KungL Majrts proposition nr 82 år 1971 Prop. 1971: 82

Nr 82

Kungl. Majrts proposition med förslag till förordning om ändring i stämpelskatteförordningen (1964: 308); given Stockholms slott den 19 mars 1971.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlålande lill riksdagen föredragande departementschefen hemslälll.

GUSTAF ADOLF

G. E. .STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föresläs i fråga om stämpelskatteförordningen (1964: 308) bl. a. ändringar med anledning av omorganisationen av sjöfartsverket och inrättandet av riksskatteverket. Bestämmelserna anpassas efler den nya jordabalkens regler om panträtt och inteckning i fast egendom och i tomträtt. Reglerna om tidpunkten för skaUepliklens inträde vid förvärv av fast egendom och tomträtt ändras så, atl skatteplikt aldrig inträder tidigare än när ansökan om lagfart resp. inskrivning bevilja.s eller förklaras vilande. Möjligheterna till återvinning av stämpelskatt utvidgas något.

1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 82

Prop. 1971: 82

Förslag till

Förordning om ändring i stämpelskatteförordm'ngen (1964: 308)

Härigenom förordnas i fråga om stämpelskatteförordningen (1964: 308),

deb att i 17, 33, 35, 39, 46 och 47 §§ ordet "sjöfartsslyrelsen" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "sjöfartsverket" i motsvarande form,

dels atl i 27, 29, 33, 35, 39, 46, 47 och 50 §§ ordet "kontrollslyrelsen" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "riksskatteverket" i motsvarande form,

deb alt i 8 §, 37 § 1 mom., 44, 45 och 47—49 §§ ordet "inskrivningsdomare" i olika böjningsformer skall bytas ul mol "inskrivningsmyndighet" i motsvarande form,

deb att 3, 4, 11, 12, 30, 32, 36 och 38 §§, 42 § 1 mom. och 43 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Stämpelskatt skall erläggas för förvärv av fast egendom genom köp, byte, tillskott till bolag eller förening, utdelning eller skifte från bolag eller förening, fusion av aktiebolag enligt 175 § lagen om aktiebolag eller expropriation eller annan inlösen på grund av stadgande om rätt eller skyldighet att lösa fast egendom.

Stämpelskatt skall erläggas även för förvärv av tomträtt genom upplålelse, överlåtelse mol vederlag eller annat fång som avses i första stycket.

Har etl som gåva betecknat Har etl som gåva betecknat för
förvärv skett mot övertagande av värv skett mot övertagande av an-
ansvar för intecknad skuld eller svar för skuld, för vilken borgenär
eljest mol vederlag, skall frågan, har säkerhet på grundval av in
om förvärvet är alt anse som gåva teckning, eller eljest mol vederlag,
eller som köp eller annat skatte- skall frägan, om förvärvet är att
pliktigt fång, avgöras med hänsyn anse som gåva eller som köp eller
till samtliga omständigheter, av annat skattepliktigt fång, avgöras
vilka förvärvels huvudsakliga in- med hänsyn till samtliga omstän-
nebörd framgår. Därvid skall dock digheler, av vilka förvärvets hu-
värdel av egendomen anses vara vudsakliga innebörd framgår. Där-
del taxeringsvärde eller motsva- vid skall dock värdet av egendo-
rande värde, som enligt 8 § skall men anses vara del taxeringsvärde
gälla såsom egendomens värde. eller motsvarande värde, som en
ligt 8 § skall gälla såsom egendo
mens värde.

Skatteplikt föreligger icke vid

8) förvärv av kronojord genom skatteköp eller eljest på grund av skatlebrev;

9) förvärv av ständig besittningsrätt till kronohemman eller krononybygge, då på grund av förvärvet vinnes inrymning i sådan rätt;

10) upplåtelse av tomträtt i nybildad fastighet, vars mark tidigare helt eller till övervägande del ingått i fastighet som varit med tomträtt upplåten till samme toml-rätlshavare; eller

11) återgång av fång i fall, där räll lill återvinning föreligger enligt 42 §.

1) förvärv från make, om förvärvet sker i syfte att för sammanläggning åstadkomma enhetliga lagfarlsförhällanden beträffande makarnas fasta egendom;

2) förvärv genom byte i den män vederlaget utgöres av annan fast egendom, om bytet sker för atl åstadkomma en lämpligare fastighetsindelning eller utgör led i åtgärder för jordbrukels eller skogsbrukets yttre rationalisering;

3) sambruksförenings förvärv genom tillskott från medlem;

4) försäkringsbolags förvärv från annat försäkringsbolag i samband med sådani avtal om övertagande av det senare bolagets hela försäkringsbestånd, som avses i 295 § lagen om försäkringsrörelse;

5) förvärv av järnväg för allmän trafik eller av mark för sådan järnväg;

6) kommuns eller annan menighets förvärv av mark, vilken enligt fastställd plan skall användas för sådant ändamål som avses i 5 § 1 mom. b) eller d) kommunalskallelagen;

7) förvärv på grund av lagen om räll i vissa fall för nyttjanderättshavare all inlösa under nyttjanderätt upplåtet område;

8) förvärv med slöd av lagen om arrendators förköpsrätl, om den till vilken jordägaren sålt egendomen tidigare erlagt stämpelskatt för sitt fång;

9) förvärv av kronojord genom skatteköp eller eljest på grund av skatlebrev;

10) förvärv av ständig besittningsrätt till kronohemman eller krononybygge, då pä grund av förvärvet vinnes inrymning i sådan räll;

11) upplåtelse av tomträtt i nybildad fastighet, vars mark tidigare helt eller till övervägande del ingått i fastighet som varit med tomträtt upplåten lill samme lomt-rättshavare; eller

12) återgång av fång i fall, där räll till återvinning föreligger enligt 42 §.

Om skaltefrihet i vissa fall, då ansökan om lagfart eller inskrivning avslås, stadgas i 42 § 1 mom. sista stycket.

