Kungl. Majits proposition nr 135 år 1972 Prop. 1972:135

Nr 135

Kungl. Maj:ts proposition angående avtal med den europeiska ekonomiska gemenskapen, m. m.; given Stockholms slott den 3 november 1972.

Kungl, Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att riksdagen godkänner Sveriges avtal med den europeiska ekonomiska gemenskapen och med den europeiska kol-och stålgemenskapen. En redogörelse lämnas för bakgrunden till och förloppet av de förhandlingar, som lett fram till avtalen. Vidare redogörs för den närmare innebörden av bestämmelserna i dessa. Slutligen redovisas konsekvenserna av avtalen för Sveriges del och de åtgärder som för Sveriges del blir aktuella med anledning av dem.

Riksdagen !972. 1 saml Nr 135

Prop. 1972: 135

Utdrag  av protokollet  över handelsärenden, hållet  inför Hans  Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 november 1972.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Feldt, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av Sveriges avtal med den europeiska ekonomiska gemenskapen, m. m., och anför.

Inledning

Den handelspolitiska utvecklingen under åren efter andra världskriget kännetecknades på de fiesta håll i världen av en strävan efter ökat internationellt ekonomiskt samarbete och en liberalisering av världshandeln. Man såg det angeläget atl komma bort från mellankrigstidens och de första efterkrigsårens protektionism och bilateralism i handeln och att i stället skapa förutsättningar för en rationell och mera omfattande inlernationell arbetsfördelning. Särskilt markant var denna utveckling i Västeuropa.

Genom samarbete i Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC) och i Europeiska betalningsunionen (EPU) kunde under 1950-talet en avveckling av de kvantitativa handelshindren och en frigörelse av betalningarna i Västeuropa successivt genomföras. Däremot hade man inom OEEC föga framgång i försöken att genomföra molsvarande ätgärder på tullområdet. Det är bl. a, mot denna bakgrund som man får se de regionala integrationssträvanden som började göra sig alltmer gällande i Västeuropa,

Redan under 1940-talet inledde Belgien, Nederiänderna och Luxemburg - Beneluxländerna - ett samarbete som resulterade i en tullunion och senare även en ekonomisk union. Ar 1952 slöt sig dessa länder samman med Frankrike, Italien och Förbundsrepubliken Tyskland i den europeiska kol- och stålgemenskapen, CECA. Medan kol- och stålgemenskapen gradvis genomfördes, förberedde de sex länderna en utvidgning av det ekonomiska samarbetet, 1 mars 1957 undertecknade de i Rom fördraget om den europeiska ekonomiska gemenskapen, EEC, och fördraget om den europeiska atomenergigemenskapen, EURATOM. Den 1 januari 1958 inledde dessa båda gemenskaper sin verksamhet.

Medan   förhandlingarna  om  alt  upprätta  EEC  ännu  pågick, beslöt

Prop. 1972:135 3

OEEC:s ministerråd att undersöka möjligheterna att bilda ett frihandelsområde omfattande samtliga OEEC-ländcr. Det planerade EEC skulle ingå i detta soin en särskild enhet. Förhandlingar härom fördes under ett par år men ledde inte till resultat. De avbröts i december 1958. Vissa av länderna utanför gemenskapen, däribland Sverige, tog då upp överläggningar om att bilda elt frihandelsområde av mera begränsad omfattning. Dessa förhandlingar ledde till att den europeiska frihandelssammanslutningen, EFTA, bildades år 1960 av Danmark, Norge, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Sverige och Österrike, Senare har Finland associerats och Island anslutits som medlem. Syftet med EFTA var dels alt åstadkomma en funktionsduglig integrationsform, som gav näringslivet i de deltagande länderna de utvecklingsmöjligheter som följer med en större marknad, dels all skapa elt bättre utgångsläge för förhandlingar med EEC.

Parallellt med strävandena atl utvidga det handelspolitiska samarbetet i Västeuropa pågick i Norden omfattande utredningar som resulterade i en plan för en gemensam nordisk marknad. När de nordiska länderna år 1959 skulle ta ställning till planen visade det sig emellertid att del inte fanns politiska förutsättningar att genomföra denna. Ett väsentligt element i planen — tullfriheten mellan de nordiska länderna - kunde dock förverkligas genom EFTA:s tillkomst.

Under 1960-talet präglades handelspolitiken i Västeuropa - vid sidan av den interna utvecklingen inom de två marknadsblocken - av ansträngningarna att få till stånd en enda gemensam marknad i Västeuropa. Sommaren 1961 ansökte Storbritannien om medlemskap i EEC. Danmark och Norge följde det brittiska exemplet, medan Sverige, Schweiz och Österrike ansökte om association. Sveriges associalionsan-sökan syftade lill ett svenskt deltagande i EEC-samarbetet med de förbehåll som föranleddes av neutraliteten. Förhandlingar inleddes mellan EEC och de länder som ansökt om medlemskap, i första hand Storbritannien. De avbröts i början av 1963 efter ell franskt veto mot brittiskt inträde i EEC. Frågan om en utvidgning av EEC ställdes därmed på framtiden.

Våren 1967 ansökte Storbritannien pä nytt om medlemskap i EEC, Danmark, Norge och Irland följde efter. Sverige ansökte ijuli samma år om förhandlingar med EEC i syfte att göra det möjligt för Sverige att, i en form som medgav ett fullföljande av den svenska neutralitetspolitiken, delta i utvidgningen av gemenskapen. 1 samband med att ansökningen överlämnades framhöll den svenska regeringen att den för sin del inte ville utesluta någon av de former för anslutning, som Romfördragel förutser. Till skillnad från 1961 uteslöts alltså inte medlemskap. Det avgörande för svensk del var, framhölls det, att de förbehåll som neutralitetspolitiken föranleder kunde tillgodoses vid förhandlingarna.

Denna öppna ansökan får ses mot bakgrund av den utveckling som hade ägt rum inom EEC sedan 1961. Det överstatliga elementet i .samarbetet hade nedtonats, bl. a. som en följd av Frankrikes krav på fortsatt vetorätt. Detta kom lill uttryck i den s, k. Luxemburg-kompromissen i januari 1966. Genom denna fanns det — även om någon formell

Prop. 1972;135 4

ändring av Romtördraget inte skett — tills vidare inte anledning att förutse majoritetsbeslut i frågor, som etl medlemsland betraktade som vitala från nationell synpunkt.

Vid möte med de europeiska gemenskapernas råd i december 1967 motsatte man sig från fransk sida förhandlingar om en utvidgning av gemenskaperna.

1 detla läge aktualiserades på nytl frågan om etl utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete. Våren 1968 inleddes de utredningar och förhandlingar som utmyrinade i ett förslag till utvidgat nordiskt samarbete i tullunionens form, den s, k, Nordek-planen, Denna behandlades av de nordiska ländernas statsministrar i samband med Nordiska rådets session i februari 1970 i Reykjavik. Enighet uppnåddes härvid om Nordek-planens sakinnehåll. Statsministrarna enades vidare om att de nordiska regeringarna så snart som möjligt skulle underteckna en traktat om upprättande av en organisation för nordiskt ekonomiskt samarbete. I mars 1970 meddelade emellertid Finlands regering att den inte kunde underteckna traktaten i detta skede.

Förhandlingar med de europeiska gemenskaperna

Under år 1969 aktualiserades pä nytt frågan om en utvidgning av EEC. Vid ett möte i Haag i december samma år beslöt EEC-ländernas stats- och regeringschefer att inleda förhandlingar med de medlemskapssökande länderna. Man beslöt vidare att diskussioner skulle påbörjas även med de EFTA-länder som inte ansökt om medlemskap. Förhandlingarna inleddes med Storbritannien i juli och med Danmark och Norge i september 1970. Med övriga EFTA-länder - däribland Sverige - inleddes överläggningarna i november.

Sedan förhandlingarna med Storbritannien, Danmark, Norge och Irland slutförts, undertecknades fördragen om dessa länders anslutning till gemenskaperna i januari 1972. Anslutningsfördragen har sedermera godkänts av parlamenten i Storbritannien, Danmark och Irland. Dessa länder kommer att den 1 januari 1973 inträda som medlemmar i gemenskaperna. Sedan den rådgivande norska folkomröstningen visat en majoritet mot norskt medlemskap har den norska regeringen beslutat att inte föreslå ratificering av anslutningstraktaten. Den norska regeringen har den 25 oktober 1972 hemställt om nya förhandlingar om ett avtal mellan Norge och gemenskapen med målsättningen att den ömsesidiga tullavvecklingen skall kunna inledas den 1 april 1973.

Sveriges överläggningar med gemenskaperna inleddes med ett möte på ministernivå i Bryssel den 10 november 1970. 1 den svenska regeringsdeklaration, som avgavs vid detta tillfälle, framhölls att Sverige önskade delta i utvidgningen av gemenskaperna genom omfattande, nära och varaktiga ekonomiska förbindelser med dem under hänsynstagande till neutralitetspolitiken. 1 fråga om det sakliga innehållet i en samarbetsupp-görelse framhölls att man från svensk sida betraktade deltagande i den gemensamma   varumarknaden   som   en   väsentlig   del   i   en   framtida

Prop. 1972: 135 :' 5

överenskommelse. Man ansåg goda förutsättningar föreligga för ett svenskt deltagande i tullunionen och det jordbrukspolitiska samarbetet.

Beträffande den svenska neutralitetspolitiken konstaterade regeringen i deklarationen att den principiella syn, som man utvecklat i samband med tidigare ansökningar, fortfarande stod fast. Sverige avsäg att även i framtiden bedriva en poUtik som bevarade landets möjligheter att fullgöra de skyldigheter som vilar pä en neutral stat och som skapar tilltro till viljan och förmågan att iaktta neutralitet i krigstid. Sverige kunde därför inte delta i sådana former av samarbete beträffande utrikespolitiska, ekonomiska, monetära och andra frågor, som enligt regeringens bedömning skulle äventyra möjligheterna att bedriva en fast neutralitetspolitik. Ett förpliktande utrikespolitiskt samarbete inom en viss grupp av stater med syfte atl utforma gemensamma ståndpunkter var därmed uteslutet. Gränser sattes också - framhölls det i regeringsdeklarationen - för Sveriges möjligheter att acceptera en överfiyttning av beslutanderätten från nationella till internationella organ inom ramen för en ekonomisk union. Liksom 1967 lämnades frågan om formen för Sveriges anknytning till gemenskaperna öppen i regeringsdeklarationen.

Vid mötet den 10 november 1970 enades man om att inleda utredande samtal för att genom ömsesidigt utbyte av informationer skapa ett mera preciserat underlag för själva förhandlingarna. Kommissionen - gemenskapernas verkställande organ - fick i uppdrag att företräda gemenskaperna vid dessa samtal och skulle efter överläggningarnas slut sammanfatta sina slutsatser i en rapport till rådet. Sädana utredande samtal ägde rum mellan kommissionen och de icke-medlemskapssökande länderna under tiden december 1970 - mars 1971.

Efter samråd i utrikesnämnden förklarade regeringen i mars 1971 att den mot bakgrund av den utveckling som ägt rum inom EEC under den senaste tiden kommit till den slutsatsen att ett svenskt medlemskap i gemenskaperna inte var en realistisk möjlighet för Sveriges del. Regeringen konstaterade, att en svensk medverkan i det utrikespolitiska samarbete mellan EEC:s medlemsländer som beslutats pä grundval av den s. k. Davignon-rapporten inte kunde förenas med den svenska neutralitetspolitiken. Det konstaterades också att ett svenskt deltagande i en ekonomisk och monetär union, som innebär ett uppgivande på betydelsefulla områden av nationell beslutanderätt, inte kunde förenas med neutralitetspolitiken.

Kommisionens rapport om de utredande samtalen

Kommissionen lämnade i juni 1971 en rapport till rådet om de utredande samtalen. Däri konstaterades att de icke-medlemskapssökande länderna av ekonomiska och politiska skäl framfört ganska skiljaktiga önskemål om sina förbindelser med de utvidgade gemenskaperna. Ett gemensamt drag var emellertid önskan att grunda förbindelserna på frihandel. Kommissionen påpekade att man inom gemenskaperna tidigare varit tveksam till att upprätta frihandelsarrangemang med utomstående

Prop. 1972; 135 6

industriländer. 1 och för sig bestod denna tveksamhet. Sålunda framhölls, att riskerna med ett frihandelsarrangemang kvarstod så länge samarbetet inom gemenskaperna inte erhållit tillräcklig styrka och stabilitet. Samtidigt erkände dock kommissionen, att man måste söka en lösning av de problem som utvidgningen reste förde EFTA-länder som inte ansökt om medlemskap.

Kommissionen anvisade två alternativa lösningar. Det första alternativet innebar att man tills vidare skulle bevara tullfriheten mellan alla de nuvarande EFTA-länderna, medan avgörandet om de icke-medlemskapssökande ländernas förhållande till gemenskaperna skulle skjutas upp till en tidpunkt efter det att anslutningsfördragen mellan gemenskaperna och de medleniskapssökandc länderna trätt i kraft.

Kommissionens andra alternativ innebar att EFTA:s tullfrihet för industrivaror skulle utsträckas till de utvidgade gemenskaperna. Man skulle på så sätt omedelbart lösa de problem som uppstod genom att tre EFTA-länder blev medlemmar i gemenskaperna. Enligt denna lösning skulle tullar och kvantitativa handelshinder ömsesidigt avskaffas för industrivaror. Det förutsattes däremot inte att någon harmonisering på olika områden skulle ske. Ä andra sidan skulle möjlighet finnas att vidta motåtgärder om skiljaktigheter i olika avseenden skulle förorsaka gemenskapernas industrier skada.

Rådet beslöt vid möte den 26-27 juli 1971 att lägga det senare alternativet  lill grund  för sina  fortsatta  överväganden.

Regeringens memorandum den 6 september 1971

Inför rådets fortsatta behandling av kommissionens förslag framförde den svenska regeringen genom diplomatiska kanaler till EEC-ländernas regeringar sina synpunkter på det framtida samarbetet mellan Sverige och EEC. Dessa synpunkter sammanfattades i ett memorandum som överlämnades till gemenskaperna den 6 september 1971. 1 detla framhölls, att en överenskommelse borde konstrueras så att samarbetet vilade pä en stabil och varaktig grund och så att gynnsamma förutsättningar skapades för regeringarnas och företagens planering. Överenskommelsen borde inle bara omfatta bestämmelser om frihandel för industrivaror utan också täcka andra betydelsefulla områden än tullar och handelsregleringar samt ges en utvecklingsbar karaktär så att samarbetet successivt kunde vidgas och fördjupas.

En tullfri marknad för industrivaror skulle - framhölls det - enligt svensk mening fungera bäst om alla länder som ingick i marknaden tillämpade samma tullar gentemot tredje land. Ett avtal i överensstämmelse med GATT:s regler om tullunion borde därför eftersträvas för industrivaror.

Beträffande jordbrukssamarbetel konstaterades, att de utredande samtalen visat att det inte är möjligt för ett land som inte är medlem i gemenskaperna att delta fullt ut i den gemensamma jordbrukspo-Utiken. Regeringen förklarade sig emellertid beredd att undersöka om han-

Prop. 1972: 135 ,,.;, 7

deln med jordbruksvaror kunde underlättas på ett sätt som gagnade båda parternas intressen.

Avtalen mellan Sverige och gemenskaperna borde - framhölls det vidare i regeringens memorandum — också innehålla regler beträffande karteller, företag med dominerande marknadsställning och statliga stödåtgärder. Ett särskilt problem i detta sammanhang utgjorde frågan om de administrativa och judiciella formerna för reglernas tillämpning. Från svensk sida var man beredd att pröva olika möjligheter att lösa denna fråga så att likformighet i tillämpningen av reglerna garanterades.

Tullunionen borde vidare kompletteras med samarbete beträffande exempelvis ekonomisk politik, industripolitik, teknisk forskningspolitik, energipolitik och atomfrägor.

I memorandum framfördes också synpunkter på hur man enligt svensk uppfattning skulle kunna lösa de institutionella frågorna på ett sätt som skulle tillgodose både gemenskapernas krav att bevara sin autonoma beslutanderätt och de svenska önskemålen om information och samråd på områden där man åtagit sig bestämda förpliktelser,

EEC:s direktiv för förhandlingarna

Med utgångspunkt från kommissionens förslag om tullfrihet för industrivaror diskuterade EEC:s råd under hösten 1971 direktiven för förhandlingarna med de icke-medlemskapssökande länderna. Vid möten den 8 och 29 november fastställde rådet i det väsentliga de närmare riktlinjerna. Rådet uppdrog åt kommissionen att inleda förhandlingarna. Kompletterande direktiv meddelades efter hand under förhandlingarnas gång.

Enligt förhandlingsdirektiven skulle tullar och andra direkta handelshinder avskaffas för i princip alla industrivaror i samma takt som fastställts för de fyra medlemskapssökande länderna Storbritannien, Irland, Danmark och Norge. Det innebar att tullfriheten skulle genomföras successivt under en femårsperiod och alt tullarna i sin helhet skulle vara avskaffade den 1 juli 1977. För vissa s. k. känsliga varor, bl. a. papper och specialstål, ansågs särskilda arrangemang nödvändiga, innebärande bl. a. en långsammare tullavtrappning.

Den fria varumarknaden skulle i princip inte omfatta jordbruksvaror. Kommissionen fick emellertid i uppdrag atl under förhandlingarna undersöka möjligheterna till ensidiga medgivanden från de icke-medlemskapssökande ländernas sida i fråga om vissa varor, främst vissa trädgårdsprodukter och vin.

Direktiven omfattade också bl. a, konkurrensregler, skyddsklausuler och betalningstransaktioner.

I anslutning till dessa förhandlingsdirektiv gav rådet kommissionen i uppdrag att under förhandlingarna undersöka om det var möjligt alt sluta avtal med de icke-medlemskapssökande staterna beträffande frihandel även med varor som faller under fördraget om upprättande av den europeiska kol- och stålgemenskapen (Parisfördraget).

Prop. 1972: 135 8

Förhandlingarna

De egentliga förhandUngarna mellan Sverige och de europeiska gemenskaperna, företrädda av kommissionen, inleddes den 4 december 1971 varvid parterna redovisade sina förhandlingspositioner. Från svensk sida förklarade man sig därvid beredd att föra de fortsatta förhandlingarna med utgångspunkt frän gemenskapernas förslag om ett frihandelsavtal, Sverige förbehöll sig emellertid rätten att återkomma till sitt förslag om en tullunion, om det under förhandlingarna skulle visa sig att en tillfredsställande lösning inte kunde uppnås inom ramen för ett frihandelsavtal. Man enades om att fortsatta överläggningar skulle äga rum i särskilda arbetsgrupper för industrivaror, jordbruksprodukter, konkurrensfrågor och undantagsregler m. m. samt CECA-frägor, Möten med arbetsgrupperna hölls under februari och mars 1972. Resultatet av överläggningarna redovisades vid ett möte mellan förhandlingsdelegationerna den 20-21 mars. Kommissionen utarbetade därefter en rapport rörande läget i förhandlingarna, vilken överlämnades till rådet med begäran om kompletterande förhandlingsdirektiv beträffande de frågor om vilka enighet dittills inte nåtts i förhandlingarna. På grundval av tilläggsdirektiv från rådet återupptogs förhandlingarna i maj. Under förhandlingarnas slutskede ägde också överläggningar rum mellan Sverige och Storbritannien om tillämpningen av särbestämmelserna för papper, papp och pappersprodukter.

Förhandlingarna mellan Sverige och de europeiska gemenskaperna avslutades den 21 juli 1972. Två avtal, ett med den europeiska ekonomiska gemenskapen och ett med den europeiska kol- och stålgemenskapen, undertecknades i Bryssel den 22 juli 1972. Avtalen torde i svensk text fä fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 1 och bilaga 3. För deras innehåll lämnas en närmare redogörelse i det följande.

I samband med förhandlingarna om avtalet med EEC ägde särskilda skriftväxlingar rum rörande vissa fiskefrågor samt beträffande vissa trädgårdsprodukter m, m. Dessa skriftväxlingar lorde få fogas vid statsrådsprotokollet som bilaga 2. I anslutning till förhandlingarna om avtalet med CECA ägde särskilda skriftväxlingar rum dels rörande tillämpningsbestämmelser till artikel 60 i Parisfördraget, dels beträffande lullklassificering av legerat stål. Dessa torde få fogas vid statsrådsprotokollet som bilaga 4.

Avtalet Sverige—EEC

Avtalet Sverige-EEC omfattar trettiosex artiklar och en bilaga samt fyra protokoll. Till avtalet har fogats två förklaringar. I anslutning till förhandlingarna ägde vidare två skriftväxlingar rum,

I inledningen till avtalet och i artikel 1 redovisas motiven för avtalet och dettas allmänna syften. Det varuområde som omfattas av avtalet definieras i artikel 2, Artiklarna 3- 14 och 16-18 behandlar avvecklingen av  tullar, kvantitativa restriktioner och andra handelshinder samt vissa

Prop. 1972; 135 *; : 9

frågor som hänger samman därmed. Artikel 15 rör handeln med jordbruksprodukter. Bestämmelser om betalningar återfinns i artikel 19. I artiklarna 20-22 och 24-28 fastställs under vilka villkor parterna kan göra avsteg från de allmänna bestämmelserna om avveckling av tullar och andra restriktioner. Artikel 23 innehåller konkurrensregler. Artiklarna 29-31 behandlar förvaltningen av avtalet och artikel 32 möjlighetenatt vidareutveckla samarbetet. Avtalets avslutande artiklar avser uppsägning, ikraftträdande m, m.

Bilagan berör avtalets varuomfattning. Protokoll 1 innehåller särbestämmelser avseende tullavveckling m. m. för vissa s. k. känsliga varor. 1 protokoll 2 har intagits bestämmelser om varor som underkastats särskild reglering för att hänsyn skall kunna tas till prisskillnader för däri ingående jordbruksrävaror. Protokoll 3 omfattar regler angående varors ursprung och protokoll 4 vissa särbestämmelser rörande Irland, De två förklaringarna, vilka är utfärdade ensidigt av EEC, berör den regionala tillämpningen av vissa artiklar samt kriterierna vid tillämpningen av konkurrensreglerna. 1 de två skriftväxlingarna behandlas handeln med fisk samt frukt, grönsaker, trädgårdsprodukter och vin.

Inledning

Sverige och EEC förklarar att de i samband med EEC:s utvidgning önskar skapa förutsättningar för en harmonisk utveckling av den ömsesidiga handeln i syfte att bidra till den europeiska uppbyggnaden. Detta skall ske genom att parterna stegvis avvecklar hindren för huvuddelen av varuutbytet i överensstämmelse med GATT:s bestämmelser för frihandelsområden. Vidare förklarar parterna sig beredda atl undersöka möjligheten att utveckla och fördjupa samarbetet när detta framstår som fördelaktigt. Slutligen fastslås, att ingen föreskrift i avtalet kan tolkas på sådant sätt att den befriar parterna från skyldigheter som åligger dem enligt andra internationella avtal.

Avtalets syfte

Artikel 1. Avtalets syfte är att genom en utvidgning av handeln skapa förutsättningar för en harmonisk utveckling av de ekonomiska förbindelserna mellan Sverige och EEC, Härigenom skall man hos parterna främja den ekonomiska utvecklingen och en förbättring av levnads- och sysselsättningsvillkoren samt en ökning av produktiviteten och den finansiella stabiliteten. Rättvisa konkurrensvillkor i handeln mellan parterna skall säkerställas. Avtalets syfte är vidare att medverka till en harmonisk utveckling och utvidgning av världshandeln.

Varuomfattning

Artikel 2.  Avtalet  omfattar i princip samlliga  egentliga  industrivaror.

Prop. 1972; 135 10

dvs. alla varor i tulltaxans kapitel 25—99* med undantag av de varor som ;inges i bilagan, I denna upptas varor inom de angivna kapitlen, vilka av EEC betraktas som jordbruksvaror, samt ägg-och mjölkalbuniin. Avtalet omfattar även de livsmedelsindustriprodukter inom kapitel 1-24 vilka återfinns i protokoll 2. Beträffande dessa varor, liksom beträffande de livsmedelsindustriprodukter inom kapitel 25—99 vilka likaledes intagits i protokoll 2, gäller att endast den del av gränsskyddet, som utgör manufaklureringsskydd, skall avvecklas.

Som villkor för tullförmånema gäller i samtliga fall att varorna i fräga skall ha ursprung i Sverige respektive EEC enligt de regler som fastställs i protokoll 3,

Utanför avtalet faller — förutom de egentliga jordbruksvarorna - tills vidare ett antal förädlade jordbruksprodukter och liknande varor inom kapitel 1 -24, Flera av dessa varor är föremål för frihandel inom EFTA. I protokoll 2 artikel 3 föreskrivs atl det gemensamma förvaltningsorgan som skall upprättas skall besluta om avtalet skall omfatta ytterligare varor hänförliga till kapitel 1-24, som inte är jordbruksreglerade. Avsikten är att förvaltningsorganet skall fatta beslut i god tid före den 1 januari 1974, då de nya EEC-medlemmarna enligt anslutningsfördragen skall företa det första steget i tullupptrappningen gentemot bl. a. Sverige i fråga om sådana EFTA-frihandelsvaror som inte omfattas av avtalet med EEC.

Innan denna fråga avgjorts är det inte möjligt alt slutligt bedöma avtalets varuomfattning. Som tidigare nämnts omfattas dock, i likhet med vad som är fallet inom EFTA, praktiskt taget samtliga egentliga industrivaror av frihandeln. Vissa varor på livsmedelsområdet, vilka inom EFTA varit föremål för frihandel, faller emellertid utanför avtalet på grund av att de inom EEC betraktas som jordbruksvaror. Viktigast är här fiskkonserver samt marina oljor och fetter, Ä andra sidan omfattar avtalet med EEC ett antal livsmedelsindustriprodukter som inte varit föremål för frihandel inom EFTA, t, ex. makaroner, knäckebröd och glass innehållande fett.

Tullavveckling, bastullar

Artikel 3. 1 artikeln föreskrivs att nya importtullar inte får införas i handeln mellan parterna. Genom denna bestämmelse tryggas den fortsatta frihandeln mellan Sverige och de EFTA-stater som blir medlemmar i EEC i fräga om sådana varor som omfattas av avtalet mellan Sverige och EEC.

De importtullar som tillämpas mellan å ena sidan Sverige och å andra sidan det ursprungliga EEC och Irland skall avvecklas i fem steg om vartdera 20 % enligt följande tidtabell, vilken är densamma som gäller för

' Kapitel 1-24 omfattar främst jordbruksvaror och vidareförädlade jorJliruksvaror, kapitel 25 -99 huvudsakligen industrivaror. Det ar att märka att ett tlcrtal järn- och stålprodukter omfattas av avtalet mellan Sverige och CtCA.

Prop. 1972; 135 '>

tullavvecklingen   mellan   EEC;s   ursprungliga   medlemmar  och  de   nya
medlemsländerna. "

Tidpunkt	Reduktion (%)
1.4.1973	20
1.1.1974	20
1.1.1975	20
1.1.1976	20
1.7.1977	20

Artikel 4. Samma regler som enligt artikel 3 gäller för importtullar skall tillämpas också för tullar av fiskal karaktär. Parterna har dock möjlighet att om de så önskar omvandla en fiskal tull till en intern avgift. Som föreskrivs i artikel 1 8 måste eiriellertid dylika interna avgifter utformas sä att de inte skyddar inhemsk produktion till förfång för importen av liknande varor från den andra parten.

Enligt anslutningsfördragen har de nya EEC-medlemmarna möjlighet att under vissa förutsättningar behålla fiskala tullar fram till den 1 januari 1976, Enligt artikel 4 punkt 2 i avtalet mellan Sverige och EEC kan sådana tullar i förekommande fall behållas även gentemot Sverige,

Artikel 5. De bastullar som skall utgöra utgångspunkt för tullavvecklingen är de tullar som faktiskt tillämpades den 1 januari 1972. Om tullsänkningar görs efter den 1 januari 1972 till följd av åtaganden under den s, k, Kennedyronden i GATT, skall de sänkta tullarna räknas som bastullar. Sistnämnda bestämmelse syftar på att såväl Sverige som EEC i samband med Kennedyronden utfäste sig att vidta ytterligare sänkningar av tullarna inom kemisektorn under förutsättning att USA genomförde vissa ändringar beträffande beräkningen av tullvärdet för vissa kemiska produkter.

Artikel 6. Nya avgifter med samma verkan som tullar får inte införas i handeln mellan parterna. Har sädana avgifter införts efter den 1 januari 1972 skall de avskaffas när avtalet träder i kraft,

I övrigt skall avgifter med samma verkan som tullar avvecklas i ett steg om 40 % och tre steg om 20 % enligt följande tidtabell. Utgångspunkt är därvid den nivå som gällde den 1 januari 1972,

Tidpunkt	Reduktion (%)
senast 1,1,1974	40
1,1.1975	20
1.1.1976	20
1.7.1977	20

Artikel 7. Inga nya exporttullar eller avgifter med samma verkan skall införas i handeln mellan parterna. Existerande exporttullar eller avgifter med samma verkan skall vara avvecklade senast den I januari 1974. Del

Prop. 1972:135 12

förekommer i  dag  inga  exporttullar  hos parterna.

Tullrestitution

Protokoll 3, artikel 23. Det är naturligt alt lullrestitution eller befrielse från tull för varor som importeras frän tredje land, inte tillåts i handeln mellan länder som sinsemellan upprätthåller frihandel. Så är fallet såväl inom EEC som inom EFT.\. 1 artikel 23 i protokoll 3 föreskrivs som villkor för de tullförmäner som avtalet erbjuder att restitution av tull på material som faller under avtalet och som importeras från tredje land skall vara förbjuden i handeln mellan Sverige och de ursprungliga EEC-länderna från den tidpunkt då tullarna sänkts till 40 % av bastullen. För varor som följer den normala tullavvecklingen inträffar denna tidpunkt den 1 januari 1975. Tull på material med ursprung i EEC får däremot restitueras under obegränsad tid. EFTA:s restitutionsförbud består oförändrat i handeln mellan samtliga nuvarande EFTA-länder.

Snedvridning

Artikel 12. 1 ett frihandelsområde, där parterna upprätthåller olika tullar gentemot tredje land, föreligger risk för snedvridning av handeln om den ena partens tredjelandstullar för råvaror eller halvfabrikat är väsentligt lägre än den andra partens. Vid utformningen av ursprungsreglerna har hänsyn tagits till sådana snedvridningsrisker som redan i dag kan anses föreligga. Vad gäller framtida förändringar av tullarna föreskrivs i artikel 12 att avtalsslutande part om möjligt skall underrätta det gemensamma förvaltningsorganet minst 30 dagar innan den avser att sänka eller suspendera tuUar eller avgifter med samma verkan vilka gäller mot tredje land som åtnjuter mest gynnad nations-behandling. Härvid skall parten ta del av varje påpekande frän den andra parten om eventuella snedvridningsrisker. Motsvarande bestämmelse återfinns i EFTA-konventionen.

Kvantitativa restriktioner

Artikd 13. Nya kvantitativa importrestriktioner eller ätgärder med samma verkan får inte införas i handeln mellan parterna. Existerande kvantitativa importrestriktioner skall avskaffas den 1 januari 1973 och ätgärder med motsvarande verkan senast den 1 januari 1975. Kvantitativa importrestriktioner är redan i dag i praktiken avskaffade i handeln mellan parterna.

ProtokoU 4. Enligt anslutningsfördraget skall Irland gentemot det övriga EEC kunna behålla vissa kvantitativa restriktioner samt vissa andra regleringar beträffande importen av motorfordon. Motsvarande skall enligt protokoll 4 gälla beträffande Irlands handel med Sverige.

Prop.1972:135 13

Frågan om kvantitativa exportrestriktioner berörs inte i avtalet. Avtalet innebär sålunda inga nya begränsningar av parternas möjlighet att upprätthålla .sädana. Redan inom ramen för GATT har de emellertid gjort ganska långtgående åtaganden när det gäller att avveckla dylika restriktioner. De enda exportrestriktioner av praktisk betydelse som Sverige och EEC i dag upprätthåller avser järn- och metallskrot. Även inom EFTA, där kvantitativa exportrestriktioner i princip är förbjudna, har parterna tillätits att tills vidare upprätthålla restriktioner avseende järn- och metallskrot.

Övriga bestämmelser avseende varuutbytet

Artikel 14. Avtalets bestämmelser är tillämpliga också på petroleumprodukter. 1 artikel 14 förbehåller sig emellertid gemenskapen rätten att ändra reglerna i fråga om dessa produkter för det fal! EEC inför en gemensam ursprungsdefinition för petroleumprodukter, fattar beslut som rör petroleumprodukter inom ramen för den gemensamma handelspolitiken eller inför en gemensam energipolitik. Sverige gör för sin del motsvarande förbehåll. I artikelns tredje paragraf faststås, att avtalet inte inkräktar på parternas regler avseende importen av petroleumprodukter i annat än vad avser tullarna.

Artikel 16. Från och med den 1 juli 1977 fär varor med ursprung i Sverige inte åtnjuta en mera förmånlig behandling vid import till EEC-land än den som medlemsländerna beviljar varandra sinsemellan.

Artikel 17. Avtalets bestämmelser hindrar inte parterna att behålla eller upprätta tullunioner, frihandelsområden eller särordningar för gränstrafik. Ett villkor är dock att dessa inte ändrar de regler för handeln som anges i avtalet, särskilt ursprungsreglerna.

Artikel 18. I artikeln fastslås, att interna åtgärder av fiskal natur inte får utformas så att inhemsk produktion skyddas till förfång för importen av liknande varor från den andra parten. Vidare gäller att en vara som exporteras från en part till den andra inte får erhålla överkompensation vid återbetalning av interna pålagor som tagits ut i det exporterande landet. Bestämmelsen rörande äterbetalning av interna pålagor kan för svenskt vidkommande främst bli aktuell vid export av livsmedelsindustriprodukter. Motsvarande bestämmelser återfinns i EFTA-konventionen och i GATT.

Artikel 19. En viktig förutsättning för att frihandeln skall äga rum utan störningar är att betalningar som avser varuutbytet och överföring av sådana betalningar kan ske utan hinder. I artikeln föreskrivs att mga reslriklioner får förekomma för dylika transaktioner. Valutarestriktioner och administrativa hinder får inte heller förekomma i fråga om beviljande, återbetalning och accepterande av korta och medelfristiga krediter som hänför sig till kommersiella transaktioner. Bestämmelserna ansluter sig till vad som redan gäller i Sverige.

Prop. 1972: 135 14

Särbestämmelser

Artikel 8, protokoll 1. Med awikelse från de allmänna reglerna beträffande tullavvecklingen m. m. gäller särbestämmelser för vissa s. k. känsliga varor. I fråga om dessa uppnås full tullfrihet först efter en förlängd övergångsperiod. Dessa särbestämmelser anges i protokoll 1.

För papper, papp och pappersprodukter (kapitel 48 och 49 i tulltaxan med undanlag av tulltaxenummer 48.09 — träfiberplattor, för vilken vara tullavvecklingen sker enligt den normala tidtabellen) skall EEC;s tullar avskaffas under en övergångsperiod på elva år enligt följande tidtabell. Som exempel har tagits en tullsats om 12%, vilken gäller för en betydande del av EEC:s pappersimport från Sverige. För produkter med annan tull än 12% gäller samma övergångstid med tullavtrappning i motsvarande takt.

Tidpunkt	Tullsats	■{%)	Tidpunkt	Tullsats (%)
1.4.1973	11,5		1.1.1979	6
1.1.1974	11		1.1.1981	4
1.1.1975	10,5		1.1.1983	2
1.1.1976	10		1,1.1984	0
1.7.1977	8

I syfte att undvika risker för atl handeln snedvrids kommer under viss lid tullar atl återupprättas för importen av dessa varor till Danmark och Storbritannien enligt följande lidtabell:

Tidpunkt	Tullsats (%)	Tidpunkt	Tullsats (%)
1.1.1974	3	1.1.1979	6
1.1.1975	4,5	1.1,1981	4
1.1.1976	6	1.1,1983	2
1.7.1977	8	1.1.1984	0

Dessa länder har dock möjlighet att under hela den tid tullarna gäller importera papper tullfritt inom ramen för nationella tullfria kontingenter, vars storlek framgår av bilaga A lill protokoll 1, De av EEC beviljade tullkontingenterna motsvarar genomsnittet av den import som ägt rum under åren 1968-1971 ökat med fyra gånger 5 % kumulativt. Från och med den 1 januari 1975 skall dessa tullkontingenter årligen ökas med 5%.

Danmark har förbundit sig att till fullo utnyttja denna möjlighet till tullfri import. Storbritannien har inte gått så långt men åtagit sig att öppna årliga nolltullkontingenter för merparten av handeln med de berörda varuslagen, vilket för år 1974 skall innebära minst 80 % av den genomsnittliga importen åren 1968-1971. Dessa kontingenter skall vara någorlunda jämnt fördelade mellan de olika papperskvaliteterna. Varje år skall efter konsultationer beslut fattas om kontingenternas storlek följande år. Någon sänkning kan mte ske i förhållande till tidigare år. En

Prop. 1972:135 ■' 15

gemensam svensk-brittisk översyn av dessa arrangemang skall äga rum år 1975, Avsikten är att man därvid skall kunna besluta om ökning av de faktiskt öppnade kontingenterna under hänsynstagande tiil marknadsutvecklingen i Storbritannien.

För Irland finns en särskild skala för avvecklingen av tullarna på papper samt en separat förteckning över tullfria kontingenter på pappersområdet.

För de känsliga produkter som upptagits i följande tabell skall EEC:s tullavveckling äga rum under sju år.

Korta konstgjorda textilfibrer (ur 56.01 och 56,02)

Ferrolegeringar (ur 73.02)

Aluminium, obearbetad (ur 76.01)
Bly obearbetat, annat än verkbly      (ur 78.01)

Zink, obearbetad (ur 79.01)

Vissa oädla metaller (81.01-03, ur 81.04)

Specialstål* (73.15)

Kullagerrör (ur 73.18)

Rostfria rör (ur 73.18)

Tullavtrappningen skall för dessa varor ske på följande sätt:

Tidpunkt	Reduktion (%)	Tidpunkt	Reduktion (%)
1.4.1973	5	1.1.1977	15
1.1.1974	5	1.1.1978	20
1.1.1975	5	1.1.1979	20
1.1.1976	10	1.1.1980	20

För importen till det utvidgade EEC av de särbehandlade varorna med undantag av bly har gemenskaperna förbehållit sig rätten atl under tullavvecklingsperioden tillämpa s. k. indikativa kvantitetsramar. Även exporten till Danmark, Irland och Storbritannien kommer att omfattas av de indikativa kvantitetsramarna. Den export som sker inom ramen för de förut nämnda nolltullkontingenterna skall inräknas i de kvantitetsramar som fastställs för samma varor.

Importerade kvantiteter som ligger inom de fastställda årliga ramarna skall åtnjuta de reducerade tullar som tullavvecklingsprogrammet förutser. Importerad kvantitet som överskrider kvantitetsramarna kan under återstoden av året efter beslut av EEC beläggas med den tull som EEC tillämpar mot tredje land. Beslut härom kan fattas på begäran av medlemsland eller pä initiativ av kommissionen. Den högre tullsatsen utlöses sålunda  inte automatiskt utan endast efter särskilt beslut. Vid

" Såväl produkter som faller under Romfördraget som de som faller under Parisfördragel är underkastade särliestämmelserna. De kvantitetsramar som gäller under 1973 för specialstål och vilka återfinns i bilaga C till prolokoll 1 till avtalet med EEC omfattar såväl ELC-släl som CLCA-stål.

Prop.1972: 135 16

sådant  beslut skall vid import till Danmark, Irland och Storbritannien följande tullar gälla till den 1 juli 1977.

År Andel av EEC:s tull gent-

emot tredje land (%)

1973              O

1974 40

1975 60

1976 80

Gemenskaperna skall den 1 december varje år underrätta det gemensamma förvaltningsorganet om de kvantitetsramar som skall gälla följande år.

Indikativa kvantitetsramar tillämpas under år 1973 för viktigare pappersprodukter inom kapitel 48 med en tull om 10% eller mer, dvs. praktiskt taget hela den svenska pappersexporlen utom tidningspapper. Tidningspapper importeras redan i dag i praktiken tullfritt till EEC inom ramen för nolltullkontingenler. Sädana kvantitetsramar tilläm.pas vidare för vissa ferrolegeringar, obearbetad aluminium, titan, specialstål, kullagerrör och rostfria rör. Gemenskaperna har emellertid tills vidare avstått från att tillämpa ramar för korta konstgjorda textilfibrer samt zink och andra oädla metaller.

Vid beräkningen av ramarna för år 1973 har man utgått från den genomsnittliga importen under perioden 1968-1971. På pappersområdet har detta genomsnitt i regel räknats upp med 5 %, på stälområdel med 3 gånger 5 % och för övriga varor med något varierande tal. Fr. o. m. år 1974 skall ske en årlig uppräkning av ramarna med 5 %. Gemenskaperna har dock förbehållit sig rätten att vid konjunkturella svårigheter, efter konsultation med Sverige, behålla föregående års kvantitetsramar.

När det gäller exporten av stål inom kvantitetsramarna kan förutses vissa problem som hänger samman med all stålsorter, vilka i dag definieras som ordinärt stål (handelsjärn) och alltså inte omfattas av särbestämmelserna, på grund av ändringar i tillverkningsprocessen kan komma alt lulllekniskt klassificeras som specialstål. Från EEC .s sida har man förklarat sig beredd att i det gemensamma förvaltningsorgan som skall upprättas diskutera de svårigheter som av denna anledning kan uppslå för svensk export.

För att bibehålla jämvikten i konkurrensförhällandena pä stålområdet kommer Sverige, som följd av att gemenskaperna tillämpar särskilda bestämmelser, att förlänga tullawecklingen vid import från gemenskaperna lill sju år för specialstål (73.15), bandjärn (73.12), viss tunnplåt (ur 73.13) samt rör (73.18), Tidtabellen för tullavvecklingen är densamma som EEC tillämpar för specialstål. Att Sverige, tUl skillnad från EEC som särbehandlar endast specialstål, förlängt övergångsperioden också för visst handelsjärn hänger samman med att handelsjärn utgör en betydande del av Sveriges import från EEC, medan Sveriges stålexporl lill EEC huvudsakligen består av specialstål. Sverige har förbehållit sig rätlen att

Prop. 1972: 135 I"?

senare  inrätta indikativa kvantitetsramar för specialstål och rör om så skulle visa sig nödvändigt.

Som känsliga varor har gemenskaperna dessutom under förhandlingarna betecknat ytterligare ett antal varor, vilka dock inte omnämns i avtalet. Tullarna för dessa kommer att avvecklas enligt den ordinarie tidtabellen utan någon förlängning. Gemenskaperna har emellertid låtit förstå att utvecklingen av importen av dessa varor kommer att bli föremål för en statistisk övervakning. Härigenom kan upplysningar snabbt erhållas om någon marknadsstörning hotar uppstå som skulle kunna leda lill att skyddsklausuler åberopas enligt det normala förfarandet. Detta gäller följande varor.

Kisel	(ur 28.04)
Plywood	(    44.15)
Spånskivor	(    44.18)
Träfiberplattor	(    48.09)
Kvarnstenar, slipstenar	(ur 68.04)
Slipmedel	(ur 68.06)
Varor av asfalt etc.	(    68.08)
Varor av sten etc.	(    68.16)
Eldfast konstruktionsmaterial	(    69.02)
Halvfabrikat av koppar	(    74.03-74.07)
Kullager	(    84.62)
Grafitelektroder	(ur 85.24
Dragbilar	(ur 87.01)

Livsmedelsindustriprodukler

Artikel 9-10, protokoll 2. För en rad livsmedelsindustriprodukter och andra bearbetade jordbruksvaror utgår vid import till EEC dels en fast avgift (värdetull) som utgör manufaklureringsskydd, dels en rörlig avgift som har lill syfte atl utjämna skillnaden mellan prisnivåerna i EEC och på världsmarknaden för de jordbruksvaror som ingär i produkterna. En del varor har, i likhet med vad som ibland är fallet även i Sverige, enbart ett tullskydd, som i vissa fall inbegriper såväl råvaruprisuljämning som manufaklureringsskydd.

De varor som ingår i överenskommelsen återfinns i de till protokoll 2 fogade tabellerna. Dessa upptar bl. a. choklad och konfeklyrer, makaroner, cornflakes, matbröd, däribland knäckebröd, såser och soppor, läskedrycker och öl.

Enligt avtalet skall parterna för dessa varor avskaffa manufakturerings-skyddet men ha rätt alt ta ut en rörlig avgift eller en schablontull eller atl vidta interna åtgärder i syfte att utjämna prisskillnaderna på i produkten ingående jordbruksråvaror. Sålunda kommer EEC att avveckla den fasta delen av gränsskyddet, manufaktureringsskyddet. För varor där endast tull utgår kommer den del av tullen som utgör manufaklureringsskydd

2 Riksdagen 1972. 1 saml Nr 135

Prop. 1972:135 18

all avvecklas, Däremoi behälls den rörliga avgiften respektive den del av tullen som ulgör kompensation för råvaruprisskillnaden. Delta innebär också att Storbritannien och Danmark kommer alt införa rörlig avgift eller schablontull för vissa varor som nu är tullfria enligt EFTA-konventionen. Sverige kommer för samma varor, med undantag av jäst, att Ukaledes avveckla manufaktureringsskyddet. När det gäller prisutjämningen för råvaror kan Sverige antingen tillämpa nu gällande interna system eller införa en rörlig avgift av det slag som förekommer i EEC.

Överenskommelsen medför att vissa livsmedelsindustriprodukler, som ej varit föremål för frihandel i EFTA, nu kommer att få tullförmåner i hela den utvidgade gemenskapen. Detta gäller t. ex. knäckebröd. Andra åter, som varit industrivaror i EFTA och där givits frihandelsbehandling, t, ex. fisk- och skaldjurskonserver, omfattas inle av avtalet och kommer därför i Danmark och Storbritannien all successivt beläggas med tull.

Som tidigare nämnts skall det gemensamma förvaltningsorganet avgöra om ytterligare, icke jordbruksreglerade, varor hänförliga till kapitel 1-24 senare skall inkluderas i avtalet. PrincipieU enighet råder redan nu om att vissa alkoholhaltiga drycker hänförliga till tulltaxenummer 22.09 skall ingå i avtalet.

Enligt artikel 10 ges parterna möjlighet att företa de anpassningar av avtalets regler som kan bli aktuella till följd av ändringar i deras jordbrukspolitik. Vid sådana anpassningar skall hänsyn tas lill den andra partens intressen.

Jordbruk och fiske

Artikel 15. Frihandeln Sverige — EEC omfattar inte jordbruksvaror. Enligt EEC:s definition ingår i begreppet jordbruksvaror förutom de egentliga jordbruksprodukterna även fisk, vissa livsmedelsprodukter, vin, frukt, grönsaker och levande växter.

Färsk fisk omfattas sålunda inte av avtalet och kommer i likhet med frysta fiskfiléer samt fisk- och skaldjurskonserver att beläggas med tull i Danmark och Storbritannien. För den viktigaste svenska exportvaran inom fiskområdet, sill, är EEC:s tull emellertid suspenderad. 1 särskild skriftväxling har Sverige åtagit sig alt behålla den nuvarande tullfriheten för frysta fiskfiléer samt fisk- och skaldjurskonserver vid import från Danmark och Storbritannien samt att utsträcka dessa förmåner att gälla hela EEC (bUaga 2). Dessa åtaganden gäller dock endast så länge någon genomgripande förändring i konkurrensförhållandena inom fiskerinäringen inte sker. Sådana förändringar kan vara att EEC upphäver nuvarande suspendering av silltullen eller alt de svenska fiskarnas landningsrättigheter i Danmark upphör.

1 en särskild skriftväxling i anslutning lill avtalel har Sverige - i likhet med Schweiz och Österrike - utfäst sig atl ensidigt bevilja EEC vissa tullförmåner. De svenska medgivandena avser vin och vissa irädgårdsprodukter. Tullen avskaffas hell för vin och blomsterlökar. Den sänks med 50 % för vindruvor, persikor, mimosa, ljung, ginst, blomkål (under maj

Prop. 1972:135

19

månad), nyskördade morötter (den 1 maj - den 30 juni) samt med 1 kr/kg för rosor (den I december - den 29 februari) och tulpaner (den 1 mars - den 30 november).

Parterna uttalar i avtalet att de skall söka utveckla handeln med jordbruksvaror under hänsynstagande lill sin jordbrukspolitik. De förbinder sig också atl inte tillämpa sina sanitära och veterinära bestämmelser på ett diskriminerande sätt eller så att handeln otillbörligt hindras.

Ursprungsregler

Artikel 11, protokoll 3. För att de varor som omfattas av avtalet mellan Sverige och de utvidgade gemenskaperna skall komma i åtnjutande av tullförmånerna krävs att de har ursprung i Sverige eller i gemenskaperna.

Reglerna för vilka varor som skall anses ha ursprung återfinns i protokoll 3. De är i vissa avseenden annorlunda än EFTA:s. Det nya systemet är utvecklat ur de föreskrifter som gäller bl. a. för de nyligen införda generella tullpreferenserna för u-länderna inom UNCTAD.

Enligt reglerna skall en vara anses ha ursprung i Sverige eller i EEC om den hell framställts där eller framställts där genom bearbetning eller behandling av importerat material, på villkor alt materialet därvid genomgått en bearbetning som är tillräcklig enligt avtalets bestämmelser. Detla villkor gäller dock inle material som har ursprung i EEC eller Sverige.

Huvudregeln är att en vara anses ha undergått tillräcklig bearbetning om den framställda varan därigenom blir hänförlig tiU annat tuUtaxenummer än var och en av de varor som använts som material. Denna huvudregel kompletteras med föreskrifter i två bearbetningslistor, A och B.

Lista A innehåller en omfattande förteckning över varor för vilka specifika krav gäller utöver huvudregelns nummerväxlingskrav. Som exempel kan nämnas att på verksladsområdet material av icke-ursprung får användas till högst 40 % av slutvärdet: Pä texlilomrädet krävs i regel atl bearbetningen skett i tvä steg (t. ex. både spinning och vävning) för atl varorna skall få ursprung.

Lista B upptar varor för vilka där angivna bearbetningar är ursprungs-kvalificerande även om nummerväxling ej äger rum. Denna lista innehåller även vissa loleransregler som medger användande av icke-ursprungsma-terial upp till en viss andel av slutvärdet trots alt nummerväxling ej skett genom bearbetningen. För så gott som alla kemiska produkter kan 20 % och för verkstadsindustriprodukler i allmänhel 5 % av icke-ursprungsma-lerial hänförligt lill samma tuUtaxenummer som exportvaran sålunda ingå. För förbränningskolvmotorer (84.06), andra motorer (84,08) och symaskiner (84.41) gäller emellertid att man tolererar atl icke-ursprungs-material lill elt värde molsvarande högsl 40 % av den färdiga varans värde ingår i slutprodukten. För vissa maskiner för pappersindustrin (84,16, 84,17, 84.31, 84,33) gäller en dylik toleransregel om 25% och för bildelar (87,06) om 15 %.

Prop. 1972; 135 20

Avtalet innehåller bestämmelser som gör det möjligl att vid ursprungs-beslämningen ta hänsyn till bearbetning i olika länder (s, k, kunuilation). Bestämmelserna förutsätter atl förhållandena mellan EEC-länderna och övriga EFTA-länder liksom EFTA-länderna sinsemellan skall regieras i avtal som alla innehåller samma regler.

Reglerna innebär all en svensk exportör i sin tillverkning kan använda råvaror och halvfabrikat som har ursprung i etl annal EFT.-land och erhålla förmånsbehandling i gemenskapen även om den fortsatta bearbetningen eller behandlingen i Sverige inle varil tillräcklig för all ge den färdiga varan ursprung. Som förutsättning härför gäller alt värdet av varor, som inte har ursprung i gemenskapen eller EFTA-länderna och som använts vid tillverkningen, inte överstiger 5 % av värdet av den framställda varan. I de fall en procentregel i bearbetningslislorna A och B bestämmer hur stor andel varor ulan ursprung som fär ingå i de framställda varorna gäller i stället atl denna regel skall uppfyllas vid bearbetningen i varje särskilt land.

En varas ursprung - och därmed rätt till preferensbehandling - skall styrkas med etl intyg som upprättas av exportören och bestyrks av tullmyndighet (varucertifikat). Certifikatet skall avlämnas till tullmyndighet i importlandet. Formulärens utformning och innehåll är fastlagda i protokollet,

I ursprungsprotokollel föruises att tuUmyndighelema i de olika länderna skall ha elt nära samarbete och varje land förbinder sig atl beivra överträdelser av ursprungsreglerna, inbegripet lämnande av oriktig uppgift.

Under övergångstiden för tullawecklingen (dvs, 1 april 1973 - I juli 1977) kommer varor som exporteras lill länder inom nuvarande EFTA och som utgör ursprungsvaror enligt de nya reglerna atl bli tullfria i dessa länder, dock endast under förutsättning atl varorna erhållit ursprung och har undergått ytterligare bearbetning inom EFTA. Vid ursprungsbesläm-ningen av dessa varor skall sålunda material frän nuvarande gemenskaperna anses som Iredjelandsmaterial. Detta innebär alt svenska exportvaror som innehåller material och komponenter från nuvarande sex gemenskapsländer i sädan utsträckning att varorna inte ulgör ursprungsvaror med enbart nuvarande EFTA:s område som grund för ursprungsbestämningen inte kommer att åtnjuta tullfrihet. De kominer däremoi all behandlas som varor med ursprung i ELC och sålunda bli berättigade att importeras lill den vid varje tillfälle gällande nedsatta tullen, Molsvarande gäller även vid import till Sverige.

Det gemensamma förvaltningsorganet kan besluta atl ändra vissa delar av bestämmelserna, bl. a. bearbetningslistorna, reglerna för EFTA-tullfriheten och formerna för del administrativa samarbetet. Förvaltningsorganet är bl. a. behörigt alt vidta åtgärder som är nödvändiga för all anpassa bestämmelserna lill de behov som kan föreligga för vissa varor eller Iransportsätl.

Prop. 1972: 135 21

Konkurrensregler

Elt av avlalels huvudsyften är, som tidigare nämnts, atl säkerslälla rättvisa konkurrensvillkor i handeln inellan parterna. Artikel 23 innehåller de regler som skall ligga lill grund för parternas uppträdande härvidlag. 1 artikel 27 anges vilka åtgärder som kan vidtas om någon av parterna bryter mot reglerna och handeln inte utvecklar sig under sunda konkurrensförhällanden. Konkurrensreglerna är tillämpliga pä avtalsparterna, dvs. Sverige som stat och gemenskapen som organisation. Enskilda rättssubjekt kan således inte själva väcka talan eller ställas till ansvar under åberopande av bestämnielserna. Det ankommer på svenska staten respektive vederbörande organ inom EEC att tillse att reglerna följs.

Artikel 23. 1 artikeln föreskrivs att karlellsamarbete och missbruk av dominerande marknadsställning från ett eller flera företags sida är oförenliga med avtalet i den mån dessa förfaranden är ägnade alt påverka del varuutbyte som avtalet ointattar. Såsom karlellsamarbete betecknas överenskommelser mellan förelag, beslut av företagssanimanslutningar och samordnade förfaranden mellan företag, vilka har till syfte eller följd alt konkurrensen i fråga om produktion av och handel med varor hindras, inskränks eller förvanskas.

1 fräga om tillämpningen av bestämmelserna gäller enligt artikel 27 atl en part, som anser alt ett förfarande strider mot konkurrensreglerna, skall kunna la upp ärendet i det förvaltningsorgan som skall upprättas enligt avtalet. I förvaltningsorganet skall båda parterna aktivt verka för all skapa klarhet rörande de påtalade svårigheterna. Om parterna inte kan komma överens i förvaltningsorganet inom tre månader kan den skadelidande parten vidta de skyddsåtgärder som den anser nödvändiga för att undanröja de allvarliga svårigheter som uppstått. Skyddsåtgärder kan också tillgripas om en part, sedan man i förvaltningsorganet enats om alt ett visst förfarande är otillätet, underlåter alt upphöra med förfarandet inom en viss överenskommen frist. En närmare redogörelse för proceduren för skyddsåtgärder lämnas i det följande.

Beträffande tolkningen av konkurrensreglerna har gemenskapen i en till avtalet fogad förklaring framhållit alt den för sin del kommer att tolka bestämmelserna i artikel 23 pä grundval av Romfördragets motsvarande bestämmelser i artiklarna 85, 86 och 90 och den rättspraxis som utvecklats inom gemenskapen.

Enligt artikel 85 i Romfördraget är karteller i princip förbjudna om de är ägnade alt påverka handeln mellan medlemsstaterna och om de har till syfte eller följd att konkurrensen inom den gemensamma marknaden förhindras, inskränks eller förvanskas.

Kommissionen kan dock förklara förbudet sakna giltighet beträffande sådana överenskommelser eller ålgärder som bidrar till atl förbättra produktionen eller distributionen eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande (s. k. rationaliserings- och specialiseringskarteller). En ytterligare förutsättning för att undantag skall beviljas är alt konsumenterna skall erhålla en skälig andel av den vinst som uppkommer genom samarbetet.

Prop. 1972:135 22

Enligt artikel 86 i Romfördraget är missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande marknadsställning förbjudet om handeln mellan medlemsländer kan påverkas därav. Enligt artikel 90 i fördraget gäller konkurrensreglerna i viss utsträckning även för offentliga monopol.

Offentliga stödåtgärder, som snedvrider eller hotar all snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produklion, är enligt artikel 23 oförenliga med avtalet i den mån åtgärderna är ägnade all påverka handeln mellan Sverige och EEC. Beträffande samråds- och besvärsförfarande saml möjligheterna all tillgripa skyddsåtgärder gäller samma regler som i fråga om de nyss beskrivna konkurrensbegränsande åtgärderna.

1 den tidigare nämnda tolkningsdeklaralionen har gemenskapen klargjort alt den även vid sin tolkning av avtalets bestämmelser om offentliga stödåtgärder avser att utgå från gemenskapens regler och rättspraxis.

Enligt artikel 92 i Romfördraget är statliga eller med statsmedel bekostade stödåtgärder i princip inte tillåtna om de gynnar vissa företag eller branscher och därigenom snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och om handeln mellan medlemsstaterna påverkas.

Vissa stödåtgärder godtas dock generellt enligt Romfördraget, nämligen åtgärder av social natur som beviljas enskilda konsumenter samt ålgärder för alt avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra extraordinära händelser.

Enligt Romfördraget kan vidare följande stödåtgärder förklaras vara tillåtna:

— åtgärder för all främja den ekonomiska utvecklingen i områden med onormalt låg levnadsstandard eller allvarlig arbetslöshet,

— åtgärder för att främja viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse eller för atl avhjälpa allvarlig störning av en medlemsstats ekonomi,

— ätgärder för alt underlätta vissa näringsgrenars eller näringsgeografiska områdens utveckling, i den mån villkoren för handeln inle ändras på elt sätt som strider mol den gemensamma marknadens intressen,

— ätgärder av andra slag som rådet fattar beslut om.

Skyddsåtgärder

Avtalet innehåller ett antal bestämmelser som anger när endera parten ulan hinder av vad som i övrigt föreskrivs i avtalet kan vidta de åtgärder som den anser påkallade. Motsvarigheter till dessa bestämmelser finns i EFTA-konventionen och GATT.

Artikel 20. Avtalets bestämmelser hindrar inte parterna att tillämpa exempelvis kvantitativa importrestriktioner till skydd för bl. a. allmän ordning, säkerhet och moral samt människors och djurs liv och hälsa. Sädana ålgärder får dock inte utgöra en godtycklig diskriminering eller en förtäckt begränsning av handeln.

Artikel 21. 1 artikeln anges att avtalel inte skall hindra en part från alt vidta ålgärder, som den anser påkallade med hänsyn till väsentliga säkerhelsintressen. Sädana åtgärder kan exempelvis vidtas för att förbind-

Prop. 1972; 135 23

ra att från säkerhetssynpunkt viktiga upplysningar lämnas ut. Avtalet lägger inte hinder i vägen för kontroll över handel med krigsmateriel eller för åtgärder som avser sådan forskning, utveckling eller produktion som är oundgänglig för försvarsändamål. Parterna kan också vidta åtgärder som de anser väsentliga för sin säkerhet i krigslid eller vid allvarlig inlernationell spänning.

Artikel 22. I artikeln fastslås, att parterna är skyldiga all vidta alla de ätgärder som är erforderliga för att säkerställa atl avtalsförpliktelserna uppfylls. Skulle en av parterna anse att den andra parten gjort sig skyldig till brott mot någon avtalsförpliktelse kan den andra parlen vidta lämpliga åtgärder i enlighet med bestämmelserna i artikel 27.

Artikel 24. Som tidigare nämnts föreligger i ett frihandelsområde risk för att snedvridning av handeln mellan parterna skall uppstå. 1 artikel 24 anges villkoren för att en part skall kunna vidta skyddsåtgärder på grund av sådan snedvridning. För det försia krävs alt en ökning av importen av en viss vara förorsakar eller hotar att förorsaka allvariig skada för produktionen hos den importerande parten. Vidare skall importökningen vara en följd av tullavvecklingen enligt avtalet. Slutligen skall Iredjelands-tullen på de råvaror eller halvfabrikat som ingår i produkten i fråga vara avsevärt lägre hos den exporterande parlen än hos den importerande parlen.

Artikel 25. Vid dumping skall skyddsåtgärder kunna vidtas i enlighet med GATT:s antidumpingkod och enligt procedurbestämmelserna i artikel 27. Beslul om skyddsåtgärd från gemenskapens sida skall enligt dess interna bestämmelser fattas av gemenskapsorganen och inte av de enskilda medlemsländerna.

Artikel 26. Enligt denna artikel kan en part vidta skyddsåtgärder i händelse av allvarliga störningar inom en sektor av näringslivet eller vid aUvarlig försämring av det ekonomiska lägel i en region.

Artikel 27. 1 artikeln fastställs de villkor och det förfarande, som skall gälla om någon av parterna avser atl vidta någon skyddsåtgärd riktad mot den andra parten med stöd av artiklarna 22-26. Innan sådan ålgärd vidtas skaU den berörda parten förse det gemensamma förvaltningsorganet med erforderligt material för en ingående undersökning av läget. Parterna skall genom överläggningar i förvaltningsorganet söka lösa påtalade svårigheter och därigenom göra skyddsåtgärder överfiödiga.

Huvudregeln är att överläggningar i förvaltningsorganet skall äga rum innan skyddsåtgärder vidtas. 1 fråga om konkurrensreglerna (artikel 23) har tre månader angetts som en normal tidsfrist för dylika överläggningar. 1 fråga om svårigheter till följd av tuUskUlnader (artikel 24) har motsvarande överläggningsperiod upptagits tUl trettio dagar.

I   vissa  undantagssitualioner har en  part  rätl  atl  vidta provisoriska

Prop. 1972; 135 24

skyddsåtgärder utan föregående överläggning i förvaltningsorganet. Denna möjlighet föreligger när exceptionella förhållanden, som kräver omedelbart ingripande, omöjliggör en föregående undersökning. Sädana provisoriska ålgärder kan vidtas i samband med snedvridning på grund av tullskillnader (artikel 24), vid dumping (artikel 25), vid sektors- och regionaisvärigheter (artikel 26) samt i fall av exportstöd som har en direkt och omedelbar verkan på handeln (artikel 23).

Skyddsåtgärderna skall i första hand väljas sä att de medför minsta möjliga störningar i samarbetet. 1 två fall anges vilka typer av skyddsåtgärder som kan komma i fråga. Om brott mot konkurrensreglerna (artikel 23) föreligger, skall i första hand tullmedgivanden kunna alertas. Vid snedvridning av handeln på grund av tullskillnader (artikel 24) skall den importerande parten ha rätt att ta ut en utjämningsavgift på den importerade varan. Vidtagna skyddsåtgärder skall regelbundet granskas av del gemensamma förvaltningsorganet i syfte att åtgärderna skall upphävas så snart omständigheterna medger det.

Vid svårigheter på grund av tullskillnader eller vid sektoriella eller regionala störningar förutses att part kan införa elt särskilt övervakningsförfarande för att snabbt få fram upplysningar om importutvecklingen för en viss vara. Om ett sådant förfarande införs skall enligi artikel 27 den andra parten underrättas härom.

Artikel 28. Parterna är enligt denna artikel oförhindrade att vidta erforderliga skyddsåtgärder i händelse av betalningsbalanssvårigheter. Artikeln föreskriver att en part som vidtar sådana åtgärder omgående skall underrätta den andra parlen härom.

Gemenskapen har i en till avtalet fogad förklaring uttalat, alt tillämpningen av skyddsåtgärderna enligt artikel 23-26 och 28 med stöd av gemenskapens interna regler kan begränsas lill en av dess regioner. Detta innebär att skyddsåtgärder kan begränsas till något eller några av gemenskapens medlemsländer.

Avtalets förvaltning

Artikel 29-31. En blandad kommitté skall vara gemensamt förvaltningsorgan för avtalet. Förvaltningsorganet skall ha till uppgift att administrera avtalet och övervaka dess rätta tillämpning. 1 detta syfte skall förvaltningsorganet utfärda rekommendationer till parterna. I fall som anges i avtalel skall förvaltningsorganet fatta beslut.

Förvaltningsorganet skall bestå av representanter för Sverige och för gemenskapen. Dess beslut och rekommendationer skall vara enhälliga.

Parterna skall inom ramen för förvaltningsorganet utbyta upplysningar i frägor av betydelse för avtalets tillämpning. På endera partens begäran skall överläggningar i sådana frågor äga rum i förvaltningsorganet.

Förvaltningsorganet skall faststäUa sin arbetsordning. Del kan tillsätta erforderliga arbetsgrupper.

Prop. 1972; 135 25

Förvaltningsorganet skall sammanträda minst en gång om årel för en allmän översyn av samarbetet. Det skall vidare sammanträda på begäran av endera parten när särskilt behov föreligger. De närmare villkoren för sådana sammanträden skall fastställas i förvaltningsorganets arbetsordning.

Utvecklingsbarhet

Artikel 32. Artikeln utgör en precisering av uttalanden i inledningen om avtalets ulvecklingsbarhet. Om någondera parten anser, att del finns ett gemensamt intresse av atl samarbetet uividgas till områden som från börian inte täcks av avtalet, kan denna part göra framställning hos den andra parten om en sådan utvidgning. På grundval av en sådan begäran kan parterna ge förvaltningsorganet i uppdrag alt förbereda frågan i syfte att avge lämpliga rekommendationer. Under förutsättning att parternas självständiga beslutanderätt inte påverkas, kan sådana rekommendationer avse en samordnad harmonisering av bestämmelserna på ett visst område.

Slutbestämmelser

Artikel 33. I artikeln fastslås alt den bilaga och de prolokoll som fogats till avtalel ulgör en integrerande del av avtalel.

Artikel 34. Parterna kan säga upp avtalet med tolv månaders varsel. Samma frist gäller enligt EFTA-konventionen.

Artikel 35. Avtalet är tillämpligt pä dels svenskt område, dels de områden pä vilka Romfördragel är tillämpligt.

Artikel 36. Avtalet upprättas i dubbla exemplar på svenska, danska, engelska, fran,ska, italienska, nederiändska och tyska. Var och en av dessa versioner har samma giltighet.

Avtalet skall godkännas av parterna enligt deras egna föreskrifter. Det förutses träda i krafl den 1 januari 1973.

Avtalet Sverige - CECA

Avtalet Sverige - CECA omfattar 33 artiklar samt en bilaga och elt protokoll. Till avtalet har fogats tre förklaringar. Tvä skriftväxlingar ägde rum i anslutning till förhandlingarna.

