vårterminen 1969 och t. o. m. läsåret 1971/72 har skolöversty­relsen (SÖ) medgett att vidareutbildningsplatser för 5 925 elever skulle få anordnas, dvs. för ca 82 % av alla sjuksköterskor som genomgått grundutbildning. Det tillgängUga antalet elevplatser vid de olika skolorna har emeUertid ej tagits i anspråk, bl. a. beroende på att läkarlärare och andra lärare saknats eUer att otillräckligt antal sökande anmält sig. På grund härav har färre sjuksköterskor än beräknat erhållit vidare­utbildning. Fr. o. m. innevarande budgetår räknar SÖ med ett bättre utnyttjande av elevplatserna. Någon förändring i riktlinjerna för vidare­utbildningens dimensionering bör nu ej ske.

Liksom för innevarande budgetår bör Kungl. Maj:t få besluta om statsbidrag ur förevarande anslag till Eastmaninstitutet.

För vissa extra kostnader för utbUdning av tandhygienister bör för nästa budgetår beräknas ett belopjj av 105 000 kr.

Jag är f. n. inte beredd att biträda SÖis förslag tiU utbildning av tandsköterskor och tandtekniker. SÖ bör få i uppdrag att inkomma med beräkningar över samhäUets totala kostnader för de föreslagna utbUd-ningarna och med uppgifter angående utbildningarnas dimensionering och lokalisering.

Jag viU dessutom erinra om uppdraget tUl SÖ den 29 juni 1970 att i samråd med universitetskanslersämbetet överväga frågan om ändrat hu­vudmannaskap för nuvarande statliga tandtekniker- och tandsköterske­skolor.

Statsbidrag till utbildningen av socialpedagoger vid Sociala bama- och ungdomsvårdsseminariet bör för budgetåret 1973/74 få utgå ur före­varande anslag efter beslut av Kungl. Majit.

Jag beräknar 872 000 kr. för de kostnader för utbildning av laborato­rieassistenter som ej täcks genom reglerna om statsbidrag för inbyggd UtbUdning i gymnasieskolan.

Jag hemstäUer att Kungl. Majit föreslår riksdagen att

1)    bemyndiga Kungl. Majit att besluta om statsbidragets storlek vid eventuell avkortning av läsårets längd för grundutbildning av sjuksköterskor,

2)    bemyndiga Kungl. Majit att besluta om statsbidrag tUl East­maninstitutet,

3)    bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om statsbidrag till Sociala bama- och ungdomsvårdsseminariet,

4)    till Bidrag till viss vårdyrkesutbildning för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 35 204 000 kr.

Dd


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildnmgsdepartementet                                       268

D 17. Kostnader för viss personal vid statliga realskolor

1971/72 Utgifti                6 924 088

1972/73 Anslagi                1 390 000

1973/74 Förslag                       1 000

 Anslaget Statliga realskolor.

Med utgången av innevarande läsår kommer samtliga statliga real­skolor att ha avvecklats. Vissa ordinarie tjänster kommer då att föras på övergångsstat. I den mån tjänstgöring inte kan beredas dessa personer vid annan skolform bör m.edel för lönekostnader för dessa personer beräknas under förevarande anslag under här angiven rubrik. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kostnader för viss personal vid statliga realskolor för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

D 18. Bidrag till driften av hiigre kommunala skolor

1971/72 Utgift                 2 886 250

1972/73 Anslag                   600 000

1973/74 Förslag                     84 000

Kommunen får statsbidrag till sina kostnader för driften av högre kommunala skolor enligt kungörelsen (1958: 665) om statsbidrag till driftkostnader för det allmänna skolväsendet (omtryckt senast 1971:348). Statsbidraget beräknas på grundval av ett bidragsunderlag som i huvud­sak utgörs av ärslönebeloppen för i föreskriven ordning inrättade rektors-och lärartjänster. På det sålunda beräknade bidragsunderlaget utgår statsbidrag med 78%. Dessutom utgår statsbidrag med 100% av kost­naderna för ATP-avgifter. Statsbidrag utgår även för allmän arbets­givaravgift.

Skolöverstyrelsen

Med utgången av innevarande läsår kommer samtiiga högre kommu­nala skolor att ha avvecklats. Budgetåret 1973/74 belastas anslaget en­dast av slutredovisning av statsbidraget för läsåret 1972/73.

Departementschefen

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till driften av högre kommunala skolor för budget­året 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 84 000 kr.

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        269

D 19. Bidrag tiU driften av riksintematskolor

1971/72 Utgift           12 152 418

1972/73 Anslag         11399 000

1973/74 Förslag          8 484 000

Från anslaget betalas utgifter för bidrag till driften av Grännaskolan, Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk och Sigtunaskolan. För skolor­na i fråga gäller privatskolstadgan (1967: 270, omtryckt 1971: 259, änd­rad 1972: 90). Statsbidrag utgår enligt kungörelsen (1970: 333) om riks­internatskolor (ändrad 1971: 345). Till skolverksamheten vid riksinternat­skola utgår statsbidrag enligt samma grunder som tiU kommunal gym­nasieskola. Detta gäller även den del som avser grundskolan. Därutöver utgår statsbidrag till föreståndare och fritidsledare samt för skolhälso­vård. Vidare utgår tillägg som motsvarar lönekostnadspålägg. För elev som har utlandssvenska föräldrar utgår statsbidrag till kostnader för skolgång och skolmåltider med belopp som gäller för motsvarande er­sättning vid kommunal samverkan på skolväsendets område.

Skolöverstyrelsen

Med skrivelse den 14 januari 1972 överlämnade organisationskom­mittén för riksinternatskolor förslag angående bl. a. riksinternatskolor-nas organisation fr. o. m. den 1 juli 1972. Kommittén hade inte haft möjlighet att mera ingående analysera vilka behov av internatplatser som kunde föreligga på längre sikt vid riksinternatskolorna. Förslaget inskränkte sig därför till organisationen av riksinternatskolorna på kort sikt. Framdeles avser kommittén att göra en enkät tiU olika intresse­grupper för att få en bild av ifrågavarande behov. I skrivelsen anmäler kommittén att den även avser att återkomma I frågan om inrättande och lokalisering av rikselevhem. Kommittén föreslår slutligen en för­stärkning av elevvården vid skolorna.

Genom beslut den 5 maj 1972 (ändrat den 16 juni 1972) förordnade Kungl. Majit att vid riksinternatskolorna under innevarande läsår fick finnas följande skolformer och studievägar: vid Grännaskolan gymnasie­skola med humanistisk och samhällsvetenskaplig linje (estetisk och social variant) samt naturvetenskaplig linje, vid Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk gymnasieskola med humanistisk linje (halvklassisk, estetisk och social variant), samhällsvetenskaplig linje (estetisk och social variant), naturvetenskaplig linje, treårig ekonomisk linje (distributiv och kameral gren) samt grundskola med mellan- och högstadium samt vid Sigtuna­skolan gymnasieskola med samhällsvetenskapUg Unje (estetisk och so­cial variant), naturvetenskaplig linje och social linje samt grundskola med högstadium. Dessutom förordnades att eleverna i årskurserna 2 och 3 på humanistisk linje vid Sigtunaskolan skulle ges möjlighet att fullfölja sin påbörjade utbildning vid skolan.  Intagningsnämnden för

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        270

riksinternatskolor skuUe vidare reglera intagningen på sådant sätt att platser bereddes i årskurserna 2 och 3 vid varje skola för f. d. internat-elever frän Viggbyholmsskolan. Slutligen uppdrogs åt organisations­kommittén för riksinternatskolor att efter överläggningar med Sigtuna kommun och efter samråd med styrelserna för Sigtunastiftelsens huma­nistiska läroverk och Sigtunaskolan inkomma med förslag om dels grandskolans framtida organisation vid de båda skolorna, dels de ytter­ligare studievägar inom gymnasieskolan som kunde anordnas vid de båda skolorna i samverkan med Sigtuna kommun.

Inför läsåret 1973/74 föreslår skolöverstyrelsen en i förhållande till innevarande läsår oförändrad intagning tUl riksinternatskolorna.

Departementschefen

EnUgt kungörelsen (1970:333) om riksinternatskolor skaU Kungl. Maj:t fatta beslut om de skolformer och studievägar som skall före­komma vid resp. riksinternatskola. I avvaktan på att organisations­kommittén för riksinternatskolor redovisar sista delen av sitt utred­ningsuppdrag räknar jag f. n. inte med någon förändring i skolornas organisation.

I likhet med innevarande läsår beräknar jag inte, i avvaktan på orga­nisationskommitténs förslag i frågan, några medel för inrättande av rikselevhem.

Jag är f. n. inte beredd att tillstyrka kommitténs förslag att nuvarande statsbidrag för skolhälsovård, för förstärkning av elevvården utökas till att omfatta två årslönebelopp i löneklass A 15 vid varje riksinternat­skola.

Verksamheten vid riksinternatskolan i Viggbyholm upphörde vid ut­gången av juni 1972. Det bör för riksdagen anmälas att Kungl. Maj:t i kraft av riksdagens bemyndigande den 5 april 1972 (prop. 1972: 1 bil. 10, UbU 1972: 2, rskr 1972: 68) vidtagit vissa övergångsåtgärder i samband med avvecklingen av skolan. Den 30 juni 1972 förordnade Kungl. Majit bl. a. att 500 000 kr. skuUe utgå ur förevarande anslag som ett bidrag till stiftelsen Viggbyholmsskolans beräknade driftunder­skott. Den 22 september och den 10 november 1972 anvisade Kungl. Mai:t ur anslaget ytterUgare 1 180 000 kr. för ändamålet. Dessutom för­ordnades att stiftelsen skulle befrias från skyldigheten att återbetala utbetalt statsbidrag för uppförande av elevhem m. m. vid skolan samt det av staten enhgt beslut den 30 december 1971 tillskjutna beloppet om 700 000 kr.

För nästa budgetår förordar jag att anslaget förs upp med 8 484 000 kr. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

tiU Bidrag till driften av riksinternatskolor för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 8 484 000 kr.

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet D 20. Sjöbefälsskolorna: UtbUdningskostnader


271


 


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


9 824 808

9 504 000

10 026 000


Undervisningen vid sjöbefälsskolorna (Göteborg, Härnösand, Kalmar, Malmö och Stockholm) har till ändamål att utbilda fartygs- och maskin­befäl för den svenska handelsflottan. Sjökaptens- och sjöingenjörskur­serna omfattar två läsår och bygger på styrmans- och maskintekniker-kurserna som är ettåriga. Dessa kurser anordnas vid samtliga sjöbefäls­skolor. Ettåriga kurser för radiotelegrafister anordnas i Göteborg, Här­nösand, Kalmar och Stockholm. Skepparkurser av l:a klass om totalt 624 lektioner anordnas i Göteborg och Härnösand samt fartygsmekani­kerkurser av l:a klass om totalt 370 lektioner i Göteborg, Härnösand och Malmö. Verksamheten regleras i stadgan (1959: 425) för sjöbefäls­skolorna i riket (omtryckt 1972:403) och kungörelsen (1960:488) om lägre nautisk och maskinteknisk utbUdning (ändrad senast 1972: 288) samt Kungl. Maj:ts bestämmelser den 29 januari 1965 angående utbild­ning av radiotelegrafister vid sjöbefälsskolorna (ändrade senast den 23 oktober 1970). Antalet klasser utgör innevarande budgetår 57.

 

 

 

 

 

 

1972/73

Beräknad

ändring 1973/74

 

Skolöver­styrelsen

Departements­chefen

Personal

 

 

 

Skolledare och lärare Övrig personal

96

25

+ 4

+ 1

of.

of.

Anslag

 

121

+ 5

of.

Utgifter

 

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

 

8 506 OOO

6 000

76 000

710 000

231000

+ 861 000 of. +    1800 + 44 000 +    5 000

+ 407 200 of. +    4 000 -1-106 000 +    5 000

Uppbördsmedel

 

9 529 000

+ 911 800

+522 200

Hyror m. m.

 

25 OOO

of.

of.

 

Nettoutgift

9 504 000

911 800

+522 200

 

Avrundat

 

912 000

-f 522 000

Skolöverstyrelsen

1.         Löne- och prisomräkning 638 000 kr.

2.         Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att en tjänst som vaktmästare i reglerad befordringsgång inrättas vid sjöbefälsskolan i Göteborg (+37 100 kr.).

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      272

3.    I särskUd skrivelse har Sveriges redareförening anhållit att viss försöksverksamhet med utbildning till s. k. enhetsbefäl skuUe anordnas vid sjöbefälsskola. Genom beslut den 8 juU 1971 lämnade Kungl. Maj:t denna framställning utan åtgärd under hänvisning till att frågan om enhetsbefälsutbildning prövades av den inom SÖ tillsatta utredningen Sjöpersonalens utbUdning (UTSJÖ). I skrivelse den 3 juU 1972 hem­ställde SÖ — efter det att UTSJÖ avgett förslag i ärendet — om be­myndigande att under läsåret 1972/73 få anordna viss försöksverksam­het med enhetsbefälsutbildning. Förslaget innebar att examinerade sjö­kaptener skulle ges möjlighet att komplettera sin utbildning så att den även innefattade maskinteknikerutbUdning. På motsvarande sätt skulle examinerade sjöingenjörer beredas kompletteringsmöjligheter ledande till styrmansutbildning. SÖ föreslår nu i sin anslagsframställning för budgetåret 1973/74 en försöksverksamhet med dubbelutbildning, s.k. kompletteringsutbildning. Kurstiden beräknas till tio veckor för elever med examen enligt nu gällande läroplan. För dem med äldre examen beräknas kurstiden till en termin. SÖ föreslår även en annan försöks­utbildning nämligen koncentrerad teoretisk sjöbefälsutbildning — styr­mans- eller maskinteknikerutbUdning — för personer med betyg från gymnasieskolan eller annan högre utbUdning. För att bedriva dessa två försöksutbildningar föreslår SÖ att två extra klassavdelningar inrättas, vUket medför lönekostnader motsvarande fyra timlärare (+236 600 kr.).

4.    I december 1967 tillsatte SÖ en arbetsgrupp med uppgift att göra en förutsättningslös översyn av den ettåriga radiotelegrafistutbild-ningens mål, innehåll och omfattning. I januari 1970 överlämnade denna arbetsgrupp till SÖ ett principförslag rörande ifrågavarande utbildning. Förslaget innebar bl. a. en förlängning av utbildningstiden till två läsår. I särskild skrivelse den 12 februari 1970 hemstäUde SÖ, under hänvis­ning till nämnda förslag dels att tvåårig radiotelegrafistutbildning skulle få starta läsåret 1971/72, dels om bemyndigande att utfärda tim- och kursplaner för utbildningen. Genom riksdagsbeslut (prop. 1971: 1 bil. 10, UbU 1971: 1, rskr 1971:58) bestämdes att det utarbetade förslaget till ny radiotelegrafistutbildning inte skulle läggas till grund för en ny utbildning vid sjöbefälsskoloma läsåret 1971/72. Den framtida radiotele­grafistutbildningen skuUe i StäUet utformas av UTSJÖ och därigenom naturligt avstämmas mot den mer samlade bedömning av olika personal­kategoriers arbetsuppgifter och utbildningsbehov, som utredningen en­ligt sina direktiv skulle göra. I särskild skrivelse den 6 oktober 1971 hemställde SÖ dock återigen — efter det att UTSJÖ snabbehandlat frågan — om att tvåårig radiotelegrafistutbildning skulle komma till ständ läsåret 1972/73 och om bemyndigande att utfärda tim- och kurs­planer för utbildningen. Av UTSJÖ:s yttrande framgick bl. a. att den föreslagna fördubbUngen av studietiden för radiotelegrafister borde komma till stånd utan att resultatet av utredningens översyn av utbild­ningen för all slags sjöpersonal avvaktades.

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      273

SÖ föreslår nu i sin anslagsframställning att den föreslagna tvååriga radiotelegrafistutbUdningen påbörjas under budgetåret 1973/74. Några ökade kostnader beräknas inte uppkomma under detta budgetår. Elev­erna vid denna utbildning har i en särskild skrivelse instämt i detta krav.

I O-alternativet förordar SÖ främst en neddragning motsvarande lärar­kostnaderna för fyra klassavdelningar. Detta skulle medföra en minskad utbildningskapacitet vilket enligt SÖ skulle innebära betydande olägen­heter.

Departementscliefen

I likhet med skolöverstyrelsen (SÖ) anser jag det motiverat med en förstärkning när det gäller vaktmästarsysslorna vid sjöbefälsskolan i Göteborg. För detta ändamål har jag i form av arvodesmedel beräknat 15 000 kr. (2).

I fråga om sjöbefälsskolorna räknar jag med oförändrat antal intag­ningsklasser vid sjökaptens- och sjöingenjörskurserna. En klassavdel­ning för maskintekniker bör bytas ut mot den under innevarande budget­år påbörjade utbildningen av fartygsbefäl med begränsad behörighet, för \ilken jag har beräknat 150 000 kr. Kungl. Majit bör vidare bemyn­diga SÖ att medge utbyte av ytterligare en klassavdelning mot någon av de föreslagna försöksutbildningarna. Jag beräknar 119 000 kr. för denna försöksverksamhet. (3)

Genom beslut av 1971 års riksdag (prop. 19711 1 bU. 10, UbU 1971i 1, rskr 1971: 58) bestämdes att frågan om den framtida radiotele­grafistutbildningen skulle behandlas av den inom SÖ tillsatta utredningen om sjöpersonalens utbildning {UTSJÖ). Med särskild skrivelse den 6 oktober 1971 har SÖ överlämnat utredningens förslag i frågan. Utred­ningen tillstyrker den tidigare föreslagna fördubblingen av utbildnings­tiden. SÖ föreslår att tvåårig utbUdning för radiotelegrafister påbörjas budgetåret 1973/74. Jag anser i likhet med SÖ och UTSJÖ att det kan vara motiverat med en viss förlängning av radiotelegrafistutbildningen, eftersom eleverna visat sig ha svårigheter att inom den utmätta tiden tillgodogöra sig utbildningen. Jag anser emellertid inte, i avvaktan på UTSJÖis översyn av utbildning för aU slags sjöpersonal, att utbUd­ningen samtidigt skall ges ett väsentligt annat innehåU. Förlängningen av studietiden bör helt inrikta sig på de ämnen där eleverna visat sig ha svårigheter. Jag föreslår att utbildningstiden för blivande radiotelegra­fister med verkan fr. o. m. budgetåret 1973/74 förlängs med en termin tiU att omfatta tre terminer. I syfte att få en jämn fördelning vid in­trädet på arbetsmarknaden bör enUgt min mening antagningen till radiotelegrafistutbildningen ske två gånger per år, dvs. med två klasser per termin fr. o. m. höstterminen 1973. Kungl. Majit bör bemyndiga SÖ att utfärda ny läroplan för utbildningen i enlighet med de riktiinjer som jag här har angett. (4)

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        274

Med  hänvisning  till  sammanstäUningen  hemställer  jag  att Kungl. Majit föreslår riksdagen

att  till  Sjöbefälsskolorna:   Utbildningskostnader  för  budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 10 026 000 kr.

D 21. Sjöbefälsskoloma: Utmstning m. m.

1971/72 Utgift               967 000               Reservation                   56 504

1972/73 Anslag             990 000

1973/74 Förslag            552 000

Från detta reservationsanslag bestrids kostnader för anskaffning, un­derhåll och förhyrning av utrustning vid de fem statliga sjöbefälsskolor­na i Göteborg, Härnösand, Kalmar, Malmö och Stockholm. Upphand­ling av inredning och utrustning sker i samråd med utrustningsnämnden för universitet och högskolor.

I prop. 1969: 36 angående anslag för budgetåret 1969/70 till bygg­nadsarbeten samt inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m. har för utrustning m. m. vid sjöbefälsskolorna angetts en preliminär totalram för budgetåren 1969/70—1973/74 om samman­lagt 5 380 000 kr., vUken skall tjäna som riktlinje vid de årliga budget­prövningarna (SU 1969: 94, rskr 1969: 241).

Skolöverstyrelsen

1.        För inredning av de nya lokalerna vid sjöbefälsskolan i Göteborg beräknar skolöverstyrelsen (SÖ) 165 000 kr. för budgetåret 1973/74.

2.        Beträffande läromedelsutrustning vid sjöbefälsskolan i Göteborg har rektor gjort en förteckning över de mest angelägna behoven inom en kostnadsram av 300 000 kr. SÖ anser att önskemålen är väl grundade men föreslår en långsammare takt för upprustningen och beräknar för fortsatt läromedelsanskaffning vid sjöbefälsskolan i Göteborg ett belopp på 200 000 kr.

3.        SÖ föreslär att till underhåll, ersättningsanskaffningar och förhyr­ning vid de fem sjöbefälsskolorna anvisas ett belopp av 352 000 kr. ( + 112 000 kr.).

4.        SÖ framhåUer att medel bör anvisas för eventuellt större drift­störningar m. m. på den tyngre och mycket dyrbara undervisningsmate-rielen. För detta ändamål bör enligt SÖ anvisas 100 000 kr. som sär­skilda »haverimedel» med skyldighet för SÖ att årUgen i samband med sina anslagsframställningar särskUt redovisa medelsförbrukningen.

5.        SÖ föreslår vidare att ett belopp på 100 000 kr. anslås till ersätt­ning åt författare av läroböcker (+70 000 kr.).

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        275

I O-alternativet förordar SÖ en viss minskning av medelstilldelningen för underhållskostnader m. m.

Departementschefen

Jag beräknar 250 000 kr. för läromedelsutrustning och inredning av lokalema vid sjöbefälsskolan i Göteborg (1 och 2). Vidare har jag be­räknat 252 000 kr. till underhåll, ersättningsanskaffningar och förhyr­ning vid de fem sjöbefälsskolorna (3). Dessutom har jag beräknat medel för fria läromedel. Jag räknar med att frågan om särskilda »haverime­del» får bedömas av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall (4). Beträffande ersättning åt författare av läroböcker har jag räknat medel under an­slaget Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet (5).

Med anledning av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t före­slår riksdagen

att   till   Sjöbefälsskolorna:   Utrustning   m. m.   för   budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 552 000 kr.

D 22. Statens skogsinstitut: Avlöningar tiU lärarpersonal m. m.

1971/72 UtgUti           1585 164

1972/73 Anslagi          1 894 000

1973/74 Förslag          1436000

 Anslaget Statens skogsinstitut.

Undervisningen vid skogsinstituten i Sollefteå, t. v. förlagt till Bisp­gården, och Värnamo omfattar dels skogsteknikerkurs om 63 veckor, dels fortbildning och vidareutbildning för skogstekniker. Till kurserna om 63 veckor antas ca 30 elever per institut och kurs. Verksamheten vid skolorna regleras i kungörelsen (1971: 389) om statens skogsinstitut (ändrad senast 1972: 173).

 

 

 

1972/73

Beräknad

ändring  1973/74

 

Skolöver­styrelsen

Departements­chefen

Personal

SkoUedare och lärare övrig personal

8

7

+ 1

of.

of. of.

 

15

+ 1

of.

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

1 021 000

2 000

91000

+ 154100

of.

+  19 000

+ 64 200

of.

- 91000

Dd


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                        276

 

Lokalkostnader Expenser övriga utgifter

 

370 000

93 000

353 000

+ 33 000 -f- 45 000 -t-  16 600

+ 19 000 - 93 000 -353 000

 

 

1 930 000

-f.267 700

-453 800

Uppbördsmedel

 

36 000

+    4 000

+    4 000

 

Nettoutgift Avrundat

1 894 000

+263 700

+264 000

-457 800

-458 000

Skolöverstyrelsen

1.         Löne- och prisomräkning 83 200 kr.

2.    Nuvarande personaluppsättning är otillräcklig för erforderlig vida­reutbildning och fortbildning vid instituten. Medel räknas för 1 000 undervisningstimmar ( + 89 800 kr.).

3.    Den ekonomiska anordningen för kost och logi vid skogsinstitutet i Sollefteå bör regleras i andra former än hittills. Detta beräknas med­föra en kostnadsökning under anslagsposten Lokalkostnader (+22 000 kr.).

O-alternativet innebär bl. a. att organisationen måste skäras ned i jäm­förelse med innevarande läsår med ungefär en intagningsklass med följdkostnader. Detta medför att utbildningskapaciteten inte skulle mot­svara utbildningsbehovet.

Utredning om utbildningen vid statens skogsinstitut

Skolöverstyrelsen hemstäUer i en skrivelse den 31 juli 1972 om Kungl. Maj:ts uppdrag att efter erforderlig utredning i samråd med berörda organ föreslå åtgärder beträffande skogsinstitutens framtida verksamhet och därmed sammanhängande problem. Som motiv härför anges bl. a. följande. Under tiden efter den utredning, som. föregick beslutet om skogsinstituten, har förutsättningarna för verksamheten vid dessa ändrats i väsentliga avseenden. Sålunda har den grundläggande skogsbruksutbildningen, som är ett av inträdeskraven till skogstekniker-kursen, förlängts från ett till två år genom införandet av skogsbruks­linjen i gymnasieskolan. De tekniska förändringarna inom skogsbruket påverkar arbetskraven för samtiiga funktioner inom skogsbruket. Bl. a. den förlängda grundutbildningen samt de alltjämt pågående stora för­ändringarna i skogsbrukets organisationsstruktur motiverar en ingående prövning av såväl utbildningsbehovet som formema för bl. a. skogstek-nikerkursen och förmansutbildningen. 1 ärendet har skrivelser in­kommit från bl. a. styrelsen för skogshögskolan och statens skogsmäs­tarskola samt från lärare vid skogsinstitutet i Sollefteå.

Departementschefen

Vad gäller skolöverstyrelsens förslag om utredning rörande skogs­institutens framtida verksamhet och därmed sammanhängande problem har jag för avsikt att senare återkomma till Kungl. Majit.

Dd


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet                                       277

Medel för vissa driftkostnader vilka under innevarande budgetår an­visats under anslaget Statens skogsinstitut bör under nästa budgetår be­räknas under reservationsanslaget Statens skogsinstituti Driftkostnader. Jag är inte beredd att beräkna medel för kost och logi vid skogsinstitu­tet i Sollefteå (3). Med hänvisning tiU sammanställningen hemställer jag att Kungl. Majit föreslår riksdagen

att till Statens skogsinstitut: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av I 436 000 kr.

D 23. Statens skogsinstitut: Driftkostnader

Nytt anslag (förslag)     582 000

Under förslagsanslaget Statens skogsinstitut är under innevarande budgetär medel anvisade för reseersättningar, expenser och övriga ut­gifter.

Skolöverstyrelsen

1.        Löne- och prisomräkning 25 000 kr.

2.        Medelsbehovet för reseersättningar beräknas med anledning av den planerade utvidgningen av verksamheten öka med 14 000 kr.

3.   Utbyte av två transportbussar (+40 000 kr.).

Departem en tsch ef en

Medel för reseersättningar, expenser och övriga utgifter bör under nästa budgetår anvisas under ett särskilt anslag.

Anslaget bör under här angiven rubrik föras upp med totalt 582 000 kr., varav med 20 000 kr. som engångsanvisning för inköp av en buss. Jag hemställer att Kungl. Majit föreslår riksdagen

att   till   Statens   skogsinstitut:   Driftkostnader   för   budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 582 000 kr.

D 24. Trädgårdsskolan i Norrköping: Utbildningskostnader

1971/72 Utgifti                 1067 644

1972/73 Anslag                   901 000

1973/74 Förslag                   924 000

' Anslaget Trädgårdsskolan i Norrköping.

Vid trädgårdsskolan i Norrköping anordnas grundutbildning, träd-gårdsförmansutbildning och fortbildningskurser. I de grundläggande yrkeskurserna undervisas årligen ca 50 elever och i förmanskurserna ca 30 elever.

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


278


 

 

1972/73

Beräknad

ändring 1973/74

 

 

Skolöver­styrelsen

Departements­chefen

Personal

 

 

 

Skolledare och lärare övrig personal

6 10

Of.

+ 1

of. of.

 

16

+ 1

of.

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

övriga utgifter

därav

a)              elevemas studieresor

b)             kosthäll för elever m. m.

c)              diverse utgifter

711 100

1500

6 000

240 000

19 000

225 500

10 000

213 000

2 500

+ 174 800 of. +       200 - 46 600 +    2 000 + 11000

+ 1000

-(-10 000

ot.

+ 68 700 of. of. -40 500 +  1500 + 10 500

-f     500

-flOOOO

ot.

 

1 203 100

+141 400

+ 40 200

Uppbördsmedel

 

 

 

Kostavgifter m. m. för elever Ersättning från blomster­skolan

277 500 24 600

+  12 500 +    5 100

+ 12 500 + 5 100

Nettoutgift Avrundat

901 000

+ 123 800

+ 124 000

+22 600

+ 23 000

Skolöverstyrelsen

1.         Löne- och prisomräkning 22 800 kr.

2.         I anledning av ett utökat elevantal på anläggningslinjen räknar skolöverstyrelsen (SÖ) med ett ökat behov av timlärartimmar (+17 000 kr.).

3.         För underhåll och skötsel av odlingar samt park- och ytterområden krävs medel till avlönande av en trädgårdsarbetare under åtta månader (+26 600 kr.).

En minskning enligt 0-aIternativet kan enligt SÖ endast åstadkommas genom en begränsning av utbildningsverksamheten, vilket skulle inne­bära att antalet trädgårdsutbildade inte skulle komma att motsvara beräknat behov under övergångstiden intill dess den tvååriga linjen i gymnasieskolan är utbyggd. Vidare skulle vissa svårigheter uppstå i fråga om lärarnas tjänstgöringsmöjligheter.

Departementschefen

Jag är inte beredd att tillstyrka medel till avlöning av en trädgårds­arbetare.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Majit föreslår riksdagen

att till Trädgårdsskolan i Norrlcöping: UtbUdningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 924 000 kr.

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnuigsdepartementet                        279

D 25. Trädgårdsskolan i Norrkiiping: Materiel m. m.

1972/73 Anslag             127 000

1973/74 Förslag             134 000

Ur detta anslag utgår medel för anskaffning av materiel m. m. vid trädgårdsskolan i Norrköping.

1972/73                  Beräknad ändring 1973/74

Skolöver-         Departements-

styrelsen                    chefen

1.           Utrustning                                         78 000            +11000                   of.

2.           Förbrukningsartiklar

för odlingarna                                29 000              +  1000              +1000

3.    Fria läromedel                                 20 000             +  6 000             +6 000

127 000              +18 000             +7 000

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att anslaget höjs med 18 000 kr.

1.        Enligt SÖ bör anslagsposten till utrustning öka med 11 000 kr. för bl. a. anskaffning av en ny minitraktor och en dimbefuktningsanlägg-ning i växthusen.

2.        För fria läromedel till eleverna vid trädgårdsskolan beräknas kost­naderna till 350 kr. per elev i grundutbildning och 450 kr. per elev i förmanskurs, sammanlagt 26 000 kr.

0-altemativet innebär att nödvändiga ersättnings- eller nyanskaff­ningar måste uppskjutas till ett kommande budgetår.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med totalt 134 000 kr., varav med 25 000 kr. som engångsanvisning för anskaffning av minitraktor. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Trädgårdsskolan i Norrköping: Materiel m. m. för budget­året 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 134 000 kr.

D 26. Bidrag tiU Bergsskolan i Filipstad

1971/72 Utgift             1068 241

1972/73 Anslag           1060 000

1973/74 Förslag          1107 000

Statsbidrag utgår från detta anslag i enlighet med av Kungl. Maj:t den 7 april 1972 meddelade bestämmelser (ändrade den 28 december 1972) om Bergsskolan i Filipstad. Dessa bestämmelser innebär i korthet att statsbidrag utgår dels med 100 % av ett bidragsunderlag som omfattar faktiska kostnader för löner till rektor och lärare samt för arvoden till huvudlärare och institutionsföreståndare, dels med schablonbelopp till

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


280


kostnader för viss annan personal än lärare. Vidare utgår statsbidrag med hela kostnaden för avgifter till ATP samt till sjukförsäkringsavgif­ter och allmän arbetsgivaravgift.

Utbildningen omfattar sex terminer och är under de sista tre termi­nerna delad i två grenar, en metallurgisk samt en berg- och mineral­teknisk gren. Den femte terminen ägnas åt ingenjörspraktik inom indu­strin.

Skolöverstyrelsen (SÖ) redovisar en beräknad utveckling av antalet elever 1973/74 enligt följande. (Terminskurs = Tk)


Tkl


Tk 2      Tk 3      Tk 4      Tk 5      Tk 6 Summa


 


Höstterminen 1973 Vårterminen 1974


25

22


22 25


25 22


24 28


25 24


23 25


144 146


 


1972/73


Beräknad ändring  1973/74


 

 

 

Skolöver­styrelsen

Departements­chefen

Anslag

Lönekostnader Pedagogisk stödpersonal Pensions- och sjukförsäkrings­avgifter Allmän arbetsgivaravgift

Avrundat

867 800 94 600

82 400 15 400

1 060 200

1 060 000

+ 45 100 +   7 000

+  8 300 + 17 600

+ 78 000

+ 18 200 + 7 000

+ 5 600 + 16 600

+47 400

+47 000

Skolöverstyrelsen

1.        Löne- och prisomräkning 47 500 kr.

2.        SÖ, som räknar med att verksamheten vid skolan skall ha oför­ändrad omfattning i jämförelse med budgetåret 1972/73, föreslår att ytterligare en tjänst som lektor inrättas på den berg- och mineraltek­niska grenen (+66 100 kr.).

3.        SÖ föreslår att arvoden beräknas för ytterligare tre huvudlärare och två institutionsföreståndare (+21 600 kr.).

I O-alternativet förordar SÖ i första hand en minskning av statsbidra­get till pedagogisk stödpersonal, i andra hand en minskning av intag­ningskapaciteten motsvarande en klass.

Departementschefen

Jag räknar under förevarande anslag endast med ökning av medlen till följd av löne- och prisomräkning.

Med hänvisning till sammanställningen hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag tiU Bergsskolan i Filipstad för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 107 000 kr.

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      281

D 27. Bidrag tUl driften av vissa privatskolor

1971/72 Utgift                16 288 505

1972/73 Anslag              17 080 000

1973/74 Förslag        14 983 000

Från anslaget betalas bidrag tUl vissa av Kungl. Maj:t i skilda beslut angivna privatskolor. För skolorna i fråga gäller privatskolstadgan (1967:270, omtryckt 1971:259, ändrad 1972:90). Statsbidrag utgår enligt kungörelsen (1964: 137) om statsbidrag till vissa privatskolor (omtryckt 1971:350) med 60 % av ett bidragsunderlag, omfattande kostnader för avlöning för rektor, studierektor och lärare. Kungl. Majit kan på ansökan av skola besluta om högre statsbidrag. Statsbidrag upp­går f. n. tUl i genomsnitt 85 % av skolornas bidragsunderlag. Vidare utgår statsbidrag till avgifter till försäkring för tilläggspension (ATP) och till hälsovården.

Ur anslaget utgår vidare statsbidrag enligt av Kungl. Majit den 5 juni 1953 meddelade bestämmelser (ändrade senast den 9 juni 1967) till Restenässkolan i Uddevalla kommun i vad avser grundskolans hög­stadium samt för Solbacka läroverk i Daga kommun för elever i tredje årskursen vid utbildning motsvarande de humanistiska, samhällsveten­skapliga och naturvetenskapliga linjerna i gymnasieskolan. Slutiigen utgår under vissa förutsättningar bidrag tiU gymnasiedelen av Restenäs­skolan. Bidrag utgår med 6:50 kr. per elev och dag av läsåret.

Skolöverstyrelsen

Innevarande budgetår fär tio skolor statsbidrag enligt kungörelsen 1964: 137. Den av skolöverstyrelsen (SÖ) föreslagna anslagsberäkningen för nästa budgetår framgår av följande sammanstäUning.

Statsbidrag enligt kungörelsen 1964: 137                                                    14 337 000

Övriga skolor                                                                                                  795 200

15 132 200

1.       Löne- och prisomräkning 667 000 kr.

2.   Internatskolan Solbacka läroverk avvecklas vid utgången av inne­varande läsår.

3.   I särskild skrivelse den 1 februari 1972 har styrelsen för Stiftelsen Mariannelundsskolan anhållit om förbättrade statsbidrag för skolan m. m.

4.   I särskUd skrivelse den 25 oktober 1972 har SÖ anmält att Marian­nelundsskolan avvecklats vid utgången av juni 1972.

5.   I särskild skrivelse den 15 februari 1972 har styrelsen för Restenäs-stiftelsen anhållit att Restenässkolan inordnas bland riksinternatskolorna och får åtnjuta statsbidrag enligt de för dessa skolor gällande grunderna.

Dd


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      282

Alternativt anhålles om bidrag enligt kungörelsen (1964: 137) om stats­bidrag till vissa privatskolor. SÖ förklarar sig f. n. endast kunna till­styrka bidrag tiU skolan enligt oförändrade bidragsgrunder. Statsbidra­get, som varit oförändrat sedan läsåret 1967/68, bör emellertid enligt SÖIS uppfattning höjas till åtta kronor fr. o. m. läsåret 1973/74.

6. Stockholms skoldirektion har i skrivelse till SÖ meddelat att Stif­telsen Höglandsskolan och styrelsen för Ahlströmska skolan begärt överläggningar oni skolornas kommunalisering och att dessa överlägg­ningar påbörjats. I avvaktan på kommunfullmäktiges beslut beräknar SÖ för budgetåret 1973/74 inte längre bidrag till dessa skolor.

SÖ för inte fram något O-alternativ eftersom anslaget i den ordinarie anslagsframställningen beräknats till ett lägre belopp än ett O-alternativ skulle ha inneburit.

I särskild skrivelse den 3 maj 1971 har planeringskommittén för de gymnasiala skolformernas utbyggnad i Stockholm anhållit om över­läggningar rörande bl. a. statsbidrag till Franska skolan och Höglands­skolan.

I särskild skrivelse den 21 december 1971 har representanter för elever och föräldrar i de statsunderstödda privatskolorna i Stockholm bl. a. anhåUit om fortsatt statsbidrag för ifrågavarande skolor.

Departemen tsch ef en

Jag delar skolöverstyrelsens (SÖis) uppfattning att bidrag till Restenäs­skolan bör utgå enligt oförändrade bidragsgrunder. Jag är f. n. inte beredd att räkna upp statsbidraget tUl skolan.

Genom beslut av 1971 års riksdag (prop. 1971i I bU. 10 s. 213, UbU 1971: 1, rskr 1971:58) höjdes fr.o.m. budgetåret 1971/72 procenttalet för avlöningsbidraget med 4 % till genomsnittligt 85 %. Av höjningen avsåg 2 % bidrag till den allmänna arbetsgivaravgiften. Bidrag till denna avgift utgick tidigare som ett särskilt bidrag men arbetades i förenklande syfte in i avlöningsbidraget. Den allmänna arbetsgivaravgiften höjs från 2 % till 4 % fr. o. m. den 1 januari 1973 enligt förordningen (1972: 376) om ändring i förordningen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift. Motsvarande höjning har skett av statsbidraget till allmän arbetsgivar­avgift beträffande det statsunderstödda skolväsendet. Jag anser, i likhet med vad SÖ förutsatt i sina beräkningar av anslaget, att även huvudmän­nen för de privatskolor till vilka statsbidrag utgår enligt kungörelsen (1964:137) om statsbidrag till vissa privatskolor (omtryckt 1971:350) bör få kompensation för den höjda arbetsgivaravgiften. Jag kommer att i annat sammanhang föreslå Kungl. Majit att statsbidragen till ifrå­gavarande skolor höjs i enlighet härmed.

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      283

Innevarande budgetår får tio skolor statsbidrag enligt nämnda kun­görelse (1964i 137) om statsbidrag tUl vissa privatskolor. Jag avser att föreslå Kungl. Majit att statsbidrag ej längre skall utgå om kommun, där sådan skola är belägen, beslutar avveckla motsvarande kommunala bidrag till skolan. Statsbidraget bör avvecklas successivt.

Det sammanlagda medelsbehovet under detta anslag beräknar jag till 14 983 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till driften av vissa privatskolor för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 14 983 000 kr.

D 28. Bidrag tUl driften av enskUd yrkesutbildning

1971/72 Utgift               25 239 715

1972/73 Anslag              25 572 000

1973/74 Förslag        22 891 000

Från anslaget ersatts vissa kostnader för statsbidrag till enskilda yrkes­skolor enUgt bestämmelserna i kungörelsen (1971:342) om enskilda yrkesskolor (ändrad senast 1972: 283). Dessa bestämmelser indelar i stats­bidragshänseende de enskilda yrkesskolorna i två kategorier, nämligen A-skolor och B-skolor. Företagsskola är alltid B-skola. Till heltidskurs vid A-skola utgår statsbidrag till lärarlöner på grundval av beräknad normallönekostnad samt till särskilda kostnader med visst årligt belopp. För deltidskurs vid A-skola utgår statsbidrag med visst belopp för lek­tion. Härutöver utgår till A-skola särskilt tillägg till statsbidraget med 10 % av bidraget till driftkostnader. Statsbidrag utgår också för ersätt­ning till föreläsare vid A-skola. Sådana B-skolor, som är företagsskolor, får statsbidrag för heltidskurser med normalläsår med högst 14 500 kr. för läsår och klass eller, om företaget inte svarar för undervisningen i fackteori, med högst 13 000 kr. för läsår och klass. För heltidskurs vid B-skola vilken ej anordnas som företagsskola utgår statsbidrag med högst 78 % av en beräknad normallönekostnad. Om synnerliga skäl föreligger får bidrag utgå med högst 100 % av de kostnader för skolan vilka ej täcks av kommunalt bidrag, elevavgifter eller inkomster från produktion eller inkomst av annat slag. För deltidskurs vid B-skoIa utgår statsbidrag med visst belopp för lektion. Vidare utgår för A-skola statsbidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel med hälften eller, om särskilda skäl föreligger, med två tredjedelar av kostnaderna. För B-skola, vilken ej anordnas som företagsskola, utgår statsbidrag till sådan undervisningsmateriel med högst hälften av kost­naderna eller, om synnerliga skäl föreligger, med högre belopp. Stats­bidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel utgår  innevarande  budgetår  ur anslaget Bidrag till byggnadsarbeten

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


284


inom skolväsendet m. m. Ur förevarande anslag utgår bidrag till vissa enskilda yrkesskolor i enlighet med av riksdagen givna bemyndiganden. Ur anslaget utgår innevarande budgetår slutiigen dels i enlighet med av riksdagen givet bemyndigande (prop. 1968: 1, bil. 10 s. 206, SU 1968: 8, rskr 1968: 8) bidrag tiU kostnaderna för den del av utbildningen av laboratorieassistenter som är förlagd till universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå samt karolinska institutet och som inte täcks av reguljärt utgående bidrag till inbyggd utbildning i gymnasieskolan, dels bidrag till den vid Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet be­drivna utbildningen av socialpedagoger dock endast för den tid AUmänna barnhuset är huvudman för verksamheten, dels bidrag för vissa kostna­der för utbildning av tandhygienister (prop. 1972: 1 bU. 10 s. 258, UbU 1972: 2, rskr 1972: 68), dels bidrag tiU vissa skogsföretag för utbildning.

 

 

Beräknad

Beräknad

ändring 1972/73

 

disposition

 

 

 

1972/73

Skolöver-

Departements-

 

 

styrelsen

chefen

Enskilda yrkesskolor

 

 

 

(grupp A och B,

 

 

 

ej företagsskolor)

17 059 000

-    818 000

-1218 000

Enskilda yrkesskolor

 

 

 

(grupp B, företags-

 

 

 

skolor)

7 000 000

+ 1000 000

of.

Utbildning vid vissa skogs-

 

 

 

företag

50 000

of.

of.

Övrig utbildning

1 463 000

+   123 000

-1463 000

 

25 572 000

+   305 000

-2 681 000

Skolöverstyrelsen

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 1 702 000 kr,

2.         Skolöverstyrelsen (SÖ) överlämnade den 16 februari 1970 till Kungl. Maj:t en skrivelse med en inom SÖ gjord översyn av enskilda yrkesskolor, tillhörande grupp A och B (ej företagsskolor). SÖ beaktade därvid i vad mån de olika skolornas utbildning svarar mot den utbildning som kommer att ges i gymnasieskolan eller är eftergymnasial eller på annat sätt inte motsvarar gymnasieskolans utbUdning.

Kungl. Maj:t uppdrog den 27 maj 1970 åt SÖ att — på grundval av de av SÖ angivna allmänna riktiinjema för översynen — efter samråd med styrelserna för resp. skolor komma in med förslag rörande det praktiska genomförandet i fråga om avvecklingen av statsbidraget tiU vissa en­skilda yrkesskolor.

SÖ överlämnade den 31 mars 1971 ett förslag till Kungl. Maj:t, varav framgår att det inte var möjUgt att avveckla statsbidraget i den takt som SÖ räknade med i sin tidigare översyn.

Kungl. Maj:t uppdrog den 30 juni 1971 åt SÖ att före den 1 april 1972 inkomma med en plan rörande fortsatt avveckling av statsbidrag till viss enskild yrkesutbildning. Som riktpunkt för SÖ:s arbete skulle

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        285

gälla att statsbidrag vid fall av avveckhng skaU upphöra att utgå senast fr. o. m. budgetåret 1973/74. I uppdraget ingick även att ange behovet av åtgärder för berörd personal vid skolorna. SÖ har med skrivelse den 28 juni 1972 inkommit med en sådan plan. SÖ föreslår därvid att stats­bidrag upphör att utgå med verkan fr. o. m. budgetåret 1973/74 för nio skolor och har därvid angett vissa åtgärder som bör vidtas rörande lärar­personal vid dessa skolor. I samband med avvecklingen väntas personal­problem uppkomma för Bar-Lockinstitutet och Filip Holmqvists han­delsinstitut.

För fyra skolor (Engelbrekts barnavårds- och husmodersskola, Stock­holms tekniska institut. Tekniska institutet och Värsta hemsysterskola) föreslås att statsbidraget avvecklas vid tidpunkt som senare fastställs. Övriga enskilda yrkesskolor föreslås erhåUa statsbidrag t. v.

I avvaktan på Kungl. Maj:ts ställningstagande tiU förslag i skrivelsen den 28 juni 1972 räknar SÖ med i huvudsak oförändrade statsbidrag till samtliga skolor utom till de skolor för vilka redan bestämts att statsbi­draget skall avvecklas antingen genom beslut i varje enskilt fall eller ge­nom statsmakternas beslut beträffande anslaget för budgetåret 1972/73.

Sammanlagt föreslår SÖ att posten till enskilda yrkesskolor, grupp A och B förs upp med ca 16,2 milj. kr.

3. Bidrag till skogsföretagen för skoglig utbUdning beräknas oföränd­rat till 50 000 kr,

SÖ för inte fram något O-alternativ eftersom anslaget i den ordinarie anslagsframstäUningen beräknas till ett lägre belopp än ett O-alternativ skuUe innebära.

Departem en tschefen

Under förevarande anslag bör medel endast anvisas för statsbidrag till skolor med enskild huvudman.

Jag vill i detta sammanhang erinra om tidigare uttalanden angående statsbidrag till enskUd yrkesutbildning (prop. 1969: 1 bU. 10 s. 246, SU 1969: 35, rskr 1969T 103, prop. 1970: 1 bU. 10 s. 221, SU 1970: 8, rskr 1970:8, prop. 1971:1 bU. 10 s. 215, UbU 1971:1, rskr 1971:58 och prop. 1972: 1 bil. 10 s. 257, UbU 1972: 2, rskr 1972: 68).

Innevarande budgetår utgår statsbidrag till 49 enskilda yrkesskolor. Genom tidigare beslut kommer statsbidrag för sex av dessa att avvecklas under budgetåret 1972/73 och för tre skolor pågår förhandlingar om kommunaUsering. Ytterligare några skolor beräknas upphöra under budgetåret 1972/73.

I enlighet med skolöverstyrelsens (SÖ:s) förslag den 28 juni 1972 räk­nar jag med att statsbidrag till vissa enskilda yrkesskolor skall upphöra att utgå med verkan fr. o. m. budgetåret 1973/74. Detta gäller Bröderna Påhlmans handelsinstitut. Facitskolan, Generalstabens Utografiska an­stalts  yrkesskola,   Göteborgs  hemsysterskola,   Göteborgs  kontoristför-

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        286

enings företagsekonomiska kurs, Sveriges kontoristförenings högre före­tagsekonomiska kurs och Uppsala hemsysterskola. Jag delar SÖ:s prin­cipieUa uppfattning att statsbidrag till Bar-Lock-institutet och FiUp Holmqvists handelsinstitut bör upphöra. Med anledning av de personal­problem som kan väntas uppstå i samband med en avveckling av stats­bidragen bör dock statsbidrag övergångsvis få utgå till dessa båda sko­lor. Jag har därvid även beaktat att överläggningar om kommunalise­ring pågår. Jag utgår från att det bör vara möjligt att slutföra dessa överläggningar så att ett inlemmande i den kommunala skolorganisatio­nen kan ske den 1 juli 1974.

I avsikt att söka hindra ogynnsamma verkningar för berörd skolper­sonal, som kan uppstå i samband med avvecklande av statsbidraget vid vissa enskilda yrkesskolor, avser jag att föreslå Kungl. Maj:t att inom kort utfärda bestämmelser med utgångspunkt i SÖ:s förslag.

För övriga kvarvarande enskilda yrkesskolor räknar jag medel i huvudsaklig överensstämmelse med SÖis förslag.

För bidrag till vissa skogsföretag beräknar jag oförändrat 50 000 kr.

Jag hemstäUer att Kungl. Majit föreslår riksdagen

att till Bidrag till driften av enskUd yrkesutbildning för budget­året 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 22 891 000 kr.

D 29. Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m.

1971/72 Utgift             2 480 121

1972/73 Anslag          3 500000

1973/74 Förslag          I 700 000

Enligt av Kungl. Majit den 28 maj 1959 meddelade bestämmelser (ändrade senast den 4 juni 1964) beviljas statsbidrag för lärlingsutbild­ning dels hos hantverksmästare, dels inom muraryrket, byggnadsträar-betaryrket m. m.

Antalet bidragsrum uppgår innevarande budgetår till 1 500.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) uppger att under budgetåret 1971/72 ca 1 500 av 1 900 befintliga bidragsrum togs i anspråk. SÖ föreslår oförändrat antal bidragsrum för budgetåret 1973/74. Kostnaderna för budgetåret 1973/74 beräknas till 2 900 000 kr.

Något O-alternativ redovisas inte då de förslag under anslaget som i övrigt läggs fram innebär en större kostnadsminskning än vad som skall beräknas i O-alternativet.

Dd


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      287

Departementschefen

I prop. 1972: 1 (bil. 10 s. 259) uttalade jag bl. a. att 1 500 bidragsrum i stort sett torde motsvara det behov av lärlingsutbildning som kan föreligga under de närmaste åren. Skäl har nu emellertid framkommit som motiverar en minskning av antalet bidragsrum till 1 200. Ar­betsmarknadsläget har lett till en nedgång i efterfrågan på bidrags­rum. Under budgetåren 1968/71 användes ungefär en tredjedel av to­tala antalet bidragsrum för frisörutbildningen. I denna utbildning ingår med verkan fr. o. m. den 1 juli 1972 endast ett års praktisk utbildning, vilket medför att lärlingsutbildningen inom frisörutbildningen enligt gällande bestämmelser inte längre är statsbidragsberättigad. Även de förändringar i fråga om yrkesutbildningens utformning som trädde i kraft i och med gymnasieskolans genomförande har minskat efterfrågan på bidragsmm.

Vid fördelningen av bidragsrummen bör skolöverstyrelsen efter sam­råd med arbetsmarknadsstyrelsen göra en bedömning av vilka utbild­ningsbehov som med hänsyn till arbetsmarknadsläget och utbUdningen inom det allmänna skolväsendet i första hand bör tillgodoses.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 700 000 kr.

D 30. Bidrag tiU kostnader för granskning av utförda gesällprov

 

1971/72 Utgift

1972/73 Anslag

45 000

1973/74 Förslag

45 000

Ur detta anslag utgår bidrag till hantverksdistrikt och yrkesförbund för kostnader för granskning av gesällprov. Anslaget utbetalas till Sve­riges hantverks- och industriorganisation samt fördelas av denna orga­nisation mellan hantverksdistrikten resp. ifrågakommande yrkesförbund eller deras organ.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att anslaget förs upp med oförändrat belopp i avvaktan på ställningstagande till yrkesutbildningsberedningens betänkande (SOU 1970: 58) Yrkesutbildning och arbetsliv.

SÖ framhåller i O-alternativet att vissa hantverksdistrikt i skrivelse till kommunerna begärt kommunalt stöd för ifrågavarande gransknings­arbete, eftersom organisationerna själva inte orkar med ifrågavarande kostnader.

Dd


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                                       288

Departementschefen

I prop. 1972: 1 (bil. 10 s. 232) framhöU jag bl. a. att de förslag om förbättringar i statsbidragsgivningen till inbyggda skolor, företagsskolor och lärlingsutbUdning som yrkesutbildningsberedningen fört fram borde övervägas ytterligare. I likhet med skolöverstyrelsen räknar jag därför med oförändrat bidrag till Sveriges hantverks- och industriorganisation under förevarande anslag.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 45 000 kr.

D 31. Vissa kurser för ingenjörer m. m.

1971/72 Utgift                     705 368                 Reservation                         275 461

1972/73 Anslag                    330 000

1973/74 Förslag                   605 000

Från anslaget ersätts utgifter för vissa statliga påbyggnadskurser till fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan samt för fortbildningskurser och vidareutbildningskurser för aktivt sjöbefäl.

Kurserna är avsedda för personal, vars teoretiska kunskaper efter längre tids yrkesverksamhet behöver förstärkas med hänsyn till den tek­niska utvecklingen inom olika områden. Bestämmelser om påbyggnads­kurser finns i kungörelsen (1971: 211) om påbyggnadskurser till fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan.

Skolöverstyrelsen

För budgetåret 1973/74 räknar skolöverstyrelsen (SO) aicd cn kurs­verksamhet omfattande fem påbyggnadskurser för ingenjörer och 31 fortbildningskurser för aktivt sjöbefäl. Dessutom avser SÖ att anordna sju kurser för tankfartygsoperativ vidareutbildning, varav fyra kurser för befäl på fartyg som transporterar oljelaster och tre kurser för befäl på fartyg som transporterar kemikalielaster.

SÖ förordar i O-alternativet att vissa påbyggnadskurser utgår, efter­som anslaget för budgetåret 1972/73 var dimensionerat med hänsyn tiU en under anslaget befintlig reservation. EnUgt SÖ har emeUertid dessa påbyggnadskurser stor betydelse från arbetsmarknadssynpunkt.

Departem en tsch ef en

Jag räknar i likhet med skolöverstyrelsen med att tankfartygsoperativ vidareutbildning bör anordnas liksom andra kurser för aktivt sjöbefäl. Jag förordar att anslaget för nästa budgetår förs upp med 605 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Vissa kurser för ingenjörer m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 605 000 kr.

Dd


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet                                       289

e) investeringsbidrag

D 32. Bidrag tiU byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.

1971/72 Utgifti 289 012 523 1972/73 Anslag2 188 400 000 1973/74 Förslag      174 000 000

 Anslaget Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. - Del av anslagen Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.. Bi­drag till byggnadsarbeten för lantbrukets yrkesutbildning och Bidrag till bygg­nadsarbeten för skogsbrukets yrkesutbildning.

Nuvarande bestämmelser

1. Grundskolan, gymnasieskolan m. m. Statsbidrag till byggnadsarbe­ten för gmndskolor, gymnasieskolor samt särskola i fråga om lokaler som ingår i skolanläggningar för dessa skolor, sjöbefälsskolor, statliga realskolor och högre kommunala skolor utgår till kommun och lands­tingskommun enhgt kungörelsen (1957: 318) om statsbidrag till byggnads­arbeten inom det allmänna skolväsendet (omtryckt 1962: 479, ändrad senast 1971: 1273).

För permanenta skollokaler bestäms bidragsunderlaget med utgångspunkt i ett grundbelopp av 900 kr. per kvadratmeter netto-golvyta. Detta grundbelopp, som hänför sig till kostnadsläget den 1 januari 1956, skall omräknas med hänsyn tiU därefter inträffade kost- , nadsförändringar enligt byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex. En­ligt skolöverstyrelsens beräkningar uppgick beloppet den 1 januari 1972 till 1 827 kr. Omräkning skall vidare ske med hänsyn till olikheterna i byggnadskostnaderna mellan skUda orter enligt bostadsstyrelsens orts­index.

På bidragsunderlaget utgår statsbidrag med procenttal, som faststäUs med hänsyn till bl. a. skatteunderlaget enUgt en i bidragskungörelsen intagen särskUd tabeU. F. n. varierar bidragsprocenten mellan 35 och 45. Statsbidraget till landstingskommun bestäms dock tiU belopp som utgör hälften av bidragsunderlaget, om skolanläggningens upptagningsområde för elever omfattar hela länet.

TUi provisoriska skollokaler utgår statsbidrag med 325 kr. per kvadratmeter nettogolvyta.

Statsbidrag kan därjämte, för grundskolan, utgå till a u d i v i s u e 11 och hörselteknisk utrustning samt till inventarier i teknikverkstad.

Statsbidrag till skollokaler m. m. för s j u k s k ö t e r s k e s k o I o r utgår enUgt Kungl. Maj:ts beslut den 31 januari 1969 (ändrat senast den 5 maj 1972).

De

10    Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 1.    BU. 10


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       290

2.   Elevhem för elever i grundskolan, gymnasieskolan etc. Statsbidrag
till kostnaderna för uppförande av elevhem utgår enligt två olika kun­
görelser, nämligen kungörelsen (1936:202) angående statsbidrag till
skolhemsbyggnader och deras inredning samt kungörelsen (1945: 594)
angående statsbidrag tiU skolhem för 'lärjungar vid högre skolor och till
avlöning av föreståndare vid dylikt skolhem (ändrad senast 1971: 217).

Statsbidrag utgår enligt den förra författningen till kommuner för uppförande av elevhem för elever i grundskolan och enligt den senare till kommun, landstingskommun eller annan huvudman för uppförande av elevhem för elever vid gymnasieskolor och vissa andra skolor. De båda kungörelserna överensstämmer i allt väsentligt. Kungl. Maj:t bestämmer i båda fallen bidragsbeloppets storlek. Gäller det elevhem för grundskolan, bestäms dock bidraget enligt kungörelsens lydelse från fall till fall. Bidraget till andra elevhem utgår med 75 % av de verkliga kostnaderna med möjhghet för Kungl. Majit att, om särskilda skäl föreligger, höja bidraget till 90 % av dessa kostnader. Handläggningen av bidragsärendena är något olika.

Till kostnader för anskaffande eller förhyrande av elevhem åt elever vid vissa linjer och specialkurser i gymnasieskolan utgår enligt Kung!. Maj:ts beslut den 27 maj 1971 statsbidrag med hälften av de beräknade kostnaderna.

3.         Byggnadsarbeten för lantbrukets yrkesutbildning. Från anslaget Bidrag till byggnadsarbeten för lantbrukets yrkesutbildning utgår inne­varande budgetår bidrag till kostnader för byggnadsarbeten för två­årig jordbrukslinje m. m. i gymnasieskolan samt för utbildning vid lantbruksskolor och lanthushållsskolor. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1961* 405) om statsbidrag till bjggnadsarbeten vid lant­brukets yrkesskolor (ändrad senast 1972: 139). Bidragsbestämmelserna innebär att statsbidrag kan beviljas huvudman för att anskaffa eller upprusta permanenta skollokaler, elevhem och, om särskilda skäl före­Ugger, lärarbostäder samt för att uppföra provisoriska skollokaler. Bi­drag utgår med högst hälften eller vid särskilda skäl högst tre fjärde­delar av ett visst bidragsunderlag. Till kostnadema för provisoriska skol­lokaler utgår dock ett väsentUgt lägre bidrag. Bidrag utgår även för audivisuell utrustning. Beslut om statsbidrag meddelas av skolöverstyrel­sen. RUfsdagen uttalade år 1961 (prop. 1961:1 bil. 11 s. 168, JoU 1961: 1, rskr 1961: 9) att bidrag till byggnadsarbeten vid enskUda skolor får utgå efter riksdagens medgivande i varje särskilt fall.

4.         Byggnadsarbeten för skogsbrukets yrkesutbildning. Från anslaget Bidrag till byggnadsarbeten för skogsbrukets yrkesutbildning utgår inne­varande budgetår bidrag till kostnader för byggnadsarbeten m. m. för skogsbruksutbildning vid dels gymnasieskola, dels de av skogsvårds-styrelserna bedrivna skogsbruksskolorna.

Statsbidrag tiU skogsbruksskolorna har enligt praxis hittills utgått tiU

De


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        291

anskaffning eller upprustning av permanenta skoUokaler, elevhem och personalbostäder med hälften av kostnaderna. För viss utrustning av stadigvarande undervisningsmateriel har bidrag utgått med 75 % och i vissa fall med högst 100 % av kostnaderna. I fråga om bidrag till skogs­bruksskolorna beslutar Kungl. Maj:t i varje särskilt fall.

Enligt av Kungl. Maj:t den 23 april 1971 meddelade provisoriska be­stämmelser om statsbidrag till gymnasieskolans skogsbrukslinje och spe­cialkurser för skogsbruksutbildning för budgetåret 1971/72 (ändrad den 14 april 1972) utgår statsbidrag dels till anskaffande eller hyra av skol­lokaler, elevhem och lärarbostäder, dels till anskaffande eller hyra av undervisningsmateriel. Bestämmelserna innehåller i huvudsak följande.

Statsbidrag till kostnader för anskaffande av permanenta skollokaler utgår med hälften av bidragsunderlaget. Till provisoriska skollokaler utgår statsbidrag med 325 kr. per kvadratmeter nettogolvyta. Statsbidrag får utgå för förhyrande av skollokaler med hälften av kostnaderna.

Statsbidrag utgår till kostnader för anskaffande av lokaler för elevhem och, om särskilda skäl föreligger, för lärarbostäder. Bidragsunderlag ut­gör de beräknade kostnaderna för lokaler jämte inredning och inven­tarier. Statsbidrag utgår med tre fjärdedelar av bidragsunderlaget. Stats­bidrag får utgå för förhyrande av lokaler för elevhem och lärarbostäder med tre fjärdedelar av kostnaderna.

Skolöverstyrelsen

1. Kommunala skolor. Som underlag för bedömningen av investe­ringsbehovet har skolöverstyrelsen (SÖ) under senare år använt en detaljförteckning över byggnadsföretag för grundskolan och gymnasie­skolan, vilken upprättats och angelägenhetsgraderats av länsskolnämn­derna.

I sin anslagsframställning för nästa budgetår framhåller SÖ att inves­teringsramarna de närmaste åren måste uppgå till ca 800 milj. kr. per år för att motsvara av kommuner och länsskolnämnder redovisat investe­ringsbehov. SÖ finner att samhällets ekonomiska resurser inte medger investeringsramar av den storleksordningen, varför investeringsbehovet måste fördelas under en längre tidsperiod.

SÖ:s förslag till investeringsramar för budgetåren 1973/76 framgår av följande sammanställning. SÖ anser att en investeringsram om 615 milj. kr. behövs för budgetåret 1973/74. För att tillmötesgå uttalade önskemål om återhåUsamhet föreslår SÖ dock en investeringsram för skolbyggnader (exkl. elevhem) om 550 milj. kr. Investeringar i lokaler för grundskolan bör prioriteras. SÖ förutsätter att investeringsramarna för budgetåren 1974/76 kommer att räknas upp med hänsyn tUl kost­nadsutvecklingen, vUket är ett villkor för att flerårsplaneringen skall kunna genomföras. Byggnadsföretag som i en femårsplan tagits upp på ett visst budgetår, skulle härigenom ej behöva flyttas till ett senare

De


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet                                       292

budgetår därför att investeringsramen på grund av kostnadsutvecklingen ej rymmer avsedda byggnadsföretag.

1973/74        1974/75        1975/76

Grundskolan                          ca                400                            435                       435

Gymnasieskolan                    ca                 150                           150                       150

Elevhem                                                       15                             15                         15

565                         600                       600

Investeringsramen om 550 mUj. kr. beräknas kunna inrymma dels kostnader för eventueUa ombyggnadsarbeten i samband med kommuna­lisering av vissa privatskolor, dels kostnader för uppförande av proviso­riska lokaler vid gymnasieskolan för gravt hörselskadade i Örebro.

I investeringsramarna för elevhem inryms av praktiska skäl även in­vesteringar för rikselevhem. I en första utbyggnadsetapp bör som riks­elevhem användas redan befintliga elevhem. I något fall kan tillbyggnad eUer modernisering bli aktuell.

Vid beräkning av anslagsbehovet utgår SÖ från att statsbi­draget, bidraget till inventarier i grundskolan inräknat, erfarenhetsmäs­sigt motsvarar genomsnittUgt 34 % av de s. k. kvotkostnaderna. Vidare utgår SÖ från att sedan statsbidrag bevUjats tiU byggen inom investe­ringsramen för visst budgetår bidraget utbetalas med hälften under samma budgetår, med en fjärdedel under det närmast följande budget­året och den sista fjärdedelen under det därpå följande budgetåret. SÖ räknar därför med att anslaget för budgetåret 1973/74 huvudsakUgen kommer att belastas av bidrag, som beviljats tiU byggen inom investe­ringsramarna för budgetåren 1971/74.

SÖ har vid beräkningarna beaktat inte endast de ordinarie investe­ringsramarna för vartdera budgetåret 1971/72 och 1972/73 utan även de extra ramar om totalt 100 milj. kr., som av arbetsmarknadspolitiska skäl bevUjats för budgetåret 1971/72. Ramarna för samtliga budgetår har reducerats med ramar för elevhemsbyggande. Med dessa utgångs­punkter beräknar SÖ medelsbehovet för budgetåret 1973/74 tUl

34/500—15   ,   100   ,   450—15   ,   550\     ,     .,. ,

—_------------- + —— +--------------- + r-   =180,2 mil], kr.

100\      4                  4                4                2 /        , '        '

För ytterUgare statsbidrag, som kan komma att bevUjas för utförda byggnadsföretag, räknar SÖ för budgetåret 1973/74 med ett medels­behov av 500 000 kr.

Som tidigare nämnts inventerar SÖ varje år byggnadsbehovet och upprättar flerårsplaner för de planerade byggnadsföretagen. Planen för det första året är definitiv. De definitiva planema för budgetåren 1970/71 och 1971/72 upptog byggnadsföretag för 600 milj. kr. resp. 500 milj. kr.

De


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        293

SÖ har sammanstäUt uppgifter om hur de senaste två årens investe­ringsramar utnyttjats. Därav framgår att byggnadsföretag för ca 125 milj. kr. budgetåret 1970/71 och för ca 127 milj. kr. budgetåret 1971/72 ej kunnat igångsättas vid planerad tidpunkt och därför måst överföras tUl senare år. Ej heUer har de två extra investeringsramar om vardera 50 milj. kr. som beviljades av arbetsmarknadspolitiska skäl budgetåret 1971/72 kunnat utnyttjas såsom avsett trots noggranna förberedelser.

Under senare år har de provisoriska byggnaderna varit mycket få. Av den i regleringsbrev för budgetåret 1971/72 medgivna investerings­ramen om 25 mUj. kr. för provisoriska byggnader har endast 10,3 milj. kr. utnyttjats. Då statsbidraget tUl provisoriska lokaler är lägre än för per­manenta torde kommunerna enligt SÖ:s bedömning vara mer benägna att tUlgodose tUlfälliga lokalbehov på annat sätt än genom uppförande av provisoriska byggnader. Av det av kommuner och länsskolnämnder redovisade investeringsbehovet om ca 4 840 mUj. kr. för budgetåren 1972/78 utgör endast ca 60 milj. kr. investeringar i provisoriska lokaler.

2.         Riksinternatskolor. För investering i lokaler vid riksinternatsko­lorna budgetåret 1973/74 beräknar SÖ en ökning av medelsbehovet med 500 000 kr. till 1 500 000 kr.

3.         Elevhem. Av den tidigare redogörelsen framgår, att elevhemsbygg­nader för grundskolor och gymnasieskolor ingår i den totala investe­ringsramen till byggnadsarbeten inom skolväsendet för budgetåret 1972/73. SÖ föreslår att en särskUd investeringsram för elevhem beräk­nas fr.o.m. budgetåret 1973/74. SÖ räknar med ett årligt investerings­behov för ändamålet om 15 mUj. kr. för vart och ett av budgetåren 1973/76. I dessa ramar ingår även investeringsbehovet för rikselevhem.

4.         Undervisningsmateriel. Anslaget beräknas komma att belastas av statsbidrag till audivisuell och hörselteknisk utrust­ning vid grundskolor med 3 milj. kr. ( + 1 mUj. kr.). Dessutom före­slår SÖ att ur anslaget skall liksom tidigare utgå statsbidrag för hörsel-teknisk utrustning för hörselskadade elever som undervisas i vanlig klass i grundskolan samt för undervisning för elever med hörselsvårigheter i icke obligatoriska skolor. För budgetåret 1973/74 beräknar SÖ medelsbe­hovet för de båda senare ändamålen till 140 000 kr.

Statsbidrag till hörselteknisk utrustning av lokal för hörselklass i obligatoriska skolor utgår med 14 000 kr. EnUgt SÖ täcker detta belopp ej de faktiska kostnadema och föreslår därför att statsbidrag till hörsel­teknisk utrustning för hörselklass i grundskolan utgår med samma be­lopp som de faktiska kostnaderna. SÖ föreslår vidare att statsbidrag även får utgå till kostnader för hörselteknisk utrustning av lokal för hörselklass i icke obligatoriska skolor. Kostnaderna för de båda före­slagna förändringarna beräknas till 40 000 kr. budgetåret 1973/74.

F. n. utgår statsbidrag för hörseltekniska stödåtgärder åt elever i grundskolan,   gymnasieskolan,   folkhögskolan   och   vuxenutbildningen.

De


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        294

För den statliga specialskolan täcks kostnaderna för motsvarande hjälp­medel av ett särskilt utrustningsanslag medan för externa klasser av specialskolan utgår statsbidrag enligt samma bestämmelser som gäller för grundskolans hörseUdasser.

SÖ har gjort en översyn av handläggningen av statsbidragsärenden och därvid föreslagit att enhetliga bestämmelser och anvisningar bör ersätta nu gäUande samt utvidgas att omfatta all pedagogisk verksamhet inom SÖ:s överinseende. Således föreslår SÖ att statsbidrag med verkan fr. o. m. budgetåret 1973/74 får utgå till hörselteknisk utrustning vid förskola för hörselskadade. F. n. finns ca 55 förskolor med särskild hörselteknisk utrustning s. k. gruppförstärkare. Denna utrustning bör successivt förnyas. Eftersom förskoleverksamheten för hörselskadade är tämligen väl utbyggd räknar SÖ med att högst två nya förskolor per år tillkommer under de närmaste åren. Sammanlagt beräknar SÖ under denna post ett medelsbehov om 184 000 kr.

Enligt en av socialstyrelsen gjord inventering i november 1970 skuUe 154 elever inskrivna vid särskolor vara hörselskadade. Vidare be­räknas 15—20 elever i varje årskull nyinskrivna särskolelever vara hör­selskadade. SÖ räknar med att samtliga nytiUkomna hörselskadade elever i särskolan med verkan fr. o. m. budgetåret 1973/74 får en under­visning som svarar mot hörselundervisningen i grundskolan, vilket med­för ett medelsbehov om 96 000 kr.

Bland övriga skolor under SÖ:s överinseende för vilka statsbidrag för hörselteknisk utrustning f. n. ej utgår nämner SÖ konstfackskolan och lärarhögskolor. Hörselskadade kan endast i begränsad omfattning välja utbildningsvägar som det här är fråga om. EnUgt SÖ:s mening bör emeUertid hörseltekniska stödåtgärder finnas även vid dessa utbild­ningar. För detta ändamål beräknar SÖ medelsbehovet tUl 80 000 kr.

5.         Byggnadsarbeten för lantbrukets utbildning. Preliminärt anmälda byggnadsobjekt motsvarar en total byggnadskostnad av ca 30 mUj. kr. Statsbidragsbehovet beräknas till hälften härav eller ca 15 milj. kr. Efter avdrag av disponibla medel under budgetåret 1972/73 återstår ett medelsbehov av 7,5 milj. kr. SÖ finner det angeläget att byggnads­företag, inkl. körgårdar för de praktiska övningarna, med ett beräknat medelsbehov för statsbidrag av 3 milj. kr. får sättas igång under budget­året 1973/74.

6.         Byggnadsarbeten för skogsbrukets yrkesutbildning. SÖ beräknar det totala medelsbehovet för anskaffande och hyra av skollokaler, elevhem och lärarbostäder under perioden 1973/74—1977/78 tiU 15 milj. kr., varav 2 milj. kr. för budgetåret 1973/74.

Departem en tschefen

Bidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet, lant­brukets och skogsbmkets yrkesutbildning redovisas f. n. under tre skilda

De


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                        295

anslag. I de oUka anslagen inryms även bidrag tiU första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel och hörselteknisk utrustning. För budgetåret 1973/74 har jag under anslaget Bidrag tiU driften av gymna­sieskolor beräknat medel för driften av lantbrukets och skogsbrukets yrkesutbildning. Jag finner det därför naturligt att även bidrag för bygg­nadsarbeten för de båda sistnämnda utbildningarna beräknas under samma anslag som byggnadsarbeten för gymnasieskolan i övrigt.

För att ge en mer samlad bild av samhäUets åtaganden beträffande investeringar i skolbyggnader resp. undervisningsmateriel bör med ver­kan fr. o. m. budgetåret 1973/74 medelsbehovet härför redovisas under dels ett särskilt anslag för byggnadsarbeten inom det allmänna skol­väsendet inkl. inventarier och hörselteknisk utrustning för grundskolan, dels ett särskilt anslag för undervisningsmateriel för gymnasieskolan m. m.

Skolbyggnädsinvesteringarna inom det aUmänna skolväsendet har under senare delen av 1960-talet legat på en mycket hög nivå. Investe­ringarna i skolbyggnader — uttryckta i beräknade investeringsramar — utgjorde således under perioden 1960/61—1969/70 sammanlagt ca 5 mil­jarder kr. varav ca 3,2 miljarder kr. under den senare delen av perio­den. Det ökade skolbyggandet beror bl. a. på det ökade antalet elever och de nya krav på undervisningens innehåll som skolreformerna inne­burit samt på den omfattande befolkningsomflyttningen under de se­naste decennierna.

Under 1960-talet har ca 75 % av de fastställda investeringsramarna utnyttjats för investeringar i byggnader för den obligatoriska skolan. Av skolöverstyrelsens (SÖ:s) anslagsframställning för nästa budgetår framgår att kommunernas investeringar i skolbyggnader även under de närmaste åren kommer att vara koncentrerade till grundskolan.

SÖ redovisar för långtidsbudgetperioden ett totalt investeringsbehov inom skolbyggnadsområdet om ca 800 milj. kr. per år. Liksom SÖ anser jag att det av samhällsekonomiska skäl f. n. inte är möjligt att förverkliga en sådan ökning av investeringsramarna. Jag vill i detta sammanhang erinra om att min företrädare i prop. 1968: 140 (s. 152) framhöll att det fulla förverkligandet av en gymnasieskolereform måste ta lång tid. BI. a. måste samordningen i yttre mening, i den mån inves­teringar behövs, förverkligas successivt. Jag räknar för nästa budgetår med en investeringsram på 450 mUj. kr. Kungl. Maj:t bör få besluta om hur detta belopp skall fördelas. Inom den föreslagna investeringsramen bör förutom investeringar för byggnadsarbeten för grundskolan och gymnasieskolan rymmas investeringar för elevehemsbyggande, för in­ventarier för teknikverkstad i grundskolan, för byggnadsarbeten inkl. körgårdar för jordbrukslinje m. m. i gymnasieskolan, lantbruksskolor och lanthushåUsskolor samt för byggnadsarbeten för tvåårig skogsbruks­linje m. m. i gymnasieskolan och för utbildning vid skogsvårdsstyrelser-

De


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                        296

nas skogsbmksskolor. Redan beviljade men ej utbetalda statsbidrag under innevarande års anslag Bidrag till byggnadsarbeten för lantbrukets yrkesutbildning och Bidrag till byggnadsarbeten för skogsbrukets yrkes­utbildning bör övergångsvis utgå ur reservationsanslaget Bidrag tiU un­dervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m. Om den samhäUseko­nomiska utvecklingen längre fram visar sig lämna utrymme för en ökning av investeringsverksamheten bör en höjning ske av investe­ringsramarna för skolbyggandet. Det ankommer på SÖ att se till att planeringen är sådan att en ökning av investeringsramarna inte medför ökande byggnadskostnader.

Förhandsbesked på statsbidrag till skolbyggnader för budgetåret 1973/74 bör Uksom för innevarande budgetår på av Kungl. Majit fast­ställda viUkor få lämnas tiU kommuner och landstingskommuner. Där­vid bör gälla planeringsramar av följande storlek, nämligen 400 milj. kr. för budgetåret 1974/75 och 350 milj. kr. för budgetåret 1975/76 samt 100 milj. kr för vart och ett av budgetåren 1976/77 och 1977/78.

Jag viU i detta sammanhang anmäla att Kungl. Majit tilldelat Stock­holms läns landstingskommun statsbidrag till anskaffande av lokaler för grundskoleutbildning vid Huddinge sjukhus.

För nästa budgetår räknar jag med att medelsbehovet för investe­ringar i kommunala skolbyggnader, skolbyggnader för lantbruket och skogsbruket samt elevhem vid en investeringsram i enlighet med vad jag nyss förordat kommer att uppgå tUl ca 170 milj. kr. Jag beräknar ett oförändrat medelsbehov av 1 milj. kr. under nästa budgetår för bygg­nadsändamål vid riksinternatskolorna. Statsbidrag för detta ändamål bör utgå efter beslut av Kungl. Majit.

Jag är inte beredd att föreslå riksdagen någon ändring av statsbidrags­beloppens storlek avseende hörselteknisk utrustning för hörselklass i obligatoriska skolor. Jag är ej heller beredd att utvidga statsbidragsgiv­ningen för hörselteknisk utrustning till att gälla all pedagogisk verk­samhet under SÖis inseende eUer överföra statsbidragsgivningen till länsskolnämnderna.

För budgetåret 1973/74 beräknar jag medelsbehovet för audivisuell och hörselteknisk utrustning vid grundskolan samt för samordnad spe­cialundervisning för elever med hörselsvårigheter i icke obligatoriska skolor till sammanlagt 3 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1)    medge att förhandsbesked om statsbidrag till byggnadsarbeten för skolväsendet får lämnas enligt vad jag förordat i det före­gående,

2)    till Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 174 000 000 kr.

De


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet                        297

D 33. Bidrag tlU undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m.

Nytt anslag (förslag)   21 500 000

Nuvarande bestämmelser

Från anslaget Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. utgår innevarande budgetår statsbidrag till anskaffande av första upp­sättningen stadigvarande undervisningsmateriel vid gymnasieskolan. En­ligt kungörelsen (1957: 318) om statsbidrag tiU det aUmänna skolväsendet (omtryckt 1962:479, ändrad senast 1971:1273) utgår statsbidrag med 50 % av bidragsunderlaget. Statsbidrag till landstingskommun utgår dock med 90 % av den beräknade kostnaden, om skolanläggningens upptagningsområde för elever omfattar hela länet. Vidare utgår stats­bidrag tiU anskaffande av första uppsättningen stadigvarande undervis­ningsmateriel vid enskilda yrkesskolor enUgt kungörelsen (1971: 342) om enskilda yrkesskolor (ändrad senast 1972: 283).

Från anslaget Bidrag till byggnadsarbeten för lantbrukets yrkesut­bildning utgår innevarande budgetår statsbidrag till utgifter för under­visningsmateriel för maskinundervisning enligt kungörelsen (1949: 455) angående statsbidrag till anskaffning av maskiner m. m. vid vissa an­stalter för lantbruksundervisning (ändrad senast 1971: 156). Vidare utgår statsbidrag till audivisuell utrustning.

Från anslaget Bidrag till byggnadsarbeten för skogsbrukets yrkes­utbildning utgår enligt bestämmelser den 23 april 1971 (ändrade den 14 april 1972) innevarande budgetår statsbidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel, däri inbegripet laboratorieutrust­ning och elevbibliotek samt anskaffning som föranleds av att undervis­ningen i kurs läggs om eller utvidgas med tre fjärdedelar av den beräk­nade kostnaden. Statsbidrag får utgå även för förhyrande av sådana större och dyrbara maskiner inom skogsbruket som behövs för under­visningsändamål med tre fjärdedelar av kostnaderna.

Skolöverstyrelsen

För statsbidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisnings­materiel för gymnasieskolan räknar skolöverstyrelsen (SÖ) med ett me­delsbehov av 24,7 milj. kr. varav 12 milj. kr. för komplettering av utrust­ningen vid övergång till nya kurs- och timplaner för gymnasieskolans specialkurser, 10 milj. kr. för bl. a. nya linjer i gymnasieskolan samt 2,7 milj. kr. för utrustning av 40 gymnasieskolor med inlärningsstudior. SÖ finner det angeläget att gymnasieskolorna successivt utrustas med inlärningsstudior. Kostnaden för en studio jämte viss utrustning beräk­nas till 135 000 kr. Statsbidrag föreslås utgå med 50 %, dock med högst 67 500 kr, per skolenhet.

F. n. utgår ej statsbidrag tUl första uppsättningen stadigvarande un­dervisningsmateriel vid integrerade yrkessärskolor. SÖ föreslår att medel

De

10*    Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr I.    Bil. 10


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       298

anvisas för nämnda utrustning och beräknar medelsbehovet till 4 milj. kr.

För engångsanskaffning av utrustning vid gymnasieskola för gravt hörselskadade i Örebro beräknar SÖ 500 000 kr.

För statsbidrag till stadigvarande undervisningsmateriel och inventa­rier vid försöksverksamhet med gymnasial utbildning för svårt rörelse­hindrade och andra svårt handikappade elever i Solna beräknas 140 000 kr. (+20 000 kr.).

Enligt SÖ:s bedömning kommer det att finnas tvåårig jordbruksUnje vid ett trettiotal skolor, varav 10—15 även har tvåårig trädgårdskurs. För dessa skolor beräknar SÖ kostnaden för kompletterande utrustning till 14,25 milj. kr. SÖ anser det nödvändigt att huvuddelen av skolornas utrustningskomplettering genomförs under en tvåårsperiod med början budgetåret 1973/74.

Vidare föreslår SÖ att statsbidragsbestämmelserna ändras så att de överensstämmer med de bidragsregler som f. n. gäller för anskaffande av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel för skogs­brukets yrkesutbildning. Med ett 75-procentigt statsbidrag beräknar SÖ medelsbehovet för undervisningsmateriel budgetåret 1973/74 till 5 milj. kr.

För undervisningsmateriel samt förhyrande av större och dyrbara maskiner för skogsbrukets yrkesutbildning beräknar SÖ ett oförändrat medelsbehov av 1,5 milj. kr.

SÖ har ej särskilt redovisat kostnaderna för första uppsättningen sta­digvarande undervisningsmateriel för enskilda yrkesskolor.

Departementschefen

Medelsbehovet för anskaffande av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel för gymnasieskolan m. m. tillgodoses innevarande budgetår under tre skilda anslag. Såsom jag anfört under anslaget Bidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet m. m. beräknar jag fr. o. m. budgetåret 1973/74 medel för första uppsättningen stadigvaran­de undervisningsmateriel för gymnasieskolan m. m. under ett nytt anslag under här angiven rubrik. Övergångsvis bör inom detta nya anslag rym­mas medel för redan beviljade men ej utbetalda statsbidrag avseende byggnadsarbeten för lantbrukets och skogsbrukets yrkesutbildning.

Jag är ej beredd att biträda skolöverstyrelsen (SÖ:s) förslag angående ändring av statsbidragsreglerna för anskaffande av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel för lantbrukets yrkesutbildning. Frågan om statsbidrag till första uppsättningen stadigvarande under­visningsmateriel för integrerade yrkessärskolor bereds i socialdeparte­mentet.

De vid utgången av budgetåret 1972/73 befintliga reservationerna på de båda reservationsanslagen Bidrag till byggnadsarbeten för lantbrukets

De


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       299

yrkesutbildning och Bidrag till byggnadsarbeten för skogsbrukets yrkes­utbildning bör föras över till det nya anslaget. Jag beräknar för budget­året 1973/74 detta anslag till sammanlagt 21,5 mUj. kr. Jag räknar där­vid med att SÖ får disponera högst 450 000 kr. för engångsanskaffning av utrustning vid gymnasieskola för gravt hörselskadade i Örebro, högst 100000 kr. för statsbidrag till stadigvarande undervisningsmateriel och inventarier vid försöksverksamhet med gymnasial utbildning för svårt rörelsehindrade och andra svårt handikappade elever i Solna samt högst 1 milj. kr. i statsbidrag för anskaffning av inlärningsstudior för under­visning i modema språk i gymnasieskolan. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att  tiU  Bidrag  till  undervisningsmateriel  inom  gymnasieskolan

m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av

21500 000 kr.

D 34. Bidrag tiU vissa fuUbordade byggnadsarbeten för folkskole­väsendet

1971/72 Utgift             1 572 054

1972/73 Anslag           1 180 000

1973/74 Förslag             925 000

Från anslaget avförs ännu återstående statsbidrag som skall utgå enligt bestämmelserna i kungörelsen (1936: 45) angående statsbidrag tiU bygg­nader för folkskoleväsendet (omtryckt 1943: 398, ändrad senast 1958: 665 samt genom beslut den 16 februari 1968).

Skolöverstyrelsen föreslår att anslaget minskas med 255 000 kr.

Departem en tsch ef en

Jag biträder skolöverstyrelsens förslag och hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskole­väsendet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 925 000 kr.

D 35. Bidrag tiU bostäder för lärare inom det obUgatoriska skolväsendet

 

1971/72 Utgift

54 000

1972/73 Anslag

72 000

1973/74 Förslag

72 000

Enligt kungörelsen (1960: 387) om statsbidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska skolväsendet (ändrad senast 1967: 470) utgår stats-

De


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        300

bidrag till vissa kommuner för anskaffande av lärarbostäder vid skola, som inte är belägen i tätort med minst 200 invånare. Bidraget utgör 18 000 kr. för varje lärarbostad, dock med tillägg av ytterligare 4 000 kr. för lärarbostad i de fyra nordligaste länen.

Skolöverstyrelsen (SÖ) beräknar, att anslaget kommer att belastas med bidragskostnaderna för sammanlagt fyra lärarbostäder. Statsbidra­gen till dessa bostäder uppgår till 72 000 kr. SÖ föreslår att anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Departem en tschefen

Jag biträder skolöverstyrelsens förslag och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska skol­väsendet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 72 000 kr.

De


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet


301


E. HÖGRE UTBILDNING OCH FORSKNING a) centrala myndigheter m. m.

E 1. Universitetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


9 493 8631 10110 000 11 102 000


 Beloppet innefattar 545 000 kr. för ändamål för vilka medel beräknats under reservationsanslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid universitet och högskolor (prop. 1971: 38, UbU 1971: 12, rskr 1971: 169).

Kungl. Maj:t har utfärdat instruktion (1965: 740, omtryckt 1971: 197, ändrad senast 1972: 265) för universitetskanslersämbetet (UKÄ). UKÄ är central förvaltningsmyndighet för universiteten, karolinska institutet, de tekniska högskolorna, högskoloma i Linköping och Luleå, bibUoteks­högskolan samt för vissa andra institutioner enligt särskilda beslut av Kungl. Maj:t. Inom UKÄ finns fem arbetsenheter, nämligen plane­ringsbyrån, utbildningsbyrån, enheten för pedagogiskt utvecklingsarbete, administrativa byrån samt arbetsgruppen för rationaliseringsverksamhet.

 

 

1972/73

 

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Universitets-

Före-

 

 

 

kanslers-

draganden

 

 

 

ämbetet

 

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal

58

 

Of.

of.

övrig personal

60

 

of.

of.

 

118

 

of.

of.

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader

7 206 000

+

576 000

+555 000

Sjukvård

13 000

 

of.

of.

Reseersättnmgar

3Q5 000

+

7 500

+    8 000

därav utomnordiska resor

35 000

 

of.

of.

Lokalkostnader

767 000

 

of.

of.

Vissa utgifter för antagning

 

 

 

 

av studerande

 

 

 

 

a) Datamaskintid och

 

 

 

 

stansningskostnader

355 000

 

of.

of.

b) övriga expenser

210 000

+

15 000

of.

c) Vissa kostnader för an-

 

 

 

 

tagning tUl utbildning för

 

 

 

 

ekonomexamen

10 000

 

of.

of.

Expenser

1 244 000

+

697 000

+429 000

 

10 110 000

+ 1295 500

+ 992 000

Universitetskanslersämbetet

1.       Löne- och prisomräkning 738 000 kr.

2.   Ytterligare medel för UKÄ:s informationsverksamhet (+601 000

Ea


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                      302

kr.) innefattande bl. a. merkostnader för annonsering till följd av Kungl. Maj:ts cirkulär (1971:507) tUl statsmyndigheterna om information ge­nom dagspressannonsering (+172 000 kr.).

0-altemativet kan enhgt UKÄ:s mening genomföras endast genom ändrade arbetsrutiner, vilket bl. a. medför försämrad service gentemot både myndigheter och allmänhet.

Föredraganden

Under detta anslag räknar jag för nästa budgetår med en betydande förstärkning av medlen för informationsverksamhet (+309 000 kr.). Övriga förändringar under anslaget är av automatisk natur.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl; Maj:t föreslår riksdagen

att   till   Universitetskanslersämbetet:  Förvaltningskostnader  för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 11 102 000 kr.

£ 2. Universitetskanslersämbetet: Utredningar m. m.

1971/72 Utgift            1142 442              Reservation                 679 418

1972/73 Anslag          1575 000

1973/74 Förslag          2 075 000

Från detta anslag bestrids kostnader för experter och tillfällig per­sonal m. m. samt reseersättningar, publikationstryck och övriga expen­ser som hänger samman med utredningar inom universitetskanslersäm­betets (UKÄ) verksamhetsområde. Anslaget tillförs medel som inflyter vid försäljning av publikationer som bekostas från anslaget.

Universitetskanslersämbetet

1.        Löneomräkning 134 000 kr.

2.        Ökad medelsanvisning för registrering av studerande och studie­resultat (+153 000 kr.).

UKÄ har i särskild skrivelse begärt ökad medelsanvisning för sin ordinarie utredningsverksamhet redan fr. o. m. innevarande budgetår (+450 000 kr.).

Vid bedömningen av O-alternativet ser UKÄ sin verksamhet som en enhet varvid reduceringen i första hand inte bör falla på utrednings­anslaget utan snarare på förvaltningsanslaget från vilket mera rutin-betonade aktiviteter bekostas.

Föredraganden

Vid min beräkning av detta anslag räknar jag med dels viss förstärk­ning av medlen för registrering av studerande och studieresultat, dels

Ea


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


303


en viss allmän förstärkning av anslaget, vilket bör ökas med 500 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Universitetskanslersämbetet: Utredningar m. m. för bud­getåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 2 075 000 kr.

E 3. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


2 289 436 2 363 000 2 781000


Utrustningsnämnden för universitet och högskolor har tiU uppgift att utrusta uni\ersiteten m. fl. läroanstalter och de övriga institutioner som Kungl. Maj:t bestämmer. Nämnden fullgör utrustningsuppgifter inom olika statsdepartements verksamhetsområden. Kungl. Maj:t har den 15 maj 1959 utfärdat instruktion för nämnden (ändrad senast den 3 mars 1972).

Nämnden bistår universitetskanslersämbetet samt lokal- och utrust­ningsprogramkommittéerna för universitet och högskolor vid planering av utrustning samt anskaffar apparatur åt de statliga forskningsråden. Nämnden svarar även för effektivering och samordning av upphand­ling inom universitets- och lärarutbildningssektorerna.

Utanför universitets- och högskolesektorn svarar nämnden bl. a. för en rad uppgifter i samband med dels anskaffning av hjälpmedel för handikappade, dels omlokalisering av statlig verksamhet.

 

 

 

1972/73

 

Beräknad

ändring 1973/74

 

 

Nämnden

Före-

 

 

 

 

draganden

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal

11

 

+ 5

of.

övrig personal

24

 

+4

+1

 

35

 

+9

+1

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader

1 SS9 000

+

891 000

+280 000

Sjukvård

3 500

+

1000

+    1000

Reseersättningar

72 000

+

52 000

+    4 000

Lokalkostnader

299 000

+

117 000

+ 84 000

Expenser

99 500

+

147 000

+ 49 000

därav engångsutgifter

_

 

-f 15 OOO

-1-2 000

Tekniskt utvärderings-

 

 

 

 

och utvecklingsarbete

+

150 000

 

2 363 000

-1-1358 000

+418 000

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

1.        Löne- och prisomräkning 189 000 kr.

2.        Tjänst som assistent vid nämndens expedition (+45 000 kr.).

Ea


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet                        304

3.        Lönekostnader vid 3 tjänster som f. n. bekostas från utbildnings­departementets kommittéanslag ( + 166 000 kr.).

4.        Medel till löner, expertis och omkostnader för anskaffning av handikapphjälpmedel (+520 000 kr.). Verksamheten bekostas under innevarande budgetår från anslaget Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade under femte huvudtiteln.

5.        Tekniskt utvärderings- och utveckUngsarbete (+150 000 kr.).

6.        Medel för databokföring (+135 000 kr.).

7.        Förstärkning av medlen för resor och expenser (+51 000 kr.).

O-alternatlvet innebär enligt nämndens bedömning stor risk för att nämnden inte kan fullgöra viktiga moment inom ramen för de av Kimgl. Maj:t givna uppdragen.

Föredraganden

Utrustningsnämndens upphandlingsverksamhet har ökat betydligt un­der senare är. Nämnden har också — som jag nämnt i det föregåen­de — fått en rad uppgifter utanför universitets- och högskolesektorn, vilket bl. a. medför ökat arbete även för nämndens expedition. Jag be­räknar därför medel för ytterligare en tjänst som assistent. Frän utbUdningsdepartementets kommittéanslag bekostas vissa tjänster vid nämnden. Departementschefen har vid sin beräkning av kommittéansla­get beaktat medelsbehovet för dessa tjänster även för nästa budgetår.

Nämnden anser det nödvändigt att ökad uppmärksamhet ägnas åt teknisk utvärdering och utvecklingsarbete avseende apparatur och in­strument. Nämnden har hittills endast i begränsad utsträckning haft möjlighet att ägna sig åt sådan verksamhet. I likhet med nämnden anser jag det angeläget — inte minst från arbetarskyddssynpunkt — att in­satser görs i fråga om utvärdering av instrument och apparatur m. m. för universitetssektorn. Detta bör ske i form av uppdrag till befintliga institutioner såsom statens provningsanstalt, universitets- och högskole­institutioner m. fl. För denna verksamhet föreslår jag att högst 40 000 kr. får tas i anspråk från den i utmstningsplanen under anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. uppförda kostnads­ramen Vissa utredningskostnader.

Utöver medel för databokföringen (+107 000 kr.) räknar jag slutii­gen endast med sådana förändringar av anslaget som är av automatisk natur.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tiU   Utrustningsnämnden  för  universitet och  högskolor för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 781 000 kr.

Ea


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        305

E 4. Nämnden för socionomutbUdning

1972/73 Anslag          1 214 000

1973/74 Förslag          1326 000

Nämnden för socionomutbildtung inrättades den 1 juU 1971 som ett gemensamt organ för socialhögskolorna. Bestämmelser för nämnden återfinns i stadgan för socialhögskolorna (1964: 538, omtryckt 1971: 343, ändrad 1972:287).

I nämndens uppgifter ingår bl. a. att främja samordning av social­högskolornas verksamhet, att antaga studerande tUl högskolorna, att utfärda de föreskrifter och anvisningar för högskolorna som är er­forderliga samt att verka för att socionomutbildningen i fråga om inne­håll och metoder fortlöpande förnyas, utvecklas och förbättras i takt med samhällslivets krav. Nämnden skall avge förslag till anslagsfram­ställningar avseende socialhögskolorna och nämnden.

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

Nämnden

Föredraganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal

8

+2

of.

övrig personal

6,5

+ 1

of.

 

14,5

3

of.

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

849 000

+263 000

+ 70 000

Sjukvård

2 000

of.

of.

Reseersättningar

30 0.00

+    2000

of.

Lokalkostnader

135 000

of.

of.

Utvecklingsarbete

+ 505 000

+ 30 000

Expenser

198 000

+ 106 000

+ 12 000

 

1 214 000

+ 876 000

-f 112 000

Nämnden för socionomutbildning

1.         Löne- och prisomräkning 98 000 kr.

2.         1 tjänst som byråchef med samtidig indragning av 1 tjänst som avdelningsdirektör (+7 000 kr.).

3.         1 tjänst som avdelningsdirektör med samtidig indragning av 1 tjänst som byrådirektör ( + 11 000 kr.).

4.         3 nya tjänster, 1 som byrådirektör, 1 som förste byråsekreterare och 1 som kontorsbiträde (+175 000 kr.).

5.         Medel för pedagogiskt utveckUngsarbete (+505 000 kr.).

6.         Medel för publikationstryck (+70 000 kr.).

Nämndens bedömning av O-alternativet har skett gemensamt för detta anslag och anslaget Socialhögskolorna och redovisas under det senare anslaget.

Ea


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                        306

Föredraganden

Nämnden har i sin anslagsframställning begärt medel bl. a. för peda­gogiskt och annat utvecklingsarbete vid socialhögskolorna. Inom univer­sitetsområdet har under de senaste åren avsevärda resurser anvisats för sådan verksamhet. Mycket av det arbete som här utförs torde ha en så allmängiltig karaktär att även utbildningen vid socialhögskolorna kan dra nytta av det. Jag finner det därför mindre ändamålsenligt att för socialhögskoleområdets del bygga upp en sådan verksamhet parallell med den som bedrivs i universitetskanslersämbetets regi.

Jag anser dock att nämnden tUl sitt förfogande bör ha medel, som gör det möjligt för den att som led i en fortlöpande studieplansöversyn anordna ämneskonferenser och anUta experter m. m. För nästa budget­år beräknar jag därför medel för ämneskonferenser m.m. (+30 000 kr.). I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under anslaget än sådana av automatisk natur.

Med hänvisning till sammanstäUningen hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Nämnden för socionomutbildning för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 326 000 kr.

Ea


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       307

b) Universiteten m.m. Vissa gemensamma frågor

Universitetskanslersämbetet

I sina förslag till anslagsframställningar för budgetåret 1973/74 (sam­manfattande del Högre utbildning och forskning, pubUcerad som nr 14 i universitetskanslersämbetets skriftserie) tar universitetskanslersämbetet (UKÄ) inledningsvis upp några kvantitativa frågor.

UKÄ konstaterar (s. 13) att antalet närvarande studerande vid uni­versitet och högskolor, vilket fram till 1970/71 stigit kraftigt, nu be­räknas komma att minska. Minskningen gäUer uteslutande de fria fakul­teterna och inträffar ett par år tidigare än vad som hittills förutsetts. Detta beror enligt UKÄ i någon mån på minskningen av antalet nyin­skrivna men framför allt på den låga kvarvaro som observerats för studerande som skrivits in vid filosofisk fakultet 1969/70 och därefter.

De beräkningar av kvarvarofrekvensen som utförts mäste enligt UKÄ tolkas med försiktighet, men visar ändå att närvaron under de tre första studieåren nu Ugger klart lägre än tidigare. UKÄ anser sig inte kunna bedöma i vad mån den minskade kvarvaron orsakats av att bl. a. kortare utbildningsvägar införts och av att situationen på arbets­marknaden är osäker. I fråga om dämpningen av studerandetillström­ningen framhåller UKÄ att det är för tidigt att avgöra om den är ett uttryck för en förändrad attityd eller om den endast är beroende av aktuella konjunkturfaktorer.

För nästa budgetår räknar UKÄ (s. 74 f.) med en något högre till­strömning än för innevarande läsår. I fråga om närvaron beräknar UKÄ att antalet studerande inom UKÄ:s område kommer att uppgå till ca 105 000. Detta innebär en minskning med ca 7 400 från läsåret 1970/71, då det hittiUs högsta antalet närvarande studerande noterades. De fria fakulteterna beräknas minska från knappt 86 700 närvarande studerande läsåret 1970/71 till ca 78 500 nästa budgetår.

UKÄ konstaterar (s. 14) att den matematisk-naturvetenskapliga och den tekniska utbUdningens relativa andel av den eftergymnasiala utbUd­ningen minskat under 1960-talet, från drygt 40 % vid periodens början till drygt 30 % vid dess slut. I absoluta tal har sektom dock ökat från 16 000 till ca 39 000 närvarande studerande. Sedan läsåret 1969/70 har dock tiUströmningen till matematisk-naturvetenskaplig fakultet minskat även i absoluta tal. I denna förändring dominerar matematikämnet, som från vårterminen 1971 tiU höstterminen 1972 minskat med ca 40 %. UKÄ framhåller att i ett läge när samhället kräver aUt större insatser på livsvetenskapernas område, på naturresursområdet och på det tek-

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                        308

niska området den fortsatta minskningen av andelen studerande inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning framstår som oroande. UKÄ arbetar med och planerar en rad åtgärder för att motverka denna ut­veckling. Det gäller bl. a. utbyggnad av de naturvetenskapliga ämnes­områdena vid universitetsfiUalerna och inom den decentraliserade ut­bildningen, tillkomst av nya tekniska studiekurser vid matematisk-naturvetenskapUg fakultet samt översyn av ämnesinnehåll och förkun­skapskrav för enskilda studiekurser i exempelvis matematik, fysik, kemi och biologi.

I fråga om den grundläggande utbildningen betonar UKÄ (s. 15 och 28—43) betydelsen av bl. a. en fortsatt förstärkning av resurserna för studie- och yrkesvägledning, en utbyggnad av universitetsfilialerna samt en ökad differentiering av utbildningen.

UKÄ framhåller (s. 28) att ökningen av antalet examinerade från universiteten stäUer vidgade krav på studie- och yrkesvägledningen i den eftergymnasiala utbildningen. De studerande frågar i växande utsträck­ning efter information om studiernas betydelse för sysselsättningsmöj­ligheterna på arbetsmarknaden. Härigenom har den tidigare skarpa gränsen mellan studievägledning och yrkesvägledning alltmer suddats ut. Enligt UKÄ:s mening bör studievägledarna överta en större del av de uppgifter som förr ansetts höra till yrkesvägledningen.

Den individuella och särskilt den uppsökande studievägledningen ut­gör enligt UKÄ det centrala inslaget i studievägledningsarbetet. Enligt UKÄ:s bedömning är emellertid både antalet studievägledartjänster och resurserna för biträdeshjälp åt berörda befattningshavare otillräckliga för att ge denna verksamhet önskvärd effektivitet.

Med hänvisning bl. a. till riksdagens beslut år 1972 (UbU 1972: 30, rskr 218) föreslår UKÄ för nästa budgetår en förstärkning av stu-dievägledningsresursema med ca 3,2 milj. kr., vilket skulle innebära att den förra året presenterade utbyggnadsplanen kan förverkligas helt i vad avser år ett och till största delen i vad avser år två.

UKÄ framhåller (s. 15, 42) att det är synnerligen angeläget att bygga ut universitetsfilialerna och den filosofiska fakulteten i Linköping, så att där kan erbjudas en mer fullständig uppsättning av studiekurser än för närvarande. Det är också angeläget att anordna för de studerande attrak­tiva, spärrade studiekurser på filialorterna för att därigenom kunna skapa en bättre balans än för närvarande av högre utbildad arbetskraft med olika utbildningsbakgrund.

Det nuvarande kursutbudet vid universitetsfilialerna har enhgt UKÄ en stor övervikt för de humanistiskt och samhällsvetenskapligt inriktade ämnesområdena. Detta utbildningsprogram stimulerar i huvudsak tUl-strömning till de nämnda ämnesområdena och motverkar statsmakter­nas allmänna strävan att nå en bättre balans i rekryteringen till olika eftergymnasiala utbildningslinjer. Utbyggnaden av universitetsfilialerna

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                        309

bör därför under de närmaste åren koncentreras till studiekurser inom naturvetenskapliga änmesområden, framhåUer UKÄ.

För budgetåret 1973/74 innebär UKÄ:s förslag tiU utbyggnad av uni­versitetsfilialerna följande.

 

Ort

 

 

antal

studieplatser

 

fysik 40 poäng

kemi 40 poäng

 

biologi 40 poäng

Karlstad

Växjö

Örebro

64

24

24 24 24

 

24

UKÄ har i särskild skrivelse föreslagit att studiekurser om 20 poäng i geografi skaU få anordnas vid högskolan i Linköping.

I fråga om de filosofiska fakulteterna lämnar UKÄ inledningsvis (s. 30—33) en redogörelse för pågående arbete med översyn av utbild­ningen.

De av UKÄ hösten 1971 tillsatta arbetsgrupperna för översyn av studieplanerna för de moderna språken beräknas lägga fram sina förslag i sådan tid att nya studieplaner kan träda i kraft läsåret 1973/74. Inom ämnesområdet matematik arbetar två arbetsgrupper, en för översyn av studieplanerna och en för samråd med skolöverstyrelsen (SÖ) rörande matematikundervisningen i gymnasieskolan, förkunskapskrav m. m.

En utgångspunkt för studieplansarbetet i matematik är enUgt UKÄ de f. n. klart otUlfredsställande studieresultaten. På grundval av arbets­gruppens förslag avser UKÄ att genomföra en försöksverksamhet med ändrade undervisningsformer i matematik. En viss höjning av kostnads­ramen för ämnesområdet matematik är en ofrånkomlig komponent i en förbättring av utbUdningen, framhåller UKÄ.

Den andra arbetsgruppen för matematik har under våren 1972 huvud­sakligen prövat frågan i vilken utsträckning de nuvarande målen för matematikundervisningen på gymnasieskolans 3- och 4-åriga naturveten­skapliga och tekniska linjer stämmer överens med kraven på förkun­skaper för universitetsstudier i matematik och/eller i tekniska och na­turvetenskapliga ämnen.

Näst efter matematik har enligt UKÄ biologiämnet drabbats av den kraftigaste nedgången i studerandeantalet. UKÄ avser att genom en särskild arbetsgrupp för översyn av biologiutbildningen utarbeta förslag till åtgärder bl. a. för att stimulera efterfrågan på sådan utbildning. UKÄ erinrar om att förkunskapskravet i kemi i kombination med det låga antalet utbUdningsplatser inom detta ämnesområde bedömts vara en starkt bidragande orsak till nedgången i tillströmningen tiU biologi. Bristen på 20-poängsplatser har medfört att flertalet av dem som vill läsa biologi måste ta 40 poäng i kemi. UKÄ lägger därför stor vikt vid den pågående utbyggnaden av utbildningskapaciteten för 20 poäng i kemi.

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       310

För syftet att öka de matematisk-naturvetenskapUga studiernas attrak­tionskraft är det, framhåller UKÄ, betydelsefullt att utbudet av studie­kurser ökas bl. a. med studiekurser inom tekniska ämnesområden. Inne­varande budgetår anordnas studiekurser inom ämnesområdena elektro­teknik, datateknik, kemiteknik och teknisk biologi. Antalet studieplatser inom dessa ämnesområden uppgår till sammanlagt 216. UKÄ förutsätter att en avsevärd kapacitetsökning för kurser av detta slag kommer till stånd under budgetåret 1973/74.

Antalet yrkesinriktade studiekurser och antalet utbildningsplatser vid dessa har ökat för varje termin sedan de infördes läsåret 1969/70. Uni­versiteten har successivt infogat dessa nya utbildningar i de filosofiska fakulteterna och är positiva till en fortsatt utökning av yrkesinriktade studiealternativ. Antalet utbildningsplatser beräknas nästa budgetår upp­gå till ca 5 500. Även i fortsättningen bör, framhåUer UKÄ, såväl an­talet utbildningsplatser som antalet kurser öka kraftigt.

Kortare yrkesinriktade utbUdningar av typen kombinationsutbildning är, enligt UKÄ:s mening, ett annat lämpligt alternativ till mer tradi­tionell universitetsutbildning. Utbildningar av denna typ måste, fram­håller UKÄ, få en väsentligt större kapacitet i framtiden varvid en större geografisk spridning än för närvarande bör eftersträvas. UKÄ föreslår att antalet utbildningsplatser ökas i den omfattning som be­stäms främst av i vilken utsträckning gymnasieskolan kan ställa re­surser till förfogande för ändamålet. Det bör, föreslår UKÄ, ankomma på UKÄ och SÖ i samråd att i god tid före varje läsår slutligt bestämma antalet utbildningsplatser, medan beslut om lokalisering till nya orter liksom införande av nya kombinationstyper tiUs vidare bör fattas av Kungl. Maj:t.

Konsistorierna har fr. o. m. innevarande läsår möjlighet att inrätta arvodestjänster som speciallärare bl. a. för grundläggande utbildning inom vissa ämnesområden. UKÄ föreslår, att möjligheten att inrätta sådana tjänster utsträcks till att gälla utbildning inom samtliga ämnes­områden vid filosofisk fakultet.

Sedan läsåret 1970/71 bestrids särskUda utbildningskostnader för handikappade studerande från fakulteternas avlöningsanslag. UKÄ före­slår vissa förändringar i nuvarande bestämmelser med innebörd bl. a. att vid beräkningen av den ram, inom vilken konsistorierna får dis­ponera medel för särskilda utbildningskostnader, beloppet per stu­derande för studerande på forskarutbildningsnivå och för studerande på grundexamensnivå med grava hörselskador höjs från nuvarande 2 500 kr. till 4 000 kr. per termin.

I avsnittet om forskarutbildning och forskning (s. 44—49) presenterar UKÄ ett system för beräkning av behovet av medel för lärarkrafter för forskarutbildning. Systemet bygger på typplaner som anger under­visningens, handledningens och examinationens genomsnittliga omfatt-

Eb


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                        311

ning för varje årskurs i forskarutbildningen. Typplanerna innehåller schablonmässiga normer för hur många studerande på heltid sysselsatta med avhandlingsarbete, som lämpligen bör handledas av skilda kate­gorier lärare inom ramen för vederbörandes tjänstgöringsskyldighet. Det kan enligt UKÄ:s mening vara ändamålsenUgt att i petitaarbete och vid medelstilldelning tillämpa genereUa normer av den föreslagna typen. Sådana normer gör det lättare att bedöma behovet av ytterUgare re­surser. De möjliggör också en bedömning av vilket antal studerande som — med en given ambitionsnivå i fråga om undervisnings- och handledningsstandard — kan utbildas inom ramen för befintliga resur­ser. UKÄ framhåller dock att den i typplanema angivna standarden i många faU kan uppnås först efter en kontinuerlig resursökning under en längre period, vilket medför att man i reaUteten ofta måste tillämpa normer, som avviker från de generella, vid lokal fördelning av medel och vid fördelning av handledning mellan olika tjänsteinnehavare.

UKÄ ansluter sig till synpunkter som förts fram från flera fakulteter beträffande valet av kriterier vid fördelning av tjänster med handled­ningsskyldighet inom forskarutbildningen. Under de senaste åren har fördelningen skett huvudsakligen med utgångspunkt i forskarutbUdning-ens behov. Detta har varit naturligt med hänsyn till att bristerna på re­surser för forskarutbildningen framstått som akuta. UKÄ har emeller­tid vid avvägningen av förslaget till docent- och forskarassistenttjänster i år utgått från att fördelningen av tjänster inte skall bestämmas enbart av tillströmningen tUl forskarutbUdningen. De andra faktorer som bör beaktas i detta sammanhang är enligt UKÄ bl. a. samhällets priorite­ringar av anslag till forskningsändamål, samhällets behov av forskar-utbildad arbetskraft, behovet av tjänster för forskarkarriären inom en fakultet samt betydelsen av förnyelse inom forskningen.

UKÄ upprepar sitt förslag från föregående år, att läroanstalterna skall ges möjlighet att meddela framstående forskare vid forskningsen­heter utanför universiteten arvoderade deltidsuppdrag som professor. Dessa forskare skulle därigenom beredas möjlighet att handleda stude­rande i forskarutbildningen samt att handha undervisning och förrätta examination inom sitt ämnesområde. Kostnaderna för dessa arvodes­tjänster skall bestridas inom ramen för anvisade medel till forskar­utbildning.

Förstärkningar av driftkostnadsanslagen (s. 50) har getts mycket hög prioritet av UKÄ, som framhåller att många fakulteter/sektioner satt en kraftig upprustning av dessa anslag före varje annat slag av resurs­förstärkning. Om resursema för dessa ändamål får en alltför liten del av den totala omslutningen av universitetens verksamhet, blir effekten ofrånkomligen att övriga insatser i form av t. ex. personella resurser och investeringar i byggnader eller utrustning inte utnyttjas effektivt.

Genom konstruktionen av driftkostnadsanslagen har, påpekar UKÄ,

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        312

en i princip betydande rörlighet i anslagsdispositionen kunnat uppnås och beslutanderätten över medlens fördelning på olika delområden decentraUserats. Den eftersträvade elasticiteten i anslagsdispositionen har dock aldrig kunnat uppnås. Främst beror detta på tyngden av per­sonalkostnaderna, vilka inte utan komplikationer kan ändras mera på-tagUgt med kort varsel. Till följd av bl. a. den snabba tillväxten och betydande kostnadsstegringar har anslagen dessutom, trots kraftiga nominella höjningar under de senaste åren, bUvit alltför knappa.

I fråga om de filosofiska fakulteterna delar UKÄ uppfattningen att den vikande tiUströmningen av studerande i princip måste avspeglas även vid beräkning av driftkostnadsanslagen. UKÄ har eniellertid sam­tidigt den bestämda uppfattningen att detta inte får ge upphov till strikta proportionalitetsresonemang vid bedömning av resursbehoven. Huvud­parten av driftkostnadsanslagen disponeras nämligen för kostnader för en — enligt UKÄ:s mening fortfarande otillräckUg — basorganisation, som inom rimUga gränser för fluktuationer i studerandeantalet utgör en fast och ofrånkomUg organisation inom universiteten.

Bland ändamål som är särskUt angelägna att tillgodose inom ramen för en förstärkning av driftkostnadsanslagen pekar UKÄ på de yrkes­inriktade studiekurserna, de tekniska studiekurserna vid filosofisk fakul­tet och det ökade utbudet av altemativt utformade studiekurser. Dessa ändamål kräver aUa ny, mer komplicerad och omfattande undervis­ningsmateriel. Bland ändamål inom forskarutbildningen och forskningen pekar UKÄ bl. a. på det stigande behovet av kvaUficerad teknisk per­sonal.

Slutiigen föreslår UKÄ att sådana merkostnader för uppdragstillägg för dekaner, prefekter och studierektorer som följer av centralt träffade avtal fr.o.m. budgetåret 1973/74 skall få bestridas från täcknings­anslag.

I särskild skrivelse den 9 augusti 1972 hemstäUde UKÄ att på till-läggsstat tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 skulle anvisas samman­lagt 3,3 milj. kr. under anslagen till driftkostnader vid de medicinska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. Med hänvisning till riksdagens beslut i fråga om anslagen till driftkostnader för budgetåret 1972/73 (UbU 1972:4, rskr 1972: 93) lämnade Kungl. Maj:t, genom be­slut den 22 september 1972, framställningen utan bifall.

UKÄ för fram en rad förslag rörande administrativ och teknisk ratio­nalisering (s. 56—63).

UKÄ presenterar (s. 57) huvuddragen i ett nytt system för medels­anvisning till grundläggande utbildning vid fUosofisk fakultet. Det före­slagna systemet är avsett att ersätta det nuvarande — universitetsauto­matiken — vilket vilar på principer som anttogs av 1958 års riksdag. UKÄ framhåller att de nuvarande formema för medelstilldelning är tekniskt oenhetliga och inte heller anpassade tUl rationeUa rutiner för

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        313

budgetering och tilldelning samt planering och disposition av resurser.

Sedan år 1969 pågår försöksverksamhet med resurstilldelning, som innebär bl. a. att arbetet med budgetering och redovisning måste ägnas stor uppmärksamhet. Erfarenheterna från utvecklingen av det tradi­tionella tUldelningssystemet och från försöksverksamheten med resurs-tUldelning utgör tUlsammans en god utgångspunkt för att man skall kunna nå fram till ett förenklat och mer enhetligt system för lärar-kraftstUldelning. UKÄ sammanfattar målen för det nya tilldelnings­systemet i fem punkter, nämligen att (1.) förbättra möjligheterna till budgetering, (2.) förenkla tiUdelningsrutinerna, (3.) ge de lokala myndig­hetema möjUgheter till friare disposition av beviljade medel, (4.) ge systemet större stabilitet samt (5.) underlätta uppföljning av utbildnings­resultatet i förhållande till insatta resurser.

UKÄ har sedermera i särskUd skrivelse lagt fram ett detaljerat för­slag tiU nytt system för medelsanvisning till grundläggande utbildning vid filosofisk fakultet.

UKÄ lägger fram förslag om en rad budgettekniska förändringar, som syftar till rationalisering av verksamheten.

UKÄ framhåUer att det måste finnas intresse för att genom ett ökat inslag av tekniska hjälpmedel och även genom utifrån köpta tjänster söka begränsa kostnadsstegringarna utan att göra avkall på effektivi­teten. Sammanförande till mera omfattande anslag med större möjlighet till utbytbarhet och frihet i dispositionen bör därvid vara verksamma medel. Som ett steg på vägen mot ett sammanförande av fakulteternas avlönings- och driftkostnadsanslag föreslår UKÄ att konsistoriema inom de ramar som bestäms av personalstater och maximerade anslagsposter under lärarlöneanslag skall få bestrida kostnader för ändamål som eljest belastar driftkostnadsanslag.

På samma sätt som skett beträffande driftkostnadsanslagen finns, enligt UKÄ, skäl att för de vetenskapliga biblioteken föra samman an­slagen till avlöningar och tiU bokinköp m. m. till ett reservationsanslag. Vad gäller anslaget tiU förvaltningarna föreslår UKÄ — med avsikt att inom givna ramar ge läroanstalterna större frihet i medelsdisposi­tionen — att samtliga anslagsposter under detta anslag slås samman till ett reservationsanslag. I likhet med vad som gäUer för driftkostnads­anslagen förutsätts i fråga om de föreslagna nya reservationsanslagen att medel för eventuella merkostnader tiU följd av centralt träffade löneöverenskommelser för berörd personal tiUskjuts från särskilt täck­ningsanslag.

I årets anslagsframställning presenterar UKÄ ett reviderat handlings­program för pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete. UKÄ ger detta ändamål hög prioritet då det kan bidra till att höja kvaUteten och öka effektiviteten i universitetens verksamhet. UKÄ betonar att den andel av den totala budgetomslutningen på UKÄ-området som i dag

Eb


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                        314

avsätts till sådant organisatoriskt och metodiskt förnyelsearbete fort­farande är blygsam vid jämförelse med vad som gäller inom andra verksamhetsfält. UKÄ föreslår att anslaget till pedagogiskt utvecklings­arbete vid universiteten m. m. höjs från 9,3 tiU 18,2 mUj. kr.

UKÄ har de båda senaste åren lagt fram förslag om anslagshöj­ningar för informationsändamål. Med den betoning som UKÄ i sitt handlingsprogram gett åtgärder för ökad samverkan på lokal nivå samt för en växande decentralisering av beslutanderätt är det en naturlig konsekvens att också ge fortsatt prioritet åt anslagsutvecklingen på in­formationsområdet. När det gäller studieinformationen finner UKÄ det särskilt viktigt att läroanstalternas resurser stärks. Det är enhgt UKÄ synnerligen angeläget att läroanstalterna kan öka sin informa­tion i fråga om bl. a. kombinationsutbildningar och matematisk-natur­vetenskapliga studier. UKÄ pekar vidare på behovet av ytterligare medel för information till arbetsmarknaden, för dagspressannonsering och för intern information samt för utveckling och utvärdering av in­formationsverksamheten.

UKÄ:s anslagsframstäUning för budgetåret 1973/74 omfattar — i vad de avser anslag till universiteten m. m. och till ändamål gemensamma för universitet och högskolor —• förslag om ökningar av medelsanvis­ningen med sammanlagt 142,6 milj. kr.

Vidare har Sveriges förenade studentkårer inkommit med en skrivelse rörande forskarutbUdningen.

I sin redovisning av O-alternativet framhåller UKÄ att en analys av hur detta alternativ skulle kunna genomföras och hur möjlighe­terna att nå uppstäUda mål etc. skulle påverkas, enligt UKÄ:s upp­fattning, måste börja med en grundlig genomgång och omprövning inom läroanstalterna. Med utgångspunkt i ett material från läroanstal­terna skulle UKÄ kunna göra en avvägning mellan olika verksamheter och funktioner inom UKÄ:s hela verksamhetsområde. En redovis­ning av O-alternativet skulle i sådant fall ske för alla anslag inom om­rådet tillsammans. Då i årets budgetarbete sådant material från läro­anstalterna inte föreUgger, anser sig UKÄ inte kunna göra en priorite­ring i O-alternativet mellan olika anslag eller anslagsposter. UKÄ ger därför endast en kortfattad analys av de tekniska möjligheterna att genomföra en reducering av det slag O-alternativet avser.

Vad gäller anslagen till lärarlöner redovisar UKÄ för samtliga fa­kulteter i huvudsak likartade möjligheter till och konsekvenser av en anslagsreducering. Vid de medicinska och de odontologiska fakultetema, där många av lärartjänstema är förenade med sjukvårdande resp. tand-sjukvårdande uppgifter råder dock särskilda förhåUanden. För den tekniska utbUdningen vid Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping, för vilken programbudgetering tillämpas, gäller också sär­skilda fömtsättningar.

Eb


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        315

UKÄ framhåller att någon genereU vakanssättning av tjänster som professor, biträdande professor m. fl. inte bör ske. Det kan dock tänkas att det inte alltid är nödvändigt att tiUsätta vikarier på lediga sådana tjänster. I dessa fall bör dock medel för timarvoderad undervisning an­visas i stället. En minskning av de rörliga medlen för forskarutbildning, t. ex. kursanslag medför i första hand en minskad kapacitet för forskar­utbildningen.

En generell nedskärning av resurserna för den grundläggande utbild­ningen medför att färre lärare kan förordnas. Detta leder i sin tur till att undervisningens omfattning minskas och/eller gruppstorlekarna ökas. Vidare kan lärarstrukturen förändras så att »billigare» tjänster ersätter »dyrare». Olika lösningar kan väljas och vilka konkreta effekter en minskning av medelsanvisningen till den gmndläggande utbildningen i realiteten får, bUr beroende av lokala beslut.

Ett påtagUgt lärarbortfall, som inte kompenseras av bättre inlärnings­material eller av andra pedagogiska förbättringar måste-dock medföra sämre utbildningsresultat. Nedskärningen av lärarinsatserna kommer då att föranleda ökade kostnader på så sätt att genomströmningshastig­heten minskar.

Vad gäller de medicinska och de odontologiska fakultetema fram­håller UKÄ att lärartjänster, som är förenade med vårdande uppgifter, inte kan dras in eUer vakanssättas utan förhandlingar med vederbörande huvudman för resp. sjukvård och tandsjukvård.

I fråga om driftkostnadsanslagen framhåller UKÄ att en nedskär­ning av dessa anslag inte kan drabba endast de delar av anslagen som avser andra ändamål än löner till övrig personal, utan att personalin­skränkningar blir nödvändiga. Kostnader för städning, som numera bestrids från dessa anslag, får i större utsträckning än tidigare vägas mot andra behov på institutionema.

För att motverka följderna av en sådan reducering av driftkostnads-anslagen som förutses I O-alternativet och skapa ökad rörlighet mellan de olika resurserna för utbildningen måste möjlighet ges tiU utbyte av lärarresurser mot andra från utbildningssynpunkt ändamålsenliga re­surser.

I fråga om högskolorna med programanslag framhåUer UKÄ att dessa har större möjligheter att göra en budgetnedskärning på ett ända­målsenligt sätt än övriga läroanstalter, vilka har medlen anvisade under skilda anslag.

Föredraganden

Åren kring 1970 kännetecknades den högre utbildningen av en om­fattande reformverksamhet. Såväl den grundläggande utbildningen vid bl. a. de filosofiska fakulteterna som forskarutbildningen genomgick ge­nomgripande förändringar (jfr prop. 1969: 4, SU 1969: 34, rskr 1969: 101

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        316

samt prop. 1969: 31, SU 1969: 93, rskr 1969: 222 och 2LU 1969: 55, rskr 1969: 223). De spärrade utbildningsvägarna byggdes ut kraftigt och UtbUdningsorganisationen utanför universitetsorterna förstärktes suc­cessivt. En genomgripande översyn av hela det eftergymnasiala utbild­ningssystemets omfattning och struktur pågår inom 1968 års utbild­ningsutredning (U 68). Utredningens förslag väntas komma att över­lämnas inom den närmaste tiden.

Den kvantitativa utvecklingen vid universitet och hög­skolor har genomgått en väsentUg förändring under de senaste åren. 1950- och 60-talen präglades av en utomordentligt snabb tillväxt av anta­let närvarande studerande. Inom universitetskanslersämbetets (UKÄ) område ökade studerandeantalet från ca 34 000 läsåret 1960/61 till när­mare 113 000 läsåret 1970/71. Större delen av denna ökning föll på de fria fakultetema, som ökade från ca 23 000 till nära 87 000 närvarande studerande under perioden. Därefter har studerandeantalet minskat. Såvitt nu kan bedömas bör man räkna med att antalet närvarande stu­derande vid de fria fakultetema fortsätter att minska nästa budgetår.

Den starka expansionen under 1950- och 60-talen bör ses mot bak­grund av den brist på arbetskraft med längre utbUdning som rådde i Sverige under större delen av perioden. Arbetsmarknadsläget för ny­examinerade från universitet och högskolor var mycket gynnsamt. Den snabba expansionen med ett kraftigt ökat utbud av långtidsutbildad arbetskraft ledde vid slutet av 1960-talet tiU att bristen på sådan arbets­kraft började hävas. Den gynnsamma arbetsmarknadssituationen för de långtidsutbildade har nu förbytts i ett läge där tillgången på arbetskraft överstiger efterfrågan inom vissa sektorer. Det är naturligt att efter­frågan nå högre utbildning därvid avtar. En likartad reaktion har kunnat märkas inom gymnasieskolan, där det tidigare mycket starka intresset för de tre- och fyraåriga linjerna avtagit. Problemet, nu liksom tidigare, är att de starka förändringarna i tillströmningen utsätter utbildnings­organisationen för stora påfrestningar.

Arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft med viss utbildning är inte statisk utan beroende bl. a. av utbudet av utbUdade. På motsvarande sätt är de studerandes efterfrågan på utbildning beroende bl. a. av vilket utbildningsutbud som finns att tillgå.

Den förändrade situationen på arbetsmarknaden bl. a. för långtids­utbildade har i skUda sammanhang lett till krav på begränsningar av utbildningskapaciteten inom vissa sektorer. Enligt min mening bör man undvika alltför drastiska förändringar av utbildningskapaciteten vid spärrade utbildningsUnjer. Förändringar bör gmndas på ingående under­sökningar, som så långt möjUgt omfattar hela utbUdningssektorer, inte bara enstaka utbUdningslinjer. En av U 68:s huvuduppgifter avser dimen­sioneringen av den eftergymnasiala utbUdningen. EnUgt vad jag erfarit kommer utredningen  att  presentera ett mycket omfattande  material

Eb


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        317

bl. a. rörande arbetsmarknadens och individernas efterfrågan på utbild­ning. Innan detta material blir tiUgängligt bör enligt min mening mer betydande förändringar av utbildningskapaciteten inom de spärrade de­larna av universitetssektorn undvikas.

De snabba förändringama i antalet närvarande studerande inom den grundläggande utbildningen har berört skilda sektorer av utbildningsorganisationen i oUka omfattning. UKÄ redovisar att andelen studerande inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning vid början av 1960-talet utgjorde över 40 % av totalantalet studerande vid universi­tet och högskolor. Denna andel har successivt minskat under 1960-taIet och beräknades läsåret 1969/70 uppgå tUl drygt 30%. En betydande ökning i absoluta tal ägde dock rum. De senaste åren har utveckUngen vid de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna inneburit en minsk­ning även i absoluta tal. Innevarande budgetår finns outnyttjade utbild­ningsplatser inom dessa fakulteter och inom de tekniska fakulteterna. På flera orter är antalet nybörjare i matematik vid universiteten så lågt att outnyttjade platser bl. a. i fysik kan förutses även nästa läsår.

I Ukhet med UKÄ anser jag att detta är ett allvarligt problem. UKÄ redovisar att ett omfattande arbete har inletts med översyn av studie­planerna i matematik vid de filosofiska och de tekniska fakultetema i syfte att bl. a. förbättra studieresultaten. UKÄ och skolöverstyrelsen har en gemensam arbetsgrupp för översyn av tillämpningen av kursplanen i matematik i gymnasieskolan. UKÄ har vidare lagt fram ett förslag till förstärkning av utbildningsresurserna i matematik vid universiteten.

Det relativt sett minskande intresset för naturvetenskapligt och tek­niskt inriktad utbildning bottnar i såväl pedagogiska som attitydmässiga problem. Denna fråga diskuterades vid ett sammanträde med planerings-rådet för utbildningsfrågor i november 1972. Därvid konstaterades bl. a. att många studerande som gått naturvetenskapligt eller tekniskt inriktad linje i gymnasieskolan inte fortsätter med naturvetenskaplig utbildning på universitetsnivå utan väljer andra utbildningslinjer, främst inom det samhäUsvetenskapliga området. Detta är i och för sig både naturligt och önskvärt. Problemet är att en övergång i motsatt riktning inte före­kommer i nämnvärd grad och att det sannolikt är mycket svårt att ändra på detta förhållande. Det är därför från högskoleutbildningens synpunkt angeläget att kapaciteten inom naturvetenskaplig utbildning i gymnasie­skolan är hög.

Genom en högre undervisningsintensitet inom utbildningen i mate­matik vid de filosofiska fakulteterna bör studieresultaten kunna förbätt­ras avsevärt och matematikens rykte som ett svårt ämne samtidigt för­ändras. Jag kommer i det följande under anslaget Matematisk-natur­vetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal att be­räkna medel för en förstärkning med 20 % av utbUdningsresurserna i matematik. Kostnaderna för denna förstärkning beräknar jag till ca 500 000 kr.

Eb


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                        318

UKÄ upprepar sina förra året framförda förslag om spridning av la-borativ naturvetenskaplig utbildning till ytterligare orter. Statsmakterna fattade år 1970 principbeslut om utbyggnad av sådan utbildning bl. a. i Linköping och Örebro (prop. 1970: 76, SU 1970: 102, rskr 1970: 225). I prop. 1971: 1 (bU. 10, s. 249) framhöll jag att jag räknade med att denna utbildnmg skulle kunna komma till stånd omkring mitten av 1970-talet. Innevarande budgetår anordnas grundläggande utbildning i bio­logi, fysik och kemi i Linköping samt i fysik i Örebro. Den utbildning i studiekurser om 40 poäng i kemi, som sedan några år anordnas i Öre­bro i form av decentraUserad universitetsutbildning, bör nästa budgetår inordnas i universitetsfiUalens utbildningsprogram. UKÄ:s förslag om­fattar UtbUdning inom de nämnda ämnesområdena även i Karlstad och Växjö. Innan U68 lagt fram sitt förslag rörande dimensionering och lokalisering av eftergymnasial utbildning är jag inte beredd att tillstyrka detta.

I sina förslag tUl anslagsframställningar fäster UKÄ stor vikt vid en fortsatt differentiering av utbildningen vid de filosofiska fakulteterna. I detta syfte bör, enUgt UKÄ, ett ökat antal yrkesinriktade studiekurser och studiekurser med teknisk inriktning införas vid de filosofiska fakul­tetema. De s. k. kombinationsutbildningarna, där studiekurser vid fUo­sofisk fakultet kombineras med kurser inom gymnasieskolan, utgör vär­defulla, starkare yrkesinriktade alternativ till sedvanUg utbildning vid dessa fakulteter. Jag delar UKÄ:s uppfattning beträffande betydelsen av en breddning av utbildningsutbudet vid de fUosofiska fakulteterna. Ytterligare yrkesinriktade och tekniskt inriktade studiekurser bör kom­ma till i den takt fömtsättningarna medger. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta härom. Jag vill vidare erinra om vad departements­chefen anfört beträffande dimensioneringen av kombinationsutbildning­arna vid sin anmälan i det föregående av anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolan.

I prop. 1972: 1 (bU. 10 s. 289) beräknade jag att kostnadema inom ramen för universitetsautomatiken för den grundläggande utbildningen vid de fUosofiska fakulteterna innevarande budgetår skulle komma att uppgå till ca 138 milj, kr. Jag utgick därvid från att antalet närvarande studerande skuUe komma att vara i huvudsak oförändrat jämfört med budgetåret 1970/71. De verkliga kostnaderna för universitetsautomati­ken kan nu, enligt vad jag erfarit, beräknas till mellan 110 och 115 milj. kr. Anledningen härtiU är den oväntat snabba nedgången i antalet närvarande studerande främst under läsåret 1971/72.

Förändringarna av studerandeantalet vid de filosofiska fakulteterna medförde att förordnandena för ett antal lärare, amanuenser och assi­stenter inte kunde förlängas efter den 30 juni 1972. Efter framstäUning från bl. a. UKÄ och arbetsmarknadsstyrelsen medgav Kungl. Maj:t ge­nom beslut den 2 juni 1972 att UKÄ, i syfte att bereda ca 150 lärare

Eb


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        319

m. fl. fortsatt förordnande under en övergångstid, tilldelade ytterligare lärarkrafter. De på detta sätt förordnade lärarna m. fl. skulle engageras i bl. a. utvecklingsarbete och försöksverksamhet. Vidare medgav Kungl. Maj:t att högst 200 extra stipendier för forskarutbildning utgick t. v. under budgetåret 1972/73. Vid behandlingen av frågor om utgifter på tiUäggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 redovisades dessa åt­gärder för riksdagen (prop. 1972: 130, UbU 1972: 51, rskr 1972: 316). Jag vill i detta sammanhang betona att de vidtagna åtgärderna, vilka syftade till att underlätta övergången till annan verksamhet för vissa lärare m. fl. som inte kunde beredas förlängt förordnande, var av en­gångsnatur.

För nästa budgetår beräknar jag kostnaderna för universitetsautoma­tiken tiU ca 107 milj. kr. Jag har därvid utgått från ett antal närvarande studerande av ca 71 000. Med hänsyn till den osäkerhet som råder be­träffande utvecklingen av antalet närvarande studerande utgår jag från att UKÄ även nästa budgetår iakttar stor återhållsamhet vid tilldel­ningen av lärarkrafter intill dess det verkUga antalet närvarande stude­rande kan beräknas.

UKÄ förde i sina anslagsäskanden för innevarande budgetår fram ett treårsprogram för utbyggnad av studievägledningen vid universitet och högskolor, som innebar ett behov av förstärkningar med 2,7 milj. kr. per år. I sitt betänkande 1972: 30 (s. 23), vUket godkändes av riks­dagen (rskr. 1972: 218), framhöU utbildningsutskottet att den fortsatta utbyggnaden av studievägledningen borde ske i huvudsaklig överens­stämmelse med UKÄ:s plan. För nästa budgetår räknar jag under fakul­teternas avlöningsanslag samt anslaget till förvaltningarna vid universi­teten m. m. med ytterligare sammanlagt 2 milj. kr. för detta ändamål. Jag har därvid tagit hänsyn till att UKÄ:s plan grundades på ett väsent­ligt högre antal närvarande studerande än vad som nu förutses för nästa budgetår. Vid min beräkning av de nämnda anslagen har jag vidare tagit hänsyn till den förstärkning av studievägledningen, för vilken medel in­nevarande budgetår beräknats under anslaget Förvaltningarna vid uni­versiteten m. m. (UbU 1972: 30, rskr 1972: 218).

EnUgt UKÄ:s mening bör studievägledama överta en större del av de uppgifter som hittills ansetts höra till yrkesvägledningen. För egen del vill jag framhålla följande. Studievägledarna vid institutionerna re­kryteras i stor utsträckning bland amanuenser och assistenter, som ny­ligen avslutat sina studier inom den grundläggande utbildningen i ett ämne. Denna bakgrund, kompletterad med den utbUdning för studieväg­ledare som anordnas vid läroanstalterna, bör ge dem relativt goda förut­sättningar att svara för den ämnesinriktade studievägledningen. Jag kom­mer i det följande vid min anmälan av anslaget till pedagogiskt utveck­lingsarbete att förorda att ökade resurser sätts in för denna utbildning. Yrkesvägledningen ställer helt andra krav på sina utövare än den ämnes-

Eb


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        320

inriktade studievägledningen. Intill dess möjligheter finns att ge studie­vägledama adekvat utbUdning även för yrkesvägledning, bör den nu­varande uppdelningen av funktionerna behåUas.

I enUghet med rUcsdagens beslut (UbU 1972: 30, rskr 1972: 218) vid­togs i juni 1972 vissa ändringar i bestämmelserna om utbildningen vid de filosofiska fakultetema enligt 1969 års studieordning. Förändringama innebar bl. a. inskränkningar i rätten att byta utbildningsUnje annat än vid terminsskiften, lättnader i föreskriftema om ordningsföljden mellan studiekurserna inom första och andra avdelningama av en utbildnings­linje samt viss skärpning av den s. k. tröskelprövningen samtidigt som prövningen av rätten till fortsatt undervisning för varje studerande be­gränsades till ett tillfälle. Några erfarenheter av de verkställda modi­fieringarna har ännu inte kunnat redovisas.

Enligt vad jag erfarit kommer U 68 i sitt huvudbetänkande, vilket väntas föreligga inom kort, att behandla bl. a. studieordningen vid de nuvarande fUosofiska fakulteterna. I anslutning tiU behandlingen av ut­redningens förslag kommer sålunda tiUfälle att ges till en prövning av 1969 års studieordning i ett vidare sammanhang.

I sina förslag tUl anslagsframställningar redovisar UKÄ grunddragen i ett nytt system för tUldelning av lärarkrafter vid de filosofiska fakulte­terna, vilket föreslås ersätta det nuvarande (jfr prop. 1958: 14, SU 1958: B 48, rskr 1958: B 76). UKÄ har i november 1972 kommit in med ett preciserat förslag tiU nytt tilldelningssystem. Beredningen av denna fråga är ännu inte avslutad.

Jag går nu över till att behandla vissa frågor rörande forskarut­bildning och forskning vid universiteten m. m.

J sina anslatsäskandcn redovisar LTKÄ ett inom ämbetet utarbetat normsystem avseende de filosofiska fakulteterna, vilket innehåller en uppskattning av behovet av lärarkrafter inom ett ämnesområde i rela­tion till antalet studerande inom forskarutbUdningen. Systemet innehåller bl. a. schablonmässiga normer för hur många studerande på heltid sys­selsatta med avhandlingsarbete, som lämpligen bör handledas av skilda kategorier av lärare inom ramen för vederbörandes tjänstgöringsskyl­dighet. Utan att därmed ta ställning till det sakUga innehållet i norm­systemet vill jag i detta sammanhang framhålla att jag delar UKÄ:s uppfattning att ett normsystem av det redovisade slaget kan vara av värde som hjälpmedel vid universitetsmyndigheternas petitaarbete och vid fördelning av anvisade medel. Jag viU samtidigt framhåUa att man inte kan räkna med att det skall vara möjUgt att låta tiUströmningen av studerande ensam bestämma omfattningen av de resurser som skall stäl­las till förfogande för forskarutbildningen. Vid sin anmälan av frågorna rörande forskamtbUdning och forskarkarriär m.m. (prop. 1969:31, s. 71) framhöU dåvarande departementschefen bl. a. att det fanns anled­ning befara att det inte skulle vara möjligt att få fram tillräckligt många

Eb


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                        321

handledare och att en begränsning av antalet studerande, som skulle få gå vidare till forskarutbildning, i vissa fall kunde bli ofrånkomlig.

Resursema för forskarutbUdningen har successivt förstärkts kraftigt sedan år 1969. Antalet tjänster avsedda främst för forskarutbildning har sålunda ökat med ca 375. De rörliga medlen, såsom kursanslag m. m. för forskarutbildning, har ökats. Härtill kommer den förstärk­ning av resurserna för forskarutbildningen vid de filosofiska fakulteterna motsvarande ca 5 milj. kr., som kom tUl stånd förra året genom att i princip samtliga tjänster som bl. a. professor, docent och forskarassistent beräkningstekniskt fördes till forskarutbildningen. Vid många institutio­ner torde det numera i stort sett råda balans mellan tillgång och efter­frågan på handledarresurser, även vid tillämpning av de nämnda nor­merna. För övriga institutioner bör man anpassa nyintagningen till fors­karutbildningen så att antalet studerande bringas i rimlig proportion till de tillgängUga resursema. Jag vill i detta sammanhang erinra om det ansvar som åvilar universitetet i Stockholm bl. a. i fråga om forskar­utbildningen för studerande, som gått igenom grundläggande utbildning vid den filosofiska fakulteten i Linköping (jfr prop. 1970:52, SU 1970: 56, rskr 1970: 161).

För nästa budgetår kommer jag i det följande, vid nun anmälan av berörda avlöningsanslag, att beräkna medel för ytterligare 6 tjänster som forskarassistent samt för förstärkning av kursanslagen till forskar­utbildning (+334 000 kr.). Jag kommer vidare att i det följande ta upp medel för ytterligare 70 stipendier för forskarutbildning.

UKÄ upprepar sitt förslag från föregående år om införande av möj­lighet för konsistorierna att meddela arvodesuppdrag som professor på deltid. Läroanstalterna skulle på detta sätt få möjUghet att till sig knyta vetenskapligt väl kvalificerade personer, som. bedriver forskning vid enheter utanför universitets- och högskolesektorn och som skulle kunna engageras i forskamtbildningen. För egen del anser jag, i överensstäm­melse med vad som anfördes i den nyssnämnda propositionen angående forskamtbUdning och forskarkarriär m. m. (s. 71), att man i ökad ut­sträckning bör etablera samarbete med institutioner och forskare utan­för den reguljära universitetsorganisationen. Detta framstår som särskilt värdefullt i de fall det leder till en breddning av den vetenskapliga in­riktningen av forskarutbildningen vid en universitets- eller högskolein­stitution.

I huvudsakUg överensstämmelse med UKÄ:s förslag bör arvodes­tjänster som adjungerad professor försöksvis införas vid universiteten och vissa högskolor. Sådan tjänst bör förenas med undervisnings-, hand­lednings- och examinationsskyldighet inom forskarutbUdningen. Tjänst­göringsskyldigheten bör kunna variera något men bör motsvara lägst ca en dag per vecka.

Förordnande på sådan arvodestjänst bör meddelas av Kungl. Maj:t

Eb

11    Riksdagen 1973.    1 saml.    Nrl.   BU. 10


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        322

efter vederbörliga förslag för högst tre år i sänder. För förordnande bör komma i fråga endast vetenskapligt väl kvalificerade personer utanför universitets- och högskolesektorn. Därmed avser jag inte endast privata eller statliga företag utan även statUg eller annan offentlig verksamhet i övrigt. Vederbörandes behörighet avses bli bedömd av sakkunniga.

Kostnadema vid arvodestjänst som adjungerad professor bör bestridas inom ramen för anvisade medel till forskarutbildning. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att antalet förordnanden nästa budgetår begränsas tiU högst 25. Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela de bestämmelser som kan erfordras..

Driftkostnadsanslagen disponeras av vederbörande kon­sistorium. Jag vill åter erinra om att konsistorierna skall — av de medel som StäUts tiU förfogande — avsätta medel för olika gemensamma ända­mål (jfr prop. 1971:1 bil. 10 s. 254). Fr.o.m. innevarande budgetår bekostas under berörda anslag också sjukvård, reseersättningar — t. ex. i samband med omstationering — telegram och telefon, renhållning och städning vid läroanstalterna samt utgifter för arbetare vid de bota­niska trädgårdarna vid universiteten i Uppsala och Lund. Detta marke­rar ytterUgare konsistoriernas ansvar för att medel i tillräcklig utsträck­ning avsätts för oUka gemensamma ändamål. Jag vill också peka på vikten av att konsistorierna särskilt beaktar behovet av medel för ge­mensamma ändamål vid universitetsfUialerna. Jag kommer i det följande vid min beräkning av förslagsanslaget Odontologiska fakulteterna m. m.: Vissa tandsjukvårdskostnader att — i enUghet med UKÄ:s förslag —• ta upp medel bl. a. för renhållning och städning av vissa lokaler för vilka motsvarande kostnader innevarande budgetår bestrids från driftkostnads­anslag.

Sedan budgetåret 1970/71 bestrids kostnadsökningar, som följer av centralt träffade löneöverenskommelser och som avser teknisk och admi­nistrativ personal som avlönas från driftkostnadsanslag, från förslagsan­slaget till täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. under sjunde huvudtiteln (prop. 1970: 1 bU. 10, SU 1970: 88, rskr 1970: 215). Från driftkostnadsanslagen bekostas även uppdragstiUägg till bl. a. deka­ner, prefekter och studierektorer. Nästa budgetår bör även merkostna­der, som följer av centralt träffade avtal rörande dessa uppdragstillägg, kunna bestridas från det nämnda förslagsanslaget.

Vid min beräkning av driftkostnadsanslagen har jag beaktat vad ut­bildningsutskottet anförde i sitt betänkande (UbU 1972: 4) beträffande dessa anslag. Jag har även tagit hänsyn till kostnader för den ökade ut­bildningen vid spärrade utbildningslinjer samt till kostnaderna för flytt­ningen av den farmaceutiska forsknings- och utbildningsorganisationen tUl Uppsala. Mina beräkningar av driftkostnadsanslagen som i reaUteten innebär en resursförstärkning på drygt 29,5 milj. kr. nästa budgetår, framgår av följande sammanställning.

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                     323

 

Fakulteter

Anslag 1972/73

Föreslagen ändring

! 1973/74

 

 

UKÄ

Föredraganden

Humanistiska

16 500 000

+ 3 629 000

+   1600 000

Teologiska

930 000

-1-     278 000

+     120 000

Juridiska

1 910 000

+     486 000

+     190 000

Samhällsvetenskapliga

19 900 000

+ 5 798 000

+  1 800 000

Medicinska

75 000 000

-1-12 785 000

+ 10 450 000

Odontologiska

12 700 000

+  1 839 000

+     550 000

Farmaceutiska

3 800 000

+     737 000

+     550 000

Matematisk-naturveten-

 

 

 

skapliga

53 065 000

+ 9 229 000

+ 5 135 000

Tekniska

45 610 000

+ 11633 000

+ 8 190 000

 Därav på tilläggsstat 300 000 kr. Under anslaget har härutöver innevarande budgetår anvisats 5 590 000 kr. avseende högskolan i Linköping, för vilket ändamål medel i det följande beräknas under reservationsanslaget Teknisk utbildning och forskning m. m.; Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping.

UKÄ för fram vissa förslag som rör disposition av tillde­lade medel. Sålunda föreslår UKÄ att konsistoriema inom de ramar som bestäms av personalstater och maximerade anslagsposter under lärarlöneanslag skall få bestrida kostnader för ändamål som eljest be­lastar driftkostnadsanslag.

I enUghet med statsmakternas beslut år 1972 (prop. 1972: 1, UbU 1972:4, rskr 1972: 93) har läroanstalterna möjUghet att använda ut­bildningsresurser, som anvisats under de förslagsvis betecknade anslagen till lärarpersonal, för inköp av videoband som producerats som ett led i försöksverksamheten med radio och TV i utbildningen. Kungl. Maj:t inhämtade samtidigt riksdagens bemyndigande att även i andra fall medge att medel som ställts till förfogande imder avlöningsanslag får användas för ändamål som annars bekostas från driftkostnadsanslag.

Med hänsyn tiU betydelsen av att anvisade resurser används på ett så ändamålsenUgt sätt som möjligt och till betydelsen av en sammanhållen planering på läroanstalterna finner jag att starka skäl talar för att UKÄ:s förslag genomförs. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t —■ om riksdagen inte har något att erinra däremot — att meddela sådana bestämmelser att resurser som anvisats under avlönings­anslag och som bestäms av personalstater eller av maximerade anslags­poster får användas för att bestrida kostnader som eljest belastar drift­kostnadsanslag eller anslag till datamaskintid.

UKÄ har givit det pedagogiska utvecklingsarbetet mycket hög prioritet i sina förslag till anslagsframställningar. Jag delar UKÄ:s bedömning av det pedagogiska utvecklingsarbetets stora bety­delse för det fortlöpande arbetet med att förbättra undervisningens organisation och arbetsformerna vid universitet och högskolor. Jag fin­ner det dock inte möjUgt att förorda en fortsatt tiUväxt av anslaget

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       324

till detta ändamål, vilket nu uppgår tiU 9,3 mUj. kr., i den takt UKÄ föreslagit. Jag vill betona vikten av att man inom ramen för ett anslag av denna typ och storlek fortlöpande tar till vara de möjligheter som finns att i samband med att projekt avslutas m. m. omfördela resurserna mellan de ändamål som skall bekostas från anslaget.

Sedan budgetåret 1970/71 utgår från anslagen till avlöningar till lärar­personal ett särskilt utbildningsstöd till vissa grupper handikappa­de st u d e r a n d e, bl. a. studerande med syn- eller hörselskador. Stö­det utgår i form av ett rambelopp, som disponeras av konsistoriet för fördelning mellan berörda studerande. Ramen beräknas med utgångs­punkt i ett belopp per studerande och termin, vilket f. n. uppgår till 2 500 kr. För vissa gravt hörselskadade studerande och för handikappa­de studerande inom forskarutbildningen är emellertid behovet av sär­skilt utbildningsstöd så omfattande, att det inte utan stor olägenhet för övriga studerande kan tillgodoses inom den angivna ramen. Jag avser därför att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att beräknings­normen höjs till 3 000 kr. per termin för varje sådan handikappad stu­derande.

En omfattande försöksverksamhet med nya former för samarbete mellan studerande, lärare och övrig personal pågår sedan år 1969 vid universitet och högskolor. Försöksverksamheten har inneburit ett vidgat medinflytande och medbestämmande på olika nivåer i organisationen för dels andra anställda än ordinarie lärare, dels de stu­derande. Sålunda ingår efter beslut av UKÄ företrädare för nämnda grupper i varierande omfattning i samtliga konsistorier. Också samman­sättningen av flertalet utbildningsnämnder har ändrats försöksvis. Vidare pågår försöksverksamhet med kollegiala beslutsformer vid omkring 180 av de ca 550 institutionema inom UKÄ:s ansvarsområde.

Efter framställning från UKÄ har Kungl. Maj:t i november 1972 medgivit att försöksverksamheten förlängs tiU att gälla också budget­åren 1973/74 och 1974/75. Detta innebär en förändring i förhållande tiU tidigare redovisade planer. Fördjupade erfarenheter av de nya sam­verkansformerna kommer nu att kunna vinnas innan statsmakterna tar ställning tiU hithörande frågor. Avsikten är att det skall bli möjligt att samordna behandlingen av de frågor som aktualiseras av försöksverk­samheten med ställningstagandena tiU U 68:s kommande förslag beträf­fande den högre utbUdningens institutionella organisation.

Efter överläggningar med berörda personal- och studerandeorganisa­tioner har Kungl. Maj:t under år 1972 fattat beslut om viss ersättning budgetåren 1971/72 och 1972/73 till ledamöter i konsistorier och utbild­ningsnämnder i samband med försöksverksamheten med nya samarbets­former. Kostnadema för denna ersättning har belastat anslaget tUl för-valtningama vid universiteten. Jag räknar med att sådan ersättning skall utgå även under den fortsatta försöksverksamheten.

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                      325

Mot bakgrund av nämnda försöksverksamhet uppdrog Kungl. Maj:t i juni 1970 åt UKÄ att utreda frågan om val av rektor och prorektor vid universiteten m. m. UKÄ:s förslag skulle enUgt uppdraget avse en provisorisk ordning i avvaktan på de organisatoriska förändringar som U 68:s förslag kunde föranleda. UKÄ har i juni 1972 avgivit förslag i frågan. Förslaget innebär att berörda val skall förrättas — i stället för av i huvudsak enbart de ordinarie lärarna — av en särskild valförsam­ling, vars ledamöter skall utses till en tredjedel av fakultetema, till en tredjedel av personalorganisationema och till en tredjedel av student­kåren. U 68 har i yttrande förklarat sig inte ha något att erinra mot att rektorsvalen de närmaste åren utformas i huvudsaklig överensstäm­melse med UKÄ:s förslag. Jag avser att Inoiri kort föreslå Kungl. Maj:t att meddela provisoriska bestämmelser i enlighet med de av UKÄ för­ordade principema. De provisoriska bestämmelserna kommer då att tillämpas vid de ordinarie valen vid universitetet i Umeå och karolinska institutet våren 1973 och vid övriga berörda läroanstalter våren 1974.

Försöksverksamhet med programbudgetering bedrivs sedan budgetåret 1971/72 vid Chalmers tekniska högskola. I sin verksamhets­berättelse för detta år framhåller högskolan att programbudgeteringen inneburit ökad handlingsfrihet för bl. a. institutionema i fråga om val mellan olika resursinsatser och att därigenom tilldelade medel kunnat Utnyttjas mer effektivt.

Försöksverksamheten skall budgetåret 1973/74 utvidgas till att om­fatta även teknisk utbildning och forskning vid högskolan i Linköping (jfr prop. 1972: 1 bU. 10, UbU 1972: 4, rskr 1972: 93). Avsikten är att försöksverksamheten fr. o. m. budgetåret 1974/75 skall omfatta all verk­samhet vid denna högskola. Jag återkommer till utrednings- och för­söksverksamheten med programbudgetering inom den högre utbildning­en och forskningen vid min anmälan av anslaget Teknisk utbildning och forskning m. m.: Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping.

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


326


E 5. Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar tiU lärarpersonal £ 6. Humanistiska fakultetema m. m.: Driftkostnader


1971/72 Utgift              82 597 8931

1972/73 Anslag       89 940000 1973/74 Förslag      82 434 0003


Reservation*


2 329 155


 Därav   avlöningar        till   lärarpersonal   70 830125 kr.   och   driftkostnader

11767 768 kr.

- Därav   avlöningar      till   lärarpersonal   73 440 000   kr.   och   driftkostnader

16 500 000 kr.

 Därav   avlöningar        tiU   lärarpersonal   64 334 000 kr.   och   driftkostnader

18 100 000 kr.

' Anslaget Humanistiska fakultetema m. m.: Driftkostnader.

Dessa anslag avses för grundläggande utbUdning, forskamtbUdning och forskning inom humanistiska ämnesområden vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå samt för grundläggan­de utbildning inom humanistiska ämnesområden vid högskolan i Lin­köping.

I följande sammanstäUning redovisas — med hänsyn tUl vad som i det föregående anförts under vissa gemensamma frågor rörande univer­siteten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.

1972/73                   Beräknad ändring 1973/74

Universitets-        Föredraganden

kanslersämbetet


Personal

Lärarpersonal


915,5


-94,5


200,5


 


Anslag

Utgifter Lönekostnader

Uppbördsmedel Avkastning från vissa fonder m. m.


74 008 000

568 000


-3 226 000

of.


-9 106 000

of.


 


Nettoutgift    73 440 000


-3 226 000           -9 106 000


Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


327


Universitetskanslersämbetet Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet följande.


Ämne m. m./tjänst m. m./ läroanstalt!


Kostnad  budgetåret 1973/74 (tkr.)

Grund-        Forskar-

läggande      utbildning utbildning    o. forskning


Anmärkning


 


1973/74

Allmän språkvetenskap

1.    250 assistenttimmar, U

Filmvetenskap

2.   500 assistenttimmar, S

Filosofi

3.   250 assistenttimmar, G

Finska

4.   1 professur och 500 assis­
tenttimmar, Um

Japanologi, särskilt modern japanska

5.   1 professur och 500 assis­
tenttimmar, S

Litteraturvetenskap, särskUt litteraturpedagogik

6.   1 professur och 1 000 as­
sistenttimmar, G

Nordiska språk
1.   2  tjänster  som  utländsk
               163

lektor, Um 8.   500 assistenttimmar, G

9.   1 universitetslektorat                    —95

i Uo 22: 25, G

Röst- och talvård

10.   2 tjänster som lärare, U,        —133


14 27 14 132   Beslutad år 1971

132

160

-27 Överföring till anslaget till dialekt- och ort­namnsarkiven m. m. Personlig tjänst upphör vid bifall till förslag om inrättande , av tjänst som arkivchef

Överföring till anslaget till lärarhögskolorna: Av­löningar fUl lärarpersonal


 


Spanska

11.   1 professur och 1 OOO as­
sistenttimmar, L

Swaliili

12.  1 tjänst som utiändsk lek-                81
tor, U

Gemensamt för flera läroanstalter

13.           5 tjänster som docent

14.           10 tjänster som forskar­assistent

15.           Medel   tiU   studievägled-             837 ning


160

397 698


Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


328


 


16.            Medel för tUldelning av —10 975 lärarkrafter för grundläg­gande utbildning

17.            Kursanslag för forskarut­bildning

18.            Medel för vikariatsersätt-              975 ning i samband med lära­res deltagande i pedago­gisk utbildning

1974/75

Arkeologi, särskilt nord­europeisk

19.    1 professur och 500 assis­
tenttimmar, Um

Franska

20.   1 professur och 1 000 as­
sistenttimmar, G

Litteraturvetenskap, särskilt litteratursociologi

21.   1 professur och 1 COO as­
sistenttimmar, U

Musik vetenskap

22.   1 professur och 500 assis­
tenttimmar, G

Tyska, särskilt tyskspråkig litteratur

23.   1 professur och 1 000 as­
sistenttimmar, S


386


Beslutad 1971 med be­nämningen nordisk och jämförande fornkunskap

G. von Proschwitz förste innehavare; samtidigt ändring av professuren i romanska språk till pro­fessur i italienska


 


-9147


2 093


 


24.   Löneomräkning


3 828 -3 226


 U = universitetet i Uppsala,  L = universitetet i Lund,  G = universitetet i Göteborg, S =: universitetet i Stockholm, Um = universitetet i Umeå.

Härjämte har skrivelser Inkommit från universitetet i Lund samt Svensk-japanska stiftelsen för forskning och utveckling.

Föredraganden

Enligt statsmakternas beslut år 1971 (prop. 1971: 1 bil. 10 s. 262, UbU 1971: 3, rskr 1971: 84) skaU vid universitetet i Umeå inrättas en profes­sur i finska den 1 juli 1973. Jag beräknar nu medel för denna tjänst. I anslutning härtill tar jag upp medel för 500 assistenttimmar för forsk­ning och allmänt institutionsarbete.

På grundval av det av Nordiska kulturkommissionen år 1965 publice­rade betänkandet Afro-asiatiske studier i Norden har under senare år professurer inrättats i sinologi, indologi och arabiska. Universitetskans­lersämbetet (UKÄ) har föreslagit att — som ett led i denna utbyggnad

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      329

— en professur i japanologi, särskilt modern japanska inrättas vid uni­versitetet i Stockholm. Jag finner det angeläget att Sverige förbättrar sina möjligheter att följa utvecklingen i Japan. I detta syfte bör forsk­nings- och utbildningsorganisationen förstärkas. Jag förordar att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att inrätta en professur i japanologi, särskUt modem japanska vid universitetet i Stockholm den I juli 1973. I den föreslagna benämningen ligger att tjänsten skall om­fatta inte bara japanska språket utan även kultur och samhällsliv inom det japanska språkområdet. I likhet med Nordiska kulturkommissionen anser jag det angeläget att forsknings- och utbUdningsresurserna i ja­panska i mån av behov blir tillgängliga även för studerande från övriga nordiska länder. I anslutning till mitt förslag om professuren beräknar jag medel för 500 assistenttimmar för forskning och aUmänt institutions­arbete.

I enlighet med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. beräknar jag under detta avlöningsanslag medel för ytterligare sju och en halv tjänster som studievägledare. Medel motsvarande två och en halv tjänster som innevarande budgetår beräknats under anslaget Förvaltningarna vid uni­versiteten m. m. bortfaller därvid.

I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under detta avlöningsanslag än sådana av automatisk natur. Med hän-, visning till anslagssammanställningen beräknar jag anslaget till avlö-nmgar tiU lärarpersonal tiU (73 440 000—9 106 000=) 64 334 000 kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i det före­gående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universi­teten m.m., anslaget tiU driftkostnader tUl (16 500 000+1600 000=) 18 100 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en professur i enUghet med

vad jag förordat i det föregående,

2. till Humanistiska fakidteterna m. m.: Avlöningar till lärarperso-

nal   för   budgetåret   1973/74   anvisa   ett   förslagsanslag   av 64 334 000 kr.,

3. till Humanistiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budget-

året 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 18 100 000 kr.

Eb

11*    Riksdagen 1973.    1 saml.    Nrl.    BU. 10


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


330


£ 7. Teologiska fakultetema: Avlöningar tiU lärarpersonal E 8. Teologiska fakulteterna: Driftkostnader


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


4 834 2991

4  821 0002

5  275 0003


Reservation*


96 461


 Därav   avlöningar   tUl   lärarpersonal   4127 925   kr.   och   driftkostnader

706 374 kr.

' Därav   avlöningar   till   lärarpersonal   3 891000   kr.   och   driftkostnader

930 000 kr.

' Därav   avlöningar   till   lärarpersonal   4 225 000   kr.   och   driftkostnader

1 050 000 kr.

' Anslaget Teologiska fakultetema: Driftkostnader.

Dessa anslag avses för grundläggande utbildning, forskarutbildning och forskning inom teologiska ämnesområden vid universiteten i Upp­sala och Lund.

I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i det föregående anförts under vissa gemensamma frågor rörande uni­versiteten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Universitets­kanslersämbetet


Föredraganden


 


Personal

Lärarpersonal

 

50,5

Anslag

Utgifter Lönekostnader

 

3 891300

Uppbördsmedel Avkastiung från vissa fonder vid universitetet i Uppsala

300

 

Nettoutgift

3 891 000


+2

+7.5

+ 691000             +334 000

of.                        of.

+691 000             +334 000


Universitetskanslersämbetet Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet följande.

1.      Löneomräkning +183 0(X) kr.

2.  Medel för studievägledning (+167 000 kr.).

3.  Ökad medelsanvisning för den praktisk-teologiska undervisningen (+37 000 kr.).

4.  Ökad medelsanvisning för kursanslag (+228 000 kr.).

5.  Medel för vikariatsersättning i samband med lärares deltagande i pedagogisk utbildning (+76 000 kr.).

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       331

Omstrukturering av den religionsvetenskapliga grundutbildningen

I sina förslag tUI anslagsäskanden för budgetåret 1969/70 föreslog uni­versitetskanslersämbetet (UKÄ) att de teologiska fakulteterna skulle ombUdas tUl reUgionsvetenskapliga fakulteter samt att statsmakterna skulle fatta principbeslut om att fakulteternas verksamhet skulle täcka dels allmänt religionsvetenskapUga områden, dels reUgionsvetenskapliga områden med tonvikt på kristendomsforskningen.

I prop. 1969: 1 bU. 10 s. 289 anfördes att det är angeläget att de teologiska fakulteternas verksamhet inriktas på det sätt UKÄ föreslagit. EmeUertid borde först ställning tas till målet för fakulteternas utbild­ning. Vidare förutskickades förslag om utredning av den religionsveten­skapUga UtbUdningens mål, varvid även frågorna om utbildningens organisation skulle beaktas.

I skrivelse den 26 september 1969 uppdrog Kungl. Maj:t åt UKÄ att utreda den religionsvetenskapliga utbildningens mål och organisation. Med anledning härav tillkallade UKÄ sakkunniga med uppdrag att ut­föra en översyn av den religionsvetenskapliga utbUdningens innehåll och organisation. De sakkunniga antog namnet Utredningen angående den religionsvetenskapliga utbildningens mål och organisation (RUMO).

RUMO överlämnade den 20 december 1971 sitt betänkande tUl UKÄ. Över betänkandet har efter remiss yttranden avgivits av vederbörande vid universiteten, skilda statliga verk, arbetsmarknadsorganisationer samt organ inom svenska kyrkan och de frikyrkliga samfunden.

En mer flexibel studieordning för reUgionsvetenskapUg utbUdning och ett vidgat samarbete över ämnes- och fakultetsgränser är några av huvudpunkterna i RUMO:s betänkande. Vikten av att utbildningen orienteras mot centrala mänskliga och samhälleliga problem betonas. Utredningen föreslår också en nyhet: ett avslutande tematiskt och tvär­vetenskapligt studium kring aktuella frågeställningar om Uvsvillkor och Uvsnuljö.

UKÄ anser att principbeslut om den reUgionsvetenskapliga utbUd­ningen bör fattas snarast möjligt. Enligt UKÄ:s mening kommer en omstmkturering i enlighet med RUMO:s förslag att underlätta den nuvarande teologiska utbildningens anpassning till den högskoleorga­nisation, som kan förväntas bU resultatet av statsmakternas ställnings­taganden till 1968 års utbildningsutrednings överväganden och förslag.

UKÄ föreslår att den av utredningen föreslagna målformuleringen för den religionsvetenskapUga utbildningen preciseras enUgt följande: Utbildningens mål är att förse dem som arbetar med mänskliga kon­takter och människovård med redskap för analys och förståelse av religioners och livsåskådningars roll för den enskilde och i samhäUet. Därvid bör enhgt UKÄ en kombination av allmänt reUgionsvetenskapUg utbildning — innefattande frågor rörande Uvsåskådningar och icke­kristna religioner — och religionsvetenskaplig forskning och utbildning

Eb


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       332

inriktad  på  kristendomen  bäst  tillgodose  de  aktuella  utbildningsbe­hoven.

Den grundläggande religionsvetenskapliga utbildningen bör enligt UKÄ:s mening omfatta tre avdelningar. I den första avdelningen bör ingå en gmndkurs i reUgionskunskap om 40 poäng. Den andra avdel­ningen bör bestå av ett differentierat ämnesstudium omfattande 80 poäng, medan den tredje avdelningen bör utgöras av ett tematiskt stu­dium omfattande 20 poäng. UKÄ utgår härvid från ett poängsystem som svarar mot det som tillämpas vid de fUosofiska fakultetema.

RUMO har föreslagit att den nuvarande studieordningen med dess sju examensämnen ersätts av en ordning med sex huvudämnen och dämtöver en tematisk specialisering. Med anledning av bl. a. de syn­punkter som framförts vid remissbehandlingen av förslaget, har UKÄ stannat för fakultetsberedningens för humaniora och teologi förslag att det differentierade ämnesstudiet skall omfatta följande fem ämnes­block.

ReUgionshistoria och religionsfenomenologi

Religionspsykologi, religionspedagogik och religionssociologi

Bibel vetenskap

Kristendomens historia

Tros- och livsåskådningsvetenskap

Enligt RUMO bör ett av de nämnda ämnesområdena utgöra huvud­ämne. Därutöver bör den studerande välja minst två av ämnesområ­dena som biämnen. Studieplanerna för ämnesområdena bör vara inde­lade i 10-poängsblock upp tUl 40 poäng.

UKÄ ansluter sig tUl beredningens förslag. Förslaget innebär enligt LTKÄ bl. a. att de bctecndevctcnskatUt inriktade delarna av den allr manna reUgionsvetenskapen får en stärkt ställning. UKÄ avser att efter statsmakternas principbeslut oih utbildnmgen låta överarbeta förslagen till studieplaner för de olika ämnesgrupperna.

RUMO har föreslagit att resurserna inom ämnesområdet religions­historia vid humanistisk och teologisk fakultet skall samordnas. För­slaget har på denna punkt kritiserats i ett flertal remissyttranden. Enligt UKÄ:s mening finns det anledning att låta ämnet behålla sin plats vid humanistisk fakultet.

UKÄ föreslår vidare ätt grundkurs i reUgionskunskap skall få anord­nas också vid universiteten i Stockholm och Göteborg.

RUMO har påpekat att de skisserade målen för utbUdningen bäst realiseras i ett system med varvad teoretisk och praktisk utbUdning. Utredningen har inte nu velat föreslå en obligatorisk yrkespraktik under utbildningstiden enbart för den här aktuella utbUdningen men uttalat en stark rekommendation i denna riktning. Genom att studiegången är uppdelad i tre avdelningar, där varje avdelning kan påbörjas varje ter­min, är det möjligt för den enskilde studeranden att lämna studierna för yrkesverksamhet under en eUer flera terminer.

Eb


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        333

UKÄ delar utredningens uppfattning att bestämmelser bör utfärdas som gör det möjUgt för studerande inom andra fakulteter att genomgå. och i sin examen ta med delar av en reUgionsvetenskapUg utbildning. Sådan partiell utbildning bör enUgt UKÄ omfatta minst 10 poäng och bör kurma bestå av en eller flera 10-poängskurser inom grundkursen i religionskunskap eller det differentierade ämnesstudiet. RUMO föreslår att en alternativ studiekurs i bibel vetenskap skall få anordnas för stu­derande som inte förvärvat kunskaper i grekiska och hebreiska.

Beträffande den institutionella organisationen föreslår UKÄ att frågan löses i samband med ett framtida stäUningstagande till universi­tetsorganisationen i stort. Den nuvarande organisationen bör därför tills vidare kunna fungera efter en viss anpassning till den föreslagna ämnesstrukturen.

När det gäller frågan om lärarkrafter bör enligt ämbetets uppfattning den religionsvetenskapliga utbildningen tiUföras resurser i form av ett kursanslag beräknat enligt samma kostnadsramar som för jämförbara ämnen vid humanistisk fakultet.

UKÄ föreslår slutUgen att omläggningen av utbildningen genomförs successivt med början läsåret 1973/74. För utbildningen under det första läsåret beräknas inga merkostnader uppstå, eftersom ingen för­ändring föreslås beträffande grundkursen i religionskunskap. UKÄ förutser dock att visst planeruigsarbete måste utföras vid institutionerna och beräknar medel för detta motsvarande kostnaderna för 2 000 as­sistenttimmar (redovisat i det föregående under ändringsförslagen röran­de lärarpersonal). För en ändrad studieorganisation uppskattar UKÄ kostnadsökningen till totalt ca 500 000 kr. vid full utbyggnad.

Föredraganden

Jag viU först erinra om vad jag anförde angående utredning av den reUgionsvetenskapliga utbildningens mål vid min anmälan av detta anslag i prop. 1969: 1 bU. 10 (s. 289).

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har lagt fram förslag om en om­läggning av den religionsvetenskapUga utbUdningen. UKÄ:s förslag grundas på det betänkande som avgivits av den inom UKÄ efter Kungl. Maj:ts uppdrag tillkallade utredningen om den religionsvetenskapUga utbildnuigens mål och organisation (RUMO). RUMO:s förslag har på vissa punkter där det mött kritik i remissyttrandena omarbetats av UKÄ i syfte att i huvudsak tiUgodose de synpunkter som anförts vid remiss­behandlingen.

Den reUgionsvetenskapliga utbildningens mål har i RUMO:s betän­kande definierats såväl i generella termer som mer konkret med av­seende på de yrkesområden som utbUdningen avser att förbereda för. På gmndval av i remissyttrandena framförda synpunkter har UKÄ

Eb


 


Prop. 1973:1   BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                       334

sökt precisera de övergripande målen för utbildningen. Mot UKÄ:s förslag i denna del har jag ingen erinran. Det är angeläget att betona de konkreta mål som utgörs av bl. a. den framtida yrkesverksamheten för dem som genomgår reUgionsvetenskapUg utbUdning.

Att förbereda för tjänstgöring inom svenska kyrkan liksom inom de fria kristna samfunden kommer att vara en huvuduppgift för den berör­da UtbUdningen. Jag utgår från att önskemålen om en starkare inrikt­ning av UtbUdningen på aUmänna samhäUsproblem Uksom på aUmänt reUgionsvetenskapliga frågor kommer att beaktas vid fastställande av nya studieplaner. En dyUk inriktning är av vital betydelse också för det andra huvudområde för vilket utbUdningen förbereder, nämUgen lärar-verksamhet. Liksom vid annan högskoleutbUdning är vid de teologiska fakultetema en kontinuerUg översyn av utbildningsmål och studieplaner med hänsyn tUl samhällets utveckUng och yrkeslivets krav självfallet av vikt.

Jag biträder förslaget att utbildningen bör omfatta en grundkurs i reUgionskunskap om 40 poäng, ett differentierat ämnesstudium om 80 poäng och ett tematiskt studium om 20 poäng. Jag har härvid räknat med samma poängsystem som tillämpas vid de filosofiska fakulteterna. Den nuvarande normalstudietiden för teologie kandidatexamen bör bi­behållas.

Den indelning i ämnesområden som UKÄ föreslagit beträffande ut­bildningen till grundexamen finner jag ändamålsenlig. Ett av ämnes­områdena bör utgöra den studerandes huvudämne. Därutöver bör ytter­Ugare minst två ämnesområden ingå i examen. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta härom.

När det gäller ämnesområdena kristendomens historia, reUgionshis-toria och reUgionsfenomenologi samt reUgionspsykologi, religionspeda­gogik och reUgionssociologi finner jag det angeläget med största möjUga samverkan med utbUdningen inom närmast motsvarande ämnesområden inom humanistisk och samhäUsvetenskapUg fakultet. Beträffande bibel­vetenskap bör önskemålet om ett utbUdningsaltemativ för studerande som saknar kunskaper i bibelns grundspråk tillgodoses i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag. När det gäller ämnesom­rådet tros- och livsåskådningsvetenskap anser jag det angeläget att stu­dieplanerna får alternativa utformningar som ger möjlighet till ökat studium av allmänna livsåskådningsfrågor.

Jag har ingen erinran mot UKÄ:s förslag om ett avslutande tematiskt och tvärvetenskapligt studium kring aktuella frågor om livsvillkor och livsmiljö.

Jag utgår från att önskemål om partiell utbUdning kan tillgodoses inom ramen för tUlgängliga resurser.

Jag anser att den nuvarande organisationen och benämningen av de teologiska fakulteterna bör behållas t. v. i avvaktan på statsmaktemas

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        335

ställningstaganden till dels de förslag som avgivits av den sakkunnige för utredning av frågan angående de praktisk-teologiska övningsinstitutens framtida ställning m. m., dels 1968 års utbildningsutrednings kommande förslag.

FuUständig religionsvetenskaplig utbUdning bör även i fortsättningen meddelas endast vid universiteten i Uppsala och Lund. Till skUlnad från UKÄ anser jag inte att studiekurser i religionskunskap bör anordnas vid universiteten i Göteborg och Stockholm.

När det gäUer frågan om den reUglonsvetenskapUga forskningens och forskamtbildningens mål och innehåll har UKÄ anfört att det bör an­komma på bl. a. fakultetsberedningen för humaniora och teologi att med hänsyn tiU grundutbildningens krav och forskningens fortgående utveck­ling successivt pröva dessa frågor, i förekommande faU i anslutning tUl prövning enUgt 69 § universitetsstadgan. Jag har erfarit att en arbets­gmpp inom fakultetsberedningen för närvarande överväger dessa frågor, bl. a. med hänsyn till att innehavarna av nio professurer uppnår pen­sioneringsperiodens nedre gräns under perioden fram t. o. m. år 1978.

Jag utgår från att man inom ramen för befintliga resurser kan till­godose de krav som omläggningen av den religionsvetenskapliga grund­utbildningen kan ställa.

Den nya religionsvetenskapUga utbildningen bör införas successivt med början nästa budgetår. Den nya utbildningsorganisationen kommer därvid att vara fuUt genomförd budgetåret 1976/77.

Med anledning av UKÄ:s förslag till förändringar under avlönings­anslaget för nästa budgetår har jag på gmnd av ökat studerandeantal beräknat ytterUgare medel för den praktisk-teologiska utbildningen och för kursanslag (+87 000 kr.). I enlighet med vad jag anfört i det före­gående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande univer­siteten m. m. beräknar jag under avlöningsanslaget medel motsvarande ytterligare en tjänst som studievägledare. Medel för detta ändamål har innevarande budgetgår beräknats under anslaget Förvaltningarna vid universiteten m. m.

I övrigt räknar jag inte med andra förändringar under avlöningsan­slaget än sådana av automatisk natur. Med hänvisning till anslagssam­manställningen beräknar jag anslaget tiU avlöningar till lärarpersonal till (3 891 000 + 334 000=) 4 225 000 kr. Vidare beräknar jag, i överens­stämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m., anslaget till drift­kostnader till (930 000 + 120 000=) 1 050 000 kr.

Efter gemensam beredning med det i kyrkoärenden föredragande statsrådet hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


336


1.     godkänna de av mig föreslagna riktlinjerna för omläggning av den reUgionsvetenskapliga utbildningen,

2.  tiU Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 4 225 000 kr.,

3.  tUl   Teologiska   fakulteterna:   Driftkostnader   för   budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 050 000 kr.

£ 9. Juridiska fakulteterna: Avlöningar tiU lärarpersonal E 10. Juridiska fakultetema: Driftkostnader


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


11763 3111

12     559 0002

13     1250003


Reservation*


489 372


 Därav   avlöningar   till   lärarpersonal   10 397 065   kr.   och   driftkostnader

1 366 246 kr.

' Därav   avlöningar   till   lärarpersonal   10 649 000   kr.   och   driftkostnader

1 910 000 kr.

"Därav   avlöningar   till   lärarpersonal   11025 000   kr.   och   driftkostnader

2 100 000 kr.

' Anslaget Juridiska fakultetema: Driftkostnader.

Dessa anslag avses för grundläggande utbildning, forskarutbildning och forskning inom juridiska ämnesområden vid universiteten i Upp­sala, Lund och Stockholm.

I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i det föregående anförts under vissa gemensamma frågor rörande univer­siteten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.

 

 

 

 

1972/73

Beräknad

Universi tets-kanslersämbetet

ändring 1973/74 Föredraganden

Personal

Lärarpersonal

142,5

+6

-3,5

Anslag

Utgifter Lönekostnader

 

10 724 000

+ 1084 000

+ 381 000

Uppbördsmedel

Avkastning från

fonder m. m.

vissa

75 000

+       5 000

+    5 000

 

Nettoutgift

10 649 000

+1 079 000

+376 000

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


337


Universitetskanslersämbetet Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet följande.


Ämne m. m./tjänst m. m./ läroanstalt


Kosmad budgetaret 1973/74 (tkr.)


Anmärkning


585 1079

 

Grund­läggande utbildning

Forskar­utbildning 0. forskning

1973/74

 

 

Finansrätt

 

 

1.  2 universitetslektorat

190

 

i Uo 22: 25, U, S

 

 

Gemensamt för flera läroanstalter

 

 

2.    Medel för studieväglediung

3.    Kursanslag

4.    Medel   för   vikariatsersätt-

124

53

132

 

ning i samband med lära-

 

 

res deltagande i pedagogisk UtbUdning 5.   Uppbördsmedel

-5

 

1974/75

 

 

Straffrätt

 

 

6.   1   tjänst   som   biträdande

 

 

professor och 250 assistent-

 

 

timmar, U

 

 

 

494

0

7.   Löneomräkning


* U = universitetet  i  Uppsala,  L : i Stockholm.


universitetet i Lund,  S = universitetet


Föredraganden

Sedan budgetåret 1968/69 får tjänster som extra universitetslektor inrättas vid de juridiska fakulteterna. Budgetåren 1971/72 och 1972/73 har detta kunnat ske inom ramen för kursanslaget till grundläggande utbildning. F. n. meddelas en stor del av undervisningen på grundexa­mensnivå av professor eller biträdande professor. Universitetskanslers­ämbetet (UKÄ) har föreslagit att ordinarie tjänster som universitets­lektor inrättas vid universiteten i Uppsala och Stockholm. Jag finner det angeläget att undervisningsorganisationen successivt anpassas till den ordning som sedan flera år gäller vid de filosofiska fakultetema. Jag avser därför att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att inrätta en tjänst som ordinarie universitetslektor i finansrätt vid universitetet i Uppsala. I tjänsteinnehavarens åUgganden bör ingå skyldighet att un­dervisa och examinera i skatterättsliga avsnitt även inom samhällsveten­skapliga ämnesområden.

I enlighet med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       338

vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. beräknar jag under avlöningsanslaget medel för ytterligare en och en halv tjänst som studievägledare. Medel motsvarande en halv tjänst, som innevarande budgetår beräknats under anslaget Förvaltningarna vid universiteten m. m., bortfaUer därvid.

UKÄ har beräknat att antalet närvarande studerande vid de juri­diska fakulteterna kommer att minska nästa budgetår. Med anledning härav räknar jag med en minskning av kursanslaget.

I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under avlöningsanslaget än sådana av automatisk natur. Med hänvis­ning till sammanställningen beräknar jag anslaget till avlöningar till lärarpersonal tUl (10 649 000+376 000=) 11 025 000 kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört vid rrun anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m., anslaget till driftkost­nader tiU (1 910 000+190 000=) 2 100 000 kr.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  till Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal för bud-

getåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 11025 000 kr.,

2.  till Juridiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret 1973/74

anvisa ett reservationsanslag av 2 100 000 kr.

E   11.  Samhällsvetenskapiga  fakulteterna m.m.:  Avlöningar  tiU

lärarpersonal

E 12. SamhäUsvetenskapliga fakultetema m. m.: Driftkostnader

1971/72 Utgift       104 539 7441               Reservation*             2184 230

1972/73 Anslag      116 0410002 1973/74 Förslag     107 881 000

'Därav   avlöningar   tiU   lärarpersonal   91011247   kr.   och   driftkostnader

13 528 497 kr.

" Därav   avlöningar   tUl   lärarpersonal   96 141000   kr.   och   driftkostnader

19 900 000 kr.

" Därav   avlöningar   till   lärarpersonal   86181000   kr.   och   driftkostnader

21700 000 kr.

' Anslaget Samhällsvetenskapliga fakultetema m. m.: Driftkostnader.

Dessa anslag avses för grundläggande utbUdning, forskamtbUdning och forskning inom samhällsvetenskapUga ämnesområden vid universi­teten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå samt för grund­läggande utbildning inom samhällsvetenskapliga ämnesområden vid hög­skolan i Linköping.

I följande sammanställning redovisas — med hänsyn tUl vad som i det

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


339


föregående anförts tmder vissa gemensamma frågor rörande universi­teten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.

 

 

 

 

 

 

1972/73

Beräknad

ändring 1973/74

 

Universitets-

Föredraganden

 

 

 

kanslersämbetet

 

Personal

 

 

 

Lärarpersonal

 

1549

-65

-231

Anslag

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

Lönekostnader

 

96 325 600

+ 137 000

-9 965 000

Uppbördsmedel

 

 

 

 

Avkastning från

vissa

 

 

 

fonder m. m.

 

184 600

-    5 000

-      5 000

 

Nettoutgift

96 141 000

+142 000

-9 960 000

Universitetskanslersämbetet Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet följande.


Ämne m. m./tjänst m. m./ läroanstalt'


Kostnad budgetåret 1973/74 (tkr.)

Grund-       Forskar-

läggande      utbildning utbildning    o. forskning


Anmärkning


 


1973/74 Ekonomisk historia

1.   1 professur i stället
för 1 tjänst som bi­
trädande professor, G

Företagsekonomi

2.   1 professur och 1 000
assistenttimmar, U

Statskunskap

3.   1 tjänst som biträdan­
de professor och 500
assistenttimmar, G

Tillämpad psykologi

4.   1 professur och 1 000
assistenttimmar, L

Gemensamt för flera läroanstalter

5.     12 tjänster som fors­ karassistent

6.     Medel för studieväg­ledning


838


160

123

160

838


Tjänsten skall hållas va­kant så länge innehavaren av en personlig professur i ämnet kvarstår i tjänst


Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet              340

7.     Medel för tilldelning             -9 450 av lärarkrafter för grundläggande ut­bildning

8.           Kursanslag för fors-                                   1 585 karutbildning

9.     Medel för vikariats-                    864 ersättning i samband

med lärares deltagan­de i pedagogisk ut­bildning

10.    Uppbördsmedel                               5

1974/75 Pedagogik

11.    1 professur och 1 000
assistenttimmar, U

Psykologi, särskilt personlighetspsykologi

12.    1 professur och 1 000
assistenttimmar, S

Statskunskap

13.    1 tjänst som biträdan­
de professor och 500
assistenttimmar, Um

Tillämpad psykologi

14.    1 professur och 1 000
assistenttimmar, Um

-7 743        2 866

15.    Löneomräkning                                5 019

142

' U = universitetet i Uppsala, L =   universitetet i Lund, G =   universitetet i Göteborg, S =: universitetet i Stockholm, Um = universitetet i Umeå.

Föredraganden

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har föreslagit att en professur i företagsekonomi inrättas vid universitetet i Uppsala. Med hänsyn bl. a. till det stora omfång ämnesområdet har, med en rad olika specialom­råden, föreslår jag att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att inrätta en professur i företagsekonomi vid nämnda universitet den 1 juU 1973. I anslutning till professuren beräknar jag medel för 1 000 assistenttimmar för forskning och aUmänt institutionsarbete.

I enUghet med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. beräknar jag under avlöningsanslaget dels medel (250 000 kr.) för en förstärkning av kursanslaget för forskarutbildning, bl. a. för ändamål inom utbildningen för psykologexamen, dels medel för ytterligare 21 tjänster som studie­vägledare. Medel motsvarande 13 tjänster, som innevarande budgetår

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       341

beräknats under anslaget Förvaltningarna vid universiteten m. m., bort­faller därvid.

I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under avlöningsanslaget än sådana av automatisk natur. Med hänvis­ning tUl anslagssammanställningen beräknar jag anslaget tiU avlöningar tUl lärarpersonal tUl (96 141000—9 960 000=) 86181000 kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m., anslaget tiU driftkostnader tUl (19900000+1 800000=) 21 700 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en professur i enUghet med

vad jag förordat i det föregående,

2.  till   Samhällsveteriskapliga  fakulteterna  m. m.:  Avlöningar   till

lärarpersonal för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 86 181 000 kr.,

3.  tUl   Samhällsvetenskapliga   fakulteterna   m. m.:   Driftkostnader

för   budgetåret   1973/74   anvisa   ett   reservationsanslag   av 21 700 000 kr.

E 13. Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar tiU lärarpersonal E 14. Medicinska fakultetema m. m.: Driftkostnader

1971/72 Utgift       164 634 7911                Reservation*             9 125 749

1972/73 Anslag      179 840 0002 1973/74 Förslag     201885 0003

' Därav   avlöningar   tiU   lärarpersonal   104 359 230   kr.   och   driftkostnader

60 275 561 kr.

' Därav   avlöningar   till   lärarpersonal   104 840 000  kr.   och   driftkostnader

75 000 000 kr.

'Därav   avlöningar   tiU   lärarpersonal   116 435 000  kr.   och   driftkostnader

85 450 000 kr.

' Anslaget Medicinska fakultetema m. m.: Driftkostnader.

Dessa anslag avses för grundläggande medicinsk utbildning samt fors­karutbildning och forskning inom medicinska ämnesområden vid uni­versiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå, vid karolinska institutet samt vid högskolan i Linköping. Vidare skall från anslagen bestridas kostnader för viss grundläggande odontologisk utbildning, kostnader för vissa medicinska kurser inom blandad medicinsk och naturveten­skaplig utbildning vid universitetet i Uppsala, kostnader för utbild­ning för farmacie magisterexamen, sjukgymnastutbUdningen i Stock­holm och Lund, viss övrig sjukgymnastutbildning, utbildningen inom

Eb


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


342


ämnesområdet logopedi vid universitetet i Lund samt kostnader vid karolinska institutet för utbildningen inom ämnesområdena logopedi och näringslära.

I följande sammanstäUning redovisas — med hänsyn tUl vad som i det föregående anförts under vissa gemensamma frågor rörande univer­siteten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.

1972/73                   Beräknad ändring 1973/74

Universitets-     Föredraganden

kanslersämbetet


Personal

Lärarpersonal

Anslag

Utgifter Lönekostnader Uppbördsmedel Avkastiung från vissa

fonder m. m.


+79

+73

1454

104 990 000      +11137 000       +11585 000

IQ 000

10 000

150 000


Nettoutgift  104 840 000      +11147 000        +11595 000

Universitetskanslersämbetet

Antalet nybörjarplatser för läkarutbildning uppgår innevarande läsår tiU sanmianlagt 1 026, därav 196 i Uppsala, 190 i Lund, 168 i Göteborg, 102 i Umeå och 370 vid karoUnska institutet.

TUl följd av statsmakternas beslut (prop. 1969: 137, SU 1969: 187, rskr 1969:421) har läsåret 1972/73 tiUkommit 50 nybörjarplatser vid karolinska institutet. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) undersöker f. n. möjUghetema tUl ytterUgare intagningsökningar.

Av UKÄ föreslagna förstärkningar till följd av dels nyssnämnda be­slut om ökad läkarutbildning vid karolinska institutet, dels beslut om ökad läkarutbildning vid universitetet i Umeå (jfr prop. 1970: 1 bil. 10 s. 273, SU 1970: 88, rskr 1970: 215) ansluter i allt väsentligt tiU de orga­nisationsförslag som överlämnades med UKÄ:s petita för budgetåret 1972/73. I förslaget beträffande karolinska institutet behandlades även frågan om den tidsmässiga inplaceringen av tidigare beslutade tjänster som professor vid institutet (jfr prop. 1970: 122, SU 1970: 135, rskr 1970: 309). Enligt statsmakternas beslut skall dessa tjänster inrättas först när läkarutbildning och forskning kan inledas i resp. ämne vid Huddinge sjukhus. Kungl. Maj:t har erhållit bemyndigande av riksdagen (prop. 1972:1 bil. 10 s. 312, UbU 1972:4, rskr 1972:93) att inrätta dessa tjänster så snart nämnda förutsättningar föreligger. UKÄ föreslår nu att fem professurer inrättas under budgetåret 1973/74. Professuren i infektionssjukdomar föreslås av UKÄ övergångsvis förlagd till Ros-

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


343


lagstulls sjukhus. Beträffande professuren i kUnisk bakteriologi föreslår UKÄ att benämningen ändras till professur i kUnisk mikrobiologi, sär­skUt bakteriologi.

Som underlag för ämbetets långtidsbedömning har fakultetsberedning­en för medicin, odontologi och farmaci utarbetat en plan för inrättande av högre tjänster även under budgetåren 1975/76—1977/78 utöver de tjänster som enligt nämnda beslut skall komma tUl vid Huddinge sjuk­hus. Planen omfattar tjänster inom områdena arbetsfysiologi, geriatrik, immunologi eller kUnisk immunologi, psykiatri och toxikologi.

UKÄ förutsätter att karolinska institutet och universitetet i Lund tilldelas ytterUgare medel för genomförande av en ny plan som inne­varande läsår har börjat tillämpas för sjukgymnastutbildningen.

Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet följande.


Ämne m. m./tjänst m. m./ läroanstalt'


Kostnad budgetåret 1973/74 (tkr.)


Anmärkning


Grund-        Forskar-

läggande      utbildning utbildning    o. forskning


1973/74

Okad läkarutbildning

1.           Uiuversitetet i Umeå

2.     Karolinska institutet

därav 1 professur i vart och ett av ämnena infektionssjukdomar

klinisk mikrobiologi, särskUt bakteriologi oftalmiatrik

socialmedicin

öron-, näs- och halssjukdomar

Klinisk neurofysiologi

3.   1 professur, U

Medicinsk fysik

4.   1 tjänst som biträdan­
de professor med sam­
tidig indragning av 1
personlig tjänst som
lärare i Ue 20, G

Medicinsk näringslära

5.   1 professur och 1 000
assistenttimmar, KI


404                    Prop. 1970: 1 bil. 10 s.

273, SU 1970: 88, rskr
1970: 215
1 707
            369  Prop. 1969: 137, SU

1969: 187, rskr 1969:421; prop. 1970: 122, SU 1970:135, rskr 1970:309; prop. 1972: 1 bil. 10 s. 312, UbU 1972: 4, rskr 1972: 93

Tidigare beslutad, dock ej

tidpunkten

Tidigare beslutad, dock ej

tidpunkten

Fr. o. m. 1.1.1974. Tidigare

beslutad, dock ej tidpunkten

Fr.o.m. 1.1.1974. Tidigare

beslutad, dock ej tidpunkten

Fr. o. m. 1.1.1974. Tidigare

beslutad, dock ej tidpunkten

105   K.-E. Hagbarth förste innehavare

Personlig för C. Lager­crantz

159  A. Wretlind

förste innehavare


Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


344


 


Sjukgymnastutbildning

6.     Universitetet i Lund

7.     Karolinska institutet

Gemensamt för flera läroanstalter

8.     3 tjänster som docent

9.     4 tjänster som forskar­assistent


211 103

70


238 210


 


Kursanslag

11.

12.

13

15.

16.

10.   Åtgärder i samband med övergången till ny smdieordning ForskarutbUdning Ersättningsundervis­ning för forskarutbild­ningsändamål Timarvoderad under­visning i medicin, G Medel för vikariats­ersättning i samband med lärares deltagande i pedagogisk utbUdning Kostnader för dietetikerutbildning


203

762

- 24 904

40


102


 


Uppbördsmedel 17.  Avkastning från vissa fonder


10


Bidrag från Svenska natio­nalföreningen mot hjärt-och lungsjukdomar tUl G. Biraths personliga pro­fessur i pneumologi. G, upphör i och med Biraths pensionering 1.1.1973


1974/75

 

 

18.   Ökad läkarutbildning, KI

 

 

Neurologi 1 professur

Obstetrik och

 

 

Tidigare beslutad, dock ej tidpunkten

gynekologi

 

 

 

1 professur Pediatrik

 

 

Tidigare beslutad, dock ej tidpunkten

1 professur Klinisk farmakologi

 

 

Tidigare beslutad, dock ej tidpunkten

19.   1 professur

 

 

Förslag till placering lämnas senare

Psykiatri

 

 

 

20.   1 professur, KI

m.

4 380        1193

 

21.   Löneomräkning m.

5 574

 

 

 

11147

 

* U = universitetet i Uppsala, G = universitetet i Göteborg, KI = karolinska institutet.

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        345

Föredraganden

EnUgt statsmakternas beslut (prop. 1970: 122, SU 1970: 135, rskr 1970: 309) skall för läkarutbildning samt forskarutbildning och forsk­ning i kUniska ämnen vid karolinska institutet under budgetåren 1972/73 —1976/77 inrättas sammanlagt 17 professurer med placering vid Hud­dinge sjukhus. Budgetåret 1972/73 har sju av dessa professurer inrättats. Kungl. Maj:t har bemyndigats att inrätta återstående tio professurer när läkamtbUdning och forskning kan inledas i resp. ämne vid sjukhuset (prop. 1972: 1 bU. 10, s. 312, UbU 1972: 4, rskr 1972: 93).

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) föreslår att en professur med placering vid Huddinge sjukhus inrättas den 1 juU 1973 i vart och ett av ämnena infektionssjukdomar och klinisk bakteriologi och den 1 ja­nuari 1974 i vart och ett av ämnena oftalmiatrik, socialmedicui samt öron-, näs- och halssjukdomar.

Viss oklarhet råder f. n. beträffande vid vilka tidpunkter förutsättning­ar kan föreligga att inrätta vissa av nämnda professurerna. För tjänster­na i oftalmiatrik, socialmedicin samt öron-, näs- och halssjukdomar bör medel emellertid nu beräknas.

För de lärartjänster m. m. — utöver nämnda professurer — som skall komma till budgetåret 1973/74 för läkarutbildningen vid karolinska institutet i samband med den pågående utbyggnaden (prop. 1965: 141, SU 1965: 173, rskr 1965:411 och prop. 1969: 137, SU 1969: 187, rskr 1969: 421) beräknar jag 1 522 000 kr. Inom denna ram har jag beräknat medel för viss förstärkning av utbildningsresurserna inom ämnesområde­na infektionssjukdomar och klinisk bakteriologi. Jag viU i sammanhanget erinra om att chefen för socialdepartementet tidigare denna dag vid sin anmälan av förslagsanslaget KaroUnska sjukhuset: Driftkostnader tagit upp medel för vissa läkartjänster med anledning av den ökade läkarut­bildningen vid karolinska institutet. Jag har vidare beräknat medel även för vissa tiUkommande lärartjänster m. m. för den beslutade utbyggnaden av tandläkarutbildningen vid institutet (jfr prop. 1970: 122). Kostnadema för teoretiskt medicinsk utbUdning av tandläkarstuderande vid insti­tutet bör nästa budgetår helt bestridas från förevarande anslag. Kost­nader för denna utbUdning bestrids innevarande budgetår även från anslagen Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarper­sonal och Odontologiska fakultetema m. m.: Driftkostnader.

För lärartjänster m. m. för den ökade läkarutbUdningen vid universi­tetet i Umeå (jfr prop. 1970: 1 bU. 10 s. 273, SU 1970: 88, rskr 1970: 215) beräknar jag för nästa budgetår ytterligare 368 000 kr.

Innevarande budgetår har sammanlagt 517 000 kr. anvisats för i första hand bl. a. extra platser vid kliniska kurser i samband med över­gången tiU den år 1969 beslutade studieordningen för utbildningen för läkarexamen (prop. 1969: 1 bil. 10 s. 303, SU 1969: 46, rskr 1969: 137). För sådana extra platser — främst för studerande vid universitetet i

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       346

Lund — räknar jag för nästa budgetår med ett ytterUgare medelsbehov av 153 000 kr.

UKÄ har föreslagit att en professur i klinisk neurofysiologi inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1973. I Ukhet med UKÄ anser jag det angeläget att förstärka forsknings- och utbildningsresurserna inom detta område. Jag förordar sålunda att en professur i klinisk neurofysiologi inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1973. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att i enlighet med UKÄ:s förslag utse docenten vid universitetet i Uppsala K.-E. Hagbarth till förste innehavare av professuren. UKÄ:s förslag har föregåtts av ett sakkunnigförfarande motsvarande det som enligt universitetsstadgan skall förekomma vid tillsättning av professur.

Som ett led i en planerad samverkan inom arbetsmiljöforskningens område med medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg har AB Götaverken utfäst sig att — under förutsättning av att en personlig professur i klinisk neurofysiologi, särskilt arbetsUvets kUniska neuro­fysiologi, inrättas för docenten Ingemar Petersen — bekosta dels ett arvode som utgör skillnaden mellan lön som professor och med Peter-séns överläkartjänst vid Sahlgrenska sjukhuset förenad lön, dels lönerna vid två tjänster som laboratorieassistent, dels lönekostnadspålägg enligt gällande bestämmelser. Härutöver stäUer AB Götaverken tUl förfogande medel för inköp av viss apparatur. Medicinska fakulteten vid universi­tetet i Göteborg har i särskild skrivelse föreslagit inrättande av pro­fessuren. UKÄ har med konstaterande av att erbjudandet inte kommer att medföra några kostnader för statsverket tiUstyrkt framställningen. Peterséns kompetens för professur i klinisk neurofysiologi har styrkts vid nyssnämnda sakkunnigförfarande.

Arbetsmiljöforskning tillhör de forskningsområden som prioriteras av statsmaktema. Jag anser att en förstärkning av resurserna inom om­rådet enligt det framlagda förslaget är värdefull och förordar att en ar­vodestjänst som professor, personUg för Petersen, den 1 juli 1973 inrättas vid universitetet i Göteborg, varvid förutsätts att kostnader härigenom inte uppkommer för statsverket.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1966: 1 bU. 10, s. 361, SU 1966: 42, rskr 1966: 125) har Kungl. Maj:t föreskrivit att professuren i barnpsykiatri vid universitetet i Umeå skall ha benämningen professur i barn- och ungdomspsykiatri. Vidare har Kungl. Maj:t med stöd av be­myndigandet föreskrivit att professuren i hygien vid universitetet i Göte­borg i samband med återbesättande skall ändras till professur i hygien, särskilt omgivningshygien och att professuren i röntgendiagnostik med neuroradiologi vid karolinska institutet med placering vid Serafimer­lasarettet i samband med återbesättande skall ändras till professur i neuroradiologi med placering vid karoUnska sjukhuset samt att profes­suren i kirurgi, särskilt urologi vid universitetet i Lund i samband med återbesättande skall ändras till professur i urologisk kirurgi.

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                      347

Genom Kungl. Maj:ts beslut har vid universitetet i Umeå den 1 juli 1972 inrättats två ordinarie universitetslektorat i patologi — varav ett gemensamt för medicinsk och odontologisk utbUdning. Vidare har vid karolinska institutet inrättats två ordinarie universitetslektorat, dels ett i anatomi den 1 juli 1972, dels ett i anatomi — gemensamt för medicinsk och odontologisk utbildning — den 1 januari 1973.

För förstärkning av forsknings- och forskarutbildningsresursema vid universitetet i Umeå har jag beräknat medel för ytterUgare en tjänst som forskarassistent.

Sjukgymnastutbildning äger f. n. rum dels i Stockholm och Lund under statligt huvudmannaskap, dels i Göteborg under kommunalt huvudmannaskap. Kungl. Maj:t har vidare inrättat tjänster för sjuk­gymnastutbildning under kommunalt huvudmannaskap i Umeå och Örebro. SjukgymnastutbUdningen bör — oberoende av huvudmanna­skap — ges inom ramen för en i huvudsak enhetUg plan. Av detta skäl har för innevarande budgetår anvisats medel för en omläggning av gäUande planer vid sjidcgymnastinstituten i Stockholm och Lund. För nästa budgetår beräknar jag 50 000 kr. för att omläggningen skall kunna slutföras. Jag vill i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj:t har uppdragit dels åt 1968 års utbildningsutredning att utreda sjukgym­nastutbildningens innehåll och omfattning, dels åt skolöverstyrelsen att efter samråd med UKÄ undersöka förutsättningarna att öka intagningen till bl. a. sjukgymnastutbildning.

Jag avser att i annat sammanhang efter förslag av UKÄ återkomma till Kungl. Maj:t med förslag avseende de för läkarutbUdningen m. m. avsedda tjänster — utöver tjänster som professor och biträdande pro­fessor — som inom ramen för de nu beräknade medlen bör inrättas vid läroanstaltema budgetåret 1973/74.

Statens förhandlingsnämnd har i november 1972 träffat avtal med delegerade för Stockholms läns landstingskommun om läkarutbildning i Stockholms län m. m. Avtalen gäUer under fömtsättnmg av att de godkänns av Kungl. Maj:t samt av Stockholms läns landsting genom beslut som vinner laga kraft. Kungl. Maj:t har erhåUit riksdagens be­myndigande att godkänna nämnda avtal (prop. 1972: 144, SoU 1972: 43, rskr 1972: 328). Som ett led i läkarutbildningsavtalet ingår att den läkar­personal vid Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus samt Serafimerlasaret­tet, som hittiUs anställts av staten genom direktionen för karolinska sjukhuset, fr. o. m. den 1 juli 1973 skall vara anställd hos landstingskom­munen. Förhandlingsnämnden har härvid utgått från att sammanlagt 34 av dessa vid nämnda sjukhus inrättade tjänster som biträdande över­läkare och underläkare m. m. skall omvandlas till statliga tjänster som klinisk lärare och klinisk amanuens.

Under avlöningsanslaget har jag med anledning av den föreslagna nya organisationen vid nämnda sjukhus tagit upp medel för de i avtalet för-

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      348

utsatta statliga tjänsterna samt för kursanslag m. m. Vidare har jag under detta anslag beräknat medel motsvarande dem som under innevarande budgetår anvisats från det under femte huvudtiteln uppförda förslagsan­slaget Avlöning av vissa läkare vid sjukhus i Stockholm för arvoden tiU överläkare som vid Södersjukhuset och Danderyds sjukhus leder viss läkarutbildning.

Med hänvisning till anslagssammanstäUningen beräknar jag anslaget tiU avlöningar tiU lärarpersonal tiU (104 840 000+11595 000=) 116435 000 kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande imiversiteten m.m., anslaget till driftkostnader till (75 000 000 +10 450 000=) 85 450 000 kr.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer i enlighet med vad jag förordat i det föregående,

2.  tUl Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarperso­nal för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 116435 000 kr.

3.  tUl Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budget­året 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 85 450 000 kr.

£ 15. Odontologiska fakultetema m. m.: Avlöningar tiU lärarper­ sonal E 16. Odontologiska fakultetema m. m.: Driftkostnader

1971/72 Utgift              349333731                   Reservation*                    1751650

1972/73 Anslag       40 174 OOO2 1973/74 Förslag      42 016 0003

 Därav   avlöningar   tUl   lärarpersonal   26 954 006   kr.   och   driftkostnader

7 979 367 kr.

 Därav   avlöningar   till   lärarpersonal   27 474 000   kr.   och   driftkostnader

12 700 000 kr.

' Därav   avlöningar   till   lärarpersonal   28 766 000   kr.   och   driftkostnader

13 250 000 kr.

* Anslaget Odontologiska fakultetema m. m.: Driftkostnader.

Dessa anslag avses för grundläggande odontologisk utbUdning samt forskarutbildning och forskning inom odontologiska ämnesområden vid universiteten i Lund, Göteborg och Umeå samt vid karolinska institutet. Vidare utgår från dessa anslag vissa medel till de statliga tandtekniker-och tandsköterskeskolorna.

I följande sammanstäUning redovisas — med hänsyn till vad som i det föregående anförts under vissa gemensamma frågor rörande univer-

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnuigsdepartementet                                      349

siteten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.

1972/73                  Beräknad ändring 1973/74

Universitets-        Föredraganden

kanslersämbetet

Personal

Lärarpersonal                                               393                      +14                          of.

Anslag

Lönekostnader                                 27 474 000        + 2 511 000           +1 292 000

Universitetskanslersämbetet

Enligt statsmakternas beslut år 1970 skall antalet intagningsplatser för utbildning av tandläkare vid karoUnska institutet under en över­gångsperiod — efter tillkomsten av en nybyggnad för odontologisk ut­bildning vid Huddinge sjukhus — vara 220 per år, vilket innebär en ökning med 120 (prop. 1970: 122, SU 1970: 135, rskr 1970: 309). Enligt planema skall de nya lokalerna tas i bruk för utbildningsändamål vid ingången av vårterminen 1974. Till följd av intagningsökningen före­slår universitetskanslersämbetet (UKÄ) en betydande förstärkning av karoUnska institutets resurser för tandläkarutbildning.

UKÄ utreder f. n. på Kungl. Maj:ts uppdrag och i samråd med 1968 års utbildningsutredning förutsättningarna för att snabbt öka tandläkar­utbildningens kapacitet. I ämbetets uppdrag ingår att särskilt pröva om sådana möjUgheter föreligger vid universiteten i Lund och Umeå samt att utreda organisationen av den odontologiska utbildningen och tand­sjukvården vid universitetet i Lund.

Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet följande.

Ämne m. m./tjänst m. m./                       Kostnad budgetaret       Anmärkning

läroanstalii                                      1973/74 (tkr.)

Grund-        Forskar-läggande      utbildning utbildning    o. forskning

ökad tandläkarutbildning

1.    Karolinska institutet                    884             53   Prop. 1970: 122, SU

1970: 135, rskr 1970: 309
därav 1 professur i
                                                 Fr. o. m. 1.1.1974;

odontologisk teknologi                                          tidigare beslutad

Parodontologi

2.    2 professurer med                                           19
samtidig indragning

av 2 tjänster som biträdande professor, L, Um

Eb


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet                        350

 

Gemensamt för flera

 

 

 

ämnen

 

 

 

3.   1 tiänst som docent, G

 

79

 

4.   1 tjänst som forskar-

 

70

 

assistent, KI

 

 

 

5.   3 tiänster som assi-

263

 

 

stenttandläkare, G

 

 

 

6.   Kursanslag, G

-  19

 

 

Gemensamt för flera

 

 

 

läroanstalter

 

 

 

Kursanslag

 

 

 

7.  Forskaratbildning

 

30

 

8.   Ersättningsundervis-

152

 

 

ning för forskarutbild-

 

 

 

ningsändamäl

 

 

 

9.   AweckUng av tand-

-739

 

Jfr prop. 1970: 122, s. 45,

tekniker- och tand-

 

 

SU 1970: 135, rskr

sköterskeskolorna

 

 

1970: 309

10.   Medel för vikariats-

376

 

 

ersättning i samband

 

 

 

med lärares deltagande

 

 

 

i pedagogisk utbildning

 

 

 

 

917

251

 

11.   Löneomräkning

1343 2 511

 

 

' L = universitetet i Lund, G

= universitetet

iG

öteborg, Um = universitetet

Föredraganden

På grundval av statsmakternas beslut år 1970 om utbyggnad av orga­nisationen för tandläkarutbildning i Stockholm (prop. 1970: 122, SU 1970: 135, rskr 1970: 309) är nya lokaler för odontologisk utbildning och forskning — dimensionerade för 120 nybörjare per år — under uppförande i anslutning tUl Huddinge sjukhus. De nya lokalerna skall enUgt planerna successivt tas i bruk från ingången av vårterminen 1974. Eftersom det första studieårets utbUdning är förlagd till karoUnska in­stitutets teoretiskt medicinska institutioner äger den första intagningen rum redan vårterminen 1973. Genom att de nuvarande lokalema för tandläkarutbildning i Stockholm under en övergångsperiod skall utnytt­jas paraUellt med de nya lokalerna i Huddinge, ökar den totala intag­ningskapaciteten för tandläkarutbildning i landet till 500 platser per år. Dessa är fördelade med 100 platser vid universitetet i Lund, 120 vid universitetet i Göteborg, 60 vid universitetet i Umeå och (100+120=) 220 platser vid karoUnska institutet.

Kungl. Maj:t har erhållit riksdagens bemyndigande att inrätta en professur i odontologisk teknologi vid karoUnska institutet vid den tid­punkt då utbildningen i ämnet inleds i Huddinge (prop. 1970: 122 s. 42, SU 1970: 135, rskr 1970: 309, jfr prop. 1972: 1 bil. 10 s. 319, UbU 1972: 4, rskr 1972: 93). Tjänsten bör inrättas den 1 januari 1974. Jag beräknar nu medel för tjänsten.

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        351

För lärartjänster m. m. för det ökade intaget av tandläkarstuderande vid karoUnska institutet har jag beräknat dels 389 000 kr. för utbildning­en i vissa teoretiskt medicinska ämnen m. m. under avlöningsanslaget tiU medicinska fakultetema m. m., dels — utöver medel för professuren i odontologisk teknologi — 92 000 kr. under förevarande avlöningsan­slag.

Jag avser att i annat sammanhang, efter förslag av universitetskanslers­ämbetet (UKÄ), återkomma till Kungl. Maj:t med förslag tUl de lärar­tjänster — utöver tjänst som professor eller biträdande professor — som bör inrättas vid institutet budgetåret 1973/74 inom ramen för de nu beräknade medlen.

I enUghet med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av anslagen tiU de medicinska fakultetema m. m. bör kostnader för teore­tiskt medicinsk utbildning av tandläkarstuderande vid karolinska in­stitutet nästa budgetår helt bestridas från nämnda anslag. Kostnader för denna utbildning bestrids för innevarande budgetår även från förevaran­de anslag.

Med hänvisning till anslagssammanstäUningen beräknar jag anslaget tUl avlöningar tUl lärarpersonal tUl (27 474 000+1 292 000=) 28 766 000 kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande uni­versiteten m, m., anslaget tiU driftkostnader tiU (12 700 000+550 000=) 13 250 000 kr. Därvid har jag i enlighet med UKÄ:s förslag förutsatt, att viss del av kostnaderna för renhållning och städning nästa budgetår skall belasta anslaget Odontologiska fakulteterna m.m.: Vissa tand­sjukvårdskostnader.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  till  Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarper-

sonal  för   budgetåret   1973/74   anvisa   ett  förslagsanslag  av 28 766 000 kr.,

2.  till Odontologiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budget-

året 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 13 250 000 kr.

£ 17. Odontologiska fakultetema m. m.: Vissa tandsjukvårdskost­nader

1971/72 Utgift           24 683 373

1972/73 Anslag         22 013 000

1973/74 Förslag        24 704 000

Detta anslag avses för den tandsjukvård, som bedrivs i anslutning till den odontologiska utbildningen och forskningen vid universiteten i Lund, Göteborg och Umeå samt vid karolinska institutet. Vidare skall

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


352


från anslaget utgå vissa medel till de statiiga tandtekniker- och tand­sköterskeskolorna samt till ersättning åt tandtekniker- och tandsköter-skepraktUcanter (jfr prop. 1969: 1 bU. 10 s. 312).

Tandsjukvård ges vid universiteten i Göteborg och Umeå inom ramen för tandsjukvårdscentraler. Vid resp. universitetet i Lund och karolinska institutet ges tandsjukvård dels vid kandidatkliniker, som ingår i de kUniskt odontologiska institutionerna, dels vid en lärarklinik.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Universitets­kanslersämbetet

Föredraganden

Personal

 

 

 

Tandsjukvårdande personal

396

of.

of.

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader Förbrukningsmateriel m. m. Lärarkliniker m. m. Sjukvård Reseersättaingar Telegram och telefon Renhållning och städning

19 212 000

4 230 000»

1984 000

15 000

10 000

142 000

+3 108 000= -1800 000 +   448 000

of.

of.

of. +   943 000

+ 1609 000 + 2 100 000 +2 839 000

of.

of.

of. +   943 000

Uppbördsm edel

25 593 000

+2 699 000

+7 491 000

Patientavgifter Vissa ersättningar

1 700 000 \ 1880 000/

-3 050000

+4 300 000 +   500 000

 

3 580 000

-3 050 000

+4 800 000

Nettoutgift

22 013 000

+5 749 000

+2 691 000

 Medel härför har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Odon­tologiska fakultetema m. m.: Driftkostnader.

' Anslagsposten Förbrukningsmateriel för den praktiska verksamheten i an­slutning till den odontologiska utbildningen m. m. " Därav löneomräkning 1 609 000 kr.

Universitetskanslersämbetet

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) föreslår att läroanstalterna skall få utnyttja såväl influtna patientavgifter som kommunala driftbidrag för tandsjukvårdsverksamheten. UKÄ har beräknat medel bl. a. för förbrukningsmateriel m. m. mot bakgrund av detta förslag. UKÄ före­slår vidare att kostnaderna för renhållning och städning vid tandsjuk-vårdscentralerna i Göteborg och Umeå skall belasta detta anslag. För innevarande budgetår anvisas medel för dessa ändamål under berörda fakulteters driftkostnadsanslag. UKÄ räknar med att de statUga tand­tekniker- och tandsköterskeskolorna får kommunalt huvudmannaskap, eventueUt under budgetåret 1973/74. Detta skuUe innebära en ökad belastning  av  förevarande  anslag,   eftersom  tandtekniker-  och  tand-

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnuigsdepartementet                        353

sköterskepraktikanternas arbetsinsats i samband med utbildningen av tandläkare måste ersättas ( + 1 190 000 kr.).

O-alternativet innebär främst personaUnskränkningar och en tUI följd därav minskad oirtfattning av den tandsjukvård som bedrivs i anslutning till den odontologiska utbildningen och forskningen.

Föredraganden

Riksrevisionsverket (RRV) har i ett yttrande över universitetskanslers­ämbetets förslag rörande redovisning av uppbördsmedel framhållit, att den tandsjukvårdande verksamheten i anslutning till den odontologiska utbildningen och forskningen inte är av sådan karaktär, att den motive­rar, att läroanstalterna ges möjlighet till nettoredovisning av anslaget.

Jag anser att enhetliga bestämmelser bör gälla vid redovisningen av detta anslag vid de skilda läroanstalterna. Mot bakgmnd bl. a. av RRV:s yttrande förordar jag att anslaget bruttoredovisas av samtliga läroan­stalter. Jag beaktar detta vid min beräkning av medelsanvisningen bl. a. till lärarklinikerna.

Jag räknar med ökade uppbördsmedel under anslaget till följd av bl. a. den i det föregående förordade redovisningen av anslaget, den under år 1972 genomförda höjningen av folktandvårdstaxan samt högre drift­bidrag från Göteborgs kommun.

Med hänvisning till sammanställningen och i enlighet med vad jag anfört i det föregående beräknar jag anslaget för nästa budgetår till (22 013 000+2 691 000=) 24 704 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Odontologiska fakulteterna m. m.: Vissa tandsjukvårds­kostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 24 704 000 kr.

E 18. Farmaceutiska fakulteten m. m.: Avlöningar tiU lärarpersonal E 19. Farmaceutiska fakulteten m. m.: Driftkostnader

1971/72 Utgift           7 023 8071                Reservation*               463 861

1972/73 Anslag         8 040 000

1973/74 Förslag         8 749 000

 Därav    avlöningar    till    lärarpersonal    4 305 570   kr.    och    driftkostnader

2 718 237 kr.

 Därav   avlöningar   till   lärarpersonal   4 240 000   kr.   och   driftkostnader

3 800 000 kr.

' Därav   avlöningar   till   lärarpersonal   4 399 000   kr.   och   driftkostnader

4 350 000 kr.

' Anslaget Farmaceutiska fakulteten m. m.: Driftkostnader.

Dessa anslag avses för grundläggande farmaceutisk utbildning samt forskarutbildning och forskning inom farmaceutiska ämnesområden vid

Eb

12   Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr I.   Bil. 10


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


354


universitetet i Uppsala. Vidare utgår från dessa anslag medel för ut­bildning av receptarier.

I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i det föregående anförts under vissa gemensamma frågor rörande universi­teten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.


1972/73


Beräknad ändring  1973/74


 


Universitets­kanslersämbetet


Föredraganden


 


Personal

Lärarpersonal

Anslag

Lönekostnader


62                       +9                         -1

4 240 000            + 872 OOO             +159 000


Universitetskanslersämbetet

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) framhåller att enUgt föreUggande planer flyttningen till nya lokaler för farmaceutisk utbildning och forsk­ning beräknas kunna ske under budgetåret 1973/74. Samtidigt skall antalet platser för utbildning tiU farmacie kandidatexamen öka med 40 tiU 120 per år (prop.  1965: 141 s.  188, SU 1965: 173, rskr 1965:411).

Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet följande.


Ämne m. m./tjänst m. m.


Kostnad budgetaret 1973/74 (Uo-.)

Grund-        Forskar-läggande      utbildning utbildning   o. forsk­ning


Anmärkning


 


1973/74

Farmaceutisk natur­produktkemi

1.   1   tjänst   som   biträdande
professor med samtidig
indragning   av   en   tjänst
som laborator i Ue 20 i
farmakognosi

Ökad  intagning  för farmacie kandidatexamen

2.          Kemiska läroämnen                        247

3.          1 forskarassistent

Gemensamt för flera ämnen Kursanslag

5. 6.

7.

4.   Vissa förstärkningar                        102
Forskarutbildning
Ersättningsundervisning
för   forskarutbildningsän­
damål                                           152
Medel för vikariatsersätt­
ning i samband med lära­
res deltagande i pedago­
gisk utbildning
                                66


2   Förste innehavare G. Samuelsson

70

10


Eb


Prop. 1973:1    BUaga 10   UtbUdningsdepartementet               355

1974/75

Biofarmaci 8.   1   tjänst   som   biträdande professor

567          82

9.   Löneomräkning                                223

872

Föredraganden

Enligt statsmakternas beslut år 1965 (prop. 1965: 141 s. 188, SU 1965: 173, rskr 1965:411) uppförs nya lokaler för farmaceutisk utbild­ning och forskning på Artillerifältet i Uppsala. Lokalerna beräknas en­ligt föreliggande planer vara klara för inflyttning under budgetåret 1973/74. I samband därmed skall — enligt nämnda beslut — antalet intagningsplatser för utbUdningen till farmacie kandidatexamen öka från 80 till 120 per år. Frågan om dimensioneringen av utbildningen bör enligt min mening tas upp på nytt i samband med prövningen av 1968 års utbildningsutrednings förslag. Antalet intagningsplatser bör därför vara 80 även budgetåret 1973/74.

Vid den farmaceutiska fakulteten bedrivs vidare en ettårig utbildning av receptarier. Denna utbildning föregås av elevutbildning vid apotek. Intagningskapaciteten vid den ettåriga utbUdningen är 240 utbUdnings­platser per år (prop. 1965: 1 bU. 10, s. 463, SU 1965: 90, rskr 1965: 223). I realiteten har dock antalet nybörjare varit avsevärt lägre under senare år.

Receptarierna har under en följd av år mött ökade svårigheter att få anställning. Antalet sökande till receptarieutbildningen har bl. a. tUl följd därav minskat. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har —• efter förslag av farmaceutiska fakulteten och dess utbildningsnämnd — i särskild skrivelse hemställt bl. a. att den ettåriga receptarieutbUdningen försöks­vis förlängs till att omfatta tre terminer. Om intagningskapaciteten sam­tidigt minskas skuUe detta, enligt UKÄ, kunna ske inom ramen för en oförändrad medelstiUdelning. Förslaget har vid remissbehandUng till­styrkts av remissinstanserna.

En förlängning av utbildningstiden skuUe möjliggöra en breddning av t. ex. den naturvetenskapligt inriktade delen av utbildningen och där­med en anpassning till arbetsmarknadens krav och möjligheter. Utbild­ning vid den farmaceutiska fakulteten bör därför förlängas till tre ter­miner för studerande som tas in till den teoretiska utbildningen från höstterminen 1973. Jag räknar med att en sådan reform kommer att innebära ökade möjligheter för receptarier att komma in på andra ar­betsområden än apoteksväsendet.

För budgetåret 1973/74 räknar jag med att ca 80 studerande skaU på­börja receptarieutbildning höstterminen 1973. Mitt förslag tiU medelsbe-

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        356

räkning innebär att de elever, som redan har påbörjat den förberedande elevutbildningen kommer att beredas möjlighet att fullfölja utbildningen fram till receptarieexamen. Intagningen till den förberedande elevut­bildningen bör begränsas i förhållande till tidigare intag. Det ankom­mer på socialstyrelsen att i samråd med UKÄ lägga fram förslag härom.

För förstärkning av forsknings- och forskarutbildningsresurserna har jag beräknat medel för en tjänst som forskarassistent.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till av­löningar tUl lärarpersonal tiU (4 240 000 + 159 000=) 4 399 000 kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i det före­gående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande univer­siteten m. m., anslaget till driftkostnader till (3 800 000 + 550 000 =) 4 350 000 kr. I beloppet innefattas medel för reseersättningar m. m. i samband med förestående flyttning av den farmaceutiska utbildnings-och forskningsorganisationen till Uppsala.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     till Farmaceutiska fakulteten m. m.: Avlöningar till lärarper­sonal för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 4 399 000 kr.

2.     till Farmaceutiska fakulteten m. m.: Driftkostnader för bud­getåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 4 350 000 kr.

E 20. Matematisk-naturvetenskapUga fakultetema m. m.: Avlöningar till lärarpersonal

T  '%■*     Tlilf-.d.----- A2..1------ *«—.-A------ c.'-«*-ir----- C.,1-..1A»*..«»...  ______     __    .

Jii .x. iTX

Driftkostnader

1971/72 Utgift       1512684481                 Reservation*             4543039

1972/73 Anslag      159 915 0002 1973/74 Förslag     161 212 0003

 Därav   avlöningar   till   lärarpersonal   111653 479   kr.   och   driftkostnader

39 614 969 kr.

 Därav   avlöningar  tUl   lärarpersonal   106 850 000  kr.   och  driftkostnader

53 065 000 kr.

 Därav   avlöningar   till   lärarpersonal   103 012 000   kr.   och   driftkostnader

58 200 000 kr.

* Anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostaader.

Dessa anslag avses för grundläggande utbUdning, forskamtbUdning och forskning inom matematisk-naturvetenskapliga ämnesområden vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå, för grundläggande utbildning inom matematisk-naturvetenskapUga ämnes­områden vid högskolan i Linköping samt för vissa delar av utbildningen inom ämnesområdet informationsbehandling vid tekniska högskolan i

Eb


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


357


Stockholm. Vidare skall från avlöningsanslaget utgå medel för utbild­ning enligt kungörelsen (1969: 50) om utbildning vid de filosofiska fakul­teterna inom vissa ämnesområden vid Chalmers tekniska högskola. Me­del till driftkostnader för sistnämnda ändamål beräknas under anslaget Teknisk utbUdning och forskning m. m.: Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping.

I följande sammanstäUning redovisas — med hänsyn tUl vad som i det föregående anförts under vissa gemensamma frågor rörande universi­teten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.


1972/73


Beräknad ändring  1973/74


 


Universitets-kanslersämbctet


Föredraganden


 


1716,5

107 079 500

Personal

Lärarpersonal

Anslag

Utgifter Lönekostnader

Uppbördsmedel Avkastning från vissa fonder m. m.

229 500 Nettoutgift   106 850 000


+34,5

+ 8 215 000

+     15 000 + 8 200 000


-89

-3 823 000

+     15 000 -3 838 000


Universite tskanslersämbete t Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet följande.


Ämne m. m./tjänst m. m./ läroanstalt'


Kosmad budgetaret 1973/74 (tkr.)

Grund-        Forskar-

läggande      utbildning utbildning   o. forskning


Anmärkning


 


1973/74

Biofysik, särskilt biofysikalisk kemi

1.   1 professur och 2 000
assistenttimmar, G

Fysikalisk biologi

2.   1 professur och 500
assistenttimmar, U

Genetik 3.   1 professur och 1 000 assistenttimmar, G


214

37

160


Förste innehavare T. Vänngård

Omvandling och ändrad benämning av tjänst som biträdande professor i strålningsbiologi. Förste innehavare B. Larsson


Eb


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


358


 


105

317 559


339


Informationsbehandling, särskilt numerisk analys

4.   1 professur och 1 000
assistenttimmar, Um

Kvartärgeologi, särskilt tillämpad kvartärgeologi

5.   1 professur och 500
assistenttimmar, S

Kärnfysik 6.   1 professur, U

7.   Utbyggnad av univer­sitetsfilialerna

Biologi

1 universitetslektorat i Uo 22:25, G

Elektroteknik

1  universitetslektorat
i Uo 22: 25, U

Fysik

2  universitetslektorat
i Uo 22: 25, L, G

Informationsbeliand-ling, särskilt admi­nistrativ databehand­ling

3  universitetslektorat
i Uo 22: 25, U, L, G

Kemi

3 universitetslektorat

i Uo 22: 25, U, L, G

Gemensamt för flera läroanstalter

4 docenter 8 forskarassistenter Medel för studieväg­ledning

11.    Medel för tilldelning av lärarkrafter för grundläggande utbild­ning

12.    Kursanslag för forskarutbildning m. m.

13.    Medel för vikariats-ersättning i samband med lärares deltagande i pedagogisk utbildning

14.    Uppbördsmedel

8.

9. 10.


950

476 ■1725

1 108

-     15


160   Beslutad år 1972

37

Omvandling av tjänst som biträdande professor. Förste innehavare C.-G. Wenner

Medel för en extra tjänst som biträdande professor utgår innevarande budgetår från anslaget till atomforskning. Förste in­nehavare A. Johansson

Överföring från teknisk fakuUet


Eb


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      359

1974/75

Ekologisk zoologi

15.    1 professur, L

Mikrobiologi

16.    1 professur, S

794        1 928

17.    Löneomräkning                                   5 478

8 200

' U = universitetet  i Uppsala,  L = universitetet i Lund, G = universitetet i Göteborg, S = universitetet i Stockholm, Um = universitetet i Umeå.

Föredraganden

Enligt statsmakternas beslut år 1972 (prop. 1972: 1 bil. 10, s. 332, UbU 1972:9, rskr 1972: 129) skall en professur i informationsbehandling, särskUt numerisk analys, inrättas vid universitetet i Umeå den 1 juli 1973. Jag beräknar nu medel för denna tjänst. I anslutning härtill tar jag upp medel för 1000 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966: 1, bil. 10 s. 361, SU 1966: 42, rskr 1966: 125) har Kungl. Maj:t föreskrivit att pro­fessuren i geologi, SärskUt petrografi och mineralogi vid universitetet i Lund i samband med återbesättande skall ändras till professur i petro-logi och prekambrisk geologi. Kungl. Maj:t har vidare föreskrivit att tjänsten som biträdande professor i cytologi vid universitetet i Lund i samband med återbesättande skaU ändras till tjänst som biträdande professor i kromosomforskning. Kungl. Maj:t har dessutom föreskrivit att tjänsten som biträdande professor i teoretisk elektroteknik med plasmafysik vid universitetet i Uppsala i samband med återbesättande skall ändras till tjänst som biträdande professor i teoretisk elektrotek­nik.

Vid min anmälan i det föregående av vissa gemensamma frågor röran­de universiteten m. m. har jag förordat att utbildning i kemi skall an­ordnas vid universitetsfilialen i Örebro. Jag avser att i annat samman­hang föreslå Kungl. Maj:t att den I juli 1973 inrätta ett ordinarie uni­versitetslektorat i kemi vid universitetet i Uppsala med placering vid universitetsfilialen. Vidare har jag under detta anslag beräknat 500 000 kr. för förstärkning av utbildningen i matematik.

Som följd av statsmakternas beslut år 1971 (prop. 1971: 1 bil. 10 s. 252, UbU 1971:3, rskr 1971:84) avvecklas den tekniska magister­utbildningen successivt. Med anledning härav beräknar jag för nästa budgetår medel för tjänsten som universitetslektor i elektroteknik vid den tekniska magisterutbildningen i Örebro under detta avlöningsanslag.

I enlighet med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      360

vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. beräknar jag under förevarande avlöningsanslag medel för ytterUgare 9,5 tjänster som studievägledare. Medel motsvarande 3,5 tjänster, som innevarande budgetår beräknats under anslaget Förvaltningarna vid universiteten m. m., bortfaller därvid. Jag beräknar vidare 84 000 kr. för förstärkning av kursanslaget tiU forskamtbUdning.

Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1973 års riksdag lägga fram proposition om bidrag tiU Vetenskapsakademien. Med hän­syn härtill bör detta anslag minskas med ett belopp av 3,5 milj. kr. mot­svarande vad som innevarande budgetår utgår som bidrag tUl Veten­skapsakademien.

I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under avlöningsanslaget än sådana av automatisk natur. Med hänvis­ning till sammanställningen beräknar jag anslaget till avlöningar till lärarpersonal tiU (106 850 000 — 3 838 000 =) 103 012 000 kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m.m., anslaget tiU driftkostnader tiU (53 065 000 + 5 135 000 =) 58 200 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     till Matematisk-naturvetenskapUga fakulteterna rn. m.: Avlö­ningar till lärarpersonal för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 103 012 000 kr.,

2.     till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Drift­kostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 58 200 000 kr.

E 22. Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar tiU lärarpersonal E 23. Tekniska fakultetema m. m.: Driftkostnader

1971/72 Utgift       128 123 6041                      Reservation*                    6 386 095

1972/73 Anslag      146 665 0002 1973/74 Förslag     143 391 0003

 Därav   avlöningar   till   lärarpersonal   89 724 245   kr.   och   driftkostnader

38 399 359 kr.

' Därav   avlöningar   till   lärarpersonal   95 465 000   kr.   och   driftkostnader

51 200 000 kr., varav 300 000 kr. anvisats på tilläggsstat.

" Därav   avlöningar   till   lärarpersonal   89 591000   kr.   och   driftkostnader

53 800 000 kr.

* Anslaget Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader.

Dessa anslag avses för grundläggande utbUdning, forskarutbildning och forskning inom tekniska ämnesområden vid universitetet i Lund, tekniska högskolan i Stockholm och högskolan i Luleå samt för civil-

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


561


ingenjörsutbildning vid universitetet i Uppsala liksom för utbildning till teknisk magisterexamen vid universitetsfilialen i Örebro. Medel för motsvarande verksamhet vid Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping beräknas under anslaget Teknisk utbildning och forskning m. m: Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping.

I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i det föregående anförts under vissa gemensamma frågor rörande universi­teten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Universitets­kanslersämbetet


Föredraganden


 

Personal

Lärarpersonal

 

1485

-70

-147

Anslag

Utgifter Lönekostnader

 

95 680 000

-2 295 000

-5 874 000

Uppbördsmedel

Avkastning frän

fonder m. m.

vissa

215 000

of.

of.

 

Nettoutgift

95 465 000

-2 295 000

-5 874 000

Universitetskanslersämbetet Ändringförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet följande.


Attme m. m./tjänst m. m./ läroanstalti


Kosmad budgetåret 1973/74 (tkr.)

Grund-        Forskar-läggande      utbildning utbildning    o. forskiiing


Anmärkning


 


1973/74

A utomatiseringsteknik

1.   1 professur och 1 000
assistenttimmar, KTH

Betongbyggnad

2.   1 professur, L

Elektroteknik 3.   1 professur, U

Fastighets-, byggnads- och värderingsrätt 4.   1 professur och 1 000 assistenttimmar, KTH


160

10

Samtidigt indragning av tiänst som biträdande professor i byggnadsstatik. Förste innehavare A. Hillerborg

10   Omvandling av tjänst som biträdande professor. Förste innehavare P.-A. Tove

160


 


12*   Riksdagen 1973.    I saml.    Nr I.    BU. 10


Eb


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


362


 


ökad civilingenjörs­utbildning, U 5.   Kursanslag

Avveckling av teknisk magisterutbildning, ö


210


Prop. 1965: 141 s. 139

SU 1965: 173, rskr

1965:411.

Prop. 1972: 1 bil. 10 s. 337,

UbU 1972: 4, rskr

1972: 93

Prop. 1971: 1 bU. 10 s. 252, UbU 1971: 3, rskr 1971: 84.


 

6.   Kursanslag

-    125

 

7.   1 universitetslektorat

-     95

Överföring tiU mate-

i Uo 22: 25

 

matisk-naturvetenskaplig fakultet

Okad civilingenjörs-

 

Prop. 1970: 1 bil. 10 s. 297,

utbildning, L

 

SU 1970: 88, rskr

8.   Kursanslag

920

1970: 215

9.   4 universitetslektorat

380

 

i Uo 22: 25

 

 

ökad civilingenjörs-

 

Prop. 1965: 141 s. 137,

utbildning, KTH

 

SU 1965: 173, rskr

10.   Kursanslag

420

1965:411

11.   4 universitetslektorat

380

 

i Uo 22: 25

 

 

Ökad civilingenjörs-

 

Prop. 1971: 59 s. 28,

utbildning, Lå

 

UbU 1971: 17, rskr 1971: 174

12.   1 professur och 1 000

 

588   Prop. 1972: 37 s. 40,

assistenttimmar i vart

 

UbU 1972: 23, rskr

och ett av ämnena

 

1972: 173

Fr.o.m. 1.1.1974 Fr.o.m. 1.1.1974 Fr.o.m.  1.1.1974

79   Prop. 1971:59 Fr.o.m.  1.1.1974

13.

bearbetningsteknik bergteknik ekonomisk geologi mineralteknik transportteknik 1 tjänst som biträ­dande professor och 1 000 assistenttimmar


14.           Kursanslag

15.           6 universitetslektorat i Uo 22: 25

16.           1 universitet.s-adjunktstjänst

Gemensamt för flera läroanstalter

17.           5 tjänster som docent

18.           5 tiänster som forskarassistent

19.           Förstärkning av grundutbildningen

20.    Förstärkning av forskarutbildningen

21.    Förstärkning av studievägledningen

22.           Medel för vikariats­ersättning i samband med lärares deltagande i pedagogisk utbildning

23.    Minskad medelsanvis­ning under detta an­slag


466 550

71

Därav 1 fr.o.m. 1.1.1974

363   Därav 1 fr. o. m. 1.1.1974 320   Därav 1 fr. o. m. 1.1.1974

813

200 610

203

-7 658    -5 105

Medel för tekniska fakul­teten vid högskolan i Linköping beräknas under programanslaget E 24


Eb


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      363

1974/75

24.   Ökad civilingenjörs-                                               Prop. 1972: 37 s. 40,
utbildning, Lå                                                      UbU 1972: 23, rskr

1972: 173. 1 professur i vart och ett av ämnena bergmekanik

geoteknik                                                               Fr.o.m. 1.1.1975

tillämpad geofysik

Vattenförsörjnings-och avloppsteknik

25.   1 professur, KTH

-2 858     -3 212

26.   Löneomräkning                                  3 775

-2 295

 U = universitetet i Uppsala, L — universitetet i Lund, KTH = tekniska högskolan i Stockholm, Lå = högskolan i Luleå, Ö = universitetsfilialen i Örebro.

Föredraganden

Antalet nybörjarplatser inom den högre tekniska utbildningen skall enligt gäUande utbyggnadsprogram öka med 50 nästa budgetår genom fortsatt utbyggnad av högskolan i Luleå (prop. 1971:59, s. 28, UbU 1971: 17, rskr 1971: 174; prop. 1972: 37, UbU 1972: 23, rskr 1972: 173). Intagningskapaciteten vid den högre tekniska utbildningen kommer därigenom att uppgå tUl sammanlagt 3 380 platser läsåret 1973/74. Dessa är fördelade på universitetet i Uppsala 90, universitetet i Lund 622, tekniska högskolan i Stockholm 1 066, Chalmers tekniska hög­skola 792, högskolan i Linköping 610 samt högskolan i Luleå 200 in­tagningsplatser.

Möjligheterna att genom oUka åtgärder förbättra arbetsmiljön har fått allt större aktualitet under de senaste åren. Exempel på åtgärder i detta syfte är bl. a. inrättandet av arbetarskyddsfonden, arbetsmiljö-utredningens översyn av arbetarskyddslagstiftningen och utredningen angående den tUlämpade beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen. Jag vill erinra om att chefen för socialdepartementet tidigare denna dag föreslagit att en arbetsmedicinsk fiUal till arbetarskyddsstyrelsen skall inrättas i Umeå den 1 januari 1974. Jag vill vidare erinra om vad jag anförde rörande uppbyggnad av resurser för högre utbildning och forsk­ning inom det arbetsmedicinska området vid min aanmälan av anslagen tUl de medicinska fakulteterna i prop. 1972: 1 (bil. 10 s. 314, UbU 1972: 4, rskr 1972: 93).

BetydelsefuUa insatser i syfte att förbättra arbetsmiljön bör också kunna göras genom en arbetsmiljöinriktad utbildning av de yrkeskate­gorier som svarar för utformningen av arbetsmiljön, i första hand tekniker och ekonomer. Mot denna bakgrund har Ingenjörsvetenskaps-

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        364

akademien på grundval av en utredning rörande arbetsmiljön och ar­betsvetenskapen i en skrivelse pekat på behovet av ökad forskning och utbildning på det arbetsvetenskapliga området. Statsmakterna har i samband med de nyssnämnda besluten om högre teknisk utbildning och forskning i Luleå framhållit betydelsen av att arbetsvetenskapliga kursavsnitt infogas i civilingenjörsutbildningen. Med hänsyn härtill an­mäler universitetskanslersämbetet (UKÄ) sin avsikt att i ökad utsträck­ning söka föra in moment rörande arbetarskydd och arbetsmiljövård, särskilt med ergonomisk inriktning, på samtliga utbildningslinjer i civil-ingenjörsutbUdningen.

Utredningen rörande näringspohtiska åtgärder på det datatekniska området — dataindustriutredningen — har i september 1972 överlämnat förslag bl. a. rörande utbildning på det datatekniska området. Förslaget är f. n. föremål för remissbehandling.

Statsmakterna beslutade år 1971 (prop. 1971:59, UbU 1971:17, rskr 1971: 174) att vid högskolan i Luleå skall inrättas två professurer den 1 juli 1973, nämligen i bearbetningsteknik och i transportteknik, samt en tjänst som biträdande professor i produktionsteknik den 1 ja­nuari 1974. Uppbyggnaden av forskningsorganisationen inom det geotek­nologiska ämnesområdet vid högskolan i Luleå inleds nästa budgetår. Enligt statsmaktemas beslut år 1972 (prop. 1972: 37, UbU 1972: 23, rskr 1972: 173) skall tre professurer inrättas vid högskolan den 1 januari 1974, nämUgen i bergteknik, ekonomisk geologi och mineralteknik. Jag räknar nu medel för ifrågavarande tjänster.

I samband med att en befintlig tjänst som professor eller biträdande professor blir ledig skall prövas bl. a. om tjänsten bör återbesättas med oförändrat ämnesinnehåll eller om den bör ges en ny ämnesinriktning. Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966: 1 bil. 10 s. 361, SU 1966: 42, rskr 1966: 125) beslutar Kungl. Maj:t om ändrat ämnes­innehåll för ifrågavarande tjänster medan UKÄ äger besluta om åter­besättande med oförändrad benämning. Enligt tidigare praxis har UKÄ, när det gäUer tjänster vid teknisk fakultet, i vissa fall gjort betydande differentieringar inom ramen för en oförändrad ämnesbenämning. Ge­nom en nyUgen företagen ändring av 69 § universitetsstadgan (1964: 461) kan denna praxis inte längre tUlämpas utan UKÄ kommer i sådana fall att överlämna frågan tUl Kungl. Maj:t. Om en av Kungl. Maj:t beslutad differentiering av en tjänsts ämnesinnehåll är av aUmänt intresse bör beslutet komma tiU riksdagens kännedom. Det första beslutet av denna innebörd avser professuren i oorganisk kemi vid tekniska högskolan i Stockholm. Kungl. Maj:t har därvid föreskrivit att nämnda tjänst får återbesättas med oförändrad benämning men med profilering av tjän­stens ämnesinnehåll mot forskningsområdet vätskor och gaser.

Vid de tekniska fakulteterna har genom Kungl. Maj:ts beslut inrät­tats sex ordinarie universitetslektorat under budgetåret  1972/73. Vid

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        365

universitetet i Lund har således inrättats ett universitetslektorat i bygg­nadsfunktionslära och ett i organisk kemi den 1 juU 1972. Vid tekniska högskolan i Stockholm har vid samma tidpunkt inrättats ett universitets­lektorat i arkitektur, särskUt sammansatta strukturer och ett i svets-teknologi. Vid högskolan i Luleå har vidare inrättats ett universitets­lektorat i bearbetningsteknik den 1 juli 1972 och ett i industriell orga­nisation den 1 januari 1973.

Som jag har anfört i det föregående vid min anmälan av anslagen till de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna har jag för nästa budgetår beräknat medel för tjänsten som universitetslektor i elektro­teknik vid den tekniska magisterutbUdningen i Örebro under de mate­matisk-naturvetenskapliga fakulteternas avlöningsanslag.

Jag räknar för nästa budgetår med en höjning av kursanslagen för här berörda läroanstalter med 2 448 000 kr. Jag avser att i annat sam­manhang föreslå Kungl. Maj:t att inom ramen för kursanslagen den 1 juli 1973 inrätta ytterligare ordinarie universitetslektorat vid ifråga­varande fakulteter.

I enlighet med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. beräknar jag under förevarande avlöningsanslag ytterligare medel för studievägled­ningsändamål (+254 000 kr.). Innevarande budgetår har 70 000 kr. be­räknats för detta ändamål under anslaget Förvaltningarna vid universi­teten m. m. För förstärkning av forsknings- och forskarutbildningsorga­nisationen vid högskolan i Luleå räknar jag vidare medel för två tjänster som forskarassistent.

I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under avlöningsanslaget än sådana av automatisk natur. Med hänvis­ning till sammanställningen beräknar jag anslaget till avlöningar till lärarpersonal tiU (95 465 000 — 5 874 000 =) 89 591000 kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m., anslaget till driftkostnader tiU 53 800 000 kr. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

l.till Tekniska fakulteterna m.m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 89 591 000 kr., varav 750 000 kr. att avräknas mot automobilskattemed­len, 2. till Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budget­året 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 53 800 000 kr.

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10   Utbildningsdepartementet                         366

E 24. Teknisk utbUdning och forskning m. m.: Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping

1971/72 Utgift         61193 5481              Reservation              4491753

1972/73 Anslag       67 993 000 1973/74 Förslag      97 236 000

 Anslaget Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola.

Vid Chalmers tekniska högskola (CTH) bedrivs grundläggande teknisk och matematisk-naturvetenskaplig utbUdning, utbildning inom nordiska hushållshögskolans textillinje, forskning och forskarutbildning inom tekniska och matematisk-naturvetenskapliga ämnesområden, biblioteks­verksamhet och fastighetstjänst.

CTH är en av de myndigheter som deltar i utrednings- och försöks­verksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Föl­jande programindelning gäller tUls vidare för högskolan.

Grundläggande teknisk utbildning m. m.

Grundläggande matematisk-naturvetenskaplig utbildning m. m. Teknisk forskning och forskarutbildning

Matematisk-naturvetenskaplig forskning och forskarutbildning m. m. Vissa förvaltningsuppgifter

Inom tekniska fakulteten vid högskolan i Linköping (Li) bedrivs grundläggande teknisk utbUdning samt forskning och forskarutbildning inom tekniska ämnesområden. Vid högskolan finns vidare centralbibUo-tek, förvaltning och fastighetstjänstorganisation vilka samtliga betjänar bl. a. den tekniska fakulteten.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 februari 1969 beslöt jag den 31 januari 1972 att utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering skulle utvidgas tUl att omfatta även den tekniska utbildningen och forskningen vid högskolan i Linköping.

I stället för det nuvarande reservationsanslaget Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola bör i riksstaten föras upp ett reser­vationsanslag benämnt Teknisk utbildning och forskning m. m.: Chal­mers tekniska högskola och högskolan i Linköping. Behållning vid utgången av budgetåret 1972/73 på anslagsposter uppförda under an­slaget Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola bör tillföras motsvarande anslagsposter under det nya anslaget.

Under detta anslag har jag sålunda beräknat medel för ändamål av­seende teknisk utbUdning och forskning vid högskolan i Linköping som innevarande budgetår bekostas från andra anslag, vilka därför bör mins­kas med motsvarande belopp enligt följande sammanställning.

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      367

Anslag i riksstaten för budgetaret 1972/73                                             Medel avsedda för tek-

niska fakulteten vid högskolan   1   Linköping

_________________________________________________ (tkrO_____________

E 22. Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärar­
personal
                                                                                                            12 965
E 23. Tekniska fakultetema m.m.: Driftkostnader                                              5 590
E 25. VetenskapUga bibliotek: Avlöningar                                                            595
E 26. Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m.                                                     297
E 27. Förvaltningarna vid universiteten m. m.                                                      1 005
E 36. Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader                                         66
E 39. Gästföreläsningar                                                                                            17
E 44. Extra utgifter vid universiteten m. m.                                                               4
I     1. Kulturellt  utbyte  med  utlandet,  anslagsposten   1.
Resestipendier och resebidrag åt universitetslärare
m. fl.
                                                                                                                           6

20 545

Behållningar vid utgången av budgetåret 1972/73 på reservationsan­slagen Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader, VetenskapUga bib­liotek: Bokinköp m. m., Gästföreläsningar och Extra utgifter vid uni­versiteten m. m. bör i den del de avser tekniska fakulteten i Linköping tiUföras berörda anslagsposter under förevarande anslag.

Följande programindelning bör tills vidare gälla för den tekniska utbildningen och forskningen vid högskolan i Linköping.

Grundläggande teknisk utbildning Teknisk forskning och forskarutbildning

Medel för verksamheten under läroanstaltsprogrammen vid Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping beräknas dels under detta anslag, dels under följande anslag.

E 20. Matematisk-naturvetenskapliga   fakulteterna  m. m.:   Avlöningar

till lärarpersonal E 37. Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader E 38. Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer E 39. Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden E 40. Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier E 43. Kostnader för datamaskintid

Verksamheten finansieras dessutom med medel anvisade av bl. a. forskningsråden.

Universitetskanslersämbetets (UKÄ) resp. mina förslag avseende det­ta anslag för budgetåret 1973/74 framgår av det följande.

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


368


 


UKÄ

Läroanstaltspiogram


1971/72

Utfall

(tki.)


1972/73 Beräknade program-kostnader (tkr.)


Beräknat 1973/74 (tkr.)

Bastör-slagi


Föredra­ganden


 


Grundläggande teknisk UtbUdning m. m.

1.    Chalmers tekniska

högskola                           39 366       44 110

2.   Högskolan i

Linköping                                —        17 057°

Grundläggande mate­matisk-naturvetenskap­lig Utbildning m. m.

3.   Chalmers tekniska

högskola                            11825        12 702

Teknisk forskning och forskarutbildning

4.   Chalmers tekniska

högskola                           57 034        54 992

5.    Högskolan i

Linköping                                —        11670"

Matematisk-natur­vetenskaplig forskning och forskarutbildning


47 434 17 746

13 635

58 480 12 115


49 361       48 096 21566       19 837

14 104       13 743

59 809       59 164 14 249       12 472


 

6.   Chalmers tekniska högskola

10194

11 105

11642

12 261

11731

Vissa förvaltnings­uppgifter

7.   Chalmers tekniska högskola

5 945

7 056

7 096

7 351

7197

Summa kostnader

124 364

158 692

168 148

178 701

172 240

Avgår Intäkter under

anslaget' Komplementkostnader'

51597 6 787

61986 8 168

66 836 8 168

68 066 8 168

66 836 8 168

Summa anslag

65 980

88 538=

93144

102 467

97 236

' Med basförslag avses innevarande budgetårs anslag omräknat till prisläget den 1 juli 1972 och löneläget år 1973. - Överslagsvis utförd omräkning till program.

' Beräknade intäkter från forskningsråd, annan statlig myndighet, kommun eller enskild samt andel för Chalmers tekniska högskola resp. tekniska fakul­teten vid högskolan i Linköping av följande anslag: Matematisk-naturveten­skapliga fakultetema m. m.: Avlöningar till lärarpersonal. Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader (medel för lokalhyror samt bränsle, lyse och vatten). Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier. Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten m. m. samt Kostnader för datamaskintid. * Beräknade kostnader för utrustning.

"* Varav anslaget Tekniska fakulteterna m.m.: Chalmers tekniska högskola 67 993.

Universitelskanslersämbetet Basförslaget

UKÄ förutsätter att Chalmers tekniska högskola och tekniska fakul­teten vid högskolan i Linköping inom ramen för det av UKÄ beräknade

Eb


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                         369

basförslaget skall kunna uppnå samma resultat som förutsatts för inne­varande budgetår. Dessutom förutsätter UKÄ att antalet special- och extrastuderande vid CTH, omräknat i antal helårsstuderande, skall vara lika stort som läsåret 1971/72.

Grundläggande teknisk utbUdning m. m.

1.  Chalmers tekniska högskola

På grund av tidigare genomförda intagningsökningar ökar antalet utbildningsplatser under nästa budgetår med 30. Anslaget föreslås därför öka med 305 000 kr. Härutöver bör enligt UKÄ anslaget ökas med 1 238 000 kr. för kvalitativa förstärkningar för den grundläggande ut­bUdningen, bl. a. inrättande av 3 ordinarie universitetslektorat.

2.  Högskolan i Linköping

På grund av tidigare genomförda intagningsökningar ökar antalet utbildningsplatser under nästa budgetår med 390. Anslaget bör därför enligt UKÄ ökas med 2 834 000 kr. Härutöver föreslår UKÄ att an­slaget ökas med 704 000 kr. för oUka kvalitativa förstärkningar av den grundläggande tekniska utbUdningen, bl. a. inrättande av 7 ordinarie universitetslektorat.

Grundläggande matematisk-naturvetenskapUg utbildning m. m.

3.  Chalmers tekniska högskola

UKÄ föreslår att medel för 1 tjänst som universitetslektor, vilken tidigare bekostats från anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakul­teterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal, nästa budgetår skall beräk­nas under förevarande anslag (+95 000 kr.). För kvalitativa förstärk­ningar bör anslaget ökas med 188 000 kr.

Teknisk forskning och forskarutbildning

4.  Chalmers tekniska högskola

Verksamheten inom detta läroanstaltsprogram föreslås bU utvidgad genom att en professur i installationsteknik inrättas den 1 juli 1973. In­nehavaren av denna tjänst bör enUgt UKÄ:s förslag delta även i verk­samheten inom läroanstaltsprogrammet Grundläggande teknisk utbild­ning m. m. (193 000+61 000 kr.). Vidare bör inrättas 2 tjänster som do­cent och 2 tjänster som forskarassistent (+298 000 kr.). För ohka kvaU-tativa förstärkningar bör anslaget ökas med 264 000 kr. Under anslaget bör tas upp ett belopp motsvarande de medel som budgetåret 1972/73 tilldelats CTH från anslaget till gästföreläsningar och den under anslaget till kulturellt utbyte med utlandet uppförda anslagsposten tUl resestipen­dier och resebidrag åt universitetslärare m. fl. (+58 000 kr.).

UKÄ föreslår att beslut fattas om att en professur i telesystemteknik skaU inrättas den 1 juli 1974.

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildnmgsdepartementet                         370

5.  Högskolan i Linköping

UKÄ föreslår att 1 tjänst som docent och 1 tjänst som forskarassis­tent inrättas den 1 juh 1973 ( + 149 000 kr.). För olika kvaUtativa för­stärkningar bör enligt UKÄ anslaget ökas med 1 593 000 kr.

Matematisk-naturvetenskaplig forskning och forskarutbildning m. m.

6.  Chalmers tekniska högskola

UKÄ föreslår att för kvalitativa förstärkningar inom övrig forskning och forskarutbildning anslaget ökas med 147 000 kr.

Vissa förvaltningsuppgifter

7.  Chalmers tekniska högskola

UKÄ föreslår att de lönekostnader vid fastighetstjänstorganisationen i Göteborg, som avser lokaler för verksamheten vid universitetet i Göte­borg, i fortsättningen bestrids från den under anslaget Universiteten m.m.: Gemensamma driftkostnader uppförda anslagsposten tiU avlö­ningar vid fastighetstjänsten (—440 000 kr.).

Läroanstaltsprogrammet Vissa förvaltningsuppgifter omfattar även extem biblioteksservice. För förstärkning av denna föreslår UKÄ att anslaget ökas med 115 000 kr.

Gemensamma ändamål

Vissa av UKÄ:s förslag rör kostnader som är gemensamma för samt­liga läroanstaltsprogram vid resp. CTH och högskolan i Linköping. UKÄ föreslår således för CTH en förstärkning av förvaltningen med 112 000 kr. (varav 61 000 kr. för det s. k. betygsdatasystemet), av fastighets­tjänsten med 527 000 kr. och av biblioteksverksamheten (exkl. extern biblioteksservice) med 216 000 kr. För högskolan i Linköping föreslår UKÄ en förstärkning av förvaltningen med 144 000 kr., av fastighets­tjänsten med 77 000 kr. och av biblioteksverksamheten med 273 000 kr.

UKÄ har den 4 december 1972 lämnat en inom högskolan utarbetad verksamhetsberättelse över utbildning och forskning vid Chalmers tek­niska högskola under budgetåret 1971/72.

Antalet utbildningsplatser vid CTH var detta läsår sammanlagt 3 072. Antalet närvarande studerande uppgick till 3 565. Under året fullgjorde de studerande i genomsnitt ca 70 % av de moment, som är upptagna i utbildningsplanen i den del som gäUer för den årskurs de tillhör. 614 studerande avlade examen. Detta antal bör ses i relation till antalet an­tagna fyra år tidigare vilket var 725.

Under budgetåret 1971/72 fanns vid CTH 87 studerande för licentiat­examen, 61 studerande för doktorsgrad och 392 studerande för dok­torsexamen. Under året avlades 45 licentiatexamina och 20 doktorsexa­mina. Fem personer disputerade för doktorsgrad.

I verksamhetsberättelsen redovisas också erfarenheter av försöksverk-

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        371

samheten med programbudgetering. Som fördelar med programbudge­tering anges bl. a. ökat kostnadsmedvetande hos personalen och ökad handlingsfrihet för bl. a. institutionerna. Programbudgeteringen anses dock göra det administrativa arbetet mer komplicerat och kräva inten­siv utbildning av berörd personal.

Föredraganden

En redovisning av det första årets försöksverksamhet med program­budgetering vid Chalmers tekniska högskola (CTH) föreUgger nu. Er­farenheterna förefaller vara övervägande positiva. Programbudgetsyste­met vidareutvecklas i den fortsatta försöksverksamheten. Denna utvidgas fr. o. m. budgetåret 1973/74 tiU att omfatta även teknisk utbUdning och forskning vid högskolan i Linköping samt avses fr. o. m. budgetåret 1974/75 omfatta aU verksamhet vid sistnämnda högskola.

Mina förslag innebär en med 29 243 000 kr. ökad medelsanvisning under anslaget. 20 545 000 kr. därav motsvarar medel som innevarande budgetår tillkommer tekniska fakulteten vid högskolan i Linköping från skilda riksstatanslag. Merparten av övriga ökningar är av automatisk natur.

Med hänsyn till det ökade antalet utbildningsplatser nästa budgetår har jag beräknat ytterligare medel för läroanstaltsprogrammen 1. och 2. Grundläggande teknisk utbildning m. m. vid resp. Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping (resp. 120 000 kr. och 1 800 000 kr.). Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att inom ramen för dessa belopp den 1 juli 1973 inrätta ytterligare ordinarie universitets­lektorat vid ifrågavarande fakulteter. Enligt tidigare beslut av Kungl. Maj:t har ett ordinarie universitetslektorat inrättats den 1 juU 1972 i vart och ett av ämnena fysik, företagsekonomi samt informationsteori och datatransmission vid högskolan i Linköping.

I enlighet med vad jag anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. beräknar jag under detta anslag ytterligare medel för studievägledningsändamål (+240 000 kr.). Inne­varande budgetår har 65 000 kr. anvisats för detta ändamål under an­slaget Förvaltningarna vid universiteten m. m.

Vid min beräkning av medelsbehovet för läroanstaltsprogrammet 3. Grundläggande matematisk-naturvetenskaplig utbildning vid CTH har jag beaktat kostnaderna för en ordinarie tjänst som universitetslektor i informationsbehandling, särskilt administrativ databehandling (+95 000 kr.). Kostnaderna för denna tjänst bestrids innevarande budgetår från anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal.

Ämnet installationsteknik omfattar bl. a. försörjningssystem för reg­lering av inomhusklimat, vatten och avlopp samt eUnstaUationer i bygg­nader. Med hänsyn tiU områdets betydelse bör resurserna för forskning

Eb


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      372

och utbildnmg inom installationstekniken byggas ut. Jag förordar där­för, i överensstämmelse med UKÄ:s förslag, att en professur i installa­tionsteknik inrättas vid CTH den 1 juli 1973. Jag har beräknat medel för tjänsten under anslagsposterna till läroanstaltsprogrammen 1. Grund­läggande teknisk utbildning m. m. vid CTH (+61 000 kr.) och 4. Teknisk forskning och forskarutbildning vid CTH (+193 000 kr.).

Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1966: 1 bil. 10 s. 361, SU 1966: 42, rskr 1966: 125) har Kungl. Maj:t föreskrivit att professuren i husbyggnad vid CTH i samband med återbesättande skall ändras till professur i projekteringsmetodik.

För förstärkning av resurserna för forskarutbildning har jag beräknat medel för två tjänster som forskarassistent vid tekniska fakulteten i Linköping.

I enlighet med UKÄ:s förslag beräknar jag under detta anslag medel för dels gästföreläsningar, dels resestipendier och resebidrag åt universi­tetslärare m. fl. vid CTH och tekniska fakulteten i Linköping (+81 000 kr.). Medel för dessa ändamål anvisas innevarande budgetår under an­slagen till resp. gästföreläsningar och kulturellt utbyte med utlandet.

Vidare har jag, i enlighet med UKÄ:s förslag, räknat med en minsk­ning av anslaget (anslagsposten Vissa förvaltningsuppgifter) med 440 000 kr. avseende de lönekostnader vid fastighetstjänstorganisationen i Göte­borg som hänför sig till universitetet i Göteborg. Medel för detta ända­mål bör nästa budgetår anvisas under anslaget Universiteten m. m.: Ge­mensamma driftkostnader. Detta innebär inte någon organisatorisk för­ändring av den av CTH administrerade gemensamma fastighetstjänsten för läroanstalterna i Göteborg.

Vid min beräkning av medel för vissa för läroanstaltsprogrammen vid CTH gemensamma ändamål har jag beaktat medelsbehovet för bl. a. betygsdatarutinen vid CTH (+61 000 kr.) och för personal vid lokalre­gister (+37 000 kr.). För läroanstaltsprogrammen vid tekniska fakulteten i Linköping har jag beräknat medel bl. a. för personal vid lokalregister (+15 000 kr.) och ökade medel (+48 000 kr.) för biblioteket. Jag åter­kommer till frågan om lokalregister vid min anmälan i det följande av anslaget Förvaltningarna vid universiteten m. m.

Vidare har jag under detta anslag tagit hänsyn tUl de ökade kostna­derna vid genomförande av ett förslag från riksrevisionsverket om för­söksverksamhet med taxesystem för redovisningscentraler m. m.

Med hänvisning till sammanställningen hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en professur enUgt vad jag förordat i det föregående,

2.     till Teknisk utbildning och forskning m. m.: Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 97 236 000 kr., varav 603 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        373

E 25. Decentraliserad universitetsutbUdning m. m.

1971/72 Utgift            5 405 981                Reservation                 877 912

1972/73 Anslag          5 845 000

1973/74 Förslag          5 729 000

Från detta anslag bestrids kostnader för decentraliserad universitets­utbildning och universitetsutbildning anordnad av Hermods korrespon­densinstituts stiftelse. Ansvaret för utbildningen vilar enligt gällande bestämmelser på universitetskanslersämbetet (UKÄ). För anslaget gäller bestämmelser meddelade av Kungl. Maj:t den 7 juni och den 22 sep­tember 1972.

Statsmakterna har år 1970 (prop. 1970: 169, SU 1970:223, rskr 1970: 438) fattat beslut om försöksverksamhet med systematiserad de­centraliserad universitetsutbildning. Kungl. Maj:t har den 19 maj 1972 bemyndigat UKÄ att bedriva sådan försöksverksamhet budgetåren 1972/73 och 1973/74. UtbUdningen omfattar första och andra avdel­ningarna av vissa utbUdningslinjer vid filosofisk fakultet. Försöksverk­samheten äger rum i Luleå, Sundsvall och Östersund.

Universitetskanslersämbetet

Decentraliserad universitetsutbildning anordnas f. n. i form av grund­kurser om 20 poäng inom vissa humanistiska, samhällsvetenskapliga och matematisk-naturvetenskapliga ämnesområden. Efter Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt fall anordnas utbildning även för 40 poäng. Budgetåret 1971/72 uppgick antalet 20-poängskurser tUl 38 och antalet deltagare i dessa till sammanlagt 1 200. I åtta studiekurser om 40 poäng deltog sammanlagt 200 studerande.

UKÄ finner det skäligt att en decentraliserad kursverk­samhet20-poängsnivå anordnas budgetåret 1973/74 av ungefär samma omfattning som hittills. UKÄ anser det emellertid an­geläget att förskjuta tyngdpunkten i verksamheten mot naturvetenskap­liga ämnesområden, vilket innebär en kostnadsökning.

De studerandes efterfrågan på utbildning40-poängs-n i v å liksom behovet av ett mer balanserat utbud av arbetskraft med längre utbUdning har enligt UKÄ gjort det alltmer angeläget att även naturvetenskapliga studiekurser på högre nivå anordnas i ökad omfatt­ning vid universitetsfilialerna och på andra orter. UKÄ räknar därför med studiekurser på 40-poängsnivå i samma omfattning som i sina förslag til! anslagsäskanden för budgetåret 1972/73.

SpecieUt angelägen är, framhåller UKÄ, en utbyggnad av försöks­verksamheten med s. k. komblnationsutbildning på andra orter än universitets- och filialorter. Kostnaderna för i dessa utbild­ningar ingående 20- och 40-poängskurser inom olika ämnesområden be­strids från detta anslag. UKÄ framhåller vikten av att kortare utbild-

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                        374

ningsalternativ, omfattande bl. a. laborativa ämnesområden erbjuds de studerande.

UKÄ räknar med ökade kostnader för försöksverksamheten med systematiserad decentraliserad universitetsut­bildning budgetåret 1973/74, främst på grund av önskemål om ett större kursutbud.

Det i försöksverksamheten med distribution av högre utbildning in­gående delprojektet III avser utbildning på 20-poängsnivå med hjälp av en kombination av studiecirkel, självinstruerande materiel och videoband. UKÄ begär för budgetåret 1973/74 medel för en breddning av detta försök.

UKÄ räknar vidare med att under budgetåret 1972/73 planlägga delprojekt II som avser utbUdning, likaledes på 20-poängsnivå, med hjälp av en kombination av självinstruerande materiel och muntlig undervisning, så att det kan prövas under budgetåret 1973/74.

Beträffande bidraget till Hermods korrespondensinsti­tuts stiftelse föreslår UKÄ en minskning med anledning av att antalet kurser under budgetåret 1973/74 kommer att gå ned.

UKÄ beräknar att reservationen på anslaget kommer att till en del förbrukas under budgetåret 1972/73 och föreslår att anslaget för bud­getåret 1973/74 höjs med 1 220 000 kr.

I O-alternativet förordar UKÄ en minskning antingen av antalet stu­diekurser eller av kostnaden per studiekurs. Också en kombination av dessa alternativ är enligt UKÄ tänkbar. UKÄ anser att en minskning av antalet studiekurser i första hand bör drabba den s. k. decentraliserade kursverksamheten. Dock bör enligt UKÄ sådana studiekurser inom ämnesområden vid fUosofisk fakultet som ingår i kombinationsutbild­ning inte träffas av någon nedskärning. Om man väljer att reducera kostnaderna per studiekurs kan detta föranleda bl. a. att undervisnings­volymen i varje studiekurs minskas. Effekterna av en åtgärd av sist­nämnda slag är enligt UKÄ:s mening svåra att förutse men blir gene­rellt desamma som vid de filosofiska fakulteterna. För detta har jag redogjort i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m.

Föredraganden

Statsmakterna har under en följd av år fäst stor vikt vid decentrah­sering av den högre utbildningen. Kungl. Maj:t har genom beslut den 19 maj 1972 bemyndigat universitetskanslersämbetet (UKÄ) att fortsätta försöksverksamheten med systematiserad decentraliserad uni­versitetsutbildning under budgetåret 1973/74. Den 22 september 1972 har Kungl. Maj:t bemyndigat UKÄ att påbörja försöksverksamhet med det av 1968 års utbildningsutredning (U 68) föreslagna delprojektet III. Samtidigt vill jag erinra om den ökning av folkbildningsorganisationer-

Eb


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet                         375

nas  av  statsmedel  stödda universitetscirkelverksamhet,  som ägt rum under senare år.

Jag är för närvarande inte beredd att förorda någon utvidgning av försöksverksamheten med systematiserad decentraliserad universitetsut­bildning. I detta sammanhang vill jag hänvisa till vad jag tidigare an­fört vid min anmälan av denna fråga i prop. 1970: 169, vilket riksdagen lämnat utan erinran.

Liksom UKÄ finner jag att den decentraliserade kursverksamheten på 20-poängsnivå bör ges en mer naturvetenskaplig inriktning. Detta bör åstadkommas inom ramen för anslaget genom en minskning av antalet studiekurser inom humanistiska och samhällsvetenskapliga äm­nesområden till förmån för en ökning av antalet studiekurser i t. ex. matematik och kemi. Vad gäller utbildning på 40-poängsnivå inom ämnesområdet fysik anser jag, med hänsyn till de obesatta utbildnings­platserna inom ämnesområdet vid universiteten, att resurserna där bör utnyttjas i första hand.

Jag vill här stryka under att innehåU i och förläggning av kurser inom den decentraliserade universitetsutbildningen bör väljas så att verksamheten inte ogynnsamt påverkar tiUströmningen av studerande till filialerna.

Jag beräknar under detta anslag medel för en fortsatt försöksverk­samhet med U 68;s delprojekt III. I avvaktan på en utvärdering av projektet, som påbörjades höstterminen 1972, är jag inte beredd att nu ta ställning till en utvidgning av försöksverksamheten.

Vid min beräkning av anslaget har jag — förutom reservationen på anslaget — beaktat vad jag anfört om anordnande av studiekurser i kemi i Örebro vid min anmälan i det föregående av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. Jag räknar vidare med ett minskat medelsbehov för den av Hermods korrespondensinstituts stiftelse be­drivna kursverksamheten.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Decentraliserad universitetsutbUdning m. m. för budget­året 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 5 729 000 kr.

E 26. Bidrag tiU Handelshögskolan i Stockholm

1971/72 Utgtft            2589100

1972/73 Anslag          1906 000

1973/74 Förslag          1906 000

Finansieringen av verksamheten vid Handelshögskolan i Stockholm regleras genom ett avtal av den 23 januari 1954 mellan Stockholms stad.  Handelshögskoleföreningen  i  Stockholm och Handelshögskolans

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        376

i Stockholm direktion. I avtalet har vidtagits vissa ändringar, senast den 4 maj 1970, godkända av Kungl. Maj:t den 27 maj 1971 (jfr prop. 1971: 1 bil. 10 s. 310, UbU 1971:3 rskr 1971:84). Statens bidrag har därvid bestämts tiU 1 881 000 kr. för budgetår. Från anslaget utbetalas vidare vissa arvoden m. m.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 1 906 000 kr.

Eb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      377

c) vissa högskolor m. m.

E 27. Socialhögskolorna

1971/72 Utgift             244722201

1972/73 Anslag       24 169 000 1973/74 Förslag       27 457 000

' Innefattar kostnader även för nämnden för socionomutbildning.

Socialhögskolorna har enligt sin stadga (1964: 538, ändrad senast 1972: 287) till uppgift att utbilda för tjänster med sociala, administra­tiva och kamerala arbetsuppgifter. De skall sprida kunskap i social­politiska och kommunala ämnen samt främja samhällsvetenskapernas utveckling. Socialhögskolorna är förlagda till Stockholm, Lund, Göte­borg, Örebro, Östersund och Umeä.

Antalet intagningsplatser vid socialhögskolorna har ökat starkt de senaste åren och uppgår innevarande budgetår till 1 950. Statsmakter­na fattade åren 1970 och 1971 (prop. 1970: 1 bil. 10, SU 1970: 88, rskr 1970: 215; prop. 1971: 36, UbU 1971: 11, rskr 1971: 136) beslut om bl. a. utbyggnad av socionomutbildningen med sikte på en fördubbling av antalet utbildningsplatser, dvs. totalt ca 2 300 platser.

Nämnden för socionomutbildning fungerar i vissa avseenden som central myndighet för socialhögskolorna.

 

 

1972/73

Beräknad

ändring 1973/74

 

 

Nämnden

Förcdr.Tgandcn

Personal

 

 

 

Lärarpersonal

179

+ 21

+ 12

Övrig personal

62

+ 15

+ 2

Anm. Utöver de angivna

+241

+36

+ 14

tjänsterna har för budgetåret

 

 

 

1972/73 anvisats medel för

 

 

 

praktikhandledararvoden

 

 

 

(ca 4,2 milj. kr.).

 

 

 

Anslag

 

 

 

Lönekostnader för lärar-

 

 

 

personal

17 596 000

+ 3 189 000

+ 2 638 000

Lönekostnader för övrig

 

 

 

personal

4 451000

+   992 000

+   372 000

Sjukvård

16 000

+       2 600

+       2 000

Reseersättningar

 

 

 

a) Reseersättningar till

 

 

 

studerande

225 000

+     34 000

+     34 000

b) Övriga reseersättningar

646 000

+   143 000

-1-     39 000

Renhållning och städning

490 000

+     78 000

+   129 000

Bokinköp m. m.

179 000

+     45 000

—       5 000

därav engångsanvisning

15 000

-fSOOO

-15 000

Expenser

566 000

+   183 400

+     79 000

 

24 169 000

+4 667 000

+3 288 000

Ec


 


Prop. 1973: 1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                       378

Nämnden för socionomutbildning

Nämnden föreslår för budgetåret 1973/74 en ökning av utbildnings­kapaciteten vid socialhögskolorna med sammanlagt 90 platser fördelade med 30 på var och en av högskolorna i Lund, Göteborg och Umeå. Ökningen bör enligt nämnden avse social linje och förläggas till höst­terminen. EnUgt nämndens bedömning bör de befintliga läroanstalternas kapacitet därefter inte ytterligare ökas. De ytterligare intagningsplatser som enligt statsmakternas beslut år 1970 skall komma till bör i stället förläggas tiU en ny utbildningsenhet.

Vidare föreslår nämnden att medel för socialhögskolornas verksamhet nästa budgetår skall anvisas under två riksstatanslag, dels ett förslags­anslag till lönekostnader för lärarpersonal, dels ett reservationsanslag till driftkostnader, och begär en medelsanvisning av 815 000 kr. för bestridande av kostnader vid omläggningen.

Förslagen till tjänster m. m. innebär i korthet följande.

1.         Löneomräkning 828 000 kr.

2.         Studierektorer (+646 000 kr.).

3.         6 universitetslektorat i Uo 22:25 (Örebro 1, Östersund 4, Umeå 1) (+166 000 kr.).

4.         5 konsulenttjänster (Lund 1, Göteborg 1, Örebro I, Östersund IH. Umeå K) (+334 000 kr.).

5.         Engångsanvisning för vissa arbetsuppgifter (Stockholm) ( + 61 000 kr.).

6.         Tjänst som förste byråsekreterare (Östersund) (+64 000 kr.).

7.         Ökad medelsanvisning till arvoden för undervisning och examina­tion (+862 000 kr.) samt för ersättning för aUmänt institutionsarbete i samband med undervisningen (+118 000 kr.).

8.         Ökad medelsanvisning för arvoden tiU praktikhandledare (+800000 kr.).

9.         Ökad medelsanvisning för vaktmästär- och biträdespersonal (+303 000 kr.).

I O-alternativet redovisar nämnden en minskning av lärarpersonalen med antingen 84 lärartjänster eUer 496 arvodestjänster som praktik­handledare samt en minskning av övrig personal med 9 tjänster. Minsk­ning av lärarpersonalen skuUe innebära en nedskärning av undervis­ningen med mer iin 17 %, vilket motsvarar en minskning av socionom­utbildningen med ett betyg. En nedskärning av den praktiska utbUd­ningen i angiven omfattning skulle innebära att mindre än hälften av de studerande som enligt gällande bestämmelser skall ha två praktik­perioder kan få det. Åtgärden att minska anslaget till övrig personal skulle enligt nämnden innebära en inte försvarbar försämring av den administrativa organisationen.

Ec


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        379

Direktionen för Svenska diakonsällskapet har anhåUit om en ökad medelstilldelning för bl. a. arvoden till praktikhandledare (+26 000 kr.).

Föredraganden

Statsmakternas beslut år 1970 om ökning av utbUdningskapaciteten vid socialhögskolorna innebar att antalet utbildningsplatser snabbt skulle öka. I prop. 1971:36 (UbU 1971: 11, rskr 1971: 136) framhöU jag att detta beslut bör ligga tUl grund för kapacitetsökningen men att utbygg­nadstakten borde prövas i det årliga budgetarbetet.

Sedan läsåret 1969/70 har antalet intagningsplatser ökat med 810 och uppgår nu till 1 950. Platsernas fördelning mellan socialhögskolorna framgår av följande sammanställning.

 

högskola

Stockholm

Lund

Göteborg

Örebro

Östersund

Umeä

antal

intagnings­platser

420

300

360

390

240

240

Sammanlagt 1 170 av platserna avser innevarande budgetår social linje. Det ankommer på nämnden att fortlöpande pröva fördelningen av intag­ningsplatser på linje.

För nästa budgetår räknar jag med oförändrat antal intagningsplatser.

Med hänsyn till att genomförda intagningsökningar medför en med ca 6 % ökad undervisningsvolym nästa budgetår bör undervisningsre­surserna förstärkas. Jag beräknar således under detta anslag medel för ytterligare ett ordinarie universitetslektorat och avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att inrätta tjänsten vid Östersundshögskolan i ämnet sam­hällsekonomi med socialpolitik. I fråga om lärarpersonal i övrigt tar jag upp ytterUgare medel för undervisning och examination (+700 000 kr.) samt medel till arvoden tiU praktikhandledare (+1300 000 kr.). Jag har därvid beaktat det ökade medelsbehov som följer av en om­fördelning av 30 intagningsplatser vid Östersundshögskolan från vår-tUl hösttermin. Denna omfördelning är motiverad främst av att antalet sökande är väsentUgt större vid höstintagningen. Utöver förändringar av automatisk natur beräknar jag medel för en tjänst som förste byrå­sekreterare och en tjänst som konsulent, båda vid socialhögskolan i Östersund. Vidare räknar jag med ytterligare medelsanvisning för ex­penser bl. a. med hänsyn tiU försöksverksamhet med taxesystem för redovisningscentraler m. m.

Med hänvisning tUl sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

tiU Socialhögskolorna för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslags­anslag av 27 457 000 kr.

Ec


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      380

£ 28. FortbUdning av socionomer, journalister m. m.

1971/72 Utgift                    531896                  Reservation                         405 568

1972/73 Anslag                   796000

1973/74 Förslag                  796 000

Av detta anslag får för innevarande budgetår disponeras högst 227 000 kr. för anordnande av en fortbildningskurs i socialt behand­lingsarbete vid var och en av socialhögskolorna i Stockholm och Lund, högst 20 000 kr. för stipendier och resekostnadsbidrag till deltagare i kurserna samt högst 35 000 kr. för fortbildningsverksamhet för jour­nalister inom aktuella ämnesområden.

I överensstämmelse med statsmakternas beslut år 1971 (prop. 1971: 36, UbU 1971: 11, rskr 1971: 136) inleddes under budgetåret 1971/72 för­söksverksamhet med fortbildning av journalister. Verksamheten leds av särskilda sakkunniga — kommittén för fortbildning av journalister. För verksamheten gäller bestämmelser meddelade av Kungl. Maj:t den 19 maj och den 30 juni 1972. Kommittén disponerar under budgetåret 1972/73 högst 621 000 kr. för sin verksamhet.

Nämnden för socionomutbildning

1.         Löne- och prisomräkning 26 000 kr.

2.    Ökad medelsanvisning för stipendier vid kurserna i socialt behand­lingsarbete (+18 000 kr.).

Samarbetsnämnden för journalisthögskolorna

Ökad medelsanvisning för fortbildningskurser inom särskilt aktuella ämnesområden (+15 000 kr.).

Kommittén för fortbildning av journalister

Kommittén finner att försöksverksamheten bör fortsätta i oförändrad omfattning under budgetåret 1973/74 i avvaktan på en slutlig utvärde­ring, och föreslår en ökad medelsanvisning med hänsyn till utgifts­ökningar av automatisk karaktär (+150 000 kr.).

Föredraganden

I prop. 1971:36 (s. 39) framhöU jag bl.a. att försöksverksamheten med fortbUdning av journalister bör pågå under minst två år. Verksam­heten inleddes läsåret 1971/72. I avvaktan på ställningstagande till ett slutligt förslag från kommittén bör kursverksamheten fortsätta i nu­varande former och med i huvudsak oförändrad omfattning budgetåret 1973/74. Med hänsyn till reservationen på anslaget förordar jag att detta för nästa budgetår förs upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Fortbildning av socionomer, journalister m. m. för budget­året 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 796 000 kr.

Ec


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        381

E 29. Bidrag tUl Svenska diakonsäUskapets sociala UtbUdningsverk­samhet

1971/72 Utgift               323000

1972/73 Anslag             369 000

1973/74 Förslag            385 000

Från anslaget bestrids kostnader för utbildningsverksamheten vid Sköndalsinstitutets sociala Unje.

Direktionen för Svenska diakonsällskapet Anslaget bör räknas upp med 70 000 kr.

Föredraganden

Detta anslag bör, med hänsyn till inträffade lönestegringar, för budget­året 1973/74 höjas med 16 000 kr. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t före­slår riksdagen

att till Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildnings­verksamhet för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 385 000 kr.

E 30. Journalisthögskolorna

1971/72 Utgift            5 170 792

1972/73 Anslag          5 245 000

1973/74 Förslag          5 662 000

Journalisthögskolorna har enUgt sin stadga (1967: 236, ändrad senast 1971:264) till uppgift att utbilda journalister och att i övrigt främja UtveckUngen på journalistikens område. De är förlagda tUl Stockholm och Göteborg. Från detta anslag bestrids även kostnaderna för ett för högskolorna gemensamt organ, samarbetsnämnden.

 

 

 

 

 

le angivna tjän-för   budgetåret isats medel för iarvoden m. m. kr.).

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

Styrelserna         Föredraganden och nämnden

Personal

Lärarpersonal Övrig personal

Anm. Utöver c stema   har 1972/73 anv undervisning! (ca 1,1 milj.

12 13

25

of.                       of. +3                         of.

+3                         of.

Ec


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        382

 

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader

 

 

 

 

för lärarpersonal

2 194 800

+

374 000

+ 243 000

Lönekostnader

 

 

 

 

för övrig personal

672 000

+

216 900

+ 70 000

Sjukvård

2 200

 

of.

of.

Reseersättningar

 

 

 

 

a)   Reseersättningar

 

 

 

 

tiU studerande

80 000

 

of.

of.

b)   Övriga reseersättningar

 

 

 

 

(även  för  resor  inom  de

 

 

 

 

nordiska ländema)

66 000

+

33 300

+    3 000

Lokalkostnader

1 090 000

+

125 000

+ 56 000

Bokinköp m. m.

33 COO

+

83 700

+    2 000

Övningar

752 000

+

337 600

+ 38 000

Psykotekniska prov

250 OOO

 

of.

of.

Förnyelse av utrustning

+

40 000

Expenser

105 000

+

10 500

+    5 000

 

5 245 000

+ 1 221 000

+417 000

Styrelserna och samarbetsnämnden för journalisthögskolorna

De förslag till tjänster m. m. som läggs fram av journalisthögskolor­nas styrelser och samarbetsnämnden innebär i korthet följande.

1.         Löne-och prisomräkning 397 000 kr.

2.         2 tjänster som institutionstekniker/expeditionsförman samt medel för extra biträdeshjälp ( + 152 000 kr.).

3.         Ökad medelsanvisning till resor (+30 000 kr.).

4.         Medel till prenumerationsavgifter för tidningar och tidskrifter ( + 82 000 kr.).

5.         Medel för förnyelse och underhåll av teknisk utrustning (+40 000 kr.).

6.         Ökad medelsanvisning för lokalkostnader till följd av flyttning (+105 000 kr.).

Styrelserna och samarbetsnämnden föreslår vidare att utbildningen under den fjärde terminens fördjupningsstudier differentieras genom att en etermedialirtje inrättas. Utbildningen föreslås få en inriktning mera mot sådana dispositions- och gestaltningsproblem, som följer av kravet på begriplighet, än mot mediernas teknik. Den praktiska undervisningen föreslås bli bedriven mot bakgrund av grundläggande informationsteore­tiska och informationstekniska frågeställningar. Den föreslagna tim­planen omfattar 180 timmar informationsteori, stilistik och produktion. Kostnaderna beräknas till sammanlagt ca 416 000 kr.

Över förslaget om etermedialinje har, efter remiss, yttranden avgetts av dramatiska institutet och Sveriges Radio AB.

I O-alternativet förordar nämnden och styrelserna en reducering av elevintagningen med hälften. Myndigheterna ser det som ett ofrånkom­ligt krav att undervisningens kvalitetsnivå upprätthålls. En anslagsredu­cering får därför inte tillåtas försämra undervisningen.

Ec


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        383

Föredraganden

Journalistutbildningen i dess nuvarande form tillkom genom stats­makternas beslut år 1967 (prop. 1967: 43, SU 1967: 86, rskr 1967: 199). Utbildningens innehåll och uppläggning samt urvalet bland de sökande till journalistutbUdningen har ofta debatterats under senare år. Förslag om förändringar av utbildningskapaciteten vid högskolorna har väckts vid flera tUlfällen. I sina förslag till anslagsframställningar avseende nästa budgetår för styrelserna och samarbetsnämnden åter fram förslag om ytterligare differentiering av utbildningen genom inrättande av en etermedialinje. Mot denna bakgrund finner jag, att man med utgångs­punkt i vunna erfarenheter bör se över utbildningen vid journalisthög­skolorna. Jag avser att senare återkomma tiU Kungl. Maj:t i denna fråga.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Journalisthögskolorna för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 5 662 000 kr.

E 31. Latinamerika-institutet i Stockholm

1971/72 Nettoinkomst 260 281
1972/73 Anslag
               1 000

1973/74 Förslag             84 000

' Den redovisade nettoinkomsten beror pä att överföringen till anslaget av fondmedel som avsåg budgetåret 1970/71 verkställdes budgetåret 1971/72. Övrig personal

Latinamerika-institutet i Stockholm har enligt sin instruktion, fast­ställd av Kungl. Maj:t den 29 maj 1969 (ändrad senast den 11 december 1970), tUl uppgift att främja studiet av samhälls- och kulturutvecklingen i de latinamerikanska länderna. Det åligger institutet särskilt att driva och främja forskning och utbildning om Latinamerika, driva biblioteks­verksamhet och utgöra dokumentationscentrum för latinamerikaforsk­ningen. Institutet skall vidare anordna kurser, föreläsningar och semi­narier och i övrigt sprida information om latinamerikanska förhåUan­den samt medverka till ekonomiska och allmänkulturella kontakter med Latinamerika. Kostnaderna för institutet har efter det att institutet år 1969 omorganiserades till ett fristående statligt institut täckts genom att behållningen av den iberoamerikanska fonden har tagits i anspråk (jfr prop. 1969: 21, SU 1969: 47, rskr 1969: 138). Detta anslag har därför varit uppfört i riksstaten med endast ett formellt belopp.

Ec


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


384


 


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Universitets­kanslersämbetet


Föredraganden


 


Personal

Handläggande personal Övrig personal

Anm. Härutöver finns budget­året 1972/73 vid institutet en tjänst inom vardera grup­pen inrättad vid kungl. bilj-lioteket.


2 0,5

2,5


of. + 0,5

+0,5


of. of.

of.


 

Utgifter

 

 

 

 

Lönekostnader

 

180 100

 

+  16 900

Sjukvård

 

1000

 

+    1 000

Reseersättningar (även

för

 

 

 

Utrikes resor)

 

11 000

+ 58 900

+    2 000

Lokalkostnader

 

5 000

 

of.

Expenser

 

22 700

 

of.

Bokinköp

 

36 300

 

+    4 000

Lönekostnader för

 

 

 

 

bibliotekspersonal

 

89 900

-  89 900

- 89 900

 

 

346 000

- 31000

— 66 000

Uppbördsmedel

 

 

 

 

Fondmedel

 

345 000

-345 000

-149 000

Nettoutgift

1000

+314 000

+ 83 000

Universite tskanslersämbe te t

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) förordar att medel till institutet budgetåret 1973/74 anvisas under ett reservationsanslag. UKÄ förut­sätter därvid att sådana ökade personalkostnader som uppstår till följd av centralt träffade löneöverenskommelser skall bestridas från förslags­anslaget tUl täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. under sjunde huvudtiteln. Efter samråd med kungl. biblioteket föreslår UKÄ vidare att medel för lönekostnader för den vid institutets bibliotek sysselsatta personalen i fortsättningen anvisas under anslag till kungl. biblioteket. UKÄ:s förslag innebär i korthet följande.

1.         Löne-och prisomräkning 20 300 kr.

2.    Medelsanvisning med anledning av övergång till reservationsanslag (+9 200 kr.).

3.    }i tjänst som biträde (+21 400 kr.).

4.    Ökad medelsanvisning för expenser (+8 000 kr.).

5.    Ökad medelsanvisning med anledning av bortfaU av fondmedel (+345 000 kr.).

6.    Minskad medelsanvisning på grund av överföring av personal tUl kungl. bibliotekets stat (—89 900 kr.).

Föredraganden Enligt vad jag erfarit beräknas behållningen på ibero-amerikanska

Ec


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


385


fonden, som i huvudsak finansierat driften av institutet efter dess för-statUgande, vara ca 196 000 kr. vid utgången av budgetåret 1972/73. Kostnaderna för institutet måste därför nästa budgetår i större utsträck­ning än hittills täckas av riksstatanslag.

Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser rörande anslaget vilka medger en friare disposition av till­delade medel.

Jag kommer vid min anmälan i det följande av anslaget Vetenskapliga bibUotek: Avlöningar att beräkna medel för den bibliotekspersonal som innevarande budgetår avlönas från institutets anslag, vUket bör minskas i motsvarande mån.

I övrigt räknar jag inte med andra förändringar under detta anslag än sådana av automatisk natur. Jag hemställer att Kungl. Maj:t före­slår riksdagen

att till Latinamerika-institutet i Stockholm för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 84 000 kr.

E 32. Vissa kurser för utländska studerande


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


1 626 395 1 679 000 1 712 000


Från detta anslag utgår bidrag tiU styrelsen för the Stockholm Uni-versity Institute for EngUsh-Speaking Students för anordnande vid uni­versitetet av internationell engelskspråkig undervisning. Bestämmelser för verksamheten har meddelats av Kungl. Maj:t den 29 juni 1966. Från anslaget bestrids även kostnader för kurser i svenska språket för icke svensktalande studerande m. fl. Sistnämnda undervisning står under universitetskanslersämbetet (UKÄ) överinseende och får meddelas vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå samt högskolan i Linköping. Kungl. Maj:t har beträffande dessa kurser med­delat bestämmelser den 19 maj 1972.

 

 

 

 

1972/73

 

Beräknad Universitets-

ändring 1973/74 Föredraganden

 

Internationell engelsk-

 

kanslersätnbetet

 

1.

 

 

 

 

 

språkig kursverksamhet för

 

 

 

 

 

utländska studerande

270 000

 

+     3 000

+   3 000

2.

Kurser i svenska språket för icke svensktalande studerande m. fl. a) Lönekostnader för

■■■

 

 

 

 

lärarpersonal

1 217 000

 

+ 163 000

+ 23 000

 

b) Driftkostnader

192 000

 

+ 68 000

+ 7 000

 

c) Studievägledning m. m.

 

+  84 000

 

 

1 679 000

 

+318 000

+33 000

 

 

 

 

 

Ec

13

Riksdagen 1973.    1 saml.

Nr 1.    BU.

10

 

 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                        386

Universitetskanslersämbetet

1.         Löne-och prisomräkning 30 000 kr.

2.         Medel för lönekostnader för lärarpersonal vid ytterligare 19 språk­kurser för icke svensktalande studerande (+145 000 kr.).

3.         Ökad medelsanvisning för driftkostnader (+59 000 kr.).

4.         Medelsanvisning för studievägledning m. m. (+84 000 kr.).

Vidare föreslår UKÄ att kurser i engelska för vissa utländska stu­derande skall få anordnas försöksvis med anlitande av medel från detta anslag.

I O-alternativet förordar UKÄ i första hand att antalet kurser minskas med åtta, vilket får till följd att sökande till kurserna i större utsträck­ning än för närvarande måste avvisas.

Föredraganden

Jag räknar under detta anslag inte med andra förändringar än sådana av automatisk natur. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att  till   Vissa kurser för  utländska studerande  för  budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 712 000 kr.

E 33. Bidrag tUl Ericastiftelsen

1971/72 Utgift              647 349

1972/73 Anslag            742 000

1973/74 Förslag            945 000

Enligt den 28 juni 1972 träffad överenskommelse meUan staten. Erica­stiftelsen och Stockholms läns landsting utgår budgetåren 1972/73 och 1973/74 bidrag till Ericastiftelsen från staten och landstingskommunen med vardera 50 % av stiftelsens nettokostnader enligt faststäUd stat. Därjämte skall staten tiU landstingskommunen utge bidrag med 75 000 kr. för vartdera budgetåret.

Kungl. Maj:t har för sin del den 28 december 1972 godkänt avtalet.

Skolöverstyrelsen

I likhet med stiftelsens styrelse föreslår skolöverstyrelsen (SÖ) att ut­bildningen vid Ericastiftelsen koncentreras till det område där de största utbildningsbehoven finns och där stiftelsen har särskilda förutsättningar att meddela undervisning. Förslaget innebär bl. a. en dubblering av den bam- och ungdomspsykoterapeutiska utbildningen samt avveckling av stiftelsens medverkan i tillämpningsutbildningen inom ämnesområdet psykologi vid universiteten (+13 000 kr.).

SÖ:s förslag i övrigt innebär i korthet följande.

Ec


Prop. 1973:1   BUaga 10    Utbildnmgsdepartementet       387

1.         Löne- och prisomräkning samt ökade kostnader för räntor och amorteringar (+91 000 kr.).

2.         Barn- och ungdomsterapeutisk kurs med inriktning på gruppsyko­logiska och miljöterapeutiska moment, IJ tjänst som städerska, höj­ning av revisionsarvoden samt medel till reseersättningar (+63 000 kr.).

3.         Uppräkning av statens bidragsandel på grund av ändrade beräk­ningsgrunder (+82 000 kr.).

Föredraganden

Som framgått i det föregående har överenskommelse träffats mellan staten. Ericastiftelsen och Stockholms läns landstingskommun om sam­arbete angående verksamheten vid Ericastiftelsen under budgetåren 1972/73 och 1973/74. Avtalet har godkänts av Kungl. Maj:t och av landstinget. Under förutsättning att landstingets godkännande vinner laga kraft medför avtalet vissa ökade kostnader för statsverket. Jag be­räknar medel härför (+157 000 kr.).

I avvaktan på att frågan om verksamheten vid Ericastiftelsen efter avtalsperiodens slut löses, räknar jag i övrigt inte med några andra för­ändringar under detta anslag än sådana som hänför sig till inträffade löne- och prisökningar (+46 000 kr.).

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 945 000 kr.

Ec


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


388


d) gemensamt för universitet och högskolor E 34. VetenskapUga bibliotek: Avlöningar


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


35  218 339 34 826 000

36  981000


Från detta anslag bestrids lönekostnaderna vid kungl. biblioteket, statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, universitetsbiblioteken i Upp­sala, Lund, Göteborg och Umeå, biblioteken vid karolinska institutet, tekniska högskolan i Stockholm och högskolan i Linköping samt det matematisk-naturvetenskapliga biblioteket vid universitetet i Stockholm. Från anslaget bestrids vidare lönekostnader för biblioteksverksamheten vid högskolan i Luleå.

Från de till kungl. biblioteket anvisade medlen bestrids kostnaderna för forskningsbibUoteksrådet, som är ett organ för samråd i frågor av gemensamt intresse för de vetenskapliga bibUoteken.

I följande sammanställning redovisas personal vid de VetenskapUga biblioteken och belopp som hänför sig tiU denna personal.

 

 

 

1972/73

Beräknad

ändring  1973/74

 

Myndig-

 

Föredra-

 

 

heterna

 

ganden

Personal

 

 

 

 

Bibliotekarier

141

+ 4

 

+1

Övrig personal

618

+ 14

 

of.

 

759

+ 18

 

+1

Anslag

 

 

 

 

Kungl. biblioteket

8 336 OOO

-fl IIOOOO

+

638 000

Statens psykologisk-pedagogiska

 

 

 

 

bibliotek

417 000

+   270 000

+

31000

Universitetsbiblioteken m. fl.

 

 

 

 

bibliotek

26 073 000

+2 583 OOO

+ 1486 000

Universitetet i

 

 

 

 

Uppsala

6 644 000

-f 661 000

 

+576 000

Lund

6 664 000

+822 000

 

+577 000

Göteborg

5 254 000

-f 469 000

 

-364 000

Stockholm

230 000

-f  15 000

 

— 15 000

Umeä

2 384 000

-f 239 000

 

-172 000

Karolinska institutet

1 816 000

+241 000

 

— 125 000

Tekniska högskolan i Stockholm

1 910 000

+201 000

 

-154 000

Högskolan i Linköping

1 126 000

—507 000

 

—507 000

Högskolan i Luleå

45 000

+ 142 000

 

+ 10 000

TiU UKÄis disposition

+300 000

 

 

34 826 000

-1-3 963 000

+2155 000

Myndigheterna

Kungl. biblioteket begär bl. a. medelsanvisning av tillfäUig natur för ökade personalkostnader i samband med utflyttningen av universitetets boksamlingar till nya lokaler i Frescati.

Ed


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


389


Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek begär med hänsyn till den ökade omfattningen av datorbaserad information bl. a. en bibliotekarietjänst för dokumentationsuppgifter.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) framhåller att det av flera utredningar under senare år slagits fast att de VetenskapUga biblioteken är i stort behov av en upprustning. UKÄ har beräknat medel bl. a. för ytterligare en tjänst som förste bibliotekarie vid hög­skolan i Linköping samt en tjänst som bibliotekarie vid resp. universi­tetet i Umeå, karolinska institutet och högskolan i Luleå.

Statskontoret har yttrat sig över myndigheternas anslagsframställ­ningar.

Ändringsförslagen för nästa budgetår innebär i korthet följande.


Bibliotek/tjänst m. tn.


Kostnad (tkr.)      Anmärkning


 


300

-595

2  031

3  963


Kungl. biblioteket

1.          1 tjänst som avdelnings­direktör i Be 6 för cent­rala uppgifter inom ADB

2.    Service åt universitetet i Stockholm

3.    Medelsanvisning för öst­asiatiska boksamlingarna

4.    Medelsanvisning  för forskningsbiblioteksrådet

5.    Vissa ersätmingar

6.    Löneortuäkning

Statens psykologisk­pedagogiska bibliotek 1.   AUmän förstärkning

8.    Löneomräknmg

Universitetsbiblioteken   m. fl. bibliotek

9.   Filial verksamheten, U, L,
G

10.           Institutionstjänsten, U, L, G, KI, KTH

11.           Allmän förstärkning, Um, KI, Li, Lå

12.           Persotiliga tjänster för personer sysselsatta i ar­kivarbete, L

13.          Till UKÄ:s disposition

14.

Minskad medelsanvisning under detta anslag med hänsyn till att medel för del av biblioteket vid hög­skolan i Linköping beräk­nas under programanslag Löneomräkning

15.


98      Personlig för L. Rosquist

252     Engångsanvisning

59

134     Engångsanvisning

38 529

242 28

141

233 318 155

Engångsanvisning i sam­band med pågående utvecklingsarbete med ADB


 U = universitetet i Uppsala, L = universitetet i Lund, G = universitetet i Göteborg, Um = universitetet i Umeå, KI = karoUnska institutet, KTH = tekniska högskolan i Stockholm, Li = högskolan i Linköping, Lå = högskolan i Luleå.

Ed


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                      390

O-alternativet skulle bl. a. innebära en nedskärning av öppethållande­tiderna och därmed en minskning av bibliotekens servicekapacitet gent­emot forskare och studerande.

Föredraganden

Med hänvisning tUl vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av anslaget till Latinamerika-institutet i Stockholm beräknar jag under förevarande anslag medel för bibliotekspersonalen vid institutet.

Statskontoret utreder f. n. de vetenskapUga bibliotekens arbetsformer och organisation. Bl. a. undersöks möjlighetema att rationaUsera bibUo-teksarbetet med hjälp av automatisk databehandling (ADB). Detta utredningsarbete har av statskontoret sammanförts till ett särskilt del­projekt, benämnt Informationssystem för bibUotek (LIBRIS). Enligt vad jag erfarit avser statskontoret att inom kort överlämna en rapport rörande LIBRIS. Vid min anmälan i det följande av anslaget till bok­inköp m. m. för de vetenskapliga biblioteken har jag beräknat medel för fortsatt försöksverksamhet med utnyttjande av ADB i biblioteksarbetet. Jag räknar med att LIBRIS-systemet skall ge besparingar främst i form av minskade personalkostnader som uppväger kostnaderna för försöks­verksamheten och för de driftkostnader som följer med systemet. Dessa besparingar synes vara realiserbara relativt snart. Redan under försöks­verksamheten, som pågår vid flera stora bibliotek, bör man kunna åstad­komma rationaliseringar. Jag utgår därvid från att de vetenskapliga bib­lioteken bedriver en sådan personalpolitik att de framtida vinsterna kan inhämtas, självfallet i former som är förenliga med en statlig arbets­givares ansvar.

Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 36 981 000 kr. Utöver förändringar av automatisk natur har jag därvid beräknat ytterligare 43 000 kr. för högskolan i Linköping och ytterligare 7 000 kr. för högskolan i Luleå. Vidare har jag vid min beräkning av medel till kungl. bibUoteket och statens psykologisk-pedagogiska biblio­tek tagit hänsyn till kostnaderna för genomförandet av ett förslag från riksrevisionsverket om försöksverksamhet med taxesystem för redo­visningscentraler m. m.

Vid min beräkning av detta anslag har jag beaktat, att medel för en del av verksamheten vid bibUoteket i Linköping har, som ett led i på­gående försöksverksamhet med programbudgetering, tagits upp under anslaget Teknisk utbildning och forskning m. m.: Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 36 981 000 kr.

Ed


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet     391

E 35. Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m.

1971/72 Utgift                13140988                   Reservation                      1066586

1972/73 Anslag              16 255 000

1973/74 Förslag        18 419 000

Från detta anslag bestrids kostnaderna för bokinköp m. m. vid kungl. biblioteket, statens psykologisk-pedagogiska bibliotek samt biblioteken vid universiteten och övriga under universitetskanslersämbetet (UKÄ) hörande läroanstalter med undantag av biblioteket vid Chalmers tek­niska högskola.

Förslagen till ökning av medelsanvisningarna framgår av följande sammanstäUning.

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

Myndigfieterna

Föredraganden

Kungl, biblioteket

3 576 000

4-    828 000

+    178 000

därav engångsanvisning

__

+   400 000

Statens psykologisk-pedagogiska

 

 

 

bibliotek

205 000

+     56 000

+     10 000

Universitetsbiblioteken m. fl.

 

 

 

bibliotek

11 754 000

-f6 098 000

+   896 000

därav engängsanvisning

400 000

+ 1 007 000

— 150 000

TiU Kungl. Maj:ts disposition

720 000

—.

+ 1080 000

därav engångsanvisning

720 000

 

+1 080 000

 

16 255 000

+6 982 000

+2 164 000

Forskningsbiblioteksrådet

Sedan budgetåret 1968/69 förs i forskningsbiblioteksrådets regi en kontinuerlig prisstatistik vid ett antal större vetenskapliga bibUotek för att mäta prishöjningarna på främst litteratur förvärvad från utlandet. Rådet säger sig ha kunnat konstatera en ärlig medelprishöjning under senare år på drygt 14 %. Rådet framhåller vidare att kostnadema för bokbindning har stigit med ungefär 8 % per år och att antalet tid­skriftstitlar årligen ökar med ca 5 %. Detta motiverar enligt rådet en uppräkning av förevarande anslag med 18 % som kompensation för nämnda procentuella höjningar.

Kungl. biblioteket

Av den begärda ökningen avser 400 000 kr. en medelsanvisning av tillfällig karaktär för ADB-behandling av materialet för accessionskata-logen för åren 1968—1971.

Universitetskanslersämbetet

Den uppräkning av anslaget som gjorts under senare år har enligt UKÄ endast räckt för att täcka prisstegringarna. Detta har medfört att biblioteken inte har kunnat tillfredsställa berättigade krav på ser­vice, information och dokumentation.

Ed


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                        392

Av ökningsbeloppet avser 500 000 kr. medel för mikrofUmning av dagspress och 1,3 milj. kr. fortsatt försöksverksamhet med ADB inom forskningsbibliotek (det s. k. LIBRIS-projektet). Förslaget om ökad medelsanvisning för ändamål av tillfällig natur är föranlett främst av den fortsatta uppbyggnaden av biblioteken vid universitetsfilialerna samt vid högskolorna i Linköping och Luleå.

UKÄ räknar vidare med en minskad medelsanvisning av 297 000 kr. under detta anslag med hänsyn till att medel för del av biblioteket vid högskolan i Linköping beräknas under programanslag.

Statskontoret har yttrat sig över myndigheternas anslagsframställ­ningar.

O-alternativet skulle främst påverka inköp av monografisk litteratur och löpande abonnemang på tidskrifter och serier.

MikrofUmning av svensk dagspress

I skrivelse den 6 december 1966 (rskr 1966: 348) anhöll riksdagen hos Kungl. Maj:t om en utredning rörande möjUgheten att med allmänna medel bekosta mikrofilmning av den svenska dagspressen. Den 15 de­cember 1967 uppdrog Kungl. Maj:t åt statskontoret att — i samband med översynen av de vetenskapUga bibliotekens inre organisation ■— även utföra den av riksdagen begärda utredningen. Statskontoret har med anledning härav i febmari 1972 överlämnat rapporten MikrofUm­ning av den svenska dagspressen (StencU 1972).

Statskontoret föreslår en kontinuerlig mikrofilmning av alla utkommande svenska dagstidningar. Kostnadema beräknas till ca 500000 kr. per år. Vidare föreslås en retroaktiv mikrofUmning av samlingarna av svenska dagstidningar. Detta arbete beräknas kräva insatser under minst tio år till en kostnad av totalt ca 10 milj. kr. Stats­kontoret har därvid utgått från att den mikrofilmning som redan har utförts av stora delar av den svenska dagspressen inte behöver göras om. Årskostnaderna för kontinuerlig och retroaktiv mikrofilmning av svensk dagspress beräknas sålunda uppgå tUl ca 1,5 milj. kr. under en tioårsperiod och därefter årligen till ca 500 000 kr.

Förslaget innebär vidare att nuvarande tryckerileveranser av dagstid­ningar — de s. k. pliktexemplaren — till kungl. biblioteket samt univer­sitetsbiblioteken i Uppsala, Lund och Göteborg kan begränsas till ett exemplar och att befintliga samlingar av tidningar vid dessa bibliotek till större delen kan utmönstras efter utförd mikrofilmning.

Statskontorets utredning påvisar att en mikrofUmning av föreslagen omfattning ställer sig ekonomiskt fördelaktig på längre sikt. Tidningar som överförts från original till 35 mm mikrofilm kräver sålunda enligt utredningen endast 1/36 av det utrymme som annars erfordras. De vetenskapliga bibliotekens bestånd av svenska dagstidningar upptar f. n.

Ed


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        393

en sammanlagd magasinsyta av 7 400 m. Avsevärda lokalutrymmen kan sålunda frigöras om detta material mikrofilmas.

Likaledes kan det framtida behovet av nybyggnader för magasins­ändamål minskas genom att tidningsmaterialet i fortsättningen arkiveras på mikrofilm.

Statskontoret föreslår att mottagning och förvaring av dagstidningar för mikrofUmning liksom övriga uppgifter i samband härmed centrali­seras till kungl. biblioteket. Vidare föreslås en särskild lånecentral för mikrofilm, av praktiska skäl administrativt knuten till kungl. biblioteket.

De samordnande och verkstäUande uppgifterna bör enligt statskonto­rets uppfattning under ett inledningsskede anförtros åt en särskild organisationskommitté.

Statskontorets utredning har remissbehandlats. Remissinstanserna ställer sig positiva tUl förslaget. Flera remissinstanser, bland dem riks­arkivet, kungl. biblioteket, UKÄ, forskningsbiblioteksrådet och berörda forskningsråd framhåller betydelsen av att åtminstone ett komplett exemplar av varje tidning bevaras i original för framtiden.

Föredraganden

Statskontoret har överlämnat en utredning med förslag att med aU­männa medel bekosta kontinuerlig och retroaktiv mikrofilmning av den svenska dagspressen.

Dagstidningar utgör ett oumbärligt källmaterial för olika slag av forskning inom främst samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnes­områden. Tidningsmaterialets betydelse kommer med all sannolikhet att öka, särskilt för projekt inom opinionsbildnings- och folkrörelse­forskning.

Stora delar av detta material riskerar emellertid att gå förlorade för eftervärlden på grund av att papperet fortgående bryts ned och för­slits.

En fuUständig mikrofilmning av den svenska dagspressen medför betydande kostnader, som dock får vägas mot kostnaderna för fortsatt förvaring vid fyra bibliotek av tidningar i original. Statskontorets utred­ning visar att en mikrofilmning av dagstidningsmaterialet ställer sig bil­ligare på längre sikt än fortsatt förvaring av tidningar i original. Sålunda kan avsevärda lokalutrymmen frigöras. Ett ytterligare motiv för mikro­filmning av detta material är — som antytts — att detta därigenom bättre kan bevaras.

Mot bakgrund härav förordar jag en mikrofilmning av den svenska dagspressen i huvudsak efter de riktlinjer som statskontoret har före­slagit. Jag är emeUertid inte nu beredd att ta stäUning till detaljerna i förslaget. I likhet med flertalet remissinstanser anser jag dock, att ett exemplar av varje tidning normalt bör bevaras i original. Jag avser att i annat sammanhang begära Kungl. Maj:ts bemyndigande att tUlkalla

Ed

13*    Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 1.    BU. 10


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                        394

en organisationskommitté för att utföra återstående detaljundersökning­ar samt att även i övrigt svara för planerings- och samordningsuppgifter vid ett genomförande av statskontorets förslag.

Jag går nu över tUl att behandla medelsberäkningen under detta an­slag.

För nästa budgetår räknar jag med en höjning av medelsanvisningen för ändamål av tUlfälUg natur med 930 000 kr. tiU 2 050 000 kr. Jag tar därvid bl. a. upp sammanlagt 100 000 kr. för högskolorna i Linkö­ping och Luleå. Dispositionen bör t. v. stå öppen vad avser 1 800 000 kr., vilka har beräknats främst för ändamål som berör hela biblioteks­väsendet, bl. a. en utvidgad försöksverksamhet med ADB i forsknings­bibliotek samt kostnader under det första årets verksamhet med mikro­filmning av dagspress. Beträffande ADB-verksamheten vill jag erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av anslaget Veten­skapUga bibUotek: Avlöningar.

Jag vill erinra om att vederbörande konsistorium vid fördelningen av de medel som ställs till förfogande från detta anslag har att beakta be­hovet av medel för bokinköp m. m. för samtUga ämnesområden vid läroanstalten, i förekommande fall innefattande universitetsfiUalen.

Vid min beräkning av detta anslag har jag beaktat, att medel för del av verksamheten vid bibUoteket i Linköping har, som ett led i pågående försöksverksamhet med programbudgetering, tagits upp under anslaget Teknisk utbildning och forskning m. m.: Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping.

Med hänvisning tUl sammanställningen och i enUghet med vad jag anfört i det föregående beräknar jag anslaget för nästa budgetår till (16 255 000 + 2 164 000 =) 18 419 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 18 419 000 kr.

E 36. Förvaltningarna vid universiteten m. m.

1971/72 Utgifti          36 526 200

1972/73 Anslag         43 764 000

1973/74 Förslag        44 135 000

' Anslaget Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa högskolor.

Från detta anslag bestrids utgifter huvudsakligen för personal och expenser vid förvaltningarna vid universiteten, karolinska institutet, tekniska högskolan i Stockholm samt högskoloma i Linköping och Luleå.

Ed


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet


395


 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Universitets-

Föredraganden

 

 

kanslers-

 

 

 

ämbetet

 

Personal

 

 

 

Handläggande personal

198

+ 8

-20

Övrig personal

499

+ 16

of.

 

697

+24

-20

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader

32 398 000

+ 3 50Ö0OO

-   183 000

Sjukvård

6QO0O

+     18 800

+     16 000

Datamaskintid m. m.

1 872 000

+   177 900

-1035 000

Expenser

3 524 OOO

+ 1 195 300

+   623 000

Information m. m. om

 

 

 

uppdragsverksamhet

259 000

-       4 000

-       8 000

Förberedelser för ny redovis-

 

 

 

ningsorganisation

108 OOO

-   108 000

-   108 000

Driften av den botaniska

 

 

 

trädgärden i Frescati

440 000

-   440000

+     60 000

Vissa kostnader för

 

 

 

lokalregister

345 000

-   345 000

-   345 000

Renhålbiing och städning

5 139 000

-1548 000

-1581000

Vissa kostnader för studie-

 

 

 

vägledning

1 50O 000

-1 500 000

-1500 000

Ersättningar tiU redo-

 

 

 

visningscentraler

+3 000 000

Redovisningscentraler

— ■

+       1000

 

45 645 000

+   950 000

— 1060 000

Uppbördsmedel

 

 

 

Avkastning frän vissa fonder

 

 

 

vid universitetet i Stockholm

400 500

+     49 500

+     49 500

Ersättning för förvaltnings-

 

 

 

kostnader

1 480 500

-1480 500

-1480 500

 

1 881 000

-1 431 000

-1 431 000

Nettoutgift

43 764 000

+2 381 000

-t-   371000

Avlöningskostnaderna i 1972 års löneläge för den personal vid för­valtningarna för vilken innevarande budgetår medel beräknats under anslagsposten till lönekostnader framgår av följande sammanställning.

Universitetet i

Uppsala   ..............................................................................          5 485 000

Lund    ..................................................................................          6 198 000

Göteborg     .......................................................................... ........ 3 874 000

Stockholm   .......................................................................... ........ 4 699 000

Umeä   ..................................................................................          2 775 000

Karolinska institutet......................................................................... ........ 2 512 000

Tekniska högskolan i Stockholm...................................................... ........ 3 197 000

Högskolan i Linköping...................................................................... ........ 1 408 000

Högskolan i Luleå    ......................................................................... ........... 500 000

Utöver de i sammanställningen upptagna beloppen har innevarande budgetår under anslagsposten till lönekostnader beräknats 1 101 000 kr. för personal vid läromedelscentraler och för bevakning av läromedels­frågor, 133 000 kr. för försöksverksamhet med vidgat samarbete mellan

Ed


 


Prop. 1973:1    BUaga 10   UtbUdningsdepartementet                       396

universiteten och folkbildnuigsorganisationerna, medel för en tjänst som director musices vid vartdera av universiteten i Uppsala och Lund samt för två personliga tjänster, en i Uppsala och en i Lund, för motionsverksamhet för studerande. Från anslagsposten bestrids även uppdragstillägg tiU bl. a. rektorer, prorektorer och vissa valda ledamöter av konsistorier samt vissa arvoden i anledning av försöksverksamhet med nya samarbetsformer.

Universitetskanslersämbetet Ändringsförslagen för nästa budgetår innebär i korthet följande.

1.        Löne- och prisomräkning 2 906 000 kr.

2.        Minskad medelsanvisning under detta anslag med hänsyn till att medel för del av förvaltningen i Linköping beräknas under program­anslag (—1 005 500 kr.).

3.        Uppbördsposten Ersättning för förvaltningskostnader utgår varvid utgiftsposterna minskar med motsvarande belopp.

4.        Medelsanvisning för förstärkning av studievägledningsverksamhe­ten (+386000 kr.).

5.        Lönekostnader för den personal som nu avlönas från anslagsposten till vissa kostnader för studievägledning beräknas under anslagsposten tUl lönekostnader.

6.        Medelsanvisning för fortsatt utbyggnad av läromedelscentraler (+306 000 kr.).

7.        Medelsanvisning för förstärkning av biträdesresurserna (+659 000 kr.).

8.        Medelsanvisning för förstärkning av handläggande personal (+294 000 kr.).

9.    Medelsanvisning för vidgat samarbete mellan universiteten och
foIkbUdningsorganisationema (+203 000 kr.).

O-alternativet medför enUgt universitetskanslersämbetet att arbetsför­delningen meUan den centrala förvaltningen och institutionema måste tas under omprövning. Den service som förvaltningen ger såväl institu­tionerna som de studerande kommer att försämras och begränsas och en del arbetsuppgifter får sannohkt föras över till institutionerna.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget fill 44 135 000 kr. Vid mina beräkningar har jag beaktat att medel för del av förvaltningen i Linköping, som ett led i pågående försöksverksamhet med programbudgetering, tagits upp under anslaget Teknisk utbildning och forskning m. m.: Chalmers tekniska högskola och högskolan i Lin­köping. Vidare har jag under anslagsposten till lönekostnader tagit upp bl. a. ytterligare 320 000 kr. för studievägledningsverksamheten vid för-

Ed


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                      397

valtningarna. Jag vill i detta sammanhang framhålla att i den föreslagna ökningen av medelsanvisningen för studievägledning under avlönings­anslagen till fakulteterna m. m. och under anslagsposten till lönekost­nader under detta anslag även ingår medel motsvarande dem som för innevarande budgetår anvisats under anslagsposten till vissa kostnader för studievägledning.

Lokalkostnaderna utgör en betydande del av de samlade kostnaderna för verksamheten vid universiteten och högskoloma. Ett effektivare ut­nyttjande av lokaler är angeläget. En fömtsättning härför är att man får en bättre överblick över tillgängliga lokaler och att nyttjandegraden för lokaler kan höjas. Enligt vad jag erfarit bör ett system för fortlöpan­de registrering av lokalutnyttjande kunna börja tillämpas fr. o. m. 1973/74. Under förevarande anslag beräknar jag därför 286 000 kr. för kostnader för personal för lokalregistrering. Medel härför har även be­räknats under anslaget Teknisk utbildning och forskning m. m.: Chal­mers tekniska högskola och högskolan i Linköping.

Vid mina beräkningar av berörda anslagsposter under detta anslag har jag även tagit hänsyn tUl de anslagsmässiga följderna av genomförandet av ett förslag från riksrevisionsverket om försöksverksamhet med taxe­system för redovisningscentraler m. m. Jag återkommer vid min anmälan av anslaget till gemensamma driftkostnader till frågan om ersättning för lokalkostnader vid redovisningscentralerna.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Förvaltningarna vid universiteten m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 44 135 000 kr.

E 37. Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader

1971/72 Utgift          171470 809

1972/73 Anslag       199 522 000 1973/74 Förslag      219 350 000

Från detta anslag bestrids utgifter för lokalhyror, bränsle, lyse och vatten samt personal vid fastighetstjänsten vid kungl. biblioteket, sta­tens psykologisk-pedagogiska bibliotek, universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå, karolinska institutet, tekniska hög­skolan i Stockholm, högskolorna i Linköping och Luleå samt socialhög­skolorna i Stockholm, Lund, Göteborg, Örebro, Östersund och Umeå.

Från anslaget bestrids vidare utgifter för lokalhyror samt bränsle, lyse och vatten vid Chalmers tekniska högskola. Medel för fastighets­tjänsten vid högskolan beräknas under anslaget Teknisk utbildning och forskning m. m.: Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping.

Ed


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


398


 


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Myndig­heterna


Föredra­ganden


 


1.    Lokalhyror

2.           Bränsle, lyse och vatten

3.           Lönekostnader vid fastighetstjänsten


177 881 000

17 828 000

3 813 000 199 522 000


+ 16 964 000 + 2 307 000

+ 1061000 + 20 332 000


+ 16 779 000 + 2 286 000

+    763 000 +19 828 000


Myndigheterna

Ändringsförslagen rörande anslagsposten till lönekostnader vid fastig­hetstjänsten innebär följande.

1.         Löneomräkning 278 000 kr.

2.         Under detta anslag bör beräknas vissa medel som avser universi­tetet i Göteborg och som innevarande budgetår beräknats under an­slaget Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola (+440 000 kr.).

3.         Vissa medel som avser teknisk utbUdning och forskning i Linköping bör nästa budgetår anvisas under anslaget Teknisk utbildning och forsk­ning m. m.: Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping (—66 000 kr.).

4.         Förstärkningar vid fastighetstjänsten (+409 000 kr.).

I O-alternativet föreslår universitetskanslersämbetet (UKÄ) en redu­cering av anslagsposterna till lokalhyror samt bränsle, lyse och vatten. Kostnadsminskningen torde dock enUgt UKÄ inte kunna genomföras under ett budgetår. Som besparande åtgärder nämner UKÄ bl. a. att ett system för registrering av lokalutnyttjandet förbereds i syfte att åstadkomma ett bättre utnyttjande av lokalerna och att därmed begränsa det totala behovet av sådana.

Föredraganden

Vid min anslagsberäkning har jag beaktat att ersättning för lokal­kostnader vid redovisningscentralerna kommer att tUlföras berörda anslagsposter under detta anslag.

Med hänvisning till sammanstäUningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader för bud­getåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 219 350 000 kr.

E 38. Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


1 144 737

950 000

1 150 000


Ed


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      399

Från detta anslag bestrids kostnader för ersättning åt vissa opponenter vid disputationer inom de läroanstalter, för vilka universitetskanslers­ämbetet (UKÄ) är central förvaltningsmyndighet. Kungl. Maj:t har den 2 juni 1972 meddelat föreskrifter för anslaget.

Universitetskanslersämbetet

Reformeringen av forskarutbildningen år 1969 kommer enligt UKÄ:s bedömning att leda till en ökning av antalet disputationer. Mot denna bakgrund räknar UKÄ med att medelsbehovet successivt ökar och föreslår att medelsanvisningen under anslaget för nästa budgetår höjs med 66 000 kr.

Föredraganden

Med hänsyn till anslagsbelastningen förordar jag en med 200 000 kr. höjd medelsanvisning under anslaget. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budget­året 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 150 000 kr.

£ 39. Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

1971/72 Utgift                  3 109 254

1972/73 Anslag                3 650 000

1973/74 Förslag                3 650 000

Från detta anslag bestrids kostnader för ersättning åt sakkunniga i sådana befordringsärenden inom åttonde huvudtitelns område, där er­sättning inte skall utgå av för ändamålet särskilt anvisade medel. Kungl. Maj:t har den 2 juni 1972 meddelat föreskrifter för anslaget.

Universitetskanslersämbetet Löneomräkning 59 000 kr.

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden för budget­året 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 3 650 000 kr.

E 40. Stipendier för främjande av högre vetenskapUga studier

1971/72 Utgift                11836 379                  Reservation                      1633 150

1972/73 Anslag              12 480 000

1973/74 Förslag        13 232 000

Ed


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      400

Från detta anslag bestrids kostnader för dels stipendier för forskar­utbildning (doktorandstipendier), dels Ucentiand-, doktorand- och till-läggsstipendier enligt äldre bestämmelser vid de läroanstalter för vilka universitetskanslersämbetet (UKÄ) är central förvaltningsmyndighet samt vid Handelshögskolan i Stockholm. Innevarande budgetår bekostas sammanlagt omkring 1 200 stipendier från anslaget.

Stipendium för forskarutbildning (doktorandstipendium) utgår med 10 750 kr. per år. Licentiandstipendium och doktorandstipendium enligt äldre bestämmelser utgår med resp. 6 500 och 9 500 kr. för nio månader, varjämte stipendiat efter särskild ansökan kan erhålla tilläggsstipendium för ytterligare högst tre månader per år.

Kungl. Maj:t har den 2 juni 1972 meddelat föreskrifter för anslaget.

Universitetskanslersäm betet

Mot bakgrund av behovet av utbyggnad och konsolidering av forskar­utbildningen samt med hänsyn till de minskade möjligheterna för dok­torander att erhålla assistent- eller amanuenstjänst anser UKÄ en betydande förstärkning av anslaget nödvändig.

UKÄ föreslår att anslaget för nästa budgetår höjs med 2 500 000 kr. innebärande ett tiUskott av ca 230 nya stipendier.

O-alternativet bör enligt UKÄ inte föranleda sänkning av nuvarande stipendiebelopp utan en sänkning bör gå ut över antalet stipendier. Detta skulle betyda att närmare 60 stipendier färre än under innevaran­de budgetår utdelas.

Nämnden för socialutbildning har föreslagit att ett antal stipendier skall reserveras för studerande med socionomexamen.

Föredraganden

Med anledning av nämndens för socionomutbildning förslag vill jag erinra om att stipendium kan tilldelas studerande oavsett på vilket sätt denne uppfyllt kravet för antagning till sådan utbildning.

För budgetåret 1973/74 beräknar jag medel för ytterligare 70 sti­pendier för forskarutbildning (doktorandstipendier). Anslaget bör så­lunda höjas med 752 000 kr. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 13 232 000 kr.

E 41. Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten m. m.

1971/72 Utgifti               69673232                   Reservationi                      1130631

1972/73 Anslag               9 277 000

1973/74 Förslag        9 745 000

 Anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid universitet och högskolor. ' Av anslaget fick 545 000 kr. inte disponeras budgetåret 1971/72.

Ed


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      401

Kungl. Maj:t har den 2 juni 1972 meddelat föreskrifter för anslaget.

Universitetskanslersämbetet

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) föreslår att anslaget höjs med 9 180 000 kr. tiU 18 457 000 kr. för nästa budgetår. UKÄ räknar därvid med fördelning av medlen på olika ändamål enligt följande samman­stäUning.

Forskningsprojekt                                                      3 625 000           (-f-1975 000)

Utvecklingsarbete                                                      6 943 000           (-1-3 343 000)

Lärarutbildning m.m.                                                  4 739 000           (+3 089 000)
Planering, uppföljning,

information, lokala

universitetspedagogiska

enheter                                                                    2 681000           (+   304 000)

Löne- och prisomräkning                                              469 000           (4-   469 000)

18 457 000           (+9180 000)

Syftet med det pedagogiska utveckUngsarbetet är att studera och förbättra arbetsmetoderna i universitetsutbildningen och att bidra till att undervisningen och examinationen får en för studerande, lärare och övrig personal mera ändamålsenlig utformning. UKÄ ger förslaget om förstärkning av anslaget för pedagogiskt utvecklingsarbete mycket hög prioritet.

Beträffande den mera långsiktiga verksamheten med forskningspro­jekt framhåller UKÄ att den bör inriktas såväl pä att pröva nya meto­der för undervisning och resultatkontroll som på att utveckla metoder för analyser av bl. a. högskolesektorns struktur. Budgetåret 1972/73 omfattar denna verksamhet sexton projekt. UKÄ framhåller att forsk­ningsinsatserna bör samordnas med målinriktad forskning inom angrän­sande områden som är speciellt viktiga för utbildningsområdet t. ex. vid skolöverstyrelsen och institutet för social forskning samt med forsknings-rådsfinansierad forskning av främst beteendevetenskaplig art.

Vid läroanstalterna pågår ett omfattande utvecklingsarbete i form av s. k. institutionsprojekt. Dessa organiseras och genomförs i nära sam­arbete mellan universitetspedagogiska enheter inom universitetsförvalt­ningarna och de berörda institutionerna. Projekten är inriktade mot akuta undervisningsproblem och förutsätts tämligen snart avsätta till-lämpbara resultat. UKÄ föreslår att sådana projekt under budgetåret 1973/74 skall bedrivas i väsentligt ökad omfattning.

Flera av de nuvarande institutionsprojekten är helt eUer delvis inrik­tade på utveckling av läromedel. Därutöver har UKÄ under en följd av år stött läromedelsproduktionen genom att medge universitetslärare partiell tjänstebefrielse för att författa läroböcker m. m. Bidrag har också lämnats tiU manusframställning, tryckning etc. UKÄ vill ha kraf-

Ed


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       402

tigt ökade möjligheter att stödja produktion av läromedel.

UKÄ finner det också betydelsefuUt att genom en systematisk för­söksverksamhet finna nya former för differentiering och individualise­ring av undervisningen. Verksamheten har påbörjats under innevaran­de budgetår. UKÄ begär en avsevärd förstärkning härför.

UKÄ presenterade i sina förslag till anslagsäskanden för inneva­rande budgetår ett handlingsprogram för utbildning av lärare och övrig personal inom högskoleområdet. I första hand är det meningen att ge skilda personalgrupper en grundläggande befattningsutbildning. UKÄ vill kraftigt stryka under vikten av att den pedagogiska utbild­ningen av bl. a. lärarna inom högskoleområdet nu ges sådana resurser att den kan förverkligas.

Verksamheten under budgetåret 1971/72 inriktades huvudsakligen på att skapa förutsättningar för att genomföra handlingsprogrammet. UKÄ framhåUer att på grund av medelsbrist endast en mindre del av den i det ursprungliga programmet för innevarande budgetår planerade utbildningen kommer att kunna genomföras. Som en konsekvens härav har tiden för handlingsprogrammets förverkligande förskjutits ett bud­getår. I analogi med förhållandena inom skolväsendet där t. ex. yrkes­lärare, som under sin tidigare utbildning inte erhållit pedagogisk ut­bildning, bereds tillfälle att genomgå särskilda pedagogiska kurser inom ramen för sin tjänst, har den pedagogiska utbildningen av lärarna inom högskoleområdet förutsatts ske under tjänstledighet med bibehåll­na löneförmåner.

O-alternativet med en beskäming av resurserna för utvecklingsarbete av skilda slag för högre utbUdning och forskning innebär enligt UKÄ en minskning av möjligheterna till kostnadsbesparingar i framtiden. En nedskärning av anslaget kommer att påverka alla de aktiviteter som bekostas från anslaget. För forskningsprojektens del blir effekterna på­tagliga först i ett mer långsiktigt perspektiv.

Föredraganden

Anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete har under senare år ökat väsentligt. Vissa kostnader inom detta område bestrids även från an­slagen Universitetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader och Förvalt­ningarna vid universiteten m. m., nämligen för dels personal m. m. vid enheten för pedagogiskt utvecklingsarbete vid UKÄ, dels läromedels-centralerna och bevakningen av läromedelsfrågor på universitetsorter­na.

UKÄ har i sina förslag till anslagsframställningar för budgetåret 1973/74 givit en fortsatt utbyggnad av det pedagogiska utvecklingsar­betet på universitetsområdet hög prioritet. I likhet med UKÄ anser jag att denna verksamhet är av stor betydelse för en kontinuerUg för­bättring av UtbUdningen. En betydande del av anslaget används f. n.

Ed


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       403

för forskningsprojekt och andra undersökningar med begränsad varak­tighet. Detta innebär att fördelningen av de anvisade medlen mellan olika ändamål kan omprövas fortlöpande. För egen del finner jag det naturUgt att en sådan prövning äger rum.

En stor del av medlen används för egentligt forsknings- och utveck­lingsarbete. Jag anser att det är angeläget att detta i ökad utsträckning bedrivs i form av projekt som utförs i samverkan mellan läroanstalter­nas enheter för pedagogiskt utvecklingsarbete och oUka institutioner. UKÄ betonar vikten av utbildning för olika personalkategorier vid universitet och högskolor. Sålunda stäUer t. ex. utbyggnaden av studie­vägledningen krav på resurser för fortbildning av studievägledarna. En­ligt min mening bör denna utbildning och utbildningen av teknisk och administrativ personal tillförsäkras ytterligare medel, varför jag räknar med att en stigande andel av anslaget skall användas för sådana ända­mål. Vad gäller den ännu närmast försöksvis organiserade pedagogiska utbildningen för lärare har jag beräknat medel för en i huvudsak oför­ändrad verksamhet.

Jag har i det föregående under reservationsanslaget Decentraliserad universitetsutbildning beräknat medel för en begränsad försöksverk­samhet med U 68:s s. k. delprojekt III. Jag vill erinra om att kostna­der för denna försöksverksamhet skall bestridas även från förevarande reservationsanslag.

För nästa budgetår bör anslaget ökas med 468 000 kr. Jag hemstäl­ler att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 9 745 000 kr.

E 42. Universitetens datamaskincentraler

1971/72 Nettoinkomst  488629
1972/73 Anslag
                1 000

1973/74 Förslag                1 000

Organisationen för automatisk databehandling inom den högre ut­bildningen och forskningen fastställdes av statsmakterna år 1965 (prop. 1965:40, SU 1965: 107, rskr 1965:297 och prop. 1965:42, SU 1965:91, rskr 1965:224). På var och en av de fem universitetsorterna finns en datamaskincentral. Centralen i Stockholm är gemensam för de högre läroanstalterna på orten och försvarets forskningsanstalt. Finan­sieringen av centralernas utbyggnad samt förnyelse av datamaskinan­läggningarna sker över statens datamaskinfond, som förvaltas av stats­kontoret.

Datamaskincentralerna skaU vara ekonomiskt självbärande, dvs. ut-

Ed


 


Prop. 1973:1    BUaga 10   UtbUdningsdepartementet                      404

gifterna skall täckas av avgifter för utnyttjande av centralernas tjän­ster, varvid den del av avgifterna som utgör avskrivning och ränta in­levereras till fonden. Detta anslag belastas med de underskott som kan uppstå ett enskUt budgetår med hänsyn till ojämnheter i utnyttjandet av maskinerna m. m. På motsvarande sätt uppkommande överskott tillförs statsverket genom budgetutjämningsfonden.

För datamaskincentralerna finns en gemensam styrelse under universi­
tetskanslersämbetet.
                                                     "

Kungl. Maj:t har den 2 juni 1972 meddelat föreskrifter för anslaget.

Universitetskanslersämbetet

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) föreslår att anslaget Kostnader för datamaskintid för budgetåret 1973/74 förs upp med 26 550 000 kr. Under fömtsättning av bifall till detta förslag bör enligt preUminär bedömning verksamheten under budgetåret 1973/74 kunna ge ett drift­överskott av ca 170 000 kr.

UKÄ föreslår att förevarande anslag förs upp med oförändrat belopp.

Utgifter har därvid beräknats för viss utbyggnad och komplettering av utrustningen vid universitetens datamaskincentraler. I flera utrust­ningsfrågor har ställning ännu inte tagits och beräkningarna har med hänsyn bl. a. härtUl en mycket schematisk karaktär.

Inom UKÄ pågår f. n. vissa utredningar rörande universitetens re­surser för databehandling. UKÄ räknar med att ett program för hur det framtida behovet av datamaskinkapacitet skall tillgodoses kommer att kunna läggas fram i förslagen till anslagsframställning för budgetåret 1974/75.

Föredraganden

Som jag framliållit i det föregående skall datamaskincentralerna vara ekonomiskt självbärande och detta anslag endast belastas med de under­skott som kan uppstå enskilda budgetår med hänsyn till ojämnheter i utnyttjandet av maskinerna m. m. På motsvarande sätt uppkommande överskott tUlförs statsverket. Taxorna vid centralerna utformas så att eventuella underskott skall kunna återvinnas genom motsvarande över­skott under ett senare skede av verksamheten. För innevarande budgetår har för driften beräknats att inkomster och utgifter kommer att balan­sera.

Den av statsmakterna år 1965 fastställda organisationen för automa­tisk databehandUng inom den högre utbildningens och forskningens område är sedan budgetåret 1970/71 helt utbyggd (jfr prop. 1965: 42 s. 46, SU 1965: 91, rskr 1965: 224). Vissa installationer av nya maskiner och komponenter, vilka beräknas ske under innevarande budgetår, bl. a. vid datamaskincentralerna i Uppsala, Umeå, Lund och Stockholm, inne­bär ytterligare förstärkning av datamaskincentralernas samlade kapa­citet.

Ed


 


Prop. 1973:1   BUaga 10    UtbUdningsdepartementet      405

I enUghet med UKÄ:s förslag bör förevarande anslag för nästa bud­getår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Universitetens datamaskincentraler för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

E 43. Kostnader för datamaskintid

1971/72 Utgift           22 901903

1972/73 Anslag         23 450 000

1973/74 Förslag        24 050 000

Från detta anslag bestrids kostnader för sådant utnyttjande av data­maskinanläggning, som är avsett för högre utbildning, samt för sådana projekt, som prövas ha vetenskapligt intresse och vara utan direkt förvärvssyfte. Kungl. Maj:t har den 2 juni 1972 meddelat föreskrifter för anslaget.

Universitetskanslersämbetet

Kungl. Maj:t har den 24 april 1970 uppdragit åt universitetskanslers­ämbetet (UKÄ) att i samråd med statskontoret utreda det framtida behovet av datamaskinkapacitet och hur detta behov skaU tillgodoses. UKÄ räknar med att ett handlingsprogram, grundat på detta utred­ningsarbete, skall kurma läggas fram i förslagen till anslagsframställning för budgetåret 1974/75. Behov av ökad tillgång tiU datamaskin finns enligt UKÄ såväl för forskningsverksamheten som för den högre ut­bUdningen, framför allt vad avser utbildning i informationsbehandling, men även för dokumentationsverksamhet. Som särskilda skäl för re­sursförstärkning budgetåret 1973/74 anför UKÄ den fortsatta utbygg­naden av högskolorna i Linköping och Luleå.

UKÄ har i särskild skrivelse den 3 oktober 1972 begärt ytterUgare medel till kostnader för datamaskintid för en nyanläggning vid data­maskincentralen i Stockholm. UKÄ föreslår att anslaget för budget­året 1973/74 höjs med sammanlagt 3 100 000 kr.

O-alternativet får enligt UKÄ negativ effekt på grundutbildning (främst inom ADB-området), forskarutbildning och forskning. En re­ducering medför också persronalinskränkningar vid datamaskincentra­lerna och ett minskat utrymme för anskaffning av utrustning om ej bortfallet av inkomster från universitet och högskolor kan kompense­ras av ytterligare ökade inkomster frän externa kunder. Detta bedömer emellertid UKÄ som f. n. ganska svårt.

Ed


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       406

Föredraganden

Anslaget till kostnader för datamaskintid har under en relativt kort period ökat mycket kraftigt, från 2,5 milj. kr. budgetåret 1964/65 till 23,5 milj. kr. innevarande budgetår. I det pågående utredningsarbetet rörande programbudgetering inom högre utbildning och forskning över­vägs bl. a. i vilka former medel i fortsättningen skall anvisas för att utnyttjande av datamaskintid effektivare skall kunna vägas mot ut­nyttjande av andra slag av resurser (jfr prop. 1969: 1 bil. 10 s. 372). Hithörande frågor torde även komma att beröras i det tidigare nämnda utredningsarbetet inom universitetskanslersämbetet och statskontoret rörande det framtida behovet av datamaskinkapacitet och hur detta behov skall tUlgodoses.

Vid min medelsberäkning för nästa budgetår har jag beaktat att vissa kostnadsökningar av främst automatisk natur vid universitetens data­maskincentraler kan komma att medföra ett ökat behov av medel under detta anslag.

Anslaget bör för nästa budgetår ökas med 600 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kostnader för datamaskintid för budgetåret 1973/74 an­visa ett förslagsanslag av 24 050 000 kr.

E 44. Extra utgifter vid universiteten m. m.

1971/72 Utgifti            1006 947              Reservationi                914 186

1972/73 Anslag          1015 000

1973/74 Förslag          1400 000

 Anslaget Extra utgifter vid universitet och högskolor.

Detta anslag är genom beslut av Kungl. Maj:t i regleringsbrev den 2 juni 1972 för innevarande budgetår fördelat enligt följande samman­ställning.

1.           Universitetet i Lund   .................................................................. ....... 85 000

2.           Universitetet i  Göteborg   ......................................................... ....... 55 000

3.           Universitetet i Stockholm ..........................................................         65 000

4.           Universitetet i Umeå ...................................................................         40 000

5.           Karolinska institutet   .................................................................         50 000

6.           Tekniska högskolan i Stockholm ..............................................         20 000

7.           Högskolan i Linköping  ..............................................................         10 000

8.           Högskolan i Luleå ....................................................................... ........ 5 000

9.           Till  universitetskanslersämbetets  disposition   ....................        145 000

10.  Till Kungl. Maj:ts disposition  .................................................... ...... 540 000

1   015 000

Posterna 1—8 disponeras i enlighet med beslut av resp. konsistorium (motsv.).  Från  posten  till  Kungl.  Maj:ts disposition bestrids kostna-

Ed


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                        407

der för förstärkningsåtgärder — huvudsakligen vad avser undervis­ningsresurser — vid universiteten och vissa högskolor inom utbildnings­departementets verksamhetsområde.

Universitetskanslersämbetet

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) föreslår att reservationsanslaget Gästföreläsningar samt anslagsposten Resestipendier och resebidrag åt universitetslärare m. fl. under anslaget Kulturellt utbyte med utlandet utgår ur riksstaten och att medel för de ändamål som bekostats från nämnda anslag resp. anslagspost i stället beräknas dels under före­varande anslag (+399 000 och +367 000 kr.), dels under reservations­anslaget Teknisk utbUdning och forskning m. m.: Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping (+44 000 och +37 000 kr.). Under sistnämnda anslag bör vidare beräknas vissa medel som innevarande budgetår beräknats under förevarande anslag (—4 000 kr.). UKÄ före­slår vidare prisomräkning för anslaget (+57 000 kr.).

UKÄ beräknar sålunda anslaget tiU extra utgifter vid universiteten m. m. för budgetåret 1973/74 tUl sammanlagt 1 834 000 kr.

Innevarande budgetår har för anslaget Gästföreläsningar samt an­slagsposten Resestipendier och resebidrag åt universitetslärare m. fl. under anslaget Kulturellt utbyte med utlandet beräknats resp. 443 000 kr. och 404 000 kr.

Eventuell reservation vid utgången av budgetåret 1972/73 på anslaget Gästföreläsningar samt på anslagsposten Resestipendier och resebidrag åt universitetslärare m. fl. under anslaget Kulturellt utbyte med utlandet bör i den del den kan hänföras till i tabellen angivna läroanstalter till­föras förevarande anslag.

O-alternativet minskar enligt UKÄ möjligheterna att tillgodose ange­lägna behov, som inte kan bestridas inom ramen för andra anslag.

Föredraganden

I enUghet med universitetskanslersämbetets förslag räknar jag med att huvuddelen av de ändamål, för vilka innevarande budgetår medel anvisas från anslaget till gästföreläsningar samt anslagsposten Resestipen­dier och resebidrag åt universitetslärare m. fl. under anslaget Kulturellt utbyte med utlandet skall tillgodoses inom ramen för förevarande an­slag.

Anslaget bör, med hänsyn till reservationen, för nästa budgetår ökas med 385 000 kr. jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att   till  Extra  utgifter  vid  universiteten  m. m.   för  budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1400 000 kr.

Ed


 


Prop. 1973:1    BUaga 10   UtbUdningsdepartementet                        408

e) vissa forskningsändamål

Vissa gemensamma frågor

Grundforskning bidrar — genom att ge ökade kunskaper och nya impulser — till utvecklingen inom olika samhällssektorer. Grundforsk­ning bedrivs framför allt vid universitet och högskolor. Från de för verksamheten inom läroanstalterna avsedda avlönings- och driftkost­nadsanslagen bekostas basorganisationen för universitets- och högskole­forskningen, medan forskningsråden anvisar medel för särskilda forsk­ningsprojekt. Innevarande budgetår uppgår anslagen till forsknings­råden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde till samman­lagt drygt 142 milj. kr. Råden disponerar således betydande resurser. Forskningsrådens huvudsakliga uppgift är att efter ansökan och utifrån vetenskapliga bedömningar anvisa medel till forskningsprojekt. En vik­tig uppgift för råden är emellertid också att ta initiativ till forskning bl. a. inom nya områden. Forskningsråden kan därigenom på ett värde­fullt sätt bidra till att stimulera forskning inom områden som är ange­lägna från samhällets synpunkt.

I sina förslag till anslagsframställningar för budgetåret 1973/74 re­dovisar forskningsråden ett ökat medelsbehov om sammanlagt drygt 87 milj. kr. Enligt rådens bedömning skulle 0-altemativet medföra in­dragning av anslag motsvarande sammanlagt ca 110 tjänster. Jag kom­mer i det följande vid min anmälan av anslag till resp. forskningsråd att i korthet redovisa rådens förslag.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tiUkallade jag den 31 maj 1972 sakkunniga (U 1972:2) för utredning rörande forsk­ningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. De sakkunniga skall se över bl. a. forskningsrådens verksamhet, besluts­former och sammansättning. Översynen skall omfatta även forsknings­rådens befogenheter och ställning i relation till bl. a. andra myndig­heter och organ som har att planera, stödja eller bedriva forskning samt den nuvarande gränsdragningen mellan forskningsråden. Därvid skall övervägas vilka för- och nackdelar som skulle vara förenade med en mer sammanhållen rådsorganisation. De sakkunniga skall särskilt be­akta de samordningsproblem, bl. a. i fråga om finansiering, som de s. k. storprojekten medför, samt de problem för forskningsråden som är förknippade med behovet av tung utrustning. De skall även behandla frågan om rådens sammansättning och därvid överväga i vilka former företrädare för allmänna intressen bör medverka vid rådens avväg­ningar. Därutöver skall de sakkunniga pröva värdet av den vetenskap­liga  dokumentationsverksamhet som nu bedrivs samt skälen att för

Ee


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       409

ytterligare någon forskningssektor upprätta ett system för fortlöpande registrering av pågående forskning och forskningsresultat.

Ett för samhällsplaneringen i vid bemärkelse väsentUgt forsknings­område är den ekologiska forskningen. Statens naturveten­skapliga forskningsråd (NFR) har genom sin ekologikommitté sedan ett par år stött planeringen av ett storprojekt benämnt Barrskogsland­skapets ekologi.

Jag vill erinra om att utbildningsutskottet vid behandlingen av frågan om anslag till naturvetenskapUg forskning för budgetåret 1972/73 fann det synnerligen angeläget att det planerade storprojektet Barrskogs­landskapets ekologi ytterligare preciserades i nära samverkan med be­rörda myndigheter och organ (UbU 1972:22, rskr 1972: 172).

NFR har med skrivelse den 20 oktober 1972 överlämnat prome­morian Barrskogslandskapets ekologi; Planering och resursbehov. I promemorian redovisas projektets innehåll och omfattning, en plan för dess genomförande samt förslag till fördelning av kostnadema mellan berörda myndigheter och organ.

Syftet med det av NFR redovisade projektet är bl. a. att skaffa kun­skap om ekosystemets funktion, struktur och dynamik, uttryckt bl. a. i form av matematiska och systemteoretiska modeUer. Genom simu­lering av dessa modeller hoppas man kunna få möjlighet till förutsä­gelser om ekosystemets reaktion på specificerade ingrepp.

Projektet har, enligt NFR, direkt intresse för bl. a. den fysiska riks­planeringen, skogsbruket och naturvården. Projektet består dock till övervägande del av grundforskning, varför berörda forskningsråd bör få huvudansvaret för projektet. En projektkommitté med representan­ter för de anslagsbeviljande organen och för avnämarintressen avses svara för projektets ledning.

Totalkostnaden för projektet beräknas tUl 27 milj. kr. under en sju­årsperiod. Innevarande budgetår har för projektet anvisats sammanlagt 1,5 milj. kr. varav 1,1 milj. kr. från NFR, 300 000 kr. från statens na­turvårdsverk (SNV) och 100 000 kr. från statens råd för skogs- och jordbruksforskning (SJFR). För nästa budgetår beräknas medelsbehovet till sammanlagt 4,9 milj. kr. Kostnaderna föreslås fördelade mellan NFR, SNV, styrelsen för teknisk utveckling (STU), SJFR och arbets­marknadstyrelsen.

Jag anser det värdefullt om projektet kan genomföras i huvudsak enligt de riktlinjer som angetts av NFR. Jag har i denna fråga samrått med chefema för jordbruks-, civil- och industridepartementen. Jag vill betona vikten av att de myndigheter och organ som är direkt berörda av projektet blir representerade i den kommitté som avses leda detta. Vid min beräkning av medelsbehovet under anslaget till naturvetenskap-

Ee


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                        410

lig forskning har jag tagit hänsyn till NFR:s medverkan i projektet nästa budgetår.

Driftkostnaderna för forskningsrådens laboratorium i Studsvik bestrids innevarande budgetår av statens medicinska forsk­ningsråd (MFR), NFR, statens råd för atomforskning (AFR) och STU. Forskningsrådens samarbetsdelegation har, som jag redovisade i prop. 1972: 1 (bil. 10 s. 376), hemställt att forskningsrådens laboratorium i Studsvik ombildas till ett fristående forskningsinstitut understäUt uni­versitetskanslersämbetet (UKÄ). UKÄ har i yttrande över förslaget anfört bl. a. att verksamheten vid laboratoriet inte är av sådan karaktär att den bör permanentas och läggas direkt under UKÄ. Driftkostna­derna för laboratoriet bör enligt UKÄ i stället bestridas från anslaget till atomforskning.

Vidare har — som senare denna dag kommer att redovisas av chefen för industridepartementet (prop. 1973: 1 bil. 15 E 14) —■ AB Atomenergi och styrelsen för laboratoriet gemensamt föreslagit att huvudmanna­skapet för laboratoriet fr.o.m. budgetåret 1973/74 övergår tUl bo­laget.

Laboratoriet har inte kommit att utnyttjas för medicinsk och biolo­gisk forskning i den utsträckning som från början var avsedd. Större delen av verksamheten vid laboratoriet har i stäUet kommit att ligga inom AFR:s verksamhetsområde. Enligt min mening bör därför de delar av driftkostnaderna vid laboratoriet som innevarande budgetår bestrids av forskningsråd inom utbildningsdepartementets område fr. o. m. budgetåret 1973/74 bestridas från anslaget till atomforskning. Anslagen till medicinsk forskning och naturvetenskapUg forskning bör därför minskas och anslaget till atomforskning ökas med belopp m.ot-svarande dem som MFR och NFR innevarande budgetår anvisar till driftkostnaderna vid laboratoriet.

Forskningens utveckling har medfört ökade krav på interna­tionellt samarbete, inte minst i form av direkta kontakter, informa­tionsutbyte och samordning av arbetsinsatserna mellan forskare. Det är angeläget att råden stöder sådant samarbete. Ett syfte måste härvid vara att försöka åstadkomma arbetsfördelning inom forskningen. Det är av stort värde att råden bevakar möjligheterna till sådan arbetsför­delning och tar hänsyn till dem vid fördelningen av anslag utan att därvid eftersätta sådan forskning som är en förutsättning för att man inom landet skall kunna tillgodogöra sig den internationella forsknings­utvecklingen. Samarbetet kan ske även i form av t. ex. gemensam finansiering av ett forskningsprojekt eller ett laboratorium. Även i sådana fall är det forskningsrådens prioriteringar som bör ligga till grund för eventuellt svenskt deltagande.

Sverige deltar sedan år 1969 i den europeiska konferensen för   molekylärbiologi,   CEBM  (prop.   1968: 1  bil.   10 s.  336

Ee


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet      411

och 342, SU 1968: 41, rskr 1968: 114; jfr prop. 1969: 1 bU. 10 s. 376). Av­talet om CEBM trädde i kraft den 2 april 1970. Kostnaderna för Sve­riges deltagande i CEBM:s program bestrids från anslaget till natur­vetenskaplig forskning. NFR är svenskt kontaktorgan med CEBM. Ett specialprojekt har sedan några år diskuterats inom CEBM. Detta avser upprättande av ett europeiskt laboratorium för molekylärblologi. Jag återkommer till frågan om Sveriges deltagande i detta projekt vid min anmälan av anslaget till naturvetenskaplig forskning.

Ett bifall till vad jag kommer att föreslå under anslagen till de olika forskningsändamål som redovisas under detta avsnitt innebär följande ökningar i förhållande tUl medelsanvisningarna för innevarande budget­år. Vid min beräkning av forskningsrådens anslag har jag tagit hänsyn till bl. a. kostnaderna vid genomförandet av ett förslag från riksrevi­sionsverket om försöksverksamhet med taxesystem för redovisnings­centraler m. m.

 

 

Ändamål

Anslag

1972/73

(tkr.)

Beräknat  1973/74

 

 

Ändring (tkr.)

Anslag (tkr.)

Medicinsk forskning Humanistisk forskning Samhällsforskning Naturvetenskaplig forskning Atomforskning

47 030 9 860 11200 51990 22 380

4 500

930

1030

10 490

1980

51530 10 790 12 230 62 480 24 360

 

142 460

18 930

161 390

CERN ESRO

Vissa forskningsinstitut Bidrag till Vetenskaps­akademien

22 745

13 596

8 427

2   500
-3 435

794

3       810

25 245

10 161

9 221

3 810

 

187 228

22 599

209 827

 Varav 3 230 000 kr. motsvarande det belopp som innevarande budgetår an­visas tUl rymdforskning under anslaget Europeiskt samarbete inom rymdforsk­ningen m. m.

- Innevarande budgetär anvisas till Vetenskapsakademiens verksamhet sam­manlagt 3 810 000 kr. över riksstaten.

Ee


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet


412


E 45. Medicinsk forskning


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


43 618 524 47 030 000 51 530 000


Reservation


1 687 219


Från detta anslag bestrids kostnader för dels forskningsprojekt samt 9 extra ordinarie professurer, 5 extra ordinarie tjänster som biträdande professor och 25 särskilda forskartjänster inom statens medicinska forskningsråds verksamhetsområde, dels medicinsk publiceringsverksam­het, dels rådets förvaltning.

 

 

 

1572/731

Berälcnad ändring 1973/74

 

 

Statens medi-

Föredraganden

 

 

cinska forsk-

 

 

 

ningsråd

 

1.   Allmänmedicinsk och

 

 

 

yrkesmedicinsk forskning

41 835 000

+ 28 015 000

 

morfologi

4 034 000

+ 2 893 000

 

medicinsk kemi

6 885 000

+ 4 877 000

 

fysiologi och farmakologi

10 717 000

+ 7 650 000

 

medicinsk mikrobiologi

2 938 000

+ 2 104 000

 

kirurgi

3 142 000

-f 2 247 000

 

medicin

3 831 000

+ 2 749 000

 

psykiatri

966 000

+     693 000

+ 4 500 000

odontologi

964 000

+     693 000

kontraktsforskning under

 

 

 

ledning av specialkom-

 

 

 

mitteér m. m.-

4 621 000

-t- 3 379 000

 

övrigt

3 737 000

+     730 000

 

2.   Förvaltning

825 000

+      325 000

 

3.   Försvarsmedicinsk

 

 

 

forskning

4 370 OOO

+  1630 000

of.

 

47 030 000

+ 29 970 000

+ 4 500 000

' Delbeloppen anger rådets prehminära fördelning.

' Alkohol- och narkotikaforskning, socialmedicin, arbetsmedicin, preventiv kardiologi, studier av lipidmönstret i födan, forskning rörande sjukhusinfek­tioner, bullerforskning, metodutveckling, biomedicinsk dokumentationsverk­samhet.

Statens medicinska forskningsråd

1. Forskningsresurserna bör förstärkas bl. a. inom områden av särskilt intresse från samhällets synpunkt, t. ex. näringsforskning, pre­ventiv kardiologi samt forskning rörande omgivningsfaktorernas medi­cinska betydelse. För att underlätta planering och samordning av råds-finansierad forskning bör medel beräknas för utbyggnad av rådets pla­neringsgrupper samt för fortsatt stöd tUl biomedicinsk data- och doku­mentationsverksamhet. Inom ramen för den föreslagna förstärkningen av medelsanvisningen räknar rådet med bl. a. ytteriigare 9 särskUda forskartjänster samt ytterligare forskarrekryteringstjänster och kliniska forskarstipendier.

Ee


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        413

2.         För att rådet skaU kunna tiUgodose forskarnas behov av framför allt tung utrustning föreslås en förstärkning av resurserna med 4 milj. kr.

3.         En extra ordinarie tjänst som byråchef i lönegrad C 1 vid rådet.

Föredraganden

Jag vill erinra om vad jag anfört vid min anmälan av vissa för forsk­ningsråden gemensamma frågor.

Jag räknar för nästa budgetår med oförändrad medelsanvisning till försvarsmedicinsk forskning. Därvid har jag samrått med chefen för försvarsdepartementet, som bedömt frågan från totalförsvarssynpunkt.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Medicinsk forskning för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 51 530 000 kr.

E 46. Humanistisk forskning

1971/72 Utgift             6 886 638                Reservation               2 375 549

1972/73 Anslag          9 860000

1973/74 Förslag        10 790 000

Från detta anslag bestrids kostnader för dels forskningsprojekt samt 2 extra ordinarie professurer och 10 särskilda forskartjänster inom sta­tens humanistiska forskningsråds verksamhetsområde, dels rådets för­valtning.

För förvaltningskostnader får budgetåret 1972/73 användas högst 330 000 kr. av anslaget.

Statens humanistiska forskningsråd

1.         Rådet söker särskilt uppmärksamma dels tendenser till ny forsk­ningsinriktning, dels gränsområden mellan etablerade forskningsom­råden. För att rådet skall kunna initiera ytteriigare några större forsk­ningsprojekt — t. ex. forskning rörande asiatiska och afrikanska kul­turer och samhällen samt massmediaforskning — bör medelsanvisningen ökas. Vidare begär rådet medel för forskarrekryteringstjänster inom humaniora och teologi.

2.         En extra ordinarie professur i estetisk miljövård, personlig för professorn i svensk och jämförande arkitekturhistoria vid konsthög­skolan Göran Lindahl, föreslås bli inrättad vid rådet den 1 juli 1973 med placering vid nordiska institutet för samhällsplanering. Universi­tetskanslersämbetet (UKÄ), statens planverk och nordiska institutet för samhällsplanering har tillstyrkt förslaget. Statens planverk anser dock at benämningen av professuren bör närmare övervägas.

Vidare föreslår rådet att en extra ordinarie professur i talfysiologi

Ee


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet                        414

och talperception, personlig för docenten vid universitetet i Stockholm Björn Lindblom, inrättas vid rådet den 1 juli 1973 med placering vid universitetet i Stockholm. UKÄ har tiUstyrkt förslaget.

3.         Ytterligare sex särskilda forskartjänster.

4.         Tjänst som sekreterare i lönegrad C 1 vid rådet.

5.         Anslaget bör för nästa budgetår räknas upp med 5 200 000 kr. tUl 15 060 000 kr. Inom ramen för detta belopp bör för förvaltningskost­nader beräknas 480 000 kr., vilket innebär en höjning med 150 000 kr.

6.         Ett särskUt anslag om 1,7 milj. kr. bör ställas till rådets förfogande för bekostande av tryckning av doktorsavhandlingar inom humaniora och teologi.

Föredraganden

lag vill erinra om vad jag anfört vid min anmälan av vissa för forsk­ningsråden gemensamma frågor.

Jag förordar att en extra ordinarie professur i talfysiologi och tal­perception, personlig för docenten vid universitetet i Stockholm Björn Lindblom, inrättas den 1 juli 1973. Lindbloms kompetens för professu­ren vitsordas i sakkunnigutlåtanden.

Statens humanistiska forskningsråd disponerar utöver detta anslag avkastningen av humanistiska fonden. På gmnd av de administrativa rutiner som rådet tillämpar vid beviljande och utbetalande av anslag har fondens avkastning inte disponerats i sin helhet. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt rådet att i sam­råd med riksrevisionsverket överväga möjlighetema att till ett komman­de budgetår lägga om dessa rutiner.

Anslaget bör för nästa budgetår räknas upp med 930 000 kr. till 10 790 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  bemyndiga Kungl. Maj:t att vid statens humanistiska forsknings-

råd inrätta en extra ordinarie professur i talfysiologi och tal­perception enUgt vad jag förordat i det föregående,

2.  till  Humanistisk forskning för  budgetåret   1973/74  anvisa  ett

reservationsanslag av 10 790000 kr.

£ 47. Samhällsforskning

1971/72 Utgift            9682257               Reservation               2082558

1972/73 Anslag         11200000

1973/74 Förslag        12 230 000

Från detta anslag bestrids kostnader för dels forskningsprojekt samt 3   extra  ordinarie  professurer och  15  särskUda forskartjänster inom

Ee


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet


415


verksamhetsområdet för statens råd för samhäUsforskning, dels rådets förvaltning.


1972/73


Beräknad ändring  1973/74


 


1.           Socialvetenskaplig forsk­ning och publiceringsverk­samhet

2.           Rättsvetenskaplig forskning och publiceringsverksamhet

3.           Psykologisk och pedago­gisk forskning och publi­ceringsverksamhet


 

 

Statens räd för samliällsforskning

Föredraganden

5 040 000

+ 4 610 000

 

1 120 000

+  1 030 000

+ 1030 000

5 040 000

+ 4 610 000

 

11 200 000

+ 10 250 000

+ 1030 000


För förvaltningskostnader får budgetåret 1972/73 användas högst 430 000 kr. av anslaget.

Statens råd för samhällsforskning

1.         Rådet har de senaste åren särskilt eftersträvat att initiera och stödja större, mer långsiktiga forskningsprojekt. Därigenom har en stor del av rådets resurser kommit att bindas för flera år. För att rådet skall kunna stödja nya projekt måste resurserna ökas väsentligt. Angelägen forskning inom rådets verksamhetsområde gäller bl. a. inkomstfördel­ningsproblem, effektivitetsproblem inom statlig och kommunal förvalt­ning, miljöns utnyttjande och utformning, invandrarnas anpassnings­problem, domstolarnas inställning till brottsbalkens päföljdssystem, kri­ minologi, utvecklingspsykologi, vuxenpedagogik samt masskommunika­tion. Rådet bör vidare få större möjUgheter att bevilja medel för såväl forskare som biträdespersonal samt att fortsätta med och förbättra sin utrednings- och initieringsverksamhet.