2) inteckning meddelas pä grund
av 4 § lagen om inleckningshava
res rätt till belalning ur ersätt
ning, som utgår pä grund av
biandförsäkringsavtal; eller

3) beträffande inteckning i fast
egendom vidtages sådan åtgärd,
.som avses i 21, 26, 27 eller 34 §
förordningen angående inteckning
i fast egendom, eller beträffande
annan inteckning vidtages motsva
rande åtgärd.

2) vilandeförklarad ansökan om inteckning fullföljes;

3) inteckning meddelas på grund av 4 § lagen (1927: 79) om rätt för borgenär till belalning ur ersältning på grund av brandförsäkringsavtal;

4) utbyte av pantbrev, vUande-bevis eller inlecknad fordringshandling äger rum;

5) inteckning utsträckes till att avse ytterligare en eller flera fastigheter eller ytterUgare ett dier flera luftfartyg;

6) nytt pantbrev eller vUande-bevis utfärdas i fall som avses i 22 kap. 5 § tredje stycket jordabalken och i 10 § andra stycket lagen (1927: 85) om dödande av förkommen handling; eller

7) sådan åtgärd vidtages beträffande inteckning i luftfartyg som avses i 29 eller 30 § lagen (1955: 227) om inskrivning av rätt lill luflfartyg.

Nuvarande lydelse

je stycket 3), ersatts av ny handUng.

Har inteckning, helt eller Ull visst belopp, dödals eller av annan anledning upphört atl gälla och beviljas senare på grund av samma handting ny inteckning eller förklaras ansökan därom vilande, äger befrielse från skalt enligt första stycket rum endast om den nya inteckningen beviljas eller ansökan därom förklaras vilande inom elt år efler del atl den tidigare inteckningen upphörde atl gälla och åtgärden avser egendom, som helt eller delvis omfattades av den tidigare inteckningen.

Har en eller flera inteckningar dödats eller av annan anledning upphört att gälla och bifalles eller vilandeförklaras senare på grund av nya handlingar ansökan om en eller flera nya inteckningar i egendom, som helt eller delvis omfattades av den eUer de tidigare inteckningarna, skall skatten nedsättas med belopp motsvarande skatten för den eller de tidigare inteckningarna. Sådan skattenedsätlning skall dock äga rum endasl om den eller de nya inteckningarna beviljas eller ansökan därom förklaras vilande inom ett år efter del att den eUer de tidigare inteckningarna upphörde atl gälla.

Har skatt lUlgodoräknats enligt Iredje stycket, skall anteckning därom göras på handling tiU den eller de inteckningar som upphört att gälla.

Föreslagen lydelse

Har en eller flera inteckningar, helt eller till visst belopp, dödats eller av annan anledning upphört alt gälla och bifalles eller vilandeförklaras senare ansökan om en eller flera nya inteckningar i egendom, som helt eller delvis omfattades av den eller de tidigare inteckningarna, skall skatten nedsättas med belopp motsvarande skatten för den eller de tidigare inteckningarna. Sådan skattenedsätlning skall dock äga rum endast om den eller de nya inteckningarna bevUjas eller ansökan därom förklaras vilande inom ell år efter det atl den eller de tidigare inteckningarna upphörde atl gälla.

Har skatt tUlgodoräknats enligt första stycket, skall anteckning därom göras på handling till den eller de inteckningar som upphört atl gälla.

Prop. 1971: 82 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inskrivningsdag då ansökan / aren- den inskrivningsdag då ansökan bi-
del först upplages; falles eller, om ansökan förklaras

vUande, på den inskrivningsdag då

detla sker;

b) beträffande inteckning av den b) beträffande inteckning av den
inskrivningsdomare, hos vilken in- inskrivningsmyndighet, hos vilken
teckning sökes, på den inskriv- inteckning sökes, pä den inskriv
ningsdag då ansökan bifalles eller, ningsdag som avses under a);

om ansökan förklaras vUande, på den inskrivningsdag då så sker;

c) beträffande förvärv av fartyg c) beträffande förvärv av fartyg
av sjöfartsstyrelsen; och av sjöfartsverket; och

d) i övriga fall av kontrollsty- d) i övriga fall av riksskatt ev er-
relsen. ket.

Möter hinder mot att meddela beslut rörande skallen på inskrivningsdag, som anges i a) eller b), skall beslutet meddelas på den inskrivningsdag, som först infaller efter det atl hindret blivit undanröjt.

1 fall, som avses i c) och d), må beslut om fastställande av skatt ej
meddelas senare än elt år efter utgången av det kalenderår, varunder
skatteplikten inträdde. Har slutiigt beslut ej meddelats inom denna tid
men har anmälan som avses i 17 § eller deklaration avgetts, skall så
anses, som om skatten den dag liden utgick fastställts genom slutligt
beslut i överensstämmelse med sådan handling. Har preliminärt be
slut meddelats, skall skatten i stället anses ha nämnda dag slutiigt fast
ställts i överensstämmelse med del preliminära beslutet.

2 m o m. Myndighet, som enligt 1 mom. har atl meddela beslut rö
rande skalt, är beskatlningsmyndighet.

Skalleplikt inträder, i fall som Skalleplikt inträder, i fall som

avses i avses i

a) 3 §, när ansökan om lagfart a) 3 §, när ansökan om lagfart
eller inskrivning först upptages; eller inskrivning av tomträtt be
viljas eller förklaras vilande;

b) 11 §, när inteckningen beviljas eller ansökan därom förklaras vilande;

c) 13 §, när förvärvet sker;

d) 19 §, när registrering som sägs i 27 § andra stycket a) sker;

e) 20 §, när registrering sker;

f) 21 §, när handlingen utiämnas,

g) 24 §, när överlåtelse eller panlsättning sker eller innehavaren dess
förinnan avlider; saml

h) 28 §, när dragning sker.

32 § I förhållande till statsverket skola för skallens erläggande svara, beträffande skalt för

a) förvärv av fast egendom, tomträtt eller fartyg, båda kontrahenterna;

b) inteckning, den som vid lid- b) inteckning, den som vid tidpunkten för skattepliktens inträde punkten för skallepliktens inträde

' Senaste lydelse 1964: 803.