1 inledningen till avtalet redovisas motiven till avtalet och dess syften. Det varuområde som omfattas av avtalet definieras i artikel 1 och i bilagan. Artiklarna 2-11 samt 13-15 innehåller de bestämmelser som reglerar villkoren för handeln mellan Sverige och CECA (avveckling av tullar och kvantitativa restriktioner, ursprungsregler, betalningar etc). I artiklarna 16-18 och 21-25 fastställs under vUka villkor parterna kan göra avsteg från de allmänna bestämmelserna om avveckling av tullar och

Prop. 1972: 135 26

andra restriktioner. Artikel 19 innehåller konkurrensregler, I artikel 20 återfinns prisregler. Artiklarna 26-28 behandlar förvaltningen av avtalet och artikel 29 möjligheten atl vidareutveckla samarbetet. Avtalels avslutande artiklar avser uppsägning, ikraftträdande m. m.

Protokollet innehåUer särbestämmelser avseende tullavveckling m, ni. för vissa s. k. känsliga varor. De tre förklaringarna avser tolkningen av uttrycket "de avtalsslutande parterna", kriterierna vid tillämpningen av konkurrensreglerna samt avtalets tillämplighet på Västberlin. I skriftväxlingarna behandlas dels lillämpningsbestämmelser lill prisreglerna i artikel 60 i fördraget om upprättande av den europeiska kol- och stålgemenskapen (Parisfördraget), dels vissa frågor angående behandlingen av legerat stål vid import till gemenskapen.

Avtalet med CECA har i huvudsak utformats på samma sätt som avtalet med EEC. Ett fiertal artiklar är identiska i de båda avtalen. En viktig skillnad är emellertid alt avtalel med CECA går längre än till en avveckling av tullar och kvantitativa restriktioner förde berörda varorna. Genom avtalet med CECA blir CECA:s prisregler för järn och stål gällande även i Sverige.

I inledningen till avtalet med CECA konstateras, att man eftersträvar samma lösningar för CECA-området som för det varuområde som omfattas av avtalet med EEC,

I artikel 1 anges, att avtalet skall tillämpas på varor som omfattas av CECA och som har sitt ursprung i Sverige och i denna gemenskap. Varorna finns upptagna i bilagan till avtalet. De varor, som berörs av avtalet, är dels vissa bränslen, nämligen kol och koks, dels råvaror för framställning av lackjärn och stål såsom järn- och manganmalm, skrot av järn och stål samt järnsvamp, dels också lackjärn, högkolhaltigt ferromangan och göt samt varmvalsade halvfabrikat (biooms, billets, breda band etc.) och varmvalsade färdigprodukter (valstråd, stäng, profilsläng, band, plåt och räler) av stål, kallvalsad plåt med en tjocklek av mindre än 3 mm och överdragen plåt.

Bestämmelserna om importtullar (artikel 2), fiskaltullar (artikel 3), bastullar (artikel 4), avgifter med samma verkan som importtullar (artikel 5), exporttullar och avgifter med samma verkan som exporttullar (artikel 6), ändring av tullar eller avgifter med samma verkan mot tredje land (artikel 9), kvantitativa importrestriktioner eller ätgärder med motsvarande verkan (artikel 10), förmånlig behandling (artikel 11), bibehållande eller upprättande av tullunioner och frihandelsområden m. m. (artikel 13), fiskala ätgärder och restitution (artikel 14), betalningar (artikel 15), skyddsåtgärder (artiklarna 16, 17, 18, 21, 22, 23 och 25) samt konkurrensregler (artikel 19) är i det närmaste identiska med motsvarande regler i avtalet med EEC.

Andra bestämmelser i avtalet med CECA avviker i vissa avseenden frän motsvarande regler i avtalet med EEC.

Artikel  7.   Med  avvikelse  från  de  allmänna  reglerna om  tullaweckling m. 111. gäller särbestämmelser för vissa s. k.  känsliga produkter.  Dessa

Prop. 1972; 135 27

bestämmelser återfinns i protokollet. Bestämmelserna innebär all gemenskapens tullar för visst legerat stål och kolrikt stål skall avvecklas under sju år i stället för fem år som gäller för övriga varor. I protokollet anges alt indikativa kvantitetsramar skall införas för importen. De ramar som gäller är gemensamma för CECA- och EEC-stäl och återfinns i protokoll 1 lill avtalet med EEC. För den del av importen som överstiger dessa ramar kan tullar återinföras. Av protokollet till avtalet med CECA framgår vidare, att också Sverige tillämpar en förlängd övergångstid på sju är för avvecklingen av tullarna på vissa band, plåt, legerat stål och kolrikt stål.

Enligt artikel 8 skall de bestämmelser, som fastställer ursprungsreglerna för tillämpningen av avtalet med EEC, tillämpas även på avtalet med CECA.

1 artikel 12 fastslås, att avtalet inte skaU ändra bestämmelserna i Parisfördraget eiier de befogenheter och den behörighet som följer av detta fördrag.

Artikel 19 innehåller konkurrensregler, vilka som tidigare nämnts överensstämmer med motsvarande bestämmelser i avtalet med EEC. 1 en till avtalet fogad förklaring har gemenskapen uttalat att den kommeratt tolka artikeln med utgångspunkt frän de kriterier som följer av tillämpningen av vissa regler i Parisfördragel med motsvarande innehåll.

1 artikel 20 behandlas prisroglerna. Dessa skall tillämpas på varor hänförliga till kapitel 73 i Brysselnomenklaturen, vilka omfattas av avtalel med CECA. Delta innebär alt reglerna skall gälla för ett slort antal järn- och stålprodukter men däremot inte för malm eller kol och koks.

För de varor som reglerna omfattar skall gemenskapen utsträcka tUlämpningen av CECA:s prisregler - artikel 60 i Parisfördraget och tillämpningsbesluten till denna artikel - till att avse gemenskapsföretagens försäljning till svenskt område. Gemenskapen skall även garantera att Iransportpriserna för leverans till svenskt område offentliggörs på ett tillfredsställande sätt.

Parisfördragels bestämmelser om kontroll över prismekanismen syftar till all skapa en marknad med jämn och stadig avsättning av produktionen, en stabil prisnivå och normala förräntningsmöjligheter. Särskill förbud föreskrivs mot osund konkurrens, i synnerhet prissänkningar av tillfällig och lokal karaktär, som syftar till att uppnå en monopolställning inom den gemensamma marknaden, och mot diskriminerande förfaranden som innebär atl en säljare tillämpar olika villkor vid jämförbara affärstransaktioner.

Priset på järn och stål noteras enligt CECA-reglerna av järnverken vid särskilt valda basorter, som ofta men ej nödvändigtvis är de orter där verken ligger eller orter i deras närhet. Priset och andra villkor skall anges i prislistor som deponeras hos kommissionen och som är offentliga.

Den grundläggande regeln modifieras av möjligheten för verken att anpassa priset till lägre offerter, nämligen dels sådana som gäller vid andra basorter inom gemenskapen, dels sädana som lämnas av säljare i tredje land. Denna möjlighet att sänka priset under noteringen i prislistan kallas alinjering.   Alinjering   lill   offerter   frän   statshandelsländerna   är  enligi

Prop. 1972:135 28

särskilt beslut förbjuden sedan är 1964. Detla beslut omprövas varje år. Transporlfrägorna är särskill betydelsefulla för integrationen på järn-och stälområdel. Transportkostnaden ingår som en avsevärd del i produktpriset och påverkar därmed starkt verkens konkurrenssituation. Upprättandet av den gemensamma marknaden kräver enligt Parisfördraget tillämpning av sådana transporttariffer för stal som erbjuder "jämförliga prisvillkor ät förbrukare som befinner sig i jäniföriigt läge". Fördragets diskrimineringsförbud vad gäller trafiken mellan medlemsstaterna innebär förpliktelse att vid internationella transporter av kol och stål inom gemenskapen tillämpa samma fraktsatser och befordringsvillkor som gäller vid interna transporter. Sädana tariffer och bestämmelser skall offentliggöras. Transportpolitiken i dessa avseenden är emellertid alltjämt underkastad varje medlemsstats eget bestämmande. Transportsektorn .som sädan är inte heller föremål för integration inom CECA:s tillämpningsområde.

Enligt avtalet med CECA skall Sverige för sin del garantera alt svenska förelag efterlever Parisfördragets prisregler vid leveran.ser pä svenskt område eller till gemenskapen. Förbudet mol illojal konkurrens, principen om icke-diskriminering och reglerna om prisanpassning skall således respekteras. Basortspriser och försäljningsvillkor skall publiceras. Vidare skall Sverige garantera att Iransportpriserna offentliggörs på ett tillfredsställande sätt. Bestänimel.serna innebär emellertid inte, att företagen fråntas sin grundläggande frihet att själva bestämma sina priser.

Sverige skall se lill att verkningarna av dessa åtaganden blir desamma som de vilka uppnås genom de tillämpningsbeslul som gemenskapen utfärdar. I fråga om leveranser till gemenskapen skall Sverige även garantera att gemenskapens beslut om förbud mot prisanpassning till offerter från statshandelsländer respekteras. Till och med utgången av år 1975 gäller dock detta förbud inte för varor avsedda för den danska marknaden. 1 fråga om leveranser lill den irländska marknaden skall Sverige dessutom garantera att de övergängsbestämmelser som fastställts för Irlands anslulning till gemenskapen respekteras. Dessa bestämmelser medför cn begränsning av möjligheterna till prisanpassning på denna marknad.

Ciemenskapen har i en särskild skriftväxling i samband med förhandlingarna tillställt Sverige en förteckning över lillämpningsbesluten lill artikel 60 i Parisfördraget, de särskilda besluten angående förbudet mot prisanpassning samt de övergängsbestämmelser som gäller för de danska och irländska marknaderna. Gemenskapen skall underrätta Sverige om ändringar i dessa bestämmelser så snart sädana vidtas.

Om prisreglerna överträds eller tillämpas olika av Sverige och gemenskapen och detta leder till att störningar uppstår på någondera parlens marknad, kan den berörda parten vidta åtgärder enligt avtalets procedurregler.

Artikel 24 innehåller bestänmielser om den procedur som skall tillämpas när skyddsåtgärder vidtas. Skyddsåtgärder fär tillgripas i fall som avses i artiklarna 18 (brott mot avtalets förpliktelser), 19 (konkurrensregler), 20 (prisregler), 21  (snedvridning pä grund av tullskillnader), 22 (dumping)

Prop. 1972: 135 29

samt 23 (svärigheter inom sektor eller region). Bestämmelserna överensstämmer med motsvarande föreskrifter i avtalet med EEC, En särskild procedurbesläminelse skall dock tillämpas vid brott mot prisreglerna i avtalel. Enligt denna skall vid eventuella störningar till följd av avtalets tUlämpning situationen kunna diskuteras i det gemensamma förvaltningsorganet. Om enighet inte uppnås mellan parterna eller om det felande förelaget inle åläggs sanktioner som är acceptabla för båda parter kan den förfördelade parlen vidta motåtgärder. Dessa ålgärder kan beslå i alt lämnade tullkoncessioner återtas och i alt de berörda företagen befrias från atl respektera prisreglerna i sina transaktioner på motpartens marknad. Sådana skyddsåtgärder skall omedelbart bli föremål för konsultationer i förvaltningsorganet så alt de snarast kan upphävas.

Den berörda parlen kan i brådskande fall - ulan föregående konsultationer i förvaltningsorganet - direkt vända sig lill sin motpart med begäran om atl elt visst förfarande skall upphöra och alt sanktioner skall vidtas mot ett felande företag.

Avtalets institutionella bestämmelser (artiklarna 26 - 28), utvecklingsklausul (artikel 29) samt slutbestämmelser (artiklarna 30 - 33) överensslämmer i sakligt hänseende med motsvarande bestämmelser i avtalet med EEC.

1 en till avtalet fogad förklaring anges, att avtalet skall vara tillämpligt även pä Västberlin, om inte Förbundsrepubliken Tysklands regering avger en förklaring om motsatsen.

Det fortsatta samarbetet i EFTA

Ett av EFTA:s syften har varil all åstadkomma förutsättningar för alt överbrygga den handelspolitiska splittring som uppstod i Västeuropa i slutet av 1950-talet när de västeuropeiska frihandelsförhandlingarna misslyckades. Detta syfte har nu uppnåtts. Två av EFTA :s medlemmar -Storbritannien och Danmark — inträder den 1 januari 1973 som medlemmar i de europeiska gemenskaperna. Av övriga EFTA-länder har Sverige, Island, Portugal, Schweiz och Österrike slutit frihandelsavtal med de utvidgade gemenskaperna. Finland har ännu ej undertecknat sina avtal. Dessa frihandelsavtal avsies träda i kraft den 1 januari 1973, dvs. samtidigt som de nya medlemmarnas anslutningsfördrag.

Den norska regeringen har efler folkomröstningen i september 1972 beslulat att inle föreslå ratificering av anslulningslraktaten. Norge har som nämnts i oktober 1972 hemställt om nya förhandlingar om ett avtal mellan Norge och gemenskapen.

Samtidigt med atl Storbritannien och Danmark den 1 januari 1973 blir medlemmar i de europeiska gemenskaperna utträder de ur ElTA-orga-nisationen. 1 EFTA-konventionen föreskrivs, att medlemsslal kan frän-träda konventionen under förutsättning att skriftlig underrättelse lämnas tolv månader i förväg. I enlighet med dessa bestämmelser underrättades EFTA;s medlemsländer om Storbritanniens avsikt alt frånlräda konventionen den I januari 1973.

Prop. 1972: 135 30

Den danska regeringen underrättade under hösten 1971 EFTA-rådet om sin avsikt all säga upp EFTA-konventionen med verkan från och med den 1 januari 1973 under förutsättning att Danmarks anslutning lill de europeiska gemenskaperna trädde i kraft denna dag.

Preliminär överenskommelse träffades i EFTA om att medlemsländerna skulle söka nå lösningar på frågan om den danska regeringens önskemål om kortare uppsägning, Kungl, Maj:t beslutade i december 1971 alt Sveriges regering inte skulle resa invändningar mot atl uppsägningen genomfördes med en kortare uppsägningstid än vad EFTA-konventionen föreskriver.

Avtalens återverkan på EFTA-samarbetet

Två av EFTA:s medlemsstater lämnar som nämnts organisationen vid årsskiftet 1972/73. Organisalionen kommer emellertid atl bestå mellan de övriga länderna, dvs. Sverige, Island, Norge, Portugal, Schweiz och Österrike samt - enligt den särskilda FlNEFTA-överenskommelsen -Finland, 1 samband med EFTA:s ministerrådsmöle i maj 1972 tillkännagav ministrarna sin gemensamma avsikt att fortsätta sill samarbete på grundval av EFTA-konventionen med de ändringar av denna som skulle bli nödvändiga på grund av att antalet medlemmar i organisationen minskade.

Frihandeln mellan de hittillsvarande EFTA-länderna inkl. Finland kommer i princip alt beslå. Mellan de kvarstående EFTA-länderna kominer frihandeln liksom hittills alt säkerställas av EFTA-konventionen. Mellan de medlemsstater som vid årsskiftet lämnar organisationen och de kvarstående EFTA-länderna kommer frihandeln att säkerställas genom dessa länders särskilda avtal med de utvidgade gemenskaperna.

Varuomfattningen i EFTA-konventionen är inle identisk med varuom-fatlningen i EFTA-ländernas frihandelsavtal med EEC. Vissa varor som varit föremål för frihandel i EFTA omfattas ej av frihandelsavtalen med EEC, vilket innebär att tullarna kommer atl återinföras för vissa varor i handeln mellan de frånlrädande EFTA-länderna å ena sidan och de kvarstående EFTA-länderna å andra sidan. 1 gengäld kommer vissa varor som hittills inle varil föremål för frihandel i EFTA genom frihandelsavtalen med EEC att efler en övergångstid bli tullfria i det utvidgade EEC.

För papper och pappersprodukter kommer som nämnts de EFTA-länder som lämnar organisalionen temporärt att upprätta tullar för importen från Sverige och de övriga kvarstående EFTA-länderna. De nytillträdande medlemsländerna har emellertid bemyndigats alt under övergångstiden öppna tullfria kontingenter för importen av papper och pappersprodukter frän de övriga EFTA-länderna.

Livsmedelsindustrivaror och jordbruksvaror

En särskild arbetsgrupp har hösten 1972 lillsatts inom EFTA för atl närmare studera konsekvenserna av den något skiljaktiga varuomfattningen  i  EFTA-avtalet och i de icke-medlemskapssökande EFTA-ländernas

Prop. 1972; 135 31

avtal med EEC. Härvid skall undersökas möjligheterna atl utvidga EFTA-frihandeln att omfatta också de varor som ingår i samtliga kvarstående EFTA-länders avtal med EEC. Arbetsgruppen väntas slutföra sitt arbete inom kort.

Principiell överenskommelse har träffats om att tullarskall återinföras mellan Sverige och de kvarstående EFTA-länderna å ena sidan och Storbritannien och Danmark å andra sidan för de varor som hittills varil föremål för frihandel enligt EFTA-konventionen och som inte omfattas av de kvarstående ländernas avtal med EEC. Detta skall ske i samma takt som gäller för anpassningen av de nya medlemsländernas tullar till EEC:s gemensamma tulltariff. Första steget i anpassningen skall ske den I januari 1974.

Det bilaterala jordbruksavtalet mellan Sverige och Danmark, vilket slutits på grundval av EFTA-konventionen, upphör atl gälla den 1 januari 1973 då Danmark lämnar EFTA. Enligt detta avtal har Danmark ärligen tillerkänts vissa belopp som kompensation för alt det svenska import-regleringssystemet för jordbruksprodukter inte ger möjlighet för Danmark att tillgodogöra sig den svenska prisnivån vid export till Sverige, Dessa belopp har fastställls årligen efter bilaterala förhandlingar mellan Sverige och Danmark. 1 enlighet med avtalet har under perioden 1960-72 totalt överförts ca 300 milj, kr.

De jordbruksavtal, som Danmark slutit med bl. a. Storbritannien, Schweiz, Finland och Portugal som ett led i EFTA-samarbetet, upphör att gälla från och med årsskiftet 1972/73. Därmed bortfaller också de fördelar som kommit Sverige till del genom dessa avtal. Det dansk-briltiska avtalet har bl. a. inneburit tullmedgivanden för bacon och smör för EFTA-ländernas export lill Storbritannien. Del dansk-schweiziska avtalet har framför allt inneburit vissa lättnader för exporten av smör till Schweiz.

1 samband med EEC-förhandlingarna hade Sverige preliminära överläggningar med Finland rörande handeln med jordbruksprodukter, varvid Sverige förklarade sig berett att under innevarande höst inleda överläggningar med sikte på att ömsesidigt inom ramen för importbehoven tillgodose varandras intressen. Man borde dessutom beakta möjligheterna att främja handeln med jordbruksprodukter inom en vidare krets länder genom överenskommelser inom ramen för EFTA.

Under hösten har ocksä kontakter inletts mellan vissa av de kvarstående EFTA-länderna i syfte att nå överenskommelser om ömsesidiga lättnader i handeln med jordbruksprodukter.

Ursprungsregler

De ursprungsregler som gäller enligt Sveriges avtal med gemenskaperna skiljer sig från dem som gäller enligt EFTA-konventionen. Såsom förut nämnts förutsätter bestämmelserna om kumulation enligt de nya reglerna alt förhållandena mellan EFTA-länderna regleras av avtal som innehåUer samma regler.  Bl. a. med hänsyn härtill är del nödvändigt att anpassa

Prop. 1972:135 32

EFTA :s regler till de nya reglerna.

En särskild arbetsgrupp inom EFTA har under hösten 1972 studerat frågan om den fortsatta utformningen av ursprungsreglerna i handeln mellan EFTA-länderna. Principiell överenskommelse har nåtts om de ändringar som behövs i EFTA-konventionen,

Överenskommelse har träffals om alt EFTA:s hittillsvarande ursprungsregler skall gälla i handeln mellan alla de nuvarande medlemsstaterna och Finland till den I april 1973. Diskussioner pågår om möjligheterna att tillämpa EFTA-reglerna under en ytterligare övergängs-lid därefter.

Handeln med järn och stål (CECA-varor)

Sverige, Finland, Österrike och Portugal har i sina avtal med den europeiska kol- och stålgemenskapen åtagit sig atl tiUämpa CECA:s prisregler på hemmamarknaden och vid export till den utvidgade gemenskapen. På samma sätt har gemenskapen åtagit sig atl utsträcka tillämpningen av CECA:s prisregler till att gälla export också till dessa länder. Detta förhåUande har aktualiserat frågan om vilka regler de kvarstående EFTA-länderna i framtiden skall tillämpa för sin inbördes handel med dessa varor. Dessa frågor studeras för närvarande av en särskild arbetsgrupp inom EFTA.

Röstningsregler

Till följd av att antalet medlemmar i EFTA minskar måste konventionens regler för majoritetsbeslut i rådet ändras. Rådet väntas inom kort fatta beslut i denna fråga.

EFTA-sekretariatets organisation

Överenskommelse har träffals om att ElTA-sekretariatet även i fortsättningen skall vara placerat i Geneve och atl arbetsspråket liksom hittills skall vara engelska.

Sekretariatets storiek och organisation är mot bakgrund av den förestående minskningen av antalet medlemmar föremål för översyn. Delsamina gäller de särskilda kommittéer och arbetsgrupper som inrättats för alt biträda rådet i dess arbete. Beslut i dessa frågor kommer atl fattas senare.

FFTA:s finansiering

Storleken av medlemsländernas bidrag till l'TTA:s finansiering fastställs i relation till medlemsländernas bruttonalionalprodukler. Ingel medlemsland bidrar dock med mer än 30 % av organisationens nettobudget, Sveriges procentuella andel är för närvarande ca 2 1 %.

Under innevarande budgetär påverkas inle EI'TA:s finansiering av att antalet   medlemmar   i   organisationen   minskar.    Fr. o. m.   budgelårel

Prop. 1972: 135 33

1973/74 torde ernellerlid Sveriges andel av EFTA:s budget komina att bli högre än lidigare. Samtidigt beräknas EFTA:s totala oiiikostnader bli minilre, främst till följd av atl personalbehovet vänlas minska. Mot denna bakgrund lorde Sveriges bidrag till EFTA:s budgei för budgetåret 1973/74 kunna beräknas till samma belopp som under innevarande budgetår eller omkring 2 050 000 kr.

Departementschefen

Sveriges handelspolitik har sedan lång tid tillbaka präglats av strävan att åstadkomma friaste möjliga handel mellan alla länder. Denna .strävan har sin naturliga grund i det förhållandet att ett så fritt och omfattande varuutbyte som möjligl med andra länder för flt litet land är en förutsättning för snabb ekonomisk tillväxt. Det gäller i synnerhet forell land som i så hög grad som Sverige utvecklat en specialiserad och teknologiskt avancerad industri.

I Västeuropa har under 1960-talet de handelspolitiska strävandena i stor utsträckning inriktats på att fä till stånd en stor tullfri marknad. Vi har från svensk sida tagit aktiv del i dessa strävanden. Det avgörande motivet för detta är att vi i hög grad är beroende av vår utrikeshandel. Västeuropa ulgör i dag den viktigaste avsättningsmarknaden för den svenska exporten. Fri tillgång till donna stora exportmarknad är därför av avgörande betydelse för våra möjligheter att uppnå en bättre arbetsfördelning och ett effektivare utnyttjande av resurserna. Härigenom skapas förutsättningar för en fortlöpande förbättring av levnadsvillkoren i vårt land.

Särs' '.'.i angeläget har vi ansett det vara att undvika en handelspolitisk isolering i ett läge när Danmark och Storbritannien inträder som medlemmar i EEC och övriga EFTA-länder sluter frihandelsavtal med det utvidgade EEC. Sverige skulle i avsaknad av ett avtal med EEC inte endast befinna sig i elt sämre konkurrensläge på den nuvarande EEC-marknaden ulan också utsättas för nya konkurrensnackdelar i Danmark och Storbritannien när dessa länder börjar tillämpa EEC:s tulltaxa.

En grundläggande svensk målsättning för handelspolitiken i Västeuropa har varit alt slå vakt om den frihandel som redan uppnåtts inom EFTA och att vinna tullfri tillgäng för svensk industrivaruexport till den västeuropeiska stormarknad som bildas genom gemenskapernas utvidgning. Vi har vidare ansett det väsentligt att samarbetet kommer att vila på en stabil och varaktig grund och att det täcker även andra betydelsefulla områden än tullar och handelsregleringar. Slutligen har vi funnit det angeläget att samarbetet ges en utvecklingsbar karaktär så atl det successivt kan vidgas och fördjupas.

De avtal som nu träffats innebär atl Sverige blir del av en tullfri marknad för industrivaror, som omfattar samtliga EEC- och EFTA-länder samt Irland. Avtalen skapar enligt min mening förutsättningar för   ett   stabilt   och   varakrigt   samarbete   mellan   parterna   baserat   pä

3 Riksdagen 1972. I sand. Nr 135

Prop. 1972; 135 34

ömsesidigt förtroende. Bestämmelserna om konkurrensregler, skyddsklausuler och uppsägning svarar i allt väsentligt mot svenska intressen och önskemål och är normala i denna typ av avtal. Genom bestämmelserna om utvecklingsbarhet öppnas möjlighet att vidga och fördjupa samarbetet i framtiden under förutsättning att detta ligger i båda parters intresse. De centrala .svenska önskemålen om samarbetets utformning har sålunda i huvudsak uppfyllts.

När det gäller valet av formen förvart deltagande i det europeiska ekonomiska samarbetet har neutralitetspolitiska överväganden spelat cn avgörande roll. Utgångspunkten från vär sida har varit att samarbetet inte fär försvåra eller omöjliggöra etl strikt iakttagande av de krav som neutralitetspolitiken ställer. Målsättningen för samarbelel får inte strida mot grunddragen i den svenska utrikespolitiken. Detta innebär, som framhölls i regeringens deklaration den 10 november 1970, att vi inle kan delta i ett förpliktande utrikespolitiskt samarbete inom en viss grupp av stater med syfte att utforma gemensamma ståndpunkter. Gränser sätts också för våra möjligheter att acceptera en överflyttning av beslutande-rätlen från nationella till internationella organ inom ramen för en ekonomisk och monetär union.

När den svenska regeringen i november 1970 inför EEC-ländernas ministrar lade fram sin syn på förhållandet mellan de europeiska gemenskaperna och Sverige, lämnades frågan om formen för Sveriges deltagande i samarbetet öppen. 1 olika uttalanden av regeringen klargjordes dock, att sannolikheten för medlemskap hade minskat.

Utvecklingen inom EEC ledde till att regeringen i mars 1971 förklarade, att ett medlemskap med hänsyn till neutralitetspolitiken kunde uteslutas som en realistisk möjlighet för Sveriges del. Samtidigt underströks att från svensk sida strävan alltjämt var att uppnå nära, omfattande och varaktiga ekonomiska förbindelser med gemenskaperna under hänsynslagande till neutraliteten.

De avtal som ingåtts mellan Sverige och gemenskaperna uppfyller de grundläggande krav som vi måsle ställa pä värt ekonomiska samarbele med andra länder. De innehåller inga bindningar som begränsar våra möjligheter att bedriva en självständig utrikespolitik och att bevara vär neutralitet.

Från svensk sida framfördes vid förhandlingarna uppfattningen att frihandeln borde etableras inom ramen för en tullunion. Skälet till detta var inte att tullunionens egenskaper i och för sig ansågs utgöra primära svenska intressen. Motivet var snarare att tullunionen ansågs vara den samarbetsform som erbjöd de bästa möjligheterna att lösa de praktiska problemen i en tullfri handel mellan länderna.

På fiera håll i EEC-länderna, liksom inom kommissionen, torde man i och för sig ha delat uppfattningen att tullunionen innebar praktiska fördelar. Gemenskaperna avvisade likväl förslaget om etl samarbete grundat på en tullunion. Det huvudsakliga skälet till detta var alt man ansåg att en sådan lösning skulle inkräkta på gemenskapernas beslutsautonomi.  Till detta kom att  övriga icke-medlemskapssökande länder inte

Prop. 1972:135 35

önskatle ett samarbele i tullunionens form och att gemenskaperna förutsatte att likartade avtal skulle slutas med alla dessa länder.

Mot denna bakgrund begärde gemenskaperna att förhandlingarna skulle inriktas på ett avtal om frihandel för industrivaror. Della accepterades från svensk sida. Sverige förbehöll sig emellertid rätten att återkomma till förslaget om en tullunion, om det visade sig att de svenska förhandlingsönskeniålen inte kunde tillgodoses inom ramen för ett avtal om frihandel.

Beträffande jordbrukssamarbetel visade de utredande samlal mellan Sverige och kommissionen som föregick förhandlingarna att det inte är möjligl för etl land som inte är medlem i gemenskaperna att delta fullt ut i den gemensamma jordbrukspolitiken. Sverige förklarade sig emellertid berelt att under förhandlingarna undersöka om handeln med jordbruksvaror kunde underlättas på ett sätt som gagnade båda parternas intressen,

förhandlingsresultatet innebär att våra väsentligaste förhandlingsönskemål kunnat tUlgodoses inom ramen för ett frihandelsavtal. Skillnaden mellan de två alternativen ligger främsl i att frihandelslösningen - lill skUlnad från tullunionen — innebär att parterna behåller sina tredjelandstullar. För att undvika snedvridning av handeln krävs därför elt syslem av regler, som fastställer varornas ursprung. Av praktiska och administrativa skäl hade del självfallet varit fördelaktigt om elt sådant system hade kunnat undvikas. Det avgörande är emellertid, att även den lösning som nu uppnåtts tillgodoser det centrala önskemålet om tullfri tillgång för svensk industri till den västeuropeiska stormarknaden.

Genom de avtal som slutits med den europeiska ekonomiska gemenskapen och med den europeiska kol- och stålgemenskapen får svensk industri efter en övergångstid på i allmänhet fem år tillträde till en tullfri marknad om 300 milj. invånare, som omfattar i det närmaste hela Västeuropa. Tullawecklingen ger svensk exportindustri större utvecklingsmöjligheter än någon tidigare handelspolitisk uppgörelse.

Tullawecklingen innebär emellertid inte bara atl svensk industri får fri tillgäng lill den västeuropeiska stormarknaden. Den betyder också att den svenska marknaden öppnas för fri konkurrens från näringslivet i EEC-länderna. Jag är emellertid övertygad om att detta i slorl inle behöver medföra några allvarligare svårigheter. Sverige har sedan länge fört en låglullpolilik och även i övrigt sökt undvika restriktiva ingripanden mot importen. Genom frihandeln i EFTA har konkurrensen från andra industriländer på den svenska marknaden skärpts. Vårt näringsliv har anpassat sig härtill och bör ha goda möjligheter att hävda sig även i den nya konkurrenssituation som uppstår genom avtalen med gemenskaperna. För de svenska konsumenterna bör tullawecklingen medföra betydande fördelar. Tullsänkningarna under de närmaste åren bör kunna bidra till en stabilare prisnivå. Avtalen ger också stabilitet och varaktighet åt vårt lands ekonomiska förbindelser med Västeuropa och skapar därmed en god grundval för företagens produktion och planering.

Sammanfattningsvis anser jag, att avtalen innebär stora fördelar för svensk   ekonomi    och    att   de   bör   positivi   påverka   utvecklingen   av

Prop. 1972: 135 36

produktion och sysselsättning. 1 ett längre perspektiv får de ses som en bas för Sveriges ekonomiska samarbete med Västeuropa och som ett led i strävandena att uppnå en mera omfattande frigörelse av världshandeln.

Förhandlingarna med de europeiska gemenskaperna har ställt stora anspråk på del svenska utrednings- och förberedelsearbetet. De frågor som aktualiseras i samband med en förhandling har utretts och övervägts i fiera omgångar alltsedan frågan om en svensk anslutning första gången logs upp och Sverige ansökte om associationsförhandlingar i december 1961. När vid Haag-mötet i december 1969 beslut fattats om att diskussioner skulle inledas mellan gemenskaperna och de EFTA-länder som inte ansökt om medlemskap, stod det klart all en aktualiserad och detaljerad genomgång av dessa frägor måste göras på svensk sida.

Med denna utgångspunkt tillsattes i maj 1970 en särskild beredningsgrupp med uppdrag att utarbeta förslag till de slällningslaganden som krävdes inför en förhandlingsöppning. Gruppen, som bestod av representanter för handels-, justitie-, utrikes-, social-, kommunikations-, finans-, jordbruks-, inrikes- och industridepartementen samt kommerskollegium, redovisade i en rapport i oktober 1970 resultatet av sitt arbete. Del huvudsakliga innehållet i rapporten har publicerats i skriften "Inför Sveriges EEC-förhandlingar - fakta och överväganden", som handelsdepartementet gav ut år 1971.

Utöver de ställningstaganden, som gjorts inför öppnandet av Sveriges förhandlingar med EEC, behövdes ytterligare instruktioner på olika sakområden under förhandlingarnas gång. För detla ändamål tillsattes i november 1970 en ny beredningsgrupp med i stort sett samma sammansättning som den tidigare. Gruppen fick i uppdrag att bereda frågor av betydelse för Sveriges förhandlingar med EEC och atl utarbeta förslag tiU de förhandlingsinstruktioner som erfordrades. Arbetet inom gruppen har fortgått till förhandlingarnas slut.

Kommerskollegium har under förberedelsearbetet och under förhandlingarnas gång utfört ett slort antal utredningar och avgelt många yttranden. Kollegiets utredningsverksamhet har bedrivits i nära samverkan med olika organisationer inom näringslivet och på arbetsmarknaden. Detta har skett främst genom handelspolitiska rådet och rådgivande kommittén för integrationsfrågor samt genom kontaktgrupper som tillskapats för särskilda ändamål. Genom denna organisation har det varit möjligt att snabbt få en bedömning av aktuella förhandlingsproblem.

Kontakter har under förhandlingarna ägt rum också med jordbrukets, trädgårdsnäringens och fiskets organisationer. De särskilda utredningar som krävts på dessa områden har i första hand utförts av statens jordoruksnämnd.

Jag vill i detta sammanhang uttala min tillfredsställelse över det sätt på vilket det svenska näringslivels branschorganisationer och lönlagarnas organisationer medverkat i förberedelsearbetet. Genom det intresse och den beredvillighet som visats från olika håll att delta i utredningsarbetet

Prop. 1972: 135 37

har ställningstagandena vid  förhandlingarna kunnat grundas på ett väl dokumenterat underlag.

Under förhandlingarnas hela föriopp har nära kontakter hållits med de övriga nordiska länderna. Kontakter har också hållits med övriga EFTA-länder som förhandlat med EEC och i försia hand med de övriga neutrala länderna.

Genom samarbetet med de europeiska gemenskaperna ändras i vissa avseenden förutsättningarna för det nordiska samarbetet. De nordiska länderna har alla haft samma handelspolitiska målsättning för sina förhandlingar, nämligen att få tullfri tillgång till den västeuropeiska stormarknaden. Samtidigt har det i Norden rått enighet om alt varje land måste välja den form för anknytning till marknaden som bäst tillgodoser dess speciella ställning och intressen. Del står nu klart att de nordiska länderna kommer att få olika lösningar pä sina relationer till gemenskaperna. Fyra av länderna kan väntas få mer eller mindre likartade frihandelsavtal, medan ett land, Danmark, blir medlem den 1 januari 1973.

Under del senaste året har olika åtgärder vidtagits för att stärka samarbetet mellan de nordiska länderna. På det organisatoriska planet har en väsentlig utbyggnad skett. Ett nordiskt ministerråd med uppgift att svara för samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar samt mellan regeringarna och Nordiska rådet har inrättats. Vidare har varje nordiskt land utsett en regeringsmedlem med uppgift atl svara för samordningen av nordiska samarbetsfrågor. Under ministerrådet har inrättats ett interimistiskt sekretariat, som inom kort avses bli permanentat och utbyggt.

Inom det nordiska ministerrådet uiarbetas f. n. ett handlingsprogram med konkreta förslag till gemensamma ålgärder för all stärka och utveckla det nordiska samarbetet. Ministerrådets handlingsprogram kommer att föreläggas Nordiska rådet vid 1973 års session.

Arbetet med handlingsprogrammet för del nordiska samarbetet har, liksom den fastare instilulionalisering som genomförts av de nordiska kontakterna, bedrivits under förutsättningen att de nordiska länderna kunde komma att få olika lösningar på sitt förhållande till gemenskaperna. Del nordiska samarbetet och formerna för detla är därmed redan anpassade till den aktuella marknadssituationen.

Det framtida samarbetet i Norden bör enligt min mening följa två linjer. För det första bör de nordiska länderna liksom hittills söka uppnå lösningar på interna nordiska samarbeisfrågor. Det handlingsprogram som jag nyss nämnt är exempel på detta. För det andra är det viktigt för de nordiska länderna alt ha löpande och nära samråd vid behandlingen av europeiska och inlernalionella frågor och att, där så är möjligt, nå fram till gemensamma ståndpunkter.

Frän svensk sida bör vi även i fortsättningen sträva efter att finna nya vägar för och ge nytt innehåll ål det nordiska samarbetet. Den nya marknadssituationen i Europa ökar behovet av samverkan mellan länder

Prop. 1972; 135 38

som står varandra nära geografiskt, ekonomiskt och kulturellt. Det är enligt min mening viktigt alt detta samarbete liksom hittills omfattar alla de nordiska länderna. Detta utesluter inte att vissa samarbetsprojekt, som redan är fallet inom industripolitiken och regionalpolitiken, omfattar en mindre grupp av länder, vilkas intressen i sådana frägor kan förenas.

Våra erfarenheter av EFTA - samarbetet är positiva. Inom ramen för EFTA-tullfriheten har handeln mellan EETA:s medlemmar ökat i snabb takt. Administrationen av denna frihandel har kunnat ske enkelt och smidigt och med förhållandevis små personella resurser. Frän fiera synpunkter framstår EFTA som ett utmärkt exempel pä alt ett frihandelsområde kan fungera effektivt.

De EFTA-länder som blir medlemmar av gemenskaperna kommer att lämna EFTA vid årsskiftet 1972/73. Detta medför emellertid inte att EFTA upphör, utan organisationen kommer att bestå mellan de återstående länderna. Det är nödvändigt för att säkerslälla de fördelar som uppnåtts genom EFTA-samarbetet.

För svensk del kommer organisationen också i fortsättningen att vara av stor belydelse för de ekonomiska förbindelserna med Europa — drygt 20 % av den svenska exporten går lill de återstående EFTA-länderna. EFTA kommer i framtiden i första hand att svara för administrationen av frihandeln mellan medlemmarna. Det är naturligt att EFTA också blir etl forum för diskussion av frågor som är gemensamma i medlemsländernas avtal med EEC. I konkreta fall - exempelvis beträffande ursprungsregler - kan det också bli aktuellt med en samordning av ståndpunkter.

Det är nödvändigl att i vissa avseenden ändra EFTA-konventionen när två av EFTA:s nuvarande medlemsländer lämnar organisationen samtidigt som övriga EFTA-länder ingär frihandelsavtal med de europeiska gemenskaperna. Dessa ändringar avser vissa procedurfrågor, exempelvis reglerna om majoritetsröstning. De berör vidare EFTA:s ursprungsregler, som kommer atl behöva anpassas lill det system som finns i EFTA-ländernas avtal med EEC. Del är också önskvärt och praktiskt lämpligt att i största möjliga utsträckning utvidga EFTA:s varuomfattning till atl avse även de livsmedelsindustriprodukter som ingår i EFTA-medlemmarnas avtal med EEC. Vissa ändringar i de till konventionen fogade tillämpnings- och lolkningsreglerna blir också behövliga.

Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att för Sveriges del godkänna de ändringar i EFTA-konventionen jämte tillämpnings- och tolkningsreglerna som blir aktuella på grund av att Danmark och Storbritannien lämnar EFTA eller till följd av Sveriges och övriga EFTA-länders avtal med de europeiska gemenskaperna.

Inom EFTA pågår vidare diskussioner om att det samarbete som byggts upp inom organisationen i viss utsträckning skulle kunna bevaras även i förhållande till de utträdande länderna med den anpassning som kan behövas. 1 den mån överenskommelser nås om sådant fortsatt samarbete, bör det ankomma på Kungl. Maj;t att godkänna dessa.

Prop. 1972: 135 39

Eftersom utanförstående länder inte blir delaktiga i tullavvecklingen, innebär tillkomsten av etl frihandelsområde i och för sig ett avsteg från principen om mest gynnad nalions-bchandling. Bildandet av ett frihandelsområde - liksom av en tullunion - har likväl i internationella sammanhang ansetts förenligt med mest gynnad nations-principen. Det beror på att frihandelsöverenskommelser av denna typ anses ha en gynnsam inverkan inte bara på handeln mellan de dellagande länderna utan även på handeln med utanförstående länder.

Enligt G A T T : s artikel XXIV kan ett land på vissa villkor medverka i ett frihandelsområde. Dessa villkor är fräinst att avtalet skall innebära att tullar och andra handelsrestriktioner avskaffas för i stort sett all handel mellan parterna. Sveriges avtal med gemenskaperna har utformats i överensstämmelse med GATT:s föreskrifter för frihandelsområden. Parterna kommer att notifiera avtalen i GATT på vederbörligt sätt. Förberedelser pågår för den sedvanliga granskningsproceduren. Om inga erinringar rörande avtalens förenlighet med GATT framförs, krävs inte något formelll godkännande. Skulle förutsättningarna mot förmodan inte anses hell uppfyllda, kan avtalen ändå godkännas med två tredjedels majoritet av GATT:s medlemsländer.

Avtalet med EEC

Den centrala bestämmelsen i avtalel är förpliktelsen att avveckla tullarna. Tidtabellen för tullavvecklingen i förhållande till EEC är densamma för Sverige och de övriga icke-medlemskapssökande länderna som för de nya medlemsländerna. För huvuddelen av industrivarorna kommer importtullarna att vara helt awecklade redan fyra och elt halvt är efter del att avtalel trätt i kraft, dvs. den 1 juli 1977. Tullavvecklingen sker alltså i väsentligt snabbare takt än vad som var fallet när EFTA och EEC bildades. Mellan EFTA-länderna ägde den sista tullsänkningen rum först efter sju år, mellan EEC-länderna efter tio är. Att parterna denna gång kunnat enas om en sä förhållandevis kort övergångsperiod får ses mot bakgrund av atl de lullsatser från vilka avvecklingen nu företas, som följd av de tullsänkningar som ägt rum inom GATT, är väsentligt lägre än de som gällde vid slutet av 1950-talet. Den korta övergångstiden får ocksä ses som ett uttryck för en tilltro till företagens möjligheter att snabbt anpassa sig till och dra nytta av det nya läget, en tilltro som stöds av det faktum att företagen inom EFTA och EEC redan arbetar på tullfria stormarknader.

För svenska företag innebär avtalet att nuvarande EFTA-tullfrihet behålls i handeln med de EFTA-länder som inträder som medlemmar i EEC och utsträcks till att gälla i handeln med EEC:s ursprungliga medlemmar och Irland. Undantagen frän denna huvudregel är begränsade. Viktigast är att vissa livsmedelsindustriprodukter, vilka varit föremål för frihandel inom EFTA, inte omfattas av avtalet med det utvidgade EEC på grund av att de inom gemenskapen är föremål för jordbruksreglering. EEC:s definition av jordbruksvaror, vilken man från gemenskapernas

Prop. 1972;135 40

sida inte varit beredd att ändra, har lagts till grund för varuomfattningen i avtalen med samtliga kvarstående EFTA-länder. Denna begränsning av frihandelns varuomfattning kompenseras emellertid lill en del av att avtalet med det utvidgade EEC omfattar etl antal varor på livsmedels-industriområdet som inte varit tullfria inom EFTA och för vilka svenskt exportintresse föreligger - i första hand knäckebröd.

Man har på EEC:s sida ansett, att den normala takten för tullavvecklingen inom vissa sektorer inle ger tillräcklig tid för gemenskapernas industrier att anpassa sig till en ökad konkurrens från bl, a. Sverige. Detta har föranlett krav på särbestämmelser för vissa varor. För svensk del är det otillfredsställande att sådana bestämmelser inte har kunnat undvikas. Gemenskaperna har dock under förhand-Ungarna i flera avseenden modifierat sina ursprungliga förslag till .särbestämmelser. Dessa innebar bl. a', krav på längre övergångsperioder än de nu överenskomna samt ett bibehållande av nuvarande tullar under de första tre åren. Särbestämmelserna för de berörda varorna är nu begränsade till att avse en långsammare takt för tullawecklingen samt möjlighet för gemenskaperna att i vissa fall ta ut tredjelandstull. I stället för bibehållande av nuvarande tullar under de första åren har överenskommelse träffals om att dessa skaU awecklas i långsammare takt under de första åren än under återstoden av övergångsperioden. När del gäller papper och pappersprodukter tillkommer att Storbritannien och Danmark under övergångsperioden kommer att temporärt återinföra tullar på importen från Sverige. 1 realiteten kommer dock huvuddelen av denna import att kunna ske tullfritt genom det system med tullkontingenter som överenskommits. Efter övergångstidens slut gäller i samtliga fall att full tullfrihet kommer att gälla på samma villkor som för övriga industrivaror. Mot bakgrund av den negativa inställning till någon som helst tullaweckling på vissa varuområden som under det inledande skedet av törhand-lingarna kom till uttryck från vissa håll i gemenskaperna fär det betraktas som en avgjord framgång i förhandlingarna alt överenskommelse har kunnat nås om en fullständig tullaweckling på samtliga områden.

För papper och pappersprodukler kommer EEC:s tullar atl vara helt awecklade den 1 januari 1984, dvs. elva år efter det alt avtalet trätt i kraft, 1 fråga om specialstål, kullagerrör, rostfria rör, ferrolegeringar, korta konstgjorda textilfibrer, aluminium, bly, zink samt vissa andra oädla metaller kommer EEC att aweckla tullarna under sju år, dvs. tullarna kommer att vara awecklade den I januari 1980.

EEC har vidare förbehållit sig rätten att för nyssnämnda varor utom bly tillämpa sin tredjelandstull under den förlängda övergångsperioden på den del av importen som överstiger vissa i avtalet angivna s. k, indikativa kvantitetsramar. Den högre tullen skall dock inte tas ut automatiskt utan först efter särskilt beslut. Kvantitetsramarna är beräknade på grundval av genomsnittet av importen från Sverige under åren 1968-1971. Vid fastställandet av ramarna för år 1973 har man tagit viss hänsyn till exportutvecklingen efter år 1971. Ramarna motsvarar dock i fiertalet fall uite fullt ut den faktiska importen från Sverige under de senaste åren.

Prop. 1972: 135 -,„x 41

För vart och ell av åren fr.o.m, 1974 fram till slutdatum för tullawecklingen skall närmast föregående ars ram räknas upp med 5 %. Möjlighet att revidera denna procentsals efter den 1 juli 1977 har förutsetts i avtalet.

Jag vill ingalunda förneka, all systemet kan komma att medföra såväl en viss osäkerhet som en del administrativa problem. (Garantier finns dock för att svenska exportörer skall komma i åtnjutande av de reducerade tullarna för den del av exporten som ryms inom de årligen ökande kvantitetsramarna. Huruvida gemenskaperna kommeratt utnyttja möjligheten att ta ut högre tull i de fall den svenska exporten överskrider de indikativa ramarna kan inte förutsägas. Av betydelse för delta lorde bli såväl det allmänna konjunkturförloppel som utvecklingen inom berörda industrisektorer. Eventuella överskridanden av ramarna kan förväntas äga rum först mot slutet av varje år. Det finns därför anledning att förmoda att den högre tullen - eftersom den skall gälla endast lill årets utgång - kommeratt belasta endasl relativt begränsade kvantiteter.

Under den förlängda övergångsperioden kommer som nämnts Storbritannien och Danmark att i viss utsträckning återinföra tullar mot Sverige på pappersområdet. Detta tillfälliga avsteg frän principen om bevarad EFTA-frihandel har gemenskaperna begärt med hänsyn lill risken för att snedvridning av handeln i annal fall skulle kunna uppstå. För alt motverka effekten av att tullar återinförs har Storbritannien och Danmark bemyndigats att öppna tullfria kontingenter för importen från Sverige. Kontingenterna för år 1974, som är det första år de skall tillämpas, motsvarar genomsnittet av handeln för åren 1968—1971, uppräknat med fyra gånger 5 %. Därefter ökas kontingenterna med 5 % per år. Danmark har utfäst sig att till fiillo utnyttja denna möjlighet. Uttaget av tullar i Danmark kommer därför endast att gälla de eventuella kvantiteter som överstiger dessa successivt ökande belopp. Storbritanniens utfästelse är mera begränsad. Dess åtagande innebär sålunda att man inom ramen för det av gemenskaperna lämnade bemyndigandet kommer atf öppna tullfria importkontingenter motsvarande "huvuddelen" av importen från Sverige. För år 1974 har "huvuddelen" sagts komma atl utgöra minst 80 % av den genomsnittliga importen av resp, papperskvaliteter under åren 1968-1971. De för varje år faktiskt tillämpade kontingenterna skall fastställas efter konsultationer med Sverige. Någon minskning av föregående ärs belopp skall inte kunna komma i fråga. Redan år 1975 skall en gemensam översyn av hela systemet företas. Avsikten skall därvid vara att vid beräkningen av nolltullkontingenterna ta hänsyn till den brittiska marknadens tillväxt.

Av särbestämmelserna är det de som avser specialstål och papper som har den slörsta ekonomiska betydelsen. Den nackdel som den långsammare tullavvecklingen inom gemenskaperna innebär för den svenska specialstålinduslrin motverkas emellertid av alt Sverige kommer att tillämpa motsvarande tidtabell i fråga om tullavvecklingen for importen av specialstål från gemenskaperna. Med hänsyn till dels att tillverkningen av handelsstål och specialstål ofta är integrerad hos svenska tillverkare.

Prop. 1972: 135 42

ilels alt stälimporten för Sveriges del i viisentligt högre grad än exporten beslår av handelsstål, kommer den långsammare avvecklingen av tullarna i Sverige att gälla också visst handelsstäl. Sverige har vidare förbehållit sig rätten att införa indikativa kvantitetsramar för specialstål och rör om detta skulle visa sig nödvändigt.

Inom papperssektorn har det inte funnits skäl atl begära liknande säranordningar. Enligt svensk uppfattning bör nämligen särbestämmelser begränsas till faU där sådana motiveras av de ekonomiska följderna av EEC:s särbehandling. Föriängl gränsskydd för den svenska pappersindustrin skulle, på grund av vår obetydliga pappersimport, inle få nägon ekonomisk betydelse.

Jag skall inte här gå in på någon bedömning av om den europeiska pappersindustrins farhågor för den ökande konkurrensen frän den nordiska industrin är välgrundade eller ej. Dessa farhågor utgör emellertid en politisk realitet i EEC-länderna och har även tidigare varit vägledande för dessa länders ställningstaganden i handelspolitiska sammanhang. Under Kennedy-ronden kunde EEC endast efter mycket längdragna förhandlingar förmås att acceptera reduktioner av tullarna på pappersområdet, reduktioner som var väsentligt lägre än de för industrivaror genomsnittliga. Mol bakgrund av tidigare erfarenheter måste det även för svenska papperstillverkare framstå som en väsentlig och ingalunda självklar framgång att efter en fastställd övergångstid fä tullfri tillgäng till hela den västeuropeiska marknaden. Man bör också hålla i minnet att en stor del av den svenska skogsindustrins produktion - tidningspapper och massa - redan åtnjuter tullfrihet på EEC-marknaden samt att tullavvecklingen för sågverksindustrin och övrig träbearbetande industri följer den normala tidtabellen. Min allmänna bedömning är att avtalet Irots särbestämmelserna innebär väsentliga fördelar för den svenska skogsindustrin.

Avtalets bestämmelser beträffande exporttullar, avgifter med samma verkan som tullar, kvantitativa importrestriktioner och åtgärder med motsvarande verkan samt betalningar utgör naturliga led i en frihandels-överenskommelse. Parterna iakttar redan i praktiken dessa bestämmelser lill följd av andra internationella överenskommelser - främsl inom ramen för GATT och OECD.

Avtalet innehåller inte några bestämmelser om kvantitativa exportrestriktioner och begränsar således inte parternas möjligheter att mot varandra upprätthålla dylika restriktioner. De enda exportrestriktioner av ekonomisk belydelse som Sverige och EEC fortfarande tillämpar gentemot varandra är licenstvånget vid export av järn- och metallskrot.

Avtalets bestämmelser beträffande livsmedelsindustriprodukter innebär att den del av gränsskyddet som avser att skydda den industriella förädlingen, det s. k. manufaktureringsskyddet, avvecklas för de varor som uppräknas i protokoll 2. Däremot behåller parterna full frihet att genom avgifter vid gränsen, interna åtgärder eller åtgärder vid export utjämna prisskillnaderna på de jordbruksråvaror som ingår i livsmedelsindustriprodukterna.

Prop. 1972: 135 43

Vad beträffar varuomfattningen har Sverige i likhet med övriga icke-medlemskapssökande EFTA-länder godtagit att sädana livsmedel.s-induslriprodukter som i EEC betraktas som jordbruksprodukter - t, ex. charkulerivaror och fiskkonserver - inle omfitlas av avtalet. Sverige har emellertid hävdat, atl avtalet bör omfatta samtliga varor inom tulltaxans kapitel 1-24 som inte ulgör jordbruksprodukter, dock med undantag av jäst, för vilken vara vi av beredskapsskäl t, v. måste behålla tullen. Enligt svensk mening bör tlessa produkter medtas dels av principiella skäl, dels därför att de i de flesta fall varit föremål för frihandel inom EFTA. Gemenskaperna har uttalat viss förståelse för denna uppfattning men har inte varil beredda att före undertecknandet av avtalet ta slutlig ställning beträffande vissa varor inom dessa kapitel. Handeln med berörda varor är i regel obetydlig. 1 protokoll 2 har föreskrivits, att det gemensamma förvaltningsorganet senare skall besluta hur dessa varor skall behandlas. Kungl. Maj:t bör ha befogenhet att för Sveriges del godkänna sådana ändringar i avtalet, som påkallas av en överenskommelse om utvidgning av varuomfattningen av nyss angivet slag.

Behovel av ursprungs regler hänger samman med att parterna i frihandelsöverenskomnielsen behåller rätten att själva bestämma sina yttre tullar. Om ursprungsregler helt saknades, skulle det föreligga risk för snedvridning av handeln. Det skulle nämligen kunna vara fördelaktigt att importera tredjelandsvaror via det land som har den lägre tullen för att sedan låta dem direkt eller efter obetydlig bearbetning tullfritt gå vidare lill den andra parten. Ursprungsreglerna anger de krav i fråga om råvarors och delars ursprung eller bearbetning som måste uppfyllas för att den färdiga produkten skall komma i åtnjutande av tullförmånerna enligt avtalet.

Från svensk synpunkt hade det varit en fördel om de inom EFTA tillämpade ursprungsreglerna hade kunnat läggas till grund för förhandlingarna. Svenska företag är vana vid alt använda dessa regler. De har också ansetts vara smidiga att tillämpa. Gemenskapen krävde emellertid, atl de regler som EEC lillämpar mol bl. a. vissa associerade länder skulle läggas till grund för förhandlingarna. Sverige och övriga icke-medlemskapssökande EFTA-länder ställde å sin sida som villkor härför all dessa regler skulle anpassas till de krav som handeln mellan högt industrialiserade länder ställer. De nu föreliggande ursprungsreglerna ulgör resultat av ingående och omfattande förhandlingar. Beträffande det närmare innehållet hänvisas till vad som anförts i det föregående samt texten i protokoll 3. Tillsammans med övriga icke-medlemskapssökande länder har Sverige sökt få reglerna så utformade att de skall vara enkla att tillämpa för både exportörer och myndigheter. Det har emellertid inte varit möjligt att få alla önskemål i del avseendet tillgodosedda.

En viktig fräga har varit kumulationen, dvs. möjligheterna att vid ursprungsbestämningen ta hänsyn till successiv bearbetning i olika länder. Kumulationen är av särskild vikt bl. a, med lanke på den omfattande handel och det produktionssamarbete som utvecklats mellan EFTA-länderna och särskilt mellan de nordiska länderna. De regler som nu ingår i

Prop. 1972: 135 44

överenskommelsen innebär att kumulation blir möjlig, men endast på vissa villkor. Reglerna lorde emellertid lillgodose behovet i flertalet praktiska fall.

Huvudregeln för att en vara skall anses ha ursprung i Sverige eller i EEC är all den undergått sådan bearbetning att den blir hänförlig till annat nummer i tulltaxan än de varor som använts som material vid tillverkningen. Denna regel torde pä många områden inte medföra särskilda problem, eftersom producenterna relativt lätt kan konstatera att varorna genomgått en tillräcklig bearbetning för att uppnå ursprung. På vissa varuområden kan regeln dock medföra komplikationer vid tillämpningen och samtidigt ojämnheter i behandlingen av olika producenter. 1 syfte att fä enklare regler framlades under förhandlingarna frän de icke-medlemskapssökande EFTA-ländernas sida olika ändringsförslag. Bl, a, förordades, att bearbelningsregeln på kemi- och verksladsomrädena skulle kompletteras med bestämmelser som tillåter användning av en viss andel material som inte uppfyller numnierväxlingskravet. Dessa önskemål tillgodosågs delvis på kemiomrädet, där reglerna nu medger användning av Iredjelandsmaterial upp lill 20 % av den färdiga varans pris. På verkstadsområdet medges användning av Iredjelandsmaterial upp till 5 %.

När det gäller det administrativa förfarandet innebär de nya reglerna vissa skillnader i förhållande lill de regler som tillämpas inom EFTA. Huvudregeln inom EFTA är att områdesbehandlingen baseras på en ursprungsdeklaration som i allmänhet utfärdas av vederbörande producent. Bevisningen kan ocksä bestå av elt ursprungscertifikat utfärdat av en statlig myndighet eller ett därtill auktoriserat organ. I Sverige utfärdas certifikat av tullmyndighet eller handelskammare. Enligt avtalet med EEC är huvudregeln att ursprungscertifikat skall utfärdas av tullmyndighet i exportlandet. Certifikat utfärdas efter ansökan från exportören, som skall avge en deklaration att varorna uppfyller villkoren för att erhålla förmånsbehandling. För certifikalen skall användas särskilda blanketter enligt formulär som återfinns i bilagor till protokoll 3 till avtalet.

Liksom när ursprungsreglerna i EFTA infördes är det svårt att överblicka hur dessa regler kommer att verka i praktiken. Del gäller därför att fortlöpande följa tillämpningen av reglerna och all vid behov söka få en anpassning av reglernas innehåll. Sådana frågor kan tas upp till behandling i det gemensamma förvaltningsorganet, som kan besluta om ändringar t. ex. när det gäller innehållet i bearbetningslistorna och de administrativa bestämmelserna. Förvaltningsorganet är bl. a. behörigt att besluta om åtgärder som är nödvändiga för att anpassa bestämmelserna till de behov som kan föreligga för vissa varor eller transportsätt. Kungl. Maj:t bör kunna godkänna de ändringar i ursprungsreglerna som kan bli aktuella.

Tillämpningen av ursprungsreglerna kan ge anledning lill en rad tolkningsfrågor. Av särskild vikt är därför det samarbete mellan berörda myndigheter som förutses inom ramen för de olika avtal som träffats mellan EEC och EFTA-länderna. Det torde också bli nödvändigt att vid

Prop. 1972: 135 45

behov utfärda kompletterande anvisningar. När det gäller den svenska exporten, kommer certifikat att utfärdas av svensk tullmyndighet. För atl syslemei skall kunna tillämpas på ett korrekt men samtidigt smidigt sätt av de svenska exportörerna kommer tullverket atl svara för en omfattande rådgivning. Tullverket avser all tillgodose det personalbehov som uppkommer i försia hand genom en omdisponering av befintliga resurser. Ytterligare medel kommer att ställas till förfogande om delta visar sig nödvändigl. I arbetet med dessa frågor bör tullverket etablera en nära samverkan med kommerskollegium. Sveriges exportråd och de auktoriserade handelskamrarna i Sverige kommer också atl bistå exportörerna i dessa frågor.

Del blir vidare nödvändigt med en anpassning av EFTA-konventionens ursprungsregler. Bestämmelserna om kumulation i avtalen med EEC kräver sålunda alt relationerna mellan de kvarvarande EFTA-länderna regleras av avtal som innehåller samma regler som avtalen med EEC. Ulredning av dessa frågor pågår inom EFTA:s ram och beslut kan väntas inom kort. Del bör ankomma på Kungl, Maj:l att för Sveriges del godkänna de ändringar i ursprungsreglerna som EFTA-länderna kan komma att enas om. De ändrade reglerna skall tillämpas för import som äger rum fr, o, m, den I april 1973, För att göra övergängen så smidig som möjligt är det angeläget att under en tid därefter parallellt kunna tillämpa gällande EFTA-regler både mellan de kvarstående EFTA-länderna och i förhållande till Danmark och Storbritannien. Diskussioner härom pågår inom EFTA.

På jordbruksområdet gäller särskilda bestämmelser. Jordbruksprodukterna omfattas inte av bestämmelserna om aweckUng av tullar och restriktioner. Enligt EEC:s definition ingår i begreppet jordbruksvaror förutom de egentliga jordbruksprodukterna även vissa livsmedelsindustriprodukler, vin, frukt, grönsaker och levande växter samt fisk. Avtalet innehåller emellertid en bestämmelse om atl parterna skall söka utveckla handeln med jordbruksvaror under hänsynstagande lill sin jordbrukspolitik. De förbinder sig också alt inte tillämpa sina sanitära och veterinära bestämmelser på elt diskriminerande sätt eller sä att handeln otillbörligt hindras. Enligt min uppfattning kan denna bestämmelse komma att visa sig att vara av värde för del fortsatta samarbetet på detta område.

Kommissionen fick enligt rådets förhandlingsdirektiv i uppdrag att under förhandlingarna undersöka möjligheterna lill ensidiga medgivanden från de icke-medlemskapssökande ländernas sida för vissa jordbruks-och trädgårdsprodukter m. m. EEC:s önskemål gentemot Sverige var från början myckel omfattande. De avsåg flertalet viktiga jordbruksreglerade produkter och en rad varor på frukt-, köksväxt- och blomslerområdena.

Sverige motsatte sig dylika ensidiga koncessioner men förklarade sig berett atl diskutera ömsesidiga lättnader i handeln med jordbruksprodukter. Från svensk sida framfördes i detta sammanhang önskemål om att behålla de handelslällnader pä jordbruks- och fiskområdena, som uppnätts bl. a. genom samarbetet i EFTA. Dessa lättnader avsäg i försia

Prop.1972:135 46

hand fortsatt tull- och avgiftsfri tillgång till den brittiska marknaden för bacon och smör samt fortsall tullfrihet för härdade marina fetter och oljor i de EFTA-länder som inträder som medlemmar i EEC. Till fiskområdet återkommer jag senare.

Gemenskaperna hävdade vid förhandlingarna, att ensidiga svenska medgivanden var nödvändiga på jordbruksområdet för atl skapa en rimlig balans i avtalet. Några medgivanden från EEC;s sida kunde inte komma i fråga. Under förhandlingarnas slutskede befanns vissa begränsade medgivanden nödvändiga för alt nä en tillfredsställande helhetslösning. 1 en särskild skriftväxling i anslutning till avtalet har sålunda Sverige — i likhet med Schweiz och Österrike - utfäst sig alt ensidigt bevilja EEC vissa tullförmåner. Den svenska tullen avskaffas helt för vin och blomsterlökar. Den sänks med 50 % för vindruvor, persikor, mimosa, ljung, ginst, blomkål (under maj månad), nyskördade morötter (den 1 maj—den 30 juni) samt med 1 kr/kg för rosor (den I december-den 29 februari) och tulpaner (den I mars—den 30 november). De svenska medgivandena pä trädgårdsområdet lorde i stort sett inte ha någon negativ inverkan på den svenska trädgårdsnäringens konkurrensförhållanden.

Jag vill i sammanhanget erinra om att Sverige beviljat eller avser att bevilja utvecklingsländerna vissa tullförmäner pä ifrågavarande varuområde. Vid import till Sverige från dessa länder av persikor uttas sålunda sedan den I januari i är ingen tull. Efter föredragning av chefen för finansdepartementet har Kungl. Maj;t i prop. 1972:121 föreslagit riksdagen att tullfriheten för utvecklingsländerna fr. o. m. den 1 januari 1973 skall utsträckas att omfatta också bl. a. vindruvor och vin. Jag finner det naturiigt, att ifrågavarande tullättnader skall kunna utsträckas alt gälla även i förhållande lill de kvarvarande EFTA-länderna.

Utvidgningen av EEC föranleder en ändring av EEC;s marknadsreglering för nötkött. Importavgift skall i fortsättningen beräknas på grundval av offerlpriserna fritt gränsen. För Sverige - hksom för Österrike, Schweiz och eventuellt Finland — förutses alt ett särskill imporlpris skall beräknas på basis av noteringarna på de representativa marknaderna i dessa länder. Detta kommer i vissa marknadslägen att innebära ell större ekonomiskt utbyte vad gäller den svenska nölköttsexporten.

Som tidigare nämnts omfattar frihandeln Sverige - EEC inte fiskvaror. Med anledning av krav från EEC har Sverige genom en särskild skriftväxling ensidigt förklarat sig berett att för frysta fiskfiiéer samt fisk-och skaldjurskonserver m. m. med ursprung i det utvidgade EEC' suspendera tullar och avgifter med motsvarande verkan. Åtagandet innebär att nuvarande tull- och avgiftsfrihet behålls när det gäller importen från Danmark och Storbritannien och att tullar och avgifter stegvis suspenderas under övergångsperioden (den 1 april 1973 — den I juli 1977) för importen från nuvarande EEC-länder och Irland.

1 en särskild note til! Danmarks regering har samtidigt meddelats, atl Sveriges regering förbehåller sig rätten att ompröva suspensionen i händelse   av  en  genomgripande   förändring  i  konkurrensförhållandena

Prop. 1972: 135 47

inom fiskerinäringen. Som exempel pä sädana ändringar nämns atl EEC beslutar upphäva den suspension av tullen för sill som införts den 1 februari 1971 eller atl avtalet den 5 december 1967 mellan Sverige och Danmark som medger direktlandning av svensk fisk i Danmark inte längre kan tillämpas av Danmark. Under förhandlingarna har frän svensk sida som ytterligare exempel angetts en utvidgning av nuvarande fiskegränser.

Jag vill understryka, att den överenskommelse som träffats måste ses mot bakgrund av att EEC bestämt motsatte sig en överenskommelse som innebär ömsesidig frihandel på fiskområdet. Samiidigt framförde Danmark och Norge i egenskap av blivande medlemsländer mycket starka önskemål om att få behålla den tullfrihet som uppnåtts i EFTA. 1 detla läge ställdes vi inför tvä alternativ. Ä ena sidan hade vi möjlighet atl återinföra tull för bl. a. frysta fiskfiléer och fiskkonserver gentemot Danmark, Norge och Storbritannien, i vilket fall direktlandningsrätten i Danmark och tullsuspensionen i EEC för sill kom i fara. Ä andra sidan förelåg möjligheten att acceptera den lösning som sedermera blev förhandlingarnas resultat.

Att jordbruks- och fiskprodukterna inte omfattas av frihandeln Sverige-EEC fär fiera konsekvenser för svensk del. Danmark och Storbritannien blir den 1 januari 1973 medlemmar i EEC och lämnar EFTA. Under tiden den I januari 1974-den 1 juli 1977 kommer de att stegvis anpassa sitt tullskydd gentemot utomstående länder till EEC:s yttre tulltaxa. De förmåner Sverige bl. a. som följd av EFTA-samarbetet har haft på den engelska marknaden vid export av bacon och smör kommer av allt att döma att gå förlorade när Storbritannien den 1 februari 1973 börjar tillämpa den gemensamma jordbrukspolitikens regler.

Den svenska exporten av härdade marina fetter och oljor, vilken är tullfri enligt EFTA-konventionen, kommer att beläggas med tull vid export till de nya medlemsländerna i EEC. Exporten till dessa länder uppgick år 197 I till ca 18 milj. kr., varav varor för ca 10 milj. kr. gick liU Danmark. Den svenska fettvaruinduslrin, som önskat atl dess produkter skulle omfattas av frihandelsavtalet med EEC, har bl. a. framhållit att elt förändrat konkurrensläge inträder genom Danmarks och Storbritanniens anslutning till EEC. 1 detta sammanhang har aktualiserats frågan om att höja gränsskyddet i Sverige för fettvaror, inklusive margarin. Frågan bereds f. n. och kommer om särskilda ätgärder krävs atl i särskild ordning anmälas för riksdagen.