2.         Tjänst som kanslichef i lönegrad C 1 vid rådet.

3.         För förvaltningskostnader bör beräknas ett belopp av 560 000 kr. vilket innebär en höjning med 130 000 kr.

Föredraganden

Jag vill erinra om vad jag anfört vid min anmälan av vissa för forsk­ningsråden gemensamma frågor.

Med hänvisning till sammanstäUningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till SamhäUsforskning för budgetåret 1973/74 anvisa ett re­servationsanslag av 12 230 000 kr.

Ee


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


416


E 48. Naturvetenskaplig forskning


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


43 200 210 51990 000 62 480 000


Reservation


10 472 719


Från detta anslag bestrids kostnader för bl. a. dels forskningsprojekt samt 7 extra ordinarie professurer och 24 särskilda forskartjänster inom statens naturvetenskapliga forskningsråds verksamhetsområde, dels rå­dets förvaltning. Från anslaget bestrids även kostnader för rymdforsk­ningsprojekt inom verksamhetsområdet för statens delegation för rymd­verksamhet (prop. 1972: 48 s. 37, NU 1972: 37, rskr 1972: 216).

 

 

1972/731

Beräknad ändring  1973/74

 

 

Rädet/

Föredraganden

 

 

Rymddclegationen

 

Naturvetenskaplig forskning

45 470 0,00

+ 29 110 ÖOO]

 

fysik-matematik

10 980 000

-f 8 260 000

 

geovetenskap

7 730 000

—4 470 000

 

kemi

11 330 000

-6 240 000

 

biovetenskap övrigt

13 640 000 1 790 000

-9 310 000 +   830 000

■      + 6 620 000

NaturvetenskapUg publice-

 

 

 

ringsverksamhet

1 940 OOO

+     870 000

 

Förvahning

1 580 000

+     520 000

 

 

 

+ 30 500 000=

+ 6 620 000

Rymdforskning

3 000 000

+ 4 220 000"

+  3 870 000

 

51 990 000

+34 720 000

+ 10 490 000

* Delbeloppen anger rådets preliminära fördelning.

' Statens naturvetenskapUga forskningsråd.

' Statens   delegation   för   rymdverksamhet;   3 230 000   kr.   har   innevarande

budgetår anvisats från anslaget Europeiskt samarbete inom rymdforskningen

m. m. Motsvarande belopp föreslås för nästa budgetår i stället bli anvisat

under anslaget till naturvetenskaplig forskning. Därutöver föresläs en ökning

med 990 000 kr.

Statens naturvetenskapUga forskningsråd

1.   Rådet anser att ökade insatser bör göras främst inom det bioveten­
skapliga området, speciellt ekologi och molekylärbiologi.

Inom ramen för den föreslagna förstärkningen av de olika ämnes­områdena har rådet beräknat medel bl. a. för ytterligare 10 särskilda forskartjänster.

Enligt rådet föreligger inom åtskilliga områden ett uppdämt behov av dyrbara instrument, s. k. tung utrustning. Rådet anser att frågan om lämplig finansieringsform för anskaffande av sådan utrustning bör lösas snarast. I avvaktan härpå räknar rådet med att en förstärkning med sammanlagt 3,5 milj. kr. behövs för att täcka det akuta behovet.

2.   Från detta anslag bestrids kostnaderna för Sveriges deltagande i
vissa intemationella forskningsprojekt. För nästa budgetår räknar rådet
preliminärt med ett ökat medelsbehov om sammanlagt 1 965 000 kr. för

Ee


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet                        417

de svenska bidragen till dels den europeiska organisationen för astrono­misk forskning rörande södra stjärnhimlen (ESO) (prop. 1961: 78, s. 23, SU 1961:106, rskr 1961:277), dels den europeiska konferensens för molekylärbiologi (CEBM) alhnänna program (prop. 1968: 1 bil. 10 s. 342, SU 1968:41, rskr 1968: 114) och specialprojekt för ett europeiskt laboratorium för molekylärbiologi.

Rådet har successivt försökt samla insatser inom olika områden tiU integrerade s. k. storprojekt. Flera av dessa har infogats i ett internatio­nellt samarbete. Rådet räknar med ett ökat medelsbehov om samman­lagt 2 570 000 kr. för forskning med anknytning till internationell forsk­ningsverksamhet inom astronomi, molekylärbiologi samt hydrologi inom ramen för den s. k. hydrologiska dekaden (IHD) (prop. 1965: 40 s. 63, SU 1965: 107, rskr 1965: 297), geodynamisk forskning inom ramen för Geodynamics Project, geologisk korrelationsforskning inom ramen för Unescos intemationella geologiska korrelationsprogram, oceanografi inom ramen för det internationella oceanografiska programmet (lOC) och ekologi inom ramen för Unescos program för miljövårdsforskning. Människan och biosfären (MAB).

Rådet har vidare i särskild skrivelse hemställt att särskilda medel om 5,25 milj. kr. anvisas för anskaffande av ett radioteleskop till Råö rymd-observatorium. Universitetskanslersämbetet har yttrat sig i ärendet.

Statens delegation för rymdverksamhet

1.         I samarbete med sovjetiska forskare planerar delegationen ett svenskt-sovjetiskt satellitexperiment. SateUiten skall enligt planerna ingå i den sovjetiska Interkosmos-serien. Det vetenskapUga experimen­tet skall utvecklas av svenska forskare. Experimentets syfte är att med en spektrometer undersöka den »lugna» solens ultravioletta strål­ning. Delegationen räknar med ett ökat medelsbehov för experimentet av 750 000 kr.

2.         Det bidrag om 3 205 000 kr. till vissa kostnader i samband med rymdforskningsprojekt m. m. som innevarande budgetår anvisas under anslaget Europeiskt samarbete inom rymdforskningen m. m. bör fr. o. m. budgetåret 1973/74 anvisas under förevarande anslag (prop. 1972:48 bil. 1, UbU 1972: 27, rskr 1972: 217). Delegationen föreslår därjämte att 25 000 kr. som avser viss ersättning föranledd av verksamheten vid sondraketförsöksplatsen ESRANGE vid Kiruna och som innevarande budgetår anvisas under förstnämnda anslag fr. o. m. nästa budgetår an­visas under förevarande anslag.

Föredraganden

Jag vUl erinra om vad jag anfört vid min anmälan av vissa för forsk­ningsråden gemensamma frågor. I enlighet därmed har jag — inom ramen för den av mig förordade ökningen av medlen till naturve-

Ee

14   Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr I.   BU. 10


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       418

tenskaplig forskning — beräknat medel bl. a. för statens na­turvetenskapliga forskningsråds (NFR) medverkan nästa budgetår i projektet Barrskogslandskapets ekologi.

Jag kommer att i det följande anmäla mm avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1973 års riksdag lägga fram särskild proposition rörande frågan om bidrag tiU Vetenskapsakademien. Med hänsyn härtill bör detta anslag minskas med ett belopp av 100 000 kr. motsvarande vad som innevarande budgetår utgår som bidrag till driften av ett matematiskt forskningsinstitut inom ramen för makarna Mittag-Lefflers matematiska stiftelse.

NFR har i särskild skrivelse hemställt om särskilda medel för an­skaffande av ett nytt radioteleskop till Råö rymdobservatorium. Jag vUl erinra om att de av mig tillkaUade sakkunniga för utredning rörande forskningsråden inom utbUdningsdepartementets verksamhetsområde skall överväga bl. a. de problem för forskningsråden som är förknippade med behovet av tung utrustning. En utgångspunkt för dessa övervägan­den skall därvid vara att finansieringen av sådan utrustning skall ske inom ramen för medel som står till forskningsrådens disposition. Enligt min mening bör det ankomma på NFR att inom ramen för rådets re­surser pröva frågan om ett radioteleskop till Råö rymdobservatorium.

Inom den europeiska konferensen för molekylärbiologi (CEBM) har, som jag redovisade vid min anmälan av vissa för forskningsråden ge­mensamma frågor, diskuterats ett specialprojekt för ett europe­iskt laboratorium för molekylärbiologi. Laborato­riet avses bli förlagt till Heidelberg. Frågan om Sveriges deltagande i detta projekt har remissbehandlats. Flertalet remissinstanser tiUstyrker ett svenskt deltagande i projektet. Enligt NFR har detta så hög priori­tet att rådet anser sig böra tillstyrka ett svenskt deltagande, trots att hela kostnaden kommer att tas inom ramen för anslaget till naturveten­skaplig forskning.

Vid CEBM:s sammanträde den 28—29 juni 1972, vid vilket represen­tanter för NFR deltog, fattades beslut om att godkänna projektet som ett s. k. specialprojekt. För att projektet skaU kunna genomföras ford­ras att de av CEBM:s medlemsstater som avser att delta, träffar sär­skilt avtal härom. De sammanlagda kostnaderna för lobaratoriet samt Sveriges andel av dessa vid en bidragsandel av 5,039 % fördelar sig för perioden 1972—1976 på följande sätt (milj. kr.).

1972     1973     1974     1975     1976

Totala kostnader

(1972 års priser)                         1,4         10,1         18,7        24,8         29,5

Svensk andel                          0,1          0,5          0,9          1,2          1,5

Representanter för tio av CEBM:s nuvarande medlemsstater förklara­de vid sammanträdet i juni 1972 att dessa stater avsåg att delta i pro-

Ee


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        419

jektet. Från svensk sida förklarades att Sverige ämnade delta i projektet Under fömtsättning av riksdagens godkännande. Den svenska förklaring­en gjordes vidare med förbehåll för att ingen större förändring skuUe ske av Sveriges andel av kostnaderna.

Ett slutUgt förslag till avtal för genomförande av projektet för ett laboratorium föreUgger och kan väntas bli undertecknat inom en nära framtid av de stater som avser delta i detta. Jag förordar att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att besluta om Sveriges an­slutning till ett avtal om upprättande av ett europeiskt laboratorium för molekylärblologi i enlighet med den svenska förklaringen vid CEBM:s sammanträde i juni 1972. Kostnaderna för Sveriges deltagande i labo­ratoriet bör bestridas från förevarande anslag.

Innevarande budgetår anvisas för rymdforskningsprojekt dels 3 mUj. kr. under detta anslag, dels 3 205 000 kr. under anslaget Europeiskt samarbete inom rymdforskningen m. m. Dessa medel dispo­neras av statens delegation för rymdverksamhet. Delegationen, som in­rättades den 1 juli 1972, har till uppgift att svara för utformning och organisation av den svenska rymdverksamheten (prop. 1972:48, NU 1972: 37, rskr 1972: 216). Delegationen har från statens naturvetenskap­liga forskningsråd och styrelsen för teknisk utveckling tagit över upp­giften att fördela de medel som är tillgängliga för rymdverksamhet inom landet.

Medel för de rymdforskningsprojekt som innevarande budgetår be­kostas från anslaget Europeiskt samarbete inom rymdforskningen m. m. bör nästa budgetår anvisas under förevarande anslag (+3 205 000 kr.). I enlighet med delegationens förslag bör dessutom medel för ersättning, föranledd av verksamheten vid sondraketförsöksplatsen ESRANGE vid Kiruna, vilka innevarande budgetår anvisas under nyssnämnda anslag, nästa budgetår anvisas tmder förevarande anslag (+25 000 kr.).

Svenska forskare har hittills medverkat i internationella rymdforsfc-ningprojekt främst inom ramen för Sveriges deltagande i ESRO:s pro­gram och i samarbete med forskargrupper från Förenta Statema. I sam­arbete med sovjetiska forskare planerar, som jag redovisat i det före­gående, delegationen ett svenskt-sovjetiskt satellitexperiment. Vid min anmälan i prop. 1971: 1 av vissa för forskningsråden gemensamma frågor (bU. 10 s. 331) framhöU jag att det europeiska forskningssamarbetet i alltför stor utsträckning kommit att inriktas mot en västeuropeisk sam­verkan. Man borde i fortsättningen sträva efter att utvidga samarbetet till att omfatta samtliga europeiska stater. Det planerade satellitexperi­mentet ligger i linje härmed. Jag utgår från att de kostnader som kan uppkomma i samband med ett svenskt-sovjetiskt samarbete skall be­stridas inom ramen för de medel som kan komma att stäUas till förfo­gande för rymdforskning under detta anslag.

Ee


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet


420


Med  hänvisning  tiU  sammanställningen  hemställer jag  att  Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     i enlighet med vad jag förordat i det föregående bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om Sveriges anslutning tiU ett avtal om upprättande av ett europeiskt laboratoriiun för molekylär­biologi,

2.     till Naturvetenskaplig forskning för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 62 480 000 kr.

E 49. Atomforskning


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


17 214168 22 380 000 24 360 000


Reservation


2 632 060


Från detta anslag bestrids kostnader för dels forskningsprojekt samt en extra ordinarie professur och fem särskilda forskartjänster inom verksamhetsområdet för statens råd för atomforskning, dels rådets för­valtning. Från anslaget utgår även medel för del av det svenska bi­draget till den europeiska kärnforskningsorganisationens (CERN) pro­gram för en 300 GeV-accelerator (prop. 1971:55, UbU 1971: 18, rskr 1971: 175).


1972/731


Beräknad ändring 1973/74


 


Atomforskning

elementarpartikelfysik

kämstrukturforskning

merkostnader  för  svenskt deltagande i CERN:s pro­gram för en 300 GeV-accelerator

plasmafysik

fasta tillståndets fysik, neutron-o

kämkemi och strälningskenii

radiofysik och strälningsbiologi

övrigt

Förvaltning

Löne- och prisomräkning


 

 

 

Rädet

Föredraganden

21480 000 2 050 000 5 950 000

+

8 730 0001

-1-   800 000 -1-2 810 000

 

6 080 000 2 090 000

 

+1 730 000 -fl 100 000

+ 1980 000

870 000 2 120 000 1 320 000 1 000 000

900 000

+ +

+   500 000 +   500 000 +   400 000 -   110 000

50 000 1 320 000

 

22 380 000

+10100 000

+1 980 000


 Delbeloppen anger rådets preUminära fördelning.

Statens råd för atomforskning

1. I enUghet med de av riksdagen godkända riktUnjema för finan­sieringen av ett svenskt deltagande i CERN:s program för en 300 GeV-accelerator (prop. 1971: 55, UbU 1971: 18, rskr 1971: 175) skaU samtiiga faktiska merkostnader för Sveriges deltagande i programmet bestridas inom ramen för detta anslag. För nästa budgetår räknar rådet med bi­drag om sammanlagt 1 milj. kr. från statens naturvetenskapliga forsk­ningsråd och styrelsen för teknisk utveckling till kostnaderna för pro­grammet.

£e


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        421

Av det redovisade ökade medelsbehovet för elementarpartikelfysik och kämstrukturforskning beräknar rådet 1,1 milj. kr. för ökat utnytt­jande av CERN:s forskningsresurser.

2.         Tandem Van de Graaff-acceleratorlaboratoriet i Uppsala utnyttjas f. n. av ett 60-tal forskare från hela landet. För att laboratoriet skall kunna ges en fuUgod basutrustning tar rådet upp ett belopp av ca 900 000 kr. inom ramen för den föreslagna förstärkningen för kärn-stmkturforskning. Rådet föreslår dessutom att den av rådet inrättade extra tjänsten som föreståndare förs över till universitetets i Uppsala stat.

3.         En av rådet initierad arbetsgrupp med representanter bl. a. för be­rörda forskningsråd studerar f. n. frågan om ombyggnad av synkro-cyklotronanläggningen vid Gustaf Wemers institut i Uppsala. Rådet räknar preliminärt med ett ökat medelsbehov av ca 300 000 kr. för rå­dets andel av kostnaderna för ombyggnaden.

Föredraganden

Jag vill erinra om vad jag anfört vid min anmälan av vissa för forsk­ningsråden gemensamma frågor.

Riksdagen godkände år 1971 riktiinjema för finansieringen av Sve­riges deltagande i den europeiska kärnforskningsorganisationens (CERN) program för en 300 GeV-accelerator (prop. 1971: 55, UbU 1971: 18, rskr 1971: 175; jfr även prop. 1972: 1 bU. 10 s. 384—387). I enlighet med dessa riktlinjer skall samtliga faktiska merkostnader för Sveriges delta­gande i programmet bestridas från detta anslag. Merkostnaderna för budgetåret 1973/74 för Sveriges deltagande i programmet kan beräk­nas uppgå till 9,8 milj. kr.

Kostnaderna för programmet för en 300 GeV-accelerator kommer att stiga mycket snabbt fram t. o. m. år 1974. För att undvika en alltför kraftig reduktion av medlen för övrig forskning beräknar jag, liksom för innevarande budgetår, ett särskilt belopp till rådet om 2 milj. kr. även för budgetåret 1973/74 (jfr prop. 1971: 55 s. 16). Detta innebär att till rådets förfogande ställs sammanlagt 4 milj. kr. under två budgetår. De anslag som under budgetåren 1975/76—1978/79 kan komma att stäl­las till rådets förfogande bör reduceras med motsvarande belopp (jfr prop. 1971:55 s. II).

Inom ramen för den av mig förordade ökningen av anslaget för nästa budgetår har jag beaktat det av rådet beräknade ökade medelsbehovet för rådets andel av kostnadema för ombyggnad av synkrocyklotronen vid Gustaf Wemers institut i Uppsala. Jag har vidare räknat medel mot­svarande de belopp som statens medicinska forskningsråd och statens naturvetenskapliga forskningsråd innevarande budgetår anvisar tiU drift­kostnaderna vid forskningsrådens laboratorium i Studsvik.

Jag räknar vidare med att kostnadema för tre av de tjänster vid forsk-

Ee


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet                        422

ningsinstitutet för atomfysik, vilka f. n. bekostas från detta anslag, fr. o. m. den I juU 1973 skaU bestridas från anslaget Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader.

Med hänvisning tiU sammanstälhiingen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tiU Atomforskning för budgetåret 1973/74 anvisa ett reserva­tionsanslag av 24 360 000 kr.

E 50. Europeiskt samarbete inom kärnforskningen

1971/72 Utgift          21100 451

1972/73 Anslag        22 745 000

1973/74 Förslag        25 245 000

Från detta anslag bestrids kostnaderna för Sveriges deltagande i det europeiska samarbetet på kärnforskningens område, CERN (prop. 1953: 127, SU 1953: 77, rskr 1953: 167; prop. 1966: 1 bU. 10 s. 560, SU 1966:42, rskr 1966: 125; prop. 1971:55, UbU 1971: 18, rskr 1971: 175).

Statens råd för atomforskning

1.   Inom ramen för CERN:s grundprogram har arbete pågått för att
successivt öka forskningsmöjligheterna huvudsakUgen genom förbätt­
ringar av organisationens protonsynkrotron för en effekt av 28 GeV.
Detta förbättringsprogram, som sträckt sig över flera år, beräknas vara
avslutat under år 1972.

Vid de s. k. lagringsringarna, som uppförts i anslutning till proton-synkrotronen, inleddes forskningsverksamheten under första halvåret 1971. I lagringsringarna kan två protonstrålar fås att frontalkollidera varigenom mycket stora energimängder blir disponibla för kärnreak­tioner.

Det svenska bidraget till CERN:s grundprogram och program för lagringsringar för nästa budgetår kan — vid en bidragskvot av 4,78 % — preliminärt beräknas tiU 22 385 000 kr. (+1 140 000 kr.).

2.         I enlighet med de av riksdagen godkända riktUnjerna för finansie­ringen av det svenska deltagandet i CERN:s program för en 300 GeV-accelerator (prop. 1971: 55, UbU 1971: 18, rskr 1971: 175) skaU samtUga faktiska merkostnader för Sveriges deltagande i detta program bestridas inom ramen för reservationsanslaget Atomforskning. Kostnaderna i övrigt för programmet skall t. v. bestridas från förevarande anslag. Ifrå­gavarande kostnader kan för nästa budgetår — vid en bidragskvot av 4,80 % — preUminärt beräknas tiU 2 560 000 kr. (+1 060 000 kr.).

3.         Inom ramen för anslaget för nästa budgetår bör rådet få disponera

Ee


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                         423

33 000 kr. för svenska representanters deltagande i sammanträden med CERN samt dess kommittéer och arbetsgrupper.

Föredraganden

CERN:s budget för år 1973 och preliminära budget för år 1974 för såväl gmndprogram och program för lagringsringar som programmet för en 300 GeV-accelerator kommer att uppgå till belopp som något av­viker från vad som preliminärt beräknats.

Sveriges bidrag till CERN:s grundprogram och program för lagrings­ringar kan därför — vid en bidragskvot av 4,78 % — för nästa budgetår beräknas uppgå tiU 22 545 000 kr. (+1 300 000 kr.).

I enUghet med de av riksdagen godkända riktiinjema för finansiering­en av Sveriges deltagande i CERN:s program för en 300 GeV-accelera­tor (prop. 1971:55, UbU 1971: 18, rskr 1971: 175) skall samtliga fak­tiska merkostnader för Sveriges deltagande i detta program bestridas inom ramen för reservationsanslaget Atomforskning. Kostnaderna i övrigt för programmet skall t. v. bestridas från förevarande anslag (jfr även prop. 1971: 1 bU. 10 s. 386).

De sammanlagda kostnaderna för Sveriges deltagande budgetåret 1973/74 i programmet för en 300 GeV-accelerator kan — vid en bidrags­kvot av 4,80 % — beräknas tUl 12,5 milj. kr. Av detta belopp mot­svarar 9,8 milj. kr. de merkostnader som, i enUghet med vad jag redo­visat vid min anmälan av reservationsanslaget Atomforskning, skall be­stridas inom ramen för nämnda anslag och 2 700 000 kr. (+1200 000 kr.) de övriga kostnader, som skall bestridas från förevarande anslag.

Anslaget bör för nästa budgetår räknas upp med sammanlagt 2 500 000 kr. till 25 245 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att tiU Europeiskt samarbete inom kärnforskningen för budget­året 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 25 245 000 kr.

E 51. Europeiskt samarbete inom rymdforskningen

1971/72 Utgift           19 508 483

1972/73 Anslag         13 596 000

1973/74 Förslag        10 161 000

Från detta anslag bestrids dels kostnadema för Sveriges deltagande i den europeiska organisationens för rymdforskning (ESRO) vetenskap­liga program, dels Sveriges bidrag till driften av sondraketförsöksplatsen ESRANGE vid Kiruna, dels vissa kostnader i samband med rymdforsk­ningsprojekt m. m. (prop. 1972: 48 bil. 1, UbU 1972: 27, rskr 1972: 217). Kostnaderna för bl. a. Sveriges deltagande i ESRO:s grundprogram och tillämpningsprogram bestrids från ett särskilt anslag under trettonde

Ee


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        424

huvudtiteln (prop. 1972: 48 bU. 2, NU 1972: 37, rskr 1972: 216). Statens delegation för rymdverksamhet, som inrättades den 1 juli 1972, är svenskt beredningsorgan för bl. a. kontakter med ESRO.

Statens delegation för rymdverksamhet

1.         Kostnadema för Sveriges deltagande i ESRO:s vetenskapliga pro­gram budgetåret 1973/74 kan — med utgångspunkt i en bidragskvot av 4,66 % — preUminärt beräknas tiU 8 822 000 kr. (—299 000 kr.).

2.         Med hänsyn till inträffade prisstegringar kommer Sveriges bidrag tiU driften av ESRANGE att budgetåret 1973/74 öka tiU 1339 000 kr. (+94 OOO kr.).

3.         De medel som innevarande budgetår anvisas under förevarande anslag till bl. a. vissa kostnader i samband med rymdforskningsprojekt m.m. bör fr.o.m. budgetåret 1973/74 anvisas under anslaget Natur­vetenskaplig forskning (—3 230 000 kr.).

Föredraganden

Sverige deltar, i enlighet med statsmakternas beslut, t. v. till utgången av år 1974 i ESRO:s vetenskapliga program (prop. 1972: 48 s. 38, NU 1972: 37, rskr 1972: 216). Jag beräknar kostnaderna för Sveriges del­tagande i organisationens vetenskapliga program budgetåret 1973/74, i enUghet med delegationens förslag, tiU 8 822 000 kr. (—299 000 kr.).

I samband med att ESRO:s medlemsstater beslöt lägga ned organisa­tionens sondraketprogram träffades ett avtal mellan ESRO och Sverige om att Sverige den 1 juU 1972 skulle överta ansvaret för sondraketför­söksplatsen ESRANGE vid Kimna (prop. 1972:48 s. 29—38, NU 1972: 37, rskr 1972: 216). Vidare träffades avtal mellan ESRO och vissa av organisationens medlemsstater om ett specialprojekt för uppsändande av sondraketer. Avtalet innebär bl. a. att Sverige förbundit sig att under en period av fem år dvs. t. o. m. den 30 juni 1977 driva ESRANGE mot att de i specialprojektet deltagande staterna förbundit sig att under sam­ma period bidra till driftkostnaderna.

Sveriges andel av kostnaderna för driften av ESRANGE kommer — med hänsyn till inträffade prisstegringar — att nästa budgetår öka med 94 000 kr. till 1 339 000 kr.

I enlighet med vad jag förordade vid min anmälan av reservations­anslaget Naturvetenskaplig forskning bör medel för de rymdforsknings­projekt m. m. som innevarande budgetår bekostas från förevarande anslag budgetåret 1973/74 anvisas under nyssnänmda anslag (—3 230000 kr.).

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med sammanlagt 10 161 000 kr. (—3 435 000 kr.). Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen för budget­året 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 10 161 000 kr.

Ee


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


425


£ 52. Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


2 014 814 2 108 000 2 698 000


Forskningsinstitutet för atomfysik förstatligades år 1964 (prop. 1964: 47, SU 1964: 47, rskr 1964: 148). EnUgt sin stadga, fastställd av Kungl. Maj:t den 29 juni 1964 (ändrad senast den 14 maj 1971), har institutet tUl uppgift att bedriva forskning och utbildning inom atom­fysikens område. Universitetskanslersämbetet är central myndighet för institutet.

 

 

 

 

 

 

1972/73

Beräknad

ändring 1973/74

 

Universitets-

Föredraganden

 

 

 

kanslersämbetet

 

Personal

 

 

 

Forskarpersonal

 

9

of.

of.

övrig personal

 

17

+7

+ 3

 

 

26

+7

+ 3

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader

 

1 600 000 1

 

+ 237 000

Sjukvård

 

11 OOO

 

+    4 000

Reseersättningar

 

6 500

 

+    1000

Lokalhyror

 

227 000

-f 894 000

+275 000

Bränsle, lyse och vatten

180 000

 

-1- 60 000

Renhållnmg och

städning

55 500

 

+ 10 000

Telegram och telefon

28 000

 

+    3 000

 

 

2 108 000

+ 894 000

+590 000

Universite tskanslersäm betet

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) föreslår att de i riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagen Forskningsinstitutet för atom­fysik: Förvaltningskostnader (förslagsanslag) och Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m. (reservationsanslag) förs samman till ett reservationsanslag benämnt Forskningsinstitutet för atomfysik. UKÄ förutsätter därvid att sådana ökade personalkostnader som uppstår tUl följd av centralt träffade löneöverenskommelser skall bestridas från för­slagsanslaget till täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. under sjunde huvudtiteln. EventueU reservation vid utgången av budget­året 1972/73 på anslaget Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m. bör tUlföras det nya reservationsanslaget.

UKÄ:s förslag i övrigt innebär i korthet följande.

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 454 000 kr.

2.         I samband med anslagsomläggningen bör särskilda medel beräknas för kostnader för vikarier för anställd personal (+57 000 kr.).

3.         Tjänst som mtendent (+50 000 kr.).

4.         Lönekostnaderna vid 4 tjänster som laboratorieingenjör, 1 tjänst

£e

14*   Riksdagen 1973.    I saml.   Nr I.   BU. 10


Prop. 1973:1   Bilaga 10   UtbUdningsdepartementet        426

som verkmästare och 1 tjänst som förste instrumentmakare, vilka f. n. bestrids från anslaget Atomforskning, bör nästa budgetår bestridas från förevarande anslag (+293 000 kr.). Statens råd för atomforskning har tillstyrkt detta förslag.

5. Förstärkning av nuvarande anslag till materiel m. m. (+40 000 kr.).

O-alternativet skulle — med hänsyn till att kostnaderna för lokalhyror är relativt höga och att dessa kostnader inte kan påverkas av institutet — innebära en kraftig nedskärning av institutets verksamhet.

Föredraganden

Jag är inte beredd att förorda den av universitetskanslersämbetet föreslagna anslagsomläggningen. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till förvaltningskostnader till 2 698 000 kr. Jag har därvid räknat med att lönekostnadema vid en tjänst som laboratorie­ingenjör, en tjänst som verkmästare och en tjänst som förste instru­mentmakare, vilka f. n. bestrids från anslaget Atomforskning, fr. o. m. den 1 juU 1973 skall bestridas från förevarande anslag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 698 000 kr.

E 53. Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m.

1971/12 Utgift               235 992              Reservation                  88 052

1972/73 Anslag             247 000

1973/74 Förslag            257 000

Föredraganden

Jag förordar att anslaget höjs med 10 000 kr. Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m. för bud­getåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 257 000 kr.

E 54. Institutet för social forskning

1972/73 Anslag           1 186 000

1973/74 Förslag          1 243 000

Institutet för social forskning inrättades den 1 januari 1972 (prop. 1971: 141, UbU 1971: 32, rskr 1971: 348, prop. 1972: 29, UbU 1972: 25, rskr   1972: 185).   Institutet  har  enligt  sin  instruktion  (1972: 371)  tiU

Ee


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet


427


uppgift att bedriva och främja forskning rörande sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor samt att verka för samordning av sådan forsk­ning. Institutet skall vidare inom sitt verksamhetsområde medverka vid utbildning som anordnas vid läroanstalter för högre utbildning. Univer­sitetskanslersämbetet är chefsmyndighet för institutet.

 

 

1972/73

 

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Universitets-

Före-

 

 

 

kanslers-

draganden

 

 

 

ämbetet

 

Personal

 

 

 

 

Forskarpersonal

8,5

 

+5

of.

övrig personal

4

 

+3

of.

 

12,5

 

+ 8

of.

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader

979 000

+

554 000

+44 000

Sjukvård

3 000

+

3 000

of.

Reseersättningar

23 000

+

17 000

+ 2 000

Lokalkostnader

96 000

+

54 000

+ 6 000

Expenser

85 000

+

65 000

+ 5 000

Forskwngs- och

 

 

 

 

utvecklingsarbete

+

551 000

 

1186 000

+1 244 000

+57 000

Universitetskanslersämbetet

Förslagen i fråga om lönekostnader innebär i korthet följande.

1.      Löneomräkning 44 000 kr.

2.      Professur inom det socialpolitiska området, inriktad främst mot åtgärds- och behandlingsforskning (+105 000 kr.).

3.      Tjänst som biträdande professor med inriktning mot utvärderings­forskning inom institutets verksamhetsområde (+95 000 kr.).

4.      Tjänst som forskarassistent (+71 000 kr.).

5.      2 000 assistenttimmar (+112 000 kr.).

6.  Ökad medelsanvisning tUl biträdespersonal (+127 000 kr.).
Förslaget rörande forsknings- och utvecklingsarbete innebär att medel

anvisas bl. a. för forsknings- och utvecklingsprojekt vid institutet samt av institutet initierade projekt som utförs vid andra institutioner.

O-alternativet skulle innebära att institutet under uppbyggnadsskedet får minskade resurser i stäUet för ett tillskott som bedöms nödvändigt för att institutet skall kunna fuUgöra sina uppgifter.

Föredraganden

Med hänvisning tUl sammanstäUningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Institutet för social forskning för budgetåret 1973/74 an­visa ett förslagsanslag av 1 243 000 kr.

Ee


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet               428

E 55. Bidrag tiU Institutet för intemationeU ekonomi

1971/72 Utgift               709 000

1972/73 Anslag            780 000

1973/74 Förslag            830 000

Från detta anslag bestrids kostnaderna för verksamheten vid Institutet för intemationeU ekonomi (prop. 1962: 1 bU. 10 s. 525, SU 1962: 102, rskr 1962: 245). EnUgt sina stadgar, fastställda av Kungl. Maj:t den 6 juni 1962 (ändrade senast den 18 oktober 1968) har institutet, som även är institution vid universitetet i Stockholm, till uppgift att bedriva forskning rörande internationella ekonomiska relationer.

Universitetskanslersämbetet

1.         Löne- och prisomräkning 38 000 kr.

2.         Förstärkning av bl.a. gästforskarverksamheten (+102 000 kr.). O-alternativet skulle innebära en begränsning av möjligheterna att

knyta utländska gästforskare tUl institutet.

Föredraganden

lag förordar att anslaget för nästa budgetår räknas upp med 50 000 kr.

Jag hemställer att Kimgl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Bidrag till Institutet för internationell ekonomi för budget­året 1973/74 anvisa ett anslag av 830 000 kr.

£ 56. Bidrag tiU Konung Gustaf y:s forskningsinstitut

 

1971/72 Utgift

622 104

1972/73 Anslag

749 000

1973/74 Förslag

813 000

Från detta anslag bestrids vissa personalkostnader vid Konung Gus­taf V:s forskningsinstitut. Övriga kostnader för verksamheten täcks av medel från Konung Gustaf V:s 80-årsfond. Vid institutet, där ett fyrtiotal forskare är verksamma, bedrivs huvudsakligen forskning med inriktning mot reumatiska och andra invalidiserande folksjukdomar (prop. 1947: 272 s. 451, SU 1947: 247, rskr 1947: 436).

Styrelsen för Konung Gustaf V:s 80-årsfond

1.       Löneonuräkning 64 000 kr.

2.       Medelsanvisning för vissa lönekostnader som f. n. bestrids från Konung Gustaf V:s 80-årsfond (+80 000 kr.).

Ee


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                        429

3.   1 tjänst som laborator i lönegrad B 6 med samtidig indragning av
1 tjänst som förste forskningsingenjör i lönegrad A 28 (+11 000 kr.).

4.       Ökad medelsanvisning för biträdespersonal (+137 000 kr.).
O-alternativet skulle innebära indragning av en tjänst som ekonomi-
biträde.

Föredraganden

Jag räknar under detta anslag inte med andra förändringar än sådana som hänför sig till lönestegringar. Jag förordar att anslaget för nästa budgetår räknas upp med 64 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut för bud­getåret 1973/74 anvisa ett anslag av 813 000 kr.

E 57. Bidrag tiU IntemationeUa meteorologiska institutet i Stockholm

1971/72 Utgift               322 000

1972/73 Anslag             357 000

1973/74 Förslag             380 000

Från detta anslag bestrids vissa driftkostnader vid Internationella meteorologiska institutet i Stockholm (prop. 1955: 1 bil. 10 s. 697, SU 1955: 8, rskr 1955: 8). Enligt sina stadgar, faststäUda av Kungl. Maj:t den 28 december 1956, har institutet till uppgift att bedriva forsk­ning i meteorologi och därmed sammanhängande ämnen samt att främja internationellt vetenskapligt samarbete på meteorologins område.

Styrelsen för Internationella meteorologiska institutet i Stockholm

1.      Löne- och prisomräkning 23 000 kr.

2.      Förstärkning av institutets gästforskarverksamhet (+173 000 kr.).

3.      Medel för köp av datortid (+100 000 kr.).

O-alternativet skuUe innebära att institutets gästforskarverksamhet kom att inskränkas.

Föredraganden

Jag räknar under detta anslag inte med andra förändringar än sådana som hänför sig till inträffade löne- och prisökningar. Jag förordar att anslaget för nästa budgetår räknas upp med 23 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stock­holm för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 380 000 kr.

Ee


 


Prop. 1973:1   BUaga 10   UtbUdningsdepartementet                         430

E 58, Bidrag tiU Riksföreningen mot cancer

1971/72 Utgift            3 000 000               Reservation                       

1972/73 Anslag          3 000 000

1973/74 Förslag          3 000000

Detta anslag är avsett som bidrag till verksamheten inom Riksför­eningen mot cancer för forskning såväl i gränsområdet meUan grund­läggande biologisk forskning och cancerforskning som för direkt till-lämpad klinisk forskning rörande tumörsjukdomarnas diagnostik och behandUng (prop. 1971: 1 bil. 10 s. 355. UbU 1971: 3, rskr 1971: 84).

Som vUlkor för statsbidraget gäller bl. a. att socialstyrelsen och statens medicinska forskningsråd utser vardera en ledamot i Riksföreningens mot cancer forskningsnämnd samt att föreningens beslut om beviljande av anslag som överstiger 300 000 kr. skaU underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Riksföreningen mot cancer

Riksföreningen hemställer att anslaget förs upp med oförändrat be­lopp.

Föredraganden

Jag förordar att anslaget för nästa budgetår förs upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att  tiU Bidrag  till Riksföreningen mot cancer för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

E 59. Bidrag tiU Vetenskapsakademien

För innevarande budgetår utgår över riksstaten medel från skilda anslag till Vetenskapsakademiens centrala, institutionella och interna­tionella verksamhet. Medelsanvisningarna uppgår till sammanlagt 3 810 000 kr.

1972 års utredning rörande Vetenskapsakademiens institutioner har den 29 november 1972 lagt fram betänkandet (Ds U 1972: 13) Veten­skapsakademiens institutioner med förslag om institutionernas framtida StäUning m. m. Beredningen av hithörande frågor är ännu inte avslutad. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1973 års riksdag lägga fram en särskild proposition i dessa frågor. I avvaktan härpå bör för Ifrågavarande ändamål i riksstatförslaget tas upp ett preliminärt be­lopp av 3 810 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskUd proposition i ämnet, till Bidrag till Vetenskapsakademien för budgetåret 1973/74 beräkna ett för­slagsanslag av 3 810 000 kr.

Ee


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                      431

f) inredning och utrustning

E 60. Inredning och utrastning av lokaler vid universiteten m. m.

I riksstaten för innevarande budgetår finns uppfört ett reservations­anslag av 72 milj. kr. till inredning och utrustning av lokaler vid univer­siteten m. m.

För nästa budgetår föreligger anslagsframställningar från byggnads­styrelsen, utmstningsnämnden för universitet öch högskolor samt tek­niska högskolans i Stockholm byggnadskommitté om sammanlagt 78,5 milj. kr. Beredningen av hithörande frågor är ännu inte avslutad. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1973 års riksdag lägga fram en särskild proposition i ämnet. I riksstatförslaget bör tas upp ett preliminärt belopp av 73 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. för budgetåret 1973/74 beräkna ett reservationsanslag av 73 000 000 kr.

Ef


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet                        432

F LÄRARUTBILDNING Vissa gemensanuna frågor

Skolöverstyrelsen

Med skrivelse den 5 april 1972 har skolöverstyrelsen (SÖ) redovisat sia syn på intagningskapaciteten tiU vissa lärarutbildningar under budgetåren 1973/78. SÖ och statistiska centralbyråns prognos­institut har var för sig utarbetat ett underlag för bedömning av fram­tida tillgång på och behov av lärare. SÖ har sökt täcka in så många lärarkategorier som möjligt medan prognosinstitutet koncentrerat sig på lärare för låg- och mellanstadiet och på ämneslärare.

En viktig utgångspunkt för SÖ har varit att inte göra några nya be­dömningar av utbildningspolitisk natur. Prognosresultaten kommer där­med att gmndas på en relativt statisk bild av skolväsendet. Förändringar i behovet av lärare som redovisas för tiden efter år 1976 speglar t. ex. helt och hållet de gjorda antagandena om befolkningsutvecklingen.

Med utgångspunkt i den framlagda lärarprognosen har SÖ bedömt hur vissa faktorer kan komma att inverka på det framtida behovet av intagningsplatser vid läramtbUdningsanstalterna. SÖ anser att det är angeläget att ta hänsyn till att många studerande planerat nu på­gående studier med sikte på att genomgå fullständig lärarutbildning. Även organisatoriska aspekter har beaktats. SÖ framhåller vidare att pågående utredningsarbete kan komma att påverka den av SÖ förordade kapaciteten.

SÖ:s bedömning av intagningskapaciteten till vissa lärarutbildningar framgår av följande tabell.

Intagningskapaciteten till vissa slag av lärarutbildning under budgetåren 1973/78

 

Utbildningskategorier

Antal intagningsplatser

 

 

 

 

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Ämneslärare

2100

2100

2100

1900

1800

Vidareutbildning i teknik.

 

 

 

 

 

matematik m. m.

90

30

Mellanstadielärare

 

 

 

 

 

alt. 1

1440

1248

1248

1248

1248

alt. 2

1440

1248

1080

1080

1080

alt. 3

1440

1200

960

960

960

Lågstadielärare

 

 

 

 

 

aU. 1

1080

1080

800

800

800

alt. 2

1080

960

720

720

720

alt. 3

1080

720

480

480

480

Gymnastiklärare

250

250

250

250

250

Musiklärare

156

100

200

200

200


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        433

 

Teckningslärare

102

72

150

150

150

Hushållslärare

108

132

132

132

132

Bamavårdslärare

36

36

36

36

36

Textillärare

132

132

96

96

96

Slöjdlärare

96

96

96

96

96

Handelslärare

72

48

48

48

48

Yrkeslärare

180

180

240

240

240

Vid behandhngen av detta ärende inom SÖ:s styrelse har ledamöterna Hellers och Tobisson uttalat att beträffande ämnes- och klasslärare inne­bär de redovisade alternativen en överskattning av lärarbehovet.

I samband med överläggningar i utbildningsdepartementet har före­trädare för Sveriges lärarförbund. Blivande lärares riksförbund och Lärarnas riksförbund uttalat betänkligheter mot den av SÖ föreslagna kapaciteten beträffande utbildning av lärare för låg- och mellanstadiet och ämneslärare. Förbunden har i särskilda skrivelser utvecklat dessa synpunkter. De har dock ej preciserat något förslag till dimensionering.

Föreningen för praktisk pedagogisk utbildning har i skrivelse till ut­bildningsdepartementet framhållit att SÖ i sin lärarprognos inte tagit hänsyn tiU den aktuella tiUgången på behöriga sökande till ämneslärar­linjen. Föreningen föreslår en ökning av antalet intagningsplatser till ämneslärarlinjen med 500, så att den totala intagningskapaciteten på ämneslärarUnjen för budgetåret 1973/74 uppgår tiU 2 600 intagnings­platser.

SÖ h£ir, med undantag för utbUdningen av lärare för handel och kon­tor, i sin anslagsframställning för nästa budgetår fört fram sina förslag från den särskilda skrivelsen. För handels- och kontorsområdet föreslås nämligen en temporär intagning till en kurs om 15 veckor med 48 del­tagare. Vidare förordar SÖ en ökning av intagningen till förskollärar­utbildning med 300 platser till 2 550, av intagningen till speciallärarut-bUdning med 72 platser tUl 944 och av intagningen tiU flyginstruktörs-utbUdningen med 12 platser till 24. För utbildningen av studie- och yrkesvägledare räknas med oförändrat 180 platser.

SÖ har med skrivelse den 6 oktober 1971 överlämnat förslag till u t-bildning av lärare i vissa yrkesinriktade ämnen. Vid 1972 års riksdag fattades beslut om dels ett organisatoriskt inord­nande av de yrkespedagogiska instituten i lärarhögskolorna, dels en om­läggning av vårdyrkeslärarutbUdningen, dels inrättande av vissa nya typer av lärarkurser på vårdområdet (prop. 1972: 1 bil. 10 s. 394, 401, 417 och 422, UbU 1972: 7, rskr 1972: 96). StäUning har däremot inte tagits till SÖ:s förslag om en omläggning av läramtbildningen för in­dustri och hantverk. Förslaget i denna del innebär i korthet följande.

Under de senaste åren har väsentliga förändringar av det frivUliga skolväsendet ägt rum. Det är därför enligt SÖ nödvändigt att lärarut­bildningen anpassas tUl förändringarna inom skolan. Den helhetssyn


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       434

som på olika sätt präglat reformerna på skolans område ligger också bakom förslagen rörande lärarutbildningen.

SÖ:s planering beträffande lärarnas tjänstgöring utgår från principen att fackundervisningen för tvååriga Unjer med utbildning i yrken inom industri och hantverk skall bestridas av lärare som har förutsättningar att meddela ämnesintegrerad undervisning i den meningen att arbets-teknik och fackteori pedagogiskt samordnas tiU en helhet. Undervis­ningen skall enligt planerna organiseras så att i princip en lärare skall svara för all fackundervisning inom en studieväg. Under en övergångs­tid kommer särskilda lärare att i vissa fall svara för undervisning i fack-teori. Behörighet tiU lärartjänst omfattande ämne på yrkesinriktad linje måste av praktiska skäl ha huvudsaklig inriktning på viss gren. Varje lärare skaU dock oavsett sin specifika yrkesinriktning, kunna klara den totala undervisningen inom linjens basblock.

SÖ framlägger förslag till dels ämnesutbildning, dels praktisk-peda­gogisk utbildning av yrkeslärare inom industri och hantverk.

Med tanke på att det tidigare inte fanns några uttalade krav på teo­retisk ämnesutbildning för dessa lärare måste på sikt kraven i fråga om ämnesutbildning för motsvarande lärare i gymnasieskolan skärpas väsentligt. Nya utbildningsresurser måste skapas eftersom det för fler­talet blivande lärare inom sektorn industri och hantverk saknas möjlig­het till adekvat ämnesutbildning. YrkesutbUdningsberedningens förslag om yrkesteknisk högskoleutbUdning kan enligt SÖ innebära en långsiktig lösning på detta problem. I avvaktan på slutgiltiga stäUningstaganden tUl den högre yrkestekniska utbUdningens framtida organisation och innehåll har SÖ föreslagit inrättande av högre specialkurser inom gymnasieskolan. Dessa kurser, som enligt förslaget skuUe vara ettåriga, kan också bli en form av försöksverksamhet med högre yrkesteknisk utbildning.

En förutsättning för att högre specialkurser med krav på viss yrkes­erfarenhet för inträde skall kunna få god rekrytering är enligt SÖ att tillfredsställande ekonomiskt studiestöd kan erbjudas de studerande. Frågan om studiesocialt stöd för vuxna studerande utreds. Även om högre specialkurser kan inrättas på relativt kort sikt, måste man räkna med svårigheter att rekrytera dessa med kvalificerade yrkesspecialister om man inte kan erbjuda bättre ekonomiska förmåner än studiemedel under den teoretiska delen av ämnesutbildningen.

För att under en övergångsperiod, innan lämpUga utbildningar står till buds, rekrytera personer med i första hand god yrkeserfarenhet och yrkeskunskap till lärarutbildning, föreslår SÖ att en särskUd ämnesut­bildning anordnas inom de fyra yrkesområden som motsvarar bygg- och anläggningsteknisk, fordonsteknisk, träteknisk och verkstadsteknisk linje. Inom dessa yrkesområden saknas enligt SÖ:s uppfattning möjUg­heter att erhålla adekvat fackteoretisk utbildning. Tanken är att SÖ


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        435

vid uttagning av deltagare tUl den praktisk-pedagogiska utbildningen skall ta StäUning till vilka som är i direkt behov av den särskUda ämnes­utbildningen och hänvisa dessa till att genomgå ämnesutbildningen före den egentliga lärarutbildningen.

Sådana sökande som tidigare inhämtat kunskaper motsvarande ämnes-utbUdningen på annat sätt t. ex. i kommunal teknisk skola, fackskola, högre specialkurs etc. skaU antas direkt till den praktisk-pedagogiska UtbUdningen. Det innebär att endast en del av de antagna skaU hän­visas till ämnesutbildning.

Den avgörande motiveringen för denna utbildning är att man under en övergångsperiod, innan lämpliga utbUdningar står till buds, till lärar­utbildning önskar rekrytera personer med i första hand god yrkeserfaren­het och yrkeskunskap. För att få sökande som uppfyller de yrkesmässiga kraven är det enligt Sö:s mening nödvändigt att samma ekonomiska villkor får gälla för deltagande i ämnesutbildningen som under den praktisk-pedagogiska utbildningen.

Enligt förslaget skall den särskilda ämnesutbildningen omfatta 20 veckor. Den skall indelas i en allmän del som genomgås av samtUga deltagare och en fackteoretisk del som är särskilt utformad för varje i kursen ingående yrkesgrupp. I kursplanen för den allmänna delen in­går svenska, matematik, fysik, eliära, teknologi och samhällskunskap.

Den praktisk-pedagogiska utbildningen av lärare i yrkesbetonade ämnen skall komma som ett avslutande år vid lärarhögskola sedan ämnesstudierna avslutats. SÖ föreslår att utbildningen förlängs till ett läsår om 40 veckor, i stället för nuvarande 33 veckor, för att dels er­bjuda lärarkandidaterna studievänligare arbetsförhållanden, dels in­rymma nya viktiga moment, dels få förutsättningar för samundervis­ning med andra lärarkategorier. Lärare i yrkesbetonade ämnen kom­mer huvudsakligen att få anstäUning vid gymnasieskolan. Vid lärarhög­skolorna utbildas flertalet övriga lärare för denna skolform vid äm­neslärarlinjen, där utbildningstiden omfattar ett läsår om 40 veckor. SÖ anser att lärarutbildningar som är inriktade mot samma stadium i skolväsendet skall tilldelas samma utbildningstid och föreslår därför en förlängning av utbildningen för lärare i yrkesbetonade ämnen.

Första terminen skall enligt förslaget omfatta teoretisk utbildning, andra praktisk. Timplanen skall innehålla pedagogik, metodik, praktik och timmar tiU förfogande. Under pedagogik tillkommer administra­tion och författningskunskap. Metodikämnet indelas i ämnesmetodik, tekniska läromedel, undervisningsplanering, muntlig framstäUning samt röst- och talvård. Vidare föreslås arbetslivsorientering, arbetsplanering Och metodutveckhng ingå i timplanen. Under den andra terminen skall lärarkandidaterna tjänstgöra som assistentlärare under handledning på samma villkor som i den förutvarande utbildningen vid de yrkespeda­gogiska instituten.


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       436

Bakgmnden till de förslag till bestämmelser om villkor för antagning till praktisk-pedagogisk utbildning som SÖ ställer är följande. De s. k. basblocken i årskurs 1 inom de yrkesinriktade Unjema på gymnasie­skolan leder till krav på yrkeskunnande inom ett bredare yrkesområde än vad som gällt på motsvarande stadium i yrkesskolan. Samtidigt bör strävandena mot en integrerad undervisning i arbetsteknik och fack­teori leda tiU att ökade krav ställs på den blivande lärarens fackteore­tiska änmesutbildning jämfört med de nu föreskrivna. En omläggning av lärarnas kompetens kan emellertid inte ske omedelbart. Det måste ta tid för presumtiva sökande till den egentliga läramtbildningen att anpassa sin utbildning tiU nya krav. Innan mer slutgiltiga krav kan ut­formas måste adekvat ämnesutbildning finnas att tillgå.

Behörig att antas som studerande vid lärarhögskola, »yrkesteknisk Unje» området för industri och hantverk, är enligt förslaget den som uppfyller följande behörighetsvillkor:

1.         att vara fri från sjukdom eller handikapp som medför olämplighet för sådan tjänst som utbildningen syftar tiU,

2.         att ha avgångsbetyg från tvåårig utbildning med slutförd lärokurs vid sådan studieväg i gymnasieskolan, som i sin timplan har samma eller motsvarande ämne eller ämnen som det eller de som läramtbildningen syftar till eller att ha på annat sätt styrkt sig äga i huvudsak motsvaran­de kunskaper och färdigheter,

3.         att äga väl vitsordad yrkesskicklighet, förvärvad genom minst fem års allsidig yrkesverksamhet inriktad mot ämne eUer ämnen som ingår i den lärartjänst, för vilken utbUdningen är avsedd,

4.         att ha ytterligare yrkesteknisk utbUdning i enlighet med vad SÖ för varje ämne eller grupp av ämnen föreskriver.

SÖ har i skrivelse den 17 juni 1970 förordat att vissa grupper av s. k. ämneslärare på vissa tvååriga linjer i gymnasieskolan (företrädesvis gymnasieingenjörer) skall få genomgå en särskUd vidareutbUdning. Kostnadema för detta program har av SÖ beräknats vara av storleks­ordningen 30—40 milj. kr.

Remissyttranden över SÖ:s förslag har avgetts av arbetsmarknads­styrelsen (AMS), universitetet i Lund, lärarutbildningskommittén (LUK) samt av lärarhögskolorna i Stockholm, Göteborg och Umeå. Vidare har yttranden avgetts av Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Svenska arbetsgi­vareföreningen (SAF) samt av Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

Tekniska fakultetens utbildningsnämnd vid universitetet i Lund samt SACO vänder sig mot förslaget till ämnesintegrerad undervisning med motivering att den föreslagna utbildningen inte ger lärarna kompetens att ombesörja undervisningen i yrkestekniska ämnen. Enligt SACO:s


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet                        437

uppfattning innebär den provisoriska utbUdningen av lärare i yrkes­teknik en så Uten höjning av yrkeslärarnas kunskaper att nuvarande system med samverkande lärare måste fortsätta. UtbUdningsnämnden föreslår att även i fortsättningen åtminstone en viss del av den tekniska undervisningen handhas av speciaUster med jämförelsevis hög kompe­tens.

Förslaget om inrättande av högre specialkurser för de fordonstek­niska samt bygg- och anläggningstekniska yrkesområdena tillstyrks av TCO och av lärarhögskolan i Göteborg. SAF anser att dessa kurser är så lUca den yrkestekniska högskoleutbUdning som planeras av 1968 års utbildningsutredning (U 68), att man i tid bör överväga vilka konse­kvenser som skUlnader i förkunskapskrav, varierande krav på yrkes­erfarenhet etc. kan få i senare sammanhang.

Förslaget om anordnande av en särskUd ämnesutbildning inom fyra yrkesområden tillstyrks av AMS, lärarhögskolan i Göteborg och TCO. AMS framhåller att utbildningen bör ses som ett provisorium, tUl dess att andra utbildnmgsformer, t. ex. yrkesteknisk högskola, tillskapats. Även SAF tiUstyrker denna utbildning, men organisationen ifrågasätter samtidigt om man inte, med tanke på de påfrestningar som dessa lärare kommer att möta när de konfronteras med den nya skolan, borde ställa krav på en obligatorisk fortbildning för dessa lärarkandidater.

Beträffande den praktisk-pedagogiska utbUdningen av lärare vid yrkes­teknisk linje vid lärarhögskola instämmer lärarhögskolan i Umeå i Sö:s bedömning att pedagogiktimmarna på den yrkestekniska linjen bör överstiga det nuvarande antalet för ämneslärarlinjen. Lärarhögsko­lan i Göteborg anser att skillnadema i fråga om antalet lärarledda tim­mar i ämnet pedagogik för olika lärarkandidatkategorier är ointressant, om man inte känner vederbörandes förutsättningar och behov.

LUK föreslår att för alla blivande lärare skall krävas sammanlagt åtta veckors lärarlnriktad yrkesförberedelse för tillträde till lärarhög­skoleåret. Om SÖ:s förslag beträffande krav på yrkesverksamhet inom berörda områden vinner gehör kommer blivande lärare i yrkesteknik visserUgen att ha god erfarenhet av yrkeslivet. LUK anser emellertid att det är viktigt att också de blivande lärarna i yrkesteknik lär känna något om skolmiljön och skolan som arbetsplats före inträdet i lärar­högskola.

TCO vänder sig mot att kompetenskraven för alla linjer som har an­knytning tUl industri och hantverk sammanförts tiU en enhet. EnUgt TCO:s mening bör kompetenskraven i stäUet samordnas linjevis, för att manifestera sambandet meUan linjens olika yrkesutbildnmgar. Därige­nom uppstår också en viss anknytning till indelning i branscher inom arbetsUvet. TCO anser också att den arbetstekniska ämneskompetens som uppnås genom kvaltficerad yrkespraktUc bör betraktas som ämnes­utbildning och mte som förutbildning.


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        438

I samband med behörighetsbestämmelserna föreslår SÖ att Kungl. Maj:t bemyndigar SÖ att utfärda bestämmelser angående yrkesverksam­hetens innehåll och fördelning. SAF föreslår en komplettering av denna punkt med innebörd att bestämmelserna utfärdas efter samråd med de närmast berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna inom resp. yrkesområde.

Med skrivelse den 8 september 1972 har SÖ:s pedagogiska nämnd lagt fram förslag om regionalt samarbete mellan ut­bildningsforskning och alla slag av lärarutbild­ning inom en region. Genom beslut på grundval av prop. 1971: 38 (UbU 1971: 12, rskr 1971: 169) fick SÖ i uppdrag att pröva de lämpliga formerna för ett sådant samarbete. Enligt SÖ är det naturligt att tiU en viss lärarhögskole-/universitetsort knyta samarbete med lärar­utbildningsanstalter inom de sex fortbildningsregionerna. Fortbildnings­avdelningar finns inrättade vid lärarhögskolorna i Stockholm, Linkö­ping, Malmö, Göteborg, Uppsala och Umeå.

I varje region bör ett s. k. regionskollegium finnas. Dessa koUegier har redan inrättats av SÖ men skulle nu få vissa preciserade uppgifter i fråga om samverkan med utbildningsforskningen. KoUegierna skall initiera, samordna och ge råd i fråga om samarbete mellan de peda­gogiska forskningsinstitutionerna och lärarutbUdning. Som konkreta exempel på sådan samverkan nämns bl. a. initiering av forskning, del­tagande i referensgrupper för forskningsprojekt, medverkan i fältförsök och resultatspridning. SÖ framhåller vidare att man räknar med att i samråd med universitetskanslersämbetet vid kommande översyner av studieplanerna i pedagogik för alla slag av lärarutbildning kunna uppnå sådana ömsesidiga anpassningar av dessa studieplaner och normalstudie­planer i pedagogik vid filosofisk fakultet att all lärarutbildning kan ut­göra bas för fortsatt utbildning vid sådan fakultet.

Regionskollegiets kanslifunktion bör enligt SÖ omhänderhas av fort­bildningsavdelningarna, vilka bör tilldelas särskUda medel att användas i första hand för probleminventering och initiering av forskning inom de utbildningssektorer som berörda lärarutbildningsanstalter (utanför lärarhögskole-/universitetsort) svarar för.

Föredraganden

1960-talets skolreformer ställde krav på ett ökat antal lärare. Under många år fanns en besvärande brist på behöriga lärare trots att ut­bildningskapaciteten höjdes kraftigt. Under de senaste åren har en klar förbättring inträtt i fråga om skolans försörjning med lärare och det har därför varit möjligt att minska intagningskapaciteten för utbild­ning av lärare för klass på låg- och mellanstadierna i grundskolan samt av ämneslärare. Skolöverstyrelsen (SÖ) och statistiska centralbyrån har nu var för sig redovisat prognoser om tUlgång på och behov av bl. a. dessa lärarkategorier.

F


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                     439

Frågan om omfattningen av lärarutbildningen behandlades i prop. 1967: 4 (SU 1967: 51, rskr 1967: 143). Dåvarande chefen för ecklesiastik­departementet framhöll därvid bl. a. att lärarutbildningen inte kan di­mensioneras så snävt att den bara svarar mot skolväsendets behov. Frågan om dimensioneringen av läramtbildningen måste ses i samband med dimensioneringen av högskoleutbildningen i dess helhet. 1968 års utbildningsutredning (U 68), som har att utreda bl. a. sistnämnda fråga, väntas liksom lärarutbildningskommittén inom kort lägga fram sina förslag. På gmndval av de båda nänmda utredningarnas förslag bör det bli möjligt att ta ställning till dimensioneringen av lärarutbild­ningen på längre sikt. För nästa budgetår bör intagningsplatserna för­dela sig i huvudsak enligt SÖ:s förslag (se följande sammanställning). Med hänsyn till bl. a. det beslut om vidareutbildning av mellanstadie­lärare som 1972 års riksdag (prop. 1972: 26, UbU 1972: 20, rskr 1972: 153) fattat räknar jag dock med ett lägre antal platser för ämneslärare än vad SÖ:s förslag innebär.

Jag vill också framhålla det ansvar samhället har gentemot de obehö­riga lärare som under lång tid gjort skolväsendet goda tjänster. Senast under innevarande budgetår har en särskild utbildning för oexaminerade lärare på låg- och mellanstadiet påbörjats.

Änmeslärare                                                                                       1800
Lärare för klass på meUanstadiet                                                       1 440
Lärare för klass på lågstadiet                                                             1 080
Lärare för specialundervisning i grundskolan och speciallärare i spe­
cialskola
                                                                                               944
Studie- och yrkesvägledare                                                                  180
Förskollärare                                                                                      2 400
Gymnastik- och idrottslärare                                                              250
Lärare i barnavård                                                                                 36
Lärare i hemkunskap                                                                            96
Lärare i textilslöjd                                                                                108
Lärare i trä- och metallslöjd                                                                  96
Lärare för industri och hantverk                                                          144
Lärare för handel och kontor                                                                48
Lärare i vårdyrken                                                                               320"
Lärare i administrativ eller teknisk databehandling                              30
Lärare i musik                                                                                    173°' *
Lärare i teckning                                                                                  72'
Flyginstruktörer
                                                                                   12

' I detta antal ingår även deltagare i fortbildningskurser om minst en ter­min.

 Treterminskurser och 19-veckorskurser vid statens institut för högre utbild­
ning av sjuksköterskor.
                        '

' Utbildning av dessa lärare bekostas ej från anslag               under litt. F (bortsett
från särskild utbildning av lärare i musik).

* I detta antal ingår även deltagare i särskild utbildning                  i musik.

De förändringar av läramtbildningskapaciteten jag i det följande kommer att förorda aktualiserar frågan om lokaliseringen av lärarutbildningen. För skolväsendets försörjning med lärare är det sär-


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       440

skUt angeläget med en decentraliserad utbUdning av lärare för låg- och meUanstadiet. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t hur intagnings­platserna för dessa båda utbildningar bör fördelas mellan olika lärar­högskolor nästa budgetår. I enlighet med var jag framhöU i prop. 1972: 1 (bil. 10 s. 412) räknar jag dock med att det inte längre finns underlag för lärarutbildning inom det husliga området på fyra orter i landet. För att minska awecklingsproblemen vid seminariet för huslig utbUdning i Stockholm bör dock viss intagning ske vid detta seminarium även bud­getåret 1973/74. Vid lärarhögskolorna i Karlstad och Växjö bör för­skollärarutbildning anordnas fr. o. m. nästa läsår.

I prop. 1968: 140 (SU 1968: 195, rskr 1968: 404) framhöU förutvarande chefen för utbildningsdepartementet bl. a. att reformeringen av yrkes­utbildningen aktualiserade en översyn av mål och innehåU i yrkes­lärarutbildningen (s. 151). I betänkandet (SOU 1970:4) Re-fomierad lärarutbUdning lade yrkesutbildningsberedningen fram vissa förslag. SÖ har i skrivelse den 6 oktober 1971 aktualiserat bl. a. en ny utformning av lärarutbildningen för industri och hantverk. Enligt det framlagda förslaget skall en lärare svara för all undervisning i gymna­sieskolans yrkestekniska ämnen, dvs. både i fackteori och arbetsteknik. Jag delar grundsynen i förslaget men anser att genomförandet bör ske successivt genom en omläggning av grundutbUdningen för lärare för industri och hantverk. Härigenom kommer alla lärare som genomgått denna nya utbildning att kunna svara för undervisningen både i fack­teori och arbetsteknik. Omläggningen av utbildningen bör ske den 1 juh 1974.

SÖ har även föreslagit att de ämneslärare (gymnasieingenjörer, gym­nasieekonomer m. fl.) som i dag svarar för den fackteoretiska undervis­ningen skall få genomgå en särskUd vidareutbildning. Vissa kostnads­beräkningar har redovisats av SÖ. De tyder på att mycket stora kost­nader är förenade med ett genomförande av detta förslag. Enligt min mening bör man ta tillvara berörda lärargruppers kunnande så som hittills skett inom yrkesutbildningen. Jag är därför inte beredd att för­orda ett genomförande av SÖ:s förslag i denna del.

Den nya utbildningen av lärare för industri och hantverk bör byggas upp på samma komponenter som annan lärarutbildning. Ämnesutbild-ningen bör i första hand inhämtas i gymnasieskolan. Erfarenheterna från den senaste intagningen till nuvarande praktisk-pedagogiska ut­bUdning av yrkeslärare tyder på att behovet av en sådan särskild äm­nesutbildning som SÖ föreslår nu har minskat. De sökande inom de av SÖ utpekade fyra yrkesområdena har f. n. möjUghet att få åtminstone viktiga delar av den erforderUga fackteoretiska utbUdningen inom gym­nasieskolans ram. Jag anser därför att någon särskUd ämnesutbildning inte bör anordnas under läsåret 1973/74 för sökande tiU lärarutbildning­en för industri och hantverk.


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                      441

Jag tiUstyrker SÖ:s förslag tUl utformning av den praktisk-pedago­giska utbildningen av lärare för industri och hantverk vid lärarhögskola. Beträffande antagningskraven till denna utbildning finner jag SÖ:s för­slag i stort sett väl avvägt. Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser om organisation av och inträdesvillkor för den nya utbildningen.

SÖ:s pedagogiska nämnd har i särskild skrivelse lagt fram förslag om formerna för regionalt samarbete mellan utbild­ningsforskning och alla slag av lärarutbildning inom en region. Vad SÖ förordat synes i avvaktan på ställnings­tagande till U 68 :s förslag vara en ändamålsenlig lösning för att åstad­komma ett regionalt samarbete (jfr prop. 1971: 38 s. 33). Departements­chefen har under anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolvä­sendet beräknat medel för eventuella merkostnader för verksamheten.

Genom beslut den 16 april 1971 har Kungl. Maj:t bemyndigat SÖ att

—  utan hinder av vad som föreskrivs i berörda stadgor och bestäm­
melser — för läsåren 1971/73 besluta om försöksverksamhet
med nya former för samverkan mellan studerande, lärare
och övrig personal vid lärarhögskolorna, folkskoleseminarierna, semina­
rierna för huslig utbildning, slöjdlärarseminariet, förskoleseminarierna,
statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor, yrkespedagogiska
instituten samt teckningslärarinstitutet med utgångspunkt i SÖ:s förslag.

SÖ:s huvudförslag — anpassat efter förhållandena vid större lärar­högskolor — innebär sammanfattningsvis följande. Utbildningsnämnden

—  med ändrad sammansättning — får beslutanderätt i frågor rörande
studieförhåUanden och utbUdningens innehåll och form vid resp. utbild­
ningslinje. Rektorsnämnden — med ändrad sammansättning — får för­
stärkt ställning och vidgad beslutanderätt. Vid övriga läramtbUdnings-
anstalter vidtas med vissa förenklingar motsvarande anordningar.

Enligt vad jag har inhämtat från SÖ har beslut om försöksverksamhet fattats vid de flesta lärarutbildningsanstalter. Verksamheten har inletts vid flertalet lärarhögskolor, vid alla förskoleseminarier och seminarier för huslig UtbUdning samt vid slöjdlärarseminariet. Kungl. Maj:t har i beslut den 28 januari 1972 och den 26 maj 1972 medgett att arvoden får utgå under budgetåren 1971/73 tUl vissa ledamöter av rektorsnämn­der och utbildningsnämnder. Jag räknar med att sådana arvoden skall utgå även vid fortsatt försöksverksamhet.

Med verkan fr. o. m. budgetåret 1971/72 skedde en anslagsomlägg­ning vid lärarhögskolorna i syfte att åstadkomma en friare resursdis­position för de enskilda högskolorna, varvid s. k. driftkostnads­anslag infördes (prop. .1971:38, UbU 1971: 12, rskr 1971: 169). En sådan ordning hade tidigare införts för bl. a. universiteten. Denna rätt till friare anslagsdisposition är ett led i strävandena att stimulera intres­set för rationaliseringar. Denna utveckling bör omfatta även övriga lä-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet                        442

rarutbildningsanstalter, nämligen förskoleseminarierna, gymnastik- och idrottshögskolorna, seminariema för huslig utbildning och slöjdlärarse­minariet. Jag kommer därför att i det följande förorda att de medel för reseersättningar tUl tjänstemän och studerande samt för expenser m. m. som nu anvisas under anslagen till utbildningskostnader vid resp. läro­anstalt sammanförs med resp. materielanslag till ett driftkostnadsanslag.

De senaste årens intensiva reformarbete inom skolområdet har lett tUl att en stor del av resurserna inom fortbildningsverksam­heten har tagits i anspråk för fortbUdning som varit nödvändig för att förverkliga reformerna. Införandet av engelska och den nya matema­tiken på grundskolans lågstadium, de nya ämnena teknik och ekonomi på högstadiet och förändringarna på det gymnasiala stadiet har med­fört stora och kostnadskrävande fortbildningsinsatser. Genom att vissa av dessa omfattande projekt nu avslutas friställs resurser för andra vä­sentUga områden. Jag kommer i det följande att förorda en omfördel­ning av tiUgängliga medel inom anslaget Lärares fortbUdning m. m. så att större delen av resurserna används för fortbildning om problem som sammanhänger med skolans övergripande mål och lärarrollen i vidare mening.

I sina anslagsframställningar har SÖ föreslagit inrättande av ett statens institut för finsk-svensk kursverksamhet. Institutet skaU enligt förslaget förläggas till Haparanda. Kostnaderna beräknas till ca 8 milj. kr. Ären­det bereds f. n. i utbildningsdepartementet.


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        443

F 1. Lärarhögskolorna: Avlöningar tiU lärarpersonal m. m.

1971/72 Utgift 171613 184 1972/73 Anslag 184 798 000 1973/74 Förslag      182 161 000

Lärarhögskolor finns dels i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala (större lärarhögskola), dels i Falun, Gävle, Härnö­sand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå och Växjö (nundre lärarhögskola). Bestämmelser om verksamheten vid lärarhög­skola återfinns i stadgan (1968: 318) för lärarhögskolorna (omtryckt 1971: 463, ändrad 1972: 92).

1972/73                   Beräknad ändring 1973/74

Skolöverstyrelsen    Föredraganden

Personal

Lärar~ och forskarpersonal               1495                    —34                    —90

Anslag

Utgifter

Lönekostnader                                  162 900 000         +5 056 000         —3 058 000

Sjukvård                                       166 000                       of.                       of.

Vissa expenser                                           120 000         —   120 000         +   100 800

Lokalkostnader                                    21617 000         —   186 000         +   320 000

184 803 000         +4 750 000          -2 637 200

Uppbördsmedel

Upplåtelse av lokaler m. m.                5 000                       of.                       of.

Nettoutgift                184 798 000          +4 750 000          -2 637 200

Avrundat                                               -2 637 000

Skolöverstyrelsen

1.       Löne- och prisomräkning 7 689 000 kr.

2.       Beslutade kapacitetsförändringar medför ett minskat medelsbehov för lärarlöner och tjänstgöringstillägg (—2 467 000 kr.).

3.       Antalet studerande i förberedande praktisk-pedagogisk utbildning beräknas successivt minska (—126 000 kr.).

4.       VidareutbUdningen av lärare på grundskolans högstadium i mate­matik, teknik samt fysik eUer kemi bör minska med två kurser (-11000 kr.).

5.       Kapaciteten på mellanstadielärarlinjen bör minska med 432 intag­ningsplatser (—3 480 000 kr.).

6.       Kapaciteten på lågstadielärarlinjen bör minska med 264 intagnings­platser (—1 568 000 kr.).

7.       Skolöverstyrelsens (SÖ:s) beräkningar av behovet av speciallärare inom grundskolan under läsåren 1970/81 visar en bestående lärarbrist. Beräkningarna innefattar inte behovet av lärare för särskolan och spe-


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       444

cialskolan. Endast om examinationen av speciallärare ökar från nuva­rande ca 400 lärare per år tUl drygt 1 700 lärare per år, kommer bristen på speciallärare att vara hävd omkring 1980. SÖ föreslår en utbyggnad med ytterligare 72 intagningsplatser på utbUdningsgren 1 för budgetåret 1973/74 (+842 000 kr.).

8.        Den 1 juli 1973 bör förskollärarutbildning med 120 intagningsplat­ser per år förläggas till lärarhögskolan i Karlstad (+699 000 kr.).

9.        Med hänsyn till bristen på behöriga musiklärare bör även för budgetåret 1973/74 medel anvisas för särskild utbUdning vid lärarhög­skola av lärare i musik för 48 studerande.

 

10.        I förslaget i skrivelsen den 6 oktober 1971 om utbildning av lärare i vissa yrkesinriktade ämnen i gymnasieskolan räknar SÖ med att den praktisk-pedagogiska utbildningen för samtUga lärare i yrkesinriktade ämnen skall omfatta 40 i stället för nuvarande 33 veckor. SÖ föreslår nu att antalet intagningsplatser vid utbildning av lärare för industri och hantverk utökas från nuvarande 120 till 192 och att utbildningen an­ordnas i enUghet med förslaget i skrivelsen. Ökningen av lärar- och handledarkostnader beräknas till 752 000 kr. och ökningen av avlönings­förmåner tiU studerande tiU 1 563 000 kr. (+2 315 000 kr.)

11.        Två kurser med vardera 24 elever bör anordnas i särskild ämnes­utbildning om en termin inom vissa yrkesområden enligt SÖ:s skrivelse den 6 oktober 1971. Lärar- och handledarkostnader beräknas till 295 000 kr. och avlöningsförmåner till studerande tUl 751000 kr. ( + 1046 000 kr.)

12.        Under budgetåret 1973/74 bör två pedagogiska kurser om ca 15 veckor och 24 deltagare anordnas för nu verksamma lärare inom handel och kontor som saknar grundläggande praktisk-pedagogisk utbUdning. Kostnaderna beräknas till 290 000 kr. för lärar- och handledarkostnader och 563 000 kr. för avlöningsförmåner åt studerande. (+853 000 kr.)

13.        En fördubbling av antalet intagningsplatser i utbildningen av flyg-instruktörer bör komma till stånd (+58 000 kr.).

 

14.         En lektorstjänst i specialundervisningens metodik i lönegrad U 18/16 bör inrättas vid lärarhögskolan i Umeå varvid övriga lärar-kostnader samtidigt minskas.

15.         SÖ upprepar sitt tidigare framförda förslag om en utbyggnad av röst- och talvårdsverksamheten. SÖ föreslår dels att medel för två tjänster som tidigare beräknats under anslaget Humanistiska fakid­teterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal i fortsättningen beräknas under detta anslag, dels att medel anvisas för sex nya extra ordinarie tjänster till en kostnad av 398 000 kr. (+531 000 kr.)

16.         SÖ finner det angeläget att pedagogikinstitutionerna byggs ut i enlighet med pedagogikutredningens förslag i betänkandet (SOU 1970: 22) Pedagogisk utbildning och forskning. För budgetåret 1973/74 bör en ny tjänst som biträdande professor inrättas. 500 assistenttimmar bör


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        445

tilldelas den föreslagna tjänsten Uksom medel för kostnader för forskar-termin. Vidare bör en tjänst som forskningssekreterare inrättas vid lärarhögskolan i Umeå. (+232 000 kr.)

17.        SÖ upprepar sitt tidigare framförda förslag om att samtliga medel för central intagning i fortsättningen bör beräknas under anslaget Skol­överstyrelsen (—810 000 kr.).

18.        Medlen för kurativa ändamål bör i fortsättningen beräknas under anslaget Lärarhögskolorna: Driftkostnader, varvid SÖ räknar med att lärarhögskolorna får möjUghet att inrätta tjänst som kurator (—140 000 kr.).

19.        SÖ föreslår att medlen för administration av praktisk-pedagogisk utbildning och för pedagogiskt-administrativa arbetsuppgifter samman­förs för att underlätta en ändamålsenlig användning av resurserna. En arbetsgrupp inom SÖ har i en rapport den 8 juni 1972 redovisat vissa förslag angående lärarhögskolornas lednings- och kansUorganisätion. SÖ föreslår i enUghet med denna rapport att vid större lärarhögskolor inrättas sex tjänster som biträdande rektor, fyra tjänster som studierek­tor på vad man föreslår skaU benämnas yrkesteknisk Unje samt sju tjän­ster som biträdande utbildningsledare. Vid mindre lärarhögskolor före­slår SÖ nio nya tjänster som studierektor och nya resurser för biträdande utbildningsledare. En nedsättning av institutionsföreståndamas undervis­ningsskyldighet bör ske vid samtUga lärarhögskolor. Enligt SÖ bör detta inte medföra någon anslagsökning. Vissa kostnadskrävande åtgärder föreslås nämligen bU balanserade av besparingar och andra förutsätts bU inrymda inom ramen för redan utgående anslag. Besparingar kan åstadkommas genom en minskning av undervisningstiden med i genom­snitt ca 4 %. Inom SÖ pågår f. n. ett arbete med att upprätta normal­studiegångar. När detta arbete är slutfört kan en säkrare bedömning göras av var rediUctioner i timplanen lämpUgast bör ske. Under fömt­sättning av att lärarhögskolomas ledning förstärks, avser SÖ att komma in med förslag om reduktion av undervisningstiden.

Läramas riksförbimd, Statstjänstemännens riksförbund och Universi­tetslärarförbundet har i skrivelse den 9 oktober 1972 hemstäUt att Kungl. Maj:t måtte bifalla det förslag tiU nedsättningar i undervisningsskyldig­heten för institutionsföreståndare vid lärarhögskola som SÖ framlagt i skrivelse den 22 juni 1972 och i sin anslagsframstäUning för budgetåret 1973/74. En skrivelse i ärendet har även inkommit från föreståndarna vid metodikinstitutionerna vid lärarhögskolan i Malmö.

20.   SÖ har i skrivelse den 1 mars 1972 kommit in med förslag tiU
Kungl. Maj:t angående utformning av praktiken för vissa studerande
vid lärarhögskola. På ämneslärarlinjen beräknas förslaget innebära en
kostnadsminskning med 4 016 000 kr. för handledning och en kostnads­
ökning med 1 182 000 kr. för teori. På klasslärarUnjerna beräknas för-


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       446

slaget medföra en kostnadsökning med 2 321 000 kr. om man utgår från Sö:s förslag beträffande kapaciteten. (—513 000 kr.)

I O-alternativet förordar SÖ i första hand en minskning av antalet intagnmgsplatser på låg- och mellanstadielärarlinjerna till 720 resp. I 200 intagningsplatser.

Växjö högskolekommitté har i skrivelse den 4 september 1972 hem­stäUt att förskollärarUnje inrättas även vid lärarhögskolan i Växjö. Högskolekommittén hänvisar till att SÖ i anslagsframställningen för innevarande budgetår räknat med att förskollärarlinje inrättas i Växjö budgetåret 1973/74. Kommittén meddelar vidare att, i motsats till vad SÖ anfört i anslagsframställningen för budgetåret 1973/74, praktik­tjänstgöringen numera kan anordnas på ett tUlfredsställande sätt inom Växjö centralort och dess närområde. Lärarhögskolan i Växjö har in­stämt i detta förslag.

I skrivelse den 25 maj 1972 har SÖ inkommit med förslag om anord­nande försöksvis av tillvalskurs i specialundervisning på låg- och mel­lanstadielärarlinjerna vid vissa lärarhögskolor läsåret 1973/74. SÖ fram­håller att genom ökad integrering av handikappade elever i vanliga klas­ser har kraven på den enskilde lärarens kunskaper om handikapproble-matik och specialundervisning ökat. Detta område bör därför få ökat utrymme i den reguljära lärarutbildningen på skilda nivåer. I utbild­ningsplanen för klasslärarUnjerna finns numera intagen en särskild studieplan för undervisning om handikappfrågor och specialundervis­ning. Denna undervisning bör kunna vidareutvecklas och fördjupas genom att tillvalskurs anordnas i detta ämne. En sådan tillvalskurs bör vara ett altemativ till nuvarande tiUvalskurser på låg- och mellanstadie-lärarlinje och omfatta dels änmesstudier i pedagogik, dels metodikim-dervisning. Genomgången tillvalskurs bör kunna tillgodoräknas som del av speciaUäramtbildning. SÖ avser att senare återkomma med förslag om en särskUd utbildningsgång tUl speciallärare.

SÖ föreslår att under läsåret 1973/74 tUlvalskurser i specialundervis­ning på låg- och mellanstadielärarlinjema försöksvis skall anordnas vid lärarhögskolorna i Stockholm, Göteborg, Umeå och Jönköping. Med den beräkning av lärartimmar i fråga om tiUvalskurs som föreskrivs i de genom beslut av Kungl. Maj:t den 29 december 1970 faststäUda tim­planerna medför förslaget inga extra kostnader.

Föredraganden

Med utgångspunkt i skolöverstyrelsens (SÖ:s) förslag beräknar jag en minskad medelstilldelning med anledning av beslutade kapacitetsför­ändringar (2), beräknad minskning av antalet studerande i förberedan­de praktisk-pedagogisk utbUdning (3) och minskning av antalet kurser i matematik, teknik, fysik och kemi inom vidareutbildningen av lärare på grundskolans högstadium (4).


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        447

I likhet med SÖ förordar jag en intagningskapacitet på mellanstadie­lärarlinjen av 1 440 intagningsplatser (5) och på lågstadielärarUnjen av 1 080 intagningsplatser (6). Reguljära utbildningsplatser bör efter beslut av Kungl. Maj:t kunna utbytas mot utbildningsplatser i särskild utbild­ning till lärare för klass på lågstadiet eller mellanstadiet i grundskolan för personer som saknar föreskriven utbUdning men under längre tid un­dervisat på låg- och mellanstadier.

Jag anser att kapaciteten på ämneslärarUnjen bör vara 1 800 intag­ningsplatser.

I enUghet med SÖ:s förslag förordar jag en utbyggnad med ytterUgare 72 intagningsplatser på utbildningsgren 1 på speciallärarlinjen (7). Jag finner den stora bristen på lärare med behörighet för specialundervis­ning mycket otUlfredsställande. I likhet med SÖ anser jag därför att man bör söka finna nya vägar för att kunna utbilda fler speciallärare. Jag anser också att man på oUka sätt i den reguljära grundutbildningen och fortbUdningen av lärare bör ge sådana moment större utrymme som kan förväntas förebygga elevernas behov av specialundervisning. Jag för­ordar att SÖ:s förslag i skrivelse den 25 maj 1972 om att tiUvalskurs i specialundervisning på låg- och mellanstadielärarlinjema på försök anordnas vid lärarhögskolorna i Stockholm, Göteborg, Umeå och Jön­köping genomförs med verkan fr. o. m. läsåret 1973/74.

I likhet med SÖ förordar jag att förskollärarutbildning förläggs till lärarhögskolan i Karlstad. En förskollärarUnje med 90 uitagningsplatser bör inrättas. Dessutom förordar jag att en förskollärarlinje med 60 intagningsplatser inrättas vid lärarhögskolan i Växjö (8). I enlighet med SÖ:s förslag beräknar jag medel för särskild utbildning vid lärar­högskola av lärare i musik (9). Jag beräknar vidare medel för 24 nya intagningsplatser till utbildning av lärare för industri och hantverk (10 och 11). Dessutom räknar jag medel för anordnande av två pedagogiska kurser med 24 deltagare vardera för nu verksamma lärare inom handel och kontor som saknar grundläggande praktisk-pedagogisk utbUdning. Kurserna bör läggas upp så att i huvudsak ferietid tas i anspråk. Jag har därför inte räknat medel för deltagarersättningar. (12)

Jag anser inte att kapaciteten för utbildning av flyginstruktörer bör utökas (13).

OUka regler gäller f. n. beträffande ersättning åt deltagare i vissa slag av lärarutbildning. Jag anser att det är angeläget att normerna för så­dan ersättning efter en översyn görs mer enhetliga och avser att åter­komma tiU Kungl. Maj:t i denna fråga.

Jag biträder inte förslaget om inrättande av en lektorstjänst i special­undervisningens pedagogik (14). Jag är f. n. inte heller beredd att biträda förslaget om att medel för röst- och talvårdsverksamheten vid universi­teten beräknas under detta anslag (15). Medlen för central intagning


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       448

bör t. v. beräknas under förevarande anslag (17). Även medlen för ku­rativa insatser bör t. v. beräknas under detta anslag (18).

1968 års utbUdningsutredning utreder f. n. frågor om bl. a. den högre utbildningens institutionella organisation. UtbUdning av bamstugeperso-nal och därmed också utbildtung av förskoUärare behandlas av barn-stugeutredningen. Jag anser inte att genomgripande förändringar i lärar­högskolornas lednings- och kansliorganisation bör genomföras innan ställning har tagits tUl dessa båda utredningars förslag. Vidare bör den neddragning av kapaciteten vid lärarhögskolorna som jag förordat i det föregående beaktas i sammanhanget. Mot denna bakgrund och också med hänsyn till de olika meningar om förslagets detaljer som kommit fram i den offentUga debatten är jag nu inte beredd att biträda SÖ:s förslag. I likhet med SÖ anser jag dock att medlen för administration av praktisk-pedagogisk utbildning och pedagogiskt administrativa arbets­uppgifter bör sammanföras. (19)

Vid min beräkning av anslaget har jag utgått från oförändrad prak-tikterminsorganisation budgetåret 1973/74 (20).

Med hänvisning till vad jag nyss anfört hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om antalet intagnings-platser vid lärarhögskoloma, 2)tUl Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m.m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 182 161 000 kr.

F 2. Lärarhögskoloma: Driftkostnader

1971/72 Utgift          21114138               Reservation               2 775 577

1972/73 Anslag        33 889 000

1973/74 Förslag        34 271000

Anslaget är fördelat på 16 anslagsposter. Anslagsposterna 1—15 upp­tar belopp som fördelats på de femton lärarhögskoloma. Från dessa


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        449

anslagsposter, som för budgetåret 1972/73 uppgår till sammanlagt 30730 000 kr., bekostas tjänster på löneplan A enligt särskilda bestäm­melser samt extra arbetskraft, reseersättningar till tjänstemän och stu­derande, expenser vid förvaltningarna samt materiel m. m. Under an­slagsposten 16. Viss utrustning m. m. har för budgetåret 1972/73 beräk­nats 3 159 000 kr. dels till central annonsering för vissa kurser, extra personal för arbete med central intagning på speciallärarUnje m. m., dels till medel som skolöverstyrelsen (SÖ) fördelar meUan lärarhögskolorna.

Skolöverstyrelsen

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 1 914 000 kr.

2.         Med hänsyn till lärarhögskolornas totalt minskade kapacitet kan medlen för personal, reseersättningar, expenser och materiel räknas ned (—1 022 000 kr.).

3.         Förslaget om en ändrad organisation av praktikterminen för ut­bildningen av lärare för låg- och mellanstadiet och av ämneslärare med­för ett minskat medelsbehov (—676 000 kr.).

4.         För reseersättningar till tjänstemän krävs ökade medel (+200 000 kr.).

5.         För de föreslagna institutionerna i röst- och talvård begärs 186 000 kr., varav 53 000 kr. som engångsanvisning.

6.         En engångsanvisning för provisorisk ämnesutbildning i musik vid lärarhögskolan i Göteborg faller bort (—100 000 kr.).

7.         Medel för central intagning till lärarutbildning, som under inne­varande budgetår beräknats under detta anslag, bör under budgetåret 1973/74 beräknas under anslaget Skolöverstyrelsen (—177 000 kr.).

8.         Medel för kurativa ändamål som under innevarande budgetår be­räknats under anslaget Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. bör under budgetåret 1973/74 beräknas under detta anslag (+140 000 kr.).

Sammanlagt innebär SÖ:s förslag en ökning av anslaget med 465 000 kr.

I O-alternativet förordar SÖ i första hand en minskning av medlen till personal och medlen för expenser, materiel m. m. med hänsyn tUl de i O-alternativet under anslaget Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärar­personal m. m. förordade kapacitetsförändringarna.

Föredraganden

De medel för central intagning som under innevarande budgetår be­räknats under detta anslag bör för budgetåret 1973/74 beräknas under anslaget Lärarhögskoloma: Avlöningar till lärarpersonal m. m. Medlen för kurativa ändamål bör däremot inte beräknas under förevarande an­slag. Vid min beräkning av anslaget har jag utgått från mina ställnings­taganden under anslaget Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarperso-

F

15   Riksdagen 1973.    I saml.    Nr 1.    BU. 10


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


450


nal m. m. Jag har räknat med en större minskning av medelsbehovet på grund av kapacitetsförändringar än skolöverstyrelsen, eftersom jag i det föregående har förordat en minskning av intagningsplatserna också på ämneslärarlinjen. Däremot har jag nu inte räknat med minskat me­delsbehov på grund av ändrad praktikterminsorganisation. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Lärarhögskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 34 271 000 kr.

F 3. Förskoleseminariema: Avlöningar tiU lärarpersonal m. m.


1971/72 Utgifti 1972/73 Anslagi 1973/74 Förslag


22 870 564 28 531000 31213 000


' Anslaget Förskoleseminariema: Utbildningskostnader.

Förskoleseminarium finns i Borås, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå, Malmö, Norrköping, Solna, Stockholm, Södertälje, Umeå, Upp­sala, Västerås och Örebro. För verksamheten gäller Kungl. Maj:ts be­stämmelser den 29 april 1964 rörande förskoleseminarierna (ändrade senast den 7 juni 1972).


1972/73


Beräknad ändring  1973/74


Personal

Lärarpersonal Övrig personal

Anslag

Lönekostnader Sjukvård

Reseersättningar åt t; Reseersättningar åt li

dater Lokalkostnader Expenser Studieutfärder Skötsel av trädgårdar

 

 

Skolöver­styrelsen

Föredraganden

235,5 46

+ 21 + 4

+ 15

+ 3

281,5

+25

+ 18

22 559 000

27 000

jänstemän          175 000

+2 594 000 +      4 000 +     15 000

+2 491300 +       4000 -   175 000

97 000

5 059 000

557 000

46 000

11000

+     20 000 -H1025 200 +   102 000 +       9 000 -       3 000

-          97 000
+ 1073 000

-           557 000

-             46 000

-              11000

28 531 000

Avrundat

+3 766 200

+ 3 766 000

+2 682 300

+2 682 000


Skolöverstyrelsen

Budgetåret 1972/73 finns förskollärarlinje vid lärarhögskolorna i Kal­mar och Kristianstad. Under anslaget Lärarhögskolorna: Avlöningar tUl


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        451

lärarpersonal m. m. föreslår skolöverstyrelsen (SÖ) att förskollärarUnje skall inrättas vid lärarhögskolan i Karlstad budgetåret 1973/74. SÖ räknar med inrättande av en sådan linje även vid lärarhögskolan i Lin­köping budgetåret 1975/76.

Lokalmässig samordning mellan förskoleseminarium och lärarhög­skola har genomförts i Gävle och Luleå. I Jönköping beräknas en sådan samordning vara genomförd under innevarande läsår. För vissa lärar­högskolor på orter, där förskoleseminarium finns, har lokalprogram faststäUts, enligt vilka förskollärarutbildningen är inordnad i lärarhög­skolan. Sådana orter är Göteborg, Malmö, Umeå och Uppsala. Genom en lokalmässig samordning skapas enligt SÖ förutsättningar för en pedagogisk samverkan. Denna samverkan innebär till en början ge­mensamt utnyttjande av lärarresurser och kan byggas ut i den mån innehållet i utbildningarna för förskolestadiet och lågstadiet samord­nas. SÖ ägnar frågan särskild uppmärksamhet i samband med den på­gående översynen av studieplanerna för resp. lärarutbildning.

Det beslutade antalet intagningsplatser i förskollärarutbildning uppgår innevarande läsår till 2 250, av vilka 240 är förlagda till lärarhögskolor­na i Kalmar och Kristianstad och 2 010 tUl förskoleseminarierna. In­tagningen sker både höst- och vårtermin.

För att täcka bristen på förskollärare framhåller SÖ att den lång­siktiga planeringen bör syfta till att successivt, men med någon tids­förskjutning, uppnå en organisation av den omfattning som föreslogs i anslagsframställningen avseende budgetåret 1972/73.

SÖ som efter en undersökning i februari 1972 funnit att barnstuge­underlaget samt de lokalmässiga förutsättningarna på de orter där för­skollärarutbildningen är förlagd ger utrymme för ytterligare ökning av förskoUäramtbildningens kapacitet, föreslår därför att antalet intag­ningsplatser läsåret 1973/74 ökar med 300, varav 180 vid förskolesemi­narierna. SÖ planerar vidare en ökning av antalet intagningsplatser 1974/75 med 420, 1975/76 med 330 samt 1976/77 med 240.

SÖ räknar med att totala antalet intagningsplatser vid förskollärar­utbildningen läsåret 1973/74 skall omfatta 2 550 platser, fördelade med 1 260 platser på hösttermin och 1 290 platser på vårtermin.

SÖ:s förslag i övrigt innebär i korthet.

1.       Löne- och prisomräkning m. m. 1 565 000 kr.

2.       Budgetåren 1971/72 och 1972/73 tillkom 210 resp. 90 intagnings-platser vid förskoleseminarierna, vilket under nästa budgetår medför ett större antal klasser i årskurs 2 (+2 016 100 kr.).

 

3.         Medel begärs för ytterligare 180 intagningsplatser vid förskole­seminariema (+425 900 kr.).

4.         Under förevarande anslag upptaget belopp till extra personal för arbete med central intagning föreslås överfört till anslaget Skolöver­styrelsen (—295 000 kr.).


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        452

5. Medel begärs för förstärkt vaktmästarhjälp vid vissa förskolese­minarier (+53 900 kr.).

I O-alternativet har SÖ räknat med dels en reducering av intagningen med 180 platser, dels en minskning av timtalet i undervisningen. Mot bakgmnd av det stora behovet av utbildad personal på barnstugorna bedömer SÖ en nedskärning av intagningen som olämplig. En minskning av timtalet skulle medföra en kvalitetsförsämring.

Föredraganden

Under de senaste åren har den i offentUg regi bedrivna barntillsynen i olika former expanderat kraftigt. UtbUdningskapaciteten för förskol­lärare har ökat från 289 utbildningsplatser budgetåret 1962/63 till 2 250 platser innevarande budgetår. Inom ramen för arbetsmarknadsutbild­ningen har dessutom under vår- och höstterminen 1972 anordnats för­skollärarutbildning för sammanlagt ca 70 arbetslösa personer med be-teendevetenskapUgt inriktad högskoleutbildning. Ytterligare intagning tiU denna utbildning planeras för vårterminen 1973.

Med hänsyn till nuvarande brist på utbildad personal anser jag att en ytterligare utbyggnad av förskolläramtbUdningen är motiverad. Jag har tidigare under anslaget Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. förordat att antalet intagningsplatser vid förskollärarutbildningen bör ökas med 150 och att dessa nya platser bör förläggas till lärarhög­skolorna i Karlstad och Växjö.

Jag beräknar medel för den utbyggnad av årskurs 2 vid förskolesemi­narierna som följer av de beslut som redan fattats av statsmakterna. Såsom anförts under anslaget Skolöverstyrelsen bör medel för arbete med central intagning av bUvande förskollärare alltjämt anvisas under detta anslag. Jag är inte beredd att biträda förslaget om medel för för­stärkt vaktmästarhjälp.

Jag vill erinra om vad jag i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande lärarutbildningen anfört beträffande en övergång till driftkostnadsanslag vid vissa lärarutbildningsanstalter. Me­del till reseersättningar åt tjänstemän och lärarkandidater, expenser, studieutfärder samt skötsel av trädgårdar bör därför beräknas under reservationsanslaget Förskoleseminarierna: Driftkostnader.

Med hänvisning tUl sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Förskoleseminarierna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 31 213 000 kr.


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet      453

F 4. Förskoleseminariema: Driftkostnader

1971/72 Utgifti                 1365650                    Reservationi                        285330

1972/73 Anslagi               1 468 000

1973/74 Förslag               2 641 000

 Anslaget Förskoleseminarierna: Materiel m. m.

Skolöverstyrelsen

1.          För förbrukningsmateriel m. m. beräknar skolöverstyrelsen (SÖ) med hänsyn till bl. a. beslutad och föreslagen kapacitetsökning 627 000 kr. (+135 000 kr.).

2.    För inredning och utrustning disponerar SÖ under innevarande budgetår sammanlagt 862 000 kr. Medlen för detta ändamål föreslås öka med 219 000 kr.

3.    TiU ersättningsanskaffning av materiel utgår under innevarande budgetår 114 000 kr. Dessa medel föreslås öka med 39 000 kr.

I O-alternativet har SÖ bl. a. skurit ned anslaget i relation till den under föregående anslag angivna minskningen med 180 intagningsplat­ser.

Föredraganden

I enlighet med vad jag anfört under föregående anslag bör även me­del till reseersättningar åt tjänstemän och lärarkandidater, expenser, studieutfärder samt skötsel av trädgårdar anvisas under detta anslag. Reservationen den 30 juni 1973 på anslaget Förskoleseminarierna: Ma­teriel m. m. bör tillgodoföras detta anslag.

Med hänsyn till den av statsmakterna för innevarande budgetår be­slutade utbyggnaden av förskoleseminarierna bör anslaget föras upp med sammanlagt 2 641 000 kr.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att   till   Förskoleseminarierna:   Driftkostnader   för   budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 2 641 000 kr.

F 5.   Gymnastik- och idrottshögskolorna: Avlöningar tUl lärarper­sonal m. m.

1971/72 Utgifti                7 551887

1972/73 Anslagi               9 154 000

1973/74 Förslag                9 137 000

 Anslaget Gymnastik- och idrottshögskolorna: Utbildningskostnader.

Gymnastik- och idrottshögskola finns i Stockholm och Örebro. Be­stämmelser för verksamheten återfinns i stadgan (1967: 273) för gym-


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        454

nastik- och idrottshögskolorna (ändrad senast 1972: 91). Utbildningen på gymnastiklärarlinje och idrottslärarlinje omfattar två år. Den senare linjen finns endast i Stockholm. Ledningen av högskolorna utövas av styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna.

 

 

 

 

 

 

1972/73

Beräknad

ändring  1973/74

 

Styrelsen

Föredraganden

Personal

 

 

 

Lärarpersonal

 

46,5

+ 3

+2

Övrig personal

 

28

+ 1

of.

 

 

74,5

+4

+2

Anslag

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

Lönekostnader

 

5 658 000

+ 603 900

+ 463 200

Sjukvård

 

4 600

of.

of.

Reseersättningar åt tjänstemän

 

 

 

m.fl.

 

140 100

+  10 500

-140100

Reseersättningar

ät studerande

333 500

+  35 000

-333 500

Lokalkostnader

 

2 907 500

of.

+ 82 000

Expenser

 

123 300

-  13 500

-123 300

därav engängsu

tgifter

20 000

—20 000

-20 000

Kostnader för redovisnings-

 

 

 

central

 

+ 35 000

 

 

9 167 000

+ 635 900

- 16 700

Uppbördsmedel

 

 

 

 

Lokalhyror m. m

1.

13 000

of.

of.

 

Nettoutgift

9 154 000

+635 900

- 16 700

 

Avrundat

 

+ 636 000

-  17 000

Styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 288 000 kr.

2.         Medel begärs till en extra tjänst som lektor i pedagogUc vid hög­skolan i Stockholm för att möjliggöra bl. a. försök med differentierade klasstoriekar (+95 000 kr.).

3.         Styrelsen föreslår att en tjänst som materielförvaltare inrättas vid högskolan i Stockholm för organiserande av materiel, förråd och distri­bution samt materiel- och apparatvård (+45 000 kr.).

4.         För högskolan i Örebro begärs medel tiU de tjänster m.m. som erfordras till följd av den ökade intagningen av 25 elever innevarande läsår. Bl. a. begärs medel för inrättande av en lärartjänst i gymnastikens och en i idrottens metodik, ökad medelsanvisning för handledare vid undervisningsövningar samt en uppräkning av de båda reseersättnings­posterna. (+208 000 kr.)

5.         Ökade medel för arvoden tiU pianister (+2 300 kr.).

I O-alternativet föreslår styrelsen bl. a. att intagningen till Stockholms­högskolan minskas med 25 elevplatser samt att städningsinsatsema re­duceras.

Vid högskolan i Örebro finns f. n. inrättade tolv tjänster i gymnasti­kens resp. idrottens metodik. Fyra av dessa är ordinarie. Styrelsen före-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet                         455

slår i skrivelse den 28 augusti 1972 att ytterligare tre ordinarie tjänster inrättas i Örebro genom omvandling av motsvarande icke-ordinarie tjänster.

Föredraganden

Vid gymnastik- och idrottshögskolorna finns f. n. 250 intagningsplat­ser. Innevarande läsår ökades intagningen vid högskolan i Örebro från 75 tUl 100 elever. Jag beräknar medel enligt styrelsens förslag för den utbyggnad av årskurs 2 som följer av detta beslut samt för ökade pia­nistarvoden.

Jag har under detta anslag tagit hänsyn till kostnaderna vid genom­förande av ett förslag från riksrevisionsverket om försöksverksamhet med taxesystem för redovisningscentral m. m.

Jag vill erinra om vad jag i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande lärarutbildning har anfört beträffande en övergång till driftkostnadsanslag vid vissa lärarutbildningsanstalter. Medel tiU reseersättningar åt tjänstemän och studerande samt tUl ex­penser bör därför beräknas under reservationsanslaget Gymnastik- och idrottshögskolorna: Driftkostnader.

I avvaktan på förslag från lärarutbildningskommittén är jag f. n. inte beredd att tillstyrka att ytterligare ordinarie tjänster inrättas vid Öre­brohögskolan.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Avlöningar till lärar­personal m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsan­slag av 9 137 000 kr.

F 6. Gymnastik- och idrottshögskoloma: Driftkostnader

1971/72 Utgifti              404940              Reservationi                  27146

1972/73 Anslagi            310 000

1973/74 Förslag            938 000

'■ Anslaget Gymnastik- och idrottshögskolorna: Materiel m. m.

Styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna

1.         Prisomräkning 15 500 kr.

2.         Anskaffning av materiel till högskolan i Örebro ökar medelsbe­hovet med 1 500 kr.

3.         Särskilda medel begärs för anskaffande av en universalfräsmaskin för fysiologiska institutionen vid högskolan i Stockholm (+56 000 kr.). Samtidigt förutsätts en engångsanvisning för innevarande budgetår för genomförande av sista etappen av en utrustningspian för denna institu­tion falla bort (—50 000 kr.).

F


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                        456

4. Styrelsen föreslår att med verkan fr. o. m. nästa budgetår särskilda medel anvisas till bestridande av kostnader för materiel och viss appara­tur i samband med specialarbeten på idrottslärarlinjen (+40 000 kr.).

I O-alternativet räknar styrelsen bl. a. med den reducering av mate­rielanslaget som följer av den under föregående anslag föreslagna mins­kade intagningen till Stockholms-högskolan.

Föredraganden

I enlighet med vad jag anfört under föregående anslag bör medel till reseersättningar åt tjänstemän och studerande samt till expenser anvisas under förevarande anslag. Reservationen den 30 juni 1973 på anslaget Gymnastik- och idrottshögskolorna: Materiel m. m. bör till­godoföras detta anslag.

Jag beräknar vidare 39 000 kr. som en engångsanvisning för anskaf­fande av en universalfräsmaskin för fysiologiska institutionen vid hög­skolan i Stockholm.

Anslaget, som innevarande budgetår uppgår tiU 310 000 kr., bör för nästa budgetår föras upp med sammanlagt 938 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 938 000 kr.

F 7. Seminarierna för huslig utbUdning: Avlöningar tiU lärarper­sonal m. m.

1971/72 Utgifti              14 961 834

1972/73 Anslagi        16 862 000 1973/74 Förslag        15 396 000

 Anslaget Seminarierna för huslig utbildning: Utbildningskostnader.

Seminarium för huslig utbildning finns i Göteborg, Stockholm, Umeå och Uppsala. Bestämmelser för verksamheten vid seminarium för husUg UtbUdning återfinns i stadgan (1961:433) för seminarierna för huslig utbildning (ändrad senast 1970: 791). Vid sådant seminarium utbildas barnavårdslärare, hushållslärare och textillärare på treårig linje. Vidare utbildas ekonomiföreståndare på tvåårig linje. Det totala antalet intag­ningsplatser är på barnavårdslärarlinjen 60, på hushållslärarUnjen 96, på textillärarlinjen 132 samt på ekonomiföreståndarlinjen 60.

1972/73                    Beräknad ändring 1973/74

Skolöver-        Föredraganden

styrelsen

Personal

Lärarpersonal                                            160                          —12                     —18

Övrig personal                                            34                            of.                        of.

194                        -12                       -18


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        457

 

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

13 211000

-551 700

-   807 700

Sjukvård

14 500

of.

of.

Reseersättningar åt tjänstemän

83 200

of.

-     83 200

Reseersättningar åt studerande

108 000

of.

-   108 000

Lokalkostnader

2 721 500

+ 187 400

+   257 000

Expenser

636 900

+ 44 400

-   636 900

Bidrag tiU studieutfärder

11000

of.

-     11000

Skötsel av trädgårdar m. m.

29 900

-    3 900

-     29 900

Särskilda kurser för fortbild-

 

 

 

ning av lärare i storhushåll

46 000

+    2 000

-     46 000

 

16 862 000

-321 800

-1465 700

Avrundat

 

-322 000

-1466 000

Skolöverstyrelsen

Med hänvisning tUI prognoser angående det framtida utbildningsbe­hovet av lärare föreslår skolöverstyrelsen (SÖ) för budgetåret 1973/74 en ökad utbildningskapacitet vid hushållslärarlinjen med tolv intagnings­platser samt en minskning av kapaciteten vid barnavårdslärarlinjen med 24 intagningsplatser. På textillärarUnjen och ekonomiföreståndarlinjen föresläs oförändrad utbildningskapacitet.

SÖ:s förslag i övrigt innebär i korthet.

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 494 000 kr.

2.         Ökade medel för kostnader för materiel i sarnband med undervis­ningen i experimentell matlagning (+16 000 kr.).

3.         Överföring av medel för central intagning till anslaget Skolöver­styrelsen (—62 000 kr.).

I 0-altemativet räknar SÖ med att intagningen på textillärarlinjen minskas med tolv platser samt att den särskUda kursen för fortbildning av lärare i storhushåU utgår. Sedan en översyn av hela organisationen för seminarierna för huslig utbildning genomförts räknar SÖ vidare med en ytterligare minskning av lärarlönekostnaderna.

Föredraganden

Jag räknar med en kapacitetsminskning på barnavårdslärarlinjen från 60 tUl 36 intagningsplatser. Skolöverstyrelsen (SÖ) har i skrivelse den 5 april 1972 räknat med att intagningen på textillärarlinjen läsåret 1975/76 skaU minskas med 36 platser. Jag föreslår emeUertid att intag­ningen på textiUärarlinjen redan läsåret 1973/74 minskas med 24 platser.

Genom beslut den 16 juni 1972 har Kungl. Maj:t uppdragit åt SÖ att närmare överväga frågan om anordnande av särskild kurs för yrkes­lärare i sömnad i syfte att ge nämnda lärare behörighet att undervisa i textUslöjd I grundskolan. För att möjliggöra anordnandet av nämnda kurs bör efter beslut av Kungl. Maj:t 24 intagningsplatser på textil­lärarlinjen kunna bytas ut mot utbildningsplatser för deltagare i sädan särskild kurs.

15*   Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 1.    BU 10                                    F


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                        458

På hushåUslärarlinjen och ekonomiföreståndarlinjen föreslår jag oför­ändrad utbildningskapacitet. Den minskning av utbildningskapaciteten på seminarierna för huslig utbildning som jag i det föregående förordat bör enUgt min mening främst slå igenom vid seminariet i Stockholm. Efter samråd med vederbörande personalorganisationer räknar jag med att intagningen vid Stockholmsseminariet begränsas till ekonomiföre­ståndarlinjen. Avvecklingen av seminariet bör därför vara avslutad vid utgången av budgetåret 1974/75. Enligt vad jag inhämtat pågår en så­dan översyn av organisationen för seminarierna för huslig utbildning som SÖ räknar med i O-alternativet. Det ankommer på SÖ att redovisa resultatet av detta arbete för Kungl. Maj:t Jag räknar vidare med att den särskilda kursen för lärare i storhushåll utgår.

Jag vill erinra om vad jag i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande läramtbUdningen anfört beträffande en övergång tiU driftkostnadsanslag vid vissa lärarutbildningsanstalter. Me­del tiU reseersättningar åt tjänstemän och studerande, expenser, bidrag till studieutfärder samt tUl skötsel av trädgårdar m. m. bör därför be­räknas under reservationsanslaget Seminarierna för huslig utbildning: Driftkostnader.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Seminarierna för huslig utbildning: Avlöningar till lärar­personal m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 15 396 000 kr.

F 8. Seminarierna för husUg utbUdning: Driftkostnader

1971/72 Utgifti             392818              Reservationi                    4544

1972/73 Anslagi            396 000

1973/74 Förslag          1279 000

 Anslaget Seminarierna för huslig utbildning: Materiel m. m.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) framhåller att även om seminariet i Stockholm skall avvecklas det är av största vikt att det under perioden dessförinnan får tillräckliga resurser till sitt förfogande, så att undervisningens stan­dard kan bibehållas.

SÖ föreslår därför att anslaget för materiel utöver prisomräkning blir oförändrat oavsett om intagning kommer att ske vid tre eUer fyra seminarier budgetåret 1973/74 (+20 000 kr.).

I O-alternativet har SÖ reducerat anslaget i förhåUande till den under föregående anslag angivna minskningen av intagningen på barnavårds-lärarlinjen och textillärarUnjen.

F


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


459


Föredraganden

I enlighet med vad jag anfört under föregående anslag bör även medel till reseersättningar åt tjänstemän och studerande, expenser, bidrag till studieutfärder samt till skötsel av trädgårdar m. m. anvisas under före­varande anslag. Reservationen den 30 juni 1973 på anslaget Seminarier­na för huslig utbildning: Materiel m. m. bör tiUgodoföras detta anslag.

Anslaget som för innevarande budgetår uppgår till 396 000 kr. bör för nästa budgetår föras upp med sammanlagt 1 279 000 kr.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Seminarierna för huslig utbUdning: Driftkostnader för bud­getåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 279 000 kr.

F 9. Slöjdlärarseminariet: Avlöningar tUI lärarpersonal m. m.


1971/72 Utgifti 1972/73 Anslagi 1973/74 Förslag


1 152 682 1 309 000 1 379 000


 Anslaget Slöjdlärarseminariet: Utbildningskostnader.

Slöjdlärarseminariet, som är beläget i Linköping, har till ändamål att utbilda lärare i trä- och metaUslöjd. Bestämmelser för verksamheten vid seminariet återfinns i stadgan (1960:511) för slöjdlärarseminariet (ändrad senast 1970: 790). Utbildningen vid seminariet är ettårig.

 

 

 

 

 

 

1972/73

Beräknad

ändring 1973/74

 

Skolöver­styrelsen

Föredraganden

Personal

 

 

 

Lärarpersonal övrig personal

 

12 3,5

of. of.

of.

of.

 

 

15,5

of.

of.

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar åt tjänstemän

Reseersättningar åt studerande

Lokalkostnader

Expenser

Bidrag till studieutfärder

1 020 600 1400 7 900 9 100 244 600 23 300 2 100

+  50 400 of. +       200 +       200 + 52 500 +    1 200 of.

+55 400 of.

-              7 900

-      9 100
+56 800
-23 300

-              2 100

 

Avrundat

1 309 000

+ 104 500

+ 105 000

+ 69 800

+ 70 000

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) räknar för budgetåret 1973/74 med oförändrad intagning, dvs. 96 intagningsplatser.


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        460

För löne- och prisomräkning beräknar SÖ ett ökat medelsbehov av 105 000 kr.

I O-alternativet räknar SÖ med en minskning av antalet lärarledda undervisningstimmar. Detta kommer emeUertid enligt SÖ att medföra svårigheter att nå uppstäUt utbildningsmål.

Föredraganden

Jag har ingen erinran mot skolöverstyrelsens förslag angående intag­ningen vid slöjdlärarseminariet för budgetåret 1973/74.

Jag vill erinra om vad jag i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande lärarutbildningen anfört beträffande en övergång till driftkostnadsanslag vid vissa lärarutbildningsanstalter. Medel till reseersättningar åt tjänstemän och studerande, expenser samt bidrag till studieutfärder bör därför beräknas under reservationsanslaget Slöjdlärarseminariet: Driftkostnader.

Med hänvisning tUl sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Slöjdlärarseminariet: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1379 000 kr.

F 10. Slöjdlärarseminariet: Driftkostnader

1971/72 Utgifti               90 000               Reservationi                       

1972/73 Anslagi             62 000

1973/74 Förslag             109 000

 Anslaget Slöjdlärarseminariet: Materiel m. m.

Skolöverstyrelsen

1.         Prisomräkning 3 000 kr.

2.         För komplettering av den tekniska utrustningen begärs en upp­räkning av anslaget med 3 000 kr.

I 0-altemativet räknar SÖ med oförändrat anslag.

Föredraganden

I enUghet med vad jag anfört under föregående anslag bör även medel till reseersättningar åt tjänstemän och studerande, expenser samt bidrag tiU studieutfärder anvisas under förevarande anslag. Reservatio­nen den 30 juni 1973 på anslaget Slöjdlärarseminariet: Materiel m. m. bör tiUgodoföras detta anslag.

Anslaget, som innevarande budgetår uppgår till 62 000 kr., bör för nästa budgetår föras upp med sammanlagt 109 000 kr.


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        461

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att    till    Slöjdlärarseminariet:   Driftkostnader   för   budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 109 000 kr.

F 11. Statens institut för högre utbUdning av sjuksköterskor

1971/72 Utgift           12 148 160

1972/73 Anslag          13 476 000

1973/74 Förslag        15 120 000

De av riksdagen godtagna riktlinjerna för vidareutbildning av sjuk­sköterskor m. m. (prop. 1968: 66, SU 1968: 108, rskr 1968: 259) innebär bl. a. att statens institut för högre utbildnmg av sjuksköterskor (SIHUS) i fortsättningen huvudsakligen skulle svara för läramtbildning och viss kursverksamhet i anslutning till denna. Övergångsvis fömtsattes dock vissa uppgifter utanför lärarutbildningen ligga kvar hos institutet. Så­lunda skulle i mån av behov särskilda avdelningssköterskekurser och anestesikurser kunna anordnas t. o. m. budgetåret 1970/71. I erforderlig omfattning skaU t. v. även administrativa kurser kunna anordnas vid institutet.

Enligt avtal den 2 april 1971 och den 30 juni 1972 mellan staten och Svenska landstingsförbundet skall under en övergångstid kunna anord­nas anestesikurser och avdelningssköterskekurser.

För verksamheten gäUer bestämmelser i Kungl. Maj:ts brev den 11 november 1966 (ändrat senast den 26 maj 1972).

Genom beslut den 17 juli 1968 uppdrog Kungl. Maj:t åt skolöversty­relsen (SÖ) att utreda förutsättningarna för att organisatoriskt samordna den lärarutbildning som bedrivs vid de yrkespedagogiska instituten och lärarutbildningen vid sjuksköterskeinstitutet.

 

 

 

 

1972/73

Beräknad Skolöverstyrelsen

ändring 1973/74 Föredraganden

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader

 

5 561 000

+   705 000

-      10 000

Sjukvård

 

3 000

of.

of.

Reseersätttungar

 

62 000

+     26 000

+       3 000

Lokalkostnader

 

598 000

+     86 000

+   122 000

Expenser

 

236 000

+       5 000

+     12 000

Ersättning till vissa

elever

7 501 000

+ 1629 000

+ 1629 000

övriga utgifter

 

 

 

 

a) inköp och underhåll av un-

 

 

 

dervisningsmateriel m. m.

90 000

+       5 000

+       7 000

b) diverse utgifter

 

7 000

of.

of.

 

 

14 058 000

+2 456 000

+1 763 000

Uppbördsmedel

 

 

 

 

Ersättning för kurser

582 000

of.

+   119 000

 

Nettoutgift

13 476 000

+2 456 000

+ 1644 000


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      462

Skolo verstyrelsen

SÖ räknar inte med någon förändring av institutets yttre organisation budgetåret 1973/74.

Den av SÖ föreslagna omfattningen av verksamheten — utom såvitt gäller fuUföljande av redan påbörjade kurser — jämförd med planerad verksamhet innevarande budgetår framgår av följande sammanställ­ning.


1972/73          Antal kurser

Sö:s förslag för  1973/74

11

11

1

3

1

3

20

20

4

4

5

4

1

Lärarkurser (3 terminer) Kompletteringskurser för yrkeslärare Admiiustrativa kurser Avdelningssköterskekurser Anestesikurser

Fortbildningskurser avseende ämnesfördjup­ning Lärarkurs (19 veckor)

1.        Löne- och prisomräkning 791 000 kr.

2.   SÖ föreslår att läramtbUdningen vid institutet under budgetåret 1973/74 ökas med två kompletteringskurser för yrkeslärare. I avvaktan på StäUningstagande till universitetskanslersämbetets förslag angående yrkesinriktade studiekurser vid filosofisk fakultet i hälso- och sjukvårds­administration föreslår SÖ att tre administrativa kurser anordnas vid SIHUS under budgetåret 1973/74.

Vid de yrkespedagogiska instituten (YPI) har tidigare anordnats kurser om 19 veckor för utbildning av lärare i vårdyrken. Någon motsvarande utbildning anordnas inte under budgetåret 1972/73. I stället anordnas vid SIHUS innevarande budgetår fem fortbildningskurser avseende ämnesfördjupning. I anslutning till vad föredraganden anfört i prop. 1972: I (bil. 10 s. 417, UbU 1972: 7, rskr. 1972: 96) beräknar SÖ att en kurs motsvarande den tidigare utbildningen för lärare i vårdyrken vid YPI genomförs budgetåret 1973/74. I stället minskas antalet fortbild­ningskurser från fem till fyra.

De föreslagna förändringama vid SIHUS medför ett ökat behov av studieledare (+213 000 kr.) samt ökade medel för ersättning åt till­fäUiga lärare m. m. (+339 000 kr.).

3.   Antalet elever som uppbär utbildningsarvode utgör nu nästan
100 % i lärarkurser om tre terminer. I kompletteringskurs om 22 veckor
är ett fåtal elever berättigade till utbildningsarvode. Kostnaden för er­
sättning till elever beräknas budgetåret 1973/74 uppgå till 9 130 000 kr.
(+1629 000 kr.).

I O-alternativet har SÖ räknat med att antalet lärarkurser minskas från elva till tio.


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        463

Föredraganden

I Ukhet med skolöverstyrelsen (SÖ) räknar jag inte med att någon förändring av institutets (SIHUS') yttre organisation skall komma till stånd under budgetåret 1973/74.

Jag har vid mina beräkningar av medelsbehovet utgått från att an­talet elevplatser vid de lärarkurser om tre terminer som planeras börja under budgetåret 1973/74, ökas med två elever i varje kurs. Jag be­räknar därför för budgetåret 1973/74 medel till tio lärarkurser om tre terminer.

Med hänvisning tUl vad jag anfört i prop. 1972: 1 (bil. 10 s. 417) be­räknar jag medel för en kurs motsvarande den tidigare utbildningen för lärare i vårdyrken vid de yrkespedagogiska instituten. Antalet fortbild­ningskurser avseende ämnesfördjupning beräknas till fyra. I övrigt räk­nar jag med en oförändrad omfattning av de kurser som f. n. bedrivs vid SIHUS. Kungl. Maj:t bör dock kunna besluta att planerad kurs byts ut mot annan kurs.

Enligt de avtal som träffats mellan staten och Svenska landstingsför­bundet den 2 april 1971 och den 30 juni 1972 angående anordnande av anestesikurser och avdelningssköterskekurser skall kursavgifterna juste­ras vid förändring i löneläget för den personal som medverkar i kurserna. Efter samråd med Svenska landstingsförbundet har en viss justering av kursavgifterna gjorts, vilket innebär att i staten upptagna Uppbördsme­del beräknas öka med 119 000 kr.

Som redovisats under anslaget Skolöverstyrelsen kommer SÖ:s cen­trala redovisningsgrupp att ytterligare byggas ut. SIHUS kommer att med verkan fr. o. m. den 1 juU 1973 ingå i denna centrala redovisning. SÖ har i skrivelse den 17 oktober 1972 anmält att den arbetsvinst, som denna koncentration av de ekonomiska göromålen och löneuträkningar­na innebär för SIHUS' del, kan beräknas tiU ett helårsanställt biträde. Under anslagsposten Lönekostnader har jag därför från räknat mot­svarande belopp.

Med hänvisning till sammanstäUningen beräknar jag anslaget tiU 15 120 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1)     bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om anordnandet av kurser vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor,

2)     till Statens institut för högre utbUdning av sjuksköterskor för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 15 120 000 kr.

F 12. SärskUda lärarutbUdningsåtgärder

1971/72 Utgift             2 387 918                Reservation               1931362

1972/73 Anslag          2 342 000

1973/74 Förslag           1942 000


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      464

Skolöverstyrelsen

Löne- och prisomräkning beräknar skolöverstyrelsen (SÖ) till 162 300 kr. SÖ har föreslagit följande disposition av anslaget för budgetåret 1973/74.

Biämneskurser och kurser i psykologi och pedagogik                                   300 000

Studiestipendier tUl folkskollärare och tUl vissa deltagare i kurser

som anordnas av Hermods                                                                           60 000

SärskUd metodisk fortbildiungskurs                                                               30 500

Kurs för förskoUärare som tjänstgör eUer avser att tjänstgöra som

lärare vid förskoUäramtbildning                                                                337 000

Utredningsarbete m. m. för kurs i yrkesvägledning för särskolans

lärare                                                                                                             10 700

Pedagogisk utbildning av lärare för lantbmkets och skogsbrukets

yrkesutbadningarm.fi.                                                                             1818 000

Undervisning i simning för icke simkunniga studerande på låg- och

meUanstadielärarlinjer vid lärarhögskoloma                                                 43 000

Förberedande åtgärder för inrättande av förskollärarlinje vid vissa

lärarhögskolor m. m.                                                                                  284 500

Andra särskUda lärarutbUdrungsätgärder                                                     508 300

3 392 000

Större delen av reservationsmedlen kommer att användas för att täcka kostnader under innevarande budgetår. De återstående reserva­tionsmedlen beräknas bli utnyttjade under budgetåret 1973/74. Med hänvisning till det redovisade medelsbehovet föreslår SÖ att anslaget ökas med 1 048 000 kr.

I O-alternativet förordar SÖ i första hand en nedskärning av de medel för andra särskUda lärarutbildningsåtgärder, vilka disponeras av Kungl. Maj: t.

Föredraganden

Medel för utredningsarbete m. m. för kurs i yrkesvägledning för sär­skolans lärare bör för budgetåret 1973/74 utgå som en del av medlen för ersättning till expertis under anslaget Skolöverstyrelsen. I övrigt har jag i stort ingen erinran mot skolöverstyrelsens (SÖ:s) förslag tiU dis­position av anslaget. Med hänsyn till reservationens storlek beräknar jag emellertid anslaget till ett lägre belopp än vad SÖ föreslagit. Jag hem­stäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Särskilda lärarutbildningsåtgärder för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 942 000 kr.

F 13. Lärares fortbUdning m. m.

1971/72 Utgift               42 615 782                  Reservation                      5 023 598

1972/73 Anslag              39 453 000

1973/74 Förslag        39 653 000

Ur detta anslag bekostas fortbildning av skoUedare, lärare samt per­sonal av olika kategorier för skolans elevvårdande verksamhet m. fl.


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      465

Verksamheten bedrivs till större delen dels av lärarhögskolornas fort­bildningsavdelningar, dels av länsskolnämnderna. Övrig fortbildning be­drivs under skolöverstyrelsens (SÖ:s) direkta ledning eller av lärarorgani­sationer.

1972/73                   Beräknad ändring 1973/74


Personal

Lärarpersonal Övrig personal

Anslag

Skolöverstyrelsens fortbUd-ningsverksamhet

Lärarhögskolomas fortbild­ningsverksamhet

Länsskolnämndernas fortbild­ningsverksamhet


 

 

Skolöver­styrelsen

Föredraganden

190

34

+6

Of.

Of.

of.

224

+6

of.

3 533 000

-   304 000

-   404 000

17 470 000

+5 035 000

+2 839 000

18 450 000

-1 169 000

-2 235 000

39 453 000

+ 3 562 000

+   200 000


Skolöverstyrelsen

SÖ konstaterar att när de mest akuta fortbildningsbehoven som följt i läroplansreformernas spår nu till stor del är täckta, kan man inom fortbildningssektorn räkna med en något lugnare rytm i arbetet med möjlighet till långsiktigare planering.

En av de frågor som ingående diskuterats i SÖ:s arbetsgrupp rörande fortbildningens innehåll och organisation gäller frågan om hur större regelbundenhet i fortbildningen skall åstadkommas och hur fortbildning­en skall kunna få något av den fast strukturerade återkommande utbild­ningens karaktär. Synen på lärarutbildningen som en helhet där grund­utbildningen utgör den första och inledande delen förutsätter ett effek­tivare och mer medvetet samarbete mellan grundutbildning och fortbild­ning än vad som hittills varit möjligt att genomföra. Detta gäller i såväl innehållsUgt som organisatoriskt avseende.

Bland det som kan vara lämpat för fördjupad behandling inom fort­bildningens ram framhåller SÖ dels frågor som hör tUl de övergripande målen i läroplanerna, dels allmänna utbildningsmoment som exempelvis elevvårdsfrågor, klassföreståndarskap, lärares roll och funktioner i det sociala samspelet med elever, kolleger och målsmän.

I organisatoriskt avseende gäller det framför allt att för rimliga kost­nader öka de tidsmässiga resursema för sådan fortbildning som når all personal inom skolan.

SÖ:s förslag innebär i korthet följande.

1.       Löne- och prisomräkning 1 123 500 kr.

2.   Den reguljära behörighetsutbildningen av lågstadielärare i engelska avslutas under innevarande budgetår. För budgetåret 1973/74 beräknas


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       466

ca 1 350 000 kr. för uppföljning som bl. a. omfattar stödåtgärder för del­tagare som underkänts i slutprovet. (—3 858 000 kr.)

3.         Fortbildningen av lärare med anledning av införandet av de nya ämnena teknik och ekonomi på grundskolans högstadium avslutas delvis under innevarande budgetår (—467 000 kr.).

4.         Medlen för SÖ:s kurser och konferenser m. m. bör ökas ( + 100 000 kr.).

5.         Ökade medel krävs för yrkesstudier. Samma regler som för lärare i vissa yrkesinriktade ämnen bör gälla för lärare i tekniska och ekono­miska ämnen vid gymnasieskolan i övrigt samt för lärare i yrkesinriktade ämnen vid sjöbefälsskolor (+50 000 kr.).

6.         Lärarkurserna i anatomi, fysiologi m. fl. ämnen inom vårdområdet har visat sig bU dyrare än beräknat. Ytterligare en kurs i fysiologi krävs. (+126000 kr.)

7.         Posten resestipendier m. m. bör räknas upp eftersom antalet ansök­ningar ökat kraftigt (+50 000 kr.).

8.         Medlen för allmän kursverksamhet bör räknas upp. Uppgiften att ge aU skolpersonal, inte bara lärare, en önskvärd fortbildning kräver en utvidgning av verksamheten. Kraven på fortbildning i studie- och yrkes­orientering har ökat. Ökad fortbildning i humanbiologi krävs. En om­disponering av medlen för kurser som huvudsakligen tar upp problem­ställningar med anknytning tUl läroplanens övergripande mål medför en kraftig begränsning av andra fortbildningsaktiviteter om den måste ske inom en oförändrad ram. (+1 507 000 kr.)

9.         GrundutbUdningen och fortbildningen av lärare vid läramtbild-ningsanstalter, fortbildningskonsulenter, handledare och lärare vid för­söks- och demonstrationsskolor bör byggas ut (+1 155 000 kr.).

 

10.         Huvudlärarseminarier bör åter komma tiU stånd (+302 000 kr.).

11.         Skolledarna i gymnasieskolan bör i likhet med skolledare i grund­skolan få en grundutbildning på ca tre veckor. Minst en av kurserna bör försöksvis utvidgas till fyra veckor. Fler kortare fortbildningskurser bör ordnas för skoUedare i grundskolan som förordnats före den 1 juU 1965. (+176 000 kr.)

12.         Framställningen av studiematerial bör ökas (+505 000 kr.).

13.         För fortbildning av lärare inom invandrarundervisningen krävs ökade medel. Kurser på ca 60 timmar för lärare som skall undervisa invandrare i svenska och samhäUsorientering föreslås ersätta de kortare kurser som tidigare anordnats av folkbildningsorganisationerna. Dess­utom bör en tiodagarskurs med 80 deltagare anordnas för utbildning av tvåspråkiga lärare med uppgift att tjänstgöra som kontaktlärare i invandrartäta kommuner. Slutligen krävs medel för utbildningen av ca 100 personer per år i fyraveckorskurser för skolpersonal från särskilt invandrartäta kommuner. ( + 1 357 000 kr.)

14.         Försöksverksamheten  med  fritidsledarutbildning  vid  gymnasie-

F


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        467

skolor och folkhögskolor bör utvidgas, varför SÖ begär medel för en tillrättalagd utbildning för de lärare som undervisar de blivande fritids­ledarna (+80 400 kr.).

15.        Medel krävs för en av barnstugeutredningen initierad utbildning av instruktörer, som avses medverka vid utbildning av studieledare för utbildningskomplettering av förskolans personal (+55 300 kr.).

16.        Medlen för fortbildning av skogsbrukets lärare som innevarande budgetår anvisats under anslaget Särskilda lärarutbildningsåtgärder före­slås fr. o. m. budgetåret 1973/74 bil anvisade under förevarande anslag (+200 000 kr.).

17.        Ökade medel krävs för länsskolnämndernas allmänna fortbild­ningsverksamhet och tillfälliga expertis (+1 100 000 kr.).

18.        23 arvodestjänster som fortbildningsledare vid länsskolnämnderna och sex arvodestjänster som biträdande fortbildningsledare vid lärarhög­skolornas fortbildningsavdelningar bör ersättas av extra ordinarie tjäns­ter. Trefjärdedelstjänsten som fortbildningsledare i Gotlands län bör omvandlas till halvtidstjänst.

I O-alternativet förordar SÖ i första hand att en mindre del av de re­surser som friställts genom att vissa stora fortbildningsprojekt avslutats, tas i anspråk för nya ändamål och utvidgad verksamhet jämfört med innevarande budgetår.

Föredraganden

I likhet med skolöverstyrelsen (SÖ) anser jag det värdefullt att fort­bUdningen numera omfattar fortbildning av all skolpersonal, inte enbart lärare. Jag utgår dock från att kommunerna även framdeles gör insatser för fortbildning av icke-lärarpersonal. Fortbildningen bör fungera som stimulans till ökad kontakt mellan olika grupper inom en skola, liksom mellan skolan och samhället i övrigt. Fortbildning i ämnesövergripande frågor, t. ex. elevvård, samarbete med sociala myndigheter, könsrolls­frågan, invandrarbarnens situation, bör inte begränsas tiU enstaka stu­diedagar eller feriekurser utan vara en ständigt pågående aktivitet som ansluter till skolarbetet och till de ansträngningar som skolpersonalen, elever, föräldrar, organisationer och kommunala myndigheter gör för att lösa lokala problem. Arbetet med att finna nya verksamhetsformer för att all skolpersonal skall uppleva fortbildningen som meningsfull och stimulerande bör fortsätta och intensifieras. Försöksverksamheten inom utredningen om skolans inre arbete bör kunna ge SÖ värdefuUa uppslag i denna del.

Genom att flera stora fortbildningsprojekt som varit en följd av läro­plansreformerna nu delvis slutförts friställs ca 4 milj. kr. för nya ända­mål. Dessa nya resurser bör i första hand användas för fortbildning om problem som har nära anknytning tiU skolans övergripande mål. Dess-


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet     468

utom bör en omdisponering av de övriga resurserna inom anslaget komma till stånd i detta syfte. En sådan fortbildning bör ske dels i form av ämnesövergripande och stadieövergripande studie- och diskus­sionsverksamhet där oUka personalgrupper sammanförs, dels i form av fortbildning inom varje ämne där tillämpningen av de övergripande målen kan ske i konkret anslutning till ämnesmetodiken.

Som jag tidigare framhållit (prop. 1971: 1 bil. 10 s. 381, UbU 1971: 2, rskr 1971: 59) är det angeläget att vissa samhällsorienterande moment tas upp i den omfattande fortbildning av lärare i vissa yrkesinriktade ämnen som bedrivs med anledning av gymnasieskolreformen (prop. 1968: 140, SU 1968: 195, rskr 1968: 404). För denna fortbildning har för budgetåren 1968/73 sammanlagt 12,6 milj. kr. anvisats. För budgetåret 1973/74 beräknar jag 3,3 milj. kr. för verksamheten, dvs. samma belopp som för innevarande budgetår.

Med utgångspunkt från sammanstäUningen av SÖ:s förslag beräknar jag medel för följande ändamål. En uppföljning av behörighetsutbild­ningen av lågstadielärare i engelska bör ske (2). För budgetåren 1970/74 har sammanlagt 4 milj. kr. anvisats för fortbildning av lärare i teknik och ekonomi med anledning av revideringen av grundskolans läroplan (prop. 1968: 129, SU 1968: 179, 1968: 201, 2 LU 1968: 71, rskr 1968: 366, 1968: 378). För budgetåret 1973/74 beräknar jag i enlighet med SÖ:s förslag 833 000 kr. för detta ändamål (3). Jag beräknar en ökning av medlen för SÖ:s kurser och konferenser (4) och för lärarkurserna i ana­tomi, fysiologi m. fl. ämnen inom vårdområdet (6). Förslagen om ökade medel för yrkesstudier (5), resestipendier (7) och studiematerialframställ­ning (12) kan jag däremot inte biträda.

Jag förordar en ökning av medlen för allmän kursverksamhet (8). Jag vill i likhet med SÖ framhålla vikten av fortbildning i studie- och yrkes­orientering genom dels särskild fortbildning av yrkesvalslärare, dels uppföljande fortbildning till de nya studie- och yrkesvägledarna, dels fortbildning av all skolpersonal om mål och program för studie- och yrkesorientering. Detta är en av förutsättningarna för att kunna för­verkliga intentionerna bakom 1971 års riksdagsbeslut om studie- och yrkesorientering i grundskola och gymnasieskola (prop. 1971:34, UbU 1971:21, rskr 1971:214).

I Ukhet med SÖ anser jag att grundutbildning och fortbildning av lärare vid lärarutbUdningsanstalter, fortbildningskonsulenter, handledare och lärare vid försöks- och demonstrationsskolor är mycket väsentlig. Som jag tidigare framhåUit (prop. 1972: 1 bil. 10 s. 421, UbU 1972: 7, rskr 1972: 96) är det inte minst för dessa grupper angeläget med en ut­ökad fortbUdning i frågor med anknytning tUl skolans övergripande mål. Medlen för detta ändamål bör räknas upp i huvudsak enligt SÖ:s förslag (9). Däremot beräknar jag inte medel för de av SÖ föreslagna huvud-lärarseminarierna (10). Fortbildning av skolledare anser jag bör priori-


 


Prop. 1973:1    BUaga 10   UtbUdnmgsdepartementet                        469

teras högt. En ökning av verksamheten bör ske i enlighet med SÖ:s förslag (11).

Chefen för inrikesdepartementet har i propositionen 1972: 100 med förslag tUl lag om rätt till viss ledighet och lön vid deltagande i svensk­undervisning för invandrare (InU 1972: 27, rskr 1972: 292) framhåUit att studieförbunden bör samverka med berörda fackliga organisationer i frågor om anordnandet av utbildningen av invandrare. Eftersom ut­bildningen anordnas av studieförbunden, bör SÖ planera fortbildningen av lärare inom invandrarundervisningen i samråd med dem. Jag beräk­nar därför medel för verksamheten men räknar med att uppläggningen av fortbildningen kommer att bli annorlunda än vad SÖ föreslagit. Jag beräknar vidare medel för utbUdning av tvåspråkiga lärare med uppgift att tjänstgöra som kontaktlärare i invandrartäta kommuner och medel för utbildning av skolpersonal från särskilt invandrartäta kommuner. Jag räknar dock inte med medel för ersättning för förlorad arbetsför­tjänst eftersom jag förutsätter att fortbildningen kan förläggas till ferie­tid och att arbetsgivama kommer att anse fortbildningen så värdefull att de kommer att medge att personalen genomgår den i tjänsten. (13) Jag räknar vidare medel för fortbildning av lärare som undervisar vuxna invandrare som är analfabeter.

Med hänvisning till vad jag i det följande kommer att anföra under anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor beräknar jag inte medel för UtbUdning av lärare som undervisar bUvande fritidsledare (14). Däremot beräknar jag medel för den utbildning av instruktörer som initierats av barnstugeutredningen (15). I enlighet med SÖ:s förslag bör medlen för fortbildning av skogsbrukets lärare fr. o. m. budgetåret 1973/74 anvisas under förevarande anslag (16). Jag beräknar inte någon ökning av med­len för länsskolnämndemas allmänna fortbildningsverksamhet och till­fäUiga expertis (17). Trefjärdedelstjänsten som fortbildningsledare i Got­lands län bör omvandlas till halvtidstjänst. Förslaget om att sex arvodes­tjänster som biträdande fortbUdningsledare vid lärarhögskolornas fort-bUdningsavdelningar och 23 arvodestjänster som fortbildningsledare vid länsskolnämnderna skall omvandlas tiU extra ordinarie tjänster kan jag inte bUräda (18).

Med hänvisning till vad jag här anfört räknar jag med ett medelsbehov för budgetåret 1973/74 av 39 653 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Lärares fortbildning m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 39 653 000 kr.


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnuigsdepartementet                        470

G VUXENUTBILDNING

Föredraganden

Vissa förslag på vuxenutbildningens område kommer senare i år att presenteras i en särskild proposition. Som en följd härav anges i årets statsverksproposition vissa anslag med preliminära belopp, nämligen StatUga skolor för vuxna: Utbildningskostnader, Material för självstu­dier. Undervisningsmateriel m. m.. Bidrag tiU studiecirkelverksamhet samt Bidrag till studieförbund.

Reformarbetet på vuxenutbildningens område har under de senaste åren i första hand varit inriktat på att nå dem som har den svagaste skolunderbyggnaden och därmed också det största behovet av ytterligare utbildning. Den reform av vuxenutbildningen som genomfördes år 1967 och som bl. a. innebar avgiftsfria studier enligt läroplanema för gmnd­skolans högstadium och gymnasieskolan har sedermera kompletterats med ökad satsnmg på i första hand folkbildningen.

De hittills gjorda insatserna har medfört en kraftig expansion av vuxenutbildningen. Läsåret 1971/72 var bruttoantalet deltagare i studie­cirkelverksamheten ca 2 milj. och antalet studiecirkeltimmar ca 5,4 milj. av vilka 1,7 milj. timmar avsåg s. k. prioriterade studiecirklar. Även den kommunala vuxenutbildningen har perioden 1967—1972 ex­panderat kraftigt och antalet elever uppgick under läsåret 1971/72 till ca 160 000. Dessutom tar folkhögskolorna emot allt fler studerande. Inom den kommunala vuxenutbildningen har 34 särskilda skolenheter inrättats på de orter, där vuxenutbildningen har nått stor omfattning. I slutet av läsåret 1971/72 anordnades kommunal vuxenutbildning i 335 av landets 464 kommuner. Vuxenutbildningsprogrammen i radio och TV har ökat. Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t den 30 december 1971 har jag tillkallat en kommitté med uppgift att leda den fortsatta verksamheten med radio- och TV-utbildningen med huvudsaklig inrikt­ning på vuxenutbUdning och förskola.

Efter beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969:52, SU 1969: 112, rskr 1969: 290) anordnas vid lärarhögskolan i Linköping fr. o. m. vårtermi­nen 1970 en särskild praktisk-pedagogisk utbildnmg om två terminer av lärare för i första hand folkhögskolan. Intagningskapaciteten för denna särskilda utbildning är 30 studerande per termin. Vidare anord­nas fr. o. m. vårtermmen 1971 en praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögskolan i Stockholm, vilken är särskilt anpassad för den statiiga och kommunala vuxenutbildnmgen. Intagningskapaciteten är 25 stu­derande per termin. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att ge skolöverstyrelsen (SÖ) I uppdrag att undersöka förutsättningarna för en ökad intagning till denna utbUdning inom ramen för ämneslärarutbild-ningen.

G


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        471

Medel för undervisning av invandrare i svenska språket m. m. har hit­tills beräknats under elfte huvudtiteln. Fr. o. m. budgetåret 1973/74 be­gärs dock medel för ifrågavarande ändamål under åttonde huvudtiteln. Undervisningen har hittiUs bedrivits i form av försöksverksamliet av SÖ i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och statens invandrarverk. Undervisningen som meddelats av studieförbunden är avgiftsfri och ges invandrare som är varaktigt bosatta i Sverige. Avsikten med undervis­ningen är att ge invandrarna de kunskaper i svenska språket och den information om svenskt samhällsliv de behöver för att klara sig på ar­betsplatser och på fritiden. Verksamheten har ökat snabbt. Budgetåret 1966/67 var antalet deltagare ca 50 000 och budgetåret 1971/72 ca 165 000. Antalet studietimmar har under samma period ökat från ca 125 000 tiU ca 665 000. Statsmakterna har nyligen fattat beslut om lag­stadgad rätt till viss ledighet och lön vid deltagande i svenskundervis­ning för invandrare, vilka börjat sin första anställning i Sverige efter den 1 januari 1973 (prop. 1972: 100, InU 1972: 27, rskr 1972: 292). Inom inrikesdepartementet bereds frågan om att utvidga dessa förmåner till att omfatta även personer som anställts före detta datum. Jag föreslår under anslaget Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. förbättrade statsbidrag till invandrarcirklarna. Beträffande lärarnas ut­bildning har jag under anslaget Lärares fortbildning m. m. beräknat yt­terligare medel för fortbildning av lärare i invandramndervisningen.

Inom SÖ handläggs med verkan fr. o. m. den 1 juli 1972 vuxenut­bildningsfrågorna, inbegripet vissa invandrarfrågor, av en särskild av­delning för vuxenutbildning. På utbUdningsdepartementet ankomman­de frågor inom dessa områden kommer att handläggas inom en särskild arbetsenhet.

Enligt min mening är det väsentUgt att det fortsatta reformarbetet på vuxenutbildningsområdet koncentreras på frågor som sammanhänger med hur rekryteringen skall kunna breddas och hur undervisningen skall läggas upp för att passa personer som saknar studievana och är mindre studiemotiverade. Av särskUd betydelse är därför det utred­ningsarbete som bedrivs av kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbUdning (FÖVUX). Kommittén har till uppgift att genom upp­sökande verksamhet och studiecirkelverksamhet systematiskt pröva och utvärdera olika åtgärder som är ägnade att undanröja eller mildra de studiehinder som nu utestänger de kortutbildade, lågavlönade och kul­turellt sämst lottade från att delta i samhällets vuxenutbildning. FÖVUX har våren 1972 i betänkandet (SOU 1972: 19) Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbUdningen redovisat erfarenheterna från det första försöksåret och inom kort avger kommittén ytterligare ett delbetänkande, i vilket verksamheten under det andra året skall redo­visas. FÖVUX är nu inne på sitt tredje verksamhetsår och kan väntas avlämna sitt slutbetänkande   under år 1974. I försöken deltar anställda


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdnmgsdepartementet      472

med regelbundna arbetstider, personer med skiftarbete eller schema­bunden arbetstid, hemarbetande kvinnor och handikappade. Under det tredje året är verksamheten koncentrerad till en region, nämligen Ös­tergötlands län.

En annan viktig fråga för de vuxenstuderande är studiefinansieringen, som utreds av kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX). Kommittén fick förra året tilläggsdirektiv, enligt vilka den skall undersöka hur de olika formerna av samhällsstödd vuxenutbildning skall stödja och kom­plettera varandra.

Vidare har nyligen tillkallats särskilda sakkunniga för att utreda folk­högskolans framtida uppgifter. Den grundläggande uppgiften för utred­ningen är att klarlägga vilken roll folkhögskolan kan och bör spela i kulturliv och utbildningssamhälle. Utredningen skaU även pröva bl. a. frågan om studieorganisation och behovet av ytterUgare insatser i form av s. k. saneringsbidrag. I tillämpUga delar skall utredningen även be­handla det förslag tUl ny folkhögskolestadga som SÖ lagt fram den 26 september 1972.

För vuxenutbUdning har budgetåret 1972/73 anvisats ca 571 milj. kr. För budgetåret 1973/74 beräknas utgifterna för detta ändamål öka med ca 56 milj. kr. till ca 627 milj. kr.

G


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      473

G 1. Viss utbUdning via radio och television m. m.

1971/72 Utgift               42 436 682                  Reservation                         316500

1972/73 Anslag              43 250 000

1973/74 Förslag        44 250 000

Från anslaget bekostas utgifter för den verksamhet med produktion av undervisningsprogram m. m. för radio och television, som sedan budgetåret 1972/73 handhas av kommittén för den fortsatta verksam­heten med radio och television inom utbildningsväsendet.

Vidare ersätts kostnader för skolprogramverksamheten vid Sveriges Radio. Skolprogramverksamheten handhas inom Sveriges Radio av en särskild enhet, utbUdningsprogramenheten, som förutom skolprogram­men även ombesörjer den inom Sveriges Radio producerade vuxenun­dervisningen i ljudradio och TV. Denna senare verksamhet finansieras av avgiftsmedel.

Kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet

I prop. 1972: 1 (bil. 10 s. 434—435) anmälde jag att en särskild kom­mitté hade tillkallats för att planera och leda den fortsatta verksamhe­ten med radio och television inom utbildningsväsendet. Den tidigare tillkaUade TRU-kommittén skall slutföra sitt arbete med utvärdering av hittUlsvarande verksamhet. Den nya kommitténs verksamhet skall enligt direktiven främst vara inriktad på vuxenutbildning på alla utbild­ningsnivåer och på förskola. I kommitténs uppgift ingår att lägga fram förslag om hur radio- och TV-inslag m. m. skall utnyttjas på dessa om­råden. Därvid skaU beaktas även andra distributionsformer än eter­distribution.

Kommittén har vidare i uppdrag att lägga fram förslag om en fram­tida mer definitiv organisation av verksamheten. Den skall därvid bl. a. analysera de konsekvenser olika organisationsformer kan få för radio­lagstiftningen m. m.

Kommittén har även som speciell uppgift att producera program för den tekniska utbildningen vid högskolan i Linköping. Kommittén, som i denna del fått i uppdrag att skyndsamt avge förslag om organisation av undervisningen, har den 12 december 1972 tUl Kungl. Maj:t inkom­mit med förslag i detta avseende.

En del av kommitténs produktionsresurser skall avsättas för produk­tion av program m. m. för verksamheten inom gymnasieskolan och arbetsmarknadsutbildningen. Ansvaret för denna del av verksamheten ligger fr. o. m. den 1 juli 1972 hos skolöverstyrelsen (SÖ).

Kungl. Maj:t har den 8 september 1972 faststäUt kommitténs produk-


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet     474

tionsplan för innevarande budgetår. I sin anslagsframställning för bud­getåret 1973/74 ger kommittén en översikt över de projekt som är intagna i produktionsplanen och som i många fall sträcker sig in på budgetåret 1973/74. Däremot kan kommittén inte nu presentera pro­duktionsplanen för budgetåret 1973/74 eftersom dess slutliga utform­ning i hög grad är beroende av faktorer som ännu inte kan överblic­kas. Detaljplaneringen kan därför utföras först under senare delen av innevarande budgetår.

EnUgt den för budgetåret 1972/73 godkända produktionsplanen ka­raktäriseras verksamheten av en stark prioritering av förskola och vuxenutbUdning, i båda fallen med ökade insatser för handikappade.

Förskolan

Vid produktion av program för barn i förskoleåldem utgår kom­mittén från följande målgrupper, nämligen barn i hemmiljö, som ser programmen ensamma utan handledning, barn med intresserade för­äldrar eller med tUlgång till annan handledare samt barn i förskolan.

SärskUd uppmärksamhet kommer att ägnas de barn som är handi­kappade på olika sätt. Verksamheten inriktas f. n. på barn i 5—6-års-åldern. Enligt kommitténs planer skall en utvidgning ske så att verk­samheten omfattar åldrarna 3—6 år.

Det allmänna syftet med programmen är enligt kommittén att de ska ha en i positiv mening aktiverande karaktär. De bör ge en orientering om samhälle och natur och bearbeta vissa matematiska begrepp. Sti­mulans för språkutvecklingen bör även ges. Kommittén framhåUer att det är väsentligt att programmen söker väcka, bevara och uppmuntra bams nyfikenhet och skaparglädje och lära dem använda dessa egen­skaper på ett sätt, som ger dem en så riktig och allsidig information som möjUgt.

Hittills har ett fåtal förskoleprogram kunnat produceras i färg genom att kommittén har möjlighet att hyra dramatiska institutets färg-TV-studio. EnUgt kommittén är det från pedagogisk synpunkt viktigt att flertalet av programmen produceras i färg, då arbetet med begrepps-inläming därigenom underlättas betydligt.

Som komplement till TV-programmen planeras viss produktion av tryckt material av självinstruerande typ för barnen samt av informativ karaktär för föräldrar m. fl. Vidare räknar kommittén att under budget­året 1973/74 kunna utvidga program- och informationsverksamheten till föräldrar.

Sändningstiden för förskoleprogrammen beräknas uppgå till ca 35 timmar innevarande budgetår och ca 60 timmar budgetåret 1973/74.

Vuxenutbildning

När det gäller vuxenutbildningsområdet har kommittén bl. a. strävat


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                      475

efter att sprida insatserna på olika sektorer inom vuxenutbildningen och att producera kurser för målgmpper med olika utbildningsbehov och utbildningsbakgrund med huvudvikt lagd pä kortutbildade.

Kommittén har under innevarande budgetår börjat försök med regio­nal kontaktverksamhet. Avsikten härmed är att stimulera användningen av programutbudet. Försöken skall till en början omfatta Norrbottens, Östergötlands och Skaraborgs län. Verksamheten skall enligt planema fortsätta och utvidgas under budgetåret 1973/74.

Komnuttén arbetar också med ett speciellt handledarprojekt i syfte att ge studiecirkelledare och andra ökade möjligheter att ta vara på de möjligheter — pedagogiskt, metodiskt och tekniskt — som moderna läromedel erbjuder. Utprovning av projektet beräknas äga rum inne­varande budgetår varefter en mer omfattande användning bör kunna äga rum budgetåret 1973/74.

För att i ökad utsträckning kunna tillgodose de handikappades behov har kommittén påbörjat ett utvecklingsarbete i samarbete med bl. a. berörda handikapporganisationer. Kommittén försöker dels anpassa det ordinarie kursutbudet till olika handikappades behov, dels producera särskilda läromedel för olika handikappgrupper, dels producera utbUd-ningsprogram om de handikappades situation riktade såväl till allmän­heten, som tUl lärare, handledare, vårdare och föräldrar.

Huvuddelen av produktionen inom vuxenutbUdningen har hittills varit inriktad på eterdistribution. Sändningsvolymen innevarande bud­getår uppgår till 76 timmar TV-sändning och 106 timmar radiosändning. För budgetåret 1973/74 beräknas ett behov av 92 timmar TV-sändning och 119 timmar radiosändning. Under de kommande åren är bl. a. följande ämnen aktuella för etersändning, nämligen elementär svenska, samhällskunskap, elementär statistik, kulturhistoria och psykologi.

Speciella  projekt

Verksamheten med produktion av program för gymnasieskolan och arbetsmarknadsutbildningen har tidigare bedrivits inom en särskild ar­betsgmpp. Produktionen och de hittills genomförda försöken har varit inriktade på de slutliga försök som enligt planerna skall äga rum budget­året 1973/74. Ledningen för denna verksamhet har den 1 juli 1972 överförts till SÖ. Själva programproduktionen skall dock utföras av kommitténs produktionsenhet.

Genom produktionen för den tekniska utbildningen vid högskolan i Linköping har utvecklats ett flertal undervisningspaket i natur­vetenskapliga ämnen. Dessa innehåller fömtom TV-inslag även text­material. Materialet täcker kurser med en total omfattning av ca 800 schemalagda undervisningstimmar och utnyttjas f. n. främst vid hög­skolan i Linköping. Under den fortsatta verksamheten skall kommit­tén i första hand aktualisera och revidera redan färdigställt material för användning även vid andra högskolor.

G


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                        476

Tidigare har TRU-kommittén producerat läromedel till s. k. yrk-kurser i utbildningsteknologi och arbetsmarknadsteknik. Förberedelser pågår f. n. för produktion av läromedel för yrk-kurser i hälso- och sjukvårdsadministration samt i u-landsfrågor med biståndsteknik.

A nslagsberäkningen

Den totala etersändningen beräknas i timmar för budgetåret 1972/73 uppgå tiU 111 i radio och 121 i TV och budgetåret 1973/74 tiU 123 resp. 163.

Kommittén föreslår att anslagsposten för verksamheten förs upp med 23 380 000 kr. för budgetåret 1973/74, vUket innebär en ökning med 4 590 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår.

 

 

 

1972/73

Beräknat medelsbehov 1973/74

 

Kommittén

Föredraganden

Produktion m. m. Inredning, utrustning Ersättning till televerket TiU Kungl. Maj:ts disposition

15 930 000

230 000

2 430 000

1 000 000

17 270 0001 4 040 000) 2 870 000

17 720 000 2 870 000

Total medelsförbrukning

19 590 000

24180 000

20 590 000

./. Inflytande medel

800 000

800 000

800 000

Anslag/Anslagsbehov Anslagsförändring

18 790 000

23 380 000

+ 4 590 000

19 790 000

+ 1 000 000

1.   Produktion  m.m.

Kommittén räknar med en viss ökning av produktionsvolymen jäm­fört med innevarande budgetår.

a)   Löne- och prisomräkning m. m. 887 000 kr.

b)      Tjänst för utredning och ekonomisk planering (+93 000 kr.).

c)       Ökad produktionsvolym (+700 000 kr.).

d) Lokalförvaltning (—200 000 kr.).

e)  Information (+10000 kr.).

f)  Ersättning till Sveriges Radio för sändningskostnader ( + 100 000
kr.).

g) Överföring av medel till SÖ (—250 000 kr.).

2.   Inredning   och  utrustning

Sammanlagt har TRU-kommittén t. o. m. innevarande budgetår in­vesterat ca 5 milj. kr. i teknisk utrustning. Vid utgången av innevarande år återstår 1,2 mUj. kr. att avskrivas. I huvudsak rör det sig om utrust­ning som anskaffats budgetåret 1969/70 eller senare. Kommittén före­slår att en mobil färg-TV-enhet anskaffas för produktion av i första hand förskole- och vuxenutbildningsprogram. Dessutom anser kommit­tén det nödvändigt med ytterligare en videobandmaskin. (+3 810 000 kr.)

G


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        477

3. Ersättning   till   televerket   för   distribution   av program

Kommittén beräknar televerkets kostnader för distribution av pro­gram tiU 2 870 000 kr. (+440 000 kr.).

O-alternativet skulle för kommitténs del innebära en nedskärning av produktionsverksamheten och därmed också av fast personal.

Sveriges Radio

För innevarande budgetår beräknas sändningstiden för skolprogram­men uppgå tiU totalt 721 timmar, varav 386 timmar i ljudradio och 335 timmar i television.

Utvecklingen av sändningstiden i skolradio resp. skoltelevision under den senaste femårsperioden framgår av följande tabeller.

 

Tim/är

1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73 beräknad

Skolradio

 

 

 

 

 

Riksskolradio

„          , fram. språk Regional skolradio

308 92 51

336 69 50

280 119

72

256 97 55

237

92 57

 

451

455

471

408

386

Skoltelevision

 

 

 

 

 

Original

Bearbetade repriser Äterutsändning

43

61

167

47

71

228

47

71

267

31 81

224

28 100 207

 

271

346

385

336

335

Sveriges Radios anslagsframställning bygger på förutsättningen att utbildningsprogramenheten skall fortsätta att göra speciella skolpro­graminsatser vid införandet av nya läroplaner och även i övrigt följa den allmänna utvecklingen på skolans område och satsa särskilt på så­dana delar av skolväsendet där läromedelsbehovet är särskilt stort.

Innevarande budgetår har Sveriges Radio genomfört de s. k. års-kurssatsningarna, som löpt paraUellt med införandet av den nya läro­planen för grundskolan. Under innevarande budgetår kommer sålunda dessa årskurssatsningar att rikta sig tiU årskurserna 3, 6 och 9. För budgetåret 1973/74 ämnar Sveriges Radio, efter samråd med SÖ, när det gäUer högstadiet att inrikta sig på en revidering av arbetsområdena för årskurs 7 (ett trettiotal arbetsområden) samt på en undersökning av organisatoriska, administrativa och andra praktiska problem för­enade med skolornas användning av dessa läromedel i sin helhet. För­söket skall enligt planerna genomföras i samverkan meUan SÖ, Svenska kommunförbundet och Sveriges Radio.


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                      478

1972/73                   Beräknad ändring 1973/74

Sveriges Radio          Föredraganden

och televerket

a)        Sveriges Radios kostnader        18 920 000     +1784 000                   of.

b)       Televerkets kostnader            5 540 000         +3 628 000                     of.

24 460 000         +5 412 000                     of.

1.         Allmänna kostnadsstegringar för produktion och distribution av skolprogram (+2 702 000 kr.).

2.         Utöver verksamheten innevarande år föreslås medel för en ök­ning av antalet repriser, en tjänst som handikappkonsult och en tjänst som musikproducent samt en utbyggnad av den regionala skolradion (+2 710 000 kr.).

0-altemativet skuUe innebära en mmskning av programproduktionen i första hand vad avser produktion för gymnasieskolans behov.

Föredraganden

Jag har i det föregående redogjort för de uppgifter som skall full­göras av kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och tele­vision inom utbildningsväsendet. Som framgår av denna redogörelse skall kommitténs verksamhet vara inriktad i första hand på vuxenut­bUdning och förskola. Vad gäller båda dessa sektorer är det viktigt att kommittén försöker nå dem som har det största behovet av intellektuell, kultureU och social stimulans. Utredningsarbetet är enhgt min mening av stor vikt för utvecklingen av metoder för undervisning av såväl vux­na som förskolebarn. Jag räknar med att kommittén kan lägga fram förslag om en framtida mer definitiv organisation av verksamheten inom loppet av två år.

Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt den nya kom­mittén att inkomma med förslag tiU produktionsplan för budgetåret 1973/74. Det är önskvärt att även Sveriges Radios utbUdningsprogram-enhet efter samråd med berörda skolmyndigheter till Kungl. Maj:t re­dovisar sin produktionsplan för budgetåret 1973/74.

Vid min medelsberäkning har jag inte upptagit medel till en mobil färg-TV-enhet. Jag räknar emellertid med att vissa resurser för produk­tion av program i färg även i framtiden skall kunna förhyras från dramatiska institutet. Även medel för inköp av en videobandmaskin bör rymmas inom den beräknade medelsramen.

Jag avser senare att återkomma till Kungl. Maj:t rörande kommitténs skrivelse den 12 december 1972 angående produktion och användning av förproducerat studiematerial med bl. a. TV-inslag för den tekniska utbildningen vid högskolan i Linköping.

Enligt Sveriges Radios anslagsframställning skall utbildningsprogram-


 


Prop. 1973:1   BUaga 10   UtbUdningsdepartementet        479

enheten fortsätta att göra specieUa skolprograminsatser vid införandet av nya läroplaner och även i övrigt följa den aUmänna utveckUngen på skolans område och satsa särskilt på sådana delar av skolväsendet där läromedelsbehovet är stort. Under budgetåret 1973/74 ämnar Sveriges Radio vidare göra en undersökning om de olika problem som är förena­de med användningen av de s. k. årskurssatsningarna. EnUgt min mening har Sveriges Radio gjort värdefulla insatser i samband med införandet av nya läroplaner. Jag anser vidare att satsningen på bristområden är synnerligen angelägen liksom den nyss nämnda undersökningen.

För budgetåret 1973/74 räknar jag med en total medelsförbrukning av 44 250 000 kr.

Med hänvisning till sammanställningarna hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Viss utbildning via radio och television m. m. för budget­året 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 44 250 000 kr.

G 2—4. Statliga skolor för vuxna: UtbUdningskostnader Material för självstudier Undervisningsmateriel m. m.

Jag änmar senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1973 års riksdag lägga fram en särskild proposition angående vissa vuxenutbildningsfrågor. I avvaktan härpå bör i riksstatförslaget förevarande tre anslag tas upp med preliminärt beräknade belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1973/74 beräkna

l)till Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader ett för­slagsanslag av 5 246 000 kr.

2)  till StatUga skolor för vuxna: Material för självstudier ett reservationsanslag av 750 000 kr.

3)     till Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel m. m. ett reservationsanslag av 198 000 kr.

G 5. Bidrag tiU driften av kommunala skolor för vuxna

1971/72 Utgift          115 900 089

1972/73 Anslag       165 000 000 1973/74 Förslag      165 000 000

Kommunal gymnasial vuxenutbildning omfattar enligt beslut av 1967 års riksdag (prop. 1967:85, SU 1967:117 och 129, 2LU 1967:45, rskr   1967:277   och   290)   utbildning   motsvarande   läroplanema   för


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      480

grundskolans högstadium och för gymnasieskolan. Statsbidrag utgår med 100 % av utgifterna för löner till lärare och skolledare. Bestämmelser om utbetalningar har meddelats i kungörelsen (1971: 424) om kommunal och statlig vuxenutbildning (ändrad senast 1972: 313).

Skolöverstyrelsen

1.         Kommunal vuxenutbUdning var i juni 1972 införd i ca 335 av landets 464 kommuner. Vid samma tidpunkt fanns det sammanlagt 34 särskilda skolenheter för kommunal vuxenutbildning. Läsåret 1971/72 deltog ca 38 000 elever i grundskolekurser, ca 50 000 i gymnasieskole­kurser på två-, tre- och fyraårig linje samt ca 68 000 i särskilt yrkesin­riktade kurser.

2.    Skolöverstyrelsens (SÖ:s) anslagsberäkning för budgetåret 1973/74 framgår av följande sammanställning.

Löneomräkning                                                                                      + 5 433 000

Lönekostnadspålägg m.m.                                                                     -j- 9 167 000

Grundskolekurser                                                                                 +12 168 000

Gymnasieskolekurser                                                                           -j-12 505 000

Skolledare m. m.                                                                                    +4 633 000

Kostnader för intagning av elever                                                         -|-     313 000

Ny bör jarundervisning i engelska                                                         -j-     811000

+ 45 030 000

Avrundat +45 000 000

3.    För budgetåret 1973/74 räknar SÖ med att grundskolekurserna skall öka med ca 20 % och gymnasieskolekurserna med ca 10 %.

4.    För budgetåret 1973/74 beräknar SÖ medel för ytterligare 20 tjänster som rektor och 20 arvodestjänster som studierektor vid de sär­skUda skolenheterna för kommunal vuxenutbildning. Dessutom före­slår SÖ att sammanlagt 420 arvodestjänster som huvudlärare och 180 arvodestjänster som institutionsföreståndare inrättas vid de särskilda skolenheterna.

5.    SÖ föreslår vidare att nybörjarkurs i engelska motsvarande under­visning på gmndskolans låg- och mellanstadium skall få anordnas inom kommunal vuxenutbildning.

Föredraganden

Den kommunala vuxenutbildningen har nått en stor omfattning. Som framgår av skolöverstyrelsens (SÖ:s) anslagsframställning var den vid slutet av budgetåret 1971/72 införd i ca 335 kommuner. Antalet elever samma år uppgick till ca 160 000, vUket innebär ett något mindre elev­antal än budgetåret 1970/71. Jag räknar dock i likhet med SÖ att an­talet elever vid de kommunala skolorna för vuxna kommer att öka bud­getåret 1973/74. Även för nästa budgetår bör antalet undervisningstim-


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        481

mar i gymnasieskolekurserna få öka med 10 % i förhållande till faktisk nivå innevarande budgetår.

Med hänsyn till att elevantalet tidigare år blivit lägre än beräknat anser jag att förevarande anslag kan föras upp med oförändrat belopp. Förslaget om arvodestjänster som huvudlärare och institutionsförestån­dare samt om nybörjarkurs i engelska är jag nu inte beredd att tUlstyrka. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 165 000 000 kr.

G 6. Bidrag tiU studiecirkelverksamhet G 7. Bidrag tiU studieförbund

Jag har under anslagen till de statUga skolorna för vuxna anmält min avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1973 års riksdag lägga fram särskild proposition angående vissa vuxenutbildningsfrågor. I av­vaktan härpå bör i riksstatförslaget förevarande båda anslag föras upp med preliminärt beräknade belopp. Jag hemställer att Kungl. Majit föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1973/74 beräkna

1)  till Bidrag till studiecirkelverksamhet ett förslagsanslag av
205 000 000 kr.,

2)   till Bidrag tiU studieförbund ett anslag av 10 400 000 kr.

G 8. Bidrag tiU driften av folkhögskolor

1971/72 Utgift          100 031714

1972/73 Anslag       125 000 000 1973/74 Förslag      135 000 000

Ur anslaget utgår statsbidrag till driftkostnader för totalt 107 folk­högskolor. Skolornas verksamhet omfattar dels vinterkurser, dels äm­neskurser. Elevantalet vid vinterkurserna utgjorde under arbetsåret 1971/72 ca 14 600 och vid ämneskurserna ca 24 400. Bidrag till drift­kostnader för folkhögskolor utgår enligt kungörelsen (1966: 758) om statsbidrag till driftkostnader för folkhögskolor (ändrad senast 1972: 256) tiU löner m. m. åt lärare och rektor med 100 % av de faktiska kostna­dema, till kostnader för kurativ verksamhet och studie- och yrkesorien­tering samt till kostnader för viss annan personal med, beroende på skolans storlek, 50—150 % av ett indexbundet bidragsunderlag av 101 710 kr. för budgetåret 1972/73 samt till pedagogisk utrustning m. m. med 50—150% av ett bidragsunderlag om 13 000 kr. Utöver nämnda bidrag utgår avgiftsbidrag, dvs. bidrag till vissa avgifter enligt lagen

16   Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 1.    Bil. 10


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet      482

(1962: 381) om aUmän försäkring och förordningen (1968: 419) om aU­män arbetsgivaravgift, beträffande rektor och lärare. Efter skolöversty­relsens (SÖ:s) prövning i varje särskilt fall kan ur anslaget utgå även bidrag till kostnader för personUg assistans åt handikappade elever vid folkhögskolor. Ur anslaget utgår även medel till försöksverksamhet med ökad lärartäthet för handikappade elever.

Skolöverstyrelsen

1. SÖ:s anslagsberäkning för budgetåret 1973/74 framgår av följande sammanställning i vilken jag även redovisar mina motsvarande beräk­ningar.

Skolöverstyrelsen        Föredraganden

Förskott på bidrag till lönekostnadema för

lärare och rektor                                                        82 900 000           82 900 000

Förskott på bidrag tUl kostnaderna för viss
övrig personal
                                                            14 628 000           14 628 000

Förskott på bidrag tiU kostnader för peda­
gogisk utrustning
                                                         2 235 600             2 235 600

Slutreglering av bidrag till lönekostnadema

för lärare och rektor                                                   10 350 000           10 350 000

Slutreglering av bidrag till kostnaderna för
viss övrig personal
                                                       2 420 000             2 420 000

Slutreglering av bidrag till pedagogisk ut­
rustning
                                                                          245 000                245 000

Avgiftsbidrag                                                                 12 339 400           12 339 400

Kostnader för fritidsledare                                                 200 000                        

Kostnader  för  kontakt-  och  ämneskurser

för döva                                                                            54 000                        

Kostnader för timdelning för samordnings-
tjänster inom vuxenutbildning
                                        200 000                        

Kostnader   för   ytterUgare   en   självständig

folkhögskola                                                                     80 000                        

Kostnader för ökad lärartäthet för fysiskt,
psykiskt och socialt handikappade
                             1 560 000                       

Kostnader för fritidsledarutbildning                                1 060 000                       

Lönekostnadspålägg m. m.                                              9 854 000             9 854 000

138126 000          134 972 000

Anslagsförändring      +13 126 000      +    9 972 000
Avrundat
                                    +  10 000 000

2.    SÖ framhåller att behovet av fritidsledare, särskUt vid ämnes­kurser för psykiskt utvecklingsstörda, är mycket stort. Med hänsyn till verksambetens ökade omfattning beräknar SÖ medel för verksamhet vid 15 skolor under budgetåret 1973/74. (+200 000 kr.)

3.    Behovet av aktiveringskurser för döva är stort. SÖ föreslår där­för att tre kurser anordnas under budgetåret 1973/74. (+54 000 kr.)

4.    SÖ har budgetåret 1972/73 tiU en avdelning fört samman de enhe­ter inom SÖ vilka har arbetsuppgifter inom vuxenutbUdningssektorn. En samordning av planeringen bör emellertid komma till stånd även på fältet. SÖ föreslår därför att varje folkhögskola nu ges möjlighet att


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        483

omvandla lärartimmar inom den tUldelning, som nu gäller för skolan för samordningstjänster inom vuxenutbildning. En sådan möjUghet skulle leda till att större lokal och regional rörlighet uppnås. SÖ föreslår vidare att för varje inom lärartiUdelningsramen omvandlad timme för sampla­nering eller konsulentverksamhet skall statsbidrag utgå för en lärar-timme. För att kunna sprida denna typ av ramplanering till alla regio­ner och alla typer av folkhögskolor behöver totalt värdet av ca 7 000 lärartimmar finnas tiUgängliga. Av dessa skulle 3 500 vara omvandlade lärartimmar som inte medför någon extra kostnad och 3 500 vara till­kommande resursförstärkning. (+200 000 kr.)

5.         SÖ föreslår också att den tiU Gripsholms folkhögskola hörande filialfolkhögskolan i Eskilstuna skall få självständig ställning (+80 000 kr.).

6.         Folkhögskolan rekryterar i ökad utsträckning handikappade elever. De medel som ställts till SÖ:s förfogande för denna verksamhet har haft stor betydelse. För ytterligare fördjupning och expansion behövs större resurser. ( + 1 560 000 kr.)

7.         Enligt uppgift från SÖ kommer kommunerna och ungdomsorgani­sationema att under de närmaste åren ha stort behov av heltidsanställda fritidsledare. Detta har dokumenterats av bl. a. SÖ:s ungdomsledarut-redning (SULU) som också redogjort för den försöksverksamhet med ungdoms- och fritidsledarutbildning, som ägt rum sedan år 1969.

SULU föreslår en tvåårig grundutbildning för fri­tidsledare förlagd dels till folkhögskolor, dels till ledarinstitut i form av högre specialkurs inom gymnasieskolan. Under det första året föreslås en utbildningskapacitet på ca 500 platser i vardera årskursen fördelade på 15 folkhögskolor och sex ledarinstitut.

SULU lägger också fram förslag till gemensam läroplan för utbildningen vid folkhögskolor och ledarinstitut. Det första årets stu­dier syftar tiU att ge en allmän grundutbildning. Det andra året föreslås få fördjupningskaraktär och ge utrymme för specialinriktning antingen på studier för pedagogiska uppgifter eller på arbete av administrativ karaktär. Deltagarna bör dessutom ges möjlighet att efter eget val för­djupa sina kunskaper ytterligare inom ett eUer flera ämnesområden.

SULU konstaterar att den föreslagna grundutbildningen är så ut­formad att den studerande efter avslutad utbildning skall ha förutsätt­ning att yrkesmässigt verka inom fritidsområdet. För vissa uppgifter krävs dock en särskild inskolning eller profilutbildning. Särskilt väsentlig anges denna profilutbildning vara för ungdomsorga­nisationerna där de olika ideologiska värderingarna utgör grunden för verksamheten.

SULU föreslår slutligen att kostnaderna för fritidsledamtbild-ningen i huvudsak bekostas genom de bidrag som utgår till folkhög­skolor och ledarinstitut. För ledarinstituten föreslår dock utredningen


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet                         484

en utökning av bidragsunderlaget på grund av ökat antal elever. Där­utöver bör vissa särskilda bidrag utgå i första hand för lärarnas ocli del­tagarnas kostnader i samband med den yrkespraktik som ingår i ut­bildningen. Beträffande folkhögskolorna beräknas f. n. det bidrag som utgår tiU skolornas lärarkostnader enligt 2,2 lärartimmar per elevvecka. Utredningen föreslår att 3,0 lärartimmar per elevvecka tillämpas som norm för tUldelning av lärartimmar i fritidsledarutbildningen.

SÖ upprepar sitt i föregående års anslagsframställning framförda för­slag om en vidgad försöksverksamhet med en enhetlig utbildning av fri­tidsledare vid folkhögskolor och föreslår att SULU:s förslag genomförs med verkan fr. o. m. budgetåret 1973/74. (+1 060 000 kr.)

Sveriges kommunaltjänstemannaförbund och Kommunala fritidstjän­stemäns riksförbund har i skrivelse den 23 augusti 1972 bl. a. gett sitt stöd till SÖ:s framställning om ungdomsledarutbildning (SULU).

Södermanlands läns landstings förvaltningsutskott har i skrivelse den 10 september 1971 hemstäUt, att folkhögskoleverksamheten i Eskilstuna måtte erhåUa ställning som självständig folkhögskola.

Värmlands läns landstings förvaltningsutskott har i skrivelse den 22 september 1972 hemställt, att Kristinehamns praktiska skola ombildas tiU en självständig folkhögskola fr. o. m. den 1 juli 1973.

Föredraganden

Folkhögskolan har under en lång tid varit en betydelsefull möjUghet till vidareutbildning för många som har kort och bristfällig utbildning. Antalet elever i folkhögskolans kurser fortsätter att öka och uppgick under läsåret 1971/72 till ca 39 000. Ökningen faller dock i första hand på ämneskurserna. Frågan om folkhögskolans framtida uppgifter och inriktning skall prövas av en särskild utredning.

I innevarande års riksstat beräknas under förevarande anslag medel dels för försöksverksamhet med ökad lärartäthet för handikappade ele­ver inom en kostnadsram av 500 000 kr., dels för försöksverksamhet med kurser för bl. a. psykiskt utvecklingsstörda, svårt rörelsehindrade och hörselskadade elever inom en kostnadsram av 399 000 kr. Jag anser att denna försöksverksamhet är angelägen och räknar med att den skall bedrivas i samma omfattning även under nästa budgetår.

Jag är f. n. inte beredd att tillstyrka förslaget om samordningstjänster inom vuxenutbildning. Jag är heller inte beredd att tillstyrka här nämn­da förslag om inrättande av ytterligare självständiga folkhögskolor.

I enUghet med beslut av förra årets riksdag (prop. 1972: 1 bU. 10, UbU 1972: 14, rskr 1972: 134) skall statsbidrag utgå för täckande av sameorganisationernas andel av driftunderskottet vid Samemas folkhög­skola i avvaktan på sameutredningens förslag om skolans framtid. För budgetåret 1973/74 bör medel för detta ändamål bevUjas från förevaran­de anslag.

G


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      485

År 1962 (prop. 1962: I bil. 10, SU 1962: 42, rskr 1962: 126) bemyndi­gade riksdagen fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garanti intill ett belopp av 400 000 kr. för banklån tUl stiftelsen föreningen Nor­dens institut, som är huvudman för Nordens folkhögskola Biskops-Arnö. Den 14 april 1972 förordnade Kungl. Maj:t att det åt fullmäktige lämnade bemyndigandet skall gälla t. v. intill utgången av juni 1982.

Beträffande det förslag som SÖ:s grupp för ungdomsledamtbUdning (SULU) lagt fram vill jag erinra om att SULU våren 1969 inbjöd till för­söksverksamhet med fritidsledarutbildning vid folkhögskolor och ledar­institut (numera specialkurser i gymnasieskolan). Under perioden 1969/70—1971/72 torde sammanlagt 1 040 elever ha genomgått en ett-eller tvåårig fritidsledarutbildning. Försöksverksamheten har alltså va­rit omfattande.

Ungdomsorganisationerna och kommunerna har ett dokumenterat be­hov av olika slag av ledare för fritidsverksamhet. Den centrala utbild­ningen av dessa bedrivs med anlitande bl. a. av medel från anslaget Bidrag tUl ungdomsledarutbUdning. Därutöver finns givetvis ett behov av personal med längre utbildning. I dag finns möjligheter härtill inom folkhögskolan och genom vissa gymnasieskolekurser. Flera skäl har anförts för en mer permanent och utvidgad verksamhet, i huvudsak för­lagd tUl folkhögskola. En sådan utveckling kan dock i vissa avseenden anses strida mot de ofta uttalade strävandena att låta folkhögskolan vara en fri skolform. Jag har mot bakgrund av att frågan om folkhög­skolans framtida inriktning skall prövas av särskUda sakkunniga funnit det naturligt att även ungdomsledarutbildningens utformning utvärde­ras och prövas av dessa sakkunniga. Nuvarande försöksverksamhet bör t. v. fortsätta i stort sett i oförändrad form och omfattning vid folkhög­skolor och gj'mnasieskoIor. Jag finner det dock angeläget att man vid den fortsatta försöksverksamheten inom folkhögskolan genom över­läggningar mellan SÖ och skolorna undersöker möjligheterna att i vis­sa avseenden ge ledarutbildningen en enhetlig utformning. Jag vill framhåUa angelägenheten av att de som tas in till nuvarande kurser — såväl i gymnasieskolan som i folkhögskolan — har en gedigen organisa­tionserfarenhet.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag tiU driften av folkhögskolor för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 135 000 000 kr.

G 9. Bidrag tiU byggnadsarbeten vid folkhögskolor

1971/72 Utgift                 5 163 273                  Reservation                      7 392 867

1972/73 Anslag                6 000 000

1973/74 Förslag               6 000 000


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnuigsdepartementet                      486

Enligt kungörelsen (1958: 480) om statsbidrag tiU byggnadsarbeten vid folkhögskolor (ändrad senast 1969: 111) kan statsbidragsberättigad folk­högskola få bidrag till kostnaderna för anskaffande av permanenta skollokaler och bostäder åt lärare och elever genom ny-, till-eller ombyggnad eller genom förvärv och iordningställande av befintlig byggnad. Statsbidrag till permanenta lokaler utgår med högst 75 % av ett bidragsunderlag som beräknas på olika sätt beroende på lokalernas karaktär. TUl kostnaderna för uppförande av provisoriska lo­kaler kan statsbidrag utgå med 325 kr. per kvadratmeter nettogolv­yta. Statsbidrag utgår vidare med 50 % av den beräknade kostnaden för första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel och med högst 75 % av beräknade kostnader för inredning av och inventarier till elev­bostäder.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) har för att få en uppfattning om folkhög­skolornas önskemål och statsbidragets fördelning på skolorna i oktober 1971 på nytt inventerat skolornas byggnadsplaner. EnUgt denna invente­ring motsvarar investeringsbehovet ett totalt medelsbehov av ca 94 milj. kr., varav medelsbehovet för s. k. rörelseskolor utgör ca 56 milj. kr. En fortsatt prioritering av dessa skolor är enligt SÖ nödvändig.

SÖ upprepar sitt tidigare framförda förslag om en budgetteknisk om­läggning av byggnadsbidragen till folkhögskolorna. EnUgt detta förslag bör i princip gäUa samma ordning som beträffande motsvarande bidrag inom det allmänna skolväsendet. Staten bör kontrollera investeringarnas omfattning genom att årUgen fastställa en bidragsram i stället för en investeringsram. Anslaget bör med anledning härav föras upp som för­slagsanslag. SÖ önskar disponera en bidragsram om 12 milj. kr. Vid denna omläggning kan medelsbehovet för 1973/74 beräknas tiU 6 milj. kr.

För inredning och inventarier vid folkhögskolorna beräknar SÖ oför­ändrat I milj. kr.

Föredraganden

Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår ånyo i sin anslagsframställning att bidragsgivningens omfattning skaU regleras genom en av statsmakterna årligen faststäUd bidragsram i stället för som nu genom anslagets storlek. Jag är dock inte beredd att biträda SÖ:s förslag tiU anslagsomläggning utan förordar att anslaget förs upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tiU Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor för budget­året 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.

G


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      487

G 10. Bidrag tiU engångsanskaffning av utrustning m. m. tUl folk­högskolor

1971/72 Utgift                 2 902 270                  Reservation                         588 615

1972/73 Anslag                2 000 000

1973/74 Förslag               2 000 000

Av anslaget disponeras 1 milj. kr. till engångsanskaffning av dyrbarare pedagogisk utrusttung m. m. Beloppet skall även kunna användas till utgifter för tekniska anordningar vid vissa folkhögskolor för att under­lätta för handikappade att delta i folkhögskolekurser.

För sanering av vissa folkhögskolors ekonomi har anvisats I milj. kr.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att anslaget budgetåret 1973/74 förs upp med 3 milj. kr., dvs. en ökning med 1 milj. kr.

Över 1000 handikappade elever har deltagit i vinterkurser eller ämneskurser vid folkhögskolorna under budgetåret 1971/72. Av anslaget har drygt 240 000 kr. tilldelats ett tjugotal skolor för olika åtgärder och hjälpmedel i samband med dessa studerandes folkhögskolvistelse; resten utgår till engångsanskaffning av pedagogisk utrustning. SÖ före­slår oförändrad medelsanvisning för bidrag till engångsanskaffning av pedagogisk utrustning och tekniska anordningar för handikappade ele­ver, dvs. 1 milj. kr. budgetåret 1973/74.

1966 års riksdagsbeslut (prop. 1966: 42, SU 1966: 75, rskr 1966: 186) om statsbidrag tUl folkhögskolor innebar bl. a. att totalt 10 milj. kr. skulle utgå under fem år för sanering av folkhögskolornas ekonomi. Femårsperioden utlöpte vid utgången av budgetåret 1971/72. För bud­getåret 1972/73 har anslagits 1 milj. kr. i saneringsbidrag i avvaktan på närmare utredning. SÖ föreslår att 2 milj. kr. anvisas för budgetåret 1973/74 för sanering av vissa folkhögskolors ekonomi, dvs. en ökning med 1 milj. kr.

I O-alternativet räknar SÖ med en viss minskning av bidraget till peda­gogisk utrustning och en viss minskning av saneringsbidraget.

Föredraganden

I 1966 års riksdagsbeslut (prop. 1966: 42, SU 1966: 75, rskr 1966: 186) om förbättrade statsbidrag till folkhögskolor ingick ett s. k. sanerings­bidrag till rörelsefolkhögskolor. Detta bidrag har under budgetåren 1967/68—1971/72 utgjort 2 mUj. kr. per år och utgår innevarande bud­getår med 1 milj. kr. Utbildningsutskottet uttalade i sitt betänkande 1972: 14 (rskr 1972: 134) en önskan om förslag från Kungl. Maj:ts sida angående den fortsatta saneringen av rörelsefolkhögskolornas ekonomi. Denna uppgift har anförtrotts åt den för kort tid sedan tillkallade folk­högskoleutredningen. I avvaktan på vad denna utredning kommer fram


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                                      488

till räknar jag med oförändrat medelsbehov för sanering av folkhög­skolornas ekonomi, dvs. 1 milj. kr.

Jag räknar i likhet med skolöverstyrelsen medel för pedagogisk ut­rustning med 1 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m. till folkhögskolor för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservations­anslag av 2 000 000 kr.

G 11. Bidrag tUl löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet

1971/72 Utgift                 5 740 869

1972/73 Anslag                7 500 000

1973/74 Förslag               8 000 000

Statsbidrag utgår fr. o. m. budgetåret 1970/71 till löntagarorganisa­tionerna för deras centrala kursverksamhet enUgt beslut vid 1970 års riksdag (prop. 1970: 35, SU 1970: 107, rskr 1970: 273). Enligt bestäm­melserna i kungörelsen (1970: 272) om statsbidrag till löntagarorganisa­tioners centrala kursverksamhet utgår statsbidrag till kostnader för undervisning, resor och inackordering. Till ersättning för undervisnings­kostnader utgår statsbidrag med 100 % av de faktiskt utgående ersätt­ningarna, dock högst 100 kr. per elevvecka. Till kostnader för deltagares resor utgår bidrag med hälften av de faktiska kostnaderna och för in­ackordering med 30 kr. per elevdygn.

Bidragsberättigad kurs skall omfatta minst fem kursdagar eller, i fråga om kurs som inom en för kursdeltagarna sammanhållen utbildningsgång uppdelas på flera kurstillfällen (delkurser), sammanlagt minst fem kurs­dagar. Vidare skall kurs för att vara bidragsberättigad till inte obetydlig del avse utbildning i allmänna ämnen, såsom samhällskunskap, national­ekonomi, psykologi, svenska, matematik eller produktionsteknik.

Bidrag utgår vidare försöksvis under innevarande budgetår till dels Lantbrukarnas riksförbunds centrala kursverksamhet med högst 200 000 kr., dels Sveriges fiskares riksförbunds centrala kursverksamhet med högst 10 000 kr.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) beräknar för budgetåret 1971/72 utgifterna till ca 5,7 milj. kr. Under innevarande budgetår har anslaget förts upp med 7,5 milj. kr. Med utgångspunkt i organisationernas anmälda behov och med ledning av information om att organisationernas resurser i form av personal och lokaler för kurserna inte ökar, räknar SÖ med oför­ändrat belopp, dvs. 7,5 milj. kr. budgetåret 1973/74.

SÖ föreslår också att Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges fiska-


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        489

res riksförbund efter försöksperioden under budgetåret 1972/73 får bi­drag på samma villkor som övriga organisationer. Vidare föreslås att bidrag försöksvis under budgetåret 1973/74 får utgå till Sveriges hant­verks- och industriorganisations och Sveriges köpmannaförbunds kurs­verksamhet inom en kostnadsram av vardera 100 000 kr.

Föredraganden

I prop. 1972: 26 (s. 81 f.) föreslogs att Lantbrukarnas riksförbunds centrala kursverksamhet under budgetåret 1972/73 på försök skulle få inordnas under anslaget och att en utvärdering av försöket borde komma till stånd. Utbildningsutskottet uttalade i sitt betänkande 1972: 19 att försöksverksamheten även borde omfatta Sveriges fiskares riksför­bunds centrala kursverksamhet. Riksdagen beslöt i enUghet med utskot­tets förslag (rskr 1972: 152). I avvaktan på att innevarande års för­söksverksamhet utvärderas räknar jag med samma anslagstilldel­ning till nämnda organisationer under budgetåret 1973/74 som under innevarande budgetår. Jag är däremot inte beredd att tillstyrka skol­överstyrelsens (SÖ:s) förslag om att dessa organisationer redan nu skall erhålla bidrag på samma villkor som övriga organisationer. Inte heller är jag beredd att tillstyrka SÖ:s förslag om att ytterligare organisationer försöksvis skaU tilldelas bidrag under budgetåret 1973/74.

Verksamheten under budgetåret 1971/72 omfattade 482 kurser, 3 728 kursdagar och 14 142 kursdeltagare. Den planerade verksamheten under innevarande budgetår omfattar ca 680 kurser, ca 5 500 kursdagar och ca 23 000 kursdeltagare. Mot bakgrund av att kursverksamheten fort­sätter att expandera förordar jag att anslaget förs upp med 8 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksam­het för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.

G 12. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.

1971/72 Utgifti          69716892

1972/73 Anslagi       41 000 000 1973/74 Förslag        45 000 000

Från anslaget bestrids kostnader för bl. a. elementär undervisning i svenska språket och samhäUsorientering för vuxna invandrare vilka är stadigvarande bosatta i Sverige samt kostnader för lärarutbildning, pe­dagogiskt utvecklingsarbete och administration.

* Anslaget Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. under elfte huvudtiteln.

16*   Riksdagen 1973.    I saml.    Nr 1.    BiL 10


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                                     490

För anslaget gäller bestämmelser enligt Kungl. Maj:ts beslut den 2 juni 1972. Bestämmelserna innebär bl.a. att statsbidrag utgår vid undervis­ning i svenska språket med samhäUsorientering med högst 75 kr. per stu­dietimme och vid särskild samhällsundervisning med högst 80 kr. per stu­dietimme, fördelade på kostnader för ledararvode, studiemateriel, loka­ler samt uppsökande verksamhet och lokal administration. Undervis­ningen, som bedrivs som försöksverksamhet, får innevarande budgetår omfatta högst 550 000 studietimmar. Undervisningen bedrivs av SÖ i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och statens invandrarverk och anordnas av studieförbunden.

Skolöverstyrelsen

Omfattningen av språkundervisningen under de fem senaste budget­åren framgår av följande uppställning.

Budgetär                      Deltagare                      Studietimmar                 Kostnader, kr.

 

1967/68

51460

143 866

8 256 866

1968/69

90 335

311379

17 872 365

1969/70

148 462

641 574

40 241 487

1970/71

251 778

781 676

49 070 263

1971/72

165 282'

666 508

46 433 767=

' Cirkelledarna  ej inräknade. Dessutom bör noteras att slopandet av den

maximering av antalet studietimmar per cirkel (30 studietimmar) som gällde

1970/71 har medfört längre cirklar och därmed ett mindre antal registrerade

deltagare.

° Inkl. kostnaderna för deltagare med utbildningsbidrag.

Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att timtaket för studiecirkelverksam­heten i svenska och samhäUsorientering för invandrare slopas. Det totala utbildningsbehovet för budgetåret 1973/74 uppskattas till ca 750 000 studietimmar, varav ca 300 000 beräknas komma att användas till företagsbunden språkundervisning och ca 50 000 till särskilda kurser för hemarbetande invandrare. De kostnader för verksamheten, som skall belasta förevarande anslag beräknas till 56 250 000 kr. Härtill kom­mer kostnader för ATP-avgifter m. m. för ledare i studiecirklar med 5 milj. kr.

SÖ upprepar också sitt tidigare framförda förslag om särskilda medel för uppsökande verksamhet m. m. i samband med kontaktkurser för hemarbetande invandrare. Bidraget beräknas tUl 20 kr. per studie­timme. Då 50 000 studietimmar beräknas utnyttjas för här avsedd cirkelverksamhet uppgår det totala medelsbehovet till 1 milj. kr. Vidare föreslår SÖ att den särskilda samhällsundervisningen för invandrare bör fortsätta. Omfattningen av denna undervisning under budgetåret 1973/74 beräknas till 12 500 studietimmar, en ökning jämfört med budgetåret 1972/73 med 1 200 studietimmar. Kostnaderna beräknas med en tim­kostnad av 80 kr. uppgå till 1 milj. kr. Detta medför ett ökat medels­behov av 96 000 kr.

G


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        491

Kurser i svenska språket och samhäUsorientering för invandrare har sedan år 1968 anordnats vid ett antal folkhögskolor. SÖ föreslår att antalet studietimmar resp. kurser ökas och räknar därför med ett ökat medelsbehov av 64 000 kr. för här avsedd verksamhet.

För lärarutbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete samt admi­nistration beräknar SÖ ett ökat medelsbehov av 50 000 kr. Totalt upp­skattas medelsbehovet för de föreslagna utbildningsinsatserna till 64 674 000 kr.

Invandrarutredningen

Genom beslut den 28 maj 1968 bemyndigade Kungl. Maj:t dåvarande chefen för inrikesdepartementet att tillkalla högst sju sakkunniga med uppdrag att utreda invandrares anpassningsproblem m. m. De sakkun­niga antog benämningen invandrarutredningen. Utredningen har den 22 juni 1971 avgett ett delbetänkande (SOU 1971: 51) Invandrarnas utbildningssituation. Betänkandet har remissbehandlats (jfr prop. 1972: 100). Av de frågor som utredningen behandlat i sitt betänkande upptas i det följande till närmare behandling vissa förslag som rör icke anställda invandrare (t. ex. hemarbetande kvinnor).

Utredningen har i betänkandet redovisat att bland invandrarna från vissa medelhavsländer finns ett markant inslag av personer med kort skolutbildning. Mer än hälften av t. ex. de italienska kvinnorna och en tredjedel av de jugoslaviska kvinnorna har mindre än fem utbildningsår bakom sig.

De vuxna invandrarna kan enligt utredningen — så länge de inte har lärt sig svenska — sägas befinna sig i en svårare situation än vuxna svenskar därför att de i stort sett inte har möjlighet att delta i vare sig kommunal eller annan vuxenutbildning. Vuxna icke anstäUda in­vandrare — i första hand hemarbetande kvinnor — saknar dessutom den stimulans till utbildning i svenska som en anställning ofta innebär. Mot denna bakgrund anser utredningen att en systematisk uppsökande verksamhet bland vuxna invandrare bör inledas i syfte att stimulera till UtbUdning av olika slag, främst grundutbildningen för invandrare. För många av dessa invandrare finns praktiska hinder av olika slag för deltagande i den föreslagna grundutbUdningen. Utredningen pekar framför allt på behovet av barntiUsyn i anslutning tUl undervisnings­lokalen samt på möjligheten att anpassa skolskjuts- och skolmåltids­organisationerna till grundutbildningens krav. SÖ och Svenska kommun­förbundet bör stimulera kommunernas skolstyrelser att i samråd med andra kommunala organ erbjuda invandrarna särskUd social service i direkt anslutning till grundutbildningen.

Erfarenheterna från undervisning i svenska med samhäUsorientering för hemarbetande invandrarkvinnor visar enligt vad utredningen fram­håller att det krävs särskild stimulans för att denna grupp skall följa


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        492

undervisningen. Detta gäller också andra mindre grupper av icke an­ställda invandrare. I avvaktan på mera långsiktiga förslag beträffande den studiesociala finansieringen av vuxenutbildningen föreslår utred­ningen ett StatUgt premiesystem för invandrare utanför arbetslivet. Varje icke anstäUd invandrare som följer grundutbUdningen bör tilldelas en skattefri premie om 700 kr. som kan täcka kostnader i samband med deltagande och innebära en viss ekonomisk stimulans. Som villkor för premien bör gälla att grundutbUdningen har fullföljts och att minst 200 lektionstimmar bevistats.

Flera remissinstanser betonar nödvändigheten av vidgad uppsö­kande information om utbildningsmöjligheter och samhällsser­vice i stort. Till denna grupp hör bl. a. socialutredningen, SÖ, statens invandrarverk (SIV), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Studieförbundet Medborgarskolan.

SIV framhåller, att uppsökande verksamhet är både kostnads- och personalkrävande, vilket erfarenheter av en i samarbete med SÖ be­driven försöksverksamhet visat. Verket finner det emellertid naturligt att information om grundutbUdningen för invandrare ingär i den upp­sökande verksamhet som bedrivs av de sociala nämnderna. Utredningen förutsätter att de kommunala invandrarbyråerna kan göra väsentliga insatser i den uppsökande verksamheten. SIV som f. n. inte delar denna uppfattning framhåller att det krävs en väsentiig resursförstärkning om man skall kunna kräva stora insatser av byråerna.

Svenska kommunförbundet pekar på erfarenheterna av socialhjälps­lagens bestämmelse om uppsökande verksamhet och säger att planering och genomförande måste ägnas stor omsorg för att åtgärderna skall få avsedd effekt. När det gäller kontakterna med invandrare torde spe­cieUa problem uppstå. Svårigheten att finna invandrarna ökar genom att dessa ofta byter bostad, speciellt under den första tiden i Sverige. Därtill kommer de svårigheter som annorlunda traditioner och värde­ringar innebär. Man är t. ex. inte alltid villig att sända sina bam till lek­skolor för att delta i språkkurser. Ofta krävs det mycket arbete att över­tala invandrare att utnyttja de möjligheter som finns. För insatser av detta slag krävs språkkunnig personal.

En aktivitet som inte berörts i utredningen är, framhåller kommun­förbundet, den uppföljande verksamheten. Studieavbrotten bör följas upp med nya kontakter, byte av bostad kan kräva insatser från den »avlämnande» kommunen/skolan. Att inspirera till fortsatt studieverk­samhet efter den första svenskundervisningen är ytterligare en angelägen uppgift.

Förbundet anser såväl den uppsökande som uppföljande verksamheten vara ytterst betydelsefulla åtgärder. Frågorna har dock i utredningen fått en aUtför begränsad behandling. MöjUgheten att i organisatoriskt avseende få till stånd en samordning av de uppsökande samhäUsin-


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        493

satserna bör närmare prövas. Mycket talar också för att informationen måste ha en bred inriktrung och förutom utbUdningsfrågorna även be­akta övrig samhällsservice. En fömtsättning för en sådan ordning är att ett samlat handUngsprogram för invandrarproblemens lösning föreligger. Med hänsyn härtUl anser kommunförbundet, att ett ställningstagande till behov, organisation och kostnader för en uppsökande verksamhet inte kan göras med nuvarande undersökningsmaterial som grund.

Studieförbundet Medborgarskolan framhåller att studieförbundens specieUa uppbyggnad och arbetssätt gör dem särskilt lämpade för att bedriva uppsökande verksamhet.

Kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX) anser att den uppsökande informationen i bostadsområdena bör handhas av studieförbunden.

Såväl SÖ som SIV ansluter sig tUl utredningens uppfattnuig, att de kommunala biblioteken kan medverka vid informationsinsatser för in­vandrare.

Riksförbundet finska föreningar i Sverige betonar att all information skall lämnas på invandramas modersmål. I sammanhanget påpekas att planeringen och organisationen av den föreslagna informationen Uksom av hela grundutbUdningen kommer att försvåras av att varken folkbok­föringen eller andra käUor tiUhandahåller uppgifter om i Sverige bosatta personers modersmål. EnUgt förbundets mening skulle det f. ö. vara av stor betydelse om man kunde informera om grundutbildningen redan i invandrarnas hemländer.

Utredningens mening, att social service i skilda former bör förekomma för att höja studiemotivationen hos framför allt hemarbe­tande invandrarkvinnor, har i huvudsak inte mött några invändningar under remissbehandlingen. SIV anser dock att hela frågan om social service för invandrarfamiljerna bör undersökas närmare och kommu­nernas skyldigheter på området preciseras.

Svenska kommunförbundet delar i och för sig utredningens uppfatt­ning om värdet av att vidta sociala åtgärder för invandrare som deltar i grundutbildningen. Om sådana särskilda insatser skall krävas i sam­band med att grundutbildningen inordnas i den kommunala vuxen­utbUdningen, måste emeUertid berörda kommuner ekonomiskt kom­penseras med statliga bidrag för dessa prioriteringar. Liknande påpe­kanden görs av många kommuner som, trots att de i princip tiUstyrker ett kommunalt huvudmannaskap för den föreslagna grundutbildningen, vill markera att inga utfästelser kan ges beträffande de kringkostnader för social service som utredningens förslag implicerar. Riksförbundet finska föreningar i Sverige kommenterar inte direkt förslagen till social service och dennas betydelse för studiemotivationen men menar, att in­vandramas studiemotivation praktiskt taget inte alls undersökts. Studie­motivationen påverkas bl. a. av vederbörandes utbildningsbakgrund, pla-


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                     494

ner beträffande vistelsens längd, arbetets art samt bostads- och familje­förhållandena. Förbundet anser det nödvändigt, att man innan den föreslagna grundutbildningen kommer till stånd grundligt utreder de faktorer, som har betydelse för studiemotivationen, samt framlägger nya förslag om åtgärder i motivationsstärkande syfte. Arbetarnas bild­ningsförbund (ABF) vill särskilt understryka betydelsen av att invand­rarundervisningen kompletteras med social service av typen barntiUsyn, resekostnadsbidrag, möjligheter till måltider i anslutning till undervis­ningen osv.

Förslagen om stimulansbidrag i form av statUga premier efter avslutad grundutbildning tUlstyrks av bl. a. socialstyrelsen, arbetar­skyddsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), SÖ, TCO och ABF. SÖ framhåUer att storleken av premien enligt utredningens förslag mot­svarar det timbidrag som före den 1 juli 1970 kunde utgå till hemarbe­tande kvinnor som deltog i studiecirkel i svenska för invandrare.

SIV ser helst att sådant studiesocialt stöd som förekommer vid arbets­marknadsutbildning också kan utgå till icke anställda invandrare som deltar i grundutbildningen. Fördelen med detta system är att stödet är differentierat efter behov. Om denna stödform inte kan komma ifråga, accepterar verket det premiesystem utredningen har föreslagit. Premie­beloppet bör dock vara högre än det utredningen föreslagit samt index-reglerat.

Även lärarföreningen svenska för invandrare menar, att förmåner motsvarande arbetsmarknadsutbildningsbidrag för icke anställda invand­rare vore att föredra framför ett premiesystem.

FÖVUX påpekar, att frågan om en genereU utformning av stimulans­bidrag för vissa fritidsstudier kan komma att tas upp till prövning som ett resultat av arbetet inom FÖVUX och kommittén för studiestöd åt vuxna.

Föredraganden

Fr. o. m. budgetåret 1965/66 har statsmakterna ställt medel till för­fogande för en försöksvis bedriven undervisning i svenska språket med samhäUsorientering för invandrare. Under de år försöksverksamheten pågått har antalet studiecirklar för invandrare ökat kraftigt. Verksam­heten under innevarande budgetår får omfatta högst 550 000 studietim­mar. Av dessa får, enligt utfärdade bestämmelser, 200 000 studietimmar användas endast för undervisning för arbetstagare, vilka för deltagande i undervisningen av arbetsgivaren får avtalsenlig ersättning.

1972 års riksdag (prop. 1972: 100, InU 1972: 27, rskr 1972: 292) har fattat beslut om lagstadgad rätt till viss ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare, vilka börjat sin första anställning i Sverige efter den I januari 1973. Inom inrikesdepartementet bereds frågan om att utvidga dessa förmåner till att omfatta även personer som anställts före detta datum.

G


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        495

Beslutet grundar sig på ett betänkande från invandrarutredningen (SOU 1971: 51) Invandrarnas utbildningssituation. Studieförbunden skall t. v. ha hand om verksamheten i nära samverkan med berörda fackliga organisationer. I betänkandet behandlas även frågan om utbildning för invandrade analfabeter, en fråga som tidigare har behandlats av departe­mentschefen under anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. Under anslaget Lärares fortbildning m. m. har vidare medel beräknats för en förstärkt utbildning av lärare för oUka delar av invandrarunder­visningen.

Utredningen föreslog även att icke anställda invandrare skulle få en premie för att genomgå utbildning av viss längd. Detta förslag har nära samband med de överväganden som pågår inom kommittén för studie­stöd åt vuxna och kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbild­ning. Enligt min mening bör invandrarutredningens förslag i denna de! tas upp först i samband med behandlingen av nyssnämnda kommittéers kommande förslag.

Jag vill också i detta sammanhang erinra om vad chefen för inrikes­departementet uttalat (prop. 1972: 100 s. 30) angående frågan om re­gistrering av arbetstagarnas deltagande i undervisningen och frågan om vilken myndighet som bör ha hand om sådan central registrering. Jag har i samråd med chefen för inrikesdepartementet funnit att den cen­trala registreringen bör åvila skolöverstyrelsen (SÖ). Medel för här avsett ändamål har beräknats under anslaget Skolöverstyrelsen.

SÖ har nu föreslagit att begränsningen i studiecirkelverksamheten i svenska språket och samhäUsorientering för invandrare slopas. Det totala utbildningsbehovet för budgetåret 1973/74 uppskattar SÖ till ca 750 000 studietimmar, varav ca 300 000 beräknas komma att användas till före­tagsbunden språkundervisning och ca 50 000 till särskilda kurser för hemarbetande invandrare. Enligt min mening bör man dock även fort­sättningsvis ha en form av reglering av denna försöksvis bedrivna utbild­ningsverksamhet. Invandringen har minskat kraftigt under det senaste året. Denna lägre invandring kan förväntas bestå under budgetåret 1973/74. Jag har mot denna bakgrund bedömt det erforderliga antalet studietimmar för verksamheten till 550 000 och räknar i här förevarande sammanhang med att ca 250 000 timmar skall vara tillräckligt för den undervisning som är en följd av lagstiftning.

Jag förordar en höjning av statsbidraget till studiecirklarna i svenska språket med samhäUsorientering. Jag räknar med att bidraget till ledare och materiel skall utgå med högst 44 kr. per studietimme, bidrag till lokal administration och uppsökande verksamhet med 20 kr. per studie­timme och bidrag till lokalhyra med högst 15 kr. per studietimme, dvs. totalt högst 79 kr. mot nu som regel högst 75 kr. Kostnaderna för denna statsbidragshöjning beräknar jag till ca 2,2 milj. kr. Av praktiska skäl bör dessa bidrag utgå även för cirklarna i särskild samhällsundervisning.


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       496

Omfattningen av denna undervisning bör vara oförändrad.

Hittills har medel för uppsökande verksamhet och barntUlsyn för hemarbetande invandrarkvinnor beviljats från anslaget Anpassningsåt­gärder för invandrare under elfte huvudtiteln. En begränsad försöks­verksamhet med kontaktkurser för invandrarkvinnor förekommer så­ledes under tillsyn av SÖ och statens invandrarverk. SÖ har föreslagit att särskilda medel för uppsökande verksamhet m. m. bör utgå under förevarande anslag. Jag finner i samråd med chefen för inrikesdeparte­mentet att fortsatt försöksverksamhet även under nästa budgetår bör kunna ske med anlitande av medel från anslaget Anpassningsåtgärder för invandrare under elfte huvudtiteln.

SÖ har i sin anslagsframställning framhåUit att folkhögskolekursema utgör ett värdefuUt komplement till studieförbundens cLrkelverksamhet för invandrare bl. a. därigenom att de står öppna för familjer och däri­genom att de drivs i intematmiljö. Jag delar SÖ:s mening härvidlag men är f. n. inte beredd att tUlstyrka ytterligare medel.

Den aUtmer omfattande verksamheten med studiecirklar och folk­högskolekurser i svenska språket och samhäUsorientering för invandrare ställer ökade krav på den kvaUtativa utvecklingen inom området. Med hänvisning till att jag under anslaget Lärares fortbildning m. m. beräk­nat medel för utbildningen av lärare inom invandrarundervisningen är jag f. n. inte beredd att beräkna ytterligare medel under förevarande anslag.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Undervisning för invandrare i svenska språket m. rn. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 45 000 000 kr.

G


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                        497

H. STUDIESOCIALA ÅTGÄRDER

Föredraganden

Studiesociala åtgärder är ett av de medel som samhället har för att söka göra studievalet oberoende av de studerandes ekonomiska förut­sättningar. Den studiesociala politiken måste därför utformas i sam­stämmighet med de utbUdningspolitiska strävandena.

1964 års riksdagsbeslut om nya former för det studiesociala stödet (prop. 1964: 138, SäU 1964: 1, rskr 1964: 290) har kompletterats i skilda avseenden, senast genom beslut vid 1972 års riksdag (prop. 1972: 27, SfU 1972: 20, rskr 1972: 148). I sin anslagsframställning för budgetåret 1973/74 har centrala studiehjälpsnämnden (CSN) aktualiserat förbätt­ringar av studiestödet. Förbättringarna gäller främst studerande inom studiehjälpssystemet. Studiemedelsutredningen har i betänkandet (SOU 1971: 87) Reformer inom studiemedelssystemet föreslagit bl.a. en höj­ning av miximibeloppet beträffande studiemedel och ändrade gränser för prövning mot makes inkomst.

Inom det studiesociala området pågår f. n. ett utredningsarbete som är koncentrerat till frågan om studiefinansieringen inom vuxenutbUd­ningen. Denna fråga utreds av kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX).

Studiemedelssystemet har nu fungerat under nästan tio år. Ett vik­tigt inslag i 1964 års reform var att för studerande som är fristående från föräldraekonomin — huvudsakligen studerande vid universitet och högskolor — ställa erforderliga medel till förfogande för studiernas genomförande och att se till att återbetalningen av dessa medel inte ledde till alltför betungande uppoffringar. Återbetalningsvillkoren har fått sin prägel av dessa sociala hänsyn.

Under den senaste tiden har frågan ställts om systemet i alla sina detaljer svarar mot det sociala mål som ställdes upp vid dess införande. Jag anser för egen del den grundläggande principen för systemets ut­formning alltjämt vara riktig, nämligen att en tyngdpunkt i systemet

H


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                         498

skall ligga på generösa återbetalningsregler för dem som får de lägsta inkomsterna senare i livet.

Mot bakgrund av erfarenheterna under den tioårsperiod som systemet verkat anser jag det motiverat att ompröva nu gällande bestämmelser. Denna prövning, som bör genomföras skyndsamt, bör i huvudsak in­riktas på återbetalningsreglerna i syfte att underlätta för dem som efter utbildningen är att betrakta som betalningssvaga. Jag avser att senare återkomma till Kungl. Maj:t i denna fråga.

Ett grundläggande mål för den studiesociala poUtiken är att påverka rekryteringen till olika utbildningsvägar ovanför den obligatoriska sko­lan. När det studiesociala systemet omdanades genom 1964 års riks­dagsbeslut skedde det bl. a. mot bakgrund av att den socialt betingade avtrappningen huvudsakUgen ägde rum vid övergången från grund­skola (och realskola) tiU gymnasium. Studiehjälpen på det gymnasiala skolstadiet förstärktes därför kraftigt. Alltjämt måste vi ha vår upp­märksamhet riktad på den sociala sammansättningen i gymnasieskolan. Vid 1972 års riksdag beslöts om nya regler för inkomstprövat och be­hovsprövat tiUägg och jag kommer senare att föreslå Kungl. Maj:t att inackorderingstillägget i studiehjälpen höjs.

En annan viktig punkt i 1964 års beslut var att studiestödet enbart skulle differentieras med hänsyn till skillnader i studieekonomisk situa­tion och inte efter utbUdningens värde eller art. Detta synsätt fullföljs nu — såsom förutskickades i prop. 1972: 27 — genom att studerande över 20 år i gymnasieskolan, folkhögskolan, kommunal vuxenutbildning m. m. förs över till studiemedelssystemet. Detta kräver vissa materiella och tekniska förändringar i detta system. I denna fråga återkommer jag senare till Kungl. Maj:t.

I prop. 1972: I (bil. 10 s. 482) framhöll jag att studiemedelsutred­ningens förslag om bl. a. en höjning av maximibeloppet för studiemedel skulle bedömas i samband med ställningstagandet till familjepoUtiska kommittén. Kungl. Maj:t har tidigare denna dag förelagts förslag om ett särskUt bostadsstöd fr. o. m. den 1 januari 1974 till låginkomsttagare utan barn. Detta stöd kommer även att omfatta äldre studerande med höga hyror. Jag vill vidare erinra om att bostadsstödet till barnfamiljer förstärktes kraftigt under år 1972. Därigenom tillgodoses de grupper av studerande vilkas behov särskilt prövades av studiemedelsutred­ningen. Jag är därför inte beredd att dessutom förorda utredningens förslag om en höjning av studiemedlens maximibelopp. Vad gäller ut­redningens förslag i övrigt avser jag att senare återkomma till Kungl. Maj:t.

Jag viU i detta sammanhang redovisa att statistiska centralbyrån genom beslut av Kungl. Maj:t den 10 mars 1972 fått i uppdrag att i samarbete med CSN göra en undersökning av den ekonomiska situa­tionen hos studerande.

H


 


Prop. 1973:1    BUaga 10   UtbUdningsdepartementet                        499

Den nuvarande organisationen för studerandehälsovården infördes budgetåret 1967/68. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 september 1972 har jag tiUkallat en sakkunnig för att utreda frågan om behovet av en särskild organisation för studerandehälsovården.

H


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


500


H 1. Centrala studiehjälpsnämnden m. m.


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


8  850 032

9  306 000 10 251000


Centrala studiehjälpsnämnden (CSN) är enligt instruktion (1971: 759) central förvaltningsmyndighet för ärenden om studiesocial verksamhet och därmed sammanhängande frågor i den mån sådana ärenden ej an­kommer på annan myndighet. CSN är central myndighet för studieme­delsnämnderna. CSN:s delegation för utländska studerande handlägger frågor som rör utländska studerande.

Studiemedelsnämnderna handhar studiefinansieringen för dem som uppbär studiemedel. För nämnderna gäller instruktion (1965: 745, änd­rad senast 1970: 117).

Centrala studiehjälpsnämnden och studiemedelsnämnderna

 

 

1972/73

 

Beräknad ändring 1973/74

 

 

 

Centrala studie­hjälps-nämnden

Föredraganden

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

27 108

 

+ 5 + 18,5

of.

+4

Anslag

135

 

23,5

+4

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

därav för internordiska resor

Lokalkostnader Expenser

därav för engångsutgifter

6 065 000

18 000

54 000

3 000

808 000 2 361000

34 000

+1 758 600 +       5 000 +     25 000 + 1000 +       2 200 -t-     80 900 -t-23 000

+ 955 700 +    5 000 +    1700 of. — 35 400 +  11600 —26 000

Avrundat

9 306 000

1 871 700

+ 1872 000

944 600

+ 945 000

Centrala studiehjälpsnämnden

1.        Löne- och prisomräkning 952 000 kr.

2.   För förstärkning av CSN:s kansli bör beräknas medel för en tjänst som jurist i högst A 25 med placering på sekretariatet. Vidare bör in­rättas två tjänster som amanuenser i reglerad befordringsgång för till­syns- och kontrollfrågor. Dessutom behövs en halv biträdestjänst. (+206 600 kr.)

3.   På sektion I, som handlägger studiehjälpsärenden, bör inrättas en tjänst som amanuens i reglerad befordringsgång för att avlasta sektions­chefen kvaUficerade handläggningsuppgifter. För handläggning av åter-

H


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet                         501

kravsärenden när det gäller felaktigt uppburen studiehjälp bör inrättas en tjänst som assistent i A 17. Dessutom bör beräknas medel för för­stärkningspersonal. (+283 700 kr.)

4.         På sektion III, som handlägger ärenden avseende debitering och uppbörd av studiemedel, bör inrättas två nya biträdestjänster för hand­läggning av uppskovsärenden. För handläggning av ärenden rörande avgiftsindrivning från personer som är bosatta utomlands bör inrättas en ny tjänst som assistent i A 15. ( + 122 600 kr.)

5.         På sektion IV, som handlägger personal- och kameralärenden, bör i samband med den ökade arbetsbelastningen inom sektionen för bevak­ning och indrivning av återkrävt studiestöd samt för förstärkt kostnads-bevaknmg inrättas en tjänst som assistent i A 17 (+49 000 kr.).

6.         På delegationen för utländska studerande bör med hänsyn till ökat antal ärenden inrättas en tjänst som assistent i A 19, en tjänst som kvalificerat biträde i A.14 samt en tjänst som biträde ( + 135 600 kr.).

7.         För övertidsersättningar, vikariatstillägg, expertis m. m. beräknas en ökning av medelsbehovet med 23 700 kr.

8.         Till CSN:s expenser behövs ytterUgare medel med 66 900 kr. och till studiemedelsnämndernas expenser ytterligare 14 000 kr. ( + 80 900 kr.).

9.         Vid studiemedelsnämnderna behövs extra personal (motsvarande sju biträdestjänster) under de mest arbetstyngda perioderna. För detta ändamål samt för viss förbättrad upplysningsverksamhet till de studeran­de krävs ytterligare 181 700 kr.

I 0-altemativet förordar CSN på personalsidan en minskning med 8,5 tjänster, varav fyra tjänster vid CSN. Förslaget om personalminskning vid CSN innebär färre personer för återkravsverksamheten, vilket med­för att återbetalningen går ned. En nedskärning av andra tjänster skulle drabba de studerande, vilket CSN inte vill ta ansvar för. På expensan-slaget bör en nedskärning främst avse publikationstryck samt ansök­ningsblanketter för studiesocialt stöd. En personalminskning vid studie­medelsnämnderna kommer bl. a. att medföra förseningar i behandlingen av studiemedelsansökningar.

Sveriges förenade studentkårer (SFS) och Örebro studentkår har in­kommit med skrivelser beträffande åtgärder för att förkorta behand­lingstiden vid delegationen för utländska studerande. Dessutom har CSN i särskild skrivelse den 9 augusti 1972 begärt personalförstärkning vid delegationen för utländska studerande.

Föredraganden

Arbetsbelastningen vid centrala studiehjälpsnämnden (CSN) har allt­sedan ikraftträdandet av 1964 års studiesociala reform varit stor. Under senare år har också en del förändringar i det studiesociala systemet ge-

H


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        502

nomförts. Delegationen för utländska studerande, som sedan den 1 ja­nuari 1972 handlägger alla ärenden om studiestöd för utländska med­borgare, har fått ett större antal ärenden att behandla än beräknat. Med hänsyn härtill beräknar jag medel för en tjänst som assistent i A 19 samt två biträdestjänster, varav en för kvalificerat biträde. När det gäller CSN:s arbete med återkrav beräknar jag som en förstärkning medel för en tjänst som assistent.

Vidare har jag under detta anslag tagit hänsyn till kostnaderna vid genomförande av ett förslag från riksrevisionsverket om försöksverk­samhet med taxesystem för redovisningscentraler m. m.

I samband med överförandet av äldre elever till studiemedelssystemet kommer särskilda kostnader att uppstå för handläggningen av dessa ärenden. Jag avser att återkomma till Kungl. Maj:t i fråga om medels­behovet i annat sammanhang.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 10 251 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att   till   Centrala   studiehjälpsnämnden   m. rn.   för   budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 10 251 000 kr.

H 2. Studiebidrag m. m.

I riksstaten för innevarande budgetår finns uppfört ett förslagsanslag av 573 milj. kr. till studiebidrag m. m. Jag ämnar senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1973 års riksdag lägga fram särskild proposition angående vissa studiesociala frågor. I avvaktan härpå bör i riksstatförslaget under detta anslag tas upp ett preliminärt beräknat belopp av 544 mUj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Studiebidrag m.m. för budgetåret 1973/74 beräkna ett förslagsanslag av 544 000 000 kr.

H 3. Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kredit­garanti

1971/72 Utgift               591 807

1972/73 Anslag             500 000

1973/74 Förslag            400 000

Från detta anslag bestrids kostnader dels för avskrivning med 25 % av kapitalskulden på statsgaranterade studielån i enlighet med kungö­relsen (1961: 384) om avskrivning av lån för studier, dels för avskrivning i de fall låntagaren avlidit eller varaktig betalningsoförmåga inträtt. De låneformer som är förbundna med allmän avskrivning med 25 % har upphört enligt 1964 års riksdagsbeslut om reformering av det studieso-

H


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                                       503

ciala stödet till studerande ungdom. Genom konstruktionen av den all­männa avskrivningen kommer dock anslaget att belastas med kostnader under en övergångstid.

Centrala studiehjälpsnämnden föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med oförändrat belopp.

Föredraganden

Anslaget bör föras upp med ett belopp av 400 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kr.

H 4. Ersättning tiU postverket och riksbanken för deras bestyr med studiesocialt stöd

1971/72 Utgift                 1 045 964

1972/73 Anslag                1 190 000

1973/74 Förslag               2 133 000

Från detta anslag bestrids kostnader för postverkets och riksbankens bestyr med studielån resp. studiemedel.

Centrala studiehjälpsnämnden beräknar medelsbehovet till 2 470 000 kr. (+1280000 kr.). Det ökade medelsbehovet är en följd av höjda ersättningskrav från postverket.

Föredraganden

Jag beräknar att medelsbehovet för ersättning till riksbanken och postverket kommer att öka med 943 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ersättning till postverket och riksbanken för deras bestyr med studiesocialt stöd för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 2 133 000 kr.

H 5. Bidrag tiU avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymna­sieskolor m. m.

 

1971/72 Utgift

181375

1972/73 Anslag

289 000

1973/74 Förslag

280 000

EnUgt kungörelsen (1945: 594) angående statsbidrag till skolhem för lärjungar vid högre skolor och till avlönande av föreståndare vid dylikt

H


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                        504

skolhem (ändrad senast 1971:217) får efter skolöverstyrelsens (SÖ:s) medgivande statsbidrag med 5 500 kr. för år utgå till avlönande av före­ståndare vid skolhem för elever vid vissa i kungörelsen angivna läro­anstalter. Bidraget utgår endast för elevhem som har annan huvudman än primärkommun.

Skolöverstyrelsen

SÖ föreslår att anslaget för budgetåret 1973/74 förs upp med 353 500 kr.

SÖ föreslår att bidraget per heltidsanställd föreståndare vid elevhem med enskild huvudman höjs med 4 500 kr. per tjänst (+67 500 kr.).

Föredraganden

Jag är inte beredd att biträda skolöverstyrelsens förslag om en höj­ning av bidraget till föreståndare vid elevhem med enskild huvudman. Anslaget bör med hänsyn tiU det beräknade antalet föreståndare föras upp med 280 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor m.m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 280 000 kr.

H 6. Bidrag tUl hälso- och sjukvård för studerande

 

1971/72 Utgift

1 299 100

1972/73 Anslag

1 530 000

1973/74 Förslag

1 530 000

Från detta anslag bestrids kostnader för bidrag till hälso- och sjuk­vård för studerande enligt bestämmelser som Kungl. Maj:t meddelat den 19 maj 1972.

Tillsyn över hälso- och sjukvården utövas av socialstyrelsen som har att pröva ansökningar om statsbidrag till sådan verksamhet. Statsbidrag utgår tUl kårortsnämnder för hälso- och sjukvård i Göteborg, Karlstad, Linköping, Malmö/Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala, Växjö och Öre­bro med 13 kr. per studerande intill ett antal av 10 000 studerande och med 8 kr. för varje ytterligare studerande. Statsbidrag beräknas efter antalet studerande som under budgetåret aktivt bedriver studier.

Socialstyrelsen lägger fram förslag om en uppräkning av bidraget till 15 resp. 10 kr., vilket medför en ökning av det totala medelsbehovet med 150 000 kr. Det statsbidragsgrundande antalet studerande beräknas under budgetåret 1973/74 uppgå till 139 000.  j

Föredraganden

Jag viU i detta sammanhang erinra om vad jag berört i inledningen

H


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        505

till avsnittet Studiesociala åtgärder att en särskild sakkunnig tillkaUats för att utreda frågan om studerandehälsovården.

Jag förordar att bidraget till hälso- och sjukvård räknas upp. Bidraget bör utgå med 14 kr. per studerande intill ett antal av 10 000 och med 9 kr. för varje ytterligare studerande. Den föreslagna förbättringen av statsbidraget beräknar jag kunna rymmas inom nuvarande anslag. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budget­året 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 530 000 kr.

H


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet


506


I INTERNATIONELLT-KULTURELLT SAMARBETE

a) kulturellt utbyte med utlandet

11. KultureUt utbyte med utlandet


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


996 212 905 000 506 000


Reservation


531 066


Ur detta reservationsanslag utgår bidrag till vissa ändamål inom det internationella kulturutbytet utanför Norden.


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Myndighet/ organisation


Föredraganden


 


1.          Resestipendier och rese­bidrag åt universitets­lärare m. fl.

2.          Deltagande i konferenser och kurser, anordnade av eUer i samverkan med in­ternationella organisationer på kulturområdet

3.    Centralnämnden för skol­ungdomsutbytet med ut­landet

4.          Svenskt deltagande i europeiska skoldagen

5.          Svenska studenthemmet i Paris

6.          Nämnden för svensk-ame­rikanskt forskarutbyte

7.          Sverige-Amerikastiftelsen

8.          TiU Kungl. Maj:ts disposition


404 000

-404 000

-404 000

25 000

100 000

 

1000

of.

of.

15 000

+ 18 500

of.

31000

+ 99 000

of.

60 000

34 200

+ 30 000 -1- 3 600

of. + 1800

259 800

+ 28 200

905 000

-252 900

-399 000


Universitetskanslersämbetet föreslår, att anslagsposten 1 utgår och att medel för de därmed avsedda ändamålen i stället beräknas under reservationsanslagen Teknisk utbildning och forskning m. m.: Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping samt Extra utgifter vid universiteten m. m.

Styrelsen för det svenska studenthemmet i Paris upprepar sitt före­gående år framlagda förslag om att en fast tjänst som föreståndare för studenthemmet inrättas. Vidare hemställer styrelsen bl. a. om ett index-reglerat årligt bidrag för täckande av driftunderskott samt om medel för arvodering av en sekreterare åt föreståndaren och för kulturell verk­samhet vid hemmet.

la


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        507

Föredraganden

Den av universitetskanslersämbetet föreslagna omföringen av medlen under anslagsposten 1 finner jag ändamålsenhg. Beträffande medels­beräkningen för ifrågavarande stipendier och bidrag under nästa budget­år hänvisar jag till vad jag tidigare anfört vid min anmälan av anslagen Teknisk utbildning och forskning m. m.: Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping och Extra utgifter vid universiteten m. m. Be­hållningen vid utgången av budgetåret 1972/73 under anslagsposten 1 bör likaledes tiUföras dessa anslag.

Från anslagsposten 2 beviljas f. n. vissa resebidrag för svenskt del­tagande i sammanträden med de intemationeUa naturvetenskapliga sam­manslutningar för vUka Vetenskapsakademien är centralt kontaktorgan. Jag har i det föregående anmält min avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1973 års riksdag lägga fram proposition om bidrag till Vetenskapsakademien. Med hänsyn härtill bör nämnda anslagspost minskas med ett belopp av 25 000 kr. motsvarande vad som innevarande budgetår förutses utgå för ifrågavarande resebidrag.

Vid beräkningen av anslaget har jag utgått från att visst driftbidrag till svenska studenthemmet i Paris även nästa budgetår efter särskild prövning skaU kunna anvisas från anslagsposten TiU Kungl. Maj:ts dis­position (anslagsposten 8). Under nämnda anslagspost har jag vidare beräknat medel för årsavgifter till ett antal intemationeUa sammanslut­ningar på utbildningens, forskningens och kulturens områden. För dessa ändamål anvisas innevarande budgetår medel från anslaget I 3. Sveriges anslutning tUl vissa internationella sammanslutningar m. m. Då huvud­delen av detta anslag avser bidrag till nyss nämnda naturvetenskapliga sammanslutningar för vilka Vetenskapsakademien är kontaktorgan bör anslaget, med anledning av vad jag nyss anfört rörande bidrag tiU aka­demien, utgå ur riksstatsförslaget.

Sverige-Amerikastiftelsens tre statliga stipendier (anslagsposten 7) är f. n. 950 kr. per månad. Jag beräknar ytterligare medel tUl stiftelsen så att stipendierna kan höjas till 1 000 kr. per månad.

Med hänvisning i övrigt tUl sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till KultureUt utbyte med utlandet för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 506 000 kr.

12. Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.

1971/72 Utgift            2 384 204

1972/73 Anslag           2 958 000

1973/74 Förslag          3 130 000

Sverige är sedan år 1950 medlem av Förenta Nationernas organisation

la


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                         508

för UtbUdning, vetenskap och kultur (Unesco). Svenska unescorådet är ett med stöd av Unescos stadga inrättat nationellt råd med uppgift att i Sverige främja Unescos verksamhet och stödja svenska insatser inom ramen för dess program.

Svenska FN-förbundet har ansvaret för den allmänna upplysnings­verksamheten i Sverige om Unesco. Fr.o.m. budgetåret 1971/72 an­visas medel för detta ändamål över tredje huvudtiteln. Ett nära sam­råd mellan förbundet och svenska unescorådet om medlens användning förutsätts dock äga rum.

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

Unescorådet

Föredraganden

Arsbidrag till Unesco Svenska unescorådels

verksamhet Deltagande i Unescos

generalkonferens

2 828 000

70 000

60 000 2 958 000

+ 232 000

+  10 000

- 60 000 + 182 000

+ 232 000

of.

- 60 000 + 172 000

Svenska unescorådet

Unescos reguljära budget för tvåårsperioden 1973—74 har av 1972 års generalkonferens fastställts till 120 milj. dollar, en ökning om ca 34 % i förhållande tUl tvåårsperioden 1971—72. Av denna ökning utgör större delen en effekt av inträffade prisstegringar i Frankrike och dol­larns värdeminskning. För budgetåret 1973/74 beräknar svenska unesco­rådet Sveriges bidrag till organisationen till 3 060 000 kr. efter en andel av 1,17 % av medlemsländemas sammanlagda bidrag till Unescos re­guljära budget. Rådet begär vidare en uppräkning av medlen till rådets egen verksamhet bl. a. för utredningsändamål.

Föredraganden

Med hänvisning tiU sammanställningen beräknar jag anslaget tiU 3 130 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 3 130 000 kr.

13. Bidrag tiU vissa intemationeUa kongresser i Sverige

1971/72 Utgift               366 550             Reservation                 162 177

1972/73 Anslag             400 000

1973/74 Förslag            390 000

Ansökningar föreUgger hittills om bidrag med drygt 450 000 kr. till förberedelse- och administrationskostnader för nio kongresser och sym­posier, avsedda att håUas i Sverige under åren 1973 och 1974.

la


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      509

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 390 000 kr. Jag hem­ställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 390 000 kr.

14. Bidrag tiU svenska institut i utlandet

 

 

1971/72 Utgift

506 000

 

 

 

1972/73 Anslag

506 000

 

 

 

1973/74 Förslag

536 000

 

 

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

1

 

Instituten

Föredraganden

Svenska institutet i Rom Svenska institutet i Ather Tessininstitutet i Paris

395 000 61000 50 000

+ 47 400 + 12 000 + 37 000

+20 000 + 5 000 + 5 000

 

 

506 000

+96 400

+30 000

Svenska institutet i Rom

Medel begärs för ett nytt stipendium i konstvetenskap, för en kurs i restaureringsteknik och för arvoden åt styrelseledamöter. I övrigt hän­visar styrelsen tUl den höjda prisnivån i Italien. Ett O-alternativ skulle i första hand medföra en nedskärning av institutets stipendier.

Svenska institutet i A then

Institutet hemstäUer om en uppräkning av bidraget för att täcka ett förväntat underskott i institutets budget 1973/74.

Tessininstitutet i Paris

Styrelsen begär medel bl. a. för intensifierad utställningsverksamhet och en åriigen återkommande konsthistorisk kurs. O-alternativet innebär för Tessininstitutets del minskade möjUgheter tUl bl. a. utstäUnmgsverk-samhet.

Föredraganden

Bidraget tUl svenska institutet i Rom bör ökas med 20 000 kr. med anledning av inträffade prisstegringar. Av ökningen bör en del användas tUl en viss uppräkning av befintUga stipendier vid institutet.

På gmnd av kostnadsstegringar förordar jag även viss höjning av bidragen till institutet i Athen och Tessininstitutet.

Med hänvisning tiU sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att  tUl Bidrag  till  svenska institut i  utlandet för  budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 536 000 kr.

la


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet                         510

b) nordiskt kulturellt samarbete

I 5. Sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete m. m.

I 6. Nordiska samarbetsprojekt m. m.

17. Nordiska institutet för samhällsplanering

I 8. Nordiska institutet för teoretisk atomfysik

I 9. Nordiska kulturfonden

I enlighet med bestämmelserna i det år 1971 ingångna nordiska kul­turavtalet har en ordning med en gemensam verksamhetsbudget för det nordiska kultursamarbetet införts. För denna verksamhetsbudget, som omfattar ett budgetår som sammanfaller med kalenderåret, tiUämpas bl. a. en gemensam nordisk budgetbehandUng. En sådan budgetbehand­ling har för första gången genomförts för kalenderåret 1973. Medel för att täcka den svenska andelen av kostnaderna för de i 1973 års nordiska verksamhetsbudget ingående ändamålen har begärts dels i statsverkspro­positionen 1972 (prop. 1972: 1 bil. 10 s. 456, KrU 6, rskr 52), dels i proposition om tiUäggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 (prop. 1972: 130, KrU 24, rskr 315). På riksstaten för budgetåret 1973/74 för­utsätts medel bli anvisade för den svenska andelen av 1974 års nordiska verksamhetsbudget.

Föredraganden

Anslagen I 5—I 9 som förutsätts ingå i 1974 års nordiska verksam­hetsbudget kommer i enlighet med den nya ordningen att få sin huvud­sakUga behandling under våren 1973 inom Nordiska ministerrådet. Jag vill inte föregripa denna behandUng utan ämnar senare föreslå Kungl. Maj:t att för vårriksdagen lägga fram en särskild proposition rörande de i detta sammanhang aktuella anslagen. Anslagen bör i avvaktan på denna proposition föras upp med oförändrade belopp.

Med hänvisning tUl vad jag anfört hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition om den svenska andelen av 1974 års verksamhetsbudget för det nordiska kultursam­arbetet, i riksstatsförslaget för budgetåret 1973/74 beräkna

1.      till Sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete m. m. ett reservationsanslag av 900 000 kr.,

2.      till Nordiska samarbetsprojekt m. m. ett reservationsanslag av 4 059 000 kr.,

3.      till Nordiska institutet för samhäUsplanering ett reservations­anslag av 424 000 kr.,

4.      till Nordiska institutet för teoretisk atomfysik ett reservations­anslag av 1 093 000 kr., och

Ib


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      511

5, till Nordiska kulturfonden ett reservationsanslag av 1 284 000 kr.

110. Nordiska afrUkainstitutet: Avlöningar m. m.

1971/72 Utgift                    470 234

1972/73 Anslag                   473 000

1973/74 Förslag                   643 000

Nordiska afrikainstitutet, som är förlagt till Uppsala, kom till genom statsmakternas beslut år 1962 (prop. 1962: 100, SU 1962: 135, rskr 1962: 313). Institutet har till uppgift att i Norden främja studiet av afrikanska förhåUanden samt verka för den internationella biståndsverk­samheten i vad denna berör Afrika. Det åUgger institutet särskilt att främja utbUdning av personal för biståndsverksamhet i Afrika, att sprida information rörande Afrika och aktuella afrikanska förhållanden, att vara dokumentationscentrum för afrikaforskningen samt att främja vetenskaplig forskning och undervisning om Afrika. Verksamheten leds av en av Kungl. Maj:t utsedd styrelse med representanter för de nor­diska länderna. Kungl. Maj:t har den 29 juni 1964 faststäUt instruktion för institutet.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Styrelsen

Föredraganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

3 5

+ 1,5 +2

of. of.

 

8

+3,5

of.

Anslag

 

 

 

Avlöningar

Sjukvård

Lokalkostnader

414 000

1000

58 000

+ 219 000

of.

+ 158 000

+ 30 000

of.

+ 140 000

 

473 000

-f 377 000

+170 000

' Härutöver finns för institutet tvä tjänster vid Uppsala universitetsbibliotek.

Styrelsen

Styrelsens förslag innebär i korthet.

1.       Löne- och prisomräkning m. m. 30 053 kr.

2.   Ökade lokalkostnader i samband med föreslagen flyttning till nya lokaler (+158 000 kr.).

3.   Tjänster som forskarassistent, expeditionsvakt, kontorsskrivare och redaktör (halvtidstjänst) (+183 738 kr.).

4.   ökade medel för vissa arvoden (+5 040 kr.).

I O-alternativet förordar styrelsen borttagande av vissa arvoden m. m.

Ib


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                                      512

Föredraganden

Sedan Kungl. Maj:t medgivit att institutet flyttar till nya lokaler, bör medel anvisas för ökade lokalkostnader. I övrigt beräknar jag me­del för automatiska kostnadsökningar. Jag hemställer att Kungl. Majit föreslår riksdagen

att till Nordiska afrikainstitutet: Avlöningar m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 643 000 kr.

111. Nordiska afrikainstitutet: Driftkostnader

Reservation                         197 682

1971/72 Utgift

190 352

1972/73 Anslag

318 000

1973/74 Förslag

337 000

Från detta reservationsanslag bestrids kostnader för bl. a. bokinköp, gästföreläsningar och resestipendier vid nordiska afrikainstitutet. Vi­dare får — under förutsättning av att gåvo- och donationsmedel ställs till förfogande — från anslaget bestridas kostnader för en extra tjänst som forskarassistent. En sådan tjänst bekostas fr. o. m. budgetåret 1969/70 med medel som ställs till förfogande av de övriga nordiska länderna.

Styrelsen

Styrelsen begär en uppräkning av anslaget med 156 000 kr. för bl. a. seminarieverksamhet och ökat antal stipendier samt för viss pedagogisk verksamhet. I O-alternativet förordas i första hand en minskning av seminarie- och gästföreläsningsverksamheten.

Föredraganden

Anslaget bör med beaktande av prisomräkning och andra kostnads­ökningar av automatisk karaktär för nästa budgetår föras upp med 337 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Nordiska afrikainstitutet: Driftkostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 337 000 kr.

112. Bidrag tiU vissa bUaterala nordiska projekt m. m.

1971/72 Utgift                11236631                   Reservation                       434 794

1972/73 Anslag               1533 000

1973/74 Förslag              1 673 000

' Del av anslaget Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete.

Under detta anslag förs vissa ändamål upp som f. n. inte ingår i den gemensamma nordiska verksamhetsbudgeten. Under anslaget beräknas

Ib


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                        513

budgetåret 1973/74 medel för vissa ändamål som tidigare förts under anslaget Nordiska samarbetsprojekt m. m.

Av sammanställningen framgår anslagets disposition innevarande bud­getår och begärda ökningar för budgetåret 1973/74.

 

 

 

 

Belopp

Begärd ökning

 

Svenska föreningen

1972/73

1973/74

1.

 

 

 

Norden

 

 

 

a) Föreningens aUmänna

 

 

 

verksamhet

500 000

+250 000

 

b)  Nordisk lektoratsverk-

 

 

 

samhet

135 000

+ 85 000

 

c)  Lärarutbyte mellan de

 

 

 

nordiska länderna

45 000

+ 40 000

2.

Vuxenundervisning i

finska och svenska

a)  Kurser i finska och

 

 

 

svenska

130 000

+ 40 000

 

b)  Kurser i svenska för

 

 

 

finska lärare

30 000

of.

3.

Kurs i svenska för fin-

 

 

 

ländska studerande

45 000

of.

4.

Svenskhemmet Voksen-åsen

 

 

 

a)  Lokalkostnader

340 000

of.

 

b)   Stipendier

60 000

+ 25 000

5.

Bidrag till inköp av svensk litteratur till

 

 

 

Islands riksbibliotek

4 000

of.

6.

Bidrag tiU inköp av svensk litteratur tiU S:te Geneviéve-biblioteket

 

 

 

i Paris

10 000

of

7.

Kulturellt utbyte och

 

 

 

samarbete med Island

60 000

of.

8.

Till Kungl. Maj:ts

 

 

 

disposition

174 000

 

 

1 533 000

+440 000

9.

Nordiska studieutbytes-

 

 

 

resor för skolungdom

(75 000)

+ 25 000

10.

Föreningen Nordisk folk-

 

 

 

högskola i Geneve

(45 000)

of.

11.

Nordisk bibliotekarie vid S:te Geneviéve-biblioteket

 

 

 

i Paris

(4 200)1

+    1800

12.

Översättning tiU svenska

 

 

 

av finsk facklitteratur

(24 000)1

+  16 000

 

 

(148 200)

+ 42 800

 

Totalt

+482 800

' Under anslaget Nordiska samarbetsprojekt m. m. (1972/73:1 7).

Svenska föreningen Norden

Fr. o. m. budgetåret 1970/71 höjdes bidraget tUl Svenska föreningen Nordens allmänna verksamhet betydligt för att möjliggöra försök med vidgad nordisk upplysningsverksamhet under en treårsperiod, dvs. till

Ib

17   Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 1.    Bil. 10


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        514

och med innevarande budgetår. Föreningen begär för 1973/74 medel för att kunna fortsätta den påbörjade upplysningsverksamheten och för att ytterligare kunna utvidga den. Vidare begär föreningen ökade anslag till vissa aktiviteter för vilka särskilda anslagsposter finns uppförda under detta anslag.

Skolöverstyrelsen

Ur konung Gustaf VI Adolfs 80-årsfond har under ett antal år be­viljats medel för stipendier åt svenska gymnasister för studieresor i de nordiska länderna. Fonden saknar nu resurser för att fortsatt lämna bidrag till detta ändamål. Skolöverstyrelsen föreslår att för budgetåret 1973/74 statsbidrag med 50000 kr. utgår för sådana stipendier.

Föredraganden

Bl. a. med hänsyn till att dels medel nu beräknats för vissa ändamål som tidigare legat under andra anslag, dels vissa ändamål som hittiUs erhåUit bidrag ur posten tiU Kungl. Maj:ts disposition i fortsättningen kommer att ingå i den nordiska verksamhetsbudgeten, bör anslaget föras upp med 1 673 000 kr. Jag har härvid räknat medel för stipendier åt svenska gymnasister för studieresor i de nordiska länderna enligt skol­överstyrelsens framstäUning för det ändamål som tidigare tUlgodosetts ur konung Gustaf VI Adolfs 80-årsfond. Under anslaget bör även i fortsätt­ningen ett betydande bidrag utgå till Svenska föreningen Nordens verk­samhet med bl. a. upplysning om nordiska förhåUanden. Flera nya nor­diska organ med informationsuppgifter har dock inrättats på senare tid eller kommer att inrättas, främst Nordiska rådets presidiesekretariat, det nordiska kultursekretariatet i Köpenhamn och de nordiska samarbets­ministrarnas blivande gemensamma sekretariat. Innan klarare överblick vunnits över ansvarsfördelning m. m. är jag inte beredd att tiUstyrka en ytterligare utvidgning av föreningen Nordens upplysningsverksamhet.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tiU Bidrag till vissa bilaterala nordiska projekt m. m. för bud­getåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 673 000 kr.

Ib


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                      515

I KAPITALBUDGETEN

I STATENS AFFÄRSVERKSFONDER Televerkets fond

I: B 2. Rundradioanläggningar

1971/72 Utgift           35600000               Behållning                3600000

1972/73 Anslag         35 600 000

1973/74 Förslag        39 700 000

Detta investeringsanslag avser televerkets investeringar i rundradio­anläggningar.

Televerkets investeringar i rundradioanläggningar bestrids med de i rundradiorörelsen inflytande avgiftsmedlen. På samma sätt finansieras byggnadsstyrelsens investeringar i radio- och televisionshus, televerkets utgifter för driften av rundradions distributionsnät m. m. samt Sveriges Radios utgifter för programproduktionen, vilka sistnämnda utgifter av­ser både investeringar och driftkostnader.

Enligt gällande principer för rundradioverksamhetens finansiering skall av avgiftsmedel bestridas såväl de löpande kostnaderna för pro­duktion och distribution av programmen som utgifter för omedelbar av­skrivning till 100 % i distributionsanläggningar samt radio- och tele­visionshus. Av de samlade avgifter som inflyter skall ljudradion och televisionen tilldelas de belopp, vilka med hänsyn till programverksam­heten bedöms erforderUga. Eventuella överskott tillförs en gemensam, av televerket förvaltad fond för att kunna användas för de båda medier­nas behov under andra år, då de löpande intäkterna inte förslår att täcka utgifterna. Sålunda reserverade medel skall kunna utnyttjas av televerket såsom rörelsemedel mot erläggande av ränta, vilken tillförs fonden. Kostnadsredovisningen skall vara sådan, att de verkliga kost­naderna för vartdera mediet kan särskiljas.

Undantagna från avgiftsfinansiering är Sveriges Radios skolprogram­verksamhet och programverksamhet för utiandet. Medelsbehovet för dessa ändamål täcks genom riksstatsanslagen. Viss utbildning via radio och television m. m. under åttonde huvudtiteln resp. Information om Sverige i utlandet under tredje huvudtiteln. Från sistnämnda anslag bestrids även kostnaderna för den programproduktion som handhas av kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet. Ersättning till televerket för att vissa blinda är befriade från att erlägga ljudradioavgift utgår från det under åttonde huvudtiteln   uppförda   riksstatsanslaget  Bidrag  tiU  de  handikappades

Kb


Prop. 1973:1    Bilaga 10   UtbUdningsdepartementet       516

kidtureUa verksamhet. Sveriges Radios kostnader för beredskapsut­rustning betalas vidare från det under samma huvudtitel uppförda an­slaget Viss beredskapsutrustning m. m.

I anslutning till redovisningen av televerkets förslag för budgetåret 1973/74 redogörs för rundradiorörelsens beräknade resultat för budget­åren 1971/72 och 1972/73 samt för det av televerket, byggnadsstyrelsen och Sveriges Radio beräknade medelsbehovet för perioden fram t. o. m. budgetåret 1977/78.

Ljudradioverksamheten Televerket

Investeringskostnader. Vid utgången av budgetåret 1971/72 hade sam­manlagt 85 FM-stationer färdigställts för distribution av program 1, 2 och 3, varav 50 större och 35 mindre stationer.

Medelsförbrukningen under budgetåren 1971/72 och 1972/73 be­räknas tiU 4,4 milj. kr. vardera budgetåret.

Investeringskostnaderna under perioden 1973/74—1977/78 i 1973 års kostnadsnivå beräknas till 5,5 milj. kr. för vart och ett av budgetåren.

Det för budgetåret 1973/74 begärda beloppet behövs i huvudsak för att färdigställa och påbörja ett antal nya rundradiocentraler och FM-stationer samt för vissa kompletteringsarbeten.

Under perioden 1974/75—1977/78 erfordras i första hand medel för reinvesteringar.

Driftkostnader. Televerkets driftkostnader för programdistribution och avgiftsinkassering har beräknats till 39,6 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och 38,4 milj. kr. för innevarande budgetår.

Televerket beräknar driftkostnaderna för perioden 1973/74—1977/78 i 1973 års kostnadsnivå enligt följande sammanställning.

1973/74        1974/75        1975/76        1976/77        1977/78 milj. kr.

Televerkets drift­
kostnader
                           39,6         40,0         41,2         42,0         42,5

Sveriges Radio

Utgifterna för investeringskostnader uppgick budgetåret 1971/72 tiU 5,8 milj. kr. och beräknas innevarande budgetår till 4,7 milj. kr.

Investeringskostnaderna under perioden 1973/74—1977/78 i 1972 års kostnadsnivå beräknas till 5,1 milj. kr. för vart och ett av budgetåren enligt ett altemativ — den s. k. O-planen. Enligt ett andra alternativ — den s. k. U-pIanen — skulle investeringskostnaderna under vart och ett av de två sista budgetåren av perioden uppgå till 6,1 milj. kr.

Av det för budgetåret 1973/74 begärda investeringsbeloppet hänför

Kb


Prop. 1973:1    BUaga 10    Utbildningsdepartementet                         517

sig ett belopp av 400 000 kr. tiU sådana byggnadsarbeten och inredningar för vilka Sveriges Radio skall svara och återstoden till ordinarie tekniska och administrativa inventarier.

Driftkostnader. Sändningstiden för ljudradions riksprogram beräknas under innevarande budgetår uppgå till ca 17 700 timmar. För den regio­nala och underregionala programverksamheten beräknas sändningstiden tUl 4 100 timmar. För ljudradions programverksamhet anvisades budget­året 1971/72 121,7 mUj. kr. och för innevarande budgetår 129,6 milj. kr.

Av följande sammanställning framgår dels Sveriges Radios förslag för budgetåret 1973/74, dels det av företaget beräknade medelsbehovet under perioden 1974/75—1977/78 enligt två altemativ. Beräkningama har gjorts i gällande penningvärde, dvs. utan hänsynstagande till de löne- och prisstegringar som kan uppstå under budgetåren 1972/73 och 1973/74 eller följande budgetår.


O-plan U-plan


 

1973/74

1974/75 milj.

1975/76 kr.

1976/77

1977/78

130,6

133,2 133,2

135,9 141,6

138,6 150,4

141,4 159,5


Den för budgetåret 1973/74 beräknade medelsökningen hänför sig tiU ökningen av den allmänna arbetsgivaravgiften. Härtill kommer sedvanUgt tiUägg för löne- och prisstegringar. Sveriges Radios förslag utgår från oförändrad sändningstid för riks- och regionalprogram, medan distriktens andel av riksprogrammen beräknas öka med 200 timmar. Därmed skulle distriktens andel av den totala ljudradioproduk­tionen (exkl.  grammofonmusik) uppgå till ca 25 % av programtiden.

Av de i det föregående angivna alternativen för kostnadsutvecklingen under perioden 1974/75—1977/78 avser O-planen en i förhållande till budgetåret 1973/74 oförändrad verksamhetsnivå under hela perio­den, medan U-planen innebär bl. a. en årlig volymökning med 2 % fr. o. m. budgetåret 1975/76 samt en utbyggd distriktsverksamhet.

Televisionsverksamheten Televerket

Vid utgången av budgetåret 1971/72 hade sammanlagt 201 stationer för TV 1 färdigställts, varav 51 större och 150 mindre stationer.

Andelen invånare med mottagningsmöjligheter för TV 1 beräknades vid samma tidpunkt uppgå till oförändrat 99,6 %.

Utbyggnaden av distributionsnätet för TV 2 har pågått planenUgt under budgetåret 1971/72. Vid utgången av budgetåret hade 79 sta­tioner färdigstäUts, varav 50 större och 29 mindre stationer. Den be-

Kb


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                        518

räknade täckningen uppgick vid samma tidpunkt tUl 97%. Vid ut­gången av innevarande budgetår beräknas totalt 115 TV 2-stationer vara i bruk, varav 54 större stationer och 61 mindre stationer. Täck­ningen beräknas därvid ha ökat tUl ca 98,3 % av befolkningen.

Beträffande programförbindelsehätet avses radiolänklinjerna för tele­vision och ljudradio vid utgången av budgetåret 1972/73 ha en längd av ca 6 600 km och omfatta ca 31 000 km bildförbindelser samt ca 110 000 km programförbindelser för ljud.

Medelsförbrukningen under budgetåren 1971/72 och 1972/73 beräk­nas till 31,2 milj. kr. resp. 33,8 milj. kr. I sistnämnda belopp har in­räknats kostnaderna för en av konjunkturmässiga skäl betingad tidigare­läggning av vissa radiostationsbyggnader i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 29 september 1972.

Investeringskostnaderna under perioden 1973/74—1977/78 i 1973 års kostnadsnivå framgår av följande sammanställning.


TV 1-nätet TV 2-nätet


 

1973/74

1974/75 miij.

1975/76 kr.

1976/77

1977/78

9,9 30,0

12,6 30,0

13,9 30,0

15,0 30,0

14,0 30,0


39,9           42,6          43,9          45,0          44,0

Det för budgetåret 1973/74 upptagna beloppet avser bl. a. färdig­ställande av vissa större stationer samt fem mindre stationer för TV 1 och ca 30 mindre stationer för TV 2. Vidare kommer bl. a. reservelverk och reservsändare att installeras vid vissa stationer. Televerket föreslår vidare att länknätet skall börja kompletteras med permanenta förbin­delser avsedda för regionala TV-sändningar.

Den nu pågående utbyggnadsetappen av TV 2-nätet avser utbyggnad av ytterUgare stationer för att uppnå en täckning av ca 99 %, om­byggnad av provisoriska anläggningar till permanenta samt anskaffande av reservutmstning tUl hela TV 2-nätet. Av de för perioden 1973/74— 1977/78 upptagna beloppen för TV 2-nätet avser 10, 10, 11,3, 5,8 resp. 4,2 mUj. kr. ytterligare stationer och återstoden reservutrustning m. m.

Med hänsyn till att bl. a. anskaffning av radiomateriel kräver mera långsiktiga engagemang anser televerket att ett beställningsbemyndi­gande för budgetåret 1974/75 om 25 milj. kr. erfordras.

Driftkostnader. Televerkets driftkostnader för programdistribution och avgiftsinkassering beräknas tiU 62,5 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och tiU 69,5 milj. kr. för innevarande budgetår.

De av televerket beräknade driftkostnaderna för perioden 1973/74— 1977/78 i 1973 års kostnadsnivå framgår av följande sammanställning.

Kb


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        519

1973/74   1974/75   1975/76   1976/77   1977/78 tnilj. kl.

Televerkets drift­
kostnader
                           73,2         75,0         79,0         83,0         87,0

Sveriges Radio

Investeringskostnaderna uppgick budgetåret 1971/72 till 26,7 milj. kr. och beräknas för innevarande budgetår tiU 21,7 milj. kr.

Sveriges Radio beräknar investeringskostnaderna under perioden 1973/74—1977/78 i 1972 års kostnadsnivå enhgt två altemativ som framgår av följande sammanstäUning.


O-plan      1 U-plan      j


 

1973/74

1974/75 milj.

1975/76 kr.

1976/77

1977/78

23,4

21,9

21,4 36,4

21,4 38,4

21,4 38,4


Av det för budgetåret 1973/74 beräknade beloppet hänför sig 3,5 milj. kr. tiU sådana byggnadsarbeten och inredningar för vilka Sveriges Radio skall svara. För anskaffning av tekniska och administrativa inventarier beräknas ett belopp av 19,9 mUj. kr. bli erforderligt.

Driftkostnader. Enligt de av riksdagen godtagna riktUnjerna skall sändningstiden för TV 1 bibehållas vid en nivå av drygt 40 timmar per vecka tUls sändningstiden blev densamma i TV 2. I samband med starten av TV 2 vid årsskiftet 1969/70 minskades den genomsnittliga andelen egen produktion av förstasändningarna från ca 55 % till något under 50 % (prop. 1966: 136, SU 1966: 163, rskr 1966: 388). För televisionens programverksamhet anvisades budgetåret 1971/72 304,8 milj. kr. och för innevarande budgetår 330,8 milj. kr.

Beträffande televisionens sändningstidsutveckling gäUer att TV 1 och TV 2 budgetåret 1972/73 skall bli resursmässigt likstäUda, vilket mot­svarar en sändningstid om ca 40 timmar per vecka i vardera kanalen. Andelen egen produktion av förstasändningarna skall därvid vara ca 50%. För budgetåret 1973/74 skall i princip samma kostnadsramar som för närmast föregående budgetår gälla. Sedan de båda kanalerna blivit likställda får Sveriges Radio låta kanalerna inom givna kostnads­ramar och med beaktande av kvalitetskravet öka såväl andelen egen produktion som sändningstiden utöver vad som angetts i beräkningama (prop. 1972: 1 bU. 10, KrU 1972: 11, rskr 1972: 124). Sveriges Radio beräknar nu att sändningstiden under budgetåret 1972/73 kommer att uppgå tUl sammanlagt ca 84 timmar per vecka.

Av följande sammanstäUning framgår dels Sveriges Radios förslag tUl medelsberäkning för budgetåret 1973/74, dels företagets beräkning av medelsbehovet under perioden 1974/75—1977/78 enligt två alternativ.

Kb


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        520

Beräkningarna har gjorts i gällande penningvärde, dvs. utan hänsyn tiU de löne- och prisstegringar som kan uppstå under budgetåren 1972/73 och 1973/74 eUer följande budgetår.

1973/74   1974/75   1975/76   1976/77   1977/78 milj. kl.

O-pIan      ]                                           341.3        348,1        355,1        362,6

}                          334.6

U-plan     J                                        352,7        398,7        448,8        499,2

Under budgetåret 1973/74 beräknas sändningstiden öka något jäm­fört med närmast föregående budgetår, ökningen förutsätts ske inom ramen för en i princip oförändrad medelsanvisning. Utöver sedvanligt tillägg för löne- och prisstegringar begärs ökade medel med anledning av ökningen av den allmänna arbetsgivaravgiften.

Av de i det föregående angivna alternativen för kostnadsutvecklingen under perioden 1974/75—1977/78 avser O-planen en i förhållande till budgetåret 1973/74 oförändrad sändningstid under hela perioden. Kost­nadsutvecklingen enUgt Sveriges Radios U-plan svarar mot en ökning av sändningstiden under hela perioden med 18 timmar per vecka. Dess­utom räknas med en till 8 timmar per vecka utbyggd verksamhet på regional nivå.

För radio och television gemensamma frågor. Sveriges Radio föreslår att vid behandlingen av anslagsframstäUningen för nästa budgetår den av statsmakterna angivna planeringsperioden bör rullas vidare till att omfatta budgetåret 1975/76.

Den översyn av Sveriges Radios verksamhetsformer som påbörjades år 1970 var i huvudsak avslutad på våren 1972. Omkring 1974—1975 be­räknas förslagen vara genomförda. Vid denna tidpunkt beräknas också de avsedda besparingseffekterna ha uppnåtts.

GäUande system för medelstilldelning, som syftar till att de verkUga kostnadema för vartdera mediet skaU kunna särskiljas (jfr prop. 1966: 136, SU 1966: 163, rskr 1966: 388), bör enUgt Sveriges Radios och televerkets mening nu avvecklas. Fr. o. m. nästa budgetår bör medels­tilldelningen ske gemensamt för ljudradion och televisionen utan skyl­dighet att gentemot rundradiorörelsens fond redovisa kostnadema med uppdelning på de båda medierna. Som skäl härför anges dels att det inte är möjligt att på annat sätt än genom schablonfördelning redovisa kost­nadema för gemensamma funktioner separat för ljudradio och tele­vision, dels att det nuvarande systemet innebär ett hinder för rationella organisations- och systemlösningar. Sveriges Radio avser att även med det föreslagna systemet i anslagsframställningen och i sina planer i övrigt redovisa gjorda och beräknade kostnader med fördelning på program­enheter och distrikt samt gemensam organisation.

Kb


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        521

Byggnadsstyrelsen

Medelsförbrukningen för investeringar i radio- och televisionshus be­räknas för budgetåren 1971/72 och 1972/73 till 9,5 resp. 16,4 milj. kr.

Investeringskostnaderna under perioden 1973/74—1977/78 i 1972 års kostnadsnivå framgår av följande sammanställning.

1973/74        1974/75        1975/76        1976/77        1977/78 milj. kr.

Radio- och televisions­
hus
                                    12,0          7,8          2,0

För byggnadsstyrelsens förslag lämnas en närmare redogörelse vid anmälan av investeringsanslaget Radio- och televisionshus.

Avgiftsintäkterna  och  f o n d b e h å lin i n ge n

Sveriges Radio

Nuvarande mottagaravgifter utgår sedan den 1 juli 1971 och utgör för hushåll med TV-mottagare och radiomottagare eller bara TV-mot-tagare 55 kr. per kvartal. För hushåU med färg-TV-mottagare gäller en särskild tilläggsavgift av 25 kr. per kvartal. Den särskilda ljudradio­avgift för hushåll som endast har radiomottagare uppgår till 50 kr. per år (prop. 1971: 1 bil. 10, KrU 1971: 8, rskr 1971: 110).

Antalet särskilda ljudradioavgifter uppgick den 30 juni 1972 till ca 287 000 och antalet tilläggsavgifter för färg-TV till ca 391 000. Antalet aUmänna mottagaravgifter uppgick vid samma tidpunkt till drygt 2,6 milj.

För att underlätta avgiftskontrollen har radiolagen (1966: 755) ändrats så att den som i detaljhandelsledet yrkesmässigt säljer eller hyr ut TV-mottagare är skyldig att lämna uppgift om dem till vilka överlåtelse eUer uthyming skett (prop. 1972: 23, KrU 1972: 16, rskr 1972: 170). Ändringen trädde i kraft den 1 juli 1972.

Under budgetåret 1971/72 uppgick de totala intäkterna av rundradio­rörelsen till 638,9 milj. kr. Totalt har för rundradioverksamheten under ifrågavarande budgetår enligt den redovisning som lämnats i det före­gående anvisats 606,2 milj. kr. De verkliga kostnaderna blir emellertid lägre på grund av att Sveriges Radio inte tagit i anspråk 18,4 milj. kr. av de medel som anvisats för företagets avgiftsfinansierade verksamhet. Den ackumulerade fondbehåUningen uppgår därmed tiU 233,2 milj. kr.

Den av Sveriges Radio, televerket och byggnadsstyrelsen beräknade intäkts- och kostnadsutvecklingen samt fondbehållningen under inne­varande och nästa budgetår framgår av följande sammanställning.

Kb

17*    Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 1.    BU. 10


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                                     522


Över/underskott Ackumulerad fondbehållning

 Sveriges Radios driftkostnader är beräknade i 1972 års löne- och prisnivå, dvs. utan hänsyn till löne- och prisstegringar som kan uppstå under budget­åren 1972/73 och 1973/74

De av televerket beräknade avgiftsintäkterna under perioden 1974/75 —1977/78 framgår av följande sammanställning.

1974/75    1975/76    1976/77    1977/78 milj. kr.

Kostnader Ljudradio Television

Intäkter

SärskUda ljudradioavgifter

Allmänna mottagaravgifter

Färgavgifter

Ränta pä avgiftsmedel


1972/73                     1973/74

milj. kr.

 

177,1

472,2

180,8' 483,1'

649,3

663,9

13,5

593,6

53,0

17.1

12,5

601,7

81,0

20,3

677,2

715,5

+27,9 261,1

+ 51,6 312,7


Särskilda ljudradioavgifter                     11,5                  10,5               9,5               8,5

Allmänna mottagaravgifter                608,3                 614,9           620,4           624,8

Färgavgifter                                         107,0                 129,0           150,0             170,0

726,8            754,4           779,9           803,3

Enligt en av Sveriges Radio upprättad långtidsprognos för kostnads-utveckUngen t. o. m. budgetåret 1977/78 kan verksamheten finansieras med nuvarande avgifter och tillgänglig fondbehållning t. o. m. utgången av budgetåret 1975/76 om den i det föregående nämnda U-planen genomförs. Om Sveriges Radios O-plan läggs tiU grund för verksam­heten behövs enUgt prognosen inte några avgiftshöjningar under den aktuella perioden. Härvid har inte besparingseffekterna av det i det föregående nämnda översynsarbetet beaktats.

Departem en tschefen

De avgiftsmedel som inflyter i rundradiorörelsen används enligt gäl­lande principer för rörelsens finansiering både för löpande kostnader för produktion och distribution av ljudradio- och televisionsprogram och för utgifter för omedelbar avskrivning av investeringar i distribu­tionsanläggningar samt radio- och televisionshus. Överskott som kan uppstå vissa år reserveras för behov under andra år, då de löpande in­täkterna inte förslår att täcka utgiftema. Skolprogramverksamheten, programverksamheten för utlandet och de av TRU-kommittén produ­cerade radio- och televisionsprogrammen finansieras med skattemedel.

Kb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                        523

De senaste åren har präglats av en kraftig utbyggnad av den avgifts­finansierade televisionsverksamheten både i vad gäller sändningstid och täckningsgrad. TV 2 startade i december 1969 med en genomsnittlig sändningstid av ca 20 timmar per vecka. Vid samma tidpunkt beräkna­des drygt 75 % av befolkningen kunna ta emot det andra programmet. Efter en successiv utbyggnad beräknas TV 2 under innevarande bud­getår nå resursmässig likstäUighet med TV 1, motsvarande en sänd­ningstid av ca 40 timmar per vecka. Ca 98,3 % av befolkningen beräk­nas vid utgången av budgetåret kunna ta emot TV 2 mot drygt 99 % för TV 1. Ljudradions sändningstid har varit i stort sett oförändrad under den här aktuella perioden. I enlighet med statsmaktemas beslut beräknas f. n. ungefär en fjärdedel av Sveriges Radios egen programpro­duktion ske regionalt. Mottagaravgiftema har varit oförändrade sedan den 1 juli 1971, då den allmänna mottagaravgiften höjdes med 10 kr. per kvartal.

Enligt statsmakternas beslut år 1972 har vissa riktiinjer fastställts för rundradions utveckling t. o. m. budgetåret 1974/75. Utgångspunk­ten har därvid varit att Sveriges Radio under budgetåren 1973/74 och 1974/75 skaU bedriva verksamheten på en jämfört med innevarande budgetår oförändrad nivå och att ytterligare inkomsttillskott i rund­radiorörelsen inte skaU erfordras. Sedan Ukställighet mellan kanalema uppnåtts skall Sveriges Radio kunna låta kanalerna — inom givna kost­nadsramar och med beaktande av kvalitetskravet — öka såväl andelen egen produktion som sändningstiden utöver vad som förutsatts i be­räkningarna.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1973/74 har Sveriges Radio föreslagit att planeringsperioden skall skjutas fram till att gälla t. o. m. budgetåret 1975/76. Med anledning härav vUl jag anföra följande.

Den översyn av företagets verksamhetsformer som Sveriges Radios styrelse inledde år 1970 har nu avslutats. Översynen har syftat till att dels höja den inre effektiviteten och produktiviteten, dels minska kostnaderna för verksamheten. De olika åtgärder som funnits påkal­lade för att nå dessa mål kommer att genomföras successivt under de närmaste två budgetåren. Det beräknas på sikt vara möjligt att minska kostnadema med drygt 40 milj. kr. i 1971/72 års prisläge. Det bör enUgt min mening hälsas med tillfredsställelse att Sveriges Radio aktivt har sökt att med egna åtgärder minska kostnaderna och begränsa den framtida kostnadsutvecklingen. Härigenom har behovet av inkomstför­stärkningar i rundradiorörelsen minskats.

Jag finner det rimligt att — i avvaktan på genomförandet av de åtgärder som aktualiseras av översynen — Sveriges Radio med beaktan­de av den övergripande ekonomiska målsättningen bedriver verksamhe­ten under budgetåret 1975/76 under samma förutsättningar som under närmast föregående budgetår. Utgångspunkten bör vara att något in-

Kb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


524


komsttillskott i rundradiorörelsen inte skaU erfordras. Jag anser mig vidare kunna utgå från att — i den mån de budgetmässiga konsekven­sema av översynen inte kan överblickas vid medelsberäkningen för budgetåret 1975/76 — Sveriges Radio inte skall behöva ta hela det belopp som kan komma att anvisas i anspråk. Det belopp som därvid kommer att återlevereras bör rimligtvis vara högre än motsvarande be­lopp för nästa budgetår. Jag återkommer till denna fråga i det följan­de. Vad jag nyss anfört innebär inte något ställningstagande tiU tid­punkten för nästa inkomsttillskott genom höjda avgifter.

I redogörelsen i det följande för min beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår har jag i likhet med vad Sveriges Radio och televerket gjort i sina anslagsframställningar delat upp kostnadema på ljudradio och television. Jag finner emeUertid en ändring av principerna för me­delstilldelningen i enlighet med det förslag som redovisats i det före­gående starkt motiverad. I enUghet härmed kommer jag att föreslå Kungl. Maj:t att de för nästa budgetår erforderUga medlen anvisas ge­mensamt för ljudradio och television utan skyldighet att gentemot rundradiorörelsens fond redovisa kostnaderna med uppdelning på de båda medierna.

Det samlade medelsbehovet under nästa budgetår framgår av följande sammanstäUning (milj. kr.).


Ljudradioverksamheten Investeringskostnader

Televerket

Sveriges Radio Driftkostnader

Televerket

Sveriges Radio

Televisionsverksamheten Investeringskostnader

Televerket

Byggnadsstyrelsen

Sveriges Radio Driftkostnader

Televerket

Sveriges Radio

Totala utgifter för ljudradio och television


 

1972/73

 

1973/74

 

Televerket, byggnads­styrelsen och Sveriges Radio

Departements­chefen

4,4 4,7

5,5 5,1

4,7 5,1

38,4 129,6

39,6 130,6'

39,6 137,0=

177,1

180,8

186,4

33,8 16,4 21,7

39,9 12,0 23,4

,     32,3

6,0

23,4

69,5 330,8

73,2 334,6'

73,2 350,8=

472,2

483,1

485,7

649,3

663,9

672,1


* Kostnadema är beräknade i 1972 års löne- och prisnivå, dvs. utan hänsyn

till löne- och prisstegringar som kan uppstå under budgetåren 1972/73 och

1973/74

= De beräknade kostnadema innefattar tillägg för löne- och prisstegringar som

kan uppstå under budgetåren 1972/73 och 1973/74

Kb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        525

Det för televerkets investeringar i ljudradioanläggningar upptagna be­loppet är avsett för olika kompletteringar m. m. av distributionsnätet för ljudradio. Det för televisionen beräknade beloppet avses bU dispo­nerat för olika kompletterande stationsarbeten m. m. i anslutning tUl distributionsnätet för TV 1 och för fortsatt utbyggnad och komplette­ring av distributionsnätet för TV 2. Jag förordar vidare att ett bestäU­ningsbemyndigande om 25 mUj. kr. för budgetåret 1974/75 lämnas tiU televerket.

Anslaget tUl Rundradioanläggningar bör beräknas med hänsyn tiU att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medels­förbmkningen.

Med hänsyn tiU vad jag sålunda anfört förordar jag att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning.

milj. kr.

Beräknad medelsförbrukning 1973/74                                             37,0

10 % marginal                                                                             3,7

Avgår beräknad ingående behållning 1973-07-01                             —1,0

Erforderligt anslag budgetåret 1973/74                                            39,7

Beträffande televerkets driftkostnader räknar jag med samma belopp som televerket.

Det av mig beräknade beloppet för byggnadsstyrelsens investeringar avser fortsatt nybyggnad av kontorshus B i Stockholm. Jag återkommer härtill i det följande vid anmälan av investeringsanslaget Radio- och televisionshus.

Vad angår Sveriges Radios drift- och investeringskostnader vUl jag anföra följande.

Sveriges Radio har under budgetåren 1970/71 och 1971/72 inte helt tagit i anspråk de medel som anvisats för programverksamheten utan tiU rundradiorörelsens fond återlevererat drygt 9 resp. 18 milj. kr. En stram hushåUning jämte omfattande vakantsättning i samband med den nyssnämnda översynen av verksamhetsformerna har bidragit härtill. Som nämnts i det föregående kan de budgetmässiga konsekvenserna av Översynsarbetet ännu inte överblickas, varför jag för nästa budgetår räknar med sedvanUgt tillägg för löne- och prisstegringar. Jag utgår därvid från att företaget inte behöver ta hela det beräknade beloppet i anspråk.

Utöver de för Sveriges Radio beräknade medlen för investerings- och driftkostnader för budgetåret 1973/74 bör bolaget — liksom fallet är under innevarande budgetår — ha möjlighet att i kostnadsutjämnande syfte rekvirera ett belopp av högst 15 mUj. kr. med skyldighet att under nästföljande budgetår återställa de sålunda rekvirerade medlen.

De av mig beräknade totala utgifterna för televisionens och ljud­radions avgiftsfinansierade verksamhet under budgetåret 1973/74 uppgår

Kb


Prop. 1973:1    BUaga 10   UtbUdnmgsdepartementet                       526

således till ca 672 milj. kr. Eftersom avgiftsintäkterna inom rundradio-rörelsen under nästa budgetår — som framgått av det föregående — kan uppskattas till ca 715,5 milj. kr., skulle rörelsen uppvisa ett överskott av drygt 43 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

a)  medge att televerket lämnas det beställningsbemyndigande som jag förordat i det föregående,

b) till Rundradioanläggningar för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 39 700 000 kr.

Kb


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet


527


 


n STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

U: 14. Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål

4 623 952

1 802 000

14 102 000

Behållning

1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


2 203


Från detta investeringsanslag bekostas vissa byggnadsobjekt för kul­turändamål inom UtbUdningsdepartementets område.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1973/74 föreslår byggnads­styrelsen att anslaget förs upp med 12 955 000 kr. och att ytterligare 5,2 milj. kr. anvisas på tiUäggsstat för innevarande budgetår. Som jag redovisat i det föregående vid min anmälan av anslaget Bidrag till Ope­ran och Dramatiska teatern har i propositioner angående tilläggsstat I för budgetåret 1972/73 (prop. 1972: 125 bil. 6 s. 44, och 130, bil. 6 s. 43, FiU 1972: 40 resp. KrU 1972: 24, rskr 1972: 331, resp. 1972: 315) i investeringsplanen förts upp kostnadsramar för objekten Upprustning av Operan, etapp I och II, Tillbyggnad av landsarkivet i Göteborg samt Ombyggnad av målarsalen inom Dramatiska teatern.

Genom beslut den 19 februari 1971 uppdrog Kungl. Maj:t åt bygg­nadsstyrelsen att utföra projektering t. o. m. bygghandlingar för ut­byggnad av svensk hemmet Voksenåsen i Oslo. Ut­byggnaden avser konferenslokaler, gästrum och personalbostäder. Den sammanlagda rumsytan utgör 1 230 m'-. Totalkostnaden beräknas till 4 780 000 kr. i prisläget den 1 april 1972.

Departem en tsch ef en

Jag har inget att erinra mot de av byggnadsstyrelsen föreslagna änd­ringarna av kostnadsramarna för pågående byggnadsobjekt.

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

 

 

 

 

 

 

Byggnadsobjekt

Kostnadsram

 

Medelsförbrukning

Bygg-

Färdig­ställande är-män.

 

1971-04-01

1972-04-01

Faktisk t. o. m. 1971/72

Beräknad

för

start är-män.

 

1972/73

1973/74

 

Nybyggnad för riksarkivet

20 456

20 449

20 445

4

 

0

66-11

68-06

Utbyte av hissar inom Operan

2 580

2 580

2 573

7

 

0

67-05

69-05

Nybyggnad av bokmagasin för

 

 

 

 

 

 

 

 

kungl. biblioteket

3 166

3 170

3 128

35

 

7

68-06

71-06

Om- och tUlbyggnad av lands-

 

 

 

 

 

 

 

 

arkivet i Lund

4 045

4125

3 891

220

 

14

68-11

71-06

TiUbyggnad av pontonhus för

 

 

 

 

 

 

 

 

Wasamuseet m. m.

1580

1575

1574

1

 

0

68-02

69-01

Ombyggnad av Operans scen-

 

 

 

 

 

 

 

 

vindmaskineri

5 190

5 300

5 016

200

 

84

70-09

71-12

Kb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10   UtbUdningsdepartementet                                       528

1442

1530

0

1 100

300

72-10

73-08

32 975

35 300

0

3 000

8 000

72-06

76-06

2 650

0

600

1500

73-03

74-01

4 780

0

0

4 300

73-08

74-10

750

0 36 627

700 5 867

50 14 255

72-09

73-02

Flyttning och ombyggnad av domkapitelhuset i Härnösand

Upprustning av Operan, etapp I och II

Tillbyggnad av landsarkivet i Göteborg

Utbyggnad av svenskhemmet Voksenåsen

Dramatiska teatern. Ombygg­nad av målarsalen

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Beräknad
Medelstillgäng
                                                         medelstörbrukning

Behållning 1972-07-01                         2            1972/73                                    5 951

Anslag för 1972/73                                            1973/74                                  14 255

rUcsstat                                                                                                           1802

tUläggsstat I                                                                                                   4 300

Anslag för 1973/74 (förslag)                                                                              14 102

__________________________ 20 206____________________________ 20 206

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 14 102 000 kr.

U: 15. Radio- och televisionshus

1971/72 Utgift                 9 914 347                  Behållning                        7 705 019

1972/73 Anslag              12 000 000

1973/74 Förslag               2 780 000

Detta investeringsanslag avser byggnader för radio- och televisions­verksamhet. En särskild investeringsplan finns fastställd för anslaget. Sveriges Radio svarar för upprättandet av programhandlingar för bygg­nadsobjekt och för redovisningen av dessa till Kungl. Maj:t, medan byggnadsstyrelsen har huvudansvaret för projekteringen och byggandet.

Byggnadsstyrelsen

Redogörelse har lämnats för nybyggnad av kontorshus B i Stockholm i prop. 1971: 2 (bU. 4 s. 13, KrU 1971: 1, rskr 1971: 17) och för underbyggnad av radiotorget i prop. 1972:2 (bU. 4 s. 13, KrU 1972: 1, rskr 1972: 12). I investeringsplanen finns objekten uppförda med två särskilda kostnadsramar. Byggnadsstyrel­sen föreslår nu att en gemensam kostnadsram förs upp i investerings­planen med 33 600 000 kr. i prisläget den 1 april 1972. Den föreslagna höjningen av kostnadsramen med 865 000 kr. utöver uppräkning med hänsyn till byggnadskostnadsindex beror bl. a. på att den försenade byggstarten för kontorshus B medfört ökade projekteringskostnader.

Kb


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    UtbUdningsdepartementet


529


Den nybyggnad för radio- och televisionshuset i Gö­teborg som i huvudsak slutfördes under sommaren 1970 har senast redovisats i prop. 1972: 1 (bil. 10 s. 479, KrU 1972: 11, rskr 1972: 124). Kostnadsramen föreslås sänkt med 265 000 kr. till 32 485 000 kr. i pris­läget den 1 april 1972.

Departem en tschefen

Medelsbehovet för radio- och televisionshus för nästa budgetår be­räknar jag enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan (1 000-tal kr.)


Byggnadsobjekt


Kostnadsram

1971-04-01    1972-04-01


Faktisk t. o. m. 1971/72


Medelsförbrukning

Beräknad för

1972/73        1973/74


Bygg-        Färdig­start      ställande är-män.       är-män.


 


Kontorshus B i Stockholm

Underbyggnad av radiotorget

Radio- och televisionshus i Göteborg


 

29 200 1

■ 33 600 1900 J

10 748

16 000

6 000 .

71-11 72-05

73-06 73-05

32 750  32 485

31999

400

86

68-01

70-06

 

42 747

16 400

6 086

 

 


Anslagsberäkning (1 000 tal kr.)


Me dels tillgäng


Beräknad medelsförbrukning


 


Behållning 1972-07-01                   7 705

Anslag 1972/73                             12 000

Anslag för 1973/74 (förslag)      2 780

22 485


1972/73 1973/74


16 400 6 085

22 485


Jag hemstäUer att Kimgl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Radio- och televisionshus för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 2 780 000 kr.

II: 16. Byggnadsarbeten vid universiteten m. m.

I riksstaten för innevarande budgetår är uppfört ett investeringsanslag av 180 milj. kr. till byggnadsarbeten vid universiteten m. m.

För nästa budgetår föreUgger framstäUningar från byggnadsstyrelsen och tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté om investerings-anslag av sammanlagt 200 milj. kr. för nämnda ändamål. Beredningen av dessa frågor är ännu inte avslutad. I riksstatförslaget bör tas upp ett preliminärt belopp av 180 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Byggnads­arbeten vid universiteten m. m. för budgetåret 1973/74 be­räkna ett investeringsanslag av 180 000 000 kr.

Kb


 


Prop. 1973:1    BUaga iO    UtbUdnmgsdepartementet                        530

IV STATENS UTLÄNINGSFONDER

rV: 5. Studiemedelsfonden

Investeringsanslaget till fonden berörs av den proposition som jag för­utskickat under anslaget Studiebidrag m. m. I riksstatförslaget bör tas upp ett preUmuiärt beräknat belopp av 455 milj. kr. Med anledning härav hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Studiemedels­fonden för budgetåret 1973/74 beräkna ett investeringsanslag av 455 000 000 kr.

IV: 6. Lånefonden för studentkårlokaler

1971/72 Utgift                                  Reservation               7401000

1972/73 Anslag                1 000

1973/74 Förslag                1 000

Denna fond tUlkom genom beslut av 1963 års riksdag (prop. 1963: 172, SU 1963: 212, rskr 1963: 405). Enligt kungörelsen (1964: 398) om lån för anskaffning av studentkårlokaler (ändrad senast 1970: 229) kan lån från fonden utgå till studentorganisationer vid universiteten m. fl. läroanstal­ter för anordnande av studentkår- och restauranglokaler för anställda och studerande. Enligt kungörelsen (1970: 273) om lån för inredning och utrustning för vissa studentkårlokaler kan lån från fonden utgå för första uppsättningen av inredning och utrustning för restauranglokaler.

Beredande organ för frågor om lån från fonden är statens nämnd för samlingslokaler, som i vad gäller restauranglokaler har att samråda med universitetsrestaurangkommittén.

De lånebelopp som sammanlagt beviljats ur fonden intill utgången av budgetåret 1971/72 framgår av följande sammanstäUning.

Ränte- och
amorterings-
Läneunder-
                                            fri del av
lag              Länebelopp             länebeloppet

Restauranglokaler                           7 756 000           7 756 000              7 756 000

övriga kårlokaler                         25 101000           10 972 500               7 329 000
Inredning och utrustning för

restauranglokaler                                                       652 000               652 000

19 380 500              15 737 000

För budgetåren 1964/65—1972/73 har under anslaget anvisats sam­manlagt ca 26 milj. kr. Som framgår av sammanställningen har lån om sammanlagt ca 19 milj. kr. bevUjats intill utgången av budgetåret 1971/72.

Kb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        531

För innevarande budgetår har anvisats ett investeringsanslag av 1 000 kr. Vidare får lån beviljas från fonden intill ett sammanlagt be­lopp av 20 milj. kr.

Statens nämnd för samlingslokaler

Med hänsyn till bl. a. de utbetalningar som kan väntas bör ett anslag av 5 milj. kr. föras upp för budgetåret 1973/74. Lån bör under nästa budgetår få beviljas intill ett sammanlagt belopp av 20 milj. kr.

Föredraganden

Chefen för inrikesdepartementet kommer senare denna dag att på grundval av förslag av samlingslokalutredningen förorda ändrade former förstatens stöd till allmänna samlingslokaler. Utredningen har i vad gäller lånestödet till studentkårlokaler föreslagit att detta skall upp­höra och ersättas med ett stöd enligt nya former som utredningen före­slår skall gälla för allmänna samlingslokaler. Enligt min mening bör emellertid det nuvarande särskilda stödet tiU studentkårlokaler stå kvar oförändrat med hänsyn till pågående utredningsarbete om de obligato­riska studentsammanslutningarnas verksamhet m. m. De förslag som anmäls av chefen för inrikesdepartementet innebär bl. a. att beslutande­rätten i frågor om stöd till allmänna samlingslokaler flyttas över från Kungl. Maj:t till en delegation inom bostadsstyrelsen och att statens nämnd för samlingslokaler avvecklas. Det ankommer på Kungl. Maj:t att vidta de åtgärder beträffande handläggningen av ansökningar om lån från lånefonden för studentkårlokaler som föranleds härav.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Vidare bör lån under nästa budgetår få bevUjas intill ett sammanlagt belopp av 20 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1)    medge att under budgetåret 1973/74 lån får beviljas från låne­fonden för studentkårlokaler intill ett sammanlagt belopp av 20 000 000 kr.,

2) till Lånefonden för studentkårlokaler för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Vad föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten.

Kb


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet                        532

Register

Sid. Översikt

DRIFTBUDGETEN

A UtbUdningsdepartementet m. m.

11     UtbUdningsdepartementet                                          11 359 000

11  Kommittéer m. m.                                                      17 200 000

12                  Extra utgifter                                                                500 000

29 059 000 B Kulturändamål

a)  konst, litteratur, musik, teater m. m.

19    Konstnärsstipendier                                                      8 500 000

22    Konstnärsbelöningar                                                     1 425 000

22                   Statens konstråd                                                          239 000

23                   Förvärv av konst för statens byggnader m. m.                  3 000 000

24                   Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras

verk genom bibUotek m. m.                                         13 184 000

26                  Statens biografbyrå                                                       713 000

27                  Teater- och musikrådet                                                   739 000

28     Bidrag tiU Operan och Dramatiska teatern                       63 211 000
32    Bidrag till Svenska riksteatern                                      33 699 000

35       Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda

teatrar                                                                  33 845 000

36       Rikskonsertverksamhet                                                 17 358 000
46     Bidrag tiU Regionmusiken                                            *23 260 000
46     MusikaUska akademien                                                  1 765 000

49                   Tidskriftsstöd                                                               1 300 000

50         Filmstöd                                                                      1 690 000

51                   Bidrag tiU särskilda kulturella ändamål                           27 700 000

57      Viss beredskapsutrustning m. m.                                      800 000

b)   arkiv, museer m. m.

Riksarkivet:

58           Förvaltningskostnader                                             8 949 000
60 Inköp av arkivalier och böcker m. m.                                   89 000
60    Landsarkiven                                                                        6 256 000

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv:
62        Förvaltningskostnader
                                              3 086 000

64        Insamlingsverksamhet m. m.                                          590 000

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum:

* Beräknat belopp


 


Prop. 1973:1    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                         533

12 362 000

. 289 000

728 000

4 901 000

2 341 000

9 163 000

903 000

344 000

1 305 000

8 314 000

657 000

4 297 000

1000

1 892 000

688 000

1 290 000

9 079 000

2 160 ÖOO

2 400 000

2 823 000

707 000

1 228 000

175 000

100 000

7 725 000

22 500 000

7 580 000

1 119 000

225 000

5 844 000

2 790 000

500 000

1 686 000

2 742 000

4 515 000

65        Förvaltningskostnader

69          Underhåll och ökande av museets samlingar

m. m.

70          Vård och underhåll av fornlämningar och kul-

turhistoriskt värdefulla byggnader

72          Uppdragsverksamhet

73      Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorgani-

sationen Nationalmuseet: 75        Förvaltningskostnader

77                                Underhåll och ökande av samlingarna m. m.

78                                Utställningar av nutida svensk konst i utlandet

79     Livmstkammaren
Naturhistoriska riksmuseet:

80          Förvaltningskostnader

82              Materiel m. m. Statens sjöhistoriska museum:

83                              Förvaltningskostnader

84                              Underhåll och ökande av samlingarna

 

85                  Etnografiska museet

86                  Medelhavsmuseet

88      Skoklosters slott

89     Bidrag till Nordiska museet
91
    Bidrag tiU Tekniska museet
93
   Bidrag tiU Skansen
97
    Bidrag till vissa museer och arkiv

100      Svenskt biografiskt lexikon
Stifts- och landsbiblioteken:

101                               Förvaltningskostnader

102                               Bokinköp och bokbindning m. m.

103       Inköp av vissa kulturföremål

c)  ungdoms- och folkbildningsverksamhet

104       Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala

verksamhet

108     Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verk­samhet

116    Bidrag till ungdomsledarutbildning

118     Statens ungdomsråd

120    Bidrag till hemgårdsrörelsen

120    Bidrag till folkbibliotek

124    Bidrag till föreläsningsverksamhet m. m.

127                   Bidrag till speciella foUcbUdningsåtgärder

128                   Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och nar- ■

kotikaupplysning

129       Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m.
131     Bidrag till de handikappades kultureUa verksamhet

d)   utbildning inom kulturområdet

Akademien för de fria konsterna med konsthög­
skolan:
135        Utbildningskostnader
                                               4 367 000

138        Undervisningsmateriel m. m.                                         523 000


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdnmgsdepartementet


534


 


Konstfackskolan: 139        Utbildningskostnader 142        Undervisningsmateriel m. m.

MusUdiögskoloma: 144        Utbildningskostnader 149        Undervisningsmateriel m. m. 149    Statens scenskolor 152     Statens dansskola 154     Dramatiska institutet

Bibliotekshögskolan:
159        Utbildningskostnader
161
          Undervisningsmateriel m. m.


9 812 000 673 000

15 851 000

343 000

6 673 000

2 084 000

6 940 000

4 173 000 650 000

428 860 000


 


C Kyrkliga ändamål

Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: 163        Förvaltningskostnader 167        Reparationsarbeten på domkapitelsbyggnader

167        Ersättnmgar tiU kyrkor m. m.

168                  Vissa ersättningar till kyrkfonden

 

168        Kurser för utbUdande av kyrkomusiker m. m.

169        Stipendier tiU bUvande präster för utbildning i

finska och samiska språken

170     Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor

173                  Bidrag till svenska ekumeniska nämnden

174        Bidrag till de svenska utlandsförsamUngama

175        Bidrag till fria kristna samfund m. m.


4 073 000

3 000 140 000

5 051 000
287 000

9 000

2 900 000

100 000

130 000

4 000 000

16 693 000


 


D Skolväsendet

a)  centrala och regionala myndigheter m. m.

192    Skolöverstyrelsen

197     Länsskolnämnderna

199         Läroboksnämnden

200         Utveckling av studielämplighetsprov

201         Bidrag tUl vissa elevorganisationer

202         Bidrag till vissa föräldraorganisationer

b)  pedagogiskt utvecklingsarbete

203      Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet

c)  det obligatoriska skolväsendet m. m.

209     Bidrag till driften av grundskolor m. m.

219     Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.

225      Nomadskolor
Specialskolan m. m.:

226          Utbildningskostnader
237        Utrustning m. m.

239          Resor för elever jämte ledsagare

240      Bidrag till förskolverksamhet m. m. för vissa

handikappade barn


 

61 347 000

27 607 000

800000

1 000 000

500 000

255 000

24 125 000

4 011000 000

6 426 000

5 631000

45 791 000

2 180 000

1 835 000

1 300 000


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        535

d)   gymnasiala skolor m. m.

243     Bidrag till driften av gymnasieskolor                          1 382 000 000

264     Bidrag tiU viss vårdyrkesutbildning                               35 204 000
268     Kostnader för viss personal vid statliga

realskolor                                                                     1000

268                    Bidrag till driften av högre kommunala skolor                         84 000

269                    Bidrag till driften av riksintematskolor     8 484 000 Sjöbefälsskolorna:

271         Utbildnmgskostnader                                                 10 026 000

274       Utmstning m. m.                                                            552 000
Statens skogsinstitut:

275           Avlöningar till lärarpersonal m. m.                                  1 436 000
277        Driftkostnader                                                             582 000

Trädgårdsskolan i Norrköping:

277         Utbildningskostnader                                                  924 000

279        Materiel m.m.                                                                134 000

279    Bidrag till Bergsskolan i FiUpstad                                       1 107 000

281     Bidrag tiU driften av vissa privatskolor                             14 983 000

283     Bidrag till driften av enskUd yrkesutbildning                   22 891 000

286       Främjande av lärlingsutbildning hos hantverks-

mästare m. m.                                                             1 700 000

287       Bidrag till kostnader för granskning av utförda

gesällprov                                                                  45 000

288       Vissa kurser för ingenjörer m. m.                                       605 000

e)  investeringsbidrag

289       Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet

m. m.                                                                  174 000 000

297     Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnaise-

skolan m. m.                                                          21 500 000

299     Bidrag till vissa fuUbordade byggnadsarbeten för

folkskoleväsendet                                                     925 000

299     Bidrag tiU bostäder för lärare inom det obligato­
riska skolväsendet
                                                      72 000

5 867 052 000

E Högre utbUdning och forskning

a)  centrala myndigheter m. m.

Universitetskanslersämbetet:

301                                Förvaltningskostnader                                             11102 000

302                                Utrednmgar m. m.                                                     2 075 000

303       Utrustningsnämnden för universitet och högskolor            2 781 000
305     Nämnden för socionomutbUdning                                     1 326 000

b)   universiteten m. m.

Humanistiska fakulteterna m. m.:
326        Avlönmgar till lärarpersonal
                                      64 334 000

326        Driftkostnader                                                        18 100 000

Teologiska fakultetema:
330        Avlöningar tiU lärarpersonal
                                       4 225 000

330        Driftkostnader                                                          1050 000


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                        536

11025 000

2 100 000

86181000

21700 000

116 435 000

85 450 000

28 766 000

13 250 000

24 704 000

4 399 000

4 350 000

103 012 000

58 200 000

89 591000

53 800 000

97 236 000

5 729 000

1 906 000

27 457 000

796 000

385 000

5 662 000

84 000

1 712 000

945 000

36 981000

18 419 000

44 135 000

219 350 000

1 150 000

3 650 000

13 232 000

9 745 000

1000

24 050 000

1 400 000

Juridiska fakulteterna: 336        Avlöningar tUl lärarpersonal 336        Driftkostnader

Samhällsvetenskapliga fakultetema m. m.: 338        Avlöningar till lärarpersonal 338        Driftkostnader

Medicinska fakuUeterna m. m.:
341        Avlöningar riU lärarpersonal

341        Driftkostnader

Odontologiska fakulteterna m. m.:
348
        Avlöningar till lärarpersonal

348        Driftkostnader
351
        Vissa tandsjukvårdskostnader

Farmaceutiska fakulteten m. m.:
353
        Avlöningar tiU lärarpersonal

353        Driftkostnader

Matematisk-naturvetenskapUga fakulteterna m. m.: 356        Avlöningar till lärarpersonal 356        Driftkostnader

Tekniska fakultetema m. m.: 360        Avlöningar till lärarpersonal 360        Driftkostnader

Teknisk utbildning och forskning m. m.: 366        Chalmers tekniska högskola och högskolan

i Linköping 373     Decentraliserad universitetsutbildning m. m. 375     Bidrag tiU Handelshögskolan i Stockholm

c)  vissa högskolor m. m.

377     Socialhögskolorna

380                    FortbUdning av socionomer, joumalister m. m.

381                    Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbild-

ningsverksamhet 381     JoumaUsthögskolorna 383     Latinamerika-institutet i Stockholm

385                    Vissa kurser för utländska studerande

386                    Bidrag till Ericastiftelsen

d)   gemensamt för universitet och högskolor

Vetenskapliga bibliotek:
388       Avlöningar

391        Bokinköp m. m.

394    Förvaltningarna vid universiteten m. m.

397                    Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader

398                    Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer

399                    Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

399       Stipendier för främjande av högre vetenskapUga

studier

400       Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten

m. m. 403     Universitetens datamaskincentraler

405                    Kostnader för datamaskintid

406                    Extra utgifter vid universiteten m. m.


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet


537


e) vissa forskningsändamål

412         Medicinsk forskning                                                                       51 530 000

413         Humanistisk forskning                                                                   10 790 000

414         Samhällsforskning                     12 230 000 416 Naturvetenskaplig forskning          62 480 000 420     Atomforskning          24 360 000

 

422         Europeiskt samarbete inom kärnforskningen                                  25 245 000

423         Europeiskt samarbete inom rymdforskningen 10 161 000 Forskningsinstitutet för atmofysik:

 

425               Förvaltningskostnader                                                                  2 698 000

426               Materiel m. m.                          257 000 426 Institutet för social forsknmg          1 243 000 428     Bidrag till Institutet för intemationeU ekonomi  830 000

 

428         Bidrag till Konung Gustaf V:s forsknmgsmstitut                                813 000

429         Bidrag tUl Intemationella meteorologiska institutet

i Stockhohn                                                                                      380000

430      Bidrag tUl Riksföreningen mot cancer                                              3 000 000
430    Bidrag tiU Vetenskapsakademien
                                                     *3 810 000


f) fairedning och utrustning

431     Inredning och utrustning av lokaler vid universi­teten m. m.


*73 000 000 1 604 808 000


F LärarutbUdning


443 448

450 453

453 455

456

458

459 460 461

463 464


 

Lärarhögskolorna:

 

Avlöningar till lärarpersonal m. m.

182 161 000

Driftkostnader

34 271 000

Förskoleseminarierna:

 

Avlönmgar tiU lärarpersonal m. m.

31213 000

Driftkostnader

2 641 000

Gymnastik- och idrottshögskoloma:

 

Avlöningar till lärarpersonal m. m.

9 137 000

Driftkostnader

938 000

Seminariema för husUg utbildnmg:

 

Avlöningar till lärarpersonal m. m.

15 396 000

Driftkostnader

1 279 000

Slöjdlärarseminariet:'

 

Avlönmgar till lärarpersonal m. m.

1 379 000

Driftkostnader

109 000

Statens institut för högre utbildning av sjuksköter-

 

skor

15 120 000

Särskilda lärarutbildningsåtgärder

1 942 000

Lärares fortbildning m. m.

39 653 000

 

335 239 000


* Beräknat belopp


 


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       538

G VuxenutbUdning

473     Viss utbildning via radio och television m. m.                   44 250 000

Statliga skolor för vuxna:

479        UtbUdningskostnader                                                *5 246 000

479        Material för självstudier                                              *750 000

479        Undervisningsmateriel m. m.                                          * 198 000

479     Bidrag tiU driften av kommunala skolor för vuxna              165 000 000

481     Bidrag tUl studiecirkelverksamhet                              *205 000 000

481     Bidrag tiU studieförbund                                              *10 400 000

481     Bidrag tiU driften av folkhögskolor                                 135 000 000

485    Bidrag tUl byggnadsarbeten vid folkhögskolor                     6 000 000
487     Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m.

tUl folkhögskolor                                                                 2 000 000
483     Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kurs­
verksamhet
                                                                         8 000 000
489     Undervisning för invandrare i svenska språket

m. m.                                                                    45 000 000

626 844 000

H Studiesociala åtgärder

500    Centrala studiehjälpsnämnden m. m.                              10 251000

502     Studiebidrag m. m.                                                  *544 000 000

502       Kostnader för avskrivning av vissa studielån med

statlig kredUgaranti                                                   400 000

503       Ersättning till postverket och riksbanken för deras

bestyr med studiesociaU stöd                                   2 133 000

503       Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem

vid gymnasieskolor m. m.                                            280 000

504       Bidrag tUl hälso- och sjukvård för studerande                  1 530 000

558 594 000

I InternationeUt-kuItureUt samarbete

a)   kulturellt utbyte med utlandet

506 000

3 130 000

390 000

536 000

*900 000

*4 059 000

*424 000

* 1093 000

* 1284 000

643 000

337 000

1 673 000

14 975 000

9 482 124 000

506         KultureUt utbyte med utlandet

507                    Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.

508                    Bidrag tUl vissa internationella kongresser i

Sverige

509       Bidrag tiU svenska institut i utlandet m. m.

b)   nordiskt kulturellt samarbete

510       Sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete m. m.
510    Nordiska samarbetsprojekt m. m.
510    Nordiska institutet för samhällsplanering
510    Nordiska institutet för teoretisk atomfysik

510       Nordiska kulturfonden
Nordiska afrikainstitutet:

511                                Avlöningar m. m.

512               Driftkostnader 512     Bidrag till vissa bilaterala nordiska projekt m. m.

Summa för driftbudgeten Beräknat belopp


Prop. 1973:1    BUaga 10    UtbUdningsdepartementet                       539

KAPITALBUDGETEN

I Statens affärsverksfonder m. m.

Televerkets fond

515    Rundradioanläggningar                                              39 700 000

39 700 000

n Statens allmänna fastighetsfond

527                    Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål                     14 102 000

528                    Radio- och televisionshus                                           2 780 000

529                    Byggnadsarbeten vid universiteten m. m.                   *180 000 000

196882 000

rV Statens utlåningsfonder

530       Studiemedelsfonden                                              *455 000 000
530    Lånefonden för studentkårlokaler                               1000

455 001 000

Summa för kapitalbudgeten        691 583 000 Totalt för utbildningsdepartementet   10 173 707 000

• Beräknat belopp


 


 


 


Bilaga 11 till statsverkspropositionen 1973                          Prop. 1973:1

Bilaga 11

Jordbruksdepartementet

ÖVERSIKT

Till jordbruksdepartementet hör jordbmkets och trädgårdsnäringens rationalisering, skogspolitiken, prisreglering på jordbrukets och fiskets områden, fiskefrämjande åtgärder, rennäringsfrågor, djursjukvård, djur­skydd, llvsmedelsfrågor, frökontroll, växtskydd och lantbrukskemisk ser­vice, utbildning, forskning och försök på jordbmkets, trädgårdsnäring­ens, veterinärmedicinens och skogsbmkets områden, miljövård — om­fattande vatten-, luft- och övrig naturvård, skydd mot buller samt ren­hållning — forskning på mUjövårdsområdet, idrott samt jakt och vilt­vård.

Det förslag till utgiftsram för jordbruksdepartementets verksamhets­område som läggs fram för budgetåret 1973/74 omfattar 1 333 milj. kr. Detta innebär en ökning med drygt 200 milj. kr, från innevarande budgetår.

Av ökningen på jordbrukshuvudtiteln hänför sig även detta år den större delen till mUjövårdsområdet. Trots en hård prövning av utgifts­behoven har det varit möjligt att skapa utrymme för vissa förbättringar inom detta område. Ett fortsatt omfattande statligt stöd föreslås lämnas till kommunema och industrin för utbyggnad av reningsanläggningar. Vidare föreslås bidrag tUl Förenta Nationernas miljöfond vars inrättan­de föreslogs vid 1972 års FN-konferens om den mänskliga miljön.

I fråga om idrotten föreslås en kraftig ökning av det statliga stödet.

I enlighet med de riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken som fastiades av 1967 års riksdag lämnas stöd till jordbmket, framför allt i form av gränsskydd för den inhemska produktionen och finansierings­stöd till rationalisering. Rationaliseringsstödet utgår huvudsakligen i form av statlig kreditgaranti för lån. Sedan budgetåret 1967/68 har sta­ten ställt tUl förfogande garantiramar på tillsammans mer än 1 600 mUj. kr. För nästa budgetår föreslås en i förhållande tUl innevarande budgetår oförändrad garantiram på ca 300 milj. kr.

Skogspolitiken utreds f. n. av skogspolitiska utredningen. Frågan om ett norrländskt skogsvårdsprogram och intensifierad skogsvård i Norr­bottens län bereds f. n. i jordbmksdepartementet. Skogspolitiska utred-

1    Riksdagen 1972.1 saml. Nr 1 Bilaga 11


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                               2

ningen väntas redovisa sina förslag under våren 1973. Avsikten är att om möjligt redovisa resultaten av pågående överväganden för 1973 års riksdag.

Av stor betydelse för jordbrukets och skogsbrukets rationalisering är den utbildning, forskning och försöksverksamhet som bedrivs inom dessa områden vid jordbrukets högskolor. Under 1960-talet tiUfördes dessa högskolor betydande personella resurser. För nästa budgetår före­slås vissa resursförstärkningar på detta område. I likhet med inneva­rande budgetår föreslås att anslagen tUl byggnader vid dessa högskolor räknas upp väsenligt.

Jordbruk och trädgårdsnäring

Riksdagen beslutade våren 1971 om prissättningen på jordbrukets produkter för perioden den 1 juli 1971—den 30 juni 1974. Känneteck­nande för beslutet var dels en strävan att väsentligt höja avräkningspri-set på mjölk, dels att huvudparten av de totalbelopp som skulle tillföras jordbruket i samband med justeringarna till följd av utvecklingen av den allmänna prisnivån skulle läggas på mjölk och kött.

Prisförbättringen på mjölk synes ha inneburit en stimulans för mjölk­produktionen. Sedan statens jordbruksnämnds överläggningar med jord­brukets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdele­gation avslutades i april 1971 förbättrades invägningen vid mejerierna successivt. De preliminära uppgifterna om invägningen i november 1972 tyder på att invägningen under tolvmånadersperioden december 1971—-november 1972 uppgick till ca 5 % mer än under motsvarande period året innan. Ökningen av mjölkproduktionen har medfört en tillfällig minskning av nötköttsproduktionen. Fläskproduktionen liksom fläsk­exporten har däremot ökat starkt.

Med hänsyn till den tidigare produktionsutvecklingen iakttogs försik­tighet med prishöjningar på spannmål i överenskommelsen år 1971. De stora överskotten åren 1971 och 1972 har medfört att de planerade höj-ningama av inlösenpriserna för spannmål inte har kunnat genomföras.

Den under år 1972 tillsatta jordbruksutredningen skall utreda vissa frågor inom jordbrukspolitiken. Utredningen har bl. a. att behandla frågan om de permanenta överskotten. Vidare kommer utredningen att ta upp frågan om valet av metod för stödet till jordbruket. Härvid skall bl. a. undersökas möjlighetema att övergå till en s. k. lågprislinje. Även möjligheterna att ytterligare modifiera den s. k. högprisUnjen skall un­dersökas.

Under budgetåret 1971/72 har investeringama i byggnader och anlägg­ningar inom jordbruket och trädgårdsnäringen ökat i förhållande till närmast föregående budgetår. Ramama för de statliga kreditgarantierna för lån har utnyttjats i större utsträckning än under föregående budget­år. Efterfrågan på lånegarantier till åtgärder för trädgårdsnäringens ra-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                                3

tionalisering har under budgetåret 1971/72 varit stor. För att kunna tillgodose behovet av lånegarantier under nästa budgetår föreslås en ök­ning av garantiramen för ändamålet med 2 milj. kr. Även efterfrågan på lånegarantier för övriga ändamål väntas fortsätta att öka. Nu gäl­lande totalram bedöms dock vara tillräcklig för budgetåret 1973/74.

Rambeloppen för statsbidrag till åtgärder för jordbmkets yttre och inre rationalisering har för budgetåret 1972/73 höjts med 4 milj. kr. till 20 milj. kr. med anledning av de nya bestämmelserna om stöd till be­gränsat utvecklingsbara mjölkproduktionsföretag och om miljövårdsbi­drag till jordbmksföretag. I avvaktan på erfarenheter av medelsbehovet för bl. a. dessa ändamål föreslås oförändrade medelsramar för budget­året 1973/74.

Verksamheten med särskild rationalisering i norra Sverige har sti­mulerats av de från den 1 juli 1971 förbättrade vUlkoren för jordbmket i detta område. Bidragsramen för ändamålet utnyttjas dock fortfarande ej helt. För budgetåret 1973/74 föreslås att ramen fastställs till oför­ändrat 17 milj. kr.

Jordfonden, som har stor betydelse för stmktun-ationaliseringen, upp­går f. n. till 277 mUj. kr. Fastighetsförvärven med anlitande av fonden har ökat under budgetåret 1971/72. Samtidigt har försäljningen av fastigheter ökat. Såväl förvärven som försäljningama uppnådde under budgetåret 1971/72 den högsta nivån hittills. Det är angeläget att verk­samheten kan upprätthållas på en hög nivå även under kommande bud­getår. Detta kan ske utan att ytterligare medel tillförs fonden.

Rådgivnings- och kursverksamheten är ett viktigt instrument för att främja jordbrukets rationalisering. Under budgetåret 1973/74 kommer i denna verksamhet uppmärksamhet att ägnas åt frågor rörande arbetar­skydd och arbetsmiljö inom jordbmket.

För skördeskador på 1971 års skörd utbetalades under våren 1972 9,5 milj. kr. Medlen i skördeskadefonden synes räcka för kommande utbetalningar av skördeskadeersättningar.

Skogsbruk

Världens konsumtion av skogs- och skogsindustriprodukter har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Efterfrågeutvecklingen har med­fört att Sveriges skogsindustrier kunnat expandera starkt både kvanti­tativt och genom ökad grad av vidareförädling. Det totala produkt­värdet liksom exporten har fyrdubblats sedan år 1950. Genom att även andra länder utnyttjat de ökade avsättningsmöjligheterna har tidvis överutbud skapats vilket lett tUl hård konkurrens och pressade priser. Följden av detta har blivit temporära produktionsbegränsningar och försämrad lönsamhet. Trots att exportvärdet av skogsindustriprodukter sedan år 1950 ökat från 2,4 miljarder kr. till 8 miljarder kr. har dess andel av den totala exporten minskat från 42 % till 20 %.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11   Jordbruksdepartementet                                 4

I takt med skogsindustriemas stigande virkesbehov har skogsbrukets avverkningar sedan år 1950 ökat från 40 mUj. skogskubikmeter (msk) per år till 70 milj. msk per år.

Under åren 1971—1972 har efterfrågan på cellulosa och papper dämpats vilket i sin tur medfört vissa avsättningsproblem. Under de närmast kommande åren beräknas balansen mellan utbud och efter­frågan av träfiberprodukter bli bättre. De senaste årens goda efterfrå­gan på sågade trävaror väntas bestå. Frågan om hur staten skall med­verka till en från ekonomisk och social synpunkt sund utveckling inom skogsbruket utreds av skogspolitiska utredningen, som beräknas lämna sitt betänkande i början av år 1973.

För budgetåret 1973/74 föreslås bl. a. en förstärkning av skogsstyrel­sens resurser 1 fråga om skogsskyddsfrågor. Vidare föreslås utökade möjligheter för enskilda skogsägare att erhålla statsbidrag för omplan­tering av skadad plantskog.

Fiske

Inom fiskerinäringen har en fortsatt konsolidering av fiskeföretagen ägt rum. 1972 års riksdag har beslutat att under budgetåret 1972/73 StatUga lånegarantier på sammanlagt 20 milj. kr. skall få lämnas för detta ändamål. Statliga kreditgarantier med 5 milj. kr. får jämsides med lån från en särskild lånefond lämnas även för lån till fiskets berednings-och konservindustri. Vidare utgår under innevarande budgetår statliga fiskerUån för rationaliseringsåtgärder med 9 milj. kr. Bidrag och lån har vidare ställts till förfogande för fiskare som drabbats ekonomiskt till följd av förbudet mot sillfiske i Nordsjön och Skagerak under vissa delar av året.

För nästa budgetår föreslås stödåtgärder av samma omfattning som innevarande år.

Rennäring

Sedan rennäringslagen trädde i kraft den 1 juli 1971 har de flesta av fyrtiotalet samebyar ombUdats och organiserats såsom ekonomiska för­eningar med huvudsaklig uppgift att driva renskötsel. Stöd i form av statlig lånegaranti samt bidrag lämnas till rennäringens rationalisering. För budgetåret 1973/74 föreslås medel för information och rådgiv­ning till rennäringsutövarna utgå i oförändrad omfattning. Förslag läggs fram om ett permanent katastrofskadeskydd för rennäringen. Staten föreslås bidraga med två tredjedelar av kostnaderna. För nästa budgetår beräknas för ändamålet 330 000 kr.

Statens jordbruksnämnd har efter samråd med lantbruksstyrelsen lagt fram förslag om prisstöd till reimäringen. Förslaget remissbehand­las f. n.


 


Prop. 1973:1    BUaga 11    Jordbruksdepartementet                               5

Service och kontroll

1971 års riksdag beslutade om en ny livsmedelslag. Genom den nya lagen vidgas möjligheterna att vidta åtgärder för att förbättra livsmedlens hygieniska kvalitet och att hindra olämpliga tillsatser i livsmedel. Ökade möjligheter kommer vidare successivt att ges för konsumenterna att avgöra livsmedlens kondition och näringsvärde genom hållbarhetsmärk­ning, innehällsdeklaration, varumärkning m. m. För att leda och sam­ordna arbetet med livsmedelskontrollen m. m. inrättades den 1 januari 1972 statens livsmedelsverk. Genom tillkomsten av verket har resur­serna för livsmedelskontrollen kraftigt förstärkts och för nästa budgetår föreslås viss ytterligare förstärkning av bl. a. undersökningsavdelningen.

I avvaktan på de förslag som kan komma att framläggas av utredning­en om kontrollanstalterna på jordbrukets område föreslås ej några större resursförstärkningar vid dessa anstalter.

Utbildning och forskning

Utbildningen och forskningen samt försöksverksamheten på jordbru­kets, trädgårdsnäringens, skogsbmkets och veterinärmedicinens områ­den har under senare år erhållit betydande resursförstärkningar. Ansla­gen till dessa ändamål föreslås för nästa budgetår uppgå till ca 218 milj. kr. Anslagen till jordbrukets högskolor föreslås öka med ca 10 milj. kr. Bl. a. tillförs den under år 1971 inrättade landskapsarkitektlinjen vid lantbrukshögskolan ytterligare utbildningsresurser. Utbildningen av lant-mästare och trädgårdstekniker vid Alnarpsinstitutet föreslås bli anpassad med hänsyn till utbildningen inom det allmänna skolväsendet.

Arbetet med att förse högskolorna med ändamålsenliga lokaler har fortsatt under år 1972. Byggnadsarbeten för ca 110 milj. kr. har det senaste året påbörjats eller varit under utförande. Härav avser ca 50 milj. kr. byggnadsarbeten i samband med omlokaliseringen av veterinär­högskolan och statens veterinärmedicinska anstalt till Uppsala. Arbetet med denna omlokalisering följer därmed i stort sett den tidplan, som faststäUdes av 1970 års riksdag. Anslaget tUl byggnadsarbeten vid jord­brukets högskolor ökas för nästa budgetår med 20 milj. kr. till 45 milj. kr.

1971 års Svalövsutredning, som tillkallades för att utreda vissa frågor rörande Sveriges utsädesförening, har avgett förslag till bl. a. den fram­tida regleringen av förhållandena meUan föreningen och Allmänna svenska utsädesaktiebolaget. Förslaget remissbehandlas f. n. Förslag i ämnet kommer att läggas fram för vårriksdagen.

Miljövård och idrott

Miljövårdens primära uppgift är att garantera alla en livsvänlig miljö. Därför måste miljöförstörelsen hejdas och förstörd miljö så långt möj­ligt återställas. Detta kräver samarbete mellan stat, kommuner, närings-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                                6

liv och enskilda. Statsmakternas uppgift är att ange riktlinjer och regler för olika organs handlande på miljövårdens område. En god miljö om­fattar såväl rent vatten, frisk luft och oförstörd natur som hälsosam ar­betsmiljö, positiv bostadsmiljö och stimulerande fritidsmiljö.

Medvetenheten om miljövårdsproblemens omfattning har vuxit fram successivt. I takt med att kunskapen om problemen ökat har också mot­åtgärderna intensifierats. En rad reformer och åtgärder har satts in under de senaste åren. En omfattande administration har byggts upp med statens naturvårdsverk och koncessionsnämnden för miljöskydd som centrala myndigheter. Länsstyrelserna har fått särskilda naturvårds­enheter. Lagstiftningen har vidgats och gjorts mera effektiv. Genom statliga ekonomiska stödåtgärder har kommuner och industrier stimule­rats vidta alltmer långtgående reningsåtgärder. Forskningen har byggts ut kraftigt liksom utbildning och inform.ation.

Också på det internationella området har miljövårdsproblemen allt­mer uppmärksammats under de senaste åren. Därvid har bl. a. förbe­redelsearbetet inför 1972 års FN-konferens i Stockholm om den mänsk­liga miljön varit av betydelse. Genom de beslut som fattats vid konfe­rensen har en grund lagts för en ytterligare utbyggnad av det intei-na-tionella miljövårdssamarbetet.

Inom landet har insatserna under det senaste året till betydande del inriktats på att ytterligare öka kommunernas och industrins investe­ringar i reningsanläggningar. Detta har varit motiverat såväl från miljö­vårdssynpunkt som av sysselsättningsskäl. Sålunda höjdes de statliga bidragen både till kommunala reningsverk och till miljövårdande åt­gärder inom industrin kraftigt under tiden den 1 november 1971—den 30 juni 1972. För arbeten som påbörjades under denna tid utgick bi­drag med upp till 75 % av kostnaden. Sammanlagt beviljades i för­höjda statsbidrag under nämnda tid ca 765 milj. kr. varav ca 400 milj. kr. till industrin och ca 365 milj. kr. till kommunerna.

Också under innevarande budgetår har beslutats om förhöjda stats­bidrag till kommunala och industriella miljövårdsinvesteringar. För arbeten som påbörjas under tiden den 1 september 1972—den 30 april 1973 kan bidrag utgå med när det gäller kommunala reningsverk högst 75 % och när det gäller miljövårdsåtgärder inom industrin högst 50 %. För förhöjda bidrag under nämnda tid har anvisats sammanlagt 200 milj. kr.

Den intensifierade utbyggnaden av reningsanläggningar har också medfört en kraftigt ökad arbetsbelastning för berörda myndigheter. Naturvårdsverket och koncessionsnämnden för miljöskydd har från det miljöskyddslagen infördes den 1 juli 1969 och fram t.o.m. november 1972 fått in mer än 1 700 ärenden rörande tillståndsprövning av miljö­farlig verksamhet varav drygt 700 ärenden kommit under det senaste året.


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                               7

Som en följd av de insatser som nu gjorts har tätorternas avlopps-reningsförhållanden ytterligare förbättrats. Flertalet nya reningsverk planeras nu för kemisk rening. Av tätortsbefolkningen beräknas nu ca 26 % vara anslutna till reningsverk med kemisk rening och ca 55 % till reningsverk med biologisk rening samt 11 % tUl reningsverk med endast mekanisk rening. Fortfarande går avloppsvattnet från ca 8 % av tätortsbefolkningen ut i vattendragen helt orenat. Ansträngningarna att få till stånd ytterligare reningsverk med effektiv rening måste därför fortsätta. Senast år 1975 bör alla svenska tätorter ha en tillfredsstäl­lande avloppsrening.

Avfallsproblemen har alltmer kommit att framstå som en av de vik­tigaste miljövårdsfrågorna. Kraftfulla insatser för att komma till rätta med dessa problem kommer att krävas av såväl staten och kommunerna som näringslivet under de närmaste åren. Under år 1972 har en rad åtgärder vidtagits inom avfallsområdet. Naturvårdsverket har fått öka­de tillsynsuppgifter särskilt när det gäller olika slag av specialavfall, såsom oljeavfall, giftrester och annat kemiskt avfall. En enhet för av­fallsfrågor har inrättats vid verket. Statsbidrag med högst 50 % har införts för investeringar i anläggningar för behandling av i första hand kemiskt avfall. Vidare kan staten lämna garanti för eventuella förluster vid lagring av sådant avfall. Avtal har träffats mellan staten och indu­strin om forskningssamarbete inom avfallsområdet. Under år 1973 vän­tas utredningen rörande omhändertagande och behandling av kemiskt avfall m. m. (UKA) lägga fram förslag om ytterligare åtgärder.

Under år 1972 har beslut fattats om fortsatt sänkning av svavelhalten i eldningsolja. Förbudet mot användning av eldningsolja med högre svavelhalt än en viktprocent omfattar nu Stockholm med omgivningar samt Göteborg och vissa andra tätorter i Västsverige. Den 1 oktober 1973 utsträcks förbudet till att omfatta också Malmö och Lund. Natur­vårdsverket har i uppdrag att under år 1973 komma in med förslag till ytterligare sänkning av svavelhalten i eldningsolja efter år 1973.

Reglema om högsta tillåtna avgasutsläpp från bilar har skärpts un­der år 1972. Beslutet, som avser bilar av 1976 eller senare års modeller väntas medföra en minskning av de genomsnittliga utsläppen med ca 65 % i fråga om koloxid, ca 70 % i fråga om kolväten och ca 45 % i fråga om kväveoxider jämfört med fordon utan avgasrenande system. Också bestämmelserna i fråga om blyhalten i bensin har skärpts. Fr. o. m. den 1 januari 1973 är den högsta tillåtna blyhalten i motor­bränsle 0,4 gram per liter mot tidigare 0,7 gram per liter.

Förbud har under år 1972 införts mot spridnmg från luften av be­kämpningsmedel över skogsmark och annan mark som inte är åkermark. I anslutning därtill har en utredning tillsatts med uppgift att allsidigt utreda frågan om spridning av kemiska medel, dvs. i första hand be­kämpningsmedel och handelsgödselmedel.


 


Prop. 1973:1    BUaga 11    Jordbruksdepartementet                               8

MUjökontroUutrediungen har lagt fram förslag tUl lag om hälso- och miljöfarliga varor. Utredningen väntas under början av år 1973 lägga fram förslag rörande ett informationssystem inom miljövårdsområdet.

Kommittén för planering av turistanläggningar och friluftsområden har avlämnat ett förslag tUl utvecklingsprogram för rekreationsllvet i Vindelälvsområdet. Kommitténs tidigare avlämnade förslag rörande ut­veckling av rekreationslivet i Äreregionen har efter remissbehandling överarbetats av en särskild arbetsgmpp. Överläggningar har inletts med kommuner och andra intressenter rörande projektet. Slutbetänkandet från kommittén för planering av turistatUäggningar och friluftsområden väntas under år 1973.

Forskningen inom miljövårdsområdet har fått starkt ökade resurser. En utredning har tillsatts med uppgift att lägga fram förslag om bättre samordnmg av denna forskning.

När det gäller den allmänna naturvården har arbetet med att säker­ställa områden för allmänhetens rekreation eller för kulturella eller ve­tenskapliga ändamål fortsatt. De områden som avsatts som naturreser­vat eller liknande har nu en sammanlagd areal av ca 145 000 ha. Ökade insatser görs för att genom olika vårdåtgärder göra dessa områden till­gängliga för allmänheten. Under år 1972 har vidare en försöksverksam­het med landskapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet påbörjats. Landskapsvårdande arbeten har också i stor omfattning utförts såsom beredskapsarbeten. Under budgetåret 1971/72 beräknas sådana arbeten ha utförts tUl en total kostnad av drygt 50 milj. kr. Också idrotts- och friluftsanläggningar har i stor omfattning utförts såsom beredskapsar­beten under det senaste året. Totalkostnaden beräknas till ca 100 milj. kr.

Lagstiftning om reglering av snöskotertrafiken har införts. Genom denna lagstifming som tidsbegränsats till tre år får länsstyrelsema möj­lighet att förbjuda eller på annat sätt reglera körning i terräng med snö­skoter eller annat motordrivet terrängfordon.

För budgetåret 1973/74 föreslås fortsatta förstärkningar av insatsema på miljövårdsområdet. Särskild proposition i anledning av miljökon­trollutredningens förslag om lagstiftning rörande hälso- och miljöfarliga varor kommer senare att läggas fram för vårriksdagen. I anslutning där­till kommer också frågoma rörande anslag till statens naturvårdsverk för nästa budgetår att behandlas.

En särskUd rikskampanj mot nedskräpning har pågått sedan 1970 i samarbete mellan staten och näringslivet. Kampanjen föreslås fortsätta också under 1973/74. Totalt kommer för kampanjens centrala ledning därmed att ha anslagits 4 milj. kr.

Anslagen för att säkerställa och vårda naturområden föreslås öka med 1,3 mUj. kr. till 22,4 milj. kr.

Stödet tiU idrotten föreslås ökat med 7 milj. kr. varav 6,4 mUj. kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                9

till organisationer och 600 000 kr. till anläggningar. Under utbUdnings­departementet föreslås 17,5 milj. kr. till idrottsorganisationemas lokala verksamhet. Totalt beräknas under utbUdnings- och jordbmkshuvud-tltlama 99 milj. kr. till stöd till idrotten för nästa budgetår.

Anslaget till mUjövårdsforskning föreslås öka med 1,5 mUj. kr. tUl 20,5 milj. kr. Vidare föreslås en utbyggnad av den av staten och in­dustrin gemensamt finansierade forskningen inom mUjövårdsområdet. Anslaget till denna forskning föreslås öka med 500 000 kr. tUl 2 milj. kr. Vid forskningsarbetets bedrivande skall ökad vikt läggas vid forskning rörande avfallsproblemen.

För bidrag tUl kommunala avloppsreningsverk föreslås en oförändrad bidragsram av 130 milj. kr. Också för stödet tUl mlljövårdande åtgärder inom industrin föreslås ett oförändrat belopp av 50 milj. kr.

För bidrag till Förenta Nationernas miljöfond föreslås 5 milj. kr.

Sammanlagt föreslås anslagen till miljövård och idrott öka med ca 143 milj. kr. tUl 469 milj. kr. för nästa budgetår.

Internationellt samarbete

Sveriges förhandlingar med EEC avslutades genom undertecknande av avtalet den 22 juli 1972. Jordbruks-, trädgårds- och fiskeprodukter omfattas inte av avtalets regler om avveckling av tullar och restriktio­ner. I avtalet finns dock en allmän bestämmelse om att parterna skall utveckla handeln med jordbruksvaror under hänsynstagande till sin jord­brukspolitik. För livsmedelsindustriprodukter gäller enligt avtalet att en­bart den del av gränsskyddet som avser att skydda den industriella för­ädlingen, det s. k. manufaktureringsskyddet, avvecklas. Däremot behål­ler parterna full frihet att vidta åtgärder för att utjämna prisskillnaderna på de jordbmksråvaror som ingår i livsmedelsindustriprodukterna. Dan­marks och Storbritarmiens utträde ur EFTA samt de kvarvarande EFTA-ländernas avtal med EEC nödvändiggör vissa förändringar bl. a. i EFTA-konventionen. Vissa bilaterala jordbmksavtal som slutits inom ramen för EFTA upphör vid årsskiftet, bl. a. det svensk-danska avtalet från 1963.

Sverige deltog under år 1972 i sedvanlig omfattning i FAO:s verk­samhet. Sverige var intill utgången av år 1972 medlem av styrelsen för det internationella livsmedelsprogrammet (WFP). Bidraget till WFP in­begripet bidraget enUgt den särskilda konventionen om livsmedelshjälp uppgår till 51 milj. kr. Omkring två tredjedelar därav utgörs av leveran­ser av svenska livsmedel.

Under tiden den 5—16 juni 1972 höUs i Stockholm Förenta Natio­nernas konferens om den mänskliga miljön. Sammanlagt 113 stater var företrädda. Vid konferensen antogs bl. a. en miljödeklaration och 109 rekommendationer riktade tiU regeringar och internationella organisatio­ner rörande intemationeUa åtgärder mot miljöförstöringen. Vidare an-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                       10

togs fem resolutioner, bl. a. en om de institutionella formerna för miljö­frågornas handläggning inom FN och en om inrättandet av en miljö­fond. Med utgångspunkt från vad som antagits av miljökonferensen har FN:s generalförsamling därefter beslutat att inrätta en särskild miljöstyrelse och ett särskilt miljösekretariat, som skall förläggas till Nairobi. Sverige har valts till medlem i styrelsen.

Sverige har vidare deltagit i en konferens i London den 30 oktober— 13 november 1972 för att slutföra arbetet på en konvention om regle­ring av dumpning av avfall i haven. Konferensarbetet baserades på ett av FN:s miljökonferens utarbetat konventionsutkast. De ca 90 de­legationer som deltog i London-konferensen enades om att rekommen­dera sina regeringar att ansluta sig till en konvention, som föreskriver förbud mot dumpning av vissa, särskilt miljöfarliga ämnen.

Sverige har även under år 1972 deltagit i FN:s s. k. havsbottenkom­mitté. Havsbottenkommittén har i uppgift att förbereda FN:s havsrätts-konferens som avser att behandla bl. a. frågan om kuststaternas rättig­heter och skyldigheter i fråga om åtgärder till skydd mot havsförore­ningar samt frågan om rätten att utnyttja tillgångarna i havet och på havsbotten.

Sverige har den 15 februari 1972 undertecknat och den 16 juni 1972 ratificerat en regional konvention (den s. k. Oslokonventionen) om förhindrande av havsföroreningar genom dumpning från fartyg och luft­fartyg i Nordsjön och Nordostatlanten. Enligt konventionen förbjuds dumpning av vissa miljöfarliga ämnen medan dumpning av andra ämnen och material får ske endast efter tillstånd av nationell myndighet.

Det år 1970 beslutade Nordiska kontaktorganet för miljövårdsfrågor har under året hållit två sammanträden. Arbetet inom kontaktorganet har i första hand gällt det miljöpolitiska avsnittet i det nordiska hand­lingsprogram som skall föreläggas Nordiska rådets 21 :a session 1973. Regeringarna har utsett representanter till tre arbetsgrupper under kon­taktorganet, varav en för avfallshantering, en för miljövårdsutbildning och en för miljövårdsforskning.

För att skydda det minskade sillbeståndet i Nordsjön och Nordost­atlanten antog den Nordostatlantiska fiskerikommissionen vid extra möte i december 1971 en rekommendation om förbud mot sillfiske i Nord­sjön och Skagerack under tiden den 1 aprU—den 15 juni 1972. Begrän­sade mängder av bl. a. konsumtionssill har dock under vissa förutsätt­ningar fått fångas under förbudsperioden.

Sammanställning

Förändringarna totalt inom jordbruksdepartementets verksamhets­område i förhållande till riksstaten för budgetåret 1972/73 framgår av följande sammanställning.


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                       11

 

 

Anvisat

Förslag

Förändring

 

1972/73

1973/74

 

DRIFl BUDGETEN

 

 

 

A. Jordbruksdepartementet m. m.

15,3

12,8

-     2,5

B. Jordbrukets rationalisering m. m.

145,8

152,3

+     6,5

C. Jordbruksprisreglering

265,8

270,1

+     4,3

D. Skogsbruk

80,3

84,1

-f     3,8

E. Fiske

21,5

23,9

+     2,4

F. Service och kontroll

85,9

95,8

-1-     9,8

G. Utbildning och forskning

155,9

173,1

+   17,2

H. Miljövård m. m.

321,8

464,7

+ 142,8

I.   Diverse

3,8

4,2

-1-     0,4

Summa för driftbudgeten

1 096,1

1 280,8

+ 184,7

KAPITALBUDGETEN

 

 

 

Statens affärsverksfonder

 

 

 

Domänverket

4.1

4,2

+     0,1

Statens allmänna fastighetsfond

25,0

45,0

-1-   20,0

Statens utlåningsfonder

2,9

2,9

Diverse kapitalfonder

Summa för kapitalbudgeten

32,0

52,1

+   20,1

Totalt för jordbruksdepartementet

1128,1

1 333,0

-1- 204,8


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet


12


Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYR­DAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler de frågor, som gäller utgifterna för budgetåret 1973/74 inom jordbruks­departementets verksamhetsområde, och anför.


DRIFTBUDGETEN Nionde huvudtiteln A. JORDBRUKSDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Jordbruksdepartementet

6 460 000 6 828 000

1971/72 Utgift            5 870 021

1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


Personal

Handläggande personal Övrig personal

Anslag

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Expenser


 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

Departements­chefen

52 32

84

6148 000

11000

79 000

222 000

+ 337 000

-1-   20 000 +   11000

6 460 000

-1- 368 000


Med  hänvisning  tUl  sammanställningen  beräknar  jag  anslaget  till 6 828 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Jordbruksdepartementet för budgetåret  1973/74  anvisa ett förslagsanslag av 6 828 000 kr.


 


Prop. 1973:1    BUaga 11    Jordbruksdepartementet


13


A 2. Lantbruksrepresentanter

1971/72 Utgift                    610 015

1972/73 Anslag                   713 000

1973/74 Förslag                  773 000

Lantbruksrepresentanterna har tUl uppgift att inhämta och förmedla kunskaper om jordbruket, skogsbruket och fisket samt därmed sam­manhängande näringar ävensom mUjövården i de länder eller internatio­nella organisationer som ingår i deras verksamhetsområden. F. n. är lantbmksrepresentanterna placerade i Bonn, Bryssel och Washington.

1972/73     Beräknad ändring 1973/74

Departements­chefen

Personal

 

Handläggande personal

 

3

Övrig personal

 

2

 

 

5

__________

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

 

420 000

+ 43 000

Vissa biträdeskostnader

 

127 000

+ 12 000

Sjukvård

 

4 000

Resekostnader och expenser inom verksamhets-

 

 

området

 

62 000

-i-   5 000

Ersättningar för resor till och från Sverige

 

 

 

vid tjänsteuppdrag och semester

 

1000

Ersättning till kostnader för förhyrning av

bo-

 

 

städer

 

99 000

 

 

713 000

-1- 60 000

Med  hänvisning  till  sammanställningen  hemställer jag  att  Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till  Lantbruksrepresentanter för budgetåret  1973/74  anvisa ett förslagsanslag av 773 000 kr.

A 3. Kommittéer m. m.


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


8 852 512 7 800 000 4 800 000


Reservation


1 390 194


Anslaget kan minskas med 3 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kommittéer in. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett re­servationsanslag av 4 800 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                          14


A 4. Extra utgifter

 

1971/72 Utgift

301 400

1972/73 Anslag

330 000

1973/74 Förslag

360 000


Reservation                 294 488


Anslaget bör tas upp med 360 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1973/74 anvisa ett reserva­tionsanslag av 360 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet


15


B. JORDBRUKETS RATIONALISERING M.M.

B 1. Lantbruksstyrelsen

1971/72 Utgift              12 961 973


1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


14  794 000

15  691 000


Lantbruksstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om lantbruket och lantbrukets rationalisering, den allmänna hälso- och sjukvården bland husdjuren, djurskyddet samt veterinärväsendet, i den mån sådana ärenden inte ankommer på annan myndighet. Styrelsen är chefsmyndighet för lantbruksnämnderna och deras ortsombud, di­striktsveterinärorganisationen samt statens hingstdepå och stuteri. Sty­relsen är också tillsynsmyndighet över statens lantbruksinformation, statens centrala frökontrollanstalt och de lokala frökontrollanstalter som är behöriga att utföra statsplombering av utsädesvara, statens maskinprovningar samt de lokala lantbrukskemiska kontrollanstalter vars stadgar styrelsen fastställt. Styrelsen skall vidare följa verksam­heten vid de hushållningssällskap för vilka styrelsen fastställt stadgar.

Lantbruksstyrelsen leds av en styrelse. Chef för lantbruksstyrelsen är en generaldirektör. Inom styrelsen finns sex byråer, nämligen admi­nistrativa byrån, strukturbyrån, investeringsbyrån, lantbruksbyrån, hus­djursbyrån och jordbruksekonomiska byrån. Vidare finns en veterinär-avdelning som består av två byråer, veterinärbyrån och djurhälsobyrån. Dessutom finns särskilda arbetsenheter för översiktlig planering, råd­givningsfrågor och internationella ärenden.

Styrelsen ställer personal till förfogande för statens lantbruksinfor­mation.-

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Lantbruks-styrelsen

Departe­ments­chefen

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

107 80

 

+ 1

-1-1

 

187

 

+ 1

-1-1

Anslag

 

 

 

 

Utgifter Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Därav utrikes resor

11 560 000 18 000 627 000 (40 000)

-t--t-+

887 000

2 000

41000

(-)

+   746 000 4-       2 000 +     36 000 (-)


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet


16


 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

Lantbruks-         Departe-styrelsen             ments­chefen

Lokalkostnader

1 136 000

-1-     94 000    +     94 000

Expenser

921 500

+   282 000    —     22 000

I)ärav engångsutgifter

(121000)

(—     37 000) (—   101 000)

Upplysningsverksamhet

385 000

+     39 000    -1-     39 000

Kostnader för viss infor-

 

 

mationsverksamhet

150 000

—                   —

 

14 797 500

-fl 345 000    +   895 000

Uppbördsmedel

3 500

—       3 000   —•       2 000

Nettoutgift

14 794 000

-1-1348 000    -1-   897 000

Lantbruksstyrelsen

Lantbrukets omstrukturering och effektivisering har under senare år försiggått i hög takt. Denna utveckling har ägt rum inom ramen för en i stort sett oförändrad produktionsvolym. En betydande minskning har skett i fråga om antalet förvärvsarbetande i jordbruk, antalet bruk-ningsenheter och antalet kor. Även arealen åker har minskat. Sålunda har denna areal under perioden 1961—1971 sjunkit med 0,9 % per år eller i genomsnitt med 28 000 ha per år och uppgår f. n. till ca 3 milj. ha. Antalet brukningsenheter har under samma period minskat med ungefär 4 % per år eller omkring 8 000 enheter per år medan minsk­ningen under 1950-talet var ca 5 000 per år.

Antalet i jordbruket förvärvsarbetande minskade under perioden 1950—1965 med knappt 5 % per år. En analys av de delresultat som hittills publicerats från 1970 års folkräkning visar att antalet förvärvs­arbetande inom näringen minskat i ännu snabbare takt under perioden 1965—1970. För de 20 län (ej Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Ålvsborgs län) som hittills bearbetats visar näringsgrens-huvudgmppen jordbruk, skogsbruk m. m. en genomsnUtlig årlig minsk­ning med knappt 8 % per år under denna period. Förändringstakten är dock inte likartad över hela landet. Norrlandslänen jämte Kopparbergs och Värmlands län uppvisar sålunda I genomsnitt ca 10 % i årlig minsk­ning medan motsvarande siffra för de mera jordbruksbetonade områ­dena i södra och mellersta Sverige ligger på drygt 6 %.

En stor skillnad föreligger mellan nuvarande företagsstruktur och en företagsstruktur anpassad tUl rådande tekniska och ekonomiska för­utsättningar. Eftersom dessa förutsättningar inte är konstanta utan liksom hittills kommer att ändras med den tekniska utvecklingen för­skjuts ständigt målet för lantbrukets rationaliseringsverksamhet. Vid fortsatt ekonomisk tUlväxt i det svenska samhället och vid nu gällande jordbrukspolitiska riktlinjer kan därför under 1970-talet väntas en snabb


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                        17

strukturrationalisering i samband med viss krympning av jordbrukets produktionsapparat. Samtidigt kommer olika rationaliseringsåtgärder att öka produktiviteten. Produktionen kommer därför inte att minska i takt med resursernas krympning. Det är alltjämt nödvändigt att lant­brukets omstrukturering och övrig anpassning till rådande tekniska och ekonomiska förutsättningar stöds och underlättas genom olika statliga insatser.

Under budgetåret 1971/72 har investeringarna i byggnader och an­läggningar inom jordbruket ökat i förhållande till närmast föregående budgetår. En fortsatt rationalisering och effektivisering av produktio­nen såväl i fråga om växtodlingen som husdjursskötseln är av stor be­tydelse för det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Lantbruksstyrelsen söker på allt sätt främja en sådan utveckling. SärskUt söker styrelsen att på olika sätt stimulera en rationellare mjölkproduktion. Bl. a. genom­förs f. n. en undersökning av ladugårdsbestånden för att få en över­blick över förutsättningarna för en rationell mjölkproduktion i fram­tiden.

Ärenden rörande rennäringen är arbetskrävande på grund av näring­ens förhållanden och de intressemotsättningar som föreligger rörande ut­nyttjandet av marken inom renskötselområdet. Med hänsyn härtill och till de nya uppgifter som ålagts lantbruksnämnderna i renskötsellänen genom den nya svensk-norska renbeteskonventionen är en förstärkning av personalen på området med tre assistenttjänster nödvändig.

Styrelsen har hos statskontoret begärt en allmän översyn av sin or­ganisation. I avvaktan härpå föreslås ej andra ändringar i fråga om styrelsens personal än viss förstärkning av veterinäravdelningens re­surser.

Styrelsen behandlar därefter de särskUda yrkandena för budgetåret 1973/74.

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 866 400 kr.

2.    I 0-altemativet förordar styrelsen i första hand indragning av sex handläggartjänster och fem biträdestjänster. '

3.    Ärenden om förordnanden av vikarier för distriktsveterinärer och av extra veterinärer handläggs av en särskild enhet inom vete­rinärbyrån. Chefen för enheten avlönas f. n. av medel som anvisas i särskild ordning. Fr. o. m. budgetåret 1973/74 bör medel för ändamålet tas upp under förevarande anslag. (-F 93 400 kr.)

4.    För att tillgodose veterinäravdelningens behov av sakkunniga och av tillfällig personal för särskilda utredningar m. m. behövs 78 200 kr.

5.    För inköp av kontorsmaskiner m. m. behövs 42 000 kr.

6.    För automatisk behandling av veterinärmedicinska data behövs 245 000 kr. varav 20 000 kr. för engångsutgifter.

7.    För omtryck av vissa äldre författningar m. m. erfordras 20 000 kr.

8.  Uppbördsmedlen bör räknas ned med 3 000 kr.

2    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 11


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11   Jordbruksdepartementet


18


Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 15 691 000 kr. Jag har därvid räknat medel för bl. a. ytterligare en tjänst som byrådirektör (3).

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av  15 691 000 kr.

B 2. Lantbruksnämnderna

1971/72 Utgift              90 017 866

1972/73 Anslag        90 101 000 1973/74 Förslag       96 040 000

Lantbruksnämnd skall uppmärksamt följa lantbrukets tillstånd och utveckling samt vidta eller hos lantbruksstyrelsen föreslå de åtgärder som är påkallade eller i övrigt lämpliga, särskilt för att åstadkomma en snabb strukturrationalisering inom lantbruket. Nämnden svarar även för vissa statliga åtgärder i fråga om tillsyn över växtodling och hus­djursskötsel, om skördeskadebidrag, skördeuppskattning och jordbruks­statistik samt om försöksverksamhet och kursverksamhet inom lant­brukets område. Nämnden handlägger vidare frågor inom fiskets och rennäringens områden och andra områden som enligt särskilda bestäm­melser ankommer på nämnden.

Vid lantbruksnämnd finns, om inte lantbruksstyrelsen bestämmei annat, en strukturenhet, en produktionsenhet och en administrativ enhet. Vid lantbmksnämnderna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län finns även en rennäringsenhet.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Lantbruks-

Departe-

 

 

styrelsen

ments­chefen

Personal

 

 

 

Handläggande personal

799

+ 3

övrig personal

525

 

1324

+3

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

72 853 000

+ 5 222 000

-t-4 426 000

Sjukvård

82 000

+     10 000

-1-     10 000

Reseersättningar

7 063 000

-f   190 000

+   370 000

Lokalkostnader

6 076 000

+   970 500

-f   929 000

Expenser

2 870 000

+   416 500

-f   208 000


 


Prop. 1973:1    BUaga 11    Jordbruksdepartementet


19


 

 

 

1972/73

Beräknad äi

idring 1973/74

 

Lantbruks-

Departe-

 

 

styrelsen

ments­chefen

Utrustning

525 000

—    19 000

—    25 000

Därav engångsutgifter

(25 000)

(—    19 000)

(—   25 000)

Utbildningskurser för viss

 

 

 

personal vid lantbruksor-

 

 

 

ganisationen

232 000

+     21 000

-f     21 000

Kostnader i samband med

 

 

 

projekteringsverksamheten

300 000

Ersättning för tjänster samman-

 

 

 

hängande med kontakter

 

 

 

mellan lantbruksnämnderna

 

 

 

och näringsutövama

100 000

 

90 101 000

-f6 811 000

-f5 939 000

Inkomster vid lantbruksnämnderna, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 4 milj. kr. (1972/73 3,5 milj. kr.).

Till lantbruksnämnderna influtna renbetesavgifter skall tas till upp­börd under anslaget för att användas inom renskötseln enligt föreskrif­ter som meddelas av lantbruksstyrelsen.

Lantbruksstyrelsen

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 6 143 700 kr.

2.         I O-alternativet förordar styrelsen i första hand indragning av 15 lantbrukskonsulenttjänster, 30 assistent- eller ingenjörstjänster och 30 biträdestjänster.

3.         För ökade arbetsuppgifter sammanhängande med förvaltningen av kronans marker ovan odlingsgränsen och med anledning av den svensk­norska renbeteskonventionen behöver lantbmksnämnderna i Väster­bottens och Norrbottens län förstärkas med tre assistenter (-f 206 800 kr.).

4.         Arvoden och andra ersättningar till ortsombuden har varit oför­ändrade sedan år 1967. Med hänsyn härtill bör ersättningarna räknas upp (+249 500 kr.).

5.         För inrättande av personliga tjänster åt fyra arkivarbetare behövs 133 000 kr.

6.         Lantbruksnämnderna i renskötsellänen bör vid genomförandet av förslaget om ett katastrofskadeskydd för rennäringen få tillkalla särskil­da sakkunniga för bedömning av betessituationer m. m. (+ 15 000 kr.).

7.         För arvoden till betesförmän i sameby enligt § 24 i svensk-norska renbeteskonventionen behövs 19 000 kr.

8.         För ersättning för konsultuppdrag samt för underhåll och drift av tre för Vänern, Vättern och Mälaren avsedda tjänstemotorbåtar behö­ver anslaget räknas upp med sammanlagt 44 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                             20

Departementschefen

Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 96 040 000 kr. Jag har därvid räknat medel bl.a. för höjda arvoden och andra ersättningar till ortsombuden (4), arvoden till betesförmän (7) och till särskilda sakkunniga i renskötseUänen för bedömning av be­tessituationer m. m. i samband med katastrofskadeskyddet för rennä­ringen (6). Jag har i övrigt räknat med att anslaget efter kompensation för löne- och prisomräkning m. m. kan minskas med 500 000 kr. Ut­gångspunkten är härvid att arbetet skall kunna rationaliseras i en ut­sträckning som svarar mot minskningen.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 96 040 000 kr.

B 3. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m.

1971/72 Utgift                2 999 628

1972/73 Anslag               3 600 000

1973/74 Förslag              4 000 000

Anslaget används för att bestrida kostnader för kursverksamhet m. m. i syfte att främja rationaliseringen inom jordbruket och träd­gårdsnäringen samt den yttre rationaliseringen inom skogsbruket. Av anslaget får disponeras dels högst 30 000 kr. för ersättningar till delta­gare i kurser anordnade i anslutning till verksamheten vid lantbrukshög­skolans konsulentavdelning samt kostnader för att anlita andra förelä­sare vid dessa kurser än de som tillhör konsulentavdelningen, dels högst 400 000 kr. för att bestrida kostnader för inspelning av lantbrukspro­gram för TV.

Lantbruksstyrelsen

Kursverksamheten bör bedrivas i oförändrad omfattning. Av den föreslagna anslagshöjningen hänför sig 97 000 kr. till lönekostnadspå­lägg, vartiU medel tidigare inte har särskUt beräknats under anslaget, och 326 000 kr. tUl ökade kostnader för lärararvoden, annonser, resor och material m. m.

Departementschefen

Anslaget bör höjas med 400 000 kr. tUl 4 milj. kr. Jag har därvid be­aktat inträffade kostnadsstegringar.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                              21

B 4. Bidrag till jordbrakets rationalisering, m. m.

1971/72 Utgift           10 957 002

1972/73 Anslag        19 000 000 1973/74 Förslag       19 000 000

Från anslaget utbetalas bidrag till yttre och inre rationalisering en­ligt kungörelsen (1967: 453) om statiigt stöd till jordbrukets rationali­sering m.m, (ändrad senast 1971:382), bidrag enligt kungörelsen (1972: 247) om rationaliseringsstöd till vissa jordbruk med mjölkpro­duktion, bidrag tUl jordbruksföretag enligt kungörelsen (1972: 293) om statsbidrag till miljövårdande åtgärder inom jordbruks- och trädgårds­företag samt bidrag tUl återbetalning av lån från jordbrukets maskin­lånefond som utfästs före den 1 juli 1967. Därutöver används anslaget för vissa speciella ändamål.

Bidrag för yttre och inre rationalisering

Budgetär          Ram             Beviljade bidrag m. m.

1971/72            16 000 0001     15 699 000

1972/73           20 000 000

■ Därav 1 milj. kr. på tilläggsstat III.

Lantbruksstyrelsen

Anslaget bör föras upp med 19 milj. kr. och därav bör få tas i an­språk medel för speciella ändamål i samma utsträckning som för inne­varande budgetår.

Efterfrågan på bidrag under budgetåret 1971/72 var större än till­gängligt ramutrymme. För budgetåret 1972/73 har bidragsramen ökats med 4 milj. kr. till 20 milj. kr. Ökningen motiverades av dels de nya bestämmelserna om rationaliseringsstöd till vissa jordbruk med mjölk­produktion, dels statsbidrag till mlljövårdande åtgärder inom jordbmks­företag och dels ökat behov för övriga ändamål. På grund av svårig­heterna att f.n. bedöma behovet av bidrag till följd av de nya stöd­formerna föreslås ingen ökning av ramen för budgetåret 1973/74. Sty­relsen avser att i mån av behov inkomma med särskild framställning därom sedan närmare erfarenheter vunnits.

Av ramen bör 10 milj. kr. få disponeras för bidrag tiU yttre rationa­lisering och 10 milj. kr. för bidrag tUl inre rationalisering med rätt för Kungl. Maj:t att jämka fördelningen.

Vid beräkningen av medelsbehovet har beaktats bl. a. de vinstmedel som tillförs anslaget i samband med försäljning av jordfondsfastigheter. Vidare har beaktats behovet av ca 300 000 kr. för utbetalning av utfästa bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets mäskinlånefond samt


 


Prop. 1973:1    BUaga 11    Jordbruksdepartementet                                            22

ett beräknat medelsbehov under budgetåret 1973/74 av ca 1 milj. kr. för att bestrida statsbidrag till sådana torrläggnings- och andra rationalise­ringsåtgärder i Kvismaredalen, Mosjöbotten och Västra Mosjön i Öre­bro län som jämlikt kungl. brev den 14 december 1962 ej belastat fast­ställda bidragsramar.

Departementschefen

Det statiiga ekonomiska stödet till jordbrukets rationalisering utgår huvudsakligen i form av kreditgarantier. Bidragsgivningen från detta anslag begränsas 1 huvudsak till att avse åtgärder sorri har nära sam­band med strukturrationaliseringen. All bidragsgivning till inre ratio­nalisering i samband med särskUd rationalisering belastar dock anslaget Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. Liksom lantbruksstyrelsen anser jag att bidragsramarna bör tas upp med sam­manlagt 20 milj. kr., varav 10 milj. kr. bör avse yttre rationalisering och 10 milj. kr. inre rationalisering. Kungl. Maj:t bör kunna jämka för­delningen mellan dessa ändamål. För utbetalningar från anslaget be­räknar jag 19 milj. kr. Av anslaget bör få tas I anspråk medel för spe­cieUa ändamål i samma utsträckning som under innevarande budgetår.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  medge att under budgetåret 1973/74 statsbidrag bevUjas till jordbmkets rationalisering intill ett belopp av 20 000 000 kr.,

2.  till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.' för budget­året 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 19 000 000 kr.

B 5. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m.

1971/72 Utgift                    100 000                  Reservation                         247 741

1972/73 Anslag                   150 000

1973/74 Förslag                 150 000

Från anslaget utbetalas dels bidrag som bevUjas enligt kungörelsen (1968: 377) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering (änd­rad senast 1971: 383), dels bidrag som beviljas tUl trädgårdsföretag enligt kungörelsen (1972: 293) om statsbidrag till miljövårdande åtgär­der inom jordbruks- och trädgårdsföretag. Därutöver disponeras ansla­get för bidrag till Svenska fruktfrämjandet. Svenska grönsaksfrämjandet och Svenska blomsterfrämjandet.

Lantbruksstyrelsen

Under budgetåret 1971/72 har inte beviljats något statsbidrag enligt trädgårdsrationaliseringskungörelsens bestämmelser. Efterfrågan på bi­dragsmedel väntas öka på grund av de nya bestämmelserna om stats­bidrag tUl miljövårdande åtgärder inom trädgårdsföretag. Med hänsyn till reservationen bör dock anslaget föras upp med oförändrat belopp.


 


Prop. 1973:1    BUaga 11    Jordbruksdepartementet


23


Departementschefen

Anslaget bör föras upp med oförändrat 150 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering rn. m.  för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.

B 6. Täckande av f iirluster på grund av statlig kreditgaranti

1971/72 Utgift                1 011 205

1972/73 Anslag               1000 000

1973/74 Förslag               1 000 000

Från anslaget bestrids utgifter för att täcka förluster på grund av statlig garanti för lån till jordbrukets yttre och inre rationalisering, förvärv och drift av jordbruk, maskinhållning inom jordbruket, upp­förande av lagerhus m. m. för jordbruksändamål, trädgårdsnäringens rationalisering m. m., rennäringens rationalisering m. m. samt inköp av avelshästar och ridhästar. Lantbruksstyrelsen beslutar om stöd men skall i vissa fall underställa Kungl. Maj:t beslutet för godkännande.

 

 

Ändamål

1970/71

1971/72

1972/73

Beräknad

 

 

 

 

 

 

 

ändring

 

 

 

 

 

 

fast-

1973/74

 

fast-

be-

fast-

jäm-

be-

Länt- De-

 

ställd

viljad

stäUd

kad

viljad

ställd

bruks- parte-

 

ram

ga-   . ranti

ram

ram

ga­ranti

ram

styrel- ments-sen      che­fen

 

mUJ. kr.

 

 

 

 

 

1. Yttre rationali-

90,0

30,0

90,0

90,0

39,3

90,0

—     -  2

sering

 

 

 

 

 

 

 

2. Inre rationalise-

 

 

 

 

 

 

 

ring

90,0

47,9

90,0

90,0

68,7

90,0

—        —

3. Jordförvärvslån

55,0 .

20,4

55,0

50,0

22,4

55,0

—10    —10

4. Driftslån

45,0

34,2

45,0

50,0

44,4

45,0

-flO     +10

5. Maskinlån

7,0

1,3

7,0

7,0

1,6

7,0

—     ■  —

6. Lagerhus m. m.

4,0

4,0

4,0

4,0

3,6

4,0

—         _

7. Trädgårdsnäring-

 

 

 

 

 

 

 

ens rationalise-

 

 

 

 

 

 

 

ring m. m.

9,0

3,5

9.0

9,0

9,0

9,0

+ 2+2

8. Rennäringens ra-

 

 

 

 

 

 

 

tionalisering m. m

.—

2,5

2,5

1,1

2,5

—        —

9. Inköp av avels-

 

 

 

 

 

 

 

och ridhästar

0,5

0,05

0,5

0,5

0,07

0,5

—        —

 

300,5

141,35

303,0

303,0

190,17

303,0

+ 2        —


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                              24

Lantbruksstyrelsen

A.   Anslag rn. m.

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

B.   Kreditgarantiramar

1—5. Ramarna för lånegaranti till yttre och inre rationalisering, jord-förvärvslån, driftslån och maskinlån har under budgetåret 1971/72 inte utnyttjats helt. De har dock utnyttjats bättre än under närmast före­gående budgetår. Detta gäller framför allt ramarna för lånegaranti till inre rationalisering och driftslån. Anledningen härtill torde bl. a. vara den förbättrade lönsamheten inom mjölkproduktionen som medfört en ökad investeringsvilja och de möjligheter som från den 1 juli 1971 föreligger att lämna statlig garanti för driftslån för att avhjälpa tUl­fälliga likviditetssvårigheter.

Rationaliseringsbehovet inom jordbruket och då främst i form av investeringar i tillskottsmark, ekonomibyggnader och markanläggningar är fortfarande betydande. Efterfrågan på kreditgarantier kan därför väntas fortsätta att öka.

Mot bakgrund av de överväganden som gjorts har styrelsen inte funnit skäl att för budgetåret 1973/74 föreslå någon ändring av det totala ramutrymmet för här avsedda ändamål jämfört med det ramut­rymme som fastställts för budgetåret 1972/73. Ramen för kreditgaranti för driftslån bör dock höjas till 55 milj. kr. medan ramen för jord­förvärvslån kan sänkas till 45 milj. kr. För övriga ramar föreslås inte nu någon ändrad fördelning. Skulle behov av jämkning mellan de olika ramarna uppkomma avser styrelsen att senare ingå tUl Kungl. Maj:t med förslag till sådan jämkning.

6.   Ramen på 4 milj. kr. till kreditgaranti för lån till lagerhus m. m.
för budgetåret 1971/72 har inte utnyttjats helt.

Med ledning av inhämtade uppgifter om beräknad efterfrågan anser styrelsen dock att ramen för budgetåret 1973/74 bör bibehållas oför­ändrad. Liksom under tidigare år har beaktats att en del av kredit­behovet kan tillgodoses av kreditinstitut utan krav på statlig garanti.

7.   Garantiramen för trädgårdsnäringens rationalisering m. m. avser
garanti för rationaliseringslån, förvärvslån och driftslån till trädgårds­
företag, lån till inrättande av lagerhus och auktionshallar för trädgårds­
produkter samt lån till maskinhållning inom trädgårdsnäringen. Efter­
frågan på garanti har ökat under budgetåret 1971/72. Hela garantira­
men på 9 milj. kr. har utnyttjats. Vid budgetårets utgång fanns ansök­
ningar om garantier för ytterligare 2,3 milj. kr. Om det ökade intresset
för investeringar fortsätter torde behov av att öka ramen uppkomma
redan under innevarande budgetår. Efterfrågeökningen beror på dels
ändrade regler för kreditgaranti till nyetableringslån och driftslån
till trädgårdsföretag, dels ökade investeringskostnader, dels ändrat läge


 


Prop. 1973:1    BUaga 11    Jordbruksdepartementet                             25

på kreditmarknaden och större optimism bland trädgårdsodlarna inför den framtida utvecklingen. Det är sannolikt att intresset för investering­ar kommer att bestå. Garantiramen bör därför ökas till 11 milj. kr.

8.       Garantiramen för rennäringens rationalisering m. m. för budgetåret 1971/72 har inte utnyttjats helt. Efterfrågan på garantier väntas öka. Ramen bör därför bibehållas oförändrad.

9.       Ramen för kreditgarantier för lån till inköp av avelshästar och ridhästar behöver inte ändras.

Departementschefen

Efterfrågan på kreditgarantier för trädgårdsnäringens rationalisering har ökat och ramen utnyttjades helt under förra budgetåret. Även övriga garantiramar med undantag för ramen för lånegaranti till lagerhus m. m. har utnyttjats bättre under budgetåret 1971/72 än under närmast före­gående budgetår. Detta gäller framför allt ramarna för lånegaranti till inre rationalisering och driftslån.

Lantbruksstyrelsen bedömer att rationaliseringsbehovet fortfarande är betydande och att efterfrågan på kreditgarantier kommer att öka. Nå­gon anledning att ändra det totala ramutrymmet föreligger enligt min mening inte. Däremot bör viss omfördelning ske mellan de olika garan­tiramarna.

I likhet med styrelsen anser jag att ramen för kreditgaranti för drifts­lån bör höjas med 10 mUj. kr. medan ramen för jordförvärvslån bör sänkas med motsvarande belopp. Jag biträder också förslaget att höja ramen för lånegaranti tUl trädgårdsnäringens rationalisering m. m. med 2 milj. kr. Ramen för lånegaranti till yttre rationalisering bör sänkas med motsvarande belopp.

Såsom numera har skett inom stora delar av statlig stödverksamhet i övrigt bör Kungl. Maj:ts medverkan i enskilda lånegarantiärenden be­gränsas till att gälla frågor av principiell karaktär.

För budgetåret 1973/74 bör statiig kreditgaranti beräknas för lån till yttre rationalisering med 88 milj. kr., för lån till inre rationalisering med 90 milj. kr., för jordförvärvslån med 45 milj. kr., för driftslån med 55 milj. kr., för maskinlån med 7 milj. kr., för lån till uppförande av lagerhus för jordbmksändamål m. m; med 4 milj. kr., för lån till träd­gårdsnäringens rationalisering m. m. med 11 milj. kr., för lån till ren­näringens rationalisering m. m. med 2,5 milj. kr. samt för lån till inköp av avelshästar och ridhästar med 500 000 kr. Kungl. Maj:t bör kunna närmare bestämma fördelningen mellan de fem förstnämnda ändamå­len.

Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med oförändrat 1 mUj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Mäj:t föreslår riksdagen att

1. medge att för budgetåret 1973/74 statlig kreditgaranti lämnas för lån till yttre rationalisering, lån till inre rationalisering.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11   Jordbruksdepartementet                                              26

jordförvärvslån, driftslån, maskinlån, lån tUl uppförande av lagerhus för jordbmksändamål m. m., lån till trädgårdsnä­ringens rationalisering m. m., lån till rennäringens rationali­sering m. m. samt lån till inköp av avelshästar och ridhästar med sammarUagt 303 000 000 kr., varav till uppförande av la­gerhus för jordbruksändamål m. m. 4 milj. kr., till trädgårds­näringens rationalisering m.m. 11 milj. kr., tiU rennäringens rationalisering m. m. 2,5 milj. kr. samt till inköp av avelshäs­tar och ridhästar 500 000 kr., 2. till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

B 7. Bidrag till särsldlda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m.

1971/72 Utgift                8 988 079

1972/73 Anslag        12 000 000 1973/74 Förslag       12 000 000

Från anslaget utbetalas dels bidrag till särskild rationalisering inom norrlandslänen, Kopparbergs och Värmlands län samt inom den del av Älvsborgs län, som omfattar landskapet Dalsland, enligt kungörelsen (1967: 453) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering m. m. (änd­rad senast 1971: 382), dels bidrag som beviljas enligt kungörelsen (1971: 420) om rationaliseringsstöd till vissa jordbmk. Därutöver an­vänds anslaget för vissa specieUa ändamål i de delar av landet där verksamheten med särskild rationalisering bedrivs.

Bidragsram för särskild rationalisering
Budgetår
                    Ram

1971/72                      17 000 000

1972/73                      17 000 000

Lantbruksstyrelsen

Viss eftersläpning i utbetalningen av beviljade statsbidrag förekom­mer. Anslaget bör dock föras upp med oförändrat 12 mUj. kr., varav 200 000 kr. avses för vissa produktionsfrämjande åtgärder. Medlen till sådana åtgärder avser tUlfälliga insatser på olika områden, t. ex. främ­jande av foder- och utsädesproduktion, fåravel och galthållning samt provning, introduktion och uppföljning av nya rön till nytta för lant­brukets rationalisering.

Bidragsramen för innevarande budgetår kommer inte att helt dispo­neras. Bidragsbehovet till särskild rationalisering kommer dock att öka. De förbättrade produktpriserna väntas nämligen stimulera till ökad uppbyggnad av jordbruk i norra Sverige. Bidragsramen bör därför fast­ställas till oförändrat 17 milj. kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                              27

I gemensam skrivelse har lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen och skogsstyrelsen lämnat redogörelse för verksamheten med särskild ratio­nalisering av jordbruket i Älvsborgs, Värmlands och Kopparbergs län samt inom norriandslänen. Redogörelsen omfattar tiden den 1 juli 1971 —den 30 juni 1972.

Av redogörelsen framgår att antalet områden, som intill den 1 juli 1972 godkänts för särskilda rationaliseringsåtgärder, uppgår till totalt 177. Inom dessa har verksamheten påbörjats vid sammanlagt 489 bmk-ningsenheter. Mer än tredjedelen av enheterna eUer 182 ligger i Nori:-bottens län. Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län har var­dera mellan 15 och 20 % av brukningsenheterna, medan för Koppar­bergs län redovisas 31 och för Värmlands län 15 enheter. Den genom­snittliga åkerarealen vid de brukningsenheter som under budgetåret 1971/72 fåU arealtUlskott har ökat från 27 tiU 36 ha och skogsmarks­arealen från 124 till 159 ha. Lantbmksnämndernas rationaliserings-reserv i anslutning till områdena uppgick den 30 juni 1972 till 3 609 ha åker och 24 495 ha skogsmark.

