Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1971      Prop. 1971:81

Nr 81

Kungl. Mai:ts proposition angående studiesocialt stöd till utländska studerande; given Stockholnis slott den 26 mars 1971.

Kungl. Maj:t viU härraed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden, föreslå riksdagen att bi­faUa det förslag ora vars avlålande liU riksdagen föredraganden hera­stäUl.

Under Hans Maj:ts

Min aUernådigsle Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

SVEN MOBERG

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grandval av förslag från kommittén för utländska studerande dras i propositionen upp nya riktUnjer för behandlingen av utländska med­borgare i Sverige i studiesocialt avseende. I enlighet med nu gäUande principer föreslås att studiestöd skaU ulgå tUl den sora är iideraraad i det svenska sarahäUet. Della innebär bl. a. att den som invandrat un­der sådana omständigheter alt det klart kan förutsättas att han kommer att stanna kvar i Sverige, t. ex. barn tiU invandrare som erhåUit arbets-tiUslånd eUer flykting, skaU kunna få studiestöd sora svensk medborga­re. I övriga faU föreslås att det skall krävas minst två års sararaanhäng­ande vistelse och förvärvsarbete. En särskild delegation inom centrala studiehjälpsnämnden skaU avgöra ärenden ora studiestöd för utländska medborgare i Sverige. De nya principema föreslås bU tillämpade fr. o. m. den 1 januari 1972.

I propositionen föreslås vidare en betydande utökning av antalet gäststipendier för utiändska studerande. För budgetåret 1972/73 före­slås 100 nya gäststipendier.

I propositionen behandlas även frågan ora behovet av kunskaper i svenska hos de utländska studerandena.

1    Riksdagen 1971.    1 saml.    Nr 81

 

Prop. 1971: 81

Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konnngen i statsrådet på Stockholms slott den 26 mars 1971.

Närvarande: statsminislern PALME, rainistern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP­LING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LID­BOM, CARLSSON, FELDT.

Statsrådet Moberg anraälar efter geraensara beredning raed stats­rådets övriga ledamöter fråga om studiesocialt stöd till utländska stude­rande och anför.

 

Prop. 1971: 81                                                                       3

Förslag till

Lag om ändring i stndiehjälpsreglementet (1964: 402)

Härigenom förordas, alt 3, 31 och 32 §§ sludiehjälpsreglementel (1964: 402)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydebe                         Föreslagen lydebe

3 § Studiehjälp utgår tiU svensk studerande så ock lUl annan studerande, som är bosatt i riket.

Den sora icke är svensk med-    Den sora icke är svensk med­
borgare äger dock icke rätt tiU stu-     borgare äger dock rält tUl sludie-
diehjälp, om han bosatt sig i riket  hjälp endast ora han bosall sig i
huvudsakligen i syfte atl här vinna riket huvudsakligen i annat syfte
UtbUdning.                                 än att här vinna utbUdning.

31  §

Aiman studiehjälp än studiebi-   Annan studiehjälp än studiebi-

drag eller förhöjt studiebidrag ut-     drag eUer förhöjt studiebidrag ut­
går endast efter ansökan.             går endasl efler ansökan. / fråga

om studiehjälp till den som ej är svensk medborgare kräves dock alltid ansökan.

32 §

Beslut om studiehjälp meddelas. Beslut om studiehjälp meddelas,
där ej aimat följer av andra eller där ej annat följer av andra, tredje
tredje stycket, av skolstyrelsen, om eller fjärde stycket, av skolstyrel-
läroanstallen står under dess för- sen, om läroanstalten slår under
valtning, och eljest av rektor.      dess förvaltning, och eljest av rek-

tor.

Beslut ora behovsprövat tillägg tiU studiebidrag så ock beslut om stu­dielån eUer om studiehjälp för studier utom riket meddelas av centrala studiehjälpsnämnden.

Fråga om sökande som icke är svensk medborgare enligt 3 § äger rätt till studiehjälp prövas av cen­trala studiehjälpsnämnden. Har nämnden tidigare funnit sökanden äga sådan rätt till studiehjälp eller rätt UU studiemedel enligt 5 § stu­diemedelsförordningen (1964:401), skall han, när han senare ånyo an­söker om studiehjälp, anses äga rätt till studiehjälp enligt 3 § utan

' Omtryckt 1970: 267.

 

Prop. 1971: 81                                                          4

ny prövning av nämnden, om han fortfarande är bosatt i riket. Om sist nämnda villkor är uppfyllt prövas i ärende om behovsprövat tillägg till studiebidrag eller studie­lån av centrala studiehjälpsnämn­den och i ärende om annan studie­hjälp av skolstyrelsen eller rektor.

Fråga som avses i 29 § prövas av centrala studiehjälpsnämnden.

Deima lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Förslag till

Lag om ändring i studiemedelsförordningen (1964: 401)

Härigenom förordnas, att 5 och 34 §§ studiemedelsförordningen (1964: 401)' skaU ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydebe                 Föreslagen lydelse

5§

Studiemedel utgå till svensk studerande så ock tUI annan studerande, som är bosatt i riket.

TUI den som ej är heltidsstuderande utgå studiemedel endast om han bedriver studierna på minst halvtid och på grand av förvärvsarbete, vård av egna bam eller andra särskUda skäl ej kan bedriva studier på heltid.

Den som icke är svensk med- Den som icke är svensk medbor-
borgare äger icke rätt tiU studieme-          gare äger rätt tUl studiemedel en-
del, om han bosatt sig i riket hu-    dast om han bosatt sig i rUcet hu­
vudsakligen i syfte att här vinna     vudsakUgen i annat syfte än att här
utbildning.                           vinna utbUdning.

34 §

Ansökan om studiemedel prövas Ansökan om studieraedel prövas
av sludiemedelsnämnd eller för  av studiemedelsnämnd om ej an­
fall, beträffande vilka Konungen  nät följer av andra stycket eller av
så förordnar, av centrala studie-    bestämmelser som avses i tredje
hjälpsnämnden.                    stycket.

Fråga om sökande som icke är svensk medborgare enligt 5 § äger rätt till studiemedel prövas av cen­trala studiehjälpsnämnden. Har nämnden tidigare funnit sökanden äga sådan rätt till studiemedel eller rätt till studiehjälp enligt 3 § stu­diehjälpsreglementet    (1964:402),

"■ Omtryckt 1970: 266.

■ Med nuvarande lydelse avses den lydelse som har föreslagits i prop. 1971:37.

 

Prop. 1971: 81                                                    5

skall han, när han senare ånyo an­söker om studiemedel, anses äga rätt till studiemedel enligt 5 § utan ny prövning av centrala studie­hjälpsnämnden, om han fortfaran­de är bosatt i riket. Om sist nämn­da villkor är iippfyllt prövas av studiemedelsnämnd eller i fall som avses i bestämmelser enligt tredje stycket av centrala studiehjälps­nämnden.

Även i andra fall än som avses i andra stycket prövas ansökan om studiemedel av centrala studie­hjälpsnämnden enligt bestämmel­ser som Konungen meddelar.

Fråga ora ålerkrav enUgl 32 § prövas av centrala studiehjälpsnäran-den.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

 

Prop. 1971: 81                                                                      6

1 Inledning

Vid 1964 års riksdag fattades beslut om en ändring av formerna för det statliga studiestödet för utbUdning efter grandskolan. På grandval av studiehjälpsutredningens betänkande (SOU 1963: 48) Bättre studie­hjälp och sludiesociala utredningens belänkande (SOU 1963: 74) Rätt till studiemedel skapades genora statsraaklernas beslut (prop. 1964: 138, SäU 1964: 1, rskr 1964: 290) två slödforraer, studiehjälp vid studier i gymnasiala skolor m. ra. och studieraedel vid studier på i huvudsak efter-gyranasial nivå. 1964 års beslut har korapletlerals i olika avseenden, senast vid 1970 års riksdag (prop. 1970:77, SU 1970: 116, 2LU 1970: 50, rskr 1970: 284 och 290).

Det ökande antalet utiändska studerande i Sverige har aktualiserat frågan ora behandlingen bl. a. i studiesocialt avseende av denna grupp. Med stöd av Kungl. Maj:ls bemyndigande den 22 mars 1968 tillkallades departeraentsrådet NUs Wentz, ordförande, pol.mag. Elisabel Sandberg och byråchefen David Storm för översyn av bestäraraelserna ora studie­socialt slöd tUl utländska studerande ra. ra. De sakkunniga, sora antog naranet koraraittén för utländska studerande, avgav den 18 december 1969 belänkandet (Ds U 1969: 9) Studiesocialt slöd tiU utländska stude­rande. Över betänkandet har efler reraiss yttranden avgetts av universi­tetskanslersämbetet, skolöverstyrelsen, centrala studiehjälpsnämnden, ar­betsmarknadsstyrelsen, statens invandrarverk, saraarbetsnäranden för jordbrukets högskolor, direktionen för handelshögskolan i Stockholra, saraarbetsnäranden för socialhögskolorna, samarbetsnämnden för jour­nalisthögskolorna, styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna, mu­sikaliska akademiens styrelse, akademien för de fria konsterna, kom­petensutredningen, 1968 års studiemedelsulredning, invandrarutredning­en. Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers cen­tralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges förenade studentkårer (SFS), Svenska institutet för kulturellt utbyte raed utlandet (SI), Sveriges social­demokratiska ungdorasförbund (SSU) och centerns ungdorasförbund (CUF). Utöver ovan angivna reraissorgan har yttrat sig Finska klubben, Uppsala studentkår. Utlandssvenskarnas förening och Sveriges socialde­mokratiska studenlförbund (SSSF).

