Civilutskottets betänkande nr 10 år 1973

CU 1973:10

Nr 10

Civilutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:1 i vad
avser anslag för budgetåret 1973/74 för stöd till allmänna samlingslokaler
m. m. jämte motioner.

Propositionen

Kungl. Maj:t har i propositionen 1973: 1 bilaga 13 (inrikesdepartementet)
under punkterna E 7—E 8 (s. 179—228) och IV: 14 (s. 278) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna i propositionen förordade ändringar av grunderna för
statens stöd till allmänna samlingslokaler, att gälla fr. o. m. den 1 juli
1973,

2. medge att beslut om anordnings- och inventariebidrag samt lån för
allmänna samlingslokaler under budgetåret 1973/74 meddelas inom en
ram av 20 000 000 kr., varav högst 12 000 000 kr. får tas i anspråk för
bidrag,

3. medge att den under 2 angivna ramen får överskridas om det behövs
av sysselsättningsskäl,

4. på driftbudgeten under elfte huvudtiteln för budgetåret 1973/74
anvisa

a. till Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr.,

b. till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr.,

5. på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder för budgetåret
1973/74 till Lånefonden för allmänna samlingslokaler anvisa ett investeringsanslag
av 17 000 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionerna 1973:

538 av herr Wictorsson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen, med
ändring av vad departementschefen i statsverkspropositionen beträffande
stöd till allmänna samlingslokaler föreslagit och inom ramen för föreslagna
medel, uttalar sig för

1. att det låneunderlag på vilket bidrag och lån till allmänna samlingslokaler
beräknas icke maximeras,

1 Riksdagen 1973.19 sami. Nr 10

CU 1973: 10

2. att samlingslokalnämnden ges en självständig ställning,

3. att inventariebidrag inom ramen för föreslagna medel får utgå med
10 procent på ett låneunderlag upp till 500 000 kr.,

4. att upprustningsbidrag får utgå under en övergångstid på 10 år,

868 av herr Andersson i Ljung (m) vari hemställs att riksdagen beslutar 1.

att det låneunderlag på vilket bidrag och lån till allmänna samlingslokaler
beräknas icke i författtningen maximeras,

2. att samlingslokalärenden läggs under en självständig styrelse och
icke utgör en delegation i bostadsstyrelsen,

3. att upprustningsbidrag får utgå under en övergångstid på 10 år i
stället för 5 år,

882 av herr Åkerfeldt m. fl. (c, fp) vari hemställs att riksdagen, med
ändring av vad departementschefen i statsverkspropositionen beträffande
stöd till allmänna samlingslokaler föreslagit, beslutar

1. att det låneunderlag på vilket bidrag och lån till allmänna samlingslokaler
beräknas icke maximeras i författningen,

2. att samlingslokalnämnden ges en fri styrelse, självständig ställning
och icke utgör en delegation i bostadsstyrelsen,

3. att inventariebidrag får beviljas med 10 % på ett låneunderlag
upp till 500 000 kr.,

4. att upprustningsbidrag får utgå under en övergångstid av 10 år i
stället för 5 år, samt

5. att riksdagen i princip uttalar sig för att de tre samlingslokalägande
riksorganisationerna för gemensam teknisk och ekonomisk rådgivning
beviljas ett anslag om 200 000 kr. per år från och med budgetåret 1974/
75.

Utskottet

I fråga om utgångspunkterna för Kungl. Maj:ts
förslag har utskottet särskilt noterat följande. De allmänna samlingslokalerna
får anses som en samhällsangelägenhet — även i de fall
där huvudmannaskapet ligger hos föreningslivet. Gränsdragningen mellan
statens och kommunernas ansvar i detta hänseende bör ske så att
staten gör en ekonomisk insats av engångskaraktär medan kommunerna
bibehålls vid sitt ansvar för lokalernas driftkostnader och för normala
ovisshetsrisker. Detta kommunernas ansvar för lokalernas drift skall inte
vara formellt bindande utan ligga i kommunernas uppgift inom samhällsplaneringens
ram att sörja för att medborgarna har tillgång till allmänna
samlingslokaler i tillräcklig omfattning. Med detta synsätt blir också
kravet på översiktliga bedömningar — både kommunala och regionala —
starkare. Föreningslivets hittillsvarande grundläggande insatser leder till

CU 1973:10

att huvudmannaskapet också i fortsättningen bör anförtros i första hand
åt föreningslivets organisationer.