Till inre rationaUsering har sedan verksamheten med särskild ratio­nalisering började budgetåret 1960/61 bevUjats statsbidrag med sam­manlagt 75,6 milj. kr. Av detta belopp har 29,8 milj. kr. utgått i Norr­bottens län. I Jämtlands, Västemorrlands och Västerbottens län har beviljats resp. 12,9, 12,0 och 11,7 milj. kr. samt i Kopparbergs och Gävleborgs län resp. 5,0 och 3,0 milj. kr. I Värmlands län och 1 landska­pet Dalsland har verksamheten endast begränsad omfattning. Huvud­delen av bidragen eller ca 54 milj. kr. avser investeringar i ekonomibygg­nader medan 7 milj. kr. gått till dikningsverksamheten.

Departementschefen

Erfarenhetema av verksamheten med särskild rationalisering är goda. Efterfrågan på bidrag understeg förra budgetåret fastställd bidragsram. Lantbruksstyrelsen bedömer dock att efterfrågan på bidrag tUl åtgärder för särskild rationalisering kommer att öka. Ramen för nästa budgetår bör sålunda som lantbmksstyrelsen föreslagit tas upp med oförändrat 17 milj. kr. Med hänsyn tUl eftersläpningar vid utbetalningarna av beviljade bidrag beräknar jag anslagsbehovet för budgetåret 1973/74 till 12 milj. kr. Jag har därvid räknat med 200 000 kr. till vissa produktionsbefräm-jande åtgärder i de delar av landet inom vilka verksamheten med sär­skild rationalisering bedrivs.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     medge att under budgetåret 1973/74 statsbidrag beviljas tUl särskUd rationalisering intiU ett belopp av 17 000 000 kr.,

2.     till Bidrag till särskUda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. rn. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                       28

B 8. Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter m.m.

1971/72 Utgift                1 111 753

1972/73 Anslag               1 200 000

1973/74 Förslag               1200 000

Anslaget används i huvudsak för bidrag till investeringar i byggnader och andra fasta anläggningar på bestående kronolägenheter, till flytt­ningsbidrag och avträdesersättning åt innehavare av kronolägenheter samt för att bestrida vissa andra utgifter för lägenheterna.

Lantbruksstyrelsen

Flera av lägenheterna har numera helt eller delvis förlorat sin be­tydelse från allmän synpunkt. En del används ej heller längre i nämn­värd utsträckning för jordbruksändamål. De låga arrendeavgifter som kan tas ut förräntar endast i ringa mån de investeringar som ofta är nödvändiga för en fortsatt jordbruksdrift. Lägenheter som bedöms sak­na betydelse från allmän synpunkt läggs ned så snart som möjlighet ges enligt de riktlinjer som antogs av 1958 års riksdag. Härvid spelar flytt­ningsbidraget en betydelsefull roll. Bidraget utgår med högst 5 000 kr. Om det för staten är angeläget att flyttning sker kan dock bidrag utgå med högst 10 000 kr. Möjlighet att ge ökade bidrag skulle underlätta genomförandet av önskvärda nedläggningar. Bestämmelserna bör där­för ändras så att bidraget normalt kan utgå med högst 10 000 kr. Hög­re bidrag än 10 000 kr. bör kunna utgå då det från statens synpunkt be­döms som särskilt angeläget att avflyttning sker. Med utgångspunkt härifrån beräknas medelsbehovet för budgetåret 1973/74 tUl ca 475 000 kr., varav ca 10 000 kr. för flyttningsbidrag. Inkomsterna beräknas för samma period till ca 80 000 kr.

Dontänverket

Beträffande flyttningsbidraget är det önskvärt att det nu föreskrivna högsta beloppet, 5 000 kr. i normala fall, vilket varit oförändrat sedan år 1958, höjs tUl 10 000 kr. Högre belopp än 10 000 kr. bör kunna utgå i de fall då det från statens synpunkt är angeläget att avflyttning sker. För budgetåret 1973/74 räknar verket med en nedläggning av omkring 80 kronolägenheter. Medelsbehovet beräknas uppgå till 900 000 kr., varav ca 175 000 kr. för flyttningsbidrag.

Departementschefen

Ämbetsverkens förslag att höja flyttningsbidraget är jag inte beredd att biträda. Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet


29


att till Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa krono­lägenheter in. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslags­anslag av 1 200 000 kr.


B 9. Befrämjande av husdjursaveln m. ni.

1971/72 Utgift                 1399 480                    Reservation

1972/73 Anslag               1000 000

1973/74 Förslag               1 000 000


863 304


Från anslaget bestrids bidrag till avelsföreningar och liknande orga­nisationer. Vidare utgår från anslaget stöd åt hästaveln. Detta koncentre­ras i huvudsak till hästpremierlng, hingsthållningsbidrag och bidrag till vissa andra kvalltetsbefrämjande åtgärder enligt beslut av 1966 års riksdag. Från anslaget utgår också bidrag till befrämjande av mjölkav-kastningskontroll m. m.

 

 

 

 

 

Bidrag till avelsföreningar och liknande organisationer Stöd åt hästaveln Befrämjande av mjölkav-kastningskontroll m. m.

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

Lantbruks­styrelsen

Departe­ments­chefen

1.

2. 3.

210 000 '710 000

300 000 1 220 000

+ 200 000 + 200 000

- 50 000 + 50 000

■ I beloppet ingår 220 000 kr. av reserverade medel.

Lantbruksstyrelsen

Av reservationen på anslaget bör 420 000 kr. få tas i anspråk, varav 220 000 kr. för stöd åt hästaveln och 200 000 kr. för befrämjande av mjölkavkastningskontroll m. m. Anslaget bör föras upp med 1 milj. kr.

1.        Anslagsposten tas i anspråk för bidrag till avelsföreningarna för nötboskap, får, svin, fjäderfä och kaniner, för rådgivnings- och upplys­ningsverksamhet för att främja och påskynda rationaliseringen av ani­malieproduktionen samt för stöd till nämnden för avelsvärdering av tju­rar. För att de viktigaste bidragsbehoven skall kunna tillgodoses är det nödvändigt att anslagsposten tås upp med oförändrat belopp.

2.   För stöd åt hästaveln står under budgetåret 1972/73 ett belopp av 710 000 kr. till styrelsens förfogande. Härav utgör 220 000 kr. reser­verade medel som enligt medgivande får användas för bidrag tUl hinigst-håilningen. För budgetåret 1973/74 bör stödet utgå med oförändrat be­lopp.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                              30

3. Fr.o.m. budgetåret 1968/69 har 300 000 kr. åriigen ställts tiU styrelsens förfogande för att försöksvis användas till att stimulera till ökad anslutning tUl mjölkavkastningskontroll och andra åtgärder för att främja en rationell mjölkproduktion. På grund av läget inom mjölk­produktionen är det angeläget att ytterligare insatser kan göras. Me­delsbehovet uppgår till 500 000 kr., varav 200 000 kr. bör tas ur reserva­tionen på anslaget. Reservationen härrör från den senast för budget­året 1967/68 uppförda anslagsposten Bidrag till kontrollförenlngsverk-samheten och utgör medel som ej tagits i anspråk för detta ändamål.

Av en av lantbruksstyrelsen lämnad redogörelse för ifrågavarande verksamhet framgår att medlen under budgetåret 1971/72 i huvudsak disponerats för en kampanj för ökad anslutning tiU mjölkavkastnings­kontroll, organisation av klövvården, introduktion av utfodringsservice, resultatanalys i samband med effektlvitetskontroU, insamling av data rörande olika metoder för höberedning samt försöksverksamhet med avbytare i mjölkproducerande besättningar.

Departementschefen

Stödet till hästaveln kan minskas med 50 000 kr. på gmnd av minskat behov av medel för hingsthållningsbidrag (2). Behovet av medel till befrämjande av mjölkavkastningskontroU m. m. beräknar jag öka med 50 000 kr. tiU 350 000 kr. (3). Under budgetåret 1973/74 bör 220 000 kr. av reserverade medel disponeras, varav 170 000 kr. för stöd åt hästaveln och 50 000 kr. för befrämjande av mjölkavkastiUngskontroll m. m. An­slaget kan därför föras upp med oförändrat 1 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Befrämjande av husdjursaveln m. m. för budgetåret 19.73/ 74 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

B 10. Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet

Nytt anslag (förslag)         1 000

Under detta anslag tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. till upp­dragsverksamhet vid statens hingstdepå och stuteri.

Verksamheten vid statens hingstdepå och stuteri avser främst att till­godose halvblodsavelns behov av goda beskällare. Rekryteringen av hingstdepån sker dels från stuteriet, dels genom inköp av hingstar och hingstföl.

Anslaget till statens hingstdepå och stuteri bör läggas om. Sålunda bör verksamheten vid hingstdepån och stuteriet finansieras med de av­gifter som uttas och som för innevarande budgetår redovisas på drift-


 


Prop. 1973:1    BUaga 11    Jordbruksdepartementet                             31

Stat för verksamheten vid statens hingstdepå och stuteri

 

Inkomster

 

Uppd ragsverksamhet

1 145 000

Bidrag till statens hingstdepå och stuteri

632 000

 

1 777 000

Utgifter

 

Lönekostnader

1 109 000

Sjukvård

1 000

Reseersättningar

22 000

Lokalkostnader

269 000

Ersättning tiU domänverkets fond för

 

upplåten mark

30 000

Expenser

11000

Häst- och fölinköp

71 000

Övriga utgifter

264 000

 

1777 000

budgetens inkomstsida. Målet bör liksom hlttUls vara att de direkta kost­naderna och inkomsterna balanserar. Täckning av underskott bör ske genom att bidrag lämnas till verksamheten. Detta bidrag bör anvisas över ett särskUt reservationsanslag benämnt Bidrag till statens hingstdepå och stuteri. Under förevarande anslag anvisas endast ett formellt belopp av 1 000 kr.

Vid tiUämpningen av den nya anslagstekniken krävs en rörlig kredit. Behovet härav ryms inom ramen för den rörliga kredit som förra årets riksdag stäUde tUl Kungl. Maj:ts förfogande (prop. 1972: 1 bU. 1, FiU 1972: 12, rskr 1972: 82).

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

B 11. Bidrag till statens hingstdepå och stuteri

Nytt anslag (förslag)      632 000

Under detta anslag anvisas medel för att täcka beräknat underskott av verksamheten vid statens hingstdepå och stuteri. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens hingstdepå och stuteri för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 632 000 kr.

B 12. Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling

1971/72 Utgift              136 060              Reservation                  13 704

1972/73 Anslag              96 000

1973/74 Förslag              96 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                             32

Från anslaget utbetalas dels bidrag med 81 000 kr. till främjande av biskötsel, dels bidrag med tillhopa 15 000 kr. till främjande av växt­odling.

Lantbruksstyrelsen

Bidraget till främjande av biskötsel används till gmndutbildning och fortbildning av bitUlsyningsmän, försök med vandringsbiskötsel m. m. samt till bidrag åt Sveriges biodlares riksförbund. I avvaktan på re­sultatet av den pågående utredningen om biodlingens framtid bör denna del av anslaget föras upp med oförändrat belopp. Återstående del av anslaget används för särskilda åtgärder för att främja växtodlingen. Styrelsen föreslår att även denna del av anslaget förs upp med oför­ändrat belopp.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 96 000 kr.

B 13. Bidrag till Svensk matpotatiskontroll

1971/72 Utgift                   110 000                  Reservation                                 

1972/73 Anslag                  110 000

1973/74 Förslag                  120 000

Från anslaget bestrids kostnader för Svensk matpotatiskontrolls (SMAK) verksamhet. SMAK har till uppgift att genom olika åtgärder verka för att inom landet saluförd matpotatis är av fullgod beskaffen­het. SMAK står under ledning av en styrelse, i vilken bl. a. konsu­menterna, odlarna och handeln är företrädda.

Av anslaget för innevarande budgetår är 15 000 kr. avsedda för SMAK:s allmänna verksamhet och 95 000 kr. för upplysningsverksam­het. SMAK har dessutom fått 440 000 kr. av införselavgiftsmedel.

Lantbruksstyrelsen

Med hänvisning till ökad arbetsvolym och automatiska kostnadssteg­ringar har SMAK begärt att den del av anslaget som är avsett för dess allmänna verksamhet räknas upp med 60 000 kr. till 75 000 kr.

Av samma skäl begärs att den del av anslaget som är avsett för SMAK:s upplysningsverksamhet räknas upp från 95 000 kr. till 125 000 kr. Lantbruksstyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att se över vissa matpotatisfrågor, i första hand rörande kvalitetskontroll och märkning.  I gruppen  ingår företrädare  för styrelsen  samt för jord-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                             33

bruksnämnden, Sveriges potatisintressenter och SMAK. I avvaktan på resultatet av denna översyn föreslås att stödet till SMAK:s allmänna verksamhet utgår med oförändrat belopp. Däremot bör stödet till upp­lysningsverksamheten höjas från 95 000 kr. till 125 000 kr. Anslaget bör därför föras upp med 140 000 kr. Lantbruksstyrelsen har den 22 no­vember 1972 redovisat resultatet av denna översyn. Förslaget remissbe­handlas f. n.

Departementschefen

Anslaget bör höjas med 10 000 kr. tUl 120 000 kr. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till Svensk matpotatiskontroll för budgetåret 1973/ 74 anvisa ett reservationsanslag av 120 000 kr.

B 14. Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen

1971/72 Utgift                    243 600

1972/73 Anslag                   500 000

1973/74 Förslag                  500 000

Anslaget avser kollektiv återbäring av skatt på bensin som förbmkas till jordfräsar inom yrkesmässig trädgårdsodling. Medlen disponeras av lantbruksstyrelsen efter samråd med trädgårdsnämnden för bidrag till vissa för trädgårdsnäringen allmännyttiga ändamål. Medel som inte ut­betalas som bidrag förs vid utgången av påföljande budgetår över till trädgårdsnäringens bensinskattefond, som förvaltas av statskontoret och får disponeras för samma ändamål som anslaget.

Lantbruksstyrelsen

Anslaget bör föras upp med 500 000 kr. Under budgetåret 1971/72 har för bidrag till olika ändamål disponerats 323 900 kr. Medelstill­gången uppgick vid utgången av budgetåret 1971/72 till 987 560 kr. Därav utgjorde 334 959 kr. beviljade men ej utbetalade bidrag.

Styrelsen erinrar om att de allmänna riktlinjerna för bensinskatte­medlens användning är att i första hand sådana ändamål skall tillgodo­ses för vilka anslag på riksstaten inte kan påräknas och vilka är av på­taglig praktisk betydelse för näringen. Därjämte bör undvikas att det allmänna genom bidragsgivning ådrar sig moraliskt ansvar för tjänster eller löne- och anställningsvUlkor (jfr BeJoU 1956: 1, s. 16, och JoU 1957: 1). Med utgångspunkt från detta beslutade 1957 års riksdag att bidrag får lämnas till vissa särskilt angivna ändamål. Erfarenheten har visat att uppräkningen av bidragsändamål numera är otidsenlig och vål­lar svårigheter vid tillämpningen. På grund härav föreslår styrelsen, efter samråd med trädgårdsnämnden, att styrelsen bemyndigas att under iakt-

3    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 11


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                             34

tagande av de ovan angivna allmänna riktlinjerna och efter samråd med trädgårdsnämnden bevilja bidrag av bensinskattemedlen till ändamål som är av påtaglig nytta för den yrkesmässiga trädgårdsodlingen.

Departementschefen

Jag har ingen erinran mot lantbruksstyrelsens förslag beträffande medlens användning. Anslaget bör tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen för bud­getåret 1973/74 anvisa ett anslag av 500 000 kr. att avräknas mot automobUskattemedlen.

B 15. Främjande av rennäringen

1971/72 Utgift                  1349 433                  Reservation                        283 320

1972/73 Anslag                 i300 000

1973/74 Förslag                  630 000

' Anslaget Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande.

Anslaget Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande används bl. a. för information i produktionsteknik och driftsekonomi m. m. tUl rennäringsutövarna.

Lantbruksstyrelsen

Med anledning av ny lagstiftning och organisation på rennäringens område har en betydande kursverksamhet genomförts inom same­byarna. För budgetåret 1973/74 planerar styrelsen att intensifiera kurs-och rådgivningsverksamheten.

Styrelsen föreslår vidare att anslaget får tas i anspråk för att bekosta mindre undersökningar rörande betestillgång och andra förhållatiden som påverkar förutsättningarna för renskötselns bedrivande. Bl. a. den nya svensk-norska renbeteskonventionen gör det nödvändigt att genom­föra vissa undersökningar av detta slag, som inte lämpligen kan finan­sieras på annat sätt.

Jag vill i detta sammanhang redovisa vissa av lantbruksstyrelsen av­lämnade förslag rörande rennäringen.

Enligt beslut av 1971 års riksdag (prop. 1971: 51, JoU.1971: 37, rskr 1971: 216) skulle frågan om ett katastrofskadeskydd inom rennäringen ytterligare utredas och övervägas. Med anledning härav uppdrogs åt lantbruksstyrelsen att i samråd med bl. a. statistiska centralbyrån utreda de närmare förutsättningarna för ett katastrofskadeskydd. I uppdraget ingick också en undersökning av skyddets finansiering bl. a. mot bak-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                               35

grunden av riksdagens beslut år 1969 (prop. 1969: 107, JoU 1969: 24, rskr 1969: 204) beträffande finansieringen av skördeskadeskyddet. Lant­bruksstyrelsen har den 13 september 1972 inkommit med förslag till katastrofskadeskydd inom rennäringen.

Lanibruksstyrelsens förslag. Styrelsen erinrar om att rennäringen i lika hög grad som jordbruket och i högre grad än husdjursskötseln 1 övrigt arbetar med riskmoment på produktionssidan. Övergången till en mer extensiv renskötsel har i viss mån ökat förlustriskerna. De mest om­fattande förlusterna vållas i samband med brist på vinterbete antingen genom att renar dör på grund av svält eller att de genom kraftig vikt­minskning blir mottagliga för sjukdomar som orsakar renförluster och fosterdöd. Det finns f. n. ingen tillförlitiig statistik över renförlusternas årliga storlek. Förlusterna torde variera starkt från år till år och mellan de olika renskötseldistrikten. Vinterbetéskriserna drabbar också regel­bundet vissa renbetesområden hårdare än andra.

För renägare föreligger ingen möjlighet att försäkra sig mot de eko­nomiska verkningarna av att renar går.förlorade. Detta sammanhänger med den stora osäkerheten som anses föreligga vid riskbedömningen. Vissa typer av förluster ersätts dock i särskild ordning. Detta gäller re­nar som blivit påkörda av tåg eller bil eller blivit rivna av rovdjur.

Styrelsen framhåller att de ekonomiska verkningarna av renförluster är kännbara för de enskilda renägarna eftersom rennäringen arbetar med knappa marginaler. En vinterbeteskris kan genom förlusterna eller de relativt sett höga kostnaderna för utfodring samt eventuell transport av renarna minska eller t. o. m. undanröja förutsättningarna för att bedriva en rationell renskötsel. Beteskriser kan 1 dag någorlunda effek­tivt förebyggas genom tillskottsutfodring samt transport av renar till andra bättre vinterbetesområden. Effekterna av dessa ständigt återkom­mande betesbristsituationer kan numera förebyggas så effektivt att de inte behöver påverka möjligheterna att bedriva renskötsel rationellt. Därför bör skadeskyddet enligt styrelsens mening i första hand ha en skadeförebyggande karaktär. Skyddet bör således vid en katastrof­situation först fungera som ett bidrag till utfodring, transporter och andra skadeförebyggande åtgärder. Först i andra hand bör faktiskt inträffade förluster ersättas. Lantbruksstyrelsen föreslår att katastrof­skadeskyddet skall omfatta samtliga renar i registrerade samebyar. Sa­mebyn föreslås utgöra skaderegleringsenhet i fråga om skadeförebyg­gande åtgärder och den enskilda renägaren i fråga om ersättning för inträffade renförluster. Det bör vara en förutsättning för att ersättning för faktiskt inträffade förluster skall utgå att för situationen lämpliga förebyggande åtgärder för att förhindra renförlust har vidtagits.

Lantbruksstyrelsen föreslår vidare att det skall ankomma på lant­bruksnämnderna att bedöma uppkomna betessituationer m. m. och av­göra huruvida en så svår betessituation m. m. uppstått att ersättning


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                              36

skall utgå för förebyggande åtgärder. För att underlätta bedömningen av betessituationer och betesfrågor föreslår styrelsen att nämnderna vid behov skall få tillkalla särskilda sakkunniga, däribland representanter för renägarna och renforskningen. Kostnaderna härför uppskattar lant­bmksstyrelsen till 15 000 kr. årligen.

I fråga om ersättning för inträffade förluster föreslår styrelsen ett individuellt skadeskydd dvs. att ersättning för förluster utgår till veder­börande renägare. Samebyn bör dock sammanställa och vitsorda er­sättningsanspråk. Eftersom katastrofskadeskyddet i första hand skall inriktas på skadeförebyggande åtgärder bör ersättningsmöjligheterna för inträffade individuella förluster vara begränsade. En förutsättning är att regelbundna och tillförlitliga renräkningar kommer till stånd. Ersätt­ningsanspråken bör prövas med utgångspunkt från det renantal som finns upptaget för vederbörande i renlängden. Härifrån skall räknas ordinarie avgång dvs. normalförluster, slaktuttag och i annan ordning ersatta dödade djur samt en viss självrisk. Denna bör bestämmas så att den motsvarar en tredjedel av de normala förlusterna. Normalförluster­na beräknas uppgå till 30 % av årskalvarna och 10 % av de äldre djuren.

Lantbruksstyrelsen föreslår att ersättning för förlorade renar, utöver den ordinarie avgången och självrisken, bör utgå med samma belopp som för rovdjursskadade renar.

Kostnaderna för ett katastrofskadeskydd är, enligt styrelsens mening, svåra att uppskatta i förväg eftersom hjälpbehovet varierar från år till år. För skadeförebyggande åtgärder har under senare år kostnaderna åriigen uppgått till ca 200 000—250 000 kr. ExceptioneUt svåra betes­förhållanden inträffar en gång på ca 10 år. Kostnadema uppgår i dessa fall till ca 2 milj. kr. Under en tioårsperiod kan således behovet av medel till ett katastrofskadeskydd beräknas till ca 4,5 milj. kr. Kostnaderna för att ersätta faktiskt inträffade förluster kan inte på för­hand uppskattas. Ett årligt tillskott till katastrofskadeskyddet på totalt 500 000 kr. beräknas dock vara tillräckligt och samtidigt innefatta en uppbyggnad av ett reservkapital. Dessutom bör staten liksom för jord­bruket garantera att ersättningar och bidrag utöver det årliga tillskot­tet vid behov kan utgå.

Lantbruksstyrelsen föreslår att finansieringen av skadeskyddet skall ske på i princip samma sätt som i fråga om jordbrukets skördeskade­skydd, dvs. genom att staten svarar för två tredjedelar och rennäringen för en tredjedel av övriga kostnader. Enligt styrelsens mening är det inte ändamålsenligt att inrätta en särskUd fond för rennäringens skade­skydd. De föreslagna medlen bör administreras via samefonden. Sta­tens årliga andel av de gemensamma kostnaderna, dvs. 333 000 kr., bör således tUlföras samefonden.

Rennäringens andel av kostnaderna för skadeskyddet kan enligt sty-


 


Prop. 1973:1    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                37

relsens mening inte täckas genom avgifter direkt från renägarna. Fler­talet renägares alltför dåliga ekonomi liksom också organisatoriska skäl talar mot ett sådant förfarande. Ej heller anser styrelsen det vara lämpligt att direkt taga medlen ur samefondens avkastning, då avkast­ningen f. n. i det närmaste till fullo utnyttjas.

Vid beteskrissituationer uppstår otvivelaktigt ett mycket omfattande merarbete för renägarna. Detta merarbete får bekostas genom en höj­ning av skötselavgiften. Skötselavgiften i sin tur erläggs av renägarna som härigenom direkt bekostar den ökade arbetsinsatsen m. m. Lant­bruksstyrelsen föreslår därför att rennäringens andel av de gemen­samma kostnaderna i första hand betraktas uppfylld genom det merarbe­te m. m. som renägarna har att utföra i samband med katastrofskade-skyddets praktiska genomförande.

De medel som ställs till katastrofskadeskyddets förfogande att ad-. ministreras  via  samefonden  bör  lämpligen  särredovisas  under  titeln Katastrofskadeskydd för rennäringen. Det bör ankomma på samefon­den  att  meddela medelsramar  avseende  skadeförebyggande  åtgärder till resp. lantbruksnämnd.

Administrationskostnaderna beräknar styrelsen skola kunna inrym­mas inom ramen för lantbruksorganisationens och samefondsstyrelsens normala verksamhet och således inte medföra någon nämnvärd mer­kostnad.

Remissyttranden. Över förslaget har yttranden avgivits av statskon­toret, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket, statens jordbruks­nämnd, växtbiologiska institutionen vid Uppsala universitet, lantbruks­nämnderna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, lantbruks­högskolan, veterinärhögskolan, statens veterinärmedicinska anstalt, läns­styrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, samefondens styrelse samt Svenska samemas riksförbund.

Förslaget om att införa ett katastrofskadeskydd för rennäringen till­styrks av samtliga remissinstanser.

Riksrevisionsverket är dock tveksamt om skadeskydd vid förlust av renar kan genomföras och förordar att katastrofskadeskyddet i stället i huvudsak inriktas på förebyggande åtgärder. Statistiska centralbyrån tUlstyrker att skadeskyddet görs individuellt. Övervägande skäl talar dock mot en behovsprövning av ersättningarna. Eftersom underlaget för bestämning av förlusterna är mycket bristfälligt vill verket kraf­tigt understryka vikten av att man redan från början vidtar alla möj­liga åtgärder i syfte att efter hand få ett allt säkrare underlag för skade­bestämningarna.

Såväl riksrevisionsverket som statskontoret ifrågasätter om tillskottet av statliga medel skall tillföras samefonden. Verken förordar att för ändamålet anvisas ett särskilt reservationsanslag som får disponeras av lantbruksstyrelsen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11   Jordbruksdepartementet                                              38

Samefondens styrelse framhåller vikten av att statens bidrag till ka­tastrofskadeskyddet tillförs samefonden bl. a. med hänsyn till fond­styrelsens sammansättning och dess verksamhet med bidrag till ren­näringens rationalisering.

Med anledning av rennäringslagen (1971: 437) har lantbruksstyrelsen låtit den inom styrelsen tillsatta rennäringsgruppen verkställa inven­tering av renskötselanläggningar som uppförts i lappväsendets regi och som staten fortfarande står som huvudman för. På gmndval av inventeringen har styrelsen avgivit förslag om framtida huvud­mannaskap, underhåll m.m. av renskötselanlägg­ningar.

Lantbruksstyrelsens förslag. Inventeringen omfattar totalt ca 2 000 anläggningar av olika slag. Värdet av dessa beräknas till ca 48 milj. kr. Anläggningarna består av riksgränsstängsel, stängsel mellan byar och inom byarna samt av arbetshagar, stugor, slakterier, vägar, flyttleder, stigar och broar m. m. Det övervägande antalet anläggningar har till­kommit enbart för renskötseln medan andra, t. ex. vissa stugor, vägar, stigar och broar, utförts för att tillgodose även andra intressen.

Den ojämförligt största delen av anläggningarna har bekostats av medel, som anvisats av arbetsmarknadsmyndigheterna. Därnäst kom­mer anläggningar, vartill medel anvisats från samefonden. Andra an­läggningar har utförts med vattenregleringsavgifter, SJ-medel och andra statliga medel. Anläggningar har också uppförts av vatténregleringsföre-tag. En sista grupp är sådana anläggningar som byggts av olika same­byar. Ansvaret för samtliga de anläggningar som är hänförliga tillde tre förstnämnda grupperna har tidigare i huvudsak åvilat lappväsendet/ länsstyrelsen men åvilar numera vederbörande lantbruksnämnd.

För anläggningar uppförda av t. ex. vattenregleringsföretag har före­taget det yttersta ansvaret. Samebyarna är huvudmän för av byarna upp­förda anläggningar.

Lantbruksstyrelsen föreslår att huvudparten av de anläggningar, som staten i dag äger och är huvudman för, förs över till samebyarna. De anläggningar som byarna behöver för renskötseln och som inte får disponeras av andra skall i princip ägas av byarna. För anläggningar, som gemensamt betjänar två eller flera samebyar föreslår dock sty­relsen att huvudmannaskapet åläggs resp. lantbruksnämnd.

Överförandet av anläggningar bör enligt styrelsens mening föregås av förhandlingar med samebyarna. Lantbruksstyrelsen hemställer om bemyndigande att träffa avtal med resp. sameby om övertagande utan vederlag av huvudmannaskapet för vissa staten tillhöriga renskötselan­läggningar.

Vad   underhållet   beträffar   föreslår   styrelsen   att   samebyarna   och


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                             39

samefonden svarar för de anläggningar som oundgängligen behövs och ensamt får disponeras för renskötseln. Underhållet av övriga anlägg­ningar bör bekostas i huvudsak av budgetmedel.

Statens årliga underhållskostnader för sina anläggningar kommer enligt förslaget att uppgå till högst 250 000 kr. De underhållskostnader som avses belasta byarna och samefonden beräknas till ca 550 000 kr.

Remissyttranden. Över förslaget har yttranden avgivits av riksrevi­sionsverket, lantbruksnämnderna i Norrbottens, Västerbottens och Jämt­lands län samt av Svenska samernas riksförbund. Dessa tillstyrker i princip förslaget. Riksförbundet anser dock att samebyarna skall kunna få medel ur samefonden för sina underhållskostnader. Ri/csrevisions-verket utgår från att det undersöks i vilken utsträckning det kan åligga SJ att svara för underhållet av järnvägsstängsel. I fråga om de stugor som främjar turismen bör det enligt verkets mening övervägas om inte dessa kan överlåtas till någon turistorganisation. Verket ifrågasätter också om lantbruksnämnden skall ha ansvaret för underhållet av vägar som även utnyttjas av allmänheten och om inte frågan om annan huvudman bör övervägas.

Departementschefen

Den utredning som lantbruksstyrelsen lagt fram, visar att behovet av ett katastrofskadeskydd är stort för rennäringen. Styrelsen föreslår att staten skall lämna bidrag till ett katastrofskadeskydd för rennäringen och medverka i administrationen därav. Det föreslagna skadeskyddssystemet avser framför allt att förebygga skadeverkningar men omfattar också in­dividuell ersättning för inträffade skador. Förslaget har inte mötts av några erinringar vid remissbehandlingen. Även jag bUräder förslaget och föreslår att ett katastrofskadeskydd genomförs i huvudsak enligt sty­relsens förslag. Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela närmare be­stämmelser i ämnet.

När det gäller finansieringen av stödet biträder jag förslaget att sta­ten skall svara för två tredjedelar av kostnaderna och rennäringen för en tredjedel. Rennäringens del bör anses uppfylld genom det merarbete som renägarna har att utföra i samband med skadeskyddets praktiska genomförande. Jag biträder vidare lantbruksstyrelsens förslag att staten i likhet med vad som gäller i fråga om jordbrukets skördeskadeskydd skall stå för administrationskostnaderna.

Lantbruksstyrelsen föreslår att statens bidrag årligen skall föras över till samefonden och där särredovisas. Riksrevisionsverket och statskon­toret har för sin del förordat att ett reservationsanslag förs upp för ända­målet och att skadeskyddet administreras endast av lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna. Jag förordar därför att statens årliga bidrag till rennäringens katastrofskadeskydd tas upp som en särskild post un­der förevarande anslag och att under posten uppkommande reservation


 


Prop. 1973:1    BUaga 11    Jordbruksdepartementet                             40

särredovisas. Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag i likhet med styrelsen till 330 000 kr. Av beloppet bör högst 250 000 kr. avses för skadeförebyggande åtgärder.

Lantbruksstyrelsens förslag att till samebyarna föra över huvudparten av rennäringens tekniska anläggningar som staten I dag äger och är hu­vudman för, har tillstyrkts av Svenska samernas riksförbund och övriga remissinstanser. Även jag ansluter mig i princip till förslaget. Jag har för avsikt att senare begära Kungl. Maj:ts bemyndigande att med utgångs­punkt från den av styrelsen gjorda inventeringen få ta upp förhandling­ar med samebyarna och träffa avtal med dessa om övertagande utan ve­derlag av huvudmannaskapet för vissa staten tillhöriga renskötselanlägg­ningar. Härvid bör även närmare utredas huvudmannaskapet för de an­läggningar som skall vara kvar i statens ägo och på vilka statliga myndig­heter det bör ankomma att svara för statens underhållskostnader. För­handlingarna med samema bör även omfatta samernas möjligheter att utföra underhållsarbetet av de anläggningar som staten kommer att fi­nansiera underhållet för. Sedan Kungl. Maj:t tagit stäUning till för­handlingsresultatet kommer frågan att underställas riksdagens prövning.

Anslaget bör vidare användas för upplysnings- och rådgivningsverk­samhet inom samebyarna samt för kontaktåtgärder o. d. på rennäring­ens område. Anslaget bör även användas för att bestrida administra­tionskostnader för ett samarbetsorgan för främjande av renköttets av­sättning. Jag biträder lantbmksstyrelsens förslag att från anslaget bör bekostas vissa mindre undersökningar om betestillgång och andra för­håUanden som kan anses nödvändiga och som inte kan finansieras på an­nat sätt.

Anslaget bör med hänsyn till det nya ändamålet fortsättningsvis be­nämnas Främjande av rennäringen. De medel som vid utgången av innevarande budgetår finns på anslaget Rådgivningsverksamhet för ren­näringens främjande bör föras över till det nya anslaget.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     godkänna de riktUnjer för katastrofskadeskydd för rennäring­en som jag förordat i det föregående,

2.     till Främfande av rennäringen för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 630 000 kr.

B 16. Kompensation för bensinskatt till rennäringen

1971/72 Utgift              200 000

1972/73 Anslag            200 000

1973/74 Förslag            200 000

Anslaget avser kollektiv återbäring av skatt på bensin, som förbrukas vid användning av snöskotrar inom rennäringen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                              41

Anslaget står till lantbruksstyrelsens förfogande och medlen betalas ut till Svenska samemas riksförbund, som disponerar anslaget enligt lands­mötets beslut för ändamål som gagnar renskötande samer.

Lantbruksstyrelsen

Anslaget bör föras upp med ett oförändrat belopp av 200 000 kr.

Departementschefen

I enUghet med lantbmksstyrelsens förslag bör anslaget tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kompensation för bensinskatt till rennäringen för budget­året 1973/74 anvisa ett anslag av 200 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet


42


C. JORDBRUKSPRISREGLERING

C 1. Statens jordbruksnämnd

1971/72 Utgift            8 430 619

1972/73 Anslag          9 509 000

1973/74 Förslag       10 039 000

Statens jordbruksnämnd är central förvaltningsmyndighet för ären­den om prisreglering och marknadsföring på jordbmkets och fiskets områden. Nämnden ansvarar vidare för den ekonomiska försvarsbered­skapen på livsmedelsområdet och är huvudman för skördeskadeskyd­det.

Jordbruksnämnden består av en generaldirektör och högst fem andra ledamöter. Vid handläggning av fiskeärenden ingår i nämnden ytter­ligare en ledamot. Chef för nämnden är generaldirektören. Inom nämn­den finns fem byråer, nämligen animaliebyrån, vegetabiliebyrån, admi­nistrativa byrån, utredningsbyrån och utrikeshandelsbyrån, samt två särskilda sektioner, nämligen fisksektionen och beredskapssektionen.

Till jordbmksnämnden är knutna nämndens konsumentdelegation och beredskapsråd.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Statens

 

Departe-

 

 

jordbruks-

 

ments-

 

 

nämnd

 

chefen

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal

49

+  5

 

Övrig personal

102 151

+ 5

 

 

Anslag

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

Lönekostnader

8 212 000

+ 866 000

+

475 000

Sjukvård

22 000

+    2 000

 

Reseersättningar

374 000

+    7 000

 

Därav utrikes resor

(8 000)

(-)

 

(-)

Lokalkostnader

567 000

+  39 000

+

36 000

Expenser

569 000

+ 46 000

+

24 000

Därav engångsutgifter

(-)

(+  10 000)

 

(-)

Särskilda undersökningar

100 000

+  20 000

+

10 000

 

9 844 000

+ 980 000

+

545 000

Uppbördsmedel

 

 

 

 

Ersättning från fonden för

 

 

 

 

beredskapslagring

335 000

+ 15 000

-f

15 000

Nettoutgift

9 509 000

+ 965 000

+

530 000


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                             43

Inkomster vid statens jordbmksnämnd, som redovisas på driftbud­getens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 1,1 milj. kr. (1972/73 1 milj. kr.).

Statens jordbruksnämnd

1.    Löne- och prisomräkning m. m. 549 000 kri

2.    Personalen på animaliebyrån bör utökas med en amanuens (+ 66 000 kr.).

3.    En tjänst som avdelningsdirektör bör inrättas på administrativa byråns kanslisektion. Vid sektionen för restitutionsärenden föreslås att en tjänst som avdelningsdirektör inrättas, varvid en tjänst som byrå­direktör kan dras in. (+ 87 000 kr.)

4.    Tjänsten som chef för utrikeshandelsbyrån bör bli ordinarie.

5.    Fisksektionen bör ombUdas till byrå. Detta medför bl. a. att en tjänst som avdelningsdirektör byts ut mot en tjänst som ordinarie byrå­chef. (+ 14 000 kr.)

6.    Beredskapssektionen föreslås också bli ombildad till byrå. Den nu­varande tjänsten som avdelningsdirektör byts ut mot en tjänst som or­dinarie byråchef. Vidare föreslås att personalen på beredskapssektionen utökas med en avdelningsdirektör, en byrådirektör och en amanuens. (+ 249 000 kr.)

Departemen tschefen

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens jordbruksnämnd för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 10 039 000 kr.

C 2. Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden

1971/72 Utgift                   1501 767

1972/73 Anslag                   865 000

1973/74 Förslag               1 113 000

1 Del av anslaget Statens jordbruksnämnd.

Lantbruksekonomiska samarbetsnämndens uppgift är att samordna kalkyler och utredningar rörande den ekonomiska utvecklingen inom lantbruket.

Samarbetsnämnden består av en ordförande, cheferna för lantbruks­styrelsen, statens jordbruksnämnd och statistiska centralbyrån samt tre andra ledamöter. Chef för nämnden är ordföranden. Under ordföran­den leds arbetet av en byråchef. Arbetet bedrivs främst genom särskUda expertgrupper.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet


44


 

 

1972/73

Beräknad ändtmg 1973/74

 

 

Lantbruks­ekonomiska samarbets­nämnden

Departe­ments­chefen

Personal

Handläggande personal övrig personal

2 1

__

Anslag

Lönekostoader

Sjukvård

Reseersättningar

Expenser

Särskilda utrednmgar

333 000

1000

20 000

16 000

495 000

+ 61000

+    1000 +    1000 + 235 000

+   11000

+     1000 +     1000 + 235 000

 

865 000

+298 000

+ 248 000

Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden Löne- och prisomräkning m. m. 298 000 kr.

Departementschefen

Med  hänvisning  till   sammanställningen  hemställer  jag  att  Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 113 000 kr.

C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

1971/72 Utgift 159 955 833 1972/73 Anslag 101000 000 1973/74 Förslag       96 000 000

Under anslaget anvisas medel för olika prisreglerande ändamål.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

Statens jord-      Departe-bruksnämnd      mentschefen

Anslag

Prisutjämning Diverse kostnader

100    000 000
600 000

101    000 000

-5 000 000 -5 000 000

-5 000 000 -5 000 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                             45

Statens jordbruksnämnd och kommerskollegium

Prisutjämning i anledning av vissa åtgärder inom EFTA utgår för vissa jordbruksvaror till livsmedelsindustrin vid tUlverkning av choklad-och konfektyrvaror, biscuits och wafers, senap, såser och soppor samt på fiskkonserver o. d. ävensom på meUanöl och starköl. Prisutjämnings-förfarandet administreras av riksskatteverket och jordbruksnämnden. För budgetåret 1973/74 räknar nämnden med ett medelsbehov till pris­utjämningen i dess nuvarande omfattning på sammanlagt ca 95 milj. kr.

Efter samråd med kommerskoUeglum och andra berörda myndig­heter har nämnden i skrivelse den 23 februari 1972 föreslagit att pris-utjämning får medges bl. a. för mjöl och mjölk som ingår i såser och soppor och för mjöl som ingår i fiskkonserver o. d.

Vidare har kommerskollegium i yttrande den 23 oktober 1972 i an­ledning av avtalet mellan EEC och Sverige efter samråd med general­tullstyrelsen, riksskatteverket och jordbruksnämnden och efter hörande av berörda organisationer inom näringslivet föreslagit vissa ändringar i råvaruprisutjärrmingen för livsmedelsindustriprodukter. Kollegiet före­slår att en rörlig avgift vid import skall ersätta den nuvarande prisut­jämningen för vissa fondantmassor och att prisutjämning införs för stär­kelse och ägg som ingår i fiskkonserver o. d. Kostnadema för den av jordbruksnämnden och kommerskollegium föreslagna utvidgningen av prisutjämningen beräknas motsvara kostnaderna för den nuvarande pris­utjämningen för vissa fondantmassor.

Jordbruksnämnden förutsätter att anslagsposten till diverse kostnader liksom hittiUs får disponeras för sådana ofömtsedda utgifter, som mera direkt kan föranledas av den prisreglerande verksamheten, samt intill ett belopp av 100 000 kr. för en undersökning av 1973 års fodersäds-skörd.

Vidare bör posten alltjämt få användas för extra kostnader för skör­deuppskattning och administration i samband med det permanenta skördeskadeskyddet.

Departementschefen

Riksdagen har godkänt att vissa ändringar av råvaruprisutjämningen för livsmedelsindustriprodukter får börja tUlämpas den 1 april 1973 (prop. 1972: 143, SkU 1972: 64, rskr 1972: 312). Riksdagen har vidare bemyndigat Kungl. Maj:t att medge sådana avvikelser från bestämmel­serna i regleringsförfattningarna som kan bli aktuella genom samarbetet med EEC och EFTA. Vad jag nu anfört har beaktats vid medelsberäk­ningen.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för bud­getåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 96 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    BUaga 11    Jordbruksdepartementet


46


C 4. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m.

1971/72 Utgift              34 239 796

1972/73 Anslag        36 066 000 1973/74 Förslag       37 941 000

För statens jordbruksnämnds beredskapslagring gäller vissa riktlinjer som, med stöd av riksdagens beslut, senast har fastställts genom beslut av Kungl. Maj :t den 2 juni 1972.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

Statens jord-    Departe-bruksnämnd    ments­chefen

Anslag

Lagring genom Svensk spannmåls­handels försorg

Lagring i jordbruksnämndens regi

Ränta på fondkapital för Svensk spannmålshandels lagring jordbruksnämndens lagring

övriga beredskapsåtgärder

7     570 000
9 612 000

9 787 000

8    522 000
575 000

36 066 000

+   865 000

+   382 000

-1 037 000 + 1715 000 —     50 000

+ 1875 000

+   865 000

+   382 000

-1 037 000 + 1715 000 -     50 000

+ 1875 000

Statens jordbruksnämnd

Kungl. Maj:t har den 20 mars 1970 uppdragit åt lantbruksekono­miska samarbetsnämnden att göra en översyn av metodiken m. m. för beräkning av produktions- och konsumtionsutvecklingen samt försörj­ningsbalansen på livsmedelsområdet. I avvaktan på resultatet av detta arbete utgår jordbruksnämnden från samma målsättning för beredskaps­lagringen för budgetåret 1973/74 som för budgetåren 1971/72 och 1972/73.

För beredskapslagring i jordbruksnämndens regi räknar nämnden med att disponera det kapital, 146 250 000 kr., som återstår i nämndens delfond under fonden för beredskapslagring sedan 125 milj. kr. har disponerats för lagring i Svensk spannmålshandels regi. Inom denna ram ryms en ökad lagring av ett begränsat antal varor för att förstärka livsmedelsförsörjningen i krig.

Räntan på ianspräktaget kapital har beräknats efter en räntesats på 7 % mot tidigare 6,75 %.

Anslagsposten övriga beredskapsåtgärder behövs för utnyttjande av operationsanalytisk modell (30 000 kr.) och ADB-system (140 000 kr.) för planläggning resp. planering av livsmedelsberedskapen, åtgärder för reservanläggningar till livsmedelsindustrin (250 000 kr.), planläggning för undanförsel av boskap (15 000 kr.), utredningar och uppföljningar


 


Prop. 1973:1    BUaga 11    Jordbruksdepartementet                                             47

beträffande planläggningen av ersättningsproduktionen inom livsmedels­området (60 000 kr.) samt planläggning av jordbrukets blockorganisa­tion (30 000 kr.).

Jordbruksnämnden förutsätter att anslaget liksom tidigare skall få tas i anspråk för att täcka förluster, som kan uppkomma 1 anledning av att försäkringen av beredskapslagrade varor i vissa fall har ersatts av statliga garanti- eller ansvarsförbindelser som har lämnats av nämnden.

Departementschefen

Jag biträder statens jordbruksnämnds förslag. Jag avser att återkom­ma till Kungl. Maj:t om' användningen av anslagsposten övriga bered­skapsåtgärder.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och foder­medel in. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 37 941 000 kr.

C 5. Stöd till jordbruket i norra Sverige

1971/72 Utgift              52 617 636

1972/73 Anslag        66 000 000 1973/74 Förslag       74 000 000

Statens jordbmksnämnd disponerar anslaget för pristillägg till jord­bruket i norra Sverige enligt kungörelsen (1971: 421) om prisstöd till vissa jordbruk.

Statens jordbruksnämnd

Nämnden beräknar medelsbehovet för budgetåret 1973/74 till 74 milj. kr., varav 58 milj. kr. till mjölk, 15 milj. kr. till nötkött och får­kött samt 1 milj. kr. till.fläsk.-

Departementschefen

Jag biträder statens jordbruksnämnds förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Stöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 74 000 000 kr.

C 6. Särskilt iivergångsbidrag åt jordbrukare, m. m.

1971/72 Utgift               17 418 260

1972/73 Anslag                8 100 000

1973/74 Förslag               6 000 000

1 Del av anslaget Stöd till jordbruket i norra Sverige, m. m.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11   Jordbruksdepartementet                                              48

Lantbruksstyrelsen disponerar anslaget för utbetalningar dels enligt kungörelsen (1967: 422) om särskilt övergångsbidrag och avgångsveder­lag åt jordbrukare, dels med anledning av eventuella besvärsärenden i fråga om arealtillägg och övergångsbidrag enligt tidigare bestämmel­ser, dels enligt rennäringskungörelsen (1971: 438) för särskilt avgångs­vederlag åt renägare.

Lantbruksstyrelsen

Antalet bevUjade ansökningar om särskUt övergångsbidrag åt jord­brukare för år 1971 uppgick tUl ca 9 000. Bidrag på ca 5,3 milj. kr. betalades  ut  hösten   1971.  Styrelsen  uppskattar  medelsbehovet  tiU ca 5,4 milj. kr.

I fråga om avgångsvederlag åt jordbrukare uppgick utgifterna under budgetåret 1971/72 till ca 600 000 kr. Styrelsen beräknar medelsbe­hovet till ca 500 000 kr.

För särskilt avgångsvederlag åt renägare uppskattar styrelsen medels­behovet till högst 100 000 kr.

Departementschefen

Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m. för budget­året 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kr.

C 7. Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket

1971/72 Utgift                1 105 470                  Reservatlon                     1493 341

1972/73 Anslag               1218 000

1973/74 Förslag               1 218 000

Från anslaget bekostas dels den jordbruksekonomiska undersökning­en, dels intill 50 000 kr. resultatanalyser vid jordbruksföretag.

Lantbruksstyrelsen

Efter samråd med lantbruksekonomiska samarbetsnämnden föreslår styrelsen att undersökningen även under budgetåret 1973/74 bedrivs i ungefär oförändrad omfattning.

Departementschefen

Jag biträder lantbmksstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 218 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                             49

C 8. Bidrag till permanent skördeskadeskydd

1971/72 Utgift              30 000 000

1972/73 Anslag        30 000 000 1973/74 Förslag       30 000 000

Under anslaget anvisar staten bidrag till skördeskadefonden. Medlen används för att bestrida ersättningar för skördeskador.

Statens jordbruksnämnd

Efter samråd med statistiska centralbyrån beräknas statsbidraget till skördeskadefonden för budgetåret 1973/74 till ett oförändrat belopp av 30 milj. kr.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 30 000 000 kr.

C 9. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.

1971/72 Utgift              14 028 000

1972/73 Anslag        13 013 000 1973/74 Förslag       13 761000

Statens jordbmksnämnd är huvudmyndighet för det permanenta skör­deskadeskyddet. Skördeskadeskyddets kansli är knutet till statistiska cen­tralbyrån. Under anslaget anvisas medel som disponeras av statistiska centralbyrån för att bekosta de objektiva skördeuppskattningarna, skör­deskadeskyddets tekniska administration samt lantbrukets företagsre­gister och därmed samordnad statistikproduktion.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

Statistiska           Departe-centralbyrån       ments­chefen

Anslag

Objektiva skördeuppskatt­ningar

Skördeskadeskyddets tekniska administration

Lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikproduktion

7 838 000 1419 000

3 756 000 13 013 000

+   585 000 +   527 000

+   233 000 + 1345 000

+ 585 000 +  82 000

+  81 000 + 748 000

4   Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 11


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                             50

Statistiska centralbyrån

Medelsbehovet under anslaget beräknas öka med 1 345 000 kr. I den­na ökning ingår löne- och prisomräkning vid befintlig organisation med 817 000 kr. För vissa andra kostnadsändringar av automatisk karaktär beräknas ett ökat belopp av 75 000 kr. För övriga kostnadsökningar be­räknas 453 000 kr.

När det gäller de objektiva skördeuppskattningarna förutsätts att antalet provytegårdar liksom provtagningens omfattning i de olika un­dersökningarna blir oförändrade under nästa budgetår. Utöver löne-och prisomräkning föreslås en ökning med 75 000 kr. avseende omlägg­ningar föranledda av statsmakternas beslut beträffande den undre arealgräns för potatisodlingar som skall ingå i prisregleringen på jord­brukets område samt skördeskadeskyddet.

Skördeskadeskyddets tekniska administration föreslås I fråga om löpande verksamhet få oförändrad omfattning och utfornming. Skörde­statistiska nämnden och statistiska centralbyrån genomför en allmän översyn av skördeskadeskyddet. För att kunna fullfölja översynen inom önskvärd tidsram behövs ytterligare medel. Utöver löne- och prisom­räkning föreslås sålunda en ökning med 445 000 kr., varav 100 000 kr. för permanent och 305 000 kr. för tillfällig förstärkning av utvecklings­resurserna. För ökad information om skördeskadeskyddet beräknas 40 000 kr.

För lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikpro­duktion föreslås, utöver löne- och prisomräkning, en ökning av resur­serna med 8 000 kr. I beloppet ingår en minskning med 92 000 kr. med hänsyn till bortfallet av specialstudier i anslutning tUl 1971 års lant­bruksräkning samt en ökning med 100 000 kr. avseende förberedelse­arbeten för en lantbruksräkning år 1975 eller år 1976.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för objektiva skördeuppskattningar, skördeskadeskyddets tekniska ad­ministration samt lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikproduktion tiU sammanlagt 13 761000 kr. Jag har därvid räk­nat medel för bl. a. förberedelsearbeten för en lantbruksräkning år 1975 eller år 1976. Jag har vidare i enlighet med vad chefen för finansdeparte­mentet förordat under anslaget Statistiska centralbyrån: Statistik, regis­ter och prognoser under sjunde huvudtiteln räknat med bortfall av kost­nadema för jordbruksinventeringen i mars månad. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 13 761 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet


51


D. SKOGSBRUK

D 1. Skogsstyrelsen

1971/72 Utgift            7 157 979

1972/73 Anslag          7 634 000

1973/74 Förslag          8 211 000

Skogsstyrelsen har tUl uppgift att leda de statliga åtgärderna för att främja det enskilda skogsbruket. Styrelsen är centralt organ för skogs­vårdsstyrelsernas verksamhet och central myndighet för rådgivnings- och fortbildningsverksamhet rörande det enskilda skogsbrukets rationalise­ring samt för virkesmätning och skogsstatistik.

Skogsstyrelsen leds av en styrelse. Chef för skogsstyrelsen är en gene­raldirektör. Inom styrelsen finns två skogsbyråer, en administrativ byrå samt en avdelning för information, rådgivning och fortbildning och en avdelning för virkesmätning och statistik.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Skogs-

Departe-

 

 

styrelsen

ments-

 

 

 

 

chefen

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal

43

 

+ 7

■ +1

Övrig personal

55

 

+ 2

 

98

 

+ 9

+ 1

Anslag

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

Lönekostnader

5 522 000

+ :

1 083 000

+ 543 000

Sjukvård

23 000

+

4 000

+     2 000

Reseersättningar

271 000

+

51000

+   22 000

Därav utrikes resor

(10 000)

(+

5 000)

(-)

Lokalkostnader

525 000

+

14 000

+   14 000

Expenser

1313 000

+

85 000

-     5 000

Därav engångsutgifter

(8 000)

( +

64 000)

(-     2 000)

Provmätningar

15 000

+

6 000

+     1000

 

7 669 000

+ 1 243 000

+ 577 000

Uppbördsmedel

 

 

 

 

Inkomst av fotogrammetrisk upp-

 

 

 

 

dragsverksamhet

35 000

+

5 000

Nettoutgift

7 634 000

+ 1 238 000

+ 577 000

Skogsstyrelsen

Avsättningsförhållandena för svenska skogsindustriprodukter på fram­för allt den västeuropeiska marknaden bedöms vara goda både under de närmaste åren och på längre sikt. En fömtsättning för en gynnsam utveckling av den svenska skogsnäringen är emellertid att relationen


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                              52

mellan intäkter och kostnader i skogsbruket förbättras. Med förbättrade resurser bör skogsvårdsorganisationen kunna medverka till en sådan gynnsam utveckling. Det är därför angeläget att skogsstyrelsens resur­ser förstärks, främst i personellt hänseende.

Skogsstyrelsen behandlar härefter de särskilda yrkandena för budget­året 1973/74.

1.         Löne- och prisomräkiung m. m. 486 000 kr.

2.         0-altemativet innebär en minskning med sex icke ordinarie tjäns­ter, vUket kommer att medföra minskad ambitionsnivå på områdena ekonomi, personaladministration, bidragsfrågor och skoglig rådgivning (— 406 000 kr.).

3.         För uppbyggnad av en effektiv organisation för skogsskyddsfrågor bör andra skogsbyrån förstärkas med en byrådirektör (+ 100 000 kr.).

4.         För att förbättra samordning och utbytet av informationsresur­serna inom skogsvårdsorganisationen bör avdelningen för information, rådgivning och fortbildning förstärkas med en byrådirektör (+ 99 000 kr.).

5.         Avdelningen för virkesmätnmg och statistik bör organiseras med en sektion för varje huvudområde. Härför behövs förstärkning med två byrådirektörer, den ene för utredningsarbete, upprättande av skog­liga prognoser, överarbetning och utveckling av den skogliga statistiken, sammanställningar av översikter för intemationella sammanhang m. m., den andre för handläggning av skogsvärderings- och taxeringsfrågor, prissättningsnormer för virke och virkesprisutveckling m. m. (+ 198 000 kr.).

6.         För handläggning av internationella skogliga frågor samt för pla­nering och utredning föreslås förstärkning av generaldirektörens sek­retariat med en tjänst som amanuens/förste byråsekreterare (+67 000 kr.).

7.         För effektivisering av skogsbruksplanläggning och annan över­siktlig planering behövs en byrådirektör vid första skogsbyrån. Om tjänsten inrättas kan en av skogsvårdsstyrelsemedel bekostad assistent­tjänst på byrån dras in (+ 99 000 kr.).

8.         För utveckling av den utbildningsverksamhet som nämnden för skoglig flygbildteknik bedriver behövs en amanuens/förste byråsekrete­rare. Inkomsterna av uppdragsverksamheten beräknas härigenom öka med 5 000 kr. (+ 70 000 kr.).

9.         Ökade kansli- och skrivgöromål gör det nödvändigt att förstärka generaldirektörens sekretariat och första skogsbyrån med var sitt biträde (+ 91 000 kr.).

 

10.          Ökade kostnader för resor uppstår till följd av revisionsverksam­heten (+ 5 000 kr.). Inom ramen för det totala anslagsbeloppet bör del­posten för utrikes resor höjas med 5 000 kr.

11.          Ökade kc.stnader uppstår till följd av förnyelse av kontorsutrust-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet


53


ning (+ 23 000 kr.) och utvecklingsarbete med provmätnmgar (-1-5 000 kr.). Anslaget kan minskas med en engångsanvisning för innevarande budgetår (—8 000 kr.) och på gmnd av minskade kostnader för auto­matisk databehandlmg (— 70 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 8 211 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för en ny tjänst som byrådirektör (3) och för ökade resekostnader i samband med revisions­verksamheten (10).

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Skogsstyrelsen för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslags­anslag av 8 211000 kr.

D 2. Bidrag till skogsvårdsstyrelserna

1971/72 Utgift               43 741 653

1972/73 Anslag        38 124 000 1973/74 Förslag       41 240 000

Skogsvårdsstyrelsema har till uppgift att främja och stödja det en­skilda skogsbruket samt att verka för att skogshushåUnlngen inom de enskilda skogarna bedrivs på ett planmässigt sätt. Styrelserna skall också utöva den uppsikt och vidta de åtgärder, som enligt gällande skogs­vårds-, naturvårds- och andra författningar ankommer på dem.


1972/73

Personal

Förvaltaingspersonal Teknisk personal

Anslag

Avlöningar

Skogsvårdsstyrelsemas aUmänna

verksamhet Skogsbruksskolor

a)   Amortering av byggnadslån

b)   Ersättning tiU domänverkets fond för upplåten mark

Lönekostoadspålägg

a)   ATP-avgifter

b)   Arbetsgivaravgifter tUl sjuk­försäkring

c)   Allmän arbetsgivaravgift

d)  Lönegarantiavgift

e)   Arbetarskyddsavgift

f)  Kostnader för pensionsavgång­
en skogsvårdsstyrelsepersonal

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Skogs­styrelsen

Departe­ments­chefen

240 449

 

 

689

 

 

26 987 000

+

1 899 000

+ 1 899 000

1746 000

+

2 255 000

+

80 000

190 000

-

190 000

-

190 000

213 000

 

 

2 125 000

+

286 000

+

148 000

807 000

538 000

5 000

13 000

+ + + +

60 000

617 000

1000

1000

+ + + +

60 000

617 000

1000

1000

5 500 000

+

500 000

+

500 000

38 124 000

-1-

5 429 000

+ 3116 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                              54

Skogsstyrelsen

Under budgetåret 1971/72 uppgick skogsvårdsstyrelsernas förrätt­ningsverksamhet till 324 000 dagar vilket är 9 000 dagar mer än under det närmast föregående budgetåret, ökningen hänför sig till skogsvårds­styrelsemas verksamhet med skogliga beredskapsarbeten som svarade för 60 % av den totala verksamheten.

Den offentliga verksamheten har minskat med 18 000 dagar sedan föregående budgetår beroende på att skogsyrkesutbildningen i tolv län övertagits av landstingen. Totala antalet offentliga dagar exkl. skogs­yrkesutbildning i övriga län har varit 79 900. I detta antal ingår dagar för viss verksamhet som bedrivits med medel från andra anslag än de under litt. D. Skogsbmk.

Skogsvårdsstyrelsernas resurser för offentlig verksamhet bör förstär­kas för att möjliggöra en vidgad skoglig rådgivnings- och upplysnings­verksamhet. Vidare bör den verksamhet som syftar till att trygga åter-växten på de ökande slutawerkningsarealerna intensifieras, ökade åt­gärder behövs för att främja en effektiv skoglig samverkan över ägo­gränserna. Sammanlagt behöver den offentliga verksamheten ökas med 5 000 dagar. Totalsimiman offentliga dagar för budgetåret 1973/74 fö­reslås till 74 000.

Genomsnittskostnaden budgetåret 1971/72 för offentlig verksamhet och serviceverksamhet har beräknats till 392 kr. per förrättningsdag. Förrättningsdagskostnaden beräknas genom automatiska kostnadsök­ningar stiga till 435 kr. för budgetåret 1973/74.

Det statliga bidraget för budgetåret 1973/74 bör uppgå till 32 190 000 kr.

Vissa utgifter av offentiig natur vilka inte ingår i förrättningsdags­kostnaden beräknas till 568 000 kr. Den skogliga yrkesutbildningen be­räknas ha övertagits helt av landstingen fr. o. m. budgetåret 1973/74 varför kostnaderna för skogsbruksskolorna minskar.

Om statsverkets inkomst av skogsvårdsavgifter kommer att uppgå till oförändrat 11,7 milj. kr. blir för budgetåret 1973/74 det totala statsbidraget till skogsvårdsstyrelsemas verksamhet 44 458 000 kr.

Beträffande beloppets bestridande från olika anslag föreslås följande. Tjänstebrevskostnader bör bestridas från anslaget Ersättning till post­verket för befordran av tjänstebrevsförsändelser. Utgifterna för rese­ersättningar till personal för viss kursverksamhet bör belasta anslaget Kursverksamhet för skogsbmkets rationalisering m. m. samt vissa för­rättningskostnader anslaget Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norr­land m. m. Beloppen under nyssnämnda anslag beräknas tUl resp. 555 000, 200 000 och 150 000 kr. eUer sammanlagt 905 000 kr. Reste­rande 43 553 000 kr. bör anvisas under anslaget Bidrag till skogsvårds­styrelsema.

Skogsstyrelsen bör bemyndigas att fördela anslaget mellan  skogs-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                              55

vårdsstyrelserna,   fastställa  inkomst-   och  utgiftsstater  för  styrelserna samt meddela erforderliga föreskrifter rörande staternas tillämpning.

1.         Löne- och prisomräkning 3 254 000 kr.

2.    O-alternativet iimebär en minskning av antalet extra ordinarie tjäns­ter i reglerad befordringsgång med 30, vilket i sin tur innebär minskad offentlig verksamhet (— 1 525 000 kr.).

Departementschefen

Antalet förrättningsdagar i skogsvårdsstyrelsernas offentliga verksam­het för budgetåret 1973/74 beräknar jag tiU 69 000. MedelstUldelningen per förrättningsdag bör höjas från 384 kr. till 433 kr. Utgiftsramen för skogsvårdsstyrelsernas ej taxebelagda verksamhet blir med utgångs­punkt från detta belopp 29 877 000 kr. För vissa andra kostnader av offentlig natur bör beräknas 568 000 kr. Skogsvårdsstyrelserna tillförs även belopp som svarar mot inflytande skogsvårdsavgifter. Som che­fen för finansdepartementet tidigare denna dag anmält bör statsverkets inkomst av dessa avgifter för nästa budgetår beräknas till 11,7 milj. kr.

Jag förordar alltså att den totala kostnadsramen för den med stats­medel finansierade delen av skogsvårdsstyrelsemas verksamhet för bud­getåret 1973/74 bestäms tUl 42 145 000 kr. Fördelningen på olika an­slag bör ske enligt följande. Tjänstebrevskostnaderna bör bestridas från anslaget Ersättning till postverket för befordran av tjänstebrevsför­sändelser. Vidare bör utgifter för reseersättningar åt personal för kurs­verksamheten belasta anslaget Kursverksamhet för skogsbrukets ratio­nalisering m. m. samt vissa förrättningskostnader anslaget Åtgärder för ökad skogsproduktlon i Norrland m. m. Dessa utgifter bör för nästa budgetår beräknas tUl resp. 555 000, 200 000 och 150 000 kr. eller sam­manlagt 905 000 kr. Återstående 41 240 000 kr. bör anvisas under det­ta anslag.

Liksom hittills bör Kungl. Maj:t fastställa dispositionsstat för den statiiga anslagsgivningen tiU skogsvårdsstyrelsernas omkostnader samt bemyndiga skogsstyrelsen att i övrigt fördela anslaget mellan skogs­vårdsstyrelserna och fastställa deras inkomst- och utgiftsstater. I sam­band härmed bör skogsstyrelsen även få meddela erforderliga före­skrifter rörande staternas tillämpning.

Jag vill i detta sammanhang föreslå att riksdagens medgivande in­hämtas tUl att statlig kredUgaranti för lån till skoglig plantskoleverk­samhet även under budgetåret 1973/74 får beviljas intill ett belopp av 1 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.      medge att under budgetåret 1973/74 beviljas statlig kredit­garanti för lån till skoglig plantskoleverksamhet intill ett be­lopp av 1 000 000 kr.,

2.  till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 41 240 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet


56


D 3. Bidrag till skogsförbättringar


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


3 954 871 8 000 000 8 000 000


Huvuddelen av anslaget utnyttjas för att lämna bidrag till skogs­plantering på sämre jordbruksmark. I övrigt lämnas stöd till istånd­sättning av skogar med otillfredsställande skogstillstånd, bl. a. vissa restskogar, till skogsdikning, tUl åtgärder mot skadegörelse av skogs­insekter, till inventering av vissa skador på växande skog samt tUl att täcka förluster till följd av sådan statlig kreditgaranti, som avses i kungörelsen (1969: 705) om statligt stöd vid skada på skog. Bidrags-bestämmelserna för anslaget återfinns i kungörelsen (1948: 239) om statsbidrag till vissa skogsförbättrande åtgärder (ändrad senast 1961: 109).

1972/73           Beräknad ändrmg 1973/74

Skogs-                  Departe-

styrelsen              ments-

chefen


Rambelopp

1.  Skogsodlingsåtgärder på
sämre jordbruksmark

2.  övriga åtgärder

Anslag


6 000 000 2 500 000

8 500 000

8 000 000


— 500 000 + 500 000


Skogsstyrelsen

1. Under det senaste året har ca 8 500 ha sämre jordbruksmark skogsodlats med stöd av medel ur anslaget. Genom självföryngring eller genom skogsodling utan bidrag kan ytterligare 7 000—8 000 ha sådan mark beräknas ha blivit beskogad. Med den minskning av skogsodling som noterats för det senaste året uppnås inte balans mellan jordbruks­markens minsknmg och överföring till skogsmark av mark som tagits ur jordbruksproduktionen. Tidigare eftersläpning i fråga om plantering har också medverkat tUl att stora arealer före detta jordbruksmark ligger utan användning. Minst hälften av denna areal bör planteras.

Den för budgetåret 1971/72 anvisade ramen för skogsodlingsåtgär­der på sämre jordbruksmark har inte helt förbrukats. Av anslagna 6 milj. kr. återstod vid budgetårets slut 1,2 milj. kr. ofördelade. För att upprätta markanvändningsplaner har tagits i anspråk 155 000 kr. Den sistnämnda verksamheten, kompletterad av informationsmate-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                              57

rial till markägarna, bör även fortsättningsvis få bedrivas med stöd av medel inom ifrågavarande ram.

Lågkonjunkturen för skogsbruket under budgetåret 1971/72 och de allvarliga insektshärjningarna som följt i spåren efter stormkata-stroferna år 1969 har minskat skogsägarnas möjligheter att investera i plantering av nedlagd jordbruksmark. Det är troligt att skogsplan­tering på sådan mark kommer att öka sedan förhållandena förbättrats. Intensifierad information till markägarna grundad på upprättade mark­användningsplaner kommer sannolikt att verka i samma riktning. Del totala behovet av medel för ökad bidragsgivning beräknas dock inte stiga till det belopp som anslagits de närmast föregående budgetåren. Bidragsramen för skogsodlingsåtgärder på sämre jordbruksmark bör tas upp med 5,5 milj. kr.

2.   Ramen för bidrag till övriga åtgärder används bl. a. för bidrag
till att återföra gamla restskogsmarker i produktivt skick. Restskogarna,
som huvudsakligen finns i övre Norrland, har uppstått vid huggningar
under tidigare skeden, då möjligheterna till naturlig föryngring av
dessa marker överskattades. Inom ramen ges dessutom bidrag till
skogsdikning samt återväxtåtgärder på t. ex. igenväxta hagmarker med
OtUlfredsstäUande skogstillstånd.

Anslagsdelen har utnyttjats helt under budgetåret 1971/72. Med an­ledning av ökat intresse för skogsdikning beräknas belastningen på anslaget öka. Bidragsramen till övriga åtgärder bör tas upp med 3 mUj. kr.

I avvaktan på en mer intensiv uppföljningsperiod behövs inget be­myndigande avseende bidrag till försöksverksamheten med mekaniserad dikning, gödsling och skogsodling av myrmark under budgetåret 1973/ 74.

3.   Utbetalningarna under anslaget beräknas till 8 mUj. kr.

Jag vill i detta sammanhang ta upp frågan om statligt stöd till om­plantering av skogskulturer som skadats av sork. I skrivelse den 20 de­cember 1971 har Lantbrukarnas länsförbund i Jämtland hemställt att bidragsreglerna rörande omplantering av skogskulturer som skadats av sork förbättras.

Nuvarande förhåUanden. Enligt kungörelsen (1948: 239) om statsbi­drag till vissa skogsförbättrande åtgärder kan bidrag utgå tUl enskild person bl. a. för att fullgöra av honom enligt skogsvårdslagen åliggan­de skyldighet att vidtaga återväxtåtgärder efter avverkning om han med hänsyn till markens produktionsförhållande och tUl sin ekonomiska ställning uppenbarligen är i behov av bidrag för att reproduktionsskyl­digheten ej skall bli oskäUgt betungande. Sedan år 1967 har bidrag kunnat utgå med högst 50 % av beräknad kostnad för skogsodlings­åtgärder som fordras för att erhåUa nöjaktig återväxt efter sorkangrepp på plantskog.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11   Jordbruksdepartementet                               58

Lantbrukarnas länsförbund i Jämtland. Upprepade stora sorkskador har inträffat i skogsodlingar i Jämtiand under åren 1966—1970. An­greppen har varit svårast inom silurområdet och de östra delama av fjällskifferområdet, 25 % av hyggesarealerna har helt förstörts av sork. Värdet av dessa skador uppskattas till ca 3 milj. kr. Därtill kommer värdet av de skador som förekommer mer spridda. Många enskilda skogsägare har fått samtliga föryngringar totalförstörda av sork. I många fall har skadorna upprepats både efter en och två omplante­ringar. Det måste betraktas som orimligt att med hjälp av skogsvårds­lagen kräva skogsodllngsåtgärder av denna omfattning även om stats­bidrag utgår efter hittUlsvarande regler. Skogsägare är i allmänhet ej längre villiga att avveckla den gamla skogen eftersom riskerna för orimligt höga återväxtkostnader är stora.

Bidragsnormerna för omkultur i sorkskadade barrföryngringar bör förbättras. Bidraget bör höjas från nuvarande 50 % till 80 %. Om kulturen måste göras om ytterligare en eller flera gånger bör bidraget vara 100 %. Vidare bör bidrag övergångsvis utgå redan till första kul­turen för att stimulera tiU avveckling av gamla, dimensionshuggna granskogar och för att motverka markägarens misstänksamhet mot för-yngringshuggningar inom områden som lätt utsätts för sorkskador. Detta bidrag föreslås till 25 %.

Remissyttranden. Efter remiss har yttranden över skrivelsen avgetts av skogsstyrelsen och skogshögskolan. Skogsstyrelsen har inhämtat ytt­rande från skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands län.

Remissinstanserna har inget att erinra mot länsförbundets beskriv­ning av föryngringssvårighetema i Jämtland eller av omfattningen och graden av sorkskador. Enligt skogsstyrelsen är skadorna särskilt allvar­liga inom Jämtlands silurområden och försvåras bl. a. av förekomst av gräs. Skogshögskolan påpekar att skadorna uppträder I kombination med frost.

Enligt skogshögskolan har forskningen om hur sork- och frostskador skaU undvikas i de aktuella delarna av Jämtland pågått sedan slutet av 1960-talet. Skogsstyrelsen påpekar att andra slutavverkningsformer som i och för sig skulle mildra sorkskadorna har lett till andra svåra kala-miteter. Styrelsen anser att det vore olyckligt även från andra än skog­liga synpunkter om risken för sorkskador skulle minska den skogliga verksamheten inom området. Därför är det enligt styrelsen angeläget att skapa resurser som medverkar till att bibehålla eller återställa skogs­ägarnas vilja till och tro på ratloneUa slutavverkningar och effektiva skogsvårdsinsatser även efter upprepade skador.

Remissinstanserna tillstyrker i princip länsförbundets förslag. Enligt skogsstyrelsen utgör nuvarande bidragsmöjligheter en allt för liten kom­pensation framför allt i de delar av Norrland där lönsamhetsmargina-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                              59

lerna är små. Några möjligheter att teckna försäkring mot sorkskador finns inte.

Skogshögskolan finner det särskUt angeläget att bidraget höjs till 100 % om omkulturer behöver göras mer än en gång. Skogsstyrelsen föreslår bl. a. att bidrag bör kurma utgå med 75 % av godkänd kost­nad för första fullständiga omplantering av sorkskadade kulturer och med 100 % av godkänd kostnad om ytterligare omplantering i särskilda fall skulle erfordras. Styrelsen föreslår vidare att stödet begränsas till enskild skogsägare inom det s. k. silurområdet av Jämtlands län. Skogs­styrelsen förordar att någon begränsning i tiden inte görs för tillämp­ning av ett förhöjt statsbidrag. Skulle detta ändå anses motiverat re­kommenderar styrelsen att stödformen bör gälla under tio år men att bidrag bör kunna utgå även därefter för omplantering av områden som skadats under perioden.

Skogsstyrelsen beräknar att det årliga beloppet som kommer att tas i anspråk för ändamålet uppgår till 250 000—300 000 kr. Styrelsen be­räknar att beloppet kommer att rymmas inom totalramen för anslaget Bidrag tUl skogsförbättringar.

Länsförbundets hemställan om att bidrag med 25 % övergångsvis beviljas för den första reproduktionspliktiga åtgärden; inom nu aktuella områden avstyrks av remissinstanserna.

Departementschefen

Jag tar först upp frågan om statligt stöd till omplantering av skogs­kulturer som skadats av sork.

Lantbrukarnas länsförbund i Jämtland har 1 skrivelse den 20 decem­ber 1971 hemställt om förhöjda bidrag till omplantering av skogskul­turer som skadats av sork. Bidrag till sådana omplanteringar har med stöd av skogsstyrelsens tUlämpningsanvisningar till kungörelsen (1948: 239) om statsbidrag till vissa skogsförbättrande åtgärder kunnat utgå ur förevarande anslag sedan år 1967 med högst 50 % av beräknad kost­nad. Av den totala plantarealen inom Jämtlands silurområden har un­der senare delen av 1960-talet 25 % skadats av sork i sådan omfattning att omplantering måst göras. I vissa fall har det varit nödvändigt att göra ytterligare omplantering av samma område.

Remissinstanserna har i princip varit positiva till länsförbundets för­slag. Även jag anser att det finns starka skäl för att tillfäUigt skapa möjligheter för ett förhöjt statsbidrag till omplantering av skogs­kulturer som skadats av sork.

Jag ansluter mig i huvudsak till skogsstyrelsens förslag. Bidrag tUl omplantering efter sorkskador inom Jämtlands läns silurområde bör kunna utgå från förevarande anslag. Till enskUda markägare som i öv­rigt fyller de krav som gäller för ifrågavarande anslag bör bidrag kunna


 


Prop. 1973:1    BUaga 11    Jordbruksdepartementet                             60

utgå med högst 75 % av godkänd kostnad för den första fullständiga omplanteringen och med högst 100 % om ytterligare omplantering i sär­skUda fall skulle erfordras. Med hänsyn till den forskning som pågår bör enligt min mening dessa specieUa bidragsregler gälla under en tioårspe­riod räknat fr. o. m. budgetåret 1973/74. Bidrag bör kurma utgå även vid omplantering av kulturer som skadats under tioårsperioden men som inte hunnit åtgärdas under denna.

Jag förutsätter att redan den första planteringen efter avverkning ut­förs på ett enligt föreliggande forskningsresultat riktigt sätt så att sork­skador i möjligaste mån förhindras.

Länsförbundets förslag om bidrag även till den första reproduktions­pliktiga åtgärden efter avverkning kan jag i likhet med remissinstan­serna inte biträda.

Det ankommer på Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer att meddela de särskilda föreskrifter som kan föranledas av bifall till vad jag nu förordat.

Jag föreslår att ramarna för statsbidrag under budgetåret 1973/74 till skogsodling på sämre jordbruksmark och tUl med anslaget i övrigt av­sedda åtgärder tas upp med oförändrat 5,5 milj. kr. resp. 3 milj. kr. (1, 2). Kungl. Maj:t bör kunna jämka fördelningen mellan de båda ändamålen. För utbetalning under anslaget beräknar jag 8 mUj. kr. (3).

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     godkänna vad jag förordat rörande statsbidrag tUl viss om­plantering av skogskulturer som skadats av sork,

2.     medge att under budgetåret 1973/74 beviljas statsbidrag med högst 8 500 000 kr. tiU skogsodUngsåtgärder på sämre jord-bmksmark och med anslaget I övrigt avsedda ändamål,

3.     till Bidrag tiU skogsförbättringar för budgetåret 1973/74 an­visa ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.

D 4. Vägbyggnader på skogar i enskild ägo

1971/72 Utgift           9 599 327

1972/73 Anslag        15 000 000 1973/74 Förslag       15 000 000

Statsbidrag utgår för att bygga skogsbilvägar. TUl skogshuvudvägar av särskild betydelse från fritidssynpunkt kan förhöjt bidrag lämnas. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1943: 530) om stats­bidrag till vissa väg- och flottledsbyggnader m. m. (ändrad senast 1967: 376).


 


Prop. 1973:1    BUaga 11    Jordbruksdepartementet                                             61

1972/73                Beräknad ändring 1973/74

Skogs-                 Departe-

styrelsen             ments-

chefen

Rambelopp

1.      Skogsvägbyggnadsföretag               14 500 000     +3 500 000

2.  Förhöjning av statsbidraget till skogshuvudvägar av särskUd be­tydelse från fritidssjTipunkt         500 000  

15 000 000      +3 500 000

Anslag                                                15 000 000      +1 000 000

Skogsstyrelsen

1,   Under budgetåret 1971/72 har förutom från ifrågavarande anslag
beviljats bidrag till skogsbilvägbyggnad från norrländska skogsproduk­
tionsanslaget och av beredskapsmedel. Sammanlagt har 1 179 km skogs­
vägar nybyggts och 318 km omlagts eller förbättrats. Detta innebär
att nybyggnadsverksamheten åter ökat och att restaureringen av det
äldre ej rationella vägnätet kunnat fortsätta.

I syfte att göra större arealer tiUgängliga för ett intensivare skogs­bruk har Kungl. Maj:t i juni 1972 föreskrivit att statsbidrag om 75 % får utgå till kommunala och enskUda beredskapsarbeten som avser nybyggnad av skogsvägar inom vissa delar av Norrlands inland och Kopparbergs län. Verksamheten. skall bedrivas försöksvis under budgetåren 1971/72 och 1972/73. Statsbidrag får utgå inom en utgifts­ram av 5 mUj. kr. Om avsedd effekt skall erhållas krävs vissa jämk­ningar i den ordinarie verksamheten för att resultatet totalt sett Inte skall bli minskad verksamhet. En uppjustering av bidragsprocenten för ordinarie anslag fordras så att förmånerna av bidrag blir någor­lunda likvärda. Mot bakgrund av de särskUda viUkor som är förknippa­de med beredskapsarbeten uppnås denna överensstämmelse vid en lägre bidragsprocent från skogsvägsanslaget än från beredskapsmedel. Skogs­styrelsen bör bemyndigas att inom det aktuella området medge förhöjda bidrag med högst 75 %. För att möjliggöra detta bör rambeloppet tUl skogsvägbyggnadsföretag ökas med 3,5 mUj. kr.

Behovet av skogsvägbyggnader inom övriga delar av landet är fort­farande stort. Mot bakgrund av den pågående utbyggnaden av skogs­industrin i södra Sverige krävs modernisering av det befintUga äldre skogsvägnätet. Med anledning av önskemålen om återhållsamhet vid årets medelsäskanden räknas dock med en oförändrad volym för verk­samheten inom dessa delar av landet.

2.  Möjligheterna att öppna skogsvägarna för allmän trafik står
inte i proportion till allmänhetens önskemål. Grundläggande föränd­
ringar   i   statsbidragsgivningen   fordras   för   att   förhållandena   skall


 


Prop. 1973:1    BUaga 11   Jordbruksdepartementet


62


kunna förbättras. I avvaktan på skogspolitiska utredningens betänkande föreslås rambeloppet för förhöjningen av statsbidraget till skogshuvud­vägar av särskUd betydelse från fritidssynpunkt till oförändrat 500 000 kr.

3. Utbetalningarna under anslaget beräknas till 16 milj. kr.

Departementschefen

Med hänvisning tUl sammanställningen får jag hemställa att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  medge att under budgetåret 1973/74 bevUjas dels statsbidrag med högst 14 500 000 kr. tUl vägbyggnader på skogar i en­skild ägo, dels förhöjt statsbidrag med högst 500 000 kr. till skogshuvudvägar av särskUd betydelse från fritidssynpunkt,

2.  till Vägbyggnader på skogar i enskUd ägo för budgetåret 1973/ 74 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.


D5. Åtgärder för ökad skogsproduktion

1971/72 Utgift                4 433 045

1972/73 Anslag        10 100 000 1973/74 Förslag       10 100 000


Norrland m. m.


Statsbidrag utgår till enskilda markägare i de fyra nordligaste länen. Huvuddelen av anslaget utnyttjas för bidragsgivning inom s. k. samver­kansområden (lokaliserade tUl de delar av länen, där skogen ej är att hänföra till svårföryngrad), medan en mindre del utgår för att fullgöra tidigare planerade åtgärder inom s. k. skogsvårdsområden i lappmar­ken. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1940: 599) om villkor för statsbidrag från anslaget till åtgärder för ökad skogsproduk­tion i Norrland m. m. (ändrad senast 1960: 327) samt i regleringsbrev för budgetåret 1960/61 angående bl. a. det särskilda stödet åt skogs­bruket i övre Norrland.


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Skogs­styrelsen


Departe­ments­chefen


 


Rambelopp

1.       Samverkansområden

2.       Skogsvårdsområden

Anslag


11 000 000 900 000

11 900 000

10 100 000


-L    400 000 +    300 000

+    700 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                              63

Skogsstyrelsen

1.   Under budgetåret 1971/72 har samverkansområden fastställts med
en areal av 245 000 ha. Sedan verksamhetens början år 1960 har om­
råden med sammanlagt 2 milj. ha blivit fastställda. Av den privatskogs­
mark som bedöms lämplig för områdesbildning ingår 65 % i samver­
kansområden.

Skogsägarnas intresse för att bilda samverkansomräden är stort. De­ras önskemål har inte helt kunnat tillfredsställas på gmnd av begrän­sad tillgång på bidragsmedel för ändamålet. Den hittillsvarande verk­samheten har visat att områdesbildning medför en allmänt ökad akti­vitet inte endast vad beträffar bidragsberättigade skogsvårdsåtgärder utan även i fråga om avverkningar m. m. Rambeloppet för bidrag tUl åtgärder inom samverkansområden bör därför räknas upp med 400 000 kr.

2.    Behovet av bidrag inom skogsvårdsområden bedöms minska. För budgetåret 1973/74 planeras dock en intensifierad verksamhet i Norr­bottens län, varför behovet av bidragsmedel temporärt ökar. Ramen bör därför räknas upp med 300 000 kr.

3.    Utbetalningarna under anslaget beräknas till 10,1 milj. kr.

Departementschefen

I fråga om samverkansområden föreslår jag att ramen för statsbidrag tas upp med oförändrat 11 milj. kr. (1). Rambeloppet bör, förutom förvaltningsbidrag, avse skogsstyrelsens utfästelser om bidrag. För stats­bidrag till åtgärder avseende skogsvårdsföretag i lappmarken bör ramen tas upp med oförändrat belopp av 900 000 kr. (2). Kungl. Maj:t bör kunna jämka fördelningen mellan de båda ändamålen. För utbetalning under anslaget beräknar jag 10,1 milj. kr. (3).

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  medge att under budgetåret 1973/74 utfästs statsbidrag med högst 11 900 000 kr. till skogliga åtgärder inom samverkans­områden i de fyra nordligaste länen och för att fullfölja skogs­vårdsföretag i lappmarken,

2.  till Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland rn. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 10 100 000 kr.

D 6. Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m.

1971/72 Utgift                 1279 977

1972/73 Anslag                1466 000

1973/74 Förslag               1 572 000

Från anslaget bestrids kostnader för rådgivnings- och kursverksam­het riktad till skogsägare och skogsarbetare med syfte att främja skogs­bmkets rationalisering samt för viss personalutbildning och information.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                              64

Skogsstyrelsen

Rationaliseringsarbetet inom skogsbmket bedrivs intensivt och berör så gott som samtliga verksamhetsområden. Skogsstyrelsens långtidsplan för rådgivnings- och kursverksamhet upptar därför såväl kontinuerlig rådgivning inom ett brett register av ämnesområden som koncentrera­de insatser inom enskilda ämnesgrenar. Dessa utbildningsinsatser, fram­för allt de som har karaktär av kampanjer, kräver omfattande förbere­delser i form av läromedelsframställning och personalutbildning.

Under innevarande budgetår förbereds en kampanj i beståndsanlägg­ning som skall påbörjas budgetåret 1973/74 och som är ett viktigt led i strävan mot utökad och förbättrad återväxtverksamhet. Intensifierad rådgivning planeras vad gäller frågor om arbetsmiljö och arbetarskydd. Det senare har hög prioritet med hänsyn dels till de stora risker för olycksfall och ohälsa som sammanhänger med skogsarbete, dels till den omständighet att privatskogsägarna som egna företagare inte omfattas av skogsyrkesinspektionens verksamhet.

Framställningen av både områdesvisa och fastighetsvisa skogsbruks­planer har ökat kraftigt. För att planerna skall kunna utnyttjas på rik­tigt sätt behövs resurser för ökad rådgivningsverksamhet.

Med hänsyn till allmänhetens ökade engagemang i skogliga frågor behövs förbättrad information om skogsnäringen. Informationen till den enskilde skogsägaren om dennes rättigheter och skyldigheter bör utökas.

Avsikten är att personalutbildningen under budgetåret 1973/74 skall inriktas på bl. a. arbetsmiljöfrågor. Vidare planeras fortsättning på ut­bildning av företagsnämndsledamöter.

Mot denna bakgrund ökar medelsbehovet för budgetåret 1973/74 med 600 000 kr. Anslaget bör tas upp med 2 066 000 kr.

1.         Löne- och prisomräkning 106 000 kr.

2.         O-alternativet innebär en nedskärning av de koncentrerade insat­serna på områdena arbetsmiljö och arbetarskydd samt beståndsanlägg­ning (— 85 000 kr.).

Departementschefen

Anslaget bör höjas till 1 572 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Mai:t föreslår riksdagen

att till Kursverksarnliet för skogsbrukets rationaUsering m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1572 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet


65


E. FISKE


El. Fiskeristyrelsen

1971/72 Utgift            6 045 368

6  736 000

7  601 000

1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


Fiskeristyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden angå­ende fiske och fiskerinäringen i den mån sådana ärenden ej ankommer på statens jordbmksnämnd. Styrelsen är chefsmyndighet för statens lo­kala fiskeriadministration.

Fiskeristyrelsen leds av en styrelse. Chef för fiskeristyrelsen är en överdirektör. Inom styrelsen finns tre byråer, nämligen byrån för salt­vattensfisket, byrån för sötvattensfisket och adrtiinisträtivä byrån, samt ett havsfiskelaboratorium och ett sötvattenslaboratorium.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Fiskeri-

Departe-

 

 

styrelsen

ments-

 

 

 

 

chefen

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal

28

 

+  3

övrig personal

64

 

+ 8

 

92

 

+ 11

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader för tjänstemän

3 765 000

+

879 000

+ 308 000

Lönekostnader för annan personal

 

 

 

 

än tiänstemän

1 370 000

+

206 000

+ 206 000

Sjukvård

6 000

 

Reseersättningar

186 000

+

36 000

+     8 000

Därav utrikes resor

(15 000)

 

(-)

(-)

Lokalkostnader

386 000

+

234 000

+ 232 000

Expenser

151 000

+

169 000

+   52 000

Fiskeriundersökningsfartygens

 

 

 

 

omkostnader

588 000

+

69 000

+   40 000

Övriga utgifter

284 000

+

79 000

+   19 000

 

6 736 000

+ 1 672 000

+ 865 000

Fiskeristyrelsen

1.         Löne-och prisomräkning 882 000 kr.

2.         I O-alternativet förordar styrelsen i första hand. minskad gångtid för fiskeriundersökningsfartygen, vilket förutsätts få konsekvenser en­dast för institutioner och vetenskapsidkare utanför styrelsen och.statens naturvårdsverk (-381000 kr.).

5    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 11


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                              66

3.    Vid administrativa byrån krävs ytterligare ett biträde för ärenden om fiskehamnar (+ 37 000 kr.).

4.    Vid fackbyråernas sektion för fritidsfiske behövs en fiskerikonsu-lent och ett biträde (+ 104 000 kr.).

5.    För att tillgodose behovet av forskning på fritidsfiskets område be­höver sötvattenslaboratoriet ytterligare en laborator. Två biträdestjäns­ter vid laboratoriet som f. n. avlönas av fiskeavgiftsmedel bör föras över på riksstaten. Dessutom föreslås medel för laboratoriets publicerings­verksamhet. (+ 188 000 kr.)

6.    För havsfiskelaboratoriets uppgifter inom den kemiska oceanogra-fin behövs ytterligare en laborator. Samtidigt kan en tjänst som förste fiskeriinspektör dras in. För att avlasta laboratorema mtingöromål, sär­skilt på fiskeriundersökningsfartygen, erfordras ytterligare en fiskeri-konsulent. Vidare krävs tre laboratorieassistenter för att effektivisera rutinprovtagningen på fisk och bearbetningen av hydrografiskt mate­rial. Vid laboratoriet behövs också en instmmentmakare som bör förses med verkstadsutmstning. Medel föreslås även för tillfällig arbetshjälp och för databehandling av biologiskt och hydrografiskt material. (+ 401000 kr.)

7.    För att täcka styrelsens kostnader för det nya system för den ka­merala redovisningen som tiUämpas fr. o. m. budgetåret 1972/73 be­räknas 60 000 kr.

Departementschefen

Med  hänvisning   till  sammanställningen  beräknar  jag  anslaget  till 7 601 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ersättning till redovisningscentralen vid universitetet i Göteborg (7). Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Fiskeristyrelsen för budgetåret  1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 7 601 000 kr.

E 2. Fiskeriintendenter m. m.

1971/72 Utgift                    777 248

1972/73 Anslag                1025 000

1973/74 Förslag               1 094 000

Statens lokala fiskeriadministration omfattar fiskerilntendentorganisa-tionen, statens fiskeriingenjör, statens fiskodlingsanstalt i Älvkarleby och statens fiskeriförsöksanstalt i Kälarne. Fiskeriintendentorganisatio-nen är fördelad på fem sötvattensdistrikt och två kust- och havsdistrikt. I varje distrikt finns en fiskeriintendent som chef.


 


Prop. 1973:1    BUaga 11    Jordbruksdepartementet


67


 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Fiskeri­styrelsen

Departe­ments­chefen

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

11 3

+   6 +   6

__

 

14

+ 12

-

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader

1 031 000

1 000

103 000

83 000

+ 743 000 +   68 000

+   63 000 +     4 000

Expenser

36 000

+   18 000

+     2 000

 

1 254 000

+ 829 000

+   69 000

Uppbördsmedel

 

 

 

Bidrag av vissa fiske- och

arrendeavgiftsmedel Ersättningar för undersökningar

130 000 99 000

+   51 000

-

 

229 000

+   51000

Nettoutgift

1 025 000

+ 778 000

+   69 000

Fiskeristyrelsen

1.    Löne- och prisomräkning 75 000 kr.

2.    I O-alternativet förordar styrelsen i första hand indragning av ar­vodestjänsten som fiskeriingenjör och utbyte av fiskerikonsulenttjäns-ten vid försöksanstalten i Kälarne mot ett fiskodlingsbiträde, vilka åt­gärder beräknas ej på kort sikt begränsa insatserna ( — 55 000 kr.).

3.    På grund av den starka ökningen av miljövårdsärenden bör lik­som f. n. är fallet vid fiskeriintendentkontoret i övre södra distriktet även övriga sex intendentkontor förstärkas med en byrådirektör vid vart och ett av kontoren. Dessutom bör samtliga intendentkontor tiUfö­ras eU kvalificerat biträde. (+ 754 000 kr.)

Departementschefen

Med  hänvisning  till  sammanställningen   hemställer jag  att  Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Fiskeriintendenter m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 094 000 kr.


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet


68


 


E 3. Främjande i

i aUmänhet av fiskerinäringen

1971/72 Utgift

243 537                Reservation

1972/73 Anslag

265 000

1973/74 Förslag

275 000


426 367


Från anslaget utgår bidrag tUl främjande i allmänhet av fiskerinä­ringen i enUghet med plan som Kungl. Maj:t faststäUer på förslag av fiskeristyrelsen. Vidare utgår ersättning för förlust på försöksfiske för vilket statsgaranti har lämnats enUgt kungörelsen (1953: 242) angående statsgaranti för försöksfiske (ändrad senast 1969: 370). Från anslaget utgår också statsbidrag till inköp av radiotelefonanläggning och liv­räddningsflotte på fiskefartyg. Dessutom bestrids från anslaget vissa särskilda kostnader för bevakningsfartyg till stöd för det svenska sill­fisket på Nordsjön. Från anslaget utgår även ersättning till samerna för visst avgiftsfritt fiske på statens vatten inom Norrbottens län.

1972/73               Beräknad ändring 1973/74

Fiskeri-                   Departe-

styrelsen                ments-

chefen


Anslag

Till Kungl. Maj:ts disposition

Täckande av förluster på grund av främjande av försöksfiske

Bidrag till anskaffande av radio­telefon m. m. på fiskefartyg

Vissa kostnader för stödfartyg för sillfisket

Ersättning till samerna för visst avgiftsfritt fiske


127 000        -             —                       

65 000                                             

65 000             +10 000               +10 000

8 000                                             

265 000             +10 000               +10 000


Fiskeristyrelsen

1.    Ramen för statsgarantier för förluster på försöksfiske föreslås bli höjd från f. n. 200 000 kr. till 300 000 kr.

2.    Kostnaderna för  1971  års stödfartygsexpedition  uppgick tUl  ca 70 000 kr. varför posten till stödfartyg bör räknas upp med 10 000 kr.

Departementschefen

Garantiramen för försöksfiske höjdes genom beslut av riksdagen år 1969 från 160 000 kr. till 200 000 kr. Jag är inte beredd biträda fiskeristyrelsens förslag om ytterligare höjning av garantiramen. An­slaget bör med hänsyn tUl ökade kostnader för stödfartyg för sillfisket höjas med 10 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Främjande i allmänhet av fiskerinäringen för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 275 000 kr.


 


prop. 1973:1    BUaga 11    Jordbruksdepartementet

£ 4. Kursverksamhet på fiskets område

1971/72 Utgift                    104 066                  Reservation

1972/73 Anslag                   285 000

1973/74 Förslag                  305 000


69

410 063


Anslaget används för yrkesutbildning av fiskare och för viss fort­bildning av fiskeritjänstemän.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Fiskeri-

Departe-

 

 

styrelsen

ments­chefen

Anslag

 

 

 

Till fiskeristyrelsens disposition

 

 

 

för yrkesutbildning av fiskare

250 000

+ 25 000.

+ 15 000

Statsbidrag till Södra Sveriges

 

 

 

fiskeriförening

20 000

Statsbidrag till Svenska fiskarenas

 

 

 

studieförbund för dess all-

 

 

 

männa verksamhet

15 000

+ 10 000

+  5 000

 

285 000

+35 OOO

+ 20 000

Fiskeristyrelsen

1.  Ansökningarna om bidrag till kurser för yrkesutbildning av fiskare
uppgår f. n. till ca 400 000 kr. Anslagsposten bör ökas med minst 25 000
kr.

Enligt nuvarande föreskrifter rörande yrkesutbildning av fiskare med anlitande av ifrågavarande medel får lantbruksnämnd meddela kunskaper i fiske och fiskevård samt andra till yrkesfisket hörande äm­nen. Styrelsen förordar att föreskriftema ändras så att fritidsfisket jäm­ställs med yrkesfisket.

2.  Statsbidraget till Svenska fiskarenas studieförbund bör höjas med
10 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 305 000 kr. Jag har därvid räknat upp bl. a. de medel som ställs tUl fis­keristyrelsens disposition med 15 000 kr. Styrelsen har föreslagit att fö­reskrifterna rörande användningen av medlen ändras så att fritidsfisket jämställs med yrkesfisket. HärtUl kan jag ansluta mig så till vida att jag förordar att medlen i mån av tillgång får användas även för under­visningskurser och studieresor som är till nytta för verksamheten i fiske­vårdsområden och andra liknande sammanslutningar av större betydelse för fritidsfisket.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kursverksamhet på fiskets område för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 305 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                       70

E 5. Bidrag tiU fiskehamnar m. m.

1971/72 Utgift                 1682192                     Reservation                     1780 886

1972/73 Anslag               2 000 000

1973/74 Förslag               3 000 000

Från anslaget utgår bidrag enligt kungörelsen (1971: 384) om stats­bidrag till byggande av fiskehamnar. Från anslaget täcks också even­tuella underskott vid driften av kvarvarande statliga fiskehamnar samt kostnader för underhåll och drift av fiskefyrar. Vidare bestrids kost­naderna för fiskets andel i sjöfartsverkets utgifter för farledsverksam­heten, sjöräddningsväsendet, fyrar och andra säkerhetsanordningar m. m.

Fiskeristyrelsen

1.   Under anslaget reserverade medel beräknas 1 stort sett ha tagits i anspråk vid ingången av budgetåret 1973/74. Anspråken på statsbidrag tiU byggande av fiskehamnar uppgår f. n. tUl ca 6 milj. kr. Härav be­räknas ca 1,8 milj. kr. kunna rymmas inom ramen för budgetåret 1972/ 73. För nästa budgetår erfordras för angelägna bidragsprojekt ca 4 milj. kr.

2.   Kostnadema för reparations- och underhållsarbeten vid statens fiskehamnar beräknas medföra ett underskott i driften av hamnarna på 300 000 kr.

3.   För underhåll och drift av fiskefyrar föreslås ett oförändrat belopp av 100 000 kr.

4.   Fiskets andel i sjöfartsverkets utgifter för farledsverksamheten m. m. beräknas till följd av den aUmänna kostnadsstegringen öka med 88 000 kr. till 1 602 000 kr.

Under denna punkt får jag anmäla fiskeristyrelsens skrivelse den 11 februari 1972 med förslag till finansieringen av anordningar för marke­ring av gränser som är av betydelse för fisket.

Nuvarande förhållanden. Anordningar för utmärkning av fiskegrän­ser som bekostas av allmänna medel finns dels i Tome älvs fiskeområde, Norrbottens län, dels i Pukaviksbukten, Blekinge län.

Enligt 10 § i stadgan för fiskets bedrivande inom Torne älvs fiske­område skall i skärgården, utöver fiskådra enligt lagen i Sverige resp. Finland, finnas fredningszoner. Zonerna är avsedda för vandringsfis­kens framkomst. Det ankommer på länsstyrelsema i Norrbottens län och Lapplands län att envar på sin sida av riksgränsen vidta erforderliga åtgärder för utmärknmg 1 vattnet av fredningszonemas belägenhet. Ge­nom beslut den 15 juru 1967 uppdrog Kungl. Maj:t åt länsstyrelsen I Norrbottens län att, tills vidare i samverkan med sjöfartsverket, vidta sådana åtgärder i huvudsak på sätt förordats av länsstyrelsen. Vidare medgav Kungl. Maj:t fiskeristyrelsen att tUl länsstyrelsen eller sjöfarts-


 


Prop. 1973:1    BUaga 11    Jordbruksdepartementet                             71

verket utbetala för ändamålet erforderliga medel från fiskeristyrelsens anslag. Utmärkningen har ombesörjts av sjöfartsverket. Kostnaderna uppgick år 1967 till ca 6 200 kr. Därefter har de varierat mellan 1 500 och 3 000 kr. per år.

I fråga om Pukaviksbukten medgav Kungl. Maj:t genom beslut den 17 juni 1970 att kostnaderna för drift och underhåll av vissa fyrar och lysprickar i bukten under åren 1969 och 1970 fick bestridas av vatten­avgifter enligt 2 kap. 10 § vattenlagen. Kostnadema har uppgått tUl ca 2 500 kr. per år.

Utmärkning av fiskegränser I större omfattning har skett även I Dal­ulvens mynningsområde. Genom beslut den 28 juli 1970 fastställde länsstyrelsen 1 Uppsala län nya stadgor för fisket vid Uppsala läns östersjökust m. m. Enligt stadgorna skulle vissa fiskegränser i Dalälvens mynningsområde utmärkas med tavlor. Utmärkningen har utförts av Älvkarleby kraftverk för en kostnad av 5 000 kr. Beloppet är oreglerat.

I övrigt fanns enligt från länsstyrelserna inhämtade uppgifter .under senare delen av år 1970 inga av länsstyrelse bekostade anordningar för markering av gränser av betydelse för fisket.

Fiskeristyrelsens förslag. Genom beslut den 23 maj 1969 uppdrog Kungl. Maj:t åt fiskeristyrelsen att utarbeta och framlägga förslag tUl ny fiskeristadga. Därvid framhölls att särskild vikt skulle läggas vid att erforderliga lokala bestämmelser om fiskets vård och bedrivande gjordes överskådliga och lättillgängliga för allmänheten. Styrelsen har i ett nu­mera framlagt förslag till ny stadga intagit bl. a. bestämmelse om att det skall åligga länsstyrelse att tillse att gällande lokala bestämmelser finns lätt tillgängliga för allmänheten samt att de på lämpligt sätt bringas till de fiskandes kännedom. Att gällande bestämmelser skall bringas till de fiskandes kännedom får enligt styrelsen inte blott anses innefatta skyldighet att tUlse att författningstexter eUer utdrag därur hålls tillgängliga för allmänheten. I ett mycket stort antal fall behövs även enkla och kortfattade upplysningar på platsen eller klara och entydiga förbudsmarkeringar.

Styrelsens förslag begränsas inte till anordningar för markering av gränser som är av betydelse för fisket utan avser över huvud taget skylt­ning eller annan markering som föranleds av bestämmelser i fiskeri-stadgan eUer lokala stadgor. Såväl av ekononUska som estetiska skäl bör i naturen befintliga kännetecken utnyttjas i första hand. Vilken typ av utmärkning som skall användas vid markering av gränser över vat­tenområden bör avgöras med ledning av de lokala förhåUandena.

Styrelsen föreslår att medel anvisas för att bekosta driften och under­hållet av utmärkningen i Tome älvs fiskeområde samt av fiskefyrar och lysprickar i Pukaviksbukten. Vidare bör medel anvisas för att täcka de kostnader för utmärkning som uppkommer till följd av fiskeristadgan och lokala stadgor. Medlen bör anvisas under ett förslagsanslag från


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                              72

vilket fiskeristyrelsen kan efter prövning tilldela länsstyrelsema erforder­liga belopp. Från anslaget bör få utgå ersättning för ännu oreglerade kostnader för utmärkning i Dalälvens mynningsområde.

Remissyttranden. Efter remiss har yttranden över fiskeristyrelsens förslag avgetts av riksrevisionsverket, sjöfartsverket, generaltullstyrel­sen, lantbmksstyrelsen, statens naturvårdsverk, domänverket, länssty­relserna i Uppsala, Kalmar, Blekinge, Göteborgs och Bohus, Värm­lands, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, Sveriges Fiskares Riksförbund och Sveriges Fiskevattenägarförbund.

Remissinstanserna vitsordar i aUmänhet behovet av utmärkning av fiskegränser m. m. och tillstyrker förslaget. Enligt riksrevisionsverket bör verksamheten till en början bedrivas som försöksverksamhet. Medel bör anvisas på en begfänsad anslagspost under reservationsanslaget Främjande I allmänhet av fiskerinäringen.

Departementschefen

Jag tar under denna punkt först upp fiskeristyrelsens förslag i fråga om finansieringen av anordningar för markering av fiskegränser som är av betydelse för fisket.

Utvecklmgen under de senaste åren på fiskets område med bl. a. en stark ökning av antalet fritidsfiskare har medfört ett växande behov av information till allmänheten om gällande bestämmelser. Därvid 'är det såsom fiskeristyrelsen påpekat inte alltid tillräckligt att sådan in­formation lämnas vid kontakt med vederbörande myndigheter t. ex. ge­nom att dessa håller författningstexter eller utdrag ur dessa tUlgäng­liga. I många fall krävs även att upplysningar om vad som gäller be­träffande fisket lämnas genom anordningar på platsen I form av skyl­tar m, m.

När det gäller dylika anordningar som avser vatten där fisket är fritt för varje svensk medborgare bör enligt min mening staten i princip svara för att anordningarna kommer till stånd och vidmakthålls. Som exempel härpå kan nämnas de i fiskeristyrelsens utredning n'ämnda åt­gärderna för utmärkning av fiskegränser i Tome älvs fiskeområde och 1 Pukaviksbukten, vilka bekostas över riksstaten resp. med fiskeavgifts­medel. Beträffande fiske i- enskilt vatten bör sådana anordningar själv­fallet i regel ombesörjas och bekostas av vederbörande intressenter. I vissa fall kan det dock vara befogat att staten även i fråga om enskUt vatten påtar sig ansvaret för utmärkning av gränser som är av betydelse för fisket. Jag syftar härvid på gränser som inte enbart berör fisket i ett enskilt, avgränsat fiskevatten utan sträcker sig över större områden. Sådana gränser kan finnas t. ex. mellan giltighetsområden för söt- och saltvattensfiskestadgor eller mellan vattendrag och sjöar i de fall olika fiskebestämmelser gäller i vattendraget och den sjö där detta mynnar ut.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                              73

Jag biträder alltså fiskeristyrelsens förslag att kostnaderna för här avsedda anordningar bestrids av staten. Jag förordar att kostnadema täcks från förevarande anslag. För nästa budgetår bör för ändamålet beräknas ett belopp av högst 25 000 kr. Beloppet bör kunna rymmas inom den av fiskeristyrelsen föreslagna ramen av 100 000 kr. för under­håll och drift av fiskefyrar (3). Härvid har jag beräknat medel bl. a. för att reglera kostnadema för utmärkningen av fiskegränser i Daläl­vens mynningsområde.

Det ankommer på Kungl. Maj:t eller efter Kungl. Maj:ts bemyndi­gande på fiskeristyrelsen att meddela närmare bestämmelser för verk­samheten.

Det totala anslagsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 3 milj. kr. Därtill kommer den behållning av reservationsmedel som kan beräk­nas föreligga vid ingången av budgetåret. Vid min bedömning har jag räknat in bl. a. 1 602 000 kr. för täckande av fiskets andel i sjöfartsver­kets kostnader för farledsverksamheten m. m. (4).

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     godkänna vad jag i det föregående förordat beträffande be­stridande av kostnader för utmärkning av fiskegränser m. m.,

2.  tUl Bidrag till fiskehamnar m. in. för budgetåret 1973/74 an­visa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

E 6. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen

1971/72 Utgift                      12 793

1972/73 Anslag                     20 000

1973/74 Förslag                    20 000

Från anslaget utgår bidrag och ersättning i samband med isbryt­ningen för fiskets behov dels på ost- och sydkusten samt under särskilda förhållanden i de största insjöarna, dels på västkusten.

Fiskeristyrelsen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Departementschefen

I enlighet med fiskeristyrelsens förslag bör anslaget föras upp med oför'ändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kr.


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                       74

E 7. Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen

1971/72 Utgift                 1455 657                   Reservation                        802 782

1972/73 Anslag               1 151 000

1973/74 Förslag               1 100 000

Anslaget avser kollektiv återbäring av skatt på bensin, som förbmkas i yrkesmässigt fiske. Medlen fördelas av fiskeristyrelsen efter ansökning av vissa fiskarorganisationer samt i övrigt efter förslag av lantbruks­nämnderna. Anslaget beräknas på grundval av kalkyler över bensinåt­gången som utförs av lantbmksnämndernas fiskerikonsulenter med tre års mellanrum.

Fiskeristyrelsen

Bensinåtgången i yrkesmässigt fiske har år 1971 beräknats till 2 064 600 liter för perioden 1973/74—1975/76. Restitutionsbeloppet är 53 öre per Uter. Anslaget beräknas till 1 100 000 kr.

Departementschefen

Jag biträder fiskeristyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen för budget­året 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 100 000 kr. att avräknas mot automobUskattemedlen.

E 8. Särskilt omställningsstöd till fiskare, m. m.

1971/72 Utgift                   611 691

1972/73 Anslag               3 000 000

1973/74 Förslag              3 000 000

Från anslaget utgår dels omställningsstöd till fiskare som avser att framdeles varaktigt utöva annan yrkesverksamhet, dels bidrag till vissa fiskare med anledning av förbudet mot sillfiske i Nordsjön och Ska­gerak.

Fiskeristyrelsen

Omställningsstödet till fiskare skulle enligt beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 41, JoU 1969: 11, rskr 1969: 134) prövas under en period av tre år. Därefter skulle ställning tas tUl om förhåUandena i fråga om fiskets struktur fortfarande är av sådan karaktär att ett särskilt omställ­ningsstöd till fiskare behövs. Det ursprungliga motivet för stödet har en­ligt styrelsens mening numera bortfalUt. Avgången från fisket har varit av den storleksordningen att man inte genom särskilda stöd tUl fiskare bör uppmuntra flera att lämna näringen. Styrelsen föreslår därför att omställningsstödet avvecklas vid utgången av budgetåret 1972/73.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                              75

Möjligheterna att lämna särskUt bidrag med anledning av förbudet mot sillfiske under vissa tider i Nordsjön och Skagerak bör behåUas tUls vidare. Anslaget kan minskas tiU 1 milj. kr.

Remissyttrande

Fiskerinäringsutredningen anför att erfarenheterna av omställnings-stödet under budgetåren 1969/70 och 1971/72 visat att stödet i ett bety­dande antal fall underlättat för bidragstagarna att stanna kvar på den gamla bostadsorten. Samtidigt har en avveckling av ekonomiskt mindre bärkraftiga fiskeföretag stimulerats.

Med hänsyn till såväl behovet i enskUda fall som det allmänna läget inom fiskerinäringen finner utredningen en avveckling av stödet tvek­sam. Utredningen framhåller att stödet inte utgår generellt utan efter en ingående individuell prövning av behovet i varje särskilt fall. Detta sker först efter det att omställning till ett nytt yrke har genomförts. Stödet uppmuntrar därför knappast tUl en avgång från fisket annat än i de fall då fiskeföretagen ändå på grund av dålig ekonomisk bärkraft måste avvecklas. I sådana fall kan stödet ur den enskUde bldragstaga-rens synpunkt vara av stor betydelse och för hans del utjämna svå­righeterna i samband med ett ofrånkomligt yrkesbyte. Enligt utred­ningens mening bör vidare observeras att internationella regleringar av fisket avses bil tUlämpade även under år 1973 och att dessa regleringar kan bli ytterligare skärpta. Med hänsyn till dessa skäl och mot bakgrund av att frågan om olika stödformer kommer att närmare övervägas anser utredningen att särskilda omställningsbidrag i hittillsvarande omfattning bör få utgå även budgetåret 1973/74. Vidare bör anslaget liksom hittills få användas för särskilda bidrag med anledning av reglering av fisket.

Departementschefen

I likhet med fiskerinäringsutredningen anser jag att särskilda omsfäll-ningsbidrag bör få utgå även budgetåret 1973/74. Från anslaget bör också liksom för innevarande budgetår kunna utgå särskUda bidrag med anledning av reglering av fisket.

Jag vill i detta sammanhang ta upp en fråga med anledning av förbu­det mot sillfiske i Nordsjön och Skagerak under perioden den 1 februari —15 juni 1973. Liksom föregående år bör i detta sammanhang ersätt­ning vid arbetslöshet utgå enligt samma grander som tiUämpas vid övrig arbetslöshetsersättning. Kostnadema för dessa arbetslöshetsersättningar samt administrationskostnadema härför bör liksom år 1972 få bestridas med medel från prisregleringskassan för fisk. De erforderliga medlen bör utbetalas till Sveriges fiskares erkända arbetslöshetskassa efter redo­visning av kostnaderna. Riksdagen bör underrättas om detta.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Särskilt oinställningsstöd till fiskare, rn. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11   Jordbruksdepartementet                                        76

E 9. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske

1971/72 Utgift                1 093 953

1972/73 Anslag                       1000

1973/74 Förslag                      1 000

Från anslaget bestrids bl. a. utgifter för att täcka förluster på grund av statlig garanti för lån till konsolidering av de ekonomiska förhål­landena vid fiskeföretag, för lån till Investeringar inom fiskets bered­nings- och konservindustri samt för lån till vissa åtgärder som främjar fritidsfisket. Bestämmelser för verksamheterna har meddelats i regle­ringsbrev den 18 juni 1971 och kungörelsen (1971: 445) om statligt stöd till fiskerinäringen (ändrad 1972: 249).

Fiskeristyrelsen

Garantiramarna bör för nästa budgetår föras upp med oförändrade belopp av 20 milj. kr. för lån till konsolidering av de ekonomiska för­hållandena vid fiskeföretag, 5 milj. kr. för lån till Investeringar inom fiskets berednings- och konservindustri samt 2 milj. kr. för lån till vissa åtgärder som främjar fritidsfisket. Med hänsyn till belastningen bör anslaget tas upp med 1 milj. kr.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. I övrigt biträder jag fiskeristyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riks­dagen att

1.      medge att under budgetåret 1973/74 statlig kreditgaranti be­viljas för lån till konsolidering av fiskeföretag intill ett belopp av 20 000 000 kr., för lån till investeringar inom fiskets be­rednings- och konservindustri intill ett belopp av 5 000 000 kr. och för lån tUl åtgärder som främjar fritidsfisket intill ett be­lopp av 2 000 000 kr.,

2.  till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

E 10. Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m.

1971/72 Utgift                    161 642

1972/73 Anslag                       1 000

1973/74 Förslag                      1 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för de fiskeutredningar i enskilda vattenmål, vilka utförs inom den lokala statliga fiskeadministrationen. Kostnaderna finansieras med ersättningar som tas till uppbörd under


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                              77

anslaget. Ersättningarna betalas av sökandena i de vattenmål i vilka särskilda fiskeutredningar utförs.

1972/73         Beräknad ändring 1973/74

Fiskeri-                 Departe-

styrelsen              ments-

chefen

Personal

Handläggande personal                                        9

övrig personal                                                    45

54

Fiskeristyrelsen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Departementschefen

Jag biträder fiskeristyrelsens förslag att anslaget förs upp med oför­ändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att  till  Kostnader för fiskeutredningar  i  vattenmål m. m.  för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

£ 11. Ersättning tUl strandägare för mistad fiskerätt m. m.

1971/72 Utgift                .   922 863

1972/73 Anslag               1 000 000

1973/74 Förslag               1 000 000

Från anslaget bestrids huvudsakligen ersättningar till strandägare en­ligt lagen (1950: 599) om ersättning för mistad fiskerätt m. m. (ändrad senast 1960: 708).

Fiskeristyrelsen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Departementschefen

Anslaget bör såsom fiskeristyrelsen förordat föras upp med oföränd­rat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

E 12. Fiskeriundersökningsfartyg

1971/72 Utgift                 5145 491                    Reservation                        856 509

1972/73 Anslag               6 000 000

1973/74 Förslag              6 500 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                             78

Från anslaget bestrids kostnaderna för att bygga ett nytt fiskeriunder­sökningsfartyg som skall ersätta undersökningsfartyget Skagerak.

Fiskeristyrelsen

Det totala medelsbehovet för att bygga och utrusta fartyget har be­räknats till 18,5 milj. kr., fördelat med 6 milj. kr. på vart och ett av bud­getåren 1971/72 och 1972/73 samt återstoden på budgetåret 1973/74. Medelsbehovet för budgetåret 1971/72 har täckts genom att ca 2,9 milj. kr. av reserverade medel tagits i anspråk och genom att 3,1 milj. kr. an­visats på tilläggsstat. För budgetåret 1973/74 behövs ett medelstillskott av 6,5 milj. kr.

Departemen tschefen

Jag biträder fiskeristyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Fiskeriundersökningsfartyg för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 6 500 000 kr.

E 13. Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten

1971/72 Utgift                                               Reservation                         706 017

1972/73 Anslag                       1 000

1973/74 Förslag                      1000

Från anslaget utgår bidrag tiU utövare av yrkesmässigt fiske inom vattenområde där utkomstmöjligheterna av fiske försämrats genom av­lysning på grund av att fisk från området genom förorening får anses otjänlig till människoföda. Närmare bestämmelser om bidragsgivningen har meddelats i regleringsbrev den 18 juni 1971.

Fiskeristyrelsen

Med hänsyn till belastningen på anslaget och till reservationen bör anslaget föras upp med oförändrat belopp.

Departementschefen

Anslaget bör i enlighet med fiskeristyrelsens förslag föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiske­vatten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.


 


Prop. 1973:1    BUaga 11    Jordbruksdepartementet


79


F. SERVICE OCH KONTROLL

F 1. Statens livsmedelsverk

1971/72 Utgift           17 177 977

1972/73 Anslag        18 443 000 1973/74 Förslag       20 084 000

' Fr.o.m. 1.1.1972.

Statens livsmedelsverk är central förvaltningsmyndighet för livsme­delsfrågor. TUl verkets förvaltningsområde hör även besiktningsveteri-närorganisationen.

Livsmedelsverket leds av en styrelse. Chef för verket är en general­direktör. Inom verket finns tre avdelningar, nämligen hygienavdelning­en, undersökningsavdelningen och administrativa avdelningen. Avdel­ningarna är organiserade på sammanlagt fem byråer och tre laborato-

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Statens livs-

 

Departe-

 

 

medelsverk

 

ments-

 

 

 

 

 

chefen

Personal

 

 

 

 

 

Handläggande personal

74

 

+ 6

 

•     +  1

övrig personal

125

 

 

 

 

 

199

 

+ 6

 

+  1

Anslag

 

 

 

 

 

Lönekostnader

11 371 000

+

1 160 000

+

781 000

Sjukvård

24 000

+

1000

 

Reseersättningar

253 000

+

105 000

+

48 000

Därav utrikes resor

(30 000)

(+

85 000) (+

35 000)

Resor som ersätts av uppdragsgivare

10 000

 

 

Lokalkostnader

1 107 000

+

391 000

+

389 000

Expenser

1 508 000

+

194 000

+

128 000

I5ärav för representation

(6 000)

 

(-)

 

(-)

Utrednings- och undersöknings-

 

 

 

 

 

kostnader

2 702 000

+

189 000

-1-

189 000

Uppdragsverksamhet

60 000

 

 

Kursverksamhet

661 000

+

53 000

+

53 000

Informationsverksamhet

323 000

+

23 000

+

23 000

Teknisk expertis m. m. på det

 

 

 

 

 

regionala planet

424 000

+

30 000

-1-

30 000

 

18 443 000

+

2 146 000

4-

1 641 000

Inkomster vid statens livsmedelsverk, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 1,5 milj. kr. (1972/73 1,5 milj. kr.).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                              80

Statens livsmedelsverk

1.    Löne- och prisomräkning 1 585 000 kr.

2.    I O-altematlvet förordar livsmedelsverket minskade insatser av tillfällig personal m. m., vilket i första hand påverkar omfattningen av den allmänna livsmedelskontrollen rörande bl. a. pesticider (— 1 000 000 kr.).

3.    Med hänsyn till nya arbetsuppgifter inom näringsområdet behöver livsmedelslaboratoriets näringssektion förstärkas med en tjänst som labo­rator och en assistenttjänst. Vid laboratoriets biologiska sektion bör in­rättas en tjänst som förste mikrobiolog för att leda metodutveckling och utarbeta metodanvisningar för bl. a. regionala livsmedelslaboratorier. För metodutveckling vid kemiska sektionen behövs en tjänst som as­sistent. (+ 330 000 kr.)

4.    Av livsmedelsverket påbörjad undersökrung om förekomsten av tUl-satsämnen i livsmedel beräknas ha permanent karaktär. Med hänsyn härtUl behöver toxikologiska laboratoriet förstärkas med en assistent­tjänst. (+73 000 kr.)

5.    En för charkuterivarukontroll avsedd assistenttjänst på hygienav­delningens normbyrå kommer inte att utnyttjas. För att tUlgodose norm­byråns behov av personalförstärkning bör tjänsten bytas ut mot en högre assistenttjänst. (4-16 000 kr.)

6.    Främst för laboratorierna finns inom verket en särskUd verkstads­enhet. För att planlägga arbetet och svara för bl. a. upphandling för verkstadens behov bör en permanent tjänst som ingenjör inrättas. (+ 62 000 kr.)

7.    Medel behövs för att inspektera produktionsförhåUandena i de länder som exporterar vegetabilier, främst grönsaker och frukt, till Sverige (+ 80 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 20 084 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare en assistent vid toxikologiska laboratoriet (4). Vidare har jag tagit upp 35 000 kr. för importkontroll av vegetabilier (7).

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 20 084 000 kr.

F2. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslak­terier

1971/72 Utgift                 7 581 295

1972/73 Anslag               8 058 000

1973/74 Förslag              9 182 000


 


Prop. 1973:1    BUaga 11    Jordbruksdepartementet


81


Från detta anslag avlönas personal som utför köttbesiktning vid kon­trollslakterierna. Statens utgifter för ändamålet täcks av slakteriföreta­gen och i fråga om renkontrollslakterier av renägarna enligt särskild taxa. Taxeintäkterna redovisas på riksstatens inkomstsida.

1972/73       Beräknad ändring 1973/74


Personal

Veterinärtjänster' Assistenttjänster

Anslag

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Expenser


 

 

Statens livs­medelsverk

Departe­ments­chefen

79 17

96

7 716 000

2 000

335 000

5 000

+ 1 122 000 +       7 000

+ 1122 000 +       2 000

8 058 000

+ 1129 000

+ 1124 000


' Härtill kommer ca 20 veterinärer som utför besiktning vid renkontroll­slakterier.

Avgifter för köttbesiktning, vUka redovisas på driftbudgetens in-komtslda under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 8,1 mUj. kr. (1972/73 7,2 milj. kr.).

Statens livsmedelsverk

1.        Löne- och prisomräkning m. m. 1124 000 kr.

2.   För inköp av facklitteratur och facktidskrifter för besiktnings-veterinärorganisationen behövs ytterligare 5 000 kr.

Departemen tsch ef en

Med hänvisning tUl sammanställningen hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kon­trollslakterier för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 9 182 000 kr.

F 3. Statens veterinärmedicinska anstalt


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


13 592 846 13 881 000 15 168 000


Statens veterinärmedicinska anstalt utför praktiskt-vetenskapliga un­dersökningar, vetenskaplig forskning och andra arbeten, som äger sam-

6    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. BUaga 11


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet


82


band därmed, inom veterinärmedicinens och livsmedelshyglenens om­råden. Anstalten producerar sera, vacciner och andra bakteriologiska preparat för djursjukvård. Anstalten bedriver upplysnings- och rådgiv­ningsverksamhet bl. a. i fråga om bekämpning av kreaturssjukdomar.

Anstalten leds av en styrelse. Chef för anstalten är en föreståndare. Inom anstalten finns sju avdelningar, nämligen bakteriologiska avdel­ningen, virologiska avdelningen, patologisk-anatomiska avdelningen, ke­miska avdelningen, parasitologiska avdelningen, produktionsavdelningen och konsulentavdelningen, samt en ekonomisektion. Därjämte finns en tjänst som statsepizootolog.


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Personal

Handläggande personal övrig personal

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser

Särskilda undersökningar övriga utgifter


 

 

Statens

 

Departe-

 

veterinär-

 

ments-

 

medicinska

 

chefen

 

anstalt

 

 

52

+  5

 

 

156

+ 11

 

208

+ 16

 

10 039 000

+ 2 012 000

+

937 000

25 000

—      5 000

 

5 000

87 000

+     14 000

+

4 000

(16 000)

(+       4 000)

 

(-)

1 651 000

+     32 000

+

32 000

153 000

+     34 000

+

33 000

187 000

—     19 000

 

19 000

1 739 000

+   394 000

+

305 000

13 881 000

+2 462 000

+ 1287 000


Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräk­nas tiU 4,4 milj. kr. (1972/73 4,3 milj. kr.).

Statens veterinärmedicinska anstalt

1.         Löne- och prisomräkning 1568 000 kr.

2.         O-alternativet innebär för anstalten en minskad insats av perso­nal och minskade omkostnader med tUlhopa 700 000 kr.

3.         Under bakteriologiska avdelningen begärs 40 000 kr. såsom arvode till aspirantveterinärer för att vinna förbättrade möjligheter att rekry­tera veterinärtjänster.

4.         För patologisk-anatomiska avdelningen begärs ytterligare en tjänst som laborator för att kuima tillfredsställande bemästra mtinmaterialet samt forsknings- och utvecklingsarbetet. Avdelningen behöver även för­stärkning med en institutionstekniker med hänsyn till ökad arbetsvolym i obduktionssalen, (-f 135 000 kr.)


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                              83

5.         Vid kemiska avdelningen föreslås en tjänst som förste kemist (+ 71000 kr.).

6.         En tjänst som statsveterinär i ungnöts- och fårsjukdomar begärs vid konsulentavdelningen med hänsyn tUl talrika sjukdomsproblem hos nämnda djurslag och för att kunna handleda regionalt placerade djur­slagsspecialister. Vidare begärs för denna avdelning en biträdande kon­sulent i husdjurshygien med h'änsyn till de starkt ökade arbetsuppgif­terna inom denna sektor av konsulentverksamhet. Dessutom föreslås att tjänsten som viltkonsulent som f. n. betalas med jaktvårdsmedel över­förs på anstaltens stat. (+ 285 000 kr.)

7.         Parasitologiska avdelningen behöver tillföras en befattning som institutionstekniker för att fyUa en påtaglig brist i organisationen för denna avdelning (+ 39 000 kr.).

8.         Medel begärs för en beredskapsassistent, en instrumentmakare, en laboratorieassistent och fyra biträden varav tre kvaUficerade. Vidare tas kostnader upp för diagnostikberedskap. (+ 265 000 kr.)

9.         För övriga uppgifter inom anstalten behövs en förstärkning med 59 000 kr.

Statens veterinärmedicinska anstalt har tagit upp frågan om försörj­ningen med miU- och klövsjukevaccin.

Anstalten framhåller att under de sju år som gått sedan år 1965, då statsmakterna fattade beslut om skärpta beredskapsåtgärder mot mul-och klövsjuka (prop. 1965: 38, JoU 1965: 6, rskr 1965: 165), har läget i Europa beträffande sjukdomen undergått så stora förändringar att si­tuationen i dag måste anses som helt ny. Ännu år 1965 måste större delen av den europeiska kontinenten betraktas som en potentiell smittrisk med hänsyn till att flertalet länder utom Danmark och vissa öststater hade mul- och klövsjuka som en stationär smitta inom sina gränser. Under senare år har totalvaccination minst en gång årligen av hela nötkrea­tursstocken genomförts i ett flertal europeiska länder. Genom denna vaccination har en buffertzon skapats i centrala Europa som väsentligt bidragit till att minska riskema för större utbrott i Sverige.

Enligt anstalten föreligger dock fortfarande svårigheter att med tiU­gängligt vaccin erhålla bestående och praktiskt utnyttjbar immunitet hos svin. Risken för sjukdomsfall hos svin kvarstår men pågående försök med framstäUning av vaccin får beräknas komma att ge användbara re­sultat inom en snar framtid.

Sedan det senaste stora utbrottet i Sverige under åren 1951—1954 har mul- och klövsjuka endast uppträtt två gånger i landet, i december 1960 med tre fall och i mars 1966 med ett fall, sarhtliga i mindre besätt­ningar inom Kristianstads och Malmöhus län.

1954 års avtal med Danmark öm vacclnleverans (prop. 1954: 72, JoU 1954: 7, rskr 1954: 147) utnyttjas f. n. på så sätt att lantbruksstyrelsen


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                              84

årUgen inköper monovalent vaccin av de tre vanligast förekommande vi­rustyperna A, C och O i en mängd som möjliggör monovalent vaccina­tion av upp till 15 000 djur. Inköpen avpassas härvid I regel till av det danska institutet utförd effektivitetsprövning av det svenskägda par­tiet. Den årliga kostnaden för inköpen ligger omkring 100 000 kr.

Veterinärmedicinska anstalten framhåller att den ändrade situationen i fråga om mul- och klövsjukeläget i Europa och erfarenheterna beträf­fande vaccinförsörjningen vid 1966 års fall i Sverige ger anledning till omprövning av tidigare ställningstaganden till behovet av inhemsk till­verkning av vaccin. Vaccinbehovet för Sveriges del kan enligt anstalten fördelas på det akuta behovet av skyddsvaccination vid inträffade en­staka fall och det behov av större vacclnm'ängder, som kan uppstå vid en utbredd epizooti av 1940- och 1950-talens omfattning eller vaccinbe­hovet vid en avspärramg under beredskaps- eller krigsförhållanden.

Den ökade användningen av vaccin i Europa genom de årliga vacci-natlonema har medfört att industriell produktion 1 mycket stor skala pågår på ett flertal håll och att någon svårighet att inköpa vaccin inte föreligger. De betänkligheter, som tidigare för Sveriges del funnits mot Inköp med tanke på risken för att få ett inte helt virusfritt vaccin, har samtidigt bortfallit genom att denna risk kunnat väsentiigt minskas med senare års produktionsteknik. Av särskild betydelse är vidare att den utbyggda produktionskapaciteten möjliggör snabb övergång tUl produk­tion av behövligt vaccin mot uppträdande av mera ovanliga eller helt nya vimsvarianter. Då en sådan smitta normalt intränger söderifrån, kan mot den aktuella virustypen verksamt vaccin förväntas vara tillgäng­ligt vid den senare tidpunkt, då Sverige genom eventuell smittspridning norrut kan komma i farozonen.

Veteruiärmedicinska anstalten framhåller att under dessa förhållanden bör Sveriges behov av vaccin i normala tider tillgodoses genom inköp. Avtalet med Danmark har hittUls fungerat tUlfredsställande som en un­der den gångna tiden i viss mån nödvändig garanti för att vaccin fun­nits tiUgängligt. Trots den intemationellt ökade tUlgången på vaccin är dock fortsatt samverkan med Danmark önskvärd. Med hänsyn till det förändrade sjukdomsläget bör förhandlingar tas upp med Danmark om överenskommelsens innehåll och utformning.

Ett avtal med Danmark kan jämte de betydligt ökade möjlighetema att i övrigt kiköpa vaccin på den internationella marknaden väl tUlgodose det svenska beredskapsbehovet under normala tider i nuvarande och med all sannolikhet 'även för framtiden g-ällande epizootUäge och måste i var­je fall vara den ekonomiskt fördelaktigaste lösningen.

För vaccinbehovet vid en avspärrning eller under andra exceptionella förhållanden behövs dock enligt anstalten ytterligare åtgärder. Dessa åt­gärder bör i första hand inriktas på att mom landets gränser vidmakthålla kunnande och förtrogenhet med arbete med mul- och klövsjukevims.


 


Prop. 1973:1    BUaga 11    Jordbmksdepartementet                                             85

Detta bör ske genom att vid anstaltens virologiska avdelning inrättas ett laboratorium för mul- och klövsjukediagnostik och vid produktions­avdelningen en sektion för forsknings- och utvecklingsarbete rörande vi-msvacciner, däribland mul- och klövsjukevaccin.

För virologiska institutionens sektion för mul- och klövsjukediagnostik och produktionsavdelningens sektion för forskning och utveckUng rö­rande virusvacciner uppskattas byggnadskostnadema tUl 2—3 milj. kr., utrustningskostnadema till 1 milj. kr. och de årliga driftkostnaderna till 800 000 kr. Dessa kostnader är avsevärt lägre än de som föranleds av 1965 års beslut.

Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av socialstyrelsen, statens bakteriologiska laboratorium, statskontoret, riksrevisionsverket, lantbruksstyrelsen, statens livsmedelsverk, veterinärliögskolan, utred­ningen rörande kontrollanstalterna på jordbrukets område. Lantbrukar­nas riksförbund och Sveriges Veterinärförbund. Samtliga remissinstanser tUlstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.

Departementschefen

Av statens veteruiärmedicinska anstalts redovisning framgår att läget i Europa i fråga om mul- och klövsjuka ändrats vUket enligt anstaltens mening bör ge anledning till omprövning av tidigare ställningstaganden i fråga om behovet av inhemsk tillverkning av vaccin. Anstalten anser att en god beredskap mot mul- och klövsjuka kan under normala tider upprätthåUas genom avtal med Danmark om leverans av vaccin. I lik­het med remissinstanserna delar jag denna uppfattning. Jag finner såle­des att ett avtal bör bibehållas med Danmark i fråga om försörjningen med mul- och klövsjukevaccin. Med hänsyn till förändrat sjukdomsläge m. m. kan förhandlingar i framtiden behöva tas upp med Danmark om en översyn av 1954 års avtal. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att be­sluta i denna fråga. För att kunna täcka behovet av mul- och klövsjuke­vaccin under avspärrning anser jag det väsentiigt att det inom landet finns en beredskap för produktion av vaccin. För de särskilda åtgärder som behövs härför torde jag få återkomma i senare sammanhang.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 15 168 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.      godkänna vad jag förordat rörande beredskapen mot mul- och klövsjuka,

2.  tUl Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 15 168 000 kr.


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet

F 4. Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m.

1971/72 Utgift                    145 309                  Reservation

1972/73 Anslag                     50 000

1973/74 Förslag                    50 000


86

136 463


Anslaget är avsett för inköp av sådan laboratorieutrustning m. m. som krävs under beredskapstillstånd och krig.

Lantbruksstyrelsen

Styrelsen föreslår att anslaget förs upp med 150 000 kr., varav ca 53 000 kr. för lokalhyror och andra fasta kostnader samt ca 97 000 kr. för inköp av skyddsmasker, utbyte av substrat vid ett laboratorium, transporter m. m.

Departementschefen

Med hänsyn tUl reservationen bör anslaget föras upp med 50 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m. för bud­getåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr.

F5. Veterinärstaten

1971/72 Utgift 122 252 976 1972/73 Anslag 17 612 000 1973/74 Förslag       20 728 000

' Inkluderar länsveterinärorganisationen t. o. m. den 31.12.1971.

Från anslaget avlönas personal i distriktsveterinärorganisationen. Vi­dare bekostas bl. a. viss kursverksamhet för veterinärpersonal m. fl.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Lantbruks-

Departe-

 

 

styrelsen

ments­chefen

Personal

 

 

 

Distriktsveterinärer

285

__

__

Veterinärstipendiater

12

 

297

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

15 754 000

+ 3 109 000

+ 3 109 000

Sjukvård

11000

+     30 000

Reseersättningar

1 713 000

+   183 000

+       6 000

Expenser

20 000

+       9 000

+       1 000

Kursverksamhet

111000

+     57 000

__

Omkostaader vid karantänsan-

 

 

 

stalten i Haparanda för husdjur

3 000

 

17 612 000

+ 3 388 000

+ 3 116 000


 


Prop. 1973:1    BUaga 11    Jordbruksdepartementet                                        87

Lantbruksstyrelsen

1.    Löne- och prisomräkning m. m. 3 116 000 kr.

2.    O-alternativet innebär en minskning av anslaget med 1 050 000 k;

3.    Årlig hälsokontroll för distriktsveterinärerna beräknas medföra ei kostnad av 30 000 kr.

4.    Till följd av utvidgad verksamhet beräknas kostnaderna för rese ersättningar, expenser och kursverksamhet öka med 242 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Veterinärstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 20 728 000 kr.

F 6. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m.

1971/72 Utgift                5 880 043

1972/73 Anslag               3 000 000

1973/74 Förslag              4 000 000

Anslaget är avsett främst för bestridande av kostnader och ersätt­ningar i samband med bekämpande av eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar, såsom sahnonellos samt mul- och klövsjuka.

Lantbruksstyrelsen

Styrelsen föreslår att anslaget förs upp med 4 milj. kr. och att styrel­sen bemyndigas att använda högst 200 000 kr. av anslaget för särskilda undersökningar avseende främst salmonellos.

Departementschefen

Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, in. rn. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.

F 7. Bidrag tUl djursjukvård i vissa fall

1971/72 Utgift                    637 961

1972/73 Anslag                   600 000

1973/74 Förslag                  600 000

Anslaget utbetalas och disponeras av samtliga länsstyrelser enligt kun­görelsen (1946: 164) om statsbidrag till mindre bemedlade för djursjuk­vård m. m. (ändrad senast 1971: 1147).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                              88

Lantbruksstyrelsen

Bidrag utgår tiU djurägare vars årsinkomst inte överstiger 5 000 kr. Anslaget föreslås föras upp med oförändrat belopp.

Departementschefen

Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag.  Jag hemställer  att  Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till djursjukvård i vissa fall för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.

F 8. Veterinärinrättningen i Skara

1971/72 Utgift              474 344

1972/73 Anslag            723 000

1973/74 Förslag            819 000

Veterinärinrättningen i Skara, som organisatoriskt lyder under vete­rinärhögskolan, är sjukvårdsanstalt för husdjur och utövar djursjukvård mot ersättning. Vid inrättningen får även bedrivas vetenskapliga under­sökningar rörande husdjurens sjukdomar.

Veterinärinrättningen leds av en nämnd. Föreståndare och platschef är en chefsveterinär.


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Veterinär-högskolan


Departe­ments­chefen


Personal

 

Veterinär personal övrig personal

 

5 12

 

 

17

Anslag

 

 

 

 

Utgifter

Lönekostnader

Omkostnader

 

546 000 880 000

+  95 000 +  62 000

+  58 000 +  85 000

 

 

1 426 000

+ 157 000

+ 143 000

Inkomster

 

703 000

+ 47 000

+ 47 000

 

Nettoutgift

723 000

+ 110 000

+ 96 000

Veterinärhögskolan

1.         Löne- och prisomräkning 105 000 kr.

2.         O-alternativet innebär en minskning av anslaget med 40 000 kr.

3.         Vid veterinärinrättningen bör inrättas en tjänst som kontorsbiträde. Delposten för arvoden till tillfällig personal kan i så fall minskas. (+ 5 000 kr.)


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet


89


Departementschefen

Med  hänvisning  till  sammanställningen  hemstäUer jag  att  Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Veterinärinrättningen i Skara för budgetåret 1973/74 an­visa ett förslagsanslag av 819 000 kr.

F 9. Statens centrala frökontrollanstalt: Förvaltningskostnader

1971/72 Utgift            8 310 213

1972/73 Anslag         9 363 000

1973/74 Förslag         9 933 000

Statens centrala frökontrollanstalt är centralt organ för den statliga frökontrollverksamheten med uppgift att dels mot fastställda avgifter verkställa analysering, provtagning och plombering m. m. av utsädesva­ror, dels bedriva allmännyttig verksamhet genom forskning och försöks­verksamhet i syfte att främja tillhandahållandet av fullgott utsäde, råd­givning och upplysning, tillsyn av efterlevnaden av lagar och förord­ningar samt att arbeta för samordning av frökontrollverksamheten. An­stalten har hand om uppbörden av växtförädlingsavgifter.

Anstalten leds av en styrelse. Chef för anstalten är en föreståndare. Anstalten omfattar en huvudinstitution samt två öppna och en sluten fUial. Den slutna filialen utför frökontroll vid W. Weibull AB.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Statens

Departe-

 

 

centrala

ments-

 

 

frökontroll-

chefen

 

 

anstalt

 

Personal

 

 

 

Handläggande personal

22

Övrig personal

153

—10

—10

 

175

—10

—10

Anslag

Lönekostnader

6 538 000

+ 370 000

+ 370 000

Sjukvård

20 000

Reseersättningar

92 000

Därav utrikes resor

(7 000)

(+     2 000)

(-)

Lokalkostnader

882 000

+   80 000

+  80 000

Expenser

134 000

+   20 000

+  20 000

Ersättning till domänverkets

 

 

 

fond för upplåten mark

25 000

Övriga utgifter

1 672 000

+ 100 000

+ 100 000

 

9 363 000

+ 570 000

+ 570 000

Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräk­nas till 6,3 milj. kr. (1972/73 5,9 mUj. kr.).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                              90

Statens centrala frökontrollanstalt

1.        Löne- och prisomräkning m. m. 807 000 kr.

2.   O-alternatlvet innebär en minskning av anslaget med 496 000 kr., varav 262 000 kr. motsvaras av en reell minskning av behovet av me­del.

3.   Som en följd av intensiv rationalisering beräknas det vara möjligt att nedbringa antalet anstäUda med tio personer (— 237 000 kr.). Vid­tagna och påbörjade rationaliseringar under budgetåren 1968/69—1973/ 74 minskar personalen med sammanlagt 40 personer.

Departementschefen

Med hänvisning tUl sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens centrala frökontrollanstalt: Förvaltningskostna­der för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 9 933 000 kr.

F 10. Statens centrala frökontrollanstalt: Utrustning

1971/72 Utgift                      47 955                   Reservation                            2 045

1972/73 Anslag                    60 000

1973/74 Förslag                    60 000

Statens centrala frökontrollanstalt

För att möjliggöra fortsatt utnyttjande av nya tekniska framsteg med personalreduceringar som följd krävs oförändrade medel för investe­ringar i utrustning. Mot gjorda investeringar svarar en för budgetåret 1972/73 årUg besparing av 1,3 milj. kr. i lönekostnader. Anstalten ser det som oundgängligen erforderligt att anslag ställs till förfogande med oförändrat belopp.

Departementschefen

Jag biträder statens centrala frökontrollanstalts förslag, lag hemstäl­ler att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens centrala frökontrollanstalt: Utrustning för budget­året 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kr.

F 11. Statens växtskyddsanstalt

1971/72 Utgift                6 231988

1972/73 Anslag               7 441000

1973/74 Förslag               7 910 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet


91


Statens växtskyddsanstalt är centralt statligt organ för uppgifter på växtskyddets område samt för åtgärder till skydd av vegetabiliska pro­dukter. Anstalten bedriver forskning och praktiska försök i syfte att skydda den inhemska växtodlingen mot sjukdomar och skador, som förorsakas av virus, växter eller djur eller som är av fysiogen art. An­stalten utför vidare undersökningar och utredningar rörande skador, som insekter m. fl. förorsakar på lagrade vegetabiliska produkter. An­stalten anordnar växtskyddskurser för konsulenter och instruktörer samt lämnar allmänheten råd och upplysningar i anslutning till sin verk­samhet. Anstalten svarar för kontroll av import och export av växter och växtprodukter.

Anstalten leds av en styrelse. Chef för anstalten är en föreståndare. Anstalten består av en central huvudinstitution samt filialer, som är för­lagda tUl olika delar av landet.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Statens

 

Departe-

 

 

växtskydds-

 

ments-

 

 

anstalt

 

chefen

Personal

 

 

 

 

 

Handläggande personal

38

 

+ 1

 

______

Övrig personal

72

 

+ 7

 

 

110

 

+ 8

 

______

Anslag

 

 

 

 

 

Lönekostnader

5 732 000

4-

864 000

+

403 000

Sjukvård

8 000

+

1000

 

Reseersättningar

194 000

+

29 000

+

2 000

Därav utrikes resor

(17 000)

( +

1 000)

 

(-)

Lokalkostnader

761 000

+

60 000

+

27 000

Expenser

184 000

+

26 000

+

12 000

Därav engångsutgifter

(-)

( +

6 000)

 

(-)

Särskilda undersökningar

229 000

+

22 000

+

10 000

övriga utgifter

333 000

+

39 000

+

15 000

Därav engångsutgifter

(-)

( +

6 000)

 

(-)

 

7 441 000

+ 1041000

+

469 000

Avgifter för växtskyddsinspektionen m. m., som redovisas på drift­budgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 2,2 milj. kr. (1972/73 2,1 milj. kr.).

Statens växtskyddsanstalt

1.         Löne- och prisomräkning 488 000 kr.

2.         O-alternativet innebär en anslagsminskning med 395 000 kr. Med hänsyn tUl bl. a. att anstaltens organisation befinner sig under utredning avstår styrelsen från att avge ett mera specificerat förslag i frågan.

3.         För resistensprövning erfordras en utbyggnad av anstaltens resur­ser (+ 133 862 kr.).

4.         Med hänsyn till det försämrade fytosanitära läget i landet föreslås en förstärkning av anstaltens inspektionsavdelning (+ 204 310 kr.).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                              92

5.    En arvodesbefattning för trädgårdsbrukets växtskydd föreslås överförd på extra ordinarie stat, för nödvändig teknisk biträdeshjälp er­fordras ett kvalificerat biträde, (-f 58 293 kr.)

6.    Medel begärs till en institutionsteknikertjänst och en skrivbiträdes­tjänst. Två tjänster som trädgårdsmästare och en tjänst som vaktmäs­tare föreslås utbytta mot tre försöksteknikertjänster. (+ 122 765 kr.)

7.    För vissa övriga uppgifter behöver anslaget ökas med 33 400 kr.

Departementschefen

Med hänvisning tUl sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens växtskyddsanstalt för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 7 910 000 kr.

F 12. Bekämpande av växtsjukdomar

1971/72 Utgift                    188 678

1972/73 Anslag                   150 000

1973/74 Förslag                  150 000

Från anslaget bestrids ersättningar för kostnader tUl följd av åtgär­der mot spridning av växtsjukdomar och för förluster på grund av sådana sjukdomar. Bl. a. utgår ersättning vid utrotande av berberis och bekämpande av vissa potatissjukdomar. Vidare bestrids vissa kostnader för beredskapsåtgärder mot koloradoskalbaggen från anslaget.

Lantbruksstyrelsen

Behovet av medel för särskilda insatser mot koloradoskalbaggen kan inte överblickas f. n. Styrelsen föreslår att anslaget förs upp med oför­ändrat belopp.

Departementschefen

Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kr.

F 13. Statens lantbrukskemiska laboratorium

1971/72 Utgift                 3 273 896

1972/73 Anslag               3 820 000

1973/74 Förslag               4 160 000

Statens lantbmkskemiska laboratorium är centralt organ för statlig kemisk analysverksamhet i fråga om produkter från jordbruk, skogs­bruk och trädgårdsnäring samt förnödenheter för dessa näringars be-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet


93


hov. Laboratoriet utför analyser och undersökningar på uppdrag av myndigheter eller enskilda och fungerar som servicelaboratorium för forskning och försöksinstitutioner på jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens områden. Laboratoriet utvecklar analys- och prov­tagningsmetoder av betydelse för den lantbmkskemiska analysverk­samheten samt lämnar råd och upplysningar i ämnen som hör till labo­ratoriets verksamhetsområde.

Laboratoriet leds av en styrelse. Chef för laboratoriet är en förestån­dare. Inom laboratoriet finns två avdelningar, jordavdelningen och fo­deravdelningen, samt en särskild sektion för metodutveckling.

Ar 1972 tUlkom en norrlandsfilial i Röbäcksdalen.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Statens lant­brukskemiska laboratorium

 

Departe­ments­chefen

Personal

 

 

 

 

 

Handläggande personal övrig personal

10 41

 

+ 1 + 2

 

 

51

 

+ 3

 

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser övriga utgifter

2 356 000

8 000

14 000

(5 000)

1 195 000

56 000

191 000

+

+

+

(-1-

+ + +

501 000

2 000

12 000

5 000)

30 000

16 000

105 000

-f-

+

-1-+ +

287 000

2 000

(-)

30 000

6 000

15 000

 

3 820 000

4-

666 000

+

340 000

Inkomster vid statens lantbrukskemiska laboratorium, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, be­räknas till 1 450 000 kr. (1972/73 1,4 milj. kr.).

Statens lantbrukskemiska laboratorium

1.         Löne- och prisomräkning 340 000 kr.

2.         O-alternativet innebär nedläggning av den nyligen startade filia­len i Röbäcksdalen. Det innebär en årlig besparing på 272 000 kr. mot en engångsutgift av ca 27 000 kr. i överföringskostnad till Ultuna. Ar­betsuppgifterna överförs delvis till huvudlaboratoriet, delvis till de lo­kala Institutionerna.

3.         För att bredda och förstärka metodutvecklingen inrättas en för-söksledartjänst (+ 77 000 kr.).

4.         För att förstärka analysresurserna vid norrlandsfiUalen Inrättas en tjänst som kvalificerat laboratoriebiträde och en tjänst som assistent (+ 91 000 kr.).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet


94


5. För övriga uppgifter inom anstalten behövs en förstärkning med 158 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning tiU sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att  till   Statens   lantbrukskemiska  laboratorium   för  budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 4 160 000 kr.

F14. Statens maskinprovningar

1971/72 Utgift                2 555 648

1972/73 Anslag               2 618 000

1973/74 Förslag              2 798 000

Statens maskinprovningar har till uppgift att prova i allmänna han­deln förekommande maskiner för jordbruk, skogsbruk, trädgårdsbruk och mejerihantering samt att lämna upplysningar om deras beskaffenhet genom att ge ut tryckta meddelanden rörande verkställda provningar. Maskinprovningarna skaU vidare prova maskiner och redskap, som inte förs i marknaden, och härvid lämna redogörelse för proven till den som beställt provningen. Bland maskinprovningarnas uppgifter i övrigt ingår att lämna allmänheten råd och upplysningar samt att verka för en ändamålsenlig maskinanvändning.

Maskinprovningarna leds av en styrelse och har en föreståndare som chef. Inom maskinprovningarna finns en huvudexpedition, tre allmänna avdelningar och en mejeriavdelning.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Statens maskin-

Departe­ments-

 

 

provningar

chefen

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

11 18

 

29

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser Övriga utgifter

1 656 000

2 000

84 000

(4 000)

469 000

225 000

182 000

+ 127 000

(ej max.) +  59 000

+ 121000

(-> + 59 000

 

2 618 000

+ 186 000

+ 180 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                              95

Inkomster vid statens maskinprovningar, som redovisas på driftbud­getens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 600 000 kr. (1972/73 600 000 kr.).

Statens maskinprovningar

1.    Löne- och prisomräkning 180 000 kr.

2.    O-alternativet innebär för maskinprovningarna att en försökstek-nikertjänst (eventuellt en försöksledartjänst) samt en kontorsbiträdes-tjänst måste dras in och nuvarande befattningshavare sägas upp. Där­jämte måste övriga kostnader reduceras i ungefärlig proportion tUl nu­varande andel. Konsekvensen av alternativet blir sänkt provningskapa­citet.

3.    Hittillsvarande förmansbefattning vid Alnarp måste ersättas med en befattning som verkstadsförman motsvarande dem vid Ultuna- och Umeåavdelningama.

4.    Maximeringen av resekostnadsdisposition för utiandsresor före­slås slopad.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanstäUningen hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens maskinprovningar för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 798 000 kr.

F 15. Statens växtsortnämnd

1971/72 Utgift                      87 617

1972/73 Anslag                   104 000

1973/74 Förslag                  122 000

Statens växtsortnämnd handhar uppgifter enligt växtförädlarrättsla-gen (1971:392, ändrad 1971:628) och kungörelsen (1968:214) om statsplombering av utsäde (ändrad senast 1971: 394). Nämnden fullgör de skyldigheter som åligger myndighet i unionsstat enligt konventionen den 2 december 1961 för skydd av växtförädlingsprodukter samt utger publikationer för kimgörelser m. m. i växtförädlarrättsärenden och för­teckning över rikssorter berättigade till statsplombering.

Nämnden består av ordförande samt 13 andra ledamöter. Inom nämnden finns en avdelning för växtförädlarrättsfrågor samt en avdel­ning för odlingsvärdesprövning med en sektion för lantbruksväxter och en sektion för köksväxter. Hos nämnden finns ett kansli som förestås. av en chef.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11   Jordbruksdepartementet


96


1972/ 73      Beräknad ändring 1973 / 74


Statens växtsort­nämnd


Departe­ments­chefen


Personal

 

 

Handläggande personal Övrig personal

1 1

2

 

-

 

Anslag

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser Övriga utgifter

96 000

100

38 000

(20 000)

14 000

12 000

3 900

+

+ ( +

+ +

34 000

2 000 5 000)

7 000 2 000

-f-+

+

+

10 000

2 000 (-)

5 000 1000

 

164 000

+

45 000

+

18 000

Uppbördsmedel

 

 

 

 

 

Avgifter

60 000

 

 

Nettoutgift     104 000

+

45 000

+

18 000

Statens växtsortnämnd

1.    Löne- och prisomräkning m. m. 45 000 kr.

2.    O-alternativet innebär en minskning av anslaget med 7 000 kr.

Departem en tschefen

Med  hänvisning  till  sammanställningen  hemställer  jag  att  Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 122 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                          97

G.  UTBILDNING OCH FORSKNING

G 1. Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader

1971/72 Utgift          35 580 842

1972/73 Anslag        39 642 000 1973/74 Förslag       45 339 000

Vid lantbrukshögskolan bedrivs utbildning, forskning, försöksverk­samhet och rådgivning på jordbrukets och trädgårdsnäringens områ­den. Försöksverksamheten omfattar även renskötseln. Forsknings- och undervisningsorganisationen är uppdelad på 15 institutioner. Utbild­ningen, som är femårig, är uppdelad på linjer för agronomer, hortono-mer och landskapsarkitekter. Varje år antas 145 studerande, varav 105 på agronomlinjen, 10 på hortonomlinjen och 30 på landskapsarki­tektlinjen. Försöksverksamheten, som följer ett program som årligen fastställs av högskolestyrelsen (riksförsöksprogrammet), bedrivs inom institutionemas försöksavdelningar och vid högskolans försöksstationer i skilda delar av landet. Genom konsulentavdelningen förmedlas re­sultaten av forskning och försöksverksamhet tUl bl. a. de statliga ra­tionaliseringsorganen på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Lantbruks­högskolan

Departe­ments­chefen

Personal

 

 

 

Utbildning, forskning och försöksverksamhet

 

 

 

Lärare, försöksledande personal m. fl.

229

+ 27

+ 1

Bibliotek m. m.

 

 

 

Handläggande personal övrig personal

4 10

+  1

__

Centrala förvaltningen

 

 

 

Handläggande personal ■Övrig personal

13 74

+  1

+  1

__

Konsulentavdelningen

 

 

 

Handläggande personal övrig personal

16 12

+  1

__

358               +31                +1

7    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 11


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet


98


 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Lantbruks-

 

Departe-

 

 

högskolan

 

ments-

 

 

 

 

 

chefen

Anslag

 

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

 

Lönekostnader

25 475 000

+4 044 000

+1 709 000

Sjukvård

90 000

+

10 000

+

10 000

Reseersättningar

370 000

+

50 000

+

17 000

Därav utrikes resor

(9 000)

 

(-)

 

(-)

Lokalkostnader

12 610 000

+ 3 907 000

+ 3 907 000

Expenser

882 000

+

150 000

4-

54 000

Därav akademiska högtidlighetei

 

 

 

 

 

m. m.

(10 000)

 

(-)

 

(-)

Doktorandstipendier

140 000

 

 

 

 

Bidrag till tryckning av doktors-

 

 

 

 

 

avhandlingar m. m.

9 000

 

 

----

Driftkostnader för baljväxt-

 

 

 

 

 

laboratoriet

72 000

 

 

----

Utiändska forskare

28 000

 

 

----

Ersättning till Alnarps egen-

 

 

 

 

 

dom för vägunderhåll m. m.

18 000

+

2 000

 

----

Underhåll av park- och

 

 

 

 

 

prydnadsanläggningar vid

 

 

 

 

 

Alnarp

23 000

+

10 000

 

----

Kostnader för undervisnings-

 

 

 

 

 

odlingar på Alnarp

+

100 000

 

----

39 717 000        +8 273 000      +5 697 000

Uppbördsmedel

Försålda baljväxtkulturer

75 000                                          

Nettoutgift        39 642 000        +8 273 000      +5 697 000

Lantbrukshögskolan

Verksamheten vid lantbrukshögskolan utgör ett grandläggande led i arbetet att effektivisera jordbmks- och trädgårdsproduktionen i syfte att få fram billigare och bättre livsmedel och förbättra berörda näring­ars konkurrensförmåga. För att lantbrukshögskolan här skall kunna fylla sin uppgift är det angeläget att forskningen rörande jordbruksföreta­gens utbyggnadsproblem förstärks. Likaså framstår det som angeläget att forskningen byggs Ut inom områdena markvård, växtpatologi och kvalitetsfrågor. Vid högskolan pågår också forskning och försöksverk­samhet Inom andra näraliggande områden. En ökad insats från hög­skolans sida är önskvärd, särskUt på miljövårdsområdet och i fråga om biståndsverksamheten.

Den ökade intagningen av studerande under de senaste åren ställer ytterligare krav på resurser för utbUdningen. Större krav ställs också på högskolans bibliotek och centrala förvaltning.

1.    Löne- och prisomräkning m. m. 5 567 000 kr.

2.    0-altemativet skulle för lantbmkshögskolans del innebära en minsk-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                          99

ning av de sammanlagda resurserna med nära 4 milj. kr. Nedskämingen under ifrågavarande anslag skulle bl. a. kunna åstadkommas genom att elva högre tjänster, som f. n. är lediga eller snart blir lediga, inte åter­besätts. Den årliga besparingen på förvaltningskostnadsanslaget uppskat­tas till 1,6 milj. kr. Reduceringen skulle dock medföra så allvarliga stör­ningar i verksamheten att styrelsen bestämt avråder från detta.

3.       Fem tjänster, varav fyra som försöksledare och en som biträdande försöksledare, vUka under en följd av år varit bekostade från försöksan­slaget, bör bekostas från förvaltningskostnadsanslaget (+ 376 000 kr.). Försöksanslaget kan samtidigt minskas med motsvarande belopp.

4.       Undervisningen i lantbruksbyggnader äger mm såväl vid institu­tionen i Lund som i Ultuna. I Ultuna bör inrättas en tjänst som uni­versitetslektor ( + 95 000 kr.).

5.       För landskapsarkitektutbildningen behövs en universitetslektor samt medel för speciaUärare (-f 195 000 kr.).

6.       På grund av den ökade intagningen på agronomlinjen samt för den nya landskapsarkitektlinjen behövs ytterligare 8 000 assistenttimmar ( + 437 000 kr.).

 

7.   Biblioteket bör tillföras en tjänst som dokumentalist. Dessutom bör särskUda medel anvisas för inventering och samordning inför den fö­restående sammanslagningen med veterinärhögskolans bibliotek. ( + 98 000 kr.)

8.        Upprustningen av forsknings- och försöksverksamheten inom hus­djursförädlingens område bör fortsätta genom att en tjänst som stats­agronom i produktkvalitet inrättas (-1-98 000 kr.).

9.        En tjänst som statshortonom i landskapsplanering bör inrättas för frågor om planering av städernas friytor och landsbygdens naturområ­den (+98 000 kr.).

 

10.        För försöksverksamheten behövs fyra försöksledare avseende norr­ländsk växtodling, spannmålsfrågor och kraftfoderteknik, bevattning samt prydnadsväxtodling ( + 342 000 kr.).

11.        För att tillgodose behovet av forskarutbildning och forskarrekry­tering behövs två docenttjänster, fyra forskarassistenttjänster samt me­del för speciallärare (+ 510 000 kr.).

 

12.          För information om forsknings- och försöksresultaten på bygg­nadsområdet föreslås en tjänst som statskonsulent ( + 90 000 kr.).

13.          Det ökade antalet utbildningsplatser vid högskolan och den re­formerade forskarutbildningen ställer större krav på bl. a. studieråd-givnmg. För detta ändamål erfordras en förste byråsekreterare (-t-66 000 kr.).

14.          Den omfattande nybyggnadsverksamheten i sambänd med bl. a veterinärhögskolans omlokalisering medför behov av en skyddsingenjör ( + 57 000 kr.).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11   Jordbruksdepartementet                                             100

Styrelsen för lantbrukshögskolan har i skrivelse den 15 december 1972 föreslagit att en personlig tjänst som professor i markfysik inrättas för bi­trädande professom i lantbrukets hydroteknik Sigvard Andersson.

Departementschefen

Jag vUl först anmäla att Kungl. Maj:t genom beslut den 3 mars 1972 har föreskrivit att tjänsten som biträdande professor i husdjurens nä­ringsfysiologi vid lantbrukshögskolan skall I samband med återbesät­tande ändras till tjänst som biträdande professor i husdjurens näringsfy­siologi, särskilt husdjurens intermediära ämnesomsättning. Jag vill också anmäla att Kungl. Maj:t den 26 maj 1972 har bemyndigat högskolan att motta vissa donationsmedel för att inrätta en extra professur i eko­logisk miljövård.

I enlighet med vad styrelsen för lantbrukshögskolan föreslagit bör en personlig tjänst som professor i markfysik inrättas för biträdande pro­fessom Sigvard Andersson. Därvid bör tjänsten som biträdande profes­sor i lantbrukets hydroteknik hållas vakant under den tid Andersson innehar professuren i markfysik.

Med hänvisning tUl sammanstäUningen beräknar jag anslaget till 45 339 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för en tjänst som universi­tetslektor i landskapsarkitektur och 15 000 kr. i speciallärararvoden (5). För inventering och samordning av lantbrukshögskolans och veterinär­högskolans bibliotek har jag beräknat 20 000 kr. (7).

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  bemyndiga Kungl. Maj:t att vid lantbmkshögskolan inrätta en professur i markfysik enligt vad jag förordat i det föregående,

2.  till Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 45 339 000 kr.

G 2. Lantbmkshögskolan: Driftkostnader

1971/72 Utgift                7 818 570                   Reservation                     2 200 868

1972/73 Anslag               9 744 000

1973/74 Förslag       10 074 000

Från anslaget bestrids omkostnader m. m. för lantbrukshögskolans institutioner och lönekostnaderna för teknisk och administrativ personal vid institutionerna.

Lantbrukshögskolan

0-altemativet skulle minska anslaget med ca 500 000 kr. Styrelsen för­ordar en proportionell nedtagning av anslagets löne- resp. materieldel. Konsekvensema skulle bli att lärar- och forskarpersonalen inte skulle kunna arbeta effektivt.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet


101


Av den begärda anslagsökningen hänför sig 780 000 kr. till löne- och prisomräkning. Viss personal som f. n. avlönas från anslaget är syssel­satt inom försöksverksamheten och bör därför avlönas från försöks­anslaget (— 410 000 kr.). Den nya utbUdningslinjen för landskapsarki­tekter och ökningen av antalet studerande på agronomlinjen innebär att resp. institutioners resurser måste ökas (+100 000 kr.). Forskar­utbildningen kräver ökad apparatur och övrig utrustning för 70 000 kr. För att kunna introducera ett antal nya kurser behövs 50 000 kr. Två intendenttjänster bör inrättas för att avlasta bl. a. prefekterna admini­strativt arbete ( + 115 000 kr.). Medel bör anvisas för att högskolan skall kunna delta i det pedagogiska utvecklingsarbetet ( + 50 000 kr.). I övrigt bör anslaget räknas upp med 615 000 kr.

Departementschefen

Viss personal som f. n. avlönas från detta anslag är sysselsatt inom försöksverksamheten. Kostnaderna för denna personal (410 000 kr.) bör föras över till anslaget Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten. Med hänsyn härtill och till en höjning av medelstilldelningen i övrigt med 740 000 kr. beräknar jag anslaget tiU 10 074 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Driftkostnader för budgetåret 1973/ 74 anvisa ett reservationsanslag av 10 074 000 kr.


G 3. Lantbrukshögskolan: Bokinköp m. m.

1971/72 Utgift                    777 552                   Reservation

1972/73 Anslag                   662 000

1973/74 Förslag                  722 000


86 893


Från anslaget bestrids omkostnaderna för lantbrukshögskolans biblio­teks- och publikationsverksamhet.

1972/73        Beräknad ändring 1973/74


Lantbrukshög­skolan


Departe­ments­chefen


 


Biblioteksverksamheten Publikationsverksamheten


391 000 271 000

662 000


+ 140 000 + 128 000

+ 268 000


+ 40 000 + 20 000

+ 60 000


Lantbrukshögskolan

Av den begärda anslagshöjningen hänför sig 40 000 kr. till prissteg­ringar. Ökade krav på biblioteksverksamheten gör att anslaget behöver


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet


102


höjas med 100 000 kr. Som ett resultat av högskolans expansion har publikationsverksamheten ökat. Anslaget bör för detta ändamål höjas med 128 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning  tUl  sammanställningen hemställer  jag  att  Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att   till   Lantbrukshögskolan:   Bokinköp   m. m.   för   budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 722 000 kr.


G 4. Lantbrukshiigskolan: Försöksverksamheten

1971/72 Utgift               18 706112                    Reservation

1972/73 Anslag        20 970 000 1973/74 Förslag       23 460 000


1 294 426


Från anslaget bestrids vissa driftkostnader för lantbrukshögskolans försöksverksamhet.


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Försöksverksamheten Ersättning tiU domänverkets fond för upplåten mark


Lantbruks­högskolan

1 165 000 20 970 000

19 805 000       +2 536 000 +2 536 000


Departe­ments­chefen

+ 2 158 000

+   332 000 + 2 490 000


Lantbrukshögskolan

1.    Löne- och prisomräkning 1 496 000 kr.

2.    I O-alternativet förordar lantbmkshögskolans styrelse bl. a. att Inga nya försöksprojekt tas upp nästa budgetår och att påbörjade projekt av­vecklas 1 viss utsträckning. Ca 25 tjänster måste dras in för att nå er­forderlig reducering av anslaget (— 1400 000 kr.). En inskränkning skuUe innebära att högskolans möjligheter att bidra tiU en förbättrad och förbilligad livsmedelsproduktion minskas.

3.    Fem tjänster föreslås överförda till förvaltningskostnadsanslaget (— 376 000 kr.).

4.    Tio tjänster föreslås överförda från driftkostnadsanslaget (+410 000 kr.).

5.    Inom jordbrukssektionen framhålls projekt inom följande områden såsom särskUt angelägna, nämligen bevattning, jordbearbetning, bör­dighetsstudier för markvård, vallodlingsförsök samt olika ärttypers od-lingsvärde.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                             i03

6.         Inom husdjurssektionen framhålls projekt rörande produktkvalitet, spannmålsfrågor och kraftfoderteknik samt urvalsmetodik beträffande mjölkbarhet m. m.

7.         Inom trädgårdssektionen är frågor rörande produktkvalitet, utveck­ling av nya produkter samt framtagning av sjukdomsfritt material sär­skilt aktueUa.

8.         Som väsentUga frågor inom tekniska sektionen bedöms byggnads­tekniska undersökningar, klimatiseringsundersökningar, lagerbyggnader för grovfoder m. m.

9.         Ekonomisk analys av olika produktionskedjor av vallfoder samt året-runtutfodring på stall eller betesdrift i mjölkproduktionen föreslås som nya projekt på det företagsekonomiska området.

10.   Som ett led i strävandena att bättre och snabbare kunna tillvarata
försöksresultat som kommer fram i utiandet bör beloppet till utrikes re­
sor höjas med 6 000 kr.

Jag vill 1 detta sammanhang också ta upp frågan om förläggningen av distriktsförsöksstationen i mellersta trädgårdsförsöksdistriktet. Denna fråga har varit föremål för olika överväganden. Lantbrukshögskolans styrelse har senast i yttrande den 16 november 1972 över framställ­ning av Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund förordat att stationen flyttas från Nyckelby i Ekerö kommun tUl Ultuna. Ultuna anses vara att föredra med hänsyn bl. a. till möjligheterna att utnyttja andra i Ultunaområdet befintUga resurser.

Jag vill också nämna att utredningen om kontrollanstalterna på jord­brukets område har föreslagit att de för sortprovningen vid lantbruks­högskolan inflytande avgiftsmedlen, som f. n. inlevereras till statsverket, skall få tas till uppbörd på detta anslag och användas av högskolan för sortprovningens finansiering. Enligt utredningen skulle lantbrukshögsko­lan därmed lättare kunna anpassa sortprovningens omfattning till efter­frågan. Förslaget har remissbehandlats. Riksrevisionsverket anser att ett genomförande av förslaget skulle Innebära viss förenkling för högsko­lan. Lantbrukshögskolan tillstyrker utredningens förslag.

Departementschefen

Vad först gäller frågan om förläggningen av distriktsförsöksstationen i mellersta trädgårdsförsöksdistriktet har jag inget att erinra mot att verksamheten vid Nyckelby förs över till Ultuna. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att besluta i denna fråga.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 23 460 000 kr. Härvid hänför sig 410 000 kr. till den överföring från driftkostnadsanslaget, som jag redogjort för under nämnda anslag. Vi­dare bör i enlighet med kontrollanstaltutredningens förslag inkomsterna


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                            104

för sortprovningen tUlföras anslaget, som därigenom kan minskas med 235 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t fö­reslår riksdagen att

1.  bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om förläggningen av di­striktsförsöksstationen i mellersta trädgårdsförsöksdistriktet,

2.  till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 23 460 000 kr.

G 5. Lantbrukshiigskolan: Lantbmksdriften vid försöksstationerna m. m.

1971/72 Utgift                    148 094

1972/73 Anslag                       1 000

1973/74 Förslag                      1000

Anslaget avser de jordbruksegendomar som lantbrukshögskolan dispo­nerar för sin försöksverksamhet samt Alnarps trädgårdar. Kungl. Maj:t fastställer årligen en stat för jordbruks- och trädgårdsdriften vid dessa enheter.

Lantbrukshögskolan

Anslaget bör föras upp med oförändrat 1 000 kr.

Departementsch ef en

Jag biträder lantbrukshögskolans förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försökssta­tionerna m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsan­slag av 1 000 kr.

G 6. Veterinärbögskolan: Förvaltningskostnader

1971/72 Utgift               14 203 009

1972/73 Anslag        15 576 000 1973/74 Förslag       15 184 000

Vid veterinärhögskolan bedrivs undervisning och forskning på det veterinärmedicinska området. Verksamheten är uppdelad på 16 institu­tioner. Vid högskolan bedrivs även djursjukvård. Utbildningen omfat­tar till veterinärmedicine kandidatexamen två läsår och till veterinär­examen ytterligare tre och ett halvt läsår. Intagningen uppgår till 50 studerande per läsår. Till högskolan hör en försöksgård förlagd till Skara.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet


105


 


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Veterinär­högskolan


Departe­ments­chefen


 

Personal

 

 

 

 

 

Utbildning och forskning

 

 

 

 

 

Lärare m. fl.

116

 

+ 13

 

Biblioteket

 

 

 

 

 

Handläggande personal

3

 

__

 

_____

Övrig personal

3

 

 

Centrala förvaltningen

 

 

 

 

 

Handläggande personal

3

 

 

Övrig personal

30

 

 

 

155

 

+ 13

 

Anslag

 

 

 

 

 

Lönekostnader

10 077 000

+ 1791000

+

750 000

Sjukvård

26 000

+

9 000

+

9 000

Reseersättningar

36 500

+

41 000

+

2 000

Därav utrikes resor

(3 000)

 

(-)

 

(—)

Lokalkostnader

3 622 000

+

327 000

+

327 000

Expenser

189 800

+

49 000

+

18 000

Därav akademiska högtidligheter

 

 

 

 

 

m. m.

(5 000)

 

(-)

 

(-)

Doktorandstipendier

43 000

 

 

 

 

Bidrag till tryckning av

 

 

 

 

 

doktorsavhandlingar

10 000

 

 

Ersättning för avskaffade

 

 

 

 

 

examensavgifter

1000

 

 

Utiändska forskare

11000

+

9 000

 

.—

Kursmikroskop m. m. för

 

 

 

 

 

studerande

50 000

 

 

Underhäll av park

9 700

+

1000

+

1000

Utgifter för djursjukvården

1 500 000

+

150 000

—]

1 499 000

 

15 576 000

+ 2 377 000

392 000

V eterinärhögskolan

Undervisningsbördan för den befintliga personalen är mycket tung vid åtskilliga av högskolans institutioner. Den institution, där trycket på lärarpersonalen f. n. är störst får anses vara institutionen för medicin II. Av de föreslagna tjänsterna torde universitetslektorstjänsten vid denna institution vara den från undervisningssynpunkt allra mest angelägna.

Såvitt nu kan bedömas kommer institutionen för virologi att flyttas till Uppsala under sommaren 1974. Detsamma gäller institutionen för sjukdomsgenetik och husdjurshygien. I samband därmed bör institutio­nernas resurser förstärkas. Enligt styrelsens mening bör också institutio­nen för sjukdomsgenetik och husdjurshygien delas upp i två fristående enheter.

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 1 087 000 kr.

2.         I O-alternativet förordar veterinärhögskolans styrelse en nedskär-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                            106

ning av assistenttimmarna (— 840 000 kr.). Redan nuvarande resurser är dock helt otillräckliga för att högskolan skall kunna meddela en full­god undervisning.

3.    För att kunna uppfylla kravet på fullgod undervisning behöver institutionen för medicin II förstärkas med en universitetslektor (+ 95 000 kr.).

4.    Inför flyttningen till biomedicinskt centrum i Uppsala behöver institutionen för virologi tUlföras en laboratorieveterinär (+71 000 kr.).

5.    Till en ny särskild enhet för sjukdomsgenetik vid det husdjurs­vetenskapliga centret i Uppsala behövs en professor, en biträdande pro­fessor, en forskarassistent och en assistent (+ 328 000 kr.).

6.    Undervisningsbördan vid institutionen för parasitologi motiverar eU tillskott av 1 000 assistenttimmar (+ 56 000 kr.).

7.    För forskningsverksamheten behövs en förstärkning med tre do­center och tre forskarassistenter (+ 460 000 kr.).

8.    För planering och samordning av ett gemensamt bibliotek i Upp­sala för veterinärhögskolan, lantbrukshögskolan och statens veterinär­medicinska anstalt behövs särskUda medel (+ 50 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 15 184 000 kr. Jag har därvid räknat med 20 000 kr. för vissa biblio­tekskostnader (8).

Inkomsterna för djursjukvården, som f. n. redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, bör i fortsättningen tiUföras anslaget och användas för att bestrida utgifterna för denna verksamhet. Jag har därför till utgifter för djursjukvården tagit upp ett formellt belopp av 1 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att  till   Veterinärliögskolan:  Förvaltningskostnader  för  budget­året 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 15 184 000 kr.

G 7. Veterinärhögskolan: Driftkostnader

1971/72 Utgift                6 660 080                   Reservation                                

1972/73 Anslag               6 883 000

1973/74 Förslag              7 406 000

Från anslaget bestrids omkostnader m. m. för veterinärhögskolans in­stitutioner samt lönekostnaderna för teknisk och administrativ personal vid institutionerna.

Veterinärhögskolan

1.    Löne- och prisomräkning m. m. 772 000 kr.

2.    O-alternativet medför en minskning av anslaget med 360 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                            io7

Alla nedskärningar av högskolans anslag måste dock gå ut över under­visningens kvalitet eller kvantitet.

3.    För främjande av ograduerade forskares verksamhet behöver an­slaget höjas med 80 000 kr.

4.    Anslaget bör i övrigt höjas med 1 532 000 kr. Därvid har beräknats 946 000 kr. för anskaffning av apparater och materiel.

Departementschefen

Anslaget bör räknas upp med 523 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Veterinärhögskolan: Driftkostnader för budgetåret 1973/ 74 anvisa ett reservationsanslag av 7 406 000 kr.

G 8. Veterinärhögskolan: Bokinköp ni. ni.

1971/72 Utgift                    146 931                   Reservation                          29152

1972/73 Anslag                  151 000

1973/74 Förslag                  166 000

Från anslaget bestrids omkostnader för veterinärhögskolans bibliotek.

Veterinärhögskolan

Prishöjningar på böcker och tidskrifter medför ökade utgifter med 35 000 kr. Därutöver behöver anslaget I övrigt höjas med 24 000 kr. (en­gångsutgift) för att täcka behovet av kurslitteratur för de studerande.

Departemen tsch ef en

Anslaget bör för nästa budgetår ökas med 15 000 kr. Jag hemställer att Kimgl. Maj:t föreslår riksdagen

att   till   Veterinärhögskolan:   Bokinköp   in. in.   för   budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 166 000 kr.

G 9. Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet

1971/72 Utgift                    310 617                   Reservation                                

1972/73 Anslag                  315 000

1973/74 Förslag                  315 000

Från anslaget bestrids kostnader för högskolans försöksgård i Skara.

Veterinärhögskolan

Anslaget bör ökas med 15 000 kr. på grund av det ansträngda ekono­miska läget för jordbmksdriften.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                            108

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att  till   Veterinärhögskolan:   Försöksverksamhet  för  budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 315 000 kr.

G 10. Veterinärbögskolan: Lantbruksdriften vid försöksgården

1971/72 Nettoinkomst      7 323
1972/73 Anslag
                       1 000

1973/74 Förslag                      1 000

V eterinärhögskolan Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Departem entsch ef en

Jag biträder veterinärhögskolans förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till  Veterinärhögskolan: Lantbruksdriften vid försöksgården för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

G 11. Skogshögskolan: Förvaltningskostnader

1971/72 Utgift              14 386 032

1972/73 Anslag        15 304 000 1973/74 Förslag       16 337 000

Vid skogshögskolan bedrivs utbildning, forskning och försöksverksam­het på skogsbmkets område. Verksamheten är uppdelad på 18 institutio­ner och avdelningar fördelade på fyra institutionsgrupper. Utbildningen vid högskolan är fyraårig. De första tre åren omfattar vartdera tre ter­miner och det fjärde året två terminer. Undervisningen är under första läsåret förlagd till Garpenberg men i övrigt huvudsakligen till Stock­holm. Intagningen uppgår till 40 studerande per läsår.

1972/73        Beräknad ändring 1973/74

Skogshög-             Departe-

skolan                   ments-

chefen

Personal

Utbildning, forskning och försöksverksamhet

Lärare, försöksledande personal

m.fl.                                                              131                    + 5

Biträdande personal                                            12                      


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet


109


 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Skogshög-

 

Departe-

 

 

skolan

 

ments-

 

 

 

 

 

chefen

Biblioteket

 

 

 

 

 

Handläggande personal

2

 

 

Biträdande personal

3

 

 

Centrala förvaltningen

 

 

 

 

 

Handläggande personal

8

 

 

Biträdande personal

30 186

 

+ 5

 

Anslag

 

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

 

Lönekostnader

11 745 700

+ 1 236 000

+

749 000

Sjukvård

36 000

+

5 000

+

4 000

Reseersättningar

62 000

_u

2 000

+

2 000

Därav utrikes resor

(15 000)

 

(-)

 

(—)

Lokalkostnader

3 002 000

+

204 000

+

197 000

Expenser

327 700

+

34 000

+

16 000

Därav akademiska högtidligheter

 

 

 

 

 

m. m.

(5 000)

 

(-)

 

(-)

Ersättning till domänverkets

 

 

 

 

 

fond för upplåten mark

20 000

+

65 000

+

65 000

Bidrag till tryckning av

 

 

 

 

 

doktorsavhandlingar m. m.

20 000

 

 

__ .

Doktorandstipendier

65 000

 

 

----

Underhäll av parker och

 

 

 

 

 

byggnader

19 000

+

6 000

 

__

Kostnader för samarbets-

 

 

 

 

 

nämnden för jordbrukets

 

 

 

 

 

högskolor

31300

 

 

 

15 328 700

+ 1552 000

+ 1033 000

Uppbördsmedel

 

 

 

 

 

Avgifter för bränsle och

 

 

 

 

 

elektriskt ljus

7 000

 

 

----

Försäljning av publikationer

12 100

 

 

----

Hyresinkomster

5 600

 

 

 

24 700

 

 

----

Nettoutgift

15 304 000

+ 1552 000

+ 1033 000

Skogshögskolan

Styrelsen förordar i första hand ökade resurser för frågor rörande markanvändningen. Eftersom skogsmarken utgör ungefär 55 % av Sveriges totala landareal påverkar driftformer m. m. inom skogsbruket högst väsentligt markanvändningen. Den skogliga forskningen är därför av största betydelse för att de konflikter som kan uppkomma 1 detta avseende skall kunna lösas. Denna forskning är också mer eller mindre direkt inriktad pä den optimala dispositionen av naturresursen skogs­mark.

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 033 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11   Jordbruksdepartementet                                       110

2.    I fråga om O-alternativet föreslår skogshögskolan bl. a. en indrag­ning av fytotronen. Konsekvenserna av en sådan åtgärd skulle för hög­skolans del inte bli särskilt allvarliga, om fytotrondriften skulle kunna fortsätta under andra organisatoriska former. En direkt nedläggning skulle dock innebära en allvarlig begränsning av skogsbiologins framtida arbetsmöjligheter. O-alternativet kräver också att högskolans forsk­ningsvolym skärs ned. Totalt kan anslaget minskas med 1 092 000 kr.

3.    Högskolan bör erhålla en biträdande professor i miljöanpassat skogsbruk för forskning rörande skogens virkesproduktion och dess so­ciala funktioner. Samtidigt kan ett speciallärararvode dras in. (+ 76 000 kr.)

4.    En tjänst som forskningsledare (meteorolog) bör inrättas för att be­handla problem sammanhängande med det marknära klimatet (+ 82 000 kr.).

5.    En biträdande professur i skogsproduktionens långsiktiga planering bör inrätias i utbyte mot en försöksledartjänst (+ 13 000 kr.).

6.    Behovet av forskning kring frågor rörande den inom skogsbmket verksamma arbetsiraftens problem är mycket stort. Styrelsen föreslår att en biträdande professur i arbetsanalys och ergonomi inrättas i utbyte mot en tjänst som försöksledare (-f 14 000 kr.).

7.    En biträdande professur hör inrättas i skogsträdens utvecklings-fysiologi med särskild hänsyn till deras naturliga tillväxtregulatorer och till möjligheterna att förhindra, stimulera och styra tillväxtprocesserna med hjälp av såväl naturliga som syntetiska substanser (+ 95 000 kr.).

8.    Med hänsyn till behovet av forskning om skogsmarkens alternativa utnyttjande föreslås en tjänst som biträdande professor i skogspolitik och markanvändning (+ 95 000 kr.).

9.    För skötseln nv befintlig apparatur m. m. krävs en fast anställd in­strumentingenjör (+ 71 000 kr.).

10.  För konsultarvoden och ersättningar till gästforskare bör anslaget
höjas med 40 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att   till   Skogshögskolan:   Förvaltningskostnader  för   budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 16 337 000 kr.

G 12. Skogshögskolan: Driftkostnader

1971/72 Utgift                9 304 973                   Reservation                     1448 823

1972/73 Anslag        11 880 000 1973/74 Förslag       12 427 000


 


Prop. 1973:1    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                        m

Från anslaget bestrids omkostnaderna m. m. för skogshögskolans in­stitutioner samt lönekostnaderna för teknisk och administrativ personal vid institutionerna.

Skogshögskolan

1.    Löne- och prisomräkning samt bortfall av engångsanvisning 330 000 kr.

2.    0-altemativet, som Innebär en indragning av fytotronen och en minskad forskningsvolym, skulle reducera anslaget med 346 000 kr.

3.    För personalförändringar begärs 100 000 kr.

4.    Följdkostnader för begärda tjänster på förvaltnings- och drift­kostnadsanslagen ökar medelsbehovet med 87 000 kr.

5.    Målsättningen för riksskogstaxeringen bör vidgas. Anslaget bör för den skull höjas med 400 000 kr.

6.    SärskUda medel bör anvisas för ergonomisk och arbetssoclologisk forskning (+ 150 000 kr.).

7.    För att förbättra högskolans databehandlingsmöjligheter behövs 200 000 kr.

Departementschefen

Anslaget bör höjas med 547 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Skogshögskolan: Driftkostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 12 427 000 kr.

G13. Skogshögskolan: Bokinköp m. m.

1971/72 Utgift                    147 550                   Reservation                               450

1972/73 Anslag                   163 000

1973/74 Förslag                  179 000

Från anslaget bestrids omkostnadema för verksamheten vid skogshög­skolans bibliotek.

Skogshögskolan

De automatiska kostnadsökningarna för bokinköp m. m. beräknas till 31 000 kr. Härutöver begärs en ökning med 12 000 kr. för komplettering av litteraturbeståndet.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med ett belopp av 179 000 kr. Jag hemstäUer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

atf till Skogshögskolan: Bokinköp m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 179 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                               112

G 14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m.

1971/72 Utgift                 4 577 377                   Reservation                     2 570 226

1972/73 Anslag               6 500 000

1973/74 Förslag       11500 000

Från anslaget bestrids kostnader för inredning och utrustning av loka­ler vid jordbrukets högskolor och andra institutioner, som har anknyt­ning till forsknings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartemen­tets verksamhetsområde.

Lokal- och utrustningsprogramkommittén (LUP-kommittén) för jord­brukets högskolor har till uppgift bl. a. att utarbeta utrustningsprogram innefattande förslag till kostnadsramar för nämnda institutioner. Kom­mittén skall successivt överlämna förslag till utmstningsnämnden för universitet och högskolor som begär anslag I utrustningsfrågor och som sedan har att efter statsmakternas bestämmande vidta de åtgärder som behövs för programmens förverkUgande. Byggnadsstyrelsen har hand om den verksamhet som avser planering och upphandling av snickeri­inredning samt elarmatur och möbler m. m.

Inredning

I fråga om inredningsobjekt, som inte tidigare redovisats för riks­dagen, anförs följande.

Byggnadsstyrelsen

I det följande redogörs för de inredningsobjekt för vilka styrelsen föreslår nya eller höjda kostnadsramar. Medelsbehovet för veterinär­medicinsk utbildning och forskning i nybyggnader på Artillerlfältet i Uppsala redovisas i styrelsens .inredningspetita till utbildningsdeparte­mentet.

Lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan Ultuna

Markvetenskap, nybyggnad. Kungl. Maj:t har den 26 november 1971 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra rubricerade objekt. Inflyttning beräknas ske under 1973. I gällande inredningsplan har upptagits en del­ram av 2,1 mUj. kr. Styrelsen föreslår att en definitiv ram av 2,2 milj. kr. förs upp med hänsyn till prishöjningar.

Försöksanläggning, Lövsta. Genom beslut den 24 augusti 1972 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnad av


 


Prop, 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                            113

försöksanläggning vid Lövsta. Inflyttning beräknas ske år 1974. Styrel­sen föreslår att för detta objekt en definitiv ram om 3,8 milj. kr. förs upp i inredningsplanen.

Husdjursvetenskapligt centrum. Kungl. Maj:t har den 15 december 1972 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 43 875 000 kr. Rumsytan är 12 875 m". Inflyttning be­räknas ske höstterminen 1974. Styrelsen föreslår att ett belopp av 5,5 milj. kr. tills vidare förs upp som delram för inredningskostnader.

Oförutsedda mindre inredningsobjekt

För rubricerade objekt föreslås en delram av 2 250 000 kr.

Utrustning

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

I fråga om utrustningsobjekt, som inte tidigare redovisats för riksda­gen eller för vilka föreslås nya kostnadsramar, anförs följande.

Lantbmkshögskolan och veterinärhögskolan Ultuna

Markvetenskap, nybyggnad. 1 gällande utrustningspian har en delram av 1,5 milj. kr. förts upp. Efter avslutad utmstningsplanering föreslås en definitiv kostnadsram av 4,4 milj. kr.

Husdjursvetenskapligt centrum. Genom beslut den 15 december 1972 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra husdjurs­vetenskapligt centrum inom en kostnadsram av 43 875 000 kr. Bygg­nadsobjektet har en rumsyta av 12 875 m-. I utrustningsplanen bör för husdjursvetenskapligt centrum föras upp en definitiv kostnadsram av 10,5 milj. kr.

Djurstallar in. m.. Kungsängen och Lövsta. De sammanlagda bygg­nadskostnadema för stallar vid Kungsängen och Lövsta samt fodertek­nisk hall vid Lövsta har av styrelsen beräknats tUl 10,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972. Kungl. Maj:t har den 15 december 1972 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra en första etapp av djurstallarna, nämligen fårstallar vid Lövsta. Ytterligare projektering erfordras innan en kost­nadsberäkning av utrustningen kan göras. Mot bakgrund av tidsplanen bör för budgetåret 1973/74 en delram av 3 milj. kr. föras upp i utrust­ningsplanen för dessa objekt.

Försöksanläggning, Lövsta. Kungl. Maj:t uppdrog den 24 augusti 1972 åt byggnadsstyrelsen att utföra objektet inom en kostnadsram av 12 840 000 kr. i prisläget den 1 april 1971. Byggnadsarbetena beräknas vara avslutade under år 1974. För utrustning beräknas 7 milj. kr.

8    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. BUaga 11


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                            114

Alnarp

Trädgårdsvetenskap och landskapsplanering, nybyggnader. Kungl. Maj:t har genom beslut den 18 februari 1972 och den 19 maj 1972 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnader för institutionen för trädgårdsvetenskap och landskapsplanering. I utmstningsplanen för innevarande budgetår har för ifrågavarande objekt upptagits en delram av 960 000 kr. För budgetåret 1973/74 föreslås en definitiv ram av 6,3 milj. kr.

Bibliotek och undervisningslokaler, ombyggnad. Genom beslut den 30 juni 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att utföra om­byggnad av bibliotek och undervisningslokaler i Alnarp inom en kost­nadsram av 2 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972. Byggnadsarbetena har av sysselsättningspolitiska skäl tidigarelagts till vinterhalvåret 1972/ 73. I utrustningsplanen bör en definitiv kostnadsram av 160 000 kr. fö­ras upp.

Lund

Lantbrukets byggnadsteknik, ombyggnad. Byggnadsarbetena tidigare­lades av sysselsättningspolitiska skäl genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1971. För utrustning beräknas en definitiv kostnadsram av 85 000 kr.

Skara

Veterinärhögskolans försöksgård i Skara. Genom beslut den 30 juni 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att inom en kostnads­ram av 600 000 kr. utföra om- och tUlbyggnad av ladugården vid vete­rinärhögskolans försöksgård i Skara. För utrustning beräknas 126 000 kr. Dessutom erfordras 124 000 kr. för anskaffning av försöksdjur.

Oförutsedda miridre utrustningsobjekt

För budgetåret 1973/74 har LUP-kommittén beräknat en definitiv kostnadsram av 600 000 kr. för anskaffning av utrustning till mindre objekt för vilka någon särskild kostnadsram ej beräknats i utrustnings-planen.

Departementschefen

De kostnadsramar som tas upp i följande inredningsplan bör godtas.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet

Inredningsplan (1 000-tal kr.)


115


 

Inredningsobjekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

 

defini-

delram    art'   t. o. m.   Beräknad för

1        j-L      .l                                           'StS   /-

 

tiv

t. 0. m.

JU.U.

 

ram

30.6. 1974

1972        1972/73    1973/74

Lantbmkshögskolan och

 

 

 

eterinärhögskolan

 

 

 

Ultuna

 

 

 

Växtodling, nybyggnad

625

 

491   1

 

 

Växtpatologi, nybyggnad

850

 

676

 

 

Genetik och växtförädling,

 

 

 

 

 

ombyggnad av försöks-

 

 

 

 

 

lada

45

 

41

 

 

Genetik och växtförädling.

 

 

 

 

 

om- och tUlbyggnad

750

 

674

 

 

Ekonomibyggnader m.m..

 

 

 

 

 

Kungsängen, etapp I

100

 

100

 

 

Kemi

150

 

147

 

 

Diverse arbeten

120

 

120

 

 

Ekonomibyggnader m.m..

 

 

 

 

 

Kungsängen, etapp II

1250

 

1220

 

 

Matsal

319

 

62

 

 

Ekonomibyggnad och ma-

 

 

 

 

 

skinhall

250

 

173

 

 

Arbetsmetodik och teknUc

 

 

 

 

 

samt Jordbrukstekniska

 

 

 

 

 

institutet

800

 

559

1600

2 800

Kraftfoderfabrik, Lövsta

100

 

85

 

 

Markvetenskap, nybyggnad

 

 

 

 

 

av arbetshallar, växthus

 

 

 

 

 

och näthall

110

 

105

 

 

Markvetenskap, nybyggnad

2 200

2b        137

 

 

Kemi, ombyggnad av un-

 

 

 

 

 

dervisningslaboratorium

200

 

175

 

 

Gamla ladugården i Kungs-

 

 

 

 

 

ängen, ombyggnad

200

 

 

 

 

Undervisningshus och aula

950

 

 

 

 

Försöksanläggning, Lövsta

3 800

 

 

 

 

Växtodling, mikro-

 

 

 

 

 

klimatstation m. m.

45

 

 

 

 

Mikrobiologi, om- och

 

 

 

 

 

tillbyggnad

50

 

 

 

 

Husdjursvetenskapligt

 

 

 

 

 

centrum

 

5 500     3

 

 

 

Fårstallar, Lövsta

125

 

 

 

 


Alnarp

Frukt- och bärproduktion,

lagerbyggnad                             50

Växthus- och försöriningsan-

läggningar                                  50

Trädgärdsvetenskap och

landskapsplanering,

nybyggnader                        1 600

Alnarps trädgårdar, växthus    250 Lantbrukets byggnadsteknik,

växthus                                   100


37 43

93


450


750


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11   Jordbruksdepartementet


116


 

 

 

 

 

 

Inredningsobjekt

Kostnadsram

 

Medelsförbrukning

 

 

defini­tiv

delram t. 0. m.

art'

t. o. m. 30.6.

Beräknad för

 

 

 

 

 

ram

30.6. 1974

 

1972

1972/73

1973/74

Röbäcksdalen

 

 

 

 

 

 

DjurstaUar m. m., ny- och

ombyggnad Institutionslokaler, om-

.200

 

1

194

■     224     i

117

och tiUbyggnad

1100

 

1

759

I               i

 

Statens lantbrukskemiska

 

 

 

 

 

 

laboratorium

 

 

 

 

 

 

Nybyggnad i Ultuna

1065

 

1

999

66

 

Institutet för skogs-förbättring

 

 

 

 

 

 

Lokaler i Umeå

200

 

1

140

60

 

Oförutsedda mindre inred-

 

 

 

 

 

 

ningsobjekt

 

2 250

2b

1021

700

400

Sysselsättningsobjekt budgetåren 1971/72 och 1972/73

500

I

 

400

100

 

17 654   8 250 25 904

 

8 051

3 500

4167

 

 

15 718

 

' Art av kostnadsram för resp. objekt 1.   Tidigare godtagen kostnadsram.

2a. Ändrad kostnadsram, tidigare faststäUd som definitiv ram. 2 b. Ändrad kostnadsram, tidigare fastställd som delram. 3.   Ny kostnadsram.

Anslagsbehovet   nästa   budgetår   för   inredning   beräknar   jag   till 4,1 milj. kr. enligt följande sammanställning.

Anslagsberäkning avseende inredning (1 000-tal kr.)


MedelstUlgång


Beräknad medelsförbrukning


 


Medelsreservation 1.7.72 Anslag för 1972/73 Anslag för 1973/74 (förslag)


 

1217

 

 

2 350

1972/73

3 500

4100

1973/74

4 167


 


7 667


7 667


De kostnadsramar som tas upp i följande utrustningspian bör god­tas. För objektet Djurstallar m. m.. Kungsängen och Lövsta har jag be­räknat en delram av 3 mUj. kr. Jag fömtsätter därvid att den slutliga kostnaden kan hållas inom en ram av högst 3,5 milj. kr. För objekten Lantbrukets byggnadsteknik, ombyggnad samt Bibliotek och undervis­ningslokaler, ombyggnad har medel beräknats under posten Oförutsedda mindre utrustningsobjekt.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet

Utrustningspian (1 000-tal kr.)


117


 

 

 

Utmstntngsobjekt

Kostnadsram

 

Medelsförbmkning

 

defmi-

tiv

ram

delram

art'

t. 0. m.   Beräknad för

 

t. o. m. 30.6.

 

1972

1972/73    1973/74

 

 

1974

 

 

 

Lantbrukshögskolan och

 

 

 

 

 

veterinärhögskolan

 

 

 

 

 

Ultuna

 

 

 

 

 

Telefonväxlar

 

1 115

1

81

 

Ekonomibyggnader m. m..

 

 

 

 

 

 

Kungsängen, etapp II

 

4 400

 

3 801

 

 

Försöksdjur

937

 

 

608

 

 

Ekonomibyggnad och ma-

 

 

 

 

 

 

skinhall

775

 

 

564

 

 

ArbetsmetodUc och teknik

 

 

 

 

 

 

samt Jordbrukstekniska

 

 

 

 

 

 

institutet

765

 

 

330

 

 

Undervisningshus och aula

300

 

 

 

 

 

Markvetenskap, nybyggnad

 

 

 

 

 

 

av arbetshaUar, växthus

 

 

 

 

 

 

och näthaU

460

 

 

357

 

 

Markvetenskap, nybyggnad

3 900

 

2b

 

 

 

Växtodling, mikroklimat-

 

 

 

 

 

 

station m. m.

380

 

 

 

 

 

Slakthus, inredning och ut-

 

 

 

 

 

 

msming av förhyrda lokaler 750

 

 

 

 

 

Husdjursvetenskapligt

 

 

 

 

 

 

centrum

9 500

 

3

 

3 700

■   7 750

DjurstaUar m. m..

 

 

 

 

 

 

Kungsängen och Lövsta

 

3 000

3

 

 

 

Försöksanläggning, Lövsta

7 000

 

3

 

 

 

Alnarp

 

 

 

 

 

 

Frukt- och bärproduktion.

 

 

 

 

 

 

lagerbyggnad

265

 

1

19

 

 

Trädgårdsvetenskap och

 

 

 

 

 

 

landskapsplanering.

 

 

 

 

 

 

nybyggnader

5 600

 

2b

244

 

 

Alnarps trädgårdar, växthus

75

 

1

 

 

 

Lantbrukets byggnadsteknik

 

 

 

 

 

 

växthus

700

 

1

 

 

 

Försöksdjur

100

 

1

 

 

 

Röbäcksdalen

 

 

 

 

 

 

Försöksdjur

363

 

1

319

 

 

Institutionslokaler

1460

 

1

420

.

 

Skara

 

 

 

 

 

Försöksgård:

 

 

 

 

 

a) utrustning

126

 

3

 

1      118

b) försöksdjur

124

 

3

 

Skogshögskolan

 

 

 

 

 

Telefonväxel

 

120

1

95

 

Statens lantbrukskemiska

 

 

 

 

 

laboratorium

 

2100

1

1834

166

100


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet


118


 

 

Utrustningsobjekt

Kostnadsram

 

Medelsförbrukning

 

 

defini-

delram

art'

t. o. m.   Beräknad för

 

 

 

 

 

 

 

ram

30.6. 1974

 

1972        1972/73

1973/74

Oförutsedda mindre utrust-

 

 

 

 

 

ningsobjekt

 

 

 

500

500

Budgetåret 1969/70 Budgetåret 1970/71 Budgetåret 1971/72 Budgetåret 1972/73 Budgetåret 1973/74

185 300 295 400 800

 

1

1

2a 1 3

80 247 145

 

Vissa utredningskostnader

100

 

1

27            34

 

 

35 660

10 735

 

9 171        4 400

8 468

 

46 395

22 039

 

'■ Art av kostnadsram för resp. objekt 1.   Tidigare godtagen kostnadsram.

2 a. Ändrad kostnadsram, tidigare fastställd som definitiv ram. 2 b. Ändrad kostnadsram, tidigare fastställd som delram. 3.   Förslag till ny kostaadsram.

Anslagsbehovet för nästa budgetår för utrustning beräknar jag till 7,4 milj. kr. enligt följande sammanställning.

Anslagsberäkning avseende utrustning (1 000-tal kr.)


MedelstUlgång


Beräknad medelsförbrukning


 


Medelsreservation 1.7.1972 Anslag för 1972/73 Anslag för 1973/74 (förslag)


 

1 318

 

 

4150

1972/73

4 400

7 400

1973/74

8 468


 


12 868


12 868


Byggnadsstyrelsen resp. utrustningsnämnden får för varje i inred­nings- resp. utrustningsplanen upptaget objekt lägga ut beställningar in­till högst det belopp, som angetts som kostnadsram för objektet, med avdrag för de medel som förbmkats vid tidpunkten för beställningen. För nästa budgetår innebär detta att medgivande bör lämnas att bestäl­la inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. dels för byggnadsstyrelsen till ett sammanlagt belopp av (25 904 000 — 15 718 000 =) avrundat 10,2 milj. kr., dels för utrustningsnämnden till ett belopp av (46 395 000 — 22 039 000 =) avrundat 24,3 milj. kr., allt att betalas tidigast under budgetåret 1974/75.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets hög­skolor m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservations­anslag av 11 500 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                               119

G 15. Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m.

1971/72 Utgift                    316 277

1972/73 Anslag                  230 000

1973/74 Förslag                 300 000

Från anslaget bestrids ersättningar vid lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna åt sakkunniga i befordringsärenden och vissa oppo­nenter vid disputationer.

Departementschefen

Anslaget bör med hänsyn till belastningen höjas med 70 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kr.

G 16. Jordbruksforskning

1971 års Svalövsutredning har den 24 november 1972 avgett betän­kandet (Ds Jo 1972: 9) Marknadsförings- och organisationsfrågor rö­rande Sveriges utsädesförening. I betänkandet föreslås bl. a. att under detta anslag särskilda medel anvisas till stöd för förädlingsarbete i fråga om trädgårdsväxter. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att för riksdagen lägga fram proposition med anledning av utredningens för­slag.

Med hänvisning härtill hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riks­dagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Jordbruks­forskning för budgetåret 1973/74 beräkna ett reservationsan­slag av 8 800 000 kr.

G 17. Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning

1971/72 Utgift                    935 000                   Reservation                             

1972/73 Anslag               1 185 000

1973/74 Förslag               1 185 000

Mellan staten och Stiftelsen Svensk jordbmksteknisk forskning har den 16 november 1971 träffats avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på det jordbrukstekniska områ­det. Avtalet avser tiden den 1 juli 1972—den 30 juni 1975. Enligt avtalet medverkar staten i finansieringen av verksamheten genom ett årligt bi­drag av 1 185 000 kr. medan stiftelsen åtar sig att under hela avtals­perioden tillskjuta sammanlagt lägst 1 605 000 kr. Ansvaret för genom-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11   Jordbruksdepartementet


120


förandet av det avtalade programmet åvilar Jordbrukstekniska institu­tet.

Jordbrukstekniska institutet

Anslaget bör föras upp med 1 185 000 kr.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning för budget­året 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 185 000 kr.

G 18. Bidrag till Sveriges utsädesförening

Med hänvisning till vad jag anfört under punkten G 16 hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till Sveriges utsädesförening för budgetåret 1973/74 beräkna ett förslagsanslag av 5 692 000 kr.

G 19. Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling

1971/72 Utgift                   255 000

1972/73 Anslag                  255 000

1973/74 Förslag                  255 000

Från anslaget utgår bidrag tUl W. Weibull AB för den praktiskt veten­skapliga verksamheten vid Weibullsholm och till den växtförädling som bedrivs av Algot Holmberg och Söner AB.

W. Weibull AB med Weibullsholrns växtförädlingsanstalt har hemställt om oförändrat bidrag och Algot Holmberg och Söner AB om ökat bi­drag för nästa budgetår.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

Bidragsmot-         Departe-tagaren                 ments­chefen

Bidrag till den praktiskt veten­skapliga verksamheten vid Weibullsholm

Bidrag till växtförädlingsarbetet vid Algot Holmberg och Söner AB

225 000

30 000 255 000

-1- 90 000 + 90 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                            121

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret 1973/74 anvisa eU anslag av 255 000 kr.

G 20. Skoglig forskning

1971/72 Utgift                 3 141960                    Reservation                        279 531

1972/73 Anslag                2 745 000

1973/74 Förslag               3 125 000

Anslaget disponeras av statens råd för skogs- och jordbruksforskning och används tillsammans med medel från fonden för skoglig forskning för att främja forskning, som är ägnad att gagna skogsbrukets utveck­ling och stärka skogsnäringens bärkraft.

Statens råd för skogs- och jordbruksforskning

De senaste årens kostnadsutveckling inom skogsbruket har försämrat förutsättningarna för en lönsam och bestående virkesproduktion. Om skogsbruket skall kunna uppnå tillfredsställande konkurrenskraft för att därigenom säkra ökad långsiktig virkesproduktion, behövs starkt ökade insatser på alla områden där kostnadssänkningar bedöms vara möjliga. Insatserna på forskningens område spelar därvid en viktig roll. En kraf­tig ökning av den skogliga forskningens resurser behövs därför. Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 825 000 kr. till 3 570 000 kr.

Departementschefen

Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 380 000 kr. tUl 3 125 000 kr. Vid min bedömning av medelsbehovet har jag tagit hänsyn till viss medverkan från rådets sida i projektet Barrskogslandskapets ekologi. Statsrådet Moberg har tidigare denna dag redogjort för detta projekt i bil. 10 (Högre utbildning och forskning, e) vissa forskningsändamål). Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Skoglig forskning för budgetåret 1973/74 anvisa ett re­servationsanslag av 3 125 000 kr.

G 21. Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m.

1971/72 Utgift               11 013 000

1972/73 Anslag               1 152 000

1973/74 Förslag               1 152 000

> Anslaget Bidrag till Institutet för skogsförbättring.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11   Jordbruksdepartementet                                             122

Mellan staten och Stiftelsen Skogsförbättring har den 1 december 1971 träffats avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utveck­lingsverksamhet rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. Avtalet avser tiden den 1 juli 1972—den 30 juni 1975. Enligt avtalet medverkar staten i finansieringen av verksamheten genom ett årligt bi­drag av 1 152 000 kr., medan stiftelsen åtar sig att under hela avtals­perioden tillskjuta sammanlagt 6 145 000 kr. Ansvaret för den avtalade verksamhetens bedrivande åvilar Institutet för skogsförbättring.

Institutet för skogsförbättring

Anslaget bör föras upp med 1 152 000 kr.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling rn. ni. för budgetåret 1973/74 anvisa ett re­servationsanslag av 1 152 000 kr.

G 22. Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning

1972/73 Anslag               3 000 000

1973/74 Förslag              3 300 000

Mellan staten och Stiftelsen Skogsteknisk FoU har den 3 mars 1972 träffats avtal om gemensam finansiering av kollektiv forskning på det skogstekniska området. Avtalet avser tiden den 1 juli 1972—den 30 juni 1975. Enligt avtalet medverkar staten i finansieringen av verksam­heten genom att tUlskjuta 9 900 000 kr., varav 3 000 000 kr. under bud­getåret 1972/73, 3 300 000 kr. under budgetåret 1973/74 och 3 600 000 kr. under budgetåret 1974/75. Stiftelsen skall under treårsperioden till­skjuta sammanlagt lägst 14 850 000 kr. Ansvaret för den avtalade verk­samhetens genomförande åvilar Nämnden för skogsteknisk forskning.

Departementschefen

Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 300 000 kr. till 3 300 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 3 300 000 kr.

G 23. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

1971/72 Utgift                    235 990

1972/73 Anslag                  270 000

1973/74 Förslag                  287 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                            123

Skogs- och lantbruksakademien har till ändamål att med stöd av ve­tenskap och praktisk erfarenhet verka för det svenska jordbrukets och skogsbrukets samt angränsande näringars utveckling och förkovran. Från anslaget bestrids utgifter för akademiens ordinarie tjänstemän, er­sättning åt skoglig expertis, bidrag till bibliotek m. m. samt vissa kostna­der för utländskt forskarutbyte och utländska forskarkontakter. Kungl. Maj:t fastställer årligen inkomst- och utgiftsstat för akademiens verk­samhet.

Skogs- och lantbruksakademien

1.    Löne- och prisomräkning 9 000 kr.

2.    Bidrag till ersättning åt skoglig expertis, 30 000 kr., disponeras som bidrag till avlöning av en skoglig sekreterare. Denna befattning bör föras upp på personalförteckning och helt bekostas av statliga medel (+ 44 000 kr.). I andra hand begärs att det nuvarande bidraget ökas med 30 000 kr. till 60 000 kr.

3.    För biblioteket behövs ytterligare 21 000 kr.

4.    Bidraget till visst utländskt forskarutbyte bör höjas med 9 000 kr. tUl 18 000 kr.

Departementschefen

Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 17 000 kr. till 287 000 kr. Jag har därvid räknat med ytterligare 9 000 kr. till visst utländskt fors­karutbyte (4).

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen ■

att till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 287 000 kr.

G 24. Alnarpsinstitutet: Förvaltningskostnader

1971/72 Utgift                2 949 938

1972/73 Anslag               3 178 000

1973/74 Förslag               3 484 000

Alnarpsinstitutet har till uppgift att meddela undervisning på lantbm­kets och trädgårdsnäringens områden. Inom institutet finns en lant­bruksavdelning och en trädgårdsavdelning. Vid lantbruksavdelningen anordnas lantmästarkurs. Vid trädgårdsavdelningen anordnas trädgårds-teknikerkurs, trädgårdsförmanskurs, två grundläggande yrkeskurser per år samt propedeutisk kurs för hortonomie studerande. Till lantmästarkur-serna antas 128 elever. Vid trädgårdsavdelningen antas 20 elever till teknikerkursen, 40 tUl förmanskursen, 60 till grundkurserna och 10 till den propedeutiska kursen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11   Jordbruksdepartementet


124


 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Alnarps-

Departe-

 

 

institutet

ments­chefen

Personal

 

 

 

Personal för undervisning

28

__

Övrig personal

9

 

37

_________

__

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

2 593 600

-H51 000

-M51000

Reseersättningar

19 400

-f    3 000

-f    1000

Därav utrikes resor

(2 500)

(-)

(-)

Lokalkostnader

380 000

-f 150 000

-1-150 000

Expenser

28 000

-t-    4 000

-1-    1000

Elevernas studieresor

42 000

+    7 000

+    2 000

övriga utgifter

15 000

+    1000

+    1000

Bidrag till driften av Norr-

 

 

 

vikens trädgårdar

100 000

_________

__

Ersättning för undervis-

 

 

 

ningsodlingar

+  50 000

 

3 178 000

-f366 000

+ 306 000

Alnarpsinstitutet

1.       Löne- och prisomräkning m. m. 306 000 kr.

2.       I fråga om 0-altemativet föreslår institutet att den grundläggande yrkeskursen på trädgårdsområdet läggs ned. Dessutom kan en yrkes­lärartjänst dras in under fömtsättning att självstudierna ökas.

3.       För ersättning för undervisningsodlingar bör anslaget höjas med 50 000 kr.

Jag vill i detta sammanhang ta upp vissa frågor rörande den fram­tida utbildningen av lantmästare och trädgårds­tekniker. Styrelsen för lantbrukshögskolan har med skrivelse den 7 september 1971 överlämnat ett förslag rörande den framtida lantmästar-och trädgårdsteknikemtbildningen. Förslaget, som utarbetats av en av högskolans styrelse tillsatt arbetsgrupp, avser såväl utbildningsfrågor vid institutet som vissa organisatoriska frågor. Jag begränsar mig i detta sammanhang till utbildningsfrågorna.

Nuvarande förhåUanden. Vid Alnarpsinstitutet anordnas lantmästar­kurs och trädgårdsteknikerkurs. Trädgårdsteknikerkursen är uppdelad på en anläggningslinje och en odlingslinje. Lantmästarkursen avslutas med lantmästarexamen. Trädgårdsteknikerkursen avslutas med träd-gårdsteknikerexamen. Kurserna omfattar vardera ett år. Till lantmäs­tarkursen antas årligen ca 128 elever och till trädgårdsteknikerkursen ca 20 elever. För behörighet till kurserna krävs att sökande genomgått grundskolans årskurs 9. Vissa betygskrav finns därvid uppställda. Dess­utom krävs för antagning viss fackutbildning.  För lantmästarkursen


 


Prop. 1973:1    Bilagall    Jordbruksdepartementet                               125

krävs sålunda att sökande antingen genomgått arbets- och driftsledarkurs eller förkortad driftsledarkurs kompletterad med specialkurs i maskin­skötsel och viss kvalificerad praktik. För trädgårdsteknUcerkursen krävs att sökande genomgått trädgårdsförmanskurs.

Antagningen av elever görs av ett institutionskoUegium. Kollegiet får vid varje antagningstUlfälle till resp. kurs anta ett antal elever motsva­rande högst 15 % av totala antalet platser, vilka elever saknar formell behörighet men ändå av institutionskollegiet bedöms kunna tillgodo­göra sig undervisningen.

Arbetsgruppens förslag. Arbetsgmppen anser att den framtida lant-mästar- och trädgårdsteknikemtbildningen bör bygga på en något högre allmänbildningsnivå än f. n. De allmänna behörighetsviUkoren för tUl­träde till kurserna föreslås utformade i enlighet med kompetensutred­ningens förslag till nya behörighetsbestämmelser för den högre utbild­ningen. Arbetsgmppen föreslår att sökande till någon av kurserna i fråga i princip skall ha slutbetyg från minst tvåårig Unje i gymnasieskolan. Kunskaper i engelska motsvarande två årskurser I gymnasieskolan bör ingå i de allmänna behörighetskraven. Som vUlkor för särskild behörig­het föreslår arbetsgruppen dels slutbetyg från arbets- och driftsledar­kurs resp. trädgårdsförmanskurs, dels lägst betyget 2 i matematik och naturkunskap i lärokurs på tvåårig social Unje I gymnasieskolan. I an­slutning härtiU föreslår arbetsgruppen att undervisning i matematik och engelska skall meddelas i arbets- och driftsledarkursen och trädgårds-förmanskursen. Arbetsgruppen anser vidare att kvalificerad praktik ef­ter genomgången arbets- och driftsledarkurs resp. trädgårdsförmans­kurs är så värdefull att sökande bör få tillgodoräkna sig högst 24 måna­der av sådan praktik såsom tiUäggsmerit. De nya behörighetsreglerna föreslås gälla fr. o. m. den 1 juli 1974. Under en övergångsperiod av fem år räknat från nämnda datum bör intagning även ske enligt nu gällande intagningsbestämmelser.

Arbetsgruppen anser att det nuvarande maximitalet för intagning i den s. k. fria kvoten är för lågt och föreslår att högst 20 % av totala antalet elevplatser skall få disponeras härför.

Med de ändrade behörighetsbestämmelser som sålunda förordas kan enligt arbetsgruppen vissa ämnen helt eller delvis tas bort från de nu­varande timplanerna för lantmästar- och trädgårdsteknikemtbildningen. Därmed kan nya ämnen eller ämnesavsnitt tillkomma utan förlängning av studietiden. Innehållet i övriga ämnen föreslås också reviderat med hänsyn till den förväntade utvecklingen i samhälle och näringsliv och i syfte att öka de utexaminerades förutsättningar för anpassning. Med de av arbetsgmppen föreslagna timplanerna fömtsätts utbUdningen även i fortsättningen ge de studerande en praktiskt inriktad, allmän och bred kunskapsbas inom resp. näringsområde. Möjligheter till specialisering i olika ämnen och ämnesgrupper föreslås. I fråga om trädgårdstekniker-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11   Jordbruksdepartementet                              126

utbildningen föreslår arbetsgmppen att utbildningen differentieras på en odlingslinje och en markbyggnadslinje.

Vidareutbildning av agronomer, hortonomer, landskapsarkitekter, lant­mästare och trädgårdstekniker i form av kompletteringsutbildning och fortbildning föreslås anordnad vid lantbrukshögskolan och Alnarps­institutet.

Arbetsgruppen föreslår att utbildningskapaciteten i lantmästarkur­sen med början år 1975 successivt under en tioårsperiod utökas till 150 elever per år. För trädgårdsteknikerkursen föreslås en successivt ökad intagning till 40 elever på markbyggnadslinjen och 20 elever på odlings­linjen.

Arbetsgruppen föreslår att benämningen på trädgårdsteknikerkursen ändras till trädgårdsingenjörskurs samt att examenstiteln skall vara träd­gårdsingenjör. Vidare föreslås att beteckningen på trädgårdsförmanskur-sen ändras till trädgårdsteknikerkurs.

Remissyttranden har avgetts av statskontoret, riksrevisionsverket, skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen. Svenska kommunförbundet, Lantbmkamas riksförbund. Hushållningssällskapens förbund. Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademi­kers centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen. Skogs- och lantarbetsgivareföreningen. Föreningen för kommunal park- och naturvård, Föreningen Sveriges kyrkogårdschefer, Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund, Sveriges lantmästarförbund, Sveriges trädgårdsingenjörsförbund. Trädgårdsbran­schens arbetsgivareförbund och Svenska landstingsförbundet. Särskilda yttranden har avgivits av lärarna vid Alnarpsinstitutets trädgårdsavdel­ning, Skånska lantmästarklubben samt Skogs- och lantbrukstjänsteman-naförbundet.

Remissinstanserna tillstyrker i princip arbetsgruppens förslag om att lantmästar- och trädgårdsteknikerutbildningen bör bygga på en högre utbildningsnivå än hittills och att behörighetsvillkoren utformas så att de ansluter sig till kompetensutredningens förslag. Enligt skolöverstyrel­sens mening kan detta bäst ske genom att endast smärre ändringar görs i nuvarande system. Styrelsen föreslår att det allmänna behörighetskra­vet bör vara genomgången arbets- och driftsledarkurs resp. trädgårds­förmanskurs. Härutöver bör som särskilt behörighetskrav uppställas kunskaper motsvarande gymnasieskolans matematik och naturkunskap på social linje.

Övervägande antalet remissinstanser tillstyrker arbetsgruppens förslag om en fri intagningskvot om 20 % av antalet platser i utbildningen. Re­missinstanserna ansluter sig också i huvudsak till förslagen beträffande utbildningarnas uppläggning och innehåU liksom tUl förslagen om kom­pletteringsutbildning och fortbildning. 1 fråga om fortbildningen erinrar dock lantbruksstyrelsen om den verksamhet som bedrivs i detta syfte av bl. a. lantbruksstyrelsen och jordbrukets organisationer.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                            127

Arbetsgruppens förslag om en successiv utökning av intagningen till lantmästar- och trädgårdsteknikerutbildningen biträds av flertalet re­missinstanser.

Vad gäller arbetsgruppens förslag om ändrade benämningar på kur­ser och examenstitlar inom trädgårdsutbUdningens område är mening­arna delade bland de remissinstanser som yttrat sig på denna punkt. Så­lunda tillstyrker bl. a. lantbruksstyrelsen arbetsgruppens förslag att kalla trädgårdsnäringens motsvarighet till jordbrukets arbets- och driftsledar­kurs för trädgårdsteknikerkurs och motsvarigheten till lantmästarkursen för trädgårdsingenjörskurs. LO förordar oförändrad kursbeteckning för teknikerkursen, medan skolöverstyrelsen föredrar en mera neutral kurs­rubricering och tar inte ställning tUl vUken yrkestitel eleverna väljer efter genomgången utbildning.

Beträffande trädgårdsförmanskursen räknar skolöverstyrelsen med att benämningarna "Markbyggnadskurs om 40 veckor (högre specialkurs)"' resp. "Kurs i trädgårdsodling om 40 veckor (högre specialkurs)" kom­mer att fastställas i samband med att styrelsen beslutar om nya läropla­ner för dessa kurser. Styrelsen föreslår därför att den högre utbildningen i stället för föreslagen trädgårdsingenjörskurs skall betecknas "Högre markbyggnadskurs" resp. "Högre kurs i trädgårdsodling vid Alnarpsin­stitutet".

Departementschefen

Jag tar först upp förslaget rörande den framtida utbildningen av lantmästare och trädgårdstekniker.

Utbildningen av lantmästare och trädgårdstekniker bygger f. n. på genomgången grundskola samt viss praktik och fackutbildning. Det för­slag, som avgetts av en av lantbrukshögskolans styrelse tillsatt arbets­grupp, syftar till att förbättra utbildningen vid ifrågavarande kurser och tillföra dessa nya ämnen eller ämnesavsnitt; Detta kan ske utan förlängning av studietiden genom bl. a. en höjning av elevernas kun­skapsnivå vid inträdet till kurserna. Arbetsgruppen föreslår sålunda att som allmän behörighet skall gälla avgångsbetyg från minst tvåårig linje i gymnasieskolan samt kunskaper i engelska motsvarande två årskurser i gymnasieskolan. Som villkor för särskild behörighet föreslås bl. a. gälla avgångsbetyg från arbets- och driftsledarkurs resp. trädgårdsför­manskurs. Remissinstanserna ställer sig positiva till arbetsgruppens för­slag. Även jag tillstyrker förslaget att utbildningen vid dessa kurser skall bygga på genomgången gymnasieskola eller motsvarande. Jag vill dock erinra om att nya läroplaner för arbets- och driftsledarkursen resp. träd­gårdsförmanskursen inom kort skall fastställas av skolöverstyrelsen och enligt vad jag erfarit skall även dessa utbildningar bygga på gymnasie­skolan. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om den när­mare utformningen av behörighetsvillkoren. Detsamma bör gälla i fråga


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11   Jordbruksdepartementet                             128

om den fria intagningen av elever. Jag vill dock framhålla att jag inte har något att erinra mot arbetsgruppens förslag om en fri kvot på högst 20 %. De nya behörighetsbestämmelserna bör som arbetsgruppen föreslagit börja gälla fr. o. m. den 1 juli 1974 med en femårig över­gångsperiod.

De av arbetsgruppen föreslagna läroplanerna bör enligt min mening i huvudsak kunna ligga tUl gmnd för den fortsatta kursplaneringen. Jag förutsätter att läroplaner upprättas i nära samråd med skolöver­styrelsen. Vad gäller kursernas benämning kan jag inte biträda försla­get. Jag anser övervägande skäl tala för att någon ändring inte görs nu. Jag har däremot inget att invända mot arbetsgruppens förslag i fråga om viss specialisering i lantmästarutbildningen och differentiering av trädgårdsteknikemtbildningen på en odlingsllnje och en markbyggnads­linje.

Arbetsgruppen har föreslagit att intagningen till lantmästarkursen ut­ökas under en tioårsperiod till 150 elever per år. Vidare föreslås den årliga intagningen till trädgårdsteknikerkursen under samma tidsperiod öka till 40 elever på markbyggnadslinjen och 20 elever på odlingslin­jen. Flertalet remissinstanser biträder förslaget. Jag anser att frågan om ökad intagning bör prövas fortlöpande.

Remissinstansema ansluter sig också i huvudsak tUl arbetsgruppens förslag i fråga om kompletteringsutbildning och fortbUdning. Jag har ingen erinran mot att viss kompletteringsutbildning och fortbildning ges inom ramen för institutets resurser.

Under åberopande av det anförda och med hänvisning till samman­ställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     godkänna vad jag i det föregående förordat i fråga om den framtida utbildningen av lantmästare och trädgårdstekniker,

2.     till   Alnarpsinstitutet:   Förvaltningskostnader   för   budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 3 484 000 kr.

G 25. Alnarpsinstitutet: Materiel m. m.

1971/72 Utgift              310 083              Reservation                   53 694

1972/73 Anslag            350 000

1973/74 Förslag            366 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för materiel, utrustning, inköp och bindning av böcker samt för resebidrag till utrikes studie- och kongressresor.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet


129


 

 

1972/73

Beräknadändring 1973/74

 

 

Alnarps­institutet

Departe­ments­chefen

Anslag

 

 

 

Materiel Utrustning Bokinköp m. m. Resebidrag till utrikes

studie- och kongressresor

m. m.

103 000

212 000

32 000

3000

+ 12 000 + 24 000 + 5 000

+ lÖOO

+ 5 000 + 9 000 + 2 000

 

350000

+ 42 000

+ 16 000

Alnarpsinstitutet

1.         För att kunna behålla nuvarande materiel m. m. i fullgott skick fordras en uppräkning av anslaget med 25 000 kr.

2.         För att undervisningsmateriel m. m. skall kunna förnyas i takt med den snabba utvecklingen på lantbmkets och trädgårdsnäringens områden behövs ytterligare 17 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanstäUningen hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Alnarpsinstitutet: Materiel m.m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 366 000 kr.

G 26. Statens skogsmästarskola

1971/72 Utgift            1387 461

1972/73 Anslag          1489 000   .                                      .

1973/74 Förslag          1501000

Statens skogsmästarskola har tUl uppgift att utbilda skogsmästare med kompetens dels för anställning som förvaltare eller i andra be­fattningar i allmän och enskild tjänst inom skogsbruk och trädföräd­ling, där högre utbildning än skogsteknikeratbUdning eller skogssköla är önskvärd, dels att inneha och förvalta kombinerade jordbruks- och skogsbruksegendomar, dels att vara självständiga företagare inom skogshantering och trävarurörelse. Vid skolans huvudkurs antas årli­gen 30 elever.

9    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 11


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11   Jordbruksdepartementet


130


 

•   ■

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Statens skogsmästar­skola

Departe­ments­chefen

Personal

 

 

 

Skolledare och lärare Övrig personal

6

5

+ 1

__

Anslag

11

+ 1

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser Övriga utgifter

Därav engångsutgifter

801 000 1000 55 000 (2 000)

412 000 81000

139 000

(62 500)

+ 100 500 +       500 +  12 000

(-)

+  10 000

+ 20 000

+  23 000

(+       500)

+ 46 000 +    1000 +    3000

(-)

+  10 000

+    8 000

— 50 000

(— 62 000)

 

1 489 000

+ 166 000

+  18 000

Uppbördsmedel

 

 

 

Hyresinkomster

+    6 000

+     6 000

Nettoutgift

1 489 000

+ 160 000

+   12 000

Statens skogsmästarskola

1.       Löne- och prisomräkning m. m. 12 000 kr.

2.   I fråga om O-alternativet föreslår styrelsen bl. a. att utgifterna för speciallärare och tUlfällig personal minskas (— 74 000 kr.). Konsekven­sen härav blir att standarden på undervisningen försämras.

3.       Inom området för skogsteknik och förvaltningslära, som är skogs-mästarkursens största ämne, bör en tjänst som lektor inrättas. Samti­digt kan medlen för speciallärare minskas. (+41 000 kr.)

4.       För inköp av diverse utrustning bör ett engångsbelopp av 63 000 kr. anvisas.

5.       För fortbildning av egen personal erfordras 11 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 1 501 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens skogsmästarskola för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 501 000 kr.

G 27. Reseunderstiid fiir studier m. m.


 

1971/72 Utgift

41816

1972/73 Anslag

39 000

1973/74 Förslag

39 000


Reservation


19 889


Från anslaget utgår bidrag för utrikes studie- och kongressresor.


 


Prop. 1973:1    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                        131

Lantbruksstyrelsen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Departementschefen

Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag.  Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Reseunderstöd för studier m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 39 000 kr.

G 28. Bidrag till viss ungdomsverksarabet

1971/72 Utgift                    500 000

1972/73 Anslag                   500 000

1973/74 Förslag                  500 000

Från anslaget bestrids bidrag tiU ungdomsverksamhet på jordbrukets och skogsbrukets områden.

Lantbruksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen anser efter samråd med skogsstyrelsen att ansla­get bör räknas upp med 50 000 kr.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till viss ungdomsverksamhet för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 500 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet


132


H. MILJÖVÅRD M. M.

H 1. Statens naturvårdsverk

Miljökontrollutredningen har i aprU 1972 avlämnat betänkandet (SOU 1972: 31) Lag om hälso- och mUjöfarliga varor. De förslag som lagts fram av utredningen berör bl. a. naturvårdsverket. Betänkandet har re­missbehandlats. Det är min avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att lägga fram särskUd proposition i anledning av utredningens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens natur­vårdsverk för budgetåret 1973/74 beräkna ett förslagsanslag av 23 514 000 kr.

H 2. Koncessionsnämnden för miljöskydd

1971/72 Utgift            1 215 175

1972/73 Anslag          1 430 000 .    .

1973/74 Förslag          1 605 000

Koncessionsnämnden för miljöskydd handlägger enligt mUjöskydds-lagen (1969: 387) ärenden rörande tUlstånd till eller förbud mot miljö­farlig verksamhet. Nämnden består av ordförande och tre andra leda­möter.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Koncessions­nämnden för miljöskydd

Departe­ments­chefen

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

9 6

+ 2

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

15

1 141 000

2 000

135 000

80 000

72 000

+ 2 + 319 000

+   61 000

+ 121000 +  54 000

 

1430 000

+ 380 000

+ 175 000


 


Prop. 1973:1    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                               133

Koncessionsnämnden för miljöskydd

1.    Löneomräkning 93 000 kr.

2.    O-alternatlvet innebär en minskning av anslagsposterna för resor och expenser med sammanlagt 76 000 kr.

3.    För att minska handläggningstiden behövs en byråsekreterare, al­ternativt medel för extrahjälp. För en ytterligare minskning av hand­läggningstiden behövs ännu en sekreterare. Vidare bör den nuvarande ordinarie tjänsten som ordförande ändras till en tjänst som ordförande och chef och vissa andra löner och arvoden höjas. ( + 226 000 kr.)

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1 605 000 kr. Jag har därvid räknat medel för bl. a. ersättning till redo­visningscentralen vid kammarkollegiet. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att   till   Koncessionsnämnden   för   miljöskydd  för   budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 605 000 kr.

H 3. Miljövårdsinformation

1971/72 Utgift                 1769 366                    Reservation                        490 499

1972/73 Anslag                1 650 000

1973/74 Förslag               1 650 000

Anslaget används för information inom miljövårdsområdet. Från an­slaget utgår också av Kungl. Maj:t bestämda bidrag tiU vissa organisa­tioner för naturvårdsupplysning.

Statens naturvårdsverk

Naturvårdsverket har till följd av den ökning av anslaget, som be­slutades vid 1970 års riksdag, varit i tillfälle att pröva och utnyttja åtskilliga av de former av informationsmedia som f. n. står till buds. Detta har bl. a. resulterat i en betydande produktion, av broschyrer, folders, utställningsmaterial, bildband och filmer. Denna verksamhet har bedrivits såväl i egen regi som i samarbete med andra myndig­heter och organisationer. Under det gångna året har många projekt på­börjats som kommer att slutföras under innevarande budgetår. Om inte en uppräkning av anslaget sker under 1973/74 kan informationsverk­samheten inte upprätthållas på nuvarande nivå.

Den verksamhet som bedrivs av de ideella naturvårdsorganisationerna har stor betydelse för att väcka och underhålla intresset för naturen och naturvårdsarbetet. Det är angeläget att de får möjlighet att fortsätta och utveckla  sitt arbete. Verket föreslår därför att bidraget till Svenska


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                            134

naturskyddsföreningen höjs med 40 000 kr. tUl 420 000 kr. och att bidraget till Samfundet för hembygdsvård höjs med 25 000 kr. till 230 000 kr.

Naturvårdsverket föreslår att anslaget för budgetåret 1973/74 sam­manlagt höjs med 350 000 kr. till 2 milj. kr.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Miljövårdsinformation för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 650 000 kr.

H 4. Rikskampanj mot nedskräpning

1971/72 Utgift                    447 834                  Reservation                         208 209

1972/73 Anslag                   500 000

1973/74 Förslag                  500 000

Anslaget används för en rikskampanj mot nedskräpning. Kampanjen leds av en rikskommitté, benämnd Håll Sverige Rent, som organisato­riskt hör till naturvårdsverket.

Statens naturvårdsverk

Enligt statsmakternas beslut (prop. 1970: 73, JoU 1970: 24, rskr 1970: 228) skall rikskampanjen mot nedskräpning i första hand pågå under en period av tre år, räknat fr. o. m. budgetåret 1970/71. Näringslivets or­ganisationer har utfäst sig att under denna tid årligen bidra med 500 000 kr. till verksamheten.

HåU Sverige Rent-kampanjen har nått sin hittills största intensitet un­der budgetåret 1971/72. Enligt rikskommitténs mening bör kampanj­verksamheten fortsätta också efter den 1 juli 1973 med ledning bl. a. av de erfarenheter som väntas genom pågående resultatanalyser. Under fömtsättning att samma bidrag som f. n. erhålls från näringslivets orga­nisationer förordar naturvårdsverket att ett oförändrat belopp av 500 000 kr. anvisas under anslaget.

Departementschefen

Det är enligt min uppfattning angeläget att kampanjen fortsätter yt­terligare ett år. Näringslivets organisationer har utfäst sig att bidra tUl kampanjen med 500 000 kr. också under budgetåret 1973/74. Jag hem­ställer därför att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Rikskampanj mot nedskräpning för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                             135

H 5. Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m.

1971/72 Utgift            6 311480               Reservation              7 522 561

1972/73 Anslag          9 000 000

1973/74 Förslag          9 000 000

Från anslaget bestrids sådana ersättningar till markägare och andra sakägare som föranleds av beslut enligt naturvårdslagen (1964: 822, ändrad senast 1971: 1090). Anslaget kan även i vissa fall användas för ersättning till sakägare vid avslag på ansökan om tUlstånd till nybyggnad inom område för vilket gäller förordnande enligt 86 eller 122 § bygg­nadslagen (1947: 385) i dess lydelse intUl den 1 januari 1965. Vidare kan från anslaget utgå statsbidrag till kommun eller stiftelse vid säkerstäl­lande av naturvårdsobjekt. Härjämte får anslaget disponeras för att bestrida kostnader för värdering i samtliga fall, då ersättning till sak­ägare skall utgå från anslaget. Från anslaget får även utbetalas ersätt­ning för markägares ombuds- och expertkostnader efter särskild bedöm­ning från fall tUl fall, oberoende av om uppgörelse rörande bildande av naturreservat eller förvärv av mark för naturvårdsändamål träffas eller inte.

Statens naturvårdsverk

Stora variationer kan fortfarande märkas i fråga om aktiviteten i de olika länen när det gäller att vidta åtgärder med anlitande av föreva­rande anslag. Som resultat av att man alltmer har avslutat inventerings-och planeringsarbetet och kan övergå till säkerställandeåtgärder ökar dock verksamheten som helhet betraktad. Under budgetåret 1971/72 har sammanlagt drygt 7 milj. kr. tagits i anspråk för att säkerställa ca 4 800 ha landareal. Länsstyrelserna beräknar medelsbehovet under anslaget till 26 milj. kr. för budgetåret 1973/74.

Arbetet med att säkerställa naturvårdsobjekt kommer otvivelaktigt att kräva avsevärda belopp under de närmaste åren. Redan inom en relativt snar framtid kommer förslag att läggas fram om säkerställande av ytterligare vissa mycket kostnadskrävande objekt. Det kan i sam­manhanget nämnas att den 1 juli 1972 områden med en sammanlagd landareal av ca 131 000 ha var belagda med interimistiska förbud enligt 11 § naturvårdslagen. Det är därför sannolikt att antalet framställningar om lanspråktagande av anslaget kommer att öka. Under budgetåren 1964/65—1971/72 har i genomsnitt ca 60 % av de medel som utgått från anslaget avsett bidrag till kommuner och stiftelser. Under den se­naste tiden har flera nya stiftelser med uppgift att säkerställa mark för social naturvård bildats, varför ökade anspråk på bidrag kan förväntas. Dessutom pågår ca 90 rättegångar där ersättningskrav riktats mot kronan på omkring 30 mUj. kr.


 


Prop. 1973:1    Bilagall    Jordbruksdepartementet                               136

Länsstyrelsernas beräkningar är av samma storleksordning som när­
mast föregående år. Erfarenheterna hittills har dock visat att medels­
behoven inte aktualiseras så snabbt och i den omfattning som länssty­
relserna beräknat. Naturvårdsverket föreslår därför ett oförändrat an­
slag av 9 milj. kr. för budgetåret 1973/74. Från anslaget bör också
enligt verkets uppfattning efter bedömning från fall till fall få bestridas
kostnader för av statiig myndighet anlitad expertis oberoende av om er­
sättning till sakägare skall utgå eller uppgörelse träffas om förvärv av
mark för naturvårdsändamål.
                                 .       .

Departementschefen

Anslaget bör som naturvårdsverket föreslagit föras upp med oför­ändrat belopp. Kostnader för av länsstyrelserna anlitad expertis bör liksom hittills bestridas från anslaget Länsstyrelserna under tolfte huvud­titeln i sådana fall då ersättning eller bidrag inte utgår från anslaget Er­sättningar vid bildande av naturreservat m. m. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ersättningar vid bildande av naturreservat in. ni.för bud­getåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 9 000 000 kr.

H 6. Vård av naturvårdsområden m. m.

1971/72 Utgift            5 618 990              Reservation                 104 760

1972/73 Anslag          8 100 000

1973/74 Förslag         9 400 000

Från anslaget bestrids kostnader för vård och förvaltning av dels na­turvårdsobjekt i statens ägo som förvaltas av domänverket, dels natur­vårdsobjekt i ecklesiastik och enskild ägo som förvaltas av eller i sam­råd med skogsvårdsstyrelse. Från anslaget utgår också medel för land­skapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet samt ersättning till domänverkets fond för upplåten mark motsvarande normalräntan för lån från statens utlåningsfonder på bokföringsvärdet av fastigheter som redovisas under delfonden för naturvårdsobjekt i statens ägo.

Statens naturvårdsverk

1. Ett viktigt led i naturvårdsarbetet utgörs,av vården och förvalt­ningen av säkerställda objekt. Denna verksamhet avser inte endast att bevara objekten i visst tillstånd och skydda dem mot skadliga ingrepp eller förändringar utan också att i ökad omfattning göra härför läm­pade områden tillgängliga för allmänheten. Landarealen mark som säkrats för naturvårdsändamål har under tiden den 1 juli 1963 — den 30 juni 1972 ökat från 14 480 ha till 138 420 ha. HärtUl kommer landets


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                             137

16 nationalparker, omfattande en areal av ca 615 000 ha, samt flera tusen naturminnen.

Under budgetåren 1972/73 och 1973/74 avses ett stort antal från skötselsynpunkt kostnadskrävande områden komma att avsättas som naturreservat. De medel som hittills anvisats under anslaget har inte räckt till för att rusta upp naturvårdsobjekten i erforderlig utsträckning. För att objekten i avsedd omfattning skall bli tUlgängliga för allmänr heten behövs medel för bl. a. vägar, strövstigar, parkeringsplatser, bryg­gor, toaletter, renhållning och underhåll av byggnader. I takt med all­mänhetens ökade utnyttjande av objekten behövs också ökad kontinuer­lig tillsyn.

Domänverkets medelsbehov för vård och förvaltning av national­parker samt naturvårdsobjekt i statens ägo bokförda på naturvårdsfon­den beräknas till 2,3 milj. kr. Därtill kommer kostnader för vård av do­mänreservat som väntas bil avsatta som naturreservat och överförda till naturvårdsfonden. Kostnaden härför beräknas till 1 050 000 kr. För vård av tidigare avsatta naturreservat, vilka nu är bokförda under do­mänfonden, har upptagits 400 000 kr. Kostnaden för vård av större skyddsvärda områden av särskild betydelse för skogsbruk och friluftsliv beräknas uppgå till 1,2 milj. kr. Domänverkets totala medelsbehov ut­gör således 4 950 000 kr. Skogsstyrelsen har angivit medelsbehovet för vård och förvaltning av naturvårdsobjekt i enskild och ecklesiastik ägo till 5,4 milj. kr.

Naturvårdsverket behöver för sin egen verksamhet på området medel för ett flertal ändamål. För inventeringar avseende säkerställda objekt behövs 300 000 kr. För vård av vissa nytillkommande objekt beräknas 500 000 kr. Medelsbehovet för skyltar och annan materiel som behövs för objektens utmärkning uppgår till 300 000 kr. För inköp av viss maskinell och annan utrustning behövs 500 000 kr. För ersättningar för vägslitage på enskilda vägar genom utmärkning av naturvårdsobjekt vid allmän väg beräknas 100 000 kr. För att fastställa gränserna för så­dana naturvårdsobjekt som inte omfattar hela fastigheter behövs för särskilda lantmäteriförrättningar 50 000 kr. Vidare behövs för att bi­behålla vissa naturvårdsobjekts värde från naturvårdssynpunkt ofta sär­skilda åtgärder i form av t. ex. fortsatt bete eller odling. För ersättningar i sådana fall för tillämpande av från naturvårdssynpunkt lämpliga men inte lönsamma driftsformer beräknas 400 000 kr. För vårdåtgärder inom områden för vilka utfärdats lokala bestämmelser till skydd för djuriivet behövs 100 000 kr.

2.        För landskapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet beräknas ett oförändrat belopp av 1 milj. kr.

3.        För ersättning tUl domänverkets fond för upplåten mark beräknas medelsbehovet för budgetåret 1973/74 till 2,4 milj. kr.

Sammanlagt bör anslaget höjas med 7,9 milj. kr. till 16 mUj. kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11   Jordbruksdepartementet                              138

Departementschefen

Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 1,3 milj. kr. till 9,4 milj. kr. Vad gäller kostnaderna för vård och förvaltning av domänreservat m. m. vill jag erinra om vad jag anförde under denna anslagspunkt i 1972 års statsverksproposition. Innan ställning tagits till vilka av dessa områden som skall föras Över till den s. k. naturvårdsfonden bör kost­nadsansvaret för vården av områdena ligga kvar på domänverket. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Vård av naturvårdsområden m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 9 400 000 kr.

H 7. Stöd till idrotten: Organisationsstöd m. m.

1971/72 Utgift          45 609 320              Reservation                 149 494

1972/73 Anslag        50 900 000 1973/74 Förslag       57 300 000

Anslaget används för bidrag till Sveriges riksidrottsförbund för den idrottsverksamhet som bedrivs av förbundet och till förbundet an­slutna organisationer. Från anslaget utgår också av Kungl. Maj:t särskilt fastställda bidrag till vissa utanför riksidrottsförbundet stående organi­sationer. För anslagets användning gäller de av 1970 års riksdag beslu­tade riktiinjema för organisationsstödet till idrotten (prop. 1970: 79, SU 1970: 122, rskr 1970: 291).

Sveriges riksidrottsförbund

Den centrala Idrottsadministrationens grundläggande uppgift är att stimulera till och underlätta lokal idrottsverksamhet. Detta sker bl. a. genom utbildning av ledare, allmän propaganda för idrott, ekonomiskt stöd till speciella projekt samt forskning och utveckling. Medborgarnas ökade behov av fysisk aktivitet och riksidrottsförbundets ökade resurser gör att tiden nu är mogen för en planmässig kraftig satsning på bredd­idrotten genom bl. a. den av förbundet planerade kampanjen "Sverige i trim". Möjligheten att från centralt håll göra mera betydande insatser på detta område är emellertid nära förknippad med utvecklingen av statsanslaget till idrotten. Det är också av stort värde att den svenska elitidrotten ges resurser. I synnerhet har denna idrott ett stort värde däri att den väcker och breddar intresset för motion och fysisk fostran.

Anslaget bör för nästa budgetår höjas tUl 60,9 milj. kr., vilket innebär en ökning med ca 10 milj. kr. i förhållande till anslaget för budgetåret 1972/73. Av anslaget beräknas 42,2 milj. kr. för specialförbundens verk­samhet samt för bidrag till utanför riksidrottsförbundet stående organisa­tioner och till motionsverksamhet för studerande samt 18,7 milj. kr. för


 


Prop. 1973:1    Bilagall    Jordbruksdepartementet                               139

riksidrottsförbundets  verksamhet   och   för  verksamhet  av   gemensam natur inom idrottsrörelsen.

Departementschefen

Det är enligt min uppfattning angeläget med en fortsatt kraftig ökning av stödet till idrotten. Merparten av ökningen bör användas för att möj­liggöra den ökade satsning på breddidrott som idrottens organisationer förutskickat. Detta överensstämmer väl med de riktlinjer för anslagets användning som 1970 års riksdag dragit upp. Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 6,4 milj. kr. till 57,3 milj. kr. Jag fömtsätter att för de anställda vid riksidrottsförbundets kansli tillämpas samma bestämmel­ser i fråga om sociala förmåner, arbetstid m. m. som vid statlig anställ­ning. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Stöd till idrotten: Organisationsstöd m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 57 300 000 kr.

H 8. Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m.

1971/72 Utgift          19 076 977              Reservation            20 827 027

1972/73 Anslag        23 600 000 1973/74 Förslag       24 200 000

Från anslaget lämnas bidrag till idrottsanläggningar enligt de rikt­linjer som fastställts av 1970 års riksdag (prop. 1970: 79, JoU 1970: 33, rskr 1970: 239) samt vissa på dessa riktiinjer gmndade av Kungl. Maj:t angivna normer. Anslaget disponeras också för bidrag enligt kungö­relsen (1969: 323) om statsbidrag till hamn, brygga eller farled för fritidsbåtar (ändrad 1971: 372) samt för vissa serviceåtgärder för fritids­båttrafiken m. m. Från anslaget utgår vidare ersättningar till vissa orga­nisationer för serviceverksamhet beträffande anläggningar samt bidrag till riksanläggningar för den samlade idrottsrörelsens behov. Anslaget används dessutom för utvecklingsarbete rörande idrottsanläggningar.

Statens naturvårdsverk

Kraven på lättillgängliga områden och anläggningar för aUmänhetens motions- och rekreationsbehov är i dag starkare än någonsin. Det måste vara en samhällets uppgift att på olika sätt medverka till att dessa an­språk tiUgodoses i rimlig utsträckning. Naturvårdsverket finner det där­för angeläget för framtiden att medlen under anslaget i största möjliga utsträckning kan användas som stimulansbidrag tiU kommunerna för att uppföra sådana anläggningar som möjliggör rekreation i olika for­mer.

1. Den ökande fritidsbåttrafiken medför stora krav på säkerhetsfräm­jande åtgärder. För budgetåret 1973/74 beräknas sjöfartsverkets kostna­der för fritidsbåttrafiken till ca 5,9 milj. kr. Motsvarande kostnader för


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                            140

Vänerns seglationsstyrelse beräknas till 90 000 kr. Sjösäkerhetsrådet har beräknat sina kostnader till 865 000 kr. Nettoutgifterna för Falsterbo­kanalen beräknas för budgetåret 1973/74 komma att uppgå tUl ca 300 000 kr. Enligt verkets uppfattning bör inkomsterna från kanaldrif­ten tas till uppbörd på.anslaget och användas för det med anslaget av­sedda ändamålet. För bidrag till hamn, brygga eller farled för fritidsbå­tar behövs 4 milj. kr. Sammanlagt beräknas medelsbehovet för åtgärder för fritidsbåttrafiken öka med 3 milj. kr. till 11,5 milj. kr.

2.   För utvecklingsarbete rörande idrottsanläggningar behövs under budgetåret 1973/74 1,2 milj. kr., vilket innebär en ökning med 200 000 kr. jämfört med innevarande budgetår.

3.   Riksidrottsförbundet har förordat att till fortsatt utbyggnad av Bosön anvisas 6,7 milj. kr. För riksskidanläggningen i Falun beräknar naturvårdsverket 2 mUj. kr. Verket föreslår således att tUl riksanlägg­ningar beräknas sammanlagt 8,7 milj. kr.

4.   Anslagsposten för ersättningar till vissa organisationer för service­verksamhet beträffande idrottsanläggningar bör för nästa budgetår hö­jas med 400 000 kr. tUl 1 milj. kr.

5.   För bidrag till mindre idrottsanläggningar som uppförs av idrotts­föreningar samt till idrottsanläggningar som uppförs av kommuner med stort antal studerande disponerar verket under innevarande budgetår 2,5 milj. kr. Denna anslagspost bör höjas till 3 milj. kr. för nästa budgetår.

' 6. Såväl i idrottsutredningens betänkande som vid statsmakternas be­handling av utredningens förslag framhölls vikten av att staten genom bidrag stöder tillkomsten av anläggningar för att ge allmänheten ökade möjUgheter till motion och rekreation. Det är därför angeläget att medel ställs till förfogande i sådan omfattning att en effektiv bidragsverksam­het för detta slag av anläggningar kan upprätthållas. För bidrag tiU an­läggningar för friluftsliv bör beräknas sammanlagt 9,5 milj. kr., vilket innebär en ökning med 3,5 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.

Sammanlagt begär naturvårdsverket att anslaget ökas med 11,3 milj. kr. till 34,9 milj. kr., varav 11,5 milj. kr. att avräknas mot automobil­skattemedlen.

Departementschefen

Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 600 000 kr. till 24,2 milj. kr. Jag har därvid bl. a. räknat med ett bidrag från detta anslag till sjö­fartsverkets kostnader för fritidsbåttrafiken med 5 919 000 kr. Inkoms­tema från driften av Falsterbokanalen bör såsom naturvårdsverket före­slagit tillgodoföras anslaget. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 24 200 000 kr., varav 9 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                             141

H9. Miljövårdsforskning

1971/72 Utgift          11964 985               Reservation              1 804 301

1972/73 Anslag        19 000 000 1973/74 Förslag       20 560 000

Frän anslaget bestrids utgifter för företrädesvis målinriktad mUjö­vårdsforskning. Till denna forskning hör bl. a. vatten-, luft- och annan naturvårdsforskning, bullerforskning, vUtforskning samt forskning om miljögifter. Forskningen leds av statens naturvårdsverk som har en särskild forskningsnämnd för denna uppgift.

Statens naturvårdsverk

Verket har fortsatt sina strävanden att rationalisera forskningen och anpassa den efter miljövårdens praktiska behov. Utredningar har be­drivits på flera områden för att skaffa underlag för en behovsanpassad forskningsplanering. I detta sammanhang kan nämnas planeringen för forskning beträffande biologisk inventeringsmetodik, vilken är av speciellt intresse för en vatten- och markanvändningsplanering, samt för forskning kring de fasta avfallens problematik.

Större delen av de undersökningar forskningsnämnden föreslår för budgetåret 1973/74 utgör uppföljningar av redan pågående arbeten. Det är mycket angeläget att dessa projekt inte behöver avbrytas eller inskränkas, då detta i många fall skulle innebära att redan investe­rade medel inte kan till fullo utnyttjas.

För pågående undersökningar rörande de biologiska effekterna av biocider och andra s.k. miljögifter behövs 3 178 000 kr. och för pla­nerade undersökningar på samma område 1 272 000 kr.

På luftvårds- och bullerområdet uppgår de beräknade kostnaderna för uppföljning av redan påbörjade projekt till 1050 000 kr. och för nya projekt tUl 850 000 kr.

För uppföljningen av pågående projekt inom naturvårdsområdet be­hövs 840 000 kr. och för nya projekt, vUka till större delen beräk­nas kunna påbörjas innevarande budgetår, 660 000 kr.

På vattenvårdsområdet bedrivs undersökningsverksamhet såväl i marin miljö som sötvattensmiljö. Medelsbehovet för forskning i marin miljö beräknas i fråga om pågående projekt till 2,5 milj. kr. och be­träffande nya projekt, vilka delvis kommer att påbörjas under inne­varande budgetår, tiU 1,1 milj. kr. Östersjöforskningen är redan i viss utsträckning internationellt koordinerad och ytterligare samverkan med andra östersjöstater planeras.. Forskningen rörande sötvatten be­drivs i betydande omf attning, inom ramen för naturvårdsverkets llmno-logiska undersökningar. För påbörjade projekt behövs 2,6 milj. kr. och för nya projekt 750 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11   Jordbruksdepartementet                                             142

Inom området avloppsrenings- och slamfrågor behövs 992 000 kr. för uppföljning av pågående projekt. För nya projekt bl. a. rörande me­toder för omhändertagande av rötslam och hushållsavfall behövs 858 000 kr.

För ett snabbt utbyte av forskningsinformation är det angeläget att verket kan anordna konferenser, inkalla gästföreläsare och ge bi­drag till studieresor m. m. Medelsbehovet för dessa ändamål beräknas till 300 000 kr. För deltagande i internationella forskningsprojekt be­hövs 1 milj. kr. Stipendieverksamheten bör under nästa budgetår om­fatta fyra stipendier för en beräknad kostnad av 600 000 kr. För för­valtningskostnader behövs för nästa budgetår 1 625 000 kr.

Sammanlagt bör anslaget höjas med 1 560 000 kr. tUl 20,5 milj. kr.

Departementschefen

Anslaget bör såsom naturvårdsverket föreslagit höjas med 1 560 000 kr. tUl 20 560 000 kr. Vid min bedömning av medelsbehovet har jag tagit hänsyn till fortsatt medverkan från naturvårdsverkets sida i projektet Barrskogslandskapets ekologi. Statsrådet Moberg har tidigare denna dag redogjort för detta projekt i bil. 10 (Högre utbildning och forsk­ning, e) vissa forskningsändamål). Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t före­slår riksdagen

att till Miljövårdsforskning för budgetåret 1973/74 anvisa ett re­servationsanslag av 20 560 000 kr.

H 10. Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet

1971/72 Utgift               11200 000                   Reservation                                 

1972/73 Anslag               1 500 000

1973/74 Förslag               2 000 000

' Anslaget Stöd till kollektiv forskning på vatten- och luftvårdsområdet.

Statens nuvarande stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsom­rådet regleras dels i ett mellan staten och Stiftelsen Industrins vatten-och luftvårdsforskning träffat avtal om gemensam finansiering av forsk­nings- och utvecklingsverksamhet på vatten- och luftvårdsområdet, som avser tiden den 1 juli 1970—den 30 juni 1973, dels i ett mellan staten och stiftelsen träffat avtal om gemensam finansiering av ett program för forsknings- och utvecklingsverksamhet rörande behandling av av­fall från hushåll, industriell verksamhet m. m., avseende tiden den 1 juli 1972—den 30 juni 1973. Enligt avtalen medverkar staten och stiftelsen i finansieringen genom bidrag av sammanlagt 1,5 milj. kr. per år från vardera parten. Ansvaret för genomförandet av de avtalade pro­grammen åvilar Institutet för vatten- och luftvårdsforskning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                             143

Det är enligt min uppfattning angeläget att det pågående forsknings­samarbetet mellan staten och näringslivet inom miljövårdsområdet fort­sätter. Det är samtidigt angeläget att detta arbete samordnas med miljö­vårdsforskningen i övrigt. Jag vill i detta sammanhang erinra om att jag den 26 maj 1972 tillkallat särskilda sakkunniga för utredning om samord­ning av miljövårdsforskningen. I avvaktan på resultatet av utredningens överväganden bör det statliga stödet till den kollektiva forskningen inom miljövårdsområdet utgå enligt samma riktlinjer som f. n. Med utgångspunkt härifrån har företrädare för staten den 23 november 1972 under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande träffat nytt avtal med företrädare för Stiftelsen Industrins vatten- och luftvårdsforskning om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet inom miljövårdsområdet. Avtalet avser tiden den 1 juli 1973—den 30 juni 1976. Enligt avtalet skall var och en av parterna medverka i finansie­ringen av verksamheten genom ett gmndbidrag av 1,5 milj. kr. per år. Frågan om ytterligare bidrag utöver grundbidraget förutsätts prövas vid förhandlingar för vart och ett av de budgetår avtalet avser. För budget­året 1973/74 skall var och en av partema utöver gmndbidraget tillskjuta ett tilläggsbidrag av 500 000 kr. Härigenom kommer för 1973/74 sam­manlagt 4 mUj. kr. att stå till förfogande. Av detta belopp skall lägst 1,2 milj. kr. disponeras för forskning rörande avfallsfrågor. Verksam­heten skall bedrivas i enlighet med ett till avtalet fogat ramprogram. Ansvaret för programmets genomförande avses liksom hittills åvila Institutet för vatten- och luftvårdsforskning.

Under åberopande av vad jag anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal angående stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet i enlighet med vad jag anfört,

2.     till Stöd till kollektiv forskning inom mUjövårdsområdet för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

H 11. Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m.

Nytt anslag (förslag) 4 000 000

Från anslaget Bidrag tUl kommunala avloppsreningsverk m. m. får under budgetåret 1972/73 4 milj. kr. disponeras för vissa utredningar och undersökningar inom vattenvårdsområdet och för restaurering av vattenområden m. m.

Statens naturvårdsverk har beräknat medelsbehovet för detta ända­mål till 6,5 milj. kr. för nästa budgetår.

Enligt min mening bör medel för utredningar inom mUjövårdsområ-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                             144

det, i första hand rörande vattenvårdsfrågor och restaurering av vatten­områden m. m., fr. o. m. budgetåret 1973/74 anvisas under ett särskUt reservationsanslag. För budgetåret 1973/74 beräknar jag medelsbehovet under anslaget till 4 milj. kr. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att med­dela närmare bestämmelser om användningen av dessa medel. Jag hem­ställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att tUl Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m.m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kn

H 12. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m.

1971/72 Utgift 163 982 037 1972/73 Anslag 134 000 000 1973/74 Förslag     255 000 000

Från anslaget utgår bidrag till ny-, tUl- eller ombyggnad av avlopps­reningsverk. Bidrag bestäms med hänsyn till reningsgraden och utgår normalt med lägst 30 % och högst 50 % av kostnaden. Bidragsbestäm­melserna återfinns i kungörelsen (1968: 308) om statsbidrag tUl avlopps­reningsverk (ändrad 1971: 371). Enligt övergångsbestämmelserna till denna kungörelse får statsbidrag enligt kungörelsen (1959: 251) om stats­bidrag till vatten- och avloppsanläggningar (ändrad 1967: 374) beviljas sådana vatten- och avloppsföretag som efter särskUt tillstånd börjat ut­föras före den 1 juli 1968.

Statens naturvårdsverk

1.         I och med utgången av innevarande budgetår kommer beslut om bidrag enligt äldre bestämmelser att ha fattats beträffande samtliga bidragsberättigade företag som påbörjats före den 1 juli 1968. Medels­behovet för utbetalningar när det gäller dessa bidrag beräknas för bud­getåret 1973/74 tUl ca 17,5 milj. kr.

2.         Enligt ursprunglig föreskrift i regleringsbrev för budgetåret 1971/ 72 fick statsbidrag till avloppsreningsverk under nämnda budgetår be­viljas intill ett belopp av 80 milj. kr.

För att stimulera till en fortsatt snabb utbyggnad av reningsverken och för att samtidigt skapa ytterligare arbetstillfällen beslöt statsmak­terna år 1971 att statsbidraget till kommunala avloppsreningsverk skulle höjas från högst 50 % till högst 75 % beträffande företag som påbör­jades under tiden den 1 november 1971—den 30 juni 1972. Sam­tidigt beslöts att bidrag under denna tid skulle få beviljas i den om­fattning som behövdes för att samtliga de arbeten som bedömdes som angelägna skulle kunna sättas igång.

Under budgetåret  1971/72 har beslut fattats motsvarande ett to-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                            145

tält bidragsbelopp om 445 mUj. kr., varav som normalbidrag 80 milj. kr. och som förhöjda bidrag 365 milj. kr. Den ökade bidragsgivningen har haft en väsentiig betydelse för takten i utbyggnaden av reningsverk i landet. Grovt räknat torde hälften av företagen blivit senarelagda minst ett år om möjligheten till förhöjda bidrag inte tiUkommit.

Under budgetåret 1972/73 får statsbidrag till avloppsreningsverk be­viljas intill ett belopp av 130 milj. kr. Anspråken på bidrag för bud­getåret kan emellertid uppskattas till totalt ca 250 milj. kr. För bud­getåret 1973/74 väntas bidragsbehovet enligt länsstyrelsernas uppgifter uppgå tUl ca 140 milj. kr. Enligt naturvårdsverket är det synnerligen angeläget att balansen av ärenden så snabbt som möjligt nedbringas till vad som betingas av normal handläggningstakt, dvs. till ca 40 milj. kr., samt att jämna steg därefter kan hållas med tillströmningen av ansök­ningar. För att uppnå detta behöver dels beslutsramen för innevarande budgetår utökas med ca 60 milj. kr., dels beslutsramen för budgetåret 1973/74 höjas tUl 140 milj. kr.

Beslut om statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk har under tiden den 1 juli 1968—den 30 juni 1972 fattats intiU ett sammanlagt belopp om 595 milj. kr., varav 185 milj. kr. utbetalats före den 30 juni 1972. För ytterligare utbetalningar av redan beviljade bidrag erfordras således 410 milj. kr. Härtill kommer utbetalningar till följd av bidrags­beslut under budgetåren 1972/73 och 1973/74. För budgetåret 1973/74 beräknas medelsbehovet för utbetalningar av bidrag tUl reningsverk till 233,5 milj. kr.

Totalt beräknas medelsbehovet under anslaget öka med 121 mUj. kr. för budgetåret 1973/74.

Departementschefen

Utbyggnaden av kommunala avloppsreningsverk har ökat alltmer un­der de senaste åren. För att ytterUgare arbetstillfällen skulle skapas inom byggnads- och anläggningssektorn höjdes statsbidragen till re­ningsverk från högst 50 % till högst 75 % under tiden den 1 november 1971—den 30 juni 1972. Under nämnda tid beviljades 365 milj. kr. i förhöjda bidrag vilket innebar att utbyggnaden av ett stort antal renings­verk tidigarelades betydligt.

Också under innevarande budgetår har utbyggnaden av reningsverk påskyndats i sysselsättningsfrämjande syfte. Genom beslut av 1972 års höstriksdag har statsbidragen höjts från högst 50 % till högst 75 % under tiden den 1 september 1972—den 30 aprU 1973 (prop. 1972: 125, FiU 1972: 40, rskr 1972: 331). För förhöjda statsbidrag till reningsverk har 100 milj. kr. beräknats utöver den bidragsram på 130 milj. kr. som tidigare beslutats.

Trots den snabba utbyggnaden under de senaste åren saknar fortfa­rande ett antal samhällen tillfredsstäUande avloppsrening. Det är där-

10    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 11


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11   Jordbruksdepartementet                              146

för angeläget med ett fortsatt kraftigt statligt stöd tUl kommunerna för byggande av effektiva reningsverk. Under budgetåret 1973/74 bör bi­drag till reningsverk därför få beviljas intUl ett belopp av 130 milj. kr. dvs. samma belopp som gäller för innevarande budgetår.

Från anslaget utgår f. n. också bidrag tUl vissa undersökningar inom vattenvårdsområdet m. m. Dessa bidrag bör som jag framhåUit under föregående anslagspunkt i fortsättningen utgå från ett särskUt nytt an­slag. Förevarande anslag bör emellertid också efter den 1 juli 1973 dis­poneras för utbetalningar till följd av sådana beslut om disposition av medel för ifrågavarande ändamål som fattats före nättmda dag.

Som en följd av den intensifierade bidragsgivningen väntas utbetal­ningama från anslaget öka kraftigt. För nästa budgetår beräknas utbe-talnlngsbehovet till 255 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.      medge att för budgetåret 1973/74 statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk får beviljas intill ett belopp av 130 000 000 kr.,

2.      till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. för bud­getåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 255 000 000 kr.

H 13. Bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m. m.

1971/72 Utgift      1142 665 275                 Reservation           300 890 425

1972/73 Anslag        50 000 000 1973/74 Förslag       50 000 000

1 Anslaget Bidrag till vatten- och luftvåidande åtgärder inom industrin.

Från anslaget utgår bidrag till åtgärder som minskar vatten- eller luftförorening eller buller från industriell anläggning. Bidrag utgår nor­malt med ett belopp som motsvarar högst 25 % av godkänt bidragsun­derlag men får för en och samma anläggning inte överstiga 2,5 milj. kr. om inte särskilda skäl föreligger. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1969: 356) om statsbidrag tiU miljövårdande åtgärder in­om industrin (ändrad senast 1972: 281). Från anslaget utgår också stöd enligt kungörelsen (1972: 280) om statligt stöd till avfaUsbehandling.

Statens naturvårdsverk

Verket uppskattade i slutet av år 1968 på grundval av överslagsmäs-siga beräkningar behovet av investeringar under de närmaste åren för vatten- och luftvårdande åtgärder inom Industrin till drygt 1 miljard kr. I prop. 1969: 1 (bU. 11 s. 172) förklarade dåvarande chefen för jord­bruksdepartementet att — med utgångspunkt från att ett belopp av nämnda storleksordning investerades under en femårsperiod — statsbi­draget borde under samma period uppgå till ca 250 milj. kr. vid ett


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                             147

bidrag på 25 %. Detta innebar att 50 milj. kr. borde anvisas under vart och ett av budgetåren 1969/70—1973/74.

För att ytterligare stimulera industrins investeringar och därigenom öka sysselsättningen beslöt 1971 års höstriksdag att statsbidragen till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin skulle höjas från högst 25 % till högst 75 % under tiden den 1 november 1971—den 30 juni 1972. På tiUäggsstat till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa­des totalt 300 milj. kr. för ifrågavarande bidrag. Beslut om förhöjda bidrag har fattats till ett belopp om ca 400 mUj. kr.

Trots att stora bidragsbelopp sålunda beviljats har det blivit nödvän­digt att avslå många ansökningar om förhöjt bidrag på grund av be­gränsad medelstillgång. Detta innebär att berörda företag i stor ut­sträckning kan väntas återkomma och söka normala bidrag. Det finns dessutom ett avsevärt antal ansökningar om normalbidrag som ännu ej behandlats. Därför kan antas att de 50 milj. kr. som årligen avsågs utgå för vatten- och luftvårdande åtgärder t. o. m. budgetåret 1973/74 kommer att tas i anspråk trots de stora satsningama genom det förhöjda bidraget.

Genom ändring av den ursprungliga bidragskungörelsen kan fr. o. m. den 1 juli 1972 bidrag utgå även till buUerbegränsande åtgärder vid industriella anläggningar. Medelsbehovet för detta ändamål torde upp­gå till sammanlagt 20 milj. kr. för budgetåren 1972/73 och 1973/74.

Kungörelsen (1972: 280) om statligt stöd till avfaUsbehandUng trädde i kraft den 1 juli 1972. Förevarande anslag anlitas därmed fr. o. m. in­nevarande budgetår för ytterligare två nya ändamål nämUgen dels bi­drag till anläggningar för avfallsbehandling, dels garanti mot even­tuella förluster vid avfallslagring. Medelsbehovet för dessa ändamål uppskattas tUl sammanlagt 45 milj. kr. för innevarande och nästkom­mande budgetår.

Naturvårdsverket finner det angeläget att tillgodose de nytiUkomna ändamålen utan att detta inkräktar på stödet till de med anslaget ur­sprungligen avsedda åtgärderna. För budgetåret 1973/74 föreslår verket därför att anslaget förs upp med oförändrat 50 milj. kr. men att verket bemyndigas att fatta beslut om bidrag till ett belopp som överstiger det disponibla anslaget med högst 35 milj. kr.

Departementschefen

Inom ramen för de sysselsättningsstimulerande åtgärder som vidta­gits under de senaste två åren har bl. a. också bidragen till industrins miljövårdsinvesteringar ökats kraftigt. Under tiden den 1 november 1971—den 30 juni 1972 beviljades inemot 400 mUj. kr. i förhöjda stats­bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin. För tiden den 1 sep­tember 1972—den 30 aprU 1973 har 100 mUj. kr. anvisats för detia än­damål (prop. 1972: 125, FiU 1972: 40, rskr 1972: 331).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                             148

Anslaget används fr. o. m. budgetåret 1972/73 också för bidrag till bullerreducerande åtgärder inom industrin och för stöd tUl avfallsbe­handling. Inom båda dessa områden är behovet av åtgärder stort. An­slaget bör därför för nästa budgetår föras upp med ett oförändrat be­lopp av 50 milj. kr. Jag avser att föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt naturvårdsverket att granska effektema av vidtagna åtgärder. Uppdraget bör redovisas i anslutning tUl verkets anslagsframstäUning för budgetåret 1974/75. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till mUfövårdande åtgärder inom industrin m. in.

för   budgetåret   1973/74   anvisa   ett   reservationsanslag   av

50 000 000 kr.

H 14. Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. ni.

1971/72 Utgift            1 128 819

1972/73 Anslag            960 000

1973/74 Förslag            960 000

Från anslaget utbetalas ersättning för förluster som uppkommer till följd av angrepp av vissa rovdjur på renar, får och andra tamdjur. Gällande bestämmelser återfinns i 16 § jaktstadgan (1938: 279) och kungl. brev den 15 december 1967. Från anslaget utgår vidare belö­ningar enligt kungörelsen (1965: 117) om belöning för dödande av säl samt ersättningar enligt kungörelsen (1970: 890) om ersättning för skada av kronhjort, m. m. Slutligen bekostas från anslaget vissa åtgärder för att förebygga skador av rovdjur.

Statens naturvårdsverk

1.        Med stöd av gällande ersättningsbestämmelser utbetalades under budgetåret 1971/72 sammanlagt 1 073 000 kr. som ersättning för ska­dor på tamdjur. Jämfört med budgetåret 1970/71 har ersättningarna för skador på tamdjur stigit med ca 300 000 kr. Den helt övervägande delen av ersättningarna hänför sig till skador av lo och järv. Natur­vårdsverket uppskattar medelsbehovet för ersättningar för rovdjursska­dor under budgetåret 1973/74 till ca 800 000 kr. Verket förutsätter emellertid härvid att några väsentliga ändringar i ersättningsbestämmel­serna ej kommer att vidtas.

2.        För särskilda åtgärder för att förebygga skador av rovdjur bör för budgetåret 1973/74 beräknas ett oförändrat belopp av 30 000 kr.

3.        För ersättning av skador av kronhjort inom det s. k. frireservatet i Skåne beräknas medelsbehovet för budgetåret 1973/74 till ett oför­ändrat belopp av 120 000 kr.


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                           149

4. Medelsbehovet för belöningar för dödande av säl beräknas bli oför­ändrat 10 000 kr.

Anslaget bör därför för budgetåret 1973/74 sammanlagt föras upp med ett oförändrat belopp av 960 000 kr.

Departementschefen

Jag vill i detta sammanhang först anmäla att statens naturvårdsverk inkommit med en redogörelse för hittillsvarande erfarenheter av på­gående försök med reglerad älgjakt i Kronobergs och Västmanlands län. Naturvårdsverket har föreslagit att en allmän övergång till samordning av älgjakten kommer till stånd. I avvaktan på ytterligare erfarenheter av försöksverksamheten är jag inte nu beredd att ta ställning till natur­vårdsverkets förslag. Jag avser att föreslå Kungl. Maj:t att förlänga försöksverksamheten ännu något år i de berörda länen.

Anslaget bör såsom naturvårdsverket föreslagit föras upp med oför­ändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. för budget­året 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 960 000 kr.

H 15. Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond

Nytt anslag (förslag) 5 000 000

Förenta Nationernas konferens om den mänskliga miljön, som hölls i Stockholm den 5—16 juni 1972, föreslog bl. a. att en frivillig fond skulle upprättas for att finansiera kostnaderna för nya miljöinitiativ inom FN-systemet. Bland program av allmänt intresse som kunde vara lämpliga att finansiera genom miljöfonden nämndes regionala och glo­bala mätstationssystem, miljöforskning, informationsutbyte och utbild­ning. Hänsyn skulle härvid tas till u-ländernas särskilda behov.

Flera länder gav under konferensen utfästelser om bidrag till miljö­fonden. Från sex länder gjordes sammanlagt utfästelser av storleksord­ningen 70 milj. dollar medan ytterUgare elva länder, däribland flera u-länder, sade sig ämna bidra till fonden. Den svenska regeringen till­kännagav att den avsåg att bidra till fonden med 5 milj. dollar under en femårsperiod. För budgetåret 1973/74 beräknar jag ett medelsbehov av 5 milj. kr. till bidrag till FN:s miljöfond.

Under åberopande av vad jag anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                      150

I.   DIVERSE

II.     Servitutsnämnder, m. m.

1971/72 Utgift                  1483 646

1972/73 Anslag                  273 000

1973/74 Förslag                  145 000

1 Anslaget Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m.

Från anslaget bestrids kostnader för servitutsnämndernas verksam­het och för utbildning av synemän enligt jordabalken. Anslaget tas även i anspråk för att bestrida kostnaderna för de tidigare arrendenämn­derna.

Lantbruksstyrelsen

Medelsbehovet för servitutsnämndernas verksamhet beräknas till oförändrat 5 000 kr. UtbUdningen av synemän bedrivs enligt uppdrag av Kungl. Maj:t. Styrelsen beräknar att efter innevarande budgetår ha genomfört 30 kurser med omkring 750 deltagare.

Under budgetåret 1973/74 erfordras 15 kurser för grundutbildning och fortbildning av synemän med sammanlagt ca 350 deltagare. Kost­naden beräknas till ca 140 000 kr.

Departementschefen

Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag beträffande beräkningen av medel för verksamheten vid servitutsnämnderna och utbildningen av synemän enligt den nya jordabalken. Anslaget bör föras upp med 145 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Servitutsnämnder, m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 145 000 kr.

I 2. Bidrag vid fiirlust på grund av naturkatastrof m. m.

1971/72 Utgift                    505 295                  Reservation                     1221813

1972/73 Anslag                       1000

1973/74 Förslag                      1 000

Från anslaget betalas ut bidrag såsom ersättning för förluster på grund av naturkatastrof m. m. i enlighet med föreskrifter som Kungl. Maj:t meddelar I varje särskilt fall.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet


151


Departementschefen

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat 1 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.


13. Bidrag till vissa intemationeUa organisationer m. m.

3 492 000 3 992 000

1971/72 Utgift                3 921 124

1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


Från anslaget bestrids utgifter för Sveriges deltagande 1 vissa inter­nationella organisationer m. m.


FAO

Unionen för skydd av växtförädlingsprodukter

(UPOV) Europeiska växtskyddsorganisationen International Committee for Recording Productivity

of Milk Animals Internationella veterädet Intemationella frysinstitutet i Paris Internationella sockerorganisationen Kommissionen enligt 1959 års nordostatlantiska

fiskerikonvention Internationella rådet för havsforskning Finsk-svenska gränsälvskommissionen Internationella byrån i Paris för bekämpande av

smittsamma husdjurssjukdomar (OIE) Europeiska kommissionen för bekämpande av

mul- och klövsjuka Nordiska metodikkommittén för hvsmedel Diverse internationella organisationer och

kongresser


 

1972/73

Beräknad

ändring

1973/74

 

Departe­ments­chefen

3 050 000

+ 370 000

50 000 28 000

 

__

3 000 17 500 10 800 75 000

+

20)0

14 000 50 000

+ + +

1000 10 000 50 000

30 000

+

2 000

20 700 8 000

+

15 000

135 000

+

50 000

3 492 000

+ 500 000


Departementschefen

Kostnaderna för finsk-svenska gränsälvskommissionen bör i fortsätt­ningen redovisas på en särskild post. Kostnader som hör samman med Sveriges deltagande i FN:s miljöstyrelse bör betalas från posten Diverse internationella organisationer och kongresser. Med hänvisning tUl sam­manställningen beräknar jag anslaget tUl 3 992 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella organisationer in. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 3 992 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11   Jordbruksdepartementet                                       152

I 4. Ersättning för fiirvaltningen av vissa lånefonder

1971/72 Utgift                      26 349

1972/73 Anslag                     21 000

1973/74 Förslag                    29 000

Från anslaget bestrids kostnader för ersättning tUl riksbanken för förvaltningen av egnahemslånefonden m. fl. lånefonder och till Sveriges allmänna hypoteksbank för förvaltning av statens sekundärlån för jord­brukare m. m.

Fullmäktige i riksbanken

Med hänsyn till att antalet lån, som förvaltas av riksbanken under här avsedda lånefonder, vid utgången av år 1972 kommer att uppgå till ca 4 000 beräknas ersättningen till 14 000 kr.

Sveriges allmänna hypoteksbank

Inom hypoteksbanken har utarbetats ett förslag till avveckling av statens sekundärlånefond för jordbmkare per den 1 juli 1973.

Nyutlåningen från statens sekundärlånefond för jordbrukare upp­hörde vid utgången av juni 1951. Enligt avtal mellan staten och Sveriges allmänna hypoteksbank har hypoteksbanken åtagit sig att utöva led­ningen och tillsynen över förvaltningen av de utestående lånen från fonden. Banken har vidare åtagit sig att snarast efter utgången av varje kalenderår lämna redogörelse över verksamheten rörande sekundärlå­nen till chefen för jordbruksdepartementet.

När nyutlåningen från fonden upphörde den 30 juni 1951 uppgick den sammanlagda utlåningen till ca 9,2 milj. kr. Som låneförmedlare och förvaltare av de utiämnade lånen fungerade då samtliga tio lands-hypoteksföreningar jämte ett fåtal sparbanker och centralkassor för jord­brukskredit. Vid 1971 års utgång hade låneskulden sjunkit till ca 357 000 kr. och kvarstående låneförmedlare var fem landshypoteksföreningar. Antalet lån var 302.

Staten har under hela avvecklingsperioden betalat ersättning till låneförmedlarna och till hypoteksbanken för dessas åtaganden i fråga om lånens förvaltning. Ersättningen till banken utgör årligen 0,8 % av den vid utgången av nästföregående år redovisade sammanlagda skulden till fonden och ersättningen till låneförmedlarna 0,2 % av den hos resp. låneförmedlare redovisade delen av samma kapitalskuld. Enligt bankens anslagsberäkning uppgår summan av dessa ersättningar för budgetåret 1972/73 till 2 900 kr.

Låneskulden till fonden beräknas vid utgången av resp. år till föl­jande belopp.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                            153

År                                        Kr.

1973                                                                                                           215 000

1974                                                                                                           135 000

1975                50 000

Allt eftersom låneskulden sjunker och antalet lån minskar ter det sig alltmera önskvärt att avveckla nuvarande administrativa apparat för låneförvaltningen, för redovisningen gentemot staten och för beräkning och utbetalning av ersättningar m. m. Avvecklingen av fonden skulle enklast kunna ske genom att hypoteksbanken vid viss överenskommen tidpunkt från staten övertar den då återstående låneskulden, varvid ban­ken åtar sig att i fortsättningen svara för avtalad ersättning till låneför­medlarna. Detta skulle emellertid innebära en ränteförlust för banken motsvarande skillnaden mellan den för sekundärlånen fastställda rän­tan, 4 %, och den för nyutlåning gällande räntan, som f. n. kan beräk­nas till 7 1/4%. En förutsättning för övertagandet av lånestocken är således att banken erhåller kompensation för ifrågavarande ränteförlust i form av en engångsersättning. Förslagsvis skulle den kunna faststäUas till 15 000 kr. under förutsättning att övertagandet sker den 1 juli 1973.

Remissyttranden

Fullmäktige i riksgäldskontoret och riksrevisionsverket har inte något att erinra mot att Sveriges allmänna hypoteksbank på angivna vUlkor övertar utestående lån från statens sekundärlånefond för jordbrukare.

Departementschefen

Enligt beslut av 1951 års riksdag skall statens sekundärlånefond för jordbrukare avvecklas. Nyutlåningen från fonden upphörde med anled­ning härav vid utgången av budgetåret 1950/51. Lånen har 30 års amor­teringstid. De kommer sålunda att vara slutamorterade senast den 1 juli 1981. Kungl. Maj:t har uppdragit åt Sveriges allmänna hypoteksbank att handha avvecklingen. Enligt avtal mellan staten och hypoteksbanken har banken bl. a. åtagit sig att utöva ledningen och tUlsynen över för­valtningen av de utestående lånen. I likhet med remissinstanserna har jag Inget att erinra mot att hypoteksbanken löser in utestående lån och därigenom gör det möjligt att helt avveckla fonden redan den 1 juli 1973. Nuvarande bestämmelser för ifrågavarande lån skall självfallet gälla även efter bankens övertagande av skulden. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta härom.

Beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1973/74 föranleder ing­en erinran från min sida. Anslaget bör höjas med 8 000 kr. till 29 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder för bud­getåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 29 000 kr. 11    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. BUaga 11


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11   Jordbruksdepartementet                                       154

I 5. Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar

1971/72 Utgift                           385

1972/73 Anslag                       5 000

1973/74 Förslag                      5 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för dels syner och besiktningar på statens hus och byggnader, dels syneförrättningar enligt 10 kap. vat­tenlagen.

Fiskeristyrelsen

Fiskeristyrelsen framför åter sitt förslag från tidigare år beträffande bidrag till förrättningskostnader vid bildande av fiskevårdsområden. F. n. utgår sådana bidrag av avgifter som tagUs upp enligt 2 kap. 10 § vattenlagen. Till följd av att antalet fiskevårdsområden ökat de se­naste åren har belastningen på dessa avgifter stegrats. Bidragen bör enligt styrelsen fr. o. m. nästa budgetår bestridas över riksstaten under detta anslag. På grund härav bör anslaget räknas upp med 45 000 kr.

Departementschefen

Fiskeristyrelsens förslag att bestrida bidrag till förrättningskostnader vid bildande av fiskevårdsområde med medel som anvisas på riksstaten är jag inte beredd att biträda. Anslaget bör därför föras upp med oför­ändrat belopp.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                             155

KAPITALBUDGETEN

I. Statens affärsverksfonder

G. Domänverket

I G: 2. Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. Från anslaget be­strids kostnader för förvärv för statens räkning av värdefulla naturom­råden. Enligt beslut av 1963 års riksdag (prop. 1963: 71, JoU 1963: 11, rskr 1963: 139) finns under domänfonden en delfond, under vilken na­turvårdsobjekt i statens ägo redovisas.

Statens naturvårdsverk

Under budgetåret 1971/72 har beslut fattats om inköp av 48 områ­den för sammanlagt ca 5,8 milj. kr. Områdena har en areal av ca 1 500 ha. Länsstyrelserna har uppskattat medelsbehovet för budgetåret 1972/73 till ca 17,8 milj. kr. och för budgetåret 1973/74 till ca 12,6 milj. kr. Dessa beräkningar är emellertid delvis osäkra och täcker inte heller hela arbetsfältet. Det är vidare svårt att bedöma, om i de särskilda fal­len detta anslag eller anslaget Ersättningar vid bildande av naturreser­vat m. m. bör anlitas. Naturvårdsverket räknar dock med att nya eller ändrade författningsbestämmelser i samband med den fysiska rikspla­neringens genomförande får till följd att många ägare av värdefulla naturområden kommer att finna det fördelaktigare att sälja sin mark till staten än att fordra ersättning för intrång på gmnd av beslut enligt naturvårdslagen. Detta är en från naturvårdssynpunkt önskvärd utveck­ling, eftersom inköp medger staten full handlingsfrihet vid utnyttjande och skötsel av de ifrågavarande områdena. För naturvårdsverket är det en angelägen uppgift att ta initiativ till markförvärv inom vissa av de områden som under riksplanearbetet framkommer som särskilt skydds­värda. En ökning av markförvärven torde också bli resultatet av flera mål som pågår vid fastighetsdomstolar. Den intensifierade förvärvs­verksamhet som sålunda förutses under budgetåret 1973/74 motiverar en inte obetydlig ökning av anslaget. Verket föreslår därför att anslaget för budgetåret 1973/74 ökas med 3 milj. kr. tiU 7 milj. kr.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Markförvärv för naturvårdsändainål, m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11   Jordbruksdepartementet                                             156

I G: 3. Byggnadsarbeten m. m. vid vissa för lantbrukshögskolans för­söksverksamhet disponerade jordbruksegendomar. Från anslaget bestrids kostnader för vissa investeringar i samband med lantbmkshögskolans försöksverksamhet.

Lantbruksliögskolan

Anslaget bör föras upp med 130 000 kr. för täckdikning vid Alnarp och med 90 000 kr. för dikningsarbeten vid Ultuna.

Departementschefen

Jag biträder lantbrukshögskolans förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten m. m. vid vissa för lantbrukshögskolans försöksverksamhet disponerade fordbruksegendomar för bud­getåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 220 000 kr.

II. Statens allmänna fastighetsfond

II: 17. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. Under detta anslag anvisas medel till byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor och andra institutioner, som har anknytning till forsknings- och för­söksverksamhet inom jordbruksdepartementets område.

Byggnadsstyrelsen

För budgetåret 1973/74 bör under detta anslag anvisas 45 milj. kr.

Lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan

Ultuna

Markvetenskap, nybyggnad av arbetshallar, växthus och näthall. I fö­regående års petita sänktes ramen med 300 000 kr. Byggnadsstyrelsen har vid översyn av kostnadsläget funnit att en ökning av den så­lunda sänkta kostnadsramen med 120 000 kr. utöver index är nöd­vändig.

Utökning av panncentral. Objektet redovisades senast i prop. 1972: 1 (bil. 11 s. 153). Styrelsen föreslår en ramhöjning med 15 000 kr. utöver index på gmnd av fördyring av oljeledning samt tillkommande intem värmekulvert.

Departementschefen

Alla för nästa budgetår redovisade objekt har tidigare redovisats för riksdagen. Jag har ingen erinran mot de föreslagna ramhöj ningama.

Anslagsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 45 milj. kr. Jag
förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investe­
ringsplan och anslagsberäkning.
                                                                    ...


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet


157


Investeringsplan (1 000-tal kr.)


Byggnadsobjekt


Bygg­start

Kostnadsram        Medelsförbrukning

Faktisk

t.o.m.

30.6.72

Beräknad för

1.4.1971  1.4.1972

1972/73 1973/74 mån/år


Fär-dig-stäl-lande mån/är


Lantbmkshögskolan och veterinärhögskolan

Ultuna

Genetik och växtförädling, om- och
tillbyggnad
                                                 5 865

Ekonomibyggnader m. m.. Kungsängen, etapp 11 Ekonomibyggnad och maskinhall Arbetsmetodik och teknik samt Jord­brukstekniska institutet Markvetenskap, nybyggnad Markvetenskap, nybyggnad av arbets­hallar, växthus och näthall Kraftfoderfabrik, Lövsta Värmekulvert, etapp III Undervisningshus och aula Utökning av panncentral Försöksanläggning, Lövsta Växtodling, mikrokli-matstation m.m.

Försörjningsanläggningar, etapp I Husdjursvetenskapligt centrum, nybyggnad

Mikrobiologi, om- och tillbyggnad Färstallar, Lövsta

Alnarp

Frukt- och bärproduktion, lagerbyggnad

Växthus och försörjningsanläggning Trädgärdsvetenskap och landskaps­planering, nybyggnader Lantbrukets byggnadsteknik, växthus Alnarps trädgårdar, växthus Utbyggnad av vägar och parkeringsplat­ser samt åtgärder för niarkbehandling

Röbäcksdalen

Djurstallar m. m., ny- och ombyggnad 1 545
Institutionslokaler, om- och tillbyggnad 6 500
Avloppsanordningar
                                                                     300

Statens centrala frökontrollanstalt

Växthus, Stora Råby

Statens maskinprovningar

Förråds- och provningshall i Alnarp,
nybyggnad
                                                   512

5 765

112

5 653

9.67       11.69

 

5 870 2 930

5 970 2 930

5 945 2 838

■ 25 92

 

4.68 10.69

5.70 5.71

4 450 10515

4 325 11950

3 968 1797

320 8 000

37 1300

6.70 12.71

5.72 2.73

1 700

2 770
1085
6 540

820 12 840

1850 3 030 1085 6 800 870 13 740

1722

2  843
1013

3  882
735

120

160

60

2 700 120

4 000

8

27

12

200

15

7 000

10.70

11.70

6.71

6.71

11.71

8.72

5.71

10.71

10.71

12.72

6.72

8.74

714 4 750

765 5 080

20 500

720 2 000

25 2 000

6.72

5.72

12.72 7.77

422

43 875

450

1 100

24

10 000 400 700

33 000

26

300

12.72

6.72

12.72

7.74

10.72

7.74

1 025 3 685

975 3 685

829 3 516

120 150

26 19

1.71 2.68

7.71 4.70

10 525 1750 1535

11 175 1855 1640

206

1 125

7 000

1 500

450

3 000

140

60

4.72

2.72

12.71

8.73 8.73 6.72

1 160

1000

5.73

160     12.72

1500 6 500

275

1431            69

4 580       1 800

274             1

10.70

3.72

10.70

3.68

100

10.70

8.69

650

450

7.73

200       2.73

550

500            50

42 569     47 705

10.72

42 901


6.72


Reducering av medelsbehovet Beräknad medelsförbrukning


2 569 40 000


2 517 45188


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                             158

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

 

MedelstiUgång

 

Beräknad medelsförbrukning

Medelsreservation 1.7.1972

Anslag för 1972/73 Riksstat Tilläggsstat

Anslag för 1973/74 (förslag)

188

25 000 15 000 45 000

85188

1972/73                      40 000 ,1973/74                      45 188

85188

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid fordbrukets högskolor m. m. för bud­getåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 45 000 000 kr.

IV. Statens utlåningsfonder

IV: 7. Fiskerilånefonden. Ur fonden beviljar fiskeristyrelsen lån främst för inköp av båtar och maskinell utrustning för yrkesmässigt fiske. Fiskerilån för nyetablering inom fisket lämnas endast om särskilda skäl föreligger. Lån får ej beviljas till högre sammanlagt belopp än 200 000 kr. eller, om särskilda skäl föreligger, 300 000 kr. Bestämmelser för lån ur fonden finns i kungörelsen (1971: 445) om statligt stöd till fis­kerinäringen (ändrad 1972: 249). Ramen för utlåning från fonden har för budgetåren 1966/67—1972/73 utgjort 9 mUj. kr.

Fiskeristyrelsen

En låneram på oförändrat 9 milj. kr. bör tas upp för nästa budgetår.

1959 års riksdag (prop. 1959: 1 bU. 30 p. 7, prop. 1959: 125, JoU 1959: 22, JoU Mem 1959: 32, rskr 1959: 209) anvisade på tilläggsstat II tUl riksstaten för budgetåret 1958/59 ett investeringsanslag av 5 milj. kr. till fiskerUånefonden för särskild utiåning i arbetslöshetsbekämpande syfte. Av anslaget återstår ett icke utnyttjat belopp av 1 816 000 kr. Beloppet bör få disponeras som kapitaltillskott till fonden.

Departementschefen

Fiskeristyrelsens förslag att återstoden av de medel som anvisats för särskild utiåning i arbetslöshetsbekämpande syfte skall utnyttjas som ka­pitaltillskott till fonden kan jag inte biträda. En låneram på oförändrat 9 milj. kr. bör tas upp för nästa budgetår. Härför behövs ett kapitaltill­skott till fonden av 2 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl FiskerUånefonden för budgetåret 1973/74 anvisa ett in­vesteringsanslag av 2 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                            159

IV: 8. Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk

m. m. Ur fonden beviljar fiskeristyrelsen lån för sådan åtgärd inom fiskets berednings- och konservindustri som väsentligt underlättar av­sättningen av fisk eller förbättrar fiskarnas möjligheter att köpa för­nödenheter. Bestämmelser för lån ur fonden finns i kungörelsen (1971: 445) om statiigt stöd till fiskerinäringen (ändrad 1972: 249).

Fiskeristyrelsen

Vid utgången av budgetåret 1971/72 fanns i fonden ett odisponerat belopp av 679 000 kr. Amorteringarna beräknas tUl 291 000 kr. för bud­getåret 1972/73 och tUl 288 000 kr. för budgetåret 1973/74. Samtidigt fanns ej avgjorda ansökningar om lån på sammanlagt ca 2 milj. kr. Till­skott till fonden behövs med 1 milj. kr. för nästa budgetår.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsan­slag av 700 000 kr.

IV: 9. Statens fiskredskapslånefond. Fonden inrättades genom beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962: 23, JoU 1962: 5, rskr 1962: 140), som för ändamålet anvisade ett investeringsanslag av 600 000 kr. Fiskare, som vid utövning av yrkesmässigt fiske fått fiskredskap skadade eller förlorat fiskredskap samt till följd av skadan eller förlusten behöver ekonomiskt bistånd för att kunna fortsätta med yrkesfiske, kan för detta ändamål erhåUa lån från fonden enligt bestämmelserna i kungö­relsen (1962: 100) om fiskredskapslån (ändrad senast 1969: 815). Lån beviljas inte till högre belopp än som motsvarar 75 % av redskapens värde då de skadades eller gick förlorade. Lånebeloppet får inte över­stiga 25 000 kr. eller, om sökanden redan häftar 1 skuld för fiskred­skapslån, 25 000 kr. minskat med skuldsumman.

Fiskeristyrelsen

Utiåningen från fonden uppgick vid utgången av år 1970 till ca 416 000 kr. och vid utgången av år 1971 till ca 378 000 kr. Riksdagens medgivande till fortsatt disposition av anslaget nästa budgetår bör in­hämtas. Om behållningen under fonden, ca 396 000 kr., bedöms vara otillräcklig bör fonden samtidigt erhålla ett lämpligt avpassat tillskott.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11   Jordbruksdepartementet                                             160

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens fiskredskapslånefond för budgetåret 1973/74 an­visa ett investeringsanslag av 200 000 kr.

IV: A. Skogsväglånefonden. Lån utgår som statligt stöd till skogsväg­byggnad. Lån kan beviljas antingen separat eUer som komplement tUl statsbidrag. Bestämmelserna återfinns i kungörelsen (1941:492) om lån från skogsväglånefonden (ändrad senast 1965: 304).

Skogsstyrelsen

Ett relativt obetydligt belopp innestår f. n på fonden. Under de när­maste båda åren beräknas endast mindre belopp komma att inflyta i form av amorteringar. Någon förstärkning av fonden behövs ej. Skogs­väglånefonden bör ersättas med en form av garantUån med tiUräckligt stor garantiram. Eventuella förslag från sittande utredningar bör dock av\'aktas.

Det för budgetåret 1958/59 anvisade investeringsanslaget tUl fonden bör få användas under budgetåret 1973/74 för det med anslaget av­sedda ändamålet.

Departementschefen

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att medge att det för budgetåret 1958/59 anvisade investerings­anslaget tUl Skogsväglånefonden under budgetåret 1973/74 får användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

VII. Fonden för förlag till statsverket

VII: A. Lagring av jordbruksprodukter. För främst erforderlig säsong­mässig lagring av smör och köttvaror anvisades för budgetåret 1970/71 ett investeringsanslag av 90 mUj. kr. För utlånade medel erläggs ränta som motsvarar gällande diskonto med tiUägg av en halv procent.

Statens jordbruksnämnd

Anslaget bör under budgetåret 1973/74 med oförändrat belopp få användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

Departementschefen

Jag  biträder  statens  jordbruksnämnds  förslag.   Jag  hemställer  att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att medge att det för budgetåret 1970/71 anvisade investerings-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                        i6l

anslaget Lagring av jordbruksprodukter under budgetåret 1973/ 74 får användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

VII: B. Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. För att finansiera inlösen av inhemskt oljeväxtfrö anvisades för budgetåret 1953/54 ett investerings­anslag av 50 milj. kr. För utlånade medel erläggs ränta som motsvarar gällande diskonto med tillägg av en halv procent.

Statens jordbruksnämnd

Anslaget bör under budgetåret 1973/74 med oförändrat belopp få användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

Departementschefen

Jag  biträder  statens  jordbruksnämnds   förslag.   Jag  hemställer  att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att medge att det för budgetåret 1953/54 anvisade investerings­anslaget Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö under budgetåret 1973/74 får användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

VIII. Fonden för beredskapslagring

VIII: 1. Statens jordbruksnämnds delfond: Lagring av jordbrukspro­dukter för beredskapsändamål. För att finansiera statens jordbruks­nämnds beredskapslagring anvisades för budgetåret 1970/71 ett inves­teringsanslag av 271 250 000 kr.

Statens jordbruksnämnd

Anslaget bör under budgetåret 1973/74 med oförändrat belopp få an­vändas för det med anslaget avsedda ändamålet.

Departementschefen

Jag  biträder   statens  jordbruksnämnds  förslag.  Jag  hemställer  att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att medge att det för budgetåret 1970/71 anvisade investerings­anslaget Lagring av jordbmksprodukter för beredskapsändamål under budgetåret 1973/74 får användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

IX. Diverse kapitalfonder

IX: 6. Jordfonden. Fonden uppgår, sedan den för budgetåret 1972/73 tillförts 1 000 kr., tiU 277 181 259 kr. Fondens medel skall enligt beslut av  1948  års riksdag användas för att bestrida lantbruksnämndernas


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                             162

kostnader för fastighetsförvärv i samband med åtgärder för yttre ra­tionalisering på jordbrukets område.

Av medlen får högst 20 milj. kr. användas för inlösen av sådana ofullständiga jordbmk, som ej behövs för rationaUseringsändamål, samt för inlösen av avflyttad renägares bostad i enlighet med vad som an­förts i prop. 1971: 51. De sålunda inlösta fastigheterna redovisas på en särskild delfond.

Medlen används vidare för investeringar på de fastigheter som av kronan upplåts till sambruksföreningar i enlighet med vad som an­förts i prop. 1972: 1 (bil. 11 s. 158).

Lantbruksstyrelsen

Fonden bör tillföras ett formellt belopp av 1 000 kr.

Den kassamässiga behållningen var vid utgången av budgetåret 1971/ 72 45,3 milj. kr. Härav beräknas ca 25 milj. kr. vara disponerade ge­nom bindande köpeavtal. Under innevarande budgetår står sålunda ca 20,3 milj. kr. till förfogande utöver inflytande inkomster av fastighets-försäljningar m. m.

Utvecklingen av inköps- och försäljningsverksamheten belyses av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår       Inköp       Försäljning m. m.

 

1967/68

111,3

74,7

1968/69

87,6

80,6

1969/70

112,9

94,1

1970/71

129,3

117,9

1971/72

135,8

136,4

Under budgetåret 1971/72 har inkomsterna på delfonden för inlösen av ofullständiga jordbruk överstigit utgifterna med 238 955 kr.

Jag vill i detta sammanhang redovisa ytterligare uppgifter rörande inriktningen och effekten av nämndernas inköps- och försäljningsverk­samhet. Rationaliseringsreserven uppgick vid slutet av budgetåret 1971/ 72 till sammanlagt 19 200 ha åker och 116 200 ha skogsmark. Under budgetåret 1971/72 inköpte lantbruksnämnderna 9 660 ha åker och 41 209 ha skogsmark. Av förvärven under första halvåret 1972 låg 84 % av åkerarealen och 69 % av skogsmarken i de egentliga jordbruksbyg­derna. Av försäljningama under samma tid låg 86 % av åkerarealen och 69 % av skogsmarken i dessa jordbruksbygder.

I följande tabell anges hur summan av köpeskillingarna (118 milj. kr.) för de brukningsenheter som lantbruksnämnderna förvärvade un­der budgetåret 1971/72 procentuellt fördelar sig på olika storleksgrup­per.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet


163


 

Åker, ha

Skog,

ha

 

 

 

 

 

 

 

 

 

—25

 

26-

-50

51-

-100

101-

-200

201—

Summa

— 2

8

 

5

 

4

 

3

 

2

22

3— 5

6

 

3

 

2

 

2

 

0

13

6—10

9

 

5

 

4

 

1

 

2

21

11—20

14

 

4

 

3

 

1

 

0

22

21—30

9

 

1

 

2

 

1

 

----

13

31 — 50

4

 

1

 

2

 

1

 

0

8

51 —

0

 

1

 

 

0

 

1

Summa

50

 

20

 

17

 

9

 

4

100

Effekten av lantbruksnämndernas försäljningar av jordfondsfastig­heter belyses i följande sammanställning, där antalet brukningsenheter, som under budgetåret 1971/72 fått tillskottsmark, har fördelats på åkerareal före tillköp. För varje storleksgrupp anges medelarealen åker och skogsmark före resp. efter tillköp.

 

 

 

 

Storleksgrupper efter

Antal bruk-

Medelareal, ha

 

 

åkerareal före till-

ningsenheter

 

 

 

 

 

 

 

 

köp, ha

 

Åker

 

Skogsmark

 

före

efter

före

efter

 

 

till-

till-

till-

till-

 

 

köp

köp

köp

köp

— 2

127

1

2

91

120

3— 5

165

4

7

65

100

6—10

335

8

11

76

101

11—15

273

13

17

73

94

16—20

261

18

23

66

84

21—25

181

23

30

58

71

26—30

129

28

37

66

82

31—40

150

35

41

69

79

41—50

81

46

54

62

73

51 —

115

92

99

138

151

Summa

1817

22

26

74

94

I detta sammanhang bör också verkningarna av 1965 års jordför­värvslag redovisas. Av följande sammanställning framgår omfattningen av de lagfarter, som beviljats för jordbruksfastigheter under tiden den 1 juU 1965—den 30 juni 1972.


Enligt lagen prövade förvärv (exkl. över­låtelser mellan juridiska personer)

Fysiska personers förvärv Juridiska personers förvärv Juridiska personers överlåtelser


 

Antal

Areal åker, ha

Areal

skogsmark,

ha

23 781

2 647

345

202 500

31000

2 800

447 400

218 400

17 300


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11   Jordbruksdepartementet                                             164


Från lagens prövning undantagna förvärv

Släktförvärv, kommunförvärv m. m. Domänverkets förvärv Domänverkets överlåtelser Lantbruksnämndemas förvärv Lantbruksnämndemas överlåtelser


 

Antal

Areal

Areal

 

åker.

skogsmark.

 

ha

ha

51 130

484 200

1 692 000

275

3 200

64 400

164

2 700

60 300

6 651

46 600

192 200

8 694

42 200

182 400


Beträffande juridiska personers förvärv har 85 sådana gjorts av före­tag, som bedriver förädling eller distribution av jordbruksprodukter, 951 av företag som bedriver förädling av skogsprodukter, 930 av ex­ploateringsföretag och 681 av andra företag. Av de förvärv som skogs-förädlingsföretagen gjort har förvärvsegendomen i 496 fall legat i skogs­bruksbygd eller i skogsbruksdomlnerad mellanbygd, medan egendomen i 205 fall legat i jordbruksbetonad mellanbygd och i 156 fall i område, som hänförs till jordbruksbygd. I 758 fall har skogsförädlingsföretagens förvärv inneburit en utvidgning av tidigare innehav i området. Av de fysiska personernas förvärv har 13 183 gjorts av yrkesverksamma jord­brukare. 7 707 förvärv har avsett ej bestående brukningsenheter som inte behövs för rationaUseringsändamål. Beträffande förvärv, som un­dantas lagens prövning, har ca 45 000 sådana ägt rum i form av släkt­förvärv omfattande en areal av ca 421000 ha åker och 1494 000 ha skogsmark. I 3 155 fall har kommuner stått som förvärvare.

Erfarenheten av den hittillsvarande tillämpningen av lagen har inte föranlett lantbruksstyrelsen avge förslag till några ändringar av denna.

Departementschefen

Lantbruksnämndemas inköps- och försäljningsverksamhet, som sker med anlitande av jordfonden, är av stor vikt för jordbrukets struktur­rationalisering. Fonden har för budgetåret 1972/73 tUlförts ett formellt belopp av 1 000 kr. och uppgår tiU 277 milj. kr. De medel som finns odisponerade eller flyter in vid fastighetsförsäljningar m. m. beräknar jag räcka tUl för inköpsverksamheten m. m. under budgetåret 1973/74. Anslaget bör därför föras upp med oförändrat 1 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Jordfonden för budgetåret 1973/74 anvisa ett investerings-anslag av 1 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet          i65

Register

Sid.

1    Översikt

DRIFTBUDGETEN

A.  Jordbruksdepartementet m. m.

12             Jordbruksdepartementet                                                                    6 828 000

13             Lantbruksrepresentanter                                                                       773 000

 

13             Kommittéer m. m.                                                                              4 800 000

14             Extrautgifter                                                                                          360 000

12 761 000

B.  Jordbrukets rationalisering m. m.

15    Lantbruksstyrelsen                                                                           15 691000
18   Lantbruksnämnderna
                                                                        96 040 000

20      Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m.                      4 000 000

21             Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.                                    19 000 000

22      Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m.                              150 000

23             Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti 1 000 000 26   Bidrag till särskUda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m.m.     12 000 000

28    Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa krono-

lägenheter m. m.                                                                             1 200 000

29             Befrämjande av husdjursaveln m. m.                                                 1 000 000

30             Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet                               1 000

31             Bidrag till statens hingstdepä och stuteri                                              632 000

 

31             Särskih stöd åt biskötsel och växtodling                                                 96 000

32             Bidrag till Svensk matpotatiskontroll                                                   120 000

33             Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen                                  500 000

34             Främjande av rennäringen 630 000 40   Kompensation för bensinskatt till rennäringen               200 000

152 260 000

C.  Jordbruksprisreglering

42      Statens jordbruksnämnd                                                                   10 039 000

43              Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden                                         1113 ÖOO

44      Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område                                96 000 000

46    Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och foder-

medel m.m.                                                                                   37 941 000

47    Stöd till jordbruket i norra Sverige                                                   74 000 000

47      Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m.                                  6 000 000

48      Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket                         1 218 000

49      Bidrag till permanent skördeskadeskydd 30 000 000 49   Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.    13 761 000

270 072 000

D.  Skogsbruk

51    Skogsstyrelsen                                                                                    8 211000

53    Bidrag till skogsvårdsstyrelserna                                                     41 240 000

56   Bidrag till skogsförbättringar                                                              8 000 000

60    Vägbyggnader på skogar i enskild ägo                                              15 000 000

62      Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m.                      10 100 000

63      Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m.                    1 572 000

84123 000

E.  Fiske

65      Fiskeristyrelsen                                                                                  7 601 000

66      Fiskeriintendenter m. m.                                                                    1 094 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11   Jordbruksdepartementet


166


Sid.

68             Främjande i allmänhet av fiskerinäringen                                              275 000

69             Kursverksamhet på fiskets område                                                       305 000

70             Bidrag till fiskehamnar m. m.                                                             3 000 000

 

73             Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen                                                         20 000

74      Restitution av bensinskatt tiU fiskerinäringen 1100 000 74 Särskilt omställningsstöd tiU fiskare, m. m.   3 000 000 76   Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti tUl fiske                                                                      1 000

 

76             Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m.                                     1 000

77             Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m.                         1 000 000

 

77             Fiskenundersökningsfartyg                                                                6 500 000

78             Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten                   1 000

23 898 000

F.  Service och kontroll

79      Statens livsmedelsverk                                                                     20 084 000

80             Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontroll-

slakterier                                                                                         9 182 000

81    Statens veterinärmedicinska anstalt                                                  15 168 000
86   Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m.                                    50 000

86            Veterinärstaten                                                                                 20 728 000

87            Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m.                    4 000 000

 

87             Bidrag till djursjukvård i vissa fall                                                         600 000

88             Veterinärinrättningen i Skara         819 000 Statens centrala frökontrollanstalt:

89             Förvaltningskostnader                                                                        9 933 000

90    Utrustning                                                                                               60 000
90 Statens växtskyddsanstaU                                                                    7 910 000
92 Bekämpande av växtsjukdomar                                                               150 000
92   Statens lantbrukskemiska laboratorium                                              4 160 000

94             Statens maskinprovningar                                                                  2 798 000

95             Statens växtsortnämnd                                                                          122 000

95 764 000

G.  Utbildning och forskning

Lantbrukshögskolan:

97    Förvaltningskostnader                                                                     45 339 000

100             Driftkostnader                                                                                  10 074 000

101             Bokinköp m. m.                                                                                     722 000

102             Försöksverksamheten 23 460 000 104   Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m.              1 000

Veterinärhögskolan:

104    Förvaltningskostnader                                                                     15 184 000

106             Driftkostnader                                                                                   7 406 000

107             Bokinköp m. m.                                                                                    166 000

 

107             Försöksverksamhet                                                                               315 000

108             Lantbruksdriften vid försöksgården                              1 000 Skogshögskolan:

108    Förvaltningskostnader                                                                     16 337 000

110             Driftkostnader                                                                                  12 427 000

111             Bokinköp m. m.                                                                                     179 000

112             Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor

m.m.                                                                                               11500 000

119   Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m.m.                        300 000

119   Jordbruksforskning                                                                            '8 800 000

119             Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning                                    1 185 000

120             Bidrag till Sveriges utsädesförening                                                  >5 692 000

 

120             Bidrag till viss praktiskt vetenskapUg växtförädling                            255 000

121             SkogUg forskning                                                                               3 125 000

121    Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och

skogsgödsling m. m.                                                                       1 152 000

122    Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning                                          3 300 000
122   Bidrag tUl Skogs-och lantbruksakademien                                            287 000

' Beräknat belopp


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet          167

Sid.

3 484 000

366 000

1 501 000

39 000

500 000

173 097 000

'23 514 000

1 605 000

1 650 000

500 000

9 000 000

9 400 000

57 300 000

24 200 000

20 560 000

2 000 000

4 000 000

255 000 000

50 000 000

960 000

5 000 000

464 689 000

145 000

1 000

3 992 000

29 000

5 000

4 172 000

Alnarpsinstitutet: 123    Förvaltningskostnader

128             Materiel m. m.

129             Statens skogsmästarskola

130             Reseunderstöd för studier m. m.

131             Bidrag till viss ungdomsverksamhet

H, Miljövård m. m.

132    Statens naturvårdsverk

132             Koncessionsnämnden för miljöskydd

133             Miljövårdsinformation

134             Rikskampanj mot nedskräpning

135             Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m.

136             Vård av naturvårdsområden m. m. Stöd tiU idrotten:

 

138             Organisationsstöd m. m.

139             Anläggningsstöd m. m.

 

141              Miljövårdsforskning

142              Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet

143              Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m.m.

144              Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m.

146   Bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m. m.

148              Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m.

149              Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond

I. Diverse

150    Servitutsnämnder, m. m.

150             Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m.

151             Bidrag till vissa intemationeUa organisationer m.m.

152             Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder

154   Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar

Summa för driftbudgeten    1 280 836 000

KAPITALBUDGETEN Statens afTärsverksfonder

Domänverket

155             Markförvärv för naturvärdsändamål, m. m.                                       4 000 000

156             Byggnadsarbeten m. m. vid vissa för lantbrukshögskolans för-

söksverksamhet disponerade jordbruksegendomar                           220 000

4 220 000
Statens allmänna fastighetsfond
156   Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m.
                           45 000 000

Statens utlåningsfonder

158              Fiskerilånefonden                                                                               2 000 000

159              Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk

m. m.                                                                                                  700 000

159              Statens flskredskapslånefond                                                                200 000

160              Skogsväglånefonden                                                                                      

2 900 000 Fonden för förlag till statsverket

160             Lagring av jordbruksprodukter                                                                     

161             Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö                                                                    

1 Beräknat belopp


 


Prop. 1973:1    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                        168

Sid.

Fonden för beredskapslagring

161    Statens j ordbruksnämnds delfond: Lagring av jordbruks­
produkter för beredskapsändamål                                                            

Diverse kapitalfonder
161    Jordfonden
                                                                                              1 000

Summa för kapitalbudgeten     52 121 000 Totalt för jordbruksdepartementet    1 332 957 000

MARCUS BOKTR. STHLM 197 3     720511


 


Bilaga 12 till statsverkspropositionen 1973                          Prop. 1973:1

Bilaga 12

Handelsdepartementet

ÖVERSIKT

Handelsdepartementets verksamhetsområde omfattar förutom han­delspolitik bl. a. exportfrämjande åtgärder, pris-, konkurrens- och kon­sumentfrågor, ekonomiskt försvar samt patent- och registreringsfrågor. Krigsmaterielinspektionen inom departementet kontrollerar tUlverk­ning och utförsel av krigsmateriel. Under departementet hör de stats­ägda företagen Svenska penninglotteriet aktiebolag och Aktiebolaget Tipstjänst.

Departementets budget föreslås öka med 74,3 mUj. kr. tUl 301 milj. kr.

Handelspolitiska frägor

De förhandlingar som ägt rum i syfte att få till stånd en stor västeuro­peisk marknad har slutförts under det gångna året. Storbritannien, Dan­mark och Irland har den 1 januari 1973 inträtt som medlemmar i de eu­ropeiska gemenskaperna. Sverige har liksom flertalet övriga EFTA-län­der slutit frihandelsavtal med gemenskaperna.

Den tredje sessionen med FN:s konferens för handel och utveckling (UNCTAD) ägde rum under april—-maj 1972.

Frågan om nya omfattande förhandlingar för att minska hindren för världshandeln har förts framåt under år 1972. Inom GATT intensifieras förberedelserna för sådana förhandlingar med början under år 1973. Överläggningar om det internationella betalningssystemets utformning har fortsatt. Ett nytt förhandlingsforum har tillskapats i form av den s. k. tjugogruppen inom ramen för Internationella valutafonden (IMF).

Viktigare handelspolitiska frågor redovisas fortlöpande i handelsde­partementets tidskrift Aktuellt i handelspolitiken.

Europeiska gemenskaperna (EEC, CECA)

Förhandlingarna mellan Sverige och de europeiska gemenskaperna har slutförts under det gångna året. Under februari och mars ägde överläggningar rum i särskilda arbetsgrupper för industrivaror, jord­bruksprodukter, konkurrensregler och skyddsklausuler m. m. samt frågor rörande den europeiska kol- och stålgemenskapen. Resultatet av

1    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 12


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                  2

överläggningarna redovisades vid ett möte mellan förhandlingsdelegatio­nerna den 20—21 mars. Kommissionen utarbetade därefter en rapport rörande läget i förhandlingarna, vilken överlämnades till gemenskaper­nas ministerråd. På grundval av tilläggsdirektiv från rådet återupptogs förhandlingarna i maj.

Förhandlingarna avslutades den 21 juli. Två avtal, ett med den euro­peiska ekonomiska gemenskapen (EEC) och ett med den europeiska kol-och stålgemenskapen (CECA), undertecknades i Bryssel den 22 juli.

I proposition 1972: 135 föreslogs riksdagen att godkänna avtalen samt att antaga vissa lagförslag som föranleddes av avtalen. Förslag om erforderliga ändringar i tullagstiftningen samt om bestämmelser rörande råvaruprisutjämning framlades i proposition 1972: 143. Genom avtalen blir Sverige en del av en tullfri marknad för industrivaror som omfattar samtliga EEC- och EFTA-länder samt Irland. Fri tillgång till denna marknad är av avgörande betydelse för Sveriges möjligheter att uppnå en bättre arbetsfördelning och ett effektivare utnyttjande av resurserna. Avtalen skapar förutsättningar för ett stabilt och varaktigt samarbete mellan parterna baserat på ömsesidigt förtroende. Genom bestämmel­serna om utvecklingsbarhet öppnas möjlighet att vidga och fördjupa samarbetet i framtiden, om detta Ugger i båda parters intresse. Avtalen innehåller inga bindningar som begränsar möjligheterna för Sverige att bedriva en självständig utrikespolitik och att bevara neutraliteten. Riks­dagen godkände avtalen den 12 december 1972 (UU 1972: 20, rskr 1972: 311), och avtalet med EEC trädde i kraft den 1 januari 1973. Ikraftträdandet av avtalet med CECA har blivit fördröjt på grund av att ratificeringsproceduren inom gemenskapen ännu inte kunnat slut­föras.

I samband med undertecknandet av avtalen inledde handelsdeparte­mentet en omfattande informationskampanj för att sprida kännedom om avtalens innehåll. Genom annonser i pressen erbjöds allmänheten att utan kostnad beställa visst informationsmaterial. I samband härmed dis­tribuerades ca 35 000 exemplar av tidskriften Aktuellt i handelspoliti­ken, innehållande en redogörelse för avtalen samt preliminär svensk text till artiklarna i avtalet med EEC. En sammanfattning av avtalens inne­börd publicerades under hösten i informationsbroschyren "Klart EEC" som distribuerats i över 200 000 exemplar. En koncentrerad information om avtalen har dessutom lämnats i form av annonser införda i landets alla dagstidningar. De fullständiga svenska texterna till avtalen och de därtUl fogade protokollen och bUagoma har handelsdepartementet publi­cerat i boken "Sveriges avtal med EEC och CECA".

Europeiska friliandelssammanslutningen (EFTA)

StorbrUannien och Danmark lämnade EFTA vid 1972 års utgång och inträdde som medlemmar i de europeiska gemenskaperna. Förutom Sve-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                  3

rige har fyra EFTA-länder — Island, Portugal, Schweiz och Österrike — slutit frihandelsavtal med gemenskaperna.

Norge har inlett förhandlingar om avtal med gemenskaperna. Mål­sättningen för dessa förhandlingar är att avtalen skall vara klara vid en sådan tidpunkt att den ömsesidiga tullavvecklingen skall kunna inledas den 1 april 1973.

Det till EFTA associerade Finland har också fört förhandlingar om frihandelsavtal med gemenskaperna. Avtalen paraferades av parterna den 21 juli 1972 men har ännu inte undertecknats.

Alla EFTA-länder har understrukit sitt starka intresse att bevara den frihandel som redan uppnåtts inom sammanslutningen. EFTA-konven­tionen kommer även i fortsättningen att säkerställa frihandeln mellan de länder som kvarstår i EFTA. Frihandeln mellan de kvarvarande EFTA-länderna å ena sidan samt Danmark och Storbritannien å den andra kommer i allt väsentiigt att bestå.

De europeiska marknadsproblemen stod i centrum för intresset vid EFTA:s ministermöten i Geneve den 4 och 5 maj samt i Wien den 16 och 17 november 1972.

Vid mötet i Wien uttryckte ministrarna från de länder som kvarstår i EFTA sin beslutsamhet att fortsätta det samarbete som hade utvecklats sedan sammanslutningen trädde i kraft. EFTA kommer även i framti­den att främja handeln mellan sina medlemmar. Som ett viktigt led i dessa strävanden ingår ansträngningarna att avskaffa de icke-tariffära handelshindren.

Arbetet inom EFTA har under det gångna året främst varit koncen­trerat dels på att finna lösningar för att bevara frihandeln mellan utträ­dande och kvarvarande EFTA-stater, dels på att anpassa organisationen till den nya situation som uppstår när två medlemmar utträder. De änd­ringar i EFTA-konventionen som föranleds härav avser bl. a. EFTA:s ursprungsregler som anpassas till det system som finns i EFTA-länder­nas avtal med EEC. Ändringarna avser vidare vissa procedurfrågor, exempelvis reglerna om majoritetsröstning.

Det interna EFTA-samarbetet har ytterligare utvecklats. Bl. a. har en fortsatt avveckling skett av sådana icke-tariffära handelshinder som orsakats av tvingande tekniska och administrativa föreskrifter. Sålunda har överenskommelser träffats om ömsesidigt godkännande av prov­ningsresultat för jordbruksmaskiner och traktorer samt gasapparatur. En konvention rörande kontroll och märkning av ädelmetallvaror har undertecknats.

Jugoslavien har deltagit med observatörer i ett antal möten på ex­pertnivå.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                  4

Nordiskt samarbete

Arbetet inom det nyupprättade nordiska ministerrådet har varit kon­centrerat till det handlingsprogram, som ministerrådet i början av år 1972 vid Nordiska rådets 20:e session i Helsingfors uppmanades utar­beta för att stärka och utveckla det nordiska samarbetet. Vidare har ar­betet gällt organisationen av det nordiska regeringssamarbetet.

Ministerrådets förslag till handlingsprogram presenterades vid ett gemensamt möte med de nordiska stats- och samarbetsministrarna samt Nordiska rådets presidium i Köpenhamn den 21 november 1972. Det framlagda programmet avser det framtida nordiska samarbetet på in­dustri- och energipolitikens, regionalpolitikens, miljöpolitikens och transportpolitikens områden. Handlingsprogrammet omfattar bl. a. bil­dandet av en nordisk fond för teknologi och industriell utveckling, som skall tillföras sammanlagt 50 milj. sv. kr., varav 10 milj. vid starten. Sveriges bidrag till fonden för budgetåret 1973/74 — 4,5 milj. kr. — föreslås bli anvisat under trettonde huvudtiteln. Handlingsprogrammet skall utgöra grundvalen för det fortsatta nordiska samarbetet. Det skall fortlöpande ses över och utvidgas.

Ministerrådet har beslutat att förlägga det permanenta ministerråds­sekretariatet till Oslo. Beslut om sekretariatets organisation och arbets­uppgifter avses bil träffade i början av år 1973.

FN:s konferens för handel och utveckling (UNCTAD)

Den tredje sessionen med världshandelskonferensen (UNCTAD III) ägde rum i Santiago de Chile under tiden den 13 april—den 21 maj 1972. En kortfattad redogörelse för denna session har framlagts av han­delsdepartementet i en broschyr med titeln "UNCTAD III".

De främsta resultaten av konferensen blev principbesluten, att u-länderna skall erhålla vederbörlig representation vid Intemationella be­slut i valutafrågor samt att alla u-länder garanteras full möjlighet att ef­fektivt delta i 1973 års GATT-förhandlingar och att särskild hänsyn därvid tas till u-ländernas problem. Enighet nåddes också om ett pro­gram för särskilda åtgärder för de minst utvecklade ländema.

Ett omfattande arbetsprogram hänsköts till UNCTAD:s permanenta organ. Möjlighetema till framsteg blir beroende av i vilken utsträckning man utnyttjar de fortsatta förhandlingsmöjligheter som konferensen an­visat.

Sverige är under år 1973 medlem i såväl UNCTAD :s styrelse som samtliga huvudkommittéer.

Sverige undertecknade i december 1972 det internationella kakaoavta­let. Avtalet, som främst syftar tUl att stabilisera världsmarknadspriset på kakao, kommer att föreläggas riksdagen för godkännande.

De   särskilda   tullförmånerna   för   u-länderna (s. k.   tullpreferenser)


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                   5

trädde i kraft för Sveriges del den 1 januari 1972. De tillämpas nu för sammanlagt 50 länder och områden.

Andra internationella organisationer

Vid GATT:s session i november 1972 bekräftade en rad länder, som tillsammans svarar för en betydande del av världshandeln, sin avsikt att under år 1973 inleda multilaterala handelsförhandlingar inom ramen för GATT. Förhandlingarna skall avse tullar samt icke-tariffära hinder och andra åtgärder som hindrar eller snedvrider handeln. Förhandlingarna skall täcka både industrivaror och jordbruksvaror och ta särskUd hänsyn till nödvändigheten av att finna lösningar på u-ländernas problem. Det råder enighet om att förhandlingarna för u-ländernas del bör leda till ökade exportinkomster, diversifiering av exporten och ökad tillväxt av handeln. Vid sessionen beslöt man vidare att tillsätta en kommitté för att förbereda förhandlingarna. I kommitténs arbete kan alla medlems­ länder delta liksom även u-länder som inte är medlemmar. Förberedel­sekommittén skall utarbeta förslag tUl metoder och procedurer för för­handlingarna. Den skall koordinera och analysera det tekniska förbere­delsearbete som redan påbörjats inom GATT:s olika organ.

Ett ministermöte skall äga rum i september 1973 för att tUlsätta en förhandlingskommitté och precisera de konkreta målen för förhandling­arna. Målet är att förhandlingarna skall vara avslutade under år 1975.

Inom GATT pågår granskning av fördraget om Storbritanniens, Dan­marks och Irlands anslutning till de europeiska gemenskaperna för att fastställa om fördragets bestämmelser står i överensstämmelse med vill­koren i GATT:s artikel XXIV. Motsvarande granskning har påbörjats beträffande EFTA-ländernas frihandelsavtal med gemenskaperna.

Sverige har även under det gångna året genom unUaterala bidrag ökat stödet tiU GATT:s och UNCTAD:s gemensamma centrum för handels­information (ITC).

Inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) har undersök­ningama av möjligheterna att öka öst—västhandeln fortsatt. Under vå­ren 1972 hölls på svenskt initiativ ett seminarium i marknadsföringsfrå­gor.

Den arbetsgrupp på hög nivå (den s. k. Rey-gruppen) som tillsatts av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) lade i september fram en studie av världshandeln och därmed sammanhäng­ande problem.

Bilaterala avtal

Under år 1972 fördes förhandlingar med Bulgarien, Polen, Rumänien och Sovjetunionen inom ramen för Sveriges bilaterala handelsöverens­kommelser med dessa stater. Nya långtidsavtal har slutits med Bulga-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12   Handelsdepartementet                                   6

rien, Polen och Rumänien. GäUande långtidsavtal med Tjeckoslovakien och Ungern har förlängts med ett år. I slutet av år 1972 träffades ett långtidsavtal om handeln mellan Sverige och Albanien.

De överenskommelser som tidigare träffats med Hongkong, Republi­ken Korea och Portugal om begränsning av exporten till Sverige av vissa trikå- och konfektionsvaror har i samtliga fall förnyats för ytter­ligare en ettårsperiod. Detta gäller också överenskommelsen med Por­tugal om en begränsning av exporten av vissa tekoprodukter från Macao. Ett exportbegränsningsavtal, som endast gäller skjortor, har vidare slu­tits med Singapore.

Med Japan ingicks år 1971 en överenskommelse om att inrätta en blandad kommission för ekonomi och handel. Kommissionen hade sitt första möte i Stockholm i juni 1972.

I början av år 1973 skall konsultationer äga rum om förutsättning­arna för utveckling av handel och ekonomiskt samarbete mellan Sverige och Kina.

Krigsmaterielkontroll

Krigsmaterielinspektionens kontroll av tUlverknlngen av krigsmateriel i landet omfattade vid årsskiftet 1972/73 124 enskUda tUlverkare. TUl-verkningsvärdet var år 1971 1 387 milj. kr. vilket innebär en värdemässig ökning med ca 25 % sedan föregående år.

Vid inspektionen har ca 1 350 utförselärenden behandlats under år 1972. Beviljade utförseltillstånd under år 1972 avser utförsel tiU ett vär­de av ca 355 milj. kr. Medelvärdet av krigsmaterielexporten under pe­rioden 1967—1971 var 280 milj. kr. per år.

Lotterifrågor

Aktiebolaget Tipstjänst och Svenska penninglotteriet aktiebolag ökade sin omsättning kraftigt det senaste verksamhetsåret.

Omsättningen hos Tipstjänst uppgick under verksamhetsåret den 1 juli 1971—den 30 juni 1972 till 628 milj. kr. (492).i TUl statsverket mle-vererades 326 milj. kr. (253), därav 60 milj. kr. (49) i form av lotteri­vinstskatt och 78 milj. kr. (61) i form av radskatt. Omsättningsökningen uppgick således tUl 30 %.

Penninglotteriets intäkter av lottförsäljningen var under år 1972 435 milj. kr. (428). Åtta nummerlotterier anordnades under året mot sex under år 1971 och 2,9 mUj. (3,0) lotter såldes. I det lotteri, där drag­ning sker varje månad, såldes 17,3 milj. (16,9) lotter. Liksom under tidigare år anordnades ett särskUt lotteri för kulturella ändamål. I detta lotteri såldes 139 854 (214 109) lotter. Av penninglotteriets bruttoom­sättning beräknas 215 milj. kr. (211) tUlfalla statsverket. Härav utgörs 31 milj. kr. (29) av lotterlvinstskati.

' Siffror inom parentes gäller närmast föregående verksamhetsår.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                   7

Penninglotteriet har, efter rekommendation från regeringen, beslutat förlägga sin verksamhet till Visby. Regeringens rekommendation har grundats på lokaliseringspolitiska överväganden. Visby är i behov av en stimulans av det slag som lokaliseringen medför. Utflyttningen, som beräknas ske år 1975, kan enligt uppskattning av Penninglotteriet vän­tas medföra engångsutgifter av upp till 5 milj. kr. Till detta kommer kostnader för eventuell nybyggnad i Visby samt eventuella årliga mer­kostnader.

Sakkunniga har under det gångna året tillkallats för att utreda regle­ringen av den allmänna lotteriverksamheten. De sakkunniga skall for­mulera de grundläggande principer som bör gälla för regleringen.

Exportfrämjande åtgärder och turism

Tullavvecklingen genom avtalet med EEC ger svensk exportindustri större utvecklingsmöjligheter än någon tidigare handelspolitisk uppgö­relse som Sverige medverkat i. Detta bör få positiva verkningar på sys­selsättning och inkomstutveckling.

Det statliga exportstödet inom handelsdepartementets område föreslås bli utökat för att möta behovet hos exportnäringen av specialiserad kom­mersiell service av hög kvalitet. Den 1 juli 1972 inrättades Sveriges ex­portråd av svenska staten och Sveriges allmänna exportförening. De svenska handelskamrarna i Wien, London och Haag omvandlades den 1 januari i år efter initiativ från kamrarna till statliga handelssekreterar-kontor. Ett nytt branschorienterat exportstöd för sko- och garveriindust­rierna föreslås inrättas. Programmet för exportstimulans åt glasindustrin föreslås bli förlängt.

Svenska turisttrafikförbundet har omorganiserat sin verksamhet för en effektivare marknadsföring i utlandet av Sverige som turistland. Den år 1970 påbörjade kampanjen "Sverige Nu", som vUl framhäva Sverige som ett alternativ tUl turism utomlands, fortsätter under år 1973. Finan­sieringen sker med bidrag från staten och turistnäringen. En fortsätt­ning under år 1974 föreslås.

För exportfrämjande och turistvärvande åtgärder föreslås anslagsök­ningar med 4,6 milj. kr. till 39,1 milj. kr.

Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

För att en tUlfredsställande kommersiell service i glesbygder skall kunna upprätthållas föreslås stöd utgä. Bidrag avses sålunda utgå till kommuner, som subventionerar hemsändning av dagiigvaror. Vidare skall enskilda näringsidkare under vissa förutsättningar kunna erhålla investeringsstöd i form av lån. I samband med att sådant stöd utgår, Skall staten även kunna lämna kreditgaranti för lån till anskaffning av varulager. För ändamålen föreslås två nya anslag föras upp på sam­manlagt 2,6 milj. kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                   8

Statens pris- och kartellnUmnd har under år 1972 upprätthållit en ut­vidgad och intensifierad prisövervakning. Den 21 december 1972 för­ordnade Kungl. Maj:t om tUlämpning av allmänna prisregleringslagen och utfärdade kungörelse om prisstopp på vissa livsmedel. Förordnan­det om tillämpning av prisregleringslagen skall underställas riksdagens prövning.

Inom kort kommer pris- och kartellnämnden att lägga fram förslag om vissa förändringar i nämndens organisation. Vidare föreslås vissa ändringar i allmänna prisregleringslagen i en inom handelsdepartemen­tet utarbetad promemoria, vilken f. n. remissbehandlas. Förslag i dessa frågor avses föreläggas 1973 års riksdag.

I fråga om tUlämpningen av lagen (1970: 412) om otillbörlig mark­nadsföring och lagen (1971: 112) om förbud mot otillbörliga avtalsvill­kor har tillströmningen av ärenden visat en fortsatt ökning. Förstärk­ning av resurserna vid marknadsdomstolen (f. d. marknadsrådet) och konsumentombudsmannen föreslås.

Den 1 januari 1973 började konsumentverket sin verksamhet. Samti­digt upphörde statens institut för konsumentfrågor, statens konsument-råd och Varudeklarationsnämnden. Möjligheterna att genom utredning och information stärka konsumenternas ställning och hjälpa hushållen att utnyttja sina resurser på ett rationellt sätt har väsentligt förbättrats genom tillkomsten av det n)'a verket. I fråga om varudeklarationer på­går en utredning om vissa principfrågor. Utredningen väntas lägga fram ett betänkande under första halvåret 1973.

Sverige deltar i det internationella samarbete i konsumentpolitiska frågor, som bedrivs inom bl. a. OECD och Europarådet.

Sedan affärstidslagen upphörde att gälla vid utgången av år 1971 har affärstidsnämnden undersökt effektema i olika avseenden av fria affärs­tider. Enligt nämndens hittills avlämnade rapporter har det pä det hela taget skett endast små förändringar i fråga om butikernas öppethållan­detider och de handelsanställdas arbetsförhållanden. Det är dock enligt nämnden for tidigt att dra några slutsatser om verkningarna av fria affärstider.

För verksamheten inom pris-, konkurrens- och konsumentomrädet föreslås en anslagshöjning med ca 4,4 milj. kr.

Patent- och registreringsfrågor

Sverige deltar i det internationella samarbete som på patent-, varu­märkes- och mönsterområdet pågår inom världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO), Europarådet och EEC. Såväl på det nordiska planet som inom en större internationell krets under ledning av WIPO förbereds ikraftträdandet av ett samarbetsavtal (Patent Coopera­tion Treaty, PCT) som antogs år 1970. Enligt avtalet skall nyhetsgransk­ning och eventuellt också patentbarhetsprövning ske endast vid ett fåtal


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                   9

patentverk i världen. Det svenska patentverket har förutsättningar att bli ett av dessa verk. Avtalet beräknas medföra praktiska konsekvenser för Sverige tidigast mot slutet av 1970-talet.

Sverige deltar tUlsammans med 20 andra stater 1 förhandlingarna om en europeisk patentgemenskap. Vid dessa undersöks möjligheten att upprätta ett centralt europeiskt patentverk, genom vUket de nationella patentverken skulle helt avlastas prövningen av ansökningar som be­handlas av det gemensamma patentverket. Vid en sjätte och avslutande regeringskonferens i Luxemburg i juni år 1972 togs ställning till vissa institutionella frågor bl. a. europapatentverkets placering i Munchen. Vid konferensen tillgodosågs det nordiska önskemålet att en PCT-myn-dighet, vid sidan om europapatentverket, skall kuniia etableras i Nor­den. Vidare kan nyhetsgranskning av europeiska patentansökningar i viss utsträckning komma att utföras av det svenska patentverket mot ersättning från europapatentverket. Konventionsförslaget remissbehand­las f. n. Konventionen beräknas träda i kraft tidigast år 1976.

Patentpolicykommittén utreder de problem som för det svenska pa­tentverkets del aktualiseras av PCT-planen och europapatentkonventio-nen. Kommittén planerar att i början av år 1973 avge ett betänkande om konsekvenserna för Sverige av en anslutning till europapatentkonven-tionen.

Inom Europarådet har Sverige deltagit vid utarbetandet av ett nytt klassificeringssystem för patent. Systemet antogs vid en konferens i Strasbourg i mars 1971. Den på svenskt initiativ påbörjade utredningen inom WIPO om möjligheterna att genom en internationell patentkon­vention främja överföringen av teknik till utvecklingsländerna fortsätter.

Frågan om en revision av Madridöverenskommelsen om internatio­nell registrering av varumärken eUer ingående av en ny sådan över­enskommelse kommer upp vid en konferens i Wien i maj 1973. Sverige har aktivt medverkat i förberedelsearbetet. Det svenska patentverket del­tar också i det internationella samarbetet för utformning av system för maskinell likhetsgranskning av varumärken.

Patentverket leds fr. o. m. den 1 juli 1972 av en lekmannastyrelse. Försöken med en fördjupad förvaltningsdemokrati inom verket fortsät­ter. En av ledamötema i styrelsen representerar personalen. För verket föreslås en anslagsökning med ca 5,6 mUj. kr. Anslaget redovisas i pro­gramtermer.

Ekonomiskt försvar

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar erhöll i september 1971 uppdrag att senast den 1 juli 1972 redovisa en komplettering av det planeringsun­derlag som utarbetats genom de s. k. miljöstudierna. Kompletteringen skulle avse bl. a. synpunkter på krav med hänsyn till uthållighet och för­sörjningsstandard. Överstyrelsen har den 20 juni 1972 lämnat en rapport


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                10

härom samt redovisat förslag till fortsatt verksamhet. De fortsatta s. k. miljöstudierna för det ekonomiska försvaret bedrivs fr. o. m. den 1 juli 1972 genom sekretariatet för säkerhetspolitik och långsiktsplanering inom totalförsvaret i försvarsdepartementet (prop. 1972: 45, FöU 1972: 15, rskr 1972: 184). UthåUighet och försörjningsstandard skaU ägnas fortsatt särskild uppmärksamhet i studierna.

Överstyrelsen har vidare genomfört en förstudie rörande långsiktspla­nering inom det ekonomiska försvaret. En rapport om resultatet av för­studien redovisades den 9 december 1971. Rapporten har remissbe­handlats. Med utgångspunkt från rapporten och remissinstansernas syn­punkter uppdrog Kungl. Maj:t åt överstyrelsen att i samarbete med be­rörda myndigheter t. v. fortsätta utvecklingen av ett system för lång­siktsplanering inom det ekonomiska försvaret. En studieplan samt för­slag beträffande planeringssystemets utformning i vissa avseenden och programindelning skall redovisas under innevarande budgetår.

Den år 1971 tUlkallade försörjningsberedskapsutredningen har den 8 september 1972 avlämnat ett delbetänkande (Ds H 1972: 3) Kläder och skor — försörjningen i en kristid. Efter förslag av Kungl. Maj:t har riksdagen godkänt riktlinjer för försörjningsberedskapen på beklädnads­området m. m. (prop. 1972: 127, FöU 1972: 25, rskr 1972: 325).

För att tiUgodose behovet av snabba åtgärder inom den grundtextila industrin har på tilläggsstat för budgetåret 1972/73 anvisats 47 milj. kr. till avskrivningslån och ökad beredskapslagring. För det ekonomiska försvaret föreslås för budgetåret 1973/74 anslagsökningar med ca 63,6 mUj. kr. Av beloppet avser ca 49 milj. kr. beklädnadsområdet.

Sammanfattning

Förändringarna inom handelsdepartementets verksamhetsområde i förhållande till riksstaten för budgetåret 1972/73 framgår av följande sammanställning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet               11


DRIFTBUDGETEN

A.  Handelsdepartementet m. m.

B.   Främjande av utrikeshandeln m. m.

C.  KommerskoUegium m. m.

D.  Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

E.   Patent- och registreringsverket m. m.

F.   Ekonomiskt försvar


 

Anvisat

Förslag

Föränd-

1972/73

1973/74

nng

7,7

8,7

-h     1,0

34,5

39,1

+     4,6

12,0

12,1

+     0,1

29,9

34,3

+     4,4

40,0

47,1

+     7,1

81,1

86,3

+     5,2


Summa för driftbudgeten       205,2             227,6             +   22,4


KAPITALBUDGETEN

V.     Fonden för låneunderstöd

VIII.   Fonden för beredskapslagring

IX.      Diverse kapitalfonder

Summa för kapitalbudgeten Totalt för handelsdepartementet


 

16,0

5,5

42,0

26,0

5,4

-1--l-

26,0

26,0

0,1

21,5

73,4

-1-

51,9

126,7

301,0

-1-

74,3


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12   Handelsdepartementet                              12

Utdrag av protokollet över handelsärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministem för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYR­DAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Feldt, anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1973/74 inom handelsdepartemen­tets verksamhetsområde och anför.

DRIFTBUDGETEN Tionde huvudtiteln

A. HANDELSDEPARTEMENTET M. M. A 1. Handelsdepartementet

1971/72 Utgift            5 159 948

1972/73 Anslag          5 235 000

1973/74 Förslag         5 787 000

 

 

1972/73

Beräknad änd­rmg 1973/74

Personal

 

 

Handläggande personal Övrig personal

43 27

4-             1 of

 

70

+            1

Anslag

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar (även för utrikes resor)

Expenser

Därav engångsutgifter

4 573 000

11000

89 000

562 000

(-)

+ 439 000 +      1000 -1-    46 000 +    66 000 (45 000)

 

5 235 000

+ 552 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                 13

Som ett led i rationaliseringssträvandena kommer handels- och ut­rikesdepartementens enheter för utrikeshandel att förläggas till gemen­samma lokaler och enheternas arbete att integreras.

Kungl. Maj:t har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1965: 65 s. 19, SU 1965: 105, rskr 1965: 295) beslutat inrätta en tjänst som departementsråd i Cr 2 i handelsdepartementet. Tjänsten har in­rättats på rättssekretariatet.

Med hänsyn till ökade arbetsuppgifter inom departementet bör ansla­get räknas upp med 125 000 kr. för ytterligare expertis. I övrigt ökar medelsbehovet under anslaget med 427 000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 5 787 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Handelsdepartementet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 5 787 000 kr.

A 2. Kommittéer m. m.

1971/72 Utgift                2 063 007                   Reservation                        654 608

1972/73 Anslag               2 020 000

1973/74 Förslag              2 500 000

För nästa budgetår beräknar jag kostnaderna för kommittéverksam­heten till 2 500 000 kr. Anslaget bör därför räknas upp med 480 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reser­vationsanslag av 2 500 000 kr.


A 3. Extra utgifter

 

1971/72 Utgift

91 133

1972/73 Anslag

125 000

1973/74 Förslag

100 000


Reservation                          30 405


Anslaget bör för nästa budgetår räknas ner med 25 000 kr. Jag hem­ställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1973/74 anvisa ett reserva­tionsanslag av 100 000 kr.

A 4. Krigsmaterielinspektionen

1971/72 Utgift                    170 622

1972/73 Anslag                   177 000

1973/74 Förslag                  191 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                 14

Krigsmaterielinspektionen inom handelsdepartementet utövar kontroll över tillverkningen av krigsmateriel och handlägger ärenden rörande tillstånd till export av sådan materiel. Inspektionens personal utgörs av krigsmaterielinspektören och två biträden.

Kostnaderna för kontrollmyndighetens organisation och verksamhet skall bestridas genom avgifter från tillverkare av krigsmateriel.

 

 

1972/73

Beräknad änd­ring 1973/74

Anslag

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

159 000 1000 4 000

6      000

7      000

+ 12 500 of of of

-t-   1 500

 

177 000

+ 14 000

Med  hänvisning  tUl  sammanställningen  hemställer  jag  att  Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 191 000 kr.

A 5. Kostnader för nordiskt samarbete

1972/73 Anslag                   100 000

1973/74 Förslag                  100 000

Från anslaget bestrids kostnader för Sveriges deltagande i samarbetet inom ramen för nordiska ministerrådet och nordiska ekonomiska äm-betsmannautskottet samt för deltagande i andra former av nordiskt sam­arbete, bl. a. i nordiska kommittén för konsumentfrågor. Jag beräknar för nästa budgetår medelsbehovet till oförändrat 100 000 kr.

Enligt beslut av nordiska ministerrådet skall ett permanent nordiskt ministerrådssekretariat upprättas med säte i Oslo. Sveriges andel av kostnaderna för sekretariatet bör bestridas från ett särskilt anslag under tionde huvudtiteln. Jag ämnar förorda att särskild proposition i denna fråga läggs fram för årets riksdag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kostnader för nordiskt samarbete för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                 15

B. FRÄMJANDE AV UTRIKESHANDELN M, M.

Utredning om exportfrämjande verksamhet

Direktiv

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkaUade dåvarande che­fen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, den 21 november 1969 åtta sakkunniga' för att utreda frågan om exportfrämjande verksamhet. I direktiven till de sakkunniga anfördes att den fråga som i första hand borde övervägas var fördelningen mellan staten och näringslivets orga­nisationer av ansvaret för den exportfrämjande verksamheten. I anslut­ning därtill borde inriktningen och omfattningen av statens stöd till verksamheten prövas. De organisatoriska formerna för den statliga ex­portfrämjande verksamheten borde utredas och i det sammanhanget borde övervägas om ansvaret för den kommersiella informationen allt­jämt borde åvila kollegiet för Sverige-information i utlandet eller föras över till ett statligt organ för exportfrämjande verksamhet. De sakkun­niga fick också i uppdrag att se över den specialiserade kommersiella verksamheten på fältet dvs. handelssekreterarorganisationen. Utlands-handelskamramas ställning borde också ses över.

I statsverkspropositionen år 1971 (bil. 12 s. 14) föreslog jag olika åtgärder för att stimulera exporten. Bland oUka till buds stående medel förordade jag bl. a. att handelssekreterarorganisationen skulle byggas ut kraftigt. Motivet var att handelssekreterarinstitutionen utvecklats till ett gott instrument för att förmedla kvalificerad marknadskonsultation. Jag ansåg också att statens bidrag till de svenska utiandshandelskam-rarna successivt borde dras ner och resurser i stället avdelas för andra former av exportfrämjande verksamhet. Behovet av relativt snabbt ver­kande exportfrämjande insatser föranledde således att de sakkunnigas arbete med avseende på fältorganisationen i viss mån föregreps. I kon­sekvens härmed uppdrog jag åt de sakkunniga i tilläggsdirektiv att bl. a. lägga fram en plan för minskning av statens bidrag till utlandshandels-kamrarna.

Exportfrämjandeutredningens förslag

De sakkunniga, vilka antog benämningen exportfrämjandeutred-ningen, lade den 28 juli 1971 fram ett yttrande (Ds H 1971: 2) rörande statens stöd till de svenska handelskamrarna i utlandet. Yttrandet inne­höll ett principförslag att ett centralt basorgan borde upprättas för den

' Landshövdingen Gunnar von Sydow (ordförande), envoyén Kurt-Allan Bel-frage, fil. lic. Gösta Dahlström, direktören Hans Grundström, förbundsordförande Axel Hedberg, landstingsdirektören Fredrik Lindencrona (t.o.m. den 5 april 1971), kanslirådet Gunnar Ribrant (fr. o. m. den 6 april 1971). direktören Jonas Nord­enson och utrikesrådet Carl Swartz.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                 16

exportfrämjande verksamheten i Sverige och utomlands under gemen­sam ledning av staten och näringslivet. Utredningen föreslog att utlands-handelskamrarna skulle anslutas till det nya organet genom särskilda avtal.

Efter remissbehandling av yttrandet och förslag av Kungl. Maj:t god­kände 1972 års riksdag vissa aUmänna riktUnjer för omorganisation av den exportfrämjande verksamheten m. m. (prop. 1972: 31, NU 1972: 27, rskr 1972: 187).

Med stöd av riksdagens bemyndigande inrättades Sveriges exportråd den 1 juli 1972 genom avtal mellan svenska staten och Sveriges all­manna exportförening.

Utredningen har den 4 maj 1972 lagt fram ett slutbetänkande (Ds H 1972: 2) Exportfrämjande verksamhet. I detta har utredningen mera in­gående redovisat sin uppfattning i fråga om basorganets uppgifter och verksamhet. Samtidigt läggs fram förslag rörande den integrering och samordning av fältverksamheten som utredningen bedömt vara en vä­sentlig förutsättning för att den nya organisationen skall kunna fungera på ett effektivt och ändamålsenligt salt. Utredningen anför därvid sam­manfattningsvis följande.

En integrering av statens och de enskilda organens insatser är en för­utsättning för att den exportfrämjande verksamheten skall kunna komma att utmärkas av önskvärd enhetlighet och planmässighet. Endast inom ramen för en sådan fast sammanhållen organisation kan de resur­ser, som staten och näringslivet ställer till förfogande för denna verk­samhet, bli effektivt utnyttjade. Fältverksamheten bör ingå i den nya or­ganisationen som en integrerad del av de samfällda aktiviteterna. Av­vägningen av insatserna inom olika marknadsområden bör anförtros bas­organet. Detta skall också ha erforderlig direktivrätt i förhållande till fältrepresentantema. Verksamheten i utlandet skall Uksom hittills främst bedrivas av utrikesförvaltningen, handelssekreterarkontoren och handels­kamrarna. 1 flertalet länder svarar utrikesförvaltningen ensam för de exportfrämjande insatserna. Handelssekreterarkontoren och handeis-kamrarna skall betraktas som en utbyggnad och en förstärkning av den­na organisation. Hela fältrepresentationen skall sålunda uppfattas som en enhet.

Den föreslagna reorganisationen skall inte innebära endast en sam­ordning av de nuvarande exportfrämjande aktiviteterna. Inom flera ar­betsområden av betydelse för svenska exportintressen måste såväl hem­maorganisationen som fällrepresenlationens resurser förstärkas för att företagens behov av tjänster, informationer och initiativtagande skall kunna bli tillgodosedda på ett tillfredsställande sätt. Detta bör bli ekono­miskt möjligt genom att verksamheten blir mera rationellt organiserad och genom att en central instans erhåller förutsättningar att inom ramen för en global planering göra erforderliga prioriteringar. Basorganet skall


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                17

svara för en systematisk planering av de exportfrämjande insatserna. Det skall också tUlse att aktiviteterna inom skilda grenar av verksamhe­ten blir väl samordnade och att alla berörda instanser bedriver sitt ar­bete inom ramen för fastställda planer. Dess förmåga att fylla hithö­rande uppgifter blir av avgörande betydelse för hur den nya organisatio­nen kommer att fungera. Ett starkt basorgan är med andra ord en förut­sättning för att verksamheten här hemma och utomlands skall komma att kännetecknas av önskvärd effektivitet och planmässighet. Fältrepre­sentantema bör fortlöpande erhålla sådana instruktioner och en sådan vägledning att de kan arbeta med en genomtänkt och tydligt utstakad målinriktning. Det nya basorganet bör verka för att en större del av kostnaderna för den exportfrämjande verksamheten skall kunna täckas genom intäkter av uppdrag. Avgiftsbeläggningen bör emellertid inte få leda till att den fortlöpande service- och informationsverksamheten ef­tersatts. Det bör åvila basorganet att samordna fältrepresentanternas uppdragsverksamhet, att fastställa enhetiiga normer för avgiftsbelägg­ningen samt att tillse att dessa normer tUlämpas på ett enhetUgt sätt.

Av flera skäl kan utrikesdepartementets exportfrämjande verksamhet inte helt inlemmas eller integreras i den centrala organisationen. Målet för departementets medverkan måste i stäUet vara att uppnå en så nära anknytning till basorganet och en så nära samordning med detta och med de kommersiella replipunkterna, som med hänsyn till omständig­heterna är möjligt. Utrikesdepartementet bör inom ramen för tillgängli­ga resurser söka bedriva sin exportfrämjande verksamhet i enlighet med de riktlinjer, som dras upp av basorganet. I det löpande arbetet bör de­partementet samråda och samverka med detta organ. När det gäller att inrätta — eller utse innehavare av — sådana tjänster vid beskickningar och konsulat, som helt eller huvudsakligen avser handläggning av kom­mersiella ärenden, bör också ett nära samråd äga rum mellan departe­mentet och basorganet. Dessutom bör basorganet beredas tillfälle att föreslå departementet omdisponeringar och förstärkningar av dess ex­portfrämjande insatser.

Basorganet bör snarast möjUgt ta upp överiäggningar med utrikesde­partementet rörande samarbetet här hemma och utomlands. Principerna för detta samarbete bör fastläggas i en skriftlig instruktion, som delges samtliga beskickningar och konsulat. Vidare föreslår utredningen att den nuvarande instruktionen för utrikesförvaltningen ändras så att denna skall kunna medverka i det nya systemet med generella abonne­mangsavgifter och avgiftsbeläggning av större uppdrag.

Utredningen har i det yttrande, som den avgav i juU 1971, föreslagit att det nya basorganet skall få i uppdrag att genom förhandlingar med de olika kamrama undersöka, om dessa är beredda att reorganisera sin verksamhet så att de låter sig integreras i en enhetlig organisation av den exportfrämjande verksamheten. En integration skulle enligt utred-

2    Riksdagen 1973.1 saml. Nrl. Bilaga 12


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                 Ig

ningens mening förutsätta att kammarstyrelsernas funktion i fråga om sådana insatser, som finansierades med statsanslag eller anslag från bas­organet, skulle bli av rådgivande karaktär. Kammarchefen borde vidare utses av basorganet i samråd med resp. styrelser, och basorganet bor­de få erforderlig direktivrätt i förhållande till dem. Visavi hemmaor­ganisationen borde kammarcheferna med andra ord erhålla samma ställning som handelssekreterarna. Så långt möjligt bör avtalen med kamrama tidsmässigt synkroniseras med det avtal som träffas mellan staten och Exportföreningen om tillskapande av ett basorgan, Sveriges exportråd. Basorganet måste tillerkännas rätt att utöva en styrande funk­tion. Det samråd, som skall äga rum mellan basorganet och resp. styrelser, bör emellertid få karaktären av ett samråd i ordets fulla be­märkelse. Bortfallet av de integrerade kamrarnas medlemsavgifter från företag i Sverige bör ersättas av bidrag från basorganet. Detta bidrag kan dock inte basorganet binda sig för, menar utredningen, samtidigt som man framhåller att den exportfrämjande verksamheten vid resp. kammare måste säkerställas genom statsmedel. Formerna för sam­arbetet mellan basorganet och de olika kamrarna måste i varje särskilt fall komma att bestämmas av vad de berörda parterna finner möjligt och lämpligt. Det finns sålunda anledning förutse att överenskommel­serna med de enskilda kamrarna kommer att få en varierande innebörd.

Vad gäller handelskamrarna i Dusseldorf och New York föreslår ut­redningen att man skall pröva möjligheten att låta handelssekreterar­kontoren och kamrarna på respektive orter få lokaler i direkt anslutning till varandra.

En fortsatt utbyggnad av handelssekreterarverksamheten framstår för utredningen som ett lämpligt sätt att förstärka fältrepresentationen. Handelssekreterarkontoren skall fungera som en avdelning inom en be­skickning, varvid handelssekreterarna skall ha samma ställning som öv­riga specialattachéer. Där handelssekreterarkontor inrättas, skall samt­liga kommersiella ärenden på beskickningen handläggas inom kontoret. I flera hänseenden bör det vara möjligt att ge handelssekreterama bättre förutsättningar att effektivt verka för svenska exportintressen. Framför allt finner utredningen det angeläget att verksamheten får en klarare målinriktning, att vissa förändringar genomförs i fråga om upplägg­ningen och utformningen av handelssekreterarkontorens arbete. Insat­serna bör fortsättningsvis kännetecknas av större kontinuitet än som hit­tills varit fallet. Sådana ärenden av mera rutinbetonad karaktär, som kan handläggas här hemma, bör inte få belasta kontorens arbetstid. I öv­rigt bör emellertid kontoren vara skyldiga att inom resp. marknads­områden ta sig an hela den fortlöpande service- och informationsverk­samheten. De enskUda kontorens värde bör inte mätas i avgiftsintäkter utan på grundval av deras samfällda insatser för att främja svensk ex­port. Så snart omständighetema tiUåter det, bör de nuvarande formerna


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                 19

för ackvisition av avglftsbelagda uppdrag ersättas av en mera systema­tisk och planmässig fördelning av sådana uppdrag mellan de olika repli­punkterna. Denna fördelningsverksamhet bör då bedrivas av basorganet i nära samarbete med fältrepresentanterna. Ansvaret för inriktningen och planeringen av projektverksamheten bör också anförtros basorga­net. Utredningen föreslår vidare olika åtgärder för att förbättra kontinui­teten i handelssekreterarkontorens arbete och för att förstärka deras för­ankring i resp. verksamhetsländer. Bl. a. bör någon form av råd­givande grupper av företagsrepresentanter inrättas vid de olika kon­toren. Vidare föreslår utredningen att kontoren bör förstärkas genom att kvalificerade marknadsassistenter anställs. Från trygghetssynpunkt bör basorganet bereda avgående handelssekreterare möjligheter att tmder sex månader tjänstgöra vid detta.

I fråga om handelssekreterarverksamheten i USA förordar utred­ningen att ett av de nuvarande kontoren omvandlas till ett centralkontor som utrustas med erforderliga resurser för att kunna fungera som le­dande och sammanhållande instans för hela marknadsområdet. I gen­gäld bör verksamheten på andra håll i USA kunna begränsas till att om­fatta ett antal mindre replipunkter, vUkas arbete inte behöver ledas av lika högt kvalificerade chefer som de nuvarande handelssekreterama.

Vad den västtyska marknaden beträffar, föreslår utredningen att de båda kontoren i Dusseldorf och Stuttgart slås samman till ett större kon­tor.

Utredningen konstaterar att åtgärder, som syftar till att öka importen till Sverige, ofta utgör ett betydelsefullt stöd för de insatser, som avser att tUlvarata svenska exportintressen. Särskilt gäller detta inom ramen för handelsutbytet med statshandelsländer och utvecklingsländer. Utred­ningen föreslår att det nya basorganet skall söka vidare utveckla det samarbete, som i dessa angelägenheter äger rum mellan Exportföre­ningen och Sveriges grossistförbund, och framför också synpunkter på frågan i vad mån fältrepresentantema bör ta sig an importärenden.

Den utbildningsverksamhet, som f. n. bedrivs för anställda inom ex­portföretagen, synes inte i önskvärd grad vara anpassad efter det ut­bildningsbehov, som förefinns inom de mindre företagen. Utredningen föreslår därför olika åtgärder i syfte att förstärka de utbildningsinsatser, som avser denna kategori av företag.

Rem issy ttranden

Yttrande över betänkandet har avgetts av statskontoret, Sveriges ex­portråd, handelssekreterama i Chicago, Nairobi, New York, Prag, Stutt­gart och Tokyo, Utlandshandelskamramas förening och handelskam­rarna i New York och Sao Paulo.

Samtliga remissinstanser är positiva till huvuddragen i den o m o r -


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                20

ganisation som föreslagits av utredningen. Statskontoret och ex­portrådet framhåller emellertid att ingen slutlig ställning nu kan tas till de förslag som utredningen för fram angående den framtida utform­ningen av fältverksamheten. Statskontoret hävdar att behovet av enhet­lig ledning och planering av den exportfrämjande verksamheten inte får undanskymma behovet av att på fältet utnyttja ett större antal medel och arbetsformer än som nu är fallet.

Vad gäller avgiftsbeläggningen av tjänster uppmärksam­mar handelssekreteraren i New York risken att avgiftsintäkterna blir en måttstock på effektiviteten, vilket kan medföra en icke rationell resurs­allokering. Handelssekreterarna i Chicago och Nairobi framhåller båda att motivet för en avgiftsbeläggning bör vara att ge handelssekreterarna ett instrument för att prioritera och sovra bland uppdragen.

Vad gäller utredningens förslag om förhandling med de svenska handelskamrarna i utlandet anför statskontoret att bas­organet bör försöka uppnå överenskommelse med de olika kamrama om sådana förändringar i organisationen som, på respektive marknad, bäst är ägnad att effektivisera verksamheten. Svenska utlandshandels-kamrarnas förening befarar ett visst bortfall av medlemmar i handels­kamrarna i och med det nya abonnemangssystemet hos Sveriges export­råd samtidigt som kostnaderna beräknas öka. Föreningen efterlyser därför någon form av garantier för den framtida verksamheten. Vidare förordar föreningen att handelskamrarnas lokala styrelser även i fortsätt­ningen skall vara ansvariga för valet av kamrarnas chefstjänstemän. Statskontoret anser att direktivrätt för exportrådet och ett avgörande in­flytande över valet av kammarchef är en förutsättning för att en inte­gration skall bil tillfredsstäUande löst.

Statskontoret tillstyrker den av utredningen förordade ordningen att handelssekreterarkontoren skall fungera som avdelningar inom beskickningarna. Handelssekreteraren i Prag delar utredningens uppfattning vad gäller handelssekreterarens arbets- och lydnadsförhå-landen, men anser inte en lokalmässig anknytning till ambassaden vara nödvändig. Vad gäller utredningens förslag om rådgivande kommittéer för handelssekreterama, har endast statskontoret en odelat positiv in­ställning. Övriga remissinstanser intar en negativ hållning. Handelssek­reteraren i Chicago anser det svårt att ha en permanent rådgivande kommitté. Handelssekreterama bör i stället utnyttja tillfälliga kommit­téer som är sammansatta med hänsyn till en viss aktivitetsinriktning. Handelssekreteraren i Nairobi hävdar att en risk föreligger att de valda representanterna utnyttjar situationen för att tUlvarata sina egna intres­sen.

Vad gäller utredningens förslag om centralkontorsorgani­sation i Nordamerika instämmer handelssekreteraren i Chi­cago i att många fördelar står att vinna med ett storkontor, men anser


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                 21

inte att det är något hållbart alternativ till dagens organisation. Förde­larna med en marknadsdatabank bör kunna tillvaratas genom en för­stärkning av ett kontor i USA resp. Canada. Handelssekreteraren i New York anser att förhållningsorder och riktlinjer från ett chefskontor skulle verka förlamande på handelssekreterarens arbete. Endast handels­kammaren i New York ansluter sig till utredningens synpunkter och framhåller att två med handelskammaren konkurrerande handelssekre­terare har skapat en förvirrad situation I New York. Utredningens för­slag att slå ihop de båda handelssekreterarkontoren i Västtyskland är enligt handelssekreterarens i Stuttgart uppfatt­ning omotiverat. Han framhåller vidare att genom de kontakter som kan skapas på det lokala planet, det ena kontoret kan utnyttja det andra kontorets närhet till marknaden.

Handelssekreterarna i Chicago, Prag och Nairobi anser att utredning­ens förslag om en sex månaders tjänstgöring vid exportrådet inte inne­bär större trygghet för handelssekreterarna. Handels­sekreteraren i Chicago föreslår att en särskUd utredning tillsätts för att lösa trygghetsproblemet.

Riksrevisionsverket (RRV) genomförde under hösten 1971 en förvalt­ningsrevision av handelssekreterarorganisationen i Nordamerika. Revi­sionsrapport har överlämnats i mars 1972.

För att effektivisera organisationen och dess arbete framför RRV ett flertal förslag rörande målsättning, organisation och rutiner som delvis sammanfaller med exportfrämjandeutredningens. Huvudtanken i rap­porten är att en total omorganisation av verksamheten i Nordamerika bör genomföras och en s. k. storkontorsorganisation inrättas.