2 Gällande bestämmelser om studiestöd

2.1 Allmänna bestämmelser

Till studerande i gymnasier, fackskolor, yrkesskolor, folkhögskolor m. fl. läroanstalter utgår studiehjälp enligt bestäramelserna i slu­diehjälpsreglementel (1964: 402, omtryckt 1970: 267, ändrat 1970: 1027)

 

Prop. 1971: 81                                                         7

i form av studiebidrag jämte lUlägg eller förhöjt studiebidrag samt stu­dielån. För elever i grundskolan och motsvarande skolformer utgår för­raåner enligt förordningen (1964: 400) ora förlängt barnbidrag (ändrad senast 1970: 270).

Studiebidrag och förlängt barnbidrag utgår raed 100 kr. i raånaden. Härutöver kan inkomstprövat tillägg utgå med 25, 50, 75 eller 100 kr. i månaden, beroende på föräldrarnas inkomst- och förmögenhetsför-håUanden samt förekomst av syskon under 16 år. Om den studerande är berättigad till inkomstprövat tillägg med högsla belopp och om syn­nerligen stort behov av ytterUgare studiehjälp föreligger, kan behovs­prövat tillägg utgå med 75 kr. i månaden. Är den studerande i behov av inackordering, utgår inackorderingstillägg med 125 kr. i månaden. Resetillägg med 50—110 kr. i månaden utgår för dagliga resor mellan hem och skola, om avståndet är rainst 6 km. Studielån kan ulgå med högst 6 500 kr. för elt läsår.

Studiehjälp beviljas av skolstyrelsen eller centrala studiehjälpsnämn­den.

De studerande vid eftergyranasiala läroanstalter erhåller studie­raedel enligt bestäraraelserna i sludieraedelsförordningen (1964:401, omtryckt 1970: 266).

Studiemedel består av studiebidrag och ålerbelalningsplikliga studie­medel. Studiemedlen är indexreglerade och utgår med 140 % av bas­beloppet inom den allraänna försäkringen, dvs, f. n. totalt 9 660 kr. Ora den studerande har vårdnaden om barn, kan dessutom utgå barn­tiUägg raed 25 % av basbeloppet (f. n. 1 725 kr.) för varje barn under 16 år. Extra studieraedel kan vidare ulgå ora synnerliga skäl föreligger. Av sludieraedlen utgår 1 750 kr. i studiebidrag, raedan återstoden skall återbetalas under normalt 20—25 år. Studiemedel utgår raed hänsyn till den studerandes studiemeriler samt de ekonoraiska resurser över vilka studerande förfogar. Under de två första terrainerna erhålls dock studieraedel utan prövning av studieraerilerna.

Studiemedel beviljas av studiemedelsnäranderna.

2.2 Studiestöd för utländska studerande

De utländska studerande som är bosalla i Sverige är jämställda med svenska studerande i fråga ora sätt all erhålla studiestöd. Den sora inle är svensk raedborgare har dock inle rält lill studiestöd om han bosatt lig här huvudsakligen i syfte all vinna utbildning.

Centrala sludiehjälpsnäranden har på grundval av bestäramelserna i »tudiehjälpsregleraentet och sludieraedelsförordningen utfärdat anvis­ningar om hur ansökningar ora studiestöd från utiändska studerande skall behandlas. När det gäller studiehjälpssysleraet har näranden bl. a. framhåUit att en förklaring av sökande att han efler utbildningens slut

 

Prop. 1971: 81                                                                       8

ämnar stanna kvar i Sverige inle skall vara avgörande för rätt till studie-, stöd. Motsvarande erinran har gjorts av nämnden beträffande sludie-medelssystemet. Kravet på bosättning skall anses uppfyllt när den stu­derande är kyrkobokförd i riket. Enligt närandens uppfattning bör den sora bosatt sig i landet kort före del han påbörjat sina studier här regel­mässigt anses ha bosatt sig i landet huvudsakligen i syfte alt genoragå en svensk utbildning. I övriga fall bör en utredning göras.

Utredningen har inhäratat uppgifter ora den praxis sora sludieraedels-näranderna tillärapat vid prövning av ansökningar ora studieraedel från utländska studerande. Vissa av näranderna reraitterar regelbundet ansök­ningarna tUl ullänningsrayndighelen. Näranderna fäster stor vikt vid all sökanden har sådana kunskaper i svenska alt han har raöjlighet atl till­godogöra sig undervisningen. I några fall ställer näranderna krav ora en viss tids vistelse i Sverige för beviljande av studieraedel.

I olika inlernalionella saramanhang har man arbetat för alt under­lätta högre studier i annat land. Sverige har anslutit sig lill vissa Europa­rådskonventioner sora gäller tiUträde till högre utbildning, näraligen 1) 1953 års konvention rörande likvärdighet av betyg för tiUträde till uni­versitet, 2) 1956 års konvention rörande likvärdighet av studieperioder vid universitet och 3) 1959 års konvention rörande erkännande av universitetsexamina för tiUträde till fortsatta studier.

De nordiska utbildningsministrama har år 1959 antagit en resolution ora all studerande skall kunna la raed sig sill heralands studiesociala förraåner vid studier i annat nordiskt land. De svenska sludiesociala be­stämraelserna är utformade med hänsyn härtiU.

2.3 Utländsk studerandes tillträde till utbildningsanstalt m. m.

Utiändsk studerande har raöjlighet alt vinna inträde vid svensk högre läroanstalt, om han i annat land avlagt examen som medför behörighet all vinna inträde i motsvarande anstalt. Tillstånd måste dock inhämtas för icke nordiska studerande. För avläggande av akademisk exaraen gäl­ler i vissa utbildningar krav på kunskaper i svenska språket.

Under de fem år studiemedelssystemet varit i funktion har studie­medel utgått lill ca 4 100 utländska raedborgare. Uppskattningsvis upp­går antalet utländska studerande sora erhållit svenskt studiestöd under tiden före studiemedelssystemets tillkomst lill ca 400.

Antalet personer som beviljades studieraedel höll sig på sararaa nivå under de tre första åren (ca 600). Därefter har en ökning ägt rura succes­sivt. Ar 1968 fick ca 950 utiänningar studieraedel och under 1969 var motsvarande siffra ca 1 400. Det kan noteras att 35 % av dessa per­soner endast erhåUit studieraedel en gång, dvs. för en eller två terminer. De har alltså ej ansökt om fortsatt studiestöd eller, om de ansökt härom.

 

Prop. 1971: 81                                                                       9

ej kunnat beviljas della på grand av bestäraraelserna i studiemedelsför­ordningen om krav på studieresultat.

En särredovisning från studiemedelsnäranden i Slockholra har gjorts avseende ansökningar ora studieraedel från utländska studerande. Under­sökningen avsåg höstterrainerna 1966—1968. Undersökningen kora atl orafatla drygt 200 ansökningar. Över en tredjedel av de sökande var från de nordiska ländema, nästan lika många sora från del övriga Europa och cirka en feratedel från Asien. Sora orsak lUl bosättning angavs frärast studier, farailjeskäl och äktenskap. Av ansökningarna hade ca 80 % beviljats studieraedel.

Uppgifter om antalet utländska studerande på gymnasial nivå kan inte ges, eftersom denna kategori inle särredovisas i skolstyrelsernas statistik.

3 Komniitténs förslag 3.1 Bakgrund

En allraän bakgrund för koraraitténs art)ele har varit den fortgående internationalisering sora ägt rum under efterkrigstiden och de åter­verkningar som befolkningsomflyttningarna haft inle minst på utbild­ningens område. Det är fraraför allt tre kategorier av utländska stude­rande sora därigenom söker sig lill svenska utbildningsanstalter. Dels rör det sig ora ungdoraar vars föräldrar flyttat hil och inleraraals i del svenska sarahället. Dels rör det sig ora personer, sora på egen hand sökt sig hit i mer eUer mindre uttalad avsikt all inlemraas i det svenska sam­hället. En tredje kategori är de sora koramil lill Sverige enbart i syfte alt vinna utbUdning.

Koraraittén påpekar inledningsvis, alt del är en sedan länge orafaltad princip att de svenska utbildningsanslallerna inte skall vara reserverade för svenska studerande. Del har allraänt ansetts sora en tillgång alt svenska studerande fritt skall kunna få sin utbUdning i annat land och oravänt all utländska studerande skaU kunna erhåUa utbildning i Sverige.

Under de senaste årtiondena har vi också upplevt en markant ökning av antalet utländska studerande vid våra läroanstalter. Särskilt stor har ökningen varit av den kategori studenter sora på egen hand söker sig tiU Sverige. En av orsakerna härtill torde vara alt såväl undervisning sora exaraination nuraera anordnas på fräraraande språk. En annan orsak är sannolikt del järaförelsevis generösa sludiesociala syslera som 1964 års studiesociala reforraer innebar. En tredje faktor har att göra raed den vidgade slipendieringen och den orafaltande befolkningsoraflytt-ningen sora sker raellan fraraför aUl de nordiska ländema.

Den vidgade tillslröraningen av utländska studenter har, konstaterar koramiltén, förorsakat problera i oUka avseenden. Probleraen sararaan-

1*    Riksdagen 1971.    1 saml.    Nr 81

 

Prop. 1971: 81                                                        10

hänger  med studiefinansieringsfrågan,  bristande kunskaper i svenska språket och anpassningen tiU den svenska miljön.

Svårigheter med studiefinansieringen uppstår framför allt för de stu­denter som utan egna stipendier koraraer till Sverige i syfte att här vinna utbildning. I vissa faU har denna kategori studenter egna medel och problemen uppstår då sora regel när dessa raedel tar slut. Inkorast från förvärvsarbete är sora regel inle aktuellt, eftersom studier och förvärvs­arbete svårligen låter sig förenas raed tanke på den extra tid som stu­dierna norraalt tar på grund av språksvårigheter.

