Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1971 Prop. 1971: 74

Nr 74

Kungl. Majrts proposition till riksdagen angående stöd till jordbruket i norra Sverige, m. m.; given Stockholnis slott den 19 mars 1971.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden, föreslå riksdagen all bifaUa de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departemenlschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

INGEMUND BENGTSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs frara förslag ora ökat slalligl slöd lill jordbruket i norra Sverige på grundval av vad sora har föreslagits av utredningen ora stöd lill jordbruket i norra Sverige.

Del särskUda mjölkpristillägg som nu utgår lill jordbrukare i norra Sverige föreslås öka med ca 1,5—6 öre per kg mjölk sä all det uppgår tUl 3—16 öre per kg. Vidare föresläs all pristillägg införs pä kött av nötkreatur, får och svin. Tillägget föreslås ulgå med mellan 15 öre och 1 kr. per kg kött och liksom tillägget på mjölk differentieras raellan olika oraråden.

Kostnaderna för prisstödet beräknas för budgetåret 1971/72 uppgå till ca 66 milj. kr., vilket innebär en ökning av stödet raed ca 29 railj. kr.

Vidare föreslås vissa förbättringar av slödel lill rationalisering av jordbruket i norra Sverige. Slöd koraraer i vissa fall atl kunna läranas även lill jordbruk raed begränsade utveckUngsraöjligheler.

I enlighet med förslag av statens jordbmksnärand föreslås all ersättning ges till jordbruket raed 27 railj. kr. för förluster till följd av prisstoppet under tiden t.o.m. den 31 december 1970.

1 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 74

Prop. 1971: 74

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 19 mars 1971.

Närvarande: statsministern PALME, rainistern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för jordbruksdeparteraentet, statsrådet Bengtsson, anmäler efter gemensara beredning med statsrådets övriga ledaraöler fråga ora stöd till jordbruket i norra Sverige, m. m., och anför.

Inledning

I samband raed all 1967 års riksdag (prop. 1967: 95, JoU 1967: 25, rskr 1967: 280) fastställde riktlinjerna för jordbrukspolitiken behandlades frågor om slödel till jordbruket i norra Sverige i anslulning lill principerna för prissättningen pä jordbrukets produkter. Föredragande departementschefen uttalade därvid (s. 74) alt del inle hade varit möjligt all helt ta hänsyn till de särskilda förhållandena i norra Sverige. Av flera skäl ansåg departeraentschefen all en betydande jordbruksproduktion även i fortsättningen borde upprätthållas i dessa delar av landet. Jordbruket där borde även i fraratiden få särskilt slöd. Riksdagen anslöt sig härtill. Med hänsyn lill den relativt långa tid som har förflutit sedan principerna för det nuvarande slödel lill jordbruket i norra Sverige fastlades, tUlkallades år 1969 utredningen om slöd lill jordbruket i norra Sverige (direktiv se 1970 års riksdagsberätlelse s. 326). Ut-redningeni har den 4 noveraber 1970 avläranat betänkandet (SOU 1970: 72) Jordbruket i norra Sverige. Efter reraiss har yttranden över betänkandet avgelts av överbefälhavaren, lanlbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, statens jordbruksnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen, lantraäteristyrelsen, styrelsen för lantbrukshögskolan, statens råd för skogs- och jordbraksforskning, länsstyrelserna i Uppsala, Älvsborgs, Värralands, Örebro, Västraanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Järatlands, Västerbottens och Norrbottens län, glesbygdsutredningen, Riksförbundet Landsbygdens folk geraensarat raed Sveriges lanlbruksförbund (RLF och SL) och Norrlandsfonden. Lantbruksslyrelsen och

' Ledamöter: generaldirektör Ingvar Widén, ordförande, riksdagsmännen Uno Hedström och Filip Johansson, överdirektör Slig Johansson, f. d. riksdagsmännen Elias Jönsson och Gunnar Lundmark samt riksdagsman Nils Åsling.

Prop. 1971: 74 3

lantmäteristyrelsen har bifogat yttranden från berörda lanlbraksnäran-der resp. överlantraälare. Flera länsstyrelser har bifogat yttranden från länsorgan och kommuner. RLF och SL har överlämnat utdrag ur av dem inhämtade yttranden. I anledning av betänkandet har vidare kommit in etl antal skrivelser.

I fråga ora flera av utredningens förslag fordras inle beslut av riksdagen. För saramanhangets skull redovisas emellertid koiifallal även vissa av dessa förslag.

Statens jordbruksnämnd har i skrivelse den 26 januari 1971 hemstäUt att Kungl. Maj:l vidtar de åtgärder som behövs för all jordbruket skall kunna tillföras raedel för atl täcka de förluster, sora har uppställ för jordbruket lill följd av prisstoppet under tiden t. o. ra. den 31 december 1970. Förlusterna har prelirainärt beräknats lill 27 railj. kr.

I prop. 1971: 1 (bil. 11 s. 35) har Kungl. Maj:l föreslagit riksdagen atl, i avvaktan på särskild proposilion i ämnet, till Särskilt stöd åt del raindre jordbruket för budgetåret 1971/72 beräkna ell förslagsanslag av 75,3 railj. kr.

Gällande bestämmelser för stöd till jordbruket i norra Sverige Extra mjölkpristillägg

Extra rajölkprislillägg som utgör ett statligt pristillägg på rajölk i norra Sverige utgår sedan är 1941. De grunder, efter vUka detla tillägg utgår, har ändrats senast år 1962 (prop. 1962: 1 bU. 11, JoU 1962: 6 och 12, rskr 1962: 169). Syftet raed bidraget är all korapensera producenterna i de norra delarna av landet för särare produktionsförulsätl-ningar betingade av kliraal, jordmån m. m.

Tillägget utgår till alla sorn levererar rajölk till raejeri, oavsett leveransernas storlek. Enligt gällande bidragsskala, statens jordbruksnärands cirkulär 1962: 79, utgår det extra rajölkpristilläggel raed belopp sora varierar inora olika oraråden raellan 35 öre och 260 öre per kg mjölk-fett för vid mejeri invägd mjölk. TUläggel raotsvarar 1,4—10,4 öre per kg mjölk raed 4 "/o felthall.

Del extra rajölkpristiUäggel utbetalas av statens jordbruksnärand från anslaget Särskilt stöd ål del mindre jordbruket. Svenska raejeriernas riksförening administrerar stödet. Stödet uppgick under budgetåret 1969/70 lill totalt 37,1 railj. kr. och det genomsnittiiga beloppet per bidrags-lagare till 1 237 kr.

Fraktbidrag

Fraktbidrag för fodersändningar till vissa delar av norra Sverige utbetalas sedan 1930-talel. Bidraget utgår lill fodersändningar lill vissa

Prop. 1971: 74 4

raera avlägset liggande delar av Norrland, där transportkostnaderna vid inköp av foderraedel är särskilt dryga. Bidraget utgår f. n. raed 2 kr. och 50 öre per dl enligt statens jordbruksnärands cirkulär 1968: 61.

Till bidrag anvisas f. n. 350 000 kr. per år under anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukels oraråde.

Differentiering av slaktdjursavgifter

För all bekosta raarknadsreglerande åtgärder tas i saraband raed slakt ul särskild slakldjursavgift. Avgiften som tas ul raed slöd av statlig förordning var ursprungligen lika stor i hela landet. För nötkreatur infördes år 1959 en differentiering, sora innebar att avgiften reducerades i Norrland raed undanlag av Gästrikland. Differentieringen gäller nuraera endasl för storboskap. För svin är avgiften differentierad sedan år 1963. Slaktdjursavgiflen är f. n. 9 öre lägre per kg i Norrbollens län och 6 öre lägre per kg i övriga Norrland utom Gästrikland än i landet 1 övrigl.

Nedsättningen av avgifterna innebär en indirekt subvention sora jordbruket kollektivt svarar för. Den indirekta subventionen innebar en inkoraslförslärkning för jordbrukarna i norra Sverige raed ca 600 000 kr. under är 1969.

