Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1971:18

Tisdagen den 2 februari

Kl. 16:00

Förhandlingarna leddes av herr förste vice talmannen.

§  1  Justerades protokollen för den 20, 21 och 22 januari,

§ 2 Herr förste vice talmannen meddelade, att herr KäUstad denna dag äter intagit sin plats i kammaren.

§ 3 Upplästes följande tiU kammaren inkomna ansökan:

TUl riksdagens kammare

Härmed anhåUes om ledighet från riksdagsgöromålen under tiden 9—12 februari 1971 för deltagande i Geneve i andra mötet med FN;s förberedande kommitté för 1972 ärs miljövårdskonferens.

Stockholm den 2 februari 1971 Inga Thorsson

Kammaren biföll denna ansökan.

§ 4 Herr förste vice talmannen meddelade, att herrar Enarsson och Persson i Skänninge enligt tUl kammaren inkomna läkarintyg vore sjukskrivna under tiden den 31 januari tUls vidare respektive från och med den 23 januari — den 7 februari.

Herrar   Enarsson   och   Persson   i   Skänninge   bevUjades  erforderlig ledighet frän riksdagsgöromålen.

§  5  Föredrogs och hänvisades

motionerna nr 454—456 tUl konstitutionsutskottet,

motionerna nr 457 och 458 tUl finansutskottet,

motionerna nr 459—466 tUl skatteutskottet,

motionerna nr 467—471 tUl justitieutskottet,

motionerna nr 472 och 473 tUl utrikesutskottet,

motionen nr 474 tUl försvarsutskottet,

motionerna nr 475—478 tUl socialförsäkringsutskottet,

motionerna nr 479—483 tUl socialutskottet,

motionerna nr 484 och 485 tUl kulturutskottet,

motionerna nr 486—495 tiU utbUdningsutskottet,

motionerna nr 496—502 tUl trafikutskottet,

motionerna nr 503—508 tUl jordbruksutskottet,

motionerna nr 509—515 tUl näringsutskottet,

motionerna m 516—518 tUl inrikesutskottet,                                                      2

 

j   Ig                          motionen nr 519 tUl civilutskottet,

motionen nr 520 tUl inrikesutskottet.
Tisdagen den            motionerna nr 521 och 522 tUl civUutskottet,

2 februari 1971         motionerna nr 523-560 tUl konstitutionsutskottet,

motionerna nr 561-577 tUl finansutskottet,
motionerna nr 578-636 tUl skatteutskottet,
motionerna nr 637-649 tUl justitieutskottet,
motionerna nr 650-663 tiU lagutskottet,
motionerna nr 664-685 tUl utrikesutskottet,
motionerna nr 686-689 tiU försvarsutskottet,
motionen nr 690 tUl utrikesutskottet,
motionerna nr 691 -700 tUl försvarsutskottet,
motionerna nr 701-731 tUl socialförsäkringsutskottet,
motionerna nr 732—737 tUl socialutskottet,
motionen nr 738 tUl socialförsäkringsutskottet,
motionerna nr 739-796 tUl socialutskottet,
motionerna nr 797-820 tiU kulturutskottet,
motionen nr 821 tUl utrikesutskottet,
motionerna nr 822-837 tUl kulturutskottet,
motionerna nr 838-912 tUl utbildningsutskottet,
motionerna nr 913-947 tiU trafikutskottet,
motionen nr 848 tUl socialutskottet
morionerna m 949-962 tiU trafikutskottet,
motionen nr 963 tiU jordbruksutskottet,
morionerna nr 964-976 tUl trafikutskottet,
motionen nr 977 tUl jordbruksutskottet,
motionen nr 978 tUl näringsutskottet,
motionerna nr 979—1021 till jordbruksutskottet,
motionen m 1022 tUl skatteutskottet,
motionerna nr 1023—1057 tUl jordbruksutskottet,
motionerna nr 1058—1076 till näringsutskottet,
motionen nr 1077 tUl inrikesutskottet,
motionerna nr 1078—1100 tUl näringsutskottet,
motionerna nr 1101 —1137 tUl inrikesutskottet,
motionen nr 1138 till försvarsutskottet,
motionen nr 1139 tUl näringsutskottet,
motionerna nr 1140-1142 tiU inrikesutskottet,
motionen m 1143 tUl skatteutskottet,
motionerna nr 1144-1147 tUl inrikesutskottet,
motionerna nr 1148 och 1149 tiU civilutskottet,
motionen nr 1150 tUl konstitutionsutskottet,
motionerna nr 1151 — 1154 tUl civUutskottet,
motionen nr 1155 tiU inrikesutskottet,
motionerna nr 1156-1180 tUl civUutskottet,
motionen m 1181 tUl konstitutionsutskottet,
motionen nr 1182 tiU finansutskottet,
motionerna nr 1183 och 1184 tUl skatteutskottet,
motionen nr 11 85 tUl lagutskottet,
64                              motionen nr 1186 till utrikesutskottet.