En annan del av problemet sammanhänger med gränsdragningen mel­lan gäslsluderande och invandrarstuderande. Enligt kommittén är det inte möjligt att betrakta en utländsk studerande som invandrare bara för alt vederbörande uppger sig vilja stanna i Sverige. Frågan uppstår då vilka kriterier som skall gäUa för alt betraktas som invandrare. Kom­mittén framhåller, alt studieraedelsnäranderna åren efter 1964 lillärapade en mycket liberal praxis i fråga om studieraedelslilldelningen. Denna innebar att studieraedel utgick till alla utländska studerande sora själva uppgav att syftet med vistelsen i Sverige var all vederbörande avsåg stanna i Sverige. I augusti 1967 meddelade emellertid centrala studie­hjälpsnämnden anvisningar om en mera restriktiv linje. Enligt anvis­ningarna skuUe studerande, sora anlände tiU Sverige i nära anslutning tiU all de påbörjade sina studier här, inte räknas sora invandrare. Sora regel liUämpar studiemedelsnäranderna numera reglerna så, alt studie­raedel i princip beviljas tiU utiänning sora vistals här och förvärvsarbetat i ett år. Undantag gäller flyktingsludenter och andra särskilda grapper där avsikten alt invandra är oomtvistlig. När del gäller studerande från de nordiska ländema är situationen delvis annorlunda eftersom uppe-hållstiUstånd inte krävs för denna kategori. Kommittén menar också alt del generösa svenska studiemedelssystemet sannolikt verkat lockande på studerande från övriga nordiska länder, speciellt Finland. Kravet på vistelse i elt år gäller även nordiska studerande.

Sammanfattningsvis kan man således säga att svagheten i det nu­varande systemet är att reglema fortfarande vilar på principen alt det är den enskilde utlänningen som avgör om han är invandrare eUer gäst­studerande. Att bestäraraa cn persons status som invandrare resp. gäst-studerande raed hjälp av en karenstidsregel är, frarahåUer kommittén, inte idealiskt. När det gäUer frågan om förkunskaper i svenska språket har kommillén för sitt ställningslagande inhämtat synpunkter ifrån imiversitetskanslersämbetet. Kanslersämbetet framhåller all raånga av de utiändska studerandena saknar tiUräckliga kunskaper i svenska för att kunna följa och tiUgodogöra sig undervisningen. Det är inte bara med hänsyn tiU förståelsen av studiematerialet utan också ur aUmän studie­social synvinkel som det är viktigt att äga grandläggande kunskaper i svenska.

 

Prop. 1971: 81                                                                     11

3.2 Principiella ÖTerväganden

Kommittén anser, med hänvisning till den redovisade bakgrunden, alt de nuvarande reglema raåste reforraeras. En aUraän utgångspunkt bör vara att denna reforraering skall knyta an till de principer som genom beslut vid 1968 års riksdag ligger liU grund för den svenska ut-länningspoliliken. Detta innebär att koraraittén förordar någon typ av reglering av antalet utländska studerande i likhet med vad som gäller för arbetskraften. Koraraittén raenar också alt raan bör definiera vilka olika kategorier icke-svenska studerande sora bör koraraa i åtnjutande av svenskt studiesocialt slöd.

Kommittén behåUer som aUmän utgångspunkt indelningen i gäst-studerande och invandrare. Till den förra kategorin förs studerande som huvudsakligen kommit hit för utbildningens skull, medan den se­nare gruppen omfattar studerande som kommit hit av andra skäl. Kom­mittén anser, alt de gäststuderande inle bör erhålla svenskt studiesocialt stöd. Som motiv för sitt ställningstagande pekar kommittén på all de strävanden sora inlernalionellt sett finns går i riktning raot atl det är hemlandet som skaU svara för de gästsluderandes studiefinansiering. En annan sak, raenar koraraittén, är att del av olika skäl kan vara önsk­värt och angeläget att stiraulera tiUslröraningen av utländska studerande till svenska läroanstalter genom all inrätta speciella stipendier. Etl sådani förslag skulle emellerlid, menar raan, ligga utanför utredningsuppdraget.

Alt invandrarstuderande å andra sidan bör erhålla svenskt studie­socialt stöd ligger helt i linje raed de principer sora gäller för den svenska utlänningspoliliken. De som las emot i det svenska samhället sora in­vandrare bör således behandlas på exakt samraa sätt sora svenska stu­derande.

Koramiltén påpekar dock, att probleraet i första hand inte ligger på detta plan. Det gäUer i stäUet frågan om vem som skall anses som in­vandrare. Kommittén räknar därvid med tre huvudkategorier: a) de som invandrar och påbörjar sin vistelse i landet med studier, b) de som kan anses inleraraade i del svenska samhäUet, c) de som mottagits i lan­det under sådana omständigheter att det klart kan föratsättas att de skaU inlemmas i det svenska sarahäUet eUer t. v. är att betrakta som tUl­hörande detta samhäUe. Kommitténs indelning lämnar de nordiska studerandena utanför. Förslag rörande denna kategori redovisas nedan.

Utslagsgivande för rätten till svenskt studiesocialt slöd blir således inte själva syftet med vistelsen ulan de förhåUanden under vilka den studerande kommit tUl Sverige och den status han erhåller av svenska myndigheter resp. den anknytning han kommer att få tUl det svenska samhället.

 

Prop. 1971: 81                                                                     12

3.3 Icke-svenska medborgare som påbörjar sin vistelse i landet med studier

Det är framför allt i fråga ora denna kategori som koraraittén gjort järaförelser raed invandringen av arbetskraft. Regleringen av arbets­kraft raotiveras av en strävan från myndigheternas sida all kunna be­reda den utländska arbetskraften arbete och i övrigt la hand om veder­börande på elt i järaförelse med svenska raedborgare järalikt sätt. In­vandringen av arbetskraft regleras raed hänsyn lill sysselsällningssitua-tionen. Sarama synsätt bör tillämpas på invandringen av studerande menar komraittén. Utbildning är atl betrakta sora förberedelse för en komraande insats, och den studerande ställer i princip samraa krav på samhälleUg service sora den sora förvärvsarbetar.

Kommittén frarahåUer, atl det ibland har hävdats alt man skuUe kimna begränsa bedömningen tUl i stort sett möjligheterna att bereda studie­plats och bostad under studietiden. Komraittén anser emellerlid, atl ett sådant synsätt är aUtför snävt. All tiUåla invandring av studerande som avser utbilda sig för verksamhet inom oraråden, där tillgången på arbetskraft är eller bedöras bU tiUfredsstäUande, kan inle vara riraligt.

Koraraitténs förslag innebär, atl raöjligheten att invandra lill Sverige för att först utbilda sig och sedan förvärvsarbeta görs beroende av elt rårskilt tUlstånd av svensk rayndighet. Tillståndsgivningen bör ankomma på ett organ som har inblick i utbildningsväsendet, arbetsmarknaden, bostadstillgången och resurserna på det sociala området i stort. Kom­mittén förslår, all Kungl. Maj:t har hand ora tiUståndsgivningen, raen att delegering av tillslåndsgivningen pä underlydande organ, förslagsvis invandrarverket, bör kunna ske.

Koraraittén tar inte ställning tiU frågan om vUken orafallning detta slag av invandring skall ha i framliden. EnUgt kommitténs uppfattning bör elt sådant ställningstagande vara beroende av växlingar på arbets­marknaden och samhällsförhållandena i övrigt.

Som regel anser koraraittén, alt tillståndsgivningen bör ske före an­komslen tiU Sverige. EraeUertid koraraer del att uppslå situationer då detta tiUstånd raåste ges sedan den studerande ankorarail tiU Sverige. Så är t. ex. fallet med de personer som korarait till Sverige i annat syfte än att invandra raen sora efter en lids vistelse önskar inleramas i det svenska sarahället. I sådana fall raåste tillståndsgivningen ske i efterhand.

3.4 Icke-svenska medborgare som kan anses inlemmade i det sven­ska samhället

Koramiltén frarahåUer, all en person som ännu ej fått svenskt med­borgarskap men sora uppenbarligen avser att kvarstanna i Sverige inte bör förvägras svenskt studiestöd. Frågan om vem sora skall anses in-

 

Prop. 1971: 81                                                                     13

leramad i del svenska samhäUet bör, enligt koraraittén, avgöras raed hän­syn till personlig eller annan bindning här. Sora inlemraad i del svenska samhäUet bör den betraktas, som har bosätlningstillslånd eUer beviljats uppehåUs- och arbetsliUstånd saral varit sysselsatt i Sverige under längre tid. Sora inleraraad bör vidare betraktas utländsk raedborgare sora är gift raed svensk raedborgare.

Den kategori personer sora koraraer liU Sverige inora raraen för den reglerade invandrmgen bör, enligt koraraitténs raening, inte kunna få studieraedel ora vederbörande i stället väljer all studera. Rält lill studie­stöd bör däreraot föreligga då dessa personer vistals i landet så länge atl han eller hon kan anses inleraraad.

3.5      Icke-svenska medborgare som förutsätts bli inlemmade i det
svenska samhället

Till denna kategori räknas t. ex. icke-asylsökande flyktingar sora tas ut och förs över hit av svenska rayndigheter i sararåd raed inlernalionella flyktingorgan. Hit räknas vidare politiska flyktingar och slalslösa per­soner som av huraanilära skäl fått en fristad i Sverige. Slutligen berörs den kategori sora fått resa in i landet för alt förenas raed farailje-raedlera eller nära anhörig och sora själv betraktas sora invandrare.

3.6      Nordiska studerande

Koramiltén behandlar särskilt de nordiska studerandena, eftersom verkningarna av de föreslagna reglerna blir något avvikande för per­soner bosatta i Norden. För medborgare från de nordiska länderna krävs inte särskilt tillstånd för att få uppehålla sig i Sverige. Frågan om en medborgare i elt annat nordiskt land skall få svenskt studiesocialt stöd eller ej blir därför inte avgörande för vederbörandes rätt att uppe­hålla sig i Sverige.