Utskottet ansluter sig helt till dessa utgångspunkter och tillstyrker att
de godkänns av riksdagen. I detta sammanhang torde uppmärksamhet
böra fästas vid det numera accepterade syftet att tillgodose inte endast
föreningslivets behov av lokaler för sin egen verksamhet utan också
behovet av lokaler för en kulturaktivitet i vid bemärkelse samt för debatt
och aktiv fritidssysselsättning i övrigt.

Propositionens förslag beträffande utformningen av det statliga stödet
till nytillkommande lokaler — nybyggda eller tillkommande
genom om- och tillbyggnad samt förvärv — innebär att lån till samlingslokaler
även i fortsättningen skall vara en särskild låneform.

Utskottet, som förutsätter att de särskilda lånebestämmelserna så
långt som möjligt anknyter till motsvarande bestämmelser för bostadslån,
har ingen erinran mot förslaget.

Förslaget att ersätta tidigare räntefria och stående lån med ett anordningsbidrag
tillstyrks.

Vad gäller storleken av samlingslokallån och anordningsbidrag har
föreslagits en huvudregel att lån och bidrag skall kunna utgå med sammanlagt
högst 50 % av ett låneunderlag, i princip utformat som för
lokaler med bostadslån. Bidraget bör i regel inte få överstiga 30 % eller,
örn särskilda skäl föreligger, 35 % av låneunderlaget.

Utskottet har ingen erinran mot vad sålunda föreslagits. De för kommun
och föreningar lika reglerna anknyter till vad nedan sägs om lika
övre lånegränser.

Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare att vid beräkningen av storleken
av bidrag och lån hänsyn inte tas till låneunderlag i vad det överstiger
6 milj. kr. I normalfallet motsvaras detta av ett statligt lån på 1,2 milj.
kr. och ett anordningsbidrag på 1,8 milj. kr.

Hittillsvarande praxis att maximera lånebeloppen har motiverats av
att tillgängliga låneramar inte alltid varit tillräckliga för att tillgodose
anspråken. Samma skäl kommer även i fortsättningen att göra sig gällande
med från tid till annan växlande styrka. En med ett riksdagsbeslut
bunden generell maximeringsregel skulle emellertid motverka en anpassning
till utvecklingen, till de prioriteringar i övrigt som utskottet
nedan behandlar och till de ramutvidgningar som Kungl. Maj:t kan
komma att besluta av arbetsmarknadsskäl. Regler för fördelning enligt
angivet syfte av tillgängliga medel får därför, om förhållandena påkallar
detta, beslutas av Kungl. Maj:t eller, efter eventuellt uppdrag, av
lånemyndigheten. Vid ett sådant förfarande skulle motsvarande syfte
med motionerna 1973: 538, 868 och 882 vara i väsentliga delar tillgodosett.
Vad utskottet härom anfört bör riksdagen som sin mening ge
Kungl. Maj:t till känna.

Propositionsförslaget innebär att kommunal borgen för statslånet kan

CU 1973: 10

krävas i samma omfattning som enligt hittills utbildad praxis, dvs. bl. a.
då tveksamhet föreligger om möjligheterna att på sikt infria förbindelsen.
Detta torde innebära att sänkning av schablonberäknat pantvärde
inte skall ske på denna grund. Lämnas kommunal borgen får krav på
pantsäkerhet för lånet förutsättas inte bli aktualiserat från statens sida.
Det utrymme i förmånsrättsordningen som motsvarar kommunal borgen
eller anordningsbidrag skall inte få utnyttjas genom panträtt på
annat sätt än som gäller vid bostadslån till allmännyttigt bostadsföretag.
Detta skulle innebära att belåning av dessa pantbrev — efter medgivande
av lånemyndigheten — kan förekomma intill det överkostnadsbelopp
som motsvarar skillnaden mellan pantvärdet och slutligt uppgiven
kostnad.