Särskilt rationaliseringsstöd

Sedan är 1960 utgår särskilt statligt stöd lill jordbrukets rationalisering i norra Sverige såsom etl komplement lill det rationaliseringsslöd som kan erhållas i hela landet. Stödet avsåg lill en början endasl Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län, men det utvidgades genora beslut av 1965 års riksdag lill all orafatta även Gävleborgs, Kopparbergs och Värralands län saral landskapet Dalsland. Gällande föreskrifter för stöd till särskild rationalisering finns i kungörelsen (1967: 453, ändrad 1969: 186) om statligt slöd lill jordbrukels rationalisering ra. ra.

Del ekonoraiska stödet i saraband raed särskild rationalisering ges i första hand såsora kreditgaranti och bidrag enligt de bestäraraelser som gäller för landet i sin helhet. Stödet kan i norra Sverige förstärkas med ett högre bidrag, högst 40 0/0 av kostnaden, lill inre rationaliseringsåtgärd och raed bidrag lill driflsralionaliseringsålgärd.

Sora vUlkor för bidrag till inre rationalisering i saraband raed särskUd rationalisering gäller, liksora vid ordinarie bidrag till inre rationalisering, atl åtgärden sker i saraband raed genoragripande och kapitalkrävande yttre rationalisering. I undanlagsfall kan bidrag utgå även om insatserna t. v. enbart sker i form av inre rationalisering och drifts-rationalisering. Bidrag kan ulgå vid investeringar i ekonoraibyggnader, dikning och täckdikning, jordbruksvägar och övrig inre rationalisering.

Prop. 1971: 74 5

Medel till bidrag liU inre rationalisering och driftsrationalisering i saraband raed särskild rationalisering anvisas under anslaget Bidrag till särskilda ralionaliseringsålgärder i Norrland, ra. m. För innevarande budgetår får bidrag beviljas intill ett belopp av 17 milj. kr. Bidrag till yttre rationalisering saml kreditgarantier i saraband med särskild rationalisering beviljas inom ordinarie ramar för resp. ändamål.

Till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland anvisas sedan budgetåret 1967/68 etl belopp av 150 000 kr. årligen under anslaget Bidrag till särskilda ralionaliseringsålgärder i Norrland, ra. ra. Fr. o. ra. innevarande budgetär får bidrag beviljas inora de delar av landet där stöd till särskild rationalisering utgår. Medlen används för atl bestrida kostnader för mera tillfälliga insatser på olika områden, t. ex. för främjande av foder- och utsädesproduktion, fåravel och galthållning samt för all bekosta viss veterinär verksamhet.

Utredningen

Målsättning och principiella överväganden

Utredningen redogör för målsättningen i fråga om jordbrukspolitiken och anför därvid bl. a. följande. Målet för jordbrukspolitiken är all effektivisera näringen samtidigt sora en viss begränsning av produk-tionsvolyraen eftersträvas för alt ora möjligt undvika överproduktion. Rationell jordbruksproduktion bör ge sina utövare en med andra yrkesutövare likvärdig ekonomisk standard. Kravet på rationalitet eller effektivitet i jordbruksproduktionen och målet om likvärdig ekonoraisk standard för jordbrukare och andra yrkesutövare bör gäUa på sararaa sätt i norra Sverige sora i övriga delar av landet.

Enligt utredningen är det inte raöjligt atl med någon större grad av realisra ange etl preciserat raål för produklionsvolyraen inora jordbruket i norra Sverige allrahelst sora elt sådant raål för alt vara användbart bör avse en tidpunkt 10 till 15 år framåt i tiden. Utredningen anser att åtgärderna för slöd lill jordbruket i norra Sverige bör utforraas i syfte alt söka bryta den nuvarande nedåtgående trenden i produktionsutvecklingen. Åtgärderna bör leda till atl jordbruket beslår och kan intensifieras i de oraråden sora har för landsdelen goda förutsättningar för jordbruksdrift. För uppehållandet av viss produktion och sysselsättning inom jordbruket i norra Sverige talar angelägenheten av en regional livsmedelsförsörjning frärast beträffande vissa färskvaror sora beredskap inför ett krisläge, behovet av en tillräcklig råvaruförsörjning för livsmedelsindustrin i landsdelen, sysselsällningsskäl, sociala motiv och landskapsvårdssynpunkter.

Med hänsyn lUl de särskilda förhållanden som råder i norra Sverige behövs enligt utredningen speciella insatser för att uppfylla målen. För

It Riksdagen 1971.1 saml. Nr 74

Prop. 1971: 74 6

alt klarlägga den nuvarande situationen för jordbrukare i norra Sverige har utredningen därför undersökt bl. a. inkomstnivån inora jordbruket. Undersökningen visar atl nivån är betydligt lägre i norra Sverige än i landet i övrigl. Detta beror till en del på atl bmkningsenhelerna är sraå. Ell viktigt medel för all höja inkomstnivån är därför slöd lill rationaliseringsverksamheten.

Den analys av inkomslförhållandena som utredningen har gjorl lyder pä atl inkomstskillnaderna mellan jordbrukarna i norra Sverige och i andra delar av landet inte enbart beror pä faslighetsslrukturen ulan även på lönsarahelsskillnader mellan jordbruk av sarama storlek. Med hänsyn härtill kan enligt utredningen de uppsatta målen inle nås utan att rationaliseringsinsalserna kompletteras med annat slöd.

Inkomstförhällanden m. m. vid jordbruk i norra Sverige

För närmare uppgifter om utredningens undersökning av inkomstförhällanden m. ra. inora jordbruket i norra Sverige hänvisas liU utredningens betänkande, kap. 6—7. Av undersökningen fraragår att den helt övervägande delen av lanlbruksinkoraslerna i norra Sverige härrör från aniraaiieproduktion och då särskilt produktion av mjölk. Sålunda svarar rajölken i Norrland för 70 o/o, i mellersta Sveriges skogsbygder och Svealands slättbygder för 50 o/o och i hela landet för 40 o/o av ani-raalieinkorasterna. Della innebär atl mjölken i övre Norrland svarar för 46 o/o av samtliga inkomster i lantbruket, medan genomsnittet för hela landet är 24 o/o.

Del extra rajölkpristilläggel har särskilt för de större mjölkproducen-lerna i norra Sverige en relativt stor betydelse. Av rajölkleverantörernas samraanräknade nelloinkorasl utgörs i Norrland genorasnittligl 7 o/o av del extra rajölkpristiUäggel. TUlägget har i väsentlig grad korapenserat del svagare ekonoraiska resultat av rajölkproduktion sora följer av etl nordligare läge.

Utredningen har på grundval av undersökningen sökl analysera ut-vecklingsraöjligheterna för jordbruket i norra Sverige. Enligt utredningens analys har jordbrukare i norra Sverige raindre valfrihet vid val av sysselsättning inom eller utom sitt eget jordbruk än vad jordbrukare i mellersta Sverige har. Alt öka valfriheten i del norrländska jordbruket är därför av central betydelse för all ge jordbrukarna där bättre möjligheter alt utnyttja sina varierande förutsättningar.

Utredningen har också undersökt takten i nedläggningen av jordbruksenheter under perioden 1961—69. Takten har varit klart snabbare i norra Sverige än i övriga delar av landet. Medelarealen åker per enhet har ökat kraftigt.

Del produktionsbortfall sora har blivit följden av nedläggningen av sraå jordbruksenheter har liU en del uppvägts av all under senare hälften av 1960-lalel 40—50 bmkningsenheter per år har byggts upp lill

Prop. 1971: 74 7

rationella enheter med hjälp av det särskilda rationaliseringsstödet. En utredning år 1964 uppskattade emellertid det antal brukningsenheter sora borde bli föreraål för särskild rationalisering till ca 130 per är, varav ca 100 i de fyra nordligaste länen.

Prisstöd

Utredningen har diskuterat flera forraer för ekonomiskt stöd tiil jordbruket i norra Sverige. Utredningen har därvid gått igenom de krav som bör ställas på ell sådant slöd. Stödet bör, enUgt utredningen, syfta till atl öka jordbrukarnas inkomst från jordbruksdriften och därigenom verka för uppehållande av viss jordbruksproduktion i norra Sverige. Stödet bör därför vara anknutet till produktionsprocessen. Vidare bör stödet så mycket sora möjligt underlätta rationaliseringen. Utredningen framhåller också att administrationen av stödet bör bli så enkel som möjligt.