Koramiltén förordar en restriktiv hållning i fråga ora tiUdelningen av studieraedel till nordiska studerande. Dels raenar raan alt utveck­lingen nu går i riktning raot vidgade raöjligheler att uppbära sådant slöd från hemlandet vid studier i annat nordiskt land, dels finns det ingen anledning alt genora tilldelning av studiesocialt slöd fräraja invandring hit av studerande från övriga nordiska länder.

Koramiltén föreslår därför alt studiesocialt slöd till nordiska stu­derande endast utgår då den studerande kan anses inlemraad i det svenska samhället. Komraittén exeraplifierar dessa fall till att gälla studerande, som är gift med svensk raedborgare eller då föräldrarna varaktigt bosatt sig i Sverige. I det sistnämnda fallet bör enligt kom­mittén studiesocialt stöd inte utgå om den studerande kommit hit först efter myndig ålder.

 

Prop. 1971: 81                                                                     14

3.7 Kunskaper i svenska för tillträde till högre studier m. m.

Utöver frågorna ora studiefinansiering har koraraittén också berört frågan om kunskaper i svenska för tiUträde till högre studier samt be­hovet av kurativa åtgärder för utländska studerande.

Kommittén framhåller inledningsvis att en av de viktigaste faktorerna för att klara av studiesituationen och över huvud taget klara av anpass­ningsprocessen är att vederbörande har kunskaper i svenska språket. Förhållandena f. n. är att i utomordentligt få ämnen bedrivs undervis­ning på något annat språk än svenska, samtidigt sora svenskundervis­ningen är friviUig. En utländsk studerande kan således utan att äga några svenskkunskaper skriva in sig vid högre utbildningsanstalter. Be­hovet av kunskaper i svenska gör sig specieUt påraint i de faU då den studerande påbörjar sin vistelse i Sverige raed studier.

Mot bakgrunden av de raånga studiemisslyckanden som lätt sker om språkkunskaperna är bristfäUiga och med hänsyn tUl problem av aUraän anpassningskaraktär förordar koraraittén atl elt allraänt krav uppstäUs om all endast den som visar sig besitta tUlräckliga kunskaper i svenska skall få tillträde till högre svenska läroanstalter.

Vad gäUer svenskundervisningens organisation förordar koraraittén att kursbunden undervisning anordnas enUgt de principer som f. n. gäller. Vad gäller svenskundervisningens omfattning har koraraittén inte närraare gått in på denna fråga, eflersora universitetskanslersäm­betets ställningstagande ej var liUgängligt vid lidpunkten för betänkan­dets färdigstäUande.

Det är emeUertid koramitténs uppfattning, alt svenskundervisningen bör bedrivas koncentrerat och att de inledande svenskstudierna bör ske på heltid. Dellidssludier bör endast undantagsvis få förekoraraa.

För att möjliggöra heltidsstudier är det nödvändigt att se tUl alt för­sörjningen tryggas. Koraraittén föreslår alt den till universitet knutna svenskulbUdningen bör vara studieraedelsberättigad i likhet med vad som gäUer f. n.

Svenskundervisning för utlänningar bedrivs f. n. dels av skolöversty­relsen, dels av universilelskanslersämbetet. Koraraittén har diskuterat en samordning av huvudmannaskapet för denna svenskundervisning men funnit frågan så omfattande all den bör prövas i särskild ordning.

Kommittén har också haft i uppdrag att undersöka behovet av kura­tiva åtgärder för de av universiteten anordnade kurserna i svenska för utländska studerande. Komraittén har hos Kungl. Maj:t begärt och erhåUit medel för verksamhet i sludierådgivande syfte bland deltagarna i svenskkurserna för utiänningar. Koraraittén har i avvaktan på resul­tatet av denna verksamhet inle velat föreslå permanenta åtgärder. Kom­mittén menar också att de kuraliva frågorna måste ses som en del av anpassningsåtgärderna i stort och förulsätler atl denna fråga övervägs som ett led i arbetet inom invandraralredningen.

 

Prop. 1971: 81                                                     15

3.8 Övrigt

I anslutning till de nya reglerna ora utländsk raedborgares rält tiU studieraedel har kommittén gjort en översyn av de bestämraelser sora gäller om studiemedel för studerande utomlands och för utländska stu­derande. I fråga om svenska medborgare föreslås all den sora är bosatt utomlands skaU ha rätt tiU svenska studieraedel endast under förutsätt­ning att han inte kan anses inleraraad i det fräraraande landet. Något förbehåU beträffande svensk medborgares rätt alt få svenska studie­medel har tidigare inle funnits. Koraraittén raotiverar förslaget så att den sora har en sådan anknytning till ell fräraraande land alt all sanno­Ukhet talar för att han åtnjuter sararaa förraåner och rättigheter som landets egna raedborgare bör enligt koraraitténs mening inle få svenskt studiesocialt stöd.

Vad gäller utländska raedborgares raöjlighet att få studieraedel eller studiehjälp för studier uloralands anser koraraittén att en utländsk raed­borgare i princip inte bör kunna finansiera sina studier uloralands raed svenska raedel. Komraittén menar emellertid all denna prracip inte bör vara helt undanlagslös. Ora t. ex. en i det svenska samhället inlemraad utländsk medborgare visat fallenhet inora elt äranesoraråde, där fort­satta studier raed större fördel kan bedrivas i annat land, så bör han kunna beviljas studieraedel eller studiehjälp för studier i det främmande landet. Denna möjlighet bör eraeUertid, enligt koramitténs mening, ut­nyttjas restriktivt.

3.9 Universitetskanslersämbetets synpunkter och förslag angående förkunskaper i svenska för antagning som studerande vid läroanstalt i Sverige

Beträffande svenskundervisningens orafallning har koraraittén hos universiletskanslersärabelet heraställt ora synpunkter. Kanslersärabelel har efler hörande av konsistorier och utbUdningsnärander avgetl yttran­de i ärendet.

Universiletskanslersärabelet frarahåller inledningsvis atl antalet ut­ländska universitetsstuderande i Sverige har ökat starkt under senare år och att många av dessa saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna följa och tillgodogöra sig undervisningen. Inte bara nödvän­digheten av att kunna tillgodogöra sig studiematerialet ulan också ur aUraän studiesocial synvinkel är del nödvändigt raed kunskaper i svenska språket.

Erfarenheten visar också att kunskaper i svenska är en av de viktigaste faktorerna för uloranordiska studerandes förraåga att bedriva frara-gångsrika studier.

Kanslersämbetet pekar på de prelirainära resultaten från en under-

 

Prop. 1971: 81                                                        16

sökning som pågår vid pedagogiska institutionen vid Stockholms univer­sitet. EnUgt denna undersökning finns en klar skUlnad raeUan å ena sidan studerande sora genom.gåll endasl kurserna Svenska 1 och 2 och å andra sidan studerande sora också genoragått kurserna Svenska 3 och 4. Den förra kategorin klarade sig allraänt sett dåligt, den senare genom­gående betydUgt bättre.

Av de lill universiletskanslersämbelel avlämnade reraissyttrandena fraragår alt delade raeningar råder ora de krav sora bör uppställas på orafatlningen av förkunskaper i svenska. Soraliga reraissorgan anser alt ett genereUt krav på kunskaper raotsvarande Svenska 3 och 4 bör upp­släUas, raedan andra menar all kraven bör preciseras för varje särskilt ämnesområde.

Universiletskanslersärabelet frarahåller för sin del, all förkunskaps­kraven inte bör ställas högre än vad sora bedöras nödvändigt för atl vederbörande skall kunna följa undervisningen. Kanslersärabelel förordar i avvaktan på slutredovisning av den ovannäranda undersökningen vid pedagogiska institutionen i Slockholra etl allraänt förkunskapskrav för utiännings tillträde till universitet eller högskola i Sverige raotsvarande kurserna Svenska 1—3. Dispens från aUraänna förkunskapskrav bör enligt kanslersärabelel ges av vederbörande konsisloriura.

F. n. utgår studieraedel för dellagande i kurserna Svenska 1 och 2. Kanilersärabelel föreslår all studieraedel också bör ulgå för deltagande i kursen Svenska 3.

Vidare framhålls alt vissa universitetsstudier kräver mer omfattande förkunskaper. I dessa fall bör det vara möjligt att i enskilda studie­planer föreskriva särskilda förkunskapskrav i svenska t. ex. kunskaper motsvarande kurserna Svenska 1—4.

Vad beträffar förkunskaper i svenska för forskaratbildningen föreslår kanslersämbetet att kraven här bör bestäraraas av vederbörande prefekt i samband med antagning lill forskarutbildning.

4 Reservation

Mot utredningens förslag har ledamoten Sandberg reserveruc sig. Re­servationen skiljer sig på en rad väsentliga punkter från kommitténs förslag.

Reservanten insläraraer inledningsvis raed koraraitténs förslag all de utiändska studenternas antal på något sätt bör regleras och att de ut­iändska studenterna bör lära sig svenska innan de börjar sina studier. En sådan reglering får eraeUertid inle leda till all de utländska studen­ternas antal rainskar.

Reservanten anser atl koraraitténs förslag i alllför ringa utsträckning

 

Prop. 1971: 81                                                                     17

diskuterat raålsättningen för vår hållning gentemot de utländska stu­denterna.

De gästsluderandes studiefinansieringsproblem behandlas också rayc­ket knapphändigt, menar reservanten. Visserligen kan probleraen för denna kategori studerande aldrig lösas av ett enskilt land, raen genora alt underlåta all skapa regler för denna kategori koraraer man automa­tiskt all prioritera de utiändska studenter sora själva kan finansiera sina studier.

Reservanten vänder sig vidare raot ulredningsraajorilelens förslag be­träffande de nordiska studenterna sora ora det genorafördes skuUe inne­bära en betydligt försärarad situation för denna grapp.

Reservanten kritiserar alt utredningsmajorilelen inte kommit med några förslag när del gäller kuraliva åtgärder och sludierådgivning.