Utskottet har ingen erinran mot vad som förordats i detta sammanhang.
Förslaget innebär i och för sig inte att några ökade eller nya krav
ställs på kommunerna. Det får förutsättas att reglerna inte hindrar pantförskrivning
till kommunen.

I propositionen förordas vidare att inventariebidrag får utgå efter
schablonmässiga grunder med högst 5 % av låneunderlaget, dock med
högst 300 000 kr. I motionerna 1973: 538 och 882 föreslås att inventariebidrag
får utgå med 10 % på ett låneunderlag upp till 500 000 kr.

Enligt utskottets mening bör avseende fästas vid att en viss grundutrustning
regelmässigt ger en större relativ inventariekostnad för små
lokaler. Med hänsyn vidare till bidragets schablonkaraktär och önskvärdheten
av att undvika tröskeleffekter bör riksdagen med bifall till de
nämnda motionerna besluta att inventariebidrag skall kunna utgå med
högst 10 % av låneunderlaget till och med 500 000 kr. och med 5 % av
överskjutande låneunderlag, sammanlagt dock högst 300 000 kr. I detta
sammanhang bör strykas under vikten av att lokalerna får en ändamålsenlig
utrustning som medger ett effektivt nyttjande av dem för skilda
ändamål och skapar en attraktiv miljö. Med ett schablonberäknat bidrag
krävs ingen precisering av inventariebegreppet.

I fråga om stöd till befintliga lokaler innebär propositionen
att saneringslån och rekonstruktionsbidrag ersätts med upprustningsbidrag
och eftergift av tidigare beviljade statslån. Detta stöd skall också
vara av engångskaraktär.

Upprustningsbidrag föreslås utgå med högst 50 % av kostnaden för
en upprustning med klart standardhöjande effekt, anpassad till lokalernas
återstående användningstid, och för betalning av skulder. Upprustningen
kan avse såväl byggnad som inventarier. Vidare förutsätts att ekonomin
är tryggad under kommande användningstid. Kommunalt stöd bör krävas
med minst 30 % av det statliga bidraget.

Utskottet tillstyrker de förordade grunderna för bidragsgivningen.
Därvid har förutsatts att det bidragsbeviljande organet har möjlighet att
prioritera ansökningar, där bedömningarna av lokalernas återstående an -

CU 1973: 10

vändningstid grundas på kommunala översiktliga planeringsbeslut. Vidare
har förutsatts att de lokaler som skall bestå på lång sikt förs upp till
en godtagbar inrednings- och utrustningsstandard. Utskottet har noterat
att bidragsmöjligheterna inte begränsats till tidigare statsbelånade lokaler
eller till föreningsägda lokaler.

Den föreslagna möjligheten till eftergift av tidigare beviljade samlingslokallån
begränsas till fall där det föreligger påtaglig risk för förlust
på lånen. Ett påkallat riksdagens godkännande täcks sålunda, i vart fall
delvis, av tidigare bemyndigande (1940: 677).

Utskottet tillstyrker förslaget. Enligt utskottets mening torde dock anledning
finnas att ytterligare överväga möjligheterna att inom bidragsramen
använda eftergift som en till bidrag alternativ stödform då syftet
är att avlyfta vissa kapitalkostnader. Eftergifter enligt 1940 års bemyndigande
skall självfallet inte avräknas på bidragsramen.

Upprustningsbidrag och sådan eftergift som inte täcks av 1940 års
bemyndigande föreslås vara tidsbegränsade och utgå endast efter ansökan
inom fem år från ikraftträdandet. Genom motionerna 1973: 538,
868 och 882 har väckts förslag att denna tid skall utsträckas till tio år.