Nuvarande lydelse

är behörig att medge inteckning egendomen;

Föreslagen lydelse

är behörig alt ansöka om inteckning i den fasta egendomen eller i tomträtten eller, i fråga om annan egendom, alt medge inteckningen;

c) aktie eller insats i svenskt bolag, bolaget och de som äro ledamöter
i bolagets styrelse sedan skatteplikt inträtt;

d) obligation, som avses i 21 §, och här i riket utfärdat certifikat, som
sägs i 21 eller 24 §, utfärdaren;

e) annan handling, för vilken enligt 24 § skatteplikt föreligger, den
som överlåter eller pantsätter haiidlingen eller, då skatteplikt inträder
på grund av dödsfall, innehavarens dödsbo; samt

f) lotteri, den som anordnar delta.

När flera svara för skallens erläggande, åligger ansvarigheten dem solidariskt.

Skallskyldig är den som i varje särskilt fall är gentemot statsverket ansvarig för skallens erläggande.

36 §

I fall, som avses i 30 § 1 mom. första styckel a) eUer b), skall skallen inbetalas till inskrivningsdomaren inom en månad från den dag, då expedition i ärendet blir tillgänglig för sökanden, eller, vid tillämpning av andra stycket samma moment, den senare dag, då beslutet om skallens fastställande meddelas. Innan expedition i ärendet blivit lUlgänglig eller beslut som nu sagts blivit meddelat, må skallen icke mollagas. Fastställer överrrätl skatten till högre belopp än inskrivningsdomaren förut beräknat eller vitsordar skallskyldig anmärkning av den enligt 48 § förordnade granskningsmyndighe-len, skall sålunda tillkommande skattebelopp inbetalas till länsstyrelsen i del län, dit beskattningsmyndigheten hör, inom en månad efler det all överrältens beslut meddelats eller granskningsmyndigheten erhållit meddelande om vitsordandet.

1 fall, som avses i 30 § 1 mom. första styckel a) eller b), skall skallen inbetalas till beskattningsmyndigheten inom en månad från den dag, då expedition i ärendet blir tillgänglig för sökanden, eller, vid tillämpning av andra stycket samma moment, den senare dag, då beslutet om skallens fastställande meddelas. Innan expedition i ärendet blivit tiUgänglig eller beslut som nu sagts blivit meddelat, må skatten icke mollagas. Fastställer överrrätl skatten till högre belopp än beskattningsmyndigheten förut beräknat eller vitsordar skatlskyldig anmärkning av den enligt 48 § förordnade granskningsmyndigheten, skall sålunda tillkommande skallebelopp inbetalas till länsstyrelsen i del län, dit beskattningsmyndigheten hör, inom en månad efler det att överrältens beslut meddelats eUer granskningsmyndigheten erhållit meddelande om vitsordandet.

Till bevis om all skall blivit erlagd skall den myndighet, som enligt 36 § har atl uppbära skatten, förse den handling, som ligger tUl grund för skattens fastställande, med stämpel. Kan detla icke ske, skall avskrift av handlingen på motsvarande sätt stämpelbeläggas. Där fråga är om fartyg, aktie eller insats i svenskt bolag eller lotteri, skall stämpelbeläggning dock icke ske.

Frän skyldigheten att förse handling med stämpel må kontrollstyrelsen efter samråd med riksrevisionsverket besluta om undantag.

Till bevis om att skall blivit erlagd skall den myndighet, som enligt 36 § har alt uppbära skallen, förse den handling, som ligger till grund för skattens fastställande, eller, när fråga är om inteckning i fast egendom eller tomträtt, pantbrevet eller vilandebevisel med stämpel. Kan della icke ske, skall avskrift av handlingen på motsvarande sätt stämpelbeläggas. Där fråga är om fartyg, aktie eller insats i svenskt bolag eller lotteri, skall slämpelbeläggning dock icke ske.

Från skyldigheten all förse handling med stämpel niå riksskatteverket efler samråd med riksrevisionsverket besluta om undanlag.

1 mom. Har efler del att beslut meddelats om fastställande av stämpelskatt

a) ansökan om lagfart, inskrivning eller inteckning avslagils på grund av att den åberopade handlingen var OgUtig;

b) lagfart, inskrivning eller inteckning av samma skäl undanröjts genom dom eller beslut som vunnit laga krafl;

1 m o m. Har efter det all beslut meddelats om fastställande av stämpelskatt

a) ansökan om lagfart, inskrivning av tomträtt eller inteckning avslagils;

b) lagfart, inskrivning av tomträtt eller inteckning undanröjts genom dom eller beslut som vunnit laga krafl; eller

Föreslagen lydelse

c) ansökan om lagfart, inskrivning av tomträtt eller inteckning ålertagits, innan lagfarten, inskrivningen eller inteckningen bevUjats;

Nuvarande lydelse

c) fång blivit ogiltigt på grund
av bestämmeber om inskränkning
i rätten att förvärva fast egen
dom;

d) avtal rörande förvärv av fast
egendom återgått i fall där ansö
kan om lagfart jämlikt 6 § 3 mom.
eller 9 § andra stycket förord
ningen angående lagfart å fast
egendom förklarats vUande och
ansökan, som gjorts inom sex
månader från förvärvet, om ut
brytning av förvärvat område el
ler undanröjande av annat hinder
mot lagfart lämnats utan bifall ge
nom lagakraflvunnel beslut; eller

e) avtal rörande förvärv av fast
egendom eller tomträtt återgått i
fall där egendomen enligt fånges
handlingen förvärvats för alt an
vändas lill viss bebyggelse eller
annat särskilt ändamål och ansö
kan, som gjorts inom sex månader
från förvärvet, om tillstånd till den
avsedda användningen lämnats
utan bifall genom lagakraflvunnel
beslut;

äger den skattskyldige erhålla äger den skaltskyldige erhålla

återvinning av skatten. återvinning av skallen.