De svenska tullsuspensionerna på fiskområdet innebär att den nuvarande EFTA-tullfriheten successivt utvidgas till alt omfatta även de nuvarande EEC-staterna och Irland. Först efter övergångsperiodens slut, dvs. den 1 juli 1977, kommer exporten från dessa länderatt konkurrera på den svenska mrknaden med exempelvis exporten från Danmark och Norge utan någon tull. Av den totala importen till Sverige av fisk och fiskprodukter år 1971 pä 396 milj. kr. utgjorde införseln från nuvarande EEC och  Irland  endasl  6,3  milj.  kr.  Därav avsåg 1,3 milj. kr. sådana

Prop. 1972: 135 48

varuslag som berörs av tullsuspensionen. De nu gällande tullarna på ifrågavarande område är relativt låga och lorde hittills inte i någon nämnvärd utsträckning ha lagt hinder i vägen för export till Sverige,

Den svenska fiskförädlingsinduslrins konkurrenssituation kommer all förändras genom alt den svenska exporten till de tidigare EFTA-medlemmarna Danmark och Storbritannien i framtiden kommer all mölas av EEC-tullar.

Genom medgivandet alt bevilja tullsuspensioner till det utvidgade EEC kan dock, som jag tidigare framhållit, de svenska direktlandningarna i Danmark fortsätta. Dessa direktlandningar, som normalt motsvarar mer än hälften av det svenska fiskets lolala fängstmängd, har svarat för nära 2/3 av det totala värdet av den svenska exporten. Likaså kan sill, som är den viktigaste exportvaran för det svenska fisket, exporteras tulllrilt även lill det utvidgade EEC. Förutom sill kommer även s. k. skrapfisk och vissa andra fiskslag att vara tullfria vid export till det utvidgade EEC. I vissa fall är tullfriheten bunden i GATT. I andra fall är tullen helt eller delvis suspenderad i EEC. Exporten till och direktlandningarna i Danmark av vissa slag av färsk fisk kommer dock att tullbeläggas.

Sveriges fiskares riksförbund har gjort en framställning om åtgärder med anledning av EEC-avtalet. Denna har överlämnats till fiskerinärings-utredningen för att beaktas i dess fortsaita arbete.

Jag vill vidare nämna, att Sverige vid förhandlingarna underströk att utvidgningen av EEC kommer all medföra problem för den traditionella svenska exporten till de nya medlemsländerna av bl. a. oljor och letter, fiskvaror, bacon och smör och att Sverige med hänsyn härtill har för avsikt att med hänvisning till bestämmelserna i artikel 15 i avtalet mellan Sverige och EEC ta upp förekommande problem pä jordbruksområdet i syfte att finna lämpliga lösningar på dem. Gemenskaperna har noterat det svenska uttalandet och konstaterat att problem som uppstår kan tas upp i det gemensamma förvaltningsorganet i enlighet med bestämmelserna i nämnda artikel.

I detta sammanhang bör erinras om prolokoll 16 till anslulningslraktaten mellan EEC och de nya medlemsländerna, vilket avser handeln m. m. med jordbruksprodukter. Detta protokoll förutser, atl problem som kan uppslå i vissa konkreta fall för vissa tredje länder skall kunna behandlas inom gemenskapen under övergångstiden.

På grundval av EFTA-konventionen har medlemsländerna ingått ett fiertal bilaterala avtal för att underlätta utvecklingen av handeln med jordbruks- och fiskvaror. Sverige är part i tre sådana avtal, ett med Danmark, ett med Island och elt med Portugal. De bilaterala EFTA-avtalens bestämmelser om tuDkoncessioner blir genom en bestärnmel.se i EFTA-konventionen gällande i förhållande till alla EFTA-länder. Härigenom har Sverige kommit i åtnjutande av vissa tullättnader för sin export till en del andra EFTA-länder.

Det bilaterala jordbruksavtalet mellan Sverige och Danmark upphör att

Prop. 1972: 135 .    . 49

gälla den 1 januari 1973, då Danmark lämnar EFTA. Den överföring av medel lill Danmark - totalt ca 300 milj. kr. under perioden 1960-1972 - som skett i enlighel med detta avtal upphör därmed.

De bilaterala jordbniksavtalen mellan Danmark och bl. a. Storbritannien, Schweiz, Finland och Portugal upphör ocksä att gälla den 1 januari 1973. Därmed bortfaller de fördelar Sverige haft genom dessa avtal. Konsekvenserna för den svenska exporten av bacon och smör lill Storbritannien har jag redan berört. De förmåner i övrigt som Sverige indirekt haft genom dessa avtal är av mycket begränsad ekonomisk betydelse.

I sammanhanget vill jag nämna, att Sverige redan i samband med EEC-förhandlingarna hade preliminära överläggningar med Finland rörande handeln med jordbruksprodukter, varvid Sverige förklarade sig berett att under innevarande höst inleda överläggningar med sikte på att ömsesidigt inom ramen för importbehoven tillgodose varandras intressen. Man borde dessutom beakta möjligheterna alt främja handeln med jordbruksprodukter inom en vidare krets länder genom överenskommelser inom ramen för EFTA. Under hösten har också kontakter inletts mellan vissa av de kvarvarande EFTA-länderna i syfte alt nå överenskommelser om ömsesidiga lättnader i exporten av jordbruksprodukter.

Färöarna kommer från den 1 januari 1973 att t. v. stå utanför både EFTA och EEC. Sveriges import från Färöarna av sådana fiskvaror, för vilka tull eller införselavgift utgår vid införsel från tredje land, torde endast avse frysta fiskfiléer. Denna import uppgick år 1971 till ca 2,5 milj. kr. För är 1972, liksom för år 1973, beräknas importen komma att röra sig om 8 milj, kr. Från dansk sida har man uttryckt önskemål om att Sverige även efter den I januari 1973 skall medge avgiftsfri import av frysta filéer från Färöarna. Med hänsyn till Färöarnas speciella läge synes del rimligt att framställningen beviljas så lill vida att avgiften på färöiska filéer suspenderas fr. o. m. den 1 januari 1973 t, v,, dock längst till den 1 februari 1976, dvs, den lidpunkt då en dansk deklaration om anslutningsfördragets tillämplighet pä Färöarna senast kan träda i kraft. En omprövning av ställningstagandet kommer emellertid att göras om konkurrensförhållandena inom fiskerinäringen skulle förändras till svensk nackdel. Till omständigheter som kan föranleda omprövning kommer bl. a. atl hänföras etl ökat tryck på den svenska marknaden, som sammanhänger med svårigheter för den färöiska exporten till del utvidgade EEC. Jag vill i detta sammanhang erinra om att avgiftsfriheten för frysta fiskfiléer i EFTA förknippats med utvecklingen av konkurrensförhållandena inom fiskerinäringen. Det bör understrykas alt - enligt officiellt besked från dansk sida - inga som helst förändringar kommer all ske med avseende pä förutsättningarna för den svenska exporten till Färöarna.

Konkurrensreglerna avser konkurrensbegränsningar och statliga stödåtgärder som kan snedvrida konkurrensen. Reglerna syftar till alt frihandeln skall kunna upprätthållas utan störningar och missbruk. Det har ansetts vara etl direkl svenskt intresse atl avtalet innehåller regler

4 Riksdagen 1972. I saml. Nr 135

Prop. 1972: 135 50

av detta slag, eftersom det av naturliga skäl är de stora företagen i gemenskapen som i allmänhel har den starkaste ställningen på marknaderna. Reglerna innebär ett skydd mot otillbörligt utnyttjande av sädan marknadsställning.

Avtalets bestämmelser om konkurrensbegränsning gäller dels kartell-avtal och liknande förfaranden, dels missbruk av marknadsdominerande ställning. Sädana företeelser är enligt artikel 23 oförenliga med avtalel i den män de är ägnade att påverka handeln mellan Sverige och gemenskapen.

Dessa avtalsbestämmelser står i god överensstämmelse med svensk lagstiftning och praxis i fråga om konkurrensbegränsningar. De har också i stort sett samma innehåll som våra åtaganden enligt EFTA-konventionen.

Konkurrensreglerna i EEC-avtalet har som nämnts till syfte att frihandeln skall kunna upprätthållas utan störningar och missbruk. Gemenskapen har i en särskild tolkningsförklaring angett, att den kommer att tolka reglerna i enlighet med motsvarande bestämmelser i Romfördraget. Förklaringen anger vad gemenskapen för sin del kan komma atl bedöma som oförenligt med avtalet. Tillämpningen av Romfördragets regler på detta område visar att gemenskapens grundsyn på konkurrensbegränsningar i allt väsentligt överensstämmer med svensk rättsuppfattning. Gemenskapen har således bl. a. visat sig angelägen att stärka de mindre och medelstora företagens konkurrenskraft genom att underlätta samarbetet mellan dem. Samtidigt har man inskridit mot konkurrensbegränsningar som allvarligt skadat konsumenternas intressen.

Sverige - liksom övriga icke-medlemskapssökande länder - har inte funnit skäl att göra invändning mot tolkningsförklaringen. Det är naturligt atl EEC önskar tolka regler med likartal innehåll på ett konsekvent sätt. Förklaringen har också för Sverige en positiv innebörd på det sättet att avtalets generella regel om karteller nyanseras genom anknytning till Romfördraget. Enligt detta godtas nämligen vissa typer av kartellsamarbete, som är lill fördel för näringslivets utveckling och för konsumenterna. Jag syftar bl. a. på vad som brukar betecknas som specialiserings- och rationaliseringskarteller. EEC-avtalet kommer alltså inte atl hindra företagssamarbete av delta slag.

EEC s ensidiga förklaring innebär att gemenskapen preci.serat sitt ställningstagande till tolkningen av avtalels konkurrensbegränsningsregler. Det bör dock understrykas, alt den tolkning som EEC kommer fram till inte är bindande för Sverige. Vi har på samma sätt som EEC möjlighet att självständigt tolka dessa regler.

Avtalets konkurrensregler omfattar, som jag lidigare nämnt, även bestämmelser om offentliga stödåtgärder. 1 artikel 23 fastslås, att dylika åtgärder är oförenliga med avtalet, om konkurrensen snedvrids på ett sådant sätt att handeln mellan Sverige och gemenskapen påverkas.

Den tolkningsförklaring från gemenskapens sida som nyss har berörts i samband med reglerna om konkurrensbegränsningar avser även offentliga stödåtgärder. Förklaringens anknytning till Romfördragets motsvarande

Prop. 1972:135 51

bestämmelser begränsar räckvidden av avlalels regler om stödåtgärder. Artikel 92 i fördraget anger nämligen ett fiertal typer av ätgärder som är direkt tillåtna eller som av kommissionen kan förklaras tillåtna. För motsvarande stödåtgärder i Sverige uppstår således inle några problem. Såsom generellt godtagbara stödåtgärder anses bl, a. bidrag som främjar näringslivet som helhet, t. ex. stöd till forskning och yrkesutbildning, ätgärder med lokalt begränsad effekt och stöd av social natur till konsumenter. I fråga om andra stödformer sker en bedömning från fall lill fall enligt riktlinjer som utbildas efter hand. De principer som gäller på detla område inom gemenskapen synes i stort överensstämma med vad som tillämpas i Sverige.

En för Sverige viktig aspekt av avtalets bestämmelser om offentliga stödåtgärder gäller deras samband med vår avsikt att fullfölja en aktiv regionalpolitik. Det kan i detta sammanhang vara skäl att kort beröra hur man inom gemenskapen ser på regionalpolitiska frågor.

I inledningen till Romfördragel anges som ett av gemenskapens mål att främja en harmonisk ulveckling i gemenskapen som helhet med en jämn tillväxt i olika områden. Fördraget saknar dock närmare bestämmelser om regionalpolitik, och del har därför i princip ankommit på de nationella regeringarna att utforma och genomföra sin regionalpolitik. Det har lett tUl att utrymmet för åtgärder på gemenskapsplanet hittills varit ringa.

Romfördragets regler om slalliga stödåtgärder i artikel 92 är tiUämpUga på regionalpolitiska stödåtgärder. Åtgärder som vidtas i syfte att främja utvecklingen i områden där levnadsstandarden är onormalt låg eller där allvarlig arbetslöshet råder kan enligt artikeln förklaras förenliga med fördraget. Likaså kan ålgärder som vidtas för att underlätta ulvecklingen i vissa regioner med industriell undersysselsältning godtas.

Jag kan inte finna att målen och medlen för den svenska regionalpolitiken står i strid med vad som gäller inom gemenskapen. Risken för konflikter i detta avseende bedömer jag därför som liten. Avtalet utgör enligt min mening alltså inle något hinder för en fortsatt aktiv regionalpolitik av det slag som bedrivs i Sverige. Den svenska regeringen och riksdagen kommer liksom hittills alt bestämma formerna för och innehållet i den svenska regionalpolitiken.

Skulle endera parten trots allt i framtiden komma att anse att en viss åtgärd strider mot avtalet och tvist sålunda uppslå om avlalels tillämpning, kan det i sista hand bli fråga om att den andra parten vidtar handelspolitiska åtgärder för att återställa konkurrensläget. Ingendera parten kan tvinga den andra parten att avstå från att vidta en stödåtgärd.

Avtalet innehåller skyddsklausuler som anger i vilka fall och under vilka förutsättningar en part kan vidta skyddsåtgärder. Med skyddsåtgärd avses åtgärd som normall är förbjuden enligt avtalet, t. ex. att återinföra tullar.

Redan på ett tidigt stadium av förhandlingarna uppnåddes enighet om de fall som borde täckas av skyddsklausuler. Avtalet innehåller således klausuler  för  regionala eller sektoriella  marknadsstörningar, for dum-

Prop.1972:135 52

ping, för snedvridning av handeln på grund av skillnader i tullar gentemot tredje land (tulldisparileter). för brott mot avtalets konkurrensregler, för allmänna avtalsbrott, för skydd av nationella säkerhetsintressen och aUmän ordning samt för betalningsbalanssvårigheter. Motsvarande klausuler förekommer i alla mera omfattande avtal rörande handelshindrens avskaffande, såsom GATT och EFTA-konventionen,

Frän svensk sida ställdes under förhandlingarna krav på att klausulerna skulle utformas så klart och entydigt som möjligt för att därmed förebygga godtyckliga tolkningar, vilka skulle kunna rubba avtalets stabilitet. Vi begärde vidare, att överläggningar alltid skulle inledas mellan parterna innan skyddsåtgärder vidtogs. Gemenskapen har gått oss till mötes på flertalet punkter. Avtalet föreskriver således som huvudregel att förhandsöverläggningar med motparten skall föregå vidtagandet av skyddsåtgärder. Endast under "exceptionella förhåUanden" kan en part frångå kravet om förhandsöverläggningar, men även i detta fall skall överläggningar mellan parterna komma till ständ sä snart som möjligt. Avtalets allmänna procedurregel - artikel 27 - innehåller vidare detaljerade föreskrifter om de typer av skyddsåtgärder som bör komma i fräga och om deras varaktighet. Vidare anges alt åtgärderna skall göras till föremål för regelbundna överläggningar. Syftet med dessa överläggningar skall vara att göra det möjligt att snarast upphäva åtgärderna. En grundtanke har varit att genom relativt detaljerade föreskrifter begränsa tillgripandet av skyddsåtgärder och de skadliga verkningar som dessa kan få på samarbetet i stort.

Även om de detaljerade procedurreglerna inte utgör nägon garanti för att skyddsklausulerna inte utnyttjas på ett otillbörligt sätt, är jag övertygad om att parterna inte kommer atl vidta skyddsåtgärder utan mycket starka skäl. Samarbetet mäste i detta hänseende — liksom på sä många andra områden i detta omfattande avtal — bygga på ömsesidigt förtroende.

Avtalet innehåller särskilda bestämmelser om ulveckling av samarbetet till områden som inte täcks av avtalet. Redan på ett tidigt stadium av förhandlingarna stod det klart atl samarbetet inte skulle få den omfattning vi önskade. Detta beror på flera omständigheter. För det första var det ett starkt önskemål att nå fram till en uppgörelse som kunde träda i krafl samtidigt med gemenskapernas utvidgning. Ett försenat ikraftträdande med åtföljande förskjutningar i tullsänkningarna skulle ha skapat betydande svårigheter för såväl näringslivet som myndigheterna. För det andra har gemenskaperna på en rad för oss intressanta samarbetsområden ännu inte utformat någon gemensam politik eller inlett något samarbete. Pä andra områden finns långsiktiga planer uppdragna, men verkställighetstakten är ännu föremål för överväganden.

Vid sidan av dessa förhållanden finns givetvis andra skäl som kan ha gjort EEC tveksamt att binda sig för ett mer preciserat samarbete på vissa områden. Jag tänker härvid bl. a. på den osäkerhet som råder på många håll i fråga om verkningarna av gemenskapens utvidgning.

Prop. 1972; 135 53

Mot denna bakgrund var det naturligt för oss att inrikta förhandlingarna pä att i avtalet skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt för framtida förhandlingar om ett utvidgat samarbete. Det resultat vi uppnått fär betraktas som tillfredsställande. Parterna har enats om en smidig procedur för inledandet av diskussioner om alt utveckla samarbetet, när del kan gagna båda parter. Vidare förutser avtalets bestämmelse om utvecklingsbarhet möjligheten av en samordnad harmonisering. Innebörden härav är alt parterna i syfte all underlätta handeln kan vara intresserade av atl införa likartade regler på vissa områden. Det har av gemenskapen uttalats, att det i detta sammanhang kan bli fråga om att införa en särskild procedur för information och samråd. Det bör understrykas, atl parterna bevarar oinskränkt frihet att i de olika frågor som kan bli aktuella för samarbete, ta ställning till om, hur långt och i vilken form man är beredd atl samarbeta. Varje beslut om en utvidgning av samarbetet måste enligt artikel 32 godkännas i vederbörlig konstitutionell ordning.

På vissa områden har Sverige uttryckt direkt intresse för elt samarbete. Dessa finns angivna i regeringens deklaration den 6 september 1971. Jag vill erinra om följande punkter.

Tekniska eller icke-tariffära handelshinder utgör andra - och ibland besvärligare — hinder för en fri handel än tullar. Om EEC-länderna sinsemellan börjar aweckla sådana hinder, är det självfallet ett starkt svenskt intresse att få delta. Samarbetet bör bl. a. kunna syfta till att underlätta för parterna att harmonisera tekniska föreskrifter samt till ömsesidiga erkännanden av provningsresultat. Från gemenskapen har man under förhandlingarna visat förståelse för att detta område kunde erbjuda särskilt goda möjligheter till ett för båda parter fruktbringande samarbete. Gemenskapen har visserligen inle ansett sig kunna gå med på att någon bestämmelse härom tas in i avtalel, men man har vid förhandlingsbordet uttryckligen förklarat atl parterna sedan avtalet trätt i kraft skall kunna undersöka förutsättningarna för ett ömsesidigt erkännande av provningsresultat.

Många svenska företag säljer en stor del av sin produktion till andra länders offentliga myndigheter. Gemenskapen har inlett arbete på att skapa friare konkurrens i fråga om offentlig upphandUng inom EEC. HittiUs har man främst koncentrerat sig på atl utarbeta enhetliga regler för anbudsförfaranden o. d. Även om gemenskapens åtgärder på detta område enligt uttalanden under förhandUngarna inte är avsedda att diskriminera förelag som står utanför gemenskapen, är det självfallet mycket angelägel atl skapa bättre förutsättningar för svensk industri alt fä delta på lika villkor i den offentliga upphandlingen inom EEC. I detla sammanhang vill jag även erinra om atl vi redan i EFTA-konventionen åtagit oss att följa vissa regler rörande offentlig upphandling som syftar till icke-diskriminering.

Den snabba industriella och tekniska ulvecklingen ställer ökade krav pä internationellt samarbete. Energipolitik, energiförsörining, transport-politik, miljövård, forskning och tekniskt utvecklingsarbete kräver ofta —

Prop. 1972: 135 54

inte minst av kostnadsskäl - mellanstatligt samarbete. Mot den bakgrunden räknar jag med att det kommer atl visa sig atl Sverige och gemenskapen har ett gemensamt intresse av att bygga ul samarbetet pä dessa områden. Elt dylikt samarbete förekommer redan mellan Sverige och gemenskapen på vissa områden, bl. a. i fräga om teknologi och patenträtt samt på stålområdet.

Vid sidan av områden där parterna har ett intresse av direkt samarbete finns ett antal områden där ömsesidig information och samråd är värdefulla för alt liberaliseringen av handeln skall kunna vidmakthållas utan störningar och gynnsamma förutsättningar skapas för ekonomisk stabilitet och tillväxt. Delta gäller exempelvis sådana områden som konjunktur- och stabiliseringspolilik saml valutapolitik.

Sammanfattningsvis vUl jag i fråga om avtalets utvecklingsbarhet framhålla, att del gäller samarbeisfrågor som spänner över ell slort fält. Formen, omfattningen och djupet i samarbetet har inte preciserats. Detta får bli föremål för överläggningar allteftersom frågorna aktualiseras. Det viktiga är att avtalet anger en procedur för behandlingen av framtida samarbeisfrågor.

Enligt avtalet skall ett gemensamt förvaltningsorgan upprättas med representanter för Sverige och gemenskapen. Förvaltningsorganets uppgift skall vara att administrera avtalet och övervaka dess rätta tillämpning. Det skall sammanträda minst en gång om året för en allmän översyn av samarbetet. Därutöver kan mölen äga rum när särskilt behov föreligger. Jag vill understryka att beslut i förvaltningsorganet alltid skall fattas enhälligt. Det kan följaktligen aldrig bli fråga om beslut som strider mot någon av parternas vilja.

Belräffande avtalets övriga bestämmelser får jag hänvisa till avtalstexten och lill den delaljredogörelse för de olika artiklarna som lämnats i det föregående.

Jag övergår nu till atl redogöra för de ålgärder som för Sveriges del aktualiseras med anledning av avtalet med EEC.

Avvecklingen av importtullarna förutsätler en avvikelse frän den av riksdagen antagna tulltaxan. Bestämmelser behövs bl. a, om avtalade tullsänkningar under övergångstiden och om tullfriheten för tiden därefter. Avvecklingen av manufaktureringsskyddet för de i protokoU 2 uppräknade livsmedelsindustriprodukterna förutsätter också bestämmelser om råvaruprisutjämning och vissa ändringar i tulltaxan. Även åtagandena på jordbruks- och fiskområdena innebär awikelser från tulltaxan. Särskild proposition med förslag beträffande dessa frägor kommer att senare anmälas av chefen för finansdepartementet, 1 detta sammanhang kommer också att behandlas frågor i samband med administrationen av avtalets urspmngsregler och bestämmelser om beivrande av överträdelser av dessa regler.

Vissa produkter som i EFTA varil frihandelsvaror omfattas inte av avtalet med det utvidgade EEC. Återinförandet av tullar gentemot Storbritannien  och   Danmark   förutsälls  ske  i samma takt som  dessa

Prop. 1972; 135 55

länder enligt anslutningsfördraget har att följa vid anpassningen av sina tullar och imporlbestämmelser gentemot tredje land.

Förpliktelsen att avveckla exporttullar föranleder inte någon ändring av gällande svensk lagstiftning. Några sådana tullar tillämpas f. n. inte i Sverige. Avtalel innebär att dylika tullar i framtiden inle kan införas gentemot EEC.

1 avtalet föreskrivs, all parterna skall avveckla avgifter med samma verkan som importtullar och exporttullar. Åtagandena synes inte behöva medföra några ändringar av gällande svenska bestämmelser.

Utvecklingen inom OECD och GATT har lett till att kvantitativa importrestriktioner och ätgärder med motsvarande verkan i praktiken redan avskaffats i handeln mellan parterna. Den enda vara som f. n. är underkastad krav på importlicens i handeln med EEC är bilar. Sedan länge är emellertid detta licenstvång av rent formell natur. Bestämmelsen i avtalet fordrar emellertid att licenstvånget upphävs gentemot EEC på samma sätt som skett gentemot EFTA-länderna. Erforderliga åtgärder härför kan vidtas av Kungl. Maj:t.

Vid tillämpning av avtalets skyddsklausuler (art. 22-27) kan återinförande av tullar i Sverige aktualiseras. Enligt bestämmelserna i protokoll 1 har Sverige vidare rätt att inrätta indikativa kvantitetsramar för specialstål och stålrör, vilket kan innebära återinförande av tull. Del bör ankomma på Kungl. Maj:l att i förekommande fall besluta om de awikelser från eljest föreskriven tullnedsättning eller tullfrihet som är förenliga med avtalet.

Kvantitativa importrestriktioner är ocksä ett slag av ätgärder som kan komma i fråga vid tillämpningen av vissa av avtalels skyddsklausuler. Om tillämpning av restriktioner aktualiseras för Sveriges del, har Kungl. Maj:t befogenhet atl beslula om det.

Reglerna om konkurrensbegränsningar i artikel 23 i avtalet innebär, som förut har nämnts, att vissa förfaranden, nämligen kartellavtal och Uknande samt missbruk av en marknadsdominerande ställning, är oförenliga med avtalet i den mån de är ägnade alt påverka handeln mellan Sverige och gemenskapen. Dessa avtalsregler blir direkt gällande endast för avtalsparterna, dvs. Sverige som stat och gemenskapen som organisation. Reglerna är således inte omedelbart tillämpliga pä enskUda företag. Men vardera avtalsparten skall tillämpa sin interna rätt så att avtalsslridi-ga konkurrensbegränsningar förhindras. För Sverige innebär således reglerna dels en förpliktelse atl ingripa mot svenska företags konkurrensbegränsningar, dels en rätt atl begära att EEC-organen ingriper mot EEC-förelags konkurrensbegränsningar. Avtalet bör inte tolkas så, alt avtalsparterna är skyldiga att pä eget initiativ ingripa mot en konkurrensbegränsning. Normalt finns inte anledning att ingripa förrän motparten påtalat konkurrensbegränsningen.

Den svenska lagstiftningen om konkurrensbegränsningar utgörs av dels lagen (1953:603) om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet (omtryckt 1970:418) - konkurrensbegränsningslagen, dels lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkur-

Prop. 1972:135 56

rensförhällanden - uppgiflsskyldighetslagen, Enligi konkurrensbegränsningslagen är den huvudsakliga formen för ingripande mot konkurrensbegränsningar förhandling inför marknadsrädet. Sädan förhandling kan gälla utomlands uppkommen verkan, om Kungl. Maj:t för visst fall lämnar tUlstånd därtill. Vad som skall anses som otillåten konkurrensbegränsning anges inte på samma sätt i lagen och i EEC-avtalet, men i allt väsentligt lorde lagen läcka de fall som avses i avtalet. Vilken praktisk betydelse avtalsreglerna pä detta område får kan dock överblickas först när erfarenheter vunnits av reglernas tillämpning. Det lär då övervägas om en komplettering av konkurrensbegränsningslagen kan vara önskvärd. Något omedelbart behov av sådan komplettering torde inte föreligga. Jag förutsätter, alt svenska företagare kommer att medverka till att uppgörelse kan träffas i fall där otillåten konkurrensbegränsning ifrågasätts.

På en punkt finns dock skäl att omedelbart vidta en lagändring. Enligt uppgiftsskyldighetslagens nuvarande lydelse gäller skyldigheten all lämna myndigheterna uppgifterom konkurrensbegränsning bara förhållanden "i riket". Denna formulering kan medföra svårigheter vid utredningen av fall i samband med EEC-avtalet. Jag förordar därför, att lagen ändras så att även förhållanden utom Sverige kan utredas med stod av lagen. Förslag till ändring i uppgiflsskyldighetslagen torde få fogas vid detta statsrådsprotokoll som bilaga 5.

Avtalet med CECA

Det särskilda avtalet mellan Sverige och den europeiska kol- och stålgemenskapen (CECA) jämte dess medlemsstater skall tillämpas pä sådana varor som omfattas av Parisfördraget, Dessa varor är dels kol och koks, dels järn- och manganmalm, skrot av jäm och stål samt järnsvamp och vissa andra råvaror för framställning av tackjärn och stål, dels också tackjärn, högkolhaltigt ferromangan och göt, varmvalsade halvfabrikat och färdigprodukter av stål, kallvalsad plåt med en tjocklek mindre än 3 mm samt överdragen plåt.

Vad jag tidigare anfört om de allmänna bestämmelserna rörande tullaweckling, känsliga varor, ursprungsregler, kvantitativa restriktioner, konkurrensregler och skyddsåtgärder gäller inte endast avtalet med EEC utan även avtalel med CECA.

Avtalet med CECA innebär emellertid mera långtgående åtaganden än avveckling av tullar och andra handelshinder för de berörda varorna. Sålunda innebär avtalet med CECA att i Sverige införs ett prissystem för produkter av järn och stål som motsvarar det inom CECA tillämpade. Det innebär att tiUverkarna åläggs att publicera sina priser vid särskilt valda s. k. basorter. Priset gäller fraktfritt inom ett begränsat område omkring basorlen. För längre bort belägna köpare tillkommer frakt enligt likaledes offentliggjorda tariffer. Dessa regler modifieras av möjligheten för verken att anpassa priserna till andra företags lägre offerter.

Stålpriserna på den svenska marknaden står i dag under starkt infiytande av prisutvecklingen  på världsmarknaden.  Delta har lett till

Prop. 1972:135 57

betydande prisfiuktuationer eftersom världsmarknadspriserna växlar i takt med de i hög grad konjunkturberoende variationerna i tillgång och efterfrågan. Inom gemenskaperna har prisutvecklingen som följd av CECA:s prissystem i regel haft ell lugnare föriopp. Den ömsesidiga tillämpningen av CECA:s prissystem kan förväntas leda lill mera dämpade prissvängningar i vårt land. Väsentligt blir att vi undgår att i fortsättningen drabbas av de kontinentala verkens samordnade prissättning på exportmarknaderna, vilken i lågkonjunkturer varit mycket besvärande för våra tillverkare. Medan prisnivån i Sverige sålunda vid efterfrågeunder-skott efter det nya prissystemets införande kan väntas bli något högre än hittills i sådana lägen, kan i stället prisnivån vid efterfrågeöverskott väntas ligga under den vi eljest skulle ha haft.

Mot denna bakgrund förklarade vi oss på ell tidigt stadium av förhandlingarna beredda att iaktta CECA:s prisregler pä villkor att dessa gjordes tillämpliga också pä gemenskapens export till Sverige, Gemenskapen föreslog vid förhandlingarna med de icke-medlemskapssökande länderna tvä alternativa samarbetsformer. Del ena alternativet, som innebar att CECA:s prisregler skulle tillämpas i samhandeln mellan parterna, valdes förutom av oss även av Finland, Portugal och Österrike, Schweiz och Island, som inle har någon stålindustri av betydelse, valde däremoi det andra alternativet, vilket innebar att samarbetet på CECA-området inte skulle omfatta åtaganden på prisområdet. Gemenskapen förbehöll sig i della alternativ ensidigt rätten till skyddsåtgärder för det fall att marknadsstörningar skulle uppstå beträffande de varor som omfattas av avtalet med CECA. För Sverige med dess omfattande stålexporl skulle en ensidig skyddsklausul av detta slag ha inneburit en besvärande osäkerhetsfaktor.

Mellan vissa av de kvarvarande EFTA-länderna pågår överläggningar om åtaganden all inbördes tillämpa prisregler motsvarande dem som finns i dessa länders avtal med CECA. Om överenskommelse kan träffas om sådana åtaganden, bör det ankomma på Kungl. Maj:t att för Sveriges del godkänna den.

Jag skall nu närmare gå in på de åtgärder, som för Sveriges del aktualiseras med anledning av prisreglerna i avtalet med CECA.

Artikel 20 i CECA-avlalet innebär att prisreglerna i artikel 60 i Parisfördraget kommer att tillämpas av gemenskapsföretag även vid försäljning på svenskt område. Artikel 60 innehåller bl, a. förbud mot illojal konkurrens och diskriminering på prisområdet. För att syftet därmed skall nås uppställs vissa regler om publicering av priser, anknytning av priserna till basorter, anpassning till andra leverantörers priser m, m.

Enligt artikel 20 skall Sverige för sin del tillämpa motsvarande principer i fråga om leveranser som svenska förelag verkställer i Sverige eller till gemenskapen. Sålunda skall garanteras, att företagen vid sin prissättning respekterar förbudet mot illojal konkurrens, principen om icke-diskriminering och reglerna om prisanpassning samt alt de publicerar basortspriser och övriga försäljningsvillkor. Vidare skall en tillfredsstäl-

Prop. 1972; 135 58

lande öppenhet beträffande transportpriserna garanteras. För till-lämpningen inom gemenskapen har meddelats särskilda beslut i dessa frägor. Sverige åtar sig att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att verkningarna på den svenska marknaden skall överensstämma med dem som uppnås på gemenskapens marknad genom sådana beslut.

De bestämmelser som enligt det anförda behövs i Sverige måste i stor utsträckning bli detaljföreskrifter av teknisk karaktär. Grundläggande bestämmelser bör dock finnas i lag. På grund härav har upprättats förslag till lag om prisbestämmelser för järn-och stålmarknaden. Förslaget torde få fogas vid detta statsrådsprotokoll som bUaga 6.

1 lagförslagets 1 § anges att lagen syftar till att säkerställa genomförandet av bestämmelserna i artikel 20 i avtalet med CECA. Paragrafen innehåller vidare ett bemyndigande för Kungl. Maj:t att förordna att lagen skall tillämpas även för att säkerställa genomförandet av motsvarande bestämmelser i avtal med annan stat. Avsikten är att detta bemyndigande skall utnyttjas, om de förut berörda överläggningarna i CECA-frågan mellan vissa EFTA-stater leder till avtal om prisregler av samma innehåll som artikel 20 i CECA-avlalet.

Enligt 2 § i förslaget får Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av de i 1 § angivna avtalsbestämmelserna. Det torde inte vara nödvändigt att i lagtexten mera utförligt ange fullmaktens omfattning. Denna bestäms av att föreskrifterna skall vara nödvändiga för att säkerställa genomförandet av sådana prisregler som avses i CECA-avtalets artikel 20. Detta innebär bl. a. att företagen behåller sin grundläggande frihet alt själva bestämma sina priser. Föreskrifter behöver emellertid ges om att priserna skall anknytas till viss basort, att priser och övriga försäljningsvillkor skall publiceras, att priserna inte får vara diskriminerande, atl awikelser frän de publicerade priserna får ske endast pä vissa villkor o. d. Vidare behöver meddelas föreskrifter som säkerställer att prisangivelser sker för transporter av järn- och stålvaror.

Tillämpningen av prisreglema förutsätter atl myndigheterna kan infordra uppgifter från företag för alt kontrollera att foretagen följer reglerna. 1 3 § föreskrivs därför, att företagare är skyldig att lämna de uppgifter som behövs för övervakning av alt ifrågavarande avtalsbestämmelser iakttas. Uppgiftsskyldig kan även åläggas att tillhandahålla avtal och andra handlingar och att inställa sig inför den behöriga myndigheten. Sedvanliga sekretessregler föruises härvid gälla. Fullgörande av uppgiftsskyldighet kan enligt 4 § framtvingas genom vitesföreläggande. Föreläggs inställelse inför myndigheten, skall ersättning utgå enligt 5 §.

I 6 § föreskrivs att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet överträder föreskrift som meddelats enligt 2 § döms till böter eller fängelse i högsl etl är. Samma straff gäller för den som vid fullgörande av uppgiftsskyldighet uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriklig uppgift.

Det kan anmärkas att motsvarande sanklionsbeslämmelser inom CECA innebär att företag kan åläggas att utge böter, som står i relation till värdet   av  en  otillåten  försäljning och  alltså   kan  uppgå   till   mycket

Prop. 1972: 135 59

belydande belopp. Straffbestämmelserna i förslaget har emellertid utformats på det sätt som är sedvanligl i Sverige. Åtal fär enligt 7 § väckas endast efter anmälan av myndighet som Kungl. Maj;t bestämmer. Enligt 8 § kan domstol handlägga mål om vite eller straff enligt lagen inom stängda dörrar, om offentlig handläggning kan medföra skada för nägon genom yppande av affärs- eller driftförhållande,

I den män myndighet får Kungl. Maj:ls uppdrag atl fatta beslut som avses i lagen, skall myndighetens beslut kunna överklagas enligt 9 §.

Prisreglerna på CECA-området sådana de tillämpas inom gemenskapen innebär alt järn- och ståltillverkare i vissa fall är skyldiga att vid sina leveranser till senare handelsled ställa upp villkor i fråga om priserna vid vidareförsäljning, I Sverige skulle villkor av denna art kunna komma att strida mot del s.k. brutloprisförbudet i 2§ lagen (1953:603) om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet. Detla förbud innebär nämligen atl en företagare inte utan tillstånd får föreskriva visst pris som företagare i elt senare försäljningsled inte får underskrida. Inte heller får vägledande pris anges utan att det framgår att priset får underskridas, Brutloprisförbudet gäller emellertid inte om annat är särskill föreskrivet. För att säkerställa en smidig tillämpning av CECA-avlalet bör en sådan särskild föreskrift ges i den här föreslagna lagen. Med hänsyn till de speciella omständigheterna torde denna avvikelse från konkurrensbegränsningslagens principer inle väcka betänkligheter. 1 10 § föreskrivs därför att brutloprisförbudet inte är tillämpligt i fråga om priser som avses i lagen, om detta är oförenligt med de avtalsbestämmelser som anges i 1 §.

De till detta protokoll fogade avtalstexterna är de som undertecknades av regeringen den 22 juli 1972. Vid denna tidpunkt förutsattes att Norge skulle bli medlem av gemenskaperna. Som tidigare nämnts har den norska regeringen efter den folkomröstning som genomförls senare beslutat att inte föreslå ratificering av anslutningsfördraget för Norges del och hemställt om nya förhandlingar om ell avtal mellan Norge och gemenskapen. De ändringar i avtalstexterna som behövs med anledning härav kommer att vidtas sedan Norge efter förhandlingar träffat avtal med gemenskaperna.

Genom avtalen med EEC och CECA kommer nya arbelsuppgifter alt åläggas i försia hand generaltullstyrelsen och kommerskollegium, som är de myndigheter som närmast kommer att svara för avtalens administration. Generaltullstyrelsen kommer att svara för tillämpningen av ursprungssystemet och tullmyndigheterna kommer att utfärda ursprungsbevisen. Kommerskollegium har atl följa avtalens allmänna tillämpning. Vidare är avsikten atl kommerskollegium skall övervaka efterlevnaden i Sverige av CECA-avtalets prisregler och meddela nödvändiga tillämpningsföreskrifter samt ulföra erforderliga kontroller och undersökningar.

Väsentligt ökade arbetsinsatser kommer ocksä att krävas av den svenska   delegationen   i   Bryssel.   Det  är  uppenbart  att  etl   nära  och

Prop. 1972: 135 60

kontinuerligt samarbete med gemenskaperna utgör en förutsättning för atl avtalen skall kunna administreras på ett effektivt sätt. Förutom förberedelser inför och deltagande i det gemensamma förvaltningsorganets möten lillkommer arbetsuppgifter i samband med möten i sådana expertkommittéer och arbetsgrupper som kan förutses komma att svara för en stor del av den löpande handläggningen av ärenden som aktualiseras genom avtalen. Rapporteringsverksamheten angående utvecklingen inom gemenskaperna behöver utvidgas för att möta det växande behovet av information om politiska, handelspolitiska, juridiska och tekniska frågor. Avtalens ulvecklingsbarhet kommer vidare att kräva en ingående bevakning av de områden där Sverige har intresse av ett utvidgat samarbete med gemenskaperna. Samtidigt blir det en viktig uppgift för delegationen i Bryssel att presentera Sveriges politik på de områden där vi har ett intresse av samordning och konsultation.

Avsikten är atl förslag om erforderUga personalförstärkningar skall föreläggas 1973 års riksdag. För kommerskoUegiets del avses detta ske i proposition till näsla års vårriksdag med förslag lill ändrad organisation av verket.

Vid delegationen i Bryssel är personalförstärkning nödvändig redan under innevarande budgetär. Detla gäller även till viss del kommerskollegium. Kostnaderna för detta lorde få täckas genom överskridande av ifrågavarande anslag.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen att

1. godkänna avtalet mellan Sverige och den europeiska ekono
miska gemenskapen med därtill hörande skriftväxlingar m. m.
enligt de lill slatsrädsprolokollet i delta ärende fogade bila
gorna 1 och 2,

2. godkänna avtalet mellan Sverige samt den europeiska kol- och
stålgemenskapens medlemsstater och den europeiska kol- och
stålgemenskapen med därtill hörande skriftväxlingar m. m.
enligt de till statsrädsprotokollet i detla ärende fogade bila
gorna 3 och 4,

3. bemyndiga Kungl. Maj:l alt för Sveriges del godkänna sådana andringar i förenämnda avtal med tiUhörande skriftväxlingar som framdeles kan komma att beslutas, i den mån de inte angår fråga som riksdagen skall avgöra ensam eller med Kungl. Maj:t,

4. bemyndiga Kungl. Maj:l alt för Sveriges del godkänna sådana ändringar i EFTA-konventionen jämte tillämpnings- och tolkningsreglerna som föranleds av att Danmark och Storbritannien lämnar EFTA eUer föranleds av förenämnda avtal,

5. bemyndiga Kungl. Maj:t att för Sveriges del godkänna dels sädana överenskommelser som kan komma att träffas mellan

Prop. 1972: 135 61

kvarvarande och utträdande EFTA-länder om fortsatt samarbete av samma karaktär som EFTA-samarbetet, dels sädana överenskommelser som kvarvarande EFTA-länder kan komma att träffa om att inbördes tillämpa prisregler motsvarande dem som finns i det under 2 angivna avtalet,

6. antaga  förslaget  lill lag om  ändring i lagen (1956:245) om uppgiflsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden,

7. antaga   förslaget  til! lag om  prisbestämmelser för järn- och stålmarknaden (CECA-lag).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj;t Konungen alt till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokoUet: Britta Gyllensten

Prop. 1972; 135 63

Bilaga 1

Avtal

mellan

Konungariket Sverige

och

Europeiska ekonomiska gemenskapen

KONUNGARIKET SVERIGE,

å ena sidan,

EUROPEISKA EKONOMISKA GEMENSKAPEN,

å andra sidan.

vilka i samband med utvidgningen av Europeiska ekonomiska gemen-sk.ipen önskar befästa och utvidga de ekonomiska förbindelserna mellan Sverige och gemenskapen och vilka under upprätthållande av rättvisa konkurrensvillkor önskar säkerställa en harmonisk ulveckling av sin handel i syfte att bidraga till den europeiska uppbyggnaden,

vilka föresatt sig att i detta syfte, i överensstämmelse med föreskrifterna om upprättande av frihandelsområden i det allmänna tull- och handelsavtalet, stegvis aweckla hindren för huvuddelen av sin handel,

vilka förklarar sig beredda att mot bakgrund av varje bedömningsgrund och i synnerhet gemenskapens utveckling undersöka möjligheten att utveckla och fördjupa sina förbindelser, när det framstår som fördelaktigt för deras ekonomier att utsträcka dem lill områden som icke omfattas av föreliggande avtal,

har, till främjande av dessa syften och med beaktande av att ingen bestämmelse i detta avtal skall kunna tolkas på sådant säll att den befriar de avlalsslutande parterna från de skyldigheter som åvilar dem enligt andra internationella avtal, beslulat ingå della avtal:

ARTIKEL I

Detta avtal syfiar till

a. att genom utvidgning av den ömsesidiga handeln befordra en
harmonisk utveckling av de ekonomiska förbindelserna mellan Konunga
riket Sverige och Europeiska ekonomiska gemenskapen och att härige
nom i Sverige och inom gemenskapen främja den ekonomiska utveck
lingen och en förbättring av levnads-och sysselsällningsvillkoren samt en
ökning av produktiviteten och den finansiella stabiliteten,

b. alt säkerställa rättvisa konkurrensvillkor i handeln mellan de
avlalsslutande parterna.

Prop. 1972:135 64

c. alt sålunda genom avveckling av handelshindren medverka till en harmonisk utveckling och en utvidgning av världshandeln.

ARTIKEL 2

Delta avtal är tillämpligt pä varor med ursprung i Sverige och i gemenskapen

i. vilka är hänförliga till kapitel 25-99 i Brysselnomenklaturen med undantag av de varor som anges i bilagan;

ii. vilka anges i protokoll 2 med beaktande av de särskilda villkor som däri föreskrives.

ARTIKEL 3

1. Ingen ny imporllull skall införas i handeln mellan Sverige och gemenskapen.

2. Importtullarna skall avvecklas stegvis i följande takt;

- den 1 april 1973 sänkes varje tullsals lill 80 % av baslullen;

- de fyra återstående sänkningarna om vardera 20 % genomföres den 1 januari 1974

den 1 januari 1 975 den 1 januari 1 976 den 1 juli 1977,

ARTIKEL 4

1. Bestämmelserna om den successiva avvecklingen av importtullarna
skall även vara tillämpliga på tullar av fiskal karaktär.

De avtalsslutande parterna kan ersätta en tull av fiskal karaktär eller det fiskala elementel i en tull med en intern avgift.

2, Danmark, Irland, Norge och Förenade Konungariket Storbritannien
och Nordirland (senare i detta avtal benämnt Storbritannien) kan till den
1 januari 1976 bibehålla en tull av fiskal karaktär eller del fiskala
elementet i en tull i fall av tillämpning av artikel 38 i den "akt rörande
villkoren för anslutning och anpassning av fördragen" som upprättats och
anlagils vid konferensen mellan de europeiska gemenskaperna och
Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade
Konungariket Storbritannien och Nordirland,

ARTIKEL 5

1,  För varje vara är den bastull, från vilken de i artikel 3 och i
protokoll 1 föreskrivna successiva tullsänkningarna skall förelagas, den
tull som faktiskt tillämpades den 1 januari 1972.

2.  Om tullsänkningar på grund av de tullavtal som ingicks som ett
resultat av handelskonferensen i Geneve (1964-1967) genomföres efler
den 1 januari 1972, skall de sålunda sänkta tullarna ersätta de baslullar
som avses i punkt i,

Prop. 1972: 135 65

3, De sänkta tullar som beräknas enligt artikel 3 och protokoll 1 skall tillämpas med avrundning till en decimal.

Med förbehåll för hur gemenskapen kommer att tillämpa artikel 39 punkt 5 i den "akt rörande villkoren för anslutning och anpassning av fördragen" som upprättats och antagils vid konferensen mellan de europeiska gemenskaperna och Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland skall artikel 3 och protokoll 1, såvitt avser de specifika tullarna och den specifika delen av de blandade tullarna i den irländska tulltariffen, tillämpas med avrundning till fyra decimaler.

ARTIKEL 6

1. Ingen ny avgift med samma verkan som importtullar skall införas i handeln mellan Sverige och gemenskapen.

2. Avgifter med samma verkan som importtullar, vilka införts i handeln mellan Sverige och gemenskapen den 1 januari 1972 eller senare, skall avvecklas vid delta avtals ikraftträdande.

Varje avgift med samma verkan som en importtull, vilken den 31 december 1972 är högre än den som faktiskt tillämpades den 1 januari 1972, skall sänkas till den senare nivån vid detta avtals ikraftträdande.

3. Avgifter med samma verkan som importtullar skall avvecklas stegvis
i följande takl:

-   varje avgift sänkes senast den 1 januari 1974 till 60 % av den nivå
som tillämpades den 1 januari 1972;

-  de tre återstående sänkningarna om vardera 20 % genomföres
den 1 januari 1 975

den 1 januari 1976 den 1 juli 1977.

ARTIKEL 7

Ingen exporttull eller avgift med samma verkan skall införas i handeln mellan Sverige och gemenskapen.

Exporttullar och avgifter med samma verkan skall avskaffas senast den 1 januari 1974.

ARTIKEL 8

Protokoll 1 fastställer de tullbestämmelser och de övriga villkor som skall gälla i fråga om vissa varor,

ARTIKEL 9

Protokoll 2 fastställer de tullbeslämmelser och de övriga villkor som skall gälla i fråga om vissa genom bearbetning av jordbruksprodukter framställda varor.

5 Riksdagen 1972. I saml. Nr 135

Prop. 1972:135 66

ARTIKEL 10

1, Avlalsslutande part, som inför en särskild reglering som etl led i
genomförandet av sin jordbrukspolitik eller som ändrar den gällande
regleringen, får, såvitt avser de varor som omfattas av regleringen, anpassa
de regler som gäller enligt detla avtal.

2. I sädana fall skall ifrågavarande avtalsslutande part på lämpligt sätt
taga hänsyn lill den andra avtalsslutande partens intressen. De avtalsslu
tande parterna kan för delta ändamål överlägga med varandra i den
blandade kommitté som avses i artikel 29,

ARTIKEL 1 1

Protokoll 3 fastställer ursprungsreglerna.

ARTIKEL 12

Avlalsslutande part. som avser antingen att sänka den faktiskt tiUämpade nivån på de tullar eller avgifter med samma verkan, vilka tillämpas gentemot tredje land, som åtnjuter mest gynnad nalions-be-handUng, eller att icke tillämpa dessa, skall såvitt möjligt underrätta den blandade kommittén om denna tullsänkning eller åtgärd minst trettio dagar innan den träder i kraft. Parten skall taga del av varje invändning från den andra avtalsslutande parten om de snedvridningar som kan bli följden därav,

ARTIKEL 13

1. Ingen ny kvantitativ importrestriktion eUer åtgärd med samma verkan skall införas i handeln mellan Sverige och gemenskapen.

2. Kvantitativa importrestriktioner skall avskaffas den 1 januari 1973 och åtgärder med samma verkan som kvantitativa importrestriktioner senast den 1 januari 1975.

ARTIKEL 14

1, Gemenskapen förbehåUer sig rätten att ändra reglerna för petro
leumprodukter hänföriiga lill nummer 27.10, 27.11, 27.12, ur 27.13
(paraffin, mikrovax, "släck wax" saml andra mineralvaxer med undantag
av ozokerit, montanvax (lignitvax) och lorwax) och 27,14 i Bryssel
nomenklaturen vid införandet av en gemensam ursprungsdefinilion för
petroleumprodukter, vid beslut som fattas inom ramen för den gemen
samma handelspolitiken för ifrågavarande produkter eller vid fastställan
det av en gemensam energipolitik.

1 detta fall skall gemenskapen på lämpligt sätt taga hänsyn till Sveriges intressen. Den skall i detta syfte underrätta den blandade kommittén, som skall sammanträda på de villkor som anges i artikel 31.

2. Sverige förbehåller sig rätten att handla pä molsvarande säll, om en
liknande situation skulle uppkomma för Sverige.

Prop. 1972; 135 67

3. Med förbehåll för punkterna 1 och 2 skall detta avtal icke inkräkta på de regler som avser annat än tullar och som tillämpas vid import av petroleumprodukter.

ARTIKEL 15

1. De avtalsslutande parterna förklarar sig beredda att under hänsynstagande till sin jordbrukspolitik främja en harmonisk utveckling av handeln med jordbruksprodukter på vilka detta avtal icke är tillämpligt,

2. De avtalsslutande parterna skall tillämpa sina veterinära, sanitära och fytosanitära bestämmelser på ett icke-diskriminerande sätt och skall icke vidtaga nya åtgärder som leder till att handeln otillbörligt hindras,

3. De avlalsslutande parterna skall i den ordning som anges i artikel 31 undersöka de svårigheter som kan uppkomma i deras handel med jordbruksprodukter och söka finna möjliga lösningar.

ARTIKEL 16

Från och med den 1 juli 1977 får varor som har ursprung i Sverige vid import lill gemenskapen icke åtnjuta en mera förmånlig behandling än den som dess medlemsstater beviljar varandra,

ARTIKEL 17

Detta avtal skall icke utgöra hinder mol att tullunioner, frihandelsområden eller särordningar för gränstrafik bibehålles eller upprättas, i den mån dessa icke ändrar den ordning för handeln som avses i detta avtal, särskilt reglerna rörande ursprung.

ARTIKEL 18

De avlalsslutande parterna skall icke vidtaga nägon ålgärd eller tillämpa något förfarande av intern fiskal natur, som direkt eller indirekt innebär att varor från en avtalsslutande part diskrimineras i förhållande till liknande varor med ursprung i den andra avtalsslutande parten.

För varor som exporteras till avlalsslutande parts område får icke åtnjutas restitution av interna pålagor med högre belopp än som svarar mot de pålagor som direkt eller indirekt utlagits på varorna.

ARTIKEL 19

Betalningar som hänför sig till handeln med varor samt överföring av sådana betalningar till Sverige eller lill den av gemenskapens medlemsstater vari borgenären har sitt hemvist skall icke vara underkastade några restriktioner.

De avtalsslutande parterna skall icke tillämpa några valutarestriktioner eller restriktioner av administrativ art i fråga om beviljande, återbetalning

Prop. 1972: 135 68

och accepterande av korta och medellånga krediter som hänför sig lill kommersiella transaktioner vari en person med hemvist inom en avtalsslutande parts område deltager.

ARTIKEL 20

Detta avtal skall icke utgöra hinder mol sådana förbud eller restriktioner avseende import, export eller transitering som motiveras av hänsyn till allmän moral, allmän ordning eller allmän säkerhet eller av intresset att skydda människors och djurs hälsa och liv, att bevara växter, att skydda nationella skatter av konstnäriigt, historiskt eller arkeologiskt värde eller att skydda industriell och kommersiell äganderätt samt icke heller mot föreskrifter rörande guld och silver. Sådana förbud eller restriktioner får dock icke utgöra ett medel för godtycklig diskriminering eller innefatta en förtäckt begränsning av handeln mellan de avtalsslutande parterna.

ARTIKEL 21

Ingen bestämmelse i detta avtal skall hindra en avtalsslutande part alt vidtaga åtgärder

a. som parten anser nödvändiga för att förhindra yppande av
upplysningar i strid med sina väsenlliga säkerhetsintressen;

b. som hänför sig till handel med vapen, ammunition eller krigsmate
riel eller till sådan forskning, utveckling eller produktion som är
oundgänglig för försvarsändamål, under förutsättning alt dessa åtgärder
icke ändrar konkurrensvillkoren för varor som icke är avsedda för
specifikt militära ändamål;

c.  som parten anser väsenlliga för sin säkerhet i krigstid eller vid
allvarlig internationell spänning.

ARTIKEL 22

1. De avtalsslutande parterna skall icke vidtaga åtgärd som kan äventyra förverkligandet av detta avtals syften,

2. Parterna skall vidtaga de generella eller speciella åtgärder som är ägnade atl säkerställa att förpliktelserna enligt detla avtal fuUgöres,

Om den ena avlalsslutande parlen anser atl den andra avtalsslutande parten försummat att fullgöra en förpliktelse enligt delta avtal, kan den vidtaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 27.

ARTIKEL 23

1. Följande förfaranden är oförenliga med detta avtals störningsfria tillämpning i den mån de är ägnade att påverka handeln mellan Sverige och gemenskapen:

Prop. 1972: 135

69

i, överenskommelser mellan företag, beslut av företagssanimanslutningar och samordnade förfaranden mellan företag, vilka har till syfte eller följd att konkurrensen i fråga om produktion av och handel med varor hindras, inskränkes eller förvanskas;

ii. missbruk från etl eller flera förelags sida av en dominerande ställning inom de avlalsslutande parternas hela område eller en väsentlig del därav;

iii. offentliga stödåtgärder som förvanskar eller hotar att förvanska konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion.

2. Om en avtalsslutande part anser att elt visst förfarande är oförenligt med denna artikel, kan parten vidtaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 27.

ARTIKEL 24

När en ökad import av en viss vara förorsakar eller hotar att förorsaka allvarlig skada för viss produktion inom avtalsslutande parts område och ökningen beror på

- att den importerande avtalsslutande partens tullar eller avgifter med samma verkan för varan i fråga sänkts eller awecklats i enlighel med detta avtal;

- och atl tullar och avgifter med samma verkan, vilka den exporterande avtalsslutande parten uppbär vid import av sådana råvaror eller halvfabrikat som användes vid tillverkningen av varan i fråga, är avsevärt lägre än de motsvarande tullar och avgifter som den importerande avtalsslutande parten uppbär,

kan den berörda avlalsslutande parten vidtaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt det förfarande sorn anges i artikel 27.

ARTIKEL 25

Om den ena avlalsslutande parten finner att dumping förekommer i dess förbindelser med den andra avlalsslutande parten, kan parten, i enlighel med överenskommelsen om tillämpning av artikel VI i del allmänna tull- och handelsavtalet, vidtaga lämpliga åtgärder häremot på de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 27.

ARTIKEL 26

1 händelse av allvarliga störningar inom en sektor av näringslivet eller av svårigheter som kan yttra sig i en allvarlig försämring av det ekonomiska läget inom en region kan den berörda avlalsslutande parten vidtaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt del förfarande som anges i artikel 27.

Prop. 1972:135 70

ARTIKEL 27

1, Om avidUslutande part gör importen av varor som kan förorsaka i artiklarna 24 och 26 avsedda svårigheter lill föremål för ett administrativt förfarande med syfte atl snabbt klarlägga ulvecklingen av handeln, skall parten underrätta den andra avtalsslutande parten härom,

2, 1 de fall som avses i artiklarna 22-26 skall den berörda avtalsslutande parlen, innan de ålgärder vidtages som där anges eller så snart som möjligt i de fall som avses i punkt 3 d., förse den blandade kommittén med erforderligt underlag för en ingående undersökning av läget i syfte att finna en för de avtalsslutande parterna godtagbar lösning,

I försia hand skall sådana åtgärder väljas som medför den minsta störningen av detta avtals tillämpning.

Underrättelse om skyddsåtgärderna skall omedelbart lämnas den blandade kommittén, där de skall bli föremål för regelbundna överläggningar, främst med syfte att åtgärderna skall upphävas så snart omständigheterna medger det,

3, För genomförandet av punkt 2 skall följande bestämmelser
tillämpas:

a, I fråga om artikel 23 kan vardera avtalsslutande parten vända sig till
den blandade kommitlén om den anser att ell visst förfarande är
oförenligt med detta avtals störningsfria tillämpning enligt artikel 23
punkt 1.

De avtalsslutande parterna skall lämna den blandade kommittén de upplysningar och det bistånd som erfordras för att utreda fallet och för att i förekommande fall bringa det påtalade förfarandet att upphöra.

Om avtalsslutande part icke undanröjt del påtalade förfarandet inom den tidsfrist som fastställts i den blandade kommittén eller om enighet icke nätts i denna kommitté inom tre månader från det att ärendet anhängiggjorts där, kan den berörda avtalsslutande parten vidtaga de skyddsåtgärder, som den anser nödvändiga för att undanröja de av förfarandet föranledda allvarliga svårigheterna, och särskilt återtaga tullmedgivanden.

b, I fråga om artikel 24 skall de svårigheter som föranlelts av det i
nämnda artikel avsedda förhållandet anmälas för undersökning i den
blandade kommittén. Denna kan fatta de beslut som erfordras för atl
svårigheterna skall upphöra.

Om den blandade kommittén eller den exporterande avtalsslutande parten icke inom en tidsfrist av trettio dagar efter det att förhällandet anmälts fattat sådant beslul som bringar svårigheterna att upphöra, är den importerande avtalsslutande parten berättigad att uppbära en utjämningsavgift på den importerade varan.

Denna utjämningsavgift skall beräknas på grundval av den förändring av de berörda varornas värde som uppkommit till följd av konstaterade tulldisparileter för i varorna ingående råvaror eller halvfabrikat.

c,  I fråga om artikel 25 skall överläggningar i den blandade kommittén
äga rum, innan den berörda avtalsslutande parlen vidtager lämpliga
åtgärder.

Prop. 1972: 135 71

d. När exceptionella förhållanden, som kräver omedelbart ingripande, omöjliggör en föregående undersökning, kan den berörda avtalsslutande parten, i de situationer som avses i artiklarna 24, 25 och 26 samt i fall av exportstöd som direkt och omedelbart påverkar handeln, ulan dröjsmål vidtaga de provisoriska åtgärder som är absolut nödvändiga för att rätta till situationen.

ARTIKEL 28

1 händelse av betalningsbalanssvårigheter eller allvarligt hot därom i Sverige eller i en eller fiera av gemenskapens medlemsstater kan den berörda avlalsslutande parten vidtaga erforderliga skyddsåtgärder. Den skall utan dröjsmål underrätta den andra avtalsslutande parten härom.

ARTIKEL 29

1. En blandad kommitté skall upprättas med uppgift att administrera detla avtal och vaka över dess rätta tillämpning. 1 detla syfte skall kommitlén utfärda rekommendationer. Den skall fatta beslut i de faU som anges i detta avtal. Dessa beslut skall verkställas av de avtalsslutande parterna enligt deras egna regler.

2. För att trygga detta avtals rätta tillämpning skall de avtalsslutande parterna utbyta upplysningar och på begäran av endera parlen överlägga med varandra i den blandade kommitlén.

3. Den blandade kommittén skall antaga sin arbetsordning.

ARTIKEL 30

1. Den blandade kommittén skall bestå av å ena sidan representanter för Sverige och å andra sidan representanter för gemenskapen.

2. Den blandade kommittén skall uttala sig enhälligt.

ARTIKEL 31

1. Ordförandeskapet i den blandade kommittén skall utövas i tur och ordning av vardera avtalsslutande parten enligt de bestämmelser som faslställes i kommitténs arbetsordning.

2. Den blandade kommittén skall på ordförandens initiativ sammanträda minsl en gång om året för atl företaga en granskning av den allmänna tillämpningen av delta avtal.

Så snart särskill behov föreligger, skall kommittén dessutom, på begäran av endera avtalsslutande parten, sammanträda i den ordning som fastställes i kommitténs arbetsordning.

3. Den blandade kommittén kan besluta att tillsätta de arbetsgrupper
som erfordras för atl biträda den vid fullgörandet av dess uppgifter.

Prop. 1972: 135 72

ARTIKEL 32

1. När en avlalsslutande part anser att del ligger i båda de avtalsslutan
de parternas gemensamma intresse atl utveckla de förbindelser som
upprättats genom detla avtal genom att utsträcka dem lill områden som
icke omfattas av avtalel, skall parten tillställa den andra avlalsslutande
parten en motiverad begäran härom.

De avtalsslutande parterna kan uppdraga åt den blandade kommittén atl pröva denna begäran och att i förekommande fall avge rekommendationer till dem särskilt i syfte att inleda förhandlingar. Dessa rekommendationer kan i förekommande fall avse en samordnad harmonisering, under förulsätlning att de båda avtalsslutande parternas självständiga beslutanderätt icke påverkas.

2. Avtal som kommer lill ständ genom de i punkt 1 avsedda
förhandlingarna skall ratificeras eller godkännas av de avtalsslutande
parterna enligt deras egna förfaranden.

ARTIKEL 33

Den bilaga och de protokoll som är fogade till detta avtal skall utgöra en integrerande del därav.

ARTIKEL 34

Vardera avtal.sslutande parlen kan uppsäga detta avtal genom underrättelse till den andra avtalsslutande parten. Avtalet upphör att gälla tolv månader efter dagen för denna underrättelse.

ARTIKEL 35

Detta avtal skall vara tillämpligt på dels Konungariket Sveriges område, dels de områden på vilka fördraget angående upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen är tillämpligt på de villkor som anges i della fördrag.

ARTIKEL 36

Detta avtal är upprättat i dubbla exemplar på danska, engelska, franska, italienska, nederländska, norska, svenska och lyska språken. Var och en av dessa texter har lika vitsord.

Detta avtal skall godkännas av de avtalsslutande parterna enligt deras egna förfaranden.

Det träder i kraft den 1 januari 1973 under förutsättning att de avlalsslutande parterna före denna dag har underrättat varandra om alt de härför erforderliga förfarandena slutförts.

Efter denna dag skall avtalet träda i kraft den första dagen i den andra

Prop. 1972: 135

73

månaden efter nämnda  underrättelser. Sista dag för underrättelserna är den 30 november 1973.

De   bestämmelser  som   gäller  den   1   april   1973   skall  tillämpas  vid avtalets ikraftirädande, om detta äger rum efter nämnda dag.

Som skedde i Bryssel den tjugoandra juli nittonhundrasjulliotvå.

Prop. 1972: 135 74

Bilaga

Förteckning över varor soin avses i artikel 2 i avtalet

Nr i Varuslag

Bryssel-nomenklaturen

35.02 .Albuminer, albuminater oeh andra albuniinderivat:

A,  Albuminer: 11, andra:

a.  äggalbumin och mjölkalbuniin:

1. torkade (blad, flingor, kristaller, pulver etc.)

2. andra slag

45,01 Naturkork, obearbetad, krossad, granulerad eller målen; kork-

avfall

54.01 Lin, oberett eller berett men ej spunnet; blånor och avfall av lin

(inbegripet riven lump)

57.01 Mjukhampa  (Cannabis  sativa), oberedd eller  beredd  men ej

spunnen;  blånor och avfall av mjukhampa (Inbegripet  riven lump och rivna rep)

Prop. 1972: 135

75

ProtokoU 1 rörande regler för vissa varor

Avdelning A

Regler för import lill gemenskapen av vissa varor som har ursprung i Sverige

ARTIKEL 1

1, Tullarna vid import till gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning av de varor som omfattas av kapitel 48 och 49 i den gemensamma tulltariffen med undantag av tulltaxenummer 48.09 (bygg-nadsplattor av pappersmassa eller vegetabiliska fibrer, även innehållande naturharls, konsthalls eller liknande ämne som bindemedel) skall awecklas stegvis i följande takt:

Tidtabell

Varor hänförliga till positionerna och underpositionerna 48,01 C II, 48,01 K, 48.07 B, 48.13 och 48.15 B

Övriga varor

		Tillämpliga tullsatser	Tillämplig procentuell
		i procent	andel av bastullsatserna
1 april 1973		11,5	95
	anuari 1974	11	90
	anuari 1975	10,5	85
	anuari 1976	10	80
	uli 1977	8	65
	anuari 1979	6	50
	anuari 1980	6	50
	anuari 1981	4	35
	anuari 1982	4	35
	anuari 1983	2	20
1 januari 1984		0	0

2. Tullarna vid import till Irland av de varor som avses i punkt 1 skall avvecklas stegvis i följande takt:

Tidtabell

1 april 1973 1 januari 1974 1 januari 1975 1 Januari 1976 Ijuli 1977 1 januari 1979 1 januari 1980 1 januari 1981 1 januari 1982 1 januari 1983 1 januari 1984

Tillämplig procentuell andel av bastullsat.serna

85 70 55 40 20 15 15 10 10

5

O

Prop. 1972; 135 76

3, Med avvikelse från artikel 3 i avtalet skall Danmark, Norge och Storbritannien vid import av de varor som avses i punkt 1 och har ursprung i Sverige tillämpa följande tullar;

TiJlabell Varor jiänlörliga till Övriga varor

positionerna ocli under-positionerna 48.01 C II. 48,01 1,48,07 B, 48.13 oeh 48.15 B

	Tillämpliga	lullsatser	Tillåmplii
	1 procent		anilel av i tulltarilTc
1 april 1973	0		0
1 januari 1974	3		25
1 januari 1975	4,5		37,5
1 jiinuiui 1976	6		50
Ijuli 1977	8		65
1 januari 1979	6		50
1 januari 1980	6		50
1 januari 1981	4		35
1 januari 1982	4		35
1 januari 1983	2		20
1 januari 1984	0		0

4. Under perioden 1 januari 1974 - 31 december 1983 skall Danmark, Norge och Storbritannien ha möjlighet att för import av varor som har ursprung i Sverige öppna årliga nolltullkontingenter, vars storlek för är 1974 framgår av bilaga A och motsvarar genomsnittet av den import som ägt rum under aren 1968-1971, ökat med fyra gånger 5 % kumulativt. Från och med den 1 januari 1975 skall dessa tullkontingenters storlek ärligen ökas med 5 %.

5. Under perioden 1 januari 1973 - 31 december 1982 skall Irland ha möjlighet alt för import av varor som är hänförliga till tuUtaxenummer 48.01 - 48.07 och har ursprung i Sverige öppna årliga nolltullkontingenter för tiden till och med den 31 december 1980 och därefter tullkonlingenter med 2% tull. Storleken av dessa tullkontingenler motsvarar genomsnittet av den import som ägt rum under åren 1968-1971, ökat åriigen med 5 % under åren 1974-1976.