 

motionerna nr 1187-1189 tUl socialutskottet, motionen nr 1190 tUl kulturutskottet, molionerna nr 1191-1193 tiU utbUdningsutskottet, motionen nr 1194 tUl trafikutskoitet, molionen m 1195 lUl jordbruksutskottet, motionen nr 1196 tUl inrikesutskottet, motionen nr 1197 tUl näringsutskottet, motionen nr 1198 tUl mrikesutskottel samt motionen nr 1199 tUl civilutskottet.

§ 6 Föredrogs och bifölls interpellationsframställningen nr 33.

§ 7 Föredrogs en från herr Staffan Burenstam Linder, som den 6 maj 1970 utsetts tUl suppleant i riksbanksfullmäktige för herr Allan Hernelius för återstående del av valperioden 1968-1971, inkommen skrivelse, däri herr Burenstam Linder anmält att han önskade avgå frän sin befallning som suppleant i riksbanksfullmäktige.

Med anledning härav beslöt kammaren dels att godkänna avsägelsen, dels ock att val av en suppleant för fullmäktig i riksbanken efler herr Burenstam Linder skulle anställas i föreskriven ordning.

Nr 18

Tisdagen den 2 februari 1971

 

§ 8  Interpellation nr 34 ang. stödet tUl folkrörelsearkiven

Ordet lämnades pä begäran till

Herr WIKSTRÖM (fp) som yttrade:

Herr talman! Sedan flerpartimotioner väckts av herr Dahlberg och fröken Sandell m. fl. vid 1966 ärs riksdag, beslöt denna att hemställa hos Kungl, Maj:t om en utredning om folkrörelsearkiven, deras ställning och framtida organisation. Kungl. Maj;t uppdrog den 14 september 1967 åt riksarkivet att efter hörande av riksarkivets rådgivande nämnd för enskilda arkiv och i samråd med stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv göra en sådan utredning. Den överlämnades till Kungl. Maj;t den 25 februari 1970 och har sedan dess remissbehandlals.

I årets statsverksproposilion anför utbUdningsministern följande: "Riksarkivet har lagt fram en särskild utredning om folkrörelsearkivens ställning och framtida organisation samt i sin anslagsframställning beräknat medel i anslutning härtUl, Jag är inte för närvarande beredd att ta ställning till förslaget."

Remissbehandlingen och tidningsinlägg i anslutning till den har visal, att det föreligger ytterst delade meningar om riksarkivets förslag. Sålunda har docent Åke Wedin, chef för Arbetarrörelsens arkiv, hävdat att om regeringen skulle följa riksarkivets förslag skulle detta innebära en seger för byräkratismen, eftersom enligt hans mening utredningen nonchalerat folkrörelsernas klart uttalade önskemål att på egen hand få klara arkivfrågan.

Delade meningar kan råda om huruvida riksarkivet eller Folkrörelser­nas arkivförbund, som är ett serviceorgan för anslutna organisationer och institutioner inom folkrörelserna, bör fördela de statliga medel som rimligen i framtiden bör utgå tUl de betydelsefulla folkrörelsearkiven. Med tanke pä de splittrade synpunkter på utredningens förslag som framkommit under remissbehandUngen är det uppenbart, att utredningen

65

5 Riksdagens protokoll 1971. Nr 15-18

 