Med utgångspunkt frän dessa krav avvisar utredningen etl stöd i form av nedsättning av produktionsavgifter i prisregleringssystemet. Utredningen föreslår därför alt den differentiering som nu finns av slaktdjursavgifter inte längre bör förekoraraa.

Med hänsyn till svårigheterna all adrainistrera etl stöd sora innebär all vissa kostnadsposter rainskas avvisar utredningen även en sådan förra för slöd. Utredningen föreslår all sådani stöd som f. n. utgår upphör. Della innebär att fraktbidraget för fodersändningar till inre Norrland bör upphöra.

Utredningen föreslår av flera skäl att stödet bör utgå i form av bidrag sora grundas pä summan av kontanta inkomster av försålda jordbruksprodukter.

Produktbidrag kan ges i form av pristillägg antingen i samband raed likviden eller såsora efterlikvid t. ex. en gång årligen. Denna form är för åtskilliga produkter enkel att administrera. Utredningen framhåller att hittillsvarande erfarenheter är goda av det system, som tillämpas för extra mjölkpristillägg och för prisliUägg på fårkött. För mjölk och slaktdjur kan bidrag utbetalas på relativt enkelt sätt. Mjölkpristillägg kan betalas genora raejerierna för raängden levererad rajölk. Pristillägg för kött och fläsk kan betalas ut i samband raed besiktning i kontrollslakteri eller besiklningsbyrå genora del slakteri eller den person som svarar för slakten. Utbetalning av prisstöd lill potatis och andra norrländska vegetabilieprodukter är däremot svårare att administrera. I norra Sverige koraraer emellertid raer än 90 "/o av jordbruksinkomsterna från animalie-produktion och mindre än 10 o/o från växtodling. Ora prisstöd utgår lill animalieprodukter innebär del sålunda att stödet beräknas på huvuddelen av inkoraslerna av försålda jordbruksprodukter. Denna stödforra ger också raöjlighet all variera stödets storlek till skilda produkter raed hänsyn till marknadsförhållanden m. ra. Slödel blir då visserligen inle helt produktneulrall, om därraed avses ell procentuellt lika stort tillägg lill

Prop. 1971: 74 8

priset på varje produkt. I stället öppnas en raöjlighet att göra stödet produktneulrall på del sättet all lönsarahelsskillnaden raellan olika produkter utjämnas i önskad utsträckning.

Utredningen förordar sålunda pristillägg på mjölk som levereras till mejeri och på kött av nötkreatur, får och svin, sora godkänts vid besiktning enligt lagen (1959: 99) om köttbesiktning ra. m. Saratidigt föreslås, som tidigare har närants, att fraktbidrag för fodersändningar och differentiering av slakldjursavgifter inte längre bör förekoraraa.

Av den tidigare nämnda undersökningen rörande lönsamhet, likviditet och ulvecklingsraöjligheter framgår att ora prisstödet lill mjölk avvägs endasl efler del ekonomiska resultatet behövs inle mer än två stödnivåer. De tre nordligaste länen raed vissa angränsande oraråden bör utgöra ell oraråde raed enhetligt rajölkprislillägg. Lönsamhelsberäkning-arna för Västernorrlands län lyder på all en lägre slödnivå bör fastställas för södra Norrlands kustområden. För alt nä en raed övriga oraråden jämförbar lönsamhet i de värmländska områdena krävs ell lika högt rajölkprislillägg där som i de tre nordligaste länen. Emellertid finns åtminstone i slättbygden i Värmland bättre möjligheter lill ell gott ekonomiskt resultat vid andra driftsformer. Della motiverar en lägre slödnivå i den södra delen av nuvarande stödområde än i exempelvis Västernorrland. För en lägre slödnivå lalar även alt de motiv som har anförts för elt särskilt slöd lill jordbruket i norra Sverige inle har sararaa styrka i den södra delen sora längre norrut. Utredningen föreslår smärre ändringar av sydgränsen för del område som bör få rajölkprislillägg i förhållande till det nuvarande området. Den största ändringen innebär all prisstöd inte bör utgå i någon del av Uppsala eller Västmanlands län.

Utredningen anser del lämpligt atl stegvis minska stödet från norr till söder. Utredningen föreslår atl antalet stödniväer rainskas lill fyra. Utredningens förslag lill områdesindelning för rajölkprislillägg (orarådena I—IV) fraragår av följande förteckning (enligt koramunindelning-en den 1 januari 1971).

I. Norrbollens län,
Västerbottens län,
Järatiands län,

av Västernorrlands län: FjäUsjö, Rarasele och Sollefteå korarauner, av Kopparbergs län: de delar av Älvdalens koraraun som tidigare utgjorde Särna och Idre kommuner.

II. Västernorrlands län i övrigl,

av Gävleborgs län: Bergsjö komraunblock, Ljusdals och Hudiksvalls korarauner utora de delar sora tidigare utgjorde Järvsö och Iggesunds korarauner.

Prop. 1971: 74 9

III. Av Gävleborgs län: Ovanåkers och Söderhamns kommuner, Bollnäs

koraraunblock samt de oraråden som tidigare utgjorde Järvsö och Iggesunds kommuner,

av Kopparbergs län: Malungs, Vansbro, Gagnefs, Rättviks och Mora kommuner, Leksands och Orsa kommunblock samt Älvdalens kommun utom den del som ingår i område I, av Värmlands län: Hagfors, Kyrkhedens och Ärjängs kommunblock, Finnskoga-Dalby, Torsby och Eda koramuner, den del av Sunne koramun sora tidigare utgjorde Gräsmarks koraraun, de delar av Arvika kommun som tidigare utgjorde Gunnarskogs och Älgå kommuner, Arvika stad samt den del som ingick i Brunskogs kommun och den del av Kils kommun som tidigare ingick i Brunskogs koraraun.

IV. Gävleborgs län i övrigl,
Kopparbergs län i övrigl,
Värmlands län i övrigt,

av Örebro län: Degerfors, Karlskoga, Nora, Hällefors och Ljusnars-bergs kommuner saml Lindesbergs kommun utom de delar sora tidigare utgjorde Frövi och Fellingsbro koramuner, av Älvsborgs län: Åmåls kommun och Bengtsfors kommunblock.

Utredningen framhåller att del är svårt alt bedöma var gränslinjen raellan två stödområden bör dras. Del bör ankomraa på vederbörande rayndighel atl besluta ora detaljerna i fråga ora gränsdragningen.

Utredningen föreslår följande prislUlägg per kg till raejeri levererad mjölk, oraräknal till en fetlhalt av 4 0/0.

Område Öre/kg mjölk

1 13

n 9

III 7

IV 3

De motiv för områdesindelningen som har anförts för mjölk gäller i huvudsak även för kött och fläsk. När del gäller slaktdjur föreligger emellertid, enligt utredningen, betydligt större risk än för mjölk all bestämmelserna kringgås genom transport lUl ur stödsynpunkl gynnsammare områden. Av denna anledning och för att förenkla stödets administration bör gränserna mellan stödområdena i huvudsak anpassas till slakleriområdesgränserna. Utredningen föreslår all följande områdesindelning bör gälla för pristillägg på kött och fläsk.

1. Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län,

2. Västernorrlands län,

3. av Gävleborgs län: Hälsingland,

4. Gävleborgs län i övrigl, Kopparbergs och Värmlands län.

Prop. 1971: 74 10

För all transport av slaktdjur lill förmånligare stödområden inle skall ske kan en viss kontroll behövas. Del får bl. a. förutsättas att slakterierna, så vitt möjligt, ser till att bestämmelserna inle kringgås. Det bör ankoraraa pä statens jordbmksnärand alt svara för kontrollen. Nämnden bör därvid ha möjlighet all såsom sanktion besluta alt leverantör inle skall erhålla pristillägg i fortsättningen.