Storleken av dessa tullkontingenter för år 1973 framgår av bilaga B.

6.  Uttrycket "gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning" avser
Konungariket Belgien. Förbundsrepubliken Tyskland, Franska Republi
ken, Italienska Republiken, Storhertigdömet Luxemburg och Konunga
riket Nederländerna.

ARTIKEL 2

1. Tullarna vid import till gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning och till Irland av de varor som anges i punkt 2 skall sänkas stegvis till nedanstående nivåer och i följande takt:

Prop. 1972:135 77

Tidtabell Tillämplig procentuell

andel av basUillsalserna

1 april 1973 95

1 januari 1974 90

1 januari 1975 85

1 januari 1976 75

1 januari 1977 60

I januari 1978 40 med  ett ma.\imiiitlag av 3% av värdet

(med     undantaj;    av    underpositionerna 78.01 A II oeh 79.01 A)

1 januari 1979 20

1 januari 1980 O

För underpositionerna 78.01 A 11 och 79.01 A, som återfinnes i tabellen i punkt 2, skall lullreduktionerna för gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning, med avvikelse från artikel 5 punkt 3 i avtalet, ske genoin avrundning till två decimaler.

2.  De varor som avses i punkt 1 är följande:

Nr i den Varuslag

gemensamma

tulltariffen____________________________________

56.01              Korta synteliska eller regenererade fibrer, ej kardade, kammade
eller på annat sätt beredda för spinnin{;:

B.  regenererade fibrer

56.02              Fibtrknippen för framställning av korla syntetiska eller rege
nererade fibrer:

B. av regenererade fibrer

ur 73.02 ferrolegeringar med  undantag av ferroniekel  och varor som

regleras av CKCA-fördraget

ur 73.15 Legerat stål och kolrikt stål, i sädana former som är nämnda i

nr   73.06-73.14,   med   undantag  av  varor  som   regleras  av ClvCA-fördraget

73.18 Rör och rörämnen av järn (annat än gjutjärn) eller stål, med

undantag av högtrycksrör för elektriska vattenkraftverk:

B. raka och med jämntjocka väggar, andra än sådana som omlallas av undcrposition A, med en längd av högst 4,50 m. av legerat stål innehållande 0.90-1.15 viktprocent kol oeh 0,50-2 viktprocent krom saml eventuellt högst 0,50 viktprocent molybden

ur C. andra slag:

- raka och med jämntjocka vaggar, andra än sådana som omfattas av underposition A, av legerat stål innehållande 0,90-1,15 viktprocent kol och 0,50-2 viktprocent krom samt eventuellt högsl 0,50 viktprocent molybden, med en längd överstigande 4,50 m

- av rostfritt stål. inklusive s, k. syrafast och eldhärdigt stål

76.01 Obearbetat aluminium; avfall och skrot av aluminium:

A. obearbetat

Prop. 1972:135 78

Nr i den Varuslag

gemensamma

tulltariffen

78.01 Obearbetat bly (inbegripet silvcriialtigt bly); avfall och skrot av

bly:

A,  obearbetat bly:

II, annat

79.01 Obearbetad zink; avfall och skrot av zink:

A. obearbetad

81.1 Volfram, obearbetat eller bearbetat, saml varor därav

81.2 Molybden, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav

81.3 Tantal, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav

81.4 Andra oädla metaller, obearbetade eller bearbetade, samt varor därav; kermeter, obearbetade eller bearbetade, saml varor därav:

B. kadmium

C. kobolt:

II. bearbetad, samt varor därav

D. krom

[•'.. germanium

F. hafnium (celtium)

G.  mangan

H. niob (columbium)

IJ. antimon

K, titan

L. vanadin

M. uran utarmat på U 235

O. zirkonium

P.  rhenium

O. gallium, indium, tallium

R. kermeter

ARTIKEL 3

För importen av varor på vilka de tullbeslämmelser som avses i artiklarna 1 och 2 är tillämpliga med undantag av obearbetat bly annat än verkbly, hänförligt till underposition 78.01 A II i den gemensamma tulltariffen, skall gälla årliga indikativa kvantitetsramar, utanför vilka de tullar som tillämpas mol tredje land kan återinföras enligt nedanstående bestämmelser:

a. Med beaktande av gemenskapens möjlighet att tills vidare avstå från att tUlämpa kvantitetsramar för vissa varor har i bilaga C angivits de ramar som fastställts för år 1973. Dessa ramar är beräknade med hänsyn lill alt gemenskapen i sin ursprungUga sammansättning och Irland skall verkställa den första tullsänkningen den 1 april 1973 och till att Irland kan öppna nolltullkontingenter för varor hänförliga till tuUtaxenummer 48.01-48.07. För år 1974 skall ramarnas storiek motsvara 1973 års sloriek anpassad till åriig bas för gemenskapen och ökad med 5 %. Från och med den 1 januari 197 5 skall ramarnas storlek årligen ökas med 5 %.

1 fråga om de varor som avses i detta prolokoll men ej anges i nämnda

Prop 1972: 135 79

bilaga förbehåller sig gemenskapen möjligheten atl införa kvantitetsramar, vars sloriek skall motsvara genomsnittet av importen till gemenskapen under de fyra senaste år för vilka statistik är tillgänglig, ökat med 5 %. Storleken av dessa ramar skall de följande åren ökas med 5 % åriigen.

b. Om importen av en vara för vilken kvantitetsram gäller under två på
varandra följande år understiger 90 % av den fastställda storleken, skall
gemenskapen tills vidare avslå från atl tillämpa denna ram.

c. I händelse av konjunkturella svårigheter förbehåller sig gemenska
pen möjligheten att, efter konsultationer i den blandade kommittén, för
visst år behålla den storlek som fastställts för det föregående året,

d. Gemenskapen skall den 1 december varje år underrätta den
blandade kommittén om de varor för vilka kvantitetsram skall gälla
följande år samt om storleken av dessa ramar.

e. Den import som äger rum inom ramen för de tullkontingenter som
öppnats i enlighel med artikel 1 punkterna 4 och 5 skall ingå i de
kvantitetsramar som fastställts för samma varor.

f.  Med avvikelse från artikel 3 i avtalet och artiklarna 1 och 2 i detla
protokoll kan, så snart en fastställd kvantitetsram för importen av en i
detta protokoll åsyftad vara har fyllts, tull enligt den gemensamma
tulltariffen åter ullagas för import av varan i fräga fram till kalenderårets
slut.

1 sådant fall skall före den 1 juli 1977

- Danmark, Norge och Storbritannien åter uttaga tullar enligi följande:

Är Tillämplig procentuell

andel av den gemensamma tulltariffens lullsatser

1973                                  O

1974 40

1975 60

1976 80

-  Iriand åter uttaga de tullar som gäller för tredje land.

Tullar enligt artiklarna 1 och 2 i delta protokoll skall återinföras följande 1 januari.

g. Efter den 1 juli 1 977 skall de avtalsslutande parterna i den blandade kommitlén undersöka möjligheten atl ändra den procentsats som gäller för ökning av kvantitetsramarna, under hänsynstagande till utvecklingen av konsumtionen i och importen lill gemenskapen samt till den erfarenhet som vunnits vid tillämpningen av denna artikel.

h. Kvantitetsramarna skall avvecklas vid utgången av de perioder för tullavvecklingen som anges i artiklarna I och 2 i detta protokoll.

Prop. 1972: 135 80

Avdelning B

Regler för import till Sverige av vissa varor som har ursprung i gemenskapen

ARTIKEL 4

1. Tullarna vid import  till Sverige av de varor som anges i punkt 2
skall sänkas stegvis till nedanstående nivåer och i följande takt:

Tidtabell Tillämplig procentuell

andel av bastullsatserna

1 april 1973 95

1 januari 1974 90

1 januari 1975 85

1 januari 1 976 75

1 januari 1977 60

1 januari 1978 40

1 januari 1979 20

1 januari 1980 O

2.  De varor som avses i punkl 1 är följande:

Nr i den Varuslag

svenska

tulltariffen

ur 73.12 Band av järn eller stål, varm- eller kallvalsat, med undantag av

varor som regleras av Cl:CA-fördragct:

-' andra än med överdrag av aluminium, bly eller tenn

ur 73,13 Plåt av järn eller stål, varm- eller kallvalsad, med undantag av

varor som regleras av Ci:CA-fördraget:

- andra än med överdrag av aluminium, bly eller tenn:

—   med överdrag av zink:

--- med en tjocklek mindre än 3 mm

—   andra:

--- med en tjocklek mindre än 3 mm men ej mindre än 0,9

mm

ur 73,15 Legerat släl och kolrikt stål. i sådana former som är nämnda i

nr   73.06-73.14.   med   undantag  av  varor  som   regleras  av CI-CA-lördraget

ur 73.1 8 Rör och rörämnen av järn (annat än gjutjärn) eller stål. med

undantag av högtryeksrör för elektriska vattenkraftverk:

-  med överdrag av metall

-  andra än raka och med jämntjocka väggar, av legerat stål
innehållande 0.90-1,15 viktprocent kol oeh 0,50-2 vikt
procent krom saint eventuellt högsl 0.50 viktprocent molyb
den

Prop. 1972:135

ARTIKEL 5

För de varor som omfattas av avdelning B i detta protokoll, med undantag av varor hänförliga till tulllaxenummer 73.12 och 73.13, förbehåller sig Sverige möjligheten att, om detta skulle visa sig oundgängligen nödvändigt i ett senare skede och efter konsultationer i den blandade kommittén, införa indikativa kvantitetsramar av sådant slag som anges i avdelning A i detta protokoll och för vilka villkoren skall vara desamma som där sägs. För import som överskrider ramarna kan tullar ej överstigande dem som tillämpas mot tredje land återinföras.

6 Riksdagen 1972. I saml. Nr 135

Prop. 1972: 135

82

Bilaga A

Förteckning över tullkontingenler förär 1974

Danmark, Norge och Storbritannien

Nr i den Varuslag

gemensamma

tuUtariffen

Storlek (ton)

Danmark Norge       Storbritannien

Kapitel 48     Papper och papp; varor av pappersmassa, papper eller papp

48.01 Papper och papp (inbegripet cellulosa-

vadd), maskingjorda, i rullar eller ark;

C. kraftpapper och kraftpapp:

II.annat:

- kraftlincr

- säckpapper

- andra slag

ur E. annat:

- bibeltryckpapper, kopiepapper; annat skriv- och tryckpapper, träfritt eller med en inblandning av mekanisk massa uppgående till högst 5 %

- trähaltigt skriv- och tryckpapper, med undantag av kopiepapper

- halvkemiskt korrugerings-papper, s. k. "fluting"

- sulfitpapper för förpackningsändamål

- andra slag, med undantag av cellulosavadd och duk av cellulosafibrer, s. k. "tissues"

. annat papper .. annan papp

48.3 Pergamentpappcr, pergamentpapp och smörpapper saml imitationer därav, ävensom pergamyn, i rullar eller ark

48.4 Papper och papp, .sammansatta (bestående av med bindemedel förenade skikt), utan överdrag eller impregne-ring, även med invändig förstärkning, i rullar eller ark

48.5 Papper och papp, vågade (även med plana ytskikt), kräppade, plisserade, mönsterpressade, mönsterprägiade eller perforerade, i rullar eller ark;

B, andra slag

15913	1 744	\\\ 800
37 452	307	115 782
11 037	1 349	76 990

16 824

841

14 011

4 589

10

8 043     2 582

58 343 44 889 26 962

2 169      1 145

24 126     6 678

28 242 37 678

2312

10 273

19 487

365

538

10815

382

933

Prop. 1972: 135 83

Nr i den Varuslag Storlek (ton)

gemensamma

tulltariffen Danmark Norge       Storbri-

tannien

48.07 Papper och papp, impregnerade, för-

sedda med överdrag, ytfärgade, ytde-korerade eller tryckta (cj utgörande endast linjerat eller rutat papper eller tryckalster hänförliga till kap, 49), i rullar eller ark:

B. annat:

bestruket skriv- och tryckpapper	22318	1 381	9 448
andra slag	15 404	2 895	34 998

48.15        Annat papper och annan papp, tillskur
na till bestämd storlek eller form:

B. andraslag 5 531 194 2 702

48.16        Kartonger, askar, säckar, påsar och
andra förpackningar, av papper eller

papp 18 418     4 505 454

48.21 Andra varor av pappersmassa, papper,

papp eller cellulosavadd:

B. andra slag 8 049     2 974 1 011

ur Andra varor i kapitel 48 med undantag

Kapitel 48     av varor hänförliga till 48.01 A och

48.09 17 607     5 704 6 121

ur Tryckta böcker, tidningar, bilder och

Kapitel 49     andra produkter av den grafiska industrin; handskrifter, maskinskrivna texter samt ritningar - varor underkastade tull enligt den gemensamma tulltariffen (49.03, 49,05 A, 49.07 A,

49.07 011,49.08,49.09,49,10, ,

49.11 B) 2 238  1 341   991 550

i pund stcrling

Prop. 1972:135 84

Bilaga B

Förteckning över tullkontingenler förär 1973

Irland

Nr i den         Varuslag                                                                                         Storiek
gemensamma                                                                                                        (ton)
tulltariffen_______________________________________________

48,01 Papper och papp (inbegripet ccllulosavadd), maskingjorda,

i rullar eller ark:

C. kraftpapper och kraftpapp:

II.annat:

- säckpapper 5 744

- andra slag 1 014

ur r,. annat:

- trähaltigt skriv- och tryckpapper, med undantag av kopicpapper 24

- sulfitpapper för förpackningsändamål 138

- andra slag, med undantag av cellulosavadd och

duk av cellulo.safibrer, s. k. "tissues" 51 2

-  annat papper och annan papp hänförliga till 48.01
med undantag av 48.01 A och varor underkastade
kvantitetsramar 591

48.04        Papper och papp, sammansatta (bestående av med binde
medel förenade skikt), utan överdrag eller impregnering,

även med invändig förstärkning, i rullar eller ark 34

48.05        Papper och papp, vågade (även med plana ytskikt), kräp
pade, plis.serade, mönsterpressade, mönsterprägiade eller
perforerade, i rullar eller ark:

B. andra slag 3 162

48,07 Papper och papp, impregnerade, försedda med överdrag,

ytfärgade, ytdckorerade eller tryckta (cj utgörande endast linjerat eller rutat papper eller tryckalster hänförliga till kap. 49), i rullar eller ark:

B. annal:

- bestruket skriv- och tryckpapper 235

- andra slag 701

Prop. 1972: 135 85

Bilaga C Förteckning över kvantitetsramar för år 1973

Nr i den         Varu.slag                                                                                         Storlek
gemensamma                                                                                                  (ton)
tulltariffen_______________________________________________

48.01 Papper och papp (inbegripet cellulosavadd), maskingjorda,

i rullar eller ark:

C.  kraftpapper och kraftpapp:

II.annal:

- kraftliner 309 061

- säckpapper 353 706

- andra slag 166 172

ur F,. annat:

- bibeltryckpapper, kopiepapper; annat skriv-och tryckpapper, träfritt eller med en inblandning av mekani.sk massa uppgående till högst 5 % 29 397

- trähaltigt skriv- och tryckpapper, med undantag av kopiepappet 99 460

- halvkemiskt korrugeringspapper, s. k. "fiuting" 132 272

- sulfitpapper för förpackningsändamäl 35 865

- andra slag, med undantag av cellulosavadd och

duk av cellulosafibrer, s. k. "tissues" 133 620

48.3 Pergamentpapper, pergamenlpapp och sniörpapper samt imitationer därav, ävensom pergamyn, i rullar eller ark I 5 081

48.4 Papper och papp, sammansatta (bestående av med bindemedel förenade skikl), utan överdrag eller impregnering, även

med invändig förstärkning, i rullar eller ark 19 099

48.05        Papper och papp, vågade (även med plana ytskikt), kräppa
de, plisserade, mönsterpressade, mönsterprägiade eller
perforerade, i rullar eller ark:

B. andra slag 39 800

48.07 Papper och papp. impregnerade, försedda med överdrag, yt-

färgade, ytdckorerade eller tryckta (ej utgörande endast linjerat eller rutat papper eller tryckalster hänförliga till kap. 49), i rullar eller ark:

B. annat:

- bestruket skriv- och tryckpapper 35 863

- andra slag 92 147

48.15        Annat papper och annan papp, tillskurna till bestämd
storlek eller form:

B, andraslag 10 612

48.16        Kartonger, askar, säckar, påsar och andra förpackningar,

av papper eller papp 22 379

48.21 Andra varor av pappersmassa, papper, papp eller ccllulosa-

vadd:

B. andra slag 14 037

Prop. 1972; 135

86

Nr i den Varuslag

gemensamma

tulltariffen

Storlek (ton)

73,02 ferrolegeringar:

A, ferromangan: 11. andra

D. ferrokiselmangan
C,   ferrokisel

E.  ferrokrom och ferrokiselkrom
G, andra:

- ferromolybden

- ferrovanadin

-  andra

73.15 Legerat stål och kolrikt stål, i sådana former som är

nämnda i nr 73.06-73.14:

A. kolrikt stål

B. legerat stål:

-  rostfritt stål, inklusive s. k. syrafast och eldhärdigt
stål

- snabbstål

- annat

73,18 Rör och rörämnen avjärn (annat än gjutjärn) eller stål,

med undantag av högtrycksrör för elektriska vattenkraftverk:

B, raka och med jämntjocka väggar, andra än sådana som omfattas av underposition A, med en längd av högst 4,50 m, av legerat stål innehållande 0,90-1,15 viktprocent kol och 0,50-2 viktprocent krom samt eventuellt högst 0,50 viktprocent molybden

ur C. andra slag:

- raka och ined jämntjocka väggar, andra än sådana som omfattas av underposition A, av legerat stål innehållande 0,90-1,15 viktprocent kol och 0,50-2 viktprocent krom samt eventuellt högst 0,50 viktprocent molybden, med en längd överstigande 4,50 m

- av rostfritt stål, inklusive s. k. syrafast och eldhärdigt stål

76,01 Obearbetat aluminium; avfall och skrot av aluminium;

A. obearbetat

81.04 Andra oädla metaller, obearbetade eller bearbetade, samt

varor därav; kermeter, obearbetade eller bearbetade, samt varor därav:

K.  titan:

I.  obearbetat titan; avfall och skrot av titan

II. bearbetat titan samt varor av titan

6 587

12427 19 628

487 180 199

70057'

65 910'

2 908'

59418'

30 075

13 226

14 343

31 30

'   Häri inbegripes varor som regleras av CECA-fördraget.

Prop. 1972: 135 87

ProtokoU 2

rörande varor underkastade särskild reglering med hänsyn

till prisskillnader för däri ingående jordbruksvaror

ARTIKEL 1

För att hänsyn skall kunna tagas till prisskillnaderna på jordbruksprodukter ingående i de varor som anges i tabellerna i bilagan till detta protokoll, skall avtalet icke hindra

- all en röriig avgift eller en schablonavgift uttages vid import eller att interna prisutjämningsåtgärder vidtages;

- att åtgärder vidtages vid export.

ARTIKEL 2

1.     För varor upptagna i tabellerna i bilagan till detta protokoU är
bastullarna

a.     såvitt angår gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning:
de tullar som faktiskt tiUämpades den I januari 1972;

b.     såvitt angår Danmark, Irland, Norge och Storbritannien:

i. i fråga om varor som omfattas av EEC-förordning 1059/69:

- för Iriand, å ena sidan,

- för Danmark, Norge och Storbritannien, å andra sidan, såvitt gäller varor som icke omfattas av konventionen rörande upprättandet av den europeiska frihandelssammanslutningen: de tullar som följer av artikel 47 i den "akt rörande viUkoren för anslutning och anpassning av fördragen", som upprättats och antagits vid konferensen mellan de europeiska gemenskaperna samt Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland. Dessa bastullar skall meddelas den blandade kommittén i god tid och i varje fall före den första sänkningen enligt punkt 2;

ii. i fräga om övriga varor: de tullar som faktiskt tillämpades den 1 januari 1972.

c. såvitt angår Sverige: de tullar som anges i tabell 11 i bilagan till detla
prolokoll.

2.     Skillnaden mellan de sålunda bestämda bastullarna och de i
tabellerna i bilagan till detta protokoll angivna tullarna, vilka skall
tillämpas från den 1 juli 1977, skall successivt awecklas i steg om
20 % vid följande tidpunkter:

den 1 april 1973 den 1 januari 1974 den 1 januari 1975 den 1 januari 1976 den 1 juh 1977.

Prop. 1972: 135 88

Om den tull som skall tillämpas den 1 juli 1977 ar högre än bastullen, skall dock skillnaden mellan dessa tullar minskas den 1 januari 1974 med 40 % och därefter i steg om 20 % vid följande tidpunkter;

den I januari 197 5

den 1 januari 1976

den 1 juli 1977.

3. Med avvikelse från artikel 5 punkl 3 i avtalet och med förbehåll för hur gemenskapen kommer att tillämpa artikel 39 punkt S i den "akt rörande villkoren för anslutning och anpassning av fördragen", som upprättats och antagils vid konferensen mellan de europeiska gemenskaperna samt Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland, skall punkterna I och 2, såvitt avser de specifika tullarna eller den specifika delen av de blandade tullarna i Storbritanniens tulltariff, tillämpas med avrundning lill fyra decimaler på följande varor:

Position i Varuslag

Storbritanniens

tulltariff

22.06 Vermul   och   annat   vin   av   färska   druvor,   smaksalt   med

aromatiska extrakter

ur 22.09 Sprit (etanol, etylalkohol), ej hänföriig till nr 22.08; likör och

andra sprilhaltiga drycker; sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker:

- sprithaltiga drycker (andra än rom, arrak. taffia, gin, whisky, vodka med en etylalkoholhalt av 45,2 eller lägre och plommon-, päron- eller körsbärsbrännvin), innehallande ägg eller äggula och/eller socker (sackaros eller invertsocker)

4. Beträffande varor hänförliga till positionerna 19,03, 22.06 och 35.01 B i Storbritanniens tulltariff och upptagna i tabell I i bilagan lill detla prolokoll kan Storbritannien framflytta den första tullsänkningen enligt punkt 2 till den 1 juli 1973.

ARTIKEL 3

1. Detla protokoll skall tillämpas även på alkoholhaltiga drycker
hänförliga till underposition 22,09 C i den gemensamma tulltariffen,
vilka icke upptagils i tabellerna 1 och 11 i bilagan till detta protokoU.
Villkoren för tuUsänkningarna för dessa varor bestämmes av den
blandade kommittén.

När dessa villkor fastställes eller vid senare tidpunkt skall den blandade kommittén beslula om eventuellt intagande i detta protokoll av andra varor, som är hänförliga till Brysselnomenklaturens kapitel 1-24 och som icke är föremål för jordbruksreglering hos de avtalsslutande parterna.

2. När så sker, skall den blandade kommittén göra erforderliga
kompletteringar i bilagorna ll och 111 lill protokoll 3.

Prop. 1972: 135

89

TabeU I l:'uropeiska ekonomiska gemenskapen

Nr i den Varuslag

gemensamma

tulltarilTen

Baslull

Tullsats fr. o. m. 1,7.1977

21 %

8 % + ra med maxi-miuttag23%

13 % + ra med ma-ximiuttag 27 %-i-tilläggsavgift för socker

13 % + ra med ma-ximiuttag 27 % + tilläggsavgift för socker

15.10 Fettsyror; sura oljor från raffine-

ring: feltalkolioler;

ur C. andra fettsyror: sura oljor från raffinering:

- produkter erhållna Iran
tall, med en rettsyrehalt av
minst 90 viktprocent 4,5 %

17.04 Sockerkonfeklyrer. ej inneliållande

kakao:

A. lakritsextrakt innehållande mer
än 10 viktprocent sackaros, utan
tillsats av andra ämnen

B. tuggummi

C. s. k. vit choklad

D. andra

12%

18,06 Choklad och andra livsmedelshered-

ningar innehållande kakao;

A. kakaopulver, endast sötat genom
tillsats av sackaros

B. glass

10 % + ra ra

12 '/n -•■ ra med maxi-
miuttag 27 % +
tilläggsavgift för
socker ra

C. choklad och chokladvaror, även
fyllda; .sockerkonfeklyrer och
konfeklyrer tillverkade av konst
gjorda sötningsmedel, innehållan
de kakao

D. andra:

I. ej innehållande eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett:

a. i närmaste förpackningar med ett nettoinnehåll av högst 500 g

12 % + ra med maxi-
miuttag 27 % +
tilläggsavgift för
socker ra

12 % -I- ra med maxi-
miuttag 27 % +
tilläggsavgift för
socker ra

Prop. 1972: 135 90

Nr i den	Va	ruslag                                                 Bastull	Tullsats
gemensamma			fr. 0. m.
tulltaritTen			1.7.1977
18.06		b. andra:
(forts.)		- i närmaste förpackningar med elt nettoinnehåll av mer
		än 500 g men högst 1 kg         19 7o + ra	ra
		- andra                                         19 % + ra	6 % + ra

II.  med innehåll av mjölkfett:

a. minst 1,5 men högst 6,5 viktprocent:

1. i närmaste förpackningar       12 %. + ra med maxi-
med ett nettoinnehåll av       miutlag 27 % -v
högsl 500 g tilläggsavgift för

socker

2. andra:

I närmaste förpackningar med ett nettoinnehåll av mer än 500 g men högst

Ikg	19 % - ra	ra
- andra	19%+ ra	6 % + ra
b. över 6,5 men under 26 vikt-
procent:
1. i närmaste förpackningar med ett nettoinnehåll av högst 500 g	12 % + ra	ra
2, andra:
- i närmaste förpackningar med ett nettoinnehåll av mer än 500 g men högst Ikg	19 % -1- ra	ra
- andra	19% + ra	6 %. + ra

c. minst 26 viktprocent:

1.         i närmaste förpackningar
med ett nettoinnehåll av

högst 500 g 12% +ra ra

2.            andra:

-  i närmaste förpackningar
med ett nettoinnehåll av
mer än 500 g men högst

Ikg 19%) +ra ra

-  andra 19 % + ra 6% + ra

19.1 Maltextrakt 8 %> + ra ra

19.2 Beredningar av mjöl, stärkelse eller maltextrakt, av sådana slag som användes som barnmat, för dietiskt ändamål eller för matlagningsändamål, även med tillsats av kakao till mindre än

50 viktprocent 11 % + ra ra

Prop. 1972: 135

91

Nr i den

gemensamma

tulltarilTen

Varuslag

Bastull

Tullsats fr. o. m.

1.7.1977

19.3 Makaroner, spagetti och liknande produkter

19.4 Gryn och fiingor, framställda av tapioka-, sago-, potatis- eller annan stärkelse

19.5 Livsmedelsberedningar erhållna genom svallning eller röstning av spannmål eller spannmålsprodukter (rostat ris, majsflingor och liknande produkter)

19.6 Nattvardsbröd, oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för tarmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter

19.7 Matbröd, skeppsskorpor och andra enklare bakverk utan tillsats av socker, honung, ägg, fett, ost eller frukt:

.\. knäckebröd

B. osyrat bröd (mazzoth)

C. glutenbröd för diabetiker

D. annat

19.08 Bakverk, ej hänföriiga till nr 19.07,

även innehållande kakao (oavsett mängden):

A. "Pain d'épice"

B. andra

12% + ra

10%+ra

8 % + ra

7%

9 % + ra med maxi-miuttag 24 % + tilläggsavgift för mjöl

6 % + ra med maxi-miuttag 20 %> + tilläggsavgift för mjöl

14 % + ra

14 % + ra

13% +ra

13 %+ ramedmaxi-miultag30%+till-läggsavglft för mjöl, eller maximiuttag 35 %+ tilläggsavgift rörsocker

21.01

2L04

Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat; extrakter, essenser och koncentrat därav:

A. rostad cikoriarot och andra
rostade kaffesurrogat;

IL andra

B. extrakter, essenser och
koncentrat:

IL andra

Såser; blandningar utgörande preparat för smaksättning:

8 % + ra

14 % + ra

Prop. 1972; 135 92

Nr i den	Varuslag
gemensamma
tulltariffen
21,04	B. andra:
(forts.)	- innelijllande tomat
	- andra

Bastull Tullsats

fr, o. m. 1.7.1977

18% 10'

18% 6'

21.05        Soppor och buljonger i tlytande
eller fast form eller i pulverform;
homogeni,serade sammansatta
livsmedelsberedningar:

A. soppor oeh buljonger i fiytande eller fast form eller i pulvertorm:

- innehållande tomat 18% 10%

- andra 18 7c 6 %

21.06        Naturlig jäst (aktiv eller inaktiv);
beredda bakpulver:

A. naturlig jäst. aktiv:

11. jåst för bakning 15 % + ra ra

B. naturlig jäst, inaktiv:

I. i tabletter, tärningar eller lik
nande former eller i närmaste
förpackningar med ett netto
innehåll av högst 1 kg 13% 4%

II. andra 8 %■ 4%.

21.07 Livsmcdelsberedningar, ej annorstädes

nämnda eller inbegripna:

A. spannmål i form av korn eller ax
(kolvar), förkokt eller på annat

,sätt beredd 13 % + ra ra

B. makaroner, spagetti oeh liknande
produkter, ofyllda, kokta; maka
roner, spagetti oeh liknande pro
dukter, tyllda 13% +ra ra

C. glass 13 %f.+ ra ra

D. beredningar av yoghurt; pulver
form iga beredningar av mjölk av
sädana slag som användes som
barnmat, för dietiskt ändamål el
ler för matlagningsändamäl 13 7r. + ra ra

E. s. k. fondue 13%. + ra med ra med maxi-

maximiuttag miuttag 25

35 avräkningscn- avräknings-

hcter/IOOkg enheter/100

netto kg netto

r. andra:

ej innehållande eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett:

a.  ej innehållande eller inne-

Prop. 1972:135 93

Nr i den Varuslag Bastull Tullsats

gemensamma fr. o, m.

tulllariffcii 1.7.1977

21.07 hållande mindre än 5 vikt-

(forls.) procent sackaros (inbegripet

invertsocker beräknat som

sackaros):

url. ej innehållande eller eller innehållande mindre än 5 viktprocent stärkelse:

- proleinhydrolysat;
jästautolysat 20 % 6 %

2. med en hall av stärkelse

av minst 5 viktprocent 13 % + ra ra

b. med en halt av sackaros (in
begripet invert.socker beräk
nat som sackaros) av minst
5 men mindre än 15 vikt
procent 13 %. + ra ra

c„ med en halt av sackaros (in
begripet invertsocker beräk
nat som sackaros) av minst
15 men mindre än 30 vikt
procent 13 % + ra ra

d.                                    med en halt av sackaros (in
begripet invert.socker beräk
nat som .sackaros) av minst
30 men mindre än 50 vikt
procent 13%' +ra ra

e.                                    me begripet invertsocker beräk
nal som sackaros) av min.st
50 men mindre än 85 vikt
procent 13% +ra ra

f. med en halt av sackaros (in
begripet invertsocker beräk
nat som sackaros) av minst

85 viktprocent 13% +ra ra

II.  med en halt av mjölkfett av
minst 1,5 men mindre än 6

viktprocent 13 % + ra ra

III. med en halt av mjölkfett

av minst 6 men mindre än 1 2

viktprocent 13 % + ra ra

IV. med en halt av mjölkfett av
minst 1 2 men mindre än 18

viktprocent 13%) +ra ra

V.  med en halt av mjölkfett av
minst I 8 men mindre än 26

viktprocent 13 % + ra ra

VI. med en hall av mjölkfett av
minst 26 men mindre än 45
viktprocent:

- i närmasle förpackningar
med elt nettoinnehåll av
högst I kg 13 % + ra ra

Prop. 1972: 135

94

Nr i den          Varuslag gemensamma tulltariffen	Bastull	Tullsats fr. 0. m, 1.7.1977
21.07                     -andra	13% +ra	6 % + ra
(forts.)              y,,   jgj  u y nijölkfett av minst 45 men mindre än 65 viktprocent:
- i närma.ste förpackningar med ett nettoinnehåll av högst 1 kg	13 % + ra	ra
- andra	13 % + ra	6 % + ra

VIII.med en halt av mjölkfett av minst 65 men mindre än 85 viktprocent:

- i närmaste förpackningar med ett nettoinnehåll av

högst I kg	13 % + ra	ra
- andra	13% +ra	6 % + ra
IX. med en halt av mjölkfett
av minst 85 viktprocent:
- i närmaste förpackningar
med ett nettoinnehåll av
högst 1 kg	13%, + ra	ra
- andra	13% +ra	6 % + ra

17 avräknings-enhctcr/hl

14 avräknings-enhctcr/hl

19 avräknings-enheter/hl

16 avräknings-enheter/hl

22.02

22.03 22.06

Lemonad, aromatiserat mineralvatten, aromatiserat kolsyrat vatten och andra alkoholfria drycker, med undantag av fruktsaft och köksväxlsafl hänförliga lill nr 20.07:

ur A. ej innehållande mjölk eller mjölkfett:

- innehållande socker (sacka
ros eller invertsocker) 15 %■

B. andra 8 % + ra

24%

Maltdrycker

Vermut och annat vin av färska druvor, smaksatt med aromatiska extrakter:

A.med en alkoholhalt av högst 18 grader och i kärl innehållande:

I. högsl tvä liter

11.mer än två liter

B. med en alkoholhalt överstigande 18 men ej över.stigande 22 grader och i kärl innehållande:

I. högst två liter II.mer än två liter

O

ra

10%

Prop. 1972:135

95

Nr i den Varuslag

gemensamma

tulltariffen

Bastull

Tullsats fr. o, m. 1.7,1977

22.06 (forts.)

med en alkoholhalt överstigande 22 grader och i kärl innehållande:

I. högst tvä liter

11.mer än två liter

1,60 avräknings-cnhcter/hl för varie grad alkohol + 10 avräkningscn hctcr/hl

l,60avräknings-enheter/hl för varje grad alkohol

22.09 Sprit (etanol, etylalkohol), ej hän-

förlig till nr 22.08; likör och andra sprithaltiga drycker; sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker:

C,  sprithaltiga drycker;

ur V, andra;

- innehållande ägg eller ägggula och/eller socker (sackaros eller invertsocker), i kärl innehållande;

a. högst två liter

b.  mer ån (va liter

1.60 avräknings-enheler/hl för varie grad alkohol + lOavräk-ningscnheter/hl

1.60 avräknings-enheter/hl för varie grad alkohol

1 avräknings-enhcl/hl för varie grad alkohol + 6 avräknings-enhelcr/hl

1 avräknings-enhet/lil för varje grad alkohol

29.04 Acykljska alkoholer samt halogen-,

sulfo-, nitro- och nilrosoderival därav,

C. flervärda alkoholer:

II. mannitol 12%. + ra

III. sorbitol:

a. i vattenlösning;

1.       innehållande högsl 2 vikt
procent mannitol, beräk
nal på sorbitolinnehället    12%.+ ra

2.                                 andra 9 %. + ra

b. andra:

1.      innehållande högst 2 vikt
procent mannitol, beräk
nat på sorbitolinnehållet    12 %, + ra

2. andra 9 %+ ra

; %c + ra

6 % + ra 6 %. + ra

6 %. + ra 6 ?? + ra

Prop. 1972;135 96

Nr i den Varuslag Bastull Tullsats

gemensamma fr. o. m.

tulltariffen 1,7.1977

29.10 Acetaler, hemiacelaler och andra

föreningar med acclalfunktion jämte annan enkel eller sammansatt oxygen-funktion saml halogen-, sulfo-, nitro-ocli nilrosoderival därav:

ur B.  andra:

- metylglukosider 14.4 %.

29.14        F.nbasiska karboxylsyror och deras
anhydrider. halogenider, peroxider och
peroxisyror saml halogen-, sulfo-,
nitro-och nilrosoderival därav:

ur A. mättade acykliska, enbasiska karboxylsyror:

-  eslrar av mannitol och estrar

av sorbitol 8,8-18,4%

ur B. omättade, acykliska, enbasiska karboxylsyror:

-  estrar av mannitol och est rar

av sorbitol 12-13,6%.

29.15        Flerbasiska karboxylsyror och deras
anhydrider, halogenider, peroxidcr
och peroxisyror saml halogen-,
sulfo-, nitro-och nilrosoderival
därav:

A, acykliska, Herbasiska karbo.xylsyror:

ur V. andra:

- itakonsyra samt salter och

eslrar därav 10,4%.

29.16        Karboxylsyror med alkohol-, fenol-,
aldehyd- eller ketonfunktion oeh
andra karboxylsyror med annan enkel
eller sammansatt oxygenfunktion samt
dessa föreningars anhydrider,
halogenider, peroxider och
peroxisyror ävensom halogen-,
sulfo-, nitro- och nilrosoderival
därav:

A. karboxylsyror med alkoholfunk-lion:

I. mjölksyra samt salter och esl
rar därav 13,6%.

I V. citronsyra samt saltev och estrar därav:

a. citronsyra	15,2%
b. rått kalciumcilrat	5,6 %
c. andra	16%
ur VIII. andra:

Prop. 1972:135

97

Nr i den Varuslag

gemensamma

tulltariffen

Bastull

Tullsats fr. o. m. 1.7.1977

29.16 (forts.)

29.35

-  glycerinsyra. glykolsyra,
.sockersyra, isosockersyra,
heptasockersyra samt sal
ter och estrar därav 12%

Heterocykliska föreningar; nukleinsyror:

ur O. andra:

-  anhydrider av mannitol eller
sorbitol med undantag av

mallol och isomaltol 10,4 9

29.43

29.44

35.01

Sockerarter, kemiskt rena, andra än sackaros, glukos och laktos; .soekeretrar, .sockerestrar och deras salter, andra än produkter enligt nr 29.39, 29.41 och 29.42:

B.  andra

Antibiotika: A.  penicilliner

Kascin, kaseinatcr och andra kaseinderivat; kaseinlim:

20'

16,8'

8%

A.	kasein: 1. avsett för framställning av
	konstgjorda textilfibrer (a)	2%
	11.avsett för annan industriell an-
	vändning än tillverkning av
	livsmedel och fodermedel (a);
	- med en vattenhalt översti-
	gande 50 viktprocent	5%
	- annal	5 %
	III. annat	14%
B.	kaseinlim	13%
C.	andra	10%

0

3%

12%

11 %

8%

35.05

Dexlrin och dextrinklisler; löslig stärkelse och rostad stärkelse; stärkelseklister:

A. dextrin; löslig stärkelse och ros
tad stärkelse

B. dextrinklisler, stärkelseklister

14 % + ra ra

13 % + ra med maxi
miuttag 18 %. ra

35.06 Lim och klister, beredda, ej annor-

städes nämnda eller inbegripna; produkter lämpliga för användning

(a) För klassificering under denna underposition gäller villkor som bestämmes av behörig myndighet.

7 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 135

Prop. 1972: 135 98

Nr i den Varuslag Bastull Tullsats

gemensamma fr. o. m.

tulltariffen 1.7.1977

35.06 som lim eller klister, förpackade

(forts.) för försäljning i detaljhandeln som

lim eller klister i förpackningar

med en nettovikl av högst 1 kg:

A. lim och klister, beredda, ej annorstädes nämnda eller inbegripna;

ur 11. annat lim och klister:

-  baserat på emulsion av nat-

riumsilikat 12,8 %o O

ur B. produkter lämpliga för användning som lim eller klister, förpackade för försäljning i detaljhandeln som lim eller kli.s-ter i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg:

-  baserade på emulsioner av

natriumsilikat 15,2%) O

38,12 Beredda glatt-, appretur- och bet-

medel av sådana slag som användes inom textil-, pappers-eller läderindustrin eller inom liknande industrier:

A.  beredda glatt- och appreturmedel;

I. ba.serade pä slärkelseprodukter 13 % + ra med ra

maximiuttag 20 %

38,19 Kemiska produkter samt preparat från

kemiska eller närstående industrier (inbegripet sådana som består av blandningar av naturprodukter), ej annorstädes nämnda eller inbegripna; restprodukter från kemiska eller närstående industrier, ej annorstädes nämnda eller inbegripna:

O. kärnbindemedel för gjuterier,

baserade på konsthartser 12,8% 8%.

ur T. andra:

- kraekningsproduktcr av

sorbitol 14,4% 8%.

39.02 Polymerisations- och sampolymerisa-

tionsprodukter (t, ex, polycten, polytetrahalogenelen, polyisobuten, polystyren, polyvinylklorid, poly-vinylacetat, polyvinylkloridacetat och andra polyvinylderivat, poly-akrylsyra- och polymetakrylsyraderi-vat, kumaronindenhartser):

ur C. andra:

- klister baserade på harts
emulsioner 12-18,4% O

Prop. 1972; 135 99

Nr i den         Varuslag                                                 Bastull Tullsats

gemensamma fr, o,m,

tulltariffen_________________________________ ].7.J977

39.06 Andra högmolekylära polymerer,

konsthartser och plaster, inbegripet alginsyra samt salter och estrar därav; linoxyn:

ur B. andra:

- dextran 16% 6'A

- andra, med undantag av

linoxyn 16 %> 8 %

Not; Förkortningen "ra" i denna tabell betyder rörlig avgift.

Prop. 1972:135 100

Tabell II Sverige

Nr i den Varuslag Bastull Tullsats

svenska fr. o. m.

tulltariffen 1.7.1977

ur 15.10        Fettsyror; sura oljor från raffinering; fetlalkoholer:

- produkter erhållna från tall, med
en fettsyrehalt av minst 90 vikt
procent O O

17.04 Sockerkonfeklyrer, ej innehållande

kakao 5 % (1)

18.06

Choklad och andra livsmedelsbered-
ningar innehållande kakao:
- choklad och chokladvaror	5%	(1)
- andra slag	5 % + ra	rad)

19.1 Maltextrakt ra rad)

19.2 Beredningar av mjöl, stärkelse eller maltextrakt, av sådana slag som användes som barnmat, för dietiskt ändamål eller för matlagningsändamål, även med tillsats av kakao

till mindre än 50 viktprocent:

- produkter av sojamjöl O O

- produkter av till nr 11.05 hänförligt mjöl av potatis 5 % + ra ra (1)

- andra slag ra ra (1)

19.03        Makaroner, spagetti och liknande

produkter ra ra (1)

19.04       Gryn och flingor, framställda av
tapioka-, sago-, potatis- eller

annan stärkelse ra rad)

19.05       Livsmedelsberedningar erhållna ge
nom svallning eller röstning av
spannmål eller spannmålsprodukter
(rostat ris, majsflingor och liknande

produkter) 10% d)

19.06       Nattvardsbröd, oblatkapslar av
sådana slag som är lämpliga för
farmaceutiskt bruk, sigillobJater

och liknande produkter O O

(1) Vid avskaffandet av tullen (manufaktureringsskyddet) förbehåller sig Sverige rätten att välja vilket system som skall tillämpas för att taga hänsyn till prisskillnaderna för jordbruksråvarorna.

Prop, 1972; 135 101

Nr i den Varuslag Bastull Tullsats

.svenska fr. o. m.

tulltariffen 1.7.1977

19.07        Matbröd, skeppsskorpor och andra
enklare bakverk utan tillsats av
socker, honung, ägg, fett, ost

eller frukt 5 % + ra ra(l)

19.08        Bakverk, ej hänföriiga till nr 19.07,
åven innehållande kakao (oavsett
mängden):

- biscuits och wafers 5% (1)

- andra slag 5 %■ + ra ra (1)

ur 21-01 Rostad cikoriarot och andra rostade

kaffesurrogat; extrakter, essenser och koncentrat därav:

- andra än rostad cikoriarot och
extrakter, essenser och koncen
trat därav O O

ur 21,04 Såser: blandningar utgörande preparat

för smaksättning:

-  andra än flytande mango-chutney    4 % (1)

ur 21.05        Soppor och buljonger i flytande eller fast form eller i pulverform; homogeniserade sammansatta liv.sniedels-beredningar:

-  soppor och buljonger i flytande

eller fast form eller i pulverform      7% (1)

ur 21.06 Naturlig jäst (aktiv eller inaktiv);

beredda bakpulver:

-  naturlig jäst. inaktiv 15% (1)

ur 21,07 Livsmcdelsberedningar, ej annor-

städes nämnda eller inbegripna:

- gla.ss 5 % + ra ra (1)

- beredningar av yoghurt; pulverform iga beredningar av mjölk av sädana slag som användes som barnmat, för dietiskt ändamål eller för matlagningsändamäl ra ra(l)

- proleinhydrolysat och jästautolysat ra ra(l)

- andra beredningar, innehållande socker, mjölkprodukter, spannmål eller spannmålsprodukter;

- - konfeklyrer, ej hänförliga till

annat nummer 5 % (1)

(l)Vid avskaffandet av tullen (manufaktureringsskyddet) förbehåller sig Sverige rätten atl välja vilket system som skall tillämpas för att taga hänsyn till prisskillnaderna för jordbruksråvarorna.

Prop. 1972; 135 102

Nr i ilen Varuslag Bastull Tullsats

svenska fr. o, m.

tulharilfen 1.7.1977

ur 21,07 - - icke alkoholhaltiga bered-

(forts.) ningar för framställning av

drycker; glasspulver och glass
pasta (glassmassa), pudding-        5 % + ra ra (1)
pulver

-  - andra f '■'i U)

ur 22.02 Lemonad, aromatiserat mineralvatten,

aromatiserat kolsyrat vatten och andra alkoholfria drycker, med undanlag av fruktsaft oeh köksvåxtsaft hänförliga till nr 20.07:

- ej innehållande mjölk eller mjölkfett:

- - innehållande socker (.sackaros

eller invertsocker) O O

-  andra slag O O

22,03 Maltdrycker:

-  alkoholhalt ej överstigande 1.8

viktprocent (lättöl) 10:-Skr/100 1 (1)

-  alkoholhalt överstigande 1,8 men
ej överstigande 3,6 viktprocent

(öl av typ A och B) 12:-Skr/100 1 (1)

-  alkoholhalt överstigande 3,6 vikt
procent (starköl) 14:-Skr/100 1 (1)

22.06 Vermut och annal vin av färska

druvor, smaksatt med aromatiska extrakter:

- alkoholhalt ej överstigande 14 volymprocent:

- - på kärl rymmande högst 10 li-

ter 25:-Skr/100 1 (1)

-- på andra kärl 10:-Skr/100 1 (1)

- alkoholhalt överstigande 14 volymprocent:

- - på kärl rymmande högst 10 li-

ter 67:50 Skr/100 1 (I)

-- på andra kärl 50:-Skr/100 1 (I)

ur 22,09        Sprit (etanol, etylalkohol), ej

hänförlig till nr 22.08; likör och andra sprithaltiga drycker; sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker;

-  sprithaltiga drycker (andra än
rom, arrak. taffia, gin, whisky,

(1) Vid avskaffandet av tullen (manufaktureringsskyddet) förbehåller sig Sverige rätten att välja vilket system som skall tillämpas för att taga hänsyn till prisskillnaderna för jordbruksråvarorna.

Prop. 1972; 135 103

Nr i den Varuslag Bastull Tullsals

svenska fr, o. m.

tuUtariffen 1.7,1977

ur 22.09 vodka med en etylalkoholhalt av

(forts.) 45?2 eller lägre och plommon-,

päron- eller körsbärsbrännvin) innehållande ägg eller äggula och/ eller socker (sackaros eller invertsocker);

-  - likör, bitter och liknande dryc-

ker 92:50 Skr/100 1 (1)

--- andra:

-  - - på kärl rymmande högst 10

liter 67:50 Skr/100 1 (1)

----- på andra käri                           17:50 Skr/100 1      (1)

ur 29.04        Acykliska alkoholer saml halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

-  mannitol och sorbitol 11% (1)

ur 29.10        Acetaler, hemiacelaler och andra

föreningar med acetalfunktion jämte annan enkel eller sammansatt oxygenfunktion samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

-  metylglukosider 9% (1)

ur 29.14        Enbasiska karboxylsyror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

-  estrar av mannitol och estrar av

sorbitol 11% (1)

ur 29.15 Flerbasiska karboxylsyror och dei-as

anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

-  itakonsyra samt salter och estrar

därav                                              11%                           (1)

ur 29.16 Karboxylsyror med alkohol-, fenol-,

aldehyd- eller ketonfunktion och andra karboxylsyror med annan enkel eller sammansatt oxygenfunktion samt dessa föreningars anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nilrosoderival därav:

-  mjölksyra och citronsyra samt

salter därav O O

(1) Vid avskaffandet av tullen (manufaktureringsskyddet) förbehåller sig Sverige rätlen att välja vilket system som skall tillämpas för att taga hänsyn till prisskillnaderna för jordbruksråvarorna.

Prop.1972: 135 104

Nr i den Varuslag Bastull Tullsats

svenska tr. o. m.

tuUtariffen 1,7,1977

ur 29,16 - glycerinsyra, glykolsyra, socker-

(forts.) syra, isosockersyra, heptasocker-

syra samt saUer och eslrar därav;
estrar av mjölksyra och estrar av
citronsyra {{ % (1)

ur 29,35 Heterocykliska föreningar; nuklein-

syror:

-  anhydrider av mannitol och sor
bitol, med undantag av mallol

och isomaltol 9% (1)

ur 29.43 Sockerarter, kemiskt rena, andra än sackaros, glukos och laktos; soekeretrar, sockerestrar och deras salter, andra än produkter enligt nr 29.39, 29,41 och 29.42:

-  andra än ramnos, raffinos och

mannos 11 % (1)

ur 29.44 Antibiotika:

-  penicilliner O O

35.01 Kasein, kaseinaler och andra kasein-

derivat; kaseinlim;

-  kasein O O
-andra                                                 I6:-Skr/100 kg (1)

35,05 Dextrin och dextrinklisler; lös-

lig stärkelse och rostad stärkelse; stärkelseklister:

innehållande mer än 20 % stär-
kelse eller stärkelseprodukter	40:40 Skr/100 kg	(1)
andra slag	9%	(1)

ur 35.06 Lim och klister, beredda, ej annor-

städes nämnda eller inbegripna; produkter lämpliga för användning som lim eller klister, förpackade för försäljning i detaljhandeln som lim eller klister i förpackningar med en netlovikt av högst Ikg:

- baserade på emulsioner av natriumsilikat;

--- i detaljhandelsförpackningar

med en nettovikt av högst 1 kg   11 % (1)

--andraslag 16:-Skr/100 kg d)

(1) Vid avskaffandet av tullen (manufaktureringsskyddet) förbehåller sig Sverige rätten att välja vilket system som skaU tillämpas för att taga hänsyn till prisskillnaderna för jordbruksråvarorna.

Prop. 1972: 135 105

Nr i den Varuslag Bastull Tullsats

svenska fr, o, m.

tulllarilfen 1,7,1977

ur 38,12 Beredda glatt-, appretur- och bet-

medel av sådana slag som användes inom textil-, pappers-eller läderindustrin eller inom liknande industrier:

- beredda glält- och apprcturme-ilel, baserade pä stärkelseprodukter:

- - i delaljhandelsförpaekningar,

vägande per styck högst 1 kg

netto 9% (1)

- - andra:

- - - innehållande mer än 20 %

stärkelse eller stärkelsepro
dukter 40:40 Skr/100 kg (1)

----- andra 9% (1)

ur 38.19 Kemiska produkter samt preparat från

kemiska eller närstående industrier (inbegripet sädana som bestar av blandningar av naturprodukter), ej annorstädes nämnda eller inbegripna; restprodukter frän kemiska eller närstående industrier, ej annorstädes nämnda eller inbegripna:

- kärnbiiulemedel för gjulerier, ba-
seratle på konsthart.ser; kraek
ningsproduktcr av sorbitol 11% (1)

ur 39,02 Polymerisations-oeh sampolymeri-

sationsprodukter (t. ex. polyeten, polytetrahalogenelen, polyisobuten, polystyren. polyvinylklorid. poly vinylacetat, poly vinylkloridacetat och andra polyvinylderivat, polyakrylsyra- och polymetakryl-.syraderivat, kumaronindenhartser):

- klister baserade på hartsemulsio-

ncr              ■                                   10 %p                          (1)

ur 39.06 Andra högmolekylära polymerer,

konsthartser och plaster, inbegripet alginsyra samt salter och estrar därav; linoxyn:

- andra än alginsyra, samt salter
och estrar därav, och linoxyn;

--- obearbetade:

- - - växtslem, företrät, förestrat

eller på annal sätt modifie
rat O O

(1) Vid avskaffandet av tullen (manufaktureringsskyddet) förbehåller sig Sverige rätten att välja vilket system som skall tillämpas för atl taga hänsyn till prisskillnaderna för jordbruksrävarorna.

Prop. 1972: 135 106

Nr iden	Varuslag	Bastull	Tullsats
.svenska			fr. o. m.
tulllarilfen			1.7,1977
ur 39.06	- - - slärkelsc, företräd, förestrad
(forts.)	eller pä annat sätt modifierad: - - - - innehållande mer än 20% stärkelse eller stärkefse-
	produkler	40:40 Skr/100 kg	d)
	---------  andra slag	9%	d)
	------  annat obearbetat material
	samt avfall oeh skrot	8%	(I)
	- - bearbetade	10,5%	(1)

(1) Vid avskaffandet av tullen (manufaktureringsskyddet) förbehåller sig Sverige rätten att välja vilket system som skall tillämpas för att taga hänsyn till prisskillnaderna för jordbruksråvarorna.

Not: Förkortningen "ra" i denna tabell betyder rörlig avgift.

Prop. 1972:135 107

Protokoll 3

rörande definitionen av begreppet "ursprungsvaror"

och formerna för administrativt samarbete

Avdelning I Definition av begreppet "ursprungsvaror"

ARTIKEL I

Vid tillämpning av avtalet skall, med  förbehåll för bestämmelserna i artiklarna 2 och 3 i detta protokoll,

1.         varor anses ha ursprung i gemenskapen, såvida

a. de helt framställts inom gemenskapen,

b. de framställts inom gemenskapen och vid framställningen som
material använts andra varor än de som avses under a., under
förutsättning all varorna varil föremål för bearbetning eller behand
ling som är tillräcklig enligt artikel 5. Denna förutsättning skall dock
icke gälla för varor, som enligt detta protokoU har ursprung i
Sverige;

2.         varor anses ha ursprung i Sverige, såvida

a.     de helt framställts i Sverige,

b.     de framställts i Sverige och vid framställningen som material använts
andra varor än de som avses under a., under förutsättning att
varorna varil föremål för bearbetning eller behandling som är
tillräcklig enligt artikel 5. Denna förutsättning skall dock icke gälla
för varor som enligt detta prolokoll har ursprung i gemenskapen.

De   i   lista   C   upptagna   varorna  skall   tills  vidare   icke   beröras  av bestämmelserna i detta prolokoll.

ARTIKEL 2

1. I den mån varuutbytet mellan å ena sidan gemenskapen eller Sverige och å andra sidan Österrike, Finland, Island, Portugal och Schweiz samt mellan några av dessa fem länder inbördes regleras av avtal som innehåller samma regler som detta prolokoll, skall likaledes

A.varor som avses i artikel 1 punkt 1 anses ha ursprung i gemenskapen om de, efter att ha exporterats från gemenskapen, icke har undergått bearbetning eller behandling i något av de nämnda fem länderna eller där har undergått bearbetning eller behandling som icke är tillräcklig för att de skall anses ha ursprung i något av dessa länder enligt de bestämmelser i ovannämnda avtal som motsvarar bestämmelserna i artikel 1 punkterna 1 b. och 2 b. i delta protokoll, förutsatt att

Prop. 1972:135 108

a. endasl varor som har ursprung i något av dessa fem länder eller i
gemenskapen eller i Sverige har använts vid bearbetningen eller
behandlingen,

b. om en procentregel cniigt de i artikel 5 nämnda listorna A och B
begränsar den del av varornas värde som på vissa villkor fär utgöras
av icke-ursprungsvaror, mervärdet i varje land erhållits under
hänsynstagande till de procentregler och de andra regler som ingår i
listorna utan möjlighet till sammanläggning från ett land till ett
annat.

B. varor som avses i artikel 1 punkt 2 anses ha ursprung i Sverige om de, efter alt ha exporterats från Sverige, icke har undergått bearbetning eller behandling i något av de nämnda fem länderna eller där har undergått bearbetning eller behandling som icke är tillräcklig för att de skall anses ha ursprung i något av dessa länder cnUgl de bestämmelser i ovannämnda avtal som motsvarar bestämmelserna i artikel I punkterna 1 b. och 2 b, i detta protokoll, förutsatt att

a.     endast varor med ursprung i något av dessa fem länder eller i
gemenskapen eller i Sverige har använts vid bearbetningen eller
behandlingen.

b,     om en procentregel enligt de i artikel 5 nämnda listorna A och B
begränsar den del av varornas värde som på vissa villkor får utgöras
av icke-ursprungsvaror, mervärdet i varje land erhåUits under
hänsynstagande lill de procentregler och andra regler ,som ingår i
listorna ulan möjlighet lill sammanläggning frän ett land till ett
annat.

2,        Vid tillämpning av punkt 1 A a. och B a. skall del förhållandet, att
andra varor än de som avses i denna punkt använts som material lill ett
värde vilket sammanlagt icke överstiger 5 % av värdet av de framställda
varor som importeras antingen till Sverige eller till gemenskapen, icke
beaktas vid bestämmandet av sistnämnda varors ursprung, förutsatt att de
varor som sålunda använts som material ej skuUe ha påverkat ursprunget
hos de varor som lidigare exporterats antingen frän gemenskapen eller
från Sverige, om de där använts som material i dessa varor.

3.        I de fall som avses i punkterna I A b. och B b. saml 2 fär
icke-ursprungsvara icke användas som material enbart på grund av
sädan bearbetning eller behandling som anges i artikel 5 punkt 3.

ARTIKEL 3

Utan hinder av bestämmelserna i artikel 2 och under förutsättning att alla i nämnda artikel angivna villkor är uppfyllda, skall de framställda varorna anses behålla sitt ursprung i gemenskapen eller i Sverige endast om värdet av de använda varor som har ursprung i gemenskapen eller i Sverige utgör den största delen av de framställda varornas värde. Om sä icke är fallet, skall sistnämnda varor anses ha ursprung i det land där det erhållna mervärdet utgör den största delen av deras värde.

Prop. 1972; 135 109

ARTIKEL 4

Som "helt framställda" antingen i gemenskapen eller i Sverige enligi artikel 1 punkterna I a, och 2 a, skall anses

a. mineraliska produkter som utvunnits ur deras jord eller havsbotten;

b. vegetabiliska produkter som skördats där;

c. levande djur, som fölls och uppfötts där;

d. produkter som erhållit.s frän levande djur, som uppfötts där;

e. produkter från jakt och fiske som utövats däi;

f.  produkter frän havsfiske och andra produkter som hämtats ur havet
av deras fartyg;

g. produkter som framställts ombord på deras "fiytande fabriker"
uteslutande av varor som avses under f.;

h. brukade artiklar, som tillvaratagits där och som endasl kan användas för återvinning av råvaror;

i, avfall som uppkommit vid tillverkningsprocesser som ägt rum där;

j. varor som framställts där uteslutande av produkter som avses under a. - i.

ARTIKEL 5

1. Vid tillämpning av artikel 1 punkterna 1 b. och 2 b, skall som
tillräcklig bearbetning eller behandling anses

a. bearbetning eller behandling som medför all de framställda varorna
blir hänförliga lill annat tulltaxenumnier än var och en av de varor som
använts som material, dock alt enligt lista A särskilda bestämmelser gäller
för där angivna varor;

b. bearbetning eller behandling som anges i lista B,

Med avdelningar, kapitel och tulltaxenummer avses de som ingår i Brysselnomenklaluren för klassificering av varor i tulltarifferna,

2. Om för en viss framställd vara en procentregel i lista A och lista B begränsar värdet av de varor som får användas som material vid framställningen, fär det sammanlagda värdet av dessa varor, oavsett om de, inom de gränser och på de villkor som anges i var och en av de två listorna, har ändrat tulllaxenummer genom bearbetningen, behandlingen eller monteringen, i förhållande lill den framställda varans värde icke översliga den procentsats som anges i de båda listorna, om procentsatsen är densamma, eller, om listorna anger olika procentsatser, den högre av de två.

3. Vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 1 punkterna 1 b, och 2 b. skall följande bearbetning eller behandling alltid anses olillräcklig för att ge ursprungskaraklär, oavsett om den medför ändring av tulltaxenummer:

a. behandling med syfte atl säkerslälla att varorna bevaras i gott skick under iransporl eller lagring (luftning, utspridning, torkning, kylning, inläggning i saltvatten, i .svavelsyrlighetsvatten eller i andra konserverande vattenlösningar, avlägsnande av skadade delar och liknande åtgärder);

Prop.1972:135 110

b,  enkel behandling bestående i avlägsnande av damm, siklning eller
sållning, klassificering, sortering (inklusive sammanförning av artiklar till
satser), tvättning, målning eller delning;

c. i. ompackning, uppdelning eller sammanföring av koUin;

ii. förpackning pä flaskor, i säckar, fodral eller askar, uppsättning på kartor m. m. samt alla andra enkla förpackningsälgärder:

d. anbringande av märken, etiketter eller liknande särskiljande beteck
ningar på varor eller förpackningar därtill;

e. enkel blandning av varor, även av skilda slag, såvida en eller flera i
blandningen ingående beståndsdelar icke uppfyller villkoren enligt delta
protokoll för atl kunna anses ha ursprung antingen i gemenskapen eller i
Sverige;

f,  enkel sammansättning av delar av artiklar i avsikt all framställa en
komplett artikel;

g, en kombination av två eller flera av de åtgärder som anges under
a, - f,;

h. slakt av djur.

ARTIKEL 6

1, När de i artikel 5 nämnda listorna A och B anger att varor som
framställts i gemenskapen eller i Sverige skall anses ha ursprung där
endast om värdet av varor som använts som material ej överstiger en viss
del av värdet av de framställda varorna, skall följande värden beaktas vid
bestämningen av denna del, nämligen:

-  dels

beträffande varor vilka visas vara importerade: tuUvärdet vid importtillfället;

beträffande varor av obestämt ursprung: det tidigaste fastställbara pris som betalats för varorna inom den avtalsslutande parts område där framställningen äger rum;

-  dels

de framställda varornas pris vid försäljning fritt fabrik med avdrag av interna skatter som återbetalats eller skall återbetalas vid export. Bestämmelserna   i denna artikel  skall  även  gälla  vid  tillämpning av artiklarna 2 och 3,

2. Vid tillämpning av artiklarna 2 och 3 skall med mervärde förslås
skillnaden mellan, å ena sidan, de framställda varornas pris vid försäljning
fritt fabrik med avdrag av interna skatter som återbetalats eller skall
återbetalas vid export från del berörda landet eller gemenskapen och, ä
andra sidan, tullvärdet av alla importerade varor som använts som
material i della land eller gemenskapen,

ARTIKEL 7

Transport, som sker i en enda sändning, av varor med ursprung i Sverige eller i gemenskapen kan äga rum genom andra områden än dem

Prop. 1972: 135 111

som tillhör gemenskapen, Sverige, Österrike, Finland, Island, Portugal eller Schweiz, i förekommande fall med omlastning eller lillfällig lagring inom sädana andra områden, såvida transporten genoin dessa områden är motiverad av geografiska skäl och varorna stått under uppsikt av tullmyndigheterna i transit- eller lagringslandel samt icke saluförts eller utlämnats till förbrukning och där icke heller undergåtl annan behandling än lossning och lastning eller åtgärd avsedd att bevara dem i oförändral skick.

Avdelning II Former för administrativt samarbete

ARTIKELS

1. Ursprungsvaror enligt artikel I i detta protokoll skall vid import till gemenskapen eller lill Sverige komma i åtnjutande av förmånerna enligt avtalet mot avlämnande av ett varucertifikat A.S. I utfärdat enligt formulär i bilaga V till detla protokoll av tullmyndigheterna i Sverige eller i gemenskapens medlemsstater.

2. Vid tillämpning av artikel 2 och, i förekommande fall, artikel 3 användes varucertifikat A.W. 1 utfärdat enligt formulär i bilaga VI till detta protokoll av tullmyndigheterna i vart och ell av de berörda länder, där varorna antingen befunnit sig före ålerulförsehi i oförändrat skick eUer undergått bearbetning eller behandling som avses i artikel 2, mol uppvisande av tidigare utfärdade varucertifikat.

3. För atl tullmyndighet skall kuiina förvissa sig om under vilka omständigheter varor, som skall återutföras i oförändrat skick, befunnit sig inom de olika berörda ländernas områden när de icke varit upplagda på tullager, skall tidigare utfärdade varucertifikat, som avlämnats vid införseln av varorna, på begäran av den som förfogar övervarorna förses med myndighetens påteckning vid införseltillfället .och därefter var sjätte månad.

4. Tullmyndigheterna i Sverige eller i gemenskapens medlemsstater skall vara behöriga atl utfärda varucertifikat enligt de avtal som avses i artikel 2 och på de villkor som fastställts i dessa avtal, under förutsättning alt de varor som avses i certifikalen befinner sig på Sveriges eller gemenskapens område. För certifikalen användes formulär enligt bilaga VI till detta protokoll,

5. När uttrycket "varucertifikat" användes i detla protokoll, ulan all del särskilt anges huruvida därmed avses certifikat på formulär enligt punkt 1 eller 2, skall molsvarande bestämmelser ulan åtskillnad gälla för båda slagen av certifikat.

Prop. 1972: 135 112

ARTIKEL 9

Varucertifikat utfärdas endast på exportörens skriftliga ansökan, vilken skall göras på ett för detla ändamål fastställt formulär,

ARTIKEL 10

1. Varucertifikat utfärdas av lullniyndigheten i exportlandet vid
utförseln av de varor som certifikatet avser. Det skull ställas lill
exportörens förfogande så snart utförseln ägt rum eller säkerställts.

Om varucertifikat icke utfärdats vid utförseltillfäilet pä grund av misstag, oavsiktligt förbiseende eller särskilda omständigheter, kan varucertifikat undantagsvis utfärdas även efter utförseln av de varor som certifikatet avser. I sådant fall skall del förses med anteckning som visar under vilka omständigheter det utfärdals.

Varucertifikat får utfärdas endasl om del kan antagas komma all utgöra bevis vid tillämpning av den i avtalet avsedda förmånsbehandlingen.

2. Varucertifikat, som upprättas i enlighet med artikel 8 punkterna 2 och 4, skall innehålla hänvisning liil det eller de varucertifikat som tidigare utfärdats och mot vars uppvisande del nya certifikatet utfärdas.

3. Ansökan om varucertifikat och certifikat, som avses i punkt 2 och mot vars uppvisande nyll certifikat utfärdas, skall bevaras av tullmyndigheten i exportlandet under minst två år.

ARTIKEL I 1

1 . Varucertifikat skall inom fyra månader, räknat frän den dag då del utfärdats av tullmyndighet i exportlandet, inges till den tullanstalt i importlandet, där varorna anmäles.

2. Varucertifikat, som inges till tullmyndigheten i importlandet efler
utgången av den tidsfrist som anges i punkt 1 , kan godtagas som grund
för förmänsbehandling, om underlåtenheten all iakttaga fristen beror på
force majeure eller exceptionella omständigheter.

Tullmyndigheten i imporllandet kan dessutom godtaga certifikat, om varan anmälts hos myndigheten före utgången av nämnda tidsfrist.

3. Varucertifikat skall, oavsett om de försetts med påteckning enligi
artikel 8 punkl 3, bevaras av tullmyndigheten i imporllandet enligt de
regler som gäller där.

ARTIKEL 12

Varucertifikat skall upprättas på tillämpligt formulär enligt bilagorna V och VI till della protokoll. Det skall upprättas pä etl av de språk på vilka avtalel är avfattat och i överensstämmelse med bestämmelserna i exportlandels interna lag. Om det utskrives för hand, skall det ifyllas med bläck och med tryckbokstäver.

Prop. 1972:135 113

Certifikatets format skall vara 210x297 mm. Det papper som användes skall vara vitt och icke innehålla slipmassa, vara limmat för skrivändamål och väga minst 25 gram per m. Det skall vara försett med guUlocherad botten i grön färg för atl på mekanisk eller kemisk väg utförd förfalskning skall komma till synes.