Reservanten vänder sig vidare emot del slag av reglering av antalet utländska studerande som utredningsmajoriteten föreslår. Det motiv sora utredningen anför, näraligen alt sluderandeanlalet regleras raed hänsyn till arbetsmarknadssituationen, finner reservanten orealistiskt. Arbetslöshet bland akademiker förekoraraer endasl inora snäva sektorer av arbelsraarknaden.

Också de raedel för regleringen sora koraraittén föreslår avvisas av reservanten. En social förraån bör inle användas sora regleringsinslru-ment för tillströmningen av utländska studerande. De svenska sludie­sociala förmånerna bör i stället så långt möjligt ges till samtliga utlän­ningar som är bosatta i landet. För arbetare sker regleringen genom arbetstillståndet. För studerande bör tUlståndet all studera reglera till­slröraningen.

Reservanten anser att förslaget inte innehåller några större föränd­ringar jämfört med den politik som i dag tillämpas av de sludiesociala myndigheterna. Allt lalar därför för att dagens missförhållanden skulle bestå.

Reservanten kritiserar också förslaget ora att den karenstidsregel på ett år som i dag tiUämpas för tilldelning av studiestöd byts ut raot krav på bosättning i Sverige under »en längre tid». Utredningen klargör inte, menar reservanten, hur lång tid del lar all bli inleraraad i det svenska sarahället.

Det alternativ lill regler sora reservanten förespråkar utgår ifrån upp­fattningen alt det bör förekoraraa både en fri rörlighet över gränserna och jämlikhet mellan del egna landels raedborgare och utiänningar. Eftersom de båda målsättningarna svårligen låter sig förenas åtrainstone för ett litet land sora Sverige, bör raan därför begränsa antalet utiändska studerande när tUlströraningen blir större än raan anser sig kunna ta emot. Regleringen bör eraeUertid inte innebära att antalet utländska studenter rainskar. Den grapp som las emot bör också ges det studie­sociala stöd i vidaste mening som är en nödvändighet för studieframgång.

 

Prop. 1971: 81                                                        18

Reservanten skUjer meUan oUka kategorier av utländska studenter. Beträffande de nordiska studenterna föreslås en fri nordisk studieraark-nad och kravet på kort sikt bör vara alt studerande sora flyttar från ett nordiskt land till ett annat skall vara berättigad tiU studiestöd an­tingen från bosättningslandel eUer ursprangslandet. Den form av regle­ring som reservanten förordar undantar de nordiska studenterna.

För att uppfylla de nämnda målsättningarna föreslår reservanten att antalet utländska studenter regleras genora alt regeringen årligen fast­stäUer ett högsta antal gäslsluderande resp. invandrare, sora under det koramande året bör las in vid utbildningsanslallerna. Kvoten bör fastställas med utgångspunkt ifrån platsantal vid svenskkurser, den all­männa tiUströmningen till universiteten, kostnader för studiemedel, tUlgång till bostäder etc. Den föreslagna kvoten bör omfatta grupper för vilka raan anser en reglering raöjlig och önskvärd. Invandrare sora koramit till landet via den organiserade invandringen av arbetskraft, innehavare av svenska och utländska stipendier särat flyktingar bör be­redas plats vid svenska utbildningsanstalter oavsett delta sker utanför eller inom kvoteringens ramar.

Bland övriga grapper kan det vara svårt alt välja ut vilka sora skall få rätt att studera i Sverige och därraed även rätt att erhålla studiestöd. Den enda rättvisa metoden blir därför enligt reservanten lottning. Vissa bör emellertid få förtur inora raraen för kvoten, t. ex. gäslsluderande raed speciell anknytning till landet liksora eventuellt andra öraraande fall. Ett råd för utländska studerande bör skapas för atl handha uttag-ningen.

I elt system där antalet utländska studenter är kvoterat bör de sludie­sociala problemen minska. Studiefinansieringsfrågan, sora f. n. är det största probleraet, löses genora att de sora erhåller räll till studieplats också garanteras studiestöd. Invandrare och flyktingar blir berättigade till studiemedel på samma villkor som svenska studerande. Som invand­rare räknas därvid de sora koramil till landet genora den organiserade invandringen av arbetskraft och de sora tillåtits invandra sora stude­rande. Sora flykting räknas inle bara den sora får asyl i Sverige ulan även den som får uppehållsliUslånd av huraanilära skäl. Vad gäller de gäststuderande bör enUgt reservanten också dessas antal regleras genom den fastställda kvoten. Studiemedel bör emellertid ej utgå.

Etl ökat antal stipendier bör skapas, så atl även sådana studenter som saknar egna medel har möjlighet atl studera i Sverige. En tredje kategori kan ha med studiestöd från hemlandet antingen genom statligt studiestöd eller egna raedel. Genom det tänkta systemet bör ingen bli utan ekonoraiska medel när vederbörande väl korarait hit.

Vad gäller krav på förkunskaper förordar reservanten alt speciella behörighetskrav i svenska uppstäUs, dvs. krav på förkunskaper i varje ämne eller varje högskolutbUdning för sig. Enligt reservanten skuUe

 

Prop. 1971: 81                                                        19

detta vara en fördel, eflersora de studerande som kan få undervisning på engelska slipper alt ansöka och vänta på dispens. Vidare är behovet av förkunskaper högst varierande i olika ämnen. Genora speciella för­kunskapskrav skulle raan tvingas definiera inom varje ämne vad som behövs för just de aktuella studierna.

Reservanten understryker slutiigen behovet av rådgivande och in­formerande verksamhet för samtliga nyanlända studerande. För de ut­ländska studerande som vislats en lid i landet krävs tillgång till kura­tiv service och studierådgivning. Det sistnäranda är särskUt viktigt att beakta i saraband raed den utvidgning och upprastning av sludieråd-givningen sora f. n. genomförs.

5   Remissyttrandena

Flertalet remissinstanser ställer sig positiva lill den allmänna utgångspunkt som kommillén hafl för en reformering av regel­systemet, näraligen alt reglema för invandringen av studerande bör an­passas tiU de principer som 1968 års riksdag lagt lUl grand för den svenska utlänningspoliliken. Således framhåUer LO, att raotiven för regleringen av arbetskraft var all raollagandel av invandrare borde ske på elt sådant sätt all de inle blir en eftersatt minoritet i det svenska samhället. Invandringen raåste därför anpassas tUl bl. a. sysselsättnings­läget, bostadstiUgång, sjukvård, utbUdning ra. ra. Sararaa synsätt bör tUlämpas beträffande invandringen av studerande, framhåller LO.

Också centrala studiehjälpsnämnden delar den näranda principen raen frarahåUer inledningsvis all den leder näranden till delvis andra slut­satser än dem kommittén dragit beträffande handläggningen av studie­medelsansökningar från utländska studerande. Centrala studiehjälps­nämnden beklagar också att koraraittén nästan uteslutande behandlat studerande inora studieraedelssyslerael. Problemen i samband raed slu­diefinansieringen är i hög grad aktuella också för elever inora studie­hjälpssysleraet. I viss raån kan probleraen t. o. m. vara störi-e på gymna­sial nivå, eftersom de tiUämpade myndigheterna, dvs. skolstyrelser och rektorer Lnom det gymnasiala utbildningsväsendet, är så raånga lUl an­talet. Detta har, raenar näranden, lett liU stora variationer vid tillämp­ningen hos myndigheterna. Även andra remissinstanser, bl. a. 1968 års studiemedelsutredning och SACO, har beklagat all koraraittén enbart berört förhåUandena vid högre läroanstalter.

Trots en bred anslulning tUl den nämnda huvudprincipen har åtskil­liga remissorgan invändningar raot komrailléns förslag. SFS anser atl en ny utredning borde vara dét naturliga kravet alt släUa, men tvekar inför elt sådant krav, eftersom de problem sora f. n. möter de utländska studenterna i så fall skulle skjutas på fraratiden. Della finner SFS otill-

 

Prop. 1971: 81                                                        20

fredsställande. SFS anser, alt reservationen är så pass utförlig att den kan ligga lill grand för förslag lill en ändrad politik raot de utländska studenterna. Också invandrarutredningen och statens invandrarverk frarahåUer, att kommitténs förslag saknar måldiskussion och inle ger tUlräckligt underlag för någon avgörande ändring i den ordning som gäUer för utländska studerandes möjligheter alt erhålla svenskt studie­socialt stöd. De två reraissorganen finner också, alt det statistiska raa­terial som ligger lUl grand för koraraitténs överväganden ooh förslag är alllför knapphändigt. Den senare synpunkten delas av bl. a. flera studieraedelsnämnder. Studiemedelsnämnden i Lund anför t. ex. all del skulle varit angeläget med en undersökning av de utiändska studeran­des allmänna situation både före, under och efler en viss tids studier vid svenskt universitet. Detta hade, menar man, också varit i samklang raed utredningsdirektiven, som anfört atl ell närraare kartläggande av ut­ländska studerandes utbildningsgång och studiefinansiering borde kom­ma tUl stånd.

Som helhetsomdöme kan sägas all flertalet remissinstanser vänder sig emot väsenlliga delar i förslagel och lägger frara alternativa förslag lUl lösning vilka delvis sararaanfaller raed utredningsförslaget, delvis är elt slöd tiU reservantens uppfattning, alternativt är ell av reraissorganet i fråga fraralagl eget förslag.

Den indelning av utländska studerande i in­vandrare och gäslsluderande har flertalet reraissmslanser funnit ändamålsenlig med hänvisning lill alt syftet raed vistelsen i Sve­rige är helt olika för de båda kategorierna. Utredningens förslag om alt gäststuderande inle bör erhåUa svenska studiemedel har också bemötts positivt i remissvaren, men raånga har ansett atl antalet gäststipendier bör utökas. Således framhåller bl. a. studiemedelsnämnden i Linköping atl studiemedel inle bör ulgå med hänsyn tUl att studieraedelssyslerael är ett lånesystera och att besvär med återbetalningen skulle kunna uppslå för de gäslsluderande. För dessa studerande, framhåller näranden, bör ett väl utbyggt stipendiesystem inrättas så att man icke uppnår ett ur­val av gäslsluderande, innebärande att bara de som har egna raedel kan gäslstudera i Sverige. Förslag om fler gäslstipendier har också förts fram av bl. a. universitetskanslersämbetet, centrala studiehjälpsnämn­den, arbetsmarknadsstyrelsen, statens invandrarverk, 1968 års studie-medebutredning och SSU.