Nr 18________ ytterligare behöver bearbetas. Det är emeUertid samtidigt angeläget att
Tisdaeen den__ frågan om ett statligt stöd tiU folkrörelsearkiven inte blir liggande.
2 februari 1971 hänvisning tUl det anförda hemställer jag om kammarens tiUstånd
_____________     att tUl utbUdningsministem få ställa följande frågor:

1.  Hur avser statsrådet att bereda frågan om utformningen av stödet tUl folkrörelsearkiven?

2.  När räknar statsrådet med att kunna lägga fram förslag om samhällsstöd tUl dessa arkiv?

Denna anhåUan bordlades,

§ 9 Interpellation   nr   35   ang.   åtgärder   mot könsdiskriminering vid tUlsättande av statliga tjänster

Ordet lämnades på begäran tUl

Herr LOTHIGIUS (m), som yttrade;

Herr talman! Pressen har nyligen fäst uppmärksamheten på två fall av tjänstetUlsättning, som förefaller icke vara förenliga med den av statsmakterna deklarerade - och för övrigt numera aUmänt omfattade — grundsatsen att könsdiskriminering icke får förekomma inom det svenska arbetslivet.

Man tycker sig ha rätt att vänta att staten som arbetsgivare skaU vara ett föredöme då det gäller att låta förtjänst och skicklighet ensamma vara utslagsgivande vid tjänstetiUsättningar. Händelser som de nyss antydda kan emellertid ge intryck av att staten i detta avseende snarast släpar efter det enskUda näringslivet. Det är uppenbart att klara instruktioner erfordras för att göra klart för aUa myndigheter att vid befordringar och tjänstetiUsättrUngar hänsyn fär tas endast tUl meriter och kunnande.

Med hänvisning tUl det anförda hemställer jag om kammarens medgivande att tUl civUministern fä ställa följande fräga;

VUl statsrådet ta initiativ tUl att sådana instruktioner utfärdas, att det blir helt klart för aUa myndigheter att könsdiskriminering icke får förekomma, utan att endast meriter och kunnande skaU vara vägledande vid tUlsättning av statliga tjänster?

Denna anhållan bordlades,

§  10 Interpellation nr 36 ang. sysselsättningsskapande åtgärder i Ha­paranda

Ordet lämnades pä begäran tUl Herr PETERSSON i Gäddvik (m), som yttrade:

Herr talman! Under nägra år har frågan om nedläggningen av
Haparanda seminarium varit föremål för riksdagens intresse. I den
statsverksproposition som förelades riksdagen i januari 1969 föreslogs att
seminariet skulle avvecklas med början läsåret 1970/71. Riksdagen beslöt
1969 - med anledning av motioner - att ge Kungl, Maj:t möjlighet att, i
den mån det ansågs önskvärt och genomförbart utan allvarligare
olägenheter, senarelägga avvecklingen.
66                              Vid  1970 års vårriksdag behandlades frågan om Haparanda semina-

 

riums nedläggning ånyo.                                                               Nr 18

Ett enhäUigt statsutskott anförde i sitt utlåtande nr 88 bl, a. "För    Xjofiaoen den Haparanda stad med dess stora svårigheter av arbetsmarknadsmässig natur      februari 1971

innebär   den   kommande   nedläggningen   av   seminariet   ett   allvarUgt     --

avbräck."

Utskottet framhöll vidare: "Utskottet vUl med anledning av de fyra motionerna kraftigt understryka önskvärdheten av att ersättning för seminarieverksamheten i någon form tUlföres Haparanda. I den mån man på lokalt håU tar initiativ som kräver statens medverkan bör dessa därför enligt utskottets bestämda mening prövas i positiv anda. Utskottet förutsätter ocksä att de statliga myndigheter — inte minst skolöverstyrel­sen - som pä något sätt har kontakt med problemet överväger vilka initiativ som kan tas."

Utskottet förutsatte ocksä att "Kungl. Maj:t kommer att fastställa tidpunkten för avvecklingens påbörjande med beaktande av eventuella möjligheter att låta seminarieverksamheten omedelbart följas av annan verksamhet."

Denna utskottets uppfattning vann en enig riksdags bifall och meddelades regeringen i en riksdagsskrivelse.