Gemenskapens medlemsstater och Sverige kan förbehålla sig rätten til! tryckning av certifikalen eller anförtro denna åt tryckerier som godkänts av dem. 1 sistnämnda fall skall på varje certifikat finnas uppgift om godkännandet. Varje certifikat skall förses med uppgift om tryckeriets namn och adress eller med ett tecken som möjliggör identifiering av tryckeriet. För särskiljande av certifikalen skall varje certifikat dessutom förses med serienummer.

ARTIKEL 13

Varucertifikat skall inges till tullmyndigheten i importlandet enligt där gällande bestämmelser. Myndigheten kan begära att certifikatet översattes. Den kan vidare kräva att inkommande varuanmälan kompletteras med en försäkran av importören att varorna uppfyller de vUlkor som uppställts för tillämpning av avtalet.

ARTIKEL 14

1. Ulan att varucertifikat företes skall gemenskapen och Sverige som ursprungsvaror berättigade till förmånsbehandling enligt avtalel godtaga varor som inkommer som småförsändelser adresserade till enskild person eller ingår i resandes personliga bagage, förutsatt atl införseln icke har kommersiell karaktär, att varorna anges uppfylla villkoren för tillämpning av dessa bestämmelser och att intet tvivel råder om riktigheten härav.

2. Som införsel utan kommersiell karaktär skall anses införsel som har tillfällig karaktär och som uteslutande avser varor för mottagarens eller den resandes eller hans familjs personliga bruk, förutsatt att varorna icke genom sin nalur eller sin mängd ger intryck av att införseln sker i kommersiellt syfte. Vidare får det sammanlagda värdet av varorna icke översliga 60 avräkningsenheler om de inkommer som småförsändelse och 200 avräkningsenheler om de ingår i resandes personliga bagage.

3. Avräkningsenheten har ett värde av 0,88867088 gram fint guld. Om avräkningsenhelen ändras, skall de avtalsslutande parterna taga kontakt med varandra i den blandade kommittén för att på nytt bestämma värdet i guld.

ARTIKEL 15

1. Varor, vilka sänts från gemenskapen eller från Sverige till en utställning i ell annal land än de länder som anges i artikel 2 och vilka efter utställningen sålts för atl införas till Sverige eUer tUI gemenskapen, skall  vid  införseln  komma i åtnjutande av förmånerna i avtalet, om

8 Riksdagen 1972. 1 saml Nr 135

Prop.1972:135 114

varorna uppfyller i detta protokoll uppställda villkor för att anses ha ursprung i gemenskapen eller i Sverige och om för tullmyndigheterna på tillfredsställande säll styrkes

a. all en exportör har sänt varorna från gemenskapens eller Sveriges
område till utställningslandel och utställt dem där;

b. alt denne exportör har sålt varorna eller överlåtit dem till en
mottagare i Sverige eller i gemenskapen;

c.  att varorna under utställningen eller omedelbart därefter har sänts
lill Sverige eller till gemenskapen i det skick vari de sänts till
utställningen;

d. atl varorna, sedan de sänts till utställningen, icke har använts för
annat ändamål än demonstration på denna utställning.

2. Varucertifikat skall i vanlig ordning inges till tullmyndigheterna. Utställningens namn och adress skall anges i certifikatet. Vid behov kan ytterligare handlingar begäras för all styrka varornas karaktär och de omständigheter under vilka de utställts.

3. Bestämmelserna i punkt I är tillämpliga på alla handels-, industri-, jordbruks- och hantverksulställningar saml på mässor eller offentliga visningar av liknande karaktär under vilka varorna förblir under tullkontroll, dock med undantag av sådana som i privat syfte anordnas i butiker eUer affärslokaler för försäljning av utländska varor.

ARTIKEL 16

För att säkra en riktig tillämpning av bestämmelserna i denna avdelning skall gemenskapens medlemsländer och Sverige lämna varandra ömsesidigt bistånd genom sina tullmyndigheter för kontroll av äktheten och riktigheten av varucertifikalen, inbegripet sådana som utfärdats enligt artikel 8 punkl 4.

Den blandade kommittén skall vara behörig att fatta de beslul som erfordras för all formerna för det administrativa samarbetet skall kunna tillämpas i vederbörlig tid i gemenskapen och i Sverige.

ARTIKEL 17

Envar som upprättar eller låter upprätta handling innehållande oriktiga uppgifter i syfte all erhålla varucertifikat, så att vara kan komma i åtnjutande av förmånsbehandling, skall träffas av påföljd.

Avdelning III Slutbestämmelser

ARTIKEL 18

Gemenskapen och Sverige skall vidtaga alla erforderliga åtgärder för att varucertifikat enligt artikel 13 i detta protokoll skall kunna inges från och med den 1 april 1973.

Prop. 1972: 135 115

ARTIKEL 19

Gemenskapen och Sverige skall, såvitt ankommer på dem, vidtaga de åtgärder som erfordras för att bestämmelserna i detta protokoll skall genomföras.

ARTIKEL 20

De förklarande anmärkningarna, listorna A, B och C samt formulären till varucertifikalen utgör en integrerande del av detta protokoll.

ARTIKEL 21

Varor, som uppfyller de i avdelning 1 angivna villkoren och som den I april 1973 antingen är under transport eller i gemenskapen eller i Sverige är underkastade gällande regler om tillfälliga lager, tullager eller frizoner, kan komma i åtnjutande av förmånerna enligt avtalet, förutsatt att ett varucertifikat, utfärdat i efterhand av behörig myndighet i exportlandet, samt handlingar som styrker transportförhållandena uppvisas för tullmyndigheten i importlandet inom en tidsfrist av fyra månader från nämnda dag.

ARTIKEL 22

De avtalsslutande parterna åtager sig att vidtaga erforderiiga ålgärder för att de varucertifikat, som tullmyndigheterna i gemenskapens medlemsstater och i Sverige skall vara behöriga atl utfärda vid tillämpningen av de avtal som anges i artikel 2, utfärdas enligt bestämmelserna i dessa avtal. De åtager sig även att säkerslälla det administrativa samarbete som är nödvändigt för detta ändamål, särskilt för alt kontrollera hur varor, som omfattas av bestämmelserna i de i artikel 2 åsyftade avtalen, har transporterats och var de har befunnit sig.

ARTIKEL 23

1. Utan inskränkning av bestämmelserna i artikel I i protokoll 2 fär
varor, som använts som material och som icke har ursprung i gemenska
pen, i Sverige eller i de länder som anges i artikel 2 i föreliggande
protokoll, icke bli föremål för tullrestitution eller åtnjuta befrielse från
tull i någon form hån och med den dag då tullsatsen för ursprungsvaror
av samma slag i gemenskapen och i Sverige sänkts till 40 % av bastullen.

2, Utan inskränkning av bestämmelserna i artikel I i protokoll 2 får,
när etl varucertifikat utfärdas av tullmyndighet i Danmark, Norge eller
Storbritannien för att i Sverige ge rätt till de tullförmåner som gäller i
Sverige och som avses i avtalets artikel 3 punkt 1, varor, som importerats
och använts som material i Danmark, Norge eller Storbritannien, i
nämnda tre länder bli föremål för tullrestitution eller åtnjuta befrielse

Prop. 1972:135 116

från tull i någon form endasl om det är fräga om varor som avses i artikel 25 punkt 1 i föreliggande protokoll.

3. Utan inskränkning av bestämmelserna i artikel 1 i protokoll 2 får, när elt varucertifikat utfärdas av tullmyndighet i Sverige för all i Danmark, Norge eller Storbritannien ge rätl till de tullförmäner, som gäller i dessa tre länder och som avses i avtalels artikel 3 punkt 1, varor, som importerats och som använts som material i Sverige, bli föremål för tullrestitution eller åtnjuta befrielse från tull i någon form i Sverige endast om det är fråga om varor som avses i artikel 25 punkt I i föreliggande prolokoll.

4. När ullrycket "tull" användes i denna och följande artiklar, avses därmed även avgifter med samma verkan som tull.

ARTIKEL 24

1. Intill den dag då tullarna för varor av del slag varucertifikalen avser
har avvecklats mellan gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning
och Irland, å ena sidan, och Sverige, å andra sidan, skall, när så erfordras,
i certifikalen anges all de varor som certifikalen avser har erhållit
ursprungskaraktär och undergåtl ytterligare bearbetning endasl i Sverige
eller i Danmark, Norge eller Storbritannien eller i de övriga fem länder
som anges i artikel 2 i detta protokoll.

2. i andra fall skall, när så erfordras, i certifikatet anges det mervärde
som erhållits inom vart och elt av följande områden:

— gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning,

— Irland,

— Danmark, Norge och Storbritannien,

— Sverige,

— vart och etl av de fem länder som anges i artikel 2 i detta protokoll.

ARTIKEL 25

1. Vid införsel till Sverige eller till Danmark, Norge eller Storbritannien kan endast de varor, för vilka varucertifikat har utfärdats varav framgår, att varorna har erhåUit ursprungskaraklär och undergått ytterligare bearbetning endasl i Sverige eller i de tre nämnda länderna eller i de övriga fem länder som anges i artikel 2 i detta protokoll, komma i åtnjutande av de i avlalels artikel 3 punkt 1 avsedda tullförmåner som gäller i Sverige eller i de tre nämnda länderna.

2. I andra fall än dem som avses i punkt I kan Sverige, å ena sidan, och gemenskapen, å andra sidan, övergångsvis vidtaga åtgärder i syfte att icke uttaga tull enligt avtalets artikel 3 punkt 2 på det värde som motsvarar värdet av varor med ursprung antingen i Sverige eller i gemenskapen, vilka använts som material vid framställning av andra varor, som uppfyller villkoren enligi detta protokoll och som slutligen importeras antingen till Sverige eller lill gemenskapen.

Prop. 1972: 135 117

ARTIKEL 26

De avlalsslutande parterna skall vidtaga erforderliga åtgärder i syfte atl ingå sådana överenskommelser med Österrike, Finland, Island, Portugal och Schweiz som säkerställer tillämpningen av detla protokoll.

ARTIKEL 27

1. Vid tillämpning av artikel 2 punkl 1 i delta prolokoll skall vara, som har ursprung i någol av de fem länder som anges i nämnda artikel, behandlas som icke- ursprungsvara under den eller de perioder då Sverige, för sådan vara och i förhållande till ifrågavarande land, tillämpar tull som gäller för tredje land eller vidtager en motsvarande skyddsåtgärd med stöd av de bestämmelser som gäller för handeln mellan Sverige och de fem länder som anges i nämnda artikel.

2. Vid tillämpning av artikel 2 punkt 2 i detla protokoll skall vara, som har ursprung i något av de fem länder som anges i nämnda artikel, behandlas som icke-ursprungsvara under den eller de perioder då gemenskapen, för sådan vara och i förhållande tiU ifrågavarande land, med stöd av bestämmelserna i det avtal som ingåtts mellan gemenskapen och detta land lillämpar tuU som gäller för tredje land.

ARTIKEL 28

Den blandade kommittén kan besluta all ändra bestämmelserna i avdelning 1 artikel 5 punkt 3, i avdelning II, i avdelning 111 artiklarna 23, 24 och 25 samt i bilagorna 1, 11, 111, V och VI till detta protokoll. Den är särskilt behörig atl vidtaga de åtgärder som är nödvändiga för alt anpassa bestämmelserna till de behov som kan föreligga för vissa varor eller Iransportsätl.

Prop. 1972: 135 118

Bilaga I Förklarande anmärkningar

Anmärkning 1 - till artikel 1

Uttrycken "gemenskapen" eller "Sverige" avser även gemenskapens medlemsstaters eller Sveriges sjöterritorium.

Fartyg som är verksamma på det fria havet, däri inbegripna "flytande fabriker", ombord på vilka bearbetning eller behandling sker av produkter från deras fiske, skall anses utgöra en del av den stats område till vilken de hör, förutsatt att de uppfyller de villkor som anges i förklarande anmärkning 5.

Anmärkning 2   - tUl artiklarna 1, 2 och 3

Vid bestämmande av om en vara har ursprung! gemenskapen eller i Sverige eller i något av de i artikel 2 angivna länderna skall bortses från om energiprodukter, anläggningar, maskiner och verktyg som använts för framställning av denna vara har ursprung i tredje land eller ej.

Anmärkning 3 - tiU artiklarna 2 och 5

Vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 2 punkl 1 A b. och B b. skall procentregeln, såvitt avser mervärdet, iakttagas enligt de särskilda bestämmelser som anges i listorna A och B, När den framställda varan är upptagen i lista A ulgör således denna regel etl tilläggskriterium utöver kravet på ändring av tuUtaxenummer för den icke-ursprungsvara som eventueUt har kommit till användning. På samma sätt skall bestämmelserna om att det icke är möjligl all sammanlägga de i listorna A och B angivna procentsatserna för en och samma vara tillämpas i varje land i fråga om mervärdet.

Anmärkning 4 — lill artiklarna 1, 2 och 3

Förpackning anses bUda en enhet med den vara som den innehåller. Denna bestämmelse är emellertid icke tillämplig i fråga om förpackning som icke är av vanlig typ för den förpackade varan, som har ett eget användningsvärde och som är av varaktig karaktär, oberoende av dess funktion som förpackning.

Anmärkning 5 - tUl artikel 4 f.

Uttrycket "deras fartyg" skall endast avse fartyg: - som är registrerade i någon av gemenskapens medlemsstater eller i Sverige;

Prop.1972:135 119

-   som för någon av gemenskapens medlemsstaters eller Sveriges flagg;

— som till minst hälften tUlhör medborgare i gemenskapens medlemsstater eUer i Sverige eller ett bolag vare huvudsäte är beläget i en av dessa stater och i vilket verkstäUande direktören eller direktörerna, ordföranden i styrelsen eller i tillsynsorganet samt majoriteten av medlemmarna i dessa organ är medborgare i dessa stater och vidare, i fråga om "personbolag" (handelsbolag och liknande bolagstyper) eller bolag med begränsad ansvarighet, vars kapital till minst hälften tillhör dessa stater, offentliga sammanslutningar eller medborgare i dessa stater;

— vars befäl hell beslår av medborgare i gemenskapens medlemsstater eller i Sverige; och

-   vars besättning till minsl 75 % beslår av medborgare i gemenskapens
medlemsstater eller i Sverige.

Anmärkning 6 - lUl artikel 6

Med uttrycket "pris vid försäljning fritt fabrik" förstås det pris som betalas till den tillverkare i vars förelag den sista bearbetningen eller behandlingen ägt rum, inbegripet värdet av alla som material använda varor.

Med "tullvärde" förslås värde enligt Brysselkonventionen den 15 december 1950 rörande varors tullvärde.

Anmärkning 7 - lUl artikel 8

De tullmyndigheter som förser varucertifikalen med påteckning enligt artikel 8 punkt 3 har rätt att kontrollera varorna enligt gällande bestämmelser i den berörda staten.

Anmärkning 8 - till artikel 10

När varucertifikat avser varor som ursprungligen införts frän nägon av gemenskapens medlemsstater eller från Sverige och som återutföres i oförändral skick skall, utan inskränkning av bestämmelserna i artikel 24, i de nya certifikat, som utfärdas i det land varifrån återutförsel sker, alllid anges del land i vilket del ursprungliga certitikatet utfärdats. Om det gäller varor, som icke varit upplagda på tullager, skall i certifikalen även anges att påteckningarna enligt artikel 8 punkt 3 har gjorts i vederbörlig ordning.

Anmärkning 9 - till artiklarna 16 och 22

Om varucertifikat har utfärdats enligt artikel 8 punkt 2 eller 4 och avser varor som ålerulförls i oförändrat skick, skall tullmyndigheten i bestämmelselandet inom ramen för det administrativa samarbetet kunna erhåUa kopior av det eller de certifikat som lidigare utfärdals för ifrågavarande varor.

Prop. 1972:135 120

Anmärkning 10 ~ till artiklarna 23 och 25

Med "lullförmåner som gäller" avses den tull som tUlämpas den 1 januari 1973 i Danmark, Norge, Storbritannien eller Sverige för varor som avses i artikel 2 5 punkt I eller den tull som enligt avtalel senare skall tillämpas för dessa varor, om denna tull är lägre än den som tillämpas för andra varor som har ursprung antingen i gemenskapen eller i Sverige.

Anmärkning 11 - tUl artikel 23

Med "tullrestitution eller befrielse från tull i någon form" förstås varje bestämmelse om återbetalning eller efterskänkande, helt eller delvis, av tullar som tillämpas för varor som använts som material, under förutsättning att nämnda bestämmelse uttryckligen medger eller faktiskt medför sådan återbetalning eller sådant efterskänkande, om de med detta material framställda varorna exporteras men icke om de är avsedda för inhemsk förbrukning.

Anmärkning 12 - till artiklarna 24 och 25

Artikel 24 punkt 1 och artikel 25 punkt I innebär särskilt atl tillämpning icke har skett

-   vare sig av bestämmelserna i sista meningen i artikel 1 punkt 2 b.
för varor frän gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning och
Irland, vilka använts som material i Sverige;

— eller, i förekommande fall, av bestämmelser molsvarande nämnda
mening vilka ingår i de avtal som anges i artikel 2, såvitt avser varor
från gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning och Irland, vilka
använts som material i något av de fem länderna.

Anmärkning 13 - tUl artikel 25

Om ursprungsvaror som icke uppfyller villkoren enligt artikel 25 punkt 1 importeras lill Danmark, Norge eller Storbritannien skall den bastull, från vilken tullsänkningarna enligt avtalets artikel 3 punkt 2 skall företagas, vara den tull som importlandet den 1 januari 1972 faktiskt tiUämpade gentemot tredje land.

Prop. 1972: 135 121

Bilaga II

Lista A

Lista över bearbetnings- eller behandlingsprocesser som, trots alt de

medför ändring av tuUtaxenummer, icke medför att den bearbetade eUer

behandlade varan erhåller karaktär av "ursprungsvara" eller som medför

att varan erhåller sådan karaktär endast under vissa villkor

Prop. 1972:135

122

OJ     v;     f

5 a. a

■" i: S-

1!5

u,      a>

CJ     k-     CJ

Iii

■  5  M

CQ    >    C

H

C

■■rt

E §

Q?  O.

U   OJ

.5 S

c    c

Z 2

X)  a '

» "   S

CQ   73     >

ra   >

C  :0
c    OJ

= -O
r-     >-.     U

.ra g -O

|5£

S     2

Isa II'!

rä°

ra            2P

E ti

c Ö

"ra                  >

,"2

-   S   i2

3 S 2

.= da

= Z  c h3

1)    (U

i ra.a> c E B 5   c  <"

-I --o I ö-H

S-:2, ?  > c  E    :

;_   u   ra   H CU  o -   g

c   —  ___     Cfl

M •-: :;:  c

c    3    t    OJ

r= =        = ""ä   ra c

H -n

H   E  = f

a

O ™    .

■Hå o i

£i "T ■> ■?

-  >             c

>, ra o     ra

-5   ra   c "

'H  H « ii

O i2 S 5

1 E     =

■ä "O  -3    =

O "  C         2

o E J2         3

    a>

2  >•

"3  OJ, c _ra

(u   ra   OJ

M

> o :ra M

É*£   E

:0     S   = s/1     j-   ort

a>

O "3

c   a   O) —

°      E '5S'~ 'o

" o r

.c  y

• o  =  c -c ji

§- = g u u

° S 5 o

-2 1 ä

o j: CJ  o

ra =   E

u

_{11 is}

J- E

• 3    g    v.

E

E -i°

tu

  c:   rt C

«     c:

a c

1." -s

-o  T3

1:5

00 c

.= "I -'-5 =

: S .!<

x: o o

II

E      .=

Prop. 1972: 135

123

:0 2

t; "

OJ  -       ra

S SS

c  3  >,

q I- '—I

o o. Q.

"■ S2 o.

ou  3 3

C  ;     >-

"O ä   w.

c;         o

■c -2 S

  -

1»   fc-   o

ho ii "2 ■US

- -£  ra

« oj-g

■fi c c

CT] ra

.J; ca :ra

ca > c

O P

T3   .ra

' J2

" ra

j: 2

ra

OQ

	TD	a	öb
	O	rt	■s
:rt		J
	CL		t2
i>0		r~-
	CU
rt	>	Z	c
			-o
O
a	-o	00	> rt
c	c
		:0
		ti:	O
	D	c	m
-O	TD	JT
C	C		qj
OJ	0)		öO
ort	=J?	rt
W)	bij		i
		OJ	I-I
D	3		OJ > :0
C	.s	rt
			(U
'c	C	c	"O	:rt
		■rt		>
u	aj	C	>
>	>			a
		_aj
H	H	"äj	rt >	>

.id -i<:

f- -

H -i

—   ,„   ra

OJ	rt	rt
-4	>	>
		cii
rt	ti	OI)
	C3	■O
lä		irt
3	r-	t—

.,_   >

c   :0  o

£?	£P	:rt	u.
		£	1)
3	3		.2?
00	=kO	"
C	C	n	;/)
c fi	'c	■u	> ■■O OJ
j«: o		rt
5 d	OJ	e		4J
> c-s =3 _	_>	c	-o	-O
		.>rt tis		I-I
H-	H		:rt >	;rt >

E     

CU

ra     =   "   3

c   c     -yi   XJ

=  ra   o   o

ira   D. --  

j;    1   —■   Q.

Qj    a>   CU

i; mjj öjj c   3   ra

n 'S "O  C

E S  o ,

-a o n.-

CU u. VI x:

11°

CO       r

o   > <-

D. ra J-!

Vl     -yi  U-

cx ■— —

Oj   * (U

IJ   c       *

J«i    rt      -

n.3 °

L_   a>

ra Jr!

00 ra

c    3

o  a.

.   —        XJ    CU

■ t:       

o .O O.—

n. — P S

I > CQ :ra

°      s

a °_

ra  OJ       r; .ra

em	x:	o	0) •O	M	C
rt	o	a.	u	C	D,
'Ti	c	,-	E	C
2 rt	>,	o 00	>	■rt	_aj
>	o	g	J	>	"Öj

CU   3

ra  c

■=1

>     QJ     " >.     CJ     O)

-g   rt "O

-Eg

~ c2 Q.  :ä ra .Q ~ .: i; x:

rä  ra  g

o      Q,    o

IO :2 .O

■o c  5b ra g ■•"

2? 3

-i    VI X)   — Ä  XI  ;ra

rt tJ O	2	;2	:0	OJ M u	c rt
	rt T3	c ;rt	¥	O ■.n	u o
C	C	JZ		U
	3		■o	t3
		(m	c	C	0)
rt	-O	rt	rt	rt
	O				u
> 2	B	:rt >	O)		o
>.			c	C	(U
	M	JmS	C	c	>
"o	U  -.o		"ö?		c 1-
	■5	j:;		OJ	_a)
rt		CJ	r-
	2	o	O	J	0)
i	ciS	tM	ö	o	O
rt	o	rt	rs	'i'	n
E	"o		C		rt
o		3	-,	—
		b
ra	Ci	<-*	*-	■y	■■—

a.

E

o

Prop. 1972: 135

124

■o  >  _ OJ   t/5   ra

e2

O   & &< • Cl

■ '    ■«

u,    b    U

OJ      L      U

00 ii "2

■Eli

ra  2   M

pa > c

o

_I

i

	"s	v	~   U-(
il	'	p	":: o
	0)	r	iir
c/1   -	rt	r	rt rj
00 > E '	£	S	Es
	c		c =
=3 •«	■i:	"ÖJ	.ra  a>
5 .S	u~>	TT	■i -t
.S 2 OJ    rt	QJ	p	CU o
	T3	rJ	• r-i
	C	r	F. <
	OJ		CU
U,     Im	"rt		ora
U    (U	(a	r-	001-
"03		p	- o
	3		3      •
w-S	00	cZJ	00
,5 11	c		c
'c  c	'5	■	c
ra		p	• °
CU   t, XD   ra -	(1>	od	OJ C30
s * a	>	o	.2 o
rä 5	H	rrS	h3

E		B		E		E	6	Ö
B		c		c		C	C	rt
ora		ort		»CQ		rrt	ort
							ka
C--		(*«		f		(fi!	C*M	E
CU				U		u -*	O —
T3		• o		•O		•n fN	•o fS	o
C		c		c		c   Tt	c   Tj-
a>		u		(U		OJ —;	a> —:
ora		jrt		Qrt		ort 00	ort 00	OJ
£P		U)		SD		tir-»	SO
								.Aä
3		3		3		=  S	3   5	3
00		u>		00		oij3:	ui=:	■§
c		c		C		c	c o
c		'c		c	rJ	*c oo	"c  00	P.
.iif	c=>	M	p	M		rs|	• *.	>
CU	o		od	• -I OJ	od	a> 00	U  00	rt
>	t--	>	r-	>	ri	> r-J	> rvi	ert

H -

H ■=      H 2      H •=      H C

™  ra   t.

rt "O —  o  a>

rt 13

w-i

3-tS-*

■a'-=  ra (u Ij  ra

2      E

■fl

ra   o

rt -O

i!

Is!

-o 2 rt

a     -r

j-   rt   (u rt   12   C

""    ™     Oi

Eii      S

t/1 £ E

:ra _ra

"i äé

:0 .00 u ji era  >

■g .5':

o 13 ii

2« S

:rt   a>    ""I D.-g   «

o .13 w

■g? 5 ° ="= 5

-o

a

o

c

o

x:

■a >< S ■o

ia o

o

B

a.

e

O

o

c»

Prop. 1972: 135

125

:0	k.
U	rt
•O	>
O		rt
B	00 TJ
	C
g	2	.i>
Q	a	Q.
■j:	C	O.
00	3	3
C		k.
9	>
c		0
7	I-i	J
s:
	rt	.»
Ul		IU
—	1	■o c
"S
00	_o	•2
c c	•£ v	V. c:
XI	c	c
rt	S
OJ	rt	:ea
CQ	>	C

:«	>
>
(/)	c
rt	c$
>	rt
r	>
.2	rt
	.SP
rt E	■O

o	a
TJ C
ort	O
00	>r»
	ka
3	Si,
00	■
c

H .a

ka    C

o

2-e

— .2 _ O

° 9. « g

> u " E

Ot)_

c 13 •O o £2

o

i -5

w -o

S5   C

I;; «J

rt   k-

> rt .. >

•2 a

CU :5

is i S

"S -a - >

U   rt

C eä

3   S

oo,S* c —

5   CU

 ra 'C .2P »J -O

la

c  c:

•ra " k.

      >

(U rt 3   S

OB.SP

O)  cO         (u :0

-*    OJ            o

H .a      i- .i!

C   T3

"O ,t:

rt 2

>  «

|<2 II

     >

a>   ra

.So

OJ).60 C   —

•S  

O)  -O

.>   u

•o .»5 ■.a   >

>    ,y.

"2   C

rt      U,

>  rt
-    >

ii

|ä II

U    rt

■o »s c

ra O 00 >"

3    S

00.2P

c 

S OJ |:g

CU  T3

■H:!3

Z -a E<2

B tS 00-1

OO.S'

B    —

B    i2

..    QJ

•=       >

QJ   :0

.>     QJ

:3      Ji

T3	CA
CU	00
E	C 3
CU	O.

■O c ra	;rt rt
£
«	rt
XI
Ul	Ul
—	—
(U	ort
OXj C

ra '  a CQ  ra   >

CU —

• o r*%

DOfN

UJ  00

• a	•O r
c	C —
a ort	oSod
s*	00 rsl
3	3   S
00	06 =
C _	c   u
'c 00	c —1
J<<-J	Jit o
fl> 00	IU 00
>	5 <-4

H -      H -

3 T3 O

				rt	.0
				u
				t	c
				_o
	._		■a	j2	"o
	3 [/; E 3 'c i	C	E o	• n
k. u •o E		O E 3	X3 'c rt	c ■o o	B    « =5 E a. 00	c
o	3		00	T		c
m	<	'Jj	o	o		>

E

Xi   

.£ E

■—■ ra

c " E

ra   "

OJ    u

2:5

S      g       B

Ib    i

• c  g.o       -o

" .-- 'S'

a;5 go g.

•S 2-p, =

T3          O            ■ —

E

rt   D. H- »-

u.   öp a>

■S,;::co     s

2   S    "  'ÖT         :0

E     .S

00 m 00

o er.

o

o c6

Prop. 1972: 135

126

E S.r-

C50  3    =

   Z   °

.2 2 I

k.    >-    OJ

= ■31

CD    U.    O)

00 ii'2

= •5 S

b1 s

ra:ra

u

• O	t/1
aj	bo
B	C 3
OJ	Q,
E o	p
(>
00	>
c	a
■	u.
c rt x:	:rt rt
OJ	rt
X)
_o	_QJ
tD	=rt
&0	j:
c	u
c	c
OJ	ti
•e	?■'.

■«-'     (73

P3   rt   >

:0		ri
i«		oo	U-
C
			3
:rt
x:		12 C ■.rt	i 3	>
			re	C
ra			X)	ra
E			E
C		"rt	o	OJ
ert		bH	= Ti	"Öj
QJ		"S	"o	ra C o x>
-a	o		-a
c OJ	p	;3	OJ E
oom		X
3		o > rt	5	ra
00			T3	B
c	"S		1)	3
		00
c	'	c	C	X)
Jxi	o	*c	Q.
a>	r-I	"C	rt
>	nn	c	U.	rt
__3		rt
H	rs	CQ	OO ri	5

H ■=       H -x:

OJ		u		1) —1	B
T3		-o		• o ri	o
C		c		c o
CU		CJ		o
ort to		■a		ert r~- 00 <	CU
3		3		3    S
OXj		tJj		00 —	■o
c		c		.E •"	O
c	rsl	c		c "
	O		o	o
					>
CJ	r-		r-	OJ r-	rt
>	ro	>	o-i	>	yi

'■   ra -5. "   E

i,°

ca   o

,l>

■°   o/.

il

H   ra

2     >

• E

O	E
a-	o
a	V-
	0/.
	CU
'c rt	■O B
o	C
o	rt
B QJ	i

<   ra.

is          '- -ra

ra      2 - =  ;0   CL 2

_llli

B    g    00 c

_  u  c -o

Co —

  B

ra    =    °

>3£

*-  o

X  O

CL) k-

■a    ;;  cu

x: "ö  .i

„ :rt a

'C      -f;   OJ

OJ    './i   :rt

Ci--°~

TJ   rt

_o  C -a

rt  rt

2   QJ ="

2 °S

Qi._,  rt

rt   É Q.

■ -a    c

2   = "rä

£ E

Is

     QJ

;r >

N-   :rt

c: £

a.  c: -c      t:

=;      c

;ra CU

— x

E ;2

2 S

Prop. 1972: 135

127

00 "O 3  >.

O    O. O.

5) i; a

00 3 3 B - *-=   o.  •"

IZo

S -S ? XI  n  ■*

l. 1- QJ

00 ii "2

lirt „.|

<« 2 i-

ii   M  ■«

05 > c

rt 2 > rt _- >

rt c3 'Z  tio

i<2

II •- >

OJ    <

00-o 3    B

00 SP

,S v; f S

it ,■= .

C   :rt

:rt    >

rt	ra
■	.60
OJ rt E	■O
ort kH	OJ -o
t	>
QJ	rt
■O C
QJ	O
3	QJ
00	00
C
	c/-.
c
	S
QJ	:0
>	0)
—	.

11

:ra   >

_ii

>   rt

 > a   rt

■-     OTj

4 - >

C)   rt

i°

3    S

00 .Sf .E t:;

>,   QJ I- .y

s	rt
>	rt
-	>
"rt	rt
'k4
CJ	■O
rt E	a

QJ   rt

■göä

C	*-
c k-	CJ >
QJ	■o
_>	CJ
—
H	u

1.5

■o x:	:ra 2
OJ
x:
OJ	0)
OJ	ort
00	-£
c	OJ
'B	c

00 rt

B ~

ra -a

73    QJ

1

SP L.   "■ _; TJ

~    CU    , > X3   E

			T3	,	-O
		(/■/ 1    CiQ	o	CJ
		E c	O. OJ T3 B	rt E- e	ndelr forma ljus.
		(/=    00	B	S	detaljha som uti kar och
		|1	x: O	CJ
				g	rsäljning i parat eller :. band, ve
		—T   C CA    ,rt	c: ort	CJ T3 C
		B J<		a	r för fö ;om pre ar (t. ax
	ÖO	.2.S	"ÖJ - ö QJ E	1 CJ
	3 rt	B   0	QJ		rt      t:
		I-g Q o	■g		OX;    • ,E = r
rt	>		en Ul	QJ	B  "oj    rt
rt
>
2	k.
	C
irt	u
	><
i	rt	od
		r'!

T3	-i'	£ o
OJ E	OJ	c
O		_CJ
X)	E
	o _c	"oj c
o
	(A
	CJ	v.
3	■o	3
	c	-O
O	:rt	c
	>
a	C	'C QJ
a	rt

«    o    3

— c/1  QJ       -a

B   00= B

00 ra  y          -

...   -      I CU

CL  c —

Tj	k.   rt	OO	00
• O	£ >	_ra ra C	c 'c ao oo		00 c 'c	00 c 'c	QJ -O C a C	p
		ra			j«;	T3
o	S  CJ	T3	QJ		o			_o
-3	o.	ert	X)	Ul	a	S	—'	rt
CJ	x:  c o   OJ Q j2			QJ	C		x:
E CL		>	"cj	"O O	>	rt	8	QJ
					rt	x:		E
■.ir3	0)    CJ	a	00 J*:		CJ		rt
iH"	> x>	ra	c   "	QJ	-O	5	rt	o
QJ T3	.f	O, QJ	'B	QJ	C tn	"S	CJ
C rt	00 c	Q.	5	1		c	Cl	"cJ
:0 39	c "c   "U Si >	C OJ c E	b.	_QJ	> O	'!7 O	CJ ■a c;	E
3	OJ    k-		a>	"ö)	E	0	rt :/!	rt
rt	>     OJ	:rt rt	-o c	T3 ort	å			i/-,
	!r:	kfl	:ra			c
rt a a.	oo QJ   B	• a c ra	> c rt E	1	rt rt & dj	o	CJ O	rt ■a ■u JJ
rt	Bio	i	o	>		i		o
			C/l	rt	C	0	'>	xs

Prop. 1972: 135

128

c   00

00

I"

QJ

E 5'

o    D. o.

c/>    v; Q,

00 3       3

— 'c        •"

,c ■«         :

t.     l-   QJ

QJ     fc- QJ

00 ii  "2

.E.ra   g

S-E  «

QJ    QJ  -o

 t;

n  2 fc-

QJ  S era

CQ   >      B

.So

QJ  :0

e2

B ®i

• So

S:0 ±    QJ

U   .g          QJ ■

   :ra        -H;

era   >       :ra

>    c/,        >

cn    B        v,

ra   2        ra

>  ra        >
_.   >

■e a  "

i!'-3

II

*— > CJ   rt

B gä .O 00 1 3 S 00,

II B  :0

.ä    CU

T)
CJ	oo
E	c: 3
c?	a.
E o

■o -

CJ
XD
QJ	_QJ
OJ	•>rt
oo	s:

rt   4)     Ärt

5.   —     c

B   "t: ,=    = — i     B  S     S -O

00 rt B ci: 'ö? E

J     QJ

u  XI

1 E

I-S

   I/; rt   00

X3  .E

— c

rt "S

It-

""    QJ

■grä o S

-    Q.

ra Q. m ra ra v. O, oi) JJ B O. 'b

QJ

_tt

-O   

:ra   QJ

    B

•= 2 O B O  Jrä

ra *—

£-5 t E

00

Oi) J=

2'rä

Ull

o -z: "O

rt  oi  S — "O *—

"    Qjrä

E >

B B E

rt   rt C   C

c2c2 E E

3    3 O    QJ

il OJ

r:?   B   c9

QJ	o
	c_
E	3
3
'b	ra'
O	00
E
E	rt

S   .2;   £

B     E 2        3

Prop. 1972: 135

129

:5            2

      rt

(U  U-.    rt

B         SS

E         Sc

o o. o.

3

00  3 C ;

'ii

o  ■

Xc   ra

= •3 "i

QJ     fc-    QJ 00-2

'c '.c

B   S

B •S

rt

CJ

CO

rt    rt	ra	rt	rt   rt
'C	'El	.00	■n ÖO
så	tu rt E	å	ii '-o
II	.§	c OJ	.iS
		■D	2 T3
"- >	U-.	>	>
QJ   ra	CJ	rt	CJ   rt
B			■g%
.?o	CJ ort	0	.50
au"->	00	w	aavi
3    QJ	3	CJ	3    CU
00 2P		.00	00.5P
B   —			B   —
		VI	,—    c/1
B t:	C		C ■-
	CJ	CJ > :0	1    > B  :0
	> =3	CJ

Q)    Olj

OJj  >

B    "

•O "S

XI Si

O) .ra 00-£

o 2

>   .5-

■5   -S S

E „.

to     ™

,rt   rt

3 S-

■"   Q. B   2

QJ    

E:S

QJ T3

E r

2    Q>   i:

n     |0      S?

O    CJ

rt to Ul   rt

S E E.

C      t

1/3    QJ     ;;:

1 I

B  >, -D     ra    w

.2:    g    rä    B

X)  n     .X,   J»!     00

I                          III

S c B  =

-C   rt  -O

O .£? 2 -  S-

CJ P .- oo

• CJ  rt

n rt C " - "

llra

I

ö n.

•6°.

"-i 13 o

rt   k-

3 , •o ■

E =

> c

_- E

■ o x: J

o f--i

: ,_ o ; Eö

: Z

ill

.     fc-   Tf

> B fc-.   :ra    B

; 2 Si

; -o := I c B o ra   QJ

■o

QJ

= 3 t: S,2 "2

ob2

S,i,

•B E

ra ? ra       ii

3 :0 3 > iZ. > o -.- o

fc-   ra   fc.

OJ     QJ CU    B

E -O

ii " ii "ÖJ  "ÖJ

E-S)E E E

:.:° « rä :h '

3 ._-   3 E   rä

E

w   :« X   ra

5 P 5 i S 5 3-2 2

00   C    3 *-    ■"    k.

*-     fc-     QJ

o ■:: o

9 Riksdagen 1972. I saml. Nr 135

O

ö

Prop. 1972: 135

130

Ji:    QJ

,—   >

■ ■o   t;

'.E S

Präl

i     1/3     CJ

E 5Ä-

O O- CL

'■'    j   Cl

OJ., 3   

ooii °2

11

b1

ra 2 fc. "J ra :ra CQ   >   B

I      00 --

ai fc-     = B t;; I : ;. - B B

_QJ	c
"ÖJ	o
CJ	CJ
OO
	"cj

S-!b

X)   ra   3   ra c    fc-      . -o

.>. ra o B

>	00
rt
x:	j
'-j	.'
O
	X
G	rt

-  £    5   :rt   ,

■ tz''

ra   o  •"

13   CU

B    '  2

:0   >    rt    >

'-'*-'      C5       rt

U  

- :S  'E :rt O

JJ   :rt   O)   t    QJ

X    >    >    rt    00

— c	+-r
3    O	3
00'"	00
B    C	c
---- QJ
5E	'c — M p
o -	OJ   LO
>    CJ	"
—'   T3
f- 5
	H "r

	rt
QJ	T3
rt E
C	C CJ
'C>	■3
'	>
OJ	rt
c
CJ •■re	O
Sj	«v-)

QJ   CO .>     QJ

13 QJ

E •f)

CU    OO

E E

i==

00 3 uT B.S_

B    > '— .-   ra (-.4

.  - C

1 2

QJ   ra X) Ji

:ra

'o.  Q)    u.

>         'H 3

• ar

m

rt    c    CJ

00 E "O

111

>    -    u.
= =rt

2     >

3 S

o —

,111

c	x:	QJ
		13
y	Q?	C
rt		rt
	O	3
	C

ort .   '

jm ,S C-;

D.  c

2t

—   o   c

 s = ■

I   bo ra : :=   Q.

O ra >

"	E
o.
a ra	rt T3
a	"S
.c	•y.
0	:0
QJ	"
a
o.

D.    E  Ij

is,

1:  B

J    CU    Q) >    S ■ J

i B- o

= o

,    QJ       ■

-a "O T)

.    B

slö

o.  c    3

O) "" o.  B

Q. ra ™ ti a 3

> — QJ     fc-

I JC   ra   QJ   Q.

c E

Prop. 1972; 135

131

a, o

:0	u
T3 CJ	>	Ti
	00 "O
	c
E	3
o	Q,	CL
--/)	C	Cl
00	3	3
c
■a	>	:rt
c		O
a	rrt
X
o	rt	>
		CJ
	rt	-o
		c
"cj		CJ
	CJ	ort
oo
c c CJ	X OJ	rt T3
X)	3	CJ c

-    00

Q) :5

ra  :ra B -

2 -o

   >

00"-)

Ji    QJ

:rt

.ra

:ci

:rt

ra

Ti

:rt

_,

rza

CL

x;

x:

sz

x:

CJ

E

x:

00

>

B

"rt

"a

"rt

Ti

E

rt

:0

__

:rt

£

'ui

o x: u

u

0)

a

OJ

rt

CJ

CJ

C

rt E

ra E

B B

rt E

E E

B

c; -Jrt

Ti E

.d -C

rt

CJ E

CJ 00

c

c

O

C

rt

B

O

c

"rt

E

B

""

-.ra

ort

ort

°2

_CJ

rt

Prt

O

E

3

rt

CJ T3 ri

CJ -o

x: o o

CJ T3

x: o 'd •a

QJ • O

-O rt O

CJ -o

rt E

rt o

3 CJ rt

c CJ Q

C O CJ       • Ort O 00«/-)

c OJ -a

C CJ

B O 00 in

II Ofjt—

O

"3

Ul

O Ö

=   5 00 = c    OJ

3 00 C

O

3 00 c

rt o

3 ■E

C) "cj

3 00 c

_CJ "cj

rt ■O rt

CJ -O

ål c   OJ x:  rt

c —'

C

r

'B

r

C

=

c

_

O

CJ

o

-

O

J

q

q

.

J>:

o

TJ ort XJ

d   c

5 ö

CJ

6

OJ

ö

CJ

ö

00

o

o

m

1- n; rt

_>

li-i

>

oo

>

>JO

q

>    X

i*™

i

£

H -

H

'*-

H

w

H

'■

H

'-

Jr: ■.a

3     CJ

c

QJ

,   CJ

x;

*_.   ort OJ    00

T3

c  c

CJ a.

1/1 •■

00  >

QJ   od DQ -F

£ 00   rt

;rt C   c

ZZZ '         OJ

- E t2

—    ra      T3
._      00

ra     tt     ra

B ii  -

S 2 "

E E

-  ~  E

ra      ''      

cS-S-O

•a

o Irt _

■"  ~ QJ

5 E £

.   rt       -**

s ' 2

° t: 3

'c: CJ         c

3  g ra

3 ra t;

rä ° s

o TJ         

■i QJ        :=

■ £        ":

T ra B

v- "O u

>, !;      QJ

>S  E

-C

o o

fc.'      QJ

ra   o. ■S   O.

D.T3  E

&2

c -O B — < ■=

O  o

E     i

J —	- ~.
B c?;	Q)   C
> rf	>   Tf

	«u    ,
J	a c.
	a.-QJ
i.-	3  "3
i	•S   B
f °	så
2.3
; -	era   ra
'    CJ	B

raJ

O

ra   00 fc-',E

Q>   'c

oo_5

r    O.

C a. <  a.

o -D

=    2  :S

cXI	C5n O
00	i> 'cf

fli    rt

-Si  00

00         CJ

a. wj « .E

XJ :2

>  ' ra   Q.

    3

QJ .:

B    QJ B T3

O, ra

c/:   .B

,y 5)

-    00

> ert

_II

3 S

n. *" 5

o .2

O  T3            O i

p cO

5,

	J«!	:ö «
	u	>
	:0	:!o
		CJ     k.
	Ti	ä.
	M	'j .—
		O "1;;
	"	k-    CJ
		rt   >
	QJ	>   :0
		>    CJ
	rt	Ti j
	E	c .H
	T<	E
CJ	CJ	Ti     >
J	"	(/I
	rt
• JO		>    rt
3	CJ	—    >
rt		S
C	_CJ	0)    CJ
> rt	"ÖJ	E rä
■	prt	E    B
	>	3 ■ —
00		OJ    - " ii 2     QJ = -o
rt	>
jit:	rt
XJ rt	rt

—	■- s: —
	u   ra
	E ° B
X	a,ä>'r
q	.        1-     QJ
	:0 iP = r   QJ
S

Prop. 1972: 135

132

III

in    C   T3 u-    CJ    C

|lB

B    CJ    >

c B QJ ra Ji Xj    CJ

*-      [A      c

QJ , CJ X) 1- -rt CJ 00 T3 c C= rt  — Ofi

£       00  =

:rt c    c

=:            IJ

-    E2

.3?

.SE E

- ■ i

rt   CJ  

l.ll

i CO «

_      "      Ui

111

o   3   E

1- B

E SS

E ■

o   D. o.

  C  a. cao3   3

₁₁₁

-Si >

0)    00

E §

CJ	QJ
~	ra
CJ	ort
00	JZ
c	OJ
'c	c
	rt
CJ
X)	rt
rt CJ	>	rt
		rt
CQ	d	>

j<: o

H ■-

C c-i .:<: O 5 Ö

E

00 E 3   M-

■3   3

—     CJ

H ■qj

O

a.

2

T3    rt

00 E

3    g'

— ii

o

fc.

o.

c		c
"d		ort
U.W		ti:
QJ		OJ
-O	rt	• o	rt
C	c/:	c
CJ ort 00	rt E	CJ trt	E
3	E	3	00 c
00 C	_>	00 n	>
	o		o
c	.	E
J:	—
O	■o	CJ	■o
	kfl	_>
	OJ		_CJ
H	"S	H	"ÖJ

	sl
OJ   5?		r3
	-c iB rt  —	>
ao	> >    00	CJ
-o		_>
II ■? E		3
	CJ   •-    rt	a E

2  Q

QJ     00

ill

3     c    QJ

S x:

ra  E

5  QJ ii

 ? .   =

-■2 Ba

25 ..E

C   >   rt

S > - •°.rä 5

>     —      >

C/-J      C      rt

rt       T3

E°2

i? .2'  ra

CJ

2 C' S ■| E 5

B .=

 s"

- -ceS ScS2

I - S

:t       ,5fj

:rt  ti

>  —

—      C

CJ     O)

Cl-  .

' 'Z. O

OO    tA

CJ     c

•e   S

QJ —    >

• o t; —

,ra   QJ CO

SSb

c    CJ    CJ

■o -o

E ° S ra uc:

E    

C3 O

O -D

o   ci,    00

CJ     CL

2     -o

B  >

CJ   oo       —

--3		ra X)	12		—      Ub "cj    3
d   c J   rt .12 x: 2"«		(/: C O	c		■r.  B 2.2
c			:/3		C x:i
>i T3		o	>	CJ rt E	> d
rt ._, t/i     0) i2    '		E CJ	rt 1		ra| :0   —
-o 5				"C	• O B
c   1-		ort	.:	X	C   S-
■.d X)				QJ	= -9
> iz:		■	T3	"	>  i—'
rt   OJ	k.	QJ XJ	rt	rt	ra   u
C  T3 u.    rt	d 00 c E		QJ	0) 0* c	B -a fc-   ra
rt   u		c	E		02

3   QJ _ra

'Eli;

-c. E

CJ    JJ    

E   CJ   ai>

£  3 -ii        E  5 15

—   u-                —  _   d

rt   *- 00 U

CJ   rt '5

X           QJ

2   c.S

2?.-=

o    B — a   CU   --;

    w     CJ

CJ

Ji    CJ    aj              OJ

■    B

.ra E   E

> 3 —

*- c

C           ra

_        Z  tJ

■=. t    =   

: .

00 rt

?   C E -

-c    QJ

       .ra .ra   00 D.

t: ra   ca   E

g          o

o          |0 ;0 QJ

00

t: I---------- 01

rat°5

■O ■£ .v

U.   B   'J

C         O O    "J

c           rr-'  -o

CJ 1>

i Q  I    I   £

Prop. 1972; 135

133

 i: OJ

   Xi

'3  rt:   CJ

3 c:

-a :t=

x:

-a

rt   u >    00

o    rt

   ra CU

i-   S

O         ki

    rt       CJ

c   c    c

rt   c      oo

'i: d        CJ

QJ   '    

"O    u    dj

c   u    —

CJ  =      CJ
d   CJ

00 (      rt

QJ     CJ 00  r<-i

.ils

B   Mr= QJ ;0

■o m

B O

3   

->     QJ

00=2

3    B 00 Z

.—   ra

B    Oi)

■ -r

■B    00  B    2

9 -X  ra =: ra

B c

= .-  o  H .a J   ra

-       h- ■,;=      H x:      H x= i

E    II

E Scä-

o o. o.

• jc  2   o.

00  3    3

B    '   ö

2 :rä:S

ra   S  ■"

 J2  T3 'cj    fc-    QJ

OJ   CJ  "

CJ

c

rt

CJ

CQ   >  "c

:rt

QJ         fc-

S   -2    'ii  CJ

5    -      -5   -3

TD        Cfc-    ra

2 :   CJ  E

3-     2 -2 E

ra „,     i-   ra

■ x:   CJ

B x:

CJ     

.     ra

B    3

-ra   c

CJ   o

oo o

öJ   rt 2

QJ

ra itf O

'c  M QJ   —      -

ra

■ ra   OJ ■ — 2P ca   QJ

00 3 >.'a B E - _ 3 2rä

■ > o S

2iö.s :

h- -O   äi "cj

CJ

ra

E

B     P

.ra    (

ci  w-)

CJ    I

-o    —

B    O

IU «.:

ora c-
00»

3 B

'= S

B "j-j

> o

H ■-

QJ      QJ

E -

D.

E

E	3JJ OJ
B	rt
3	C
C	c
0)	CJ
rt	Q

X3    S 2

.      >  X

ra   QJ  ii

!rä3 o

i:-     B

OJ      ,    CJ

Si  - 'd

CJ    00

E i

CL=:5 >

p   oa rt

:rt    E    3

x: rt -3

■-    00

rt   Jr   rt

B "-B

:ee

■" E

OJ	'd
oo	x:
c	CJ
'c	c
CJ	2
X	rt

-./I CJ	>
k.	rt	o
	QJ
"rt	x;	CJ
s	'-)
	O	Vl

00 5 ra .B

O-qT

2     >

Q,  QJ

o-.-2

lyi	t —1 - -a
>	QJ -::
■O	B   QJ
	B   B
C
	Q.
rt	Ln    QJ

1) — QJ . OJ > -i    C  :0

B    U

-o	_rt	E
-rt	d	p
rt	d	uT rt
	-3
QJ	ert	:

E '■ 1

fc.           B   -o

CJ     fc-   2     .

ra               ,

B         - 2  cJ

.    2 .  -

B   B i>f!    3

ra    " T   Q.

: 3

00

fc- 00 CJ  

= o.

QJ Q, QJ    3

■O JC ra QJ ■O -O

ra

ra

-a :ra

• a      x: j2

•u	_
d	CJ
C	_
c:	QJ
	-3
d	rt £
rt o	E rt

T3    3

2 -o -o

CJ	3 OJ		OJ	„    > -  1
"cj	T3		-H	5    QJ
00 rt	_		CJ	E rä
**	ra >		ert	E E
	o		>	3 =
3	kM			B   -
	00			B
> rt	CJ CJ	rt 00 c	> d d	" ii 2 o b; -3
C				3    B
d	c	il	u. CJ	*-    CJ CJ =
O	ul	.rt	> C	.3    «< u   d
o			rt 00	■Sj —
n-i			:0	:0  =
m				U_    o
			~~'	C :rt t:;

Prop. 1972: 135

134

   C.

	rt
00	E
"kl	E rt
3	M
■rt
x:	CJ

3 Cl

3   B QJ    CU

rad

t- -

E  - o a- CL   -  :x

00   3    3

 > "

k-      QJ

  ra.o

CJ     Ul    CJ

00:-2 .E.ra 2 B -B   §

1 "«
•g    B    B

ra 2 fc-

aa > B

1,

T3   :rt

QJ      CJ
ZZ =3
CJ ort
00-E
c   o
'c  c
*"*   rt
QJ    uZ
X)    rt
rä > CU i;	"2 rt
oa ra	>

2     >

-•      /< i     5

S,'	'§S
H'o
3 r	3  m
OOC/O	00'/')
B     1	B     1
B   —	B c
M  O	•ä °
QJ   f	CJ   C-1
>    I/-)	.>   Vi
	m =a
H 2	H •=

~0 r-i

T3 r

w   :0    =a CJ  c    fc-

-a  B CU

:ra t;

CU x:   5

ra   2 -3 XJ ra ::

fc-   >   J<

c2 ii "

   "3    CU

2 5-a

—     Ly-.     C CJ       ,   CJ

X)     *-    ort

OJ    00

c  c

I-       .i

q   t;

lO -u

3 6

x:   E

O iH  U-)

■ CL

tjn C   T3

       u   c

C o

CJ	. q	■S '■	• "	M O	.ii O
				fc-	Ul
CJ CO	B	QJ   -J"	B f'	O  CO	CJ   "
> O	>   c/-)	>	>   CO	>   CO	>   »O

H ■£

f- ■

TK    C

■ —   rt

ra

=rt   >

P    00   =

■.d c: c

—           CJ

■ Bm ra   S?

;/;   _j-    rt

—   rt   "3
■-    00

rt   it   rt

_-     QJ   —

5 *  c

H -

ii

!|e

  CO .:<:

	-	X	E rt	T3	.	:-i3
	d	lU	■y	ra	> O
	C CJ	d	0)	B	.O    >    u
	'	op >	-o > rt O	1	-#	"5 2 3 3.-   B
	CJ	:0 > d		CJ		ra -  E
	:0			:0	8°	B    =   - 0)        ■/)
	"d	CJ	CJ 00	"rt	CJ rt   '-J	E  3 2 5)  o. S; .E .ra '  —   >
	J	CJ		U.	>
	>!	O
					>	ra  B -
	"rt	t	OJ > :0		'"   >	J    "!    B
gg ;ra	CJ	rt >		u	i>  'C	3   CJ   ra 'E"g=S
		>	O		■3    rt
	rt	d	J	rt	rt    >	Ö  E
O. Q-	E	C	_CJ	E
3 OJ	CJ	E rt	>	X OJ	■rt ■ — >     QJ 11	B   '  — B    QJ    00 B -3   ra 2   .ra'.o äi   E   g
T3 C rt	2	>	i	d
"rt	CJ c:		> "rt	V C	2i	3  :rt    _ >. E o c —
QJ	CJ	CJ	OJ	CJ	B ii E  c	G,  QJ   w
-a
	CJ	E	rt	QJ		rt   rt   c"
■=	ra	E	E	ort	B    QJ 3 .ra	s ss

s.Eral

00 —

/;   c t:;   CJ .;ii, o/J 3

■  5   E .w

"     ;: 3 ?*= B

O XI

i2      3 C

—  rr  '.

B  :i2

fc.     o.

ra ci-

U    3

- £ — Cj

CJ     flj rt

ra   00 O 2

ii =    5    B

o -3

- ä -

O   B

o

p

f E

—'	o	rt	ra	-C		C    ÖÖ   00	o
c	O	CJ	>	O	CJ -rt	25	c OJ
L?.	00	c	■rt	01)	Q.		00
00		u, o	>		'c?	rt	-
:0 Ll	iE c :ra	CJ	;0	c2 :rt	• J O	C O O C <~-l ni CJ Q   1    1	CJ u f-
—		CJ	(N		-3		c

Prop. 1972:135

135

B O

■o   ra

.I| M E

3    S

•o ra

B    '!2

mE

3    S

S'>

B   g

■ :-c

5 -a

> kM

— O)

U   IO

—     CJ

QJ   k-   E   c

2=1'

B "i2;:

Si2 cj-2

Sr -3   ra *-   B   ra   CJ

B >?. B

r                  E

—          o

— — X)

_III

= ; fc--.    

—    >     CJ

QJ  ra TJ B x:  2

>,   --J     QJ

raSr

 -s

s S-a

003    3 — --.   '

QJ     CJ   -3

:0
M
-O	'.n
CJ	00
E	3 3
CJ	CL
E o	:/i 3
y.
00	>
	rt
-O 3 rt	:rt 2
"o	rt
X)	-1
u,
CJ	CJ
OJ	ort
00	x:

E ä. 2 3 :i.      I-

OijC-J

q

B   CO

H ■=

O

o            u

-O          CJ

C           =

CJ CJ

— o

II

B     —

.  o

H w    H i;

é S

•— c 1)   ra

• 3 ort rt   Q.

CJ

OJ

CJ

c "u

CJ

??ii M

Si     B

fc-   ra .—

il?

11 .3 £i

o   uT

ici    Ji   5

T3   rt

ål

00 E

3    S

₁₁

c   QJ      ,

O -O t;

>    rt    rt ,

i2

ra   CJ   i-B =:  O .

ra    "  -

 — "u . ,3-B  ra

! = ao 1

w      Ofj

■   rt   c

QJ                    -—

Ec

 E

< 3u:

E    3

2 'S.

C3   Q

E;s ■

.B   B      .

si-

lO   c "O 1   CJ    c

•r: .>  ra

00

.   rt

._	rt		c	"cj	QJ >
OJ	E		3	■3 3	■ O
rt	E		Q-		CJ
£	rt		CJ	rt X)	.CJ
CJ	c QJ ■O		>	E 3	•o
rt	> rt		5! :rt	'E E _3 "rt	Si XI
1	O		CJ		B QJ E
> ra	QJ		O	C 3
	00
			O.
					U
CJ x: CJ	CJ		> rt C	CJ > d	E
o rt >	CJ .'J		CJ E 00 QJ VI	c CJ 00 c	V3 _ra "o, ort
					>
>	M		rt	3
rt	>		-	rt	3
			3	CJ	rt
CJ	rt		¥	T3	"qj
d C	>		"	OJ ort	£
>	"rt		u
:rt >			E	c/ OJ
rt	Oj rt E		c d	ra	rt
■?			ij	E	3 rt
			3	:ra
=	X				_E
'■	o		"6	B
CJ	QJ		a	QJ	rt
	X!			>
E	C		d	ra
E 3	QJ d 00	_	CJ 3 CJ	QJ	2
C	c			■ O	U
O				00
X rt	rt OJ c::	CJ	E 00 CJ	3 E	"iJ
3	1)	■.r	> rt	o ■/c	"E
CJ "3	"S	rt	c	B	i
x:		C CJ	rt 00	ra 00	E o
o	Cj -d	o	;£	2	c CJ
op	Q.	CL rt			oo
;0	CJ		o	SS o	CJ
C		C	r-1	c--.	-3
■rt	o	CJ	1	!	CJ C

Prop. 1972: 135

136

E

rt

3

E

o S	■a	• a
c-   rt	o	o
T3    >	fc-
B :« ='	o-	a
E SE
	rt	ra
B 2c	M	•
0 c a g 52 o.	'b	E

-3   cfl

ort   --

00 E 3 S

OO ■>

C   —

■p 5

5 -

>    u.

—     CJ

00  3    3

.ra   _ i? E 3   1	QJ 3  fc6
QJ)'>	00 lO
C —	.£   1
B    S	'E —
.;c	• '.
5 "O	OJ sd
>  k.	_>   lO
—
H "cj	H -r

• 3	'•3
QJ	OO
E	3 3
QJ	O-
E o	Ui 3

1 2

QJ	CJ	00	OJ	OJ
T3	00	c	TJ	00	rt
rt	QJ		d	QJ	00
		c			3 'c 00
OJ OJ c	Ul _CJ	■i	CJ CJ 3 CJ	OJ		6 Ul
OJ	*CJ	a.		"ÖJ	00 :rt		> d
00	rt	CL	00	d		Qi
Si	Jxf	3	QJ	-	Q, CL	"cj
Ul _aj	OJ	"Ö) -3		CJ	3	rt	2 >
"ÖJ rt	c	C rt	"ÖJ rt	3	"ÖJ ■o 3 rt	OJ	ra > d
	>	"ra		>	r;	c
	d			rt		>,	CJ
OJ		OJ	0)		"rt U	■,/)
C	S	T3	3	5		rt	CJ
rt O	> rt > d	'c? CJ u,	rt O	> d > rt	■3 OJ	O > rt	QJ
		X3		CJ		|-	T3

—  u           "

rt    CJ  '+->        "i

rt X)

Ul   Ui  ra rt X)  Ir;

:c3 ?j

I J

rt -3

Ul 3

fij     CJ

CJ

,

,

E -

TD

:ra

>

11 0)   d 2   B 3      :cO

rt CJ 00 OJ > d

q 10 1

Öp i2 c irt x:

ÖO c > 0

rt CJ

"oj

QJ -3 rt

ao II > E

rt C > ■rt > CJ

"ÖJ 00 OJ d

u,' CJ _> 3 Q- E 3

...3

T3

q

"

.—

_,

E E rt 0 _QJ "cj OJ ■o d T3 rt 0 >' 2 ■d -3

—   H

r3

C

CJ   ■ å 3    fc ort   u " .0 S S| .ra X) M ra = S sa B.S •s ° CJ   ra

q 10 ■3 rt op

-3 CJ QJ X) 0 3 ort U-i CJ • 0 c CJ ■d 3 00 C E

r- 10 rt op i° C :cd x: kfl QJ X OJ

5 rt £ 3 cd CJ T3 C CJ ort 3 00 C 'E

-3 OJ 3 "§ O. rt s CJ 6. d

X X CJ d op 3 rt 3 3 rt _CJ

CJ X OJ "i CJ CJ 3 CJ 00 CJ CJ "cj d

gä E    QJ ii 2° 1 å" w CO rä CJ ■— -C T3    B    QJ :ra *:; CJ x:  2 .«  2I XJ 5 2

> QJ E E 3 X rt -0

c QJ Q rt 00 il B    »J !l —     CJ -i 3

E E _3 rt > d f -O QJ > :0 3 iS 3

:0

Ul CJ

CJ

"cj

C CJ

QJ -3 ort Xi

CJ ' fcrt 3    00

q

> J-

—1

>

rt

>

'

~d

>    X

CJ    c

00

-0

=

C

=a

rt

C

<

rä QJ 2 *-     c/)     c QJ             CJ

"3  ■"

lO

CJ

H  g

■.d

H

c

H

■

E

> d

å ■■d

d    rt

k. "cj 0

E E    . c E

X)    J-   ort

QJ

_    B

■— 3

CJ    00

X) ■3 rt

T3    C    C rt    ■" >   ? rt

.rä   2

q

=QJ

00 —

>

■—      >

un

3 -O

ISB

a 3

C    rt

3 CJ

QJ    C ra .2? B 2 —    QJ

— ■"    QJ = BZ

.rt

is

c

ra   °   >

ra

2 i bI

3 CL

B   QJ

■/:      -   rt

tn

QJ

ra J X5    tJ

■— 00

>

g B 2 III -Si

rt

■■O

§

3 C 4J ■O

5 ■"    > rt     .00

3 QJ > irt OJ

-* -3 11

rt   dj

rt

>  0

rt

|.il S   > ! Ul   rt __ £ - 2

3

:0  -

CJ

"3 |E S E ra S2 00   CL .B d

5 1 CJ i

■5 >

CL > rt C CJ

_    OJ     fc- rä x:  ä

d

CJ t: rt   '-*

E 00

-  =■=

>  '"

J?

*■> >

>

d

3 -

ceS

QJ X) c;

2 S §i B >° *-     >     CJ rt   rt j  H ■-

CJ rt 3

rt .- CJ   i:] "H = rt   > 3  „ >   d

3 'e -3

« 3 CJ   ra -3 :=; 3   u 2

1

X OJ

"w   rt  *-X   00- QJ     rt     >

X CJ

■rt ■ — > B rt   3

E 3

QJ   oi) XI    rt

X)    "-i rt =

d

*" -i*: c/1

f|

rt

rt"

M

d    ti

rt

QJ

3    3

:/!

li   >   rt

u.    rt

■g.|> ra   B

3 rt

■—     QJ

-d

B E =3   ra

rt QJ 00 OJ

t-  t_ 'C _5J 5 CJ "S   E   rt .rt E e

_CJ "cj

B " E

0 O. ra

c   —' CJ     w

>

-rt

3 00 B    B U —

QJ

c/c  S QJ   — :0    CJ =0=:

QJ   "O 2 cg

d •0 3 rt

c

> 3  s" 2 - £  *>   OJ

>

=

3 CJ

3

rt 50

:rt so

S 2

QJ

E 00

3    "

il c   ii

> rt C

CJ CL

C

w     CJ

x:

CJ > d 3 ra 00

B    00 SS E-S S    B M 5

Så

d 0

CL rt 3.

0    n)   rt > "■gra

rt > ■3

CJ QJ =; T3     CJ

rt :/l 3

= => B 00.2!' _

C

1! 00  Q.

-    B

r-

> irt >

0 0.

■0

■0       QJ C-     00

q

cr>

q

.       fc-    QJ ■0 ;° = ° = ;i irt n;

'S   iJ'

rt

c.

." "j!

• o

li-i

:0

c§   0 x: -3

c CJ Q

0 r-\ 1

0   -QJ m -3 QJ 1   E

Prop. 1972: 135

137

rt „

:5'2

'~   rt ■Sära

E SS E 5'5-

o   o. Q.

5; £ O.

M_3    3

'>   '-' 1   "    O

rt  .  -3 -2

X3 15   >

k-         CJ

_  ra-o

CJ     u.     QJ

ooii 2

■si I

OJ  > 'b

i.5

—           B

E     £

i- "

CL

E

= E

QJ   d

CJ

od

ra!;;

3 2 -

g)-S-

■-   (U   rt C       00

   o

QJ    rt  'O >    u, t

   ort

:! E

3   ■ —

:£?  XI  r->  c   IO

r-:

>o

x:  B "ra  ra

3 Jd

|..S

"3    CJ

3 =

QJ    CJ ort _

00-*

3°. MiO O

' —    50

CL

F    I-    B 5    3    CJ

I..S2 g--  -

°- BiS >

B = -  ra ra  CJ ■"  -;

ci: ra B:g

QJ : B — ■3 2 >,-rä

B    E   c/I Cfc.