Beslut om återvinning medför frihet från skyldighet att erlägga fastställd skalt, där skallen ännu icke erlagls, och eljest rätt alt återfå skatten enligt vad i 47 § närmare stadgas.

Avslås i fall, som avses i första stycket, ansökan om lagfart eller inskrivning sist på den inskrivningsdag, då beslut rörande skatten meddelas, skall skatt för förvärvet icke fastställas.

43 §

Beslut enligt 42 § om återvinning av skall meddelas av beskattningsmyndigheten. Den som vill erhålla återvinning skall skriftiigen ansöka därom hos myndigheten inom ell år efter det att förutsättningar för återvinning inträtt. Ansökan må dock alltid göras inom tre år från dagen för beskallningsmyndighelens beslut om skattens fastställande.

/ faU, som sägs i 42 § 1 mom., Återtages ansökan om iiiteck-

må ansökan icke bifallas med ning enligt 42 § 1 mom. c) och mindre vilandeförklarad ansökan har vilandebevis utfärdals, må an-

Nuvarande lydelse

om lagfart, inskrivning eller inteckning, som föranlett skallens fastställande, återtages.

När skattskyldig vitsordat anmärkning, som framställts av den enligt 48 § förordnade granskningsmyndigheten, skall vid till-lämpningen av 43—45 §§ anses, som om beslut om skattens fastställande blivit meddelat av inskrivningsdomaren, när gransk-ningsmyndighelen erhållit meddelande om vitsordandet.

Föreslagen lydelse

sökan om återvinning av skatt icke bifallas med mindre vilandebevisel återställes till inskrivningsmyndigheten.

När skatlskyldig vitsordat an
märkning, som framställts av den
enligt 48 § förordnade gransk-
ningsmyndighelen, skall vid lill-
lämpningen av 43—45 §§ anses,
som om beslut om skattens fast
ställande blivit meddelat av m-
skrivningsmyndighelen, när

granskningsmyndigheten erhållit meddelande om vitsordandet.

Prop. 1971:82 11

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 19 mars 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efler gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i stämpelskalteförordningeii (1964: 308) och anför.

Inledning

1970 års riksdag har antagit en ny jordabalk (1970: 994). Jordabalken (JB) skall enligt lagen (1970: 995) om införande av nya jordabalken (JP) träda i krafl den 1 januari 1972.

I JB har panträtt i fast egendom och i tomträtt getts en ny juridisk konstruktion och ordningen för upplåtelse av panträtt är en annan än den nuvarande. Stämpelskatteförordningen (1964: 308, SF) måste i sak anpassas efter JB. Även i terminologiskt hänseende bör en anpassning ske.

I samband med den översyn av SF som sålunda aktualiserats genom JB:s tillkomst har del befunnits lämpligt alt också la upp vissa frågor om förenkling av SF:s regelsloff.

I enlighet med vad som anförts har inom finansdepartementet utarbetats förslag till förordning om ändring i SF. I ärendet har samråd ägt rum med chefen för justitiedepartementet.

Vissa ändringar i expeditionskungörelsen (1964: 618) och i stämpel-kungörelsen (1964: 619) föranleds av JB och de ändringar som nu föresläs i SF. Till dessa frågor torde jag få återkomma i etl annat sammanhang.

Prop. 1971: 82 12

Författningsförslaget

Vissa rent terminologiska ändringar är påkaUade av den år 1969 genomförda omorganisationen av sjöfartsverket (SFS 1969:320, prop. 1969: 58, JoU 1969: 17, 2LU 1969: 50, SU 1969: 96, rskr 1969: 200, 224, 243). Omorganisationen innebar bl. a. atl sjöfartsslyrelsen gick upp i sjöfartsverket och begreppet sjöfartsslyrelsen försvann. Genom inrättandet år 1970 av riksskatteverket har kontrollslyrelsen upphört atl finnas till, och dess uppgifter har överlagils av riksskatteverket (SFS 1970: 912, iprop. 1970: 191, BeU 1970: 67, rskr 1970:454). Vissa av de ändringar som föreslås nu i SF hänger samman med detla.

I flera paragrafer i SF används termen inskrivningsdomare som beteckning på myndighet som handlägger inskrivningsärenden. I JB betecknas myndigheten i stället inskrivningsmyndighet (19: 2),. medan termen inskrivningsdomare reserverats för den lagfarne tjänsteman som föreslår myndigheten (samma lagrum). Ordet inskrivningsdomare i SF bör därför bytas ut mol inskrivningsmyndighet.

De jämkningar i terminologiskt hänseende som har berörts nu lorde inle kräva ytterligare motivering.

3 §

Enligt 1 § förordningen (1875: 42 s. 12) angående inteckning i fast egendom (IF) skall till grund för inteckning ligga "skuldebrev eller annan handling, varpå fordran grundas". Om fastighetsägaren på en sådan handling tecknar medgivande liU all hans fasta egendom skall utgöra pant för fordringen, får denna intecknas. Motsvarande gäller när panträtt upplåts i tomrätt. Den grundläggande tanken bakom panträltsinsti-lulel i IF är att den handling — fordringsbeviset — som reglerar rätts-förhållandel mellan borgenär och gäldenär ges in till rälten för inteckning.

I JB har den nuvarande konstruktionen av fastighetspanträtten övergivits. I det inlecknade fordringsbevisets ställe träder pantbrevet. Detla skall endast kunna lämnas som säkerhet för fordran och är inle bärare av någon personlig betalningsförpliktelse. En borgenär måste alllid kunna hänvisa lill en fordran, för vilken pantbrevet överlämnats som pant. För uttagande av pantbrev och upplålelse av panträtt skall följande gälla. Fastighetsägaren ger in en skriftlig ansökan om inteckning. Ansökan skall innehålla uppgift om dels det penningbelopp pä vUket inteckningen skall lyda, dels den eller de fasligheter som avses (jfr 22: 2 st. 1 JB). Inskrivningsmyndigheten bevUjar inteckning och på grundval av denna ulfärdas pantbrevet (22: 5 JB). Panträtten upplåts genom att fastighetsägaren lämnar över pantbrevet som pant för fordringen (6: 2 st. 1 JB). Motsvarande skall gälla vid upplåtelse av panträtt i tomträtt (13: 1 st. 2 och 22: 15 JB).