Enligt min mening har flera fakta framkommit, som ytterligare talar för att staten bör utnyttja de stora fördelar Haparande genom sitt läge har för finskspråkig undervisning. Haparanda har bäde svensk- och finskspråkig miljö, god tUlgäng i fräga om finskspräkiga elever och god tUlgäng pä lärare för utbildningen. Genom läget finns ocksä en intim kontakt med finskt skolväsende i praktiskt arbete.

Bl. a. genom finska undersökningar har framkomrrut att de många inflyttade finska barnen har en besvärlig skolsituation i Sverige. Även många vuxna finska invandrare har stora problem med svenska språket, vUket såväl LO och SAF som arbetsmarknadsstyrelsen uppmärksammat. Arbetsmarknadsstyrelsen har också påtalat att det är brist på svensk-finskspråkiga tjänstemän och brist pä svensk-finskspråkiga tolkar.

Under höstriksdagen framställde jag en enkel fråga om Haparanda seminariums framtid. I sitt svar anförde statsrådet Moberg bl. a.: "Den aktuella frågan bör emellertid också ses från regionalpolitiska syn­punkter. För min del är jag beredd att i positiv anda pröva förslag att förlägga andra utbUdningsaktiviteter tUl seminariets lokaler." I samband med ärendet har jag haft kontakt med såväl länsskolnämnden som länsarbetsnämnden i Norrbottens län. Talesmän för båda dessa regionala instanser är intresserade för fortsatt utbildningsverksamhet inom det svensk-finskspråkiga området i Haparanda,

Med tanke på riksdagens positiva skrivelse, statsrådet Mobergs positiva uttalande om beaktandet av regionalpolitiska synpunkter, länsmyndig­heternas positiva intresse och det dokumenterade behovet av ökad svensk-finsk språkundervisning både för barn och för vuxna invandrare har jag svårt att förstå regeringens beslut den 29 december 1970, I beslutet sägs, att seminariet skaU avvecklas fr, o, m. läsåret 1971/72 Däremot berörs inte frågan om någon fortsatt verksamhet i seminariets lokaler.

Helt naturligt har regeringens beslut väckt oro i Haparanda och då                   67

 

Nr 18                     särskilt bland seminariets anställda. Man frågar sig: kommer det något

Tisdaeen den         annat i stället här i Haparanda?

2 februari 1971          Enligl min mening kan riksdagen knappast uttala sig positivare än den

--------------------     gjort   för annan verksamhet  i  Haparanda  dä  seminariets verksamhet

awecklas.

Med hänvisning tiU del anförda hemställer jag om riksdagens medgi­vande att till statsrådet Moberg fä ställa följande fräga:

Hur ser statsrådet i dag pä frägan om annan verksamhet i Haparanda då seminariet avvecklas?

Denna anhäUan bordlades,

§  11   Interpellation nr 37 ang. kompensation tiU j'ordbruket för inkomst­bortfaU till följd av prisstoppet

Ordet lämnades på begäran tUl

Herr PETTERSSON i Kvänum (c), som yttrade;

Herr talman! Det i höstas införda prisstoppet på viktigare livsmedel — senare utvidgat lUl elt allmänt prisstopp — har i viktiga avseenden satt det gällande jordbruksavtalet ur kraft, I den mån som prisstoppet hindrar en marknadsmässig anpassning uppåt av priserna inom avtalets ram uppstår nämligen elt inkomstbortfall för jordbruket, som står i direkt strid med riksdagens beslut och den förhandlingsöverenskommelse som detta bygger pä.

De beräkningar, som statens jordbruksnämnd låtit utföra i samarbete med statens och jordbrukets förhandlingsdelegationer, visar också klart all jordbruket under hela den tid prisstoppet varit i kraft fått vidkännas ett betydande inkomstbortfall. Detta hänför sig främst tUl slakteri- och mejeriprodukter. Marknadsläget för dessa varor skulle under hösten medgett vissa prisjusteringar inom avtalets ram, vUka nu inte kunnat komma tUl sländ. För närvarande uppgår enligt jordbruksnämndens bedömningar inkomstbortfallet pä mejeriprodukter lUl cirka 3,5 miljoner kronor per månad. Det föreligger ocksä alltjämt marknadsmässiga förutsättningar all ta ut högre priser på vissa slag av kött.