.12

00.3    fc-    t-    >    O    CU

B --s  S

.a    -;£ X)

B OJ — '

.5 5 -  u Hä 2  2

S5 2?;7

Isq

B   I   B

B '-J ■"

3 rn ro B CO O

■2   -.6

'-   "T   iV-1

Qjq I

• o —I — B IO o QJ      .     •

as-

3 Ö,cf' 00 i/  O

OJ o _ _>  »o o

5 E	3:
T3 -rt	>
rt —
5 "e >    00	CJ _>
	3
QJ	CL
1)     *-■	E

3 Q

E |0 2

2Q

T3		3 CJ		tii	-	t			r'ii
-3 'd XJ	3' OJ ■3	':rt 00 c		9-cj	B • 3 CU	2	]rt OJ		9lj
rt	rt 3	-2		5 e	-0 .ra	:rt	ra		3 e
:rt	> irt	"rt		x:  £    .	XJ	ra	E		.3 E
	>	> rt		sa £	.ra	rt	ra		73 0    Cfc-	E
QJ	ort	3 CJ		- :; E 0 i5	era	Qj	X CJ		0 2	E
■3 rt	00	J>:		CL	CJ	"3	CJ ■3 3		0.	CJ
>		■>		«0    3 -3	X)				CO,    B	■3
■yj rt CL	E 0 QJ rt	rt -3 00		k,    U    C	■0	3" rt	CJ ort 00		fc-   QJ 3    > - ra	C
E		d 3 rt E E		i B H	!/j rt CL	u, d >	3 d		\1 B -5j	v: CJ >
d				:? B CU	E .rt	Ort 00 C E	'd > ra		11	:0 CJ
	1	rt		fc-   ra .:					*-   ra	J
d		3 CJ			rt		3 CJ		g-3 :0    E	;;j TD
3	X CJ ■I >	• 3		B.3 13	Xr,	p			B ,3	• 3
C CJ -3 d		> rt 0		¥ 3 s; :-Ib B-3 "	rt c c CJ	1)	> rt ■a rt		CJ    B > ■ — Crt     £ fc--   3 i -rä	XI 3 CJ
3	:0			S - 15	T3	rt	"3		CJ   —	-3
OJ	> d	QJ		>,   B    ö 2 S 'fc- B	d C	E X	rt E E		>.  B "ö 2 o-	CJ E CJ
	CJ	:/l		ä " E	QJ	CJ	d		% z	E
CJ i2	0 0	1 OJ 0		iS2 M  Sfc 3.	■y: OJ	ra .op	C CJ T3 >		—   > B   ra QJ    c E  CU 5)  QJ ,E	_ra
"rt	ri				Ul	:0	rt			CL
Vl	>					rt				>
rt QJ	> rt Ul CJ	12 rt		rt    B   - .    "    B 3    OJ    rt ■§"2-03	=3 rt "rä CJ	CJ sz 0	0 OJ 00		ra   B .ii   ra 3    0) E"g	c rt "cj
rt E	rt C >	> "d		•2!		0	'		2	E
■-	■■d >			E a a	rt	ra	CJ >		E S	00
X CJ	rt	QJ ra		B -3   rt 2   ra-.S	£	> > rt	:0 CJ		B -3 2   ra-	2 XI
d	■?			Si E i	X CJ		.CJ		fci   3	i
CJ				3 :ra		0			3   :ra
c:		X CJ		.ä'- .§	rt	s	J		J	E
S				0    B  —		>			0    B
		OJ -3 3		D. QJ	CJ		>		Q.   CJ
CJ	QJ E			-   ra rä  ra  £?	c: u<	ra	d		w     > ra   ra	ra 00
■rd	E	QJ ■'d 00 c rt		B -2 C    ■i    CJ	QJ	._,	>		if	a
> 'd	3 c CJ X		rr:		"cj d >		"rt CJ	■5		QJ "S
00 c rt >	d "3 CJ	CJ c CJ	CJ s: ra	00       . 5;  £ .» S    2.3 B E-S	C	CJ E £ 3	ra E X CJ	OJ '•■ö' JZ "d	00 3 S E >  0 ra   B   B	.5 "E
	T3	"IJ	;	läi		5		■.r.
■3 rt	X Cj 0		C QJ		rt >	X ra	CJ "3	3 CJ	ra   ra 00 00	E 0
C		CJ	0	c5;S g	ra		C	'_)		3
>		■■■d	0				CJ	0	■0 ;o	OJ
irt	00	Cl		c- •—   00	d		rt	k:	c—,  c	00
>	ä 3 ■■s	'q?	Q. ra	gBä "	>	QJ	3j c	Q. d	g ES	~
iO		0 ■3	c	0 0 ■q)	■0	"3	rt CJ	3	0 0
i			c CJ Q	c-J <-) .3 CJ 1      1     B	tN	"c3 0		C CJ Q	C-t  c 1   1	■3 CJ E

Prop. 1972:135

138

:=

O "ÖJ

1

rt

•B*

1 q

rt ryi

.

1 q

"ÖJ

.00

1 q

QJ "ÖJ

_o

d

:0

in q

iO

■o

B CJ

i o

in in

E CJ

£

UO U-)

CJ

å

UO ivO

i»

ra

3

i-" f

c

"c

J

3

12

c

-3

>

ra TD

irt

"

:d

'd

■rt

irt

3

irt

CJ E C

oij

x:

P    1

-3

q

q

'■rt

q

■3

q

■3

c 3

'

ra

CO  o

q

"ra

"rt

"d

UO

o Q.

"d

• :t UO

O Q.

O 00 3

Q. ■C

Cl CL 3

OJ "d B

in

u ra E

i q

_CJ "cj

d './i ■jn rt

CJ rt £

in q ro

_QJ CJ rt

VI d E .3 >

QJ rt E

UO q ro

rt

QJ rt E

uo' q ro

rt

-O 3 d

> d ■ ra

irt O

c CJ

»o o q7

.00 iO

ort CJ

in 1 q

q 1

1 ">

3 '■d (*- QJ

lO 1 q

q r- i/O 1

c •d ,Ui CJ

in \ q

E o 3 ort

c ■Jrt CJ

UO 1 q

~äj

12 ra

ra

■O

- -

-3

m

,_i

O

-3

i-O

O

TD

ro

TD

ro

Xt

>

lO O

c

C

lO

o

3

• o

O

un

C

UO

CJ

k. ra

TD C

QJ 00

irt x: c

QJ '-d 00

q

'-3

CJ -d 00

ro O

UO

■3

■rt

ro' O

Jj "cj

rt

3P

ro' O

_aj CJ ro

d

"cj 00 3 E CJ XJ

CJ

CJ -■rt

3

O    Tt'

rt

3

ö

m

CJ

3

Ö

ro

CJ

3

O

ro

ra E 00 c ■>

3

O

■VI rt E 00 B '>

=3 "d X Ul QJ C

-o c: rt -3 QJ C

7 q •q7 QJ CD _

5f o o

00 3 C CJ

1 o O

q lO 1

CJ CJ 3

|„co c    O 5 O

q un 1

"ÖJ CJ

OJjUO E   1 3  —   O O Ö

q UO 1

OOUO .E   1 3     O 5  O

q un 1

rt CJ CQ

ra ra >

Ul :d 3

_>

O w  un

■■/rt

IT)

q

-3 O O.

m

q

1 a-

>

UO

q Uj

"o

>

UO

q UO

P ■ö

B    IU

ra .

2 Q

2|

CJ    B    CJ

-3   ra   "

CO   B

i: E

ra   3

i-

. d

B    ,.,

CU     QJ

If

ra   Q.

e =

.3      "

    2

S -

.B 2

CJ d

X3     

-      JJ

"cj      

o«

B   CJ

B    B

—          B

E    

 E-.S

rt   rt —

ill

c ■   "

°    B   -o

. BS

B   3   ra

cU    o    B

>    ./c     -

:ra    ,•    u

r å-1

ra -   ;2   °

2 si:

B     >    5

5   > :ra   O < :rt  > .:

O C»

>.:<:£ —

B x:       2     '

c/c  o   x:    c

j-   o      _. :ra

o .QJ    ■-  x:

o  -        E -C3

i! 2 i S

■3  .J     >    "

,-3       ra    c

E § E -3

ra   B

fc-   ra O)   -y. -o    - —. ra cjo »o BOO era CO CM

>   CO CO

CJ    QJ      -

-3    —    ra

B     OJ    00

CJ   fc-     —

■:0

.ra   ra

" -3       i_

u .ra     c

X) i     :ra

T3   ra  x:

B =       fc-

cj  "-era

c   ra -3

:ra ra X)   fc.

>    E c: B

TM

T3 J£

:ra   ra E   S

CJ   5j

Q)   :ra

:ra -o

> 2

B B fc- 3 i?,.  O.

ra oo-B 00 ra o _ —  O

-   ra

5j  QJ  c 2  ■-

a-c Z  £-?V,

B --O

:ra    r-

.E ::;

    QJ

*"    O   :0

:?=:   B CO i; B enl  ir  ,_ crt

CO   -jc    bo B 'T

_ t; E

02 CO - a OJ CO B -CD fc-   CJ    c

2 g

CJ

    CJ

■.-• "3   CJ

TD      "ort

•    3    00

> 2   3

Vi     ra      '

E = S

B   QJ   ;>

B| ° i

B .3 -o CJ B JJ ■ra 'I .X)

B S

rt       >   rt

CL- =:

I "as

.2 ,     fc-   oo

B 2   "

§2

x:  ■■'■   >

CJ _rt           OJ

„  -13

"    CJ

B

-   rt   3

_ill

S  «J  £

CJ    CJ    rt

^III

E B i2 5b "> G. " .3 .ra

ra   S 2

.ii   ra     c

—'   QJ ra

■P         b:

B    c  QJ

_,     QJ  c

 .ra   B

B - i2 B    CJ    00

2 ra-X) HES

3 :rt   

>.  B

o 3 — Q,  QJ   ■

2icä s rä =2

.ii   CJ
■ fc-

CJ    —     i

ra ra > B > O :=   >   QJ

".  Z-S

2 5-- " _

■.:: g co  B 'S" " E ■S'

.QJ   'S    >■

■2 ~  B

%B--

.=  3     i<

_   3    QJ

C   QJ     -

ra  X     -u

> 2 -3

räii

>         00
_    CJ    B

CJ     CJ

-   O C

CJ   d

 -     s

P   ra   rt     E

§    C

O ;-o ■£ (u

ra - "           J

c O O       CJ

g "'"■ ö

Q     I      I   B

Prop. 1972:135

139

SS

o    fc-

1-r

rt o "S

ro

C ro

■  m o

2     '          VD   

'— "T    UO ■-

u P       I  

"3 ro    —■   o

g'"q.2 •ag :. "2

3 0.-2

OOUO  o    u

■;2 •if q I .v

■j o —    3 _>   CO o -3

I-  '  'O   Q.

raq

B  ro

1 O E

.    B

i7> 1 —   O

>q :;,

;   ) ' fc-

3  O 00 CO

3     I

-f"=

o     QJ

; - CO i; : q   I .i;

I o —    3 ■   CO o  •3

'-.2

CO   Q.

H ■=

.TZ	;>	—    3
	■>t
	C	—    >
rt	d	g  o
>	"d	*-.    ■'I
a	> d	W)"
	00
		k-     CJ
CJ	-3	3 z:

2      2

rt	QJ	0
E	■O 3	u, o.
O UO	QJ 'rt 00	rt
CJ	3	E CJ
op	00
■r	c

— J

■3   .M

H   ii

■w >

i;ö

■3	►-
C	o.
OJ	rt
d
2?
3	E
00	CJ
C

H -5 E

CJ	VI
	ra
r3	a
>	E
r3	irt
CJ
	CJ
£	00

Si

3 i

2 a

', -z —     o

"	ii  S	CJ	c		UO	TD OJ
H	E	s	:rt X	'd B	k. 3	E
		XI
			rt		x:	c    .
		rt	rt		0	c:  3
			>	X		3
		:rt	CJ	CJ	—'	ra
					0	~   UO
				CJ		CL
		CJ	U	TJ		'-    QJ
		X)		3	in	3  -O

ra .2?

00  >

o—. z E fc- " ra " > —   00 ra

3.-3

CJ	d
X)
.CJ	_CJ
CJ	od
00 3	CJ
3	3
	rt
CJ
XI	rt

il

 .

■|.||

|eg

B .3 T3 QJ B o; era  'e  .3

s-:| 111

3--    B

S  E

P   CJ J2 00 H' EX

>  6

H   B

>,.x		>	E	CL
52 ■    C				O
	u	o E	,o	C
■rt    x; —	T3		■■"	£
	d C	> rt	_CJ	o
CJ     CJ O   . _ -3	>
	:ra > VI	£	CJ rt	TD
B		,o	rt	-3
=■■   ra	O			rt
1	CL "o	_CJ	> ■3 00 3 irt	> > d	d CJ rt
E 2	O	CJ		O
• 3   ra   c	d VI	rt rt	£ o	>	B

■1  s-t

-   fc." ra era

=- a2-

O

>,.3    O    C

~   B B -

JJ  -3

    B "    B

rt   :rt

l-S'2 .•-ä-2

  TD   :0 CJ rt   

_Q        -        OJ

—    rt "ÖJ

.2  g

rt   rt     

S   >

=   rä

k- -      rt

— ' —

CJ   ra

-rä i 3 -o

00 P ■- —

.3 i X :2

C   CJ   rt ■-   CJ  —   .;

         =

2 -=   CJ   o rt    - Jrt     00   CL

-J    3

:0   "   ■

~     CJ     CJ

o c Q

- « p

3    1)    rt

QJ   2    . E     QJ    S)

c X)   ra

2  ra-.o

Si E i

3   era    _

-• E

o    B —

Q,    QJ     *-.

00

B £ (2

g  eo    B

c   ojj=;

B    -    QJ

*-  >  

E.

E E"t

rt   rt   E 00   W) §

iO £   S

t«  2

o  o    QJ rsj ro  TD CJ

I    1   E

Prop. 1972: 135

140

—  E CO

—  .3 CO

oo'

'*-   d    5   ra

E SS £ 2

o D. o. e JC O. 00 3   3

iV

3        o

ui *- CJ o    «-3

CJ V- CJ O02

Iii

2=1

rt    rt   

u-    CJ   :0

3  3  '-3

OJ         eO

■v 'b

c-       '

CJ ■B

;2 E

IS E

3   ra       -2

,-    3 rt

*-   TD op

2 O
CL

3   3 "rt

3 E ;s

00  CJ  *- c  Ji£   

B  b:

 ort   O»

3   C —

- "2   *"

:t=  —    rt

H   CJ   E       Ho

.0.0 ' ■—

■=    B   eO

CJ -3	ci  ö CL-i
OJ ■-■d	d
00		3
3	E	ort
00	CJ
3
		QJ
E	3
	"2	"ÖJ
CJ	'-kH	r"
_>	QJ	vi
		rt
H	"cj	E

:

2 a

era   QJ

	r-	-3
rt	q	CJ
	oo	TD
QJ	«VO	CJ
		P
rt	3
E		_E
	"o
X	O	1-
QJ		v;
	q	rt
CJ		CL

QJ    00

CJ  a

i-i

E.-

B      *--  ■;:

;ii     eg E i      g I

2 'S

QJ    w

>,   B

QJ   .-rt

00-£

OJ    CJ  J2          CU

■3   rä    B       ~

-Eg

ra —   B

3 t; E

Es

tio CJ x:

>  =: "
ra -3  o

Hl

=:        . .>  QJ

-  c '.r -o

-   rä ■•'- B
2 J'2 >

ra -CJ   (- ■£?

>  50.3   >

.>    CJ

-3 ■a

-    B

fc-  ra

eO    3 cZ J

d=  >

era

?    B

2

102

<   -QJ    ra  "e5

QJ

q cri

2      >

£     i;

°c

p

2
i>

C      

irt     CJ

—      C

E  3

o      CJ

■y. Ja;

w     CJ

irt     >i

2   "

—     CJ - X)   :

E 5

bo	rt	VI
	O.
CJ	>    CL	_CJ
00	d   ra
Cj	-	"cJ
	B -		O
CJ		-6 3	c
"ÖJ	g|		_CJ
	> —
• 3 P	irt  , '  rt	c'	"cj

T3   00 J£ 3    >   .M

ra   rt   >

3    CL. OJJ   CJ

ra r:

rt ■?:;

c   

ra   CJ

-3 E

Ee|  =  ,

'"Bo

5PJ    e/c

CJ

> ii

i- ra T3 -*

U

_in

■3

S    Qj

eä    E >    3

CJ    ?

.rt   O -

> « 2

2-g.E ■o .o 2

. O

Ja:   rt   d

3   CJ   rt

'TD  Z=

c    QJ

-r      IJ      P

■o   -3     CJ

QJ-  E   .-

 CJ2

k,  TD   - □J   rt   rt

5)|3-

CJ .E   ra

Q- E -o

Era   B ._ —   ra

1-

' JU

.     CJ

3   era

.>, jk:

o    B ■

CL   QJ

ii iJ

J    QJ          —

2"e S ,äi, 5) 3

-if - E.:

—    CJ    QJ

QJ    ,5    B

s3

>	rt	CJ TD	3   00 io
d d	=	3 CJ i-d	CJ  t-  i? 2 £i2
>	0	00 3	t«c?i
■ 0	T5		É 0 0
X	j-	rt	B c-l ro

-   O C Q   I    I

Prop. 1972: 135

141

IO   S

b E

"Ie

O  UO

_; CL

UO    c   TD

CJ      3   O

TD     irt   -3

ort           rt

-            ra

-  "3    Cj c: °ra

Cj'

•3   c-S g   ra   «

C        -uT .    '■—

eO    2

c-   ra

-3    >    ..,

CJ   •/■.   ra    oij-o

B    B =

E 5-ir

SP z

.B 2 =

-QJ  TI ,-

X) -rä >

fc-     fc.     Q)

= ■31

CJ     k-     QJ

oo: .2

■ill IbI

rt    rt     CJ   rt  ;rt

O    00

E 5

.2'        OJ	d	■rt	CJ
2     S	rt E OTj	x: eS	Ort CL
hän 01, -57,		3	"c?
	C	rt rä
• H 't —	>		CJ
	p		o
■u -o			TD
iiin''-' rt o "-	vi	CJ	-rt Q.

3 CO ro B B " O = °2    '   VIJ   "

"" O ■? 5

CJ   —'

b  00 E H

CU . I — ■C c _ . B to o    3

QJ    .   • -n

.ra / CO o OOq CO    fc-

    <=       t

OOiO  O   J

.3     1   , .i

3 ;r IO B

■i q I g

     CJ

CJ o — . .> CO CO 3 p = CO "rä h-   w CO c—

3i:°

2  eg  -g

IIb

,       -Is

; —      .CJ >

i •-       "äJ = ,2 Ib

x: o o

51

   rt   to

m ii

00-;

fi-       H

E -

-3      ra

,  -C   TD

Ie|

Ii!

,CJ   ii   S

H    3.X)

00 ==   c B   QJ   ra

3 "5 i Jggg - g

Ebb

■ VI   ra   o O   ra TD   rt

= l|i

,    fc-    B r     QJ     CJ

,   ra era

■3   »g-

> '= g 3 3 "2 CJ «  e

w   rt -O j •3   00 c

.    O       I"

g-g =2       ra

CA      >     — l/l

2 o g 2

-   00 "          B

3   ra B

QJ  -o   OJ

3   ra   CJ

• E -S     ir ..

—I Xi     ~   B

&t B   "T

3   CJ      ra

c- -3        •

i J2  3
B .ra

S      °

TD OÖ O CJ   ra TD

E-3.g B 5; •'B -■■°'-?

3  rä   ra

:«!    5     fc-'

x: B x: 3 SJ =: 3 eä H   QJ -    >

-a  °J

III

.:£ QJ 00

ra   >   ra

O------ ==

B   fc-   n

   Mj ra

2'i|

ra •B   ra B .2 -3

c    fc-    00

g   QJ   ra

B

Mb

■3   rä

>,   B

Ö2 E Q-- B

g  E

E S igJ

00 5P   CL

■- E

ra ~   —

- i

CJ    QJ    rt

   ra   3 i.2=

°   SES

rä =2

3    OJ   _rt

111

B     QJ     00

B -3  ra 2   ra-.3

.     CJ    

' x:  QJ 2  g-S

2 t B

i    5  eg

 5; »J

_ ra .

■■     fc-     CJ

>> E

2  g:       -rä

CJ

2 O ■-

C   —    CJ

irt ,3	E E	E X	■o' x:	CJ v. > rt	E o	■b
.-	B CU	CJ	rt v,	3	3	c/e
ra	X	CJ	P CJ o	d	rt	E
> ra	ra	TD C QJ rt		OTj	O/j c2	o CJ on
> eO	QJ •C	.3	d 3	o	6-5 O	V/ "cj
	•5	rt CJ	P OJ	l-Nl	c-	T3 CJ
_	o		O	i	1	E

Prop. 1972:135

142

'— JJ

—    /   >

rt c2 TD O E

.?  rt PÖTD c: =

rrt rt

q

q UO 1

Vj rt £ 00 p > o •■

:0 C :rt "rt

o Tt

q u* 1

Vj rt E 00 3

uT CJ (Z rt 00

rt S     O

£ o

£

j>>

i

»JO

q

UO

q

O

1* 1- ■3   Cl

Cl

CL

CJ

in

r~-'

V)

QJ

UO

r-

V;

;3

rt   »- EJ2

v;

Q.

rt

q

UO

'■3

ra

q

Ul

• 3

rt 3

00 3

:3

2

E

ro

ro'

CJ

E

ro

ro

O

B .'.i .ra   — .*-    B

■d

3

lO

O

"

3

»vo

q

=3

3

3 ra

k-

O

,ra CJ

1 q

U3 u 1

CJ CJ

ort 4-1 CJ

1 q

UO 1

CJ CJ

Ort Ui QJ

• -    QJ cj- T3    C

"cj X

■3

ro

TD

n-.

■5

Ti

rt '-rt

t

> CJ 1 QJ ■d

3 QJ

UO

q

3 T3

P QJ

UO

q

TD

3 CJ

Eci: Eco'

rt

Ort

r«-i

d

O

"rt

ro'

\D

O

ort

CJ "ÖJ

OJ

BP 3

q ö

lO

CL rt

Of

O Ö

UO

CL rt

00 3

J3q fc-

60

OO UO

q

00 V)

O

•i

OO

Q)   CO

C

o"rf

3

1

TS

3

1

P

C

UO

UO

■gq ra

*E CJ

x: cd c3

rt TD QJ 3 :rt

C ■ CJ

o ö

UO 1

E QJ

C CJ

O ö

ITt 1

E CJ

'c Ja: CJ

d CJ

_>

UO

q UO

3 ort

_>

in,

q UO

rt

_>

• C-J rt —

03

>

C

H

■

UO

(in

H

'

u-j

i

H

j*; 'zz

B IU

2          -

5         

— "3

QJ  vj

J    ra

—   CL
= ei

2 Q

r- .QJ

q-3

oc  _.

lO

."g !3 rä           E

-3

C	Z
c	_CJ
	rt
c CJ	S

.Ii

■u — * ■k--   "     CJ

'   S.'

- -   C

—.          CJ

TD _r Ort 2  2  b"

ra > ra Q.,- = E   fc.   ra

ii

ra   E 2

d -z   <

rt

3 t:

■ä-   B "■S   ä

S  E S)E ■=£rä

2I2 o.  -j;

o   ra   _

 E g

2.3 S •ö -i 'E

3.ra - .11 i

E

'Ö?   CL

S?' 5 •

QJ     CO X) .V

2 ii

-QJ  .cO

00-6

3    QJ C   c

B  S

.0    cO ;

> 'ra

CO rä >

CJ

E   TS

3   g

o    3

Q T

—	0   =J
	v:
	00-3
	rt   *
rt	~. ■

_d	CJ	_ M			0
	"cJ	w   c/c		'q?	C CJ
rt >	TD rt C	.ra -3		x: CJ 0	00 CJ TD
rt 2 C	£ E	3 T3	C	ra VI	d 1
rt	0	CJ     ,,	CJ	rt
■3 3 3 T3	c OJ 00 CJ	■ä >- 2	00 .E c	CJ 'i?	0' ■3 _rt
CJ E 0	TD rt ■i >	> ,0 ra — »B	> CJ	ert >	T3 C rt JZ QJ
ra > ad		E CJ	Ij	rt
	.ra	g	CJ	ra	E
		0- 3	00 3 '3	3	£
H	■C	0 i .C    v:		rt >	3 OJj

p i        -t -g

-     Cl QJ              QJ   00

vj->            3 TD                   i3

k.   OJ    C             —     3

3       rt              --ra

- ra .5P     -3  E

u B H        E

:g  1:

s g

° o

CJ    00 -3   w

QJ ,2i -2       '

ralE

>-E I

O ri *=

X E       a.r

3        E .:

  " E B   SS

E  B 2

äts

M M o.  -E -ra rt   ci

        rt       j.

=5   CJ   rt

•2 5 -

B „ E

—  fc-     CJ

ra ra   >

E >   eo

c T3 = 3    C    OJ

-Sa

B XJ   ra

QJ

ra

2 rt-.S

QJ     c     c

5 .rä::

ra ra j

B _   >

fc.   33   ra

QJ    >    >

>- E

O   c —

a. QJ -
—  >

ra  ra EJ'

_ 5   S <2

   I ti

> fc.  ii

*-'     QJ  ra

i. i  I

p

S 5)rä "

E

3

x:       i:  CJ

CÖ-S    B   ti

3   -5   r   «

■"           O)

ra           X  

>     ra T-3
ra    = 3
fc-   -r QJ
ra    r .ra

>          00
fc-         OJ    3

eo     -O   ■-

U.     j;    2

-            O

B   CU   ra   c

3!   ra   ra   3

00 >

p 00 =1. g Sc2å I

BOo-S

c cl c-'. T3

QJ

c: Q  I

Prop. 1972:135

143

P E S

I-    3

i Is

00   3    "

5 2É  >

-     fc-    QJ

2J2-3

QJ     k-     CJ

»-•2

■i I i

■SbI

rt 2 fc-

"   rä era

CD    >    B

■o

B

3 ■;: E 2

-2	X
	CJ
3
	CJ
_,	TD
CJ	3
	Cj
>	ort
X)	00
	P
E
o	_rt
.

00  -*

B      n

5 ■

1 2

QJ    ra

XI    j<:

fc-  fc-

QJ   CJ

ES« 9o

E-

ii    -     =1

CQ   ra   >

s

c   S)

— x:   3   00

2 .    B

O -3 'fci   E

2 5?

Ti   - '   QJ =   CJ

3 :o i _

!   o-x:

ra CJ >, 2 ■;=

3. fc.- 'z; j >

o

.i        — :

,   CJ     QJ -

:   O       -r"

) 

CJ

0.2

i! S

ji-E

00 t: j

ra c-_ —. — Q. "J ■S O   ra  

ra ra fc- -c Q) QJ •3 X>

₁₁

°"    "  cSl  -S

		00
CJ		3
*CJ		'E
-3	■
rt
3	ora	t
E	jm:	TD

E 2

l.g "£■

É ■ ■= E i:.;

E 'ÖT E

oi, .■o

IJ ~ ii             "b

•3   >   g

•3 " E        g-

QJ     QJ T3 ,

= 3 -- i;

•    fc.'

B p

-c2l> " a " B  o ra = 2 x:  B  CJ

i    M

É		S3 .E
3	rt	> p		CJ
OO	ji:	—   oo ■u.    O		"ÖJ
5	to	'::■ a	_QJ	3
	ci			QJ
OJ		o o	CJ	00
rt JiMl ■VI v.	CJ	ax:	ra	_E
	CJ o.	il -i: CJ	c 3	E o

ra   00 c/> _ JS

ra  QJ

> "3 ■

.ra  ra Ju!  .

>,T3

 .3

■S5

< E

>   -3

"   F

OD   •--■

■-  

O  

E      i:

O

d

q cb

Prop.1972;135

144

rt   CJ   o

Oi(   3    3

x: 2 É

■->

2

QJ     fc-     QJ

00 2 '2 ,3 .-5 £ 3 £   ra

IbI

rt 2 k-     rt   ra

CJ    00

E g

E i

o .-

• 3   "2

i.a

:rt ;rt >   '*"

Xi  c

2 OJ

1 o o

B

•d u, k- 4>     00

CJ ■.::

TD   --2

gg

■a 3

3.S-       3

c -c 2 3

■eS   ; -if

O   >   C        'y

H  >  >

> t: ■2 a

■3    3

2-S

Oo B t

CJ 'C TD   ;

ort

-     QJ

-   J -
00 'J 'J
B "- -o

.—     Q)    

B  T3   era

■eS    ,

CJ    >    C

CJ — °ra ■-; 3P X

E 2

' — ■d I    CJ  TD

'' n zz

B         --    CJ

E -

-•.-

31    •-    c    i>    CJ

>, 3; —	O   rt
-v.     QJ     QJ	c
	P   >
	• -S
	k.  T3
	CJ    OO
	>. J2
	r3   C
	■   ra
	• 3   E
	■>  E
	ra
	QJ    C/e
	■3    B
	B    B
	era -3
	>
	c   >
	ra   ra
	E6S
	.9 o

O

=     c:

QJ .ra

O0-3

C    CJ

B

o. E

t;      o e

oog

.QJ   —

■30

C XJ ■ra  t'

E o t;

	QJ
3	-3
1	2
ra	X)
x:	QJ
	-
u	O

CJ

 2

c— CJ > -3 ra    r-

§

B 2 ra ra •O   >

E    /■

3   gJ

•g 2

=    -a

B-c

:b   QJ

"2      2 £

E     i

O 5,

O        O

:rt   

CJ   ort

■ B

-S 3,2 12 2 qS f

QJ 'B u; •3 D. 3 B ,3  ra

   00 E

o   rt O	v;	B    >
" 5	CJ :0	,-    rt rt    C
"	u-	M    CJ
t: rt	d	■? :i£
ra   u.	"cj	.„   >
v,     rt
00  >	'cj	ra £■§. ra 2
.E rt 3 2	CJ CL
	d	>  c
■rt -rt 5 ;i	CJ	fc-    CO eo    £
CQ   P ra	Q	- e

Prop. 1972: 135

145

    00t3

3  B =a

c 3 >. fc    fc. c

O   CL O.

i/c     c    

00 3 3 B ;       fc-

x:           ert

15

■ ■ra - OJ t 3:: X) -S   >

CJ	ra	TD
=3		C
CJ		CJ
00	_QJ	ort
c c	QJ	C d
OJ		TD QJ
"E	3	P

ra   2   fc" ,3i   =5 era

ca > B

• 3	-Jl
QJ	60
E	B 3
QJ	O.
E	3

-O -2

.2 2

QJ    ra

XI       J

i.Se

52

:ra  :rt

 g

■3   ä O   "

O o B

.ra   fc-

ci: OJ

'-    00

CJ ■;;;

• 3    J;

g äi

t OJ - . — 00 u OJ B "~ p — CJ fc. B T3  era

Ji    ■-    >

fc- era   (/,

OJ   >   B .i  c/1  ra

ra.Sj

52 era era > I—

• o    3

2-ä

'•' =. ■§    -

O O B '

.ra   fc-

,C- QJ c+-    00

CJ ';:

■o   c/1

3 B .ra .-)

rä   ""

00 y      OJ

B           "3

._   OJ              fc-

B -3 "5

■£  erä    J CJ   >   c

= iC 2

;—   ra   ra H   >   >

	QJ
>!	ort
X	00
	C
E
o	rt
Vj
JC	ra
o	>
0	rt
c	P
QJ	OJ
f
	■?
"E
	rt
	TD
QJ	00
>	J2
	rt
-3	E
■>	E
	rt
OJ	Vl
T3	C
3	OJ
:rt >	TD
3	>
rt	d
E t
o	O
	Ul
	QJ
CJ	00
TD O
u.
3	CJ
rt	>
	iO
"cj E	QJ
	_CJ
x:
o
o

2     >

■      OJ

—    3
T3   rt

"3     OJ

2 -o

—     O

ra -3

CJ

"■   O

.          00 t-

■g       B .OJ

c/1     'B —.

B     £    OJ

ra *-   fc-

B   ert    o 3    I/e    p.

-   OJ   S c/1 X)   3

.rt       "ir  1)

•-    rt :0   QJ C3     c.   '■*-   TD

Ib2

- ° f ■

■". B 2 ■ . rä g-fc. o

M, rt i2 - I- "o . ■-

t: o

ra J<:

ej-,     CJ

00 a B c

E 5  OJ

• OJ      i;

S -3   o

.rt            c

fc-  QJ     i:

j -o   .E

.   B >

     B

B  ■       eO

r-g S

■rt   O    O .— —.  TD

,. OJ -   rt

S g= B

S' rä ■= -o :»; > 2 .S

XJ      . .rt

. OJ  c/1   ra 2   rä  -er; .iä

   _     QJ     c/1

2  a. ■.:;

°1 ■§. S)2 £ S- QJ QJ c—  B x>   _

■3333

xr  --O Si

'    v.        .   :rt

2 3-°-: ■3 2 o 2 ■o  oii'3 ■=

00  B   B   —

.' ert   ra   >

5-3-3    «

B 2 ?■ «

VI     rt     P  

ii! x: "  rt

o. E 2 -

Z   ' c

CO e- E

o —

.    OJ

2l

2   era

1 rä

• 3 •"■ 2

ra       ■—

.,        ><                3

I» E    3

•S  "        E

d

B         rt                  ert

CJ 3 Js 'k

c TD   o

        c            >  c_

c2

c—    CJ

> ■o

" E So

o.

E

■o

J=

—                 OJ

CJ o	rt	■C
	J	CJ
d	OJ	:0
S	TD	u-

E     £ 2     ■=

O CO

era S CO  E

10 Riksdagen 1972. 1 saml Nr 135

Prop.1972:135

146

CJ

■& "

c*-,   ra •Sära

E  2 E 2c>-

o   o. O-

c/1     c     Q. 60  3    3

QJ    u.    QJ

QJ      CJ        ■g

2    C     3

ra 2   fc-

D   rä    era

CO   >       B

Q>   CL

V    3

OJ

od \D OOuo

;=

B 7=    -

B eä

>

T3    3 OJ   o

•§-

o o c

.rt   fc-

QJ 'z: -3  c

°ao .rt

rä >" i

gJ.ii g

,-    QJ    S

.52 > £5 S, = i-B H 2c2

-I    QJ

(/5   c

rä 2

rt    rt

12 .i	00 CJ	JJ		QJ rt £	TD Ul
	k.	X) o			-e
B   3 c-   S	_QJ	3 ort		3 Ort	c CJ TD
	ra X	t,-!		f	>
QJ  ■-		QJ		OJ	rt
-3    fc-Bii QJ   —.		TD		TD
	■3  -d CJ  T3	C CJ		3 OJ ort
.rt    OJ	11	ort			O
		oo 3		3	OJ
	ra   rt til   ►-	00		00	.00
		3		3
II	o	'E	rj	C	CJ >
OJ  —'	ki  ki		"p	1	:0 CJ	CJ TD
	X)	—	d 00	—	M	Ul :rt >
H	c ul	t-		H	O

O

"S    3)

E g

-a :«

OJ	rt
XJ	M
_QJ
QJ	"d
00	JZ
C	QJ
'c	C
CJ	ra
X)	ra
d	>	'ra
OJ CQ	ra	rt >

t	E	3	rt
QJ TD	E rt	TJ 3
C	v:	S	O
ort
	rt	"2	k.
00		>	rt
3	QJ E	d	0) TD
00
c 'c	C	rt	QJ
	irt	V) V)	TD C
	"d	d	3
CJ	QJ rt	_rt	rt •O	rt
H	E	CJ TD	3 rt	3 VI

&

2

rt

2     >

rt

_{i I}

i =

ra :   rt   flj

2I5-S 18 = 1

•5 S 2 2

CJ . -3 XJ B    3    B    -1

ll-oö

o 1   fc-  c X) .:«: OJ -B

O - -3    OJ

CJ   rt   OO.E

3        ,   -

■2 i

:rt   ra   k, :o

c/1 Ä rt c:

Z- ra QJ B ■ -

I   O   S.g

2| 2 2

CU . -3 QJ B 3 c -3 6 2   ra   p

?-3.S ■O   «   O     -

fc. j:  o oo

o     I/e     fc.     B

:"e| Q) ra a,E

Iiii

00T3 Jii u c 3 ■ -  :d   ra   t: ;o

VI X   ra C.

rt   '

B

-2    3

>  o

rt   rt

si

o S fc- -o

—-" ra CJ "n 60 :

O) *- fc.'   00

ra B oo--

B O. B   E

gi2 2-5

Q.   o

«    CL

B    S'

<  XJ

li

M    3 CO    00

O

E-l

— »;      rt

X   ra        >

QJ      E   .rt

OJ    QJ

E

o ra J2 > B fc-  «

:0    E

 E

Prop. 1972: 135

147

c    fc. c.-O   O. D.

•/■,  a.

00.3    3 —  '.   '

CJ    fc.    Q)

oo2 '2

33   =

d

rt

CQ

-S.g

f-

2 ,

Tj    V)

OJ  00

E g

>   OJ       r

B :: o -

TD O	ra	—	rt
	ra	"cJ	P
P ort	3 ra	_o	rt >
ti	E	V	rt
	E	TD
CJ		C
TD	d		tj O
3	V)	!5
CJ ort
	rt	■3	u
00		>	d
	o		"cj TD
3	£	rt
00
c	3	d	CJ
3	:rt	■v. v-	-3

Ji£   rt   rt   3 ~

-—   rt ■ !- E'

TD	d	CJ	T3 rt 3 rt v
O VI P	ra v, 3	"cj
ort 1	rt E	3	> rt
QJ	E	TD	r-

g = :S °

"3)2?!

p	_
J»:	ra
QJ >	QJ
	ra
H	E

S £= 2

Im	E	3	ra
OJ TD 3	£ d	TD P	x; o o
CJ ora 00
	"rt	.-3 >
	CJ		— CJ TD
3	£	rt
00
c	3	rt	CJ
	:ra	VI	TD
'p		v.	3	d
	[rä	n	3
"u
OJ	QJ	rt	rt TD	QJ
	rt E
H		TD	P ra	>,

■B -3 rä B

CJ   rt      /-   CJ

o J     - >

fc- ra ert

•5 5; 5- = = ■20 .g- ,0  -'2 f U- c: ■q) B

-.  ra

,- „    q ■q-

OJ   2    -d-  fc-

rt            . 

k,   C      —  C

3    o     00  ?.

v.         .—  00

>,   OJ    B   

_ T3 ,ra .O

? - B i

E g o B

B o "3 t O .ii O >, -3   fc. - ..,

-SB? OT)   CJ   era   B

O

rt C	!__	.00	rt 00	QJ	=	CJ •O	T3 00	■d
O XI -3 3	rt CL £ 3	3 irt	o o	B O XI	_aj "ÖJ	n 3 > irt >	3 ■JB	O E	CJ
3	v	x:	Cj	-a		4	2	o	TD
x: rt	ra x:	c CJ c	-3 2 TD	3 x:	Ort	OJ O-	ra > 1	CJ	rt

X     QJ

2 -o a

B  5  ° . « .g x:

B -"   CJ

rt   ra

o

Ej -g

2 B cd

t; £,4iÄ

QJ    CJ  -3
„           w     O     O

X aSiE3 O

q

Prop. 1972:135

148

 > ,-

(u   v.   rt

E SS £ H.i?

O CL CL v v CL 00   3    3

_iVs

.S2ä

u, *- OJ = ■3   B

CJ

'u    u.    OJ

oo2°2 .Ea

3-E g

IbI

m > 3

-3 era

>     c/1

r/       B

1.   ra "   t)

00

.!; > ■E a

2 -3

gå

=21

CJ   rt

is

QJ    :0     

—      CJ   "3

~  .ii -rä

H .a -g

E S

.g 6%

c- o

g ä

"a 2

3 g-

,E o2

B   .i;   ert

.     CJ     >

CJ  CJ    B

—   -3  ra

3

■Ö3

TD  --B

CJ	ort
oo
3	QJ
C	3
QJ	rt
X	5 ::

fc- .5P

	—
00	OOo
c
	rt o
c	■V5    1—
CJ	'd     1
	> rt
	u o
	QJ      •
	= O
H	OJ r-

iZ    00

il

B    B

.ra •"

00-3 —     c/1

32>o

00  60 o

■§  rä O

B    t/1   [-- ■  -      I

E—   OJ r-

M) 6oq ■   ra o

f—   CJ r-

00 nC-	ii
3
r!. f	3
.e::	T3 O
c rr	Q-

HO:::

o -

3  5   E

M CJ era — oo    QJ

00 —   ra QJ    B    Q.

-3 i OJ

=3 = :

c/1    c/.  ■"

ra   ra J

o    QJ —.

°  S B  3- S

■Eg. a-

CJ    CJ

"      E ii   ■ >  ;£ 'r = .n 2

QJ    _

00  00

w   — ;j- ra        > ;

" t- ra •;;;,      "■ •

_   rt   3   CJ —    dj

3-2 g 1-2 -ö

-3   i =3 .c -3      >•

Z ° a —

■ 2 'Sj ■*■ era B   £;

:ra c:

.3   a.   OJ   g»«

■/• -g -7 -22  == rä

Z B

60 -_

B   c/1

ra .ra

|l'?2

— J ■qj X,

 :0   rt

o c: C

rt   u.   ""

■°2 rä

I.    B

• ■ii "

■-   B  'l .  ~ -ii

ra   B   rt -öb  -3

""'

_fil

0  u -o

.>■ «

"tis .ä5s   ra

o ,2      ra > « -u ■>

CJ         —>

3           >

x:  "'■E

y B -3

o    QJ     •-

./,    B     E

X)    B      I'.

-!i

v.  rt    c

2-  ä

VI      C "rt

E E - -

o -ra ,0   fc-o —'i:  QJ

o. E

c/1 CJ fc. ;0

E     £

O Ö

O

o d

Prop. 1972: 135

149

eo'2

   d

•S S c, E SS

E 2.

o a, o. g - a.

00 3    3

B ;     u.

35

S'-Bä

u    1-    QJ

2 J]-

OJ     k-     QJ

60 2'2

32    g

£b|

rt   2   u, CQ   >   3

CJ   00

E I

'q? o.

■3 2

QJ   ra -o .M

c

■■Pi

b2

O    CJ

—      J ■-      J«J ■    M)       CJ        CJ ti

B

era x:

ra .QJ

CJ    OJ

rä 1-

ci:  o

CJ    ~:

■3   ro

B    r-

.SS I

oor-

X o

B .•= B   "Sjc-

ra <

2    1
ra J--

£   B

3    3:

-rt     CJ

CJ     P

-3     r-1

B o

3       t

OJ     I

-rt   I

oi) r—

o      t;

60'z:

B

'b 3)

B   eO =    3

60'S

:-   :rt

.rt   O vi  Q.

TD	k.
	P
:rt	OJ
	X
	ra
rt	"E
H	H

TD d   TD

B  Jf

la

2 2 -3 =

gs'!;:':

> E B S S rt  Vl —   u _o

6 Ö-3'   " .S    60 B   CU  -3 —    B

ra Ji  «  ra .D

=  Ec2gt fc. —.   > .ra

> 2 S :S

CJ

E B

rt —

QJ

     S ä| " o2

.32  -3    3 OJ .  73    2

r XI  n.  E

*= E £

-    °    B    -3

:i2 S-g s

:rt   —'

.  - "d

_CJ

_ils

 = ■3 i2= ll

B =: 2 =■'

CO j

.X, d

 9 E"3

ort     CJ V    3

k-   ra

ii    3

■ra   3

■-,  00

h-  eo

Prop. 1972: 135

150

. q

iO (*-l	rt d	■fO P
TD	>	:d
QJ	v   d	x:
E	00 TD 3  =3	"rt

00   3    =3 —  "      irt

QJ   rt  TD

3-S   ra

rt   rt  

ert  CO	ra		ra >	TD		d >	■3		ra >	■3
■ro'	Öb		"ra	å		"rt	;d		"ra	;rt
C I--	rt			3			C			p
QJ   — rä2	Q.		CJ rt	CJ TD		CJ ra	QJ -3		CJ d	Qj TD
Eb	3		E	> d		P	> rt		£	ra
C  — rt   'j	O		c ert			3 ora	Ir°		p ort	S
(	ro		'il	O			o			O
CJ O			CJ	UO		CJ	UO		CJ	U-)
3?	x:		TD			TD			"3
	u		C	QJ		C	CJ		3 i)	CJ
1) "	o		CJ	00		CJ	00			.ä)
■rt 00 3 q ro	o		'rt BP	VI		• d 00	V) Ul		-ra oo
	ro		3	CJ >	-1	3	CJ >		3	CJ >
00 pJ	r-		00	■■O	QJ	OO	:0	CJ	OO	:0	CJ
c	kw		3		■3	c		Ti	c		TD
		d 3 CJ E Ul		CJ			QJ			QJ
c ra	QJ		E	Jte:	:ra	E	M	irt	3	J	irt
■	TD 3			o	>	•	;u	>	■	O	>
.	3		5	OJ	C	CJ	CJ	C	CJ	CJ	C
	CJ		>	TD	ra		■3	ra		TD	rt

H ■>

i--ii

CJ    00

E g

-o ■" g- S 2

QJ ra XJ M

oo-t:

.-a

5 E

;s, a-

■-('-'     V)

: ,ra   B     ,

X) ;2,

B=J ,    OJ    I-    K

»   eö   2

.radera

    y    >

u

CJ

60 ra *:i x; 60= 2 ? .rt  E  g

CJ  — VI B    o    •■" "S

lt.E

||g

VI :ra x;  3

22 g .5

" o o I

B-rä rä E

53

■f-§"rä

g 2 ig 2

:2'2   ra

—1  B JJ >    3 -

g|5 B    E    OJ

S-ra'  "

2 '2„5

eo    ■"  ■—

fc-   t,

2   eo

o5

eo    E

OS :2

CJ

TD ra v:	•S	i2	1		ra c
CJ	E	C rt v J rt XI ■'rt CL	;h rt		o u,
Q- OJ	rt -O T3		E  £ ■k-      V) rt   00		2 ora
■V5	U		3    P		TD
c: iO £ c	■VI ■ O t— QJ*"		_aj :d	E E UO	c? V) d CL
QJ > irt	1 QJ	_QJ Ij	Ij   'C QJ   '	Ö	E ■ra
		rt	a "	'iT
ra			o. J	00
Q. Q.	QJ		ra   OJ 2	:0	CJ
o	Q,	C	TD    O	>	*-i
Jxi			S    O	ra
>	rt 3 3	00	E '	Q
rt .QJ		rt -3	rt    3 i~.     QJ	ra p Ju:	ij
	_V1	CJ >		■ra
O	73		■rt   «:J		_ra
		■O	v,   c	.3	"Öj

E   é

2      3

p

p

Q

Prop. 1972: 135

151

■o   2

'—    rt

-3    *■    rt

C    60-3

B    B =1

ciS   £   a 60 3   3

— '>   ■"

= Es 2-Bä

fc-    >-    QJ

S2S

CJ     u,    OJ 60ii°2

,3 .-rt  ■■£

B -3   g

■     T!   -rl

QJ

2  3  S

ra   2    fc.

ii « 2

CO   >      B

2 g
rä         -o

£          S

3  >B

.ra                   G

Cfc-   o

o 

S ö

B  60

.ra                   —

00   j

5 y _

.rä

ci: o

3 Jl-. OOeO OJ 3    .,   ■S

— :rt a '—

'C    B

CJ     QJ

rä ■a

3     is

.ra    &

ci:     o

QJ        "■J

■a     fc-

B OJ

B 2P

'■a   .-.
00 ;Ji

.3    CJ     fc.

B  .li      era

J    O        >

QJ    QJ    c

x; "3      ra

H ■>

B g rä -

• i o

QJ ''

-3    fc-

B    OJ

Q)   00 .rt 'C

60   .

3   g- 60eO    OJ

3		:rt
	'_)	>
		v
QJ	QJ	C
>	■3	rt

—' ;cci ra '—		'	irt
		.2
ir.  B			3
CU    1)		o	CJ
rä -3		rt	TD
E  g		E	> rt
,.g5		3 ort
ci: o			O
CJ "		CJ	in
■3    t-		TD
3    K		C	CJ
CJ .SJJ		CJ	.00
nra   W		■d
60   u'			k.
3		3	OJ > iO	~m
00:0	CJ	00		O
3    „	■3	C		TD
.—     QJ			CJ	u
3	irt	'E		.rt
• .'iii	>	j	u	>
QJ    CJ	3	?	CJ	C
Z -O	rt	>	■3	rt
H?	d >	H	S	2

QJ     QJ

■qj

o a

■g    3.

■2 a. eo o

o    60 fc.   B

lO-ö oi  O

o o

ra 1 ieg

_            ._  -3

ifci r--3 E B   era

era fc. B OJ >  o i:  B

= E -S rt

■" > -3 -3 QJ — B CU =  -3    £

OJ  E ;ra .Q

-3    >> J c—

5   g  

B         OJ   S

,3 -3        OJ

fc-    OJ    B    B

3.  B '

j<; 3. 3 g-22 fc-- > QJ ra B

B     -3 2

3    - QJ -a

o I? B « . ;£ 3 fc-•*  rt        flj

60  i_____

erä-3    5    O

     > 

ra 2 ert ■S

• 3 2  fc.' E

B    fc-  OJ    fc-

ra eO      ,3   1

r-    60  B 2

S-5

— crt

U x:

00

C

B

rt

"  b"

3  ,5

~ -5

3    >, fc-  .

OJ    >

=!   ra

I   QJ   

6o2 ,3-3

E öi)

c/1    c

2E = g

■öJ J; ,S g;

 3

12

   2

rt   C

XJ   ra

      3   X

rt

;2'2-

-  B   CJ

- a.2

    3.  QJ

-2 O _ - mS

§   S

     T-l    .—

H O

CJ   CJ   o -3   o J

.E :6 B -3

å'oé

E     r

P

■■a-

p ■*

c?\ p

Prop. 1972: 135

152

   >   ra

■■i   rt

EOO TD 3  =3

E 2.

o Q. a. 'Jl   Q.

00  3    3 B ;     t-

:=        era

Sz O ■>

k-    •-    QJ

CJ    u,    CJ

Kr     '  

00 ----       -i

■SIS

E -£ ra

B      CJ    "3

n           OJ

-g B  B

S  2 fc-

ii =5 era

CD     >     B

ra '—

'fc B

QJ  CJ

rä            3

£ %

3   j

• ra                  (

'-i:        o

CJ  "

TD  

C   OJ

CJ  2P

ort —.
00  '

3 S_
00 :0    ="

.E cj2

B   J<;  era

J     rj     >

(— ■>     >

ra    CJ

eoeo .g

.B CJ fc-

E .X ert

.ii CJ >

fc- ■—'    'Jl

QJ    CJ     B

.> -3 ra I— era ra H   >   >

-a    fc-

r-   CJ

3   60

.ra -.

60eO    OJ 3    ri  P

QJ    CJ    B

2; -O rt

Qj     tu
£ %
oS
'i: o
CJ
-o   i-
c
fe .2?
rt   *-
op j
3    IJ
>
00:0	CJ
3      .	TD
._     CJ
3	■.d
-    O	>

3  1*

-3    fc-

B    OJ

fc-     hfl

60 eO OJ .3 cj-O B  Ji   era

= 2

H   ?■

.ra Ei

ci: o

OJ     QJ

.i -o

S— ■> >

o

E i: o .-

CL

o.

o

o.

Q.

o

X-       H

3 .5

Prop. 1972:135

153

' 2 o- a.

X:    .     ert

3		k. rt -3
CJ	QJ
XI	3	OJ 3
d CJ	rt	irt
CQ	>	c

>   -3

—' era ra '—

'    B OJ    CJ

rä  -3

£ %

•— o CJ "-•

-a  fc-

g,a.

■rt   — 00   i2

5 S_

00.-c   OJ .3    o

-i 2

I-     —     e/1 OJ     QJ     B

 -3   ra

peS     rä

> -a

■rä

fc-    B

QJ      QJ

ra -3 E   %

'-   O

OJ     

T3     >-

r- CJ

IJ 5|J od  00   '-A

= -

00 eO    OJ

>  ii   3 x;   ra

B     QJ

S -3

E >

.ra  w 60 --/i

B j -ra j   CJ   J*

.> -O  ra

t-l  >   >

CJ    CJ

.g!s=;		.gt«		.rä£
■i o		ci: o		■~ o
QJ   '		QJ '		QJ   ■«
■3   fc.		-3   fc.		-3    fc-
g. äJ		B   OJ B .60		B   OJ B .M
Jrt  ■u-		■ra  —		.ra  —
00  '		60  -		00 j;
CJ >	_	3	_	5 s;
00:0	CJ	oo;0	CJ	00:0
3	■3	c	TD	C
.—     CJ		.—     CJ		■ 3    CJ
3 J	irt	3  J	irt	3 -
• -iii	>	■  .li	>	- .
CJ     OJ	C	?     CJ	C	U     CJ
-3	ra	j; TD	d	2:   TD

H  >

3= .S rä

CJ    00

£ I £ 'S

x: 2 QJ   ra

XJ .i

S  2

-o S -

rä   >      rt

OJ  -    ra

oa    rä      2

o

Q.

E 2

o X)

-r; >  ■/!

—   CJ *J   ■

2    00  QJ    fc.- 7=  ■H    o

B <

CJ
	■d
o	C
'E	X
>	CJ
ra	o
-3	Ul
c rt	QJ >
X	3
X	a.
'-J
O	"o
	j
rt	;j
CL	c

CJ   O TD    k-

iO   ■

on   CJ     r-3  XJ    3

x:  p  O

QJ

'-J

QJ    00

III

■.X        B    CJ    B

3-5 2

-3   ° 3    g

Q. E

E     i

C3\

Prop. 1972: 135

154

>   -3

E SS

E 2.i-9 S-a

00  3    3

B r     fc-

             ra

QJ

3   Z   ° XJ   rt  

CJ   ort

oo2°2 E£ g

ÖJ OJ ■g

• e 3 ä rä 2 fc-

CJ   ra   ra CO   >   B

„g 6".

c_  o CU   '

g    6J)

ora "w

00   ■/!

3 s;

00 :0    ■"

.3-2

c J-; era

J     CJ     >

H ■>

fc-   c

QJ     CJ

rä   -3

3 g

ra -o

E ä £ 5

,.ra eä ,g gi

ci: o        ci: o

CJ    "                         Q)    "

-3    fc-                     -3    fc-

B     OJ                    CC     CJ

O    S?                 g    60

.ra -                        .ra ■-

60   ■Jl                      00   c/'

3 3::                               

Op-OO :0

■3     CJ kH            .3     CJ     k,

C          :rt              C   J   :rt

— "P   rt >.

■rä<2

I g rä

E ä

■i o CJ "-'

B    S

g ,2? .ra w oo ■/!

3 s;

00 :0    '"

C jii*; irt

  .CJ    >

 4 

 TD   rt

CJ      QJ

rä  -3

ci: o CJ "-1 B  Ö

B    6»

.ra i:

60  -/c

3 3 OOeO    OJ

,S Qj2 B .V era j     CJ     >

B CJ S

>	TD
"rt	a
	c
CJ	CJ
rt	T3
£	> rt
C ■>rt	Sä

00  

.-    CJ    3

lg

■   I E   g

'c?  CL

o.

T3 2
S -ic!
M    P>
-B    fc-
Qj  ra
X) J
Ul      Ul
CJ _a)
OJ   ;rt
oo£
.£
*E c
*   rt
QJ  k:
J3   rt
k-   >	ra
rt    CJ   ti	ra
CQ   d	>

2      >

Cli    Z.   '

	CJ	,    CJ	CJ  ' n.	w	>
	■VI c	2	a.	QJ	ra
	iO E 3 CJ >	ra j	cl2		rt
E 3 "3			T3 CJ E	0	5 :rt C
	irt	QJ    60	.2 irt	3
£ 3 > rt T3	E 3 'E "e	O. ra rt'-3 B     QJ il		OJ E	ra ■C  E
3 rt Si	3 d	—     QJ - E	3 ra	QJ
	> rt .CJ "o		• 3	rt	öOfj
'O 0 ort		CJ- ra V.      Vl	'vi d X) ort	E rt P	■i° 1:; ö*J :ra ;o
äi.	L:-	a.	a	rt	v  SI

eil

eO   :

os

eO   ■§

OS   O

£     =

Prop. 1972:135

155

eO           2

■       >   ra

OJ      V    rt

E   SS

E 2 ci-

o   o. 3.

■Jl     Jl    D.

60   3    3

B    ;       fc,

=         era

3 lo

J '2 =

■qj     tj   ,-.

«         rt  -3

6o2-2 ,E .-rä s

3-2    g

3 OJ  253

c-d   2   fc.

ii  ■' oa > B

OJ     CJ

rä T3

E ä g >'-'

■ra -u~i O u »

TD    i-

g ,2?

.■ra —. 00 i

-a

B

H   >    >

.15 «S
li; 0
QJ   '
-3 fc-
g.2>
• d   -
00 112
3    CJ >
00 :0	CJ
C	-0
-P     CJ
p	:rt
u	>
u-  ■"
CJ      QJ	C
-o	rt

fc2 op

> '-g

—- era rt '—

QJ CJ rä   -3

£ %

åt ci: o u '

B S o  op

3 5 .ESI

S    QJ    B

-2 2 2 2

.g!?; ci: o

dJ   CO

1.1

ort   -k- 00 -

3    1;

00 ■o OJ .E   o2

B .i! era .     CJ     >

CJ    QJ    c

H  >

3 3

'Ö?  D.

il

00  > B   «

9 2

E -S

S S

CJ   ra .0 J4

flO   ra   >

j    CJ

_II

FE ' ■ t:

2 g OJ _=

■3 -g JB O CJ __ O   3

~-   d

J2 a E '

k-   c   u

D.

E o

-    60 OJ

Ebb:

o CJ E

E -3

i 2

B   2

E2

räi2 > 2

">   erä OJ   >

-i _ x: B

OJ

CO     QJ

ra "

, +-          OJ   o

Q, 3   > ~

■5 11 =

.IC = e5 QJ O) > "    -    CL

§■

OJ .-; .2P

O   CL 2    60

ra   „

-   B

ra ■

£.3

• ra .

B £2

B   ra t?

 2  3 era -3   fc-   _

2   "   3   B

■i OJ

3   rä XJ za

B   00

j<:  ra

ii ~ ä   = =

00       -'

■  =■ 3  E

eo  ra  2

1 c2 -3 i;

rä  i2   B

c-           CJ

02

.'  I::'

k-   >   ra

S15 3

O    ra   rt r 

, 2 - £ ;  B£ ■| S-g . 2 £ ° : 3-2 t: ; 2 B o ; XI 5:

a| 12

Crt''"

IJ '.

2 2.a"S -|g£

--   S    3                - rä

2.0 o O.   - ■;:

.-    B   J4

i E i a"L

■ ,3 Ji -3 B ; E 3 2 ■=

f£:?i ■||2S

;"S5i2eg

£52 ,3 c ?;

2 15 -ra   11-   60

I    3

■'S

1, eo    3

B ■B B ■3 B O E   3 .:

E   OJ   B 

22 B '2

öieii

iii 2S

■■rt ■—

2 ? ■S

3    P    OJ

-gl-5

.J   ra   o -,-  > ■-

"«   "   ä

k.        d

■  T3    ÖO CJ TD      .    rt    rj

B   °   B J2 c  -3    rt   -

■3    B  T3  .C

>   ra   B   '-j H x;  3   o

E      x:

=       "B

p

O

Prop. 1972; 135

156

OOeO    O)

X)   ra   >

fc.     I-     CJ

CJ

CJ

00.2 2

■ill

IbI ra 2 fc. 2 S era oa  >   B

>   -3 ,   fc-

—1 .-ra

,3     QJ B  -l-i

I-   ">    >

E S

■rä G=:	fc-   l.CJ .ra t-..
ei: a	■2 o
Q,    '	rj   IO
■3    fc-	-3    fc-
3   S,	B

3    > OOeO   ii

>	-o
rt	å
	c
CJ	QJ
■3	-O

ci: o

Qj   •

•3   fc. B   OJ

B .5P .ra  *-

00  c

3    g

OOeO OJ .3    qj2

C .1 - .1   U   >

rä'2

-ra ! c2 o

-3  fc-g.&

-rt   k- op   V)

OOiO ii

= "ö

'fc: B		'*  c
CJ    QJ		QJ    CJ
rä -3		rt
E ä		E
.gs«		3,0 .ra tj-.-
■~ 0		ci: 0
CJ   '		QJ >
■3    fc-		-3 1-
B    OJ 5 .2?		-      QJ g .2P
rd    -		'rt   -w
00		00 V)
■ui
3    CJ		3    "
>		>
00 :0	CJ	00:0
C	TD	3
■ -    CJ		.-,    Cj
3	:d	C
M    L)	>	J    0
CJ     u	3	CJ    O)
-3	rt	-3

JZ    '►
QJ    rt
£>
1>
CJ -d
OJ»-
3    fu
'B C
2
X)   rt
rä > CJ rr	"d
	rt
CQ   rt	>

3' o

- E

 - E

				'7,             0   öO
3     •	>			::;       c
CJ   /;	rt			3    OJ    £  .g  rt oox:   rt   £ t
				i-BB-.ä e"|.s'1  -i -" ■- . g) - 2 .e
3 -3	0
> i if oox rt   ■-'i	d > rt C rt T3 ■rt		E 3 B			E 3 CJ 3 00 rt E
	v		£ rt	E 5 3 3 3 3 £ £ > B • -  > .era  '  a CJ   ra TT-.' 2 gj "P  3 ; S, ra   B   3 cZ? > crt,-        ra EX)    -ce X:    _ -            0    U    B
_rt   3 xrt " 2 rt	OJ -O	£ 3	> rt 0 rt		£ 3 QJ	> ra 0 rä
k.   Cj rt  TD	E rt		>	ra -3   3   0   OJ '-»    00 v.    3	S)	> ra
■Z    3	"-'•	's	rt	00 0   ra   rj   B	ra
:= irt			T3	3   -    3    >   :g	E	TD
< 5	TD 0 00	3 ra	C <	.ra c-  - -:2   kC	> rt	<

£      := 2     3

Prop. 1972:135

157

eo            2

Cfc. ra

■3   >    _

QJ   c/,     rt

c-   60 -3

3    B =

E SÄ'

O CL CL

' tC E-

to   3    ~>

3   p       k-

—          :rt

lo

2   era:

I- rä O'

QJ Ul QJ 00 ii "3

C rz ' ■3 ; 3  t: rt

IbI ™ 2 fc-

OJ ra era oa >  B

CJ     QJ

rä  3

;!:S '■ o

.g e-. ci: o

3    OJ

00 eO    OJ         tOeO    OJ

C .:«: ert

OJ    o   c 2;    ra

H ">   >

CJ	QJ
d	TD
B	> ri
p d
L	O

00	■O	CJ
c		TD
	o	u.
'£	J>f	:rt
	tJ	>

(--■>>

>   -3

rt ' 'u.  c

—,'   ra ra '—

CJ   B rt -3

3 >*

□ra c5

c«  o

.rä t

ci: o

ort G

■3 fc-C OJ rr    fcr

0:: o

5

ert    *-

.rt     w

OOeO    OJ .3-3

B j<: era j   >

o    QJ    c

.i -o  ra

00 'O   

OO 12 3    01 OOeO    OJ .3    cj-2

 Ju: -d j*: .o  >

   u   >

X.TDrt                jlTDrt                 x;tD

TJ	VI
CJ	00
	C
E
CJ	CL
E o	v

.S rä.

TD	J
d	ra    fc-     .	>
d £;  TD CL  CJ u :0    QJ 2 g £; eä2 1 Xj      .	rdrag, tryckta eller på b; rstärkta med papper elle aterial) med en vikt (för	h 2 B E — 'cT G. rt r-I s rä    60 VI o		OO > rt 3 QJ C E :rt :0	> rt v CJ rt CJ "E :0 E d 00 c ort	rt 3 ;rt uT ,rt 3 E ■•o	XJ
QJ   . ■q = uL.   '		00 r-					>
	med öve sidan fö annat m	P E „ ■« -o v,	XI > rt	x: CJ O :0 a:		:rt C k.'	rt u :0 C/1

>  o

Q.   rt   N

■*

o

Prop. 1972:135

155

£ S B 2Ä" S &&

003 3 - 'i  ■"

?o

.S2ä

fc,    H   CU

QJ fc- O) 60.äi S

£■£ g

OJ    OJ -3

räi!

OJ rä ert CO   >   B

.ratS

ci: o CJ "-J

B  5 g .£P

.ra --

CJ      QJ

.ä -3

H  >   >

OJ    QJ rä  -3

.g  SS

ci: o

QJ '

S 5 ■

ort  -kJ 00   -

CJ        QJ

±   TD

rt   ■S'		ra			ra	.3		rt
> v.		>	-0		>	TD		>	TD
,      Ul
■räS		"rt	B		"rt	;rt		]rt	iS
fc-    B		'k-	r		'Z	C			3
QJ    CJ		CJ	CJ		QJ	CJ		Qj	cJ
räa		ra	T3		rt	-0		rt	-3
E %		E	ä		E	%		£	g
.g		3 ort	B		3 ort			p	j
cio		tin	0		i	0			0
OJ   "		CJ	UO		CJ	UO		CJ	CO
■Ö    .		TD			TD			TD
i		C OJ	CJ op		3 QJ	CJ _op		3 CJ	.ä
=rt   -k-		"d			ort			□rt
00		00	"C		S	• VI		3	-V.
3 SJ		3	s		3	CJ >			OJ >
60 eO	CJ	00	■0	CJ	00	:0	QJ	00	:0	CJ
B    «,	TD	3		TD	C		TD	3		TD
...     QJ			QJ			QJ			QJ
B J	1 B	'c	U	irt	'3	a:	•.d	C		:ra
■if ■- CJ    0) 2; -o		QJ	.0 QJ	> 3	CJ	CJ	>	OJ	CJ	>
	rt	>	■3	d	>	'E	d	>	T3	rt
—- fc-							k-
■h--2	2	P	2	rt >	H	:rt >	>	H	:rt >	rt >

OJ     Q. 00  >

.5 Z =3 2

I2

CJ    rt XJ J

op  .

ill

.5 S = > i. o

£ ä. 2 '-3

■fc-1   rt

-    .     '   t;

«■»	t:J	XJ	= P.
CL	TD	Ort	OJ :*
	CJ	Cl
CJ	v :0	k. _aj	S.S
C			CL >
;0		OJ	ag 1
E c	Cj' TD d	rt J2
QJ		u
> :iTl	CJ	>,	£ E

ei:p    £

o   B

00 Jt   rt —

2     >

-3

B <

k-   3 ■■

d r-I

B E

p

Prop. 1972: 135

159

QJ  cn  ra

c   60-3

Ebb:

E Sci'

o a a

c/1                   ;   Q.

60  3    3

irt

l«

   1—

.B 2 -

QJ     t/ ■-■

XJ ■rä   >

fc-    t]  OJ

CJ    fc-  OJ

00 .2-2

3 £   g

OJ    OJ  ■3

■S   g 3

ra  2   fc-

OJ  a era

oa >      B

>

CJ     CJ rä  -31

3  

B . I"

ii   -o >

fc-   ■ c/1

OJ    CJ B

. -3 rt

00         QJ

B          -3

OJ x:   ra

3    S

El?

3   OJ   J; =g   g.2>

00       t

J  B  o;

I  --rä

■g > .i: -2

-o " fc.

oS  u 2    3

■11-

CJ  'Ort

XJ  "O    c    00

5i2

ra 'E '> '"3

00   I

3 3 3 ■ rt CJ OJ  j- TD

göra

ErätS -  i- O

B    B B

■  ra        OJ

O)    _.   -3

rä   l-> >

3   O    ra

E 1  '

Ul    u O

_aj ii     TT

"T"   ra    kj
CJ

00

60

1 I 3 -i

g go -P x:  '       .i;

.     QJ   'g

60 B '"   " B -C

■£ "S 2

B   era    QJ    >

b:;- rt

X)  TD    rt    00

S 1 1 '-2

rt

00   QJ B -3

■ -2 .2   60

fc.  -  fc.       « £ ■a 2   ra era -ra       2   S era .

aa>>(2     CQ>>2

TD	Vl
OJ	00
E	3 3
OJ	a
	tn
E o	u, 3
60	>
.5	ra

-3 2

X) -

.QJ     QJ
QJ .ra
00-E
B      Q,
B    B
■fc-    d
OJ   c XI   rä
O 1:;	ra ra
CQ  ra	>

E      2

°      t 3     £

o

D.

iii  ra S   5

.ä :=« -s

J2 i: Sf

&Z 2 £ -•t E B ¥ 5 .o.n —

.-rä £ >

JZ    »    '

c   ra   o

60 ra .

S B

-g=,E

00   3    ÖO .3    ,3

2.-3 S .2 i: D.

.b£. > ■"

=: 5    t:      OJ

iiO

■>.

•I    B         §

t-    ><    00 i     QJ    QJ    c      -v,    >       -P    00

£■35-3   3 Jci   "   60 o   5.   h

B       i' -o '2 - SJ   ra t;    - c  ._

t'    - Ö

.rä  ,e    QJ     E    60 —

    g  -5       3  ,3    OJ

OOJ2|   S    B    M)

r?  OJ   ra rt -3 .S

IJ p x:   -  y  B

•S5

o ■

fc.- « 3 QJ fc- eC B  eO    QJ

,  00

i ~ a 5, E

1   OJ    fc,   B  era

'     =    eO   era   J

:    CJ      ci;   OO?;

E 5 cS 2

w.   rt

.-rää

eS J2

fl

rä £

>  fc-

■£ 2 iii;

>.     2

2	E p	B	rt	X) :0 £			rt >
d		rt
CL	c	>    B	T3				d
CL	CJ	ra   B	C	x:	v:		TD
rt	> ■.d	oo "	rt				'w
X O	d rt	2 x: rä   OJ g    O	JZ O o	o	■O		v rt a
		-3   _	rt		CJ		E
CJ		B   CJ		Jl	TD
c	T3 CJ	3   B		d	rt		irt
2		-O M	i	E	OJ 3	■	•
rt	rt	OJ   « .1		>.		t"
E	■v.		_CJ		v.	00	QJ
			OJ		3		d
i_,'	3 rt CJ E	z: >i	■—	E	O	3
O c		■1	00 p	rt		'Z	v
C rt		l.g	c	in	."	CJ 3	CJ
Q.		u  Ji£	v.
00	E	rt	3		'u	v.
3 <				•rt-	OJ	rt	73
	5	CJ    >» TD J-:	3	OO	a v.	E	"cJ

p

ci

Prop. 1972; 135

160

00 CO c 60 3   -3

a. era

c/1    Cfc-

3     B

O

3

QJ   O    >

OJ     TD

B-3

00 B

rt ,

å'"

   ra TD   >   „

E    OÖTS

C    C   =

r-   3    >>

C    i-   '—

O   O.  Q.

v    VI    CL

00  -;    3

3    '       k.

x:        .ra

lS

.2 erä : ■cj t "

fc-    H    OJ .1) j3  ro

QJ .ra

6C2

.S.-5

3 -B

j -3 3    ä

ra  

ra -ra

QJ

XI

rt

QJ

CQ

OJ x:  o,      : ■rä

So

60

S-tS  3

E

60   3 B   —

o2

2'   

-*   k.   rt

CJ-,    OJ

 -3

B   '

E"i=-3 o

E,g.