Departementschefen

Förslaget om ett samordnat basorgan framförde exportfrämjandeut-redningen redan i juli 1971 i sitt yttrande rörande statens stöd till de svenska handelskamrarna i utlandet. Detta förslag har genomförts ge­nom inrättande av Sveriges exportråd (prop. 1972: 31, NU 1972: 27, rskr 1972: 187). Rådets uppgift är att planera, samordna och genom­föra åtgärder för att främja en ökning av Sveriges totala export.

Vad gäller utredningens förslag att fältverksamheten skall ingå som en integrerad del av de samfällda aktiviteterna och om styrningen av fältorganen anförde jag i prop. 1972: 31 att utrikesförvaltningens kom­mersiella verksamhet så långt som möjligt bör bedrivas i överensstäm­melse med de riktlinjer som exportrådet drar upp. För ändamålet etableras samråd mellan utrikesdepartementet och exportrådet. Vidare skall handelssekreterarnas kommersiella verksamhet planeras och ledas av exportrådet. Rådets ställning gentemot de svenska utlandshandels-kamrarna är avhängig de separata avtal som kan upprättas mellan kam­rarna och rådet. Utredningens förslag om samordning av den export-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                22

främjande verksamheten har i allt väsentligt beaktats vid inrättandet av Sveriges exportråd.

Utredningen har föreslagit att de svenska handelskamrarna i utlandet genom särskilda avtal knyts till det exportfrämjande organet i Sverige. Efter initiativ av handelskamrarna i Österrike, Storbritannien och Ne­derländerna har avtal träffats om att ombilda kamrarna tUl handels­sekreterarkontor. Handelssekreterarkontor är sedan den 1 januari 1973 inrättade i Wien, London och Haag. Med de handelskammare som med hjälp av statsstöd ombesörjer den kommersiella representationen i ve­derbörande land förhandlar exportrådet om avtal. Det gäller handels-. kamrarna i Paris, Bryssel, Madrid, Sao Paolo och Buenos Aires. Vad gäller innehållet i de samarbetsavtal, som kan komma att slutas mellan exportrådet och nyss nämnda handelskamrar, återkommer jag till vid min anmälan av anslaget B 4. Svenska handelskamrar i utlandet m. m. Jag biträder ej förslaget att kamramas bortfallande medlemsintäkter från företag i Sverige skall ersättas av bidrag från basorganet. Reglerna för statsbidrag till handelskammare som bestämts av 1964 och 1965 års riksdagar bör alltjämt gälla.

Jag delar utredningens åsikt att handelssekreterarorganisationen är en effektiv form för den specialiserade kommersiella fältrepresentatio­nen. Att handelssekreteraren bör vara underställd vederbörande be­skickningschef i vissa ärenden är naturligt, och så är fallet redan nu. I sin kommersiella verksamhet bör handelssekreteraren, som nu, arbeta självständigt i enlighet med Kungl. Maj;ts instruktion och de anvis­ningar som meddelas av Sveriges exportråd.

Utredningens förslag om referensgrupper vid kontoren bör ej genom­föras så att permanenta rådgivande organ inrättas. Det är viktigt att handelssekreteraren står fri i förhållande tiU olika intressegrupper. Han­delssekreteraren bör vid behov kunna organisera lämpliga referensgrup­per utan formell status.

Förslaget att förstärka handelssekreterarkontoren med kvalificerade medarbetare är redan genomfört vid många kontor och ytterligare kon­tor bör förstärkas på detta sätt. Jag återkommer till detta i det följande vid min anmälan av anslag till handelssekreterarna.

För att uppnå en effektivare samordning av handelssekreterarverk­samheten i USA föreslår utredningen att ett centralkontor inrättas där. Remissinstanserna är tveksamma till en så genomgripande omorganisa­tion. Jag finner att underlag f. n. inte finns för ett sådant beslut. Det­samma gäller förslaget att slå samman de båda handelssekreterarkon­toren i Västtyskland. Frågan avses bli vidare behandlad i en särskild expertgrupp med representanter för bl. a. hadelsdepartementet och Sve­riges exportråd.

Den praktikantverksamhet, som med anslag av statsmedel bedrivs vid handelssekreterarkontoren och de statsstödda svenska handelskamrarna


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                23

i utlandet, har på ett konkret sätt givit svenska företag tUlgång till i exportfrågor erfaren personal. Det föreligger enligt min mening utöver denna utbildningsverksamhet stora behov av praktisk exportutbildning hos särskUt de mindre och medelstora företag, särskilt sådana som sak­nar exporterfarenhet. Jag har för avsikt att uppdra åt Sveriges exportråd att ägna denna fråga särskild uppmärksamhet och tUl Kungl. Maj:t in­komma med förslag till åtgärder som anses påkallade. Jag hemställer att Kungl. Maj:t bereder riksdagen tUlfälle

att ta del av vad jag anfört i det föregående om exportfrämjande verksamhet.

B 1. Sveriges exportråd

1972/73 Anslag               3 000 000

1973/74 Förslag               3 300 000

Sveriges exportråd inrättades den 1 juli 1972 genom avtal mellan svenska staten och Sveriges allmänna exportförening (prop. 1972: 31, NU 1972: 27, rskr 1972: 187). Rådet leds av en styrelse. Denna består av åtta ledamöter med sex suppleanter. Hälften utses av Kungl. Maj:t och hälften av Exportföreningen. Styrelsen utser inom sig ordförande. Rådets uppgift är att planera, samordna och genomföra åtgärder för att främja Sveriges export. För att lösa denna uppgift leder rådet den kommersiella verksamheten vid den specialiserade kommersiella utlands­representationen, dvs. handelssekreterarkontoren och de handelskam­rar 1 utlandet som sluter samarbetsavtal med rådet. Rådet skall sam­råda med utrikesdepartementet vid behandlingen av sådana export­främjande uppgifter som fordrar medverkan av utrikesrepresentatio­nen.

Statens bidrag till Sveriges exportråd för budgetåret 1972/73 är 3 milj. kr. För de tre därpå följande avtalsåren skall statens bidrag vara sammanlagt 10 milj. kr., som i årliga delbelopp ställs till rådets förfo­gande under dessa år. Näringslivets bidrag tiU finansieringen av Sve­riges exportråd sker genom abonnemangsavgifter från företagen till rå­det. Rådet bedriver uppdragsverksamhet för sina abonnenter mot sär­skild avgift. Abonnemang ger tillgång till rådets och handelssekreterar­nas tjänster samt tjänster av exportfrämjande art från utrikesrepresen­tationen. Likaså är abonnemang en förutsättning för rätt att delta i statsfinansierade exportfrämjande åtgärder som rådet och utlandsmyn­digheterna genomför. Abonnemang är vidare, enligt avtalet mellan sta­ten och Sveriges allmänna exportförening en förutsättning för erhål­lande av tjänster från de statsstödda handelskamrar i utlandet som slu­tit samarbetsavtal med rådet.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                24

Sveriges exportråd

Sveriges exportråd hemställer att ett anslag på 3,3 milj. kr. ställs till rådets förfogande för verksamheten under budgetåret 1973/74.

Departementschefen

Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med 3 300 000 kr. Jag hem­ställer, att Kungl. Maj:t föreslår riskdagen

att till Sveriges exportråd för budgetåret 1973/74 anvisa ett re­servationsanslag av 3 300 000 kr.

B 2. Handelssekreterare

1971/72 Utgift                7 664 583

1972/73 Anslag               9 970 000

1973/74 Förslag       13 120 000

Handelssekreterarens uppgift är att öka den svenska exporten genom specialiserad kommersiell service särskilt i fråga om marknadsföring. Handelssekreterama rekryteras från tjänster i eller nära företagsled­ningen i svenska företag med exportinriktning för tjänstgöring under fyra till fem år på marknader, där en ökning av den exportfrämjande verksamheten bedöms lämplig.

22 handelssekreterartjänster är f. n. inrättade. Av dessa är åtta pla­cerade i Nordamerika — en i vardera Toronto, Vancouver, Chicago, Detroit, Houston och Los Angeles samt två i New York. Den ene han­delssekreteraren i New York arbetar i Amerikas förenta stater och Canada med marknadsföringsfrågor speciellt för teko- och glasindu­strierna.

I Europa finns nio handelssekreterare, nämligen i Zurich, Prag, Diis-seldorf, Stuttgart, Milano, Budapest, Wien, London samt Haag.

På övriga industrUandsmarknader finns handelssekreterare i Tokyo och Melbourne.

Tre handelssekreterare arbetar i utvecklingsländer med huvudsaklig uppgift att introducera svenska konsulter och entreprenörer i utveck­lingsprojekt. Dessa handelssekreterare är placerade i Mexico City för norra delarna av Latinamerika, och Nairobi för Östafrika och i Beirut för Främre Orienten.

De 22 handelssekreterarkontoren sysselsätter ca 180 personer. För­utom handelssekreterama utgörs personalen av marknadssekreterare, praktikanter med stipendier från Sveriges exportråd, lokalanställda assis­tenter och bitrUdespersonal. Hos flertalet handelssekreterare finns två praktikanter. För budgetåret 1972/73 har medel till stipendier åt dessa anvisats med ca 1,2 milj. kr., vilket motsvarar ett 40-tal stipendier under ett år.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                 25

Den under 1970/71 påbörjade försöksverksamheten med avgiftsbe­läggning av handelssekreteramas tjänster av konsultkaraktär gav under budgetåret 1971/72 ca 300 000 kr. i arvodesintäkter för handelssekrete­rare och praktikanter. Övriga intäkter avseende i uppdragsverksam­heten särskilt anställd personal samt ersättning för omkostnader upp­gick till ca 600 000 kr.

Handelssekreterarna begär för budgetåret 1973/74 ökade anslag för expenser till den icke avgiftsbelagda delen av verksamheten, dvs. den allmänna verksamheten, med sammanlagt 3 470 000 kr. Enligt handels­sekreterarnas prognoser för samma budgetär kan arvodesintäktema i uppdragsverksamheten komma att uppgå till sammanlagt ca 460 000 kr. För pris- och löneomräkning beräknas 2 813 000 kr.

Byggnadsstyrelsen beräknar att bostadskostnaderna för handelssek­reterarna ökar med 45 000 kr. I denna beräkning är hänsyn tagen till nytt kontor i Wien men ej till de nya kontoren i London och Haag.

Sveriges exportråd beräknar för budgetåret 1973/74 ökade anslag för expenser i den allmänna verksamheten med sammanlagt 803 000 kr. till totalt 5 706 000 kr. Vad gäller praktikanter vid handelssekreterarkon­toren föreslår rådet att ytterligare en praktikant tillförs kontoret i Mexico och att antalet praktikanter vid kontoret i Toronto utökas från två till tre. Rådet föreslår vidare att stipendierna för Mexico City och New York räknas upp med 250 kr./månad för att täcka nödvändiga levnadskostnader. Slutligen föreslås att 2 500 kr. anvisas för varje prak­tikant att användas för ca en månads introduktion i exportfrämjande arbete på exportrådet.

Departementschefen

Handelssekreterarorganisationen har byggts ut kraftigt under de se­naste tio åren. Handelssekreterarnas antal har mer än tredubblats och är nu 22. För tio år sedan var de enbart placerade på transoceana mark­nader, medan inriktningen nu innebär en starkare satsning på de största svenska exportmarknaderna. De enskilda kontorens kapacitet för hand­läggning av kvalificerade uppdrag från svenska företag har också vä­sentligt förbättrats genom höjd kvalitet och kvantitet i kontorets övriga personella och ekonomiska resurser. Antalet anställda inkl. praktikan­ter var år 1963 ca 25. I januari 1973 uppgår de till ca 180. Kvalita­tivt har kontoren förbättrats på alla nivåer. Handelssekreterarna rekry­teras nu genomgående från personal i företagsledande nivå i framgångs­rika exportföretag. En ny personalkategori, marknadssekreterare, har tillkommit vid vissa kontor. Marknadssekreterarna har i allmänhet en utbildningsnivå som motsvarar handelssekreterarnas men inte samma er­farenhet. Vidare har alla kontor numera minst två praktikanter med stipendium från Sveriges exportråd.  Det totala anslaget för handels-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                26

sekreterarorganisationen, som budgetåret 1962/63 var ca 1,4 milj. kr., är budgetåret 1972/73 ca 10,9 milj. kr.

Vid min anmälan i prop. 1972: 31 (s. 20) av frågan om inrättande av Sveriges exportråd uttalade jag, att från handelskammarhåll kunde kom­ma att aktualiseras fråga om omvandling av handelskammare tUl han­delssekreterarkontor. Detta har nu skett med handelskamrarna i Wien, London och Haag (prop. 1972: 130, bU. 8, s. 51, NU 1972: 66, rskr 1972: 319). Såvitt angår London har det befunnits lämpligt att även i den nya organisationsformen arbeta under handelskammarnamnet.

Den kvalitativa utbyggnad av kontoren med marknadssekreterare som påbörjades under innevarande budgetår bör fortsätta.

Systemet med praktikanter hos handelssekreterama har utfallit väl. Det ger en värdefull utbildnmg och praktikantemas erfarenhet kan nyt­tiggöras av svensk exportindustri. Efterfrågan på praktikantplatser är stor. För att vidga möjUghetema till praktisk exportutbildning och sam­tidigt förstärka handelssekreterarorganisationen bör ytterligare prakti­kantstipendier inrättas.

Jag beräknar en ökning av anslaget med 2 078 000 kr. för de nya handelssekreterarkontoren i Wien, London och Haag. För pris- och löneomräkning avseende övriga kontor beräknar jag 735 000 kr. För tre nya marknadssekreterare beräknar jag 275 000 kr. och för ytterliga­re två praktikantstipendier beräknar jag en ökning med 62 000 kr. An­slaget bör således ökas med 3 150 000 kr. och föras upp med samman­lagt 13 120 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen  att till Handelssekreterare för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 13 120 000 kr.

B 3. Exportfrämjande åtgärder

1972/73 Anslag               5 243 000

1973/74 Förslag              4 900 000

Under detta anslag föreslås medel för exportfrämjande åtgärder. Åt­gärderna har främst avsett bransch- eller temabundna projekt där grup­per av företag med statUgt stöd presenterat sig och sina produkter på en viss marknad. Som exempel kan nämnas en presentation av svensk gruv­hantering (Swedish mining mission) i Australien. Detta projekt innebar ett samlat framträdande av svensk forskning och svenska företag inom denna näringsgren i direkt kontakt med australiska företag. Projektet genomfördes i samarbete meUan den svenske handelssekreteraren i Melbourne, exportföreningen, svenska forskningsinstiutioner inom gruv-kunskap, metallurgi m. fl. samt ett flertal svenska företag.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                 27

Sveriges exportråd hemställer om en höjning av anslaget för export­främjande åtgärder med 2 627 000 kr. till 7 170 000 kr. För löne- och prisomräkning beräknar rådet 363 000 kr.

Sveriges grossistförbund begär 250 000 kr. som bidrag till export­främjande aktiviteter som förbundet utför i sin verksamhet. Remiss­yttranden över framställningen har avgivits av kommerskollegium och Sveriges exportråd. Kommerskollegium anser att viss hänsyn kan tas till behovet av grossistförbundets tjänster vid beräkningen av anslaget. Sve­riges exportråd tillstyrker framställningen.

Departementschefen

Medlen under anslaget avses imder innevarande budgetår för Sve­riges exportråd och Svenska turisttrafikförbundet. Turisttrafikförbun­det har genom beslut av Kungl. Maj :t tUldelats 700 000 kr. För budget­året 1973/74 bör motsvarande medel till förbundets turistvärvande verksamhet föras upp under anslaget till Svenska turisttrafikförbundet.

Medlen från förevarande anslag bör ställas till förfogande för att en­ligt Kungl. Maj:t närmare bestämmande användas för åtgärder som stöder företagens exportansträngningar direkt och på ett konkret sälj-främjande sätt.

Jag biträder inte Sveriges grossistförbunds framställning om stats­bidrag till förbundets verksamhet. Jag beräknar medelsbehovet till 4 900 000 kr. Detta innebär en ökning av medlen för Sveriges export­råd med 357 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Exportfrämjande åtgärder för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 4 900 000 kr.

B 4. Svenska handelskamrar i utlandet m. m.

1972/73 Anslag               2 159 000

1973/74 Förslag              1 687 000

Från anslaget bestrids under innevarande budgetår statens utgifter för svenska handelskamrar i utlandet, praktikanter vid dessa handels­kamrar. Svenska slöjdföreningen samt exportfrämjande åtgärder i övrigt.

Svenska handelskamrar i utlandet

De svenska handelskamrarna i utlandet beviljas statsbidrag enligt grunder som godkändes av riksdagen år 1964 och 1965 (prop. 1964: 1, bil. 12, s. 40, SU 1964: 10, rskr 1964: 10 och prop. 1965: 1 bil. 12 s. 52, SU 1965: 10, rskr 1965: 10).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                28

Statsbidraget utgörs av allmänt bidrag motsvarande 50 % av kam­rarnas intäkter från medlemsavgifter och av lönebidrag till handels-kammarcheferna med belopp som varierar mellan 40 000 och 48 000 kr. Hälften av det allmänna bidraget betalas ut direkt till handels­kamrarna och hälften till en handelskamrarnas fond.

För budgetåret 1972/73 har anvisats 1 055 000 kr. att fördelas mel­lan handelskamrarna i London, Paris, Madrid, Wien, Briissel, Haag, Buenos Aires och Sao Paolo samt handelskamrarnas fond. Av detta belopp avser 685 000 kr. allmänna bidrag, 336 000 kr. chefslönebidrag och 34 000 kr. bidrag till ATP-avgifter.

Svenska utlandshandelskamramas förening hemställer att anslaget till handelskamrarna räknas upp med 140 000 kr. Av denna höjning ut­gör 138 000 kr. höjda chefslönebidrag, 121000 kr. automatisk höjning av aUmänna bidrag i förhållande tUl medlems- och serviceintäkterna samt 6 400 kr. höjda ATP-avgifter.

Sveriges exportråd anför att rådet, i enlighet med vad som föreskrivs i avtalet om Sveriges exportråd, inlett förhandlingar om samarbetsavtal med de statsstödda utlandshandelskamrarna. Förhandlingarna är ännu ej avslutade och rådet föreslår att till dess avtal träffats, och man kan bedöma konsekvenserna av avtalen, bidragen till kamrama bör utgå enligt hittills gällande normer. För att möta förväntade behov av ökade StatUga bidrag bör dock förslagsvis 1 920 000 kr. reserveras för bidrag till utlandskamrarna.

Praktikanter vid de svenska handelskamrarna i utlandet

Sveriges exportråd hemställer för budgetåret 1973/74 om en ökning av dessa medel med 153 000 kr. till 417 000 kr. Rådet framhåller att det är nödvändigt att räkna upp stipendiebeloppen så att de kommer i unge­färlig paritet med utrikeshandelsstipendierna till praktikanter hos han­delssekreterarna.

Dessutom föreslås att 2 500 kr. anvisas för varje praktikant att an­vändas för ca en månads introduktion i exportfrämjande arbete på ex­portrådet.

Svenska slöjdföreningen

Svenska slöjdföreningen har till uppgift att bl. a. sprida kunskap om god formgivning och ger i detta syfte ut tidskriften Form samt bedriver utställningsverksamhet i Malmö och deltar i exportfrämjande verksam­het utomlands. För innevarande budgetår har föreningen erhållit stats­bidrag med 330 000 kr.

Svenska slöjdföreningen hemställer att bidraget höjs med 345 000 kr. Av höjningen avses 245 000 kr. för föreningens övriga verksamhet och 100 000 kr. för inrättande av "Svenska Designrådet". Enligt förening­ens förslag skall detta råd arbeta som en länk meUan industrin och


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                 29

fackmän inom designområdet. Rådet skaU genom sitt arbete bl. a infor­mera om vad design innebär och vad som kan vinnas genom att ut­nyttja sådan kunskap.

Remissyttranden över förslaget har avgivits av kommerskollegium, Sveriges exportråd. Kooperativa förbundet, Konfektionsindustriför-ening, Svenska glasbruksföreningen, Sveriges industriförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation samt TextUrådet. Kooperativa för­bundet. Svensk industriförening och Sveriges hantverks- och industri­organisation tillstyrker slöjdföreningens äskande. Även Svenska glas­bruksföreningen och Sveriges industriförbund är positiva till slöjd­föreningens äskande men framhåller att sammansättningen av "Svenska Designrådet" blir avgörande för dess framgång.

KommerskoUegium anser att tanken med en särskUd kommitté — Svenska designrådet — för förmedling av kimskap i designfrågor är intressant och bör prövas närmare. KoUegiet tillstyrker att slöjdför­eningen får fortsatt bidrag för verksamheten. Textilrådet ifrågasätter om bildandet av Svenska designrådet är bästa sättet att arbeta som en länk mellan industri och fackmän inom design- och konsumtionssidan. Rådet anser att ett sådant arbete görs enklast och effektivast utan någon byråkratisk påbyggnad av organisationen. Rådet delar ej upp­fattningen att Slöjdföreningen skall samordna svenska industriers fram­trädande på branschmässor utomlands vad gäller textilbranschen. I övrigt tillstyrker rådet Slöjdföreningens äskande.

Exportfrämjande åtgärder i övrigt

Till exportfrämjande åtgärder 1 övrigt har för innevarande budgetår anvisats 510 000 kr. bl.a. för vidareutveckling av metoder för export­stödet.

Departementschefen

Handelskamrarna i Wien, London och Haag har omvandlats tUl han­delssekreterarkontor. Bl. a med hänsyn härtill bör anslaget tUl de stats­stödda svenska handels kamrarna i utlandet för nästa budgetår räknas ned med 457 000 kr. för allmänt statsbidrag till kamrarna grundat på medlemsavgifter enligt gällande regler. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra om statsbidrag enligt dessa regler skall utgå till han­delskammare som inte slutit samarbetsavtal med exportrådet. Jag anser, att samarbetsavtalen bör innehålla enkla regler om samordning av den exportfrämjande verksamheten. Handelskamrarnas självbestämmande­rätt bör i övrigt bibehållas. Denna är förbunden med att kamrarna bär ansvaret för sin finansiering. Parterna bör utan ersättning lämna var­andra information och bistånd i exportfrämjande angelägenheter utom vid större uppdrag då ersättning bör lämnas enligt särskilda regler. Kammare  skall  lämna  tjänster  tUl  svenskt företag,  dess  dotterbolag


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                 30

eller annan försäljningsorganisation i utlandet endast om företaget är abonnent hos Sveriges exportråd. Abonnemang skall dock inte krävas när det begärda biståndet avser inledande kontakter eller enklare råd­givning i samband med export av mindre omfattning. Handelskam­mare bör slutligen enligt samarbetsavtalet vara skyldig att medverka i exportfrämjande projekt som beslutas av Sveriges exportråd.

För praktikanter vid de svenska handelskamrarna i utlandet beräknar jag en minskning av bidraget med 45 000 kr. Denna minskning skall vid oförändrat antal praktikanter hos de fem återstående kamrarna i Brussel, Paris, Madrid, Sao Paolo och Buenos Aires medge en höjning av sti­pendiebeloppen tUl paritet med utrikeshandelsstipendier till praktikan­ter vid handelssekreterarkontor. Bidraget tUl Svenska slöjdföreningens verksamhet bör för nästa budgetår räknas upp med 30 000 kr. För ex­portfrämjande åtgärder i övrigt beräknar jag oförändrat anslag.

Anslaget bör föras upp med sammanlagt 1 687 000 kr. Härav beräk­nar jag till utlandshandelskamrarna 598 000 kr., till praktikantverksam­heten där 219 000 kr., tiU Svenska slöjdföreningen 360 000 kr. samt till exportfrämjande åtgärder i övrigt 510 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Svenska handelskamrar i utlandet m. in. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 687 000 kr.

B 5. Svenska mristtrafikförbundet

1971/72 Utgift                5 254 000

1972/73 Anslag               5 400 000

1973/74 Förslag              6 968 000

Svenska turisttrafikförbundet (STTF) skall enligt sina stadgar — faststäUda av Kungl. Maj:t i december 1946 och senare delvis ändrade med Kungl. Maj:ts godkännande — främja resandet från utlandet till och inom Sverige och i detta syfte driva upplysningsverksamhet samt verka för utvecklingen av landets turistväsen.

STTF:s styrelse har ställt upp som riktlinjer för förbundets verksam­het att söka samordna och intensifiera marknadsföringen utomlands av Sverige som turlstiand, så att det utländska resandet tUl Sverige om möjligt håller jämna steg med svenskarnas turistresor till utlandet och att söka medverka till att svensk turism organiseras och utvecklas på ett sådant sätt, att resor i Sverige för svenska folket blir ett verkligt altemativ tUl utländska resor. Förbundet skall också söka medverka till insamling, bearbetning och redovisning av statistik och annat faktama­terial, belysande turismens och frltidsresandets struktur och utveckling, som kan tjäna som underlag för statliga, kommunala och privata åt­gärder inom turist- och fritidssektorn.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                 31

STTF har som aktiva medlemmar landsting, kommuner, föreningar och företag samt som passiva medlemmar enskilda personer. STTF:s angelägenheter handhas av en styrelse och ett råd. Styrelsen består av 13 ledamöter och 12 suppleanter, av vUka Kungl. Maj:t utser sju resp. sex. Bland de sju ledamötema utser Kungl. Maj:t en att vara ordföran­de. Övriga ledamöter och suppleanter i styrelsen utses av rådet, som i sin tur utses av medlemmarna.

Huvudkontoret i Stockholm är organiserat i tre avdelningar: mark­nadsavdelningen (utrikessektion, inrikessektion, informationssektion), kansliavdelningen (ekonomi och personal) och utvecklingsavdelningen (utredning och statistik).

Arbetet inom STTF utförs mellan å ena sidan huvudkontoret och å andra sidan de egna turistkontoren i utlandet (Helsingfors, Köpen­hamn, Oslo, Frankfurt, New York och Paris) samt de tre gemensamma nordiska turistkontoren i utlandet (Rom, Zurich och Los Angeles). Av de samnordiska kontoren kommer kontoren i Rom och Zurich att av­vecklas med utgången av mars resp. september 1973.

I anslaget för budgetåret 1972/73 är inräknat 154 000 kr. för turist­propaganda i Amerikas förenta stater och 200 000 kr. för Sverige Nu-kampanjen. För kampanjen har STTF därutöver reserverat ytterligare 250 000 kr. av sina samlade budgetmedel. Förbundet motser att från näringslivets sida 450 000 kr. ställs till förfogande under budgetåret 1972/73 för kampanjen.

STTF har för budgetåret 1972/73 anvisats 700 000 kr. från reserva­tionsanslaget Exportfrämjande åtgärder m. m.

 

 

1972/73

Beräknad änd­ring 1973/74

Persona]

 

 

Handläggande personal Övrig personal

13 30

of

of.

 

43

of.

Anslag

 

 

Utgifter

 

 

Lönekostnader Reseersättningar Lokalkostnader Expenser

2 478 700

90 000

486 700

2 574 600

+  178 400 +      6 200 +    16 300 +  532 300

 

5 630 000

+ 733 000

Inkomster

 

 

Medlemsavgifter

Bidrag från näringslivet

Bildkalendem

Övrigt

Statsanslag

40 000

100 000

50 000

40 000

5 400 000

of. of of. of. -t-  733 000

 

5 630 000

+ 733 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                32

Svenska turisttrafikförbundet

Statsanslaget jämte andra statliga anslag under verksamhetsåret 1970 /71 utgjorde 6 034 000 kr. Motsvarande belopp var budgetåret 1971/72 6 064 000 kr. och budgetåret 1972/73 6 100 000 kr. Under perioden be­räknas näringslivets satsning med bidrag till STTF:s organisation kom­ma att minska från 200 000 kr. till 100 000 kr. Detta innebär att för­bundet under en treårsperiod har arbetat med i stort sett oförändrad budget. Detta har nödvändiggjort en kraftig rationalisering och ned-skäming av organisationen. Huvudkontorets och utlandskontorens per­sonal har från 1970/71 minskat från 57 tUl 43 anställda.

1.         Löne- och prisomräkning beräknas till 333 000 kr.

2.         Sverige Nu-kampanjen har haft stor betydelse såsom medel att ge en bred allmänhet information om Sveriges turist- och fritidsresur­ser. Den bör fortsätta, bl. a. för att i praktisk verksamhet pröva de ut­redningsförslag, som läggs fram av den statliga turistutredningen (Ds Jo 1970: 22). Kampanjen har bedömts så viktig att sammanlagt 450 000 kr. av förbundets totala budgetmedel avdelats för 1973 års kampanj. Med ett förväntat bidrag av 450 000 kr. från näringslivet blir budgeten för kampanjen 900 000 kr. Med hänvisning till att en mycket betydande del av den kommersiella satsningen sker på projekt anknutna till kam­panjen, men inte direkt på kampanjen, bör 750 000 kr. beviljas av stats­medel för Sverige NU-kampanjen 1974 för att säkerställa en nödvändig grundbudget. Detta innebär en ökning av den statliga medelstUldelning-en med 300 000 kr.

3.         Det är önskvärt att en försöksverksamhet initieras på den kanske mest expansiva av alla utlandsmarknader, nämligen den japanska. För ändamålet bör 100 000 kr. anvisas.

4.         Liksom för budgetåret 1972/73 bör även för budgetåret 1973/74 anvisas medel från reservationsanslaget Exportfrämjande åtgärder m. m. för säljstöd till konkreta projekt och för fortsatt utredningsverksamhet. För ändamålet begärs 750 000 kr.

5.         Frågan om full kostnadstäckning för de gemensamma administra­tiva funktionema i Sverige-huset bör tas upp i samband med budget­arbetet.

Departementschefen

Svenska turisttrafLkförbundets verksamhet inriktas på att medverka till en god marknadsföring av turistmål i Sverige. Den utländska turis­men tUl Sverige stimuleras av förbundets verksamhet vars tyngdpunkt ligger på marknaderna i Norden, Förbundsrepubliken Tyskland, Stor­britannien och Amerikas förenta stater. Turismen tiU Sverige från dessa länder ökar ständigt.

Staten har kraftigt ökat sin insats i förbundet under senare år och


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                 33

svarar nu för ca 95 % av förbundets finansiering. Förbundet skiljer i princip inte mellan utländska och inländska turister i sina åtgärder för att marknadsföra turistmålen i Sverige. Under år 1973 avser förbundet att för fjärde året i rad genomföra kampanjen "Sverige Nu", som in­riktar sig på att uppmärksamma de möjligheter till semester inom Sve­rige som bör kunna utgöra att alternativ till en del av svenskarnas ut­landsresande. För fortsättning av kampanjen under ett femte år beräk­nar jag ingen ökning av bidraget från statens sida. Förslaget om medel till en försöksverksamhet på den japanska marknaden kan jag inte bi­träda.

Medel för siiljstöd till marknadsföringsprojekt m. m. bör, som jag framhåUit vid min anmälan av anslaget B 3. Exportfrämjande åtgär­der, tas upp under förevarande anslag. Liksom förbundet beräknar jag för ändamålet 750 000 kr. För löne- och prisomräkningar beräknar jag 348 000 kr. Förbundet har ansvaret för administrationen av Sverige­huset vid Kungsträdgården i Stockholm. Med anledning därav bör för­bundet påföras kostnader, som nu belastar byggnadsstyrelsen, för vissa gemensamma utrymmen. Jag uppskattar dessa kostnader till 470 000 kr. För övriga gemensamma administrationskostnader skall STTF uppbära obligatoriska avgifter från husets nyttjare. Det ankommer på Kungl. Maj:t att i mån av behov utfärda bestämmelser härom. Avgifterna be­räknas proportionellt mot nyttjarnas lokaler I huset. Erforderlig anslags­ökning för STTF blir då 1 568 000 kr. Anslaget bör tas upp med 6 968 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Svenska turisttrafikförbundet för budgetåret 1973/74 an­visa ett reservationsanslag av 6 968 000 kr.

B 6. Exportfrämjande åtgärder för teko-industri och manuellt arbetande glasindustri

1971/72 Utgift                4 411 395

1972/73 Anslag               7 200 000

1973/74 Förslag              7 200 000

Från anslaget bestrids utgifter för exportfrämjande åtgärder i form av bl. a. bidrag till vissa tröskelkostnader (prop. 1970: 41, SU 1970: 61, BaU 1970: 23, rskr 1970: 165 och 1970: 188). Bestämmelserna återfinns i särskilda av Kungl. Maj:t den 29 juni 1970 utfärdade föreskrifter.

KommerskoUegium

För exportfrämjande åtgärder för teko-industrier och manuellt ar­betande glasindustri bör för budgetåret 1973/74 anvisas 7 500 000 kr. fördelade med 6 800 000 kr. på teko- och 700 000 kr. på glasindustrier-

3    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 12


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                 34

na. Detta innebär en ökning av anslaget för teko-industrierna med 300 000 kr. avsedda för en förutsättningslös och långsiktig undersök­ning av den centraleuropeiska marknaden för teko-varor.

Svenska glasbruksföreningen föreslår att fortsatta anslag för export­främjande åtgärder för den manuellt arbetande glasindustrin beviljas t. o. m. den 30 juni 1975. För budgetåret 1973/74 föreslår föreningen att anslag bör utgä med 900 000 kr. i direkt exportbidrag samt erfor­derligt belopp för den till branschen knutna exportkonsulenten. Vidare bör ramen för den statliga lånegarantin fastställas till 1 mUj. kr. För budgetåret 1974/75 föreslår föreningen att det direkta exportbidraget bör utgå med 1 milj. kr, jämte erforderligt belopp för exportkonsulen­ten.

Departementschefen

Enligt principbeslutet år 1970 om ett fyraårigt stödprogram för teko­industrier skulle anslaget för budgetåret 1973/74 uppgå till 4 milj. kr. Stödprogrammet utökades 1971/72 genom anslag på tilläggsstat om 2,5 milj. kr. till sammanlagt 6,5 milj. kr. per år (prop. 1971: 140 bil. 8 FiU 1971:47, rskr 1971:293). Stödet tUl glasindustrin utgör inneva­rande budgetår 700 000 kr. Enligt principbeslutet år 1970 skall detta stöd upphöra vid utgången av budgetåret 1972/73.

Exportstöd till glasindustri bör utgå även under ett fjärde år. Med­len bör emellertid inte utnyttjas för individuella bidrag till företagen utan till projekt för exportmarknadsföring, som Sveriges exportråd bör få i uppdrag att administrera.

I likhet med kommerskollegium anser jag att det föreligger behov av en långsiktig undersökning av den centraleuropeiska marknaden för tekovaror. Undersökningen bör genomföras inom ett, totalt sett, oför­ändrat anslag. Kollegiet bör i stor utsträckning uppdra åt rådet att i samarbete med kollegiet genomföra sådana exportfrämjande åtgärder för teko-industri, som inte avser individuella bidrag.

För fortsatt stimulans åt dessa branschers exportansträngningar bo-räknar jag för nästa budgetår 7,2 milj. kr. varav 6,5 milj. kr. för teko­industri och 700 000 kr. för glasindustri. Den reservation som kan upp­komma under detta anslag på riksstaten för budgetåret 1972/73, och av­ser medel som beräknats för exportstöd åt glasindustri bör få dispo­neras av Kungl. Maj;t för samrna ändamål under nästa budgetår.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Exportfrämjande åtgärder för teko-industri samt manuellt arbetande gkisindustri för budgetåret 1973/74 anvisa ett re-servationsanslas» av 7 200 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                           35

B 7. Täckande av förluster på grund av garantier för lån till teko-industri och manuellt arbetande glasindustri

1971/72 Utgift                            

1972/73 Anslag                  750 000

1973/74 Förslag                  450 000

Från anslaget bestrids utgifter för att täcka förluster på grund av statsgarantier för lån till teko-industrierna och den manuellt arbetan­de glasindustrin (prop. 1970: 41, SU 1970: 61, BaU 1970: 23, rskr 1970: 165 och 1970: 188).

Statsgaranti beviljas enligt särskilda av Kungl. Maj:t den 29 juni 1970 meddelade föreskrifter.

Kommerskollegiuni

Ramen för statliga garantier för exportfrämjande åtgärder för teko­industrierna och den manuellt arbetande glasindustrin bör utökas med 8,5 milj. kr. fördelat med 7,5 milj. kr. på teko-industrierna och 1 milj. kr. för den manuellt arbetande glasindustrin.

Kollegiet hemställer att det för budgetåret 1973/74 anvisas 800 000 kr. för att täcka förluster på grund av sådana garantier.

Svenska glasbruksföreningen föreslår att i fråga om den manuellt arbetande glasindustrin ramen för den statliga lånegarantin bör fast­ställas tUl 1 milj. kr. för budgetåret 1973/74 och till lika mycket för budgetåret 1974/75.

Departementschefen

Av den hittills medgivna totala ramen pä 22,5 milj. kr. för lånega­rantier till teko-industri är endast ca 10 % disponerad. Jag finner där­för att ramen för de statliga garantierna till teko-industri kan hållas oförändrad. Garantiramen för manuellt arbetande glasindustri bör för nästa budgetår ökas med 1 milj. kr till 4 milj. kr.

Med hänsyn till beräknad belastning bör för nästa budgetår anslaget til! förlusttäckning tas upp med 450 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1. medge att för budgetåret 1973/74 ramen för statsgaranti för
lån till teko-industri samt manuellt arbetande glasindustri
höjs till sammanlagt 26 500 000 kr.

2. till Täckande av förluster på grund av garantier för lån till
teko-industri samt manuellt arbetande glasindustri för budget­
året 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                           36

B 8. Exportfrämjande åtgärder för möbelindustri, snickeriindustri m. fl.

1972/73 Anslag                  800 000

1973/74 Förslag                  800 000

Efter förslag av Kungl. Maj:t godkände 1972 års riksdag ett fyra­årigt exportstödprogram (prop. 1972: 47, NU 1972: 33, rskr 1972: 196) om totalt 3,2 milj. kr. för möbel- och snickeriindustri m. fl.

Departementschefen

Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med 800 000 kr. Jag beräk­nar därvid 500 000 kr. för bidrag till kollektiva exportprojekt inom be­ rörda branscher samt 300 000 kr. för att hos Sveriges exportråd använ­das för att bestrida kostnader för såväl erforderUga adminstrativa insatser avseende planering, genomförande och uppföljning av projekt som marknadsföringskonsultation i anslutning till dessa. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Exportfrämjande åtgärder för möbelindustri, snickeriindu­stri m. fl. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kr.

B 9. Exportfrämjande åtgärder för sko- och garveriindustri

Nytt anslag (förslag)    700 000

Efter förslag av Kungl. Maj:t godkände 1972 års riksdag riktlinjer för försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet m. m. (prop. 1972: 127, FÖU 1972: 25, rskr 1972: 325). Riktlinjerna innefattar bl. a. ett fyraårigt försöksprogram för exportstimulerande åtgärder. Stödet skall utgå med 700 000 kr. per år.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Exportfrämjande åtgärder för sko- och garveriindustri för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                 37

C. KOMMERSKOLLEGIUM M. M. C 1. Kommerskollegium

För innevarande budgetår har till Kommerskollegium anvisats ett förslagsanslag av 11 589 000 kr.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades den 28 juni 1968 en sakkunnig för att utreda kommerskolleglets arbetsuppgifter och organisation. Utredningsmannen har i september 1971 avlämnat be­tänkandet (SOU 1971: 69) Näringspolitiken — ny verksorganisation. Efter beredning inom berörda departement kommer Kungl. Maj:t att föreläggas förslag till propositioner till årets riksdag angående kom­merskollegiets framtida organisation och om inrättande av ett nytt in­dustripolitiskt verk, som skall bestå av bl. a. delar av nuvarande kom­merskollegium. I avvaktan på att beredningen av dessa frågor slutförs inom berörda departement bör anslaget nu tas upp med oförändrat be­lopp.

Under åberopande av det anförda hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Kommers-kollegium för budgetåret 1973/74 beräkna ett förslagsanslag av 11 589 000 kr.

C 2. Bidrag till vissa internationella byråer m. m.

1971/72 Utgift                    334 286

1972/73 Anslag                  357 000

1973/74 Förslag                 427 000

Från anslaget bestrids utgifter för Sveriges deltagande i vissa interna­tionella organ. För budgetåret 1973/74 torde under anslaget medel be­räknas enligt följande.

1972/73              1973/74            Ändring

1.   Internationella byrån i
Paris för utställningar (jfr

prop. 1947: 1 bU. 12 s. 156)                  12 000                14 000            4-2 000

2.   Internationella byrån (WIPO/
BIRPI) i Geneve (jfr prop.
1956:1 bU. 12 s. 161, 1963:1

bU. 12 s. 152)                                       125 000             181000             -f 56 000

3.  Internationella rådgivande
bomullskommittén (ICAC)

(jfr prop. 1951:47)                                  14 000                15 000              +   1000

4.  Internationella studiegruppen
för bly- och zinkfrågor (jfr

prop. 1960:1 bil. 12 s. 284)                    10 000               10 000                       of.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                38

 

 

 

IntemationeUa kaflfeorganisa-

1972/73

1973/74

Ändring

5.

 

 

 

 

tionen Ofr prop. 1962:1 bil.

 

 

 

 

12 s. 281)

137 000

147 000

-MO 000

6.

Internationella gummistudie­gruppen (jfr prop. 1966:1

 

 

 

 

bU. 12 s. 168)

9 000

10 000

-1-  1000

7.

Övrigt

50 000

50 000

of

 

 

357 000

427 000

-f 70 000

Departementschefen

Med  hänvistung  till  sammanställningen  hemställer  jag  att  Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella byråer in. in. för budget­året 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 427 000 kr.

C 3. Kostnader för vissa nämnder m. m.

1971/72 Utgift                      40 050

1972/73 Anslag                    60 000

1973/74 Förslag                    50 000

Från anslaget bestrids utgifter för arvoden, expenser m. m. för granskningsnämnden för försvarsuppfinningar, oljelagringsrådet och resegarantinämnden. Institutionernas medelsförbrukning budgetåret 1973/74 har beräknats enligt följande.

Ändiing 1972/73        1973/74

1.  Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar

(jfr prop. 1971:138)                                                              26 000        -f   9 000

2.     Oljelagringsrådet (jfr prop. 1957: 144 och 1968: 136)           6 000        +3 000

3.     Resegarantinämnden (jfr prop. 1967:106 och 1972: 92)     28 000        —22 000

60 000        - 10 000

Departementschefen

Med  hänvisning  till  sammanställningen  hemställer  jag  att  Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kostnader för vissa nämnder m. m. för budgetåret 1973/ 74 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet


39


D, PRIS-, KONKURRENS- OCH KONSUMENTFRÅGOR D 1. Marknadsdomstolen

 

1971/72 Utgift

1525 850

1972/73 Anslag

1638 000

1973/74 Förslag

742 000

' Anslaget Marknadsrådet

Enligt riksdagens beslut (prop. 1972: 131, NU 1972: 161, rskr 1972: 310) har marknadsrådets namn ändrats till marknadsdomstolen fr. o. m. den 1 januari 1973.

Marknadsdomstolen handlägger ärenden enligt lagen (1953: 603) om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet, lagen (1970:412) om otillböriig marknadsföring och lagen (1971: 112) om förbud mot otillbörliga avtalsvillkor.

Marknadsdomstolen består av ordförande och vice ordförande samt åtta andra ledamöter, av vilka två är särskilda ledamöter, en för ären­den om konkurrensbegränsning och en för ärenden om otillbörlig mark­nadsföring jämte ärenden om otillbörliga avtalsvillkor. Av övriga leda­möter företräder tre företagarintressen och tre konsument- och lön-tagarintressen. Hos domstolen finns två sekreterare.

 

 

1972/73

Beräknad änd

ring 1973/74

 

 

Marknads-

Dep.chefen

 

 

domstolen

 

Personal

 

 

 

Handläggande personal

3

+ 1

-fl

Övrig personal

2

+ 1

of.

 

5

+ 2

-fl

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

563 800

-M 28 200

-f  93 000

Sjukvård

1000

of.

of.

Reseersättningar (även för

 

 

 

utrikes resor)

32 000

+    2 000

-f    2 000

Lokalkostnader

21000

-f    2 000

4-    2 000

Expenser

20 200

-f   11 800

-f    7 000

Därav engångsutgifter

 

(2 000)

 

 

638 000

-H44 000

-f 104 000

Marknadsdomstolen

1.    Löne- och prisomräkning 46 000 kr.

2.    I O-alternativet förordar domstolen i första hand en minskning av medlen för extra personal. Konsekvenserna för domstolens verksamhet skulle bli kraftigt växande balanser.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet


40


3.    För att möta de ökade kraven på domstolens verksamhet behövs ytterligare en sekreterare och ett kvalificerat biträde. Samtidigt kan medlen för extra föredragande minskas ( + 91-500 kr.).

4.    Ökade omkostnader ( + 6 500 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 742 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare en sekreterare. För att täcka kostnader inom ramen för försöksverksamhet med taxesystem för redovisningscentraler m. m. har jag beräknat medel under anslagsposten Expenser.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Marknadsdomstolen  för budgetåret  1973/74  anvisa  ett förslagsanslag av 742 000 kr.

D 2. Näringsfrihetsombudsmannen

1971/72 Utgift                 1 413 774

1972/73 Anslag               1 583 000

1973/74 Förslag               1 689 000

Näringsfrihetsombudsmannen handhar uppgifter som tUlkommer ho­nom enligt lagen (1953: 603) om motverkande i vissa fall av konkur­rensbegränsning inom näringslivet (omtryckt 1970: 418).

Näringsfrihetsombudsmannen biträds i sin tjänsteutövning närmast av en ställföreträdare samt två byråchefer. Verksamheten är uppdelad på fem rotlar, av vilka två förestås av byråcheferna och tre av avdel­ningsdirektörer.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Näringsfrihets­ombudsmannen

Dep.­chefen

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

14 6

-f 2 of.

of. of.

 

20

+ 2

of.

Anslag

 

 

 

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar (även för

utrikes resor) Lokalkostnader Expenser

1 452 500 5 000

16 000 89 000 20 500

-f 235 000 of.

+    1 000 -f  12 500 +   14 500

+  75 000 of.

+     1 000 -f   12 500 +   17 500

 

1 583 000

+ 263 000

+ 106 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                41

Näringsfrihetsombudsmannen

1.    Löne- och prisomräkning 103 000 kr.

2.    I O-alternativet förordar näringsfrihetsombudsmannen i första hand en personalminskning, vilket skulle minska kapaciteten för egna initia­tivärenden.

3.    Arbetsuppgifter i fråga om det internationella och nordiska sam­arbetet kräver personalförstärkning med i första hand en avdelnings­direktör som chef för en sjätte arbetsrotel. Denne tjänsteman skulle även leda en planeringsenhet ( + 98 000 kr.).

4.    Om anslaget ej avlastas lönekostnaden för en tjänsteman som av­ses omplaceras behöver anslaget räknas upp med medel motsvarande en byråsekreterare ( + 62 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning till sammanstäUningen beräknar jag anslaget tUl 1 689 000 kr. För att täcka kostnader inom ramen för försöksverksam­het med taxesystem för redovisningscentraler m. m. har jag därvid be­räknat medel under anslagsposten Expenser.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Näringsfrihetsombudsmannen för budgetåret 1973/74 an­visa ett förslagsanslag av 1 689 000 kr.

D 3. Konsumentombudsmannen

1971/72 Utgift                 1 568 943

1972/73 Anslag               1727 000

1973/74 Förslag              2 063 000

Konsumentombudsmannen handhar uppgifter som tillkommer honom enligt lagen (1970: 412) om otillbörlig marknadsföring och lagen (1971: 112) om förbud mot otillbörliga avtalsvillkor.

Konsumentombudsmannen biträds i sin tjänsteutövning närmast av en ställföreträdare. Verksamheten är uppdelad på olika enheter för marknadsföringsärenden, för ärenden om otillbörliga avtalsvillkor och för information.

1972/73             Beräknad ändring 1973/74


Personal

Handläggande personal Övrig personal


 

 

Konsument­ombuds-

Dep.chefen

 

mannen

 

13

8

+ 4 + 2

+ 1 of

21

+ 6

+ 1


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepai-tementet


42


 

 

 

 

 

 

1972/73

Beräknad än

idring 1973/74

 

Konsument-

Dep.chefen

 

 

 

ombuds-

 

 

 

 

mannen

 

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

 

1519 500

+ 585 500

+ 235 000

Sjukvård

 

4 000

+    1000

of

Reseersättningar (i

även för

 

 

 

utrikes resor)

 

28 000

+    1000

+    1000

Lokalkostnader

 

82 000

—    5 000

—    6 000

Expenser

 

93 500

+ 802 500

+ 106 000

Därav engängsu

tgifter

(4 000)

(15 000)

(2 500)

 

 

1 727 000

-fl 385 000

+ 336 000

Konsumentombudsmannen

1.    Löne- och prisomräkning (+176 400 kr.).

2.    I O-alternativet förordas i första hand en minskning av personalen på marknadsföringssidan. En nedskärning av anslaget är oförenlig med den nuvarande målsättningen för verksamheten.

3.    För handläggning av ärenden enligt avtalsvillkorslagen behövs en förstärkning med två handläggare och ett kvalificerat biträde ( + 171 400 kr.).

4.    För informationsfrågor behövs en förstärkning med en handläg­gare (+65 400 kr.).

5.    För marknadsföringsärenden behövs ytterligare en handläggare och ett kvalificerat biträde ( + 111 200 kr.).

6.    Beloppet för experter och extra föredragande behöver räknas upp ( + 85 000 kr.).

7.    För att möjliggöra registrering och arkivering av ärenden med hjälp av automatisk databehandling behövs ytterligare expensmedel ( + 83 000 kr.).

8.    Expensposten behöver räknas upp bl. a. för att genomföra vissa undersökningar om konsumentattityder (+92 600 kr.).

9.    För särskilda informationsinstanser främst avseende lagstiftning beträffande konsumentskydd behövs anslag (+ 600 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 063 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en byråsekreterare och för automatisk databehandling av registraturen. För att täcka kostnader inom ramen för försöksverksamhet med taxe­system för redovisningscentraler m. m. har jag beräknat medel under anslagsposten Expenser. Konsumentombudsmannens begäran om medel för särskilda informationsinsatser i konsumentfrågor av mera allmän karaktär kan jag inte tillstyrka. Sådan information bör fortsättningsvis lämnas av konsumentverket.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                 43

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Konsumentombudsmannen för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 063 000 kr.

D 4. Statens pris- och kartellnämnd

För innevarande budgetår har till statens pris- och kartellnämnd an­visats ett förslagsanslag av 10 921 000 kr.

Kungl. Maj:t uppdrog den 3 mars 1972 åt statens pris- och kartell-nämnd att i samråd med statskontoret utreda frågan om nämndens organisation m. m. Nämnden kommer inom kort att presentera resul­tatet av utredningsarbetet 1 en promemoria. I avvaktan på beredningen av de förslag som därvid framläggs föreslår jag att anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:! föreslår riksdagen

att i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens pris-och kartellnämnd för budgetåret 1973/74 beräkna ett förslags­anslag av 10 921 000 kr.

Konsumentverket

Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för konsument­frågor och har till uppgift att stödja konsumenterna och förbättra deras ställning på marknaden.

Konsumentverket leds av en styrelse som består av nio ledamöter. Chef för verket är en generaldirektör. Inom verket finns två utrednings­avdelningar, en teknisk enhet, en informationsenhet, en administrativ en­het samt ett planeringssekretariat.

Verket tUlhör de myndigheter som deltar 1 utrednings- och försöks­verksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Föl­jande programindelning gäller tills vidare för konsumentverket.

1.         Utredning och producentkontakt.

2.    Information och utbildning.

3.         Varuprovningar m. m. på uppdrag

Medel för konsumentverkets verksamhet anvisas under följande an­slag.

D 5. Konsumentverket: Förvaltningskostnader.

D 6. Konsumentverket: Forskning m. m.

D 7. Konsumentverket: Allmänna reklamationsnämnden.

Anslaget D 5. är ett förslagsanslag som finansierar programmen 1—3. Programmet Varuprovningar m. m. på uppdrag redovisas förslagsvis över en anslagspost med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under denna post re­dovisas kostnader och intäkter för verkets uppdragsverksamhet. Anslags-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet


44


posten får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten disponerar konsumentverket en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 100 000 kr.

Anslaget D 6 är ett reservationsanslag genom vilket verkets bidrag till konsumentinriktad forskning, studieverksamhet m. m. utgår. Ansla­get D 7 är ett förslagsanslag som finansierar försöksverksamheten med Allmänna reklamationsnämnden.

1 enlighet med Kungl. Maj:ts uppdrag den 24 mars 1972 har fram­ställning om anslag till konsumentverket för budgetåret 1973/74 gjorts av organisationskommittén för konsumentverket (OKV). Då kommittén saknat väsentligt underlag för att lägga fram petita i programtermer har resursbehovet redovisats på traditionellt sätt. Framställningen har senare kompletterats med en omräkning av anslaget D 5. Konsument­verket: Förvaltningskostnader i programtermer.

D 5. Konsumentverket: Förvaimingskostnader

1972/73 Anslag         6 748 000

1973/74 Förslag       13 702 000

Konsumentverket började sin verksamhet den 1 januari 1973. Sam­tidigt upphörde verksamheten vid statens konsumentråd, statens insti­tut för konsumentfrågor och Varudeklarationsnämnden. Målet för ver­kets arbete har närmare angivits i propositionen (1972: 33) med förslag till riktlinjer för och organisation av samhällets konsumentpolitik m. m.

 

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

 

OKV

Dep.chefen

personal

 

 

 

Handläggande personal

 

86

of.

of.

Övrig personal

 

56

of

of.

 

 

142

of.

of.

Anslag

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

Lönekostnader

 

4 440 000

+ 5 151000

+ 5 151000

Sjukvård

 

12 000

+     12 000

+     12 000

Reseersättningar (även för

 

 

 

utrikes resor)

 

65 000

+     78 000

-f     76 000

Lokalkostnader

 

450 000

+   948 000

+   948 000

Information

 

850 000

+1 400 000

-f   970 000

Expenser

 

280 000

+   342 000

+   415 000

Kursverksamhet m, m.

 

200 000

+   358 000

-f   228 000

Utrustning m. m.

 

50 000

+     57 000

-f     57 000

Uppdragsverksamhet

 

1000

of

of

Beställningar av undersökningar m.m.

550 000

+   950 000

+   627 000

Engångskostnader i samband med

 

 

 

verkets inrättande

 

1000 000

— 1000 000

—1000 000

Uppbördsmedet

 

-1 150 000

—   530 000

—   530 000

 

Nettoutgift

6 748 000

+ 7 766 000

+ 6 954 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                 45

I programtermer föreslås följande fördelning av -anslaget Programsammanställning

 

 

1 000-tal kr.

 

 

1972/73

1973/74

 

Anslag  .

OKV:s förslag

Program

1.   Utredning och producentkontakt

2.   Information och utbildning

3.   Varuprovningar m.m. på uppdrag

4 634

3 263

1

9 070

7 123

1

Summa kostnader

7 898

16194

Avgår intäkter under anslaget

-1 150

-   1 680

Summa anslag

6 748

14 514

Organisationskommittén har beräknat medelsbehovet för program­men 1 och 2 med utgångspunkt från den schablonmässigt beräknade lönekostnaden för personal vid olika organisatoriska enheter inom ver­ket.

Organisationskommittén för konsumentverket

1.         Omräkning av anslaget till helt budgetår samt löne- och prisom­räkning 6 853 000 kr.

2.    Ökat anslag för information krävs för att säkerställa en bred och slagkraftig information ( + 430 000 kr.).

3.    Verket behöver ökade expensmedel för kompletterande anskaff­ning av inventarier ( + 30 000 kr.).

4.    En ökning av anslaget för kursverksamhet m. m. behövs för en effektiv lokal konsumentverksamhet ( + 130 000 kr.).

5.    En ökning av beställningsverksamheten behövs för att bredda verk­samheten till sådana områden, där verket ej har egna undersöknings­resurser (+323 000 kr.).

Departementschefen

Konsumentverket har nyligen börjat sin verksamhet. Underlag saknas ännu för att mera exakt fördela kostnaderna på de olika programmen. Jag har därför utgått från den anslagsredovisning som angivits i propo­sitionen (1972: 33) med förslag till riktlinjer för och organisation av samhällets konsumentpolitik m. m. Jag har ingen erinran mot prin­ciperna för den schablonmässiga fördelning av anslaget i programter­mer som organisationskommittén för konsumentverket har gjort. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om fördelningen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                46

Jag har inte funnit skäl att nu frångå den beräkning av verksamhe­tens omfattning som gjordes i propositionen. Den ökade medelstUldel­ning som jag föreslår innefattar i huvudsak en uppräkning till helårs-anslag samt korrigeringar av vissa kostnader, för vilka ett bättre beräk­ningsunderlag nu föreligger. Jag har också räknat upp anslagsposten Expenser med 77 000 kr. för att täcka kostnader inom ramen för för­söksverksamhet med taxesystem för redovisningscentraler m. m. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanstäUningen.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Konsumentverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 13 702 000 kr.

D 6. Konsumentverket: Forskning m, m.

1972/73 Anslag                  600 000

1973/74 Förslag               1 320 000

Organisationskommittén för konsumentverket

I prop. 1972: 33 framhölls den konsumentpolitiska och även allmän­politiska betydelsen av forskning inriktad på grundläggande analys av hushållens situation. Särskilt betonades behovet av att utveckla metoder för den hushållsekonomiska forskningen. Också behovet av varudeklarationer som är bättre anpassade till konsumenternas behovs­situation ställer krav på ytterligare och intensifierade forskningsinsat­ser.

Bland de projekt som finansieras under anslaget finns några forsk­nings- och undersökningsprojekt som startats med anslag från statens konsumentråd. Rätt betydande medel är därför under verkets inled­ningsskede bundna för slutförande av pågående projekt.

Organisationskommittén föreslår, att reservationsanslaget höjs med 900 000 kr. till 1 500 000 kr. Av höjningen utgör 600 000 kr. omräk­ning av anslaget till helt budgetår samt 120 000 kr. pris- och löneom­räkning. Återstående 180 000 kr. avser att möjliggöra en utvidgad forsk­ningsverksamhet m. m.

Departementschefen

Jag uppskattar medelsbehovet för budgetåret 1973/74 till 1 320 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Konsumentverket: Forskning m. m. för budgetåret 1973/ 74 anvisa ett reservationsanslag av 1 320 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                           47

D 7. Konsumentverket: Allmänna reklamationsnämnden

1972/73 Anslag                   800 000

1973/74 Förslag               1 800 000

Organisationskommittén för konsumentverket

Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift att pröva enskilda konsumenters klagomål beträffande varors och tjänsters beskaffenhet.

Organisationskommittén föreslår att anslaget höjs med 1 100 000 kr. till 1 900 000 kr. Av höjningen utgör 800 000 kr. omräkning av an­slaget till helt budgetår. Återstående 300 000 kr. utgör beräknat medels­behov för väntad ökning av ärendetUlströmningen.

Departementschefen

Jag uppskattar medelsbehovet för budgetåret 1973/74 till 1 800 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att  till  Konsumentverket:   AUmänna  reklainationsnämnden  för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000 kr.

D 8. Bidrag till kommersiell service i glesbygd m. m.

Nytt anslag (förslag) 2 100 000

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1969 till­kallade chefen för inrikesdepartementet sakkunniga med uppdrag att utreda glesbygdsproblemen.i De sakkunniga, som antog namnet gles­bygdsutredningen, har i ett delbetänkande presenterat förslag rörande kommersiell service i glesbygder (SOU 1972: 13).

Remissyttranden över delbetänkandet har avgivits av socialstyrelsen, poststyrelsen, statens järnvägar, statens livsmedelsverk, kommerskol­legium, näringsfrihetsombudsmannen (NO), statens pris- och kartell­nämnd (SPK), statens konsumentråd, överstyrelsen för ekonomiskt för­svar, apoteksbolaget, systembolaget, länsstyrelserna i Stockholms län, Kalmar län, Gotlands län, Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län, Värmlands län, Kopparbergs län, Gävleborgs län. Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län. Aktiebolaget Svenska pressbyrån, ASK-bolagens ekonomiska förening u. p. a., Cen­terns kvinnoförbund, Folkpartiets kvinnoförbund. Handikapporganisa­tionernas centralkommitté, ICA inköpscentralernas aktiebolag. Koopera­tiva förbundet (KF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas

1 Såsom sakkunniga tillkallades landshövdingen Hans Gustafsson, ordförande, ledamoten av riksdagen Frida Berglund, kanslirådet Åke Fors, ledamöterna av riksdagen Bertil Jonasson och Carl-Wilhelm Lofhigius, kanslirådet Olof Petersson, f. d. ledamoten av riksdagens första kammare Thore Sörlin, direktören Lars Ågren samt numera ledamoten av riksdagen BertU Öhvall.


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                               48

riksförbund, Norrlandsförbundet, Svenska busstrafikförbundet. Svenska företagares riksförbund. Svenska kommunförbundet. Svenska lokaltrafik­föreningen. Svenska taxiförbundet, Sveriges grossistförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO), Sveriges industriförbund, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges llvsmedelshandlareförbund, Sve­riges socialdemokratiska kvinnoförbund. Tjänstemännens centralorgani­sation (TCO) samt Svenska landstingsförbundet.

Länsstyrelserna har bifogat yttranden från kommuner. Vissa av läns­styrelserna har dessutom bifogat yttranden från lokala organisationer så­som handelskammare, köpmannaförbund, trafikföretag och socialkonsu­lenter. LO har bifogat yttrande från Handelsanställdas förbund.

Utredningen

Utredningen anför att takten i strukturomvandlingen inom detaljhan­del och övrig kommersiell service har varit snabb under 1960-talet. Sär­skilt inom livsmedelshandeln har en betydande nettominskning av anta­let enheter ägt rum. Även den ambulerande handeln, som ökade 1 om­fattning under de första åren av 1960-talet, har i allt större utsträckning börjat beröras av nedläggningar.

Enligt utredningen kan strukturförändringarna förklaras av ett flertal faktorer. Serviceverksamheter av typ detaljhandel och övrig kommersieU service är för sin existens beroende i första hand av det lokala befolk­ningsunderlaget. Servicestrukturen påverkas av befolkningsförändringar­nas storlek, hushållens fördelning av disponibel inkomst på olika kon­sumtionsområden samt köpvanor. Av stor betydelse är även kostnadsut­vecklingen för serviceföretagen och deras möjligheter att effektivisera verksamheten.

Utredningen har översiktligt undersökt partihandeln med dagligvaror i två län och mera i detalj studerat servicestrukturen i ett antal utvalda glesbygdsområden. Normalt erhöll livsmedelsbutikerna i de studerade lä­nen varuleveranser en eller två dagar per vecka. Mejeriprodukter och andra färskvaror levererades betydligt oftare. Partihandelsföretagen till-lämpade normalt system med fraktutjämning så att inga extra fraktkost­nader debiterades mera perifert belägna butiker.

Flertalet livsmedelsbutiker i de undersökta glesbygdsområdena visade sig vara mycket små enheter och många drevs som "familjebutiker", dvs. utan anställd personal. En stor del av butikerna ombesörjde hemsändning av varor efter telefonorder. Hemsändningsmöjligheterna utnyttjades dock i relativt liten utsträckning av hushållen.

Fackhandeln i de undersökta glesbygdsområdena var normalt koncen­trerad till kommunernas huvudorter. Många livsmedelsbutiker förmed­lade dessutom varor inom fackhandelssortimentet. Enligt en intervjuun­dersökning som utredningen företagit utnyttjade glesbygdshushållen i re­lativt stor utsträckning möjligheterna till postorderköp.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                49

Utredningen har funnit att servicestandarden för stora delar av gles­bygdsbefolkningen i flera avseenden är relativt god. Avlägset belägna hushåll, utan egna transportmedel, har emellertid av allt att döma bety­dande svårigheter när det gäller försörjningen med vissa typer av service. Genom den fortgående koncentrationen av serviceutbudet kan proble­men komma att avsevärt förvärras för de kvarboende i glesbygderna. Utredningen finner det därför nödvändigt att åtgärder vidtas för att vid­makthålla och förbättra serviceförsörjningen i glesbygdsområdena.

Utredningen försöker i ett principiellt avsnitt att närmare definiera ser­vicebegreppet och urskilja de viktigaste aspekterna på servicestandard. Enligt utredningen kan befolkningens servicestandard ses som en fråga om kapacitet och kvalitet på utbudet samt hur tillgängligt detta är. I samband med befolkningsminskningen och de ökande kraven på under­lag för olika serviceverksamheter är det ofrånkomligt att befolkningen i glesbygderna ofta får stora avstånd till fasta serviceinrättningar av olika slag.

Särskilt i områden med osäkra framtidsutsikter ligger det, enligt ut­redningen, nära tUl hands att reducera avståndsproblemen genom till­räckligt täta och billiga persontransporter och genom att sätta i system utsändning av varor och tjänster från serviceorterna till befolkningen. Därmed kan en viss koncentration av serviceapparaten till ett mera be­gränsat antal orter vara acceptabel. Det finns enligt utredningen inte anledning att tro att glesbygdsbefölkningen generellt är betjänt av att man genom samhällsinsatser försöker konservera en servicestruktur som etablerats under andra ekonomiska förutsättningar och med lägre an­språk på varusortiment och tjänster.

Koncentrationen av serviceappäraten kan enligt utredningens synsätt tillåtas gå olika långt beroende på hur frekventa eller angelägna respek­tive servicebehov är. Utredningen anser det realistiskt att i diskussionen huvudsakligen begränsa sig till två grundläggande servicenivåer, den lo­kala och den regionala. Den lokala nivån motsvarar de ofta återkom­mande eller på annat sätt angelägna behov som bör kunna tUlgodoses i alla hushåll utan stort besvär och inom rimligt avstånd för dagliga resor. Den regionala nivån avser de i allmänhet mindre frekventa behov som motsvarar ett mera kvalificerat serviceutbud, som det kan vara accepta­belt att ha mindre lätt tillgängligt.

Den lokala serviceorten bör kunna nås på 30—45 minuter med kol­lektiva trafikmedel. Där bör finnas bl. a. livsmedelsbutik, järnhandels­sortiment, färghandelssortiment, textilvarusortiment, apotek, möjlighe­ter att beställa vin- och spritdrycker, bensinförsäljning, viss reparations­service, frisör samt bank jämte vissa servicefunktioner av icke-kommer-siell karaktär.

Den regionala serviceorten bör kunna nås inom ett par timmars en-

4    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 12


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                 50

kel resa. 1 den regionala serviceorten bör finnas bl. a. varuhus och mera kvalificerad fackhandel.

Utredningen har ansett sig kunna utgå ifrån att de primära orterna för försörjningen med lokal service utgörs av kommunblockens huvud­orter. Eventuella stödåtgärder bör inriktas på serviceutbudet i dessa or­ter. 1 vissa fall kan dock den bästa lösningen vara att bland existerande mindre serviceorter utvälja någon att som särskild stödjepunkt svara för en serviceförsörjning motsvarande den i huvudorten. Den regionala ser­vicen torde enligt utredningen kunna uppehållas på tillräckligt många orter, utan att några stödåtgärder skall behövas. Förslagen är därför koncentrerade till den lokala servicen.

Enligt utredningen bör i första hand en fungerande kollektiv persontransportapparat upprättas. De lokala serviceorternas verkningsavstånd bör då kunna vidgas till tre å fyra mil. Det större kundunderlaget bör bidra till en ökad lönsamhet och därmed ökande möjligheter att i de utvalda orterna på sikt vidmakthålla ett till­fredsställande serviceutbud. Enligt utredningens synsätt bör en koncen­tration av serviceutbudet till dessa orter, med de givna förutsättningarna, innebära en acceptabel lösning av serviceproblemet.

Som ett komplement till en fungerande kollektiv persontransportappa­rat bör enligt utredningen hemsändningsservice ordnas. I första hand bör befintliga kommunikationsmedel användas så att olika transportbehov kan samordnas. Utredningen föreslår att kommunerna reducerar hushållens fraktkostnader för hemsändningen. Reduktionens storlek och omfattning bör avgöras av kommunerna i samband med en kommunal planering av verksamheten.

För att underlätta distributionen av beställda varor, bör glesbygds­kommunerna i vissa fall inrätta funktioner som vamombud. Dessa skulle förvara eller vidaredistribuera varorna i de fall beställaren ej direkt nås via det utnyttjade kommunikationsnätet. Behovet av varuombud är be­roende av det system för hemsändningen som används. Det kan sålunda begränsas genom att lantbrevbäringen utnyttjas för hemsändningen.

Statsbidrag till glesbygdskommuner i allmänna stödområdet för kost­nader för fraktreduktion och varuombud föreslås utgå enligt samma princip som bidrag för social hemhjälp. Om särskUda skäl föreligger, bör bidrag kunna utgå även till glesbygdskommuner utanför allmänna stödområdet. Länsstyrelsen föreslås bli beslutande instans för bidrag in­om stödområdet.

Dessa åtgärder kan visa sig otillräckliga för att garantera den önskade servicestandarden. För att kunna bevara en stationär serviceapparat med godtagbar spridning kan det då vara nödvändigt med ett samhällsstöd till serviceföretag på strategiska platser.

Utredningen avvisar driftsstöd som ett medel att bevara en stationär serviceapparat. Stora awägningsproblem och höga kostnader


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                51

skulle sannolikt bU följden av ett sådant stöd. Vidare är driftsstöd inte neutralt från konkurrenssynpunkt. Utredningen betonar också, att en­dast sådana enheter bör bevaras, som på sikt kan drivas med viss lön­samhet. Ett driftsstöd är inte förenligt med detta synsätt.

Utredningen förordar I stället ett statligt investeringsstöd, som efter särskild prövning skall kunna utgå till näringsidkare som be­driver verksamhet inom kommersiell service av mera grundläggande be­tydelse. Stödet bör utgå för finansiering av ny-, till- eUer ombyggnad av affärslokal eller annan byggnad som behövs för verksamheten eller för anskaffning av inventarier och utrustning. Investeringsstödet bör endast utgå om rörelsen kan antas bli bestående på längre sikt. Detta kan i vis­sa fall förutsätta att sortimentet i rörelsen utvidgas eller att mottagaren- åtar sig utökad service i form av beställningsberedskap.

Utredningen ställer sig restriktiv tUl stöd till den ambulerande handeln på grund av dess effekter på den stationära handeln och det faktum att den sällan når utanför områden som med fördel betjänas av stationär handel. I särskilda fall bör investeringsstöd kunna utgå till teknisk utrust­ning i fordon.

Bidrag i form av lån, avskriviungslån eller en kombination av dessa föreslås utgå med högst 2/3 av investeringskostnaderna. Avskrivningslån bör utgöra högst 35 %, i särskilda fall högst 50 %, av den stödberätti-gade kostnaden. Beslut i stödärenden avseende stödområdet bör fattas av länsstyrelsen, medan beslut avseende enheter utanför stödområdet bör fattas av Kungl. Maj:t.

För att trygga ett fortsatt serviceutbud på särskilt viktiga orter, bör i vissa fall kommuner kunna köpa och rusta upp bu­tiksfastigheter för att sedan hyra ut dessa tiU lämpliga närings­idkare. Statligt bidrag härför bör, enligt utredningen, utgå till glesbygds­kommuner inom allmänna stödområdet med 50 % av kommunernas kostnader.

Näringsidkare som erhåller investeringsstöd föreslås kunna få statlig kreditgaranti för att finansiera anskaffning av varulager, dock högst avseende hälften av kapitalbehovet.

Statens kostnader beräknas av utredningen till 3 milj. kr. per år för fraktreduktioner; till 2 milj. kr. per år för varuombud; till 3 mUj. kr. per år för investeringsstöd och till 2 nulj. kr. per år för kommunernas an­skaffning och upprustning av butikslokaler.

Som underlag för beslut 1 stödärenden bör enligt utredningen kommu­nerna utarbeta översiktliga planer för serviceförsörjning-e n. Av planerna bör framgå på vilka orter en bestående stationär ser­vice är särskilt angelägen.

Samhällsorganen föreslås ta initiativ tiU kontinuerliga samråd i strukturfrågor med bl. a. handelns organisationer och träffa överens­kommelser om varsel vid planerade nedläggningar.

4t    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 12


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                 52

Förslagen har karaktären av försöksverksamhet och bör kunna om­prövas efter en femårsperiod.

Remissinstanserna

Allmänt framför remissinstanserna sin uppskattning över att ser­viceproblemen i glesbygderna blivit föremål för utred­ning, och flertalet ser positivt på en försöksverksamhet enligt de riktlinjer utredningen dragit upp.

NO och Handelsanställdas förbund finner att utredningens framlagda förslag i relativt liten utsträckning påverkar handelns konkur­rensförhållanden. LO och länsstyrelsen i Kopparbergs län me­nar däremot att utredningen fäst för stor vikt vid önskemålet att kon­kurrenssituationen inte får rubbas. Strukturomvandlingen är tUl en inte oväsentlig del en följd av denna konkurrenssituation. Vidare är det san­nolikt att konkurrens helt eller delvis saknas i de berörda områdena, framhåller man.

Utredningens värderingar i fråga om r im lig grad av ser­vice har i de flesta fall inte kommenterats närmare. Flera länsstyrel­ser påpekar dock att utredningens nivåindelning av orter med olika typer av serviceutbud i hög grad överensstämmer med den indelning länsstyrelsema arbetat med i sina länsprogram 70.

Många remissinstanser anser i likhet med utredningen, att man i första hand bör satsa på en god persontransportapparat. Distributionsutredningen anser sålunda att en konsekvent satsning på en kollektiv transportapparat bör kunna begränsa behovet av stödåtgärder riktade till företag och butiker. Grossistförbundet understryker att även andra kontakter än de rent kommersiella härigenom kan tillgodoses.

Flertalet remissinstanser är mycket positiva till förslaget om h e m-sändningsservice i kombination med fraktreduktioner för hushållen. Flera remissinstanser anser dock att statsbidraget till kom­munernas fraktreduktioner är för litet.

Poststyrelsen förordar hemsändning genom anlitande av lantbrevbä-rare där sådan finns. Ett sådant system skulle vara neutralt från konkur­renssynpunkt och har en hög täckning av hushållen. Linjer, som annars hotas av nedläggning på grund av befolkningsutglesningen, kan på detta sätt i många fall vidmakthållas.

Livsmedelsverket ställer sig kritiskt till den föreslagna hemsänd­ningen från hygienisk synpunkt. Köpmannaförbundet tror inte att hem­sändningen kommer att utnyttjas i någon större utsträckning. Erfarenhe­ten visar att konsumenterna upplever hemsändningsköpen som alltför mekaniska och opersonliga. Länsstyrelsen i Norrbottens län menar att hemsändningssystemet ställer för stora krav på hushåll, butiker och transportapparat.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                 53

ICA framför sina farhågor att en väl utvecklad hemsändningsservice i vissa trakter kan medföra ett vikande kundunderlag för befintliga sta­tionära enheter. Länsstyrelsen i Västerbottens län föreslår att stödet bör utformas så att hemsändningen i möjligaste mån handhas av områdets egen affär.

Viss kritik riktas mot utredningens syn på butikernas roll I hemsändningsverksamheten. Livsmedelshandlareförbundet anser att utredningen alltför perifert berört kostnadsförhållandena för de butiker, som skall ombesörja ordermottagning och packning av varorna. Socialstyrelsen, länsstyrelsen i Västerbottens län, ICA och Pressbyrån föreslår att hemsändningsstöd bör utgå direkt till de butiker, som ombe­sörjer sådan service med egna fordon.

Utredningens förslag om inrättande i vissa fall av varuombud har mötts positivt av de instanser som yttrat sig härom. Busstrafikför­bundet menar att funktionen i många fall kan knytas till linjetrafiken. Många bussterminaler fyUer redan liknande funktioner. Apoteksbolaget pekar på sin erfarenhet från läkemedelsförmedlingen och tror att varu-ombuden i många fall med fördel kan ges kommissionärs status.

Vad gäller utredningens synpunkter och förslag i fråga om olika stödformer förordar åtskilliga remissinstanser, i motsats till utred­ningen, driftsstöd i någon form vid sidan av investeringsstöd. SPK anser sålunda att man sannolikt till slut når en punkt där det är billigare att ge ett driftsstöd än att via samhäUssubventioner upprätthålla en om­fattande trafikapparat. SPK anser vidare att effekterna av ett driftsstöd på rådande konkurrenssituation kommer att bli marginella, då butikerna i fråga ligger perifert och förmodligen saknar lokal konkurrens. Läns­styrelsen i Västernorrlands län pekar på det riskfyllda med ett investe­ringsstöd i en krympande marknad. Livsmedelshandlareförbundet menar att det stöd, som i form av hyres- och räntesubventioner i praktiken kan komma att förekomma vid den kommunala uthyrningen av inköpta bu­tikslokaler, i mycket liknar ett driftsstöd. Ägare och föreståndare är då inte samma person, vUket enligt förbundet talar för att ett klart uttalat driftsstöd bör vara att föredra.

Bland andra instanser som ställt sig positiva till driftsstöd kan nämnas kommunförbundet och köpmannaförbundet samt ett flertal länsstyrelser och kommuner.

Utredningens avvisande av driftsstöd får stöd av NO, som anför att ett sådant stöd till olönsamma enheter torde inverka så metUigt på konkur­rensförhållandena, att dylika åtgärder inte bör komma i fråga. Driftsstöd anses olämpligt även av länsstyrelsen i Ålvsborgs län. Malungs kom­mun, folkpartiets kvinnoförbund, grossistförbundet, industriförbundet, Svenska företagares riksförbund och ICA.

De flesta remissinstanserna har funnit utredningens förslag


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                               54

om investeringsstöd tUlfredsställande. NO anser sålunda de valda formerna av investeringsstöd mest lämpliga men pekar på risker­na från konkurrensbegränsningssynpunkt även med denna stödform. Enligt NO bör stor restriktivitet iakttas, speciellt vid stöd tUl stora fasta anläggningar. Även ICA tycker att stödet bör utgå restriktivt och endast inom glesbygd.

Socialstyrelsen anser att investeringsstöd inte bör utgå i kommun­centra, där serviceenheter förmodligen kan existera av egen kraft. I stället bör stödet inriktas på butikerna i byarna. Stödet bör utgå obero­ende av befolkningsunderlag och lönsamhet, då det rör sig om en för­söksverksamhet, anför styrelsen vidare.

Industriförbundet ser helst att investeringsstöd inte utgår förrän insat­ser på transportområdet visat sig otillräckliga.

Livsmedelsverket tillmäter det planerade stödet stor betydelse. Jämfört med hemsändning av varorna, innebär den stationära servicen klara för­delar från hygienisk synpunkt.

Utredningens restriktivitet när det gäller stöd till den ambu­lerande handeln har mött viss kritik. Många remissinstanser an­ser att den närhetsservice, som den ambulerande handeln innebär, är värd en kraftigare satsning. Sålunda anför socialstyrelsen, länsstyrelsen i Ålvsborgs län och folkpartiets kvinnoförbund att varuhussarna gene­rellt bör få samma möjligheter tiU investeringsstöd som stationära enhe­ter.

Det föreslagna statliga stödet till kommuner som köper och rustar upp butikslokaler har fått ett posi­tivt bemötande i flertalet yttranden som behandlar detta förslag. NO anför dock att det finns betydande risker för konkurrensbegränsning, t. ex. genom hyressubventioner, och att uppmärksamheten måste riktas mot dessa problem. SHIO å sin sida anser att detta stöd inte bör över­vägas förrän i anslutning till att statsmakterna tar ställning till betänkan­det "Kommunal kompetens".

Den statliga kreditgarantin för varulageran­skaffning bör ej göras beroende av om investeringsstöd erhåUits, framhåller länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län. Avgöran­de bör vara om servicen kan uppehållas på längre sikt eller förbättras, exempelvis genom branschblandning.

ASK-bolagen beklagar att utredningen inte har följt upp diskussionen om varutillförseln till butikerna och de därvid kon­staterade svårighetema med några konkreta förslag tUl åtgärder. Man reagerar också mot utredningens ståndpunkt att partihandeln inte heller i fortsättningen bör debitera perifert belägna butiker några merkostna­der. Centerns kvinnoförbund intar en Uknande ståndpunkt. SPK anser att den väntade koncentrationen inom partihandeln inte bara kommer att medföra lägre leveranstäthet utan förmodligen också att vissa butiker


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                 55

kommer att få stora svårigheter att erhålla varor. SPK beklagar att ut­redningen inte djupare analyserat möjligheterna till stödåtgärder även inom denna del av varuförsörjningen.

Livsmedelshandlareförbundet delar utredningens principiella syn att den kostnadsutjämning som normalt tillämpas inom partihandeln bör ef­tersträvas överlag.

Många remissinstanser understryker vikten av att, som utredningen föreslår, det sker en planering av serviceförsörjningen inom de kommuner som berörs av stödåtgärderna. Även de av utred­ningen förordade samråden mellan kommimer och företrädare för handeln bör kunna medverka till en effektiv stödinsats.

Butiksetableringsutredningen anser att stödinsatserna måste koncentre­ras till en eller ett fåtal typer, vilket troUgen kommer att skapa svåra av­vägningsproblem. Detta pekar enligt butiksetableringsutredningen på be­hovet av en väl genomtänkt planering av stödverksamheten.

Distributionsutredningen understryker starkt vikten av övergripande planering och samråd på de sätt glesbygdsutredningen föreslagit och an­ser att denna verksamhet bör utgöra ett naturligt inslag i kommunernas och länsstyrelsernas arbete.

KF menar att planeringen lämpligen kan ske inom länsstyrelsema. Flertalet kommuner saknar nämligen resurser för en dylik planering. För att planeringen skall bli meningsfull krävs vidare, att den sker för större områden än kommuner. NO, ICA, köpmannaförbundet och livsmedels-handlareförbiindet framför liknande synpunkter.

Kommunförbundet förutsätter att det är möjligt att få till stånd regio­nala överenskommelser mellan de stora intressenterna inom livsmedels­handeln om butlkslokallseringen för att på så sätt få en större spridning av butikerna. I detta sammanhang bör samråden mellan handel och kommuner kunna fylla en viktig funktion.

En del mera allmänna synpunkter på utredningens förslag har också förts fram. Sålunda efterlyser kommunförbundet en begränsning av antalet statliga bidragsformer och förordar i stället generella bidrag tUl kommunerna att användas efter eget bedömande. Vidare har stödinsatsernas inriktning på det all­männa stödområdet mött viss kritik. Sålunda framhåller läns­styrelsen i Kalmar län och Lantbrukarnas riksförbund vikten av att reg­lerna för under vilka omständigheter stöd skall utgå måste kunna utfor­mas på ett så entydigt sätt, att undantagsbestämmelser för norra stöd­området inte behövs. Man anser att beslut om stödåtgärder även utanför det allmänna stödområdet skall fattas av länsstyrelserna. Länsstyrelsen i Stockholms län önskar att få besluta i stödärenden rörande länets skär­gårdsområden.

LO, SPK, länsstyrelsen i Stockholms län, distributionsutredningen, grossistförbundet och Handelsanställdas förbund anser att   försöks-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                56

periodens längd inte bör faststäUas till fem år. I stäUet bör för­slagen omprövas när resultatet av distributionsutredningens arbete före­ligger.

Departementschefen

Syftet med regionalpolitiken är att tillförsäkra människorna i olika delar av landet så långt möjligt likvärdiga levnadsbetingelser. Statsmak­terna har nyligen beslutat om riktiinjer för regionalpolitiken (prop. 1972: 111, IU 1972: 28 rskr 347). I samband härmed anförde chefen för in­rikesdepartementet att det är naturligt att glesbygdsfrågoma tillmäts stor betydelse i den regionalpoUtiska verksamheten. Beträffande frågan om kommersiell service påpekade han att samhället har ett ansvar för att medborgarna i landets olika delar har tillgång tUl service av detta slag. Vidare konstaterades att om den nuvarande takten i nedlägg­ningen av butiker fortsätter kommer stora problem att uppstå för be­folkningen i glesbygdskommunerna. Det förutskickades vidare att, efter beredning av glesbygdsutredningens förslag i denna del och remissytt­randena däröver, förslag i dessa frågor skulle föreläggas riksdagen. Denna beredning är nu avslutad.

Utredningen konstaterar att utbudet av kommersiell service i gles­bygdsområdena f. n. är relativt tillfredsställande men att den utveck­ling, som nu kan förutses, kan leda tUl allvarliga problem för befolk­ningen i glesbygderna. Utredningen finner det därför nödvändigt att åt­gärder vidtas för att vidmakthåUa och förbättra serviceutbudet.

Jag kan ansluta mig tUl denna bedömning. De förslag jag lämnar i det följande syftar till att motverka de negativa verkningar som den närings­geografiska utvecklingen kan medföra för glesbygdsbefolkningens till­gång till kommersiell service. Det angivna syftet kan nås genom insatser för att underlätta varutransporter och åtgärder för att bibehålla befint­liga servicefunktioner.

Innan jag behandlar de konkreta åtgärder som bör komma i fråga vill jag emellertid något beröra de krav som kan ställas beträffande service­nivån.

Utredningen uppehåUer sig i huvudsak vid vad den kallar den lokala servicenivån. Orter med sådan karaktär beträffande serviceutbud bör kunna nås på 30—45 minuter med koUektiva trafikmedel och där bör finnas vissa grundläggande servicefunktioner. Servicefunktioner på den s. k. regionala nivån bör kunna nås inom ett par timmars restidsavstånd.

Chefen för inrikesdepartementet konstaterar i prop. 1972: 111 att de av glesbygdsutredningen angivna servicenivåerna i allmänhet god­tagits av remissinstanserna. Han ansluter sig vidare till utredningens synpunkter i dessa delar men framhåller, att avsteg från de angivna restidsavstånden i vissa faU framstår som realistiskt.

För egen del vill jag härutöver endast understryka att de angivna


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                           57

kraven på tillgänglighet beträffande kommersiell service måste anpassas till andra planeringsmål. Planering för kommersiell service bör själv­fallet samordnas med annan planering. I första hand torde, som utred­ningen angivit, målet om en viss tillgänglighet kunna nås genom insatser på kommunikationsområdet. Av särskUd vikt är planeringen av den kollektiva transportapparaten. Chefen för kommunikationsdepartementet kommer att anmäla dessa frågor i annat sammanhang.

Som ett komplement till persontransporter bör enligt utredningen och flertalet remissinstanser hemsändning av varor ordnas. Jag ansluter mig till detta synsätt. Jag förordar i likhet med utredningen att statsbidrag skall utgå till glesbygdskommuner som reducerar fraktkostnaderna vid hemsändning av varor. Det bör ankomma på kommunerna att besluta om den reduktion av fraktkostnader för hemsändning som kan bedömas lämplig. Omfattningen av kommunernas medverkan i den direkta hem­sändningsverksamheten bör avgöras av dem själva. Kungl. Majt bör 1 tillämpningsföreskrifter närmare ange de villkor som skall gälla för att erhålla statsbidrag.

Beträffande den geografiska avgränsningen förordar jag i överens­stämmelse med uttalande i prop. 1972: 111, som riksdagen inte haft nå­got att erinra mot, att statsbidrag skall utgå till glesbygdskommuner i skogslänens inre delar, som anordnar hemsändning och i samband där­med reducerar fraktkostnaderna vid hemsändning. I särskilda fall och efter beslut av Kungl. Maj:t bör stöd kunna utgå även i andra delar av landet. Bidraget bör utgå enligt samma regler som för social hemhjälp, d. v. s. med 35 % av kommunernas nettokostnad. En förutsättning för bidrag bör vara att reguljära transportmedel inkl. lantbrevbäring, skol­skjutsar och liknande används för hemsändningen.

Behovet av de av utredningen föreslagna varuombuden är svårt att bedöma. Jag är med hänsyn härtill inte beredd att förorda statiigt bi­drag till kostnader för varuombud.

Utredningen har övervägt olika möjUgheter att genom samhällsstöd bibehålla väsentliga serviceenheter. Utgångspunkten härvidlag är att så­dant stöd skall utgå när transportinsatser inte ger tUlfredsställande re­sultat. Stöd bör vidare utgå endast till sådana enheter som på någon sikt bedöms kunna bibehåUas. Tanken på ett driftsstöd till butiker avvisas av utredningen. Detta har mött en viss kritik från flera remissinstanser. Utredningens förslag om investeringsstöd har däremot tillstyrkts.

Jag delar utredningens allmänna syn på frågan om samhäUsstöd för att vidmakthålla vissa servicefunktioner. Jag ansluter mig vidare till utredningens förslag att investeringsstöd skall kunna utgå i vissa fall. Stödet bör i första hand utgå till dagligvarubutiker. Annat serviceutbud på den lokala nivån bör i allmänhet kunna vidmakthållas på annat sätt, bl. a. genom att dagligvarubutikerna utvidgar sortimentet och håller be­ställningsberedskap för andra varor. Stödet bör som utredningen fram-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                58

hållit endast utgå tiU sådana enheter som bedöms kunna bibehållas på någon sikt och som är lokaliserade på ett sätt som står i överensstäm­melse med övrig kommunal serviceplanering. Stödet bör utgå för finan­siering av ny-, till- eller ombyggnad av affärslokal eller annan byggnad som behövs för verksamheten eller för anskaffning av inredning och utrustning. Stöd skall endast utgå då det är en förutsättning för att vid­makthålla nödvändig service. 1 vissa undantagsfall bör investeringsstöd kunna utgå även tUl varuhussar.

Jag förordar att stödet utgår i form av lån eller avskrivningslån mot­svarande högst två tredjedelar av de totala investeringskostnaderna. Den del av stödet som utgörs av avskrivningslån bör utgå med ett be­lopp som motsvarar högst 35 procent, i särskilda faU högst hälften, av investeringskostnaderna. I fråga om säkerhet, ränta, amortering och uppsägning av lånen samt möjUgheter att återkräva avskrivningslån bör bestämmelserna i huvudsak utformas som motsvarande bestämmelser om statiigt regionalpolitiskt stöd.

Utredningen har vidare föreslagit att staten i särskilda fall skall kun­na lämna kreditgaranti till näringsidkare för anskaffnmg av varulager. Sådan garanti bör enligt utredningen endast lämnas i samband med att investeringsstöd utgår. Jag kan biträda utredningens förslag i denna del och utgår ifrån att kreditgarantier kommer att behöva lämnas relativt sällan. Jag förordar att kreditgarantin, i enlighet med utredningens för­slag, bör avse högst 50 procent av kapitalbehovet för varulagret, i sär­skUda fall högst två tredjedelar. Beträffande den geografiska avgräns­ningen för investeringsstöd och kreditgaranti bör gälla den princip som jag tidigare förordat beträffande bidrag till hemsändning.

De stödformer jag nu förordat bör kunna bli ett viktigt inslag i strä­vandena att garantera glesbygdsbefolkningen en rimlig servicenivå.

Utredningen framhåller att till grund för beslut rörande statliga stöd­åtgärder bör finnas översiktliga planer för serviceförsörjningen i kom­munerna. Dessa planer bör samordnas med övriga kommunal planering.

Jag vill kraftigt understryka utredningens uppfattning härvidlag. Som framhölls i prop. 1972: 111 ankommer det på kommunerna att svara för att en tillfredsställande service upprätthålls i olika kommundelar. Länsstyrelserna skaU emellertid biträda kommunerna i deras planering. Beslut i enskilda stödärenden bör fattas av Kungl. Maj:t eller myndig­het som Kungl. Maj:t bestämmer. Härvid bör medverkan från berörd länsstyrelse ske i lämpliga former. Utredningens förslag beträffande samråd mellan kommuner, länsstyrelser och handel vill jag starkt till­styrka. Vidare bör de åtgärder jag förordat ses som en försöksverksam­het och kunna omprövas efter en tid.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer att meddela närmare föreskrifter beträffande tillämp­ningen av de stödformer jag nu förordat.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                 59

Det samhällsstöd jag förordat i det föregående bör tas upp under två olika anslag. Under ett förslagsanslag bör beräknas medel för ekono­miskt stöd till hemsändning och eventuella kostnader för kreditgaranti. Jag beräknar medelsbehovet under budgetåret 1973/74 till 2,1 milj. kr. Jag förordar att ramen för kreditgarantier sätts till 1 milj. kr.

Under fonden för låneunderstöd bör tas upp ett investeringsanslag för det Investeringsstöd jag förordat i det föregående. Jag beräknar anslags­behovet till 500 000 kr. under budgetåret 1973/74.

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     godkänna de riktlinjer för stödet tUl kommersiell service i glesbygder som jag förordat

2.     till Bidrag till kommersiell service i glesbygd m. ni. för budget­året 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000 kr.

3.     medge att kreditgaranti för lån till anskaffning av varulager under budgetåret 1973/74 beviljas i enlighet rried vad förordats i det föregående intill ett belopp av 1 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                           60

E. PATENT-, OCH REGISTRERINGSVERKET M. M.

Patent- och registreringsverket

Patent- och registreringsverket handlägger ärenden angående patent, varumärken, mönster, namn och aktiebolag. Patent- och registrerings­verket leds från och med den 1 juU 1972 av en lekmannastyrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Inom verket finns en patentavdelning, ett bibliotek, en varumärkesbyrå, en mönstersektion, en namnsektion, en bolagsbyrå, en besvärsavdelning, en administrativ byrå samt en plane­rings- och utvecklingsenhet. Patentavdelningen består av åtta byråer och ett patentkansli. Chefen för patentavdelningen är generaldirektörens ställföreträdare. Chefen för vammärkesbyrån har tillsyn över mönster-och namnsektionema. I besvärsavdelningen, som från och med den 1 juli 1972 t. v. arbetar på tre avdelningar, prövas besvär angående patent, varumärken, mönster och namn.

Vid verket farms den 1 juli 1972 624 anställda, varav 294 utgjorde handläggande personal.

Patent- och registreringsverket tillhör de myndigheter som deltar i ut­rednings- och försöksverksamheten med programbudgetering inom stats­förvaltningen. Följande programindelning gäller t. v. för verket.

1.         Patentärenden.

2.    Teknisk information och dokumentation.

3.    Nyhetsgranskning m. m.

4.    Varumärkes- och mönsterärenden.

5.    Namnärenden.

6.    Bolagsärenden.

Patent- och registreringsverket redovisar vidare två intemprogram. Besvärsärenden och Central administration.

Patent- och registreringsverkets verksamhet under programmen 1—6 finansieras från ett förslagsanslag benämnt Patent- och registrerings­verket. Programmet Nyhetsgranskning m. m. redovisas förslagsvis över en anslagspost med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under denna post redovisas kostnader och intäkter för verkets uppdragsverksamhet. An­slagsposten får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller sä­songmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för att tills vidare tilldogodose behov av rörelsekapital disponerar patent- och registreringsverket en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 100 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                61

E 1. Patent- och registreringsverket

1971/72 Utgift          37 247 159

1972/73 Anslag        38 033 000 1973/74 Förslag       43 590 000

Produktionspolitik

Intresset för patent och varumärken samt frekvensen i fråga om bo­lagsbildning beror på aktiviteten i näringslivet. Efterkrigstiden har ut­märkts av en mycket stark frammarsch på det ekonomiska livets områ­de. För patentverkets del har det inneburit en ständigt stigande efter­frågan beträffande främst patent, vammärken och bolagsbUdning. Ver­ket har små möjligheter att styra detma utveckling. Avgiftsförändringar kan inte mer än tillfälligtvis påverka ansökningsvolymen.

Vad gäller kvalitetskravet är verket i huvudsak bundet genom be­stämmelser i gäUande lagstiftrung såväl i fråga om den formeUa som den materiella behandlingen. Verket har emellertid en medveten strä­van att bedöma frågor som gäller formalia så praktiskt som möjligt och inte överdriva kvalitetskravet vid ärendenas handläggning. Verkets målsättning är att ge en så god service som möjligt åt kunderna.

Eftersom man genom en ändrad avgiftspolitik eller genom att accep­tera en ändrad kvalitet i ärendehandläggningen inte i någon nämnvärd grad kan påverka efterfrågan, anser verket att resurserna i stället måste anpassas till efterfrågan för att köbildning och balanser inte skall upp­stå.

Verket emotser de närmaste åren Inom flertalet verksamhetsområden en stigande efterfrågan på sina tjänster med en ökande arbetsvolym som följd. Expansionen anges bero på dels att antalet ansökningar ökar, dels att nya arbetsuppgifter kommer att tillföras verket. Den all­männa målsättningen för produktionspolitiken är att inom varje pro­gram uppnå en produktion som svarar mot den årliga efterfrågan och att samtidigt reducera onormalt stora balanser av ärenden. Vidare ser verket som sin uppgift att förbättra kundservicen.

Omfattningen av det internationella samarbetet har redovisats i hu­vudtitelns inledande översikt.

Rationaliserings- och utvecklingsarbete

Den under senare år stigande efterfrågan har medfört allt större krav på verkets produktionsresurser. Stora ansträngningar görs för att upp­nå högre effektivitet av befintliga resurser. Ett omfattande rationalise­rings- och utvecklingsarbete med tyngdpunkten förlagd till patent- och bolagsprogrammen inleddes under mitten av 1960-talet. Det omfattande rationaliseringsprogram som då påbörjades har i väsentliga delar av­slutats varigenom betydande rationaliseringsvinster uppnåtts. Nya vik­tiga rationaliseringsprojekt har dock tiUkommit som bör fullföljas.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet


62


Finansieringsbudget

I anslagsframställningen lämnas uppgifter om de inkomster verket uppbär i form av avgifter m. m. samt om kostnadema för verksamheten. Jag har vid inkomstberäkningen för budgetåret 1973/74 tagit hänsyn till den höjning av vissa avgifter under programmet Bolagsärenden som ägde rum den 1 oktober 1972.

 

 

MUj. kr.

 

 

 

 

1971/72

1972/73

1973/74

Beräknar

 

Utfall

Beräknat

PRV

Dep.chefen

Inkomstei

39,9

41.7

43,1

45,9

Kostnader

37,6

38,5

46,3

43,6

Resultat

+ 2,3

+  3,2

-  3,2

+  2,3

Programsammanställaing

 

1 000-tal kr.

 

 

 

 

1971/72

1972/73

1973/74

Beräknar

 

Utfall

Anslag

PRV

Dep.chefen

Program

 

 

 

 

1. Patentärenden

19 997

20 486

22 913

21 822

2. Teknisk information

 

 

 

 

och dokumentation

4 632

5 419

6 967

6 307

3. Nyhetsgranskning m. m.

0

1

1

1

4. Varumärkes- och

 

 

 

 

mönsterärenden

3 004

3 417

3 773

3 768

5. Namnärenden

556

643

724

717

6. Bolagsärenden

9 431

8 507

11985

11 445

Varav rationaUserings-

 

 

 

 

projekt

(580)

(230)

(580)

(200)

Summa kostnader

37 620

38 473

46 363

44 060

Avgår intäkter under

 

 

 

 

anslaget

-374

-440

-470

-470

Summa anslag

37 246

38 033

45 893

43 590

Programmet Patentärenden

Programmet omfattar handläggning av ärenden angående patent på uppfinningar.

Budgetåret 1968/69 mkom 18 400 ansökningar. För budgetåret 1972/ 73 räknar verket med 17 500 nya ansökningar. Antalet avgjorda patent­ansökningar per år har under samma period ökat från 18 600 till 18 900. Detta innebär en produktivitetsökning från 102 till 115 avgjorda ären­den per manår eftersom antalet ingenjörer i manår nedgått under perio­den från 183 till 164. Den ökade produktionen beräknas ge en minsk­ning i balansen av oavgjorda ansökningar från 60 500 för budgetåret 1968/69 till 55 000 för budgetåret 1972/73. Detta motsvarar f. n. en medelbehandlingstid för beviljade patent på ungefär fyra år.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet


63


 

 

 

Utfall 1971/72

PRV   Beräknat

 

 

1972/73

1973/74

Antal ärenden

Efterfrågan

Produktion

Kostnader (1 000-tal kr.

17   200

18   200

19   997

17    500

18    900

21742

17 700 20 000 22 913

Motiv

 

 

 

Verkets målsättning är en reducering av medelbehandlingstiden för bevUjade patent till tre år i slutet av 1970-talet. Den härför erforderliga produktionsökningen skall till väsentlig del uppnås genom rationalise­ring. Kraven på kvalitet och rättssäkerhet skall inte eftersättas.

Trots att antalet inkomna ansökningar de senaste åren minskat, räk­nar verket under den kommande femårsperioden med en mindre ök­ning. Ökningen uppskattas till högst 2 % per år t. o. m. budgetåret 1973/74.

Pris- och löneomräkning på befintliga resurser har beräknats tUl I 023 000 kr. Verket anser att ett förverkligande av det s. k. O-alterna­tivet skulle medföra en produktionsminskning med ca 5 %.

Verket begär 300 000 kr. för att möjliggöra fortsatt deltagande i det intemationella samarbetet på patentområdet och tUlgodogöra resultatet därav. För fortsatt rationaUsering yrkas sammanlagt 680 000 kr., varav 300 000 kr. för genomförande och produktion av det projekt som avser administrativ databehandUng av diarier för patentansökningar och pa­tent samt 100 000 kr. för ersättning till rotelgruppledarna.

Granskningsmaterialets tillväxt medför behov av fler hyllor m. m. För detta begär verket 100 000 kr. Verket anser att dess budgetförslag kan ge en årlig produktionsökning med 700 avgjorda ärenden.

Ett belopp på 295 000 kr., som för innevarande budgetår anvisats för utgifter av engångsnatur, har räknats bort.

Programmet Teknisk information och dokumentation

Programmet omfattar verkets informations- och dokumentations­tjänst på patentområdet, vari ingår biblioteket och publiceringsverk­samheten på patentområdet.

Antalet mottagna, omklassade och distribuerade utländska patent­skrifter beräknas öka från 919 500 för budgetåret 1967/68 tiU 1 150 000 för budgetåret 1972/73. Motsvarande siffror för framtagna patentskrif­ter m. m. är 99 200 resp. 138 000.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                 64


UtfaU

PRV   Beräknat

 

1971/72

1972/73

1973/74

098 000

128 000 4 632

1 150 000

138 000 5 824

1 150 000

138 000 6 967

Antal ärenden

Mottagna och distribuerade

uti. patentskrifter Framtagna patentskrifter m. m. Kostnader (1 000-tal kr.)

' Avser endast två av flera prestationstyper inom biblioteket.

Motiv

Verkets målsättning för den interna servicefunktionen är att befria den handläggande ingenjörspersonalen från arbetsuppgifter förenade med granskningsmaterialets organisation och tUlväxt. Målsättningen för den externa servicefunktionen är att genom förbättrad och utvidgad publicering m. m. bl. a. öka de patentsökandes förutsättningar att själ­va utföra preliminär nyhetsgranskning och därmed medverka till en minskning av antalet ansökningar, som inlämnas på grund av otillräck­lig kunskap om teknikens ståndpunkt.

Pris- och löneomräkningen på befintiiga resurser har beräknats tUl 358 000 kr. Verket konstaterar I anslutning till O-alternativet att pro­grammet i kostnadshänseende styrs av för programmet externa fakto­rer. Befintliga personella resurser anses utgöra ett minimum för att upprätthålla en godtagbar service.

Den ökade publiceringen utomlands av patentskrifter och liknande, som skall ingå i det obligatoriska granskningsmaterialet vid verket, medför ökade kostnader för hantering och förvaring. För att kunna möta denna volymökning begär verket ytterligare 268 000 kr. Kostnaden för inköp från utlandet av utdrag ur tekniska artiklar beräknas till 110 000 kr.

Verket begär sammanlagt 412 000 kr. för en utökning och förbättring av informationsverksamheten. Detta innebär mikrofilmning av patent­skrifter och patentansökningar, fullständig klassning av ansökningarna samt publicering av veckoförteckningar över inkomna ansökningar.

Härutöver yrkar verket att de delar av programmet som avser publi­cering behandlas enligt principerna för uppdragsverksamhet.

Programmet Nyhetsgranskning m. m.

Programmet omfattar nyhetsgranskning av uppfinningar utan sam­band med patentansökan och övriga kommissionärsuppgrfter på patent­området, likhetsgranskning av varumärken utan samband med ansökan och tillhandahåUande av annan information ur det datorbaserade varu­märkesregistret samt försäljning av icke vidimerade fotokopior av i huvudsak patentansöktungar och patent. Under programmet redovisas verkets uppdragsverksamhet.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet


65


 

 

1971/72 UtfaU

1972/73 Beräknat

1973/74 Beräknar PRV            Dep.chefen

Efterfrågan, resultat Inkomna uppdrag' Kostnader (1 000-tal kr.) Intäkter (I 000-tal kr.)

Resultat (1 000-tal kr.) Driftbidrag

570 209 235

+ 26 0

1200 .440 440

0 0

2 000 700 700

0 0

2 000 700 700

0 0

' Avser endast uppdrag på patentområdet.

Uppdragsverksamheten på varumärkesområdet beräknas komma igång under innevarande budgetår. Tre manår av ingenjörspersonal och fyra manår av kontorspersonal beräknas disponeras för uppdragsverksam­heten på patentområdet under budgetåret 1973/74.

Programmet Varumärkes- ocb mönsterärenden

Antalet varumärkesansökningar beräknas öka från 5 300 för budget­året 1967/68 tUl 6 000 för budgetåret 1972/73. Den årliga produktio­nen har under motsvarande period preliminärt ökat med 100 och ba­lansen av oavgjorda ärenden sjunkit från 4 900 tUl 4 700.

Ny mönsterlag trädde 1 kraft den 1 oktober 1970. En historisk jäm­förelse av efterfrågan och produktion är därför inte meningsfull. Balan­sen av oavgjorda ärenden vid utgången av budgetåret 1971/72 var 1700.


Antal ärenden

Efterfrågan, varumärkesärenden Produktion, varumärkesärenden Efterfrågan, mönsterärenden Produktion, mönsterärenden Kosmader (1 000-tal kr.)


 

Utfall

PRV   Beräknat

1971/72

1972/73

1973/74

5  700

6  000

2  100
1600

3  004

6 000 6 000 3 000

2    200

3    667

6 200 6 000 3 500 3 000

3 773


Motiv

Verkets målsättning för programmet är att med bibehållande av nu­varande kvaUtet i handläggningen av ärendena och med minsta möjliga resurstillskott fullfölja produktionsplaneringen som syftar till en pro­duktion motsvarande efterfrågan.

Pris- och löneomräkningen på befintUga resurser har beräknats till 210 000 kr. Verket anser att ett förverkUgande av 0-altemativet skuUe innebära en balansökning med 400 varumärkesansökningar och 300 mönsteransökningar, dvs. en förlängd väntetid med omkring en resp. en och en halv månad.

Nyinredning av varumärkesarkivet medför en kostnad av 25 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                66

För att möta en stigande efterfrågan vad gäller mönsterärenden begär verket sammanlagt 135 000 kr.

Ett belopp på 230 000 kr., som för innevarande budgetår anvisats för utgifter av engångsnatur, har räknats bort liksom en hyresbesparing på 40 000 kr.

Programmet Namnärenden

Detta program avser handläggning av ärenden angående byte av släktnamn och förnamn.

Antalet inkomna namnärenden per år beräknas öka från 3 900 imder budgetåret 1967/68 till 4 600 budgetåret 1972/73. Produktionen har i stort motsvarat efterfrågan.

Utfall                PRV   Beräknat

1971/72            1972/73            1973/74
Antal ärenden

Efterfrågan                                  4 500                4 600                 4 700

Produktion                               4 500                4 600                 4 700

Kostnader (1000-tal kr.) .                556                  702                   724

Motiv

Verkets målsättning för programmet är att stimulera och tillgodose allmänhetens intresse för namnbyte. Pris- och löneomräkningen har beräknats till 39 000 kr.

Programmet Bolagsärenden

Programmet avser arbetsuppgifter som i huvudsak regleras i aktiebo­lagslagen (SFS 1944: 705 senast ändrad 1971: 591).

Antalet inkomna bolagsbUdningsärenden per år beräknas under perio­den 1967/68—1972/73 preliminärt stiga från 7 350 tUl 18 000 och anta­let inkomna registerändringsärenden från 23 800 till 38 200. Antalet avgjorda bolagsbildnings- och registerändringsärenden var budgetåret 1967/68 7 200 resp. 23 700 och beräknas budgetåret 1972/73 prelunl-närt tUl 20 000 resp. 40 000. Balansen av oavgjorda bolagsbildnlngs-ärenden beräknas preliminärt minska med 1 900 under perioden. Ba­lansen av registerändringsärenden blir oförändrat 3 200. Antalet bolags-bildningsärenden ökade väsentligt imder budgetåret 1970/71 bl. a. till följd av förslaget till ny aktiebolagslag.

Den ökning i såväl produktion som produktivitet som ägt rum under de senaste åren är framför aUt ett resiUtat av det rationaUseringsarbe-te som i större skala påbörjades under budgetåret 1967/68 bl. a. genom övergång från eimiansrotlar till gmpprotlar, datorstyrning av påmin­nelseförfarandet på balanssektionen samt mikrofihnning av aktiebolags­registret. Bolagsbyrån arbetar från oktober 1972 i nya, rationella lokaler. Från innevarande budgetår prövas på försök ändrad indeliung av byrån 1 arbetsenheter.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                 67

Utfall                PRV   Beräknat

1971/72               1972/73            1973/74
Antal ärenden

Efterfrågan, bolagsb.ärenden                     16 300                   18 000            20 000

Produktion, bolagsb.ärenden                     17 900                   20 000            20 000

Efterfrågan, reg.ändringsärenden              34 700                    38 200            42 000

Produktion, reg.ändruigsärenden              34 400                    40 000            42 000

Kostaader (1000-tal kr.)                            9 431                      9 320            11985

' Övriga huvudprestationer inom programmet är bestäUningar och granskning av räkenskapshandlingar.

Motiv

Verkets målsättning för programmet är att successivt nedbringa be­handlingstiderna så att efterfrågan kan tUlgodoses utan att balanser uppkommer samt att därefter bibehålla korta behandlingstider. För re­gistreringsbevis bör behandlingstiden vara särskilt kort.

Pris- och löneomräkning på befintliga resurser har beräknats till 741 000 kr. Verket räknar med en årlig ökning av efterfrågan på pro­grammets tjänster med ca 10 %. Man anser dock att det finns starka skäl att reservera sig för möjligheten av en betydligt större ökning. Ett förverkligande av O-alternativet innebär enligt verket att man inte skul­le kunna fullgöra sina serviceskyldigheter åt näringslivet på ett tillfreds­ställande sätt. Balansen av t. ex. oavgjorda bolagsbildningsärenden och registerändringsärenden skulle öka med 1 000 resp. 1 700 ärenden.

Kostnaden för flyttning av bolagsbyrån till nya lokaler (lokaler, ut­ökad personal m. m.) beräknar verket till 1 696 000 kr. För fortsatt rationaliseringsverksamhet yrkas 180 000 kr. För att kunna möta den stigande efterfrågan på programmets tjänster krävs enligt verket ett resurstillskott på 1 069 000 kr. Tillskottet skall användas för tillfällig ar­betskraft vid toppbelastningar (131 000 kr.), publikationstryck (750 000 kr.) samt datorkörningar, fotomateriel m. m. (188 000 kr.).

Ett belopp på 53 000 kr., som för innevarande budgetår anvisats för utgifter av engångsnatur, har räknats bort.

Programmet Besvärsärenden

Programmet är ett internprogram, vars kostnader har fördelats på huvudprogrammen med hänsyn till den omfattning det tas i anspråk. Programmet avser prövning av besvär angående patent, varumärken, mönster och namn.

Antalet inkomna besvärsärenden rörande patent beräknas under perioden 1967/68—1972/73 öka från 640 till 980. Antalet avgjorda ärenden per år under samma period stiger från 354 till 900. Balansen av oavgjorda ärenden beräknas vid utgången av budgetåret  1972/73


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                68

uppgå till 2 515, dvs. motsvara en väntetid på ca 2 l/2år. Produktionen vad gäller besvär avseende varumärken, mönster och namn har i stort motsvarat efterfrågan.

Motiv

Verkets målsättning för programmet är en genomsnittlig behandlings­tid för patentbesvär som inte överstiger två år.

Pris- och löneomräkning på befintliga resurser har beräknats till 69 000 kr. Verket anser att en medelsram enligt 0-altemativet skulle medföra en orimlig balansökning med ca 70—80 patentärenden.

Verket anser att besvärsavdelningen behöver tillföras en lagkunnig ledamot och föreslår därför att en tjänst som patenträttsråd inrättas (108 000 kr.). Besvärsavdelningens kansli bör förstärkas med ett bi­träde (40 000 kr.). Dessutom föreslår verket att generaldirektören be­frias från uppgiften att vara ordförande på en av avdelningarna och att en särskild ordförande i stället förordnas av Kungl, Maj:t (5 000 kr.).

Programmet Central administration

Programmet är ett internprogram, vars kostnader har fördelats på huvudprogrammen med hänsyn tUl den omfattning det tas i anspråk. Under programmet redovisas generaldirektören, administrativa byrån samt planerings- och utvecklingsenheten.

Motiv

Målsättningen för planerings- och utvecklingsenheten anges vara bl. a att göra verket bättre rustat för en anpassning av verksamhetens inriktning och den framtida verkspolitiken efter de krav som olika in­tressentgrupper i framtiden beräknas komma att ställa på verket samt att genom rationaliserings- och utvecklingsarbete uppnå ett effektivare utnyttjande av de resurser som ställs till verkets förfogande.

Pris- och löneomräkning på befmtliga resurser har beräknats till 343 000 kr. O-alternativet skulle innebära en minskning av central ad­ministration med fem till sex personer. Detta skulle medföra försämrad intern service (vaktmästeri, telefonväxel m. m.) och extern service. För planerings- och utvecklingsenheten skulle detta altemativ i första hand medföra att enhetens arbete på det intemationella planet helt måste läg­gas ned.

Verket begär ett resurstillskott på 295 000 kr. för utveckling och ge­nomförande av internationella söksystem inom patentgranskning (2 1/2 manår) samt för fortsatt planerings- och rationaliseringsarbete inom verket. För återbetalning till statens datamaskinfond och drift av data-registrermgsutrastning räknar verket med 46 000 kr. I övrigt beräknas ytterligare 256 000 kr. för personal- och administrationskostnader, var­av 100 000 kr. för en intensifierad utbUdning.


 


prop. 1973: 1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                            69

Personalfrågor

 

 

1971/72

1972/73

1973/74 PRV

Beräknar

Dep.chefen

Personal (manår)

Handläggande

Övrig

294 318

294 330

309 341

298 337

 

612

624

650

635

Patent- och registreringsverket beräknar att ett genomförande av dess förslag under programmen kräver en personalökning med 26 manår varav 15 avser handläggare. Personalökningen avser främst program­met Bolagsärenden med sammanlagt nio manår, varav tre för hand­läggare. Utvecklingen av uppdragsverksamheten anser verket medge en personalförstärkning med två manår.

Verket föreslår vidare att två byråchefstjänster inrättas, en på pa­tentkansliet och en på planerings- och utvecklingsenheten. Dessutom föreslås en tjänst som patenträttsräd vid besvärsavdelningen.

Departementschefen

Vid patent- och registreringsverket har under senare år bedrivits ett intensivt rationaliserings- och utvecklingsarbete. Jag finner att detta arbete givit produktivitetsvinster som möjliggjort betydande produk­tionsökningar med endast begränsade resurstillskott. Jag kan i huvudsak ansluta mig tUl den produktionspolitik som verket förordat och anser att de uppställda produktionsmålen successivt bör kunna förverkligas i första hand genom en fortsatt rationaliseringsverksamhet.

Den av verket förordade inriktningen av verksamheten under de olika programmen kan jag i stort sett godta. I fråga om verksamhetens om­fattning har jag beräknat medel för att möta en väntad efterfrågeök­ning, framför allt inom programmet Bolagsärenden. Bolagsbyråns nya lokaler utanför ämbetsbyggnaden medför också ökade kostnader. För att täcka kostnader inom ramen för en försöksverksamhet med taxe­system för redovisningscentraler m. m. har jag beräknat 55 000 kr. Resursförstärkningen härutöver avser främst medel för fortsatt rationa­liseringsverksamhet och andra effektivitetsbefrämjande insatser av per­sonell och materiell karaktär.

Verket har föreslagit att de delar av programmet Teknisk informa­tion och dokumentation som avser publicering behandlas enligt princi­perna för uppdragsverksamhet. Jag finner det betydelsefullt, att den mängd teknisk information som finns i verkets omfattande patentskrift-samUngar så effektivt som möjUgt ställs till industrins samt enskUda uppfinnares och forskares förfogande. En sådan service bör bl. a. kunna stimulera innovationsverksamheten inom landet, förebygga in-

5    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 12


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                70

trång i patent och minska antalet ansökningar som inges på grund av bristande kunskap om den tekniska utvecklingen. Jag är emellertid inte nu beredd att ta ställning tUl en utvidgad uppdragsverksamhet men har för avsikt att i annat sammanhang ta upp frågan om en under­sökning av möjligheterna till en sådan utvidgning. Riksdagen har i skri­velse den 13 december 1972 i anledning av motion 1972: 924 om inrät­tande av en patentdomstol aiUiåUit om en översyn rörande patent- och registreringsverkets besvärsavdelning i enlighet med vad näringsutskottet anfört i sitt utiåtande (NU 1972: 56, rskr 1972: 334). Utskottet anför att de förändringar som har inträtt i besvärsavdelningens arbetsvillkor under de senaste åren talar for att en översyn av avdelningens organisation och arbetsformer bör komma till stånd. Därvid bör enligt utskottet hänsyn tas till de förvaltningsrättsliga synpunkter som intar en framträdande plats i flera av remissyttrandena över motionen.

Ett flertal åtgärder har de senaste åren vidtagits för att möta de för­ändrade arbetsvillkor som följer med en snabbt stigande efterfrågan. Med anledning av en framstäUning från verket medgav Kungl. Maj:t den 30 juni 1971 att besvärsavdelningen t. v. får bestå av, utom de tjänstemän som anges i 11 § instruktionen för verket, fyra tjänstemän med förordnande att bestrida göromål som ankommer på patenträttsråd, som är tekniskt kunnig ledamot. Dessa förordnanden innebar en avse­värd förstärkning av de fasta resursema, varför inlåningen av tillfällig arbetskraft från patentavdelningen successivt kunnat minskas. I regle­ringsbrevet för budgetåret 1972/73 föreskrivs att besvärsavdelningen, med avvikelse från vad som föreskrives i instruktionen för verket, skall arbeta på tre avdelningar.

Jag biträder verkets förslag att inrätta en tjänst för patenträttsråd i Ce 1 som lagkunnig ledamot. Detta resurstillskott bör kunna underlätta avdelningens arbete. Frågan om generaldirektörens ställning på besvärs­avdelningen ämnar jag ta upp i annat sammanhang.

Mot den här redovisade bakgrunden finner jag att en anpassning av organisation och arbetsformer inom verkets besvärsavdelning till för­ändrade arbetsvillkor i allt väsentligt redan ägt rum. En översyn av av­delningens organisation och arbetsformer bör göras när erfarenhet vun­nits av den nu ändrade och utökade organisationen, och när man bättre kan överblicka konsekvenserna för det svenska patentverket av det inter­nationella samarbetet på patentområdet.

Vad patent- och registreringsverket förordat beträffande inrättande av en tjänst på löneplan C på patentkansliet kan jag inte biträda. Jag har beräknat medel för en personlig tjänst som byråchef i lönegrad Cg 1 för planerings- och utvecklingsenhetens chef.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av program­sammanställningen för patent- och registreringsverket.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                71

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.      bemyndiga Kungl. Maj:t att vid patent- och registreringsver­ket inrätta en tjänst för patenträttsråd i Ce 1.

2.      till Patent- och registreringsverket för budgetåret 1973/74 an­visa ett förslagsanslag av 43 590 000 kr.

E 2. Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register

1971/72 Utgift            2 944 883

1972/73 Anslag          2 000 000

1973/74 Förslag          3 500 000

Från detta anslag bestrids dels länsstyrelsernas annonskostnader för att kungöra sådana anmälningar som skall tas in i förenings- och han-delsreglstren, dels viss del av patent- och registreringsverkets tryck­ningskostnader för diverse samlingsregister.

Avgifter, som flyter in i samband med anmälningarna, redovisas på riksstatens inkomstsida under titeln Avgifter för registrering i företungs-m. fl. register. Avgiftema, som höjdes den 1 januari 1972 (kimgörelser 1971: 918 och 919), avses täcka kostnadema under detta anslag samt länsstyrelsernas handläggningskostnader i samband med anmälningarna. För budgetåret 1971/72 har inkomsttiteln redovisats med 2 017 048 kr. Budgetåret 1973/74 beräknas inkomsterna uppgå tiU 2,8 milj. kr.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 3,5 milj. kr. Jag hem­stäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register för bud­getåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                 72

F. EKONOMISKT FÖRSVAR

Under fonden för beredskapslagring, överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond, redovisas samtliga med överstyrelsens lagring samman­hängande kostnader och intäkter. Balans mellan intäkter och kostnader på driftstaten för fonden fås genom omföring av erforderligt belopp från anslaget F 2. Ersättning för beredskapslagring m. m. Det omförda beloppet bokförs som intäkt på fonden.

Kostnaderna för central administration beräknas i sin helhet under anslaget F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Den del av dessa kostnader som skall belasta fondens drift omförs mellan myndighetsan­slaget och fonden varvid det omförda beloppet redovisas som uppbörds­medel under myndighetsanslaget.

F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

1971/72 Utgift                6 432 584

1972/73 Anslag               6 664 000

1973/74 Förslag              8 646 000

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har till uppgift att samordna landets försvarsförberedelser på det ekonomiska området. I den mån det inte ankommer på annan myndighet skall styrelsen också ombesörja att det totala försvarets behov av förnödenheter kan tillgodoses vid krig eller avspärrning. På styrelsen ankommer dessutom att fullgöra uppgif­ter beträffande undanförsel och förstöring. Ledamöter i styrelsen är en generaldirektör, som är styrelsens ordförande, och minst sex andra leda­möter, som Kungl. Maj:t utser särskilt. Bland ledamöterna utser Kungl. Maj:t en vice ordförande. Inom styrelsen finns en avdelning, omfattande en utredningsbyrå och en varubyrå, samt en administrativ byrå, en af­färsbyrå, en bränslebyrå och en informationssektion. Avdelningen leds av en avdelningschef. Varje byrå förestås av en byråchef. Avdelnings­chefen samordnar styrelsens olika planeringsfunktioner. Direkt under avdelningschefen finns tills vidare ett särskilt sekretariat för studier och långsiktsplanering.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet


73


 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Överstyrelsen

Dep. chefen

Personal

 

 

 

Handläggande personal

99

= + 11

+ 5

Övrig personal

57

+  3

+ 2

 

1156

+ 14

+ 7

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Avlöningar

5 441 000

+1 306 000

+ 1 124 000

Sjukvård

20 000

+       5 000

+       6 000

Reseersättningar (även för

 

 

 

utrikes resor)

138 000

+     27 000

+     27 000

Lokalkostnader

520 000

+     85 000

+     83 000

Expenser

1 095 000

+   900 000

+   362 000

Därav engångsutgifter

 

(16 000)

(20 000)

Gengasforskning

250 000

_

Syntetläderprov

.—

+    100 000

Samarbetsprojekt inom skoindustri

+   500 000

 

7 464 000

+ 2 323 000

+ 2 202 000

Uppbördsmedel

 

 

 

Ersättning från fonden för bered-

 

 

 

skapslagring, överstyrelsens

 

 

 

för ekonomiskt försvar delfond

-   800 000

—  275 000

—   220 000

Nettoutgift

6 664 000

+ 2 048 000

+ 1982 000

1 92 avlönas från myndighetsanslaget

25 avlönas från driftstaten för fonden för beredskapslagring, överstyrelsens

delfond 35 avlönas från driftstaten för förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap 4 avlönas från investeringsanslag för förrådsanläggningar = Varav en under anslaget F 2.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

1.    Löne- och prisomräkning m. m. 561 000 kr.

2.    I O-alternativet förordar överstyrelsen i första hand minskad in­sats av extra personal, minskat lokalutnyttjande och minskad ADB-verk­samhet. Detta skulle innebära att sekretariatet för studier och lång­siktsplanering måste slopas. Överstyrelsen skulle då inte kunna fullgöra sin uppgift att leda och samordna långsiktsplaneringen inom det ekono­miska försvaret.

3.    Med hänsyn till den ökade arbetsbelastningen inom de olika byrå­erna behövs en förstärkning med en avdelningsdirektör, fem byrådirek­törer, en byråsekreterare samt en byråassistent, tre assistenter, en kon­torsskrivare och en expedhionsvakt (+ 909 000 kr.).

4.    För automatisk databehandling behövs ytterligare medel för upp­byggnad av databanken (+ 700 000 kr.).

5.    Medelsförstärkning behövs vidare för bl. a. publikationstryck (+ 67 000 kr.), ökad reseverksamhet (+ 20 000 kr.), ökade lokalkost­nader (+ 34 000 kr.), samt för utgifter i övrigt (+ 32 000 kr.).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                74

Departementschefen

Med hänvisnmg tUl sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 8 646 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. en byrådirektör för dataverksamhet samt ett kvalificerat biträde (3), ökade kostnader för publikationstryck (+ 37 000 kr.) och databehandlmg (+ 180 000 kr.) (5). För att täcka kostnader inom ramen för en försöksverksamhet med taxesystem för redovisningscentraler m. m. har jag beräknat 57 000 kr. under anslagsposten Expenser.

Enligt beslut av riksdagen (prop. 1972: 127, FöU 1972: 25, rskr. 1972: 325) skall överstyrelsen bevaka och tiUse att en tillfredsställande försörjning med beklädnadsvaror kan uppnås i en kristid.

Vid min anmälan i prop. 1972: 127 (s. 50) av frågan om försörjnings­beredskapen på beklädnadsområdet m. m. uttalade jag, att jag delade försörjningsberedskapsutredningens uppfattning om behovet av en för­stärkning av överstyrelsens administrativa resurser. Jag har för detta ändamål beräknat medel för bl. a. två avdelningsdirektörer, två byrå­direktörer och ett kvalificerat biträde samt för konsulttjänster (250 000 kr.). För bidrag till inledande prov med syntetläder beräknar jag 100 000 kr. I propositionen anförde jag också att chefen för industridepartemen­tet vid anmälan av statsverkspropositionen under trettonde huvudtiteln ämnar föreslå medel för bidrag till samarbetsprojekt inom skosektorn. Efter närmare övervägande mot bakgrund av att bidragsformen ingår i ett större beredskapsprogram för beklädnadsområdet, förordar jag efter samråd med chefen för industridepartementet att bidragsmedlen i stället anvisas under tionde huvudtiteln. Medlen skall likväl administreras på det sätt som anges i prop. 1972: 127 (s. 46).

Inom överstyrelsen har de senaste åren bedrivits ett omfattande arbe­te med långsiktsplanering och s. k. miljöstudier. Jag finner det nu ange­läget att även programbudgetverksamheten intensifieras för att möjlig­göra ett integrerat planerings- och budgetsystem. För detta ändamål kan medel användas som står till Kungl. Maj:ts förfogande.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Överstyrelsen för ekonomiskt försvar för budgetåret 1973/ 74 anvisa ett förslagsanslag av 8 646 000 kr.

F 2. Ersättning för beredskapslagring m. ni.

1971/72 Utgift          66 344 455

1972/73 Anslag        74 428 000 1973/74 Förslag       77 139 000

Från anslaget bestrids utgifter för beredskapslagring m. m. med så stort belopp som erfordras för balans i driftstaten för fonden för be­redskapslagring, överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet


75


 

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

Personalkostnader, inklusive

 

Överstyrelsen

1    Dep.chefen

1.

 

 

 

 

lönekostnadspålägg

1 450 000

+   199 000

+   117 000

2.

Övriga omkostnader

910 000

+   292 000

+   226 000

 

Därav reseersättningar

(107 000)

(+     17 000)

(+       6 000)

 

(även för utrikes resor)

 

 

 

 

Del i central administration

(800 000)

(+   275 000)

(+   220 000)

3.

Hyror och lagringskost-

 

 

 

 

nader

8 640 000

-4 184 000

-4 384 000

4.

Övriga lagringskostnader

8 550 000

-h 3 765 000

+ 1 360 000

5.

Ränta pä fondkapital

54 878 000

+ 7 422 000

+ 5 392 000

 

 

74 428 000

+ 7 494 000

+ 2 711000

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

På kapitalbudgeten begärs en ökning med 77 milj. kr. för ökad lag­ring bl. a. av gasbensin, läkemedel, koks och flygdrivmedel.

1.    Löneomräkning 117 000 kr. Lönekostnaderna för affärsbyråns per­sonal belastar i sin helhet driftsfaten. Personalen behöver förstärkas med en byrådirektör (82 000).

2.    Medelförstärkning behövs för resor (+17 000 kr.).

3.    Behov av medel för hyror och lagringsersättningar minskar på grund av bortfall av ersättningen för nyttjanderätten tUl en gasbensin-anläggning (— 4 184 000 kr.).

4.    För övriga lagringskostnader behövs en medelsförstärkning med 3 765 000 kr.

5.    Medelsförstärkning behövs dels för räntekostnader för den ökning av fondkapitalet som begärs och dels för att räntan (statens normalränta) för fondkapitalet höjts till 7 % (+ 7 422 000 kr.).

Departementschefen

Riksdagen har tidigare bemyndigat Kungl. Maj:t att vid krig, krigs­fara eller annan omständighet av synnerlig vikt för rikets försvarsbered­skap disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret på högst 300 milj. kr. (prop. 1970: 1, bU. 12, SU 1970: 10, rskr 1970: 10).

I prop. 1972: 127 angående försörjningsberedskapen på beklädnads­området m. m. (FöU 1972: 25, rskr 1972: 325) anförde jag att en viss del av en föreslagen lagerinvestering i textilfibrer borde kunna göras med anlitande av denna rörliga kredit. Jag föreslår därför att ramen för den rörliga kredit som Kungl. Maj:t under vissa förhållanden disponerar höjs med 50 milj. kr. till 350 milj. kr.

Med hänvisning tiU sammanstäUningen beräknar jag anslaget tUl 77 139 000 kr. Jag har därvid beräknat 3 360 000 kr. för ränta på den under Fonden för beredskapslagring, överstyrelsens för ekonomiskt för­svar delfond, föreslagna kapitalökningen för investeringar dels i textil-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                 76

lager i enlighet med mina förslag i prop. 1972: 127 (s. 52), dels i lager av gasbensin och flygdrivmedel. Lagrings- och hanteringskostnader för utökad lagring av textUvävnader och garner beräknar jag till 920 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     bemyndiga Kungl. Maj:t att vid krig, krigsfara eller annan omständighet av synnerlig vikt för rikets försvarsberedskap, disponera en från 300 000 000 kr. till 350 000 000 kr. ökad rör­lig kredit i riksgäldskontoret.

2.  till Ersättning för beredskapslagring m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 77 139 000 kr.

F 3. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier i beredskaps­syfte till teko-, sko- och garveriindustrierna

1973/74 Förslag                 500 000

Från anslaget bestrids utgifter för att täcka förluster på grund av statsgarantier för lån till teko-, sko- och garveriindustrierna (prop. 1972: 127, FöU 1972: 25, rskr 1972: 325). På tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår har anvisats ett formellt belopp av 1 000 kr.

Statsgaranti beviljas enligt särskilda av Kungl. Maj:t den 15 december 1972 meddelade föreskrifter.

Departementschefen

Vid min anmälan i prop. 1972: 127 (s. 44) av frågan om statlig låne­garanti för att säkerställa försörjningsberedskapen inom beklädnadsom­rådet m. m. uttalade jag att garantierna inte bör överstiga 50 % av det beviljade avskrivningslånet. Vid beredning av ärende angående föreskrif­ter för detta kreditstöd har det framkommit att garantierna i stället bör anknytas till investeringskostnaden. På så sätt kan lånegarantier också lämnas företag som på grund av sin finansiella ställning inte erhåller av­skrivningslån för att av försörjningsberedskapsskäl trygga viss produk­tionskapacitet. I de bestämmelser som meddelats för lånegarantierna har Kungl. Maj:t därför föreskrivit att garanti får lämnas till ett belopp som motsvarar högst 25 % av den sammanlagda investeringskostnaden.

På kapitalbudgeten under Fonden för läneunderstöd, Lån till teko-, sko- och garverundustrierna, föreslås att 30 milj. kr. anvisas för bud­getåret 1973/74. Detta innebär att den för innevarande budgetår bevil­jade garantiramen bör vidgas från 12,5 milj. kr. till 27,5 milj. kr. för budgetåret 1973/74. Vidare bör anslaget för förlusttäckning för nästa budgetår tas upp med 500 000 kr.


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                77

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.      medge att för budgetåret 1973/74 ramen för statiig kreditga­ranti för lån till teko-, sko- och garveriindustrierna vidgas till sammanlagt 27 500 000 kr.

2.      till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier i bered­skapssyfte till teko-, sko- och garveriindustrierna för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12   Handelsdepartementet                                            78

KAPITALBUDGETEN

V: Fonden för låneunderslöd

V: 7. Lån till utbyggnad av oljelagringen

1971/72 Utgift              10 089 388                   Reservation                     3 551039

1972/73 Anslag               9 000 000

1973/74 Förslag       11500 000

Från anslaget bestrids statens kostnader för beredskapslagring av olja enligt riktlinjer, som godkänts av riksdagen.

1970—1976 års olfelagringsprogram

Efter förslag av Kungl. Maj:t godkände 1969 års riksdag riktUnjer för utbyggnad av beredskapslagringen av olja under sjuårsperioden 1970—1976 (prop. 1969: 136, BeU 1969:66, 2 LU 1969: 86, rskr 1969: 398 och 375). De fastställda riktlmjerna innefattar förutom eU program för en totalt sett ökad lagring av de produkter, som tidigare lagrats, dvs. bensin, fotogen, motorbrännolja och eldningsoljor även gasol. Vissa mängder av de lagrade produktema skall förvaras i skyd­dade eller särskilt lokaliserade anläggningar. Till finansieringen av kost­naderna för denna lagring skall staten bidra med ca 11,5 milj. kr. för år. Bidraget, som avser merkostnaderna för skyddad och lokaliserad lagring, skall utgå i form av ränte- och amorteringsfria lån till de lag­ringsskyldiga.

Som framgår av proposition 1972: 1, bil. 12 s. 49 avses 2,5 milj. kr. av befintlig reservation under anslaget disponeras för utbetalning av lån under budgetåret 1972/73.

Oljeavgifter

Influtna oljeavgifter jämlikt förordningen (1957: 344) om oljeavgift m. m. uppgick under budgetåret 1971/72 till 50 514 kr.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

Styrelsen hemställer, ätt för budgetåret 1973/74 anvisas ett investe­ringsanslag av 11,5 milj. kr. för att genomföra det av 1969 års riksdag beslutade oljelagringsprogrammet för perioden 1970—1976.

Departementschefen

Under innevarande budgetår kommer den befintliga reservationen att förbrukas. Med hänsyn härtill beräknar jag ett medelsbehov för statliga lånebidrag för budgetåret 1973/74 av 11,5 mUj. kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                 79

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Lån till utbyggnad av oljelagringen för budgetåret 1973/74 anvisa ett investerlngsanslag av 11 500 000 kr.

V: 8. Lån till teko-, sko- och garveriindustrierna

1973/74 Förslag       30 000 000

Från anslaget bestrids kostnader för de amorterings- och räntefria lån som av beredskapsskäl lämnas till teko-, sko- och garveriindustrier­na (prop. 1972: 127, FöU 1972: 25, rskr 1972: 325). Lån beviljas enligt särskilda av Kungl. Maj:t den 15 december 1972 meddelade föreskrifter.

På tiUäggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår har anvisats ett investeringsanslag av 25 000 000 kr.

Jag beräknar ett medelsbehov för statliga lånebidrag för budgetåret 1973/74 av 30 milj. kr. och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riks­dagen

att till Lån till teko-, sko- och garveriindustrierna för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 30 000 000 kr.

V: 9. Lån till investeringar för kommersiell service i glesbygd

Nytt anslag (förslag)     500 000

Med hänvisning till vad jag anfört under anslaget D 8. Bidrag till kommersiell service i glesbygd hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Lån till investeringar för kommersiell service i glesbygd för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kr.

VIII: Fonden för beredskapslagring Överstyrelsens fiir ekonomiskt försvar delfond VIII: 1. Lagring för beredskapsändamål

1971/72 Utgift               17 953 841                   Reservation                   77 046 158

1972/73 Anslag                           

1973/74 Förslag       26 000 000

Fonden för beredskapslagring inrättades genom beslut av Kungl. Maj:t den 27 maj 1970. På fonden redovisas den beredskapslagring som hand­has av statens jordbruksnämnd och överstyrelsen för ekonomiskt försvar.

På tilläggsstat I för Innevarande budgetår har anvisats ett invesle­ringsanslag av 22 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                                 80

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

Den vidgade kostnadsramen för inköp av vissa textilvaror har med­fört att beredskapslagring av andra angelägna varor måst anstå. Sedan pågående inköp, inkl. vissa återköp i omsättningssyfte, skett kommer återstående medel att vara helt förbrukade.

1.    Överstyrelsen föreslår att medel för inköp av gasbensin anvisas med 16,5 milj. kr.

2.    Förstärkningen av beredskapslagren inom läkemedelsområdet bör fullföljas och härför bör anvisas 11,5 milj. kr.

3.    För utökning av lagren av kalisalt och bekämpningsmedel erford­ras sammanlagt 14 milj. kr.

4.    Det är angeläget att uppnå bättre balans i sammansättning av överstyrelsens beredskapslager av textilvaror. Med hänsyn härtill bör för inköp av bomull och syntetiska textilfibrer anslås 12 milj. kr.

5.    Överstyrelsen begär för inköp av textil- och skomaskiner ett belopp av 5 milj. kr.

6.    För uppfyllnad av en anläggning för flygdrivmedel yrkas 4,4 milj. kr.

7.    Överstyrelsen föreslår att för ökad kokslagring 10 milj. kr. anvisas på tilläggsstat I för innevarande budgetår samt att ytterligare 13 milj. kr. för detta ändamål ställs till förfogande budgetåret 1973/74.

8.    Enligt överstyrelsens plan för beredskapslagring bör ytterligare inköp av transformatorolja göras. För detta erfordras ett belopp av 400 000 kr.

Departementschefen

Under anslaget beräknar jag 8 milj. kr. för gasbensin (1) samt 4 milj. kr. för uppfyllnad av lagringsanläggning för flygdrivmedel som färdig­ställs under år 1973 (6) och 14 milj. kr. för utökad lagring av textilfibrer, garner och uniformstyger (jfr prop. 1972: 127, FöU 1972: 25, rskr 1972: 325).

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Lagring för beredskapsändamål för budgetåret  1973/74 anvisa ett invesferingsanslag av 26 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet                                           81

IX: Diverse kapitalfonder

Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

IX: 7. Förrådsanläggningar m. m.

1971/72 Utgift                5 202 400                   Reservation                     2 003 138

1972/73 Anslag               5 500 000

1973/74 Förslag               5 400 000

Förrådsfonden för ekonomisk förvarsberedskap inrättades genom be­slut av Kungl. Maj:t den 3 juni 1965. På fonden redovisas de oljelag-ringsanläggningar m. m. som förvaltas av överstyrelsen för ekonomiskt försvar.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

1.    Överstyrelsen har i samråd bl. a med befästningsinspektionen ut­rett erforderliga förbättringsåtgärder vid en bergrumsanläggning under styrelsens förvaltning. Dessa åtgärder har kostnadsberäknats tiU 1,2 milj. kr. i nuvarande pris- och löneläge.

2.    Byggnadsarbetena för en lagringsanläggning för gasol kommer att påbörjas under innevarande budgetår. För dessa arbeten har under budgetåret 1972/73 anvisats 1,5 milj. kr. Anläggningen är av 1968 års oljelagringskommitté kostnadsberäknad till ca 15 milj. kr.

3.    Från anslaget bestrids sedan budgetåret 1969/70 kostnader för att anskaffa och lägga upp förråd av fältledningsmateriel för civila skyd­dade oljelagringsanläggningar. Anskaffningen sker enligt en av över­styrelsen för ekonomiskt försvar framlagd plan. För budgetåret 1973/74 erfordras för komplettering av utrustning vid tidigare färdigställda för­råd 400 000 kr.

Departementschefen

Under anslaget beräknar jag 5 milj. kr. för att fortsätta arbetet på anläggningen för lagring av gasol. Vidare beräknar jag medelsbehovet för anskaffandet av kompletterande utrustning vid de tidigare färdig­ställda förråden av fältledningsmateriel till 400 000 kr. Jag förordar, att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet


82


Investeringsplan (1 000-tal kr.)

 

Byggnadsobjekt

Kostnadsram

1/4 1971    1/41972

Medelsförbrukning

Faktisk

t. 0. m.     Beräknad för

1971/72    1972/73    1973/74

Byggstart män./är

Färdig­stäUande mån./år

Uppförande av en anlägg­ning för gasol

Centralförråd för distribu-tionsmateriel för olja

15 000       15 000

13 550       13 550 28 550       28 550

—        1 500        5 000

6 385           916           400 6 385        2 416        5 400

5/73

6/76 12/73


Anslagsberäkning (1 000-tal kr.) MedelstiUgång


Beräknad medelsförbrukning


 


BehåUning 1972-07-01 Anslag för 1972/73 Anslag för 1973/74 (förslag)


1 765 5 500 5 400

12 665


1972/73 1973/74


7 265 5 400

12 665


Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Förrådsanläggningar m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 5 400 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet


83


Register


Sid. 1    Översikt

DRIFTBUDGETEN

A. Handelsdepartementet m. m.

12             Handelsdepartementet

13             Kommittéer m. m. 13   Extra utgifter

 

13            Krigsmaterielinspektionen

14            Kostnader för nordiskt samarbete

B. Främjande av utrikeshandeln m. m.

23              Sveriges exportråd

24      Handelssekreterare

 

26      Exportfrämjande åtgärder

27      Svenska handelskamrar i utlandet m. m. 30   Svenska turisttrafikförbundet

33   Exportfrämjande åtgärder för teko-industri samt manuellt arbetande glasindustri

35    Täckande av förluster på grund av garantier för lån till

teko-industri samt manuellt arbetande glasindustri

36    Exportfrämjande åtgärder för möbelindustri, snickeri-

industri m. fl. 36   Exportfrämjande åtgärder för sko- och garveriindustri

C. Kommerskollegium m. m.

37   Kommerskollegium

37             Bidrag till vissa internationella byråer m.

38             Kostnader för vissa nämnder m. m.

D. Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

39             Marknadsdomstolen

40      Näringsfrihetsombudsmannen

41             Konsumentombudsmannen

43    Statens pris- och kartellnämnd
Konsumentverket:

44        Förvaltningskostnader

46            Forskning m. m.

47            Allmänna reklamattonsnämnden

47   Bidrag till kommersiell service i glesbygd m. m.

E.  Patent- och registreringsverket m. m.

61    Patent- och registreringsverket

71     Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register

F.   Ekonomiskt försvar

72    Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
74   Ersättning för beredskapslagring m. m.

76   Täckande av förluster på grund av kreditgarantier i be­redskapssyfte till teko-, sko- och garveriindustrierna

Summa för driftbudgeten


5 787 000

2 500 000

100 000

191 000

100 000

8 678 000

3 300 000
13 120 000

4 900 000
1 687 000

6 968 000

7 200 000

450 000

800 000 700 000

39 125 000

*11 589 000

427 000

50 000

12 066 000

742 000

1  689 000

2  063 000 * 10 921 000

13 702 000 1 320 000 1 800 000 2100 000

34 337 000

43 590 000 3 500 000

47 090 000

8 646 000 77 139 000

500 000

86 285 000

227 581 000


Anslaget förs i avvaktan på särskild proposition upp med oförändrat belopp.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 12    Handelsdepartementet               84

Sid.

KAPITALBUDGETEN

V: Fonden för låneunderstöd

78             Lån till utbyggnad av oljelagringen                                                     11 500 000

79             Län till teko-, sko- och garveriindustrierna                                         30 000 000 79   Lån till investeringar för kommersiell service i glesbygd           500 000

42 000 000

vm. Fonden för beredskapslagring

79   Överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond:

Lagring för beredskapsändamål                                                      26 000 000

IX: Diverse kapitalfonder

81    Förrådsfonden för ekonomisk försvars beredskap:

Förrädsanläggningar m. m.                                                                5 400 000

Summa för kapitalbudgeten     73 400 000

Totalt för handelsdepartementet    300 981 000

HARCUSBOKTR. STOCKHOLM 1973      720512


 


Bilaga 13 till statsverkspropositionen 1973                          Prop. 1973:1

Bilaga 13

Inrikesdepartementet

ÖVERSIKT

Till inrikesdepartementet hör frågor om arbetsmarknad, invandring och svenskt medborgarskap, regional utvecklingsplanering och regional­politiskt stöd samt bostadsbyggande.

I årets budgetförslag i fråga om arbetsmarknadspolitiken ställs ar­betsförmedlingens resurser i centrum. Förslagen syftar till en generell förstärkning av de allmänna förmedlingsinsatserna med sikte på dels uppföljning av tidigare års insatser för att bereda svårplacerade syssel­sättning på arbetsmarknaden, dels också en allmän förstärkning av den platsförmedlande verksamheten. Dessutom upprätthålls en hög bered­skap för att möta påfrestningar i fråga om sysselsättningen.

På grundval av riksdagens beslut om ett regionalpolitiskt handlings­program för hela landet påbörjas en ny länsplaneringsomgång under år 1973. Förslag om den fortsatta regionalpolitiska stödverksamheten efter utgången av den löpande treåriga stödperioden skall läggas fram för riksdagen våren 1973.

I anslutning till nedgången i efterfrågan på bostäder framläggs en bo-stadsbyggnadsplan som innebär ett bostadsbyggande på en något lägre nivå än under de senaste åren. Planen ger möjligheter att fullfölja det av statsmakterna beslutade miljonprogrammet och att öka utrymmet för ombyggnads- och upprustningsverksamhet.

Arbetsmarknad

Läget på arbetsmarknaden, som under år 197 T hade karakteriserats av sjunkande efterfrågan på arbetskraft och hög arbetslöshet, visade un­der första delen av år 1972 tecken på en förbättring; Arbetslösheten minskade något mer än säsöngmässigt normalt under första halvåret. 1 augusti steg emellertid arbetslösheten för att under sista delen ay året återigen visa sjunkande tendens. Fortfarande ligger arbetslösheten dock på en hög nivå och efterfrågan på arbetskraft är begränsad totalt sett.

Arbetslöshetens utveckling åren 1970—1972 framgår av följande dia­gram som baseras på arbetskraftsundersökningarnas resultat.

I    Riksdagen 1973.1 sainL Nrl. BiL 13


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet

Arbetslöshet i % enligt arbetskraftsundersökningarna


T-*

I    I    I    I

J FMAMJJASONDJFMAMJJASONDJ FMAMJJASOND


1970


1971


1972


Vissa grupper har kommit att få särskild känning av det dämpade konjunkturläget. Det gäller framför allt ungdomar och kvinnor, vilka till stor del är nytillträdande på arbetsmarknaden.

Samtidigt som arbetslösheten har varit hög har sysselsättningen hål­lits uppe enligt arbetskraftsundersökningarna, som är det enda f. n. föreliggande undersökningsmaterial som ger möjligheter till jämförel­ser över tiden. En jämförelse över de tre senaste åren visar att det totala antalet sysselsatta under de tre första kvartalen låg på samma nivå år 1972 som högkonjunkturåret 1970. Antalet personer i arbetskraften har ökat fastän invandringen har minskat avsevärt.

Utbudet av arbetskraft har totalt sett fortsatt att öka även under år 1972 trots det kärva arbetsmarknadsläge som rådde. Som framgår av följande tabeller har framför allt de gifta kvinnorna fortsatt att öka sin, andel av arbetskraften under konjunkturnedgången och de har också i stor utsträckning kunnat få sysselsättning.

Arbetskraftsundersökningarna åren 1970—7972 (tusental)

 

 

 

Kvartal

Sysselsatta

 

I arbetskraften

 

Är

totalt

kvinnor

totalt

kvinnor

1970

I

II

III

,   ■3 769   . 3 857 3 909

1480   . 1 522, 1526

• 3 839,   . 3 910

■3 965       '■■■■■

1 506

1 544 1 558

1971

I

II

III

3 812    ■ 3 884  .-'• . 3,894

1 527 ,1 557 J 546

3 911 .  3 972  •-'396,

1565 1 593 1596

1972

I

II

III

3 808 3 877  ' 3 899

1 546

1 577    '■ ■1569   r

.3 930

'3 973

- 4004

1 594 1619 1 621.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet

Rel. arbetskraftstal för gifta kvinnor, årsmedeltal

 

Är

1967

1968

1969

1970

1971

1972

%

46,2

47,8

49,4

51,6

53,4

54,5'

1 Medeltal för tre kvartal av året. Källa: SCB.

Ett ökat antal ungdomar har sökt sig ut på arbetsmarknaden under lågkonjunkturen. Färre ungdomar sökte högre utbUdning. Dessa efter­frågade i stället arbete. Det relativa arbetskraftstalet för ungdomar i ål­dern 16—24 år ökade från 63,6 % år 1971 till 64,4 % för de tre första kvartalen år 1972. Det ökade utbudet av ungdomlig arbetskraft tog sig uttryck i ökad ungdomsarbetslöshet år 1972 i jämförelse med år 1971. Under år 1971 var i genomsnitt 35 000 personer i åldern 16—24 år ar­betslösa enligt arbetskraftsundersökningarna, medan genomsnittet för de tre första kvartalen under år 1972 var 39 000. Antalet anmälda arbetssö­kande ungdomar vid arbetsförmedlingarna steg från i genomsnitt 9 900 under år 1971 till i genomsnitt 14 800 för de tio första månaderna av år 1972.

Trots att efterfrågan på arbetskraft under förra året var begränsad jämfört med högkonjunkturåret 1970 har förmedlingsaktiviteten varit omfattande. Antalet lediga platser som anmäldes till arbetsförmedUngar-na var, liksom under år 1971, förhållandevis högt. Under perioden ja­nuari—oktober 1972 nyanmäldes sålunda ca 565 000 lediga platser. An­talet understiger med ungefär 20 % det antal som noterades motsvaran­de period år 1970. Antalet obesatta platser vid mitten av varje månad präglades av en kraftigare nedgång, vilket beror främst på förbättrade möjligheter att snabbt tillsätta platserna. Ändock konstateras att 1 ge­nomsnitt mer än 30 000 lediga platser vid varje månads mitt rapporte­rades obesatta under år 1972. Arbete har således även i det dämpade allmänna läget funnits för yrkeskunnig arbetskraft. En viss uppgång i efterfrågan noterades inom industrin under senare delen av året, men i stort sett var efterfrågeökningen begränsad.

Under år 1972 inträdde en klar minsknmg jämfört med året dessförin­nan i antalet arbetstagare som berördes av varsel. Nedgången var tyd­ligast i branscher som var inriktade huvudsakligen'på hemmamarknaden. TEKO-industrin samt trä- och pappersindustrin redovisade litet antal varsel, medan verkstadsindustrins siffror inte gav uttryck för någon klar förbättring. För industritjänstemänriens del hade varslen ungefär sam­ma omfattning som år 1971.

Mot bakgrund av den fortsatta konjunkturdämpningen, under det gångna året vidtogs en rad selektiva åtgärder i syfte dels att stimulera sysselsättningen inom särskilt drabbade regioner och branscher, dels att lösa sysselsättningsproblemen för speciellt utsatta grupper. ByggnadstiU-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                               4

stånd gavs för oprioriterat byggande till en kostnad av ca 1,6 miljarder kr. Investeringsfonderna fick användas för investeringar i byggnader och tidigareläggning av visst statligt byggande beslutades. Småhusbyg­gandet ökades. Beredskapsarbeten har bedrivits i betydande omfattning varvid även nya typer ay arbeten har initierats. Arbetsmarknadsstyrelsen har sålunda fått möjlighet att under budgetåret bevilja bidrag med 40 % av lönekostnaden vid upprustningsarbeten i äldre bostadsområden när arbetena bedrivs som enskUda beredskapsarbeten.

Kraftiga insatser har gjorts för att ge sysselsättning åt de nytillträdan­de på arbetsmarknaden, främst ungdomar och gifta kvinnor, eftersom de har haft särskilt svårt att få sysselsättning i det rådande konjunk­turläget. I syfte att stimulera sysselsättningen för dessa grupper inför­des under hösten ett särskilt stöd om 5 kr. per timme under högst sex månader, vilket utgår till företag som utöver ordinarie rekrytering an­ställer personer med bristfällig förankring på arbetsmarknaden. Till ungdomar i åldern 18—19 år utgår ett särskilt utbildningsbidrag un­der en på praktik inriktad arbetsmarknadskurs. Arbetsförmedlingarna har förstärkts med särskild personal som har till uppgift att bistå arbets­lös ungdom. Möjligheter har öppnats för arbetsmarknadsstyrelsen att anordna beredskapsarbeten vid statiiga verk som kan ta emot praktikan­ter. Alla dessa åtgärder gäller temporärt under budgetåret 1972/73. Ett program med förslag till åtgärder för att underlätta ungdomens inträde på arbetsmarknaden har utarbetats inom inrikesdepartementet och redo­visas i promemorian (Ds ln 1972: 21) Ungdom och arbete. Den remiss­behandlas f. n.

Lågkonjunkturperioden har klart visat, att en gedigen yrkesutbildning ger en tryggare ställning på arbetsmarknaden och större möjligheter att få anställning även när efterfrågan är dämpad. Den stegrade efterfrågan på arbetskraft som är att vänta i en uppåtgående konjunktur kommer att ställa krav på yrkesmässig och geografisk rörlighet. Genom kraftiga in­satser på arbetsmarknadsutbildningens område under föregående och in­nevarande budgetår har beredskapen för att möta ökad efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft höjts i betydande grad. Arbetsmarknadsutbild­ningen beräknas komma att omfatta ca 130 000 personer under såväl innevarande som nästa budgetår. En höjning av utbildningsbidragens grundbelopp med 40 kr. per månad och av traktamentena vid utbUd­ning på annan ort med 25 kr. per månad förordas. För att underlätta den geografiska rörligheten föreslås starthjälpen höjd.

En utredning har tillsatts för översyn av arbetsmarknadsutbildningen m. m. Utredningen skall pröva bl. a. vilken roll som arbetsmarknads­utbildningen bör spela för att sysselsättnings- och inkomstsituationen för människor med bristfällig förankring på arbetsmarknaden skall för­bättras. Det betyder att de problem som under de senaste två åren har gjort sig påminda för bl. a. nytUlträdande på arbetsmarknaden kommer


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                    5

att beaktas av utredningen. Beredningen av frågan om beskattning av utbildningsbidragen pågår med sikte på att särskild proposition i ämnet skall föreläggas riksdagen i vår.

Resultaten av det omfattande arbete som utfördes inom låginkomstut­redningen har redovisats i tre betänkanden och 15 rapporter. Det sista betänkandet publicerades i oktober 1972. En särskild utredningsman som har tillkallats för att utarbeta förslag till förbättringar av statistik och annan löpande information om välfärdsutvecklingen har un­der hösten 1972 lämnat en rapport (Ds In 1972: 17) rörande bl. a. väl­färdsforskningens fortsatta bedrivande. Remissbehandlingen pågår.

Den interdepartementala arbetsgrupp som tillsattes för att värdera låg­inkomstutredningens arbetsmaterial från åtgärdssynpunkt har likaledes avlämnat en rapport (Ds In 1972: 19). Däri betonas framför allt sys­selsättningens betydelse från inkomstsynpunkt. Ett förslag till uppsö­kande verksamhet på det socialpolitiska området skisseras. De i rap­porten framförda förslagen berör flera huvudtitlar. Frågor som rör elfte huvudtiteln har till en del behandlats i proposition till 1972 års höst­riksdag. Ytterligare förslag tas nu upp till behandling.

De äldre arbetstagarnas situation har stått i förgrunden för arbets­marknadspolitiken de senaste åren. Lagstiftning om ökad anställnings­trygghet för äldre arbetstagare infördes år 1971. Arbetet med att följa upp lagstiftningen på fältet pågår nu bl. a. I form av en omfattande in­formationsverksamhet. Trygghetsfrågorna i vidare bemärkelse kommer att behandlas i det betänkande som inom kort avlämnas av utredningen rörande ökad anställningstrygghet m. m. De särskilda svårigheter som möter byggnadsarbetarna har länge varit kända. Byggarbetskraftsutred-ningen har i sitt slutbetänkande (Ds In 1972: 18) föreslagit vissa åtgär­der. En del av förslagen behandlas I statsverkspropositionen, medan frågan om rekryteringen av byggnadsarbetare kommer att prövas sär­skilt senare. Särskilda sakkunniga har tiUkallats med uppgift att be­handla den situation som uppstår på byggarbetsmarknaden och närlig­gande områden under den närmaste framtiden som en följd av främst en nedgång i bostadsbyggandet.

De år 1971 beslutade förbättringarna av statsbidraget för halvskyddad sysselsättning förutsätts i en uppåtgående konjunktur med högre efter­frågan på arbetskraft resultera i en ökning av denna form av sysselsätt­ning. Behovet av och formerna för den fortsatta skyddade sysselsätt­ningen har kartlagts 1 betänkandet (SOU 1972: 54).Skyddat arbete. Re­missbehandlingen av. förslagen har nyligen avslutats. Den visar att me­ningarna I fråga om bl. a. huvudmannaskapet för verksamheten är de­lade. Beredningen av förslagen pågår inom departementet.

En omfattande reform av skyddet vid arbetslöshet avses skola före­läggas årets vårriksdag på grundval av KSA-utredningens och sjukpen­ningutredningens betänkanden i  ämnet.  Reformen innebär bl. a. föl-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                    6

jande. Arbetslöshetsskyddet skall bygga på den nuvarande försäkringen och på ett nytt kontant arbetsmarknadsstöd. Dagersättningen inom ar­betslöshetsförsäkringen höjs och ersättningstiden förlängs. Det kontanta arbetsmarknadsstödet skall omfatta dem som inte är arbetslöshetsför­säkrade. Genom reformen erhålls ett allmänt grundskydd vid arbets­löshet på 35 kr. per dag, vilket belopp skall inkomstbeskattas. Refor­men, som avses träda i kraft den 1 januari 1974, finansieras dels genom en arbetsgivaravgift, dels genom statsbidrag.

Utredningen rörande arbetsförmedling inom vissa yrkesområden har under år 1972 lagt fram sitt tredje betänkande (Ds In 1972: 5) Arbets­förmedlingen inom kulturområdet. Remissbehandlingen har avslutats. De avgivna yttrandena visar att inställningen till de framlagda förslagen är mycket splittrad. På grund härav och då skäl talar för att kultur­rådets avgivna och kommande betänkanden beaktas vid behandlingen av förslagen är frågan föremål för fortsatt beredning.

Krav reses från många håll på ytterligare effektivering av den arbets-förmedlande verksamheten. Nya grupper på arbetsmarknaden begär service. Inte bara direkta förmedlingsåtgärder krävs utan även kvali­ficerad information om bl. a. utveckling och tendenser på arbetsmark­naden. Grupper med längre utbildning kommer i större utsträckning till arbetsförmedlingen liksom ungdomar med begränsad arbetserfaren­het och utbildning. Samtidigt kvarstår problemen för dem som på grund av ålder eller arbetshinder har svårt att konkurrera på en hård­nande arbetsmarknad. Man kan inte bortse från att problemen för dessa grupper kan komma att accentueras när antalet välutbildade ökar och därmed kraven kan ställas högre. Erfarenhetsmässigt vet man dess­utom att en konjunkturuppgång inte ger sig till känna samtidigt i alla branscher och regioner. Betydande resurser föreslås tillföras arbets­marknadsverket för att verket skall kunna möta dessa problem, där inte minst den regionala obalansen även fortsättningsvis måste beaktas.

För arbetsmarknadsverkets regionala och lokala organisation före­slås en förstärkning med 210 nya tjänster.

Den sedan år 1967 bedrivna försöksverksamheten med s. k. öppen för­medling har utvärderats av arbetsmarknadsstyrelsen. Resultatet av denna utvärdering visar på behovet av vissa modifikationer i detta system för att de arbetssökandes intressen skall bli tiUgodosedda. Med sådana riiodi-fikationer bör den öppna förmedlingen i fortsättningen ingå som en del I arbetsförmedlingens organisation och vidareutvecklas i den takt som resurser härför kan stäUas till förfogande.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


Invandring och svenskt medborgarskap

1967 1968 1969 1970 1971

Nettoinvandringen under åren 1967—1971 framgår av följande sam­manställning. —

 

Nettoinvandring

Nordbor

Icke-nordbor

12 500

4 600

7 900

16 100

11900

4 200

45 500

34 900

10 600

52 100

32 400

19 700

7 100

-  3 000

10 100


Den avsevärt minskade invandringen under år 1971 synes till huvud­saklig del ha berott på det dämpade konjunkturläget. Särskilt markant har minskningen varit för nordbornas del. Det tidigare stora invand­ringsöverskottet av nordbor förbyttes under år 1971 i en nettoutvand­ring om 3 000 personer.

Följande tablå visar invandringens omfattning under de första elva månadema åren 1970—1972. Siffrorna är delvis preliminära.

 

Tidsperiod

 

Bruttoinvandring

 

Nettoinvandring

 

Totalt

Nordbor

Icke-nordbor

Totalt

Nordbor

Icke-nordbor

jan.—nov. 1970 jan.—nov. 1971 jan.—nov. 1972

69 000 36 700 23 900

45 200 19 600 12 700

23 800 17 100 11200

50 000

7 400

-5 700

31 200 -2 700 -7 800

18 800 10 100    ' 2 100   ..

Av tablån kan utläsas att återutvandringen av utlänningar har varit större än bruttoinvandringen under de första elva månaderna år 1972. Sammanlagt har ca 29 600 personer utvandrat. Medan bruttoinvand­ringen under tidsperioden har sjunkit med ca 35 % i jämförelse med motsvarande tid år 1971, dvs. med nära 13 000 personer, har utvand­ringen varit i stort sett oförändrad. In- och utvandringen under år 1972 synes alltså resultera i en betydande nettoutvandring.

Antalet arbetsanmälda utlänningar på den svenska arbetsmarknaden uppgick i oktober 1972 enligt tillgänglig statistik till drygt 220 000, vilket är samma antal som hösten 1971. Under år 1970, när nettoinvandringen nådde sitt hittills högsta tal för år räknat — drygt 52 000 personer —, var antalet arbetsanmälda i oktober ca 228 000. Den kraftiga dämpningen av invandringstakten under de två senaste åren har såvitt framgår av statistiken endast måttligt påverkat antalet arbetsanmälda utlänningar. Förhållandet mellan antalet arbetsanmälda nordbor och icke-nordbor har i stort varit oförändrat under de senaste' två åren.

Under år 1971 beviljades ca 9 400 utlänningar svenskt medborgarskap. Av dessa var ca 5 800 nordbor.

För att främja invandrarnas anpassning här i landet beslutade riks­dagen  hösten   1972  (prop.   1972: 100,  InU   1972: 27,  rskr  1972: 292)


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                    8

att genom lagstiftning tillförsäkra nyanlända invandrare rätt tUl ledig­het och lön vid deltagande i svenskundervisning. Inom Kungl. Maj:ts kansli utreds f. n. möjligheten att ge anställda invandrare som inte om­fattas av lagstiftningen motsvarande stöd vid deltagande i sådan under­visning.

Enligt skolöverstyrelsens redovisning omfattade den avgiftsfria un­dervisningen i svenska språket m. m. för invandrare under föregående budgetår ca 19 000 studiecirklar med sammanlagt 665 500 studietimmar. Försöksverksamheten med särskilda studiecirklar i samhäUsorientering samt kontaktkurser för hemarbetande invandrarkvinnor har fortsatt. Anslag för undervisning i svenska för invandrare tas för nästa budgetår upp under åttonde huvudtiteln.

Invandrarutredningen har i ett delbetänkande (SOU 1972: 83) Tolk­service, Nordisk språkkonvention lagt fram förslag om bl. a. utbild­ning och auktorisation av tolkar. Utredningen har i betänkandet vidare redovisat vissa synpunkter på ingående av en nordisk språkkonvention i enlighet med vad Nordiska rådet har förordat i en rekommendation i frågan (hr 29/1966). Förslagen remissbehandlas f. n.

Utlänningsutredningen har som slutredovisning av sitt uppdrag avgett förslag dels om ändrade regler för flyktings inresa och vistelse i Sverige (SOU 1972: 84) Flyktingskap, dels om vissa ändringar av förvarsinstitutet (Ds In 1972: 20) Frihetsberövande enligt utlänningslagen. Vidare har utredningen i betänkandet (SOU 1972: 85) Asyl lämnat en redogörelse för svensk praxis i ärenden om politiskt flyktingskap. Förslagen sänds nu ut på remiss.

Övergången till automatisk databehandling vid statens invandrarverk av bl. a. vissa rutiner för handläggning av tillstånds- och medborgar­skapsärenden föranleder förslag till omorganisation av vissa delar av verket. Härvid uppkommer betydande rationaliseringsvinster.

Regional utveckling

Riksdagen godkände i december 1972 ett regionalpolitiskt handlings­program för hela landet (prop. 1972: 111 bU. 1, InU 1972: 28, rskr 1972: 347). Programmet är i väsentliga avseenden grundat på länsprogram 1970.

Sammanfattningsvis innebär statsmakternas beslut att våra successivt ökande resurser målmedvetet skall utnyttjas för att i länen bygga upp or­ter av olika karaktär som inbördes kompletterar varandra så att de tre välfärdskomponentema — arbete, service och god miljö — blir till­gängUga inom räckhåll för alla människor. Till ledning för planeringen i länen och för fördelningen av de samhälleliga resursema anges ramar i form av befolkningstal för tiden t. o. m. år 1980 och en plan för utveck­ling av den regionala strukturen. Planen anger vilka funktioner olika orter skall fullgöra i regionala sammanhang.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                    9

I det regionalpolitiska programmet anges också allmänna handlings-Unjer i fråga om medlen i regionalpolitiken. När det gäller den kon­kreta utformningen av åtgärder m. m. förutskickas förslag till riksdagen våren 1973. Bl. a. avses härvid komma att behandlas frågor om vidare utbyggnad av det regionalpolitiska stödet, särskilda åtgärder i glesbyg­derna, inrättandet av s. k. industricentra i vissa orter samt fortsatt transportstöd.

Den regionala utvecklingsplaneringen, som har utgjort underlag för det regionalpolitiska handlingsprogrammet, utformas nu som en rul­lande planering. Nästa omgång av länsplaneringen påbörjas under år 1973.

1970 års riksdag fastställde en medelsram för den regionalpolitiska stödverksamheten om 1200 milj. kr. för treårsperioden 1970/71— 1972/73. Perioden utlöper alltså vid utgången av Innevarande budgetår.

Som nämnts kommer riksdagen under våren 1973 att föreläggas förslag beträffande den fortsatta regionalpolitiska stödverksamheten fr. o. m. den 1 juli 1973. I avvaktan på detta förs anslagen nu upp preUminärt med samma belopp som har beräknats för innevarande budgetår.

Verksamheten med lokaliseringssamråd enligt den lag härom som antogs av 1970 års riksdag har fått mindre effekter än väntat. För att utreda om starkare styrmedel i regionalpolitiskt syfte lämpligen bör till­gripas har särskilda sakkunniga tillkallats. Vissa temporära åtgärder inom ramen för nu gällande riktlinjer för lokaliseringssamrådet övervägs f. n. inom inrikesdepartementet.

Genom företagareföreningarna lämnades under kalenderåret 1971 lån från statens hantverks- och industrilånefond på 75,3 milj. kr. Under budgetåret 1971/72 beviljades vidare lånegarantier till industriföretag med 67,4 mUj. kr. Mot bakgrund av att lånegarantier efterfrågas i växan­de utsträckning föreslås en vidgning av garantiramen med 20 milj. kr. till 100 mUj. kr. för budgetåret 1973/74. Vidare förordas viss förstärkning av det statliga bidraget till företagareföreningarnas administrationskost­nader.

Inom inrikesdepartementet har tUlsatts en expertgrupp med uppgift att samordna uppföljningen och bevakningen av statens fordringar i företag som har fått regionalpolitiskt stöd m. m. Gruppens arbete har karaktär av försöksverksamhet.

Bostäder

Förra årets riksdag fastställde en bostadsbyggnadsplan för år 1972 omfattande 95 000 lägenheter och en projektreserv om 10 000 lägenhe­ter. Ytramen för beslut om bostadslån för nybyggnad bestämdes med utgångspunkt i 87 000 lägenheter och det icke statligt belånade bostads­byggandet beräknades tUl 8 000 lägenheter.

I sysselsättningsfrämjande syfte har under året 2 000 lägenheter av


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                   10

projektreserven tagits i anspråk för utökning regionalt av det statligt belånade byggandet. Härutöver har låneramen för nybyggnad under år 1973 fått utnyttjas för beslut om lån för småhus som påbörjades under hösten 1972. På grund av bl. a. att andelen småhus har ökat, vilket medför att färre antal lägenheter kan byggas inom en given ytram, be­räknas antalet lägenheter för vilka lånebeslut har meddelats under år 1972 uppgå tiU 83 000.

Av ramen för beslut om igångsättningstillstånd för byggandet utan statliga lån har 7 000 lägenheter tagits i anspråk. Vidare har utöver den­na ram byggnadstillstånd fått meddelas för småhus som påbörjades un­der tiden september—december förra året. Det sammanlagda antalet lägenheter utan statliga lån för vUka beslut om igångsättningstillstånd har meddelats beräknas till drygt 13 000.

Antalet lägenheter för vilka lånebeslut eller igångsättningstillstånd har meddelats under år 1972 beräknas alltså till omkring 96 000.

Småhusens andel av bostadsbyggandet har under senare år ökat av­sevärt. Av färdigställandet var andelen ca 30 % år 1971 medan den be­räknas uppgå till 35 % år 1972. Småhusens andel av påbörjandet beräk­nas till drygt 40 % år 1972. Småhusandelen kan antas bli hög även de närmaste åren.

Det höga bostadsbyggandet under senare år i förening med en vikan­de efterfrågan på bostäder har på en del orter lett till ett överskott på lägenheter. Denna situation, som inte saknar positiva effekter för de bo­ende, medför problem för en del kommuner och bostadsföretag. I syfte att överbrygga svårigheter som hänger samman med hyresförluster på grund av att lägenheter inte har kunnat hyras ut beslöt förra årets riksdag om ett särskilt lånestöd, som är avsett att täcka en del av hyres­förlusterna under åren 1971—1973.

Det finns fortfarande ett stort antal trångbodda hushåll och en be­tydande mängd omoderna bostäder som behöver ersättas eller moderni­seras. Ett fortsatt högt bostadsbyggande är därför motiverat. De refor­mer i fråga om bostadstilläggen som nu föreläggs riksdagen, den vän­tade konjunkturuppgången och de ökade insatser som görs av kommu­ner och bostadsföretag för att anpassa bostadsbyggandet tUl de boendes behov och önskemål kan förutses få en stimulerande effekt på bostads­efterfrågan. Med hänsyn till den osäkerhet som på grund av lägenhets­överskottet på en del orter ändå råder beträffande möjligheterna att få avsättning för nybyggda lägenheter är det emellertid realistiskt att räkna med viss nedgång i nyproduktionen av lägenheter år 1973. Även för åren närmast därefter finns det anledning att förutse en lägre nyproduktion än de senaste årens. Boendeutredningens beräkningar i fråga om det långsiktiga bostadsbehovet förutsätts ge ytterligare under­lag för bedömning av bostadsefterfrågan för tiden efter år 1973.

En ökning av ombyggnads- och förbättringsverksamheten är möjlig


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                   11

och önskvärd. Vissa åtgärder i syfte att stimulera denna verksamhet genomfördes under hösten 1972. Ytterligare åtgärder kommer att före­slås 1973 års vårriksdag på grundval av saneringsutredningens förslag. Även 1 fråga om byggandet av lokaler finns det förutsättningar för en önskvärd ökning som tillgodoser servicebehoven i både nya Och äldre bostadsområden. En grundval för ökat lokalbyggande har lagts genom beslut av 1972 års riksdag om ändrade riktlinjer för finansiering av lo­kaler för boendeservice m. m.

Delegationen för bostadsfinansiering träffade även år 1972 överens­kommelse med kreditinstituten om byggnadskrediter till det statligt be­lånade bostadsbyggandet. Under året har vissa störningar inträffat i fråga om kreditförsöljningen under byggnadstiden. Erforderliga kredUer har dock med några få undantag kunnat ställas till förfogande för förra årets bostadsbyggande.

Kön av låntagare som söker långfristiga lån har successivt ökat under det gångna året. Ökningen har orsakats av att hypoteksinstituten inte har kunnat emittera obligationer i erforderlig utsträckning på grund av brist på köpare.

Under år 1972 har särskilda sakkunniga tillkallats för att göra en grundläggande översyn av bostadsfinansieringen.

Låneunderlags- och pantvärdenivån höjdes under år 1971 med sam­manlagt 14 och under år 1972 med ytterligare 3 procentenheter för att täcka kostnadsökningar inom bostadsbyggandet.

En ändring av bostadsbyggnadsplanens konstruktion föreslås. Änd­ringen innebär bl. a. att planen får ett treårigt perspektiv och att för­delningen av bostadsbyggandet för de tre åren avser samtliga kommu­ner. Ett gemensamt planeringsperspektiv för alla kommuner medför att någon uppdelning på s: k. expansiva resp. icke expansiva orter inte längre behövs.

Det i förslaget till bostadsbyggnadsplan för år 1973 ingående pro­grammet för det statligt belånade byggandet grundas i huvudsak på vad bostadsstyrelsen redan har fördelat på län och storstadsområden. Med tillägg av vissa speciella, mindre ramdelar motsvarar den fördelade ra­men 82 500 lägenheter med den genomsnittliga våningsytan i de lägen­heter som fick preliminärt beslut om bostadslån åren 1967—1968. Den ökade andelen småhus medför att lägenheterna i 1973 års produktion genomsnittiigt blir större. Låneramen beräknas därför ge utrymme för ett byggande av ca 80 000 lägenheter med statliga lån. Byggandet utan statiiga lån beräknas till 8 000 lägenheter, dvs. 3 000 lägenheter utöver vad som har fördelats redan år 1972. De båda ramarna ger alltså till­sammans förutsättningar för påbörjande av 88 000 lägenheter. För ra­marna gemensamt tiUkommer en projektreserv om 10 000 lägenheter eller däremot svarande våningsyta. Projektreserven skall möjliggöra en ökning av byggandet upp till den nivå söm konjunkturutvecklingen ger utrymme för.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                   12

Det är osäkert i vilken omfattning ramarna för beslut om lån och igångsättningstillstånd kommer att tas i anspråk under år 1973. Mot denna bakgrund och på grund av att det är angeläget att utrymme be­reds för att öka ombyggnads- och förbättringsverksamheten — utöver vad som är möjligt inom den särskilda ram som gäller för denna verk­samhet — föreslås att eventuellt outnyttjade delar av ramarna för ny­byggnad får tas i anspråk för ombyggnads- och förbättringsverksamhet. Utgångspunkten är härvid att ombyggnad av två lägenheter genom­snittligt kräver ungefär samma investeringsutrymme som nybyggnad av en lägenhet.

Fr. o. m. år 1974 skall programmet avse både bostäder och bostads­komplement som uppförs med statiigt stöd. Den gemensamma ramen skall uttryckas i kvadratmeter våningsyta med angivande av det antal bostadslägenheter som uppskattas kunna byggas inom denna ram. I av­vaktan på resultatet av boendeutredningens arbete föreslås att program­met grundas på ett lägenhetsbyggande av ungefär samma storlek som det bereds utrymme för under år 1973. Förslaget omfattar 7 820 000 m våningsyta. Denna ytram motsvarar 82 500 lägenheter med den tidigare använda genomsnittsytan per lägenhet 1 1967 och 1968 års påbörjande. Med hänsyn till den ökade andelen småhus torde ramen motsvara ett påbörjande av ca 80 000 lägenheter. Ytramen bör i enlighet med riks­dagens beslut vidgas för bostadskomplement med 350 000 m- vånings­yta, motsvarande ca 4,5 % av den för det egentiiga bostadsbyggandet beräknade ramen. Härtill kommer 20 000 m för lokaler i äldre områ­den, 50 000 m- för skollokaler i integrerade anläggningar och 135 000 m-för barnstugor som tidigare har finansierats med särskilda lån. Den före­slagna totala ytramen uppgår alltså till 8 375 000 m-. Ramen har en något annorlunda innebörd än tidigare låneramar genom att den avser även pantvärdelokaler, dvs. lokaler för vilka bostadslån inte utgår men som ingår i det fastställda pantvärdet.

Byggandet utan statliga lån under år 1974 beräknas till 8 000 lägenhe­ter och den gemensamma projektreserven föreslås preliminärt omfatta 10 000 lägenheter jämte lokaler som byggs med stöd av statligt lån.

För år 1975 föreslås en bostadsbyggnadsplan av samma omfattning som för år 1974 med undantag av att den inte inrymmer någon pro­jektreserv.

De föreslagna ramarna för bostadsbyggandet ger utrymme för att det antagna programmet om en miljon nya lägenheter under perioden 1965 —1974 fullföljs.

Anslaget till lånefonden för bostadsbyggande tas för nästa budgetår upp med 2 680 milj. kr., en minskning med 155 milj. kr.

Anslaget till lån för kommunala markförvärv föreslås bil höjt med 25 milj. kr. till 100 milj. kr.

I enlighet med förslag från arbetsgruppen för låginkomstfrågor för-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  13

■ordas åtgärder i bostadsförbättrande syfte för trångbodda hushåll i bo­städer med låg utrustningsstandard. Vidare föreslås på grundval av handikapputredningens betänkande bl. a. att den personkrets som är berättigad till invalidbostadsbidrag vidgas.

En förstärkning av det statliga stödet tUl samlingslokaler föreslås 1 anslutning till vad som har förordats i samlingslokalutredningens betän­kande om finansiering av allmänna samlingslokaler. Förslagen innebär bl. a. att stödet till nytUlkommande lokaler skall utgå i form av anord­ningsbidrag och lån med sammanlagt högst 50 % av låneunderlaget. HärtiU kommer ett särskilt bidrag till inventarieanskaffning. Statsstöd föreslås även för upprustning och andra åtgärder som behövs för fort­satt drift av befintliga samlingslokaler. Vidare föreslås en överflyttning av beslutanderätten 1 samlingslokalärenden från Kungl. Maj:t tUl en ■delegation inom bostadsstyrelsen.

Byggkonkurrensutredningen avlämnade i juni 1972 betänkandet (SOU 1972; 40) Konkurrens i bostadsbyggandet. Betänkandet har remissbe­handlats och bereds f. n. i inrikesdepartementet.

Sammanställning

Anslagsförändringarna inom inrikesdepartementets verksamhetsområ­de i förhållande till riksstaten för budgetåret 1972/73 framgår av föl­jande sammanställning (milj. kr.).

 

 

Anvisat 1972/73

Förslag 1973/74

Förändring

DRIFTBUDGETEN

A.   Inrikesdepartementet m. m.

B.   Arbetsmarknad m. m.
■C.  Invandring m. m.

D.   Regional utveckling

E.    Bostadsbyggande m. m.

16,7

2 643,3

79,8

158,1

177,9

18,7

3 227,4

40,0

167,5

210,9

+    2,0 -1-584,1 — 39,8 -f    9,4 + 33,0

Summa för driftbudgeten

3 075,8

3 664,5

-f 588,7

KAPITALBUDGETEN

Statens utlåningsfonder:

Lånefonden för bostadsbyggande

Övriga Fonden för låneunderstöd

2 835,0 112,0 250,0

2 680,0 137,0 250,0

—155,0 -1-  25,0

Summa för kapitalbudgeten

3 197,0

3 067,0

—130,0

Totalt för inrikesdepartementet

6 272,8

6 731,5

+ 458,7


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                   14

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYR­DAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvlst, anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1973/74 inom inrikesdepar­tementets verksamhetsområde och anför.

DRIFTBUDGETEN Elfte huvudtiteln

A INRIKESDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Inrikesdepartementet

1971/72 Utgift                 8 146 959

1972/73 Anslag               9 025 000

1973/74 Förslag               9 719 000

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

Personal

 

 

Handläggande peronal Övrig personal

56 36

+         ■ 1 +           2

 

92

+           3

Anslag

Lönekostnader

Regionalpolitiskt utvecklingsarbete m. m.

Sjukvård

Reseersättningar

Expenser

7 214 000

1 225 000

15 000

144 000

427 000

+ 530 000 + 100 000

+ 46 000 +  18 000

 

9 025 000

+ 694 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  15

Med hänvisning till sammanstäUningen beräknar jag anslaget tUl 9 719 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl, a. en tjänst som departementssekreterare eller kanslisekreterare i högst Ae 30 för i första hand uppföljnings- och utvecklingsarbete i fråga om de olika formerna av sysselsättningsskapande åtgärder samt för en tjänst som biblioteksassistent. För regionalpolitiskt utvecklingsarbete har jag be­räknat ytterligare 100 000 kr.

Som jag kommer att beröra i det följande under avsnittet D Regional utveckling (s. 149) har en expertgrupp inrättats inom inrikesdeparte­mentet för att samordna uppföljning och bevakning av statens ekono­miska engagemang hos företag som har fått statiigt stöd. För ända­målet beräknar jag 450 000 kr. för nästa budgetår.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Inrikesdepartementet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 9 719 000 kr.

A 2. Kommittéer m. m.

1971/72 Utgift            7 965 059              Reservation                990 897

1972/73 Anslag          7 500 000

1973/74 Förslag         8 800 000

För innevarande budgetår har under anslaget beräknats 1 milj. kr. för sådant forsktungs- och utvecklingsarbete som är av betydelse för arbets­marknadspolitiken. F. n. pågår större undersökningar om de ekonomiska effekterna av omskolning och geografisk rörlighet, om arbetsförmed­lingens informationsverksamhet samt om den potentiella arbetskraften och arbetskraftsrekryteringen.

Det forsknings- och utvecklingsarbete som hittills har bedrivits med medel från detta anslag har utförts i huvudsak genom expertgruppens för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor försorg. Forskning på området bedrivs dessutom vid institutet för social forskning, som kan åta sig även uppdragsforskning. Arbetsmarknadsstyrelsen har begärt resurser för att bedriva forsknings- och utvecklingsarbete inom sitt arbetsområde. Riksdagen har strukit under behovet av en ökad sats­ning på forskning rörande arbetsmarknadspolitiken (mot. 1972: 1392, InU 1972: 26, rskr 1972: 255). Inrikesutskottet har i detta samman­hang framhållit att resursförstärkningen kan ske genom att arbets­marknadsstyrelsen tilldelas medel för uppdragsforskning men att även andra vägar att kanalisera medlen bör prövas. Utskottet har också' pekat på vikten av att planeringen av uppdragsforskningen sker i nära samarbete med institutet för social forskning, som har samordnande funktioner på detta område.

Det är enligt min mening angeläget att forsknings- och utvecklings-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                  16

arbetet på det vida fält som arbetsmarknaden representerar breddas och intensifieras. Resurserna för den måUnriktade uppdragsforskningen på området bör därför förstärkas. Eftersom sådan forskning bedrivs av flera olika intressenter anser jag det ändamålsenligt att anslagsmedlen lik­som hittills disponeras av Kungl. Maj:t och ställs tUl förfogande för olika forskningsprojekt efter framställning i varje särskilt fall. Jag för­ordar att för nästa budgetår 2 milj. kr. tas upp för detta ändamål, vUket innebär en ökning i förhållande till innevarande budgetår med 1 milj. kr.

För övrig utredningsverksamhet har för innevarande budgetår tagUs upp 6,5 milj. kr. Under budgetåret 1972/73 har ett antal större kom­mittéer tillkommit. For nästa budgetår räknar jag med ett medelsbehov av 6,8 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett re­servationsanslag av 8 800 000 kr.

A 3. Extra utgifter

1971/72 Utgift                   241213                   Reservation                         247 917

1972/73 Anslag                  200 000

1973/74 Förslag                 200 000

För budgetåret 1973/74 förordar jag oförändrat anslag. Jag hemstäl­ler att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tiU Extra utgifter för budgetåret 1973/74 anvisa ett reserva­tionsanslag av 200 000 kr.

A 4. Bidrag till bestridande av kostaader för vissa internationella kon­gresser i Sverige

1971/72 Utgift                        8 961                  Reservation                         150 000

1972/73 Anslag                       1 000

1973/74 Förslag                       1000

Från anslaget bestrids kostnader för sådana intemationeUa kongres­ser inom inrikesdepartementets verksamhetsområde, för vilka Sverige påtar sig värdskapet, bl. a. inom ramen för FN-samarbetet. Med hänsyn tiU reservationen på anslaget förordar jag att anslaget för nästa budgetår förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internatio­nella kongresser i Sverige för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                   17

B. ARBETSMARKNAD M. M.

Arbetsmarknaden under år 1972

Arbetsmarknadsutvecklingen under år 1971 präglades av en snabb och kraftig nedgång i efterfrågan på arbetskraft och en motsvarande — om än tidsmässigt något förskjuten — uppgång i arbetslösheten i förhål­lande till år 1970. Under år 1972 har efterfrågan 1 stort sett legat kvar på 1971 års nivå. Den påtagliga bristen på arbetskraft under år 1970 har kommit skUlnaderna mellan utvecklingen under detta år och de båda efterföljande åren att framträda med stor tydlighet. Detta konstate­rande gäller dels efterfrågan på arbetskraft som den kommer till ut­tryck i statistiken över lediga platser, dels arbetslöshetens utveckling. Om man däremot jämför dessa båda perioder i fråga om sysselsätt­ningen framträder en delvis annan bUd.

Sysselsättningen har sålunda hållits väl uppe under lågkonjunktur­perioden, något som framgår av följande jämförelser baserade på ar­betskraftsundersökningarnas (AKU) resultat.

Förändringar i sysselsättningen, åldrarna 16—74 år

1965-1970              + 164 600

1967-19721            +171800

1970-1971              +     6 300

1971-1972              +     1000

(Januari—oktober)

 Det bör påpekas att år 1970 är första året som undersökningar gjordes under årets alla månader. Tidigare gjordes undersökningar endast under mittmänaden i varje kvartal. Vid jämförelser avseende tiden före 1970 har därför medeltal för febr., maj, aug. och nov. använts, medan jämförelser framåt i tiden grundar sig på medeltal för årets alla månader. Beräkningar som sträcker sig över är 1970 har således utförts stegvis. För år 1972 avses de tre första kvartalen.

En kraftig uppgång i sysselsättningen mellan åren 1965 och 1970 kan således konstateras på grundval av de redovisade siffrorna. Det var kvinnorna som svarade för ökningen, medan en viss minskning totalt sett noteras för männens del. Även vid jämförelse mellan de två låg­konjunkturåren 1967 och 1972 redovisas en avsevärd sysselsättnings­ökning.

Utvecklingen under de båda senaste åren, dvs. efter högkonjunktur­året 1970, har inneburit att antalet sysselsatta personer har varit ungefär konstant.

 

AKU 3:

e kvartalet åren 1970—1972 (tusental)

 

Är

Sysselsatta                             I arbetskraften

 

totalt

därav kvinnor        totalt

därav kvinnor

1970 1971 1972

3 909 3 894 3 899

1 526                      3 965 1 546                      3 996 1 569                      4 004

1 558 1 596 1621

2    Riksdagen 1973. 1 sand. Nr 1. BU. 13


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                            Ig

Efterfrågan på arbetskraft har varit begränsad under år 1972. Av-mattningstendenserna i ekonomin kom på arbetsmarknaden först till uttryck i en minskning i efterfrågan på arbetskraft. Den minskade efter­frågan visade sig redan i slutet av år 1970. Från år 1970 till år 1971 sjönk genomsnittsantalet obesatta platser vid månadens mitt med ca 40 %. Under år 1972 minskade antalet ytteriigare men minskningen var inte särskUt påfallande. Utvecklmgen framgår av följande ta­bell.

Obesatta platser vid månadens mitt

 

År

 

1970

1971

1972

l:a kv 2:akv 3:e kv 4:e kv

 

57 100 78 300 66 300 47 300

34   800
46 900

35   900
26 400

25 600 41300 34 000

Källa: .

AMS

 

 

 

Nyanmälningar av lediga platser på arbetsmarknaden är ett bättre mått på aktiviteten inom näringslivet än antalet obesatta platser vid månadens mitt, eftersom antalet obesatta platser främst är ett uttryck för hur snabbt vakanser har kunnat tillsättas. Antalet till förmedling­arna nyanmälda lediga platser har minskat under förra året men i be­tydligt mindre omfattning än antalet obesatta platser vid månadens mitt. Detta framgår av följande tabell.

Nyanmälda platser under månaden

 

År

 

1970

1971

1972

l:a kv 2:akv 3:ekv 4:e kv

 

66 700 89 800 65 300 55 600

52 300 70 700 52 600 51 100

48 900 69 600 52 700

Källa:

AMS

 

 

 

En jämförelse mellan å ena sidan samtiiga yrkesområden och å andra sidan industrin visar att efterfrågan på arbetskraft inom sist­nämnda område har stabiliserats under året. Under tredje kvartalet 1972 nyanmäldes således lika många platser som under motsvarande tid år 1971. Efterfrågeutvecklingen visar på skillnader mellan tjänste­manna- och servicearbete samt tUlverkningsarbete. Inom tillverknings-arbete var de nyanmälda platserna nära 5 000 fler än motsvarande tid år 1971, medan de i tjänstemanna- och servicearbete var 5 000 färre.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet

Till arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser åren 1970—1972

1 000-tal platser


19


 


1:ä kv.       2:a kv.       3:e kv. Samtliga yrken


1:a kv.       2:a kv.       3:e kv. Industriarbete


En viss förbättring kunde alltså noteras under år 1972 när det gäller lediga arbetstillfällen. En påtaglig förbättring totalt sett har emellertid dröjt. Bara i de södra och mellersta delama av landet har återhämtning­en varit klar.

Tidigast har stabiliseringen kornmit tUl uttryck i statistiken över an­talet personer som berörs av varsel om nedläggning eller driftsinskränk­ning. Varselstatistiken för år 1972 är klart positiv vid en jämförelse med året dessförinnan, vilket framgår av följande diagram (s. 20). Det är inom industrisektorn som antalet varsel har mmskat kraftigast.

Antalet tjänstemän som berördes av varsel under år 1972 är däremot lika stort som under år 1971. Många företag bedömer enligt länsarbets­nämnderna att friställningar av tjänstemän i viss utsträckning kommer att fortsätta under år 1973, även om behovet ay övrig yrkesarbetskraft ökar.

Den kraftiga nedgången i antalet varsel och den stabUisering av platsutbudet som skedde under år 1972 fick inte någon motsvarighet när det gäller arbetslöshetsutvecklingen. Under första halvåret kunde visserligen en mer än säsongmässigt normal nedgång noteras, men un­der hösten ökade arbetslösheten åter för att på nytt visa nedåtgående tendens under sista delen av året. Utvecklingen under de tre senaste åren för olika åldersgrupper framgår av följande tabell (s. 20).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


20


Varsel om personalinskränkningar (samtliga berörda)

 

 

1

v

 

 

5 000-

 

 

r-        \ '           \ '            \

 

 

 

(                \

4 000-

 

 

'

 

/          \

 

'                    i

 

'             \                                 »1

 

;                  \

 

!                    '

 

/                    -.

 

/        \            ' \

 

/                          "--1971

3 000-

/                     t    \

 

i

 

1              \       /

 

1

 

 

v

\

!           1972

2 000-

1

vi

1              ,1

1    1

 

 

\

1    1

 

 

\

1   /

J /

 

 

u-N

r    /

1 000-0-

 

 

-1---------- 1------- .-------- r-------- 1----- »

J   FMAMJJASOND

Vid arbetsförmedlingarna registrerade arbetslösa vid skilda tidpunkter och inom skilda åldersgrupper

 

År

Febr.

Maj

Aug.

Nov.

1970

 

 

 

 

—24 är

5 300

3 600

3 800

5 300

25—59 är

28 100

15 600

11900

12 000

60—     år

17 800

14 200

12 000

15 500

Samtliga

51200

33 400

27 700

39 700

1971

 

 

 

 

—24 år

8 400

9 000

11400

17 200

25—59 är

32 400

27 800

26 800

36 400

60—     är

18 900

16 800

15 000

17 700

Samtliga

59 700

53 600

53 200

71300

1972

 

 

 

 

—24 är

16 500

12 300

14 600

18 400

25—59 år

44 300

32 100

30 900

36 100

60—     är

19 900

17 200

16 100

18 100

Samtliga

80 800

61600

61700

72 300


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  21

Uppgången i arbetslösheten har, liksom under år 1971, varit kraftig för åldersgruppen under 25 år. Under senare delen av året dämpades dock denna utveckling. I sammanhanget bör noteras att arbetskraftstUl-skottet har varit betydande från de nytUlträdande gruppema på arbets­marknaden, främst ungdomar och kvinnor. Det är naturligt att svårighe­terna accentueras just för de nytillträdande i en lågkonjunktur. En mins­kad benägenhet bland ungdomama att fortsätta i högre, teoretisk utbild­ning har framträtt under år 1972 och samtidigt har, som tidigare nämnts, kvinnorna fortsatt att söka sig ut på arbetsmarknaden. Den största delen av nytUlskottet kan registreras som ökad sysselsättning men en del tar sig också uttryck i högre arbetslöshetstal.

Som en följd av att de nytillträdande utgör en betydande del av antalet arbetslösa är ökningen i arbetslösheten starkast bland dem som inte är arbetslöshetsförsäkrade. Arbetslösheten ökade förhåUandevis mindre bland försäkrade och sjunkande arbetslöshet noterades i vissa arbetslöshetskassor. För t. ex. byggnadsarbetarna har arbetslösheten varit lägre under år 1972 än under år 1971, då den å andra sidan var osedvanligt hög.

Ett delvis nytt drag i arbetsmarknadssituationen är att arbetslösheten bland tjänstemännen har ökat under år 1972. Även om ökningen inte var starkare än för övriga grupper har uppgången varit markant. För enstaka tjänstemannakassor noteras lika höga relativa arbets­löshetstal som för vissa industrikassor. Totalt är dock den relativa ar­betslösheten bland tjänstemän ungefär hälften av vad som noteras i industrikassorna. Ä andra sidan är arbetslöshet bland tjänstemän, spe­ciellt de äldre tjänstemännen, svårbemästrad och ställer särskilda krav på förmedlingsarbetet.

De regionala skillnaderna i arbetslösheten kom under år 1972 att avvika något från vad som har varit vanligt tidigare år. Skogslänen hade visserligen den klart högsta arbetslösheten även under år 1972 men även i storstadslänen och övriga län i södra och mellersta Sverige låg arbetslösheten på en osedvanligt hög nivå under förra delen av fjolåret. Under senare delen av året inträffade emellertid en förskjutning mot en mer traditionell regional bild iiied en säsongmässig ökning av arbetslös­heten i framför allt skogslänen.   .

Arbetskraftsundersökningarna visar i stort sett samma utveckling som arbetsförmedlingsstatistiken. Den totala arbetslösheten har legat på 1971 års nivå, medan ungdomsarbetslösheten uppvisar något högre tal än under år 1971. 1 åldersgrupperna över 45 år var arbetslösheten något lägre än år 1971. Av följande diagram och tabell framgår hur utveck­lingen har varit för olika grupper månad för månad. De säsongmässiga förändringarna bland ungdomar och kvinnor är som synes stora.


 


prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet

Arbetslöshet i % enligt AKU åren 1970—1972


22


ungdomar

2-

JFMAMJJASONDJFMAMJJASONDJFMAMJJASOND


1970


1971


1972


Arbetslösheten i % i olika åldersgrupper enligt AKU


Åldersgrupp


3:e kv 1970


3:e k v 1971


3:e kv 1972


 


16-24 år

25-44"

45-54"

55-64"

65-74"

16-74"


 

3,1

5,2

6,0

1,0

2,0

2,1

0,8

1,5

1,3

1,1

2,2

2.0

2,8-

3,5

3,0

1,4

2,5

2,6


Sysselsättningspolitiska åtgärder. Den serie av åtgärder för att öka sysselsättnmgen som beslutades under år 1971 var inriktad på de re­gioner, branscher och grupper av arbetstagare som var i störst behov av stöd. Regionalt gavs ökad tyngd åt sysselsättningsåtgärder i södra och mellersta Sverige. Byggnadsverksamheten och industrisysselsättningen tillhörde de branscher till vilka åtgärderna koncentrerades. Ansträng­ningen att skapa sysselsättning riktade sig i främsta rummet mot de svår­placerade och de nytillträdande på arbetsmarknaden. Under år 1972 har fortsatta insatser gjorts med samma inriktning som under år 1971.

Arbetsmarknadsstyrelsen har beräknat att de år 1971 vidtagna åtgär­dema, som gav störst sysselsättningseffekt under vintem 1971—1972, innebar en produktionsstimulans på ca 6,5 miljarder kr. Till detta skall läggas kostnadema för beredskapsarbeten, som under budgetåret 1971/72 uppgick till 1 770 milj. kr. Sysselsättningseffekten av dessa åtgärder samt


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                  23

övriga arbetsmarknadspolitiska insatser beräknas ha berört totalt ca 180 000 personer under månadema februari och mars 1972. Arbetsmark­nadsstyrelsens beräkningar visar en fördelning på de olika åtgärderna enligt följande.

Åtgärd                                                                                   Beräknat antal syssel-

satta

34 500

7 500

2 500

46 000

55 000

8 000

26 000

179 500 personer

  utökad byggnadsproduktion

  maskin- och lagerinvesteringar

  industribeställningar

  beredskapsarbeten

  arbetsmarknadsutbildning

  ungdomsprogram (utbildning)

  skyddad verksamhet

Den indirekta sysselsättningseffekten av åtgärderna beräknas till drygt 100 000 arbetstillfällen. För sysselsättningen inom byggnadsverksamhe­ten betydde åtgärderna ett direkt tillskott som uppskattas till ca 48 000 arbetstillfällen under vintermånaderna. Av dessa utgjorde sysselsättning­en i beredskapsarbeten nära 18 000, medan 30 000 hänförde sig till övrig utökad byggnadsproduktion. Antalet arbetstillfällen avser den beräknade sysselsättnuigen på byggnadsplatsema.

Genom beslut under sommaren och hösten 1972 har sysselsättnmgen inom byggnadssektorn stärkts ytterligare. Sålunda har byggnadstillstånd för s. k. oprioriterat byggande meddelats i betydande omfattning. Under år 1972 beviljades byggnadstillstånd för sådant byggande tUl ett värde av drygt 1,6 miljarder kr. Byggnadsobjekt till ett värde av 310 milj. kr. inom den statiiga sektorn har tidigarelagts. Dessutom har tidigarelägg­ning av sjukhusbyggande medgetts. TiU detta kommer att småhusbyggan­de utan statligt stöd har fått ske utan rambegränsningar för projekt som påbörjades under tiden september—december 1972. En nedgång i påbör­jandet av flerfamiljshus har i viss mån uppvägts av ökat småhusbyggan­de, men en inte oväsentlig nedgång av det totala bostadsbyggandet har likväl inträffat. En fortsatt mmskning av bostadsbyggandet förutses och kommer att innebära sysselsättningsproblem för branschen, som redan har hög arbetslöshet. På grund av den väntade utvecklingen har jag tillkallat sakkunniga med uppgift att kartlägga konsekvenserna av ett minskat bostadsbyggande och att föreslå åtgärder för att på kort sikt motverka en snabb sysselsättningsnedgång.

Jag vill erinra om att ökade möjligheter till förbättringslån för sa­neringsverksamhet har öppnats enligt riksdagens beslut nyligen. Ytter­ligare förslag i den riktningen utarbetas f. n. på grundval av sanerings­utredningens betänkande. Upprustningsåtgärder i äldre bostadsområden får enligt beslut hösten 1972 temporärt utföras som enskilda bered­skapsarbeten innevarande vinter med ett statsbidrag motsvarande 40 % av lönekostnadema.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                   24

Näringslivets investeringar har stimulerats genom en rad åtgärder. Investeringsfonderna har fått tas i anspråk för byggnadsinvesteringar även av förelag i andra branscher än industrin. Denna tUlämpning gäller fram till utgången av juni 1973. Det tjugoprocentiga skatteavdrag för investeringar i maskiner och inventarier som infördes år 1971 har gällt även under år 1972. En uppjustering till 30 % samt en ytterUgare för­längning beslutades i december 1972. TiU detta kommer ett särskilt tillfälligt skatteavdrag avseende byggnadsprojekt som startas under ti­den den 1 november 1972—den 30 juni 1973.

Beredskapsarbetena har under år 1972 spelat en viktig roll i strävan­dena att minska arbetslösheten. Volymen beredskapsarbeten har varit större än tidigare år. Antalet sysselsatta uppgick i februari och mars 1972 till omkring 46 000 personer. Behovet av beredskapsarbeten har varit uttalat även 1 de södra och mellersta delarna av landet. Med an­ledning av den betydande ungdomsarbetslösheten vidtogs inom ramen för arbetsmarknadsstyrelsens särskUda ungdomsprogram åtgärder vilka syftade till en ökning av antalet arbetstillfällen för ungdomar i bered­skapsarbeten. Andelen ungdomar i beredskapsarbete ökade påtagligt jämfört med år 1971. Kraven på att differentiera beredskapsarbetena gjorde sig gällande i och med arbetslöshetens ändrade sammansättning. Beredskapsarbeten inom administration samt vård- och tjänstesektorn planerades tidigt och kom i viss utsträckning till stånd redan under år 1971 för att successivt öka i omfattning under år 1972. Höjningen av statsbidragsandelen för kommunala beredskapsarbeten gjorde det möj­ligt för kommunerna att tidigarelägga även arbetsuppgifter av icke-investeringskaraktär. De uppgifter det här gäller har varit klart avgrän­sade i tid. Planeringen av arbetena har genomförts i samråd med de fackliga organisationerna. Avsikten har varit att få ett tillskott i syssel­sättningen utan att arbetena påverkade den normala verksamheten inom resp. område. I betydande utsträckning har personer med begränsade erfarenheter av arbetslivet och personer med huvudsakligen teoretisk ut­bUdning fått sysselsättning i dessa arbeten. Det innebär att en del av de nytUlträdande på arbetsmarknaden härigenom har fått en första, reell kontakt med arbetslivet. För ungdomar har arbetena i stor utsträckning kombinerats med arbetsmarknadsinformation. Verksamheten inom vård-och tjänstesektorn utgör emellertid totalt en liten dei av beredskaps­arbetena. Erfarenheterna är övervägande goda. Verksamheten utökas därför.

Inom vårdsektorn görs dessutom särskilda utbildningsinsatser i sam­arbete med kommunförbunden i syfte dels att ge personer som under flera åv har varit sysselsatta med vårdarbete eller arbete inom barn­stugeverksamheten en utbildning som de saknat tidigare, dels ätt tem­porärt fylla de vakanser som uppstår under utbildningsperioden ined lämpliga arbetslösa.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                   25

Ungdomar i åldem 18—19 år får möjlighet att med ett särskilt utbild­ningsslöd genomgå en på praktik inriktad arbetsmarknadsutbildning un­der sex veckor. Praktikarbeten inom den statliga sektorn inrättas med hänsyn till bl. a. behovet av arbete för ungdomar med längre utbild­ning. Arbetsförmedlingarna har tUlfälligt under vintern fått särskild personal för att bistå arbetslösa ungdomar.

Många av de åtgärder som här har beskrivits har som gemensam bak­grund ungdomamas och kvinnomas svårigheter att få en första anställ­ning. Samma erfarenhet ligger bakom beslutet att under innevarande budgetår ge ett särskilt bidrag om 5 kr. per timme till arbetsgivare som utöver ordinarie rekrytering anställer personer som av olika skäl har en bristfällig förankring på arbetsmarknaden. Stödet utgör en direkt sti­mulans för företagen att nyanställa personal.

Under senare delen av förra året gjordes inom inrikesdepartementet en utredning rörande ungdomens arbetsmarknad. Denna utredning jämte vissa förslag till åtgärder har redovisats i promemorian (Ds In 1972: 21) Ungdom och arbete, som f. n. remissbehandlas.

Omfattningen av vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder åren 1970— 1972

Tids-        Antal personer som       Genomsnittligt antal personer i period      fält flyttningsbidrag

arbetsmarknadsutbild-     allm. beredskaps-          särsk. beredskaps-

ning                                   arbete                           arbete

1970     1971     1972       1970       1971       1972      1970    1971     1972       1970      1971      1972

1 kv          6 800  5 600   5 600      38 900    46 900   52 700   4 400 3 500    29 700  12 000     14 400  13 100

2kv         7 400    5 800   5 900      31700     37 300   42 900     3 500 4 500    26 800  12 000     12 800    13 400

3 kv         7 800   7 100   6 600      22 600    26 600   28 800   2 200 3 300          8 600  10 100     11400   10 900

okt.-nov. 4 300   3 800   3 700      42 000    46 300   47 100    2 50O 5 900      8 900  11200    17 500  15 800

I en konjunkturuppgång kommer behovet av utbildad arbetskraft att göra sig gällande. Den kraftiga satsningen på arbetsmarknadsutbild­ningen är 1971 har därför fortsatts och intensifierats. Det har visat sig att möjligheterna för dem som genomgått arbetsmarknadsutbildning att få arbete är goda även under lågkonjunktur. Mot bakgrund av erfaren­heterna hittills finns det skäl att ge arbetsmarknadsutbildningen stor kapacitet.

Arbetsförmedlingen spelar en nyckelroll för genomförandet av de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Under de två senaste åren har vik­tiga reformer genomförts i syfte att stärka vissa gruppers ställning på arbetsmarknaden. Det har gällt de äldre, vilka genom lagstiftning har fått ökad trygghet på arbetsmarknaden, samt handikappade som genom bättre statsbidrag till arbetsgivare för halvskyddad sysselsättning har fått ökade chanser till arbete i öppna marknaden. Verksamheten med anpassningsgrupper vid företagen har ökat och informationen härom


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  26

intensifierats. Vid årsskiftet 1972—1973 beräknas 1 600 sådana grupper vara i arbete. De särskilda insatser för ungdomar och kvinnor som jag tidigare har nämnt har medfört att arsenalen av arbetsmarknadspoh­tiska medel har ökat. Samtidigt har en ny organisation för förmedlings-arbetet genomförts och metodfrågorna har utretts. En ökad efterfrågan på arbetskraft som är att vänta under år 1973 kommer således att kun­na mötas med mer differentierade arbetsmarknadspohtiska åtgärder. Kraven på den platsförmedlande verksamheten blir i det läget större.

Låginkomstfrågor m. m.

Slutresultatet av låginkomstutredningens arbete föreligger nu. Utred­ningsarbetet har bedrivits i ett antal utredningssteg, där strävan har varit att ersätta det i statistiken framträdande skattepolitiska inkomst­begreppet med inkomstbegrepp som är användbara i fackligt-politiska och socialpolitiska sammanhang och vid diskussion av svenska folkets levnadsnivå. Det fullständiga utredningsmaterialet återfinns i tre be­tänkanden (SOU 1970: 34, 1971: 39, 1972: 77) och 15 rapporter.

Är 1971 uppdrogs åt en sakkunnig att på basen av erfarenheter från låginkomstutredningens arbete utarbeta bl. a. förslag tiU förbättringar av statistik och annan löpande information rörande centrala välfärds-och fördelningsfrågor. Vidare fick en inlerdepartemental arbetsgrupp i uppdrag att värdera utredningens material från åtgärdssynpunkt. Rap­porter över de båda uppdragen har avgetts i september 1972.

Arbetet inom låginkomstutredningen har sträckt sig över en tidrymd av nära sju år. Det framlagda materialet är mycket omfattande. Ge­nom sitt sätt att arbeta har utredningen i mindre grad kommit att vara en utredning i traditionell mening. Den har i stället utfört ett utveck­lingsarbete och tagit fram utförlig information till aUmänhet, folk­rörelser, intresseorganisationer och myndigheter om inkomstemas för­delning och välfärdens spridning hos det svenska folket. Utredningen torde härigenom fortlöpande ha haft betydelse för att jämsides med annan information och den pågående samhällsdebatten öka kunska­perna om lönespridning och välfärdsfördelning i vårt land.

Låginkomstutredningens insatser för att ge underlag för debatten om låglöner och låginkomster har enligt min mening varit värdefulla. Vik­tiga samband rörande t. ex. sysselsättningen och dess betydelse för in­komstbildningen har poängterats. Brister i samhäUet som diskuteras i den allmänna debatten och som reformpolitiken är inriktad på har fått en värdefull siffermässig belysning.

De ofullständigheter i nuvarande statistik och annan grundläggande information som var ett huvudmotiv för utredningens tiUsättande har under arbetets gång klarlagts. Rapporten (Ds In 1972: 17) rörande bl. a. förbättringar av statistik och annan löpande information om centrala


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  27

välfärds- och fördelningsfrågor remissbehandlas f. n. Utfallet härav tor­de tillsammans med förslag och erfarenheter från bl. a. statistiska cen­tralbyråns arbete med dessa frågor ge underlag för successiva föränd­ringar i nuvarande statistik och övrig information. Chefen för finans­departementet har tidigare denna dag berört frågan om fortsatta väl­färdsundersökningar och framhållit deras betydelse som underlag för samhällsdebatten och statsmaktemas reformarbete. Medel har beräk­nats för fortsatt utvecklingsarbete i samarbete mellan centralbyrån och institutet för social forskning.

Jag vill i sammanhanget erinra om att ett omfattande arbete i dessa frågor pågår i internationella sammanhang, såväl i FN:s som i OECD:s regi. Syftet är att söka nå enhetliga former för mätning och uppföljning av levnadsnivån i skilda länder. Sverige deltar aktivt i detta arbete, som torde komma att sträckas ut över flera år.

Arbetsgruppen för låginkomstfrågor har dels sammanfattat lågin­komstutredningens material i en större promemoria (Ds In 1971: 16), dels värderat materialet (Ds In 1972: 19). Det ankommer på statis­tiska centralbyrån och institutet för social forskning att i sitt arbete ta vederbörlig hänsyn till gruppens bedömningar och synpunkter forande innehåU i och utformning av fortsatta välfärdsundersökningar. Gruppens utvärdering innefattar i första hand analyser inom centrala politiska fält och åtföljs av förslag till åtgärder.

Gruppens initiativ i fråga om uppsökande verksamhet på några vik­tiga sociala områden är betydelsefulla. Dessa initiativ har närmare be­rörts av chefen för socialdepartementet tidigare denna dag. Chefen för utbildningsdepartementet har på motsvarande sätt tagit upp arbets­gruppens synpunkter rörande utbildningen. Arbetsgruppens förslag om inrättande av en delegation för kvinnornas arbetsmarknad har tillgodo­setts genom att en delegation för jämställdhet mellan män och kvinnor har tillsatts. Vissa under hösten 1972 avlämnade förslag på sysselsätt­ningsområdet (prop. 1972: 125, FiU 1972: 40, rskr 1972: 331) bör ses i samband även med överväganden och bedömningar som arbetsgrup­pen har gjort.

Arbetsgruppen stryker i sin rapport under det starka sambandet mellan sysselsättning och inkomst. Gruppen konstaterar att reformpolitiken i dessa hänseenden har burit frukt. Sysselsättningsgraden bland kvinnor har sålunda ökat kraftigt på senare år, vilket är av stor vikt i inkomst­sammanhang. Insatser för att höja sysselsättningsnivån anges vara strate­giska i arbetet att motverka låga inkomster även i framtiden. Jag delar denna gruppens bedömning, som ger anvisning för inriktningen av sys­selsättningspolitiken under kommande år.

Vad gruppen i övrigt har anfört rörande arbetsmarknadspolitiska frå­gor har jag sökt beakta vid utformningen av de förslag som läggs fram i


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                  28

det följande. Det gäller bl. a. mina förslag i fråga om personalförstärk­ningen vid arbetsförmedlingen, det kontanta stödet vid arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildningens fortsatta expansion.

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten under budgetåret 1973/74

Innan jag redogör för mina bedömningar och förslag i fråga om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten under budgetåret 1973/74 vill jag först anmäla, dels frågan om reformering av stödet vid arbets­löshet dels en från TCO inkommen framställning med vissa förslag i fråga om de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna samt över denna av­givna remissyttranden, dels också byggarbetskraftsutredningens under förra året avlämnade huvudbetänkande (Ds In 1972: 18) Arbetskraften inom byggnadsverksamheten samt däröver avgivna remissyttranden.

Stöd vid arbetslöshet.

Som jag upplyste i förra årets statsverksproposition redovisade utred­ningen om kontant stöd vid arbetslöshet (KSA-utredningen) år 1971 re­sultatet av sitt arbete i betänkandet (SOU 1971: 42—44) Försäkring och annat kontant stöd vid arbetslöshet. I september 1972 lämnade sjukpen­ningutredningen betänkandet (SOU 1972: 60) Beskattade förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m. m. Efter remissbehandling har de båda utredningarnas förslag i fråga om skyddet vid arbetslöshet beretts ge­mensamt. Beredningen är i det närmaste avslutad och jag kommer inom kort att på grundval av utredningarnas betänkanden anmäla förslag tUl en omfattande reform av stödet vid arbetslöshet. Jag räknar med att för­slaget skall kunna föreläggas vårriksdagen.

Den reform av arbetslöshetsskyddet som jag kommer att förorda av­ses träda i kraft den 1 januari 1974 och kommer i sina huvuddrag att innebära följande.

Den nuvarande ordningen med erkända arbetslöshetskassor behålls. Dagersättningen höjs och ersättningstiden förlängs. Som komplettering till arbetslöshetsförsäkringen införs ett kontant arbetsmarknadsstöd. Så­dant utgår till personer som inte är arbetslöshetsförsäkrade. Genom in­förandet av arbetsmarknadsstödet erhålls ett allmänt grundskydd vid arbetslöshet på i normalfallen 35 kr. per dag. De utgående ersättning­arna vid arbetslöshet inkomstbeskattas. Förmånerna finansieras genom arbetsgivaravgifter och statsbidrag samt, i fråga om arbetslöshetsförsäk­ringen, dessutom genom avgifter från de försäkrade. Statens utgifter för arbetslöshetsskyddet under budgetåret 1973/74 beräknas till omkring 680 milj. kr. För helt år räknat uppgår kostnaderna för arbetslöshetskassor­na och det kontanta arbetsmarknadsstödet till drygt 1,5 miljarder kr., varav staten svarar för inemot 1 miljard kr.

Kommunalt kontantunderstöd och statligt omställningsbidrag av­vecklas.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                   29

En grundläggande förutsättning för att erhålla ersättning från arbets­löshetsförsäkringen skall liksom hittills vara att den arbetslöse söker ar­bete och står till arbetsmarknadens förfogande. Sökande som inte tar erbjudet lämpligt arbete avstängs från ersättning. Ersättningstiden för­längs från 150 till 300 dagar. Uppnår den försäkrade 55 års ålder innan denna period gått till ända utgår ersättning under längst 450 dagar. Den som har fyllt 67 år blir i fortsättningen inte ersättningsberättigad.

För att få ersättning skall medlem i arbetslöshetskassa i princip ha arbetat och erlagt avgifter för minst tolv månader. Vidare krävs för rätt till ersättning att den försäkrade närmast före arbetslöshetens inträde har utfört förvärvsarbete i fem månader inom en ramtid av högst tolv må­nader. Detta överensstämmer med nuvarande ordning. I tolvmånaderspe­rioden inräknas inte tid, då medlem har varit hindrad att arbeta på grund av t. ex. sjukdom, värnpliktstjänstgöring eller vuxenutbildning.

Karenstiden behålls. Ersättning utgår alltså inte till medlem förrän han har varit arbetslös fem dagar. Ersättning utgår i form av skattepliktig dagpenning för högst fem dagar i veckan. Högsta dagpenning blir 130 kr. Dagpenningen får inte utgå med högre belopp än som motsvarar 90 % av den försäkrades inkomst. Härigenom uppnås överensstämmelse med vad som gäller inom sjukförsäkringen.

I fråga om kontant arbetsmarknadsstöd uppställs som allmän förut­sättning för rätt till ersättning att den arbetslöse söker arbete och är villig att ta erbjudet lämpligt arbete. I allmänhet krävs att den arbetslöse har arbetat i minst fem månader under den senaste tolvmånadersperio­den. Den som har fullföljt utbildning av kvalificerat slag och därefter har varit arbetslös under viss tid anses ha uppfyllt detta arbetsvillkor.

Kontant arbetsmarknadsstöd skall utgå under längst 150 dagar för den som ej uppnått 55 års ålder, under längst 300 dagar för den som är mellan 55 och 60 år och under obegränsad tid för den som är mellan 60 och 67 år. Ersättningsrätten upphör vid 67 års ålder.

Arbetsmarknadsstödet utgår med ett skattepliktigt belopp om 35 kr. per dag. Under vissa förhållanden reduceras stödet. Bl. a. skall reduk­tion ske i förhållande till makes inkomst.

Statsbidrag kommer såvitt gäller arbetslöshetsförsäkringen att utgå i form av grundbidrag, progressivbidrag och förvaltningsbidrag.

I fråga om finansieringen kommer det kontanta arbetsmarknadsstödet jämte grundbidraget till arbetslöshetskassorna, vilket bidrag motsvarar arbetsmarknadsstödets normalbelopp, att täckas genom avgifter från ar­betsgivarna till två tredjedelar och av statsverket till en tredjedel. Öv­riga bidrag finansieras av staten.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  30

Framställning från TCO.

I fråga om arbetsmarknadens stmktur konstaterar TCO att omfat­tande förändringar har inträffat. Allt mindre del av den totala arbets-volymen i landet behövs i direkt varuproduktion. Förskjutningar mellan näringsgrenarna har ägt rum och tjänstemannayrkenas andel har stigit kraftigt. En skattning ger vid handen, att ungefär hälften av de yrkes­verksamma år 1970 återfanns inom vad som brukar kallas tjänstemanna­yrken.

Arbetslösheten inom tjänstemannayrkena för kollektivet som helhet är lägre än för andra grupper och för vissa tjänstemannagrupper är arbets­löshetsrisken mycket liten. De offentiiganställda tjänstemännens och bank- och försäkringstjänstemännens försäkringskassor redovisar så­lunda normalt en arbetslöshet på 0,1—0,2 %. För andra grupper är situationen däremot mer bekymmersam.

Inom de tre största tjänstemannakassorna på den privata sektorn (ar­betsledarnas, industritjänstemännens och handelstjänstemännens) har ar­betslösheten stigit relativt snabbare än den totala arbetslösheten och ar­betslöshetstiden för arbetslösa tjänstemän är i genomsnitt längre än för andra arbetslösa. Tas därtill hänsyn till tjänstemännens genomsnittligt sett betydligt längre uppsägningstider är det enligt TCO uppenbart att det åtgår betydligt längre tid för en arbetslös tjänsteman att skaffa nytt arbete än för övriga arbetslösa.

Relativt omfattande förskjutningar i fråga om olika gmppers ställning på arbetsmarknaden har således mträffat. Den särskilda anställnings­trygghet som de flesta tjänstemannagrupper ännu för ett tiotal år sedan kunde påräkna har successivt minskat, i synnerhet inom den enskilda sektorn. Strukturrationaliseringen inom näringslivet har lett tUl företags-nedläggelser, omflyttningar inom företagen, omskolning eller förflyttning till annan ort och ökad arbetslöshet Inom tjänstemannayrkena. Risk finns enligt TCO att arbetslösheten bland tjänstemännen, liksom vid den förra konjunkturuppgången, kvarstår på en hög nivå då konjunktu­ren vänder.

Dessa förhållanden måste uppmärksammas när arbetsmarknadspoli­tiken fastläggs och TCO:s grundläggande uppfattning är att de arbets­marknadspolitiska åtgärderna bör utformas och tillämpas så att de kommer alla grupper på arbetsmarknaden till godo oavsett bransch- eller yrkestillhörighet.

I sysselsättningsskapande syfte har en lång rad selektiva åtgärder vid­tagits inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. Dessa har huvudsakligen varit inriktade på den sektor som är skyddad från utländsk konkurrens. Tyngdpunkten i den sysselsättningsskapande politiken måste sannolikt ligga på att skapa nya arbeten inom denna sektor, men vissa åtgärder bör enligt TCO ändå vidtas för att stödja efterfrågan och därmed sysselsätt-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  31

ningen inom den konkurrensutsalta sektorn. Selektiva åtgärder i form av industribeställningar från offentliga myndigheter, industriella bered­skapsarbeten och stimulans för lagerinvesteringar bör införas eller vid­gas. Åtgärder av bl. a. detta slag ger arbetstagarna möjligheter att i ökad utsträckning stanna kvar i sina ordinarie arbetsuppgifter vid en konjunk­turnedgång.

Arbetsförmedlingen är det viktigaste instrumentet i arbetsmarknads­politiken. Trots att förmedlingens uppgifter ökat har dess organisation enligt TCO:s mening inte utvecklats i takt med de arbetsmarknads-politiska medlen i övrigt. VäsentUga ansträngningar måste göras om inte den expanderande arbetsmarknadspolitiken skall förlora i effekt på grund av att arbetsförmedlingens dimensionering är otillräcklig.

Inom arbetsförmedlingen har de senaste åren införts ett nytt arbets­sätt, den öppna förmedlingen. Reformen har enligt TCO haft vissa posi­tiva effekter, bl. a. har informationen om lediga platser blivit öppnare och rikligare samtidigt som en viss grad av rationalisering har uppnåtts. Till den öppna förmedlingens nackdelar hör bl. a. att personer med be­hov av registrering och kontakt med förmedlare inte får detta om de inte själva tar initiativ till en första kontakt. Varje arbetssökande föreslås därför få möjlighet till registrering och detta bör ske i samtliga fall där inte vederbörande själv avböjer. Registreringen bör omfatta även de om­bytessökande och antalet ombytessökande som inte har fått sina önske­mål om arbete tillgodosedda bör redovisas. De ombytessökande bör även ägnas större uppmärksamhet från arbetsförmedlingens sida och förmed­lingen bör ha kontinuerlig kontakt med såväl de ombytessökande som de arbetslösa.

Enligt TCO har arbetsförmedlingen I dag ett dåligt grepp över flerta­let sektorer av arbetsmarknaden, vilket antas bl. a. bero på att en alltför liten andel av de lediga platserna anmäls till förmedlingen. TCO föreslår därför en skyndsam utredning med uppgift att lägga fram förslag till ett system med obligatorisk anmälan av lediga platser till arbetsförmedling­en i andra fall än 1 fråga om platser som avses bli internt rekryterade eller som av andra skäl inte kan offentiiggöras utanför det berörda före­taget.

Enligt TCO:s mening kräver de föreslagna åtgärdema att modern in­formationsbehandling tas i bruk i förmedlingsarbetet. Arbetsmarknads­styrelsen bör ges i uppdrag att framlägga förslag och kostnadsberäkning­ar för användning av tekniska hjälpmedel i förmedlingsarbetet.

En central förmedlingsorganisation för interlokal arbetsförmedling bör införas med uppgift att erbjuda registrerade arbetslösa anställning på annan ort än hemorten såvida den arbetslöse ej motsätter sig en flytt­ning. Arbetsmarknadsstyrelsen bör få 1 uppdrag att lägga fram förslag till organisation och arbetsformer för sådan interlokal förmedling.

Den förebyggande verksamheten bör enligt TCO byggas ut. Arbets-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  32

marknadspolitiken bör i fram.tiden inte i lika hög grad som hittills för­lita sig på åtgärder insatta i efterhand utan arbetsmarknadsmyndigheter­na måste i samverkan med de fackliga organisationerna och arbetsgi­varna bedriva en arbetslöshetsförebyggande verksamhet t. ex. av den typ anpassningslagen innebär. En grundläggande förutsättning för att sådan verksamhet skall bli framgångsrik är enligt TCO:s mening att arbets­givarna bygger ut en långsiktig personalplanering i vUken främst de fackliga organisationerna men även arbetsmarknadsmyndigheterna kan delta som likaberättigade parter.

I syfte att stimulera en ökad geografisk rörlighet föreslår TCO att flyttningsbidragen höjs och att bidragsbestämmelserna ändras så att bi­drag kan utgå även till nyexaminerade.

I fråga om arbetsmarknadsutbildningen framhåller TCO att det eko­nomiska stödet vid sådan utbildning Ugger på en allför låg nivå i jäm­förelse med t. ex. ersättning från arbetslöshetskassa. Bidragsnivåerna fö­reslås höjda och prövningen gentemot makes inkomst slopad. Vidare anser TCO att nuvarande hinder för att låta arbetsmarknadsutbildning förekomma på studiemedelsberättigade utbildningsvägar bör undanröjas.

Även om större vikt enligt framstäUningen bör läggas vid arbets­löshetsförebyggande åtgärder måste de sysselsättningsskapande åtgär­derna ägnas fortsatt intresse. Urvalet av arbetsobjekt för beredskaps­arbeten bör breddas och arbetena bör i större utsträckning än f. n. an­passas till de arbetslösas yrkesstruktur, tidigare erfarenheter och kun­skaper. Möjligheterna att anordna beredskapsarbeten inom industrin och inventering av lämpliga arbetsuppgifter inom offentlig förvaltning bör prövas. Sett i ett längre perspektiv kan man enligt TCO tänka sig att vissa långsiktiga planeringsuppgifter inom statsförvaltningen kon-junkturvarieras, så att arbetsvolymen tiUåts expandera i arbetslöshets­tider i syfte att på detta sätt erbjuda lämpliga objekt för beredskaps­arbeten.

Remissyttranden över TCO:s framställning

Remissyttranden över TCO:s framställning har avgetts av arbetsmark­nadsstyrelsen, LO, SAF, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) och Statstjänstemännens riksförbund (SR).

Remissinstanserna ansluter sig till framställningens allmänna beskriv­ning av utvecklingen på arbetsmarknaden. LO framhåller dock att det är svårt att prioritera meUan olika insatser i och med att framställ­ningen begränsats till att omfatta endast vissa delar av arbetsmarknads­politiken.

Beträffande kravet på ökade insatser inom den konkurrens-utsatta sektorn i form av bl. a. industribeställningar och indu­striella beredskapsarbeten framhåller arbetsmarknadsstyrelsen att en rad av de åtgärder som vidtas och vidtagits syftar till att stödja just den


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                  33

industriella produktionen. Såväl arbetsmarknadsstyrelsen som SAF un­derstryker att åtgärder av det slag TCO föreslår måste användas med stor försiktighet med tanke på risken för konkurrensförskjutningar.

I fråga om arbetsförmedlingens dimensionering ansluter sig remissinstanserna till TCO:s krav på en förstärkning av för­medlingens resurser. SACO framhåller att s. k. utrednings- och sluss-ningscentraler bör inrättas på de större utbUdningsorterna för att under­lätta de nyexaminerades utträde på arbetsmarknaden.

Den öppna förmedlingen bör enligt LO fungera så att ar­betsförmedlingen lämnar information om lediga platser men överläm­nar valet av plats tUl den arbetssökande. En förutsättning för att ett sådant system skall fungera är enligt LO att den information som ges är av hög kvalitet, dvs. innehåUer uppgifter som ger den arbetssökande en mycket fullständig bild av det arbete som han/hon överväger att söka.

Förslaget att på lämpligt sätt registrera de arbetssökande som så önskar finner remissinstanserna värt att pröva. Arbetsmarknadsstyrel­sen framhåller att frågan utgör en integrerad del av försöken med öp­pen förmedling och att styrelsen är beredd att ompröva behovet av re­gistrering. Hittills har emellertid styrelsen varit angelägen att begränsa statistik och registreringsuppgifter tUl förmån för mer produktiva arbets­uppgifter.

TCO:s krav om ökad uppmärksamhet från arbetsförmedlingens sida för de ombytessökande delas av remissinstanserna. Enligt LO:s mening banar den öppna förmedlingen väg för en bredare kontakt med de arbetssökande och då även de ombytessökande. Såväl LO som SAF pekar på att i en situation med ett stort antal arbetslösa är det emellertid naturligt att förmedlingens resurser i första hand inriktas på de arbets­lösa.

Förslaget om utredning av ett system med obligatorisk an­mälan av lediga platser tillstyrks med viss tvekan av arbetsmark­nadsstyrelsen, LO, SR och SACO medan SAF avstyrker. Arbetsmark­nadsstyrelsen och SACO framhåller emellertid att en sådan utredning bör vara förutsättningslös och enligt SACO:s mening bör även andra metoder prövas för att höja arbetsförmedlingens andel av utbudet av lediga platser. Arbetsmarknadsstyrelsen, LO och SACO pekar också på att en obligatorisk platsanmälan kommer att kräva stora administra­tiva insatser och enligt LO:s mening bör en sådan omfördelning av arbetsförmedlingens personella resurser inte prioriteras.

Enligt SAF har arbetsförmedlingen uppenbara svårigheter att på ett tillfredsställande sätt handha en förmedling av nuvarande omfattning och ett tillskott av lediga platser skulle enligt SAF inte ha någon gynn­sam effekt pä förmedlingens funktion. SAF antar därtill att tillskottet

3    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bil. 13


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                  34

av anmälda lediga platser skulle bU förhåUandevis litet med de begräns­ningar i anmälningsskyldigheten som TCO föreslår.

Remissinstanserna har ingenting att erinra mot att modern in­formationsbehandling prövas i arbetsförmedlingens tjänst. Arbetsmarknadsstyrelsen och LO framhåller att försök redan har inletts i Stockholm och dessa bör enligt LO ligga till grund för en fortsatt verk­samhet.

Arbetsmarknadsstyrelsen och SR ansluter sig till TCO:s krav på en förstärkning av den interlokala förmedlingen men tar inte ställning till formen för en sådan verksamhet. Även LO anser en förstärkning nödvändig men menar att denna inte i första hand bör ske genom att särskilda administrativa enheter byggs upp. De arbetssökan­des intressen bör tillgodoses inom ramen för arbetsförmedlingens ordi­narie verksamhet och på så sätt att bättre möjligheter ges att överblicka hela arbetsmarknaden. LO framhåller vidare att det är nödvändigt att arbetsförmedlingen och den arbetssökande kan bilda sig en uppfattning om förhållandena på såväl den tilltänkta arbetsplatsen som arbetsorten innan interlokal förmedling sker.

En utbyggnad av den förebyggande verksamheten till­styrks av remissinstansema. SAF framhåller dock att en fortsatt utbygg­nad bör ske på frivillig grund. Enligt LO måste arbetsmarknadspoliti­ken kunna föras in i företagen, såväl privata som samhällsägda, eftersom det är i företagen många arbetsmarknadsproblem uppstår. En priorite­ring av verksamheten i t. ex. anpassningslagen innebär också att arbets­förmedlingen får kännedom om en mycket stor andel av hela utbudet av lediga platser. LO anser en sådan satsning mer meningsfull än det föreslagna obligatoriet för att öka antalet till arbetsförmedlingen ledig­anmälda platser.

Remissinstanserna tillstyrker TCO:s förslag om en översyn av flytt­ningsbidragen med hänsyn till former och belopp. LO fram­håller att flyttningsbidrag bör kunna utgå till den som har ett lågavlö­nat arbete och till den som har genomgått en yrkesutbildning.

De av TCO föreslagna förändringarna i frågan om arbetsmark­nadsutbildningen biträds av SACO, SR och LO. SR fram­håller emellertid att bidragsnivån vid arbetsmarknadsutbUdning måste fastställas med hänsyn till att det skall vara åtråvärt att börja arbeta ef­ter avslutad utbildning. Reduktion av utbUdningsbidrag bör enligt LO ej gå längre än att hela grundbidraget kvarstår.

Remissinstanserna pekar på att relativt omfattande kompletteringar av bestämmelserna om utbildningsbidrag gjorts efter det att TCO läm­nade sin skrivelse samt att en utredning skall tillsättas för att se över arbetsmarknadsutbildningen. Enligt arbetsmarknadsstyrelsen, LO och SAF bör de av TCO aktuaUserade frågorna tas upp i denna utredning.

Den i framställningen föreslagna breddningen av beredskapsarbetena


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                   35

tillstyrks av remissinstansema. Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller att urvalet av arbetsobjekt har breddats väsentligt under det senaste bud­getåret och att åtgärderna kontinuerligt anpassas till arbetslöshetsstruk­turen. Enligt LO bör arbetstagarnas kapacitet och förutsättningar vara vägledande för vilken form av beredskapsarbete som erbjuds och i mindre utsträckning tidigare yrke. Organisationen finner det vidare angeläget att de beredskapsarbeten som förekommit inom kontor och förvaltning utvärderas. Bristerna i fråga om beredskapsarbeten anses mest uppenbara vad gäller planering och igångsättning av arbetena. Framför allt är planeringen otillräcklig inom landsting, kommuner och andra offentliga organ. LO anser därför att planeringen av sysselsätt­ningsskapande åtgärder bör sammankopplas med övrig närings- och regionalpolitisk planering.

Byggarbetskraftsutredningens förslag.

Byggarbetskraftsutredningeni överlämnade i september förra året sitt huvudbetänkande (Ds In 1972: 18) Arbetskraften inom byggnadsverk­samheten. Tidigare har utredningen överlämnat ett antal undersök­ningar rörande byggnadsarbetarnas förhållanden (SOU 1970: 76 samt Ds In 1971:9, 10 och 11).

Huvudbetänkandet innehåller dels förslag till åtgärder i syfte att för­bättra planeringen och säsongutjämningen och därmed sysselsättning­en inom byggnadsverksamhet m. m., dels förslag som syftar till att få till stånd en ordning innebärande att arbetskraft till byggnadsarbete helt skall anvisas genom den offentliga arbetsförmedlingen. I det följande behandlas endast de förra förslagen, medan frågan om rekryteringen av arbetskraft kommer att anmälas särskilt inom kort.

Utredningen har begränsat sitt arbete till att gälla tillverkningsarbe­tarna i byggnads- och anläggningsverksamheten, eftersom problemen för dessa i stor utsträckning är specifika för byggnadsverksamheten.

Frågorna om byggnadsarbetarnas sysselsättning är beroende av total­utvecklingen inom branschen. Byggarbetskraftsutredningen har tagit fas­ta på detta förhållande vid sin allmänna bedömning av det framtida ar­betskraftsbehovet och dess sammansättning. Vad däremot gäller försla­gen till åtgärder för att tillgodose kraven på effektiv sysselsättning och begränsning av arbetslösheten har utredningen haft att utgå från den uppdelning av utredningsarbetet beträffande byggnadsverksamheten som gjordes år 1967. Samtidigt med byggarbetskraftsutredningen tillkallades nämligen sakkunniga med uppdrag att utreda frågorna om planering av byggnads- och anläggningsverksamhetens omfattning och inriktning. Dessa sakkunniga, byggplaneringsutredningen, har i betänkandet (SOU

1 Dåvarande generaldirektören Bertil Olsson, ordförande, dåvarande kanslirådet Rune Beckman, andre förbundsordföranden i Svenska byggnadsarbetareförbundet Börje Jönsson, direktören i Svenska byggnadsindustriförbundet Christian Sjöbeck och dåvarande departementsrådet Göran Waldau.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  36

1970: 33) Medel för styrning av byggnadsverksamheten lagt fram ett antal förslag angående medel för att i skilda syften styra byggnadsin­vesteringarna. Vissa av byggplaneringsutredningens överväganden låg till grund för den nya lagstiftningen om byggnadstillstånd m. m. som trädde i kraft den 1 januari 1972 (SFS 1971: 1204).

I ett hänseende har emellertid byggarbetskraftsutredningen i sitt ar­bete funnit anledning att gå in på samma problemområde som byggpla­neringsutredningen, nämligen i fråga om åtgärderna för att motverka säsongsvängningarna i efterfrågan på arbetskraft. Denna fråga är enligt utredningens bedömning av så central betydelse för byggnadsarbetarnas sysselsättningsförhållanden att den inte gärna kan förbigås. I övrigt har utredningen i sina förslag begränsat sig till att behandla frågor om ut­bildning och rekrytering av byggnadsarbetare, förutsättningarna för dessa arbetares geografiska rörlighet samt vissa organisatoriska frågor i samband med sysselsättningsplaneringen. Synpunkter och förslag läm­nas också rörande beslutsunderlaget i planeringsarbetet.

Rekrytering av äldre. För den arbetskraft som omfattas av överens­kommelsen om sysselsättningsplanering i byggbranschen skall byggar­betsnämnderna enligt utredningens mening handha de arbetsuppgifter som enligt arbetsmarknadsstyrelsens föreskrifter om tillämpningen av äldrelagarna skall anförtros särskilda arbetsgrupper. En anpassning i detta syfte av överenskommelsen har enligt utredningen gjorts inom styrelsens arbetsgrupp för byggarbetsmarknaden. Byggarbetsnämnderna skall sålunda verka för förbättrade arbetsförhåUanden och ökade an­ställningsmöjligheter för äldre arbetstagare.

Arbetsstyrkans ålderssammansättning vid skilda arbetsplatser skall enligt utredningen i första hand påverkas genom anvisningar i samband med utfärdandet av byggnadstillstånd eller rekommendation om igång­sättning.

Sysselsättningsläget för de äldre byggnadsarbetarna bör kartläggas kontinuerligt och anvisningarna anpassas noga med tanke på tillgången på äldre byggnadsarbetare. På detta sätt bör det enligt utredningen fin­nas möjligheter att väsentligt förbättra äldre byggnadsarbetares situation. Utredningen understryker att en sådan uppföljning och anpassning krä­ver större resurser än vad länsarbetsnämnderna f. n. förfogar över för ändamålet.

UtbUdning. Utredningen konstaterar att utbildningen i den nya gym­nasieskolan innebär vidgade möjligheter till anställning inom bran­schen. Särskilt bedöms den ökade teoretiska undervisningen komma att få positiv betydelse. Det är nödvändigt att sambandet utbUdningsvolym —arbetsmarknadsutveckling studeras kontinuerligt. Utredningen vill härvid ge de regionala byggarbetsnämnderna och den föreslagna cen­trala byggarbetsnämnden en aktiv roll.

När det gäller arbetsmarknadsutbildningen förordar utredningen att


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  37

de ekonomiska förmånerna blir gynnsammare än f. n. Utredningen ut­går från att dessa problem tas upp till en samlad diskussion inom den nyligen tillsatta utredningen om arbetsmarknadsutbildningen.

Geografisk rörlighet. Den geografiska rörligheten har för byggnads­arbetarna som grupp varit naturlig och nödvändig. Byggnadsarbetarna kommer även fortsättningsvis att flytta till expansiva områden. Utred­ningen anser att bostadsfrågan för dessa liksom annan flyttande arbets­kraft kan lösas genom att arbetsmarknadsstyrelsen får disponera över en viss bostadskvot för just denna grupp. De temporära förläggningar­na, ofta i mindre lämplig bostadsmiljö, borde på det sättet bli obehöv­liga. I den mån temporära bostäder i vissa fall är det enda realistiska alternativet bör dessa enligt utredningen ha tillfredsställande standard.

Den viktiga frågan om de rörlighetsstimulerande bidragen föreslås få en bättre lösning. Det nuvarande stödet är inte tillfyllest, men efter­som frågan inte bör lösas isolerat för byggnadsarbetarna menar utred­ningen att den bör prövas i ett vidare sammanhang. En klar utgångs­punkt bör därvid vara att kostnader för geografisk rörlighet principiellt inte skall belasta den enskilde.

Säsongutjämning. Lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd m.m. ger Kungl. Maj:t fuUmakt att förordna om tillståndstvång för byggnads­arbete dels om det behövs för att reglera byggnadsverksamheten av sam­hällsekonomiska skäl eller på grund av arbetsmarknadsläget eller annat väsentiigt allmänt intresse (byggnadstillstånd), dels om reglering behövs för att åstadkomma säsongutjämning (igångsättningstillstånd). FuUmak-ten utnyttjas f. n. inte i fråga om säsongutjämning mer än för de arbeten som kräver byggnadstillstånd, där som villkor för tillståndet gäller att arbetet påbörjas vid viss tidpunkt. Säsongstyrning av de byggnadsarbe­ten som inte kräver byggnadstillstånd sker genom det s. k. rekommenda­tionssystemet. Detta grundar sig på en överenskommelse mellan arbets­marknadsverket, kommunerna och byggarbetsmarknadens parter om samverkan i syfte att nå jämn sysselsättning. Samverkan sker lokalt i byggarbetsnämnderna. Det praktiska planeringsarbetet utförs av länsar­betsnämndernas planeringsavdelningar.

Byggplaneringsutredningen diskuterade ingående problemen med sä­songutjämningen och föreslog för en betydande del av byggandet ett system med sommaravgifter och vinterbidrag. Byggarbetskraftsutred­ningen menar att det inte finns något enkelt sätt att lösa säsongproble­matiken inom byggnadsverksamheten. Det är, menar utredningen, emel­lertid möjligt att genom en rad åtgärder inom nuvarande system nå en förbättring. Byggarbetsnämndernas administrativa resurser måste i så fall förstärkas. Utredningens förslag innebär följande.

a) Information utarbetas och sprids genom byggarbetsnämnderna (centralt och regionalt) om möjligheterna att bygga vintertid med sär-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                   38

skild tonvikt på reparations- och underhållssektorn samt småhusbyg­gandet.

b)    Beträffande statligt och kommunalt byggande föreslår utredningen att statsbidragsbeviljande myndigheter får sådana direktiv för sitt ar­bete att säsongutjämning inte hindras av bidragens hänförlighet till t. ex. budgetår. Vidare menar utredningen att det statliga byggandet skall un­derkastas styrning genom rekommendation om igångsättningstillstånd av byggarbelsnämnden.

c)    Privatfinansierade småhus bör få byggnadstillstånd för igångsätt­ning under månaderna september—december utan hinder av rambe­gränsningar. De statligt belånade småhusen bör tas in under byggnads-tillståndsgivningen.

d)  Underhålls- och reparationsarbetena svarar för den största delen
av byggnadsverksamhetens säsongvariationer. Arbetena är ofta var för
sig obetydliga men betyder tillsammantagna mycket för sysselsättningen.
Utredningen föreslår, bl. a. med mönster från Danmark, att underhålls-
och reparationsarbeten på offentliga byggnader och anläggningar blir
föremål för säsongstyrning. I detta syfte bör vederbörande kommunala
eller statliga myndigheter upprätta årsvisa sysselsättningsplaner som blir
föremål för säsongstyrning i vanlig ordning.

e)   För s. k. oprioriterade byggnadsprojekt gäller nu den ordningen
att mindre arbeten får byggnadstillstånd av länsarbetsnämnderna, medan
fråga om byggnadstillstånd för arbeten med en byggnadskostnad på
3 milj. kr. och däröver prövas av Kungl. Maj:t. Enligt utredningens
mening försvårar denna ordning planeringen på regional nivå, eftersom
länsarbetsnämnd inte i förväg vet om ett större ärende realistiskt kan
tas med i byggplaneringen. Utredningen föreslår en höjning till 10 milj.
kr. av nuvarande kostnadsgräns.

f)   Utredningen föreslår slutiigen att den centrala byggarbetsnämnden
får i uppdrag att utarbeta underlag för en förbättring av de länsvis
gjorda sysselsättningsprognoserna och att statistiska centralbyråns ar­
bete med förbättrade metoder på delvis samma område fortsätter.

Den resursökning som utredningen föreslår är 30 tjänster vid läns­arbetsnämnderna och två tjänster vid den centrala byggarbetsnämndens kansli. Detta kansli förutsätts vara knutet till arbetsmarknadsstyrelsen. Den föreslagna förstärkningen är föranledd av ökade arbetsuppgifter vid sidan av arbetsförmedlingsarbetet.

Remissyttranden över byggarbetskraftsutredningens förslag

Remissyttranden över utredningens huvudbetänkande har avgetts av arbetsmarknadsstyrelsen efter hörande av länsarbetsnämnder och bygg­arbetsnämnder, bostadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, fortifikationsför­valtningen, konjunkturinstitutet, länsstyrelserna i Stockholms, Malmö­hus, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Västmanlands, Västernorrlands,


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                   39

Västerbottens och Norrbottens län, postverket, skolöverstyrelsen (SÖ), statens järnvägar (SJ), statistiska centralbyrån, statskontoret, televerket, vattenfallsverket, statens vägverk. Hyresgästernas riksförbund, LO, SAF, Svenska byggnadsarbetareförbundet. Svenska byggnadsentreprenörför­eningen, (SBEF), Svenska byggnadsindustriförbundet. Svenska kommun­förbundet. Svenska riksbyggen. Svenska väg- och vattenbyggares arbets­givareförbund, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO), Sveriges industriförbund, TCO, Sveriges akademikers central­organisation (SACO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Svenska byggnadsingenjörers riksförbund och Sveriges arbetares centralorganisa­tion (SAC).

De allra flesta remissinstanserna finner utredningens förslag väl ägnat ett förbättra sysselsättningsmöjligheterna för äldre byggnadsarbetare. Samtliga länsarbetsnämnder påpekar att det krävs ökade personella resurser vid nämndernas planeringsavdelningar för att det arbete som utredningen här föreslår skall kunna fullgöras. Länsarbetsnämnden i Västmanlands län och ytterligare någon nämnd tar upp vissa handlägg­nings- och bedömningsproblem. De flesta länsstyrelser tar också upp resursfrågan och betonar behovet av förstärkning.

Samtliga remissinstanser har instämt i utredningens synpunkter i u t-bildningsfrågan. SÖ och arbetsmarknadsstyrelsen liksom i all­mänhet länsarbetsnämnderna delar utredningens uppfattning att en nog­grann uppföljning av gymnasieskolans utbildningsvolym i relation till sysselsättningsutvecklingen är påkallad. Utbildningens nuvarande om­fattning anses av alla de remissinstanser som har berört frågan vara tillfredsställande. SO anser det fullt möjligt att realisera ett samråd i dessa frågor med den föreslagna centrala byggarbetsnämnden. TCO menar att intagningen till bygg- och anläggningstekniska linjer måste bestämmas inom ramen för de beslut om dimensionering som skol­myndigheterna fattar. Ungdomsutbildningen bör enligt SÖ anpassas till det långsiktiga arbetskraftsbehovet, medan arbetsmarknadsutbildningens dimensionering i första hand bör avspegla mer kortsiktiga förändringar. Arbetsmarlaiadsstyrelsen pekar på det nya vuxenutbildningsprogram för vissa byggnadsarbetaryrken som har utarbetats av branschernas yrkes­nämnder. Arbetsmarknadsstyrelsen och SO menar att programmet fyller kraven på flexibilitet och smidig anpassbarhet. Utbildningsprogrammet bör kunna fungera som modell även inom andra byggyrken, framhåller bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen och Svenska kommunförbundet. Svenska byggnadsarbetareförbundet och LO uttrycker farhågor att arbetsmark­nadsläget kan få negativa återverkningar på benägenheten av välja ut­bildning inom byggnadsbranschen. Förbundet pekar också på svårighe­terna att nu placera lärlingar efter genomgången gymnasieskola. Bygg­arbetsnämnderna bör bevaka även detta. Förbundet anser vidare att de


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                  40

ekonomiska villkoren vid arbetsmarknadsutbildning måste tas upp till ytterligare behandling och för fram tanken på särskilda branschfonder för arbetsmarknadsutbildning som en möjlig lösning. Svenska Riksbyg­gen för fram samma förslag. Arbetsmarknadsstyrelsen menar däremot liksom LO och de flesta övriga remissinstanser att de ekonomiska pro­blemen i samband med arbetsmarknadsutbildning inte kan lösas speciellt för en viss grupp på arbetsmarknaden. Samma synpunkt i denna fråga anför SAF, Sveriges fastighetsägareförbund, SHIO och Sveriges industri­förbund i gemensamt yttrande. Några remissinstanser, bl. a. länsstyrelsen och länsarbetsnämnden i Norrbottens län, finner att en särbehandling av byggnadsbranschen i det här avseendet kan innebära risk för över­rekrytering till och minskad yrkesmässig rörlighet från branschen, dvs. en effekt motsatt den man nu vill åstadkomma.

Utredningens förslag om en särskild av arbetsmarknadsstyrelsen disponerad bostadskvot för flyttande arbetskraft tillstyrks av någ­ra remissinstanser, t. ex. byggnadsarbetareförbundet och LO, medan andra inte behandlar frågan. Bostadsstyrelsen avstyrker däremot för­slaget och menar att behov av det slag som utredningen avser kan tillgodoses inom ramen för nuvarande fördelningsrutiner. Hyresgäster­nas riksförbund avstyrker också en prioritering av den flyttande arbets­kraften i bostadssammanhang. Frågor av detta slag måste lösas från fall till fall och den enskildes bostadsbehov vägas mot behovet hos andra, säger förbundet.

Utredningens synpunkter pä frågan om temporära bo­städer biträds i allmänhet av remissinstanserna. Frågan om de rörlighetsstimulerande bidragen behandlas av bl. a. arbetsmarknadssty­relsen, som betonar att objektanställningen inom •byggnadsbranschen gör de nuvarande flyttningsbidragen mindre väl anpassade till just byggnadssektorn. Även byggnadsarbetareförbundet anser att förhållan­dena inom branschen är specifika och motiverar särskilda regler röran­de rörlighetsstimulerande bidrag. Förbundet anser, liksom arbetsmark­nadsstyrelsen, en översyn av bidragssystemet vara angelägen. I allmän­het anser dock remissinstanserna att problemet är likartat för all flyt­tande arbetskraft.

Utredningens allmänna bedömning att säsongproblemen kan angripas framgångsrikt med en rad åtgärder inom nuvarande system delas i allmänhet av remissinstanserna. Enligt de flesta länsarbetsnämn­derna är det möjligt nå goda resultat genom bättre resurser till bygg­arbetsnämnderna. Svenska byggnadsindustriförbundet, SBEF och Svens­ka väg- och vattenbyggares arbetsgivareförbund anser att utredningens förslag i säsongutjämnande syfte är så genomgripande att de totalt sett torde leda till en betydande minskning av arbetslösheten. Förslagen till­styrks därför. Värderingen av byggarbetsnämndernas arbete är positiv. Fortiflkationsförvaltningen   anser   t. ex.   att   byggarbetsnämnderna   nu


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                  41

fungerar väl när det gäller information till parterna och ställningstagan­de tUl lämpliga starttider. Byggnadsarbetareförbundet liksom flera andra tUlstyrker utredningens förslag om särskUda medel för informa­tionsverksamhet genom byggarbetsnämnderna.

Utredningens bedömning att det statliga och kommunala byggandets beroende av budgetåret hindrar säsongutjämning delas inte av flera statliga myndigheter. Fortifikationsförvaltningen håller före att budgetåret snarare stärker möjligheterna tUl höststarter och så­ledes vintersysselsättning. De flesta statliga myndigheter som behandlar frågan anser att det nuvarande systemet för samråd med arbetsmark­nadsmyndigheterna fungerar tUlfredsställande. Kommunförbundet till­styrker utredningens förslag att direktiv ges till bidragsbeviljande myn­digheter så att planering och igångsättning av kommunala projekt inte hindras. Arbetsmarknadsstyrelsen berör inte problemet och länsarbets­nämnderna har i allmänhet ansett att nuvarande ordning har gett önsk­värt resultat. Länsarbetsnämnden i Gävleborgs län anser emellertid att uppgifter om statligt byggande ändras i alltför stor utsträckning. Bygg­nadsstyrelsen redogör i sitt remissvar för det planeringssystem som sty­relsen tiUsammans med arbetsmarknadsstyrelsen f. n. arbetar fram och som syftar till att tiUhandahålla bättre planeringsunderlag tUl arbets­marknadsmyndigheterna.

Arbetsmarknadsstyrelsen tillstyrker utredningens förslag angående fri­släppandet av privatfinansierade småhus. De flesta länsar­betsnämnder anser att erfarenheterna av den ordning som nu har prövats och som föreslås bli permanent är klart positiva. Bostadsstyrelsen av­styrker däremot från bostadspolitiska synpunkter. Styrelsen menar att producenter av gruppbyggda småhus undandrar sig den granskning och de krav som är förbundna med de statiiga lånen. Detta innebär att stat och kommun förlorar möjligheten att påverka en stor del av småhus­produktionen. Även när det gäller de statligt belånade småhusen av­styrker bostadsstyrelsen utredningens förslag. Styrelsens motiv är att ut­redningen har övervärderat småhusbyggandets del av den totala säsong­variationen. Länsstyrelsen i Stockholms län anför liknande synpunkter och menar att i varje fall hus som byggs i egen regi bör undantas från en eventuell reglering. Av en undersökning som länsarbetsnämnden i Kopparbergs län har gjort framgår emellertid att 800 av de 1 000— 1 200 under vintern arbetslösa byggnadsarbetarna hade haft sin senaste anställning inom de icke säsongstyrda sektorema. I samma remissyttran­de konstateras att 90 % av samtliga statliga lånebeslut beträffande små­hus hade lämnats under tiden mars—september. Sysselsättningen under kommande vinterperiod blir då ringa. De flesta remissinstanserna be­tonar småhussektorns stora betydelse för säsongvariationerna. Nöd­vändigheten att finna ett smidigt administrativt förfarande betonas av flera  länsarbetsnämnder.  Arbetsmarknadsstyrelsen  tillstyrker  förslaget


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                  42

och anser att länsarbetsnämnder och länsbostadsnämnder kan finna lämpliga handläggningsrutiner. Några länsarbetsnämnder, bl. a. Norr­bottens, föreslår hur sådana rutiner skall utformas. Arbetsmarknadssty­relsen liksom flera länsarbetsnämnder förordar emellertid också att en översyn görs av vinterbidragssystemet. Bostadsstyrelsen anser att denna väg är att föredra och har påbörjat en utredning i syfte att finna lämpli­gare former för vinterbidragen. Arbetsgivarnas organisationer tillstyrker utredningens förslag rörande säsongreglering av småhusbyggandet.

Underhälls- och reparationsarbeten. Utredningens förslag tillstyrks allmänt och vissa länsarbetsnämnder, t. ex. länsarbetsr nämnden i Örebro län, anser att de föreslagna åtgärderna är särskilt intressanta och viktiga med hänsyn till den väntade ökningen av repara­tions- och underhållssektorns omfattning. Nämnderna anser det fullt möjligt att utföra dessa arbeten vintertid. Länsarbetsnämnderna i Gävle­borgs och Kopparbergs län hänvisar till positiva erfarenheter om detta frän vintern 1971—1972. Koininunförhundet anser att de administrati­va frågorna behöver penetreras ytterligare men har i sak ingen invänd--ning mot förslaget. Förbundet rekommenderar att den föreslagna ord­ningen prövas försöksvis genom överenskommelser mellan länsarbets­nämnd och vederbörande kommun. Byggnadsstyrelsen anser att den planering och redovisning som sker länsvis till arbetsmarknadsmyndig­heterna tillgodoser utredningens krav när det gäller egenregiverksam­heten. Postverket har samma mening beträffande egna reparations- och underhällsarbeten. En ökad andel av egenregiverksamheten beräknas framdeles bli reparations- och underhållsarbeten. SJ framhåller att en förläggning till vintern av underhållsarbeten som utförs av entreprenö­rer kommer att medföra merkostnader som SJ i så fall måste kompen­seras för inom ramen för den statliga trafikpolitiken. Vägverket anser inte att rekommendationssystemet bör tillämpas på verkets område. De nuvarande föreskrifterna bedöms som lämpliga särskUt med hänsyn till att vägverkets byggandeorganisation inte överensstämmer med länen.

Utredningens förslag om en höjning till 10 milj. kr. av kostnadsgrän­sen för s. k. oprioriterade byggnadsprojekt tillstyrks av en mycket stor majoritet bland remissinstanserna. Länsarbetsnämnder­na menar att en realistisk planering skulle underlättas om större objekt än 3 milj. kr. kunde beviljas byggnadstillstånd av nämnden. Flera läns­styrelser framhåller att, även om kostnadsgränsen höjs, ärendena även fortsättningsvis förprövas av länsstyrelsen från regionalpolitisk syn­punkt. SAF in. fl. arbetsgivarorganisationer anser att den föreslagna kostnadsgränsen är Uka godtycklig som den nu gällande och helt borde kunna slopas. Länsstyrelsen i Stockholms län påminner om att regle­ringen i första hand syftar till konjunkturutjämning och således måste grundas på riksbedömningar.

Den helt övervägande delen av remissinstanserna tillstyrker utred-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                   43

ningens förslag om personalförstärkning vid länsarbetsnämndernas kan­slier. En sådan förstärkning anses vara förutsättning för att utredningens förslag skall få genomslagskraft. TCO intar en kritisk ståndpunkt till byggarbetsnämndernas sammansättning. TCO avstyrker utredningens förslag till sam.mansättning av den centrala byggarbetsnämnden och föreslår att den skall bestå av representanter för de huvudorganisationer som är representerade i byggnadsindustrin. Även de lokala byggarbets­nämnderna bör utvidgas, menar TCO, så att bl. a. Sveriges arbetsledare­förbund kommer att ingå. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår också att byggarbetsnämnderna kompletteras så att tjänstemannasidan blir re­presenterad. Hyresgästernas riksförbimd menar att representanter för byggherrar och konsumenter bör tUlföras nämnderna. Kommunförbun­det finner inte skäl att f. n. tillskapa den föreslagna centrala byggar­betsnämnden men är positiv till en förstärkning av de regionala byggar­betsnämnderna. TCO och SACO är kritiska till att utredningen har un­derlåtit att behandla tjänstemännens problem inom byggnadssektorn. Utredningsdirektiven ger inte täckning för en sådan begränsning av ar­betet, menar de båda organisationerna.

Departementschefen

Den arbetsmarlinadspolitiska verksamheten under budgetåret 1973/74. Trots att arbetslösheten ännu är relativt omfattande finns det tecken som tyder på att en förbättring i konjunkturutvecklingen är på väg. Därmed har man också anledning att se fram mot en mera allmän ök­ning i efterfrågan på arbetskraft. Vissa problem närmast av strukturell art kommer dock att kvarstå. Det gäller bl. a. byggnadsverksamheten, en sektor inom vilken man på grund av nedgången i bostadsbyggandet mås­te räkna med särskilda sysselsättningssvårigheter. Även om man på längre sikt har att räkna med att byggnadsarbetarkåren kommer att behöva minskas är det angeläget att denna minskning inte sker alltför snabbt och i oacceptabla former. I november förra året tillsattes som nämnts en delegation med representanter för berörda myndigheter och parterna på byggarbetsmarknaden för att föreslå åtgärder i detta syfte.

Tyngdpunkten i årets budgetförslag ligger på åtgärder som syftar till att underlätta en anpassning av arbetskraftsutbudet till en väntad ökning i efterfrågan inom i första hand tillverkningssektorn men också inom andra sektorer. Denna ökade efterfrågan kommer att leda till växande anspråk på arbetsförmedlingen. Dess personalresurser bör därför förstär­kas väsentligt. Förstärkningen är motiverad också av behovet att i en utveckling med ökande efterfrågan på arbetskraft hjälpa dem som har särskilda svårigheter att konkurrera om de lediga arbetstillfällena, dvs. framför allt de äldre och handikappade. Också den utvärdering av sys­temet med s. k. öppen förmedling och de förslag till ändringar i arbets­förmedlingens organisation som denna utvärdering har gett anledning


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                  44

till får ses som ett led i strävandena att effektivera arbetsförmedlingen. Även försöken med användning av ADB för framställning av lokala platslistor har detta syfte. Av nu anförda skäl och med hänsyn tUl de förstärkningar i fråga om byggarbetsnämndernas verksamhet, som mina ställningstaganden I det följande till byggarbetskraftutredningens för­slag föranleder, förordar jag att länsarbetsnämnderna och arbetsförmed­lingskontoren tillförs 210 nya tjänster.

En förbättring i konjunkturerna kommer att stäUa ökade krav på yrkesmässig och geografisk rörlighet hos arbetskraften. Genom den om­fattning arbetsmarknadsutbildningen har haft under senare år — ca 100 000 personer kan beräknas ha påbörjat sådan utbildning under år 1972 — bör förutsättningarna ha väsentligt förbättrats att tUlgodose efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft. Även för nästa budgetår beräk­nas utbildningen få stor omfattning. Bidragen vid arbetsmarknadsutbild­ning höjs. Även starthjälpen höjs för att de som tvingas flytta till annan ort för att kunna skaffa sig ett arbete skall få bättre kompensation för de extra kostnader som en sådan flyttning innebär .

Det under förra året avlämnade betänkandet Skyddat arbete har re­missbehandlats och beredningen av ärendet pågår inom inrikesdeparte­mentet. Beredningsarbetet är från vissa synpunkter vanskligt, främst på grund av de motsatta uppfattningar i huvudmannaskapsfrågan som har kommit till uttryck vid remissbehandlingen av utredningsförslagen. I avvaktan på resultatet av denna beredning föreslås endast mindre re­former i den verksamhet som omfattar särskUda åtgärder för arbets­anpassning. Beredskapen för sysselsättningsskapande åtgärder upprätt­hålls.

I det föregående har jag lämnat en utförlig redogörelse för innebörden av den reform beträffande stödet vid arbetslöshet som jag på grundval av KSA-utredningens förslag (SOU 1971: 42) ämnar föreslå Kungl. Maj:t att förelägga riksdagen i särskild proposition. Anslaget för ända­målet förs upp med ett belopp som motsvarar de beräknade utgifterna för reformen. Totalt beräknas anslagen till arbetsmarknad m. m. för budgetåret 1973/74 tUl 3 227,4 milj. kr., vUket innebär en ökning med 584,1 milj. kr.

TCO:s framställning. TCO har i sin framstäUning tagit upp en rad väsentiiga frågeställningar inom arbetsmarknadspolitiken. Remissinstan­serna har i allmänhet anslutit sig till de framlagda förslagen. Även jag är positiv till flertalet av de reformkrav som förs fram. De är emeller­tid till stor del av sådan art att tiUgodoseendet av dem ställer anspråk på statsbudgeten. Önskemålet att gå vidare i fråga om utvecklingen av de arbetsmarknadspolitiska insatserna måste vägas mot andra angelägna ändamål inom den statliga verksamheten.

Flertalet av de stimulansåtgärder som TCO rekommenderar för att


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                  45

förbättra sysselsättningen för bl. a. tjänstemän har, som framgår av min redogörelse i det föregående, kommit till användning både under år 1971 och år 1972. Beredskapsarbetena har breddats och har under de nämnda åren i stor omfattning varit inriktade på arbeten lämpade för kontorsarbetare, långtidsutbildade och kvinnor. Indirekt ger också de traditionella beredskapsarbetena sysselsättning för dessa grupper. Indu­stribeställningar har förekommit i särskilda lägen men i likhet med vissa remissinstanser anser jag att viss försiktighet är befogad vid användning­en av detta medel med hänsyn till riskema för konkurrenspåverkan och med hänsyn tUl internationella förpliktelser. De krav som vidare fram­förs i fråga om personalförstärkning vid arbetsförmedlingarna blir till väsentlig del tillgodosedda genom mitt förslag om en betydande perso­nalförstärkning på förmedlingskontoren. I effektivitetshöjande riktning verkar också ett genomförande av det förslag tUl s. k. modifierad öppen förmedling som arbetsmarknadsstyrelsen lagt fram samt vidare den för­söksverksamhet som kommer att inledas med användning av ADB för platslistframställning. Förslaget om annan organisation för den interlo­kala arbetsförmedling, som redan nu förekommer, är av den art att det bör prövas av arbetsmarknadsstyrelsen i första hand som ett led i den fortlöpande översynen av metodema i förmedlingsarbetet. I likhet med ett flertal remissinstanser hyser jag viss tveksamhet beträffande förslaget om utredning av ett system med obligatorisk anmälan av lediga platser till den offentiiga arbetsförmedlingen. Enligt min mening föreligger det stor risk för att en regel härom kommer att leda till en väsentlig merbe­lastnlng av administrationen utan att man för den skull får några garan­tier för att platsanmälarna i ökad utsträckning kommer att rekrytera ar­betskraft genom den offentiiga arbetsförmedlingen. Vad TCO anfört om förebyggande verksamhet anser jag i likhet med bl. a. LO vara väsentligt och en åtgärd som bör prioriteras framför obligatorisk platsanmälan. En vidare prövning av detta förslag torde emellertid lämpligen böra anstå i varje fall tUl dess att utredningen rörande ökad anställningstrygghet har lagt fram sina förslag. Beträffande slutiigen förslagen att höja flyttnings­bidragen och utbildningsbidragen vill jag hänvisa till vad jag anför vid min behandling av dessa frågor under anslaget Arbetsmarknadsservi­ce. Jag vill också erinra om att jag under förra året tUlkallade särskilda sakkunniga för att utreda vissa frågor rörande arbetsmarknadsutbild­ningen.

Byggarbetskraftsutredningen. Byggarbetskraftsutredningen tillsattes år 1967 för att utreda behovet av arbetskraft m. m. inom byggnads- och anläggningsverksamheten. De förhåUanden och utveckUngstendenser på byggarbetsmarknaden som motiverade tUlsättandet av utredningen har under det senaste året fått speciell belysning genom att bostadsbyg­gandet enligt föreliggande kommunala planer bedöms minska förhål­landevis kraftigt och att vissa problem i fråga om rekryteringen tUl yr-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                  46

ket har skärpts. Byggnadsarbetareförbundet har i särskilda skrivelser till regeringen tagit upp dessa problem. Detta är bakgrunden till att jag i november förra året ansåg det nödvändigt att tillkalla sakkunniga för att skyndsamt lägga fram förslag tUl åtgärder för att motverka en ome­delbar kraftig nedgång i sysselsättningen inom byggnadsverksamheten. En krympning av byggarbetssektorn torde dock vara ofrånkomlig med det underlag för bedömningen som vi har i dag.

I byggarbetskraftsutredningens huvudbetänkande behandlas vissa frå­gor som har samband med planering av byggnadsverksamheten och strävandena att åstadkomma en utjämning av sysselsättningen över året. Dessa frågor har jag ansett lämpligt att anmäla i förevarande samm.anhang. De ytterligare frågor som utredningen har tagit upp och som berör rekryteringen av arbetskraft till byggnadsarbeten kommer jag att anmäla särskUt i ett senare sammanhang.

I de delar av utredningens betänkande som jag nu tar upp är det framför allt två problemområden som enligt min mening har stor bety­delse. Det är dels sysselsättningen av äldre byggnadsarbetare, dels de stora säsongvariationerna i byggnadsverksamheten med därav föranledd hög arbetslöshet under vinterhalvåret.

I flera sammanhang har jag redovisat de omfattande åtgärder som framför allt arbetsmarknadsstyrelsen har vidtagit för att ge praktisk ef­fekt åt lagstiftningen till skydd för den äldre arbetskraften på arbets­marknaden, särskilt då den s.k. främjandelagen (SFS 1971:202). Jag delar utredningens uppfattning att byggarbetsnämnderna bör handha dessa arbetsuppgifter inom byggnadssektorn, som med hänsyn till syssel­sättningens struktur endast i begränsad mån omfattas av lagstiftning­en. Överenskommelse om hur arbetet skall bedrivas inom denna sek­tor har, enligt vad jag erfarit, redan träffats mellan parterna. För att nå resultat kommer betydande arbetsinsatser att krävas av byggarbets­nämndernas kanslier, dvs. länsarbetsnämndernas planeringsavdelningar. Utfärdandet av rekommendationer i fråga om ålderssammansättning konuner sålunda att kräva att man skaffar sig god inblick i branschens förhållanden, att man når god kontakt med producenterna och så tidigt som möjligt får vetskap om planerade byggprojekt. En förbättring av prognosarbetet är angelägen och arbetsmarknadsstyrelsen kan här full­göra uppgifter av metodutvecklingskaraktär. Byggarbetsnämndernas ar­bete komm.er att ha värde även för arbetsmarknadspolitiska insatser av annat slag. Kännedom om den lokala utvecklingen är nödvändig för att selektiva åtgärder skall kunna planeras och vidtas vid rätt tidpunkt. Ökade insatser i här nämnda hänseenden kräver en förstärkning av arbetsmarknadsverkets personal. Jag återkommer till denna fråga läng­re fram.

Jag går i detta sammanhang inte närmare in pä frågan om behovet av hårdare styrmedel för att främja sysselsättningen av äldre bygg-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                  47

nadsarbetare. Denna fråga kommer jag att behandla närmare i sam­band med anmälan av frågan om rekryteringen av arbetskraft till bygg­arbetssektorn.

Också utredningens uppfattning att utbildningsfrågorna behöver föl­jas kontinuerligt ansluter jag mig tUl. Samråd sker redan nu i dessa frågor mellan skolmyndigheter och arbetsmarknadsmyndigheter och jag anser att en utveckling av byggarbetsnämndernas verksamhet bör öka möjligheterna att få ett bättre underlag för detta samråd. Av be­tydelse i detta sammanhang är också att arbetsmarknadsutbildningen inom byggnadssektorn har varit föremål för ett konstruktivt utveck­lingsarbete som nu börjar komma i praktisk tUiäm.pning. Byggarbets­nämnderna tar redan nu på sig ett ansvar för dessa frågor och med­verkar till att lösa de problem som uppstår.

Behovet av en aktiv och smidig UtbUdningsverksamhet kommer att öka under den närmaste tiden. Den förra året tillsatta utredningen om arbetsmarknadsutbildningen kommer att ta upp även dessa frågor.

Byggarbetskraftsutredningens förslag om särskild bostadskvot för flyttande arbetskraft kan jag inte biträda. Den balans som på många håll har inträtt på bostadsmarknaden bör underlätta den geografiska rörligheten. Som bostadsstyrelsen har framhållit beäktas väntad inflytt­ning till ett område vid fördelning av ramarna för bostadsbyggande.

Säsongvariationerna på byggarbetsmarknaden är stora trots de åtgär­der som bl. a. inom ramen för det s. k. rekommendationssystemet vid­tas för att minska dem. En radikal lösning på detta problem torde vara svår att nå så länge en mycket stor del av byggnadsarbetarkåren är objektanställd. En övergång till fast årsanställning i större delen av branschen skulle sannolikt pressa ned vinterarbetslösheten i kåren. Un­der nuvarande förhållanden torde utredningens bedömning att en rad olika åtgärder bör vidtas för att ytterligare främja en sådan utjämning vara realistisk.

En möjlig åtgärd för att nå detta syfte är att öka informationen. Re­dan nu ingår i byggarbetsnämndernas arbetsuppgifter att fungera som in­formerande organ. I likhet med utredningen anser jag att informationen om vinterbyggande bör intensifieras. Det torde därvid vara en lämplig ordning att informationsmaterial utarbetas centralt och att de regionala byggarbetsnämnderna ger informationen spridning.

Den positiva värdering av byggarbetsnämnderna som utredningen och de flesta remissinstanser ger uttryck åt vill jag ansluta mig till. Flera av de åtgärder som utredningen föreslår kan realiseras genom en aktive­ring av byggarbetsnämndsverksamheten. Det gäller t. ex. säsongstyr­ningen av det statliga byggandet. Detsamma torde gälla underhålls-och reparationsarbeten på offentliga byggnader och anläggningar. Den­na sektor är viktig och utredningens förslag om årsvisa sysselsättnings­planer även för kommunala arbeten bör prövas.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                  48

Utredningen har framhållit att säsongvariationerna I småhusbyggan­det är stora och att åtgärder bör vidtas i syfte att förlägga en större del av detta byggande till vinterhalvåret. Utredningen föreslår bl. a. att byggnadstillstånd skall krävas även för styckebyggda, statligt be­lånade småhus. Bostadsstyrelsen har i sitt yttrande funnit att detta inte är nödvändigt, eftersom säsongstyrningen av detta byggande li­ka väl kan ske genom förbättringar av systemet med vinterbidrag. För egen del anser jag att arbetsmarknadsstyrelsen och bostadsstyrelsen ge­mensamt och med hänsyn tagen till syftet med lagstiftningen på om­rådet bör kunna finna former för en säsongutjämning av småhusbyg­gandet. Jag vill emellertid betona att viss hänsyn därvid bör tas tUl de s. k. självbyggarnas önskemål om att få utnyttja sommarmånaderna och semestertiden för att genomföra sina byggnadsplaner. Den av bostads­styrelsen väckta frågan om att höja vinterbidragen får prövas i annat sammanhang.

Jag är inte beredd att pröva frågan om införande av helt nya styr­medel för att utjämna säsongvariationerna i sysselsättningen på bygg­arbetsmarknaden förrän resultatet av byggarbetsnämndernas ytterligare insatser i detta syfte kan överblickas.

Utredningen har även föreslagit en höjning av kostnadsgränsen för s.k. oprioriterat byggande. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta i denna fråga.

Vad gäller byggarbetsnämndernas sammansättning delar jag den uppfattning som har kommit till uttryck i yttrandena från arbetsmark­nadsstyrelsen och TCO att även tjänstemannasidan bör vara represen­terad.

Med hänsyn till de ökade insatser som byggarbetsnämnderna skall göra enligt byggarbetskraftsutredningens förslag har utredningen före­slagit en förstärkning av nämndernas kansliresurser, dvs. av länsarbets­nämndernas planeringsavdelningar. Jag delar utredningens uppfattning att en personalförstärkning behövs för detta ändamål hos vissa läns­arbetsnämnder. Mitt förut nämnda förslag om ökade personalresurser hos länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingen syftar till att bl. a. möjliggöra sådana förstärkningar hos de mest arbetstyngda nämnderna.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att  godkänna  de  riktlinjer  som jag  har  förordat  i   fråga  om byggandets planering.

Programindelning

Arbetsmarknadsstyrelsen tillhör de myndigheter som deltar 1 utred­nings- och försöksverksamheten med programbudgetering inom statsför­valtningen. Övergången till programbudget för arbetsmarknadsområdet skedde fr. o. m. budgetåret 1972/73 och anmäldes för riksdagen i prop.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  49

1972: 1 (bil. 13 s. 27—36). Den programindelning som då redovisades har senare ändrats i några avseenden. Sålunda har de tidigare program­men Försvars- och beredskapsplanering samt Vapenfria tjänstepliktiga slagits samman till ett program benämnt Totalförsvarsverksamhet, var­vid de förutvarande programmen blivit delprogram under det nya pro­grammet. Ett nytt program av tUlfäUig natur benämnt Uthymingsverk-samhet har tillkommit för sådan uthyrning av utrustning, t. ex. väg­maskiner, som inte är bunden till annat program. Detta tillfälliga pro­gram ersätts fr. o. m. nästa budgetår av ett nytt program benämnt För­valtning av utrustning. Vidare har uppdelningen I delprogram inom programmet Arbetsmarknadsinformation slopats samt avgränsningen av delprogrammet Bostäder för flyttande arbetskraft ändrats. Slutligen har delprogrammet Investeringsfonder under programmet Regionalpolitiska stödåtgärder flyttats till programmet Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa samtidigt som benämningen har ändrats till Investerings­fondsärenden.

Följande programindelning bör gälla tills vidare under budgetåret 1973/74 för arbetsmarknadsområdet.

1.         Ärbetsmarknadsinformation

2.         Yrkesmässig och geografisk rörlighet

3.         Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa

4.    Regionalpolitiska stödåtgärder

5.         Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade

6.         Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade

7.         Åtgärder för flyktingar

8.         Kontant stöd vid arbetslöshet

9.         Totalförsvarsverksamhet 10. Förvaltning av utrustning

Programmet Arbetsmarknadsinformation omfattar upptagning, bearbetning och spridning av sådan information som un­derlättar för arbetstagare att efter sina behov och förutsättningar finna lämplig sysselsättning, få vägledning vid val av yrke och utbUdning eller kännedom om åtgärder som är ägnade att förbättra vederbörandes möj­ligheter på arbetsmarknaden samt för arbetsgivare att finna erforderlig arbetskraft.

Programmet indelas inte i delprogram.

Programmet Yrkesmässig och geografisk rörlig­het omfattar dels ekonomiskt stöd åt deltagare i arbetsmarknads­utbildning samt verkets egna åtgärder och ekonomiskt stöd åt utom­stående huvudmän för tiUhandahållande av arbetsmarknadsutbUdning, dels ekonomiskt stöd och praktiska åtgärder för flyttande arbetskraft.

I programmet ingår delprogrammen ArbetsmarknadsutbUdning, Flytt­ningsbidrag, Inlösen av egna hem m.m. och Bostäder för flyttande ar­betskraft.

4    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bil. 13


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  50

Programmet Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa omfattar planering och drift av arbetsmarknads­verkets egna arbeten,, itutiering av arbeten hos andra huvudmän och ekonomiskt stöd åt dessa samt påverkan av sysselsättningsutbudet ge­nom reglering av investeringsfonder.

I programmet ingår delprogrammen Allmänna beredskapsarbeten. Industribeställningar, Detaljplaneringsbidrag, Investeringsfondsärenden och Stöd till lageruppbyggnad. Sistnämnda delprogram är av tillfällig na­tur.

Programmet Regionalpolitiska stödåtgärder om­fattar aktiviteter för att underlätta lokalisering av företag till regioner där en expansion bör främjas i enlighet med de riktlinjer som har dra­gits upp i den regionalpolitiska planeringen samt ekonomiskt stöd i detta syfte.

I programmet ingår delprogrammen Lokaliseringssamråd, Lokalise­ringsbidrag, Lokaliseringsutbildning, Sysselsättningsstöd och Lokalise­ringslån.

Programmet Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade omfattar aktiviteter för lämplig rehabUi­tering av arbetssökande, tillhandahållande av ekonomiskt stöd åt huvud­män för anordnande av arbetsprövning och arbetsträning samt anord­nande av särskUda kurser och utbildningsformer för arbetssökande med handikapp i arbetslivet.

I programmet ingår delprogrammen Arbetsprövning, Arbetsträning och Utbildning av svårplacerade.

Programmet Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade omfattar planering och drift av verkets egna särskilda beredskapsarbeten, initiering av sådana arbeten hos andra huvudmän och ekonomiskt stöd åt dessa, ekonomiskt stöd till skyddad och halvskyddad verksamhet hos andra huvudmän, ekonomiskt stöd åt handikappade m. fl. för anskaffning av motorfordon och igångsättning av eget företag samt ekonomiskt stöd åt arbetsgivare för anpassning av arbetsplats till arbetstagares förutsättningar samt arbetsbiträde.

I programmet ingår delprogrammen Arbetshjälpmedel åt handikappa­de, Näringshjälp, Särskilda beredskapsarbeten. Arkivarbeten, Halvskyd­dad sysselsättning. Skyddad sysselsättning och Hemarbete.

Programmet Åtgärder för flyktingar omfattar överfö­ring av flyktingar till Sverige och omhändertagande av flyktingar och vissa andra grupper av utlänningar tills de kan placeras på arbetsmark­naden.

I programmet ingår delprogrammen Överföring av flyktingar och Omhändertagande av flyktingar.

Programmet Kontant stöd vid arbetslöshet omfat­tar sådan verksamhet som syftar till att ombesörja kontant stöd åt arbets-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  51

lösa. Verksamheten avser tillsyn av erkända arbetslöshetskassor, stats­bidrag tUl arbetslöshetskassor och kommuner samt omställningsbidrag till äldre arbetslösa.

I programmet ingår delprogrammen Ersättning till arbetslöshetskas­sor. Kommunalt kontantunderstöd och Omställningsbidrag.

Programmet Totalförsvarsverksamhet omfattar aktivi­teter för dels kartiäggning av behov och tillgång på arbetskraft i krig, utformning och genomförande av arbetsmarknadsverkets krigsorganisa­tion, personalplanläggning för det ekonomiska försvaret och handlägg­ning av ansökningar om anstånd med militär tjänstgöring, dels ock god­kännande av utbUdningsmöjligheter för vapenfria, tjänstplacering av va­penfria, tillsyn över utbildning och tjänstgöring, registrering m.m.

I programmet ingår delprogrammen Försvars- och beredskapsplane­ring samt Vapenfria tjänstepliktiga.

Programmet Förvaltning av utrustning avser förvaltning av mer kapitalkrävande utmstning t. ex. förläggningsbyggnader och vägmaskiner. Sådan utmstning får hyras ut inom eller utom arbets­marknadsverket, varvid hyran skall beräknas så att uppkommande ka­pital-, drift- och administrationskostnader täcks.

I programmet ingår delprogrammen Förläggningsbyggnader samt Ma­skiner och fordon m. m.

De nu nämnda programmen finansieras, med två undantag, från an­slag som behandlas i det följande under förevarande avsnitt B Arbets­marknad m. m. Programmet Regionalpolitiska stödåtgärder finansieras från dels ett anslag på driftbudgeten, som behandlas under avsnittet D Regional utveckling, dels ock ett anslag på kapitalbudgeten benämnt Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån. Programmet Åtgärder för flyk­tingar finansieras från ett anslag som behandlas under avsnittet C In­vandring m. m.

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

Arbetsmarknadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för allmän­na arbetsmarknadsfrågor. Den är även chefsmyndighet för länsarbets­nämnderna. I styrelsens uppgifter ingår bl. a. att leda planläggning av och själv vidta åtgärder som betingas av arbetslöshet eller brist på ar­betskraft, leda verksamheten i fråga om statligt regionalpolitiskt stöd och fuUgöra uppgifter enligt lagstiftningen om lokallseringssamråd samt i övrigt bedriva rådgivning och upplysning rörande näringslivets lokali­sering, ha överinseende över den offentliga arbetsförmedlingen samt öva tillsyn över annan arbetsförmedling än den offentliga och över de er­kända arbetslöshetskassorna, handlägga vissa ärenden rörande investe­ringsfonder, planlägga utnyttjandet av landets arbetskraft vid krig eller


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  52

krigsfara samt handlägga ärenden om uppskov eller anstånd med mili­tärtjänstgöring och vissa ärenden rörande vapenfria tjänstepliktiga.

Chef för arbetsmarknadsstyrelsen är en generaldirektör med en över­direktör som ställföreträdare. Inom styrelsen finns tre avdelningar, nämligen avdelningen för arbetsmarknadsservice, avdelningen för sys­selsättningsplanering och avdelningen för ekonomi och administration. Inom avdelningen för arbetsmarknadsservice finns sex enheter, inom avdelningen för sysselsättningsplanering fem enheter och inom avdel­ningen för ekonomi och administration fem enheter.

Under arbetsmarknadsstyrelsen är länsarbetsnämnderna länsmyndig­heter för allmänna arbetsmarknadsfrågor. Varje länsarbetsnämnd har ett kansli bestående av en förmedlingsavdelning, en planerlngsavdelning och en administativ avdelning. Arbetet hos länsarbetsnämnden leds av en länsarbetsdirektör. För arbetsförmedlingsverksamheten är landet in­delat i 69 distrikt, vart och ett med ett distriktskontor som under läns­arbetsnämnden har ansvaret för förmedlingsverksamheten inom distrik­tet och ett antal lokalkontor som är underställda distriktskontoret. An­talet lokalkontor uppgår tUl 160 sammanlagt. Dessutom finns arbetsför­medlingsombud och tillfälliga kontor.

Förmedlingsorganens verksamhet omfattar förmedling, arbetsvård och yrkesvägledning samt registrering och mönstring av sjömän. Läns­arbetsnämnderna har därjämte ålagts vissa uppgifter enligt den år 1971 antagna lagstiftningen om åtgärder för att främja sysselsättning av äld­re arbetstagare på den öppna arbetsmarknaden. Länsarbetsnämnderna skall vidare handlägga ärenden angående statligt omställningsstöd till äldre arbetslösa och i den utsträckning arbetsmarknadsstyrelsen bestäm­mer ha tUlsyn över hjälpverksamheten vid arbetslöshet samt biträda vid försvarsberedskapsplanering enligt styrelsens anvisningar.

Vid övergången till programbudgetering för arbetsmarknadsområdet förutsattes att de dittiUsvarande förvaltningskostnadsanslagen Arbets­marknadsstyrelsen och Arbetsförmedlingen skulle avföras från riks­staten och varje program i stället belastas av sina motsvarande kostna­der, vilka alltså skulle beaktas vid beräkningen av medelsbehovet under resp. program. Från de nämnda anslagen hade betalats i huvudsak löne­kostnader och andra omkostnader för personalen vid arbetsmarknads­styrelsen, länsarbetsnämndernas kanslier och arbetsförmedlingskonto­ren. I sin anslagsframställning för budgetåret 1972/73 redovisade arbets­marknadsstyrelsen sina förslag beträffande förvaltningskostnader sam­manförda för alla programmen, bl. a. för att markera en viss kontinuitet vid övergången till programbudgetering. Vid min anmälan av anslags­behovet för budgetåret 1972/73 anförde jag att det i varje fall tills vi­dare var lämpligt att behandla de av styrelsen särredovisade kostnaderna i ett sammanhang. Härför talade bl. a. den omständigheten att stats-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


53


mm

makternas prövning av framför allt personalförstärkningar men även av vissa omkostnadsposter måste i hög grad inriktas på vilken total volymökning som kunde accepteras (prop. 1972: 1 bU. 13 s. 63). Även vid prövningen av anslagsbehovet för budgetåret 1973/74 bör enligt mii mening förvaltningskostnaderna behandlas gemensamt för alla program

men.

 

 

 

1972/73

 

1973/74 Beräknat

 

AMS

Departe-

 

 

 

mentschefen

Personal

 

 

 

Handläggande personal

3 089

3711

3 303

Övrig personal

835

910

827

 

3 924

4 621

4130

Utgiftsposter

 

 

 

Vissa lönekostnader

188 494 000

247 325 000

213 797 000

Arvoden tilll yrkesvalslärare

6 392 000

6 821 000

6 821 000

Övriga arvoden

1114000

1 379 000

1 365 000

Utbildnings- och

 

 

 

instruktionsverksamhet

2 190 000

3 310 000

2 320 000

Sjukvård

573 000

593 000

715 000

Lokalkostnader

30 167 000

35 548 000

34 167 000

Reseersättningar

6 130 000

6 987 000

6 786 000

Expenser

 

 

 

a) Inventarier

2 480 000

2 728 000

 

b) Telefon m. m.

9 220 000

9 862 000-

18 294 000

c) övriga expenser

4 280 000

4 935 000

 

Databehandling

7 700 000

15 604 000

9 900 000

Postavgifter

380 000

590 000

450 000

Kapitalkostnader

660 000

310 000

 

259 120 000

1336 342 000

»294 925 000

1         Härtill kommer följdkostnader med 6 512 000 kr. för de nya tjänster arbets­
marknadsstyrelsen föreslär. Följdkostnaderna avser sjukvård, reseersättningar och
expenser.

2         Inberäknat följdkostnader.

Arbetsmarknadsstyrelsen

1.    Löne- och prisomräkning 19 654 000 kr.

2.    Vissa lönekostnader. Under denna utgiftspost faller dels avlöningsförmåner till personalen vid arbetsmarknadsstyrelsen, läns­arbetsnämndernas kanslier och arbetsförmedlingskontoren, dels ersätt­ningar för konsultuppdrag, dels ock arvoden tUl länsarbetsnämndernas läkare, kontaktmän för yrkesvägledning, praktikanter, arbetsförmedlings­ombud och särskUda mönstringsförrättare.

a) Arbetsmarknadsstyrelsens enheter bör tillföras följande nya tjäns­ter, nämligen

revisionskontoret 1 byrådirektör och 1 revisor för redovisningsrevi­sion,

förmedlingsenheten 1 byrådirektör som chef för anståndsgruppen, 1


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                   54

byrådirektör och 1 kanslist för ärenden-angående äldre arbetskraft och 1 byråsekreterare för ärenden angående praktikförmedling,

arbetsvårdsenheten 1 byrådirektör för närlngshjälpsfrågor, 1 byrå­direktör för administrativa uppgifter, 1 byrådirektör för ergonomiska frågor, 1 byråinspektör för statsbidragsärenden, kostnadsanalyser och verkstadsstatistik samt 1 kanslist för ärenden angående skattebefrielse för motorfordon,

yrkesvägledningsenheten 1 byrådirektör för utrednings-, planerings-och redigeringsarbete, 1 byrådirektör för planläggning av yrkesvägled­ningen vid folkhögskolorna m. m. och 2 psykologer,

utbildningsenheten 1 byråsekreterare för elevsociala uppgifter och 1 byråsekreterare för planering av förberedande teoretiska kurser i ar­betsmarknadsutbildningen,

metod- och informationsenheten 1 byrådirektör för samordning av AV-hjälpmedel, 1 byrådirektör för intern information, dokumentation och framställning av AV-material, 1 byrådirektör för utveckling av ar­betsformer och styrinformation i samband med användning av automa­tisk databehandling inom arbetsförmedlingen, 1 byrådirektör för utveck­ling av arbetsformerna inom arbetsförmedUngen och 1 kvalificerat bi­träde för enhetens kansli,

försäkringsenheten 1 byrådirektör för besvärsärenden,

utrednings- och planeringsenheten 1 byrådirektör för det långsiktiga utvecklingsarbetet och för uppföljning av de arbetsmarknadspolitiska åt­gärderna, 1 byrådirektör för ärenden rörande samordning av utrednings-och planeringsfrågor inom byggnadsverksamheten samt 1 kanslist,

tekniska enheten 1 bjråsekreterare för delgivning av beslut om bered­skapsarbete, 1 byråinspektör för budgetkontroll, 1 kvalificerat biträde för diariegöromål och 2 kvalificerade biträden för delgivning och slut­redovisning,

produktionsenheten 1 byrådirektör för byggnadsentreprenadärenden, 1 byrådirektör för produktanskaffning för de industriella beredskaps­arbetena, 1 byrådirektör för ekonomisk uppföljning av arbetena och 1 kvalificerat biträde för bevakning och kontroll av datarapporter,

lokaliseringsenheten 2 byrådirektörer med huvudsaklig uppgift att följa upp utvecklingen i stödföretag och 3 biträden, varav 2 kvalifice­rade,

försvarsenheten 1 byråinspektör och 1 byråingenjör för personalplan-läggningsuppgifter,

ekonomienheten 1 byråsekreterare för vidareutveckling av redovis­ningssystem rörande investeringar och kapitalkostnader samt 1 byrå­sekreterare för bl. a. kalkylkontroll,

intendenturenheten 1 byrådirektör för materialplanering, 1 byråsek­reterare för ekonomiska utredningar och 4 expeditionsvakter.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  55

organisationsenheten 1 byrådirektör för ADB-ärenden och 1 byråsek­reterare för KR-utredningar,

juridiska enheten 1 avdelningsdirektör och 1 byrådirektör för juridiska frågor i samband med förmedlingsverksamheten och för tUlsyn av de enskilda arbetsförmedlingarna,

personalenheten 1 avdelningsdirektör för uppbyggnad av ett personal­administrativt system, 1 byråsekreterare för befattningsnomenklaturfrå-gor m. m. samt 1 byrådirektör och 1 kvalificerat biträde för företags­nämndsverksamheten.

b)   Länsarbetsnämndernas kanslier bör tillföras följande nya tjänster, nämligen 30 inspektörer som förstärkning av nämndemas administrativa avdelningar, 11 inspektörer som förstärkning av vissa nämnders plane­ringsavdelningar, 5 inspektörer som förstärkrung av vissa nämnders för­medlingsavdelningar, 2 konsulenter för regional personalutbUdning, 24 assistenter och 12 biträden för ärenden rörande den frivUliga försvars-verksamheten samt slutligen 50 biträden, varav 25 kvalificerade.

c)         Arbetsförmedlingskontoren bör tUlföras 500 tjänster som inspektör och 5 psykologer. Arbetsmarknadspolitiken har under de senaste åren fått många nya uppgifter. Flertalet syftar till att ge stöd i olika former åt sökande som eljest skulle ha svårt att få sin sysselsättningsfråga löst. Styrelsen har förordat denna inriktning av verksamheten och stats­makterna har också genom sina beslut givit uttryck för samma priori­tering. En mycket stor del av arbetsförmedlingens resurser används allt­så för åtgärder som ligger utanför den egentliga platsförmedlingen. TUl viss del har statsmaktema beslutat om personalförstärkning för dessa nya uppgifter; Huvudsakligen har emellertid de nya uppgiftema kommit att åvila arbetsförmedlarna. Därigenom har den platsförmedlande funk­tionen fått relativt sett mindre resurser till sitt förfogande. Man kan därför säga att de nya inslagen i arbetsmarknadspolitiken delvis har gått ut över de grupper av arbetssökande och arbetsgivare som uteslutande eller huvudsakligen efterfrågar platsförmedlande service. Dessa senare uppgifter är emellertid utomordentUgt viktiga för en väl fungerande ar­betsmarknad. Därför bör jämsides med omsorgen om de eftersatta grupperna på arbetsmarknaden ökad uppmärksamhet ägnas åt denna fråga.

Som förut påpekats har arbetsförmedlingen under de senaste budget­åren erhållit ett antal nya tjänster. Flertalet har avsett specialuppgifter i anslutning till partiella reformer inom arbetsmarknadspolitiken, i hu-■vudsak uppgifter till stöd för handikappade, äldre m. fl. De nya tjäns­terna har alltså avsett i och för sig kvalificerade arbetsuppgifter och har oftast placerats i högre lönegrad än som gällt för den egentliga förmed­lingspersonalen. Följden har blivit att kunniga och erfarna arbetsför­medlare sökt sig tUl de nya tjänsterna, eftersom befordringsmöjlig-heterna i det egentiiga förmedlingsarbetet har varit begränsade. Dessa


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  56

bristande möjligheter att behålla dugande personal har självfallet varit till stor nackdel för den platsförmedlande verksamheten. Den aktuella personalsituationen har aUtså både en kvantitativ och en kvalitativ sida. Det är mot den bakgrunden som styrelsens krav på inrättande av nya tjänster på inspektörsnivå skall ses. Styrelsen viU emellertid i detta sam­manhang väcka frågan om en förändring av det nuvarande stela löne­systemet inom arbetsförmedlingen, vUket fått de förut redovisade kon­sekvenserna. En avtalsform av samma slag som tillämpas för de arbets­ledare som är anstäUda inom verket, inkluderande bl. a. en åriig löne­översyn, skulle göra det möjligt att både rekrytera och behålla sådan personal som behövs i förmedlingsarbetet. Styrelsen håller inte för osan­nolikt att ett sådant system, som skulle höja kvaliteten i förmedlings­arbetet, på sikt skulle kunna begränsa behovet av personalförstärkningar. För budgetåret 1972/73 har medel anvisats för anställning av 110 arbetsförmedlingsaspiranter. Styrelsen beräknar behovet till 150 års-aspiranter. Härför bör beräknas ytterligare 1 594 000 kr.        '

d)  Personliga tjänster för arkivarbetare. Inom arbetsmarknadsverket
finns ett antal arkivarbetare som kan komma att uppfylla villkoren
för att erhålla personlig tjänst. Personliga tjänster kan emeUertid inte
inrättas inom ramen för disponibla medel. Styrelsen hemställer om
medel för inrättande av 25 sådana tjänster. Kostnaden härför uppgår
till 928 000 kr.

e)   Länsarbetsnämndernas läkare. För läkararvoden har för budget­
året 1972/73 beräknats 1 475 000 kr. Detta belopp behöver räknas upp
med 838 000 kr. Arvodet till läkarna utgår med samma belopp som
gäller för försäkringskassornas läkare eller med 3 432 kr. (exkl. löne­
kostnadspålägg) per veckotimme och år upptill 15 veckotimmar per
år. Med hänsyn tUl svårigheten att anskaffa läkare i erforderUg om­
fattning begränsar styrelsen sitt yrkande för budgetåret 1973/74 till
att avse en ökning med 150 veckotimmar. Styrelsen upprepar därjämte
sitt tidigare framförda önskemål att medel ställs till förfogande för
semestervikarier.

f)   Övrigt. För placering i utlandet av tjänstemän som i samverkan
med arbetsmarknadsmyndigheterna där kan bistå svenskar, som önskar
praktik eller anställning utomlands, behövs ett belopp av 300 000 kr.
Vidare behövs 50 000 kr. till anlitande av företrädare för förvalt­
ningen och näringslivet som föreläsare i samband med kollektiv yrkes­
orientering eller för utarbetande av informationsmaterial, 75 000 kr.
till redovisningsteknisk expertis vid styrelsens tiUsyn av de enskilda
arbetsförmedlingarna samt 100 000 kr. till utredningar genom utom­
stående expertis i näringshjälpsärenden. SlutUgen föreslår styrelsen
att ytterligare 57 000 kr. beräknas för försöksverksamheten med kon­
taktmän för yrkesvägledning vid folkhögskolorna.

Kostnaden för de under denna punkt föreslagna personalförstärk-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  57

ningarna och uppräkningarna av ersättningar och arvoden beräknas till 44 581 000 kr. exkl. omkostnader.

3.   Övriga arvoden. Under denna utgiftspost faller arvoden
tUl dels ledamöter i arbetsmarknadsstyrelsen, styrelsens delegationer,
länsarbetsnämnderna och byggarbetsnämnderna, dels organisationsföre­
dragandena, dels ock en förtroendeläkare hos arbetsmarknadsstyrelsen.
För dessa arvoden har för budgetåret 1972/73 beräknats 1 114 000 kr.
Detta belopp behöver räknas upp med 265 000 kr. huvudsakligen med
anledning av att styrelse- och nämndarvodena höjts generellt enligt
beslut av Kungl. Maj:t den 26 aprU 1972. Vidare har förtroende­
läkarens tjänstgöring hos styrelsen måst utökas bl. a. på grund av att
vissa arbetsuppgifter i samband med ärenden om befrielse från motor­
fordonsskatt överförts till arbetsmarknadsstyrelsen från riksförsäkrings­
verket enligt kungörelsen (1972: 32) om föreskrifter i fråga om auto­
mobilskatt och omsättningsskatt på motorfordon. Riksförsäkringsverkets
läkare uppbar arvode för tre veckotimmar för sin medverkan vid
handläggningen av ifrågavarande ärenden. Antalet ärenden uppgick till
omkring 700 under år 1971 och beräknas ha ökat till ca 900 under år
1972.

4.      Utbildnings- och instruktionsverksamhet.
Medelsbehovet beräknas för budgetåret 1973/74 till 3 310 000 kr.,
vilket innebär en ökning med 1 120 000 kr, varav 130 000 kr. avser
löne- och prisomräkning. Personalutbildningen under budgetåret 1973/74
följer de riktlinjer som redovisades i anslagsframställningen för budget­
året 1972/73. I samband med det praktiska genomförandet av lagen om
anställningsskydd för vissa arbetstagare och lagen om vissa åtgärder för
att främja sysselsättningen av äldre arbetstagare beräknas utbUdningsin-
satserna i ergonomi och arbetsmetodik öka för den förmedlingsper­
sonal som ingår i de arbetsgrupper vUka bildas 1 företag med mer än
50 anställda. Vidare beräknas en ökning ske av dels den övergripande
UtbUdningen för den allmänna förmedlingens handläggande personal
och dels kurserna för kontorspersonal.

5.   Lokalkostnader. För budgetåret 1972/73 har beräknats
dels 3 575 000 kr. för verkets centrala förvaltningslokaler och dels
26 592 000 kr. för länsarbetsnämndernas kanslier och arbetsförmed­
lingskontoren. För de centrala förvaltningslokalerna behövs ytterligare
1 130 000 kr., varav 800 000 kr. avser ökade hyreskostnader och
330 000 kr. ökade städningskostnader. Kostnaderna för verkets övriga
lokaler beräknas för budgetåret 1973/74 till 30 843 000 kr., vilket
innebär en ökning med 4 251 000 kr. Hyrorna beräknas till 23 610 000
kr. För ändringsarbeten till följd av personalökningar och för andra in­
redningsarbeten i samband med nyförhyrningar beräknas 871 000 kr.
För städning beräknas vidare 6 170 000 kr. Löpande underhållskostnader


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  58

beräknar styrelsen till 176 000 kr. och lokalersättningar till ombud till 16 000 kr.

6.         Reseersättningar. För ändamålet har budgetåret 1972/73 beräknats 6 130 000 kr., varav högst 58 000 kr. får användas för ut­rikes resor. För resor under nästa budgetår behövs ytterligare 2 377 000 kr., varav 228 000 kr. avser prisomräkning. Beloppet för utrikes resor bör höjas tiU 88 000 kr.

7.         Databehandling. Medelsbehovet beräknas till 15 604 000 kr. under budgetåret 1973/74, vilket innebär en ökning med 7 904 000 kr. Härav hänför sig 6,2 milj. kr. tUl försöksverksamhet med dator-assisterad framställning av lokala platslistor m. m. Pris- och löneom­räkning utgör 718 000 kr. För drift och utveckling av arbetsmarknads­styrelsens datasystem och terminaler beräknas 5 408 000 kr. avseende bl. a. datakörningar och terminalanvändning, 690 000 kr. avseende stans­ning, 509 000 kr. avseende blanketter samt 967 000 kr. avseende ut­veckling och underhåll. Vidare beräknas 965 000 kr. för en översyn av vissa manuella rutiner kring datasystemen samt rationaliseringsåtgärder i fråga om ekonomiadministrativa processer i syfte att uppnå ökade möjligheter till planering och styrning. För bearbetning av statistiskt material beräknas slutligen 865 000 kr.

Departementsch ef en

Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit kraftiga personalförstärkning­ar för nästa budgetår. Förslagen avser såväl den centrala organisationen som länsarbetsnämndernas kanslier och arbetsförmedlingskontoren. I större eUer mindre omfattning berör förslagen alla programmen, men till helt övervägande del faller de under programmet Arbetsmarknads­information. Den redogörelse för verksamheten inom allmän förmed­ling, arbetsvård och yrkesvägledning som styrelsen lämnar under detta program kan därför ses som en allmän motivering för de begärda per­sonalförstärkningarna.

Som motiv för förstärkning av förmedlingspersonalen har styrelsen anfört att arbetsförmedlingens verksamhet under de senaste åren har in­riktats på åtgärder till förmån för personer som inte utan särskild hjälp kan beredas arbete på den öppna arbetsmarknaden. Den egentliga plats­förmedlingen har härigenom fått relativt sett mindre resurser till sitt för­fogande. Denna verksamhet är emellertid utomordentligt viktig för en väl fungerande arbetsmarknad och bör därför nu förstärkas kraftigt. Jag instämmer i styrelsens bedömning att den egentliga platsförmed­lingen nu bör få ökade resurser. Situationen på arbetsmarknaden under det senaste året har lett till att arbetssökande av alla slag efterfrågar ar­betsförmedlingens tjänster i ökande utsträckning. Besvärande köer har bUdats vid förmedlingskontoren framför allt i storstäderna. Mot denna bakgrund finner jag det nödvändigt att arbetsmarknadsverket får en


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                   59

betydande personalförstärkning, särskilt för de platsförmedlande upp­giftema. I enlighet med vad jag har anfört vid behandlingen av bygg­arbetskraftsutredningens förslag i det föregående bör verket vidare er­hålla förstärkning för vidgade insatser inom byggplaneringen. Jag för­ordar att medel beräknas för ytterligare 210 tjänster för handläggande personal vid länsarbetsnämndernas kanslier och arbetsförmedlingskon­toren. Arbetsmarknadsstyrelsen bör fördela de nya tjänstema med be­aktande av vilket behov av förstärkning som föreligger i olika delar av landet. Jag förordar vidare att arbetsmarknadsstyrelsen, som fick ny organisation den 1 juli 1972, tUlförs följande nya tjänster, nämligen på revisionskontoret en byrådirektör i Ae 27 och en förste revisor i Ae 23, på förmedlingsenheten en byrådirektör i Ae 26 för ärenden an­gående äldre arbetskraft och på lokaliseringsenheten en byrådirektör i Ae 28 med huvudsaklig uppgift att följa upp utvecklingen i stödföretag. Kostnaden för de nya tjänsterna kan beräknas tUl i runt tal 12,5 milj. kr. inkl. följdkostnader.

Anslagsbehovet minskar med 250 000 kr. genom att ett antal biträdes­tjänster kan dras in till följd av en omläggning av framställningen av lokala platslistor som jag behandlar i det följande och som innebär en rationalisering av den hittUlsvarande verksamheten.

Beträffande de för programmen gemensamma förvaltningskostnader­na i övrigt vill jag inskränka mig till följande kommentar. Styrelsens förslag att särskilda medel skall beräknas för inrättande av personliga tjänster för arkivarbetare kan jag inte biträda. För arvoden åt läns­arbetsnämndernas läkare beräknar jag ytterligare 100 000 kr. avseende löneomräkning. Vad beträffar lokalkostnaderna har för budgetåret 1972/73 beräknats 3 575 000 kr. för verkets centrala förvaltningslokaler samt 26 592 000 kr. för länsarbetsnämndernas kanslier och arbetsför­medlingskontoren. För nästa budgetår beräknar jag ytterligare 1 milj. kr. för de centrala förvaltningslokalerna och ytterligare 3 milj. kr. för verkets övriga lokaler, vilket I båda fallen är något lägre än vad styrel­sen har föreslagit. Vad slutligen angår databehandling har styrelsen under denna utgiftspost begärt medel för att kunna påbörja försök med datorassisterad framställning av lokala platslistor m. m. Jag anser mig inte kunna förorda en så omfattande försöksverksamhet som styrelsen har avsett. Med hänsyn bl. a. till den effektivering och de rationalise­ringar som synes kunna vinnas genom ifrågavarande framställningssätt finner jag det emellertid angeläget att försök påbörjas i begränsad om­fattning. Jag förordar därför att framställningsmetoden prövas vid läns­arbetsnämnden i Stockholms län. För budgetåret 1973/74 beräknar jag 1,5 milj. kr. för ändamålet.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen på s. 53 beräknar jag de gemensamma förvaltningskostnaderna under budgetåret 1973/74 till i runt tal 295 milj. kr. ( + 36 milj. kr.). Detta belopp skall fördelas mel-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                   60

lan programmen i förhållande till deras beräknade andel i de gemen­samma förvaltningskostnaderna. Varje program skall således bära sina förvaltningskostnader. Medel för att täcka dessa kostnader tas upp un­der samma anslag som gäller för övriga kostnader under programmet. Här skall anmärkas att programmet Förvaltning av utrustning inte be­lastas av några kostnader av nu förevarande slag. Beträffande pro­grammen Regionalpolitiska stödåtgärder och Kontant stöd vid arbets­löshet bör vidare framhållas att kostnaderna under programmen liksom de anslag som finansierar dessa har beräknats endast preliminärt för nästa budgetår, vilket gäller även förvaltningskostnaderna. Kommande beräkningar kan leda till smärre ändringar i beloppen.

Följande tablå visar hur stort belopp av de gemensamma förvalt­ningskostnaderna som faller på varje program under innevarande och nästa budgetår med den reservation som jag nämnde nyss.


Arbetsmarknadsinformation

Yrkesmässig och geografisk rörlighet

Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa

Regionalpolitiska stödåtgärder

Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade

Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade

Åtgärder för flyktingar

Kontant stöd vid arbetslöshet

Totalförsvarsverksamhet

Summa * Preliminärt belopp.


 

1972/73

1973/74

 

Beräknat

194 960 000

222 735 000

21 401 000

24 176 000

9 800 000

11026 000

3 624 000

*4 093 000

1 965 000

2 216 000

12 810 000

14 469 000

3 700 000

4170 000

3 680 000

♦4 150 000

7180 000

7 890 000

259 120 000

294 925 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


61


B1. Arbetsmarknadsservice

1971/72 Utgift   11 005 352 000

1972/73 Anslag   1033 000 000

1973/74 Förslag  1 166 000 000

1 Beloppet avser motsvarande anslag eller delar av anslag enligt riksstaten för ifrågavarande budgetår.

Från anslaget skall bestridas utgifterna för programmen Arbetsmark­nadsinformation och Yrkesmässig och geografisk rörlighet.

 

 

 

 

1971/72»

1972/73

1973/74 Beräknat

 

 

Basförslag

AMS

Departe-

 

 

 

 

 

mentschefen

Programmet Arbetsmarknads-

 

 

 

 

 

information

 

 

 

 

 

1. Förmedling, arbetsvärd och

 

 

 

 

 

yrkesvägledning'

221 891 000

229 164 000

242 083 000

328 290 000

264 274 000

Programmet Yrkesmässig

 

 

 

 

 

och geografisk rörlighet

 

 

 

 

 

2. Arbetsmarknadsutbildning

688 081 000

688 500 000

706 066 000

832 000 000

802 750 000

3. Flyttningsbidrag

56 042 000

67 500 000

69 728 000

72 200 000

72 000 000

4. Inlösen av egnahem m. m.

137 000

2 000 000

2 000 000

1 000 000

1 500 000

5. Bostäder för flyttande

*

 

 

 

 

arbetskraft

17 915 000

24 435 000

1 380 000

1 380 000

1 300 000

6. Förvaltningskostnader

21286 000

21 401 000

23 012 000

26 700 000

24 176 000

Summa

1 005 352 000

1 033 000 000

1 044 269 000

1 261 570 000 1166 000 000

» Överslagsmässig översättning till program/delprogram.

' Med basförslag avses för budgetåret 1972/73 beräknat belopp, omräknat till prisläget den 1 juli 1972 och löneläget är 1973.

 Inberäknat förvaltningskostnader.

Programmet Arbetsmarknadsinformation avser arbetsmarknadsverkets verksamhet för förmedling, arbetsvård och yrkesvägledning.

Förmedlingsverksamheten syftar till att bringa arbetssökande och ar­betsgivare i kontakt med varandra. Förmedlingen lämnar information om arbetsmarknadsläget på kortare och längre sikt. De arbetssökande in­formeras om lediganmälda platser, olika arbetsmarknadspolitiska medel för att underlätta individens anpassning till arbetsmarknaden, villkoren för kontant stöd vid arbetslöshet m. m. Andra serviceåtgärder utgörs av ackvisition av arbeten och medverkan vid kartläggning av de personliga förutsättningarna för olika arbeten med hjälp av bl. a. psykologiska an­lagsundersökningar. Arbetsgivarna informeras om aktuella arbetssökan­de, tiUgängliga arbetskraftsresurser på kortare och längre sikt samt olika arbetsmarknadspolitiska medel för att underlätta anpassningen av arbets­plats och arbetsmUjö till arbetskraften. I förmedlingsarbetet används i stor utsträckning olika slags plafslistor. Information om lediga platser förmedlas också på vissa orter genom regionalradloprogram och telefon-svararanläggningar.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13   Inrikesdepartementet                                   62

Arbetsvärden utgör ett komplement tUl förmedlingens allmänna ser­vice och skall tUlgodose de handikappades behov av särskilda åtgärder. Dessa åtgärder bildar egna delprogram i styrelsens programindelning, varför arbetsvårdsåtgärder såsom arbetsträning m. m. inte berörs när­mare i detta program. Läkarundersökningar och psykologiska anlags­undersökningar utgör viktiga hjälpmedel vid utredandet av de personliga fömtsättningarna för yrkesmässig rehabilitering. Upplysningsverksamhe­ten är inriktad på information om handikapp, handikappades problem på arbetsmarknaden och arbetsvärdens verksamhet.

Yrkesvägledningen skall bistå de arbetssökande i deras strävan att komma till klarhet om egna fömtsättningar och önskemål i förhållande till vad utbildningsväsendet och arbetslivet kan erbjuda dem. Yrkesväg­ledningen använder ett rikhaltigt skriftligt informationsmaterial och så­som hjälpmedel vid anlagsorientering psykologiska anlagsundersökning­ar. Det skriftliga materialet syftar till att ge arbetsmarknadsverkets tjäns­temän och allmänheten information om yrken, utbUdningar och arbets­marknaden.

Verksamheten under programmet Ärbetsmarknadsinformation hand­has centralt av avdelningen för arbetsmarknadsservice vid arbetsmark­nadsstyrelsen samt regionalt och lokalt av länsarbetsnämnderna och ar­betsförmedlingskontoren.

Programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet består av delpro­grammen Arbetsmarknadsutbildning, Flyttningsbidrag, Inlösen av egna hem m. m. och Bostäder för flyttande arbetskraft.

Delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning omfattar utgifter för yrkes­utbildning som sker av sysselsättningspolitiska skäl. Huvudsakligen är det fråga om omskolning och annan yrkesutbildning åt personer, som är eller löper risk att bli arbetslösa eller är svårplacerade på arbetsmarknaden och för vilka utbUdningen bedöms vara ägnad att medföra stadigvarande arbete som inte kan komma till stånd utan sådan utbildning. Som för­söksverksamhet anordnas sedan budgetåret 1966/67 utbUdning tUl s. k. bristyrken av även icke arbetslösa personer (bristyrkesutbildning). Utgif­terna avser kostnader främst för anordnande av utbildningen och för ut­bildningsbidrag åt kursdeltagarna enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368, omtryckt 1972: 300). Arbetsmarknadsstyrelsen och skolöver­styrelsen svarar gemensamt för arbetsmarknadsutbildningen.

Delprogrammet Bostäder för flyttande arbetskraft omfattar under innevarande budgetår arbetsmarknadsstyrelsens hela förläggningsverk­samhet, dvs. tillhandahållande av förläggningar för olika ändamål inom arbetsmarknadsverket och för uthyrning tUl kommuner och företag. Denna verksamhet överförs nästa budgetår tUl huvudsaklig del tUl det nya programmet Förvaltning av utmstning, som blir att betrakta som ett rent serviceprogram. Delprogrammet Bostäder för flyttande arbets­kraft skall därför under nästa budgetår omfatta endast uthyrning i sty-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                   63

relsens egen regi av förläggningsplatser till personer som har flyttat för att tUlträda nya arbeten samt vissa åtgärder för zigenares bosättning. Under de övriga två delprogrammen inom programmet bestrids ut­gifter för flyttningsbidrag och inlösen av egnahem m. m. enligt arbets-markn adskun görclsen.

Programmet Arbetsmarknadsinformation

Under programmet redovisas i det följande, förutom arbetsmarknads­styrelsens anslagsframställning, en av styrelsen framlagd redogörelse för försöksverksamheten med öppen förmedling.

A rbetsinarknadsstyrelsens anslagsframställning

I fråga om verksamheten under budgetåret 1971/72 och den långsik­tiga utvecklingen har arbetsmarknadsstyrelsen anfört bl. a. följande.

Förmedling. Behovet av förmedllngsservice under budgetåret 1973/74 kommer att påverkas bl. a. av den allmänna konjunkturutvecklingen. Oavsett hur situationen växlar på arbetsmarknaden kommer emellertid förmedlingen att ha en nyckelroll i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Både kortare och mera långsiktiga förändringar i närings­livet får i allmänhet följder på arbetsmarknaden och kommer att kräva insatser från förmedlingens sida. Tyngdpunkten i förmedlingsarbetet kommer att ligga på att rätt utnyttja de arbetsmarknadspolitiska medlen för att finna den fördelaktigaste lösningen av arbetsmarknadsproblemen.

Förmedlingsarbetet har under de senaste åren varit föremål för om­fattande försök för att finna rationella arbetsformer, som svarar mot för­medlingskundernas behov och önskemål.

Arbetet med att utveckla förmedlingsservicen inom den nya kontors­organisationens ram kommer att fortgå under de närmaste åren. I takt med att mindre lokalkontor och ombud avvecklas sker en utbyggnad av den ambulatoriska förmedlingen och en successiv förstärkning av kvar­varande förmedlingsenheter.

Utvecklingen för ungdomen på arbetsmarknaden har ägnats fortlö­pande uppmärksamhet. Arbetslösheten bland ungdomsgrupperna fort­satte att stiga även under andra halvåret 1971 t. o. m. november månad. Även under våren 1972 har siffroma varit höga. Man har även be­drivit en intensifierad platsackvlsition för ungdomen. Speciella bered­skapsarbeten har anordnats med inslag av teori och samhäUsoriente­ring. Även fortsättningsvis får man räkna med att vissa ungdomsgrup­per kommer att vara i behov av särskilda förmedlingsinsatser. Det gäl­ler i första hand ungdomar som slutar skolan utan yrkesutbildning och som saknar möjUghet eller intresse att skaffa sig sådan. De kommer allt mer att undanträngas på arbetsmarknaden av mera välutbildade. Deras situation på arbetsmarknaden kan då lätt förvärras av sociala anpassningssvårigheter.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  64

Inriktningen av aktiveringsverksamheten för den kvinnliga och äldre arbetskraften har under budgetåret delvis bestämts av det rådande kon­junkturläget. Antalet kvinnor i sysselsättning ökade under budgetåret 1971/72. Samtidigt ökade arbetslösheten bland kvinnorna jämförelsevis rner än bland männen, därför att arbetsmarknaden inte kunde absorbera det ökade antal kvinnor som ville gå ut på arbetsmarknaden. Väsentliga uppgifter i aktiveringsarbetet har varit att söka bredda kvinnornas sys­selsättningsmöjligheter såväl på den öppna marknaden som genom be­redskapsarbeten. De gifta kvinnoma väntas svara för större delen av nytillskottet till arbetskraften. Många av dem saknar yrkesutbildning och yrkeserfarenhet och är därmed handikappade i förhåUande till den väl­utbildade ungdom som samtidigt söker sig ut på arbetsmarknaden.

Under budgetåret har åtgärder börjat vidtas för det praktiska ge­nomförandet av de s. k. äldrelagarna. De av styrelsen utfärdade tillämp­ningsföreskrifterna till denna lagstiftning innehåller bl. a. att länsarbets­nämnderna skall medverka till att det på alla företag med mer än 50 an­ställda bildas arbetsgrupper med vilka förmedlingen kan samverka i frå­gor som rör den äldre arbetskraften. Organiserandet av dessa arbets­grupper har påbörjats. Informationsverksamheten om lagarnas innehåll och om åtgärder för att anpassa arbetet till människans behov och för­utsättningar har intensifierats och utgått från såväl centrala som regio­nala och lokala instanser inom arbetsmarknadsverket. Arbetsmarknadens parter samt berörda myndigheter har inbjudits till olika informations­konferenser. Samtidigt med detta har verksamheten i syfte att medverka till en bättre anpassning av arbetsplatserna till äldre och handikappade fortsatt. Verket medverkar bl. a. till försöksverksamhet med översiktliga ergonomiska genomgångar av ett antal arbetsplatser i Jönköpings, Skara­borgs, Norrbottens och Göteborgs och Bohus län. Den interna utbild­ningen i ergonomi har fortsatt.

Minskningen av antalet sysselsatta inom jordbruk fortsätter. På grund av landsbygdsbefolkningens av geografiska skäl mera begränsade kon­takter med arbetsförmedlingen krävs en fortsatt information från ar­betsmarknadsverket i samarbete med lantbruksmyndigheterna för att underlätta omställningen.

Överföringen av utländsk arbetskraft i enlighet med bemyndigande i Kungl. brev den 29 december 1967 har på grund av arbetsmarknadslä­get under budgetåret varit av begränsad omfattning. Vid den kollektiva överföringen har arbetstillstånd för ett 50-tal personer beviljats. Styrel­sens informationskontor i Rom nedlades den 1 april 1972; däremot kvarstår kontoret i Belgrad.

Arbetsförmedlingarna i de nordiska länderna samarbetar direkt med varandra. Arbetssökande kan genom arbetsförmedlingen i hemlandet få upplysningar om arbetsmöjligheterna i annat nordiskt land samt hjälp att söka lediga anställningar. En stor del av den finländska arbetskraf-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  65

ten flyttar mellan länderna utan kontakt med arbetsförmedlingen och utan att i förväg ha förvissat sig om arbete och bostad. I syfte att ef­fektivera förmedlingssamarbetet mellan Finland och Sverige tillsatte representanter för de båda ländernas regeringar år 1970 en arbetsgrupp. På arbetsgruppens förslag har bl. a. försöksverksamhet med utbyte av arbetsförmedlingstjänstemän meUan de båda länderna kommit till stånd. 17 svenska arbetsförmedlare har under 4—6 månader tjänstgjort vid förmedlingskontor i Finland.

Verksamheten vid sjömansförmedUngarna har haft i stort sett sam­ma omfattning som under budgetåret 1970/71. Totala antalet arbetssö­kande har ökat något. Ser man enbart på nybörjarsidan är ökningen markant, ca 30 % jämfört med budgetåret 1970/71. Totala antalet le­diganmälda platser visar en svag minskning. Vid den av Kungl. Maj:t i regleringsbrev påfordrade årliga översynen av sjömansförmedlingsor-ganisationen har styrelsen funnit att denna inte behöver ändras f. n. Styrelsen avvaktar bl. a. resultatet av den pågående utredningen om mönstring av sjömän.

Förmedling för artister och musiker m. fl. har under året bedrivits vid arbetsförmedlingarna i Stockholm, Malmö, Göteborg och Umeå. Ar­betsmarknadsstyrelsen bedriver dessutom i samarbete med resp. arbets­tagarorganisationer viss förmedlingsverksamhet genom de s. k. centrum­bildningarna (Författarcentrum, Teatercentrum m. fl.). Förutom verk­samheten vid den offentliga arbetsförmedlingen har artist- och musiker­förmedling bedrivits av ett antal s. k. organisationsförmedlingar med förmedlingstillstånd av arbetsmarknadsstyrelsen.

De särskilda åtgärder som vidtagits i enlighet med programmet för arbetskraft med längre utbildnmg har bl. a. innefattat tjänstgöring på kårort för ett antal förmedlare från orter med ringa erfarenhet beträf­fande förmedling av universitetsutbildad arbetskraft. Studerande vid samtliga universitet och universitetsfUialer har under våren 1972 fått möj­ligheter att delta i arbetsmarknadsorientering. På vissa orter har läm­nats en koncentrerad information vid en s. k. arbetsmarknadsvecka, me­dan man på andra orter under en längre tid har lämnat information till mindre grupper i anslutning till undervisningen.

I tidningen Arbetsmarknaden med Platsjournalen publiceras veckovis notiser om lediga platser inom olika yrkesområden från orter i hela landet. Den minskade efterfrågan på arbetskraft under budgetåret 1971/72 medförde en nedgång av antalet annonserade platser. Antalet platser per nummer har hållit sig mellan 5 000—9 000 under perioden mot 9 000—15 000 under budgetåret 1970/71. Tidningen har delats ut eUer sänts till arbetslösa, erbjudits ombytessökande och funnits tillgäng­lig under avvecklingsperioder vid företag som inskränkt eller ämnat lägga ned driften.

5    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bil. 13


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  66

Arbetsvård. Antalet arbetsvårdssökande har ökat mycket kraftigt under det sista decenniet. Sedan år 1959 har det skett nästan en fyrdubb­ling av antalet sökande, dvs. från 26 500 år 1959 tlU 97 500 år 1971. En konsekvens av den nuvarande höga arbetsbelastningen inom arbetsför­medling och arbetsvård har blivit bl. a. att samarbetet med andra or­gan som aktualiserar sökande för arbetsförmedling-arbetsvård ej kun­nat utvecklas och organiseras så att det fungerar på bästa möjliga sätt. Väntetider för nya arbetsvårdssökande har uppstått, som främst inom storstadsregionema är mycket långa. Arbetsplaceringen visar en klar förskjutning från den öppna marknaden till olika former av skyd­dat arbete. Detta beror inte enbart på de ökade kraven på arbets-Icraften från näringslivets sida utan också i betydande utsträckning på att verket inte har haft tUlräckliga personella resurser att genomföra snabba och effektiva rehabiliteringsåtgärder. Arbetsvården förfogar i dag för de handikappades rehabilitering över relativt goda hjälpmedel om än kvantitativa och kvalitativa brister fortfarande föreligger. Det finns en påtaglig risk 1 dag att personer som placeras i olika former av skyddat arbete förbUr i dessa anställningar därför att förmedlingen är fullt sysselsatt med sådana sökande som är helt arbetslösa. Arbetsför­medlingens tillgång på personal har på långt när ej medgivit till­fredsställande uppföljning och försök till utplacering i öppna markna­den. En effektiv sådan uppföljning skulle inte enbart medföra att allt flera kunde få arbete på den öppna marknaden utan även att de skyd­dade platserna skulle utnyttjas på bättre sätt genom .en ökad genom­strömning.

Yrkesvägledning. Antalet rådsökande uppgick under budgetåret 1971/72 tUl ca 112 000, vUket innebar en ökning med ca 14 000 jämfört med närmast föregående budgetår. Dessa rådsökande har haft utbildnings- eller yrkesvalsproblem av sådan art att en mer ingående intervju och utredning har bedömts erforderUg. Även antalet återbesök har ökat och uppgick under budgetåret 1971/72 till ca 24 500, vilket innebar en ökning med ca 1 500 jämfört med närmast föregående bud­getår. Yrkesvägledningens kollektiva information i skolorna har näs­tan fördubblats sedan mitten av 1960-talet, räknat i antal lektioner. Un­der läsåret 1971/72 redovisades 7 360 lektioner mot 6 468 under 1970/ 71. Ökningen hänför sig huvudsakligen till arbetsmarknadsutbildningen. Däremot har verksamheten i gymnasium, fackskola och folkhögskola minskat I omfattning. Försöksverksamheten med yrkesvägledande pro­gram i radio och television har fortsatt. På gmndval av sakunderlag från yrkesvägledningen har TRU för läsåret 1971/72 producerat sex televi­sionsprogram och 28 radioprogram.

Som en trolig följd av ungdomsarbetslösheten och av aktiviteterna för alt bekämpa denna har antalet yrkesvägledningssökande i åldern 20 år och yngre för första gången under en tioårsperiod visat en markant


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


67


ökning. En relativt sett lika.stpr ökning, cä 10 %, visar åldersgruppen 20—29 år.

Yrkesvägledningen för vuxna i omställnmgssituationer och inför val av utbildning bör byggas ut, dä allt fler vuxna av stmkturella för­ändringar tvingas in i komplicerade valsituationer i förhållande till yr­keslivet. Det är framför allt äldre personer samt gifta kvinnor som sö­ker sig ut på arbetsmarknaden som ställs Inför omställningsproblem. Ar­betsförmedlingens och yrkesvägledningens insatser inom arbetsmark­nadsutbildningen vid kurser av typen ArbetsUv och utbUdning m. fl. kur­ser har, som framgår av utfallet för budgetåret 1971/72, ökat kraftigt och måste ytterligare förstärkas. Kravet på ökade insatser av yrkesväg­ledare motiveras av att dessa kurser syftar till att öka de enskUda indi-dernas förutsättningar att göra ett övervägt yrkesval. Den kommunala vuxenutbildningens fortsatta expansion kommer också att behöva ökade insatser från yrkesvägledningens sida. Yrkesvägledningens verksamhet — delvis uppsökande — för lågutbildade torde öka genom verksam­heten inom ramen för FÖVUX (kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning) samt genom de förslag om en intensifierad uppsökande verksamhet på arbetsplatsema som framförts av LO. Den intensifierade verksamhet som bedrivs av studieförbunden för att stimulera de lägst utbildade för studier får sannolikt samma effekt. Allt fler handikappade ungdomar påbörjar allmänbUdande studier eller yrkesutbildrUng efter fullgjord skolplikt. Efterfrågan på individualiserade yrkesvägledningsin­satser för dessa ungdomar är mycket stor. Särskilda utbildningsmöjlighe­ter på gymnasial nivå har tillkommit. Behovet av vissa insatser från yr­kesvägledningens sida för handikappade i olika skolformer torde i stor utsträckning kvarstå eftersom de särskilda funktionärer för studie- och yrkesorientering som efterhand tUlkommer i dessa skolor får möjlig­het att remittera mer komplicerade yrkesvägledningsärenden till arbets­förmedlingen.

Anslagsberäkning. Arbetsmarknadsstyrelsen beräknar medelsbehovet inom programmet ArbetsmarknadsUiformation under budgetåret 1973/ 74 till 328,3 mUj. kr. enligt följande specifikation.


1972/73


1973/74

Beräknat

AMS


 


Psykotekniska undersökningar

Läkarundersökningar i samband med arbets­värd

Resekostnadsersättning och traktamente till arbetssökande m.fl. vid inställelse hos arbetsförmedlingsorgan

Forsknings- och utvecklingsarbete

Information till allmänheten genom publika­tionstryck och annonsering m.m.

Tryckning av blanketter för arbetssökande


 

24 200 000

34 800 000

1 100 000

1 250 000

100 000

150 000 10 000 000

6 707 000 1 450 000

17 675 000 1 650 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


68


 

 

1972/73

1973/74

Beräknat

AMS

Material tUl arbetsmarknadsstyrelsens

tryckeri Drift och underhåU av tjänstebilar Kapitalkostnader avseende tryckerimaskiner

och tjänstebUar Gemensamma förvaltningskostnader

Summa

350 000 160 000

137 000 194 960 000

229 164 000

485 000 280 000

214 000 261 786 000

328 290 000

1.   Psykotekniska undersökningar. Ifrågavarande undersökningar an­
vänds som hjälpmedel av förmedlingen, arbetsvården och yrkesvägled­
ningen. Mest används psykoteknisk undersökning av yrkesvägledning­
en. Undersökningama är av olika typer. S. k. fullständig anlagsunder­
sökning dominerar. Arbetsvården använder även speciellt anpassade
undersökningar, främst för sökande med syn- eller hörselskador. De
undersökningar som har funnits för urval till arbetsmarknadsutbildning
håller på att avvecklas, eftersom de visat sig inte vara tillfyllest som
utredningsunderlag. I stället har ett koncentrerat undersökningsförfa­
rande med anpassning till de olika kraven i utbildningsgångarna vid
omskolningscentra utarbetats och införs nu successivt. Det nya under­
sökningsförfarandet väntas få även andra användningsområden än val
av arbetsmarknadsutbildning.

Kostnadema för psykotekniska undersökningar uppgick under bud­getåret 1971/72 till ca 21 milj. kr. Antalet undersökningar utgjorde ca 20 500. Styrelsen räknar med att ca 30 000 undersökningar kommer att genomföras under budgetåret 1973/74. Kostnadema härför beräk­nas tUl 34,8 mUj. kr.

2.        Forsknings- och utvecklingsarbete. Styrelsen upprepar sitt flera gånger tidigare framförda yrkande att ett särskilt belopp anvisas för forsknings- och utvecklingsarbete rörande de allmänna arbetsmark­nadspolitiska sammanhangen och verkningarna av olika arbetsmark­nadspolitiska åtgärder. Beloppet är tänkt att användas av forsknings­institutioner utanför arbetsmarknadsverkets organisation.

3.        Informationsverksamhet. Medelsbehovet beräknas för budgetåret 1973/74 till 17 675 000 kr., vilket innebär en ökning med 10 968 000 kr., varav 6 600 000 kr. hänför sig tUl kontorsarbetscentralernas kost­nader för framställning av lokala platslistor. För tidningen Arbets­marknaden med praktiklista, lärarlista och dagslista beräknas 4 705 000 kr., för informationsbroschyrer om bl. a. arbetsmarknadspolitiska åt­gärder samt utbildnings- och yrkesvalsmöjligheter 2 699 000 kr., för annonsering 560 000 kr., för anskaffning av audivisuellt informations­material, framställning av filmer om arbetsmarknadspolitiken och del­tagande i utställningar 980 000 kr., för anordnande av eller medverkan


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                   69

i konferenser rörande arbetsmarknads- och arbetsmiljöfrågor 250 000 kr., för medverkan i utredningar och annan projektverksamhet 940 000 kr., för tryckning av styrelsens årsberättelse och informationsskrifter av tillfällig art 342 000 kr., för inteminformation genom utgivande av pesonaltidning samt distribution av interna broschyrer 70 000 kr. samt för oförutsedda insatser i samband med snabba konjunkturväxlingar m. m. 529 000 kr.

Försöksverksamhet med öppen förmedling

I anslutning tUl anslagsframställningen för budgetåret 1973/74 har arbetsmarknadsstyrelsen överlämnat en redogörelse för försöksverksam­heten med öppen förmedling. Styrelsen anför bl. a. följande.

Med öppen förmedling menar man dels öppen plätsinforma-tion och dels kundmottagning. Den öppna platsinformationen sker ge­nom tillhandahållande av lokala platslistor. Kundmottagningen är en ny enhet som inrättas vid sidan av fackexpeditionerna. Den nya enhe­ten lämnar ut platslistor och yrkesväglednlngsmaterial, sköter besöks-fördelningen till fackexpeditionerna och ger muntlig information av all­män art. Till systemet med öppen förmedling hör även i vissa fall or-dercentral, dvs. en särskild enhet som tar upp alla anmälningar från arbetsgivare av lediga platser, något som normalt sköts av fackexpedi­tionerna. Dessa inslag utgör komplement till förmedlingsverksamheten i övrigt.

Det centrala i systemet med öppen förmedling är de sökandes möj­lighet att själva välja vilka platser de vill söka. Möjligheten att fritt in­formera sig om efterfrågan på arbetskraft fömtsätter två väsentliga änd­ringar i den vanliga förmedlingens arbetsformer. För det första skall tUlgången till platsinformationen inte förbehållas förmedlingspersonalen utan överskådliga förteckningar över de lediganmälda platserna upprät­tas och tUlhandahållas de sökande. Normalt finns uppgifter om lediga platser på handskrivna orderblanketter som endast förmedlingspersona­len förfogar över. För det andra skall de sökande inte behöva lämna uppgifter om sig själva och registreras hos förmedlingen för att få ta del av de lediga platserna.

Tidigare ankom det på arbetsförmedlingen att bland de arbetssökan­de utvälja och anvisa den sökande som förmedlingen fann bäst lämpad för det utbjudna arbetet. Den arbetssökandes kvalifikationer enligt uppgifter om yrkesutbildning, arbetsbetyg och vitsord skulle utgöra den huvudgrund efter vilket urvalet av arbetskraft skulle ske. Om flera jämngoda sökande fanns anmälda, skuUe valet ske med hänsyn till de sökandes försörjningsplikt. Sökande som av förmedlingen anvi­sats arbete var skyldig att omedelbart eller på angiven tid infinna sig hos arbetsgivaren. Han fick på förmedlingen ett anvisningskort, som skulle överiämnas vid ankomsten tUl arbetsgivaren. Sökanden ägde dock


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                   70

alltid själv avgöra, huruvida och på vUka viUkor han viUe anta det er­bjudna arbetet. Numera betraktar man det som förmedlingens primära uppgift att öppet informera om olika anställningsmöjligheter. Förmed­lingen skall ge den arbetssökande bästa möjliga underlag för att själv välja vilka platser han vill söka. Den allmänna motiveringen för denna princip om friare informationsformer lämnades i arbetsmarknadsverkets handbok Förändring och trygghet (1967). Arbetsförmedlingens service skulle göras mer konsumentinriktad och mer än tidigare differentieras efter avnämamas behov. Nägon schematisk registrering av alla sökande borde inte längre tillämpas. Förmedlingen skulle i första linjen öppet och obyråkratiskt fungera som en upplysningstjänst till allmänheten i arbetsmarknadsfrågor. På detta sätt skulle förenklingar av arbetsmtiner kunna ske, som i sin tur gav tid för den fördjupade individuella hjälp som många arbetssökande behövde få.

I sin huvudrapport (SOU 1968: 60, s. 112 och 113) Arbetsmarknads­verket och arbetsmarknadspolitiken anslöt sig statskontoret till tanken pä en differentiering av förmedUngsinsatsema pä angivet sätt. Den en­skilde skulle ges möjlighet tUl ingående förmedlingssamtal när hans sys-selsättningssltuation så påfordrade. Sådana sökande som hade sina yr­kessituationer klara för sig och endast efterfrågade upplysningar om le­diga platser eller enklare arbetsmarknadsinformation skulle kunna få detta utan den tidsspillan som ett förmedlingssamtal innebär. De för­medlingsorganisatoriska konsekvenserna av en differentiering måste en­ligt statskontoret bli "ett system med öppen förmedling, dvs. att uppgif­ter om lediganmälda platser hålls tillgängliga för avnämarna utan att dessa registreras genom inskrivningsförfarande".

Förändringen av förmedlingens arbetsformer har skett som ett led i en nödvändig rationalisering av mer rutinbetonade uppgifter vid förmedlingskontoren. Syftet med denna rationalisering har varit dels att kunna betjäna en ökad krets av arbetstagare och arbetsgivare och dels att kunna öka insatserna för gmpper av arbetssökande och enskil­da personer som möter särskilda omställningsproblem pä arbetsmarkna­den. Rationaliseringen genom den öppna förmedlingen har skett genom att det i större utsträckning än tidigare har överlämnats åt parterna själva att göra urvalet av platser resp. urvalet av sökande. Arbetsför­medlingen har i stället sökt lägga sina personella insatser på de ärenden där urvalet av olika anledningar inte låter sig göras av parterna på egen hand. I övrigt har det öppna förmedllngssystemet främst påverkat ar­betsformerna vid individuell platsförmedling genom att alla förmedlare genom listorna haft information om platsutbudet inom alla eller flerta­let yrken mot tidigare enbart inom en del. Det interlokala förmedlings­arbetet har knappast påverkats.

Vid en förfrågan till länsarbetsnämnderna om erfarenheterna av öppen förmedling framkom bl. a. att alla nämnder ansåg att systemet


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                              71

med öppen förmedling ledde tUl rationaliseringsvinster. Detta skedde på tre sätt.

1.         Den mekanisering av informationsprocessen som platslistorna inne­bar hade gjort att mycket av förmedlarens tid, som förut upptogs av att svara på förfrågningar om platser, kunnat ägnas åt mer kvalificerat förmedlingsarbete. Samtidigt hade informationen nått fler sökande. Pro­duktionen av platslistor borde dock kunna förbättras väsentligt men till det behövdes ökade resurser.

2.         Arbetstekniken vid förmedlingen hade förändrats. De tidskrävande obligatoriska inskrivningarna hade slopats och grovgallringen av sökan­de tUl företagen minskat i omfattning. Båda arbetsuppgifterna förekom fortfarande men endast i de fall man ansåg att behov av sådan hjälp förelåg.

3.    Införandet av kundmottagning hade bidragit till en rationell ar­betsfördelning. Därigenom hade en utjämning av arbetsbelastningen kunnat ske och man hade kunnat koordinera insatsema bättre.

Försöksverksamhet med öppen förmedling inleddes år 1967. Försöken omfattade till en början bara ett fåtal kontor men utvidgades efter hand. Kundmottagning finns nu vid 44 av de 69 distriktskontoren och dess­utom vid 20 lokalkontor. Ordercentral har prövats vid 30 distriktskontor och åtta lokalkontor. Öppna platslistor utges för 50 arbetsförmedlings-distrikt.

Enligt statsmakternas beslut skulle arbetsmarknadsstyrelsen göra en utvärdering av försöksverksamheten med öppen förmedling och redovisa resultatet härav i så god tid att det kunde beaktas vid statsmakternas be­handling av anslagsframställningarna för budgetåret 1972/73. Till grund för styrelsens behandling av ärendet hösten 1971 låg dels en inom sty­relsens kansli utarbetad rapport i ämnet, dels yttranden häröver från arbetsmarknadens organisationer och Arbetslöshetskassornas samorga­nisation. I rapporten framhölls att såväl positiva som negativa effekter av försöksverksamheten hade framkommit. Med hänsyn till de positiva erfarenhetema föreslogs i rapporten att försöken skulle avslutas den 1 juli 1972. Erforderliga förbättringar borde därefter enligt rapporten ske inom ramen för det utvecklingsarbete som arbetsmarknadsverket har att bedriva. Av yttrandena över rapporten framgick emellertid att arbets­marknadsorganisationerna ansåg att försöksverksamheten borde fortsätta ytterligare någon tid och att kompletterande försök med delvis ny in­riktning borde göras. Rationaliseringen av förmedlingsarbetet hade dri­vits för långt på vissa punkter enligt organisationernas uppfattning. Bl. a. framfördes önskemål om följande ändringar i verksamheten, nämligen 1) inskrivning av flertalet sökande, 2) bättre hjälp till arbetsgivarna med urval av sökande, 3) bättre mått på förmedlingens effektivitet.

På grund av vad som sålunda hade framkommit beslöt arbetsmark­nadsstyrelsen att begära anstånd med redovisningen av försöksverksam-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  72

heten så att ytterligare försök skulle kunna ske, vilket biföUs av stats­maktema (prop. 1972: 1 bU. 13, InU 1972: 3, rskr 1972: 63). Styrelsen beslöt vidare att särskUda försök med modifierad öppen förmedling skulle göras vid några utvalda distriktskontor. I enlighet härmed har under våren 1972 försök gjorts i följande avseenden, nämligen 1) bättre faktauppgifter i platslistorna, 2) anonyma platsnotiser, 3) uppgift om facklig kontaktman i platsnotisema, 4) registrering av arbetssökande i kundmottagningen, 5) platsförslag inom öppen förmedling.

Vidare har en undersökning gjorts av de lokala platslistomas aktuali­tet och en räkning av tillsatta platser vid kontor med öppen förmed­ling.

Samtidigt med försöken med öppen förmedling påbörjade styrelsen försök med telefonanmälan från arbetslösa medlemmar i arbetslöshets­kassorna. F. n. bedrivs sistnämnda försök i 52 arbetsförmedlingsdistrikt. Styrelsen kommer att redovisa resultaten av denna försöksverksamhet i annat sammanhang.

Antalet lokala platslistor — reguljära och periodiskt utgiv­na — som framställs f. n. utgör närmare 100 och antalet produktions-ställen är ca 40. Den sammanlagda upplagan uppgår till närmare 100 000 ex. per vecka. Samtidigt finns ett 90-tal förmedlingskontor, som inte har möjlighet att publicera sitt platsmaterial. Vad gäller pe-riodiciteten litar flertalet till veckolistor, som kompletteras med till-läggslistor utgivna en eller ett par gånger i veckan eUer dagligen. En­dast vid tvä kontor har man hittills prövat dagslistor. Produktionstiden för veckolistorna är en till två arbetsdagar, för dagslistor en halv ar­betsdag. De tekniska resurserna för listframställningen är i regel mycket enkla, men sex kontor har en mer avancerad teknisk utrustning till förfogande.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i en framställning till Kungl. Maj:t den 5 juni 1972 anmält, att man önskar ta upp hela frågan om framställ-ningstekniken för listorna i samband med att man prövar möjligheten att introducera ADB som hjälpmedel i förmedlingsarbetet. I detta syfte begär styrelsen medel under budgetåret 1972/73 bl.a. för att pröva ADB för sortering, redigering och utskrift av storstadskontorens plats­listor och för vissa produktionstest beträffande övriga arbetsförmed­lingars listor. Frågan om framställningstekniken behandlas därför inte närmare här. Man kommer vid en sådan översyn att undersöka i vilken utsträckning det är praktiskt och ekonomiskt möjligt att gå över tUl dagslistor och vilka tekniska hjälpmedel som kan komma tUl använd­ning för redigering och tryckning av listor. Också distributionsfrågoma får tas upp vid översynen.

De lokala platslistor som introducerades år 1967 innebar avsevärda förbättringar framför allt i fråga om platsinformationens tillgänglighet. I förhåUande till äldre vakanslistor innehöll de nya listorna uppgifter


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                   73

om en större andel av de platser företagen anmält tUl förmedlingen. Vidare var platsnotiserna inte längre anonyma utan talade om de rek­ryterande företagens namn, adress och telefon. De sökande fick på så vis en överblick över efterfrågan på personal hos olika företag som dittUIs inte varit möjlig att ge. De enskUda notiserna i de nya listorna liknade tUl en början vad gäller informationen om arbetsvillkoren de kortfattade platsuppgifter som de äldre vakanslistoma innehöll. Dels berodde detta på att anteckningarna på förmedlingens orderblanketter om arbetets art, lön etc. inte var särskUt innehållsrika. Man menade att förmedlaren kände företagen och vid behov kunde komplettera när en sökande frågade. Dels visade det sig vara svårt att från företagen alltid få den väl awägda, komprimerade information som var önsk­värd för publicering. Efter hand skedde förbättringar i fräga om inne­hållet, men stora skUlnader rådde mellan olika företag och olika yrken i fråga om informationens kvalitet. Framför allt förekom uppgifter om lön mycket ojämnt.

Försök som nu gjorts ger vid handen att väsentliga förbättringar kan göras av informationen om arbetets art och lönen. Av redovisningen framgår bl. a. att informationen om arbetsuppgifter­na ökat från 46 till 86 % för platser inom arbetaryrken och från 20 till 73 % för tjänstemannayrken. Beträffande kvalifikationskrav har sådana uppgifter ökat från 22 till 67 % i arbetaryrken och från 58 tili 96 % i tjänstemannayrken. Också uppgifter om lönen har förbättrats i hög grad. I fråga om arbetaryrken har sålunda beskeden om löne­form ökat från 4 till 52 % och om lönebelopp från 2 till 32 %. Inom tjänstemannayrken, där löneuppgifter tidigare förekom i 1/3 av noti­serna, har denna andel höjts till 3/4.

De här sammanfattade resultaten visar att möjligheten till snabba informationsförbättringar delvis beror på utbildnings- och anställnings­förhållandena inom olika yrken. Av detta skäl får man räkna med att lika omfattande förbättringar inte alls eller i varje fall inte lika snabbt kan uppnås för alla yrkesgrupper. Som framgått av redovisningen har dock markanta förbättringar uppnåtts över lag. För att förklara detta måste man anta att det till stor del är företagens benägenhet att infor­mera som avgör om utförligare uppgifter skall lämnas eller ej. An­tagandet bestyrks av att de företag som deltagit har rätt divergerande uppfattningar om värdet av förbättrade data i platslistorna. En del anser det tydligen självklart att förbättringar av detta slag bör göras. Andra tycks vilja bygga helt pä de personliga kontakterna med förmedlingen. Försöket har för övrigt visat att det upplevs som mycket väsentligt för de flesta arbetsgivare att hålla en muntlig personlig kontakt med arbets­förmedlarna. Ett initiativ från en förmedling att bygga mer på skriftliga kontakter slog inte väl ut.

Även om förmedlingens standardinformation om lediga platser kan


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  74

bli mer fullständig på viktiga punkter, måste den inte sällan komplette­ras med uppgifter frän företagen som gäller arbetsförhållanden, arbets­miljö o. 1. Sådana uppgifter lämnas vanligen av företagens personal-anställare. I enlighet med styrelsens nyssnämnda beslut har försök också gjorts med att 1 platslistorna ange facklig kontaktman som de arbetssökande kan vända sig till för att fä kompletterande informa­tion om företag och arbetsmiljö. Sistnämnda försök har varit av begränsad omfattning (30 fackliga kontaktmän, ett 80-tal redovisade förfrågningar från sökande). De har närmast haft karaktären av en förundersökning.

Ett begränsat försök med anonyma platsbeskrivningar har gjorts. Försöket omfattade enbart tjänstemannaplatser inom den privata sektorn. Efter försöket gjordes en enkät bland berörda företag och arbetssökande. Reaktionen från de arbetssökande är klart negativ till anonym platsinformation i listoma (ombytessökande 94 %, arbets­lösa 83 % och studerande 82 % negativa). Företagens reaktion fram­går inte säkert av enkäten men verkar mera positiv till anonym plats­information.

Kvaliteten hos den information som ställs till de arbetssökandes för­fogande genom de lokala platslistorna beror Inte bara på sakinnehållet i platsbeskrivningarna. Därtill kommer också att höga krav på aktualitet hos den publicerade informationen måste uppställas. När inaktuella uppgifter om lediga platser ingår i det informationsun­derlag som förmedlingen använder som sitt arbetsmaterial och som den sprider till arbetssökande för deras egen användning, leder det tUl mer­arbete för de arbetssökande, arbetsgivarna och förmedlingens personal. Aktualiteten beror dels på de tekniska hjälpmedel som står till för­fogande för redigering och tryckning, dels på arbetsgivarnas avan-mälan av inaktuella platser. Vid ett undersökningstillfälle i maj 1972 omsattes i genomsnitt ca 50 % av platserna per vecka, men omsätt­ningen varierade starkt mellan olika kontor och oUka yrkesgrupper. Vid en kontroll framkom att 3/5 av de inaktuella platserna inte hade avanmälts av arbetsgivama. På de kontor där man prövat dagslistor anser man sig ha fått en bättre aktualitet i listorna. Undersökningen visar dock att detta huvudsakligen gäller de inkommande notiserna. De platser som borde avanmälts men ändå stått kvar i listan har haft ungefär lika stor andel i dagsUstorna som i veckolistorna (60 resp. 55 % av de inaktuella). Systemet med dagslistor är inte ensamt till­räckligt för att garantera aktualiteten i listorna. Om förmedlingen fär möjlighet att i ökad utsträckning gå över till dagslistor, kvarstår det ändå olöst hur man skall åstadkomma omedelbar avrapportering från arbetsgivarna.

Som berörts i det föregående uttalade sig organisationema pä arbets­marknaden för utvidgad  registrering  av arbetssökande vid kon-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                   75

tor med öppen förmedling. Argumenteringen var därvid följande. LO ansåg att arbetsformerna i kundmottagningen borde möjliggöra bättre bevakning av personer som behöver service utan att de själva begär det. Ett hjälpmedel kunde vara, menade LO, en uppmaning till varje sökan­de att skriva in sig i enkel form för att fortsatta kontakter skall kunna tas frän förmedlarnas sida. Också med tanke på den stora andelen om­bytessökande och nyinträdande pä arbetsmarknaden borde det finnas ut­vidgade registreringsmöjligheter, om de sökande så önskar under be­varande av deras anonymitet. Av liknande skäl som LO förordade TCO som huvudprincip att alla besökande i kundmottagningen på lämpligt sätt borde erbjudas registrering och att aUa borde registreras som inte uttryckligen avböjer detta. För merparten arbetssökande tor­de önskemålet om anonymitet vara underordnat önskan om att få tUl­godogöra sig förmedUngens service i den utsträckning sådan kan er­bjudas. Det kan förväntas, menade TCO med hänvisning till att rappor­ten inte behandlade storstadsområdenas arbetsförmedlingar, att svårig­heterna att få erforderlig kontakt med besökarna i kundmottagningen kommer att accentueras vid de största kontoren med deras stora till­strömning av arbetssökande. TCO framhöll vidare särskilt önskemål om aktiva förmedlingsåtgärder för ombytessökande. Inskrivning är en för­utsättning för att förmedlingen skall kunna lämna en kvalificerad ser­vice även mellan de tillfällen då den arbetssökande besöker förmed­lingen. Ett bristande intresse för att registrera ombytessökande medför därför en försämring av förmedlingsservicen för de yrken där andelen ombytessökande är hög, ansåg TCO.

De nya försöken med registrering av arbetssökande i kundmottag­ningen hade enligt de anvisningar som styrelsen utfärdade för försöken två syften, nämligen a) att bättre säkerställa att de arbetssökande får den hjälp de är i behov av och b) att ge arbetsförmedlingen bättre överblick över aktuella sökande och därigenom också bättre möjligheter att ge förslag på sökande till arbetsgivare. Registreringen skulle enligt anvisningama gmndas på självdeklaration. Vid sin första kontakt med kundmottagningen ombeds den sökande att på en förenklad inskrivningsblankett själv fylla i namn, ålder, yrke, adress, nuvarande sysselsättning och önskemål om arbete. Vid samtal med en arbetsförmedlare i kundmottagningen lämnas sedan ytterligare uppgif­ter om t. ex. UtbUdning eller yrkeserfarenhet. På gmndval av de upp­gifter som sökanden sålunda lämnar pä blanketten och under samtalet bedömer arbetsförmedlaren om det räcker med att sökanden själv orienterar sig i platslistan eller bör få ett samtal pä en fackexpedition. För att förmedlingen skall kunna "fånga upp" alla arbetssökande med inskrivning och samtal skall inga platslistor ligga lätt åtkomliga i kund­mottagningen. När inskrivning skett lämnar kundmottagningen en ko­pia  av  sökandeblanketten  till  fackexpeditionen  för det yrkesområde


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13   Inrikesdepartementet                                   76

inom vilket sökanden vill ha arbete. På detta sätt får fackexpeditio­nerna ett register över alla aktuella sökande och därmed bättre möjlig­heter att ge företagen anvisning på sökande.

Till försöket med registrering av sökande i kundmottagningen hör ocksä en uppföljningsmtin. När den som skrivits in på detta sätt inte haft någon kontakt med förmedlingen pä tre veckor, sänder arbetsför­medlingen ut ett tryckt brev, där sökanden uppmanas att ange om han önskar fortsatt kontakt med förmedlingen eller inte. När svaren kom­mit in görs en bedömning av om sökanden bör fä ett samtal på en fack­expedition eller om kundmottagningens service fortfarande är tillräck­lig. Om man anser att fackexpeditionen bör överta ärendet, avförs sö­kanden ur kundmottagningens register och ny inskrivning sker på expe­ditionen. Sökanden räknas då inte längre som enkelt inskriven.

Vid försöken har undantag från registrering gjorts i fråga om sökande som uttryckligen begärt detta. Vid de medelstora kontoren har detta skett uppskattningsvis i högst 10 % av fallen. Vid ett storstadskontor har antalet uppgått till närmare 20 %. Dessutom har listor skickats till sökande utan registrering, varvid förmedlingen haft uppgift om anmälningsdag och yrkesområde samt om namn och adress.

Av inhämtade yttranden från berörda länsarbetsnämnder framgår bl. a. att den öppna förmedlingen fungerar på väsentligt olika sätt i skilda delar av landet. Vid en del kontor är det i nuvarande arbets­marknadsläge bara en liten andel som anlitar enbart kundmottagningen (9—10 %), vid andra kontor en rätt stor andel (35—40 %). Av sökan­de som vänt sig enbart till kundmottagningen är det främst arbetslösa ungdomar, studerande och yngre ombytessökande som registrerats. Äldre arbetslösa och ombytessökande har hänvisats till fackexpeditionerna. Huvuddelen har stått anmälda i kundmottagningen kortare tid, men rätt betydande andelar — mellan 1/4 och 1/3 — har kvarstått som ar­betssökande i mer än två månader.

I nämndernas yttranden framkommer en viss tveksamhet om regi­streringen haft ett värde som svarar mot merarbetet vid förmedlingen. Denna tvekan beror inte på att man betvivlar värdet av att ha tUlgång till uppgifter om det stora flertalet sökande utan på den aktuella perso­nalsituationen vid förmedlingskontoren. På grund av otUlräcklig tillgång till förmedUngspersonal har det långt ifrån alltid varit möjligt att upp­fylla de förväntningar som registreringen väckt hos sökandena. Utöver personalsituationen har också det kärva arbetsmarknadsläget bidragit till att registren inte har utnyttjats i en utsträckning som eljest varit möjlig. Nämnderna noterar att fackexpeditionerna har fått bättre över­blick över aktuella sökande genom att de fått kopior av kundmottag­ningens sökandeblanketter och därmed bättre möjligheter att ge företa­gen förslag pä sökande. Men efterfrågan på arbetskraft har varit så liten under  den redovisade försöksperioden,  att förbättringarna  inte


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                   77

utnyttjats nämnvärt. Enbart registreringen är inte särskilt tidskrävande. Enligt en uppskattning skulle denna rutin, om den infördes över hela landet, motsvara en insats av ungefär 26 förmedlartjänster. Det som tar tid är de åtgärder registreringen ytterst syftar till, alltså bättre av­passade, ökade insatser för en del av kundmottagningens sökande.

När det gäller att dra slutsatser av de nu gjorda fortsatta försöken konstaterar arbetsmarknadsstyrelsen att dessa kommit tiU stånd framför allt därför att arbetsmarknadsparterna krävt bättre bevakning och bättre hjälp tUl sådana arbetssökande som anlitar enbart kundmottagningen.

Det har hävdats från arbetstagarsidan bl. a. att de sökandes önske­mål om anonymitet är underordnade behovet av individuell hjälp. Fram­komna uppgifter tyder på att antagandet är riktigt i ett kärvt arbets­marknadsläge. Bara en mindre del av dem som infann sig personligen på arbetsförmedlingen hade något emot att lämna uppgifter om sig själva pä en sökandeblankett. Men det finns ocksä tillräckligt mänga som bara vill veta vilka arbeten som finns för att man inte bör överväga obligatorisk registrering. Möjligheten till fri information utan registre­ring måste stå öppen med tanke på dessa sökande, och det är inte ute­slutet att deras andel ökar i ett annat läge. Det finns också speciella förhållanden för vissa yrkesgrupper att ta hänsyn tUl. Så t. ex. gäller för lärare att bekantgörandet av längre förordnanden sker genom plats­lista (den centralt utgivna Lärarlistan). Läraren uppger endast namn och adress till förmedlingen och fär listan hemsänd. Ansökan sker inte genom förmedlingen utan direkt till vederbörande skolstyrelser.

Arbetstagarsidan antog vidare att svårigheterna att få kontakt med sökandena skulle accentueras vid storstadsförmedlingarnas kundmottag­ningar, om registrering inte började tiUämpas I större utsträckning än dittills. I den nu föreliggande redovisningen ingår erfarenheter från di­striktskontoret i Göteborg. Redan före de nya försöken hade man där tillämpat inskrivning i kundmottagningen i rätt stor utsträckning, något som tyder på att registrering genom självdeklaration är ett hjälpmedel som bör utnyttjas vid storstadskontoren. Man skall emeUertid också ob­servera att kontoret i Göteborg inte tillämpar strikt likartade arbetsfor­mer vid alla enheter utan anpassar arbetssättet efter olika yrkesgrup­pers behov.

Som nämnts i det föregående har kompletterande försök med platsförslag inom öppen förmedling irUetts med anledning av framkomna önskemål om bättre hjälp till arbetsgivama med ett första urval av arbetssökande. Platsförslag I mindre systematiserad form är i och för sig ingen nyhet i förmedlingsarbetet. Förmedlingen har natur­ligtvis alltid diskuterat konkreta platser med arbetssökandena. Sedan den öppna förmedlingen infördes har emellertid denna del av förmedlings­arbetet mest vilat på fackexpeditionerna. Det principiellt nya med den öppna förmedlingen är att sökandena har fri tiUgång till information


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  78

om lediga platser och själva fär välja. Tidigare var det förmedlaren som valde ät sökanden. Det har emellertid visat sig att mänga sökande be­höver en viss medverkan av förmedlingen. I ett läge med få lediga plat­ser blir denna medverkan särskilt angelägen.

Syftet med försöken med platsförslag var att pröva en modell för utökad service åt dem som anlitar enbart kundmottagningen.

De som registrerats där genom självinskrivning skulle inte bara till­delas en platslista, utan ett konkret förmedlingssamtal skulle inledas i varje enskilt fall. Förmedlaren skulle härvid förvissa sig om att sökan­den uppfattat arbetsvillkoren rätt och att villkoren motsvarade sökan­dens erfarenheter. Denna konkreta hjälp vid platsvalet syftade samtidigt till att undvika klart onödiga förfrågningar hos företagen från sökan­dens sida. Till skillnad från vad som gäller •vid anvisning (arbets-anvisning) skulle förmedlaren inte ta kontakt med arbetsgivaren för den sökandes räkning för att avtala tid för besök. Termen anvisning används alltjämt i dagligt tal inom förmedlingen men innebär inte längre något föreläggande gentemot sökanden. Vid anvisning tar för­medlaren kontakt med arbetsgivaren för sökandens räkning, medan detta inte sker vid platsförslag. I övrigt innebär anvisning och plats­förslag ungefär detsamma;

En undersökning vid fem kontor med öppen förmedling utvisar att drygt 3 400 anvisningar (kontakter med företag om individuella arbets­sökande) gjordes under en räkningsvecka i början av maj 1972. Anta­let anvisningar skall jämföras med antalet lediganmälda platser, som utgjorde 4 500. Samtidigt uppgick antalet anmälda arbetssökande hos de fem kontoren till 19 200 personer. Bristen på lediga platser var så­ledes mycket stor. I utredningen redovisas en lokal enkät till rekryte­rande företag som visar ett uttalat önskemål från arbetsgivarnas sida att förmedlingen gör anvisningar, dvs. att förmedlingen för sökandens räkning tar kontakt med rekryterande företag. En motsvarande enkät till arbetssökande pekar snarast åt motsatt håll. En övervägande del av sökandena önskar ta kontakt själva med arbetsgivama.