Prop. 1971:82 13

Den ändring som föreslås i förevarande paragraf är rent formell. Sålunda har lydelsen av Iredje stycket jämkats så, alt bestämmelsen omfattar såväl del fallet alt den ifrågakomna fordringen är intecknad, t. ex. enligt lagen (1966: 454) om företagsinteckning, som det fallet atl pantbrev enligt JB lämnats som säkerhet för fordran.

4 §

Enligt 4 § första styckel 8 SF föreligger inle skalleplikt vid förvärv som sker med slöd av lagen (1943: 884) om arrendators förköpsrätl. Nämnda lag upphävs vid JB:s ikraftträdande (2 § JP). Punkten 8 föreslås därför få utgå. För del fall all förvärv av del slag som nu åsyftas sker före den 1 januari 1972 — då ändringarna i SF föreslås träda i kraft — men ansökan om lagfart ges in lill inskrivningsmyndigheten efter nämnda dag föresläs en särskUd övergångsbestämmelse (punkt 3 i de föreslagna övergångsbestämmelserna) av innebörd, atl förvärvet inte heller efter förordningens ikraftträdande är skattepliktigt. Ändringen i 4 § medför all punkterna 9—12 i första stycket måste numreras om.

Skälet lill atl låta också paragrafens andra stycke utgå återkommer jag till i det följande.

11 och 12 §§

Gällande rätt. Huvudregeln är atl stämpelskatt skall erläggas, om inteckning för fordran beviljas eller ansökan därom förklaras vUande (11 § första styckel). Härifrån görs vissa undanlag (11 § Iredje stycket). Sålunda föreligger inle skatteplikt, när (1) inteckning meddelas i järnväg för allmän trafik, (2) inteckning meddelas på grund av 4 § lagen (1927: 79) om inteckningshavares rätt till betalning ur ersättning, som utgår på grund av brandförsäkringavtal, eller (3) beträffande inteckning i fast egendom vidtas sådan åtgärd som avses i 21, 26, 27 eller 34 § IF eller beträffande annan inteckning vidtas motsvarande åtgärd. I 21 § IF ges bestämmelser om utbyte, dvs. en inteckningsålgärd varigenom en eller flera inleckningshandlingar sätts i stället för en tidigare inlecknad fordringshandling. 26 och 27 §§ IF innehåller bestämmelser om utbrytning av ägarhypotek. Sådan utbrytning kan ske till förmån antingen för fastighetsägaren (26 § IF) eller, i samband med utmätning eller konkurs, för dennes borgenärer (27 § IF). Utbrytningen innebär all intecknings-rätlen frigörs från sambandet med den ursprungliga inteckningshandlingen till ett belopp som motsvarar ägarhypoteket. Om utbrytningen sker lill förmån för fastighetsägaren, har denne räll all fä en ny inteckning fastställd för det avskrivna beloppet med förmånsrätt närmast efter inteckningshavarens återstående fordran. Vid utbrytning lUl förmån för fastighetsägarens borgenärer utfärdas den nya inteckningshandlingen

Prop. 1971: 82 14

av utmätningsmannen resp. konkursförvaltaren. I 34 § IF slutligen ges bestämmelser om uppdelning av gemensam inteckning i särskilda inteckningar som inle medför inleckningsrätt i alla fastigheterna.

Motsvarigheter lUl IF:s bestämmelser om utbyte finns i 21 § lagen om företagsinteckning och 21 § lagen (1955: 227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. Sistnämnda lag innehåller också bestämmelser om utbrytning av ägarhypotek (29 och 30 §§).

Enligt 12 § första stycket SF skall skatt inte utgå på nytt, om inteckning söks på grund av handling som tidigare har föreletts i samma syfte och då föranlett beskattning. Skattefriheten inskränks dock genom andra styckel. När en inteckning för fordran har dödats eller upphört att gälla av annan anledning och ny inteckning på grund av samma handling därefter söks i den förut inlecknade egendomen eller del av den, måste den nya ansökan bifallas eller förklaras vilande inom etl år efter det att den tidigare inteckningen upphörde alt gälla, om befrielse från skalt enligt första stycket skall få äga rum. I tredje stycket ges bestämmelser om nedsättning av skatt vid s. k. inleckningssanering. Bestämmelserna har utformats efter förebild av andra stycket. Förutsättningarna för sådan nedsättning är desamma som för skallebefrielse enligt andra stycket utom i elt avseende: medan andra stycket handlar om det fallet alt ny inteckning meddelas (eller förklaras vilande) på gnmd av samma handling som tidigare varit intecknad, handlar tredje styckel om del fallet atl den nya inteckningen meddelas (eller förklaras vilande) på grund av ny handling.

I 12 § fjärde stycket meddelas bestämmelser om skyldighet för inskrivningsdomaren att göra anteckning om beviljad skattenedsätlning enligt tredje stycket på handling till den eller de inteckningar som upphört att gälla.

Departementschefen. 1927 års lag om inleckningshavares rätt till betalning ur ersättning, som utgår på grund av brandförsäkringsavtal, har fått ändrad rubrik (SFS 1970: 1011). Den nya benämningen bör föras in i 11 § Iredje stycket 3.

Bestämmelserna i 12 § första styckel om skattefrihet lorde ha betydelse endasl i tre fall: dels när vilandeförklarad inleckningsansökan fullföljs och inteckning beviljas, dels när elt redan intecknat fordringsbevis intecknas tiU ytterligare säkerhet i annan egendom än den i vilken inteckningen tidigare beviljats, dels när ny inteckning söks på grund av fordringsbevis som tidigare varit inlecknat och den tidigare inteckningen dödals eller upphört all gälla av annan anledning.