3   —     >  -fc-

■      60  3     o

- w rä'°

1      ~    "    1-

:      ■ x:    5

1    B   O    00

:  CJ _  B , -o   ra   3

■3 . -  ra B -fc,    6C

'2    ?

> 2 S-:; 2 5

ra   B ;

ra  -o

-*  ra

-•H

0 Ö-3

,E eg

2   3

B      "

O  x:

£ S

x:  B

'_ -3 eO > 00   "3

-3   — B    B

X,   ra

CJ -3

CO ■>

2  g   ,

2  3 .5

rt "C -

B          OJ  I-

3     -3 eo
ö  g £?
     E

«  3    o

-g

■rt   CJ

É ■=: .3 g :c

 E:-g

- o X o .2}, 1/1   o .o

c/e -;.     r.  'i-

2 J J o

3     QJ QJ ra
eS-S        i-

i x: 'O 2 S ■y > a ra   o   ra   5c

EeS

O   Cl 3   

" E

S g 2" ra J   3

Trä  E

00 >

.s z

-3 2

,1	00 C	,>
."2	CJ
	3	Si
OJ	O	eO
TD rt rt	E .QJ	c« ■5
>	■qj	0
CJ 3 rt	B	0
	OJ 60 B	Q. ra
QJ TD	-3 B	OJ T-l

2 E

rt   :rt

> t QJ CJ TT  -O

ra   o

äo

,E 2

 -O   ra   ra

QJ    QJ

"2 "2

irt irt

2      >

ra -3

O sz

j„    CJ

QJ     o

3    rt

:

rt   fc-

eO 6    B

■T   E

ra   >.

E -r

O C  u. QJ ■ — rt    00 t

fe .£ rt

00 c —

ra  2 X,  2

■   3- s Jl   ',   ra   ra

fc.    QJ   —

rä  .3   XI   era

1 '. :!3  

 lO TD _d

JZ ta

°   =-   ra
_ u   rt

1 E ES

2 °Sg ra  fci -3 x:  ,

E 2   3   'j

i  QJ 2  o

|t-S2

eS- a " >  rt  00 E

S S.| rä

00 ra ; E

5 " E -o

era    B

,E E 5 5

XI era   OJ era

~     " > x, ja

.   :rt

-    d JZ jZi

Prop. 1972:135

161

« ■a  > -

•" T3 .i>eg

t: o .

ert _ ■ >   n

"3   >   ra E ig

E 2.

o    o.  D.

- £ e-

00  D    --

_III

QJ    t  

xj-S >

fc-    H    QJ

01   fc.    OJ

00 2 2 ,E  S

3-E g

IbI

ra era

QJ   g  .00

2   ra -o
O   x: ■rä

j: rj C_-

3   o    c

22-S

"  oJ   ä

00  -e   ">

=   E   =

:i  ES

■3   fc-,     O

3      B      t

c«   ert    fc-

x: >

CJ     B

X) ra

oi) g

x:      >     CJ

OJ     B    00

X)      rt     ■i

OJ o   >

.5 -*    I-

U j_    CJ

'b   'v  :0

r; -g JJ

— QJ -3

B 00  B

X) era J<|       X) era   q  1;

QJ  -3

oa > .

c:; -3 fc.

CO > J2

-1-

.iC    fc.

o x: t:

B   CJ  ra

= ° S

2   rä «-

O-,60

■o B £f-3

f-5

S   E

-3	x: CJ 0	o o	o	ii	,e! 3    QJ	icke llkoi
irt			irt	a 60	■•->   T3	■-
>	_rt	o	>	e;-5	CJ    X)  :rt	£■* S B OJ
	CJ	rt		.3   ■S	u.    >
d 1		>	rt 1	;   c2	5t= oa >	u. -iS

3 Öä

; ;- -o

fc-   rt

a.6(j

£;,3-5

fil,fl

2 E

02 S o rt

ra   QJ

3.  00

O. c

CJ      £   >.

■ rä 5 t;

2 il o

£2 2

rt  rt       '

•- S-b'

o   D-.3

QJ X) .ra   u.   ra 'C

QJ     00

B   3

TD 3 rt	ra d
CJ	rt
Si

E      i:: 2      ■E

t-      H

in

ra "t; t v

TD  »>

QJ

00

rt   —

d oa

CL-3    „ CL   c    'M

rt  p x: o 53  c

k-    >   :rt 11,   irt  JT

c: ~*   k.

■■'é s

S 2 2 E rt  >

_i  "   rt

2|-g

u i; 3

Oiii ,      v

OJ    3

■7Z    o   ■-

Ssl

^Iir

fc-    00  B

■S 2  5) 00 o 2 .

■ill

■33, eg2    «■

'b    60

-■i

2-g

2   B

.    o    00

;5

5E.| 2-S,>

■eiE

2  B   O

c/. QJ    c/e

S Bi

■ -k-     VI

*-  3    QJ

CJ  O  -S

•3    B&

n   fc- =:

CJ

j- g 2

g ii:-

 — «

B -3 :; ■5 g 2

k«    rt TD

■2 -3 •-

>     QJ . , X)

'fc-   B "ÖJ

2 oJ -

■p

60 E   -

V)   CJ   rt

-2 3-Si

0-5.-3

■rä   B   E   2 B O ol

rä --S "

.2 g|

>    OJ

ra -3

O  2 E

— ra :rt

CJ

IS

rt >   r;

rä 2   o

E   OJ   ä

>   rt   00

>  '1   t

ra   CJ 'c

E 5

• c E Si

c   CJ :0   QJ

• s ■« ■

■2   B   >    B

er ,ra   n ,rt

TD i: OJ -k-

:r   CJ TD   QJ >  JD    c Si

, irt —    rt x; X

o

■3

11  Riksdagen 1972. I sand. Nr 135

Prop. 1972:135

162

2 3 B ' O  -B

£ S

QJ  -3 CO   >

002

B —.

£ B •r'

s -

&0.

15

.■>

fc- a OJ 2.3 ■?

OJ    w    QJ

00 2 2

,E.-rä S

3-3    g

S " "S räls

QJ   rt  'rt CQ    >    3

OJ    B , SJ

■£   ra -3

,3 |5S

     o

5 3-*

ra  ert    fc-

x:    >   O)

OJ B    00

-D ra ■::

B 2 OJ £2-S

S   -3  ■fc.

CO ■> -2

i CJ c/e ra -3 B >   ra   2

B I .&

O   X       irt

EO           '-

O      3

Ul  _       qj

2 .2 -3 III

3           3'*

rt     :rt    k-

x:       >   QJ

QJ     C    00

X         rt  "-3

!i

c     CJ   iO

Ils.

S -3 fc- .i; m ■> 2 '2

,,     CJ        k.

■ "2 .£

;'■'.£ ra fc- B „ -a o   2   OO.B

-   ra "   g

■S 2   t

33"!!

i  S 2 2 - 5 > S 2 2

i»"å~s

    3  ti -    c    3

>    QJ O   >   :rt    C

" -   u >  a-

*_. o 1 Cj 3 v CJ ■- OJ TD rt i; -3    p    00  3    >   .-

tr  5 "3  3  rt '

=rt   t        n   k,

'   QJ 2  eg

Is

:: l. o

XI

E

o

00	>
	rt
T3	i5
g
x: CJ	S
s>	J
ii	_QJ
QJ	ert
00	£
p	QJ
'E	P
OJ X)	rt rä

"eE

2 B o

v     CJ     v

ss

fc- B OJ QJ    o  .„

■o  E

rt   k- ~

 "" o S g o

g

3Z   rt

QJ -3    tr

TD    C     Qj

u.    rt    TD

:rt j=       _
>     OJ

.X) --O

OJ     QJ

TD X)

ra  o

as

CQ   rt   >

E      ~

S -3

Vi   :rt o -		C.  £ q	-2  S
		v, —T r--	■ ■:;
1    "	rt  2	00:3 oo	>i   3
c/1    *-	u,     OJ	ira  w	'-)    k-
60   "	■    u.	>   w —	.    CJ
2 = c 'ZZ	• ►   > 1    3	irt   t-   rt	g  "ÖJ
k.    b	r;   ra	—' rt   OJj	v   T3
'.ra '.ra	u		k-    CJ
'TD	rä    3	2   ~    B 3    gs *"     V 5 -- o	CJ     t.'	_rt
s s	EIS			v.
II 3    -	t  Ort     OJ		§2	rt rt > fcrt rt
B    1 ra   t/5	"	era    u   fc- £■= S	" 3 0 ira
c  —1 3 .2 rt    k. —   u	x: 'c? o - o    00 1    P	■3 2 > 3   rt   rt rt E 00	ra " Iv "3 •     OJ	3 00 rt >
x: *-	ei   =	'    v     rt	>* ii:	• 3
o   rt o    3		3    00 ■ O   -rt    3	■o   3
3f	E5ra =rt    -   —;	TD    £    rt	1 ■§'S	ÖÖ

> .-ti, 3   ra

O   (u J

rt r

rä 3.sg • S.rä j

J5  5-3 =

ert

oo

|S'S2 00 2

_Pil

' _   rt

>     QJ   —      -

ra        TD  ■w _

w             IJ   rt

CJ       -3 TD ■;::

■E     ä'rt o

irt _   CL rt

>.2 £

"   OJ E  rä

60 -S; XT  3

B    2 15    B

•    B    eJ-    ra .

§QJ      eO     CJ

-3      ■—  -3

_.    B      >    B

■Jl ,ra  ra (rt

    OJ   ' -"  irt    v.   :rt   .

T3 . CJ -ir ■

C    CJ  -3    =1J   X)    3 X)

. irt —    rt x: XI

Prop. 1972:135

163

rt   o   «

c o x:

Ea o

~   £

JJ -3 CO   >

■S a ra E   S

t    3

E 5-t o a. D. g ;; o.

60  .

_iVs

.S2É ■■>

1- b IJ  j23

00 2 -2

.3.rä   g

=:•£ g - -. -o

CJ

■e 3 s

c-i        2        fc-

2   S era

oa > B

B .OJ  en    B

61) OJ

■" -3

ra

c,    c ■ B    "

El

QJ  irt

era   ra

— x:

i- CJ

ra   O

•.a

QJ

3. £

60 ■

å B

TD w ;

c   c

rt  :rt i

3t*;;

QJ   O M ■*

C    CJ

r. 3

B -O CO '>

-    3    3.

.2  eo    a    ?3

--1

• y 2 .3 -g

- '  c«   E   ra

-fc. B i; -3

0   2 BO c

S 2 11

v:    -H   -rt    ir

3|i-

1 B ! 2 :
-~ OJ  B

=         =  B

Q)   o   >  era

.                       >

O I-    OJ  E

—  QJ  -o ">
B   00 3 > .
§  -ii    3   ra •
i/i  c   *-. >o .

i2 eS    S

 E

,E|

öT a

if

00 > B    C'

B

QJ   rä

.O j<:

2 2

■q)  60-= B    CJ

£ B B 2 X)   ra -

« ;'2 ,2  S oa  ra  >

(i2 00

i B "o ■ ~ .

-_. x: ra QJ -3 i:

O ,0	CL CL rt	v O	,ratc v vai 90.1		rt
"2'	-r	TD	Zo6		12
CJ	o	CJ	rtP
ra		3	E§
CL	3				o
	CJ	"Ö	2£ E   35 "3 E E t/-'		.3
CL rt x: O	v	c O Ji£			Xi "Ö 0 rt	QJ
c			■;? —" P		ii2
CJ	CJ	"cJ	3 ■ - d			d
E	ra	00	'"    1-  On
	ra O. CL rt O 3	c	rt :ra „		0	£
v		'E	''		c 0
-E rt		irt E	00 rt    rt Ir 13 00 .u TD -	d	p CJ	v ■c c
v	'	il	■ iii 12.	ON	rt	QJ
Cl.			-;=?.£	X		Q.

O o

   00

rä

Q.

O.

Ih

- 2 5, o

•   OJ -3 '  -p   P

X) |B

2  3

2 -öJ

QJ  -■3    fc-

oS-l'

1    £

2    S

rt

En > ■qj

ra 73

II

E.rä       2

-°§E

*-. —   d era

" .2 = t;

T3    fc-   CJ   QJ

.ra  OJ -a XI

a rä 2 o 00 E OJ > B      -E    «

E rt O  =• B a o

■£E

■i-S

■2 3 -Jl   ra

S

• 3 i: ur CJ

• > XJ —     ra

ecj    B   B    ra

eO    OJ    >    >

c— -3    rt    rt

> S ' - ra ra   QJ   QJ

CJ '  "2  3

c/1  era .~         ,~

—   fc. ,ra ,rt

• 3    U eg,     I

x: XI

1

'1 *-                 >        >

Prop.1972:135

164

■S  B

TD       

g eg

JZ       >

X        rt

£     QJ

B "2 B .a

JeO

lo 2

a ■o

aa ■>

£ SS

-    3 ,>»

o  O-"a.

VI jj; CL 00 3    =

rt .z; j x; -2 —

CJ  _  ■-

S>d>

fc- a IJ

=  B QJ     k'     Qj

00 2 "2 ,£ ort i'

3-E g

;§ OJ -3  g =

ra 2 fc-2 S en CQ   >   B

CJ      r-

B rä O x: 3  o

.B "rä

QJ

OJ

00 ■;

-3 -

g   eg

■   QJ

QJ T3 CD ■>

■t|.3:s

rä ra -i ■g

&    >eS    B

Se "

—    CJ  X

9-i2 S _

r g = ■£

1 ■= "' rä ä"|E

Qj  O    >   ert

. -cr c- >

   fc-   OJ    3

—    CJ -3     "

E    op B   > .

.2 eg   i?

5-3     " '

: .a era    B         2

!            >   .-   -3

E   ra

'fc.    B

o   rt

w     -3

60 .

 > I I

t-   -H  'rt   3

i.1 o

§■';  > 2 =.

;-     U    n     B     o

'    -3  ra ii   >-i; ,» fc- C' 2

_tllll

CJ o   > era   2 .:«! Tf  fc- >  a

CJ       OJ   B    Jl

—  B -3 " i

i-=3s-':

2  eg    5 °   5

;j-S_ rt

i  2  ert    E I

E  ra

2   3

O    2    61) 3

;=  £ II

OJ    B XI   ra

SH o t'- I rä

==|räl

3=B

CJ  O    >   :rt

it S B

• "■ QJ -3 ■ B 60 B > O ■=   3   ra

CJ TD

ilil

i B o

■3 i:

B     QJ

ra TD

QJ .;«: 6o;:

£ ■b =   fc-

o .>   ' B 2 ef- 2

QJ   OJ   -   ra ■.rä XI  

1-3

O : 'j.  ra E x: *=   "

. ■g 2 2

.   O    00

o  >. S ä

tp    00  rt    .

|.E £ 5

ra   3   o   3 5   00 B   O

1 i-: i

3

rt    ,

,

£■? -I

u     CJ

il

£

era   ra d M)

O 2

jpä eO   CJ

■b IS

~   ra _o

rt    00

,E ä

o o ■=

2"rä

B i-' E

.9   OJ 3

J2 !5       "

■3 O kH	_CJ	d c
CL	CJ	rt
x:	_CJ	v.
o	"ÖJ
00	o	£
3		CJ
E		ra
3	>	:ra E
x;	uT	{
	CJ	oo
:0	rt	B

b: *- OJ -3

•B 60 " -3 o 5--3

■ii

Eii o  ?

—   '   Jl   ra

>	QJ		u		t
rt	t;			d	ira
		CJ	.2	>
OJ	x:	-3			ci
-3 irt	0 0	■ra	0 rt	rt	X) 0
>	~d	00	p	QJ	>
>		3			ra
ra	QJ	'E	rt	0
00	rt		3	CL	0
.3 E	E	nä v.	3 rt	.E	ra >
£	OJ T3	i£	CJ	> rt	> ra
ira	P	>	C	„
v	,rt	ra	,rt	OJ	CJ
OJ X)	Sr	CJ v.	:rt	TD	t:
	'			:ra	ira
• 3		CJ		>	>
>	0 X)	-3 P irt	CJ X)	[	1
—	rt	s:	xi

Prop. 1972: 135

165

O x: E   o

00 ■

■Eb

■3 „ B B ra era

j:   >

OJ    B

QJ   "3

oa ■>

00 TD 3 =Z 3 ,>.

O    O.  CL

V2      V]      Q,

au 3   3 p :     u,

.2 2-

OJ 5

XJ "rt   >

fc.    H    O)

_    CJ

CJ   ort

QJ 00

-E-rt S

= -5 rt ÖJ IJ 1?

ra   il   k.

iJ   Jg :ra CD   >   3

TD   VI QJ    00

Eg

00  >

S2

-3 ■«

QJ	d
X	M
Ul
iJ	QJ
CJ	:ra
00
p	QJ
3	3
QJ X)	d rä
s

3 rt  "2

O         icd

3            

3      o c:

B -3   OJ

°"rä

■=    E

-3 „ o

g 3 "

rt  ;rt   U.

x:    >   OJ

CJ   p   op

XJ rt '.

CJ "3 CQ ■> .

:  i; era B 2

, -. > .- -3

: ;     Jl   E ra

-    fc-   B -3

■    £   iSPeg

■/■•   —   rt Ir

»Se  2

fc- ■-•    CJ

0-;rt   :cg __

OJ

5 31-

   rä2 S

■» fc- "= 5

3 * =    B g

QJ O   >  era       fc.

j  v. >                   a

CJ    fc.    QJ    3   Jl

-  B TJ  n 5

B   60 B   > P

O ■=   3   « -

-  CJ 2eS

lo'

VI IO

O x:

£ 'ä

CJ    o,

11

-3    fc-

ra era

xi  >

OJ B

XJ rt

B-H

X3  era

CJ "3 CO '>

2-M

"1,3

' V P rt k,    3    TD

2  2 OO.C
rt rt V) >
VJ    —   -rt    is

"»Se

3  TD  o
''fl   -.d Z.

i 3 i ■§'

!-rä

  >- rt ■ä-i E

3S«= c O O   > era

.    fc-   >

OJ    fc-    OJ   3

■- B -3 f'

E   60 3   >  . O ■=   3   

JC      W.     -j    Q fc-      —    Cl

fc.' OJ E  rä > rä

2  eo    S  U-l

60 "2  3

2:2-S

QJ  "3    fc-

co ■> 2

-eSE

QJ    C   O

v    CJ       VI

rt   00  CJ

00 3       >

—   — Jl

—   B     CJ
QJ     o  .5

IJ      O

O)    3      Q

v    OJ y

3    00

rt    3 "-

■w — rt

OJ -O r:

-a  3         CJ

I-   ra      T3

■rt j=        .„

>     QJ

 Si       O

(50   fc,

2 2
Q. 2

3- a

3    O.

fc- a. eO   ra

3 _;

g-3	"S
E-i	QJ E _d	oi
	J	;3
00   OJ
C   ■fc-		ra op
iå	ra ra 3 ra
SP-n		=5

B    CJ    3   -3

TD         '■'

■= £ E

fc-    00

rt x:

 fc-

-i-2 11

o -3

c-   

-1    P

QJ E	00 CJ	2  S OJ    fc-	■f	0
E	=ra	00 OJ B 2	:0 x:	d >
			CJ	>
É	_aj	■£ '£		d
3	"ÖJ 00 c	2S	x:	B
		CL:rt	0	ri
!S	"c	3    >	0	■a

-■  fc- z fc.- r

TD	x:	OJ T3	.rt QJ	0	E ■ra
	0	■ ra		>
:ra		O.	rt
>	ra	00	£	OJ T3	Cj XI
> rt		.3		rt	0
00 3 E	CJ d P	_P f	rt 3 C ra	QJ 0 O.	> d k- 0
£ irt	-3	&	CJ TD	E	k. d >
	C	>	3
v	'rt		rt	>	>
OJ			u	d	rt
X)	irt	OJ	irt	QJ	QJ
		"cj		TD	T3
	QJ	TD	CJ	k
	X)	3	X)	irt	:rt

1 x: xi   I    I

Prop. 1972: 135

166

'—, rt

■3 > _ QJ   i/1   ra

c 60-3 B   B  Bi

3 2 c 5 O. Q. Jl     c     Q.

00 3    3

B : t, —  .   era

■?«s >

I-I rä OJ

QJ     ra   .g

=; - B

QJ     fc-     QJ

00.2 2 S ■£ g

QJ     QJ    -3

-e 3

ca 2 fc-2 =3 ■"> oa > B

QJ    g    60

B ' ■E

o x: era

E 'é-

OJ

OJ   ra

i=  ■S       -3

"  2  ra

601;           fc-

,£ Sss   o

■3   „         o     =

g    3               ■?

2 era        fc-  ,

-3   >        QJ  B

OJ    B 00.5

XI   ra -C

CO ■> 2

;es

5 o

60 *-   3

O „

CV)     fc-

—

B "

.5 -3

£ «

Z.  -3 .Meg

E     --   Xi

-fc.      era    D-.op

> ,2 o

—    u. fc-

—   QJ ra
ra i: >

I

rä 2

>  ra

__.      >

ra  ra

■fc:  00

2 ■■5

£ '

g s

-2 T! - > CJ  ra

.So

00

3   B

00.SP

B     —

_ij     QJ

QJ   eO

>    QJ

CJ   ra -3 o

B e

.So

3 i;

00.SP

_II

CJ ;0 H2

£	•H 2
.5	B OJ
	• 3
'—	>
CJ	ra
-0 3
QJ ort	0
00	»/-)
3	QJ
00	,SiJ
C
	c/1
'c
	QJ >
QJ	eO
_>	QJ
•	■    QJ
H	,y

E

Jl

■r -.O

o  ra

"     3.

o   Q.

E "

E 2

ra  -3

O g

• 3   Jl

QJ     00

OJ    D.

00  >

• B !!

OJ    QJ

■qj

B   B

B 2

XJ   rä -

rä M

2 ~ S

oa  ra  >

; CJ OJ 2 ' o -3 2

Irt >

i .2 . ä,

; OJ fc- rt ' D. O) ... P > rä ■s

I -ra   fc-   3

■ M a  >

c   D.  3

-      0,-B

OO TD

B ,3

CJ rt d CL c« n ■c ** 2

OQ.E     fc-

OJ B

00-o B CiD B -a 60  >

3 2 OJ ._   CL  „

r     VI       Cl<

T3  "Ö    3

.E."2

— ■*-"     CJ

■= ■q.

rt   L»

B I 2 3. ira ■--333=* S    3        fc. -

-B  ra  i- ./-   ■Jl

60-D -OJ £ ■S

,rt

00   r-:rt    S

CJ

3    0

Vl

0   -y

rt

00 QJ

.00

= ->

J3

Si

■P    v:

QJ

ij

TD

ra

ra >

CJ "o OJ   0

p rt

w 2 -3    rt

CJ

T3 ;:;

T3

c    OJ

d  TD

ira

-C   .„

>

QJ

Si  'Si

QJ  - 00 "cT: .E rä B ,„

0

d

é 0

CJ

—

00 C 3 Q.

■

CJ

TD

3

rt

CJ -0 X3   ra S "

ra

J3 .3

C irt

ra

'e

00 rt

•

■3 C

_ra V) P QJ Cl X

> 3 rt £ 0 Jl 2

"3 v 00 .3 E ora £

ra c 3 ra ii

ra 3 ra TD =rt V} > rt

QJ :0

_rt QJ ■3 JZ Cj 0

VI 3 k. iO 30 3

S   ra ?g .11

E ■ d 3 P rt > 0 TD

0

VI rt C

CJ

E

rt Q. CL 0 E

_CJ

'Z QJ

E 0

il

ob 3 3

QJ E ra QJ

rt

rt

E

"ÖJ

VI

ra

■-   d

■O crt

3

3 00

TD 0

:0

E

uT rt

II CJ   ra

1 3 E :ra

0 X)

> rt

ra E

> rt

E

å

> TS

u ■3

0 rt

TS TD d

rt

ra

TD

QJ

Vl QJ

u -3 ira > > d 00

x: CJ

-3 ■;: .ra   0) Q. rä gjE ■Is 3 g

cT

rt > rt

0 X OJ .Q- 00

ra CJ TD

6 QJ rt

]ra QJ ra E

rt V) rt

TJ P ira > c rt

0 "d CJ

> u ■3 ra QJ

CJ X} 0 >

ra

-3 3 <

E 0 v.

0 > d

T3 P <

E g

C '3 E d

ra E QJ TD

0 Q. E

rt 0 rt >

P CJ i-j 0

3

>   C

Cl

u X TD

rt

rt   rt

>

>

uZ

rt

ra

rt

OJ 0

q

irt

.2

u

"cj

P C

CJ   w

TD

T3

u

■O

r-

>

CJ

■  3

0

CTv

os

XI

3 X)

ra

d

Prop. 1972: 135

167

5 o. Q. c/1 JJ a.

00 3    3

—  ".» ■"'

rt .3  X -2 =

.■■>

fc- b  w

= s

CJ    k-    CJ

ooiirt

Il g

£b|

'          Um

2-S

CJ   ra

.SS o

00	m
3	CJ
OO	,00
3
	V/
E
J	Qj >
CJ	■O

-o
3	ti
.S	o
00	in
	kH
	CJ
oo	.SP

H ,ii

00

B IJ

B o

£ I

■q? q,

B    nj 5  ■«

g .2 .3 2

OJ  a XJ .i

äo rä

S rä

j    Q.T3

OO 3-x: rt   ra -j

B-d g

Sf -"

-3    S    b B    o.

■c; O. E

fc-   ra   fc-

3-5■S fc- ! .ii rä

OJ    -3

-3      QJ

g E

B  .-

: O

— B

x: >.

CJ -3

O op

B2

x: 'O

Prop. 1972:135 168

Bilaga III

kista B

Lista över bearbetnings- eller behandlingsprocesser som ger den

bearbetade eller behandlade varan karaktär av "ursprungsvara",

trots att de icke medför ändring av tulltaxenummer

Prop. 1972:135

169

£

00                 B

■a "

■3                CO

O          B'

—I            S    B

>            CJ -ra

ra         fc.   fc-

00          O   OJ

C        - E

- g £

3    o    CJ

O

bE

- I/-)

B <-'

60   B   erä 3    B    . x:    ra    OJ

> -g E 2 o >

60  B   

521?

- iii        ra

00-d J

■£i.°

Oi) - - .ra fc. B '• rä OJ OJ ra  = 52 OJ - E 00  -B j:-!   B

E fc- 2

00 dj" 3      -

x: ,= g #2 »

>  fc- _>. ä_oj

■'-o o

- >      —,

_o o

'd

00 ra

S B

O 00

00

3

E

3

:ra

O

:S

X? :>.

"03       CQ

°s

,B   QJ   ra -3        ra

3   B    ?i

2  =    60
■g    ""   3

XJ QJ ::

■-■Sa QJ   ra   c/1

?l    3

,£   QJ   ra

3   -J2   fc-

B B 2

I-"

rt   f   k-

iJ S s

CQ   00 J

3 j

)0  

fc-   o

QJ    B

rä CL E Q. "ri j, D.  E    c

ra   t -O -■ras

fc-    >   era .

CJ       > ;

Jpg

V) -d   c

5£-ö

O.,2

;i

o -

3 — C-; « 2--

rt   ra

£ rä

1    60',   -i

o. ra i= M- ■= .g 1'   ra

£ .SP

era   -3

,E —    B

3 2 3 .ii - x:

fc-    rt    c OJ    00  CJ

>   ■ =

-r  rä  -3

= ~ o "=£ rä S ■g ■■5

>:S 2

rt IO

SeS    2 ra   00 ra

2  o

—    "  era CJ    ,- '—

00 §    B

B   g    OJ

■£ _•

B,2   S

2S5

a 2 o

CQ   p OI

..   CL .■

00 -2   ■

3 i: ■

I  T3        "rt

1; - 2

00 E B B    o    CJ

E I; -3 B.2 S •S B,c

.2 S o ca B ci

■H o 2 g

>    B

00   i   '2 B    3

ra 60

ra   00 ra ■qj   3 ■"   OJ .

.B ■ ■g

-3 ■c 2 20   3

— ■-«     CJ B _-

B .2  g

• S B ko ra ■: 6-

o 2 o o: B (-1

	ii C
CJ
	—    dJ
o	CJ
	.    TD
	—    u
C QJ	g £
TD	Ex:
QJ	3 y

I

-rt E		ra   E o|		E 0 0 TD	CJ TD C CJ Jrt
O		is		>	■
3				d	irt
CJ		E		d	3
00
■3		g,°		rt	■=
d		" =	P	E	0
£		fc." '	U	a	rt
,o		-rä —	in	E	U
	E o in	Jl   > .3 2 .    00	01 ii	rt VI	B CJ
> O	oi OJ	,>,   3' 0	c rt .00	c	> rt
00	T3 C		Vj	0
	ra	clJI		0	CJ
O	.3)	TD •  ra	CJ >	TD	J
		■-   3	iO	T3	3
3	i«	3    00	CJ	3	T3
rt	2	rt   00		■rt	0
	eO	'O  -D	■	=Q

Q. 2 "C era

60-3

ra   fc-

a. B

£

Prop. 1972: 135

170

CL   OJ B  3

B .2 Q-3

-3           ra

3 B ä;

CC3    or.

,   -o

ö   2

—:  OJ

ra fc. fc-u 3 rä pa   60.i

ra        —

3.       .2

O      ra

o

CO

60   .

er    fc-

o '.c

rt

o

a. B

13   B

-3 :5

■".     V) *CJ   —

o  :rt

60   '=

C   ra ■B  3

ert    ti = -3

- erä 50 J= B   fc-

.   CJ

oi) —

B    QJ

ra             oT)

'               B    /
00,-    JZ    CJ

B     B g -o

'ra       3.         3

.OJ    2    B    ■/!

.O       Jl    >    B

rz, - era   rt

60   >     fc-

3 -    5    >

•g STo.»

ra o .3

■g "   B2

XI        60..i:    r-

CJ .b 33

CJ    CJ CJ 13

-   3   5   >

—  ra   B  

2 •?    , gä

e     /     00  >   -?„  B  U

ra   60.3 .•

B    fc-  t~

E 6Ö'g B

era    B      oo 00  3    B  

B .   5  

B    o

o     -  >

-    M):0

60-r   OJ

S)

S,

	rt 3 ■3 ;ra		3	q	rt 00 d	60 ra B	12
			:rt		3	ra  —	60 —
				_QJ	ra   rt	-o   ra
	CJ > iO		x: o o	"cj	= 1 ra    3    60	B   > 3    rt ■3    =«	ra   g 1 ä
	T3 QJ £			p	■o    - QJ  00 EP	3 q	"3
			3			60 —'	iU  ~"
	"i		Xi	O	Bl	B "t	Et	CJ
Cl Cl rt	E 3 00 >	"E	3 ra CJ	3	£ B ra — —    CJ ■gr-	OJ "B >-	fc.'2 :ra r-	-o rt £
	rt	3			oq	o o	■° ra — oo	a
3	Q. CJ	rt 3	:0 P		T,	E		o x:
>				3			rt
rt	£		>		> cC	> vo"	S°	B
	o	3	rt	'■~	i!°	z P
O	o		o	l£		OJ   ""	rt	:2
w	■3 Drt	V)	TD	3	• 3 ■*	-3	It	j
		■rt	irt	irt	era   fc-	■ra   k-		era
— ä	H	Ll.		x:	-J    B	-J   p	<    C	o.

C3

o. cd

—I         c-i

q ■er

q

3

O—;p — —;—ipOppp ÖÖ— mmf-noinio

Uik.Uk.UMUiUikflU.Ui

33333333333

Prop. 1972; 135

171

.ra .i

3-3

.11

ra  o

1 8?

.3   CJ    rt

 -3         ra

I B .S

rt  —   00

■g   OJ   B

X   1> w

u. "3 Q.

S     3

_Uz

ert

B

OJ

• 3 2 J

C            fc-    fc.

CJ B   rä

CO   oeM

2-s

ra  ...

■ä-S    3

"  >	,	VI
°  ra	o	p
fc-    OO		rt
o ■-	d	Ul
1 rt tH	> VI	rt >
	_rt	d
3	00	00
>     CJ	>	'■3
"  13	d	å
60  >	00
3   5	3	3
|(	P	QJ
	.9-	TD
x: o		>
c/3 tn	ön	d

XJ	B =;
o	b3)Xj
	n O
B   _
.rt   ra	■3    fc."
• Z.   B	■    Se
CU	..ra   60
QJ    fc-	fc-   B
-3 J2
B   QJ	il
OJ -3
-ra .ra
2=QJ	B -=
=ol	22
B     QJ	-O  '

> o

E      S -o     ■" g

op       0.0

rt >	TD	=
	C rt	CJ
CJ	S	5)
a	>	ra
z	ra	E
00 CJ	n	x;

rä o

>   fc-

— CJ

i'; X)

CJ    -Jl

X)   ra

ra  >

x;

CJ

o

Si	rt 3
1	rt TD 3
3    £■	3
■■5 B.	T3
i	CJ E
3    v
QJ 00  Ul
x: rt 3  2	E rt
d 3=	TD
>   ■-
rt	irt
3    -J,
S 5	TD
	C
5f	d
J2 o	3
v,	J	o\
Ti     u.	'J	—'
3    o rt ~ TD    CJ		Ö r-
-d    ,	CJ
> _o
	"cJ
u,   rt		■

lill '-"- ■: eg

x;  O t

c/) ..o   ra

ra.rt

OJ fc- O. ■3 CO  

ra  QJ B CO = .S -3   OJ

c   -3    QJ

5 = g

räeS   E

5 O u' I il

3-2,rä

,S--3     E

"  'rt             —«

- " g

S "S  2 «

ra i: -3 B O -3 w   O. era

or, ra TI T

rt	O v:	3 d	&
3	O		Oi
			3
rt	CJ	d
3	CL		irt
CJ		irt
■VI CJ	00 CJ s>	CJ TD	rt 3

:< -Z 3

iB rä E

OJ    3  _

OJ   -   3    _

-a j£-     OJ 2

- ~   S-2

-230.

-S  2

ra       —

OJ   »

•■■

E O

äi  ert     -

sf si

o   OJ -3   E

QJ

-i .o. o 5

00 - .     QJ    .

> XJ   '

■;°

.:

>•  S  3.3

Jl   QJ       Q. O

fc,-XJ   3    E

g 11 i

" w o 2

 2 g-rä

i-I-   E OJ    B

X) 2

2 o.

> fc-

■rä 2

iE 1!

q      —. od      od

Prop. 1972; 135

172

t		CJ		CJ
irt		c		£
u! CL J  -3		,o		s
• 3		rt		rt
Hr    £		3
OL		d		rt
3  =		TD		TD
'Z    d		-rt		Jrt
E S		V)		-V]
.2 E		"rt		"rt
-,7   CJ		ul
-3		QJ		o
.£	ra
		ra		ra
p k. oo   CJ	CJ £ rt	£		E
rt —		3		3 r-
	P	"rt		2P
2 2 —     CJ	rt CL	O T3		'—   c • 3    -
00  -	C	3 QJ		.1   O
.Eo c  TD 00 irt ra   O	d	'd
	C P rt	3 P OOr-i		3 q 60 1-
TD   TD	_CJ	P	r~~	B r~
2Po	"cj	3	ra	'5'Z

-3           CJ

CJ    B         Xi

E      |rä

H    3      H   "3

T3

il

2'.S:

.3   CJ   rt

2 = 60 -rä OJ 3 Xl   OJ   ?

Bi&

.S    3

_{II z}

B B ■a

_tn

.5(   5   ra

ca ooji

rt	rt   k-	ra	rt   TD	rä
■'	.E  X3	o X) O	.£ 00	00 ra .£ B
'E	B   0		c   >	3-i ■  ,3 B .2
Q, "v! o    CJ	O.    -■    3 2 !?	00 c	o. rt 1.3 QJ  Ir;
> .fä E M'	■ 2 oo CJ £|	QJ 00 QJ ;3 3 00	—    CJ IJ ■ rt 00 o, -Z "3 r-     IJ C   3	= o. 60-2 ■n 2
rt ■	ra   o.	J3	rt	-ra   fc-
-B    QJ		u	JZ    fc-	.-   ra
	-   CJ	O	CJ	—    CJ
oörä	00 o.	2	00 >;	6B-S
.E o.	B  'C		E '	B    O
B  _, 60 C 2 E	c    60 II	3 00 > ra	E ._ 00  CJ -51	E 2 2    B
TD	-			13   ra
"	"3    fc.'		TD   —	"3    fc-
f-rt   n	-rt    rt		ort     '	■ ra   OJ
*-.     CJ 00 E -E- Er.'2	3 oö'c:	*o	w    CJ oiE	£ = —    QJ 60
	3    CJ ■3   ??	QJ CJ	.E-cj B ■O	B   B 1)2
00 -d	OO —		00 era
d    o TD   TD   rt	d   TD	CJ "cj	ra   o T3   -3 .  ra	ra   Q.

> o

>  o

~           QJ

o. a. o

o      —

■3           -3

QJ         ra

60          O

2    >

QJ	—
	ra
	CJ
—	P
rt
	rt
QJ	P
E
	_ra
QJ	CL
TD
■.d	3
O	2

O

Cl. O. O

3

ra

2     >

rt

>

i     5

.i*i

■c

Prop. 1972: 135

173

o  -3

E rä

2s

S 2

OJ  

"o ,äJ

B   ■S

ga OJ 3

CJ         =r    CJ

eo         H  eo

i-   rt

XJ OJ :: -"So. 2 2 s;

"T   OJ   -

OJ X)    -

60  ti    "

B    2       >

.ir Qj rt
B JS

B   2 QJ   tj

"   1-   M OJ   B   rä

oa 00 J

o.

o.  o ra J,i Q. > o. ra O fc. .J    O

O.

O

"3 -

n   Jl

c— _

2      .3

ra

O >

" fc-

--        >

00 OJ B — ■ —    CJ

>.   B

s g 2-g

2 O

CJ   

QJ Q. — O. OJ    O

CJ         .  ____

.           e   rä

w          C/)    rt

CJ     CJ			X)    rt	■3
12 3;			u     DJj	irt >
1.3			;;   u. -S2	v. k- rt >
a5 g2			>    B ra   CJ
			00 -3	E
—    B			B    >	d
QJ     ■J,			■£ -	't.
£ ji ra .>- £ B   -			.9-Tf-	0
			Jl 0 fc, c/-) OJ    fc-	>  .rt t-.    rt   V)
ra Jei			—    OJ	1 1
x: 2			OJ    60
0    CJ 0 r-			00';=: B    J,	2>
,/    B ■--   0			r-     QJ 3. S	.Ij
i    3 CL   CJ			ra 10	B ■£
QJ     OJ			■3   y .-§2	• 2i2 OJ   ?
fc-  j«;			i: OJ	■3 2
C     CJ			- TD	B
1:			00 •- ,E'2	CJ    > .ra   ra 00   -
> rt				-fc:
d    00			rt   rt	:„o
00	._
3	E	irt
		>
CJ 3	irt
C
	3	£ CJ
d	rt
CC	ci:

> X) ■>

2 g

B ■a

QJ    >

.ra    ra

B   B - .60

"     CJ Peg

rt	CJ	Cj ,ra	Cj
CJ "0	■o		TD > rt
	VI		eS
_CJ	3	:3
	rt	>	0
rt	S		-
CJ	>
E d	rt .00 ■3	,s	0 OTj
TD		QJ
•d	frt		Oj

.räs

6)j  O)

B -a

1-3

-g    > XJ   rt

bo x:  QJ

,3 8"H

£352

s -E c--e B B

CJ     -J

2: -O

lI era        .X   --   ra

H >     oa B >

■s

O. O .ii

O 1

O

>

O

q ■»■

o

Prop. 1972: 135

174

3

■ra  , •■

>  -

g 2

B S'

      3

era 

>   10    ,/,

§-;.ij

OJ    OJ TD   X)

rt   o

Q. 2

il

ii 2 K

.5 CJ ra B X) 

B 3 2

rä--

rt . k-OJ B rä CQ  ai.i4

O := -3

QJ     oo—     rt

fc-     OJ     rt eO   -3  ■n

'S-rä 2

3    >    rt

gl

5   ert

O — E £

ra   B 60 ra

  ii  S

60  QJ B   13

b:    ri I3

2    3 XI    rt

>2

"■E a

tE 3

o   t-,   fc-D.

"-■g?."!

■= B'

o: E eo

'>			■
3	0		3	r
rt			rt
>	9		>
rt	>		rt	>
	ob			00
CJ	c		CJ	3
irt >	3		■3 irt >	a-
3	3	CJ TD	.-3	i	0 -3
>			>
		irt			irt
d		>	rt		>
>	iO			:0
	00			00
OIj			Olj
C	3	rt	3	3	rt
	Q	9		CJ	rt
CJ		>	0	j»;	>
0	.U	.5,	3 0	0	.i-
E	E 0	TD iC=	£	£ 0	■.Ti

;ra

QJ

SSl E 3 ö-

2 I" cn

.£  -3    QJ CU   .2    >

■e 0'° s-

m £ .2

OJ    .rt      QJ

60 QJ -3 B 13 > =   ra  

2 era c/-,

-3   «   B

6J1.C .2'

Il i

CJ .2 >

60 OJ 13 .3 -3 > — rt « 3l6V 2 era CO •53   g 1-1

. " B

oox:  60

3 y ■■=

.-Oj.

i: -p OJ

QJ .2   >

.g    fc-eo

5 . CO e .t;

oa E .2

a ,

fc-  P  o.

£2 &

.      L.      C-

60  CJ    --

.3 e-~

■ — rt -S    60

ra   B

E ' 3 B B era X)

g  ÖJ?

E    QJ    -j.

erä   -3    B

>  .=    O.

O.  _    D-

O. B     ra

?-

3    o    o.

B   .OJ

■8    ""

03  =i

E 2

J     CJ

2 £

3   OJj

ra  3

E

o c

2 rä £

u.	CJ	rt		Z	G.
rt a	rt	TD TD		d CL	Q, ra
c rt	B	.		0. rt	CL
	> rt	> ra		x:	rt'
'•~>			rt	0
0	00	O/j	3	0	rt
fc-	3	3	CJ

Ull

:2 5

S X) c: .3

ra  t.  OJ    .ra

SS-fc-

■3 5 ! '■? o.:

£  -      eS £  =      eS

rt   fc.   >        ra   I-   >

>   eO    ,/,       >   eO    1/1

6021   B            602>   3

E 3 2     ,3 =  5

■b-    QJ    2   ■j    QJ    5

2 .i      2 .«

B  .H    2.  3  .y    Sj

E E

£ 1"

Cj ra u 00 QJ "3 3  -3    >

2    1 ■o   ra   CJ

; 13

00   QJ  '

=  ra  «

■S ■2°

S   3 T

-3   1    B 00

3    -e   -

0 ÖX=  .2*           6Ö.B  .,

■E.2  B

eo      -

2   o ra j

CJ   ra

oa

rt   ■fc    IJ S   rt

CQ   E .i

CL	d
Cl	v.
d CL	v. rt
	P v;
	OJ
QJ	CL
	CL
CJ	rt
O.	a
CL	>

si

era x:

Ji     CJ

u-;  o

a B

" ■?? E ,ra ■   o

*"   3  

CJ      OJ      QJ

■2P B -z

■■B B Si

-    o  jO

S 2 .3 2  " 2

Jl    B    o

j; S,o.

5 å2

.fc» "a  -fc-

OJ    B  2 •3   ra

2|

C   B  1

2 -

g .E  =3

-0S2

rt   i -3 ns

60

OJ ;

■3 -fc-  .ra

-3   o    CJ    CJ

°  f.ra"

1  E e|

2  g ° g

2    fc-' "3 .3

E ™ 5 y

>         ö2  o

"-g-° B lfS.2

>    ra   ao

>   •= 3 -
rt OJ '3 rt
ooräi§.  3

■E E 2 g

■iii

:3 B 2 B ■

>Xi-3x.e .   :rt

-    rt x: X)

Prop. 1972: 135

175

-3  & > m,

5-     £

-B          -J=-       .OJ

	;
c
CJ >	CJ
.rt	rt
_	E
"rä	■V.
O	c
	3
TD	;3
rt CJ	'p
XI	rt
u.
rt	v.
CJ
Si	■5
d	E

— XJ

■■n __

B 2

ra	W	60Xi    QJ	60
■	N	3    2-3	B
OJ E	60	B °rä rä .5	B

i_         OJj   do

60     £

OÖ g

B S

■3    60

3 g

:ra

C    Cl

-S    S::

ra    3

B    OJ -  J

CJ   •-

;o -o

n      .i       .i       .::       ji       .i

13 -   rt

il

00      -

.S "  ''<:

 "        rt

c   *-"            >

5   QJ            t?,

2 =:  00 ■S « E

X)   o)   r; I- "S   o.

CJ        Jl --    QJ     ..

»J X) - 60 S '

Sra > OJ ra B XJ  B 3 in -3 2 J ra ' OJ  B  S

CQ   00 J

E:°

2 >

x:   E

-£ X)      -£

60 3 -t:

— QJ n fc  —   CJ

"2 S -3 t I E

13 -3 3  M CJ    _     J.

.ra ra eo 60 of-p

3    60 —

3  -3 M 2

3	->	j:	—.	c
			ra	"	.rt
	3	CJ		CJ		3
>	O QJ		rt E	>	QJ rt E	O

	_o
	vT"
rt	rt
00	QJ
rt	3
00
5	d
	O
rt
	CJ
CJ
	sz
rt	Cj
E	O
V) 00 3	3 CJ

CJ o

3 2 o  2

ra   :i? oo lO

o      

k-    OI

d      o

CJ    r-J

O     OO

o , rt ■

>

o

ri >

a 3 ■2

>  XJ

eO

Ii:

£ ra

—        r.)

Prop. 1972: 135 176

Bilaga IV

Lis I a C

Lista över varor pä vilka detla protokoll ej är tillämpligt

Tulltaxenr 'Varuslag

ur 27.07 Liknande aromatiska oljor enligi definition i anm. 2 till 27 kap,

som vid temperaturer upp till 250°C destillerar över mer än 65 volymprocent (inbegripel blandningar av bensin och bensen), avsedda att användas som bränsle

27,09 - Mineraloljor och destillationsprodukter därav; biluminösa äni-

27.16 nen; mineralvaxer

ur 29.01 Kolväten;

-  acykliska,

-  cyklaner och cyklener med undantag av azulcner,

-  bensen, toluen och xylcner,

avsedda att användas som bränsle

ur 34.03 Beredda smörjmedel, med  undantag av sädana som innehåller

minsl 70 viktprocent oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, innehållande oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral

ur 34.04 Växer baserade på paraffin. mikrovax. "släck wax" eller andra

mineralvaxer med undantag av ozokerit. montanvax (lignitvax) och torvvax

ur 38.14 Beredda tillsatsmedel för smörjmedel

Prop. 1972:135

177

Bilaga V

AVIAL ItX    -   SVI KICI

lAlHincir (11.111111. Iiillsl.irullc; .iilrcNs. Ijiicl)

A S  1  lir ■\ UOO OOII

Mun j,ICC 111.1 NI II. I 111 Kl,111(1 IL' ucliCNv. I.dicil   I ((pp Jill I .■Il c-j nlil([i.((o((ck I

;   CleKIII II, AT 1)1   CIUC IJI ATlOiV Dl s .MAKIlel ANDISI.S

WARI.NVI RKI URSDI scm INICfM;

Cl K III K ATII Kl K LA ( IK(Dl.AZIOM   Dl LLL Ml l« I

Cl RTll K -\AT INZ,\KI. i;OI Dl Rl NVl KKI IR -|   MOVI MLNITI Rill K ,\TI I   VRI (I RIM IKAI

VARI SI RTll IKAT '   VARLC I RTll IKAT

(.(((p(>rl(l(c■clc■| V((| jVs.,[l,|,(((,kI  (sl.,11. (]((MI(1(C( (■llc(  I(e(i(( (((PPF(I1.-I(tj„lil(,c,(l,.((.kl

i M(i(l.(i'.(rl,in(l

Avicdd ((,(i(spii(IC',(L' ([(ppi:(l(.-(( L-J tihhicilcircsk)

I nr i|,(((i(c.((iK-ck(i(i(i:.(i

biiini>viki (ki:)       I jktiii.iii niini

■!k'i jiiri.iii              iiu-i (H'li il.iiiiin

kwiiililor                  (iippi;illi.-ii i.'j

Ull. rii\ k'U   t     I    "l-liii.ilnriskl        !

h--

rciul.c kiilld.ikl ,,cl( (.ile,l,( kv.KKdi

IlK-(!

bokNLiv.-ri

.Ai(i(ie(iki((ni((

Tulliiiynili(ilii'ii'iiiniVLi

r)i.-ki:ir:ilitmi.'n rjiiskiLJ iil.jn jiiiiLirknn

I Aponlijndliiii!.

I \piirh>ri.'ns Jöklar.iimii j      ['mkTlL-iknjil toisiikur li.ir)iK'd .ill ov.iii .inuiui.i vjrDr sniii WUw

ii|ip!vllLT villkon-ii lor n-rntik.ilcts erli.ill.inili.-

Tulljnsliili

(nLinimffkiiinj:*

r                     " ~]      ([ijiiinii-ikninj:)

I  TiilljnMiiKiTi.    —'——------- —~----

I                         I   I      (iipppiHcn CJ Lililiyjiorik)

12 Riksdagen 1972. I saml. Nr 135

Prop. 1972:135 178

(Anvisningar på framsidan av varucertifikat A.S.l)

1. Ange Europeiska ekonomiska gemenskapen eller Sverige

2. Föl   bulkvara   anges   alltefter  omständigheterna  fartygets  namn, järnvägsvagnens eller lastbilens nummer

3. Ifyllas endast i de fall då exportlandets nationella bestämmelser så fordrar

4. Ange "Sverige" eller "gemenskapen" (det senare om certifikatet begäres i ett land som är medlem av gemenskapen)

5. Se anvisningarna på omstående sida

Prop. 1972:135

(Baksidan av varucertifikat A.S.l)

179

BEGÄRAN OM KONTROLL

RESULTAT AV KONTROLLEN

Undertecknad tulltjänsteman anhåller om kontroll av riktigheten av detta certifikat

Vid den undersökning som verkställts av undertecknad tulltjänsteman har befunnits att detta certifikat:

1. utfärdats av angiven tullanstalt och att de uppgifter som det innehåller är riktiga';

, den

2. ej uppfyller de fastställda fordringarna (se bifogade anmärkningar)' .

................... den   ...............

Tullanstaltens stämpel

Tullanstaltens stämpel

(Tjänstemannens namnteckning)

(Tjänstemannens namnteckning)

(Se anvisningar pä följande sidor)

'   Stryk det som ej är tillämpligt

Prop. 1972;135 180

(Anvisningar på baksidan av varucertifikat A.S, 1)

/.   Varor för vilka varucertifikat A.S.l kan utfärdas

Bestämmelsema i denna anvisning utfärdas av var och en av de avtalsslutande parterna i överensstämmelse med reglerna i protokollel.

//.   Användningsområde för varucertifikat A.S.l

Transport, som sker i en enda sändning, av varor med ursprung i Sverige eller i gemenskapen kan äga rum genom andra områden än dem som tillhör gemenskapen, Sverige, Österrike, Finland, Island, Portugal eller Schweiz, i förekommande fall med omlastning eller tillfällig lagring inom sådana andra områden, såvida transporten genom dessa områden är motiverad av geografiska skäl och varorna stått under uppsikt av tullmyndigheterna i transit- eller lagringslandet samt icke saluförts eller utlämnats till förbrukning och där icke heller undergått annan behandling än lossning och lastning eller åtgärd avsedd att bevara dem i oförändrat skick,

///.  Bestämmelser att iakttaga då varucertifikat A.S.l upprättas

1. Varucertifikat A,S,1 upprättas på ett av de språk på vilka avtalet avfattats och i överensstämmelse med bestämmelserna i exportlandets interna lagstiftning,

2. Om varucertifikat A.S.l utskrives för hand skall det ifyllas med bläck och med tryckbokstäver. Det får inte innehålla raderingar eller överskrivningar. Ändringar som vidtages mäste göras genom överstrykning av de felaktiga uppgifterna, i förekommande fall med angivande av de riktiga uppgifterna. Varje sådan ändring mäste godkännas av den som upprättat certifikatet och bestyrkas av tullmyndigheten.

3. Varje varupost, som är upptagen på varucertifikat A.S.l, skall föregås av ett positionsnummer. Omedelbart under sista textraden skall en horisontell linje dragas. Outnyttjat utrymme skall spärras på sådant sätt att ytteriigare tillägg ej kan göras,

4. Varorna anges enligt handelsbruk och tillräckligt noggrant för att möjliggöra identifiering.

5. Den som exporterar eller transporterar varorna får komplettera den del av certifikatet som är avsedd för exportörens deklaration med en hänvisning till transporthandlingen. Certifikatet A.S. 1 :s serienummer bör anges även på den transporthandling som avser försändelsen.

IV.  Innebörden av varucertifikat A.S.l

Varucertifikat A.S.l, använt enligt föreskrifterna, medför rätt att i importlandet åtnjuta tullförmån enligt avtalet för de varor certifikatet avser.

Prop. 1972: 135 181

Tullmyndigheten i importlandet kan, om det befinnes nödvändigt, infordra alla andra handlingar som kan tjäna till bevis, särskilt transporthandlingar enligt vilka varorna har försänts.

V. Tidsfrist för avlämnande av varucertifikat A.S.l

Varucertifikat A.S.l skall inom fyra månader, räknat från den dag då det utfärdats, inges till den tullanstalt i importlandet, där varorna anmäles,

VI. Påföljd

Envar som upprättar eller låter upprätta handling innehållande oriktiga uppgifter i syfte att erhålla varucertifikat, så att vara kan komma i åtnjutande av förmånsbehandling, skall träffas av påföljd.

Prop. 1972; 135

182

AV lAL EEC -   SVERIGE

Exportör {namn, lullstuncjig citlrcM, land)

A S.l nr A 000.000

MoIIagicrc (namn. fulKtanclig adress, land)  (uppprflcn cj ubligaturrskl

CilKlllTCAT DLCIRCULATION DES MARCHANDISLS

wari;nverki:iirsbeschlinjc;unc

CLRTIIICATOPIIR LAriRCOLAZIONLDELLi: MLRCl

CKRTII-ICAATINZAKLCOEDLRENVLRKLLR

MOVLMENT CERTIFICATE

VARECERTII IKAT

VARLSlcRTllTKAT

VARUCLRTILTKAT

T(anspc)rt(iii,'dci| vid avsandandet (slate, ni((nmor celler nanrn) (iippgitlen CJ obNjiaturrsk)

Avsedd transportväg (tippiz(rten ej cibligatorrskl

lor Ijansleantcekninfiar

Markc och nummer

■\ntal och

Brulluvikl (kg) ollur anndn kvan\Uv:l (hl. m\ctL-.)

Fjklurjns nummer OLh dutum (uppgiften ej ubligaton.sk)

I

I Totala kollitalei

i

och loUla kva[iMieit;n

Anmärkningar

(ul.iknves

med

bokstäver)

Prop. 1972: 135 , 183

EXPORTÖRENS DEKLARATION

Undertecknad, exportör av på omstående sida upptagna varor,

FÖRKLARAR att varorna framställts i................... ' och uppfyller

villkoren i artikel 1 i det till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Sverige fogade protokollet rörande definitionen av begreppet "ursprungsvaror",

ANGER på följande sätt de omständigheter, som har gett varorna karaktär av "ursprungsvaror":

FÖRETER följande bevismaterial:

ÄR BEREDD att, på begäran av ansvarig myndighet, förete ytterligare bevisning som denna finner nödvändig för att utfärda detta certifikat, och godtar, om så erfordras, varje kontroll från myndigheten av bokföringen och omständigheterna kring tillverkningen av varorna,

ANSÖKER HÄRMED om ett varucertifikat A.S.l för varorna

................................ den..........................................................

(exportörens namnteckning)

(Plats för anvisningar på baksidan av ansökan om varucertifikat)

Prop. 1972: 135 184

(Anvisningar på  baksidan av blanketten för ansökan om varucertifikat A.S.l)

1. Ange "Sverige" eller "gemenskapen" (det senare om varorna har framställts i ett land som är medlem av gemenskapen).

2. Ifylles då fråga är om andra än de varor som avses i punkterna I a. och 2 a. i artikel 1 i det protokoll rörande definitionen av begreppet "ursprungsvaror" som bilagts avtalet mellan gemenskapen och Sverige.

Ange de produkter som använts vid bearbetningen eller behandlingen, deras tulltaxenummer, deras ursprung, sådana eventuella produktionsprocesser som ger varorna ursprung i produktionslandet (med tillämpning av lista B eller de särskilda villkor som anges i lista A), de framställda varorna och deras tulltaxenummer.

Om de varor som använts som material ej får överstiga en viss del av värdet av den färdiga varan för att den senare skall erhålla eller bibehålla karaktär av "ursprungsvara", ange;

-  för de varor som använts som material

- tullvärdet om varorna härrör från tredje land;

- def tidigaste fastställbara pris som betalats för varorna inom det lands område där tillverkningen ägt rum dä det gäller varor med obestämt ursprung;

-  för de framställda varorna: priset "fritt fabrik", dvs. det pris som
betalats till den producent vid vars företag den sista bearbetningen
eller behandlingen skett, häri inbegripet värdet av alla som material
använda varor, med avdrag för inhemska skatter som har restituerats
eller skall restitueras om varorna exporteras från landet i fråga.

3. T. ex. importhandlingar, fakturor, producentdeklarationer etc,
som hänför sig till varor som använts vid bearbetningen eller behand
lingen.

Prop. 1972: 135

185

AVTAL EEC        SVEKKIE

\ispuT)c>i CnaiDTi. UiUsiaiutig adK■. l.iiicl)

A.W,)  nr A.000.000

M(itla);arc (iia((((i. I((llslancl(g adress. Ia((d) (((ppeillen ej iibligalonsk )

CI;R III ICAT DECJKCUEAIION DES MARC HANDISES

WARLNVIiRKIcllRSBESCIII INICIUNG

CERTII ICATO nv. LA CIRC OLAZIONL DleLLL MLRCl

CERTIITCAAT INZAKE (.01 DLRLNVLRKEliR

MOVLMENr Cl KTH ICATE

VARECIcRTIITKAT

VARLSLRTIEIKAT

VARUC r.RTII IKAT

Tr.inspii((((iedcl vid avsandanclel (sla. ni((ii((ier eller n.mtnl ((ippjciKen cj nblijcatortsk I

Mcillagjrlancl'

■Avsedd transporlvay ((([ipjtillen ej cililittatorisk I

I or tjansleanleeknmjial

_n

Antj! oih

Bnillovikl (kg) L-llcr aiin.m kvjniilcl

(hl. in-'.i.ti.)

F;ikHirjn'; num-[IRT oi II tlniiirn (uppgiften ej obligJtMiivki

Totjjj kdlliiukt

och toljlj kv;iii[iioien

(Utskrives

med

boksMver)

.Anmarkning:ir

niliniyndighetens intyg: i     Deklarjlionen punsk.iiJ utjn jnm.irkninii rxporlhandltng."

lyp...........                             nr .    .

l.\)inriorens deklar;Hion                                                                        I

L'nderti\kiuid försäkrar li.irnicd atl ovan angivnu varot soni Licfintier I

_{-.......................... -I}

iippiylliT villkoren lor eertifikjtots erlijllnntli:

Land     . . . . TiiilanstaJt:

I                              I   !      filamnlecknmg)
I  Tiilljnsiallens ■  l—'------------ ■—'"

(nanmteikning)

\   staiupfl Poisanclelso den       ....

(uppgiften C] obligatorisk)

Prop. 1972:135 186

(Anvisningar till framsidan av varucertifikat A.W.l)

1. Ange här Europeiska ekonomiska gemenskapen eller det mottagarland som med land där anhållan om certifikatet göres har slutit avtal enligt vilket varorna erhållit eller behållit karaktär av "urspriingsvaror" genom tillämpning av artikel 2 och i förekommande fall artikel 3 i protokoll rörande definitionen av begreppet ursprungsvaror som bilagts avtal mellan å ena sidan gemenskapen och å andra sidan något av följande sex länder: Österrike, Finland, Island, Portugal, Sverige och Schweiz, eller genom tillämpning av de motsvarande bestämmelser som reglerar varuutbytet mellan två av de nämnda .sex länderna.

2. För bulkvara anges alltefter omständigheterna fartygets namn, järnvägsvagnens eller lastbilens nummer.

3. Ifylles endast i de fall då exportlandets nationella bestämmelser sä fordrar.

4. Ange det land där anhållan om certifikatet göres eller "gemenskapen", om anhållan göres i ett land som är medlem av gemenskapen.

5. De villkor som skall uppfyllas är:

- antingen de som anges i artikel 2 och i förekommande fall artikel 3 i något av de protokoll rörande definitionen av begreppet ursprungsvaror som bilagts avtal mellan gemenskapen och något av följande sex länder; Österrike, Finland, Island, Portugal, Sverige och Schweiz,

- eller de motsvarande villkor som reglerar varuutbytet mellan två av dessa sex länder.

Prop 1972: 135

(Baksidan av varucertifikat A.W.l) BEGÄRAN OM KONTROLL

187

RESULTAT AV KONTROLLEN

Undertecknad tulltjänsteman anhåller om kontroll av riktigheten av detta certifikat

. den

Vid den undersökning som verkställts av undertecknad tulltjänsteman har befunnits att detta certifikat:

1. utfärdats av angiven tullanstalt
och att de uppgifter som det
innehåller är riktiga' ;

2, ej uppfyller de fastställda ford
ringarna (se bifogade anmärk
ningar)' .

................... den   ................

Tullanstaltens stämpel

Tullanstaltens stämpel

(Tjänstemannens namnteckning)

(Tjänstemannens namnteckning)

(Se anvisningar på följande sidor)

'   Stryk det som ej är tillämpligt

Prop. 1972:135 188

(Anvisningar på baksidan av varucertifikat A.W. 1)

/.    Varor för vilka varucertifikat A.W.l kan utfärdas

Varucertifikat av denna typ kan endast utfärdas för varor, som antingen uppfyller villkoren i artikel 2 och i förekommande fall artikel 3 i något av de protokoll rörande definitionen av begreppet ursprungsvaror vilka bilagts avtal mellan å ena sidan Europeiska ekonomiska gemenskapen och å andra sidan något av följande sex länder: Österrike, Finland, Island, Portugal, Sverige och Schweiz eller de motsvarande villkor som reglerar varuutbytet mellan två av de nämnda sex länderna. Innan anhållan göres om sådant certifikat, bör sökanden, för att kunna bedöma om villkoren är uppfyllda, noggrant studera innehållet i de bestämmelser som skall tillämpas samt vid behov vända sig till den administrativa myndighet som kan lämna upplysningar i frågan särskilt vad beträffar varor som skall återutföras i oförändrat skick och ej ligger på tullager.

//.  A n vändningsområde för varucertifikat A.W.l

Transport, som sker i en enda sändning, av varor med ursprung i gemenskapen eller i Österrike, Finland, Island, Portugal, Sverige eller Schweiz kan äga rum genom andra områden än dem som tillhör gemenskapen, Österrike, Finland, Island, Portugal, Sverige eller Schweiz, i förekommande fall med omlastning eller tillfällig lagring inom sådana andra områden, såvida transporten genom dessa områden är motiverad av geografiska skäl och varorna stått under uppsikt av tullmyndigheterna i transit- eller lagringslandet samt icke saluförts eller utlämnats till förbrukning och där icke heller undergått annan behandling än lossning och lastning eller åtgärd avsedd att bevara dem i oförändrat skick.

///.   Bestämmelser att iakttaga då varucertifikat A. W.l upprättas

1. Varucertifikat A.W.l upprättas på ett av de språk på vilka avtalet avfattats och i överensstämmelse med bestämmelserna i exportlandets interna lagstiftning.

2. Om varucertifikat A.W.l utskrives för hand skall det ifyllas med bläck och med tryckbokstäver. Det får inte innehålla raderingar eller överskrivningar. Ändringar som vidtages måste göras genom överstrykning av de felaktiga uppgifterna, i förekommande fall med angivande av de riktiga uppgifterna. Varje sådan ändring måste godkännas av den som upprättat certifikatet och bestyrkas av tullmyndigheten.

3. Varje varupost, som är upptagen på varucertifikatet, skall föregås av ett positionsnummer. Omedelbart under sista textraden skall en horisontell linje dragas. Outnyttjat utrymme skall spärras på sådant sätt att ytterligare tillägg ej kan göras.

4. Varorna anges enligt handelsbruk och tillräckligt noggrant för att möjliggöra identifiering.

Prop. 1972:135 189

5. Den som exporterar eller transporterar varorna får komplettera den del av certifikatet som är avsedd för exportörens deklaration med en hänvisning till transporthandlingen. Certifikatet A.W, l:s serienummer bör anges även på den transporthandling som avser försändelsen.

IV.  Innebörden av varucertifikat A.W.l

Varucertifikat A.W.l använt enligt föreskrifterna, medför rätl att för de varor som omfattas av certifikatet, i importlandet åtnjuta tullförmån enligt det avtal till vilket hänvisas i certifikatet.

Tullmyndigheten i importlandet kan, om det befinnes nödvändigt, infordra alla andra handlingar som kan tjäna till bevis, särskilt transporthandlingar enligt vilka varoma har försänts.

V. Tidsfrist för avlämnande av varucertifikat A.W.l

Varucertifikat A.W.l skall inom fyra månader, räknat från den dag då det utfärdats, inges till den tullanstalt i importlandet, där varorna anmäles.

VI. Påföljd

Envar som upprättar eller låter upprätta handling innehållande oriktiga uppgifter i syfte att erhålla varucertifikat, så att vara kan komma i åtnjutande av förmånsbehandling, skall träffas av påföljd.

Prop. 1972: 135

190

AVTAL EEC  -   SVlcRlOE

A,W.l nr A.000.000

MollajtaTC (nunin, fullständig adress, land) Ciippgiftcn cj otiligatonsk)

CliRTIITCAT DE CIRCUEATION DES MARCHANDISES

WARENVERKEHRSBESCHEINIGUNG

CERTIIICATO PER LA CIRCOEAZIONi; DELEL MERCl

CERTIITCAAT lNZAKEGOi:DERENVERKLtR

M0VEMI:NT rFRTllTCATE

VARECERTlEIKAT

varlsertii ikat varuci;rtiitkat

Transportmedel vicl avsändandet Islajc, nidiimer eller namn) (uppgitten CJ obligatorisk)

Moltagailand

Avsedd transportva); (dppgdtcn ej obltgalotisk)

I or (jansteantcekmnyar

Markc cicb nummer

Antal oeli .släp

Varuslag

Bruttovikt (kg) eller annan kvantitet (hl. m'. ete }

Fakturans num mer och datum (uppgiften ej obligatorisk)

Totala kollitalct ocb totala kvantileiei

(uisknve";

med

bokstäver)

Anmärkningar

Prop. 1972; 135 191

EXPORTÖRENS DEKLARATION

Undertecknad, exportör av på omstående sida upptagna varor,

FÖRKLARAR   att   varorna,   som   befinner   sig   i   ............ ' ,

uppfyller de villkor som är föreskrivna för utfärdande av varucertifikat A.W.l

ANGER   här   de   omständigheter   som   medför   att  varorna  uppfyller nämnda villkor'':

FÖRETER följande bevismaterial'';

ÄR BEREDD att, på begäran av ansvarig myndighet förete ytterligare bevisning som denna finner nödvändig för att utfärda detta certifikat, och godtar, om så erfordras, varje kontroll från myndigheten av bokföringen och omständigheterna kring tillverkningen av varorna.