Från länsarbetsnämnderna inhämtade uppgifter ger vid handen att platsförslag visat sig vara ett värdefullt komplement till anvisning. An­vändningen av platsförslag kan göras mer eller mindre omfattande så att t. ex. platsförslag lämnas bara efter förmedlingens bedömning i det en­skilda fallet eller så att ingen arbetssökande som infinner sig personli­gen hos förmedlingen blir utan denna hjälp.

Arbetsmarknadsstyrelsen har även tagit upp förmedlingssta­tistiken tUl behandling. En anmärkning som arbetsmarknadens or­ganisationer har riktat mot systemet med öppen förmedling är att man inte har samma kontroll som tidigare över utfallet av den löpande för­medlingsverksamheten. De nu gjorda försöken med enkel registrering och platsförslag i kundmottagningen har visat att det nu finns bättre


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  79

möjligheter att ta fram uppgifter om anmälda platser som har tiUsatts med sökande vid förmedlingen. Införandet av sådana rutiner som re­gistrering och platsförslag kräver att kundmottagningen i likhet med fackexpeditionerna för vissa anteckningar över sina åtgärder och där­med ocksä får en bättre kontroll över arbetet. Anteckningar om gjorda anvisningar och platsförslag gör det möjUgt att utarbeta styrinfor­mation för förmedlingen utvisande bl. a. vilka företag och vilka plat­ser som har fått resp. inte har fått anvisning på sökande. Om dessa upp­gifter kompletteras med statistisk information om antal arbetssökande, antal anvisningar och platsförslag samt tillsatta platser får förmedling­en ett värdefullt underlag för Införande av nya bättre avpassade förmed­lingsåtgärder. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår att sådan förmedlings­statistik och styrinformation i fortsättningen skall tas fram vid alla arbetsförmedlingar i landet.

Arbetsmarknadsstyrelsen avslutar sin redovisning av försöksverksam­heten med öppen förmedling med att lägga fram förslag till ändrade a rbetsformer för förmedlingen och till vissa omläggningar av förmedlingskontorens inre organisation.

Fr. o. m. den 1 juli 1973 bör kundmottagning inrättas vid alla distriktskontor och större lokalkontor efter i stort sett den modell som prövats i den tidigare försöksverksamheten. Inom ramen för denna genomgående organisation måste dock en anpassning göras med hänsyn till ort och i viss mån till yrke. Kundmottagningens uppgifter och arbets­former bör utformas på det sätt som prövats vid nu redovisade nya försök. Detta innebär att alla sökande som anlitar enbart kundmottag­ningen bör registreras genom självdeklaration, om de inte avböjer det, och få hjälp med platsförslag i kundmottag­ningen. Från den generella regeln om registrering bör undantas feriear­betssökande ungdomar. Registreringen bör göras på det sätt som prövats vid distriktskontoret i Göteborg, varvid någon ny inskrivning inte behövs, när ärendet överförs till en fackexpedition för ytterligare platsförmed­lande åtgärder. Avpassade på lämpligt sätt bör motsvarande arbetsfor­mer med registrering och platsförslag samtidigt införas även vid kontor utan kundmottagning.

För genomförandet av dessa åtgärder för att förstärka den direkta platsförmedlande verksamheten inom hela förmedllngsorganisationen fordras ett tillskott av förmedlingspersonal som ligger inom ramen för vad styrelsen har yrkat i sin anslagsframställning för budgetåret 1973/74.

Vad gäller de öppna platslistorna ämnar styrelsen göra en översyn av hela produktionsordningen med sikte på att förslag skall kunna läggas fram i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1974/75. Förbättringar av platslistornas innehåU i vad avser bl. a. ar­betets art och lönen bör dock ske snarast. Vidare bör försöken med upp­gift om facklig kontaktman fortsättas.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                              80

Vad härefter beträffar förmedlingskontorens inre or­ganisation anser arbetsmarknadsstyrelsen att man för framtiden bör särskilja tre gmndfunktioner hos arbetsförmedlingen, nämligen en informationsfunktion, en platsförmedlande funktion och en arbetsförbe-redande funktion. Förmedlingspersonalens uppgifter skall omspänna alla tre funktionerna. Arbetsvärds- och yrkesvägledningspersonalen har dock främst arbetsförberedande uppgifter.

Styrelsen föreslår att kundmottagning och eventuell ordercentral bil­dar en mottagningssektion med både information och plats­förmedling som sina uppgifter. Kundmottagningen bör ha minst två handläggande tjänstemän.

Styrelsen har vidare övervägt fackexpeditionernas orga­nisation. Den arbetsfördelning som förekom tidigare inom förmed­lingen innebar en expeditionsindelning efter kön och vid större kontor även efter näringsgrenar eller yrkesområden. Ofta anordnades lokaler­na så att två förmedlare hade tUlgång till samma platsinformation. Ge­nom tillkomsten av de lokala platslistorna, som ger aUa förmedlare tillgång tUl hela platslnformationen, blev det möjligt att pröva annan arbetsfördelning inom förmedlingen. Statskontoret föreslog sålunda i sin huvudrapport (SOU 1968: 60 s. 116) att fackexpeditionerna skulle utgöra sammanhållna enheter utan uppdelning efter yrkesområden. En nyligen gjord undersökning visar emellertid att flertalet distriktskontor alltjämt tillämpar en indelning efter snäva yrkesområden.

Arbetsmarknadsstyrelsen vill för sin del avvisa ett slopande av upp­delningen efter yrkesområden med tanke på de platsförmedlande upp­gifterna. A andra sidan måste en långtgående uppdelning efter snäva yrkesområden anses olämplig framför allt med tanke pä ökningen av de arbetsförberedande uppgifterna. Dessa uppgifter, som har utredande karaktär och kräver mer tid än det direkta förmedlingsarbetet, förut­sätter större arbetsenheter med möjlighet till vidare arbetsfördelning. Med större arbetsenheter blir det dessutom möjligt att ta fackexpedi­tionernas förmedlingspersonal i anspråk även för utredande och arbets­förberedande åtgärder. Styrelsen föreslår därför att fackexpeditionerna sammanförs till sektioner benämnda förmedlings- och utred­ningssektioner, vilka täcker relativt breda yrkesområden. An­talet sektioner bör beroende pä förmedlingskontorets storlek vara mellan tre och fem. En sektlon bör ha minst fem handläggande tjänstemän.

De arbetsförberedande åtgärderna har pä gmnd av stmkturföränd-ringarna på arbetsmarknaden kommit att utgöra en växande del av för­medUngens arbete. Alla åtgärder som vidtas i arbetsförberedande syfte kräver utredning av sökandens situation. I många fall, t. ex. i omskol­ningsärenden, görs dessa utredningar av en förmedlare på en fackexpe-tion, i andra fall handläggs ärendet av arbetsvärdspersonal. Ofta är ett samarbete  förmedlare arbetsvårdareyrkesväg-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                   81

ledare nödvändigt för ett ärendes lösning. Ett sådant samarbete för­utsätts f. ö. i den nya kontorsorganisationen genom att de tre verk­samhetsgrenarna ställts under gemensam ledning av distriktskontors­chefen. Detta samarbete bör stärkas ytterligare enligt styrelsens mening. Vid åtskilliga förmedlingskontor har s. k. AVY-gmpper organiserats i syfte att åstadkomma ett organiserat samråd mellan förmedling, arbetsvård och yrkesvägledning i utredningsärenden. Mot denna bak­grund föreslår styrelsen att arbetsvärds- och yrkesvägledningspersonalen organisatoriskt och lokalmässigt förs till de föreslagna förmedlings- och utredningssektionerna. En fräga som då uppkommer är om man bör skilja mellan de platsförmedlande och de arbetsförberedande uppgifter­na inom de nya sektionerna. Styrelsen vill för sin del inte föreslå en sådan uppdelning. Ingenting hindrar emellertid att man vid de största förmedlingskontoren tillämpar en arbetsfördelning som möjliggör att vissa tjänstemän huvudsakligen ägnar sig åt platsförmedling.

Inom de nya sektionerna fordras åtgärder för samordning så att en avvägning kan göras av personalinsatserna för platsförmedling resp. arbetsförberedande åtgärder. Vidare behövs samordning mellan varje sektion och kundmottagningen, vilken har även platsförmedlande uppgifter. Styrelsen anser därför att en sektionschef bör utses bland redan befintliga tjänstemän på varje förmedlings- och utrednings­sektion. Pä varje distriktskontor bör vidare finnas en s t ä 11 f ö r e trä­dande kontorschef med uppgift att svara för bl. a. samord­ningen mellan förmedlings- och utredningssektionerna. Alla remisser till arbetsvård och yrkesvägledning bör gå genom den ställföreträdande kontorschefen. Denne bör utses bland redan befintliga tjänstemän på;, distriktskontoret.

I fråga om storstadskontoren föreslår styrelsen att förmed­lingsarbetet uppdelas på enheter och inom dessa enheter pä sektioner. För varje sådan större enhet bör en chef med ansvar för planeringsfrågor finnas. I övrigt kan organisationen och samordningen- överensstämma med vad som gäller för andra förmedlingskontor.

Den föreslagna ändringen att förmedlings-, arbetsvärds- och yrkesväg­ledningspersonal bör ingå i samma sektioner under gemensam ledning fordrar på många håll lokalmässiga omdisposltioner.

De nu föreslagna ändringarna i förrriedlingens inre organisation bör enligt styrelsens mening genomföras successivt med början den 1 juli 1973 och kan knappast beräknas vara avslutade före den 1 juli 1974.

6    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. BU. 13


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


82


Programmet   Yrkesmässig   och   geografisk rörlighet

Arbetsmarknadsstyrelsens och skolöverstyrelsens anslagsframställningar

Arbetsmarknadsutbildning. Under budgetåret 1971/72 deltog 121 000 personer i arbetsmarknadsutbildning (exkl. anpassnings­kurser och lokaliseringsutbildning). Ca 96 000 personer påbörjade under perioden sin utbildning. Jämfört med föregående budgetår innebär detta en ökning med 14 resp. 13 %.

De totala kostnaderna budgetåret 1971/72 för arbetsmarknadsutbild­ning har för arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen uppgått till 418,1 resp. 270 milj. kr. HärtUl kommer 6 resp. 18,6 milj. kr. för an­passningskurser för handikappade (se delprogrammet UtbUdning av svårplacerade).

I följande sammanställning redovisas antalet påbörjade utbildningar samt dessas utbUdningsvolym i veckor under budgetåret 1971/72, förde­lat pä skilda utbildningsanordnare.

 

Kursområde

Antal

Procentuell

Utbildningens

Antal

 

elever

fördelning

genomsnittliga längd i veckor

elevveckor

SÖ: s särskilt anordnade

 

 

 

 

kurser

53 200

55,4

22

1 170 400

Företagsutbildning

 

 

 

 

(exkl. lokaliseringsut-

 

 

 

 

bildning)

6 900

7,2

16

110 400

Kurser inom det reguljära

 

 

 

 

utbildningsväsendet

22 900

23,9

28

641 200

Övriga kurser

13 000

13,5

13

169 000

(ex. korrespondenskurser.

 

 

 

 

kurser i bildningsför-

 

 

 

 

bundens regi)

 

 

 

 

Summa

96 000

 

 

2 091 000

En fördelning på yrkesinriktning för resp. kvinnor och män visar att ca 10 % av kvinnorna påbörjade utbildnuig inom vårdområdet och ca 18 % inom kontorsområdet, drygt 16 % inom kommunal hemservice (hemsamariter m. fl.) och ca 10 % inom tillverkningsindustri. Av män­nen utbUdades ca 43 % inom tillverkningsindustri, ca 13 % inom tek-niskt-naturvetenskapUgt arbete och 5 % inom kontorsområdet.

BristyrkesutbUdningen, som bedrivits sedan hösten 1966, har under budgetåret 1971/72 omfattat 1 900 personer.

Sedan december månad 1970 bedrivs såsom försöksverksamhet un­der en treårsperiod nordisk arbetsmarknadsutbildning i Övertorneå. Avsikten är att skolan successivt skall byggas ut till att kunna ta emot 225 kursdeltagare från Finland, Norge och Sverige. Under budgetåret


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  83

har 150 personer deltagit i denna utbildning. Kostnaderna fördelas mel­lan ländema enligt särskilt avtal.

I fråga om den långsiktiga utvecklingen på området anför arbets­marknadsstyrelsen att de snabba och genomgripande förändringarna på arbetsmarknaden medför omställningsproblem för ett stort antal män­niskor. Arbetsmarknadsutbildning har visat sig vara ett effektivt medel för att bl. a. möjliggöra nytt arbete för dem som drabbas av omställ­ningarna och för att ge handikappade och äldre ökad konkurrenskraft på arbetsmarknaden. En ärlig ökning av utbildningsvolymen om ca 5 000 personer bedöms därför som realistisk.

Styrelsen väntar att en betydande andel av deltagarna i arbetsmark­nadsutbildningen även fortsättningsvis kommer att utgöras av kvinnor. Andelen kvinnor beräknas för budgetåret 1973/74 till minst 50 %.

Styrelsen räknar med en fortsatt ökning av antalet personer i arbets­marknadsutbUdning. För budgetåret 1973/74 beräknas således 130 000 personer komma att delta i sådan utbildning.

Mot bakgrund av att ca en tredjedel av samtliga som undergår ar­betsmarknadsutbildning är handikappade eller svårplacerade och att denna kategori svarar för ca 50 % av totala antalet utbildningsveckor föreslär styrelsen att till delprogrammet UtbUdning av svårplacerade hänförs ej enbart kostnader för de s. k. anpassnlrigskurserna utan även kostnader för utbildning av handikappade Inom reguljär arbetsmarknads­utbildning.

Styrelsen understryker i detta sammanhang angelägenheten av att en prestations- och kostnadsmässig redovisning av arbetsmarknadsut­bildningen sker pä sådant sätt att en rättvisande bild erhålls av omfatt­ningen av de åtgärder som arbetsmarknadsverket vidtar till förmån för de handikappade och svårplacerade.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller att utbildningsbidragens real­värde successivt minskat trots att grundbidragen höjts åren 1968, 1970 och 1972. De har, framför allt för ensamstående, försämrats i jämfö­relse med exempelvis arbetslöshetsförsäkringen. Utbildningsbidragen bör enligt styrelsen vara så stora att de stimulerar arbetslösa personer att utbilda sig i stället för att uppbära kontantunderstöd.

Grundbidrag föreslås utgä lika för gift och ogift med 650 kr. per månad. Detta innebär en höjning med 25 kr. per månad för gift och med 75 kr. per månad för ogift. Merkostnaderna härför beräknas till 21 milj. kr. Grundbidraget bör enligt styrelsen ej reduceras av make­inkomst. Kostnadema härför beräknas tUl 19 milj. kr.

Traktamente som avser att täcka merkostnader för mat och husrum på utbildningsorten utgår fr. o. m. den 1 juli 1972 med 350 kr. per må­nad till familjeförsörjare och med 200 kr. per månad för annan än fa­miljeförsörjare. Enligt styrelsens mening bör traktamentet höjas till 450 resp. 225 kr. per månad. Kostnadsökningarna beräknas till 2 resp.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                   84

1 milj. kr. Normalersättningen föreslås likaså höjd från 200 till 225 kr. per månad och kostnadsökningen härför beräknas bli obetydlig.

För att stimulera en ökad bristyrkesutbUdning föreslås ett icke be­hovsprövat stimulansbidrag om 300 kr. per månad. Kostnaden härför uppskattas till 4,5 mUj. kr.

Styrelsen föreslär också att ensamstående försörjafe och handikap­pade, som inte kan erhålla förvärvsarbete under ferier inom utbild­ningstiden, efter särskild prövning skall kunna få utbildningsbidrag även under studieuppehållet. Kostnaden beräknas tUl 1,2 milj. kr.

I en särskild framställning har styrelsen hemstäUt att statens ansvar för skada på person eller egendom vid arbetsmarknadsutbildning i före­tag skall utvidgas att omfatta även sådan utbildning m. m. under vilken eleven uppbär utbildningsbidrag men under vilken undervisningen inte följer någon av skolöverstyrelsen fastställd läroplan.

Det växande utbildningsbehovet bör kunna tillgodoses bl. a. genom ökad företagsutbildning. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslär att ett bidrag till företagen med 4 kr. per elev och näryarotimme skall införas som försöksverksamhet fr. o. m. budgetåret 1973/74. Enligt styrelsen skulle denna form av företagsutbildning användas som alternativ till andra arbetsmarknadspolitiska medel vid exempelvis en konjunkturdämpning. I ett sådant arbetsmarknadsläge är det speciellt angeläget att företagen kan stimuleras till nyrekrytering av ej utbildad arbetskraft. Redan an­ställda, som på grund av produktionsändringar löper risk att bli arbets­lösa, bör genom omskolning I företaget beredas möjlighet att fä kvar-stanna. Kostnadema för förslaget beräknas till ca 5 milj. kr.

Enligt bestämmelser i regleringsbrev 1972/73 kan företag som ut­bildar person med svårare handikapp uppbära bidrag i högst sex måna­der. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår att denna tid efter individuell prövning kan förlängas fill tolv månader i likhet med utbildning enligt kungörelsen (1970: 180) om statiigt regionalpolitiskt stöd. Merkostna­den beräknas till 1 milj. kr.

Sedan år 1967 kan bidirag i särskilda fall utgå till företag som för­binder sig att för anställning i företaget utbilda arbetstagare som fyllt 50 år och bedöms ha ett inte ringa antal återstående är i förvärvslivet samt inte kan antas få stadigvarande anställning utan sådan utbUdning. Styrelsen föreslår att åldersgränsen, då särskilda skäl föreligger, får sänkas tUl 45 år och att utbUdningstiden efter individuell prövning kan förlängas till tolv månader. Förslaget innebär en kostnadsökning på 500 000 kr.

Styrelsen har vidare, i enUghet med kungörelsen (1970: 641) om be­gränsning i myndighets rätt att meddela föreskrifter, anvisningar eller räd, för prövning underställt Kungl. Maj:t frågan om en höjning av timersättningen för den som studerar pä deltid frän 3 'till 4 kr. per närvarotimme. Kostnadsökningen beräknas till 1,5 milj. kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                   85

Den pågående försöksverksamheten med barntillsyn för ensamstående mödrar som utbildas utom hemorten föresläs utvidgad från 100 till 200 barntillsynsplatser. Kostnadsökningen beräknas tUl 1,5 milj. kr.

Enligt nuvarande bestämmelser får från anslaget Arbetsmarknads­service bestridas kostnader för avgiftsfri undervisning i svenska språket för invandrare under högst tvä månader I samband med arbetsmark­nadsutbildning. Skolöverstyrelsen anser denna begränsning otillfreds­ställande då den inte tar hänsyn till i vilken mån kursdeltagaren har uppnått tUlräckliga kunskaper för att kunna följa och tUlgodogöra sig planerad yrkesutbildning. Skolöverstyrelsen och arbetsmarknadssty­ relsen föreslår därför en ändring som möjliggör förlängd språkunder­visning grundad på individuell kunskapsprövning.

För budgetåret 1972/73 fär nyssnämnda anslag disponeras för att bestrida kostnader för bidrag till zigenare, som fyllt 18 år och deltar i utbildning motsvarande den som ges inom den obligatoriska skolan, efter motsvarande grunder som gäller för utbUdningsbidrag enligt ar­betsmarknadskungörelsen. Kostnaderna för sädant bidrag uppgick un­der budgetåret 1971/72 till 1 597 000 kr. Även för budgetåret 1973/74 beräknas medel behövas för ändamålet. Skolöverstyrelsen beräknar, att bidrag behöver utbetalas tUl 230 elever med i genomsnitt ca 1 250 kr. per elev och månad. Medelsbehovet beräknas därför till i runt tal 3,5 milj. kr.

Anslagsberäkning. Arbetsmarknadsstyrelsen beräknar för sin del medelsbehovet under delprogrammet ArbetsmarknadsutbUdning tUl 508 milj. kr. inkl. kostnaderna för föreslagna ändringar av bidragsbestäm­melser m. m., som uppgår till 56,3 mUj. kr.

Under förutsättning att deltagarantalet under budgetåret 1973/74 i skolöverstyrelsens kurser blir ca 78 500 beräknas skolöverstyrelsens kostnader bli följande.

Personalkostnader                                                                                    179 600 000

Inventarier                                                                                                  32 500 000

Material för produktion och övningsarbeten                                             13 400 000

Materiel                                                                                                     25 000 000

Administrativa kostnader (tjänster)                                                             7 300 000

Andra främmande tiänster (hyror m.m.)                                                    57 700 000

Bidrag, ersättningar m.m.                                                                                700 000

Diverse kostnadsslag                                                                                       150 000

Lärarutbildning                                                                                             4 200 000

Summa       320 550 000

Inberäknat de förutnämnda kostnaderna för bidrag till zigenare skulle det totala medelsbehovet för skolöverstyrelsens vidkommande uppgå till ca 324 milj. kr.

Sammanlagt utgör sålunda arbetsmarknadsstyrelsens och skolöver­styrelsens medelsbehov för delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning (508 + 324 =) 832 milj. kr.


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 86

Flyttningsbidrag. På grund av den minskade efterfrågan på arbetskraft har utgifterna för flyttningsbidrag varit lägre under bud­getåret 1971/72 än under 1960-talets senare del. Utgifterna uppgick tUl 56 milj. kr. Under de närmaste åren beräknas bidragsverksamheten ha i stort sett oförändrad omfattning. RegionalpoUtiska insatser kan visserligen tänkas medföra en minskning av bidragsverksamheten för flyttningar från Norrland tUl övriga delar av landet. Samtidigt kan emeUertid antalet flyttningar från glesbygd till tätort i skogslänen tän­kas öka.

Den regionala obalansen och de fortgående snabba strukturföränd­ringarna gör en förbättring av flyttningsbidragen angelägen. Styrelsen föreslår därför i likhet med föregående år att starthjälpen till familje­försörjare höjs från 1 000 till 1 500 kr. och utrustningsbidraget från 2 000 tUl 3 000 kr. Styrelsen föreslår vidare att ersättning skall kunna utgå för inkomstbortfall till den som söker arbete i samband med före­stående avsked från anställning samt att flyttningsbidrag skall kunna ut­gå även till nyexaminerade. Kostnaderna för de föreslagna förbättring­arna kan beräknas tUl ca 9,5 milj. kr.

Totalt beräknas kostnaderna för flyttningsbidrag tUl 72,2 milj. kr. under budgetåret 1973/74. I detta belopp ryms hjälp till hemvändande utlandssvenskar, vilken har obetydlig omfattning.

Inlösen av egnahem m. m. Under budgetåret 1971/72 har styrelsen löst in 29 egnahem samt sålt 44 egnahem och en bostadsrätt. Under en femårsperiod dessförinnan inlöstes i genomsnitt 50 egnahem per år. Minskningen av antalet inlösta egnahem får tUlskrivas konjunk­turavmattningen.

Med hänsyn till de ökande försäljningsintäkterna beräknar styrelsen medelsbehovet för budgetåret 1973/74 till 1 milj. kr., dvs. 1 milj. kr. mindre än vad som har anvisats för budgetåret 1972/73. Inlösensum­man för högst 100 egnahem och bostadsrätter beräknas till 2,1 mUj. kr. och kostnaderna för förvaltning av inlösta bostäder till 100 000 kr. Inkomster på 1,2 milj. kr. beräknas uppkomma vid försäljning av ca 100 bostäder.

Bostäder för flyttande arbetskraft. Medelsbeho­vet för delprogrammet beräknas till 1,4 milj. kr., varav 50 000 kr. av­ser lån till zigenares bosättning.

Departementschefen

Innan jag behandlar medelsbehovet under programmet Arbetsmark­nadsinformation skall jag dels redovisa mina ställningstaganden till för­söksverksamheten med öppen förmedling och dels beröra frägan om förmedlingsverksamheten inom kulturområdet.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  87

I sin huvudrapport (SOU 1968: 60—62) Arbetsmarknadsverket och arbetsmarknadspolitiken anförde statskontoret i fråga om arbetsförmed­lingen bl. a. att insatsema borde differentieras så att varje förmedlings­ärende fick den behandling det fordrade med hänsyn till avnämarens behov samt att en förmedlingsorganisatorisk konsekvens av differentie­ring var ett system med öppen förmedling. Vid min anmälan av statskon­torets betänkande för 1970 års riksdag (prop. 1970: 1 bil. 13 s. 23) an­förde jag bl. a. att försök med öppen förmedling pågick vid flera för­medlingskontor och att jag inte var beredd att ta ställning till statskon­torets förslag förrän den pågående försöksverksamheten hade utvärde­rats. Arbetsmarknadsstyrelsen borde redovisa resultaten av försöksverk­samheten i så god tid att de kunde beaktas vid statsmakternas behand­ling av anslagsframställningarna för budgetåret 1972/73.

Sedan arbetsmarknadsstyrelsen i december 1971 anhålUt om anstånd med ifrågavarande redovisning, anförde jag i prop. 1972: 1 (bil. 13 s. 103) att utvärderingen av försöksverksamheten fick uppskjutas och att jag räknade med att en sådan skulle kunna redovisas för riksdagen se­nast i 1973 års statsverksproposition.

Arbetsmarknadsstyrelsen har nu lagt fram en utförlig redogörelse för erfarenheterna av den hittillsvarande försöksverksamheten. Av redogö­relsen framgår att systemet med öppen förmedling, vilket kort uttryckt innebär kundmottagning och öppna platslistor, har hunnit prövas åt­minstone ett par år inom större delen av förmedlingsorganisationen. Vi­dare framgår att styrelsen på arbetsmarknadsorganisationernas tillskyn­dan vid några distriktskontor har gjort kompletterande försök med inte oväsentliga modifieringar i det tidigare systemet, bl. a. registrering av ar­betssökande genom självdeklaration och ökad hjälp med platsförslag åt arbetssökande i kundmottagningen. Styrelsen avslutar redogörelsen med att föreslå att öppen förmedling i modifierad form införs allmänt i för­medlingsorganisationen fr. o. m. den 1 juli 1973.

Enligt min bedömning överväger de positiva erfarenheterna av försö­ken. Jag anser mig därför nu böra förorda att öppen förmedling i den modifierade form med registrering och platsförslag som styrelsen har föreslagit skall ingå som étt led i förmedlingsverksamheten i fortsätt­ningen. Jag vill i sammanhanget stryka under vad styrelsen har anfört om den öppna förmedlingen som en viktig del av informationsfunktio­nen. Innebörden härav är bl. a. att möjligheten att fritt ta del av plats­utbudet utan registrering skall stå öppen för alla som besöker förmed­lingen.

Genomförandet av ifrågavarande ändring i förmedlingens arbetsfor­mer bör, som styrelsen har föreslagit, inriktas på att kundmottagning inrättas på alla distriktskontor och på de större lokalkontoren. Det bör ankomma på styrelsen att avgöra i vilken utsträckning ordercentral skall inrättas på förmedlingskontoren.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  88

Vad jag nu har anfört innebär att försöksverksamheten med öppen förmedling kan anses avslutad. Som styrelsen framhåller behöver dock vissa frågor utredas ytterligare, t. ex. frågor om framställningen av de lo­kala platslistorna och platsnotisernas innehåU. Detta kan ske inom ramen för det utvecklingsarbete som styrelsen har att bedriva fortlöpande.

Vad härefter beträffar förmedUngens inre organisation föreslog stats­kontoret i sitt nyss berörda organisationsförslag att uppdelningen av för­medlingsverksamheten i yrkesexpeditioner skulle slopas och ersättas av sammanhållna förmedlingsexpeditioner. Inom en sammanhållen expedi­tion skulle varje kund få ett större antal valmöjligheter, vilket förutsattes bl. a. stimulera till ökad yrkesrörlighet. Vidare skulle personalresurserna kunna utnyttjas bättre. Statskontoret föreslog även att arbetsvärds- och yrkesvägledningsfunktionema skulle integreras i de sammanhållna för­medlingsexpeditionerna. Vid min anmälan av organisationsförslaget (prop. 1970: 1 bil. 13 s. 23) anförde jag att förslaget om sammanhållna förmedlingsexpeditioner borde prövas ytterligare innan ställning kunde tas till förslaget. Jag anförde vidare att jag i likhet med statskontoret an­säg att en integrering mellan allmän förmedling, arbetsvård och yrkes­vägledning under enhetlig ledning var ägnad att effektivera den sam­lade förmedlingsverksamheten.

Arbetsmarknadsstyrelsen avvisar nu tanken på att helt slopa upp­delningen efter yrkesområden med hänsyn till de platsförmedlande upp­gifterna men anser å andra sidan att uppdelningen inte får drivas för långt med tanke på ökningen av de utredande och arbetsförberedande uppgifterna, vilka förutsätter större arbetsenheter än de nuvarande fack-expeditionema utgör. Styrelsen föreslår att fackexpeditionema förs sam­man till förmedlings- och utredningssektioner som täcker relativt breda yrkesområden. Jag ansluter mig till styrelsens förslag i denna del.

I överensstämmelse med vad statskontoret har föreslagit tidigare för­ordar arbetsmarknadsstyrelsen vidare att arbetsvärds- och yrkesvägled-nlngspersonalen skall ingå i de nya förmedlings- och utredningssektio-nema. Som styrelsen påpekar har i samband med förmedlingens nya kontorsorganisation de tre verksamhetsgrenarna integrerats så tiU vida som de har ställts under gemensam ledning av distriktskontorschefen. Detta överensstämmer med av riksdagen fastställda riktUnjer för för­medlingens organisation. Jag delar styrelsens uppfattning att det är lämpligt att gä vidare på den inslagna vägen. Ett av syftena med en in­tegrering av verksamhetsgrenarna är att arbetsvärd och yrkesvägledning i viss utsträckning skall kunna omhänderhas av tjänstemän inom allmän förmedling. Detta är dock i viss mån beroende av möjligheterna att bredda personalutbildningen inom verket.

De nu behandlade ändringarna i förmedlingens arbetsformer och inre organisation kräver enligt styrelsen personalförsfärkningar och ändrade lokaler. Behovet av ökade resurser för ifrågavarande ändamål anser jag


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  89

böra prövas successivt och får därvid avvägas mot andra behov inom förmedlingen. Genomförandet av de berörda ändringarna bör därför ske i den takt och i den omfattning framdeles tUlgängliga resurser i fråga om personal och lokaler medger. Någon tidpunkt vid vilken ändringarna skall vara genomförda kan följaktligen inte anges nu. Bl. a. med hänsyn härtill är jag inte beredd att i förevarande sammanhang ta ställning till de av arbetsmarknadsstyrelsen väckta frågorna om särskilda sektions­chefer vid förmedlings- och utredningssektionerna och ställföreträdare för distriktskontorscheferna.

Mot vad styrelsen har anfört I fråga om utveckling av förmedlingssta­tistiken har jag inte något att erinra.

I fråga om förmedlingsverksamheten inom kulturområdet får jag an­föra följande. Utredningen rörande arbetsförmedlingen inom vissa yr­kesområden (OLAF) har den 1 juni 1972 avlämnat betänkandet (Ds In 1972: 5) ArbetsförmedUng inom kulturområdet. Utredningen föreslår att förmedlingsverksamheten inom kulturområdet skall överlämnas till en för ändamålet bildad statlig stiftelse. Remissbehandlingen av betänkan­det har avslutats nyligen. Remissinstanserna har redovisat skilda uppfatt­ningar i huvudfrägan. Kulturrådet har i sitt den 26 oktober 1972 av­lämnade betänkande (SOU 1972: 67) Ny kulturpolitik lagt fram förslag till avgränsning av området för de kulturpolitiska insatserna och mål för samhäUets kulturpolitik. Dessa förslag kan, enligt vad kulturrådet har anfört i sitt remissyttrande över OLÄF:s slutbetänkande, komma att på­verka kulturarbetarnas yrkessituation indirekt. Rådet avser att i ett kom­mande betänkande om åtgärder rörande förbättring av kulturarbetarnas ekonomiska villkor behandla frägor som nära anknyter till OLAF:s för­slag. Det är enligt rådet mycket angeläget att en lösning av förmedlings-frägoma för kulturarbetarna kommer till stånd, men rådet anser att ytterligare beredning av frågan behövs. Jag är pä grund av remissut­fallet och de av kulturrådet framförda synpunkterna inte beredd att ta ställning till förslagen förrän frågan om arbetsförmedlingens organisa­tion inom kulturområdet har beretts ytterligare.

Vad härefter angår medelsbehovet under programmet Arbetsmark­nadsinformation avser detta, som framgår av arbetsmarknadsstyrelsens anslagsberäkning, huvudsakligen programmets andel i arbetsmarknads­verkets förvaltningskostnader. För de verksamheter som programmet i övrigt omfattar har för innevarande budgetär beräknats 34 204 000 kr., varav 24,2 milj. kr. för psykotekniska undersökningar och 6 707 000 kr. för information till allmänheten genom publikationstryck och annonse­ring m. m. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslär att det sammanlagda belop­pet för verksamheterna ökas med 32,3 milj. kr., vilket innebär nära nog en fördubbling. Jag kan inte biträda styrelsens förslag att särskilda me­del tas upp under förevarande program för forsknings- och utvecklings­arbete  rörande  arbetsmarknadspolitiken.  Under  anslaget Kommittéer


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                  90

m. m. har jag i det föregående beräknat medel för motsvarande ändamål. För psykotekniska undersökningar räknar jag med oförändrat belopp under nästa budgetår. För information till allmänheten beräknar jag en ökning med 500 000 kr., vilket innebär att styrelsen disponerar 7 207 000 kr. för ändamålet under nästa budgetår. Härtill kommer ett belopp mot­svarande inkomstema av försäljning av styrelsens publikationer. Dessa inkomster kan beräknas till ca 300 000 kr. Härutöver föreslår styrelsen att medel tas upp under förevarande program för ersättnmgar till arkiv-arbetsverksamhetens kontorsarbetscentraler för dessas befattning med framställningen av lokala platslistor. Styrelsen uppskattar dessa ersätt­ningar till ett belopp av 6,6 milj. kr. Eftersom ifrågavarande utgift skall motsvaras av lika stor inkomst under programmet Sysselsättningsska­pande åtgärder för svårplacerade blir det inte fråga om en verklig utgift utan om en överförmg från ett anslag tUl ett annat. Jag beräknar medel för ifrågavarande ändamål i enlighet med styrelsens förslag. En mot­svarande nedräkning bör göras av medlen under programmet Sysselsätt­ningsskapande åtgärder för svårplacerade. För övriga verksamheter be­räknar jag ytterligare 235 000 kr. Sammanlagt tiUstyrker jag alltså, bort­sett från förvaltningskostnaderna, en uppräkning med 7 335 000 kr. un­der programmet.

I fråga om programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet får jag anföra följande.

Arbetsmarknadsutbildningen har utvecklats tiU ett av arbetsmarknads­politikens mest verksamma medel. Antalet deltagare har vuxit från 46 000 personer budgetåret 1965/66 till drygt 120 000 budgetåret 1971/72. Arbetsmarknadsutbildningen ger dem som har svårigheter att finna arbete en utbildning som i flertalet fall leder till anställning. I stor utsträckning ger den nya anställningen också bättre inkomst än den tidigare.

Som jag tidigare har framhållit har arbetslösheten under åren 1971 och 1972 legat på en hög nivå och efterfrågan pä arbetskraft genereUt sett varit låg. De som har genomgått arbetsmarknadsutbildning har trots detta i mycket stor utsträckning kunnat få arbete efter utbildningens slut enligt vad som framgår av de uppföljningar som arbetsmarknadsstyrel­sen gör beträffande sysselsättningsituationen tre månader efter avslutad utbildning. Av 56 600 personer som slutförde arbetsmarknadsutbild­ning under är 1971 och som besvarade de utsända frågorna fortsatte 10 300 i annan utbildning, medan 1 800 var sjuka eller i militärtjänst. Av de återstående 44 500 fick 31 800 eller 72 % arbete inom tre måna­der. Motsvarande tal för första halvåret 1972 var 74 %.

Forskning rörande arbetsmarknadsutbildningens effekter för den en­skUde och för samhället har pågått under åtskilliga år. Det är av särskilt intresse att följa verkningarna över en längre tidsperiod. Av en studie av ca 500 personer, som år 1965 genomgick arbetsmarknadsutbildning i


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  91

Västerbottens län, framgår att huvuddelen av de utbUdade ännu fem år efter utbildnmgen hade arbete i utbildningsyrket. Huvuddelen av de utbildade, i synnerhet de äldre, hade genom utbildningen fått sin ekono­miska situation väsentligt förbättrad. För samhällets del kan utbild­ningen betraktas som i hög grad lönsam. Av undersökningen framgår vidare att arbetslösheten var mycket låg efter utbildningen, att ca 80 % av de UtbUdade ännu fem är efter utbUdningen bodde kvar i länet, att de utbildade upplevde arbetsmarknadsutbildningen som mycket positiv samt att ett ringa antal hade genomgått ytterligare arbetsmarknadsut­bildning.

Generella slutsatser för hela landet kan inte utan vidare dras av denna undersökning. Det bör beaktas bl. a. att arbetsmarknadsutbildningen år 1965 var av avsevärt mindre omfattning än f. n. Jag finner det emel­lertid UtomordentUgt glädjande att även de långsiktiga effekterna så långt dessa nu kan bedömas har visat sig vara mycket gynsamma för både individ och samhäUe.

Det är enligt min mening angeläget att fortsatta studier rörande ar­betsmarknadsutbildningens resultat på kort och lång sikt kommer till ständ. I detta sammanhang vill jag erinra om att en av de uppgifter som har ålagts utredningen rörande översyn av arbetsmarknadsutbildningen är att bedöma utbildningens långsiktiga effekter i skilda hänseenden.

Försöksverksamheten med allmänna ämnen i vissa kurser inom ar­betsmarknadsutbildningen har gett gott resultat. Sådan utbildning an­ordnas numera vid samtliga kurscentra. Undervisning lämnas 1 ämnena svenska,, matematik, engelska och samhällskunskap i sammanlagt högst åtta veckor. Av en särskUd redovisning från skolöverstyrelsen framgår att de studietekniska färdigheterna hos kursdeltagarna har förbättrats och intresset för fortsatta studier har ökat. I synnerhet för äldre kurs­deltagare, som 1 många fall har bristfälligt grundutbildning, har erfaren­heterna varit positiva. Antalet kurser där allmän utbildning läggs in har ökat kraftigt. Skolöverstyrelsen har i samband med den åberopade redo­visningen anmält att försöksverksamheten inom ramen för Kungl. Maj:ts bemyndigande i fortsättningen kommer att inbegripa även sådana vä­sentiiga områden som byggnads- och vårdsektorerna.

Med hänsyn till arbetsmarknadsutbildningens positiva effekter säväl för individen som för samhället finner jag det naturligt att utbildningen även i fortsättningen får hög prioritet bland de arbetsmarknadspohtiska insatserna.

Som förutskickades i prop. 1972: 125 (s. 12) angående konjunktur-stunulerande åtgärder m.m. har Kungl. Maj:t genom särskilda beslut i slutet av år 1972 uppdragit ät arbetsmarknadsstyrelsen att uppta över­läggningar med Svenska landstingsförbundet. Svenska kommunförbun­det och berörda personalorganisationer om möjligheterna att anordna arbetsmarknadsutbildning i form av s. k. bristyrkesutbUdning inom vård-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


92


sektorn. Enligt beslutet skall bristyrkesutbUdning om högst åtta veckor kunna anordnas för personer som är anställda inom kropps- och men­talsjukvården samt inom åldringsvården och barnstugeverksamheten där brist pä kvalificerad arbetskraft föreligger. Lön från arbetsgivaren förut­sätts utgä under utbildningstiden. Staten belastas sålunda endast med själva utbildningskostnaden. Statsbidrag till kommunalt beredskapsar­bete som anordnas för arbetslösa personer som ersätter dem som ge­nomgår nämnda utbildning får utgå med högst 75 %.

I fråga om inriktningen av arbetsmarknadsutbildningen under budget­året 1973/74 har från arbetsmarknadsstyrelsen lagts fram följande för­slag till preliminär plan för den beräknade fördelningen av antalet elever som påbörjar utbildning och för antalet kursveckor, fördelade på skilda kursanordnare.

 

Kursområde

Antal

Procen-

Utbildning-

Antal elev-

 

elever

tuell fördeln.

ens genom­snittliga längd i vec­kor

veckor

SÖ: s särskilt anordnade

 

 

 

 

kurser

60 000

58,4

22

1 320 000

Utbildning i företagen

 

 

 

 

(exkl. lokaliseringsutbild-

 

 

 

 

ning)

. 9 000

8,8

16

144 000

Kurser inom det reguljära

 

 

 

 

utbildningsväsendet

21000

20,6

28

588 000

Övriga kurser (ex. kor-

 

 

 

 

respondenskurser, kurser i

 

 

 

 

bildningsförbundens regi)

12 000

11,8

13

156 000

Summa

102 000

100,0

-

2 208 000

Under innevarande budgetår kan arbetsmarknadsutbildningen beräk­nas komma att omfatta totalt 125 000—130 000 personer. Arbetsmark­nadsstyrelsen beräknar behovet av resurser för arbetsmarknadsutbild­ning för budgetåret 1973/74 med utgångspunkt i 130 000 berörda ele­ver. Det innebär med den fördelning på kursområden och utbildningstid som styrelsen har redovisat ca 102 000 påbörjade utbUdningar och ca 2 200 000 elevveckor. Efterfrågan på välutbUdad arbetskraft har varit relativt hög även under den gångna lågkonjunkturen. Jag räknar för min del med att denna efterfrågan kommer att öka under den konjunktur­uppgång som förutses. Detta skärper kraven på utbildning både av icke yrkesutbildade och av nya grupper arbetstagare som går ut på arbets­marknaden. Med hänsyn härtUl förordar jag att den av styrelsen upp­rättade planen läggs till grund för verksamhetens inriktnuig under bud­getåret 1973/74. Det innebär en fortsatt betydande expansion av i första hand skolöverstyrelsens särskilt anordnade kurser. Även andelen elever i företagsutbildning fortsätter enligt planen att öka.

I detta sammanhang vill jag beröra den av arbetsmarknadsstyrelsen


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  93

föreslagna utvidgningen av försöksverksamheten med barntillsyn i sam­band med arbetsmarknadsutbildning. Styrelsen har föreslagit att verk­samheten skall utvidgas från f. n. högst 100 till 200 barntillsynsplatser. Försöksverksamheten påbörjades i sin nuvarande utformning vid in­gången av innevarande budgetår. Det är därför svårt att bedöma beho­vet av barntillsynsplatser i denna form under budgetåret 1973/74. Det ankommer pä Kungl. Maj:t att vid behov utöka antalet barntillsyns­platser.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit en Tad förändringar av gällande regler och bestämmelser i fråga om utbild­ningsbidrag. Riksdagen tog så sent som våren 1972 ställning i dessa frågor, som rör betydelsefulla avvägningar inom arbetsmarknadsutbild­ningen. Hit hör förslagen om lika grundbidrag för gift och ogift och frågan om reducering av bidragen med hänsyn till makes inkomst. Jag är därför inte beredd att förorda någon ändring i dessa bestämmelser.

Förändringar i fråga om bidragsnivåerna bör däremot med hänsyn bl. a. till inträffade förändringar i levnadskostnaderna kunna ske redan under nästa budgetår. Gmndbidragen, som höjdes den 1 juli 1972, bör enligt min mening höjas ytterligare. För såväl gift som ogift person för­ordar jag en höjning med 40 kr. per månad, vilket innebär grundbidrag om 665 resp. 615 kr. per månad fr. o. m. den 1 juli 1973. I relation till ■de föreslagna höjningarna av grundbidragen bör arbetsmarknadsstyrel­sen få höja timersättningen för dem som studerar pä deltid.

I fråga om traktamente och normalersättning föreslår arbetsmark­nadsstyrelsen vissa höjningar. Jag föreslår att såväl traktamentet som normalersättningen höjs med 25 kr. per månad.

I det av sjukpenningutredningen under förra året avlämnade betän­kandet (SOU 1972: 60) Beskattade förmåner vid sjukdom och arbets­löshet m. m. föreslås att grundbidraget, hyresbidraget och barntillägget inom utbildningsbidraget skall utgöra skattepliktig inkomst. Förslaget innebär I korthet att dessa bidragsbelopp räknas upp på visst sätt med hänsyn till det preliminärskattebelopp som bidragstagaren skall påföras. Förslagen har remissbehandlats och det är min avsikt att föreslå Kungl. Maj;t att förslag i ämnet föreläggs riksdagen under våren.

De av mig föreslagna bidragreformerna beräknas medföra en utgifts­ökning om ca 17 milj. kr., varav 14 rhUj. kr. faller på förbättringarna av grundbidragen.

I likhet med föregående år har arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit att utbildningsbidrag skall kunna utgå till ensamstående försörjare och handikappade, som inte kan erhålla förvärvsarbete under ferier inom utbildningstiden. När frågan var föremål för bedömning vid motsvaran­de tidpunkt i fjol avstyrkte jag förslaget på grunder som alltjämt synes bärande (prop. 1972: 1 bil. 13 s. 108). Jag kan därför inte heller nu tUl-.styrka förslaget. Av tidigare anförda skäl anser jag mig inte heller kunna


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  94

tillstyrka arbetsmarknadsstyrelsens förslag i fråga om ett särskilt stimu­lansbidrag för bristyrkesutbildning eller ändrade regler för bidrag åt äldre och handikappade som genomgår företagsutbildning.

Arbetsmarknadsstyrelsen har vidare föreslagit att ett bidrag om 4 kr. per elev och närvarotimme skall införas vid företagsutbildning. Styrel­sen anser att ett sådant stöd bl. a. skulle stimulera företagen till att re­krytera ej utbildad arbetskraft i en konjunkturdämpning. Det särskUda stöd som nyligen har införts för att underlätta för kvinnor och ung­domar att komma ut på arbetsmarknaden har det av arbetsmarknads­styrelsen anförda syftet. Med tanke pä de snabba förändringar som sker på arbetsmarknaden och med hänsyn till de av riksdagen hävdade prin­ciperna för fördelningen av kostnadsansvaret mellan företag och sam­hälle har detta stöd begränsats i tiden. Ett stöd av mer permanent ka­raktär anser jag mig därför inte böra förorda.

Arbetsmarknadsutbildningens syfte är att öka möjlighetema för alla som genomgår utbildningen att erhålla arbete. Ätt innan utbUdningen påbörjats avgöra vem som kan betraktas som svårplacerad är sällan möjligt. Jag finner därför inte tUlräckliga motiv för att biträda den av arbetsmarknadsstyrelsen föreslagna ändringen i programindelningen, som innebär att kostnaderna för utbUdning av handikappade inom den reguljära arbetsmarknadsutbUdningen skulle hänföras till delprogram­met Utbildning av svårplacerade under programmet Rehabiliterings-och stödåtgärder för svårplacerade. Inte heller är jag beredd att förorda någon ändring av bestämmelserna rörande den undervisning i svenska språket som ingår i arbetsmarknadsutbildningen. Däremot biträder jag i huvudsak styrelsens förslag om vidgning av statens ansvar för skada på person eller egendom till att gälla även vid viss arbetsmarknadsut­bUdning som anordnas vid företag. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa de närmare riktlinjerna härför.

Inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen anordnar arbetsmark­nadsstyrelsen och skolöverstyrelsen anpassningsundervisning för vissa utomnordiska zigenare. Utbildningen bedrivs i fyra etapper, där den första avser svenskundervisning och samhäUsorientering. Etapp två, i vilken samtliga zigenare som omfattas av undervisningen nu befinner sig, avser anpassningsundervisning och de tvä återstående yrkesundervis­ning samt utplacering på arbetsmarknaden. En utvärdering av undervis­ningen pågår f. n.

Sedan år 1966 anordnas avgiftsfri grundskoleundervisning för vuxna svenska zigenare. Utbildningsbidrag utgär till deltagarna enligt motsva­rande bestämmelser som gäller för arbetsmarknadsutbildning. Under budgetåret 1971/72 uppgick kostnaderna för sådant bidrag till 1 597 000 kr. och de beräknas budgetåret 1973/74 stiga tUl i mnt tal 3,5 milj. kr. Skolöverstyrelsen har i mars 1972 överlämnat en redovisning av den hittills bedrivna verksamheten och förslag till hur undervisningen i fram-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  95

tiden skall anordnas för berörda grupper. I överensstämmelse med vad chefen för utbUdningsdepartementet har anfört vid sin anmälan tidigare denna dag av anslagsbehoven under åttonde huvudtiteln förordar jag i enlighet med vad skolöverstyrelsen har begärt att medel för ändamålet förs upp under förevarande anslag för nästa budgetär.

Chefen för utbildningsdepartementet har ocksä tagit upp frågan om förstärkning av personalen vid den enhet hos skolöverstyrelsen som handhar arbetsmarknadsutbUdningen centralt. Enheten föreslås förstärkt med 16 tjänster utöver personal som avlönas av expertismedel. Jag för­ordar efter gemensam beredning med chefen för utbUdningsdeparte­mentet att skolöverstyrelsen bemyndigas att anlita anslaget Arbetsmark­nadsservice för att härutöver vid tillfälliga toppbelastningar på enheten till denna knyta högst 12 i den lokala organisationen anställda personer. En sådan rörlighet i organisationen synes mig erforderlig med hänsyn till de stora säsongmässiga variationer man måste räkna med. Jag vill i sammanhanget framhålla att Kungl. Maj:t i maj 1972 bemyndigade skolöverstyrelsen att förstärka den lokala organisationen vid utbildnings­centra.

Inberäknat kostnaderna för de föreslagna höjningarna av utbild­ningsbidragen och traktamentena beräknar jag arbetsmarknadsstyrelsens och skolöverstyrelsens utgifter för arbetsmarknadsutbildningen till sammanlagt (478,7 + 324 =) 802,7 milj. kr. Jag har härvid räknat in de kostnader, uppskattningsvis 15 milj. kr., för tillhandahållande av elev­förläggningar som f. n. belastar delprogrammet Bostäder för flyttande arbetskraft.

Flyttningsbidrag. I likhet med arbetsmarknadsstyrelsen räknar jag med att antalet utbetalade flyttningsbidrag under nästa budgetår kom­mer att vara i stort sett detsamma som under innevarande budgetår.

Den s. k. starthjälpen inom flyttningsbidraget har utgått med oför­ändrade belopp sedan år 1968. Erfarenheterna har visat att de kostna­der som uppstår för familjer vid flyttning till annan ort i samband med tiUträdande av ny anställning ofta betydligt överstiger vad som kan er­hållas i flyttningsbidrag. Med hänsyn härtill tUlstyrker jag att starthjäl­pen för familjeförsörjare höjs från 1 000 till 1 500 kr., vilket torde med­föra en merkostnad på 2 milj. kr. Nägon höjning av utrustningsbidraget kan jag däremot inte förorda. Jag kan inte heller biträda förslaget om ersättning för Inkomstbortfall till den som har sagts upp från ett arbete och tar ledigt för att söka nytt.

Flyttningsbidrag kan, som arbetsmarknadsstyrelsen påpekar, normalt inte utgå till personer som inte har haft nägot stadigvarande arbete, dvs. nyexaminerade m. fl. Bidrag kan sålunda enligt 31 § arbetsmarknads­kungörelsen (1966: 368, orhtryckt 1972: 300) utgä till sådan person "endast om han utbUdat sig för yrke i vUket påtaglig arbetslöshet bland nyutbildade råder under längre tid efter utbildningens slut eller om an-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  96

nat särskilt skäl föreligger". Styrelsen har föreslagit att denna regel skall upphävas. Samma förslag har förts fram av Sveriges förenade stu­dentkårer och Uppsala studentkår i en gemensam skrivelse den 15 feb­ruari 1972.

Enligt min mening finns numera skäl för en uppmjukning av nämn­da regel. Arbetslösheten bland ungdom har ökat, och den stigande specialiseringen inom utbildningsväsendet och arbetslivet nödvändiggör en effektiv interlokal förmedling av arbeten till ett växande antal ny­examinerade. Därvid kan flyttningsbidrag i många fall vara ett värde­fullt medel att underlätta omflyttning för ungdomar som av ekonomis­ka eller andra skäl har svårt att ta ett sådant steg. Undantag från huvudregeln att bidrag inte utgår i dessa fall bör fortsättningsvis kunna göras för personer vilka nyss har avslutat utbildning pä högst gym-nasieskolnivä, dvs. vilka normalt hade kunnat påräkna att få arbete i hem- eller utbildningsorten, men vilka arbetsförmedlingen inte kan er­bjuda arbete där. Ytterligare förutsättning för bidrag är givetvis att de grundläggande villkoren för flyttningsbidrag uppfylls.

Nyexaminerade från universitet, högskolor och andra motsvarande utbildningsanstalter, som finns pä jämförelsevis få orter i landet, torde i allmänhet redan vid studiernas början ha kunnat fömtse att arbete i första hand kommer att fä sökas på annan ort än utbildningsorten. I des­sa fall bör därför kostnaderna för flyttning frän utbildningsorten till ort där arbete erbjuds helt fä bäras av de nyexaminerade själva. Personer med eftergymnasial utbildning har dessutom ofta att räkna med en för resp. yrke normal rörlighet under de första åren efter studierna. För denna grupp av nyexaminerade bör frågan om flyttningsbidrag också i forsättningen prövas enligt de regler som har gällt hittills. Bidrag bör sålunda kunna beviljas undantagsvis till bl. a. nyutbildade i yrken där det generellt sett råder påtaglig arbetslöshet också nägon tid efter utbUd­ningens slut. Härmed avses främst de fall där arbetslöshet råder I yrket i större delen av landet och sökandena inte kan få arbete vare sig i utbild­ningsorten eller hemorten.

Vid prövning av ansökningar om flyttningsbidrag skall arbetsförmed­lingen undersöka bl. a. om sökanden kan få arbete i hemorten. För­medlingen bör, om det är nödvändigt för utredningen av rätten till flytt­ningsbidrag, kunna kräva av den bidragssökande att han under en tid står till arbetsmarknadens förfogande på hemorten och därvid häller regelbunden kontakt med förmedlingen. Något allmänt vUlkor om viss tids arbetslöshet för erhållande av flyttningsbidrag bör dock inte gälla.

Jag beräknar medelsbehovet för delprogrammet till 72 (-(-4,5) milj. kr.

För inlösen av egnahem m. m. beräknar jag 1,5 (— 0,5) milj. kr. Dämtöver disponeras inom delprogrammet försäljningsintäkter på upp­skattningsvis 1,2 milj. kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


97


Bostäder för flyttande arbetskraft. Den i arbetsmarknadsstyrelsens regi bedrivna uthyrningen av förläggningsplatser till personer som har flyttat för att tUlträda arbete har minskat betydligt i omfattning un­der senare år och bör avvecklas senast under budgetåret 1973/74. Jag be­räknar medelsbehovet för delprogrammet till 1,3 milj. kr. I detta be­lopp ryms ocksä utgifter för lån till zigenares bosättning.

Med hänvisning till sammanställningen i det föregående (s. 61) be­räknar jag anslaget till 1 166 000 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     godkänna vad jag har förordat i fråga om ändring i arbetsför­medlingens organisation och arbetsformer,

2.  godkänna de ändringar av grunderna för utbildnings- och flyttningsbidrag som jag har förordat, att tillämpas fr. o. m. den 1 juU 1973,

3.  till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 166 000 000 kr.


B 2. Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa

1971/72 Utgift   11122 791000                          Reservation

1972/73 Anslag    357 000 000 1973/74 Förslag     360 226 000


1406 114 008


1 Beloppen avser motsvarande anslag eller delar av anslag enligt riksstaten för ifrågavarande budgetår.

" Härutöver har på tilläggsstat I anvisats 645 milj. kr.

Från anslaget skall bestridas utgifterna för programmet Sysselsätt­ningsskapande åtgärder för arbetslösa utom delprogrammet Stöd tUl lageruppbyggnad.

 

 

 

 

 

 

1971/72'

1972/73

1973/74 Beräknat

 

 

Basförslag"

AMS

Departe­mentschefen

1.

2. 3. 4.

AUmänna beredskaps­arbeten

Industribeställningar Detaljplaneringsbidrag Förvaltningskostnader

Summa

1 066 496 000

42 739 000

3 809 000

9 747 000

1122 791 000

329 200 000 10 000 000

8       000 000

9       800 000

357 000 000

360 405 000

11 150 000

8 480 000

10 541 000

390 576 000

374 113 000 15 000 000 10 000 000 11787 000

410 900 000

331 200 000

10 000 000

8 000 000

11026 000

360 226 000

1 överslagsmässig översättning tiU program/delprogram.

" Med basförslag avses för budgetåret 1972/73 beräknat belopp, omräknat till prisläget den 1 juli 1972 och löneläget år 1973.

7    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. BU. 13


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                  98

Programmet Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa består av — förutom delprogrammet Stöd till lageruppbyggnad, som behandlas under nästföljande anslagspunkt — delprogrammen Allmänna bered­skapsarbeten, Industribeställningar, Detaljplaneringsbidrag och Investe­ringsfondsärenden.

Delprogrammet Allmänna beredskapsarbeten omfattar statliga be­redskapsarbeten i den mån de inte är särskilt avsedda för svårplacerad arbetskraft samt statsbidrag tUl motsvarande kommunala och enskUda arbeten, ävensom statligt stöd till tidsbegränsad fortsatt drift vid ned-läggningshotade företag. Bestämmelser återfinns om beredskapsarbeten i arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368, omtryckt 1972: 300) och om företagsstöd i kungörelsen (1972: 302) om statsbidrag tUl nedläggnings-hotade företag.

Under delprogrammen Industrlbeställningar och Detaljplaneringsbi­drag faller kostnader för statliga och kommunala industribeställningar, som läggs ut eller tidigareläggs av sysselsättningsskäl, samt kostnader för detaljplanering av vissa allmänna arbeten i syfte att öka beredskapen mot arbetslöshet.

Delprogrammet Investeringsfondsärenden belastas av administrations­kostnader.

Arbetsmarknadsstyrelsen

Allmänna beredskapsarbeten. Under senare hälften av
år 1971 krävdes en snabb ökning av antalet beredskapsarbeten. Plane­
ringsläget var i stort sett gott och ett betydande antal projekt kunde tidi­
gareläggas med kort varsel. Som framgår av följande uppstäUning syssel­
sattes I allmänna beredskapsarbeten I hela landet betydligt fler under ja­
nuari 1972 än ett år tidigare.       '
                                                           .

Antal sysselsätta i allmänna beredskapsarbeten

Område                          Antal sysselsatta

januari 1971    januari 1972

Storstadslän                      200                 4 200

Skogslän                        2 600               11 600

Övriga län            .      .      300                 9 600

Totalt                             3 100               25 400

I januari 1972 sysselsattes inemot hälften av de anvisade arbetslösa i arbeten hänförliga till byggnads- och anläggningssektorn. 12 % av de sysselsatta var yngre än 25 år jämfört med 2 % ett år tidigare.

Antal dagsverken under budgetåren 1967/68—1971/72 framgår av följande uppställning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


97


Bostäder för flyttande arbetskraft. Den i arbetsmarknadsstyrelsens regi bedrivna uthyrningen av förläggningsplatser tUl personer som har flyttat för att tillträda arbete har minskat betydUgt i omfattning un­der senare år och bör avvecklas senast under budgetåret 1973/74. Jag be­räknar medelsbehovet för delprogrammet till 1,3 mUj. kr. I detta be­lopp ryms också utgifter för län till zigenares bosättning.

Med hänvisning tUl sammanställningen i det föregående (s. 61) be­räknar jag anslaget till 1 166 000 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     godkänna vad jag har förordat i fråga om ändring i arbetsför­medlingens organisation och arbetsformer,

2.  godkänna de ändringar av grunderna för utbildnings- och flyttningsbidrag som jag har förordat, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1973,

3.  till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 166 000 000 kr.


B 2. Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa

1971/72 Utgift   11 122 791 000                        Reservation

1972/73 Anslag    2357 qoO 000 1973/74 Förslag     360 226 000


1406 114 008


' Beloppen avser motsvarande anslag eller delar av anslag enligt riksstaten för ifrågavarande budgetår.

» Härutöver har pä tilläggsstat I anvisats 645 milj. kr.

Från anslaget skall bestridas utgifterna för programmet Sysselsätt­ningsskapande åtgärder för arbetslösa utom delprogrammet Stöd till lageruppbyggnad.

 

 

 

 

 

 

1971/72'

1972/73

1973/74 Beräknat

 

 

Basförslag

AMS

Departe­mentschefen

1.

2. 3. 4.

Allmänna beredskaps­arbeten

Industribeställningar Detaljplaneringsbidrag Förvaltningskostnader

Summa

1 066 496 000

42 739 000

3 809 000

9 747 000

1 122 791 000

329 200 000 10 000 000

8       000 000

9       800 000

357 000 000

360 405 000

11 150 000

8 480 000

10 541 000

390 576 000

374 113 000 15 000 000

10     000 000

11     787 000

410 900 000

331200 000

10     000 000
8 000 000

11       026 000

360 226 OCO

> överslagsmässig översättning till program/delprogram.

" Med basförslag avses för budgetåret 1972/73 beräknat belopp, omräknat till prisläget den 1 juli 1972 och löneläget år 1973.

7    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bil. 13


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  98

Programmet Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa består av — förutom delprogrammet Stöd till lageruppbyggnad, som behandlas under nästföljande anslagspunkt — delprogrammen Allmänna bered­skapsarbeten. Industribeställningar, Detaljplaneringsbidrag och Investe­ringsfondsärenden.

Delprogrammet Allmänna beredskapsarbeten omfattar statliga be­redskapsarbeten i den män de inte är särskilt avsedda för svårplacerad arbetskraft samt statsbidrag tUl motsvarande kommunala och enskUda arbeten, ävensom statligt stöd till tidsbegränsad fortsatt drift vid ned-läggningshotade företag. Bestämmelser återfinns om beredskapsarbeten i arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368, omtryckt 1972: 300) och om företagsstöd i kungörelsen (1972: 302) om statsbidrag tUl nedläggnings-hotade företag.

Under delprogrammen IndustribestäUningar och Detaljplaneringsbi­drag faller kostnader för statliga och kommunala industribeställningar, som läggs ut eller tidigareläggs av sysselsättningsskäl, samt kostnader för detaljplanering av vissa allmänna arbeten i syfte att öka beredskapen mot arbetslöshet.

Delprogrammet Investeringsfondsärenden belastas av administrations­kostnader.

Arbetsmarknadsstyrelsen

Allmänna beredskapsarbeten. Under senare hälften av år 1971 krävdes en snabb ökning av antalet beredskapsarbeten. Plane­ringsläget var i stort sett gott och ett betydande antal projekt kunde tidi­gareläggas med kort varsel. Som framgår av följande uppställning syssel­sattes i allmänna beredskapsarbeten i hela landet betydligt fler under ja­nuari 1972 än ett är tidigare.        "

Antal sysselsätta i allrnänna beredskapsarbeten

 

Område

Antal sysselsatta

 

januari 1971    jänijari 1972

Storstadslän Skogslän Övriga län

Totalt

200                 4 200

2    600                11600
. . '    300                  9 600

3          100               25 400

I januari 1972 sysselsattes inemot hälften av de anvisade arbetslösa i arbeten hänförliga till byggnads- och anläggningssektorn. 12 % av de sysselsatta var yngre än 25 år jämfört med 2 % ett år tidigare.

Antal dagsverken under budgetåren 1967/68—1971/72 framgår av följande uppställning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                  99

Dagsverken i allmänna beredskapsarbeten, tusental

 

Budgetär

Vägbyggen

Skogsvård

Husbyggnad

Vatten-och av­loppsar­beten

Övrigt

Summa

1967/68

741

349

223

286

131

1730

1968/69

676

467

229

198

83

1 653

1969/70

477

301

158

145

47

1 128

1970/71

417

315

184

160

65

1 141

1971/72

1 032

742

669

565

1 168

4 176

För budgetåret 1972/73 har till allmänna beredskapsarbeten anvisats 329,2 milj. kr., vilket beräknas räcka till ca 1,1 milj. dagsverken. Med hänsyn till väntade kostnadsökningar bedömer styrelsen motsvarande medelsbehov för budgetåret 1973/74 tUl 374,1 milj. kr. Styrelsen ut­gär vid sin bedömning från att ytterligare medelsbehov som inte kan för­utses nu får fyllas genom anvisning pä tilläggsstat. Det behövliga antalet dagsverken under budgetåret 1973/74 kan inte anges ännu.

Med hänsyn tUl svårigheterna att finna lämpliga ersättningsobjekt för vägarbetena är det angeläget att medelsdispositionen för vägarbeten bi­behålls vid samma nivå som under budgetåret 1970/71 eUer vid ungefär 185 milj. kr. Ansträngningarna att ersätta vägarbetena med billigare ar­beten skall fortsätta. Beträffande övriga arbeten torde fördelningen mel­lan olika slag bli i stort sett oförändrad.

Industribeställning ar. För budgetåret 1971/72 anvisades ursprungligen 5 milj. kr. för IndustribestäUningar. Genom att ytterligare medel anvisades på tilläggsstat kom detta belopp att öka tUl sammanlagt 145 mUj. kr.

Arbetsmarknadsstyrelsen räknar med att statliga beställningar för 125 milj. kr. har tidigarelagts under budgetåret 1971/72, varigenom 250 000 dagsverken säkrats. För kommunala bestäUningar på totalt 150 milj. kr. har utgått statsbidrag på 30 milj. kr., vilket har möjliggjort 230 000 dags­verken under budgetåret 1971/72. Rädrumsbeställningar har lagts ut för 20 milj. kr. av vilka har upparbetats 10 milj. kr. motsvarande 20 000 dagsverken.

Det är mycket svårt att bedöma behovet av industribeställningar på längre sikt. Styrelsen föreslår att 15 milj. kr. anvisas för budgetåret 1973/ 74, varav 5 milj. kr. för bidrag till kommunala beställningar och 10 milj. kr. för rådrumsbeställningar. Detta motsvarar ett anskaffningsvärde av 35 milj. kr. och möjliggör 56 000 dagsverken.

Detaljplaneringsbidrag. Under budgetåret 1971/72 be­viljades bidrag för projektering av kommunala arbeten med projekte­rings- och anläggningskostnader pä 28,3 resp. 478,8 milj. kr. Projekte-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 ICX)

ringen beräknas ha medfört en beredskap mot arbetslöshet motsvarande 1,2 milj. dagsverken. På det skogliga området har inventering m. m. av skogsvårdsarbeten och projektering av skogsvägar utförts så att en be­redskap motsvarande 800 000 dagsverken skapats. Delprogrammets kostnader under budgetåret uppgick tUl 3,8 milj. kr.

Den tidigare uppb3'ggda planeringsreserven har till stor del förbrukats genom beredskapsarbetenas stora omfattning under budgetåret 1971/72. Utvecklingen under budgetåret har tydligt visat att en större reserv be­hövs. Änslagsbeloppet bör därför höjas till 10 milj. kr.

Investeringsfondsärenden. Kungl. Maj:t har bemyndigat arbetsmarknadsstyrelsen att låta industriföretag ta i anspråk investerings­fonder för överföring till lagerinvesteringskonton. Under det gångna budgetåret har styrelsen medgivit att sammanlagt 520 milj. kr. får föras över till sådana konton. Antalet ansökningar om att få ta i anspråk in­vesteringsfonder för byggnads- och maskininvesteringar m. m. har upp­gått till 1 600. Styrelsen har vidare yttrat sig till finansdepartementet i ett antal ärenden om lanspråktagande av investeringsfonder i lokalise-ringspolitiskt syfte.

Näringslivets intresse för investeringsfonderna som konjunkturstimu­lerande medel är betydande. Detta framgår bl. a. av att antalet företag med investeringsfonder enligt den årUga investeringsfondsregistreringen har ökat fortgående och enligt 1971 års taxering uppgår till 3 517. Sty­relsen anser att systemet med investeringsfonder bör bibehållas med i stort sett nuvarande utformning.

För delprogrammet uppstår i detta sammanhang inga andra kostna­der än administrationskostnader, vilka ingår i samkostnaderna för pro­grammet Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa.

Departementschefen

Allmänna beredskapsarbeten. Man skiljer som tidigare har nämnts mellan allmänna och särskilda beredskapsarbeten. De förra, som är av­sedda för arbetslösa i allmänhet och hänförs tUl programmet Sysselsätt­ningsskapande åtgärder för arbetslösa, skall bekostas från förevarande anslag. De särskilda beredskapsarbetena syftar tUl rehabilitering av ar­betskraft som genom handikapp eller av andra skäl är svårplacerad på arbetsmarknaden. Medelsbehovet för sådana arbeten behandlar jag i det följande under programmet SärskUda åtgärder för arbetsanpassning. Jag anser mig dock böra här behandla utvecklingen av samtliga bered­skapsarbeten i ett sammanhang.

De allmänna beredskapsarbetena har under senare år varierat i om­fattning mellan omkring 1,1 och 4,2 milj. dagsverken per är beroende på konjunktur- och strukturförändringarna i samhället. De särskilda be-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


101


redskapsarbetena utökades kraftigt under början och mitten av 1960-talet och har sedan år 1967 omfattat minst 2 milj. dagsverken per år. Antalet dagsverken samt kostnaderna vid beredskapsarbeten under bud­getåren 1969/70, 1970/71 och 1971/72 framgår av följande sammanställ­ning.

Omfattningen av allmänna ocli särskilda beredskapsarbeten

 

 

1969/701

 

1970/71'

 

1971/72

 

 

allmänna

särskilda

aUmänna

särskilda

allmänna särskilda

Antal dagsverken.

 

 

 

 

 

 

tusental

1 128

1 990

1 107

2 271

4 198

2 545

Därav av anvisade

 

 

 

 

 

 

arbetslösa

716

1484

687

1725

2 834

1977

Total kostnad.

 

 

 

 

 

 

milj. kr.

440

488

438

525

1745

638

Statens kostnad.

 

 

 

 

 

 

milj. kr.

311

287

299

307

1353

438

Kostnad per dags-

 

 

 

 

 

 

verke, kr.

390

245

395

231

416

251

Statens kostnad

 

 

 

 

 

 

per dagsverke, kr.

275

144

269

135

322

172

• Kostnaderna har beräknats exkl. lönekostnadspälägg och vissa sociala kost­nader.

° Kostnaderna har beräknats inkl. lönekostnadspålägg och exkl. vissa sociala kostnader.

Av följande sammanställning framgår hur många personer inom olika åldersgrupper som har sysselsatts under olika delar av de senaste åren.

Antalet anvisade arbetslösa vid beredskapsarbeten och deras åldersfördelning vid mitten av vissa månader

 

 

 

Månad

Allmänna

 

 

Särskilda

 

 

 

Antal anvisade

därav.

procent

Antal anvisade

därav.

procent

 

 

 

 

 

 

arbets-

45 år

24 är

arbets-

45 år

24 år

 

lösa

och

och

lösa

och

och

 

 

äldre

yngre

 

äldre

yngre

1970

 

 

 

 

 

 

febr.

'2 500

84

3

'9 000

75

4

maj

'1 900

82

3

'8 900

68

7

aug.

1 100

82

3

8 100

73

4

nov.

1200

86

2

8 700

73

5

1971

 

 

 

 

 

 

febr.

1 800

86

]

11 500

71

6

maj

2 500

84

3

10 300

67

8

aug.

1 500

74

5

9 200

70

6

nov.

4 500

55

23

14 700

65

10

1972

 

 

 

 

 

 

febr.

31 600

53

19

13 300

60

11

maj

26 100

51

19

13 400

58

13

aug.

4 700

61

13

8 700

65

8

nov.

6 300

47

28

13 500

62

11

' Dessa siffror är ungefärliga.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 102

Av hela antalet dagsverken i allmänna beredskapsarbeten under bud­getåret 1971/72 utfördes ca 50 % i skogslänen, 18 % i storstadslänen och 32 % i övriga län. Under budgetåret 1970/71 utfördes inte mindre än 90 % av dagsverkena i skogslänen.

Under det senaste budgetåret har beredskapsarbeten 1 ökad utsträck­ning anordnats inom andra yrkesområden än de traditionella byggnads-och skogsarbetsområdena. Härigenom har arbetslösa inom tjänstemanna­yrkena och vissa traditionellt kvinnliga yrken i större utsträckning än ti­digare kunnat sysselsättas. Vidare har beredskapsarbeten av flera olika slag anordnats för ungdom. Försök har gjorts att kombinera beredskaps­arbete med UtbUdning för vissa grupper av ungdomar som har bristfällig grundutbildning och är obenägna att studera på heltid. Ungdomar med längre utbildning men bristande praktisk arbetslivserfarenhet har kunnat fä värdefull sädan erfarenhet i beredskapsarbeten hos bl. a. ungdoms­organisationer. Jag räknar med att beredskapsarbetena framdeles kom­mer att behöva differentieras allt mer för att inte stora grupper arbets­lösa skall ställas utan möjlighet till sysselsättning. Även fortsättningsvis kommer emellertid byggnads- och skogsvårdsarbetena att utgöra domi­nerande inslag.

Av följande sammanställning framgår de allmänna beredskapsarbe­tenas fördelning på olika slag av ändamål och huvudmän under bud­getåret 1971/72.

Dagsverken och kostnader vid olika slag av allmänna beredskapsarbeten under bud­getåret 1971/72

 

 

Ändamål

Antal

Nedlagda kostnader'

Dagsverkskostnader'

 

dags­verken

(milj. kr

•)

(kr.)

 

 

 

 

 

 

 

(tusental)

Totalt

AMS' andel

Totalt

AMS' andel

Vägar

1027

504

478

491

466

Vatten och avlopp

558

315

221

565

396

Husbyggnad

671

396

244

590

364

Skogsvärd

763

135

98

177

128

Natur- och land-

 

 

 

 

 

skapsvård

115

20

17

177

151

Kulturminnesvård

83

21

17

253

208

Militära arbeten

99

66

64

661

643

Turism och fritid

153

79

54

519

353

Diverse tiänster

273

38

34

137

124

Övrigt

455

171

126

375

276

Summa

4198

1745

1353

416

322

Därav:

 

 

 

 

 

Statliga arbeten

2 147

742

688

345

320

Kommunala arbeten

1724

894

594

519

345

Enskilda arbeten

327

109

72

334

219

' Exkl. vissa sociala kostnader.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 103

Statens kostnad per dagsverke kan som framgår av tabellen variera be­tydligt mellan olika slag av arbeten. Detta beror delvis på arbetenas olika inriktning och delvis på att arbeten av vissa slag i större utsträck­ning än andra helt bekostas av staten. Under det senaste budgetåret på­verkades statens kostnader 1 hög grad av att statsbidragen till kommu­nala arbeten under tiden den 1 november 1971—den 30 juni 1972 höj­des till 75 % av arbetenas hela kostnad. Under innevarande budgetår har riksdagen (prop. 1972: 125, FiU 1972: 40, rskr 1972: 331) beslutat att statsbidrag skall kunna utgå med 50 % av kostnaderna för kommunala arbeten i den mån de utförs under tiden den 1 september 1972— den 30 aprU 1973.

Som jag har anmält tidigare under anslaget Arbetsmarknadsservice har Kungl. Maj:t — i anslutning till vad som förutskickades i proposition till 1972 ärs riksdag (prop. 1972: 125 s. 12) avseende konjunkturstimule­rande åtgärder m. m. — bemyndigat arbetsmarknadsstyrelsen att bereda arbetsmarknadsutbildning i form av fortbildning åt redan anställda per­soner inom vissa vårdyrken. I beslutet har förutsatts att därigenom upp­kommande vakanser vid vårdinrättningar skall kunna täckas genom an­ordnande av kommunala beredskapsarbeten. För att stimulera kommu­ner och landsting att utnyttja denna möjlighet att öka tUlgången på kva­lificerad vårdpersonal har Kungl. Maj:t föreskrivit, att statsbidrag för ifrågavarande beredskapsarbeten får utgå med högst 75 % av kostna­derna. Beslutet gäller endast under innevarande budgetår.

Beredskapsarbetena beräknas under budgetåret 1972/73 få nästan lika stor sammanlagd omfattning som under föregående budgetår. Som ar­betsmarknadsstyrelsen anför kan behovet av beredskapsarbeten under kommande budgetår Inte bedömas med nägon större säkerhet. Mot bak­grund av den konjunkturutveckling som nu kan förutses förordar jag att medel tas upp som möjliggör allmänna resp. särskilda beredskaps­arbeten under budgetåret 1973/74 av i stort sett samma omfattning som utfördes under budgetåret 1970/71. Arbetena bör så långt det är möjligt inriktas på objekt med låg dagsverkskostnad. Jag beräknar medels­behovet under förevarande delprogram till 331 ( + 2) milj. kr. TUl an­slagsberäkningen för särskilda beredskapsarbeten återkommer jag som förut har nämnts under anslaget Särskilda åtgärder för arbetsanpass­ning.

Det belopp som vid budgetårets slut har förbrukats för väg- och gatu-arbeten bör räknas av mot automobilskattemedlen. Uppskattningsvis kan beloppet anges tUl 175 milj. kr.

IndustribestäUningar. Inom ramen för detta delprogram får arbets­marknadsstyrelsen lägga ut beställningar hos företag som har varslat om nedläggning eller större driftinskränkning om de anställda inte kan be­redas sysselsättning på annat sätt.

Styrelsen har dessutom vid flera tillfällen bemyndigats att medverka


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 104

till tidigareläggning av vissa ordinarie statliga och kommunala industri-beställningar. Behovet av sådana åtgärder under budgetåret 1973/74 kan jag inte bedöma f. n. Jag kan inte tillstyrka att medel nu beräknas härför. Medelsbehovet under delprogrammet för nästa budgetår kan beräknas till 10 milj. kr.

För delprogrammet Detaljplaneringsbidrag beräknar jag ett medelsbe­hov av 8 milj. kr. Beslut om bidrag bör liksom under innevarande bud­getår få fattas inom en ram pä likaledes 8 milj. kr.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen i det föregående (s. 97) beräknar jag det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för budget­året 1973/74 till 360,2 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa för budget­året 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 360 226 000 kr., varav förslagsvis 175 000 000 kr. att avräknas mot automobil­skattemedlen.

B 3. Stöd till lageruppbyggnad

1972/73 Anslag        50 000 000 1973/74 Förslag       50 000 000

Från anslaget skall bestridas utgifterna för det i programmet Syssel­sättningsskapande åtgärder för arbetslösa ingående delprogrammet Stöd till lageruppbyggnad. Bestämmelser för verksamheten återfinns i kun­görelsen (1971: 1249) om statsbidrag i vissa fall till lagerökning.

A rbetsmarknadssty relsen

Under budgetåret 1971/72 har arbetsmarknadsstyrelsen meddelat 215 preliminära beslut om statsbidrag för en förutsedd lagerökning på 706 milj. kr. Inga utbetalningar ägde mm under budgetåret 1971/72. Stöd­formen är begränsad till räkenskapsår som utgär senast den 28 februari 1973. Slutliga ansökningar skall ha kommit in senast den 31 augusti 1973, varför inga kostnader för detta delprogram torde uppstå efter bud­getåret 1973/74.

Det är för närvarande inte möjligt att bedöma vare sig de totala kostnaderna för delprogrammet eller deras fördelning mellan budget­åren 1972/73 och 1973/74. Styrelsen beräknar dock att större delen av kostnaderna kommer att belasta budgetåret 1972/73 och föreslår att 1 milj. kr. anvisas för budgetåret 1973/74.

Departementschefen

Enligt vad jag har inhämtat har statsbidrag numera preliminärt be­viljats till planerade lagerökningar för drygt 1 miljard kr. vid omkring 500 arbetsplatser med totalt omkring 120 000 anstäUda. Bidrag utgår


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


105


efter räkenskapsårets slut med i regel 20 % av lagerökningen. Medels­behovet  kan,  som  arbetsmarknadsstyrelsen  anför,  inte förutses  med säkerhet. Jag förordar emellertid att 50 milj. kr. tas upp för ändamålet. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Stöd till lageruppbyggnad för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 000 kr.

B 4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning

1971/72 Utgift      1817 639 000                        Reservation                 i67 051 623

1972/73 Anslag    2790 ooO 000

1973/74 Förslag     931 910 000

' Beloppet avser motsvarande anslag eller delar av anslag enligt riksstaten för ifrågavarande budgetår.

 Härutöver har på tilläggsstat I anvisats 320 mjlj. kr.

Från anslaget skall bestridas utgifterna för programmen RehabiUte­rings- och stödåtgärder för svårplacerade och Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade.

Programmet Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade be­står av delprogrammen Arbetsprövning, Arbetsträning och Utbildning av svårplacerade.

 

 

 

 

1971/72'

1972/73

1973/74 Beräknat

 

 

Basförslag''

AMS

Departe-

 

 

 

 

 

mentschefen

Programmet Rehabiliterings- och

 

 

 

 

stödåtgärder för svårplacerade

 

 

 

 

 

1. Arbetsprövning

5 971 000

8 700 000

8 700 000

11200 000

9 200 000

2. Arbetsträning

17 255 000

27 100 000

27 100 000

30 860 000

24 100 000

3. Utbildning av svår-

 

 

 

 

 

placerade

24 600 000

32 400 000

33 162 000

45 000 000

43 000 000

4. Förvaltningskostnader

1 940 000

1 965 000

2 113 000

2 440 000

2 216 000

Programmet Sysselsättnings-

 

 

 

 

 

skapande åtgärder för svår-

 

 

 

 

 

placerade

 

 

 

 

 

5. Arbetshjälpmedel åt

 

 

 

 

 

handikappade

15 744 000

26 100 000

26 100 000

45 000 000

26 100 000

6. Näringshjälp

10 417 000

15 445 000

15 445 000

22 500 000

16 245 000

7. Särskilda beredskaps-

 

 

 

 

 

arbeten

445 326 000

352 780 000

382 379 000

386 413 000

367 780 000

8. Arkivarbete

196 419 000

193 000 000

207 580 000

233 000 000

274 400 000

9. Halvskyddad syssel-

 

 

 

 

 

sättning

8 054 000

25 000 000

25 000 000

100 000 000

50 000 000

10. Skyddad sysselsättning

77 713 000

92 300 000

92 300 000

110 000 000

102 300000

11. Hemarbete

1 430 000

2 400 000

2 400 000

2 100 000

2 100 000

12. Förvaltningskostnader

12 770 000

12 810 000

13 781000

15 987 000

14 469 000

Summa

817 639 000

790 000 000

836 060 000

1 004 500 000

931 910 000

' överslagsmässig översättning till program/delprogram.

 Med basförslag avses för budgetåret 1972/73 beräknat belopp, omräknat till prisläget den 1 juli 1972 och löneläget år 1973.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 106

Arbetsprövning syftar tUl att genom praktiska arbetsprov under yrkes­mässiga former och med hjälp av medicinsk, psykologisk och social utredning kartlägga den handikappades intressen, anlagsinriktning, fy­siska och psykiska arbetsförmåga samt arbetsmotivation m. m.

Arbetsträning skall ge en systematisk uppträning av den handikappa­des fysiska och psykiska arbetskapacitet.

Till landstingskommun, kommun, förening eller stiftelse, som anord­nar arbetsprövningsavdelning eller verkstad för arbetsträning, utgår dels bidrag för anordnande av lokaler och anskaffning av den första uppsätt­ningen maskiner eller likvärdig utrustning, dels bidrag till driften av sä­dan avdelning eller verkstad samt för klientersättningar, lokalhyror och andra driftkostnader.

Utbildning av svårplacerade, vilken sker vid av skolöverstyrelsen an­ordnade anpassningskurser, kan föregå såväl yrkesutbildning och andra arbetsvårdsåtgärder som arbetsplacering. Undervisningen syftar till att underlätta för kursdeltagarna att självständigt klara sig i både arbete och på fritid. I anpassningsundervisningen ingår bl. a. social träning, teoretisk och praktisk yrkesträning och förberedande yrkesutbildning. Kurser anordnas f. n. för rörelsehindrade, utveckUngsstörda, synskadade och hörselskadade. Annan arbetsmarknadsutbildning för handikappade och svårplacerade än anpassningskurser redovisas under programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet.

Programmet Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade be­står av delprogrammen Arbetshjälpmedel åt handikappade, Närings­hjälp, Särskilda beredskapsarbeten, Arkivarbeten, Halvskyddad syssel­sättning. Skyddad sysselsättning samt Hemarbete.

Arbetshjälpmedel åt handikappade omfattar bidrag till arbetsbiträde, särskilda anordningar på arbetsplatsen samt bidrag och län tiU motor­fordon för handikappade.

Arbetsgivare som anställer äldre eller handikappad arbetssökande kan erhålla bidrag tUl arbetsbiträde eller sådana särskUda anordningar på arbetsplatsen som är nödvändiga för att den anställde skall kunna ut­föra arbetet. Om särskilda skäl föreligger kan bidrag utgå även för person som har blivit handikappad under anställning. För att möjlig­göra för handikappad att förflytta sig mellan bostad och arbetsplats eller skola kan bidrag och lån beviljas för anskaffning av personbil eller motordriven invalidvagn.

Näringshjälp i form av bidrag eller lån kan utgå till handikappad eller äldre m. fl. arbetssökande för att börja verksamhet som egen före­tagare eller i vissa fall för att fortsätta sådan verksamhet. Bidrag kan beviljas även för inköp av speciella arbetstekniska hjälpmedel som an­ställd handikappad behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter men som arbetsgivaren normalt inte tillhandahåller.

Särskilda beredskapsarbeten är avsedda för arbetskraft som är svår-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 107

placerad på arbetsmarknaden. De kan i likhet med de allmänna bered­skapsarbetena utföras i statiig, kommunal eller enskild regi. De skall liksom allmänna beredskapsarbeten bedrivas rationellt och med tUläm-pande av avtalsenliga löner.

Arkivarbete anordnas för att bereda sysselsättning åt sädana arbets­lösa, som genom arbetsförmedlingen inte kan erhålla lämplig anställning i den öppna marknaden på grund av ålder, nedsatt arbetsförmåga eller andra särskUda förhållanden. Arkivarbetsplatser kan inrättas hos stat­liga och kommunala verk och myndigheter samt hos allmännyttiga institutioner. På vissa orter anordnas arkivärbete vid särskilda kontors­arbetscentraler i arbetsmarknadsverkets regi.

Statsbidrag till halvskyddad sysselsättning avser att stimulera företag samt kommunala eller landstingskommunala organ att bereda syssel­sättning åt personer med nedsatt arbetsförmåga som inte kan erhålla eller behålla anställning på den öppna marknaden. För att en arbets­givare skall kunna godkännas som huvudman för sädan verksamhet krävs bl. a. att arbetstagarna erhåller lön och Övriga förmåner enligt gällande kollektivavtal eller motsvarande normer.

Arbetstagare som pä grund av handikapp inte kan få eller behälla anställning på den öppna marknaden eller i halvskyddad sysselsättning kan också beredas arbete i verkstäder för skyddad sysselsättning. Till landstingskommun, kommun, förening eller stiftelse som anordnar verk­stad för skyddad sysselsättning utgår dels bidrag för anordnande av loka­ler och anskaffning av den första uppsättningen maskiner eller likvärdig utrustning, dels bidrag till driften av sådan verkstad samt för klienter­sättningar, lokalhyror och andra driftkostnader.

Hemarbete kan beredas handikappade som av olika skäl inte kan bege sig till arbetsplats. Hemarbete administreras vanligen av en sär­skild hemarbetscentral knuten till verkstad för skyddad sysselsättning.

Bestämmelser om sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade finns i arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368; omtryckt 1972: 300) och kungörelsen (1966: 370) om statsbidrag till verkstäder inom arbets­värden (ändrad senast 1971: 107).

A rbetsmarknadssty relsen

Programmet Rehabiliterings- och stödåtgärder för   svårplacerade

Arbetsprövning och arbetsträning. Vid utgången av budgetåret 1971/72 fanns det 458 platser för arbetsprövning och 1 833 platser för arbetsträning. Enligt styrelsens bedömning föreligger vid mit­ten av 1970-talet behov av minst 1 500 prövningsplatser och ca 3 000 platser för arbetsträning. Med nuvarande utbyggnadstakt beräknas dock budgetåret 1977/78 inte finnas mer än högst 786 platser för arbetsprov-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 108

ning och 2 600 platser för arbetsträning. Att fler prövnings- och tränings­platser inte inrättas beror bl. a. pä brist på investeringsmedel hos hu­vudmännen. Planerade utbyggnader har i vissa fall uppskjutits eller sku­rits ned väsentligt. Även driftskostnaderna har ökat. För att den önsk­värda kapaciteten skall erhållas fordras nya och förbättrade bidragsfor­mer, som kan stimulera huvudmännen att påta sig ökade kostnader. Bi­draget till anordnande av lokaler för arbetsprövning eller arbetsträning bör därför höjas frän 390 till 525 kr. per m- och från 500 till 675 kr. per m- inom områden där förhöjt bidrag kan utgå. Kostnaderna för ändringsförslagen beräknas uppgå till 230 000 kr. för arbetsprövning och 350 000 kr. för arbetsträning.

Det kontinuerliga utveckUngsarbetet som pågår inom arbetsprövnings-och arbetsträningsmetodikens område innebär på sikt att avdelningarnas utrustning blir omodern. Statsbidrag bör därför utgå till sädan utmstning som är nödvändig på grund av ny metodik eller nya hjälpmedel eller med hänsyn till behovet att anpassa verksamheten till arbetsmarknadens krav. Bidraget bör beräknas enligt samma grunder som gäller vid första uppsättningen av maskiner eller utrustning. Statsbidrag föreslås även tUl särskilda anordningar, verktyg, redskap eller andra åtgärder som an­skaffas eller vidtas vid arbetsprövnings- eller träningsavdelning i syfte att experimentellt utforma arbetsanordningar som bättre anpassar arbetet till elevens psykiska och fysiska förutsättningar. Kostnaderna för bidrag till ergonomiska åtgärder och sådan utrustning som är nödvändig pä grund av utvecklad metodik beräknas för arbetsprövning till 250 000 kr. och för arbetsträning till 1 milj. kr.

Styrelsen föreslår liksom föregående år att klientersättningarna, som utgår i form av utbUdningsbidrag, får bestridas helt av statsmedel. Kost­naderna härför beräknas till 1,5 milj. kr. för arbetsprövning och 5,3 milj. kr. för arbetsträning.

Vid såväl arbetsprövnings- som arbetsträningsavdelning utgår bidrag till lokalhyra med hälften av hyreskostnadema, dock med högst 18 kr. per m och år samt för högst 25 m- eller, om lokalen är avsedd för sär­skilt utrymmeskrävande verksamhet, högst 40 m per arbetsplats. Efter­som den genomsnittiiga hyran har stigit till ca 80 kr. per m- och i ny­byggda fastigheter till väsentiigt mer, bör bidraget till lokalhyra eller motsvarande omkostnader höjas väsentiigt. Styrelsen föreslår en höjning och differentiering av bidraget så att detta får utgä med hälften av hyres­kostnaden, dock högst 40 kr. per m för fastighet uppförd efter 1964 samt högst 25 kr. per m för övriga fastigheter. Kostnaderna för änd­ring av hyresbidraget beräknas till 110 000 kr.

De hittills använda benämningarna avdelning för arbetsprövning och verkstad för arbetsträning föreslås ersatta med det samlande namnet arbetsvårdsinstitut.

För utbildning av föreståndare och arbetsledare vid institutioner för


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 109

arbetsprövning och arbetsträning erfordras under budgetåret  1973/74 80 000 resp. 240 000 kr.

Det totala medelsbehovet för bidrag till anordnande och drift av ar­betsprövnings- och arbetsträningsavdelningar kan med nyss angivna för­bättringar beräknas till 11,2 milj. kr. resp. 30,9 milj. kr. för budgetåret 1973/74. Med oförändrade bidragsbestämmelser beräknas medelsbehovet för arbetsprövning till 9,2 milj. kr. och för arbetsträning tUl 24,1 milj. kr.

Utbildning av svårplacerade. Under budgetåret 1971/72 har ca 1 200 personer deltagit i anpassningsundervisning, vilket motsva­rar gjorda beräknmgar. Under budgetåret 1973/74 beräknas antalet öka till ca 1 800. Undervisningen, som hittills anordnats främst för rörelse­hindrade, psykiskt utvecklingsstörda, synskadade och hörselskadade, kommer att utvidgas till nya handikappgrupper, främst intellektuellt och socialt arbetshindrade.

Skolöverstyrelsen häller pä att utarbeta förslag till särskilda avdel­ningar vid omskolningscentra där de handikappades arbetsförmåga skall prövas och stegvis tränas, delvis enligt principerna för arbetsprövning och arbetsträning men med utnyttjande av dessa centras utbildningsre­surser. Vidare kommer verksamheten med anpassningskurser för blinda att vidgas.

Medelsbehovet för arbetsmarknadsstyrelsens verksamhet pä detta om­råde beräknas till 15 mUj. kr. och för skolöverstyrelsens tUl 30 milj. kr., sammanlagt 45 milj. kr. Förslag om ändrade bidragsbestämmelser för personer som genomgår arbetsprövning, arbetsträning och anpassnings­kurser redovisas under programmet Yrkesmässig och geografisk rörlig­het, delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning.

Medelsbehovet för programmet Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade beräknas för arbetsmarknadsstyrelsens verksamhet till 59,5 milj. kr, budgetåret 1973/74, varav 2,4 milj. kr. i samkostnader och kapi­talkostnader. HärtUl kommer en medelsanvisning till skolöverstyrelsen som fömtsätts ske med 30 milj. kr. från ett förslagsanslag till arbets­marknadsutbildning.

Programmet    Sysselsättningsskapande    åtgärder för svårplacerade

Arbetshjälpmedel ät handikappade. Omfattningen av bidrag till arbetsbiträde har varit mycket ringa. Vid utgången av budget­året 1971/72 fanns endast 92 platser, vilket innebär en ökning med 20 sedan föregående budgetårsskifte. Med hänsyn tUl den ringa omfattning­en finner styrelsen att bidraget måste förbättras väsentligt om arbetsgi­varna skall kunna stimuleras att anstäUa svårt handikappade personer. Bi­draget föreslås därför höjt från högst 3 000 till högst 5 000 kr. per ar-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 110

betstagare och halvår. Kostnaderna för ändringsförslaget beräknas tUl 800 000 kr.

Genom länsarbetsnämndernas medverkan i arbetets och arbetsmiljöns anpassning till människan, bl. a. genom s. k. anpassningsgmpper, beräk­nas antalet ärenden rörande särskilda anordningar på arbetsplatsen öka från 57 budgetåret 1971/72 till ca 500 budgetåret 1973/74. Medelsbeho­vet för bidrag för särskUda anordningar på arbetsplatsen beräknas under budgetåret 1973/74 till 4 milj. kr.

Antalet handikappade som erhållit bidrag och lån till motorfordon ökade under budgetåret 1971/72. SärskUt markant var ökningen av an­talet bidrag och lån till ersättningsanskaffning. Däremot sjönk de be­viljade beloppens storlek. För budgetåret hade ett behov av 1 900 bidrag och 200 lån tUl motorfordon beräknats. Utfallet blev 1 795 bidrag och 240 lån tiU en kostnad av 15,6 milj. kr. Härtill kom 432 bidrag som av­såg endast dubbdäck. På grund av medelsbrist har arbetsmarknadsverket tvingats att skjuta pä avgörandet av ett stort antal ansökningar. De be­vUjade bidragens storlek minskade från i genomsnitt 9 890 kr. budget­året 1970/71 tUl 8 690 kr. budgetåret 1971/72.

Såsom styrelsen tidigare framhållit bör inkomstprövningen slopas vid nyanskaffning av fordon. I andra hand bör de inkorastgränser soni gäller för bidrag till fordon höjas till minst 25 000 kr. för handikappad, som sammanbor med make, eller ensamstående handikappad med barn under 18 år samt till 22 000 kr. för annan handikappad. I bruttoinkomsten bör invaliditetsersättning eller liknande förmån inte inräknas. Avdraget för makes inkomster bör ändras frän 3 000 till 5 000 kr. och för bam un­der 18 år från 1 000 kr. per barn till samma nivä som gäller för bidrags­förskott. Kostnaderna för ändringsförslagen beräknas till 9 milj. kr.

Kostnaderna för aggregat eller ändringar som krävs för att den handi­kappade skall kunna bruka motorfordon föreslås bil bidragsberättigade i sin helhet. F. n. kan bidrag utgä med högst 4 000 kr. Kostnaden för ändringsförslaget beräknas tUl 200 000 kr. De senaste årens prisutveck­ling på motorfordon motiverar enligt styrelsen en höjning av det högsta bidragsbeloppet från 15 000 tUl 17 000 kr. Reglema för byte av mo­torfordon bör vidare göras förmånligare för handikappad person som tidigare inte erhållit bidrag. Kostnaderna för de två sistnämnda förslagen beräknas tUl 4 milj. kr.

Med hänsyn till de framlagda ändringsförslagen och en väntad fort­satt ökning av antalet ärenden beräknar styrelsen medelsbehovet för bud­getåret 1973/74 tUl 39 milj. kr., vilket beräknas möjliggöra 3 000 bidrag och 575 län.

Näringshjälp. Under budgetåret 1971/72 beviljades 763 bidrag och 113 lån till egen rörelse samt 249 bidrag till speciella arbetstekniska hjälpmedel. Antalet personer som erhåUit hjälp till egen rörelse uppgick


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 111

till 767, vilket innebär en ökning med 31 %. Utbetalningarna uppgick tUl 10,4 milj. kr. Erfarenheterna från de senaste åren visar att näringshjälpen har blivit ett viktigt instmment när det gäller att finna sysselsättnlngs-och försörjningsmöjligheter för många handikappade och äldre. Kraven på ekonomiska insatser vid rörelseetableringar har dock ökat, varför maximibeloppet för bidrag och räntefritt lån bör höjas från 15 000 till 20 000 kr. Kostnaderna härför beräknas tUl 6 milj. kr.

Bestämmelserna om försöksverksamheten med näringshjälp till envar av tvä eller flera handikappade, som gemensamt börjar verksamhet som egna företagare, föresläs bli intagna i arbetsmarknadskungörelsen. Be­stämmelserna föreslås samtidigt bli ändrade så att näringshjälp även skall kunna utgå i de fall då en eller flera handikappade önskar börja eller fortsätta verksamhet tUlsammans med annan. Kostnaderna för ändringsförslaget beräknas till 200 000 kr.

Med hänvisning till bl. a. de synskadades behov av vissa kvalificerade hjälpmedel föreslås bidrag till speciella arbetstekniska hjälpmedel få be­viljas med ett högsta belopp av 25 000 kr. när synnerliga skäl föreligger. Kostnaderna för ändringsförslaget beräknas till 150 000 kr.

Behovet av näringshjälp beräknas uppgå till 1 100 bidrag och 225 lån budgetåret 1973/74. Antalet bidrag till specieUa arbetstekniska hjälpme­del beräknas komma att uppgå tUl 550. Medelsbehovet beräknas till 21,1 milj. kr. för näringshjälp och ca 1,4 mUj. kr. för arbetshjälpmedel. Det sammanlagda medelsbehovet utgör således 22,5 milj. kr. Styrelsen före­slår slutligen att verksamheten med speciella arbetstekniska hjälpmedel överflyttas till delprogrammet Arbetshjälpmedel för handikappade.

Särskilda beredskapsarbeten. Höjningen av stats­bidraget för kommunala arbeten till 75 % har utgjort en kraftig sti­mulans för start av nya beredskapsarbeten. Den milda vintem gjorde det möjligt att i större utsträckning än normalt bedriva landskaps- och naturvård samt skogsvård och kommunala T-arbeten. Antalet dagsver­ken i särskilda beredskapsarbeten under senare år framgår av följande sammanställning.

Dagsverken i särskilda beredskapsarbeten, tusental

 

Budgetår

Vägar-

Skogs-

Industri-

T-arbeten

övriga

Summa

 

beten

värds­arbeten

ella ar­beten

 

arbeten

 

1967/68

241

718

119

554

618

2 250

1968/69

262

616

128

589

748

2 343

1969/70

251

594

123

548

469

1985

1970/71

173

615

166

582

700

2 236

1971/72

238

346

276

746

988

2 594

Under budgetåren 1967/68—1971/72 sysselsattes i medeUal ca 10 000, 12 000, 11 000, 12 000 resp. 15 000 personer.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 112

På riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisades 327 milj. kr. för särskUda beredskapsarbeten. Genom anvisning pä tilläggsstat kom detta belopp att höjas till sammanlagt 478 milj. kr. Utbetalningarna uppgick till 445 milj. kr.

TUl följd av höjningen av bidragsandelen för kommunala arbeten samt det ökade vägbyggandet har styrelsens kostnad per dagsverke ökat frän 139 kr. budgetåret 1970/71 tiU 185 kr. budgetåret 1971/72.

Med hänsyn till behovet av sysselsättning för s. k. specialanvlsad ar­betskraft bör vägarbetenas andel av verksamheten hållas på samma nivå som under budgetåret 1971/72, vilket för budgetåret 1973/74 mot­svarar en kostnad av ca 85 milj. kr.

Skogliga arbeten och landskapsvård har under budgetåret 1971/72 ökat sin andel av den totala bidragskostnaden. Erfarenheten visar emel­lertid att de skogliga arbetena ofta är fysiskt krävande och därför mindre lämpliga för ovan eUer handikappad arbetskraft. Under det senaste budgetåret har i kommunala arbeten — s. k. T-arbeten — sysselsatts i medeltal närmare 4 000 personer med nedsatt arbetsförmåga. Omfatt­ningen av denna verksamhet bör ligga på samma nivå även under bud­getåret 1973/74. I industriella beredskapsarbeten var vid utgången av budgetåret 1971/72 1725 personer sysselsatta på 53 arbetsplat­ser.

För budgetåret 1973/74 uppskattar styrelsen sysselsättningsbehovet till ca 2 350 000 dagsverken, vilket överensstämmer med det för budget­året 1972/73 kalkylerade behovet. Medelsbehovet för budgetåret 1973/74 uppgår därför till 386 413 000 kr. inkl. kapitalkostnader på 6 413 000 kr.

Arkivarbeten. Ökningen av antalet sysselsatta i arkivarbete har avtagit under budgetåret 1971/72. Vid utgången av budgetåret 1970/71 uppgick antalet sysselsatta till 9 424 och vid utgången av budgetåret 1971/72 till 9 932 personer. Medelsförbrukningen uppgick till drygt 196,4 milj. kr. Den stora medelsförbrukningen beror bl. a. på att nya avtal trätt i kraft den 1 januari 1971 för anställda hos sta­ten och kommunerna, vilket medfört löneökningar även för de i arkiv­arbete sysselsatta. Dessutom har överenskommelse träffats om vissa förbättrUigar för de 1 lönehänseende lägst placerade arbetstagarna. Den förhållandevis ringa ökningen av antalet sysselsatta fär ses mot bakgrund av den kvotering, dvs. ett högsta antal arkivarbetare för varje län, som styrelsen faststäUt med ledning av Kungl. Maj:ts anvisningar. Kvote­ringen har medfört att antalet sökande som inte kunnat placeras i arkiv­arbete har ökat väsentligt. Möjlighetema för myndighet att inrätta per­sonlig tjänst för i arkivarbete sysselsatt person har utnyttjats i liten ut­sträckning. De i en departementspromemoria (Ds In 1971: 15) framlagda förslagen om arkivarbetets omvandling till beredskapsarbete och förbätt-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 113

rade möjligheter till personlig tjänst beräknas inte öka antalet vakanser nämnvärt under budgetåret 1973/74.

Styrelsen har i sina medelsberäkningar utgått från oförändrad volym arkivarbeten. Härvid beräknas medelsförbrukningen under budgetåret 1973/74 till 233 milj. kr., vUket möjliggör sysselsättning av 10 000 ar­betstagare under 1 653 000 sysselsättningsdagar.

Halvskyddad sysselsättning. Den halvskyddade sys­selsättningens omfattning är beroende av situationen på arbetsmarkna­den. En hög efterfrågan på arbetskraft ökar möjligheterna tUl arbets­placering i halvskyddad sysselsättning. Under budgetåret 1970/71 utför­de 1 830 personer arbete i halvskyddad sysselsättning under 2 596 029 arbetstimmar. Under budgetåret 1971/72 tillkom 288 platser. Vid bud­getårets slut fanns sålunda 2 118 platser, som gav ett utfall av 2 801 106 arbetstimmar. Statsbidragskostnaderna uppgick till ca 8,1 milj. kr.

Behovet av platser för halvskyddad sysselsättning är avsevärt större än det antal som uppnåtts hittiUs. Bidragsbestämmelserna har förbätt­rats väsentligt fr. o. m. den 1 juli 1972. Styrelsen kommer att ge in­formation om villkoren för och behovet av halvskyddad sysselsättning till företag, fackliga organisationer och personal inom företag och institu­tioner. För kurs- och konferensverksamhet avsedd för arbetsmarknads­parterna behöver styrelsen förfoga över ett årligt belopp om ca 2 milj. kr. under en försöksperiod.

Instruktionerna till länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar syftar tiU att åstadkomma en successiv utbyggnad av den halvskyddade sys­selsättningen under budgetåret 1973/74 sä att antalet platser vid bud­getårets slut skall uppgå tUl ca 20 000. Det erforderliga medelsbehovet för en sådan utbyggnad uppskattas till 100 milj. kr.

Skyddad sysselsättning. Även vid en betydande ök­ning av antalet halvskyddade platser kommer en fortsatt utbyggnad av den skyddade sysselsättningen att bli nödvändig för att stora grupper av handikappade skall få möjlighet till en produktiv insats.

Vid slutet av budgetåret 1971/72 var antalet platser för skyddat ar­bete sammanlagt ca 13 159. Enligt av huvudmännen upprättade pla­ner skulle vid samma tidpunkt ha funnits ca 13 793 platser. Under bud­getåret 1972/73 väntas 1 945 platser tillkomma. De utbyggnadsplaner som aviserats understiger kraftigt det faktiska behovet. Det finns re­dan nu ca 10 000 handikappade anmälda vid arbetsförmedlingarna för vilka sysselsättningsfrågan i flertalet fall kan lösas endast genom pla­cering i skyddat arbete. En forcerad utbyggnadstakt mäste eftersträvas.

Anordningsbidraget har på grund av ökade byggnads- och utrust­ningskostnader samt kostnader för ergonomiska åtgärder kommit att täcka en allt mindre del av de totala kostnaderna. För att motsvara sin

S    Riksdagen 1973. 1 sand. Nr 1. BU. 13


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 114

ursprungliga del av normala byggnadskostnader bör normalbidraget höjas tUl minst 525 kr. per m och inom område där förhöjt bidrag bör utgä tiU minst 675 kr. per m-. Kostnadema för ändringsförslaget beräknas till 2 130 000 kr.

Statsbidrag bör utgå för ändring av befintliga eller anskaffning av nya maskiner som är nödvändiga för en ändrad produktionsinriktning, fram­tvingad av t. ex. väsentligt ändrade avsättningsförhållanden. Det är av stor betydelse att maskinerna vid verkstäder för handikappade är tids­enliga, lämpliga och lättskötta. Bidrag för ifrågavarande kostnader bör utgå efter samma regler som gäller till den första uppsättningen maski­ner. Kostnaderna härför beräknas till 750 000 kr.

Maskinerna är kapitalkrävande och vissa huvudmän planerar därför att anskaffa maskiner via leasing. Statsbidrag föresläs därför kunna utgå för anskaffning av maskiner och likvärdig utrustning även på detta sätt under förutsättning att utrustningen blir huvudmännens egendom efter leasingtidens slut. Bidrag bör kunna utgå med samma belopp som om maskinen hade anskaffats genom inköp. Beviljat bidrag bör dock utbetalas successivt med hänsyn till leasingavtalets villkor. Ändringsförslaget medför inga merkostnader.

Mänga av de äldre verkstädema har arbets- och miljöförhållanden som ej motsvarar nutida krav. För att stimulera huvudmännen att vidta åtgärder för förbättring av arbetsmUjön och för arbetets anpassning till de anställdas förutsättningar bör styrelsen kunna medverka vid planering och genomförande av ergonomiska undersökningar och lämna bidrag till kostnaderna för erforderliga ändringar eller kompletterings­arbeten. Bidrag bör utgå med förslagsvis minst 50 % av de kostnader som styrelsen kan godkänna. Ändringsförslaget innebär en merkostnad av 1 250 000 kr.

Arbetslös person som erhåller anställning vid skyddad verkstad utan­för hemorten genom arbetsförmedlingen föreslås kunna erhålla flytt­ningsbidrag enligt samma regler som gäller vid anställning på öppna marknaden.

Kostnadsutvecklingen har medfört ökade hyror för de huvudmän som förhyr lokaler. Styrelsen föreslår därför liksom beträffande arbetspröv­ning och arbetsträning att bidrag till hyra får utgå med hälften av hy­reskostnaden, dock högst 40 kr/m för fastighet uppförd efter 1964 samt högst 25 kr/m- för övriga fastigheter. Kostnaderna för ändrings­förslaget beräknas tiU 300 000 kr. för budgetåret 1973/74.

För fortbildning av föreståndare och arbetsledare vid verkstäder för skyddat arbete erfordras 430 000 kr.

Det totala medelsbehovet för skyddad sysselsättning beräknas tillTlO milj. kr. Av tidigare beviljade anordningsbidrag beräknas ca 40 milj. kr. återstå att utanordna vid slutet av budgetåret 1972/73. Med oföränd­rade bidragsbestämmelser beräknas medelsbehovet tUl 105,5 milj. kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 115

Hemarbete. Den 31 december 1971 fanns 643 personer i hem­arbete. Den kommande utvecklingen är enligt styrelsens mening svår att förutse. Det torde dock inte vara realistiskt att räkna med någon större ökning av antalet sysselsatta. Antalet hemarbetare bedöms till 700 under budgetåret 1973/74. Medelsbehovet beräknas tUl 2,1 milj. kr.

Totalkostnaderna för programmet Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade beräknas budgetåret 1973/74 tiU 899 milj. kr., vartiU kommer 15,9 milj. kr. i gemensamma administrationskostnader, totalt 915 milj kr., varav ca 6,5 milj. kr. utgör kapitalkostnader.

För budgetåret 1971/72 har styrelsen bemyndigats att under vissa förutsättningar avskriva inom arbetsmarknadsverket uppkommande fordringar till belopp ej överstigande 3 000 kr. I enlighet härmed har under budgetåret beslut fattats om avskrivning av fordringar till ett sammanlagt belopp av 307 332 kr. Avskrivningen avser till större delen fordringar på flyktingar, zigenare samt personer som erhållit start-eller näringshjälp.

Styrelsen hemställer om fortsatt bemyndigande att avskriva läne­fordringar under budgetåret 1973/74.

Departementschefen

De särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärdema för handikappade och svårplacerade arbetstagare har sedan slutet av 1960-talet präglats av ökade insatser för att söka lösa i första hand dessa gmppers sysselsätt­ningsproblem inom det ordinarie arbetslivet. Ett uttryck för detta är bl. a. de är 1971 införda s. k. äldrelagarna som dels ger äldre arbetsta­gare ökad anställningstrygghet, dels ger arbetsförmedlingen ökade befo­genheter i dess strävan att bereda sådana arbetssökande anställning pä den öppna marknaden.

Är 1970 anmodade arbetsmarknadsstyrelsen länsarbetsnämndema att ta initiativ till överläggningar med företagen och arbetstagarnas orga­nisationer i syfte att inrätta s. k. anpassningsgrupper. Anpassningsgrup­perna kan sägas vara ett helt nytt arbetsmarknadspolitiskt instrument. Den nära samverkan med företagen och de fackliga organisationerna som arbetet i dessa grupper innebär ger arbetsförmedlingen ökade möj­ligheter att på ett tidigt stadium möta och medverka tUl en lösning inom företagen av uppkommande arbetsvårdsproblem. Genom ompla­ceringar inom företaget och insättande av ergonomiska åtgärder m. m. kan redan anställda trots nägot arbetshandikapp beredas möjlighet att kvarstå i tjänst. Arbetsförmedlingen får också genom arbetet i dessa grupper möjlighet att kartlägga olika sådana funktioner inom företagen som synes lämpliga för handikappade arbetssökande.

Arbetsmarknadsverket har under år 1972 anordnat ett stort antal re­gionala och lokala konferenser om äldrelagarna, varvid anpassningsgrup­pernas verksamhet har ägnats särskUd uppmärksamhet. Vid 1972 års


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                116

utgång beräknades antalet anpassningsgrupper uppgå till ca 1 600. Som jag tidigare nämnt har arbetsmarknadsverket under senare är också er­hållit betydande personalförsfärkningar för anpassnings- och omställ­ningsverksamheten samt för omplacering av arbetstagare i skyddad sys­selsättning till anställning på den öppna arbetsmarknaden. Samtidigt har den yrkesinriktade rehabUiteringen, bl. a. i form av arbetsprövning, ar­betsträning och utbildning, byggts ut och differentierats. Ocksä möjlig­heterna för arbetsgivare att få bidrag till särskUda anordningar pä ar­betsplatsen till arbetsbiträde och vid halvskyddad sysselsättning har vid­gats väsentligt. Den allmänna nedgången i efterfrågan på arbetskraft under de senaste två åren har dock i viss mån försvårat arbetsmark­nadsverkets ansträngningar att placera främst arbetsvärdssökande i an­stäUning på den öppna arbetsmarknaden. En fortsatt utbyggnad av be­redskapsarbete, arkivarbete samt halvskyddad och skyddad sysselsätt­ning har därför varit nödvändig.

Arbetsprövning och arbetsträning. Liksom i 1971 års anslagsfram­ställning har arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit ändrade gmnder för beräkningen av de statliga bidragen tUl anordnande och drift av avdel­ningar för arbetsprövning och arbetsträning. Bidrag utgår nu enligt samma bestämmelser som gäller för verkstäder för skyddad sysselsätt­ning. Utredningen rörande den skyddade sysselsättningen har i betänkan­det (SOU 1972: 54) Skyddat arbete lagt fram förslag om ändrade bidragsregler för dessa verkstäder. Remissbehandlingen av detta betän­kande är nyUgen avslutad. Som jag har nämnt förut (s. 44) pågår be­redningen av ärendet inom inrikesdepartementet. Enligt min mening bör frågan om bidragen till arbetsprövning och arbetsträning prövas i samband med utredningens förslag. Vid oförändrade bidragsbestäm­melser beräknar jag medelsbehovet för arbetsprövning till 9,2 (+ 0,5) milj. kr. och för arbetsträning tUl 24,1 (— 3) milj. kr. Härav bör i en­lighet med styrelsens förslag beräknas 80 000 kr. resp. 280 000 kr. för utbildning av föreståndare och arbetsledare vid institutioner för arbets­prövning och arbetsträning.

Utbildning av svårplacerade. Arbetsträning är en landstingskommunal angelägenhet. Arbetsprövning förekommer såväl vid statens arbetsklinik som vid de kommunala arbetsvårdsinstitutionema. För vissa handikap­pade, vilkas behov inte har kunnat tUlgodoses inom dessa mer allmänt inriktade arbetsvårdsinstitutioner, har staten kommit att påta sig ansva­ret för motsvarande verksamhet genom de s. k. anpassningskursema. HärtUl kommer att den omfattande verksamheten med psykotekniska anlagsprov och särskilda orienteringskurser inom arbetsmarknadsut­bildningens ram delvis har likartat syfte som arbetsprövning och arbets­träning, dvs. att kartlägga de handikappades arbetsförutsättningar och att träna upp deras fysiska och psykiska arbetsförmåga. Bedömningen


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 117

av de arbetshandikappades förutsättningar och arbetsträningen av des­sa handikappade sker alltså i många, delvis svåröverskådliga former. Jag anser det därför inte lämpligt att, pä sätt som framgår av skol­överstyrelsens medelsberäkning, nu vidga verksamheten vid omskol­ningscentra till att omfatta ocksä viss arbetsprövning och arbetsträning.

Liksom arbetsmarknadsstyrelsen räknar jag med att behovet av plat­ser för UtbUdning av svårplacerade vid de traditionella anpassningskur­serna kommer att öka. Jag beräknar därför medelsbehovet för budget­året 1973/74 till 43 (+10,6) milj. kr. Beträffande vUlkoren för utbild­ningsbidrag till personer som genomgår utbildning för svårplacerade hän­visar jag till vad jag i denna fråga har anfört i det föregående (s. 93) under anslaget Arbetsmarknadsservice.

Det sammanlagda medelsbehovet för de i programmet RehabUiterings-och stödåtgärder för svårplacerade ingående delprogrammen bör såle­des beräknas till 76,3 milj. kr. HärtiU kommer programmets andel av arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader (s. 60).

I fråga om medelsbehovet för programmet Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade får jag anföra följande.

Arbetshjälpmedel åt handikappade. 1971 och 1972 års riksdagar har fattat beslut om långtgående förbättringar av de olika formema av stat­ligt stöd till tekniska anordningar på arbetsplatsen. Med hänsyn härtill och de ännu ringa erfarenheterna av de förbättrade bidragsvillkoren är jag inte nu beredd att biträda arbetsmarknadsstyrelsens förslag om yt­terligare ändringar av villkoren för sådant stöd.

Antalet ärenden rörande bidrag och län till inköp av motorfordon visar en fortsatt ökning. Som jag framhöll i föregående års statsverks-proposition synes den ökade ersättningsanskaffningen av motorfordon vara en starkt bidragande orsak tUl denna utveckUng. Med hänsyn till det ökade antalet ärenden bör beslutsramen för ändamålet ökas med 3 milj. kr. Däremot är jag inte beredd att biträda arbetsmarknadsstyrel­sens förslag till ändrade grander för bidragsgivningen. Den av mig för­ordade vidgningen av beslutsramen nödvändiggör inte någon däremot svarande ökning av anslagsbeloppet.

Näringshjälp. Arbetsmarknadsstyrelsen har pekat på att näringshjälp till egen rörelse är ett verksamt medel för att varaktigt lösa svärplace-rades sysselsättnings- och försörjningsfråga. Med hänsyn till det ökade antalet ansökningar och den fortsatta höjningen av bidragsbeloppens ge­nomsnittliga storlek beräknar jag medelsbehovet för denna verksamhet tiU16,2(+0,8)mUj. kr.

Främst för att möjliggöra för gravt synskadade inom vissa yrkesgrup­per att i sitt arbete kunna utnyttja moderna maskiner som genom över­föring möjliggör taktil avläsning av optisk text förordar jag i likhet med arbetsmarknadsstyrelsen att maximibeloppet för särskilda arbetstekniska


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 118

hjälpmedel, som ställs till handikappades förfogande, höjs frän högst 15 000 kr. till högst 25 000 kr.

SärskUda beredskapsarbeten utgör temporära alternativ till övriga sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade eller placering på den öppna arbetsmarknaden. Arbetenas omfattning under budgetåret 1973/ 74 bör, som jag har nämnt tidigare under programmet Sysselsättnings­skapande åtgärder för arbetslösa, beräknas på gmndval av i stort sett samma volym som kom till utförande under budgetåret 1970/71. Be­hovet av särskilda beredskapsarbeten för äldre och handikappade m. fl. kvarstår i stor utsträckning oavsett hur konjunkturen utvecklas.

De särskilda beredskapsarbetenas omfattning och fördelning på olika ändamål under budgetåret 1971/72 framgår av följande sammanställ­ning.

 

 

 

Ändamål

Antal dags-

Nedlagda kostnader'

Dagsverkskostnader'

 

verken (tusental)

(milj. kr.)

Totalt   AMS' andel

(kr.)

 

 

Totalt

AMS' andel

Vägar

235

98

90

417

384

Vatten och avlopp

227

106

60

467

265

Husbyggnad

167

65

40

392

237

Skogsvärd

308

53

39

172

128

Natur- och landskaps-

 

 

 

 

 

vård

234

43

37

183

158

Kulturminnesvård

106

21

19

198

177

Militära arbeten

7

4

4

565

564

Turism och fritid

61

24

14

398

235

Ind. beredskapsarbeten

277

63

24

=226

86

T-arbeten

763

120

76

157

100

Övrigt

160

42

35

263

219

Summa

2545

638

438

251

172

Därav:

 

 

 

 

 

Statliga arbeten

1074

260

210

243

195

Kommunala arbeten

1294

333

201

257

155

Enskilda arbeten

178

45

27

253

154

' Exkl. vissa sociala kostnader.

»Bruttokostnad före försäljning av tillverkade produkter.

Jag beräknar ett medelsbehov av 367,8 {+ 15) milj. kr. för särskilda beredskapsarbeten under nästa budgetår. Av ökningen hänför sig upp­skattningsvis 5 milj. kr. till hyror för förläggningsbyggnader som f. n. belastar delprogrammet Bostäder för flyttande arbetskraft. Det belopp som vid budgetårets slut har förbrukats för väg- och gatuarbeten skall räknas av mot automobilskattemedlen. Uppskattningsvis kan beloppet anges till 50 milj. kr.

Arkivarbete har, som jag tidigare nämnt, bl. a. på grund av den all­männa nedgången i efterfrågan på arbetskraft i hög grad kommit till användning för att bereda svårplacerad arbetskraft sysselsättning. Pä Kungl. Maj:ts förslag beslutade förra årets riksdag (prop. 1972: 125,


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 119

FiU 1972: 40, rskr 1972: 331) att anvisa ytteriigare 50 milj. kr. för en temporär ökning av verksamheten. Detta belopp medger att antalet personer i arkivarbete under innevarande budgetår kan ökas från tidi­gare beräknade ca 10 000 till ca 13 000. För nästa budgetår räknar jag med att antalet arkivarbetare successivt skall kunna begränsas till ca 10 000.

En allmän översyn av arkivarbetet och musikerhjälpen har gjorts inom inrikesdepartementet och redovisats i promemorian (Ds In 1971: 15) Beredskapsarbete inom kontor och förvaltning. Eftersom promemo­rian innehåller en rad frågor och förslag som har nära beröring med de frägor som behandlas i betänkandet Skyddat arbete anser jag det lämp­ligt att förslagen bereds 1 ett sammanhang.

Frägor om löneförmåner vid arkivarbete och musikerhjälp har tidi­gare handlagts av en hos arbetsmarknadsstyrelsen inrättad lönedelega­tion. Sådana frågor har dock i vissa fall kunnat överlåtas pä länsarbets­nämnd. För lönesättningen har funnits en av Kungl. Maj:t fastställd löneskala. I prop. 1972: 1 (bil. 13 s. 134) erinrade jag om att Kungl. Maj:t hade uppdragit åt arbetsmarknadsstyrelsen att i samråd med sta­tens avtalsverk ta upp förhandlingar med berörda fackliga organisatio­ner om löne- och andra anställningsvillkor vid arkivarbete samt att en eventuell avtalsreglering kunde medföra att lönedelegationens samman­sättning behövde ändras. Mellan arbetsmarknadsstyrelsen och TCO:s statstjänstemannasektion har den 1 november 1972 träffats uppgörelse om avlöningsförmåner för personer sysselsatta I statligt arkivarbete. I skrivelse till inrikesdepartementet har parterna hemställt att den förut nämnda lönedelegationen ombildas i enlighet med vad som har för­utsatts i avtalet. Kungl. Maj:t har meddelat beslut härom.

Med hänsyn tUl anförda förhållanden beräknar jag medelsbehovet för arkivarbete för nästa budgetår till 274,4 (+ 81,4) milj. kr. Härvid bör uppmärksammas att jag under programmet Arbetsmarknadsinfor­mation har tagit upp medel för ersättningar till kontorsarbetscentra-lerna för framställningen av, lokala platslistor (s. 90).

Halvskyddad sysselsättning. På grundval av förslag från utredningen rörande den skyddade sysselsättningen beslutade föregående ärs riks­dag om nya och väsentligt förbättrade bidragsvUlkor för den halvskyd­dade sysselsättningen, vilka trädde i kraft den 1 juli 1972. Enligt dessa villkor erhåller arbetsgivare bl. a. statsbidrag med 40 % av den kon­tantlön inkl. semesterersättning som har betalats ut tUl arbetstagarna. Arbetsmarknadsstyrelsen har beräknat medelsbehovet för budgetåret 1973/74 under antagande att verksamheten kommer att omfatta ca 20 000 arbetstagare.

Den svaga efterfrågan på arbetskraft under förra året torde ha bidra­git till att ökningen av platsantalet inom den halvskyddade sysselsätt­ningen blev mindre än väntat — antalet platser uppgår f. n. till endast


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 120

ca 2 600. I en uppåtgående konjunktur kan intresset för denna form av sysselsättning emellertid väntas öka. Med hänsyn härtill beräknar jag medelsbehovet för nästa budgetår till 50 {+ 25) milj. kr. Beloppet med­ger att antalet belagda platser under budgetåret successivt ökas till 10— 12 000.

Skyddad sysselsättning. Arbetsmarknadsstyrelsen har liksom tidigare år lagt fram förslag om ändrade gmnder för anordnings- och driftbidrag till verkstäder för skyddad sysselsättning. Som jag tidigare nämnt har remissbehandlingen av betänkandet (SOU 1972: 54) Skyddat arbete nyligen avslutats. Betänkandet innehåller bl. a. förslag beträffande statsbidragets utformning. De av arbetsmarknadsstyrelsen väckta för­slagen bör lämpligen behandlas i samband med utredningens förslag. Vid oförändrade bidragsvUlkor bestäms behovet av medel för anord­ningsbidrag av betalningsutfallet och för driftbidrag huvudsakligen av antalet utförda arbetstimmar. Med hänsyn till belastningen beräknar jag medelsbehovet under delprogrammet till 102,3 (+ 10) milj. kr. Här­av bör 400 000 kr. beräknas för utbildning av föreståndare och arbetsledare vid verkstäder för skyddad sysselsättning. Liksom under innevarande budgetår bör arbetsmarknadsstyrelsen få bevilja anord­ningsbidrag till verkstäder inom arbetsvärden inom en ram av 25 milj. kr. Ramen möjliggör tillkomsten av ytterligare ca 1 500 platser. Kungl. Maj:t bör liksom hittills ha möjlighet att vidga ramen om behov härav uppkommer. Jag förordar att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens bemyn­digande härtUl.

För hemarbete bör medelsbehovet beräknas till 2,1 (— 0,3) milj. kr.

Det sammanlagda medelsbehovet för de i programmet Sysselsättnings­skapande åtgärder för svårplacerade ingående delprogrammen bör såle­des beräknas till 838,9 milj. kr. Härtill kommer programmets andel av arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader (se s. 60).

För innevarande budgetår har arbetsmarknadsstyrelsen bemyndigats att på vissa villkor besluta om avskrivning av lånefordran, uppkommen inom arbetsmarknadsverket, till belopp inte överstigande 3 000 kr. I lik­het med styrelsen förordar jag att styrelsen får samma bemyndigande även för nästa budgetår. Med hänvisning till den sammanställning av medelsberäkningen för nästa budgetår som har gjorts i det föregående (s. 105) hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1. medge att Kungl. Maj:t får bemyndiga arbetsmarknads­styrelsen att under budgetåret 1973/74 besluta om avskrivning av lånefordran, uppkommen inom arbetsmarknadsverket, till belopp inte överstigande 3 000 kr., beträffande vilken antingen omständigheterna ger vid handen att vederbörande inte kan betala sin skuld och enligt styrelsens bedömande ingen eller ringa möjlighet föreligger att i framtiden ta ut betalning eller


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 121

också åtgärder för att bevaka och driva in fordringen bedöms förenade med arbete och kostnader i sädan utsträckning att åtgärderna inte är ekonomiskt lönande, allt under fömtsätt­ning att sådana åtgärder ändå inte anses påkallade av andra än ekonomiska förhåUanden,

2.  godkänna de ändringar av grunderna för bidrag till arbets­hjälpmedel ät handikappade som jag har förordat, att tilläm­pas fr. o. m. den 1 juli 1973,

3.  medge att beslut om bidrag tUl anordnande av verkstäder för handikappade under budgetåret 1973/74 meddelas intill ett belopp av 25 milj. kr.,

4.  bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om ökning av den under 3 upptagna ramen för budgetåret 1973/74,

5.  till SärskUda åtgärder för arbetsanpassning för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 931 910 000 kr., varav förslagsvis 50 000 000 kr. att avräknas mot automobilskatte­medlen.

B 5. Kontant stöd vid arbetslöshet

För detta ändamål har i riksstaten för innevarande budgetär tagits upp ett förslagsanslag av 371 milj. kr.

Som jag har anfört i det föregående under avsnittet Den arbetsmark­nadspolitiska verksamheten under budgetåret 1973/74 avser jag att se­nare föreslå Kungl. Maj:t att lägga fram en särskild proposition an­gående försäkring och annat kontant stöd vid arbetslöshet till årets riksdag.

I avvaktan härpå bör anslaget föras upp preliminärt med ett till 680 milj. kr. beräknat belopp.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Kontant stöd vid arbetslöshet för budgetåret 1973/74 beräkna ett förslags­anslag av 680 000 000 kr.

B 6. Totalförsvarsverksamhet

1971/72 Utgift 116 854 000 1972/73 Anslag 24 000 000 1973/74 Förslag       26 460 000

' Beloppet avser motsvarande anslag eller delar av anslag enligt riksstaten för ifrågavarande budgetär.

Från anslaget skall bestridas utgifterna för programmet Totalför­svarsverksamhet. Programmet består av delprogrammen Försvars- och beredskapsplanering samt Vapenfria tjänstepliktiga.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


122


 


1971/72'


1972/73


1973/74 Beräknat


 


Basförslag       AMS


Departe­mentschefen


 


1.   Försvars- och beredskaps­
planering

2.        Vapenfria tjänstepliktiga

3.        Förvaltningskostnader

Summa


1 750 000 7 936 000 7 168 000

1 750 000

15 070 000

7180 000

16 854 000       24 000 000


1 830 000

15 820 000

7 725 000

25 375 000


1 750 000

16 820 000

7 890 000

2 400 000 16 520 000 10 580 000

29 500 000     26 460 000


' Överslagsmässig översättning till program/delprogram.

' Med basförslag avses för budgetåret 1972/73 beräknat belopp, omräknat till prisläget den 1 juli 1972 och löneläget är 1973.

Delprogrammet Försvars- och beredskapsplanering omfattar dels pla­nering för utnyttjande av landets arbetskraft under beredskaps- och krigstillstånd samt planläggning av arbetsmarknadsverkets krigsorga­nisation, dels ock statsbidrag till sädana frivilliga försvarsorganisatio­ner som fyller viktiga uppgifter när det gäller utbildning av personal för krigstida arbetsuppgifter inom totalförsvarets civila delar. Verksam­heten, som huvudsakligen är av utrednings- och informationskaraktär, handhas i arbetsmarknadsstyrelsen av försvarsenheten och regionalt av länsarbetsnämnderna.

Delprogrammet Vapenfria tjänstepliktiga omfattar utbildning, redo­visning och registrering av värnpliktiga som har fått tillstånd att full­göra vapenfri tjänst. UtbUdningen syftar till att de vapenfria skall kunna fullgöra en för samhället betydelsefull tjänst inom totalförsvaret. Ar­betsmarknadsstyrelsen handhar de vapenfrias redovisning och registre­ring samt bestämmer vilket slag av tjänstgöring de vapenfria skall full­göra och när dessa skall kallas in till tjänstgöring. Delprogrammet be­lastas av kostnader för ekonomiska och sociala förmåner åt vapenfria tjänstepUktiga. Dessa förmåner, som utgär enligt samma regler som gäller för övriga vämpliktiga, avser bl. a. avlöning, inkvartering, för­plägnad, visst antal fria resor samt familjebidrag i vissa fall. Delpro­grammet belastas vidare av ersättningar för vissa utbildningskostnader m. m. till myndighet eUer annan som tilldelas vapenfria tjänstepliktiga.

A rbetsmarknadssty relsen

Försvars- och beredskapsplanering. Den s. k. branschplanläggningen har fortsatt under budgetåret 1971/72, och en ny branschplanläggning 1973 har förberetts. Rutinerna för personalplan­läggning m. m. har anpassats tiU krigsmaktens rutiner. Under budget­året har sedvanlig fördelning gjorts av 42 000 47-åringar. Verkets funktion som arbetskraftsmyndighet för totalförsvaret har stäUt större krav än tidigare pä utbildningsverksamhet inför totalförsvarsövningar


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 123

m. m. Detaljplanläggning beträffande personal m. m. inom den krigs­viktiga sektom kommer fortiöpande att ske under de närmaste åren. En utredning har påbörjats för att utröna effekten av ett ADB-baserat personalplaneregister. Styrelsen har vidare för avsikt att påskynda sina inventeringar av tiUgången på icke beredskapsregistrerade män i åldrar­na 47—58 är.

Under budgetåret 1971/72 Inleddes arbetsmarknadsverkets arbete med den frivilliga försvarsverksamheten. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 skall arbetsmarknadsstyrelsen i full utsträckning fungera som samord­ningsmyndighet för frivilligorganisationernas arbete inom totalförsvarets civila del. Styrelsen eftersträvar en sådan rekrytering, utbUdning och administration att behovet av frivilligpersonal till totalförsvarets civila sektor täcks; f. n. beräknas en brist på ca 20 000 försvarsfrivilliga före­ligga. Styrelsens personalresurser är emeUertid otiUräckliga för ändamå­let. Statsmakternas beslut om ökat statligt stöd till den frivilliga försvars-verksamheten innebär att nya och omfattande uppgifter åläggs läns­arbetsnämndema. Vidare har ökade ekonomiska förmåner för frivil­ligpersonalen tillkommit och utbUdningen förlängts. Den ökade verk­samheten nödvändiggör en ökning av statsbidragen till ifrågavarande organisationer från 1 750 000 kr. tUl 2,4 milj. kr.

Vapenfria tjänstepliktiga. De myndigheter som un­der arbetsmarknadsstyrelsen har hand om utbUdning av vapenfria tjäns­tepliktiga har under budgetåret 1971/72 varit beredda att grundutbUda ca 700 vapenfria, vilket motsvarar 250 000 tjänstgöringsdagar. Repeti­tionsutbildningen omfattade ca 20 000 tjänstgöringsdagar. Det samman­lagda antalet tjänstgöringsdagar stannade dock vid 220 000, eftersom va­penfrinämnden under åren 1970 och 1971 inte beviljade mer än sam­manlagt 917 personer tillstånd till vapenfri tjänst, trots att nämnden tidigare hade räknat med att ge ca 800 sådana tUlstånd per år.

Vapenfrinämnden har under år 1971 tillförts ökade resurser. Detta innebär att antalet personer som bevUjas vapenfri tjänst har ökat avsevärt och torde komma att uppgå till minst 1 000 under är 1972. En del av dessa personer har delvis fullgjort sin värnplikt. Om de vapenfria inom rimlig tid skall få fuUgöra sin tjänst bör styrelsen tUldelas medel sä att 850 personer kan grundutbildas under budgetåret 1973/74, vilket skulle innebära 310 000 tjänstgöringsdagar.

SjukvårdsblträdesutbUdning har ej ägt rum under budgetåret 1971/72, eftersom sjukvårdshuvudmännen inte accepterar Kungl. Maj:ts be­stämmelser om kostnadsfördelning mellan dem och staten. Med hänsyn till samhällets behov och de vapenfrias fallenhet anser styrelsen att ut­bildningen  inom  vårdsektorn  i  stället  bör  utökas   i  förhållande   till


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 124

budgetåret 1970/71. Eftersom vapenfria endast med svårighet kan placeras i gymnasieskolans vårdutbildning bör styrelsen fä anordna särskUda vårdbiträdeskurser.

Utgifterna för delprogrammet uppgick under budgetåret 1971/72 till 10,1 milj. kr. exkl. kostnader för familjebidrag, som fr. o. m. budget­året 1972/73 betalas av styrelsen. Styrelsen beräknar medelsbehovet för förmåner åt vapenfria tjänstepliktiga samt familjebidrag och utbUdnings­kostnader till 16 520 000 kr., vartill kommer administrationskostnader på 2 573 000 kr.

Departementschefen

Jag kan inte biträda arbetsmarknadsstyrelsens förslag till ökning av bidragen till frivilliga försvarsorganisationer.

För verksamheten med vapenfria tjänstepliktiga bör anslagsberäk­ningen liksom för innevarande budgetår grundas pä antagande om ca 300 000 tjänstgöringsdagar. Kostnaderna för mathållning och penning­bidrag tiU de vapenfria och deras familjer väntas öka nägot. Jag beräk­nar medelsbehovet för delprogrammet till 16,8 (+ 1,7) milj. kr. Jag har härvid räknat in de kostnader, uppskattningsvis 1 milj. kr., för tillhan­dahållande av förläggningar som f. n. belastar delprogrammet Bostä­der för flyttande arbetskraft.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen i det föregående hem­ställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Totalförsvarsverksamhet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 26 460 000 kr.

B 7. Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning

1971/72 Utgift        119 281 000                       Reservation                   i8 942 130

1972/73 Anslag        17 000 000
1973/74 Förslag
               6 500 000

' Beloppen avser motsvarande delar av anslag enligt riksstaten för ifrågavaran­de budgetår.

Frän anslaget skall bestridas alla utgifter för anskaffning av utrust­ningsföremål, vilkas anskaffningsvärde överstiger 10 000 kr. och vilkas livslängd överstiger tre är. Annan utrustning skall anskaffas med anli­tande av resp. programanslag.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 125

Arbetsmarknadsstyrelsen

'Utrustningskapitalets omfattning samt beräknade anskaffningar, tusental kr.

:Slag av utrustning                  Ingående        Utgift för       Beräknad       Beräknad

värde på        anskaffning    anskaffning    anskaff-

befintligut-    1971/72            1972/73         ning

rustning                                                        1973/74

1972-07-01


40

50

110

221

9 400

6 800

276

Tryckerimaskiner

Tjänstebilar

Förläggningsbyggnader        71470                10 812

Maskiner och fordon för

allmänna och särskilda

beredskapsarbeten                 10 800              2 448                3 500              6 839

Vagnar och bodar för all­
männa och särskilda
beredskapsarbeten
                   9 315              2 938                1950               2 190

Maskiner för industrieUa

beredskapsarbeten                   2 700              3 083               2 000              1 500

Telefon- och dataregistre­
ringsutrustning
                                                     ..                     ..                  660

Summa       94 561              19 281              17 000              18 260

Antalet platser i förläggningsbyggnader i arbetsmarknadsstyrelsens ägo uppgick vid utgången av budgetåret 1971/72 tiU 12 441. Härav stod byggnader med tillsammans ca 1 900 platser outnyttjade. Vid ut­gången av budgetåret 1972/73 räknar styrelsen med att disponera 12 642 platser. Styrelsen räknar inte med att öka antalet platser under budgetåret 1973/74. Däremot avser styrelsen att ersätta äldre förlägg-aingsbyggnader med 300 platser med motsvarande antal platser i al-ternatlvhus. Investeringskostnaden härför beräknas uppgå till 5 milj. kr. Som komplement till förläggningsbyggnader behöver vidare eko­nomi- och fritidsbyggnader nyanskaffas till en kostnad av 1,8 nulj. kr.

För beredskapsarbetena beräknas ett investeringsbehov under budget­året 1973/74 av 6 839 000 kr. avseende ersättningsanskaffning av för­slitna maskiner och fordon. För nyanskaffning av maskinell utrustning tUl de industriella beredskapsarbetena behövs vidare 1,5 milj. kr. Styrel­sen har f. n. inte tUlräckligt många personalvagnar som är lämpade för byggnads- och skogsarbeten. För nyanskaffning av sådana beräknar styrelsen 965 000 kr. och för ersättningsanskaffning av personalvagnar för andra beredskapsarbeten 1 225 000 kr.

Arbetsmarknadsstyrelsen beräknas flytta till nya lokaler under hösten 1974. För anskaffning av ny telefonväxel i samband med flyttningen behövs 350 000 kr. som styrelsen måste betala i förskott under budget­året 1973/74.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 126

Departem en tschefen

Behovet av förläggningsbyggnader i arbetsmarknadsstyrelsens ägo har minskat väsentiigt pä senare år, främst till följd av att läget pä den allmänna bostadsmarknaden har förändrats. Det har dessutom som re­gel visat sig billigare för styrelsen att hyra bostäder än att tillhandahål­la platser i egna byggnader. Jag beräknar inte något medelsbehov för ny- eller ersättningsanskaffning av förläggningsbyggnader under nästa budgetår. Däremot tillstyrker jag att vissa befintUga förläggningar kom­pletteras med förplägnads- och fritidslokaler för ca 1,8 milj. kr.

För anskaffning av maskiner, fordon, vagnar och bodar för olika slag av beredskapsarbeten (inkl. industriella arbeten) beräknar jag ett me­delsbehov av 4,2 milj. kr. Dylik utmstning bör anskaffas endast i den mån motsvarande utmstning inte lämpligen kan hyras.

För övriga anskaffningar, inkl. vissa större engångsutgifter för tele-utmstning m. m. som omedelbart skrivs av i sin helhet, beräknar jag 500 000 kr. Det sammanlagda medelsbehovet för anskaffning av utrust­ning uppgår således till 6,5 milj. kr.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning för bud­getåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 6 500 000 kr.

B 8. Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning

Nytt anslag (förslag) 5 000 000 kr.

Från anslaget skall bestridas utgifterna för det nya programmet För­valtning av utrustning. Programmet kommer att utgöra ett servicepro­gram för försörjning av övriga program med mer kapitalkrävande ut­rustning. Sädan utrustning får hyras ut inom eller utom arbetsmark­nadsverket, varvid hyran skall beräknas så att uppkommande kapital-, drift- och administrationskostnader täcks. Programmet indelas i delpro­grammen Förläggningsbyggnader samt Maskiner och fordon m. m.

Arbetsmarknadsstyrelsen

Förläggningsbyggnader. Under budgetåret 1973/74 räknar arbetsmarknadsstyrelsen med att för olika ändamål utnyttja det antal för­läggningsplatser som framgår av följande sammanställning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                        127

Ändamål                                                                                              Antal utnytt-

(delprogram)                                                                                          jade platser

Arbetsmarknadsutbildning (därav I 500 platser i inhyrda bostäder)    5 400

Bostäder för flyttande arbetskraft                                                              240

Allmänna beredskapsarbeten                                                                      700

Särskilda beredskapsarbeten                                                                      1 600

Vapenfria tjänstepliktiga                                                                             208

Omhändertagande av flyktingar                                                                  424

Förläggningsbyggnader (uthyrning utom arbetsmarknadsverket)              3 520

Summa       12 092

Förläggningsbyggnader med drygt 2 000 platser beräknas stå oanvän­da under budgetåret 1973/74.

Kostnaderna under förevarande delprogram beräknar arbetsmarknads­styrelsen enligt följande.

Slag av kostnader                                                                                     Tusental kr.

Avskrivningar                                                                                           12 520

Räntor                                                                                                         5 380

Reparations- och underhållskostnader                                                       7 700

Driftkostnader                                                                                          21 100

Kostnader för inhyrning (netto)                                                                 3 750

 

 

 

 

Summa

50 450

Kostnaderna bör enligt

styrelsen täckas

av

följande intäkter.

Slag av intäkter

 

 

 

Tusental kr.

Försäljningsintäkter m.m.                                                                               800
Intäkter av uthyrning inom verket för verksamhet inom delpro­
grammen

Arbetsmarknadsutbildning                                                                     16 750

Bostäder för flyttande arbetskraft                                                              840

Allmänna beredskapsarbeten                                                                   2 300

SärskUda beredskapsarbeten                                                                   5 460

Vapenfria tiänstepUktiga                                                                             800

Omhändertagande av flyktingar                                                                 1 700

Intäkter av uthyming utom verket                                                               7 900

Bidrag från anslaget B 1. Arbetsmarknadsservice                                        8 140

Bidrag från anslaget B 3. Sysselsättningsskapande åtgärder

för arbetslösa                                                                                                 I 380
Bidrag från anslaget B 4. Särskilda åtgärder för arbetsan­
passning
                                                                                                        3 160
Bidrag från anslaget B 6. Totalförsvarsverksamhet                                         410
Bidrag från anslaget C 2. Åtgärder för flyktingar                                            810

Summa      50 450

Maskiner och fordon m. m. Arbetsmarknadsverkets ma­skiner, fordon, vagnar och bodar för de allmänna och särskUda bered­skapsarbetena förvaras och sköts vid styrelsens förråd och maskinverk­stad i Gnesta. Maskinparken är dimensionerad för arbeten med ca 3 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 128

personer sysselsatta. Såväl förrådet som verkstaden är dimensionerade för endast 40—50 % av servicen för beredskapsarbetena, varför de även vid en kraftig nedskärning av beredskapsarbetena kan utnyttjas i oför­ändrad utsträckning. Ett eventuellt ökat behov av förråds- och repa­rationsservice bör liksom hittills täckas genom anlitande av främ­mande verkstäder.

Kostnader och intäkter under förevarande delprogram beräknas en­ligt följande.

 

Slag av kostnader/intäkter

 

Tusental kr

Avskrivningar

Räntor

Reparations- och underhällskostnader

(därav vid främmande verkstäder 2 310) Kostnader för förrådets drift

Summa kostnader

8 718 1 810 7 710

385 18 623

Försäljningsintäkter m. m.                                                                             415
Intäkter av uthyrning inom verket för allmänna beredskaps­
arbeten
                                                                                                        5 200
Intäkter av uthyrning inom verket för särskilda beredskaps­
arbeten
                                                                                                        6 350
Intäkter av uthyrning utom verket                                                             2 000
Bidrag från anslaget B 2. Sysselsättningsskapande åtgärder                      2 100
Bidrag frän anslaget B 4. Särskilda åtgärder för arbetsan­
passning
                                                                                                      2 558

Summa intäkter       18 623

Departementschefen

Kostnadema för arbetsmarknadsverkets utrustning skall i fortsättning­en normalt täckas av hyror, som debiteras de program inom vUka utrust­ningen används eller betalas av kommuner och företag som hyr utrust­ningen. Även den andel av verkets administrationskostnader som kan hänföras till utrustningens förvaltning skall täckas av hyror. För pro­grammet Förvaltning av utrustning bör arbetsmarknadsstyrelsen dispo­nera ett anslag som är tillräckligt stort för att tUlfälliga skiUnader mellan utgifter och inkomster skall kunna tiUåtas uppstå. Bidrag från andra anslag för att täcka underskott i uthyrningen bör enligt min mening förekomma endast om det finns särskUda skäl för att inte ta ut sådana hyror att kostnaderna täcks.

Som jag har anfört tidigare kan arbetsmarknadsstyrelsens behov av att själv äga förläggningsbyggnader och maskinutrustning väntas bli mindre i framtiden än hittills. När det ställer sig fördelaktigare bör sty­relsen i StäUet hyra utrustning. Den av styrelsen bedrivna uthyrningen av förläggningsbyggnader till kommuner och företag, vilken tidigare har varit ett viktigt medel för att främja rörligheten på arbetsmarknaden, måste enligt min mening numera närmast anses utgöra en del av styrel-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


129


sens beredskapshållning av byggnader för eventuella framtida behov. Denna beredskapshållning synes nu utan olägenhet kunna minskas be­tydligt.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 8 december 1972 uppdragit åt styrelsen att senast till den 30 juni 1974 avveckla den förläggningsverk­samhet som styrelsen med stöd av ett bemyndigande i regleringsbrev 1965/66 driver i egen regi för överflyttad arbetskraft. Enligt nämnda beslut skall styrelsen vidare förutsättningslöst se över förläggnlngsverk-samheten och före den 1 maj 1973, efter samråd med bostadsstyrelsen, avge förslag rörande verksamhetens framtida omfattning och inriktning. 1 den mån översynen ger vid handen att utrustning bör avyttras kan un­der förevarande anslag eventuellt uppstå realisationsförluster m. m. som inte täcks av hyresintäkter.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning för bud­getåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

B 9. Arbetsdomstolen

 

1971/72 Utgift

499 767

1972/73 Anslag

637 000

1973/74 Förslag

691 000

Arbetsdomstolen tar upp och avgör mäl rörande kollektivavtal samt andra mål enligt särskilda bestämmelser. Domstolen består av ordfö­rande och åtta ledamöter.

 

 

 

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring

1973/74

 

Arbetsdomstolen

Departe­ments­chefen

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

3 3

6

524 500

800

4 000

92 000

15 700

30 000

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

Publikationstryck

 

+ 51500

+  1 500 +  1000

+ 51 500

+  1500 +  1000

 

 

667 000

+ 54 000

+ 54 000

Uppbördsmedel Publikationen Arbetsdom­stolens domar

30 000

 

 

 

Nettoutgift

637 000

+ 54 000

+ 54 000

9    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bil. 13


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


130


A rbetsdomstolen

Löne- och prisomräkning 54 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning  till  sammanställningen hemställer jag  att  Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Arbetsdomstolen för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 691 000 kr.

B 10. Statens förlikningsmannaexpedition

 

1971/72 Utgift

1 022 394

1972/73 Anslag

612 000

1973/74 Förslag

633 000

Statens förlikningsmannaexpedition är central myndighet för det stat­liga förlikningsväsendet och leds av en styrelse. Chef för förliknings-mannaexpeditionen är en byråchef.

1972 / 73                 Beräknad ändring 1973 / 74

Statens förliknings-   Departe-mannaexpedition      ments­chefen


Personal

 

Handläggande personal Övrig personal

2 3

5

Anslag

 

Lönekostnader

301 000

Ersättning tUl föriiknings-män m. fl.

252 000

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

200 26 400 22 900

Expenser

Ersättaingar för distriktsför-

likningsmännens expenser

7 000 2 500

 

612 000


+ 15 000

+ 6 000

+ 21000


-15000

+ 6 000

+ 21 000


Statens förlikningsmannaexpedition Löne- och prisomräkning 21 000 kr.

Departementschefen

Med  hänvisning till  sammanställningen  hemställer jag  att  Kungl. Maj:t föreslär riksdagen

att till Statens förlikningsmannaexpedition för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 633 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 131

B 11. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

 

1971/72 Utgift

21657

1972/73 Anslag

9 000

1973/74 Förslag

9 000

Från anslaget bestrids utgifter för statens nämnd för arbetstagares uppfinningar. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen

att till Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar för budget­året 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 9 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


132


C INVANDRING M. M. Allmänna synpunkter

Den stora efterfrågan pä arbetskraft i Sverige under större delen av 1960-talet ledde till ett betydande invandringsöverskott. Under åren 1965—1970 uppgick nettoinvandringen i genomsnitt per år tUl ca 32 000 personer. Invandringens omfattning under åren 1967—1971 framgår av följande sammanställning.

 

 

 

 

 

Är

Bruttoinvandring Totalt       Nordbor

Icke­nordbor

Utvandring Totalt       Nordbor

Icke­nordbor

Nettoinvandring

 

 

Totalt

Nordbor

Icke­nordbor

1967 1968 1969 1970 1971

27 100 32 700 59 600 73 600 38 700

14 100 21700 44 000 48 000 20 700

13 000 11000 15 600 25 600 18 000

14 600 16 600 14 100 21500 31600

9 500

9 900

9 200

15 600

23 700

5   100

6   700

4   900

5   900

7   900

12 500 16 100 45 500 52100 7 100

4 600

11900

34 900

32 400

-3 000

7 900

4 200

10 600

19 700

10 100

Konjunkturdämpiungen under de två senaste åren återspeglas direkt i statistiken över migrationen. Bruttoinvandringen år 1971 minskade med ca 47 % jämfört med år 1970. För nordbornas del var minskningen ännu större, ca 57 % mot 30 % för icke-nordbor. Samtidigt ökade åter­utvandringen kraftigt.

TUlgänglig statistik över invandringens omfattning under år 1972 visar en ytterligare minskning av bruttoinvandringen och en fortsatt hög utvandring. Under tiden januari—november 1972 uppgick brutto­invandringen tUl ca 24 000 personer jämfört med nära 37 000 resp. 69 000 motsvarande tidsperioder åren 1971 och 1970. Samtidigt ut­vandrade inemot 30 000 personer, vUket i kombination med den kraf­tiga minskningen av invandringen gav ett totalt invandringsunderskott på nära 6 000 personer. Av bruttoinvandringen under tidsperioden sva­rade nordborna för inemot 13 000 personer. Utvandringen av nordbor under de första elva månadema av fjolåret uppgick till över 20 000 personer. Utvandringsöverskottet av nordbor under perioden blev så­ledes ca 8 000 personer, vilket är drygt 5 000 fler än året dessförinnan.

De kraftiga förändringarna av migrationstalen under åren 1971 och 1972 jämförda med de närmast föregående åren torde väsentiigen bero på det dämpade konjunkturläget. En ytterligare anledning kan vara att benägerUieten att återvända till hemlandet erfarenhetsmässigt är störst de första  åren  efter  invandringen.  Den stora återutvandringen  åren


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 133

1971 och 1972 skulle sålunda vara ett resultat av bäde konjunkturav­mattningen och den mycket stora inflyttningen åren 1969 och 1970.

Det finns anledning att anta att den faktiska utflyttningen har varit större än vad tillgänglig statistik utvisar, bl. a. beroende på att anmäl­ningsskyldigheten vid utflyttning fuUgörs bristfälligt.

Följande tabell visar antalet arbetsanmälda utiänningar på den svenska arbetsmarknaden den 1 oktober åren 1967—1972.

 

Är

Totala

Nordbor

Icke-

 

antalet

 

nordbor

1967

172 000

103 000

69 000

1968

173 000

106 000

67 000

1969

192 000

120 000

72 000

1970

228 000

146 000

82 000

1971

221 000

141 000

80 000

1972

220 000

140 000

80 000

Den kraftiga förändringen av invandringens omfattning har såvitt statistiken visar endast måttligt påverkat antalet arbetsanmälda utlän­ningar. Samtidigt har antalet hos arbetsförmedlingen anmälda arbets­lösa utlänningar ökat från 900 i september 1970 till 3 500 resp. 4 000 motsvarande månader åren 1971 och 1972.

Det samarbete som inleddes år 1971 mellan Sverige och Finland på arbetsmarknadsområdet har fortsatt. Härigenom har arbetsförmedling­arna i de båda länderna fått ökade möjligheter att ge service åt arbets­kraft som flyttar mellan länderna. Vid fortsatta kontinuerliga över­läggningar har samarbete även pä arbetsmarknadsutbildningsomrädet och i fråga om migrationsforskning och flyttningsstatistik diskuterats.

Inom ramen för den årliga kollektiva överföringen av flyktingar från läger i Europa har under fjolåret ca 750 flyktingar tagits emot här i landet. Bland dessa ingår ca 300 personer som har anlänt hit i anslut­ning till Sveriges erbjudande hösten 1972 att medge ca 500 personer av asiatisk härkomst som utvisats från Uganda permanent bosättning här i landet.

Den försöksverksamhet med överföring av socialt handikappade zige­nare som inleddes under år 1971 har fortsatt. Som ett resultat av verk­samheten har hittills sammanlagt 132 personer, varav 78 personer över 16 år, flyttat till Sverige.

Riksdagen antog hösten 1972 en lag (prop. 1972: 100, InU 1972: 27, rskr 1972:292), varigenom invandrare som anstäUs i Sverige fr.o.m. den 1 januari 1973 får rätt tUl ledighet och lön vid deltagande i svensk­undervisning.

I lagen (1972: 650) föreskrivs i huvudsak att sådan utländsk arbetsta­gare har rätt till ledighet 240 arbetstimmar under ordmarie arbetstid för att delta i undervisning i svenska språket med samhäUsorientering samt


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 134

att arbetstagaren har rätt tUl lön från arbetsgivaren under 240 lektions­timmar. Rätten till ledighet under ordinarie arbetstid får begränsas ge­nom koUektivavtal. Lagen träder i kraft den 1 juli 1973 men tUlämpas på arbetstagare som börjar sin första anställning i landet redan under första halvåret 1973.

Inom Kungl. Maj:ts kansli utreds f. n. möjligheterna att ge anställda invandrare som inte omfattas av lagstiftiungen motsvarande stöd vid deltagande i sådan undervisning. Förslag i frägan beräknas kunna före­läggas riksdagen i vär.

Omfattningen under senare år av undervisningen i svenska för invand­rare redovisas i följande sammanställrung.

 

Budgetår

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

Studietimmar Kostnader mUj. kr.

143 900 8,3

311400 17,9

641 600 40,2

691 700 49,1

600 800 42,9

Av antalet studietimmar har ca 105 000 använts för verksamhet som grundar sig på avtal om ersättning frän arbetsgivare till arbetstagare som deltar i svenskundervisningen.

Som föredragande statsrådet i utbUdningsdepartementet har anmält tidigare i dag tas medel för den avgiftsfria tmdervisningen i svenska språ­ket m. m. för invandrare i fortsättningen upp under åttonde huvudtiteln.

Utöver den avgiftsfria språkundervisning som jag har redovisat i sam­manstäUningen har under budgetåret 1971/72 mom ramen för arbets­marknadsutbildningen ca 65 700 studietimmar tUl en kostnad av 3,5 milj. kr. använts för undervisning i svenska som förberedelse tiU yrkes-utbUdning eller arbetsplacering.

Vid statens invandrarverk införs fr. o. m. nästa budgetär vissa ADB-rutiner vid handläggningen av tUlstånds- och medborgarskapsfrågor m. m. Härigenom minskar personalbehovet vid verket med ett 40-tal tjänster.

C 1. Statens invandrarverk

1971/72 Utgift          12 427 582

1972/73 Anslag        16 230 000 1973/74 Förslag       14 840 000

Statens invandrarverk är central förvaltningsmyndighet för invand­rar- och medborgarskapsfrågor i den mån de inte ankommer pä annan myndighet. Verket skall fortlöpande bevaka behovet av samt föreslå och samordna åtgärder för att främja invandrares anpassning i Sverige.

Invandrarverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldi­rektör. Inom verket finns fyra byråer. Dessa är tillståndsbyrån, med­borgarskapsbyrån, anpassningsbyrån och kanslibyrån. Till verket är knutna utlänningsnämnden med kansli och en rådgivande expertgrupp.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


135


 


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Invandrar­verket


Departe­ments­chefen


 


Personal

Handläggande personal övrig personal


68 150

218


+ 31 - 24

+    7


+ 2 40

-38


 


Anslag

Lönekostnader

a)   Avlöningsförmåner m.m.

b)   Ersättning för konsultuppdrag Sjukvård Reseersättningar

därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser

därav representation Automatisk databehandlmg Utbildnings- och instruktions­verksamhet

Rationaliserings- och utveck­lingsarbete

Särskilda kostnader vid över­gång till ADB-rutiner


 

11085 000

+ 2 254 000

625 000

110000

_________

54 000

+   1000

+   1000

55 000

+  20 000

+  3 000

(12 000)

(+  3 000)

(-)

766 000

+ 268 000

+ 107 000

710 000

+ 115 000

+  54 000

(5 000)

(-)

(-)

+ 2 070 000

+ 1870 000

50 000

+  25 000

3 400 000

-3 300 000

-3 300 000

+ 500 000

+ 500 000

16 230 000

+ 1953 000

-1 390 000


Statens invandrarverk

1.    Löne- och prisomräkning 1 181 000 kr.

2.    Verket beräknar att 0-altemativet — tillämpat proportionellt över hela verksamheten — skulle innebära en muisknlng av antalet tjänster med ca 15, vilket skulle medföra främst längre handläggningstider för tUlstånds- och medborgarskapsärenden samt minskade insatser inom anpassningsarbetet.

3.    Riksdagens beslut (prop. 1972: 1 bU. 13, InU 1972: 6, rskr 1972: 100) om övergång till automatisk databehandling vid handläggningen av tillstånds- och medborgarskapsfrägor m. m. nödvändiggör vissa änd­ringar av verkets organisation. Förslagen i det följande innefattar dels sådana ändringar som direkt föranleds av införandet av ADB-rutiner dels ock sådana ändringar som grundar sig på de erfarenheter, som har gjorts under verkets hittillsvarande verksamhet.

Verkets nuvarande och föreslagna organisation framgår av tablåerna 1 och 2 på s. 138 och 139.

Organisationsförslaget innebär att tillståndsbyrån i huvudsak samt medborgarskaps- och anpassningsbyråerna i sin helhet bibehåUs, medan kanslibyrån och vissa delar av tillständsbyrån ersätts med en administra­tiv byrå och en registerenhet. Antalet tjänster på nuvarande tUlstånds-, medborgarskaps- och kansllbyråerna minskar med sammanlagt 95, vU-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                136

ket medför en sänkning äv lönekostnaderna med ca 4,3 milj. kr. Re­gisterenhetens personalstyrka beräknas tUl 59 personer med en upp­skattad lönekostnad av ca 2,9 milj. kr.

4. Verkets förslag innefattar för de skUda arbetsenheterna följande förändringar.

Verksledningen bör tillföras en kvalificerad tjänsteman med uppgift att biträda verkschefen med handläggningen av vissa uppgifter, främst samordning och externa kontakter.

Pä tillståndsbyrån finns i princip fyra skilda beslutsnivåer, nämligen byråledningen, cheferna för de tvä tiUständssektionerna, cheferna för de fyra tillståndsgrupperna — tvä per sektion — och övriga handläggande tjänstemän. Indelningen i sektioner och grupper bör slopas. Genom att de tvä sektionschefs- och de fyra gmppchefstjänsterna sammanförs till en beslutsnivå kan en mera rationell ordning nås. Minskningen av antalet beslutsnivåer bör kombineras med en förstärkning av den nya nivån med en tjänst för bl. a. utarbetandet av föreskrifter och anvisningar i till­ståndsfrågor. Vidare bör antalet ö-vriga handläggande tjänstemän ökas med en.

Byrån bör tillföras ett sekretariat om åtta tjänster, som samtliga finns inom nuvarande verksorganisation. Arbetsfunktionerna på byråns grupp­expeditioner föreslås bli överförda till registerenheten, vilket medför att byråns personal kan minskas med 28 tjänster.

Förslagen innebär för tillståndsbyrån en minskning av lönekostna­derna med 761 000 kr.

Medborgarskapsbyrån bör tillföras en kanslist och ett kvalificerat bi­träde för bedömning av vissa villkorsfrägor i samband med ärenden om svenskt medborgarskap samt en byrådirektör och två assistenter för handläggning av det ökande antalet ärenden om naturalisation, varvid hittUls anvisade medel för tUlfällig förstärkning av byråns personal bör utgå. Införandet av ADB-rutiner medför att byråns personal kan mins­kas med två biträden för bl. a. registreringsuppgifter ( + 87 000 kr.).

Kanslibyrån är som framgår av tablå 1 f. n. indelad i fyra sektioner, nämligen en administrativ sektion för administrativa och kamerala ärenden samt personal- och budgetfrågor m. m., en registersektion för registreringsuppgifter och tillständskontroll m. m., en utrednings- och statistiksektion för utredningar och statistikproduktion samt en kontors-driftsektion för service ät verkets övriga enheter och åt allmänheten.

Genom övergången till ADB-rutiner kommer statistikproduktionen och de arbetsuppgifter som nu ligger på registersektionen att föras över på den föreslagna registerenheten. Vidare föreslås att utskrift av främlingspass och resedokument m. m. samt specialprotokoll i till­ståndsärenden skall ske inom tillståndsbyråns sekretariat.

Återstående delar av kanslibyrån, som i fortsättningen bör kallas administrativa byrån, föreslås bli indelad i följande fyra sektioner, näm-


 


Prop. 1973:1    Bilagai 13    Inrikesdepartementet                                137

ligen en allmän sektion, en personalsektion, en ekonomisektion och en kontorsdrif tsektion.

AUmänna sektionen bör handha allmänna remisser, vissa utrednings­uppgifter, frågor om organisation, totalförsvar, gränskontroll m. m. Tjänster för Ifrågavarande arbetsuppgifter finns inom kanslibyråns nu­varande organisation.

Pä personalsektionen bör ankomma frågor rörande rekrytering, per­sonalvård, utbildning m. m. Med hänsyn tUl den kraftiga ökning av personalärenden som har föranletts av den beslutade utflyttningen av verket till Norrköping och en därmed sammanhängande väntad ökning av antalet personalvårdsärenden bör sektionen tillföras ytterligare tre handläggare och ett biträde.

För ekonomisektionen blir de huvudsakliga arbetsuppgifterna budget-och petitaarbete, anslagsbevakning, kamerala ärenden och kassaärenden m. m. Sektionens personal bör förstärkas med en kanslist för budget­frågor och en assistent för kassaärenden.

Kontorsdriftsektionens arbetsuppgifter blir i stort oförändrade. Sek­tionen bör tUlföras ytterligare en expeditionsvakt.

Genom omorganisationen minskar kansllbyråns personal med sam­manlagt 72 tjänster, vUket motsvarar en lönekostnad av 2 867 000 kr.

En särskild registerenhet bör handha det maskinella systemet. Detta skall 1 huvudsak överta vissa nu manuella arbetsuppgifter, såsom sor­tering, uppläggning av registerkort, rcgisterslagning och uppdatering, förfallokontroll, utskrift av tillståndsbevis och registerutdrag samt fram­tagning av statistikunderlag m. m.

Enhetens personalbehov beräknas till 59 tjänster, varav en tjänst som registerchef och en som systemman/programmerare. En arbetsgrupp inom verket utreder f. n. enhetens närmare organisation. Verkets förslag härom kan väntas i början av år 1973. Kostnadema för den föreslagna enheten har överslagsvis beräknats till ca 2,9 mUj. kr.

Anpassningsbyrån. För verkets uppgifter inom anpassningsomrädet krävs följande nya tjänster, nämligen en byrådirektör för utbildnings­frågor inom och utom den obligatoriska skolans ram, sex byrådirektö­rer/byråsekreterare och två byråsekreterare med uppgift att regionvis följa behovet av och initiera åtgärder för invandrarnas anpassning inom kommunemas verksamhetsområden (kommunprojektet), en byrådirektör och en byråsekreterare för frägor rörande arbetsmarknad och arbetar­skydd, en byrådirektör/byräsekreterare för samordning och initiativ inom övriga ämnesområden, två byråsekreterare för information och hjälp till invandrare i individuella ärenden samt tre biträden, varav två kva­lificerade (+1204 000 kr.). — Av de begärda tjänstema motsvarar sju sådana funktioner, som f. n. utförs med anlitande av arvodesanställd personal, avlönad med medel från anslaget Anpassningsätgärder för in­vandrare (p. C 3).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


138


Tablå 1

3 iM-a

I *.? o S a u

7L*i ai


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a

 

X

 

 

s

> 

o

eo

 

t3

y

s

s;

 

 


 

 

Ul

 

v

 

 

 

 

ÖS

"Sa    m

 

 

 

±iS'gs

5?-

« S.a O

Ä"

ntr ari 1st ntr

 

c3Sh5

ea ca ii

d  o  t-  r-  o,

EcaaEg

a <


 


 


 

u

 

01

> u

i4

"32

ä

S|

S

 

UJ

 


 

 

 

 

Byrå för anpassnings­frågor

 

 

Åtgärder för

invandrares

anpassning

 


 

 

 

... .

 

 

«S d

S- 0

nde issa tete

a o

•§g.i

 

H-2

»og

(O

Sf5

 

H eH a

 

 

 

Ä

 

 

♦'■ d

ds- 0 ande vissa litete

.2 o

as

d d  .c»

1

Tillstå avlägs frågor nation m.m.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


139 Tablå 2


 


s.

c

 

s

 

k.

-c c

ä u 2


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ö ..-

 

 

-il? , =

 

 

 

 

 

.=   ■■  s ":

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(U    ö

 

 

 

 

 

 

Oi

 

 

.  S - g"' ■a £:= ■=

o -  o  ri  r; a; = i: : -D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1        .H JZ   c

 

 

 .

 

 

 

 

 

 

 

 

3 ?

■i ' > ~ .9 "I Z-

 

 

 

 

 

 

=

.2 -   c   i L, -il

 

 

 

u

 

 

 

 

■■T;  ?  2  c   :o

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

o .

 

=  c

 

 

 

 

 

 

 

c    (j

 

o -.n

 

 

 

 

 

 

 

■E

 

II

 

 

 

c .2

.fl i

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

 

II

 

 

 

.3   o

 

■H =1,

 

 

 

 

 

cTi   =    -j

 

 

p<

 

 

 

 

n

 

 

UJ

lii

 

 

 

 

i >»

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

■- X;

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

c

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

< 

 

 

  ~

j.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 .= -3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

P-

ä H

 

,

 

 

 

 

 

 

 

 

v.   _   :;  M

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UJ       1

 

 

 

 

 

 

 

Crt                 1

 

 

 

 

 

c- -D  ii 'S

 

REL

iieral ektör

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

>-       ■    w .i:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

H       1  O-a

 

 

 

 

 

 

 

1 1

 

 

 

 

l.I

■=  '2

 

 

 

 

 

ii    To    ■

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 - -5  g

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-3    0:*-

 

 

 

 

 

< ,s = ä

 

 

 

 

S

 

 

 

 

 

 

 

«  

 

 

 

 

 

 

 

CL  O

 

 

 

 

 

 

 

C    M

 

 

 

 

 

 

n •»    '

 

c:   o   :/,

 

 

 

 

jO  

 

 

t E ■=

 

 

 

 

 

 

 

 

.1  S

 

 

-   -3    yi

 

 

 

 

 

 

 

.i=   C   2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

'3'' >  

 

 

 

 

23

 

 

 

 

 

r-J

n

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

D.

 

 

 

 

 

 1 1

 

 

 

 

 

c:

 

 

 

 

 

 

< 

 

 

 

 

 

II
-----

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

■a

 

 

t -3

 

 

 

c .n

 

 

 

 

 

 

.2 .D*

 

 

i i s

 

 

 

 

 

 

'»

 

 

Ii!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

i- >   o

 

 

 


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                           140

5.    Verkets informationsresurser behöver kraftigt förstärkas. För pub­likationsverksamhet yrkas en byrådirektör/byråsekreterare och för distri­butionsfrågor en byråsekreterare och en expeditionsvakt. För att hand­ha verkets facktidskrift behövs en tjänst som chefredaktör (byrådirek­tör/byråsekreterare), vartill kommer en byrådirektör/byråsekreterare för främst massmediakontakter men också redaktionella uppgifter för facktidskriften. För seminarier, konferenser och övrig information till svenskar krävs en byrådirektör/byråsekreterare. För intern information behövs en byrådirektör/byråsekreterare. Administrations- och samord­ningsfrågor rörande informationsinsatserna kräver en byräsekreterare och tre biträden, varav två kvalificerade ( + 723 000 kr.). — Av de be­gärda tjänstema motsvarar fyra sådana funktioner som f. n. utförs av arvodesanställd personal, avlönad från anpassningsanslaget.

6.    Kostnaderna för automatisk databehandling (maskinella drift­kostnader) beräknas till 2 070 000 kr. 1 beloppet ingår 240 000 kr. för maskinell bearbetning av arbetsgivaranmälningar, dvs. arbetsgivares skriftliga anmälan när utlänning tillträder och slutar arbetsanställning. Verket har i detta sammanhang tagit upp frågan om bibehållande av dessa anmälningar, eftersom de enligt verkets mening inte har en sådan väsentlig betydelse som underlag för tillståndskontroll och statistik att de motiverar de kostnader som en databehandling föranleder. Efter sam­råd med rikspolisstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen anser sig verket dock inte böra föreslå att anmälningarna slopas.

7.    Sedan omläggningen till ADB-rutiner har genomförts bör medlen för rationaliserings- och utvecklingsarbete minskas med  3,3  milj.  kr.

8.    Enligt tidsplanen för omläggningen till ADB-rutiner skall syste­met tas i funktion under andra kvartalet 1973 och vara i full drift vid ingången av budgetåret 1973/74. Under viss tid kommer nuvarande manuella rutiner att fungera parallellt med det maskinella systemet. Personalminskningar blir inte möjliga att genomföra före budgetårs­skiftet. Särskilda medel krävs av denna anledning för övergångsvis fort­satt anställning av de tjänstemän, som den 1 juli 1973 inte längre be­hövs inom verkets nya organisation och som fortfarande är oplacerade (500 000 kr.).

Remissyttranden m. m.

Statskontoret tillstyrker att en registerenhet inrättas för att ha hand om det maskinella systemet.

Rikspolisstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen uttalar sig klart för ett bibehållande av arbetsgivaranmälningarna, medan statistiska cen­tralbyrån, som har bedömt anmälningarnas värde som statistikunderlag, anser dem knappast fylla någon funktion. Samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet (Rl), som anser sig inte böra bedöma om anmälning-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                             141

arna bör behållas, uttalar bl. a. att ett automatiserat system för arbetsgi­varanmälningar inte lämpligen kan läggas utanför invandrarverkets ADB-system.

Departementsch ef en

Invandrarverket fick sin nuvarande organisation den 1 juli 1969. Den­na framgår av tablån på s. 138.

Inför övergången till ADB-rutiner har verket, som framgår av ver­kets anslagsframställning för nästa budgetår, föreslagit vissa organisa­tionsförändringar. Dessa innebär i korthet att indelningen av verket i fyra byråer behålls och att en särskild registerenhet inrättas, vilken skall vara direkt underställd verksledningen och ha hand om det maskinella syste­met. Till den nya enheten skall föras främst de arbetsuppgifter som f. n. ligger på kanslibyråns registersektion men också arbetet med att ta fram statistiskt grundmaterial m. m. Vidare förs vissa uppgifter som nu sköts inom tillståndsbyrån över till enheten. Vissa ytterligare omföringar av arbetsuppgifter sker mellan skilda organisatoriska enheter inom verket.

Organisationsförslaget innebär vidare att indelningen av tillstånds­byrån i två facksektioner slopas och att arbetet i fortsättningen bedrivs på tre beslutsnivåer. Kanslibyrån — som i fortsättningen bör kallas administrativa byrån — organiseras på fyra sektioner, nämligen en allmän sektion, en personalsektion, en ekonomisektion och en kontors-driftsektion.

Jag kan i allt väsentligt ansluta mig till det framlagda förslaget till ny organisation av invandrarverket och förordar alltså att verket under verksledningen organiseras på fyra byråer och en registerenhet. Mot för­slaget att tillståndsbyrån indelas i tre beslutsnivåer och att den admi­nistrativa byrån organiseras på fyra sektioner har jag inga erinringar. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om ändringar i den nämnda indelningen av byråerna.

Registerenhetens personalbehov beräknar jag till 55 tjänster. Det an­kommer på Kungl. Maj:t att besluta om enhetens närmare organisation sedan förslag härom lagts fram.

Omorganisationen och övergången till ADB-rutiner medför att sam­manlagt 95 tjänster kan dras in och att 55 tjänster inrättas på register­enheten. För budgetåret 1973/74 beräknar jag medel för 180 tjänster, vilket innebär en inbesparing av 38 tjänster jämfört med innevarande budgetår; Jag har därvid beräknat medel för en förstärkning av till­ståndsbyrån med en kvalificerad handläggare samt för en kanslist som bör tillföras medborgarskapsbyrån.

Såvitt gäller avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor beträffande tjänster som direkt berörs av omorganisationen avser jag att ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs.

Verket har i huvudsak upprepat sina tidigare framförda krav på en


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                           142

omfattande förstärkning av de personella resurserna för anpassnings-och informationsverksamheten. Med hänsyn till att invandrarutredning­en skall lägga fram ett samlat program för samhällets olika aktiviteter för invandrarnas anpassning är jag inte beredd att biträda yrkandena i denna dd.

Invandrarverket har berört frågan om bibehållande av arbetsgivaran­mälningarna mot bakgrund av att anmälningsskyldigheten fullgörs brist­fälligt. Anmälningarna har flera syften. De utgör underlag för dels viss tillståndskontroll, dels viss statistikproduktion. Rikspolisstyrelsen har i frågan uttalat att ett slopande av anmälningarna i hög grad skulle be­skära polisens möjlighet att efterspana och spåra utlänningar som av skilda anledningar behöver lokaliseras. Arbetsmarknadsstyrelsen har be­dömt att det inte är möjligt att på tillgängliga vägar få en fullgod ersätt­ning för de uppgifter som tas fram med arbetsgivaranmälningarna som underlag.

Mot bakgrund av de av rikspolisstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen anförda synpunkterna bedömer jag det nödvändigt att arbetsgivaran­mälningarna tills vidare behålls. Den framtida utformningen av arbets­givarnas uppgiftsskyldighet i fråga om anställda utläimingar bör ytterli­gare övervägas i anslutning till det fortsatta systemarbetet.

Jag förordar att 1 870 000 kr. anvisas för maskinella driftkostnader för ADB-systemet under budgetåret 1973/74. Beloppet inkluderar 240 000 kr. för maskinell bearbetning av arbetsgivaranmälningarna.

Invandrarverket ingår i kammarkollegiets redovisningsgrupp, där för­söksverksamhet med debitering av kostnader för redovisningsservice på­börjas den 1 juli 1973. Under anslagsposten Expenser beräknar jag 34 000 kr, för att täcka verkets utgifter härför.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen i det föregående be­räknar jag anslaget tiU 14 840 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens invandrarverk för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 14 840 000 kr.

C 2. Åtgärder för flyktingar

1971/72 Utgift 116 752 000 1972/73 Anslag 18 200 000 1973/74 Förslag       20 670 000

' Beloppet avser motsvarande anslag enligt riksstaten för ifrågavarande budgetår exkl. de av socialstyrelsen disponerade medlen.

Från anslaget skall bestridas utgifterna för det i programbudgeten för arbetsmarknadsverket upptagna programmet Åtgärder för flyktingar. Programmet består av delprogrammen överföring av flyktingar och Om­händertagande av flyktingar.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


143


 


1971/72' Utfall


1972/73

Beräknat   Basförslag»


Beräknat 1973/74

AMS Departe­ments­chefen


1.        överföring av flyktingar

2.   Omhänder­tagande av flyktingar

3.        Förvaltnings­kostnader

431 000

500 000

500 000

575 000       500 000

4 475 000    4170 000 21000 000 20 670 000

12 585 000    14 000 000    14 870 000      15 950 000  16 000 000

3 736 000      3 700 000     3 984 000 Summa    16 752 000    18 200 000    19 354 000


'■ Överslagsvis översättning till program.

» Med basförslag avses för budgetåret 1972/73 beräknat belopp, omräknat till prisläget den 1 juli 1972 och löneläget år 1973.

Arbetsmarknadsstyrelsen

Överföring av flyktingar. Den kollektiva överföringen av flyktingar under budgetåret 1971/72 omfattade omkring 400 personer. Under budgetåret överfördes vidare ett 100-tal socialt handikappade zi­genare. Kostnaderna för verksamheten uppgick till 431 000 kr., varav 197 000 kr. för uttagning och 234 000 kr. för transporter.

Styrelsen räknar med att verksamheten under budgetåret 1973/74 kommer att omfatta överföring av ett 1 000-tal personer inkl. zigenare. Medelsbehovet beräknas till 575 000 kr.

Omhändertagande av flyktingar. Under sistlidna bud­getår omhändertogs ca 400 kollektivt överförda flyktingar och drygt 100 socialt handikappade zigenare jämte drygt 800 enskilt inresta utlänningar som jämställts med flyktingar. Rese- och starthjälp vid arbetsplacering lämnades med sammanlagt ca 160 000 kr. Vidare betalades kostnader för återresa till hemlandet för sådana medellösa personer från utomnordiska länder som önskade återvända till hemlandet sedan det hade visat sig att de inte kunde få arbeta i Sverige.

Medelsbehovet för budgetåret 1973/74 beräknas till 21 milj. kr., varav 15 950 000 kr. för omhändertagande av omkring 1 000 kollektivt över­förda flyktingar och omkring 900 med dem jämställda enskilt inresta ut­länningar. För bidrag till hemresor beräknas 50 000 kr.

Departementschefen

Under år 1972 överfördes ca 750 flyktingar från Libanon och från lä­ger i Italien och Österrike. Arbetet bedrevs i samråd med Förenta Natio­nemas flyktingkommissariat. Vidare togs ca 700 enskilt inresta utlän­ningar om hand och bistods på motsvarande sätt som gäller för flyk­tingar sedan de fått tillstånd att vistas här i landet och av statens in­vandrarverk hade bedömts vara jämställda med flyktingar.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 144

Under hösten 1972 har Sverige erbjudit ca 500 av de personer av asiatisk härkomst som har utvisats från Uganda permanent bosättning här. Erbjudandet avser ca 300 personer som står under flyktingkommis­sariens mandat och som temporärt har tagits om hand i läger i Österrike samt ca 200 personer som f. n. vistas i Storbritarmien. Överföring av dem som har tagits ut har påbörjats och beräknas kunna slutföras under de närmaste månadema.

Härutöver har försöksverksamheten med överföring till Sverige av vissa socialt handikappade zigenare gett till resultat att under år 1972 sammanlagt ett 100-tal zigenare har förts över från Italien och Frank­rike. Skilda metoder prövas för deras omhändertagande, utbildning och anpassning tUl svenska förhållanden. Samtliga zigenare har bostadsplace-rats. Flertalet deltar f. n. i olika former av utbildning. Det är ännu för tidigt att utvärdera erfarenhetema av verksamheten.

Det är f. n. inte möjligt att bedöma i vilken omfattning kollektiv överförmg av flyktingar till Sverige kan behöva ske i fortsättningen eller I vad mån åtgärder i övrigt som bekostas från anslaget behöver vidtas. Jag räknar emellertid med att verksamhetens omfattning kommer att ligga i nivå med vad som har gällt under senare år och förordar därför att anslaget förs upp med 20 670 000 kr. för budgetåret 1973/74. Därvid förutsätter jag att Kungl. Maj:t i enlighet med hittills tillämpade prin­ciper också i fortsättningen kan besluta om kollektiva överföringar samt om de överfördas omhändertagande och om andra åtgärder som bedöms erforderliga. Vidare utgår jag från att anslaget liksom hittills skall kunna tas i anspråk för bidrag till hemresa för medellösa icke-nordbor, som inte har fått tillstånd att vistas och arbeta i Sverige. Vid beräkningen av an­slaget har 2 milj. kr. tagits upp under delprogrammet Omhändertagande av flyktingar för att täcka kostnadema för permanenta förläggnings­byggnader.

Med hänvisning till sammanställningen I det föregående hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tdl Åtgärder för flyktingar för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 20 670 000 kr.

C 3. Anpassningsåtgärder för invandrare

1971/72 Utgift           3 107 569              Reservation              1455 707

1972/73 Anslag          4 325 000

1973/74 Förslag         4 505 000

Från anslaget utgår bidrag för att täcka underskott hos den stiftelse som ger ut Invandrartidningen. Vidare bekostas från anslaget sådana an­passningsåtgärder i övrigt för invandrare för vilka medel inte står till förfogande i annan ordninsj.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


145


 

 

1972/73

 

Beräknad ändring 1973/74

 

 

 

Invandrar-

Departe-

 

 

 

verket'

 

ments­chefen

1. Bidrag till Stiftelsen

 

 

 

 

 

Invandrartidningen

1 130 000

+

378 000

+

15 000

2. Publikationstryck

850 000

+

500 000

+

65 000

3. Försöksverksamhet

 

 

 

 

 

a) Tolkutbildning

475 000

+

305 000

+

50 000

b) Bidrag till orga-

 

 

 

 

 

nisationer m. fl. för

 

 

 

 

 

anpassningsåtgärder

725 000

+

500 000

+■

25 000

c) Informations- och

 

 

 

 

 

kontaktverksamhet

500 000

+

225 000

 

____

4. Översättningsarbete

 

 

 

 

 

avseende anpassningsverk-

 

 

 

 

 

.samheten

370 000

+

150 000

 

____

5. Kurativ verksamhet

 

 

 

 

 

för särskilda grupper

+

150 000

 

6. Andra anpassnings-

 

 

 

 

 

åtgärder

275 000

+

250 000

+

25 000

 

4 325 000

+

2 458 000

+

180 000

' Betr. anslagsposten 1: Stiftelsen Invandrartidningen.

Stiftelsen Invandrartidningen

1.         Löne- och prisomräkning 55 000 kr.

2.    Invandrartidningen ges f. n. ut på fem språk, nämligen finska, gre­kiska. Italienska, serbokroatiska och tyska. Tidningen utkommer med 46 nummer per år, varav 36 fyrasidiga och 10 åttasidiga. Några num­mer ges ut som särskilda temanummer i samverkan med skilda myndig­heter. En mindre prenumerationsavgift tas ut. Under budgetåret 1971/72 har antalet prenumerationer minskat från 35 600 till 31 500, en följd av bl. a. den stora utvandringen under åren 1971 och 1972.

Stiftelsen föreslår att samtliga nummer av den finska editionen görs åttasidiga samt att en månadsbulletin på högst sex språk ges ut för så­dana invandrargmpper som inte regelbundet nås av samhällets infor­mation. Invandrartidningen bör vidare utökas med ytterligare två språk­versioner.

Den föreslagna vidgningen av tidningsverksamheten beräknas med­föra att underskottet i verksamheten blir ca 1,5 milj. kr.

Remissyttrande

Statens invandrarverk tillstyrker stiftelsens förslag om viss utvidgning av tidningsverksamheten.

Statens invandrarverk

1.         Löne- och prisomräkning 325 000 kr.

2.    Publikationstryck. Under anslagsposten beräknas 250 000 kr. för en ersättning för broschyrserien Invandrare i Sverige och 350 000 kr.

10    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. BU. 13


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 146

för reviderade upplagor av skilda broschyrer m. m. Vidare beräknas 465 000 kr. för nya publikationer och 200 000 kr. för fortsatt utgivning av en facktidskrift (Ny i Sverige) med fem nummer per år.

3.         Tolkutbildning. Pågående försöksverksamhet omfattar främst rätts-tolkningskurser, examinationer av rättstolkar och fackkurser inom ett antal ämnesområden såsom arbetsmarknads-, social- och sjukhustolk­ning. Efterfrågan på kompetenta tolkar har accentuerats efter tillkoms­ten av förvaltningslagen. I avvaktan på ställningstagande tUl ett väntat förslag från invandrarutredningen om bl. a. tolkutbildning begärs medel för utökad försöksverksamhet innefattande internatkurser och examina­tioner av rättstolkar, bidrag till utbildningsverksamhet i andra myndig­heters eller organisationers regi m. m.

4.         Bidrag till organisationer m. fl. för anpassningsåtgärder. Mot bak­grund av stegrad efterfrågan på ekonomiskt stöd till främst invandrar-organisationer inklusive s. k. invandrarkyrkor föreslås en uppräkning av anslagsposten.

5.         Informations- och kontaktverksamhet. Av anslagsposten beräknas 325 000 kr. för seminarier och konferenser för olika grupper i samhäl­let som kommer i kontakt med invandrarproblem. För kontaktverksam­het med andra myndigheter och organisationer samt för produktion av AV-material och utställningar krävs ökade medel.

6.         Kurativ verksamhet för särskilda grupper. Den kurativa verksam­heten, som med anlitande av medel från anpassningsanslaget hittills har bedrivits bland amerikanska krigsvägrare och desertörer, bör utökas med en försöksverksamhet som omfattar även andra grupper med speciella svårigheter, t. ex. intellektuella flyktingar och vissa grupper av utom­nordiska invandrare från andra kulturmiljöer. Särskilda medel bör stäl­las till förfogande för ändamålet.

Departementschefen

Stiftelsen Invandrartidningen har föreslagit en vidgning av stiftelsens verksamhet med avseende på antalet språkeditioner och antalet sidor i den finska utgåvan. Vidare har stiftelsen begärt medel för en månads­bulletin på högst sex språk, som inte täcks av den nuvarande tidnings­verksamheten. Jag är inte beredd att biträda förslagen. I den mån stif­telsens medelsram ger utrymme därför bör dock stiftelsen vara oför­hindrad att ge ut den föreslagna bulletinen. De medel för översättning av vissa brev från enskilda invandrare som hittills har tagits upp under medlen för bidrag till Stiftelsen Invandrartidningen bör föras över till posten Översättningsarbete avseende anpassningsverksamheten.

Invandramtredningen har nyligen lagt fram ett betänkande (SOU 1972: 83) med förslag om tolkutbildning m. m., vilket f. n. remissbe­handlas. I avvaktan på ställningstagande till detta förslag är jag beredd


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 147

att förorda endast en mindre höjning av de medel som anvisas för tolk­utbildning för att öka utbildningen och examinationen av rättstolkar.

Med hänvisning i ö-vrigt till sammanställningen hemställer jag att Kung!. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Anpassningsåtgärder för invandrare för budgetåret 1973/ 74 anvisa ett reservationsanslag av 4 505 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                            148

D REGIONAL UTVECKLING Allmänna synpunkter

Genom beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 75, SU 1970: 103, rskr 1970: 270) fastställdes ramen för regionalpolitiskt stöd för den treårspe­riod som inleddes med budgetåret 1970/71 och avslutas med innevarande budgetårs utgång. Ramen bestämdes till 1 200 milj. kr. Härav beräkna­des för lokaliseringsbidrag/avskrivningslån 200 milj. kr., för lokallse-ringslån 800 milj. kr., för utbildningsstöd 100 milj. kr., för sysselsätt­ningsstöd 25 mUj. kr. samt för transportstöd 75 milj. kr. Hämtöver fick Kungl. Maj:t för beslut om lokaliseringsstöd disponera det belopp om sammanlagt 87 milj. kr. som kvarstod outnyttjat vid utgången av den föregående stödperioden.

Inom ramen för det regionalpoUtiska stödet har Stiftelsen Norrlands­fonden under vart och ett av budgetåren 1971/72 och 1972/73 erhållit ett tillskott på 5 milj. kr. Anslag för detta ändamål har anvisats under trettonde huvudtiteln.

Riksdagen har hösten 1972 antagit ett regionalpolitiskt handlingspro­gram för hela landet (prop. 1972: 111 bil. 1, InU 1972: 28, rskr 1972: 347). I fråga om omfattningen och den regionala fördelningen av bevil­jat regionalpolitiskt stöd samt effekterna därav torde få hänvisas till den utförliga redogörelsen härför som jag lämnade i nämnda proposition. I huvudsaklig överensstämmelse med förslagen 1 propositionen har riks­dagen godkänt vissa allmänna gmnder för utformningen av de regio­nalpolitiska stödåtgärderna.

Som förutskickades i propositionen är det min avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att riksdagen under våren 1973 föreläggs förslag till utformningen av fortsatta regionalpolitiska stödåtgärder efter den nuva­rande stödperiodens utgång.

Till följd av efterfrågan på regionalpolitiskt stöd under den förflutna delen av stödperioden kan det tänkas att den fastställda ramen för beslut om regionalpolitiskt stöd kan komma att visa sig otillräcklig. Om så blir nödvändigt avser jag att på tilläggsstat föreslå viss ramhöjning.

Glesbygdsutredningen har under år 1972 i olika betänkanden lagt fram vissa förslag om bl. a. fortsatt stöd till vissa mindre hantverks- och industriföretag, utläggning av hemarbete i glesbygdsområdena samt ut­vidgning av den verksamhet med kommunalt organiserade sysselsätt-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 149

ningsfrämjande insatser som har inletts försöksvis i vissa kommimer. Vidare har utredningen förordat åtgärder för att göra det möjligt för företagareföreningarna i skogslänen att i ökad utsträckning bistå den mindre företagsamheten med kostnadsfri eller i begränsad utsträckning avgiftsbelagd service- och rådgivningsverksamhet.

Sommaren 1972 lade industricentrautredningen fram betänkandet (Ds In 1972: 13) Industricentra. Betänkandet utmynnar i förslag om för­söksverksamhet med industricentraanläggningar i Strömsund och Lyck­sele. Uppförandet av anläggningarna föreslås bli finansierat i huvudsak genom lokaliseringsbidrag och särskilda statliga annuitetslån. För för­valtningen av industricentraanläggningama föreslås att ett särskilt stat­ligt förvaltningsbolag i aktiebolagsform inrättas. Förvaltningsbolagets administrationskostnader skall delvis täckas genom anslag över stats­budgeten.

Som jag anmälde redan i 1972 års statsverksproposition lade kommit­tén för planering av turistanläggningar och friluftsområden m. m. under hösten 1971 fram betänkandet (Ds Jo 1971: 7) Statligt lokaliseringsstöd till rekreationsanläggningar. Betänkandet har numera remissbehandlats.

Förslagen bereds f. n. och det är min avsikt att anmäla resultatet av denna beredning i anslutning till mina förslag om den fortsatta regio­nalpolitiska stödverksamheten.

Lokaliseringssamråd enligt lagen (1970: 725) om lokaliseringssamråd bedrivs av en särskild delegation inom arbetsmarknadsstyrelsen. Samrå­det har hittills gett blygsamma resultat. Med hänsyn härtill har särskilda sakkunniga tillkallats för att utreda frågan huruvida starkare styrmedel i regionalpolitiskt syfte kan anses behövliga och lämpliga. I avvaktan på resultatet av utredningen övervägs inom inrikesdepartementet åtgärder för att inom ramen för nuvarande principiella konstruktion göra sam­rådet till ett bättre regionalpolitiskt instmment.

Av de medel som ställs till företagareföreningamas förfogande från statens hantverks- och industrilånefond har under kalenderåren 1969— 1971 utlånats 84,6 milj. kr., 77,5 milj. kr. resp. 75,3 milj. kr. Genom kommerskollegiet beviljades under budgetåret 1971/72 kreditgarantier på 67,4 milj. kr. mot 32,3 milj. kr. under budgetåret 1970/71. En klar ten­dens till ökad efterfrågan på lånegarantier föreligger. Mot denna bak­grund föreslås att garantiramen för lån till hantverks- och industri­företag m. m. vidgas med 20 milj. kr. tUl 100 milj. kr.

Riksdagens revisorer har i skilda skrivelser framhållit behovet av en förbättrad uppföljning och bevakning av sådana statens fordringar som har uppkommit genom stödåtgärder i regionalpolitiskt syfte. 1968 års lokaliseringsutredning har lagt fram förslag till organisation för upp­följnings- och bevakningsverksamheten. Utredningens förslag har remiss­behandlats. I samråd med övriga berörda departement har förslagen överarbetats inom inrikesdepartementet. För att på central nivå åstad-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 150

komma en ökad effektivering av verksamheten har en expertgrupp in­rättats inom inrikesdepartementet med uppgift att som försöksverksam­het samordna uppföljningen och bevakningen av statens fordringar i fö­retag som har fått statligt stöd och arbeta fram förslag till åtgärder också i enskilda uppföljningsärenden. I fråga om utveckling av verk­samheten på det regionala planet pågår fortsatt beredningsarbete.

D 1. Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet

I riksstaten för innevarande budgetår har på driftbudgeten tagits upp ett förslagsanslag av 131 125 000 kr. till Regionalpolitiskt stöd: Bidrags-verksamhet och ett reservationsanslag av 5 milj. kr. dll Särskilda stöd­åtgärder i glesbygder samt på kapitalbudgeten ett investeringsanslag av 250 milj. kr. tUl Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån.

Som jag har anfört inledningsvis under förevarande avsnitt är avsik­ten att riksdagen under våren 1973 skall föreläggas förslag angående den fortsatta regionalpolitiska stödverksamheten fr. o. m. den 1 juli 1973. I avvaktan härpå bör de anslag som berörs av förslagen föras upp preliminärt med samma belopp som har beräknats för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:! föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Regionalpoli­tiskt stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1973/74 beräkna ett förslagsanslag av 131125 000 kr.

D 2. Särskilda stödåtgärder i glesbygder

Under åberopande av vad jag har anfört under punkten D 1 hem­ställer jag att Kimgl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Särskilda stödåtgärder i glesbygder för budgetåret 1973/74 beräkna ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

D 3. Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader

1971/72 Utgift            8 662 500              Reservation                567 727

1972/73 Anslag        10 000 000 1973/74 Förslag       11400 000

Från anslaget utgår statsbidrag till täckande av administrations­kostnader för företagareföreningarna. Företagareföreningarnas förbund och  vissa  centrala  organisationer  på  hantverkets,  småindustrins  och


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 151

turistnäringens områden. Bestämmelser rörande företagareföreningarnas kreditstödjande verksamhet återfinns I kungörelsen (1960: 372) om stat­ligt kreditstöd till hemslöjd, hantverk och småindustri (omtryckt 1968: 354, ändrad 1970: 181, 1971: 450).

Kommerskollegium

Företagareföreningarna har för budgetåret 1973/74 anmält behov av statligt bidrag till sina administrationskostnader med 13 065 000 kr., var­av 100 000 kr. avser särskilt stöd åt företagsamheten i Tornedalen genom Norrbottens företagareförening.

Vidare har Företagareföreningarnas förbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation. Svensk industriförening och Svenska turisthotellens riksförbund hemställt om bidrag för organisationernas verksamhet un­der budgetåret 1973/74 med 100 000 kr., 70 000 kr., 20 000 kr. resp. 15 000 kr.

Enligt föreningarnas stater för kalenderåret 1972 beräknas administra­tionskostnadema komma att uppgå till ca 21,3 milj. kr., varav löner inkl. sociala kostnader ca 14,8 milj. kr. Intäkterna har för samma år beräk­nats till ca 20,9 milj. kr., varav statliga administrationsbidrag ca 10,2 milj. kr., landstingsmedel ca 6,7 mUj. kr. och övriga intäkter ca 4 milj. kr. För kalenderåret 1973 har föreningarna beräknat administrations­kostnaderna till ca 23,8 milj. kr., varav löner etc. 17,2 milj. kr. Intäk­terna har beräknats till ca 23,4 milj. kr. Behov av statligt administra­tionsbidrag på 12,2 milj. kr. har härvid bedömts erforderligt. Bidrag av landstingsmedel har beräknats till 7 milj. kr. öch övriga intäkter till 4,1 milj. kr.

Kollegiet erinrar om att behovet hos föreningarna av resurser för be­vakning, uppföljning m. m. av företag, som har erhållit statligt stöd, har ökat under senare år. De statliga engagemangen, framför allt 1 form av lokaliseringsstöd, uppgick sålunda år 1971 tUl över 1,6 miljarder kr. Kol­legiet erinrar vidare om att kollegiet i yttrande i augusti 1971 över föreningarnas anmälda behov av administrationsbidrag för budgetåret 1972/73 bedömde att ett bidrag från staten om 10,7 milj. kr. — inbegri­pet bidrag till förutnämnda centrala organisationer — var väl motiverat. Kollegiet betonade att den intensifierade uppföljningsverksamheten skulle ställa ökade krav på föreningarna.

Under åberopande av att Kungl. Maj:t i industridepartementet enligt vad kollegiet har erfarit avser föreslå att företagareföreningarna erhåller ökade resurser för att tillhandahålla intensifierad företagsservice och att frågan om samordning m. m. av det specialdestinerade statliga kreditstö­det — vilken fråga utreds inom inrikes- och industridepartementen — i hög grad berör föreningarnas verksamhet, anser sig kollegiet sakna möj­lighet att uttala sig om hur mycket föreningarnas verksamhet kommer att vidgas och föreslår därför i princip samma belopp som av kollegiet yrka-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 152

des för budgetåret 1972/73, dvs. 10,7 milj. kr. jämte 700 000 kr. för be­räknade automatiska kostnadsstegringar, eller tillhopa 11,4 milj. kr., varav 11,3 milj. kr. till täckande av företagareföreningarnas administra­tionskostnader m. m. och 100 000 kr. till Norrbottens företagareförening som stöd åt företagsamheten i Tornedalen.

Yttrande

Företagareföreningarnas förbund erinrar om det allt oftare och från flera håll påtalade behovet av starka regionala näringspolitiska organ genom vilka samhällets åtgärder för att främja näringslivet skall kunna sättas in. Från flera olika håll vill man också tilldela företagareför­eningarna nya arbetsuppgifter. Förbundet ser emellertid en fara i att tilldela föreningarna nya roller i den regionala näringspolitiken utan att de samtidigt får tillräckliga resurser. Förbimdet understryker med hän­visning tUl tidigare framställningar betydelsen av att åtgärder nu vidtas för en förstärkning av föreningarnas personella och ekonomiska resur­ser så att föreningarna kan bättre fylla sina uppgifter som regionala nä­ringspolitiska organ. Förbundet hemställer att anslaget för budgetåret 1973/74 förs upp med 17 milj. kr., vilket belopp enligt förbundets beräk­ningar lägst erfordras för att bygga upp en nödvändig basorganisation.

Departementschefen

Det stöd som utgår genom företagareföreningarna i form av hant­verks- och industrilån och den garantigivning som föreningarna med­verkar i har väsentlig betydelse för strävandena att tillföra regioner med sviktande sysselsättningsunderlag nya arbetstillfällen. I många fall bidrar detta stöd också till att åstadkomma bättre balans i regioner med ensidigt utvecklat näringsliv. Föreningarnas medverkan i stödgivningen i glesbygdsområden är också av stort värde.

I ett förhållandevis stort antal ärenden har det visat sig lämpligt att kombinera lokaliseringsstöd med stödåtgärder genom företagareför­eningarna och kommerskollegium. Sådan kombination av olika stöd­former ställer ökade krav på samverkan mellan företagareföreningarna och arbetsmarknadsmyndigheterna. Företagareföreningarna biträder i sin utrednings- och rådgivningsverksamhet företag som är villiga att ut­veckla eller nyetablera verksamhet inom stödområdet eller i andra re­gioner där regionalpolitiska insatser är påkallade. De kan i sådana sam­manhang också förmedla värdefull information till arbetsmarknads­myndigheterna samt lämna dessa uppgifter om lämpliga lokaliserings­projekt. Föreningarna har slutligen att biträda arbetsmarknadsstyrelsen vid uppföljningen av utvecklingen i företag som har fått lokaliserings­stöd.

Utvecklingen mot allt större kapitalinvesteringar inom företagen och ökade ekonomiska och organisatoriska påfrestningar på företagen till


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 153

följd av deima utveckling har lett till att behovet av stödåtgärder från det allmännas sida växer. Utvecklingen medför också att stödets stor­lek i det enskilda fallet tenderar att öka. Risktagandet från det all­männas sida blir härigenom allt större. Dessa omständigheter skärper anspråken på kvalificerad och noggrann beredning av de individuella kreditärendena. Med hänsyn till de sålunda både kvalitativt och kvan­titativt vidgade anspråken på föreningarna har dessa under de senaste åren tillförts ökade administrationsbidrag. För budgetåret 1968/69 anvi­sades för ändamålet 5 milj. kr., medan motsvarande anslag för inne­varande budgetår uppgår till 10 milj. kr. En icke oväsentlig del av an­slagshöjningen har avsetts för intensifiering av föreningamas uppfölj­ningsverksamhet.

Jag biträder kommerskollegiets förslag om höjning av det statliga bidraget till föreningarnas administrationskostnader med 1,4 milj. kr. för att täcka kostnadsökningar och ge utrymme för viss ytterligare förstärkning och upprustning av föreningarna, bl. a. i vad avser upp­följning av utvecklingen i stödföretag. Av anslaget bör som hittills 100 000 kr. beräknas för bidrag till Norrbottens företagareförening för särskilt stöd åt företagsamheten i Tornedalen och medel få tas i an­språk för stöd till vissa organisationer.

Som jag anförde i prop. 1972: 111 (bil. 1, s. 498) avser chefen för industridepartementet att under våren 1973 anmäla förslag om för­stärkning av statens stöd till företagareföreningarnas rådgivning till de mindre och medelstora företagen för att bl. a. utveckla och stärka den regionala industriservicen.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrations­kostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 11 400 000 kr.

D 4. Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till hantverks-och industriföretag m. fl.

1971/72 Utgift          14 105 788

1972/73 Anslag        12 000 000 1973/74 Förslag       20 000 000

Statens förbindelser till följd av utfärdade garantier för lån till hant­verks- och industriföretag och för lån till turisthotellnäringen infrias från förevarande anslag, då behov därav uppkommer. Förluster i företagare­föreningarnas långivning från statens hantverks- och industrilånefond


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 154

skall föreningarna i första hand täcka med medel ur egna förlusttäck-ningsfonder. Kungl. Maj:t kan emellertid efter särskild prövning medge förening bidrag från detta anslag för att täcka förluster.

Kommerskollegium

Från garantigivningens tillkomst den 1 juli 1954 t. o. m. den 30 juni 1972 har bemyndiganden lämnats företagareföreningarna att teckna ga­ranti för lån på tillhopa ca 642 milj. kr. samt riksbankens avdelnings­kontor att teckna garanti för lån till turisthotell på tillhopa 20,3 milj. kr. Summan av statens slutgihiga förluster och utestående fordringar på grund av infriade garantier uppgick den 30 juni 1972 till ca 70 milj. kr.

Under budgetåren 1967/68—1971/72 infriades garantier på ca 10,5, 12,2, 2,9, 14,2 resp. 14,1 milj. kr. Från anslaget har därjämte utbe­talats ca 2,6 milj. kr. till täckande av förluster på lån som lämnats av företagareföreningarna, varav ca 1,1 milj. kr. under budgetåret 1971/72.

I förlusttäckningsavgifter jämlikt 19 § andra stycket kungörelsen (1960: 372) om statligt kreditstöd tUl hemslöjd, hantverk och småindustri har under budgetåret 1971/72 Influtit ca 1,1 milj. kr.

De senaste årens omfattning av Infriade lånegarantier återspeglar en­ligt kollegiet de allt svårare betingelserna för den mindre och medelstora industrin. Trots förbättrat kreditbedömningsunderlag och trots allt nog­grannare uppföljning av engagemangen bedömer kollegiet att statens för­luster med anledning av garantiåtagandena kommer att även fortsätt­ningsvis ligga tämligen högt. Företagareföreningarnas låneförluster har av samma orsak som nyss angetts beträffande garantilånen ökat mar­kant under senare år. Höjningen av lånegränsen till 200 000 kr. har ökat risken för större förluster.

För att kunna bedöma behovet av sanering av föreningarnas låne­stockar samt i vad mån ändrade regler för avsättning till förlusttäck-ningsfond kan anses vara påkallade har kollegiet inhämtat uppgifter från företagareföreningarna beträffande beräknade låneförluster under år 1972, beräknad förlusttäckningsfond vid årets utgång och beräknat ned­skrivningsbehov av lånefordringar som bedöms osäkra. Av materialet framgår att många föreningar saknar möjlighet att täcka uppkommande låneförluster genom lanspråktagande av förlusttäckningsfond. Kollegiet hemställer att anslaget för budgetåret 1973/74 höjs till 23 milj. kr., varav 8 milj. kr. såsom ett engångsanslag för sanering av företagareföreningar­nas lånefordringar.

Departementschefen

Som jag framhöll vid anmälan av motsvarande anslag i prop. 1972: 1 (bil. 13, s. 177) är det angeläget att effektiva åtgärder vidtas för att i möjligaste mån förebygga förluster i statens kreditstödjande verksam­het. De  åtgärder som enligt vad jag har anfört inledningsvis under


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                             155

förevarande avsnitt har vidtagits för att samordna och effektivera uppföljningen och bevakningen i stödärenden skall ses som ett led i dessa strävanden.

Enligt vad kommerskollegiet har upplyst utgör summan av de garan­tier för lån till industriföretag och till turisthotellnäringen som har in­friats under perioden 1967/68—1971/72 ca 54 milj. kr., varav ca 14 milj. kr. under det senaste budgetåret. Förlusterna har visat tendens att stiga under senare år dels på grund av ökat risktagande i samband med att industrigarantilån i vidgad omfattning har kombinerats med lokaliseringsstöd och därvid inte sällan har lämnats mot säkerheter i sämre förmänsrättsläge, dels till följd av att stöd har utgått till allt större investeringar i såväl anläggnings- som omsättningstillgångar.

I fråga om hantverks- och industrilån gäller att 1/2 % av utlånings-räntan får disponeras av företagareföreningarna för förlusttäcknings-ändamål. De avsatta beloppen har visat sig tillräckliga för en del av föreningarna, medan andra har rapporterat förluster utöver vad som har kunnat täckas genom ränteavsättningarna. De förluster för vilkas täckande föreningarna har hemställt om bidrag från förevarande an­slag utgörs dels av förluster av mera ordinär karaktär, dels av längre tillbaka i tiden uppkomna förluster, vilka har balanserats i förening­arnas räkenskaper på grund av att slutlig reglering inte ännu har skett av kvarstående säkerheter i form av borgen m. m. I realiteten torde dessa säkerheter i flertalet fall endast i ringa grad ge täckning för resp. lånefordringar.

För täckande av sistnämnda förluster har kollegiet föreslagit att un­der anslaget anvisas ett engångsbelopp på 8 milj. kr. Jag biträder kolle­giets uppfattning att en engångsåtgärd av föreslagen karaktär är be­fogad men anser att beloppet bör begränsas till 5 milj. kr. med hänsyn till att bevakningsåtgärder i vissa fall bör kunna drivas längre än som hittills har skett. Den föreslagna saneringen av företagareföreningarnas osäkra fordringar bör föregås av en individuell prövning av varje en­skilt ärende.

I likhet med kollegiet beräknar jag medelsbehovet för att möta för­luster i garantigivningen under budgetåret 1973/74 till 15 milj. kr. Jag föreslår sålunda att anslaget för nästa budgetår förs upp med to­talt 20 milj. kr., varav ett engångsbelopp om 5 milj. kr. avses för sa­nering av företagareföreningarnas äldre lånefordringar.

I förlusttäckningsavgifter på industrigarantilån har under budget­året 1971/72 influtit ca 1,1 milj. kr.

Influtna låneräntor på lokaliseringslån tillfaller i sin helhet stats­verket. Räntan är densamma som för industrigarantilån, f. n. 7,5 %. Om 1/2 % av räntan — motsvarande förlusttäckningsavgiften på in­dustrigarantilån — förutsätts skola i skälig omfattning  täcka förlus-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 156

ter på lokaliseringslånen, kan statens inkomst för sådan förlusttäck­ning beräknas uppgå till ca 2 milj. kr. för budgetåret 1971/72.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till hantverks- och industriföretag in. fl. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


157


E BOSTADSBYGGANDE M. M. E 1. Bostadsstyrelsen


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


11 613 586

12 761 000

13 563 000


Bostadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet med uppgift att främja bostadsförsörjningen. Den är också chefsmyndighet för länsbo­stadsnämnderna.

I styrelsens uppgifter ingår främst att handha den statliga låne- och bidragsverksamheten för att främja bostadsförsörjningen.

Bostadsstyrelsen leds av en styrelse. Chef för bostadsstyrelsen är en generaldirektör. Inom verket finns fem byråer. Dessa är kanslibyrån, låne- och bidragsbyrån, planeringsbyrån, tekniska byrån och värderings­byrån.

 

 

1972/73

 

Beräknad ändring 1973/74

 

 

 

Bostads­styrelsen

Departe­ments­chefen

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal övrig personal

86 67

 

+ 3

—1

 

153

 

+3

—1

Anslag

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser

Därav representation Publikationstryck Automatisk databehandling

9 700 000

30 000

182 000

(10 000)

976 000

1 158 000

(2 000)

170 000

755 000

+ + +

816 000

15 000

190 000

+ 627 000 +  30 000 + 145 000

 

12 971 000

+

1 021 000

+ 802 000

Uppbördsmedel

210 000

 

Nettoutgift

12 761 000

+

1 021 000

+ 802 000

Bostadsstyrelsen

1.         Löne-och prisomräkning m. m. 830 000 kr.

2.         0-aItemativet och därmed följande personalinskränkningar skulle


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 158

drabba bl. a. arbetet med byggherresamverkan, utvecklingsprojekt inom serviceområdet, kommunalekonomisk långtidsplanering och rationalise­ring samt kontakt- och informationsverksamheten.

3.         Kanslibyråns personalsektion behöver förstärkas med en byrådirek­tör (+ 75 000 kr.).

4.         Styrelsen föreslår, att en tjänst som byrådirektör (+ 82 000 kr.) inrättas för handläggning av ärenden rörande internationellt bostadspo­litiskt samarbete. Samtidigt kan anslaget minskas med de medel som anvisats för bestridande av lönen till en tjänsteman med motsvarande arbetsuppgifter (— 72 000 kr.) i samband med att deime entledigas från sitt förordnande.

5.         För att åstadkomma en kortare granskningscykel inom revisions­kontoret föreslås en förstärkning av kontoret med en förste byråsek­reterare (+ 61 000 kr.).

6.         Medlen för autom»atisk databehandling behöver räknas upp med 190 000 kr., varav 145 000 kr. hänför sig till prisökningar.

Departementscliefen

Med hänvisnmg tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 13 563 000 kr. Jag har därvid räknat med att anslaget, efter tillägg för löne- och prisomräkning, kan minskas med 100 000 kr., motsvarande två tjänster, på gmnd av minskat arbete med bl. a. förhandsbeskeden. Vidare har jag beräknat medel för vissa arvoden och ytterligare en kontorsskrivare. Medelsanvisningen härför är föranledd av förslaget i det följande under punkten E 7 att bostadsstyrelsen skall överta hand­läggningen av ärenden angående bidrag och lån till allmänna samlings­lokaler. I övrigt räknar jag alltså med att styrelsen skall kunna fullgöra dessa uppgifter utan anslagsökning. Vid en jämförelse med de medel som nu står till förfogande för statens nämnd för samlingslokaler kan mitt förslag beräknas motsvara en ytterligare anslagsminskning med ca 100 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bostadsstyrelsen för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 13 563 000 kr.

E 2. Länsbostadsnämnderna

1971/72 Utgift          23 814 225

1972/73 Anslag        24 657 000 1973/74 Förslag       26 444 000

Det finns en länsbostadsnämnd i varje län utom Gotlands, där läns­styrelsen fullgör de uppgifter som åvilar länsbostadsnämnd. Nämnden är länsmyndighet för den statliga verksamheten för att främja bostads­försörjningen. Den fattar beslut om lån och bidrag m. m. samt förvaltar utestående lån.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


159


 


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Personal

Handläggande personal övrig personal

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser


 

 

Bostads­styrelsen

 

Departe­ments­chefen

157 262

-

 

—7

419

-

 

—7

20 604 000

45 000

710 000

2 148 000

1 150 000

+ 2 500 000 +       5 000

+   122 000

+ 1660 000 +       5 000

+   122 000

24 657 000

+ 2 627 000

+ 1 787 000


Bostadsstyrelsen

1.    Löne- och prisomräkning m. m. 2 512 000 kr.

2.    Den personalminskning som 0-altemativet innebär skulle medföra att arbetet med främjande av byggherresamverkan upphör och att nämn­demas verksamhet i övrigt inte kan upprätthållas enligt statsmaktemas intentioner.

3.    Verksamheten inom Göteborgsregionen för främjande av bygg­herresamverkan behöver förstärkas ( + 115 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 26 444 000 kr. Jag har därvid räknat med att anslaget, efter tillägg för löne- och prisomräkning, skall minskas med 500 000 kr. Det innebär en personalminskning med sju tjänster i lönegrad A 24 eller däremot svarande antal tjänster i andra lönegrader. Utgångspunkten för försla­get är att arbetet skall kuima rationaliseras i en omfattning som svarar mot minskningen.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Länsbostadsnämnderna för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 26 444 000 kr.

E 3. Statens hyresråd

1971/72 Utgift                 1 543 618

1972/73 Anslag                1770 000

1973/74 Förslag               1 835 000

Statens hyresråd är central myndighet för handläggning av mål och ärenden på hyresregleringens område. Hyresrådet har också hand om


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


160


vissa centrala administrativa uppgifter för den statliga hyresnämnds- och arrendenämndsorganisationen.

Hos hyresrådet finns ett fast kansli och arvodesavlönade extra före­dragande.

 

 

1972/73

Beräknad ä

ndring 1973/74

 

 

Hyresrådet

Departe­ments­chefen

Personal

Handläggande personal Övrig personal

9

15

-

—3

 

24

—3

Anslag

Utgifter

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättning

Lokalkostnader

Expenser

1 461 000

6 000

4 800

88 200

243 000

+ 111 300

+  39 000 +  66 000

—28 000 — 2 000

+ 39 000 + 56 000

 

1 803 000

+ 216 300

+ 65 000

Uppbördsmedel

- 33 000

-

Nettoutgift

1 770 000

+ 216 300

+ 65 000

Hyresrådet

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 185 000 kr.

2.         0-altemativet innebär enligt hyresrådet indragning av tre vakanta kontorsbiträdestj änster.

3.         Antalet till hyresrådet inkomna besvärsmål har under en lång följd av budgetår minskat för att under de tre senaste budgetåren undergå en markant minskning. Även arbetsbalansen har nedgått kraftigt under de senaste budgetåren. Vilka förändringar i måltillströmningen vid hyres­nämnderna och hyresrådet som kan följa av ändringarna i hyresreg­leringslagen den 1 oktober 1972 är f. n. omöjligt att förutse. Särskilt vanskligt är det att bedöma vilken betydelse övergången från systemet med generella hyreshöjningar till ett förfarande med en individuell prövning av bashyran genom överenskommelse kan komma att få. Eftersom dessa överenskommelser förutsätts omfatta samtliga hyresreg-lerade bostadslägenheter i flerfamiljshus, är det inte omöjligt att ett mycket stort antal hyresregleringsmål kommer att anhängiggöras vid hy­resnämnderna, vilket i sin tur kan leda till en markant ökning av antalet besvärsmål hos hyresrådet.

Antalet tjänstemän vid hyresrådets kansli har efter hand minskat un­der senare år. En tjänst som byrådirektör, kontorsskrivartjänsten och tre kontorsbiträdestjänster är vakanta utan att återbesättande f. n. är aktuellt.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 161

Påkallas hyresreglerande myndighets prövning av frågor av allmän eller principiell betydelse är det särskilt med hänsyn till den tidspress under vilken organisationernas förhandlingar måste bedrivas av syn­nerlig vikt att myndighetens handläggning sker så snabbt att förhand­lingarna inte fördröjs. Med hänsyn till vad nu anförts och till angelä­genheten av att hyresrådets organisation snabbt skall kunna anpassas till en ökad arbetsbörda anser sig hyresrådet ej f. n. böra föreslå indragning av någon tjänst.

4.    Anslagsposten Lokalkostnader föreslås ökad till följd av hyres­höjningar. Samtidigt avgår visst belopp på grund av minskat lokalbehov ( + 39 000 kr.).

5.    Anslagsposten Expenser behöver ökas för bestridande av kostnader för publikationstryck, telefon, blankettframställning m. m. ( + 66 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1 835 000 kr. Jag har därvid räknat med att tre vakanta kontorsbiträ­destjänster kan utgå ur organisationen (3).

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens hyresråd för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 1 835 000 kr.

E 4. Räntebidrag

1971/72 Utgift                    873 489

1972/73 Anslag                       1 000

1973/74 Förslag                       1000

Från anslaget bestrids utgifter för räntebidrag enligt bestämmelserna i räntebidragskungörelsen (1962: 541, upphävd 1967: 553). Dessa be­stämmelser innebär att räntebidrag utgår för att täcka den del av räntekostnaderna för primär- och sekundärlån som hänför sig till ränta över en bestämd räntesats (basränta). Räntebidrag utgår endast för täckande av räntekostnader för tid t. o. m. utgången av år 1967.

Bostadsstyrelsen

Förseningar, bl. a. i fråga om de slutliga lånebesluten, har föranlett utbetalningar av räntebidrag på närmare 1 milj. kr. under budgetåret 1971/72. För eventuella försenade utbetalningar under innevarande budgetår har anvisats ett formellt belopp av 1 000 kr.

Även under budgetåret 1973/74 bör möjlighet finnas för utbetalning av räntebidrag. Bostadsstyrelsen föreslår att anslaget också för detta budgetår förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

11    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. BU. 13


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 162

Departementschefen

Jag biträder bostadsstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Räntebidrag för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsan­slag av 1 000 kr.

E 5. Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.

1971/72 Utgift 104 181 462 1972/73 Anslag 132 000 000 1973/74 Förslag     150 000 000

Från anslaget bestrids utgifter för förbättringslån i den mån de är ränte- och amorteringsfria, invalidbostadsbidrag, förvaltningsbidrag till förmedlare av bostadsegnahemslån samt vinterbidrag. Anslaget, som är ett förslagsanslag, ativlsas med det belopp som erfordras för utbetal­ning av lån och bidrag.

Bestämmelserna om förbättringslån finns i kungörelsen (1962: 538) om förbättringslån (ändrad senast 1972: 759). Lån utgår för förbätt­ring och i vissa fall uppförande av bostad för åldringar, handikappade m. fl. samt under vissa förutsättningar för förbättring av annan bo­stad. Lånet får i allmänhet vara räntefritt och stående intill ett belopp av 12 000 kr. per lägenhet. Invalidbostadsbidrag utgår enligt be­stämmelser i räntelånekungörelsen (1967: 553, ändrad senast 1971: 1183). Bidraget utgår för sådan inredning av bostadslägenhet och 1 vissa fall sådant extra lägenhetsutrymme som rörelsehindrad invalid eller person med starkt nedsatt synförmåga behöver, dock I regel med högst 15 000 kr. för varje lägenhet.

Bestämmelserna om vinterbidrag, som även de finns i sistnämnda kungörelse, innebär i korthet att bidrag utgår i samband med bostads­lån för den särskilda kostnad som beräknas ha uppstått genom att bygg­nadsföretaget har utförts vintertid.

För beslut om räntefria förbättringslån fastställer riksdagen årligen en medelsram för det löpande kalenderåret och en preliminär ram för det närmast följande. Riksdagen har medgivit att sådana lån får bevil­jas med högst 100 milj. kr. under vart och ett av åren 1972 och 1973 (prop. 1972: 1 bil. 13, CU 1972: 9, rskr 1972:98).

I det följande redovisas, förutom bostadsstyrelsens anslagsframställ­ning, vissa förslag av arbetsgmppen för låginkomstfrågor och av han­dikapputredningen.

Arbetsgruppen för låginkomstfrågor, en interdepartemental arbets-gruppi, avlämnade den 17 april 1972 promemorian (Ds In 1972: 22) För­slag tdl åtgärder i fråga om hushåll som har de sämsta boendeförhållan-

' Ordförands kanslirådet Anders Ferm.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 163

dena. I promemorian presenterar arbetsgruppen förslag i bostadsförbätt­rande syfte för trångbodda hushåll med låg utrustningsstandard.

Remissyttranden över arbetsgmppens promemoria har avgetts av so­cialstyrelsen, statistiska centralbyrån (SCB), bostadsstyrelsen, boendeut­redningen, statens handikappråd. Svenska kommunförbundet. Pensio­närernas riksorganisation och De handikappades riksförbund.

Handikapputredningen, som tillkallades år 1965, fick den 6 maj 1970 av Kungl. Maj:t i uppdrag att i samråd med bostadsstyrelsen ut­reda frågan om en vidgning av tillämpningsområdet för invalidbostads­bidrag till att omfatta andra handikappade personer än som anges i gäl­lande bidragsbestämmelser. Vidare överlämnade Kungl. Maj:t den 7 maj 1971 vissa riksdagsmotioner angående beloppsgränsen för invalid­bostadsbidrag till handikapputredningen för övervägande. Handikapp­utredningen överlämnade i maj 1972 sitt femte betänkande (SOU 1972: 30) Bostadsanpassningsbidrag. I betänkandet lägger utredningen fram förslag om utvidgning av den personkrets som är berättigad till invalid­bostadsbidrag och om beloppsgränsen för bidraget.

Remissyttranden över handikapputredningens betänkande har avgetts av socialstyrelsen, bostadsstyrelsen — efter hörande av länsbostads­nämnder — statens planverk, handikappinstitutet, statens handikapp­råd, boendeutredningen. Svenska kommunförbundet. Svenska landstings­förbundet, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), De handikap­pades riksförbund och Handikappförbundens centralkommitté (HCK).

Bostadsstyrelsens anslagsframställning

Bostadsstyrelsen föreslår att ramen för beslut om räntefria förbätt­ringslån fastställs slutligt till 100 milj. kr. för år 1973 och preliminärt till 115 milj. kr. för år 1974 samt att anslaget för budgetåret 1973/74 förs upp med 148 milj. kr. (+ 16 milj. kr.).

Lån- och bidragsgivningens omfattning belyses av följande uppgifter. Under budgetåret 1971/72 inkom 9 090 ansökningar om förbättrings­lån mot 11 610 under budgetåret 1970/71. Under budgetåret 1971/72 meddelades 8 430 beslut om lån avseende 9 350 lägenheter, jämfört med 11 390 resp. 12 510 under närmast föregående budgetår.

Under budgetåret 1971/72 beviljades förbättringslån med 126,3 milj. kr., varav 80,9 milj. kr. utgjorde räntefria lån eller lånedelar. Motsva­rande belopp under budgetåret 1970/71 var 152 resp. 104,4 milj. kr.

Det genomsnittliga lånebeloppet per lägenhet uppgick till 12 890 kr. under budgetåret 1971/72 jämfört med 12 140 kr. under närmast före­gående budgetår. Det räntefria beloppet per lägenhet uppgick till 8 490 resp. 8 340 kr.

'Riksdagsledmoten Anna-Greta Skantz, ordförande, riksdagsledamoten Johannes Antonsson, kanslirådet Åke Fors, avdelningschefen Äke Gustafsson, riksdagsleda­moten Elver Jonsson samt f.d. riksdagsledamöterna Erik Magnusson och Börje Nilsson.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 164

Under budgetåret 1971/72 beviljades invalidbostadsbidrag för 2 550 lägenheter med ett belopp av 21,8 milj. kr. Summan av beviljade vin­terbidrag under samma tid uppgick till 7,8 milj. kr.

Utbetalningen av räntefria lån beräknas till ca 110 milj. kr. under budgetåret 1973/74. Besluten om lån under ett budgetår resulterar un­der samma budgetår i utbetalning I huvudsak endast i form av för­skott, uppskattningsvis i en omfattning motsvarande två tredjedelar av det beviljade beloppet. Återstoden kan till större delen beräknas bli ut­betald under följande budgetår.

Länsbostadsnämnderna har beräknat att utbetalningarna av invalid­bostadsbidrag kommer att uppgå till 29 milj. kr. för budgetåret 1973/ 74.

Utgifterna för vinterbidrag under samma budgetår uppskattas till 9 milj. kr.

Det totala anslagsbehovet kan således beräknas till (110 + 29 + 9) 148 milj. kr. för budgetåret 1973/74.

Arbetsgruppen för låginkomstfrågor

Arbetsgruppen föreslår snabba särskilda åtgärder i bostadsförbättran­de syfte för de hushåll som är trångbodda enligt 1945 års bostads­sociala mål (norm 1, fler än två boende per rum, köket frånräknat) i bostäder med utmstningsstandard motsvarande kvalitetsgrupp 7. Detta innebär att bostaden är helt omodern, dvs. saknar vatten, avlopp, wc, centralvärme, bad, kyl etc. Arbetsgruppen uppskattar antalet sådana hushåll till 4 000. Skäl kan finnas, anser arbetsgruppen, att utsträcka åtgärderna även till de enligt gmppens uppskattning ca 10 000 trång­bodda hushållen i bostäder motsvarande kvalltetsgmpp 6, dvs. där vat­ten och avlopp finns men bad, centralvärme och wc saknas.

Åtgärderna bör gmndas på en kommunalt bedriven aktivt uppsö­kande verksamhet, där olika kommunala organ bör kopplas in och samordna sitt arbete.

En undersökning av aktuella hushåll bör komma till stånd. Denna undersökning bör samordnas med kommunernas kartläggning av trång­boddheten. De aktuella hushållen kan identifieras från olika register. Arbetsgruppen förutsätter härvid att material från 1970 års folk- och bostadsräkning kan utnyttjas. Redan befintiiga låneformer bör utnytt­jas I första hand och gruppen understryker särskilt att kommunerna bör aktivt hjälpa dem som är berättigade härtill att få sina bostäder upprustade med förbättringslån.

Arbetsgruppen anser att behov av bostadsupprustning kan föreligga även för andra gmpper än dem som f. n. är berättigade till förbätt­ringslån. Gruppen föreslår därför att förbättringslån i särskilda fall och efter särskild prövning skall kunna utgå också till andra än dem som nu kan få lån, framför allt till ensamstående äldre personer med låga in­komster och dåliga bostäder.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 165

Remissyttrandena över arbetsgruppens förslag

Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget om snabba sär­skilda åtgärder i b ost adsförbättran de syfte för trångbodda hushåll med låg utrustningsstan­dard. Socialstyrelsen anser det dock diskutabelt om antalet rumsen­heter och utrustningsstandard alltid är ett rättvisande mått på bostadsför­hållandena från social synpunkt. Bostadens storlek och utmstningsstan­dard bör i det enskilda fallet sättas 1 relation till familjesammansätt­ningen avseende ålders- och könsfördelning samt fysisk status bland fa­miljemedlemmarna.

Bostadsstyrelsen uttalar att aktiva, selektiva åtgärder av den typ ar­betsgmppen föreslår torde kunna förbättra förhållandena för hushåll med särskilt svår bostadssituation och därigenom utgöra ett viktigt kom­plement till bostadspolitiken i övrigt. Styrelsen framhåller att det finns grupper som helt saknar bostad och att det är svårt att avgränsa en be­stämd målgrupp med extremt dåliga bostadsförhållanden. Enligt styrel­sens mening bör hushåll i kvalitetsgrupp 6 ingå i målgruppen.

De handikappades riksförbund betonar att inkomstgränsen inte får utgöra något urvalskriterium. Endast den akuta boendesituationen skall vara avgörande, varvid behovet av mmsenheter också bör uppmärk­sammas. Enligt boendeutredningen bör definitionen av målgruppen, hur den än görs, inte få tillämpas rigoröst.

Förslaget att åtgärderna skall grundas på en kommunalt bedriven a k-tivt uppsökande verksamhet tillstyrks av remissinstanser­na. De flesta av dem, däribland socialstyrelsen, bostadsstyrelsen, statens handikappråd. Svenska kommunförbundet och De handikappades riks­förbund, betonar vikten av att samordning sker med socialvårdsorganen.

Bostadsstyrelsen finner det inte självklart att utgångspunkten för en inventering av problemen skall vara just uppgiften om bostadsförhållan­dena. I den mån kommunerna har tillräckliga uppgifter genom sin so­cialvård eller genom kartläggningar av pensionärernas bostadsförhållan­den och av trångboddheten bland barnfamiljer, kan sådana uppgifter eventuellt ersätta en särskild kartläggning med utgångspunkt i bostads­räkningsuppgifter. Formema för en inventering av problemen och för en uppsökande verksamhet bör bli beroende av kommunernas bedömningar.

Svenska kommunförbundet framhåller att inventeringar och uppsö­kande verksamhet av den föreslagna arten kan kräva betydande insatser av kommunerna personellt och ekonomiskt. Även bostadsstyrelsen anför liknande synpunkter och anser att ökade anspråk på kommunerna bör förenas med att staten ställer resurser till deras förfogande, bl. a. genom att tillhandahålla underlagsmaterial för kartläggningen utan kostnad. Sty­relsen anser även att det bör prövas om kommunerna, i fall då syssel­sättningsläget motiverar det, kan ges stöd genom att anslag för syssel-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 166

sättningsbefrämjande åtgärder utnyttjas för personal som kan arbeta åt­minstone med de första leden av kartläggningen och den uppsökande verksamheten.

I frågan om material från 1970 års folk- och bo­stadsräkning kan utnyttjas för identifiering av aktuella hushåll framhåller SCB att en framställning om utlämnande av material från 1970 års folk- och bostadsräkning, såvitt nu kan bedömas, kom­mer att avslås på grund av innehållet i 16 § sekretesslagen. SCB kan inte bortse från risken att ett utlämnande, sett från uppgiftslämnarnas sida, i vissa fall kan bedömas kunna lända till skada för dem.

Bostadsstyrelsen finner det angeläget att kommunerna medges rätt att utnyttja material från folk- och bostadsräkningen för den föreslagna in­venteringen men framhåller samtidigt att uppgifterna är knapphändiga som underlag för bedömning av extremt dåliga bostadsförhållanden och att uppgifterna om trångboddhet är föråldrade. Enligt boendeutredning­en bör aktuella hushåll kunna spåras med hjälp av de kommunala orga­nens och tjänstemännens lokalkännedom, om dessa kunskaper komplet­teras med uppgifter ur offentliga register och 1970 års folk- och bostads­räkning.

Svenska kommunförbundet framhåller att utnyttjande av material från folk- och bostadsräkningen är väsentligt för identifieringen av de be­rörda hushållen, eftersom andra former härför ställer stora krav på kom­munernas personella och ekonomiska resurser.

Förslaget att förbättringslån efter särskild pröv­ning skall utgå även till andra än de f. n. berätti­gade behandlas endast av ett fåtal remissinstanser. Förslaget tillstyrks av socialstyrelsen och bostadsstyrelsen. Svenska kommunförbundet läm­nar förslaget utan erinran.

Bostadsstyrelsen framhåller att den föreslagna utvidgningen medför ökade svårigheter att bedöma om rätt till förbättringslån föreligger. Sty­relsen anser dock att en utvidgning av bidragskretsen kan vara motiverad i vissa fall. Vidgningen bör avse bostäder av särskilt låg standard, för­slagsvis sådana tillhörande kvalitetsgmpperna 6 och 7, och hushåll som under en längre tid kan väntas få så låga inkomster att de Inte med hjiilp av bostadslån kan klara förbättring av bostaden.

Handikapputredningen

Utredningen framhåller att samhällets åtgärder för handikappade har till syfte att underlätta för handikappade att så långt möjUgt leva som andra. En bra bostad måste anses som en grundläggande förutsättning härför. Utredningen konstaterar att invalidbostadsbidrag utgår endast för vissa grupper av handikappade, nämligen rörelsehindrade invalider och personer med starkt nedsatt synförmåga. Mot denna bakgrund läg­ger utredningen fram följande förslag.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 167

I fråga om personkretsen för bidragsgivningen och bidragsberättigade åtgärder framhåller utredningen att erfarenheterna av verksamheten med anpassning av bostäder till handikappades behov visar att också andra handikappade än vissa rörelsehindrade och synskadade behöver det stöd som invalidbostadsbidraget utgör. Utredningen föreslår därför att bidra­get i princip skall få användas för att anpassa bostäder till handikappa­des behov utan begränsning i fråga om handikappets art. Anpassningsåt­gärder i bostaden som motiveras av en persons handikapp — och som inte faller inom sjukvårdshuvudmännens statsunderstödda hjälpmedels­verksamhet eller avser social hemhjälp — bör få vidtas med stöd av bidraget. Behovet av åtgärder får inte vara tUlfälligt. Bidrag bör vidare inte få utgå för finansiering av åtgärder som är påkallade av ett sjuk­vårdsbehov. Exempel på sådana åtgärder är inredning, utrustning och extra utrymme i bostaden som kan behövas för dialysbehandling av njursjuka personer eller behandling i dimtält av personer med cystisk fibros. Inte heller bör stödformen få anlitas för åtgärder för rehabilite­ring och funktionsträning.

Den föreslagna vidgningen av handikappbegreppet innebär enligt ut-icdningen möjlighet att bevilja bidrag för bl.a. personer med epileptiska eller andra anfall som leder till abscens eller coma, personer med allergi och psykiskt utvecklingsstörda.

De åtgärder som berättigar till bidrag sammanfattar utredningen med uttrycket "sådana åtgärder inom och i anslutning till bostadslägenhet som behövs för att handikappad skall kunna utnyttja lägenheten". Detta innebär enligt utredningen inte någon principiell förändring i förhållande till gällande ordning. Bidraget bör, liksom f. n., i princip inte få avse standardhöjande åtgärder. Det får alltså inte användas för att finansiera t. ex. installation av vatten och avlopp eller anordnande av altan. För sådana åtgärder kan i vissa fall bostadslån eller förbättringslån anlitas. Undantagsvis bör dock smärre standardhöjande åtgärder, t. ex. installa­tion av toalett eller byte av vedspis mot elspis, få stödjas med bidraget. Härvid liksom överhuvudtaget i bidragsärenden bör på lämpligt sätt — genom intyg av arbetsterapeut, distriktssköterska, läkare eller sjukgym­nast eller på annat sätt — vara utrett att de påkallade åtgärderna är be­hövliga med hänsyn till handikappet.

Utredningen framhåller att verkningsfulla åtgärder för den enskilde vidtas bäst om hans behovssituation prövas och behoven tillgodoses i ett sammanhang — vilken huvudman som än har att tillgodose dem. Sam­arbete bör äga rum med såväl landstingets hjälpmedelscentral och den kommunala socialvården som bostadsproducenterna och handikapporga­nisationerna.

Beträffande beloppsgränsen finner utredningen inte tillräckliga skäl att f. n. föreslå en generell höjning av gällande maximibelopp, 15 000 kr. per lägenhet. Som motiv härför anger utredningen att det genomsnittliga bi-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 168

dragsbeloppet under de tre senaste budgetåren har utgjort 9 100 kr. eller 60 % av bidragets maximibelopp och att bidragsbeloppet i mer än fyra femtedelar av ärendena har varit mindre än 15 000 kr. Erfarenhe­terna har emellertid visat att det i en del fall kan vara befogat att medge bidrag med högre belopp. Utredningen föreslår därför att bidrag med högre belopp än 15 000 kr. medges om särskilda skäl föreligger. Sär­skilda skäl bör anses föreligga om det vid den medicinska och sociala prövningen i ärendet har framkommit att åtgärder som kostar mer än 15 000 kr. är nödvändiga med hänsyn till den handikappades behov.

När det gäller mer kostnadskrävande åtgärder bör man, anser utred­ningen, undersöka om den handikappades bostadsproblem kan lösas på annat sätt, t. ex. genom bostadsbyte. Endast undantagsvis bör bidrag medges för installation i småhus av hiss eller annan kostnadskrävande lyftanordning för förflyttning mellan olika plan.

Utredningen konstaterar att enhetliga normer för utformning och ut­rustning av bostäder åt handikappade saknas samt att kommunerna i många fall saknar tillräcklig kännedom om handikappades bostadsbehov. Utredningen föreslår att bostadsstyrelsen i samråd med planverket ut­arbetar normer för bostäder åt handikappade samt informerar länsbo­stadsnämnderna, kommunema, bostadsbyggnadsföretagen, handikapp­organisationerna och övriga intressenter på området om dessa.

Slutligen föreslår utredningen att stödformens benämning ändras till bostadsanpassningsbidrag.

Utredningen uppskattar den totala kostnaden för genomförande av förslagen till 2,5 milj. kr. om året.

Remissyttrandena över handikapputredningens förslag

Remissinstanserna är i huvudsak positiva till handikapputredningens förslag. En del av dem anser dock att förslagen bör kompletteras eller modifieras i vissa avseenden.

Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget om utvidgning av personkretsen. Socialstyrelsen finner det särskilt värdefullt att även psykiskt handikappade kan komma i åtnjutande av bidraget. Be­greppet handikappad har dock enligt styrelsens uppfattning inte fått en tillräckligt uttömmande och entydig definition. Särskilt när det gäller psykiska handikapp kan bedömningen vålla avvägningsproblem. Styrel­sen anser att även landstingen i vissa fall bör ha rätt att uppbära bo­stadsanpassningsbidrag. Omsorgsstyrelserna äger eller förhyr ofta lägen­heter som i andra hand hyrs ut eller upplåts till psykiskt utvecklingsstör­da. Svenska landstingsförbundet framhåller betydelsen av att den före­slagna vidgningen ger bl. a. personer med epileptiska anfall, allergi eller psykiska handikapp möjligheter att erhålla bidrag.

Till utredningens uppfattning att bidrag inte bör utgå för åtgärder påkallade  av sjukvårdsbehov ansluter  sig i princip bl.a.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 169

bostadsstyrelsen, som anser att anpassningsåtgärder föranledda av kvali­ficerad sjukvård ankommer på sjukvårdshuvudmannen. Äv samma upp­fattning är socialstyrelsen, som emellertid befarar att gränsdragnings­problem kan uppkomma. Styrelsen framhåller att det i åtskilliga fall torde vara omöjligt att bedöma om behov av anpassningsåtgärder i bo­staden är betingade av ett handikapp eller ett behov av sjukvårdskarak­tär. Självfallet hör komplicerade medicinskt tekniska anordningar inte till den här aktuella bidragsformen.

Åtskilliga remissinstanser, däribland socialstyrelsen, statens handi­kappråd, HCK och flera länsbostadsnämnder framhåller vikten av sam­arbete mellan olika intressenter på området, framför allt mellan länsbo­stadsnämnderna, landstingens hjälpmedelscentraler och den kommunala socialvården. Socialstyrelsen understryker kraftigt betydelsen av att den handikappades situation från social och medicinsk synpunkt prövas i ett sammanhang, oberoende av vilken huvudman som ansvarar för de olika åtgärdema. I varje fall bör samråd ske regelmässigt när det är fråga om kostsamma och genomgripande förändringar eller när maximibelop­pet får överskridas.

Bostadsstyrelsen anser det angeläget att en särskild bostadsplanerings­grupp, vari olika experter ingår, finns att tillgå inom länshandikapprå­den. Vidare framhåller styrelsen vikten av att nå sådana resultat vid den samlade bedömningen att den handikappades behov blir rimligt till­godosedda. En lösning kan enligt styrelsen vara att de berörda myndig­heterna gemensamt lämnar ekonomiskt tillskott för viss åtgärd efter för-delningsgrund, varom överenskommelse träffas.

HCK och vissa länsbostadsnämnder anser att bidrag bör utgå även för rehabilitering och funktionsträning. Av samma mening är socialsty­relsen, som föreslår att i sådana fall, där daglig fysisk träning är av största betydelse för den medicinska prognosen och då denna träning ut­förs av den handikappade själv och inte lämpligen kan anordnas på annat sätt, bostadanpassningsbidrag skall kunna utgå för beredande av meryta eller för anordningar som gör det möjligt för vederbörande att fullfölja träningen.

Bidrag för nyssnämnda ändamål bör enligt bostadsstyrelsen utgå en­dast undantagsvis. Som exempel nämner styrelsen sådana mindre om­fattande åtgärder som uppsättande av trappräcken eller förstärkning av befintliga sådana i trappa ner till utrymme i källare, där funktionsträ­ning sker. Även golvbeläggning som behövs för träningen anser bostads­styrelsen bör kunna stödjas med bidraget. Enligt styrelsens uppfattning bör bidrag dessutom utgå för åtgärder som kan medverka till att vård­behövande handikappad som vistas i hemmet kan fungera självständigt i bostaden i vissa avseenden.

Ett par remissinstanser uttalar sig för bidrag till åtgärder som har samband med sjukvårdsbehov. Svenska landstingsförbundet anser att


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 170

personer med njursjukdom och cystisk fibros inte bör vara undantagna från möjlighet att få bidrag. Äv samma uppfattning är HCK som fram­håller att det inte finns någon distinkt gräns mellan kronisk sjukdom och handikapp och att varje försök att på konstlad väg upprätta en sådan medför orättvisor. HCK anser det vidare oklart om bostadsan­passningsbidrag skall få användas till åtgärder som psoriatiker har be­hov av.

Även statens handikappråd anser, att bidrag bör utgå till utrustning, inredning och extra utrymme som kan behövas för njursjuka, aller­giker, psoriatiker eller personer med cystisk fibros, men framhåller att de ökade hyreskostnader som extra utrymme medför bör ersättas ge­nom andra bidragsformer. Tre ledamöter i rådet anser att bidraget bör få omfatta även anordningar som erfordras för hemsjukvård.

Förslaget att bidraget i princip inte bör få avse standardhöjan­de åtgärder tillstyrks i huvudsak av bostadsstyrelsen. Styrelsen förutsätter att länsbostadsnämnden vid bedömningen av den handikap­pades boendesituation i möjlig mån medverkar till att boendestandarden på ett eller annat sätt blir nöjaktigt tillgodosedd genom lån eller bidrag. Styrelsen anser dock att bidrag bör kunna medges, när den standard­höjande åtgärden är av väsentlig betydelse för den handikappade och behovet har styrkts. Sådana åtgärder bör kunna vara t. ex. installation av wc, dusch eller anordnande av bastu. Bidrag bör i särskilda fall kun­na utgå för exempelvis enbart installation av oljeeldning för en rörelse­hindrad eller anordnande av elvärme för en synskadad. En handikappad som praktiskt taget saknar möjligheter att vistas utanför bostaden bör kunna få en altan, terrass eller balkong utförd med stöd av bidraget. En förutsättning bör dock vara att åtgärderna har begränsad ■ omfattning och inte ingår som led i en större uppmstning som bör finansieras med bostadslån, förbättringslån eller på annat sätt.

Statens handikappråd framhåller att den handikappades behov av en god bostad måste vara det primära och att skarpa gränser inte bör konstrueras mellan vad som är åtgärder betingade av handikappet och vad som är standardhöjande åtgärder. Rådet anser att undantagsregeln bör få en vidare tillämpning än vad utredningen ger uttryck åt. HCK anser att bidrag bör få utgå även för standardhöjande åtgärder när fa­miljer av handikappskäl har trängande behov av bättre bostadsstandard.

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget om överskridande av beloppsgränsen. HCK anser att maximigränsen bör slopas helt, medan däremot länsbostadsnämnden i Västmanlands län anser att det maximibidrag som har fastställts bör få överskridas endast i den mån det avser lyftanordning, eftersom eljest en ogynnsam kostnadsutveckling kan befaras. Länsbostadsnämnden i Malmöhus län anför liknande syn­punkter.

Länsbostadsnämnden i Göteborgs och Bohus län, som konstaterar att


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 171

lyftanordningar ofta är dyrbara, föreslår att länsbostadsnämnd skall be­redas möjlighet att överta lyftanordning som inte längre brukas av bi­dragstagaren så att den kan användas för annan handikappad. Liknande synpunkter anför länsbostadsnämnderna i Södermanlands och Skara­borgs län.

Bland de remissinstanser som är positiva till förslaget om utarbetande av normer för bostäder åt handikappade märks bl. a. bostadsstyrelsen, planverket, handikappinstitutet och SABO.

Statens planverk anser 1 likhet med SABO att generella bestämmelser bör användas. Planverket förklarar sig berett att i samråd med bostads­styrelsen utarbeta de bestämmelser som erfordras för att åstadkomma generell tillgänglighet i bostäder, medan utarbetandet av normer för in­dividuell anpassning av bostäder för vissa handikappade ligger utanför verkets kompetensområde och i stället bör anförtros handikappinstitu­tet.

Några remissinstanser — De handikappades riksförbund, statens han­dikappråd och HCK — anser att tillämpningsområdet för bidragsgivning­en bör vidgas till att avse även fritidsbostäder.

Departementschefen

I det föregående har jag lämnat en redogörelse för bostadsstyrelsens anslagsframställning samt vissa förslag av arbetsgruppen för låginkomst­frågor och av handikapputredningen. Jag tar nu först upp det förslag av arbetsgruppen för låginkomstfrågor som avser förbättrlngslån.

Förbättringslån utgår i huvudsak för förbättring av bostäder för åldringar, förtidspensionärer och handikappade. Arbetsgmppens förslag innebär att förbättringslån i särskilda fall och efter särskild prövning skall kunna utgå till andra än dem som nu kan få lån, framför allt till ensamstående äldre personer med låga inkomster och dåliga bostäder. Bostadsstyrelsen har i sitt yttrande över förslaget anfört att detta medför ökade svårigheter att bedöma om rätt till lån föreligger men förordar en vidgning av låntagarkretsen i vissa fall. Den vidgade långivningen bör enligt styrelsen begränsas till hushåll som har bostäder med särskilt låg utrustningsstandard och som under en längre tid kan väntas få så låg inkomst att de inte kan bära kostnaden för förbättring med hjälp av bostadslån. Jag kan ansluta mig till bostadsstyrelsens synpunkter och förordar alltså att möjligheter öppnas att ge förbättringslån under de förutsättningar som styrelsen har angett. Som ytterligare förutsättning för lån bör gälla att låntagarens bostadsfråga inte lämpligen kan lösas på annat sätt. De för förbättringslån i allmänhet gällande inkomst- och förmögenhetsgränsema bör givetvis gälla också för lån i här avsedda fall.

Arbetsgruppens förslag om en kommunalt bedriven uppsökande verk­samhet och därmed sammanhängande frågor behandlar jag i det följan­de under anslaget Lånefonden för bostadsbyggande.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 172

Jag övergår nu till de frågor som har behandlats av handikapputred­ningen.

Att bostaden är lämpligt utformad och utrustad hör till de grundläg­gande förutsättningarna för att handikappade så långt som möjligt skall kunna leva under förhållanden som jämställer dem med personer utan handikapp. Invalidbostadsbidragen utgör därför ett väsentiigt inslag bland de åtgärder som samhället vidtar till stöd för de handikappade. Mot denna bakgrund föreslår handikapputredningen en vidgning av tillämpningsområdet för bidragsgivningen.

Invalidbostadsbidrag, som avser framför allt särskild inredning av bostadslägenhet, utgår f. n. endast för rörelsehindrade invalider och personer med starkt nedsatt synförmåga. Utredningens förslag innebär att bidrag skall kunna utgå utan begränsning i fråga om handikappets art. Förslaget stöds av en enhällig remissopinion och överensstämmer med vad riksdagen har uUalat sig för (SU 1970: 50, rskr 1970: 152). Jag förordar att tillämpningsområdet för invalidbostadsbidragen — som i enlighet med utredningens förslag bör få den ändrade benämningen bo­stadsanpassningsbidrag — vidgas i huvudsak på det sätt som utredningen har föreslagit. Vidgningen innebär att bidrag kan utgå för bl. a. personer som lider av epileptiska anfall eller allergi eller är psykiskt utvecklings­störda. Betydelsen av en vidgning till dessa persongrupper har särskilt understrukits av Svenska landstingsförbundet.

I fråga om personer med vissa handikapp kan emellertid gränsdrag­ningsproblem uppkomma. Dessa problem har samband med frågan om bidrag skall kunna utgå för anpassningsåtgärder i bostaden som är påkallade av ett sjukvårdsbehov som det ankommer på sjukvårdshuvud­mannen att tillgodose. Utredningens uppfattning i denna fråga, som överensstämmer med gällande praxis i bidragsärendena, är att bidrag inte skall utgå för sådana behov. Några remissinstanser anser emellertid att bidrag skall kunna utgå även för åtgärder som har samband med sjukvårdsbehov. Att gränsdragningsproblem kan uppkomma har fram­hållits i flera remissyttranden.

I huvudsak delar jag handikapputredningens uppfattning i denna fråga. Det torde dock med hänsyn till de skiftande förhållandena i de enskilda bidragsärendena inte vara möjligt att i förväg dra en klar gräns mellan åtgärder som är påkallade av handikapp eller av sjukvårdsbehov. Denna gränsdragningsfråga bör enligt min mening överlämnas till praxis. Som huvudprincip bör därvid gälla att bidrag skall utgå endast för anpassningsåtgärder som har samband med primära bostadsfunk­tioner. Däremot bör bidrag i allmänhet inte utgå för åtgärder som till­godoser den handikappades behov av sjukvård. Undantag från denna regel bör dock kunna göras, om åtgärderna är av mindre omfattning och det finns särskilda skäl för att genomföra dem med stöd av stats­bidrag.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 173

I bidragsärendena bör, som utredningen har framhållit, genom in­tyg av arbetsterapeut, distriktssköterska, läkare eller sjukgymnast eller på annat sätt vara utrett att de påkallade åtgärderna är behövliga med hänsyn till handikappet. Som underlag för prövningen bör en samlad social och medicinsk utredning om den enskildes situation och behov göras. Det är viktigt att samarbete kommer till stånd med lands­tingets hjälpmedelscentral, den kommunala socialvården, bostadspro­ducenterna och handikapporganisationerna. Som utredningen har före­slagit bör den handikappades behovssituation prövas och hans behov tillgodoses i ett sammanhang, oberoende av vilken huvudman som an­svarar för de olika åtgärderna. Tveksamhet i fråga om ansvarsfördel­ningen i gränsfall bör enligt min mening inte få leda till att den handi­kappades behov inte blir tillgodosedda. I sådana fall bör det, som bo­stadsstyrelsen har anfört, vara möjligt att de berörda myndigheterna träffar överenskommelse om fördelningen dem emellan av de erforder­liga stödinsatserna.

Ett särskilt problem vid gränsdragningen i fråga om åtgärder av sjuk­vårdskaraktär är frågan om bidraget skall få anlitas för anordningar som avser rehabilitering och funktionsträning. Utredningen anser att bidrag, i enlighet med nuvarande praxis, inte bör utgå för detta ändamål. Några remissinstanser har annan uppfattning och förordar att bidrag skall kunna utgå i vissa fall. Jag vill för min del ansluta mig till utred­ningens ståndpunkt i denna fråga.

I likhet med utredningen anser jag att bidraget i regel inte bör få avse standardhöjande åtgärder. I huvudsaklig anslutning till vad bostads­styrelsen har anfört i denna fråga förordar jag dock vissa undantag från huvudregeln. Bidrag bör sålunda kunna utgå för smärre standard­höjande åtgärder, om dessa är av väsentlig betydelse för den handikap­pade och behovet av åtgärderna har styrkts. Som ytterligare förutsätt­ning bör gälla att åtgärderna har begränsad omfattning och inte Ingår som led I en större uppmstning som enligt gällande regler kan finan­sieras med bostadslån, förbättringslån eller på annat sätt. I den mån bidrag inte kan utgå är det angeläget att länsbostadsnämnden medverkar till erforderlig höjning av bostadsstandarden med anlitande av andra stödformer.

Bidraget skall enligt gällande regler i princip motsvara de beräknade kostnaderna men är i allmänhet maximerat till 15 000 kr. Maximibe­loppet får dock överskridas om bidraget avser lyftanordning, t. ex. hiss. Handikapputredningen föreslår att maximibeloppet skall få överskridas också i andra fall, om den medicinska och sociala prövningen visar att åtgärderna är nödvändiga med hänsyn till den handikappades behov. En generell höjning av maximibeloppet är enligt utredningens uppfattning inte motiverad. Jag förordar att möjligheterna att överskrida maximi­beloppet vidgas enligt utredningens förslag.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 174

Mer kostnadskrävande åtgärder bör som utredningen har framhållit undvikas om bostadsfrågan kan lösas på annat sätt, t. ex. genom bostads­byte. Det innebär bl. a. att bidrag för installation av hiss i småhus endast undantagsvis bör medges. Med anledning av en framställning från De handikappades riksförbund vill jag i sammanhanget framhålla att det­samma bör gälla i fråga om hiss i flerfamiljshus som innehåller handi­kappbostäder. Bostadsanpassningsbidrag i sådana fall bör dock kunna medges om det finns särskilda skäl, t. ex. när det inte är möjligt att bygga huset i sådan höjd att hiss hör till den normala utrustningen och handikappbostäderna inte kan förläggas till bottenvåningen. Det bidrag som utgår i sådana fall bör avse endast handikappbostädernas andel i hisskostnaden.

Vid remissbehandlingen har bl. a. länsbostadsnämnden i Göteborgs och Bohus län föreslagit att länsbostadsnämnd skall beredas möjlighet att överta lyftanordning som inte längre brukas av bidragstagaren. Jag anser att förutsättningarna för övertagande av lyftanordning eller annan kostsam anordning bör undersökas. Kungl. Maj:t bör uppdra åt bo­stadsstyrelsen att göra en sådan undersökning.

Utredningen konstaterar att behov föreligger av enhetliga normer för utformning och utrustning av bostäder för handikappade. Vid remiss­behandlingen har statens planverk förklarat sig berett att i samråd med bostadsstyrelsen utarbeta de bestämmelser som behövs för att åstadkom­ma generell tillgänglighet i bostäder, medan utarbetandet av råd och anvisningar för individuell anpassning av aktuella bostäder ligger utan­för verkets kompetensområde och bör anförtros åt handikappinstitutet. Institutet har framhållit att det har speciell sakkunskap på detta om­råde. Det ankommer på Kungl. Maj:t att vidta erforderliga åtgärder i denna fråga.

Det av några remissinstanser framförda förslaget att bidrag skall kun­na utgå också för åtgärder i fritidsbostäder kan jag inte förorda.

Den för år 1973 preliminärt fastställda ramen för beviljande av ränte­fria förbättringslån utgör 100 milj. kr. Äv riksdagen under höstsessionen förra året beslutade ändringar i grunderna för förbättringslån (prop. 1972: 124, CU 1972: 32, rskr 1972: 306) beräknas belasta ramen med 20 milj. kr. per år. Ramarna för åren 1971 och 1972 har inte tagits helt i anspråk. Mot angivna bakgrund bör ramen för år 1973 fastställas till 110 milj. kr. För att sysselsättningsstödjande åtgärder skall kunna ge­nomföras snabbt med hjälp av ökad förbättringslångivning synes det lämpligt att Kungl. Maj:t liksom tidigare utverkar riksdagens bemyndi­gande att vidga ramen om det behövs. Ramen för år 1974 bör preli­minärt bestämmas till samma belopp som för år 1973, dvs. 110 milj. kr.

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 150 milj. kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 175

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  godkänna de ändringar i grunderna för förbättringslån som jag har förordat, att gälla fr. o. m. den 1 juli 1973,

2.  godkänna de ändringar i gmnderna för bidrag till anpassning av bostäder för handikappade som jag har förordat, att gälla fr. o. m. den 1 juli 1973,

3.  medge att räntefria förbättringslån beviljas med högst 110 000 000 kr. under vart och ett av åren 1973 och 1974,

4.  bemyndiga Kungl. Maj:t att vid behov besluta om ökning av den under 3 upptagna ramen för långivningen under år 1973,

5.  till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 000 kr.

£ 6. Byggnadsforskning

1971/72 Utgift                 4 200 000

1972/73 Anslag               6 000 000

1973/74 Förslag               9 000 000

Forsknings- och rationaliseringsverksamheten inom byggnads- och anläggningsområdet stöds finansiellt genom en särskild s. k. byggnads­forskningsavgift, beräknad på viss del av lönesumman inom byggnads­industrin. Därjämte anvisas årligen ett obetecknat anslag under före­stående rubrik. Avgifterna och anslaget tillförs fonden för byggnads­forskning.

Enligt beslut av riksdagen (prop. 1971: 4, CU 1971: 4, rskr 1971:24) utgår byggnadsforskningsavgiften fr. o. m. den 1 januari 1972 med 0,5 % av avgiftsunderlaget mot 0,6 % tidigare. Vid samma tidpunkt vidgades avgiftsskyldigheten, som förut gällde endast husbyggnadsverk­samhet, till att gälla även anläggningsverksamhet.

Statens råd för byggnadsforskning

Rådet har att fördela de i fonden för byggnadsforskning tillgängliga medlen dels till verksamheten vid statens institut för byggnadsforsk­ning, dels till andra forskningsinstitutioner och enskilda forskare. Dess­utom skall rådets kanslikostnader och programverksamhet bestridas med dessa medel.

Rådet tillsatte år 1971 en arbetsgrupp med uppgift att genomföra en fördjupad analys av målen för verksamheten och att utarbeta ett långsiktigt ramprogram för hela forskningsfältet. Utredningsarbetet slutfördes under våren 1972 och arbetsgruppens förslag (BFR — Mål Medel — ett diskussionsunderlag) har sänts ut på remiss till ca 150


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                           176

instanser. Remisstiden utgick under september 1972. Det slutiiga pro­grammet skall bilda basen för en rullande planering och budgetering på både kort och lång sikt.

Rådet har delat ln sitt arbete under huvudprogrammet forskning i nio delprogram, vilka ansluter nära till bebyggelseprocessen. Ett andra huvudprogram avser forskningens administration. Fördelningen av fond­medlen (i milj. kr.) under budgetåren 1970/71—1972/73 framgår av följande tabell.

1970/71            1971/72          Budget 1972/73


P 1 Samhällsplanering                         5,1                   5,5                   5,4

P 2 Byggnaders och anlägg­
ningars funktioner och
planering
                                     4,6                  5,4                  6,1

10,7 3,9

11,4 4,5

12,8 5,2

1,7

2,7

2,8

1,2

2,0

1,8

2,6 4,7 4,4

3,4 6,0

3,4

3,9 5,4 3,5

38,8

44,4

46,9

2sl

2,5

3,5

40,9

46,9

50,4

P 3 Byggnaders och anlägg­ningars tekniska utformning

P 4 Byggande

P 5 Förvaltning, underhåll och modernisering, sanering

P 6 Ekonomi, administration, byggnadsmarknad

P 7 Forskning som inte över­vägande tillhör nägon av grupperna 1—6

P 8 Information

P 9 Övrigt

Program 1 — forskning Program 2 — forsknings­administration

Totalt


Av tabellen framgår att forskningsinsatserna ökade från 38,8 milj. kr. budgetåret 1970/71 till 44,4 milj. kr. budgetåret 1971/72. Härtill kom­mer kostnaderna för rådets administration, 2,1 resp. 2,5 milj. kr., totalt alltså 40,9 resp. 46,9 milj. kr. Ökningen av medelsutdelnlngen har inte kunnat rymmas inom ramen för rådets löpande inkomster utan har möjliggjorts genom tidigare fonderade reserver. För budgetåret 1972/73 budgeterades 50,4 milj. kr. De beräkningar av den kommande inkomst-utvecklingen som nu föreligger utvisar en betydande minskning i rådets inkomster jämfört med tidigare gjorda uppskattningar.

Huvuddelen av rådets inkomster baseras på byggnadsforskningsav­giften. Rådet förutser en minskning av intäkterna mellan budgetåren 1971/72 och 1972/73. Den beror enligt rådet på bl. a. att inkomsterna från anläggningssektorn, som ingår i avgiftsunderlaget fr. o. m. den 1 januari 1972, inte uppväger minskningen vid samma tidpunkt av bygg­nadsforskningsavgiften från 0,6 till 0,5 %. Långtidsutredningens prognos förutsätter en volymökning av byggandet med 2,5 % per år. Rådet har ansett det realistiskt att för den närmaste treårsperioden räkna


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 177

med en volymminskning med 2 % per år inom byggsektorn. På grund­val av dessa två alternativ görs följande prognos beträffande inkomsten från byggnadsforskningsavgifter, uttryckt i milj. kr.

 

Budgetår

Faktiska

Prognos

 

inkomster

alt. 1       alt. :

1969/70

34,2

 

1970/71

37,4

 

1971/72

39,0

 

1972/73

 

36,1           35,5

1973/74

 

36,1           34,3

1974/75

 

38,0           34,9

Medtas statsanslaget (6 milj. kr. per år under prognostiden) samt övriga inkomster på ca 1,5 milj. kr. per år erhålls följande prognos beträffande rådets inkomster, uttryckta i milj. kr.

Budgetår           Faktiska             Prognos

inkomster     alt. 1        alt. 2

1969/70            37,8

1970/71              41,3

1971/72            44,7

1972/73                                 43,6          43,0

1973/74                                 43,6          41,8

Anslagsfrågor m. rn. Rådet anser sig inte kunna redovisa något yr­kande som innebär anslagsminskning. Om byggnadsforskningsavgift och statsanslag skulle utgå enligt gällande regler och principer skulle rådet tvingas minska sin verksamhet med uppskattningsvis 10—15 %.

Medelsbehovet inom prioritetsgrupp 1 som skall beräknas med hänsyn till väntade pris- och löneökningar (oförändrade resurser) beräknas på följande sätt. Rådet utgår från inkomsterna under budget­året 1971/72 (44,7 milj. kr.) och beräknar med beaktande av den höjda arbetsgivaravgiften löne- och prisökningarna till 7 resp. 6 % under de följande två åren, vilket medför ett medelsbehov för budgetåret 1972/ 73 av 47,8 milj. kr. och för budgetåret 1973/74 av 50,7 milj. kr. Rådet framhåller att programmet enligt en budgetram på 47,8 milj. kr. kan ge­nomföras endast om rådet tillskjuter ca 4 milj. kr. av sina fonderade me­del. Härigenom skulle rådet I stort sett tömma sina reserver.

Beträffande prioritetsgrupp 2 avseende medelsbehov för att genomföra nya åtaganden och särskilt betydelsefull forskning fram­håller rådet att det långsiktiga ramprogrammet kommer att medföra betydande ökningar som preliminärt uppskattas till 3 milj. kr. Det erforderliga medelsbehovet 1 detta prioriteringsalternativ blir därmed 54 milj. kr.

I fråga om val mellan de olika prioriteringsalternativen betonar rå­det krav på att bibehålla den totala forskningsvolymen och pä plan­mässighet i insatsema.

12    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bil. 13


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 178

Behovet av utvidgade forskningsinsatser är visserUgen stort men i av­vaktan på sin redovisning av ett detaljerat långtidsprogram baserar rådet sitt yrkande på medelsbehovet enligt prioritetsgmpp 1.

Som tidigare nämnts antar rådet att oförändrad byggnadsforsknings­avgift ger en inkomst av ca 34 milj. kr. för budgetåret 1973/74. Här­till kommer ytterligare ca 1 milj. kr. genom övriga intäkter. För att uppnå den önskade medelsramen krävs sålunda ett medelstillskott av ca 16 milj. kr. Detta belopp kan erhållas genom en höjning av bygg­nadsforskningsavgiften, en utvidgning av avgiften, ett ökat statsanslag eller en kombination av dessa åtgärder. Rådet har övervägt samtli­ga dessa vägar och förordar en prövning av möjligheterna att ut­vidga avgiften till prefabriceringsindustrin, vilket uppskattas kunna ge en inkomst på 3 å 4 milj. kr. Rådet anför att statsanslaget inte bör, som nu, vara direkt knutet till avgiften. Storleken av statens bidrag bör i stället bestämmas med hänsyn till behovet av medel och till väntade inkomster från byggnadsforskningsavgiften. Mot denna bakgrund hem­ställer rådet att statsanslaget för budgetåret 1973/74, om byggnads­forskningsavgiften inte ändras, utgår med 16 milj. kr., vilket innebär en höjning av nuvarande anslag med 10 milj. kr.

Departementschefen

Vid min behandling av anslaget till byggnadsforskning i föregående års statsverksproposition anmälde jag att statens råd för byggnadsforsk­ning hade tillsatt en särskild arbetsgrupp för att göra en fördjupad ana­lys av målen för rådets verksamhet och utarbeta ett långsiktigt rampro­gram för hela forskningsfältet. Arbetsgruppen har i april 1972 lagt fram en rapport som ett diskussionsunderlag. Den har remissbehandlats. Ett stort antal remissvar har kommit in till rådet, som f. n. bearbetar detta material. Rådet avser att redovisa ett detaljerat långtidsprogram i sara­band med sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75.

Rådet beräknar, med utgångspunkt i oförändrade grunder för bygg­nadsforskningsavgiften och oförändrat statsanslag, inkomsterna för bud­getåret 1973/74 till ca 42 milj. kr. Det innebär en minskning med ca 3 milj. kr. i jämförelse med budgetåret 1971/72. Minskningen beror enligt rådet på de ändringar i avgiftssystemet som genomfördes den 1 januari 1972. Rådet har vidare räknat med en viss volymminskning inom byggsektorn.

Vid sin beräkning av medelsbeliovet för nästa budgetår utgår rådet från inkomsterna under budgetåret 1971/72, 44,7 milj. kr. Medelsbeho­vet för en oförändrad forskningsvolym under budgetåret 1973/74 be­räknar rådet med hänsyn till pris- och löneökningar till 51 milj. kr. Det erforderliga tillskottet av medel bör enligt rådet lämnas i form av ökat statsanslag. Detta bör, anser rådet, inte längre knytas direkt till bygg­nadsforskningsavgiften  utan  bestämmas  med  hänsyn  till  behovet  av


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 179

medel. Rådet hemställer att anslaget för budgetåret 1973/74 höjs från 6 till 16 milj. kr.

Den av statsmakterna fastställda principen för beräkningen av statens anslag till byggnadsforskningen innebär att anslaget skall motsvara minst vad staten skulle ha betalat i forskningsavgift, om det statliga byggandet i egen regi hade grundat avgiftsskyldighet. Vad byggnadsforskningsrå­det har anfört ger enligt min mening inte anledning att ändra denna princip. Med hänsyn till bl. a. en beräknad förskjutning mot en ökad andel statiig anläggningsverksamhet förordar jag emellertid att anslaget höjs med 1 milj. kr.

Beträffande det medelsbehov i övrigt som rådet anger vill jag fram­hålla att det måste förutsättas att inkomsterna från byggnadsforsknings­avgiften, som gmndas på lönesumman inom byggnadsindustrin, kan kom­ma att variera mellan olika år. Rådet måste därför långsiktigt planera verksamheten med sikte på att utjämna sådana variationer i avgiftsut­taget. Med hänsyn till de svårigheter som har förelegat för rådet att för­utse den minskning av avgiftema som nu beräknas inträffa förordar jag emellertid att ett engångsbidrag av statsmedel utgår under nästa budget­år. Detta bidrag bör bestämmas till 2 milj. kr.

I enlighet med vad jag har anfört bör anslaget till byggnadsforskning för budgetåret 1973/74 ökas med sammanlagt 3 milj. kr. och alltså föras upp med 9 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Byggnadsforskning för budgetåret 1973/74 anvisa ett an­slag av 9 000 000 kr.

E 7. Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler

Nytt anslag (förslag) 5 000 000

Statligt stöd till allmänna samhngslokaler utgår under innevarande budgetår från tre anslag under elfte huvudtiteln, nämligen förslagsan­slaget Statens nämnd för samlingslokaler, reservationsanslaget Rekon­struktionsbidrag till allmänna samlingslokaler samt investeringsanslaget Lånefonden för allmänna samlingslokaler. Anslagsbeloppen utgör 263 000 kr., 500 000 kr. resp. 14 milj. kr.

Statens nämnd för samlingslokaler har inkommit med framställning rörande anslag för dessa ändamål under budgetåret 1973/74.

Samlingslokalutredningen sorn tillkallades med stöd av bemyndigan­de den 25 oktober 1968 för att utreda vissa frågor rörande statens eko­nomiska stöd till allmänna samlingslokaler, avlämnade i december 1971 betänkandet (SOU 1971: 92) Finansiering av allmänna samlingslokaler.

' Dåvarande riksdagsledamoten, direktören Einar Eriksson (t. o. m. den 5 mars 1971), riksdagsledamoten, statssekreteraren Thage Peterson (fr. o. m. den 1 febru­ari 1971).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 180

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av socialstyrelsen, universitetskanslersämbetet, skolöverstyrelsen (SÖ), arbetsmarknadssty­relsen, bostadsstyrelsen, efter hörande av länsbostadsnämnder, statens nämnd för samlingslokaler, statens råd för byggnadsforskning sta­tens planverk, statens handikappråd, handikappinstitutet, kulturrådet, teater- och musikrådet, statens ungdomsråd, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötiands, Kronobergs, Göteborgs och Bohus, Örebro, Västernorr­lands och Norrbottens län, vilka bifogat yttranden från olika länsorgan och kommunala organ, 1968 års barnstugeutredning, 1968 års bered­ning om stat och kyrka, servicekommittén, glesbygdsutredningen, full­mäktige i riksbanken. Svenska bankföreningen. Svenska sparbanksför­eningen, styrelsen för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Svens­ka kommunförbundet. Svenska landstingsförbundet, Näringslivets bygg­nadsdelegation, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Hyres­gästernas sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund u. p. a. (HSB), Svenska riksbyggen, LO, SAF, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Bygdegårdarnas riksförbund (BR), Folkets husföreningarnas riksorganisation (FHR), Våra Gårdar, riksföreningen för nykterhetsrö­relsens allmänna samlingslokaler (VG), Folkparkernas centralorganisa­tion, Svenska riksteatern. Stiftelsen Institutet för rikskonserter, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU), Centerns ungdomsförbund. Moderata ungdomsförbundet och Sveriges förenade studentkårer (SFS).

SAF har i sitt yttrande hänvisat till yttrandet från Näringslivets bygg­nadsdelegation.

Yttranden har avgetts också av 1965 års musei- och utställningssak­kunniga (MUS 65), Sveriges köpmannaförbund och Handikappförbun­dens centralkommitté.

I det följande lämnas en redogörelse för betänkandet och remissytt­randena i de delar som bör underställas riksdagen.

Samlingslokalutredningen

Allmän bakgrund

Statens ekonomiska stöd till samlingslokaler m. m. Statsmakternas år 1942 fattade beslut (prop. 1942: 118, SU 1942: 91, rskr 1942: 206) om ekonomiskt stöd till allmänna samlings­lokaler innebar att stödet skulle utgå för hörsalar som var avsedda för föreningslivet samt rum för sammanträden, samkväm och studiearbete. Stödet skulle avse nybyggnad, ombyggnad eller köp av allmänna sam­lingslokaler och i vissa fall även ekonomisk sanering. Det utgår i form av lån som till viss del är räntefritt och stående. Stöd kan också lämnas i form av rekonstmktionsbidrag.

Fristående ungdomslokaler betraktas inte som allmänna samlings­lokaler.  Däremot kan  samlingslokallån  utgå för sådana  ungdomslo-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 181

kaler som anordnas i en samlingslokalbyggnad. Fristående ungdoms­lokaler kan stödjas med bidrag ur arvsfonden.

Bidrag ur allmänna arvsfonden beviljades under budgetåret 1970/71 med totalt ca 11,8 milj. kr., varav knappt 30 % eller ca 3,5 milj. kr. avsåg bidrag till ungdomslokaler. Vissa maximeringsregler tillämpas vid bidrag till ungdomslokaler. Den övre gränsen för bidrag är 150 000 kr., vilket belopp lämnas endast i undantagsfall. Detta medför att arvs­fondsbidraget i vissa fall stannar vid 10 % eller ännu lägre andel av de totala kostnaderna.

Studentkårlokaler. Enhgt antagna riktiinjer för fortsatt utbyggnad av universitets- och högskoleväsendet m.m. (prop. 1963:172, SU 1963: 212, rskr 1963: 405) skall bespisningslokaler i princip inrättas och upp­föras genom statens försorg medan för övriga kårlokaler lån kan utgå till studentkår eller motsvarande organisation. Sådant lån utgår efter i stort sett samma gmnder som samlingslokallån. I vissa fall, bl. a. då befintliga bespisningslokaler som ägs av en studerandeorganisation behöver byggas om, kan ränte- och amorteringsfritt lån utgå.

Bostadslån enligt bostadslånekungörelsen (1967: 552) utgår inte bara för bostäder utan även för bl. a. samlings-, hobby-, klubb- och mindre bibliotekslokaler avsedda för ett med statliga lån finansierat mindre bostadsområde.

Arbetsmarknadsåtgärder. För sysselsättningsskapande åtgärder i form av bl. a. beredskapsarbete kan statsbidrag utgå enligt arbetsmarknads­kungörelsen (1966: 368). Under år 1971 beviljade arbetsmarknadssty­relsen ca 7,7 milj. kr. i statsbidrag för anordnande av allmänna sam­lingslokaler. Åren 1969—1970 uppgick beviljat statsbidrag i genom­snitt per år till ca 2,2 milj. kr.

Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. Kommun kan erhålla statsbidrag till byggnadsarbeten för lokaler vilka ingår i vissa skolanläggningar.

Under åren 1968—1971 har bidrag av lotterimedel lämnats för lokal­ändamål med i genomsnitt ca 8,7 milj. kr. per år. Bidragen har avsett bl. a. teaterlokaler.

Kommunernas ekonomiska insatser. Kommunerna stöder samlingslokalbyggandet både genom att själva bygga och driva samlingslokaler och genom anslag av medel till föreningslivets sam­lingslokaler.

Det kommunala stödet till anläggning och drift av samlingslokaler kan utgå som direkta anslag till anläggningskostnaderna, som räntefritt lån, som andelsteckning, som tomtupplåtelse, som borgensåtagande, som periodiska driftsbidrag och som hyror med subventionsinslag. Viss kommunal insats ställs ofta som villkor för statligt stöd.

De kommunala insatser för anordnande av allmänna samlingslokaler, som framgår av ärendena om samlingslokallån under budgetåren 1966/


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 182

67—1970/71, omfattar anslag m.m. med knappt 16 milj. kr. och bor­gensåtaganden om ca 10 milj. kr.

Kommunala bidrag till folketshusföreningar utgick under år 1969 med närmare 11,8 milj. kr.

Riksorganisationer. Flertalet av de allmänna samlingsloka­lerna har tillkommit och tillkommer fortfarande på folkrörelseinitiativ. Tre riksorganisationer för lokalfrågor finns, nämligen Folkets husför­eningarnas riksorganisation (FHR), Våra Gårdar riksföreningen för nykterhetsrörelsens allmänna samlingslokaler (VG) och Bygdegårdarnas riksförbund (BR).

FHR är en ideell organisation som enligt stadgarna har följande upp­gifter och ändamål, att vara centralorganisation för föreningar och företag som har till uppgift att tillhandahålla allmänna samlingslokaler och andra anläggningar för fritidsverksamhet, att i samarbete med föreningslivet samt kommunala och statliga myndigheter söka åstad­komma en ändamålsenlig planering av allmänna samlingslokaler och andra anläggningar för fritidsverksamhet samt att främja tillkomsten därav samt att verka för att förvaltningen av dessa anläggningar sker på sådant sätt att därigenom skapas goda betingelser för föreningslivet samt för kulturell och ideell verksamhet i övrigt.

FHR har ca 800 medlemmar, varav större delen är folketshusför­eningar.

VG har till uppgift att lämna medlemmarna stöd och råd i frågor rörande fastigheterna, deras förvaltning och därmed sammanhängande affärsrörelse, att genom affärsverksamhet främja medlemmarnas in­tressen samt att representera medlemmarna vid förhandlingar med myn­digheter och organisationer.

Medlemskap kan vinnas av varje till den svenska nykterhetsrörelsen anslutet företag som äger eller ämnar förvärva samlingslokal eller an­nan fastighet. Antalet medlemsföretag uppgick i december 1971 till 758. BR, som tillkom med bl.a. Sveriges lantbmksförbund och Riksför­bundet landsbygdens folk som intressenter, har enligt sina stadgar till ändamål att vara centralorgan för bygdegårdsföreningar och på liknan­de grunder arbetande företag, att i samarbete med kommunala och andra myndigheter samt intresserade organisationer söka åstadkomma en förnuftig och ändamålsenlig planering av samlingslokaler samt så långt möjligt samordna olika lokalbehov, att biträda medlemmarna med råd och anvisningar beträffande ritningar och kostnadsberäkningar för ny- och ombyggnader samt att biträda medlemmarna vid uppgörande av stadge-, finansierings- och budgetförslag, lämna råd och upplysning­ar om ekonomiskt stöd från det allmännas sida för bedrivande av verk­samheten samt vara kontaktorgan och förespråkare hos myndigheter och andra.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


183


Antalet till BR anslutna bygdegårdsföreningar är omkring 400, varav ca 380 är ägare till lokaler.

Hur det statiiga samllngslokalstöd, som utgått intill den 1 juli 1971, fördelar sig efter organisationstillhörighet framgår av följande tabell.

Det statliga stödets fördelning efter organisationstUlhörighet.

 

Lån- och bi-

Antal        Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

dragstagare

lån för      kr.

sane-

kr.

rekon-

kr.

 

ny- samt

rings-

 

struk-

 

 

om- och

län

 

tions-

 

 

till-

 

 

bidrag

 

 

byggnad

 

 

samt bidrag

 

 

 

 

 

till kom-

 

 

 

 

muner

 

Folkets Hus

361        100 011550

70

8 271 080

40

2 562 050

Ordenshus

169         25 532 990

25

1 306 100

26

969 000

Bygdegårdar

244          20 427 490

9

201 250

10

287 650

Kommunägda'

99         23 085 000

=47

2 660 945

Övriga

90          14 335 728

1

7 100

2

32 050

Summa

963       M83 392 758

105

'9 785 530

125

6 511 695

'  En del av de kommunägda lokalföretagen är medlemmar i FHR eller BR.

  Enligt äldre bestämmelser.

'  Varav de räntefria stående delarna utgör ca 59% (107 930 134 kr.).

*         Varav de räntefria stående delarna utgör ca 97 % (9 514 630 kr.).

Planering och styrning m. m. Utredningen erinrar om den planering som kommer till uttryck i bl. a. länsprogram 1970, den kommunalekonomiska långtidsplaneringen (KELP) och de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen.

Samlingslokalbyggandets regionala fördelning och planering har hit­tills inte varit närmare reglerad. Omfattningen av det totala samlings­lokalbyggandet styrs genom de ramar för långivningen som fastställs av statsmakterna, genom byggnadsregleringen och genom investerings­avgifter. Härtill kommer möjligheterna att uppföra även samlingsloka­ler som beredskapsarbete.

Utredningen framhåller att samlingslokalnämnden inte har tillämpat några särskilda planeringsprinciper utöver den praxis som utbildat sig att fördela tillgänglig låneram mellan kommunerna och resp. riksorga­nisations medlemmar. Den reella prioriteringen mellan anspråk på låne­medel sker genom underhandsöverenskommelser mellan de tre riks­organisationerna om vilka låneansökningar som skall föras fram för prövning i nämnden.

Normering m. m. Utredningen erinrar om att för husbyggandet primärt gäller byggnadsstadgan med bl. a. generella krav på säkerhet, hygien och komfort samt Svensk Byggnorm 67 (SBN 67) som utgör tillämpningsbestämmelser till byggnadsstadgan. Utredningen redogör också för vissa byggnormer som avser handikappade. Enligt byggnads-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13   Inrikesdepartementet


184


stadgan skall utrymmen i byggnad till vilka allmänheten äger tillträde eller som utgör arbetslokal i skäUg omfattning utformas så att de blir tillgängliga för och kan nyttjas av personer med nedsatt rörelseförmåga eller orienteringsförmåga. Bestämmelserna, som avser endast nybygg­nad, är direkt tillämpliga på samlingslokaler med biutrymmen.

GäUande bestämmelser om samlingslokallån m. m.

Beträffande låneobfektet anför utredningen att definitionen av be­greppet belåningsbar samlingslokal är knuten till att lokalen skall vara avsedd för allmänheten. Belåningsbar är också ungdomslokal som är inrymd i samma byggnad som de för allmänheten avsedda lokalerna.

Låntagare kan vara kommun, aktiebolag, förening eller stiftelse.

Upplåtelseskyldigheten. Som förutsättning för lån gäller att lokaler­na "opartiskt, i skälig omfattning och på skäliga villkor upplåtes åt en­var inom orten verksam organisation".

För nykterhetsföreningarnas del har upplåtelseskyldlgheten Inte an­setts omfatta upplåtelse för sammankomster med alkoholförtäring. Upp­låtelseskyldighetens oförenlighet med krav på förbud mot viss använd­ning har däremot lett till att kyrklig kommun inte stått som låntagare.

Beträffande stödets storlek gäller att lån utgår med högst 50 % eller, när synneriiga skäl föreligger, med högst 70 % av det s. k. låneunder­laget. Detta motsvaras av den verkliga anskaffningskostnaden utom kostnader för tomt och inventarier. Inte heller ingår lokaler i samma byggnad som inte har klassificerats som allmänna samlingslokaler.

Subventionsdelen — den ränte- och amorteringsfria delen av lånet — får uppgå till högst 50 % av låneunderlaget för ungdomslokaler och till högst 40 % för övriga lokaler.

Omfattningen av beviljade statslån under budgetåren 1961/62—1970/ 71 framgår av följande tabeller.

Beviljade statslån, exkl. tilläggslån, för nybyggnad samt om- och tillbyggnad av allrnänna samlings­lokaler under budgetåren 1961 j62—1970j71

 

 

 

 

 

 

Nybyggnad An-  Bev. lån

Genom-

Varav

Genom-

Om

- och tillbyggnad

 

 

Budget-

An-

Bev. lån

Genom-

Varav

Genom-

år

tal

kr.

snittl.

räntefri

snittl.

tal

kr.

snittl.

räntefri

snitt].

 

 

 

procent

stående

procent

 

 

procent

stående

procent

 

 

 

av låne-

del kr.

av läne-

 

 

av låne-

del kr.

av läne-

 

 

 

underla-

 

underla-

 

 

underla-

 

underla-

 

 

 

get

 

get

 

 

get

 

get

1961/62

25

6 321 500

 

3 680 500

 

17

1 777100

 

1 098 320

 

1962/63

22

7 296 800

 

3 976 000

 

23

2 980 250

 

1 809 450

 

1963/64

19

5 144 500

 

3 214 250

 

21

2 613 000

 

1 714 300

 

1964/65

15

3 898 000

 

2 132 500

 

20

2 260 300

 

1 421 600

 

1965/66

18

6 383 000

 

3 416 500

 

27

2 452 000

 

1 628 500

 

1966/67

12

3 762 000

50

2 199 500

28

11

1 755 600

47

1 208 300

36

1967/68

7

2 858 500

51

1 780 700

30

13

1 370 500

51

1 016 500

36

1968/69

14

7 253 000

46

4 940 000

28

19

2 220 350

55

1 363 800

36

1969/70

13

7 302 000

48

4 358 700

28

11

2 289 900

54

1 456 400

37

1970/71

14

5 469 500

51

3 222 050

29

21

4 097 700

55

2 457 450

37


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 185

Tilläggslån för ökade byggnadskostnader, budgetåren 1961/62—1970/71

 

Budgetår

Antal län

Lånebelopp

Därav räntefri stående del

1961/62

10

] 009 150

722 050

1962/63

11

810 300

727 300

1963/64

9

767 000

548 700

1964/65

7

143 300

132 500

1965/66

12

772 000

509 000

1966/67

10

641 500

435 000

1967/68

14

865 000

453 200

1968/69

2

94 000

58 000

1969/70

11

935 100

582 500

1970/71

2

54 600

34 000

Säkerlieten för statslånet skall utgöras av inteckningar i fast egendom eller tomträtt med förmånsrätt inom 90 % av fastighetens värde. Kungl. Maj:t kan föreskriva att ytterligare säkerhet skall ställas.

För amorteringsdelen av statslånet gäller att den skall återbetalas med en fast, vid lånets beviljande bestämd annuitet. Räntefoten skall vara lika med den vid beviljandet gällande normalräntan för lån från statens utlåningsfonder. Amorteringstiden är högst 25 år.

Sedan amorteringsdelens löptid gått ut och betalning också erlagts skall låntagaren normalt helt eller delvis kunna genom beslut av Kungl. Maj:t befrias från sin latenta skyldighet att återbetala den räntefria och stående lånedelen. Som villkor för befrielse gäller i princip att lokalerna har stått till avsett förfogande.

Saneringslån utgår till annan ägare av befintliga allmänna samlings­lokaler än kommun och kommunalt företag, då ägaren på grund av ekonomiskt trångmål har svårigheter att hålla lokalerna tillgängliga. Sådant lån får utgå endast under förutsättning att kommunen lämnar lokalägaren ekonomiskt stöd som motsvarar lägst 25 % av den ränte­fria och stående delen av lånet.

Saneringslånen kompletterades år 1960 med ett rekonstruktionsbidrag åt statsbelånade enskilda lokalföretag. Bidraget utgår med belopp mot­svarande högst 15 % av låneunderlaget vid tiden för bidragets beviljan­de. Som särskild förutsättning för bidrag gäller att kommunen åtar sig att i väsentlig omfattning medverka till lokalföretagets rekonstruktion, enligt praxis med lägst 30 % av statsbidraget. I detta hänseende har förutom lån och bidrag godtagits även att kommunen tecknar borgen för statslånets amorteringsdel.

Förfarandet vid betalningsförsummelser. Annuitet på lån skall halv­årsvis betalas till länsstyrelsen; Denna skall förvara lämnade säker­heter och i övrigt vidta de åtgärder som erfordras för säkerställande och indrivning av statens fordran i anledning av utiämnat lån. Länsstyrelsen underrättar statens nämnd för samlingslokaler om betalningsförsum-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 186

melser och andra förhållanden som kan föranleda uppsägning av lånet.

Beslut om uppsägning av lån meddelas av nämnden för samlings­lokaler. Om lånet sägs upp har länsstyrelsen att föranstalta om krav­åtgärder som kan utmynna i exekutiv auktion.

För statslån till allmänna samlingslokaler är Kungl. Maj:ts eftergifts­rätt ytterst knuten till bestämmelserna i cirkuläret (1940: 677) angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att biträda ackord och eljest eftergiva statens rätt med avseende å lån från statens utiåningsfonder m. m. An­nan eftergift av lån eller antagande av ackord fordrar sålunda riks­dagens medgivande i varje enskilt fall.

Kapitalmedelsförlusterna på lån för allmänna samlingslokaler upp­gick under budgetåren 1961/62—1970/71 till 2,7 milj. kr. Summan av obetalda annuiteter uppgick den 30 juni 1971 till drygt 600 000 kr., fördelade på 60 lokalföretag.

Anslagsgivning m. m. Fr. o. m. budgetåret 1957/58 anvisas lånemedel under en för ändamålet särskilt inrättad fond — lånefonden för all­männa samlingslokaler — under statens utlåningsfonder. Fonden till­förs även inflytande amorteringar, vilka används för förnyad långivning.

Med hänsyn till att lånen i flertalet fall beviljas innan byggnadsar­betena påbörjas och sålunda lång tid före utbetalningen anvisas investe­ringsanslag till lånefonden med endast det belopp som kan beräknas bli erforderligt för att täcka väntade utbetalningar. Beviljandet av nya lån begränsas i stället av en låneram som statsmakterna fastställer årligen.

Fondens kapitalbehållning i utestående lån uppgick den 1 juli 1971 till ca 150 milj. kr. Av beloppet torde drygt en tredjedel eller ca 50 milj. kr. motsvaras av räntebärande amorteringslån och återstoden av räntefria stående lån.

Organisation m. m. Statens nämnd för samlingslokaler handlägger ärenden om lån och rekonstruktionsbidrag för allmänna samlingslokaler, samt lån för studentkårlokaler och ärenden som har samband därmed. Nämnden består av åtta ledamöter och utses av Kungl. Maj:t. Vid handläggning av studentkårlokalärenden ingår i nämnden ytterligare tre ledamöter.

De för nämndens kansliorganisation beräknade lönekostnaderna upp­gick budgetåret 1971/72 till 128 000 kr.

Sedan låneansökan ingivits skall nämnden föranstalta om s. k. för­handsgranskning av planerade åtgärder. Nämnden skall vidare utreda sökandens behov av lån resp. bidrag och hans möjligheter att på längre sikt täcka driftkostnaderna för verksamheten samt övriga förutsätt­ningar för lån eller bidrag. Nämnden inger därefter ansökningen med eget yttrande till Kungl. Maj:t i inrikesdepartementet som beslutar i ärendet. Länsstyrelserna är remissinstanser i såväl låne- som bidrags­ärenden.

Kommun skall i samtiiga ärenden, i samband med förhandsgransk-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 187

ningen, antingen själv eller i samråd med annan myndighet företa ut­redning rörande tillgången på och behovet av allmänna samlingslokaler i orten samt även eljest avge yttrande i ärendet. Det sistnämnda gäller även i fråga om rekonstruktionsbidrag.

Statskontoret handhar förvaltningen av lånefonden för allmänna samlingslokaler.

Utredningens förslag

Allmänna överväganden. Beträffande samhällsstödets syf­te konstaterar utredningen att arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och frikyrkorna har gjort banbrytande insatser på samlingslokalbyggandets område. Utvecklingen har medfört en vidgning av lokalernas använd­ning även för nöjes- och fritidsändamål, som varit avsedd att ge det ekonomiska stöd som de ideella krafterna inte ensamma kunde bära. Befolkningsomflyttningarna och en i övrigt ökad rörlighet, televisionens genombrott och nöjeslivets strukturella ändring har emellertid minskat möjligheterna till kostnadstäckning.

Enligt utredningens uppfattning bör samlingslokalerna tillgodose för­eningslivets behov av lokaler för sin egen verksamhet, behovet av loka­ler för en kulturaktivitet i vid bemärkelse samt behovet av lokaler för debatt och aktiv fritidssysselsättning, även spontan sådan aktivitet.

Stödet till föreningsägda lokaler bör enligt utredningen betraktas som en kostnad för en verksamhet till samhällets nytta. Värderingen av denna nytta och beslutet om att täcka kostnader får ytterst bil ett politiskt av­görande. Samhällsstödet bör inte bedömas som förlusttäckning för för­eningen utan som betalning för en önskad nyttighet. Vidare anser ut­redningen att samhället bör ta ansvaret för planeringsmisstag och bära en del av kostnaderna för kapital som bundits till orter där utveckling­en har blivit en annan än den förutsedda.

Vad angår kostnadsfördelningen mellan stat och kommun erinrar ut­redningen om att statens stöd enligt nuvarande regler är avsett att vara en engångsinsats, medan det på kommunema ställs förväntningar om både investeringsstöd och driftbidrag.

Det faktum att det ytterst blir kommunen som har att både planera och fatta ett avgörande beslut förutsätter enligt utredningen ett motsva­rande kommunalt ekonomiskt ansvar. Statliga bidrag kan vara motive­rade som stimulansbidrag eller med utgångspunkt 1 skälighetsbedöm­ningar där hänsyn tas till den allmänna kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Vidare kan anföras argument för ett statsstöd grundat på ett statligt ansvar för föreningslivets kultur- och fritidsverk­samhet. Ett kommunalt stöd kan motiveras med kommunernas redan accepterade ansvar för föreningslivets arbetsmöjligheter, omsorger om barn och ungdom samt, i växande omfattning, kultursektorn. Härtill kan också läggas kommunernas ansvar för bostadsbyggandet och dess


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13   Inrikesdepartementet                                  188

komplement. Att staten ytterst har ansvaret för erforderligt kreditstöd finner utredningen vara obestritt.

Utredningens attityd till stödet tillsammans med dess synpunkter på planeringsansvaret leder utredningen fram till att kommunerna bör bära det avgörande ansvaret för samlingslokalernas driftkostnader och där­med särskilt den normala ovisshetsrisken. Den statliga insatsen bör an­passas med hänsyn till önskade stimulanseffekter och traditionellt an­svar inom föreningslivs- och kultursektorn i vid mening.

Utredningen erinrar i detta sammanhang om att uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun är under utredning och att kostnadsfördel­ningsfrågorna på grund härav kan komma att prövas i ett vidare sam­manhang.

I fråga om huvudmannaskapet framhåller utredningen att för för­eningslivets huvudmannaskap för samlingslokalerna i olika sammanhang har åberopats i huvudsak följande skäl.

1.         Föreningsförvaltade lokaler kan bäst tillgodose både föreningsli­vets och allmänhetens lokalbehov genom att lokalerna därmed får en direkt förankring i skilda intressegrupper.

2.         Föreningsförvaltade lokaler är en konsekvens av samhällets be­hov och intresse för aktiva medborgerliga engagemang.

3.         Föreningslivets engagemang är en förutsättning för att initiativen kan kanaliseras till faktiska beslut. Utan dessa föreningslivets initiativ hade lokalsituationen i dag varit avsevärt sämre.

Mot dessa argument har i princip ställts att ett ekonomiskt ansvar för kommunen måste följas upp genom ett ansvar även I detalj besluten, att öppenheten för de föreningslösa skulle bäst gagnas genom samhälls­ägda lokaler samt att ett integrerat byggande och förvaltande av olika lokaltyper förutsätter en gemensam huvudman.

Utredningen understryker att ett engagemang genom föreningslivet påverkar de olika aktiviteterna positivt samtidigt som en känsla av an­svar för lokalerna bibehålls. Detta gör att föreningslivet i första hand bör få tillfälle att stå som huvudman för verksamheten. Det innebär i de allra flesta fall också att föreningslivet i någon form står som ägare till lokalerna. I de fall där samlingslokalbyggandet ingår i ett integre­rat byggande av större bostadsområden och eljest där samordningsför­hållandena påkallar det kan och bör givetvis ägarfunktionen bedömas från produktions- och fastighetsförvaltningssynpunkter. Även om t. ex. kommun eller allmännyttigt bostadsföretag därmed blir ägare till fas­tigheten bör dock till föreningslivet så långt som möjligt uppdras den sammanhållande lokaldriften för att därmed bibehålla engagemangets fördelar.

Bland de syften >som samlingslokalerna skall tillgodose ligger också att kunna sörja för de icke föreningsanslutnas behov. Föreningslivet


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 189

har visat intresse av att även oorganiserade gruppers önskemål blir beaktade.

Utredningen hävdar att något krav på samordnad lokalanvändning inte är lämpligt att ta in I lånereglerna, eftersom samordningsviljan inte får bli ett självändamål så att väsentliga kvaliteter offras för alla sam­verkande parter. Finansieringskravet bör dock vara så uppbyggt att det inte lägger hinder i vägen för en samordnad användning av lokaler.

I fråga om planering erinrar utredningen om att investeringsramen för samlingslokalbyggandet f. n. fastställs av riksdagen. Det bör över­vägas om inte Kungl. Maj:t bör ges fullmakt att, om förutsättningar föreligger, besluta om ökning av investeringsramen.

Befolkningsomflyttning och tätortskoncentration har, anför utred­ningen, skapat regionalt ojämn balans mellan tillgång på och behov av lokaler. Utredningen anser att ett sätt att råda bot på denna obalans är att skapa ett bättre planeringsunderlag. Den möjlighet som därvid ligger närmast till hands är att kommunerna till de kommunala bostads­byggnadsprogrammen, i vart fall försöksvis, knyter motsvarande pro­gramuppgifter för samlingslokaler, till vilka särskilt statiigt stöd i nå­gon form påräknas.

Behovet av ett bättre planeringsunderlag gäller också stödet till be­fintliga lokaler. Önskemålet att tillgängliga medel fördelas på bästa sätt gör att de befintliga lokalerna med däri gjorda investeringar måste tas till vara. Det vore därför önskvärt om kommunala handlingspro­gram kunde beslutas i ett sammanhang för att ligga till grund för kom­mande bedömningar i enskilda stödärenden och för regionala bedöm­ningar av ny- och ombyggnadsärenden. Det kan vidare övervägas om inte vid prioriteringar företrädesrätt till stöd bör ges lokaler i kommu­ner där lör kommunen eller området antagna handlingsprogram före­ligger. Även glesbygdens försörjning med samlingslokaler måste sättas in i ett planeringssammanhang.

Nyinvesteringar av större omfattning bör främjas endast när ett klart varaktigt behov av samlingslokalerna föreligger. Från finansieringssyn­punkt är det enligt utredningen angeläget att en klar gräns kan dras mellan statsstödda allmänna samlingslokaler och samlingslokaler som har karaktär av komplement till en mindre gmpp bostadslägenheter. Det särskilda stödet till allmänna samhngslokaler bör inte vidgas till gemen-samhetslokaler som betjänar endast 40—50 lägenheter.

Med hänsyn till syftet att åstadkomma en regional spridning av kul­turutbudet bör ett grovmaskigt nät av fullständigt utrustade lokaler till­skapas genom att man i första hand satsar på lokaler i kommunblocks-eller stadsdelscentra. Det sagda innebär inte att stödet helt skall reser­veras för fullständiga centra. Behovet av lokaler i närcentra kan moti­vera samlingslokalstöd främst 1 glesbygdsområden.

Det  nu  tillämpade  systemet  med  underhandskvotering   av  lånera-


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                150

men mellan de samlingslokalägande företagens riksorganisationer kan inte alltid förenas med den av utredningen skisserade behovsplane­ringen. Utredningen förutsätter att sådan kvotering inte längre skall förekomma.

Visst iiormerings- och utvecklingsarbete finner utredningen vara be­hövligt. Samlingslokalernas speciella karaktär när det gäller att främja kontakt och gemenskap motiverar att alla rimliga merkostnader för att lokalema skall kunna bli tillgängliga och användbara för handikappade bör ingå i underlaget för det statliga stödet. Särskilda rekommenda­tioner bör utarbetas i detta avseende.

Utvecklingsarbetet bör främst ta sikte på principlösningar avseende kommunikationsproblem, akustiska frågor, handikappfrågor samt frågor om lämplig storlek och utformning av lokaler för skilda slag av verk­samhet och liknande frågor av mer principiell räckvidd. Samlingslokal­nämnden bör få i uppdrag att leda denna verksamhet och därvid anlita erforderlig expertis.

Utredningen anser också att det behövs ett samlat normarbete i fråga om de särskilda krav som turnerande scenkonst och musik ställer på utformningen av vissa lokaldelar. Arbetet bör ske i samråd mellan de lokalägande företagens riksorganisationer och vederbörande statliga organ.

Utredningen föreslår att särskilda medel — förslagsvis 200 000 kr. för en tvåårsperiod — beräknas för nämnda uppgifter och ställs till samlingslokalnämndens förfogande.

Rörande de olika stödobjekten konstaterar utredningen att gällande gränsdragning mellan allmänna samlingslokaler och fristående ung­domslokaler har samband med att de senare är hänvisade till stöd från allmänna arvsfonden och att det skulle föra med sig administrativa olägenheter att ge stöd från två håll för samma ändamål.

Om ett enhetligt statligt stöd skall lämnas till allmänna samlings­lokaler och fristående ungdomslokaler blir bidragen ur arvsfonden ute­slutna i sammanhanget. Utredningen menar emellertid att en avgräns­ning av samlingslokalstödet efter andra kriterier, t. ex. lokalernas stor­lek och upptagningsområde, måste ske. Denna avgränsning kommer att lämna vissa mindre lokaltyper utanför, varför fortsatt användning av arvsfondsmedlen behövs.

När det gäller nöjeslokaler har utvecklingen av praxis medgett att biografer och danshallar har kunnat belånas. Utredningen finner tiden nu vara mogen att erkänna även dessa och liknande lokalers existens­berättigande och direkt motivera samhällsstödet med syftet att tillför­säkra föreningsliv och samhälle möjlighet att ge alternativ även på nöjessektorn.

Vidare bör enligt utredningens mening samlingslokalstöd kunna utgä till bordtennisrum, bastuanläggningar o. d., såvida dessa kan anses som


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 191

komplement till en större samlingslokalanläggning. Även lokaler an­knutna till bibliotek som ger möjlighet till studier och sammankoms­ter bör i enlighet med gällande praxis få statsstöd.

Utredningen anser att utrustningsstandarden i samlingslokalerna bör höjas genom att en viss del av det statliga stödet avsätts för inventarie­anskaffning m. m.

Enligt nuvarande låneregler gäller krav på viss upplåtelseskyldighet, nämligen att lokalerna "opartiskt, i skälig omfattning och på skäliga villkor upplåts åt envar inom orten verksam organisation". Eftersom tendenser att tysta obekväma och oroande åsikter genom att vägra upp­låtelse av lokaler kan uppstå, föreslår utredningen att hittillsvarande villkor bibehålls. För att undvika eventuell tveksamhet om formellt Inte organiserade gruppers rätt i detta hänseende bör regeln emellertid

kompletteras med uttrycket "--------------- eller företrädare för grupp med

organiserad verksamhet". Utredningen framhåller att de nykterhetspoli­tiska ambitionerna, liksom hittills, får anses motivera undantag från upplåtelseplikten beträffande vissa lokaler, om utskänkning av alkohol är avsedd att förekomma. Utredningen erinrar om att det ankommer på 1968 års beredning om stat och kyrka att utreda hur upplåtelseskyldig­heten skall gestalta sig i de fall där kyrka eller trossamfund förvaltar allmänna samlingslokaler.

Stödets allmänna konstruktion. Fördelarna med en så likformig kreditgivning som möjligt tillsammans med vissa admi­nistrativa fördelar föranleder utredningen att föreslå att det statliga kreditstödet för nytUlkommande lokaler skall utgå i form av statliga bo­stadslån.

I valet mellan subventionsformerna anordningsbidrag och driftbidrag finner utredningen att en statlig engångsinsats i form av ett anord­ningsbidrag torde vara den enda form som från föreningslivets synpunkt ger goda incitament för investeringar. Dessutom är sådana bidrag lättare att administrera än driftbidrag. I valet mellan räntefria stående lån och anordningsbidrag förordar utredningen den senare stödformen, eftersom engångskaraktären av stödet understryks genom att staten inte får några kapitalintressen att bevaka och uppsägning av ett stående lån knappast fyller någon reell funktion. Enligt utredningen bör ett stöd i form av an­ordningsbidrag inte förenas med förbud mot belåning av inteckningar i motsvarande förmånsläge.

Kreditstödet till befintliga lokaler i form av saneringslån och rekon­struktionsbidrag har fått användning främst för att nedbringa kapital­kostnaderna. Utredningens mening är att ett subventionsstöd för en be­fintlig lokal bör kunna omfatta såväl direkt eftergift av fordran som möjligheter att tillskjuta ytterligare medel. I första hand bör prövas om anledning föreligger till eftergift. I andra hand bör ett direkt tillskott


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 192

övervägas i syfte att nedbringa kapitalkostnaderna och därmed påverka kostnadsfördelningen mellan stat och kommun.

Mot bakgrund av utredningens allmänna överväganden i fråga om hu­vudmannaskapet anser utredningen att ett subventionsstöd till förenings­livet bör förbehållas lokaler där den löpande förvaltningen handhas av öppen förening med endast detta syfte. Vid kommunalt ägande får förutsättas att kommunen själv öppnar möjlighet för lokalnyttjarna att aktivt delta i överväganden om den löpande driften. Undantag från öppenhetskravet bör dock i vissa fall kunna godtas, t. ex. beträffande nykterhetsförening.

Utredningen finner att ett villkor om att Ideell förening som huvud­man skall arbeta utan enskilt vinstsyfte, efter förebild i de allmän­nyttiga bostadsföretagen, i det övervägande antalet fall inte torde ha någon praktisk betydelse. Ett sådant villkor förordas dock i syfte att möta eventuella farhågor för att bidrag skulle tjäna främmande än­damål.

Kretsen av stödmottagare bör enligt utredningens uppfattning inte begränsas. I de fall där primärkommun eller godtagbar förening inte är ägare till fastigheten bör krävas att lokalerna genom bindande upp­låtelse och på skäUga villkor ställs till kommunens eller sådan förenings förfogande för erforderlig tid, i regel minst 30 år.

Stödet till nytillkommande lokaler. Utredningen framhåller att ett kreditstöd i form av bostadslån förutsätter ändring av låneunderlagsreglerna i 19 § bostadslånekungörelsen (1967: 552) så att hänsyn kan tas även till samlingslokaler som är belägna utanför ett område med statsbelånade bostäder och betjänar även andra än dem som bor i ett sådant begränsat bostadsområde. I samband med att bo­stadslånet fastställs bör — på sätt nu sker vid bidrag till barnstugor eller vid stöd från allmänna arvsfonden — ett mot anordningsbidraget sva­rande belopp först dras av.

Enligt bostadslånekungörelsen gäller vissa allmänna förutsättningar för lån till lokaler. Bl. a. krävs att det föreligger ett varaktigt behov av lokalerna, att det inte föreligger förlustrisk vid förvaltningen och att produktionskostnaden är skälig.

Skall subventionsstödet fastställas av annat organ än bostadsmyndig­heterna bör allmänna förutsättningar av samma slag föreskrivas även för denna prövning. Det bör emellertid undvikas att samma fråga be­döms i två sammanhang med kompetenskonflikter som följd. En regle­ring bör därför ske av frågan i vilka avseenden den ena myndighetens bedömning skall anses som bindande för den andra.

Frågan om ett varaktigt behov av lokalerna föreligger skall avgöras med hänsyn till bl. a. försörjningsmöjligheterna och befolkningsut­vecklingen på längre sikt. Bostadsmyndigheterna bör anse behovskravet uppfyllt  om   ett  subventionsbeslut  av bidragsmyndigheten  föreligger.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 193

Frågan om förlustrisk vid förvaltningen bör bedömas av bidragsmyndig­heten. Ett subventionsbeslut innebär sålunda att bostadslån inte kan vägras på denna grund. Utredningens synpunkter på frågan om fördel­ning av det ekonomiska ansvaret mellan stat och kommun leder till att kommunen i någon form åtar sig att stå för de allmänna ovisshetsrisker­na, dvs. i princip åtar sig att täcka framtida driftunderskott. Produk­tionskostnadens skälighet bör bedömas av bostadsmyndigheterna. Detta får för anordningsbidragets del den effekten, att bidrag villkoras av att ett samtidigt sökt bostadslån beviljas.

Utredningen föreslår att bostadslån skall utgå till samlingslokalför­eningar med 20 % av låneunderlaget. Visserligen kommer de häri­genom i ett sämre läge än kommuner, vilka får lån med 30 % av låne­underlaget. Betydelsen härav minskar dock genom att anordningsbi­draget dras från låneunderlaget. Ytterligare fördjupningsmöjligheter i förhållande till vad som nu gäller — högst 10 % vid nybyggnad och högst 70 % vid ombyggnad — bör aktualiseras först om kreditfrågan inte har kunnat lösas via kreditmarknadsöverenskommelser. Lån bör inte kunna sägas upp på grund av att lokalerna används för annat än­damål än som förutsattes då lånet beviljades, så länge lokalerna står till kommunens eller föreningslivets disposition.

Anordningsbidrag bör i enlighet med utredningens allmänna över­väganden utgå förutom till allmänna samlingslokaler även till fristående ungdomslokaler. Som förutsättning för bidrag till de senare bör gälla att de skall betjäna ett större bostadsområde. Arvsfondsmedlen bör som hittills finansiera sådana ungdomslokaler som betjänar endast ett mindre bostadsområde. En utvidgning av bidragsgivningen till att omfatta även kursgårdar o. d. förordas inte av utredningen, som dock anser att denna fråga bör övervägas ytterligare.

Som bidragsunderlag bör användas det för bostadslånet beräknade läneunderlaget. Enligt nuvarande praxis beviljas lån, oavsett byggnads-kostnaderna, med högst 1,5 milj. kr. Utredningen anser att en motsva­rande maximering är i princip främmande för ett bidragssystem. Den är främmande också i en skälig fördelning av kostnadema mellan stat och kommun om man inte avser att ta hänsyn till kommunernas eko­nomiska bärkraft. Utredningen förordar därför att bidrag lämnas utan maximering till visst högsta belopp. Bidrag för fastighetsinvesteringar föreslås utgå med högst 40 % av låneunderlaget när lokalerna ägs av eller upplåts till öppen förening utan vinstintresse och med högst 30 % då lokalerna ägs av eller upplåts till kommun. Bidragen bör normalt sät­tas till 35 resp. 25 %. Motiv för att medge högre bidragsandel kan före­ligga om lokalerna har regional betydelse eller kommunen har relativt högre kostnader för lokalerna än genomsnittligt, t. ex. i glesbygdsområ­den.

Vidare bör ett schablonmässigt beräknat bidrag utgå för en första 13    RUssdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bil. 13


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 194

uppsättning eller, vid ombyggnad, en kompletterande uppsättning av in­ventarier, konst och pedagogiska hjälpmedel. Inventariebidrag bör enligt utredningen utgå med 50 % av kostnaderna för sådan lös egendom, dock med högst 10 % av låneunderlaget t. o. m. 500 000 kr. och med 5 % av belopp därutöver.

Utredningen konstaterar att det föreslagna bidragssystemet för nytill­kommande lokaler innebär en avsevärd förbättring av det statliga stö­det, bl. a. därigenom att markkostnad och kostnad för konstnärlig ut­smyckning ingår i låneunderlaget samt att den i praxis tillämpade maxi­meringen slopas.

Mot bakgrund av de föreslagna avsevärda förbättringarna i det stat­liga stödet hävdar utredningen att kommunerna å sin sida skall bära de normala ovisshetsrisker som kvarstår även efter en statlig prövning. Förnyat statligt stöd till lokaler för vilka de föreslagna bestämmelserna har tUlämpats bör därför inte komma i fråga.

Stödet till befintliga lokaler. De lokaler som fort­farande bedöms kunna tjäna sitt syfte under en inte alltför kort tid bör genom stöd under en övergångstid kunna sättas i samma läge som om de fått statsstöd enligt av utredningen föreslagna principer för nytillkom­mande lokaler. Detta innebär att även ökade miljö- och standardkrav skall beaktas. Vidare bör, i de fall där svårigheterna är att hänföra till befolkningsomflyttningar och strukturförändringar, staten genom efter­gift eller bidrag, s. k. upprustningsbidrag, ta på sig en rimlig del av an­svaret för det fastighetskapital som därvid inte kan tjäna sitt avsedda syfte. Slutiigen bör i de fall i övrigt där användbara lokaler inte kan bära sina kapitalkostnader och inte heller ytterligare kommunala till­skott är motiverade eftergift kunna lämnas såsom en stödform utanför de eljest gällande eftergiftsreglernas område. För denna typ av efter­gifter talar även administrativa skäl.

Stöd bör utgå till den som äger lokalema oberoende av vilken form av rättssubjekt det är fråga om. Upprustningsbidrag bör kunna ges också till dem som innehar samlingslokaler med bostadsrätt eller med hyresrätt under viss erforderlig tid.

Som särskild stödförutsättning anger utredningen att behov av loka­lerna föreligger. Kravet på varaktigt behov får dock ses i relation till de statiiga insatsernas storlek. Består stödet helt eller delvis i eftergift bör eftergiftsbeloppet som sådant inte vara direkt avgörande. Man bör i många fall kunna se bort från den eftergift som motiverats av statens ansvar för ändrade planeringsförutsättningar och även från sådan ef­tergift som skulle ha motsvarats av en direkt förlust på statslånet om inga åtgärder hade vidtagits.

Eftergift bör enligt utredningen inte maximeras. Det direkta upprust­ningsbidraget bör däremot — om inte synnerliga skäl kan motivera ett högre bidrag, t. ex. behoven i ett glesbygdsområde — inte få uppgå till


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 195

mer än 50 % av kostnadema för erforderliga åtgärder och i vissa fall betalning av äldre skulder. Ett sålunda bestämt, i regel 50-procentigt bidrag kan avlösa kvarstående behov av saneringslån och rekonstruk­tionsbidrag.

Statens insatser for befintliga lokaler har av utredningen förutsatts vara av engångskaraktär. Med hänsyn till detta och även till administra­tiva fördelar bör upprustningsbidrag och särskild eftergift medges endast efter ansökan inom en begränsad tid efter ikraftträdandet, förslagsvis fem år.

Det särskilda stödet till studentkårlokaler är i vad avser bespisningslokaler motiverat av rent studiesociala skäl. 1 fråga om öv­riga kårlokaler är kraven på samlingslokaler för de studerandes behov enligt utredningen av samma styrka som för övriga befolkningsgrup­per.

Utredningen föreslår att det särskilda stödet till andra studentkårlo­kaler än restauranglokaler får tillgodoses i form av bostadslån och an­ordningsbidrag I de former utredningen har förordat beträffande all­männa samlingslokaler.

Det särskilda stödet till restauranglokaler bör enligt utredningen be­hållas i avvaktan på resultatet av universitetsrestaurangkommitténs fort­satta arbete.

Beträffande organisationen av stödet påpekar utredningen att den föreslagna ordningen med bostadslån medför att lån beviljas av bo­stadsmyndigheterna. Det bör ankomma på bostadsstyrelsen att avgöra om handläggningen skall ligga hos styrelsen eller länsbostadsnämnder­na. Efter samråd med departementsutredningen föreslås att beslutande­rätten läggs hos samlingslokalnämnden i fråga om anordningsbidrag, upprustningsbidrag och särskilda eftergifter.

Den sakkunskap som nu finns representerad i nämnden bör tas till vara även i fortsättningen. Nämnden bör bestå av ordförande och sju le­damöter. Ordföranden och fem ledamöter bör utses av Kungl. Maj:t, som 1 valet av ledamöter torde få beakta att samlingslokalföretagens riksorganisationer och kommunerna blir representerade. Bostadsstyrel­sen och myndighet inom kultursektorn, tills vidare teater- och orkester­rådet, bör var och en utse en ledamot. För ledamöterna bör utses per­sonliga suppleanter.

Sekreterargöromålen inom nämnden handhas av arvodesanställda tjänstemän. Ett genomförande av utredningens förslag medför att nämndens arbetsuppgifter kommer att öka. Detta föranleder utredningen att föreslå att samlingslokalnämndens kansli skall förestås av en väl kvalificerad heltidstjänstgörande tjänsteman. För de rutinmässiga upp­gifterna synes nuvarande kansliorganisation tillräcklig.

I fråga om förfarandet i stödärenden anför utredningen följande.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 196

När både bostadslån och anordningsbidrag söks bör ansökningar om båda stödformerna ges in till det kommunala förmedlingsorganet som med eget yttrande och uppgift i fråga om byggnadslov skall överlämna ett exemplar av handUngarna till vardera av länsbostadsnämnden och samlingslokalnämnden. För både lån och bidrag bör gälla att yttrandet bör godtas i den del det avser förlustrisk vid förvaltningen. Länsbostads­nämnden skall till samlingslokalnämnden överlämna eget yttrande an­gående de särskilda låneförutsättningarna samt lokalernas standard.

Samlingslokalnämnden bör så snart som möjligt efter det att läns­bostadsnämndens yttrande har kommit in fatta preliminärt beslut om anordningsbidrag. Beslutet skall vara villkorat av att bostadslån be­viljas samt innehålla övriga förutsättningar för bidraget. Bostadslåne­myndigheten meddelar därefter preUminärt lånebeslut, vilket genom låneunderlagsberäkningen utgör en komplettering till bidragsbeslutet.

Möjlighet bör finnas att hos samlingslokalnämnden påkalla förhands­prövning av bidragsfrågan.

Sedan byggnadsföretaget har färdigställts inges ansökan om slutligt beslut i fråga om både lån och bidrag till förmedlingsorganet. Detta sän­der ansökningen med eget yttrande till såväl länsbostadsnämnden som samlingslokalnämnden. Samlingslokalnämndens beslut bör föregå låne­beslutet.

Utbetalning av både lån och bidrag bör ske genom bostadsmyndig­heternas försorg.

Ansökning som gäller endast anordningsbidrag, upprustningsbidrag eller särskild eftergift bör ges in till förmedlingsorganet och behandlas på motsvarande sätt.

Vidare föreslår utredningen att bostadslånemyndigheterna från läns­styrelserna tar över förvaltningen av utestående samlingslokallån.

Beslut om uppsägning av äldre lån bör liksom hittills fattas av sam­lingslokalnämnden. Kungl. Maj:ts beslutanderätt 1 fråga om övertagan­de m. m. föreslås bil överförd till denna nämnd. Länsstyrelsernas skyl­digheter i övrigt i fråga om lån bör föras över på bostadslånemyndig-heterna.

Totalvolymen av det möjliga samlingslokalbyggandet bör enligt ut­redningen styras endast genom beslut om medgivanden för samlings­lokalnämnden att bevilja anordningsbidrag. Översiktliga fördelningsbe­slut i fråga om tillgänglig ram bör fattas av samlingslokalnämnden efter samråd med bostadsstyrelsen. Regional kvotering skulle därvid knappast bli aktuell.

Utredningen anser att det bör kunna förväntas att de samlingslokal-ägande företagens riksorganisationer kan leda utvecklingen till att pro­jektreserver kommer att finnas. Detta skulle I första hand underlätta planeringsövervägandena men också vara  av stort värde  i  den mån


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                197

arbetsmarknadsläget påkallar särskilt stöd i form av bidrag till bered­skapsarbeten.

Utredningen betonar i fråga om speciella stödformer m. m. att de tre riksorganisationerna, FHR, VG och BR, under en följd av år har medverkat vid tillkomsten av flertalet statsbelånade samlingslokaler och därmed gjort det möjligt att administrera ifråga­varande långivning till för staten synnerligen blygsamma kostnader. Målsättningen för riksorganisationerna är att så långt möjligt samordna olika lokalbehov för att därigenom åstadkomma besparingar. De lägger ned ett omfattande arbete på information och vägledning samt ombe­sörjer utredningar i låneärenden m. m.

Sedan år 1947 har statsbidrag årligen utgått till de tre riksorganisa­tionerna. För budgetåret 1971/72 uppgick bidraget till 45 000 kr., vilket belopp delades lika mellan organisationerna. Stödet är avsett att ge kompensation för de kostnader organisationerna åsamkas för sin med­verkan i den statliga lån- och bidragsgivningen genom service och råd­givning. Utredningen har kommit fram till att dessa kostnader inte torde understiga ett sammanlagt belopp av 700 000 kr. och anser att rimlig proportion saknas mellan statens bidrag och kostnaderna för organisa­tionernas medverkan i den statliga lån- och bidragsgivningen. Statens bidrag bör följaktligen höjas väsentligt. Det bör utgå i form av både ett stöd för riksorganisationernas allmänna kontakt- och informationsverk­samhet och ett stöd för deras arbete med den statliga lån- och bidrags­givningen till allmänna samlingslokaler.

Sammanfattningsvis föreslår utredningen dels att stöd till riksorgani­sationernas allmänna kontakt- och informationsverksamhet utgår med förslagsvis 180 000 kr. per år att delas lika mellan de tre organisatio­nerna, dels att 320 000 kr. anslås per år för arbetet med den statliga lån- och bidragsgivningen, att fördelas antingen i proportion till det totala beloppet av de statliga lån och bidrag som har förmedlats av resp. organisation under en tvåårsperiod eller i förhållande till antalet beviljade bidragsframställningar, dels ock att i ett initialskede 200 000 kr. ställs till förfogande för gemensam verksamhet med teknisk och eko­nomisk rådgivning. Sistnämnda stöd förutsätter antingen att organisa­tionerna kan enas om en samordning av sina utredande och tekniska resurser eller, om detta inte är möjligt, att stöd lämnas till någon av riksorganisationerna som förklarar sig villig att uppfylla förutsatta uppgifter och kan väntas ha resurser därtill.

Avslutningsvis framhåller utredningen att folkrörelserna och organi­sationerna utgör grunden för landets samhällsbyggnad och att dessa har viktiga uppgifter när det gäller att reformera och förbättra samhället. Samhället bör därför överlåta på folkrörelserna och organisationerna att sköta olika samhällsuppgifter.

Utredningens   kostnadsberäkningar   innebär följande.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 198

Investeringar i nya eller ombyggda samlingslokaler under de när­maste åren kan väntas för ca 60 milj. kr. per år. Det skulle motsvara ett behov av anordningsbidrag för fast egendom om ca 35 % därav eller ca 20 mUj. kr. samt för inventarier m. m. om ca 5 % eller ca 3 milj. kr. Resterande belopp för fastighetsdelen, ca 40 milj. kr., beräknas medföra ett lånebehov om 20 % härav eller ca 8 milj. kr.

Totalkostnaden för upprustning och sanering uppskattas till ca 30 milj. kr. under en femårsperiod. Upprustningsbidrag med 50 % av sist­nämnda belopp skulle motsvara ca 3 milj. kr. per år. Härtill kommer för antagna avskrivningar ett bruttobelopp av ca 15 milj. kr. eller ca 3 milj. kr. årligen. Eftersom vissa avskrivningar skulle ske redan enligt gällande grunder bör merkostnaden för avskrivningen beräknas till ca 2 milj. kr. per år.

Det föreslagna bidraget till riksorganisationerna uppgår till 500 000 kr. per år, vartill kommer bidrag för gemensam verksamhet med 200 000 kr.

Vissa utvecklingsuppgifter som enligt utredningens förslag bör initie­ras av samlingslokalnämnden beräknas dra en kostnad av högst 200 000 kr, under en tvåårsperiod. Slutligen kan kanslikostnaderna beräknas som hittills med tillägg för kostnaden för en tjänst som kanslichef (byrådirektör).

Remissyttrandena

Flertalet remissinstanser ställer sig bakom utredningens uttalande att ett samhällsengagemang för anordnande och bibehållande av samlings­lokaler i vidgad utsträckning har kommit att uppfattas som en naturlig och viktig samhällsangelägenhet. Till dessa hör bostadssty­relsen, statens nämnd för samlingslokaler, statens handikappråd, statens ungdomsråd, länsstyrelserna i Örebro och Norrbottens län, länsbostads­nämnderna i Stockholms och Jämtlands län, servicekornmittén, gles­bygdsutredningen, Svenska kommunförbundet. Näringslivets byggnads­delegation, SAF, BR, FHR, VG, SSU, Centerns ungdomsförbund och Moderata ungdomsförbundet.

Till utredningens uppfattning att samhällsstöd till samlingslokaler skall anses vara en kostnad för en verksamhet till samhällets nytta ansluter sig bl. a. länsstyrelserna i Örebro och Norrbottens län, TCO, FHR, VG och Handikappförbundens centralkommitté. TCO anser att en tillfreds­ställande tillgång på samlingslokaler är angelägen och en förutsättning för ett fungerande organisations- och kulturliv. FHR noterar med till­fredsställelse utredningens syn på stödet för föreningsägda lokaler och understryker att samlingslokalens värde inte bör bedömas endast utifrån dess ekonomiska driftsresultat. Den enda synpunkt som enligt FHR bör tillmätas relevans är värderingen av samhällsintresset för ifråga­varande lokal.


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                199

Utredningens syn på kostnadsfördelningen stat-ko m-m u n föranleder erinringar från några remissinstanser.

Länsstyrelsen i Kronobergs län framhåller att det kommunala stödet inte ovillkorligt bör vara utformat som ett stöd utan begränsning. För att kunna stimulera en förening till att ekonomiskt utnyttja och planera lokalerna på bästa sätt bör kommunen ha frihet att utfästa sig att ge endast ett bestämt bidrag per år samt ha möjlighet att ompröva sitt bi­drag. Liknande tankegångar återfinns också i yttrandena från Svenska kommunförbundet och kommunstyrelsen i Örebro kommun. Dessa re­missinstanser understryker att det i lagtext eller eljest inte får utsägas att kommunen a priori är ansvarig för lokalernas drift och vidmakthållande.

I fråga om stöd till lokalernas drift ansluter sig statens ungdomsråd till utredningens förslag att detta stöd bör vara en kommunal angelägen­het. Målet bör enligt rådet vara hyresfri upplåtelse av allmänna sam­lingslokaler och ungdomslokaler i de fall lokalema inte används i kom­mersiellt syfte.

Kommunstyrelsen i Motala kommun konstaterar att snabbt ökande driftkostnader inom alla kommunala verksamhetsgrenar i dag utgör varje kommuns stora ekonomiska problem. Det hade därför varit önskvärt att utredningen sökt finna en form även för statligt driftbidrag till lokal-hållarna.

Förslaget att huvudmannaskapet i första hand bör anför­tros åt föreningslivet tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet re­missinstanser. Bland dessa återfinns SÖ, statens nämnd för samlingslo­kaler, statens planverk, statens handikappråd, statens ungdomsråd, några länsstyrelser, 1968 års barnstugeutredning, glesbygdsutredningen. Nä­ringslivets byggnadsdelegation, SAF, LO, BR, FHR, VG, Folkparker­nas centralorganisation. Handikappförbundens centralkommitté, SSU och Centerns ungdomsförbund.

Statens nämnd för samlingslokaler tolkar utredningens uttalanden så att den nuvarande strukturen i fråga om huvudmannaskapet har ansetts kunna i stort sett bibehållas. Det betyder att också i den fortsatta ny­produktionen flertalet samlingslokalföreningar kommer att vara sådana som väsentligen har lokalförvaltningen som sin uppgift. Dock skall lik­som hittills också andra ideella föreningar som garanterar erforderlig öppenhet i förvaltningen kunna komma I fråga för subventionsstöd. Ut­redningens uppfattning att förvaltningen av samlingslokaler som ägs av kommun eller allmännyttigt bostadsföretag så långt det är möjligt bör uppdras åt föreningslivet stöds av bostadsstyrelsen, LO, BR, FHR och Handikappförbundens centralkommitté.

Bosiadsstyrelsen framhåller att när samhngslokaler tillkommer i sam­band med utbyggnaden av ett större bostadsområde ägaren i de flesta fall torde vara ett allmännyttigt eller enskilt företag. Styrelsen anser dock att ägarfunktionen saknar reell betydelse, det väsentliga är att ga-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 200

rantier skapas för att lokalerna opartiskt och på skäliga villkor kan ställas till förfogande.

Kravet på ett bättre lokalutnyttjande kan enligt kulturrådet snarast bi­dra till att kommunerna får ett ökat ansvar för lokalförsörjningen. För­eningsliv och kommuner torde även framdeles komma att dela ansva­ret för lokalhållningen.

Länsstyrelsen i Östergötlands län bedömer den framtida utvecklingen på samlingslokalområdet som sådan att troligen mycket få samlings­lokaler kommer att byggas som inte innehåller även lokaler av typen bibliotek, fritidsgårdar m. m., där samhället blir mer direkt engagerat än vad hittills varit fallet. Vidare finner länsstyrelsen byggande av sam­lingslokaler vara av sådan art att kommunala lån, bidrag och borgen i regel måste lämnas. Kommunerna kan därför i framtiden komma att i ökad utsträckning bli huvudmän för lokalerna. Stiftelsen Institutet för rikslsonserter hävdar att det stora ekonomiska ansvar som läggs på kom­munerna motiverar att dessa uppträder som huvudmän.

Servicekornmittén finner det önskvärt att det vid den slutliga utform­ningen av reglerna för huvudmannaskap och dispositionsrätt görs en avvägning som kan balansera föreningslivets väsentliga krav på en till sin verksamhet väl anpassad lokaltillgång mot medborgarnas mer gene­rella krav på lätt tillgängliga och flexibelt användbara samlingslokaler.

Konstruktionen att ha en huvudman som svarar för driften och en annan part som har det yttersta ekonomiska ansvaret är enligt Svenska kommunförbundets mening inte lämplig. Föreningslivet bör även i forsättningen ha det ekonomiska ansvaret för samlingslokalerna, om huvudmannaskapet ligger där. Frågan om huvudmannaskapet skall vara hos kommunen eller hos föreningslivet måste bedömas mot bak­grund av de lokala förhållandena m. m.

Kritisk till en kommunalisering av en föreningsförvaltad samlings­lokal är SSU som förklarar att en sådan åtgärd direkt minskar infly­tandet för föreningslivet och dess medlemmar.

Positiva till en ökad samordning av lokalresurserna är socialstyrelsen, bostadsstyrelsen, statens nämnd för samlingslokaler, länsstyrelserna i Östergötlands, Kronobergs och Västernorrlands län, 1968 års bamstugeutredning, servicekornmittén, glesbygdsutrediiingen och FHR. Länsstyrelsen i Västernorrlands län betonar att i första hand skolans och bibliotekens lokaler bör utformas så att de kan tjäna även föreningslivets behov.

Glesbygdsutredningen finner det vara särskilt angeläget att en sam­ordning av lokalbehovet sker 1 glesbygden samt att statligt stöd i första hand lämnas där en sådan samordning är planerad.

1968 års barnstugeutredning hävdar att kommunerna bör bevaka och ansvara för att en nödvändig samordning sker och att det därvid är väsentligt att föreningslivet får möjlighet till inflytande över lokalernas användning m. m.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 201

Utredningens uppfattning att krav på en samordnad lokalanvänd­ning inte bör skrivas in i länereglerna delas av bosiadsstyrelsen, statens nämnd för samlingslokaler och FHR.

Utredningens förslag att Kungl. Mai:t skall bemyndigas att öka in­vesteringsramen för samlingslokalbyggandet tillstyrks av bo­stadsstyrelsen. Styrelsen utgår från att en särskild ram kommer att till­skapas för beslut rörande de av utredningen föreslagna anordningsbi­dragen. Eftersom det enligt styrelsen måste antas att bostadslån inte kommer att utgå för allmänna samlingslokaler om inte anordningsbidrag beviljas, blir bidragsramen avgörande för i vilken omfattning beslut om bostadslån kommer att meddelas. Det är därför inte motiverat att föra in allmänna samlingslokaler under den gemensamma ramen för bostäder och bostadskomplement eller att ha en särskild låneram för dem.

Enligt länsstyrelsen i Kronobergs län bör skilda ramar fastställas för samlingslokaler och bostäder. Härigenom undviks ett konkurrensför­hållande som skulle skapa problem speciellt för mindre kommuner.

Utredningsförslaget att kommunerna till de kommunala bo­stadsbyggnadsprogrammen försöksvis knyter motsvarande programuppgifter för allmänna samlingslokaler godtas eller lämnas utan erinran av huvudparten av remissinstanserna.

Bostadsstyrelsen finner det angeläget att kommunen skaffar sig ett tillfredsställande planeringsunderlag. Med hänsyn till att programmet förutsätts omfatta inte endast nybyggnad utan också olika stödåtgärder avseende befintliga samlingslokaler bör det inte ingå i det kommunala bostadsbyggnadsprogrammet utan utgöra ett särskilt program.

Kommunstyrelsen i Örebro kommun förordar en ingående kartlägg­ning av befintliga samlingslokaler såsom ett led i en hela riket omfattan­ de kartläggning av samlingslokaler genom statens nämnd för sam­lingslokaler.

Svenska kommunförbundet betonar värdet av att kommunala hand­lingsprogram kommer till stånd när det gäller samlingslokaler och föreslär att programmen årligen överlämnas till statens nämnd för samlingslokaler. De bör beaktas vid bidragsgivningen och inte vid länsstyrelsernas regionala planeringsbedömningar. En anknytning till bostadsbyggnadsprogrammen är inte lämplig, eftersom dessa främst om­fattar nyproducerade områden.

Flertalet remissinstanser som yttrar sig i fråga om lokalbehovet i glesbygden betonar att detta behov bör beaktas särskilt och att där befintliga lokaler bör behandlas generöst i fråga om kvarstående statliga lånefordringar. Bland dessa remissinstanser återfinns länssty­relserna i Östergötlands, Kronobergs och Norrbottens län, länsbo­stadsnämnderna i Jönköpings och Jämtlands län, MUS 65, glesbygdsut­redningen, TCO, BR, FHR och Centerns ungdomsförbund.

Till utredningens synpunkter på frågan om   prioritering   mel-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                202

lan samlingslokaler i närcentra och i kommunblocks- eller stadsdels­centra ansluter sig bl. a. länsstyrelsen i Östergötlands län och gles­bygdsutredningen.

Enligt BR finns en tendens i de nya kommunblocken att olika sam­hällsinsatser koncentreras till centralorterna. Med hänsyn härtill är det angeläget att de lokalägande folkrörelserna får tillräckligt statligt stöd för att fortsätta verksamheten i glesbygden utan orimliga kostna­der för lokalägaren eller dem som utnyttjar lokalerna. Samtidigt måste dock även samlingslokalproblemen i de nya stora bostadsområdena uppmärksammas, något som även TCO betonar.

Utredningens uppfattning i fråga om gränsdragningen mellan all­männa samlingslokaler och samlingslokaler som har karaktär av kom­plement (närlokaler) till en mindre gmpp bostadslägenheter stöds av bostadsstyrelsen och statens ungdomsråd.

Av annan uppfattning är däremot socialstyrelsen, statens planverk, länsbostadsnämnden i Jämtlands län och socialkonsulenterna i Öster­götlands län som anser att statsstöd bör kunna utgå till närlokaler. Så­lunda hävdar socialstyrelsen att det kommunala bostadsbyggnadspro­grammet bör sättas in i ett större socialt handlingsprogram. Styrelsen föreslår att stöd skall utgå även till de bostadskomplement som i när­miljö har till syfte att tillgodose behovet av kontakt och gemenskap. En­ligt styrelsen bör lokaler av detta slag i första hand erbjudas enskilda och grupper som inte kan nås av föreningslivet.

Utredningens i avsnittet om normerings- och utveck­lingsarbete framförda önskemål om sådan utformning av sam­lingslokaler att de kan nås av alla grupper av handikappade stöds av bostadsstyrelsen, statens handikappråd, handikappinstitutet. Folkpar­kernas centralorganisation och Handikappförbundens centralkommitté. Handikappinstitutet förklarar sig ha planer på att utarbeta ett infor­mationsmaterial, speciellt beträffande handikappanpassning av samlings­lokaler. Detta material kommer enligt institutet att väsentligt underlätta för de huvudmän som har ambitioner att gå längre än vad officiella be­stämmelser direkt kräver.

Statens nämnd för samlingslokaler ansluter sig till vad utredningen anfört om inriktningen och organisationen av utvecklingsarbetet. Bo­stadsstyrelsen däremot konstaterar att frågan hur utvecklings- och nor-meringsarbetet bör bedömas blir beroende av hur organisationsfrågorna löses. Om den av styrelsen förordade lösningen väljs, nämligen att frå­gor rörande lån och bidrag till allmänna samlingslokaler behandlas inom styrelsen av en särskild delegation, är det naturligt att styrelsen även handlägger det utvecklings- och normeringsarbete som berör samlings­lokalernas funktion. De byggnadstekniskt betonade frågorna bör inte brytas ut ur sitt sammanhang, dvs. Svensk byggnorm. Dessa frågor bör följaktligen handläggas inom statens planverk.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 203

Behovet av samarbete mellan olika intressenter på samlingslokalom­rådet vad gäller utvecklingsarbetet framhävs av flera remissinstanser, bland vilka märks statens handikappråd, teater- och musikrådet, FHR, Folkparkernas centralorganisation. Svenska riksteatern och Handikapp­förbundens centralkommitté.

Statens handikappråd framhåller att de länshandikappråd och kom­munala handikappråd som nu håller på att inrättas i landet bör med­verka i den lokala planeringen av samlingslokalerna.

Beträffande samarbetet inom utvecklingsområdet förklarar sig bl. a. FHR, Folkparkernas centralorganisation och Handikappförbundens centralkommitté beredda att medverka med sin sakkunskap.

I utredningens uttalande att ett samlat normarbete är påkallat beträf­fande de särskilda krav som turnerande scenkonst och musik ställer på utformningen av vissa lokaldelar instämmer teater- och musikrådet och Svenska riksteatern. Svenska riksteatern finner det befogat att riks­teatern deltar inte endast i det allmänna normeringsarbetet utan även i granskningen av varje enskilt projekt.

I anslutning till det föreslagna normerings- och utvecklingsarbetet fin­ner Stiftelsen Institutet för rikskonserter det vara befogat att man vid planeringen av nya lokaler noga beaktar vilka typer av grupprum och vilka större lokaler som kan behövas för olika aktiviteter, bl. a. för ut­övande av musik.

Utredningens förslag beträffande stöd till ungdomslokaler tillstyrks eller lämnas utan erinran av de remissinstanser som yttrar sig i frågan. Flera remissinstanser efterlyser dock en klar precisering av vilka samlingslokaler som kan komma i fråga för samlingslokalstöd resp. stöd från allmänna arvsfonden för att svåra gränsdragningsproblem skall undvikas. Bostadsstyrelsen pekar på att utredningens förslag inne­bär att vissa ungdomsgårdar kan komma att omfattas av stödet, vilket hittills inte har varit fallet, eftersom det har ansetts vara en kommunal angelägenhet att sörja för tillkomsten av ungdomsgårdar. De mindre ungdomsgårdarna torde enligt styrelsen kunna erhålla bostadslån med stöd av bostadslånekungörelsen och därvid synes också arvsfondsmedel kunna tilldelas dem.

Att utredningens förslag kommer att leda till en ökning av verksam­heten samt ökade anspråk på medel framhålls i yttranden från bostads­styrelsen, statens nämnd för samlingslokaler och länsbostadsnämnden i Stockholms län.

Förslaget att bostadslån och anordningsbidrag skall utgå till andra studentkårlokaler än restauranglokaler föranleder endast i några fall reaktioner från remissinstansernas sida.

Bostadsstyrelsen — som tillstyrker förslaget — erinrar om att kungö­relsen (1964: 398) om lån för anskaffning av studentkårlokaler medger lån inte bara för ny- och ombyggnad utan också för köp av byggnad.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                204

Bostadslånekungörelsen däremot medger bostadslån för inköp av fastig­het endast under vissa förutsättningar. Ändamålsbestämningen i först­nämnda kungörelse bör vara oförändrad för att en försämring av finan­sieringsmöjligheterna skall undvikas när kårlokalstödet skall tillgodoses inom ramen för bostadslångivningen. Bostadslån och anordningsbidrag bör alltså utgå även för inköp av fastighet. Det sagda bör av samma skäl gälla även beträffande fastighet som inköps för anordnande av all­männa samlingslokaler.

Statens nämnd för samlingslokaler understryker att, om lokalanskaff­ningen sker genom köp av en äldre fastighet samt om- eller tillbygg­nad av denna är nödvändig, det är angeläget att även värdet av det befintliga huset kan inräknas i bidragsunderlaget. Eljest omöjliggörs denna form av lokalanskaffning och det nya finansieringssystemet med­för dä sådana olägenheter att dess genomförande ter sig tveksamt.

Förslag om stöd till även andra typer av lokaler har fram­förts från remisshåll. Statens nämnd för samlingslokaler anser att hälso­vårdslokaler som ingår i studentkårlokaler bör bil föremål för statligt stöd, åtminstone i form av lån. Liknande synpunkter återfinns också i SFS:s yttrande. TCO finner att lokalbehovet har breddats på senare år och anser att det kan vara motiverat att räkna in även expeditionsloka­ler i låneunderlaget. Även FHR och Handikappförbundens centralkom­mitté är av den uppfattningen. Socialstyrelsen och Handikappförbun­dens centralkommitté anser att det finns behov av stöd till kurs- och lägergårdar. Sistnämnda remissinstans kräver att frågan om stöd till kursgårdar snarast utreds.

Ett ökat statligt stöd till bl. a. folkparksrörelsen för dess arrangörs­verksamhet är enligt FHR väl motiverat. Detta stöd bör dock inte få inkräkta på de ramar som ges för samlingslokalstödet utan utgå i form av kulturanslag.

MUS 65 anser att skäl föreligger för att statligt stöd skall utgä för anordnande av utställningsutrymmen i de allmänna samlingslokalerna.

Förslaget att nuvarande regel om upplåtelseskyldighet bibehålls och till viss del kompletteras tillstyrks eller lämnas utan erin­ran av bostadsstyrelsen, statens nämnd för samlingslokaler, statens ungdomsråd, Örebro läns landstings förvaltningsutskott och VG.

Bostadsstyrelsen framhåller att vad utredningen har uttalat om un­dantag från upplåtelseskyldigheten kan synas strida mot vad utred­ningen säger om att ett subventionsstöd till föreningslivet bör förbe­hållas lokaler där den löpande förvaltningen har uppdragits åt öppen förening med endast detta syfte. Bostadsstyrelsen utgår emellertid från att utredningen därmed inte har åsyftat att utestänga organisationer som för medlemskap kräver viss åsiktsinriktning, exempelvis i nykter-hetspolitiskt avseende, från rätten till stöd från det allmänna.

Två ledamöter i statens nämnd för samlingslokaler finner det själv-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                205

klart att samlingslokaler med statligt stöd skall kunna hyras utan andra förbehåll för användningen än dem som anges i allmänna ordningsstad­gan och andra av myndigheter fastställda föreskrifter. Av principiella skäl kan därför den möjlighet till begränsning i uthyrningen som utred­ningen vill tillerkänna nykterhetsrörelsen inte accepteras.

1968 års beredning om stat ocli kyrka anser att det är möjligt att på annat sätt än genom uttryckliga undantag från principen om upp­låtelseskyldighet tillgodose berättigade önskemål från kyrkor och tros­samfund i dessa avseenden. Redan i nuläget byggs vanligen nya guds-tjänstiokaler i kombination med lokaler för ungdoms- och annan verk­samhet. Att man bygger lokaler som innehåller endast ett enda rum (gudstjänstlokal) torde höra till undantagen. Genom att stadga att i de lokaler som byggs med statsbidrag skall finnas lokaler som är öppna för allmän uthyrning är det möjligt att hålla kvar principen om upp­låtelseskyldighet. Om lokaler för allmän uthyming finns i viss utsträck­ning bör upplåtelseskyldighet för gudstjänstrum inte föreligga om upplåtelsen innebär något som strider mot rummets helgd eller sam­fundens trosuppfattning samt det inte kan tas för givet att gudstjänst­rummet och dess inventarier behandlas med aktsamhet och pietet.

Sveriges köpmannaförbund framhåller att det förekommer att sam­lingslokaler upplåts för tillfälliga utförsäljningar i en omfattning som orsakar den etablerade detaljhandeln mycket stora avbräck och 1 många fall försvårar eller omöjliggör en realistisk ekonomisk planering. Plan-dispositionerna inom stadsplanelagt område ger enligt förbundets upp­fattning ramar för den verksamhet som skall ske i olika byggnader. Förbundet önskar genom sitt yttrande aktualisera frågan hur över­vakning av reglema för markanvändning i praktiken sker inom kom­munerna.

Samtliga remissinstanser som yttrar sig över stödets allmänna konstruktion tillstyrker utredningens förslag eller lämnar dessa utan erinran. Till dessa remissinstanser hör universitetskanslersämbetet, bostadsstyrelsen, statens handikappråd, teater- och musikrådet, statens ungdomsråd, länsstyrelserna i Östergötlands, Kronobergs och Väster­norrlands län, länsbostadsnämnden i Stockholms län, 1968 års bered­ning om stat och kyrka, glesbygdsutredningen, Örebro läns landstings förvaltningsutskott, LO, FHR, VG, SSU, Centerns ungdomsförbund och SFS.

Länsstyrelsen i Kronobergs län delar utredningens synpunkt att det statliga stödet skall ha karaktär av en engångsinsats men finner det ändå befogat att ytterligare statligt stöd skall kunna utgå undantagsvis. Även Svenska kommunförbundet poängterar att så bör kunna ske i vissa fall, t. ex. i glesbygder.

1968 års beredning om stat och kyrka finner det rimligt att sam­hällsstöd till allmänna samlingslokaler skall vara tillgängligt även för


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 206

trossamfunden — och fr. o. m. år 1983 också Svenska Kyrkan — med deras speciella behov av samlingslokaler i form av kyrkor och andra gudstjänstrum. Någon särbehandling av trossamfunden bör således inte ske.

ÅtskilUga remissinstanser anser att en anknytning av finansieringen av allmänna samlingslokaler till en redan existerande finansieringsform innebär en administrativ förenkling. Hit hör universitetskanslersämbetet, statens planverk, länsstyrelsen i Norrbottens län, länsbostadsnämnderna i Stockholms och Örebro län, HSB och FHR.

Det av utredningen föreslagna kreditstödet till nytillkommande lokaler i form av bostadslån tillstyrks eller lämnas utan erin­ran av samtliga remissinstanser som har uttalat sig därom. Till dessa hör bostadsstyrelsen, statens nämnd för samlingslokaler, statens planverk, kulturrådet, teater- och musikrådet, vissa länsstyrelser och länsbostads­nämnder, servicekornmittén, glesbygdsutredningen. Svenska kommun­förbundet, HSB, BR, FHR, VG, Centerns ungdomsförbund, SFS och Handikappförbundens centralkommitté. Även om remissinstanserna ger uttryck åt stor enighet beträffande värdet av en finansiering med bo­stadslån, görs åtskilliga erinringar i frågor som gäller lånets storlek, fördjupningsmöjligheterna m. m.

I fråga om tillämpningen av bostadslånekungörelsen för allmänna samlingslokaler framhåller bostadsstyrelsen att författningsändringar blir nödvändiga i ett flertal andra avseenden än vad gäller bestämmelser­na om låneunderlag. Långivningen till samlingslokaler synes över hu­vud komma att bilda ett för bostadslånekungörelsen lagtekniskt främ­mande element. Med hänsyn härtill och till det starka sambandet mel­lan lån- och bidragsgivningen föreslår styrelsen att en särskild kun­görelse tillskapas omfattande såväl bostadslånet som anordningsbi­draget.

Den föreslagna vidgningen av låneunderlaget till att omfatta också kostnader för mark samt konstnärlig utsmyckning tillstyrks av bostads­styrelsen, statens nämnd för samlingslokaler, länsstyrelsen i Norrbottens län, FHR och SFS.

Förslaget att lånets storlek i relation till låneunderlaget bör följa bestämmelserna i bostadslånekungörelsen med det tillägget att det klart bör framgå att föreningsägda lokaler kan påräkna bostadslån med 20 % av låneunderlaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av bl. a. bostadsstyrelsen och statens nämnd för samlingslokaler.

HSB förutsätter i sitt remissvar att lånets storlek för de kooperativa företagen blir densamma för samlingslokaler som för bostäder, näm­ligen 28 % av låneunderlaget. SFS utgår å sin sida från att lån kom­mer att beviljas med 30 % av låneunderlaget. VG anser att förslaget innebär en försämring jämfört med nu gällande regler. Det är inte heller motiverat med en lägre procentsats för de föreningsägda lokaler-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 207

na än för de kommunägda, VG föreslår att procenttalet höjs till i varje fall 30 % av låneunderlaget.

Statens nämnd för samlingslokaler delar utredningens uppfattning att det från statens synpunkt inte är motiverat att kräva förbud mot belåning av inteckningar i förmånsläge som motsvarar anordningsbi­draget. Sådan inteckning bör få användas för lån till täckande av kostnader utöver det pantvärde som framräknas vid den statliga be­låningen. Som villkor för belåning av ifrågavarande inteckningar bör gälla att nämnden i varje särskilt fall lämnat medgivande därtill.

Bostadsstyrelsen understryker i detta sammanhang att det ekonomis­ka ansvar kommunerna förutsätts ta för samlingslokalerna bör kom­ma till uttryck i ett borgensåtagande för lånet, vilket också skulle innebära administrativa fördelar. Styrelsen anser att lokalägaren bör förbinda sig att inte belåna inteckning i det fria utrymme som följer av anordningsbidraget och borgensåtagandet annat än i enlighet med bestämmelserna I 12 § bostadslånekungörelsen. Innebörden härav är att låntagaren Inte får för annat ändamål än täckning av kostnader för byggnadsföretaget utöver pantvärdet belåna inteckning med för­månsrätt inom det sålunda frigjorda utrymmet. Belåning får ske högst med belopp som den långlvande myndigheten efter kommu­nens hörande godkänner. Ett kommunalt borgensåtagande för det statliga lånet förordas även av statens nämnd för samlingslokaler, länsbostadsnämnderna i Stockholms, Kronobergs, Göteborgs och Bo­hus samt Jämtlands län.

Några remissinstanser tar upp vissa kreditmarknadsfrågor i anslutning till utredningens uttalande att frågan om kreditpriorite­ring för samlingslokaländamål i första hand bör lösas i anslutning till kreditmarknadsöverenskommelser. Sålunda finner länsbostadsnämnden i Stockholms län att kreditmarknadsöverenskommelser avseende även samlingslokalbyggandet kommer att ge kreditförsörjningen åt denna sektor en välbehövlig stadga. Tveksamma eller direkt avvisande till överenskommelser som innebär en prioritering av kreditbehovet är fullmäktige i riksbanken. Svenska bankföreningen, styrelsen för Ko­nungariket Sveriges stadshypotekskassa. Näringslivets byggnadsdelega­tion och SAF.

Fullmäktige i riksbanken framhåller att den föreslagna belånings­formen har den nackdelen att den på kreditmarknaden prioriterade, redan stora volymen av krediter växer ytterligare och försvårar möj­ligheterna att framgångsrikt genomföra prioriteringen och samtidigt föra en konjunkturstabiliserande kreditpolitik. Det är i föreliggande fall fråga om jämförelsevis små belopp men det måste observeras att den föreslagna utökningen av prioriteringen långt ifrån är ensam i sitt slag. Utan att speciellt rikta sig mot finansieringen av samlingsloka­ler framhåller fullmäktige vikten av att största restriktivitet visas vid


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 208

utökning av de prioriterade ändamålen och att minskning företas när detta visar sig möjligt. Kan antalet kategorier för prioriteringen inte på ett någorlunda snävt sätt begränsas, blir det enligt fullmäktige så mycket mera angeläget att begränsa den totala volymen av det byggande som ryms under de prioriterade belåningskategorierna.

Sistnämnda synpunkt anlägger även Svenska bankföreningen, som dessutom understryker att krediter till allmänna samlingslokaler skiljer sig från krediter till bostäder och s. k. bostadskomplement. Lokalerna har nämligen lägre kreditvärde än andra fastigheter på grund av de­ras osäkra intäktsförhållanden och de ojämförligt sämre möjligheterna att lyfta av kortfristiga bankkrediter för dessa lokaler till långfristiga lån i något kapitalmarknadsinstitut. Av bl. a. dessa skäl bör krediter till allmänna samlingslokaler inte jämställas med bostadskrediter och inte heller ingå i kreditmarknadsöverenskommelserna om bostads­byggandets finansiering. Liknande tankegångar utvecklar Näringslivets byggnadsdelegation och SAF vilka avstyrker att ifrågavarande långiv­ning överförs till den s. k. prioriterade sektorn.

Även styrelsen för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa är av den meningen att samlingslokalerna är speciella som belåningsobjekt och därför knappast på förhand kan garanteras långfristiga botten­lån. I stället bör det ankomma på vederbörande kreditinstitut att från fall till fall pröva kreditfrågan. Styrelsen erinrar vidare om att gällan­de författningsbestämmelser om stadshypoteksinstitutens utlåning upp­ställer krav på inteckningssäkerhet. Eftersom kommun enligt gällande praxis inte kan lämna sådan säkerhet förutsätts en ändring av författ­ningsbestämmelserna, om stadshypoteksinstituten skall kunna medverka vid belåning av kommunägda samlingslokaler. Liknande uppfattning redovisar Svenska bankföreningen.

Utredningen räknar med att fördjupning av bostadslånet skall kunna förekomma med mer än 10 % av låneunderlaget, om inte över­enskommelser kan träffas med kreditinstituten. Enligt bostadsstyrelsens mening är det ytterst angeläget att kreditförsörjningen kan ordnas på ett tillfredsställande sätt så att fördjupning med mer än 10 % inte skall behöva förekomma.

Statens nämnd för samlingslokaler finner det vara värdefullt med en fördjupningsmöjlighet utan begränsning till visst procenttal om sär­skilda skäl föreligger. Nämnden väntar dock att kreditmarknadsöver­enskommelser i övervägande antal fall skall lösa finansieringsfrågorna. Positiva till en fördjupningsmöjlighet är också länsbostadsnämnden i Göteborgs och Bohus län, som pekar på betydelsen härav i första hand i glesbygdsområden, samt FHR som emellertid anser att förutsättningar­na för fördjupning bör ytterligare klargöras.

Förslaget om anordningsbidrag har fått ett genomgående positivt mottagande. Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 209

bl. a. bostadsstyrelsen, statens nämnd för samlingslokaler, kulturrådet, vissa länsstyrelser, länsbostadsnämnden i Stockholms län, 1968 års be­redning om stat och kyrka, fullmäktige i riksbanken. Näringslivets byggnadsdelegation, SAF, TCO, FHR, BR, VG, Folkparkernas central­organisation, Moderata ungdomsförbundet och Handikappförbundens centralkommitté.

Förslaget att anordningsbidrag skall utgå utan maximering till visst högsta belopp har av flera remissinstanser ansetts vara väl motiverat. Bland dessa märks bostadsstyrelsen, länsstyrelsen i Norrbottens län, FHR och Folkparkernas centralorganisation. Sålunda anför FHR att det väsentliga i bidragets utformning är att föreslagna procentsatser för anordningsbidraget får tillämpas på det låneunderlag som kan accepteras i varje särskilt fall. Den nuvarande maximeringen av stats­lånen på grund av en otillräcklig anslagsgivning har enligt FHR varit synnerligen besvärande för de stora föreningarna.

Förslaget att ge högre anordningsbidrag till lokaler som ägs av eller upplåts till öppen förening utan vinstintresse än till lokaler 1 kommu­nal regi finner såväl bostadsstyrelsen som länsbostadsnämnden i Stock­holms län ägnat att åstadkomma en styrning av verksamheten. Bostads­styrelsen menar att valet av förvaltningsform inte bör ske med utgångs­punkt i bidragets storlek utan efter andra allmänna överväganden. Sty­relsen föreslår därför att det i bidragshänseende inte görs åtskillnad mellan kommun och annan. Vidare anser styrelsen att de stora ekono­miska insatser som kommunerna fömtsätts göra bör beaktas i detta sammanhang. Styrelsen föreslår att bidragsandelen får utgöra högst 40 % av låneunderlaget.

Av motsatt uppfattning är statens nämnd för samlingslokaler som konstaterar att den styrningseffekt som förslaget innebär står i över­ensstämmelse med nuvarande praxis, vilken enligt nämnden bör bibe­hållas. Även angivna procenttal ansluter sig enligt nämnden till nu­varande regler, om man bortser från effekten av den maximering som de hittillsvarande begränsade anslagsramarna har framtvingat.

1968 års beredning om stat och kyrka finner att det av samlingslo­kalutredningen formulerade kravet på att lokalen skall drivas av kom­mun eller öppen förening inte medger att anordningsbidrag utgår till kyrkor och samfund. Undantag från denna regel måste därför enligt beredningen göras.

Utredningens förslag om ett särskilt schablonmässigt beräknat b i-d r a g för inköp av konst, inventarier och pedagogis­ka hjälpmedel accepteras av flertalet remissinstanser. Både bo­stadsstyrelsen och statens nämnd för samlingslokaler förutsätter att den konstnärliga utsmyckning som utgör fast egendom hänförs till låne­underlaget.

Statens handikappråd och Handikappförbundens centralkommitté un-

14    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bil. 13


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 210

derstryker vikten av att även hjälpmedel för handikappade får ingå i bidraget för lös egendom, t. ex. hörselteknisk utrustning och visuella hjälpmedel. Liknande synpunkter anlägger FHR som dessutom förut­sätter att särskilda medel också i fortsättningen skall anvisas för konst­inköp i mer omfattande och koncentrerad form.

Kommunstyrelsen i Örebro kommun ifrågasätter om inte den före­slagna schabloniseringen av bidraget är i snävaste laget. Önskvärdheten av generösa bidrag till inventarier m. m. framhålls också av BR och Centerns ungdomsförbund.

Förslagen angående stöd till befintliga lokaler tillstyrks eller lämnas utan erinringar av bl.a. bostadsstyrelsen, statens nämnd för samlingslokaler, kulturrådet, teater- och musikrådet, vissa länsstyrel­ser och länsbostadsnämnder, servicekomnuttén. Näringslivets byggnads­delegation, SABO, SAF, TCO, BR, FHR, VG, Folkparkernas central­organisation och Svenska riksteatern.

Vägledande för stödverksamheten bör enligt statens nämnd för sam­lingslokaler vara att åtgärderna anpassas till lokalernas återstående livs­längd som samlingslokaler och att de genomförs på ett sätt som tryg­gar ekonomin för hela den återstående tiden. Det sistnämnda kravet förutsätter att också kommunerna medverkar med insatser och garan­tier. Det måste finnas tillgång till ett planeringsunderlag byggt på kommunernas handlingsprogram.

Teater- och musikrådet finner upprustningsbidragen utom­ordentligt angelägna och framhåller att flera på teaterområdet verk­samma organisationer har allvarligt ifrågasatt möjligheterna att bygga ut eller ens vidmakthålla teaterdistributionen med den lokalstandard som finns f.n. Rådet föreslår att en säkerhetsinriktad upprustning av riks­teaterns spelplatser prioriteras vid fördelning av de föreslagna upprust­ningsbidragen.

Kulturrådet betonar vikten av att upprustningsbidragen får en sådan utformning och omfattning att behoven av samlingslokaler i äldre bo­stadsområden och i glesbygdsområden kan tillgodoses oavsett vem som är lokalägare.

När det gäller upprustning av det stora antalet befintliga äldre sam­lingslokaler finner 5BO det naturligt att ägareförhållandena i första hand kvarstår oförändrade. För den händelse man i enskilda fall skulle finna det vara angeläget eller fördelaktigt med en överlåtelse till kom­mun eller allmännyttigt bostadsföretag bör enligt SABO möjligheter öppnas för att praktiskt genomföra sådana åtgärder.

VG godtar upprustningsbidragets maximering till 50% av kostna­derna. Det bör dock närmare klargöras vad som avses med "kostnader". VG förutsätter att i dessa får inräknas dels egentlig upprustning, dvs. kostnader för nödvändiga reparationer och utbyte av inventarieutrust­ning, dels ock avlyft av låneskulder samt att detta skall gälla även stats­belånade lokaler, som tidigare erhållit lån med maximal subventionsdel.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                          211

Med hänsyn till folkparkernas allmännyttiga karaktär förordar Folk­parkernas centralorganisation att upprustningsbidrag skall få utgå även till icke statsbelånade lokaler inom folkparkerna. Bristande möjligheter att ekonomiskt klara av om- och nybyggnationer leder i dag i ökad ut­sträckning till kommunalisering av folkparker, vilket centralorganisa­tionen från samhällsekonomisk synpunkt finner vara ofördelaktigt.

Samtliga remissinstanser som har uttalat sig om den föreslagna tids­begränsningen av stödverksamheten anser stödperioden vara för kort. En förlängning av perioden till tio år förordas av statens nämnd för samlingslokaler, teater- och musikrådet, länsstyrelsen i Norrbottens län, HSB, BR, FHR och VG. Utan att ange hur lång tidsperioden bör vara föreslår några remissinstanser att den i vart fall bör vara längre än fem år. Till dessa hör länsstyrelsen i Kronobergs län, länsbostadsnämn­den i Jämtlands län, TCO och Handikappförbundens centralkommitté.