Flera remissinstanser ansluter sig i princip till koraraitténs förslag ora en reglering av antalet utländska studerande sora vill börja sin vistelse i Sverige med studier men fin­ner förslaget orealistiskt. Universitetskanslersämbetet framhåUer såle­des, all koraraitténs förslag bygger på föratsättningen all det går att med någon säkerhet föratse behovet av arbetskraft raed eflergyranasial UtbUdning för sraala yrkesområden. Kanslersämbetet ifrågasätter om

 

Prop. 1971: 81                                                        21

detta är raöjligt raed hänsyn tUl dels de snabba förändrmgarna på den svenska arbetsmarknaden, dels den frihet i val av studieinriktning vid universitet som den studerande har. UKÄ förordar i stället alt invand­ring raed vissa preciserade undantag regleras genora arbelstUlstånd och UppehållsliUslånd. SSU har fraraförl liknande synpunkter och frara­håller, all tiUströmningen av utländska studenter, sora raed egna rae­del studerar i Sverige och sora stannar i Sverige, också koramer att kon­kurrera på den svenska arbetsmarknaden. Alt reglera antalet utländska studenter med hänsyn lill en arbetsmarknad sora ligger tre tiU fem år framåt i liden är därför inte realistisk, menar SSU. Förbundet föror­dar i stället en reglering sora orafattar såväl gäststuderande som utom­nordiska invandrande studerande och sora baserar sig på en samman­vägd bedömning av Sveriges möjligheter atl ställa utbildningsresurser, socialt slöd, bostad, arbete ra. ra. liU förfogande.

Centrala studiehjälpsnämnden frarahåller, all tillgängliga resurser inom UtbUdningsväsendet bör vara del kriterium som i första hand av­gör storleken av studerandeinvandringen, även om man inle kan bort­se ifrån arbelsraarknadsraässig hänsyn. Näranden anser, all det bör ankoraraa på Kungl. Maj:t alt avgöra storleken på studerandeinvandring-en, antingen efler vissa fastställda kriterier eller genora en från år till år beslämd kvot. Skäl talar för etl kvolsystera anser näranden.

Också 1968 års studiemedelsutredning har förordai etl kvolsystera. Delta skuUe fastställas av Kungl. Maj:l och reglera antalet utiändska icke-nordiska studerande sora liUåts invandra. Kvotens storlek skuUe fastställas med utgångspunkt ifrån de framtida resurserna inom ulbild-nmgsväsendet. Liknande tankegångar förs fram av TCO, som emeller­tid ifrågasätter om inte också de gästsluderandes antal bör omfattas av regleringen.

Även om flertalet reraissorgan anslutit sig lill principen all antalet utländska studerande bör regleras, finns ingen enhetlig uppfattning ora vilka kriterier sora skall vara avgörande för orafatlningen. Tendensen är alt regleringen bör basera sig på en saramanvägd bedöraning av våra framtida utbUdningsresurser, tillgång liU bosläder, social omvård­nad över huvud tagel saral den fraratida arbelsraarknaden. Mera dela­de är raenmgaraa ora vUka studerandekategorier sora skall omfattas av regleringen. Medan soraliga anser all regleringen också skall orafatta de gäslsluderande, har andra förordat all denna kategori skall undan­tas i ett eventuellt kvolsystera.

Kommilléns förslag tUI definitioner av kategorin in­vandrade   studerande   har raött blandade reaktioner.

De flesta reraissinstanser har i Ukhet raed reservanten reagerat eraot förslagel ora alt den karenstidsregel ora etl år sora f. n. tUlämpas för alt bU betraktad sora invandrare skall ersättas raed krav ora bosällnings-och uppehåUsliUstånd saral alt vederbörande vistats i landet under en längre tid. Centrala studiehjälpsnämnden, stödd av studiemedebnämn-

 

Prop. 1971:81                                                         22

derna, understryker t. ex. alt de svårigheter som de tillämpade sludieso­ciala myndighetema tidigare hafl all brottas med i någon mån skulle minska men att huvuddelen av de tidigare bristerna skuUe kvarstå raed kommitténs förslag. Det komraer fortfarande alt bli studieraedelsnäran­derna, skolstyrelserna och rektorerna som tvingas bedöma om en per­son är inlemmad eUer förväntas bli inleraraad i det svenska sarahället. Centrala sludiehjälpsnäranden finner detla oacceptabelt och menar alt näranda organ raåste befrias från all fatta beslut i frågor av ren in­vandringskaraktär. Näranden föreslår i stäUel en i huvudsak centralise­rad handläggning av frågan huruvida utora-nordisk raedborgare upp­fyller fastställda kriterier för rätt till studiesocialt slöd.

Centrala studiehjälpsnämnden diskuterar olika handläggningsmöjlig-heter men förordar atl statens invandrarverk i framtiden ansvarar för prövningen av huravida sökanden uppfyller fastställda kriterier för att få rätlen lUl studiesocialt slöd prövad. Genom en sådan handläggning får raan, raenar näranden, en centraliserad prövning samtidigt sora frå­gans invandringspoliliska karaktär skjulils i förgranden.

Etl raycket stort antal reraissorgan har reagerat på samma sätt som centrala sludiehjälpsnäranden och framhållit att klara riktlinjer måste utfärdas så alt oenhetiiga tolkningar av invandrarbegreppet undviks. Beträffande handläggningen av studiesocialt slöd tiU invandrarstude­rande förekommer varierande förslag. De flesta anser alt en centralise­ring bör ske och att studiesociala organ inte bör avgöra frågor av in­vandringskaraktär.

I sakfrågan har universitetskanslersämbetet föreslagit att inleraman-debegreppet knyts till bosätlningsbegreppet och alt person, som såle­des fält bosättningstiUslånd i landet, vilket norraalt sker efter två år, i studiesocialt hänseende jämsläUs med svensk medborgare. Kanslersäm­betet förordar också alt inlemmandebegreppet utvidgas tUl att gälla även raake och bam tUl person, sora är att betrakta som inlemraad. Kanslersämbetet förutsätter också i lUdiel med TCO alt person som är gift med svensk medborgare jämställs med den sora stadigvarande sara-raanbor raed svensk medborgare.

Remissinstanserna instämmer i koraraitténs förslag alt vissa perso­ner, t. ex. politiska flyktingar räknas som invandrare, om omständig­heterna kring inresan antyder att det är fråga ora personer som avser stanna i landet. En generös attityd genteraot denna kategori studerande betonas i vissa reraissvar.

Koramitténs förslag ora de nordiska studerandena har beraötls negativt av en enhäUig remissopinion. Nästan saratUga reraiss­instanser motsätter sig alt de nordiska studenterna skaU få sämre vUlkor än andra utländska studenter. Flera reraissorgan hänvisar tiU den fria nordiska arbetsmarknaden och menar alt utvecklingen nu går raot en större integration raellan de nordiska ländema. I elt sådani läge bör raan inte göra det svårare för en nordisk medborgare att invandra i ett annat

 

Prop. 1971: 81                                                                    23

nordiskt land. Flertalet remissorgan har pekat på nödvändigheten av sara­nordiska överläggningar för att åstadkomma enhetUga regler för beviljan­de av studiesociala förmåner i de nordiska ländema för studier i annat nordiskt land. I avvaktan på en samnordisk lösning förordas i allmän­het att viUkoren inle bör vara sämre för nordiska studerande än för ut­ländska studenter generellt.

Centrala studiehjälpsnämnden anför i detta sammanhang alt flera skäl talar för att man tUlämpar längre karenstid än elt år, när det gäller medborgare från annat nordiskt land. Skälet härför är enligt nämnden att rörligheten inom Norden ökat och att arbetsperioder om ett eUer flera år i annat nordiskt land ter sig naturligt ulan alt anknytningen tUl det egna landet i princip förändras. Ora karensliden är för kort, är det lätt att stimulera invandring till Sverige, särskilt som det svenska sludiesociala systerael är relativt fördelaktigt i järaförelse med de andra nordiska länderna.

Trots denna uppfattning viU centrala studiehjälpsnämnden ej tUl­styrka någon ändring av nu gäUande karenstider ulan avvaktar de nor­diska förhandlingama.

Kommitténs förslag om ett generellt förkunskapskrav i svenska har bemötts positivt av remissorganen. Många pekar på den betydelse som kunskapema i svenska har inte bara för att kunna förstå studiematerialet ulan också för anpassningen lUl Sverige och de svenska förhållandena i allraänhel. Förslaget har därför fått ell positivt bemötande av flertalet remissorgan. Bland dera som motsätter sig ett genereUt behörighetskrav i svenska för utlänning märks SFS sora stöd­jer reservantens uppfattning också i denna fråga. SFS föreslår atl kun­skap i svenska blir ett specieUt förkunskapskrav som specificerats en­skUl för varje ämne. Statens invandrarverk och invandrarutredningen ansluter sig tUl uppfattningen att grundkunskaper i svenska bör vara obligatoriska. Däremot bör de preciserade kraven på svenskkunskaper knytas till resp. utbildntngslLnje eUer ämne.

Bland dera som menar att ett generellt behörighetskrav bör upp­släUas har raeningarna varit något delade ora vUka kategorier som skall omfattas av ett obligatorium. Soraliga anser all såväl invandrar-sludenter som gäststuderande bör lära sig svenska medan några föror­dar atl de gäslsluderande bör undantas från detla obligatorium.

