Mot. 1972:1809

2

Nr 1809
av herr Ekinge

i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr lil angående regional
utveckling och hushållning med mark och vatten.

I propositionen 1972:111 beträffande hushållning med mark och
vatten anges bl. a. huvuddragen i riktlinjerna för utnyttjandet av våra
naturresurser. Den svenska kusten indelas därvid i tre kategorier: de
obrutna skärgårdskusterna, de högexploaterade kusterna och övriga
kuster.

Vid de obrutna skärgårdskusterna bör etablering av tung miljöstörande
industri helt undvikas. De bör i stället kunna disponeras för fritidsändamål.
Dessa områden karakteriseras av stor rikedom på attraktiva resurser
för friluftslivet. Ett sådant område är Östergötlands och norra Kalmar
läns skärgårdskust från Simpevarv till Bråvikens mynning.

Bland de högexploaterade kusterna märks Stockholmsregionens kustområde
innefattande hela Sörmlandskusten samt Bråviken. Dessa områden
är också rika på attraktiva resurser för friluftslivet, även om närheten
till stora befolkningsområden medfört att en stor mängd fritidshus
uppförts och att vissa delar av kuststräckorna påverkats av de tätorter
som finns utmed kusten och av ett antal industrianläggningar i direkt
anslutning till kusten.

1 propositionen anförs att det är av riksintresse att lämpliga
markområden reserveras i bl. a. Nyköping-Oxelösund för miljöstörande
industrier, medan nyetablering av miljöstörande industrier ej bör tillåtas
på sträckan mellan Oxelösund och Nynäshamn samt övriga delar av
Bråviken.

En etablering av miljöstörande industri i Nyköping-Oxelösund skulle
innebära ett så allvarligt hot mot de stora natur- och friluftsvärden dessa
områden representerar att nyetablering av sådan industri icke bör
ifrågakomma. Som Nyköpings kommun framhåller i sitt remissvar har
undersökningar visat att de förhärskande vindarna kommer från sydväst,
syd och sydost. Då allvarliga risker för en ökning av luftföroreningar och
nedsmutsning föreligger vid etablering av sådan industri, är det ofrånkomligt
att det kommer att negativt påverka boendemiljön inom NyköpingOxelösundsregionen.
Det är angeläget att föroreningsriskerna noga
studeras och att den avgörande bedömningen beträffande etablering i
sista hand får göras av de berörda kommunerna.

I fråga om en vidare utbyggnad av Marvikens oljekraftverk med
ytterligare ett par aggregat framhålls det i propositionen av en sådan bör
bedömas restriktivt. Eftersom det i Marvikenområdet icke finns någon
ytterligare industrietablering och då Marviken ligger vid den obrutna
skärgårdskust där, enligt propositionen, etablering av miljöstörande

Mot. 1972:1809

3

industri helt bör undvikas, är det angeläget att det slås fast att varje
ytterligare utbyggnad av Marvikens kraftverk är att anse som nyetablering
och att först när man eliminerat de luft- och vattenföroreningar, som
driften av ett oljeeldat kraftverk för närvarande innebär, bör frågan om
ytterligare utbyggnad av Marvikens oljekraftverk aktualiseras.

Med åberopande av det ovan anförda hemställs

att riksdagen vid avgivandet av yttrandet till Kungl. Maj:t över
riktlinjerna angående hushållningen med mark och vatten
anför vad i motionen framhållits beträffande etablering av
miljöstörande industrier i Nyköping-Oxelösund samt att
beträffande eventuell ytterligare utbyggnad av Marvikens
kraftverk sådan bör bedömas som nyetablering.

Stockholm den 16 november 1972

BERNT EKINGE (fp)