Kött- och fraraför allt fläskproduktion kan enligt utredningen ge ett ekonoraiskt resultat, sora ligger på raellansvensk nivå, raed etl lägre procentuellt stöd än vad utredningen har föreslagit för mjölk. Utredningen föreslär följande pristillägg per kg slaktad vikt kött av nötkreatur, får och svin.

Öre per kg kött av Område nötkreatur och får svin

1	100	30
2	75	20
3	40	-
4	15	-

Vid avvägningen av stödnivån har utredningen tagit hänsyn tili att del slöd som nu utgår i form av nedsättning av slakldjursavgifterna bör las bort.

Utredningen föreslår alt prisstödet bör utgå generellt, dvs. ulan avgränsning av vissa grapper av jordbrukare. Merkostnaden för stödet lill småbrukare motiveras av sociala skäl och uppvägs i viss raån av besparingar i fråga om administrationskostnaderna. En översyn vart Iredje år av hur stödsystemet fungerar tekniskt saml av slödels storlek och effekt i olika oraråden är enligt utredningen läraplig. Effekten av förslaget blir enligt den tidigare nämnda undersökningen atl lönsamheten för de gynnsararaaste driflsinriklningarna i norra Sverige når upp till den nivå sora mellansvenska jordbrak uppnår, all förutsättningarna för atl bygga upp rationella jordbruk i norra Sverige ökar och all mera differentierade utvecklingsmöjligheter öppnar sig för jordbruket i bl. a. nedre Norrland.

Stöd till rationalisering

En förutsättning för att en betydande jordbruksproduktion skall kunna upprätthållas i norra Sverige lorde enligt utredningen vara att särskild rationaliseringsverksamhet alltjämt kan bedrivas. Antalet jordbruk sora byggs upp genom denna verksamhet (SR-jordbruk) bör sannolikt öka med några tiotal per år.

Utredningen framhåller att kapitalbehovet vid uppbyggnad av SR-jordbruk är stort. Amorteringstiden för driftslån med statlig garanli är 20 år för sambruksförening eller sammanslutning för gemensara ani-malieproduklion, lagring eller hantering av jordbraksprodukter och 15

Prop. 1971:74 H

är för annan låntagare. Vid de stora driftslån del kan bli fråga ora vid SR-jordbruk kan Ukvidiletssvårighelerna bli så stora all sådana särskilda skäl kan anses föreligga atl araorleringsliden bör förlängas lill högst 20 år. Beslutanderätten, sora i sådana frågor f. n. ankoramer på Kungl. Maj:t, bör enligt utredningen delegeras.

Från flera län i norra Sverige har framhållits alt nedläggningen av jordbruk sker så snabbi atl betydande åkerarealer även inom goda jordbruksområden vanhävdas och riskerar all växa igen, innan de raed nuvarande rationaliseringslakl koraraer alt ingå i rationaliserade jordbruk. I 20 § andra stycket kungörelsen (1967: 453) ora statligt stöd till jordbrukels rationalisering ra. ra., rationaliseringskungörelsen, ges vissa raöjligheter atl lämna statsbidrag lUl inre rationalisering ora särskilda skäl föreligger, även ora någon kapitalkrävande yttre rationalisering inte har genoraförts. En ändring av ralionaliseringskungörelsens lill-lärapning kan raedverka till atl åkerjorden pä nedlagda enheter snabbare komraer till användning. Uppbyggandet av rationella enheter skulle påskyndas. Utredningen finner all en ökad tiUärapning av dispensbeslämmelserna i 20 § ralionaliseringskungörelsen bör ske i norra Sverige. För all underlätta handläggningen bör lanlbruksstyrelsen utfärda sådana anvisningar rörande tillämpningen av näranda bestäraraelser atl lantbruksnärandernas beslut inle regelmässigt behöver underställas lantbruksslyrelsen. Utöver gällande villkor bör vid slöd lill större investeringar krävas alt struklurbedömningen för fastigheten kan göras raed stor säkerhet och atl erforderligt arealunderlag är säkerstäUt för överskådlig lid genora tillskollsarrenden.

Vissa raöjligheter finns all i norra Sverige bedriva specialiserad vä;vl-odling, sora exerapelvis orafattar potatis, raorötler, raalkålrötler, rödbetor, vinbär och jordgubbar. Företag med en specialisering på någon eller några av dessa grödor bör i kombination med lämplig skogsareal kunna utvecklas till bärkraftiga företag. Genom konlraktsodling ål exempelvis konservindustrin bör det finnas ett betydande utrymme för sådan produktion. Utredningen anser del önskvärt alt rationaliseringsorganen framför allt i de nordligaste länen får bättre möjligheter alt medverka till uppbyggnaden av förelag med specialiserad växtodling. Utredningen föreslår alt tillämpningen av bestäraraelserna i trädgårdsrationaliserings-kungörelsen ändras så, all investeringsstöd lill nyetablering av trädgårds-företag i norra Sverige skall kunna lämnas i ökad utsträckning. De finansieringssvårigheler sora föreligger vid igångsättning av bärodling undanröjs emellertid inte helt. Vid nyplanlering av t. ex. svarta vinbär dröjer del näraligen 3—4 år innan någon nämnvärd skörd erhålls. Frågan om bärodling utreds av länsstyrelsen i Norrbottens län. Del är därför lämpligt all avvakta den pågående utredningen.

Bland de jord- och skogsbruksförelag sora inle bedöras kunna utvecklas lill bärkraftiga, rationella enheter finns förelag raed begrän-

Prop. 1971: 74 12

sade ulbyggnadsraöjligheler. Jordbrukare kan vid sådana enheter erhålla en någorlunda tiUfredsstäUande försörjning. Möjligheterna alt lärana slalligl investeringsstöd till enheter med liten jordbruksdel är starkt begränsade. Eflersora dessa enheter ofta är belägna inora oraråden raed svårlösta sysselsältningsproblera är del angeläget atl liUvarata och utveckla dessa försörjningsraöjligheter. För all undersöka vilken omfattning ell finansieringsstöd till jordbmk med begränsade utvecklingsmöjligheter skulle kunna länkas få, har en särskild undersökning utförts på utredningens uppdrag.

Utredningen föreslår att statligt stöd till begränsade investeringar bör kunna lämnas för rationalisering av jordbruksdelen vid brukningsenhet med både jord- och skogsbruk, även ora del inle finns förutsättningar att nå fullt rationell jordbruksdrift. Slöd bör utgå endast under förutsättning atl inkomsten huvudsakligen komraer från jord- och skogsbruket på den aktuella brukningsenheten och all nuvarande brukaren och hans farailj kan erhålla en tiUfredsställande försörjning. Vid bedöraningen bör också hänsyn tas till andra bestående förtjänstraöjUg-heler på orten från exerapelvis skogsbruk, turism och fiske. Detla begränsade investeringsstöd bör endasl utgå lUl brukningsenhet, som inle inom överskådlig lid erfordras för ralionaliseringsändamål. För all underlätta bedömningen fordras en översiktlig planering sora visar vilka oraråden sora helt eller delvis kan väntas bli tagna i anspråk för uppbyggnaden av beslående, rationella jordbruk. I åtskiUiga faU krävs en slmklurplan, där dispositionen av områdets markresurser för långsiktigt bestående jordbruk redovisas i detalj. Varje ansökan bör prövas individuellt. Länsarbetsnämnden bör regelraässigl yttra sig om sökanden och dennes alternativa utkomstmöjligheter. Ora länsarbetsnäranden inte finner investeringen raotiverad av sysselsällningsskäl bör lantbruksnämnden i regel avslå ansökan. Syftet raed det begränsade investeringsstödet bör vara atl förbättra farailjens inkorasler. Den beräknade arbetsersättningen behöver eraeUertid inte vara lika stor sora vid rationella jordbruk under förutsättning alt likviditelsberäkningen visar ell tillräckligt stort årligt kontanlöverskotl.