ANSÖKER HÄRMED om ett varucertifikat A.W. I för dessa varor.

..................................... den.....................................................

(exportörens namnteckning)

(Plats för anvisningar på baksidan av ansökan om varucertifikat)

Prop. 1972; 135 192

(Anvisningar på baksidan av blanketten för ansökan om varucertifikat A.W.l)

1. Ange det land där ansökan om certifikatet inges eller "gemenskapen" om ansökan inges i en stat som är medlem av gemenskapen.

2. De villkor som skall uppfyllas är;

-   antingen de som föreskrivits i artikel 2 och i förekommande fall
artikel 3 i något av de protokoll rörande definitionen av begreppet
ursprungsvaror som bilagts avtal mellan Europeiska ekonomiska gemen
skapen och något av följande sex länder: Österrike. Finland, Island,
Portugal, Sverige och Schweiz,

-   eller de motsvarande villkor som reglerar varuutbytet mellan två av
dessa sex länder.

3. Om varorna undergått bearbetning eller behandling skall beträffan
de de varor som använts vid bearbetningen eller behandlingen särskilt
anges deras tulltaxenummer, deras ursprung, eventuella produktionspro
cesser, de framställda varorna och deras tulltaxenummer. Om de varor
som använts som material ej får överstiga en viss del av värdet av den
färdiga varan för att denna skall erhålla eller behålla karaktär av
"ursprungsvara" skall anges

-   för de varor som använts som material: tullvärdet,

-   för de framställda varorna: priset "fritt fabrik", dvs. det pris som
betalats till den producent vid vars företag den sista bearbetningen eller
behandlingen skett, häri inbegripet värdet av alla som material använda
varor, med avdrag för inhemska skatter som har restituerats eller skall
restitueras om varorna exporteras från landet i fråga.

4. T. ex. importhandlingar (i synnerhet varucertifikat som tidigare
avgivits), fakturor, producentdeklarationer etc, som hänför sig till de
varor som använts vid bearbetningen eller till varor som återutförts i
oförändrat skick.

Prop. 1972:135 193

Protokoll 4

med vissa särskilda bestämmelser rörande Irland

Med awikelse från artikel 13 i avtalet skall de åtgärder tillämpas gentemot Sverige vilka avses i punkterna 1 och 2 i protokoll 6 och i artikel 1 i protokoll 7 till den "akt rörande villkoren för anslutning och anpassning av fördragen" som upprättats och antagits vid konferensen mellan de europeiska gemenskaperna och Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland och vilka gäller vissa kvantitativa restriktioner rörande Irland samt importen av motorfordon och monteringsindustrin i Irland.

13 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 135

Prop. 1972: 135 194

Slutakt

Ombuden

för Konungariket Sverige

och

för Europeiska ekonomiska gemenskapen,

som den tjugoandra juli nittonhundrasjuttiotvå samlats i Bryssel, för att  underteckna avtalet  mellan Konungariket Sverige och Europeiska ekonomiska gemenskapen, har vid undertecknandet av avtalet tagit del av följande förklaringar vilka är bifogade denna akt;

1. Förklaring av Europeiska ekonomiska gemenskapen avseende artikel 23 punkt 1 i avtalet.

2. Förklaring av Europeiska ekonomiska gemenskapen avseende den regionala tillämpningen av vissa bestämmelser i avtalet.

Som skedde i Bryssel den tjugoandra juli nittonhundrasjuttiotvå.

Prop. 1972: 135 195

Förklaringar

Förklaring av Europeiska ekonomiska gemenskapen avseende artikel 23 punkt 1 i avtalet

Europeiska ekonomiska gemenskapen förklarar att den, inom ramen för de avlalsslutande parternas självständiga tillämpning av artikel 23 punkt 1 i avtalet, kommer att grunda sin bedömning av de förfaranden som strider mot bestämmelserna i denna artikel på de kriterier som följer av tillämpningen av reglerna i artiklarna 85, 86, 90 och 92 i fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen.

Förklaring av Europeiska ekonomiska gemenskapen

avseende den regionala tillämpningen av vissa

bestämmelser i avtalet

Europeiska ekonomiska gemenskapen förklarar att tillämpningen av de åtgärder, som den kan komma att vidtaga med stöd av artiklarna 23, 24, 25 och 26 i avtalet enligt det förfarande och på de villkor som anges i artikel 27 eller med stöd av artikel 28, skall enligt gemenskapens egna regler kunna begränsas till en av dess regioner.

Prop. 1972: 135 196

Bilaga 2

SVENSKA DELEGATIONEN Bryssel den 21 juli 1972

Herr Generaldirektör,

I anslutning till det avtal mellan Sverige och gemenskapen, som i dag paraferats, har jag äran meddela Eder att Sverige är berett att suspendera tullar och avgifter med samma verkan för följande varor med ursprung i gemenskapens medlemsstater.

Nr i den Varuslag

svenska

tulltariffen

ur 03.01 frysta fiskfiléer

1 6.04 fisk, beredd eller konserverad,

inbegripet kaviar och kaviar
ersättning
16.05 kräftdjur och blötdjur, beredda

eller konserverade

Såvitt avser import av ovannämnda varor till Sverige från medlemsstater i den utvidgade gemenskapen för vilka Sverige icke för närvarande tillämpar tullar eller avgifter med samma verkan, skall suspensionen träda i kraft den dag då avtalet mellan Sverige och gemenskapen träder i kraft. Såvitt avser import av ovannämnda varor till Sverige från de övriga medlemsstaterna i den utvidgade gemenskapen skall suspensionen genomföras i enlighet med bestämmelserna i artikel 3 i avtalet mellan Sverige och gemenskapen, vilka skall ha motsvarande tillämpning.

Mottag, Herr Generaldirektör, försäkran om min utmärkta högaktning.

Sverker Äström Ambassadör

Herr Generaldirektören E. P, Wellenstein, Chef för de europeiska gemenskapernas kommissions delegation, Rue de la Loi 200 1040 Bryssel

Prop. 1972:135 197

DE EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS Bryssel den 21 juli 1972

KOMMISSION

Herr Ambassadör,

Jag har äran erkänna mottagandet av Edert brev av denna dag i vilket Sverige förklarar sig berett att på visst sätt suspendera sina tullar och avgifter med samma verkan för vissa fiskprodukter med ursprung i gemenskapens medlemsstater.

Jag tackar Eder härför och ber Eder, Herr Ambassadör, att mottaga försäkran om min utmärkta högaktning.

E. P. Wellenstein

Herr Ambassadören Sverker Äström, Svenska delegationen vid de europeiska gemenskaperna, 148, avenue Louise, 1050 Bruxelles

Prop. 1972: 135 198

SVENSKA DELEGATIONEN Bryssel den 21 juli 1972

Herr Generaldirektör,

Jag har äran meddela Eder att Sverige, under åberopande av det avtal mellan gemenskapen och Sverige som paraferats denna dag och särskilt av dess artikel 15, enligt vilken de avtalsslutande parterna förklarar sig beredda att under hänsynstagande till sin jordbrukspolitik främja en harmonisk utveckling av handeln med jordbruksprodukter, från och med den 1 februari 1973 kommer att självständigt bevilja gemenskapen de tullförmäner som anges i bilaga till detta brev.

Mottag, Herr Generaldirektör, försäkran om min utmärkta högaktning,

Sverker Äström Ambassadör

Herr Generaldirektören E. P. Wellenstein, Chef för de europeiska gemenskapernas kommissions delegation, Rue de la Loi 200, 1040 Bruxelles

Prop. 1972: 135 199

Bilaga

Nr i den Varuslag Kr per 100 kg netto

svenska tull- Bastull Medgivna

tariffen tullför-

mäner

ur 06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och

rliizomer, i vila, under tillviixt eller i blomning:

inkommande utan jord:

- andra slag:

009 - - andra 25 fri

ur 06.03 Avskurna blommor och blomknop-

par av sädana slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål, friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade eller pä annat sätt preparerade:

friska:
001 - mimosa och ljung 300 150

- andra:

-- under tiden 1 mars-30

november:
„„„ I----- tulpaner 750 650

ur 008 \ ,      , -,,„ -nr

I----- ginst 750 375

--- under tiden 1 dccember-

29 februari:

ur OII

I

- rosor 500 400

- ginst 500 250

ur 07.01 Köksväxter, färska eller kylda:

morötter:

211 - nyskördade, under tiden I

maj-30 juni 20 10

blomkål:

ur 421 - under tiden I maj-31 maj 35 17:50

ur 08.04 Vindruvor, färska eller torkade:

färska:

101 -under tiden I juli-31 oktober     12:50 6:25

102 - under tiden 1 november- 30

juni fri fri

ur 08.07 Stenfrukter, färska:

persikor:

301 - under tiden 1 juli-15 oktober     10 5

302 - under tiden 16 oktober-30

juni fri fri

Prop. 1972: 135 200

Nr i den Varuslag Kr per 100 kg netto

svenska tull- Bastull Medgivna

tariffen tullför-

måner

22.05 Vin av färska druvor; druvmust

vars jäsning avbrutits genom tillsats av alkohol:

100	musserande	100(1)	fri
	cj musserande:
	alkoholhalt:
	- ej överstigande 14 volym-
	procent:
210	---- på kärl rymmande högst 10
	liter	25(1)	fri
290	---- pä andra kärl - överstigande 14 volymprocent:	10(1)	fri
310	---- pä kärl rymmande högst 10
	liter	67:50(1)	fri
390	---- pä andra kärl	50(1)	fri

(I)  Kr per 100 liter

Prop. 1972:135 201

DE EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS Brys.sel den 21 juli 1972

KOMMISSION

Herr Ambassadör,

Jag har äran erkänna mottagandet av Edert brev av denna dag angående de förmåner som Sverige åtager sig att självständigt bevilja gemenskapen beträffande vissa jordbruksprodukter.

A sin sida meddelar gemenskapen Sverige att gemenskapens institutioner är beredda att, i den anda som präglar det avtal mellan Sverige och gemenskapen vilket paraferats denna dag och särskilt dess artikel 15, självständigt ändra EEC-förordning nr 805/68 rörande en gemensam marknadsordning för nötkött, såvitt avser dess imporlbestämmelser, i syfte att fastställa ett särskilt importpris för kalv och storboskap med ursprung i och exporterade från tredje land vars handelsstruktur och system för boskapsproduktion är jämföriiga med gemenskapens.

Sedan denna förordning ändrats, skall tillämpningsreglerna snarast möjligt anpassas därefter i den för gemenskapen gällande ordningen.

Mottag, Herr Ambassadör, försäkran om min utmärkta högaktning.

E, P, Wellenstein

Herr Ambassadören Sverker Äström, Chef för svenska delegationen

Prop.1972:135 202

Bilaga 3

Avtal

mellan

Koninigariket Sverige,

å ena sidan,

samt Europeiska kol- och stålgemenskapens medlemsstater

och Europeiska kol- och stålgemenskapen,

å andra sidan

KONUNGARIKET SVERIGE,

ä ena sidan, samt KONUNGARIKET BELGIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, FRANSKA REPUBLIKEN, IRLAND,

ITALIENSKA REPUBLIKEN, STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG, KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA, KONUNGARIKET NORGE,

FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

medlemmar av Europeiska kol- och stålgemenskapen, och EUROPEISKA KOL-OCH STÅLGEMENSKAPEN,

å andra sidan,

vilka beaktar att Konungariket Sverige och Europeiska ekonomiska gemenskapen ingår ett avtal rörande de ämnesområden som omfattas av denna gemenskap,

vilka eftersträvar samma mål och önskar finna motsvarande lösningar för det ämnesområde som omfattas av Europeiska kol- och stålgemenskapen,

har, till främjanile av dessa syften och med beaktande av att ingen bestämmelse i detta avtal skall kunna tolkas på sådant sätt att den befriar de avtalsslutande parterna från de skyldigheter som åvilar dem enligt andra internationella avtal, beslutat ingå detta avtal:

ARTIKEL I

Detta avtal skall tillämpas på varor sorn omfattas av Europeiska kol-och stålgemenskapen och som har sitt ursprung i Konungariket Sverige och i denna gemenskap. Dessa varor anges i bilagan.

Prop. 1972: 135 203

ARTIKEL 2

1. Ingen   ny   importtull skall  införas i handeln  mellan  Sverige och
gemenskapen,

2,  Importtullarna skall avvecklas stegvis i töl|:iiHle takt;

- den 1 april 1973 sänkes varje tullsats till 80 % av bastullen;

- de fyra återstående sänkningarna om vardera 20 % genomföres den 1 januari 1974

den I januari 1975 den 1 januari 1976 den 1 juli 1977,

ARTIKEL 3

1. Bestämmelserna om den successiva avvecklingen av importtullarna
skall även vara tillämpliga på tullar av fiskal karaktär.

De avtalsslutande parterna kan ersätta en tull av fiskal karaktär eller det fiskala elementet i en tull med en intern avgift.

2. Danmark, Irland, Norge och Förenade Konungariket Storbritannien
och Nordirland (senare i detta avtal benämnt Storbritannien) kan till den
1 januari 1976 bibehålla en tull av fiskal karaktär eller det fiskala
elementet i en tull i fall av tillämpning av artikel 38 i den "akt rörande
villkoren för anslutning och anpassning av fördragen" som upprättats och
antagits vid konferensen mellan de europeiska gemenskaperna och
Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade
Konungariket Storbritannien och Nordirland,

ARTIKEL 4

1. För varje vara är den bastull, från vilken de i artikel 2 och i protokollet föreskrivna successiva tullsänkningarna skall företagas, den tull som faktiskt tillämpades den I januari 1972.

2. De sänkta tullar som beräknas enligt artikel 2 och protokollet skall tillämpas med avrundning till en decimal.

Med förbehåll för hur gemenskapen kommer att tillämpa artikel 39 punkt 5 i den "akt rörande villkoren för anslutning och anpassning av fördragen" som upprättats och antagits vid konferensen mellan de europeiska gemenskaperna och Konungariket Danmark, Iriand, Konungariket Norge och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland skall artikel 2 och protokollet, såvitt avser de specifika tullarna och den specifika delen av de blandade tullama i den irländska tulltariffen, tillämpas med avrundning till fyra decimaler.

Prop. 1972: 135 204

ARTIKELS

1. Ingen ny avgift med samma verkan som importtullar skall införas i handeln mellan Sverige och gemenskapen.

2. Avgifter med samma verkan som importtullar, vilka införts i handeln mellan Sverige och gemenskapen den 1 januari 1972 eller senare, skall avvecklas vid detta avtals ikraftträdande.

Varje avgift med samma verkan som en importtull, vilken den 31 december 1972 är högre än den som faktiskt tillämpades den 1 januari 1972, skall sänkas till den senare nivån vid delta avtals ikraftirädande.

3. Avgifter med samma verkan som importtullar skall avvecklas stegvis
i följande takt:

-   varje avgift sänkes senast den 1 januari 1974 till 60 % av den nivå
som tillämpades den 1 januari 1972;

-   de tre återstående sänkningarna om vardera 20 % genomföres
den 1 januari 1975

den 1 januari 1976 den 1 juli 1977,

ARTIKEL 6

Ingen exporttull eller avgift med samma verkan skall införas i handeln mellan Sverige och gemenskapen.

Exporttullar och avgifter med samma verkan skall avskaffas senast den 1 januari 1974,

ARTIKEL 7

Protokollet fastställer de tullbestämmelscr och de övriga villkor som skall gälla i fräga om vissa varor.

ARTIKEL 8

De bestämmelser, som fastställer ursprungsreglerna för tillämpningen av det denna dag undertecknade avtalel mellan Konungariket Sverige och Europeiska ekonomiska gemenskapen, skall även vara tillämpliga på föreliggande avtal.

ARTIKEL 9

Avtalsslutande part, som avser antingen att sänka den faktiskt tillämpade nivån på de tullar eller avgifter med samma verkan, vilka tillämpas gentemot tredje land, som åtnjuter mest gynnad nations-behandling, eller att icke tillämpa dessa, skall såvitt möjligt underrätta den blandade kommiltén om denna tullsänkning eller åtgärd minst trettio dagar innan den träder i kraft. Parten skall taga del av varje invändning från den andra avlalsslutande parten om de snedvridningar som kan bli följden därav.

Prop. 1972: 135 205

ARTIKEL 10

1. Ingen ny kvantitativ importrestriktion eller åtgärd med samma
verkan skall införas i handeln mellan Sverige och gemenskapen.

2, Kvantitativa importrestriktioner skall avskaffas den 1 januari 1973
och åtgärder med samma verkan som kvantitativa importrestriktioner
senast den 1 januari 1975,

ART/KEL 11

Från och med den I juli 1977 fär varor som har ursprung i Sverige vid import till gemenskapen icke åtnjuta en mera förmånlig behandling än den som dess medlemsstater beviljar varandra.

ARTIKEL 12

Detta avtal skall icke ändra vare sig bestämmelserna i fördraget angående upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen eller de befogenheter och den behörighet som följer av bestämmelserna i detta fördrag.

ARTIKEL 13

Detta avtal skall icke utgöra hinder mot att tullunioner, frihandelsområden eller särordningar för gränstrafik bibehålles eller upprättas, i den mån dessa icke ändrar den ordning för handeln som avses i detta avtal, särskilt reglerna rörande ursprung.

ARTIKEL 14

De avlalsslutande parterna skall icke vidtaga någon åtgärd eller tillämpa något förfarande av intern fiskal natur, som direkt eller indirekt innebär att varor från en avtalsskitande part diskrimineras i förhällande till liknande varor med ursprung i den andra avtalsslutande parten.

För varor som exporteras lill avtalsslutande parts område fär icke älnjutas restitution av interna pålagor med högre belopp än som svarar mot de pålagor som direkt eller indirekt uttagils på varorna,

ARTIKEL 15

Betalningar som hänför sig till handeln med varor samt överföring av sådana betalningar till Sverige eller till den av gemenskapens medlemsstater vari borgenären har sitt hemvist skali icke vara underkastade några restriktioner.

De avtalsslutande parterna skall icke tillämpa några valutarestriktioner eller reslriklioner av administrativ art i fråga om beviljande, återbetalning och accepterande av korta och medellånga krediter .som hänför sig till

Prop. 1972; 135 206

kommersiella   transaktioner   vari   en   person   med   hemvist   inom   en avtalsslutande parts område deltager.

ARTIKEL 16

Detta avtal skall icke utgöra hinder mot sådana förbud eller restriktioner avseende import, export eller transitering som motiveras av hänsyn till allmän moral, allmän ordning eller allmän säkerhet eller av intresset att skydda människors och djurs hälsa och liv, att bevara växter, att skydda nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde eller att skydda industriell och kommersiell äganderätt. Sådana förbud eller restriktioner får dock icke utgöra ett medel för godtycklig diskriminering eller innefatta en förtäckt begränsning av handeln mellan de avtalsslutande parterna.

ARTIKEL 17

Ingen bestämmelse i detta avtal skall hindra en avtalsslutande part att vidtaga åtgärder

a. som parten anser nödvändiga för att förhindra yppande av
upplysningar i strid med sina väsentliga säkerhetsintressen;

b. som hänför sig till handel med vapen, ammunition eller krigsmate
riel eller till sådan forskning, utveckling eller produktion som är
oundgänglig för försvarsändamål, under förutsättning att dessa åtgärder
icke ändrar konkurrensvillkoren för varor som icke är avsedda för
specifikt militära ändamål;

c.  som parten anser väsentliga för sin säkerhet i krigstid eller vid
allvariig internationell spänning.

ARTIKEL 18

1 De avtalsslutande parterna skall icke vidtaga åtgärd som kan äventyra förverkligandet av detta avtals syften,

2, Parterna skall vidlaga de generella eller speciella åtgärder som är ägnade att säkerställa att förpliktelserna enligt detta avtal fulllgöres.

Om den ena avtal.sslutande parten anser att den andra avtalsslutande parten försummat att fullgöra en förpliktelse enligt detta avtal, kan den vidtaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 24.

ARTIKEL 19

I. Följande förfaranden är oförenliga med detta avtals störningsfria tillämpning i den mån de är ägnade att påverka handeln mellan Sverige och gemenskapen:

i. överenskommelser mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden mellan företag, vilka har till syfte

Prop. 1972; 135 207

eller följd att konkurrensen i fråga om produktion av och handel med varor hindras, inskränkes eller förvanskas;

ii. missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställning inom de avtalsslutande parternas hela område eller en väsentlig del därav;

iii. offentliga stödåtgärder som förvanskar eller hotar att förvanska konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion.

2. Om en avtalsslulande part anser alt ett visst förfarande är oförenligt med denna artikel, kan parten vidtaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 24.

ARTIKEL 20

1. Gemenskapen skall för sådana till kapitel 73 i Brysselnomenklaturen hänförliga varor, som omfattas av detta avtal, utsträcka tillämpningen av artikel 60 i fördraget angående upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och av tillämpningsbesluten till denna artikel till att avse sådan försäljning på svenskt område som verkställes av företag under dess jurisdiktion och skall därvid garantera en tillfredsställande transparens beträffande transportpriserna för leveranser till svenskt område.

2. 1 fråga om priser skall Sverige för leveranser såväl på svenskt område som till den gemensamma marknaden, vilka verkställes av företag under dess jurisdiktion och avser sådana till kapitel 73 i Brysselnomenklaturen hänförliga varor, som omfattas av detta avtal, garantera

- att förbudet mot illojal konkurrens respekteras,

- att principen om icke-diskriminering respekteras,

-   att baspunktpriser och försäljningsvillkor publiceras,

-   att reglerna om prisanpassning respekteras,

och skall därvid även garantera en tillfredsställande transparens beträffande transportpriserna.

Sverige skall vidtaga de åtgärder som är nödvändiga för att verkningarna fortlöpande skall överen.sstämma med dem som uppnås genom de tillämpningsbeslut som gemenskapen utfärdar i delta avseende.

1 fråga om leveranser till den gemensamma marknaden skall Sverige även garantera att gemenskapens beslut rörande förbud mol prisanpassning till offerter från vissa tredje länder respekteras, under hänsynstagande till övergångsbestämmelserna för Danmarks och Norges anslutning till gemenskapen.

I fråga om leveranser till den irländska marknaden skall Sverige dessutom garantera att övergångsbestämmelserna för Irlands anslutning till gemenskapen, vilka begränsar möjligheterna till prisanpassning på denna marknad, respekteras.

Gemenskapen har tillställt Sverige en förteckning över tillämpningsbesluten till artikel 60, de särskilda besluten angående förbudet mot prisanpassning saml övergångsbestämmelserna rörande de danska, norska och irländska marknaderna. Gemenskapen skall även lämna underrättelse om eventuella ändringar i dessa beslut så snart de vidtagits.

Prop. 1972: 135 208

3. Om offerter, som lämnas av svenska företag, försvårar eller hotar att försvåra för gemenskapens marknad atl fungera siörningsfritt eller om offerter, som lämnas av företag som faller under gemenskapen, försvårar eller hotar att försvåra för den svenska marknaden att fungera störnings-frill samt om detta beror på en olikartad tillämpning av de regler som utfärdats enligt punkterna 1 och 2 eiler på en överträdelse av dessa regler av företagen i fråga, kan den berörda avtalsslutande parten vidtaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 24.

ARTIKEL 21

När en ökad import av en viss vara förorsakar eller hotaratt förorsaka allvarlig skada för viss produktion inom avtalsslutande parts område och ökningen beror på

- att den importerande avtalsslutande partens tullar eller avgifter med samma verkan för varan i fråga sänkts eller avvecklats i enlighet med detta avtal,

- och att tullar och avgifter med samma verkan, vilka den exporterande avtalsslutande parten uppbär vid import av sådana råvaror eller halvfabrikat som användes vid tillverkningen av varan i fråga, är avsevärt lägre än de motsvarande tullar och avgifter som den importerande avtalsslutande parten uppbär,

kan den berörda avtalsslutande parten vidtaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 24.

ARTIKEL 22

Om den ena avtalsslutande parten finner att dumping förekommer i dess förbindelser med den andra avtalsslutande parten, kan parten, i enlighet med överenskommelsen om tillämpning av artikel VI i det allmänna tull- och handelsavtalet, vidtaga lämpliga åtgärder häremot på de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 24.

ARTIKEL 23

I händelse av allvarliga störningar inom en seklor av näringslivet eller av svärigheter som kan yttra sig i en allvarlig försämring av det ekonomiska lägel inom en region kan den berörda avtalsslutande parten vidlaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 24.

ARTIKEL 24

1. Om avtalsslutande part gör importen av varor som kan förorsaka i artiklarna 2 I och 23 avsedda svårigheter till föremål för etl administrativt förfarande med syfte atl snabbi klarlägga utvecklingen av handeln, skall

Prop. 1972: 135 209

parten underrätta den andra avtalsslutande parten härom.

2. I de fall som avses i artiklarna 18 — 23 skall den berörda
avtalsslutande parten, innan de åtgärder vidtages som där anges eller så
snart som möjligt i de fall som avses i punkt 3 e., förse den blandade
kommittén med erforderligt underlag för en ingående undersökning av
läget i syfte att finna en för de avtalsslutande parterna godtagbar lösning.

I första hand skall sådana åtgärder väljas som medför den minsta störningen av detta avtals tillämpning.

Underrättelse om skyddsåtgärderna skall omedelbart lämnas den blandade kommittén, där de skall bli föremål för regelbundna överläggningar, främst med syfte att åtgärderna skall upphävas så snart omständigheterna medger det.

3. För genomförandet av punkt 2 skall följande bestämmelser
tillämpas:

a. I fräga om artikel 19 kan vardera avtalsslutande parten vända sig till
den blandade kommittén om den anser att ett visst förfarande är
oförenligt med detta avtals störningsfria tillämpning enligt artikel 19
punkt 1.

De avtalsslutande parterna skall lämna den blandade kommittén de upplysningar och det bistånd som erfordras för att utreda fallet och för att i förekommande fall bringa det påtalade förfarandet att upphöra.

Om avtalsslutande part icke undanröjt det påtalade förfarandet inom den tidsfrist som fastställts i den blandade kommittén eller om enighet icke nåtts i denna kommitté inom tre månader från det att ärendet anhängiggjorts där, kan den berörda avtalsslutande parten vidtaga de skyddsåtgärder, som den anser nödvändiga för att undanröja de av förfarandet föranledda allvarliga svårigheterna, och särskilt återtaga tullmedgivanden.

b. I fråga om artikel 20 skall de avtalsslutande parterna lämna den
blandade kommittén de upplysningar och det bistånd som erfordras för
att utreda fallet och för att i förekommande fall bestämma en lämplig
påföljd for förfarandet i fråga.

Om enighet icke nås i den blandade kommittén eller om i förekommande fall en tillfredsställande påföljd icke ålägges det felande företaget, kan den berörda avtalsslutande parten vidtaga de åtgärder som den anser nödvändiga för att undanröja dels de svårigheter som uppstått på grund av den olikartade tillämpningen eller överträdelsen av reglerna, dels riskerna för snedvridning av konkurrensen. Dessa åtgärder kan särskilt bestå i återtagande av tullmedgivanden och i befrielse för berörda företag frän skyldigheten att respektera prisreglerna i sina transaktioner på den andra avtalsslulande partens marknad.

Underrättelse om skyddsåtgärderna skall omedelbart lämnas den blandade kommittén, där de skall bli föremål för regelbundna överläggningar främst med syfte att åtgärderna skall upphävas så snart omständigheterna medger det.

I brådskande fall kan den berörda avtalsslutande parten direkt begära att den andra avtalsslutande parten

14 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 135

Prop. 1972: 135 210

— omedelbart bringar det påtalade förfarandet att upphöra,

-   inleder ett sanktionsförfarande mot det felande företaget.

Om den berörda avtalsslutande parten icke anser att frågan reglerats till dess belåtenhet, skall parten inleda det föreskrivna förfarandet i den blandade kommittén.

c.  I fråga om artikel 21 skall de svårigheter som föranletts av det i
nämnda artikel avsedda förhållandet aninälas för undersökning i den
blandade kommittén. Denna kan fatta de beslut som erfordras för att
svårigheterna skall upphöra.

Om den blandade kommittén eller den exporterande avtalsslutande parten icke inom en tidsfrist av trettio dagar efter det att förhållandet anmälts fattat sådant beslut som bringar svårigheterna att upphöra, är den importerande avtalsslutande parten berättigad att uppbära en utjämningsavgift på den importerade varan.

Denna utjämningsavgift skall beräknas på grundval av den förändring av de berörda varornas värde som uppkommit till följd av konstaterade tulldisparileter för i varorna ingående råvaror eller halvfabrikat.

d. I fråga om artikel 22 skall överläggningar i den blandade kom
mittén äga rum, innan den berörda avtalsslutande parten vidtager
lämpliga åtgärder.

e. När exceptionella förhållanden, som kräver omedelbart ingripande,
omöjliggör en föregående undersökning, kan den berörda avtalsslutande
parten, i de situationer som avses i artiklarna 21,22 och 23 samt i fall av
exportstöd som direkt och omedelbart påverkar handeln, utan dröjsmål
vidtaga de provisoriska åtgärder som är absolut nödvändiga för att rätta
till situationen.

ARTIKEL 25

1 händelse av betalningsbalanssvårigheter eller allvarligt hot därom i Sverige eller i en eller tlera av gemenskapens medlemsstater kan den berörda avtalsslutande parten vidtaga erforderliga skyddsåtgärder. Den skall utan dröjsmål underrätta den andra avtalsslutande parten härom.

ARTIKEL 26

1. En blandad kommitté skall upprättas med uppgift att administrera detta avtal och vaka över dess rätta tillämpning. I detta syfte skall kommittén utfärda rekommendationer. Den skall fatta beslut i de fall som anges i detta avtal. Dessa beslut skall verkställas av de avtalsslutande parterna enligt deras egna regler.

2. För att trygga detta avtals rätta tillämpning skall de avtalsslutande parterna utbyta upplysningar och på begäran av endera parten överlägga med varandra i den blandade kommittén.

3. Den blandade kommiltén skall antaga sin arbetsordning.

Prop. 1972: 135 211

ARTIKEL 27

1. Den   blandade   kommittén  skall   bestå  av  representanter  för  de avtalsslutande parterna.

2. Den blandade kommittén skall uttala sig enhälligt.

ARTIKEL 28

1. Ordförandeskapet i den blandade kommittén skall utövas i tur och ordning av vardera avtalsslutande parten enligt de bestämmelser som fastställes i kommitténs arbetsordning.

2. Den blandade kommittén skall på ordförandens initiativ sammanträda minst en gång om året för att företaga en granskning av den allmänna tillämpningen av detta avtal.

Så snart särskilt behov föreligger, skall kommittén dessutom, på begäran av endera avtalsslutande parten, sammanträda i den ordning som fastställes i kommitténs arbetsordning,

3. Den blandade kommittén kan besluta att tillsätta de arbetsgrupper
som erfordras för att biträda den vid fullgörandet av dess uppgifter.

ARTIKEL 29

1.  När en avtalsslutande part anser att def ligger i de avtalsslulande
parternas gemensamma intresse att utveckla de förbindelser som upprät
tats genom detta avtal genom att utsträcka dem till områden som icke
omfattas av avtalet, skall parten tillställa den andra avtalsslutande parten
en motiverad begäran härom.

De avtalsslutande parterna kan uppdraga åt den blandade kommittén att pröva denna begäran och att i förekommande fall avge rekommendationer till dem särskilt i syfte att inleda förhandlingar. Dessa rekommendationer kan i förekommande fall avse en samordnad harmonisering, under förutsättning att de avtalsslutande parternas självständiga beslutanderätt icke påverkas.

2.  Avtal som kommer till stånd genom de i punkt 1 avsedda
förhandlingarna skall ratificeras eller godkännas av de avtalsslutande
parterna enligt deras egna förfaranden.

ARTIKEL 30

Den bilaga och det protokoll som är fogade till detta avtal skall utgöra en integrerande del därav.

ARTIKEL 31

Vardera avtalsslutande parten kan uppsäga detta avtal genom underrättelse till den andra avtalsslutande parten. Avtalet upphör att gälla tolv månader efter dagen för denna underrättelse.

Prop. 1972:135 212

ARTIKEL 32

Detta avtal skall vara tillämpligt på dels Konungariket Sveriges område, dels de områden på vilka fördraget angående upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen är tillämpligt på de villkor som anges i detta fördrag.

ARTIKEL 33

Detta avtal är upprättat i dubbla exemplar på danska, engelska, franska, italienska, nederländska, norska, svenska och tyska språken. Var och en av dessa texter har lika vitsord.

Detta avtal skall godkännas av de avtalsslutande parterna enligt deras egna förfaranden.

Det träder i kraft den 1 januari 1973 under förutsättning att de avtalsslutande parterna före denna dag har underrättat varandra om att de härför erforderliga förfarandena slutförts.

Vid tillämpning av artikel 2 tredje stycket i beslutet den 22 januari 1972 av de europeiska gemenskapernas råd angående anslutning till Europeiska kol- och stålgemenskapen av Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland kan detta avtal träda i kraft endast för de stater som gjort den i nämnda stycke avsedda deponeringen.

Efter den I januari 1973 träder detta avtal i kraft den första dagen i den andra månaden efter de i tredje stycket avsedda underrättelserna. Sista dag för underrättelserna är den 30 november 1973.

De bestämmelser som gäller den 1 april 1973 skall tillämpas vid avtalets ikraftträdande, om detta äger rum efter nämnda dag.

Som skedde i Bryssel den tjugoandra juli nittonhundrasjuttiotvå.

Prop. 1972: 135 213

Bilaga

Förteckning över varor som avses i artikel 1 i avtalet

Nr i Varuslag

Bryssel-nomenklaturen

26.01                Malm,   även   anrikad,   samt   svavelkis   och   andra   naturliga
järnsuinder, rostade:

A.  järnmalmer;   svavelkis   och   andra   naturliga  järnsulfider,
rostade:

11.   andraslag

B.  manganmalnier, härunder inbegripna manganhaltiga järn
malmer, innehållande 20 viktprocent mangan eller däröver

26.02                Slagg, glödspån och liknande avfall frän järn- och ståltillverk
ning:

A.    hyttsot

27.1 Stenkol; briketter och liknande fasta bränslen framställda av stenkol

27.2 Brunkol, även briketterat

27.04                Koks (inbegripet lågtemperaturkoks) av stenkol, brunkol eller
torv:

A.  av stenkol:

IL   andra slag

B.  av brunkol

73.1 Tackjärn,  gjutjärn  och  spegeljärn,   i  form av tackor, block, oregelbundna stycken e. d.

73.2 ferrolegeringar:

A,  ferromangan:

1.     innehållande mer än 2 viktprocent kol

73.03                Avfall och skrot av järn eller stål

73.05                Pulveriserat järn och stål; järnsvamp:

B.  järnsvamp

73.6 Smältstycken och räskenor; göt, block, oregelbundna stycken o, d, avjärn eller stal

73.7 Biooms, billets, slabs och platiner av järn eller stål; ämnen, grovt tillformade genom smidning, av järn eller stål:

A.  biooms och billets:
I.     valsade

B.  slabs och platiner:
I.     valsade

73.08                Flätämnen i rullar, av järn eller stål

Prop. 1972: 135 214

Nr i Varuslag

Bryssel-nomenklaturen

73.9 Universaljärn och universalstäl

73.10 Stång (inbegripet valstråd), annan än profilstång, avjärn eller stal, varmvalsad, smidd, strängpressad eller tillformad eller lardigbehandlad (även kalibrerad) i kallt tillstånd; ihåligt bergborrstäl:

A,   endast varmvalsade eller strängpressade

D.   pläterade  eller  ytbehandlade  (t. ex.   polerade   eller  med överdrag):

I.     endast pläterade;

a,    varmvalsade eller strängpressade

73.11                Profilstäng av järn eller stål, varmvalsad, smidd, strängpressad
eller tillformad eller färdigbehandlad i kallt tillstånd; sponl-
pålar av järn eller slål, även med borrade eller stansade hål eller
sammanfogade:

A. profilstång:

I.   endast varmvalsad eller strängpressad

IV.pläterad eller ytbehandlad (t. ex. polerad eller med överdrag):

a, endast plätcrad:

I.    varmvalsad eller strängpressad

B, spontpälar

73.12                Band av järn eller stål, varm- eller kallvalsat:

A, endast varmvalsat

B, endasl kallvalsat:

I.   i rullar, för framställning av bleckplåt (a)

C, pläterat. med överdrag eller på annat sätt ytbehandlat:
Ill.förtcnt:

a. bleckplåtsband

V.  annat (t. ex, förkopprat, oxiderat, lackerat,    förnieklat, fernissat, pläterat, fosfaterat, tryckt):

a,    endast pläterat:

I.     vaimvalsat

73.13                Plåt avjärn eller stål, varm- eller kallvalsad:

A.  elektroplåt

B.  annan plåt;

I,   endasl varmvalsad

II.  endast kallvalsad, med en tjocklek av:

b.  över 1 mm men mindre än 3 mm

c.  1 mm eller mindre

III.endast bibringad blank yta, polerad eller högglanspolerad

(a) För klassificering under denna underposition gäller villkor som bestämmes av behörig myndighet.

Prop. 1972; 135 215

Nr i Varuslag

Brysselnomenklaturen

73.13 IV. plälerad, med överdrag eller på annat sätt ytbehandlad:

(•'<''> b,    förtent:

1.  bleckplåt

2,   annan

c.   förzinkad eller förblyad

d.   annan (t, ex. förkopprad, oxiderad, lackerad, för-
nicklad. fernissad, plälerad, fosfaterad, tryckt)

V.   pä annat sätt bearbetad:

a.  endast  tillklippt i annan än kvadratisk eller rek
tangulär form:

2.    annan

73.15 Legerat stål oeh kolrikt stål. i sädana former som är nämnda i

nr 73.06-73.14:

A.   kolrikt stal:

I.    göt, biooms, billets, slabs och platiner:

b,  andra

III. plåtämnen i rullar

IV. universalstäl

V. stäng (inbegripet valstråd och ihåligt bergborrstäl) och profilstång:

b.  endast varmvalsad eller strängpressad

d.    pläterad   eller   ytbehandlad   (t.ex,  polerad  eller med överdrag);

1.    endast pläterad;

aa.  varmvalsad eller strängpressad

VI. band:

a.    endast varmvalsat

c.   pläterat, med överdrag  eller på annal sätt ytbe
handlat:

1.  endast pläterat:

aa.  varmvalsal

VII. plåt:

a.   endast vannvalsad

b.   endast kallvalsad, med en tjocklek av:

2,  mindre än 3 mm

c.   polerad, pläterad, med överdrag eller på annat sätt
ytbehandlad

d.  på annat sätt bearbetad:

1.    endast tillklippt i annan än kvadratisk eller rektangulär form

B.    legerat stål:

I.    göt, biooms, billets. slabs och platiner:

b,    andra

Prop. 1972: 135 216

Nr i Varuslag

Brysselnomenklaturen

73.15 III. plåtämnen i rullar

(forts.) IV. universalstål

V.  stång (inbegripet valslråd och ihåligt bergborrstäl) och
profilstång:

b.  endast varmvalsad eller strängpressad

d.    pläterad   eller   ytbehandlad   (I. ex,   polerad   eller med överdrag):

1,    endast pläterad:

aa.   varmvalsad eller strängpressad

VI. band:

a,    endast varmvalsat

c.   pläterat, med  överdrag eller på annal sätt ytbe
handlat:

I.    endast pläterat:

aa.  varmvalsal

VII.plåt:

a,  elektroplåt

b.  annan plåt:

1. endast varmvalsad

2. endast kallvalsad, med en tjocklek av; bb. mindre än 3 mm

3. polerad, pläterad, med överdrag eller pä annat sätt ytbehandlad

4. på annat sätt bearbetad:

aa,  endast  tillklippt  i  annan  än  kvadratisk eller rektangulär form

73.16 Banbyggnadsmateriel   av  järn   eller   stål   för  järnvägar   eller

spårvägar, nämligen räler, molräler, växeltungor, korsningsspetsar, spårkorsningar, spårväxlar, växelstag, kuggskenor, sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor, klämplaltor, spårhällare, spärplattor och annan speciell materiel för sammanbindning eller fästande av räler:

A.  räler:

II.   andra

B.  moträler

C.  sliprar

D.  rälskarvjärn och underläggsplattor:
I.    valsade

Prop. 1972: 135 217

Protokoll rörande regler för vissa varor

Avdelning A

Regler för import till gemenskapen av vissa varor som har ursprung i Sverige

ARTIKEL 1

1. Tullarna vid import till gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning och till Irland av de varor som anges i punkt 2 skall sänkas stegvis till nedanstående nivåer och i följande takt:

Tidtabell Tillämplig procentuell

andel av bastullsatserna

I april 1973 95

I januari 1974 90

I januari 1975 85

I januari 1976 75

1 januari 1977 60

1 januari 1978 40

I januari 1979 20
I i;inunri 1980 O

2.  De varor som avses i punkt I är följande:

Nr i den Varuslag

gemensamma

tulllarilfen

ur 73,15 Legerat stål oeh kolrikt stål, i sådana former som är nämnda i

nr   73,06-73,14,   med   undanlag   av  varor  som   regleras  av LlX-förd råget

ARTIKEL 2

För importen av varor på vilka de tullbestämmelser som avses i artikel 1 är tillämpliga skall gälla årliga indikativa kvantitetsramar, utanför vilka de tullar som tillämpas mot tredje land kan återinföras enligt nedanstående bestämmelser:

a. Med beaktande av gemenskapens och dess medlemsstaters möjlighet att tills vidare avstå från att tillämpa kvantitetsramar för vissa varor har i bilaga C till protokoll 1 till det avtal mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Sverige, som undertecknats denna dag, angivits de ramar som fastställts för år 1973. Dessa ramar, som är gemensamma för varor hänförliga till position 73,15 i nämnda bilaga C och i förevarande

Prop. 1972: 135 218

protokoll, är beräknade med hänsyn till att gemenskapen i sin ursprungliga sammansättning och Irland skall verkställa den första tullsänkningen den 1 april 1973. För år 1974 skall ramarnas storlek motsvara 1973 års storlek anpassad till årlig bas för gemenskapen och ökad med 5 %. Från och med den 1 januari 1975 skall ramarnas storlek årligen ökas med 5 %. I fråga om de varor som avses i detta protokoll förbehåller sig gemenskapen och dess medlemsstater möjligheten att införa kvantitetsramar, vars storlek skall motsvara genomsnittet av importen till gemenskapen under de fyra senaste år för vilka statistik är tillgänglig, ökat med 5 %. Storleken av dessa ramar skall de följande åren ökas med 5 % ärligen.

b.  Om importen av en vara för vilken kvantitetsram gäller under två
på varandra följande år understiger 90 % av den fastställda storleken,
skall gemenskapen och dess medlemsstater tills vidare avstå från att
tillämpa denna ram.

c.  I händelse av konjunkturella svårigheter förbehåller sig gemenska
pen och dess medlemsstater möjligheten att, efter konsultationer i den
blandade kommittén, för visst år behålla den storlek som fastställts för
det föregående året,

d.  Gemenskapen och dess medlemsstater skall den I december varje år
underrätta den blandade kommittén om de varor för vilka kvantitets
ramar skall gälla följande år samt om storleken av dessa ramar.

e.  Med avvikelse från artikel 2 i avtalet och artikel 1 i detta protokoll
kan, så snart en fastställd kvantitetsram för importen av en i detta
protokoll åsyftad vara har fyllts, tull enligt den gemensamma tulltariffen
åter uttagas för import av varan i fråga fram till kalenderårets slut.

I sådant fall skall före den I juli 1977

— Danmark, Norge och Storbritannien åter uttaga tullar enligt
följande:

Ar Tillämplig procentuell

andel av den gemensamma
____________________ tulltariffens lullsatser___

1973                                   O

1974 40

1975 60

1976 80

-   Irland åter uttaga de tullar som gäller för tredje land.

Tullar enligt artikel 1 i detta protokoll skall återinföras följande 1 januari.

f.  Efter den 1 juli 1977 skall de avtalsslutande parterna i den blandade
kommittén undersöka möjligheten att ändra den procentsats som gäller
för ökning av kvantitetsramarna, under hänsynstagande till ulvecklingen
av konsumtionen i och importen till gemenskapen samt till den
erfarenhet som vunnits vid tillämpningen av denna artikel.

g. Kvantitetsramarna skall awecklas vid utgången av den period för
tullavvecklingen som anges i artikel I i detta protokoll.

Prop. 1972: 135 219

Avdelning B

Regler för import lill Sverige av vissa varor som har ursprung i gemenskapen

ARTIKEL 3

1. Tullarna vid import till Sverige av de varor som anges i punkt 2 skall sänkas stegvis till nedanstående nivåer och i följande takt:

Tidtabell Tillämplig procentuell

andel av bastullsatserna

I april 1973 95

1 januari 1974 90

1 januari 1975 85

1 januari 1976 75

1 januari 1977 60

I januari 1978 40

1 januari 1979 20

I januari 1980 O                        

2.  De varor som avses i punkt 1 är följande;

Nr i den Varuslag

svenska

tulltariffen

ur 73.12 Band av järn eller släl, varm- eller kallvalsat, ined undantag av

varor som regleras av LtC-fördråget:

-  andra än med överdrag av aluminium, bly eller tenn

ur 73.13 Plåt av järn eller stål, varm- eller kallvalsad, med undantag av

varor som regleras av LEC-fördraget:

- andra än med överdrag av aluminium, bly eller tenn:

- - med överdrag av zink:

-  - - med en tjocklek mindre än 3 mm

- - andra:

- - - med en tjocklek mindre än 3 mm men ej mindre än 0,9

mm

ur 73.15 Legerat stål och kolrikt släl, i sådana former som är nämnda i

nr   73.06-73.14,   med   undantag   av  varor  som   regleras  av LLC-förd råget

ARTIKEL 4

För de varor som omfattas av avdelning B i detta protokoll, med undantag av varor hänförliga till tulltaxenummer 73.12 och 73.13, förbehåller sig Sverige möjligheten att, om detta skulle visa sig oundgäng-

Prop. 1972:135 220

ligen nödvändigt i ett senare skede och efter konsultationer i den blandade kommittén, införa indikativa kvantitetsramar av sådant slag som anges i avdelning A i detta protokoll och för vilka villkoren skall vara desamma som där sägs. För import som överskrider ramarna kan tullar ej överstigande dem som tillämpas mot tredje land återinföras.

Prop. 1972:135 221

Slutakt

Ombuden för

KONUNGARIKET SVERIGE

samt för

KONUNGARIKET BELGIEN,

KONUNGARIKET DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,

FRANSKA REPUBLIKEN,

IRLAND,

ITALIENSKA REPUBLIKEN,

STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,

KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA,

KONUNGARIKET NORGE,

FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN

OCH NORDIRLAND,

medlemmar av Europeiska kol- och stålgemenskapen,

och för EUROPEISKA KOL- OCH STÅLGEMENSKAPEN,

som den 22 juli 1972 samlats i Bryssel,

för att underteckna avtalet mellan Konungariket Sverige, å ena sidan, och Europeiska kol- och stålgemenskapens medlemsstater och Europeiska kol- och stålgemenskapen, å andra sidan,

har, vid undertecknandet av avtalet,

—    antagit följande förklaring som bifogats denna akt:
Tolkningsförklaring avseende definitionen av uttrycket "de avtals
slutande parterna" i avtalet.

-  tagit del av följande förklaringar som bifogats denna akt:

1. Förklaring  av   Europeiska  kol-  och   stålgemenskapen  avseende artikel 19 punkt 1 i avtalet.

2. Förklaring av  Förbundsrepubliken Tysklands regering avseende avtalets tillämpning på Berlin.

Som skedde i Bryssel den tjugoandra juli nittonhundrasjuttiotvå.

Prop.1972: 135 222

Förklaringar

Tolkningsförklaring avseende definitionen av uttrycket "de avlalsslutande parterna " i avtalet

De avtalsslutande parterna överenskommer att tolka avtalet så, att det däri förekommande uttrycket "de avtalsslutande parterna" innefattar å ena sidan Sverige samt å andra sidan gemenskapen och medlemsstaterna eller, var för sig, medlemsstaterna eller gemenskapen. Uttryckets innebörd skall i varje särskilt fall bestämmas på grund av berörda bestämmelser i avtalet samt av motsvarande bestämmelser i fördraget angående upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen.

Förklaring av Europeiska kol- och stålgemenskapen avseende artikel 19 punkt 1 i avtalet

Europeiska kol- och stålgemenskapen förklarar att, inom ramen för den självständiga tillämpningen av artikel 19 punkt 1 i avtalet, åtgärder i strid med bestämmelserna i denna artikel kommer att bedömas på grundval av de kriterier som följer av tillämpningen av reglerna i artiklarna 4 c, 65 och 66 punkt 7 i fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen.

Förklaring av FörbundsrepubUken Tysklands regering avseende avtalets tillämpning på Berlin

Avtalet skall likaledes vara tillämpligt på Land Berlin såvida icke Förbundsrepubliken Tysklands regering inom tre månader från avtalets ikraftträdande gjort en förklaring om motsatsen.

Prop. 1972: 135 223

Bilaga 4

DE EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS Bryssel den 21 juli 1972

KOMMISSION

Kommissionens delegation för

förhandlingar rörande utvidgning

av de europeiska gemenskaperna

Herr Ambassadör,

Jag har äran närslutet överlämna en förteckning av den 21 juli 1972 över de beslut rörande tilllämpningen av artikel 60 som avses i artikel 20 punkt 2 andra stycket i avtalet, vari föreskrives att Sverige skall vidtaga nödvändiga åtgärder för att uppnå samma verkningar som dem vilka uppnås genom dessa beslut, samt en förteckning över de beslut som avses i artikel 20 punkt 2 tredje och fjärde styckena.

Jag vore tacksam om Ni ville bekräfta att Ni samtycker till innehållet i detta brev.

Jag ber Eder mottaga. Herr Ambassadör, försäkran om min utmärkta högaktning.

E.P. WELLENSTEIN Chef för kommissionens delegation

Herr Ambassadören Sverker ÄSTRÖM

Chef för den svenska förhandlingsdelegationen

Prop. 1972: 135 224

Beslut och meddelanden som utfärdats med tillämpning av artikel 60 i CECA-fördraget (Stål)

Beslut

1.         Beslut 30/53 angående de förfaranden som är förbjudna enligt artikel
60 (JO av 1953-05-04)

- ändrat genom beslut 1/54 (JO av 1954-01-13)

- ändrat genom beslut 19/63 (JO av 1963-12-24)

-  meddelande   angående   gällande   text   till   beslut   30/53   (JO   av
1963-12-24)

2.         Beslut 31/53 angående villkoren för offentliggörande av prislistor (JO
av 1953-05-04)

- kompletterat genom beslut 32/53 (JO av 1 953-05-2 1)

- ändrat genom beslut 2/54 (JO av 1954-01-13

-  ändrat genom beslut 32/56 (JO av 1956-1 1-25)

-  ändrat genom beslut 20/63 (JO av 1963-12-24)
-meddelande   angående   gällande   text   till   beslut   31/53   (JO   av

1963-12-24)

3.         Beslut 37/54 angående offentliggörande av prislistor för specialstål (JO
av 1954-08-01)

-  kompletterat genom beslut 33/58 (JO av 1958-12-18)

- ändrat genom beslut 21/63 (JO av 1963-12-24)

- meddelande   angående   gällande   text   till   beslut   37/54   (JO   av 1963-12-24)

4.         Beslut 33/56 angående de uppgifter som skall lämnas av företagen i
fråga om nedklassade varor och varor av andra sortering (JO av
1956-11-25)

- ändrat genom beslut 2/62 (JO av 1962-03-19)

- rättelse till beslut 2/62 (JO av 1962-03-26)

5.         Beslut 23/63 angående skyldighet för företagen att lämna uppgift om
sådana försäljningar vid vilka prisanpassning skett till offerter frän
tredje land (JO av 1963-12-24)

6. Beslut 24/63 angående skyldighet för företagen att lämna uppgift om
affärsavslut vid vilka tillämpats rabatter eller specialpriser för indirekt
export (JO av 1963-12-24)

-  födängt på obestämd tid genom beslut 18/64 (JO av 1964-12-14)

1. Beslut 14/64 angående affärshandlingar och räkenskaper som skal! föras och företes vid priskontroller (JO av 1964-07-28)

-  meddelande angående denna fräga (JO av 1964-07-28)

Prop. 1972: 135 225

8. Beslut 21/66 angående skyldighet för företagen att lämna uppgift om fakturerade priser vid leverans av stålprodukter (JO av 1966-11-29) - kompletterat och ändrat genom beslut 9/67 (JO av 1967-06-10)

Meddelanden

{.Meddelande angående fastställande av priser vid användande av skilda transportmedel (JO av 1954-01-13)

2, Meddelande angående offentliggörande av ersättningar som lämnas till grosshandlare och andra mellanhänder vid försäljning av stålprodukter på den gemensamma marknaden (JO av 1 956-05-26)

3, Meddelande angående tillämpning av offentliggjorda prislistor vid försäljning från lager tillhörande företag inom stålindustrin (JO av 1958-12-08)

4, Meddelande angående iakttagande av diskrimineringsförbudet för försäljning av löntillverkat stål (IO av 1960-03-21)

5, Meddelande angående tillhandahållande av prislistor och försäljningsvillkor till berörda personer (JO av 1960-03-21)

6, Meddelande angående offentliggörande av stålgrosshandelns priser vid direktaffärer (JO av 1961-12-30)

Handlingar angående Konungariket Danmarks, Irlands, Konungariket Norges och Förenade Konungariket Storbritanniens och Nordirlands anslutning till gemenskaperna

Artikel 134

2, Utan inskränkning av bestämmelserna i artikel 60 punkt 2 b) sista
stycket i CECA-fördraget får under tiden till och med den 31
december 1977 de priser, som tillämpas av företagen vid försäljning av
stål på den irländska marknaden, återförda till motsvarande värde vid
den baspunkt vilken valts för fastställande av prislistan, icke under
skrida de priser som anges i nämnda prislista för liknande transaktio
ner, om icke tillstånd lämnats av kommissionen efter överenskommelse
med den irländska regeringen.

3. Om Höga myndighetens beslut 1/64 av den 15 januari 1964 angående
förbud mot prisanpassning till offerter pä järn-och stålprodukter och
tackjärn från statshandelsländer eller -områden skulle förlängas efter
anslutningen, skall detta förbud under tiden till och med den 31 de
cember 197 5 icke tillämpas på produkter avsedda för de danska och
norska marknaderna.

15 Riksdagen 1972. I saml. Nr 135

Prop. 1972:135 226

Beslut   angående  förbud mot prisanpassning  till  offerter  på järn-  och stålprodukter och tackjärn från vissa länder

Beslut 1/64 (JO av 1964-01-22)

Detta beslut har förlängts åriigen, senast (t. o. m. den 31 december 1972)

genom CECA-beslut 18/72 (JO nr L 4 av 1972-01-06)

Prop. 1972: 135 227

SVENSKA DELEGATIONEN Bryssel den 21 juli 1972

Herr Generaldirektör,

Jag har äran erkänna mottagandet av Edert brev den 21 juli 1972 av följande lydelse:

"Jag har äran närslutet överlämna en förteckning av den 21 juli 1972 över de beslut rörande tillämpningen av artikel 60 som avses i artikel 20 punkt 2 andra stycket i avtalet, vari föreskrives att Sverige skall vidtaga nödvändiga åtgärder för att uppnå samma verkningar som dem vilka uppnås genom dessa beslut, samt en förteckning över de beslut som avses i artikel 20 punkt 2 tredje och fjärde styckena.

Jag vore tacksam om Ni ville bekräfta att Ni samtycker till innehållet i detta brev.

Jag ber Eder mottaga. Herr Ambassadör, försäkran om min utmärkta högaktning."

Jag har äran bekräfta mitt samtycke till innehållet i detta brev.

Jag ber Eder mottaga. Herr Generaldirektör, försäkran om min utmärkta högaktning.

Sverker Äström Ambassadör

Herr E.P. WELLENSTEIN,

Chef för kommissionens delegation

15'

Prop.1972:135 228

SVERIGES DELEGATION Bryssel den 21 juli 1972

Herr Generaldirektör,

Genom protokoll I till avtalet Sverige-EEC/Sverige-CECA har inrättats en indikativ kvantitetsram för 1973 rubricerad:

"73.15    Legerat stål och kolrikt stål, i sådana former som är nämnda i nr 73.06-73.14: B. legerat stål: - annat"

Sveriges delegation ber de europeiska gemenskapemas delegation uppmärksamma följande problem beträffande ovannämnda indikativa kvantitetsram.

Inom stålindustrin utvecklas produktionen fortlöpande mot en kvalitativ förbättring inte bara inom den egentliga specialstålsektorn utan också vad gäller handelsstål.

I det senare fallet är de kvalitativa förändringama genom användandet av olika legeringsämnen ibland sådana att varorna i fråga växlar karaktär från tullklassificeringssynpunkt och förs över från tulltaxenumren 73.06-73.14 till tulltaxenummer 73.15. Skillnaden mellan specialstål och handelsstål är ofta ringa vad beträffar den kemiska analysen. Införandet av ett legeringsämne, t. o. m. i sä liten omfattning som en halv procent, kan spela en avgörande roll för klassificeringen av en vara som handelsstål eller legerat stål.

Man kan förutse att betydande kvantiteter av höghällfast konstruktionsstål eller av konstruktionsstål med andra specifika egenskaper kommer att introduceras på marknaden fr.o.m. 1972. Dessa stålvaror klassificeras som legerat stål under tulltaxenummer 73.1 5, men basen för den indikativa kvantitetsram som fastställts för 1973 är beräknad med utgångspunkt från genomsnittet för gemenskapens import av legerat stål från Sverige under åren 1968-71. Det har följaktligen inte varit möjligt att ta hänsyn till den ovan berörda utvecklingen när beloppet för den indikativa ramen "legerat stål - övrigt" har fastställts.

Under dessa förhållanden bör man genom lämpliga åtgärder undvika att introducerandet av konstruktionsstål av förbättrad kvalitet förändrar det sakliga innehållet i de regler som anges i avtalet för legerat stål av traditionellt slag importerat från Sverige. Den blandade kommittén bör följaktligen studera problemet och de lösningar som i förekommande fall bör genomföras.

Prop. 1972: 135 229

Sveriges delegation vore tacksam om de europeiska gemenskapernas delegation ville erkänna mottagandet av detta brev samt bekräfta att gemenskaperna godtar ovanstående förslag.

Mottag, Herr Generaldirektör, försäkran om min utmärkta högaktning.

Sverker ÄSTRÖM Ambassadör

Herr EP. WELLENSTEIN

Chef för kommissionens delegation

BRYSSEL

Prop. 1972: 135 230

DE EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS Bryssel den 2 1 juli 1 972

KOMMISSION

Kommissionens delegation för

förhandlingar rörande utvidgning av

de europeiska gemenskaperna

Herr Ambassadör,

De europeiska gemenskapernas delegation har tagit kännedom om den fråga som Sveriges delegation väckt beträffande de kvalitativa förändringarna av vissa stålsorter, särskilt konstruktionsstål, vilka kan resultera i att ifrågavarande produkter överförs från tulltaxenumren 73.06-73.14 till tulltaxenummer 73.15. Gemenskapernas delegation medger att en sådan situation i förekommande fall kan uppstå. Den är beredd att studera detta problem i den blandade kommittén om svårigheter av denna anledning skulle uppstå för svensk export.

Mottag, Herr Ambassadör, försäkran om min utmärkta högaktning.

E.P. WELLENSTEIN Chef för kommissionens delegation

Herr Ambassadören Sverker ÄSTRÖM

Chef för den svenska förhandlingsdelegationen

Prop. 1972: 135

231

Bilaga 5

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris-och konkurrensförhållanden

Härigenom förordnas, att 3 § lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Företagare åligger att till myndighet som Konungen bestämmer efter anmaning lämna uppgift om sådan i anmaningen närmare angiven konkurrensbegränsning, som berör hans verksamhet och har avseende på pris-, produktions-, omsättnings- eller transportförhållanden /■ riket, samt i övrigt om priser, intäkter, kostnader, vinster och andra förhållanden av beskaffenhet att inverka på prisbildningen.

3   §

Föreslagen lydelse

Företagare åligger att till myndighet som Konungen bestämmer efter anmaning lämna uppgift om sådan i anmaningen närmare angiven konkurrensbegränsning, som berör hans verksamhet och har avseende på pris-, produktions-, omsättnings- eller transportförhållanden, samt i övrigt om priser, intäkter, kostnader, vinster och andra förhållanden av beskaffenhet att inverka på prisbildningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973.

Prop. 1972:135 232

Bilaga 6

Förslag till

Lag om prisbestiimmelser för järn- och stålmarknaden (CECA-lag)

Härigenom förordnas som följer,

1 § Denna lag skall tillämpas för att säkerställa genomförandet av de
bestämmelser om priser på järn- och stålvaror och om transportpriser som
finns i artikel 20 i avtalet den 22 juli 1972 mellan Sverige och Europeiska
kol- och stålgemenskapen jämte dess medlemsstater.

Konungen kan förordna att lagen skall tillämpas även för att säkerställa genomförandet av bestämmelser med motsvarande innehåll i avtal som Sverige slutit med annan stat.

2 § Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer meddelar de föreskrifter som behövs för tillämpningen av de i 1 § angivna avtalsbestämmelserna.

3 § Företagare är skyldig att till myndighet som Konungen bestämmer i den ordning myndigheten föreskriver lämna de uppgifter som behövs för övervakning av att de i 1 § angivna avtalsbestämmelserna iakltages.

Myndigheten får förelägga uppgiftsskyldig att enligt meddelade anvisningar tillhandahålla avtal, handelsböcker, korrespondens och andra handlingar. Uppgiftsskyldig får även kallas att inställa sig inför myndigheten.

4 § Efterkommes ej anmaning att lämna uppgift enligt 3 § första
stycket, får myndigheten vid vite förelägga den försumlige att fullgöra sin
skyldighet. Vite får också utsättas vid meddelande av föreläggande eller
kallelse enligt 3 § andra stycket.

5 § Den som efter kallelse enligt 3 § inställer sig inför myndigheten har rätt till ersättning för inställelsen enligt grunder som fastställes av Konungen.

6 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet överträder föreskrift som meddelats enligt 2 § dömes till böter eller fängelse i högst ett år.

Till samma straff dömes den som vid fullgörande av uppgiftsskyldighet enligt 3 § första stycket uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift.

7 § Åtal för brott enligt denna lag får väckas endast efter anmälan av myndighet som Konungen bestämmer.

8 § Förekommer vid domstol mål om utdömande av vite, som utsatts enligt denna lag, eller om brott enligt lagen, och kan målets offentliga

Prop. 1972:135 233

handläggning medföra skada för någon genom yppande av affärs- eller driftförhållande, fär domstolen förordna att målet skall handläggas inom slängda dörrar.

9 § Talan mot beslut av myndighet om ersättning enligt 5 § föres hos
kammarrätten genom besvär. Mot annat beslut av myndighet enligt denna
lag föres talan hos Konungen genom besvär.

10 § Bestämmelserna i 2 § lagen (I 953:603) om motverkande i vissa fall
av konkurrensbegränsning inom näringslivet äger ej tillämpning i fråga om
pris som avses i denna lag, om detla är oförenligt med de i 1 § angivna
avtalsbestämmelserna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973.

Frop. 1972:135 234

Innehåll

Propositionen   ...................................................................      1

Propositionens huvudsakliga innehåll.................................      1

Utdrag av statsrådsprotokollet den 3 november 1972    ... 2

Inledning    ..................................................................... 2

Förhandlingar med de europeiska gemenskaperna........ 4

Kommissionens rapport om de utredande samtalen   .      5

Regeringens memorandum den 6 september 1971   ..      6

EEC.s direktiv för förhandlingarna   .............................      7

Förhandlingarna   ........................................................      

Avtalet Sverige - EEC     ..................................................      8

Inledning......................................................................      9

Avtalets syfte...............................................................      9

Varuomfattning    ........................................................      9

Tullavveckling, bastullar................................................ 10

Tullrestitution   .......................................................... ... 12

Snedvridning   ............................................................. 12

Kvantitativa restriktioner   .......................................... . 12

Övriga bestämmelser avseende varuutbytet     ........ ... 13

Särbestämmelser....................................................... ... 14

Livsmedelsindustriprodukter........................................ 17

Jordbruk och fiske    .................................................... 18

Ursprungsregler    ....................................................... 19

Konkurrensregler    ..................................................... . 21

Skyddsåtgärder    ....................................................... . 22

Avtalets förvaltning...................................................... . 24

Utvecklingsbarhet   ..................................................... 25

Slutbestämmelser    .................................................... 25

Avtalet Sverige - CECA    ................................................ . 25

Det fortsatta samarbetet i EFTA   ................................... . 29

Avtalens återverkan på EFTA-samarbetet     ............... 30

Livsmedelsindustrivaror och jordbruksvaror   .............. 30

Ursprungsregler    ....................................................... 31

Handeln med järn och stål (CECA-varor)   ................... 32

Röstningsregler    ....................................................... 32

EFTA-sekretariatets organisation   .............................. 32

EFTA:s finansiering     ................................................. 32

Departementschefen   .................................................... 33

Avtalet med EEC    ...................................................... 39

Avtalet med CECA    .................................................... 56

HemstäUan   ................................................................... 60

Prop. 1972: 135 235

Bilagor

1. Avtal mellan  Konungariket Sverige och Europeiska ekonomiska

gemenskapen..................................................................    63

Bilaga. Förteckning över varor som avses i artikel 2 i avtalet   . .    74

Protokoll   1   rörande regler för vissa varor   ............     75

Bilaga  A. Förteckning  över  tullkontingenler  för år  1974.

Danmark, Norge och Storbritannien   .......     82

Bilaga  B.  Förteckning  över  tullkontingenter  för år  1973.

Irland   .....................................................     84

Bilaga C.  Förteckning över kvantitetsramar för år 1973   ...   85 Protokoll 2  rörande varor underkastade särskild reglering med hänsyn till prisskillnader för däri ingående jordbruksvaror     ...    87

Tabell 1.    Europeiska ekonomiska gemenskapen   ....     89

Tabell II.   Sverige    ................................................ 100

Protokoll 3  rörande   definitionen   av   begreppet   "ursprungs
varor" och formerna för administrativt samarbete   ... 107

Bilaga 1.     Förklarande anmärkningar    ................ 118

Bilaga II. Lista A. Lista över bearbetnings- eller behandlingsprocesser som, trots att de medför ändring av tulltaxenummer, icke medför att den bearbetade eller behandlade varan erhåller karaktär av "ursprungsvara" eller som medför att varan erhåller

sådan karaktär endast under vissa villkor      121

Bilaga III. Lista B. Lista över bearbetnings-eller behandlingsprocesser som ger den bearbetade eller behandlade varan   karaktär av "ursprungsvara", trots att de

icke medför ändring av tulltaxenummer     168

Bilaga IV. Lista C. Lista över varor på vilka detta protokoll ej

är tillämpligt     .......................................... 176

Bilaga V.   Formulär till varucertifikat A.S.l................ 177

Bilaga VI. Formulär till varucertifikat A.W. 1............. 185

Protokoll 4 med vissa särskilda bestämmelser rörande Irland    . 193

Slutakt............................................................................ 194

Förklaringar     ........................................................... 195

2. Skriftväxlingar i anslutning till Sveriges avtal med EEC         196

3. Avtal mellan Konungariket Sverige, å ena sidan, saml Europeiska kol- och stålgemenskapens medlemsstater och Europeiska kol- och stålgemenskapen, å andra sidan   202

Bilaga. Förteckning över varor som avses i artikel 1 i avtalet   . . 213

Protokoll rörande regler för vissa varor   ................... 217

Slutakt............................................................................ 221

Förklaringar     ........................................................... 222

4. Skriftväxlingar i anslutning till Sveriges avtal med CECA      223

5. Förslag till lag om ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris-och konkurrensförhållanden    231

6. Förslag till lag om prisbestämmelset för järn- och stälmarknaden (CECA-lag)          232