Vad angår organisationen för stödet till samlingslokaler har endast några remissinstanser berört utredningens förslag att beslutande­rätten i fråga om anordnings- och upprustningsbidrag samt särskilda eftergifter skall läggas på statens nämnd för samlingslokaler. Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av statens nämnd för samlingslokaler, statens ungdomsråd, länsstyrelsen i Västernorrlands län, BR, FHR, Centerns ungdomsförbund och Moderata ungdomsförbundet. Av an­nan mening är bostadsstyrelsen vilket har samband med styrelsens i det följande redovisade synpunkter på förfarandet i stödärendena.

Önskemål om viss representation i statens nämnd för sam­lingslokaler förs fram av statens ungdomsråd. Svenska kommunförbun­det, Folkparkernas centralorganisation, Moderata ungdomsförbundet och SFS. Sålunda anser Svenska kommunförbundet det vara motiverat att kommunerna blir väl representerade i nämnden på grund av den väsentliga roll som kommunerna spelar när det gäller allmänna sam­lingslokaler. Kommunstyrelsen i Söderköpings kommun föreslår att an­talet ledamöter i nämnden sätts till nio, varav de tre riksorganisationerna bör få utse var sin ledamot. SFS förordar att nämnden skall bestå av åtta ledamöter med lika många suppleanter.

Remissinstanserna är starkt delade när det gäller förfarandet i låne- och bidragsärendena. Till de remissinstanser som till­styrker utredningens förslag eller lämnar dessa utan erinran hör statens iiänvid för samlingslokaler, teater- och musikrådet, länsstyrelserna i Västernorrlands och Norrbottens län, länsbostadsiiämnderna i Stock­holms, Jönköpings samt Göteborgs och Bohus län. FHR har intet att erinra mot utredningens förslag men påpekar att en uppdelning av be­slutanderätten kan komma atf medföra organisatoriska svårigheter för sökanden, varför fasta anvisningar kommer att erfordras.

Statens nämnd för samlingslokaler, länsstyrelsen i Norrbottens län samt länsbostadsnämnderna i Stockholms och Göteborgs och Bohus län


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 212

föreslår att bostadslångivningen skall åvila länsbostadsnämnderna med hänsyn till bl. a. deras betydande erfarenheter av belåning av olika lokaltyper. Bidragsgivningen däremot bör ankomma på statens nämnd för samlingslokaler, som även framdeles bör vara det centrala statliga organet för samlingslokalfrågor med uppgift bl. a. att turordna anmälda projekt, att granska projekten från speciella samlingslokalsynpunkter samt att bevilja anordningsbidrag. Det enda skäl som enligt länsbostads­nämnden i Stockholms län kan åberopas för att lägga långivningen hos bostadsstyrelsen är att samarbetet kan tyckas bli enklare mellan två cen­trala organ än mellan ett centralt organ och en rad länsorgan. För­delarna är dock skenbara eller obetydliga. Att lägga långivningen hos bostadsstyrelsen stöter på svårigheter bl. a. därigenom att styrelsen inte har direkt tillgång till de regionala kontakterna. Ett förfarande som innebär att både styrelsen och länsbostadsnämnderna deltar I lånehan­teringen förefaller alltför omständligt och tidsödande för att kunna fungera tillfredsställande.

Flera remissinstanser avstyrker utredningens förslag eller ställer sig tveksamma till det. Rätt allmänt uppfattas uppdelningen av beslutsfunk­tionen på två olika myndigheter som olycklig.

Bostadsstyrelsen anför bl. a. Den föreslagna ordningen har enligt bo­stadsstyrelsens mening genom sin dualism så betydande olägenheter — inte minst av administrativ art — att styrelsen avstyrker den. En för­enkling av handläggningen av frågor rörande lån och bidrag för all­männa samhngslokaler borde vinnas om de sammanfördes till endast en myndighet, förslagsvis till bostadsstyrelsen. Ärendena skulle där hand­läggas av en delegation sammansatt av representanter för riksorganisa­tioner som sysslar med samlingslokaler, kommuner och bostadsstyrel­sen. Delegationen bör tillerkännas beslutanderätt med skyldighet att till styrelsen hänskjuta frågor av principiell art, petitafrågor och andra frågor av större vikt.

Vidare framhåller bostadsstyrelsen att det i och för sig kunde vara önskvärt — för uppnående av likhet med formema för den sed­vanliga bostadslångivningen — att uppgiften fick ankomma på läns­bostadsnämnderna. Detta ter sig emellertid knappast möjligt, åtminstone i begynnelseskedet, av i första hand två skäl. De riksomfattande in­tressen som är representerade i nämnden för samlingslokaler kan knap­past knytas till en regional myndighet men väl till bostadsstyrelsen. Vi­dare finns f. n. inte på det regionala eller lokala planet erforderlig kunskap om den tekniska granskning som måste utföras.

Ansökning om såväl lån som bidrag bör ställas och sändas direkt till styrelsen, varefter delegationen när så prövas erforderligt kan inhämta yttrande från länsbostadsnämnden i närmare angivna avseenden. Avser ansökningen endast anordningsbidrag bör delegationen likaledes vara beslutande organ, liksom när det gäller stödet till befintliga lokaler.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                213

Att låne- och bidragsärendena bör avgöras av en enda myndighet — om inte från början, så dock efter viss övergångstid — framhålls mer eller mindre starkt också i yttranden från universitetskanslersämbetet, statens planverk, länsstyrelsen i Östergötlands län, länsbostadsnämnder­na i Östergötlands, Örebro, Jämtlands och Norrbottens län samt HSB.

Universitetskanslersämbetet ställer frågan om inte en splittrad hand­läggningsordning riskerar att medföra att en del av de vinster i fråga om översiktlighet över finansieringsformerna som i övrigt kännetecknar ut­redningsförslaget härigenom går förlorade.

En lån- och bidragsgivning koncentrerad till bostadsstyrelsen finner statens planverk, länsstyrelsen i Östergötlands län och länsbostadsnämn­den i Örebro län vara lämplig. Länsstyrelsen i Östergötlands län anser dock att bostadsstyrelsen först på sikt bör ta över de uppgifter som av­ses åvila statens nämnd för samlingslokaler, varefter nämndens verk­samhet kan upphöra. En successiv anpassning av handläggningen för att denna slutiigen skall förläggas till bostadsverket förordar även länsbo­stadsnämnderna i Östergötlands och Jämtlands län.

Uppenbara fördelar är att vinna om så få beslutsorgan som möjligt är inkopplade, anser länsbostadsnämnden i Norrbottens län. I likhet med övrig långivning bör även beslutanderätten avseende bostadslån till all­männa samlingslokaler ligga på länsbostadsnämnderna. Enligt utred­ningen skall ett av statens nämnd för samlingslokaler meddelat beslut om anordningsbidrag anses visa att lokalerna tillgodoser ett varaktigt behov och att lånet inte är förenat med förlustrisk. Bostadslånemyndighetens beslut i lånefrågan blir härigenom endast av formell karaktär trots att lånemyndigheten tillhandahåller riskkapitalet. Länsbostadsnämnden an­ser en riktigare beslutsväg vara att nämnden med sin lokalkännedom i första hand prövar bostadslånefrågan och att bidragsfrågan prövas efter lånemyndighetens ställningstagande i lånefrågan.

HSB efterlyser en ytterligare bearbetning av handläggningsrutinerna varvid särskilt bör prövas om antalet beslutsorgan kan begränsas och om inte en starkare regional anknytning av låneärendena kan anses vara ändamålsenlig.

VG ifrågasätter om inte stödverksamheten i sin helhet bör handhas av enbart samlingslokalnämnden, som hittills fungerat fullt tillfredsstäl­lande.

De remissinstanser som har yttrat sig över utredningsförslaget att bo­stadsmyndigheterna skall ta över förvaltningen av utestående samlingslokallån har samtliga tillstyrkt förslaget eller lämnat detta utan erinran. Bland dessa remissinstanser återfinns bostadsstyrelsen, statens nämnd för samlingslokaler samt vissa länsstyrelser och länsbostads­nämnder.

Bostadsstyrelsen anför att beslut 1 frågor om uppsägning och överta-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                          214

gande av lån bör meddelas av den föreslagna delegationen,inom styrel­sen efter anmälan av länsbostadsnämnden.

Utredningens förslag beträffande ekonomiskt stöd.till de sam­lingslokalägande riksorganisationer na hälsas med tillfredsställelse av statens nämnd för samlingslokaler, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, BR, FHR, VG, Folkparkernas centralorgani­sation. Centerns ungdomsförbund. Moderata ungdomsförbundet och Handikappförbundens centralkommitté.

Folkparkerims centralorganisation framhåller att utredningen inte tycks ha beaktat det omfattande service- och projekteringsarbete som organisationen bedriver för allmänna samlingslokaler och fritldslivet i övrigt. Organisationen föreslår därför att det föreslagna bidraget till de samlingslokalägande riksorganisationerna om sammanlagt 700 000 kr. räknas upp till 1 milj. kr. samt att bidrag skall utgå till organisa­tionen i samma proportion som till övriga samlingslokalägande riks­organisationer.

När det gäUer fördelningen av den post om 320 000 kr. som föresla­gits för organisationernas arbete med den statiiga lån- och bidragsgiv­ningen föreslår statens nämnd för samlingslokaler att halva summan , fördelas i proportion till de sammanlagda beloppen av de statliga lån och bidrag som förmedlats av resp. organisation under, de tre år som ligger närmast före det budgetår under vilket beslut fattas, medan åter­stoden fördelas I förhållande till antalet beviljade bidragsframställningar under samma tidsperiod. Liknande tankegångar utvecklar VG i sitt ytt­rande.

Såväl BR som FHR menar att bidrag utöver gmndbidraget bör kunna fördelas mellan organisationerna enligt principer varom de själva träffar överenskommelse. Att en sådan kan träffas bekräftar FHR, som haft överläggningar i frågan med BR och VG. Enligt BR:s uppfattning måste dock vid en sådan fördelning större hänsyn tas till antalet låneärenden än lånens sammanlagda storlek i kronor räknat.

Utredningens förslag att medel, förslagsvis 200 000 kr. under en två­årsperiod, ställs till samlingslokalnämndens förfogande för normerings-och utvecklingsarbete tillstyrks av samlingslokalnämnden, teater- och musikrådet, BR, FHR, Svenska riksteatern och Handikappförbundens centralkommitté. SÖ finner det befogat att medel anvisas men anser att ett anslag på 200 000 kr. blir otillräckligt.

De samlingslokalägande riksorganisationerna tillstyrker förslaget att 200 000 kr. anslås i ett initialskede för teknisk och ekonomisk rådgiv­ning. 5Ö däremot ställer sig tveksam härtill, om bidraget skulle kon­centreras till någon av organisationema.

I anslutning till utredningens kostnadsberäkningar fram­håller statens nämnd för samlingslokaler att det planeringsunderlag som efter hand kommer fram från de kommunala bostadsbyggnadsprogram-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                215

men kan väntas komma att belysa behovet av statens ekonomiska med-; verkan. Tills vidare bör enligt nämnden utredningens kostnadsberäkning­ar kunna läggas till grund för beslut av statsmakterna. Beräkningarna innebär en ökning av resurserna, vilket bör göra det möjligt att av­veckla den maximeringspraxis som hittills förorsakat många lokalföre­tag ekonomiska svårigheter.

Departementschefen

Staten har sedan år 1942 lämnat ekonomiskt stöd för att främja tillkomsten och bevarandet av allmänna samlingslokaler. Stödverksam­heten har varit inriktad på lokaler som tillgodoser främst föreningslivets behov av utrymmen för möten, studieverksamhet och förströelse.

Den dominerande stödformen är lån som täcker en viss del av kost­naderna för nybyggnad, ombyggnad eller köp av byggnad. Lån kan utgå också för att avhjälpa ekonomiskt trångmål, s. k. saneringslån. Lån är i regel förenat med en kapitalsubvention genom att en del av lånet är ränte- och amorteringsfri och i allmänhet avskrivs när återstoden av lånet har slutamorterats. Formerna för lånestödet har varit i huvudsak oförändrade sedan år 1942. Vissa begränsade reformer har dock ge­nomförts, bl. a. åren 1957 och 1960.

Sistnämnda år kompletterades låneverksamheten med ett särskilt stöd i form av s. k. rekonstruktionsbidrag. Dessa är avsedda att vid sidan av saneringslånen ge stöd till samlingslokaler som inte är ekonomiskt bär­kraftiga men som anses fylla ett angeläget behov. Sådana bidrag och lån förutsätter viss kommunal medverkan.

De faktiska stödmöjligheterna beror också av de ramar för verk­samheten som statsmakterna bestämmer. För budgetåret 1972/73 gäller för långivningen en ram av 15 milj. kr. och för bidragsgivningen finns ett anslag på 500 000 kr.

Lån och bidrag beviljas av Kungl. Maj:t efter förslag av statens nämnd för samlingslokaler. Lånen förvaltas av länsstyrelserna.

Samlingslokalutredningen har i betänkandet (SOU 1971: 92) Finan­siering av allmänna samlingslokaler lagt fram förslag om betydande ändringar i fråga om både utformningen av stödsystemet och de admi­nistrativa formerna för stödverksamheten.

Som en utgångspunkt för sina förslag konstaterar utredningen att driften av allmänna samlingslokaler får anses som en samhällsangelä­genhet. Jag delar helt denna uppfattning. Av det material som utred­ningen har redovisat framgår att statens stöd t. o. m. budgetåret 1970/71 har uppgått till 193 milj. kr., varav 117 milj. kr. har beviljats som ränte­fria stående lån. Härtill kommer kommunernas stöd som torde uppgå till avsevärda belopp. Från samhällets sida har alltså under en lång följd av år gjorts betydande insatser på området.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 216

Fortsatta sådana insatser är enligt min mening viktiga. Formerna för och omfattningen av stödet bör emellertid nu på grundval av utred­ningens förslag ses över i belysning av ■vunna erfarenheter och aktuella behov.

Huvudpunkterna i utredningens förslag är följande.

Beträffande nytillkommande lokaler föreslås att kreditbehovet, ut­över bottenkredit, skall tillgodoses genom statliga bostadslån och anord­ningsbidrag. Enligt förslaget skall stödet omfatta inte bara byggnads­kostnader, som nu är fallet, utan också kostnader för mark och inven­tarier. För befintliga lokaler föreslås att nuvarande saneringslån och re­konstruktionsbidrag slopas och under en femårsperiod ersätts av upp­rustningsbidrag och särskilda eftergifter av utestående statslån.

Statens ekonomiska insats föreslås vara av engångskaraktär, medan kommunerna förutsätts bära det avgörande ansvaret för samlingsloka­lemas driftkostnader och särskilt för normala ovisshetsrisker.

Planeringsbehovet i fråga om samlingslokalbyggandet skall enligt för­slaget tillgodoses genom att kommunema till bostadsbyggnadsprogram­men knyter uppgifter om samlingslokaler för vilka statsstöd påräknas.

Beslutanderätten i fråga om anordnings- och upprustningsbidrag samt eftergift av lån föreslås lagd på statens nämnd för samlingslokaler. Be­träffande bostadslån föreslås beslutanderätten ligga på bostadslånemyn­digheterna.

Vid remissbehandlingen har flertalet av remissinstanserna anslutit sig till de flesta av utredningens förslag eller lämnat dessa utan erinran. Förslaget om förfarandet i låne- och bidragsärendena har dock föranlett starkt delade meningar bland remissinstanserna.

Utredningens förslag kan enligt min uppfattning i sina huvuddrag läggas till grund för en reformering av samlingslokalstödet.

En utgångspunkt för utredningens förslag är dess syn på frågan om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun i fråga om samlings­lokaler. Utredningen anser som jag nyss har nämnt att kommunerna bör ha ett ansvar för samlingslokalernas driftkostnader och normala ovisshetsrisker. Som skäl för sin uppfattning anger utredningen bl. a. att det ytterst är kommunen som har att planera och fatta avgörande beslut om samlingslokalbyggandet.

Att dessa uppgifter vilar på kommunen är enligt min mening ett ut­tryck för att det i första hand är en kommunal angelägenhet att se lill att medborgarna I kommunen har tillgång till samlingslokaler i tillräck­lig omfattning, oavsett om huvudmannaskapet för lokalerna läggs på kommunen eller föreningslivet. Om man ser på kommunens ansvar på detta sätt finner jag det naturligt att det statliga stödet till anordnande av samlingslokaler i enlighet med utredningens förslag får karaktären av en engångsinsats. Jag kan alltså ansluta mig till utredningens uppfattning i fråga om kostnadsfördelningen. Med anledning av vad Svenska kom-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                217

munförbundet har framhållit i sitt remissyttrande vill jag understryka att mitt ställningstagande i denna fråga inte innebär att kommunerna skulle ha något formellt bindande ansvar för lokalernas drift. Kommu­nemas prövning av frågor rörande bidrag till driftkostnader eller annat stöd för fortsatt drift får emellertid göras med utgångspunkt i att ytter­ligare statligt stöd inte kan påräknas för lokaler som har tillkommit med stöd av bidrag och lån enligt de nya regler som jag förordar I det följande.

Huvudmannaskapet bör enligt utredningen ordnas så att i första hand föreningslivets organisationer engageras som huvudmän för samlingslo­kalerna. Utredningens skäl härför är bl. a. att lokalerna härigenom blir direkt förankrade i intressegrupper, vilkas initiativ är betydelsefulla. Även i de fall då kommun eller kommunalt företag står som lokalägare bör enligt utredningen lokaldriften så långt som möjligt uppdras åt för­eningslivet.

Jag anser liksom utredningen att föreningslivets initiativ och insatser i fråga om samlingslokaler är mycket värdefulla och att huvudmanna­skapet därför också i fortsättningen bör anförtros i första hand åt för­eningslivets organisationer.

Utredningens förslag beträffande utformningen av det statliga stödet till nytUlkommande lokaler innebär väsentliga ändringar av nuvarande regler för samlingslokallån och en anknytning till reglerna för bostads-långivningen. I vissa betydelsefulla avseenden skiljer sig dessa två låne­former från varandra. Jag vill därför i korthet redovisa gällande låne­bestämmelser.

Lån för anordnande av allmänna samlingslokaler utgår med högst 50 % eller, när synnerliga skäl föreligger, med högst 70 % av det s. k. låneunderlaget, dvs. den godkända kostnaden för nybyggnad, ombygg­nad eller köp av byggnad. En viss del av lånet är regelmässigt ränte­fri och stående. Denna lånedel, som kan uppgå till högst 50 % av låne­underlaget för ungdomslokaler och högst 40 % av låneunderlaget för övriga samlingslokaler, avskrivs i regel när återstoden av lånet har be­talats.

Bostadslån utgår i huvudsak till ny- och ombyggnad av bostadshus. Lån utgår med viss andel av låneunderlaget. Denna andel varierar mel­lan 15 och 30 %. Den är för kommun eller allmännyttigt företag 30 % och för ideell organisation 20 eller 15 % av låneunderlaget. I låneunder­laget för bostadslån ingår bl. a. markkostnader och kostnader för konst­närlig utsmyckning, vilket inte är fallet beträffande samlingslokallån.

Utredningens förslag innebär att nuvarande räntefria, stående låne­delar skall ersättas med anordningsbidrag. Dessa skall i regel uppgå till 35 % för föreningslokaler och 25 % för kommunägda lokaler, räknat på ett låneunderlag som vidgas till att omfatta kostnader för mark och konstnärlig utsmyckning. Om särskilda skäl föreligger, skall bidrags-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 218

andelen kunna höjas till 40 resp. 30 %. Bidraget skall inte, på sätt som nu sker i fråga om samlingslokallån, maximeras till ett visst högsta be­lopp. Kreditbehovet i övrigt skall täckas 1 första hand genom bostads­lån. Därvid skall lånet beräknas på låneunderlaget minskat med anord­ningsbidraget. Lånedelen skall utgöra 30 % för kommun och allmän­nyttigt företag och undantagslöst 20 % för övriga låntagare.

Remissinstanserna är genomgående positiva till förslaget om statsstöd i form av anordningsbidrag och bostadslån. För egen del förordar jag att i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag stödet till nytillkommande lokaler får formen av en kombination av bidrag och lån. Stödet bör liksom f. n. avse inte bara nybyggnad utan även om- eller tillbyggnad som inte är av endast ringa omfattning samt förvärv.

Bostadsstyrelsen har framhållit att för lån till samlingslokaler i åt­skilliga avseenden krävs särskilda bestämmelser som avviker från bo­stadslånereglerna. Enligt styrelsens mening bör därför samlingslokallån även i fortsättningen vara en särskild låneform. Jag ansluter mig till styrelsens uppfattning. I tillämpliga delar bör samma regler gälla som för bostadslån. Jag återkommer i det följande till vissa särskilda regler för samlingslokallån.

Utredningens förslag om en differentiering av anordningsbidraget så att bidragsandelen blir större för föreningslokaler än för kommunloka­ler har föranlett erinringar från bl. a. bostadsstyrelsen; Styrelsen anser att en sådan ordning verkar styrande så att valet av förvaltningsform kan komma att påverkas av bidragsstorleken i stället för av,andra all­männa överväganden.

Som framgår av den lämnade redogörelsen har byggandet och för­valtningen av samlingslokaler till väsentlig del handhafts av föreningsli­vets organisationer, i första hand Folkets husföreningarnas riksorganisa­tion. Våra Gårdar riksföreningen för nykterhetsrörelsens allmänna sam­lingslokaler och Bygdegårdarnas riksförbund. Jag ansluter mig till utred­ningens bedömning att stödet även i framtiden bör inriktas på att i första hand främja tillkomsten av samlingslokaler av detta slag. Jag finner dock inte anledning att det i bidragsbestämmelsema anges maximigränser som ställer kommunägda lokaler i särställning. Jag förutsätter att prövningen av stödärendena sker så att den nuvarande strukturen för huvudmanna­skapet i stort sett bibehålls.

Frågan om den nivå på vilken de bidrags- och lånegränser som jag förordar skall läggas bör enligt min mening i första hand bedömas med utgångspunkt i den nuvarande nivån för det statliga stödet. I enlighet härmed bör bidrag och lån kunna utgå med sammanlagt högst 50 % av låneunderlaget.'Bidraget bör i regel inte få överstiga 30 %. När bidrag beviljas med en lägre andel av låneunderlaget än 30 % skall lånet kunna ökas i motsvarande mån, om det finns utrymme härför i den för stöd­verksamheten fastställda ramen. För att stödet skall kunna få den av-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 219

sedda nivån bör lånet beräknas på hela låneunderlaget utan avdrag för bidraget.

Jag tillstyrker vidare i enlighet med utredningens förslag att låneun­derlaget i princip beräknas på samma sätt som för lokaler, för vilka bostadslån utgår och således får omfatta även kostnader för mark och konstnärlig utsmyckning. För sistnämnda ändamål bör till låneunderla­get få göras ett tillägg med högst 3 kr. per kvadratmeter våningsyta. Mitt förslag beträffande låneunderlaget innebär en viss höjning av den nuvarande stödnivån och den höjs ytterligare genom det inventariebi­drag som föreslås i det följande.

Två undantag från de nyss angivna huvudreglerna bör göras. Det ena avser frågan om höjning av bidragsandelen i vissa fall. I likhet med utredningen anser jag att denna andel skall kunna höjas med 5 % om det finns särskilda skäl, t. ex. i fråga om lokaler i glesbygdsområden. Det andra undantaget har samband med utredningens förslag att bidraget inte skall maximeras till visst högsta belopp. Jag vill erinra om att det nuvarande systemet med en ram för långivningen har föranlett en maximering av lånebeloppet 1 det enskilda ärendet. Maximibeloppet utgör f.n. 1,5 milj, kr. En liknande maximering av det statliga stödet när det gäller särskilt stora lokaler bör enligt min mening finnas också i det nya stödsystemet. Jag förordar att maximeringen görs på det sättet att bidrag och lån inte utgår på större låneunderlag än 6 milj. kr. Till frågan om en ram för den totala stödverksamheten återkommer jag 1 det följande.

Den övre lånegränsen, sorri bestämmer placeringen av säkerheten för lånet och storleken av den egna kapitalinsatsen, bör i likhet med vad som nu gäller fastställas till 90 % av .pantvärdet. Konstruktionen med anordningsbidrag bör föranleda att gränsen sätts 1 förhållande till pant­värdet minskat med bidraget. Den nyss angivna begränsningen av låne­underlaget till 6 milj. kr. bör Inte tillämpas i fråga om pantvärdet. Här­igenom skapas ökat utrymme för bottenlån i de fall där lårieunderlaget är större än 6 milj. kr.

Några remissinstanser, bl. a. bostadsstyrelsen och statens nämnd för samlingslokaler, har väckt frågan om inte krav bör ställas på kommunal borgen för statslånet. I gällande praxis ställs sådant krav när det före­ligger tveksamhet i fråga om möjligheterna att på längre sikt finansiera driften av en planerad samlingslokal och kommunen är angelägen om att samlingslokalen skall komma till stånd. Ett borgensåtagande från kommunens sida kan då vara befogat som en extra säkerhet för statens engagemang. Denna praxis går tillbaka på uttalanden vid 1960 års riksdag (prop. 1960: 112, SU 1960: 91, rskr 1960: 237). Det finns en­ligt min mening inte anledning att frångå denna ordning. Vidare bör lik­som nu kommunal borgen krävas när låntagaren inte kan lämna säker­het i form av panträtt på grund av att han inte innehar fastigheten med


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 220

äganderätt eller tomträtt. I övrigt bör i fråga om säkerhet för lån gälla samma regler som för bostadslån. Det innebär bl. a. viss begränsning av låntagarens rätt att förfoga över panträtt i det utrymme som frigörs genom kommunal borgen. Motsvarande begränsning bör gälla beträf­fande det fria utrymme som följer av anordningsbidraget.

Behov av fördjupning av statslånet uppkommer i den mån det inte är möjligt att få bottenlån, dvs. lån som tas upp på den allmänna kredit­marknaden mot säkerhet av panträtt med bättre förmånsrätt än panträt­ten för statslånet. Om bottenlån för samlingslokaler som hittills blir oprioriterade på kreditmarknaden, bör enligt utredningen möjligheter öppnas att fördjupa statslånet utöver vad som gäller för bostadslån.

Jag vill erinra om att bostadslån för flerfamiljshus får fördjupas när bottenlånet inte uppgår till 70 % av låneunderlaget. Motsvarande gräns för statslån till samlingslokaler kommer på grund av anordnings­bidraget att ligga vid drygt 40 %. Jag är med hänsyn härtill inte beredd att för dessa lån förorda förmånligare fördjupningsregler än för bostads­lån.

Styrelsen för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa har aktualise­rat frågan om ändring av det för stadshypoteksinstitutens utlåning gäl­lande kravet på inteckningssäkerhet i syfte att instituten skall kunna medverka vid belåning av kommunägda samlingslokaler. Frågan torde få behandlas I annat sammanhang.

Utredningens förslag om bidrag till inventarieanskaffning innebär att bidrag skall utgå för en första uppsättning av inventarier, konst och pedagogiska hjälpmedel, som utgör lös egendom. Bidraget föreslås utgå med 50 % av kostnaden, dock med högst 10 % av låneunderlaget till den del det Inte Överstiger 500 000 kr. och 5 % av överskjutande belopp. Jag förordar att bidrag får utgå för ifrågavarande ändamål. I syfte att förenkla förfarandet i bidragsärenden och ge bidragstagarna frihet i fråga om inventarieanskaffningen bör dock bidraget beräknas schablon­mässigt. Det bör utgå med högst 5 % av låneunderlaget, dock med högst 300 000 kr.

Utredningen föreslår att stöd till befintUga lokaler skall utgå i form av upprustningsbidrag och särskild eftergift av utestående statslån. Stödet bör enligt utredningen avse lokaler som bedöms kunna tjäna sitt syfte under en inte alltför kort tid. Det bör kunna användas för såväl upprust­ning på grund av bl, a, ökade miljö- och standardkrav som avhjälpande av svårigheter vilka beror på befolkningsomflyttningar och strukturför­ändringar. Upprustningsbidraget föreslås utgå med viss andel av kost­naderna för erforderliga upprustningsåtgärder och för betalning av äldre skulder. Andelen skall utgöra högst 50 % i allmänhet men kunna höjas om det finns synnerliga skäl, t. ex, på gmnd av behoven I glesbygdsom­råden. Särskild eftergift av tidigare beviljade statslån, dvs, eftergift före amorteringstidens  utgång,  bör  enligt utredningen  kunna  kombineras


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 221

med upprustningsbidrag. Sådan eftergift bör kunna användas också se­parat för lokaler som inte kan bära sina kapitalkostnader, när ytterligare kommunala tillskott inte är motiverade. Utredningens förslag stöds av ett stort antal remissinstanser.

Det nuvarande stödet till äldre samlingslokaler i form av saneringslån och rekonstruktionsbidrag bör enligt min mening ersättas med ett stöd som i stort sett utformas enligt utredningens förslag. Som statens nämnd för samlingslokaler har anfört bör en förutsättning för det statliga stödet vara att åtgärderna anpassas till lokalernas återstående användningstid och att det finns trygghet för ekonomin under denna tid, något som förutsätter kommunal medverkan. Jag vill i anslutning härtill erinra om att som förutsättning för saneringslån gäller att kommunen lämnar eko­nomiskt stöd som motsvarar minst 25 % av den räntefria stående delen av statslånet. Också i fråga om rekonstmktionsbidrag förutsätts en vä­sentlig medverkan från kommunen, i allmänhet minst 30 % av bidraget. Jag anser att det även för upprustningsbidrag bör ställas krav på kom­munal medverkan i det ekonomiska stödet. Kommunens stöd bör mot­svara minst 30 % av det statliga bidraget,

I enlighet med utredningens förslag förordar jag att det statiiga bi­draget i allmänhet bestäms till högst 50 % av kostnaderna för uppmst­ning och betalning av skulder. Om det finns särskilda skäl, t, ex. i gles­bygdsområden, bör kravet på kommunalt bidrag kunna efterges och det statliga bidraget höjas i motsvarande mån. Som uppmstning bör räknas både nödvändiga reparationer och utbyte eller komplettering av inven­tarier. Omfattande om- och tillbyggnadsarbeten bör Inte stödjas i denna ordning. A andra sidan bör upprustningsåtgärderna ha en klart standard­höjande effekt och inte utgöra enbart löpande underhåll.

Jag biträder utredningens förslag att tidigare beviljade statslån skall kunna efterges. Eftergift bör dock medges endast om det föreligger på­taglig risk för förlust på lånet och det i övrigt finns skäl för att genom eftergift lämna stöd till fortsatt drift av lokalen.

Enligt utredningen bör stödet till befintliga lokaler vara av engångs­karaktär och av bl, a, denna anledning utgå endast om ansökan görs inom förslagsvis fem år efter det att bestämmelserna trätt i kraft. Flera remissinstanser anser att den föreslagna stödperioden är för kort. Jag anser mig för min del böra förorda utredningens förslag att stödperioden bestäms till fem år.

Jag går nu över till frågan om förfarandet i bidrags- och låneärenden.

F. n. gäller att låneärenden angående allmänna samlingslokaler bereds av statens nämnd för samlingslokaler, varefter beslut fattas av Kungl. Maj:t. Utredningen har föreslagit att bostadsmyndigheterna skall ansvara för långivningen, medan samlingslokalnämnden skall besluta om anord­nings- och upprustningsbidrag samt särskilda eftergifter.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 222

Utredningens förslag innebär i fråga om nytillkommande lokaler i hu­vudsak följande.

Ansökningar om lån och bidrag ges in till förmedlingsorganet som med eget yttrande överlämnar ansökningarna till länsbostadsnämnden och samlingslokalnämnden. Efter att ha granskat lokalernas standard, produktionskostnadernas skälighet m. m. lämnar länsbostadsnämnden yttrande till samlingslokalnämnden. Denna meddelar preliminärt beslut om anordningsbidrag. Beslutet förenas med villkor om att bostadslån be­viljas. Därefter meddelar bostadsmyndigheten preliminärt lånebeslut. Sedan byggnadsföretaget har färdigställts meddelas slutligt beslut först av samlingslokalnämnden och därefter av lånemyndigheten.

Remissinstanserna är starkt delade i fråga om förfarandet i låne- och bidragsärendena. De remissinstanser som avstyrker eller ställer sig tvek­samma till utredningens förslag anser genomgående att en tudelning av beslutanderätten kommer att medföra betydande olägenheter, varför denna föreslås ligga hos en enda myndighet.

En splittring av beslutsfunktionerna på två myndigheter skulle enligt min mening medföra uppenbara nackdelar i form av administrativ tung­roddhet och brist på överskädlighet i handläggningen. Jag förordar, i en­lighet med det förslag som bostadsstyrelsen har lagt fram, att samtliga ärenden rörande lån, bidrag och eftergifter skall handhas av styrelsen. Inom bostadsstyrelsen bör ärendena i enlighet med vad styrelsen har föreslagit handläggas av en särskild delegation med representanter för bl, a, riksorganisationerna på samlingslokalområdet. Delegationen, bör utöva styrelsens beslutanderätt i samtiiga samlingslokalärenden,. inbe­räknat ärenden om förhandsprövning och turordning. Frågor av prin-. cipiell art och andra frågor av större vikt bör dock hänskjutas till sty­relsen. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare före­skrifter om delegationens sammansättning och uppgifter. Jag vill till-lägga att jag räknar med att det inflytande över samlingslokalärendena som riksorganisationerna på samlingslokalområdet har inom statens nämnd för samlingslokaler skall kunna bevaras inom den nya delega­tionen för samlingslokaler, . .

Jag vill här nämna att kulturrådet i betänkandet (SOU 1972: 66) Ny kulturpolitik, som nu remissbehandlas, har anfört vissa synpunkter på bl, a, frågan om handläggningen av samlingslokalärenden. Dessa syn­punkter får övervägas vid den kommande beredningen av rådets förslag.

Jag vill slutligen i detta sammanhang beröra det vid remissbehandling­en väckta förslaget om en delegering av beslutanderätten till länsbostads­nämnderna. Utöver de skäl mot en sådan delegering som bostadsstyrel­sen har angett vill jag framhålla att de beslutsramar för verksamheten, som jag förordar i det följande, inte kan förenas med en decentraliserad. handläggning. Däremot ansluter jag mig till utredningens förslag att länsbostadsnämnderna skall överta länsstyrelsernas uppgifter i fråga om


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 223

förvaltningen av utestående samlingslokallån, medan beslut om uppsäg­ning och övertagande av sådana lån skall ankomma på delegationen,

I det följande tar jag upp vissa särskilda låne- och bidragsvillkor.

Utredningen har betonat vikten av att en klar gräns dras mellan allmänna samlingslokaler och vissa andra lokaler, nämligen lokaler som fungerar som komplement till en mindre grupp bostadslägenheter. Det särskilda stödet till allmänna samhngslokaler bör enligt utredningen inte gälla lokaler som betjänar endast 40—50 lägenheter. Knappheten på invésteringsresurser gör vidare enligt utredningen en prioritering av lokalbehoven nödvändig. Vid denna bör behovet av lokaler i kommun­blocks- eller stadsdelscentra beaktas i första hand så att ett grovmaskigt nät av fullständigt utrustade lokaler tillskapas. Detta bör dock enligt utredningen inte utesluta samlingslokalstöd till lokaler i närcentra, främst i glesbygdsområden. Utredningen anser vidare att behovspröv­ningen inte kan förenas med en kvotering av investeringsramen mellan samlingslokalföretagens riksorganisationer.

Vad gäller gränsdragningen mellan allmänna samlingslokaler och närlokaler i bostadsområden vill jag erinra om riksdagens beslut förra året (prop, 1972: 72, CU 1972: 28, rskr 1972: 201) om riktiinjer för finansiering av lokaler för boendeservice m. m. Enligt detta beslut gäl­ler som allmän förutsättning för att lokaler skall få inräknas i låne­underlaget och pantvärdet för bostadslån att de har till ändamål att förse de boende inom ett mindre bostadsområde med varor och tjänster. Vägledande vid bedömningen av områdets storlek kan vara t, ex, att bostäderna ligger inom normalt gångavstånd från lokalerna. Låneunder­lag och pantvärde får således inte omfatta lokaler som betjänar ett större tätortsområde.

Det synes naturligt att samlingslokalstödet i princip inte utgår fÖr lo­kaler som omfattas av bostadslångivningen. Stödet bör enligt min me­ning utgå i huvudsak för lokaler som är avsedda att betjäna större om­råden. Detta ligger också väl i linje med den hittillsvarande inriktningen av detta stöd och med utredningens förslag att behoven i kommun­blocks- eller stadsdelscentra bör beaktas i första hand. Undantag från denna princip bör emellertid kunna göras för lokaler i glesbygdsområ­den.

Även om behovet av samlingslokaler i glesbygden under årens lopp torde ha blivit ganska väl tillgodosett, utesluter detta inte att ytterligare insatser kan behövas. Med beaktande av den regionala struktur som jag förordade i prop. 1972: 111 angående regional utveckling och hus­hållning med mark och vatten torde mitt resonemang om att samlings­lokalstödet bör reserveras för lokaler avsedda att betjäna större bostads­områden genomgående kunna tillämpas på lokalbehovet i primära och regionala centra men vanligtvis inte i kommuncentra och andra mindre orter med ett glest bostadsbestånd. Jag delar utredningens uppfattning


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 224

att långa reseavstånd, dåliga kommunikationer m. m, bör motivera ett samlingslokalstöd i glesbygdsområden. Stöd bör således få utgå i dessa områden till lokaler som eljest skulle kunna få bostadslån. Jag vill i detta sammanhang understryka betydelsen av att lokalbehovet beaktas i ett större perspektiv i samband med den kommunala och regionala plane­ringen.

Jag kan inte tillstyrka förslaget att samlingslokalstöd skall kunna utgå till fristående ungdomslokaler som betjänar ett större bostadsområde. Anordnandet av sådana lokaler bör som hittills utgöra en kommunal angelägenhet. Om särskilt inredda ungdomslokaler inryms i byggnad, för vilken samlingslokalstöd utgår, bör emellertid som nu är fallet kost­naderna för ungdomslokalerna kunna inräknas i låneunderlaget. Fri­stående ungdomslokaler bör liksom hittills kunna få stöd genom bidrag från allmänna arvsfonden.

När det gäller stöd till nöjeslokaler ansluter jag mig till vad utred­ningen har anfört, vilket innebär att lån enligt nuvarande praxis bör få utgå till bl. a. biografer och danslokaler. Låneunderlaget för sådana lo­kaler bör dock inte få sättas högre än som kan anses motsvara skälig storlek och utrustningsstandard.

Vidare förordar jag att stödet får omfatta även mindre bibliotek, vilka utöver biblioteksfunktionen fyller en uppgift som samlingslokal, och mindre expeditionslokaler som behövs för förvaltningen av samlings­lokalerna. Förslaget att stöd skall kunna utgå till idrotts- och frilufts-lokaler i anslutning till en större samlingslokal kan jag inte biträda, ef­tersom statligt stöd för detta ändamål kan utgå i annan ordning. Några remissinstanser har framfört önskemål om statligt stöd till kurs- och lä­gergårdar samt utställningsutrymmen. Jag kan inte förorda att samlings­lokalstöd utgår för dessa ändamål.

Utredningen har föreslagit att för studentkårlokaler, frånsett restau­ranglokaler, skall gälla samma stödbestämmelser som för allmänna sam­lingslokaler. Föredragande statsrådet i utbildningsdepartementet har ti­digare i dag vid anmälan av anslaget Lånefonden för studentkårloka­ler förordat att det särskilda stödet för sådana lokaler skall behållas i avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete om de obligato­riska studentsammanslutningamas verksamhet m. m. Det av mig föror­dade samlingslokalstödet bör alltså inte omfatta kårlokaler.

Enligt nuvarande lånebestämmelser gäller som villkor för lån viss upplåtelseskyldighet, nämligen att lokalerna opartiskt, i skälig omfatt­ning och på skäliga villkor upplåts åt envar inom orten verksam orga­nisation. I likhet med utredningen förordar jag att även icke organise­rade grupper skall ha rätt att nyttja lokalerna. Nyss nämnda regel om upplåtelseskyldlghet bör därför kompletteras i enlighet härmed. Nuva­rande praxis ger lokalägare som tillhör riksorganisation inom nykter­hetsrörelsen rätt att vägra upplåtelse av lokalerna såvida alkoholförtä-


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                225

ring skall förekomma. Någon anledning att ändra denna praxis anser jag inte föreligga. Till frågan om tillämpning av ett liknande villkor om upplåtelseskyldighet i samband med bostadslån för lokaler åter­kommer jag i det följande vid anmälan av anslaget Lånefonden för bostadsbyggande.

Vad 1968 års beredning om stat och kyrka i sitt remissyttrande har anfört beträffande samlingslokalstöd även till trossamfund och utform­ningen av upplåtelseplikten för sådana samfund torde få tas upp i ett senare sammanhang i samband med behandlingen av betänkandet (SOU 1972: 36) Samhälle och trossamfund.

I fråga om förvaltarfunktionen m. m. anser utredningen att ett sub­ventionsstöd till föreningslivet bör förbehållas lokaler där den löpande förvaltningen har uppdragits åt öppen förening som inte har annan uppgift än denna förvaltning. Utredningen framhåller att detta kan som redan nu sker åstadkommas genom att etablerade föreningar bildar sär­skilda byggnadsföreningar för ändamålet. Däremot anser utredningen att låntagarkretsen inte bör begränsas.

Statens nämnd för samlingslokaler utgår i sitt yttrande från att den nuvarande strukturen i fråga om huvudmannaskapet i stort sett skall kunna bibehållas. Detta skulle enligt nämnden betyda att flertalet sam­lingslokalföreningar också i den fortsatta nyproduktionen kommer att vara sådana som har lokalförvaltningen som sin huvuduppgift. Bostads­styrelsen förutsätter att utredningen inte har åsyftat att utestänga orga­nisationer som för medlemskap kräver viss åsiktsinriktning. I anslutning till vad dessa två remissinstanser har anfört anser jag mig inte böra för­orda en  bidragsregel av det innehåll  som  utredningen  har  angett.

Med anledning av vad utredningen har anfört om bidragsvillkor till skydd mot att bidraget utnyttjas för enskilda vinstintressen förordar jag att som fömtsättning för bidrag skall gälla att bidragstagaren arbetar utan enskilt vinstsyfte eller, om så inte är fallet, att lokalema ställs till förfogande för kommunen eller företag utan sådant vinstsyfte för i regel minst 30 år.

Samlingslokalutredningen föreslår att ett bättre planeringsunderlag skapas genom att kommunerna i anslutning till de kommunala bostads-by ggnadspro grammen försöksvis lämnar uppgifter om planerat byggande av samlingslokaler och att den kommunala planeringen skall omfatta även befintliga lokaler. Gentemot detta förslag anför både bostadssty­relsen och Svenska kommunförbundet att uppgifterna inte bör ingå i bostadsbyggnadsprogrammen, eftersom de är avsedda att omfatta inte endast nybyggnad utan också olika åtgärder avseende befintliga sam­lingslokaler. Svenska kommunförbundet anser vidare att uppgifterna bör beaktas vid bidragsgivningen och inte vid länsstyrelsernas regio­nala planeringsbedömningar.

Kungl. Maj:t har med anledning av riksdagens beslut (prop. 1972: 72,

15    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bil. 13


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                226

CU 1972: 28, rskr 1972: 201) uppdragit åt bostadsstyrelsen att meddela erforderliga föreskrifter om hur de kommunala bostadsbyggnadspro­grammen skall kunna kompletteras med uppgifter om lokalbyggandet. Dessa uppgifter skall försöksvis och i den omfattning det är lämpligt avse även allmänna samlingslokaler. Hur programarbetet avseende samlings­lokaler skall utformas bör enligt min mening övervägas ytterligare med hänsyn till kommande erfarenheter. Det torde därvid vara av mindre be­tydelse om lokalprogrammet ingår i bostadsbyggnadsprogrammet eller om det har formen av ett särskilt, kompletterande program. Väsentligt är att programmet ger de uppgifter som behövs för planeringen av erforderliga åtgärder i fråga om såväl nytillkommande som befintliga lokaler. Be­dömningen av dessa program måste självfallet ske med beaktande av länsstyrelsernas regionala planering.

Önskemål om en samordning av lokalresurserna får enligt utredningen inte bli ett självändamål så att väsentliga kvaliteter därigenom offras för alla samverkande parter. Utredningen anser att det för statsstöd inte bör ställas krav på en samordnad lokalanvändning.

Jag vill med anledning härav erinra om att jag i prop. 1972: 1 (bil. 13, s. 254) framhöll att lokaler som tillkommer med stöd av bostadslån bör utformas så att de kan användas så mångsidigt som möjligt och att framtida ändring av lokalernas utformning underlättas. Kraven på sam­ordning och flexibilitet måste dock vägas mot de berättigade intressen som kan finnas i fråga om speciell lokalutformning för viss verksamhet. Vidare framhöll jag att samordning sannolikt kan uppnås genom nor­mer i fräga om den tekniska utformningen samt att det borde ankomma på Kungl. Maj:t att efter utredning bedöma i vad mån sådana nonner bör tas upp som föreskrifter, råd eller anvisningar för tillämpningen av byggnadsstadgan eller som lånevillkor.

Kungl. Maj:t har sedermera uppdragit åt statens planverk att i sam­råd med berörda myndigheter utreda frågan om krav på samordning m. m. I avvaktan på resultatet av detta utredningsarbete bör något vill­kor om samordning inte gälla för stöd till samlingslokaler. Stödvillkoren bör dock självfallet inte utgöra hinder för en sådan samordning med andra lokaler som är ändamålsenlig och ekonomiskt fördelaktig.

I likhet med samlingslokalutredningen anser jag det betydelsefullt att ett normerings- och utvecklingsarbete kommer till stånd, bl. a. med sikte på att samlingslokalerna utformas så att de kan nås av handikappade. Med den av mig förordade handläggningsordningen bör Kungl, Maj:t ge delegationen för samlingslokalfrågor i uppdrag att leda utvecklingsarbetet vad gäller frågor om lokalernas funktion. Utveck­lingsarbete i byggnadstekniska frågor ankommer på planverket. Utred­ningens förslag att särskilda medel skall ställas till förfogande för ut­vecklingsarbete kan jag inte biträda.

Jag  instämmer  i  utredningens  uppfattning  att  riksorganisationerna


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 227

för samlingslokaler utför ett betydelsefullt arbete i samband med hand­läggningen av låne- och bidragsärenden. Bidrag till dessa organisationer, som f. n, bestrids från anslaget till statens nämnd för samlingslokaler, utgår under innevarande budgetår med 100 000 kr. Jag förordar att bi­draget för nästa budgetår höjs till 500 000 kr. Det bör ankomma på Kungl, Maj:t att meddela närmare föreskrifter om bidragets fördelning på de olika organisationema.

Till sist tar jag upp frågan om övergångsbestämmelser samt vissa an­slags- och ramfrågor.

De av mig förordade ändrade grunderna för statens stöd till allmän­na samlingslokaler bör tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1973.

Den totala omfattningen av det statiiga stödet och av de investe­ ringar som sker med sådant stöd bör bestämmas genom en särskild ram. Denna bör för nästa budgetår omfatta en total bidrags- och långivning om 20 milj. kr. Jag förutsätter att anordningsbidrag och inventariebidrag inte regelmässigt skall utgå med högsta möjliga belopp. Med denna ut­gångspunkt förordar jag att av ramen högst 12 milj. kr. får tas i an­språk för bidrag. Ramen kan beräknas ge utrymme för nytillkomman­de samlingslokaler med ett sammanlagt låneunderlag av ca 40 milj. kr. Kungl. Maj:t bör utverka riksdagens bemyndigande att vidga ramen om det behövs av sysselsättningsskäl.

Anordnings- och inventariebidrag bör utgå från ett reservationsanslag med benämningen Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingsloka­ler. Medelsbehovet för dessa bidrag beräknar jag, med hänsyn till tids­skillnaden mellan beslut och utbetalning, till 4—5 milj, kr, under budget­året 1973/74. Från detta anslag bör bestridas också det av mig för­ordade bidraget till riksorganisationerna för samlingslokaler, 500 000 kr. Jag förordar att anslaget för nästa budgetår förs upp med 5 milj, kr.

Upprustningsbidragen bör utgå från ett reservationsanslag benämnt Upprustningsbidrag m, m, till allmänna samlingslokaler. Anslaget bör utgöra en ram också för beviljande av särskilda eftergifter av äldre stats­lån. Jag förordar att anslaget för nästa budgetår tas upp med 5 milj. kr. Anslaget Rekonstruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler bör ut­gå ur riksstaten vid utgången av innevarande budgetår. Kvarstående reservation på anslaget står därefter under viss tid till förfogande för utbetalning av bidrag som har beviljats före den 1 juli 1973. Också an­slaget Statens nämnd för samlingslokaler bör utgå. Enligt vad jag förut har förordat förs en del av de utgifter som f, n, betalas från nämnda anslag över till anslaget Bostadsstyrelsen och andra sådana utgifter till det nya anslaget Anordningsbidrag m, m, till allmänna samlingslokaler. Medelsbehovet under investeringsanslaget Lånefonden för allmänna samlingslokaler beräknar jag till 17 milj, kr, för nästa budgetår. Härvid har jag tagit hänsyn till dels beräknad eftersläpning i utbetalningarna av


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 228

lån enligt de nya lånereglerna, dels behovet av medel för utbetalning av lån som har beviljats enligt de äldre lånereglerna.

Beträffande anslaget till upprustningsbidrag och låneanslaget gör jag hemställan i det följande. Här hemställer jag att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen att

1,  godkänna de av mig förordade ändringarna av grunderna för statens stöd till allmänna samlingslokaler, att gälla fr, o, m, den 1 juU 1973,

2,  medge att beslut om anordnings- och inventariebidrag samt lån för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1973/74 meddelas inom en ram av 20 000 000 kr,, varav högst 12 000 000 kr, får tas i anspråk för bidrag,

3,  medge att den under 2 angivna ramen får överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl,

4,  till Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

E 8. Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler

Nytt anslag (förslag) 5 000 000

 En del av anslaget ersätter det enligt riksstaten för innevarande budgetår upp­förda reservationsanslaget Rekonstruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler.

Departementschefen

Under åberopande av vad jag har anfört under punkten E 7 hemstäl­ler jag att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 229

KAPITALBUDGETEN    Elfte huvudtiteln

IV. STATENS UTLÄNINGSFONDER

IV: 10. Statens hantverks- och industrilånefond

1971/72 Utgift                                   Behållning              34 500 000

1972/73 Anslag        20 000 000 1973/74 Förslag       20 000 000

Från anslaget överförs medel till statens hantverks- och industrilåne­fond för utlåning till företagareföreningarna, vilka i sin tur lämnar hantverks- och industrilån till hemslöjds-, hantverks- och småindustri­företag. Långivningen regleras genom kungörelsen (1960: 372) om stat­ligt kreditstöd till hemslöjd, hantverk och småindustri (omtryckt 1968: 354, ändrad 1970: 181, 1971: 450), vilken även innehåller bestämmel­ser om statlig garanti för lån till hantverks- och industriföretag. Sär­skilda bestämmelser om statlig garanti för lån till turisthotell finns i brev den 30 juni 1965,

För innevarande budgetår har till fonden anvisats 20 milj. kr. Ramen för statsgaranti till hantverks- och industriföretag m, m, har fastställts till 80 milj. kr. Ramen inrymmer även nyssnämnda garantier för lån till turisthotell, vilka utfärdas av kommerskollegium, och får tas i an­språk för vissa lån till omställningsfrämjande investeringar inom textil-och konfektionsindustrierna.

KommerskoUegium

Föreningarna har beräknat sitt behov av nya lånemedel för budget­året 1973/74 till 62,6 milj. kr.

Kapitalbehållningen i fonden uppgick enligt kollegiet per den 30 juni 1972 till drygt 300 milj. kr.

De senaste årens utveckling på kreditmarknaden och ändringar av bestämmelserna för föreningarnas långivning har gjort det svårt att på­visa någon bestämd utvecklingstendens i långivningen och att bedöma föreningamas reella behov av nya lånemedel.

Föreningarnas utlåning av statsmedel uppgick åren 1967—1971 till 38,6, 57,5, 84,6, 77,5 resp. 75,3 milj. kr. Svårigheterna på kreditmarkna-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 230

den under år 1970 för framför allt den mindre industrin medförde stor efterfrågan på lån från föreningarna. Lättnaden på kreditmarknaden un­der år 1971 minskade företagens anspråk på lån från föreningarna vil­ket belyses av att föreningarna per den 30 juni 1972 hade ca 40 milj. kr. innestående hos statskontoret mot ca 28 milj. kr. vid motsvarande tidpunkt år 1971. Mot bakgrund härav anser sig kollegiet icke kunna bedöma huruvida föreningarna under budgetåret 1973/74 kommer att behöva låna ytterligare medel ur fonden i tidigare nämnd omfattning. Kollegiet inskränker sig därför till att föreslå att fonden förstärks med samma belopp som riksdagen under en följd av år beviljat, nämligen 20 milj. kr,, men förmodar att största delen av företagens behov av finansiellt stöd från föreningarna bör kunna täckas med inflytande amorteringar på äldre lån under förutsättning att kreditmarknaden fort­sättningsvis blir lätt.

Vad angår det stathga kreditstödet i form av lånegarantier till hem­slöjd, hantverk och småindustri samt till turisthotell anmäler kollegiet att summan av de garantier som beviljats under vart och ett av budget­åren 1966/67—1971/72 utgjorde 45,4, 75,9, 64,8, 39,5, 32,3 resp, 67,4 milj, kr. För innevarande budgetår har fastställts en lånegarantiram pä 80 milj. kr, Per den 31 juli 1972 hade garantier beviljats på ca 10,9 milj, kr. Inneliggande ansökningar uppgick vid samma tidpunkt till sam­manlagt ca 24 milj, kr. Visserligen minskade anspråken på lånegaran­tier avsevärt under åren 1969—1970, men eftersom detta enligt kolle­giets uppfattning närmast orsakades av kreditmarknadsläget och en klar tendens till ökning av efterfrågan har förmärkts anser kollegiet att ga­rantilåneramen för budgetåret 1973/74 bör fastställas till 100 milj, kr. Som skäl för vidgning av ramen framhåller koUegiet att numera även större industriföretag har behov av garantilånestöd och erinrar slutligen om att det särskilda omställningsstödet till TEKO-industrin numera också skall rymmas inom garantilåneramen.

Yttrande

Företagareföreningarnas förbund anser det mycket väsentligt att före­tagareföreningarnas insatser på det speciella kreditområde, där de ver­kar, kan utökas och anser att en ändring bör övervägas av den övre lånegränsen för lånen till företagarna från nuvarande 200 000 kr, till 300 000 kr, genom att föreningarna tillförs större risktäckningsmedel. Förbundet finner storleken av föreningarnas beräknade utlåningsbehov under budgetåret 1973/74 vara välgrundad och föreslår att fonden till­förs ett belopp av 30 milj. kr,, att 10 milj. kr. anvisas som risktäck­ningsmedel för företagareföreningarnas egen låneverksamhet och att den övre gränsen för föreningarnas lån fastställs till 300 000 kr. per företag. Garantilåneramen bör enligt förbundets mening fastställas till 100 milj. kr. eftersom ett starkt uppdämt lånebehov föreligger och en klar tendens till ökad efterfrågan på krediter har förmärkts.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 231

Departementschefen

Jag ansluter mig till kommerskollegiets förslag att statens hantverks-och industrilånefond förstärks med oförändrat 20 milj. kr. för nästa budgetår.

Mot bakgrund av den tendens till ökad efterfrågan på statliga lånega­rantier som kollegiet har redovisat biträder jag kollegiets förslag om vidgning av garantiramen med 20 milj, kr. till 100 milj, kr, för budget­året 1973/74, För en sådan vidgning talar också vad riksdagen vid be­handlingen av frågan om försörjningsberedskapen på beklädnadsom­rådet m. m. har gett till känna i fråga om statlig garanti för krediter till vissa skotillverkande företag (prop. 1972: 127, FöU 1972: 25, rskr 1972: 325). Utskottet erinrade i sitt utlåtande om att kreditstöd enligt kungörelsen om statligt kreditstöd till hemslöjd, hantverk och små­industri kan utgå i särskilda fall även till anskaffning av omsättnings­tillgångar. Det bör enligt utskottet finnas utrymme för sådana garan­tier till företag inom skosektorn för att trygga en av försörjningsbered­skapsskäl oundgänglig produktionskapacitet.

Lån ur statens hantverks- och industrilänefond och industrilånegaran­tier är avsedda att tillgodose främst hantverkets och den egentliga små­industrins behov. Om särskilda skäl föreligger kan kreditstöd utgå även till annan industri. Enligt gällande bestämmelser bör frågan om låne­garanti i sistberörda fall av kommerskollegiet hänskjutas till Kungl. Maj:ts avgörande, om garantin avser större belopp eller det är särskilt tveksamt hur frågan skall avgöras.

Som jag har anfört förut vid anmälan av anslaget Bidrag till företa­gareföreningar m.fl.: Administrationskostnader har företagens investe­ringar i anläggningstillgångar blivit alltmera kapitalkrävande. Detta har fått till konsekvens att en kombination av olika stödformer i växande ut­sträckning har visat sig lämplig när det gäller att lösa finansieringspro­blem för ett och samma företag i samband med mera omfattande investe­ringar från företagets sida. Det är uppenbart att sådana lösningar med­för ökat behov av samordning vid kreditprövningen. Särskilt framträdan­de blir detta samordningsbehov när det är fråga om större kreditbelopp och större industrier, vilkas verksamhetsområde inte är lokalt avgränsat. Det är därför angeläget att ansökningar om statlig lånegaranti under­ställs Kungl. Maj:ts prövning i här avsedda fall, vilket förutsätter nära samråd mellan berörda myndigheter vid beredningen av ärendena.

Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen att

1, medge att statsgaranti för lån till hantverks- och industriföre­
tag m. m, under budgetåret 1973/74 beviljas intill ett belopp av
100 000 000 kr,

2. till Statens hantverks- och industrilånefond för budgetåret
1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                            232

IV: 11. Lånefonden för bostadsbyggande

1971/72 Utgift    2 671 600 000                 Behållning             582 600 000

1972/73 Anslag   2 835 000 000 1973/74 Förslag 2 680 000 000

Från fonden utbetalas bostadslån, räntelån, räntebärande förbätt­ringslån, tomträttslån till kommun samt lån avseende kostnader för outhyrda lägenheter. Fonden belastas också, i obetydlig omfattning, av utbetalning av vissa andra lån som beviljats enligt äldre bestämmelser.

Gällande bestämmelser om bostadslån finns i bostadslånekungörel­sen (1967: 552, ändrad senast 1972: 303), Enligt dessa bestämmelser utgår lån i huvudsak till ny- och ombyggnad av bostadshus. Bostadslå­nets storlek bestäms så att det utgör en andel av ett i särskild ordning fastställt låneunderlag. Andelen är 30 % för kommun eller allmännyt­tigt företag, 28 % för bostadsrättsförening med kommunal insyn, 20 % i fråga om småhus som skall bebos av låntagaren och 15 % i övriga fall. Låneunderlaget bestäms i fråga om nybyggnad enligt en av Kungl. Maj:t fastställd metod som summan av beräknade kostnader för mark och dess iordningställande för bebyggelse samt för byggande. Vid ombygg­nad utgör med vissa begränsningar den godkända kostnaden för arbetet låneunderlag. Det förutsätts att underliggande lån tas upp i öppna mark­naden. För bostadslån skall erläggas ränta efter en räntesats som fast­ställs av Kungl, Maj:t för ett kalenderår i sänder. Räntan är subven-tionsfri. Lånet förutsätts bil återbetalat inom 30 år. Vid ombyggnad kan kortare amorteringstid bestämmas. Betalning av ränta och amortering på bostadslånet skall i flertalet fall omfördelas I tiden enligt särskilda regler. Omfördelningen sker med hjälp av en av statsmakterna fastställd basannuitet och ett paritetstal som Kungl. Maj:t fastställer årligen.

Bestämmelserna om räntelån finns i räntelånekungörelsen (1967: 553, ändrad senast 1971: 1183), Räntelån utgår dels för bostadshus som upp­förts eller byggts om med stöd av statligt lån som beviljats enligt de be­stämmelser som gällde före den 1 januari 1968, dock ej för hus som färdigställts före år 1958, dels för bostadshus som uppförts utan stat­ligt lån, om räntebidrag förut beviljats för huset. Räntelån avser viss del av räntekostnaderna för fastighetslånen. Storleken av räntelån bestäms av en viss räntesats (basränta) och ett paritetstal som fastställs årligen. Ränta utgår efter samma procentsats som för bostadslån. Betal­ning av ränta och amortering skall ske i den mån paritetstalets ökning möjliggör det.

En redogörelse för bestämmelserna i kungörelsen (1962: 538) om förbättrlngslån (ändrad senast 1972: 759) har lämnats förut under ansla­get Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. (p. E 5).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


233


Tomträttslån till kommuner enligt tomträttslånekungörelsen (1965: 905, ändrad senast 1971: 1185) kan utgå till kommuner som upplåtit tomträtt till mark för bostadsändamål.

Lån enligt kungörelsen (1972: 760) om lån avseende kostnader för outhyrda lägenheter utgår för täckande av viss del av hyresförluster under åren 1971—1973.

För långivningen i form av bostadslån och förbättringslån fastställer riksdagen årligen olika ramar. Kungl. Maj:t har bemyndigande att un­der vissa förutsättningar utvidga de fastställda ramarna. 1972 års riks­dag har preliminärt fastställt att ramen för lån till nybyggnad får be­stämmas med utgångspunkt i följande antal lägenheter: 87 000 år 1972, 87 000 år 1973, 65 000 år 1974 och 50 000 för vart och ett av åren 1975 och 1976. Lån till ombyggnad samt räntebärande förbättringslån får beviljas intill ett belopp av 170 milj. kr. under vart och ett av åren 1972 och 1973. Förhandsbesked om bostadslån för hus som skall byg­gas med tillämpning av industriella produktionsmetoder får meddelas för högst 10 000 lägenheter under vart och ett av åren 1973—1977, med möjlighet för Kungl. Maj:t att utvidga antalet om det behövs.

Anslaget till fonden, vilket anvisas med det belopp som behövs för utbetalning av beviljade lån, har förts upp med 2 835 milj. kr. för bud­getåret 1972/73.

Bostadsstyrelsens anslagsframställning

Bostadsstyrelsen anför beträffande bostadsbyggandets och långivning­ens omfattning och inriktning följande.

År 1971 färdigställdes genom nybyggnad drygt 107 000 lägenheter, vilket innebär en minskning med ca 2 500 lägenheter i jämförelse med år 1970. Utvecklingen under perioden 1967—1971 framgår av följande tablå.

Inflyttningsfärdiga lägenheter

 

 

 

År

Totalt

Därav i

 

Andelen (%) lägenheter

 

 

 

 

 

småhus

flerfamiljs­hus

i småhus

1967

100 213

28 305

71908

28

1968

106 234

28 656

77 578

27

1969

109 055

31699

77 356

29

1970

109 843

34 617

75 226

32

1971

107 188

31945

75 243

30

Tillskottet av lägenheter under år 1971 fördelar sig med 32 000 på lä­genheter i småhus och 75 200 på lägenheter i övriga hus — här be­nämnda flerfamiljshus. Andelen lägenheter 1 småhus uppgår härmed till 30 %, vilket innebär en minskning med 2 procentenheter jämfört med närmast föregående år.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


234


Av 1971 års tillskott av lägenheter I flerfamiljshus utgjordes 5 300 av rum i s. k. specialbostäder, dvs. bostäder för studenter, åldringar i ålder­domshem, personal vid sjukhus och vårdanstalter etc. Av dessa special­bostäder utgjordes 2 100 av rum i ålderdomshem, jämfört med 2 700 under år 1970.

Antalet under första halvåret 1972 färdigställda lägenheter var prak­tiskt taget detsamma som under motsvarande period år 1971. Under andra halvåret 1972 beräknas färdigställandet bli av sådan omfattning att lägenhetstillskottet för hela år 1972 torde komma att uppgå till ca 107 000, dvs. samma som under år 1971. Jämfört med år 1971 beräknas dock antalet färdigställda lägenheter i småhus öka med ca 6 000 och antalet lägenheter i flerfamiljshus minska i samma mån.

Uppgifterna om påbörjandet i följande tablå avser för åren 1967— 1969, och beträffande småhusen även för år 1970, företag för vilka schaktnings- och sprängningsarbeten påbörjats. Fr. o. m. år 1971 över­gick statistiska centralbyrån till en annan definition av påbörjandet. En­ligt denna räknas ett företag som påbörjat först när de egentliga bygg­nadsarbetena påbörjats. För flerfamiljshus redovisas påbörjandet enligt denna definition även för år 1970.

Påbörjade lägenheter

 

 

 

Är

Totalt

Därav i

 

Andelen (%) lägenheter

 

 

 

 

 

småhus

flerfamiljs­hus

i småhus

1967

99 800

28 300

71 500

28

1968

107 400

30 200

77 100

28

1969

105 500

34 200

71200

32

1970

106 600

30 900

75 700

29

1971

104 300

35 600

68 700

34

Under år 1971 påbörjades något över 104 000 lägenheter, dvs. ca 2 300 lägenheter mindre än under år 1970. Påbörjandet av småhus öka­de med 4 700 lägenheter medan antalet lägenheter i flerfamiljshus mins­kade med 7 000. Detta innebar en ökning av andelen lägenheter i små­hus från 29 till 34 %.

De hittills fastställda ramama för beslut om bostadslån under år 1972 ger utrymme för beslut om lån till företag med ca 89 000 lägenheter. För företag utan statliga lån gäller en ram för meddelande av byggnads­tillstånd på 7 000 lägenheter. Vidare har Kungl. Maj:t beslutat att för småhus utan statliga lån får byggnadstillstånd utan rambegränsning med­delas för påbörjande under tiden september—december 1972. Förut­sättningar för beslut om lån resp. tillstånd under år 1972 kan beräknas finnas för högst ca 100 000 lägenheter.

Under första halvåret 1972 påbörjades 40 700 lägenheter, dvs. inemot 2 000 lägenheter mindre än under första halvåret 1971. Mellan de två


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


235


perioderna har det skett en markant förändring i fördelningen på hus­typer. Antalet lägenheter i flerfamiljshus har minskat med ca 5 000, medan antalet lägenheter i småhus har ökat med ca 3 000. Detta inne­bär en ökning av andelen småhus från 28 till 36 %.

Vid slutet av år 1971 var antalet lägenheter i pågående företag ca 3 000 lägre än vid motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Vid slutet av juni år 1972 var antalet lägenheter i pågående företag ca 5 000 lägre än vid slutet av föregående år och ca 16 000 lägenheter lägre än vid slutet av juni år 1970.

I fråga om bostadsbyggandets regionala fördelning var storstadsom­rådenas andel av färdigställandet i hela riket under år 1971 38,5 % jäm­fört med 40 % år 1970. I Stor-Stockholm var lägenhetstUlskottet i stort sett oförändrat medan det minskade i Stor-Göteborg och Stor-Malmö.

I landet utanför storstadsområdena, där antalet inflyttningsfärdiga lä­genheter var i stort sett lika de båda åren, minskade lägenhetstUlskottet något i kommunblocken med minst 75 000 invånare.

Storstadsområdenas andel av påbörjandet var 35,5 % år 1971 jämfört med 39,9 % år 1970. Minskningen avsåg Stor-Stockholm och — särskilt markant — Stor-Göteborg. I Stor-Malmö var påbörjandet i stort sett oförändrat.

I kommunblocken i övrigt kan konstateras ett visst ökat påbörjande i de medelstora blocken och en markerad ökning — ca 4 000 lägenheter — i block med högst 30 000 invånare.

Beträffande fördelningen på lägenhetstyper var under år 1971 andelen lägenheter om fyra eller flera rum och kök i flerfamiljshus oförändrad jämfört med år 1970, medan trerumslägenheternas andel ökade något och tvårumslägenheternas minskade något. I småhusen minskade ande­len stora lägenheter något medan trerumslägenheternas andel ökade i motsvarande mån. Förändringama framgår av följande tablå.

Inflyttningsfärdiga lägenheter fördelade på lägenhetstyper

 

 

Är för inflytt-

Antal lägen­heter

Därav i %

 

 

 

 

1 rum

2 rum

3 rum

4 el. fler rum

Sanitliga hus

 

 

 

 

 

1969 1970 1971

109 055 109 843 107 188

19,4 18,7 19,5

19,6

"21,2 20,8

27,0 26,0

27,5

33,9 34,1 32,2

Småhus

 

 

 

 

 

1969 1970 1971

31 699 34 617 31945

3,4 2,0

2,3

3,9 3,8 3,4

4,4 4,9 6,9

88,3 89,2 87,4

Flerfamiljshus

 

 

 

 

 

1969 1970 1971

77 356 75 226 75 243

26,0 26,4 26,8

26,1 29,2 28,1

36,3 35,7 36,3

11,7 8,8 8,8


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                            236

Den sedan mitten av 1960-talet inträdda förskjutningen mot mindie lägenhetstyper i flerfamiljshusen har — såvitt gäller färdigställandet un­der år 1971 — således upphört. Uppgifter om lägenhetsfördelningen i de flerfamiljshusprojekt som erhöll preliminärt beslut om lån under åren 1970 och 1971 tyder dock på att en förskjutning mot mindre lägenhets­typer återigen kan framträda i 1972 års lägenhetstillskott.

Uppgifterna om lägenhetsfördelningen i småhus med beslut om lån under åren 1970 och 1971 visar en viss minskning av andelen småhus med fyra rum och en ökning av andelen större småhus.

De uppgifter som förelåg vid början av år 1972 om produktionens in­riktning inom det årets låneram tydde på en ökning av den genomsnitt­liga våningsytan i de belånade projekten från 91,3 m under år 1971 till 93,4 m-. Denna ökning var framför allt en följd av en kraftigt ökad an­del småhus, från 26 till 31 %.

Sedan dessa uppgifter lämnades har ett flertal ändringar skett beträf­fande låneramen och dess utnyttjande: total utvidgning av ramen, om­fördelning mellan kommuner och utbyte av projekt. Lånebesluten un­der första halvåret 1972 tyder på en ytterligare något ökad småhusandel. För flerfamiljshusen och småhusen är genomsnittsytorna ungefär de­samma som i 1971 års långivning.

De kommunala bostadsbyggnadsprogram för åren 1972—76 jämförda med dem för åren 1971-—75 tyder — såvitt gäller flerfamiljshusen — på en något minskad andel smålägenheter och andel lägenheter om fyra eller flera mm och kök, en minskning med en procentenhet vardera. An­delen tvåmmslägenheter ökar med två procentenheter. Småhusandelen mellan de två programomgångarna ökar från 34 till 39 %, Detta inne­bär i fråga om totalproduktionen en markerad förskjutning mot större lägenhetstyper.

De färdigställda lägenhetemas fördelning efter byggherrekategori framgår av följande tablå.

Färdigställda lägenheters fördelning efter byggherrekategori

 

Färdigställ-

Andel lägenheter (%) uppförda av byggherrar inom

ningsår

följande sektorer

 

 

 

Offentliga

Rikskoope-

övriga

Enskilda

 

sektorn

rativa företag kooperativa

 

 

 

 

företag

 

Småhus

 

 

 

 

1967

10

5

1

83

1968

10

4

0

86

1969

10

2

0

88

1970

8

1

0

90

1971

8

1

0

91

Flerfamiljshus

 

 

 

1967

57

22

3

18

1968

57

22

3

18

1969

59

19

4

18

1970

59

19

3

19

1971

62

17

3

18


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 237

I fråga om småhusen har såväl den offentliga som den kooperativa sektorns andel minskat under senare år. Även i fråga om flerfamiljs­husen har den kooperativa sektorns andel minskat, varvid den offentliga sektorn ökat något. När det gäller den statliga långivningen till flerfa­miljshus har de allmännyttiga företagens andel ökat markerat under de senaste åren, under det att de kooperativa företagens andel har minskat. För de enskilda företagen har ingen nämnvärd förändring inträffat.

Antalet färdigställda lägenheter utan statligt stöd minskade under år 1971 med 1 200 till 11 700, Andelen lägenheter med statiigt stöd var år 1971 89 %, jämfört med 88 % under år 1970, Av följande tablå fram­går motsvarande andelar för småhus och flerfamiljshus.

Färdigställda lägenheter med statligt stöd

 

År

Andel lägenheter (%) med statligt stöd

 

Småhus

Flerfamiljshus

1967 1968 1969 1970 1971

85 83 77 78 77

92 94 93 93 94

Av antalet påbörjade lägenheter under år 1971 var andelen lägen­heter med statiigt stöd 86 %, För småhusen och flerfamiljshusen var motsvarande tal 68 resp, 95 %, Den statstödda andelen småhus var så­lunda markerat lägre än i 1971 års färdigställande.

Kostnaderna för bostadsbyggandet var relativt stabila under åren 1967—69, Efter halvårsskiftet 1969 började dock en prisökning som markerades ytterligare åren 1970 och 1971, Medellägenhetsytan minskade under åren 1967—1971 från 75 till 69 m-, vilket verkade höjande på kostnaden per m" men återhållande på kostnadsutvecklingen per lä­genhet.

Kostnadsutvecklingen för den färdiga produkten har under senare år enligt låneunderlagsgruppens sammanställningar varit väsentligt mer dämpad än den indexmässiga prisutvecklingen. Skillnaden i prisutveck­lingen mellan låneunderlagsgruppens material och byggnadskostnadsin­dex hänger samman med bl, a, rationaliseringar i byggledet, förändring­ar i projektstrukturen mot större projekt och längre serier och därmed ändrade villkor för upphandlingen. Kommuner, byggherrar och produ­center har genom planering och samordnat byggande samt genom spar­samhet 1 viss utsträckning lyckats motverka den prisstegring som de för­dyrade produktionsfaktorerna skulle ha givit anledning till.

Uppgiftema i följande tablå är hämtade från låneunderlagsgruppens undersökningar av kostnader i låneansökningarna för flerfamiljshus och avser företag inom exploateringsområden med preliminärt beslut om


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                238

lån åren 1967—1971. I tablån redovisas dels genomsnittiig lägenhets­yta (ly), dels genomsnittlig byggnads- resp. produktionskostnad per m, dels den procentuella kostnadsökningen i förhållande till närmast före­gående år, dels överkostnaden (dvs, de procenttal varmed byggnadskost­naden överstiger byggnadskostnadsdelen i pantvärdet resp, produktions­kostnaden överstiger pantvärdet).

Kostnader och yta för en genomsnittslägenhet åren 1967—1971

 

År

Lägen-

Byggnadskostnad

 

Produktionskostnad

 

hets-

 

 

 

 

 

 

 

yta m'

kr, per

förändr.

överkost-

kr, per

förändr.

överkost-

 

 

m'' ly

i %

nad i %

m ly

i%

nad i %

1967

75,0

916

—0,9

3,9

977

—1,1

3,8

1968

72,5

939

2,5

1,5

1011

3,5

1,7

1969

70,8

940

0,1

1,1

1013

0,2

1,5

1970

69,5

981

4,4

3,1

1057

4,3

3,1

1971

68,6

1039

5,9

-0,1

1 120

6,0

0,2

Kostnaden per m påverkas av ändringar i lägenhetssammansättning­en. Ökningen i kostnad per m ly under senare år skulle till stor del ha eliminerats om lägenhetsstorlekarna varit oförändrade. För att möta prishöjningarna har byggherrarna i viss utsträckning lagt om produk­tionen till lägenheter om färre antal rum och man har även minskat ytan för lägenheter med givet rumsantal.

I följande tablå redovisas den beräknade kostnaden för en 3-rums-lägenhet inom exploateringsområde under åren 1967—1971, Härav framgår att byggnadskostnaden per m var i stort sett densamma de tre första åren men ökade fr, o, m, år 1970, Eftersom lägenhetsytan sam­tidigt minskade, har emellertid den totala kostnadsökningen per lägenhet varit måttlig.

Beräknad kostnad för en 3-rumslägenhet

 

År

Lägen-

Byggnadskostnad

Produktionskostnad

 

hets-

 

 

 

 

 

yta m=

kr, per

kr. per

kr. per

kr. per

 

 

m" ly

Igh

m ly

Igh

1967

82

890

73 000

951

78 000

1968

81

906

73 400

978

79 200

1969

80

902

72 200

975

78 000

1970

79

942

74 400

1018

80 400

1971

78

997

77 800

1078

84 100

Medelvärdet för hela riket av schablonbeloppen för mark- och exploa­teringskostnader för flerfamiljshus har under år 1971 ökat med närmare 5 kr./m våningsyta (vy) till 64 kr./m vy eller med ca 8 %, För åren 1969 och 1970 kunde, ökningar med 4 resp, 8 % konstateras. Under år


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 239

1970  låg schablonbeloppen I det närmaste i paritet med de faktiska kost­
naderna. Enligt låneunderlagsgruppens undersökningar översteg således
de genomsnittliga kostnadema för hela riket för mark och exploatering
motsvarande del av pantvärdet med endast 1,8 %. Under år 1971 har
överkostnaden för mark och exploatering stigit och var enligt låneun­
derlagsgruppens undersökningar 6,5 %,

Medelvärdet för hela riket av tilläggsbeloppen för grundläggnings- och grovplaneringskostnader för flerfamiljshus har under år 1971 ökat med närmare 2 kr,/m2 vy eller 6 % till 33 kr,/m- vy. För år 1969 var medel­värdet i det närmaste oförändrat jämfört med närmast föregående år, medan en ökning med 5 % kunde konstateras för år 1970, Överkostna­den är större för grundläggning och grovplanering än för mark och ex­ploatering. År 1971 var överkostnaden för grundläggning och grovplane­ring enligt låneunderlagsgruppens undersökningar 11,8 %.

Av produktionskostnaden för en lägenhet i flerfamiljshus inom exploa­teringsområde med preliminärt beslut åren 1970 och 1971 utgjorde kostnaden för mark och exploatering drygt 7 % och kostnaden för grundläggning och grovplanering likaledes drygt 7 %, dvs, i det när­maste samma procentandelar som för åren 1968 och 1969,

Hyrorna i nyproducerade, statsbelånade flerfamiljshus kan följas ge­nom statistiska centralbyråns årliga undersökningar. Uppgifterna för år

1971  är tills vidare preliminära,

I följande tablå belyses hyresnivån för lägenheter tillhöriga allmän­nyttiga företag och färdigställda åren 1970 och 1971. Dessa företag sva­rade år 1971 för 58 % av den statsbelånade flerfamiljshusproduktionen. Uppgifterna avser den vanligaste lägenhetstypen — 3 rum och kök — som utgör nära 40 % av produktionen.

Hyrorna för lägenheter i allmännyttiga företag om 3 rum och kök färdigställda åren 1970 och 1971

 

 

Stor-

Stor-

Stor-

Kommunblock

övriga

 

stock-

Göte-

Malmö

med över

kommun-

 

holm

borg

 

75 000 invånare

: block

Hyra per lägen-

 

 

 

 

 

het, kr. '

 

 

 

 

 

1970

7 560

6 750

5 760

6 360

6 030

1971

7 790

7 320

6 200

6 720

6 380

Hyra per m bostads-

 

 

 

 

 

lägenhetsyta, kr. '

 

 

 

 

 

1970

94

87

73

79

77

1971

99

94

78

84

82

Bostadslägenhetsyta

 

 

 

 

 

per lägenhet, m"

 

 

 

 

 

1970

81

78

79

80

79

1971

78

78

79

80

78

' Hyra inkl. bränsle.


 


prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 240

Mellan åren 1968 och 1969 steg hyrorna i nyproduktionen i tämligen begränsad omfattning, men år 1970 började en kraftigare stegring som accentuerades under år 1971. ökningen av hyran per m har förstärkts av att den genomsnittliga lägenhetsytan successivt har minskat.

De årliga hyresförändringarna i hela beståndet kan belysas genom de bostads- och hyresundersökningar som statistiska centralbyrån årligen genomför. De uppgifter om hyresförändringarna som redovisas i föl­jande tablå avser inte lägenheter som sammanslagits eller uppdelats, som på annat sätt ändrat rumsantal eller hänförts till skilda kvalitetsgrupper.


Hyresförändringar för lägenlietsbeständet under åren 1968—1971

Byggnadsperiod                                 Ökning av mänadshyran i % från december

—1900 1901—1920 1921 — 1940 1941—1950 1951—1960 1961—1965 1966-1968 1966-1969 1966—1970 Samtliga

till december resp, år

 

196869

196970

197071

5,0

3,2

4,3

6,4

4,3

4,0

6,5

4,0

4,0

6,1

3,6

4,9

5,1

3,0

5,6

4,1

2,6

5,1

2,3

2,3

 

,

2,0

4,5 4,2

4,8

3,0

4,7

I det totala beståndet av hyreslägenheter ökade hyrorna i genomsnitt med inemot 5 % mellan åren 1968 och 1969 resp, åren 1970 och 1971, Mellan åren 1969 och 1970 var hyresstegringen något lägre, 3 %, Någr ra större skillnader i hyreshöjningarna för hus byggda under olika pe­rioder föreligger inte,

I den bostadspolitiska debatten har sedan länge använts olika tal av­seende förhållandet mellan hyror och inkomster. För att aktualisera ti­digare beräkningar av sådana tal har bostadsstyrelsen gjort vissa nya be­räkningar. Dessa avser hyrorna vid den första upplåtelsen (förstagångs­hyrorna) av lägenheter i statsbelånade flerfamiljshus, färdigställda sedan början av 1950-talet, Förstagångshyrorna har sedan sammanställts med uppgifter om medianinkomsten för gifta,

I följande sammanställning redovisas en beräknad genomsnittshyra för lägenheter om 2 resp, 3 rum och kök samt dennas andel av median­inkomsten för gifta vissa år. Uppgifterna är genomsnitt för hela riket.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


241


Beräknad genomsnittshyra och hyrans andel av inkomsten vissa år

 

 

Yta

Medel-

Hyrans

andel

av medianinkomsten (%)

 

hyra

 

 

 

 

 

kr/är

Gifta män

Gifta par

2 rum o kök

 

 

 

 

 

1955

56

2 100

20,3

 

18,4

1960

58

2 900

21,6

 

18,9

1965

64

4 000

20,2

 

17,0

1970

64

5 500

20,2

 

17,0

3 rum o kök

 

 

 

 

 

1955

71

2 650

25,7

 

23,4

1960

72

3 550

26,8

 

21,6

1965

81

5 000

25,6

 

21,6

1970

79

6 700

24,6

 

20,9

Uppgifterna tyder på att hyresprocenten i genomsnitt för en nybyggd lägenhet med givet rumsantal har varit i stort sett oförändrad eller svagt sjunkande och att den utvecklats något gynnsammare under senare hälf­ten av 1960-talet än under slutet av 1950-talet, Styrelsen påpekar att detta konstaterande bara gäller förhållandet mellan utvecklingen av ge­nomsnittlig inkomst och genomsnittlig hyra för vissa lägenhetstyper. De angivna procenttalen säger således ingenting om hur stor del av inkoms­ten hushållen faktiskt har använt till hyra vid inflyttning i nybyggda hus.

Någon säker bedömning av hur inkomster och hyror i nyproduktionen kan komma att förändras den närmaste tiden kan inte göras. Under år 1971 ökade förstagångshyran med ca 6 %, och en ökning kan förväntas även under år 1972, Även ökningen av de nominella inkomsterna är dock relativt stor dessa år.

En mera nyanserad bild av utvecklingen än den som de här redovi­sade beräkningama ger skulle kunna erhållas genom att i stället för sam­manräknad nettoinkomst analysera utvecklingen av de för hushållen disponibla inkomsterna, dvs, med beaktande av skatter, transfereringar i form av t, ex, barnbidrag och det speciella bostadspolitiska stödet i foriri av bostadstillägg för bamfamiljer, I förevarande sammanhang har emel­lertid styrelsen endast velat belysa utvecklingen i grova drag och ge ett underlag för fortsatta överväganden,

I samband med de tidigare nämnda hyresundersökningarna har även förekomsten av outhyrda lägenheter kartlagts. Uppgifterna avser ande-, len outhyrda lägenheter i den statligt belånade flerfamiljshusproduktio­nen under åren 1967—1971 viss tid efter husens färdigställande. Resul­tatet av kartläggningen visas i följande tablå.

16    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bil. 13


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet


242


Andel (%) outhyrda lägenheter inom olika ortsgrupper tre månader efter färdig­ställandet.

 

Färdigställande-

Stor-

Stor-

Stor-

Kommunblock

Övriga

Hela

period

stock-

Göte-

Malmö med mer än

kommun-

• riket

 

holm

borg

 

75 000 invånare

block

 

1967

 

 

 

 

 

 

1—3 kvartalen

0,4

3,6

2,6

4,2

3,0

1968

 

 

 

 

 

 

1 halvåret

1,8

11,9

0,4

6,3

5,9

5,4

2

2,1

9,8

0,2

4,2

5,6

4,9

1969

 

 

 

 

 

 

1 halvåret

3,7

5,5

0,8

5,5

3,3

3,8

2

1,3

5,5

0,2

0,5

2,4

2,2

1970

 

 

 

 

 

 

1 halvåret

1,6

5,4

0,3

3,3

1,0

2,2

2

0,5

4,3

1,7

0,7

1,6

1,6

1971

 

 

 

 

 

 

1 halvåret

3,2

7,4

1,2

2,4

4,2

3,9

2

2,6

12,7

2,6

7,8

8,8

7,5

Under åren 1969 och 1970 minskade för hela riket andelen outhyrda lägenheter. Under år 1971 har emellertid uthyrningssvårigheterna åter ökat. Mellan färdigställandet första och andra halvåret 1971 nära nog fördubblades andelen lägenheter som var outhyrda tre månader efter färdigställandet, från ca 4 % till mellan 7 och 8 %.

Med anledning av de under år 1971 ökade uthyrningssvårigheterna, som inte endast drabbat den nyaste produktionen utan även berört ledig­blivna lägenheter i något äldre hus, har bostadsstyrelsen genomfört en särskild undersökning rörande under åren 1967—1971 färdigställda lä­genheter i statsbelånade flerfamiljshus. Undersökningen avsåg hur många av dessa lägenheter som inte var upplåtna den 1 mars 1972 och redo­visas i följande tablå.

Outhyrda lägenheter den 1 mars 1972 i hus färdigställda åren 1967—1971

Ortsgrupper

Stor-     Stor-     Stor-     Kommun-       Övriga      Hela

Stock-   Göte-    Malmö block med       kommun- riket

holm     borg                    över 75 000   block

invånare

 

Antal outhyrda lägenheter

540

2 720

330

1690

2 920

8 200

Outhyrda lägenheter i % av samtliga färdig­ställda lägenheter:

 

 

 

 

 

 

Totalt

0,9

6,2

1,5

2,7

2,2

2,5

Allmännyttiga

0,3

8,9

2,4

3,9

2,0

2,9

Kooperativa

1,9

2,4

0,3

0,8

3,2

2,0

Enskilda

1,3

4,5

3,1

2,2

1,2

2,3


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 243

I följande tablå redovisas andelen outhyrda lägenheter i olika år­gångar.

Andel (%) outltyrda lägenheter den 1 mars 1972 i hus färdigställda åren 1967—7977

1967                         1968                         1969                         1970                        1971

1,7                          2,4                           2,5                          1,8                           4,3

Andelen outhyrda lägenheter var, som framgår av tablån, högst i 1971 års produktion. Men även i de tidigare årens produktion förekom ett inte oväsenllgt antal outhyrda lägenheter. Vid jämförelse med tidi­gare undersökningar kan konstateras att det inte enbart är fråga om från färdigställandet ännu kvarstående uthyrningsproblem utan att även tidigare upplåtna lägenheter inte kunnat hyras ut igen efter den senaste hyresgästens avflyttning.

Bostadsstyrelsen har fortsatt med sin årliga enkät om bostadsför­medlingarnas verksamliet innefattande uppgifter om nyregistrerade, av­registrerade och kvarstående bostadssökande. Enkäten avseende år 1971 har begränsats till kommunerna i de tre storstadsområdena samt till kommuner med minst 30 000 invånare. Av 62 kommuner har 39 svarat ja på frågan om bostadssituationen i kommunen väsentligt ändrats under år 1971, Endast ett par kommuner har ansett att förändringen innebu­rit ökade svårigheter att få bostad. De övriga har lämnat sådana be­skrivningar av förändringarna som innebär att det blivit lättare att få bostad.

Antalet nyregistrerade sökande ökade mellan år 1969 och år 1970 med 9 % men minskade mellan år 1970 och år 1971 med 7 %, Antalet avregistrerade sökande var 8 % fler under år 1970 än under år 1969 och 16 % fler under år 1971 än under år 1970, Antalet som avregistre­rats därför att de erhållit lägenhet var i stort sett detsamma de tre åren, medan de som avregistrerats av andra skäl sålunda ökade kraftigt. Des­sa förändringar i antalet ny- och avregistrerade ledde till en minskning av antalet kvarstående sökande med 9 % under år 1971, jämfört med en ökning med 1 % under år 1970.

Bostadsförmedlingarna har fått uppge hur lång tid som förflyter till första erbjudandet om nyproducerad lägenhet. Mellan de två senaste årens enkäter kan konstateras en förskjutning mot kortare väntetider till det första erbjudandet. Ett annat uttryck för det ändrade bostads­marknadsläget är att det under år 1971 har blivit vanligare att sökan­dena avböjer erbjudanden om lägenhet.

I fråga om kreditförsörjningen förutsätter bostadsstyrelsen aft de sam­arbetsformer som utvecklats mellan delegationen för bostadsfinansiering och kreditinstituten skall göra det möjligt att smidigt lösa uppkomman­de problem så att inte kreditsvårigheter ytterligare försenar påbörjandet.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13   Inrikesdepartementet                                  244

Ett väsentligt större kreditförsörjningsproblem utgör emellertid den se­dan ungefär ett år tillbaka växande kön hos stadshypotekslnstitutionen och kreditaktiebolagen av byggherrar som väntar på att få sina bevil­jade fastighetslån utbetalade och därmed kunna avlyfta byggnadskredl-tiven. Denna utveckling sammanhänger med bostadshypoteksinstitutens minskade emissioner av obligationer. Under tolvmånadersperioden fram t. o. m, maj 1971 uppgick det tecknade beloppet, exkl, konverteringar, till 7 258 milj. kr. Under tolvmånadersperioden fram t, o. m, maj 1972 var motsvarande belopp 6 183 milj, kr.

Bostadsstyrelsen understryker det allvarliga i den uppkomna situa­tionen, Hypoteksinstituten måste få medel i sådan omfattning att inte bara tillväxten i beviljade, ej utbetalade lån hejdas utan att också den uppkomna ökningen i lånebalansen kan awecklas och den löpande ef­terfrågan från en fortsatt stor bostadsproduktion kan tillgodoses. Detta kommer att ställa stora krav på kapitalmarknaden samtidigt som bl, a, staten och kommunerna har stora lånebehov. Bostadsstyrelsen hemstäl­ler om snara åtgärder för att förbättra avlyftssituationen,

I sin anslagsframställning år 1971 redovisade styrelsen vidtagna åt­gärder med anledning av 1970 års riksdags uttalande om behovet av en kartläggning av trångboddheten. Efter samråd med Svenska kommun­förbundet, socialstyrelsen och statistiska centralbyrån rekommenderade styrelsen i skrivelse den 2 juli 1971 kommunerna att genomföra en kart­läggning av i första hand trångboddhet bland barnfamiljer.

För att få en belysning av kommunernas åtgärder och erfarenheter har styrelsen under våren 1972 gjort en enkät till samtliga kommuner.

Hälften av kommunema som svarat uppger att de påbörjat eller pla­nerar en kartläggning av trångboddheten. Andelen kommuner som upp­givit att de genomfört, påbörjat eller planerar en kartläggning är störst i storstadsområdena och bland övriga kommuner med minst 10 000 in­vånare. Nästan alla kommuner har använt eller planerar att använda ansökningar eller beslut om bostadstillägg som underlag för kartlägg­ningen, dvs, den kartiäggningsmetod som bostadsstyrelsen i första hand rekommenderade. Ett mindre antal kommuner har utnyttjat även andra uppgiftskällor och tagit med andra hushållsgrupper i Inventeringen, En­dast ett 70-tal av 426 svarande kommuner uppger att andra kommu­nala myndigheter än förmedlingsorganet medverkar i kartläggningen. De medverkande är främst socialnämnd eller andra socialvårdsorgan och bostadsförmedling.

På frågan om särskilda åtgärder har vidtagits för att lösa trångbodd­hetsproblem har 130 kommuner svarat ja. Den vanligaste åtgärden är att trångbodda hushåll får förtur vid fördelning av bostäder eller egna­hemstomter eller vid turordning av egnahemsbyggande.

Bland andra åtgärder är medverkan av sociala organ både för att anskaffa bostäder och för att lösa ekonomiska problem de vanligast


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 245

förekommande. Åtgärder som nämns i detta sammanhang är medverkan till att familjer kunnat få bostadstillägg, utvidgning av bostadstilläggen utöver statsbidragsnormerna, socialhjälp till hyra, kommunal borgen för anskaffning av bostadsrättslägenhet eller eget hem samt uthyrning av småhus som kommunen äger.

Sedan frågan om kartläggning av trångboddhet först aktualiserades har förutsättningarna för åtgärder mot trångboddheten förändrats. En översiktlig information om boendeförhållandena vid slutet av år 1970 har redovisats i folk- och bostadsräkningen och mer detaljerade upp­gifter kan förväntas inom den närmaste tiden. Ökningen av bostadstill-läggen till barnfamiljer underlättar flyttning till större bostäder och tillgången på tillräckligt stora lägenheter utgör på många håll inte längre något hinder för sådan flyttning.

Uppgifterna i folk- och bostadsräkningen visar att den höggradiga trångboddheten (norm 1) har minskat starkt men att den alltjämt före­kommer i en omfattning som gör det angeläget att kommunerna fort­löpande håller sig informerade om förhållandena och medverkar till att avveckla sådan trångboddhet. Möjligheterna att genom den förbättrade tillgången på rymliga lägenheter och ökningen av bostadstilläggen få en snabbare avveckling av trångboddhet även enligt de högre utrym­meskraven (norm 2) bör samtidigt utnyttjas. Bostadsstyrelsen anser det därför angeläget att den påbörjade verksamheten med kartläggning av trångboddhet och vidtagande av åtgärder för att avveckla denna fort­sätts som ett väsentligt led i kommunernas bostadsplanering.

Bostadsbyggnadsprogram för åren 1972—1976 har redovisats för 402 av landets 464 kommuner. Endast 340 kommuner är ålagda att upp­rätta program, och utöver dessa har således program redovisats för 62 kommuner. För 44 kommunblock (utanför storstadsområdena) omfat­tande totalt 136 kommuner har antingen alla ingående kommuner se­parat lämnat program eller redovisat mer eller mindre fullständiga blockprogram. För återstående 30 kommunblock (utanför storstadsom­rådena) täcker sålunda de redovisade programmen inte hela blocket. För storstadsområdena redovisar de kommunala samarbetsorganen lik­som tidigare en gemensam behovsbedömning och ett produktionspro­gram grundat på de enskilda kommunernas redovisning av det möjliga byggandet,

I följande sammanställning redovisas det bostadsbyggande som kom­munerna efter bedömning av bostadsbyggnadsbehov och resurser har an­sett vara behövligt och — med hänsyn till bl, a, marktillgång och för­beredelseläge — möjligt att påbörja.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 246

Påbörjande enligt kommunernas program, antal lägenheter

1972           1973          1974           1975          1976          1972—76

Stor-Stockholm         24 874      23 642      20 342      18 947       16 048       103 853

Stor-Göteborg           10 592         8 828          8 997        9 404         9 853      47 674

Stor-Malmö                7 882        7 614        7 309        7 646         7 056      37 507

Summa storstads­
områden
                    43 348      40 084      36 648      35 997       32 957    189 034

Övriga program-
kommuner
                 66 930      68 888      68 719      67 397       67 078    339 012

Samtliga pro­
gramkommuner
       110 278      108 972       105 367    103 394     100 035    528 046

De redovisade programmen sammantagna omfattar en genomsnittlig årlig produktion av drygt 105 000 lägenheter. Under perioden minskar det planerade årliga påbörjandet från 110 000 lägenheter till 100 000 lägenheter. Denna nedgång ligger helt på de tre storstadsområdena, främst Stor-Stockholm, där påbörjandet första programåret ligger på 25 000 lägenheter varefter det successivt minskar till 16 000 lägenheter.

Mellan de tre senaste programomgångarna har det planerade påbör­jandet minskat, I programomgången 1970—1974 var sålunda den plane­rade volymen i genomsnitt per år 122 000 lägenheter och i program­omgångarna 1971—1975 och 1972—1976 116 000 resp, 105 000 lägen­heter i genomsnitt per år. Mellan de två senaste programomgångarna var minskningen 15 % för storstadsområden och 5 % för kommunerna i övrigt,

I följande tablå redovisas bostadsbyggandets (påbörjandets) fördel­ning på hustyper enligt kommunernas program.

Påbörjandets fördelning på hustyper enligt kommunernas program, antal lägenheter
1972          1973          1974          1975           1976           1972—76

Flerfamiljshus        69 059       67 129       65 157       63 228       60 006       324 579
Småhus                   41219      41843       40 210      40166       40 029       203 467

Andel (%) småhus        37             38              38              39              40                39

I förhållande till föregående programomgång minskade antalet lägen­heter i flerfamiljshus med 59 000, medan antalet lägenheter i småhus ökade med 8 000.

Andelen lägenheter i småhus var i programomgången 1971—1975 34 %, I årets programomgång har andelen ökat med fem procenten­heter till 39 %. I förhållande till föregående programomgång är ök­ningen ungefär densamma i storstadsområdena och i gruppen övriga kommuner. Minskningen av den totala planerade lägenhetsvolymen i storstadsområdena hänför sig helt till flerfamiljshusen. I gruppen övriga


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 247

kommuner motverkas minskningen av antalet flerfamiljshuslägenheter delvis av att antalet småhuslägenheter ökar.

Under programperioden 1972—1976 minskar antalet lägenheter i fler­familjshus från 69 000 år 1972 till 60 000 år 1976, Antalet lägenheter i småhus är däremot relativt konstant — drygt 40 000 lägenheter per år under hela perioden. Detta ger en något stigande årlig småhusandel un­der perloden.

I föreliggande programomgång har uppgift om lägenhetsstorlek läm­nats för 90 % av lägenheterna och om våningsyta för 93 % av lägen­heterna. I förhållande till föregående program har den största och minsta lägenhetstypen minskat med en procentenhet, medan lägenheter med två rum har ökat I motsvarande grad. Mellan de tre senaste pro­grammen har den största lägenhetstypen minskat med två procenten­heter, medan lägenheter med två rum har ökat med tre procentenheter.

För hela programperioden beräknas den genomsnittliga våningsytan per lägenhet uppgå till 81,9 m- i flerfamiljshus och till 121,3 m i små­hus. Ytan i flerfamiljshusen beräknas öka något under perioden, me­dan den beräknas minska för småhusen. Jämfört med föregående pro­gramomgång beräknas genomsnittsytan bli något större: i flerfamiljs­huslägenheterna 1,2 m- och i småhuslägenheterna 0,3 m-.

Det planerade byggandet har fördelats på tre markägarekategorier. För hela programperioden ligger 68 % av lägenheterna på kommun­mark, 17 % pä byggherremark och 11 % på övrig mark. För 4 % av lägenheterna saknas markägaruppgifter. Andelen lägenheter på kom­munmark och byggherremark minskar under perioden, medan andelen på övrig mark ökar. För det första programåret redovisas nämligen 72 % av lägenheterna på kommunmark och för det sista programåret 67 %, På motsvarande sätt minskar andelen lägenheter på byggherre­mark från 20 till 12 %, Andelen lägenheter på kommunmark är större för flerfamiljshus än för småhus. För hela perioden ligger 72 % av flerfamiljshuslägenheterna och 63 % av småhuslägenheterna på kom­munmark,

I den minsta kommungruppen ligger 79 % av lägenheterna på kom­munmark medan i Stor-Stockholm denna andel är 59 %, I Stor-Göte­borg anges 70 % av lägenheterna ligga på kommunmark. Speciellt i de tre storstadsområdena är den planerade produktionen på byggherre­mark stor, I Stor-Stockholm och Stor-Malmö planeras ungefär 1/4 av lägenheterna på sådan mark och I Stor-Göteborg ca 1/5,

Av samtiiga flerfamiljshuslägenheter planeras 77 % bli uppförda i exploateringsområden och 23 % i saneringsområden, därav 1 % på s. k. resttomter, 12 % i områden med programmerad sanering och 9 % i öv­riga saneringsområden. Den relativa fördelningen mellan exploaterings­områden och saneringsområden är densamma i de två senaste pro­gramomgångarna.  Även småhuslägenheternas fördelning på exploate-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 248

ringsområden (89 %) och på saneringsområden (4 %) är oförändrad mellan de två senaste programmen. Redovisningen är dock ofullstän­dig eftersom 7 % av lägenheterna inte fördelats.

Flerfamiljshuslägenheterna inom exploateringsområden är till 82 % belägna på mark som kommunen äger, till 12 % på byggherremark och till 6 % på övrig mark. Av flerfamiljshuslägenheterna inom sanerings­områdena ligger 38 % på kommunmark, 42 % på byggherremark och 20 % på övrig mark. Närmare 60 % av de flerfamiljshuslägenheter i sa­neringsområden som berörs av kommunala saneringsprogram ligger på annan mark än sådan som kommunerna äger.

I exploateringsområden ligger 27 % och i saneringsområden 12 % av flerfamiljshuslägenheterna på tomträttsmark. I föregående program­omgång var dessa andelar något högre.

Beträffande tiden mellan kommunalt markförvärv och planerad byggstart gäller för 25 % av produktionen på den kommunägda mar­ken att kommunen innehaft marken kortare tid än 5 år, för 31 % har kommunen innehaft marken 5—9 år och för 34 % minst 10 år före byggstart. Under perioden ökar andelen lägenheter på mark som kom­munen ägt mer än fem år.

Länsbostadsnämndernas bedömningar av bostadsbyggandets (påbör­jandets) omfattning har för vart och ett av åren i programomgången 1972—1976 givit följande resultat.

Påbörjande enligt länsbostadsnämnderna (i storstadsområdena de kommunala sam­arbetsorganen) , antal lägenlieter

1972         1973         1974         1975         1976

Storstadsområdena                        39 000       38 000       38 000       38 000       38 000

Landet i övrigt                              62 800      65 100      65 500       65 500       65 700

Totalt                                          101800     103 100     103 500     104 500     103 700

I fråga om bostadsbyggnadsbehov och bostadsefterfrågan anför bo­stadsstyrelsen att de preliminära resultat som redovisats av 1970 års folk- och bostadsräkning gör det möjligt att på vissa punkter stämma av den prognos i fråga om bostadsbyggandets omfattning under 1970-taIet, som bostadsstyrelsen redovisade i april 1970 och vars utgångspunkt i huvudsak var uppgifter från folk- och bostadsräkningen 1965.

Först erinrar styrelsen om att bedömningarna för 1970-talet gjor­des i syfte att belysa behovet av nybyggnad eller modernisering av lä­genheter under förutsättning att vissa bostadspolitiska mål skulle upp­nås under 1970-talet. I prognosen förutsattes sålunda att alla lägenheter utan eget bad- eller duschrum skulle moderniseras eller ersättas under 1970-talet samt att trångboddhet enligt normen mer än två boende per rum utöver kök och ett rum skulle avvecklas. En sådan standardökning


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 249

bedömdes även som möjlig från efterfrågesynpunkt under förutsätt­ning av en fortgående realinkomstökning med omkring 3 % per år, oförändrade reala bostadskostnader och en i sina huvuddrag oföränd­rad bostadspolitik med stöd åt hushållsgrupper med svag betalnings­förmåga i förhållande till bostadsbehovet.

Andra förutsättningar för prognosen var bl. a. fortsatt ökning av hushållsbildningen inom den icke gifta befolkningen, omflyttning inom landet från glesbygd och tillbakagående tätorter till expanderande orter i ungefär samma omfattning som under senare delen av 1950-talet och en nettoimmigration av 10 000 personer i genomsnitt per år.

Det totala tillskottet av moderna lägenheter genom nybyggnad eller modernisering uppskattades för hela 1970-talet till i genomsnitt 120 000 per år vartill kom behov av specialbostäder såsom ålderdomshem o, dyl, samt eventuella byggnadsbehov för större nettoimmigration än den an­tagna. Omkring 20 000 äldre lägenheter antogs kunna bli modernise­rade årligen varför nybyggnadsbehovet inklusive specialbostäder och en marginal för ökning av nettoimmigrationen uppskattades till 110 000 lägenheter per år.

För perioden 1966—1970 kan konstateras att den faktiska förändring­en av befolkningen överensstämmer väl med den beräknade med undan­tag för att antalet gifta par ökade mindre och antalet icke gifta mer än beräknat. Nettotillskottet av hushåll (bebodda lägenheter i bostads­räkningens mening) uppskattades för perioden 1966—1970 till knappt 50 000 per år. Den faktiska ökningen var ca 55 000 per år, vilket inne­bär att hushållskvoterna ökat mer än som antagits. Ökningen av antalet hushåll var koncentrerad till småhushåll med 1—2 personer, som an-delsmässigt ökade från 50 till 55 % av samtliga hushåll. Förskjutningen i hushållens storleksfördelning ligger i linje med den beräknade lång­siktiga trenden.

Vid jämförelse mellan bostadsräkningarna kan man konstatera att det totala antalet lägenheter ökat ungefär 6 000 mer per år än antalet hushåll, vilket helt eller delvis skulle kunna förklaras av att flera lägen­heter än tidigare var lediga år 1970 eller var outnyttjade på grund av re­parationer eller dylikt. Differensen kan dock även ha andra orsaker, var­för det ännu inte går att dra några bestämda slutsatser.

Nettoavgången av lägenheter åren 1966—1970 kan uppskattas till om­kring 35 000 per år, I prognosen antogs att nettoavgång och eventuell ökning av lägenhetsreserv eller andra förändringar i beståndets utnytt­jande — vari den ovannämnda differensen mellan ökning av antalet lägenheter och antalet hushåll kan inräknas — tillsammans skulle uppgå till ca 45 000 lägenheter per år.

Antalet lägenheter med badrum beräknas åren 1966—1970 ha ökat med 20 000 per år i det äldre beståndet genom moderniseringar, vilket överensstämmer med prognosens antagande. Antalet lägenheter  utan


 


Prop. 1973: 1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                               250

badrum var vid slutet av år 1970 inemot 700 000, varav omkring 350 000 uppskattas vara omoderna, dvs, saknade även wc och/eller centralvär­me. Motsvarande antal 1965 var omkring 1 miljon resp, 660 000, Beho­vet av att modernisera eller ersätta lägenheter av låg standard synes således vara av minst den omfattning som antogs i prognosen för 1970-talet.

Behovet av nybyggnad för att tillgodose ökningen av antalet hushåll är beroende av bl, a, befolkningsutvecklingen och ökningen av hushål­lens disponibla inkomster. Såväl den låga nettoimmigrationen som in­komstutvecklingen har verkat återhållande på hushållsbildningen. Ar­betslösheten, osäkerhet om den fortsatta sysselsättningen och minskad inrikes inflyttning till expanderande tätorter torde ha förstärkt denna tendens under åren 1971 och 1972,

Det går knappast att bedöma den kvantitativa betydelsen på kort sikt av att förändringen av olika efterfrågebestämmande faktorer har av­vikit från de långsiktiga antagandena, I långsiktskalkylerna motsvarar dock en nettoimmigration av 20 000 personer per år ett hushållstill­skott av ca 8 000 per år. Enbart förändringen av denna faktor kan så­ledes ha haft relativt stor betydelse för försvagningen av efterfrågan, vilket givetvis varit särskilt märkbart i orter som tidigare har haft en stark expansion och stor nettoimmigration.

Vid bedömningar av hushållsblldningen på längre sikt måste givetvis beaktas för det första att denna till stor del bestäms av demografiska faktorer som inte är konjunkturberoende och för det andra att beräk­nade genomsnitt för en tioårsperiod givetvis kan innefatta både låg­konjunkturer och högkonjunkturer. Någon omprövning av de långsiktiga bedömningar av befolkningsutveckling, sysselsättning och allmän eko­nomisk utveckling, som gjordes av 1970 års långtidsutredning, har inte gjorts. Det är då inte heller motiverat att revidera uppskattningen av hushållsbildningen på längre sikt,

I fråga om hushållens genomsnittiiga utrymmesstandard kan för åren 1966—1970 konstateras en större förbättring än under tidigare perioder. Antalet rumsenheter per 100 personer ökade således från 131 till 146 eller med 11 % (åren 1961—1965 var ökningen 8 %). Det relativa an­talet trångbodda hushåll minskade enligt normen "högst två boende per rum utöver kök och ett rum" från 25 till 16 % och enligt den äldre normen från 5 till 2 %. Enligt den förstnämnda normen fanns det 477 000 trångbodda hushåll år 1970. Om denna trångboddhet skall kun­na avvecklas under 1970-talet, krävs ett fortsatt stort tillskott av lägen­heter om minst 3 rum och kök genom nybyggnad eller genom ändring av befintliga lägenheter.

Den prövning som nu har kunnat göras ger inte skäl för någon vä­sentlig ändring av de tidigare långsiktsbedömningama. Såväl utveck­lingstendenserna ifråga  om  befolkning  och hushållsbildning  (bortsett


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 251

från konjunktursvängningarna) som förekomsten av trångboddhet och bostäder med låg standard talar för att det finns behov av en fortsatt ny- och ombyggnadsverksamhet på ungefär den nivå som gällt under senare år.

Vissa variationer i produktionsnivån med hänsyn till den aktuella ef­terfrågan torde vara ofrånkomliga. De aktuella tendensema till minskad byggvilja tyder på en minskning av igångsättningen under den närmaste tiden. De nuvarande tendensema till minskning av bostadsbyggandet kan i första hand ses som en reaktion på svårigheterna att få avsättning för alla nybyggda lägenheter i flerfamiljshus. Ytterligare orsaker torde vara bl, a, kommunernas ansträngda ekonomiska läge, ökade produk­tionskostnader och vissa byggherrars oro inför den stora skuldökning, som till följd av det höga ränteläget uppkommer för fastigheter med paritetslån.

Samtidigt som det finns lediga lägenheter 1 de senaste årgångarna av flerfamiljshus är efterfrågan på egnahem stor. Den vikande efterfrågan på lägenhetema i flerfamiljshus kan därför inte bara ses som en kon­junkturföreteelse utan måste betraktas som ett uttryck för hushållens värderingar av olika boendeformer. Intresset för småhus framstår kla­rare i nuvarande bostadsmarknadsläge och bör tillgodoses genom att småhusen ges ökat utrymme vid bostadsplaneringen. Detta innebär givet­vis vid en oförändrad total produktionsvolym vissa omställningsproblem inom planerings- och produktionsprocessen.

Styrelsen har i andra sammanhang framhållit att utbudet av bostäder med direkt markkontakt bör ökas. En ökning av småhusbyggandet är med hänsyn härtill tillfredsställande. Den nuvarande utvecklingen inger emellertid betänkligheter på grund av att småhusbyggandet huvudsak­ligen består av stora lägenheter, medan flerfamiljshusen i ökad grad domineras av mindre lägenhetstyper. Tendenserna till en ensidig hus-hållssammansättniiig i olika bostadsområden med avseende på såväl hushållstyper som inkomstgrupper skärps härigenom. Det framstår där­för som allt angelägnare med en planering som inriktas på att göra bostäder och bostadsområden mer likvärdiga genom att markkontakt och tillgång till markutrymmen förbättras och lägenhetsfördelningen görs mer differentierad inom varje område. En ökad produktion av föga mark-krävande småhus som rymmer både små och stora lägenheter, såväl egnahem (dvs. hus som ägs av de boende) som hus med hyres- eller bostadsrätt, framstår också som angelägen. En sådan produktion försvå­ras av bl. a. skattereglerna som gynnar egnahemsformen och sannolikt stimulerar till byggande av stora och relativt dyra egnahem.

Sammanfattningsvis anför styrelsen följande om det långsiktiga be­hovet och den aktuella situationen. En hög produktionsnivå är inget självständigt mål utan ett medel för att förbättra bostadsförhållandena och  tillgodose  hushållens  efterfrågan.  Bostadsstyrelsen   anser  att  de


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 252

bedömningar som nu kan göras alltjämt talar för att produktionen på lång sikt bör ligga på ungefär nuvarande nivå. Det är möjligt att be­hovet av välutrustade lägenheter på längre sikt kan tillgodoses i ökad omfattning genom ombyggnad, vilket kan leda till en minskning av nyproduktionen.

Vissa variationer i produktionens omfattning torde vara ofrånkom­liga med hänsyn till kortsiktiga växlingar i efterfrågan. Det är dock an­geläget att söka begränsa en konjunkturmässig produktionsminskning och framför allt att upprätthålla en hög planeringsberedskap i kommu­nerna. Planeringen måste beakta de långsiktiga trender i efterfrågans inriktning, som i det nuvarande läget framstår tydligare än förut. Olika former av småhus — markbostäder — bör ges ökat utrymme i produk­tionen. Det förhållandet att bostadsbyggandet efter en lång period av stark ökning kan beräknas på lång sikt bli av tämligen oförändrad omfattning och i en del kommuner kan komma att minska tillfälligt torde ge kapacitet och tid för en förbättrad planering. Brister i service­avseende bör också kunna avhjälpas.

Med hänsyn till de stora påfrestningar på kommunernas ekonomi och krav på besparingar som kan förväntas bör deras möjligheter att upprätthålla en god planering och markförsörjning stödjas. Styrelsen anser att detta kan åstadkommas bl. a. genom förbättrade möjligheter till markförvärvslån.

I nuvarande läge framstår det som ännu allvarligare än tidigare att olika former av bostadsinnehav behandlas olika i skattehänseende, vil­ket påverkar hushållens efterfrågan och skärper problemen på bostads­marknaden. Styrelsen vill därför på nytt understryka att lösningen av detta problem är brådskande.

De problem som uppstått med paritetslånesystemet på grund av en oförutsedd ränteutveckling torde vara en av orsakerna till sviktande byggvilja. Styrelsen vill därför understryka att det är angeläget att ut­redningen om dessa problem bedrivs skyndsamt och att lösningen av de aktuella problemen ges prioritet. Det finns också ett behov av ökat bostadsstöd för vissa hushåUsgrupper.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1972/73 föreslog bostadssty­relsen att bostadsbyggnadsplanen borde ta sikte på ett påbörjande av 105 000 lägenheter för år 1972 samt 110 000 lägenheter för vart och ett av åren 1973—1976.

Beträffande år 1972 har riksdagen (CU 1972: 9) uttalat sig för en bostadsbyggnadsplan innebärande ett garanterat program omfattande 95 000 lägenheter, varav 87 000 med statliga lån, samt en projektre­serv om 10 000 lägenheter. Liksom tidigare skall ramen för det statligt belånade byggandet anges i kvadratmeter våningsyta för bostäder med utgångspunkt från genomsnittsytan i långivningen under åren 1967— 1968. I statsverkspropositionen angavs att denna plan innebar ett anta-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 253

gande om att det totala påbörjandet under år 1972 skulle få en omfatt­ning av ca 100 000 lägenheter. Planen för år 1973 innefattar ett garan­terat program och en projektreserv av samma storlek som planen för år 1972.

Beträffande bostadsbyggandet under år 1972 kan följande redovisas. Genom olika beslut av Kungl. Maj:t har till bostadsstyrelsens disposi­tion för fördelning ställts en låneram svarande mot 89 000 lägenheter. Härav får 500 lägenheter under tiden före 1 oktober 1972 tas i anspråk endast för sådana bostadsbyggnadsbehov som bedöms vara särskilt brådskande och som har samband med statligt lokallseringspolitiskt beslut eller som eljest uppkommer på gmnd av snabb expansion inom näringslivet.

Bostadsstyrelsen har till storstadsområdena och länen och — i sam­band med ramutvidgningar — till enskilda kommuner fördelat ca 88 500 lägenheter. Mellan storstadsområden/län och inom länen har vissa om­fördelningar skett. Härigenom och i samband med ramutvidgningar har praktiskt taget alla anmälda, startklara projekt kunnat ges ramutrymme. Återstående projekt torde kunna tillgodoses med vad som totalt åter­står av ramen och i samband med omfördelningar.

För bostadsbyggandet utan statliga lån har för beslut om byggnads­tillstånd fastställts och fördelats en ram på tillhopa 7 000 lägenheter. Som lägenheter har därvid räknats även platser i ålderdomshem. Ge­nom beslut den 16 juni 1972 har Kungl. Maj:t medgivit att tillstånd för småhus får meddelas utan rambegränsning under förutsättning att de egentliga byggnadsarbetena påbörjas under tiden september—december 1972. Med ledning av uppgifter om inneliggande ansökningar kan upp­skattningsvis högst 5 000 lägenheter härigenom ges tillstånd utöver nyss angivna ram.

Beslut om lån eller byggnadstillstånd kan sålunda meddelas för företag med tillhopa högst ca 100 000 lägenheter. Praktiskt taget alla företag för vilka det finns förutsättningar för och önskemål om lånebeslut resp. byggnadstillstånd torde därmed kunna tillgodoses. Ytterligare över­väganden från kommunernas och byggherrarnas sida kan dock leda till att beslut om lån eller tillstånd inte kommer att utnyttjas.

Kommunernas ändrade bedömning av bostadsbyggnadsbehov, bo­stadsefterfrågan och möjligheter att bygga kommer klart till uttryck i bostadsbyggnadsprogrammen för åren 1972—1976. Behovsnivån och nivån för det planerade bostadsbyggandet har sålunda enligt det senaste programmet sjunkit med 10 000 lägenheter i genomsnitt per år jämfört med de två närmast föregående.

Enligt vad som redovisats i närmast föregående avsnitt har bostads­styrelsen inte funnit skäl för någon väsentlig ändring av sin tidigare långsiktsbedömning av bostadsbyggnadsbehovet. Denna innebär att ny­produktionen på sikt bör uppehållas på de senare årens nivå. Där fram-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                254

hölls vidare att det är angeläget att söka motverka en konjunkturmässig produktionsminskning och att upprätthålla en hög planeringsberedskap i kommunema.

Mot denna bakgrund har styrelsen funnit det rimligt att för de när­maste åren föreslå en bostadsbyggnadsplan med den omfattning som svarar mot den som gäller för åren 1972 och 1973, dvs. ett garanterat program på 95 000 lägenheter med möjligheter till ökning inom en projektreserv på 10 000 lägenheter.

Bostadsstyrelsen övergår härefter till bostadsbyggnadsplanens kon­struktion.

Genom beslut vid 1969 års riksdag har bostadsbyggnadsplanen ett femårigt perspektiv. Planen innehåller för varje år ett garanterat pro­ gram för det statsbelånade byggandet. För vart och ett av de två första åren upptar planen dessutom ett beräknat byggande utan statliga lån samt en projektreserv som avser både det statsbelånade och det inte statligt belånade byggandet. För det tredje året fastställs en projektre­serv som avser endast det statsbelånade byggandet. Planen omfattar för de två första åren hela landet, medan den för de tre senare åren i prin­cip avser endast orter med klart expansivt näringsliv och långsiktigt po­sitiv befolkningsutveckling. Beträffande planperiodens tredje år är de­lar av det garanterade programmet och projektreserven avsedda att till­godose behoven av ett treårigt planeringsperspektiv i orter som inte är klart expansiva men där behovet av ramtilldelning är klart dokumen­terat genom konkreta projekt.

Det garanterade programmet skall något understiga den nivå som anses möjlig att uppnå med hänsyn till den aktuella konjunkturbedöm­ningen. Projektreserven bör vara så stor att den ger utrymme för att öka bostadsbyggandet upp till nyss nämnda nivå men också dämtöver, om konjunktumtvecklingen blir svagare än som har antagits.

Syftet med denna konstruktion av planen är att dels främja en mera långsiktig planering av bostadsbyggandet, dels få en möjlighet att an­passa planen till konjunktumtvecklingen.

Ramsystemet inom denna bostadsbyggnadsplan har visat sig vara ad­ministrativt svårhanterligt. Syftet att främja en långsiktig planering torde inte ha uppnåtts i någon högre grad. Detta samt de nya läns­styrelsernas uppgifter inom samhällsplaneringen och regionalpolitiken på länsplanet bör enligt bostadsstyrelsens mening föranleda en om­prövning av planens konstruktion och hantering.

Antalet kommuner som får del av de garanterade ramarna för åren 3—5 har måst begränsas för att syftet med denna ramtilldelning i största möjliga omfattning skall kunna uppnås. Ramarna avser de tre storstadsområdena och dämtöver 45 kommunblock. Kritik har riktats mot detta urval, gjort Inom den bostadspolitiska administrationen, bl. a. därför att det kan få regionalpolitiska konsekvenser. Nämnda ramar


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 255

har måst fördelas centralt av bostadsstyrelsen för att få en riktig för­delning mellan de kommuner som har kunnat få del av dem. Denna centrala fördelning kan ifrågasättas mot bakgrund av de nya länssty­relsernas uppgifter.

De garanterade ramarna för åren 4 och 5 är lägre än de för år 3. Av bl. a. detta skäl torde de för kommunerna knappast ha utgjort något incitament till en långsiktig planering. Det är här fråga om kommuner som under alla förhållanden har en långsiktig planering vars omfattning inte torde ha styrts av dessa låga garanterade ramar. Att ramarna för åren 4 och 5 hittills varje år fastställts till samma antal lägenheter har inneburit — med hänsyn till deras karaktär av garan­terade ramar —• att man vid de årliga fördelningarna måste ha samma fördelning för år 4 som föregående år för år 5. Det har sålunda för detta år inte varit möjligt att göra eljest motiverade omfördelningar. Det är heller inte möjligt att ta in ytterligare någon kommun i fördelningen an­nat än för år 5.

För de kommuner som inte kunde få del av de garanterade ramarna för åren 3—5 innebar 1969 års beslut den förändringen att deras möjlig­heter till besked om ramar begränsades till ett år utöver det löpande. Motivet för denna förändring var att det inte syntes lämpligt att ut­sträcka planeringsperspektivet längre med hänsyn till risken för en fel­aktig regional avvägning av bostadsbyggandet. Denna förkortning av ramperioden för flertalet av landets kommuner föranledde ett beslut vid 1970 års riksdag innebärande den förut angivna möjligheten att för plan­periodens tredje år göra en viss fördelning för sådana kommuner där kravet på stabila produktionsbetingelser var dokumenterat genom kon­kreta projekt. Kommunerna har hittills i mycket begränsad omfattning utnyttjat denna möjlighet till ramtilldelning.

Mot bakgrund av vad här anförts föreslår bostadsstyrelsen att bostads­byggnadsplanen begränsas till tre år, att den avser hela landet och att den för de första två åren omfattar ett garanterat program för det stats­belånade byggandet, ett beräknat byggande utan statliga lån samt en projektreserv som avser både det statsbelånade och det inte statligt be­lånade byggandet. Den erforderliga anpassningen till konjunkturutveck­lingen erhålls genom de projektreserver som Kungl. Maj:t har möjlig­het att utnyttja för utvidgning av de garanterade ramarna. Någon för­handsfördelning av dessa projektreserver är inte nödvändig.

Vid fördelningen för år 3 bör till en början något mindre fördelas på storstadsområden/län än för år 2 så att man inte binder sig för en, som det senare kan visa sig, felaktig regional fördelning.

En ramfördelning grundas på bedömningar av bostadsbyggnadsbeho­vet — som utgör den primära fördelningsgrunden — och det möjliga byggandet. Behovet, med de modifikationer som möjligheterna att bygga kan föranleda, skall sålunda tillgodoses i samma relativa omfattning i alla


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 256

kommuner. Från tidpunkten för dessa bedömningar kan givetvis förut­sättningarna ändras. Detta bör kunna föranleda omfördelning av ramar­na. Sådana omfördelningar har aktualiserats särskilt under år 1972. Fle­ra kommuner har sålunda anmält att de inte kommer att utnyttja den för året fastställda ramen. Detta har öppnat möjligheter till omfördelningar till kommuner med startberedda projekt utöver ramarna. Det måste också finnas möjligheter till minskning av en fastställd ram utan att kommunen tar initiativet härtill. Detta bör kunna ske 1 de fall bostads­byggnadsbehovet uppenbart har minskat i förhållande till behovet i andra kommuner, om det i dessa senare kommuner finns startberedda projekt. Bostadsstyrelsen kommer att gé ut föreskrifter av denna inne­börd.

Det beslut som fattades vid 1972 års riksdag (CU 1972: 28) om en för bostäder och lokaler gemensam ram angiven i kvadratmeter våningsyta innebär att den nuvarande försöksverksamheten med en kvadratmeter­ram för bostäder upphör med utgången av år 1973, Det garanterade programmet skall sålunda fastställas till ett bestämt antal kvadratmeter våningsyta för bostäder och bostadskomplement med angivande av det antal bostadslägenheter som uppskattas kunna byggas inom denna ram. Beslut om lanspråktagande av projektreserven uttrycks beträffande byg­gandet med statliga lån likaså i kvadratmeter våningsyta med angivande av uppskattat antal lägenheter (prop, 1972: 72),

Bostadsstyrelsen föreslår följande garanterade program för åren 1973, 1974 och 1975.

I det föregående har bostadsstyrelsen föreslagit att bostadsbyggnads­planen för de närmaste åren omfattar ett garanterat program på 95 000 lägenheter och en projektreserv på 10 000 lägenheter. Av det garante­rade programmet bör, liksom redan preliminärt beslutats för år 1973, 87 000 lägenheter avse företag med statliga lån.

Vid fördelningen av ramen för beslut om bostadslån har sedan år 1971 omräkning av lägenhetsantalet skett med utgångspunkt i den ge­nomsnittliga ytan i långivningen under åren 1967—1968 (94,8 m- vå­ningsyta). Under innevarande år synes ytan i de företag som beräknas få beslut om lån ungefär svara mot detta genomsnitt. Styrelsen föreslår att detta genomsnitt tills vidare tillämpas vid beräkningen av ramarna för åren 1973—1975. Eftersom bostadsbyggnadsplanen — mot bak­grund av bl. a. behovsberäkningar — tar sikte på att möjliggöra till­komsten av ett visst antal lägenheter, bör anpassning av beräknings­underlaget för ramarna (lägenheter och genomsnittsyta) göras om den faktiska genomsnittsytan avviker alltför mycket från den antagna.

Det garanterade programmet skall fr. o. m. år 1974 — utöver den del som beräknas för bostäder — innehålla en del som beräknas för lokaler. Enligt riksdagens beslut (prop, 1972: 72, CU 1972: 28) bör lokalbygg­nadsvolymen 1 ett inledningsskede i huvudsak bestämmas med utgångs-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 257

punkt i tidigare lokalbyggande och bestämmas till 4,5 % av bostads­byggnadsramen.

Den del av det garanterade programmet som enligt vad som förut sagts bör beräknas för bostäder uppgår till (87 000 Igh X 94,8 m =) 8 247 600 m. I anslutning till riksdagens beslut kan sålunda beräknas att i det garanterade programmet i första hand skall ingå en våningsyta för lokaler på (4,5 % X 8 247 600 m =) 370 000 m.

Enligt riksdagens beslut skall fr, o, m, den 1 juli 1973 bostadslån kun­na utgå även för lokaler i äldre bostadsområden där husen finansierats utan stöd av statiiga lån, I prop, 1972: 72 anförs att — i avvaktan på närmare erfarenheter — en viss del av lokalramen avsätts för detta än­damål. Bostadsstyrelsen föreslår att — utöver nyss angivna lokalyta — tills vidare 20 000 m våningsyta per år beräknas för denna långivning.

Fr. o. m. den 1 juli 1973 skall bostadslån kunna utgå även till vissa skollokaler i s. k. integrerade anläggningar och fr. o. m. samma tidpunkt skall statliga lån till barnstugor i sin helhet utgå i form av bostadslån. Enligt riksdagens beslut skall den gemensamma ramen — utöver yta för bostäder och lokaler enligt hittillsvarande omfattning — innefatta beräk­nad yta för dessa skollokaler och för den andel av barnstugebyggandet som nu finansieras med särskilda lån. Efter samråd med socialstyrel­sen och skolöverstyrelsen föreslår bostadsstyrelsen att ramen för vart och ett av åren 1974 och 1975 vidgas med 50 000 m för skollokaler och 135 000 m- för nämnda andel av barnstugebyggandet.

Förslagen till ram för vart och ett av åren 1974 och 1975 avseende företag med statliga lån mnebär således en total årlig ram på (8 247 600 + 370 000 + 20 000 + 50 000 + 135 000) 8 822 600 m.

Medelsramen för beslut om bostadslån till nybyggnad under år 1972 har i statsverkspropositionen till 1972 års riksdag beräknats under an­tagande av att långivningen till 28 % avser lägenheter i småhus. Låne­beloppet per lägenhet har beräknats till 23 000 kr, för flerfamiljshus och 26 750 kr, för småhus.

Medelsramen för år 1973 beräknas i det följande för ett garanterat program på 87 000 lägenheter med statligt stöd. Styrelsen räknar med att 35 % av långivningen kommer att avse lägenheter 1 småhus. Låne­beloppet per lägenhet har antagits uppgå till 22 200 kr. för flerfamiljshus och till 26 400 kr. för småhus.

Under angivna förutsättningar kan behovet av medel för beslut om bostadslån till nybyggnad under kalenderåret 1973 beräknas till följande belopp.

Bostadslån till nya flerfamiljshus (56 500 Igh x 22 200 kr.)                  1 254 000 000

Bostadslån till nya småhus (30 500 Igh x 26 400 kr.)                              805 000 000

Totalt (avrundat)                                                                                 2 060 000 000

17    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. BU. 13


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 258

Härtill kommer behovet av lånemedel för de lokaler som skall om­fattas av långivningen fr. o. m. den 1 juli 1973. Det beräknas av styrelsen till ca 50 milj. kr. Medelsramen för beslut om lån för nybyggnad under år 1973 beräknas alltså till sammanlagt 2 110 milj. kr.

Ramen för beslut om bostadslån till ombyggnad och räntebärande förbättringslån har fastställts till 170 milj. kr. för vart och ett av åren 1972 och 1973. Länsbostadsnämnderna har beräknat att beslut om bo­stadslån till ombyggnad kommer att meddelas för ca 75 resp. 90 milj. kr. under åren 1972 resp. 1973. Nämnderna räknar vidare med att med­dela beslut om räntebärande förbättringslån till ett belopp av ca 55 milj. kr. under vart och ett av dessa år. Den av bostadsstyrelsen föreslagna höjningen av inkomststrecket för förbättringslån kan antas medföra en viss ökning av långivningen, uppskattningsvis med 5 a 10 milj. kr.

Bostadsstyrelsen föreslår att ramen för beslut om bostadslån till ombyggnad och räntebärande förbättringslån fastställs till 170 milj. kr., dvs. samma storlek som redan beslutats för år 1973. Härigenom finns ut­rymme för en viss utvidgning av ombyggnads- och förbättringslåneverk-samheten utöver vad nämnderna beräknat.

I fråga om anslagsbehovet anför styrelsen att anslagsbelastningen un­der budgetåret 1971/72 uppgick till 2 672 milj. kr. I sin anslagsfram­ställning för budgetåret 1972/73 beräknade styrelsen utgifterna till sam­manlagt 2 910 milj. kr. Utgifterna blev således 238 milj. kr. mindre än beräknat. Utbetalningen av nya lån blev lägre 1 ungefär denna omfatt­ning. Tomträttslån betalades ut i större omfattning, men å andra sidan inflöt till fonden mera medel i form av amorteringar och inlösta lån. Behållningen på anslaget vid utgången av budgetåret 1971/72 blev 583 milj. kr. i stället för beräknade 345 milj. kr.

Styrelsen har anmodat länsbostadsnämndema att beräkna utbetal­ningarna av lån till nybyggnad under innevarande och nästföljande bud­getår. Nämnderna räknar med att utbetalning under de båda budget­åren av lån till nya flerfamiljshus kommer att avse ca 77 500 resp. 74 000 lägenheter. Med hänsyn till att den slutiiga långivningen under budgetåret 1971/72 omfattade närmare 75 000 lägenheter, medan ut­betalningarna av lån blev lägre än beräknat, bedömer styrelsen nämnder­nas beräkningar som realistiska. Även antalet lägenheter i småhus, 28 660 resp. 29 620, för vilka lån beräknas bli utbetalda, synes kunna godtas.

Anslagsbelastningen för de båda budgetåren beräknar styrelsen enligt följande tablå. Skuldökningen på paritetslån och utbetalningen av ränte­lån har beräknats under förutsättning av oförändrade paritetstal och räntor. Ökningen mellan budgetåren av utbetalningen av tomträttslån sammanhänger med styrelsens i det följande redovisade förslag om änd­ring av tidpunkten för beslut om tomträttslån. Ändringen förutsätts träda i kraft den 1 juli 1973.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 259

Beräknad anslagsbelastning för budgetåren 1972/73 och 1973/74


Milj.

kr.

1972/73

1973/74

1535

1480

720

760

130

170

425

600

625

630

230

300

0

0

-665

-680

Utbetalning av:

lån tiU nybyggnad av flerfamiljshus

lån till nybyggnad av småhus

ombyggnads- och förbättringslån

skuldökning på paritetslån

räntelån

tomträttslån Förskott, netto Amorteringar och inlösen

Anslagsbelastning                                                                      3 000        3 260

Vid ingången av budgetåret 1972/73 fanns en behållning på anslaget av 583 milj. kr. För budgetåret har anvisats ett anslag på 2 835 milj. kr. En behållning på ca 420 milj. kr. skulle sålunda finnas på anslaget vid ingången av budgetåret 1973/74. Då anslagsbelastningen beräknats till 3 260 milj. kr. kan anslagsbehovet för budgetåret 1973/74 beräknas bli 2 840 milj. kr.

Bostadsstyrelsen har också tagit upp vissa särskilda lånefrågor.

Beträffande förhandsbesked anför bostadsstyrelsen att byggherrarnas begränsade intresse för förhandsbesked om bostadslån skulle kuima vara ett skäl för en aweckling av verksamheten. Med hänsyn till den verk­samhet som tar sikte på att på olika sätt främja ett rationellt byggande synes dock möjlighet till förhandsbesked alltfort böra finnas.

Handläggningen av förhandsbeskedsärendena har av många bygg­herrar uppfattats som krånglig och tidskrävande. En möjUghet till en förenkling av handläggningen är att nedbringa antalet instanser som deltar i ärendenas beredning. Förmedlingsorganens och länsbostads­nämndemas medverkan i handläggningen kan givetvis inte undvaras. Däremot bör den förenklingen kunna göras att delegationen för bo­stadsfinansiering och Kungl. Maj:t i fortsättningen inte skall pröva dessa ärenden resp. besluta om förhandsbesked. Bostadsstyrelsen föreslår så­lunda att beslutanderätten förs över från Kungl. Maj:t till bostadssty­relsen.

I Kungl. Maj:ts föreskrifter beträffande verksamheten anges som en fömtsättning för förhandsbesked bl. a. att projekt skall ha hög grad av enhetlighet. Sträng variantbegränsning skall iakttas i fråga om bygg-nadsmått och byggdelar, trapphus, lägenheternas planlösning och ut­formning i övrigt samt installationer. Antalet hustyper skall likaledes vara begränsat.

Bostadsstyrelsen anser att detma fömtsättning för förhandsbesked bör modifieras. Ett byggande i enlighet med dessa riktlinjer kan leda till en mindre god bostadsmiljö. Bostadsstyrelsen föreslår därför att pro­jekt vilka beviljas förhandsbesked skall i material- och byggkomponent-

17t   Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bil. 13


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 260

ledet ha hög grad av enhetlighet och variantbegränsning. Valet av hus­typer och lägenhetstypér skall avvägas så att en god inre och yttre miljö erhålls.

Vid småhusproduktion synes serieeffektens och kontinuitetens gynn­samma verkningar vara betydande redan vid projektstorlekar om 200— 300 lägenheter. Förhandsbesked bör därför i fråga om småhusprojekt kunna lämnas om projektet omfattar minst 200 lägenheter mot f. n. 1 000 lägenheter.

Styrelsen anför att förutsättningarna för bostadslån i fråga om var­aktigt behov, god bostadsstandard och god bostadsmiljö inte gäller för sådan ombyggnad av småhus för vilken låneunderlaget är högst 20 000 kr. I sådana fall gäller också särskilda bestämmelser om säkerhet för och fördjupning av lånet. Beloppsgränsen har gällt sedan den 1 juli 1966. Sedan dess och fram till maj 1972 har byggnadskostnaderna ökat med 38 %. Till juli 1973 kan kostnaderna beräknas ha stigit omkring 45 %. Bostadsstyrelsen föreslår därför att beloppet 20 000 kr. fr. o. m. den 1 juli 1973 höjs tm 30 000 kr.

Bostadsstyrelsen föreslår liksom saneringsutredningen en tidigarelägg­ning av utbetalningarna av tomträttslån i de fall långivningen avser mark som skall bebyggas med stöd av bostadslån. F. n. kan ansökan om tomträttslån göras året efter slutligt beslut om bostadslån, medan beträf­fande mark som inte bebyggs med stöd av statliga bostadslån ansökan kan göras året efter det att byggnadsnämnden första gången besiktigat byggnadsföretaget. Styrelsens förslag innebär att fomträttslån skall kunna sökas året efter det att preliminärt beslut om bostadslån har meddelats.

Remissyttranden över bostadsstyrelsens förslag till ändring av bostads­byggnadsplanens konstruktion

Över bostadsstyrelsens förslag har yttranden avgétts av boendeut­redningen och Svenska kommunförbundet.

Boendeutredningen anför att förslaget synes innebära en administrativ förenkling och kan antas inte försvåra ändringar som boendeutredningen eventuellt kan komma att föreslå efter prövning av ramfördelnings­systemet. Utredningen har därför ingen erinran mot förslaget.

Svenska kommunförbundet finner det angeläget att en ändring av ramsystemet snarast sker. Den av bosiadsstyrelsen föreslagna konstruk­tionen av bostadsbyggnadsplanen har enligt kommunförbundets upp­fattning betydande fördelar framför det nu gällande systemet. Samtliga kommuner får låneramar för tre år vilket innebär en förlängning av planeringsperioden för flertalet kommuner. Administrativt uppnås ock­så avsevärda förenklingar. Den föreslagna regionala fördelningen av låneramarna bör möjliggöra en göd samordning med övriga regional­politiska åtgärder och garantera att större hänsyn tas till lokala syn­punkter och intressen. I sammanhanget erinrar kommunförbundet om


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet:                                261

att det på flera håll i landet kan vara aktuellt med en fördelning av låne­ramarna på kommuner genom, kommunala samarbetsorgan. Kommun­förbundet anser avslutningsvis att det av bostadsstyrelsen framförda för­slaget till ändring av bostadsbyggnadsplanen tillgodoser kommunemas behov av att kunna planera bostadsbyggandet på ett meningsfullt sätt och att ändringen därför bör genomföras.

Departementschefen

I det föregående har jag redogjort för bostädsstyrelsens an­slagsframställning och tar nu upp. de frågor sorri har sam­band med denna.

Bostadsbyggandet har under en lång följd av år legat på en nivå som har bestämts av strävan att avskaffa bostadsbristen. Det program om en miljon nybyggda lägenheter under perioden 1965—1974, som statsmak­terna har uttalat sig för; är ett uttryck för denna strävan. Under vart och ett av åren 1969 och 1970 blev drygt 109 000 lägenheter och under år

1971          drygt 107 000 lägenheter färdiga för inflyttning. Även under år

1972   beräknas färdigställandet ha legat på en hög nivå, ca 105 000 lägen­heter. Det innebär att drygt 820 000 lägenheter har byggts under de första åtta åren av tioårsperioden.

Det höga bostadsbyggandet i förening med en av bl. a. konjunktumt­vecklingen betingad vikande efterfrågan på bostäder har på en del orter medfört att lägenheter har kommit att stå outhyrda en längre tid. En­ligt vissa beräkningar var minst 15 000 lägenheter tomma den 1 sep­tember förra året. Denna situation saknar inte positiva effekter för de boende i form av bl. a. ökade valmöjligheter. Den medför emellertid samtidigt på grund av överskottets ojämna fördelning problem för en del kommuner och bostadsföretag. I syfte att överbrygga de svårigheter som hänger samman med hyresförluster på grund av att lägenheter inte har kunnat hyras ut beslöt förra årets riksdag om ett särskilt lånestöd som är avsett att täcka eri del a-v hyresförlusterna under åren 1971— 1973.

Den uppkomma situationeri på bostadsmarknaden har av naturliga skäl påverkat kommunernas och bostadsföretagens igångsättningspläner; Antalet påbörjade lägenheter beräknas linder år 1972 ha minskat med ca 10 % i jämförelse med det närmast föregående året och en ytter­ligare minskning kan fömtses för år 1973. Jag återkommer härtill i det följande i samband med frågan om bostadsbyggnadsplanen för de när­maste åren.

Bostadsbyggnadsplanen för år 1972 har liksom för de närmast före­gående två åren grundats på ett garanterat program uttryckt i en ytram som svarar mot 87 000 statligt belånade lägenheter och ett beräknat byggande utan statiiga lån om 8 000 lägenheter, .tillsammantaget 95 000 lägenheter. Härtill har för vart och ett av de nämnda åren kommit en


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 262

projektreserv om 10 000 lägenheter som har gjort det möjligt att påbörja 105 000 lägenheter, om konjunktumtvecklingen har gett anledning till det. Projektreserven har i stor utsträckning tagits i anspråk de senaste åren — år 1971 togs hela reserven i anspråk.

Under år 1972 har, i sysselsättningsfrämjande syfte, 2 000 lägenheter av projektreserven tagits i anspråk för utökning regionalt av det statUgt belånade byggandet. Hämtöver har låneramen för nybyggnad under år 1973 fått utnyttjas för beslut om lån för småhus som påbörjades under hösten 1972. På grund av bl. a. att andelen småhus har ökat, vilket med­för att färre antal lägenheter kan byggas inom den givna ytramen, beräk­nas antalet lägenheter för vilka lånebeslut har meddelats under år 1972 uppgå till ca 83 000.

Av ramen för beslut om byggnadstillstånd för byggandet utan statliga lån har 7 000 lägenheter tagits i anspråk. Vidare har utöver denna ram byggnadstillstånd fått meddelas för småhus som påbörjades under tiden september-—december förra året.

Antalet lägenheter utan statliga lån för vilka beslut om byggnadstill­stånd har meddelats beräknas till drygt 13 000.

Det sammanlagda antalet lägenheter för vilka lånebeslut eller bygg­nadstillstånd har meddelats under år 1972 beräknas således till drygt 96 000 lägenheter.

Småhusens andel av bostadsbyggandet har under senare år ökat avse­värt. Av färdigställandet var andelen ca 30 % år 1971 och den beräknas ha uppgått till 35 % år 1972. Småhusens andel av påbörjandet beräknas till drygt 40 % år 1972. Småhusandelen kan antas bli hög även under de närmaste åren.

Föreliggande uppgifter om igångsättningsplanerna för det statligt be­lånade bostadsbyggandet under år 1973 tyder på en fortsatt nedgång i påbörjandet. Vid bedömningen av den framtida bostadsefterfrågan måste beaktas att det fortfarande finns ett stort antal trångbodda hus­håll och en betydande mängd omodema bostäder som behöver ersättas eller moderniseras. Ett fortsatt högt bostadsbyggande är därför motive­rat, men det är uppenbart att bostadsbyggandet inte kan upprätthållas på samma mycket höga nivå som under senare år. Effekten härav på sysselsättningen inom byggnadsbranschen och närliggande områden måste uppmärksammas. Jag vill i sammanhanget nämna att jag i slutet av förra året tillkallade särskilda sakkunniga (In 1972: 05) med före­trädare för bostads- och arbetsmarknadsmyndigheterna samt partema på byggarbetsmarknaden med uppgift att planera åtgärder i fråga om sysselsättningen på kort sikt inom byggnadsverksamheten. Vidare kan de förslag till reformer I fråga om bostadstilläggen som denna dag har förelagts riksdagen, den väntade konjunkturuppgången och de ökade insatser som görs av kommuner och bostadsföretag för att anpassa bo-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 263

stadsbyggandet till de boendes behov och önskemål förutses få en sti­mulerande effekt på bostadsefterfrågan.

Som jag nyss har sagt måste man räkna med att bostadsbyggandet im­der år 1973 och följande år kommer att Ugga på en lägre nivå än vad som har varit fallet under senare år. Boendeutredningens beräkningar i fråga om det långsiktiga bostadsbehovet kommer att ge underlag för en mera definitiv bedömning av bostadsefterfrågan för tiden efter år 1973.

Nedgången i nyproduktionen frigör resurser för en önskvärd ökning av ombyggnads- och förbättringsverksamheten. I det förslag till bostads­byggnadsplan som jag behandlar mera ingående i det följande finns utrymme för en avsevärd ökning av denna verksamhet. Vissa åtgärder i syfte att stimulera modemiserlngsverksamheten genomfördes under hösten 1972. Jag räknar med att ytterligare åtgärder skall föreslås 1973 års vårriksdag i särskild proposition på grundval av främst sanerings­utredningens förslag.

Även i fråga om byggandet av lokaler finns det förutsättningar för en önskvärd ökning som tillgodoser servicebehoven i både nya och äldre bostadsområden. En grund för ökat lokalbyggande har lagts genom be­slut av 1972 års riksdag (prop. 1972: 72, CU 1972: 28, rskr 1972: 201) om ändrade riktlinjer för finansiering av lokaler för boendeservice m. m. Beslutet innebär bl. a. att byggandet av bostäder och lokaler i bostads­områden jämställs i väsentiiga avseenden beträffande planering och finansiering. Vidare vidgas bostadslångivningen tili bl. a. byggande av lokaler i äldre bostadsområden och uppförande av skollokaler som ingår i s. k. integrerade anläggningar. Den försöksverksamhet beträf­fande sådana anläggningar som inleddes i enlighet med min redogö­relse i prop. 1970: 1 (bil. 13, s. 215) får genom den sistnämnda vidg­ningen permanent karaktär.

Kungl. Maj:t har som led i denna försöksverksamhet t. o. m. år 1972 fattat beslut om vidgning av pantvärdet till att omfatta skollokaler i åtta integrerade anläggningar. Produktionskostnaderna för dessa anlägg­ningar, av vilka en del redan är uppförda, uppgår till sammanlagt ca 200 milj. kr. Hittillsvarande erfarenheter tyder på att de uppförda an­läggningarna har blivit uppskattade av de boende, något som har bidra­git till ett alltmer ökat intresse att uppföra integrerade serviceanlägg­ningar. För de närmaste två åren firins det planer på påbörjande av ytterligare ca 30 sådana anläggningar.

Under år 1972 har vissa störningar Inträffat i fråga om kreditförsörj­ningen till bostadsbyggandet. Det har gällt både krediterna under bygg­nadstiden och möjligheterna att ersätta sådana krediter med långfristiga lån. I anslutning till den överenskommelse som delegationen för bostads­finansiering träffade med kreditinstituten även år 1972 har dock erfor­derUga byggnadskrediter till det statligt belånade bostadsbyggandet med några få undantag kunnat ställas till förfogande under året. Härvid har


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13   Inrikesdepartementet                                 264

under hösten 1972 krediter till ett belopp av ca 250 milj; kr., som inte kunnat erhållas på normalt sätt, anskaffats genom medverkan av en särskild expertgrupp med representanter från delegationen för bostads­finansiering och kreditinstituten.

När det gäller de långfristiga lånen har kön av låntagare som söker sådana lån successivt ökat under det gångna året. Avlyftskön har or­sakats av att hypoteksinstituten inte har kunnat emittera obligationer i erforderlig utsträckning på grund av brist på köpare. Den minskade försäljningen av bostadsobligationer beror i sin tur tiU stor del på att affärsbankerna har minskat sitt engagemang på området. Delegationen för bostadsfinansiering avser att inom kort ta upp ytterligare överläggr ningar med bankema i denna fråga.

Under hösten 1972 har jag tillkallat sakkunniga för att göra en gmnd­läggande översyn av bostadsfinansieringen. De sakkunniga skall bl. a. undersöka möjligheterna till reformer inom paritetslånesystemet och även utreda alternativ till detta system.

Kostnadsutvecklingen inom bostadsbyggandet var i stort sett gynnsam under åren 1967—1969. Under år 1970 bröts denna gynnsamma utveck­ling. Den fortsatta kostriadsutvecklingeri linder åren 1970 och 1971 föranledde höjningar av låneunderlags- och pantvärdenivån med sam-, manlagt 14 procentenheter under år 1971.1 november 1972 höjdes nivån med ytterligare tre procentenheter. Paritetstalen för år 1973 skulle med hänsyn till kostnadsutvecklingen ha behövt höjas med 6—9 procenten­heter. I syfte att utjämna denna höjning i tiden har talen för år 1973 höjts med 3—5 enheter.

Den nedgång i bostadsbyggandet som jag fömt har berört bör kuima ha vissa positiva effekter på kostnadsutvecklingen.' Det är rimligt, att anta att konkurrensen och produktivitetsutvecklingen påverkas i gynn­sam riktning av det nya läget. En grundläggande förutsättning för en gynnsam kostnadsutveckling är nämligen att löne- och materialprisök­ningar uppvägs av en förbättrad produktivitet som får effekt .på an­budspriser o. d.

Utvecklingen av boendekostnaderna är i hög grad beroende av bygg­nadskostnadema. Boendekostnaderna i nyproducerade hus har direkt samband med de aktuella byggnadskostnadema, men dessa påverkar även tidigare årgångar av hus genom paritetstalen och systemet med bruksvärdeshyror.

Hyresökningama under senare år kan emellertid också till stor del hänföras till ökade driftkostnader.. Det är främst kostnadema för lö­pande och periodiskt underhåll som har stigit. Även höjningar av kom­munala avgifter och taxor samt av fastighetsskatten har inverkat på driftkostnaderna. En ökad rationalisering av bostädernas drift och un­derhallar därför av stor. vikt.

I prop. 1971: 1 (bil. 13, s. 208) uttalade jag att frågan om medinfly-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 265

tände i bostadsförvaltningen allmänt sett är av stor betydelse och att jag ansåg det viktigt att en utveckling mot ökat medinflytande för de boende kommer till stånd. Ett sådant inflytande kan vara av särskilt värde när det gäller frågan om att nedbringa kostnaderna för drift och underhåll. Det bör enligt min mening vara en uppgift för de bostads-förvaltande företagen och deras organisationer. samt hyresmarknaderis parter att söka finna lämpUga former för ett ökat 'medinflytande i bo­stadsförvaltningen.

När det gäller de aktuella boendekostnaderna vUl jag erinra om den höjning av bostadstilläggen till barnfamiljer som genomfördes under år 1972. Tilläggen medför betydande hyresminskningar för betalningssvaga hushåll. Statens utgifter för bostadstilläggen beräknas uppgå till ca 900 milj. kr. under innevarande budgetår. Härtill kommer den kommunala delen av tilläggen, ca 200 milj. kr. Den vidgning av bostadstilläggen tUl låginkomsttagare utan bam som föredragande statsrådet i socialdepar-mentet tidigare denna dag har anmält (bil. 7) kommer att innebära minskade boendekostnader också för sådana hushåll.

Fortsatta åtgärder för att förbättra de inkomstsvaga hushållens bo­stadssituation kan vidtas av kommunema på grundval av den kartlägg­ning av trångboddheten som pågår i enUghet med ett uttalande av 1970 års riksdag. Ungefär hälften av landets kommuner, varav flertalet större kommuner, har påbörjat eller planerar en kartläggning i enlighet med de rekommendationer som bostadsstyrelsen har utarbetat i samråd med bl. a. Svenska kommunförbundet. Jag anser i likhet med bostadsstyrel­sen att det är angeläget att kommunerna fortlöpande håller sig informe­rade om förhållandena och medverkar till att avveckla trångboddheten, något som torde underlättas av den förbättrade tillgången på rymliga lägenheter och de utökade bostadstilläggen.

Av intresse i detta sammanhang är också vissa förslag av arbetsgrup­pen för låginkomstfrågor, vilka jag tidigare har redovisat i samband med behandlingen av anslaget Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. (p. E 5.). I likhet med arbetsgmppen anser jag att åtgärder snabbt bör vidtas för att förbättra bostadsförhållandena för dem som bor sämst. Som några av de remissinstanser som har yttrat sig över förslagen har framhållit kan det visserligen medföra vissa svårigheter att avgränsa en bestämd målgrupp med extremt dåliga bostadsförhållanden. Det måste dock anses klart att bostadsförhållandena för dem som både är trång­bodda och har de sämst utmstade bostäderna är sådana att insatser I bostadsförbättrande syfte snarast bör vidtas. Arbetsgmppen har föreslagit att de särskilda åtgärderna skall grundas på en kommunalt bedriven, ak­tivt uppsökande verksamhet. Jag delar arbetsgmppens uppfattning att en uppsökande verksamhet vore värdefull. Denna verksamhet handlägger kommunerna enligt bestämmelserna i socialhjälpslagen. Den erforder-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 266

liga inventeringen av aktuella hushåll bör, som arbetsgruppen har före­slagit, samordnas med nyss nämnda kartläggning av trångboddheten bland barnfamiljer.

Vid remissbehandlingen av arbetsgruppens förslag har framkommit att det f. n. är oklart i vilken omfattning det av sekretesskäl är möjligt att vid en inventering av aktuella hushåU utnyttja individuella uppgifter från folk- och bostadsräkningen och att identifiering av aktueUa hushåll på annat sätt ställer stora krav på kommunemas personella och ekono­miska resurser.

Enligt min uppfattning torde även det material från folk- och bo­stadsräkningen som kan erhållas utan hinder av 16 § sekretesslagen vara av värde i sammanhanget. I övrigt bör kännedom om aktuella hus­håll kunna erhållas t. ex. genom offentliga register, kommunernas social­vård och tjänstemännens kännedom om lokala förhållanden. Jag vill också peka på den uppsökande verksamhet som redan utförs av de all­männa försäkringskassorna i enlighet med ett annat av arbetsgruppens förslag. Denna verksamhet avser kontroll av placeringen i sjukpenning­klass av personer som är enbart sjukvårdsförsäkrade, s. k. O-klassade, men kan ge underlag också för åtgärder beträffande dessa personers situation i övrigt, t. ex. deras bostadsförhållanden.

Jag övergår nu till bostadsbyggandets omfattning under de närmaste åren och vill inledningsvis ta upp bostadsbyggnadsplanens konstruktion.

Bostadsbyggnadsplanen är f. n. femårig och omfattar för de två första åren hela landet, medan den för de tre senare åren i princip avser endast orter med klart expansivt näringsliv och långsiktigt positiv befolknings­utveckling. För de tre sista åren i planperioden fördelar bostadsstyrelsen efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen låneramarna direkt på kom­munblock och de tre storstadsområdena. Antalet kommunblock som får del av dessa ramar är 45. Låneramarna för de två första åren i plan­perioden fördelas — med undantag av de delar som redan tidigare har fördelats direkt på kommun — på län och de tre storstadsområde­na. De ramar som härvid tilldelas länen fördelas inom länen av länssty­relsema. I de tre storstadsområdena fördelar de kommunala samarbets­organen ramama inom området.

Dessa fördelningsprinciper innebär att endast en mindre del av det statsbelånade bostadsbyggandet utanför storstadsområdena fördelas på kommuner av länsstyrelsema. Vidare är planeringsperspektivet längre för s. k. expansiva kommuner än för andra kommuner.

Bostadsstyrelsen har föreslagit vissa ändringar i bostadsbyggnadspla­nens konstruktion. Ramsystemet inom bostadsbyggnadsplanen har en­ligt styrelsen visat sig vara administrativt svårhanterligt och syftet att främja en långsiktig planering torde inte ha uppnåtts i någon högre grad. Styrelsen påpekar att också de nya uppgifter som länsstyrelsema har fått inom samhällsplaneringen och regionalpolitiken på länsplanet


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                267

bör beaktas. Dessa omständigheter bör enligt styrelsens mening föran­leda att planens konstruktion och hantering omprövas. Härvid sätter styrelsen i fråga om de garanterade ramarna för de sista åren har något värde, bl. a. med hänsyn till att de kommuner som får del av dessa ramar under alla förhållanden har en långsiktig planering, vars omfatt­ning infe torde ha styrts av de förhållandevis små ramarna för de sista två åren av planperioden.

Av dessa skäl föreslår bostadsstyrelsen att bostadsbyggnadsplanen begränsas till tre år och att den skall avse hela landet. Enligt förslaget skall planen för de två första åren omfatta ett garanterat program för det statsbelånade byggandet, ett beräknat byggande utan statliga lån samt en projektreserv som avser både det statsbelånade och det inte statligt belånade byggandet. Boendeutredningen och Svenska kommun­förbundet, som har yttrat sig i frågan, har båda anslutit sig till styrel­sens förslag.

Som jag anförde vid min anmälan i höstas av förslaget till regional­politiskt handlingsprogram m. m. (prop. 1972: 111, bil. 1) delar jag bo­stadsstyrelsens uppfattning att nuvarande ordning med central fördel­ning av låneramar på kommuner och kommunblock inte är förenlig med länsstyrelsernas uppgifter inom samhällsplaneringen och regionalpoliti­ken. Det är vidare önskvärt att alla kommuner och kommunblock har samma planeringsperspektiv för bostadsbyggandet, något som bör vara ägnat att på såväl kommun- som länsnivå underlätta en aktiv planering av bostadsbyggandet. Ett gemensamt planeringsperspektiv för alla kom­muner medför också att någon uppdelning på expansiva resp. icke expansiva orter inte längre behövs.

Jag biträder således bostadsstyrelsens förslag och utgår i mitt förslag till bostadsbyggnadsplan för åren 1973—1975 från den förordade konstruktionen.

För år 1973 har riksdagen fastställt ett preliminärt program mot­svarande 87 000 statiigt belånade lägenheter och uttalat sig för ett byg­gande utan statliga lån om 8 000 lägenheter. Den gemensamma pro­jektreserven omfattar 10 000 lägenheter. Kungl. Maj:t har medgett dels att bostadslån får beviljas inom en ytram motsvarande 84 500 lägen­heter med den genomsnittsyta som gällde för de lägenheter för vilka preliminärt beslut om bostadslån meddelades under åren 1967 och 1968, dels att beslut om byggnadstillstånd får meddelas för 5 000 lägenheter utan statliga lån. Av ramen för beslut om bostadslån har bostadssty­relsen på län och storstadsområden fördelat en låneram som motsvarar 81 680 lägenheter med en på nyssnämnda sätt beräknad genomsnittsyta av 94,8 m2.

Programmet för bostadsbyggandet med statliga lån under år 1973 bör grundas i huvudsak på vad bostadsstyrelsen redan har fördelat på län och storstadsområden. Med tillägg för 500 lägenheter som har


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 268

avsatts för brådskande bostadsbyggnadsbehov i samband med bl. a. lo­kaliseringspolitiska beslut och 300 lägenheter för experimentverksamhet inom bostadsbyggandet motsvarar den fördelade låneramen ca 82 500 lägenheter med den nyss angivna genomsnittliga våningsytan. På gmnd av den ökande andelen småhus kan denna ytram beräknas ge utrymme för ca 80 000 lägenheter. Byggandet utan statliga lån bör beräknas till 8 000 lägenheter, dvs. 3 000 lägenheter utöver vad som har fördelats under år 1972. Härigenom ger de båda ramarna utrymme för full­följande av miljonprogrammet. För ramarna gemensamt bör tillkomma en projektreserv om 10 000 lägenheter eller däremot svarande vånings­yta.

Mot bakgrund av osäkerheten beträffande omfattningen av igångsätt­ningen och det angelägna i att utrymme ges för en ökande ombyggnads-och förbättringsverksamhet föreslår jag att — utöver den särskilda låne­ram som gäller för denna verksamhet — eventuellt outnyttjade delar av ramarna för nybyggnad får tas i anspråk för ombyggnads- och för­bättringsverksamhet. Utgångspunkten bör härvid vara att ombyggnad av två lägenheter genomsnittligt kräver ungefär samma investerings­utrymme som nybyggnad av en lägenhet.

Riksdagen antog förra året en bostadsbyggnadsplan för år 1974 som då var tredje året i planperioden. Planen omfattade ett program om 60 000 lägenheter för orter med klart expansivt näringsliv och 5 000 lägenheter för andra orter där kravet på stabila produktionsbetingelser är klart dokumenterat genom konkreta projekt. Den av 1971 års riks­dag antagna planen för år 1974 omfattade ett program om 50 000 lä­genheter för klart expansiva orter. Bostadsstyrelsen har fattat beslut om fördelning av endast sistnämnda antal lägenheter.

Det förslag till ändring av bostadsbyggnadsplanens konstruktion som jag har förordat innebär att alla orter får samma planeringsper­spektiv för bostadsbyggandet och att någon uppdelning av orterna på expansiva resp. icke expansiva orter inte blir aktuell. En fördelning av den av 1972 års riksdag fastställda låneramen för expansiva orter och orter med ett dokumenterat behov av ett treårigt planeringsperspektiv skulle, med den minskade bostadsbyggnadsvolym som nu kan fömtses, medföra ett alltför begränsat utrymme för fördelning av ram på de orter som tidigare har rubricerats som icke expansiva. Jag vill nämna att Kungl, Maj:t mot bakgrund härav har — i avvaktan på 1973 års riksdags behandling av frågan om bostadsbyggnadsplanen -— förordnat att någon ytterUgare fördelning av låneramen för år 1974 utöver den som har skett i enlighet med riksdagens beslut år 1971 inte skall ske.

Fr, o, m. år 1974 skall programmet för byggandet med statUgt stöd i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1972: 72, CU 1972: 28, rskr 1972: 201)  avse både bostäder och bostadskomplement som uppförs


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 269

med statiigt stöd. Den gemensamma ramen skall uttryckas i kvadrat­meter våningsyta med angivande av det antal bostadslägenheter som uppskattas kunna byggas inom denna ram. Ramkonstruktionens inne­börd är att kommunerna får frihet att väga behoven att bygga bostäder och lokaler mot varandra och att själva bestämma fördelningen av detta byggande.

Programmet för det statligt belånade bostadsbyggandet för år 1974 bör i avvaktan på resultatet av boendeutredningens arbete grundas på ett lägenhetsbyggande av ungefär samma storlek som det finns utrymme för under år 1973, dvs, 7 820 000 m våningsyta. Denna ytram mot­svarar 82 500 lägenheter med den tidigare använda genomsnittsytan per lägenhet i 1967 och 1968 års påbörjande men torde med hän­syn till den ökade andelen småhus innebära möjligheter att påbörja ca 80 000 lägenheter. Ytramen bör, i enlighet med riksdagens beslut, vid­gas för bostadskomplement med 350 000 m, motsvarande ca 4,5 % av den för det egentliga bostadsbyggandet beräknade ramen.

Härtill bör i enlighet med de principer som har fastställts av förra årets riksdag läggas vissa ytterligare lokalytor. Som bostadsstyrelsen har föreslagit bör dessa bestämmas till 20 000 m- för lokaler i äldre om­råden, 50 000 m för skollokaler 1 integrerade anläggningar och 135 000 m- för barnstugor som tidigare har finansierats med särskilda lån. Den föreslagna totala ytramen uppgår alltså till 8 375 000 m- våningsyta.

Jag vill erinra om att det antal kvadratmeter våningsyta som avsätts för nybyggnad av lokaler i äldre områden utgör en särskild ram som inte får överskridas eller tas i anspråk för annat byggande inom den gemensamma ramen i övrigt. Vidare vill jag erinra om att kostnader för ombyggnad av lokaler i äldre områden skall avräknas mot den sär­skilda medelsram som finns för beslut om bostadslån för ombyggnad och räntebärande förbättringslån.

Barnstugornas behandling bör som jag underströk i prop, 1972: 72 ägnas särskild uppmärksamhet i ramsystemet. Vid fördelningen på kom­muner av ramar bör därför behovet av barnstugebyggande täckas i första hand. Kommunerna får vid sin bedömning av rambehovet och vid fördelningen av den tilldelade ramen förutsättas ge barnstugebyg­gandet den prioriterade ställning som svarar mot syftena med de i pro­positionen angivna riktlinjerna för avvägningen av ramens storlek.

Jag vill slutligen peka på att ramen för det statligt belånade byggan­det har en något annan innebörd än tidigare låneramar genom att den avser även pantvärdelokaler, dvs, lokaler för vilka bostadslån inte utgår men som ingår i det för lånet fastställda pantvärdet.

Av ramen för det statligt belånade byggandet för år två i planperio­den brukar en mindre del innehållas för senare fördelning. På grund av osäkerheten i fråga om igångsättningsmöjlighetema under år 1974 bör en något större del av ramen innehållas än vad som hittills har varit brukligt.

18   Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bil. 13


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 270

Byggandet utan statliga lån år 1974 bör beräknas till 8 000 lägen­heter och den gemensamma projektreserven preliminärt fastställas till en yta som svarar mot 10 000 lägenheter jämte lokaler som uppförs med statligt stöd.

För år 1975 förordar jag en bostadsbyggnadsplan av samma omfatt­ning som för år 1974 med undantag av att den inte bör inrymma någon projektreserv.

För år 1976 gäller ett program om 50 000 statligt belånade lägenheter. Bostadsstyrelsen har inte fördelat detta program. Eftersom bostadsbygg­nadsplanen avses i framtiden få ett treårigt perspektiv, borde planen egentligen inte omfatta år 1976, Det redan fastställda programmet för år 1976 bör emellertid övergångsvis få gälla men inte fördelas. Pro­grammet bör i stället uppfattas som enbart en garanterad miniminivå för det program som skall fastställas nästa år,

I det förslag (prop, 1972: 111, bil, 1) till regionalpolitiskt handlings­program m, m. som riksdagen tog ställning till förra året anförde jag att det finns skäl för att bostadsbyggandet inom skogslänen skall kunna vid­gas utöver vad en fördelning inom bostadsbyggnadsplanens ram medger, om det behövs för att tillgodose bostadsbyggnadsbehov och främja den regionala utvecklingen eller sysselsättningen där. I första hand borde övervägas att öppna en möjlighet att öka bostadsbyggandet i dessa om­råden utan att ändra bostadsbyggnadsplanen. I enlighet härmed föreslår jag att projektreserven får tas i anspråk inte bara för konjunkturbetinga-de vidgningar av bostadsbyggandet i allmänhet utan också för sådan ökning av bostadsbyggandet i skogslänen som jag nyss har angett. Den­na ordning bör ha formen av försöksverksamhet, som kan ge erfaren­heter till ledning för boendeutredningens överväganden och förslag.

Vad jag här har sagt om det statsbelånade bostadbyggandet i skogslä­nen bör i tillämpliga delar gälla även bostadsbyggandet utan statliga lån. Jag vill tillägga att den lag om byggnadstillstånd som riksdagen antog år 1971 och som reglerar igångsättningen av bl, a, detta bostadsbyggan­de ger Kungl. Maj:t möjligheter att styra detta byggande regionalt.

Beträffande verksamJieten med förhandsbesked om bostadslån har bostadsstyrelsen föreslagit att beslutanderätten förs över från Kungl. Maj:t till styrelsen och att vissa modifieringar görs i fråga om kraven på enhetlighet beträffande hus- och lägenhetstyper samt långa serier. Styrelsens förslag beträffande handläggningen syftar till att göra denna enklare och mindre tidskrävande. Förslagen beträffande förutsättning­arna för förhandsbesked syftar till att bibehålla kraven på enhetiighet och variantbegränsning i material- och byggkomponentledet men inte beträffande hus och lägenhetstyper. I stället förordar styrelsen att valet av hustyper och lägenhetstyper skall avvägas så att en god inre och yttre miljö erhålls.

Jag delar bostadsstyrelsens uppfattning att verksamheten med för-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 271

handsbesked bör förenklas och förordar förslaget att beslutanderätten förs över till styrelsen.

Också styrelsens förslag i fråga om förutsättningarna för meddelande av förhandsbesked anser jag vara väl motiverade. Jag har för avsikt att i annat sammanhang för Kungl, Maj:t anmäla frågan om ändring av de bestämmelser som gäller härom.

Planeringsramen för förhandsbesked om bostadslån omfattar f, n, 10 000 lägenheter per år och gäUer för åren 1973—1977, Endast en mindre del av dessa ramar har hittills tagits i anspråk. Jag anser att sär­skilda ramar inte längre behövs och förordar att bostadsstyrelsen får medge förhandsbesked inom de ordinarie bostadslåneramarna i den omfattning som behövs,

Medelsranien för beviljande av bostadslån för nybyggnad under år 1973 beräknar jag enligt följande sammanställning. Fördelningen mellan småhus och flerfamiljshus har jag beräknat så att 40 %, i lägenheter räknat, av långivningen kommer att avse småhus. Genomsnittsbeloppen har räknats upp med hänsyn till den höjning av låneunderlags- och pantvärdenivån som Kungl, Maj :t beslutade förra året.

Antal lägenhe-     Genomsnittligt    Totalt lånebelopp
ter                  länebelopp (kr.)  (milj. kr.)

Lån för flerfamiljshus             48 000               22 600               1085

Lån för småhus                  32 000               27 200                 870

Summa                       1955

Härtill kommer behovet av lånemedel för bostadslån till barnstugor som tidigare inte har finansierats med bostadslån samt skollokaler och nybyggnad av lokaler i äldre områden som — på grund av vidgningen av bostadslånglvningen till dessa ändamål fr, o, m, den 1 juli 1973 — uppkommer för andra halvåret 1973. Behovet ay lånemedel för nämn­da ändamål beräknar jag i,likhet med bostadsstyrelsen tUl 50 milj, kr.

Medelsramen för år 1973 bör alltså bestämmas tiU (1 955 + 50) 2 005 milj, kr,

Kungl, Maj:t bör utverka riksdagens bemyndigande att vidga me­delsramen dels vid sådana ändringar i fråga om de genomsnittliga låne­beloppen som kan bli en följd av ändringar i, produktionsinriktning, låneunderlagsnivå m, m,, dels i samband med eventuella vidgningar av det garanterade programmet genom ianspråktagande av projektreserven.

Medelsramen för beslut om lån för ombyggnader och räntebärande förbättringslån har under senare år varit 170 milj, kr. Medelsåtgången har emellertid legat på en lägre nivå. Med hänsyn till angelägenheten av att ombyggnads- och förbättringsverksamheten ökas förordar jag att me­delsramen för beslut om bostadslån till ombyggnader och räntebärande


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 272

förbättringslån bestäms till 170 milj. kr. för år 1973. Till frågan om medelsramen för år 1974 avser jag att återkomma i samband med be­handlingen av saneringsutredningens förslag.

Kungl. Maj:t bör som hittUls utverka riksdagens bemyndigande att vidga medelsramen för sådan ökning av ombyggnads- och förbättrings­verksamheten som behövs av sysselsättningsskäl. Därjämte bör, som jag har anfört i det föregående, ramen få ökas i den mån ramarna för nybyggnad inte utnyttjas.

Anslagsbehovet under lånefonden för nästa budgetår beräknar jag till 2 680 milj, kr. Jag har därvid tagit hänsyn tUl bl, a, medelsbehovet för lån till täckande av vissa hyresförluster enligt beslut av förra årets riksdag.

Jag går nu över till att behandla vissa särskilda frågor.

Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit att det högsta låneunderlaget för lån till ombyggnad av småhus som inte uppfyller kravet på varaktigt behov höjs från 20 000 till 30 000 kr. För dessa ombyggnader krävs inte sedvanlig kommunal borgen för en del av bo­stadslånet och bostadslånet kan fördjupas i sin helhet.

Gränsen 20 000 kr, har gällt sedan den 1 juli. 1966, Sedan denna tid­punkt har låneunderlagsnivån för småhus höjts med sammanlagt ca 25 %, Jag anser att den ifrågavarande gränsen för låneunderlag bör höjas 1 motsvarande mån, dvs, från 20 000 till 25 000 kr. Ändringen bör träda i kraft den 1 juli 1973,

I olika skrivelser till Kungl, Maj:t har Sveriges förenade studentkårer (SFS) tagit upp bl, a, frågan om avskrivning av ränte- och amorterings­fria tilläggslån och motsvarande delar av bostadslån till studentbostads­företag. Sådana lånebelopp skall enligt riksdagens beslut år 1968 (prop, 1968: 1, bil, 13, SU 1968: 100, rskr 1968: 252) sägas upp till återbetal­ning och löpa med ränta, sedan tio år har förflutit från utbetalningen.

Syftet med 1968 års beslut var att studentbostäderna skulle få sam­ma kapitalkostnadsvillkor som andra bostäder, I takt med att nämnda lånebelopp sägs upp ökar således successivt kapitalkostnaderna för hus med sådana lån upp till den nivå som gäller för andra hus med bostads­lån. Det bör också framhållas att riksdagen år 1971 (prop, 1971: 1, bil, 13, CU 1971: 12, rskr 1971: 92) beslutade att den särskUda student­bostadslångivningen skall upphöra, att de särskilda produktions- och för­valtningsföretagen för studentbostäder i princip skall avvecklas och att studentbostäderna bör omvandlas till bostäder som står öppna för alla som har behov av en genomgångsbostad i avvaktan på en mer per­manent lösning av bostadsfrågan. Mot denna bakgrund anser jag att det inte finns skäl att nu överväga åtgärder av det slag som SFS har begärt.

Frågan om studentbostadshyrornas höjd i förhållande till studenternas betalningsförmåga bör enligt min mening lösas på annat sätt än genom


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 273

åtgärder som skulle komma enbart de studenter till godo som bor i studentbostadshus. Av betydelse för denna fråga är övervägandena att vidga bostadstilläggen till att omfatta även hushåll utan barn. Jag vill hämtinnan hänvisa till vad föredragande statsrådet i socialdepartemen­tet denna dag har anfört i frågan (bil, 7),

Servicekommittén föreslog i sitt betänkande Boendeservice 2 (SOU 1970: 68) att kraven på opartisk upplåtelse av allmänna samlingsloka­ler — innebärande att dessa skall upplåtas i skälig omfattning och på skäUga villkor till alla organisationer — skulle utsträckas tUl lokaler i bostadsområden som används för fritidsändamål och som finansieras med statligt stöd. Kommitténs förslag hade visst samband med sam-lingslokalutredningens arbete, varför jag ansåg att ställningstagandet till kommitténs förslag borde anstå till behandlingen av samlingslokalut­redningens förslag. Jag har tidigare i dag under anslaget Anordnings­bidrag m, m, till allmänna samlingslokaler (p, E 7) berört vissa frägor om opartisk upplåtelse av sådana lokaler.

Kommitténs förslag torde ha aktualitet endast beträffande bostads­långivningen och bidragsgivningen till skollokaler. Inom bostadslångiv­ningen saknas bestämmelser om opartisk upplåtelse av lokaler, medan det för upplåtelse av skollokaler finns bestämmelser av liknande inne­börd som för samlingslokaler.

Jag anser att i princip samma krav på upplåtelseskyldighet sorn gäller som villkor för stöd till allmänna samlingslokaler bör uppställas också beträffande bostadslångivningen till lokaler för fritidsändamål. I lik­het med vad bostadsstyrelsen har anfört i sitt yttrande över kommitténs förslag i denna del anser jag emellertid att kravet inte bör tillämpas un­dantagslöst. Det kan nämUgen inte anses rimligt att vissa mindre lokaler, t. ex. närhetslokaler som är avsedda att användas i huvudsak av dem som bor i den närmaste omgivningen, skall underkastas här avsett villkor, I övrigt bör kravet utformas på det sätt som jag har förordat beträffan­de bidrag och lån till samlingslokaler.

Vad angår bostadsstyrelsens förslag om tidigareläggning av utbetal­ningarna av tomträttslån vUl jag erinra om att förslag av samma inne­börd har lagts fram av saneringsutredningen. Förslaget bör därför inte behandlas i detta sammanhang.

Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen att

1,      godkänna den av mig förordade ändringen av bostadsbygg­nadsplanens konstruktion,

2,      uttala sig för en bostadsbyggnadsplan för år 1973 med den om­fattning och fördelning jag har förordat,

 

3.      medge att ramen för bostadslån för nybyggnad under år 1973 bestäms med utgångspunkt i 82 500 lägenheter med den i det föregående angivna genomsnittsytan,

4.      medge att ramarna för bostadslån och byggnadstillstånd för ny-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13   Inrikesdepartementet                                 274

byggnad under år 1973 får tas i anspråk för ombyggnads- och förbättringsverksamhet, i den mån de inte utnyttjas helt för sitt ändamål,

5.     medge att ramen för beviljande av bostadslån under vart och ett av åren 1974 och 1975 fastställs tiU 8 375 000 m2 vånings-yta, motsvarande ett beräknat antal lägenheter av 80 000 jämte lokaler som omfattas av låneunderlag och pantvärde för bo­stadslån,

6.     medge att av de under 5 upptagna ramarna för vart och ett av åren 1974 och 1975 högst 20 000 m våningsyta får tas i an­språk för nybyggnad av lokaler 1 äldre bostadsområden,

7.     medge att Kungl. Mai:t meddelar bestämmelser om projektre­serv för åren 1973—1974 i enlighet med vad jag har förordat,

8.     medge att beslut om bostadslån för nybyggnad meddelas intill ett belopp av 2 005 000 000 kr. under år 1973,

9.     medge att beslut om bostadslån för ombyggnad samt räntebä­rande förbättringslån meddelas intill ett belopp av 170 000 000 kr. under år 1973,

 

10.      godkänna de av mig förordade ändrade riktlinjerna för verk­samheten med förhandsbesked om bostadslån för hus som skall byggas med tillämpning av industriella produktionsmetoder,

11.      bemyndiga Kungl. Maj:! att under de förutsättningar som har angetts i det föregående besluta om utökning av de under 8 och 9 upptagna ramarna,

12.      godkänna de av mig förordade riktlinjerna beträffande opar­tisk upplåtelse av lokaler för fritidsändamål som har finansie­rats med stöd av bostadslån,

13.      godkänna den i det föregående förordade höjningen av låne­underlaget vid ombyggnad av vissa småhus från 20 000 till 25 000 kr.,

14.      till Lånefonden för bostadsbyggande för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 2 680 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                275

IV: 12. Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder

1971/72 Utgift                 3 087 243                   Behållning                       9 639166

1972/73 Anslag               3 000 000

1973/74 Förslag                      1 000

Från fonden bestrids utgifter för lån för anskaffning och förnyelse av inventarier i bostad, som är avsedd att uthyras i möblerat skick och till­godose ett mera kortvarigt behov av bostad för ensamstående person eller annat mindre hushåll. Lån kan beviljas bolag, förening eller stiftel­se som svarar för inredning av sådan bostad. Lån kan beviljas intill 1 500 kr, per mm. Lånebestämmelserna finns i kungörelsen (1959: 371) om lån från lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder (ändrad .senast 1971:300),

Bostadsstyrelsen

I fråga om inventarielånets maximibelopp anför bostadsstyrelsen föl­jande.

Av styrelsen inhämtade uppgifter om kostnaderna för möblering av studentbostäder med beslut om lån under år 1971 och första kvartalet 1972 visar för sju projekt en variation mellan 1 540 och 2 045 kr, per rum, med ett genomsnitt per projekt på 1 730 kr. För tre specialbostads­projekt har redovisats kostnader på 2 580, 2 530 och 1 940 kr, per rum. Dessa uppgifter visar att en höjning av nuvarande maximibelopp av 1 500 kr, måste ske om lånernöjligheterna skall få en rimlig anknytning till de faktiska kostnaderna. Bostadsstyrelsen föreslår därför att inventa­rielånets maximibelopp höjs från nuvarande 1 500 till 1 800 kr, per rum fr, o, m. budgetåret 1973/74,

Under budgetåret 1971/72 utbetalades 5 872 900 kr, och till fonden in­flöt i form av amorteringar och inlösen av lån 2 785 657 kr. Vid budget­årets utgång fanns en behållning på anslaget av 9 639 166 kr,, varav 1 471 500 kr, var bundna genom beslut om lån som ännu ej utbetalats.

Bostadsstyrelsen räknar med en långivning under budgetåren 1972/73 och 1973/74 omfattande 4 000 resp, 3 000 rum. Det totala lånebeloppet kan beräknas till 6 resp, 5,4 milj, kr.

Vid beräkning av anslagsbehovet har antagits att beloppen avseende lånebeslut under ett budgetår bUr utbetalda vid sådan tidpunkt att för högst hälften av dem amorteringar kommer att påbörjas under följande budgetår. Styrelsen gör följande beräkning av anslagsbehovet för bud­getåret 1973/74.

Ej disponerade medel 1 juli 1972                                                                 8 176 550

Anslag budgetåret 1972/73                                                                           3 000 000

Amorteringar m, m. budgetåret 1972/73                                                      2 900 000

Disponibelt budgetåret 1972/73                                                                 14 076 550


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                 275

Beräknad långivning budgetåret 1972/73                                                     6 000 000

Ej disponerade medel 30 juni 1973 (avrundat)                                            8 000 000

Amorteringar m, m, budgetåret 1973/74                                                      3 000 000

Beräknad långivning budgetåret 1973/74                                                     5 400 000

Anslagsbehov budgetåret 1973/74                                                                      1 000

Departementschefen

Bostadsstyrelsen har föreslagit att det högsta lånebeloppet per rum i specialbostäder för studerande och yrkesarbetande ungdomar m. fl. skall höjas från nuvarande 1 500 till 1 800 kr. Med hänsyn till de uppgifter som styrelsen har redovisat beträffande kostnaderna för möblering av lägenheter i studentbostadshus och andra specialbostäder förordar jag den föreslagna höjningen.

Styrelsens beräkning av anslagsbehovet för nästa budgetår, som med hänsyn till den beräknade behållningen vid utgången av innevarande budgetår innebär att endast ett formellt belopp behöver anvisas, kan jag likaså godta.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  besluta att lån från lånefonden för inventarier i vissa special­bostäder får fr. o. m. den 1 juli 1973 utgå med högst 1 800 kr. per rum,

2.  till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder för bud­getåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

IV: 13. Lånefonden för kommunala markförvärv

1971/72 Utgift              24 503 700                   BehåUning                    39 331 900

1972/73 Anslag        75 000 000 1973/74 Förslag     100 000 000

Lånebestämmelserna finns i kungörelsen (1968: 227) om markför­värvslån till kommun (ändrad 1970: 112), Dessa bestämmelser innebär i korthet att kommun kan erhålla lån av statsmedel för förvärv av sådan fast egendom som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning, företrädesvis för mark utan samlad äldre bebyggelse.

Bostadsstyrelsen

Ansökningar avseende förvärv under år 1971 har inkommit till ett totalt belopp av 119,9 milj. kr. Summan av tillstyrkta belopp (74,8 milj. kr.) och ansökningar avseende saneringsområden (19,1 milj. kr.) uppgår till sammanlagt ca 93,9 milj. kr., en minskning med drygt 50 milj. kr. jämfört med år 1970. Minskningen avser främst lån för förvärv inom sanerinasområden.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 277

I avvaktan på behandhngen av saneringsutredningens och byggkon-kurrensutredningens förslag har styrelsen begränsat sin anslagsfram­ställning till finansiering äv markförvärv inom exploateringsområden och föreslår att anslaget förs upp med 100 milj. kr., en ökning av an­slaget med 25 milj. kr.

Enligt de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen för programperio­derna 1970—1974, 1971—1975 och 1972—1976 var andelen lägenhe­ter på kommunägd mark 71, 70 resp. 68 %. Andelen lägenheter be­lägna på kommunägd mark inom exploateringsområden var 82 % för perioden 1971—1975 och 82 % för perioden 1972—1976. Motsva­rande tal för saneringsområden var 41 resp.38 %.

I statsverkspropositionen till 1972 års riksdag uttalade departements­chefen att frågan om behovet av lånemedel för förvärv av sanerings­mark får prövas i samband med behandlingen av saneringsutredningens förslag. Beträffande de ändringar i expropriationslagstiftningen som riksdagen beslutade i december 1971 uttalade departementschefen att dessa medför ökade rättsliga möjligheter för kommunerna att förvärva mark. Departementschefen räknade dock inte med att lagändringarna skulle komma att i någon större omfattning påverka lånebehoven under budgetåret 1972/73.

Mot bakgrund av dels uppgifter om andelen lägenheter på kommun­ägd mark och ansökningar om markförvärvslån, dels departementsche­fens uttalande om den påverkan ändringarna i expropriationslagstift­ningen kan få på lånebehoven framstår de hittUlsvarande årliga anslagen tUl markförvärvslånefonden som otillräckliga. För att underlätta för kommunerna att bygga upp en god markberedskap och därigenom posi­tivt inverka på samhällsplanering och plangenomförande är det ange­läget att anslaget till lånefonden ökas så att den bättre kan tillgodose lånebehoven.

Bostadsstyrelsen anser med hänvisning till det anförda att för finan­siering av markförvärv inom exploateringsområden erfordras ett anslag tUl markförvärvslånefonden av 100 milj. kr.

I avvaktan på ställningstagande till saneringsutredningens förslag har styrelsen vid sin anslagsberäkning inte uppskattat behovet av lånemedel för förvärv inom saneringsområden. Styrelsen har inte heller beaktat det ökade behov av lånemedel som ett genomförande av byggkonkurrensut-redningens förslag skulle leda till.

Departementschefen

Anslaget till lånefonden uppgår för innevarande budgetår till 75 milj. kr. De ansökningar om lån som avsåg förvärv under år 1971 av mark inom exploateringsområden innefattade enligt bostadsstyrelsens bedömning låneberättigande förvärv till ett belopp som var i det när­maste lika stort.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                                278

Det anslag som anvisas för budgetåret 1973/74 kommer i huvudsak att användas för lån som avser förvärv under år 1973. Omfattningen av kommunemas markförvärv i exploateringsområden under detta år och av deras anspråk på lån kan inte bedömas nu. Det föreligger inte heller uppgifter om anspråken på lån som avser förvärv under år 1972, eftersom ansökningstiden går ut den 1 mars 1973. En av utgångspunk­terna för beräkningen av anslagsbehovet är erfarenheterna av den lån­givning som avsåg 1971 års förvärv. Härutöver bör beaktas bl. a. att de ökade rättsliga möjUgheter att förvärva mark, som kommunerna har fått genom de under åren 1971 och 1972 genomförda ändringarna i ex­propriationslagstiftningen, kan öka lånebehoven.

Frågan om att låta långivningen omfatta förvärv av mark i sane­ringsområden, något som har föreslagits av sanerlngsutredningen, avser jag att behandla i samband med ställningstagandena till utred­ningens övriga förslag. Det är min avsikt att anmäla dessa förslag i sådan tid att proposition på grundval av förslagen kan föreläggas 1973 års vårriksdag.

Jag förordar att anslaget för nästa budgetår ökas med 25 mUj. kr. och således förs upp med 100 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Lånefonden för kommunala markförvärv för budgetåret 1973/74 anvisa eti investeringsanslag av 100 000 000 kr.

IV: 14. Lånefonden for allmänna samlingslokaler

1971/72 Utgift               18 000 000                   Behållning                   

1972/73 Anslag        14 000 000 1973/74 Förslag       17 000 000

Departementschefen

Under åberopande av vad jag har anfört under punkten E 7 hem­ställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Lånefonden för allmänna samlingslokaler för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 17 000 000 kr.

V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

V: 10. Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån

Under åberopande av vad jag har anfört under punkten D 1 hem­ställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Regionalpoli-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                                 279

tiskt stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1973/74 beräkna ett investeringsanslag av 250 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet Britta   Gyllensten


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet                            280

Register

Sid.                                                                                                                         Kr.

1    Översikt

DRIFTBUDGETEN

A.  Inrikesdepartementet m. m.

14            Inrikesdepartementet                                                                         9 719 000

15            Kommittéer m. m.                                                                              8 800 000 ] 6    Extra utgifter             200 000

16    Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella
kongresser i Sverige
                                                                                   1 000

18 720 000

B.  Arbetsmarknad m. m.

17     Arbetsmarknaden under år 1972
26    Låginkomstfrågor m. m.

28   Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten under budgetåret 1973/74

48   Programindelning m. m.

51   Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

61   Arbetsmarknadsservice                                                                 1166 000 000

97   Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa                           360 226 000

104     Stöd till lageruppbyggnad                                                              50 000 000

105   Särskilda åtgärder för arbetsanpassning                                          931910 000
121
   Kontant stöd vid arbetslöshet                                                      *680 000 000
121   Totalförsvarsverksamhet                                                                26 460 000
124   Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning                         6 500 000
126   Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning                          5 000 000

129             Arbetsdomstolen                                                                                   691 000

130             Statens förlikningsmannaexpedition                                                      633 000

131             Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar                                          9 000

3 227 429 000

C.  Invandring m. m.

132    Allmänna synpunkter

134    Statens invandrarverk                                                                      14 840 000

142    Åtgärder för flyktingar                                                                    20 670 000

144    Anpassningsåtgärder för invandrare                                                  4 505 000

40 015 000

D. Regional utveckling

148    Allmänna synpunkter

150    Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet                                 *131 125 000

150    Särskilda stödåtgärder i glesbygder                                                  *5 000 000

150    Bidrag till företagareföreningar m.fl.: Admini­
strationskostnader
                                                                            11400 000

153    Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till

hantverks- och industriföretag m. fl.                                                20 000 000

167 525 000

E.  Bostadsbyggande m. m.

] 57    Bostadsstyrelsen                                                                             13 563 000

158    Länsbostadsnämnderna                                                                    26 444 000

159    Statens hyresråd                                                                                 1835 000

161             Räntebidrag                                                                                               1 000

162             Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.                                    150 000 000

* Beräknat belopp.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 13    Inrikesdepartementet               281

175    Byggnadsforskning                                                                            9 000 000

179    Anordningsbidrag  m.m.   till  allmänna  samlingslokaler                  5 000 000

228     Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler                   5 000 000

210 843 000

Summa för driftbudgeten 3 664 532 000

KAPITALBUDGETEN

IV.  Statens utlåningsfonder

229     Statens hantverks- och industrilänefond                                          20 000 000
232    Lånefonden för bostadsbyggande                                               2 680 000 000

275              Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder                                   1 000

276      Lånefonden för kommunala markförvärv 100 000 000 278    Lånefonden för allmänna samlingslokaler      17 000 000

2 817 001 000

V.   Fonden för låneunderstöd

278    Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån                                      *250 000 000

Summa för kapitalbudgeten 3 067 001 000

Totalt för inrikesdepartementet 6 731 533 000

* Beräknat belopp.

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 72JS32


 


 


 


Bilaga 14 till statsverkspropositionen 1973                         Prop. 1973:1

Bilaga 14

Civildepartementet

ÖVERSIKT

Till civildepartementets arbetsområde hör ärenden angående länssty­relserna, de lokala skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna samt de ärenden rörande kommuner, landstingskommuner och admi­nistrativ indelning som inte ankommer på annat departement. 1 depar­tementet handläggs vidare ärenden om bebyggelseplanering, byggnads-, lantmäteri- och kartväsen, brandförsvar och beredskap för oljebekämp­ning till sjöss.

Förberedelser pågår för genomförande av den sista etappen i kom-munindelningsreformen. Enligt riksdagens beslut är 1969 skall i hu­vudsak alla kvarstående koniniunsaninianläggningar ske vid årsskiftet 1973—74.

Under år 1972 har beslut fattats i 40 sammanläggningsärenden, vil­ket innebär att beslut fattats om ca hälften av de kommunsamman­läggningar, som avses träda i kraft den 1 januari 1974.

Efter proposition på grundval av betänkandet (Ds C 1971: 4) Nya be­stämmelser för utseende av suppleanter för kommunfullmäktige har riksdagen beslutat om vissa ändringar i kommunal- och vallagstiftningen.

Kommunalrättskommittén har lagt fram betänkandet (SOU 1971: 84) Kommunal kompetens med förslag om kommunernas befogenheter inom framför allt näringsverksamheten. Förslagen, som har remissbe­handlats, bereds f. n. inom departementet.

Inom departementet har en särskild undersökning påbörjats för att ytterligare belysa effekterna i olika hänseenden av den pågående upp­byggnaden av ett nytt ADB-baserat fastighetsregister. Undersökningen syftai: bl. a. till att närmare klarlägga de konsekvenser för kommunerna som ändringar av fastigheternas beteckningar kan medföra. Länsstyrel­serna kommer inom kort att få förnyat uppdrag att göra erforderliga utredningar och föra överläggningar med kommunerna i fråga om för­delningen mellan statiigt och kommunalt huvudmannaskap för fastig­hetsregistreringen.

1    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. BU. 14


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                                      2

Hushållning med mark och vatten

En viktig etapp i arbetet på att förstärka samhällets möjligheter att planera och genomföra en väl avvägd hushållning med landets fysiska resurser, främst mark- och vattentillgångarna, har nyligen avslutats ge­nom riksdagens beslut i anledning av prop. 1972: 111 om regional ut­veckling och hushållning med mark och vatten. Propositionen grunda­des i fråga om den fysiska planeringen dels på rapporten (SOU 1971: 75) Hushållning med mark och vatten, promemorian (Ds C 1972: 1) Lagstiftning om fysisk riksplanering, betänkandet (SOU 1971: 85) Skogs­industrin i södra Sverige och två av statens planverk upprättade rap­porter om västkustregionen, dels på ett omfattande remissmaterial.

Riksdagens beslut innebär att vissa allmänna riktlinjer fastställts för lokal och regional planering i sådana fall då anspråken på naturresurser från olika verksamhetsområdens sida står i konflikt med varandra. De verksamheter som berörs är främst de areella näringarna, friluftsliv, fri­tidsbebyggelse, vetenskaplig naturvård, kulturminnesvård och sådan in­dustri som har särskilda behov av naturresurser eller förorsakar bety­dande miljöstörningar. Vidare anges riktUnjer anknutna till geografiska områden, främst kusterna, fjällen och älvdalarna. Genom dessa riktlin­jer avgränsas för det första områden vilkas vetenskapliga och rekreativa värde i riksperspektiv är sådant att större miljöstörningar, t. ex. genom lokalisering av miljöstörande industri, inte bör få komma till stånd. Dessa riktlinjer skall bli långsiktigt bestämmande för naturresurshushåll­ningen och inte frångås utan att synnerliga skäl föreligger. För det and­ra anges vissa riktlinjer för lokalisering av den behandlade industrin. Dessa riktlinjer mäste kunna revideras bl. a. med hänsyn till den tek­niska utvecklingen.

Riksdagen har vidare antagit förslag till de ändringar i lagstiftningen som krävs för att säkra att planeringsriktlinjerna fullföljs i den kom­munala planeringen och vid beslut om lokalisering av viss industri. I detta syfte får Kungl. Maj:t möjlighet att lämna direktiv rörande en kommunal översiktsplanering. Vidare skall beslut om lokalisering av vissa slag av miljöstörande industri fattas av Kungl. Maj:t.

Samhällets, i synnerhet kommunernas, ställning i planeringen stärks genom nu vidtagna lagändringar. All bebyggelse skall föregås av en prövning av var och när den från allmän synpunkt bör få komma till stånd. Vid bl. a. generalplanering och förordnanden enligt naturvårds­lagen kommer ersättning i framtiden att utgå för faktiska intrång som kan förorsakas av planeringen men inte, som hittills varit fallet, för bortfall av förväntningsvärden.

Riksdagen har vidare godkänt huvuddragen i organisationen för det fortsatta arbetet med att dels fullfölja planeringsriktlinjerna, dels vidare­utveckla den fysiska riksplaneringen inom ramen för en mera integre­rad samhällsplanering.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                     3

En huvudlinje i statsmakternas beslut är att de allmänna riktiinjema i den fysiska riksplaneringen fullföljs och konkretiseras genom kommu­nal planering. På grundval av de riktlinjer för hushållningen med natur­resurserna som statsmakterna fastställt skall länsstyrelserna inleda över­läggningar med berörda kommuner om planeringsbehoven i kommuner­na och om val av utgångspunkter och lämpliga former för planering. Arbete pågår f. n. inom civildepartementet med att utarbeta anvisningar för denna verksamhet.

För det fortsatta arbetet med den fysiska riksplaneringen krävs vissa organisatoriska förändringar och förstärkningar inom berörda myndig­heter. Förslag läggs nu fram om en fastare organisation för uppgifter i samband med den fysiska riksplaneringen inom civildepartementet. Vi­dare läggs förslag fram om att inrätta en ny enhet för riksplaneuppgifter vid statens planverk. Viss förstärkning vid länsstyrelserna har även be­räknats.

Statens möjligheter att lämna ekonomiska bidrag till kommunal över­siktlig planering föreslås vidgade. Bl. a. skall ökat stöd kunna beviljas kommuner som har begränsade planeringsresurser och i vilka övervä­ganden från rikssynpunkt föranleder omfattande planeringsinsatser.

Särskilt utredningsarbete har inletts för att belysa vissa problem som uppmärksammats i anslutning tUl förarbetena för den fysiska rikspla­neringen. Det gäller dels de särskilda miljöproblem m. m. som har sam­band med utbyggnad av vissa stora industrianläggningar, dels frågan om ytterligare vattenkraftsutbyggnader i södra Norrland och norra Svealand.

Statlig kartverksamhet

Frågorna om inriktningen av och formerna för den statliga kartverk­samheten har under senare år ägnats uppmärksamhet. Flera utredningar har genomförts och förslag lagts fram i olika kartfrågor. Det material som kommit fram genom utredningarna och vid remissbehandUng av dessa har beretts inom civildepartementet. Resultatet av denna bered­ning har redovisats under våren 1972 i promemorian (Ds C 1972: 2) Statlig kartverksamhet.

Efter remissbehandling av promemorian läggs nu fram förslag till en reform inom den statliga kartverksamheten. Syftet med denna reform är att nå en bättre samordning av kartläggning för olika verksamhets­områdens behov och att åstadkomma förbättringar i kartförsörjningen i stort.

Verksamheterna vid lantmäteriet och rikets allmänna kartverk före­slås bli sammanförda till en gemensam organisation. Därigenom sam­las på den statliga sidan i princip alla sådana kartuppgifter som är inrik­tade på att tillgodose samhällets grundläggande kartbehov till ett organ. Översynen i denna del berör i viss utsträckning också kartverksamhet


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                     4

som bedrivs inom det statliga bolaget Svenska reproduktions aktiebola­get (SRA). Nuvarande fördelning av ansvar för kartförsörjningen mel­lan staten och kommunerna anses emellertid inte behöva ändras. En lämpUg samordning mellan statiig och kommunal kartverksamhet anses kunna näs genom att den statliga organisationen tilläggs vissa samord­nande uppgifter. Samordningen föreslås få formen av bl. a. regelbundna överläggningar länsvis mellan verket och kommunerna. Det framhålls att den statiiga verksamheten bör ges en serviceinriktad karaktär.

I förslagen behandlas också frågor som rör planeringen av den all­männa kartläggningen m. m. En blandad anslags- ech avgiftsfinansie­ring av verksamheten förutsätts alltjämt böra tillämpas. Tryckningen av de allmänna kartorna bör liksom f. n. ske efter anbudsförfarande. För kartornas försäljning och distribution bör SRA svara. Den nya or­ganisationen föreslås få en styrelse med bred samhällsförankring. Bl. a. bör de kommunala intressena vara företrädda. Organisationen kommer att omfatta organ på tre nivåer, ett centralorgan, i varje län en överlant-mätarmyndighet och lokalt fastighetsbildningsmyndigheter. Centralor­ganet — statens lantmäteriverk — organiseras på fyra avdelningar, en administrativ avdelning, en fastighetsavdelning, en kartavdelning och en produktionsavdelning. Den nya organisationen föreslås träda i funk­tion den 1 juli 1974.

Anslagen för budgetåret 1973/74

Anslagsyrkandena för nästa budgetår inom civildepartementets verk­samhetsområde uppgår tUl 1 067,6 milj. kr. Resursförstärkningarna har koncentrerats till de myndigheter m. m. som har uppgifter i anslutning tiU den fortsatta fysiska riksplaneringen samt till skatteförvaltningen.

Länsstyrelserna in. m.

Förslag läggs fram om ytterligare ett steg i uppbyggnaden av läns­styrelserna, vUken vid genomförandet den 1 juli 1971 av den partiella reformen av den statliga länsförvaltningen förutsattes ske successivt.

Vissa personalförstärkningar föreslås för de lokala skattemyndighe­terna.

Enligt beslut av 1972 års riksdag (prop. 1972: 1 bil. 14, CU 1972: 7, rskr 1972:70) läggs centralmyndighetsuppgifterna inom exekutions­väsendet på riksskatteverket den 1 juli 1973.

Planväsendet

Planverket förstärks för uppgifter inom den fysiska riksplaneringen. En ny enhet inrättas för dessa uppgifter. Viss förstärkning sker också för arbeten med internationell anpassning av byggnadsbestämmelser.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                                      5

Medel beräknas för ökat stöd åt kommunal översiktsplanering, sam­tidigt som bidragen tiU regionplaneringen enligt tidigare beslut succes­sivt avvecklas.

Lantmäteriväsendet

Efterfrågan på lantmäteriets tjänster antas inte undergå några större förändringar. Verksamheten beräknas kunna bedrivas med i stort sett oförändrade resurser. En viss förstärkning behövs emellertid för uppgifter som hänger samman med den pågående fastighetsregisterre­formen.

Arbete pågår för att inom allt större delar av lantmäteriverksam­heten anpassa taxesättningen till de riktlinjer som beslutades av 1971 års höstriksdag. Ytterligare en etapp i taxeomläggningen beräknas kunna genomföras under budgetåret 1973/74. En viss del av de gene­rella subventioner som utgår enligt äldre taxebestämmelser beräknas kunna avvecklas i samband därmed.

Kartväsendet

TUl kartverket har under senare år anvisats medel kalenderårsvis. Inför den omorganisation av kartverksamheten som förbereds tas an­slagen upp för endast första halvåret 1974.

Verksamheten med den allmänna kartläggningen fullföljs med sikte på att bl. a. förstagångsutgivningen av de ekonomiska och topografiska kartorna slutförs under år 1978. Bl. a. ökade intäkter från kartförsälj­ningen föranleder att anslagen till verksamheten kan räknas ned i nå­gon mån.

Räddningstjänst m. m.

Arbete pågår inom departementet med inriktning på att till årets riksdag lägga fram proposition på grundval av räddningstjänstutred­ningens förslag. För budgetåret 1973/74 har anslagen beräknats med utgångspunkt från i stort sett oförändrad organisation.

Sammanställning

Anslagsförändringarna inom civildepartementets verksamhetsområde i förhållande till riksstaten för budgetåret 1972/73 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet

 

 

Anvisat 1972/73

Förslag 1973/74

Förändring

DRIMBUD GETEN

A.  Civildepartementet m. m.

B.   Länsstyrelsema m.m.

C.   Planväsendet

D.  Lantmäteriväsendet

E.   Kart väsendet

F.   Räddningstjänst m.m.

9,5 858,2 21,3 27,5 31,9 12,3

9,1 950,3 16,9 31,5 16,6' 12,7

—    0,4
+ 92,1

—    4,4
+ 4,0
-15,3
+ 0,4


960,7

Summa för driftbudgeten

KAPITALBUDGETEN II  Statens allmänna fastig-lietsfond

Byggnadsarbeten för läns­styrelserna Yll Fonden för förlag tiU statsverket Förskott till vissa plankostnader m.m.

Summa för kapitalbudgeten Totalt för civildepartementet


1 037,1

+ 76,4

29,0

30,0

+  1,0

 

0,0

0,5

+ 0,5

29,0

30,5

+  1,5

989,7

1 067,6

+77,9


1 Avser tiden 1974-01-01—1974-06-30.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYR­DAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1973/74 inom civildepartementets verksamhetsområde och anför.

DRIFTBUDGETEN    Tolfte huvudtiteln

A CIVILDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Civildepartementet

1971/72 Utgift                6 016 549

1972/73 Anslag              5 286 000

1973/74 Förslag             5 712 000

1972/73                Beräknad ändring

1973/74


Personal

Handläggande personal Övrig personal

Anslag

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Expenser


 

41 23

64

4 864 000

12 000

110 000

300 000

-f-411000

+ 5 000 + 10 000

5 286 000

+ 426 000


Den personal som varit knuten tUl departementet för förarbetena för den fysiska riksplaneringen har efter hand minskats. En fast orga-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                                      8

nisation måste nu skapas inom departementet för ledningen och ut­veckUngen av den fortsatta fysiska riksplaneringen. För i första hand dessa uppgifter beräknar jag bl. a. fyra tjänster som departementssek­reterare/kanslisekreterare, vUket med hänsyn till kvarstående resurser från förarbetena för den fysiska riksplaneringen innebär i stort sett oförändrad personaltillgång. Jag avser, särskilt med tanke på de krav som handläggningen av industrilokaliseringsärenden kommer att ställa, senare föreslå Kungl. Maj:t att med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1965: 65 s. 19, SU 1965: 105, rskr 1965: 295) besluta inrätta en tjänst för kansliråd. För speciella undersökningar samt forsknings- och utredningsverksamhet beräknar jag 400 000 kr. i expertmedel.

Med hänvisning tUl sammanställningen i övrigt beräknar jag ansla­get till 5 712 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tiU Civildepartementet för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 5 712 000 kr.

A 2. Kommittéer m. m.

1971/72 Utgift                4 425 369                  Reservation                          20 339

1972/73 Anslag        5 000 000
1973/74 Förslag
              3 200 000

» Varav 1 milj. kr. på tilläggsstat I (prop. 1972: 130 bil. 9, CU 1972: 33, rskr 1972:321).

Med hänsyn bl. a. till att exekutionsväsendets organisationsnämnd upphör och dess uppgifter övertas av riksskatteverket från den 1 juli 1973 beräknar jag att anslaget — inkl. det på tilläggsstat anvisade be­loppet — kan minskas med 1,8 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kommittéer rn. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett re­servationsanslag av 3 200 000 kr.

A 3. Extra utgifter

1971/72 Utgift                   135 033                  Reservation                          17163

1972/73 Anslag                  135 000

1973/74 Förslag                 150 000

Anslaget bör räknas upp med 15 000 kr. Jag hemställer, att Kimgl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1973/74 anvisa ett reserva­tionsanslag av 150 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                     9

A 4. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.

1972/73 Anslag             50 000

1973/74 Förslag             50 000

Anslaget bör föras upp med ett oförändrat belopp av 50 000 kr. för

budgetåret 1973/74. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. för

budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                               10

B LÄNSSTYRELSERNA M. M.

B 1. Länsstyrelserna, B 2. Lokala skattemyndigheterna och B 3. Krono­fogdemyndigheterna

Allmän översikt

Länsstyrelserna

Rikets 24 länsstyrelser svarar för den statliga förvaltningen i länen med uppgift att främja resp. läns utveckling och befolkningens bästa samt verka för att statlig, kommunal och landstingskommunal verksam­het samordnas och anpassas till de regionalpolitiska målen.

Länsstyrelsernas arbetsuppgifter är mångskiftande och omfattar bl. a. följande områden, nämligen den regionalpolitiska planeringen, plan-och byggnadsväsendet, fastighetsregistreringen, naturvården, miljö­skyddet, livsmedelskontrollen, den allmänna hälsovården, den sociala omvårdnaden, väg- och trafikväsendet, den civila försvarsberedskapen, brandförsvaret, beskattningsväsendet, uppbördsväsendet, exekutions­väsendet samt folkbokföringen. Länsstyrelsen har dessutom vissa över­vakningsuppgifter gentemot andra statliga länsmyndigheter, kommu­ner, landstingskommuner samt enskilda och är inom resp. län högsta polismyndighet, överexekutor samt huvudman för priskontorsverksam-heten och hemkonsulentverksamheten.

Länsstyrelsen leds av en styrelse med landshövdingen som ordfö­ rande samt tio andra ledamöter. Landshövdingen är chef för länssty­relsen. Som ställföreträdare för landshövdingen fungerar i Stockholms län en länsöverdirektör och i övriga län en av avdelningscheferna. Med undantag för länsstyrelsen i Stockholms län är länsstyrelserna organi­serade med tre avdelningar nämligen planeringsavdelningen, skatteav­delningen och förvaltningsavdelningen. Dessutom finns en administra­tiv enhet. Avdelningschef är ett länsråd. Länsstyrelsen i Stockholms län har följande avdelningar: planeringsavdelningen, taxeringsavdelningen, kameral- och uppbördsavdelningen, länsskatterättsavdelningen och för­valtningsavdelningen. I alla länsstyrelser utom länsstyrelsen i Gotlands län finns en länspolischefsexpedition. Enligt beslut av 1972 års riksdag (prop. 1971: 173, JuU 1972: 1, rskr 1972: 19) kan län sammanföras till gemensamt verksamhetsområde för den regionala polisorganisatio­nen. Chefen för justitiedepartementet har lagt fram förslag om att Västernorrlands län och Jämtlands län skall föras samman till ett så­dant verksamhetsområde. För dessa län föreslås en gemensam läns­polischefsexpedition. Detta förslag redovisas närmare i det följande.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                                    11

En länsskatterätt och en länsrätt är knutna till länsstyrelsen. Inom förvaltningsavdelningen finns kansli för länsskatterätten och länsrätten utom i Stockholms län där länsskatterättsavdelningen utgör kansli för länsskatterätten.

Under länsstyrelsen lyder i olika avseenden de lokala skattemyndig­heterna, kronofogdemyndigheterna, polisväsendet och civilförsvaret.

Totala antalet anställda vid länsstyrelserna uppgår till ca 8 900.

Riksstatsanslaget på driftbudgeten till samtiiga länsstyrelser har för innevarande budgetår uppförts med ca 560 milj. kr.

Lokala skattemyndigheterna

De lokala skattemyndigheterna verkställer mantalsskrivning, upp­rättar allmän röstlängd för val till riksdagen och kommunal röstlängd, tar befattning med taxeringsarbete samt debitering och uppbörd av skatt m. m., bestämmer pensionsgrundande inkomst samt utövar kon­troll över att viss uppgiftsskyldighet inom den allmänna försäkringen fullgörs.

Länsstyrelsen är chefsmyndighet för de lokala skattemyndigheterna i länet. Den lokala skattemyndighetens verksamhetsområde är fögde-riet. Chef för lokal skattemyndighet är en fögderidirektör eller en häradsskrivare.

Antalet anställda hos rikets 122 lokala skattemyndigheter uppgår till ca 4 300.

Om man bortser från särskilt beräknade uppbördsmedel, uppgår medelsanvisningen för innevarande budgetår till nära 189 milj. kr.

Kronofogdemyndighetema

Den exekutiva verksamheten avser dels det allmännas fordringar för skatter, böter, allmänna avgifter m. m., dels ärenden som anhängiggörs av enskilda rättsägare. Den förra ärendegruppen dominerar. Dessutom är kronofogde skyldig att handlägga ärenden enligt lagen (1970: 741) om statlig lönegaranti vid konkurs samt att efter länsstyrelsens. för­ordnande vara överexekutor för särskild förrättning.

För den exekutiva verksamheten är riket indelat i kronofogdedi­strikt. I varje distrikt finns en kronofogdemyndighet med en krono­direktör eller kronofogde som chef. Enligt beslut av 1972 års riksdag (prop. 1972: 1 bU 14, CU 1972: 7, rskr 1972: 70) skall riksskatteverket den 1 juli 1973 bli centralmyndighet för administration av exekutions­väsendet. Exekutionsväsendets organisationsnämnd (EON) fullgör till detta datum en sådan myndighets uppgifter.

Antalet anställda inom de 81 kronofogdedistrikten uppgår till nära 2 700.

Om man bortser från särskilt beräknade uppbördsmedel, uppgår medelsanvisningen för innevarande budgetår tUl drygt 147 mUj. kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                 12

Civilbefälhavarorganisationen

Rikets sex civilbefälhavare verkar i fred för att totalförsvaret inom respektive civilområde planläggs så att det i krig och vid krigsfara kan föras med en enhetlig inriktning samt så att största möjliga för­svarseffekt uppnås. Förutom uppgiften att samordna viss planläggning har civilbefälhavaren att leda stabstjänstövningar, utbilda eller verka för utbildning av viss personal för uppgifter i krig samt planera för den egna verksamheten i krig och vid krigsfara. För dessa uppgifter biträdes civilbefälhavarna av var sitt kansli, vilket är förlagt i anslut­ning till en länsstyrelse.

Civilbefälhavarorganisationen omfattar inemot 40 anställda.

Prioritetsgrupp O

Enligt anvisningar utfärdade av Kungl. Maj:t för myndigheternas an­slagsframställningar för budgetåret 1973/74 skulle myndigheterna bl. a. redovisa ett alternativ som motsvarar en medelstilldelning, där anslaget inklusive s. k. löne- och prisomräkning reducerats med fem procent — prioritetsgrupp 0. Effekterna av en dylik medelstilldelning skulle också belysas.

Samtliga länsstyrelser har framhållit att konsekvenserna av en sådan medelstilldelning främst kommer att drabba initiatiwerksamheten så­som den regionalpolitiska planeringen, annan samhällsplanering och inom skatteområdet revisionsverksamheten. I fräga om övriga ärenden är förfarandet vid handläggningen av dessa ärenden ofta reglerat i för­fattning eller andra föreskrifter över vilka länsstyrelserna inte råder. Minskning av medelstilldelningen till denna sektor medför försämrad service gentemot allmänheten såtillvida att det kommer att gå åt längre tid för länsstyrelserna att avgöra ärendena. En förändring av handlägg­ningsförfarandet som får besparingseffekt kräver att föreskrifterna för verksamheten ändras. Några länsstyrelser har i samband med anslags­framställningarna kommit med uppslag till sådana förändringar, främst inom skatteförvaltningens område. Uppslagen fordrar bearbetning och ytterligare överväganden.

1 fråga om de lokala skattemyndigheterna skulle en reducering av medelstilldelningen, enligt vad länsstyrelsema framhåller, innebära minskad service åt allmänheten, mindre biträde åt taxeringsnämndema och olika myndigheter samt ett eftersättande av såväl arbetsgivarkon-trollen som eftergranskning av deklarationer med skattebortfall för stat och kommun som resultat.

Länsstyrelsen i Jämtlands län ifrågasätter om inte den önskvärda besparingseffekten i fråga om de lokala skattemyndighetema i länet


 


Prop. 1973:1   Bilaga 14    Civildepartementet                                     13

skulle kunna uppnås genom att slå samman länets tre fögderier, vilka är lokaliserade tUl residensstaden och inrymda i gemensamma kontors­lokaler, till ett fögderi.

För kronofogdemyndigheterna skulle en medelsreducering enligt länsstyrelsernas mening medföra försämring av indrivningsresultatet. EON framhåller att förestående reformer inom exekutionsväsendet — ändringar av indelningen i kronofogdedistrikt samt utnyttjande av auto­matisk databehandling av vissa rutinuppgifter — kan medföra bespa­ringseffekter som svarar mot prioritetsgrupp 0.

Remissyttranden

Remissyttranden över länsstyrelsernas anslagsframställningar har av­getts av civilförsvarsstyrelsen, riksskatteverket, nämnden för samhälls­information, statens livsmedelsverk, statens naturvårdsverk, överstyrel­sen för ekonomiskt försvar, statens pris- och kartellnämnd, statens in­stitut för konsumentfrågor, lantmäteristyrelsen och statens planverk. Riksskatteverket har yttrat sig även över anslagsframställningarna för de lokala skattemyndigheterna.

Civilförsvarsstyrelsen hyser den uppfattningen att omorganisationen år 1971 av länsstyrelsema inneburit att försvarsenheternas kapacitet för civilförsvarsförberedelser gått ned och anser att de av länsstyrelsema begärda tjänstema på försvarsenheterna är väsentliga för att upprätt­hålla erforderlig beredskap. Styrelsen framhåller särskilt behovet av arbetskraft för besiktning av enskilda skyddsrum, för ärenden inom om­rådena radio, tele, alarmering, länsstyrelsernas krigsorganisation, kom­munal beredskap, beredskapspianläggning samt för ledning och genom­förande av övningar. Styrelsen anser vidare att prioritetsgrupp O inne­bär inte bara en försämrad beredskap utan även att för civilförsvaret måste sättas ett mål som är lägre än det som redan givits i 1972 års försvarsbeslut.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar vitsordar behovet av de begärda resursökningarna vid försvarsenheterna och framhåller att förstärkning även torde fordras vid flera länsstyrelser, som av besparingsskäl avstått från att begära nya tjänster. Överstyrelsen, som föreslår utredning om det faktiska resursbehovet vid försvarsenheterna, avstyrker bestämt att prioritetsgrupp O tillämpas beträffande någon sådan enhet.

1 fråga om begärda tjänster i civilbefälhavarorganisationen anser överstyrelsen att behovet är störst i västra civilområdet.

Riksskatteverket grundar sina bedömningar av framställningarna på schablonberäkningar, huvudsakUgen av kvantitativ art. Ett mera till­förlitligt system för uppföljning av verksamheten hos de berörda myn­digheterna kan enligt verket tillämpas med början först den 1 juli 1973.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    14

Riksskatteverket biträder kraven på ökade resurser på taxeringsen­heterna och inom taxeringsassistentorganisationen samt för mervärde­skatte-, revisions- och uppbördsenheterna när en klar underbemanning kunnat konstateras. Däremot har verket inte tiUstyrkt tjänster av en­bart den anledningen att balansläget är besvärande. Skyldigheten för jordbrukare att redovisa sin verksamhet enligt bokföringsmässiga grun­der medför ett ytteriigare behov av tjänster för taxeringsassistenter. På grund av utvecklingen av arbetsbelastningen och kraven på säkerhet I ledningen och driften av arbetet inom dataenheterna finner verket det angeläget att tjänst som enhetschefens ställföreträdare inrättas hos ytterligare fyra länsstyrelser. För uppgifter inom utskänkningskontrol-len tillstyrker verket förstärkning vid en länsstyrelse.

I fråga om de lokala skattemyndigheterna framhåller riksskatteverket att ett system som innebär ADB-mässig omräkning av slutlig skatt be­räknas kunna tas i drift under budgetåret 1974/75. På grund av att detta system beräknas minska resursåtgången hos lokal skattemyndig­het har verket endast tillstyrkt ett fåtal tjänster vid fögderier som är underbemannade i fråga om handläggningspersonal. I Stockholms län har tjänster tillstyrkts på grund av den kraftiga befolkningsökningen i vissa fögderier. Riksskatteverket anser att en omfördelning av tjäns­tema inom länet bör göras. Från Stockholms fögderi, som haft befolk­ningsminskning, bör erforderliga tjänster föras över tUl de expansiva fögderierna i länet. Verket tillstyrker vidare att de tre fögderierna i Jämtlands län, vilka är inrymda i gemensamma lokaler i residenssta­den, slås samman till ett fögderi.

Riksskatteverket framhåller slutiigen att ett genomförande av prio­ritetsgrupp O inom skatteområdet får icke godtagbara effekter på förut­sättningarna att driva verksamheten på detta område.

Nämnden för samhällsinformation tillstyrker länsstyrelsernas fram­ställningar om medel för kungörelseannonsering. För informationspro­jekt tillstyrker nämnden 703 000 kr. för enskilda projekt och tre milj. kr. för gemensamma projekt som bör produceras i samarbete med nämnden. Sistnämnda projekt omfattar följande delar, nämligen 1 Still­film om länets samhällsplanering, 2 Allemansrätten, 3 Länstrafikplan, 4 Länsplan 74, 5 Hemkonsulentverksamheten och 6 Håll länet rent.

Statens livsmedelsverk tillstyrker tjänster som biträdande länsveteri­när i tre län — Kalmar, Kristianstads och Malmöhus län.

Statens naturvårdsverk understryker att det fordras förstärkta resur­ser för tillsyn enligt miljöskyddslagen. Detta är särskilt angeläget i län med starkt industrialiserade områden. Verket framhåUer att länsstyrel­sernas tillsynspersonal bör besitta processteknisk utbildning och till­styrker att tjänster med sådan inriktning inrättas. Verket påpekar också att meriter av detta slag bör beaktas särskilt när vakanser på befintliga tjänster skall  fyllas.  Beträffande  länsstyrelsernas  framställningar  om


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                                    15

ökade resurser för laboratorieundersökningar anser verket det ange­läget att varje länsstyrelse har möjlighet att utföra vissa enklare under­sökningar samt att inköp av laboratorieutrustning bör ske i samråd med verket.

Statens pris- och kartellnämnd anser att om de av vissa länsstyrelser i prioritetsgrupp O föreslagna besparingsåtgärderna genomföres — minskning eller nedläggning av verksamheten vid priskontoren — kom­mer möjligheterna att upprätthålla en effektiv prisövervakning att all­varligt begränsas.

Statens institut för konsumentfrågor tillstyrker hemkonsulenttjänster i tre län — Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län — vilket innebär att dessa län skulle disponera vardera två hemkonsulenter. Institutet framhåller att det är angeläget att erforderlig biträdeshjälp står till hemkonsulents förfogande samt tillstyrker inrättande av fem sådana tjänster. Dessutom tillstyrker institutet medel för inköp av viss utrust­ning för nytUlkomna hemkonsulenttjänster samt för information om hemkonsulentverksamheten.

Lantmäteristyrelsen tillstyrker kraftigt framförda yrkanden om in­rättande av tjänster som biträdande överlantmätare hos de länsstyrel­ser som nu saknar sådan och framhåller att överlantmätarens sedan den 1 .juli 1971 starkt förändrade arbetssituation utesluter att han en­sam på ett någorlunda godtagbart sätt skall kunna hinna med alla de arbetsuppgifter som kräver särskilt kvalificerade lantmätarinsatser. Lantmäteristyrelsen tillstyrker vidare yrkandena om personalförstärk­ning för fastighetsregisteruppgifter. För fastighetsdatabankens regio­nala uppbyggnad inom fastighetsdataprojektet förordar lantmäteristy­relsen att i första hand yrkandena beträffande lantmäterienheterna i Stockholms, Uppsala, Malmöhus och Gävleborgs län bifalles.

Om prioritetsgrupp O anses böra förverkligas förordar lantmäteri­styrelsen att minskningen skall drabba verksamheten inom programmet "Nytt fastighetsregister". Härigenom skulle i vart fall kortsiktigt de negativa följderna för såväl enskilda markägare som det allmänna, främst kommunerna, inte bli alltför kännbara.

Statens planverk konstaterar att därest omdisposition av befintlig arbetskraft ej kan göras är behovet av personalförstärkning för utred­ningsverksamhet stort. Verket tillstyrker därför inrättande av nya tjäns­ter bl. a. i Kopparbergs, Gävleborgs och Västerbottens län.

Länspolischefsorganisationen

1972 års riksdag beslutade bl. a. om allmänna riktlinjer för den fram­tida polis- och åklagardistriktsindelningen samt om riktlinjer för en begränsad reform av den regionala polisverksamheten (prop. 1971: 173, JuU 1972: 1, rskr 1972: 19).

Under åberopande av dessa riktlinjer har chefen för justitiedeparte-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                                     16

mentet lagt fram förslag om att Västernorrlands och Jämtlands län den 1 juli 1973 skall föras samman till ett gemensamt verksamhetsområde för länspolischefsorganisationen samt att organisationen för detta verk­samhetsområde skall vara inordnad i länsstyrelsen i Härnösand.

Riksdagens beslut innebär vidare att en enhetlig länspolischefsorgani­sation skall införas i samtliga län utom Gotlands län. Länsstyrelserna skall fortfarande vara högsta polismyndighet i resp. län. Länspolische­fen skaU behålla sin stäUning som tjänsteman i länsstyrelse men ges en självständigare stäUning så till vida att han, utöver vad som gäller f. n., får befogenhet att ensam besluta i vissa ytterligare ärenden.

Inom justitie- och civildepartementen har utarbetats följande princip­skiss till länspolischefsorganisation för ett verksamhetsområde av nor­mal struktur. Under ledningsfunktionen, som utövas av länspolischefen och hans ställföreträdare, fördelas arbetsuppgifterna på två funktioner, en för övervakningsverksamhet och en för utredningsverksamhet. Till förstnämnda funktion hänförs i huvudsak ärenden om trafikövervak­ning och ordningspolistjänst och till den sistnämnda funktionen spa­ningsfrågor och brottsförebyggande verksamhet.

Den erforderliga personalen för denna organisation får tiU övervä­gande del byggas upp av dels den personal som f. n. finns på länsstyrel­sernas stat dvs. länspolischef, biträdande länspolischef samt viss biträ­despersonal, dels den polispersonal från den lokala polisorganisationen som f. n. tjänstgör på länspolischefsexpeditionerna. Sistnämnda personal förs därvid över till länsstyrelsernas stat.

1 ett verksamhetsområde som består av mer än ett län avses länspolis­chefen och hans expedition skola bli inordnade i länsstyrelsen i ett av länen. Frågor som skall avgöras av länsstyrelsens styrelse eller av lands­hövdingen skall föredragas av länspolischefen i den länsstyrelse inom verksamhetsomådet där frågan geografiskt hör hemma. I ärenden där länspolischefen får besluta ensam eller på föredragning, beslutar han på den länsstyrelses vägnar till vilken ärendet territoriellt hör. Ärenden om arbetsordning för länspolischefens expedition och om vikarie för länspolischefen — vilka ärenden avses skola avgöras av länspolischefen — beslutas i den länsstyrelse där länspolischefen är placerad.

1 det följande läggs fram förslag till personalorganisation för det första gemensamma verksamhetsområdet för länspolischefsorganisatio­nen nämligen det i Västernorrlands och Jämtlands län. Arbets- och be­slutsordning för länspolischefernas expedition avses skola regleras sam­tidigt för hela riket. Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela före­skrifter härom.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    17

Departementschefen

Omfattningen av verksamheten vid länsstyrelserna, lokala skattemyn­digheterna och kronofogdemyndigheterna betingas till mycket stor del av efterfrågan från allmänheten på dessa myndigheters tjänster. Även om efterfrågan på sådana tjänster inom vissa lokala områden minskat har den totalt sett stigit och stiger fortfarande. Länsstyrelsema är under ut­byggnad enligt beslut vid 1970 och 1971 års riksdagar. Enligt min be­dömning skulle en anslagsberäkning enligt prioritetsgrupp O för dessa myndigheter resultera i en försämrad service gentemot kommuner och allmänhet och i en minskning av initiativverksamheten till förfång för samhällsplanering, skatterevisioner o. d. Myndigheternas redovisning av prioritetsgmpp O innehåller vissa uppslag till förenklingar och därmed förbilligande av handläggningsförfarandet hos myndigheterna. Uppsla­gen är emellertid i regel av den karaktären att de fordrar dels ändring av författning, dels ytterligare bearbetningar och överväganden. Något uppslag kan dock genomföras under budgetåret 1973/74. Jag återkom­mer till detta i det följande.

1972 års riksdag beslutade om bl. a. riktiinjer för en begränsad re­form av den regionala polisverksamheten. Beslutet innebär bl. a. att en enhetlig länspoUschefsorganisation skaU införas i samtUga län utom Got­lands län. Länspolischefen skall även i forsättningen vara tjänsteman i länsstyrelse men ges cn självständigare ställning.

Inom justitie- och civildepartementen har utarbetats en principskiss till länspolischefsorganisation för ett verksamhetsområde av normal struktur. Arbetsuppgifterna inom organisationen fördelas under led­ningsfunktionen på en funktion för övervakningsverksamhet och en funktion för utredningsverksamhet.

Jag kan — efter samråd med chefen för justitiedepartementet — för­orda att principskissen läggs till grund för uppbyggnaden av länspolis­chefsorganisationen efter hand som regionala verksamhetsområden till­kommer. Jag återkommer i det följande till det första regionala verksam­hetsområdet enligt denna princip, nämligen det för Västernorrlands och Jämtlands län.

Den partiella reformen av länsförvaltningen genomfördes den 1 juli 1971. Länsstyrelserna organiserades om vid denna tidpunkt. Den utbygg­nad av den nya länsstyrelseorganisationen som då påbörjades förutsat­tes ske successivt. Den 1 juli 1971 tillfördes länsstyrelserna 273 tjänster och den 1 juli 1972 100 tjänster. Jag förordar att länsstyrelserna nu förstärks med 115 tjänster, varav 26 på planeringsavdelningama, 75 på skatteavdelningarna, 5 på förvaltningsavdelningarna, 6 inom läns­polischefsorganisationen — varav 5 förs över från den lokala polisorga­nisationen — och 3 på administrativa enheterna. Med nu förordade tjänster uppgår den personella förstärkningen av länsstyrelserna sedan

2   Riksdagen 1973.1 sarnl. Nr 1. BU. 14


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    18

den 1 juli 1971 tiU 488 tjänster — 187 på planeringsavdelningarna, 161 på skatteavdelningarna, 84 på förvaltningsavdelningarna, 6 inom läns­polischef sorganisationen och 50 på administrativa enheterna. Även om vis­sa av de av mig nu förordade förstärkningarna avses för uppgifter inom den fysiska riksplaneringen torde uppbyggnaden av länsstyrelseorganisa­tionen enligt de förutsättningar som gäUde för den partiella reformen av länsförvaltningen därmed i huvudsak vara genomförd.

Effektiveringen av bilregistreringsverksamheten genom utnyttjande av automatisk databehandling medför besparingar av personal för mtin­göromål. Jag räknar med att länsstyrelsernas resurser härför den 1 juli 1973 kan minskas i en omfattning som motsvarar 150 årsarbetskrafter. Länsstyrelsernas personal, med personalen hos civilbefälhavarens kans­lier inräknad, uppgår då till ca 8 900 tjänstemän.

För de lokala skattemyndighetema förordar jag en personalförstärk­ning med fyra tjänster samt med tillfällig personal till ett belopp av ca 800 000 kr. Dessutom förordar jag att vissa tjänster omplaceras från fögderi med minskande arbetsvolym till fögderier med ökande sådan vo­lym. I det följande återkommer jag till frågan om effektivering av verk­samheten vid de lokala skattemyndigheterna genom att slå ihop vissa fögderier till ett fögderi. Jag vUl i detta sammanhang erinra om att läns­styrelserna som chefsmyndigheter för de lokala skattemyndigheterna har att noga följa utvecklingen och genom omdisposition av befintiiga resurser utjämna lokala och säsongmässiga variationer i arbetsbelastning­en.

Inom exekutionsväsendet dras sammanlagt 22 tjänster in, varav 20 genom beslut av 1972 års riksdag (prop. 1972: 1 bil. 14 s. 13) och 2 genom överförande av exekutionsväsendets centralmyndighetsuppgifter till riksskatteverket den 1 juli 1973.

Exekutionsväsendets organisationsnämnd (EON) framhåller i yttrande över länsstyrelsernas anslagsframställningar beträffande kronofogdemyn­digheterna att det nuvarande antalet tjänster inom exekutionsväsendet i huvudsak svarar mot föreliggande behov, totalt sett, men vitsordar sam­tidigt flera av de av länsstyrelserna redovisade behoven av förstärkning i vissa kronofogdedistrikt. Enligt EON:s bedömning behövs ytterligare ett 30-tal tjänster i särskilt expansiva områden, huvudsakligen i distrikt i storstadslänen. Dessa behov bör emellertid enligt EON:s mening till­godoses inom den befintliga anslagsramen genom överföring av perso­nalresurser från distrikt med minskande arbetsvolym. För att möjlig­göra en sådan omfördelning föreslår EON fortsatt tillämpning av de av Kungl. Maj:t för innevarande budgetår i samma syfte meddelade före­skrifterna enligt vilka centralmyndigheten i särskild ordning successivt prövar frågor om återbesättande av vakanta tjänster. Jag kan ansluta mig till förslaget om en fortsatt tillämpning av det angivna systemet för prövning och omfördelning av befintiiga resurser. En viss personalbe-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    19

sparing bör dock göras. Jag vill samtidigt erinra om att en fullständig omprövning av personalbehovet inom exekutionsväsendet avses skola ske i samband med övergången till ny kronofogdedistriktsindelning en­ligt principbeslut av 1972 års riksdag.

Mina ställningstaganden till länsstyrelsernas förslag, vUka redovisas närmare i det följande, innebär, med bortseende från de under resp. anslag beräknade uppbördsmedlen, en medelsanvisning om sammanlagt 1 024,7 milj. kr., varav 994,7 milj. kr. på driftbudgeten och 30 milj. kr. på kapitalbudgeten. Ökningen i förhållande till innevarande budgetår uppgår till 96,8 milj. kr. — 95,8 milj. kr. på driftbudgeten och 1 milj. kr. på kapitalbudgeten. Av beloppet på driftbudgeten avser 618,8 milj. kr. länsstyrelserna, 215,5 milj. kr. de lokala skattemyndigheterna och 160,4 milj. kr. kronofogdemyndighetema. De särskilda uppbördsmedlen under dessa tre anslag beräknar jag till resp. 5,7 milj. kr., 32,3 milj kr. och 6,4 milj. kr., en ökning med 3,7 milj. kr i förhåUande till innevarande budgetår.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


20


 


+

 in so

+ + +

H   QO

Tf    VI


 

eo

■u C .c»

3

g

a ca

B

a>

:ca

T3

tH

eo

4>

,0

m

«


MOM

OOOOOO

oooooo

OOOOOO •o ■* ■* M o <3\

r- in 00 »o O 00

.-     1I  r .I

00             M      

+ + + + +

> OO

°8

ooo

o o O 3. _ o o o 5 o

0> Tf .-I Tt- \0 CM
o
»o «n o f*1 CM
os -.t
»o 00 "O
Tf               CN rt "

+ + + + +

m tn so oooooo mt-.© oooooo ccnt   oooooo

CNCS       fSTi-mOooO Tf o r- i/i o\ "a-

CS Cl o 00 so o\

so     Tf I r


o o

I o o

o o

so    »H

t- 3

n «

—, r»

+ +

o 2 o o o o

tn  t

SS

+ +

o o

8

I        1


 

§

' i

so

Tf

V)

 

«s

+

o o o n ao v>

o o o o o o


 


m


m


+ +   +

m Tf  r~ m CS  V)

+ + +

CS so 00

CTs »o   Tf CM OS   CS

tn tf


oooooo oooooo oooooo

o o Tf r.1 r~ rt
o 00 so Tf so -
r                - f. 00

<»1 Tf Tf

00

+ + + + +

oooooo oooooo oooooo

r o 00 f. SD CM

os 00 rt 00 CM o 00      T Tf r- cn

so              m t r

CN

+ + + + +

oooooo oooooo oooooo

fn Tf f*l os o o m CM 00 - so so

00 VI u cn o ON

o  rt r- 00

so     rt


I I

8


o o o

Tf

■t

o

Cl

00

tn

+

o o o


 

1

1    1

0 fl

 

f

 

+

+

1

1   1

 

rn

 

ao tn

 

+

0 0 0

1   «

1   0

0

1

ao

ao

os

CM

Os V)


 


tJ *-     (ii

~   c   3   U

 H uix:

■b—Si-uSii.ica V'S o S .S.i'>>oo

 

c   :0.5, ■"  O  ..

c

m

Ul

:0

*i-i

e

ca

M .C

'S

Lh

U

XI t/i

ta

c

CS

> 

C3

60

C

C a

E

E

C3 Vi


CO


pq


+ + +

00 tn Os Os Os

+

rt ,  f

Tt »n     0\

( .-I                

tt Ui      Os

CM so  oe

ca c o

Ul

a

D "ca "2  S °

ro  cfl

« '

o   "O   60 12    S'=

Ph so


oooooo oooooo oooooo

Os so o rn o Q CN t On in so o Ui I Os f-

rt               00 ( r-

+ + + + +

oooooo oooooo oooooo

o  rt  Tf  CM  rt  00

oc "/ rt CM so so 00 CN Tf m os CM

r-      rt CO r-- 00

so                   rt

+ + + + +

OOOOO OOOOO OOOOO

os v Os o Tf r--

Os o rt Os CN so so Os Tf so os CM

os      10 tn tys Ui

rt          rt Tf (N

111

g        CG



ca


o                     000

o                     000

o                     000

to          10 CN   *0

so           os SÖ   o

rt           rt 00    Tf

en              Tf  v©

Vi

+     +  I    +

o            000

o            000

o            000

o o o

oca c

rt             o

«      "- 3;

E       60 5

■o     .b Q.

:0    E «

ca XI

     w E

Q      3


1  

I   o

o

r-r-

Os

+

o  o

o  o

o  o

o  o

o    -I

Ui    t>

m  so

BO

ca

T3

a c s « 1- o Se

:          X

tu > Z


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


21


Stockholms län


 

 

 

 

* o

 

r- S

 

. c.

 

cn ta

 

t- JS

 

Os q

 

'"'   D.

 

60 O

 

.SO

ca

c

 

a>

:rt

 

 

ts

-O "5

•§.

SS

'■B

 

c

;

o :ca

s

mj

u

 

O

 

eo

 

O

 

c.

cn

O

r

 

 

«

os

 

t~ 5

 

i*i

 

tn fl.

 

t- X

 

c t>

 

H

 

O.

 

00

 

.a Q

 

u<

ca

'O 

C!

C  C

s

=S s

o

o'5

§

S&

 

    VI

TD

S

C

>.

o tca

B

P3>-l

ä

 

 

 

 

 

ca

 

.X

 

Ui

 

 

m

.S

r

ca

.is

 

O

os

1-1

 

 

Tf    C

 

t-   U

 

..U

 

cn a

 

1- X

 

os o

 

  O.

 

.sQ

 

 

 

Ul

 

■o _

 

C   C

 

■■

 

O 13

 

ca t

 

 

 

ica "!

 

b c

 

o :ca

c

 

mj

än

 

 

 

W

 

k.

 

>,

m

 

t

US

 

Ul

cm"

c

r-~

'

<7s

>-

 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(N Ui

r

oooooo oooooo

 

 

 

©

1     1

1

 

 

 

 

1     1

1

oooooo

 

 

 

o

 

 

r os t-- Tf so o

 

 

 

cn

 

 

00 rti fN CM o o

 

 

 

5

 

 

t~.               00 rt IO

 

 

 

t~

 

 

.1

 

 

 

r<

 

 

+ + + + +

 

 

 

+

00 »n

fl

oooooo oooooo oooooo

 

 

 

e

CM

cn

 

 

 

o

+ +

+

 

 

 

13

o os Tf os os so

 

 

 

..N

 

 

IO -- IO IO o so

 

 

 

Os

 

 

-fl               oo IO t

 

 

 

■n

 

 

■*

 

 

 

in

 

 

+ + + + +

 

 

 

+

so t-

cn

llllll

 

 

 

o

so m

o

 

 

 

o

i/

S0

 

 

 

o

 

 

Tf o os cn Tf o

 

 

 

o

 

 

CM 00 cn rt cn o

 

 

 

OS

 

 

o        IO to Tf IO

 

 

 

o

 

 

so              CN CM

 

 

 

M

 

 

CN

 

 

 

cn

1    1

1

oooooo

 

 

 

 

1    1

1

 

 

 

 

 

 

 

oooooo

 

 

 

o

 

 

t~- o oo r- 00 o

 

 

 

o

 

 

so CN rt oo rt o

 

 

 

 

 

 

Os              .* CN to

 

 

 

r~

 

 

■*

 

 

 

Vi

 

 

+ + + + +

 

 

 

+

Ui 00

m

oooooo

 

 

 

o

Tf

+ +

If)

+

888888

 

 

 

o

r o Tf Os rt 00

 

 

 

 

 

 

cn r .1 cn m m

 

 

 

Tf

 

 

CM           IO lo r

 

 

 

cn

 

 

t

 

 

 

00

 

 

+ + + + +

 

 

 

+

tn os

H

oooooo

 

 

 

 

x-~ oo

SO

 

 

 

 

 

os

 

oo o IO cn to o Os cn Tf Tf CM o to CM rt Tf cn Tf

Os              to CM

tn

 

 

 

1

CN Os

.H

oooooo

Q

 

 

o

 

rl

 

 

 

 

o

+ +

+

oooooo

o

 

O

o

so IO os m rt o

o

 

\D

o

 

 

Tf rn rt os o c

to

 

r~

 

 

O               to CM 00

CN

 

cn

Tf

 

 

Tf                      CN

 

 

 

t-

 

 

+ + + + +

+

 

-h

+

Vi OO

cn

OOOOO    1

Q

 

Q

o

f (*1

t

 

 

 

 

o

+ +

 

OOOOO

O

 

O

o

~

rti IO ■* oo to

O

 

(S

V)

 

 

so rn 00 so so

oo

 

'■t

cn

 

 

O       cN so IO

'J-

 

Vi

so

 

 

OS              CM rt

 

 

 

Tf t-l

 

 

+ + + + +

+

 

+

+

IO so

 

OOOOOO

g

 

o

O

so in

r»

 

 

o

 

cn o

Tt

oooooo

O

 

o

O

 

.«4

CN t- so CM CM o

_l

 

00

00

 

 

tz> tn C' * tjs tt

oo

 

oo

 

 

 

oo CM so so to so

m

 

 

«

 

 

O                 to to T.H

,_t

 

 

TT

 

 

r~

s

 

 

00

*«

 

tu

trt

1

 

 

C O

 

0«

'5b

o.

. o.

 

 

 

onal

dläggande per g personal

 

nslag

önekostnader

ukvård

eseersättningar

okalkostnader

xpenser

Därav engängsm

;mäterienheten Myndighetsu Nytt fasti.ehe

o

Ui

'öö

 

2  c-c; «  =2 >

 

g-

 

 

ftj Ä:0

 

< JcMhJUJ

rti

 

 

 


Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom­räkning m. m. 7 564 765 kr.

2.       Planeringskansliet behöver för sam­ordnande uppgifter en byrådirektör. På juridiska enheten begärs bl. a. för hand­läggning av hälsovårdsärenden en läns­assessor och ett kvalificerat biträde. För samordning m. m. behöver regionaleko­nomiska enheten förstärkas med en av­delningsdirektör och ett kvalificerat bi­träde. Naturvårdsenheten behöver för­stärkas med en biträdande naturvårdsdi­rektör för främst administrativa uppgif­ter, tre byrådirektörer för industriären­den, kommunala ärenden och allmän na­turvård. Vidare begärs en byråingenjör för bl. a. vattenvårdsplanering samt ett kvalificerat biträde. För att tillgodose kravet på rimlig handläggningstid behö­ver planenheten ytterligare två byrådirek­törer, en byråassistent och ett kartrit­ningsbiträde. På grund av personalbrist har någon kontroll av enskUda skydds­rum inte kunnat ske. Försvarsenheten bör därför tUlföras en byråingenjör ( + 1 104 243 kr.).

3.       Revisionsenheterna behöver tillföras tre byrådirektörer för granskning av bl. a. aktiebolag. För en utbyggnad av taxeringsassistentorganisationen behövs fyra förste taxeringsassistenter, sex taxe­ringsassistenter och fem kvalificerade biträden. Mervärdeskatteenheten bör tiU­föras två byrådirektörer, två byråinspek­törer, en assistent och sex kvaUficerade biträden ( + 1622 390 kr.).

4.       Länsrättens kansli behöver ytterli­gare två byråsekreterare. För handlägg­ning av ärenden bl. a. rörande körkorts­innehav begärs en länsassessor på trafik­enheten. För nedbringande av den stora ärendebalansen på överexekutorsenheten behövs en länsassessor (+ 287 400 kr.).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    22

5.       För att minska balanserna av oavgjorda mål behövs en länsassessor, en byråassistent och ett kvalificerat biträde på länsskatterättsavdelningen (+ 179 202 kr.).

6.       Personalenheten bör tillföras en byråsekreterare för informations-och utbildningsärenden. Vidare begärs ett kvalificerat biträde till orga­nisationsdetaljen. På uppbördsenheten behövs för ärenden rörande ar-betsgivarkontrollen en byrådirektör. För bl. a. försöksverksamheten med centralt personregister behövs en byråintendent och en assistent på dataenheten. Därest detta register inrättas behövs därutöver en byrådirektör, tre byråintendenter och sju assistenter (+ 925 326 kr.).

7.       För främst biträdespersonal begärs ytterligare medel (+ 502 996 kr.).

8.       Härutöver begärs ytterligare medel för omkostnader (+ 1 427 305 kn).

9.       Lantmäterienheten

 

a)        Löne- och prisomräkning m. m. 307 100 kr.

b)       Enheten bör förstärkas med en biträdande överlantmätare och ett kartritningsbiträde (+ 132 073 kr.).

c)        Slutligen begärs ytterligare medel för extra personal och för om­kostnader (582 200 kr.).

Lokala skattemyndigheterna. 10. Löne- och prisomräkning m.m. 5 685 819 kr.

11.          I vart och ett av Danderyds, Huddinge, Jakobsbergs, Lidingö och Täby fögderier behövs en fögderisekreterare, huvudsakligen för arbetsledning och handläggning av ärenden om skattebrott. I Huddinge fögderi behövs även en fögderiassistent. På grund av ökat arbete fram­för allt med fastighetstaxering, arbetsgivarkontroll och skattebrott samt den ökande arbetsvolymen över huvud taget till följd av folk­mängdsökningen i Stockholmsområdet yrkar länsstyrelsen vidare per­sonalförstärkning med sammanlagt 14 kvalificerade biträden, varav tre i vardera Handens och Huddinge fögderier, två i vardera Danderyds och Södertälje fögderier samt ett i vardera Jakobsbergs, Nacka, Sollen­tuna och Täby fögderier. Vidare behövs fem biträden, varav två i Handen, ett i Huddinge och två i Sollentuna fögderi. I vardera Dande­ryds, Jakobsbergs och Täby fögderier yrkas dessutom en expeditions­vakt. Gemensamt för länets fögderier yrkar länsstyrelsen slutligen för­stärkning med fem landskanslister och 20 biträden (2 269 181 kr.).

12.          Omkostnaderna beräknas öka ( + 386 000 kr.). Härvid har kost­nader för flyttning tUl nya lokaler i Handen och Huddinge beräknats till 500 000 kr.

Kronofogdemyndigheterna. 13. Löne- och prisomräkning m. m. 3 780 755 kr.

14. De allmänna målens svårighetsgrad och omfattningen av över­tid motiverar en utökning i Danderyds distrikt med en biträdande kro-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    23

nofogde, två kvalificerade biträden och ett biträde. På grund av befolk­ningsökningen, vilken beräknas fortgå tUl slutet av 70-talet, behövs i Handens distrikt en kronofogdesekreterare, en förste kronoassistent, två kvalificerade biträden och ett biträde. Av samma skäl yrkas i Hud­dinge distrikt en kronofogde, en förste kronoassistent, två kronoas­sistenter, en kronoassistent i befordringsgång, ett kvalificerat biträde och två biträden. Även i Nacka ;och Sollentuna distrikt har folkmäng­den ökat. Därför behövs förstärkning i Nacka med ett kvalificerat bi­träde och ett biträde och i Sollentuna med två kronoassistenter, två kva­Uficerade biträden och två biträden. I SoUentuna begärs dessutom en biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterare. I Solna distrikt har antalet rörelseidkare öch konkurser ökat väsentligt. På grund härav yrkas en biträdande kronofogde i utbyte mot en krono­fogdesekreterare samt en förste kronoassistent, ett kvalificerat biträde och ett biträde. I Stockholms distrikt behövs förstärkning av den arbets-ledande personalen med fyra kronokommissarier i utbyte mot fyra förste kronoassistenter. Dessutom begärs två expeditionsvakter. Södertälje distrikt har fått ökade balanser 1 sådan omfattning att förstärkning be­hövs med en kronokommissarie, ett kvalificerat biträde och ett biträde (+ 1605 245 kr.).

15. Omkostnaderna beräknas öka ( + 205 000 kr.). Härvid har kost­nader för flyttning av kronofogdemyndigheterna i Danderyd, Handen, Huddinge och Stockholm (delvis) beräknats till 600 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanstäUningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 92 088 000 kr., för lokala skattemyndighetema till 53 451 000 kr. och för kronofogdemyndighetema till 34 853 000 kr. eUer sammanlagt 180 392 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare två byrådirektörer och en förste byråingenjör på naturvårds­enheten (2), en förste byråsekreterare på planenheten (2), tre byrådirek­törer, tre förste taxeringsassistenter och två taxeringsassistenter på revi­sionsenheten (3), en byrådirektör, en förste byråinspektör och en assistent på mervärdeskatteenheten (3), en länsnotarie på länsskatterättsavdel­ningen (5) samt fem kvalificerade biträden. Jag har även beräknat 870 000 kr. i engångsutgifter för vissa kostnader i samband med mer­värdeskatteenhetens flyttning till andra lokaler (8).

Jag har vidare beräknat 500 000 kr. för kostnader för flyttning till nya lokaler för lokala skattemyndigheterna i Handens och Huddinge fögderier (12) samt 500 000 kr. för flyttning av vissa kronofogdemyndig­heter (15). Jag har även räknat med indragning i Stockholms kronofog­dedistrikt av fem biträdestjänster samt en tjänst som kronofogde i Be 5 och en tjänst som kronokommissarie i Ae 23. De båda sistnämnda tjänsterna har helt disponerats för sådana centralmyndighetsuppgifter


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    24

inom exekutionsväsendet, som förs över till riksskatteverket den 1 juli 1973.

Riksskatteverket (RSV) har på grund av den kraftiga befolknings­ökningen i vissa fögderier utanför Stockholm tillstyrkt inrättande av följande tjänster i fögderiorganisationen i länet nämligen ett kvalificerat biträde i Handens fögderi, en fögderisekreterare, ett kvalificerat biträde och ett biträde i Huddinge fögderi, en fögderisekreterare i Täby fögderi samt en landskanslist och två biträden gemensamt för samtliga fögde­rier. RSV anser att det angivna behovet kan tillgodoses inom den be­fintliga anslagsramen för länet genom minskning av personalresurserna i motsvarande omfattning i Stockholms fögderi, som har ett vikande befolkningsunderlag. Jag kan ansluta mig till RSV:s uppfattning. Läns­styrelsen har befogenhet att inom ramen för tillgängliga medel inrätta tjänster av här avsett slag vid lokal skattemyndighet.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


25


 


o o o o o

CN

+

CN

+

O

o o cn

SO +

O

o o

so cn

Os

+

o o o

00

ir>

+

+ +

o o o

+

+   +

O

cn

CN

o       o

o       o

o       o

os           o

r           Os

Uppsala län

t JU

— t._l

cn u r X os u

""■ d

60 ii

.SO t..

"O  cr

•g s

c 2" J]d t«  e

o :ca

PQ J

tn o r- X Os q

rt    ££_

6»«

t-i

1)

:ca

T3    a>

ca     i;

c  i-

J4    

:ca   «

l-l     C

o   !ca

P3      J

Ct£ Erx

os o

- d

60 4)

.SO

c 5

J    IQ

ica "

u  C

o :ca CQuJ


+7  I

so 00

Tf

+      +

CN IO

+ +

SO to

Os

CM

+ +

t- Tf

+ +

C

o

g c

S o ca I/i

DO f-* 60 'U g   D.

O   -3   00

v

ca >

ft< ffiO


OOOOO OOOOO OOOOO

00  -H  Tj.  H  so

+ + + + +

8

 o o o o oooo

OOOOO oo rt so CN rt oo       rti       CM

+ + + + +

OOOOO
OOOOO
OOOOO
so to os o so
Tf 00 m cN
CM
            tn -

CM

OOOOO

a o a

OOOOO

CN rt rn o 00

so              CN rt

+ + + + +

■ o o

;88

88!

O o c

r '— o " C7\

+ + + + +

OOOOO OOOOO OOOOO so oo Os - Tf 00       Tf os oo

I~              Tf   rt

tn

O          I  O O O

O O O

o o o

CN       t-

cn

O         I   O O O

O         ooo

O             to Os rt

so            rt rt CN

+ + +

o o o

OOOOO I
OOOOO
OOOOO
-H CM —. os so
O 1  to
t-~
             rt CN

+ + + + +

OOOOOO

oooooo

OOOOOO cn t Tf so to o

rt  rt so rt  o rt CM        CM CM 00

bo 3   c

" j2

'.§;S't2

c     i: 5

m ~ :ta  o

'i 3.

Ui Ub

O

a

ii f >s'5ö

SZ

OJ) _ oca

1.C5 c

    c; -2

c  :0.2, -  w  ....

<(  JcQSrtlW


Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom­räkning m. m. 976 025 kr.

2.    Hemkonsulenterna behöver avlas­tas från en del kontorsgöromål och bör tillföras ett kvalificerat biträde. På gmnd av den ökade arbetsbelastningen begärs en byrådirektör till regionalekonomiska enheten. För nedbringandet av ärende­balanser bör naturvårdsenheten förstär­kas med en förste byråinspektör och för handläggning av ärenden rörande vat­tenvårdsplanering med en förste byråin­genjör. Planenheten behöver på grund av väsentligt ökad arbetsbelastning tillföras en byrådirektör ( + 335 362 kr.).

3.    Belastningen på taxeringsenheten har ökat efter länsstyrelsens omorga­nisation och enheten bör tillföras en taxeringsintendent och för arbetsuppgif­ter särskilt med källskattekontrollen ett kvalificerat biträde. Antalet kvalificerade biträden på revisionsenheten har visat sig otillräckligt och enheten behöver ytter­ligare ett kvalificerat biträde ( + 156 870 kr.).

4.    Allmänna enheten behöver till följd av reformerna inom förvaltningsrätt­skipningen förstärkas med en länsnota­rie. Den ökade arbetsbelastningen på rättsenheten motiverar att enheten till­förs en förste byråsekreterare. Vidare be­gärs en länsassessor i A 28 i utbyte mot en i A 26 ( + 128 974 kr.).

5.    På gmnd av den ökade arbetsbe­lastningen på länspolischefens expedition behövs en förste kontorsskrivare i A 15 i utbyte mot en i A 14 ( + 1 905 kr.).

6.    Administrativa enheten bör tillföras ett kvalificerat biträde ( + 39 856 kr.).

7.    För ytterligare biträdestjänstei m. m. krävs ytterligare medel ( + 214 608 kr.).

8.    Omkostnaderna beräknas öka (+


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    26

295 400 kr.).

9. Lantmäterienheten

a)         Löne- och prisomräkning m. m. 40 000 kr.

b)        Enheten behöver tUlföras en biträdande överlantmätare i utbyte mot en halv tjänst som byrådirektör ( + 61 400 kr.).

c)         Vidare begärs medel för bl. a. extra personal ( + 95 000 kr.).

d)  Omkostnaderna beräknas öka ( + 59 600 kr.).

Lokala skatterrtyndigheterna. 10. Löne- och prisomräkning m. m. 570 142 kr.

11.   I Enköpings fögderi yrkar länsstyrelsen på grund av en kraftig
ökning av antalet ärenden förstärkning med ett biträde och en expedi­
tionsvakt. I Tierps fögderi har såväl folkmängden som arbetsvolymen
ökat väsentligt. På grund härav begärs en fögderisekreterare i utbyte
mot en fögderiassistent samt dessutom tre kvalificerade biträden och en
expeditionsvakt. I Uppsala fögderi yrkas utbyten av en fögderiassistent
mot en fögderisekreterare och två biträden mot två förste kontorsskri­
vare samt förstärkning med ett biträde ( + 300 858 kr.).

12.   Omkostnaderna beräknas öka ( + 65 000 kr.).
Kronofogdemyndigheten. 13. Löne- och prisomräkning m. m. 205 232

kr.

14.          För att stärka arbetsledningen i fråga om enskilda mål föreslår länsstyrelsen utbyte av en förste kronoassistent mot en kronokommis­sarie samt av en kontorsskrivare mot en förste kontorsskrivare (+ 9 768 kr.).

15.          Omkostnaderna beräknas öka ( + 13 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 15 538 000 kr., för lokala skattemyndighetema tUl 5 131 000 kr. och för kronofogdemyndigheten till 2 996 000 kr. eller sammanlagt 23 665 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för yt­terligare en taxeringsintendent på taxeringsenheten (3), tUlfällig arbets­kraft på dataenheten (7), en länsassessor på rättsenheten (4) och ett kva­lificerat biträde. Jag har vidare beräknat medel för ytterligare ett kva­lificerat biträde i Tierps fögderi (11).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


27


 


 

 

 

 

 

 

-* Ö  1

 

t~~ a>

 

--<Ä

 

m 0)

 

r- j::

 

ON   O

 

' d

ca

.sQ

c ti

t.'

a c

01

c u

o

:ca

X

T3  2

.£?

Qi   cn

■5

>.

S

3

■o

 

60

 

O

 

C-i

cn

o

t.

 

 

cn"

n

Os

 

Tf    C

 

I~  u

 

-c-

 

cn (U  1

 

l X

 

Os q

 

" d

 

60 jU

ca

.so

c

t-

 

■o

1)

c S

 

.ca

o

X 60

  fe.

"O

c

  !2

>> 

-i

u

PQ J

 

 

ca

 

 

Ui

 

 

ca

 

 

 

 

' C

 

r- a>

 

--45

 

ro «

 

r~ JS

 

os o

 

 å

 

bO lU

 

.so

 

 

 

'O   _

 

 

 

 

 

t3 T3

 

c4  fe.

 

Jtä t"

 

=SS

 

u :ca

G

paj

 

JÄ

 

 

 

'u

 

*-<

 

> 

ro

 

r-

1   

 

t/1

cT

c

r

:«

os

 

 

Södermanlands län

 

 

 

I I

1

OOOOO    1

 

 

o

1 1

1

OOOOO    1

 

 

o

 

 

 

 

 

o

 

 

rt to lo so cn

 

 

.o

 

 

-        1 to rt

 

 

o

 

 

tn

 

 

■T

 

 

+ + + + +

 

 

+

1 1

1

OOOOO   1

 

 

 

I 1

1

OOOOO    1

 

 

 

 

 

OOOOO

 

 

O

 

 

r IO Tf o o

 

 

so

 

 

Tf           Tf IO CN

 

 

so

 

 

so

 

 

t-

 

 

+ + + + +

 

 

+

Os r-

so

oooooo

 

 

o

so 1    1

1    1

t-

1

1

000    +221000  3 069 00 000    + 7 000    15 00    100 00 000    +104 000   498 00 000    + 25 000   200 00 000      10 000    5 00

 

 

o o

CN

00 00

cn

§

o

V)

cn

+

o

1   1

1

 

 

o

 

 

 

 

o

 

 

rt r      O rt o

 

 

os

 

 

CN           ocnrt

 

 

Si

 

 

■a-         rt

 

 

IO

 

 

+ +     + +

 

 

+

00 00

so

OOOOO

 

 

o

os

O

 

 

 

o

 

r-

IO m IO cn o

cn rt t os rt

fN              Tf CN Tf

 

 

o so

1 <

fN

O    1  O O O O

j3

O

o

1   1

 

o       OOOO

 

o

o

-r

+

o     oooo

O

o

O

 

 

os     r- o so o

Tf

to

t-i

 

 

cn      rt r r- so

00

.1

t~

 

 

to           -

 

 

00

 

 

rt

 

 

t-t

 

 

+    '+ + +

+

1

+

Tf tn

r~

OOOOOO

 

 

o

+ +

+

oooooo oooooo

8

8

s

 

 

1 os oo o CN o

Tf

cn

cn

 

 

o rt rn t-, cn Os

 

CN

o

 

 

1-           rtrtTf

CN

 

X

 

 

1

 

 

CN

 

 

+ + + + +

+

+

+

tn r-

o

OOOOOO

O

Q

 

t- o

as

 

o

 

 

CN

«N

oooooo

o

O

O

 

 

m so rt o r.- oo

CN

1

o

 

 

so cn so Tf rt m

to

oo

Wl

 

 

os          cn Tf C3S rt

m

 

t-H

CN                          rt

s.

ti (U ex

°? C bo .

60 ii

ca

O  c

■o       _

g      c c

s °

-        !ri c: -t-t LO

a .52

>» 60

:ca o

IU  r. fl» ca   o 'G ..-

c- Ii.i4     no c

:0 .3 o o   x  ca

Ui T

o is c  _k oca t-i

u

sz

ca  Ui
60 ir!

T3  60

C 'C

Ol SO


Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom­räkning m. m. 1 469 277 kr.

2.    För tillsynsuppgifter inom vatten-och luftvården behöver naturvårdsenhe­ten tillföras en förste byråingenjör ( + 63 050 kr.).

3.    Den ökade arbetsbelastningen på förvaltningsavdelningens allmänna en­het gör att enheten behöver förstärkas med en länsnotarie (+57 426 kr.).

4.    Vidare behövs ytterligare medel för tiUfällig personal m.m. (+406 000 kr.).

5.    Omkostnadema väntas öka ( + 470 247 kr.).

6.    Lantmäterienheten

 

a)    Löne- och prisomräkning m. m. 146 000 kr.

b)   Överlantmätaren behöver avlastas en del mtingöromål och en biträdande överlantmätare i utbyte mot en halv tjänst som byrådirektör bör tillföras en­heten (+61 388 kr.).

c)    Vidare behövs en ingenjör för sam-fällighets- och servitutsutredningar vid uppläggandet av nytt fastighetsregister. Till förande av nytt jord- och stadsregis­ter fordras ytterUgare biträdespersonal. För bl. a. uppläggande av nytt fastighets­register begärs en assistent i utbyte mot en förste kontorsskrivare. Slutligen be­räknas omkostnaderna öka ( + 129 612 kr.).

Lokala skattemyndigheterna. 1. Löne-och prisomräkning m. m. 299 000 kr.

8.    På gmnd av nytUlkomna arbets­uppgifter med fastighetstaxeringen samt ökningen av bestyret med arbetsgivar-kontrollen begärs medel för tillfäUig per­sonal i länets fögderier ( + 200 000 kr.).

9.    Omkostnaderna beräknas öka ( + 60 000 kr.). Härvid har 10 000 kr. beräk­nats för inköp av inventarier tiU Sträng­näs fögderi.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    28

Kronofogdemyndigheterna. 10. Löne- och prisomräkning m. m. 502 000 kr.

11.          Länsstyrelsen yrkar medel för dllfällig personal m. m. (+230 000 kr.).

12.          Omkostnaderna beräknas öka ( + 34 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 18 021 000 kr., för lokala skattemyndighetema till 5 383 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 4 282 000 kr. eller sammanlagt 27 686 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för yt­terligare en taxeringsassistent på revisionsenheten och ett kvalificerat biträde. Jag har vidare beräknat 60 000 kr. i engångsutgift för nyan­skaffning av vissa inventarier m. m. till länsstyrelsen (5). Jag har slutli­gen även beräknat 10 000 kr. för inventarier till Strängnäs fögderi (9).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


29


 


TT

+

8

O


+

o o o

os

+


cn to   00

+ +   +

I  +

2

+ + +

O so so o IO in rt CN   cn

u ca

c o ca lA 60 S-.

■o   60

C "C

ffiO

Östergötlands län

 

 

 

 

 

 

 

 

Tf    C

 

(    flj

 

------- CÄ

 

cn u

 

r~X

 

os u

 

rt    Q,

 

.SÖ

ca

 

a

t-i

■o c

O

o S

o

ica

X

■o a

.£?

g fe,

 to

5

c

 J2

t-i   (h

> 

 

u :ca

mj

1 "O

 

60

 

O

 

C.-I

cn

O

c

c

 

o

t-1

 

\

as

 

 c

 

t- S

 

-t*i;

 

m 0)

 

i X

 

os  CJ

 

" d

 

60 O

ca

.SO

c

Im

Lw

Is

O

O

:e«  V)

X Ml

ro  -;

■5

B

w :ca

E

ii

pqj

 

 

ca

 

.

 

Ui

 

_ca

cn

ca o

CM"

<3S

 

'S-   Ö

 

r i>

 

~e

 

cn o

 

I~- X

 

os o

 

 d

 

60 «

 

cO

 

.

 

L.

 

"O  _

 

e S

 

'« S

 

 

 

XJ "

 

C S*

 

    00

 

SS

 

c

mj

«3

 

 

 

 

 

*«

 

Ul

 

>s

fO

Ui

r-

Ui

a

 

iJ

os


o   I o o o

o           ooo

o           ooo

r                 t cn r*

r-                  f-i rt
cn

+   + + +

oooo oooo oooo

os to Os to

rt CN Tf r4

+   + + +

OOOOO OOOOO OOOOO 00 o --« Os 00 to rt m to m cn       .-1 Tf CN

ta-

OOOOO OOOOO OOOOO

rt   _H   to  so  so

Tf               .-. cn

+ + + + I

oooooo oooooo oooooo

CN  IO Tf .— lo os

rt                    CM

■+ I

8

 o o o o o OOOOO

oooooo

Tt m o rN IO O

to .I IO H so to
Tf              to CN

so

o o o o o     o

o o o

CN

o t-

oooooo oooooo oooooo CN cn o to Os o

cn so CN o rn IO rt

+ + + +

o

o o

Tf

-a-

o

o o

OOOOO OOOOO OOOOO

H fn "O to os

+   +

to ..- so "O
Os .—I cn o
CN                                       —I

+ + + + I

oooooo                 o     o   o

oooooo                         ooo

oooooo                         ooo

t-CNCMCMO                     CM        o     os

TfcMcncnocN                      cn      os   ifi

00      m Tf r- 00                     c-             h

so            cM CM rt                              cn

'Bi)

6o

a S

+j   60

ca t-i

I   SS

O bi Ui

 oca   tr! rt

«i3

60 ca u. X c   (D

C ti   f >> >s'6Ö

g .fe B

> a

o

SZ £

:0   3   «>  o

ca X


Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom­räkning m. m. 1 700 306 kr.

2.         Juridiska enheten behöver förstär­ kas med en länsassessor för handlägg­ning av naturvårds- och miljövårdsären­den. På regionalekonomiska enheten be­hövs ytterligare en byråassistent. På planenheten behövs två byrådirektörer för uppgifter i samband med länsstyrel­sens regionalplanering. På naturvårdsen­heten föreligger behov av en förste byrå­inspektör för miljöskyddsärenden samt ett kartritningsbiträde. Vidare begärs på försvarsenheten för uppgifter rörande alarmering, tele- och elteknik en byråin­genjör och för vissa organisationsfrågor m.m. en byråinspektör ( + 367 537 kr.).

3.         Till taxeringsenheten begärs på grund av den ökade ärendemängden en taxeringsintendent i A 28 i utbyte mot en 1 A 26. Vidare behövs på enheten yt­terligare en förste byråsekreterare. Det ökade antalet deklarationer som skall granskas av särskild taxeringsnämnd motiverar inrättande av en tjänst som förste taxeringsassistent och en som taxe­ringsassistent vid taxeringsassistentgrup-perna i Linköping respektive Norrkö­ping. På dataenheten behövs som skift­ledare en assistent i utbyte mot en i läg­re lönegrad och en assistent för att före­stå magnetbandsregistreringen varvid en tjänst som kansliskrivare kan dras in. Vidare begärs en assistent som förestån­dare för efterbehandlingen och distribu­tionen ( + 251 098 kr.).

4.         På allmänna enheten behövs ytter­ligare en byråassistent på gmnd av den stora arbetsbelastningen ( + 52 058 kr.).

5.         De ökade administrativa arbets­uppgiftema motiverar inrättande av en tjänst som assistent vid länspolischefens expedition ( + 47 386 kr.).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    30

6.         Vidare begärs medel för gemensam personal, biträdespersonal m.m. ( + 908 134 kr.).

7.         Omkostnadernakommer att minska ( — 951 519 kr.).

8.         Lantmäterienheten

Löne- och prisomräkning m. m. 49 000 kr.

Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 744 216 kr.

10.          För det ökade arbetet med bl. a. fastighetsregistreringen och den särskUda fastighetstaxeringen och för att möjliggöra en utökning av arbetsgivarkontrollen och. en vidgad kontroll av arbetsgivaruppgifterna till ATP yrkas förstärkning i Linköpings fögderi med två kvaUficerade biträden och två biträden och i Mjölby fögderi med ett kvalificerat biträde (+195 576 kr.).

11.          Gemensamt för länets fögderier yrkas medel för två årsarbets­krafter (+74 208 kr.).

12.   Omkostnaderna beräknas minska ( — 23 000 kr.).
Kronofogdemyndigheterna.   13.   Löne-   och   prisomräkning   m. m.

439 930 kr.

14.          För effektivering av fältindrivningsarbetet i enlighet med EON:s anvisningar yrkas en kronokommissarie i Linköpings distrikt. I nämn­da distrikt yrkas vidare en expeditionsvakt. Med hänsyn till arbetsbe­lastningen i Motala distrikt yrkas en kronoassistent och ett biträde. I Norrköpings distrikt begärs en förste kronoassistent för att biträda med handläggning av mål vari exekution i lön kan komma i fråga ( + 224 758 kr.).

15.          Vidare yrkas medel för tUlfällig personal m.m. ( + 111 312 kr.).

16.          Omkostnaderna beräknas öka ( + 31 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 23 861 000 kr., för lokala skattemyndighetema till 8 021 000 kr. och för kronofogdemyndighetema till 5 620 000 kr. eller sammanlagt 37 502 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för yt­terligare en förste byråinspektör på naturvårdsenheten (2), två förste taxeringsassistenter och en taxeringsassistent på revisionsenheten (3) samt ett kvalificerat biträde, två biträden och ett kartritningsbiträde. Jag har vidare beräknat 100 000 kr. i engångsutgift för inköp av inven­tarier m. m. i samband med försvarsenhetens flyttning m. m. Jag har även beräknat 75 000 kr. för tillfällig personal i länets fögderier (11).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


31


 


00

+ I    +

00 o   00


»N

+

o o o

tn

CN

o o o

+

o o o

os

t-i cn


Q

D. . 3   !

U   o

Sx 1

c   60

el:

CO

Jönköpings län

2: =

t, .2

cn o iX os o

d

u

60

.5 O

'C

"> fe.

c C"   tf]

 e

t- S o :ca

nu

t,_l

m t X os o

rt    Q,

.SÖ

u. :ra   t/:

+ +

_   t«

:ro      r

t-  5

+

OJ          :Cd

P-1  

r x: a\ u

 d

Tf cn

+ +

==a

 fe

Sa g u :ca

« J

 

 

c

 

0

 

tfi

 

u

 

u

 

D,

 

 

 

U  ra

 

■o c

 

C 0

 

ca Ui

 

60 '-

 

60 1

a

:rt   O.

c

 

0

TJ   60

CU ffiO


01000
o I o o o
o 000
CN 00 r~ O
Os             r- to

+     ++ I

01000 o 1000 o  000

os os CN

+       + +

OOOOOO OOOOOO

oooooo -a- so rt Tf 10 Tf

CN       to CM to so cn   , .-. cn CN m

o o o os CN SO

000 000 000

+ +

o 10000 o I o o o o o     oooo

+   ++ I

oooooo oooooo oooooo r o o rt 00 10

I rt to to o t

so        cn cn

Tf

o I o o o o o I o 00 o o    oooo

CN        rt os 00 o

10      fN 00 10 to

so             cn Tf

+   + + +

o     000   I

o   1 o o o
o 000
o      os Os os

00       rt 00 CN

cn             cn os

CN

+   + + +

oooooo oooooo oooooo 00 r Os 00 cn 10 r- .-t .H IO t-- 10

I           Tf to Os

Tf               rt

6ed

ca i-

ii     60 " g     SS     g

ts 73 .ca  o  S   :-

« S 8 "ä g IQ

c   :0 .2, «   o   X


o o o I-

CN CN

+

o o o

tfl ir>

cn

+

o o o

CN

so so

+

o o o

so Os

cn

o 2 o o o   o

so    V)

H   cn t-

CN

I   +

o o o o o   o

tn

+ +

o      ©

o   o

o   o

o   «

00    rl


Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom­räkning m. m. 2 028 000 kr.

2.    Hemkonsulentorganisationen bör tillföras en biträdande hemkonsulent. På naturvårdsenheten behövs för handlägg­ning av ärenden enligt miljöskyddslagen en förste byråingenjör (+114 852 kr.).

3.    För bl. a. utbildnings- och infor-matiönsärenden begärs en taxeringsinten­dent. Dataenheten behöver tillföras en byrådirektör (+154 814 kr.).

4.    Allmänna enhetens arbetsbelast­ning har ökat och enheten behöver yt­terligare en byråassistent ( + 52 058 kr.).

5.    Arbetsbelastningen på länspolis­chefens expedition har ökat och ett kva­lificerat biträde behövs ( + 41 656 kr.).

6.    Vidare behövs ytterUgare medel för huvudsakligen tillfällig personal ( + 450 736 kr.).

7.    Omkostnaderna väntas öka ( + 874 884 kr.).

8.    Lantmäterienheten.

 

a)    Löne- och prisomräkning m. m. 100 000 kr.

b)   Överlantmätaren behöver avlastas vissa arbetsuppgifter, vilket bör ske ge­nom att en biträdande överlantmätare tUlförs enheten. En tjänst som byrå­direktör kan härvid hållas vakant ( + 25 000 kr.).

Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne-och prisomräkning m. m. 613 329 kr.

10. För att avlasta fögderichefen och dennes närmaste man yrkas en fögderi­sekreterare i Jönköpings fögderi. För att klara nytiUkomna och ökade arbetsupp­gifter beträffande bl. a. fastighetsre­gistreringen och den särskilda fastighets­taxeringen och för att reducera över­tidstjänstgöringen och anlitandet av ex­tra personal begärs ett kvalificerat bi­träde i vart och ett av Eksjö,  Jönkö-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    32

pings, Reftele, Vetlanda och Värnamo fögderier (274 671 kr.).

11. Omkostnaderna beräknas minska (—21 000 kr.).

Kronofogdemyndigheterna. 12. Löne- och prisomräkning m. m. 364 000 kr.

13.          Länsstyrelsen yrkar medel för tillfällig personal i Eksjö distrikt ( + 37 000 kr.).

14.          Omkostnaderna beräknas minska ( — 46 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 21146 000 kr., för lokala skattemyndighetema tUl 6 058 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 4 287 000 kr. eller sammanlagt 31 491 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för yt­terligare en förste byråingenjör på naturvårdsenheten (2), en biträdande överlantmätare på lantmäterienheten (8) samt 150 000 kr. i engångsut­gifter för upprustning av länsstyrelsens möbelbestånd (7). Jag har även beräknat medel för ytterligare en fögderisekreterare i Jönköpings fögderi samt för tillfällig personal (75 000 kr.) i Eksjö och Reftele fögderier (10). Slutligen räknar jag med att en extra tjänst som kronoassistent i A 15 i Värnamo distrikt dras ui.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


33


Kronobergs län


~  D, 60 «>

.so

Ul

" fe  tfi

PQi-1

Tf    Ö

cn u r X Os o

rt  Ci.

.SÖ

t-i

« fe

ii :ca

cn   O

r-X os o

rt   Q

00"

.SÖ

T3'u « fe .   cn

mu


so Os    l/j m   ■v

Tf Os

00

+ ' +

CN Tf    so

I- so   cn

rt   r4


o      I o o o

o      I o o o

o          ooo

Os           so cn so

o                      rt

+   + + +

o     I o oo

o     I o oo

o       ooo

tn            cn Tt rt

to           rt       CN

+   + + +

OOOOO OOOOO OOOOO r to to o o

so   CN to CN

00     CM rt

OOOOO OOOOO OOOOO

+ + + + +

OOOOO OOOOO OOOOO lo rH Tf oo m

Tf              to  rt

cn              T-I

+ + + + +

OOOOO OOOOO OOOOO so 00 rt fN 00 so        Tf .. CN

o    cn -

o    I o o o

o          ooo

o          ooo

rt        Tf 00 so

00          H Tf Os

Os

+ + + +

OOOOO OOOOO OOOOO to CN CN 00 so cn       to Tf Tf

C3S                 cn

+ + + + +

OOOOOO

oooooo oooooo tn t o oo 00 o

00 H  t to Os Tf

      fN cn so


to

Os

+

o o o

CN

in

+

ooo ooo ooo

Tt       so    I~

Tt        rt       so

rt                  fN

+   I +

o o o

so

-a-

+  + +

ooo ooo ooo so      o   rJ

00 00 0\
so                 f


Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom­räkning m. m. 1 106 818 kr.

2.    Omkostnaderna väntas öka (+ 276 182 kr.).

3.    Lantmäterienheten

 

a)    Löne- och prisomräkning m. m. 51000 kr.

b)   Överlantmätaren behöver avlastas vissa arbetsuppgifter. En biträdande överlantmätare begärs till enheten mot att vissa andra tjänster hålls vakanta (+-Okr.).

Lokala skattemyndigheterna. 4. Löne-och prisomräkning m. m. 369 000 kr.

5. Omkostnaderna beräknas öka ( + 152 000 kr.).

Kronofogdemyndigheten. 6. Löne- och prisomräkning m. m. 182 000 kr.

7. Omkostnaderna beräknas öka ( + 9 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länssty­relsen till 15 559 000 kr., för lokala skat­temyndigheterna till 4 051 000 kr. och för kronofogdemyndigheten till 2 501 000 kr. eller sammanlagt 22 111 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för yt­terligare en biträdande överlantmätare på lantmäterienheten (3). Jag räknar även med att en ordinarie tjänst som kronoas­sistent i A 15 1 Växjö distrikt dras in.


 


a

u "ä "2 c S o ca w 60 U

T3 60 C'C ea >

KO

I-S

S     ca

* _4  ■*-■   c/3

« T3 :nj   o     03   >■  .ti

o   1—   c/1   j        se   «            :ro

■a  c- ti.      aQ    c

c :o .5. IU o       X        ta

3    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bil. 14


2Z2


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


34


 


o   I o o o O

o     oooo

o     oooo

oo     Tt 00 rt r-.
so     o Ot c-~

t                rt

+   + + +

fS«

+

o o o

o  I o o o o

o     oooo

o     oooo

so       1 Os os 00

00      00 CN oo IO

|-~                   Tf  rt

+   + + +

oooooo oooooo oooooo cn IO cn to 00 o t CN lo so CM r

o       Tf CN os

Tf               rt

!r!     60 u

      '2 ra

g    SS

BD j2 °?  h

Ui    c -*   crt  C   :0   !   (1>  O

Kalmar län

Tf    C

cn ID I-- X

os o

" d .SO

u

a c n

!cä IU     Vi

T3   O)

=«   fe

.X   Ui

ica S2 O) !ca PQ J

m o> t X Os   O

" d 00 u

.so

Ul

c c .5 "

:ca   v?

    Crt

CQkJ

 c *~~~ tH n-T a> r-- -C

os o

 d

c Q

'C c c

 >.

    CO

na 2 t-1 E

IU tca

fflhJ


+   +

o CN

rt so

+ -

( so

os

, r- Tf

+ +

o CN

00 CN

CN

O ca

"2 c c o ca Ui 60 h

o   -o   60

i"   C-C

CU so


O

o o so so fN

OOO

ooo

OOO 00 IO oo

+   +++

o I o o o o o I o o o o o     oooo

+   + + +

OOOOO OOOOO OOOOO r- O o 00 so

CN T- t o oo
o          rt fsl rt

+

oooo oooo oooo 1 so 00 r~ CN CJs t

o o o

+       + + +

OOOOO

o o o o o

OOOOO Tf to 00 so os r~- rt so CN o

oooo oooo oooo

rt  os  t.~   o

o fsl tt to

fN       rt       rt

+   + + +

os             Tt CN

 

Q

Q

o

 

 

o

o

o

o

so

\

s

so

 

so m

+

1

+

Q

 

o

 

 

o

o

o

o

(N

r~

o

Vi

 

 

 

 

fN

+

+

+

o

C,

o

O

 

o

O

o

o

fS

rtl

r-

Os

.—1

S

r

—1

so

"Ho ,

3

& 1 g"

i   cn -C

rt  j-H        S? ■"  Ii

bo;

C ti   Ui >> >>'6Ö

SZ 2

0) 'G

w

ca l-l


Länsstyrelserna. 1. Löne- och prisom­räkning m. m. 1 254 000 kr.

2.   På naturvårdsenheten behövs för
handläggning av ärenden rörande all­
män naturvård en förste byråinspektör
( + 63 050 kr.).

3.        Taxeringsassistentorganisationen
behöver tillföras två förste taxerings­
assistenter. En byrådirektör begärs till
mervärdeskatteenheten för handläggning
av svårare ärenden och en kontorsskri­
vare för beredning av mervärdeskatte­
deklarationer. Dataenhetens personal
behöver utökas med en byrådirektör
( + 307 254 kr.).

4.    För beredning av mer kvalificerade ärenden m. m. begärs en biträdande läns­polischef (+85 609 kr.).

5.    Vidare begärs ytterligare medel för tillfällig personal m.m. ( + 228 996 kr.).

6.    Omkostnaderna väntas öka ( + 451 710 kr.).

7.    Lantmäterienheten

 

a)    Löne- och prisomräkning m. m. 64 000 kr.

b)    Länsstyrelsen begär ytterligare me­del för en biträdande överlantmätare ( + 95 381 kr.).

Lokala skattemyndigheterna. 8. Löne-och prisomräkning m. m. 467 000 kr.

9.  För arbetet med skattetillägg och
förseningsavgifter yrkas en fögderisekre­
terare i Kalmar fögderi ( + 63 000 kr.).

10.    Länsstyrelsen yrkar vidare medel för att inrätta en extra tjänst som fög­deriassistent i Kalmar fögderi ( + 52 000 kr.).

11.    Omkostnaderna beräknas öka ( + 97 000 kr.). Härvid har beräknats 77 000 kr. för flyttning av lokala skatte­myndigheten i Borgholm.

Kronofogdemyndigheterna. 12. Löne-och prisomräkning m. m. 332 844 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    35

13.         I Oskarshamns distrikt behövs enligt länsstyrelsen ytterligare ett kvalificerat biträde ( + 41 656 kr.).

14.         Vidare yrkas ytterligare medel för lönetillägg enligt 7 kap. AST ( + 5 500 kr.).

15.         Omkostnaderna beräknas öka ( + 5 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 19 207 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 5 363 000 kr. och för kronofogdemyndighetema till 3 888 000 kr. eller sammanlagt 28 458 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för yt­terligare en förste byråinspektör på naturvårdsenheten (2), en förste taxeringsassistent och en taxeringsassistent på revisionsenheten (3), en byrådirektör på dataenheten (3), ett kvalificerat biträde samt 50 000 kr. i engångsutgifter för viss inventarieanskaffning (6). Slutligen har jag be­räknat 77 000 kr. för flyttning av lokala skattemyndigheten i Borg­holm (11).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


36


 


o

o o

Tf


oo o o oo


+


+ +


o o

o


o o o o o o


+


+ +


OOOOO

o o o o o

OOOOO - CM Tf lo t

to      CN tt cn


o

O

o


o o o so o

+


+

« ca

s °

ca Ui 60 h

o   60

S'C

i? > KO

Gotlands län

 

 

 

 

 

 

 

■* a

 

c-- .o

 

------------- .Ct-l

 

cn 0)

 

IX

 

os o

 

" a

 

60 U

 

.SÖ

 

fcH

a

'2 c

o

 

ICÖ    trt

1

'2'S

.2?

2 >»

■3

c -I-

g    Crt

a

"21

>,

6

»3

■a

 

60

 

o

 

(

cn

o

t

o

 

 

os

 

Tf    C

 

t   4>

 

~-,tÄ

 

tn 4)

 

f-X

 

Os  (J

 

" d

 

60 IU

 

.so

 

Ul

e

å i

iJ

D

X

TJTJ

60

 fe

'O

a

" S

>> 

S

'2 c u :ca

o

pq-l

 

 

ca

 

.i<

 

CA

 

 

tn

.2

t--

"3 o

l-l

2

 

f c

 

t-~ S

 

tS

 

cn o

 

i-~ X

 

Os  u

 

- d

 

60 U

 

.5 0

 

tH

 

li

 

 

 

T3'u

 

«J   fe

 

.t    Ui

 

a> :ct3

c

m J

1)

 

tA

 

 

 

13

 

■i

 

>V

fn

to

r--

Ui

c

 

:ca

os

l-l

11


o 2 2 o o I o ooo rt     rt     t

I I I

+   +   +

 

CN to CM

t-

fN

017 000

3 000

11 000

84 000

43 000

 

 

1

 

 

rtl

 

 

 

F

1     1

1

1

llll

1

1

§

 

 

cn

so

o so cn

rt Os to

so

ers

i

 

 

+

+ + +

+

1

+

+ +

in

+

o c

si

llll

8

o

1

1

HFosin      os      -   VI
O               o\         Tj-                         ©

+  + +

00                                                         O

+ + I + +

o    o

o    o

o    o

o       rt         o

oo          Tf         o

fN                so

to

 

§o o oo o     o OOOOO      o OOOOO      o to H tt Os o cn oo H 00 so cn fN     rt Tt cn

'SÖ

S-iJ»

o.

3  O tfX

rt     00

'S. to

.60 ca 1-

IU

x

l.S

73   «

ö ti tfl >> >>'5b

c     SS

S 5:

..   o  b  !5 ii  2n

00  °ca ti jc

.2   luggläS-öä

c :o .2. " o X     ca < rtlMoii-ltq    J


Länsstyrelserna. 1. Löne- och prisom­räkning m. m. 358 160 kr.

2.   För att regionalekonomiska enhe­
ten skall kunna fullgöra sina arbetsupp­
gifter behöver den förstärkas med en
amanuens. För handläggning av täkt-
ärenden och andra löpande ärenden be­
höver naturvårdsenheten en byråinspek­
tör (+114 640 kr.).

3.         Taxeringsassistentorganisationen
bör byggas ut och tillföras en förste
taxeringsassistent och ett kvalificerat bi­
träde (+99 082 kr.).

4.    Vidare begärs medel för bl. a. extra personal ( + 378 119 kr.).

5.    Omkostnaderna väntas öka ( + 4 720 kr.).

6.    Lantmäterienheten

 

a)    Löne- och prisomräkning m. m. 9 100 kr.

b)    En biträdande överlantmätare be­hövs. Inrättas sådan tjänst kan löneme­del för vissa andra tjänster inbesparas ( + 41 179 kr.).

Lokala skattemyndigheten. 1. Löne-och prisomräkning m. m. 116 000 kr.

Kronofogdemyndigheten. 8. Löne- och prisomräkning m. m. 68 000 kr.

9. Omkostnaderna beräknas öka ( + 73 000 kr.). Ökningen avser lokal­kostnader till följd av inflyttning i nya lokaler.

Departementschefen

Med hänvisning tUl sammanställning­en beräknar jag medelsbehovet för läns­styrelsen tiU 7 429 000 kr., för lokala skattemyndigheten till 1 267 000 kr. och för kronofogdemyndigheten till 998 000 kr. eller sammanlagt 9 694 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


37


 


o o o

CN

Os CN

+

o o o

so fN

O

O

o

Blekinge län

Tf    C

r

cn" v ix

os o

" d

60«

.SÖ *c

.S I" .ea ty,

O "u

"S fe c £?

- X ■■Sa o tca

tn o r- X os u

rt    ö,

.SÖ

t-1

■ge

■ra  (/i

■2"

s>         to

rt             Ul

:ca        r.1

t-     S

OJ :ca

PQrtl

Tf    c

f~.

cn" o r- X Os o

rt    Q_

O

o ica

m-1


 

CN Tf so

o

... CN


SP

o       i ö o o

o                   OOO

rt               Tf  o  o

oo                .-- .~i

+   + + +

o I o o o o I o o o o     ooo

+   + + +

OOOOO
OOOOO
OOOOO
IO Tf so sb r
CN r- cn H
O               rtrt

o     I O o o

o     I o o o

o         ooo

cn        fN cn 00

00                    rt
fN

+    + + +

> o o 1 o o ! o o

+ + +

OOOOO OOOOO OOOOO 00 cn Tf o rt

Os       Tf o CN

so         tn -

OOOOO OOOOO OOOOO CN m oo cn CN

o rt so os os

+ + + + +

OOOOOO

oooooo

OOOOOO oo cn so en o 00

so        lo so CM rt
CN                                      CM

+ + + + -

oooooo oooooo oooooo os to r- CM 00 o

os rt oo Tf o CM oo        CN o so

Os              rt


O

© o so o cn

+

O

o o

Os t-1

cn

+

1= 2 o o o   o

cn   S

o

+

= 2 o 2 o   o

rt      Tt CN

to

+ ■ + +

ooo ooo ooo Os o o o    oo   2

IO                

fN


Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom­räkning m. m. 1123 000 kr.

2.   Taxeringsassistentgruppen bör till­föras två taxeringsassistenter för effek­tivering av Kontrollen av deklarationer för ägare av fåmansbolag. Arbetet med skattetillägg och förseningsavgifter har medfört ökade arbetsuppgifter och mer­värdeskatteenheten behöver en förste byråinspektör för dessa ärenden ( + 173 800 kr.).

3.   Personalen på rättsenheten är otUl­räcklig och behöver utökas med en förs­te byråsekreterare (+63 000 kr.).

4.   Vidare- begärs medel för biträdes­personal (+ 74 200 kr.).

5.   Omkostnaderna väntas öka ( +
176 000 kr.).

6.  Lantmäterienheten

Löne- och prisomräkning m. m. 14 000 kr.

Lokala skattemyndigheterna. 1. Löne-och prisomräkning m. m. 319 000 kr.

Kronofogdemyndigheterna. 8. Löne-och prisomräkning m. m. 195 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länssty­relsen till 13 507 000 kr., för lokala skat-teiriyndigheterna tUl 3 472 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 2 463 000 kr. eller sammanlagt 19 442 000 kr.


 


10  ca

"2  c

c o

ca  Ui

6"  U

60

T3

S'=i

J3 > EO


"S    -« c    £H

BO   2 ort   i2 .i   «

X   c -£  .i< a.

c   :0 .=L U   o   X


60

tö Sa

2

gå

I») S a i;

 >, 00

S tax


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


38


 


o o o m cn cn

+


o o o o o

+


+ +

so «N

SO


o     o

o     2

o     o

oo     rj


o o o

os


t-     rt    fN

I      +


+


o o o


O

O

o


++ +

cn

+   +


+


o

o o


o

o

cn  

00     1/1

os


60   ,

a 2'


t« Sa

bo o

i-S

SS a-

>.'5ö


2Z

rtX


Kristianstads län

Tf    Ö

r o c-. cn CJ lX

Os   CJ

-' d

60 o

rt cN   fn

+ +   +

.SQ " ?>

■s'S

s> Ui rt   trt

■g C

-f-     fN rt OO     Os


miJ

Tf d

— c- cn o t-~X Os o.

60 "

so

T3 'v «> fe S   Ui

Ha 2 l-l c « :ca

CQi-l

tn   tf

 c

+ +   +

+ + +

r-X os u

-' d

60 «

.SQ

Lh

"O   -

c ö

73 "o

Ȋ fe.

M     Ui

:ca    "3

b.     c

u    ica

Os c    so

00 rt      o

cN   fn

c o

Ui

t-i

O.

a la "2

S ° ca t/1

60 t-t

ica D.

a 60 c-C ta >

KO


OOOOO
OOOOO
OOOOO
o so 00 IO Tf
CN             00 oo

fN              rt

+ +++ 1

OOOOO
OOOOO
OOOOO
00 so Os so Os
- CN 00 cn
to
              rtl

+ + + + I

OOOOOO OOOOOO

oooooo oo 00 m t Tf o

oo   so CN so o so   rt fN r4 rt

oooooo oooooo oooooo

o t IO IO os o

CN to cn cn »o

++ + + +

oooooo oooooo oooooo

Os r- Os to cn o
so
              to C7S cn

+ + + + +

oooooo oooooo oooooo

fN o 00 00 to

rt  rt  os  "t  IO

Tf               cn rt

oooo oooo oooo

cn - os o fN so o lo

+   ++ +

oooooo oooooo oooooo

o t fN Tf to oo

H rt fN so o cn

OS                  so rt

+ + I + +

oooooo oooooo oooooo so cn so r cn to so fN oo os oo 00 ..H      cn cn oo

äi.S

.-* ca c c

rt h

u

T3

t           I-i   s

— .r   "    Ui   !_.

01}    i/ op3    w -    —    r*

J-u > g-rt g-a e :o .3, u o X

tC  i_l[«'oii-|W


Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom­räkning m. m. 1 453 000 kr.

2.     För ökade arbetsuppgifter inom bl. a. kommunal- och industritekniska arbetsområden behövs en byrådirektör till naturvårdsenheten. Försvarsenheten begär en byråingenjör för handläggning av frågor om mobilisering och bered­skap i vad avser utrustning och materiel i övrigt. Länsarkitekten bör avlastas vis­sa ärenden. För detta behövs ytterligare en arkitekt på planenheten. En biträ­dande länsveterinär behövs för den mängd arbetsuppgifter som är en följd av jordbrukets intensitet i länet. ( + 292 481 kr.).

3.     Taxeringsenheten kan med nuva­rande personal inte klara arbetsbelast­ningen utan behöver ytterligare en tax­eringsintendent och en förste byråsekre­terare. Vidare behövs som föreståndare för deklarationsarkivet en förste arkiv­assistent. För granskning av främst jord­brukares deklarationer behöver taxe­ ringsassistentgruppen tillföras en taxe­ringsassistent. På dataenheten behövs på grund av arbetsbelastningen en byrådi­rektör och en assistent (+ 367 463 kr.).

 

4.    Rättsenheten behöver en länsasses­sor som föredragande i länsskattterätten. I gengäld kan en tjänst som länsnotarie hållas vakant. Antalet utsökningsärenden har ökat och förstärkning med en byrå­assistent behövs på allmänna enheten (+ 78 745 kr.).

5.    Länspolischefens expedition bör tUl­föras en polisintendent, en poliskommis­sarie, en kriminalkommissarie, en polis­inspektör och ett kvalificerat biträde (+ 308 312 kr.).

6.  Vidare begärs medel för främst bi­
trädespersonal (+667 837 kr.).

7.   Omkostnaderna  väntas    öka    (+


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                                    39

406 162 kr.).

8. Lantmäterienheten

a)  Löne- och prisomräkning m. m. 53 000 kr.

b)   Omkostnaderna kommer att öka genom nytillkomna lokaler ( +
10 000 kr.).

Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 555 456 kr.

10. För arbetet med arbetsgivarkontrollen, skattetillägg och försenings­
avgifter samt för att täcka vikariebehovet för länets fögderichefer yrkas
en fögderisekreterare i vardera Hässleholms, Klippans och Ängelholms
fögderier samt en fögderiassistent i Simrishamns fögderi. Med hänsyn
till att fögderiorganisationen tillagts nya arbetsuppgifter och då antalet
ärenden av olika slag ökat betydUgt begärs ett kvalificerat biträde i
vart och ett av länets fem fögderier och ett biträde i Kristianstads fög­
deri. Länsstyrelsen yrkar dessutom ett biträde för telefonistgöromål i
Ängelholms fögderi och en expeditionsvakt i vardera Klippans, Simris­
hamns och Ängelholms fögderier (+ 616 336 kr.).

11.   Vidare behövs medel för årsarbetskrafter I Simrishamns och
Ängelholms fögderier (+ 74 208 kr.).

12.  Omkostnaderna beräknas öka (+87 000 kr.).
Kronofogdemyndigheterna.   13.   Löne-    och    prisomräkning    m. m.

580 000 kr.

14.  Med motiveringen att arbetssituationen påkallar en fördelning av utmätningsmannaansvaret yrkar länsstyrelsen utbyte av en kronofogde­sekreterare mot en biträdande kronofogde i Hässleholms distrikt. Ar­betsbelastningen på kronokommissarie- och förste kronoassistenttjäns-terna i Kristianstads distrikt har ökat väsentligt, främst som en följd av ändrad och ny lagstiftning. På grund härav yrkar länsstyrelsen utbyte av två kronoassistenter mot två förste kronoassistenter. I Kristianstads distrikt yrkas vidare en expeditionsvakt. Som en följd av att den exe­kutiva personalen har avlastats kontorsgöromål till förmån för fältar­betet begärs i Ängelholms distrikt ett kvalificerat biträde. Gemensamt för länets distrikt yrkas en kronofogdesekreterare för vikariat på tjänster i kronofogdekarriären ( + 143 450 kr.).

15.  Vidare yrkas medel för ytterligare en halv biträdestjänst I Kri­stianstads distrikt (+18 550 kr.).

16.  Omkostnaderna beräknas minska (— 42 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 20 093 000 kr., för lokala skattemyndighetema till 5 645 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 4 685 000 kr. eUer sammanlagt 30 423 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för yt­terligare en biträdande länsveterinär (2), en förste taxeringsassistent och


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    40

en taxeringsassistent på revisionsenheten (3), en länsnotarie på rättsenhe­ten (4) samt tre kvalificerade biträden (6). Jag har även beräknat medel för ytterligare ett biträde i Ängelholms fögderi (10) samt för tillfällig personal (37 000 kr.) i Kristianstads fögderi. Jag har vidare beräknat 25 000 kr. för ny televäxel m. m. i Hässleholms fögderi samt 5 000 kr. för inventarier till Klippans fögderi. Slutligen räknar jag med att en tjänst som kronoassistent i befordringsgång i Hässleholms distrikt och en ordinarie tjänst som kronoassistent i A 15 i Ängelholms distrikt dras in.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


41


 


o o o

+

o o o tn cn

fN

+

rt  t~-

+  +

o o o cn t-

CN

+

Malmöhus län

cn o r~ x:

CJS   o

" d

61) IU

.SQ 1..I

T3

c C

;ta   ö

it« S

a> :rt

Tf O

cn .-.

fN

E--t2 cn (u t X

Os  O

" d

60 IU

.SQ

t., ■o _

00 cn

+ +

IU ics

P3-4

t- o

+ +

Os o

~ d

60 «

.SQ t-

C   S

Vi r

++

J4 tn :rt "2 t-i   C

o :rt

Tf  to

SO to

rt Tf

C

o

Ui

t-i o.

o "S ■o a S °

d Ui 60 i;

     60 S

jca

T3   60

c'C

s o

t/i

Ö   ta >


+

m

00

cn


OOOOOO OOOOOO

oooooo r cn o CN so O

to                  rt Os fN C?S

00                           .- cn Tf

+ + + + +

OOOOOO

oooooo oooooo os cn - oo CN "H

Tf                 Tf  os CN Os

to                             r-  IO Tf

+ + + + +

oooooo oooooo oooooo Tf m Os rt CM IO so cn

CN        .-H rt r fN

o                               1

oooooo oooooo oooooo

00 so to Tf o o

oo irt        fN Tf so

Tf             cn so so

+ + + + +

oooooo oooooo oooooo

o so so CO rt m

00 rt rt rt Tf  Tf

1        cn oo r

CM

+ + + + +

oooooo
oooooo
oooooo
r 00 SD SD r to
o cn 00 CN r- to
r
             CN to

Tf             

o o

o

o o o

CN

oooooo oooooo oooooo

rt o 00 o so 00

so so r 00 .. t

I.~                             00 t~- Tt

CN                                     * Tt

+ + + + +

+   +

oooooo                o         o    o

oooooo                o         o    o

oooooo                o         o    o

T-HHr4r-*ooo        Os     oo    

r-ootfM m        o        >'    "

o        '-< Os o o                                       t

Vi                 \o w-i                                  rl

+ + + + +      +     +  +

oooooo                ooo

oooooo                o         o    o

oooooo                o         o    o

r-ostoootoio              IO     SD   in

so o Os tn r- so    .-.      oo   oo

to.--sotcncN      o              m

os              fN CN            rt                    so

CN                                                        cn

s.   ä I

Oo u -£.2? «< S C -

o

5 5 S.S

.■s .är > 60

.rtrt

K      ra

t: C! 3 u - " Sx

 

 

 

der

ingai åder

 

2      c c

 

c     rt r:

 

nekost ikvård seersät kalkos

BO

(/i

c

:0  -* IU o

< 

JtJoU


Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom­räkning m. m. 3 313 619 kr.

2.   För att avlasta naturvårdsdirektö­ren bör en avdelningsdirektör tillföras naturvårdsenheten. Vidare behövs en förste byråinspektör för ärenden rörande allmän naturvård. På planenheten behövs för samråds- och samordningsverksam­heten beträffande översiktlig planering en biträdande länsarkitekt och för bered­ning av bl. a. generalplaneärenden en by­rådirektör. Vidare behövs på enheten ett kvalificerat biträde. Länsveterinärens ar­betsuppgifter har ökat och en biträdan­de länsveterinär behövs. På försvarsen­heten behövs för inspektion av skydds­rum en förste byråingenjör (+ 511 072 kr.).

3.   Den ökande mängden besvärsären­den gör att taxeringsenheten behöver för­stärkas med en taxeringsintendent. För handläggning av ärenden rörande fastig­hetstaxering behövs en förste byråsekre­terare. Revisionsenheten behöver för ef­fektivering av sin verksamhet en avdel­ningsdirektör. Taxeringsassistentorgani-sationen bör utökas med två taxerings­assistenter. Mervärdeskatteenheten be­höver tillföras en förste byråinspektör och två förste byråsekreterare. Vidare begärs till dataenheten en assistent ( + 550 263 kr.).

4.   För administrativa arbetsuppgifter på rättsenheten behövs en byrådirektör (+ 81 361 kr.).

5.   Administrativa enheten bör för led­ning av utbildningsverksamheten inom länsstyrelsen tillföras en förste byråsek­reterare. Som ledare för expeditions-vaktspersonalen behövs en assistent ( + 107 352 kr.).

6.   Vidare begärs medel för bl. a. bi­trädespersonal (+ 1 570 833 kr.).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    42

7.         Omkostnaderna väntas öka huvudsakligen för kostnader i sam­band med länsstyrelsens inflyttning i nytt landsstatshus ( + 6 092 500 kr.).

8.         Lantmäterienheten

a)  Löne- och prisomräkning m. m. 59 000 kr.

b)   För arbetet med fastighetsregistreringen behövs en byråingenjör
(+ 56 000 kr.).

c)  Omkostnaderna kommer att öka (+ 12 000 kr.).

Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 1 777 676 kr.

10.         För bl. a. handläggning av ärenden om skattetillägg och förse­ningsavgifter och för en effektivering av arbetsgivarkontrollen yrkar länsstyrelsen en fögderisekreterare i vardera Eslövs, Landskrona, Trelle­borgs och Ystads fögderier, två fögderisekreterare i Helsingborgs fög­deri samt två fögderisekreterare och två fögderiassistenter i Malmö fög­deri. Vidare yrkas ett kvalificerat biträde i vardera Helsingborgs och Ystads fögderier, två kvalificerade biträden i Lunds fögderi och en expeditionsvakt i Malmö fögderi (+778 500 kr.).

11.         Behovet av medel för fyra tjänster på övergångsstat I Malmö fög­deri har fallit bort (— 162 176 kr.).

12.         Omkostnaderna beräknas öka (+ 977 000 kr.). Av ökningen av­ser 401 500 kr. flyttning av lokala skattemyndigheten 1 Helsingborg och 162 500 kr. televäxel till samma myndighet samt 100 000 kr. inventarie­anskaffning till lokala skattemyndigheterna i Eslöv, Lund och Malmö.

Kronofogdemyndigheterna. 13. Löne- och prisomräkning m. m. 988 080 kr.

14.         För lönegarantiärenden m. m. i Malmö distrikt yrkas en krono­fogde och ett kvalificerat biträde. För att nå ett tillfredsställande in­drivningsresultat beloppsmässigt i förhållande till de uppdebiterade be­loppen begärs vidare fem kronoassistenter i distriktet. På grund av stark expansion i Lunds distrikt yrkas en kronokommissarie (+ 397 128 kr.).

15.         Vidare yrkas medel för tillfällig personal i flertalet distrikt i lä­net (+ 294 792 kr.).

16.         Omkostnaderna beräknas öka (+633 000 kr.). Av ökningen avser 307 500 kr. inredning och utrustning m. m. till nya lokaler för krono­fogdemyndigheten i Helsingborg, 162 500 kr. televäxel för samma myn­dighet samt 20 000 kr. upprustning av inventariebeståndet vid krono­fogdemyndigheterna i Lund, Malmö och Trelleborg.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 45 442 000 kr., för lokala skattemyndighetema till 19 107 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 13 827 000 kr. eller sammanlagt 78 376 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    43

ytterligare en förste byråinspektör på naturvårdsenheten (2), en biträ­dande länsveterinär (2), en byrådirektör, två förste taxeringsassisten­ter och tre taxeringsassistenter på revisionsenheten (3), för mervärde­skatteenheten och rättsenheten tillhopa två förste byråsekreterare, en byråassistent och en landskanslist (3, 4) samt ett kvalificerat biträde och fyra biträden. Jag har vidare preliminärt beräknat 4 478 000 kr. i en­gångsutgifter för kostnader i samband med inflyttning i nytt landsstats­hus, ny televäxel m. m. (7). Jag har även preUminärt beräknat 397 500 kr. för flyttning av lokala skattemyndigheten i Helsingborg, 162 500 kr. för televäxel till samma myndighet samt 100 000 kr. för inventarier till lokala skattemyndigheterna i Eslöv, Lund och Malmö (12). Slutligen har jag preliminärt beräknat 307 500 kr. för inredning m. m. och 162 500 kr. för televäxel till kronofogdemyndigheten i Helsingborg samt 20 000 kr. för inventarier till kronofogdemyndigheterna i Lund, Malmö och TreUeborg (16).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


44


 


oooooo oooooo oooooo

o cn fN o o o r- r- IO r o      to

CM

+ + + + +

oooooo oooooo oooooo Tf Tf m .. 00 CN r- .. CM IO t IO cn      cn cn IO

u ■a ta c

Ul 'O

O  *"

00  °rt

.2   IU S 5 rt tu

G   :0 .5, IU  O X

<   iJmBhJUJ

Hallands län

Tf    C

cn" o t- X

Os u

"" d

60 «

.SÖ

t-1

a c

trt_K

   fe

.i4   so

-i

(U :rt

m-i

m (u tx Os o

" d

00 o

.SQ

o c c ■■«_

C3 i-C  >

.y Ul Itu 25

Si ■■",

Os

m IU r- X os o

rt     Q_

.SÖ c c

T3 '

tf fe

-s s

!U :d


Tf      ■

+      +

i SO   m

Tf      V)

cn IO    00

+ +   +

so Tf      O

oo    Os

m CN   1/1

+ +   +

t-- to     CN

+ + +

0\ Os    00

r- OO  

o   C3

a 60 ta >

ffiO


O

o o

00

t(

+

o          ooo
o 'I o o O

o          ooo

Tf           Tf t-~ Tt

o                 cn rtl
CN

+    +1 +

o o o r~ so cn

+

o       o o o

o       I o o o

o           ooo

os              rf m r-

oo           1-H r i-H

CO

+   + 1 +

o o o

so

o

OOOOO
OOOOO
OOOOO
so to r Os Os
00 00 Cl OS
CM            (N

CN

O

o o os rsl

Tf

o o o o

so

OOO

ooo ooo

+   + + +

oooo

o       I o o o

o          ooo

to              r r-. CN

Os            CN CN

oo

+    + + +

o

so

r-

o

OOOOO OOOOO OOOOO

CN so cn oo r

      cn o H

Tf              to H

cn

oooo          o      o     o

oooo          o      o     ö

oooo          o      o     o

c o so o               00        so       Vi

rt t-~ IO o            CM                   

+   + + -

 -                       so

+      +   +

 

O

o o

8

O

o

O

cn tn

os

00

+

+

CN

+

O

o

O

1

1

so

00

 

in

 

 

 

t~          60        O.   ,

 

 

 

*<)        CL tn

 

L.

 

■sul ten tsu het

 

ta !::

 

2« U   u   60

 

.S C c

 

6o u rt ca

E: .-.1 rt t.-i

I-I

£2.3

IU t/i

c

irav e

:mätei

Myn

Nytt

to

00

o

Q C ' rt l-l


Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräk­ning m. m. 1 521 568 kr.

2.    Planeringsavdelningen behöver för handläggning av främst vissa besvärs­ärenden förstärkas med en förste byrå­sekreterare, en byråassistent och en landskanslist ( + 153 045 kr.).

3.    Det ökade antalet besvärsärenden motiverar en utökning av taxeringsenhe­tens personal med en taxeringsintendent. Revisiorisenheten är underbemannad och behöver tillföras en byrådirektör. De administrativa arbetsuppgifterna på mer­värdeskatteenheten har ökat och enhe­ten bör förstärkas med en förste byrå-inspektör (+ 225 772 kr.).

4.    Som föredragande av bl. a. kör­kortsärenden behövs på allmänna enhe­ten en förste länsnotarie. Vidare bör en förste byråsekreterare för bl. a. utsök­ningsärenden tillföras enheten. Rättsen­heten behöver förstärkning med en läns-assessor (+200 703 kr.).

5.    För främst biträdespersonal begärs ytteriigare medel (+ 111 312 kr.).

6.    Omkostnaderna väntas öka ( +
482 000 kr.).

7.  Lantmäterienheten

Löne- och prisomräkning m. m. 142 600 kr.

Lokala skattemyndigheterna. 8. Löne-och prisomräkning m. m. 549 242 kr.

9. För en omsorgsfull och noggrann handläggning av de arbetsuppgifter som följer med skattebrottslagen behövs en fögderisekreterare i vardera Falkenbergs, Kungsbacka och Varbergs fögderier. För att bemästra växande arbetsuppgifter av olika slag yrkar länsstyrelsen vidare ett kvalificerat biträde i vart och ett av lä­nets fyra fögderier. I Halmstads fögderi behövs ytterligare ett kvalificerat biträ­de på grund av befolkningstillskott ge-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    45

nom införlivning med länet av Hyltebmks kommunblock den 1 januari 1974 (+ 378 758 kr.).

10. Omkostnaderna beräknas öka (+23 000 kr.).

Kronofogdemyndigheterna. 11. Löne- och prisomräkning m. m. 266 023 kr.

12.        Halmstads distrikt får ett tUlskott av 7 300 invånare genom änd­ring av länsgränsen mot Jönköpings län den 1 januari 1974 och behöver enligt länsstyrelsen därför ytterligare ett kvalificerat biträde. För att be­mästra den på grund av folkmängdsökning successivt växande arbets­volymen 1 Varbergs distrikt yrkar länsstyrelsen en kronoassistent, ett kvalificerat biträde och ett biträde (+ 163 977 kr.).

13.        Omkostnaderna beräknas minska (— 43 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning till sammanstäUningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 17 215 000 kr., för lokala skattemyndighetema till 4 536 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 2 891 000 kr. eller sammanlagt 24 642 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för yt­terligare en byrådirektör och en förste taxeringsassistent på revisionsen­heten (3), en länsassessor på rättsenheten (4) samt två biträden. Jag har vidare beräknat 100 000 kr. i engångsutgifter för uppmstning av länsstyrelsens möbelbestånd m. m. Jag har även beräknat 75 000 kr. för tillfäUig personal i Falkenbergs och Varbergs fögderier.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


46


 


 

 

 

 

 

Tt    C

 

r 0)

 

-cX

 

cn w

 

t X

 

Os  0

 

" d

 

60 U

 

.SÖ

a

Ul

■ge

10 _g

 

 

o

T3 "3

X

« t'

60

Si-

'3

a

■2S

>s

tu :vi

B

fflrtl

(U

 

o

 

60

 

O

 

t

cn

o

t

c

 

o

t-1

cn" 1

i4

C?s

 

Tf    C

 

t tu

 

tii

 

cn u

 

c X

 

Os 0

 

" d

 

60 U

 

.SÖ

a

 

c

"   .-

f-i

ö F

u

i3 ly

 

   c/i

(U

X

tf   t

60

 

13

J4 ts

C

■■ti Ui

B S

ti   C

(S3

 

 

 

a

 

.i

 

Ui

 

a

cn

"rt o

r-

Os

 

Tt d

 

t- u

 

.C

 

tn Q

 

r- X

 

os u

 

" d

 

60 IU

 

.go

 

 

 

=rtl

 

 

 

T3 '0

 

 

 

.  tn

 

■2S

 

0 :rt

a

Wrtl

u

 

ert

 

 

 

■3

 

t-i

 

>s

m

t/1

c~

tA

C

fN"

3

Os

§00000 OOOOO

OS 00 CN OS cn OS
so rt rt so so cn
C>
            rt

+ + + + +

Göteborgs och Bohus län

+

§00000
OOOOO
OOOOO
Tf 00 o m t o
00 rt 10 r 10 so
Tf
             .- m

CN 10

+ +

+ + + + +

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10 so

"

llllll

 

 

 

 

0

fN Tf

1-

 

 

 

 

0

fN

fN

 

 

 

 

0

 

 

--»

 

 

 

 

fN

 

 

m cn »n r- vo

 

 

 

 

I~-

 

 

       

 

 

 

 

f-

 

 

--               11

 

 

 

 

tn

 

 

"

 

 

 

 

F

1     1

1

OOOOOO

 

 

 

 

0

1     1

1

 

 

 

 

 

0

 

 

5 0 0 0 0 0

 

 

 

 

0

 

 

fS vo cn r Tt m

 

 

 

 

rJ

 

 

Vi           r- m

 

 

 

 

Os

 

 

-H            On (N rJ

 

 

 

 

cn

 

 

(S                 cn cn

 

 

 

 

so

 

 

+ + + + +

 

 

 

 

+

CN r-

Os

C5 0 0 0 0 0

 

 

 

 

0

+ +

+

+2 676 00 +       6 00 +       6 00 +   984 00 + 5 354 00 5 242 00

 

 

 

 

so

n

0 os +

OS -

cn

OOOOOO

 

 

 

 

0

c r-

t-i

 

 

 

 

 

0

Tf

in

r~ 0 cn CN so 10 Tt so so CJS cn CN m           Tf CJS t3s           rt

 

 

 

 

0 00

Os 00

CN

f      1

tn

OOOOOO

 

0

 

(-,

0

+ 1

+

S 0 0 0 0 0

 

0

 

 

 

S 0 0 0 0 0

 

0

 

0

0

 

 

CN Tf 00 so so 0

 

Tt

 

r-

f-

 

 

CN CN rt rt r~ 0

 

SO

 

 

r

 

 

t           to os 10

 

CN

 

 

00

 

 

CN                    rtrt

 

 

 

 

TT

 

 

+ + + + +

 

+

 

+

+

Tt  m

t-

OOOOOO

 

j3

 

1

0

 

H

S80000

 

 

 

1

 

+ +

+

 

0

 

 

0

so Tf 00 m 0 to

 

t-

 

 

00

 

 

cN cn so so Tf so

 

Tt

 

 

r-

 

 

10           10 00 0

 

 

 

 

 

 

 

Tt                      CN CS

 

 

 

 

00

 

 

+ + + + +

 

+

 

 

+

00 00

so

googoo

 

0

 

Q

0

so SO

cn

 

 

 

 

0

. to

t-

oooooo

 

0

 

0

0

 

 

c- so to fN to 00

 

10

 

to

in

 

 

s so cn Tf 10 T-t

 

r-

 

 

in

 

 

CN       so t- 0

 

so

 

H

m

 

 

cN              Tf cN

 

rtl

 

 

 

 

 

cn

 

t-i

 

 

■*

"a a 0 2

 

ar

r

gsutgifter

e

trt a

;3

1

Vi

0

 

 

1)

 

0

Ui

OJ

1"

5 c >,

2

.c bl)

 

 

nal

läggande ; personal

 

v.       00 IU       s:

'2       .5  rt        bo

$     c n     c

ri        +- j         Bl * .-H t   t«   u

■5 7 1=3 0 5 =.

«   a> r flj = 0 '"3

X

c u

i

:IC E

t/) >>'5f)

 

0   T3  ou

 

 

 

 

 

Pers

Han Övri

 

ll=|-g&

C ca

Cä X)

 

 

 

< JcbSiJW

hJ

 

 

 

 


Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom­räkning m. m. 3 867 000 kr. . 2. Det ökade antalet besvärsärenden gör att juridiska enheten behöver ytterli­gare en länsassessor. Naturvårdsenheten behöver en biträdande naturvårdsdirek­tör för att tillsynsverksamheten skall kunna ägnas önskad uppmärksamhet. För ärenden om allmän naturvård be­hövs ytterligare en förste byråinspektör. Vidare begärs en laboratorieassistent. På planenheten begärs förstärkning med en byrådirektör för att komma till rätta med de långa handläggningstiderna. För att länsveterinärverksamheten skall kunna bedrivas på förutsatt sätt bör en hälso­vårdskonsulent tillföras länsstyrelsen (+400 000 kr.).

3.         På taxeringsenheten behövs på grund av det ökade antalet besvärsären­den ytterligare en taxeringsintendent och en byrådirektör. Den kvalificerade per­sonalen på enheten bör vidare förstärkas med en förste byråsekreterare. Dataen­hetens beläggning har stigit och perso­nalen bör utökas med en förste byråin­spektör (+282 000 kr.).

4.         För handläggning av det ökade an­talet besvärsärenden behövs ytterligare en länsassessor på allmänna enheten. An­talet utskänkningsärenden har ökat och ytterligare en förste byråinspektör be­gärs för handläggning av sådana ären­den. Till rättsenheten begärs en läns­assessor (+222 000 kr.).

5.         Länspolischefens arbetsbörda bör minskas genom att hans expedition till­förs en polisintendent. Vidare bör expe­ditionen förstärkas genom att en polis­kommissarie, en kriminalinspektör och en polisinspektör överförs från Göte­borgs polisdistrikt ( + 81 000 kr.).

6.         Om länsstyrelsen och lokala skatte-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                                    47

myndigheten i Göteborgs fögderi får gemensam televäxel behövs ett kvaUficerat biträde som chefstelefonist (+42 000 kr.).

7.    Vidare begärs medel för biträdespersonal och för genomförande av kustvattenplanering m. m. ( + 337 000 kr.).

8.    För att den utbildnings- och övningsverksamhet som ålagts civil­befälhavaren skall kunna fullgöras behövs personalförstärkning med ytterligare en byrådirektör ( + 86 000 kr.).

9.    Omkostnaderna väntas öka bl. a. med kostnad för inköp av ny televäxel och för vissa flyttningskostnader (+2 714 000 kr.).

10.  Lantmäterienheten

Löne- och prisomräkning m. m. 147 000 kr.

Lokala skattemyndigheterna. 11. Löne- och prisomräkning m.m. 2 437 000 kr.

12.    Mölndals fögderi expanderar i onormal takt, vilket har fört med sig en oroande brist på kvalificerade handläggare och annan personal. På grund härav yrkar länsstyrelsen för nämnda fögderi en fögderisekre­terare, tre kvalificerade biträden och två biträden. Även i Kungälvs fögderi sker en oavbruten ökning av folkmängden och antalet ärenden, varför länsstyrelsen där yrkar en fögderisekreterare och ett biträde, i Uddevalla fögderi begärs ett kvaUficerat biträde för arbetsuppgifter med fastighetsregistret (+399 000 kr.).

13.    Omkostnaderna beräknas öka ( + 6 190 000 kr.). Av ökningen av­ser 4 500 000 kr. inventarier, snabbtelefonanläggning m. m. till nya lo­kaler för lokala skattemyndigheten i Göteborg och 700 000 kr. tele­växel för samma myndighet.

Kronofogdemyndigheterna. 14. Löne- och prisomräkning 1 436 000 kr.

15.   1 Göteborgs distrikt yrkas en kronokommissarie för att förstärka arbetsledningen och för uppföljning av beloppsmässigt betydande mål avseende aktiebolag och andra juridiska personer, två kronoassistenter och ett kvalificerat biträde på grund av ökningen av antalet enskilda mål, en kronoassistent för skatteindrivning, en byråassistent för kame­ralärenden samt en materialförvaltare för anskaffning och förvaltning av kontorsmateriel ( + 347 000 kr.).

16.   Omkostnaderna beräknas öka ( + 299 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 46 382 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 28 290 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 15 103 000 kr. eller sammanlagt 89 775 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en länsassessor på juridiska enheten (2), en byrådirektör på naturvårdsenheten (2) samt en taxeringsintendent på taxeringsenhe­ten (3). Vidare har jag preliminärt beräknat 1 500 000 kr. i engångsut-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    48

gift för inköp av ny televäxel m. m. (9). Jag har även preliminärt beräk­nat 2 500 000 kr. för inventarier m. m. och 700 000 kr. för televäxel till lokala skattemyndigheten i Göteborg samt 15 000 kr. för möbler till lokala skattemyndigheten i Kungälv (13). Slutligen har jag beräknat 39 000 kr. för viss inredning och utrustning till kronofogdemyndigheten i Göteborg.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


49


 


Älvsborgs län


o o o

Tf

o

+

o o       I o o

Tf    C

en IU r- X Os u

—I a

60"

.S ö I-

o o         loo

o o         o o

I rt               lo so

t                    r~ rt

cn

I        + +

TS   IU

=   >, C i"

;rt   S O :a

+

OOOOO OOOOO OOOOO

+ +

to CN   r-

rt <3s    o

OOOOO OOOOO OOOOO IO o so cn to

Tf rt 00 Tf rt to    . Tf rJ

cn IU r- X CJs CJ

rt     Q,

BO U

.SD

oooooo oooooo oooooo

+ + 1 + +

SO

+

+ +

"O  w

rt b

c   -n

:rt  tn

t-1  c

oooooo oooooo oooooo

IO o o cn so os

SD .. - 00 cn m

rt                     cl rt

+ + 1 +'

§

00000 OOOOO OOOOOO . o t-- IO CN o

rt rt 00 CN r Tt
os             r- CN

IO

oooooo

+ +    +

OOOOOO

"------ t4-l

cn ii t X

Os   CJ

" d

00 «J

.SD

oooooo

CN cn os os . o o     rt to o o

Tt               rt  Tt CN

CN

+ + 1 + +

00 CN     O rt      fN

+ +     +

■o  o

.M  tn

ita 

t-i     c

oooooo oooooo oooooo

00 cn so Os so o to      c» to oo .--

o               rt 00 rt

+ + I + +

Tf r-   

rtrt   m rt cn    .q.

oooooo oooooo oooooo

so CN --I " cn cn cn cn o o cn r- tt       so to f

t3s              rtrt

rt C O tn

t-i

o. ii "a

S °

d Ui 00 S

US

.o   60

C-C rt >

ffiO

öö (U

60 «

T3

rt

c

S   P   £ :rt

to "O

13 > g ca u

;0  2, I" o X JcoS J tu

4    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bil. 14


o o o (-

so

Tt

+

o o o

Tf

Os so

+

o o o os os tn

o o t-

os

+

o

Tt

TT

o o o o o

fN

+   I +

° 2 o o o   o

Tt    oo

.-I   cn

fN

o o o

o   o o   o

o   o

H      cn

o

so so

(U

'eb

Si

Vi X'

a3.2P c rt  tn

cax


Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom­räkning m. m. 2 109 940 kr.

2.    För att förestå kanslifunktionen på regionalekonomiska enheten och avlasta den övriga personalen vissa administra­tiva göromål behövs en byråassistent. På naturvårdsenheten behövs en förste by­råingenjör för bl. a. tUlsynsärenden. Om­fattningen av arbetsuppgifterna på plan­enheten gör att enheten behöver tillföras ytterligare en byrådirektör. För kontroll av enskilda skyddsrum behövs en förste byråingenjör på försvarsenheten ( + 247 892 kr.).

3.    Arbetsbelastningen på taxeringsen­heten motiverar en personalökning med en taxeringsintendent. För beredning av gåvoskatteärenden behövs ett kvalificerat biträde. Tre taxeringsassistenter bör till­föras taxeringsassistentgrupperna för att • åstadkomma en effektivare deklarations­granskning ( + 291 211 kr.).

4.    Arbetsbelastningen på personalen på allmänna enhetens trafikdetalj är allt­för stor och enheten bör förstärkas med en byråassistent. Rättsenheten behöver ytterligare en länsassessor för nedbring­ande av den stora balansen av besvärs-ärenden i länskatterätten (+133 419 kr.),

5.    Länspolischefens expedition bör byggas ut genom överföring till densam­ma från den lokala polisorganisationen av en poliskommissarie, en kriminalin­spektör och en polis- eller kriminalin­spektör (+178 416 kr.).

 

6.    På administrativa enhetens perso­nalfunktion som är hårt belastad behövs ytterUgare en byrådirektör ( + 73 453 kr.).

7.    Vidare begärs medel för extra och tillfäUig personal, biträdespersonal saml ersättning för konsultuppdrag ( + 1 347 869 kr.).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                                     50

8.    Omkostnaderna väntas öka ( + 638 000 kr.).

9.    Lantmäterienheten

 

a)    Löne- och prisomräkning m. m. 119 500 kr.

b)    För registreringsarbete behövs ytterligare ett kvalificerat biträde ( + 41 656 kr.).

c)    För utökad vård av arkivakter m. m. begärs ytterligare medel ( + 56 644 kr.).

Lokala skattemyndigheterna. 10. Löne- och prisomräkning m. m. 662 320 kr.

11.   Ale-Vättle och Trollhättans fögderier är starkt expanderande. I sistnämnda fögderi liksom i Alingsås, Kinna och Vänersborgs fögde­rier finns betydande inslag av utländsk arbetskraft, vilket medför spe­ciella problem för de lokala skattemyndigheterna. Mot bakgrunden av bl. a. dessa motiv yrkar länsstyrelsen för Ale-Vättle fögderi en fögderi­sekreterare och ett kvalificerat biträde, i vardera Alingsås och Kinna fögderier en landskanslist och i vardera Trollhättans och Vänersborgs fögderier en fögderisekreterare ( + 306 680 kr.).

12.   Vidare begärs medel för tillfällig personal i länets fögderier ( + 300 000 kr.).

13.   Omkostnaderna beräknas öka ( + 215 000 kr.). Härvid har be­räknats 150 000 kr. för flyttning av lokala skattemyndigheterna i Alingsås, Ulricehamn och Åmål.

Kronofogdemyndigheterna. 14. Löne- och prisomräkning m. m. 458 531 kr.

15.   För att en fördelning av utmätningsmannaansvaret skall kunna ske yrkas i Trollhättans distrikt utbyte av en kronofogdesekreterare mot en biträdande kronofogde ( + 7 469 kr.).

16.   Vidare yrkas medel för tillfällig personal m. m. i länets krono­fogdedistrikt (+215 000 kr.).

17.   Omkostnadema beräknas öka ( + 13 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 26 788 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 7 975 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna tiU 5 866 000 kr. eller sammanlagt 40 629 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för yt­terligare en förste byråingenjör på naturvårdsenheten (2), en förste taxeringsassistent och två taxeringsassistenter, ett kvalificerat biträde och viss extrapersonal på revisionsenheten och dataenheten (3, 7) samt en biträdande länspolischef. Vidare har jag beräknat 200 000 kr. i en­gångsutgifter för nyanskaffning av viss maskinell utrustning och sä­kerhetsskåp m. m. (8). Jag har även beräknat 225 000 kr. för tillfällig personal i länets fögderi (12). Vidare har jag beräknat 150 000 kr. för flyttning av lokala skattemyndigheterna i Alingsås, Ulricehamn och Åmål (13).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


51


 


Skaraborgs län


o o o cn

so

■T

+


ö

H «>

X

-   o

d

60 Su

gö

c c

:Cd   (D

-O "w

■    t/3

»"I    5

OJ :CÖ PPhJ


as


cn Os

Tt d

ttii cn" O) I- X CJS  o

• d

60 »

.SÖ

Ul

fl -

l-l c IU :rt

P3rtl


o o o m cn

+


c     2     S

o         o           o

o         o           o

<~       o          S

Tt       CN      J5

.I                                          

CN


Tf    C

r- tu m (u C- X

t?s   CJ

" d

00 «

so


+


+


c S


O         O

o     o

o     o

so   

so    -


a 2"

 tn :rt Ui l-l C IU :rt


■f

+ +


+


ooo o o o ooo


oo


tn


to

so


te o

bo 1)

«  il  C ■"

rt _-, rt  m t-       IU tn  1=3  O   o   : -S

Ju_S8'rtgia£ TS    t:i '   7i J   n t>   t-

:> >. 60

'   Al     k


w   luräjrttu-a.::: ■S   ö. ". aQ cl a :o .2, q o X  rt '

p, X--0


 

1

1 o o o ooo ooo

?!

Os so so 00 rt

+   + + +

 

1 1

1

i '

III   1

 

 

so CN m

m r- cn

 

 

+

+ + +

o CN

rt so

fN

r-

099 000 5 000 185 000 292 000 235 000

 

 

cn

 

1     1

1

|1

|||1

 

 

Tt

IO   o  rt

CN rt CN

 

 

+

+ + +

1   +

so

+

|1

OOOO

oooo

OOOO

 

 

IO

cn

so

os Tf so oo cnTf rt CN

 

 

+

+ + +

SO OS Os

m

o

IIIII  1

Os OO Tt CN CN

SO        C7S t sO

00             cn --1

OOOOO OOOOO OOOOO

o cn t-- Os o so      so Tf cn

os              so rt

cNso   oe

+ +   +

+++ + +

H o      w

rt rt     (N

+ +    +

oooooo
oooooo
oooooo
oo cn cn Os p- H
IO cn Tf o o
r          so to

fN

+ + + + +

CN oo     O

00 O    Os

CN     fN

oooooo oooooo oooooo

CN so tt SD rt .. IO fN Tt CN .. cN

Tt        Tf rt 00

O.

u "rt ■a c c o

d Ui

6D !r!

60 "

■3 60

c-c

I 1

■a     .Bd S     S°

"cn "O :ca O   1-   '-


Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom­räkning m. m. 1 867 612 kr.

2.        På regionalekonomiska enheten be­hövs för administrativa uppgifter en förste byråsekreterare. En förste byrå-ingenjör bör tillföras naturvårdsenheten för handläggning av tillsynsärenden. Planenheten bör erhålla ytterligare en byrådirektör och en byråingenjör för de utökade arbetsuppgifter enheten fått ef­ter länsstyrelsens omorganisation ( + 271 571 kr.).

3.        Antalet ärenden på taxeringsenhe­ten har ökat och förstärkning behövs med en länsnotarie. Det ökade antalet deklarationer som skall granskas i sär­skild taxeringsnämnd väntas öka. Revi­sionsenheten behöver därför ytterligare två förste taxeringsassistenter. För ar­betet med arbetsgivarkontrollen behövs en kontorsskrivare till uppbördsenheten ( + 195 978 kr.).

4.        För att beredning och föredragning av inkomna besvär till länsrätten skall kunna ske med önskvärd snabbhet be­hövs på allmänna enheten en länsnotarie och en landskanslist. Arbetsmängden på rättsenheten har ökat och personalen behöver utökas med en länsassessor ( + 179 596 kr.).

5.        En byrådirektör behövs för hand­läggning av länsstyrelsens utbildnings-ärenden. Vidare behöver expeditions-vaktspersonalen utökas med två expedi­tionsvakter ( + 155 569 kr.).

6.        Kostnaderna för bl. a. biträdesper­sonal kommer att öka och ytterligare medel behövs för detta ändamål ( + 332 624 kr.).

 

7.         Omkostnaderna kommer att öka ( + 947 050 kr.).

8.         Lantmäterienheten

a) Löne-   och   prisomräkning   m. m.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    52

57 500 kr.

b)        Enheten behöver tillföras en biträdande överlantmätare för att överlantmätaren skall kunna avlastas viss ärendehandläggning (+98 000 kr.).

c)         För vissa engångsutgifter samt för avlöning av extra personal be­gärs ytterUgare medel (+21 500 kr.).

Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 445 616 kr.

10.     Länsstyrelsen yrkar utökning med ett kvaUficerat biträde i vart
och ett av Falköpings, Mariestads, Skara, Skövde och Tidaholms fögde­
rier samt med ett biträde i Lidköpings fögderi (+245 384 kr.).

11.   Omkostnaderna beräknas öka ( + 233 000 kr.).
Kronofogdemyndigheterna.   12.   Löne-   och   prisomräkning   m. m.

322 139 kr.

13.          Med hänvisning till att reformeringen inom utsökningsrätten ställer ständigt ökande krav på utmätningsmännen yrkar länsstyrelsen utbyte av en kronofogdesekreterare mot en biträdande kronofogde i Skövde distrikt. Med hänsyn till att kontorspersonalen måste anförtros kvalificerade arbetsuppgifter i växande omfattning yrkas vidare utbyte av ett deltidsbiträde mot ett heltidstjänstgörande kvalificerat biträde i Mariestads distrikt (+24 389 kr.).

14.          Vidare yrkas medel för tillfällig personal i Falköpings och Sköv­de distrikt (+49 472 kr.).

15.          Omkostnaderna beräknas öka ( + 163 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 19 613 000 kr., för lokala skattemyndigheterna tUl 5 180 000 kr. och för kronofogdemyndighetema till 4 279 000 kr. eUer sammanlagt 29 072 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterUgare en biträdande överlantmätare på lantmäterienheten (8), en förste taxeringsassistent och två taxeringsassistenter på revisionsenhe­ten (3) samt två kvalificerade biträden, ett biträde och en expeditions­vakt (5, 6). Slutligen har jag beräknat 110 000 kr. för tillfällig personal i Lidköpings, Mariestads och Skövde fögderier.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


53


 


o o o o o o

lll 1

o §

s-

CS Vi

ao ao

+ +

+ +

+

II

llll

o

r~

cn to cN

rt cn rt

§

Tt

+


■ +

+


+ +   + +


§o o o o oooo oooo

cn o CN so o cn .. so O O 00 .. cn fN tn


00


O

o o so f-<

+


ooo ooo ooo

t~. Os Tt

to cn fN

+ +


§o o o

IO to fN

SD

+ +


cn

+


OOO

ooo ooo Os Tf cn IO IO m


+


!8


8


+


+ +       + +


§o O O O oooo

OOOOO to T. so T- so to - o IO O

00        rtl Tf fs»

Tt


O

o o

CN


fN

+


§ o o o o o OOOOO OOOOO t3s cn 1 so Tf to

tt        fN 00 so rt
cn              f-) rt


m    X fN   in


+


+


+ + + + +


3     8


SO 00     Tf

t-1

+ + +

oooo _ o o o o

OOOOO so cn 1 so so os      cn oo rt

-.                fN Tf

+ + 1 + +


ooo ooo ooo

o        rt     I/l

o          to      H

--I                  o

1/1

+   + +

ooo o o o ooo p-     r   so

oo      oo    00

00                 t-

Os


§ o o o o o OOOOO OOOOO IO C3S r o .-- oo

00 CN -- so cN IO tjs       IO CN o

Tf               CNrt


so CN     00 00 Tf     CN

CN   cn

u tt 'éö

{A ,fl

U.2? •5-«ä

a T-  tn >s'>,'äii


6c U


d

a    60 IU

'O     .is ffl rt

(5


u rt c o

rt   tn

60 ir!

c'C


q s


S      rt -       IX


"tn 't3 trt  ö

■i S|si2ä

e -.o .3, « o X

< hJiJ?CäIi-1W


 .ti

21


Cl c'£'


Bh  XO

Värmlands län

 

 

Tf   C

 

r- (U

 

t.-.

 

cn IU

 

r- X

 

Os o

 

" d

 

60 U

ca

.so

k-

c

-o j-.

 

:rt_g

o

 

X

T3 "3

oö

J4  tn

t;

«8 a

>.

c c

S

UJ

tu :d

FO J

T3

 

60

 

0

 

t

cn

O

r

i

cn" r-

OS

 

Tf    C

 

I-  u

 

t

 

m (U

 

r~ X

 

Os  CJ

 

"" d

 

60 ll>

ta

c

Lh

SÖ

X

|=a o "u

.SP

d t

'S

C   >>

1

.:<: Ui ■■S.a

E

(U :rt

3

pq,j

 

 

 

 

rt

 

J

 

tn

 

 

tn

ca

r-

'rt

.i4

CS

O

os

hJ

 

 

-*  C

 

1 B

 

-~-tii;

 

m ii

 

■X

 

os c3

 

' d

 

60 !r

 

.SQ

 

 

 

II

 

 

 

T3   «i

 

s>-

 

 «

 

:ci3   "5

 

u   C

 

O :«I

C

CP

IU

 

 

 

«

 

'o

 

kH

 

>.

cn

 

r-

tn

 

cn

C

r-

irt

ov

U

 


Länsstyrelserna. 1. Löne- och prisom­räkning m. m. 1 764 648 kr.

2.    Handläggarpersonalen på juridiska enheten är otillräcklig och bör utökas med en länsassessor. Naturvårdsenheten bör tillföras en naturvårdsassistent. För besiktning av skyddsmm behövs en ci­vilförsvarsingenjör till försvarsenheten (+201 837 kr.).

3.    För planläggning m. m. av taxe­ringen i första instans begärs en taxe­ringsintendent. Skattelagstiftningen har medfört att större krav ställs på revi­sionspersonalen. Revisionsenheten bör därför tillföras en byrådirektör. Taxe-ringsassistentgmppernas utbyggnad bör fortsättas genom att grupperna tillförs ytterligare en taxeringsassistent ( + 206 872 kr.).

4.    Den ökande besvärsmängden i läns­skatterätten gör att behov föreligger av ■}i'tter\igaTe en byråassistent på rättsenhe­ten. På allmänna enheten behövs en läns­notarie. Vidare begärs förstärkning tUl enheten med en byråassistent ( + 164 082 kr.).

5.    Som biträde till länsläkaren be­hövs en förste kontorskrivare (+43 561 kr.).

6.    Vidare begärs medel för extra och tillfäUig personal m.m. (+2 146 000 kr.).

7.    Omkostnaderna väntas öka (+ 337 000 kr.).

8.    Lantmäterienheten

 

a)    Löne- och prisomräkning m. m. 97 000 kr.

b)   För att möjliggöra rekrytering av kvalificerad lantmäteripersonal bör en tjänst som byrådirektör 1 A 28 inrättas i utbyte mot en i A 26.

För kompletterings- och reviderings­arbeten i fastighetsregister behövs ytter-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                                     54

ligare en karttekniker ( + 54 000 kr.).

Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 954 688 kr.

10.   På grund av ökade arbetsuppgifter begär länsstyrelsen förstärk­ning med ett kontorsbiträde i vart och ett av Karlstads, Sunne och Säffle fögderier (+111 312 kr.).

11.   Vidare begärs medel till ersättning för uppdrag ( + 3 000 kr.),

12.   Omkostnaderna beräknas öka ( + 56 000 kr.).
Kronofogdemyndigheterna.    13.    Löne-   och   prisomräkning   m. m.

221 112 kr.

14.   Under hänvisning till att arbetsvolymen i kronofogdedistrikten ökat fortlöpande alltsedan organisationens ikraftträdande yrkar läns­styrelsen utökning med ett biträde i Arvika distrikt, en kronofogde­sekreterare i Karlstads distrikt samt en kronoassistent i befordrings­gång och ett biträde i Kristinehamns distrikt (+183 888 kr.).

15.   Omkostnadema beräknas öka ( + 15 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 21 744 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 6 355 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 4 599 000 kr. eller sammanlagt 32 698 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en förste byråinspektör på naturvårdsenheten (2) och en förste taxeringsassistent på revisionsenheten (3). Jag har även beräknat 15 000 kr. i engångsutgifter för upprustning av skrivmaskinsbeståndet (7). Jag har vidare beräknat 24 000 kr. för möbler m. m. till lokala skattemyndigheterna i Karlstad och Sunne. Slutligen har jag räknat med att en ordinarie tjänst som kronoassistent i A 15 i Kristinehamns distrikt samt en ordinarie tjänst som kronoassistent i A 15 och en tjänst som biträde i Sunne distrikt dras in.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


55


Örebro län


+


o 2

8 §


o o o

+ I +

O

o o

o o o o o   o

o so rt     CN

Tt


o o o

o   o

o   o

o   o

Tt           m

t-            in

so 00


60

Si

c ti .2

il >s 00

u

2Z


S rt g --a S

So .ii   D.Q  C '

tn IU P- X os u

" d

00 u

.SÖ

■rt s

irt   tn

T3 'Öj

C 2"

. in :ca !£

0) :d

PQrtI

cn o) os o

" d

60 IU

.SQ

P3.

C-tS!

m (U r- X Os tj_

" d

60 U

.SQ

...t It.*

sa   tn

■o O

.;<: ts ■■d Ui k. C IU ld ffl J


Os

m so    Ot

+ +    +

fN Tf     so

+ +    +

CN O     CN

rtrt    rN

+ +    +

oo cn    .M

oo tt    m

CN   cn

o    d

"2  C

C o

d        UJ

I   00 5 ! -a.

!                    60

I                   c 'C

;   ca >

1   KO


s


o       I o o o

o       I o o o

o          ooo

CN                        so Os CN

tn                                                -
fN

+    + + +

OOOO

o I o o o o ooo m      cn Os r-

SD,      rt        rt

fn

+ + +

OOOOO OOOOO OOOOO rt r to r so r- fN o so cn       .-, cn .

o    I  O O O

O        OOO

o     ooo

to                 cn o cn

to                              fN  rt

Tf

+   +  +  +

O            I  O O o

Oooo

o           ooo

CN            so to o

11                                      CN to

00

+    + + +

OOOOO OOOOO OOOOO CN rt to rt to

r~- - to o Os
tn               IO -

oooooo

OOOOOO

oooooo

oo os rt fN so IO Tf lo o CN fN fN     fN CN

CN

■ +

+

oooooo oooooo oooooo

Tf (0\ to CN fN CN
Tt Tt o CTs cn
I-                               CN       CN

cn

+ + + +   1

OOOOOO

oooooo oooooo

rt r- -t cn 00 m r- CN r- r Os . cn      cn Ot CN Tf

6o

5 s

öp IU

tu

T3 rt

■ -O -d O ■

c

60 a> C

u    (/)   ri    rS    r  :


:0 .5, IU  o  X

ä *:;     


Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom­räkning m. m. 2 401 000 kr.

2.         Arbetsbelastningen på planerings-kansliet medför behov av en byrådirek­tör. Regionalekonomiska enhetens ar­betsuppgifter har ökats och en byråassi­stent behövs. En byrådirektör på na­turvårdsenheten behövs för handläggning av ärenden rörande bl. a. vattenvårds­ärenden. En byråinspektör behövs för ärenden rörande allmän naturvård. För kontroll av enskilda skyddsrum och alarmeringsanläggningar behövs en byrå­ingenjör; Övningsverksamheten vid de lokala försvarsorganisationerna ökar och försvarsenheten behöver därför tillföras en byråassistent. Den ökande kontakt­verksamheten medför behov av ytterliga­re en hemkonsulent (+465 636 kr.).

3.         Antalet taxeringsbesvär ökar och taxeringsenheten bör förstärkas med en byråsekreterare. Taxeringsassistentgrup­perna bör byggas ut och tiUföras fyra taxeringsassistenter. Personalen för kva­lificerad deklarationsgranskning på mer­värdeskatteenheten är OtUlräcklig och enheten behöver ytterligare en byråsekre­terare och ett kvalificerat biträde. Data­enheten behöver ytterligare en expedi­tionsvakt (+ 406 924 kr.).

4.         På rättsenheten behövs för hand­läggning av det ökande antalet besvärs­ärenden en byråsekreterare (+59 966 kr.).

5.         På administrativa enheten behövs för handläggning av vissa personalären­den en byråsekreterare (+59 966 kr.).

6.         Vidare begärs medel för bl. a. bi­trädespersonal (+ 681 508 kr.).

7.         Omkostnaderna beräknas minska (—167 000 kr.).

8.         Lantmäterienheten


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    56

a)         Löne- och prisomräkning m. m. 86 000 kr.

b)        Lantmäterienhetens vidgade arbetsuppgifter medför behov av en , personalförstärkning på enheten med en biträdande överlantmätare, en assistent och ett kartritningsbiträde (+ 187 000 kr.).

c)         Omkostnaderna kommer att öka (+ 45 000 kr.).

Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 469 000 kr.

10.    Bestämmelserna om skattetUlägg och förseningsavgifter fordrar
att fögderierna i länet tillförs högt kvalificerad personal. Arbetsgivar­
kontrollen måste intensifieras och antalet jämkningsärenden har ökat
markant. Mot denna bakgrund yrkar länsstyrelsen en fögderisekretera­
re, en assistent och ett kvalificerat biträde i vart och ett av Hallsbergs,
Karlskoga och Lindesbergs fögderier (+ 434 000 kr.).

11.  Omkostnaderna beräknas öka (+ 30 000 kr.).
Kronofogdemyndigheterna. 12. Löne- och prisomräkning 321 000 kr.
13. Länsstyrelsen yrkar medel för notarietjänstgöring hos kronofogde

(+ 81 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 21095 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 5 625 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 4 235 000 kr. eller sammanlagt 30 955 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en biträdande överlantmätare på lantmäterienheten (8), en förste taxeringsassistent och en taxeringsassistent på revisionsenhe­ten (3) samt tre biträden (6). Jag har vidare beräknat 25 000 kr. i en­gångsutgifter för anskaffning av säkerhetsskåp (7). Jag har även beräk­nat 37 000 kr. för tillfäUig personal i Lindesbergs fögderi.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


57


Västmanlands län


o

Tf Tt

+

o o fn v>

+

o o o so

rtt     oo   cn

rt        so     00
cn                

fN

+ +

ooo o o o ooo so      m    so

CN        o     Ot

cn      rt    00

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tt    C

 

r~ IU

 

t.-i

 

cn a>

 

1- X

 

os o

 

"" d

 

60 U

rt

.SQ

C k.

u

u

 

X

T3 'Ö

op

"ä t!

 

 

c

Irt «;

k- c

>.

E

u

U :rt

mj

TS

 

60

 

O

 

t*-

cn

o

f-

c

 

s

CN

 

os

 

 c

 

r- S

 

-tX

 

fn   n>

 

t~- X

Os   (U

 

 

 

a

 

60 u

rt

.SQ

C

U

u,

= <=>

0)

<1>

:§  

x:

-a "3

&Q

g>-

-O

C

>!  tn

1

■E£

(U Irt

ö

paj

 

 

d

 

M

 

Ui

 

d

cn I-

"d .i/i

2

rT c-

OS

 

Tf     C

 

r~- o

 

ti;

 

tn o

 

r-. JZ,

 

Os o

 

- d

 

60

 

.SQ

 

u>

 

=rt 1

 

.i

 

T3   flj

 

=« fe.

 

.iä  tn

 

=2S

 

a> :cd

C

cq J

v

 

tfi

 

 

 

 

Ul

 

>,

tn

1 Q

3

cn" r-

os


+ +

+ + +

ON   o

cn cn    O

+ + +

cn cn    O

+ + +

00 o     00

r- CN   Os CN   r<

d C. O tn k.. 9>

a o "rt

"2 c c o

rt  tn 60 h

73   60

CE rt >


O   1  O O O

o  I o o o o     ooo

+   + + +

o o o

CN (N

Tt

+

OOOO

oooo oooo

+ + +

OOOOO OOOOO OOOOO to so - o to

IO       CO Tf to

Os              fn

o o o

Tf

+

ooo ooo ooo

+ + +

o o

o o

so

to

+

oooo oooo oooo

+ + -

oooooo oooooo oooooo o I-- .-t cn IO cn r-.  fn o Tf

Os              -t rt

m

o  I o o o o     o

OOOOO      o

o     oooo     o

o   g o   =>

Tf H.-tio o ooSi
Os fNcNsom rt cn*o
o                rtrt                  cn                 "O

+

+

CN                                                                                                                <

+   + + +

o o o o o   o

o o

o

§

1     o o o o
oooo

o     oooo

00       00 - r- It

o         rtl CN to r

+

1                - CN

+ + +

QOOOO

§

 o o o o o

o CTn f* r < o m 1-1 r- o - 1<

cn             """

60 «

<=

■    ra

c c

bo w

o d

 

■*-" pH "Ti  t"  Ul S  =S o u 5:

1

jn   g  S :rt

00   v °rt

u S gs- u, M ac5 c

111   o    ..      ...

c   :0   S IU   o   X

< jjypijw


Länsstyrelsen 1. Löne- och prisomräk­ning m. m. 1 559 937 kr.

2.         Den ökade arbetsbelastningen på taxeringsenheten gör att enhetens perso­nal bör förstärkas med en taxeringsin­tendent och en byråassistent. Taxerings-assistentgruppens personal är otillräcklig och bör utökas med en taxeringsassistent och ett kvalificerat biträde. De nya be­stämmelserna om skattetillägg och för­seningsavgifter medför ökat arbete på mervärdeskatteenheten. Enheten behöver ytterligare en förste byråsekreterare (+ 282 759 kr.).

3.         Antalet icke avgjorda mål vid läns-skatterätten ökar och för att nedbringa balanserna behöver rättsenheten tiUföras en förste byråsekreterare (+69 824 kr.).

4.         Vidare begärs medel för vatten­vårdsplanering i Mälar-Hjälmarregionen (+ 10 000 kr.).

5.         Omkostnaderna väntas öka ( + 181 480 kr.).

6.         Lantmäterienheten

 

a)        Löne- och prisomräkning m. m. 41 940 kr.

b)       Med tanke på lantmäterienhetens stora arbetsbelastning behövs en biträ­dande överlantmätare i utbyte mot en byrådirektör och vidare bör viss perso­nal flyttas över från överlantmätarmyn-digheten(+176 432kr.).

c)        Omkostnaderna kommer att öka (+ 160 628 kr.).

Lokala skattemyndigheterna. 1. Löne-och prisomräkning m. m. 448 262 kr.

8. På grund av ökning av arbetsvoly­men yrkas ett biträde i Sala fögderi. Ar­betsgivarkontrollen och ökningen av andra arbetsuppgifter anförs som motiv för yrkande av en fögderisekreterare och två biträden i Västerås fögderi (+ 168 738 kr.).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    58

9. Omkostnaderna beräknas öka (+35 000 kr.). Kronofogdemyndigheterna.   10.   Löne-   och   prisomräkning   m. m. 412 344 kr.

11.         För handläggning av allmänna mål behövs ytterligare ett kvalifi­cerat biträde i Köpings distrikt (+ 41 656 kr.).

12.         Omkostnaderna beräknas öka (+ 40 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen tUl 19 565 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 5 086 000 kr. och för kronofogdemyndighetema tiU 3 980 000 kr. eller sammanlagt 28.631 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för yt­terligare en biträdande överlantmätare på lantmäterienheten (6), en taxeringsintendent på taxeringsenheten (2), en förste taxeringsassistent på revisionsenheten (2), en byråassistent på mervärdeskatteenheten (2) samt ett kvalificerat biträde och ett biträde. Jag har vidare beräknat medel för byte av länsstyrelsens tjänstebil (5). Slutligen har jag beräknat medel för ytterligare en fögderisekreterare i Västerås fögderi (8) samt för tillfällig personal (37 000 kr.) i Sala fögderi.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


59


Kopparbergs län


O

o

O

+

o o o in

o

os

+

o o o o

so 00

+

o o o o

Os

tn

o o o to in

so

cn -H   

+ + +

o o o

o o o o o o

o o o CN  oo v

ao

Tt

+  +

ooo ooo ooo Os r-- os <7s      oo   00

Tf                  Tt

rt                  OS

so tn    Os

Os tn    fN

CN   cn

T3

CG J3 > ffiO

 

 

 

 

 

 

Tf    C     1

 

r~- ii

 

-t*-

 

m o

 

r~ X

 

CJS   o

 

"S

.so

C

"°

k..

c d

0)

:rt   OJ

 

tn

ii

 

X

T3 'ii

60

d i-.U  Ui

5

c

:d   Ui

>,

2 c

p

■U :rt

u

ffl J

a

 

60

 

O

 

C-i

m

O

t.

C

 

o

 

w

Os

 

   C

 

r- u

 

-tZ.

 

cn o

 

t-X

 

C7S   u

 

" "i

 

00

rt

.SQ

c

Ul             1

k.

irtj

 

j=

'O "3

60

c 3::'

"5

c

. "1

E

-to

o ld

v

CQhJ

 

 

ca

 

 

tn

 

-

cn

d

rtl

c-T

os

 

Tf     C

 

r~ u

 

tis

 

cn ii

 

c- X

 

os   O

 

" d

 

60 U

 

.SQ

 

u          1

 

"c c Irt

 

 

 

1 c 2"

 

. 1

 

Irt ?2

 

tu Irt

C

fflJ

u

 

tn

 

 

 

"o

 

 

 

 

f

 

r-

C

 

Irt

1-4

a\

 


2 2 2 2 o o oooooo oooooo

CN fN t-, rt cn o

o         so 00 cn

fN              rtrt

+++++      ■

 

1 1

1

oooooo oooooo oooooo

 

 

C3S CN so CJ sO o

S   -"S-s

 

 

+ +

+ + +

2R

cn

ao

oooooo oooooo oooooo cn Os t3s CN o o CN       to cn IO to r      rt cn CN

 

 

cn

 

1 1

1

II

lll§

 

 

CN cn

so

vj o o

\0 OO OO

*!

 

 

+ +

+ +

n

fN

+

II

llll

 

 

CN tn

O

(N cn 00

o (S oo

+ +   + +

oooooo oooooo oooooo

Tf Tt cn r-. 00 CN

oo .- 00 o r-. rt

00             Tf rt

o

O

o

OOOOOO

oooooo oooooo Tf cn r- o to o

fN fN 00 rt to o

rt              Tf CN rt

+

+ + I + +

+ + +

oooooo oooooo oooooo

to cn rJ o Os o o fN cn . o to

cn

cn             Tf 00 rtl

+

cn

+ + 1 + +

§

 o o o o o OOOOO OOOOO so Tt IO o CO IO Tf cn cn o oo SD

rt   IO Tf l

to    .

ii

rt O O

5      h=

ti-          60

.o       c  I

6j_ ai£

  c   3   tu

:; H x

Q.

"2 c S o

d I/i

60 " Irt o.

rt (-<

I I"

c    SS

6« IU u .2?

"    >-. 60

« S C S 2

,« * v

|3S rtl

o*)    ktj ora   k- rt  

.3  2 5 8 =3 g = .-o .2, 10 o X

60

.«.ä;" >s 61 S|Sz £


Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom­räkning m. m. 2 922 000 kr.

2.    De särskilda fastighetsförhåUande-na i länet gör att arbetsbelastningen på juridiska enheten är stor. Enheten behö­ver ytterligare en länsnotarie. Det ökade planeringsarbetet gör att regionalekono­miska enheten bör tillföras en amanuens. För närvarande är det inte möjligt att nedbringa handläggningstiden för ären­den på planenheten till en godtagbar ni­vå. Enhetens personal bör förstärkas med en byrådirektör, en byråingenjör och en byråassistent (+ 302 000 kr.).

3.    Antalet deklarationer som skall -granskas av särskild taxeringsnämnd ökar och taxeringsassistentgrupperna bör förstärkas med en taxeringsassistent. På mervärdeskatteenhetén behövs för hand­läggning av kvalificerade gransknings­ärenden en förste byråsekreterare ( + 115 000 kr.).

4.    På allmänna enheten behövs som handläggare av körkortsärenden en förste byråsekreterare (+57 000 kr.).

5.    På administrativa enheten behövs som handläggare av bl. a. utbildningsfrå­gor en förste byråsekreterare ( + 63 000 kr.).

6.    Vidare begärs medel för bl. a. bi­trädespersonal (+ 111 000 kr.).

7.    Omkostnaderna väntas öka ( + 945 000 kr.).

8.    Lantmäterienheten

 

a)    Löne- och prisomräkning m. m. 204 000 kr.

b)    Den personal som sysslar med jord-registret behöver utökas med tre kart­ritningsbiträden (+ 126 000 kr.).

Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne-och prisomräkning m. m. 1 084 000 kr.

10. På grund av ökade arbetsuppgif­ter yrkas ett kvalificerat biträde i vardera


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    60

Borlänge och Mora fögderier (+ 85 000 kr.).

11. Omkostnaderna beräknas öka (+ 221 000 kr,). Av ökningen av­ser 80 000 kr. flyttning av lokala skattemyndigheten i Borlänge.

Kronofogdemyndigheterna. 12. Löne- och prisomräkning m. m. 678 000 kr.