Del föreslagna slödel bör utgå i form av statlig lånegaranti och statsbidrag. Garanti bör kunna beviljas för län lill yttre och inre rationalisering samt för driftslån. Garanti för jordförvärvslån eller driftslån i saraband med nyetablering bör inte ifrågakomraa. Endast sådana mera begränsade åtgärder, som erfordras för atl förbättra försörjningsmöjligheterna under nuvarande brukares återstående yrkesverksamraa tid, bör ifrågakomma för stöd. Med hänsyn lill den begränsade avskrivnings-liden bör det inte bli fråga ora alt raed detta stöd uppföra nya ekonoraibyggnader eller ulföra fullständig täckdikning. Nuvarande bestäraraelser om lånegarantier och statsbidrag för jordbrukets rationalisering bör i tillärapliga delar gälla även för del begränsade investeringsstödet. Araor-

Prop. 1971: 74 13

leringstiderna bör emellertid begränsas. Amorteringstiden för rationaliseringslån bör norraall begränsas till högst 20 år och för driftslån i överenssläramelse med rationaliseringskungörelsens bestämmelser till högst 15 år. Statsbidrag till inre rationalisering bör utgå med högst ett belopp sora raotsvarar 25 "/o av den kostnad sora lantbruksnämnden godkänner. Bidrag till inre rationalisering bör normalt inte beräknas pä större sararaanlagd investering än 80 000 kr. per brukningsenhet. Ora särskUda skäl lalar för en större investering bör beloppet kunna höjas intill 120 000 kr.

Bestäraraelserna för del begränsade investeringsstödet, som bör fä karaktär av försöksverksamhet, bör tiUärapas i de fyra nordligaste länen, där sysselsältningssvårighelerna är störst. Bestäraraelserna bör tidsbegränsas lUl atl gälla under tio är. De bör raed hänsyn till sill syfte inte införas i ralionaliseringskungörelsen utan raeddelas i särskild ordning. Utredningen bedöraer att behovet av bidragsraedel och kredilgaranti-utryrarae blir begränsat. Det är därför t. v. enklast atl de bidrags- och kreditgaranliraraar saral motsvarande anslag, som har ställts till förfogande för jordbrukels rationalisering, fär disponeras även för detta ändamäl.

JordbrukspoUliska åtgärder kan inle nämnvärt förbättra inkorasten för brukare vid övriga jordbruk. Utredningen föreslår därför inle några ändringar i nuvarande bestämmelser för dessa enheter. Vid överläggningar med glesbygdsulredningen har diskuterats lämpligheten av ev. ytterligare åtgärder för atl övergångsvis underlätta fortsatt sysselsättning vid raindre jordbruk i norra Sveriges glesbygder. Utredningen förutsätter all dessa frågor koraraer alt behandlas av glesbygdsulredningen i dess fortsatta arbete.

Eflersora en betydande jordbruksproduktion skall behållas i norra Sverige, bör del enligt utredningens raening på sikt vara mest ekonomiskt för samhället alt satsa relativt kraftigt på forskning, försöks- och utvecklingsarbete av betydelse för denna produktion. Utredningen föreslär alt för angelägna och klart målinriktade forsknings- och utvecklingsprojekt rörande jordbruket i norra Sverige etl belopp av 5 milj. kr. utöver nu utgående raedel ställs till förfogande för statens råd för skogs- och jordbruksforskning. Beloppet bör få disponeras under en feraärsperiod. Del bör enligt utredningens mening övervägas atl tillskjuta dessa medel pä samma sätt som skedde år 1969 då medel från jordbruksprisregleringen avsattes för försöks- och utvecklingsarbete rörande foderprotein och fläskproduktion.

Bristerna i fråga om lillärapningen av känd teknik synes enligt utredningen vara särskUl stora inora jordbruket i norra Sverige. Detla kan tas sora ett tecken pä all inforraalionsspridningen inle fungerar lillfredsslällande där. Med den kontaktpunkt raellan forskningen och det norrländska jordbruket, som Röbäcksdalen utgör, bör förutsättningarna

vara goda för atl forskningens rön förs ut till näringen. Utredningen förulsätler atl lantbrukshögskolan inte försvagar de resurser som disponeras för del norrländska lantbmket utan snarare förstärker dessa.

Anslagsframställning för budgetåret 1971/72

C 4. Stöd till jordbruket i norra Sverige, m. ni.

1969/70 Utgift 51 279 882 1970/71 Anslag 150 300 000 1971/72 Förslag 78 500 000 ' Anslaget Särskilt stöd ät det mindre jordbruket.

Medlen utbetalas av statens jordbruksnämnd och lanlbruksstyrelsen. Jordbruksnämnden har tidigare fått disponera anslaget för atl utbetala extra mjölkpristillägg i norra Sverige. Lanlbruksstyrelsen får disponera anslaget dels för utbetalningar enligt kungörelsen (1967: 422) om särskilt övergångsbidrag och avgångsvederlag ät jordbrukare, dels för utbetalning i anledning av ev. besvärsärenden i fråga om areallillägg och övergångsbidrag enligt tidigare bestämmelser.

Lanlbruksstyrelsen

Antalet beviljade ansökningar ora särskilt övergångsbidrag för år 1969 uppgick till ca 20 500. Bidrag på 11,5 milj. kr. utbetalades hösten 1970. Styrelsen uppskattar medelsbehovel för budgetåret 1971/72 till ca 11 milj. kr.

I fråga om avgångsvederlag beräknar styrelsen medelsbehovet lill ca 1,5 milj. kr.

Utredningen om stöd till jordbruket i norra Sverige

Kostnaderna för del föreslagna prisstödet beräknas för budgetåret 1971/72 liU följande:

Milj. kr.

Mjölk 50

Kött av nötkreatur och får 15

Kött av svin 1

Summa 66

Prop. 1971: 74 15

Remissyttrandena

Reraissinslanserna har inte några väsentliga erinringar varken i fråga ora utredningens beskrivning av jordbrukets situation i olika avseenden i norra Sverige eller i fråga om de principiella överväganden sora har legal lill grund för utredningens förslag. Flera remissinstanser uttalar sin tillfredsställelse med atl utredningen har fullgjort sitt uppdrag sä snabbi sora har skett. De understryker angelägenheten av atl de föreslagna stödåtgärderna genomförs så snabbt som möjligt.

Elt antal remissinstanser föreslår vissa ändringar i utredningens förslag fraraför allt i fråga om gränserna för stödområdena. Ändringsförslagen motiveras med hänvisning lill de olika naturliga förutsältningarna för jordbruk, strukturförhållandena inom jordbruket och viklen av en viss omfattning av jordbruket i olika områden.

Prisstöd

Enligt lanlbruksstyrelsen kan det anföras skäl för att pristUläggen bör avse fler produkter i syfte att göra stödet mer produktneulrall. Frägan ora slöd bl. a. till sraågrisproduktion och livdjursuppfödning bör ägnas särskUd uppraärksarahet vid den fortlöpande översynen av prisstödet. Lantbruksnämnden i Gävleborgs län anser att förutsättningarna för att lösa de raed etl raer produktneutralt stöd förenade adrainistraliva problemen bör utredas. Lantbruksnämnden i Västernorrlands län framhåller all etl slöd till smågrisproduktionen skulle kunna medföra en förbättrad kvalitet på smågrisarna i Norrland. RLF och SL föreslår all produktbidrag skall utgå för veterinärbesiktigad slakt av häst och ren.

Länsstyrelsen och kmlbruksnämndcn i Västerbottens län lar upp frågan ora större stöd till del lappländska jordbruket och förutsätter att glesbygdsulredningen uppraärksaminar frågan. I ett särskilt yttrande frarahåller två ledaraöler av nämnden att det lappländska jordbrukets problem måste lösas inom ramen för jordbrukspolitiken. Borttagandet av fraklbidraget för fodersändningar innebär en försämring med 1,5 öre/kg levererad rajölk. Enligt de två ledamöternas uppfattning bör Lappland erhåUa etl mjölkpristillägg på 18 öre/kg mjölk. Statens jordbruksnämnd anser att stödformen med fraktbidrag för vissa produkter inte principiellt bör avvisas. Det nuvarande fraktbidraget för fodersändningar har inte medfört några administrativa svårigheter. Clesbygdsutredningen ifrågasätter om man inte även i fortsättningen bör bibehålla ell särskilt fraktbidrag för fodersändningar lill jordbruket i vissa glesbygdsområden. RLF och SL tillstyrker borttagandet av fraktbidraget till inlandsområdena endasl under förutsättning att mjölkpristillägget lill dessa oraråden höjs mer an vad utredningen har föreslagit. Förbunden föreslår att

Prop. 1971: 74 lö

pristillägg skal! utgå i Norrbottens och Västerbottens inland saml berörda gränskommuner i Jämtiands och Västernorrlands län med 16,5 öre/kg.