I samband med att prisstoppet infördes deklarerade företrädare för regeringen att detta inte skuUe tUlätas inverka pä möjligheterna att förverkliga del materieUa innehållet i det löpande jordbruksavtalet, HittUls har emellertid" jordbruket inte fått den utlovade-kompensationen, och del har inte heUer utsagts i vilken form denna skall utgå. Det är enligt min mening angeläget att delta blir klarlagt sä snart som möjligt, så att jordbrukarna kan fä ut den inkomst, som de är berättigade till enligt jordbruksavtalet. Inte minsl med hänsyn till den pressade ekonomiska situation, som jordbruket för närvarande befinner sig i, är det nödvändigt att frägan om hur prisstoppskompensalionen skall utformas löses snarast möjligt.

Med hänvisning tUl det anförda hemställer jag om kammarens tUlstånd att tUl jordbruksministern få ställa följande fräga:

VUka ätgärder avser regeringen att vidta för att tUlförsäkra jordbruket full kompensation för det inkomstbortfaU, som uppstått tUl följd av prisstoppet?

68

Denna anhållan bordlades.

 

§  12 Anmäldes  och  bordlades  Kungl.  Maj:ls proposition nr  11   med    Nr 18
förslag  tUl förordning  om  särskilt investeringsavdrag vid taxering till    Tisdagen den
statlig inkomstskatt.                                                                    2 februari 1971

§  13 Anmäldes och bordlades

fullmäktiges i riksbanken avgivna förvaltningsberättelse för år 1970 fullmäktiges i riksgäldskontoret avgivna förvaltningsberättelse för år 1970

styrelsens för riksdagsbiblioteket berättelse över bibUotekets förvalt­ning under år 1970.

§  14 Meddelande ang. enkla frågor

Meddelades att följande enkla frågor framställts nämligen den 28 januari av

Nr 40 Herr Molin (fp) till herr statsrådet Moberg angående de yrkes-

imiktade kurserna vid universiteten:

Anser statsrådet att särskilda ätgärder behöver vidtas för att stimulera tiUkomsten av ytterligare yrkesinriktade kurser vid universi­teten (s. k. DYRK-kurser) och i sä fall vilka ätgärder?

Nr 41  Herr   Wikström   (fp)   tUl   herr  utbildningsministern   angående utformningen av det framtida stödet ät tidskrifter;

Avser statsrådet att under året framlägga förslag om utformningen av det framtida stödet ät tidskrifter?

Nr 42  Herr  Wirtén (fp) tUl herr kommunikationsministern om miljö­vänliga toaletter i järnvägsvagnarna:

Avser statsrådet vidta ätgärder för att påskynda införandet av miljövänliga toaletter i järnvägsvagnarna?

den 29 januari av

Nr 43  Herr Turesson (m) tUl herr socialministern angående ekonomisk gollgörelse till sjukhuspersonal som drabbas av hepatitsmitta;

VUka åtgärder ämnar statsrådet vidtaga för att ekonomiskt gottgöra den personal vid sjuhusens dialysavdelningar, som drabbas av hepatit­smitta?

Nr 44 Herr Turesson (m) till herr finansministern angående ersättning tiU kommunerna för kostnader i samband med folk- och bostadsräkning; Anser statsrådet det motiverat att statsverket ersätter kommunerna för deras kostnader i samband med den pågående folk- och bostads­räkningen, när dessa kostnader kan preciseras?

69

 

Nr 18                     den 1 februari av

Tisdagen den

2 februari 1971     Öhvall (fp) tUl herr utbildningsministern angående förlägg-

____________      ningen av teknisk utbUdning till Norrland;

Är statsrådet beredd att ge organisationskommittén för högre teknisk utbildning och forskning i Norrland i uppdrag att utarbeta förslag tiU sammanhållen teknisk utbUdning, som odelad förlägges till Luleå?

den 2 februari av

Nr 46 Herr Fågelsbo (c) tiU herr försvarsministern angående bestämmel­serna för krigsplacering i hemvämet:

Vilka är bestämmelserna för att en person skall kunna krigsplaceras

i   hemvärnet   och   därmed   medges   befrielse   från   fullgörande   av

föreskrivna repetitionsinkaUelser?

§  15 Kammaren åtskildes kl. 16.09.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

jSolveig Gemert