13. Omkostnaderna beräknas öka (+ 227 000 kr.). Härvid har beräk­nats 130 000 kr. för flyttning av kronofogdemyndigheterna i Borlänge och Mora.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 21 429 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 6 516 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 4 928 000 kr. eller sammanlagt 32 873 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för yt­terligare en förste länsnotarie på juridiska enheten, en byrådirektör på . planenheten (2), en förste taxeringsassistent på revisionsenheten (3) samt ett kvalificerat biträde (6). Jag har vidare beräknat 100 000 kr. i engångsutgifter för upprustning av länsstyrelsens möbelbestånd m. m. (7). Jag har även beräknat 80 000 kr. för flyttning av lokala skatte­myndigheten i Borlänge (11) samt 130 000 kr. för flyttning av krono­fogdemyndigheterna i Borlänge och Mora (13). Jag har vidare räknat med att en ordinarie tjänst som kronoassistent i A 15 i Avesta distrikt dras in.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


61


 


+

Gävleborgs län

 

 

 

 

 

Tf    C

 

r- ii

 

~~~t

 

cn o

 

r~ X

 

os o

 

'S.&

 

.Eq

d

 

C

o

k-

c c

(U

:d   ii

 

Ul

ii

 

X

 

60

-5

C

>> 

Ul   I-

E

IU

a> :rt

■o

 

DO

 

o

 

t..*

cn

o

r-

c o

kH

Os

 

Tf c

 

r- u

 

t

 

cn ii

 

t- X

 

Os o

 

rt    ci

 

00 IU

d

SÖ

c

 

 

II

rt 2

X

-o   IU

60

c i-

C

t,i   tn

trt   "5 k-   C

>.

s

IU Irt

 

mj

rt

 

 

 

rt

 

.5

 

tn

 

 

cn

rt "d

CN"

O

Os

iJ

 

 

Tt     C

 

r- ii

 

~.t.-.

 

cn 2

 

r- X

 

os u

 

rt     Q_

 

60 «J

 

.SÖ

 

 

 

'C

 

o _

 

c c

 

ISJ

 

o 'öS

 

rt t-

 

C  >>

 

Jii  tn

 

:d   Ul

 

iZ   C

 

IU Irt

C

m j

IU

 

tn

 

 

 

"ÖJ

 

Vh

 

 

cn

 

r--

tn

 

tn

(S

C

r-

■■d

Os

hJ

 


to o

TT

+

+

rt  Os

tn rs)

l-H   .I

+   +

-t cn

Os Tf

fN

_u rt "2 t

e o

d Ul

60 k-

2

T3  60

rt > ffiO


 

i '

1888

CN IO

OO oo O oo Tf cn

+ +

 

1

1'

l|o|

 

SO

tn

rt os O Os to cn

 

+

+ +

in

o

OOOOO    1 OOOOO    1

c Os to o t cn oo O oo cn      rt cn CN

O o o

o o o o o o

Tf so

+

o os

+1

O

o

O

o

o o o o o o

so to

o t-

+

+

00            

oooooo oooooo oooooo

oo fN CN to o o
IDS .-. to CN Tf -
tos              to cn H

O   I o o o

o           ooo

o           ooo

Tf               fN o cn

t                  -.H oo

Tf                      cn

+    + + +

O               I  O O O O

o                     OOOO

o                     OOOO

CN            Tf o so CO

cn              Tf cn Tf

r                       cn cn

CN

+   + + +

oooooo

OOOOOO OOOOOO 00 o cn r- c o so cn os 00 cn r- IO      cn r 00

s.

6o

N o I"

1|

I..

u

IU

o

d

a

60 »J

   rt

c             rt ri

T.* H    "irl  tn  t.

tn "O      Irt  o                 55

O           m   y  ?o

-:  c

   IJ   tu OJ)t>cak-:I£,-E

E

*'u>8'rtgi«S

=   :0 .S, o   o  X   rt

<  rtlw?Oi JW      rtl


o o o

00

ao tt

+

e o o cn

00 so

+

 

 

 

os

 

 

+

 

 

§

 

 

i

 

 

in

8

o

1

Tt

Vi

cn so

i-H

+

1

+

1

8

§

o

cn CN

so

I.H

cn

+

+

+

1

1

1

O oo Os

cn

00 Os

t-

IU

'SÖ

ai

cn

tj.2?

"ISk- B'" B c rt 2

> >> 60

d X


Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom­räkning m. m. 1 852 275 kr.

2.        Regionalekonomiska enheten bör tillföras ytterligare två handläggare. För handläggning av förprövningsärenden enligt miljöskyddslagen behövs en förste byråingenjör/byrådirektör, för tillsyns­uppgifter en byråingenjör och för vissa administrativa uppgifter ett kvalificerat biträde på naturvårdsenheten. Hemkon­sulentverksamheten bör utökas och lä­net tillföras ytterligare en hemkonsulent. Som biträdeshjälp åt hemkonsulenterna behövs ett kvalificerat biträde. För arbe­tet med beredskapsplanläggning behövs en förste byråinspektör och för arbets­uppgifter inom försvarsenhetens teknis­ka detalj en förste byråingenjör. Planen­hetens personal bör förstärkas med en byrådirektör, en förste byråingenjör och två kvalificerade biträden (+688 337 kr.).

3.        Taxeringsenheten behöver för ar­betsuppgifter rörande arvs- och gåvo­skatt en taxeringsintendent. Taxerings­assistentgruppen i Gävle bör tillföras en förste taxeringsassistent ( + 138 787 kr.).

4.        Antalet mål hos länsskatterätten ökar och rättsenheten behöver tUlföras en länsnotarie (+54 674 kr.).

5.        Länspolischefens expedition bör byggas ut och tillföras en tjänsteman i polischefskarriären. Vidare föreslås viss personal överförd tUl expeditionen från den lokala polisorganisationen ( + 85 609 kr.).

6.        För ärenden rörande utbildning och information begär administrativa enhe­ten en byrådirektör. För att gällande ar­kivbestämmelser skall kunna följas be­hövs en arkivassistent (+117 014 kr.).

7.        Vidare begärs medel för främst bi­trädespersonal ( + 245 304 kr.).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    62

8.         Omkostnaderna väntas öka ( + 240 000 kr.).

9.         Lantmäterienheten

 

a)         Löne- och prisomräkning m. m. 87 000 kr.

b)   För lagning och underhåll av lantmäterienhetens arkivakter m. m. begärs ytterligare medel (+205 000 kr.).

Lokala skattemyndigheterna. 10. Löne- och prisomräkning m. m. 846 823 kr.

11.   Länsstyrelsen anser att personaltillgången i Gävle och Sandvikens
fögderier inte svarar mot fögderiernas storlek med hänsyn till folk­
mängd och arbetsvolym. Även Söderhamns fögderi behöver personal­
förstärkning. På grund härav yrkas ett kvalificerat biträde i Gävle fög­
deri, ett kvalificerat biträde och ett biträde i Sandvikens fögderi samt
ett kvaUficerat biträde i Söderhamns fögderi ( + 162 177 kr.).

12.   Omkostnaderna beräknas minska ( — 98 000 kr.).
Kronofogdemyndigheterna.   13.   Löne-   och   prisomräkning   m. m.

581 000 kr.

14. Omkostnaderna beräknas öka ( + 30 000 kr.). Ökningen avser kostnader för flyttning av kronofogdemyndigheten i Söderhamn.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 21 658 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 6 610 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna tiU 5 606 000 kr. eller sammanlagt 33 874 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för yt­terligare en förste byråingenjör på naturvårdsenheten (2). Jag har även beräknat 75 000 kr. för tiUfällig personal I Gävle och Sandvikens fög­derier. Vidare har jag beräknat 30 000 kr. för flyttning av kronofogde­myndigheten i Söderhamn (14). Slutligen räknar jag med att en extra tjänst som kronoassistent i A 15 i Gävle distrikt och en ordinarie tjänst som kronoassistent i A 15 i Söderhamns distrikts dras in.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


63


 


 

 

 

 

 

 

Tf    C

 

l~-    ii

 

------ C-i

 

tn ii

 

t- X

 

13S   O

 

«'&

d

■Sq

C

a

kH

d c

ö

Irt 0)

 

.       tn

"S

 

x;

T3 'Öj

60

 

5

c

■2S

> 

B ii

ii ld

m-j

-a

 

60

 

O

 

l*i

cn

o

t

c o

k-

rT

i<

Os

 

  C

 

r- lu

 

tZ.

 

tn ii

 

t~~ X

 

Ot   CJ

 

■" d

 

60 OJ

d

.SO

C

 

Ul

ig| T3   IU

OJ

u

X

60

 

■5

c

>s

E

Irt 22 t-   C (U Irt

2

PQ J

 

 

d

 

.a

 

Ul

 

j2

cn

'd

CN

O

Os

IJ

 

 

Tf    C

 

C--   ii

 

.t

 

cn 1)

 

r~ X

 

Os o

 

" d

 

60 U

 

.SQ

 

 

 

■ta   tn

 

 

 

T3 "Öj

 

 

 

.iiä   cn

 

■2£

 

0) :rt

c

Wrtl

ii

 

Ul

 

 

 

0>

 

 

 

>.

m

 

r-

tn

 

tn

(N

C

r~-

Irt

C7

hJ

 

Västernorrlands län

 

 

 

 

 

 

17 1 1

1

1

o

O

o r

fN fN

+

O cn

+

+ 26 000         +  26 OÖO + 24 000         +  17 000

 

 

 

 

o +

o

so

cn

+

Tf  IO

Os

OOOOO    1

 

 

 

 

o

rt Os

O t-l

OOOOO   1 OOOOO .-H Os o cn cn

 

 

 

 

so

 

 

 

CN cn so

 

 

 

 

tn

 

 

r-

CN so CS

 

 

 

 

00

 

 

Tf

 

 

 

 

 

tfi

i     1

1

o

I ooo

 

 

 

 

o

1     1

1

o

 

 

 

 

 

 

 

 

o

ooo

 

 

 

 

o

 

 

os

t- \o o

 

 

 

 

fN

 

 

1

o cn r

 

 

 

 

P.C

 

 

Tf

 

 

 

 

 

to

 

 

+

+ +

 

 

 

 

+

1     1

1

o

1   1 o o o

 

 

 

 

O

1     1

1

o

1   1 o o o

 

 

 

 

o

 

 

o

 

 

 

 

 

O

 

 

to

r- fN o

 

 

 

 

st

 

 

IO

CJS Tt M

 

 

 

 

Os

 

 

to

 

 

 

 

 

so

 

 

+

+ +

 

 

 

 

+

oo fN

O

OOOOO

 

 

 

 

O

 

fN

 

 

 

 

 

o

rtl

t-C

r- CN cn SD Os

 

 

 

 

o

 

 

so

rt oo rt .,

 

 

 

 

Os

 

 

to

SO fN

 

 

 

 

 

 

Tf

 

 

 

 

 

in

00 <

Os

O

1888 1

 

O

 

j-,

o

+ +

+

o

 

 

o o

 

o

§

 

 

O

rtl CS so

 

 

 

cn

t

 

 

to

cn o cn

 

Tf

 

 

 

 

 

Tf

 

 

 

 

 

X

 

 

fN

 

 

 

 

 

 

 

+

+ + +

 

+

 

!■

+

oo Vi

cn

O

18888

 

o

 

Q

g

 

..N

 

 

o

 

 

 

+ +

+

o

oooo

 

o

 

O

o

o

o (N r-- o

 

Tf

 

,

Tt

 

 

\o

0 O O O

 

 

 

 

00

 

 

Vi

 >n '-

 

cl

 

 

Tf

 

 

(N

 

 

 

 

 

cn

 

 

+

+ + +

 

+

 

+

+

' CS

cn

Q(-,Q

 

 

 

o

o

Os to

Tt

ooSooo

 

 

 

o

o

CS

cn

 

o

 

o

o

 

 

H

un Tt On r- Tj-

 

.-

 

t--

Tf

 

 

 

CS vo 00 av cn

 

so

 

r-

fN

 

 

■nj- (S oo

 

o

 

 

cn

 

 

Vi

,-H

 

rtl

 

 

Os

 

 

 

 

 

k ii

 

 

t.

d

 

 

 

 

Irt

 

 

 

c o

tn

 

 

6o

 

'Eö

a

1 u.

 

 

onal

dläggande per g personal

 

Ul

rt

a

■ui

S-S ca   ii

iukvård

eseersättningar okalkostnader xpenser Därav engångsut

a

OJ

1

c

u o:

E

Myndighetsu Nytt fastighe register

 

S   rt >

 

e :o

c d

d

2

 

 

fc EO

 

< IJ

cPJW

-)

 

 

 

 


Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom­räkning m. m. 1 874 836 kr.

2.         Planeringsdirektören bör avlastas vissa uppgifter genom att en tjänst som avdelningsdirektör tillförs regionaleko­nomiska enheten. För att avlasta natur­vårdsenhetens arbetsbörda behövs en förste byråingenjör för vatten- och luft­vårdsärenden, en förste byråinspektör för allmän naturvård och ett kvaUficerat biträde för kamerala göromål. Arbetet med översiktlig fysisk planering med­för ökat tryck på planenhetens per­sonal som bör förstärkas med en byrå­direktör. Enheten är underbemannad på granskningssidan och behöver för såda­na ärenden ytterligare en byrådirektör ( + 415 951 kr.).

3.         Det ökade arbetet med skattetill-lägg och förseningsavgifter medför be­hov av en byråassistent på taxeringsen­heten. Kontrollen av mervärdeskattede­klarationer bör skärpas och mervärde­skatteenheten tillföras en förste byråsek­reterare. Dataenhetens chef bör få till­räcklig och kvalificerad hjälp med sina arbetsuppgifter genom att en byrådirek­tör tUlförs enheten ( + 188 561 kr.).

4.         De nya bestämmelserna om skatte­tillägg och förseningsavgifter har med­fört ökad arbetsbelastning för persona­len på rättsenheten som bör utökas med en assistent (+47 386 kr.).

5.         För handläggning av främst utbild­ningsärenden behövs en byrådirektör på administrativa enheten. För vård av länsstyrelsens arkiv begärs en arkivassi­stent (+113 309 kr.).

6.         Vidare begärs ytterligare medel för tiUfällig personal ( + 150 000 kr.).

7.         Omkostnaderna väntas öka ( + 449 057 kr.).

8.         Lantmäterienheten


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    64

a)         Löne- och prisomräkning m. m. 25 000 kr.

b)        Vården av enhetens arkivakter medför behov av en arkivassistent. Vidare begärs medel för tillfällig arbetskraft (+162 956 kr.).

c)         Omkostnaderna beräknas öka (+56 944 kr.).

Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 674 000 kr.

10. Omkostnaderna beräknas öka för bl. a. ny- och ersättningsan­skaffning av maskiner m. m. ( + 20 000 kr.).

Kronofogdemyndigheterna.. 11. Löne- och prisomräkning m.m. 360 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 22 171 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 6 109 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 6 106 000 kr. eller sammanlagt 34 386 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för yt­terligare en byrådirektör på planenheten och en på dataenheten (2, 3). Jag har vidare beräknat medel för en förstärkning av länsstyrelseorga­nisationen med en biträdande länspolischef, fem tjänster i poliskarriä­ren och ett biträde. Jag har även beräknat 20 000 kr. för ny- och er­sättningsanskaffning av kontorsmaskiner m. m. vid lokala skattemyn­digheterna. Slutligen räknar jag med att en ordinarie tjänst som krono­assistent i A 15 i Örnsköldsviks distrikt och en tjänst som kronoassistent i befordringsgång i Sollefteå distrikt dras in.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


65


 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jämtlands län

 

 

Tf    C

fN     CN

o   1 O o o   1                     o

 

r~- ii

1        1

 

 

tn ii

1        1

oooo                        o

 

t- X

 

cn      IO Tt SO                              «

 

os  CJ

 

t~.                                         oe

 

Mg-

 

+     + + +                        +

 

•=D

 

 

 

o

 

 

c

c c

 

 

 

Irt OJ

 

 

rt

tn

I     i        1

o   1 o o o   1                     o

ii

c 2"

1     1        1

o   1 ooo  1                     g

 

oooo                        o cn      rt Tf CJS                            f;

'O

    Ul

 

so         rt                                                           00

fl

Sa S

 

.-                                                       t1

E

ii :d

 

+   + + +               +

m-j

 

 

TS

 

 

 

Of)

 

so SO     fN

o o o o o   I                     o

t2

 

Tf       IfJ

 

t*-i o

cn

 

OOOOO                                o

c

 

 

rt so cn so r-                          cn

o

cn"

 

r      r.- oo                              "

I_l

r-

 

cn      rt rt                                   so

i4

os

Tf    C

 

CN                                                                  CN

 

EXtS

1        1             1

O  1 O O O  1                   2

 

cn o>

1        1             1

o  1 ooo                       o

 

r- X

 

oooo                       o

 

lOs   CJ_

 

o      rt oo t-                             

 

" d

60 ii

 

r         00                            )0 CN                                         tn

d

.SQ

 

+     + + +                        +

c

kn

 

 

t-

■o j.

 

 

u

Irt 8

 

 

o>

 

 

.c

-si

1        1             1

O    1  O O O    1                            ®

00

1        1             1

 

c

 

oo      CN                                r

'S c

 

     -              g

E ii

ffl J

 

+   + + +              +

'd tn

 

cn O   t?

OOOOO   1                          o

 

 

_ca

cn

OOOOO                              o

d

 

so 00  t Tf  rt                                                 so

O

cs

 

r-      IO rt                            so

Os

 

IO              CN rt                                   os

r                                               f

 

Tf    C

rt rt     fN

OOOOOI       o      o<=

 

(--■   IU

1     1        1

 

 

t.-

1     1        1

OOOOO            o      o®

 

1 X

 

r~.rtTtiOrt           U-I      Os   'S

 

Os   CJ

 

Tf     fN r~ 00          o            y

 

" d

60 OJ

 

oo                                          1-1 t1

 

SÖ

 

+++++     +    1  +

 

TJ   _

 

 

 

■i   f

rt (N   cn

oooooo     o     o   o

 

 

+ +   +

oooooo     o     o   o

 

""2

oooooo     o     o   SS

 

rt   ZT

J£   Ui

Irt   Ui

 

Tfrtcniocnos      o      00   

 

 

rtl      cn r- fN rt      CN             r o             CN                        cn

 

i: c

 

.1                                                      

C

ii Irt

CQ J

 

+++++     +   ++

 

ö r4    M

oooooo     ooo

ki

 

t rf   

 

>l

cn

Z    

OOOOOO      o      o    o

 

r

 

vrj-or-f      c      r--  

Ul

 

 

Ti-  rf ID ts      >n      r-   VI

C

fi

 

a\      m x~- ■           Vi             fn

Irt

Os

 

o                                               f

hJ

 

 

T-I 0)

 

 

"w

  s

 

 

c o

Vi

s  s 1

6o a

 

 

C,

8.

c S

   C   3  

1-         S  S •£

ra i-i       6o IU -S 2?

1 II Ulls

 

 

1 s

o   -   60

5   ta >

6o.S-Sgli2|SZ2

cioojoxrt"

 

 

CU ao

< H4w'a;rtmj    hJ


Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom­räkning m. m. 1 012 652 kr.

2.    På allmänna enheten behövs för handläggning av främst utsökningsären­den en förste länsnotarie (+71 019 kr.).

3.    Civilbefälhavarens kansli bör för­stärkas med en byråsekreterare ( + 53 600 kr.).

4.    Vidare begärs medel för ett kon­torsbiträde m. m. ( + 51 692 kr.).

5.    Omkostnadema väntas öka ( + 157 037 kr.).

6.    Lantmäterienheten

Löne- och prisomräkning m. m. 28 000 kr.

Lokala skattemyndigheterna. 1. Löne-och prisomräkning m. m. 386 000 kr.

8. Länsstyrelsen yrkar medel för an­ställande av tillfällig personal för sorte-rlngsgöromål ( + 116 000 kr.).

Kronofogdgemyndigheten. 9. Löne-och prisomräkning m. m. 187 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställning­en beräknar jag medelsbehovet för läns­styrelsen till 14 475 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 3 332 000 kr. och för kronofogdemyndigheten till 2 731000 kr. eller sammanlagt 20 538 000 kr.

Jag har därvid räknat med att tjäns­ten som länspolischef och en tjänst som biträde dras in. Jag räknar även med att två ordinarie tjänster som kronoassistent i A 15 i Östersunds distrikt dras in.

Länsstyrelsen har, som tidigare sagts, i sin redovisning av prioritetsgrupp O fö­reslagit en sammanläggning av länets tre fögderier. Riksskatteverket har inte haft någon erinran mot förslaget.

Den nuvarande indelningen av länet i tre fögderier — alla med den lokala


5    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bil. 14


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    66

skattemyndigheten förlagd till Östersund — fastställdes den 1 januari 1967 i samband med förstatligandet av uppbördsverken och omorgani­sationen av de lokala skattemyndigheterna m. m. (prop. 1966: 66, SU 1966: 95, rskr 1966: 221). Huvudprincipen för den då genomförda in­delningen av landet i fögderier var att göra fögderiernas verksamhets­områden så stora att de ger underlag för en rationell kontorsorganisa­tion och att samtidigt tillgodose rimliga anspråk på service gentemot all­mänheten och andra myndigheter.

Jag delar länsstyrelsens uppfattning att den nuvarande indelningen av länet i tre fögderier stationerade i residensstaden och f. n. med gemensamma kontorslokaler är föga rationell. En sammanläggning av fögderierna till ett fögderi med en enda lokal skattemyndighet i Öster­sund ger möjlighet till viss personalbesparing och en mera rationell kontorsorganisation och innebär inte någon försämring i servicehänseen­de. Lämplig tidpunkt för sammanläggning är den 1 januari 1974, då länet till följd av kommunindelningsändring tillförs nuvarande Fjällsjö kommun från Västernorrlands län. Jag avser att föreslå Kungl. Maj:t att ändring av den nuvarande fögderiindelningen av Jämtlands län på sätt nu redovisats görs fr. o. m. nyssnämnda tidpunkt.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


67


 


+ +

Ot SD   in

so     t-

C3s m   ö

os   O

+   +

CN CS    ■*

+ +    +

to so     ■ 00 .-H     o

CN   cn

OJ d

s <=

rt  tn 60 S

iS-ft

   60 S'

rt >

KO

Västerbottens län

 

 

  C

 

t   O

 

■--.(4;

 

cn CD

 

r- j=

 

ON   O

 

•&

 

c Q

rt

 

C

T3

t-,

c C

B

Irt 0)

 

t/i

ID

 

f

5

t3 CU

    Ui

B

S s

>> 

2 c

e

tu Irt CQ J

■o

 

00

 

0

 

t.-l

cn

o

r-

c o

 

il

OS

 

 c

 

r- 5

 

-UZt

 

cn OJ

 

t- j=

 

os tj

 

' d

 

60 OJ

d

.SQ

C

Ul

ii

O

=s|

X

T3 "o

_6p

5

 

E

 (/i

OJ

mj

 

 

 

 

d

 

.X

 

Ui

 

J3

cn

"rt

CN

O

CJs

hJ

 

 

Tf    C

 

t- 

 

cn OJ

 

r- X

 

Os o

 

rt    c

 

60 OJ

 

cQ

 

 

 

'C

 

'O _

 

 

 

 

 

T3 Ij

 

rt   >-i

 

C  >>

 

.  tn

 

:rt  t"

 

>:: c

 

OJ 1«

c

m J

OJ

 

tn

 

 

 

"Öj

 

t-i

 

>> 

cn

tn

r

t/i

rT

Irt

Os


oooo o I o o o o     ooo

+   + + +

oooo

o       I o o o

o           ooo

fN           rt SD CN

rt             cN  r-   rt

cn

+   + + +

OOOOO OOOOO OOOOO o CJS so os Tf os        rt o CN

tn      CN cn rt

oooooo oooooo oooooo to cn cn SD rtl o

Tf              Tf o (

++++7

oooooo oooooo oooooo

CJS cn IO CN o o
r-         IO os r-

+ + + + +

oooooo
oooooo
oooooo
fN r r -. r- IO
Tf IO cn 00 00
fN              to cn --H

oooooo oooooo oooooo

to so cn cn Tt IO so      Tt to o cn

I             fN rt

+ + + + +

OOOOO OOOOO OOOOO Os so Tf cn to

so        Tf IO SD

Tf              fN r

+ + + + +

oooooo oooooo oooooo

to Tf oo cn rtl to o cn os tt Tf r-

o          Tf Tf o

CU 60

eo OJ

. d

c c

6o IU RX

6o OJ

G       t

tn o   "3  tn   9

M .i< -g 53 ;i J?    OJ g  ä> rt

:0 .5. I"  P

OJ

o 0) ä

2

 ta Irt

 


o o o o so fN

+

o o o .-I

CN Tt

+

o o o

so Os cn

+

+

o o o

TT

f

CN

ooo o o o o     o   o

o CN Os IO       .    o

+

so

+

ooo
ooo
ooo
Tf cn
so                o

rt                   fN

fN

+   + +

ooo ooo o     o   o

so   m

r-   Os

00

00

c a


Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräk­ning m. m. 1 554 969 kr.

2.    På naturvårdsenheten behövs för­stärkning med en byrådirektör för de omfattande uppgifter enheten ålagts att fullgöra. Arbetsbelastningen på planen­heten har ökat kraftigt under senare år och en byrådirektör bör tillföras enheten. Försvarsenheten behöver för handlägg­ning av ärenden rörande länsstyrelsens krigsorganisation, beredskap m. m. en förste byråinspektör (+222 112 kr.).

3.    Med hänsyn till telefonväxelns stor­lek m. m. behövs ytterligare en telefo­nist. Vidare begärs medel för tillfällig arbetskraft och för ytterligare arvoden till nämndemän i länsrätt och länsskatte­rätt (+96 219 kr.).

4.    Omkostnaderna väntas öka (+ 163 000 kr.).

5.    Lantmäterienheten

 

a)    Löne- och prisomräkning m. m. 44 500 kr.

b)   Länsstyrelsen begär ytterligare me­del motsvarande lön till en ingenjör och ett biträde. Vidare begärs medel för ny telefonutmstning m.m. (+123 200 kr.).

Lokala skattemyndigheterna. 6. Löne-och prisomräkning m. m. 557 000 kr.

7. Omkostnaderna berälcnas öka ( + 72 000 kr.). Härvid har 70 000 kr. be­räknats för nyanskaffning av möbler och maskiner till lokala skattemyndigheten i Umeå.

Kronofogdemyndigheterna. 8. Löne-och prisomräkningar m. m. 377 894 kr.

9. För handläggning av kvalificerade mål avseende bl. a. utmätning i lön yr­kas utbyte av en kronoassistent mot en förste kronoassistent i Umeå distrikt. I samma distrikt yrkar länsstyrelsen även en expeditionsvakt (+43 106 kr.).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    68

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 19 504 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 5 620 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna tUl 4 308 000 kr. eller sammanlagt 29 432 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för yt­terligare ett biträde (3). Jag har vidare beräknat 35 000 kr. i engångsut­gift för anskaffning av säkerhetsskåp (4). Jag har även beräknat 70 000 kr. för möbler och maskiner tiU lokala skattemyndigheten i Umeå (7).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


69


 


I   I


Os

O


so

+

 t—

+ +

O O

o o m

o

+

00 CN

+ +

tn o O so —• CS

o o o 00   cn

00     fN

Tt

o>  d

•o a

c o

d   Ui

6"   Ir!


60


h X--0


Norrbottens län

 

 

 

 

 

Tf    C

 

(  tu

 

-.-tl-

 

cn OJ

 

r- X

 

os u

 

sis-

 

.EQ

rt

 

C

O

k-

c c

2

Irt OJ

 

tn

"oj

 

X

ö'S SS-

2 S

00

'B

B

OJ

QJ :d

POhJ

■o

 

60

 

O

 

C-i

cn

O

r

2

 

CN

r

Os

 

Tf c

 

r~ tu

 

-tX

 

cn OJ

 

r- X

 

os o

 

" d

 

60 OJ

d

.SQ

C

k-

b.

T3   -

OJ

c C

 

Irt s

OJ

s.

t3 'Öj

60

-<

■5

C   >>

c

  1

 

■2S

OJ Irt

OJ

mj

 

 

ca

 

 

cn

 

_c8

cn f

"3

CN

rtl

Os

 

"*  C

 

t S

 

 

 

cn o

 

r~x

 

Os  CJ

 

"" d

 

60 OJ

 

.SQ

 

 

 

IrtJ

 

 

 

T3 'ÖJ

 

C 5-

 

.  tn

 

■2S

 

a> -i:

c

PQ J

u

 

 

 

rt

 

'ÖJ

 

kH

 

cn

m

r-

tn

C

 

Irt

 


O    I  O O O

fN

+

o  i o o o o     ooo

+ + +

o                 ooo
o  I o o o

o                 ooo

os           cn Os os

O            cn os —

Tf

+   + + +

§o O O O oooo

OOOOO i~ Os Tf so r~ 1 cn CN 00 cn  cn Tf rt

to

O      I o o o o

o       I o o o o

o            oooo

t-.   so r- cn IO

00                     so fN

to

+     + + +

o               I o o o o

o                 i oo oo

o                    oooo

Os              -- CN 00 !

o                - so so cn
OS

+       + + +

OOOOO OOOOO OOOOO so t CN 00 Tf o rt — so CN       rt IO CN

to

OOOOO
OOOOO
OOOOO
—t cn Os Tt H
so Tf oo
oo
             rtl

OOO OOO

ooo

Tf        Tf      to

Tf       CN    -H

<                fN

+

+ + + +

fN

+

8

o o o o o o Os r~ fn cn

Tt

+      +

OOOOO

88888

os cn Os Tt fN

so       so 00 Os _       CN rt to

+

+ + + + +

O O o <

8881

o o o

>                 o o                     o

>                 o o                     o

>                 o o                     o

cn tt IO Os to o                i3s

cn CN tt cn IO rtl             cn

        t— 00 rt CN            Tf

r~             rtrt                rt

6<) OJ

e X

"3   C Op tu

-■g

IU

a d

.S

SZ2

UJ -g !rt o OJ =■ . o - tn s ä; 5j Irt

ca

d X

o  :o .2, u o X  rt


C   aj   ctl   OJ -a rt


Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräk­ning m. m. 2 170 913 kr.

2.         Den växande ärendebalansen visar att rättsenheten ej har tilldelats tUlräck­ligt många tjänster. Enheten behöver en tjänst som länsassessor i B 5 i utbyte mot en i A 26. Vidare behövs på enhe­ten en förste byråsekreterare ( + 77 656 kr.).

3.         På länspolischefens expedition be­hövs förstärkning med en polisintendent, en poliskommissarie, en kriminalkom­missarie, en polisinspektör och ett kvali­ficerat biträde för att länspolischefen ef­fektivt skall kunna fullgöra sina uppgif­ter som verkställande ledningsorgan för de många polisdistrikten i länet ( + 319 280 kr.).

4.         För handläggning av informations-och utbildningsfrågor behövs en förste byråsekreterare, för handhavande av länsstyrelsens bibliotek en förste byrå-sekreterare, och för handläggning av per­sonalärenden en assistent, allt på admini­strativa enheten ( + 178 870 kr.).

5.         Civilbefälhavarens kansli bör tillfö­ras en byråinspektör (+58 862 kr.).

6.         Vidare begärs medel för främst bi­trädespersonal (+747 419 kr.).

7.         Omkostnaderna väntas öka ( + 664 000 kr.).

8.         Lantmäterienheten

Löne- och prisomräkning m. m. 120 000 kr.

Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne-och prisomräkning m. m. 611 414 kr.

10. Under hänvisning tUl att arbets­uppgifterna för de lokala skattemyndig­heterna har ökat under de senaste åren och kommer att öka än mer under de närmast följande åren yrkar länsstyrel­sen en fögderisekreterare i Luleå fögde­ri, en fögderiassistent i Arvidsjaurs fög-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    70

deri, en landskanslist i Bodens fögderi samt ett kvalificerat biträde i vart och ett av Gällivare, Haparanda, Kalix, Kiruna och Piteå fögderier ( + 396 586 kr.).

11. Omkostnaderna beräknas öka (+42 000 kr.). Härvid har beräk­nats 5 000 kr. för inköp av fotokopieringsapparat till lokala skattemyn­digheten i Arvidsjaur.

Kronofogdemyndigheterna. 12. Löne- och prisomräkning m.m. 560 000 kr.

Departementschef en

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen tUl 24 639 000 kr., för lokala skattemyndighetema tiU 6 790 000 kr. och för kronofogdemyndighetema till 6 702 000 kr. eller sammanlagt 38 131 000 kr. Jag har därvid beräknat 75 000 kr. för tUl­fällig personal i Kiruna och Piteå fögderier. Vidare har jag beräknat 5 000 kr. för fotokopieringsapparat till lokala skattemyndigheten i Ar­vidsjaur (11). SlutUgen räknar jag med att en ordinarie tjänst som krono­assistent i A 15 i Kiruna distrikt dras in.

Diverse ändamål

Inom ramen för medel till diverse ändamål bestrids bl. a. länsstyrel­sernas kostnader för maskinhyror och utrustning till datakontoren. Jag beräknar att länsstyrelsemas kostnader för utrustning till datakontoren minskar med 11 000 kr. Jag räknar vidare med minskning av kostnader­na för UtbUdning i psykologiskt försvar med 30 000 kr. och av kostna­dema   för   utökade   uppgifter   som   fastighetsregistermyndighet   med

1  000 000 kr. Kostnaderna för bl. a. utbildningsverksamheten hos läns­
styrelsernas organisationsnämnd väntas öka. Jag räknar därför med
ytterligare 400 000 kr. för detta ändamål. Härvid har jag beräknat me­
del bl. a. för ytterligare två byrådirektörer vid nämnden. Dessutom be­
räknar jag ytterligare 30 000 kr! för kostnader för landshövdingarnas
tjänstebostäder.

Jag räknar vidare med ökningar av kostnaderna för central löneutbe­talning till kronofogdemyndigheternas personal med 8 000 kr. och av kostnadema för utbildning av samma personal med 120 000 kr. under budgetåret. För det fortsatta utveckUngsarbetet av det s. k. riksprojek­tet  för ADB   inom   exekutionsväsendet  har jag  beräknat ytterligare

2  000 000 kr. Det inom projektet planerade arbetet med systemutveck­
ling och försöksverksamhet under budgetåret kommer att kräva konsult-
arbetskraft i ökad omfattning. Av beloppet, till Kungl. Maj:ts disposition
under anslaget Kronofogdemyndigheterna avses 635 000 kr. skola dispo­
neras för lönekostnader för personal som fullgör notarietjänstgöring hos
kronofogdemyndighet enligt notariekungörelsen (1972: 519).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


71


Diverse ändamål


Tf   C

C!

t- ,0J

td

----------------- t4_

u

cn OJ

 

r- X

4=

CJs  o

CO

 

 

60 rr

c

■.Eq

1

1

OJ

Irt _

T)

60

 fi

o

? >■

CQ

CN r-

Os


t


 

1

o

i '

o

8

o

60

o

CN

CN

Vi CO

t-1

+

+

+

1

+

1

8

8 1

o

1

o o o

00

o

CN

CS

Vt

fn o cn

fN

+

+

+

+

+

o o

o

o

88

o o

1

O O

o

§

1

o

88

cn cn

m

Vi

cn

t-i

TT

 

11

cn rt

 

t-


cn oi Ot o


O

o

O

o o


+

60

o

■Sq

o

c

S'

1-

Irt

k

OJ

m

os

S fi

tn ii

(3S   CJ 60 S"

■.EQ

5S

pa


rt      o      cn

+      +

+      +

 

8

o

O

8

1

O

o

o

8

Tf SO CS

Tf

SO

SO

o

O to CS

o

O cn

S

>-

CN

 

 

 


o o o

8

o

O

o o

o


o

so


_   cn T3  C


 

o

 

o

 

o

o

CN

CN

O

SO

IO

in

 

o

 

o

o

o

H

CN

iri

SO

(N

90

1

TT

1

1

o

fN

Tt

cn

cn m

o

Tf

1

cn

1

o

 

o

 

o

o

CN

Os

Tf

O

cn

in

os

in

 

fn


 


-o c


E S

k.       rt

OJ                 rt

rt          tu

.2      X 00     t:

OJ                  3

■I|S

OJ   00

'rt c 2 lEfi

' - tu

>§

ra   O

&

c  ii ■fi "O

2-2

,0S r,;o a


c


OJ

■a

6o5 O 1(5


4-)  .  IO ti::i

t" o.

t-i i; ;

.11

t «

3   rt

i: -a

o O'

ll

2 5

tn   d

rt T3

S   ;3


d C it

Irt      ;-

tn c 5 _ rt  in   c- T3

C   fi   60 Irt

'-I O c: *- OJ -- .5  cn

i2 rt'0 S  S > X k. rt :0   OJ

tili

|og.=t


1-S

c/1 -o

tagk-rt 3    W


_c3 X TJ


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    72

Med hänvisning tiU sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till diverse ändamål tUl 30 647 OOO kr. för länsstyrelserna, 562 000 kr. för lokala skattemyndigheterna och 8 689 000 kr. för kronofogdemyn­dighetema eller sammanlagt 39 898 000 kr.

HemstäUan

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     till Länsstyrelserna för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslags­anslag av 613 116 000 kr.;

2.     till Lokala skattemyndigheterna för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 183 205 000 kr.;

3.     till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 154 007 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    73

C PLANVASENDET

C1. Statens planverk

1971/72 Utgift           9 453 330

1972/73 Anslag        11201000 1973/74 Förslag       12 666 000

Statens planverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden om planläggning av bebyggelse och om byggnadsväsendet. Det åligger ver­ket att i anslutning till den allmänna uppsikten .över planläggningen och byggnadsväsendet ge råd och vägledning för planläggningen samt med­dela föreskrifter, råd och anvisningar för byggnadsväsendet ävensom att verka för samordning mellan planverkets och andra myndigheters insat­ser på dessa områden.

Planverket leds av en styrelse. Chef för planverket är en generaldi­rektör. Inom verket finns fyra byråer, administrativa byrån, planbyrån, utvecklingsbyrån och tekniska byrån.

1972 / 73            Beräknad ändring 1973 / 74

Planverket              Departements-

chefen

Personal

 

Handläggande personal

78

+ 9

+ 6

Övrig personal

36

+  1

+ 1

 

114

+ 10

+ 7

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

8 239 000

+ 1609 000

+1 645 000

Sjukvård

12 000

+       2 000

+       2 000

Reseersättningar

272 000

-h     40 000

+     25 000

därav utomnordiska resor

( 35 000)

(+       5 000)

(+       5 000)

Lokalkostnader

803 000

+     70 000

+     70 000

Expenser

1 875 000

+     44 000

—   277 000

därav engångsutgifter

(300 000)

(               -)

(               -)

 

11 201 000

+ 1765 000

+ 1465 000

Planverket

1.        Löne- och prisomräkning 817 748 kr.

2.        I O-altematlvet förordar planverket en nedskärning av det utveck­lingsarbete som bedrivs inom utvecklingsbyrån och tekniska byrån samt lägre utnyttjande av experter och sakkunniga. Nedskärningen motsvarar fyra tjänster för handläggare och 227 000 kr. i expertmedel. Planver­ket räknar vidare med att en tjänst bör dras in vid administrativa byrån.


 


prop. 1973:1   Bilaga 14    Civildepartementet                                                     74

vilket medför en besparing på 38 000 kr. Minskade medel för resor och expenser kan medföra en ytterligare besparing på 61 000 kr. Planverket framhåller att en sådan nedskärning av verkets utvecklingsarbete som detta alternativ skulle innebära framstår som föga önskvärd, eftersom behovet av råd och anvisningar för planering och byggande är mycket stort.

3.    Planverket strävar efter att i sitt utrednings- och utvecklingsarbete i ökad utsträckning anlita konsulter. För bl. a. utredningar rörande Svensk Byggnorm samt engagemang inom Nordiska kommittén för byggbestämmelser och övrig internationell verksamhet behövs ytter­ligare medel ( + 150 000 kr.).

4.    För insamling av erfarenheter av tillämpningen av Svensk Bygg­norm, verkets typgodkännande verksamhet och tillverkningskontroll er­fordras en tjänst för byrådirektör (+94 380 kr.).

5.    För projekt avseende planekonomiska redovisningar samt för att tillföra verkets anvisningsarbete relevant ekonomisk fackkunskap er­fordras en tjänst för byrådirektör (+85 883 kr.).

6.    För behandling av frågor om funktionella och miljömässiga krav på bostäders och arbetslokalers utformning behövs en tjänst för byrå­direktör (+ 85 883 kr.).

7.    För förberedelse- och organisationsarbete för sådan kurs- och kon­ferensverksamhet som ankommer på verket erfordras en tjänst för förste byråsekreterare (+ 71 247 kr.).

8.    För övriga uppgifter inom verket begärs förstärkningar med ytter­ligare sex tjänster (+ 447 342 kr.).

I avvaktan på statsmaktemas ställningstagande till frågor om den fy­siska riksplaneringen avstår verket från att äska medel för denna verk­samhet.

Departementschefen

Planverket får i samband med den fortsatta fysiska riksplaneringen viktiga och omfattande arbetsuppgifter. Enligt den redogörelse som jag har lämnat vid anmälan av förslag till riksdagen i anslutning tiU den fysiska riksplaneringen (prop. 1972: 111 bil. 2) skall planverket ha en samordnande funktion bl. a. när det gäller uppläggning och genom­förande av inventeringar och utredningar. Planverket skall vidare svara för utveckling och försöksverksamhet beträffande metoder och former för kommunal och interkouimunal översiktsplanering i syfte att tillgodo­se den fysiska riksplaneringens mål samt utveckling av lokaliserings­planer för spridd fritidsbebyggelse m. m.

Det är inte möjligt att tillföra planverket nya resurser för alla de uppgifter som jag nu har berört. Resursbehovet måste till viss del till­godoses genom en omprioritering av andra verksamheter inom verket.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    75

Uppgifterna inom den fysiska riksplaneringen bör hållas samman inom en enhet, som bör inrättas för dessa uppgifter. Till denna enhet bör från andra enheter vid verket föras över dels sådana verksamheter rörande fysisk riksplanering som redan utförs i begränsad omfattning, dels resurser från sådana andra verksamheter som bedöms få stå till­baka för nya uppgifter inom den fysiska riksplaneringen.

Huvuddelen av den nuvarande utvecklingsbyråns sektion för över­siktsplanering torde böra fogas in i den nya enheten. Arbetet inom ut­vecklingsbyrån kan därigenom fortsättningsvis koncentreras på uppgif­terna att meddela råd och anvisningar för bebyggelseplaneringen i snä­vare bemärkelse. Jag har vid min prövning av O-alternativet funnit att de medel för anlitande av experter m. m. som tagits upp i detta altema­tiv — 227 000 kr. — också kan räknas den fysiska riksplaneringen till godo. Det sammanlagda behovet av expertmedel för uppgifter inom den fysiska riksplaneringen beräknar jag till 300 000 kr. Utöver resurser som, på sätt som jag nu har berört, kan föras över till den nya enheten bör enheten tillföras åtta nya tjänster.

Min prövning av O-alternativet innebär vidare att en tjänst inom administrativa byrån bör avvecklas.

Med hänvisning till sammanställningen i övrigt beräknar jag anslaget till 12 666 000 kr. Jag har därvid beräknat bl. a. ytteriigare 150 000 kr. i expertmedel (3) och 150 000 kr. till statens va-nämnd.

Jag avser att ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag beträf­fande avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor som behövs i anledning av den omorganisation inom planverket som jag har förordat.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens planverk för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 12 666 000 kr.

C 2. Bidrag till översiktlig planering ni. m.

1971/72 Utgift              161643              Reservation                774 343

1972/73 Anslag        10 140 000
1973/74 Förslag         4 219 000

Från anslaget bestrids enligt föreskrifterna i kungörelsen (1958: 163) angående statsbidrag till vissa plankostnader och I prop. 1947: 245 an­givna grunder dels övergångsvis kostnader för upprättande av region-plan i enlighet med byggnadslagstiftningens föreskrifter, dels vissa väg-föreningskostnader för genomförande av byggnadsplan. För innevaran­de budgetår har Kungl. Maj:t föreskrivit att högst 400 000 kr. fär an-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    76

vändas till från allmän synpunkt angelägna planerlngsföretag i andra former än sådana som byggnadslagen (1947: 385) anvisar.

Planverket

Regionplanering enligt byggnadslagen pågår f. n. i Göteborgs-, Kal­mar- och Stockholmsregionerna. Plan för Sundsvallsreglonen har läm­nats in för fastställelse. Plan för Sjuhäradsbygden har ställts ut och kan förväntas bli inlämnad för fastställelse under budgetåret 1972/73.

Planverket bedömer att det under innevarande budgetår kan bil ak­tuellt att avlösa beviljade förskott tUl Sundsvallsregionen, Sjuhäradsbyg­den och Stockholmsregionen. För tiden t. o. m. år 1971 har förskott lämnats med resp. 257 000, 487 000 och 8 774 000 kr. För år 1972 föreligger en framställning från Stockholmsregionen om förskott med yt­terligare 1 618 600 kr. Skulle denna framstäUning bifallas i sin helhet kommer behovet av bidrag till Stockholmsregionen att uppgå till 10 392 600 kr. Totalt föreligger således för budgetåret 1972/73 ett be­hov av bidragsmedel med 11 136 600 kr.

För budgetåret 1973/74 kan aktualiseras bidrag till regionplaneförbun-det för Göteborg med omgivningar med 3 035 000 kr.

Frågan om avlösning av förskott till Södra Kalmar läns regionplane-förbund bedöms bli aktuell tidigast under budgetåret 1974/75.

Behovet av medel för planering i andra former än byggnadslagen an­visar beräknas under budgetåret 1973/74 uppgå till 500 000 kr. Sam­manlagt bör anslaget tillföras 4 596 000 kr.

Departementschefen

I enlighet med beslut av 1971 och 1972 års riksdagar (prop. 1971: 1 bil. 14, CU 1971:7, rskr 1971:35 samt prop. 1972:1 bil. 14, CU 1972: 7, rskr 1972: 70) pågår f. n. en avveckling av det statliga finan­siella stödet till upprättande av regionplaner. Avvecklingen sker genom att de till verksamheterna utgående förskotten — efter en prövning av omständigheterna i varje särskilt fall — under en övergångstid successivt begränsas.

Kungl. Maj:t har under innevarande budgetår beslutat om förskott till kostnaderna för regionplaneringen under år 1972. Förskott har be­viljats med 840 000 kr. till Stockholmsregionen, med 78 000 kr. till Kalmarregionen och med 470 000 kr. till Göteborgsregionen.

Regionplaneringen inom Sundsvallsregionen, Sjuhäradsbygden och Stockholmsregionen är nu inne i avslutande skeden. Jag bedömer i likhet med planverket att förskott under budgetåret 1973/74 blir aktuella en­dast till Kalmar- och Göteborgsregionerna. Jag beräknar att förskott kan behöva utgå med omkring 100 000 kr. till Kalmarregionen och 385 000 kr. till Göteborgsregionen. Under det därpå följande budget­året torde förskott aktualiseras endast beträffande Kalmarregionen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    77

Som planverket har anfört kan det under tiden t. o. m. budgetåret 1973/74 bli aktuellt att genom bidrag avlösa utestående förskott hos samtliga förbund, med undantag för regionplaneförbundet för Södra Kalmar län. Enligt de beräkningar som jag gjort torde bidragen komma att uppgå till 257 000 kr. för Sundsvallsregionen, 487 000 kr. för Sju­häradsbygden, 9 614 000 kr. för Stockholmsregionen och 2 920 000 kr. för Göteborgsregionen. Det sammanlagda medelsbehovet för avlösning av förskott torde alltså uppgå till 13 278 000 kr. Anslaget för 1973/74 behöver för detta ändamål tillföras ett belopp av 3,2 milj. kr.

Ur medel som anvisats för stöd av planeringsföretag som bedrivs i andra former än enligt byggnadslagen har under budgetåret 1971/72 och hittills under innevarande budgetår lämnats bidrag för utrednings-och planeringsverksamhet rörande fjällvärlden, Gotland, Visby inner­stad och den s. k. Höga kusten i Västernorrlands län. Ytterligare fram­ställningar om bidrag torde vara att vänta under innevarande budgetår. Medelsbehovet för detta ändamål under budgetåret 1973/74 har plan­verket beräknat till 500 000 kr.

Under detta anslag bör beräknas medel även för stöd tiU sådan översiktlig planering i kommunerna som hänger samman med den fortsatta fysiska riksplaneringen. Jag har berört denna fråga vid min föredragning i anslutning till prop. 1972: 111. I propositionen uttalades bl. a. att statsmakterna bör ge ett ökat direkt stöd till planeringen i regioner där kommunerna har begränsade planeringsresurser men där överväganden från rikssynpunkt föranleder omfattande planeringsin­satser. Bidragsgivningen skulle vidgas tUl att omfatta även general­planering som sker för tillgodoseende av riksintressen. Den närmare prövningen av om och i vilken utsträckning bidrag skall lämnas bör enligt propositionen åvila Kungl. Maj:t och ske med hänsyn tUl om­ständighetema i varje särskilt fall. Riksdagen har anslutit sig till vad som sålunda uttalats i propositionen.

Den vidgade bidragsgivningen bör alltså prövas från faU till fall en­ligt i princip samma grunder som gäller för den bidragsgivning som avser stöd till planering i andra former än byggnadslagen anvisar. Det bör få ankomma på Kungl. Maj:t att inom ramen för de medel som riksdagen anvisar bestämma om bidragens fördelning på olika former av planeringsföretag. Det sammanlagda medelsbehovet under budget­året 1973/74 för de ändamål jag nu har berört beräknar jag till 1 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att  till  Bidrag  till  översiktlig planering  m. m.  för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 4 219 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                 78

D OCH E LANTMÄTERI- OCH KARTVÄSENDET

Den statliga kartverksamhetens inriktning och organisation

Inledning

Under senare år har flera utredningar genomförts och förslag lagts fram i olika kartfrågor. Utredningarna och förslagen har behandlat frå­gor som nära berör verksamheterna vid lantmäteriet och rikets allmän­na kartverk.

Det efter remissbehandling av utredningama och förslagen samlade materialet har beretts inom civildepartementet. Resultatet av denna be­redning har redovisats i promemorian (Ds C 1972: 2) Statlig kartverk­samhet (promemorian).

Promemorian har remissbehandlats. Remissyttranden har avgetts av centralnämnden för fastighetsdata (CFD), överbefälhavaren (ÖB), sta­tens vägverk, sjöfartsverket, luftfartsverket, statskontoret, byggnadssty­relsen, riksrevisionsverket, riksantikvarieämbetet, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, statens naturvårdsverk, statens planverk, lantmäteristy­relsen, kartverket, kartverkskommissionen, Sveriges geologiska under­sökning (SGU), tekniska högskolan i Stockholm (KTH), länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Kronobergs, Kalmar, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Kartografiska sällskapet. Landsorganisationen i Sve­rige (LO), Statsanställdas förbund, Statstjänstemannaförbundet, Svenska industritjänstemannaförbundet. Svenska kommunal-tekniska föreningen. Svenska kommunförbundet. Svenska konsulterande ingenjörers förening. Svenska reproduktions aktiebolaget (SRA), Svenska sällskapet för foto-grammetri, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges civilingenjörsförbund, Sveriges lantmätareförening samt Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

Remissinstanserna har bifogat yttranden, länsstyrelsen i Stockholms län från Stockholms, Södertälje, Nacka och Huddinge kommuner, läns­styrelsen i Uppsala län från landsantikvarien och vägförvaltningen i länet samt Uppsala och Enköpings kommuner, länsstyrelsen i Södermanlands län från Eskilstuna och Nyköpings kommuner, länsstyrelsen i Krono­bergs län från Växjö, Tingsryds och Uppvidinge kommuner, länssty­relsen i Kalmar län från Kalmar och Västerviks kommuner, länssty­relsen i Malmöhus län från Malmö, Lunds och Helsingborgs kommu­ner, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län från Mölndals kommun, länsstyrelsen i Värmlands län från Karlstads, FUipstads och Kils kom­muner, länsstyrelsen i Västernorrlands län från Sundsvalls och Örn-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    79

sköldsviks kommuner samt länsstyrelsen i Norrbottens län från skogs­vårdsstyrelsen och lantbruksnämnden i länet samt Luleå, Jokkmokks och Övertorneå kommuner.

Härutöver har yttrande inkommit från Statsföretag Aktiebolag.

Organisatoriska förhållanden in. m.

Lantmäteriet fick sin nuvarande organisation genom beslut av 1970 och 1971 års riksdagar (prop. 1970: 188, SU 1970: 208, rskr 1970: 423 samt prop. 1971: 57, CU 1971: 15, rskr 1971: 102). I lantmäteriorgani-sationen ingår som lantmäterimyndigheter lantmäteristyrelsen, överlant-mätarmyndigheterna, fastighetsbildningsmyndigheterna och fastighets­registermyndigheterna.

Lantmäteristyrelsen är enligt lantmäteriinstmktionen (1971: 1100) central förvaltningsmyndighet för ärenden om fastighets­bildning, fastighetsregistrering och mätningsverksamhet. Mätningsverk­samheten omfattar frågor om lokal mätning och kartläggning av grund­läggande natur. Styrelsen utfärdar föreskrifter och meddelar råd och anvisningar i frågor om sådan mätning och kartläggning. De uppgifter i övrigt av mätnings- och kartteknisk art som åvilar styrelsen består främst i att leda de lokala lantmäterlorganens mätnings- och kartlägg­ ningsverksamhet samt att lämna biträde åt dessa myndigheter i fråga om beräkningstekniska, fotogrammetriska och liknande arbetsuppgifter.

Lantmäteristyrelsen leds av en styrelse med generaldirektören som ordförande och högst sex andra ledamöter, som Kungl. Maj:t utser sär­skilt. Inom lantmäteristyrelsen finns fem byråer, administrativa byrån, fastighetsbildningsbyrån, registerbyrån, tekniska byrån och värderings­byrån, samt en stabsenhet och en utvecklingsenhet. Varje byrå förestås av en överingenjör. Stabsenheten förestås av en avdelningsdirektör och utvecklingsenheten av en byråchef.

Vid lantmäteristyrelsen fanns den 1 juli 1972 190 anställda, varav 65 vid administrativa byrån, 20 vid fastighetsbildningsbyrån, 15 vid regis­terbyrån, 55 vid tekniska byrån, 20 vid värderingsbyrån, 5 vid stabsen­heten och 10 vid utvecklingsenheten.

Överlantmätarmyndigheten, för vilken överlantmätaren är chef, har länet som verksamhetsområde. Myndigheten skall inom lä­net leda och utöva tUlsyn över fastighetsbildningsmyndigheternas verk­samhet. Överlantmätarmyndigheten skaU vidare utöva tUlsyn över mät­ningsverksamheten i länet och verka för samordning i fråga om sådan verksamhet samt biträda myndigheter och enskilda med råd, upplys­ningar och utredningar i sådana frågor. Vad i övrigt angår mätnings-och kartläggningsverksamheten åligger det överlantmätarmyndigheten att upprätta program och planer för grundläggande stomnät och kart­läggning samt — efter framställning av kommun — att kontrollera ut­förda mätningsarbeten. Enligt föreskrifter som lantmäteristyrelsen efter


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    80

samråd med kartverket meddelar skall överlantmätarmyndigheten bi­träda med upplysning och rådgivning om samt förmedling av sådant fotogrammetriskt material som kartverket framställer.

I sju län — Stockholms, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Västernorrlands och Norrbottens län — finns sär­skilda tekniska centraler anknutna till överlantmätarmyndigheterna. Dessa centraler lämnar enligt en viss regional indelning biträde tUl även övriga län i fråga om vissa mätningstekniska frågor.

Antalet anställda vid överlantmätarmyndigheterna varierar mellan länen. Den sammanlagda personalstyrkan uppgår till omkring 200.

Riket är indelat i 87 lantmäteridistrikt. Varje lantmäteridistrikt utgör verksamhetsområde för en fastighetsbildningsmyndig- het. För särskilda fastighetsbildningsuppgifter, främst sådana som hänger samman med jordbrukets och skogsbrukets rationalisering eller som rör utveckling av tätbebyggelse, finns f. n. ytterUgare 72 fastig­hetsbildningsmyndigheter — s. k. specialenheter. Verksamhetsområdena för dessa specialenheter varierar efter uppgiftsområdet från del av kom­mun till helt län. Fastighetsbildningsmyndigheternas uppgifter i fråga om mätnings- och kartverksamhet består i dels att upprätta förrättnings­kartor i samband med lantmäteriförrättningar, dels att på uppdrag planlägga och utföra andra mätnings-, utstaknings- och kartläggnings-arbeten. I uppgifterna ingår vidare skötsel av lokala stomnät och mät­ningsarkiv. Fastighetsbildningsmyndigheterna tiUgodoser i många fall kommunernas hela behov av mätnings- och kartläggningsarbeten. I andra fall förekommer att mätnings- och kartläggningsverksamheten i kommunerna handhas av kommunala mätningsorganisationer, i regel stadsingenjörskontor. Dessa organisationer biträder i vissa fall fastig-hetsbildningsmyndigheterna med framställning av förrättningskartor.

Av de 72 specialenheterna står 42 under kommunalt huvudmaima-skap. Dessa är samtliga enheter för utveckling av tätbebyggelse. Alla övriga fastighetsbildningsmyndigheter är statliga. Vid fastighetsbild­ningsmyndigheterna finns omkring 2 000 anställda.

Fastighetsregistermyndighet kan vara statlig eller kommunal. Statlig registermyndighet för länet är länsstyrelsen, där ären­dena handläggs inom lantmäterienheten. Chef för denna är överlant­mätaren. Kommunala registermyndigheter finns f. n. i 37 kommuner. Fastighetsregistermyndighetemas kartverksamhet omfattar upprättande och förande av registerkartor samt fastighetskartor med därtill hörande special- och bestämmelsekartor.

Rikets allmänna kartverk fick sin nuvarande organisation genom beslut av 1960 års riksdag (prop. 1960: 74, JoU 1960: 19, rskr 1960: 212). I samband därmed behandlades även lantmäteriväsendets organi­sation.  Enligt  instruktionen  (1965: 795,  ändrad  1966:335)  för rikets


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                                    81

allmänna kartverk och kartverkskommissionen är kartverket central för­valtningsmyndighet för ärenden om den allmänna kartläggningen och därmed sammanhängande frågor. Kartverket har till uppgift att upprätta, utge och vid behov revidera de kartor som ingår i allmänna kartserier samt att utföra de vetenskapliga, geodetiska och astronomiska uppgifter som står i samband med verkets arbeten eller som Kungl. Maj:t bestämmer med hänsyn till det internationella samarbetet. Verket skall publicera de resultat av verksamheten som har allmänt intresse. På begäran av myndighet eller enskild skall kartverket mot ersättning utföra eller låta utföra specialkartor, framställa fotogrammetriskt bild-och kartmaterial, utföra geodetiska specialarbeten eller sammanställa och tillhandahålla uppgifter från verkets geodetiska arkiv.

Kartverkets uppgifter med avseende på de kartor som ingår i de allmänna kartserierna omfattar hela kartläggningsproceduren, dvs. geo­detiska, fotogrammetriska och kartografiska arbeten, fram till reprodu-cerbara tryckoriginal. Verket disponerar inte egna tryckeri resurser, men svarar för tryckningen av de allmänna kartorna som sker efter anbuds­förfarande. Till kartverkets uppgifter hör också att vara förläggare av de allmänna kartorna. I kartverkets geodetiska arbetsuppgifter ingår bl a. att svara för de rikstäckande nät av noggrant läges- och höjd-bestämda punkter som ären förutsättning såväl för den allmänna kart­läggningen som för annan noggrann kartläggningsverksamhet.

I fråga om framställning av fotogrammetriskt bildmaterial intar kart­verket en särställning genom att verket i princip har ensamrätt att utföra flygfotografering för kartläggningsändamål. I enlighet med riksdags­beslut år 1960 bedriver kartverket en kontinuerlig och systematisk om-drevsfotografering över hela landet med syfte att få flygbilder som inte är äldre än tio år.

Den verksamhet som kartverket utför på beställnings- eller uppdrags­basis är självfinansierande genom att ersättning motsvarande självkost­naderna tas ut av beställaren. För vissa produkter och arbeten har ver­ket utformat fasta taxor. På större fotogrammetriska eller andra arbe­ten lämnas anbud.

Kartverket har också uppgifter rörande sekretessgranskning m. m. av kartor och flygbildmaterial.

Chef för kartverket är en generaldirektör. Inom verket finns fem by­råer, geodetiska byrån, fotogrammetriska byrån, kartografiska byrån, militärbyrån och administrativa byrån. Geodetiska byrån förestås av en överingenjör och professor. Cheferna för fotogrammetriska och karto­grafiska byråerna är överingenjörer. Militärbyrån förestås av en militär­assistent. Administrativa byrån förestås av en byråchef. En avdelnings­direktör står till generaldirektörens förfogande för handläggning av samordningsfrågor m. m. Inom verket finns en planeringsdelegation med avdelningsdirektören för samordningsfrågor som ordförande och

6   Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bil 14


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                                    82

med de övriga ledamöter inom verkets byråer som generaldirektören utser.

Vid verket fanns den 1 juli 1972 520 anställda, varav 100 lednings­personal, 240 kart- och mätningstekniker, 130 rit- och teknikerpersonal och 50 övrig personal. Av personalen tjänstgör omkring 60 vid geode­tiska byrån,. 150 vid fotogrammetriska byrån, 260 vid kartografiska by­rån, 10 vid militärbyrån och 40 vid administrativa byrån.

Kartverkskommissionen är enligt instruktionen rådgivande organ i mera betydelsefulla frågor om riktlinjer för de allmänna kartarbetena. Det åligger kommissionen särskUt dels att verka för sådan kontakt mel­lan kartverket och de viktigaste grupperna av kartkonsumenter att deras synpunkter på kartomas innehåll och utseende och kartverkets arbets­planer i möjlig mån kan samordnas, dels att pröva förslag till plan för de allmänna kartarbetena, dels att avge utlåtande efter uppdrag av Kungl. Maj:t eller framställning av kartverket.

Ledamöter av kommissionen är chefema för armén, flygvapnet, för­svarsstaben, kartverket och SGU samt minst fyra andra ledamöter, som Kungl. Maj:t utser särskilt. Generaldirektören för lantmäteristyrelsen är f. n. ordförande i kommissionen. Vice ordförande och föredragande är chefen for kartverket.

SRA, som är ett statligt bolag, har enligt bolagsordningen till föremål för sin verksamhet att framställa, reproducera, trycka och förlägga kartor, ritningar, blanketter och böcker samt driva i samband därmed stående verksamhet.

Kungl. Maj:t har genom brev den 30 juni och 20 oktober 1961 samt den 16 juni 1966 (1961 och 1966 års kartbrev) meddelat före­skrifter om bolagets uppgifter med avseende på de allmänna kartorna och därmed sammanhängande frågor. Bolaget skaU enligt föreskrifterna handha distributionen av de allmänna kartorna. Distributionsuppgifter­na omfattar kartomas lagerhållning, försäljning och behövliga försälj-ningsstimulerande åtgärder. Intäkterna av försäljningen tillfaller bolaget. Bolaget har vidare ensamrätt till vidareutnyttjande av de allmänna kar­torna. För försäljningsrätten och för rätten att utnyttja de allmänna kartorna och grundmaterialet till dessa för nya kartprodukter skall bo­laget årligen ersätta kartverket med ett belopp, vars storlek beräknas på grundval av tryckningskostnaderna för sålda eller eljest förbrukade aUmänna kartor. Prissättningen sker så att kartverket fastställer cirka-priser på de allmänna kartoma och på särtryck utan särskilt påtryck, medan bolaget fastställer priser på ändra särtryck och de kartprodukter i övrigt som bolaget framställer. Statlig myndighet erhåller rabatt med hälften av det fastställda priset vid inköp för tjänstebruk av annan all­män karta än den ekonomiska kartan.

Vidareutnyttjandet av det allmänna kartmaterialet sker.på det.sättet


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                                    83

att bolaget dels utger och förlagshåller olika kartor och särtryck som bygger på det allmänna kartmaterialet, dels framställer sådana kart­produkter på beställning. De kartprodukter som bolaget med utnyttjan­de av allmänna kartor framställer och förlagshåller är dels enstaka sär­tryck av skilda slag, dels kartserier omfattande flera blad. De på upp­drag framtagna kartorna förlagshålls i allmänhet inte. Kartorna återger vanligen, förutom den allmänna kartans grundinformation, sådan redo­visning som är av särskilt intresse för beställaren. I den mån vidareut­nyttjandet är sådant att någon produktionsinsats vid bolaget inte erford­ras kan tillstånd tUl utnyttjandet lämnas varvid bolaget får uppbära ersättning för överlåtelsen av nyttjanderätten.

Vad gäller annan kartframställning än sådan som kan ske genorh användning av allmänt kartmaterial konkurrerar bolaget med andra kartframställare på lika villkor.

I SRA-koncernen ingår tio dotterföretag. All kartframställning vid SRA är sedan en tid sammanförd till dotterföretaget AB Svensk Kart-tjanst — SRA Swedish Map Service.

AB Svensk Karttjänst är under en chef organiserat i fyra kartsektio­ner samt en fotogrammetrisk sektion och en fältsektion. Inom kart­sektion I utförs förberedande arbeten, såsom färgläggning m. m., för reproduktion av stads- och byggnadsplaner och liknande. Kartsektion II framställer turistkartor, stadskartor m. m. Kartsektion III handhar verksamheten med särtryck ur dé allmänna kartorna. Kartsektion IV utför specialarbeten, såsom f ramsfällning av skolkartor, relief kartor, m. m. Den fotogrammetriska sektionen upprättar primärkartor, grund­kartor för stads- och byggnadsplaner öch liknande grundläggande kar­tor. Fältsektionen utför geodetiska rnätningar av olika slag och nödvän­diga fältarbeten. Tryckning av AB Svensk Karttjänsts produkter överlåts på moderbolaget.

Antalet anställda i AB Svensk Karttjänst uppgår f. n. till 51 personer, varav en chef, 4 vid kartsektion I, 8 vid kartsektion II, 14 vid kart­sektion III, 8 vid kartsektion IV, 9 vid fotogrammetrisektionen och 7 vid fältsektionen. Dessutom utnyttjas viss tillfällig personal.

Den allmänna kartläggningen

Kungl, Maj:t har 11966 års kartbrev fastställt vilka kartor som skall vara allmänna kartor. Allmänna kartor är, med undantag för vissa äldre och utgående kartserier, följande.

Kartserie                                     utgiven                      antal blad      skala .

Ekonomiska kartan                     1935—                        12 800             1:10 000 eller

1:20000

Topografiska kartan                   1954—                            690             1:50 000 eller

1:100 000

Generalstabskartan                ca 1935—1964                   172             1:100 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    84

 

Kartserie

utgiven

antal blad

skala

Provisoriska översikts-

1961—1964

47

1:250 000

kartan

 

 

 

Generalkartan

1963

3

1:1 milj

Intemationella

1967-1971

14

1:500 000

flygkartor, inter-

 

 

1:1 milj

nationella världskartan

 

 

1:2 milj

Produktionen av de allmänna kartoma under senare år har väsent­ligen styrts genom ställningstaganden av 1961 och 1969 års riksda­gar (prop. 1961: 54, JoU 1961: 14, rskr 1961: 166 samt prop. 1969: 1 bU. 11, JoU 1969: 1, rskr 1969: 9). TUl underiag för besluten har legat av kartverket utarbetade förslag till långtidsplaner för 1960- och 1970-talens kartverksamhet. De ekonomiska och topografiska kartserierna kräver de ojämförligt största resurserna.

Den ekonomiska kartläggningen påbörjades år 1935. Kartläggningsperioden beräknades till trettio år efter ett femårigt ut­byggnadsskede. Kartläggningsprogrammet har därefter prövats i flera sammanhang. Ar 1960 utökades det tidigare tUltänkta utgivningsområ­det med Kopparbergs län. Utgivningsområdet ökades ytterligare år 1961 då det beslutades att även de inre delarna av Norrland skulle kartläggas. För sistnämnda områden skulle dock, till skillnad från lan­det I övrigt, kartskalan 1 : 20 000 tillämpas. Kartläggningsprogrammet för den ekonomiska kartan omfattar efter dessa utvidgningar hela lan­det med undantag för de västliga delarna av Norrland. Omkring 12 800 blad skall utges, varav 11 700 i skala 1 : 10 000 och 1 100 i skala 1 : 20 000. Kartoma utges i två versioner, en fyrfärgsversion och en enfärgsversion (svarttryck). Den normala årliga produktionen inom verkets nuvarande resursram uppgår till ca 500 blad. Utgivningen av en förhållandevis stor del kartor i skala 1 : 20 000 under de närmaste åren kommer emellertid att medföra en minskning av antalet till omkring 400 blad per år. Förstagångsutgivningen av kartor över berörda delar av landet beräknas bli slutförd med 1978 som sista utgivningsår. Läns­vis avslutas nyutgivningen av blad i skala 1 : 10 000 i Malmöhus län år 1973, Blekinge och Norrbottens län år 1974 samt Kopparbergs och Kristianstads län år 1976. Utgivningen i skala 1: 20 000 slutförs 1 Väs­temorrlands län år 1974, Norrbottens län år 1976 samt Kopparbergs, Jämtlands och Västerbottens län år 1978. Kartan över övriga län är re­dan utgiven.

Efter hand som resurser från nyframställningen görs fria kan revide­ring av tidigare utgivna blad påbörjas. I perspektivplan 1970 har kart­verket lagt fram förslag rörande bl. a. den ekonomiska kartans revide­ring. Reviderade kartblad beräknas kunna utges med början år 1974.

Utgivningen  av den   topografiska   kartan   påbörjades  år


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    85

1954. Kartläggningen skall omfatta hela landet. Kartoma utges över södra och mellersta delarna av landet upp tUl 1 höjd med en linje Umeå—Strömsund samt över de östra delarna av Västerbottens och Norrbottens län i skalan 1 : 50 000, medan skalan för de västra delama av Västerbottens och Norrbottens län och de nordligaste delarna av Västemorrlands och Norrbottens län är 1 : 100 000. Kartläggningspro­grammet omfattar 649 blad i den förra och 41 blad i den senare skalan. Kartan utges i två versioner. Förutom huvudversionen, fältversionen eller fältkartan, utges en telefältversion med redovisning av teleled­ningar, telestationer och riktnummerområden m. m. Underlaget tUl den­na redovisning tas fram av televerket, som även framställer tryckorigi­nal. Den normala årliga produktionen omfattar ett 40-tal kartblad. Nyutgivningen beräknas avslutad med 1978 som sista utgivningsår. De områden som återstår att täcka är delar av Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Revideringen av tidigare utgivna topografiska kartblad har igång­satts. Ett 20-tal blad i västra Skåne och östra Svealand har hittiUs reviderats.

Generalstabskartan i skala 1 : 100 000 är f. n. och fram till 1978 den enda rikstäckande kartserien i skala större än de rena översiktskartorna. I stora delar av Norrlands inland är kartan f. n. den enda med ett detaljerat topografiskt innehåll. Kartserien förlagshålls i skala 1 : 100 000. Blad i Norrland, vUka ursprungligen framställts i skala 1 : 200 000, har förstorats till 1 : 100 000. Sammanlagt omfattar serien 172 blad. Tre utföranden förekommer, en grundversion, en televersion och en militärversion. Kartseriens kvalitet är i många avseenden låg. Det geodetiska underlaget är svagt och kartbilden föråldrad. Någon åjourhållning sker ej av den gamla kartbilden. Däremot förses kartan med ett reviderat vägnät i röd färg, vilket trycks på den gamla kartbil­den i blått och svart.

Den provisoriska översiktskartan framställdes i bör­jan av 1960-taIet med utnyttjande av generalstabskartan och utländskt kartmaterial. Kartserien omfattar 47 blad i skalan 1 : 250 000. En åjour­hållning av vägnätet har genomförts 1970—71 av de två kartversioner som har fullständig topografisk kartbild, operationsversionen och flyg­versionen. En indelningsversion visande civila och militära indelning­ar har utgivits 1969—71.

Generalkartan finns i en tre- och en femfärgsversion, båda omfattande tre blad i skala 1 : 1 mUj.

De internationella kartserierna omfattar flygkartor och intemationeUa världskartan. Kartorna utges i skalområdet 1 : 500 000—1 : 2 milj. Flygkartorna förses med aktueU flyginformation i princip årligen. Den internationella världskartan har år 1970 utgetts i en helt omarbetad edition.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                                    86

Tidigare utredningsförslag

De utredningar och förslag som lagts fram har berört fyra delom­råden inom kartverksamheten, nämligen den fotogrammetriska beställ­ningsverksamheten, prissättningen och vissa andra frågor rörande det allmänna kartmaterialet, den långsiktiga planeringen av den allmänna kartläggningen och en ny registerkarta.

Utredningen om statens affärsmässigt bedrivna fotogrammetriska verksamhet (USAF) tillsattes år 1965. Enligt direktiven skulle utred­ningen undersöka förutsättningarna för en samordning av den statliga fotogrammetriska verksamheten. Som ett förstahandsaltemativ borde övervägas möjligheterna att koncentrera ifrågavarande verksamhet hos kartverket och SRA till ett av organen. I andra hand borde undersökas om det var möjligt att nå en tillfredsställande samordning utan full­ständig koncentration men med klarare gränsdragning mellan verk­samheterna vid verket, och bolaget, kombinerad med samarbetsavtal. Utredningen har lämnat betänkandet (Ds Jo 1968: 5) Statens fotogram­metriska beställningsverksamhet. I betänkandet överväger utredningen flera principiellt olika organisationsalternativ. Utredningen förordar ett alternativ som innebär att den fotogrammetriska produktionen koncen­treras till kartverket och marknadsföringen tUl SRA. Kartverket skall därvid producera åt bolaget till självkostnadspris. Samverkan mellan verket och bolaget skall främjas genom att kartverkskommissionen till­läggs vissa samordningsuppgifter på det fotogrammetriska området.

Utredningen har remissbehandlats. Remissinstanserna är genomgående kritiska till den av utredningen föreslagna lösningen och förordar i stället andra av utredningen diskuterade alternativ. I remiss­kritiken framhålls bl. a. att det innebär betydande fördelar från be­ställares synpunkt att kunna vända sig tUl kartproducenten utan mel­lanhand. I sådana fall undviks att, som med den föreslagna ordningen, så många samverkansåtgärder måste vidtas mellan producent och distri­butör.

Kartprisutredningen tillsattes år 1967 med uppgift att se över pris­sättningen på allmänna kartor och därmed sammanhängande frågor. Översynen skulle ske i syfte att erhålla en med hänsyn till olika fakto­rer lämplig prisnivå på kartorna och med beaktande av behovet att fort­löpande kunna anpassa kartpriserna till den allmänna kostnads- och prisutvecklingen.

Utredningen har lämnat ett betänkande (Ds C 1970: 5) med förslag till prissättning på de allmänna kartorna m. m. I betänkandet redovisas ett relativt detaljerat grundmaterial rörande ekonomiska förhållanden in­om kartverksamhetens olika led. Uppgifterna har emellertid i viss mån

' Utredningsman numera länsrådet Nils Sjölin.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    87

provisorisk karaktär, och har till den del de avser kostnader vid SRA måst uppskattas. Enligt utredningen uppgår de sammanlagda framställ­nings- och distributionskostnaderna per framställt kartexemplar till för ekonomiska kartan 89: 30 kr., för topografiska kartan 6: 20 kr., for pro­visoriska översiktskartan 2: 70 kr. och för generalstabskartan 2: 20 kr. Utredningen bedömer att SRA:s behållning i verksamheten kommer att uppgå till ca 2 milj. kr. år 1970 och öka till ca 3 milj. kr. år 1975. Ut­redningen lar vidare upp vissa organisatoriska frågor och föreslår bl. a. att förlagsfunktionerna rörande det allmänna kartmaterialet skall föras till SRA. Vidare föreslås olika åtgärder för att främja en god samver­kan mellan kartverket och bolaget.

I fråga om finansieringen konstaterar utredningen inledningsvis att de allmänna kartorna till ca 90 % bekostas genom direkta anslag. Re­sterande 10 % täcks genom intäkter. Dessa härrör emellertid till stor del från statliga kartkonsumenter; främst krigsmakten. Endast några få procent av kostnaderna bestrids därför av medel utanför statsbudgeten. Enligt utredningen förefaller det omöjligt att märkbart öka den totala avgiftsfinansieringen. En prishöjning föreslås emeUertid beträffande den ekonomiska kartan. Rabatten för statliga kartköpare bör enligt ut­redningen slopas och ersättas med ett system där mängdrabatt ges. Prin­ciperna för intäkternas fördelning mellan kartverket och SRA bör en­ligt utredningen fastställas av statsmakterna. Kartverket bör i avtalet med bolaget tillförsäkras större andel av intäkterna vid bolaget än vad som f. n. är fallet.

Utredningen har remissbehandlats. Remissinstanserna de­lar utredningens grundsyn att prissättningen bör ses som ett led i sta­tens kartutgivningspolitik och framhåller att kartoma genom en stor spridning bör komma tiU rationellt utnyttjande. Kritik framförs emel­lertid mot de brister som finns i underlagsmaterialet för de ekonomiska bedömningarna. Flera remissinstanser anser att förlagsfunktionerna bör samlas hos kartverket i stället för hos SRA. Också mot de förslag till prissättning som utredningen har fört fram ställer sig flera remissinstan­ser kritiska. Förslaget om statsverksrabättens slopande biträds av några remissinstanser, medan andra ställer sig avvisande eller finner försla­get bristfälligt utrett.

I en av kartverket utarbetad perspektivplan år 1970 för den allmän­na kartläggningen (Perspektivplan 1970) anges dels tidsplanen för på­gående nyutgivning av kartor, dels plan och kostnader för revidering av tidigare utgivna kartblad, dels planer för bl. a. nyutgivning av över­siktskartor, spridningskartor för regional användning och en norden-karta.

Beträffande den ekonomiska kartan föreslår kartverket i planen att tidigare planering för nyfrämställning ligger fast med 1978 som sista ut­givningsår.  Vidare föreslås  att  kartans  revidering påbörjas snarast  i


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    88

högsta möjliga takt och att revideringstakten på längre sikt blir sådan att minst 1/15 av totala antalet blad revideras per år. I första hand bör därvid en grundlig revidering, med tillämpning av s. k. ortofototeknik, ske med början i Göteborgs och Bohus län, Gotlands län, Kalmar län samt delar av Stockholms län. I syfte att möjliggöra en aktualisering av kartbeståndet över större områden av landet föreslås i andra hand att en grundlig revidering till en början begränsas till de nyssnämnda länen, medan samtidigt, på kort tid, en enklare (partiell) revidering genomförs för revideringsmogna blad inom övriga län. Slutligen föreslås beträffan­de den ekonomiska kartan att en försöksverksamhet med Ökad skal- och versionsdifferentiering genomförs. Kostnaderna för ett genom grundlig revidering framstäUt provblad har beräknats tiU 19 000 kr. Enklare revidering kan genomföras för kostnader mellan 2 300 och 11 000 kr. per blad, beroende på vUka data som skall tas med.

Beträffande den topografiska kartan föreslås i planen att nyfram­ställningen slutförs senast år 1978 enligt tidigare planering. I fråga om kartans revidering förordas en omväxlande grundlig och partiell revi­dering i en sådan omfattning att de revideringsmogna bladens använd­barhet återställs och bibehålls. Vidare föreslås att kartan förses med ett referensnät i rikets geodetiska system och att en ökad skal- och ver­sionsdifferentiering utvecklas och genomförs. Kostnaderna för den grundliga revideringen har i detta fall beräknats till 75 000 kr. per blad, medan enklare revidering kan utföras för mellan 5 000 och 17 000 kr. per blad.

I planen föreslås vidare att nya översiktskartor i skalorna 1 : 250 000 och 1 : 500 000 tas fram och utges. Utgivningen bör avslutas år 1978 resp. år 1979. Kostnaderna för dessa kartor har uppskattats till 8 milj. kr. för den förra och 2 milj. kr. för den senare serien.

Förslag lämnas om framställning under de närmaste åren av en enkla­re typ av översiktskartor länsvis i mindre skalområden, s. k. spridnings­kartor, samt av en ny nordenkarta. Slutligen föreslås att generalkartans versionsindelning ändras i samband med revidering,

Perspektivplan 1970 har remissbehandlats. Remissinstanser-n a tillstyrker i princip den inriktning av kartverksamheten som angetts i perspektivplanen. Ofta understryks i yttrandena att behovet av mo­dernt kartmaterial är stort. Vikten av att uppnå det tidigare fastlagda målet med avslutad förstagångsutgivning av de ekonomiska och topo­grafiska kartserierna år 1978 betonas av flera. Också behovet av revi­dering av dessa kartor och av nya översiktskartor understryks starkt.

CFD har, som ett led i det arbete med att utveckla ett nytt fastighets­register som nämnden bedriver, år 1971 framlagt utredningen Fastig-lietsdatabaiikens registerkartverk, grafisk redovisning av vissa fastighets­data  (Ds Ju   1971: 7)   (Registerkarteutredningen).  Enligt  utredningen


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    89

sker redovisning av den typ av data med lägesanknytning som ingår i fastighetsregistret i många fall bäst i grafisk form på kartor. En sådan kartredovisning erfordras enligt utredningen även i framtiden, efter­som en ritad karta måste finnas tillgänglig för betraktning, kopiering och liknande. Utredningens förslag har därför gjorts oberoende av frå­gan huruvida en övergång skall ske från nuvarande ritade kartor till datorlagrad kartinformation. I betänkandet anges detaljerat kartans ut­formning och innehåll. Kartan bör tekniskt sett utformas i ett antal oli­ka versioner, som i viss mån kan varieras efter behov inom olika delar av landet. Registerkartereformen föreslås bli genomförd om möjUgt paral­lellt med att man utför den översyn av fastigheternas beteckningar — den s. k. beteckningsrevisionen — som skall föregå uppläggandet av det nya registret.

Registerkarteutredningen har remissbehandlats. Remissinstan­serna anser allmänt att en landsomfattande, ritad registerkarta be­hövs. Av ekonomiska skäl förordas ett successivt genomförande och en samordning med annan kartläggning. Denna ståndpunkt intas främst äv kommunala och andra myndigheter som f. n. handhar kartläggnings­uppgifter. Många remissinstanser anser dock förslaget vara för långt­gående och förordar alternativa lösningar i närmare anslutning till nu­varande förhåUanden. Några remissinstanser anser att de tekniska och ekonomiska problem som är förknippade med förslaget bÖr utredas yt­terligare. Flera remissinstanser påpekar att ansvars- och kostnadsför­delningen mellan stat och kommun och statliga myndigheter sinsemellan måste avgöras.

Promemorian Statlig kartverksamhet

Det material som framkommit genom utredningama och vid remiss­behandlingen av dessa har beretts inom civildepartementet i ett sam­manhang. Beredningen har redovisats i promemorian. I promemorian görs överväganden och lämnas förslag rörande inriktningen av och for­merna för den statliga kartverksamheten. Beredningen har skett med ut­gångspunkt också i den nya organisation för lantmäteriverksamheten som nyligen införts.

Till utgångspunkt för de överväganden som görs i promemorian tecknas inledningsvis vissa förhåUanden om den nuvarande kartlägg­ningens läge m. m. Det konstateras att det primära ansvaret i fråga om den grundläggande kartläggningen i landet principiellt sett är de­lat mellan staten och kommunema. Staten svarar genom den allmänna kartläggningen för de översiktliga skalområdena, medan kommunerna — genom sitt ansvar för plan- och bebyggelsefrågor — svarar för den mer storskaliga kartläggning som behövs för planering av tätorters ut­veckling m. m. Denna principiella uppdelning av ansvar för kartverksam­het mellan stat och kommun innebär emellertid inte att gränserna för


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    90

statens och kommunemas intressen i kartläggningen helt följer dessa linjer. Kommunerna har för bl. a. den översiktliga planeringen stora in­tressen i den aUmänna kartläggningen. Staten har intressen i den stor­skaliga kartläggningen för bl. a. fastighetsbildnings- och fastighetsre-gistreringsverksamhet. Det betyder inte heller att planeringen för eller produktionen av kartor fördelar sig helt efter samma linjer. Staten till­handahåller kommunerna, främst genom lantmäteriet men också genom kartverket och SRA, en omfattande service i fråga om planering för och framställning av storskaliga kartor.

Den allmänna kartläggningen går successivt in i ett revideringsskede. Enligt föreliggande planer skall nyutgivningen av de ekonomiska och topografiska kartserierna slutföras år 1978. I samband med att revide­ring av kartor påbörjas kommer automatiskt frågor om kartornas inne­håll och utformning upp på nytt. Nya kartdata kan införas. Kartdata som finns i dag men som i förhållande till kostnadema för deras fram­tagande inte fyller påtagliga behov kan utgå. Ett mer .differentierat och marknadsanpassat utbud av versioner i serierna kan övervägas. Grund­ligheten i revideringen av olika kartdata får vägas mot bl. a. dess kost­nader osv.

I promemorian påpekas att den minskande förstagångsutgivningen le­der till att allt större delar av kartverkets resurser ställs fria för revide­ring eller för framtagande av nya allmänna kartor. Utrymmet härför beräknas öka med omkring tio procent per år under den närmaste tiden. De ekonomiska kartoma i Göteborgs och Bohus län, Kalmar län, Gotlands län samt delar av Stockholms län är emellertid av sådan ålder och kvalitet att insatsema för kartans revidering kan beräknas bli myc­ket stora. Endast i mindre delar av dessa län kan kartan revideras med resurser som frigörs från nyframställningen fram till år 1978. En koncentration av revideringsinsatserna enbart tiU Göteborgs och Bohus län kan enligt promemorian möjligen medföra att kartans revidering i detta län kan avslutas under perioden.

I promemorian återges uppgifter från kartverket om verkets plane­ring inom ramen för dess nuvarande resurser. I planerna ingår revide­ring av ekonomiska kartan med påbörjad utgivning av omarbetade blad i Göteborgs och Bohus län år 1974, i Kalmar län år 1975 och i Got­lands och Stockholms län år 1977. För den topografiska kartan plane­ras fortsatt revidering i en omfattning som möjliggör att varje blad om­växlande grundligt och partiellt revideras i genomsnitt vart sjunde år. Vidare ingår i planeringen utgivning av nya översiktskartor i skalorna 1:250 000 och 1:500 000 med avslutad utgivning under 1980-talets början. Slutligen har vid planeringen vissa resurser reserverats för väg-revideringar för generalstabskartan, alternativt framställning av en se­rie förminskningar till skalan 1: 100 000 av topografiska kartan.

Läget i fråga om register- och fastighetskartor framhålls i promemo-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    91

rian vara mycket växlande. Inom stora områden i landet saknas i dag helt sådana kartor. Omarbetning av äldre kartmaterial och framtag­ning av nya kartor pågår kontinuerligt. En översyn av kartorna motive­ras också av att ett nytt fastighetsregister skall införas. Beslutet om detta register innebär bl, a, att nuvarande system för beteckning av fas­tigheter ändras. Beteckningsrevisionen kommer att medföra att fastig­hetsbeteckningarna på registerkartor och fastighetskartor, men också i ökad utsträckning på de ekonomiska kartorna, blir inaktuella. Revisio­nen kommer sålunda att leda till omarbetningar av ett mycket stort kartmaterial. Enligt vad som inhämtats från CFD och lantmäteristyrel­sen planeras införandet av det nya registret ske för Uppsala län år 1974, och därefter för Stockholms,'Malmöhus samt för delar av Gävleborgs och Göteborgs och Bohus län under perioden 1974—1976, Registerupp­läggningen för landet I övrigt beräknas följa de närmaste åren därefter,

I promemorian görs mot denna bakgrund vissa allmänna över­väganden. Först konstateras att det vid remissbehandlingen av re­gisterkarteutredningen har framförts vissa synpunkter av innebörd att ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna i fråga om fastig­hetsregistreringen bör ytterligare övervägas. Detta gäller främst ansvars-och kostnadsfrågor rörande en mer utvecklad registerkarta. Fördel­ningen av registreringsuppgifterna i stort påverkas av genomförandet av den organisationsreform av lantmäteriverksamheten som beslutats år 1970 och vars första etapp, har genomförts den 1 januari 1972. Läns­styrelsen har f.n. Kungl. Maj:ts uppdrag att utreda och lämna förslag för reformens fullföljande. Frågor om ansvar och kostnader för even­tuella nya uppgifter, kartversioner av registerkartan o. d. behandlas emellertid i samband med det successiva utvecklandet av registret och torde enligt promemorian varken böra eller kunna brytas ut ur detta sammanhang. Vad som i övrigt förts fram i utredningen och remissytt­randena anses enligt promemorian inte ge anledning till ändrad an­svarsfördelning i kartverksamheten mellan stat och kommun.

Det framhålls vidare att det finns ett nära samband mellan de kart­verksamheter som lantmäteriet och kartverket bedriver. Kraven på sam­ordning mellan dessa verksamheter anges vara stora. Även beträffande SRA:s produktion — som också berör det allmänna kartmaterialet, men enligt gällande bestämmelser är koncentrerad på den kommersiella sek­tom — bör samordningsfrågorna uppmärksammas. Sambanden vad gäller kartläggningsuppgifter mellan de tre nu nämnda organen å ena och andra statliga organ å andra sidan anges däremot inte vara lika påtagliga. De överväganden som görs i promemorian begränsas därför till att avse huvudsakligen kartverksamheterna vid lantmäteriet, kart­verket och SRA.

Beträffande den tekniska utvecklingen inom kartområdet anges i pro­memorian att användning av datamaskiner för beräkningsuppgifter i


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    92

samband med kartframställning och ritning av kartor är en redan i dag etablerad teknik. Utvecklingsarbeten och praktiska försök rörande vid­gad användning av datateknik pågår. Det torde enligt promemorian dock vara svårt att med större exakthet förutse när en sådan teknik kan föras ut i praktisk tUlämpning i en omfattning som kan påverka per­sonalbehov och liknande faktorer inom kartframställningen. Lagring av kartdata i databank minskar inte heller behovet av ritade kartor. Det påpekas mot bakgrund av detta att den tekniska utvecklingen inte i högre grad kan beräknas komma att påverka resurskraven inom kart-verksamheten under den närmast överblickbara tiden.

Härefter tas i promemorian upp frågor om samordning av kartverksamheten. Det konstateras att remissutfallet över de tidigare utredningarna och förslagen är mycket splittrat. Enligt prome­morian präglas emellertid remissinstansernas ställningstaganden av vis­sa genomgående drag rörande kartfrågornas ordnande i stort.

En sådan genomgående inställning hos remissinstansema är att pla­neringen av kartfrågoma måste samordnas över skilda samhäUeliga verksamhetsområden, I promemorian anförs att behovet av en sådan övergripande planering av kartfrågoma har uppmärksammats i sam­band med den nyligen genomförda omorganisationen av lantmäteri­verksamheten. Sålunda har inom lantmäteristyrelsen ärendena om mät­nings- och kartverksamheten numera förts samman till en enhet. På länsplanet har överlantmätaren tillagts vidgade samordnings- och ser­viceuppgifter inom mätnings- och kartläggningsverksamheten, för att en lämplig samordning skall uppnås meUan statlig och kommunal kart­verksamhet i länen,

I promemorian framhålls att det statliga ansvaret för planeringen och samordningen av den grundläggande kartläggningen i huvudsak är delat mellan lantmäteriet och kartverket. Ett fullföljande av de linjer som ,legat till gmnd för lantmäteriverksamhetens omorganisation med avseende på kartverksamheten — och som ytterUgare strukits under vid remissbehandlingen — skulle enligt promemorian innebära att all den planerande och samordnande verksamheten i fråga om grundläg­gande kartläggning fördes in under en organisation.

En annan genomgående synpunkt som förts fram av remissinstanser­na är att direktkontakten mellan kartavnämarna och kartproducenten är av stor betydelse. Olägenheterna med att i en och samma eller när­liggande kartfrågor behöva vända sig till flera olika statliga organ har särskilt påtalats. Dessa synpunkter talar enligt promemorian för att inte bara planeringen utan också den statliga produktionen av kartor förenas i en gemensam organisation,

I promemorian konstateras att ett samgående mellan lantmäteriet och kartverket skulle medföra att de önskemål om samordning av kartverk­samheten, som framförts av remissinstanserna, bättre kunde tUlgodoses,


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    93

Det statliga ansvaret för planering och samordning av grundläggande mätning och kartläggning skulle falla på ett organ. Också inom pro­duktionen skulle fördelar nås. B!, a, skulle möjligheterna till rationellt utnyttjande av personal och utrustning öka. Tillgång för kartverket till regionala och lokala organ skulle enligt promemorian underlätta verk­samheten med den allmänna kartläggningen. Lantmäteriet skulle vinna fördelar genom att i sin kartverksamhet få utnyttja kartverkets tekniska utrustning. Enligt promemorian synes skälen för en närmare samord­ning av lantmäteriet och kartverket så starka att de båda verken bör föras samman till en organisation, i promemorian benämnd kartmyn­digheten,

I syfte att nå en förbättrad samplanering av statlig och kommunal kartproduktion föreslås att överläggningar mellan kartmyndigheten och kartintressenterna skall komma till stånd länsvis. Sådana överläggning­ar anses kunna bli av särskUd betydelse under perioder då mer om­fattande revidering av det allmänna kartmaterialet kan planeras. Vid överläggningarna bör klarläggas vilka konkreta förbättringar inom kart­försörjningen som kan nås genom lämplig samordning av de samlade statliga och kommunala kartläggningsresurserna. Möjligheterna att ge­nom en flexibel kartutformning få ett till de lokala förhållandena an­passat kartmaterial bör särskilt prövas.

Kartmyndigheten bör enligt promemorian få en mer direkt kundin-riktad verksamhet. Med hänsyn härtill bör de gränser beträffande det allmänna kartmaterialets utnyttjande, som f, n, gäller mellan kartver­ket, lantmäteriet och SRA, underkastas vissa jämkningar. Den nuvaran­de principiella uppgiftsfördelningens synes emellertid kunna behållas. Kartmyndighetens verksamhet bör enligt promemorians förslag inrik­tas mot kartfrågor av grundläggande karaktär, medan verksamheten vid SRA bör inriktas mot sådana kartuppgifter som är av huvudsakligen annan än grundläggande natur. Också den följdproduktion av det all­männa kartmaterialet som är av annan än grundläggande karaktär bör handhas av SRA. Den närmare gränsdragningen mellan myndigheten och bolaget bör göras så att dubbelarbeten i möjlig mån undviks. Bo­laget bör liksom f, n. erlägga avgift — royalty — till kartmyndigheten för utnyttjande av allmänt kartmaterial till kartprodukter. Tryckning bör liksom f. n. ske efter anbudsförfarande. Beträffande distributionen av de allmänna kartorna föreslås i promemorian att nuvarande ordning med SRA som distributör skall bestå. Enligt promemorian hindrar denna ordning inte att kartmyndighetens olika organ förmedlar beställ­ningar av produktema. Organen bör åläggas att utföra detta, liksom att lämna information om det allmänna kartmaterialet och dess följdpro-dukter, SRA föreslås i promemorian som distributionsorgan få bättre möjligheter än f, n, att aktivt påverka kostnadema i alla distributions­led. Bolaget bör ges möjlighet att väga kostnaderna för lagerhållning


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    94

av kartblad mot kostnader för omtryck. Bolaget föreslås därför fortsätt­ningsvis få rätten att bestämma upplagestorlek vid tryckning och samtidigt svara för att kartorna ständigt finns tillgängliga. För inford­rande av anbud bör dock, liksom hittills, kartproducenten svara.

Enligt promemorian bör införas en generell rätt för statUga organ att för redovisningar i rapporter och liknande mångfaldiga det allmänna kartmaterialet. Skulle försäljningen av allmänna kartor härigenom på­verkas bör ersättning för utnyttjandet utgå till kartmyndigheten.

Beträffande prissättningen på de allmänna kar­torna anges i promemorian att målet för denna bör vara att, med be­aktande av att en tillfredsställande spridning uppnås, få alla trycknings-och distributionskostnader täckta samt största möjliga bidrag tiU pro­duktionskostnaderna fram till tryckoriginal, SRA föreslås liksom hittills få uppbära försäljningsintäkterna med skyldighet att till kartproducen­ten erlägga det bidrag till produktionskostnaderna som Kungl. Maj:t bestämmer. Enligt promemorian bör kartverket i samråd med SRA med beaktande av det angivna målet lämna förslag till priser på kartoma, I samband därmed bör klarläggas konsekvenserna av statsverksrabattens slopande,

I promemorian behandlas också planeringen av den all­männa kartläggningen. Det sägs att denna bör, liksom f, n,, bedrivas med i princip ett tioårigt perspektiv. På grundval av vad som framkommit vid sådana överläggningar som föreslagits i promemorian bör mer konkreta produktionsplaner med sammanstäUningar länsvis år­ligen utarbetas och fastställas av kartmyndigheten. Den av kartverket utarbetade och i promemorian redovisade produktionsplaneringen inom ramen för oförändrade resurser bör i sina huvuddrag kunna läggas till grund för planeringen under den närmaste tioårsperioden. Planeringen bör emellertid övervägas ytterligare till följd av den föreslagna nya organisationen och utifrån de ändrade förutsättningar som en större samordning med kommunala kartverksamheter kan innebära. Vidare bör en bättre samordning av insatserna inom den allmänna kartlägg­ningen med de insatser som behövs för registerkartan övervägas. Kart­verket bör få i uppdrag att i samråd med lantmäteristyrelsen utarbeta ny långtidsplan och till Kungl, Maj:t avge de förslag som behövs. I frågor som rör utvecklingen av det nya fastighetsregistret bör samråd ske med CFD,

Beträffande registerkartan framhålls i promemorian att med hänsyn till det uppgjorda tidsprogrammet för fastighetsregisterreformen kartans utformning bör läggas fast så snart som möjligt. Det anses böra ankomma på lantmäteristyrelsen att meddela föreskrifter om kar­tans utformning. Dessa föreskrifter bör fastställas av Kungl, Maj:t. Vid föreskrifternas utarbetande bör registerkarteutredningen och re­missmaterialet läggas till grund för föreskrifterna. Kraven på kartan


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    95

bör inte ställas högre än ändamålet kräver, I promemorian påpekas här­vid särskilt att möjligheterna att utnyttja nuvarande register- och fas­tighetskartor eller annat kartmaterial bör uppmärksammas.

Slutligen behandlas i promemorian kartmyndighetens or­ganisation. Den föreslagna kartmyndigheten skulle komma att handha frågor om fastighetsbildning, fastighetsregistrering samt grund­läggande mätning och kartläggning av lokal och översiktlig natur. Verk­samheten vid myndigheten skulle, framför allt med avseende på mät­ning och kartläggning, ha en starkt serviceinriktad karaktär,

I likhet med vad som f, n, gäller beträffande lantmäteriets organisa­tion föreslås i promemorian att kartmyndigheten organiseras i tre ni­våer — ett centralorgan, i varje län en överlantmätarmyndighet och lo­kalt fastighetsbildningsmyndigheter. En viss överföring till överiant-mätarmyndigheter av fältarbetande personal som f, n. är centralt sta­tionerad kan övervägas. Kartmyndigheten bör ledas av en styrelse med bred samhällsförankring. Behovet av kommunal anknytning framhålls som påtagligt.

Centralorganets indelning i arbetsenheter bör enligt promemorian bygga på en funktionell avgränsning, varvid tre enheter synes givna, nämligen en administrativ enhet, en fastighetsenhet och en mätnings-och kartenhet. Mätnings- och kartenheten bör delas i två huvudenheter, en för utveckling och planering och en för produktion.

Huvudenheten för administration föreslås bli indelad i en enhet för verksamhetsplanering, en för personalärenden och en för ekonomiären­den.

Underindelningen av fastighetsenheten föreslås ske i överensstäm­melse med den nuvarande indelningen inom lantmäteristyrelsen i enhe­ter för fastighetsbildning, fastighetsvärdering och fastighetsregistrering.

Kartenheten föreslås bli indelad i huvudsak efter nuvarande ämnes­områden inom kartverket resp, lantmäteristyrelsens tekniska byrå. För utvecklingen av allmänna kartor, primärkartor, grundkartor, fastig-hetsbUdnings- och registerkartor och liknande samt för planläggning­en av den allmänna kartläggningen föreslås att en kartografisk enhet inrättas. En fotogrammetrisk enhet bör enligt promemorian finnas för utvecklingsverksamhet och planering rörande den fotogrammetriska pro­cessen från flygfotografering till den stereobearbetade kartprodukten. För frågor om stomnät, vetenskapUga mätningar samt utveckling av data­teknik för mätning och kartläggning föreslås inrättad en enhet för geodesi och databehandling. Den militära granskningen av kartor och planeringen av kartförsörjningen i krig föreslås antingen bli organiserad I en fristående enhet vid sidan av de tre nämnda eller ingå i den karto­grafiska enheten,

EnUgt promemorian bör inom produktionsenheten en uppdelning ske efter andra grunder än inom kartenheten, SärskUt den allmänna kart-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                                    96

produktionen utförs i många arbetsmoment ordnade i kedjor. Beställ­ningsärendena löper 1 stor utsträckning efter samma ordning, men be­rör ofta färre stationer. De ärenden som rör teknisk service till lant­mäteriets förrättningsorganisation förekommer i mycket stora mängder men passerar få behandlingsställen — oftast bara dataanläggning och ritmaskin. Liknande förhållande gäller för beställning av flygbilder. Den organisatoriska indelningen föreslås göras efter behandlingsställen, huvudsakligen enligt processen för den allmänna kartläggningen.

En ungefärlig fördelning av personal på huvudenheterna ger enligt promemorian till resultat att administrativa enheten får 110, fastighets­enheten 60, kartenheten 130 och produktionsenheten 400 tjänstemän. På var och en av de skisserade underenheterna kommer, om en särskild militär enhet inte behålls, mellan 20 och 60 personer att tjänstgöra. Omstationering av viss fältpersonal till länen skulle främst påverka stor­leken av produktionsenheten.

Myndigheten bör, framhålls det i promemorian, som serviceorgan in­om kartområdet samråda med kartavnämarna. Formerna härför anses dock inte behöva bindas. De intressen som kartverkskommissionen har att fånga upp anses kunna beaktas lika väl på ett mindre formbundet sätt. Enligt promemorian torde de militära kartbehoven bli tillräckligt redovisade om myndigheten åläggs att höra ÖB vid planeringen av den allmänna kartläggningen.

Den nya organisationen bör enligt promemorian vara i funktion vid omlokaliseringen till Gävle år 1975 av lantmäteristyrelsen och kart­verket.

Remissyttrandena

De överväganden och förslag beträffande den statliga kartverksam­heten som presenteras i promemorian har i allmänhet mottagits positivt av remissinstanserna. Vissa remissinstanser uttrycker utan närmare kom­mentarer sitt gillande av promemorians förslag eller lämnar dem utan erinran. Till denna grupp hör luftfartsverket, ett tiotal kommuner samt LO.

Utgångspunkterna för de förslag som presenteras i promemorian ac­cepteras i allmänhet av remissinstanserna utan erinringar. De i prome­morian redovisade allmänna övervägandena kommenteras mer utförligt.

I fråga om ansvarsfördelningen m. m. mellan stat och kommun an­ser de flesta som yttrat sig i frågan att den angivna skalgränsen 1: 10 000 är en lämplig riktpunkt för en skiljelinje mellan statligt och kommunalt kartansvar. Några remissinstanser, bl. a. länsstyrelserna i Kalmar och Göteborgs och Bohus län, anser att statligt ansvar för ekonomisk karta i skala 1: 5 000 i vissa fall bör kunna komma i fråga. Helsingborgs och Nyköpings kommuner menar att förutsättningar för gemensam produk-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    97

tion mellan stat och kommun bör utredas. Några kommuner, bland dem Kalmar kommun, hävdar att kartreformen inte får innebära att kommu­nernas självständighet på kartområdet inskränks.

Promemorians begränsning i fråga om den krets av statliga organ som berörs organisatoriskt kommenteras av flera myndigheter. Lant­mäteristyrelsen menar att den nya organisationen ger underlag för en teknisk samordning på länsnivå, i vilken exempelvis vägmyndigheten bör ta del. Viss produktionssamverkan är också tänkbar. Kartproduk­tion som i remissyttranden omnämnts som intressant ur samordnings­synpunkt är, förutom den som förekommer inom kartverket, lantmäteri­styrelsen och SRA, verksamhet vid CFD, produktion av sjökort m. m. vid sjöfartsverket, av geologiska kartor vid SGU och av vissa flygkar­tor vid luftfartsverket. Kartverket, Sveriges lantmätareförening och statstjänstemannaförbundet anser att en utvidgad samordning kunde ha övervägts. SGU finner den gjorda avgränsningen vara lämplig och framhåller att något påtagligt samband inte föreligger mellan den kart­verksamhet som behandlas i promemorian och de kartläggningsuppgif­ter som utförs av andra statliga organ.

Några remissinstanser tar upp frågor om den tekniska utvecklingen, och därmed sammanhängande förändringar i resursbehov för kartlägg­ningen. Lantmäteristyrelsen pekar på erfarenheter från lantmäteriverk­samheten under senare år och hävdar att man kan räkna med avsevär­da rationaliseringseffekter av effektivare mätnings- och produktionsrne-toder. En storleksordning av rationaliseringen kan emellertid inte f. n. exakt bedömas. Den automatiska karteringen och tillskapande av en kartdatabank tas upp i några yttranden. Sveriges lantmätareförening betonar att resurser bör insättas för automatisk kartering. CFD menar att man bör inrikta sig på kartinformationssystem med hjälp av ADB men framhåller att detta är en långsiktig och mycket vittomfattande fråga. CFD uppger att erforderUg punkttäthet för att bygga upp ett kartinformationsystem med möjligheter till automatisk kartering är av storleksordningen femtio gånger större än om man endast inriktar sig på ett system med enbart gränspunkter för fastigheter.

I promemorian föreslagna åtgärder för samordning av kart­verksamheten kommenteras i de flesta yttrandena.

Den föreslagna sammanslagningen av kartverket och lantmäteriet till­styrks av i det närmaste samtliga remissinstanser, bl. a. lantmäteristyrel­sen och kartverket. I något fall menar man att promemorian inte inne­håller tillräckligt underlag för ett sådant ställningstagande. De ökade möjligheter till kartservice som tillgången till regionala och lokala organ även för den allmänna kartproduktionen ger hälsas med tillfreds­ställelse av flera instanser, bl. a. lantmäteristyrelsen och flertalet hörda länsstyrelser och kommuner. CFD påpekar att man genom en samman­slagning vinner att de tekniska åtgärdema vid fastighetsbildning sker

7   Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bil. 14


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                                    98

med ett annat och vidsträcktare syfte än hittills, nämligen att även tjä­na som datainsamling för genereU användning.

Grundtanken i promemorian att kartmyndighetens verksamhet bör ges en serviceinriktad prägel delas av många remissinstanser. Särskilt länsstyrelser och kommuner ställer stora förväntningar på den nya or­ganisationen i detta avseende. Tanken att kartplaneringen i anslutning till kartmyndighetens arbete skall bedrivas med utgångspunkt i sam­manställningar länsvis tas emot positivt av åtskilliga remissinstanser, i första hand länsstyrelser och kommuner. Flera centrala myndigheter, bl. a. riksrevisionsverket, framhåller att också centrala myndigheter bör medverka i kartplaneringen. Till dessa myndigheter hör också ÖB, skogsstyrelsen och andra som företräder betydande kartkonsumentin­tressen. Enligt lantbruksstyrelsen bör överlantmätarmyndigheten funge­ra som samordnare på länsplanet även vad beträffar beställningsproduk-ter.

Avgränsningen av kartmyndighetens uppgiftsområde har tilldragit sig många remissinstansers intresse. Många har rent allmänt uttalat att gränsdragningen mellan kartmyndigheten och SRA behöver ses över. Bland dem som närmare tagit ställning till gränsdragningen anser flera att det bör övervägas att helt eller delvis inordna SRA:s nuvarande kartverksamhet i den nya kartmyndighetens uppgiftsområde. Sådana tankegångar framförs av riksrevisionsverket, statskontoret, lantbruks­styrelsen, länsstyrelserna i Kronobergs, Kalmar, Malmölius, Göteborgs och Bohus, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Växjö, Uppvidinge, Malmö och Nyköpings kommuner, statstjänste­mannaförbundet och Svenska konsulterande ingenjörers förening. En allmän uppfattning hos dessa remissinstanser är att den fotogram­metriska beställningsverksamheten bör föras över till kartmyndigheten, men många hävdar också att ensamrätten till vidareutnyttjande av det aUmänna kartmaterialet inte bör tUlkomma bolaget. Lantmäteristyrelsen menar att kartmyndigheten åtminstone bör kunna svara för all kommu­nal service som rör den fotogrammetriska kartläggningen. Kartverket påpekar att gränsdragningen mot SRA inte bara bör göras så att dub­belarbeten undviks. Det väsentliga måste vara att kartproduktionen bedrivs på effektivaste sätt.

Andra remissinstanser hävdar att nuvarande ordning för uppdelning av uppgifterna i huvudsak bör bestå. SRA menar att kartverksamheten inte bör koncentreras till en myndighet. Det är nödvändigt att det aU­männa kartläggningsprogrammet fullföljs, varför kartverket inte bör ägna sig åt uppgifter som ligger utanför detta program. Den principiel­la uppgiftsfördelningen mellan kartmyndigheten och SRA bör behållas, men vissa förtydliganden är nödvändiga. Den allmänna kartläggningen är enligt SRA av gmndläggande natur. Detta gäller dock inte de stor­skaliga kartorna utanför kretsen av allmänna kartor. De bör behandlas


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                    99

som fristående kommersiella specialuppdrag. Särtrycksverksamheten bör bedrivas enligt gällande Kungl. Maj:ts brev och i bolagsform. SRA erinrar också om den uppläggning av kartarbeten som förekommer i bl. a. Norge. Där framställs det aUmänna kartmaterialet efter upphand­ling av olika arbetsmoment i fri konkurrens. Svenska industritjänste­mannaförbundet anser att promemorians förslag till gränsdragning är oklart. Ensamrätten till följdprodukter och den fotogrammetriska verk­samheten bör tUlkomma SRA. Kartmyndighetens kundinriktade verk­samhet bör kunna tillgodoses genom ökad kundservice och utvecklat samarbete med SRA utan att detta behöver medföra något överföran­de av verksamheter från bolaget till kartmyndigheten.

Statens planverk menar att en klar funktionsåtskillnad måste anges mellan kartmyndigheten och SRA. SRA bör fortfarande svara för de planeringskartor och liknande som framställs med det allmänna kartma­terialet som gmnd. Kartmyndigheten bör koncentrera sig på de grund­läggande kartorna och undvika splittring av resurserna på följdproduk­ter av olika slag. Länsstyrelsen i Västernorrlands län, som tillhör de remissorgan som anser att SRA bör upphöra med fotogrammetrisk verk­samhet, finner det lämpligt att SRA fortsätter med särtrycksverksam­het.

SRA betonar att det är väsentligt att en klar åtskillnad görs mellan ämbetsuppgifter och affärsverksamhet i kartverksamheten. Från den­na utgångspunkt vUl man motivera en relativt stor insats från bolaget i den allmänna kartverksamheten. Svenska konsulterande ingenjörers förening menar med Uknande utgångspunkter att hänsyn bör tas bl. a. till landets totala produktionskapacitet och till avnämarnas möjligheter att upphandla önskade produkter i fri konkurrens mellan skUda produ­center. Föreningen menar att kartmyndigheten inte bör inneha mono­polställning i fråga om produktion av allmänna kartor och mätningar utan för varje led i processen genom upphandlingsförfarande inköpa produkter och tjänster där så är möjligt hos andra producenter i landet. Den nya kartorganisationens uppgifter bör i första hand koncentreras till myndighetsfunktioner och produktion av allmänna kartor och allmänna geodetiska mätningar.

Promemorians förslag om hur tryckning och distribution av allmänna kartor bör organiseras har i stort sett accepterats av remissinstanserna. Enligt riksrevisionsverket bör dock förhållandet mellan den nya kart­myndigheten och SRA i fråga om distribution, lagerhållning och mark­nadsföringsåtgärder tas upp till förnyad prövning. I huvudsak samma synpunkter framförs av statskontoret. Kartverket anser att man kan överväga även andra vägar för distribution än genom SRA, speciellt av ekonomiska kartan. Kartverket menar vidare att frågan om vem som skall bestämma upplagans storlek inte kan avgöras förrän fullständig uppgörelse om det ekonomiska avräkningssystemet mellan kartmyndig-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                   100

heten och SRA kommit till stånd. SRA tillstyrker att upplagebesluten fattas av SRA liksom att marknadsföring och lagerhållning sker enligt promemorians förslag. Tryckning genom anbud även i fortsättningen tillstyrks av bl. a. SRA och ÖB. Länsstyrelsen i Kronobergs län anser att det bör övervägas att föra över distributionen av allmänna kartor till kartmyndigheten.

Det förslag om vissa friare regler för utnyttjande av det allmänna kartmaterialet som föreslås i promemorian tillstyrks från många håll. Svenska kommunförbundet menar att SRA:s ensamrätt hindrar ett ra­tioneUt utnyttjande av kartorna i den kommunala planeringen och att detta föranleder betydande dubbelarbete. Liknande synpunkter fram­förs från statligt håll som motiv för friare regler, bl, a, av ÖB, statens vägverk, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, vissa ledamöter i kartverks­kommissionen samt länsstyrelserna i Kronobergs, Kalmar, Malmöhus, Göteborgs och Bohus och Norrbottens län. Ett tiotal kommuner ut­trycker liknande åsikter. De flesta av dessa remissinstanser jämte lant­mäteristyrelsen hävdar att kommunema i fråga om vidareutnyttjande av det allmänna kartmaterialet och ersättning härför bör likställas med statliga myndigheter. Kartverket hävdar att kartmyndigheten bör kunna erbjuda biprodukter till de allmänna kartorna i samband med den all­männa kartläggningen. Kartmyndigheten bör därför ha rätt till vidare­utnyttjande för följdproduktion. Liknande synpunkter framförs — för­utom av remissinstanser som förordat att SRA:s hela kartverksamhet inordnas i kartmyndigheten —av bl.a. lantbruksstyrelsen och skogs­styrelsen. Några kommuner vill ha formema för ett materialutbyte mel­lan kommun och kartmyndighet klarlagda.

De föreslagna principerna för prissättning av allmänna kartor har fått ett blandat mottagande! Kartverket tUlstyrker princi­perna och menar att distributions- och tryckningskostnaderna måste redovisas för kartmyndigheten bättre än f. n. Kartmyndigheten bör få tillgång till täckningsbidraget till grundkostnaderna för kartläggningen. SRA hävdar att överskott i bolagets karthantering bör levereras till statsverket enligt särskilda regler liksom f. n. ÖB anser det verklighets­främmande med en hög avgiftsfinansiering för den allmänna kartlägg­ningen. Målet bör vara att täcka endast trycknings- och distributions­kostnader. Liknande tankegångar framförs av skogsstyrelsen. Vikten av att hålla låga kartpriser framhålls av många remissinstanser. Én ändring av prisrelationerna mellan de olika kartserierna, innebärande att ekono­miska kartan får ett relativt sett lägre pris än de andra, förordas av lantmäteristyrelsen, statens planverk och riksantikvarieämbetet. Lant­mäteristyrelsen hänvisar till att det med avseende på fastighetsindel­ningen äjourförda svarttrycket av ekonomiska kartan (fastighetskar­tan) är ett eftersökt alternativ till ekonomiska kartan och framhåller att en avstämning bör ske mellan dessa två kartprodukter. Utnyttjandet


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                                  101

av allmänt kartmaterial för redovisning i rapporter o. d. bör förenas med låga kostnader eller ske helt fritt enligt bl. a. statens planverk och länsstyrelsen i Uppsala län.

ÖB anser att statsverksrabatten tills vidare bör behållas. Lantbruks­styrelsen och skogsstyrelsen avstyrker att gratisutdelningen av kart­exemplar slopas.

Vad beträffar planeringen av den allmänna kart­läggningen understryker Svenska kommunförbundet och skogs­styrelsen att behovet av aktuellt kartmaterial är större än vad som f, n, kan tUlgodoses genom den allmänna kartläggningen, SärskUt på­pekas att revideringen av föråldrat kartmaterial bör påskyndas. Enligt kommunförbundet bör detta ske särskilt med avseende på tätortsom­rådena. Naturvårdsverket önskar att förstagångsutgivningen påskyndas. Lantmäteristyrelsen tillstyrker att ny kartplan utarbetas av lantmäteri­styrelsen och kartverket i samråd, medan kartverket anser att en ny kartplan bör utarbetas genom en parlamentarisk utredning. ÖB motsät­ter sig fördröjande omprövning av planlagd utgivning av topografiska kartan och översiktskartorna. Flera remissinstanser påpekar samord­ningsbehov mellan ny registerkarta och ekonomiska kartan vid den för­nyade långsiktiga planläggningen av kartverksamheten.

Liksom i remissyttrandena över registerkarteutredningen framhålls be­hovet av anvisningar för en ny registerkarta. Vidare påpekas att kraven på en sådan karta inte får ställas högre än vad ändamålet kräver. Det anses allmänt att lantmäteristyrelsen bör utarbeta förslag till anvisningar. Kartverket och Sveriges lantmätareförening anser att anvisningarna bör utarbetas i samråd med kartverket. Växjö och Lunds kommuner anser att Svenska kommunförbundet bör delta i anvisnings­arbetet. Statens planverk instämmer i utredningsförslaget att föreskrif­terna för registerkartan bör fastställas av Kungl, Maj:t, CFD framhål­ler behovet av kartunderlag för registerkartverket och anger att en öm­sesidig anpassning av arbetet med att bygga upp det nya fastighets­registret och nyutgivningen och revideringen av den ekonomiska kartan är nödvändig.

Frågan om kartmyndighetens organisation behand­las i allmänhet relativt översiktligt i remissyttrandena. Endast ett fåtal remissinstanser har gått närmare in på promemorians förslag tUl indel­ning av centralorganet i arbetsenheter. Mera ingående synpunkter på promemorians förslag tUl uppbyggnad av centralorganet lämnas av lantmäteristyrelsen och — beträffande sekretessgranskningens och den militära kartförsörjningens stäUning — av ÖB. Från övriga remissin­stanser förekommer uttalanden i delfrågor.

Många remissinstanser ifrågasätter om inte en överflyttning av vissa funktioner från centralorganet till regionala eller lokala organ bör äga rum. Denna mening framförs av bl. a, lantmäteristyrelsen, kartverket.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                                   102

länsstyrelserna i Kronobergs, Kalmar, Göteborgs och Bohus, Väster-norrlands, Västerbottens och Norrbottens län, Malmö kommun, Stats­tjänstemannaförbundet, TCO och Sveriges lantmätareförening. Flera av dessa remissinstanser framhåller att frågan bör besvaras i god tid före omlokaliseringen till Gävle. Därigenom kan uppstå flera flyttnings­alternativ för berörd personal och flera på varandra följande omflytt­ningar kan undvikas. Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att en sådan omflyttning inte är helt lämplig med hänsyn tUl behovet av specialister för denna typ av kartverksamhet. Storleken och inriktningen av tänkta omflyttningar behandlas inte närmare i remissyttrandena, SRA menar att personalstyrkan rent allmänt kan skäras ned vid kartmyndigheten.

En i flera yttranden, bl. a. från statens planverk, lantmäteristyrelsen, länsstyrelsen i Malmöhus län och Karlstads kornmun framförd synpunkt är att fastighetsbildning och andra fastighetsfrågor bör ges en ställning i organisatoriskt hänseende som motsvarar dessa ämnesområdens stora andel och vikt i den nya myndighetens verksamhet. Förslaget tiU indel­ning i huvudenheter lämnas utan erinran av bl. a. kartverket. Tveksam­het till en uppdelning av kartfrågorna mellan en kartenhet och en pro­duktionsenhet uttrycks av länsstyrelsen i Kalmar län, Kalmar kommun och Svenska kommunal-tekniska föreningen.

Lantmäteristyrelsen anser att den föreslagna indelningen i arbetsen­heter inte är den allra lämpligaste. Några krav som enligt styrelsen bör ställas på organisationen är att myndighetens olika fackområden bör företrädas av enheter som i stort sett motsvarar de nuvarande fackby­råerna inom lantmäteristyrelsen och kartverket, att tUlräckligt utrymme bör ges både för utvecklingsverksamhet och effektiv produktion på kartsidan, att centralorganets kontakter utåt och i förhållande till andra organisationsdelar måste uppmärksammas och att det ges plats för nå­gon form av befattningshavare mellan verkschef och byråchef. Dessa krav kan enligt styrelsen säkerligen tillgodoses tillfredsställande i olika organisatoriska lösningar. De leder emellertid till vissa förslag till juste­eringar i promemorians förslag. Särskilda huvudenheter — avdelning­ar — för administration och produktion tillstyrks. Inrättandet av de övriga två föreslagna huvudenheterna anses emellertid vara diskutabelt. De främsta skälen anges vara att erforderliga kontaktvägar mellan de olika fackområdena lämpligen går mellan underenheter — byråer — och att ämnesområdena för de två huvudenheterna blir så omfattande att det är svårt att som chefer för dessa avdelningar få personer som i kunskaps- och erfarenhetshänseende fullständigt behärskar vardera äm­nesområdet. Fackbyråerna bör därför inte inordnas i avdelningar utan direkt underställas verksledningen. För att tillgodose krav på smidig beslutsordning i ärendehandläggningen, samordning av viktigare frågor mellan fackbyråerna och samlade kontakter utåt är den bästa lösningen enligt lantmäteristyrelsen att en tjänst som överdirektör inrättas jämte ge­neraldirektören.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                  103

I fråga om indelning i byråer föreslår lantmäteristyrelsen också vis­sa ändringar i förhåUande till promemorians förslag. Huvudenheten för administration bör indelas i en planeringsbyrå, en allmän byrå och en ekonomibyrå. Den nuvarande indelningen inom lantmäteristyrelsen i byråer för fastighetsbildning, fastighetsregistrering och fastighetsvär­dering bör bestå och den särskUda utvecklingsenheten för det nya fas­tighetsregistret bör behållas tills vidare. För kart- och mätningsteknik föreslås tre byråer, nämligen en för vardera av ämnesområdena karto­grafi med fotogrammetri, geodesi samt databehandling. Datafrågoma förutsätts omspänna hela centralorganets behov. Direkt till generaldi­rektören föreslås knutna ett kansli, ett revisionskontor och en militärassi­stent.

Statskontoret framhåller att väsentliga uppgifter för kartmyndigheten blir långsiktsplanering och samordning av rikets kartproduktion och fastighetsbildningsverksamhet — bl. a. samverkan ined kommunernas lantmäteriverksamhet — samt annan övergripande utredningsverksam­het inbegripet ADB-utveckling. Av den redovisade organisationsskis­sen framgår enligt statskontoret inte hur dessa arbetsuppgifter kommer att organisatoriskt förankras. Ett alternativ, som statskontoret vill föra fram, är att dessa arbetsuppgifter sammanförs till en särskild enhet, förslagsvis betecknad enheten för planering och utveckling. En sådan en­het bör enligt statskontorets mening utformas som en central stabsen­het under verksledningen. I konsekvens härmed bör huvuduppgifterna för den i promemorian skisserade administrativa enheten vara ekono­mi- och budgetfrågor samt personaladministration. Enligt statskontoret bör kartmyndigheten också ha ett revisionskontor som placeras som stabsorgan under verksledningen.

Totalförsvarets intressen i kartverksamheten har enligt ÖB inte beak­tats tillräckligt i promemorians förslag. Organisatoriskt bör uppmärk­sammas militärassistentens dubbla egenskap av företrädare för en or­ganisation utanför verket — krigsmakten — och chef för en enhet inom detta. Som försvarets man bör han betraktas som ÖB:s representant in­för verkschefen. Han bör därför stå fri i förhållande till kartmyndighe­tens enhetschefer och vara direkt föredragande för myndighetschefen. ÖB yrkar att försvarsenheten under ledning av militärassistenten får en i förhållande till dagsläget i princip oförändrad ställning inom myn­digheten.

Frågan om representation av olika kartintressen i det nya verkets styrelse eller på annat sätt har berörts av många remissinstanser. Prin­cipen med lekmannastyrelse och kommunrepresentation lämnas i huvud­sak utan erinran. Några ledamöter i kartverkskommissionen anser att alla intressen inte tillgodoses i en renodlad lekmannastyrelse, ÖB menar att totalförsvaret bör företrädas i styrelsen och att tillsättning av' denna representation bör ske på förslag av ÖB. Liknande synpunkter


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                                   104

framförs av kartverket. Statsanställdas förbund, Statstjänstemannaför­bundet och TCO hävdar att de anställda bör ha representation i styrel­sen. De två sistnämnda anser att denna representation bör ske genom de fackliga organisationerna; Lantbruksstyrelsen anser att lantbruks­intressena bör representeras i styrelsen och skogsstyrelsen hav samma synpunkter beträffande skogsbruksintressena. Svenska kommunförbun­det hävdar att styrelsen bör ha kommunal anknytning i samma utsträck­ning som lantmäteristyrelsen nu har.

Från lantmäteristyrelsen och kartverkskonimissionen föreslås att ett särskilt kartråd knyts till verksledningen för att ge derma synpunkter i vissa kartfrågor. Vad beträffar kartbehoven för planeringsändamål ver­kar sedan något år tiUbaka en särskUd arbetsgrupp med representanter för lantmäteristyrelsen, statens naturvårdsverk, statens planverk och kartverket. Enligt planverket bör denna grupp bestå. Frågan uppmärk­sammas också av statskontoret och lantmäteristyrelsen.

Beträffande tidsperspektivet för omorganisationen och behovet av fördjupade utredningar till grund härför har de närmast berörda in­stanserna lämnat vissa synpunkter. Lantmäteristyrelsen nämner behov av medverkan i utredningsarbetet från civildepartementet och föreslår att beslut föreligger i fråga om omorganisationen senast i mitten av år 1974. Kartverket efterlyser utredningar snarast under medverkan från statskontoret, riksrevisionsverket, m. fl. Fastställandet av organisationen bör ske i god tid före utflyttningen. SRA önskar delta i de ytterligare överläggningar och utredningar som behövs för kartreformen. Stats­tjänstemannaförbundet, TCO och Sveriges lantmätareförening anser att representanter för personalorganisationerna bör få tillfälle att följa det fortsatta arbetet.

Beträffande kartmyndighetens benämning framförs förslag i flera av remissyttrandena. Benämningen statens lantmäteriverk föreslås av lant­mäteristyrelsen, länsstyrelserna i Södermanlands, Göteborgs och Bohus, Västernorrlands och Västerbottens län samt Sveriges lantmätareför-erung. Svenska kommunal-tekniska föreningen menar att centralorga­net bör benämnas lantmäteristyrelsen. Att en benämning bör ha anknyt­ning till verkets fastighetsrättsliga och fastighetstekniska verksamhet framhålls av flera remissinstanser. Benämningen kartmyndigheten avvi-

Deporteinentschefen

Vid behandlingen av anslagen till kartverket för verksamhetsåret 1972 anmälde jag att en beredning borde ske av det utrednings- och remissmaterial i olika kartfrågor som fanns eller beräknades komma fram under nära förestående tid (prop, 1971: 1 bil, 14 s. 130—132). En sådan beredning har slutförts under våren 1972, Beredningens re-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                   105

sultat har redovisats i promemorian StatUg kartverksamhet. Promemo­rian har remissbehandlats.

Det utrednings- och remissmaterial som legat till gmnd för bered­ningen har berört fyra delområden inom kartverksamheten, nämligen den fotogrammetriska beställningsproduktionen, prissättningen och vis­sa andra frågor rörande det allmänna kartmaterialet, den långsiktiga planeringen av den allmänna kartläggningen samt en ny registerkarta. Jag har tidigare i korthet redogjort för de förslag som lagts fram och remissyttrandena över dessa. Den inom civildepartementet genomförda beredningen har emellertid haft ett mer långtgående syfte än att enbart behandla dessa enskilda områden inom kartverksamheten. Syftet har va­rit att i ett sammanhang få en mer övergripande behandling av frågoma om inriktningen av och formerna för den statliga kartverksamheten. Möjligheterna att bättre samordna skilda uppgifter i samband med den statliga kartproduktionen har särskilt övervägts. Beredningen har skett med utgångspunkt också i de delvis nya förutsättningar som beslut av riksdagen åren 1970 och 1971 om ny organisation för lantmäteri­verksamheten innebär.

Lantmäteristyrelsen och kartverket tillhör de myndigheter som en­ligt statsmakternas beslut skall omlokaliseras. Båda verken skall flytta till Gävle, Planeringen för omlokaliseringen bygger på förutsättningen att flyttning skall ske under sommaren 1975. Kungl, Maj:t har upp­dragit åt byggnadsstyrelsen att uppföra en för de båda verken gemen­sam ämbetsbyggnad. Det är angeläget, särskilt med hänsyn till den planering i olika avseenden som måste ske inför omlokaliseringen, att riktlinjer för lantmäteriets och kartverkets kartverksamhet på längre sikt läggs fast så snart som möjligt. Även om de åtgärder som jag kommer att förorda i det följande endast i mindre grad torde komma att påverka frågan om anslag m. m, för verksarriheterna under budget­året 1973/74, vill jag anmäla frågan om sådana riktlinjer nu.

Jag har i tidigare sammanhang pekat på kartläggningens betydelse för det moderna samhällets utveckling. Tillförlitligt och för olika än­damål anpassat kartmaterial är en nödvändig förutsättning för många verksamheter i samhället. Behovet av storskaliga kartor är särskilt framträdande i tätortsområdena, för planering av tätorters utveckling, för fastighetsbildning och för byggande, Småskaliga kartor behövs över hela landet, bl, a, för den översiktliga planeringen och för den militära kartförsörjningen. De synpunkter som förts fram i samband med kartfrågornas beredning i departementet visar att det behövs in­satser inom alla skalområden för att samhällets och samhällsmedbor-garnas kartbehov skall tUlgodoses på ett tiUfredsställande sätt. Vad som framkommit visar enUgt min mening också att en bättre kartförsörj­ning kan nås utan att nuvarande gränser för statligt och kommunalt ansvar inom kartläggningen ändras.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                   106

Mot bakgrund av synpunkter på kartverksamhetens lämpliga ord­nande, som förts fram i samband med de tidigare utredningama, läm­nas i promemorian förslag som syftar tUl att främja samordningen i verksamheten och nå förbättringar inom kartförsörjningen i stort. I organisatoriskt avseende föreslås att den statliga lantmäteriorganisa-tionen och kartverket, med i princip oförändrade arbetsuppgifter, förs samman i en gemensam organisation — i promemorian benämnd kart­myndighet, I syfte att få till stånd en bättre samordning mellan myn­dighetens kartverksamhet och den kartproduktion som förekommer inom bl. a. kommunerna anses regelbundna överläggningar meUan myndigheten och kartavnämarna böra komma till stånd länsvis. Sådana överläggningar anses kunna bli särskilt betydelsefulla under perioder då mer omfattande omarbetning av det allmänna kartmaterialet kan planeras in. Möjligheterna att genom variation i kartornas utformning nå ett till de lokala förhållandena väl anpassat kartmaterial anges böra ägnas särskild uppmärksamhet i dessa sammanhang.

Promemorians förslag bemöts nästan genomgående positivt av re­missinstanserna. Också jag finner förslagen välgrundade och kan an­sluta mig till de riktlinjer för kartverksamhetens ordnande som dragits upp i promemorian. Det är självfallet angeläget med hänsyn till den omfattning som kartverksamheten har — de årliga kostnadema för det slags kartor som behandlats i promemorian torde överstiga 100 milj. kr. — att verksamheten samordnas på lämpligt sätt. Jag tänker då inte bara på en teknisk produktionssamordning inom kartframstäUningen, utan också på sådan samordning i planeringen av kartverksamheten som särskilt tar sikte på möjligheterna att samordna produktionsinsatser som behövs för skilda samhälleliga verksamhetsfält. Så kan t. ex. många gånger en viss karttyp utformas så att den kan komma tUl användning i flera, skilda verksamheter. I andra fall kan samma grundmaterial ut­nyttjas för skilda kartprodukter. En sådan samordning förekommer redan i viss utsträckning. Beträffande den allmänna kartläggningen har Kungl. Maj:t i 1966 års kartbrev föreskrivit att den civila och militära kartförsörjningen i fredstid skall samordnas genom att så långt möjligt samma karttyper utnyttjas för civilt och militärt bmk. Samordningen mellan olika slag av storskalig kartläggning och mellan sådan kartläggning och den översiktliga kartläggningen är emellertid inte lika utvecklad. Jag vill i detta sammanhang särskilt peka på att vissa möjligheter finns att använda samma grundmaterial för framställ­ning av kartor i olika skalor.

I samband med att statsmakterna tog ställning till riktlinjerna för den omorganisation av lantmäteriverksamheten som nyligen har ge­nomförts, behandlades olika frågor om mätnings- och kartverksamhet. Behovet av en samordning av dessa verksamheter uppmärksammades därvid. En tidigare indelning inom lantmäteristyrelsen i en enhet för


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                               107

tillsyns- och serviceuppgifter rörande den mätnings- och kartverksam­het som utförs I kommunal regi och en enhet för den statUga lant-mäteriorganisationens mätningstekniska verksamhet slopades. Enhe­terna fördes i den nya styrelsen samman i en enhet, en teknisk byrå. På länsplanet tillades överlantmätaren vidgade samordnings- och ser­viceuppgifter inom mätnings- och kartområdet. För dessa uppgifter förstärktes överlantmätarmyndigheterna med ett tjugotal kvalificerade tjänster. Avsikten med utbyggnaden av lantmäteriorganisationen på länsplanet var bl. a. att nå en bättre samordning mellan de statliga och de kommunala mätnings- och kartarbetena i länen. En sammanslag­ning av lantmäteriet och kartverket främjar möjligheterna också till en sådan samordning av kartverksamheten och ligger således helt i linje med de principer som varit vägledande för lantmäteriverksamhetens omorganisation. Förslaget om sammanslagning av de båda verken har tillstyrkts av både lantmäteristyrelsen och kartverket. Jag förordar att en sådan sammanslagning sker.

De riktlinjer för lantmäteriverksamheten som nyligen har lagts fast medger olika organisationslösningar beträffande den kommunala mät­nings- och kartverksamheten. Kommunerna ombesörjer i många fall denna verksamhet genom egna organ eller genom anlitande av kon­sulter. Kommunerna skall emellertid också kunna påräkna att de stat­liga lantmäteriorganen lämnar service i dessa hänseenden. Erfarenhe­terna från den tid som har förflutit sedan omorganisationen genom­fördes visar att denna ordning fungerar väl. Promemorians förslag om regelbundna överläggningar länsvis mellan den nya kartmyndigheten och bl. a. kommunerna torde i tillräcklig grad säkra att en lämplig samordning mellan statUg och kommunal kartverksamhet kommer till stånd. Den nuvarande principiella fördelningen av ansvar för kart­frågorna mellan staten och kommunerna synes alltså inte behöva änd­ras. De riktlinjer för kartverksamhetens ordnande som jag förordar innebär att den nya organisationen, vid sidan av de uppgifter som hänger samman med den allmänna kartläggningen eller med fastighets­bildning och annan verksamhet som åvilar de lokala lantmäteriorganen, skall lämna service i fråga om grundläggande mätnings- och kartlägg­ningsverksamhet samt verka för samordning av sådan verksamhet. Av vad jag har anfört om betydelsen av samordning av kartverksamheten torde framgå att nära kontakt behöver hållas med också ett flertal centrala myndigheter och organ.

Den nya myndighetens verksamhet bör enligt promemorian inriktas på kartfrågor av grundläggande karaktär. Med grundläggande kart­läggning förstås i promemorian i princip sådan kartläggning som syftar till att i ett sammanhang tillgodose flera verksamheters grundläggande och kontinuerliga kartbehov. Den aUmänna kartläggningen och fram­ställning av primärkartor är exempel på kartläggning som promemorian


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                   108

betecknar som grundläggande. Kartuppgifter av annan än grundläggan­de natur anses däremot alltjämt böra handhas av Svenska reproduk­tions aktiebolaget (SRA). På ett liknande sätt som f, n, bör bolaget till­erkännas rätt att för sådan kartproduktion mot ersättning utnyttja det allmänna kartmaterialet. De gränser som gäller i detta hänseende mel­lan lantmäteriet, kartverket och SRA behöver underkastas vissa jämk­ningar med hänsyn till att kartmyndigheten bör få en mer direkt kund-inriktad verksamhet. Den nuvarande principiella uppgiftsfördelningen synes emellertid kunna behållas, I fråga om det allmänna kartmateria­lets utnyttjande föreslås vidare i promemorian att en generell rätt ges åt statliga organ att för redovisningar i rapporter och liknande mångfal­diga det allmänna kartmaterialet.

Jag finner den föreslagna principiella gränsdragningen meUan den nya organisationens och SRA:s verksamheter ändamålsenlig. Jag kan också ansluta mig till promemorians mening att nuvarande system för de allmänna kartornas tryckning och distribution skall bestå. Tryck­ningen av kartoma sker genom upphandling, medan SRA svarar för distributionsuppgifterna. Om riksdagen godtar de redovisade riktlin­jerna för verksamhetens uppdelning ankommer det på Kungl, Maj:t att reglera den närmare gränsdragningen mellan den nya myndigheten och SRA, Enligt många remissinstanser bör den i promemorian före­slagna rätten för statliga myndigheter att för rapporter o, d, — inom ramen för tjänsteåligganden — mångfaldiga det allmänna kartmateria­let utvidgas ytterligare till att gäUa för även kommunala organ. Jag avser att återkomma till Kungl. Maj:t i dessa frågor.

Prissättningen på de allmänna kartorna är enligt promemorian en nästan uteslutande statsintern angelägenhet. I promemorian fästs emel­lertid uppmärksamhet på att en förhållandevis hög avgiftsfinansiering kan ge lämplig ledning för verksamhetens inriktning och påverka pro­duktutformningen. Alltför höga priser kan å andra sidan motverka en lämplig spridning av kartorna. Enligt promemorian bör målet för pris­sättningen vara att, med beaktande av att en tillfredsställande sprid­ning erhålls, få alla trycknings- och distributionskostnader täckta samt största möjliga bidrag tUl produktionskostnaderna i övrigt. Jag delar denna uppfattning. Liksom f. n. bör prisnivån på kartorna fastställas av Kungl. Maj:t, medan de direkta prisbesluten bör ankomma på myn­digheten. Kungl. Maj:t har den 8 december 1972 på min föredragning anbefallt kartverket att genomföra en viss uppjustering av de nuvarande kartpriserna från ingången av år 1973.

Enligt de planer som tidigare redovisats för riksdagen beräknas förs­tagångsutgivningen av de ekonomiska och topografiska kartserierna kunna avslutas år 1978. Planeringen för den revideringsverksamhet m. m. som med allt större resurser kan sättas i gång efter hand bör ske med utgångspunkt i de förslag om kartverksamhetens ordnande som jag


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                   109

har förordat i det föregående. En förbättrad ståtlig-kommunal sam­ordning kan påverka verksamhetens inriktning. Tillgång till regionala och lokala organ inom den nya organisationen ökar möjligheterna att äjourföra kartorna med avseende på de viktigaste uppgifterna och att genomföra revideringar med kortare tidsmellanmm. Det kan också visa sig lämpligt att kartornas revidering samordnas områdesvis med att den pågående fastighetsregisterreformen genomförs. Hithörande frågor behöver studeras närmare innan någon mer allmän plan för revideringsverksamheten kan utarbetas. Vissa undersökningar härvidlag har satts i gång.

Kungl. Maj:t har uppdragit åt lantmäteristyrelsen att vidare behandla frågan om den tekniska utformningen av en ny registerkarta.

Den organisation som bUdas genom sammanslagning av lantmäte­riet och kartverket kommer att handha frågor om fastighetsbildning och fastighetsregistrering samt om mätning och kartläggning av grund­läggande natur. Det nya verket bör — i likhet med vad som f. n. gäller beträffande lantmäteriet — organiseras i tre nivåer, ett centralorgan, i varje län en överlantmätarmyndighet samt lokalt fastighetsbildnings­myndigheter. Vad angår frågan om centralorganets benämning bör, så­som många remissinstanser framhållit, stort avseende fästas vid att nam­net så långt möjligt återspeglar hela verksamheten. Jag förordar be­nämningen statens lantmäteriverk.

Förslaget att det nya verket skall ledas av en styrelse med bred samhällsförankring har tillstyrkts av de remissinstanser som särskUt be­handlat denna fråga. Jag finner med hänsyn till verksamhetens service­karaktär, bl. a. på mätnings- och kartsidan gentemot kommunerna, för­slaget välmotiverat och förordar att det genomförs. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om styrelsens sammansättning.

Promemorians förslag om att den nuvarande kartverkskommissionen skall avvecklas i samband med omorganisationen har inte mött några erinringar hos remissinstanserna. Ett par remissinstanser har föreslagit att kommissionen skall ersättas av ett särskilt kartråd. Även jag anser att kommissionen bör avvecklas. Jag är inte beredd att nu ta ställning till om ett särskilt kartråd behövs. Jag vill emellertid som min mening framhålla att det är väsentligt att försvarets intressen i kartverksamhe­ten inom myndigheten kan bli företrädda på lämpligt sätt.

För chefen för verket bör inrättas en ordinarie tjänst med beteck­ningen p. Verkschefen bör ingå i styrelsen som ordförande.

För ställningstagande till frågan om i vilken utsträckning centralt sta­tionerad fältpersonal bör föras över till regionala organ behövs ytter­ligare undersökningar.

Som i promemorian utan gensaga från remissinstanserna har föresla­gits bör centralorganets organisation bygga på en uppdelning efter ären­denas sakliga natur. Fyra huvudenheter föreslås, en administrativ enhet.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                   110

en fastighetsenhet, en kartenhet och en prodiiktionsenhet. Indelningen godtas i allmänhet av remissinstanserna. Lantmäteristyrelsen anser emel­lertid att vissa justeringar bör göras. Styrelsen tiUstyrker förslaget i vad avser enheterna för administration och produktion. Inrättandet av de två andra enheterna finner emellertid styrelsen vara diskutabelt, främst av de skälen att erforderliga kontaktvägar mellan de olika fackområdena lämpUgen bör gå mellan underenheterna och att ämnesområdena för de två huvudenheterna blir så omfattande att det är svårt att som chefer för dessa få personer som fullständigt behärskar hela ämnesområdena. Fackenheterna bör därför inte inordnas i större enheter utan direkt un­derställas verksledningen. För att tillgodose kraven på en smidig besluts­ordning i handläggningen av ärenden, samordning av viktigare frågor mellan fackenheterna och samlade kontakter utåt är den bästa lösningen enligt lantmäteristyrelsen att en särskUd tjänst som överdirektör inrättas. Ett par remissinstanser uttrycker tveksamhet till en uppdelning av kart­frågorna mellan en kartenhet och en produktionsenhet.

Med anledning av vad lantmäteristyrelsen har anfört vill jag fram­hålla att påtagliga samband finns mellan de verksamheter som enligt promemorians förslag avses ingå i resp, enhet — inom fastighetsenheten mellan fastighetsbildning, fastighetsregistrering och fastighetsvärdering, inom kartenheten mellan geodesi, fotogrammetri och kartografi, Lant­mäteristyrelsens uppfattning att en lämplig samordning av verksamheter­na skulle motverkas genom att de förs samman till avdelningar kan jag inte dela. En sådan ordning är i stället enligt min mening med hänsyn till verksamhetemas omfattning den mest ändamålsenliga.

Huvudenheterna inom centralorganet bör vara avdelningar.

Inom huvudenheterna bör enligt promemorian en underindelning ske på följande sätt. Inom administrativa enheten bör finnas enheter för verksamhetsplanering, ekonomiärenden och personalärenden. Fastig­hetsenheten bör delas in i enheter för fastighetsbildning, fastighetsvärde­ring och fastighetsregistrering. Inom kartenheten bör finnas en enhet för geodesi och databehandling, en enhet för fotogrammetri och en en­het för kartografi. De uppgifter som utförs inom den nuvarande mUitär-enheten vid kartverket anses kunna antingen organiseras i en fristående enhet vid sidan av de tre nämnda eller föras in under den kartografiska enheten. Den organisatoriska indelningen inom produktionsenheten har föreslagits ske efter behandlingsställen, huvudsakligen enligt produk­tionsprocessen för den allmänna kartläggningen.

Promemorians förslag möter i allmänhet inte några mer principieUa invändningar från remissinstanserna. Avvikande synpunkter anförs hu­vudsakligen i detaljfrågor. Jag uppfattar de förslag beträffande enheter­na inom administrativa avdelningen som lantmäteristyrelsen fört fram närmast som en fråga om ändrade benämningar på enheterna och kan ansluta mig till styrelsens förslag. Jag kan också biträda styrelsens me-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                   111

ning att en särskUd utvecklingsenhet för frågor som hänger samman med det nya fastighetsregistret t. v, skall finnas inom centralorganet. Jag delar statskontorets uppfattning att långsiktig planering, samord­ning av den statliga kart- och fastighetsbildningsverksamheten med bl. a. kommunernas lantmäteriverksamhet och annan övergripande ut­rednings- och planeringsverksamhet blir väsentliga uppgifter inom den nya organisationen. Dessa uppgifter bör så långt möjligt hållas sam­man och ingå i den föreslagna enheten för planering. De nära samban­den mellan de uppgifter som sålunda tillkommer denna enhet och så­dan planering som måste bedrivas i fråga om personal och ekonomi m, m, vid enheter inom den administrativa avdelningen bör enligt min me­ning föranleda att enheten organisatoriskt knyts tUl denna avdelning. Vad överbefälhavaren anfört om totalförsvarets intressen i kartverk­samheten leder enligt min mening tiU slutsatsen att en särskild försvars­enhet bör finnas inom centralorganet. Också i detta fall bör enhetens inplacering avgöras utifrån de samband som finns mellan enhetens upp­gifter och verksamheter vid andra enheter inom centralorganet. De uppgifter som bör ankomma på försvarsenheten, såväl planering som sekretessgranskning m, m,, talar för att enheten organisatoriskt nära an­knyts till de enheter inom myndigheten, inom vilka frågor om kart-planering och kartproduktion handläggs. Försvarsenheten bör enligt min mening ingå som en självständig enhet i kartavdelningen. Genom föreskrift i instruktion eller på annat lämpligt sätt bör läggas fast att chefen för försvarsenheten skall vara föredragande inför verkschefen i viktigare frågor som faller inom enhetens ämnesområde.

Enligt planer som föreligger skall inom lantmäteristyrelsen finnas en för de myndigheter som skall omlokaliseras till Gävle gemensam redovisningscentral. Denna central bör knytas till den administrativa avdelningen.

Det förslag till indelning inom avdelningarna som jag sålunda för­ordar innebär sammanfattningsvis följande. Administrativa avdelningen bör bestå av en allmän enhet, en ekonomienhet, en planeringsenhet och en redovisningscentral. Inom fastighetsavdelningen bör finnas en fastig-hetsbUdningsenhet, en registerenhet, en värderingsenhet och en utveck­lingsenhet. Inom kartavdelningen bör finnas en geodetisk enhet, en foto­grammetrisk enhet, en kartografisk enhet och en försvarsenhet. Indel­ningen inom produktionsavdelningen bör ske efter behandlingsställen.

Inom centralorganet bör också finnas ett revisionskontor, i organisa­toriskt avseende direkt underställt verkschefen.

Den nya organisationen bör träda i funktion den 1 juli 1974,

Jag avser att senare föreslå Kungl, Maj:t att en särskild tillsättnings­nämnd utses för de frågor om tjänstetUlsättnlng som uppkommer i sam­band med omorganisationen. Beträffande avtalsbara anställnings- och arbetsvUlkor avser jag att ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


112


 


c c OJ OJ nj 60 m   2

-     flj    I-.

J<  ö      O

rt  o    ■£•

I"  l-l    J5

■s c

60- g

I'   O) Ci

1/3

PS


 

 

 

a>

 

-O    «

 

sg"

 

s

 

■a.S

 

-n

>■

F-§

s

o f

60

in   B

ort Js tn  tn

5


 


 

 

 

u.

m

 

u

&0

 

 

oi

 

1

 

 

0.

te

 

> 


O'

z

< 

< 


a

o

OJ

O


 

 

 

j:

 

 

 

OJ

 

.

tn

E

cn

d

 

 

 

 

Oil

O

o

t-

o

U.

W


■.O

pH


 


MO

uZ

Oj r tu KO


 

O

_,

J=

 

OJ

 

J3

J3

ft!

tn

■5

i"-

C

J3

 

T

60

(/3

OJ

*        ■J.ft       ? ,


SJ

s

00

b.


60

.s

c

_tn

'> O

TO                OJ

s rt et

 


H

hZ öz

Z J 0>'


c

OJ

B


 

.J

OJ

OJ

,1

x:

C

c

u

 

 

 

 

H

c

n

 

n

OJ

0

c

 

 

M

fe


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                             113

I samband med omorganisationen kan det bli nödvändigt att föra tjänster på övergångsstat och vidta andra övergångsåtgärder. Riksdagens bemyndigande att vidta sådana åtgärder bör därför inhämtas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen att

1.     godkänna de i det föregående förordade riktlinjerna för om­organisation av kartverksamheten m. m.,

2.  bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en ordinarie tjänst för verkschefen med beteckningen p samt fyra extra ordinarie tjänster som chef för avdelning,

3.  bemyndiga Kungl, Maj:t att vidta de övergångsåtgärder som behövs i anledning av omorganisationen.

Anslagen till lantmäteriväsendet

I den statliga lantmäteriorganisationen ingår som lantmäterimyndig­heter lantmäteristyrelsen, överlantmätarmyndigheterna och fastighets­bildningsmyndigheter. Syftet med de statUga insatserna inom lantmäteri­området kan sammanfattas på följande sätt,

A,  Att under beaktande av samhällets krav på en lämplig disposition
av landets jord skapa ett ändamålsenligt fastighetsbestånd genom att
bilda nya fastigheter för bebyggelse, etablering av företag m, m,, genom
att förbättra fastighetsbeståndet för exploatering och sanering av be­
byggelseområden, för rationalisering av jordbruk och skogsbruk m, m.
samt genom att tillskapa sammanslutningar eller annan samverkan mel­
lan fastigheter,

B,   Att tUlrättalägga oklarheter rörande fastighetsbeståndet genom att
avgöra frågor om fastighetsindelningens beskaffenhet och om servitut
samt genom att verkställa äganderättsutredningar.

C,  Att tillhandahålla data om den fasta egendomen,

D,  Att medverka i samhällsbyggandet i övrigt bl, a, genom att biträda
kommuner i mätningstekniska och liknande arbetsuppgifter,

Lantmäteriet tillhör de områden som ingår i utrednings- och försöks­verksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Följan­de programindelning gäller t, v, för lantmäteriet,

1,   Tillsyns-, rådgivnings- och remissverksamhet

2,   Förrättnings- och uppdragsverksamhet

Medel tUl lantmäteriet tas upp under följande fyra anslag,

1,    Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter

2,    Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet

3,    Lantmäteriet: Bidrag tUl förrättnings- och uppdragsverksamhet

4,    Lantmäteriet: Utrustning

8    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. BU. 14


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


114


Anslag nr 1 är ett förslagsanslag som finansierar verksamheten i pro­gram 1. Anslag nr 2 är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för program 2, Som intäkt under anslaget redovisas dels fakturerade av­gifter, dels ianspråktagna medel från bidragsanslaget (nr 3), dels värdet av utförda men ännu ej fakturerade prestationer. Intäkter som svarar mot komplementkostnader levereras in till en särskild inkomsttitel på riksstaten. Anslag nr 3 är ett förslagsanslag med två delposter avseende

a,   statsbidrag till sakägares kostnader för lantmäteriförrättningar
m, m,

b,  kostnader som beror på att nedsatt lantmäteritaxa tUlämpas på
vissa ärenden m. m.

Anslag nr 4 är ett reservationsanslag, som skall finansiera lantmäte­riets investeringar i utrustning m. m.

Anslag nr 2 får i princip inte belastas. För att lösa tiUfälliga eller säsongmässiga likviditetsproblem för förrättnings- och uppdragsverksam­heten samt för att tills vidare tillgodose behov av rörelsekapital dispone­rar lantmäteriet en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 20 milj. kr.

D 1. Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


16 145 342

18  385 000

19  819 000


Programmet Tillsyns-, rådgivnings- och remissverksamhet

Programmet omfattar verksamhet av myndighetskaraktär, i huvudsak följande. Inom lantmäteristyrelsen föreskrifter, råd och anvisningar för lantmäteriverksamheten, utvecklingsarbete rörande metodikfrågor, frå­gor om fastighetsregistrering samt utredningar m. m. åt domstolar och administrativa myndigheter. Inom överlantmätar- och fastighetsbild­ningsmyndigheter biträde åt domstolar, medverkan i eller biträde åt and­ra statliga organ samt kostnadsfri service åt statliga och kommunala organ.


1971/72 Utfall


1972/73 Budget


1973/74

Lantmäteri-  Departements-styrelsen        chefen


 

Resursåtgång

 

 

 

 

i persondagar

45 263

45 000

51700

46 000

Kostnader

15 031000

18 431000

21968 000

19 819 000

Avgår komplement-

 

 

 

 

kostnader

66 000

46 000

Summa

14 965 000

18 385 000

21 968 000

19 819 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                   115

Lantmäteristyrelsen

Verksamheten inom programmet föreslås få bedrivas med i stort sett samma inriktning och i samma omfattning som under budgetåret 1972/73. Löne- och prisomräkningen på befintliga resurser har beräknats till 1 313 000 kr,

0-altemativet innebär för lantmäteriets del att den kostnadsfria råd­givning m. m, som lämnas åt statliga och kommunala organ måste skä­ras ner. Med hänsyn till att behovet av sådan service från lantmäteriets sida ökat motsätter sig styrelsen att en sådan åtgärd vidtas.

Enligt föreliggande planer för genomförande av den av statsmakterna beslutade fastighetsregisterreformen skall överföringen av registerinne­hållet tiU ADB-läsligt medium ske med hjälp av minidatorer, statione­rade på några ställen i landet. För överföringsarbetet avses två arbets­grupper organiseras under budgetåret 1973/74, Kostnader härför beräk­nas till 570 000 kr,

Omlokaliseringen av lantmäteristyrelsen till Gävle väntas medföra stor personalavgång under åren före flyttningen. För att allvarliga stör­ningar i verksamheten ej skall behöva uppstå bör vissa tjänster dubbleras under en övergångstid. Lantmäteristyrelsen bedömer att 18 tjänster bör dubbleras under budgetåret 1973/74, Detta medför en kostnad om 1 500 000 kr,

I enlighet med en av riksrevisionsverket upprättad preliminär plan för redovisningsverksamheten äskar lantmäteristyrelsen medel för anslut­ning av kartverket till styrelsens redovisningscentral. Styrelsen hemstäl­ler vidare om inrättande av en tjänst i Cr 1.

Departementschefen

I samband med att ny fastighetsbildningslagstiftning införts den 1 ja­nuari 1972 har lantmäteristyrelsen genomfört en omfattande kursverk­samhet för lantmäteriets personal. Verksamheten har till viss del finansie­rats genom anslag. För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats 514 000 kr. Denna kursverksamhet är nu i huvudsak avslutad. Anslaget för budgetåret 1973/74 kan räknas ned med det nämnda beloppet.

Jag räknar det sammanlagda medelsbehovet under anslaget till 19 819 000 kr. Jag har därvid beräknat bl. a, ytteriigare 570 000 kr. för arbetet med det nya fastighetsregistret och 100 000 kr. för dubblering av tjänster.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 19 819 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                               116

D 2. Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet

1971/72 Utgift                      O

1972/73 Anslag               1 000

1973/74 Förslag               1 000

Programmet Förrättnings- och uppdragsverksamhet

Programmet omfattar den del av lantmäteriverksamheten för vilken utgår ersättning till statsverket enligt lantmäteritaxan. Taxan är i princip avsedd att täcka lantmäteriets självkostnader för verksamheten. Viss del av verksamheten är dock subventionerad och finansieras med driftbi­drag.

 

 

 

 

1971/72 Utfall

1972/73 Beräknat

1973/74

 

 

Lantmäteri­styrelsen

Departements­chefen

Kostnader Intäkter' Resultat Driftbidiag

84 709 000

81 023 000

— 3 686 000

14 745 000

92 759 000

94 237 000

+  1478 000

7 295 000

95 650 000 95 650 000

11029 000

95 650 000 95 650 000

9 686 000

1 Inkl. driftbidraget

 

 

 

 

Utvecklingen och sammansättningen av det till verksamheten under programmet utgående driftbidraget och anslaget Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet beräknas bli följande.

 

 

 

Delpost

1972/73 Anvisat

1972/73 Beräknat

1973/74

 

 

Lantmäteri-

Departements-

 

 

 

styrelsen

chefen

Statsbidrag till sak-

 

1 000-tal kr.

 

 

ägares kostnader för

 

 

 

 

lantmäteriförrättningar

 

 

 

 

m. m.

800

1000

1000

1 000

Därav som utbetalas

 

 

 

 

av länsstyrelsen

(400)

(400)

(400)

(400)

Kostnader som beror

 

 

 

 

på att nedsatt lant-

 

 

 

 

mäteritaxa tillämpas

 

 

 

 

på vissa ärenden m. m.

7 200

7 295

7 343

6 000

Täckande av under-

 

 

 

 

skott 1971/72

3 686

3 686

Anslag

8 000

8 295

12 029

10 686

Därav statsbidrag

 

 

 

 

till sakägare

800

1000

1000

1000

Driftbidrag

7 200

7 295

11029

9 686


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                   117

Lantmäteristyrelsen

Ungefär hälften av lantmäteriets förrättningsverksamhet berör bo­stadsbyggnadssektorn. En stor del av verksamheten avser fastighetsbild­ningsåtgärder som syftar tUl sanermg av befintliga tätbebyggelseområden eller exploatering av nya markområden för permanentbebyggelse. Un­der de senaste åren har genom lantmäteriets försorg omkring 20 000 fastigheter för permanentbebyggelse bUdats per år. Med hänsyn tUl det av statsmakterna faststäUda bostadspolitiska programmet bedömer lant­mäteristyrelsen att efterfrågan på denna typ av tjänster blir minst lika stor under de närmaste åren.

Antalet nybildade fastigheter för fritidsändamål har under de senaste åren uppgått tUl omkring 17 000 fastigheter per år. Lantmäteristyrelsen bedömer att lantmäteriet under de närmaste åren anlitas för att hand­lägga fastighetsbildningsfrågor i samband med fritidsbebyggelse och vis­sa planeringsfrågor i anslutning härtill i samma omfattning som för när­varande.

Inom ramen för jord- och skogsbrukets rationalisering har inom lant­mäteriet under perioden 1969—1971 avslutats fastighetsrationaliserings-företag av större omfattning som berört omkring 6 700 brukningsen­heter om sammanlagt 263 000 hektar. Vid årsskiftet 1971/72 pågick så­dana företag berörande omkring 4 200 brukningsenheter om sammanlagt 276 000 hektar. Verksamheten inom jord- och skogsbrukssektorn med mera vittsyftande fastighetsblldningsåtgärder bedöms under den när­maste femårsperioden komma att kräva något ökade resursinsatser.

Verksamheten med uppordnandet av fastighetsförhållandena i Koppar­bergs län genom äganderättsutredningsförrättningar bedöms komma att omfatta omkring 40 000 hektar per år under de närmaste åren.

Av de på statsverkets bekostnad bedrivna laga skiftena i Kopparbergs län beräknas två, om sammanlagt 22 000 hektar, bil slutförda inneva­rande budgetår. Härefter återstår att slutföra fyra större skiften berö­rande sammanlagt 37 000 hektar. Dessa beräknas bli slutförda åren 1975, 1976, 1978 och 1980.

Verksamheten för att tillrättalägga oklarheter rörande fastighetsbe­ståndet genom att avgöra frågor om fastighetsindelningens beskaffenhet har under senare år varit tämligen konstant. Anledning saknas till anta­gande att det under de närmaste åren skall inträffa någon väsentlig för­ändring av efterfrågan på dessa tjänster.

Lantmäteriets arbetsbalans har under åren 1970 och 1971 minskat med omkring 13 100 ärenden och uppgick till 26 000 ärenden den 1 ja­nuari 1972. Antalet inkomna ärenden år 1971 var 39 500. Motsvarande siffra för år 1970 var 38 246.

Beträffande verksamheten inom programmet förrättnings- och upp­dragsverksamhet kommer det Uksom hittills att vara en ambition från lantmäteristyrelsens sida att i första hand utan väntetider effektuera


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                   118

fastighetsbUdningen avseende permanent bostadsändamål, industriända­mål och avseende jord- och skogsbrukets rationalisering samt andra ärenden som utgör led i en från allmän synpunkt angelägen investering. Detta innebär att förrättningar av angivet slag — om icke särskilda skäl föranleder till annat .— normalt tas upp till handläggning inom en må­nad efter det ansökan kommit in. Styrelsen bedömer det som möjligt att härutöver, genom ett fortsatt rationaliseringsarbete och ökad användning av tekniska hjälpmedel, inom ramen för nuvarande personalresurser ned­bringa ärendebalansen med 3 000 å 4 000 ärenden per år under de när­maste åren.

Differensen mellan kostnader och intäkter för förrättnings- och upp­dragsverksamheten uppgår för budgetåret 1971/72 till 3 686 000 kr., vil­ket motsvarar 4,5 % av kostnaderna. Härtill kommer ett kvarstående underskott om 1 478 000 kr. från budgetåret 1970/71. Lantmäteristyrel­sen framhåller att underskottet helt torde vara föranlett av åtgärder i samband med omorganisationen samt införandet av ny fastighetsbild­ningslagstiftning, vilket sammantaget inneburit synnerligen genomgri­pande förändringar för berörd personal. Styrelsen föreslår att medel an­visas under bidragsanslaget för täckande av underskottet.

Departementschefen

Verksamheten finansieras till övervägande del genom att avgifter tas ut av sakägare och uppdragsgivare. För viss del av verksamheten utgår dock statligt bidrag genom anslag.

Under budgetåret 1971/72 har det uppstått ett underskott i verk­samheten. Som lantmäteristyrelsen anfört torde detta hänga samman med att genomgripande förändringar genomförts i verksamheten under budgetåret. Jag anser i Ukhet med styrelsen att underskottet, samman­lagt 3 686 000 kr., bör täckas med anslagsmedel.

Riksdagen har år 1971 tagit ställning till grunderna för taxesättning­en och statsbidragsgivningen i lantmäteriverksamheten (prop. 1971: 170, CU 1971: 32, rskr 1971: 322), I samband därmed fastställdes delvis nya principer för taxesättningen. Syftet med den taxereform som beslutades var att nå en bättre anpassning av avgifterna till den nytta de enskUda förrättningarna medför för fastigheterna. Det förutsattes att reformen skulle genomföras successivt. En ny lantmäteritaxa (1971: 1101), utgö­rande en första etapp i översynen, har utfärdats med ikraftträdande den 1 januari 1972, Arbeten pågår med att förbereda en andra etapp. Arbe­tena kan beräknas resultera i omläggning av taxesättningen för ytterli­gare delar av verksamheten under budgetåret 1973/74.

Jag räknar med att en viss del av de generella subventioner som allt­jämt utgår i enlighet med de principer som gällt i tidigare taxor skall kunna avvecklas i samband med omläggningen. Driftbidraget torde så­ledes kunna räknas ned i viss mån. Jag beräknar behovet av medel tUl


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                                  119

sådana kostnader som beror på att nedsatt lantmäteritaxa tUlämpas på vissa ärenden m, m, till 6 milj, kr,, varav 2,3 milj, kr, avser sådan skiftes­verksamhet i Kopparbergs län som bedrivs helt på statsverkets bekost­nad.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställ­ningen. Hemställan angående anslag härför gör jag under nästa punkt. Nu förevarande anslag bör tas upp endast med ett formellt belopp.

Jag hemställer, att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att till Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

D 3. Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet

1971/72 Utgift              17 308 115

1972/73 Anslag              8 000 000

1973/74 Förslag       10 686 000

Departementschefen

Med hänvisning till vad jag anfört under anslaget Lantmäteriet: För­rättnings- och uppdragsverksamhet beräknar jag medelsbehovet under anslaget tUl 10 686 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att till Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverk­samhet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 10 686 000 kr.

D 4. Lantmäteriet: Utrustning

1971/72 Utgift                1892 725                   Reservation                     1093164

1972/73 Anslag              1 150 000

1973/74 Förslag              1 000 000

Under förevarande anslag tas endast upp utrustningsföremål med an­skaffningsvärde av minst 10 000 kr. Anskaffningar med lägre värde hän­förs till driftutgifter,

Lantmäteristyrelsen

Lantmäteristyrelsen beräknar behovet av medelstUldelning till 1 150 000 kr. I förteckningen över föreslagna anskaffningar redovisar styrelsen elektrooptiska längdmätningsinstrument (600 000 kr.), automa­tisk ritutrustning (100 000 kr,), förnyelse av flygbUdsarkiv (100 000 kr.) samt telefonväxlar och viss kontorsutrustning (350 000 kr.).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                   120

Departementschefen

Behovet av medel för utrustning inom lantmäteriet bör bedömas mot bakgrund av det förslag om sammanslagning av lantmäteriet och kart­verket till en gemensam organisation som jag förordat i det föregående. Utrustningsbehov som kan beräknas bli tillgodosedda genom utrustning som finns vid kartverket bör under budgetåret täckas på annat sätt än genom inköp.

Jag beräknar medelsbehovet för utrustning — främst regionala och lokala enheters behov — till 1 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att till Lantmäteriet: Utrustning för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

Anslagen till kartväsendet

Kartväsendet tillhör de områden som ingår i utrednings- och för­söksverksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Följande programindelning gäller t, v. för verksamheten.

1.        Allmänna kartarbeten

2.        Försvarsberedskap

3.        Uppdragsverksamhet

Programmet Allmänna kartarbeten indelas i följande delprogram

a)         Gemensam ekonomisk och topografisk kartläggning

b)        Separat topografisk kartläggning m. m.

c)         Revidering av ekonomiska kartor

d)   Revidering av topografiska kartor m, m.
Medel tiU kartverket anvisas under följande anslag.

1.         Kartverket: AUmänna kartarbeten

2.         Kartverket: Försvarsberedskap

3.         Kartverket: Uppdragsverksamhet

4.         Kartverket: Utrustning

Anslag nr 1 är ett reservationsanslag som skall finansiera program 1. Anslag nr 2 är ett reservationsanslag som skall finansiera program 2. Anslag nr 3 är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för program 3, Intäkter som svarar mot komplementkostnader levereras in till sär­skild inkomsttitel på riksstaten. Anslag nr 4 är ett reservationsanslag som skall finansiera kartverkets investeringar i utrustning m, m. A.nslag nr 3 får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga Ukviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för att tills vidare tillgodose behov av rörelsekapital disponerar kartverket en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 1 milj, kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                                  121

£ 1. Kartverket: Allmänna kartarbeten

1971/72 Utgift             29 154 797                  Reservation                   15 315 315

1972/731 Anslag       30 215 000 1973/742 Förslag      15 934 000

' Avser verksamhetsåret 1973

" Avser tiden 1974-01-01—1974-06-30

Programmet Allmänna kartarbeten

Programmet omfattar hela karUäggningsproceduren, dvs. geodetiska, fotogrammetriska och kartografiska arbeten fram t. o. m. reproducer-bara tryckoriginal, ett för varje tryckfärg. Härtill kommer kostnadema för tryckning av de allmänna kartorna. Vidare ingår i programmet flyg­fotografering och bildframställning för kartläggningens behov samt geo­detiska riksnätsarbeten och internationella geodetiska projekt.

1971/72»        1972/73»        1973/74=

 

 

 

 

Kartverket

Departements­chefen

Kostnader

Avgår intäkter under anslaget

Avgår komplement­kostnader

Summa anslag

29 767 000

1 055 000

1 191 000 27 521000

32 742 000

1 030 000

1 497 000 30215 000

17 178 000 575 000

16 603 000

16 749 000 815 000

15 934 000

' Avser verksamhetsåret 1972. » Avser verksamhetsåret 1973. » Avser tiden 1974-01-01—1974-06-30.

Kartverket

Planeringen av de allmänna kartarbetena syftar i princip till att åstadkomma en till landets behov så nära anpassad kartläggning som möjligt. Planeringsverksamheten sammanfattas i perspektivplaner, tidi­gare kallade långtidsplaner, årsvisa arbetsplaner och i de årliga an­slagsframställningarna.

Kartverket redovisar budgetförslag i form av ett basförslag och ett nollförslag. Avvägningen av resurserna inom basförslaget innebär i korthet följande.

Nyframställningen av de ekonomiska och topografiska kartorna full­följs och avslutas år 1978. Försöksarbetena med översiktskartor i ska­lorna 1 : 250 000 och 1 : 500 000 fortsätts med sikte på utgivning fram till år 1981. Revidering av ekonomiska kartan, som påbörjats år 1972, fortsätts med utgivning av reviderade kartblad fr. o. m. år 1974. Kom­binerad grundlig och partiell revidering av topografiska kartan utförs med sikte på utgivning av 9 resp. 55 blad år 1974. Inom basförslaget inryms också kostnader för vissa riksgränsarbeten.

9   Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bil. 14


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                                   122

O-alternativet, som innebär en minskning av anslaget med 791 000 kr. på halvår, framstår inte som ett realistiskt alternativ enligt kartverket. Förstagångsutgivningen av de ekonomiska och topografiska kartserierna bör inte ändras i förhållande till basförslaget, varför revideringstakten beträffande de ekonomiska och topografiska kartoma måste minskas. Av detta följer att aktuellt underlag för vissa översiktskartblad kommer att saknas med påföljd att utgivningen av översiktskartor måste in­skränkas. Den reducerade kartutgivningen medför försäljnings- och in­täktsminskning.

Departementschefen

Medel till kartverkets verksamhet har under senare år anvisats kalen­derårsvis. Jag har i det föregående förordat att kartverket och lantmä­teriet den 1 juli 1974 skall föras samman i en gemensam organisation. Anslagen till kartverkets verksamhet bör därför tas upp för endast första halvåret 1974.

Mot bakgrund av de uttalade behoven av kartor för olika samhälls­verksamheter har jag i det föregående föreslagit olika åtgärder som syftar till att förbättra kartförsörjningen. Dessa åtgärder torde i viss, om än begränsad, omfattning kunna vidtas redan före den 1 juli 1974. Jag tän­ker därvid särskilt på möjligheterna att inom de områden av landet där kartverket f. n. arbetar samordna kartverkets verksamhet med sådan kart­läggning av liknande karaktär som utförs av andra organ.

Jag kan godta den inriktning av kartverksamheten under första halv­året 1974 som kartverket har föreslagit.

I fråga om anslagstilldelningen har jag räknat med en besparing i huvudsak enligt O-alternativet. Samtidigt har jag räknat medel för komplementkostnader under anslaget.

Kartverket har på uppdrag äv Kungl. Maj:t med verkan från ingången av år 1973 fastställt nya cirkapriser på de allmänna kartorna innebä­rande en genomsnittlig prishöjning med 20 %. EnUgt beslut av Kungl. Maj:t den 8 december 1972 skall Svenska reproduktions aktiebolaget, som försäljer kartorna, till kartverket inleverera ett belopp som svarar mot de i anledning av prishöjningen ökade försäljningsintäkterna för bolaget. Anslagen till kartverkets verksamhet med de allmänna kartor­na kan i anledning härav räknas ned i viss mån.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar jag till 15 934 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kartverket: Allmänna kartarbeten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 15 934 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                                  123

E2. Kartverket: Försvarsberedskap

1971/72 Utgift                   635 539                  Reservation                       255 440

1972/731 Anslag                674 000

1973/742 Förslag               443 000

' Avser verksamhetsåret 1973.

" Avser tiden 1974-01-01—1974-06-30.

Programmet Försvarsberedskap

Programmet omfattar sådana uppgifter som åligger kartverket för att trygga kartförsörjningen i krig, vari ingår främst beredskapsplan­läggning, förberedelser för krigskartetryckning, sekretessåtgärder samt vissa administrativa åtgärder i övrigt.

1971/72'        1972/73»        1973/74»

Kartverket    Departements­chefen

Kostnader                       608 000          676 000         443 000          443 000

Avgår komplement­
kostnader
                            2 000              2 000                                   

Summa anslag                 606 000          674 000          443 000         443 000

' Avser verksamhetsåret 1972. » Avser verksamhetsåret 1973. = Avser tiden 1974-01-01—1974-06-30.

Kartverket

Kartverket redovisar budgetförslag i form av ett basförslag och ett nollförslag.

Inom ramen för basförslaget beräknas antalet slutprestationer i stort sett komma att ligga kvar på oförändrad nivå.

Efterfrågan på utifrån styrda tjänster bedöms öka successivt under år 1974. Antalet ärenden som berör spridningsgranskning väntas öka från 900 år 1972 till 1 200 år 1974. Verksamheten inom programmet påverkas också av vissa förändringar beträffande försvarets kartför­sörjning.

O-alternativet innebär en med 22 500 kr. minskad budget på halvår. Genomförandet av alternativet medför en minskning av studier som syf­tar till en effektivisering av sekretessarbetet. Den löpande verksamheten med granskning av kartor och flygbilder m. m. kan inte minskas utan att stora olägenheter uppstår för verksamheten inom programmet AU­männa kartarbeten eller för extema kart- och flygbildanvändare.

Departementschefen

Medel bör anvisas i enlighet med basförslaget. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kartverket:  Försvarsberedskap  för budgetåret  1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 443 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                                  124

E 3. Kartverket: Uppdragsverksamhet

1971/72 Utgift                               O

1972/731 Anslag                    1 000

1973/742 Förslag                    1 000

> Avser verksamhetsåret 1973.

« Avser tiden 1974-01-01—1974-06-30.

Programmet Uppdragsverksamhet

Programmet omfattar fotogrammetrisk och geodetisk verksamhet i affärsmässig driftform.

 

 

 

 

1971/72' Beräknat

,1972/73» Beräknat

1973/74»

 

 

Kartverket

Departements­chefen

Kostnader

Intäkter

Resultat

6 940 000

6 940 000

0

7 270 000

7 270 000

0

3 640 000

3 640 000

0

3 640 000

3 640 000

0

' Avser verksamhetsåret 1972. » Avser verksamhetsåret 1973. » Avser tiden 1974-01-01—1974-06-30.

Kartverket

Uppdragsverksamheten utgör i organisationshänseende en med den allmänna kartförsörjningen integrerad del och verkar därigenom också stimulerande och utvecklande på den allmänna kartläggningsverksam­heten. Uppdragen ger möjlighet att i mindre projekt pröva nya meto­der, som sedermera kan föras in i framställningen av de allmänna kar­torna. Enligt instruktionen för kartverket bestämmer verket ersättning­en för arbete som verket utför. Taxorna är uppbyggda efter principen full kostnadstäckning.

Departementschefen

Verksamheten finansleras helt med Intäkter. Anslaget bör därför tas upp med endast ett formellt belopp.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Kartverket: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

£4. Kartverket: Utrustning

1971/72 Utgift                1059 477                   Reservation                     3 557 022

1972/731 Anslag             1 000 000

1973/742 Förslag               250 000

' Avser verksamhetsåret 1973.

> Avser tiden 1974-01-01—1974-06-30.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                   125

Kartverket

Kartverkets instrumentutrustning används såväl för den allmänna kart­läggningen som inom uppdragsverksamheten. Beroendet av teknisk ut­rustning och instrument är stort. Med hänsyn till mträffade prisföränd­ringar beräknas basförslagsnivån för år 1974 till 1 100 000 kr. Kartverket äskar detta belopp.

Departementschefen

Behovet av medel för utrustning inom kartverket bör på samma sätt som vad gäller lantmäteriet bedömas med hänsyn till det förslag om sammanslagning av de båda verken som jag tidigare förordat. Jag be­räknar medelsbehovet för utmstning inom kartverket under det aktuella halvåret till 250 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Kartverket: Utrustning för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


126


F    RÄDDNINGSTJÄNST M.M.

F 1. Statens brandinspektion

1971/72 Utgift            1 039 904

1972/73 Anslag          1 060 000

1973/74 Förslag         1 175 000

Statens brandinspektion har som central förvaltningsmyndighet tillsyn över brandförsvaret i riket. I inspektionens uppgifter ingår bl. a. att ge råd och anvisningar tUl kommuner och enskUda i frågor av allmän be­tydelse för brandförsvaret, att verka för att brandförsvaret ordnas ändamålsenligt och att verka för standardisering av brandmateriel.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Brandinspek-

Departe-

 

 

tionen

ments­chefen

Personal

 

 

 

Handläggande personal

6

Övrig personal

3

Anslag

9

 

 

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader för personal hos

 

 

 

statens brandinspektion

685 000

+  55 000

+  55 000

Sjukvård

2 000

+    1 000

+    1000

Reseersättningar till personal hos

 

 

 

statens brandinspektion

34 000

—.

Lokalkostnader

39 000

—    8 000

—    8 000

Expenser

67 000

+  14 000

+    8 000

Lönekostnader för läns-

 

 

 

brandinspektöier m. fl.

273 000

+  59 000

+  59 000

Reseersättningar till läns-

 

 

 

brandinspektörer m. fl.

60 000

 

1160 000

+ 121000

+ 115 000

Särskilda uppbördsmedel

 

 

 

Försäljning av publikationer m. m.

100 000

 

1 060 000

+ 121000

+ 115 000

Statens brandinspektion

1.         Löneomräkning 114 000 kr.

2.         I O-alternativet förordar inspektionen en minskning av medelstill­delningen för vissa omkostnader och för lönekostnader för länsbrand-inspektörer m. fl.

3.         Anslagsposten tUl sjukvård bör höjas (+1 000 kr.).

4.         Lokalkostnaderna kommer att minska (—8 000 kr.).

5.         Anslagsposten tUl expenser bör räknas upp (+14 000 kr.).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


127


Departementschefen

Med  hänvisning  till   sammanställningen  hemställer jag  att  Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens brandinspektion för budgetåret  1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 175 000 kr.

F 2. Statens brandskola


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


2 022 259 2 237 000 2 563 000


Statens brandskola har tUl uppgift att i anslutning till kompetensföre­skrifterna i brandstadgan (1962: 91, ändrad senast 1972: 103) utbilda brandpersonal och skorstensfejare och att genom annan utbildnings­verksamhet och brandteknisk forskning främja brandförsvarets utveck­ling. UtbUdningen sker vid en huvudskola och vid kurser som anordnas på olika orter.

 

 

1972/73

Beräknad änd

ring 1973/74

 

 

Brandskolan

Departe­ments­chefen

Personal

 

 

 

Utbildningspersonal

3

Övrig personal

7

+ 1

+ 1

 

10

+ 1

+ 1

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

1 220 500

+ 276 000

+ 246 800

Sjukvård

1500

Reseersättningar

22 000

+    2 200

+    1 100

Därav utrikes resor

(6 000)

(+       600)

(+       300)

Lokalkostnader

605 700

+  30 300

+ 28 500

Expenser

369 300

+  66 700

+ 48 700

Därav engångsutgifter

(28 700)

(— 11700)

(— 11 700)

Ersättning till kommuner för lokaler

 

 

 

och materiel, drivmedel m. m.

18 000

+    1 800

+       900

 

2 237 000

+ 377 000

+ 326 000

Styrelsen för statens brandskola

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 116 000 kr.

2.         O-alternativet innebär för brandskolans del en minskning av me-delstUldelningen för lönekostnader och expenser, vilket skulle medföra att en brandförmansklass, en brandmannaklass och en gesällklass för skorstensfejare måste inställas. Alternativet innebär att skolan inte kan fullgöra sin uppgift.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                                   128

3.    För att minska bristen på personal med brandmästarexamen måste ytterligare en brandmästarklass anordnas utöver nuvarande utbildnings­program. Detta medför att kansliets resurser måste förstärkas med ett biträde. Vidare äskas medel för en år 1968 inrättad assistenttjänst, var­vid hel undervisningsskyldighet kan åläggas ämnesläraren. Även övriga utgifter för utbildningen beräknas öka ( + 217 000 kr.).

4.    Förändringarna i utbildningsprogrammet medför att anslagsposten tUl expenser måste räknas upp ( + 44 000 kr.). Härvid har 17 000 kr. beräknats för viss skyddsutrustning för elever som deltar i praktiska övningar.

Departementscliefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 563 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare ett biträde och för den tidigare inrättade assistenttjänsten samt för anord­nande av ytterligare en brandmästarklass (3, 4). Vidare har jag beräknat medel för anskaffning av viss skyddsutrustning (4). Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens brandskola för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 2 563 000 kr.

F 3. Bidrag till förebyggande och släckning av brand

1971/72 Utgift                3 406 107

1972/73 Anslag               2 500 000

1973/74 Förslag              3 000 000

Från anslaget bestrids utgifter för skogsbrandbevakning och ersätt­ningar för verksamhet vid brandsläckning m. m. Bidragsbestämmelserna återfinns dels i kungörelsen (1962: 607) om ersättning på grund av verk­samhet för brandsläckning m. m. (ändrad 1970: 351), dels i reglerings­brevet 1972/73.

Statens brandinspektion

Brandinspektionen som erinrar om att det är omöjligt att i förväg be­räkna åtgången på anslaget — väderleksförhållandena under skogsbrand­säsongen spelar sålunda en avgörande roll — föreslår att anslaget ökas med 500 000 kr. tUl 3 milj. kr.

Departementschefen

Jag biträder brandinspektionens förslag. Jag hemställer att Kungl Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till förebyggande och släckning av brand för bud­getåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                                  129

F 4. Bidrag till kostnader för kommunal beredskap

1971/72 Utgift                     74 200                  Reservation                     1855 212

1972/73 Anslag               1 000 000

1973/74 Förslag              1 000 000

Från anslaget bestrids utgifter för bidrag till kommuner för bered­skapsplanläggning enligt 7 § lagen (1964: 63) om kommunal beredskap. Vissa bestämmelser för tillämpningen av nämnda lag har meddelats i kommunala beredskapskungörelsen (1964: 722, ändrad senast 1971: 379) och i Kungl. Maj:ts brev den 14 maj 1971.

Riksnämnden för kommunal beredskap

I princip planläggs endast färdigbildade kommuner. Efter kommun­reformens genomförande 1974 uppgår dessa till omkring 270. Vid ut­gången av budgetåret 1972/73 beräknas ett 90-tal färdigbildade kommu­ner — med över 50 procent av landets befolkning — ha planlagts. Ytter­ligare ett 100-tal kommuner är färdigbildade och skulle därför kunna planläggas redan nu om medel härför funnes tillgängliga. Den 1 januari 1974 tillkommer de återstående ca 80 kommunerna. Den riksomfattande planläggningen skulle alltså kunna vara genomförd senast 1975/76, vilket riksnämnden också förordade i sin utredningspromemoria den 20 maj 1970.

I nämnda promemoria förordade riksnämnden en femårig uppbygg­nadsperiod 1971/72—1975/76 tiU en årlig kostnad för statsverket på i genomsnitt 2,5 milj. kr. Med tanke på den kraftiga nedskärning av me­delsbehovet som skett synes den förordade planläggningstakten inte kun­na hållas med mindre än att en motsvarande ökning av medelstilldel­ningen sker under de återstående åren i femårsperioden.

För planläggning och revision under nämnda period .skuUe enligt riks­nämndens beräkningar år 1970 erfordras 12,2 milj. kr. Härav avgår 2,7 milj. kr. för planläggning t. o. m. innevarande budgetår. Återstående medelsbehov skulle således uppgå till 9,5 milj. kr. eller för de återstående tre åren ca 3,2 mUj. kr. per år. Om revisionskostnaderna under en lö­pande femårsperiod bedöms uppgå till 1/3 av förstagångskostnaden skulle de årliga revisionskostnadema efter 1975/76 bli ca 800 000 kr. Då någon reservation ej beräknas föreligga på anslaget vid utgången av lö­pande budgetår, bör för nästa budgetår anvisas 3,2 milj. kr.

Departementschefen

Jag förordar att anslaget för nästa budgetår tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap för budget­året 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


130


F 5. Beredskap för oljebekämpning till sjöss

1971/72 Utgift                3 231 769

1972/73 Anslag               5 500 000

1973/74 Förslag              5 000 000

Enligt instruktionen (1970: 961) för tullverket handhar tullverket ol­jebekämpning tUl sjöss och i kustvattnen. Från anslaget bestrids utgifter för bl. a. anskaffning av bekämpningsanordningar och bekämpnings­medel, visst tekniskt utvecklingsarbete, drift och underhåU av teknisk materiel samt ersättningar till kommuner m. fl, vid ingripande mot olje­utsläpp till sjöss.

1972/73       Beräknad ändring 1973/74


Generaltull­styrelsen


Departements­chefen


 


Stat

Kostnader för anlitande av konsulter och annan expertis

Anskaff'ning av bekämpnings­anordningar och bekämpnings­medel m. m.

Tekniskt utvecklingsarbete och forskning beträffande medel och metoder för oljebekämp­ning tiU sjöss

Drift och underhäll av teknisk materiel för oljebekämpning

Ersättning till kommuner m. fl. vid ingripande mot oljeut­släpp till sjöss


300 000

3 400 000

600 000

1000 000     +510 000

200 000                

5 500 000      + 510 000


—1 000 000

+   500 000

—  500 000


GeneraltuUstyrelsen

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 510 000 kr.

2.    I O-alternativet förordar styrelsen en minskad materielanskaffning.

3.    Under den pågående uppbyggnaden av beredskapsorganisationen har det befunnits lämpligt att i vissa avseenden modifiera materielan­skaffningen (— 400 000 kr.).

4.    Med hänsyn till den ökade omfattningen av i beredskapsorganisa­tionen ingående materiel räknar styrelsen med ett ökat medelsbehov för drift och underhåll (+ 400 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning tUl  sammanställningen  hemställer jag  att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

till   Beredskap   för   oljebekämpning   till   sjöss   för   budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                                  131

KAPITALBUDGETEN

II STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

18. Byggnadsarbeten för länsstyrelsema

1971/72 Utgift               9 599 841                  Behållning                       3 553 955

1972/73 Anslag        29 000 000 1973/74 Förslag       30 000 000

Byggnadsstyrelsen

De i prop. 1972: 1 bil. 14 s. 112 angivna kostnadsramarna har i vissa fall ökats med hänsyn tUl den allmänna byggnadskostnadsstegringen. Genom att kostnadsramen för ett objekt kunnat sänkas med 1 350 000 kr. samt att byggnadskostnadsindex inte uttagits för samtliga övriga ob­jekt har kostnadsramarna kunnat hållas på i huvudsak oförändrad nivå. Tre objekt har slutredovisats till en kostnad som med 15 000 kr. under­stiger kostnadsramarna.

Redogörelse för länsstyrelsehus i Malmö samt nybyggnad för lokala skattemyndigheten m. fl. i Göteborg lämnades 1 prop. 1972: 1 bil. 14 s. 112 och Kungl. Maj:t uppdrog den 5 maj 1972 resp. den 14 aprU 1972 åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaderna.

Kungl. Maj:t uppdrog den 30 juni 1971 åt byggnadsstyrelsen att pro­jektera en nybyggnad för kontorsändamål omfattande ca 4 000 m2 rumsyta samt personalrestaurang om ca 200 platser inom kvarteret Älvs­backa i Umeå t. o. m. bygghandlingar och inom en kostnadsram av 7,5 miY]. kr. enligt prisläget den 1 aprU 1970, vilket i prisläge den 1 april 1972 motsvarar 8,6 milj. kr. Nybyggnaden avses inrymma lokaler för länsförvaltning och vägförvaltning. Byggstart beräknas kunna ske un­der hösten 1973.

Kungl. Maj:t uppdrog den 28 januari 1972 åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad för länsstyrelse och tingsrätt i Vänersborg i kvar­teret Sälgen t. o. m. förslagshandlingar.

Byggnadskostnaden för länsstyrelsedelen har uppskattats till 9,1 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972.

Byggnadskostnaden för tingsrättens del har uppskattats till 6,4 mUj. kr. i prisläget den 1 april 1972. Byggstart beräknas kunna ske i början av 1974.

Byggnadsstyrelsen föreslår att kostnadsram och beräknad medelsför­brukning för hela nybyggnaden av praktiska skäl förs upp under före-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet


132


varande anslag. Sedan byggnaden färdigställts kan den beräknade kost­naden för tingsrättsdelen föras över till att belasta anslaget Byggnadsar­beten för domstolsväsendet.

Departementschefen

Jag har inget att erinra mot de av byggnadsstyrelsen föreslagna änd­ringarna av kostnadsramarna för pågående byggnadsobjekt. I fråga om byggnadsobjekten inom kv. Älvsbacka i Umeå och nybyggnad för läns­styrelse och tingsrätt i Vänersborg har projekteringsuppdrag meddelats men projekten har inte slutligt prövats av Kungl. Maj:t. Jag förordar att i investeringsplanen för nästa budgetår tas upp en preliminärt beräk­nad kostnadsram av 24,1 milj. kr. för att dessa objekt skall kunna på­börjas under budgetåret.

Anslagsbehovet för budgetåret 1973/74 utgör totalt 30 milj. kr. enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan (i 000-tal kr.)

 

 

Byggnadsprojekt

Kostnadsram

 

Medelsförbrukning

Bygg-

 

 

71-04-01

72-04-01

Faktisk

Beräknad för

Färdig-

 

 

 

t. o. m.

 

 

start

ställ.

 

 

 

72-06-30

72/73

73/74

år/mån

är/mån

 

 

 

 

 

 

70-04

70-10

Falun, länsstyrelsehus. Etapp V 2 895

2 905

2 900

5

0

63-12

65-02

Umeå, om- och tillbyggnad

 

 

 

 

 

 

 

av länsstyrelsehuset

2 060

2 060

1 985

75

0

69-12

70-10

Linköping, länsstyrelsehus

16 350

15 000

7 863

6 500

600

71-05

72-11

Linköping, kv. Akilles, parke-

 

 

 

 

 

 

 

ringsplats och rivning

101

101

93

8

0

69-07

69-10

Malmö, länsstyrelsehus

22 100

23 450

2 007

7 000

12 000

72-10

74-10

Göteborg, nybyggnad för lo-

 

 

 

 

 

 

 

kala skattemyndigheten m. fl.

37 500

37 500

1 052

15 400

16100

72-04

74-06

Till Kungl. Maj:ts disposition

 

24 100

0

0

4 866

 

 

Summa

 

 

15 900

28 988

33 566

 

 

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)


Medelstillgång


Beräknad medelsförbrukning


 


Behållning    1972-07-01 Anslag för    1972/73 Anslag för   1973 / 74 (förslag)


3 554

29    000

30    000

62 554


1972/73 1973/74


28 988 33 566

62 554


Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att   till   Byggnadsarbeten   för   länsstyrelserna   för   budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 30 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                                   133

VII FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET

2. Förskott till vissa plankostnader m. m.

 

 

Ingående behållning

Anslag

Utgift

1971/72 1972/73 1973/74 Förslag

603 188

2 243 188

45 188

2 000 000

1000

450 000

360 000

'2 199 000

'485 000

' Preliminärt belopp

 

 

 

Från anslaget förskotteras bidrag till kostnader för upprättande av regionplan i enlighet med byggnadslagstiftningens föreskrifter. Be­stämmelser härom är givna i 132 § byggnadslagen (1947: 385, ändrad senast 1959: 611).

Planverket

Regionplanering enligt byggnadslagens bestämmelser pågår f. n. in­om Göteborgs-, Kalmar- och Stockholmsregionerna.

Planeringen i Stockholmsregionen har förts fram så att fastställelse är aktuell. Planverket bedömer att förskott på bidrag till regional pla­nering under budgetåret 1973/74 blir aktuella endast i Göteborgs- och Kalmarregionerna.

Verket beräknar behovet av förskottsmedel till 2,3 milj. kr. för inne­varande budgetår och tUl 650 000 kr. för budgetåret 1973/74. Anslaget beräknas behöva tillföras 1 384 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till vad jag anfört under anslaget Bidrag till översikt­lig planering m. m. beräknar jag behovet av förskottsmedel under bud­getåret 1973/74 till 485 000 kr. Anslaget bör tUlföras 450 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Förskott till  vissa plankostnader m. m.  för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 450 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                               134

Register

Sid.

1    Översikt

DRIFTBUDGETEN

A      Civildepartementet m. m.

7      Civildepartementet                                                                            5 712 000

8      Kommittéer m. m.                                                                             3 200 000

 

8      Extrautgifter                                                                                          150 000

9      Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.                              50 000

9 112 000

B      Länsstyrelserna m. m.

10   Allmän översikt

21   Länsstyrelserna                                                                             613 116 000

21   Lokala skattemyndigheterna                                                          183 205 000

21   Kronofogdemyndigheterna                                                            154 007 000

950 328 000

C      Planväsendet

73    Statens planverk                                                                              12 666 000

75    Bidrag till översiktlig planering m. m.                                               4 219 000

16 885 000

D och E    Lantmäteri- och kartväsendet

78   Den statliga kartverksamhetens inriktning och organisation

 

 

Lantmäteriväsendet

 

113 114 116 119 119

Lantmäteriet

Myndighetsuppgifter

Förrättnings- och uppdragsverksamhet

Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet

Utrustning

Kartväsendet

19 819 000

1000

10 686 000

1 000 000

31 506 000

120 121 123 124 124

Kartverket

Allmänna kartarbeten Försvarsberedskap Uppdragsverksamhet Utrustning

15   934 000
443 000

1000 250 000

16             628 000

F

Räddningstjänst m. m.

 

126 127 128 129 130

Statens brandinspektion

Statens brandskola

Bidrag till förebyggande och släckning av brand

Bidrag tUl kostnader för kommunal beredskap

Beredskap för oljebekämpning till sjöss

1               175 000

2               563 000

3     000 000
1 000 000
5 000 000

12 738 000

 

Summa för driftbudgeten     1 037 197 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 14    Civildepartementet                               135

Sid.

K APITALBUDG ETEN

II   Statens allmänna fastighetsfond

131   Byggnadsarbeten för länsstyrelserna                                              30 000 000

VII   Fonden för förlag till statsverket

133   Förskott till vissa plankostnader m. m.                                               450 000

Summa för kapitalbudgeten     30 450 000 Totalt för civildepartementet     1 067 647 000

KUNGL. BOKTR. STOCKHOLM 1973     720S14


 


 


 


Bilaga 15 till statsverkspropositionen 1973                         Prop. 1973:1

Bilaga 15

Industridepartementet

ÖVERSIKT

Till industridepartementets verksamhetsområde hör ärenden röran­de den allmänna näringspolitiken, industri och hantverk, bergsbruk, energiförsörjning, teknisk forskning och industrieUt utvecklingsarbete, officiell provnings- och kontrollverksamhet samt statsägda företag.

Inom industrin sysselsätts omkring 1 milj. personer. Därmed svarar industrin för drygt en fjärdedel av den totala sysselsättningen i landet. Industriproduktionen utgör ungefär lika stor andel av vår samlade pro­duktion.

De senaste årens utveckling inom industrin har präglats av en fortgå­ende mycket snabb strukturell omvandling. En hårdnande internatio­nell konkurrens i kombination med en svag efterfrågeutveckling har för flera industrisektorer medfört snabba förändringar med konsekvenser för sysselsättningen. Samtidigt har bristande tillgång på yrkesutbUdad arbetskraft hämmat utvecklingen Inom vissa industrisektorer. Ett utmär­kande drag i den strukturella obalans som f. n. råder inom industrin är skillnaden mellan olika företag, när det gäller möjligheterna att anpassa sig till förändrade villkor. Dessa förhållanden ställer stora krav på en aktiv näringspolitik för att underlätta omställningar och för att främja den långsiktiga industriella produktionstillväxten.

En fömtsättning för en fortsatt snabb välståndsutveckling är att den svenska industrins produktionskapacitet kan byggas ut och dess kon­kurrenskraft stärkas för att möta en ökande internationell konkurrens och en snabbare teknisk utveckling.

De ökande kraven på samhällets medverkan för att främja närings­livets utveckling har medfört behov av en översyn och vidareutveck­ling av riktlinjerna för näringspolitiken.

Inom ramen för den övergripande näringspoUtiken genomförs därför en utbyggnad och effektivisering av industripolitikens olika delar. Ett säkrare planeringsunderlag skapas genom att informationen om förhål­landena inom olika industribranscher fortlöpande förbättras. Samtidigt fortsätter utbyggnaden av samhällets resurser för att direkt initiera och stödja en önskvärd industriell utveckling.

För en nära och effektiv samverkan mellan näringslivet och samhäl-

1    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 15


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                                  2

let behövs ökad information. Beslut har nu fattats om att på grundval av samarbetsutredningens förslag pröva ett system för utbyte av infor­mation mellan företagen och samhällets organ.

Samhällslivets utveckling liksom den pågående snabba omställnings­processen inom industrin ställer också ökade krav på arbetstagarnas medverkan och insyn i företagens beslutsprocess. Beslut har nyligen fat­tats som ger de anstäUda i företag av viss storlek rätt att under en för­söksperiod vara representerade i styrelsen.

För att skapa underlag för den industripolitiska planeringen utförs bl. a. särskilda branschutredningar. Denna verksamhet är nu inriktad på bl. a. några av våra basnäringar såsom järn- och stålindustrin och skogs­näringen och på vissa nya tekniskt avancerade branscher såsom datain­dustrin och den petrokemiska industrin.

Medlen för samhällets insatser förstärks och kompletteras ytterligare.

Förslag kommer sålunda under våren att läggas fram om upprät­tande av ett nytt verk med utredande, planerande och verkställande uppgifter inom det industripolitiska området. En utbyggnad av den re­gionala servicen till främst de mindre och medelstora företagen avses vidare ske.

En förutsättning för att svensk industri skall kunna bibehålla sin för­nyelseförmåga och framgångsrikt kunna konkurrera på hårdnande ex­portmarknader är att ökade insatser kan göras i fråga om teknisk forsk­ning och industriell utveckling. För nästa budgetår kommer att föreslås förstärkningar av det statliga stödet tUl dessa områden med mer än 60 milj. kr. Av speciell betydelse är att samhället ger ytterligare resurser för att stödja det led i utvecklingskedjan som innebär överföring av tekniska landvinningar till industriell produktion och som oftast inne­håller betydande ekonomiska riskmoment. Förslag kommer under våren att läggas fram om särskilda medel — 30 milj. kr. — för detta ända­mål. Styrelsen för teknisk utveckling (STU) föreslås få ytterligare ökade resurser. Vidare skall en nordisk fond för teknologi och industriell ut­veckling byggas upp. Medel för Sveriges bidrag till fonden föreslås nu bli anvisade.

Det växande behovet av elenergi medför krav på betydande investe­ringar. En väsentlig uppräkning föreslås av investeringsanslaget till sta­tens vattenfallsverk. Den omfattande kärnkraftutbyggnaden fortsätter. SärskUda insatser görs beträffande säkerhets- och miljöfrågor som har samband med utbyggnaden av kärnkraften. Ökad uppmärksamhet äg­nas vår framtida energiförsörjning, särskilt tillförseln av olja och natur­gas på längre sikt.

Inom Statsföretagskoncérnen fullföljs det omfattande investerings­programmet. Enbart i Norrbottens län beräknas statsägda företag un-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                            3

der de närmaste fem åren investera ca 1 600 milj. kr. i utbyggnad av sina anläggningar, varav ca 600 milj. kr. under år 1973.

Inom industridepartementets verksamhetsområde föreslås, om man bortser från tidigare lämnade engångsanvisningar, ytterligare 156 milj. kr. bli anvisade för budgetåret 1973/74. De totala utgifterna blir härige­nom 1 739 milj. kr. Ökningen fördelar sig med 46 milj. kr. på drift­budgeten, som därmed uppgår till 395 milj. kr., och med 110 milj. kr. på kapitalbudgeten, som härigenom omsluter 1 344 milj. kr.

Inom industridepartementets område arbetar f. n. 17 kommittéer och utredningar. Bland de utredningar som väntas lägga fram resulta­ten av sitt arbete under året kan nämnas metallmanufakturutredningen, installationsbranschutredningen, grafiska kommittén, utredningen om den tUlämpade arbetslivsforskningen och utredningen om förenade fabriksverkens framtida verksamhetsinriktning.

Allmänna industrifrågor

För både den samhällsekonomiska och den industripolitiska plane­ringen på olika nivåer är det väsentligt att ett tillfredsställande utbyte av information sker mellan företagen och samhällets organ rörande planerade åtgärder, avsikter och förväntningar. På grundval av sam­arbetsutredningens förslag har därför beslut nyligen fattats om att under en försöksperiod utveckla ett nytt system för information och samarbete mellan företagen och samhället. Såväl företagen som regionala statliga organ och kommuner blir under perioden skyldiga att regelbun­det utbyta information om utvecklingen av verksamheten och väntade förändringar. Försöksverksamheten kommer att särskilt följas upp och utvärderas. Samtidigt har staten även fått möjlighet att tillsätta offentli­ga styrelseledamöter i sammanlagt 30 större förvaltningsbolag och aU­männyttiga stiftelser.

Inom det näringspolitiska rådet har bl. a. vissa långsiktiga utveck­lingsfrågor i anslutning till den fysiska riksplaneringen och energiför­sörjningen diskuterats.

För att genomföra långsiktiga industripolitiska åtgärder krävs en kon­tinuerlig och systematisk planerings- och utredningsverksamhet. Sär­skilda resurser för detta ändamål har hittills saknats på verksplanet. Förslag kommer därför att under våren läggas fram för riksdagen om upprättande av ett industripolitiskt verk den 1 juli 1973. Verket avses erhålla planerings- och utredningsresurser för både allmänt industripo­litiskt inriktade undersökningar och branschundersökningar. Verket skall även överta de uppgifter inom industridepartementets verksamhetsom­råde som åvilar kommerskollegiets industri-, el- och bergsbyråer. TUl verket avses bli överförd även den verksamhet som f. n. bedrivs av de­legationen för de mindre och medelstora företagen och av energiprog-nosutredningen. Genom tillkomsten av ett industripolitiskt verk skapas


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                 4

en basorganisation, som kan utarbeta underlag för industripolitiska be­slut och svara för genomförandet av beslutade åtgärder.

De mindre och medelstora företagen har stor betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Delegationen för de mindre och medelstora fö­retagen har lagt fram förslag om ökad statlig satsning på regional service tUl främst denna företagsgrupp i fråga om tekniskt, ekonomiskt och administrativt kunnande. Förslag om en utbyggd företagsservice avses bli framlagt under våren.

Delegationen har vidare under det gångna året redovisat en kartlägg­ning av konkurs- och ackordsutvecklingen i landet sedan år 1966 och en undersökning av arbetsmiljön inom den träbearbetande industrin. Delegationen räknar med att under detta år slutföra bl. a. en under­sökning av utbildningssituationen för företagsledare inom mindre före­tag.

Verksamheten vid statens institut för företagsutveckling (SIFU) är av väsentlig betydelse för mindre och medelstora företag. Ett förslag till principer för den framtida organisationen av den verksamhet som be­drivs vid SIFU har utarbetats av en arbetsgrupp inom industrideparte­mentet. Förslaget remissbehandlas f. n.

Sveriges investeringsbank AB har betydelsefulla näringspolitiska upp­gifter och tillgodoser genom sin kreditgivning väsentliga behov hos nä­ringslivet.

Bankens verksamhet har under år 1972 präglats av en förhållande­vis dämpad efterfrågan på krediter för investeringsändamål, medan in­tresset för exportkrediter varit betydande. En stor del av utlåningen har gått till skogs- och kraftverksindustrin. Till skogsindustrin har be­vUjats krediter på drygt 100 milj. kr. och till utbyggnaden av kärn­kraftverket i Forsmark hittills 200 milj. kr. Stor uppmärksamhet har ägnats åt de mindre företagens finansieringsproblem. Inom exportfinan-sieringsområdet har banken avgivit kreditofferter för svenska exportle­veranser till betydande belopp.

Investeringsbankens låneutfästelser har under året ökat med netto 800 milj. kr. och uppgick vid årsskiftet 1972/73 tUl ca 2 900 milj. kr.

För finansieringen av verksamheten har medel lånats upp på såväl den svenska som den internationella kapitalmarknaden.

Genom de överskott som framkommit i bankens rörelse har det egna kapitalet jämte reserver nu stigit från 1 000 milj. kr., som utgjorde ban­kens startkapital, till inemot 1 300 milj. kr.

AB Svensk Exportkredits utelöpande lån uppgick vid utgången av 1972 till ca 1 500 milj. kr. Större delen av utlåningen avser de svens­ka varven. För att Exportkredit skall kunna fortsätta att öka sin utlå­ning och lämna stora krediter på en hand, avses senare i år förslag bli framlagt om en fördubbling av Exportkredits aktiekapital.

Staten har vid flera tillfällen tagit initiativ till eller medverkat vid


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                                 5

bildandet av olika hel- och halvstatliga kreditinstitut och vid skapandet av andra former av särskilt finansiellt stöd till näringslivet. En under­sökning har genomförts i samarbete med övriga berörda departement med syfte att pröva om det är möjligt att nå en bättre samordning av detta specialdestinerade kreditstöd. Undersökningen har givit vid handen att den uppdelning på olika specialinstitut som förekommer i stort sett är rationell och ändamålsenlig. En viss effektivisering av verksamheten bedöms kunna ske genom ökad samverkan, särskilt mellan Sveriges in­vesteringsbank och Exportkredit.

Norrlandsfonden gör betydelsefulla insatser för det norrländska nä­ringslivets utveckling genom direkt finansieringsstöd till företagen för utvecklingsarbete och industriell utbyggnad. Inrättandet år 1971 av In­dustriellt utvecklingscentrum (lUC) i Skellefteå är ett viktigt led i fon­dens strävan att förbättra den industriella miljön i Norrland. Samman­lagt erhåller Norrlandsfonden ett tiUskott på 20 milj. kr. under nästa budgetår.

I syfte att stärka arbetstagarnas inflytande och att ge dem medbe­stämmanderätt i fråga om företagets ledning har de anställda i aktie­bolag och ekonomiska föreningar med minst 100 anställda enligt ett nyligen fattat beslut fått rätt att under en försöksperiod om tre år utse två ledamöter i företagets styrelse. De anställdas organisationer har gjort framställning om bidrag till den utbildningsverksamhet som skall genomföras för de valda styrelseledamöterna. Förslag kommer senare att läggas fram om sådana bidrag.

Försöksverksamheten med ökat arbetstagarinflytande inom den stat­liga företagsgruppen har fortsatt. De av Statsföretag AB:s styrelse tidi­gare antagna riktlinjerna för arbetet med vidgad företagsdemokrati följs nu upp inom koncernens dotterbolag. En kontaktgmpp med represen­tanter för delegationen för försöksverksamhet med företagsdemokrati i de statliga aktiebolagen och representanter för Statsföretag har fortsatt arbetet med att dels utveckla riktlinjerna, dels introducera ökad för­söksverksamhet. Under det gångna året har de av delegationen tidigare genomförda förstudierna lett till försöksverksamhet vid tobaksfabriken i Härnösand, Uddevallavarvet AB och Karlskronavarvet AB. En för­studie har publicerats om verksamheten vid Karlskronavarvet. Försöks­verksamheten vid tobaksfabriken i Arvika fortsätter.

Internationella frågor

De internationella kontakterna inom departementets verksamhetsom­råde har vidgats och förstärkts såväl bUateralt som multilateralt.

Det nordiska ministerrådet har fattat beslut om ett nordiskt hand­lingsprogram för bl. a. industri- och energipolitik. Enligt detta program skall upprättas bl. a. en nordisk fond för teknologi och industriell ut-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                 6

veckling om 50 milj. kr. Vid starten avses fonden bli tUlförd 10 milj. kr. Sveriges bidrag tUl fonden under nästa budgetår föreslås bli 4,5 milj. kr. Vidare skall enligt programmet ett nordiskt samarbetsorgan upp­rättas för materialprovning och kontroll, en integration genomföras av de nordiska byggnadsmarknaderna och vissa samordnade undersök­ningar göras på olje- och gasområdet.

I samband med förhandlingarna mellan Sverige och de europeiska gemenskaperna om vidgad europeisk frihandel medverkade industride­partementet med olika utredningar bl. a. inom järn- och stålområdet. Departementet kommer att nära följa avtalens inverkan på den svenska industrins struktur.

Sverige medverkar även i vissa projekt inom det av EEC-länderna inledda västeuropeiska teknologiska samarbetet — tidigare kallat Aig-rainsamarbetet. Ytterligare ett antal projekt förbereds inom ramen för detta samarbete.

Överläggningar har under det gångna året vidare förts med ett flertal östeuropeiska stater inom ramen för avtalen om ekonomiskt, industriellt och tekniskt-vetenskapligt samarbete. Överenskommelse har nyligen träf­fats med Indien om upprättande av en blandad kommission för samar­bete inom iTiotsvarande områden.

Inom ramen för departementets arbete ägnas även särskild uppmärk­samhet åt de frågor som hänger samman med de multinationella företa­gens verksamhet.

Inom OECD:s industrikommitté har Sverige tagit aktiv del i arbetet bl. a. i syfte att ge kommitténs verksamhet en mer bestämd målinriktning. Genom att energifrågorna fått en framskjuten plats på OECD:s pro­gram har vidare arbetet inom energi- och oljekommittéerna fått ökad betydelse för Sverige.

Industribranscbfrägor

Arbetet med att förbättra situationen i branscher med strukturella omställningsproblem har fortsatt. I syfte att påverka strukuromvand-lingen inom textil- och konfektions- (TEKO), sko-, möbel- och konst­glasindustrierna har 1972 års riksdag fattat beslut om statliga låne­garantier — strukturgarantier — under en treårig försöksperiod. Garan­tierna avses underlätta för framgångsrika företag att expandera genom förvärv av existerande tiUverkningsenheter inom de nämnda branscherna och därigenom främja en mer planmässig strukturanpassning. Struktur­garantierna administreras av ett särskilt dotterbolag tiU.Sveriges investe­ringsbank — AB Strukturgaranti. Det tidigare beslutade omställnings­programmet för TEKO-industrierna har samtidigt förstärkts och ut­vidgats till att omfatta samtliga nyssnämnda industribranscher.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                                 7

Vidare har beslut fattats om ett fyraårigt stimulansprogram för vissa delar av den träbearbetande industrin. Programmet omfattar utbildnings­insatser, åtgärder för förbättrad teknikspridning och statliga bidrag till exportfrämjande åtgärder.

I samarbete mellan industridepartementet och Svenska gjuteriför-eningen har en kartläggning genomförts av förhållandena inom svensk gjuteriindustri. Utredningsrapporten har remissbehandlats.

Verksamheten i den s. k. styrande kommittén för de fyra storvarven har fortsatt med syfte att åstadkomma ökad samverkan mellan de svenska storvarven. Väsentligt ökad samverkan har uppnåtts på forsk­nings- och utvecklingsområdet. Särskilda medel föreslås även nästa budgetår bli anvisade för skeppsteknisk forskning och utveckling. För­slag läggs nu fram om förlängning av giltighetstiden för garantiramen till fartygskrediter om 3 900 milj. kr. med ytterligare ett år, dvs. t. o. m. år 1978. Pä det internationella planet fortsätter ansträngningarna i OECD:s regi att avveckla de inslag av statliga subventioner som finns i flera av de med Sverige konkurrerande varvsländerna.

Arbetet ined att genom olika typer av branschutredningar successivt bygga upp ett kunskapsunderlag för industripolitiken har drivits vidare på bred front. Härutöver pågår inom industridepartementet jämsides med uppföljningen av 1970 års långtidsutrednings industridel ett arbete, som syftar till att belysa vissa centrala drag i den svenska industrins strukturella utveckling under senare år.

Under förra året har vidare inom industridepartementet färdigställts en förstudie beträffande läget inom svensk livsmedelsindustri. Förstudien har remissbehandlats.

Den år 1971 tillkallade dataindustriutredningen väntas inom kort lägga fram en lägesrapport. Utredningen har tidigare lagt fram vissa förslag om åtgärder på utbildnings- och standardiseringsområdena. För­slagen på utbildningsområdet prövas f. n. inom utbildningsdepartemen­tet. Beträffande standardiseringsförslagen avses medel bli ställda till för­fogande inom lamen för anslagen till styrelsen för teknisk utveckling.

Den av chefen för industridepartementet tillkallade statens och skogs­näringarnas samarbetsgrupp har avlämnat sin slutrapport. Denna och bakomliggande utredningsmaterial kommer tillsammans med den inom kort väntade redovisningen av arbetet inom skogspolitiska utredningen att utgöra en grundval för överväganden om inriktningen av närings­politiken på skogsområdet.

En särskild utredning har tillkallats för att undersöka vissa frågor inom järn- och stålindustrin. Utredningen skaU behandla bl. a. vissa frågor i samband med ikraftträdandet under år 1973 av avtalet angåen­de frihandel för stålprodukter mellan Sverige och den europeiska kol-och stålgemenskapen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                                  8

Speciell uppmärksamhet ägnas vidare petroleumcmrådet och den petrokemiska industrin. En utredning har tillsatts för att studera frågor rörande transport, raffinering och förädling av olja och naturgas. Utred­ningen skall undersöka bl. a. lämplig lokalisering för den framtida ut­byggnaden av oljeraffinaderier och petrokemiska anläggningar. De eko­nomiska och tekniska förutsättningarna för den fortsatta utbyggnaden av svensk petrokemisk industri kommer att närmare undersökas av ett särskilt utvecklingsbolag — AB Svensk petrokemisk utveckling — som under det gångna året har bildats av Statsföretag AB, Sveriges investe-ringsbank. Kooperativa Förbundet, Olje-Konsumenterna (OK), Kema-Nord AB och MoDoKemi AB.

Bergsbruk och naturresurser

Under den senaste tioårsperioden har ett omfattande utredningsar­bete genomförts i syfte att skapa underlag för en ändamålsenlig under­sökning och ett effektivt utnyttjande av landets mineraltillgångar. För­utsättningar föreUgger nu att lägga fram förslag i dessa frågor.

På grundval av 1963 års gruvrättsutrednings förslag, vilka remiss­behandlats, kommer sålunda förslag om ny gruvlagstiftning att läggas fram under våren 1973. I avvaktan på att en ny gruvlag träder i kraft har lagen om inskränkning i rätten till inmutning i Norrbottens län för­längts att gälla till utgången av år 1973.

Frågan om utnyttjandet av statens resurser på mineralområdet har övervägts inom industridepartementet i anslutning till förslagen från 1964 års geologiutredning, 1967 års gruvutredning och kommerskollegie-utredningen. samt resultaten av remissbehandlingen av dessa förslag. Vårriksdagen 1973 kommer att föreläggas förslag om vissa riktlinjer för de statliga myndigheternas verksamhet på mineralområdet. Rikt­linjer för Sveriges geologiska undersöknings (SGU) framtida verksamhet kommer samtidigt att redovisas.

I anslutning till förslag om att bergmästarnas arbetarskyddsuppgifter skall överföras till den allmänna yrkesinspektionen den 1 januari 1974 föreslås att bergsstatens nuvarande tre sydliga distrikt slås samman till ett nytt sydligt distrikt.

Produktionen vid Loussavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) har år 1972 legat på i huvudsak samma nivå som året dessförinnan. Förhand­lingar pågår mellan staten och LKAB om undersökning av vissa järn-malmsfyndigheter i Norrbottens län, bl. a. sådana som ingått i den malminventering som SGU har utfört i detta län under en tioårsperiod från år 1963. SGU:s fältarbeten för inventeringen avslutas i och med utgången av innevarande budgetår, men avrapporteringen av resultaten beräknas inte vara slutförd förrän år 1976.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                                 9

AB Statsgruvor har upprätthållit i huvudsak oförändrad produktion i Stollbergsgruvan och påbörjat reguljär brytning av volframmalm och flusspat i Yxsjöberg.

Den utredning, som tillsattes år 1971 för att undersöka förutsätt­ningarna för gruvdrift i Stekenjokk, har hösten 1972 redovisat resultaten av sin undersökning. På grundval av bl. a. en samhällsekonomisk analys har utredningen funnU att Stekenjokkprojektet är värt att genomföra. Med utgångspunkt från utredningens förslag pågår förhandlingar om villkoren för en exploatering av fyndigheten. Resultatet av dessa för­handlingar väntas föreUgga inom kort.

Oljeprospektering AB har tillfälligt avbrutit borrningarna i Skåne och på Gotland. Borrningsarbetena på Öland har avslutats. Utvärdering av resultaten pågår.

Havsresursutredningen lade förra året fram sitt belänkande. Ett av utredningens förslag är att en delegation för havsresurser inrättas med uppgift att bl. a. föreslå närmare program för att utforska naturtill­gångarna i våra havsområden och planera för det långsiktiga utnytt­jandet av havet. Remissbehandlingen av utredningens förslag har just avslutats.

Energiförsörjning

Ökningen av energikonsumtionen har under det gångna året varit jämförelsevis låg. Tillgången på energi har varit god. Detta gäller om såväl vattenkraften som de importerade bränslena vilka svarar för ca tre fjärdedelar av landets energiförsörjning. Utvecklingen på den intema­tionella oljemarknaden pekar dock på att råoljepriserna kan komma att stiga väsentligt under 1970-talet. Risk för störningar av oljetUlförseln föreligger också. Mot denna bakgrund har de långsiktiga energiförsörj-ningsfrågoma ägnats ökad uppmärksamhet.

CDL-företagens samarbetsorgan har i en nyligen publicerad studie över Sveriges elförsörjning 1975—1990 förutsatt att den årliga ökning­en av elförbrukningen, som under 1970-talet beräknas till ca 8 %, kom­mer att avta under 1980-talet. Enligt studien väntas utbyggnaden av kärnkraften fortsätta i snabb takt med sikte på att kärnkraften är 1980 skall svara för nära en tredjedel och år 1985 för hälften av den totala produktionen av elenergi i landet.

Den snabba utbyggnaden av kämkraft i Sverige utgör en även vid internationella jämförelser betydande satsning, som kräver nära sam­verkan mellan stat, kommuner och näringsliv. I enlighet med de av statsmakterna förra året uppdragna riktlinjerna för Sveriges framlida försörjning med kärnbränsle har kärnkraftproducenterna — statens vat­tenfallsverk. Sydsvenska kraft AB och Oskarshamnsverkets kraftgmpp AB — bildat ett bolag. Svensk kärnbränsleförsörjning AB, med uppgift b!, a. att samordna upphandhngen av uran och anrikningstjänster sam.t


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                          10

att stödja forsknings- och utvecklingsprojekt av betydelse från försörj­ningssynpunkt.

Den statliga kärnkraftutbyggnaden fortskrider planenligt. Statens vat­tenfallsverk föreslås få påbörja utbyggnaden av ett fjärde kärnkraftaggre­gat i Ringhals. Vidare föreslås medel bli anvisade för lån till ett för sta­ten samt vissa enskilda och kommunala företag gemensamt aktiebolag som skall uppföra och driva en kärnkraftstation vid Forsmark. Vatten­fallsverkets utbyggnadsprogram ligger i övrigt kvar på en hög nivå. För budgetåret 1973/74 föreslås ett investeringsanslag av 1 318 milj. kr.

Kärnkraftens miljö- och säkerhetsaspekter ägnas särskild uppmärk­samhet. AB Atomenergi har sedan länge bedrivit forsknings- och ut­vecklingsarbete på säkerhetsområdet. Avtal har nyligen träffats mellan kraftföretagen om bidrag med högst 12 milj. kr. till ett program för ökade insatser pä området under åren 1973—1974. Den närmare in­riktningen av detta program fastställs av en särskild statlig delegation med företrädare för bl. a. säkerhetsmyndigheterna. Vidare kommer en utredning att tillkallas för att undersöka frågan om hantering och förvaring av det radioaktiva avfallet från kärnkraftverken.

Undersökningar pågår om möjligheterna till import av naturgas. En förfrågan har gjorts hos Sovjetunionens regering om leveranser av vis­sa kvantiteter naturgas. Förberedande studier rörande överföringen av gasen till Sverige har inletts. Vissa diskussioner har på det nordiska pla­net ägt rum beträffande Nordsjögasen.

Under år 1972 har en löpande prognos- och utredningsverksamhet för energiområdet inletts. Resultatet av detta arbete kan förväntas avsevärt förbättra underlaget for framförallt de långsiktiga energipolitiska bedöm­ningarna.

Teknisk forskning och utveckling

Statens stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete föreslås bli väsentligt utvidgat nästa budgetår. Stödet är i första hand inriktat på att främja den svenska industrins internationella konkurrens­kraft och att bidra till att lösa angelägna samhällsproblem.

Anslagen till styrelsen för teknisk utveckling (STU) föreslås öka med närmare 29 milj. kr. till 178 milj. kr.

STU:s arbete är främst inriktat på teknisk utveckling av nya produk­ter, processer och metoder samt på att sprida information till bl. a. fö­retagen. Överförandet av de tekniska framstegen till industriell produk­tion innebär oftast ett betydande ekonomiskt risktagande för det enskilda företaget. I de senare stadierna av denna utvecklingskedja kan vanligen inte STU göra några betydande ekonomiska insatser. Mot bakgrund av den betydelse som den tekniska förnyelsen i industrin har för vårt lands framtida utveckling är det angeläget att samhället kan lämna ökat stöd även till denna fas i det industriella utvecklingsarbetet. För-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                H

slag kommer därför att under våren föreläggas riksdagen om att särskil­da medel skall ställas till förfogande för detta ändamål. För det första året föreslås 30 milj. kr. bli avsatta.

Svenska utveckUngsaktiebolagets verksamhet har utvecklats relativt gynnsamt under år 1972. Bolaget har genom bilregisternämndens upp­drag att framställa de nya svenska bilskyltarna bl. a. byggt upp ett av­sevärt kunnande beträffande automatisk produktion. F. n. utarbetas inom bolaget en långsiktig finansierings- och kapitalbehovsplan för verk­samheten under de närmaste fyra åren.

Verksamheten vid de statliga provningsanstalterna utvecklas i stort tillfredsställande. Statens provningsanstalt blev den 1 juli 1972 central förvaltningsmyndighet för metrologi samt officiell provning och kon­troll. Provningsanstalten har nu ansvaret även för justering och ädel­metallkontroll. Statens skeppsprovningsanstalt har erhållit bl. a. omfat­tande uppdrag till sitt kavitationslaboratorium.

AB Atomenergi genomför ett omfattande forsknings- och utvecklings­program. Verksamheten vid bolaget är av stor betydelse för den svens­ka kärnkraftutbyggnaden. Atomenergis resurser beräknas i stor utsträck­ning kunna utnyttjas för arbeten inom ramen för det nya programmet för forskning rörande kärnkraftens säkerhets- och miljöfrågor. För nästa budgetår föresläs bidraget till kärnenergiverksamheten inom bolaget uppgå till ca 50 milj. kr.

AB Asea-Atom har innevarande budgetår erhållit ett medelstillskott med 30 mUj. kr. från var och en av de båda aktieägarna, staten och ASEA. Företaget har under 1972 levererat det första kärnkraftaggregatet till Oskarshamnsverket och fått beställning på reaktordelen till andra aggregratet till kärnkraftverket vid Barsebäck.

Statsägda företag

Inom Statsföretagskoncernen är investeringstakten fortfarande hög. Under de första åtta månaderna av år 1972 uppgick anläggningsinveste­ringarna till över 500 milj. kr. Investeringarna är i hög grad koncentre­rade till Norrbottens län, där LKAB fortsätter sina investeringar som under åren 1972—1975 beräknas uppgå tUl ca 1 000 milj. kr. Investe­ringsprogrammet för Norrbottens järnverk AB (NJA) på sammanlagt 430 milj. kr. genomförs planenUgt. Förra året fattades beslut om att ett koksverk skall uppföras vid järnverket till en beräknad investeringskost­nad av 322 milj. kr. Staten har bl. a. genom tUlskott av aktiekapUal medverkat vid finansieringen av koksverket, som avses bli uppfört under åren 1973—1975.

Utbyggnaden av AB Statens skogsindustriers (Assi) anläggningar i Karlsborg och Piteå, som påbörjades år 1970, tUl en total kostnad av 315 milj. kr. håller nu på att slutföras.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                               12

Även inom Kabigruppen, Uddevallavarvet AB och Svetab har investe­ringama starkt ökat. Uddcomb AB, VUhelmina plast AB och Staros AB slutförde under förra året arbetena på sina anläggningar i resp. Karls­krona, Vilhelmina och Nykroppa. Anläggningarna kunde därmed helt tas i drift.

Antalet anställda inom Statsföretagskoncernen uppgår f .n. till 34 000 personer. Trots att vissa delar av koncernen utsatts för påfrest­ningar har personalstyrkan kunnat håUas nästan oförändrad. Personal­minskningar har genomförts hos de allmänna restaurangbolagen, SMT Machine Company AB och Kalmar verkstad AB. A andra sidan har antalet anställda ökat hos Assi, NJA och Sonab. Härtill konuner de ny­anställningar som gjorts av de nya företagen i Nykroppa och Vilhel­mina.

Försäljningsutvecklingen inom Statsföretagskoncernen visar en posi­tiv utveckling. Statsföretag bedömer en viss förbättring av koncernens resultat som möjlig.

Antalet årsanställda inom domänverket uppgår till 6 400. Inom verket har genomförts en utredning som syftar till en ny organisationsstruk­tur för verket. Utredningens förslag innebär att beslutsfunktionerna decentraliseras, att centralförvaltningen minskas och att ytterligare per­sonalbegränsningar kan genomföras. Domänverkets ställningstagande till förslagen beräknas föreligga i början av detta år. Vidare har domän­verket bildat ett aktiebolag, som har tiU uppgift att sälja och förmedla konsultuppdrag och andra uppdrag inom skogsbruket och närstående verksamhetsgrenar såväl i Sverige som i utlandet.

Den framtida verksamhetsinriktningen vid förenade fabriksverken, som har 7 500 årsanställda, undersöks av en särskild utredning, som skall pröva även lämplig företagsform för fabriksverken. Med hän­syn härtill och mot bakgrund av utvecklingen på försvarsområdet be­gränsas f. n. nyinvesteringarna vid fabriksverken. För nästa budgetår föreslås ett investeringsanslag av 23,2 milj. kr.

Fabriksverken föder även upp djur för vetenskapliga försök. En sär­skild sakkunnig har tUlkallats för att utreda i vilka former landets försörj­ning med försöksdjur bör ske.

Statsföretags årsredovisning för år 1971 har överlämnats till riksdagen (skr 1972: 102). UppgUiter i övrigt om de statsägda bolagen och om af­färsverken har sammanställts i publikationen Statliga företag.

Sammanfathiing

Förändringarna inom industridepartementets verksamhetsområde i för­hållande till motsvarande anslag i riksstaten för budgetåret 1972/73 framgår av följande sammanställning. Medel på tilläggsstat har inte ta­gits med. Beloppen anges i milj. kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                            13

Anvisat          Förslag           Föränd-

1972/73           1973/74          ring

DRIFTBUDGETEN

Trettonde huvudtiteln

 

A.  Industridepartementet m. m.

B.   Industri m. m.

C.   Bergsbruk

D.  Energiförsörjning

E.   Teknisk utveckling m. m.

F.   Domänverket

12,6 26,9' 58,6

8,5 272,5«

0,1

13,1 27,7 60,2 14,3 280,2 0,1

-f -1--t--t--1-

0,5 0,8 1,6

5,8 7,7

Summa driftbudgeten

379,2"

395,6

-1-

16,4

KAPITALBUDGETEN

 

 

 

 

I.      Statens affärsverksfonder

E.           Förenade fabriksverken

F.           Statens vattenfallsverk

II.     Statens allmänna fastighetsfond
V.   Fonden för låneunderstöd

43,9 1 190,0 0,001 68,0

23,2

1318,0

2,6

-1-+

20,7

128,0

2,6

68,0

Summa kapitalbudgeten

1 301,9

1 343,8

-1-

41,9

Totalt för industridepartementet

1681,1

1 739,4

-1-

58,3

' Inkl. anslaget till Sprängämnesinspektionen under tionde huvudtiteln ' I beloppet ingår engängsanvisning av 30 milj. kr. för Medeltillskott till AB Asea-Atom


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                            14

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Maj: t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, NILSSON, GEIJER, MYR­DAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Johansson, anmäler de frågor som gäUer utgifterna för budgetåret 1973/74 inom industridepar­tementets verksamhetsområde och anför.

Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att tUl 1973 års vårriksdag lägga fram proposition om bl. a. upprättande av ett industri­politiskt verk den 1 jiUi 1973. Det nya verket avses svara även för vissa av de uppgifter som f. n. åvilar kommerskollegium. Verket avses sålun­da överta kommerskolleglets åligganden beträffande anslagen Främjan­de av hemslöjden (B 4), Kostnader för räntebefrielse vid strukturgaran­tier till företag inom vissa industribranscher (B 8), Täckande av förlus­ter på grund av strukturgarantier till företag inom vissa industribran­scher (B 9), Omställningsfrämjande åtgärder för vissa industribranscher (B 10), Bergsstaten (C 6), Statens gruvegendom (C 7), Statens elektriska inspektion (D 1) och Främjande av landsbygdens elektrifiering (D 3) samt Sprängämnesinspektionen (B 11), som fr. o. m. budgetåret 1973/74 bör redovisas under trettonde huvudtiteln i stället för tionde huvudtiteln.

DRIFTBUDGETEN    Trettonde huvudtiteln

A. INDUSTRIDEPARTEMENTET M. M. A 1. Industridepartementet

1971/72 Utgift           7 235 281

1972/73 Anslag         7 817 000

1973/74 Förslag         8 151 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                          15


Personal

Handläggande personal Övrig personal

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar (även utrikes tjänsteresor)

Expenser


 

1972/73

Beräknad änd­ring 1973/74

63

26

 

-1 of

89

 

—1

7 262 000

20 000

160 000

375 000

+

+ +

259 000

5 000

50 000

30 000

7 817 000

+

334 000


Som framgår av sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 8 151 000 kr. Jag har därvid beaktat att vid bifall till för­slaget i det följande (E 17) om att inrätta en tjänst i Ce 2 vid statens delegation för rymdverksamhet, personlig för departementsrådet H. Hå­kansson, medel inte behövs till lönekostnader vid en personlig tjänst som departementsråd i industridepartementet. Till följd av löne- och pris­omräkning ökar medelsbehovet med 415 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Industridepartementet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 8 151 000 kr.-

A 2. Tekniska attachéer m. m.

 

1971/72 Utgift

189 974

1972/73 Anslag

197 000

1973/74 Förslag

216 000

Från detta anslag bestrids kostnader för en tjänst som teknisk attaché Paris.

 

 

1972/73

Beräknad

ändring

1973/74

Anslag

 

 

Lönekostnader

110 000

+   1000

Vissa biträdeskostnader

17 000

+ 11000

Bostadskostnader

34 000

-1-   7 000

Sjukvård

1000

of.

Expenser (och reseersättningar inom

 

 

verksamhetsområdena)

21000

of.

Ersättning för resor till och från Sverige

 

 

vid tjänsteuppdrag och semester

14 000

of

 

197 000

-1- 19 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                                16

I Moskva, Paris, Tokyo och Washington finns teknisk-vetenskapliga attachéer, som även är kontaktmän för Ingenjörsvetenskapsakademien. Kostnaderna för dessa attachéers avlöningar m. m. bestrids av styrel­sen för teknisk utveckling. En teknisk-vetenskaplig rådgivare är fr. o. m. den 1 januari 1973 stationerad i London.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 216 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Tekniska attachéer m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 216 000 kr.

A 3. Kommittéer m. ni.

1971/72 Utgift                2 983 395                  Reservation                     1067 869

1972/73 Anslag               4 350 000

1973/74 Förslag              4 350 000

Medelsbelastningen på detta anslag under innevarande budgetår har beräknats till totalt ca 9,4 milj. kr., varav 1,7 milj. kr. utgör ersättning för statens vattenfallsverks utlägg för statens elransoneringsnämnd. På tilläggsstat har anvisats 4 milj. kr. (prop. 1972: 130 s. 57, NU 1972: 67, rskr 1972: 320).

Vid beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1973/74 har jag be­aktat att bl. a. den verksamhet som f. n. bedrivs inom delegationen för de mindre och medelstora företagen samt vissa delar av energiprognos-utredningens verksamhet avses bil överförda tUl det nya industriverket. Hänsyn har även tagits till att ett antal utredningar beräknas kunna avsluta sin verksamhet under detta år. Under anslaget har medel be­räknats för vissa kostnader i samband med den beslutade försöksverk­samheten med ett nytt informationssystem mellan samhället och före­tagen (prop. 1972: 116 s. 110, NU 1972: 62, rskr 1972: 340). Från anslaget bör bestridas även de direkta kostnaderna för den nyligen upp­rättade delegationen för forskning rörande kärnkraftens säkerhets- och miljöfrågor, till vilken jag återkommer i det följande (s. 52). Samman­lagt beräknar jag medelsbehovet för nästa budgetår till 4 350 000 kr.

Jag hemställer' att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tiU Kommittéer m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett re­servationsanslag av 4 350 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                17


A 4. Exh-a utgifter

 

1971/72 Utgift

224 117

1972/73 Anslag

200 000

1973/74 Förslag

200 000


Reservation                  99 344


Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1973/74 anvisa ett reserva­tionsanslag av 200 000 kr.

A 5. Bidrag tiU vissa intemationella organisationer

Nytt anslag (förslag)     140 000

Enligt statsmakternas beslut (prop. 1971:164, NU 1971:49, rskr 1971: 355) har den 1 juU 1972 till statens provningsanstalt överförts bl. a. den metrologiska verksamhet som bedrevs vid dåvarande mynt- och justeringsverket. Mot bakgrund härav bör utgiftema för Sveriges bidrag till internationella byrån för mått och vikt samt internationella organisa­tionen för legal metrologi, vilka hittills utgått från sjunde huvudtiteln, fr. o. m. budgetåret 1973/74 bestridas från trettonde huvudtiteln. För ändamålet bör ett särskUt förslagsanslag föras upp på riksstaten.

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag tUl 140 000 kr.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att fill Bidrag tiU vissa internationella organisationer för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kr.

2   Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 15


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                            18

B. INDUSTRI M. M.

Verksamheten vid statens institut för företagsutveckling

Statens institut för företagsutveckling (SIFU) har till uppgift att främja näringslivets tekniska och ekonomiska utveckling med särskild hänsyn till de mindre och medelstora industriföretagen samt hantverket.

Det åligger SIFU bl. a. att bygga upp kunskaper och erfarenheter i tekniska, administrativa, kommersiella och ekonomiska frågor av be­tydelse för UtveckUngen inom industri och hantverk samt att förmedla dessa kunskaper genom kurser, föreläsningar, publiceringsverksamhet och rådgivning. Om det behövs för verksamheten i övrigt, får SIFU bedriva försöks- och utvecklingsarbete samt utföra provningar och un­dersökningar av material, arbetsmetoder, driftförhållanden, redskap, in­strument och apparater. Inom ramen för SIFU:s verksamhet får prov­ningar och undersökningar utföras även på uppdrag av myndighet eller enskild.

SIFU administrerar vidare de utbildningsåtgärder, som ingår i pro­grammen för stöd åt textil- och konfektionsindustrierna, den manuellt arbetande glasindustrin och delar av den träbearbetande industrin.

Tyngdpunkten i SIFU:s verksamhet ligger inom utbildningsområdet.

SIFU leds av en styrelse. Chef för SIFU är en överdirektör. Inom SIFU finns tre byråer, en allmän byrå, en informations- och utbild­ningsbyrå samt en teknisk byrå. Regionalkontor finns i Göteborg, Luleå och Malmö.

Antalet fast anställda vid SIFU uppgick den 1 juli 1972 tUl ca 230. I utbildningsverksamheten används dessutom ett stort antal timarvode-rade lärare.

SIFU:s omslutning uppgick under budgetåret 1971/72 tUl ca 22 mUj. kr. exkl. de särskUda insatserna för vissa industribranscher.

SIFU:s verksamhet finansieras genom dels statsanslag, dels kurs­avgifter och arvoden. Statens bidrag täckte budgetåret 1971/72 ca 35 % av SIFU:s totala kostnader.

SIFU tillhör de myndigheter som deltar i utrednings- och försöks­verksamheten med programbudgetering. Följande programindelning gäller t. v. för institutet.

1.         Allmänna tjänster

2.         Kursverksamhet

3.         Teknisk facktjänst


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


19


I prop. 1972: 1 (bil. 15 s. 20) har redovisats den verksamhet som resp. program omfattar.

Medel för verksamheten till SIFU anvisas under följande anslag.

1.         Statens institut för företagsutveckling: Uppdragsverksamhet

2.    Statens   institut  för  företagsutveckling:   Främjande  av  företags­utveckling

3.    Statens institut för företagsutveckling: Utrustning

Anslag 1 är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för pro­gram 1, 2 och 3. Som inkomst under anslaget redovisas uppburna av­gifter, ersättningar, arvoden etc. och ianspråktagna medel från anslag 2.

Anslag 2 är ett reservationsanslag, över vilket statens bidrag till SIFU:s verksamhet utgår.

Anslag 3 är ett reservationsanslag som skall finansiera investeringar i mer kostnadskrävande utrustning.

Anslag 1 får i princip inte belastas. För att lösa tUlfälliga eller sä­songmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för att t. v. tillgodose behov av rörelsekapital disponerar SIFU en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 4 milj. kr.

B 1. Statens institut för företagsutveckling: Uppdragsverksamhet

1972/73 Anslag                      1 000

1973/74 Förslag                     1 000

Av följande sammanställning framgår den totala verksamheten vid SIFU (i 1 000-tal kr.).

 

 

 

 

 

Allmänna tjänster Intäkter Särkostnader Täckningsbidrag

1971/72 Utfall

1972/73 Beräknar

1973/74

 

 

SIFUi

 

Departe­ments­chefen

1.

194

1600

- 1406

271

2 240

-1969

130

5 790

- 5 660

 

2.

Kursverksamhet

 

 

 

 

 

Intäkter

Särkostnader

Täckningsbidrag

8 826

10 681

-  1855

9175

9 586

-   411

9 300

11590

- 2 290

 

Exkl. komplementkostnader.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


20


 

 

 

1971/72 Utfall

1972/73 Beräknar

1973/74

 

 

SIFU'

 

Departe­ments­chefen

3. Teknisk facktjänst

 

 

 

 

Intäkter

Särkostnader

Täckningsbidrag

3         561

4    074
-     513

3 517 3 139

-t-   378

4 000

3 900

+     100

 

Täckningsbidrag totalt Samkostnader (netto)

- '3 774 6 214

-2 002 5 998

-  7 850 6 000

 

Resultat

- 9 988

-8 000

-13 850

 

Statens bidrag

6 525»

8 000

13 850

8 900

1 Exkl. komplementkostnader.

= Medel anvisade under anslagen Statens institut för företagsutveckling: För­valtningskostnader och Statens institut för företagsutveckling: Bidrag till främ­jande av företagsutveckling m.m. exkl. medel till utrustning och inredning.

Underskottet har täckts genom bl. a. utnyttjande av rörlig kredit i riksgälds­kontoret och överskridande av förslagsanslaget Statens institut för företagsutveck­ling: Förvaltningskostnader.

Statens institut för företagsutveckling

Program 1. Allmänna tjänster

Programmet innefattar sådan service till offentliga organ, företagare­föreningar, branschorganisationer etc. som inte kan hänföras till SIFU:s egen kursverksamhet eller till den tekniska facktjänsten. Vidare omfattas stipendiemedel för fortbildning och administration därav, viss extern informations- och dokumentationstjänst i tekniska och ekonomiska frågor, administration av kompetenser och behörigheter samt viss ut­redningsverksamhet.

SIFU framhåller i sin anslagsframställning att intresset hos mindre företagare och deras anställda för vidareutbildning ökat genom bl. a. de förbättrade stipendieringsmöjligheterna. För att reellt kunna något vidga stipendiegivningen och med hänsyn till pris- och löneutveck­lingen föreslår SIFU att medelsanvisningen för stipendieändamål under budgetåret 1973/74 inte bör understiga 1 milj. kr. Under innevarande budgetår har 500 000 kr. anslagits för stipendiering.

För fortsatt utbyggnad av den regionala utbUdningskonsulentor-ganisationen föreslår SIFU att medel anvisas för totalt åtta konsulenter, vilket innebär ytterligare tre konsulenter. Vidare bör medel anvisas för en kursassistent tUl var och en av de åtta konsulenterna. Assistenten skall främst avlasta utbildningskonsulenten vid genomförandet av kurs­verksamheten. Medelsbehovet för den fortsatta utbyggnaden, som kan begränsas i den mån internrekrytering kan ske, har SIFU beräknat till 750 000 kr.

SIFU har vidare i en kompletterande framställning föreslagit att 1,2


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                               21

milj. kr. anvisas nästa budgetår till åtgärder på informations- och doku­mentationsområdet.

I sin anslagsframställning beräknar SIFU vidare medel för vidgade kontakter med sina målgmpper genom branschråd och regionala pro­gramråd.

Program 2, Kursverksamhet

Programmet omfattar de av SIFU anordnade kurserna och föreläs­ningarna i praktiska och teoretiska ämnen samt det planerings- och utvecklingsarbete som är hänförligt till framtagande  av nya kurser.

Under detta programmet föreslår SIFU att 215 000 kr. anvisas för produktion — i samarbete med kommittén för den fortsatta verksam­heten med radio och television inom utbildningsväsendet (TRU) — av studiematerial om bl. a. virkessortering för sågverksnäringen.

För att SlFU:s verksamhetsprogram på datorsidan skall kunna ge­nomföras, hemställer SIFU om att ytterligare 150 000 kr. anvisas för nästa budgetår.

SIFU föreslår vidare att 825 000 kr. anvisas till ett program för integrerad företagarutbildning. SIFU strävar genom sitt program för integrerad företagarutbildning efter att i samverkan med andra organisa­tioner och institutioner täcka en så stor del av företagarnas utbild­ningsbehov som möjligt och att ge de företagare, som är intresserade av fortbildning, tillfälle därtUl.

I SIFU:s program för företagsledareutbildning ingår bl. a. en del som avser samarbete med Institutet för företagsledning (IFL). Detta innebär bl. a. att SIFU och IFL gemensamt utvecklar ett för företagsledare i mindre företag särskilt anpassat utbildningsprogram. För materialut­veckling, information, studierådgivning m. m. inom ramen för sam­arbetet med IFL beräknar institutet ett behov av 350 000 kr. för nästa budgetår.

För försöksverksamhet med regional företagsledareutbUdning såsom grupp- och självstudier föreslår SIFU att 160 000 kr. anvisas.

Program 3. Teknisk facktjänst

Den tekniska facktjänsten omfattar sådana försöks- och utveck­lingsarbeten samt provningar och undersökningar av material, arbets­metoder m. m. som erfordras för SIFU:s verksamhet under övriga program. Vidare ingår sådana provningar och undersökningar som, inom ramen för SIFU:s verksamhet, utförs mot ersättning på uppdrag av myndighet eller enskild.

Under programmet beräknar SIFU medel för utveckling av rationa-liseringskonsulting inom mindre och medelstor industri.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                22

Sammanlagt föreslår SIFU att statens bidrag för budgetåret 1973/74 höjs med 5 850 000 kr. tiU 13 850 000 kr. Av den föreslagna bidrags­ökningen erfordras enligt SIFU:s beräkning 1 150 000 kr. för löne- och allmänna kostnadshöjningar samt 539 000 kr. för täckande av SIFU:s samtliga kostnader för avskrivning och förräntning av utrustningskapi­talet för budgetåret 1973/74.

Departementscliefen

Den 1 juli 1970 omorganiserades dåvarande statens institut för hant­verk och industri till statens institut för företagsutveckling /SIFU/ (prop. 1970: 1 bil. 15, SU 1970: 13, rskr 1970: 13). Underlaget för omorgani­sationen utgjordes av den s. k. SHI-utredningens förslag (Ds Fi 1968: 9). Med hänvisning till bl. a. kommerskollegieutredningens arbete fann che­fen för industridepartementet det inte möjligt att då ta ställning till SHI-utredningens förslag i dess helhet, varför omorganisationen gjordes par­tiell.

Kommerskollegieutredningen har avgett betänkandet (SOU 1971: 69) Näringspolitiken — ny verksorganisation. Förslagen är f. n. föremål för beredning. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att till vårriksdagen lägga fram proposition om bl. a. inrättande av ett sär­skUt verk för industripolitiska frågor. Med hänsyn bl. a. till att verksam­heterna vid det nya verket och SIFU i hög grad kommer att beröra varandra, har en arbetsgrupp inom industridepartementet utarbetat en promemoria (Ds I 1972: 6) angående principema för den framdda or­ganisationen av den verksamhet som bedrivs vid SIFU. Promemorian remissbehandlas f. n. Mot denna bakgrund är jag nu inte beredd att föreslå några ändringar i fråga om SIFU:s målsättning eller verksam­hetsinriktning.

För budgetåret 1973/74 beräknar jag statens bidrag till SIFU:s verk­samhet till 8,9 milj. kr. vilket innebär en ökning med 900 000 kr. i för­hållande till innevarande budgetår.

För att förbättra SIFU:s möjligheter att nå ut med sina tjänster till de prioriterade målgrupperna bör statens bidrag tUl stipendier för fort­bildning räknas upp med 100 000 kr. Inom ramen för bidragsanslaget har jag vidare beräknat medel för att täcka kostnaderna för allmänna pris- och lönestegringar till den del dessa avser den statsfinansierade delen av SIFU:s verksamhet. I övrigt bör SIFU genom bl. a. rationali­seringar täcka dessa kostnadsökningar.

Fr. o. m. innevarande budgetår deltar SIFU i försöksverksamheten med programbudgetering. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 24 november 1972 skall SIFU fr. o. m. den 1 juli 1973 till statsverket omföra medel motsvarande avskrivning och förräntning av utrustningskapitalet. Vid min medelsberäkning har jag tagit hänsyn till dels de kapitalkostnader som faller på den statsfinansierade delen av verksamheten, dels vissa


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                               23

kostnader för den av riksrevisionsverket förslagna försöksverksamhe­ten med taxesystem för redovisningscentraler m. m.

Inom ramen för det av mig förordade statliga bidraget till SIFU under budgetåret 1973/74 bör institutet enligt min bedömning kunna fullfölja sitt samarbete med Institutet för företagsledning.

Det av SIFU utarbetade förslaget om åtgärder inom informations-och dokumentationsområdet bereds f. n. inom industridepartementet.

För uppdragsverksamheten bör tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens institut för företagsutveckling: Uppdragsverksam­het för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

B 2. Statens institut för företagsutveckling: Främjande av företagsut­veckling

1972/73 Anslag              8 450 000

1973/74 Förslag              8 900 000

Statens institut för företagsutveckling

Som framgått av redovisningen under anslaget till uppdragsverksam­het föreslår SIFU att statens bidrag till verksamheterna under de tre programmen Allmänna tjänster. Kursverksamhet och Teknisk fack­tjänst budgetåret 1973/74 höjs från 8 milj. kr. till 13 850 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till vad jag nyss anfört vid min anmälan av SIFU:s anslag till uppdragsverksamhet beräknar jag statens bidrag till SIFU för nästa budgetår till 8,9 milj. kr. Detta innebär en faktisk ökning av bidraget med 900 000 kr., eftersom 450 000 kr. av anslaget för inne­varande år är en engångsanvisning för alt täcka en tidigare merbelast­nlng på anslaget.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens institut för företagsutveckling: Främjande av före­tagsutveckling för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservations­anslag av 8 900 000 kr.

B 3. Statens institut för företagsutveclding: Utrustning

1972/73 Anslag                  715 000

1973/74 Förslag                 500 000

Anslaget avser medel för anskaffning av utrustningsobjekt, vilkas värde överstiger 10 000 kr. och vilkas livslängd uppgår till minst tre år.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                               24

Statens institut för företagsutveckling

SIFU framhåller i sin anslagsframställning att det med den verksamhet som SIFU bedriver är uppenbart att ett ständigt behov av nyanskaff­ningar föreligger. Det är omöjligt för SIFU att bedriva en yrkesinriktad praktisk utbUdning inom tekniska sektorer utan att förfoga över det senaste inom områdets maskinutrustningar. Inom vissa områden, exem­pelvis elektroniken, är utrustningen mycket dyrbar samtidigt som den relativt snabbt blir föråldrad. SIFU har därför funnit det lämpligt att i så stor utsträckning som möjligt övergå till ett hyrsystem vid de tillfäl­len behov föreligger av dyrbar utmstning som används vid enstaka till­fällen.

SIFU har för budgetåret 1973/74 beräknat medelsbehovet för an­skaffning av viss kostnadskrävande utrustning till SOO 000 kr.

Departementschefen

1 avvaktan på att samarbetet mellan SIFU och statens provnings­anstalt inom provnings- och kontrollområdet enligt statsmakternas ställ­ningstagande (prop. 1972: 54, NU 1972: 38, rskr 1972: 119) kan utfor­mas mer i detalj är jag inte beredd att förorda någon ytterligare höjning av anslaget. Mot bakgrund av SIFU:s möjligheter att i ökad utsträck­ning hyra utrustning och att medelsanvisningen för utrustningsinköp innevarande budgetår innefattar bl. a. ett engångsbidrag om 215 000 kr. för inköp av en ny telefonväxel bör anslaget för nästa budgetår föras upp med 500 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens institut för företagsutveckling: Utrustning för bud­getåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

B 4. Främjande av hemslöjden

1971/72 Utgift                   860 069                  Reservation                        106 274

1972/73 Anslag                  960 000

1973/74 Förslag              1 032 000

Från anslaget, som f. n. disponeras av kommerskollegium, lämnas bi­drag till olika hemslöjdsändamål.

Koinmerskollegium

Fullföljandet av 1968 års riksdagsbeslut (prop. 1968: 1 bil. 9 s. 91, SU 1968: 7, rskr 1968: 7) om en nyordning och förstärkning av det stat­liga stödet till hemslöjden på grundval av hemslöjdsutredningens betän­kande (Ds Fi 1967: 9) har nu enligt kommerskollegium fortskridit så långt att förutsättningarna för statsbidrag till en heltidsanställd hem-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                               25

slöjdskonsulent kommer att vara uppfyllda i samtliga 24 län vid in­gången av budgetåret 1973/74. Detta nödvändiggör en höjning av an­slaget.

KommerskoUegium föreslår vidare att ett ökat statligt bidrag utgår till bl. a. Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund och sameslöjden.

På grundval av de av kollegiet gjorda beräkningarna föreslår kollegiet, att anslaget ökas med 181 000 kr. till sammanlagt 1 141 000 kr.

Departementschefen

För fullföljande av den av riksdagen år 1968 beslutade omorganisa­tionen av det statliga stödet tUl hemslöjden bör anslaget till främjande av hemslöjden ökas. För nästa budgetår bör därför anslaget räknas upp med 72 000 kr. tUl 1 032 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 032 000 kr.

B 5. Medelstillskott till Norrlandsfonden

1971/72 Utgift                5 000 000                  Reservation                                

1972/73 Anslag               5 000 000

1973/74 Förslag             5 000 000

Stiftelsen Norrlandsfonden, som bUdades år 1961, har till uppgift att främja näringslivets utveckling i Norrland. Fonden skall därvid ta ini­tiativ till och stödja sådant forsknings- och utvecklingsarbete som syftar till att vidareförädla norrländska råvarutillgångar eller som på annat sätt är av betydelse för det norrländska näringslivet. Fonden skall också med beaktande av den regionalpolitiska planeringen medverka till ut­veckling och differentiering av dels industri som arbetar med norr­ländska råvaror, dels sådan industriell produktions- och serviceverksam­het i övrigt som är stödberättigad enligt normerna för det statliga loka­liseringsstödet. Fonden skall slutligen ta initiativ till och stödja utred­ningar, som bedöms vara av betydelse för det norrländska näringslivet, samt främja samordning av regional industriell service i Norrland. För Norrlandsfonden gäller en av Kungl. Maj:t den 17 december 1970 fast­ställd stadga.

Norrlandsfonden förvaltas av en av Kungl. Maj:! utsedd styrelse. Den direkta ledningen av fondens verksamhet utövas av en verkställande direktör. Fondens kansli ligger i Luleå.

Fondens verksamhet finansierades t. o. m. år 1970 helt genom en år­lig avsättning av LKAB:s vinstmedel med 15 milj. kr. Med hänsyn till att fonden under innevarande femårsperiod fr. o. m. år 1971 erhållit öka-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                               26

de uppgifter, skall enligt statsmakternas ställningstagande (prop. 1970: 85, SU 1970: 106, rskr 1970: 272) fonden — utöver nämnda tillskott — erhålla ytterligare medel, så att sammanlagt 20 milj. kr. årligen tiUförs fonden. För vart och ett av budgetåren 1971/72 och 1972/73 har därför 5 mUj. kr. anvisats att belasta den för budgetåren 1970/71— 1972/73 fastställda ramen för det regionalpolitiska stödet (prop. 1970: 75, SU 1970: 103 och BaU 1970: 40, rskr 1970: 270 och 1970: 304).

No rrlan dsfo nden

Under verksamhetsåret 1971 beviljade Norrlandsfonden anslag om 37,5 milj. kr. vilket med 5,5 milj. kr. överstiger motsvarande summa för 1970. Av dessa medel gick 18,6 milj. kr. i form av lån till industriell utbyggnad, 16,2 milj. kr. till industriellt utvecklingsarbete samt 2,7 milj. kr. till forskning och utredningar. I beloppet tUl industriell utbyggnad ingår 12 milj. kr., som fonden lämnat i form av bidrag utan återbetal­ningsskyldighet till Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum (lUC) i Skellefteå. lUC är f. n. fondens största projekt.

Arbetet med att bygga upp lUC, som startade sin verksamhet under hösten 1971, har fortsatt. lUC har påbörjat verksamhet rörande experi­mentell provning av prototyper, hållfasthetsberäkningar samt idévärde­ring, som bl. a. omfattar marknadsundersökning och patentgranskning. En avdelning för kvalitetstekniska frågor beräknas kunna börja sin verk­samhet i början av detta år. Vidare planeras en avdelning för reglertek-niska frågor.

Norrlandsfonden hemställer, att 5 milj. kr. ställs till fondens förfo-gan över statsbudgeten även för budgetåret 1973/74.

Departementschefen

Den fortsatta utbygnaden av lUC i Skellefteå utgör ett betydelsefullt bidrag till främjande av den industriella miljön i Norrland. För att en snar förbättring skall åstadkommas av framförallt de mindre och me­delstora industriföretagens möjUgheter att få tillgång tUl kompletterande resurser för bl. a. produktutveckling och kvalitetskontroll, finner jag det vara väsentligt att uppbyggnaden av lUC genomförs i planerad takt.

Med hänsyn till företagareföreningarnas kännedom om och kontakter med de mindre företagen lägger jag stor vikt vid att ett nära samarbete upprättas mellan lUC och berörda företagareföreningar. Härigenom bör lUC på ett effektivt sätt kunna nå ut med sina tjänster till företagen, samtidigt som en kanal öppnas från företagen till lUC. Jag finner det vidare angeläget att lUC i sin verksamhet medverkar till att andra stat­liga resurser på serviceområdet i Norrland genom samarbete utnyttjas på ett rationellt sätt.

I enlighet med Norrlandsfondens hemställan förordar jag efter sam­råd med chefen för inrikesdepartementet att 5 milj. kr. anvisas för bud-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


27


getåret 1973/74 för finansiering av en del av fondens verksamhet. Detta belopp bör belasta den totala ramen för regionalpolitiskt stöd för tiden efter utgången av innevarande budgetår. Förslag härom kommer se­nare att läggas fram av chefen för inrikesdepartementet. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till MedelstiUskott till Norrlandsfonden för budgetåret 1973/ 74 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.


B 6. Utbildningsåtgärder för textil- och konfektionsindustrierna

1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag

4 345 7431 3 500 0001 3 300 000

Reservation                      290 285

' Anslaget Utbildningsåtgärder för textil- och konfektionsindustriema samt den manuellt arbetande glasindustrin.

Från anslaget, som disponeras av statens institut för företagsutveck­ling (SIFU), bestrids f. n. dels administrationskostnader, dels arrange­mangsbundna kostnader för utbUdningsinsatser inom textil- och kon­fektionsindustrierna och den manuella glasindustrin. Utbildningsåtgär­derna ingår i ett fyraårigt program för textil- och konfektionsindustrier­na under perioden 1970/71—1973/74 och ett treårigt program för den manuella glasindustrin under perioden 1970/71—1972/73.


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


SIFU


Departe­ments­chefen


 


Personal'

Handläggande personal Övrig personal


of.


of.


 


Anslag

Administrationskostnader hos SIFU Administrationsbidrag till Sveriges konfektionsindustriförbund Administrationsbidrag till Sveriges textilindustriförbund Administrationsbidrag till Glas-industrins arbetsgivareförbund Arrangemangsbundna kostnader för TEKO-industrierna Arrangemangsbundna kostnader för den manuella glasindustrin


 

168 000

of.

of

60 000

of.

of

60 000

of.

of.

36 000

- 36 000

- 36 000

3 012 000

of

of

164 000

- 164 000

- 164 000

3 500 000

- 200 000

- 200 000


' Inkl. personal för administration av anslaget B 7.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                28

Statens institut för företagsutveckling

Under budgetåret 1971/72 anvisades 1 milj. kr. på tilläggsstat (prop. 1971: 140, FiU 1971: 47, rskr 1971: 293) för att möjliggöra en utökning av uppföljnings- och rådgivningsverksamheten inom ramen för TEKO-programmet. Denna verksamhet har utformats främst såsom en integre­rad företagsanpassning av de olika ämnesaktiviteterna.

SIFU framhåller, att under hand framförda synpunkter på det totala programmet liksom resultatet av kursutvärdering har givit huvudsakli­gen positiva omdömen.

SIFU förordar oförändrad medelsanvisning till utbildningsprogrammet för textil- och konfektionsindustrierna för budgetåret 1973/74.

Programmet för den manuellt arbetande glasindustrin upphör med ut­gången av budgetåret 1972/73. Med anledning härav kan anslaget för budgetåret 1973/74 minskas med 200 000 kr.

Under programmets löptid har SIFU tillsammans med Glasindu­strins arbetsgivareförbund hittills genomfört 14 kursaktiviteter med totalt 509 deltagare. Vissa avslutande uppföljnings- och rådgivnings­insatser planeras för den återstående delen av budgetåret 1972/73.

Departementschefen

Enligt statsmakternas beslut (prop. 1970: 41, SU 1970: 60, rskr 1970: 164) skall utbildningsprogrammet för den manuellt arbetande glasindu­strin löpa under tre år t. o. m. budgetåret 1972/73. Benämningen på det nuvarande reservationsanslaget UtbUdningsåtgärder för textil- och kon­fektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin bör där­för i enlighet härmed nästa budgetår ändras till Utbildningsåtgärder för textil- och konfektionsindustrierna. Detta bör emellertid inte medföra att anslaget skall behandlas som ett nytt reservationsanslag. Med hän­visning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet under ansla­get till 3,3 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Utbildningsåtgärder för textil- och konfektionsindustrier­na för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 3 300 000 kr.

B 7. Utbildningsåtgärder m. m. för möbelindustri, snickeriindustri m. fl.

1972/73 Anslag          1 650 000

1973/74 Förslag         1 650 000

Från anslaget, som disponeras av statens institut för företagsutveck­ling (SIFU), bestrids dels administrationskostnader och arrangemangs-bundna kostnader för ett fyraårigt utbildningsprogram under perioden 1972/73—1975/76, dels kostnader för teknisk konsulentverksamhet un­der samma period.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


29


 


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


SIFU


Departe­ments­chefen


 


Personal'

Anslag

Administrationskostnader hos SIFU    175 000
Administrationsbidrag till bransch­
förbund och fackliga organisationer   150 000
Teknisk konsulentverksamhet
              150 000

Arrangemangsbundna kostnader      1 175 000

1 650 000


of


of


' Personalen redovisas under anslaget B 6.

Statens institut för företagsutveckling

I enlighet med statsmakternas beslut år 1972 (prop. 1972: 47, NU 1972: 33, rskr 1972: 196) beräknar SIFU anslagsbehovet till oföränd­rat 1 650 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till UtbUdningsåtgärder m. m. för möbelindustri, snickeriindu­stri in. fl. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 650 000 kr.

B 8. Kostnader för riintebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher


1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


300 000 825 000


Från anslaget, som f. n. disponeras av kommerskollegium, bestrids kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom tex­til- och konfektionsindustrierna, skoindustrin, möbelindustrin och den manuella glasindustrin. Räntebefrielse i samband med strukturgaranti beviljas av AB Strukturgaranti i enlighet med riktlinjer som angivits i prop. 1972: 46 (NU 1972: 32, rskr 1972: 195) och i enlighet med vad som överenskommits i avtal mellan Kungl. Maj:t och Sveriges investe­ringsbank AB angående administrering av statliga stmkturgarantier.

Koininerskollegiuin

Ramen för lånegarantierna skall enUgt planerna uppgå till 40 milj. kr. 1972/73 för att under de följande två budgetåren successivt ökas till totalt 100 milj. kr. vid'utgången av budgetåret 1974/75. För budgetåret 1973/74 kommer enligt planerna garantiramen att vara 70 mUj. kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                               30

Med anledning av den betydelse som stödet i form av räntebefrielse har och den ökning av garantierna som kommer att ske, bedömer kom­merskollegium att en ökning av anslaget är nödvändig. Kollegiet hem­ställer därför att för budgetåret 1973/74 1 milj. kr. anvisas för ränte­befrielse vid strukturgarantier.

Departementschefen

I enlighet med vad jag anfört i prop. 1972: 46 (s. 29) bör anslaget räknas upp i proportion till ökningen av garantiramen och med hän­synstagande till att räntebefrielse skall kunna ges upp till tre år. Genom-snitdig garantiram utgör under budgetåret 1972/73 20 milj. kr. och un­der budgetåret 1973/74 55 milj. kr. Anslaget bör i enlighet härmed upp­gå till 825 000 kr. för budgetåret 1973/74.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till före­tag inom vissa industribranscher för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 825 000 kr.

B 9. Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher

1972/73 Anslag                      1 000

1973/74 Förslag                      1 000

Från anslaget, som f. n. disponeras av kommerskollegium, bestrids ut­gifter för förluster i samband med strukturgarantier, som beviljats av AB Strukturgaranti i enlighet med riktlinjer som angivits i prop. 1972; 46 (NU 1972: 32, rskr 1972: 195) och i enlighet med vad som överens­kommits i avtal mellan Kungl. Maj:t och Sveriges investeringsbank AB angående administrering av statliga strukturgarantier.

KommerskoUegium

Kommerskollegium framhåller, att det är svårt att beräkna de sanno­lika förlustriskerna under budgetåret, då tidigare erfarenheter av låne­garantier av det här aktuella slaget saknas. Eftersom riskerna för för­luster under de första budgetår som dessa garantier beviljas kan upp­skattas vara relativt små, anger kollegiet anslagsbehovet till formellt 1 000 kr.

Departementschefen

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 1 000 kr. Jag hem­ställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                               31

B 10. Omställningsfrämjande åtgärder för vissa industribranscher

1971/72 Utgift                 436 2871                  Reservation                   2 063 7131

1972/73 Anslag        5 000 000 1973/74 Förslag       5 000 000

' Anslaget Omställningsfrämjande åtgärder för textil- och konfektionsindustri­erna.

Från anslaget, som f. n. disponeras av kommerskollegium, bestrids kostnader för statliga konsultbidrag till textil- och konfektionsindustrier­na, skoindustrin, möbelindustrin och den manuella glasindustrin (prop. 1971: 1 bil. 15, NU 1971: 13, rskr 1971: 120 och prop. 1972: 46, NU 1972: 32, rskr 1972: 195). Omställningsprogrammet, som är tidsbegrän­sat, löper under perioden 1971/72—1974/75.

KommerskoUegium

Enligt riksdagens beslut skall anslaget för budgetåren 1973/74—1974/ 75 prövas mot bakgrunden av vunna erfarenheter. Med hänsyn till de begränsade erfarenheterna av bidragen uppskattar kollegiet medelsbe­hovet för 1973/74 till oförändrat 5 milj. kr.

Departementschefen

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Omställningsfrämjande åtgärder för vissa industribranscher för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

B 11. Sprängämnesinspektionen

1971/72 Utgift                1 219 599

1972/73 Anslag               1 370 000

1973/74 Förslag              1 491 000

Sprängämnesinspektionen är statligt tillsynsorgan för ärenden om explosiva och brandfarliga varor och därmed sammanhängande frågor. Kommerskollegium är f. n. chefsmyndighet för inspektionen. I fråga om handläggningen av arbetarskyddsärenden är inspektionen under­ställd arbetarskyddsstyrelsen och sprängämnesinspektören är special­inspektör inom yrkesinspektionen. Inspektionen är under sprängämnes­inspektören organiserad på två civila avdelningar och en militär avdel­ning. Den ena civUa avdelningen handlägger ärenden rörande explosiva varor och brandfarliga gaser, den andra ärenden rörande brandfarliga vätskor.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


32


 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Kommers­kollegium

Departe­ments­chefen

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

13

5

18

+ 1 -fl

 

[.r.

Anslag

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar (även utrikes tjänsteresor) Lokalkostnader Expenser därav engångsutgifter

1 149 000 3 000

102 000 67 500 50 500 (3 000)

-1- 113 600 of

+   25 500

-1-     6 200

+   16 700

(+     9 500)

-1-

.4-

-1-

+

( +

75 000 of

25 000

7   500
13 500

8      000)

 

1 372 000

-1- 162 000

-1- 121 000

Uppbördsmedel

 

 

 

 

Försäljning av tekniska meddelanden

2 000

of.

 

of

Nettoutgift

1 370 000

+ 162 000

-f 121 000

KommerskoUegium

1.    Löne- och prisomräkning m. m. 91 600 kr.

2.    I O-alternativet räknar kommerskoUeglum med indragning av en tjänst som byrådirektör, vilken inrättats den 1 juli 1972 ( — 75 000 kr.). Härigenom skulle avsedd förstärkning av den civila avdelningen för brandfarliga vätskor utebli.

3.    En tjänst som kontorsbiträde bör inrättas för förstärkning av det gemensamma kansliet (+ 38 700 kr.).

4.    Kostnaderna för inspektionens resor beräknas öka med 20 400 kr.

5.    Ytterligare medel behövs under anslagsposten Expenser till inköp av kontorsmaskiner och provningsinstmment som engångsutgifter (12 500 kr.) samt till vidareutbUdning av personalen (+ 2 000 kr.).

Depai-temcntschefen

Med hänvisning till sammanställningen hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 491 000 kr.

B 12, Statliga kreditgarantier till varvsindustrin

Enligt statsmakternas beslut våren 1971 (prop. 1971: 117, NU 1971: 27, rskr 1971:229) har vissa ändringar skett i det tidigare gällande systemet för statlig garantigivning till svensk varvsindustri för refinan-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                               33

siering av fartygskrediter. Ändringarna, som gäller fr. o. m. den 1 ja­nuari 1972, berör bl. a. användningen av förskottsväxlar. Med sådana växlar avses de växelförbindelser från redare till varv, vilka tillsam­mans med kontantlikvider används som betalning för kontrakterade men ej levererade fartyg. Enligt de nya reglerna får som säkerhet för statlig fartygskreditgaranti endast sådana förskottsväxlar användas som hänför sig till fartyg, vUka beräknas bli levererade inom högst 12 må­nader. Tidsgränsen är satt med hänsyn till att varvens upparbetnings-kostnader normalt blir kännbara först ca ett år före leverans. Tolvmå-nadersgränsen är fortfarande lämpligt avvägd när det gäller andra far­tygstyper än s. k. LNG(Liquified Natural Gas)-fartyg. Dessa senare fartyg ,som är avsedda för transport av gas, kräver bl. a. en särskild skrovkonstruktion. Produktionsperioden är längre än för aridra fartyg och påtagliga upparbetningskostnader uppkommer redan fr. o. m. den tjugofjärde månaden före leverans. Jag bedömer det som rimligt att finansieringsmöjligheterna vid byggande av LNG-fartyg ges en utform­ning som tar hänsyn till den längre produktionstiden för dessa fartygs­typer. När det gäller LNG-fartyg bör därför sådana förskottsväxlar få användas som hänför sig till kontrakt för fartyg, vilka beräknas bli levererade inom högst två år.

Vid tillämpningen av systemet med förskottsväxlar har riksgäldsfull­mäktige hittills godtagit enbart s. k. rena växlar. Utmärkande för en ren växel är att den som fått växeln överlåten på sig får en självstän­dig rätt på grund av växeln. Denna är, som det brukar uttryckas, bärare av den därpå grundade rätten och växelgäldenärens möjlighet att göra invändningar, när han krävs på betalning, är begränsad. Enligt före­skrift i växellagen gäller att växelgäldenär i sådant faU inte mot växel­innehavaren får framställa sådan invändning som har sin grund i bl. a. gäldenärens förhållande till utställaren. Undantag gäller dock om växel­innehavaren när växeln överläts på honom var i ond tro på så sätt att han "vid växelns förvärvande uppsåtligen handlat till gäldenärens för­fång". Av bestämmelserna torde följa att gäldenären inte till sitt fre­dande kan åberopa t. ex. att växelinnehavaren ägt kännedom om gen­fordran hos utställaren eller om fel i en av utställaren levererad vara.

Det stränga växelansvaret innebär vissa risker för ett rederi som accepterat växlar, vilka av ett varv lagts som säkerhet för statlig far­tygskreditgaranti. Saken ställs på sin spets om byggandet av ett kon-trakterat fartyg avbryts på grund av att varvet har kommit på obe­stånd. Rederiet kan då nödgas infria växlarna trots att fartyget inte har levererats. Rederierna kan söka undgå risker av detta slag genom att kräva att växlarna förses med s. k. rektaklausul, som tecknas med orden 'icke till order" eller motsvarande uttryck. Har förskottsväxel försetts med en sådan klausul och lagts som säkerhet för fartygskreditgaranti, är verkan den att riksgäldsfullmäktige icke har bättre rätt mot rederiet

3    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. BUaga 15


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                34

än varvet. Rederiet kan således möta riksgäldsfullmäktiges krav med alla de invändningar som det kunnat göra gällande mot varvet, t. ex. att fartyget inte levererats. Fullmäktige i riksgäldskontoret har i skri­velse den 23 november 1972 hänskjutit frågan om utlämnandet av far­tygskreditgaranti, vilken säkerställts enbart med rektaväxlar, till Kungl. Maj:ts prövning. EnUgt fullmäktiges bedömning utgör rektaväxlar inte sådan säkerhet som normalt kan godkännas för statlig fartygskredit­garanti.

Jag delar riksgäldsfullmäktiges bedömning beträffande användningen av rektaväxlar. Enligt min mening bör således endast rena växlar god­tas.

Som framgått av det föregående, får beträffande vanliga fartygstyper förskottsväxlar användas som säkerhet för statliga fartygskreditgaran­tier endast om de hänför sig till fartyg som beräknas bli levererade inom högst ett år. Från denna tidpunkt ökar upparbetningskostnaderna snabbt. Normalt når de tämligen kort tid därefter sådan höjd att — i händelse av konkurs — konkursförvaltningen torde finna det förmån­ligast att fullfölja byggandet av fartyget. Det sagda torde gälla även LNG-fartyg inom två år före leverans. Det kan emellertid inte helt uteslutas, att konkursförvaltaren kan välja annan köpare än den ur­sprunglige beställaren. Om varvet råkar i konkurs och leverans av far­tyget till denne inte kommer tUl stånd, synes det rimligt att riksgälds­fullmäktige avstår från att rikta krav mot beställaren på grund av för­skottsväxlar vilka utgör säkerhet för ianspråktagen statlig fartygskredit-garanti. Motsvarande bör gälla vid offentligt ackord. 1 den mån det är erforderligt bör riksgäldsfullmäktige kunna göra utfästelse om att av­stå från krav redan vid utfärdandet av kreditgarantin. Sådana utfästel­ser bör enligt min mening göras avhängiga av att en av fullmäktige i riksgäldskontoret anvisad revisor erhåller varvsföretagets medgivande att till fullmäktige i riksgäldskontoret lämna uppgifter om förhållanden av betydelse för bedömning av risker förenade med utfästelsen. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter röran­de här förordad utfästelse.

I samband med att garantisystemet ändrades år 1971 bedömdes det angeläget att förbättra förutsättningarna för en rationell finansiell pla­nering i varvsförelagen genom att tilldela varvsindustrin en garantiram omfattande fem år.

Riksdagen har vid två tidigare tillfällen fattat beslut om sådana fem-årsramar, nämligen dels år 1971 om en ram av 3 500 milj. kr. avseende kreditgivning i anslutning tUl produktion av fartyg under åren 1972— 1976 (prop. 1971: 117, NU 1971: 27, rskr 1971: 229), dels år 1972 om en ram av 3 900 milj. kr. avseende åren 1973—1977 (prop. 1972: 1 bU. 15 s. 33, NU 1972: 15, rskr 1972: 90). Erfarenheterna av dessa rullande femårsplaner har hittills varit goda. En garantiram för åren


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                35

1974—1978 bör därför nu fastställas. Med ledning av de uppgifter, som varven lämnat angående bl. a. sannolika leveransvärden för varje år under perioden 1974—1978, har jag beräknat det sammanlagda be­hovet av fartygskreditgarantier till svensk varvsindustri för nämnda period tUl 3 900 milj. kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.      godkänna vad jag har förordat angående användningen av förskottsväxlar som säkerhet för statlig fartygskreditgaranti,

2.      bemyndiga fuUmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garantier till svensk varvsindustri tUl ett sammanlagt belopp av högst 3 900 000 000 kr. avseende kreditgivning i anslutning till produktion av fartyg under åren 1974—1978.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


36


C. BERGSBRUK

C 1. Sveriges geologiska undersökning: Förvaltningskostnader

1971/72 Utgift            8 806 017

1972/73 Anslag         9 375 000

1973/74 Förslag         9 975 000

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central förvaltningsmyn­dighet för ärenden om landets geologiska beskaffenhet. I SGU:s upp­gifter ingår bl. a. att verkställa bergarts- och jordartskartering, att upp­söka och undersöka förekomster av malmer och andra tekniskt använd­bara mineral, bergarter och jordarter samt att företa undersökningar i hydrogeologiska syften. SGU skall också bedriva forskning av såväl ve­tenskaplig som praktisk natur med särskild uppmärksamhet på frågor av betydelse för näringslivets utveckling och tUlgodoseendet av samhälleliga behov. SGU har vidare att inom sitt verksamhetsområde tillhandagå andra myndigheter med geologiska utredningar och får utföra sådana utredningar även åt kommuner och enskilda. Resultaten av verksamheten skall göras tillgängliga för allmänheten genom kartor, uppsatser m. m.

Chef för SGU är en generaldirektör. Verket är försöksvis organiserat på tre byråer och tre avdelningar. Dessa är allmänna byrån, kartbyrån, malmbyrån, kemiska avdelningen, geofysiska avdelningen och admini­strativa avdelningen.

I avvaktan på ställningstagande tUl 1964 års geologiutrednings förslag (SOU 1971: 17) gäller en provisorisk instruktion (1965: 649) för SGU.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

SGU

Departements­chefen

Personal

 

 

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

44 66

 

+ 1 of.

 

of.

Anslag

110

 

-t-1

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar (även utrikes

tjänsteresor) Lokalkostnader Expenser

därav engångsutgifter Redovisningskostnader

6 345 400 19 000

116 000

2 008 400

886 200

-1-

-1-

-t-

+

( +

475 000 of.

6 000

41000

127 000

50000)

+

-f--f +

+

393 000 of

6 000 33 000 64 000

-) 104 000

 

9 375 000

+

649 000

+

600 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                               37

Sveriges geologiska undersökning

1.    Löne- och prisomräkning m. m. 517 000 kr.

2.    I O-alternativet har SGU räknat med minskning av en tjänst vid var och en av de sex arbetsenheterna och av motsvarande neddragning av omkostnaderna (-395 000 kr.).

3.    Medel begärs för inrättande av en tjänst som förste statsgeolog som chef för jordartslaboratoriet (+ 82 000 kr.).

4.    För inredning av borrkärnearkivet i Mala erfordras ett engångsan­slag (+ 50 000 kr.).

Departementscliefen

Med anledning av bl. a. 1964 års geologiutrednings betänkande (SOU 1971: 17) Malm—Jord—Vatten övervägs f.n. inom industridepartemen­tet riktlinjerna för SGU:s framtida verksamhet. Jag avser i annat sam­manhang föreslå Kungl. Maj:t att lägga fram förslag i frågan till 1973 års vårriksdag. En ny organisation kan inte väntas träda i kraft före budgetåret 1974/75. Jag räknar därför inte med andra förändringar un­der förevarande anslag än .sådana som hänför sig till pris- och löneom­räkning samt kostnader för den av riksrevisionsverket föreslagna för­söksverksamheten med taxesystem för redovisningscentraler m. m.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Förvaltningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 9 975 000 kr.

C 2. Sveriges geologiska undersökning: Kartarbeten m. m.

1971/72 Utgift                2 807 523                  Reservation                        829 054

1972/73 Anslag               3 720 000

1973/74 Förslag             4 037 000

Anslaget till kartarbeten m. m. avses täcka alla kostnader för fram­ställning av kartor och därtiU knutna forsknings-, utvecklings- och andra specialarbeten. En del av den fast anställda personalens löner, andelen i SGU:s administration samt utgifter för utrustning bestrids från för­valtnings- och utrustningsanslagen.

1972/73      Beräknad ändring 1973/74 SGU   Departementschefen


Personal

Handläggande personal                              11

övrig personal                                            26

37


of


* Enligt SGU:s bestämmande inom ramen för tillgängliga medel.


 


prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


38


Under verksamhetsåret 1971/72 har i serierna jordartskartblad (ti­digare benämnd kombinerade berg- och jordartskartblad) och berg­grundskartblad, båda i skalan 1: 50 000, tre blad tryckts, medan tryck­ning av sex blad och reproduktionsförberedelser för sju blad pågår. Fältarbeten bedrivs på 28 blad.

För två länskartor över berggrund och en över jordarter i skalan 1:200 000 pågår rekognosering, medan reproduktionsförberedelser för en länskarta över berggrund i skalan 1: 400 000 har utförts under verk­samhetsåret.

Åtta malmgeologiska och geofysiska kartblad i skalan 1; 50 000 samt en tUlhörande tektonisk specialkarta jämte profiler har tryckts. Re­produktionsarbete pågår för elva blad.

En mer detaljerad redogörelse för verksamhetsåret 1971/72 har läm. näts av SGU i skrivelse den 20 oktober 1972 till Kungl. Maj:t.

 

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

 

SGU

Departements-

 

islag

 

 

chefen

Aj

 

 

 

 

1.

Kartarbeten

2 555 000

+

345 000

-1-245 000

2.

Forskning och utveckling

172 000

-1-

9 000

+    9 000

3.

Specialarbeten

169 000

+

9 000

+    9 000

4.

Tryckning av malmgeologiska

 

 

 

 

 

kartor m. m.

372 000

-1-

35 000

+ 35 000

5.

Geofysiska arbeten

402 000

+

19 000

+  19 000

6.

övrigt

50 000

 

of

of

 

 

3 720 000

+

417 000

-f-317 000

Inkomster vid SGU av försäljning av kartor och skrifter redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet och be­räknas för 1973/74 tUl 60 000 kr. (1972/73 70 000 kr.).

Sveriges geologiska undersökning

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 167 000 kr.

2.         I O-alternativet har SGU räknat med en neddragning av medels­behovet med 194 000 kr. Detta innebär en långsammare takt i de geolo­giska och geofysiska arbetena samt en minskning av personalen med tre personer.

3.         Medel erfordras för tryckning av ett ökat antal färdigställda kartor i skala 1: 50 000 (-t- 250 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 4 037 000 kr. Mot bakgrund av bl. a. möjligheterna att utnyttja reserva­tionsmedel har jag därvid beräknat det ytterligare medelsbehovet för den av SGU föreslagna karttryckningen tUl 150 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                               39

Jag hemställer aft Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Kartarbeten m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 4 037 000 kr.

C 3. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning

1971/72 Utgift                   612 907                  Reservation                        302 428

1972/73 Anslag                 730 000

1973/74 Förslag                 730 000

Sveriges geologiska undersökning

Anslaget bör för budgetåret 1973/74 höjas tUl 780 000 kr. Av beloppet avser 100 000 kr. allmänna byrån, 70 000 kr. kartbyrån, 200 000 kr. malmbyrån, 200 000 kr. geofysiska avdelningen, 200 000 kr. kemiska avdelningen och 10 000 kr. administrativa avdelningen.

Departementschefen

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning för budget­året 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 730 000 kr.

C 4. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering

1971/72 Utgift              19 308 300                  Reservation                     4 315 834

1972/73 Anslag        21 000 000 1973/74 Förslag       21 900 000

Anslaget avses täcka alla kostnader för SGU:s malmprospektering och därtill knutna utvecklings- och analysarbeten m. m. Från anslaget bestrids även kostnaderna för ett brunns- och borrarkiv, ett gmndvatten-observationsnät, regionala grundvattenundersökningar, grus- och sand­undersökningar samt oljegeologiska arbeten m. m. En del av den fasta personalens löner, andelen i SGU:s centrala administration samt utgifter för utrustning bestrids från förvaltnings- och utrustningsanslagen.

Redogörelse för verksamhetsåret 1971/72 har lämnats av SGU i skri­velse den 20 oktober 1972 till Kungl. Maj:t.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


40


 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

SGU

 

Departements-

 

 

 

 

chefen

 

Personal

 

 

 

 

 

Handläggande personal

54

-1-

3

 

 

övrig personal

237

-t-

20

 

 

 

291

+

23

 

1

Anslag

 

 

 

 

 

1. Geologiska arbeten

2 559 000

+

97 000

-f

97 000

2. Geofysiska arbeten

2 980 000

+

130 000

-1-

130 000

3. Geokemisk prospektering

423 000

+

18 000

+

18 000

4. Diaraantborming

4 010 000

309 000

309 000

5. TillfäUiga transportleder

132 000

-1-

7 000

-1-

7 000

6. Ersättningsanskaffning

1 032 000

-1-

70 000

-1-

70 000

7. Flygmätningar

724 000

-1-

33 000

+

33 000

8. Analyser

602 000

23 000

23 000

9. Forskning och utveckling

347 000

-1-

17 000

+

17 000

10. Uranprospektering

5 639 000

+ 3 423 000

+

775 000

11. Brunns- och borrarkiv

783 000

-1-

28 000

+

28 000

12. Oljegeologiska arbeten

461 000

-f-

15 000

+

15 000

13. Grundvattenobservationsnät

432 000

-t-

14 000

+

14 000

14. Regionala grundvattenunder-

 

 

 

 

 

sökningar

279 000

-l-

10 000

+

10 000

15. Hydrogeologisk europakarta

109 000

+

2 000

+

2 000

16. Grus-och sandundersökningar

410 000

+

16 000

+

16 000

17. övrigt

78 000

 

of

 

of.

 

21 000 000

+ 3 548 000

+

900 000

' Enligt SGU:s bestämmande inom ramen för tillgängliga medel.

Sveriges geologiska undersökning

1.        Löne- och prisomräkning m. m. 898 000 kr.

2.        I O-alternativet har SGU räknat med en neddragning av medels­behovet med 1 095 000 kr., vilket innebär en minskning av den från anslaget avlönade personalen med 16 personer, varav 11 placerade i Norrland.

3.        Medel begärs för fullföljande i vidgad omfattning av uranprospek-teringen med bl. a. detaljundersökningar av påträffade uppslag i syfte att skapa bedömningsunderlag avseende landets urantUlgångar och dessas exploaterbarhet (-F2 650 000 kr.).

Inom ramen för anslaget bör vidare 500 000 kr. från anslagsposten för diamantborrning och 50 000 kr. från posten för analyser överföras till posten för uranprospektering.

SGU redovisar även att ca 2,5 milj. kr. av den vid detta budgetårs ingång föreliggande reservationen utgörs av kvarstående medel från den särskUda medelsanvisning som gjordes våren 1971 för undersökning av Stekenjokkmalmen (prop. 1971: 75 bU. 10, NU 1971: 21, rskr 1971: 192). Av nämnda belopp har 1 785 000 kr. inte utnyttjats.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                               41

Remissyttranden

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, energiprognosutredningen och Svensk kärnbränsleförsörjning AB har yttrat sig över SGU:s anslags­framställning vad avser uranprospekteringens omfattning och inrikt­ning.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar anser, att en vidgad prospekte-ringsverksamhet är väl motiverad och angelägen. Överstyrelsen har hel­ler ingen erinran mot den föreslagna inriktningen av prospekteringen och tillstyrker därför att det begärda anslaget anvisas.

Energiprognosutredningen anser det nödvändigt att så snabbt som möjligt verkställa noggranna inventeringar rörande urantUlgångar som inom ekonomiska gränser kan göras tillgängliga för energiändamål. Ut­redningen menar att uranprospekteringen bör utökas i begärd omfatt­ning.

Svensk kärnbränsleförsörjning AB finner att en av allmänna medel be­kostad regional inventering av de delar av landet, som på geologiska grunder bedöms ha förutsättningar för uranmineraliseringar, är motive­rad. Beträffande lokal ekonomisk prospektering synes det enligt bola­gets uppfattning vara lämpligt att överväga och utröna förutsättningar­na för medverkan tekniskt och ekonomiskt av exploateringsintresse­rad industri. Med hänsyn till att intresset från svenska företag för att engagera sig i prospektering efter uran hittUls varit ringa är det dock enligt bolaget fortfarande motiverat med ett finansieringstUlskott i form av statsanslag.

Vidare har Arjeplogs kommun kommit in med en skrivelse angående önskvärdheten av ökade medel för uranprospektering i kommunen.

Departementschefen

Jag förordar en viss temporär utökning av den direkt fyndighetsin-riktade uranprospekteringen under budgetåret 1973/74. Detta möjlig­görs genom överföring av resurser från Norrbotteninventeringen (jfr prop. 1972: 1 bil. 15 s. 41), som fr. o. m. nästa budgetår huvudsakligen kommer att inriktas på avrapportering av resultat.

Med hänvisning tUl sammanstäUningen hemställer jag att Kungl. Maj:! föreslår riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering för bud­getåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 21 900 000 kr.

C 5. Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet

1971/72 Utgift                   415 919

1972/73 Anslag                 600 000

1973/74 Förslag                 600 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                               42

1972/73        Beräknad ändring 1973 / 74

SGU            Departements-

chefen

Personal

Handläggande personal                                       4          I

övrig personal                                                     2          I of.

' Enligt SGU:s bestämmande inom ramen för tillgängliga medel.

Inkomster för utförda uppdrag vid SGU redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet.

Sveriges geologiska undersökning

För budgetåret 1973/74 beräknar SGU inkomsterna av uppdrags­verksamhet till 700 000 kr. (1972/73 700 000 kr.). Av detta belopp dis­ponerar SGU sammanlagt högst 90 % för att täcka sina kostnader för uppdragsverksamheten. SGU beräknar därför anslaget tUl 600 000 kr.

I anslagsframställningen har SGU lämnat en utförlig redogörelse för uppdragsverksamheten innefattande bl. a. vilka åtgärder som vidtagits för att öka dess omfattning.

Departementschefen

Som jag tidigare nämnt, avser jag att föreslå Kungl. Maj:t att till 1973 års vårriksdag lägga fram förslag till riktlinjer för SGU:s verk­samhet. Jag kommer i detta sammanhang att behandla även uppdrags­verksamheten.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning:  Uppdragsverksamhet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.

C 6. Bergsstaten

1971/72 Utgift                   989 514

1972/73 Anslag              1279 000

1973/74 Förslag              1 070 000

Bergsstaten är den lokala statliga organisationen för ärenden rörande bergshantering och därmed sammanhängande frågor. I dess myndighets-och inspektionsuppgifter ingår att handlägga ärenden rörande gruvrättig-heters förvärv och försvar, att anvisa områden i dagen for gruvarbete, att utöva teknisk inspektion av gruvfyndigheter och att jämlikt arbetar­skyddslagen inspektera gruvor, bergrumsarbeten och stenbrott.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                               43

Bergsstatens myndighets- och kansliuppgifter i anslutning till gruv­lagstiftningen omfattar i huvudsak inmutningsärenden, utmals- och marklösenärenden, försvar av utmål, uppbörd av försvars- och inmut­ningsavgifter, viss kontroll av gruvkartor, registreringsuppgifter, remiss­verksamhet och bergverksstatistik.

Bergsstatens tekniska inspektion grundas på att kommerskollegium och bergsstatstjänstemännen enligt gruvlagen utövar tillsyn över gruv­driften. Det praktiska tillsynsarbetet utförs så gott som helt av bergs­staten. Tillsynen över gruvarbete enligt gruvlagen avser kontroll av att gruvarbete inte bedrivs på ett sätt som äventyrar gruvans bestånd eller annans egendom, att tillträde till gruvans obrutna delar är tryggat samt att uppenbar misshushållning med malm inte förekommer.

Bergsstatens yrkesinspektionsuppgifter har sin grund i att dess chefs­tjänstemän, bergmästarna, vid sidan av sina övriga uppgifter är special­inspektörer inom yrkesinspektionen och i denna egenskap lyder under arbetarskyddsstyrelsen. Arbetsfördelningen mellan bergsstaten som spe­cialinspektion inom arbetarskyddet och den allmänna yrkesinspektionen är enligt av arbetarskyddsstyrelsen och kommerskollegium gemensamt utarbetade föreskrifter definierad så att i princip alla bergarbeten i ut­rymmen under jord hör till bergmästarens arbetsområde medan arbeten ovan jord faller under yrkesinspektionens tillsyn. Enligt föreskrifterna skall bergmästaren svara för tillsyn i anslutning till arbetarskyddslagen under den tid sprängningsarbeten och därmed sammanhängande arbeten pågår. Yrkesinspektören övertar successivt tillsynen, när montagearbete i bergutrymme påbörjas. Föreskrifterna ger därutöver möjlighet till reg­lering i speciella fall av bergmästarens och den allmänna yrkesinspektio­nens ansvarsområden.

Chefsmyndighet för bergsstaten är f. n. kommerskollegium i dess egen­skap av bergsöverstyrelse. Bergsstaten omfattar fyra bergmästardistrikt, nämligen det norra, östra, västra och södra, med expeditioner i resp. Lu­leå, Falun, Nora och Helsingborg. Inom varje distrikt finns en tjänst som bergmästare och chef samt i övrigt gruvingenjörer och andra tjänstemän. Norra distriktet har f. n. totalt sex och övriga distrikt sammanlagt nio tjänster.

KommerskoUegium kan enligt instruktionen för bergsstaten (1965: 645) utom i fråga om bergmästare fördela tjänstemännen till tjänstgö­ring inom de olika distrikten, bestämma stationeringsort samt förflytta tjänsteman från ett distrikt till ett annat.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


44


 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Kommers-

Departements-

 

 

kollegium

chefen

Personal

 

 

 

Handläggande personal

10

of

5

Övrig personal

5

+           1

2

 

15

+          1

7

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

1 065 800

-fl 18 300

-202 800

Sjukvård

1000

of

of.

Reseersättningar

91700

-1-    4 600

-  18 700

Lokalkostnader

50 300

-f    1 100

-    5 300

Expenser

70 200

-t-  22 000

-1-  17 800

därav engångsutgifter

(24 000)

(-1-    4 700)

{+  19 000)

 

1 279 000

-H46 000

-209 000

Koninterskollegiuni

1.         Löne- och prisomräkning vid oförändrad organisation jämte bort­fall av engångsutgifter för budgetåret 1972/73 beräknas till 58 600 kr.

2.         I O-alternativet har kollegiet räknat med en centralisering av bergs­statens tre sydliga distrikt och ersättning av högre tjänster med lägre (-67 000 kr.).

3.         En assistenttjänst bör inrättas i norra distriktet (+ 49 000 kr.).

4.         För anskaffning av kontorsmaskiner, förvaringsskåp och arkivhyl­lor m. m. krävs ökade medel (+ 16 700 kr.).

5.         Ytterligare medel behövs för dammanalyser, kartor och expenser (-1-6 700 kr.).

6.   För utbildning av viss personal fordras 15 000 kr.
Tjänstemännen vid bergsstaten bör vidare ha möjlighet att — i den

utsträckning kollegiet medger det och det kan ske inom ramen for an­slagsposten för reseersättningar — företa utrikes resor för deltagande i vissa internationella konferenser.

Oinorganisationsförslag

1964 års geologiutredning framhåller i sitt betänkande (SOU 1971: 17) Malm—Jord—Vatten bl. a. att bergsstatens nuvarande arbetarskydds­funktioner bör överföras tUl arbetarskyddsstyrelsen i samband med att kommerskollegiets myndighetsfunktioner på mineralområdet, inkl. åter­stoden av bergsstaten, föreslås bli överförda till en nyinrättad bergs­bruksavdelning inom Sveriges geologiska undersökning (SGU).

Kommerskollegieutredningen föreslår i sitt betänkande (SOU 1971:69) Näringspolitiken — ny verksorganisation inte några omedelbara om­läggningar för bergsstatens del, utan anser att bergsstaten t. v. med provisorisk organisation bör knytas tUl det av utredningen skisserade nya kommerskollegiet. På något längre sikt skulle det emellertid enligt


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                               45

utredningen ligga nära till hands att arbetarskyddsverket i framtiden svarar för den yrkesinspektionsverksamhet som bergsstaten f. n. sköter.

Koinmerskollegium har i skrivelse den 22 augusti 1972 mot bakgrund av bl. a. nämnda utredningsförslag påtalat behovet av en omorganisation av bergsstaten innebärande I första hand en sammanslagning av bergs­statens nuvarande tre sydliga distrikt till ett enda distrikt. Av en inom kommerskollegium företagen utredning, daterad den 6 oktober 1972, framgår bl. a. att bergsstatens personal vid ett överförande av dess yrkes­inspektionsuppgifter till annan myndighet skulle reduceras med sju tjänstemän. Av bergsstatens nuvarande personal blir då kvar tre berg­mästare, två andra handläggare och tre övriga tjänstemän. Av dessa skulle två bergmästare, en handläggare och två övriga tjänstemän till­höra det nya södra bergmästardistriktet, medan övrig personal skulle tillhöra det norra distriktet. Som lämplig lokaliseringsort för det nya södra distriktet anges Örebro. Kollegiet föreslår dock att en av berg­mästarna inom det nya södra distriktet t. v. bör ha Helsingborg som stationeringsort. Arbetsuppgifterna för denne bergmästare skulle av­skiljas från bergsstatens övriga uppgifter genom att han fick svara för tillsynsfrågor i samband med dels sand-, grus- och stentäkt på kontinen­talsockeln, dels oljeprospektering. Ar 1975 torde det enligt kollegiets mening vara lämpligt att ånyo pröva frågan om humvida ett lokal­kontor i södra Sverige behövs.

Arbetsmiljöutredningen har nyligen avlämnat delbetänkandet (SOU 1972: 86) Bättre arbetsmiljö. Vid övervägande av den regionala organi­sationen för arbetarskyddet har utredningen funnit, att all tillsynsverk­samhet i princip bör samlas inom den allmänna yrkesinspektionens ram. Utredningen föreslår bl. a. att bergmästarnas arbetarskyddsverksamhet hänförs till den allmänna yrkesinspektionen och att bergmästarna så­ledes upphör att vara specialinspektörer inom yrkesinspektionen. I sam­band därmed bör en viss del av bergsstatens personal föras över till den allmänna yrkesinspektionen.

Remissyttranden

Endast i ett mindre antal av remissyttrandena över geologi- och kom-msrskollegieutredningarna berörs frågan om bergsstatens framtida upp­gifter och organisation. Huvuddelen av de remissinstanser som har tagit upp frågan är positiva till ett överförande av bergsstatens yrkesinspek­tionsuppgifter till annan myndighet. Bergmästarna är dock tveksamma eller kritiska. De framhåller nästan genomgående bl. a. att frågan bör prövas i anslutning till förslag om ändrad organisation för arbetarskydds­verksamheten.

Till kommerskollegiets skrivelse den 22 augusti 1972 var fogade ytt­randen frän arbetarskyddsstyrelsen, som i frågan hänvisade till före-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                          46

stående omorganisation av arbetarskyddstillsynen, och från bergmästar­na, vilka samdiga ansåg att frågan om en sammanslagning av bergssta­tens tre sydliga distrikt var värd att närmare prövas.

Skrivelsen har ytterligare remissbehandlats. Arbetsmiljöutredningen har ingen erinran mot den föreslagna distriktssammanslagningen. Svens­ka gruvindustriarbetareförbundet och Luossavaara—Kiirunavaara AB (LKAB) tillstyrker förslaget i denna del — liksom i princip även SGU — och anser att ett nytt sydligt distrikt bör förläggas i nära anslutning till Bergslagens gruvverksamhet. Enligt Svenska gruvföreningen bör det vid långt gående ändringar av bergsstatens arbetsuppgifter övervägas att lägga samman samtliga bergmästardistrikt eller att överföra deras uppgifter på en självständig avdelning inom det verk som är chefsmyn­dighet för bergsstaten. Statskontoret finner rimliga skäl för en samman­slagning under förutsättning antingen att bergsstatens uppgifter väsent­ligen bibehålls oförändrade eller att endast begränsade modifieringar av verksamhetsprogrammet företas.

Beträffande bergsstatens framtida verksamhet i övrigt påtalar några instanser behov av ytterUgare utredningar. Andra uttrycker viss tvek­samhet med hänvisning tiU bl. a. arbetsmUjöutredningen. Denna utred­ning hänvisar i sin tur till sitt betänkande.

Departementschefen

Chefen för socialdepartementet har tidigare denna dag efter samråd med mig förordat att bergsstatens uppgifter inom arbetarskyddet skall upphöra och att till följd därav fem handläggare och två biträden den 1 januari 1974 skall överföras till den allmänna yrkesinspektionen. Vad gäller denna fråga får jag hänvisa till vad chefen för socialdepartemen­tet har anfört (prop. 1973: 1 bU. 7 L 2).

Överföringen innebär för bergsstatens del bl. a. att antalet tjänster vid ingången av år 1974 kommer att minska från femton till åtta. Förutsättningar för att därefter bibehålla de fyra nuvarande distrik­ten föreligger enligt min mening då inte längre. Beträffande bergssta­tens organisation från nämnda tidpunkt ansluter jag mig tUl förslaget från kommerskollegium om sammanslagning av de östra, västra och södra distrikten till ett nytt sydligt distrikt. Jag ansluter mig även till kollegiets förslag att det i det nya distriktet, i vUket det kommer att finnas totalt fem anställda, övergångsvis bör finnas två bergmästare, var­av den ene bör vara chef för distriktet och den andre ha vissa särskilda uppgifter. Det ankommer på Kungl. Maj:t att fastställa distriktsindel­ningen för bergsstaten och lokaliseringsort för det nya sydliga distriktet.

Vid min beräkning av medelsbehovet för bergsstaten för nästa bud­getår har jag tagit hänsyn till samtliga kostnader, som föranleds av en ändrad distriktsindelning för bergsstaten. Vidare har jag räknat med medel för utbildning av viss personal och för dammanalyser.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                               47

Med hänvisning till sammanställningen och vad jag anfört i det före­gående, hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bergsstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslags­anslag av 1 070 000 kr.

C 7. Statens gruvegendom

1971/72 Utgift             20 687 849

1972/73 Anslag        21 825 000 1973/74 Förslag      21 890 000

Anslaget avses täcka kommerskollegiets utgifter för dels drift, an­läggningar, skatter och ersättning till Boliden AB i samband med gruv­driften i Adakfältet, dels mervärdeskatt och kommunala skatter på in­komster från utarrendering av vissa staten tUlhöriga gruvrätter och mer­värdeskatt på inkomster på grund av meddelade täkttillstånd på konti­nentalsockeln, dels kollegiets verksamhet såvitt gäller Adak och statens övriga gruvrätter.

Beträffande verksamheten i Adak och förvaltningen av statens övriga gruvrätter hänvisas till den redogörelse som lämnats i prop. 1971: 1 (bil. 15 s. 69—72).

För att bestrida utgifterna för gruvdriften i Adakfältet och de i tidigare avtal inbegripna gruvfälten — Bjurforsgruvan i Norsjö socken och Rävlidengruvan i Lycksele socken — har totalt intill utgången av budgetåret 1971/72 101 milj. kr. ställts till kommerskollegiets förfo­gande. Statsverkets inkomster av gruvdriften för samma tid har uppgått till 186 milj. kr. HärtUl kommer inkomster av överlåtna fastigheter och försåld utrustning. Från beloppet avgår kommunala skatter.

Sedan brytningen av malm påbörjades i Adak i början av 1940-talet har ca 5,2 milj. ton malm brutits med ett kopparinnehåll av ca 105 000 ton. F. n. bryts ca 230 000 ton per år med en genomsnittlig kopparhalt av ca 1,4 %. Nu kända malmtillgångar beräknas av kom­merskollegium med denna brytning räcka t. o. m. år 1976, varefter Adakgruvorna troligen kommer att få läggas ned, om ny malm inte dessförinnan har påträffats. MöjUghetema att få fram betydelsefulla malmtillskott inom själva Adakfältet bedöms dock enligt kommerskolle­gium vara små.

Enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln och kungörelsen (1966: 315) angående tillämpningen av denna lag ankommer det på kommerskollegium att meddela tillstånd till sand-, grus- och sten-täkter på kontinentalsockeln. För tillstånden utgår enligt kungörelsen i regel avgift.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


48


 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

Kommers-         Departements­kollegium           chefen

Anslag

1.   Driftkostnader

2.   Anläggningskostnader

3.   Ersättning till Boliden AB

4.   Mervärdeskatt

5.   Kommunala skatter

6.   KommerskoUegiets utgifter
för verksamheten

12 400 000 1 800 000

1      800 000
3 600 000

2       100 000

125 000 21 825 000

+     800 000

-       1050 000

50 000

-         200 000

-t-     500 000

+       75 000 +      75 000

+     800 000

-         1050 000

50 000

-            200 000

-1-     500 000

+       65 000 +       65 000

KommerskoUegium

1.       Driftkostnaderna har ökat med ca 6,5 % huvudsakligen avseende löner och materiel samt kostnader på grund av splittrad malmbrytning i syfte att förse anrikningsverket i Adak med lämpligt gods.

2.   Anläggningskostnaderna minskar, då den beräknade återstående brytningstiden i Adak inte motiverar några större nya investeringar.

3.   KontraktsenUg ersättning till Boliden AB beräknas till 1 750 000 kr.

4.   Mervärdeskatten beräknas tUl 3,4 milj. kr., varav ca 2,6 milj. kr. avser Adak, ca 600 000 kr. gruvarrenden och ca 200 000 kr. avgifter i anledning av tillstånd till sand-, grus- och stentäkter.

5.   Utgifterna för kommunala skatter beräknas till 2,6 milj. kr.

6.  Kommerskollegiets utgifter för verksamheten beräknas öka med
75 000 kr. på grund av arvodes- och prisstegringar ( + 10 000 kr.), ut­
redningar i samband med avvecklingen av Adakgruvorna (+35 000 kr.),
undersökningar angående användbarhet och försäljning av sand, grus
och sten från havsbottnen ( + 20 000 kr.) samt ökad aktivitet rörande
skötsel och kontroll av statens gruvor och gruvandelar ( + 10 000 kr.).

Vid ett kopparpris av ca 5 200 kr. per ton beräknas inkomsterna av sligförsäljningen från Adak inkl. mervärdeskatt till ca 17,5 milj. kr. Inkomsterna av gruvarrenden beräknas till ca 10,5 milj. kr. Inkomster­na på grund av meddelade täkttillstånd på kontinentalsockeln beräknas bli ca 1 milj. kr.

Inkomstema, vilka aUtså sammanlagt beräknas tUl ca 29 milj. kr., redovisas på driftbudgetens inkomstsida på en särskild inkomsttitel under uppbörd i statens verksamhet.

Departementschefen

Den tidpunkt närmar sig då brytningen i Adakgruvorna inte längre kan upprätthållas. Eftersom sysselsättningen på orten i hög grad är be­roende av att gmvdrift kan fortsätta i trakten, finner jag det angeläget att kommerskollegium i samarbete med Sveriges geologiska undersök-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                               49

ning studerar möjligheterna att finna brytvärda ersättningsobjekt. Upp­märksamheten bör i första hand riktas mot sådana malmer som lämp­ligen kan behandlas i anrikningsverket i Adak. Vid min beräkning av medelsbehovet under anslaget har jag beaktat behovet av medel för vissa utredningar rörande avveckling av den nuvarande gruvdriften.

Med  hänvisning  till  sammanställningen  hemställer jag  att  Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Statens gruvegendom för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 21 890 000 kr.

4    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 15


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                               50

D. ENERGIFÖRSÖRJNING

Under denna rubrik redovisas viss statlig tillsyns- och bidragsverk­samhet på energiområdet. Annan statsfinansierad verksamhet på om­rådet utförs av statens vattenfallsverk och i viss utsträckning även inom AB Atomenergi. Med hänsyn bl. a. till energiförsörjningen på lång sikt bedrivs vidare prospektering efter uran genom Sveriges geologiska un­dersökning och efter olja och naturgas genom Oljeprospektering AB.

Under år 1972 har ökad uppmärksamhet ägnats åt frågor om ut­vecklingen på energiområdet. Sakkunniga har tillkallats — energipro­gnosutredningen (I 1972: 3) — med uppdrag att bl. a. göra en analys av den prognos, som år 1967 lades fram av energikommittén för tiden fram till 1975, och att utsträcka prognosen fem å tio år. Utredningen skall därvid utarbeta alternativa prognoser och analysera dessa med hänsyn till deras samhällsekonomiska och miljömässiga konsekvenser. Utredningen skall därjämte göra en uppskattning av energibehoven för tiden fram till 1990—1995 och diskutera huvuddragen av utvecklingen under ytterligare något decennium med beaktande av bl. a. den fram­tida tillgången på primärenergi. Till utredningen har knutits företrädare för de fem riksdagspartierna.

Frågan om myndighetsorganisationen på energiområdet bereds f. n. med utgångspunkt i förslag av energikommittén (SOU 1970: 13) och kommerskollegieutredningen (SOU 1971: 69). Denna fråga tas upp i samband med att förslag om inrättande av ett industripolitiskt verk underställs riksdagen denna vår. Det nya verket avses överta kommers­kollegiets nuvarande uppgifter rörande säkerhetsfrågor, koncessions- och bidragsgivning m. m. på det elektriska området. Avsikten är vidare att den prognosverksamhet som bedrivs inom energiprognosutredningen ef­ter hand skall inordnas i den nya organisationen.

Den statliga energipolitiken inriktas i hög grad på att främja infö­randet av kärnkraften. Enligt kraftföretagens planer kommer den ut­byggda kärnkrafteffekten att uppgå till ca 8 000 MW' år 1980 och ca 16 000 MW år 1985, vilket beräknas motsvara resp. 30 % och 50 % av vår totala elproduktion. Dessa planer innebär att Sverige kommer att få en större kärnkraftproduktion i förhållande tUl folkmängden än något annat land.

Satsningen på kärnenergi i Sverige får ses mot bakgrund av att detta energislag — i jämförelse med tillgängliga alternativ — bedöms ha väsentliga fördelar i fråga om såväl försörjningstrygghet som miljö-

MW (megawatt) = 1 000 kilowaU


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                                51

påverkan. I båda dessa hänseenden medför likväl utbyggnaden av kärn­kraft betydande problem, som har gett upphov tUl nya former för sam­arbete mellan dels myndigheter och kraftföretag, dels kraftföretagen inbördes.

Svensk kämbränsleförsörjning AB

Våren 1972 fastställde statsmakterna (prop. 1972: 57, NU 1972: 39, rskr 1972: 200) allmänna riktlinjer för verksamheten på kärnbränsle­försörjningens område. I samband därmed godkändes ett konsortial-avtal mellan statens vattenfaUsverk, Sydsvenska kraft AB (Sydkraft) och Oskarshamnsverkets kraftgrupp AB (OKG) om bUdande av ett aktiebolag med uppgift att främja landets försörjning med kärnbränsle. Enligt avtalet utses ordförande i bolagets styrelse av Kungl. Maj:t.

Interimsstyrelsen för bolaget — Svensk kärnbränsleförsörjning AB — har den 11 december 1972 avgett en redogörelse för bolagsbildning m. m. Det framhålls att bolaget kommer att kunna inleda sin egentliga verksamhet först i början av år 1973. Interimsstyrelsen har emellertid haft en viktig samrådsfunktion. I några fall har beslut även fattats av betydelse för den kommande verksamheten.

Kraftföretagen har undersökt möjligheterna att säkra en betydande del av 1970- och 1980-talens behov av naturligt uran genom långtids­avtal. Vattenfallsverket har fört förhandlingar med vissa leverantörer, som nu i det närmaste slutförts. Värdet av upphandlingen — som när­mare redovisas under investeringsanslaget Kraftstationer m. m. (s. 132 och 139) — uppgår till ca 550 milj. kr. Upphandlingen motsvarar mind­re än hälften av vattenfallsverkets hela uppskattade uranbehov under perioden 1979—1985. Den bedöms inte påverka förutsättningarna för en utbyggnad av inhemsk uranproduktion i Ranstad. Sydkraft och OKG har parallellt med vattenfallsverket fört förhandlingar om leveranser av naturligt uran. Fortlöpande samråd mellan företagen har därvid skett.

Vidare har interimsstyrelsen diskuterat vissa frågor rörande anrik­ningstjänster för det svenska programmet för utbyggnad av kärnkraft. Det har konstaterats att de senaste årens ändringar i programmet kan komma att nödvändiggöra vissa överläggningar inom ramen för avtalet mellan Sverige och Förenta staterna om samarbete på kärnenergins område. Vidare meddelas att bolaget väntas kunna inleda diskussioner i början av år 1973 om de kommersiella villkoren för anrikning i Sov­jetunionen av svenskägt uran.

Styrelsen framhåUer att bolaget nu kommer att fastställa ett arbets­program för de närmaste åren med beaktande av behoven inom samt­liga led av kärnbränsleförsörjningen. Programmet väntas kunna bli framlagt senast den 1 juli 1973.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                52

Program för forskning rörande kärnkraftens säkerhets- och miljöfrågor

Med anledning av vad som anfördes i prop. 1972: 1 (bil. 15 s. 79) om behovet av att öka det svenska forsknings- och utvecklingsarbetet beträffande kärnkraftens säkerhets- och miljöfrågor har överläggningar förts mellan intressenterna i kärnkraftutbyggnaden i vårt land. Över­läggningarna har lett till att avtal träffats mellan statens vattenfalls­verk. Sydkraft och OKG om bl. a. finansieringen av ett forsknings­program. Programmet skall avse forskning och utveckling av betydelse för bedömning av kraftreaktorers, främst lättvattenreaktorers, säkerhet och inverkan på miljön såvitt avser radioaktivt utsläpp. I avtalet förut­sätts att programmet skall genomföras under en period av högst fyra år. Parterna har åtagit sig att gemensamt finansiera arbeten som be­slutas under tiden den 1 januari 1973—den 31 december 1974 inom en kostnadsram av 12 milj. kr. Parterna avser att senast den 15 september 1974 ta ställning till den fortsatta verksamheten och dess finansiering.

Kungl. Maj:t har den 27 oktober 1972 godkänt avtalet och med­delat föreskrifter för ett särskilt organ — delegationen för forskning rörande kärnkraftens säkerhets- och miljöfrågor — som skallha tiU uppgift att fastställa den närmare inriktningen och omfattningen av programmet. Delegationens ordförande och sex andra ledamöter utses av Kungl. Maj:t. Ledamötema har utsetts så att såväl kraftföretag som tillsynsmyndigheter och AB Atomenergi blivit företrädda. Vid utfö­randet av programmet beräknas Atomenergis forsknings- och utveck­lingsresurser i stor utsträckning kunna bli utnyttjade.

Enligt avtalet omfattar det nya programmet inte frågor om behand­ling och förvaring av högaktivt radioaktivt avfall. Kungl. Maj:t har den 28 december 1972 lämnat bemyndigande att tillkalla sakkunniga med uppdrag att utreda vissa frågor rörande sådant avfall.

D1. Statens elektriska inspektion

1971/72 Utgift           2 206 945

1972/73 Anslag         2 883 000

1973/74 Förslag         3 076 000

Elektriska inspektionen är den lokala statliga organisationen med uppgift att utöva tillsyn över elektriska starkströmsanläggningar och handlägga därmed sammanhängande frågor. Inspektionen är organise­rad på fem distrikt med kontor i Hässleholm, Kristinehamn, Stockholm, Hudiksvall och Skellefteå. Kommerskollegium är f. n. chefsmyndighet för inspektionen. Chef inom varje distrikt är en överinspektör, som har uppgifter även som specialinspektör inom yrkesinspektionen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


53


 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Kommers­kollegium

Departe­ments­chefen

Personal

 

 

 

Handläggande personal övrig personal

22 15

37

■ of.

.0,.

Anslag

 

 

 

Utgifter Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar

därav för utrikes resor Lokalkostnader Expenser

därav engångsutgifter

2 254 600 5 000 176 000 (10 000) 305 400 143 000 (15 000)

+ 156 400

of.

+ 22 000

(-) + 20 900 +  55 700 (+    2 500)

+ 149 400

of

+    8 600

(of)

+ 25 000

+  10 000

(-    8 000)

 

2 884 000

+ 255 000

+ 193 000

Uppbördsmedel Försäljning av ritningar

1000

-    1000

of.

Nettoutgift

2 883 000

+ 256 000

+ 193 000

Koinmerskollegium

1.         Löne- och prisomräkning 204 100 kr.

2.         I O-alternativet räknar kommerskollegium med indragning av en tjänst som förste distriktsingenjör, minskning av tillfällig personal samt av medel till vikarier, resor och expenser (— 153 700 kr.). Konsekvenser­na för verksamheten blir att resurserna för tillsynsuppgifter och arbetar­skydd minskar.

3.         Anslagsposten till expenser bör räknas upp med 38 000 kr. avseen­de dels kartanskaffning m. m. (25 000 kr.), ökade telefonkostnader (8 500 kr.) och ökad anskaffning av facklitteratur (2 000 kr.), dels ytter­ligare 2 500 kr. för engångsutgifter för inköp av kopieringsapparater, förvaringsskåp och kassaskåp (17 500 kr.).

4.         För ökad reseverksamhet behövs 13 200 kr. Begränsningen till 10 000 kr. för utrikes resor bör utgå.

5.         Uppbördsmedel för försäljning av rhningar bör utgå, eftersom in­komster av detta slag inte längre förekommer.

Departementschefen

Med hänvisning  till  sammanstäUningen  hemställer jag  att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens elektriska inspektion för budgetåret 1973/74 an­visa ett förslagsanslag av 3 076 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                            54

D 2. Kostnader för vissa nämnder

1971/72 Utgift               34 303

1972/73 Anslag             43 000

1973/74 Förslag             43 000

Under anslaget redovisas arvoden och expenser för statens prisregle­ringsnämnd för elektrisk ström och krigsskyddsnämnden för kraftan­läggningar. Prisregleringsnämnden tar upp de prisfrågor rörande ström­leveranser som av kommerskollegium överlämnas till nämnden. Krigs­skyddsnämnden behandlar frågor bl. a. rörande kraftanläggningars skydd mot brand- och bombskador samt rörande skydd åt personal som är sysselsatt vid kraftanläggningar.

För 1972/73 beräknas kostnaderna för prisregleringsnämnden till 22 000 kr. och för krigsskyddsnämnden tiU 21 000 kr.

Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström och krigsskyddsnämn­den för kraftanläggningar beräknar för 1973/74 kostnaderna tUl sam­manlagt 50 000 kr. Det ytterligare medelsbehovet hänför sig till ökade arvodeskostnader med hänsyn till uppskattad arbetsbelastning.

Departementschefen

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kostnader för vissa nämnder för budgetåret 1973/74 an­visa ett förslagsanslag av 43 000 kr.

D 3. Främjande av landsbygdens elektrifiering

1971/72 Utgift           3 530 670              Reservation              5 661595

1972/73 Anslag         3 500 000

1973/74 Förslag         9 000 000

EnUgt kungörelsen (1959: 369) om statligt stöd åt landsbygdens el­försörjning kan stöd beviljas till nyanläggning och upprustning av elek­triska distributionsnät på landsbygden i form av bidrag och lånegaran­tier. Beslut om sådant stöd fattas f. n. av kommerskollegium.

Av den 1 juU 1972 disponibla medel under anslaget får 400 000 kr. användas för kommerskollegiets verksamhet på området, övriga medel har ställts tUl länsstyrelsernas förfogande för att disponeras för utbetal­ning av beviljade bidrag. För budgetåret 1972/73 har kommerskolle­gium bemyndigats bevilja upprustningsbidrag och bidrag till nyanlägg­ning med sammanlagt 8 mUj. kr. Vidare får kommerskoUeglum bevilja statlig garanti för lån till dessa ändamål med sammanlagt 10 mUj. kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                               55

KommerskoUegium

Utbetalningarna under 1972/73 och 1973/74 kommer sannolikt att uppgå till 9 milj. kr. för vartdera året; en del större uppmstningsbidrag, som av olika orsaker inte kunnat lyftas tidigare, kommer troligen att ut­betalas under nämnda budgetår. Kollegiet föreslår att anslaget förs upp med 9 milj. kr. nästa budgetår.

För att bidragsverksamheten skall kunna bedrivas i önskvärd omfatt­ning krävs, att kollegiet får bemyndigande att under budgetåret 1973/74 meddela beslut om bidrag med 8 milj. kr. för upprustning och nyanlägg­ning av elektriska distributionsnät på landsbygden. Vidare bör alltjämt ett belopp om 10 milj. kr. tas upp för lånegarantier.

Departementschefen

Sedan riksdagen år 1958 (prop. 1958: 116, JoU 1958: 17, rskr 1958: 278) beslöt att statliga bidrag skulle kunna utgå för upprustning och ny­anläggning av elnät på landsbygden har t. o. m. innevarande budgetår sammanlagt 93,5 milj. kr. anvisats för främjande av landsbygdens elek­trifiering.

Riksdagen uttalade sig vid behandlingen av 1971 års statsverkspropo­sition (prop. 1971: 1 bU. 15 s. 77, NU 1971: 13 s. 26, rskr 1971: 120) för ett fortsatt stöd inom en total ram av 40 milj. kr. Kommerskollegium bör liksom innevarande budgetår ha möjUghet att budgetåret 1973/74 bevilja bidrag till upprustning och nyanläggning med 8 milj. kr. Vidare bör liksom innevarande budgetår 10 milj. kr. tas upp för lånegarantier.

Mot bakgmnd av kommerskollegiets bedömning av medelsbehovet bör anslaget nästa budgetår räknas upp med 5,5 milj. kr. till 9 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     medge att under budgetåret 1973/74 bidrag för upprustning och nyanläggning av elektriska distributionsnät på landsbyg­den beviljas intill ett belopp av sammanlagt 8 000 000 kr.,

2.  medge att under budgetåret 1973/74 statlig garanti för lån till uppmstnings- och nyanläggningsåtgärder som berör landsbyg­dens elnät beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kr.,

3.  till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 9 000 000 kr.

D 4. Delegationen för atomenergifrågor

1971/72 Utgift                1346 299

1972/73 Anslag               2 091 000

1973/74 Förslag              2 202 000

Delegationen för atomenergifrågor har tUl uppgift bl. a. att vara tUl-synsmyndighet enligt atomenergilagen (1956: 306, ändrad senast 1972:


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


56


179) och att handha sådana uppgifter med avseende på kontroll av atomräbränsle och särskilt klyvbart material som följer av Sveriges in­ternationella åtaganden.

Delegationen leds av en styrelse med fem ledamöter. Inom delegatio­nen finns en reaktorförläggningskommitté med uppgift att biträda vid behandling av ärenden, som angår säkerheten vid atomenergianläggning eller vid handhavande av atombränsle.

Delegationens verksamhet finansieras med avgifter enligt en av Kungl. Maj:t senast den 28 december 1972 fastställd taxa, som avses medföra full kostnadstäckning.

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

 

Delegationen

Departements­chefen

Personal

 

 

 

Handläggande personal övrig personal

10

5

15

■ of

■ of.

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättaingar

(även utrikes tjänsteresor) Lokalkostnader Expenser

1 902 000 2 000

60 000 83 000 44 000

+ 79 942 of.

+ 20 000 +    8 000 +    3 000

+ 80 000 of.

+ 20 000 +    8 000 +    3000

 

2 091 000

+ 110 942

+ 111000

Inkomsterna av verksamheten, vilka redovisas på driftbudgetens in­komstsida under uppbörd i statens verksamhet på inkomsttiteln Tillsyn av atomenergianläggningar m. m., beräknas till 2,2 milj. kr. (1972/73 2,1 milj. kr.).

Delegationen för atomenergifrågor

1.         Löne- och prisomräkning 93 942 kr.

2.    Delegationens arbete i samband med idrifttagning av kärnkraftverk väntas nå särskilt stor omfattning budgetåret 1973/74. Till följd därav beräknas behovet av medel för resor öka med 17 000 kr.

Departementschefen

Med  hänvisning  till  sammanställningen  hemställer jag  att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Delegationen för atomenergifrågor för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 202 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                            57

E. TEKNISK UTVECKLING M. M. Verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) är central förvaltningsmyndig­het för statens stöd till tUlämpad teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete.

I STU:s uppgifter ingår bl. a. att följa den tekniska utvecklingen, att initiera samarbete och stödja tUlämpad teknisk forskning och indu­striellt utvecklingsarbete samt att ge råd åt uppfinnare och förmedla forskningsresultat till kommersiellt utnyttjande.

STU leds av en styrelse. Chef för ämbetsverket är en generaldirektör, som biträds av en planeringsdirektör. Den översyn av organisationen, som förutskickades (prop. 1971: 1 bil. 15 s. 89), har nu genomförts. Ansvaret för planering, genomförande och uppföljning av stödet till projekt inom delprogrammet Stöd till behovsområden har lagts på en nyinrättad utvecklingsenhet. För biträde vid planeringen får STU inrätta rådgivande nämnder. I samband härmed har planeringsenheten och ut­rednings- och informationsenheten dragits in. För handläggning av STU:s intemationella verksamhet har en internationell enhet inrättats. Inom STU finns nu alltså fyra enheter, nämligen utvecklingsenheten, rådgivnings- och förmedlingsenheten, intemationella enheten och admi­nistrativa enheten. Kungl. Maj:t har utfärdat instmktion (1968: 404, ändrad senast 1972: 608) för STU.

STU svarar även för medelsförvaltning och personaladministration åt statens råd för vetenskaplig information och dokumentation (SINFDOK). Rådet ansvarar för planering och samordning av verksam­heten inom området information och dokumentation i Sverige och för internationellt samarbete på detta område. Rådet fördelar stöd till pro­jekt inom dels allmän information och dokumentation, som inte kan hänföras tUl visst ämnesområde, dels teknisk information och doku­mentation.

Vid STU fanns den 1 juli 1972 95 anställda, varav 46 utgjorde hand­läggande personal.

STU tUlhör de myndigheter som deltar i utrednings- och försöksverk­samheten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Följande programindelning gäller t. v. för verksamheten vid STU.

1.         Finansiellt stöd till teknisk forsknings- och utvecklingsverksam­het

2.         Utrednings- och planeringsverksamhet

3.         Rådgivnings- och förmedlingsverksamhet


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


58


4. Drift av forskningsstationer

Programmet Finansiellt stöd till teknisk forsknings- och utvecklings­verksamhet indelas i följande delprogram.

a.  Stöd tUl behovsområden

b.  Informations- och dokumentationsverksamhet

c.  Internationell kontaktverksamhet

Styrelsens verksamhet under programmen 1—3 finansieras från re­servationsanslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling.

Program 4 finansieras från förslagsanslaget Styrelsen för teknisk ut­veckling: Drift av forskningsstationer. Sistnämnda anslag får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditets­problem för driften av forskningsstationer disponerar styrelsen en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 100 000 kr.

För finansiering av investeringar i utrustning anvisas medel under reservationsanslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Utmstning.

£ 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling

1971/72 Utgift      116 722 6101                      Reservation                   35 494 137

1972/73 Anslag     133 800 000 1973/74 Förslag   157 100 000

' Disponerat 107 314 000


Program

1.        Finansiellt stöd tiU teknisk forsknings- och utvecklings­verksamhet

2.        Utrednings- och planerings­verksamhet

3.        Rådgivnings- och förmed­lingsverksamhet

Summa kostnader

Avgår intäkter under anslaget m. m.

Summa disponerat/anslag


 

1971/72

1972/73

1973/74 Beräknar

 

 

STU

Departe­ments­chefen

 

Belopp i

milj. kr.

 

113,1

134,1

241,5

155,2

1,8

3,0

2,7

0,7

3,4

4,2

8,7

5,2

118,3

141,3

252,9

161,1

11,0'

7,5>

4,0

4,0

107,3

133,8

248,9

157,1


" Varav reservation 4,5 ' Varav reservation 1,6

Styrelsen för teknisk utveckling

Program 1. Finansiellt stöd till teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet

Programmet avser finansiellt stöd till  tUlämpad teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. Stöd lämnas i regel som bidrag med


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


59


krav på återbetalning i de fall projekten leder till kommersiellt exploater-bara resultat. Stöd till industriellt utvecklingsarbete kan lämnas även såsom lån. Enligt särskilt bemyndigande kan flerårigt stöd lämnas dels till forsknings- och utvecklingsprojekt, dels enligt avtal med företrädare för industribranscher eller grupper av företag till fleråriga kollektiva forskningsprogram.

I programmet ingår även som delprogram STU:s egen informations-och dokumentationsverksamhet och den verksamhet som bedrivs av SINFDOK samt den av styrelsen bedrivna eller understödda interna­tionella kontaktverksamheten. Under sistnämnda delprogram redovisas bidraget till den av STU i samarbete med Ingenjörsvetenskapsakademien bedrivna kontaktverksamheten, som omfattar kontaktmän i Moskva, Paris, Tokyo och Washington. Kungl. Maj:t har förordnat dessa kontaktmän att vara även teknisk-vetenskapliga attachéer vid resp. be­skickningar. Såsom attachéer är de underställda en av Kungl. Maj:t utfärdad instruktion. Sedan den 1 januari 1973 finns en kontaktman även i London. Denne har förordnats som teknisk-vetenskaplig rådgivare vid beskickningen och är underställd nyssnämnda instruktion.

 

Program 1

1971/72

1972/73

1973/74 STU

Beräknar

Departe­ments­chefen

a.   Stöd tiU behovsområden

b.   Informations- och dokumen­
tationsverksamhet

c.   Internationella kontakter

Summa kostnader

105,3

4,5

3,3

113,1

Belopp i 126,2

5,4 2,5

134,1     '

i milj. kr. 226,7

7,8 7,0

241,5

145,7

6,0

3,5

155,2

För 1973/74 föreslår styrelsen följande kostnader för delprogram­met 1 a. Stöd till behovsområden (1 milj. kr.).

 

Behovsområde

1971/72

1972/73

1973/74

 

Utfall

Anvisat

STU

1. Energiteknik

6,90

8,50

13,95

.2. Materialteknik

17,10

17,50

31,30

3. Transportteknik

9,80

9,50

16,15

4. Produktionsteknik

7,50

13,00

25,80

5. Kemi- samt skogs- och träteknik

15,90

15,00

25,00

6. Informationsbehandling samt

 

 

 

styr- och komponentteknik

17,70

18,20

30,60

7. Miljövårdsteknik

5,20

8,00

20,00

8. Socialteknik inkl.

 

 

 

läkemedelsteknik

9,80

15,00

32,00

9. Livsmedelsteknik

11,40

12,00

19,80

10. Naturresursteknik

4,00

5,40

12,10

Summa kostnader

105,30

122,10

226,70


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                60

STU framhåller att de förslag som framförts skapar möjligheter för STU att göra endast begränsade nya insatser. I en del fall är de eko­nomiska ramarna för vissa områden med beaktande av de uttalanden som gjorts av statsmakterna så begränsade att möjliga insatser närmast har karaktären av förstudier till egentligt utvecklingsarbete. Detta gäller exempelvis för tyngre hårdvaruutveckling på transportteknikområdet.

Vid utformningen av programmen för de olika behovsområdena har särskild uppmärksamhet ägnats åt möjligheterna att förlägga goda ut­vecklingsprojekt till mindre och medelstora företag. Detta gäller i sär­skild grad följande områden och delområden.

Produktionsteknik, särskilt delområdena verkstadsindustri, grafisk industri samt TEKO-industri,

Kemi- samt skogs- och träteknik, särskilt delområdet träteknik.

Informationsbiehandling samt styr- och komponentteknik, särskilt del­området elektroniska och optiska komponentsystem.

Erfarenheterna från budgetåren 1970/71 och 1971/72 visar enligt STU mycket påtagligt att kvaliteten i projektförslagen från mindre och medelstor industri har förbättrats. Detta tillsammans med den allmänna informationen om prioriteringen av stöd till sådan industri har bidragit till att en växande andel av STU:s stöd till industriella utvecklingspro­jekt går till företag med mindre än 100 anställda. STU framhåUer i detta sammanhang även betydelsen av den kollektiva forskningen vid vissa branschforskningsinstitut, särskilt vad beträffar områdena verk­stadsteknisk forskning, grafisk forskning, möbelteknisk forskning och glasforskning.

STU:s förslag till insatser under budgetåret 1973/74 på behovsområ­den innebär i huvudsak följande.

Energiteknik. Ökning av insatsema inom området urananrikning. Något ökade insatser för allmän kärnenergiteknisk utveckling inom AB Atomenergis ramprogram samt för värmeteknisk forskning, särskilt med hänsyn till verkningsgrad och miljöeffekter.

Materialteknik. Ökade insatser för bättre inhemskt materialkunnande av betydelse för inhemsk materialtUlverkning, särskilt med sikte på för­bättrade egenskaper hos kommersiellt tillverkade material, material med bättre mekaniska egenskaper samt optimalt utnyttjande av olika mate­rial. En kraftig ökning av insatsema inom järn- och stålområdet.

Transportteknik. Ökade insatser för utveckling av persontransport­system, främst med avseende på urbantransporter, samt utveckling av system för godstransporter, material- och lagerhantering. Ökade insat­ser inom flygtekniken med koncentration tUl konstruktions-, säkerhets-och ekologiproblemen. Fortsatt stöd tiU motorutveckling men på en lägre nivå än under innevarande budgetår.

Produktionsteknik. Ökat utrymme för projekt, som innehåller ny tek­nik och har goda förutsättningar att leda till produkter eller metoder


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                               61

för en internationell marknad. Ökade insatser föreslås även för fortsatt uppbyggnad av produktionstekniken inom olika industribranscher för såväl enkla som teknologiskt avancerade produkter.

Kemi- samt skogs- och träteknik. Kraftigt ökad insats, inriktad på en marknadsorienterad och forskningsintensiv produktutveckling. Ett bibehållande av den tidigare höga insatsnivån för skogsindustrins pro­jekt föreslås. En kraftigt ökad teknisk utvecklingsinsats föreslås för träteknik.

Informationsbehandling samt styr- och komponentteknik. Kraftigt ökade insatser för att upprätthålla och vidareutveckla det inhemska kunnandet och den tekniska nivån i syfte att stimulera framtagandet av metoder och produkter. Den största ökningen av insatserna föreslås ske på utveckling av metodik för uppbyggnad av informationsbehand­lingssystem för planering och styrning inom såväl näringsliv som of­fentlig förvaltning samt på framtagning av produkter för in- och utmat­ning av information tUl datorer. Inom området elektroniska och op­tiska komponenter och system föreslås en mindre ökning av insatsen. Ökade insatser föreslås även inom området undervisningsteknologi.

Dataindustriutredningen har beretts tUlfälle att yttra sig över STU:s anslagsframställning vad avser behovsområdet informa­tionsbehandling samt styr- och komponentteknik. Utredningen finner i sitt yttrande att den av STU föreslagna verksamheten inom behovsom­rådet är motiverad men att det jämfört med STU:s förslag är önskvärt med en ökad satsning på delområdena informationsbehandling med till-lämpad matematik, styr-, mät- och reglerteknik samt undervisnings­teknologi.

Dataindustriutredningen har vidare i särskild skrivelse lagt fram för­slag om bl. a. åtgärder för ökad standardisering inom ADB-området, främst i form av anslag till verksamheten vid Sveriges standardiserings­kommission (SIS) och Svenska elektriska kommissionen (SEK). Stats­kontoret, STU och SIS har yttrat sig över och i allt väsentUgt till­styrkt förslagen.

Miljövårdsteknik. Kraftigt ökade insatser för utveckling av emissions-begränsande metoder för förbränningsanläggningar, metallurgisk in­dustri och fordon. Kraftigt ökade insatser föreslås även för återvinning av material från hushåll och industri samt omhändertagande av slam från kommunala reningsverk. Ökade insatser föreslås även i syfte att reducera fordonsbuller och externt industribuller.

Socialteknik. Kraftigt ökade insatser för fullföljandet av pågående projekt inom delområdet arbetsmiljö. Inom området medicinsk teknik har bl. a. ett större arbete påbörjats med stöd till utveckling av ett patientdatasystem. En stor del av kostnaden för detta projekt faller på 1973/74. Ett bibehållande av en hög insats inom handikapphjälpmedel föreslås,  varvid  en viss omfördelning av inriktningen föreslås  ske  i


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                62

syfte att tillgodose även teknisk utveckling av nya hjälpmedel för syn-och hörselskadade samt hjälpmedel för förlamade. Inom området kon­sumentteknik föreslås något ökade insatser. Inom området läkemedels­teknik föreslås dels ökad satsning inom metodforskning, dels ökad satsning på nya läkemedel.

Livsmedelsteknik. Inom området produkter och komponenter före­slås fullföljande av påbörjade insatser beträffande nya näringsproteiner samt ökning av satsningarna på dessa produkters användbarhet i olika livsmedel och av stödet till projekt avseende fett, nya stärkelsederivat och nya produkter ur spannmål. Inom grupperna kvalitetsegenskaper och processer föreslås en ökning med tonvikt på kostnadsmässigt tunga livsmedel.

Natiirresursteknik. Ökade insatser för utveckling av metoder för djupprospektering och för prospektering av fattiga mineralförekomster samt för området bergteknik. Därvid avses enhe.tsoperationer, kompo­nenter och maskinsystem utvecklas vUka är anpassade till från miljö-och produktionskostnadssynpunkt kvalificerade, delvis kontinuerliga brytningsmetoder. Fortsatt stöd föreslås till projekt avseende fuUständi-gare mineralutvinning ur tillgängliga malmer och tUl metoder för be­redning av industrimineral. Inom geotekniken avser den successivt nå­got ökade satsningen enbart industriellt utvecklingsarbete.

Såväl i prop. 1968: 68, där STU föreslogs bli inrättad, som i föl­jande statsverkspropositioner har sektorer angivits, där insatser är av särskUd vikt. Från samhällsekonomiska aspekter har vikt därut­över lagts vid industrins internationella konkurrenskraft och de mindre och medelstora företagens behov. Successivt har också avgränsningar skett av STU:s ansvarsområde, t. ex. genom angivande av ansvarsför­delningen mellan STU och andra statliga organ, såsom transportforsk-ningsdelegationen och naturvårdsverket. Dessa allmänna prioriteringar och avgränsningarna av STU:s ansvarsområde har inarbetats i det fram­lagda förslaget.

STU föreslår i samråd med AB Atomenergi att STU:s ramanslag för kärnteknisk forskning den 1 juli 1973 ersätts av ett statsanslag di­rekt till bolaget. För budgetåret 1973/74 uppskattar bolaget medels­behovet under ett sådant anslag tUl 4,6 milj. kr.

Statens delegation för rymdverksamhet, som innevarande budgetår disponerar 3,2 milj. kr. under detta anslag, föreslår att 3 734 000 kr. an­visas för rymdverksamhet nästa budgetår.

STU har för budgetåret 1972/73 medgivits att — i vissa fall dock under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande — ingå avtal och fatta beslut rörande stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklings­arbete m. m., vUket — inberäknat löpande avtal och beslut — innebär åtaganden om högst 65 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1972/73—1976/77. STU föreslår att denna ram ökas till 75 milj. kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                               63

vid anslagstilldelning, som motsvarar nuvarande ambitionsnivå, och 100 milj. kr. vid anslagstUldelning enligt STU:s förslag.

Under delprogrammet Internationell kontaktverksamhet föreslår STU i första hand att bl. a. teknik- och marknadsvärdering med avseende på skUda länder startas. Vidare föreslås, att resurserna för förprojekt med anknytning till samarbete med olika länder får starkt ökade resur-

Program 2. Utrednings- och planeringsverksamhet

Programmet avser dels långsiktig planering av det statliga stödet till teknisk forskning och industrieUt utvecklingsarbete, dels den långsiktiga planeringen av STU:s egen verksamhet.

För bl. a. övergripande utredningar och planering föreslår STU att 700 000 kr. anvisas och för bl. a. behovs- och marknadsanalyser av­seende behovsområden 1 975 000 kr.

Program 3. Rådgivnings- och förmedlingsverksamhet

Programmet avser dels innovations- och kreativitetsfrämjande åtgär­der, dels rådgivning och utvecklingsstöd till uppfinnare samt förmed­ling till exploatering av uppfinningar och forsknings- och utvecklings­resultat, dels åtgärder för mindre och medelstora företag, dels kontakt­verksamhet meUan näringsliv och universitet, högskolor, forskningsin­stitut m. m. Inom programmet faUer även planering och utredning rö­rande ny forskningsstationsverksamhet.

STU föreslår att en regional konsulentorganisation upprättas med första året fyra konsulenter och en tjänst för samordning och ledning. Verksamheten föreslås koncentrerad på de mindre och medelstora före­tagen.

STU lägger slutligen fram vissa förslag i personalfrågor. Sålunda föreslås bl. a. att tre extra tjänster för överingenjör skall bytas ut mot extra ordinarie.

Departementschefen

Den sedan ett flertal år målmedvetet ökade satsningen på industriellt utvecklingsarbete och teknisk forskning spelar en viktig roll i vår nä­ringspolitik. Jag har vid anmälan av detta anslag tidigare anfört att även industrin bör öka sin satsning på nämnda verksamheter. Enligt min mening är detta en fömtsättning för att vårt näringsliv skall kunna be­hålla sin konkurrenskraft och fortsätta sin dynamiska utveckling. Jag avser i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att förelägga riksdagen förslag i avsikt att bl. a. stimulera industrins satsning på utvecklingsar­bete och teknisk forskning.

Det centrala instmmentet för samhällets direkta ekonomiska insatser på detta område är STU. Vid min anmälan av detta anslag i förra årets


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                64

statsverksproposition angav jag närmare uppgiftema för styrelsen. I korthet är dessa vad gäller stöd till tekniska utvecklings- och forsknings­projekt följande.

En första uppgift är att med hjälp av tillgänglig eller ny teknik främja utvecklingen inom olika samhällssektorer. En andra uppgift för STU är att främja industrins förnyelseförmåga och tekniska kvalitet. STU:s tred­je uppgift är att höja den tekniska forskningens vetenskapliga nivå och öka det teknologiska kunnandet inom skilda områden.

Även nästa budgetår bör huvuddelen av de ökade resurser som jag kommer att förorda för stöd till tekniskt utvecklingsarbete och forsk­ning disponeras för de båda förstnämnda uppgiftema. Ökad uppmärk­samhet bör därvid ägnas projekt som medför höjd produktivitet inom tjänstesektorn. Av stödet tUl industriella utvecklingsprojekt bör en ökad andel avse verksamhet av betydelse för mindre och medelstor industri. Kriterierna för val av projekt kan åtminstone övergångsvis behöva änd­ras för att en sådan utveckling skall komma till stånd. Jag återkommer till näraliggande frågor under programmet rådgivnings- och förmed­lingsverksamhet.

Vid anmälan av förevarande anslag till närmast föregående riksdagar har angivits inte enbart samhällsområden, på vilka uppmärksamheten bör koncentreras, utan även teknikområden, som bör ges ökat stöd. Dessa riktlinjer bör fortfarande gälla.

I sin anslagsframställning hemställer STU om ökade resurser särskilt för behovsområdena produktionsteknik, miljövårdsteknik och natur­resursteknik. Jag har därutöver under hand tagit del av styrelsens pro­jektvis utförda planering av verksamheten. Med utgångspunkt härifrån beräknar jag för stöd till behovsområden 145,7 milj. kr. Jämfört med min beräkning av detta stöd innevarande budgetår räknar jag med kraf­tigt ökade insatser särskilt inom materialteknik och produktionsteknik samt inom vissa delar av området informationsbehandling m. m. I övrigt beräknar jag ökade medel för kemi- samt skogs- och träteknik, miljö-vårdsteknik, socialteknik och naturresursteknik. För övriga behovs­områden beräknar jag mindre ökningar motsvarande oförändrad ambi­tionsnivå.

Inom behovsområdet energiteknik bör insatsema koncentreras till ut­veckling av utmstning. För den del av AB Atomenergis långsiktiga kärntekniska forskningsprogram som faller inom området beräknar jag oförändrad ambitionsnivå. I övrigt biträder jag i huvudsak STU:s för­slag.

Materialteknik är ett angeläget område av grundläggande betydelse för huvuddelen av vår industri. Utöver ökade resurser för den verk­samhet som STU tidigare hänfört till området beräknar jag medel för den del av AB Atomenergis långsiktiga kärntekniska forskningsprogram som numera förts till detta område.

Vad beträffar transportteknik bör ökad insats ägnas vägfordonstek-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                               65

nik. Inom detta delområde bör stor uppmärksamhet ägnas industriellt inriktat utvecklingsarbete med sikte på kollektivtrafiksystem. Jag finner också fortsatt aktiv medverkan vid utvecklingen av nya motorer natur­lig, särskilt med avseende på komponenter och hjälpapparater.

För området produktionsteknik beräknar jag medel för en kraftig ökning av insatsema. Stor uppmärksamhet bör ägnas projekt med syfte att förbättra eller utveckla ny produktionsteknik, särskUt för den mindre och medelstora industrins behov. Utöver medel för sådana insatser beräknar jag ökade medel även för utveckling av nya produkter, som inte naturligt faller inom STU:s övriga behovsområden men som be­döms kunna bli kommersiellt värdefulla i internationell konkurrens. Sär­skilt inom detta behovsområde bör stor uppmärksamhet ägnas möjlig­hetema att föra vidare projekt, till vUka bidrag lämnats bl. a. inom ra­men för stödet till uppfinningsutveckUng under programmet rådgivnings-och förmedlingsverksamhet.

Under behovsområdet kemi- samt skogs- och träteknik beräknar jag medel för en kraftigt ökad insats avseende träteknik. I övrigt biträder jag i huvudsak styrelsens förslag.

Vad angår informationsbehandling samt styr- och komponentteknik vUl jag erinra om vad jag anförde beträffande undervisningsteknologi och provnings- och tillförlitlighetsteknik vid min anmälan av detta an­slag i 1972 års statsverksproposition (prop. 1972: 1 bil. 15 s. 59). STU bör ta egna initiativ för att genomföra denna verksamhet. De ökade resurser jag beräknar bör i enlighet med vad dataindustriutredningen anfört i första hand utnyttjas för verksamhet avseende informations­behandling. Beträffande utredningens förslag om insatser för standardi­sering på ADB-området delar jag uppfattningen att det föreligger ett visst behov av sådana insatser. T. v. bör detta behov tUlgodoses genom att åtgärder övervägs inom ramen för STU:s program på detta behovs­område. Jag har beräknat vissa medel härför. Under detta behovsom­råde har jag beräknat medel även för stöd till metrologisk verksamhet.

Vad beträffar iniljövårdsteknik biträder jag i huvudsak STU:s pla­nering.

Inom socialteknik beräknar jag medel för ökade insatser särskilt för delområdet arbetsmiljö och för i huvudsak oförändrade insatser av­seende läkemedelsteknik. För övriga delområden beräknar jag medel för en viss ökning, varvid jag i huvudsak biträder STU:s planering.

Inom livsmedelsteknik bör industriell anknytning av de projekt till vilka stöd lämnas eftersträvas i ökad utsträckning. Jag biträder i övrigt i huvudsak STU:s förslag.

Vad slutligen beträffar naturresursteknik får jag erinra om vad jag anförde vid min anmälan av förevarande anslag förra året (prop. 1972: 1 bU. 15 s. 59).

5    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 15


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                66

Under anslaget har jag också beräknat medel för viss nationeU rymd­verksamhet (jfr prop. 1972: 48, NU 1972: 37, rskr 1972: 216).

STU har i samråd med AB Atomenergi föreslagit att medel för bo­lagets långsiktiga kärntekniska forskningsprogram fr. o. m. den 1 juli 1973 skall föras upp under ett statsanslag direkt till bolaget. Jag kan inte nu biträda detta förslag.

Sedan STU:s underlag för planering av verksamheten inom vissa delar av de nämnda behovsområdena lagts fram, avser jag att i annat sammanhang återkomma till Kungl. Maj:t med förslag tiU fördelning inom viss ramar av tiUgängliga medel.

Kungl. Maj:t har sedan budgetåret 1968/69 inhämtat riksdagens be­myndigande att inom en given medelsram för en femårsperiod godkänna avtal om stöd till kollektiv teknisk forskning m. m. (jfr prop. 1968: 68 s. 37). I samband med att Malmfondens egendom överfördes tUl STU (prop. 1970: 1 bil. 15 s. 65, SU 1970: 13, rskr 1970: 13) vidgades bemyn­digandet tUl att avse även beslut om flerårigt stöd till projekt avseende teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. För budgetåret 1972/73 har Kungl. Maj:t bemyndigats godkänna avtal eller beslut om sådant stöd som — inberäknat löpande avtal eller beslut —■ innebär åtaganden om högst 65 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1972/ 73—1976/77. Möjligheten att lämna långsiktigt stöd till teknisk forsk­ning och industriellt utvecklingsarbete är en av förutsättningarna för en effektiv stimulans åt sådan verksamhet. STU föreslår, att ramen för åtaganden om långsiktigt stöd ökas tiU 75 milj. kr. per budgetår under nästkommande femårsperiod vid en i huvudsak oförändrad anslags­nivå och 100 milj. kr. per budgetår vid en anslagsnivå motsvarande STU:s förslag. Jag är beredd att förorda en viss ökning av ramen. Jag förordar därför att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna stöd till nämnda ändamål, som Inberäknat löpande avtal eller beslut innebär åtaganden om högst 70 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1974/75—1977/78. Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter härom.

För informations- och dokumentationsverksamhet beräknar jag me­del för en viss ökning av den verksamhet som bedrivs av SINFDOK.

För internationell verksamhet biträder jag STU:s basförslag. Härut­över beräknar jag ökade medel för bl. a. internationella förprojekt och den i samarbete med Ingenjörsvetenskapsakademien bedrivna intema­tionella kontaktverksamheten. Denna är f. n. under översyn inom indu­stridepartementet i syfte att bl. a. effektivisera samarbetsformerna mel­lan berörda parter. Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela när­mare föreskrifter med utgångspunkt från de förslag som översynen kan komma att leda till.

STU:s planerings- och utredningsverksamhet har till syfte att dels skapa underlag för styrelsens verksamhetsplanering, dels bereda styrel-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                67

sens förslag till Kungl. Maj:t beträffande verksamhetsinriktning och former för statens stöd till industriellt utvecklingsarbete och teknisk forskning. Som jag tidigare anfört har en viss omorganisation av STU:s arbetsformer nyligen genomförts. Den innebär bl. a. att den planerings­verksamhet som har samband med delprogrammet Stöd till behovsom­råden genomförs inom den ombUdade utvecklingsenheten. Medel har beräknats under delprogrammet Stöd tUl behovsområden. Detta program bör vad beträffar STU:s verksamhetsplanering i samband härmed be­gränsas tUl mera översiktliga och allmänna frågor.

STU:s program för rådgivnings- och förmedlingsverksamhet syftar dels tUl att skapa bättre förutsättningar för nyskapande av teknik, dels till effektivare utnyttjande av känd teknik. Förstnämnda ändamål främ­jas bl. a. genom att uppfinnare lämnas råd samt ekonomisk och ad­ministrativ hjälp. Det senare ändamålet främjas genom olika förmed­lande åtgärder, genom biträde vid exploatering av forskningsresultat, genom åtgärder för att förbättra kontakten mellan universitet, högsko­lor och forskningsinstitutioner å ena sidan och näringslivet å andra si­dan samt genom särskilda insatser avseende forskningsstationer. Under programmet faller även utredningsverksamhet syftande till förslag om åtgärder för att göra modern teknik och produktutveckling lättare till­gänglig för mindre och medelstora industriföretag, som ibland har svå­righeter att tUlgodogöra sig utvecklingsresultatet. STU skall vid genom­förandet av denna verksamhet samarbeta med såväl centrala myndig­heter, främst statens institut för företagsutveckling, som olika regionala organ, främst företagareföreningarna. STU har föreslagit att medel an­visas för tekniska företagskonsulenter i ett begränsat antal regioner. Till formerna för STU:s medverkan i en sådan regional verksamhet av­ser jag återkomma i samband med anmälan av förslag beträffande för­stärkt regional service till företagen senare under denna riksdag.

Under detta program bör ökad och intensifierad uppmärksamhet äg­nas innovationsförloppen och de faktorer som påverkar ett effektivt utnyttjande av utvecklingsidéer och arbetsresultat. Verksamheten bör syfta till att skapa sådan kännedom om de tekniskt-industriella förny­elseprocesserna att det statliga stödet till teknisk forskning och utveck­ling effektivare kan bidra till att stimulera innovationsbenägenheten hos enskilda och företag. Det är väsentligt att idéer och behov konfronteras på ett tidigt stadium. En viktig uppgift är också att skapa förutsätt­ningar för att kännedom om planeringen under delprogrammet Stöd till behovsområden sprids på ett tidigt stadium bland idérika och krea­tiva personer, grupper och företag.

De direkta innovationsfrämjande åtgärderna omfattar även ekono­miskt stöd och administrativ hjälp vid utvecklingen av ett urval inno­vationsidéer antingen till den fas, där marknaden kan fungera som urvalsinstrument och tjäna  som  drivkraft  för  den  fortsatta  utveck-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                                68

lingen av idéer, eller till den fas, där förutsättningarna för stöd under delprogrammet Stöd till behovsområden kan prövas. Resurserna för råd och stöd till uppfinningsverksamhet bör ökas kraftigt. Medel för ökat ekonomiskt stöd tiU vidareutveckling av uppfinningar har jag be­räknat under delprogrammet Stöd till behovsområden. Stödet bör som hittills fördelas i anslutning till verksamheten under detta program. Även för förmedlingsverksamhet beräknar jag ökade medel. Denna verksamhet bör bedrivas i nära anslutning till uppfinningsstödet. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1973/74, i enlighet med vad jag anfört, godkänna avtal och beslut rö­rande stöd tUl teknisk forskning och industriellt utvecklings­arbete m. m., som inberäknat löpande avtal och beslut inne­bär åtaganden om högst 70 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1974/75—1977/78,

2.  tUl Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsan­slag av 157 100 000 kr.

E 2. Styrelsen for teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer

1971/72 Utgift                           

1972/73 Anslag                      1 000

1973/74 Förslag                      1 000

Från anslaget finansieras program 4, som avser drift och förvaltning av forskningsstationer. Forskningsstationernas uppgift är att stäUa lämp­liga forskningslokaler och därtill anknuten service tiU förfogande för mindre projektgmpper och institut.

Styrelsen för teknisk utveckling

Programmet avser för budgetåret 1973/74 endast forskningsstationen i Stockholm, vars drift handhas av en särskUd stiftelse. Planeringsarbete pågår för en andra forskningsstation förlagd tUl Göteborg.

Departem entsch ef en

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningssta­tioner för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15   Industridepartementet                             69

E3. Styrelsen för teknisk utveckling: Skeppsteknisk forskning och ut­veckling

1971/72 Utgift          9 500 933               Reservation            12 271462

1972/73 Anslag      12 000 000 1973/74 Förslag     13 000 000

' Disponerat 11499 000

Från anslaget, som första gången fördes upp på riksstaten för budget­året 1970/71, skaU bidrag utgå för stöd åt teknisk forsknings- och ut­vecklingsarbete av direkt betydelse för den svenska varvsindustrins fort­satta utveckling och konkurrenskraft (prop. 1970: 82 s. 47, SU 1970: 113, rskr 1970: 307).

Detta särskilda stöd avsågs utgå under treårsperioden 1970/71—1972/ 73 med sammanlagt 40 mUj. kr. Hämtöver skulle stöd utgå från an­slaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveck­ling med sammanlagt ca 10 milj. kr. under samma period.

STU har för budgetåret 1972/73 medgivits att — i vissa fall under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande — ingå avtal och fatta beslut om stöd till skeppsteknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m., som inberäknat löpande avtal och beslut innebär åtaganden om högst 10 mUj. kr. under budgetåret 1972/73, högst 5 milj. kr under bud­getåret 1973/74 och högst 3 mUj. kr. under budgetåret 1974/75.

Styrelsen för teknisk utveckling

STU hemställer om att medel anvisas under ytterligare minst en tre­årsperiod. För budgetåret 1973/74 föreslås 15 milj. kr. bli anvisade. För fleråriga åtaganden m. m. föreslår STU en ram av högst 12 mUj. kr. för vart och ett av budgetåren 1973/74—1975/76.

Departementschefen

Vid min anmälan av förevarande anslag förra året framhöll jag att stödet till skeppsteknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet hade inneburit en ökning av det totala forsknings- och utvecklingsarbetet på detta område. I viss utsträckning har det även lett till ökat samarbete inom varvsindustrins skeppstekniska forsknings- och utvecklingsverk­samhet. Jag framhöll emellertid även att samordningen borde för­stärkas ytterligare och ett kontinuerligt arbetande programorgan för skeppsteknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet eftersträvas. Un­der förutsättning av att en väsentligt ökad samordning kom till stånd uttalade jag min avsikt att återkomma till frågan om belopp, tidrymd och form för fortsatt stöd till skeppsteknisk forskning och utveckling. Jag förutskickade emellertid samtidigt att ett fortsatt stöd skulle kom­ma att lämnas enligt i huvudsak oförändrade riktlinjer.

Inom ramen för den styrande kommittén för samarbete mellan de


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                          70

fyra storvarven har formerna för ett vidgat samarbete prövats i det syfte jag nu berört. Ett kontinuerligt arbetande planeringsorgan har inrättats. I detta medverkar företrädare för de fyra större varvsföreta­gen samt representanter för vissa forskningsinstitutioner. Planerings­organet avses i sitt arbete inbegripa den forskning som finansieras av varvsföretagen och STU. Vidare tar det hänsyn till bl. a. den verksam­het som genomförs med direkta statsanslag vid statens skeppsprov­ningsanstalt. Ärligen upprättas ett program för den på så sätt avgrän­sade skeppstekniska forsknings- och utveckUngsverksamheten. Beslut om stöd inom detta område fattas sedan av STU.

De åtgärder som nu vidtagits i syfte att öka samordningen av den skeppstekniska forsknings- och utveckUngsverksamheten anser jag vara ett tiUfredsställande första steg mot ett vidgat samarbete. Jag är därför beredd att förorda att det särskUda stödet till skeppsteknisk forsknings-och utvecklingsverksamhet får fortsätta ännu någon tid.

Med hänvisning till vad jag nu anfört förordar jag att anslaget för nästa budgetår förs upp med 13 milj. kr.

För att möjliggöra en långsiktig planering av stödet till den skepps­tekniska forskning- och utvecklingsverksamheten förordar jag att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna beslut om stöd till skeppsteknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete, som — inberäknat löpande beslut — innebär åtaganden om högst 5 mUj. kr. under budgetåret 1974/75 och högst 3 milj. kr. under budgetåret 1975/76.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1973/74 god­känna beslut rörande stöd till skeppsteknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m., som inberäknat löpande beslut innebär åtaganden om högst 5 000 000 kr. under bud­getåret 1974/75 och högst 3 000 000 kr. under budgetåret 1975/76,

2.  till Styrelsen för teknisk utveckling: Skeppsteknisk forskning och utveckling för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservations­anslag av 13 000 000 kr.

E 4. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning

1971/72 Utgift                 318 862i                   Reser\'ation                     2 681 138

1972/73 Anslag        3 500 000 1973/74 Förslag       8 000 000

'Disponerat 2 916 000

Anslaget avser medel för anskaffning av apparatur och instrument för teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                71

Styrelsen för teknisk utveckling

För att forskning och utveckling skall vara meningsfull och kunna hållas på en från intemationeU synpunkt hög nivå krävs — framhåller STU — att modem och för ändamålet kvalificerad apparatur används. Såväl förfrågningar hos STU som den starka ökningen av ansökningar hos privata fonder om bidrag till inköp av utrustning visar ett starkt behov av sådan utrustning. För budgetåret 1973/74 föreslår STU, att 8 milj. kr. anvisas för ändamålet.

Departementschefen

Jag biträder STU:s bedömning av medelsbehovet. Jag har emellertid också funnit att utrustning till projekt som STU stöder eller avser att stödja i vissa fall kan behöva beställas redan innan medel anvisats eller frågan om medelsanvisning kunnat underställas riksdagen. Jag förordar därför att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att under budgetåret 1973/74 godkänna beslut om bestäUning av utrust­ning, som — innefattande redan löpande beställningar — uppgår till högst 3 milj. kr. under budgetåret 1974/75 och högst 2 milj. kr. under budgetåret 1975/76.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1973/74 god­känna beslut om beställning av utrustning, som inberäknat redan löpande bestäUningar uppgår tUl högst 3 000 000 kr. under budgetåret 1974/75 och högst 2 000 000 kr. under bud­getåret 1975/76,

2.     till Styrelsen för teknisk utveckUng: Utrustning för budget­året 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.

Verksamheten vid statens provningsanstalt

Statens provningsanstalt är fr. o. m. den 1 juli 1972 central förvalt­ningsmyndighet för officiell provning och kontroll samt allmän och legal metrologi. Anstalten utför provningar och undersökningar av material och konstruktioner på uppdrag av myndigheter och enskilda samt be­driver teknisk-vetenskaplig forskning inom sitt verksamhetsområde. Provningsanstalten ställer personal tUl förfogande för nationeUt och in­ternationellt standardiseringsarbete. Sedan den 1 juU 1972 är anstalten även ansvarig för kontroll och probering av ädelmetaller, justering m. m. och handlägger ärenden rörande mått och vikt.

Provningsanstalten leds av en styrelse. Chef för anstalten är en gene­raldirektör. Anstalten är organiserad på tre tekniska avdelningar med sammanlagt tretton laboratorier, en centralverkstad och ett kansli. För att fullgöra de uppgifter som tillagts anstalten som central förvaltnings-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                72

myndighet har två nya enheter, provcentrum och mätcentrum, upprättats den 1 juU 1972. Provcentmm har till uppgift att organisera och sam­ordna provning, kontroll och legal metrologi. Mätcentram har samma uppgifter beträffande allmän metrologi. Provningsverksamheten bedrivs främst i Storstockholmsområdet, men mätningar m. m. görs även på andra orter. Justering och ädelmetallkontroll förekommer på ett fler­tal ställen i landet.

Antalet hel- och deltidsanställda den 1 juli 1972 var 319.

Verksamheten vid statens provningsanstalt tillhör de områden som in­går i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering. Följande programindelning gäller t. v. för verksamheten.

1.         Uppdragsverksamhet

2.         Egen forskning

3.         Myndighetsuppgifter

Medel för verksamheten anvisas under följande anslag.

1.        Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet

2.        Bidrag till statens provningsanstalt

3.        Statens provningsansfalt: Utmstning

Anslag 1 är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för pro­gram 1, 2 och 3. I program 1 ingår även uppdragsforskning, dvs. sådan forskning som finansieras exempelvis av styrelsen för teknisk ut­veckling (STU). Som inkomst under anslaget redovisas uppburna av­gifter och ianspråktagna medel från bidragsanslaget. Medel som svarar mot avskrivning och förräntning av utrustningskapitalet skall — f. n. dock endast i den mån de avser uppdragsverksamheten — levereras in till särskild inkomsttitel på riksstaten.

Anslag 2 är ett reservationsanslag över vilket statens bidrag utgår i första hand till programmen 2 och 3, men även till att täcka even­tuellt underskott i uppdragsverksamheten.