Motsvarigheten i JB till rättsinstitutet inteckning till ytterligare säkerhet är inslilulel utsträckning (22: 7 JB). Bestämmelserna härom äger inte tillämpning i fråga om inteckning i tomträtt (jfr 22:7 och 22: 15 JB). Möjlighet lill inteckning för ytterUgare säkerhet finns utanför JB endast

Prop. 1971: 82 15

vid inteckning i luftfartyg (jfr 3 § lagen om inskrivning av rätt lill luftfartyg).

Enligt min mening skulle bestämmelserna om skattefrihet vid inteckning i vissa fall vinna i klarhet och överskådlighet, om de fall som avses med 12 § första stycket —■ utom de fall där nyinteckning söks efter det alt tidigare inteckning upphört all gälla — förs över lill 11 § för att däri ingå bland de undantag från huvudregeln i första styckel som anges punktvis i paragrafens tredje stycke. I förslaget har i överensstämmelse med vad som anförts tillagts tvä nya punkter i 11 § tredje styckel, av vilka den ena avser det fallet all vilandeförklarad ansökan om inteckning fullföljs (punkt 2) och den andra det fallet att inteckning i fast egendom eller i luflfartyg utsträcks (punkt 5).

Till del tredje fallet då 12 § första stycket äger tillämpning —■ eller således när ny inteckning söks pä grund av samma fordringshandling — återkommer jag i del följande.

Vid JB:s ikraftträdande upphävs IF. Hänvisningarna i 11 § SF till IF kan således inte slå kvar. Bestämmelserna i 21 § IF om utbyte motsvaras i JB av 22: 8. Vidare finns bestämmelser om utbyte i 21 § lagen om företagsinteckning och 21 § lagen om inskrivning av rätt till luftfartyg. Hänvisningen till 21 § IF bör ersättas med en särskild regel om skallefrihel vid utbyte. I förslagel har en sådan regel tagits upp som punkt 4 i 11 § tredje stycket. Med hänsyn till atl bestämmelserna om utbyte av pantbrev äger motsvarande tillämpning i fråga om vilandebevis (22: 14 JB), bör undanlaget avse även sådani bevis.

Någon motsvarighet till rällsinslilutet utbrytning av ägarhypotek finns inte i JB (jfr prop. 1970: 20 del B s. 611) men däremot i lagen om inskrivning av rätt lill luflfartyg (29 och 30 §§). Hänvisningen i 11 § lill bestämmelserna i IF om utbrytning bör ändras lill atl avse motsvarande regler beträffande luftfartyg. Det nu åsyftade undantaget frän skatteplikt har i förslaget tagits upp i 11 § tredje stycket 7.

Motsvarighet lill bestämmelserna i 34 § IF om uppdelning av gemensam inteckning saknas i såväl JB (jfr anf. prop. del A s. 414) som annan lagstiftning om inteckning. Hänvisningen i 11 § SF till 34 § IF kan därför utgå.

Enligt 22:5 sista styckel JB skall inskrivningsmyndigheten i vissa fall utfärda nytt pantbrev på grund av inteckning som har beviljats tidigare. I detla fall skall givelvis någon skatteplikt inle inträda. I tydlighetens intresse föreslås emellertid all delta uttryckligen anges i SF. Regeln bör för fullsländighetens skull omfatta även fall när inskrivningsmyndighet enligt 10 § andra styckel lagen (1927: 85) om dödande av förkommen handling utfärdat nytt pantbrev (jfr 22: 5 st. 2 JB). I förslagel har dessa båda undanlag lagils upp som punkt 6 i 11 § iredje styckel.

Om utsträckningsfallen och de fall då en vilandeförklarad inleck-

Prop. 1971:82 16

ningsansökan fullföljs förs över från 12 § till 11 § i överensstämmelse med vad jag har anfört, kommer 12 § att reglera endast sådana fall, då ansökan om ny inteckning görs sedan en tidigare inteckning har dödats eller upphört att gälla på annat sätt, vare sig den nya ansökan grundar sig på den tidigare företedda inteckningshandlingen eller på nya handlingar. 12 § första styckel fyller inle någon funktion med den lösning som jag förordai ulan kan ulgå.

Före den 1 juli 1968 förelåg ytterligare en skillnad mellan 12 § andra och Iredje styckena än den som gäller inteckningshandlingen. Sålunda föreskrevs för skattebefrielse enligt andra stycket en frist på etl år, medan Iredje styckel innehöll elt krav pä samtidighet: ansökan om dödning av den gamla inteckningen och ansökan om nyinteckning skulle ske samtidigt för all skattenedsätlning skulle få äga rum.

Med hänsyn dels lill atl 12 § första styckel i enlighet med vad som förut anförts inte bör behåUas, dels till att andra och Iredje styckena numera föreskriver samma tidsfrist, bör emellertid de båda styckena arbetas samman lill etl stycke pä så sätt atl del nuvarande tredje stycket får omfatta även fall som avses i andra stycket. Härigenom undgår man all tynga bestämmelserna med de delaljföreskrifter som är påkallade med hänsyn lill förekommande olikheter i panträttskonslruktionerna och i fråga om ordningen för upplåtande av panträtt.

Bestämmelserna i 12 § första styckel i den föreslagna lydelsen om nedsättning av skalt äger tillämpning oavsett om den nya inteckningen bifalls eller förklaras vilande på grund av tidigare inlecknad fordringshandling, ny eller nya fordringshandlingar eller ny ansökan om inteckning i fast egendom eller i tomrätt. Avgörande är enligt förslagel, förutom tidsfristen, all den eller de nya inteckningarna kan sägas ersätta helt eller delvis en eller flera äldre inteckningar som upphört att gälla.

Ändringen i del nuvarande fjärde styckel i 12 § är av rent redaktionell natur.

30 §

Gällande rätt. I paragrafen ges bestämmelser om bl. a. när beslut om stämpelskatt skall meddelas och när skatteplikt inträder.