Den till fem år begränsade tiden har motiverats i huvudsak av intresset
att få en snabb upprustning av lokalerna till stånd. Detta helt accepterade
syfte torde dock inte motverkas om, med särskild hänsyn till mångfalden
av kommunala planeringsuppgifter och svårigheterna i vissa sammanläggningskommuner,
tiden förlängs något. Enligt utskottets mening
bör därför statsstödet till befintliga lokaler begränsas till fall då ansökan
ges in före den 1 juli 1980.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om förfarandet i bidrags- och
låneärenden innebär bl. a. att beslutanderätten överförs från Kungl.
Maj:t till bostadsstyrelsen, för att inom denna i huvudparten av frågorna
handläggas av en särskild delegation. Häremot har ställts förslag i motionerna
1973: 538, 868 och 882 om att ärendena skall handläggas av en
fristående nämnd. Motionerna torde inte innebära invändning mot att
bostadsstyrelsens och nämndens kansliresurser i lämplig mån förenas.

Utskottet vill inte motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag. Därvid har noterats
att riksorganisationerna på samlingslokalområdet skall kunna bevara
sitt inflytande även i delegationen, som förutsätts bereda även ärenden
som slutligt handläggs av bostadsstyrelsen. Utskottet har vidare förutsatt
att möjligheter ges att ta till vara den speciella sakkunskap som nuvarande
statens nämnd för samlingslokaler representerar i såväl beslutssom
beredningssammanhang. Särskilt syftet med stödet till befintliga
lokaler torde vara betjänt av administrativt enkla handläggningsformer.

Riksdagen föreslås även ta ställning till vissa särskilda låneoch
bidragsvillkor.

Vad först angår gränsdragningen mellan allmänna samlingslokaler
och vissa andra lokaler kan anslutning ges till förslaget. Enligt utskot -

CU 1973: 10

tets mening torde knappast större praktiska svårigheter uppstå än om
dessa gränser dräs med utgångspunkt i huvudsak i gällande praxis.

Vad därefter angår en prioritering av ansökningarna har förordats att
stödet i huvudsak bör utgå för lokaler som skall betjäna större områden
— en princip från vilken undantag skall göras i glesbygdsområden.

Utskottet tillstyrker förslaget. Det bör dock strykas under att förslaget
avser en regel för prioritering av eventuellt otillräckliga resurser.
Med fasthållande av gränsdragningen mot de rena närlokalerna får samlingslokalstöd
sålunda komma i fråga också i kommuncentra och även
i kommundelscentra eller motsvarande då en sådan lösning underbyggs
av en kommunal översiktlig planering där hänsyn kan tas till skiftande
lokala förhållanden. Utskottet vill liksom departementschefen i detta
sammanhang stryka under betydelsen av att lokalbehovet beaktas i ett
större perspektiv i samband med den kommunala och regionala planeringen.

I detta sammanhang har vidare noterats följande. Statsbidrag till
kommunalt eller enskilt beredskapsarbete utgår enligt 96 § arbetsmarknadskungörelsen
(1966: 368, omtryckt 1972: 300), om statsbidrag
får beviljas för arbetet enligt särskild författning, efter de grunder som
anges i författningen. Enligt gällande regleringsbrev skall statsunderstött
civilt byggnadsarbete med visst undantag prövas av Kungl. Maj:t
om det avses bli utfört som beredskapsarbete.

Vad i propositionen förordats i fråga om förvaltarfunktionen m. m.
har inte gett utskottet anledning till erinran. Anledning finns att här
notera det ovan angivna ställningstagandet att huvudmannaskapet också
i fortsättningen bör anförtros i första hand åt föreningslivets organisationer.
Utskottet har vidare förutsatt att det väsentliga syftet att öppna
möjlighet till rådgivande medinflytande över den löpande lokalförvaltningen
tillgodoses genom med förslaget förenliga åtgärder. Krav på
aktieinnehav eller viss åsiktsinriktning bör inte hindra aktivt intresserade
att i lämpligt forum kunna påverka lokalanvändningen.

Vad i propositionen anförts om en samordning av lokalresurserna kan
utskottet ansluta sig till. Det kan i detta sammanhang noteras att praktiska
exempel getts på lösningar där en tidig projekteringssamverkan gett
möjlighet att även tillgodose vissa av skolans behov av fritidslokaler
m. m. Även här främjas avsett syfte genom kommunal planering.