Förslaget om alt studiemedel skaU ulgå under den tid sora svensktm-dervisningen pågår har mött reraissinslansernas giUande. Frågan ora hu­vudmannaskapet för svenskundervisningen berörs av ett fåtal reraiss­instanser. Skolöverstyrelsen uttalar dock sora sin mening all kanslers-ämbetet i framtiden bör vara den instans som svarar för svenskunder­visningen, eftersom den är att betrakta som preparandulbUdning. Sådan UtbUdning bör ske inom universitetets ram. Skolöverstyrelsen frarahåUer att om verksamheten bedrivs under överinseende av kanslersärabetet

 

Prop. 1971:81                                                         24

kan utforraningen av undervisningen lättare anpassas till de speciella behoven.

Ett flertal remissinstanser har beklagat atl koraraittén inte lagt frara förslag vad gäller den kuraliva sidan, särskUl sora de pro­blem som uppslår för utiändska studerande ofta bottnar i brist på stu­dierådgivning och yrkesorientering. Frågan ora kurativa insatser bör få en snar lösning framhåUs i flera reraissyltranden. Några instanser, bl. a. invandrarutredningen och statens invandrarverk, förordar i avvak­tan på förslag all punktinsatser görs för atl förbättra Inforraation, stu­dierådgivning och det kuraliva orahänderlagandel.

Koraraitténs förslag om en .begränsning i rätten för svensk medborgare all behålla studieraedel vid studier uloralands har bemötts negativt från elt flertal reraiss­organ. Motivet härtiU är alt 1968 års sludieraedelsulredning i sin över­syn av studieraedelssyslerael lar upp frågan ora svensk studerandes rätt till studiemedel vid studier utomlands. Då utredning således pågår i denna fråga borde kommillén avstått ifrån alt komraa med förslag på ifrågavarande område.

Etl fåtal reraissorgan har yttrat sig över kommitténs förslag angående inleraraad utländsk medborgares rätt alt erhålla svenska studiemedel för studier utomlands. Uni­versitetskanslersämbetet framhåUer all del ligger närmast till hands alt utländska studerande sora i studiesocialt hänseende i övrigl är järasläll­da raed svenska studerande skall ha sarama räll som dessa all utnyttja slödel för studier i annat land ora inle studierna raed lika stor fördel kan bedrivas i Sverige.

Flera reraissorgan har tagit tillfället i akt all i sina reraissytlranden ta upp problem sora tangerar något av koraraitténs förslag. Således frara­håUer etl flertal reraissinstanser, bl. a. 1968 års studiemedelsutredning, SFS, SAF och centrala studiehjälpsnämnden, att inforraalionen i utlan­det ora svenska studier bör förstärkas. Följden blir annars all raånga studenter komraer tiU Sverige vilseledda och raed en alltför oplmiistisk bUd av de studiesociala förutsättningarna för studier i Sverige.

Etl flertal konsistorier och utbildningsnämnder har i saraband med kravet ora svenskkunskaper framhåUit det stora behovet av undervis­ning i engelska. Under de senaste åren har slröraraen av flyktingar från öststaterna speciellt Tjeckoslovakien ökat. Studenterna från östländerna har ofta bristfälUga kunskaper i engelska, varför behovet av en sådan undervisning är stort. Elt annat problem som uppmärksammats av kon­sistorier och ulbUdningsnämnder är behovet av en internationell nomen­klatur för exaraina. De olika exaraina i skilda länder har varierande vär­de framhåUs det och stora svårigheter uppslår då en examen från ett land skaU översättas tUl etl annat lands förhåUanden.

 

Prop. 1971:81                                                         25

6 Föredraganden

Under senare tid har omfattande befolkningsomflyttningar ägt ram i de västeuropeiska ländema. Inora Norden har den geraensararaa ar­belsraarknaden raedfört en.ökad rörlighet av arbetskraften. Statsraakter­na fattade år 1968 beslut om riktlinjer för vår invandringspolitik (prop. 1968:142, SU 1968:196, rskr 1968: 405). Riktlinjerna innebär bl.a. fortsatt reglering av invandringen. Utiänning som önskar koraraa tUl Sverige för all förvärvsarbeta raåste i enlighet härmed ha arbelslUl­slånd före ankomslen. Uppehållstillstånd raeddelas i sådant faU en­dast under förutsättning att sökanden kan få arbetstillstånd. Över frågan ora orafatlningen av invandringen av arbetstagare och tUl vUka branscher den sker har de fackliga organisationema ell stort inflytande.

Den reglerade invandringen grandas på principen att de som invand­rar till landet skall få en standard sora är järaförlig med den inhemska befolkningens. Invandringen måste därför anpassas till sysselsättnings­läget på den svenska arbelsraarknaden och det svenska sarahällets möj­ligheter alt bereda invandrarna och deras familjer lillfredsslällande för­hållanden när det gäller bostad, sjukvård, utbildning ra. m.

Även de utiändska studerandenas antal har ökat i Sverige. En grapp utgörs av barnen tiU invandrare. En annan grupp är de personer sora sökt sig tUl Sverige i mer eller raindre uttalad avsikt att stanna kvar i landet. Ytterligare en grupp består av dera sora korarait lill Sverige raed den uttalade avsikten atl här genoragå utbUdning raen sedan åter­vända till heralandel. Medan antalet nyinskrivna utiändska studerande vid våra högre läroanstalter budgetåret 1964/65 uppgick lill 712, var budgetåret 1968/69 antalet 1 954 och har därefter fortsatt all öka. Orsakerna till den nu pågående utvecklingen är flera. Undervisning och exaraination anordnas nuraera på fräraraande språk i några äranen. 1964 års sludiesociala reform har gett många utländska studerande en möjlighet till studiefinansiering som inte står öppen för dem i de­ras hemländer. Den generösa tiUämpning sora fram till 1968 rådde för tilldelning av studiemedel tiU utländska studerande lorde i prak­tiken ha lockat utländska studerande all utbilda sig i Sverige. Vidare har den stipendiegivning sora bl. a. SIDA deltar i inneburit all ell rela­tivt stort antal utländska studerande kunnat koraraa liU Sverige som gäslsluderande.

Enligt 3 § sludiehjälpsreglementel och 5 § sludieraedelsförordningen är utländsk studerande sora är bosall i Sverige järaslälld raed svensk studerande i fråga om rätt till studiestöd. Om syftet med vistelsen i Sverige huvudsakligen är all här vinna utbildning utgår dock inte stu­diestöd. För alt utiänning skall erhålla svenskt studiestöd krävs f. n. i praxis all han har vistats och arbetat i cirka etl år i Sverige. Från

 

Prop. 1971:81                                                         26

denna huvudregel görs vissa undanlag. Sålunda har bl. a. flyktingar och de sora genom giftermål fått farailjeanknylning lill svensk raed­borgare kunnat erhålla svenskt studiestöd ulan att ha vistats här under ett år.

Förutsättningen för tUlträde till svensk högre läroanstalt är att den utiändske studeranden har en grundexamen sora ger kompelens för tiU­träde lill motsvarande läroanstalt i hans hemland. Kunskaper i svenska språket är däremot inte något krav.

Här redovisade förhållanden har i olika avseenden skapat problem.

Det har visat sig att bristande kunskaper i svenska språket inte säl­lan raedför sludiemisslyckanden. Många utländska studerande söker sig tiU Sverige utan atl ha tUlgång till studiestöd från heralandel eller från annan källa. Jag vill här erinra om att svensk studerande efter prövning kan ta raed sig sina studiesociala förraåner vid studier uloralands. Mot­svarande förraåner står raer sällan andra länders studerande tUl buds.

Ett annat problera har saraband raed handläggningen av ansökningar om studiestöd. Denna sker — inom sludiehjälpssyslemet — vid skol­styrelser och rektorsexpedilioner och — inom studieraedelssyslerael — vid studiemedelsnäranderna. Den lokala handläggrungen har lett till olikartad bedöraning. Även den kuraliva servicen har av de utländska studerandena upplevts som oliUfredsslällande.

Förslag ora en reforraering av regelsysterael för behandling i studie­socialt hänseende av utländska studerande föreligger nu från kora­raittén för utländska studerande i belänkandet (Ds U 1969: 9) Studiesocialt slöd tiU utländska studerande.

Kommitténs utgångspunkt har varit alt en reformering av regelsyste­met i aUt väsentligt skaU knyta an till de principer sora enligt beslut av slalsraaklema år 1968 skall ligga tUl grund för den svenska utlän­ningspolitiken. Komraittén anser atl skillnad även i fortsätt­ningen bör göras raellan invandrare och gäslsluderande. En utländsk studerande sora betraktas sora invandrare bör få sararaa sludiesociala förmåner som svenska studerande. Kommittén räknar raed tre katego­rier av invandrarstuderande. Den första kategorin avser studerande som enligt utredningen bör ha möjlighet att invandra tUl Sverige för att först utbilda sig och därefter inträda på den svenska arbetsmarknaden. Denna möjlighet skuUe göras beroende av ell särskilt lillslånd alt studera. Frå­gan ora sådant lillslånd bör enligt koraraittén avgöras raed hänsyn lill sysselsättningsläget på arbetsmarknaden och det svenska samhällets möjligheter alt bereda invandrarna och deras familjer tillfredsställande förhållanden när del gäller bostad, sjukvård, utbildning m. ra. Till den andra kategorin bör enligt utredningen räknas dels den som har bosätt-ningstUlstånd eller beviljats uppehålls- och arbetstillstånd samt varit sysselsatt en längre tid i landet, dels i landet boende raake och barn till sådan person. Vidare bör hil räknas utlänning sora är gift raed svensk

 

Prop. 1971:81                                                         27

medborgare. Med den Iredje kategorin avser utredningen slalslösa per­soner, politiska flyktingar samt personer sora fått inresa för atl förena sig raed familjemedlem eller nära anhörig sora redan tidigare är alt be­trakta som invandrare i landet.