Enligt 1 mom. första stycket a) skall beslut om stämpelskatt meddelas på den inskrivningsdag, då ansökan om lagfart eller inskrivning av tomträtt först tas upp. Gäller ansökan inteckning för fordran skall enligt samma stycke b) beslutet meddelas på den dag då ansökan bifalls eller, om ansökan förklaras vilande, på den inskrivningsdag då så sker. Enligt 2 mom. andra stycket a) och b) iiilräder skatteplikt vid motsvarande tidpunkter. Avslås ansökan om lagfart eller inskrivning av tomträtt sist på den inskrivningsdag, då beslut rörande skatten meddelas, och grundas avslaget på omständighet som medför rätt till ålervining,

Prop. 1971:82 17

skall skatt för förvärvet inte fastställas (42 § ,1 mom. st. 3). En erinran om denna bestämmelse finns i 4 § andra stycket.

Departementschefen. Traditionellt betraktas stämpelskall vid lagfart som en skall på faslighetsomsällningen (jfr 3 §). Del är mot bakgrund av denna uppfattning som bestämmelserna i förevarande paragraf bör ses. För alt regleringen inte skall leda tiU slötande resultat har man emellerlid måst föra in i SF modifierande bestämmelser, nämligen reglerna om återvinning av skatt (42 §).

Enligt dessa skall skalt som fastställts och erlagts betalas åter, om vissa särskilt angivna återvinningsgrunder föreligger. Har skallen inte erlagls, innebär ålervinningsbeslutet befrielse frän skyldighet atl erlägga den fastställda skallen. Gemensamt för älervinningsgrunderna är atl de i princip utgörs av omständigheter över vilka förvärvaren — den skaltskyldige — inte kunnat råda. Vid tillkomsten av SF avvisades nämligen tanken på att generellt medge återvinning, så snart avlal om förvärv av fast egendom gått åter (prop. 1964: 75 s. 258). I sådana fall då avtalet gått åter men rätt till återvinning enligt 42 § inte föreligger, kan befrielse från eller återbetalning av stämpelskatt medges med slöd av den allmänna dispensbeslämmelsen i 56 §.

Gällande rätt medger uppskov i inskrivningsärenden för elt par särskilda fall. Enligt JB får emellerlid inskrivningsmyndigheten en generell möjlighet atl skjuta upp avgörandet av ell inskrivningsärende till viss senare inskrivningsdag, om det är nödvändigt för utredningen (19: 9). Del förutsätts dä alt ansökan inle skall avvisas eller avslås omedelbart. I 20: 6 JB anges i vilka fall lagfartsansökan skall avslås. Motsvarande regler återfinns beträffande ansökan om inskrivning av tomträtt i 21: 2 JB och beträffande ansökan om inteckning i 22: 3 JB.

Enligt min mening är liden inne alt ta den ifrågavarande regleringen under omprövning. Även om regleringen väl kan försvaras från snävt skatteteoretiska synpunkter lär ingen kunna.bestrida atl den är svåröverskådlig och föga rationell. För egen del är jag beredd all föreslå den ändringen, atl skatteplikt vid förvärv av fast egendom eller tomträtt inte skall inträda, förrän ansökan bifalls eller förklaras vilande. Etl senareläggande av tidpunkten för skattepliktens inträde i nu åsyftade fall — och därmed också tidpunkten för fastställande av skatten — skulle innebära en avsevärd förenkling av regelsystemet och minska antalet ärenden om återvinning eller dispens. De nackdelar från slalsfinansiell synpunkt som kan vara förenade med den lösning som jag förordar torde mer än väl uppvägas av de nyss antydda fördelarna. Med den ifrågasatta utformningen av 1 mom. första stycket a) och 2 mom. andra stycket a) behöver stämpelskatt inte erläggas, när ansökan avslås omedelbart eller avgörandet skjuls upp.

Bestämmelserna i 30 § 1 mom. första stycket a) och 2 mom. andra

Prop. 1971: 82 18

styckel a) har i förslagel utformats i överensstämmelse med vad jag har anfört. Övriga ändringar i paragrafen är av redaktionell natur.

Till de ändringar i återvinningsreglerna som föranleds av förslaget i denna del återkommer jag i del följande.

32, 36 och 38 §§

Ändringarna är rent formella och innebär bl. a. atl bestämmelserna anpassats efler JB:s regler om ordningen för uttagande av pantbrev (jfr vad som anförts vid 3 §).

42 §

Gällande rätt. I paragrafen ges bestämmelser om återvinning av stämpelskatt. Bestämmelserna har berörts något i anslulning till 30 §. Här skall endasl tilläggas följande beträffande 1 mom. i paragrafen.

Älervinningsgrunderna anges i fem punkter. Uppräkningen inleds med det fallet att ansökan om lagfart, inskrivning eller inteckning avslås på grund av alt den åberopade handlingen är ogiltig (punkt a). Återvinning medges också om beviljad lagfart, inskrivning eller inteckning undanröjs pä nämnda grund (punkt b). Vidare medges återvinning, när förvärv har blivit ogUtigl pä grund av bestämmelser om inskränkning i rätten all förvärva fast egendom (punkt c) eller när avtal om förvärv av visst område av fastighet blivit ogiltigt, sedan lag-farlsansökan förklarats vUande, enär lillslånd till den för lagfart nödvändiga faslighetsbildningsålgärden inle lämnats (punkt d). Slutligen föreligger räll till återvinning, när förvärv av fast egendom eller tomträtt skell för visst ändamål men förfelat sill syfte genom atl tillstånd till den avsedda användningen inte bevUjas (punkt e). För alt återvinning skall medges enligt de två sista punkterna krävs att ansökan om fastighetsbildningsåtgärd resp. tiUständ till avsedd användning har gjorts inom sex månader från förvärvet. Som nämnts förut skall beskattning underlåtas, när ansökan om lagfart eller inskrivning av tomträtt avslås redan på den inskrivningsdag, då stämpelskallen enligt 30 § skall fastställas och en ålervinningssilualion föreligger (42 § 1 mom. st. 3; jfr 4 § st. 2).

Departementschefen. Andringsförslagen berör endast 1 mom. i paragrafen och hänger tUl en del samman med förslagel alt senarelägga tidpunkten för skattepliktens inträde vid förvärv av fast egendom eller tomträtt. Sålunda kan på grund av den föreslagna ändringen i 30 § bestämmelserna i 42 § 1 mom. tredje stycket utgå. Hänvisningen i 4 § lill nämnda stycke kan då inte stå kvar.