Anslag 3 är ett reservationsanslag, som skall finansiera investeringar i sådan mer kostnadskrävande utmstning som bör ingå i anstaltens ut­rustningskapital.

Anslag 1 får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga likvidltetsproblem för uppdragsverksamheten samt för att t. v. tiUgodose behov av rörelsekapital disponerar provningsanstalten innevarande budgetår en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 1,5 mUj. kr.

Provningsanstaltens mått- och justeringsverksamhet samt ädelmetall­kontroll omfattas inte av försöksverksamheten med programbudgetering. Utgifterna för verksamheten bestrids från ett särskilt förslagsanslag för justering och ädelmetallkontroll, medan inkomsterna redovisas på drift­budgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


73


E 5. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet

1971/72 Utgift                    

1972/73 Anslag               1 000

1973/74 Förslag               1000

Under detta anslag redovisas samtliga utgifter och inkomster av provningsverksamheten m. m. vid statens provningsanstalt.

Av följande sammanställning framgår den totala omfattningen av den verksamhet som omfattas av programbudgetering (i 1 000-tal kr.).

 

 

 

1971/72

1972/73

1973/74

 

 

Utfall

Beräknar

 

 

 

Provningsanstalten

Departe-

 

 

 

 

mentschefen

Program 1

 

 

 

 

Intäkter

10 762

11623

12111

 

Kostnader

11976

11623

12111

 

Underskott

1 214

__

 

Program 2

 

 

 

 

Kostnader

1 356

1903

1985

Program 3

 

 

 

6 230

Kostnader

2172

3 997

4415

i

Total nettokostnad

4 742

5 900

6 400

 

Bidragsanslag

4 900

5 900

6 400

6 230

Statens provningsanstalt

Program 1. Uppdragsverksamhet

I konkurrens med offentliga och enskilda laboratorier utför provnings­anstalten bl. a. mättekniska undersökningar, kalibreringar, tillverknings-kontroller och analyser samt undersökningar av material, konstmktio-ner och produkter.

Under tioårsperioden 1962/63—1971/72 ökade uppdragsvolymen från 14 300 till 31 000 å 32 000 uppdrag. Intäktema har under motsvarande period ökat från 3,3 milj. kr. till 10,8 milj. kr. Under budgetåret 1971/ 72 ökade intäkterna med 4,4 %. Utvecklingen av uppdragsvolymen har under det senaste budgetåret varit ogynnsam för de flesta enheterna in­om provningsanstalten, men en återhämtning förväntas, om än i lång­sam takt.

På gmnd av osäkerheten beträffande byggkonjunkturens utveckling föreslår anstalten att den rörliga krediten ökas till 2 milj. kr. för bud­getåret 1973/74.

Program 2. Egen forskning

Forsknings- och utvecklingsarbetet inriktas på nya provningsmetoder och är av gmndläggande betydelse för såväl myndighetsfunktionen som uppdragsverksamheten. Detta arbete är ett betydelsefullt medel för att


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                74

provningsanstalten skall kunna bibehålla och helst även öka sin kom­petens.

Provningsanstalten beräknar kostnaderna under detta program för nästa budgetår tiU 1 985 000 kr.

Program 3. Myndighetsuppgifter

Inom ramen för detta program redovisas kostnaderna för provnings­anstaltens uppgifter som expertinstans på materialprovningens och mät­teknikens område. Anstalten utför dessa uppgifter genom medverkan vid utarbetande av statliga bestämmelser och anvisningar, besvarande av re­misser, konsultationer, deltagande i standardiserings- och annat utred­ningsarbete etc. Denna verksamhet sammanfattas i tre delprogram — remissarbete, kommittéarbete och allmän information. Arbetena vid mät- och provcentra kommer i sin helhet att hänföras till detta pro­gram.

Provningsanstallen beräknar kostnaderna för sin myndighetsverksam­het under nästa budgetår tUl 4 415 000 kr. Kostnadsökningen hänför sig nästan helt till den fortsatta uppbyggnaden av mät- och provcentra.

Provningsanstalten föreslår i samråd med STU att ett särskilt reserva­tionsanslag för mätteknik uppförs för anstalten budgetåret 1973/74 och att 375 000 kr. anvisas för ändamålet. Under budgetåret 1972/73 har STU för samma ändamål avsatt 340 000 kr.

D e par t em entschefen

Statens provningsanstalt är sedan den 1 juli 1972 central förvaltnings­myndighet för officiell provning och kontroll samt officiell metrologisk verksamhet. Riksdagen har godkänt riktiinjer för den nya organisatio­nen (prop. 1972: 54, NU 1972: 38, rskr 1972: 199).

Provningsanstalten kommer att organisera verksamheten så att organ med lämpliga resurser och med opartisk ställning utses till s. k. riks-provplatser och riksmätplatser. I denna uppgift och i andra frågor av principiell karaktär biträds anstalten fr. o. m. den 1 januari 1973 av två rådgivande organ, ett råd för provning och kontroll och ett råd för metrologi. För viss central verksamhet inom anstalten svarar de nya en­heterna provcentrum och mätcentrum.

En viktig uppgift för provningsanstalten är vidare att främja prov­nings- och mätteknik med sikte på angelägna tillämpningar inom sam­hället.

Statens provningsanstalt skall omlokaliseras till Borås (prop. 1971: 29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196). Detta kommer, som jag tidigare re­dovisat (prop. 1972: 54 s. 29), att påverka verksamheten vid Chal­mers provningsanstalt I Göteborg (CPA). Kungl. Maj:t uppdrog den 18 februari 1972 åt statens förhandlingsnämnd att förhandla med be-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                               75

rörda parter om vUlkoren i samband med ett eventuellt statiigt över­tagande av CPA.

Enligt en preliminär överenskommelse den 20 november 1972 mel­lan företrädare för förhandlingsnämnden och styrelsen för CPA skall staten den 1 juli 1973 överta ansvaret för den verksamhet som bedrivs vid CPA. Överenskommelsen innebär i huvudsak följande. CPA över­låter den 1 juli 1973 vederlagsfritt samtiiga tillgångar och rättigheter till staten, som samtidigt övertar betalningsansvaret för CPA:s skulder och även i övrigt inträder i CPA:s skyldigheter. Den personal vid CPA som så önskar skall beredas fortsatt anställning hos staten. Staten åtar sig att av CPA:s kapitalbehållning per den 30 juni 1973 avsätta 500 000 kr. till en fond benämnd Chalmers provningsanstalts fond. Ändamålet för fonden skall vara att finansiera projekt av samhälleligt och tekniskt intresse, vilka lämpligen bör genomföras i anslutning tUl den statliga materialprovnings- och kontrollverksamheten i Göteborg, men som inte ingår i den ordinarie verksamheten. För ändamålet disponeras fondens avkastning samt dess kapitalbehållning i den mån denna överstiger 250 000 kr. Beslut om disposition av fondens medel fattas av chefen för statens provningsanstalt i samråd med chefen för anstaltens avdelning i Göteborg. Kammarkollegiet förvaltar fonden. Ett avtal skall upprät­tas mellan parterna. Avtalet förutsätts gäUa under förbehåll att det god­känns av Kungl. Maj:t. För egen del har jag intet att erinra mot de riktlinjer som dragits upp i den preliminära överenskommelsen. Innan slutligt avtal kan träffas, återstår dock vissa kompletterande undersök­ningar. Jag förordar därför att Kungl. Maj:t nu inhämtar riksdagens bemyndigande att träffa avtal rörande statens övertagande av CPA i huvudsak enligt riktiinjema i den preliminära överenskommelsen.

Bidragsanslaget tUl statens provningsanstalt bör för nästa budgetår räknas upp med 330 000 kr. till 6 230 000 kr. Fr. o. m. budgetåret 1973/ 74 skall anstalten till en särskild inkomsttitel leverera in medel som svarar mot avskrivning och förräntning av utrustningskapitalet även för den egna forskningen och myndighetsuppgifterna. Jag har vid min medelsberäkning tagit hänsyn härtill.

Jag kan inte biträda förslaget om ett särskilt anslag för mättekiuk. Medel för detta ändamål bör Uksom hittills utgå inom ramen för de medel som anvisas tUl STU.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förordat träffa avtal med styrelsen för Chalmers provningsanstalt angående övertagande av anstalten,

2.     till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för bud­getåret 1973/74 anvisa ef t förslagsanslag av 1 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                            76

£ 6. Bidrag till statens provningsanstalt

1971/72 Utgift           4 955 237              Reservation              1 105 834

1972/73 Anslag         5 900 000

1973/74 Förslag         6 230 000

Som framgått av redogörelsen under anslaget till uppdragsverksamhet föreslår statens provningsanstalt, att bidragsanslaget höjs med 500 000 kr. tUl 6,4 milj. kr. budgetåret 1973/74.

I enlighet med vad jag anfört vid min anmälan av anslaget tUl upp­dragsverksamhet bör förevarande anslag nästa budgetår föras upp med 6 230 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 6 230 000 kr.

E 7. Statens provningsanstalt: Justering och ädelmetallkontroll

1972/73 Anslag         6 018 000

1973/74 Förslag         6 240 000

Den 1 juli 1972 överfördes från mynt- och justeringsverket avdel­ningen för mått och vikt samt statens justerare som är placerade ute i landet, avdelningen för ädelmetallkontroll med kontrollstämpUngsför-rättare i landsorten och viss administrativ personal till provningsanstal­ten. Från detta anslag bestrids utgifterna för verksamheten. Inkomster­na av verksamheten, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida un­der uppbörd i statens verksamhet på inkomsttiteln Inkomst av justering och ädelmetaUkontroU, beräknas för budgetåret 1972/73 tiU 5 milj. kr.

Statens provningsanstalt

Med hänsyn till att ny lagstiftning om volym och vikt samt om han­del med ädelmetallarbeten skall träda i kraft den 1 juli 1973 och till redovisningstekniska svårigheter hemställer provningsanstalten, att verk­samheten även nästa budgetår skall finansieras över ett särskUt förslags­anslag.

Den nya lagen (1971: 1081) om volym och vikt innebär liksom la­gen (1971:1082) om handel med ädelmetallarbeten ändrade fömtsätt­ningar för justerings- och kontrollverksamheten. En minskning främst av ädelmetallkontrollen väntas enligt provningsanstalten bli följden. Bl. a. beräknas de ca 110 kontrollstämplingsförrättarnas verksamhet upp­höra den 1 juli 1973. Dessa är inte anställda av anstalten utan är upp­dragstagare.

För budgetåret 1973/74 beräknar provningsanstalten utgifterna un-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                               77

der anslaget till sammanlagt 6 181 000 kr. Det ökade medelsbehovet om 157 000 kr. hänför sig till löne- och prisomräkning. Utgifterna under nästa budgetår väntas fördela sig med 4 170 000 kr. för justeringsverk­samhet, 1 541 000 kr. för ädelmetallkontroll och 470 000 kr. för ad­ministration. Anstalten räknar preliminärt med oförändrade inkomster.

Departementschefen

Riksdagen har i anledning av motion 1972: 1349 (NU 1972: 57, rskr 1972: 305) anhållit hos Kungl. Maj:t om förslag till sådan ändring i lagen (1971: 1082) om handel med ädelmetallarbeten att kontrollstämp-ling av ädelmetallarbeten även 1 fortsättningen skall vara obligatorisk. Förslag om ändring av lagen avses senare bli förelagt riksdagen. Jag bedömer att beslut om en sådan lagändring inte kommer att för nästa budgetår påverka min beräkning av medelsbehovet under detta anslag.

Viss höjning av provningsanstaltens taxor för justering och ädel­metallkontroll har genomförts fr. o. m. den 1 januari 1973.

Vid min beräkning av medelsbehovet under anslaget har jag även be­aktat att kostnader för den av riksrevisionsverket föreslagna försöks­verksamheten med taxesystem för redovisningscentraler m. m. nästa budgetår kommer att belasta detta anslag. För budgetåret 1973/74 bör anslaget föras upp med 6 240 000 kr.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens provningsanstalt: Justering och ädelmetaUkontroU för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 6 240 000 kr.

E 8. Statens provningsanstalt: Utrustning

1971/72 Utgift             431216               Reservation              2 500 869

1972/73 Anslag         1400 000

1973/74 Förslag         1 100 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för anskaffning av sådan mer kostnadskrävande apparatur och utrustning som skall ingå i provnings-anstaltens utrustningskapital.

Statens provningsanstalt

Med hänsyn till sina uppgifter måste provningsanstalten ha tillgång tUl såväl högt kvalificerad personal som avancerad utmstning inom ett flertal områden, där insatser bedöms vara av särskUd betydelse för samhället.

Anstalten beräknar utgifterna för utrustning under budgetåret 1973/74 till 1,1 milj. kr. Av detta belopp avses 200 000 kr. bli utnyttjade för anskaffning av utrustning till laboratoriet för legal metrologi som be­höver moderniseras.  Med hänsyn till föreliggande reservation under


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                78

anslaget föreslår provningsanstalten att 700 000 kr. anvisas nästa bud­getår.

I Skellefteå byggs f. n. Industriellt utvecklingscentmm (lUC) upp. För anskaffning av utrustning till lUC erfordras 400 000 kr. även under bud­getåret 1973/74.

Provningsanstalten föreslår således att sammanlagt 1,1 milj. kr. an­visas för budgetåret 1973/74.

Departementschefen

Medelsbehovet till kvalitetskontrollenheten vid lUC i Skellefteå under nästa budgetår, 400 000 kr., skall tillgodoses från detta anslag. Vidare beräknar jag i enlighet med provningsanstaltens förslag 200 000 kr. för upprustning av laboratoriet för legal metrologi och 500 000 kr. för öv­riga utrustningsbehov. Anslaget bör alltså för budgetåret 1973/74 föras upp med 1,1 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret 1973/ 74 anvisa ett reservationsanslag av 1 100 000 kr.

Verksamheten vid statens skeppsprovningsanstalt

Statens skeppsprovningsanstalt utför pä uppdrag av myndighet eller enskUd provningar och undersökningar av betydelse för skeppsteknik och sjöfart. I den mån anstaltens utrustning och förhåUanden i övrigt med­ger det görs också andra provningar och undersökningar. Anstalten be­driver även teknisk forskning inom sitt verksamhetsområde.

Skeppsprovningsanstalten leds av en styrelse. Chef för anstalten är en generaldirektör. Anstalten är organiserad på tre tekniska avdelningar och en administrativ avdelning.

Antalet anstäUda den 1 juli 1972 var 93.

Verksamheten vid statens skeppsprovningsanstalt tillhör de områden som ingår i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgete­ring. Följande programindelning gäller t. v. för verksamheten.

1.         Uppdragsverksamhet

2.         Egen forskning

3.         Myndighetsuppgifter

Medel för verksamheten anvisas under följande anslag.

1.         Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet

2.         Bidrag tUl statens skeppsprovningsanstalt

3.         Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning

Anslag 1 är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på

1  000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för program 1,

2  och 3. I program 1 ingår även uppdragsforskning, dvs. sådan forsk­ning som finansieras exempelvis av styrelsen för teknisk utveckling. Som


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


79


inkomst under anslaget redovisas uppburna avgifter och ianspråktagna medel från bidragsanslaget. Medel som svarar mot avskrivning och för­räntning av utmstningskapitalet levereras in till särskild inkomsttitel på riksstaten.

Anslag 2 är ett reservationsanslag, över vilket statens bidrag utgår i första hand till programmen 2 och 3, men även till att täcka eventuellt underskott i uppdragsverksamheten.

Anslag 3 är ett reservationsanslag som skall finansiera sådan mer kost­nadskrävande utrustning som bör ingå i skeppsprovningsanstaltens ut-mstningskapital.

Anslag 1 får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eUer säsong­mässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för att t. v. tillgodose behov av rörelsekapital disponerar statens skeppsprovningsan­stalt en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 750 000 kr.

E 9. Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet

1971/72 Utgift                    

1972/73 Anslag               1 000

1973/74 Förslag               1 000

Under detta anslag redovisas samtliga utgifter och inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt.

Av följande sammanställning framgår den totala verksamheten vid anstalten (i 1 000-tal kr.).

 

 

 

1971/72 Utfall

1972/73 Beräknar

1973/74

 

 

Skeppsprovnings­anstalten

Departements­chefen

Kostnader

 

 

 

 

Program 1

Uppdragsverksamhet Program 2

Egen forskning Program 3

Myndighetsuppgifter

5 058

1765

278

5 300

1995

250

5 800

2 400

300

i    2 100

Summa kostnader

7101

7 545

8 500

 

Intäkter

 

 

 

 

Program 1

Statens bidrag till pro­gram 2 och 3

(därav överfört från föregående budgetår)

5 062

2 043

(43)

5 300

2 245

(245)

5 800

2 700

(-)

2 100

Summa intäkter

7105

7 545

8 500

 

Resultat

+ 4

 


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                                80

Statens skeppsprovningsanstalt

Program 1. Uppdragsverksamhet

I konlciuTens med utländska skeppsprovningsanstalter utför statens skeppsprovningsanstalt uppdrag åt bl. a. varvsindustrin, rederinäringen och marinmUitära myndigheter. Samband föreligger mellan varvsindu­strins utveckling samt volymen och intäkterna av anstaltens uppdrags­verksamhet.

Av den totala uppdragsverksamheten vid anstalten utgörs ca 60 % av forsknings- och utvecklingsarbete och resten av mtinbetonad prov­ning samt expert- och konsultverksamhet.

Uppdragsverksamheten vid skeppsprovningsanstalten fömtsätts lämna full kostnadstäckning. Ersättning för utförda uppdrag utgår enligt taxa, som anstalten faststäUer. Uppdragsvolymen uttryckt i avgifter har fr. o. m. budgetåret 1967/68 t. o. m. budgetåret 1971/72 ökat med i medeltal 13,4 % om året. Särskilt kraftig var ökningen under budgetåret 1969/70. Skeppsprovningsanstalten räknar med en fortsatt positiv ut­veckling av uppdragsverksamheten med i stort samma tendens som un­der den tidigare verksamheten. Anstaltens priser för uppdrag anpassas till den intemationeUa marknaden.

Program 2. Egen forskning

En nödvändig förutsättning för att kunna hålla den konsultativa och i allmänhet projektbundna uppdragsverksamheten vid skeppsprovnings­anstalten på en godtagbar teknisk nivå är enligt anstalten att utrymme finns för långsiktig egen forskning. Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen inom anstaltens verksamhetsområde och anstaltens kon­kurrensläge anser skeppsprovningsanstalten det angeläget att målforsk­ningen inte eftersatts. Huvudområdena för anstaltens egen forskning är följande.

1.    Metodstudier,  experimentella principer och instmmentutveckling

2.    Fartygs formgivning och framdrivning

3.    Fartygs manöveregenskaper och uppträdande i sjögång

4.    Basforskning

Skeppsproviungsanstalten beräknar kostnaderna under detta pro­gram för nästa budgetår till 2,4 milj. kr.

Från sjösäkerhets- och naturvårdssynpunkt fiims det behov av ett nytt manöver- och våglaboratorium. Kostnadema för laboratoriet, som bör förläggas i anslutning till anstaltens nuvarande anläggningar, kan uppskattas till ca 18 milj. kr., varav 7 milj. kr. avser byggnadskostna­der. Skeppsprovningsanstalten föreslår, att byggnadsstyrelsen får i uppdrag att dels projektera och bygga ett manöver- och våglaboratorium i Göteborg, dels utarbeta förslag tUl byggnadsprogram för en mindre skeppsprovningsränna vid anstalten. Denna ränna har preliminärt kost­nadsberäknats tUl 2 mUj. kr., varav 1,3 milj. kr. är byggnadskostnader.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                               81

Program 3. Myndighetsuppgifter

Huvuddelen av kostnaderna för myndighetsuppgifter hänför sig tUl behandling av remisser och förfrågningar från departement och stat­liga myndigheter, diverse utredningar, försöksverksamhet med pro­grambudgetering samt studiebesök och visningar.

Skeppsprovningsanstalten beräknar kostnaderna för sin myndighets­verksamhet under nästa budgetår tUl 300 000 kr. I detta belopp ingår medel för att bestrida anstaltens andel av kostnaderna för redovisnings­centralen vid universitetet i Göteborg.

D epartem entsch ef en

Forsknings- och utvecklingsverksamheten vid statens skeppsprov­ningsanstalt bidrar verksamt tUl att öka den svenska varvsindustrins konkurrensförmåga. Vid skeppsprovningsanstalten finns bl. a. resurser för att undersöka manöver- och sjöegenskaper, farthållningsförmåga och vibrationsbenägenhet hos olika fartygstyper. Anstalten har hög kom­petens inom det hydromekaniska området och förfogar över en värde­full utrustning. Modellundersökningar genomförs bl. a. i anstaltens skeppsprovningsränna. Kavitationsproblem kan undersökas i ett modernt speciallaboratorium.

Vid min anmälan av anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Skepps­teknisk forskning och utveckling har jag behandlat frågan om en ökad samordning av den skeppstekniska forsknings- och utvecklingsverksam­heten samt förordat att särskilda medel skall utgå till denna verksamhet även nästa budgetår.

Jag är inte beredd att nu ta ställning till förslagen om utbyggnad av skeppsprovningsanstalten med ett manöver- och våglaboratorlum och en mindre skeppsprovningsränna. Dessa frågor behöver utredas ytter­ligare. Enligt vad jag inhämtat avser skeppsprovningsanstalten att re­dovisa resultatet av viss förprojektering av ett manöver- och våglabora­torium för Kungl. Maj:t före den 20 mars 1973. Anstalten utför under­sökningen inom ramen för tillgängUga medel.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens skeppsprovningsanstalt:  Uppdragsverksamhet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

E 10. Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt

1971/72 Utgift               2 043 510                  Reservation                      246 716

1972/73 Anslag              2 000 000

1973/74 Förslag              2 100 000

Som framgått av redogörelsen under anslaget till uppdragsverksamhet föreslår statens skeppsprovningsanstalt att bidragsanslaget höjs från 2 milj. kr. budgetåret 1972/73 tUl 2,7 milj. kr. budgetåret 1973/74.

6    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 15


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                82

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 2,1 milj. kr. Jag hem­stäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 2 100 000 kr.

E 11. Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning

1971/72 Utgift              917 619              Reservation                294 805

1972/73 Anslag            500 000

1973/74 Förslag           500 000

Från anslaget bestrids kostnadema för sådan mer kostnadskrävande apparatur och utmstning som skall ingå i skeppsprovningsanstaltens ut­rustningskapital.

Statens skeppsprovningsanstalt

1.        Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen inom skepps­provningsanstaltens verksamhetsområde krävs för fortlöpande moder­nisering och komplettering av utmstningen 700 000 kr.

2.        Genom den i det föregående nämnda mindre skeppsprovningsrän-nan vill anstalten få ett komplement till den befintliga provningsrännan för att därigenom effektivisera arbetet vid anläggningen m. m. Kost­nadema för maskinell och instmmentell utrastning beräknas tUl 700 000 kr., vilka anstalten är beredd att täcka från utmstningsanslaget under ett antal budgetår med början 1973/74.

3.        För utrustning av det föreslagna manöver- och våglaboratoriet bör anvisas 10 milj. kr.

Departementschefen

För skeppsprovningsanstaltens fortlöpande utrustningsbehov och er­sättningsanskaffningar beräknar jag 500 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

E 12. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

1971/72 Utgift              570 000

1972/73 Anslag            620 000

1973/74 Förslag            700 000

Bidraget utgör statens stöd tiU Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) centrala verksamhet (jfr prop. 1968: 68 s. 57, SU 1968: 131, rskr 1968: 304).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                               83

Ingenjörsvetenskapsakademien

Anslaget bör räknas upp med 65 000 kr. motsvarande ökade kostna­der. IVA föreslår däratöver att anslaget ökas med

dels 725 000 kr., vilket motsvarar det basstöd UU IVA:s utrednings­verksamhet som styrelsen för teknisk utveckling (STU) f. n. lämnar,

dels 1 314 000 kr., som utgör STU:s och SINFDOK:s nuvarande bi­drag tUl IVA:s utlands- och informationsverksamhet. Sammanlagt före­slås anslaget alltså bli ökat med 3 104 000 kr.

Departementschefen

Pör nästa budgetår bör anslaget räknas upp med 80 000 kr. till totalt 700 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 700 000 kr.

E13. Bidrag tiU Sveriges standardiseringskommission

1971/72 Utgift           1 970 000

1972/73 Anslag         2 560 000

1973/74 Förslag         2 960 000

Sveriges standardiseringskommission är centralorgan för den natio­nella standardiseringsverksamheten och företräder Sverige i det inter­nationella standardiseringsarbetet. Kommissionen utarbetar och fast­ställer svensk standard samt verkar för att denna används. Kommissio­nen bidrar även tUl samordningen av de arbeten som utförs på standar­disering och varudeklaration.

Kostnadema för verksamheten bestrids genom statsanslag och kon­tantbidrag från näringslivet, vissa ersättningar från statliga verk m. fl. samt medel från försäljning av standardpublikationer. Sedan budget­året 1966/67 utgör statsbidraget 60 % av näringslivets kontantbidrag tiU verksamheten under det sistförflutna budgetåret (prop. 1966: 1 bil. 12 s. 42, SU 1966: 10, rskr 1966: 10). Statsbidraget täcker ca en fjärdedel av kostnadema för verksamheten. För budgetåret 1972/73 har särskilda medel anvisats för att underlätta ett samordnat införande i Sverige av det intemationeUa måttenhetssystemet SI.

Sveriges standardiseringskommission

Näringslivets kontantbidrag till kommissionen och dess fackorgan under budgetåret 1971/72 uppgick till 4 733 000 kr. Kommissionen hem­ställer därför om statsanslag under budgetåret 1973/74 med 60 % av


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                84

detta belopp eller avrundat 2 840 000 kr. Dessutom begär kommissionen ett särskilt statsbidrag med 200 000 kr. för vidgat interna­tionellt samarbete och ett projektanslag om 200 000 kr. för fortsatt introduktion av Sl-systemet.

Departementschefen

Ett effektivt stöd till nationell och internationell standardiserings­verksamhet bidrar till att stärka den svenska industrins konkurrenskraft och minskar de tekniska hindren för varuhandel meUan olika länder. I utarbetandet av svensk standard deltar ca 4 000 företrädare för myn­digheter, organisationer och företag.

Det internationella samarbetet inom standardiseringen ökar i omfång och betydelse. Verksamheten vidgas alltmer tUl nya områden, exempel­vis materialhantering, förpackning och distribution, datateknik och miljömätteknik.

I samarbete med bl. a. statens provningsanstalt, Ingenjörsvetenskaps­akademien och Svenska teknologföreningen genomför standardiserings-kommissionen en informationskampanj för att underlätta en samordnad övergång till Sl-systemet i Sverige.

För standardiseringskommissionens verksamhet under budgetåret 1973/74 bör statsbidrag utgå med 2 840 000 kr. för nationellt och in­ternationellt standardiseringsarbete samt 120 000 kr. för fortsatt arbete med introduktion av Sl-systemet.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Bidrag till Sveriges standardiseringskommission för bud­getåret 1973/74 anvisa ett anslag av 2 960 000 kr.

E 14. Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi

1971/72 Utgift          51800 000               Reservation                      

1972/73 Anslag       50 800 000 1973/74 Förslag       49 800 000

AB Atomenergi bildades år 1947 med huvudsaklig uppgift att handha det målbundna forsknings- och utvecklingsarbetet på kärnenergiområ­det. Aktiekapitalet i bolaget uppgår till 14 milj. kr. Staten är sedan år 1969 ensam aktieägare.

Riksdagen godkände år 1956 (prop. 1956: 176, 3LU 1956: 22, rskr 1956: 344) allmänna riktlinjer för bolagets verksamhet. Dessa riktlinjer har vid flera tillfäUen modifierats i samband med riksdagens prövning av anslag till bolaget.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                85

Till följd av ett konsortialavtal år 1968 mellan staten och Allmänna svenska elektriska aktiebolaget (ASEA) överfördes Atomenergis resurser för tillverkning av bränsleelement och för viss projektering den 1 janu­ari 1969 till ett av staten och ASEA samägt företag, AB Asea-Atom (prop. 1968: 169, SU 1968: 199, rskr 1968: 408). Enligt detta konsortial­avtal åtar sig staten att verka för att forsknings- och utvecklingsresurser­na hos Atomenergi kan stödja svensk industris kommersiella verksamhet på kärnenergiområdet.

Riksdagen godkände år 1970 (prop. 1970: 1 bU. 15 s. 97, SU 1970: 13, rskr 1970: 13) särskilda riktlinjer för bolagets kärnenergiverksamhet un­der femårsperioden 1970/71—1974/75. Dessa riktiinjer innebar bl. a. att bolaget skulle utgå från en anslagsram om 290 milj. kr., inräknat kost­nadsökningar, för femårsperioden 1970/71—1974/75. Anslaget för bud­getåret 1970/71 skulle vara 60 milj. kr. Anslagsramen tUl kärnenergi­verksamheten fömtsattes sedan minska med 1 milj. kr. om året för vart och ett av budgetåren 1971/72—1974/75.

I samband med utbyte av vissa skuldförbindelser har bolagets ränte­utgifter tiU staten minskats fr. o. m. den 1 juU 1971. Den förutsedda an­slagsramen har med hänsyn härtill minskats med 7,2 mUj. kr. för vart och ett av budgetåren 1971/72—1974/75 (prop. 1971: 1 bil. 15 s. 114, NU 1971: 13, rskr 1971: 120). Enligt den sålunda reviderade långtids-planen fömtsätts anslaget till bolagets kärnenergiverksamhet under bud­getåret 1973/74 uppgå till 49,8 milj. kr.

Bolagets verksamhet är koncentrerad till Studsvik. Här ligger bolagets huvudkontor och forskningsstation med bl. a. reaktorerna R2, R2-0,Kritz och olika laboratorier. I Stockholm har bolaget kontor jämte vissa mind­re anläggningar. Utvecklingsarbete rörande utvinning av uran ur skiffer bedrivs vid uranverket i Ranstad. Antalet anstäUda 1 bolaget var vid ingången av budgetåret 1972/73 ca 1 000.

Atomenergis verksamhet finansieras tiU huvuddelen genom statsan­slag. Medel för utvecklingsarbete rörande utvinning av uran anvisas un­der särskilt anslag (E 16). Återstoden av bolagets verksamhet finansie­ras dels från förevarande anslag, dels i betydande utsträckning även ge­nom forskningsbidrag och egna inkomster av uppdrag.

Atomenergis styrelse har utsett ett särskilt programråd för samråd be­träffande utformningen av bolagets utvecklingsprogram på reaktor- och reaktorbränsleområdet. I programrådet ingår bl. a. företrädare för Asea-Atom, andra tillverkande företag och kraftindustrin.

AB Atomenergi

Kärnkraftutbyggnaden fortsätter i snabb takt såväl i Sverige som i andra industriländer. Marknaden domineras av lättvattenreaktorerna.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


86


men även gaskylda högtemperaturreaktorer och bridreaktorer tilldrar sig kommersiellt intresse.

Följande sammanställning visar färdigställda, beställda och planerade kärnkraftverk i Sverige. Härutöver finns ett mindre kraftvärmeverk i Agesta.

 

Aggregat

Effekt

Idrift-

Ägare

Typ''

Huvud-

Reaktor-

Turbin-

 

MW

tagning

 

 

leverantör

tank

generator

Oskarshamn 1

440

1971

Oskarshamns­verkets Kraft­grupp AB

BWR

ASEA-ATOM

Gutehoff-nungshiitte

Stal-Laval

Ringhals 1

760

1974

Statens Vatten­fallsverk

BWR

ASEA-ATOM

Babcock & Wilcox UK IHICo Ltd Japan

English Electric

Ringhals 2

820

1974

Statens Vatten­fallsverk

PWR

Westinghouse

Rotterdam Dry Dock

Stal-Laval

Oskarshamn 2

580

1974

Oskarshamns­verkets Kraft-grupp AB

BWR

ASEA-ATOM

Uddcomb

Stal-Laval

Barsebäck 1

580

1975

Sydsvenska Kraft AB

BWR

ASEA-ATOM

Uddcomb

Stal-Laval

Ringhals 3

900

1977

Statens Vatten­fallsverk

PWR

Westinghouse

Uddcomb

Stal-Laval

Barsebäck 2

580

1977

Sydsvenska Kraft AB

BWR

ASEA-ATOM

Uddcomb

Stal-Laval

Forsmark 1

900

1978

Statens Vatten­fallsverk m.fl.

BWR

ASEA-ATOM

Uddcomb

Stal-Laval

Ringhals 4

900

1979

Statens Vatten­fallsverk

PWR

Westinghouse

Uddcomb

Stal-Laval

Oskarshamn 3

900

tidigast 1980

Oskarshamns-verkets Kraft­grupp AB

 

 

 

 

Forsniark 2

900

tidigast

Statens Vatten-

BWR

(ASEA-ATOM)

 

(Stal-

(option)

 

1980

fallsverk m.fl.

 

 

 

Laval)


1 MW (megawatt) = 1 000 kilowatt. • BWR (Boiling Water Reactor) = kokarreaktor, reaktor.


PWR (Pressurized Water Reactor) = tryckvatten-


CDL-företagens samarbetsorgan utgår i en nyligen publicerad stu­die över Sveriges elförsörjning 1975—1990 från att ytterligare 13 kärn­kraftverk kan behöva tiUkomma under 1980-talet. Det skulle innebära en fortsatt utbyggnad av kärnkraftstationerna i Oskarshamn, Ringhals, Barsebäck och Forsmark. Dessutom skulle nya kärnkraftstationer an­läggas i Bohuslän och Södermanland. Möjligen kommer kraftvärme-anläggningar att kunna uppföras i de större tätorterna. Förutsättningar­na för detta undersöks av utredningen (I 1970: 16) rörande närförlägg­ning av atomkraftverk.

Fömtom reaktorutvecklingen tilldrar sig kärnkraftens bränslecykel ett starkt intresse och det förekommer ett omfattande internationellt sam­arbete, när det gäller uranförsörjning, anrikning, upparbetning och dis­ponering av radioaktivt avfall. I ett flertal länder skärps f. n. kraven på verifikation av kraftreaktorernas säkerhetsegenskaper och miljöpåver­kan.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


87


Atomenergi har utarbetat en plan för verksamheten vid bolaget u n-der femårsperioden 1973/74 1977/7 8. I planen redo­visas förslag till riktlinjer för bolagets arbete mot bakgrund av den lång­siktiga utvecklingen på kärnenergiområdet inom och utom landet. Pla­nen utgår från förutsättningen att verksamheten under budgetåren 1973/ 74—1977/78 väsentiigen bör ha samma omfattning och inriktning som f. n., men belyser också behoven av omfördelningar som följd av krav på ökade insatser inom vissa områden. Bolagets huvuduppgift bör enligt planen vara att bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet inom kärnenergitekniken i samarbete med den svenska kraft- och verkstads­industrin och att därigenom medverka till att etablera kärnkraften som en säker och ekonomisk energikälla inom landet och till att öka den svenska kärntekniska industrins intemationella konkurrenskraft. Planen stöds i dess helhet av bolagets programråd och förutsätter att statsmak­terna under perioden 1973/74—1977/78 lämnar bolaget statsbidrag enligt följande sammanställning (i milj. kr.). I de angivna beloppen ingår även medel för utvecklingsarbete rörande utvinning av uran, vilka redo­visas under ett särskilt anslag (E 16).

 

 

 

Område

Utfall 1971/72

Prognos 1972/73

Beräknat i

i ny femårsplan

 

 

 

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

Statsanslag

 

 

 

 

 

 

 

Kämenergitekniskt

 

 

 

 

 

 

 

forsknings- och

 

 

 

 

 

 

 

utvecklingsarbete

42,9

42,8

43,6

47,6

52,7

56,9

61,1

Forskningsverksamhet

 

 

 

 

 

 

 

utanför kärnenergi-

 

 

 

 

 

 

 

området

2,4

2,5

2,6

2,6

2,8

3,0

3,2

Kommersiell verksamliet

7,9

4,8

4,5

4,1

3,4

2,1

0,8

Investeringar

2,0

3,7

4,5

8,4

9,0

9,8

10,6

Finansiella poster

4,7

3,0

4,3

0,6

 

59,9

56,8

59,5

63,3

67,9

71,8

75,7

Andra intäkter

 

 

 

 

 

 

 

Forskningsbidrag

8,8

9,5

8,0

8,6

9.2

9.9

10,7

Försäljnings- och

 

 

 

 

 

 

 

samar betsbidrag

32,2

46,4

49,9

51,7

57,0

62,5

68,9

 

41,0

55,9

57,9

60,3

66,2

72,4

79,6

Total omslutning

100,9

112,7

117,4

123,6

134,1

144,2

155,3

I följande sammanstäUning redovisas statsanslagets användning för kämenergitekniskt forsknings- och utvecklings­arbete (i milj. kr.).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


Utfall        Prognos 1971/72     1972/73


Beräknat i ny femårsplan

1973/74  1974/75  1975/76  1976/77  1977/78


 


3,5 8,5 1,8

4,7

1,3

3,6

2,6

42,8

4,6

10,8

2,0

4,6

1,3

2,9

5,5 52,7

Bränslecykeln Säkerhetsverksamhet Lättvattenreaktorer, därav för

a)  konstruktions­material

b)  bränsleelement

c)      reaktorfysik

d) korrosion och
vattenkemi

e) reglering och
instrumentering

f)  Värmeteknik och
komponenter

Andra reaktorsystem


10.8     6,5
7,0    10,3

21.9    23,4

3,7 8,2

2,2

4.3

0,9

2,6

3,2

42,9


5,5 4,9 7,0 10,4 12,8 14,0 24,4    25,4    26,2

4,4 9,8 2,0

4,8

1,4

3,0

4,5

47,6

4,2 8,7 2,1

5,0

1,4

3,0

3,3

43,6


8,1 15,1

27,2

4,8

11,9

1,9

4,6 1,3

2,7

6,5

56,9


9,3 16,2 28,1

5,0

12,9

1,8

4,5

1,3

2,6

7,5

61,1


Bolagets insatser när det gäller bränslecykeln avser, fömtom utveck­lingsarbete rörande utvinning av uran, även utredningar rörande an­rikning, upparbetning av använt bränsle och återanvändning av i reak­torer alstrat plutonium.

Bolagets säkerhetsverksamhet omfattar strålskyddsservice, industri­skydd, emissions- och immissionskontroU samt reaktorsäkerhet. I inter­nationellt samarbete genomförs säkerhetsexperiment i Marviken. Särskild uppmärksamhet ägnas åt bränslehaverier.

På materialområdet koncentreras bolagets forsknings- och utveck­lingsarbete till två för reaktoremas säkerhet och driftduglighet väsent­liga fält, nämligen stål för reaktortankar och primärkrets samt zirkonium-legeringar för bränslekapsling.

Inom hränsleområdet undersöks faktorer som begränsar bränslets funktion och livslängd. Arbetet bedrivs i samarbete med bl. a. Asea-Atom.

Reaktorfysikaliska undersökningar utförs främst i samarbete med Asea-Atom och kraftföretagen. Bolaget har en omfattande verksamhet på området korrosion och vattenkemi. Bestrålningsförsök genomförs i R 2-reaktorn. Insatserna på värmeteknik och komponenter gäller bl. a. verifikation av betongtankars egenskaper och beräkningsprogram för värmeteknisk dimensionering av härdar.

Bolaget följer uppmärksamt utvecklingen beträffande gaskylda hög­temperaturreaktorer och snabba reaktorer. Samarbete har etablerats med utländska tillverkare.

Bolagets forskningsverksamhet utanför kärn­energiområdet finansieras huvudsakligen genom anslag från STU, statens råd för atomforskning och statens naturvetenskapliga forsk-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                89

ningsråd. Verksamheten är fördelad på fasta tillståndets fysik, neutron­forskning, magnetohydrodynamik och kärnkemi. Vissa baskostnader för forskningen bestrids från bolagets statsanslag.

Atomenergi föreslår i samråd med STU att STU:s ramanslag för kärnteknisk forskning den 1 juli 1973 ersätts av ett statsanslag direkt tUl bolaget. För budgetåret 1973/74 uppskattar bolaget medelsbehovet under ett sådant anslag tUl 4,6 mUj. kr.

Atomenergi föreslår vidare tillsammans med styrelsen för forsk­ningsrådens laboratorium i Studsvik, att huvudmannaskapet för labora­toriet överförs till bolaget. För budgetåret 1973/74 hemställer bolaget om ett anslag av 1,1 mUj. kr. för drift av laboratoriet och täckande av vissa avgifter för utnyttjandet av reaktorerna R 2 och R 2-0. Bolaget och styrelsen för laboratoriet föreslår även att forskningsrådens laboratorie­lokaler i Studsvik den 1 juli 1973 överförs från statens allmänna fas­tighetsfond till Atomenergi.

För att kunna genomföra definierade projekt av gemensamt intresse för flera parter har bolaget slutit avtal med olika samarbetspar-t e r. Bolaget tillförs på detta sätt inkomster i form av kontanta andels­bidrag. De pågående säkerhetsexperimenten i Marviken har kostnads­beräknats till ca 9 milj. kr. för en tvåårsperiod. Bolagets samarbetsparter svarar för ca 85 % av kostnaderna. Atomenergi har vidare träffat ett tre­årigt avtal med Asea-Atom avseende samfinansierat utvecklingsarbete för lättvattenreaktorer och deras bränsle. Särskild överenskommelse har dessutom träffats med statens vattenfallsverk beträffande uranutvin­ningen i Ranstad (jfr E 16).

Intäktema från Atomenergis kommersiella verk­samhet ger ett betydande tillskott till bolagets finansiering. För­säljningen omfattar främst tjänster till kärnkraftindustrin inom och utom landet. Vidare bedriver bolaget bl. a. tillverkning och försäljning av radioaktiva isotoper. Bolaget tillgodoser f. n. ca 75 % av det svenska isotopbehovet.

Enligt bolagets bedömning är det nödvändigt att modernisera u t-rustningen vid forskningsstationen i Studsvik. Det bör ske bl. a. genom anskaffning av avancerad apparatur för material­forskning och komplettering av befintiiga laboratorieutrustningar.

Departementschefen

En omfattande utbyggnad av kärnkraften genomförs f. n. i Sverige. För att kärnkraftprogrammet skall kunna förverkligas, krävs bl. a. ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete. Huvudparten av detta ar­bete utförs vid AB Atomenergis forskningsstation i Studsvik.

Bolagets personal har hög kompetens inom ett flertal specialområden. Den har tillgång tUl en kvalificerad och för svenska förhållanden delvis unik utrustning, i vilken ingår bl. a. materialprovnings- och forsknings-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                90

reaktom R 2, laboratorier för undersökning och hantering av aktivt ma­terial och tyngre anläggningar för försök inom säkerhetsområdet. Ett nytt materialforskningslaboratorium togs i bruk i Studsvik under hösten 1971.

Bolaget har träffat ett treårigt samarbetsavtal med Asea-Atom om ut­vecklingsarbeten på lättvattenreaktorer. Detta avtal kommer att befrämja ett rationellt utnyttjande av bägge parters resurser.

Atomenergi föreslog hösten 1971 att särskilda medel skulle anslås till ett svenskt program rörande kärnkraftens säkerhets- och miljöfrågor. Ett sådant program kommer nu att förverkligas. Det genomförs under en period av högst fyra år, räknat fr. o. m. den 1 januari 1973, och skall avse forskning och utveckling av betydelse för bedömning av kraftreak­torers, främst lättvattenreaktorers, säkerhet och inverkan på miljön, såvitt avser radioaktiva utsläpp. Jag har tidigare (s. 52) lämnat en närmare redogörelse för denna fråga. Atomenergi har i ett avtal den 27 okto­ber 1972 med staten förbundit sig att på vissa angivna vUlkor medverka i programmet.

AB Kärnkraftutbildning kommer att förlägga en del av sin verksam­het till Studsvik, där en reaktorsimulatoranläggning skall byggas. ASEA svarar för leveransen av anläggningen. Atomenergi deltar i projektet. Jag finner det tillfredsställande att anläggningarna i Studsvik i stigande utsträckning kommer till användning för utbildningsändamål.

Riktlinjer för den statsfinansierade verksamheten inom bolaget under budgetåren 1970/71—1974/75 godkändes av 1970 års riksdag (prop. 1970: 1 bU. 15 s. 97, SU 1970: 13, rskr 1970: 13). Kärnkraftutbyggna­den har emellertid blivit mera omfattande än som kunde förutses när riktUnjema fastställdes. Mot denna bakgrund har bolaget utarbetat ett förslag tUl ny långtidsplan, avseende femårsperioden 1973/74—1977/78. Planen innebär att bolagets personal och materiella resurser vidmakthålls på ungefär nuvarande nivå. Planen stöds av bolagets programråd.

Jag anser att verksamheten vid forskningsstationen i Studsvik bör ha en hög vetenskaplig och teknisk nivå. Förslaget till långtidsplan behöver dock övervägas ytterligare och jag är inte beredd att nu ta ställning tiU ett nytt program.

Enligt uppgifter som jag mot denna bakgrund under hand inhämtat från bolaget är det under budgetåret 1973/74 önskvärt med en viss särskild förnyelse av utrustning och anskaffning av försöksanordningar, bl. a. för arbeten inom säkerhetsområdet. Denna förnyelse beräknas kunna finansieras med medel, som frigörs genom omdisposltioner och rationaliseringsåtgärder.

Atomenergi, som är en av delägarna i kraftvärmeverket i Agesta, undersöker förutsättningarna att lägga ned driften vid verket den 1 juli 1974, då nuvarande driftavtal mellan bolaget och statens vattenfallsverk löper ut. Genom försäljning av Atomenergi tillhörig egendom i Agesta-anläggningen skulle, efter avräkning av avvecklingskostnaderna, medel


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                               91

frigöras. Genom användning av sådana medel kan nyss nämnda förnyel­se av bolagets utrustning m. m. åstadkommas. Det föreligger således möjligheter för bolaget att under budgetåret 1973/74 erhålla ett extra tillskott som medger en verksamhet med i huvudsak oförändrade reala resurser, vilket jag finner angeläget. EnUgt vad jag inhämtat, avser bolaget att senast den 15 februari 1973 lägga fram en redovisning till Kungl. Maj:t för förutsättningarna att avyttra tillgångarna i Agesta. Bolaget avser även att lägga fram förslag till Kungl. Maj:t om använd­ningen av medlen. Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter om medlens disposition.

Jag är inte nu beredd att biträda förslaget, att de av STU anvisade medlen för kärnteknisk forskning skall ersättas med ett särskUt stats­anslag till Atomenergi. Medel för ändamålet har liksom tidigare be­räknats under anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forsk­ning och utveckling (E 1). Efter samråd med statsrådet Sven Moberg, som tidigare denna dag (prop. 1973: 1 bil. 10 s. 410) behandlat frågan om formema för bestridande av vissa kostnader för driften vid forsk­ningsrådens laboratorium i Studsvik, anser jag det inte föreligga förut­sättningar att låta bolaget överta ansvaret för verksamheten vid labora­toriet den I juli 1973.

Bolagets uppdragsverksamhet har expanderat kraftigt under senare år och tillfört bolaget betydande inkomster. Dessa hänför sig framför allt till bestrålningsuppdrag från in- och utiändska företag och organisatio­ner.

På grand av hård intemationeU konkurrens är prisnivån för vissa produktgrapper pressad. Det har medfört låg kostnadstäckning för en del av bolagets tUlverkning. Jag finner det angeläget att bolaget med särskild uppmärksamhet följer kostnadsutvecklingen för sin instmment-tUlverkning.

Bolaget svarar f. n. för ca 75 % av de svenska isotopleveransema. I skrivelse den 22 september 1972 har bolaget lagt fram förslag an­gående bl. a. tillverkningen av radioaktiva isotoper för medicinskt brak. Jag är inte beredd att nu ta stäUning till förslaget.

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 49 800 000 kr.

E 15. Internationellt atomenergisamarbete

1971/72 Utgift           4 394 497

1972/73 Anslag         4 240 000

1973/74 Förslag         5 200 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                92

Från anslaget bestrids främst Sveriges kostnader för deltagande i verksamheten inom det Internationella atomenergiorganet (lAEA), kost­nader för vissa projekt inom det av OECD bUdade atomenergiorganet (NEA, tidigare ENEA) och för nordiskt samarbete på atomenergiom­rådet. I övrigt bestrids från anslaget bl. a. resekostnader m. m. i sam­band med intemationella atomenergisammanträden. De största kost­naderna hänför sig tUl Sveriges medverkan i NEA-projekten Halden och Dragon. Utgifter för resp. budgetår redovisas i följande sammanställ­ning (i 1 000-tal kr.).

 

 

1971/72

1972/73

1973/74

Beräknad

ändring

1973/74

1, L\EA

1311

1500

1650

+    150

2, Halden

711

830

940

-1-    110

3. Dragon

1394

1410

1600

+    190

4, Nordiskt

 

 

 

 

samarbete

268

250

300

+      50

5. Snabba

 

 

 

 

reaktorer

130

130

of.

6. Urananrikning

280

280

of.

7, Övrigt

710

300

300

of

Summa utgifter

4 394

4 700

5 200

-f    500

Anslag

4 100

4 240

5 200

+    960

En närmare redogörelse för vissa av projekten har lämnats i prop. 1970: 1 (bU. 15 s. 99).

AB Atomenergi har redovisat vissa förslag beträffande medelsbehovet för budgetåret 1973/74 enligt följande.

1.      Sveriges bidrag tUl IAEA:s reguljära budget och allmänna fond samt kostnader för dokumentationssystemet INIS har beräknats med ledning av styrelsens förslag tUl generalkonferensen hösten 1972. Bl. a. beräknas bidraget för INIS öka med 45 000 kr. tUl 140 000 kr.

2.      Sveriges bidrag enligt treårsavtal den 1 januari 1970—den 31 decem­ber 1972 uppgår tUl totalt 2,3 mUj. kr. Med stöd av Kungl. Maj:ts be­myndigande den 14 september 1972 har avtal slutits öm förlängning av samarbetet. Sveriges bidrag enligt det nya avtalet, som avser perioden den 1 januari 1973den 31 december 1975, utgör sammanlagt 2,7 milj. kr.

 

3.         Sveriges bidrag enligt treårsavtal den 1 april 1970—den 31 mars 1973 uppgår sammanlagt tUl 3,8 milj. kr. Med stöd av Kungl. Mai:ts bemyndigande den 1 december 1972 har avtal träffats om förlängning av samarbetet. Sveriges bidrag enligt det nya avtalet, som avser tiden den 1 aprU 1973—den 31 mars 1976, utgör totalt 4,7 milj. kr.

4.         Beloppet avser huvudsakligen kostnader för nordiskt samarbete på kärnenergiområdet och för svenskt deltagande i en nordisk arbets­gmpp rörande reaktorsäkerhet.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                               93

5.         Beloppet avser kostnader för visst internationellt samarbete (jfr prop. 1972: 1 bU. 15 s. 79).

6.         Beloppet avser Sveriges bidrag till en gemensam europeisk studie beträffande fömtsättningama för att uppföra en anläggning för uran­anrikning i Europa. Atomenergi beräknar preliminärt medelsbehovet tUl 400 000 kr. för budgetåret 1972/73 och 450 000 kr. för budgetåret 1973/74.

7.         Beloppet avser kostnader för dels resor, dels anordnande av kon­ferenser m. m. 1 Sverige.

Departementschefen

De arbeten som med svenskt stöd och enligt långsiktiga åtaganden bedrivs på NEA-projekten Halden, Dragon och Eurochemic utgör för Sveriges del värdefulla komplement till det inhemska utvecklingspro­grammet. Avtal har under år 1972 träffats om förlängning av samarbetet rörande Halden- och Dragonprojekten för ytterligare en treårsperiod. Det nordiska samarbetet på atomenergiområdet har givit positiva erfa­renheter.

Vid min anmälan av anslaget Atomenergiverksamhet inom Aktie­bolaget Atomenergi för budgetåret 1972/73 (prop. 1972: 1 bU. 15 s. 79) har jag redogjort för frägan om fortsatta insatser på snabbreaktorom-rådet. I enlighet med vad jag därvid förordat bör eventuella informa­tionsavgifter bestridas från förevarande anslag.

Atomenergi har den 10 oktober 1972 träffat överenskommelse med vissa utiändska företag om ett svenskt deltagande i ett intemationellt samarbetsprojekt på urananrikningsområdet (Eurodif). Projektet avser studier under en tvåårsperiod av fömtsättningama för att i Västeuropa uppföra en gemensam stor gasdiffusionsanläggnlng för urananrikning. Sedan denna förstudie utförts, får frågan om svenskt engagemang på detta område prövas i vederbörlig ordning. Kostnaderna för Atom­energis medlemsbidrag beräknas nu tUl ca 560 000 kr., varav cirka hälften skall inbetalas under innevarande budgetår. I enlighet med vad jag anfört i prop. 1972: 57 angående Sveriges försörjning med kärn­bränsle (s. 31) bör medel för ändamålet kunna disponeras från före­varande anslag. Detta Innebär, att anslaget kan komma att överskridas med motsvarande belopp innevarande budgetår.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Internationellt atomenergisamarbete för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 5 200 000 kr.

E 16. Utvecklingsarbete rörande utvinning av uran

1971/72 Utgift           8100 000               Reservation                      

1972/73 Anslag         6 000 000

1973/74 Förslag         2 500 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                               94

Från anslaget bestrids bl. a. kostnadema för ett utvecklingsarbete rö­rande utvinning av uran i Ranstad. Arbetet syftar till att genom utveck­lingsarbete i anslutning tUl AB Atomenergis uranverk i Ranstad ge un­derlag för ett beslut om en eventuell framtida produktion av uran ur de mellansvenska skiffrarna. För att bekräfta utvecklingsmöjlighetema och undersöka de ekonomiska fömtsättningarna för en exploatering av Ran-stadfyndigheten har Atomenergi ingått ett samarbetsavtal med statens vattenfallsverk. Enligt avtalet skall parterna med delad finansiering un­der en treårsperiod gemensamt bearbeta frågorna och ta stäUning till den fortsatta verksamheten (prop. 1972: 57, NU 1972: 39, rskr 1972: 200).

Medel från anslaget används även för att finansiera arbeten på att preliminärt bedöma exploateringsförutsättningarna för uranmalmer, som påträffas utanför Ranstadsområdet.

AB Atomenergi

För Atomenergis statsfinansierade verksamhet har bolaget lagt fram ett förslag tiU plan för femårsperioden 1973/74—1977/78. Planen behandlar bl. a. uranförsörjnmgen och har i korthet redovisats under anslaget Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi (E 14).

Bolaget har sedan många år bedrivit tekniskt utvecklingsarbete och undersökt förutsättningarna att utnyttja de stora men låghaltiga uran-tillgångarna i de mellansvenska skiffrarna. Arbetet har enligt bolaget va­rit framgångsrikt från teknisk synpunkt och har bekräftat att uranfyn-digheterna vid Ranstad kan bli av betydelse för 1980-talets bränsleför­sörjning.

Bolaget uppskattar medelsbehovet för budgetåret 1973/74 tUl 2,5 mUj. kr.

Departementschefen

Jag beräknar Atomenergis medelsbehov för Ranstadsarbetena under budgetåret 1973/74 tUl 2,2 milj. kr. Liksom hittills bör inom ramen för detta anslag finnas möjlighet att finansiera arbeten för preliminär be­dömning av exploaterLngsfömtsättningar för andra uranmalmstyper, som kan komma fram vid inhemsk prospektering. Kostnaden härför beräknar jag tUl 300 000 kr. Anslaget bör alltså tas upp med 2,5 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Utvecklingsarbete rörande utvinning av uran för budget­året 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.

E 17. Europeiskt rymdsamarbete m. m.

1972/73 Anslag        13 206 000 1973/74 Förslag       20 269 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                95

Statens delegation för rymdverksamhet, som inrättades den 1 juli 1972 (prop. 1972: 48, NU 1972: 37, rskr 1972: 216), har tUl uppgift att svara för utformning och organisation av den svenska rymdverk­samheten. Det åligger delegationen att i samverkan med berörda myn­digheter, institutioner och företag samordna tillämpnings- och grund­forskningsverksamhet samt att ställa samman och redovisa underlag för statsmakternas ställningstaganden och långsiktiga planering av svensk rymdverksamhet. Delegationen är svenskt beredningsorgan för kontakter med den europeiska rymdforskningsorganisationen (ESRO) och andra internationella rymdorganisationer. Den har från statens na­turvetenskapliga forskningsråd och styrelsen för teknisk utveckling (STU) tagit över uppgiften att fördela de för den inhemska rymdverk­samheten tillgängUga resurserna.

Delegationen består av nio ledamöter. Kungl. Maj:t har den 7 juni 1972 utfärdat instmktion för delegationen.

Delegationens verkställande uppgifter har anförtrotts ett statsägt aktiebolag. Svenska rymdaktiebolaget. Bolaget har till uppgift att verk­ställa det svenska sondraketprogrammet, svara för driften av sondraket­försöksplatsen ESRANGE, svara för vissa sekretariats- och utrednings­uppgifter åt delegationen samt vidtaga åtgärder för att främja internatio­nell marknadsföring av svensk rymdteknisk kompetens vid företag och statliga institutioner.

Rymddelegationens verksamhet bedrivs enligt programbudgetprinci-per med t. v. följande program och delprogram.

Program 1.Myndighetsuppgifter Delprogram:

a)         Sekretariatsfunktioner

b)   ESRO-bevakning

c)         Övrig intemationeU rymdverksamhet

d)  Informationstjänst

Program 2. Rymdforskning Delprogram:

a)         Deltagande i ESRO:s vetenskapliga program

b)   ESRANGE specialprojekt

c)         Nationell rymdforskning (sondraketverksamhet m. m.)

Program 3. Rymdtillämpningar Delprogram:

a)        Deltagande i ESRO:s grundprogram

b)   Deltagande i ESRO:s tUlämpningsprogram

c)        Nationella rymdtillämpningar

Delprogrammen 3a och 3b avser deltagande i ESRO:s grund- och tUlämpningsprogram enligt riksdagens beslut våren 1972 (prop. 1972: 48, NU 1972: 37, rskr 1972: 216).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


96


Delegationens verksamhet under program 1 och 3 finansieras från dels förevarande anslag, dels vissa bidrag från industrin, dels reserva­tionsanslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling. Verksamheten under program 2 finansieras från dels anslag under åttonde huvudtiteln (prop. 1973: 1 bil. 10 E 48 och E 51), dels reservationsanslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling, dels vissa bidrag från ESRO. En redovisning för finan­sieringen har lämnats i prop. 1972: 48 (s. 36).

 

 

Program

1972/73»

1973/74 Beräknar

 

 

Delega­tionen

Departe­ments­chefen

 

 

Belopp i 1 000-tal kr.

 

1. Myndighetsuppgifter 3. Rymdtillämpningar

500 13 206

1 507 19719

1050 19719

Summa kostnader

13 706

21226

20 769

Avgår beräknade bidrag från industrin

500

500

500

Anslag

13 206

20 726

20 269

1 Beräknat enligt prop. 1972: 48, NU 1972: 37, rskr 1972: 216.

Delegationen för rymdverksamhet

Program 1. Myndighetsuppgifter

Delegationen beräknar kostnadema för budgetåret 1972/73 till 1 165 000 kr., vilket motsvarar kostnaderna för den verksamhet som budgetåret 1971/72 genomfördes inom utrikes-, utbildnings- och in­dustridepartementen, svenska ESRO-kommittén, statens naturvetenskap­liga forskningsråd, STU och Rymdtekniska gruppen vid AB Teleplan, vartUI kommer kostnaderna för de uppgifter som tillkommit sedan dele­gationen inrättades. För budgetåret 1973/74 föreslår delegationen att främst bevakningen av ESRO:s tillämpningsprogram ökas. Med hänsyn även till kostnadsutvecklingen beräknar delegationen kostnadema un­der detta program för nästa budgetår till sammanlagt 1 507 000 kr.

Program 3. Rymdtillämpningar

Delegationen föreslår ingen förändring i Sveriges deltagande i ESRO:s grundprogram och tillämpningsprogram. Kostnaderna beräknas för in­nevarande budgetår tiU 14 929 000 kr. För budgetåret 1973/74 beräknas kostnadema till 19 719 000 kr.

För    nationeU    rymdtillämpningsverksamhet    avseende    fjärranalys


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                               97

(remote sensing) har delegationen disponerat 200 000 kr. från anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling. Be­loppet bör nästa budgetår ökas med 470 000 kr.

Departementschefen

Genom tiUkomsten av statens delegation för rymdverksamhet har re­surserna på rymdområdet samordnats och ett effektivt instrument ska­pats för Sveriges handlande på detta område.

Fortsatta överläggningar inom den europeiska rymdkonferensen har i december 1972 lett till enighet om önskemålet av en rationalisering bl. a. genom en samordning av nationella verksamheter med det gemen­samma europeiska programmet. Konferensens avsikt är vidare att under loppet av år 1973 skapa en enda gemensam europeisk organisation som väsentiigen torde komma att bygga på ESRO. De ESRO-program som Sverige deltar 1 väntas inte komma att bli påverkade genom den avsedda omorganisationen.

Delegationens förslag avseende Sveriges bidrag tiU ESRO:s tillämp­ningsprogram under programmet RyindtiUämpningar följer de riktlinjer som riksdagen godkänt förra året. Jag godtar delegationens beräkning i detta stycke. Medel för nationell rymdteknisk tillämpningsverksamhet, som f. n. avser fjärranalys (remote sensing), har jag beräknat under an­slaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveck­ling (E 1).

Sverige har den 29 september 1972, med förbehåll för riksdagens god­kännande, undertecknat ett avtal om ett meteorologiskt satellitprojekt (prop. 1972: 48 s. 28). Jag förordar att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att godkänna detta avtal.

Under programmet Myndighetsuppgifter beräknar jag ökade medel särskUt för uppföljning av ESRO:s tillämpningsprogram samt för ökade kostnader för delegationens administration. Uppföljningen av ESRO:s tillämpningsprogram bör genomföras i nära samarbete med berörd svensk industri.

Vid delegationen finns f. n. en tjänst för verkställande ledamot med arvode motsvarande lönen i lönegrad C 2. Denna tjänst bör bytas ut mot en extra ordinarie tjänst i samma lönegrad, personlig för departements­rådet H. Håkansson.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  bemyndiga Kungl. Maj:t att vid statens delegation för rymd­verksamhet inrätta en tjänst för verkställande ledamot i Ce 2,

2.  godkänna det den 29 september 1972 undertecknade avtalet om ett meteorologiskt satellitprojekt,

3.  tiU Europeiskt rymdsamarbete m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 20 269 000 kr.

7   Ri/;sdagen 1973.1 saml. Nr 1. BUaga 15


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                            98

E 18. Nordisk fond för teknologi och industriell utveckling

Nytt anslag (förslag) 4 500 000

Nordiska ministerrådet fastställde slutiigt vid sammanträde i Stock­holm den 11 december 1972 ett handlingsprogram för det fortsatta nordiska samarbetet på bl. a. det industri- och energipolitiska områ­det. I handlingsprogrammet ingår att en nordisk fond för teknologi och industriell utveckling skall upprättas. Fonden skall främja teknisk och därmed sammanhängande forskning och utvecklingsarbete av ge­mensamt intresse för två eller flera nordiska länder. Vid starten avses fonden bli tillförd 10 mUj. svenska kr., varav Sverige skall svara för 4,5 milj. kr., eftersom ländernas bidrag förutsätts utgå i förhållande till bruttonationalproduktens storlek i resp. land. Enighet har vidare upp­nåtts om att fonden i allt bör tillföras 50 milj. svenska kr. och att ministerrådet skall kunna fatta beslut inom denna ram. Vid förhand­lingarna i ministerrådet har förutsatts att fonden senare efter behov skall kunna tillföras ytterligare medel.

Utöver att lämna bidrag tUl finansieringen av forskningsprojekt inom fondens verksamhetsområde skall fonden kunna ställa garantier eller lämna lån på fördelaktiga villkor. Det skall också åligga fonden att stödja internationella projekt av gemensamt nordiskt intresse, om detta kan anses önskvärt från nordisk synpunkt. Fonden skall ledas av en styrelse bestående av sex medlemmar. Av dessa skall vart och ett av de nordiska länderna utse en medlem, medan en medlem utan rösträtt skall utses av Nordforsk, som är ett nordiskt samarbetsorgan på det tekniska och därtill angränsande naturvetenskapliga området. Härige­nom avser man att säkerställa en samordning mellan fondens och Nord-forsks verksamhet. Nordiska ministerrådet skall fastställa allmänna riktlinjer för fondens verksamhet. Ministerrådet skall vidare årligen besluta om de allmänna prioriteringar som skall tUlämpas i fondens verksamhet.

Vid Nordiska ministerrådets nyssnämnda sammanträde beslöts vida­re att medel för fondens verksamhet — under förutsättning av riksda­garnas godkännande — skulle ställas till förfogande fr. o. m. den 1 juli 1973 och att en interimistisk fondstyrelse skulle utses av regering­arna och Nordforsk före den 15 januari 1973.

Nordiska ministerrådet har låtit utarbeta ett förslag till stadgar för fonden. Förslaget har bilagts den berättelse rörande det nordiska sam­arbetet under år 1972 som Nordiska ministerrådet utarbetat till Nor­diska rådets tjugoförsta session. Ministerrådet avser att anta stadgar för fonden i samband med Nordiska rådets session. Stadgarna kommer därefter att redovisas för riksdagen.

För Sveriges bidrag till en nordisk fond för teknologi och industriell utveckling, vilket för budgetåret 1973/74 alltså avses utgöra 4,5 milj. kr..


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                               99

bör i riksstaten uppföras ett särskilt reservationsanslag. I avvaktan på att stadgarna för fonden m. m. kan redovisas för riksdagen, bör anslaget tas upp med preliminärt belopp.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Nordisk fond för teknologi och industriell utveckling för budgetåret 1973/74 beräkna ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                               100

F. DOMÄNVERKET

I samband med budgetreformen år 1912 blev dåvarande domänsty-relsen affärsdrivande verk. Den nuvarande benämningen domänverket, som gemensam beteckning för domänstyrelsen och den lokala skogs­förvaltningen, tillkom år 1921.

I beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968: 103, JoU 1968: 32, rskr 1968: 269) fastställdes vissa nya riktiinjer för domänverkets verksam­het. Enligt dessa skall verket med sikte på ett gott ekonomiskt utnytt­jande driva skogsbruk på den fasta egendom som hör till domänverkets fond, i övrigt förvalta denna egendom och andra tillgångar som hör till fonden samt förvalta och öva tiUsyn över vissa andra allmänna skogar och ecklesiastika boställens skogar. Det statliga skogsbruket skall dri­vas uthålligt, affärsmässigt och effektivt.

Riksdagens beslut syftade också tUl samordning av statens skogs­bruk och skogsindustri. Det gemensamma målet för verksamheten vid domänverket och AB Statens skogsindustrier (Assi) skall vara att på sikt åstadkomma bästa möjliga samlade ekonomiska utbyte och därvid prestera ett ur företagsekonomisk synvinkel rimligt årsresultat.

Fr. o. m. år 1969 leds domänverket av en särskild verksstyrelse. Den­na består av chefen för domänverket, verkställande direktören i Assi och fyra andra ledamöter som Kungl. Maj:t utser särskilt.

Styrelsen består tUl övervägande del av samma personer som ingår i Assi;s styrelse. Detta långtgående personsamband i styrelserna är ett viktigt led i samordningen mellan de båda företagen.

Chef för domänverket är en generaldirektör med en överdirektör som ställföreträdare. Verkets centrala förvaltning är uppdelad på fem huvudenheter: försäljningsavdelning, driftsavdelning, rationaliserings­avdelning, ekonomiavdelning och personalavdelning. Den lokala skogs­förvaltningen är indelad i 8 distrikt, vilka i sin tur är uppdelade i sam­manlagt 68 revir och 3 domänområden.

Under år 1971 har statsmakterna fattat beslut om omlokalisering av verkets centrala förvaltning tUl Falun/Borlängeområdet (prop. 1971: 29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196).

Antalet anställda inom domänverket de senaste fem åren framgår av följande sammanställning.

1967          1968          1969          1970          1971

Anställda                      8 000         7 450          6 990          7 140          6 800


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                           101

Domänverkets skogsmarksinnehav, exkl. renbetesfjällens skogar och nationalparkerna, uppgår till i runt tal 4 milj. hektar produktiv skogs­mark, varav ca 0,5 milj. hektar är belägna ovanför skogsodlingsgrän­sen. Verkets skogsmarksinnehav utgör ca 18 % av landets produktiva skogsmark.

Domänverkets försäljning av skogsprodukter består av skog på rot och upparbetat virke. Efter hand har en förskjutning skett från rot­försäljningar mot egna avverkningar främst beroende på önskemålet att tiU skogen knyta fast personal.

Domänverkets försäljning av virke under de senaste fem åren fram­går av följande sammanställning.

1967            1968            1969            1970            1971

Milj.m'sk             7,6              8,1              8,3              8,5              8,6

Av den totala försäljningen år 1971 på 8,6 milj. skogskubikmeter utgjordes 0,7 milj. av rotförsäljning, medan återstående 7,9 milj., be­stod av upparbetat virke.

Domänverkets ekonomiska ställning under åren 1967—1971 framgår av följande sammanställning (i milj. kr.).

1967       1968       1969       1970        1971

113,0 62,4

333,0 23,7

112,1 81,8

325,1 42,8

145,9 56,9

387,2 41,6

201,4 42,5

408,0 39,3

241,8 35,3

446,2 46,0

532,1

561,8

631,6

691,2

769,3

29,1

50,0

453,0

52,9

46,0

462,9

51,4

18,0

562,2

80,6

20,0

590,6

125,6

39,9

603,8

Omsättningstillgångar exkl. lager Lager och varor i arbete Fysiska anläggningstUlgångar FinansieUa anläggningstillgångar

Balansomslutning

Korta skulder'

Rörlig kredit

Eget kapital (statskapital)

' Inkl. redovisad vinst att inleverera till staten.

Det bokförda värdet av verkets skogs- och jordbruksfastigheter upp­gick år 1971 tiU 430 milj. kr. Motsvarande taxeringsvärde uppgick tUl 1 784 milj. kr. Bland anläggningstillgångarna ingår aktier i Hjälmare kanal och Jäders Bruk AB, AB Orrefors skogar, Mjölsefalls AB, Alster­fors Skogs- och Sågverks AB, Skogsdon AB och AB Södertomter till­sammans bokförda med ett värde av 46 milj. kr. år 1971. Den stora ökningen av bokföringsvärdet för fysiska anläggningstUlgångar meUan åren 1968 och 1969 hänför sig till den uppskrivning av dessa tillgångar som skedde vid utgången av år 1968 i samband med ändrade regler för avskrivningar.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                              102

Domänverkets eget kapital bestod t. o. m. år 1968 av dels det stats­kapital som verket har att förvalta under domänfonden, dels förnyelse­fonden för återväxtkostnader. Dessutom ingick ett par mindre fonder.

I enlighet med nämnda ändrade grunder för domänverkets förvalt­ning av statens skogar har den under domänfonden redovisade mark­fonden upplösts den 31 december 1968. Behållningen inom fonden har överförts till en nyinrättad investeringsfond. Vidare har den 1 januari 1969 en dispositionsfond inrättats.

Den 31 december 1968 upplöstes även domänverkets förnyelsefond för återväxtkostnader m. m. Behållningen under sistnämnda fond har fördelats med 1/6 på investeringsfonden och 5/6 på dispositionsfonden.

Kungl. Maj:t har den 29 juni 1970 på grundval av ekonomisk fem­årsplan för domänverket 1970—1974 fastställt ett årligt avkastningskrav på 23 milj. kr., som skall inlevereras till statsverket under resp. ka­lenderår. Den del av vinsten som återstår sedan faststäUd avkastning från domänfonden tUlgodosetts skall föras till dispositionsfonden. Do­mänverket har full frihet att förfoga över dispositionsfondens medel.

Domänverkets ekonomiska resultat åren 1967—1971 framgår av föl­jande sammanställning (i milj. kr.).

 

 

1967

1968

1969

1970

1971

Omsättning

412,5

401,5

423,4

492,5

529,5

Prod.-, försäljnings-

 

 

 

 

 

och adm. kostnader

364,7

353,9

369,0

410,4

448,3

Rörelseresultat

47,8

47,6

54,4

82,1

81,2

Avskrivningar'

25,1

18,4

25,2

27,7

32,0

Finansiella och extra-

 

 

 

 

 

ordinära poster

-0,8

-1.7

-2,4

3,6

2,2

Resultat före dispositioner

 

 

 

 

 

och skatt

21,9

27,5

26,8

58,0

51,4

Dispositioner och avsätt-

 

 

 

 

 

ningar*

—7,4

—9,9

—2,6

—7,0

—5,6

Skatt

9,4

7,4

8.3

17,9

17,6

Redovisat resultat

5,1

10,2

15,9

33,1

28,2

Inlevererat till staten

18,0

5,1

22,2

22,9

23,0

Rörelseresultat i % av

 

 

 

 

 

omsätm.

11,6

11,9

12,8

16,7

15,3

Redovisat resultat i %

 

 

 

 

 

av i medeltal disponerat

 

 

 

 

 

statskapital

1,1

2,2

2,8

5,7

4,7

' Avskrivningar = investeringar t.o.m. 1968.

• Varav förändring i varulagerreserv 1967 — 6,2, 1968 — 5,8, 1969 — 2,6,1970 — 7,0 och 1971 — 2,6 milj. kr.

Av sammanställningen framgår att totala omsättningen år 1971 upp­gick till 529,5 milj. kr. mot 492,5 milj. kr. är 1970.

Resultatet före dispositioner och skatt blev 51,4 milj. kr år 1971. Till statsverket har under året inlevererats 23 milj. kr. motsvarande det av Kungl. Maj:t fastställda avkastningskravet.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                              103

Domänverkets   investeringsutveckling   under   perioden   1967—1971 framgår av följande sammanställning (i milj. kr.)

1967      1968      1969     1970     1971

Investering i maskiner och inventarier            13,5      11,3      12,8      27,8      40,3

Investering i byggnader och anläggningar     11,6        7,1        5,8        7,3      11,0

Av denna sammanställning framgår att de totala investeringarna un­der år 1971 uppgått tiU 51,3 milj. kr. mot 35,1 milj. kr. år 1970. Under senare år har en kontinuerlig förskjutning ägt rum från investeringar i hus- och vägbyggnad tUl investeringar i skogsmaskiner. I samman­ställningen ingår inte investeringskostnaden för ämbetsbyggnaden i Sol­na.

TUl skillnad från övriga affärsdrivande verk får domänverket inte något tillskott för investeringar över statsbudgeten. Verkets kreditbehov tillgodoses dels genom tillgång till rörlig kredit i riksgäldskontoret, som f. n. uppgår tiU högst 130 mUj. kr., dels genom att tillgängUga medel i investeringsfonden får disponeras. Fråga om höjning av den rörliga krediten med 45 milj. kr. kommer att anmälas senare denna dag (prop. 1973: 2 bU. 6).

Investeringsfonden får utnyttjas för inköp av fast egendom och till investeringar med en varaktighet av minst tio år, t. ex. byggnader och skogsbilvägar. Genom avsättning till värdeminskningskonto för investe­ringar håUs fondens kapital intakt. Dessutom skall köpeskiUingen för försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. tillföras investerings­fonden.

Uppläggningen av domänverkets finansiering av drifts- och kapital­utgifter medför att endast anslag av speciell natur redovisas i statsbud­geten.

F 1. Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal

1971/72 Utgift              144 269

1972/73 Anslag            134 000

1973/74 Förslag            136 000

Från anslaget bestrids ersättningar som föranleds av beslut av 1933 års riksdag (prop. 1933: 233, BaJoU 1933:1, rskr 1933: 269) angående indragning av viss personal vid domänverket.

Domänverket

Domänverket beräknar kostnaderna år 1973 till 281 000 kr., grundade på 1970 års pensionsvärden och för åren 1971—1973 gällande uppräk-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                              104

ning. Därav beräknas kyrkofonden enligt sedvanliga beräkningsgmn-der svara för 145 000 kr. Domänverket föreslår därför att anslaget upp­förs med 136 000 kr. för budgetåret 1973/74.

Departementschefen

Jag har ingen erinran mot domänverkets beräkning av medelsbe­hovet för nästa budgetår och föreslår därför att anslaget tas upp med 136 000 kr. Jag biträder vidare ett av domänverket lämnat förslag till fördelning enligt sedvanliga regler av de verkliga kostnaderna för år 1972 mellan anslaget och kyrkofonden.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     besluta att kyrkofonden skall för år 1972 ersätta domänverkets fond för utgifter för övertalig personal med 142 000 kr.,

2.     till Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 136 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                              105

KAPITALBUDGETEN

I, Statens affärsverksfonder

E. FÖRENADE FABRIKSVERKEN I. £: 1. Byggnader och utrustning

1971/72 Utgift          38 389 791              Behållning              13 816 782

1972/73 Anslag        43 900 000 1973/74 Förslag       23 200 000

Förenade fabriksverken inrättades som affärsdrivande verk år 1943 och fick sin nuvarande organisation efter beslut av 1965 års riksdag (prop. 1965: 119, SU 1965:163, rskr 1965: 398). Fabriksverken skall en­ligt sin instruktion (1965: 840, ändrad senast 1971: 812) bedriva utveck­Ung, tillverkning, försäljning och underhåll av försvarsmateriel, utveck­ling, tillverkning och försäljning av civila verkstadsprodukter samt tvät-terirörelse. I verkets uppgifter ingår även försäljning av övertalig och kasserad materiel för statens och andras räkning.

Fabriksverken förvaltar under fabriksverkens fond redovisade fabri­ker, verkstäder och tvätterier samt andra under fabriksverkens fond upp­tagna statiiga kapitaltiUgångar. Fabriksverken uppför anläggningar och byggnader som behövs för verket.

Fabriksverken uppbär och redovisar verkets inkomster samt bestrider därmed och med medel som i övrigt står till dess förfogande verkets ut­gifter.

I fabriksverken ingår följande nytillverkande fabriker, nämligen gevärsfaktoriet i EskUstuna, Åkers krutbmk, torpedverksta­den i Motala, beklädnadsverfcsfaden i Karlskrona samt animum'tions-gruppen som omfattar Zakrisdalsverken 1 Karlstad (MZ), Vingåkers­verken i Vingåker (MÅ), Gällöverken i Gällö och Vanäsverken i Karls­borg (MV). Av fabrikernas militära tillverkning kan nämnas finkalib­riga vapen och pansarvärnsvapen samt ammunition till dessa, robot-stridsdelar, raketer och torpeder. Av fabrikernas civila tillverkning kan nämnas kylsystem, luftkompressorer och styrväxlar för bilar. Vidare till­verkas uniformer för såväl militärt som civilt bruk.

Underhåll av försvarsmateriel utförs vid verkstäderna i Arboga (CVA) och Malmslätt (CVM). Arbogaverkstaden har en filial i Östersund. I Västerås och Visby finns fUialer till verkstaden i Malm­slätt. Underhållsuppgifter i fråga om försvarets telemateriel fullgörs även vid det halvstatiiga Telub AB i Växjö och vid verkets teleunderhålls-verkstad i Göteborg, som arrenderas av Telub.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                              106

Fabriksverkens tvätterirörelse bedrivs vid 15 tvätterier. Vid flertalet tvätterier finns anläggningar för kemisk tvätt. I anslutning till ett par av tvätterierna utförs skoreparationer. Tvätterierna betjänar stat­liga och landstingsägda sjukhus samt försvarets förband.

Försäljningen av övertalig och kasserad materiel bedrivs genom en sär­skUd enhet, överskottsförsäljningen. Försäljningen sker f. n. på fem platser i landet.

Fabriksverken förvaltar statens aktier och andra ägarandelar i Indu­stri AB Gelfa, Polfrost AB, Trivab konfektions AB, FFV sport AB (ti­digare Viking Sport Arms Co AB), Telub AB, KB Food Control AB & Co, Food Control AB, Innovations AB Projection KB, Innovation AB Projection, KB United Stiriing (Sweden) AB & Co, United Stiriing (Sweden) AB och Swedevelop Hospital Equipment AB.

Ekonomisk översikt m. m.

TUlgångarna i fabriksverkens fond (exkl. försvarets materielverks an­läggningar) uppgick den 30 juni 1972 tiU sammanlagt 793,3 milj. kr. Sedan skulderna frånräknats var fondens kapitalbehållning 319,2 milj. kr.

Fabriksverkens resultaträkningar för de tre senaste budgetåren fram­går av följande sammanställning (i 1 000-tal kr.)

 

 

1969/70

1970/71

1971/72

Intäkter

 

 

 

Rörelsen

35 179

33 069

47 076

Utdelning på aktier

367

367

367

Försäljning av anläggningstillgångar

1057

543

1 592

Nettoföriust

22 960

16 198

 

36 603

56 939

65 233

Kostnader

 

 

 

Avskrivningar pä fastigheter

3 271

4 090

4 164

Avskrivningar på maskiner

10 858

11 079

11661

Avskrivningar på aktier

7 840

1950

Räntenetto

432

744

2 155

Kostnader för utveckling, rationa-

 

 

 

lisering, marknadsföring m. m.

6 439

10 964

15 513

Ränta på fabriksverkens fond

15 398

Extraordinära kostnader

205

22 222

29 790

 

36 603

56 939

65 233

Sammanställningen visar en förbättring av rörelseresultatet under 1971/72 jämfört med året förut, vilket i huvudsak beror på högre fak­tureringsutfall. Liksom under budgetåret 1970/71 har verksamheten be­lastats med höga extraordinära kostnader till följd av en restriktiv värde­ring av tiUgångarna. Denna omständighet jämte kostnadsökningar har medfört att resultatet för budgetåret 1971/72 visar en förlust på 16


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


107


milj. kr., vilket dock är en förbättring med drygt 6 milj. kr. jämfört med resultatet för föregående budgetår.

Under året har tUl statsverket inlevererats avskrivningsmedel med 20,4 milj. kr. motsvarande avskrivningar på byggnader, maskiner och aktier.

Den fakturerade omsättningen vid fabriksverken uppgick under bud­getåret 1971/72 till 719,7 milj. kr., en ökning med 162,3 milj. kr. sedan föregående år. Av omsättningen hänförde sig 255 milj. kr. till de ny­tillverkande fabrikerna m. m., 299,1 milj. kr. till underhållsverkstäder­na, 118,3 milj. kr. till tvätterierna och 47,3 milj. kr. till överskottsför­säljningen.

Försvarets andel av faktureringen uppgick under budgetåret 1971/72 tUl 436,2 milj. kr.

Orderingången uppgick vid fabriker och verkstäder till 465,2 milj. kr. under budgetåret 1971/72, en ökning sedan föregående år med 15,5 milj. kr. Beställningarna från det svenska försvaret ökade med 34,2 milj. kr. till 397,9 milj. kr. Beställningarna av civila produkter minskade däremot från 33,6 milj. kr. till 29,4 milj. kr. Även orderingången på ex­port, avseende såväl mUitära som civila produkter minskade, nämligen från 52,4 milj. kr. till 37,9 milj. kr.

Orderingången under de senaste fem budgetåren för produkter från fabriker och verkstäder framgår av följande sammanställning (i milj. kr.)


Budgetår


Totalt


Försvarsmateriel


Civila produkter


 

 

 

inom

export

inom

export

 

 

landet

 

landet

 

1967/68

285,9

241,3

20,2

18,5

5,9

1968/69

400,3

358,1

14,3

23,9

4,0

1969/70

366,7

291,1

41,5

28,2

5,9

1970/71

449,8

363,7

49,0

33,7

3,4

1971/72

465,2

397,9

34,2

29,4

3,7

Vid utgången av budgetåret 1971/72 utgjorde försäljningsvärdet av inneliggande orderstock vid de nytillverkande fabrikema ca 470 milj. kr. Orderstocken för de skilda fabriksenhetema är starkt varierande. Sysselsättningen vid de nytillverkande fabrikerna är i hög grad beroen­de av försvarets disposition av tillgängliga medel. Vid torpedverkstaden och Zakrisdalsverken är sysselsättningen god. Vid t. ex. gevärsfaktoriet är beläggningen däremot långsiktigt otillfredsställande. Beklädnadsverk­staden har order t. o. m. våren 1973, varefter beläggningssituationen är ytterst oklar.

Orderstocken vid underhållsverkstäderna uppgick vid samma tidpunkt till ca 230 milj. kr. Beställningsvolymen förväntas till följd av minskat flygtidsuttag successivt nedgå med sysselsättningsminskning som följd.

Utvecklingen vid tvätterierna framgår av följande sammanställning.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                           108

 

Budgetår

Vattentvätt

Kemtvätt

Skoreparationer

Fakt. värde

 

Milj.

kg.

Milj.

kg

1000

par

Milj. kr.

1967/68

44,1

 

2,8

 

147

 

55,2

1968/69

52,9

 

2,9

 

160

 

70,2

1969/70

59,3

 

2,8

 

150

 

83,8

1970/71

64,5

 

2,7

 

130

 

98,1

1971/72

66,7

 

2,8

 

113

 

118,3

Sysselsättningen vid tvätterierna är tryggad genom långtidsavtal.

Medelsförbrukning under budgetåren 1971/72—1972/73

I följande sammanställning redovisas de investeringsmedel som under budgetåret 1971/72 stått tUl fabriksverkens förfogande och den om­fattning i vilken de tagits i anspråk (i 1 000-tal kr.).

Ingående              Anslag           Medelsförbrukning               Utgående

behållning                            ----------------------------- ----------- behållning

beräknad i        faktisk

prop. 1971:1

bil. 15

9 706                 42 500          46 800             38 390               13 817

Av sammanställningen framgår att investeringsramen för budget­året 1971/72 inte har utnyttjats, vUket innebär att utgående behåUning ökat från budgeterat 4,7 till 13,8 milj. kr. En närmare redogörelse för UtfaUet av investeringsverksamheten lämnas i det följande.

För budgetåret 1972/73 har investeringsramen fastställts till 43,6 kr. Fabriksverken har emellertid, då såväl arbetsmarknadsskäl som andra sakskäl motiverat ett tidigareläggande av två objekt vid CVA, begärt att med utnyttjande av konjunkturreservmedel få tidigarelägga erforder­liga arbeten kostnadsberäknade till 3,7 milj. kr. Eftersom det outnyttja­de beloppet vid utgången av budgetåret 1971/72 uppgick till 13,8 milj. kr. och anslaget för budgetåret 1972/73 utgör 43,9 milj. kr., står till­sammans 57,7 milj. kr. till förfogande under innevarande budgetår. Fabriksverken räknar med att investeringsramen på 43,6 milj. kr. skall bli helt utnyttjad och att dessutom föreslagna tidigarelagda objekt om 3,7 milj. kr. skall utföras under budgetåret. En behållning av (57,7— 43,6—3,7) 10,4 milj. kr. kan alltså förutses vid budgetårets utgång den 30 juni 1973.

Förenade fabriksverken

Investeringsprogram

Fabriksverken framhåller, att de problem, som karaktäriserat fabriks­verkens utveckling under så gott som hela 1960-talet, under budgetåret 1971/72 har utvecklats i en för verket ogynnsam riktning i snabbare takt än som kunnat förutses. Konsekvenserna av det av 1972 års riksdag fattade försvarsbeslutet (prop. 1972: 75, FöU 1972: 17, rskr 1972: 31)


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


109


kan ännu inte närmare anges. En minskning av beställningarna i förhål­lande till den tidigare långtidsprognosen måste emellertid fömtses. Det ekonomiska resultatet för budgetåret 1971/72 är något bättre än för det föregående budgetåret, men förbättringen har gått långsammare än vad verket prognoserat. Resultatet av inventeringar och värderingar av la-gertillgångarna nödvändiggör ytterligare extraordinära nedskrivningar som är att hänföra tUl tidigare års resultat.

För budgetåret 1973/74 räknar fabriksverken med att behöva me­del för investeringar tiU ett belopp av 45,3 milj. kr.

I följande sammanställning lämnas uppgifter om faktisk och beräk­nad medelsförbrukning budgetåren 1971/72—1973/74 (i 1 000-tal kr.).

 

 

 

Faktisk

utgift

1971/72

Beräknad

utgift

 

1972/73

1973/74

Tillverkande enheter

Underhållsverkstäder

Tvätterierna

Överskottsförsäljning

Reinvesteringar

Civila produkter

3 395 7 553

12 584 140

12 216 2 502

38 390

5 400

17 500

9 900

12 500

2 000

47 300

7      500

8      900
4 900

14 000 10 000 45 300

Av den föreslagna investeringsramen av 45,3 milj. kr. utgör 11,5 milj. kr. följdinvesteringar. Dessa framgår av följande samman­ställning (i 1 000-tal kr.).

 

Objekt

Beräknad

Tidigare

• Beräknad

 

total-

anvisade

utgift

 

kostnad

medel

1973/74

1. Lokaler och utrustning för rök-

 

 

 

ammunition (MZ)

1900

800

1 100

2. Förråd av lys- och rökammuni-

 

 

 

tion (MZ)

400

100

300

3. Reningsanläggning och avlopps-

 

 

 

system (MZ)

800

200

600

4. Förråd för ammunition, spräng-

 

 

 

ämnen m. m. (MÅ)

800

(400)1

400

5. Tillbyggnad av kontor (CVA)

3 000

1000

2 000

6. Utrustning för mobilt teleunder-

 

 

 

håll (CVA)

1 800

1 300

500

7. Projektering av kontorsbyggnad

 

 

 

(CVM)

300

(200)'

300

8. Om- och tillbyggnad av instr.-

 

 

 

verkstad (CVM)

1 100

600

500

9. Ändring av monteringshall

 

 

 

(CVM)

800

300

300

10. Förbättring av avloppssystem

 

 

 

(CVA)

1600

1000

600

11. Förvärv och omändring av tvät-

 

 

 

teri i Ödeshög

5 000

3 000

2 000

12. Förundersökning m. m. för

 

 

 

tvätleri i Norrland

700

300

400

13. Rationalisering av tvättransporter

8 000

2 500

2 500 11500

' Investeringen har senarelagts. Tillgängligt belopp har inte tagits i anspråk.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                          110

En redovisning för objekten har lämnats i prop. 1972: 1 (bil. 15 s. 93—102).

För nya investeringar har fabriksverken beräknat 9,8 milj. kr. enligt följande sammanställning (i 1 000-tal kr.).

 

Objekt

Beräknad total-

Beräknad utgift

 

kostnad

1973/74

1. Om- och tillbyggnad av verkstads-

 

 

byggnad (MZ)

1400

1000

2. Ammunitionsmaskiner (MV)

6 000

2 000

3. Komplettering av sprängämnesgjuteri

 

 

(MÄ)

3 500

2 100

4. Investeringar för Viggenmoforn

 

 

(CVA)

10 000

3 000

5. Godsterminal m. m. (CVM)

2 000

700

6. Modernisering av avloppssystem

 

 

(CVM)

1000

1000 9 800

I fråga om nyinvesteringarna anför fabriksverken i huvudsak föl­jande.

Nuvarande ytbehandlingsavdelning vid Zakrisdalsverken (1) är hårt nedsliten och en ny anläggning är därför nödvändig. Denna bör lämp­ligen kombineras med behövliga nya lokaler för olje-, färg- och syra­förråd jämte målningsverkstad.

Ammunitionsmaskinerna vid Vanäsverken (2) är delvis hårt nedslitna. Vissa maskiner är ålderdomliga och därigenom inte längre acceptabla från bl. a. arbetarskyddssynpunkt. Svårigheter kan uppstå att i framti­den hålla erforderlig produktkvalitet.

Sprängämnesgjuteriet vid Vingåkersverken (3) måste kompletteras med hänsyn till kundernas ökade tekniska krav på produktema samt nödvändiga förbättringar av arbetsskyddsförhållanden och miljöskydd.

Vid CVA skall förberedelser vidtas för underhåU av flygmotorn till flygplan Viggen (4). Allt eftersom underhållet på nuvarande motorty­per minskar utgör Viggen-motorn en nödvändig komplettering för att fortsättningsvis trygga ett gott utnyttjande av såväl personal som övriga resurser för motomnderhåU vid CVA.

Godshanteringen vid CVM (5) är i dag försvårad av att godset för­varas på många olika platser, som delvis är mycket olämpliga för ra­tionell lastning och lossning. En centralisering av verksamheten tUl en godsterminal med samtidigt uppförande av ett kallförråd innebär därför en önskvärd rationalisering av materialhanteringen vid CVM.

Enligt dispensbeslut av statens natui-vårdsverk skall fabriksverken ge­nomföra resterande separeringar av dag- och spillvatten vid CVM samt utföra förbättringar inom befintliga avloppsreningsverk (6).

För reinvesteringar i maskiner och utrustningar begärs 14 m,ilj. kr., vilket beräknas motsvara avskrivningarna för budgetåret 1972/ 73.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                              111

Investeringskostnaderna för att fortsätta upptagandet av civila produkter på verkets tillverkningsprogram beräknas till 10 milj. kr. under nästa budgetår.

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1973/74

För budgetåret 1973/74 räknar fabriksverken alltså med en medels­förbrukning av 45,3 milj. kr. för investeringar. Sedan detta belopp på sedvanligt sätt ökats med 10 % för konjunkturreserv och därefter av­drag gjorts med 10,4 milj. kr. motsvarande den vid budgetårets ingång beräknade behållningen, uppgår anslagsbehovet för budgetåret 1973/74 tiU 39,4 milj. kr. Detta innebär en minskning av anslaget med 4,5 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår.

Utöver nämnda investeringsmedel hemställer fabriksverken att dels 5 milj. kr. ställs till förfogande för engångsnedskrivning av den ny-uppförda verkstadsbyggnaden i Östersund, dels 900 000 kr. för att täcka det för budgetåret 1973/74 beräknade underskottet för försöksdjurs­uppfödning.

Departementschefen

Vid förenade fabriksverken uppgick den extema faktureringen till 719,7 milj. kr. under budgetåret 1971/72, vilket är 162,3 milj. kr. mer än under det föregående budgetåret. Ökningen gäller framför allt för­svarsmateriel.

Orderingången ökade med 6 % under budgetåret 1971/72 och uppgick till 625 milj. kr. Värdet av inneliggande orderstock vid årets utgång uppgick till 602,5 milj. kr. Orderstockens storlek varierar starkt mellan de olika tillverkningsenheterna.

Antalet anställda vid fabriksverken, omräknat till årsanställda, upp­gick under budgetåret 1971/72 i medeltal tUl 7 541, varav 4 472 R-tjäns-temän och 3 069 L-tjänstemän. I löner utbetalades sammanlagt 275 milj. kr., vartiU kom sociala kostnader med 60 milj. kr.

Fabriksverkens verksamhet visade även för budgetåret 1971/72 ett dåligt ekonomiskt resultat. Det var dock något bättre än för budget­året 1970/71. Vid jämförbar beräkning av resultatet före avskrivning­ar samt finansiella och extraordinära intäkter och kostnader hade rörelseöverskottet ökat från 22,6 milj. kr. till 31,6 milj. kr. Det slut­liga resultatet för budgetåret 1971/72 efter avskrivningar m. m. visade ett nettounderskott av 16,2 milj. kr. Avskrivningar på maskiner, bygg­nader och aktier uppgick tUl 17,8 mUj. kr. Ett belopp motsvarande dessa avskrivningar har levererats in till statsverket. Det negativa re­sultatet har i övrigt främst orsakats av extraordinära nedskrivningar av vamlager m. m., vilka till stor del är hänförliga till tidigare års verk­samhet.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                              112

Fabriksverkens fond utgjorde den 30 juni 1972 319,2 milj. kr., vilket innebär en ökning med 23,3 milj. kr. Någon ränta på fondkapitalet har med hänsyn till rörelseresultatet inte kunnat levereras in till statsver­ket.

Med hänsyn bl. a. till fabriksverkens ekonomiska resultat har jag med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallat sakkunniga med uppgift att utreda framtida verksamhetsinriktning och företagsform för verket. För en av verksamhetsgrenarna vid verket, nämligen uppföd­ning av djur för vetenskapliga försök, har en särskild sakkunnig tillkal­ lats med uppgift att utreda i vilka former försörjningen av försöksdjur inom landet bör ske. Båda utredningarna beräknas bli slutförda under innevarande år.

Fabriksverken har för nästa budgetår föreslagit ett investeringspro­gram på 45,3 mUj. kr., vUket med 1,7 milj. kr. överstiger den investe­ringsram som godkänts för innevarande budgetår.

Av begärda investeringsmedel behövs 11,5 milj. kr. för att fullfölja redan fattade beslut. För ammunitionsfabrikerna behövs 2,4 milj. kr. för att slutföra eUer fortsätta vissa mindre projekt. I fråga om verkstä­derna behövs 4,2 milj. kr., varav 2 milj. kr. för att slutföra tillbyggnad av kontor vid centrala verkstaden i Arboga och 300 000 kr. för pro­jektering av ny kontorsbyggnad vid centrala verkstaden i Malmslätt. För tvätteriernas del behövs 4,9 milj. kr., varav 2 milj. kr. för om­byggnad och uppmstning av tvätteriet i Ödeshög, 2,5 milj. kr. för fort­satt anskaffning av containers för tvättransporter och 400 000 kr. för fortsatt projekteringsarbete för ett nytt tvätteri i Boden. För de nämnda investeringarna beräknar jag 11,2 milj. kr. under nästa budgetår. I detta belopp har jag inte räknat in kostnader för projektering av ny kon­torsbyggnad i Malmslätt.

För den nyuppförda verkstaden i Östersund som togs i bruk under hösten 1972 har fabriksverken hemställt om avskrivning med 5 milj. kr. Jag beräknar behovet av avskrivningsanslag för detta ändamål till 3,7 milj. kr., vilket motsvarar vad som vanligtvis utgår såsom lokaliserings-bidrag för liknande investeringar inom denna del av stödområdet. Den­na fråga kommer att anmälas senare denna dag.

För nya investeringar har fabriksverken räknat med 9,8 milj. kr. För ammunitionsfabrikerna har tagits upp 1 mUj. kr. till om- och tillbygg­nad av verkstadsbyggnad vid Zakrisdalsverken i Karlstad, 2 milj. kr. för anskaffning av ammunitionsmaskiner till Vanäsverken i Karlsborg och 2,1 milj. kr. tUl komplettering av sprängämnesgjuteriet vid Ving­åkersverken. I fråga om verkstäderna begärs 3 milj. kr. till investeringar vid centrala verkstaden i Arboga för underhåll av Viggenmoforn samt

1.7         milj. kr. tUl godsterminal och modernisering av avloppssystem vid centrala verkstaden i Malmslätt. För nya investeringar beräknar jag

4.7         milj. kr. I detta belopp har jag inte räknat in medel för anskaffning


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                              113

av ammunitionsmaskiner och investeringar för underhåll av Viggen-motorn. Dessa frågor får bil föremål för ytterligare överväganden.

Till ersättningsinvesteringar vid tvätterier, fabriker och verkstäder be­räknar jag i enlighet med fabriksverkens förslag sammanlagt 14 milj. kr., vilket bedöms motsvara fabriksverkens avskrivningar under budgetåret 1972/73.

Sedan budgetåret 1968/69 har fabriksverken bevUjats medel för ökad civil produktion. För innevarande budgetår ingår för ändamålet ett be­lopp av 2 milj. kr. i förevarande anslag. För nästa budgetår har fa­briksverken begärt 10 mUj. kr. för detta ändamål. Jag anser — bl. a. med hänsyn till den pågående utredningen om verkets framtida verk­samhet — att beloppet för clvUa produkter bör begränsas till 1 milj. kr. nästa budgetår. I likhet med vad som gäller under innevarande budget­år bör medlen endast användas för investering i fysiska anläggningstiU-gångar. Användningen av medlen bör bestämmas av Kungl. Mai:t.

Fabriksverken har begärt ett särskilt anslag av 900 000 kr. per budget­år för att täcka driftsförlusterna vid uppfödningen av försöksdjur vid Åkers krutbmk. Jag anser mig inte kunna biträda verkets förslag om ett särskilt anslag för försöksdjursuppfödningen. Som jag förut nämnt, har i fråga om denna verksamhet tiUkallats en sakkunnig med uppgift att utreda i vUka former försörjningen av försöksdjur bör ske. Den sakkunniges förslag i frågan beräknas föreligga i slutet av innevarande år.

Av följande sammanställning framgår hur fabriksverkens investering­ar i stort kommer att fördela sig på olika ändamål under nästa budget­år. SammanstäUningen visar också utfaUet 1971/72 och den beräknade medelsförbrukningen 1972/73 (i milj. kr.).

 

 

1971/72

1972/73

1973/74

 

 

Utfall

Beräknat

Verket

Dep.­chefen

Tillverkande enheter

3,4

5,4

7,5

5,5

Underhållsverkstäder

7,6

17.5

8,9

5,6

Tvätteriema

12,6

9,9

4,9

4.9

överskottsförsälj ning

0,1

 

 

Reinvesteringar

12,2

12,5

14,0

14,0

Civila produkter

2,5

2,0

10,0

1,0

 

38,4

47,3

45,3

31,0

Anslagsbeloppet för budgetåret 1973/74 bör på sedvanligt sätt be­räknas med en marginal om 10 % utöver investeringsramen för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkaUad ökning av medelsförbrukningen. Med hänsyn härtUl och med avdrag av den be­räknade behållningen av 10,9 mUj. kr. under anslaget vid utgången av innevarande budgetår, sedan 3,3 milj. kr. enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3 november 1972 fått användas för tidigareläggning av vissa in­vesteringar, förordar jag ett anslag av (31,0 + 3,1 —10,9) 23,2 milj. kr.

8    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. BUaga 15


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                              114

Med hänvisning till det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t före­slår riksdagen

att till Byggnader och utrustning för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 23 200 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                              115

F. STATENS VATTENFALLSVERK

L F: 1. Kraftstationer m. m.

1971/72 Utgift    1 147 044 372                Behållning              58 322 583

1972/73 Anslag   1 190 000 000 1973/74 Förslag 1 318 000 000

Statens vattenfallsverk inrättades som affärsdrivande verk år 1909 och fick sin nuvarande organisation efter beslut av 1961 års riksdag (prop. 1961: 168, SU 1961: 162, rskr 1961: 368). VattenfaUsverket hand­har enhgt sin instruktion (1965: 847, ändrad senast 1969: 759) statens kraftverksrörelse och kanalrörelsen vid Trollhätte kanalverk samt verkar för en rationell elkraftförsörjning inom riket. Verket ombesörjer också beredskapsplanläggning av rikets elkraftförsörjning.

Vattenfallsverket beslutar om leverans av elkraft från verkets an­läggningar och fastställer avgifter för sådan leverans. Anläggningar och byggnader som fordras för verksamheten utförs av verket.

Utgifterna för verkets investeringar bestrids från investeringsanslaget till kraftstationer m. m. dels genom inkomstmedel som uppbärs och re­dovisas av verket, dels genom medel som i övrigt ställs till verkets för­fogande.

Vattenfallsverket förvaltar statens aktier i produktionsbolagen Bastu­sels kraft AB, Bergeforsens kraft AB, Bråvallakraft AB, Fyriskraft AB, AB Grytforsen, AB Kattstrupeforsen, Rebnis kraft AB, Stockholms kraftgrupp AB och AB Umeforsen, i distributionsbolagen AB Alebyg-dens elverk, AB Boxholms elverk, AB Finspångs elverk, Motala Ströms kraft AB, Piteortens eldistributions AB, Röiminge elektriska AB, AB Skillingaryds elverk, AB Stenungsunds elverk, Umeå elektriska distribu­tions AB, Vikbolandets elektriska kraft AB, Vingåkers elverk AB och AB Värmdö elverk samt i Kolbäcks belysnings AB, AB Kärnkraftut­bildning, Luleå energiverk AB, Oljeprospektering AB och Svensk kärn-bränsleförsörjning AB.

Ekonomisk översikt m. m.

TiUgångarna i statens vattenfallsverks fond uppgick den 30 juni 1972 tiU sammanlagt 10 725 milj. kr., varav 9 928 milj. kr. belöpte sig på naturtillgångar och anläggningar, 316 milj. kr. på inventarier och för­råd och återstoden på poster av finansiell natur. Sedan skulderna från­räknats, var fondens kapitalbehållning 6 524 milj. kr. inkl. balanserade överskottsmedel.

8t    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. BUaga 15


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                              116

Vattenfallsverkets    resultaträkningar     för de tre senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (i 1 000-tal kr.).

 

 

1969/70

1970/71

1971/72

Rörelseintäkter Driftkostnader

1 194 730 — 609 929

1 303 804 — 684 216

1426 210 — 617418

Resultat före avskrivningar

584 801

619 588

808 792

Avskrivningar

— 297 914

— 242 871

— 352 350

Rörelseresultat

286 887

376 717

456 442

Finansiella intäkter och kostnader, netto

6 209

—       872

1456

Resultat före bokslutsdisposition och skatter

293 096

375 845

457 898

Bokslutsdispositioner Kommunalskatter

10 440 —   25 041

—        9 602

—      19 003

—      19 856

—      19 641

Överskott                                            278 495        347 240        418 401

Överskott i medeltal av disponerat

statskapital                                          5,6 %           6,5 %           7,0 %

Av sammanställningen framgår att rörelseresultatet budgetåret 1971/72 blev betydligt bättre än under föregående budgetår. Den goda tillgången på vatten och lägre oljepriser medförde bl. a. att kostnaderna för bränsle och inköpt kraft netto minskade med 154 milj. kr. Utöver erforderliga avskrivningar gav resultatet utrymme för en förräntning av det ianspråktagna kapitalet med 7 %.

Samtidigt har emellertid konstaterats en fortsatt stark stegring av kost­naderna för personal, material och komponenter, vilket påverkar så­väl driftkostnader som kapitalkostnader. Uppgången är särskilt marke­rad för värmekraftanläggningar. Denna utveckling har gjort det nöd­vändigt att höja engrostaxorna med 10 % utöver kontraktsenliga index­höjningar fr. o. m. den 1 januari 1972. Höjningen får fullt effekt försl på längre sikt allt eftersom gällande leveranskontrakt löper ut.

Antalet anställda hos vattenfallsverket under budgetåret 1971/72 var i medeltal 9 986 mot 8 918 budgetåret 1970/71 och 8 283 budgetåret 1969/70.

Den för vattenfallsverket totalt disponibla energin och totala belast­ningen under de aktuella redovisningsåren framgår av följande sam­manställning.

Produktionen av vattenkraft under budgetåret 1971/72 ökade med 3 040 GWhi i förhållande till föregående budgetår, vilket är mer än den totala produktionsökningen. Härtill bidrog dels tUlkomsten av nya vat­tenkraftanläggningar, dels ett ökat utnyttjande av vattenmagasinen. Vattenkraftproduktionen under budgetåret 1971/72 motsvarade 94 % av medelårsproduktionen mot 87 % under föregående budgetår. Den för­hållandevis stora vattenkraftproduktionen och en måttlig belastnings-

' 1 GWh (gigawattimme) = 1 milj. kilowattimmar


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                              117

 

 

1969/70

1970/71

1971/72

Disponibel energi (i GWh)

 

 

 

Vattenkraft

19 890

22 350

25 390

Värmekraft

4 570

3 560

3 170

Import

3 800

3 780

3 500

Inköpt kraft från svenska leverantörer

2120

2 950

3 060

Totalt disponibel energi

30 380

32 640

35120

Belastning (i GWh)

 

 

 

Fasta leveranser:

 

 

 

Industri

9 050

9 250

9 390

Kommunikationer

1460

1370

1400

Kraftföretag

14 230

15 740

16 800

Egen detaljdistribution

1350

1500

1640

Övriga konsumenter

320

320

310

Överföringsförluster

2 380

1970

2 220

Summa fasta leveranser

28 790

30150

31760

Leverans av tillfällig kraft

 

 

 

inom och utom landet inkl. över-

 

 

 

föringsförluster

1590

2 490

3 360

Total belastning

30 380

32 640

35120

ökning medförde att såväl värmekraftproduktion som import minskade.

Belastningsökningen under budgetåren 1970/71 och 1971/72 var låg jämfört med tidigare budgetår beroende på i första hand industrins svaga produktionsutveckling och till viss del på en förbättrad vatten­situation för företag med egen vattenlcraftproduktion. Konjunkturens inverkan framgår tydUgt av att ökningen av kraftleveranser till industrin under budgetåret 1971/72 var så låg som 1,6 %.

Inom gruppen kraftföretag minskade försäljningen till företag som deltar i samkörningen på grund av dessa leveransers karaktär av torr­årsreserv, medan försäljningen till kraftföretag utom landet ökade kraf­tigt, bl. a. till följd av att ett utökat leveransåtagande trädde i kraft under budgetåret 1971/72. Leveranserna till återdistributionsföretag uppvisade i likhet med verkets egen detaljdistribution en förhållandevis hög ökningstakt.

Statens vattenfallsverk Kraftförsörjning

I sin anslagsframställning för budgetåret 1973/74 lämnar statens vat­tenfallsverk en utförlig redogörelse för kraftförsörjningen i Sverige. Sam­manfattningsvis anför verket följande beträffande utvecklingen under budgetåret 1971/72. För en mera detaljerad redovisning hänvisas tUl anslagsframställningen.

Nederbörden i landet uppgick tUl 97 % av normal nederbörd mot 87 % och 106 % resp. budgetåren 1969/70 och 1970/71. Tack vare en riklig vårflod var landets regleringsmagasin fyllda till 77 % den 1 juli 1971, vilket motsvarar medianvärdet för den senaste tioårsperioden.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                              118

Tillrinningen under budgetåret var i stort sett normal. Vid budgetårets slut uppgick landets regleringsmagasin till 23 200 GWh motsvarande en fyllnadsgrad av 94 %, vUket överstiger medianvärdet.med 17 procent­enheter. Detta magasinsläge ger förutsättning för en gynnsam kraftba­lans under budgetåret 1972/73.

Den totala tUlgången på kraft i landet inkl. import uppgick tiU 73 600 GWh mot 69 300 GWh under budgetåret 1970/71. TUl följd av bl. a. en god tillrinning och tillkomsten av nya produktionsanläggningar ökade vattenkraftproduktionen med 3 200 GWh tUl 51 800 GWh, vilket beräknas motsvara 97 % av produktionsförmågan under ett medelår. Tack vare den goda vattenkrafttillgången både i Sverige och i Norge, varifrån närmare 4 700 GWh importerades, krävdes endast en måttlig ökning av värmekraftproduktionen med ca 600 GWh till sammanlagt 15 700 GWh. Importen av värmekraft från Danmark och Finland — totalt ca 1 400 GWh — uppgick tiU betydligt lägre kvantiteter än under föregående budgetår. UtbytesmöjUghetéma med Danmark begränsades av upprepade fel I kabelförbindelsen med Jylland.

Under det aktuella budgetåret togs landets första kommersiella käm-kraftstation, Oskarshamnsverket, i drift med ett första aggregat om 440 MW.i

Landets totala elkonsumtion, exkl. förbmkningen i elpannor, upp­gick tUl 68 800 GWh, vilket innebär en ökning med 5 % i förhållande till budgetåret 1970/71. Kraftexporten utgjorde 4100 GWh, varav huvuddelen avsåg tiUfällig kraft till Finland.

Vattenfallsverkets försäljning av fast kraft inkl. överföringsförluster ökade med 1 600 GWh till totalt 31 800 GWh eller med 5,4 % mot 5,1 % under närmast föregående budgetår.

Centrala driftledningen (CDL) lade våren 1970 fram en prognos över elkonsumtionen i Sverige under 1970-talet. Elförbmkningens årliga till­växt beräknas enligt denna bli 8,1 % jämfört med 7,1 % under 1960-talet. För industrin beräknas förbrukningen öka med 6 % per år. Ök­ningstakten inom övriga användningsområden såsom hushåll, jordbruk, offentiig och enskUd service anges tUl drygt 12 % per år fram till år 1975 och därefter till 10 % per år. Förbrukningsökningen väntas bli av­sevärt snabbare i Syd- och Mellansverige än i Norrland.

Till följd av ett förväntat lägre årligt utnyttjande av produktions­anläggningarna förutses under 1970-talet en snabbare tillväxt av effekt­behovet än av energiförbmkningen.

CDL-prognosen bygger på en fortsatt snabb tillväxt av den svenska ekonomin, närmast i anslutning till 1970 års långtidsutredning. Den utgår också från att konsumtionen av elkraft skall stiga snabbare än förbmkningen av andra energiformer. Mot bakgrund av den låga ut­vecklingstakten för svensk ekonomi och industri och därmed också för

' MW (megawatt) = 1 000 kilowatt.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                              119

elförbrukningen under år 1971 och sannolikt även under år 1972 kan det enligt vattenfaUsverket synas naturligt att nu ifrågasätta utveck­lingstakten också på längre sikt. Genomförda analyser och jämförelser med tidigare perioder av konjunkturVariätioner ger emellertid inte stöd för avsteg från den av långtidsutredningen angivna utvecklingen för perioden 1970—1975 som helhet.

Vattenfallsverket erinrar i sammanhanget om de betydande svårig­heter som i framtiden befaras uppstå i fråga om möjlighetema att täcka energibehoven i flera av de stora industrUänderna. I Förenta staterna har exempelvis deklarerats, att de begränsade egna produktionsresurserna vad gäUer olja och gas måste kompletteras med en starkt ökad olje­import under den närmaste tioårsperioden. Det finns därför anledning att räkna med att också den europeiska oljemarknaden kommer att påverkas. En snabb utbyggnad av kärnkraftverk utgör enligt verket en av de få möjlighetema att på sikt begränsa det ständigt stigande be­roendet av oljeimport i Sverige, som enligt hittills gjorda undersök­ningar saknar egna tillgångar av fossila bränslen av betydelse för energi­försörjningen.

Under våren 1972 har den väntade utvecklingen av vattenfallsverkets fasta kraftavsättning under den närmaste tioårsperioden setts över. Ak­tuell information rörande enskilda abonnenters betingelser och planer har inhämtats. Med hänsyn till konjunkturläget har det ansetts särskilt angeläget att härutöver göra en allmän bedömning av utvecklingen både på kort och på längre sikt. Tillgängligt material rörande den eko­nomiska utvecklingen har därvid utnyttjats i möjligaste mån. Prog­nosen avser som vanligt kraftförsäljningen vid medelårsförhållanden med avseende på vattentillgång och temperatur.

Med antagandet att tidigare konjunkturberoende svängningar i kraft-försäljningen kommer att upprepas och att elförbrukningen således kommer att uppvisa en hög tUlväxttakt under de närmaste åren, pekar den företagna prognosöversynen på en belastnlngsutveckling som t. o. m. år 1975 ligger obetydligt under 1971 års prognos och som för tiden därefter överensstämmer med denna. Inkl. oförutsett och förluster har beräkningama resulterat i en total belastning år 1976 om 45 800 GWh och 69 200 GWh år 1981. Detta motsvarar en årlig belastningsökning med 8,5 % under perioden 1971—1981.

Utbyggnadsprogram

Under budgetåret 1971/72 togs vattenkraftstationerna Vietas och Boden samt det utökade regleringsmagasinet i Suorva i drift, samtliga i Luleälven. Vidare togs i drift fyra gasturbinaggregat, varav två i Hall­stavik och två i Lahall.

Vattenfallsverket redovisar sammanfattningsvis följande program för tidigare beslutade och nu föreslagna produktionsanläggningar.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


120


 

Utbyggnadsobjekt

Älv/förläggningsort

Planerad

idrifttagning

budgetår

Tidigare beslutade

 

 

Kraftvärme

Norrköping

1972/73

Bastusel

Skellefteälven

1972/73

Gasturbin

Göteborg

1973/74

Akkats

Lilla Lule älv

1973/74

Nämforsen, aggregat 3

Ångermanälven

1973/74

Kraftvärme

Uppsala

1973/74

Kämkraft, aggregat 1

Ringhals

1973/74

Vittjärv

Luleälven

1974/75

Oljekondens (ombyggnad)

Marviken

1974/75

Kämkraft, aggregat 2

Ringhals

1974/75

Rebnis

Skellefteälven

1974/75

Porius (ombyggnad)

Luleälven

1974/75

Gasturbiner, aggregat 1 och 2

Forsmark

1975/76

Torpshammar, aggregat 2

Gimån

1975/76

Ritsem

Luleälven

1976/77

Kärnkraft, aggregat 3

Ringhals

1977/78

Oljekondens

1978/79

Kärnkraft, aggregat 1

Forsmark

1978/79

Oljekondens

1979/80

Nu föreslagna och förutsatta

 

 

Gasturbiner, aggregat 3 och 4

Hallstavik

1974/75

Gasturbiner, aggregat 3 och 4

Lahall

1975/76

Gasturbiner, aggregat 1 och 2

Trollhättan

1975/76

Randi

Lilla Lule älv

1975/76

Juktan

Umeälven

1977/78

Kämkraft, aggregat 4

Ringhals

1979/80

Vad gäller tidigare beslutade anläggningar har färdigställandet av gasturbinen i Göteborg och ombyggnaden i Marviken försenats med resp. nio och elva månader. Vissa förseningar har också drabbat de tvä första kärnkraftaggregaten i Ringhals samt vattenkraftstationerna Bastu­sel och Ritsem. Den i samband med maskinupphandlingen ändrade tid­planen för det första kämkraftaggregatet i Forsmark och det tredje kärnkraftaggregatet i Ringhals har också lett till att idrifttagningen av de två gasturbinaggregaten om tillsammans 80 MW i Forsmark har se­narelagts ett år. I avvaktan på Kungl. Maj:ts ställningstagande med av­seende på lokaliseringen har vidare idrifttagningen av den av verket till budgetåren 1975/76 och 1976/77 planerade utbyggnaden i Marviken av två oljekondensaggregat om vardera 320 MW senarelagts tUl budgetåren 1978/79 och 1979/80. Vattenfallsverket anmäler i anslutning härtill att verket har förhandlat med Rederi AB Nordstjernan om lokalisering av oljekondensenheter intUl bolagets anläggningar i Nynäshamn. Förhand­lingarna har hittUls inte lett till något resultat. Verket har också börjat undersöka möjligheterna att förlägga oljebaserade och kärnkraftbase-rade produktionsanläggningar vid Brofjorden på västkusten. Tidigaste idrifttagningstidpunkt för en anläggning på någon av de nämnda plåt-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                              121

sema anges vara budgetåret 1978/79. Mot bakgrunden av såväl inhem­ska som utländska erfarenheter fömtser verket att utbyggnadstiden för värmekraftanläggningar i fortsättningen kommer att bli längre än tidigare.

För att behovet av effekt- och torrårsreserv under budgetåret 1974/75 skall kunna tillgodoses bör enligt vattenfallsverket bortfallet av gas­turbinaggregaten i Forsmark och de tidigare nämnda förseningarna i programmet kompenseras genom utbyggnad av ytterligare gasturbin­aggregat i Hallstavik med en sammanlagd effekt av ca 130 MW. Beslut härom krävs redan under budgetåret 1972/73 för att aggregaten skall kunna färdigstäUas till 1974/75. Det tidigare tUl budgetåret 1975/76 planerade oljekondensaggregatet har i det nu redovisade byggnadspro­grammet ersatts med fyra nya gasturbinaggregat om tillsammans ca 260 MW, varav två i anslutning till den befintliga gasturbinanläggningen i Lahall och två 1 Stallbackaområdet vid Trollhättan. De åtgärder som er­fordras för att kompensera bortfallet 1976/77 av det andra oljekondens­aggregatet kräver inte anslag under budgetåret 1973/74. Vattenfallsver­kets utbyggnadsprogram omfattar vidare två nya vattenkraftstationer, nämligen Randi kraftstation i Lilla Lule älv om 80 MW och luktans pumpkraftstation i Umeälvens vattenområde om 310 MW samt ett fjärde kärnkraftaggregat om 900 MW i Ringhals. EnUgt verket kan det också bli aktuellt att senare under innevarande budgetår inkomma med förslag om samarbete i aktiebolagsform för utbyggnad och drift av ett oljebaserat kraftvärmeverk tUlsammans med någon kommun.

Vattenfallsverket har träffat ett s. k. saxningsavtal med Sydsvenska kraft AB (Sydkraft) innebärande att Sydkraft levererar kraft till verket under tre år från idrifttagningen budgetåret 1977/78 av det andra käm­kraftaggregatet i Barsebäck och att verket på motsvarande sätt levere­rar kraft till Sydkraft från det fjärde kämkraftaggregatet i Ringhals med början tidigast under budgetåret 1979/80.

Vattenfallsverket redovisar energi- och effektbalanser för perioden 1974/75—1979/80.

Med det föreslagna utbyggnadsprogrammet kan den förutsedda el­förbrukningen inom verkets distributionsområden tillgodoses vid excep­tionella torrårsförhållanden under hela perioden med undantag för budgetåren 1976/77 och 1977/78.

I och med introduktionen av stora kärnkraftaggregat erfordras en­ligt verkets beräkningar en effektreserv om 25 % för att uppnå önskad leveranssäkerhet. Behovet av effektreserv minskar sedan efter hand som tillgängligheten hos aggregaten stiger och kan — trots tillkomsten av nya stora aggregat — tillåtas sjunka något under 1970-talets senare hälft. Den av verket redovisade effektbalansen för den aktuella perioden be­döms mot denna bakgrund vara tillfredsställande endast under budget­åren 1974/75 och 1975/76.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                              122

Bristsituationen budgetåret 1976/77 beror på att den planerade ut­byggnaden av oljekondens har senarelagts och att utbyggnaden av Ritsems kraftstation har blivit försenad. Den utbyggnad av ytterligare produktionsanläggningar som erfordras för att häva bristen fr. o. m. 1976/77 kräver enligt vattenfallsverket inte anslag under budgetåret 1973/74 för att kunna färdigstäUas till önskad tidpunkt.

Medelsförbmkning

Den föreskrivna investeringsramen för budgetåret 1971/72 uppgick till 1 112 milj. kr., sedan Kungl. Maj:t efter framstäUningar från ver­ket hade medgivit höjningar av ramen med sammanlagt 152 milj. kr. Ramhöjningen motiverades av dels kostnadsökningar för pågående in­vesteringsprogram, dels utökning av utbyggnadsprogrammet med ett tredje kärnkraftaggregat i Ringhals. Genom beslut den 24 september 1971 föreskrev Kungl. Maj:t dessutom att vattenfaUsverket skulle ta i anspråk ca 37 milj. kr. av konjunkturreserven för särskUda ändamål. Totalt 1 149 milj. kr. stod därmed till verkets disposUion under det ak­tuella budgetåret. Medelsförbmkningen uppgick till 1 147,1 milj. kr., varav 35,1 mUj. kr. ur konjunkturreserven.

De 1,9 milj. kr. som kvarstår från föregående budgetår avses bli för­brakade under innevarande budgetår, vartUI kommer 13 milj. kr. som enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1972 skall utnyttjas för ytter­ligare konjunkturstimulerande åtgärder. Vattenfallsverkets totala me­delsbehov för budgetåret 1972/73 inkl. nämnda konjunkturinvesteringar belöper sig tUl 1 255,9 milj. kr., vilket trots planerade likvidförskjut­ningar i storleksordningen 50 milj. kr. överstiger den faststäUda inves­teringsramen för detta budgetår med 135 mUj. kr. Det ökade medels­behovet beror enligt verket på pris- och lönestegringar, som inte har kunnat kompenseras genom teknisk utveckUng och rationalisering, ny­tillkomna investeringsobjekt — bl. a. de tidigare nämnda gasturbinerna i Hallstavik, tidigare inte förutsedda byggnads- och anläggningsarbeten i Marviken, Ringhals, Ritsem och Vittjärv samt ett ökat behov av an­läggningar för driftövervakning.

För budgetåret 1973/74 har vattenfaUsverket beräknat ett medelsbe­hov av 1 320 milj. kr., vUket iimebär en ökning med 188 milj. kr. jäm­fört med det för innevarande budgetår justerade medelsbehovet efter av­drag för medel för inköp av kärnbränsle och för konjunkturbetingade åtgärder. I beloppet ingår de i det föregående nämnda likvidförskjut­ningarna om ca 50 mUj. kr. från budgetåret 1972/73.

Vattenfallsverkets medelsförbmkning och medelsbehov redovisas i följande sammanställning (i milj. kr.).


 


Prop. 1973:1   Bilaga 15    Industridepartementet


123


 

 

Verklig medelS' förbrukning

-   Beräknad brukning

medelsför-

 

1971/72

1972/73'

1973/74

Vattenkraftstationer Regleringar Värmekraftstationer Kanalanläggningar Distributionsanläggn ingår Övriga ändamål

133,2 30,9

551,2 5,3

258,2 8,5

161,5

34,5 552,3

20,2 331,5

25,9

186,4 52,1

645,0 28,8

357,8 28,9

 

987,3

1125,9

1 299,0

Kärnbränsle

159,8

130,0

21,0

 

1147,1

1 255,9

1 320,0

• Ny beräkning.

För    vattenkraftstationer    föreslår vattenfallsverket föl­jande investeringsprogram (i 1 000-tal kr.).


 

 

Totalkostnad

Faktisk ut-

Beräknad utgift

 

beräknad

gift t. 0. m.

 

 

 

1972

1972-06-30

1972/73

1973/74

/. Företag påbörjade före

 

 

 

 

1972-07-01

 

 

 

 

Akkats kraftstation

95 000

48 700

29 600

15 500

Nämforsens kraftstation.

 

 

 

 

aggregat 3

40 000

16 400

13 200

10 200

Kapitalinsatser för er-

 

 

 

 

sättningskraft m. m.

 

 

800

700

Kapitaltillskott till:

 

 

 

 

Bastusels kraft AB

 

 

35 000

Rebnis kraft AB

 

 

5 200

Porjus kraftstation.

 

 

 

 

ombyggnad

131000

17 200

31 100

45 400

Vittjärvs kraftstation

85 000

14 300

27 100

25 000

Ritsems kraftstation

142 000

17 500

9 600

20 600

Efterarbeten och skade-

 

 

 

 

regleringar för idrift-

 

 

 

 

tagna kraftstationer

 

 

13 100 159 500

12 000 134 600

//. Företag som påbörjas

 

 

 

 

1972/73

 

 

 

 

Torpshammars kraftsta-

 

 

 

 

tion, aggregat 2

19 000

"

2 000 2 000

2 800 2 800

///. Företag avsedda att påbörjas 1973/74

               26 000

               23 000 -      49 000

186 400

Randi kraftstation               80 000

Juktans pumpkraft­
station
                            195 000

161 500


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                              124

Redogörelse för Akkats kraftstation har lämnats i prop. 1969: 1 (bil. 15 s. 89). Anläggningskostnaden, som tidigare har angetts till 90 mUj. kr., beräknas nu bli 95 milj. kr. Stationen planeras bli tagen i drift hösten 1973. Redogörelse för utbyggnad av Nämforsens kraftstation med ett tredje aggregat har lämnats i prop. 1969: 1 (bil. 15 s. 89). Anlägg­ningskostnaden, som tidigare har angetts till 38 milj. kr., beräknas nu bli 40 milj. kr. Aggregatet planeras bli taget i drift hösten 1973. Kapital­insatser för ersättningskraft m. m. avser lån till Bergeforsens kraft AB för finansiering av återstående regleringskostnader och vissa komplet­teringsåtgärder i Bergeforsens kraftstation. Redogörelse för Bastusels kraft AB, som verket har bildat tUlsammans med Skellefteå kommun för uppförande av Bastusels kraftstation, har lämnats i prop. 1968: 51 (s. 10). Dåliga bergförhållanden framför allt i den 13 km långa avlopps­tunneln har fördyrat anläggrungen väsentligt och försenat stationens idrifttagning. Bortsett från aktiekapitalet har bolagets verksamhet t. o. m. budgetåret 1971/72 helt kunnat finansieras genom lån på den allmänna kapitalmarknaden. Idrifttagningen av stationen, som tidigare har pla­nerats till hösten 1972, beräknas nu kunna ske i början av år 1973. Redogörelse för Rebnis kraft AB, som verket har bildat tillsammans med Skellefteå kommun och Boliden AB för uppförande av Rebnis kraftstation, har lämnats i prop. 1971: 145 (s. 49). För finansiering av bolagets verksamhet under budgetåret 1973/74 erfordras kapitaltill­skott från delägarna. Byggnadsarbetena påbörjades under budgetåret 1971/72, och stationen planeras bli tagen i drift hösten 1974. Redogörelse för ombyggnad och utbyggnad med ett aggregat av Porjus kraftstation har lämnats 1 prop. 1971: 1 (bil. 15 s. 146). Anläggningskostnaden, som tidigare har angetts till 107 milj. kr., beräknas nu bli 131 mUj. kr. Bygg­nadsarbetena påbörjades sommaren 1971, och den nya anläggningen planeras bli tagen i drift år 1975. Redogörelse för Vittjärvs kraftstation har lämnats i prop. 1971: 1 (bil. 15 s. 146). Anläggningskostnaden, som tidigare har angetts till 68 milj. kr., beräknas nu bli 85 milj. kr. Kost­nadsuppgången beror bl. a. på en tUlkommande tätskärm mellan be­tongkonstruktionernas grundläggningsnivå och den djupare belägna berggrunden. Byggnadsarbetena påbörjades sommaren 1971 och statio­nen planeras bli tagen i drift hösten 1974. Redogörelse för Ritsems kraftstation har lämnats i prop. 1971: 1 (bU. 15 s. 147) och i prop. 1972: 1 (bU. 15 s. 113). Anläggningskostnaden, som tidigare har angetts till 115 milj. kr., beräknas nu bli 142 milj. kr. Den 41 km långa tUl-fartsvägen togs i trafik hösten 1972 i samband med att de egentliga byggnadsarbetena för kraftstationen påbörjades. Idrifttagningen av sta­tionen, som tidigare har planerats tiU sommaren 1976, beräknas nu kunna ske i början av år 1977. Efterarbeten och skaderegleringar för idrifttagna kraftstationer avser huvudsakligen kvarvarande skaderegle­ring för anläggningar i Lule älv. Redogörelse för utbyggnad av Torps-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                              125

hammars kraftstation med ett andra aggregat har lämnats i prop. 1972: 1 (bil. 15. s. 114). Anläggningskostnaden, som tidigare har angetts till 17 milj. kr., beräknas nu bli 19 milj. kr. Byggnadsarbetena avses bli påbörjade hösten 1973. Idrifttagningen av aggregatet, som tidigare har planerats till år 1976, beräknas nu kunna ske hösten 1975.

Randi kraftstation skall utnyttja fallhöjden i Lilla Lule älv mellan kraftstationerna Parki och Akkats. Utbyggnadsförslaget avser även reglering av sjön Randijaure. Utbyggnaden omfattar regleringsdamm med utskov vid Randijaures utlopp, tUloppstunnel, tilloppskanal med spärrdamm, maskinstation, avloppskanal och rensningsarbeten. Brutto­fallhöjden blir 24,5 m, maximivattenföringen 380 m/s, maxlmieffek-ten 80 MW och energiproduktionen 230 GWh/år. Genom reglering av Randijaure mellan -t-282 och -t-284 erhålls en magasinsvolym av 97 milj. m. Regleringsdammen inkl. utskov blir ca 250 m lång och får en högsta höjd av 8 m. Tilloppet utgår från Lulleluokta med en ca 800 m lång kanal åtföljd av en 450 m lång tunnel till Unna Seunnak, från vars utlopp en 1 000 m lång kanal leder fram till driwattenintaget. I anslutning till denna kanal erfordras en 650 m lång spärrdam med en högsta höjd av 6 m. Maskinstationen, som förläggs i bergsschakt med överbyggnad av stålkonstmktion, förses med ett aggregat. Avloppet utgörs av en 50 m lång tunnel, en ca 1 800 m lång avloppskanal till Klubbuddsjön och två rensningskanaler — 750 m och 400 m långa — mellan denna sjö och Vaikijaure. Den totala anläggningskostnaden be­räknas bli 95 milj. kr., varav 80 milj. kr. för kraftstationen. Byggnads­arbetena avses bli påbörjade sommaren 1973 och stationen planeras bli tagen i drift våren 1976.

I vattenfallsverkets utredning 1970-talets vattenkraftutbyggnader i Norrland redovisades ett projekt — Juktans kraftstation —, som avsågs utnyttja vattenkraften i Juktan. Vattnet skulle ledas över från Stor-juktan till Stomman, varvid kraften skulle utvinnas dels i en kraftsta­tion i anslutning till överledningstunneln, dels i de befintiiga kraftsta­tionerna Umluspen, Stensele och Grundfors i Umeälven. Sedan utred­ningen hade remissbehandlats uppdrog Kungl. Maj:t åt verket att fort­sätta förberedelserna för utbyggnad av bl. a. Juktan.

Det fortsatta projekteringsarbetet har visat, att en konventionell ut­byggnad skulle ge en mycket låg förräntning av det investerade kapita­let. I avsikt att förbättra projektets lönsamhet redovisar verket nu ett modifierat utbyggnadsförslag, vari överledningen har kombinerats med en pumpkraftstation. Anläggningen avses bli utformad så att vattnet i Storjuktan under natt och helg pumpas upp till ett högt beläget maga­sin, Blaiksjön. Under dagtid tappas vattnet genom en furbin och avleds därefter till Storuman. De erforderliga vattenvägarna blir mycket långa. Tilloppstunnelns längd blir 5 km och avloppstunnelns 14,5 km. I Blaik­sjön, som ligger ca 220 m över Storjuktans nivå, anordnas pumpmaga-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


126


sinet med hjälp av tre spärrdammar, av vilka den största blir ca 15 m hög och de båda andra ca 10 m höga. Maskinstationen förläggs djupt nere i berget och förses med ett reversibelt aggregat. Pumphöjden med tillägg för fallförlustema blir ca 225 m i medeltal och nettofall­höjden ca 260 m i medeltal. Vattenföringen vid ptunpning blir ca 90 m/s, utbyggnadsvattenföringen vid generering 130 m/s, genera­toreffekten 310 MW och energitillskottet i de tre Umeälvsstationerna ca 150 GWh/år. Anläggningskostnaden beräknas bli 195 milj. kr. Pro­jektet ger sysselsättning åt ca 360 man under 5 år. Byggnadsarbetena avses bli påbörjade sommaren 1973, och stationen planeras bli tagen i drift vid årsksiftet 1977/78.

Anläggningen ger, trots det ändrade utförandet, inte den förräntning som normalt krävs för verkets investeringar. Enligt genomförda kalkyler blir förräntningen 6,7 % mot erforderliga 8 %. Med hänvisning härtill hemställer vattenfallsverket om ett avskrivningsanslag av 33 milj. kr. som bidrag tUl finansieringen av Juktans pumpkraftstation.

För regleringsföretag redovisar vattenfaUsverket följande kostnader (11 000-tal kr.).

 

 

 

 

Totalkostnad beräknad

Faktisk ut­gift t. 0. m.

Beräknad

utgift

 

 

 

 

1972

1972-06-30

1972/73

1973/74

Dalälvens flodområde

5 200

5 100

 

100

Indalsälvens flodområde

75 000

69 400

1400

1000

Ängermanälvens flodom-

 

 

 

 

råde

170 700

151 600

2 800

4 600

Umeälvens flodområde

128 600

119 800

2 800

2 500

Skellefteälvens flodområde

24 300

22 600

— 1800

2 000

Luleälvens flodområde:

 

 

 

 

Lulejaures utökade reg-

 

 

 

 

lering

25 000

4100

6 300

5 900

Sitasjaures reglering

70 000

500

15 000

26 000

Randijaures reglering

15 000

4 000

övrigt

 

 

8 000 34 500

6 000 52100

Inom Dalälvens, Indalsälvens, Ångermanälvens och Umeälvens flod­områden erfordras medel, huvudsakligen skadeersättningar, för anlägg­ningar som har tagits i drift. Inom Skellefteälvens flodområde erfordras medel för Rebnisjaures reglering och för skadeersättningar för idrift­tagna anläggningar. Redogörelse för Lulejaures utökade reglering har lämnats i prop. 1971: 1 (bil. 15 s. 146) i samband med utbyggnaden av Porjus kraftstation. Redogörelse för Sitasjaures reglering har lämnats i prop. 1972:1 (bU. 15 s. 113) i samband med utbyggnaden av Ritsems kraftstation. Anläggningskostnaden, som tidigare har angetts till 60 mUj. kr., beräknas nu bli 70 milj. kr. Redogörelse för Randijaures reglering har lämnats tidigare (s. 125) i samband med utbyggnaden av Randi


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


127


kraftstation. I medelsbehovet för regleringsföretag i Luleälven ingår ock­så andel av kostnadema för en damm vid Vittjärv.

För värmekraftstationer föreslår vattenfallsverket följande investeringsprogram (i 1 000-tal kr.).


Beräknad utgift

1973/74


Totalkost­nad beräk­nad 1972


Faktisk ut­gift t.o.m. 1972-06-30    1972/73


 


1 530 000 1 085 000

41 700

I. Företag påbörjade före 1972-07-01 Ringhals kraftstation: Aggregat 1 och 2 Aggregat 3

Marvikens kraftstation, ombyggnad

Gasturbinanläggningar: Hallstavik, aggregat 1

och 2 Norrköping, aggregat 1

och 2 Lahall, aggregat 1 och 2 Göteborg

Kapitaltillskott till: Bråvallakraft AB Fyriskraft AB Stockholms kraftgrupp AB AB Kämkraftutbildning Forsmarks kiaftgrupp AB Svensk kärnbränsle-försörjning AB


1007 500       318 000 26 000        140 000

160 000 205 000

85 000

18 900

38 000

23 000

400

41 300

 

45 600 48 600 26 000

35 300 46 400 18 700

10 300 2 000 6 000

1300

 

 

-3 000 4 200

2 000 25 000

-500

20 200

5 000

4 000

86 000

 

 

100

 

 

543 000

504 000


 


II. Företag som påbörjas 1972/73

Gasturbinanläggningar: Hallstavik, aggregat 3

och 4 Forsmark, aggregat 1

och 2


66 000 45 000


8 000

1300

9 300


48 000

4 000 52 000


 


III. Företag avsedda att påbörjas 1973/74 Ringhals kraftstation, aggregat 4

Gasturbinanläggningar: Lahall, aggregat 3

och 4 Trollhättan, aggregat 1

och 2

Marvikens kraftstation, aggregat 2 och 3 eller alternativt projekt


920 000

72 000 72 000

550 000

ä 600 000


552 300


37 000

6 000 6 000

40 000

89 000

645 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                               128

Redogörelse för utbyggnad av de två första aggregaten i Ringhals kraftstation har lämnats i prop. 1968: 1 (bU. 9 s. 131), prop. 1968: 155 (s. 26) och prop. 1969: 1 (bU. 15 s. 91). Anläggningskostnaden för de båda aggregaten, som tidigare har angetts till 1 410 milj. kr., beräknas nu bli 1 530 milj. kr. Av den totala kostnadsökningen med 120 milj. kr. hänför sig ca 40 milj. kr. till pris- och lönestegringar, medan återsto­den har orsakats av oförutsedda byggnads- och anläggningsarbeten samt säkerhetsbetingade ändringar i utförandet. Förseningar i byggnads­arbeten och leveranser har medfört att tidsavståndet mellan aggre­gaten minskat ytterligare, vUket också har bidragit tiU kostnadsutveck­lingen. Båda aggregaten planeras bli tagna i drift år 1974. Redogörelse för utbyggnad av Ringhals krafstation med ett tredje aggregat har lämnats i prop. 1972: 1 (bU. 15 s. 117 och 124). Anläggningskostnaden, som tidigare har angetts till 975 milj. kr., beräknas nu bli 1 085 milj. kr. Denna kostnadsökning är bl. a. en följd av den höjning av prisnivån som har kunnat konstateras i samband med upphandlingen av reaktor-och turbinanläggningen. Byggnadsarbetena påbörjades våren 1972 och aggregatet planeras bli taget i drift under budgetåret 1977/78. Redogörelse för ombyggnad av Marvikens kraftstation till oljeeldad kondenskraftstation har lämnats i prop. 1971: 1 (bil. 15 s. 150). An­läggningskostnaden, som tidigare har angetts till 62 milj. kr., beräknas nu bli 85 milj. kr. Av den totala kostnadsökningen med 23 milj. kr. hänför sig ca 5 milj. kr. till pris- och lönestegringar, medan återstoden har orsakats av försening vid tillståndsgivningen, tillkommande miljö­skyddskrav — bl. a. har tUlkommit en ny stoftavskUjare — och altema­tiva lösningar för erforderliga sötvatten-, hamn- och oljelagringsanlägg­ningar till följd av oklarheter beträffande fortsatta utbyggnader i Mar­viken. Byggnadsarbetena har påbörjats. Idrifttagningen av stationen, som tidigare har planerats till år 1973, beräknas nu kunna ske år 1974. Redogörelse för de sju gasturbinaggregaten i Hallstavik, Norrköping, Lahall och Göteborg har lämnats i prop. 1968: 1 (bil. 9 s. 131), prop. 1970: 1 (bU. 15 s. 128) och prop. 1970: 165 (s. 74). Anläggningskost­naden, som tidigare har angetts till sammanlagt 159,3 milj. kr., be­räknas nu bli 161,9 milj. kr. Aggregaten i Hallstavik och Lahall har tagits i drift, medan idrifttagningen av aggregaten i Norrköping och Göteborg beräknas kunna ske resp. hösten 1972 och år 1973. Redo­görelse för Bråvallakraft AB, som verket har bildat tUlsammans med Norrköpings kommun för uppförande av ett kraftvärmeverk, har läm­nats i prop. 1968: 1 (bil. 9 s. 131). I samband med den slutliga finansie­ringen av anläggningen kan tidigare lämnade delägarlån till viss del återbetalas. Kraftvärmeverket planeras bli taget i drift hösten 1972. Redogörelse för Fyriskraft AB, som verket har bildat tillsammans med Uppsala kommun för uppförande av ett kraftvärmeverk, har lämnats i prop. 1970: 105 (s. 35). Kraftvärmeverket planeras bli taget i drift i


 


.Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                               129

början av år 1974. Redogörelse för Stockholms kraftgrupp AB — tidigare Stockholmskraft AB —, som verket har bildat tiUsammans med Stockholms kommun för uppförande, förvärv och drift av energi­anläggningar i Storstockholmsområdet, har lämnats i prop. 1971: 101. Bolaget bedriver tUls vidare projekteringsverksamhet. Medelsbehovet avser främst markförvärv. Redogörelse för AB Kärnkraftutbildning, som verket har bildat tillsammans med Oskarshanmsverkets kraft­grupp AB och Sydsvenska kraft AB för utbildning och träning av driftpersonal vid kärnkraftstationer, har lämnats i prop. 1972: 85 (s. 55). Upphandling av en simulatoranläggning pågår. Finansieringen av anläggningen kräver lån från delägarna. Redogörelse för Forsmarks kraftgrupp AB har lämnats i prop. 1971: 145 (s. 51 och 55). Förhand­lingarna med andra kraftföretag om ett samgående för utbyggnad av Forsmarks kraftstation med två aggregat om vardera 900 MW har slutförts och ett avtal har underställts Kungl. Maj:t för godkännande under hösten 1972. Part i samarbetet blir Mellansvensk kraftgrupp AB, dvs. Gullspångs kraft AB, Krångede AB, Stora kopparbergs bergslags AB, AB Svarthålsforsen och Värmlandskraft AB. Eftersom vattenfalls­verkets andel i bolaget numera förutses bli 74,5 % mot tidigare antagna 66,5 %, kommer bolagets behov av kapitaltillskott från verket att öka. Vid beräkningen härav har förutsatts att viss del av bolagets medels­behov skall kunna täckas genom lån på den allmänna kapitalmarkna­den. Byggnadsarbetena vid kraftstationen påbörjades hösten 1971 och det första aggregatet planeras bli taget i drift budgetåret 1978/79. Redo­görelse för Svensk kärnbränsleförsörjning AB, som verket avser att bilda tillsammans med Oskarshamnsverkets kraftgrupp AB och Syd­svenska kraft AB för att främja landets försörjning med kärnbränsle, har lämnats i prop. 1972: 57.

För de två gasturbinaggregat i Hallstavik om vardera 65 MW som enligt vattenfallsverket bör ersätta de senarelagda gasturbinaggregaten i Forsmark har utrymme reserverats i anslutning till befintlig anlägg­ning. Anläggningskostnaden beräknas bli 66 milj. kr. och aggregaten planeras bli tagna i drift under budgetåret 1974/75. Redogörelse för gasturbinaggregaten i Forsmark har lämnats i prop. 1972: 1 (bil. 15 s. 116). Aggregaten kommer att ägas av vattenfallsverket. Anläggnings­kostnaden, som tidigare har angetts tUl 40 milj. kr., beräknas nu bli 45 milj. kr. Idrifttagningen av aggregaten, som i föregående års utbygg­nadsprogram hade planerats till budgetåret 1974/75, har numera flyttats fram tiU budgetåret 1975/76.

Elkonsumtionens utveckling på längre sikt kräver enligt vatttenfalls-verket ett betydande krafttillskott till budgetåret 1979/80. Avvägningen mellan olika kraftslag har visat, att detta bör bestå av kärnkraft. Verket föreslår därför utbyggnad av ett fjärde kärnkraftaggregat i Ringshals. Detta aggregat kommer i likhet med det tredje aggregatet att utrustas


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                               130

med en tryckvattenreaktor och får en effekt av 900 MW. Anläggnings­kostnaden beräknas bli 920 mUj. kr., och aggregatet planeras bli taget i drift under budgetåret 1979/80. Som ersättning för det till budget­året 1975/76 planerade oljekraftaggregatet i Marviken föreslår vatten­fallsverket vidare utbyggnad av sammanlagt fyra gasturbinaggregat om tillsammans 260 MW i Lahall och Trollhättan. Den totala anlägg­ningskostnaden beräknas bli ca 144 milj. kr., och aggregaten planeras bli tagna i drift hösten 1975.

I prop. 1971: 1 (bU. 15 s. 150) och prop. 1972: 1 (bU. 15 s. 116 och 124) har redogörelse lämnats för den utbyggnad av oljeeldad kon­denskraft som enligt vattenfallsverket bör ske i Marviken med två aggre­gat om vardera 320 MW. Kungl. Maj:ts beslut i fråga om aggregatens placering väntas föreligga under budgetåret 1972/73. Anläggningskost­naden, som tidigare har angetts till sammanlagt 480 milj. kr., beräknas nu bli 550 milj. kr. Med annan förläggningsort än Marviken uppskat­tas kostnaden till ca 600 milj. kr. Med hänsyn till att tidpunkten för Kungl. Maj:ts stäUningstagande beträffande aggregatens lokaUsering är oviss och att uppförandetiderna för detta slag av anläggningar har bli­vit längre, beräknas idrifttagningen, som i föregående års utbyggnads­program planerats till budgetåren 1975/76 och 1976/77, kunna ske ti­digast under åren 1978 och 1979.

Som projektreserv att vid behov kunna tas i anspråk under löpande budgetår föreslår vattenfallsverket vidare två gasturbinaggregat om tUlsammans ca 150 MW. Gjorda undersökningar har visat att Gislaved kan vara en lämplig förläggningsplats för dessa. Hämtöver finns möj­lighet att komplettera befintliga gasturbinanläggningar med ytterligare aggregat. Den slutiiga placeringen av aggregaten bör enligt verket avgö­ras när det blir aktuellt att ta projektreserven i anspråk med beaktande av då föreliggande fömtsättningar. En ny gasturbinanläggning bestående av två aggregat beräknas kosta 80 mUj. kr.

Medelsförbrukningen för kanalanläggningar avser kost­nader för fördjupning av Trollhätte kanal. Redogörelse härför har läm­nats i prop. 1971: 126. Kostnadema, som tidigare har angetts tUl 50 mUj. kr. i 1970 års kostnadsnivå, beräknas nu bli 67 milj. kr., varav ca 30 milj. kr. hänför sig till farledssträckan vid Stallbacka. Denna del av kanalen måste flyttas med anledning av att en ny motorvägsbro pla­neras uppströms Stallbackaön. Utredning om kanalens sträckning pågår i samråd med vägverket. Kanalarbetena påbörjades i januari 1972 och beräknas i huvudsak bli slutförda år 1974.

Vattenfallsverket har lämnat en särskild redogörelse för investeringar i distributionsanläggningar och därmed sammanhängan­de arbeten. Medelsbehovet har beräknats till sammanlagt 357,8 milj. kr. Av detta belopp hänför sig 182 mUj. kr. till stamlinjeanläggningar och 155,6 mUj. kr. till regionala nät. Resterande 20,2 mUj. kr. avser kost-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


131


nåder för driftövervakningsanläggnlngar. Dessa anläggningar är nöd­vändiga för att verket i fortsättningen skall kunna sköta den centrala övervakningen och styrningen av stamlinjenät, samköming och pro­duktion med bibehållen leveranssäkerhet och bästa ekonomi. Det totalintegrerade datasystem som verket avser att införa för detta ända­mål planeras bli taget i drift successivt med början vid årsskiftet 1974/75. Kostnaderna för utrustningen beräknas bH 71 milj. kr.

Verket anmäler att utbyggnad av 750 kV-anläggningar blir aktuell mot slutet av 1970-talet.

Följande distributionsanläggningar m. m. avser verket att påbörja nästa budgetår (i 1 000-tal kr.).


400 kV ledning Porjus—Harsprånget jämte anslutning Spänningshöjning till 275 kV på samkörningsförbin-

delsen Järpströmmen—Norge Linbyte pä sträckan Vännäs—Mellansel 400 kV ställverksutbyggnader i Ängermanälvsområdet 220 kV ledning till Sundsvall Utbyte av 200/70 kV transformator i Krylbo inkl.

ombyggnad av kontrollanläggning 70/20 kV transformatorstation i Kungsängen 70 kV ledning Äkersberga—Klementsboda Utökning av transformatoreffekten 400/220 kV i Täby 70/20 kV transformatorstation pä Ekerö 220/70 kV transformatorstation i Nynäshamn jämte

220 kV matningsledning 130/20 kV transformatorstation i Dalby 130/20 kV station i Katrineholm Ställverksutbyggnader i Södermanland, Jönköping och

Barsebäck jämte reaktor för anslutning av 400 kV

ledningen Södermanland-Jönköping-Barsebäck 400/130 kV transformator i Göteborgsområdet

jämte anslutningsledning Förstärkning och sektionering av 400 kV ställverk

vid Helsingborg Utökad seriekompensering av 400 kV ledningar Vissa anskaffningar för försvarsberedskap Diverse utvidgningar av stamlinje- och primärsystemen Bygde- och ortsanläggningar Diverse distributionsanläggningar


 

Totalkost-

Beräknad

nad beräk-

utgift

nad 1972

1973/74

4 800

100

5 600

1 800

5 600

400

4 500

200

6 100

100

3 000

500

3 000

100

3 300

200

9 100

100

2 600

1 100

20 300

400

2 200

400

2 100

400

17 000

3 500

23 600

100

2 600

1 100

22 700

100

3 000

1 500

 

12 200

 

14 500

 

800


39 600

Av den totala medelsförbrukningen för distributionsanläggningar un­der budgetåret 1973/74 utgör 318,2 mUj. kr. kostnader för tidigare på­började objekt.

Vattenfallsverket hemställer om medel för omedelbar avskrivning av nyssnämnda anskaffningar för försvarsberedskap. Anskaffningarna av­ser bl. a. utrustning för telekommunikation.

Medelsbehovet för övriga ändamål har verket beräknat till sammanlagt 28,9 milj. kr., varav 10,6 milj. kr. för diverse komplette-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                              132

ringar av produktionsanläggningar — bl. a. ombyggnad av ett ställ­verk —, 8,3 milj. kr. för inköp av vattenfall och fastigheter — bl. a. markanskaffningar för transformatorstationer och produktionsanlägg­ningar — samt 10 milj. kr. för förvärv och finansiering av företag för elektrisk distributionsverksamhet. Verkets nuvarande befogenheter be­träffande användningen av anslagsmedel för här avsedda ändamål före­slås kvarstå oförändrade under budgetåret 1973/74. Verket har lämnat redogörelse för gjorda anskaffningar, förvärv m. m. under budgetåret 1971/72.

För inköp av kärnbränsle till initialladdningar erfordras 21 milj. kr. under budgetåret 1973/74.

Utbyggnaden av kärnkraftverk har enligt verket nu en sådan omfatt­ning att försörjningen med kärnbränsle har blivit en stor och principiellt viktig fråga. Vattenfallsverket erinrar i sammanhanget om att verket tiUsammans med de två övriga kraftföretag i landet som driver eller uppför kärnkraftanläggningar träffat avtal om att bilda ett särskilt bo­lag — Svensk kärnbränsleförsörjning AB — med uppgift att främja en samordnad upphandling av kärnbränsle och i viss utsträckning företräda intressenterna vid upphandlingar (prop. 1972: 57, NU 1972: 39, rskr 1972: 200).

För vattenfallsverket är anskaffningen av råvaran uran f. n. det mest angelägna ledet i bränslecykeln. Verket har under senare tid fört för­handlingar med flera uranleverantörer för att anskaffa natumran på gynnsamma ekonomiska villkor till de första bränslehärdarna för senast beställda kärnkraftreaktorer och till ersättningsbränsle fram till år 1985 för alla av verket beställda reaktorer. Upphandlingen avses omfatta dels det totala uranbehovet t. o. m. år 1978, dels en fast årskvantitet därefter motsvarande det uppskattade minimibehovet av ersättningsbränsle. Upp­handlingen bedöms inte påverka förutsättningarna för en utbyggnad i Ranstad. Förhandlingarna med tänkbara leverantörer har skett i sam­råd med övriga kärnkraftföretag, vilka överväger att anskaffa en mind­re del av sina uranbshov under den aktuella perioden i anslutning till verkets upphandling. Intressenterna i kärnbränslebolaget skall rådgöra i vUken utsträckning upphandlingen skall genomföras av kraftföretagen själva eller av bolaget.

Kostnaderna för verkets upphandling uppskattas till 550 milj. kr. Av sammanlagt 170 mUj. kr. för initiaUaddningar, vilka finansieras med medel från verkets investeringsanslag, avser 31 mUj. kr. bränsle till det fjärde aggregatet i Ringhals. Upphandlingen kommer till denna del att ske med förbehåll för statsmakternas godkännande av utbyggnaden. Kostnaderna för anskaffning av ersättningsbränsle — 380 milj. kr. — bestrids med driftmedel.

Verket förutsätter att upphandling av kärnbränsle till aggregat som redan har beslutats av statsmakterna kan ske utan särskilt tUlstånd.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                              133

Den aUt större omfattningen av vattenfallsverkets verksamhet leder till att kapital i ökad utsträckning binds i omsättningstillgångar. Idrift­tagningen av nya värmekraftstationer medför exempelvis ett ökat behov av oljelager för både drift- och beredskapslagring. Vidare konstateras ett ökat kapitalbehov för anskaffning av arbetsmaskiner och verkstads­utrustning. Verkets omsättningstUlgångar finansieras bl. a. genom en rörlig kredit hos riksgäldskontoret. Nuvarande kredit om högst 200 milj. kr. bedöms vara otUlräcklig under 1973/74 och efterföljande bud­getår. Verket hemställer därför, att dess rörUga kredit faststäUs tUl 250 milj. kr. för budgetåret 1973/74.

Centrala driftledningens (CDL) omorganisation

I sin anslagsframställning informerar vattenfallsverket också om den omorganisation som har genomförts inom CDL.

CDL upprättades år 1934 för att vid krig eller krigsfara handha den centrala drifttekniska ledningen av kraftproduktionen och kraftdistribu­tionen samt det tekniska samarbetet mellan olika kraftföretag i Sverige. År 1944 träffades en överenskommelse mellan de berörda kraftföretagen med innebörd att CDL inte bara skulle fungera som beredskapsorgaai-sation utan även skulle ha tiU uppgift att under fredsförhållanden verka för en rationellt ordnad kraftproduktion och kraftdistribution i landet.

Den pågående utvecklingen mot allt större produktionsanläggningar och de skärpta kraven på samarbete och långtidsplanering har medfört att CDL:s fredsmässiga arbetsuppgifter på branschområdet har ökat märkbart i omfattning under senare år. Bl. a. har särskilda utskott in­rättats för planering, lokalisering och miljövård. Denna förändring i verksamhetsinriktningen har föranlett CDL att se över sin organisation. Översynen har resulterat i en uppdelning av CDL:s arbetsuppgifter pä två organ, nämligen CDL-företagens samarbetsorgan för branschfrå­gor och CDL-företagens beredskapsorgariisation för beredskapsfrå­gor. Eftersom vattenfallsverket är försvarsplaneringsmyndighet har be­redskapsorganisationens kansli förlagts till verket, medan branschorga­net har ett fristående kansli.

I det nya branschorganet deltar aUa företag, som samarbetar inom stamlinjenämnden och samkörningsnämnden, inkl. samtiiga intressenter i pågående och beslutade kärnkraftutbyggnader. Branschorganet leds av en styrelse med sju ledamöter, varav tre utses av vattenfallsverket och fyra av övriga företag. Omröstningsbestämmelserna är utformade på ett sådant sätt att varken verket eller den enskilda medlemsgruppen en­sidigt kan avgöra viktiga frågor.

Remissyttranden

Beträffande förutsättningarna för den framtida kraftförsörjningen an­för energiprognosutredningen, att den belastningsprognos som lagts tiU

9    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 15


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                           134

gmnd för planering av produktionsutbyggnader överensstämmer med den UtveckUng på energiområdet som enligt hUtiUs gjorda prognoser an­setts som sannolik. De nya bedömningsgrunder som framkommit under senare tid, t. ex. farhågorna för oljebrist, kan enligt utredningen snarare leda till en framtida uppräkning av elprognosen än en sänkning.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller betydelsen av att vattenfallsver­kets planering fortlöpande bedrivs på ett sådant sätt att investeringarna snabbt kan anpassas efter konjunktur och arbetsmarknadsläge. Enligt styrelsens mening lämnar vattenfallsverkets investeringsredovisning i sin nuvarande form inte tillfredsställande underlag för bedömning av vilka anspråk på arbetskraft som olika projekt kan medföra.

Vad gäller frågan om avskrivningsanslag tUl Juktans kraftstation kon­staterar riksrevisionsverket, att stationen ingår i den serie av vattenkraft-utbygggnader som Kungl. Maj:t av sysselsättningspolitiska skäl anmodat vattenfallsverket att utreda. Riksrevisionsverket har inte funnit anledning att i det här aktuella fallet frångå sin tidigare i motsvarande samman­hang anförda ståndpunkt, att ersättning skall kunna utgå för merkostna­der som åsamkas vattenfallsverket, när verket åläggs att utföra anlägg­ningar, vilka inte ger den förräntning som krävs för verkets investering­ar. En principiell granskning av använda kalkylmetoder har inte givit riksrevisionsverket skäl att ifrågasätta vattenfallsverkets beräkningar av bidragens storlek.

Riksrevisionsverket motsätter sig inte att vattenfallsverkets rörliga kre­dit för budgetåret 1973/74 faststäUs tiU 250 milj. kr., men anför sam­tidigt att vattenfallsverket bör anmodas att i samband med nästa anslags­framställning inkomma med en ny beräkning av behovet av rörelsemedel och förslag till finansiering av detta. Därvid bör enligt riksrevisionsver­ket särskilt beaktas möjligheterna att utnyttja medel från investerings­anslaget för mera stadigvarande behov.

Fullmäktige i riksgäldskontoret och fullmäktige i riksbanken har heller inte något att erinra mot en höjning av vattenfallsverkets rörliga kredit. Riksgäldsfullmäktige utgår därvid från att verket mot bakgmnd av de betydande kostnader som är förenade med bindrung av kapital i omsätt­ningstillgångar undersöker alla möjligheter att begränsa behovet av rö­relsemedel.

Departementschefen

Förbmkningen av elektrisk kraft i hela landet uppgick under budget­året 1971/72 till ca 68 800 GWh». Ökningen i förhållande till föregående budgetår utgjorde 5 %.

Statens vattenfallsverk, som svarade för 44,6 % av elleveranserna un­der budgetåret 1971/72, har analyserat den väntade utvecklingen av ver­kets fasta kraftavsättning under en tioårsperiod fram till år 1981. Över-

' GWh (gigawattimme) = 1 milj. kilowattimmar


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                              135

synen pekar erUigt verket på en belastningsutveckling som t. o. m. år 1975 ligger obetydligt under förra årets prognos och som för tiden där­efter överensstämmer med denna. Till gmnd för bedömningen ligger bl. a. antagandet att elförbrukningen kommer att följa samma mönster som vid tidigare konjunkturförlopp och uppvisa en hög tillväxttakt un­der de närmaste åren i samband med den väntade konjunktumppgången.

Kraftbehovet inom vattenfallsverkets distributionsområden beräknas år 1976 uppgå tUl 45 800 GWh och år 1981 till 69 200 GWh. Detta motsvarar en årlig belastningsökning med 8,5 % imder perioden 1971— 1981. Prognosen avser som vanligt kraftavsättningen vid medelårsför­hållanden i fråga om vattentillgång och temperatur och utgår från att vattenfallsverket liksom under tidigare år kommer att svara för ca 45 % av landets kraftproduktion.

Från vattenfallsverket har jag inhämtat uppgifter om hur Sveriges kraftförsörjning — med beaktande av kravet på leveranssäkerhet — vän­tas gestalta sig budgetåret 1974/75—1979/80 med hänsyn tUl den be­lastningsutveckling som förutses och de utbyggnader som verket, kom­muner och enskilda planerar att genomföra under perioden.

Uppgiftema, som således avser total belastning, produktion och in­stallerad maskineffekt i landet samt kraftutbytet med de nordiska graim-ländema, redovisas i följande sammanställningar. Eftersom utbyggnads­takten kan påverkas såväl av företagens egna åtgärder som av ytttre omständigheter, är det emellertid inte helt säkert att produktions- och effekttillskotten kommer vid här förutsatta tidpunkter.

Torrårsbalans för hela landet budgetåren 1974/75—1979/80 (i 1 000 GWh)

 

 

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

Prima belastning Fast export

96,1 1,6

103,9 3,0

111,9

2,2

120,5 1,5

129,6 1,5

139,6 0,5

Total belastning

97,7

106,9

114,1

122,0

131,1

140,1

Torrårsproduktion: Vattenkraft Värmekraft, inkl. import

45.5 52,2

46,2 60,7

46,8 67,3

48,0 74,0

48,5 82,6

48,5 91,6

Total produktion

97,7

106,9

114,1

122,0

131,1

140,1


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                               136

Effektbalans för hela landet budgetåren 1974/75—1979/80 (i MW')

 

 

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

Prima belastningens

maximala timeffekt 17 400 Fast export                     400

18 900 500

20 400 350

22100 250

24 000 250

25 900 150

Total belastning

17 800

19 400

20 750

22 350

24 250

26 050

Installerad effekt: Vattenkraft Värmekraft, inkl. import

12 530 9 650

12 840 10 730

13 080 11530

13 580 13 470

14    050

15    300

14 080 17 030

Total maskineffekt

22180

23 570

24 610

27 050

29 350

31110

Reserv

D:o i % av prima belastning

4 380 25

4170 22

3 860 19

4 700 21

5 100 21

5 060 20

' MW (megawatt) = 1 000 kilowatt.

Vattenfallsverket har också redovisat energi- och effektbalanser för det statliga kraftsystemet. Med det utbyggnadsprogram som verket har föreslagit kan den väntade efterfrågan på elkraft inom verkets distribu­tionsområden under den aktuella perioden täckas även vid exceptio­nella torrårsförhåUanden utom under budgetåren 1976/77 och 1977/78, då viss brist kan uppstå.

Med den planerade idrifttagningen år 1974 av de två första aggrega­ten i Ringhals kraftstation introduceras kämkraften i stor skala i verkets kraftsystem. Kärnkraftaggregaten har erfarenhetsmässigt låg tUlgängUg-het under de första driftåren, vilket måste beaktas vid dimensioneringen av produktionsapparaten. Under kärnkraftens introduktionsskede bör enligt verkets beräkningar den installerade maskineffekten överstiga den högsta sannolika timbelastningen under året med ca 25 % för att leve­ranssäkerheten skall kunna hållas på oförändrad nivå. Behovet av reserv­effekt föratses minska något mot slutet av 1970-talet efter hand som tUl-gängligheten hos kärnkraftaggregaten ökar. Vattenfallsverkets effektba­lans bedöms mot denna bakgrand vara tUlfredsställande endast t. o. m. budgetåret 1975/76. Bristsituationen under budgetåret 1976/77 beror bl. a. på att utbyggnaden av två oljebaserade kondenskraftaggregat om tillsammans 640 MW, som ingår i det av riksdagen godkända investe­ringsprogrammet, har senarelagts i avvaktan på Kungl. Maj:ts ställ­ningstagande i fråga om förläggningsplatsen.

Utöver tidigare beslutade produktionsanläggningar har vattenfallsver­ket föreslagit utbyggnad av två vattenkraftstationer — Randi i Lilla Lule älv och Juktan mellan sjöarna Storjuktan och Storuman i Umeäl­vens flodsystem — ett fjärde kämkraftaggregat i Ringhals samt fyra gas­turbinaggregat, varav två i Lahall och två i Trollhättan. Som jag skall återkomma tUl omfattar verkets utbyggnadsprogram numera även två nya gasturbinaggregat i Hallstavik. De åtgärder och ytterligare utbygg-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                              137

nåder som härutöver behövs för att täcka effektbristen under senare delen av 1970-talet kräver enligt verket inte medel från anslaget bud­getåret 1973/74.

Juktans kraftstation tillhör de vattenkraftobjekt i övre Norrland som vattenfallsverket på Kungl. Maj:ts uppdrag har inventerat och förberett som ersättning för en utbyggnad av Vindelälven. Projekteringsarbetet har visat att en kraftstation i konventionellt utförande skulle ge mycket låg kapitalförräntning. Verket föreslår att anläggnmgen i stället utfor­mas så, att vatten från Storjuktan leds till en pumpkraftstation, där det med utnyttjande av billig natt- och helgkraft pumpas upp till ett högt beläget magasin — Blaiksjön. Under dagtid tappas vattnet genom en turbin och avleds därefter till Storaman. Kraftstationen väntas emeller­tid inte heller i detta utförande kunna ge full förräntning av det investe­rade kapitalet. Vattenfallsverket har därför begärt att 33 milj. kr. av de totalt 195 milj. kr. som projektet beräknas kosta skall ställas till förfo­gande utan krav på förräntning. Anläggningsarbetena ger sysselsättning åt ca 360 man under fem år.

I prop. 1971: 145 (s. 51—53) lämnades redogörelse för ett mellan vattenfallsverket, Mellansvensk kraftgrupp AB (MKG) och Bålforsens kraft AB den 28 september 1971 villkorligt träffat konsortiavtal om sam­arbete i aktiebolagsform för uppförande och drift av en kämkraftstation vid Forsmark. Vattenfallsverket skuUe äga 66,5 %, MKG 26,5 % och Bålforsens kraft AB 7 % av aktiema i bolaget och motsvarande andel i stationens nettoeffekt. Konsortialavtalet avhandlade kraftstationens första utbyggnadsetapp, som avsågs omfatta två aggregat om vardera ca 900 MW. Parterna skulle verka för att det första aggregatet togs i drift år 1977 och det andra två år senare. Stationen skulle vidare planeras för en framtida utvidgning med ytterligare sex aggregat, varvid varje nytt aggregat skulle anses utgöra en utbyggnadsetapp. Parterna i avtalet skul­le vara berättigade men inte skyldiga att delta 1 nästa utbyggnadsetapp med samma andelar som i den första utbyggnadsetappen eller med de lägre andelar — dock lägst 5 % — som de själva valde. I det senare fallet skulle ett nytt aktiebolag bildas, varvid nya intressenter kunde tas med i samarbetet.

I anslutning till konsortialavtalet hade också träffats ett komplette­ringsavtal enligt vUket part, som vid upphandling före bolagets bildande av reaktor och turbin inte anslöt sig till valet av leverantör, var berät­tigad att frånträda samarbetet. Hans andel skulle då tUläggas vattenfalls­verket.

Kungl. Maj:t fann vid sin prövning av konsortialavtalet det lämpligt att avvakta elutredningens (I 1971: 1) överväganden innan ställning togs till avtalet vad gällde uppförande och drift av mer än de två första aggregaten. I prop. 1971: 145 föreslogs därför att riksdagen skulle be­myndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtalet, såvitt gällde två aggregat,


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                               138

med de ändringar i avtalet som kunde visa sig erforderliga. Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget (NU 1971: 55, rskr 1971: 358).

Kämkraftstationens första aggregat upphandlades i november 1971 med Asea-Atom som huvudleverantör av reaktordelen. Idrifttagningen av aggregatet flyttades samtidigt fram till år 1978, dvs. ett år senare än som hade förutsatts i konsortialavtalet.

I beaktande av de nya omständigheter som har framkommit sedan konsortialavtalet träffades har Bålforsens kraft AB avböjt deltagande i samarbetet. Vidare har MKG önskat minska sin andel i det planerade bolaget med en procentenhet.

Ett nytt konsortialavtal har därefter träffats mellan vattenfallsverket och MKG samt godkänts av Kungl. Maj:t den 24 november 1972. Av­talet överensstämmer i allt väsentligt med det avtal som har redovisats i prop. 1971: 145 med undantag för sådana ändringar som har föran­letts av statsmaktemas beslut att begränsa avtalets räckvidd och Bålfor­sens kraft AB:s beslut att inte delta i samarbetet. Parterna avser således att genom ett aktiebolag — Forsmarks kraftgrupp AB — gemensamt uppföra och driva en kämkraftstation omfattande två aggregat vid Fors­mark samt därutöver vidta de förberedelser för en framtida utvidgning av stationen som bedöms angelägna från ekonomisk och teknisk syn­punkt. Kostnadsfördelningen för sådana anläggningsdelar m. m. som be­räknas komma tUl användning vid utbyggnaden av senare aggregat reg­leras enligt ett särskUt kompletteringsavtal.

Vattenfallsverket skall äga 74,5 % och MKG 25,5 % av aktiema i bo­laget. Verket tUlsätter tre av styrelsens fem ordinarie ledamöter och två av tre styrelsesuppleanter.

Utbyggnadsplanen för Forsmarksstationen omfattar även två gastur­binaggregat om vardera 40 MW med planerad idrifttagning budgetåret 1974/75. Dessa skall under byggnadstiden i Forsmark tillgodose behovet av startkraft vid provdrift av kärnkraftverket och därefter tjänstgöra som reserv för startkraft som matas över kraftnätet. Aggregaten skall uppfö­ras och ägas av vattenfallsverket och ingår således i sin helhet I verkets effektbalans.

Senareläggningen med ett år av kärnkraftutbyggnaden i Forsmark har medfört en motsvarande ändring av tidplanen för de båda gastur­binaggregaten. Som en följd härav men också på grund av vissa förse­ningar i vattenfallsverkets utbyggnadsprogram behöver verkets kraftba­lanser under budgetåret 1974/75 förstärkas. Kungl. Maj:t har därför med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1972: 2 s. 22, NU 1972: 1, rskr 1972: 14) medgett att verket utökar sitt utbyggnadsprogram med två gasturbinaggregat med en sanunanlagd effekt av 130 MW. Dessa båda aggregat, som kommer att installeras i anslutnuig till den befintliga gas­turbinanläggningen i Hallstavik, utgör den projektreserv som har redo­visats i prop. 1972: 1 (bU. 15 s. 125).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                              139

Vattenfallsverket har vidare bUdat två aktiebolag tUlsammans med Sydsvenska kraft AB och Oskarshamnsverkets kraftgrupp AB. AB Käm-kraftutbUdning (prop. 1972: 85 s. 55, NU 1972: 35, rskr 1972: 198) skall som serviceorgan åt svensk kraftindustri handha utbildning och träning av driftpersonal vid kämkraftstationer. Bolaget skall ha sin verk­samhet förlagd till Studsvik, där en simulatoranläggning kommer att upp­föras. Svensk kärabränsleförsörjning AB (prop. 1972: 57, NU 1972: 39, rskr 1972: 200) skall ha till uppgift bl. a. att främja en samordnad upp­handling av kärnbränsle och i viss utsträckning även företräda bolags­parterna vid upphandling. Vattenfallsverket har i detta sammanhang an­mält att verket i samråd med övriga intressenter i bolaget har fört för­handlingar med ett flertal uranleverantörer i syfte att anskaffa natur­uran dels till de första bränslehärdarna för verkets senast bestäUda kärnkraftreaktorer, dels till ersättningsbränsle fram till år 1985 för samt­liga av verket beställda reaktorer. Upphandlingens värde har uppskat­tats till 550 milj. kr. Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela när­mare föreskrifter för vattenfallsverkets upphandling av kärnbränsle.

Redan mot slutet av 1970-talet kommer produktionen av elkraft i värmekraftstationer att vara lika stor som produktionen i vattenkraft­stationer. Det nödvändiga samspelet mellan olika kraftslag i framtiden kommer att kräva betydligt effektivare metoder för övervakning och styrning av Icraftsystemet än de som används idag. Även driften av över­förings- och distributionsnät blir mer komplicerad än f. n. Effekterna på ledningarna kommer att variera både i fråga om storlek och riktning. Vidare kommer näten att utsättas för stora påfrestningar vid tUlfälliga bortfall av de stora kärnkraftaggregaten.

Inom vattenfallsverket har sedan flera år utretts hur verket med hän­syn till kraftsystemets allt större komplexitet i framtiden skall kunna övervaka och styra kraftproduktion, stamlinjenät och samköming på ett tillfredsställande sätt. Målet är att nuvarande leveranssäkerhet skall bi­behållas och att planeringen av produktions- och nätdrift skall leda till ett optimalt utnyttjande av kraftsystemet och samkömingen. Utrednings­arbetet har nu utmynnat i ett förslag om att nuvarande huvudsakligen manuella rutiner skall ersättas med ett datorbaserat informationssystem för insamling, bearbetning och presentation av data som underlag för snabba beslut. Verket avser att utveckla ADB-rutiner för systemets olika funktioner och införa dessa successivt i fyra etapper med början under budgetåret 1974/75. Kostnadema för datorer, bUdskärmar, teleförbin­delser m. m. har beräknats till ca 71 milj. kr.

Vattenfallsverket har också hemställt om ett avskrivningsanslag av 1,5 milj. kr. för vissa anskaffningar för försvarsberedskap samt om höj­ning av verkets rörliga kredit från nuvarande 200 milj. kr. till 250 mUj. kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                              140

Elförbrukningen i landet har under de två senaste åren ökat med knappt 5,5 % per år. Denna ökningstakt är betydligt lägre än vad som har förutsatts i prognoserna för elkonsumtionen under 1970-talet. Pro­gnoserna tar emellertid inte sikte på att förutsäga elförbrukningens stor­lek under några enstaka år. De kan snarare sägas återspegla kraftföre­tagens bedömning av det sannolika elbehovet under så lång tid fram­över — f. n. ca tio år — som krävs för en rationell planering, projekte­ring och utbyggnad av nya produktions- och distributionsanläggningar. Dessa bedömningar grundar sig i sin tur på tillgänglig information om utvecklingstendenserna inom skUda sektorer av näringsliv och samhälle.

Elkonsumtionen under 1970-talets första år följer enligt kraftföre­tagen ett från föregående konjunkturcykler känt mönster med låg ök­ningstakt under konjunkturnedgång och hög ökningstakt under kon­junktumppgång. Genomförda analyser av utvecklingen på längre sikt har inte gett sådana indikationer att kraftföretagen anser det motive­rat att frångå tidigare gjorda antaganden om kraftbehovet i början av 1980-talet. Enligt vissa bedömningar är det dock inte uteslutet att kraf­tigt höjda oljepriser kan leda till en framtida uppräkning av elprogno-serna.

Enligt min mening finns det inte nu underlag för en korrigering i den ena eller andra riktningen av de prognoser som hittills har legat till grund för kraftföretagens utbyggnadsprogram. Överväganden av detta slag torde få anstå tUl dess energiprognosutredningen (I 1972: 3) har redovisat sin första rapport, som skaU föreligga den 1 juli 1973. Jag har vidare erfarit att kraftföretagens samarbetsorgan CDL senare i år kommer att lägga fram en ny prognos över elförbrukningen. I avvak­tan på detta material anser jag att vattenfaUsverkets antaganden beträf­fande belastningsutvecklingen under den närmaste tioårsperioden t. v. bör godtas och förordar att prognosen läggs till gmnd för bedömningen av verkets resursbehov.

Kraftindustrins årliga investeringar i produktions- och distributions­anläggningar uppgår numera till avsevärda belopp. En betydande del av dessa investeringar innebär tillämpningar av mycket avancerad tek­nologi. Särskilt uppenbart är detta beträffande kärnkraftverk, men mot­svarande gäller även för andra typer av leveranser. Dessa senare leve­ranser torde komma att uppgå till betydande belopp under det när­maste decenniet. Jag finner det här liksom på kärnkraftområdet vara en väsentlig långsiktig industripolitisk målsättning att svensk industri förmår hävda sig. Det bör därför vara en strävan hos vattenfallsverket att utan åsidosättande av affärsmässigheten aktivt medverka till att svenska tillverkare erhåller beställningar i sådan omfattning att en in­hemsk hög teknisk kompetens vidmakthålls och utvecklas.

För innevarande budgetår har från investeringsanslaget Kraftstationer m. m.  anvisats  1 313  milj.  kr., varav  123  milj. kr. på tiUäggsstat 1


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


141


(prop. 1972: 130, NU 1972: 67, rskr 1972: 320). Beloppen har beräk­nats inkl. sedvanlig reserv. Investeringsramen uppgår till 1 218 milj. kr. exkl. 40 milj. kr., som har reserverats för utbyggnad av två oljekraft-aggregat om vardera 320 MW (prop. 1972: 1 bU. 15 s. 124). Jag skall återkomma till användningen av dessa medel.

Av skäl som jag kommer att redovisa i det följande bör vattenfalls­verkets investeringsram för innevarande budgetår räknas upp med yt­terligare 15 milj. kr. tUl sammanlagt 1 233 milj. kr. För att på kort sikt öka sysselsättningen har Kungl. Maj:t vidare genom beslut den 24 september 1971 och den 30 juni 1972 föreskrivit att vattenfallsverket skall tidigarelägga vissa byggnads- och anläggningsarbeten. Erforderliga medel — 50 milj. kr., varav 14,9 milj. kr. avses bli förbmkade under budgetåret 1972/73 — har ställts till verkets förfogande från den an­slagsreserv som har beräknats under förevarande investeringsanslag. Verket får också använda 8 milj. kr. under innevarande budgetår av medelsreserven för att finansiera utbyggnaden av de förutnämnda gas­turbinaggregaten i Hallstavik.

VattenfaUsverkets totala förbrakning av medel under investerings­anslaget budgetåret 1972/73 skulle således komma att uppgå till 1 255,9 milj. kr.

För nästa budgetår förordar jag en investeringsram av 1 318 milj. kr. Av följande sammanställning framgår hur vattenfallsverkets medels­förbrukning ungefärligt torde komma att fördela sig på olika objekts­grapper under budgetåren 1972/73 och 1973/74 (i mUj. kr.).

 

 

 

 

1971/72

Faktisk medelsför­brukning

1972/73 Beräknad

1973/74

 

 

Verket

Departements­chefen

Vattenkraftanläggningar Värmekraftanläggningar Kärnbränsle

Distributionsanläggningar Övriga ändamål

164,1

551,2

159,8

■   258 2

8,5

196,0 552,3 130,0 331,5 25,9

238,5 645,0

21,0 357,8

28.9

238,5 645,0

21,0 355,8

28,9

 

1141,8

1 235,7

1 291,2

1289,2

Kan aJanläggn ingår

5,3

20,2

28,8

28,8

 

1147,1

1 255,9

1 320,0

1 318,0

Ett bifall tiU mitt förslag skulle betyda att verket under nästa budget­år kan färdigställa vattenkraftstationema Akkats och Nämforsen och fortsätta pågående arbeten vid Vittjärv, Rebnis, Porjus, Torpshammar och Ritsem.

Vidare förordar jag att vattenfallsverket får påbörja utbyggnad av Randi kraftstation i Lilla Lule älv.

Som jag förut har nämnt ger anläggningsarbetena för Juktans pump-


 


prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                              142

kraftstation i Umeälvens flodsystem sysselsättning åt ca 360 man un­der fem år. Arbetena kommer att bedrivas i ett område, där det f. n. råder stor brist på arbetstillfällen. Jag anser med hänsyn härtUl att kraftstationen bör komma till utförande, trots att den inte kan väntas ge den förräntning som normalt krävs for verkets investeringar. Vatten­fallsverket bör anvisas medel från avskrivningsanslag till projektet. Av­skrivningsbeloppet bör utgå när stationen tas i drift — enligt verkets planer budgetåret 1977/78. Behovet av avskrivningsmedel vid tidpunk­ten för idrifttagning beräknar jag till högst 33 milj. kr. Det slutliga be­loppet torde få fastställas senare.

I beloppet för vattenkraftanläggningar har jag även räknat in 52,1 milj. kr. till regleringar. Större delen härav — 41,9 mUj. kr. — avser regleringsföretag i Luleälvens flodområde, främst regleringarna av Lule-jaure, Sitasjaure och Randijaure.

Medelsförbmkningen för värmekraftanläggningar beräknar jag till 645 milj. kr. Den största delen av beloppet — 365 milj. kr. — avser på­gående utbyggnad av tre kärnkraftaggregat i Ringhals. Det första aggre­gatet planeras bli taget i drift nästa budgetår. Vidare ingår 86 milj. kr. för kapitaltiUskott till Forsmarks kraftgrupp AB, 28,7 milj. kr. för kapi­taltillskott till Fyrislcraft AB, Stockholms kraftgmpp AB och AB Käm­kraftutbildning, 53,3 milj. kr. för gasturbinanläggningar i Göteborg, Hallstavik och Forsmark samt 23 milj. kr. för ombyggnaden av Mar­vikens kraftstation.

VattenfaUsverkets utbyggnadsprogram omfattar som jag tidigare har nämnt också två oljekraftaggregat om vardera 320 MW. Verket har föreslagit att dessa aggregat skall uppföras i anslutning till den befint­liga kondenskraftanläggningen i Marviken. Vid min anmälan av före­varande anslag i prop. 1972: 1 (bil. 15 s. 107—127) fann jag (s. 124) det lämpligt att bl. a. avvakta remissbehandlingen av rapporten (SOU 1971: 75) angående fysisk riksplanering, innan ställning togs till var utbyggnaden av den berörda oljekraften borde ske. Kungl. Maj:ts be­slut i denna fråga kunde bli aktuellt redan under budgetåret 1972/73, varför erforderliga medel för utbyggnaden — 40 milj. kr. — borde stå till förfogande.

På grundval av övervägandena i rapporten och yttrandena i remissva­ren har statsmakterna numera fastslagit vissa riktlinjer för den fysiska riksplaneringen, vilka skall vara vägledande vid beslut om användning­en av mark- och vattenresurser för industriella och andra ändamål (prop. 1972: 111, CU 1972:35, rskr 1972: 348). Enligt dessa rikt­linjer bör vidare utbyggnad av kraftverket i Marviken bedömas restrik­tivt. Jag anser med hänsyn härtill att installation av oljekraftaggregat i Marviken utöver pågående utbyggnad om möjUgt bör undvikas. Pla­neringen för den aktuella utbyggnaden får i första hand inriktas på områden som enligt nämnda riktiinjer bör reserveras för miljöstörande


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                              143

industri. Som jag tidigare har nämnt undersöker vattenfallsverket f. n. möjligheterna att förlägga såväl oljebaserade som kärnkraftbaserade anläggningar i trakterna av Nynäshamn och Brofjorden.

Vad jag nu har sagt innebär inte något stäUningstagande i frågan huruvida utbyggnaden av de här berörda oljekraftaggregaten bör ske på någon av de nämnda platserna. Fortsatta utredningar får utvisa om detta är möjligt med hänsyn tUl recipientförhåUanden, kraftförsörjnings­situation m. m. I beaktande härav bör enligt min mening frågan om ytterligare utbyggnader i Marviken t. v. lämnas öppen.

Det är mot denna bakgrund inte säkert att de medel som har an­visats för ifrågavarande ändamål blir förbrukade under budgetåret 1972/73. Vid beräkningen av vattenfallsverkets investeringsram för nästa budgetår har jag utgått från att 40 mUj. kr. kommer att kvarstå outnyttjade den 30 juni 1973 och i stället tas i anspråk under budgetåret 1973/74.

Jag tiUstyrker vattenfallsverkets förslag om nya värmekraftstationer och förordar att verket under nästa budgetår får påbörja utbyggnaden av ett fjärde kärnkraftaggregat i Ringhals och sammanlagt fyra gastur­binaggregat i Lahall och Trollhättan. Medelsförbrukningen under bud­getåret 1973/74 för dessa tillkommande objekt beräknar jag till 49 milj. kr.

Vattenfallsverkets projektreserv har som framgått av min tidigare redogörelse (s. 138) tagits i anspråk under innevarande budgetår och behöver därför förnyas. Den bör t. v. bestå av två gasturbinaggregat om tUlsammans ca 150 MW. Anläggningskostnaden är beräknad tiU 80 milj. kr. Utbyggnaden kan ske i anslutning till någon av de befintiiga gasturbinanläggningarna, men annan förläggningsplats kan också kom­ma i fråga.

Medelsförbrukningen för kärnbränsle avser fortsatta inköp av bränsle för initialladdningar tiU de två första kärnkraftaggregaten i Ringhals.

Investeringsprogrammet för distributionsanläggningar omfattar främst förstärkningar och utvidgningar av stamlinje- och primärsystemen samt av bygde- och ortsanläggningar. Medelsförbrukningen avser.bl. a. 400 kV ledningar Hjälta—Gävle, Gävle—Täby, Ringhals—Göteborg, Ring­hals—Jönköping och Helsingborg—Själland, 220 kV ledningar Täby— Danderyd—Järva, 400 kV anslutningsledningar och ställverk för Ring­hals, en 400/220 kV transformatorstation i Täby och 400/130 kV trans­formatorstationer i Jönköping och Trollhättan.

Jag tillstyrker vattenfallsverkets förslag om anskaffning av utrustning för automatiserad driftövervakning. Det datorbaserade informations­system som verket avser att införa är enligt min mening nödvändigt för att rimUga krav på leveranssäkerhet, kvalitet och produktionsekonomi skall kunna tiUgodoses i framtiden med hänsyn till de alltmer kompli­cerade driftförhållanden som följer av förändringar i produktionssyste-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                              441

mets sammansättning och karaktär och en utökad samköming mellan de nordiska kraftföretagen.

Enligt vattenfaUsverkets planer skall de två första kärnkraftaggre­gaten i Ringhals tas i drift år 1974. Den första etappen i det nya drift-övervakningssystemet bör vara i funktion vid ungefär samma tidpunkt. Detta förutsätter emeUertid att erforderlig utrustning kan beställas re­dan nu. Jag kommer därför senare denna dag att hemställa att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Kraftstationer m.m. på tilläggsstat II tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 15 milj. kr. för detta ändamål. Medelsbehovet under budgetåret 1973/74 har jag beräknat till ca 20 milj. kr.

Vattenfallsverkets begäran om medel från avskrivningsanslag för vissa anskaffningar för försvarsberedskap kan jag f. n. inte biträda.

För övriga ändamål, dvs. inköp av strömfall och fastigheter, förvärv och finansiering av eldistributionsföretag samt diverse anskaffningar och arbeten beräknar jag 28,9 milj. kr. i enlighet med vattenfallsverkets för­slag.

Medelsförbrukningen för kanalanläggningar avser utbyggnad av TroU-hätte kanal för trafik med fartyg med 5,3 m djupgående mot tidigare 4,6 m (prop. 1971: 126, TU 1971: 23, rskr 1971: 251).

Jag förordar att investeringsanslaget Kraftstationer m. m. för nästa budgetår tas upp med 1 318 milj. kr. Beloppet har beräknats med hän­syn tUl att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möj­liggöra en sådan ökning av vattenfallsverkets investeringar under löpan­de budgetår som kan påkallas av konjunkturmässiga skäl eller annars från kraftförsörjningssynpunkt. Den erforderliga uppräkningen av me­delsreserven uppgår — med beaktande av att 90 milj. kr. redan finns reserverade — tiU 40 milj. kr. Jag har vidare tagit hänsyn till att det belopp av 40 mUj. kr. som i enlighet med vad jag tidigare har redo­visat avsetts för utbyggnad av två oljekraftaggregat under budgetåret 1972/73 i StäUet kommer att tas i anspråk budgetåret 1973/74.

Vad gäller frågan om höjning av vattenfallsverkets rörliga kredit har jag inhämtat, att verket f. n. undersöker olika möjligheter att på längre sikt tillgodose det växande behovet av rörelsemedel. I avvaktan på re­sultatet härav förordar jag att verket under nästa budgetår får disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret av 250 milj. kr. mot f. n. 200 milj. kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  medge att statens vattenfallsverk får disponera en från
200 000 000 kr. till 250 000 000 kr. ökad röriig kredit i riks­
gäldskontoret,

2,  till Kraftstationer ni. rn. för budgetåret 1973/74 anvisa ett in­
vesteringsanslag av 1 318 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


145


II. Statens allmänna fastighetsfond

II: 19. Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m.

1971/72 Utgift                1345 313                   BehåUning                      1889 542

1972/73 Anslag                      1 000

1973/74 Förslag              2 600 000

Från förevarande anslag bestrids kostnader för byggnadsarbeten vid vissa myndigheter inom industridepartementets verksamhetsområde.

Byggnadsstyrelsen

Byggnadsstyrelsen räknar med en medelsförbrukning av 2,6 milj. kr. under anslaget för budgetåret 1973/74.

En redovisning av om- och tillbyggnaden av Svenska institutet för konserv er ingsforskning har lämnats i prop. 1972: 54 (s. 36).

Departementschefen

På tilläggsstat för innevarande budgetår har anvisats 2 195 000 kr. för finansieringen av om- och tUlbyggnaden av Svenska institutet för konserveringsforskning (prop. 1972:130 s. 70, NU 1972: 67, rskr 1972: 320).

Jag har intet att erinra mot de av byggnadsstyrelsen föreslagna änd­ringarna av kostnadsramarna för pågående byggnadsprojekt.

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan (1 000-taI kr.)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kostnadsram

Medelsföl

01 Faktisk t.o.m. 1971/72

■bruloiing Beräknad för

Bygg­start år/ mån.

Fär-

dig-

stäl-

lande

år/

 

1971-04-01 1972-04-

 

1972/73

1973/74

 

 

 

 

 

 

män.

Byggnadsarbeten i Malåträsk för Sveriges geologiska undersökning

 

 

 

 

 

 

Nybyggnad av kämarkiv, etapp II

320           320

272

35

10

70—12

72-09

Statens skeppsprov­ningsanstalt

 

 

 

 

 

 

Nybyggnad för kavitationslaboratorium Tillbyggnader för kontor och verkstad

2    535        2 536

3    840        3 700

2 536 1810

1550

300

66—09 71—09

67—09 73—03

Svenska institutet för

 

 

 

 

 

 

konserveringsforskning

 

 

 

 

 

 

Om- och tillbyggnad

4 600        4 920

-

2 500

2 300

72-11

74—02

 

11 295      11 476

4 618

4 085

2 610

 

 


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                                              146

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Medelstillgång                                                            Beräknad medelsförbrukning

Behållning 1972-07-01             1 890

Anslag 1972/73                        2 195                            1972/73                            4 085

Anslag 1973/74  (förslag)        2 600                           1973/74 (avrundat)       2 600

6 685                                                                 6 685

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. för budget­året 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 2 600 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet


147


 


Register

Sid. 1    Översikt

DRIFTBUDGETEN

A. Industridepartementet m. m.

14            Industridepartementet

15            Tekniska attachéer m. m,

16            Kommittéer m, m.

17            Extra utgifter

17   Bidrag till vissa internationella organisationer


8 151000 216 000

4 350 000 200 000 140 000

13 057 000


B. Industri m. m.

18    Statens institut för företagsutveckling

19        Uppdragsverksamhet                                                                              1 000
23       Främjande av företagsulveckling                                                     8 900 000

23        Utrustning                                                                                         500 000

24      Främjande av hemslöjden                                                                   1 032 000

25             Medeltillskott till Norrlandsfonden                                                   5 000 000

 

27     Utbildningsåtgärder för textil- och konfektionsindustrierna               3 300 000

28            Utbildningsåtgärder m. m. för möbelindustri, snickeri-

industri m fl.                                                                                   1 650 000

29    Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till

företag inom vissa industribranscher                                                 825 000

30    Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till

företag inom vissa industribranscher                                                      I 000

31    Omställningsfrämjande åtgärder för vissa industribranscher              5 000 000

31             Sprängämnesinspektionen                                                                  1 491 000

32             Statliga kreditgarantier till varvsindustrin                                                     

27 700 000


C. Bergsbruk

Sveriges geologiska undersökning

36                        Förvaltningskostnader

37                        Kartarbeten m. m. 39        Utrustning

39       Prospektering

41        Uppdragsverksamhet

42    Bergsstaten

47    Statens gruvegendom


9 975 000

4 037 000

730 000

21 900 000

600 000

1 070 000

21 890 000

60 202 000


 


50   D. Energiförsörjning

52   Statens elektriska inspektion

54   Kostnader för vissa nämnder

54             Främjande av landsbygdens elektrifiering

55             Delegationen för atomenergifrågor


3 076 000

43 000

9 000 000

2 202 000

14 321 000


 


E. Teknisk utveckling m. m.

57    Styrelsen för teknisk utveckling

58        Teknisk forskning och utveckling
68       Drift av forskningsstationer


157 100 000 1000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 15    Industridepartementet                       148

Sid.

69                        Skeppsteknisk forskning och utveckling                                    13 000 000

70                        Utrustning   8 000 000 73 Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet            1 000 76   Bidrag till statens provningsanstalt         6 230 000

 

76             Statens provningsanstalt: Justering och ädelmetallkontroll              6 240 000

77             Statens provningsanstalt: Utrustning 1100 000 79    Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet            1 000

 

81            Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt                                       2 100 000

82            Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning                                       500 000

 

82      Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien                                           700 000

83             Bidrag till Sveriges standardiseringskommission                               2 960 000

84             Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi 49 800 000 91    Internationellt atomenergisamarbete            5 200 000

 

93             Utvecklingsarbete rörande utvinning av uran                                   2 500 000

94             Europeiskt rymdsamarbete m. m. 20 269 000 98    Nordisk fond för teknologi och industriell utveckling  *4 500 000

280 202 000

100    F. Domänverket

103    Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig

personal                                                                                              136 000

Summa för driftbudgeten    395 618 000

KAPITALBUDGETEN

I.  Statens afTärsverksfonder

E. Förenade fabriksverken

105    Byggnader och utrustning                                                          23 200 000

F.  Statens vattenfallsverk

115    Kraftstationer m. m.                                                                1318 000 000

II.  Statens allmänna fastigbetsfond

lr5    Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m.                          2 600 000

Summa för kapitalbudgeten 1 343 800 000

Totalt för industridepartementet    1 739 418 000
* Beräknat belopp.

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973     72051 5


 


Bilaga 16 till statsverkspropositionen 1973                            Prop. 1973:1

Bilaga 16

Oförutsedda utgifter

utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: statsministem PALME, ministem för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYR­DAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag för budgetåret 1973/74 till ofömtsedda utgifter och anför.

DRIFTBUDGETEN

Fjortonde huvudtiteln

För bestridande av oförutsedda utgifter är i riksstaten vid sidan av de­partementshuvudtitlarna uppfört ett förslagsanslag, vUket såsom ett komplement till de beredskapsstater för särskilda ändamål som årligen antas av riksdagen under vissa betingelser står till Kungl. Maj:ts förfo­gande.

Jag får först ge en redovisning för de uppgifter som under år 1972 har bestritts från detta anslag efter Kungl. Maj:ts beslut i varje särskUt fall. På justitiedepartementets föredragning: Till ersättning för medel tUl lösensumma i samband med

flygplanskapning (29/9)  .......................................................     461 614: 45

utrikesdepartementets föredragning: Till ersättning för skadegörelse på vissa byggnader

(30/6)   ......................................................................................       37 932: 44

utbildningsdepartementets föredragning: Till bestridande av vissa kostnader vid institutet för social

forskning   ...............................................................................       57 000: 00

Summa kr. 556 546: 89

1 Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 16


 


Prop. 1973: 1 Bilaga 16 Oförutsedda utgifter                                       2

Kungl. Maj:t bör även i fortsättningen kunna disponera över medel till täckande av utgiftsbehov som vid riksstatens fastställande inte kan överblickas. Jag förordar sålunda att för nästa budgetår förs upp ett an­slag för ändamålet. Beloppet bör tas upp med oförändrat 1 mUj. kr. An­slaget bör i princip få disponeras endast för utgifter som är av så bråds­kande art att resp. ärenden inte hinner underställas riksdagen och att ut­gifterna inte lämpligen kan bestridas av andra medel som står till Kungl. Maj:ts förfogande. Härmed avses även att utgifter inte får tUlgodose ändamål for vilket anslag har förts upp på någon av de beredskapsstater som omtalas i 63 § regeringsformen.

Beträffande gränsdragningen mellan utnyttjandet av detta anslag och de under de olika departementshuvudtitlarna uppförda reservationsan­slagen till extra utgifter torde böra gälla att anslaget till oförutsedda ut- . gifter huvudsakligen skall användas för större sådana. Denna gräns­dragning bör emellertid inte tolkas alltför snävt, utan Kungl. Maj:t bör härvidlag ges den handlingsfrihet som efter omständigheterna anses på­kallad.

Det bör slutligen ankomma på Kungl. Maj:t att vid nästa riksdags början göra anmälan till riksdagen om de utgifter som under det senas­te året anvisats utgå av anslaget till oförutsedda utgifter.

Härutöver bör följande specieUa ändamål få tillgodoses av anslaget till oförutsedda utgifter.

Under en följd av år har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att, un­der förutsättning att andra medel inte står till förfogande för ändamålet, från detta anslag bestrida belopp, som staten genom lagakraftvunnen dom har ålagts att ge ut. Detta bemyndigande har med verkan fr. o. m. budgetåret 1961/62 utvidgats till att omfatta också belopp som staten till följd av skada i samband med statlig verksamhet efter uppgörelse har åtagit sig att ge ut som ersättning. Motsvarande bemyndigande bör inhämtas för nästa budgetår.

Med anledning av prop. 1948: 282 medgav riksdagen (SU 1948: 207, rskr 1948: 406) att från anslaget till oförutsedda utgifter skulle t. v. under budgetåret 1948/49 få utgå ersättning för förlust av eller skada på egendom utom riket till personer, som uppehöll sig utomlands och som var i rikets tjänst, liksom till deras familjemedlemmar och personli­ga tjänare. Ersättning skulle utgå efter samma grunder som under bud­getåren 1943/44—1946/47 hade tUlämpats i fråga om motsvarande er­sättningar för förluster som hade uppkommit på grund av krigsförhållan­dena (prop. 1944: 183, SU 1944: 147, rskr 1944: 329). För budgetåren 1949/50—1972/73 har riksdagen lämnat motsvarande bemyndiganden. Bemyndigande att på samma villkor betala ut ersättning för skador av ifrågavarande natur bör inhämtas för nästa budgetår.

Med anledning av prop. 1951: 38 medgav riksdagen (SU 1951: 42, rskr 1951:63), att från anslaget till oförutsedda utgifter skulle t. v. under


 


Prop. 1973:1 Bilaga 16 Oförutsedda utgifter                                        3

budgetåren 1950/51 och 1951/52 utgå ersättning för skador på egen­dom inom landet, vilka hade uppkommit genom de tidigare krigsförhål­landena. För budgetåren 1952/53—1972/73 har riksdagen lämnat mot­svarande bemyndiganden. Med hänsyn till att krigsskador, exempelvis ge­nom minsprängning, fortfarande om än i mindre omfattning kan före­komma, bör riksdagens bemyndigande inhämtas till att även under nästa budgetår på oförändrade villkor betala ut krigsskadeersättningar.

Jag får i detta sammanhang erinra om att senast i prop. 1972: 130 har föreslagits, att de behov av medel utöver anvisade anslag som even­tuellt kan uppkomma för svenska FN-styrkors verksamhet utomlands och det svenska deltagande i stUleståndsövervakningen i Korea skall få tillgodoses genom att anslaget till oförutsedda utgifter anlitas. Frågan om täckning av sålunda bestridda kostnader skulle anmälas senare. Mot detta har riksdagen inte gjort någon erinran (FöU 1972: 24, rskr 1972: 314).

Under åberopande av vad jag sålunda har anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Oförutsedda utgifter för budgetåret 1973/74 anvisa ett för­slagsanslag av 1 000 000 kr. att stå till Kungl. Maj:ts förfogan­de för de ändamål och på de villkor jag har förordat i det före­gående.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973   720S16


 


 


 


Bilaga 17 till statsverkspropositionen 1973                            Prop. 1973:1

BUaga 17

Riksdagen och dess verk m.m.

utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYR­DAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag fÖr budgetåret 1973/74 till riksdagen och dess verk m. m. och anför.

DRIFTBUDGETEN

Femtonde huvudtiteln

Fullmäktige i riksgäldskontoret och riksdagens förvaltningsstyrelse har den 23 november resp. den 20 december 1972 överlämnat förslag till de anslag m. m. som bör redovisas under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. för budgetåret 1973/74. Riksdagens förvaltningskontor har upprättat en sammanställning av förslagen, vilken torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende (bilaga 17.1). Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att pröva de förslag till anslag m. m. som avgetts av fullmäktige i riksgäldskontoret och riksdagens förvaltningsstyrelse.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av, statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

1    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bil. 17


 


Prop. 1973: If   Bilaga 17    Riksdagen öch dess verk m. m.                     2

Bilaga 17.1

RIKSDAGEN OCH DESS VERK M. M.

SAMMANSTÄLLNING

AV

FÖRSLAG TILL MEDELSANVISNING M. M.

DRIFTBUDGETEN

Femtonde huvudtiteln

Förslagen från fullmäktige i riksgäldskontoret och riksdagens förvalt­ningsstyrelse angående regleringen för budgetåret 1973/74 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m. har liksom föregående år av praktiska skäl sammanförts.

Resultatet av den allmänna nordiska arkitekttävlingen om riksdagshus i Stockholm offentliggjordes 28.11.1972, varvid prisnämnden överläm­nade sitt utlåtande till förvaltningsstyrelsen. Förvaltningsstyrelsen avser sedermera att underställa riksdagen frågan för slutligt ställningstagande. I avvaktan härpå tas t. v. inte något förslag till medelsanvisning upp un­der reservationsanslaget B 4. Den inre riksdagsförvaltningen: Utredning om riksdagens hus m. m. (Jfr BaU 1969: 26 och 1969: 51).

Under reservationsanslaget B 5. Den inre riksdagsförvaltningen: Kost­nader för provisoriska lokaler har ytterligare medel inte anvisats av riks­dagen sedan budgetåret 1970/71. Vid utgången av september 1972 fanns en reservation av ca 410 000 kr. disponibel. De för projektering, inred­ning och utrustning av de provisoriska lokalerna träffade konsultavtalen har nu upphört och anslaget torde få avföras från riksstaten fr.o.m. budgetåret 1973/74.

Genom beslut av 1972 års höstriksdag (prop. 1972: 126, KU 1972: 55, rskr 1972: 295) har nya bestämmelser fastställts för det statUga stödet till politiska partier. Utbetalning av såväl partistöd som kanslistöd skall i fortsättningen ske till respektive partis riksorganisation. På begäran av parti skall dock kanslistödet eller del därav kunna betalas till riksdags­gruppens kansli. För innevarande budgetår har under anslaget All. Riksdagen: Bidrag till riksdagspartiernas kostnader för gruppkansUer anvisats 1 553 000 kr. För budgetåret 1973/74 föreslås efter anmälan av chefen för justitiedepartementet en omläggning, som innebär att det statliga stödet till politiska partier i sin helhet kommer att anvisas under andra huvudtiteln. Anslaget till kanslistöd under femtonde huvudtiteln kan därvid utgå.

Genom beslut av 1972 års vårriksdag har uppdragits åt riksgäldskon-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 17    Riksdagen och dess verk m. m.                     3

toret att handha administrationen av ett nytt lönsparsystem. Äldre lön­sparformer —■ ungdomens lönsparande och allmänna lönsparandet — upphör i samband därmed. Inom den nya lönsparformen skaU riksgälds­kontoret bl. a. anordna årlig vlnstutlottning. Kampanjverksamheten för lönsparandet åligger den s. k. lönsparkommittén, underställd riksgälds­fullmäktige. Fullmäktige förutsätter, att särskilda medel anvisas under sjunde huvudtiteln för att täcka kostnaderna för vinster och för spar­kampanj och framlägger förslag till anslag härför. I sinom tid kommer också att fordras särskild medelsanvisning för att täcka kostnaderna för sparpremier. Kostnaderna i övrigt för lönsparandet torde böra redovisas under femtonde huvudtiteln på så sätt, att från ett särskUt anslag be­nämnt Riksgäldskontoret: Administrationskostnader för lönsparandet be­strides sådana kostnader av huvudsakligen omkostnadskaraktär, som di­rekt kan hänföras till administration av lönsparandet och att från konto­rets ordinarie anslag bestrides kostnaderna för kontorets egen personal, lokaler, allmänna omkostnader etc.

Genom beslut av 1972 års vårriksdag har Kungl. Maj:t bemyndigats att, om konjunkturläget motiverar det, besluta om premiering av frivil­ligt sparande av överskjutande preliminär skatt i huvudsaklig överens­stämmelse med reglerna i lagen från 1970 om premiering av visst fri­villigt sparande.! Enligt beslutet skall riksgäldskontoret handha admini­strationen av eventuellt kommande sådana premieringar. En sådan pre­miering av frivilligt banksparande av överskjutande preliminär skatt skedde hösten 1970. Huruvida en upprepning kan bli aktuell under bud­getåret 1973/74 kan inte nu avgöras. Fullmäktige förutsätter emellertid att medelsanvisning sker i särskild ordning för kostnader för vinster och premier vid en eventuell sparpremiering av ifrågavarande slag. Direkta administrationskostnader för ett eventuellt premiesparande föreslås täc­kas från ett särskilt anslag under femtonde huvudtiteln benämnt. Riks­gäldskontoret: Administrationskostnader i samband med premiering av frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt.

Sammanställning

Förändringarna inom riksdagens och dess verks område i förhållande till riksstaten för budgetåret 1972/73 framgår av följande sammanställ­ning. Beloppen anges i 1 000-tal kr.

 

 

Anvisat 1972/73

Förslag 1973/74

Ökning Minskning

A.  Riksdagen

B.   Den inre riksdagsförvaltningen

C.   Allmänt kyrkomöte

D.  Riksdagens verk

E.   Diverse

35    964

36    339

1

20763

1936

95 003

35 795

38 589

1

21924

701.

97 010

—       169

4-2 250

-f- 1 161

—    1235

-f-2 007

' Prop. 1972:22, FiU 1972:15, SkU 1972:16, rskr 1972:109—110, kungl. brev av den 26.4.1972, SFS 1972: 128.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 17    Riksdagen och dess verk m. m.


ANSLAGEN A. RIKSDAGEN

A 1. Riksdagen: Arvoden m. m. till riksdagens ledamöter

21 193 508

21  328 000

22  041 000

1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


1972/73


Beräknad

ändring

1973/74


 


18 930 000 1 257 000

268 000

798 000 75 000

21 328 000

Arvoden till riksdagens ledamöter Kostnadsersättningar Arbetsgivaravgifter m. m.

a)  arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen

b) arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggs­pensioneringen

c)  avgift till grupplivförsäkring


-f- 589 000 +     3 000

4-32 000

-f-   79 000 -t-   10 000

4- 713 000


Från anslaget bestrids kostnader för arvoden och kostnadsersättning­ar till riksdagens ledamöter.

Beträffande pensions- och socialförsäkringskostnader för riksdagens ledamöter upptas de faktiska utgifterna, beräknade på hu kända förhål­landen (Jfr BaU 1969: 28, s. 2).

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Riksdagen: Arvoden m. m. till riksdagens ledamöter för budgetåret 1973/74 anvisas ett förslagsanslag av 22 041 000 kr.

A 2. Riksdagen: Reseersättningar m. m. till riksdagens ledamöter

1971/72 Utgift                4 739 946

1972/73 Anslag               5 620 000

1973/74 Förslag              5 620 000

Från anslaget bestrids dels kostnaderna för riksdagsledamöternas års­kort för järnvägsresor samt, såvitt gäller andra färdmedel, resor mellan riksdagsorten och hemorten, dels traktamenten till riksdagsledamöter un­der sessionstid.

Fr. o. m. budgetåret 1973/74 torde under anslaget även böra uppföras kostnaderna för sådana resor, som riksdagsledamöterna företar med ut­skotten inom Sverige. Dessa kostnader har hittills belastat anslaget A 4. Riksdagen: Riksdagsutskottens studieresor. Med den förordade omlägg-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 17    Riksdagen och dess verk m. m.                  s

ningen kommer kostnaderna för alla inrikes resor, som riksdagsledamö­terna företar, att i fortsättningen belasta en och samma anslagspost.

De kostnadsökningar, som förutses till följd av omläggningen och i öv­rigt, synes i huvudsak motsvaras av den minskning av medelsbehovet, som noterats i förhållande till det beräknade för budgetåret 1971/72. Anslaget torde därför kunna uppföras med oförändrat belopp, 5 620 000 kr.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Riksdagen: Reseersättningar m. m. till riksdagens ledamö­ter för budgetåret 1973/74 anvisas ett förslagsanslag av 5 620 000 kr.

A 3. Riksdagen: Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verk­samhet

1971/72 Utgift              307 563

1972/73 Anslag            250 000

1973/74 Förslag           300 000

Från anslaget bestrids kostnader som sammanhänger med riksdags­ledamöters deltagande i Europarådets verksamhet. Styrelsen för riks­dagens förvaltningskontor har 5.6.1967 fastställt bestämmelser om er­sättning till riksdagsledamot vid deltagande i Europarådets verksamhet (RFS 1967: 15, ändr. 1969: 6).

Europarådets rådgivande församling sammanträder tre gånger årligen i Strasbourg. Antalet svenska ombud är sex, vartill kommer sex supp­leanter.

F. n. finns 14 utskott med svenska ledamöter inom Europarådet. Ut­skotten sammanträder i varierande omfattning. Utskottsmöten förekom­mer på skilda platser i Europa. I medeltal torde totalt hållas ca 40 sam­manträden som inte förläggs i anslutning till församlingsmöten i Stras­bourg. Detta innebär med nuvarande svenska representation ungefär 60 utskottsresor per år.

Därtill kommer ett mindre antal sammanträden helt eller delvis ar­rangerade av Europarådet i samarbete med andra internationella organ.

Med hänsyn till anslagsbelastningen och mot bakgrund av kostnads­utvecklingen, som haft sin gmnd dels i de allmänna prisstegringarna (flyg, hotell osv.), dels i en viss ökning av Europarådsutskottens sam­manträdes- och de svenska ledamöternas närvarofrekvens, synes ansla­get för budgetåret 1973/74 böra uppföras med ett till 300 000 kronor förhöjt belopp.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Riksdagen: Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet för budgetåret 1973/74 anvisas ett förslagsanslag av 300 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 17    Riksdagen och dess verk m. m.                              6

A 4. Riksdagen: Riksdagsutskottens studieresor utom Sverige

1971/72 Utgift                 1657 308           '

1972/73 Anslag               -1855 000

1973/74 Förslag                 650 000

1 Innefattar även kostnader för utskottens resor inom Sverige.

Från anslaget har hittUls bestritts kostnaderna för utskottens studie­resor såväl inom som utom Sverige. Med hänvisning till den omlägg­ning som föreslås under anslaget A 2. Riksdagen: Reseersättningar m. m. till riksdagens ledamöter torde fr. o. m. budgetåret 1973/74 från förevarande anslag endast böra bestridas kostnader för studieresor utom Sverige. Anslaget bör därvid få ändrad benämning.

Utskott skall samråda med talmanskonferensen innan det fattar be­slut om utrikes studieresa. Talmanskonferensen äger meddela närmare bestämmelser om utskottens studieresor.

Anslagsberäkningen har grundats på uppgifter som lämnats av ut­skotten rörande planerade resor utom Sverige.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Riksdagen: Riksdagsutskottens studieresor utom Sverige för budgetåret 1973/74 anvisas ett förslagsanslag av 650 000 kr.

A 5. Riksdagen: Parlamentariska delegationer

 

1971/72 Utgift

83 457

1972/73 Anslag

300 000

1973/74 Förslag

300 000

Under förevarande anslag har medel beräknats för kostnader för parlamentariska delegationer enligt följande.

1972/73          Beräknad

ändring 1973/74

1.       Utländska delegationsbesök! Sverige                             150 000                     

2.   Delegationsbesök i utlandet                                           150 000                     

300 000                     

1. Utländska delegationsbesök i Sverige

Härmed avses sådana besök av officiella delegationer från andra länders parlament, vid vilka riksdagen står för hela värdskapet, exem­pelvis de besök av en delegation från norska stortinget och från Sovjet­unionens Högsta Sovjet som ägde rum under senare delen av före­gående  budgetår. Kostnaden för sistnämnda besök har i huvudsak


 


Prop. 1973:1    Bilaga 17    Riksdagen och dess verk m. m.                      7

kommit att falla på innevarande budgetår. Med hänsyn till ovissheten om antalet delegationsbesök av denna typ som kan bil aktuella under nästkommande budgetår och om deras omfattning i övrigt föreslås att för budgetåret 1973/74 oförändrat belopp, dvs. 150 000 kr., beräknas för utländska delegationsbesök som kommer till stånd på grund av in­bjudan från riksdagens sida.

2. Delegationsbesök i utlandet

Härmed avses såväl officiella delegationsbesök i utlandet som dele­gationer, vUka utses att företräda riksdagen vid vissa internationella kongresser och konferenser, dock med undantag för sådana som arran­geras av Europarådet och för vilka medel beräknas under anslaget A 3. Ett besök av en större delegation från riksdagen gjordes mot slutet av förra budgetåret i Danmark på inbjudan av Folketinget. Inbjudan avse­ende liknande besök föreligger från bl. a. norsk sida, men tidpunkt här­för har ännu inte fastställts.

Anslagsposten torde böra uppföras med oförändrat belopp för bud­getåret 1973/74, dvs. 150 000 kr.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Riksdagen: Parlamentariska delegationer för budgetåret 1973/74 anvisas ett förslagsanslag av 300 000 kr.


A 6. Riksdagen: Bidrag till studieresor

1971/72 Utgift

82 875

Reservation

1972/73 Anslag

120 000

 

1973/74 Förslag

120 000

 

57 632

Från detta anslag bestrids kostnaderna för bidrag till riksdagsleda­möters enskilda studieresor. Bidragen beviljas av talmanskonferensen.

För budgetåret 1971/72 var anslaget 100 000 kr. Under budgetåret fördelades bidrag om sammanlagt 84 525 kr. Ett tidigare utbetalat bi­drag på 1 650 kr. återbetalades. Den 1 juli 1972 fanns en reservation på 57 632 kr.

Även om anslaget under de senaste åren inte helt tagits i anspråk och en icke obetydlig reservation uppkommit, bör anslaget för budget­året 1973/74 upptas till oförändrat belopp, 120 000 kr. Bl. a. kan note­ras att anspråket på föregående års anslag skulle ha varit 35 000— 40 000 kr. högre om inte ett antal planerade studiebesök i Kina måst inställas på grund av vägrade inresetillstånd. Vidare måste beaktas att budgetåret 1973/74 inkluderar början av en ny mandatperiod, som kan väntas medföra nya bidrag till studieresor. Anslaget torde därför böra uppföras med oförändrat belopp för budgetåret 1973/74, dvs. 120 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 17    Riksdagen och dess verk m. m.                                    8

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Riksdagen: Bidrag till studieresor för budgetåret 1973/74 anvisas ett reservationsanslag av 120 000 kr.

A 7. Riksdagen: Representation m. m.

1971/72 Utgift                   111244

1972/73 Anslag                  125 000

1973/74 Förslag                  125 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för representation, som talmän­nen liksom även andra riksdagens organ utövar på riksdagens vägnar (KU 1959: 18, s. 9).

Liksom tidigare torde anslaget komma att tas i anspråk för bl. a. en middag för utländska diplomater och företrädare för näringsliv m. m. samt för en inbjudan till journalister från landsorten att under en vecka studera riksdagsarbetet. Från anslaget bestrids även kostnaderna för middagar och/eller luncher för ett stort antal parlamentarikergrupper, vilkas besök i övrigt handhas och bekostas av utrikesdepartementet. Härtill kommer representationskostnader i andra sammanhang. An­slaget torde böra uppföras med oförändrat belopp för budgetåret 1973/74.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Riksdagen: Representation m. m. för budgetåret 1973/74 anvisas ett förslagsanslag av 125 000 kr.

A 8. Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp

1971/72 Utgift                   123 000

1972/73 Anslag                  127 000

1973/74 Förslag                 169 000

Styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp

Gruppens bidrag till Interparlamentariska unionen och dess doku­mentationscentrum har för verksamheten under kalenderåret 1972 upp­gått till ca 29 500 kr., i enlighet med beslut vid Paris-konferensen i sep­tember 1971. Vid årets konferens i Rom i slutet av september väntas den svenska andelen av unionens budget för kalenderåret 1973 bli fastställd till ca 34 000 kr. Preliminära uppgifter ger vidare vid handen att det svenska bidraget för kalenderåret 1974 kommer att stiga till inemot 40 000 kr. Dessa arsbidrag förfaller till betalning i början av respektive kalenderår.

Interparlamentariska unionens årskonferens hösten 1973 kommer att hållas i Santiago de Chile. När konferenserna hålls i Europa, brukar


 


Prop. 1973:1    Bilaga 17    Riksdagen och dess verk m. m.                                    9

gruppen låta sig företrädas av tolv delegater (motsvarande den svenska gruppens hela röstetal vid konferenserna) jämte sekretariatspersonal. Då konferenserna hållits på utomeuropeiska orter, har antalet delegater med hänsyn till resekostnaderna i varierande utsträckning reducerats. Vid nästa års Chile-konferens synes gruppen böra vara företrädd av i vart fall sex av sina medlemmar, åtföljda av gruppens sekreterare.

Plats för interparlamentariska rådets och studiekommissionernas mö­ten under våren 1974 har ännu inte fastställts (de hölls våren 1972 i Kamerun och hålls våren 1973 i Elfenbenskusten), men uteslutet är inte att ett asiatiskt land kommer i fråga. Om så blir fallet, torde den svenska representationen vid mötena få begränsas till de båda svenska ledamötema av interparlamentariska rådet jämte sekreterare. Ett större antal delegater är annars normalt och ett villkor för en effektiv bevak­ning av arbetet i de parallellt sammanträdande fem studiekommissioner­na, vilka bereder de ärenden som tas till avgörande vid årskonferenserna.

Posten för utrikes möten har beräknats tUl 113 000 kr. utifrån nyss angivna förutsättningar. Det förutsätts därvid även att inga väsentliga pris- eller kursförändringar inträffar under mellantiden eller att större delegationer än som nyss angetts senare bedöms som erforderliga. Öv­riga delposter har beräknats till oförändrade belopp.

Styrelsen beräknar alltså kostnaderna till 169 700 kr., varav omkring 700 kr. täcks av medlemsavgifter. I förhållande till löpande budgetår innebär detta en ökning med 42 000 kr. Beräkningarna kan sammanfat­tas så:

 

 

1972/73

1973/74

Bidrag till Interparlamentariska unionen

och dess dokumentationscentrum Utrikes möten

Inrikes möten och representation Skrifter Administrationskostnader

31000

80 000

3 500

3 200

10 000

-f- . 9 000 + 33 000

Summa kr.

127 700

 

Avgår medlemsavgifter

— 700

 

Medelsbehov

127 000

+ 42 000

Riksdagens förvaltningsstyrelse

Riksdagens förvaltningsstyrelse, som inte har något att erinra mot medelsberäkningen, föreslår

att till Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp för budgetåret 1973/74 anvisas ett förslagsanslag av 169 000 kr.

It    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 1. Bilaga 17


 


Prop. 1973:1    Bilaga 17    Riksdagen och dess verk m. m.                            lo

A 9. Riksdagen: Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare

1971/72 Utgift                     20 000

1972/73 Anslag                    55 000

1973/74 Förslag                   55 000

Styrelsen för Sällskapet Riksdagsmän och forskare

Rifos omkostnader har stigit kraftigt i samband med utvecklingen av verksamheten. Arbetets volym ökade väsentligt i och med att studie­gruppsverksamheten kom i gång, och 1969 inrättades ett permanent sek­retariat med en halvtidssekreterare. Eftersom ingen ytterligare expansion av verksamheten för närvarande är planerad beräknas kostnaderna för nästa budgetår vara av samma storlek som I år.

Förutom anslaget från riksdagen och avgifter från medlemmarna åt­njuter sällskapet "naturaförmåner" i riksdagshuset genom att disponera ett mm och genom att ha tillgång till riksdagens upplysningstjänst och skrivbyrå. Dessa förmåner har utnyttjats i ökad utsträckning, men fort­farande mindre än vad som är teoretiskt möjligt. Detta har berott på att sällskapets verkställande sekreterare är anställd vid Ingenjörsvetenskaps­akademien (IVA) och där har kvalificerad sekreterarhjälp och direkt till­gång till tryckeri m. m.

Det har därför varit praktiskt svårt att lämna annat än större skriv-uppdrag till riksdagens skrivbyrå. Handhavandet av arkiv, medlemsre­gister och studiegruppsregister med de ständiga förändringar som dessa undergår samt beställning av adresserade kuvert från riksdagens cito-graf, har måst skötas från IVA, eftersom det kräver en persons konti­nuerliga uppmärksamhet.

För verksamheten har följande budget uppgjorts:

Lön och socialutgifter för sekreterare                            35 000

Biträdeshjälp                                                                 15 000

Publikationer                                                                   4 000

Kontorsmateriel                                                               3 000

Litteratur, kopior m. m.                                                    1 500

Studiegrupper (arvoden till gruppsekreterare)                7 000

Rifo-nytt (redigering)                                                      4 000

Sammanträden (främst mottagningen på IVA)                2 500

Summa kr.   72 000

Den budgeterade summan utgör det belopp som åtgår om verksam­heten skall hållas vid sin nuvarande omfattning och under förutsättning att riksdagshusets resurser kan utnyttjas som för närvarande. En sänk­ning av beloppet skulle medföra att antalet parallellt arbetande studie­grupper måste minskas, att ett lägre antal allmänna möten kan hållas samt att Rifo-nytts utgivning måste skäras ned.

För att öka den egna finansieringen har under året medlemsavgiften höjts till 25 kr. En ytterligare förhöjd avgift bedöms av styrelsen olämp­lig, eftersom det skulle kunna medföra ett minskat medlemsunderlag. Ca


 


Prop. 1973:1    Bilaga 17    Riksdagen och dess verk m. m.                            n

17 000 kr. av de budgeterade 72 000 kr. kan täckas genom medlemsav­gifter. Sällskapet får anhålla om ett fortsatt anslag till verksamheten un­der budgetåret 1973/74 med oförändrat 55 000 kr.

Riksdagens förvaltningsstyrelse

Riksdagens förvaltningsstyrelse tillstyrker framställningen och föreslår att till Riksdagen: Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och fors­kare för budgetåret 1973/74 anvisas ett anslag av 55 000 kr.

A 10. Riksdagen: Bidrag till Europarörelsens riksdagsgrupp

1971/72 Utgift                        1 412

1972/73 Anslag                   30 000

1973/74 Förslag                   30 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för studie- och informationsverk­samhet inom riksdagen i integrations- och Europafrågor, för symposier i dessa ämnen samt för viss representation gentemot utländska besö­kare.

Eftersom intresset för studie- och informationsverksamhet kring det europeiska samarbetet kan komma att få ny stimulans i samband med den gemensamma marknadens förestående utvidgning och Sveriges fri­handelsavtal med EEC synes anslaget för budgetåret 1973/74 böra tas upp med oförändrat belopp.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Riksdagen: Bidrag till Europarörelsens riksdagsgrupp för budgetåret 1973/74 anvisas ett anslag av 30 000 kr.

A 11. Riksdagen: Kontorshjälp till riksdagsledamöter

1971/72 Utgift                1 269 980

1972/73 Anslag                  861000

1973/74 Förslag                 920 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för kontorshjälp till riksdagsleda­möterna. Anslaget infördes fr. o. m. budgetåret 1971/72. Med hänsyn till att utbetalning skulle ske förskottsvis för kalenderår anvisades, ehu­ru årskostnaderna beräknades till 776 000 kr., för budgetåret 1971/72 1 164 000 kr. (776 0004-388 000).

Anslaget har för budgetåret 1973/74 beräknats efter samma principer som för budgetåret 1971/72 (KU 1971: 38). En uppräkning av lönekost­naderna till 1973 års nivå medför dock att den totala kostnaden blir ca 920 000 kr.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Riksdagen: Kontorshjälp till riksdagsledamöter för bud­getåret 1973/74 anvisas ett förslagsanslag av 920 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 17    Riksdagen och dess verk m. m.                12

A 12. Riksdagen: Pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m. fl.

1971/72 Utgift           4 568 806

1972/73 Anslag         4 590 000

1973/74 Förslag         5 315 000

Från detta anslag bestrids kostnaderna för pensioner åt f. d. riksdags­ledamöter samt för pensioner åt efterlevande till riksdagsmän.

1971 års riksdag har antagit eisättningsstadga för riksdagens ledamö­ter (KU 1971: 75).

Med hänsyn tUl att en ny mandatperiod infaller under nästkomman­de budgetår kan pensionskostnaderna sannolikt komma att ökas. Med hänsyn härtill torde anslaget, inklusive generella uppräkningar av ut­gående pensioner, få uppräknas med 725 000 kr.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Riksdagen: Pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m. fl. för budgetåret 1973/74 anvisas ett förslagsanslag av 5 315 000 kr.

A 13. Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll

1971/72 Utgift              207 061             Reservation                 102 085

1972/73 Anslag            150 000

1973/74 Förslag            150 000

Från anslaget bestrids utgifter för utgivande av otryckta ståndspro­tokoll. Anslaget disponeras av riksgäldskontoret.

Genom beslut av 1972 års riksdag (KU 1972: 23) erhöll fullmäktige i riksgäldskontoret fortsatt bemyndigande att ombesörja utgivningen av otryckta ståndsprotokoll. Bemyndigandet avsåg ridderskapets och adelns protokoU vid riksdagarna 1755—1756 och 1778—1779, prästeståndets protokoll vid riksdagen 1734, borgarståndets protokoll vid riksdagen 1740—1741 samt bondeståndets protokoll vid riksdagarna 1771—1772 och 1778—1779. Utgivningstiden beräknades tiU minst sex år.

Tidigare kontrakterade protokoU, som f. n. är under utarbetande, är prästeståndets protokoU vid riksdagarna 1719—1720, 1723, 1726— 1727 och 1731 samt bondeståndets protokoU vid riksdagarna 1765— 1766 och 1769—1770.

För arbetet med dessa protokoll erfordras för budgetåret 1973/74 enligt fullmäktiges beräkning 150 000 kr. utöver på anslaget tiUgänglig behållning.

Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår

att till Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll för budgetåret 1973/74 anvisas ett reservationsanslag av 150 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 17    Riksdagen och dess verk m. m.


13


B. DEN INRE RIKS DAGS FÖRVALTNINGEN

B 1. Den inre riksdagsförvaltningen: Förvaltningskostnader

1971/72 Utgift          31 118 637

1972/73 Anslag        30 575 000 1973/74 Förslag       32 744 000

 

 

1972/73

Beräknad

ändring

1973/74

Personal

 

 

Kammarkansliet

 

 

Handläggande personal

30

__________

Övrig personal

10

Utskotten

 

 

Handläggande personal

48

+ 1

Övrig personal

16

Förvaltningskontoret

 

 

Handläggande personal

30

• —

övrig personal

88

' + 8,5

 

222

+9,5

Anslag

 

 

Arvoden till ledamöter av förvaltningsstyrelsen

 

 

och suppleanter för dessa

38 000

Lönekostnader

13318000

+ 1 146 000

Sjukvård m. m.

35 000

+        5000

Reseersättningar

175 000

+        5000

Riksdagens restaiu'ang

75 000

Lokalkostnader

14 775 000

+    945000

Expenser

2 250 000

+    112000

Kostnader för översättningsarbete

30 000

Publikationstryck

179 000

+        6 000

övriga utgifter

165 000

—     50000

 

31040 000

+ 2 169 000

Särskilda uppbördsmedel

 

 

Ersättning för udånad personal

25 000

Influtna hyror m. m.

-      395 000

Försäljning av informationsmateriel

-        45 000

Summa kr.

30 575 000

+ 2169000

> Inklusive 5,5 ekonomibiträdestjänster som tidigare ej redovisats i samman­ställningen.

ökningen under anslagsposten Lönekostnader har av förvaltnings­styrelsen beräknats till 1146 000 kr. Huvudparten av detta belopp hän­för sig till löneomräkning tUl följd av 1971 års lönerörelse, medan 25 000 kr. avser anlitande av specialföredragande i större utsträckning


 


Prop. 1973:1    Bilaga 17    Riksdagen och dess verk m. m.                    14

än tidigare vid finans- och försvarsutskotten (KBaU 1970: 1 s. 5). Kul­turutskottet har förstärkts med en arvodestjänst som biträdande sekre­terare i högst C 1 (sessionstjänstgöring). Det har visat sig erforderligt med en förstärkning av vaktpersonalen i riksdagens huvudentré, varför två tjänster som riksdagsvaktmästare/förste riksdagsvaktmästare i löne­grad A 4/A 13 inrättats för ändamålet. Med hänsyn till arbetsbelastning­en inom enheten för administrativa frågor har en halvtidstjänst som kansliskrivare i lönegrad Ae 13 inrättats vid löne- och pensionsdetaljen, varjämte en halvtidstjänst som assistent i lönegrad Ae 14 inrättats för att inom enheten för intendenturfrågor sammanhålla guidningsverksamhe-ten.

På grund av väntade prishöjningar har anslagsposten Reseersättning­ar beräknats öka med 5 000 kr.

För innevarande budgetår har under anslagsposten Lokalkostnader anvisats 14 775 000 kr. För nästkommande budgetår har förvaltnings­styrelsen beräknat medelsbehovet tUl 15 720 000 kr., innebärande en ökning av medelsbehovet under anslagsposten med 945 000 kr., varav cirka 876 000 kr. avser hyror och 69 000 kr. övriga utgifter som be­strids från ifrågavarande anslagspost (växter, bevakning m. m.).

Under anslagsposten Expenser har för innevarande budgetår anvi­sats 2 250 000 kr. Under kommande budgetår väntas ökade kostnader för skrivmateriel och papper (10 OOÖ kr.), kontorsmaskiner (20 000 kr.), möbler m. fl. inventarier (25 000 kr.), böcker och tidningar (5 000 kr.), förbrukningsartiklar, belysningsmateriel o. d. (10 000 kr.) samt nytillkommande servicekostnader avseende snabbtelefon-, vote­rings- och tv-anläggningar (42 000 kr.). Anslagsposten Expenser skulle därigenom för budgetåret 1973/74 komma att uppgå till 2 362 000 kr.

Under anslagsposten Publikationstryck har för innevarande budgetår anvisats 179 000 kr. För verksamheten Riksdag — skola beräknas 80 000 kr. bli erforderliga för framställning av ett nytt skolpaket och komplettering av befindig stUlfUm. Med hänsyn till att riksdagen under år 1974 väntas ta slutlig ställning tUl grundlagberedningens förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning har 75 000 kr. beräknats för framställning av en ny riksdagsbroschyr, som bör föreligga färdig ;yid årsskiftet 1974/75. Huvuddelen av kostnaderna härför beräknas belasta anslaget för budgetåret 1973/74. En ökning av anslagsposten Publika­tionstryck föreslås därför med 6 000 kr. tUl 185 000 kr. för budgetåret 1973/74.

Under anslagsposten Övriga utgifter har för innevarande budgetår anvisats 165 000 kr. Från anslagsposten har bestritts vissa engångsut­gifter. Utgifter av motsvarande slag torde inte återkomma under näst­kommande budgetår, varför här ifrågavarande anslagspost torde kunna minskas med 50 000 kr. och sålunda för budgetåret 1973/74 uppföras med 115 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 17    Riksdagen och dess verk m. m.


15


I betänkande nr 38 till 1971 års riksdag har konstitutionsutskottet hemställt att medel t. v. finge tas i anspråk under förevarande anslag för kostnader för projektering, inredning och utrustning av plan 12, hotellbyggnaden, med skyldighet för förvaltningskontoret att avge slut­redovisning. Enligt en sammanställning som upprättats inom förvalt­ningskontoret uppgick kostnadema för iordningställande av plan 12 till 1 086 940 kr., varav för projektering 78 410 kr., för byggnadsarbeten 731 180 kr. och för möbler m. m. 277 350 kr. Vissa ändringsarbeten i teaterhuset, som står i samband med iordningställandet av plan 12, betingade härutöver sammanlagt 37 240 kr. Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Den inre riksdagsförvaltningen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisas ett förslagsanslag av 32 744 000 kr.

B 2. Den   inre   riksdagsförvaltningen:   Kostnader   för   riksdagstrycket ni. m.


1971/72 Utgift 1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


5 016 754 5 060 000 5 710 000


 

 

1972/73

Beräknad

ändring

1973/74

Utgifter

 

 

Tryckpapper

Riksdagshandlingar Tryckningskostnader Bokbinderikostnader Kommittétryck

763 500

3 801 000

1 094 500

1000

-t- 114 500

+ 571 000 + 164 500

 

5 660 000

-f 850 000

Särskilda uppbördsmedel

 

 

Försäljning av riksdagstryck

—    600 000

- 200 000

 

5 060 000

+ 650 000

Kostnadsstegringarna för tryckpapper, tryckeri- och bokbinderiarbe-ten för budgetåret 1973/74 beräknas medföra en sammanlagd utgifts­ökning av ca 850 000 kr. På grund av fortsatt ökad försäljning av riks­dagstryck torde inkomsterna öka med ca 200 000 kr. Nettoökningen av anslaget beräknas sålunda till 650 000 kr. Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader för riksdags­trycket in. m. för budgetåret 1973/74 anvisas ett förslagsan­slag av 5 710 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 17    Riksdagen och dess verk m. m.                16

B 3. Den inre riksdagsförvaltningen: Utgivande av särskilda publika­tioner

1971/72 Utgift              111644              Reservation                229 656

1972/73 Anslag            124 000

1973/74 Förslag            135 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för utgivningen av uppslagsbo­ken över riksdagens verksamhet (Gula boken), arbetet på det samman­fattande person- och sakregistret till riksdagens protokoll med bihang för åren 1961—1970 (10-årsregistret) samt utgivning av en informa­tionsskrift om Sveriges författning på främmande språk.

Utgifterna för Gula boken uppgick för budgetåret 1971/72 till 110 190 kr. Anvisade medel för budgetåret 1972/73 uppgår tUl 124 000 kr. På grund av ökade sättnings-, trycknings- och bokbinderikostnader torde anslaget böra uppräknas till 135 000 kr. Ca 5 000 kr. beräknas in­flyta vid försäljning.

Utgivningarna av 10-årsregistret och skriften om Sveriges författ­ning har fördröjts, men bägge utgåvorna torde kunna färdigställas un­der innevarande budgetår, varvid reservationen från föregående år om 229 656 kr. beräknas tas i anspråk.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Den inre riksdagsförvaltnlngen: Utgivande av särskilda publikationer för budgetåret 1973/74 anvisas ett reservations­anslag av 135 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 17    Riksdagen och dess verk m. m.                                n

C. ALLMÄNT KYRKOMÖTE

C. Allmänt kyrkomöte

1971/72 Utgift                  1240 555

1972/73 Anslag                      1 000

1973/74 Förslag                      1 000

1 Från beloppet 240 995 har avdragits särskilda uppbördsmedel med 440 kr.

Det senaste kyrkomötet ägde rum i augusti—september månader 1970. För budgetåret 1971/72 anvisades ett förslagsanslag av 1 000 kr. Statskontorets fondbyrå skall enligt Kungl. Maj:ts beslut (kungl. brev 26.6.1948) förskottsvis utbetala kostnader för allmänt kyrkomöte, inklu­sive kyrkomötets utredningsnänand (SFS 1949: 174). Enligt meddelade föreskrifter skall statskontoret hos riksgäldskontoret rekvirera medel för täckande av utlagda kostnader.

Under föregående budgetår har fondbyrån i skrivelser till riksgälds­kontoret rekvirerat medel avseende 1963, 1968 och 1970 års kyrkomö­ten, inklusive kostnader för 1970 års kyrkomötes utredningsnämnd t. o. m. 30.6.1971 på sammanlagt 240 995 kr.

Eftersom utredningsnämnden avslutade sitt arbete 30.9.1971 och nå­got kyrkomöte inte beräknas äga rum under budgetåret 1973/74 upptas endast ett formellt belopp till allmänt kyrkomöte.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Allmänt kyrkomöte för budgetåret 1973/74 anvisas ett för­slagsanslag av 1 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 17    Riksdagen och dess verk m. m.


18


D. RIKSDAGENS VERK


D 1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

6 248 000 6 672 000

1971/72 Utgift           6 023 057

1972/73 Anslag 1973/74 Förslag


 

 

1972/73

Beräknad ändring

1973/74

Personal

 

 

Handläggande personal

26

+ 2

övrig personal

78

 

 

104

+ 2

Anslag

 

 

Lönekostnader

4 824 000

+ 435 000

Sjukvård

20 000

Reseersättningar

20 000

Därav utrikes resor

________

Lokalkostnader

593 000

+  80 000

Expenser

341 000

+ 47 000

Publikationstryck

25 000

+    2 000

Kostnader för maskinell kontroll av inlösta

 

 

vinster

190 000

+  lOOOO

Obligationssortering genom automatisk data-

 

 

behandling

220 000

— 145 000

Kostnader för vlnstutlottning på premielånen

60 000

 

6 293 000

4429 000

Särskilda uppbördsmedel

 

 

Försäljning av publikationer                      1 000

 

 

Inkomster i samband med data-

 

 

maskindragning m. m.                         44 000

45 000

-    5 000

 

6 248 000

+ 424 000

Riksgäldskontoret har som huvudsaklig uppgift att ombesörja den statliga upplåningen och förvalta statsskulden. Emissionsverksamheten har under senare år varit omfattande. En fortsatt livlig emissionsverk­samhet förutses.

I detta sammanhang bör omnämnas att kontorets arbete med begrän­sad förtidsinlösen av vissa äldre statsobligationslån som pågått under åren 1971—1972 och krävt betydande personalinsatser och omkostnader, nu är i stort sett avslutat. I samband med att fullmäktige i riksgäldskon­toret fått i uppdrag att handha administrationen av ett nytt lönspar­system har det befunnits lämpligt att riksgäldskontoret övertar vissa kanslifunktioner, som vid tidigare lönsparformer legat utanför kontoret.

Kontorets lönekostnader beräknas stiga med 435 000 kr. under 1973/


 


Prop. 1973:1    Bilaga 17    Riksdagen och dess verk m. m.


19


74 i förhållande till anslaget för innevarande budgetär, framför allt be­roende på höjd lönenivå. Anslagsposten Lokalkostnader har uppräknats med 80 000 kr. till följd av beräknad ökad hyra för kontorets lokaler och med hänsyn till pris- och lönestegringar för lokalvård och bevak­ning.

Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår

att till Riksgälds/iontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisas ett förslagsanslag av 6 672 000 kr.

D 2. Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån m. m.

1971/72 Utgift                1467 651

1972/73 Anslag              3 260000

1973/74 Förslag              3 600 000


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


1.       Obligationspapper

2.       Värdepapperstryck

3.       Annonsering m. m.


10 000 450 000

2  800 000

3  260 000


4- 90 000 + 50 ÖOO -F 200 000

-h 340 000


Belastningen på anslaget är beroende av den statliga upplåningens om­fattning och inriktning. Vid beräkningen av anslaget har antagits en fortsatt omfattande emissionsverksamhet. Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår

att till Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån m. rn. för budgetåret 1973/74 anvisas ett förslagsanslag av 3 600 000 kr.

D 3. Riksgäldskontoret: Administrationskostnader för lönsparandet

1973/74 Förslag                 320 000


1972/73


, Beräknad ändring 1973/74


 


1.       Vlnstutlottning

2.       Information om vlnstutlottning

3.       övrigt


4- 10 000 -h 300 000 + 10 000

+ 320 000


Statsmakterna har uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontoret att handha administrationen av ett nytt lönsparsystem, innebärande bl. a. anordnande av årliga vinstutlottningar.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 17    Riksdagen och dess verk m. m.                    20

Den första utiottningen kommer att äga rum i september 1973. Kost­naderna för utiottningen inklusive uppbyggande och kontroll av utlott-ningssystem beräknas för budgetåret 1973/74 tUl 10 000 kr. För infor­mation om vlnstutlottning och delgivande av utlottningsresultat, bl. a. genom annonsering i dagspress, beräknas för samma tid en kostnad på 300 000 kr.

Fullmäktige i riksgäldskontoret förelår

att till Riksgäldskontoret: Administrationskostnader för lönspa­randet för budgetåret 1973/74 anvisas ett förslagsanslag av 320 000 kr.

D 4. Riksgäldskontoret: Adminisfrationskosmader i samband med pre­miering av frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt

1973/74 Förslag               1 000

Kungl. Maj:t har bemyndigats att, om konjunkturläget motiverar det, besluta om premiering av frivUligt sparande av överskjutande preliminär skatt i huvudsaklig överensstämmelse med reglerna i lagen om premie­ring av visst frivilligt sparande. Riksgäldskontoret har fått i uppdrag att handha administrationen av eventuellt kommande premieringar. Admi­nistrationskostnaderna härför torde böra belasta ett särskilt anslag med ovan angivna rubrik. Anslaget bör för budgetåret 1973/74 uppföras med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår

att till Riksgäldskontoret: Administrationskostnader i samband med premiering av frivilligt sparande av överskfutande preli­minär skatt för budgetåret 1973/74 anvisas ett förslagsanslag av 1 000 kr.

D S. Riksdagsbiblioteket: Förvaltningskostnader

1971/72 Utgift            1 530 532

1972/73 Anslag          1497 000

1973/74 Förslag         l'668 000

Riksdagsbiblioteket är främst avsett för riksdagen, dess delegationer och verk, kyrkomötet, Kungl. Maj:ts kansli och de centrala ämbetsver­ken samt av Kungl. Maj:t förordnade eller jämlikt Kungl. Majt:s be­myndigande tillsatta kommittéer. Biblioteket skall därjämte, i den mån dess uppgifter ej därigenom åsidosätts, betjäna dem som bedriver forsk­ning eller allvarliga studier.

Reglemente för riksdagsbiblioteket har fastställts av riksdagen 15.12. 1966 (RFS 1967: 18).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 17    Riksdagen och dess verk m. m.                                  21


Personal

Handläggande persona! Övrig personal

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Expenser

Publikationstryck


 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

10 16

26

1 326 000

5 000

7 000

104 000

55 000

+145 000 +    1000 +  25 000

1 497 000

+ 171000


Riksdagsbiblioteket

Ökningen under anslagsposten Lönekostnader har av riksdagsbibliote­ket beräknats till 145 000 kr. Lönebeloppen har beräknats enligt 1973 års lönenivå med inräknande av ett lönekostnadspålägg om 26 procent. I lönekostnadema har även inräknats kostnader i samband med arbets­vård samt för en extra vaktmästare.

Anslagsposten Sjukvård har varit tUlräcklig medan anslagsposten Re­seersättningar överskridits med nära 1 500 kr., främst beroende på resor till Linköpings högskola efter inbjudan av statskontoret.

Anslagsposten Expenser har under sistförflutna budgetår överskridits med nära 30 500 kr. Beträffande delposten till annonsering, porto, frakt utgjorde utgiften 1970/71 125 882: 12 kr. och 1971/72 48 348: 85 kr. Återstående arbeten i samband med flyttningen tiU de nya lokalerna har, vilket styrelsen anmälde i föregående års anslagsäskanden, föranlett extra kostnader.

En tillfällig höjning av anslagsposten Publikationstryck motiveras av att Ärsbibliografi över Sveriges offentliga publikationer nästa gång av­ses att utgöra en dubbelårgång.

Riksdagens förvaltningsstyrelse

Riksdagens förvaltningsstyrelse har inte något att erinra mot medels­beräkningen och föreslår

att till Riksdagsbiblioteket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisas ett förslagsanslag av 1 668 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 17    Riksdagen och dess verk m. m.                            22

D 6. Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning

1971/72 Utgift                   317 266                  Reservation                            7 734

1972/73 Anslag                  370 000

1973/74 Förslag                 400 000

Riksdagsbiblioteket

Med hänsyn till nu föreliggande kostnadsutveckling för bokanskaff­ning och bindning för riksdagen föreslår styrelsen att reservationsansla­get för Bokinköp och bokbindning uppräknas med 30 000 kr.

Riksdagens förvaltningsstyrelse

Riksdagens förvaltningsstyrelse har inte något att erinra mot medels­beräkningen och föreslår

att till Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning för bud­getåret 1973/74 anvisas ett reservationsanslag av 400 000 kr.

D 7. Riksdagens ombudsmannaexpedition

1971/72 Utgift                3 648 853

1972/73 Anslag              5 137 000

1973/74 Förslag        4 452 000

Riksdagens ombudsmän skall ha tillsyn över att de tjänstemän och andra, som är underkastade fullständigt ämbetsansvar, i sin tjänsteutöv­ning efterlever lagar och andra författningar och i övrigt fullgör sina åligganden. Ombudsmännen skall vidare verka för att brister i lagstift­ningen avhjälps och för att enhetlig och ändamålsenlig rättstillämpning främjas.

Av riksdagen antagen instmkdon för riksdagens ombudsmän har kun­gjorts av Kungl. Maj:t 29.12.1967 (RFS 1968: 2).


Personal

Handläggande personal övrig personal

Anslag

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar

Därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser


 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

28 19

47

4 660 000

4 000

80 000

(3 000)

218 000

175 000

748 000 +  1000

+ 62 000

5 137 000

685 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 17    Riksdagen och dess verk m. m.                                  23

Lönebeloppen har beräknats enligt 1973 års lönenivå med inräknande av ett lönekostnadspålägg om 26 procent.

Beräkningarna under anslagsposten Lönekostnader medför en minsk­ning av anslagsposten med 748 000 kr. Minskningen beror huvudsak­ligen på att motsvarande post i nästföregående anslagsäskanden kom att beräknas för högt i samband med viss omläggning av beräkningen av lönekostnadspålägget.

Anslagsposten till sjukvård föreslås med hänsyn till budgetutfallet under budgetåret 1971/72 uppräknad med 1 000 kr. till 5 000 kr.

Lokalkostnaderna för de nuvarande lokalerna kan beräknas öka med 4 000 kr., utgörande ökade lönekostnader till städpersonal. För nytUl­kommande lokaler beräknas en ökning av lönekostnaderna till städper­sonal med 18 000 kr. Hyran för dessa lokaler uppgår enligt uppgift från byggnadsstyrelsen till 40 000 kr. per år. Lokalkostnaderna beräknas där­för till 280 000 kr. (hyra 158 000 + löner 72 000 (inkl. 26 procents löne­kostnadspålägg) + övriga utgifter för städning 5 000 + utgifter för uppvärmning och lokalhållning i övrigt 45 000 kr.).

Riksdagens förvaltiiingsstyrelse

Riksdagens förvaltningsstyrelse har inte något att erinra mot medels­beräkningen och föreslår

att till Riksdagens ombudsmannaexpedition för budgetåret 1973/ 74 anvisas ett förslagsanslag av 4 452 000 kr.

D 8. Riksdagens revisorer och deras kansli

1971/72 Utgift                1 499 865

1972/73 Anslag              1 641 000

1973/74 Förslag              1 910 000

Riksdagens revisorer har till uppgift att som en statens överrevision utöva kontroll av den statliga finansförvaltningen. I detta syfte skall de tillse att statens inkomster inflyter i behörig ordning, att en god hus­hållning iakttas med statens medel och att statens tillgångar utnyttjas efter rationella grunder.

Revisorerna skall särskilt undersöka den sakliga effekten av myndig­heternas medelsdispositioner samt ändamålsenligheten av tillämpade or­ganisationsformer och arbetsmetoder. De skall påtala förhåUanden som de finner otUlfredsställande och sträva efter att befrämja kostnadsmed­vetandet inom den statliga och statsunderstödda verksamheten.

Av riksdagen antagen instruktion för riksdagens revisorer har kun­gjorts av Kungl. Maj:t 29.12.1970 (SFS 1970: 949).


 


Prop. 1973:1    Bilaga 17    Riksdagen och dess verk m. m.                            24

Revisorerna

Genom beslut av 1971 års riksdag har en ny personalorganisation fastställts för riksdagens revisorer. Denna organisation ligger till grund för den förevarande anslagsframställningen, vilken inte innefattar för­slag till andra förändringar än sådana som betingas av kostnadsutveck­lingen.


Personal

Handläggande personal Övrig personal

Anslag

Arvoden till revisorerna

Lönekostnader för tjänstemän

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser


 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

12 3

■     +1

15

+ 1

122 000

1316 000

1000

50 000

108 000

44 000

+ 266 000 +    1000

+    2 000

1 641 000

+ 269 000


Lönebeloppen har beräknats enligt 1973 års lönenivå med inräk­nande av ett lönekostnadspålägg om 26 procent vilket, jämte kostnader­na för en nyinrättad tjänst som assistent i Ae 15 och för ett göromåls­förordnande som byråchef 1 Cr 2, medför en erforderlig uppräkning av anslagsposten Lönekostnader med 266 000 kr.

Med hänsyn till belastningen under anslagsposten Sjukvård föregå­ende budgetår torde en uppräkning av anslagsposten med 1 000 kr. er­fordras.

Det ökade medelsbehovet under anslagsposten Lokalkostnader om 2 000 kr. är föranlett av det nya städavtal som slutits för den lokalvår­dande personalen.

Riksdagens förvaltningsstyrelse

Riksdagens förvaltningsstyrelse har inte något att erinra mot medels-beräkningen och föreslår

att till Riksdagens revisorer och  deras kansli för budgetåret 1973/74 anvisas ett förslagsanslag av 1 910 000 kr.

D 9. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Förvaltnings­kostnader

1971/72 Utgift                 1 206 630

1972/73 Anslag               1 207 000

1973/74 Förslag              1 316 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 17    Riksdagen och dess verk m. m.


25


 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

Personal

 

 

Handläggande personal

6

_________

Övrig personal

7

 

13

,_________

Anslag

 

 

Arvoden för medlemmars deltagande i

 

 

sammanträden

12 000

+     3 000

Arvoden för medlemmar av arbetsutskottet

8 000

-_________

Lönekostnader för tjänstemän

751 000

+   72 000

Sjukvård

3 000

+     3 000

Reseersättningar

200 000

Lokalkostnader

87 000

■__

Expenser

146 000

+   31000

 

1 207 000

+ 109 000

Delegationen

Delegationen anmälde i samband med sina anslagsäskanden för bud­getåret 1972/73 att det reviderade Helsingforsavtalet trätt i kraft 1.7.1971 och att rådets presidiesekretariat börjat sin verksamhet vid denna ddpunkt.

För budgetåret 1972/73 har riksdagen i enlighet med konstitutions­utskottets betänkande (KU 1972: 23) angående regleringen för budget­året 1972/73 av utgifter för huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. i avvaktan på utskottets behandling av utredningen angående delegatio­nens kansliorganisation för förvaltningskostnader för delegationen och dess kansli anvisat ett ospecificerat förslagsanslag om 1 207 000 kr. Den nya organisationen som fastställts att gäUa fr.o.m. 1.1.1972 torde medföra vissa kostnadsökningar. Anslagsposten Arvoden för medlem­mars deltagande i sammanträden bör med anledning av att viss ökad mötesfrekvens kan förväntas uppräknas med 3 000 kr. Lönebeloppen under anslagsposten Lönekostnader för tjänstemän har beräknats enligt 1973 års lönenivå med inräknande av ett lönekostnadspålägg om 26 pro­cent. Detta förhållande ävensom ökade lönekostnader för de genom omorganisationen höjda tjänsterna medför en erforderlig ökning under anslagsposten med 72 000 kr.

Anslagsposten Sjukvård föreslås uppräknad med 3 000 kr.

Anslagsposten Expenser föreslås uppräknad med 31 000 kr. Av detta belopp avser 5 000 kr. skrivmateriel m.m., 5 000 kr. telefon och tele­gram, 10 000 kr. representation, 9 000 kr. tryckningskostnader och 2 000 kr. övriga expenser, det senare beloppet upptaget med hänsyn till den förslagsverksamhet som kan förväntas inom ramen för delegationens fö­retagsnämnd.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 17    Riksdagen och dess verk m. m.                                  26

Riksdagens förvaltningsstyrelse

Riksdagens förvaltriingsstyrelse har inte något att erinra mot medels­beräkningen och föreslår

att till Nordiska rådets svenska delegation och de.':s kansli: För­valtningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisas ett förslags­anslag av 1 316 000 kr.

D 10. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i ge­mensamma kostnader för Nordiska rådet

1971/72 Utgift                   382 870

1972/73 Anslag               1 403 000

1973/74 Förslag              1 585 000

Delegationen

Svenska delegationen har tiU 1.7.1971 förskotterat största delen av de för rådet gemensanuna utgifterna. Först i efterhand har erhållits åter­betalning från övriga länder.

Sedan presidiesekretariatet börjat sin verksamhet 1.7.1971 tillämpas emeUertid den ordningen att respektive lands delegation tUl presidiesek­retariatet i förskott inbetalar sin andel av de gemensamma kostnaderna kvartals- eller halvårsvis.

En utredning är att förvänta rörande frågan om en nordisk dokumen­tationscentral. Denna utredning kommer att beröra bl. a. frågan om delegationens arkiv och dess personal.

Slutligen skall anmälas att rådets presidium efter överläggningar med Nordiska ministerrådet beslutat föreslå att på prov dela 1973 års ses­sion. Detta innebär att sessionen hålls i febmari 1973 i Oslo och fort­sätter under hösten 1973 1 Stockholm. Med gällande turordning kommer 1974 års session att äga rum i Stockholm. Delegationen vUl reservera sig för att delningen av sessionen 1973 kan komma att medföra extra kost­nader.

För Sveriges andel i rådets gemensamma kostnader under 1973 har rådets presidium uppgjort följande budget.

Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet

1.       Arvoden till gemensam personal                                                              694 000

2.       Förvaltningskostnader                                                                              162 000

3.       Reseersättningar m. m.                                                                               67 000

4.       Tryckningskostnader                                                                               444 000

5.       Informationsmaterial                                                                                252 000

6.       Konferenser                                                                                                45 000

1 664 000

Särskilda uppbördsmedel

Försäljning av publikationer                                                                   —    79 QOO

1 585 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga; 17    Riksdagen och dess verk m. m.                   27

Riksdagens förvaltningsstyrelse

Riksdagens förvaltningsstyrelse har inte något att erinra mot medels­beräkningen och föreslår

att till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet för budgetåret 1973/74 anvisas ett förslagsanslag av 1 585 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 17    Riksdagen och dess verk m. m.                                  28

 

E. DIVERSE

 

E 1. Kommittéer m. m.

 

1971/72 Utgift

35 009

1972/73 Anslag

35 000

1973/74 Förslag

700 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för kommittéer och utredningar genom särskUda sakkunniga m. m.

Kostnaderna för budgetåret 1973/74 beräknas för den inre riksdags-förvaltningen till ca 690 000 kr. och för riksgäldskontoret till ca 10 000 kr.

Medel har därvid beräknats för de av talmanskonferensen tillsatta ut­redningarna om riksdagens ombudsmäns uppgifter och arbetsformer (KU 1972: 19), ca 330 000 kr., och om riksdagens informationsbehov (KU 1972: 25), ca 360 000 kr.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1973/74 anvisas ett för­slagsanslag av 700 000 kr.

E 2. Täckning av merkosmader för löner och pensioner m. m.

Anslaget är avsett för täckning av de merkostnader som kan väntas uppkomma till följd av förestående löneöverenskommelser, vilkas ekono­miska konsekvenser prövas av riksdagens lönedelegation.

I princip behöver ytterligare medel för löneökningar som berör redan anvisade förslagsanslag inte anvisas. Medelsanvisningen under sådana anslag är ej till summan begränsad av riksdagen. Riksdagens medgivande till anslagsöverskridande m. m. erfordras endast för löneökningar som faller på obetecknade anslag och reservationsanslag. Under femtonde huvudtiteln finns vissa reservationsanslag, från vilka bestrids arvodes­kostnader som brukar uppräknas med beaktande av tilläggen till de statsanställdas löner.

För budgetåret 1973/74 bör ett formellt belopp av 1 000 kr. anvisas.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Täckning av merkostnader för löner och pensioner in. m. för budgetåret 1973/74 anvisas ett förslagsanslag av 1 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 17    Riksdagen och dess verk m. m.


29


Register

DRIFTBUDGETEN

Femtonde huvudtiteln Sid.

2     INLEDNING 4     ANSLAGEN


A. Riksdagen

10

1.       Arvoden m. m. till riksdagens ledamöter

2.       Reseersättningar m. m. till riksdagens ledamöter

3.       Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet

4.       Riksdagsutskottens studieresor utom Sverige

5.       Parlamentariska delegationer

6.       Bidrag till studieresor

7.       Representation m. m.

8.       Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp

9.       Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare 11    10. Bidrag till Europarörelsens riksdagsgrupp

 

11  11. Kontorshjälp till riksdagsledamöter

12             12. Pensioner åt f d. riksdagsledamöter m. fl. 12   13. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll


22 041 000

5 620 000

300000

650 000

300 000

120 000

125 000

169 000

55 000

30 000

920 000

5 315 000

150 000

35 795 000


 


B. Den inre riksdagsförvaltningen 13     1. Förvaltningskostnader

15                  2. Kostnader för riksdagstrycket m. m.

16                  3. Utgivande av särskilda publikationer


32 744 000

5 710 000

135 000

38 589 000


 


17

18 19 19 20

20

22 22 23

24 26


C.  Allmänt kyrkomöte

1. Allmänt kyrkomöte

D. Riksdagens verk

Riksgäldskontoret

1.       Förvaltningskostnader

2.       Kostnader vid emission av statslän m. m.

3.       Administrationskostnader för lönsparandet

4.       Administrationskostnader i samband med premiering av

frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt Riksdagsbiblioteket

5.       Förvaltningskostnader

6.       Bokinköp och bokbindning

7.       Riksdagens ombudsmannaexpedition

8.       Riksdagens revisorer och deras kansli Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli

9.       Förvaltningskostnader

10. Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet


1000 1000

6 672 000

3     600 000
320 000

1000

1 668 000 400 000

4 452 000
1910 000

1 316 000

1 585 000

21 924 000


 


28 28


E. Diverse

1. Kommittéer m. m.

2. Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.

Summa kr.


700  000
1000

701  000
97 010 000


MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973  720517


 


 


 


 


 


 


 


Bilaga 18 dll statsverkspropositionen 1973                         Prop. 1973:1

Bilaga 18

Riksgäldsfonden

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministem för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYR­DAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM. CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1973/74 m. m. och anför.

Med skrivelse den 23 november 1972 har riksgäldskontoret överläm­nat förslag lill stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1973/74. På ut­giftssidan tas i detta förslag upp räntor till ett belopp av 2 568 703 000 kr. och provisioner m. m. om sammanlagt 14 001 000 kr. Av utgifts­räntorna hänför sig 1 252 milj. kr. till de räntelöpande obligationslånen. Fördelningen av detta belopp på de olika lånen framgår av följande sammanställning.

 

Specifik

ation av ränta

pä räntelöpande obligationslån

Kr.

1934 års 3 % lån av

30/12

 

4 365 000

1937 "

3 % amorteringslån av

1/2

1 302 000

1937 "

3 %

'»                              »»

1/3

901 000

1941  "

3 1/2 % län

av 15/12

 

10 841 000

1942 "

3 1/2 %  "

"   15/8

 

11047 000

1943 "

3 J/2 %  "

"  15/3

 

7 883 000

1943 "

3 1/2 %  "

"   15/4

 

12 369 000

1943 '•

3 1/2 %  ••

"     1/11

 

11033 000

1944 '■

3 1/2 o/„  "

"   15/3

 

7 282 000

1944 "

3 1/2 %  "

"   15/12

 

16 734 000

1945 '•

3 %

"    1/7

 

10 778 000

1945 ■'

3 %

■'    1/11

 

6 480 000

1946 ■'

3 %

"    1/2

 

17 499 000

1946 "

3 %

"  15/12

 

6 482 000

1951  ■'

3 1/2 0  ■■

"   15/6

 

8 606 000

1952 "

3 1/2 %  "

"   10/2

 

6 951000

1953  "

3 1/2 %  "

"    5/10

 

6 970 000

1953 "

3 1/2 %  "

"  14/12

 

6 956 000

1    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 18


 


Prop. 1973:1    BUaga 18    Riksgäldsfonden


 

1955 års 4 1/2 % lån av   9/5

1956 "

4 1/2%  "

'  20/3

1956 "

4 3/4%  "

'  10/12

1959 "

5 %

'    5/2

1959 "

5 %

'    5/10

1960 "

5 1/2 %  '■

'  12/4     ■

1963 "

4 1/2 %  "

'  15/3

1963 '■

5 1/4 %  "

'  15/11

1964 "

5 1/4 %  "

•  18/3

1964 "

5 3/4%  "

•   19/3

1964 "

6 %

•  17/12

1965 "

6 %

'   18/3

1966 "

6 3/4%  "

'  16/9

1967 "

5 3/4%  '■

"  17/11

1968 "

6 1/2%   "

"  19/3

1968 '■

6 1/4%   "

•    2/5

1968 "

6 %

'  25/10

1969 "

6 %

•  23/1

1969 "

6 3/4%   '•

•    5/6

1969 "

7 1/4%  "

'    3/9

1970 "

7 1/4 % amo

rteringslån av 20/1

1970 "

7 1/4 % lån £

IV 19/5

1970 "

7 1/4 %  "

• 10/11

1971 "

7 1/4% amo

rteringslån av 8/6

1971 "

7 1/4% låna

v 15/9

1972 "

7 %

' 20/1

1972 "

5 3/4 % "

'  15/3

1972 "

6 3/4 % "

'   15/3

1972 "

7 %

'    9/6

1972 "

7 % amorter

ngslån av 10/6


Kr.

19 543 028

11250 000

9 519 000

7 500 000

15 000 000

59 070 000
18 000 000

15     750 000 10 558 853 18689513

16     008 600 24 000 000 30 375 000 31625 000 39 000 000 43 750 000 46 500 000 48 000 000

60 750 000
58 000 000
65 250 000
58 000 000
58 000 000
58 000 000
65 250 000
63 000 000

17 250 000
35 437 500
56 000 000
38 500 000

Summa kr.   1252 055 494


Vinsterna på premieobligationslänen beräknas uppgå till sammanlagt 218 milj. kr. Fördelningen på de olika länen framgår av följande sam­manställning.


Specifikation av vinster på premieobligationstån

1954 års premielån

1955 "

1964 "

"

B-lånet

 

1965 års premielån

1967 "

»»

1968 "

första premielån

1968 "

andra

1969 "

premielån

1970 "

första premielån

1970 "

andra

1971 "

premielån

1972 "

första premielän

1972 "

andra


Kr. 2 250 000

4  500 000 2 175 000

5  640 000 8 300 000

31900 000 15 950 000 13 200000 24 000 000 21 875 000 17 500 000 17 700 000 35 400 000 17 700 000

Summa kr. 218 090 000


Inkomstema på riksgäldsfonden beräknas till 82 704 000 kr. För­slaget till stat utvisar således ett underskott av 2 500 milj. kr., som bör föras av på riksstaten. Detta innebär en ökning med 375 milj. kr. i för­hållande till det underskott som har tagits upp i riksstaten för inneva­rande budgetår.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 18    Riksgäldsfonden                                        3

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.     godkänna bilagda förslag till stat för riksgäldsfonden för bud­getåret 1973/74 (bilaga 18.1),

2.      för Riksgäldsfonden på driftbudgeten för budgetåret 1973/74 ta upp ett underskott av 2 500 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådefs övriga ledamöter hemstäUt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten


 


Prop. 1973:1    Bilaga 18    Riksgäldsfonden

Bilaga 18.1

Förslag till stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1973/74


Utgifter

Kr. 000 000 000 000 000 000 OOOOOO 184 000 000 000 300 000

90 000

7 500

7 045

000 000

000 000

114 455

2 568 703 000

A. Räntor på statsskulden:

1252

218

67

120

1.   Ränta på räntelöpande obligationslån, yoM/fl.?5vw

2.   Vinster på premieobligationslån, förslagsvis

3.   Ränta på statsskuldförbindelser, förslagsvis

50

4.       "      " sparobligationsr,/ori/agjcw

5.       "      " av staten övertagna lån, förslagsvis

6.       "      " lån hos statsinstitutioner och fonder m. m., förslagsvis 1. Ärlig ränta till Hans Maj:t Konungen (den s.k. Guadeloupe-räntan)

8.  Ränta på köpeskillingen för fastigheten nr 1 i

kv. Lejonet i Stockholm

9.  Ränta pä konung Carl XIII:s hemgiftskapital

10.       "      " Göta kanals reparationsfond

11.       "      " kortfrisdg upplåning hos banker m. fl.,/o>i/a.?jm                    50

12.       "      " skattkammarväxlar,/oV.s/a.?CTw                                         450

13.                "      " beräknad ny upplåning,/or5/a5vw                                       361


B. Provisioner m.m.:

1.   Kapitalrabatter, förslagsvis

2.   Försäljningsprovisioner m. m., förslagsvis

3.   Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis

4.   Kursförluster, förslagsvis


1 000 000

10 000 000

3 000 000

1000

Summa kr.


14 001 000 2 582 704 000


 


Inkomster

A.  Räntor:

1. Ränta på uppköpta obligationer

2.       "      " röriiga krediter

3.       "      " kortfristig utlåning till banker m. fl.

4.       "      " övriga utlånade medel

B.  Uppgäld och kursvinster:

1.   Uppgäld

2.   Kursvinster


1000

75 000 000

1 000 000

1 000 000

1000 1000


77 001 000

2 000


 


C. Diverse inkomster:

1.  Preskriberade obligationer och kuponger m. m.

2.   Dragningslistor på premielånen

3.   övriga diverse inkomster

Underskott att avföras pä riksstatens driftbudget


5 500 000

200 000

1000

Summa kr.


5 701 000

82 704 000

2 500 000 000

2 582 704 000


MARCUS BOKTR. STHLM 1 »73 7205 I 8


 


Bilaga 19 till statsverkspropositionen 1973                         Prop. 1973:1

Bilaga 19

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

Utdrag av protokollet över finansärenden, håUet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: statsministem PALME, ministem för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYR­DAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, amnäler fråga om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1973/74 och anför.

Under huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar uppförs anslag för täckning av den formella investeringsförlust som enligt gäl­lande budgetprinciper uppstår i samband med genomförandet av nya ka­pitalinvesteringar, som inte kan eller skall förräntas tUl sitt fulla värde. I likhet med vad som gäller för investeringsanslagen ställs avskrivnings­anslagen direkt tiU de fondförvaltande myndighetemas förfogande.

Föreliggande riksstatsförslag innefattar åtskUUga anslag på kapital­budgeten beträffande vilka en investeringsförlust måste beräknas. Jag skall nu i korthet redogöra för de fall där så är förhållandet. I anslut­ning tUl denna redogörelse koiruner jag att hemställa om att avskriv­ningsanslag föreslås eller tas upp med beräknade belopp i riksstatsför­slaget.

Investeringsförlusten bestäms utifrån statens förräntningskrav. I före­varande samnianhang anses detta överensstämma med den för varje bud­getår fastställda normalräntan för lån från statens utlåningsfonder. Normalräntan beräknas på gmndval av kostnadema för statens lång­fristiga upplåning. Kungl. Maj:t har genom kungörelsen (1972: 292) om normalränta för lån från statens utiåningsfonder faststäUt normalräntan för iimevarande budgetår tUl 7 %. Jag har vid beräkningen av avskriv­ningsanslagen följaktligen utgått från ett förräntningskrav på 7 %.

1   Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 19


 


prop. 1973:1 Bilaga 19 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar       2

Enligt beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 1 bU. 19, SU 1969: 117, rskr 1969: 295) skall under denna huvudtitel också beräknas ersättning för tidigareläggning av vissa investeringar. I huvudsak innebär bestäm­melserna att ersättning kan utgå för anskaffningar som avser affärs­verksfond, sjöfartsverkets fond eller statens vägverks förrådsfond och som i sysselsättningsfrämjande syfte tidigareläggs i samråd med arbets­marknadsstyrelsen. I princip skall myndigheten ersättas för de merkost­nader som tidigareläggningen förorsakar. I normalfallet kan en scha­blonregel tillämpas som innebär att myndigheten får ersättnmg med 10 % av anskaffningens belopp. Ersättning ifråga om anskaffningar som finansieras över investeringsanslag sker således genom att 10 % av investeringen avskrivs på förslagsvis beräknade avskrivningsanslag på riksstaten.

Statens affärsverksfonder. I överensstämmelse med vad chefen för kommunikationsdepartementet förordar bör enligt gäUande principer av­skrivas dels de medel som beräknats för försvarsberedskap vid telever­ket och statens järnvägar med 5 milj. kr. resp. 2,3 milj. kr., dels de medel som beräknats för statens järnvägars investeringar i det ersättningsberät­tigade nätet med 17,5 milj. kr., dels ock 8 milj. kr. för avskrivning tiU 50 % av den nya huvudverkstad som statens jämvägar skall uppföra i det allmänna stödområdet.

I överensstämmelse med vad chefen för industridepartementet för­ordar bör 3,7 milj. kr. anvisas för avskrivning av byggnadskostnader för förenade fabriksverkens nu färdigställda verkstad i Östersund.

Statens allmänna fastigbetsfond. Enligt gällande regler för avskriv­ning av investeringar i allmänna fastighetsfonden utgör gmndavskrivning vid nybyggnader för ämbetsverk 25 % av anläggningskostnaden och vid nybyggnader för kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och sko­lor 50 %. Investeringar i mark avskrivs inte.

Med tiUämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslagen i riks­statsförslaget föras upp i enlighet med följande sammanställning.

Investeringar under anslaget Anskaffning av vissa skyddsmmsanlägg­ningar bör, liksom hittUls, skrivas av helt.

Anslag                                                                             Investering    Avskrivning

kr.                   kr.

Justitiedepartementet

Polishus m. m.                                                               87 000 000     21 750 000

Byggnadsarbeten för domstolsväsendet                          8 000 000       2 000 000

Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården                      8 400 000       4 200 000

Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm             63 000 000     15 750 000

Utrikesdepartementet
Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig­
heter för utrikesrepresentationen
                                   10 160 000       2 540 000


 


Prop. 1973:1 Bilaga 19 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar       3

Anslag                                                                             Investering     Avskrivning

kr.                   kr.

Försvarsdepartementet
Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar
                       5 000 000       2 500 000

Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar                3 000 000       3 000 000

Socialdepartementet
Utbyggande av karolinska sjukhuset
                                      1 000                   

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala       7 684 000       3 842 000
Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdeparte­
mentets verksamhetsområde
                                            9 000 000       4 500 000

Finansdepartementet

Byggnadsarbeten för statlig förvaltning                        190 000 000    47 500 000

Inköp av fastigheter m. m.                                              25 000 000      3 000 000

Vissa byggnadsarbeten vid tullverket                                    100 000           25 000

Utbildningsdepartementet

Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål                      14 102 000      7 051 000

Radio- och televisionshus                                                2 780 000                 

Byggnadsarbeten vid universiteten m. m.                   *180 000 000  *90 000 000

Jordbruksdepartementet

Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m.        45 000 000    22 500 000

Civildepartementet

Byggnadsarbeten för länsstyrelserna                              30 000 000      7 500 000

Industridepartementet

Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m.                2 600 000      1 300 000

Summa kr.      690 827 000  238 958 000

* Beräknat belopp.

Beträffande anslaget tUl radio- och televisionshus erinrar jag om att investeringar i radiohus enligt riksdagens beslut (prop. 1955: 146, SU 1955: 125, rskr 1955: 288) helt skall finansieras med radioUcensmedel. Motsvarande finansieringsform tUlämpas beträffande investeringar i te­levisionshus. Något avskrivningsanslag på riksstaten behövs således inte för detta ändamål.

Försvarets fastighetsfond. För investeringar i försvarets fastighetsfond skall enligt gällande regler avskrivningsbehovet beräknas schablonmäs­sigt till 50 % av investeringar i kasernbyggnader, medan total avskriv­ning tillämpas för investeringar i befästnuigar. Nybyggnad för ämbets­verk avskrivs dock endast med 25 %. Investeringar i mark avskrivs inte.

Under försvarets fastighetsfond har investeringar beräknats om sam­manlagt 287,9 milj. kr. Härav beräknas för markförvärv 18,1 milj. kr., för kasernbyggnader 166,6 mUj. kr. och för befästningar 103,2 milj. kr. Avskrivningsanslagen beräknas till sammanlagt avmndat 186,5 mUj. kr.

Statens utlåningsfonder. Anslaget till studiemedelsfonden bör skrivas av helt och avskrivningsanslaget beräknas till 455 milj. kr. Investerings­anslaget till fiskerilånefonden för nästa budgetår tas upp med 2 milj; kr. De lån som utgår från denna fond är räntefria under viss tid och fömt- , sätts därefter löpa med en ränta av 5 %. Med hänsyn tUl att förränt­ningskravet för statens investeringar fastställts tUl 7 % bör denna inves­tering skrivas av med.810 000 kr. TUl Lånefonden till främjande av be­redning och avsättning av fisk m. m. tas upp ett investeringsanslag av


 


Prop. 1973:1 Bilaga 19 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar      4

700 000 kr. Dessa lån är under viss tid räntefria och löper därefter med 5 % ränta. Jag tar här upp ett avskrivningsanslag av 325 000 ler. Från lånefonden för allmäima samlingslokaler utgår f. n. lån som till ca 70 % är räntefria. Av det föreslagna anslaget av 17 mUj. kr. är 3 milj. kr. avsedda för långivning enligt nya låneregler som har föreslagits gälla från 1 juli 1973. På denna del bör ingen avskrivning ske. Anslaget bör därför skrivas av med 70 % av 14 milj. kr., dvs. med 9,8 milj. kr.

Fonden för låneunderstöd. Anslaget till lån till nybyggnader vid er­kända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. bör skrivas av helt och jag tar upp ett avskrivningsanslag av 1 milj. kr. Från anslaget lån för inrättande av alkoholfria restauranger, som upptagits med 40 000 kr. utgår lån som till 1/4 utgörs av en stående räntefri del. Återstoden är räntefri under de fyra första åren av en tjuguårsperiod och löper där­efter med en ränta av 4 %. Jag tar här upp ett avskrivningsanslag av 26 000 kr.

TUl pressens lånefond föreslås ett anslag av 25 milj. kr. De lån som utgår från fonden är räntefria tmder de tre första åren samt i vissa fall under ytterligare två år. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 5 milj. kr. Avskrivning med 100 % bör Uksom tidigare tUlämpas beträffande ansla­get till lån tUl utbyggnad av oljelagringen, varför jag tar upp avskriv­ningsanslaget med 11,5 mUj. kr. Från anslaget Lån till teko-, sko- och garveriindustrierna avses utgå lån som är räntefria, varför anslaget bör skrivas av helt. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 30 milj. kr.

Till lån till investeringar för kommersiell service i glesbygd föreslås ett anslag av 500 000 kr. Vissa lån avses bli räntefria. Innan erfarenhet vunnits av långivningen saknas säker grund för beräkning av avskriv­ningsbehovet, varför detta för nästa budgetår torde få beräknas schablon­mässigt. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 250 000 kr.

Diverse kapitalfonder. Till förrådsanläggningar m. m. under förråds­fonden för ekonomisk försvarsberedskap har föreslagits ett anslag av 5,4 milj. kr. Hela beloppet avser anskaffning som sker av beredskapsskäl och

Statens Statens all- Försvarets
affärsverks- manna fastig- fastighets­
fonder
        hetsfond        fond

43 700 000

2 540 000

5 500 000

186 500 000

8 342 000

________

32 802 000

50 525 000

________

97 051000

________

22 500 000

7 500 000

3 701 000

1 300 000

36 503 000

238 958 000

186 500 000

II. Justitiedepartementet

III.  Utrikesdepartementet

IV.   Försvarsdepartementet
V.  Socialdepartementet

VI. Kommunikationsdepartementet VII. Finansdepartementet VIII. UtbUdningsdepartementet IX. Jordbruksdepartementet X. Handelsdepartementet XI. Inrikesdepartementet XII. Civildepartementet XIII. Industridepartementet

Summa kr.


 


Prop. 1973:1 Bilaga 19 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

Statens         Fonden       Diverse         Summa

utlånings-      för låne-      kapital­
fonder        understöd    fonder

II. Justitiedepartementet                                          43 700 000

III.    Utrikesdepartementet                -—                                 2 540 000

IV.    Försvarsdeparte­mentet                                       192 000 000

V. Socialdepartementet                        1000 000                  9 342 000
VI. Kommunikations­
departementet
                                                 2 000       32 804 000
VIL Finansdepartementet                    5 026 000                  55 551000
VIII. Utbildningsdeparte­
mentet
                                455 000 000                            552 051000
IX. Jordbruksdeparte­
mentet
                                  1 135 000                             23 635 000
X. Handelsdepartementet —41750 000 5 400 000 47 150 000
XI. Inrikesdepartementet         9 800 000                              9 800 000
XII. Civildepartementet                                               7 500 000
XIII. Industridepartementet                                           5 001000

Summa kr.   468 035 000  47 776 000 5 402 000      981 074 000

bör avskrivas helt. Jag tar alltså upp ett avskrivningsanslag av 5,4 milj. kr.

Sammanfattning  och hemställan.  Avskrivningsanslagen  uppgår tiU

sammanlagt 981 074 000 kr. En översikt över hur anslagen fördelar sig

på olika fonder och departement har lämnats i närmast föregående tablå.

Under åberopande av vad jag sålunda har anfört hemställer jag att

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1. under fömtsättning att motsvarande investerlngsanslag bevil­jas, anvisa följande förslagsanslag till avskrivning av nya ka­pitalinvesteringar för budgetåret 1973/74 i härefter angivna fonder, nämligen

Postverkets fond

Kommunikationsdepartementet

Posthus m. m.                                                        1 000

Televerkets fond

Kommunikationsdepartementet
Teleanläggningar m. m.                                      5 000 000

Statens järnvägars fond

Kommunikationsdepartementet

Järnvägar m. m.                                               27 800 000

Luftfartsverkets fond

Kommunikationsdepartementet

Flygplatser m. m.                                                    1 000


 


Prop. 1973:1 Bilaga 19 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar      6

Fabriksverkens fond

Industridepartementet

Byggnader och utrustning                                  3 700 000

Statens vattenfallsverks fond

Industridepartementet

Kraftstationer m. m.                                                 1 000

Diverse kapitalfonder

Kommunikationsdepartementet Statens vägverks förrådsfond:

Vägmaskiner m. m.                                               1 000

Sjöfartsverkets fond:

Sjöfartsmateriel m. m.                                            1 000

2. under förutsättning att motsvarande investermgsanslag bevUjas, anvisa följande reservationsanslag till avskrivning av nya kapi­talinvesteringar för budgetåret 1973/74, i härefter angivna fon­der, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet

Polishus m. m.                                                  21 750 000

Byggnadsarbeten för domstolsväsendet                 2 000 000

Vissa byggnadsarbeten för krimmalvården               4 200 000

Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm        15 750 000

Utrikesdepartementet

Inköp, uppförande och iståndsättande av fas­
tigheter för utrikesrepresentationen
                       2 540 000

Försvarsdepartementet

Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar             2 500 000

Anskaffning av vissa skyddsmmsanläggningar       3 000 000

Socialdepartementet

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala      3 842 000
Vissa byggnadsarbeten m. m. inom social­
departementets verksamhetsområde
                      4 500 000

Finansdepartementet

Byggnadsarbeten för statlig förvaltning                47 500 000

Inköp av fastigheter m. m.                                    3 000 000

Vissa byggnadsarbeten vid tullverket                        25 000


 


Prop. 1973:1 Bilaga 19 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar      7

Utbildningsdepartementet

Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål              7 051 000

Jordbruksdepartementet
Byggnadsarbeten vid jordbrukets
högskolor m. m.
                                               22 500 000

Civildepartementet
Byggnadsarbeten för länsstyrelserna                    7 500 000

Industridepartementet

Byggnadsarbeten för teknisk utveckUng m. m.        1 300 000

Försvarets fastighetsfond

Försvarets fastighetsfond                                186 500 000

Statens utlåningsfonder

Jordbruksdepartementet

Fiskerilånefonden                                                810 000

Lånefonden tiU främjande av beredning

och avsättning av fisk m. m.                                   325 000

Inrikesdepartementet

Lånefonden för allmänna samlingslokaler               9 800 000

Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet
Lån tUl nybyggnader vid erkända
vårdanstalter för alkoholmissbmkare m. m.
              1 000 000

Finansdepartementet

Lån för inrättande av alkoholfria restauranger             26 000

Pressens lånefond                                             5 000 000

Handelsdepartementet

Lån till utbyggnad av oljelagringen                     11 500 000

Lån till teko-, sko- och garveriindustrierna            30 000 000

Lån till investeringar för kommersiell
service i glesbygd
                                               250 000

Diverse kapitalfonder

Handelsdepartementet

Förrådsfonden för ekonomisk försvars­
beredskap
                                                        5 400 000


 


Prop. 1973:1 Bilaga 19 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar      8

3. i avvaktan på särskUd proposition i ämnet, beräkna följande reservationsanslag tUl avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1973/74, i härefter angivna fonder, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond

Utbildningsdepartementet

Byggnadsarbeten vid universiteten m. m.             90 000 000

Statens utlåningsfonder

Utbildningsdepartementet

Studiemedelsfonden                                       455 000 000

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1972     720519


 


Bilaga 20 till statsverkspropositionen 1973                            Prop. 1973:1

BUaga 20

Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

Utdrag av protokoUet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYR­DAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster för budget­året 1973/74 och anför.

På fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster, som förvaltas av riks­gäldskontoret, redovisas förluster, som uppkommit på statens kapitalfon­der och överförts till fonden i den ordning Kungl. Maj :t bestämt för var­je särskilt fall. Följande förluster skall inte redovisas på fonden, nämli­gen dels förluster för riksbanksfonden, dels sådana förluster för statens affärsverksfonder, statens pensionsfonder och riksgäldsfonden som är av sådan mindre omfattning att de normalt bör täckas av löpande inkomster eller för vilka täckning kan beredas av inom vederbörande fond verk­ställda avsättningar tUl förnyelsefond eller värdeminskningskonto. In­nan jag går in på de frågor om avskrivning av på fonden redovisade förluster som nu bör anmälas för riksdagen, vill jag på sedvanligt sätt anmäla frågan om redovisning av vissa ackordsuppgörelser.

Ackordsuppgörelser angående lån från statens utlåningsfonder m. m.

Riksdagen har bemyndigat Kungl. Maj:t (prop. 1940: 281, SU 1940: 210, rskr 1940: 373) att i fråga om vissa statliga lån, i den mån ej annat för­anleds av särskilda föreskrifter för viss låneverksamhet, efter prövning av omständigheterna i varje föreliggande fall biträda ackord och att i vissa fall efterge lån.

1    Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 1. Bilaga 20.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 20                                                                                          2

Bemyndigandet omfattar såväl de flesta lån från statens utlåningsfon­der som åtskilliga lån under fonden för låneunderstöd och vissa specifi­cerade fonder. Beslutanderätten kan av Kungl. Maj:t delegeras till den förvaltande myndigheten.

När detta bemyndigande lämnades uttalade riksdagen emeUertid önskemålet, att redovisning i någon lämplig form årligen skulle lämnas riksdagen för beslut rörande ackordsuppgörelser och andra efterskän-kanden, som fattats på grund av bemyndigandet.

Den begärda redovisningen bör som tidigare skett få lämnas riksdagen i den formen, att avskrifter av de under föregående kalenderår fattade besluten angående biträdande av ackord samt andra efterskänkanden av statens rätt tillsammans med en sammanfattande förteckning tillställs vederbörande riksdagsutskott.

Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. I gällande riksstat har under denna rubrik uppförts ett anslag av 1 milj. kr. för reglering av uppkommande kapitalmedelsförluster.

Av en av riksgäldskontoret överlämnad redogörelse framgår att föl­jande förluster av de fondförvaltande myndigheterna anmälts och per den 30 juni 1972 överförts till fonden för oreglerade kapitalmedelsför­luster.

Myndighet och fond

Reglering av oreglerade kapitalmedelsförluster

Kr. Statens järnvägar

Statens jämvägars fond                                                                     1 252 576 101

Byggnadsstyrelsen

Statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond                                                             11 028 479

Beskickningsfastighetemas delfond                                                       765 240

Generaltullstyrelsen

Statens allmänna fastighetsfond:

Generaltullstyrelsens delfond                                                                342 997

Fortifikationsförvaltningen
Försvarets fastighetsfond:
Kasernbyggnaders delfond
                                                                        704 530

Befästningars delfond                                                                              55 964

Bostadsstyrelsen

Lånefonden för bostadsbyggande                                                              246 088

Statskontoret
Länefonden för allmänna samlingslokaler
                                                  686 789

Fonden för låneunderstöd:
Statskontorets delfond
                                                                          228 725

Sjöfartsverket

Sjöfartsverkets fond                                                                                   362 900

Riksbanken

Statens bosättningslånefond                                                                      127 494

Fonden för läneunderstöd:

Riksbankens delfond                                                                               41 306

Riksgäldskontoret

Fonden för förlag till statsverket                                                            5 911 274

Fonden för kreditgivning till utlandet                                                   81 674 518

Summa kr.    1 354 752 407


 


Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster                             3

På fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster redovisades den 1 juli 1971 som ingående balans 551 385 706 kr. Fonden har under bud­getåret 1971/72 tUIgodoförts dels anslag från driftbudgeten på 1 001 milj. kr., varav 1 000 milj. kr. på tUläggsstat, dels 337 kr. som influtit på tidigare avskrivna, fonden påförda förluster, dels ock 19 563 kr. utgö­rande avskrivningsmedel från lånefonden för främjande av bostadsbyg­gande på landsbygden. Eftersom enligt den lämnade redovisningen fon­den samtidigt belastats för förluster med 1 354 752 407 kr., utgjorde den utgående balansen per den 30 juni 1972 197 653 200 kr., disponibla för reglering av oreglerade kapitalmedelsförluster. För budgetåret 1973/ 74 bör anvisas 1 milj. kr. för avskrivning av oreglerade kapitalmedels­förluster. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster för bud­getåret 1973/74 anvisa ett anslag av 1 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

HARCUSBOKTR. STOCKHOLM 197 3     720520


 


 


 


Bilaga 21 till statsverkspropositionen 1973                         Prop. 1973:1

Bilaga 21

Statens allmänna fastighetsfond

utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: statsministem PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYR­DAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1973/74 och anför.

Inledning

Statens allmänna fastighetsfond är en kapitalfond för redovisning av civila statliga fastigheter, som inte är att hänföra tUl affärsverken. Fon­den omfattar allmänna förvaltningsbyggnader, fångvårdsanstalter, fas­tigheter för undervisningsändamål, sjukhusbyggnader m. m. Allmänna fastighetsfonden är uppdelad på sju delfonder, nämligen slottsbyggna­dernas, kriminalvårdsstyrelsens, beskickningsfastigheternas, karolinska sjukhusets, akademiska sjukhusets, byggnadsstyrelsens och generaltull­styrelsens delfonder. Av dessa förvaltas slottsbyggnadernas, beskick­ningsfastighetemas, akademiska sjukhusets och byggnadsstyrelsens del­fonder av byggnadsstyrelsen och de övriga av resp. myndighet. I fråga om akademiska sjukhusets delfond svarar dock sjukhusets direktion för fastighetsunderhåll m. m.

Fastighetsfondens inkomster, utgifter och kapitalbehållning redovisas i rtkshuvudboken. Inkomst- och utgiftsstat för fonden fastställs årligen av Kungl. Maj:t och riksdagen. Fonden är konstruerad som en produk­tiv fond.

Staten för statens allmänna fastighetsfond är uppdelad på följande titlar, nämligen på inkomstsidan A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler, B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lo-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 21    Statens allmänna fastighetsfond                    2

kaler och markområden och C. Diverse inkomster samt på utgiftssidan A. Reparations- och underhållskostnader m. m., B. Avsättning till värde­minskningskonto och C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. Inkomsterna och utgifterna under de angivna titlarna tas upp särskUt för de olika delfonderna. Fondens överskott redovisas under särskUd titel på riks-statens inkomstsida.

Det förslag tUl stat för aUmänna fastighetsfonden som framläggs i det följande torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 21.1. TiU gmnd för förslaget ligger statförslag, som vederbörande för­valtningsmyndigheter har lämnat för de skilda delfonderna. Riksrevi­sionsverket har yttrat sig över statförslagen.

Förslaget tUl stat slutar på ett belopp av ca 863 milj. kr., vilket inne­bär en ökning av omslutningen med ca 149 milj. kr. Inkomstposten Er­sättning för tUl statsmyndigheter upplåtna lokaler ökar med ca 148 milj. kr. Fondens överskott ökar med ca 23 milj. kr.

Utgifter

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.

Fr. o. m. budgetåret 1973/74 skall något förändrade definitioner av underhåll m. m. läggas till gmnd för beräkningen av fastighetsfondens stat (prop. 1972: 1 bil. 21 s. 5). Fastighetsunderhåll omfattar reparation och ersättning av förslitna eller på annat sätt skadade byggnads- eller anläggningsdelar som måste göras för att bibehålla fastigheten i dess byggnadstekniska skick och funktion. Till ombyggnad och komplettering hänförs ändringar av lokalema föranledda av lokalnyttjarkrav, under förutsättning att åtgärderna inte eller endast i ringa mån ökar värdet på den anläggning de avser. Ombyggnad skall ske inom befintlig byggnads volym, eller, om utökning av volymen sker, utan att totalytan ökas. Vi­dare kan kompletteringar för rationalisering av drift och rmderhåll av fastigheter ingå i ombyggnad och komplettering. Dessa begrepp kommer i det följande att genomgående utnyttjas i stället för de tidigare använda "löpande underhållsarbeten" o. d. samt "särskilda arbeten".

I prop. 1972: 1 (bU. 21) redovisades även principer för medelsberäk­ningen för fastighetsunderhållet. Enligt dessa principer beräknas, med hjälp av statistiska erfarenhetsdata, genomsnittliga underhållskostnader per kvadratmeter för olika lokaltyper, vUka läggs till gmnd för beräk­ning av det aktuella medelsbehovet. Dessa medelsberäkningar komplet­teras med ett system för intern styrning av underhållsarbetena med hjälp av särskUda underhållsmodeller för varje byggnad eller utvalda typ­byggnader.

De här berörda principerna för beräkning av medelsbehovet för det normala fastighetsunderhållet skall successivt införas ifråga om krimi-


 


Prop. 1973:1    Bilaga 21    Statens allmänna fastighetsfond                                   3

nalvårdsstyrelsens, karolinska sjukhusets, akademiska sjukhusets och byggnadsstyrelsens delfonder. För slottsbyggnadernas och beskicknings­fastigheternas delfonder skall medelsbehovet liksom tidigare beräknas erfarenhetsmässigt och med utgångspunkt i planerade arbeten. För ge­neraltullstyrelsens delfond används tills vidare en enkel schablonmetod.

Medelsbehovet för ombyggnads- och kompletteringsarbeten bör be­räknas på grundval av kostnadsberäkningar av planerade åtgärder.

EnUgt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser för förvaltningen av statens allmänna fastighetsfond skall förvaltningsmyndigheterna sam­råda med byggnadsstyrelsen om principema för medelsberäkningen un­der de skilda delfondema.

Som jag anfört tidigare denna dag vid min anmälan av anslaget till byggnadsstyrelsen under sjunde huvudtiteln bör de förvaltningskostna­der som hittills bestridits från nämnda anslag nästa budgetår belasta förevarande utgiftspost i staten för statens allmänna fastighetsfond. Des­sa förvaltningskostnader bör fördelas mellan slottsbyggnademas delfond, beskickningsfastighetemas delfond och byggnadsstyrelsens delfond och föras upp i staten under särskUda delposter av förslagskaraktär, be­nämnda Förvaltningskostnader. Jag vill stryka under att det endast är delposterna till förvaltningskostnader som skall vara förslagsvis. Någon ändring i detta hänseende beträffande delpostema till fastighetsunder­håll samt ombyggnad och komplettering under de tre delfonderna är inte åsyftad.

Vid min anmälan av nyssnämnda anslag under sjunde huvudtiteln beräknade jag de utgifter som skall täckas från fastighetsfondens stat tUl 32,8 milj. kr. för nästa budgetår. Dessa utgifter bör fördelas med 1,5 mUj. kr. på slottsbyggnademas delfond, 2,8 milj. kr. på beskick­ningsfastighetemas delfond och 28,5 milj. kr. på byggnadsstyrelsens del­fond.

A1. Reparations-           och underhållskostnader m. m.:  Slottsbyggnademas
delfond

1971/72 Utgift                                                                                         10 259 420

1972/73 Anvisat                                                                                        7 900 000

1973/74 Förslag                                                                                       10 400 000

1972/73       Beräknad ändring 1973/74


Byggnads­styrelsen


Dep.chefen


 


a)   Fastighetsundehåll

b)   Ombyggnad och komplettering

c)        Förvaltningskostnader


4 000 000  +   400 000        +   400 000

3 900 000 -1-1350 000    +   600 000

-     -1-1500 000 +1500 000

7 900 000 + 3 250 000 + 2 500 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 21    Statens allmänna fastighetsfond                4

Byggnadsstyrelsen

b) För restaurering av kulturhistoriskt värdefuUa mmsinredningar beräknas 750 000 kr., för fasadrenoveringar och takarbeten 600 000 kr., för säkrings- och slcyddsåtgärder m. m. 1 150 000 kr. och för ombygg­nadsarbeten 250 000 kr. För Objekt som tidigarelagts i sysselsättnings­skapande syfte beräknas för budgetåret 1972/73 — utöver anvisade 3,9 milj. kr. — ett ökat medelsbehov av ca 6,6 milj. kr. och för budgetåret 1973/74 ett medelsbehov av 2,5 milj. kr.

Departementschefen

Med hänvisning tUl sammanställningen förordar jag att under slotts­byggnademas delfond till reparations- och underhållskostnader m. m., inkl. medel för tidigarelagda objekt, berälaias 10 400 000 ler.

A 2. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Kriminalvårdsstyrel­sens delfond

1971/72 Utgift          10 169 909

1972/73 Anvisat       10 498 000 1973/74 Förslag       10 203 000


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Kriminal­vårdsstyrelsen


Dep.chsfen


 


10 498 000        +11160 000       -    295 000

a)       Fastighetsunderhåll

b)      Ombyggnad och komplettering


4 668 000

5 830 000


-I-  605 000 + 10 555 000


+    605 000 -    900 000


Kriminalvårdsstyrelsen

a)        Medelsbehovet för fastighetsunderhåll beräknas enligt fastställda regler till 5 273 000 kr., varav 500 000 la:, för barackbyggnader som inte är invärderade på fastighetsfonden.

b)       För ombyggnad och komplettering beräknas sammanlagt 16 385 000 kr. Härav beräknas 6 160 000 kr. för svag- och starkströmsanläggningar. För modernisering av personalbostäder beräknas 910 000 kr. och för anordningar för vattenförsörjning och utbyte av värmepannor m. m. sammanlagt 2 190 000 kr. För ombyggnadsarbeten vid fångvårdsan­stalter beräknas 6,5 mUj. kr. och för brandslcyddsåtgärder och aweck-lingsarbeten 525 000 kr.

Departementschefen

Vid sin anmälan av investeringsanslaget Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården har föredragande departementschefen beräknat 640 000 kr. för arbeten vUka av kriminalvårdsstyrelsen föreslagits under föreva­rande utgiftspost, men som bör betraktas som investeringar.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 21    Statens alhnänna fastighetsfond                                   5

Med hänvisning tUl sammanställningen förordar jag att under krimi­nalvårdsstyrelsens delfond till reparations- och underhållskostnader m. m. beräknas 10 203 000 kr.


A 3. Reparations- och underhållskostnader m. m.; heternas delfond


Beskickningsfastig-


 


1971/72 Utgift 1972/73 Anvisat 1973/74 Förslag


4  982 299

5  983 000 9 040 000


1972/73       Beräknad ändring 1973/74


Byggnads­styrelsen


Dep.chefen


 


a)   Fastighetsdrift

b)   Fastighetsunderhåll

c)        Ombyggnad och komplettering

d)  Förvaltningskostnader


2800000   + 115000

2 583 000 + 142 000

600 000  + 200 000

-     +2 845 000

5 983 000 +3 302 000


+   115 000 +   142 000

+2 800 000 +3 057 000


Byggnadsstyrelsen

a) För bränsle och lyse i kanslUokaler och tjänstebostäder beräknas 1,3 milj. kr. och för övriga driftkostnader 1 665 000 ler.

c) För vissa större reparations- och ombyggnadsarbeten behövs 800 000 kr., varav 200 000 kr. för särskilda säkerhetsåtgärder i kansUer.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att under be­skickningsfastighetemas delfond tUl reparations- och underhållskostna­der m. m. beräknas 9 040 000 kr.

A 4. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Karolinska sjukhusets delfond

1971/72 Utgift               5 167 430

1972/73 Anvisat       17 030 000
1973/74 Förslag
              8 000 000

> Härutöver 1,8 milj. kr. på tilläggsstat I (prop. 1972: 130 bil. Il)


a)   Fastighetsunderhåll

b)       Ombyggnad och komplettering


1972/73       Beräknad ändring 1973/74

Direktionen     Dep.chefen för karolinska sjukhuset

4 830 000     +    474 000      +470 000 2 200 000     + 1 975 000      + 500 000

7 030 000     + 2 449 000     + 970 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 21    Statens allmänna fastighetsfond                                   6

Direktionen för karolinska sjukhuset

a)    Medelsbehovet för fastighetsunderhåU beräknas enligt gällande regler till 5 162 000 kr., varav 4 531 000 kr. för karolinska sjukhuset och 631 000 kr. för fömtvarande Norrbackainstitutet och Eugeniahem­met. Vidare behövs 55 000 kr. för utgifter av onerakaraktär samt 87 000 kr. för underhåll av bostads- och arbetspaviljonger som inte är invärde­rade på fastighetsfonden.

b)    För ombyggnad och komplettering beräknas sammanlagt 4 175 000 kr., varav bl. a. 500 000 kr. för upprustning av bostäder.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att under karo­linska sjukhusets delfond till reparations- och underhållskostnader m. m. beräknas 8 000 000 kr.

A 5. Reparations-  och  underhållskostnader m. m.:   Akademiska sjuk­husets delfond

1971/72 Utgift                2 326 665

1972/73 Anvisat        2 572 000
1973/74 Förslag
              3 496 000

Byggnadsstyrelsen

Medelsbehovet för fastighetsunderhåll beräknas enligt gällande regler till 3 496 000 kr.

Departementschefen

Jag förordar att under akademiska sjukhusets delfond till reparations-och underhållskostnader beräknas 3 496 000 kr.

A 6. Reparations- och underhållskostnader m. m.:  Byggnadsstyrelsens delfond

1971/72 Utgift              95 846 154

1972/73 Anvisat      96 045 000 1973/74 Förslag     160 600 000

1972/73             Beräknad ändring 1973/74

Byggnads-            Dep.chefen

styrelsen

a)  Fastighetsdrift                                           -           +22 000 000      + 22 000 000

b)       FastighetsunderhåU                   67 045 000        +   2 555 000      +   2 555 000

c)        Ombyggnad och komplettering 29 000 ÖOO      + 22 500 000      +11 500 000

d) Förvaltningskostnader                            -             +28 910 000      +28 500 000

96 045 000        +75 965 000      +64 555 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 21    Statens allmänna fastighetsfond                          7

Byggnadsstyrelsen

a) Tidigare har driftkostnaderna för fastigheter tillhörande byggnads­styrelsens delfond där byggnadsstyrelsen svarar för driften inte tagits upp i staten för statens allmänna fastighetsfond. Fr. o. m. budgetåret 1973/74 bör dessa driftkostnader redovisas över allmänna fastighets­fondens stat. Motsvarande belopp inräknas i den hyra myndigheterna erlägger. Detta innebär att förevarande utgiftspost för nästa budgetår räknas upp med 22 milj. kr. och att inkomstposten Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler höjs med samma belopp.

c) För objekt som tidigarelagts i sysselsättningsskapande syfte beräk­nas för budgetåret 1972/73 — utöver anvisade 29 milj. kr. — ett ökat medelsbehov av 12 milj. kr. och för budgetåret 1973/74 ett medels­behov av 11,5 milj. kr.

Departementschefen

Jag biträder byggnadsstyrelsens förslag att driftkostnaderna avseende de fastigheter för vilka byggnadsstyrelsen ombesörjer driften redovisas över fastighetsfondens stat. Utgiftsposten för detta ändamål, som direkt motsvaras av hyra som erläggs av myndigheterna, bör vara av förslags­karaktär.

Med hänvisning tUl sam.manställningen förordar jag att under bygg­nadsstyrelsens delfond till reparations- och underhållskostnader m. m., inkl. medel för tidigarelagda objekt, beräknas 160,6 mUj. kr.

A 7. Reparations- och underhållskostnader m. ni.: Generaltullstyrelsens delfond

 

 

1971/72 Utgift

264 099

 

 

 

1972/73 Anvisat

331 000

 

 

 

1973/74 Förslag

227 000

 

 

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

iplettering

 

GeneraltuU­styrelsen

Dep.chefen

a)   Fastighetsunderhäll

b)  Ombyggnad och kon-

261 000 70 000

-        34 000

-        70 000

-           34 000

-           70 000

 

 

331 000

- 104 000

- 104 000

Generaltullstyrelsen

a)  Medelsbehovet för fastighetsunderhåll  beräknas  enligt  gällande regler till 227 000 kr. I beloppet ingår ca 14 000 kr. för fastighetsskatter.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 21    Statens allmänna fastighetsfond                    8

D epartementschefen

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att under gene­raltullstyrelsens delfond tUl reparations- och underhåUskostnader m. m. beräknas 227 000 kr.

B.   Avsättning till värdeminskningskonto

De tillgångar som är bokförda på statens allmänna fastighetsfond skrivs av enligt vissa allmänna grunder. Avskrivningstiden är 60 år i normalfall och 40 år i fråga om byggnader för vilka ett extraordinärt avskrivningsbehov anses föreligga (fångvårdsanstalter, sjukhus, forsk­ningsinstitutioner och skolor). Grundavskrivning sker i det förra fallet med 25 % och i det senare med 50 %. Avskrivningen skall i båda fal­len fullföljas genom en årlig avsättning till värdeminskningskonto, be­räknad tUl 1,25 %. För grundavskrivningen anvisas anslag på rikssta­tens driftbudget under huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinveste­ringar. Medel till den årliga avsättningen till värdeminskningskonto förs upp på fastighetsfondens stat. Den årliga avsättningen påbörjas först under andra budgetåret efter det då byggnaden färdigställts.

I enlighet med angivna grunder har riksrevisionsverket vid den slut­liga beräkningen av årsavskrlvningen för budgetåret 1972/73 tagit upp denna tUl 45 741 837 kr.

Till de faststäUda årsavskrivningarna för detta budgetår bör läggas beloppet av den årliga avskrivningen på färdiga byggnader som tillkom­mit under budgetåret 1971/72. I övrigt bör vid beräkningen hänsyn tas till de avskrivningsbelopp som faller bort på grund av slutförda årsav-skrivningar. Riksrevisionsverket har beräknat avsättningsbeloppet för budgetåret 1973/74 tiU 52 908 000 kr. I beloppet ingår, inom byggnads­styrelsens delfond, 9 495 000 kr. utgörande beräknade rundradioavgifts­medel för avskrivningar av investeringar i radio- och televisionshus. Motsvarande belopp har tagits upp som inkomst under posten Diverse inkomster. Fördelningen av det sammanlagda avskrivningsbeloppet på de oUka delfonderna framgår av bilagan. Jag har inget att erinra mot de sålunda beräknade beloppen.

C.   Hyres- och arrendeutgifter m. m.

C 2. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Kriminalvårdsstyrelsens delfond

1971/72 Utgift              563 883

1972/73 Anvisat           800 000

1973/74 Förslag           800 000

I enlighet med förslag av kriminalvårdsstyrelsen förordar jag att un­der kriminalvårdsstyrelsens delfond till hyres- och arrendeutgifter m. m. beräknas 800 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 21    Statens allmänna fastighetsfond                9

C 3. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Beskickningsfastigheternas del­fond

1971/72 Utgift          16 317 790

1972/73 Anvisat       18 082 000 1973/74 Förslag       22 350 000

Byggnadsstyrelsen

Posten bör föras upp med 22 500 000 kr. Styrelsen har därvid beräk­nat bl. a. 2 milj. kr. för reparations- och underhållskostnader i för­hyrda lokaler samt arbeten i kanslier och vid chefsskiften samt 2 milj. kr. för nya förhyrningar, inkl. inredning, och inköp av bostadsrätter.

Departementschefen

Reparations- och underhållskostnader i förhyrda lokaler samt arbe­ten i kanslier och i samband med chefsskiften beräknar jag skall uppgå till högst 1,8 milj. kr. Jag räknar vidare med att utgifterna för nya för­hyrningar, inkl. inredning, och inköp av bostadsrätter skall uppgå till högst 1,8 milj. kr.

Jag förordar att under beskickningsfastigheternas delfond till hyres-och arrendeutgifter m. m. beräknas 22 350 000 kr.

C 4. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Karolinska sjukhusets delfond

1971/72 Utgift           1 916 134

1972/73 Anvisat        2 212 000
1973/74 Förslag         2 200 000

I enlighet med förslag av direktionen för karolinska sjukhuset för­ordar jag att under karolinska sjukhusets delfond till hyres- och arren­deutgifter m. m. beräknas 2,2 milj. kr.

C 5. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Akademiska sjukhusets delfond

1971/72 Utgift                   

1972/73 Anvisat              1 000

1973/74 Förslag               1 000

I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag förordar jag att under akademiska sjukhusets delfond tUl hyres- och arrendeutgifter m. m. be­räknas ett formellt belopp av 1 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 21    Statens allmänna fastighetsfond               lo

C 6. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Byggnadsstyrelsens delfond

1971/72 Utgift 222 997 000 1972/73 Anvisat 217 000 000 1973/74 Förslag     259 000 000

I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag förordar jag att under byggnadsstyrelsens delfOnd till hyres- och arrendeutgifter m. m. beräknas 259 milj. kr.

C 7. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Generaltullstyrelsens delfond

1971/72 Utgift           7 369 095

1972/73 Anvisat        7 700 000
1973/74 Förslag         9 200 000

I enlighet med förslag av generaltullstyrelsen förordar jag att under generaltullstyrelsens delfond till hyres- och arrendeutgifter m. m. be­räknas 9,2 milj. kr.

Inkomster

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler

Fr. o. m. budgetåret 1969/70 bestrids lokalhyror från statsmyndighe­ternas myndighetsanslag eller i förekommande fall från sakanslag. Hy­rorna skall, efter särskild debiteringsuppgtft från fastighetsfondförval-tande myndighet, tUlgodoföras förevarande inkomstpost under den delfond av statens allmänna fastighetsfond från vilken motsvarande ut­gifter bestrids. Beträffande slottsbyggnadernas delfond kan flertalet av de invärderade fastigheterna inte disponeras i sådan omfattning att hy­resintäkter kan erhållas som täcker utgifterna, utan ett särskUt ersätt­ningsanslag måste tas upp under sjunde huvudtiteln för att balans skall erhåUas i staten.

Principer för beräkning av hyror för statliga fastigheter har tidigare redovisats för riksdagen (prop. 1970: 1 bil. 2 punkt 5, SU 1970: 15, rskr 1970: 15). Syftet med beräkningsprinciperna är att hyrorna skall åter­spegla de verkliga kostnaderna och anpassas tUl marknadsmässiga för­hållanden. Två beräkningsmetoder för hyrorna har angetts. Enligt den ena metoden, som används för nyare byggnader för vilka verkliga produktionskostnader är kända, skall hyran utgöras av kapitalkostna­der, underhållskostnader och driftkostnader. Den andra metoden, som är avsedd för äldre eller speciella fastigheter, innebär att särskUda be­räkningar av byggnadsvärdet först sker, vilka sedan ligger tUl gmnd för hyresberäkningen.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 21    Statens allmänna fastighetsfond               11

Som redovisats under utgiftsposten A 6. Reparations- och underhålls­kostnader m.m.: Byggnadsstyrelsens delfond bör fr.o.m. budgetåret 1973/74 driftkostnaderna för vissa fastigheter, där byggnadsstyrelsen svarar för driften, inkluderas i lokalhyroma.

ErUigt nu föreliggande beräkningar kommer ersättningar för tUl stats­myndigheter upplåtna lokaler för nästa budgetår att uppgå till samman­lagt 816 536 000 kr.

Överskotten för budgetåret 1973/74 att tillföras riksstatens driftbud­get beräknas uppgå till sammanlagt 314 239 000 kr. med den fördel­ning på olika delfonder som framgår av bilagan.

Jag förordar att delposten Ersättning för till statsmyndigheter upp­låtna lokaler för budgetåret 1973/74 förs upp med 816 536 000 kr. med den fördelning på olika delfonder som framgår av bUagan.

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden

Förvaltningsmyndigheterna har för budgetåret 1973/74 beräknat den­na inkomstpost efter samma gmnder som för innevarande budgetår. Jag godtar myndigheternas beräkningar och förordar att delposten för bud­getåret 1973/74 förs upp med 35 189 000 kr. med den fördelning på olika delfonder som framgår av bilagan.

C. Diverse inkomster

Under denna delpost godtar jag förvaltningsmyndigheternas förslag och förordar att delposten förs upp med sammanlagt 10 939 000 kr. med den fördelning på olika delfonder som framgår av bilagan. Häri ingår 9 495 000 kr. utgörande beräknade rundradioavgiftsmedel för av­skrivningar av investeringar i radio- och televisionshus.

Hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna förslaget tUl stat för statens allmänna fastighets­fond för budgetåret 1973/74 (bilaga 21.1).

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten


 


Prop. 1973:1    Bilaga 21    Statens allmänna fastighetsfond


12


Bilaga 21.1

FÖRSLAG TILL

STAT FÖR STATENS ALLMÄNNA FASTIG HETS FOND

FÖR BUDGETÅRET 1973/74

 

A. Ersättning for till statsmyndigheter upplåtna lokaler

 

 

1. Slottsbyggnademas           delfond

9 600 000

 

2. Kriminalvårdsstyrelsens

25 500 000

 

3. Beskickningsfastighetemas   "

40 850 000

 

4. KaroUnska sjukhusets

45 802 000

 

5. Akademiska sjukhusets

16 215 000

 

6. Byggnadsstyrelsens

669 000 000

 

7. GeneraltuUstyrelsens

9 569 000

816 536 000

B. Hyror och arrenden for till enskilda upplåtna

 

 

lokaler och markområden

 

 

I. Slottsbyggnadernas          delfond

700 000

 

2. Kriminalvårdsstyrelsens

1 499 000

 

3. Beskickningsfastighetemas   "

640 000

 

4. Karolinska sjukhusets

4160 000

 

6. Byggnadsstyrelsens               "

28 000 000

 

7. Generaltullstyrelsens            "

190 000

35 189 000

C. Diverse inkomster

 

 

1. Slottsbyggnademas           delfond

101 000

 

2. Kriminalvårdsstyrelsens

1000

 

3. Beskickningsfastighetemas    "

1000

 

4. Karolinska sjukhusets

1000

 

5. Akademiska sjukhusets

1 302 000

 

6. Byggnadsstyrelsens

9 532 000

 

7. GeneraltuUstyrelsens

1000

10 939 000

 

Summa kr.

862 664 000


Utgifter

A. Reparations- och underhåUskostnader m. m.

1.       Slottsbyggnadernas           delfond, förslagsvis

2.       Kriminalvårdsstyrelsens       "

3.       Beskickningsfastighetemas   "       förslagsvis

4.       Karolinska sjukhusets           "

5.       Akademiska sjukhusets        "

6.   Byggnadsstyrelsens               "       förslagsvis

7.       Generaltullstyrelsens             "

B. Avsättning tiU värdeminskningskonto

2.       Kriminalvårdsstyrelsens    delfond, förslagsvis

3.       Beskickningsfastighetemas

4.       Karolinska sjukhusets

5.       Akademiska sjukhusets

6.       Byggnadsstyrelsens

7.       Generaltullstyrelsens


10 400 000

10 203 000

9 040 000

8 000 000

3 496 000

160 600 000

227 000

2 998 000

932 000

2 680 000

4 551 000

41 674 000

73 000


201966 000

52 908 000


 


Prop. 1973:1    Bilaga 21    Statens allmänna fastighetsfond


13


 

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m.

 

 

2. Kriminalvårdsstyrelsens    deifond, förslagsvis

800 000

 

3. Beskickningsfastighetemas   "

22 350 000

 

4. Karolinska sjukhusets          "              "

2 200 000

 

5. Akademiska sjukhusets

1000

 

6. Byggnadsstyielsens               "

259 000 000

 

7. Generaltullstyrelsens

9 200 000

293 551 000

Överskott att tillföras riksstatens driftbudget

 

 

1. Slottsbyggnademas          delfond

1000

 

2. Kriminalvårdsstyrelsins       "

12 999 000

 

3. Beskickningsfastighetemas   "

9 169 000

 

4. KaroUnska sjukhusets

37 083 000

 

5. Akademiska sjukhusets

9 469 000

 

6. Byggnadsstyrelsens

245 258 000

 

7. Generaltullstyrelsens

260 000

314 239 000

 

Summa kr.

862 664 000

KUNGL BOKTR. STHLM 1973 720S21


 


 


 


Bilaga 22 till statsverkspropositionen 1973                                              Prop. 1973:1

Bilaga 22

Försvarets fastighetsfond

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLM­QVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODH­NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler för­slag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1973/74 och anför.

Översikt av fastighetsfondens ställning m. m.

Försvarets fastighetsfond är en kapitalfond för redovisning av byggna­der, anläggningar och mark som disponeras för militära ändamål. Fonden omfattar övnings- och skjutfält, kasern- och befästningsanläggningar, flygfält, förråd m. m. Försvarets fastighetsfond är uppdelad på tre delfonder, nämligen befästningars delfond, kasernbyggnaders delfond och försvarets forskningsanstalts delfond.

Försvarets fastighetsfonds inkomster och utgifter Uksom dess kapital­behållning redovisas i rikshuvudboken. Inkomst- och utgiftsstat för fonden fastställs årligen av Kungl. Maj:t och riksdagen. Fonden är konstruerad som en produktiv fond. Fondens överskott redovisas under särskUd titel pä riksstatens inkomstsida. Inkomsterna erhålls dels genom hyresinkomster för lokalupplåtelser till myndigheter och enskilda m. fl. inkomster, dels genom anslag till iståndsättning av befästningar och kaserner.

Av riksrevisionsverkets utdrag ur rikshuvudboken för budgetåret 1971/72 framgår att fondens ställning den 30 juni 1972 var följande (milj. kr.).

I Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bilaga 22


 


Prop. 1973:1   BUaga 22   Försvarets fastighetsfond

 

 

Befäst-

Kasern-

Försvarets

Summa

 

ningars

byggnaders

forsknings-

 

 

delfond

del fond

anstalts delfond

 

Tillgångar

 

 

 

 

Fast egendom

3 199,5

2 422,4

87,8

5 709,7

Fordringar hos

 

 

 

 

andra fonder

12,3

11,9

0,4

24,6

Övriga fordringar

-

215,3

-

215,3

Summa tillgångar

3 211,8

2 649,6

88,2

5 949,6

Skulder

 

 

 

 

Avskrivningskonton

2 973,0

1 432,4

50,9

4 456,3

Diverse medel

12,3

11,9

0,4

24,6

Summa skulder

2 985,3

1 444,3

51,3

4 480,9

Kapitalbehållning

226,5

1 205,3

36,9

1 468,7

I förhållande till fondens ställning den 1 juU 1971 innebär de redovisade beloppen en ökning av värdet av den fasta egendomen (brutto) med 313,2 mUj. kr. Nettoökningen av fondens kapital under budgetåret 197 1/72 uppgår till 67,1 milj. kr.

Utfallet av staten för fastighetsfonden för budgetåret 1971/72 framgår av en sammanställning som finns intagen i riksrevisionsverkets budget­redovisning (s. 102). Enligt denna har fondens överskott uppgått tUl 93,5 milj. kr.

Den för budgetåret 1972/73 fastställda staten för fastighetsfonden balanserar på ett belopp av 369,9 milj. kr. Inkomstema beräknas tUl detta belopp medan utgifterna och överskottet beräknas tUl 268,4 resp. 101,5 milj. kr.

Fortifikationsförvaltningen och byggnadsstyrelsen har avgett förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1973/74. Riksrevi­sionsverket har yttrat sig över förslagen.

Förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret

1973/74

Staten för försvarets fastighetsfond skall enligt beslut av 1948 års riksdag ta upp följande titlar, nämligen på inkomstsidan A. Ersättning för tiU statsmyndigheter upplåtna lokaler, B. Hyror och arrenden för tUl enskilda upplåtna lokaler och markområden, C. Inkomster av övnings-och skjutfält och D. Diverse inkomster samt på utgiftssidan A. Repara­tions- och underhållskostnader m. m., B. Avsättning till värdeminsk­ningskonto och C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden samt Överskott att tUlföras riksstatens driftbudget. Inkomsterna resp. utgifterna under de angivna titlarna skall tas upp särskilt för de olika delfonderna.

Det förslag tUl stat för försvarets fastighetsfond som läggs fram i det följande torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 22.1.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 22   Försvarets fastighetsfond                                             3

Förslaget slutar på ett belopp av 428 470 000 kr., vUket innebär en ökning av omslutningen med 58 584 000 kr. Detta beror på en ökning av utgifterna och överskottet. Reparations- och underhållskostnaderna för­utses öka med 31 207 000 kr. och avsättningen till värdeminskningskon­tot med 978 000 kr. Hyres- och arrendeutgifterna förutses öka med 2 977 000 kr. Överskottet beräknas öka med 23 422 000 kr. I fråga om inkomsterna utom posten Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler förutses en ökning med 789 000 kr. Posten tUl ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler förutses öka med 57 795 000 kr.

Vid beräkning av de oUka posterna tar jag först upp fondens utgifter till behandling.

Utgifter

A.  Reparations- och underhåUskostnader m. m.

För objekt som redovisas på befästningars delfond utom flygfält, för vilka särskUda regler gäUer, skall beräkningen av underhållskostnaderna enligt prop. 1948:157 ske i relation till anläggningsvärdet. Därvid skall en underhållskvot på anläggningsvärdet den I juli 1946 tUlämpas. Enligt riksdagens beslut (SU 1951:61, rskr 1951:110) i anledning av prop. 1951:88 är underhåUskvoten 0,6 %vid 1946 års prisnivå. Denna procent­sats räknas för varje år om tUl gällande prisnivå med hjälp av byggnads­styrelsens underhållskostnadsindex. Underhållskvoten utgör för år 1972 2,62 %. För iståndsättning av befästningar m. m., för underhåll av jordbruks- och skogsfastigheter, för skatter och för underhåll av enskilda vägar anvisas dessutom särskUda medel.

I enlighet med vad som har anförts i prop. 1960:1 (bU. 22) skall underhållskostnaderna för flygfälten beräknas i viss relation till anlägg­ningsvärdet. För flygfälten med ruUbanor och andra anordningar som är omedelbart avsedda för flygverksamheten skall därvid tillämpas en underhällskvot av 1,2 % av anläggningsvärdet den 1 juli 1946. Underhålls­kvoten räknas om till gällande prisnivå med hjälp av fortifikationsförvalt­ningens flygfältsindex. UnderhåUskvoten utgör för år 1972 3,95 %. För iståndsättning av flygfält och för underhåll av reservvägbaser anvisas dessutom särskUda medel.

Beträffande byggnader m. m. som redovisas pä kasernbyggnaders delfond och försvarets forskningsanstalts delfond beräknas medelsbeho­vet för reparation och underhåU, med vissa i det följande angivna undantag, i enlighet med de principer som har angetts i prop. 1945:180 och 1970:1 (bU. 22). 1 överensstämmelse härmed beräknas medelsbeho­vet för reparationer och underhåll till viss procent av den faktiska byggnadskostnaden för varje särskUd fastighet, omräknad tUl 1935 års prisnivå. Byggnadsbeståndet delas därvid upp i tre grupper. Den första gruppen — äldre byggnader — omfattar byggnader som har färdigställts före den 1 juli 1938. Dessa byggnader redovisas i fastighetsfonden på grundval av särskild värdering. Den andra och den tredje gruppen — nyare

1* Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bilaga 22


 


Prop. 1973:1   Bilaga 22   Försvarets fastighetsfond                                             4

byggnader - omfattar byggnader som har färdigställts efter nyssnämnda datum och som har varit i bruk längre resp. kortare tid än nio år. Nyare byggnader redovisas med sitt anskaffningsvärde. Underhållsmedel beräk­nas första gången för andra budgetåret efter det budgetår under vilket byggnaden har färdigställts. För byggnader som tUlhör den första grup­pen skaU enligt beslut av 1961 års riksdag Qfr prop. 1961:59 s. 17) tillämpas en grundunderhällskvot av 1,2% vid 1935 ärs underhällskost­nadsnivå. UnderhåUskvoten vid sagda prisnivå utgör i andra och tredje grupperna 0,8 resp. 0,4 %. Omräknade tUl 1972 års prisnivå med hjälp av byggnadsstyrelsens underhällskostnadsindex (basår 1963), som den 1 april 1972 har fastställts tUl 164,5, utgör underhållskvoterna i första gruppen 8,49 % samt i andra och tredje grupperna 5,66 resp. 2,83 %. Utöver de procentueUt beräknade underhållsmedlen anvisas särskUda medel för arbeten av större omfattning (iståndsättningsarbeten) samt för skatter och för underhåU av enskUda vägar.

Från den procentueUa beräkningsmetoden undantas övnings- och skjutfälten i enlighet med vad som har anförts i prop. 1948:157. UnderhåUsmedel för dessa skall faststäUas efter uppskattning för varje särskilt budgetår och medel för ändamålet anvisas på särskUd delpost.

Vid beräkningen av de procentberäknade underhällskostnaderna för nästa budgetär har myndigheterna utgått från de byggnadsvärden som fanns redovisade på delfonderna den 30 juni 1972.

A I.  Reparations- och underhållskostnader m. m.: Befästningars delfond

 

 

1971/72      Utgift     62 423 393

 

 

1972/73      Anvisat   62 945 000

 

 

1973/74      Förslag   77 260 000

 

 

 

1972/73

Beräknad ändring 1973/74

 

Fortifikations-

Departements-

 

 

förvaltningen

chefen

a) Löpande reparation och

 

 

 

underhäll av befäst-

 

 

 

ningar m. m.

37 515 00

+ 7 375 000

+ 7 375 000

b) Iståndsättning av

 

 

 

befästningar m. m.

9 700 000

- 5 010 000

- 5 010 000

c)  Underhåll av jordbruks-

 

 

 

och skogsfastigheter m. m.

100 000

■±            0

±                0

d) Skatter

100 000

±                0

±                0

e) Underhåll av enskilda

 

 

 

vägar

1 150 000

-H     150 000

+      150 000

0  Underhåll av nygfält

 

 

 

m. m.

12 880 000

+  1 360 000

+  1 360 000

g) Underhåll av reserv-

 

 

 

vägbaser

0

-H     420 000

+     420 000

h) Iståndsättning av flygfält

1 500 000

+                0

+                0

 

62 945 000

■14 315 000

+14 315 000


 


Prop. 1973:1   Bilaga 22   Försvarets fastighetsfond                                             5

Fortifikationsförvaltningen

a)  Medelsbehovet för löpande reparation och underhäll av befästningar
m. m. beräknas enUgt följande. Det per den 30 juni 1972 bokförda
byggnadsvärdet (utom för flygfält) var 2 520 757 234 kr. Från detta
byggnadsvärde skaU dras utbetalningar för ännu inte färdigställda anlägg­
ningar, 24 713 585 kr. Återstoden, 2 496 043 649 kr., omräknat tiU
1946 års byggnadskostnadsnivå 1 560 689 818 kr., är det byggnadsvärde
som skall användas vid beräkningen av underhåUsmedel.

Ett stort antal anläggningar är fredsbemannade och i drift året om. Vissa andra anläggningar utnyttjas regelbundet under vissa perioder av året för att utbUda värnpUktiga. Detta medför stort slitage pä anlägg­ningarna. Dessutom medför fredsanvändningen större krav på komfort, miljö, brand- och arbetarskydd m. m. De anläggningar som utnyttjas i fred tar i anspråk en oproportionerUgt stor del av de procentueUt beräknade underhållsmedlen. Detta får tUl följd att många brister i andra anläggningar, som bl. a. konstateras vid totalfunktionsprov, f. n. inte kan avhjälpas inom rimUg tid pä grund av brist på underhållsmedel. För det ökade underhällsbehov som fredsanvändningen av vissa anläggningar medför beräknar förvaltningen utöver de procentuellt beräknade medlen ett medelsbehov av 4 mUj. kr. för nästa budgetår

Enligt i det föregående angivna grunder utgör medelsbehovet under delposten (2,62 % x 1 560 689 818 +4 000 000) avrundat 44 890 000 kr.

b)  För iståndsättning av befästningar m. m. beräknar förvaltningen i
enlighet med de programansvarigas anslagsframställningar för anslagen
Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner, Marinförband:
Iståndsättning av befästningar och kaserner, Flygvapenförband: Istånd­
sättning av befästningar och kaserner. Central och högre regional ledning:
Iståndsättning av befästningar och kaserner samt Gemensamma myndig­
heter m. m.: Iståndsättning av befästningar och kasemer medelsbehovet
för nästa budgetår tiU 14 710 000 kr. eller 5 010 000 kr. mer än för
innevarande budgetår. Det föreslagna beloppet avses för följande ända­
mål.

Huvudprogram 1

1.       Mindre iståndsättningsarbeten pä befästningar ni. m.        200 000

Huvudprogram 2

1.                         Ombyggnad av stabsplats (totalkostnad 4,8 milj. kr.)    2 300 000

2.            Ombyggnad av radiostationer (totalkostnad 2,2

milj.kr,)                                                                                      1 100 000

3.        Ombyggnad av signalannex (totalkostnad

730 000 kr.)                                                                                  550 000

4.        Mindre iståndsättningsarbeten pä befästningar m. m.     1150 000

5 100 000


 


Prop. 1973:1   Bilaga 22   Försvarets fastighetsfond                                             6

Huvudprogram 3

1.      Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m.     1 500 000

Huvudprogram 4

1.                         Ombyggnad av vissa drivmedelsförråd                                         500 000

2.            Ombyggnad av ammunitionsförråd                                           1500 000 (totalkostnad 2 milj. kr.)

3.            Ombyggnad av signalanläggning (totalkostnad

2,2 milj. kr.)                                                                               1 200 000

4.        Ombyggnad av stabsplats (totalkostnad

3  220 000 kr.)                                                                           1 200 000

5.        Ombyggnad av stabsplats (totalkostnad

4  935 000 kr.)                                                                              935 000

6.        Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m.     1175 000

6 510 000 Huvudprogram 5

1.        Lokaler för datoranläggning (totalkostnad

2,5 milj. kr.)                                                                               I 000 000

2.        Ombyggnad av ammunitionsförråd (totalkostnad

I 225 000 kr.)                                                                               400 000

1 400 000
TotaU
                                                                                      14 710 000

Motiveringar lämnas under anslagen tUl iståndsättning av befästningar och kaserner i prop. 1973:1 (bU. 6, anslagen B3,C3,D3,E8ochF 25).

c)   För underhåU av jordbruks- och skogsfastigheter m. m. beräknar
förvaltningen medelsbehovet för nästa budgetår tUl oförändrat 100 000
kr.

d)   För skatter beräknas medelsbehovet för nästa budgetår till oföränd­
rat 100 000 kr.

e)   För underhåll av enskUda vägar räknar förvaltningen med ett
medelsbehov av 1,3 milj. kr. eUer 150 000 kr. mer än för innevarande
budgetår.

f)    Förvaltningen beräknar medelsbehovet för underhåll av flygfält
m. m. enligt följande.

Det per den 30 juni 1972 bokförda anläggningsvärdet var 631 645 268 kr. Från detta värde skaU dras dels anläggningsvärdena, sammanlagt 35 900 178 kr., för vissa flygfält m. m. som f. n. inte används och inte heller underhåUs (jfr prop. 1960:1 bU. 22 s. 15), dels anläggningsvärdena för färdigställda reservvägbaser, 12 1 25 330 kr., för vUka underhållsmedel beräknas under en särskUd delpost, dels utbetalningar för ännu inte färdigstäUda byggnadsobjekt, 9 121 000 kr. Återstoden, 574 498 760 kr., omräknat   tUl   1946   ärs   byggnadskostnadsnivå   325 083 674    kr.,   är


 


Prop. 1973:1   BUaga 22   Försvarets fastighetsfond                                             7

det anläggningsvärde som skaU användas vid beräkningen av underhåUs­medel. Förvaltningen beräknar enligt i det föregående angivna grunder medelsbehovet tiU (3,95 % x 325 083 674) avrundat 12 840 000 kr.

För underhåll av tekniskt komplicerad flygfältsniateriel Ofr prop. 1966:32 s. 20) bör beloppet räknas upp med 1,1 milj. kr. För anskaffning av ett isupplösande medel, som används för att hälla flottiljernas rullbanor i möjligaste mån snö- och isfria, behövs därutöver 300 000 kr.

Förvaltningen beräknar alltså medelsbehovet för nästa budgetår under delposten tiU (12 840 000 + 1 100 000 + 300 000) 14 240 000 kr. eller I 360 000 kr. mer än för innevarande budgetär.

g) Förvaltningen beräknar medelsbehovet för nästa budgetär för underhåll av reservvägbaser till 420 000 kr. Reserwägbaserna är avsedda att komplettera flygvapnets huvudbaser. Förvaltningen bygger dem i samarbete med statens vägverk. För ändamålet lämpade vägsträckor förbättras, hinder tas bort och uppställningsplatser för flygplan anordnas. Enligt avtal svarar vederbörande vägförvaltning för underhållet av baserna i minst 30 år. Som ersättnmg härför skaU fortifikationsförvaltningen betala ett engångsbelopp per bas, som beräknas för varje särskilt faU. För nästa budgetär behövs 420 000 kr. för att betala underhållet för tre nya reservvägbaser.

h) För iståndsättning av flygfält beräknar förvaltningen för nästa budgetår ett oförändrat medelsbehov av 1,5 milj. kr. Medlen avses för iståndsättning av rullbanan på ett flygfält. Motivering lämnas under anslaget Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner i prop. 1973:1 (bU. 6).

Departementschefen

Med hänvisning tUl sammanställningen förordar jag att under befäst­ningars delfond tUl reparations- och underhållskostnader m. m. beräknas 77 260 000 kr.

A 2.  Reparations- och underhållskostnader m. m.. Kasernbyggnaders delfond

1971/72 Utgift 143 728 322 1972/73 Anvisat 142 385 000 1973/74      Förslag   159 170 000


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Fortifikations­förvaltningen


Departements­chefen


 


a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m.


53 885 000


+ 4 987 000


+ 4 755 000


 


Prop. 1973:1   Bilaga 22   Försvarets fastighetsfond


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Fortiflkations­förvaltningen


Departements­chefen


 


73 800 000        +10 000 000
1 000 000        ±
               O


b)       Underhäll och iordning­ställande av övnings-och skjutfält m. m.

c)        Iståndsättning av bygg­nader m. m.

d)  Skatter

e)   Underhäll av enskilda
vägar


13 000 000

700 000 142 385 000


+ 2 300 000

±                O

+17 287 000


+ 2 300 000

+ 9 730 000
±
                O

+                O

+16 785 000


Fortifikationsförvaltningen

a) Det per den 30 juni 1972 bokförda byggnadsvärdet var 2 071 370 754 kr. Detta värde fördelar sig på äldre byggnader och nyare byggnader enligt följande sammanstäUning.


Äldre byggnader


Nyare byggnader


 


I huvudboken redovisat byggnadsvärde
(2 071 370 754 kr.)
                                  327 242 423

A vgår:

a)   Värdet av till Norrbottens läns

landsting överlämnade byggnader              2 198 150

b)  Utbetalningar för ännu inte färdig­
ställda byggnadsobjekt

Byggnadsvärde att användas vid procen­
tueU beräkning av underhållsmedel
       325 044 273


1744 128 331

4 157 945

103 528 823

/ 636 441 563


Det pä detta vis framräknade byggnadsvärdet för nyare byggnader (1 636 441 563 kr.) har reducerats till 1935 års prisnivå.

Den procentberäknade delen av delposten har beräknats till 55 971 492 kr. enUgt följande sammanställning.

Byggnadsvärde            Indexkorrigerad       Reparations-

reducerat till 1935   underhålls-              medel

års prisnivå             procent


Äldre byggnader                     325 044 273            8,50

Nyare byggnader över 9 år      422 265 968          5,70

Nyare byggnader under 9 år    149 949 777          2,85


27 628 763

24 069 160

4 273 569

55 971 492


Vid armén finns f. n. ca 2 400 baracker som har anskaffats under beredskapstiden. Dessa är i allmänhet inte i så gott skick att de enligt förvaltningens mening bör värderas in i fastighetsfonden. Detsamma gäller ett antal baracker vid flygfälten. Pä grund av lokalbrist behövs de emeUertid  tills vidare för förläggnings- och förrädsändamäl m. m. För


 


Prop. 1973:1   Bilaga 22   Försvarets fastighetsfond                                              9

underhåll av barackerna beräknar förvaltningen för nästa budgetär ett medelsbehov av 1,2 milj. kr. eller 375 000 kr. mer än för innevarande budgetår.

Pä vissa nyanskaffade övningsområden finns ett stort antal byggnader som ännu inte har kunnat värderas in i fastighetsfonden. För oundgäng­ligen nödvändigt yttre underhåU av dessa byggnader beräknas för nästa budgetår ett medelsbehov av 1,7 milj. kr. eUer 500 000 kr. mer än för innevarande budgetär.

Förvaltningen beräknar alltså medelsbehovet förlöpande reparation och imderhåU av byggnader m. m. till (55 971 492 + I 200 000 + 1 700 000) avrundat 58 872 000 kr.

b)    Utgifterna under delposten UnderhåU och iordningstäUande av övnings- och skjutfält m. m. beräknas till 15,3 milj. kr. eller 2,3 milj. kr. mer än för innevarande budgetär. Av beloppet avses 6,1 milj. kr. för underhåU av övningsfält m. m. och 9,2 milj. kr. för iordningställande av övnings- och skjutfält m. m.

c)    Under delposten Iståndsättning av byggnader m. m. beräknar för­valtningen i enlighet med de programansvarigas anslagsframstäUningar för anslagen Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner. Marinförband: Iståndsättning för befästningar och kaserner. Flygvapen­förband: Iståndsättning av befästningar och kaserner. Central och högre regional ledning: Iståndsättning av befästningar och kaserner och Gemen­samma myndigheter m. m.: Iståndsättning av befästningar och kaserner medelsbehovet till 83,8 mäj. kr. eUer 10 milj. kr. mer än för innevarande budgetår.

Under budgetåret 1971/72 har elva större kasernrenoveringar med en sammanlagd kostnadsram av 63 mUj. kr. påbörjats.

För fortsatta arbeten med upprustning av kasernbeståndet tas 33 mUj. kr. upp för nästa budgetår. MöjUghetema att förverkUga kasernrenove-ringsprogrammet påverkas av många ovissa faktorer, bl. a. arbetsmarknads­förhållandena och möjlighetema att utrymma de kaserner som skall renoveras. Renoveringsprogrammet bör därför inte läsas i detalj utan ges en viss flexibilitet. Av detta skäl har förvaltningen fört samman kasern­renoveringarna under en punkt för varje försvarsgren. Beslut om vilka objekt som skaU sättas i gäng anses böra anstå till dess att det fortsatta planeringsarbetet har klargjort för vilka objekt förutsättningar för igång­sättning föreligger.

Det belopp av 83,8 milj. kr. som tas upp under delposten Iståndsätt­ning av byggnader m. m. avses för följande ändamål.

Huvudprogram 1

1.                         A 6. Ombyggnad av skolbyggnad (byggnad nr 10)                     1 350 000

2.            A 8. Iståndsättning av kanslihuset                                              2 270 000

3.            Kasernrenoveringar                                                                    19 500 000

4.            Mindre iståndsättningsarbeten pä byggnader, utbildningsanordningar m. m.              8 680 000


 


Prop. 1973:1   Bilaga 22   Försvarets fastighetsfond                                           K

5.            Vissa tekniska försörjningsanordningar m. m.                           10 000 000

6.            Åtgärder för att stärka inbrottsskyddet vid

arméns vapenförräd                                                                     1 000 000

7.        Merkostnader för av Kungl. Maj:t tidigare beslutade

objekt                                                                                           1 000 000

43 800 000

Huvudprogram 2

1.                         Kasernrenoveringar                                                                   6 500 000

2.            Mindre iståndsättningsarbeten pä byggnader, utbUdningsanordningar m. m.             2 400 000

3.            Vissa tekniska försörjningsanordningar m. m.                           2 500 000

4.            Merkostnader för av Kungl. Maj:t tidigare beslutade

objekt                                                                                            500 000

11 900 000


Huvudprogram 3

1.                         F 4. Ombyggnad av skolbyggnad (byggnad nr 10)

2.            F 21. Iståndsättning av gymnastikbyggnaden

3.            F 18. Iståndsättningsarbeten för UtbUdningsverk­samheten (totalkostnad 15 050 000 kr.)

4.            Kasernrenoveringar

5.            Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbildningsanordningar m. m.

6.            Vissa tekniska försörjningsanordningar m. m.

7.            Merkostnader för av Kungl. Maj ;t tidigare beslutade objekt


 

935 000

810 000

6 000 000

7 000 000

3 000 000

5 000 000

255 000

23 000 000


Huvudprogram 4

1.        Delprogram 4.1 Ombyggnad för reproduktionscentral

i militärstabsbyggnaden                                                                560 000

2.        Delprogram 4.1 Mindre iståndsättningsarbeten på

byggnader m. m.                                                                           740 000

3.            Delprogram 4,1 Vissa tekniska försörjningsanord­ningar m. m.    400 000

4.            Delprogram 4.5 Mindre iståndsättningsarbeten på

byggnader m. m.                                                                        I 200 000

5.        Delprogram 4.5 Vissa tekniska försörjningsanord­
ningar m. m.
                                                                                  500 000

3 400 000


 


Prop. 1973:1   BUaga 22   Försvarets fastighetsfond                                       11

Huvudprogram 5

600 000

200 000

200 000

300 000

100 000

300 000

1 700 000

83 800 000

1.                         Delprogram 5.4 Mindre iståndsättningsarbeten pä byggnader m. m.

2.            Delprogram 5.4 Vissa tekniska försörjningsanord­ningar m. m.

3.                         Delprogram 5.6 Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader m. m.

4.            Delprogram 5.15 Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader m. m.

5.                         Delprogram 5.16 Mindre iståndsättningsarbeten pä byggnader m. m.

6.            Delprogram 5.16 Vissa tekniska försörjningsanord­ningar m. m.

Totalt

Motiveringar lämnas under anslagen tUl iståndsättning av befästningar och kaserner i prop. 1973:1 (bU. 6, anslagen B 3, C 3, D 3, E 8 och F 25).

d)  Under delposten Skatter beräknas för nästa budgetår ett oförändrat
medelsbehov av I mUj. kr.

e)  Förvaltningen beräknar medelsbehovet för nästa budgetår under
delposten Underhåll av enskUda vägar till oförändrat 700 000 kr.

Departementschefen

Fortifikationsförvaltningen har beräknat medelsbehovet för nästa bud­getår under delposten Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. tUl 58 872 000 kr. 1 enlighet med förslag av riksrevisionsverket beräknar jag medelsbehovet för detta ändamål tUl 58 640 000 kr.

Av det föreslagna beloppet för iståndsättning av byggnader m. m. avser 33 milj. kr. kasernrenoveringar. För att kunna fortsätta kasernrenove­ringarna i hög takt beräknar jag ett oförändrat belopp av 35 milj. kr. för detta ändamål. Beloppet avses fördelas med 20 mUj. kr. till arméförband, 7 milj. kr. till marinförband och 8 milj. kr. till flygvapenförband. För iståndsättning i övrigt beräknar jag sammanlagt 48 530 000 kr., varav för arméförband 22 030 000 kr., för marinförband 5,4 milj. kr., för flyg­vapenförband 16 milj. kr., för central och högre regional ledning 3,4 mUj. kr. samt för gemensamma myndigheter och funktioner 1,7 mUj. kr. Jag har härvid inte beräknat några medel för iståndsättning av kanslihuset vid A 8.

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att under kasern­byggnaders delfond till reparations- och underhållskostnader m. m. be­räknas 159 170 000 kr.


 


Prop. 1973:1    Bilaga 22   Försvarets fastighetsfond

A 3.  Reparations- och underhåUskostnader m. m.: Försvarets forskningsanstalts delfond

1971/72 Utgift 1 816 780 1972/73 Anvisat 1 440 000 1973/74      Förslag   1 547 000


12


 


1972/73


Beräknad ändring 1973/74


 


Byggnads­styrelsen


Departements­chefen


 


a)         Löpande reparation och under­håll av byggnader m. m.

b)   Iståndsättningsarbeten m.m.


1 240 000 200 000

/ 440 000


+ 107 000
±           O

+107 000


+ 107 000
±           O

+107 000


Byggnadsstyrelsen

a) Det per den 30 juni 1972 bokförda byggnadsvärdet var 82 834 091 kr., varav 4 049 150 kr. för äldre byggnader och 78 784 941 kr. för nyare byggnader.

Den procentberäknade delen av delposten har, sedan värdet av nyare byggnader reducerats till 1935 ärs prisnivå, beräknats tUl (avrundat) 1 347 000 kr. enligt följande sammanställning.

 

 

Byggnadsvärde reducerat till 1935 ärs prisnivå

Indexkorrigerad underhålls­procent

Reparations­medel

Äldre byggnader

Nyare byggnader över 9 år

Nyare byggnader under 9 år

4    049 150
14 761 512

5     911967

8,49 5,66 2,83

343 773 835 502 167 309

/ 346 584

b) För iståndsättningsarbeten m. m. beräknar styrelsen medelsbehovet för nästa budgetår tUl 200 000 kr. Medlen avses för ombyggnad av äldre laboratorier m. m. samt för ändring?- och inredningsarbeten föranledda av forskningsförsök.

Departementschefen

Med hänvisning tUl sammanställningen förordar jag att under försvarets forskningsanstalts delfond till reparations- och underhållskostnader m. m. beräknas 1 547 000 kr.


 


Prop. 1973:1   BUaga 22   Försvarets fastighetsfond                                           13

B 1.   Avsättning tUl värdeminskningskonto: Befästningars delfond

1971/72 Utgift 7 713 429 1972/73 Anvisat 7 800 000 1973/74      Förslag   6 969 000

Fortifikationsförvaltningen

För nästa budgetär beräknas medelsbehovet tUl 6 969 000 kr.

Departementschefen

Jag förordar i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag att till avsättning tiU värdeminskningskonto under befästningars delfond beräk­nas 6 969 000 kr.

B 2.  Avsättning tiU värdeminskningskonto: Kasernbyggnaders delfond

1971/72 Utgift 16 122 193 1972/73 Anvisat 18 000 000 1973/74      Förslag   19 800 000

Fortifikationsförvaltningen

För nästa budgetår beräknas medelsbehovet till 19 800 000 kr.

Departementschefen

Jag förordar i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag att tUl avsättning till värdeminskningskonto under kasernbyggnaders delfond beräknas 19 800 000 kr.

B 3.  Avsättning till värdeminskningskonto. Försvarets forskningsanstalts delfond

1971/72 Utgift 960 463 1972/73 Anvisat 982 000 1973/74      Förslag   991 000

Byggnadss ty relsen

För nästa budgetår beräknas medelsbehovet till 991 000 kr.

Departementschefen

Jag förordar i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag att till avsätt­ning till värdeminskningskonto under försvarets forskningsanstalts del­fond beräknas 991 000 kr.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 22   Försvarets fastighetsfond                                       14

C 1. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden: Befästningars delfond

1971/72 Utgift 5 030 149 1972/73 Anvisat 5 600 000 1973/74      Förslag   5 550 000

Fortifikationsförvaltningen

Medelsbehovet under denna post för nästa budgetår beräknas till 5 550 000 kr. eUer 50 000 kr. mindre än för innevarande budgetår. Av det föreslagna beloppet avses 3,7 milj. kr. för förhyrningar av drivmedels­anläggningar, 350 000 kr. för andra hyresavgifter, I milj. kr. för arrende­ringar och 500 000 kr. för utgifter i samband med förhyrningar.

Departementschefen

Jag förordar i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag att tUl hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden under befästningars delfond beräknas 5 550 000 kr.

C 2.  Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden: Kasernbyggnaders delfond

1971/72 Utgift 26 222 685 1972/73 Anvisat 28 900 000 1973/74      Förslag   32 000 000

Fortifikationsförvaltningen

Medelsbehovet under denna post för nästa budgetår beräknas tUl 32 milj. kr. eller 3,1 mUj. kr. mer än för innevarande budgetär. Av det föreslagna beloppet avses 24 milj. kr. för hyresutgifter, 1,6 milj. kr. för arrendeutgifter och 6,4 milj. kr. för att bestrida utgifter i samband med förhyrningar.

Departementschefen

Jag förordar i enligt med fortifikationsförvaltningens förslag att till hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden under kasernbyggnaders delfond beräknas 32 000 000 kr.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 22   Försvarets fastighetsfond                                       15

C 3.  Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden: Försvarets forskningsanstalts delfond

1971/72 Utgift 448562 1972/73 Anvisat 382 000 1973/74      Förslag   309 000

Byggnadsstyrelsen

För nästa budgetär beräknas de sammanlagda hyreskostnaderna tUl 309 000 kr.

Departementschefen

Jag förordar i enUghet med byggnadsstyrelsens förslag att tUl hyres-och arrendeutgifter m. m. för av fondens förhyrda lokaler och arrende­rade markområden under försvarets forskningsanstalts delfond beräknas 309 000 kr.

I.  Överskott att tUlföras riksstatens driftbudget: Befästningars delfond

1971/72 Utgift 14 235 114 1972/73 Anvisat 13 606 000 1973/74      Förslag   19 912 000

Fortifikationsförvaltningen

För att få balans i staten bör 19 912 000 kr. tas upp under denna post för nästa budgetår.

Departemen tschefen

Jag förordar i enUghet med fortifikationsförvaltningens förslag att till överskott att tillföras riksstatens driftbudget under befästningars delfond beräknas 19 912 000 kr.

2. Överskott att tillföras riksstatens driftbudget: Kasernbyggnaders delfond

1971/72 Utgift 76 768 805 1972/73 Anvisat 80 800 000 1973/74      Förslag  98 084 000

Fortifikatio nsförvaltn ingen

För att  få balans i staten bör 97 852 000 kr. tas upp under denna post för nästa budgetår.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 22   Försvarets fastighetsfond                                       16

Departementschefen

Jag förordar att tiU överskott att tillföras riksstatens driftbudget under kasernbyggnaders delfond beräknas 98 084 000 kr.

3. Överskott att tUlföras riksstatens driftbudget: Försvarets forskningsanstalts delfond

1971/72 Utgift 2 483 975 1972/73 Anvisat 7 046 000 1973/74      Förslag   6 878 000

Byggnadsstyrelsen

För att få balans i staten bör 6 878 000 kr. tas upp under denna post för nästa budgetår.

Departementschefen

Jag förordar i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag att tUl överskott att tillföras riksstatens driftbudget under försvarets forskningsanstalts delfond beräknas 6 878 000 kr.

Inkomster

A.  Ersättning för tUl statsmyndigheter upplåtna lokaler

Under denna rubrik redovisar fortifikationsförvaltningen de belopp som tillförs kasernbyggnaders och befästningars delfonder dels i form av ersättning för av myndigheterna disponerade lokaler, anläggningar och markområden, dels i form av anslag för iståndsättning av befästningar och kaserner. Vidare redovisar byggnadsstyrelsen under rubriken det belopp som tillförs försvarets forskningsanstalts delfond.

Lokalkostnader

Fortifikationsförvaltningen och byggnadsstyrelsen beräknar inkomster­na för lokalkostnader till sammanlagt 299 058 000 kr. Av detta belopp skaU 91 542 000 kr. rillföras befästningars delfond, 198 424 000 kr. kasernbyggnaders delfond och 9 092 000 kr. försvarets forskningsanstalts delfond. Behovet av medel för lokalkostnader har tagits upp av de nyttjande myndigheterna i deras anslagsframställningar.

Iståndsättningsanslag

Fortifikationsförvaltningens förslag rörande de beräknade utgifterna på delposterna Iståndsättning av befästningar m. m., Iståndsättning av flygfält och Iståndsättning av byggnader m. m. i vad avser befästningars


 


Prop. 1973:1   BUaga 22   Försvarets fastighetsfond


17


och kasernbyggnaders delfonder har redovisats i det föregående. Täck­ning för dessa utgifter ingär inte i de lokalkostnader som förvaltningen har bestämt. I stället skall utgiftema på dessa delposter balanseras mot inkomster som härrör sig från de särskUda driftbudgetanslagen till iståndsättning av befästningar och kaserner. Dessa anslag skall i sin helhet tillföras inkomstsidan i försvarets fastighetsfond. Beloppen framgår av följande sammanställning.

 

 

 

Anslag

I anslags-

Härav skall följande belopp

 

 

framställ­ningarna

tillföras

 

 

 

 

 

 

föreslaget

Befästningars

Kasern-

 

 

belopp för

delfond

byggnaders

 

 

1973/74

 

delfond

B3.

Arméförband: Iståndsätt­ning av befästningar och

 

 

 

 

kaserner

44 000 000

200 000

43 800 000

0 3.

Marinförband: Iståndsätt­ning av befästningar och

 

 

 

 

kaserner

17 000 000

5 100 000

11 900 000

D3.

Flygvapenförband: Istånd­sättning av befästningar

 

 

 

 

och kaserner

26 000 000

3 000 000

23 000 000

E8.

Central och högre regional ledning: Iståndsättning av

 

 

 

 

befästningar och kaserner

9 910 000

6 510 000

3 400 000

F25.

Gemensamma myndigheter m.m.: Iståndsättning av

 

 

 

 

befästningar och kaserner

3 100 000

1 400 000

1 700 000

 

 

100 010 000

16 210 000

83 800 000

Vad gäUer försvarets forskningsanstalts delfond ingär täckning för de beräknade utgifterna för iståndsättningsarbeten m. m. i de lokalkostnader för forskningsanstalten som byggnadsstyrelsen har beräknat.

Fortifikationsförvaltningen och byggnadsstyrelsen tar alltså under posten Ersättning för tUl statsmyndigheter upplåtna lokaler sammanlagt upp (299 058 000 + 100 010 000) 399 068 000 kr.,varav 107 752 000 kr. under befästningars delfond, 282 224 000 kr. under kasernbyggnaders delfond och 9 092 000 kr. under försvarets forskningsanstalts delfond.

Jag godtar fortifikationsförvaltningens och byggnadsstyrelsens beräk­ningar av inkomsterna tUl den del de utgör hyror för byggnader, anläggningar och markområden som det mUitära försvaret disponerar, eller sålunda 299 058 000 kr. De inkomster som härrör sig från de särskilda driftbudgetanslagen för iståndsättning av befästningar och kaser­ner beräknar jag tiU 99 740 000 kr., varav 16 210 000 kr. under befäst­ningars delfond och 83 530 000 kr. under kasernbyggnaders delfond. Jag förordar alltså att till ersättning för tiU statsmyndigheter upplåtna lokaler beräknas (299 058 000 + 99 740 000) 398 798 000 kr.


 


Prop. 1973:1   Bilaga 22   Försvarets fastighetsfond                                       18

B.   Hyror och arrenden för till enskUda upplåtna lokaler och
markområden

Inkomsterna för nästa budgetår under denna post beräknar jag i Ukhet med fortifikationsförvaltningen till 9 030 000 kr. Detta innebär en ökning med 1 005 000 kr. i förhållande tUl innevarande budgetär. Av de beräknade inkomsterna hänför sig 430 000 kr. till befästningars och 8,6 mUj. kr. till kasernbyggnaders delfond.

C.   Inkomster av övnings- och skjutfält

I likhet med fortifikationsförvaltningen beräknar jag inkomsterna av övnings- och skjutfält tUl 6,3 mUj. kr. eller 700 000 kr. mer än för innevarande budgetår. Av de beräknade inkomsterna hänför sig 300 000 kr. tUl befästningars och 6 mUj. kr. tUl kasernbyggnaders delfond.

D.  Diverse inkomster

Fortifikationsförvaltningen och byggnadsstyrelsen har beräknat in­komsterna under denna titel tUl 1 209 000 kr. för befästningars delfond, 12,5 mUj. kr. för kasernbyggnaders delfond och 633 000 kr. för försva­rets forskningsanstalts delfond. Jag har inte nägot att erinra mot myndigheternas förslag. Under kasernbyggnaders delfond har därvid tagits upp även de ränteinkomster som beräknas uppkomma med anledning av försäljningen av vissa delar av Järvafältet. Dessa räntein­komster har beräknats till 12,1 milj.kr.

HemstäUan

Under åberopande av vad jag sålunda har anfört hemställer jag att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen

att godkänna förslaget till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1973/74 (bilaga 22.1).

Vad   föredraganden   med   instämmande  av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokoUet: Britia Gyllensten


 


Prop. 1973:1   Bilaga 22   Försvarets fastighetsfond                                           19

Bilaga 22.1

Försvarets fastighetsfonds inkomster och utgifter enligt staten för budget­året 1972/73 samt enligt förslaget till stat för budgetåret 1973/74

Inkomster                                                                1972/73             1973/74

Kr.                     Kr.

A.   Ersättning för tiU statsmyndigheter
upplåtna lokaler:

1.   Befästningars delfond                                          88 001000    107 752 000

2.    Kasernbyggnaders delfond                                243 785 000    281954 000

3.    Försvarets forskningsanstalts

delfond                                                                   9 217 000       9 092 000

341 003 000   398 798 000

B.    Hyror och arrenden för till enskilda
upplåtna lokaler och markområden:

1.         Befästningarsdelfond                                                 425 000             430 000

2.    Kasernbyggnaders delfond                                     7 600 000        8 600 000

8 025 000       9 030 000

C.  Inkomster av övnings- och skjutfält:

1.   Befästningars delfond                                                300 000             300 000

2.  Kasernbyggnaders delfond                                     5 300 000       6 000 000

5 600 000       6 300 000

D.  Diverse inkomster:

1.         Befästningarsdelfond                                              1225 000        1209 000

2.    Kasernbyggnaders delfond                                   13 400 000      12 500 000

3.    Försvarets forskningsanstalts

delfond                                                                       633 000    633 000

15 258 000     14 342 000

369 886 000   428 470 000

Utgifter

A. Reparations-och underhålls­kostnader m. m.:

1.   Befästningars delfond                                          62 945 000     77 260 000

2.  Kasernbyggnaders delfond                                 142 385 000    159 170 000


 


Prop. 1973.1   Bilaga 22   Försvarets fastighetsfond


20 Bilaga 22.1


 


3. Försvarets forskningsanstalts delfond


1 440 000        1 547 000 206 770 000   237 977 000


 


B.  Avsättning till värdeminsk­ningskonto:

1.        Befästningarsdelfond, förslagsvis

2.   Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis

3.   Försvarets forskningsanstalts delfond, förslagsvis


1 800 000              6 969 000

18 000 000            19 800 000

982 000                  991000

26 782 000            27 760 000


 


C.  Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderande markområden:

1.        Befästningarsdelfond, förslagsvis

2.   Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis

3.   Försvarets forskningsanstalts de\f ond, förslagsvis


5 600 000      5 550 000

28 900 000     32 000 000

382 000          309 000

34 882 000           37 859 000


 


Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

1.         Befästningarsdelfond

2.    Kasernbyggnaders delfond

3.    Försvarets forskningsanstalts delfond


13 606 000      19 912 000

80 800 000      98 084 000

7 046 000        6 878 000

101452 000           124 874 000

369 886 000          428 470 000


Goteborgs Offsettrycken AB, Sthim 72 2 344 S


 


Bilaga 23 till statsverkspropositionen 1973                                              Prop. 1973:1

Bilaga 23

Beredskapsstat för försvarsväsendet

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLM­QVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODH­NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler för­slag till beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1973/74 och anför.

Enligt 63 § regeringsformen skall riksdagen årligen anta beredskapsstat för försvarsväsendet. Beredskapsstaten skall uppta de särskilda anslag som vid krigsfara eller krig behövs för att upprätthålla Sveriges fred och oberoende.

Anslagen pä beredskapsstaten är beräknade för de militära och civila utgifter som omedelbart föranleds av beslut om förstärkningar av för­svarsberedskapen med undantag för sädana utgifter som kan bestridas frän förslagsanslag på riksstaten och som inte skall belasta av riksdagen maximerad anslagspost. Anslagen, som samtliga är förslagsvis betecknade, är beräknade för en tid av trettio dagar av högsta försvarsberedskap.

I detta sammanhang vUl jag erinra om att utgifter för beredskapsför­stärkningar också kan betalas pä annat sätt än frän anslag på beredskaps­staten eller förslagsanslag på riksstaten. Kungl. Maj:t har sålunda bemyn­digats att vid krig, krigsfara eller annan omständighet av synnerlig vikt för rikets försvarsberedskap disponera rörliga krediter i riksgäldskontoret om högst 50 milj. kr. för jordbruksdepartementets och högst 300 milj. kr. för handelsdepartementets verksamhetsområde (prop. 1970:1 bil. II, JoU 1970:3, rskr 1970:125 och prop. 1970:1 bil. 12, SU 1970:10, rskr 1970:10).

Den beredskapsstat för försvarsväsendet som gäller för innevarande budgetär (prop. 1972:1 biL 22, FöU 1972:7, rskr 1972:28) tar på driftbudgeten upp anslag om sammanlagt 1 985 milj. kr. och pä kapital­budgeten anslag om sammanlagt 800 milj. kr. Medelsbehoven grundar sig på beräkningar som har utförts under år 1969.

/ Riksdagen 1973. 1 saml. Nr. 1. BU. 23


 


prop. 1973:1 Bilaga 23 Beredskapsstat för försvarsväsendet                                2

Driftbudgetanslagen fördelar sig enligt följande (mUj. kr.).

Försvarsdepartementet

Psykologiska försvaret:
Statens upplysningscentrals utrustning
och verksamhet
                                                                                                       5

Socialdepartementet

Krigshjälp                                                                                                               850

Det allmänt civila medicinalväsendets
utrustnmg och verksamhet
                                                                              950

1800

Finansdepartementet

Utgifter för civil försvarsberedskap                                                                      25

Handelsdepartementet

Utgifter för det ekonomiska försvaret                                                                   75

Inrikesdepartementet

Arbetsmarknadsåtgärder                                                                                       80

1985

Kapitalbudgetanslagen är uppförda under fonden för förlag till stats­verket och fördelar sig enhgt följande (mUj. kr.).

Försvarsdepartementet

Stärkande av krigsmaktens försvarsberedskap                                                    415

Kommunikationsdepartementet

Föilagskapital för kommunikationsverk                                                              235

Finansdepartementet

Stärkande av den civila försvarsberedskapen
i allmänhet
                                                                                                        120

Handelsdepartementet

Förlagskapital för drivmedelsdistribution                                                              30

800

Anslagen Utgifter för civil försvarsberedskap och Stärkande av den civila försvarsberedskapen i allmänhet är samlingsanslag för sädana civila utgifter för försvarsberedskap, för vUka medel bör beräknas på bered­skapsstaten men för vilka särskilda anslag inte har förts upp.

Anslaget Utgifter för det ekonomiska försvaret avser även utgifter för sådana åtgärder inom det ekonomiska försvaret som faller under annat departement än handelsdepartementet, exempelvis åtgärder avseende livsmedelsförsörjningen.

Anslagen på beredskapsstaten bör för budgetåret 1973/74 föras upp med oförändrade belopp, tUlhopa 2 785 milj. kr., varav 1 985 milj. kr. på driftbudgeten och 800 milj. kr. på kapitalbudgeten. Det förslag till beredskapsstat som jag sålunda förordar torde få fogas till statsrådsproto­kollet i detta ärende som bilaga 23.1. För en närmare redovisning av de


 


Prop. 1973:1 Bilaga 23 Beredskapsstat för försvarsväsendet                               3

ändamål för vUka medel har beräknats under driftbudgeten och kapital­budgeten torde jag få hänvisa till prop. 1970:1 bU. 23. Jag hemställer att Kungl. Maj;t föreslär riksdagen

att godkänna förslaget till beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1973/74 (bilaga 23.1).

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten


 


Prop. 1973:1 Bilaga 23 Beredskapsstat för försvarsväsendet                   4

Förslag till                                                                                             Bilaga 23.1
beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1973/74

Driftbudgeten

A. Egentliga statsutgifter:

IV.         Försvarsdepartementet                                                                5 000 000

V.           Socialdepartementet                  1 800 000 000 VII.    Finansdepartementet            25 000 000

 

X.          Handelsdepartementet                                                               75 000 000

XI.        Inrikesdepartementet                                                                80 000 000

I 985 000 000

Kapitalbudgeten

B. Kapitalinvestering:

VII.     Fonden för förlag till statsverket                                      800 000 000

Egentliga   statsutgifter

IV.      Försvarsdepartementet

Psykologiska försvaret: a)        Statens upplysningscentrals utrustning

och verksamhet,/örx/tfgiv/s                                                          5 000 000

V.       Socialdepartementet

a)            Krigshjälp,/ÖA-stosWx                                                                850 000 000

b)            Det allmänt civila medicinalväsendets

utrustning och verksamhet, förslagsvis                                         950 000 000

1 800 000 000

VII.     Finansdepartementet

a)        Utgifter för civil försvarsberedskap,

förslagsvis                                                                                    25 000 000

X.       Handelsdepartementet

a)        Utgifter för det ekonomiska försvaret,

förslagsvis                                                                                    75 000 000

XI.      Inrikesdepartementet

a)        Arbetsmarknadsåtgärder, förslagsvis                                      80 000 000

Kapitalinvestering

VII.     Fonden för förlag till statsverket

Försvarsdepartementet:

a)            Stärkande av krigsmaktens försvarsbered­skap,/ö«/asWx               415 000 000 Kommunikationsdepartementet:

b)            Förlagskapital för kommunikationsverk,

förslagsvis                                                                                    235 000 000

Finansdepartementet:

c)        Stärkande av den civila försvarsbered­
skapen i allmänhet,/örs/asra
                                                         120 000 000
Handelsdepartementet:

d)        Förlagskapifal för drivmedelsdistribution,

förslagsvis                                                                                      30 000 000

800 000 000

GoieDorgs Offsettrvcken AB, SthIm 72 2 242 S