Lanlbruksstyrelsen ifrågasätter om inte övergången raellan stödområde 1 och 11 bör göras mindre markant genom införande av ett 11-öres-oraråde. Länsstyrelsen, lantbruksnämnden och överlantmätaren i Västernorrlands län anser atl hela länet ur lönsamhetssynpunkt bör tillhöra oraråde I raed elt rajölkprislillägg på 13 öre/kg. Regionalpolitiska skäl kan raotivera att tiUägget utgår raed 11 öre/kg i Sundsvalls och Timrå koraraunblock. Lantbruksnämnden i Gävleborgs län anser alt Järvsö socken och Iggesunds kommun bör lillhöra område II saral Ockelbo komraun område III. Länsstyrelsen och lantbruksnämnden i Kopparbergs län anser alt koraraunblocken Malung, Mora, Orsa, Älvdalen och Vansbro bör ingå i område 1, kommunblocken Borlänge, Säter, Hedemora och Avesta i område 111 och övriga länet i område II. Lantbruksnämnden i Värmlands län ifrågasätter om inte gränsen meUan områdena III och IV bör vara gränsen för det allmänna stödområdet raed undantag för Säffleblocket (utom Svanskogs kommun) och Västra Ämterviks försaraling av Sunne köping vilka bör ingå i oraråde IV. Länsstyrelsen och överlantmälaren i Värmlands län har liknande förslag. Länsstyrelsen, lantbruksnämnden och överlantmätaren i Älvsborgs län föreslår atl mjölkprislUlägg bör utgå lill leverantörer i Färgelanda koraraunblock, där två oraråden för särskUd rationalisering är godkända. Myndigheterna i de två sistnäranda länen anser också att pristUlägget bör höjas lUl 4 öre/ kg i område IV. Lantbruksnämnden i Örebro län avstyrker utredningens förslag om ändring av sydgränsen för stödområdet i länet. Näranden har i sin rådgivningsverksamhet förutsatt att gränsen inte skall ändras. Lantbruksnämnden i Västmanlands län föreslår atl vissa delar av länet las in i område IV. Överlantmätaren i Uppsala län föreslår atl de delar av länet som tillhör Gefleortens mejeriförening hänförs lill område IV. Länsstyrelsen i Uppsala län anser alt frägan om en ny områdesindelning bör utredas raer ingående.

RLF och SL anser atl del finns grundad anledning till krav på högre bidrag än vad utredningen har föreslagit i de delar av oraråde II sora gränsar mol oraråde I i Västernorrlands län och nordvästra Hälsingland och de delar av oraråde 111 som gränsar raot område II i södra Hälsingland, Kopparbergs och Värralands län. Frågan bör las upp vid den förutsatta översynen av områdesindelningen. Den nya principen för gränsdragningen mellan olika områden medför alt ell mindre antal rajölkpro-ducenter i Örebro, Västraanlands och Uppsala län förlorar sitt rajölk-pristillägg. Förbunden frarahåller atl förlusten för dessa producenter blir avsevärt större än själva rajölkpristilläggel på grund av att det s. k. ul-järaningsbidraget utgår med något högre belopp i norra Sverige än i landet i övrigt. Förbunden föreslår därför all sydgränsen för område IV

Prop. 1971: 74 17

förläggs lill sydgränsen för nu utgående mjölkpristillägg. Enligt statens jordbruksnämnd bör emellertid inte differentieringen av utjämningsbi-draget inverka på beslutet om mjölkpristillägget. Uljämningsbidragel får närmast anses vara en intern fördelningsfråga raellan rajölkproducen-ter i olika delar av landet.

Enligt styrelsen för lantbrukshögskolan bör ytterligare stöd till köttproduktion övervägas för att erbjuda ett klarare altemativ lill mjölkproduktion. Länsstyrelsen och lantbruksnämnden i Västernorrlands län förordar samma områdesindelning för kött och fläsk sora för rajölk. Hela länet bör tillhöra område 1 ulora Sundsvalls och Tirarå kommunblock, sora bör lillhöra område 2. Lantbruksnämnden i Gävleborgs län finner del inle tillfredsställande atl villkoren för fläskproduktionen inora länet försäraras genom borttagandet av differentieringen av slaktdjurs-avgiften. Nämnden föreslår att norra Hälsingland förs lill område 2 och södra Hälsingland och Gästrikland till område 3. Nämnden föreslår dessutom ett pristillägg på fläsk i område 3 på 10 öre/kg.

EnUgl länsstyrelsen och lantbruksnämnden i Kopparbergs län bör länet i sin helhet fä ett stöd på 40 öre/kg kött.

RLF och SL föreslår atl pristillägget pä kött blir jämnt fallande från område 1 till område 4, från 100 öre/kg lill 25 öre/kg. Enligt förbundens mening är 25 öre/kg det lägsta lUlägg som kan stimulera köttproduktionen. Förbunden påpekar atl risken för att stödbeslämraelser-nas syfte kommer alt kringgås genom Iransport lill ur stödsynpunkl gynnsammare områden överdrivs. Sveriges slakleriförbund har funnit atl de föreslagna gränserna inte helt samraanfaller raed slakteriföreningarnas gränser. De rättelser som krävs kan göras i saraband med översynen av områdesindelningen. Statens jordbruksnämnd har undersökt de ekonomiska fördelarna med atl transportera slaktdjur eller slakt-kroppar till ur stödsynpunkt gynnsamraare oraråden. Vissa transporter kan bli lönsamma. Med uppgifter från konlroUslakterier, besiktningsbyråer och lokala skatterayndigheter bör ett godtagbart kontrollsystem kunna anordnas.

Stöd till rationalisering

Skogsstyrelsen ifrågasätter om SR-jordbruk bör tiUföras någon mer omfattande skogsmarksareal. Länsstyrelsen i Västerbottens län anser att man vid utökningar av SR-jordbmkens areal i större utsträckning också bör skilja hus/mangårdsbyggnader raed omgivande raark från åkerarealen. Möjligheterna atl genora långlidsarrenden utöka SR-jordbmkens markinnehav bör tillvaratas.

Lantbruksstyrelsen förutsätter atl den föreslagna ändringen i styrelsens anvisningar för handläggningen av ärenden enligt 20 § andra stycket rationaliseringskungörelsen inte innebär all antalet utvecklingsbara kärnfasligheter som kan erhålla statsbidrag komraer atl öka ulan alt bi-

Prop. 1971: 74 18

drag kan utgå i ett tidigare skede och på så sätt påskynda uppbyggnaden av rationella jordbruk. Styrelsen ifrågasätter om rationaliseringskungörelsens bestämraelser skall tillämpas olika i olika delar av landet. De sämre förutsättningarna för jordbruk i norra Sverige kompenseras genom det föreslagna prisstödet. För att klara likviditetsproblemen under uppbyggnadsskedet krävs enligt lantbruksnämnden i Västerbottens län också för de här aktuella jordbruken etl finansieringsstöd av den storlek, som utgår enligt bestämmelserna om särskUd rationalisering. RLF och SL anser det vara tveksamt om de föreslagna ändringarna i anvisningarna till rationaliseringskungörelsen får önskvärd effekt. Förbunden förutsätter att lantbruksnämnderna får en vid handlingsfrihet.