I en reservation har en av utredningens ledaraöler föreslagit en regle­ring av såväl de gäststuderandes som de invandrarstuderandes antal. Denna reglering bör enligt reservanten ske raed utgångspunkt i tiUgäng­Uga undervisningsresurser, bosläder, social service m. ra.

Kommilléns redovisning liksom reraissinslansernas synpunkter har övertygat raig ora att det är angeläget all i Sverige bosatta utiänningar i studiesocialt avseende behandlas på etl enhetligt sätt. Del bör såvitt möjligt klargöras under vilka förutsättningar utlänning skall få svenskt studiestöd. De utländska studerandenas ofta otrygga ekonomiska situa­tion kan därigenora lindras. Det är angelägel alt underlätta även den studieraässiga och sociala anpassningen till utbildningen. Liksora kora­miltén behandlar jag gäslsluderande och invandrade studerande sora två separata grupper.

Antalet invandrare är som jag frarahåUit i del föregående rela­tivt stort. Möjlighetema lill utbildning i Sverige bör givetvis slå öppna för dera. I många fall kan särskilda insatser behöva göras t. ex. för att bibringa de studerande kunskaper i svenska språket. Det sludiesociala systemet bör i fortsättningen liksom hittills bygga på bl. a. förutsättningen att utlännings räll till svenskt studiestöd skaU vara beroende av hans an­knytning lill Sverige. Huvudprincipen bör allljäral vara all endasl den sora är inleraraad i del svenska sarahället bör ha räll till svenskt studie­stöd. Den utlänning sora bosall sig här i landet huvudsakligen i syfte atl skaffa sig utbildning bör däremot inle ha räll lill studiestöd. En lill-lärapning av del sagda innebär all utlänning som mottagits under sådana omständigheter att det klart kan förutsättas att han kommer att stanna i Sverige bör kunna få studiestöd. Till denna kategori bör hänföras flyk­tingar, slalslösa personer eller utländska raedborgare sora ulan atl vara flyktingar av huraanilära skäl får fristad i Sverige saral icke asylsökan­de flyktingar som uttas eller överförs hit av svenska myndigheter i sara­råd raed internationella flyktingorgan. Här avses sålunda grupper sora bortsett från studie- och studiefinansieringsfrågan har fått tillstånd atl vistas i Sverige. I övriga fall bör sora villkor för rält liU studiestöd gälla all personen raed vederbörliga tiUstånd vistats och förvärvsarbetat i Sve­rige under en sammanhängande period av två år, ora ej särskilda om­ständigheter föreligger, t. ex. en nära farailjeanknylning. Givelvis bör studerande sora är under 20 år och är barn lill invandrare sora fått ar­betstillstånd liksora hittills oraedelbart få rätt lill studiestöd. Mina ställ­ningstaganden innebär att jag inle kan ansluta raig till utredningens förslag att även andra invandrare än t. ex. flyktingar skall få studiestöd oraedelbart. Vad jag här anfört föranleder en viss järakning av gällande

 

Prop. 1971:81                                                         28

bestäraraelser i 3 § studiehjälpsreglementet och 5 § studiemedelsförord­ningen.

Det är enligt min raening angeläget att studerande från andra länder får raöjUghet att sora gäststuderande vistas i Sverige. Man bör enUgt rain raening räkna med att dessa studerande själva kan svara för sitt uppehälle, i första hand genom att föra med sig hemlandets studie­sociala förmåner. Sora jag antytt i det föregående tillärapar eraeUertid inte alla länder principen alt studiestödet kan föras raed vid studier i annat land. Enligt rain raening bör raan därför väsentiigt utöka antalet gäststipendier i Sverige för utländska studerande.

Svenska institutet förfogar f. n. över ca 65 stipendier vilka i huvudsak används för bilateralt utbyte. Institutets gäslstipendier utgår raed 850 kr. i raånaden jämte visst dyrorlsliUägg. För budgetåret 1972/73 bör 100 gäststipendier av ny typ inrättas. I vilken takt eventueUa ökningar skaU ske får bedömas från år lill år. Denna förra av gäslstipendier bör kunna innehas i högst tre år och bör utgå raed årsbelopp raotsvarande studiemedlen, dvs. vid basbeloppet 6 900 kr. sararaanlagt 9 660 kr. Sti­pendierna bör administreras av Svenska institutet. Jag viU framhålla angelägenheten av all urvalet av stipendiater blir allsidigt.

Som jag framhållit i del föregående har kritik riklats raot nuvarande ordning för handläggning av ärenden ora studiestöd ål ut­länning. För atl nå en större enhetiighet vid handläggningen av dessa ärenden förordar jag alt raan lill centrala sludiehjälpsnäranden flyttar över prövningen av principfrågan ora utlänning har rätt till studiestöd enligt något av de två studiesociala systeraen. Har näranden en gäng funnit detla vara faUet bör närandens beslut i denna del gäUa även när utlänningen senare ånyo ansöker ora studiestöd under förutsättning naturligtvis atl sökanden då fortfarande är bosall i Sverige. Sistnämnda fråga i senare ansökningsärende får som hittills prövas av den beviljande myndigheten.

De frågor sora enligt vad jag nyss förordat skall avgöras av centrala sludiehjälpsnäranden kan inryraraa svåra avgöranden sora kräver tillgång lill särskild expertis. Jag föreslår därför all del inora centrala sludie­hjälpsnäranden skapas en särskild delegation för behandling av frågor ora studiestöd tiU utländska studerande. I delegationen bör ingå företrä­dare för bl. a. utbildnings- och invandrarrayndigheler saral studerande-organisationer. I övrigt behöver handläggningsordningen endasl ändras på det sättet alt utlänning skaU inge ansökan ora studiebidrag och för­höjt studiebidrag enligt studiehjälpsreglemenlel. I ärende ora studiestöd till utiänning bör övriga organ sora handhar frågor om studiestöd lämna centrala studiehjälpsnämnden erforderligt biträde. Vad jag här förordat ora handläggningsordningen kräver en ändring av 31 och 32 §§ studiehjälpsreglemenlet saral av 34 § studiemedelsförordningen.

Vid del nordiska undervisningsrainislerraötel år 1959 antogs en re-

 

Prop. 1971: 81                                                        29

solution som innebar atl nordiska studerande skulle kunna föra med sig studiestödet från det egna landet vid studier i annat nor­diskt land. En särskild nordisk kommitté undersöker f. n. tUlärapningen av nuvarande regler. I avvaktan på resultaten av della arbete bör för nordiska studerande gäUa i huvudsak sararaa regler sora för utländska studerande i övrigt.

Utredningen har pekat på önskvärdheten av alt de utländska stude­randena behärskar svenska så all de kan tiUgodogöra sig under­visningen. Det ankoramer f. n. i första hand på konsistorierna vid uni­versiteten (motsvarande) att pröva om utomnordisk medborgare skaU kunna vinna tiUträde tiU högre utbildning. Frågan huruvida dokumen­terade kunskaper i svenska skåU krävas är bl. a. beroende av den nivå utbildningen avser. Några genereUa krav härom bör f. n. ej stäUas upp. Jag utgår dock från alt utbildningsmyndigheterna vid sin prövning även beaktar behovet av kunskaper i svenska för att de studerande tiUfreds­stäUande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen. I de faU sådana förkunskaper anses erforderUga bör den sora gått igenom kursema 1—3 i svenska inom raraen för vissa kurser för utländska studerande anses ha dessa förkunskaper. Frågan ora huvudraannaskapel för svenskundervis­ningen bör tas upp i saraband raed prövningen av förslag från korape-tensutredningen och invandraralredningen. TUl utlänning sora inte är gäststuderande och som behöver genoragå någon av nyss nämnda kurser i svenska bör studiemedel kunna utgå.

Jag viU vidare framhåUa alt det enligt min bedömning finns motiv för vidgade studierådgivande och kurativa insatser för utländska stu­derande. Det ankommer på utbUdningsmyndigheterna att aktualisera för­slag härora för koraraande budgetår.

De nya principema för behandUng av ansökningar ora studiestöd för utländska raedborgare bör  träda  i  kraft  den 1 januari 1972.

Under åberopande av det anförda hemstäUer jag att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen att

1) antaga inom utbUdningsdeparteraentet upprättat förslag tUl

a)   lag om ändring i studiehjälpsreglementet (1964:402),

b)   lag om ändring i studiemedelsförordningen (1964: 401),

2)        godkänna de riktlinjer för gäslstipendier liU utländska studerande
sora jag har förordat.

Med bifall till vad föredraganden sålunda raed insläraraande av statsrådets övriga ledamöter herastäUl förordnar Hans Maj:t Konungen att tiU riksdagen skaU avlåtas proposilion av den lydelse bUaga till detta protokoU ulvisar.

Ur protokoUet: Britta Gyllensten

 

Prop. 1971:81                                                         30

Innehåll

Sida

1    Inledning                                                                6

2    Gällande bestäraraelser ora studiestöd                         6

 

2.1    Allraänna besläramelser                                        6

2.2    Studiestöd för utländska studerande                      7

2.3    Utländsk studerandes tillträde till ulbUdningsanstalt ra. m.  8

3 Kommitténs förslag                                                  9

3.1    Bakgrund                                                          9

3.2    Principiella överväganden                                    11

3.3    Icke-svenska medborgare som påbörjar sin vistelse i landet

raed studier                                                     12

3.4    Icke-svenska medborgare som kan anses inlemmade i det svenska samhället  12

3.5    Icke-svenska medborgare sora förutsätts bli inleraraade i det svenska samhället      13

3.6    Nordiska studerande                                          13

3.7    Kunskaper i svenska för tillträde lill högre studier m. m.      14

3.8    övrigt                                                             15

3.9    Universitetskanslersämbetets synpunkter och förslag angåen­de förkunskaper i svenska för antagning sora studerande vid läroanstalt i Sverige               15

4 Reservation                                                          16

5    Remissyttrandena                                                  19

6    Föredraganden                                                      25