Vissa ändringar är rent formella. Sålunda har uttrycket inskrivning r 1 mom. första stycket a) och b) preciserats till att avse inskrivning av

Prop. 1971: 82 19

tomträtt. Detta innebär all anpassning efler JB:s terminologi (jfr rubrikerna tUl 21 och 23 kap. JB). Motsvarande ändring har vidtagits i andra paragrafer i SF (se 30 och 43 §§).

För att rätt lill återvinning av skatt skall föreligga, när ansökan om lagfart, inskrivning av tomträtt eller inteckning avslås eller beviljad lagfart, inskrivning eller inteckning undanröjs, krävs del enligt gällande rätt all den handling som åberopats var ogiltig. Alervinningsräll föreligger således inle i alla situationer, då ansökan avslås eller beslut om inskrivning undanröjs. Enligt min mening bör de nuvarande reglerna modifieras på denna punkt. Alldeles oavsett grunden för avslags-beslutet eller beslutet om undanröjande bör återvinning således kunna ske. De fall där ell avslagsbeslul grundar sig på annan omständighet än att den åberopade handlingen var ogiltig och annan ålervinningsgrund inte heller föreligger lorde vara så sällsynta, atl de inle bör möta något hinder atl i enkelhetens och klarhetens intresse slopa det nuvarande ogillighetskravel i 1 mom. första styckel a) och b). Vad angår del fall som avses med punklen b) tillkommer all beslutet om undanröjande kan grunda sig på alt inskrivningsmyndigheten förfarit oriktigt, i vilket fall den skattskyldige inte bör vara hänvisad endasl till möjligheten att dispensvägen befrias frän fastställd skall.

Bestämmelserna i 1 mom. första styckel a) och b) har utformats i överensstämmelse med vad som har anförts.

En ny ålervinningsgrund föresläs i 1 mom. första stycket (punkt c i förslagel). Rätt till återvinning skall enligt den nya punkten föreligga, så snart ansökan om lagfart, inskrivning av tomträtt eller inteckning återtas, sedan skatteplikt har inträtt pä grund av atl ansökan förklarats vilande. Fall där en ansökan tas tillbaka och någon ålervinningsgrund enligt gällande rätt inle föreligger torde vara så sällsynta att den nya återvinningsgrunden inte synes ha någon betydelse från statsfinansiell synpunkt. Att inrymma en möjlighet lill återvinning i nu avsedda fall synes inle heller vara oförenligt med de principer på vilka 42 § vilar. För egen del anser jag dessutom alt den föreslagna ålervinningsgrunden utgör elt nödvändigt komplement till de ändringar i 30 § och i älervin-ningsreglerna som jag i del föregående har förordat beträffande lagfart och inskrivning av tomträtt. Ulan den nya ålervinningsgrunden skulle nämligen situationen för den skaltskyldige vara helt olika beroende på om han lar tillbaka sin ansökan om lagfart eller inskrivning av tomträtt före eller efler beslut om vilandeförklaring trots alt motiven för återtagandet oftast är desamma. En sådan effekt av regleringen är inle önskvärd.

De ålervinningsgrunder som anges i 1 mom. första stycket c) och d) i den nu gällande lydelsen avser fall då förvärvet blivit ogiltigt på grund av atl föreskriven fastighetsbildning inle har skell eller all erforderligt tillstånd inle har lämnats av myndighet. I förslaget har inte la-

Prop. 1971: 82 20

gits upp någon direkt motsvarighet till de båda punkterna. De ålervinningsgrunder som las upp i punkterna a)—c) i förslaget torde läcka de fall som avses med de nuvarande punkterna c) och d). Vad som sagls nu äger motsvarande tiUämpning i fråga om punklen e) i paragrafens nuvarande lydelse (jfr 4 kap. 3 § 1. och 6 § JB).

43 §

Enligt andra styckel i förevarande paragraf i dess nuvarande lydelse får ansökan om återvinning inte bifallas, om inte vilandeförklarad ansökan om lagfart, inskrivning eller inteckning alertas. Något återtagande blir inte aktuellt i de fall som föreslagils i 42 § 1 mom. a) och b). I fallet c) i nämnda mom. utgörs ålervinningsgrunden av återtagande. Återtagande som villkor för återvinning kan därför ulgå ur 43 §. Däremot bör som vUlkor för återvinning gäUa alt det vUandebevis som inskrivningsmyndigheten utfärdat i samband med vUandeförklaringen återställs. En regel härom har lagils upp i andra styckel. I övrigl är ändringarna i förevarande paragraf rent formella och innebär en terminologisk anpassning efter JB.

Övergångsbestämmelserna

Förordningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1972, dvs samtidigt med atl JB träder i kraft (punkt 1).

De nya bestämmelserna om skattepliktens inträde vid förvärv av fast egendom eller tomrätl bör lämpligen äga tillämpning, när ansökan i in-skrivningsärendel görs efler förordningens ikraftträdande även om förvärvet skett dessförinnan. Har ansökan däremot gjorts före ikraftträdandet, bör äldre bestämmelser tUlämpas. En föreskrift härom har tagits in i punkt 2. Av bestämmelsen följer atl den nya ålervinningsgrunden i 42 § 1 mom. första stycket c), liksom bestämmelserna i punkterna a) och b) i samma moment, inle äger tillämpning i ärende om återvinning av skatt som anhängiggjorts efter ikraftträdandet, om stämpelskatten avser ansökan som getts in till inskrivningsmyndigheten dessförinnan.

Den vid 4 § omnämnda övergångsbestämmelsen om fortsatt skaltefrihet vid förvärv enligt lagen om arrendators förköpsrätl har tagits upp i punkt 3.

Hemställan

Under åberopande av del anförda hemställer jag, all Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

alt antaga elt inom finansdepartementet upprättat förslag till förordning om ändring i stämpelskatteförordningen (1964: 308).