Lantbruksstyrelsen framhåller vikten av att begränsat investeringsstöd endast kommer atl utgå tUl sådan brukningsenhet sora inte inom överskådlig lid erfordras för rationaliseringsändamål. Styrelsen utgår från att de raaximibelopp för investeringar sora utredningen föreslär skall avse totala investeringar för inre rationalisering och inte endasl den del pä vilken bidrag beräknas. Man bör också överväga ora inte det i ralionaliseringskungörelsen angivna rainimibeloppel borde sänkas lill 2 000 kr. Styrelsen föreslår all medel lill begränsat investeringsstöd anvisas från anslaget Bidrag lill särskUda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. ra. En ledamot av styrelsen menar all del begränsade investeringsstödet bör utgå inom hela det oraråde där slöd lill särskild rationalisering kan utgå. Länsstyrelserna och lantbruksnämnderna i Värmlands och Kopparbergs län föreslår också detta. Lantbruksnämnden i Gävleborgs län anser all verksarahelen raed begränsat investeringsstöd också bör innefatta främst Ljusdals och Bergsjö koraraunblock saml Bjur-åkers socken. Förfarandet vid urval av områden för begränsat investeringsstöd bör ske på samma sätt som vid godkännande av områden för särskild rationalisering. Lantbruksnämnden i Västernorrlands län anser atl hinder ur slruktursynpunkl för begränsat investeringsstöd bör uppkomma endast om den aktuella enheten behövs för atl genoraföra aktueUa och konkreta planer på eller pågående uppbyggnad av rationella enheter. Lantbruksnämnden i Norrbottens län anser att nu gäUande rai-nimibelopp för stöd inle är relevanta. Statsbidrag bör inte ges till frislående åtgärd med ett sä litet belopp atl delta måste anses ha ringa betydelse för mottagaren. Lantbruksnämnden och länsarbetsnämnden i Norrbottens län anser alt begränsat stöd också bör kunna utgå till specialiserad växtodling sora elt korapleraent till iradilionelll småbruk. Arbetsmarknadsstyrelsen anser all försöksverksarahelen raed hänsyn lill lägel på arbetsmarknaden bör utsträckas lill vissa delar av Gävleborgs, Kopparbergs och Värralands län. Med hänsyn lill de alternativa kostnaderna för arbetsraarknadspoliliska insatser bör stöd utgå raed ett gmndbidrag på högst 10 000 kr. och ett bidrag på 50 o/o av över-skjulande investeringskostnad upp liU 20 000 kr. För den del av in-

Prop. 1971: 74 19

vesleringskostnaden som överstiger 20 000 kr. bör utgå etl bidrag på 25 o/o upp till maximibeloppet. Med hänsyn lill turistnäringen bör enligt länsstyrelsen i lämtlands län den föreslagna förutsättningen för investeringsstöd att inkorasten huvudsakligen bör komma från jord- och skogsbruket inle tolkas för snävt. Glesbygdsutredningen understryker alt kravet på lillfredsslällande försörjningsunderlag inte fär ställas för högt. Brakningsenhetens betydelse för den långsiktiga orastrukturering-en bör noga vägas mot värdet av att snabbare få lill stånd en upprustning av mindre jordbruk.

RLF och SL anser det inte befogat att lata de nya bestäramelserna avse endast de fyra nordligaste länen. Det nya stödet bör utgå i samma delar av landet som stödet till särskild rationalisering. Förbunden anser att garanli för jordförvärvslän och driftslän även bör ifrågakomma i samband med nyetablering.

Lantbruksnämnderna i de tre nordUgaste länen och styrelsen för lantbrukshögskolan betonar vikten av att en fast tjänst inrättas för stats-konsulent i norrländsk växtodling vid Röbäcksdalen. Styrelsen ifrågasätter om inte en tjänst pä husdjursomrädet också är behövlig.

Statens jordbruksnämnd framhåller att det f. n. inle kan bedömas i vad mån odisponerade införselavgiftsraedel kommer alt stå till förfogande för stöd lill forsknings- och försöksverksamhet för jordbruket i norra Sverige.

Departementschefen

Sedan länge har särskilt slöd lämnats till jordbruket i norra Sverige. I saraband raed att 1967 års riksdag fastställde riktlinjerna för jordbrukspolitiken berördes även slödel lill jordbruket i norra Sverige. Föredragande departemenlschefen uttalade därvid atl av flera skäl borde även i fortsättningen en betydande jordbruksproduktion upprätthållas i dessa delar av landet. Jordbruket där borde även i framtiden få särskilt stöd. Riksdagen anslöt sig härtill.

Med hänsyn till den relativt långa tid som har förflutit sedan principerna fastlades för det nuvarande stödet till jordbruket i norra Sverige tillkallade jag år 1969 raed stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande en utredning för att se över stödet tUl jordbruket i norra Sverige. Sora framgår av rain tidigare redogörelse har utredningen i noveraber i fjol lagt fram förslag i fråga om det fortsatta slödel. Utredningen har varit enhällig. Förslagel har remissbehandlats.

Utredningen har pä kort tid gjorl en värdefull kartiäggning av jordbrukels situation i olika avseenden i norra Sverige. Remissinstanserna har inte heller haft några väsenlliga erinringar mot utredningens beskrivning. Utredningen har preciserat målsättningen för det statliga stödet. Jag har inle något all erinra mot utredningens precisering av mål-

Prop. 1971: 74 20

sättningen för stödet eller mot de principiella överväganden i övrigl sora utredningen har lagt till grund för sina förslag. Som utredningen har framhållit bör stödet syfta lill alt bryta den nedåtgående trenden i produktionsutvecklingen i jordbruket i norra Sverige. Jordbruket bör beslå och intensifieras i de områden som har för landsdelen goda förutsättningar för jordbruk. Rationell jordbruksproduktion bör i norra Sverige liksom i landet i övrigt ge sina utövare en med andra yrkesutövare likvärdig ekonomisk standard.

För uppehållandet av viss produktion och sysselsättning inom jordbruket i norra Sverige lalar både sysselsällningsskäl och sociala motiv. Det Ur också angelägel att vidmakthålla en regional livsmedelsförsörjning beträffande främst vissa färskvaror sora beredskap inför ett krisläge.

Utredningens förslag lill stödåtgärder innebär alt det nuvarande prisstödet till rajölkproduklionen förstärks raen också atl prisstödet utvidgas till nya produkter. Det är enligt rain raening värdefuUt alt jordbrukarna i norra Sverige erhåller slöd även lill andra produktionsinriktningar än rajölkproduktion. Jordbruksstödet blir alltså mer differentierat än tidigare. Förslaget om prisstöd lill kött och fläsk koraraer atl öka valraöj-ligheterna i del norrländska jordbruket. Utredningens förslag innebär vidare att ytterligare åtgärder bör vidtas för alt stödja lillkorasten av fullt rationella jordbruk. I avvaktan på resultaten av uppbyggnaden av sådana jordbmk föreslås att även jordbruk med begränsade utvecklingsmöjligheter bör kunna fä rationaliseringsslöd. I likhet raed reraissinslanserna finner jag del motiverat att denna typ av rationaliseringsslöd försöksvis fär prövas.

Prisstöd

Uttedningen har på grundval av undersökningar av inkomsterna från jordbruk med samma produktionsinriktning i norra och mellersta Sverige lagt fram förslag ora prislUlägg på rajölk saml kött och fläsk inom fyra stödområden i norra Sverige. PristUläggen rainskas stegvis frän norr lill söder. Remissinstanserna har i princip biträtt utredningens förslag till stödområden och pristillägg. Som fraragår av rain redogörelse för reraissyttrandena har en del önskeraål förts frara om justeringar av områdesindelning och stödnivåer saml ora utvidgning av slödel liU ytterligare produkter. För egen del finner jag utredningens förslag väl avvägt. Tillräckligt underlag saknas sora regel för alt nu ta ställning liU remissinstansernas önskemål. Frågan om justeringar av prisstödet bör las upp i den översyn av stödet sora jag i likhet raed utredningen anser böra ske vart Iredje år. I avvaktan på resultaten av översynen bör eraeUertid de jordbrukare som f. n. får extra rajölkpristiUägg raen sora inle innefattas i utredningens förslag kunna få pristillägg på rajölk. I norra Norrlands inland bör vidare utgå 3 öre högre pristillägg på mjölk

Prop. 1971: 74 21

än vad utredningen har föreslagit. Samtidigt bör sora utredningen föreslagit nuvarande fraklbidrag för fodersändningar till detla område las bort. Fraklbidraget beräknas raotsvara ca 1,5 öre/kg mjölk. Jag ansluter raig vidare lill utredningens förslag om att la bort nedsättningen av slakldjursavgifterna i norra Sverige. Pristillägget på kött och fläsk är avvägt raed hänsyn lill denna ändring.