Departementschefen anför i fråga om normering och utveckling att
Kungl. Maj:t bör ge den föreslagna delegationen för samlingslokalfrågor
i uppdrag att leda utvecklingsarbetet i fråga om lokalernas funktion.
Utvecklingsarbete i byggnadstekniska frågor ankommer på planverket.
Något förslag om särskilda medel för utvecklingsarbete förs inte
fram.

Utskottet har inte funnit skäl till erinran mot vad departementschefen
anfört om utvecklingsarbetet. Uppdraget till delegationen torde där få
föranleda överväganden om dess fullföljande i praktiska åtgärder.

CU 1973:10

Föreslagna ersättningar till riksorganisationerna föranleder inte någon
erinran. I motionen 1973: 882 föreslås att riksdagen i princip uttalar sig
för en senare anslagsgivning om ytterligare 200 000 kr. per år för en
avsedd, för riksorganisationerna gemensam teknisk och ekonomisk rådgivning.

Lämpligheten av en samordning av organisationernas tekniska och
ekonomiska rådgivning — delvis av utvecklingskaraktär — synes så
stark att åtgärder även från statsmakternas sida som skulle främja detta
bör noggrant övervägas. Föreslaget uttalande är dock nu inte lämpligt.

Frågan om övergångsregler har inte närmare behandlats.
Kungl. Maj:t bör bemyndigas att ge bestämmelser i syfte att hindra, att
den 1 juli 1973 kvarliggande ansökningar får ett för sökanden sämre
ekonomiskt utfall än om de behandlats enligt nu gällande regler.

Vad i övrigt föreslagits och förordats i propositionen har inte gett
utskottet anledning till särskilt uttalande.

Utskottet hemställer

1. beträffande storleken av lån och anordningsbidrag att riksdagen
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna
1973: 538, yrkandet 1, 868, yrkandet 1, och 882, yrkandet 1,
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande inventariebidrag att riksdagen i anledning av
Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionerna 1973: 538,
yrkandet 3, och 882, yrkandet 3, som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande tidsbegränsning av stödet till befintliga lokaler att
riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna
1973: 538, yrkandet 4, 868, yrkandet 3, och 882, yrkandet 4,
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande förfarandet att riksdagen med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag och med avslag å motionerna 1973: 538, yrkandet
2, 868, yrkandet 2, och 882, yrkandet 2, godkänner vad i
statsrådsprotokollet anförts,

5. beträffande ersättningar till riksorganisationerna att riksdagen

a. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen
1973: 882, yrkandet 5, godkänner vad i statsrådsprotokollet
anförts,

b. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande övergångsbestämmelser att riksdagen som sin mening
ger Kungl. Majit till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande grunderna för statens stöd till allmänna samlings -

CU 1973: 10

lokaler i vad de inte behandlats under 1—6 ovan att riksdagen
godkänner vad i statsrådsprotokollet anförts,

8. beträffande ramar för bidrag och lån att riksdagen

a. medger att beslut om anordnings- och inventariebidrag samt
lån för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1973/74
meddelas inom en ram av 20 000 000 kr., varav högst
12 000 000 kr. får tas i anspråk för bidrag,

b. medger att den under a ovan angivna ramen får överskridas
om det behövs av sysselsättningsskäl,

9. beträffande anslag på driftbudgeten under elfte huvudtiteln
för budgetåret 1973/74 att riksdagen anvisar

a. till A nordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler
ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.,

b. till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler
ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.,

10. beträffande anslag på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder
för budgetåret 1973/74 att riksdagen till Lånefonden för
allmänna samlingslokaler anvisar ett investeringsanslag av
17 000 000 kr.

Stockholm den 13 mars 1973

På civilutskottets vägnar
ERIK GREBÄCK

Närvarande: herrar Grebäck (c), Bergman (s), Almgren (s), Tobé (fp),
Kristiansson i Örkelljunga (s), fröken Ljungberg (m), herrar Petersson
i Nybro (s), Lindkvist (s), Henrikson (s), fru Olsson i Hölö (c), herrar
Högström (s), Wennerfors (m), Claeson (vpk), Åkerfeldt (c) och Annerås
(fp).

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973 73005»