Jag föreslår således atl pristillägg på 4 o/o-ig mjölk bör utgå raed 16 öre/kg i del oraråde där fraklbidrag för fodersändningar f. n. utgår, dvs. Arvidsjaurs, Arjeplogs, Jokkraokks, Gällivare, Kiruna och Pajala korarauner samt Övertorneå koramun ulora den del sora tidigare utgjorde Hielanierai kommun (Norrbollens län), Äsele, Dorotea, Fredrika, Vilhelmina, Lycksele, Sloruraans, Sorsele och Mala koramuner (Västerbottens län), Frostvikens koraraun (Järatlands län) särat den del av Fjällsjö koraraun sora tidigare utgjorde Tåsjö kommun (Västernorrlands län). Jag föreslår vidare all pristillägg skall ulgå med 13 öre/kg i utredningens stödområde I i övrigl, med 9 öre/kg i oraråde II, raed 7 öre/kg i område III samt raed 3 öre/kg i oraråde IV och lill de jordbrukare i Örebro län i övrigl, Västmanlands och Uppsala län sora f. n. erhåUer extra rajölkprislillägg.

Jag föreslär vidare att pristillägg på kött och fläsk bör ulgå raed 1 kr. resp. 30 öre/kg i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län och raed 75 resp. 20 öre/kg i Västernorrlands län. Pristillägg på kött bör dessutora ulgå raed 40 öre/kg i Hälsingland och raed 15 öre/kg i Gävleborgs län i övrigt, Kopparbergs och Värmlands län. Närraare bestäraraelser angående pristillägg på kött och fläsk ra. ra. kan raeddelas av Kungl. Maj:l eller rayndighel som Kungl. Maj:t besläraraer.

Med utgångspunkt frän produktionen av rajölk per ko inora besättningar anslutna till den officiella kokonlroUen kan de prisliUägg på mjölk sora har förordals i del föregående beräknas innebära ell slöd per ko och år av storleken 150—750 kr. PrislUläggel på kött kan beräknas innebära 25—250 kr. per ko vid slakllillfället. Det totala prisstödet kan därför beräknas innebära ett bidrag av storleken 160—825 kr. per ko och är.

Slöd till rationalisering

Rationaliseringsstödet har lill syfte all underlätta en snabb uppbyggnad av fullt rationella jordbruk. Vad jag har förordai i det föregäende ora ökat prisstöd raedför all lönsarahelen vid rationella norrländska jordbruk blir järaförlig raed lönsamheten vid raellansvenska jordbruk. Förutsättningarna för uppbyggnad av fullt rationella jordbruk i norra Sverige ökas härigenora. För alt ytterligare underlätta ralionaliserings-verksaraheten bör sora utredningen har föreslagit, rationaliseringsstödet förstärkas i syfte all bättre anpassa det lill de speciella förhållanden

Prop. 1971: 74 22

sora gäller i norra Sverige. Jag biträder utredningens förslag alt förlängning av amorteringstiden för driftslån till högst 20 år bör få raedges i fall då likviditetssvårigheler föreligger vid SR-jordbruk.

Jag har vidare inle något atl erinra raot utredningens förslag all när vissa förutsättningar är uppfyllda, genom ökad tiUämpning av dispensbesläraraelsema i 20 § ralionaliseringskungörelsen vidga raöjUgheterna atl ge statsbidrag lill inre rationalisering av jordbruk i norra Sverige, även om någon kapitalkrävande yttre rationalisering inte har genomförts.

Utredningens förslag i fråga om stödet lill nyetablering av trädgårdsförelag i norra Sverige har tillgodosetts genom de förslag sora har lagts frara i prop. 1971: 1 (bil. 11 s. 23). Vad gäller övriga frågor som har aktualiserats på trädgårdsnäringens oraråde delar jag utredningens uppfattning att del är lärapligt all avvakta resultaten av den särskUda utredning som pågår inora länsstyrelsen i Norrbottens län.

I avvaktan på resultaten av den fortsalla uppbyggnaden av fullt rationella jordbmk bör på sätt utredningen har föreslagit, visst investeringsstöd kunna utgå lill jordbruk raed begränsade ulvecklingsraöjligheter. Slöd bör kunna ulgå liU sådan brukningsenhet sora inle inom överskådlig tid erfordras för ralionaliseringsändamål och som utgör elt lillfredsslällande försörjningsunderlag för nuvarande brukaren och hans familj. Syftet raed det begränsade investeringsstödet bör vara all förbättra jordbrukarfarailjernas inkoraster. Slödel bör ulgå i förra av statlig lånegaranti och statsbidrag. Garanti bör kunna bevUjas för driftslån och för lån liU yttre och inre rationalisering i enUghet med utredningens förslag. Statsbidrag lill inre rationalisering bör få utgå med högst ett belopp som motsvarar 25 o/o av den kostnad som lantbruksnämnden godkänner. Bidrag bör inle norraall räknas- på större sammanlagd investering än 80 000 kr., i särskilda fall intill 120 000 kr. Begränsat investeringsstöd bör få lämnas inora samraa oraråde som slöd till särskild rationalisering. Det begränsade investeringsstödet bör bekostas från anslaget Bidrag lill särskilda rationaliseringsätgärder i Norrland, ra. m. De kreditgaranliraraar sora ställs till förfogande för jordbrukels rationalisering bör få disponeras för del begränsade investeringsstödet.

Utredningens förslag ora all ell belopp av 5 railj. kr. utöver nu utgående medel under en femårsperiod skall ställas till förfogande för statens råd för skogs- och jordbruksforskning för målinriktade forsknings-och utvecklingsprojekt rörande jordbruket i norra Sverige avser jag alt återkorama lill i saraband raed anraälan av frägan ora reglering av priserna på jordbrukets produkter. Då avser jag också all ta upp frågan ora ersättning lill jordbruket för förluster sora har uppstått till följd av prisstoppet. I avvaktan härpå bör eraeUertid utbetalas prelirainär ersätt-

Prop. 1971: 74 23

ning med 27 milj. kr. för liden intill utgången av år 1970 i enlighet med del förslag av statens jordbruksnärand sora jag har berört i del föregäende. För ersättningen bör Kungl. Maj:t få utnyttja intUl utgången av mars år 1971 influtna odisponerade införselavgiftsraedel. I den mån dessa raedel inle förslår bör Kungl. Maj:t få ta i anspråk förslagsanslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrakets område för innevarande budgetär.

Anslagsfrågor

Jag biträder lantbruksstyrelsens beräkning av medel till övergångsbidrag och avgångsvederlag. För stödet till jordbruket i norra Sverige beräknar jag samraa belopp sora utredningen, dvs. 66 railj. kr. De förbättringar av stödet utöver utredningens förslag sora har förordals i det föregående bör ryramas inom della belopp. Mjölkproduktionen har rainskal något kraftigare än vad utredningen har förutsatt i sin kostnadsberäkning.

Från anslaget bör även bestridas utgifterna for avgångsvederlag till renägare som avvecklar sin renskötsel i enlighet med vad jag föreslagit i prop. 1971: 51 med förslag lill rennäringslag, m. m.

HemstäUan

Under åberopande av del anförda hemsläller jag atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1) godkänna vad jag förordat i fråga om pristillägg på rajölk, kött och fläsk till jordbruket i norra Sverige,

2) godkänna av mig förordade former för stöd till rationalisering av jordbruket i norra Sverige,

3) godkänna vad jag har förordai angående ersättningen lUl jordbruket för förluster lill följd av prisstoppet för liden fram till utgången av år 1970,

4) till Stöd till jordbruket i norra Sverige, m. in. för budgetåret 1971/ 72 under nionde huvudtiteln anvisa ell förslagsanslag av 78 500 000 kr.

Med bifall lill vad föredraganden sålunda raed insläraraande av statsrådets övriga ledaraöler herasläUt förordnar Hans Maj:l Konungen atl lill riksdagen skaU avlåtas proposition av den lydelse bilaga till della protokoll ulvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM IWI 710 199