Prop. 1971: 68

Förslag tili

Lag om särskilt uppskattningsvärde på fastighet

Härigenora förordnas sora följer.

1 §

Särskilt uppskattningsvärde för fastighetsbelåning (preliminärt taxeringsvärde) faslställes enligt denna lag.

Preliminärt taxeringsvärde får åsättas fastighet,

1) om på fastighet verkställts ny-, tUl- eller ombyggnad efter den tidpunkt, som det för fasligheten senast fastställda taxeringsvärdet avsett, eller

2) ora faslighet ändrats eUer nybildats genom fastighetsbildning och särskilt taxeringsvärde ej finnes fastställt för det område fasligheten omfattar.

Preliminärt taxeringsvärde gäller från beslutet intill dess nytt taxeringsvärde, avseende tidpunkt efter förändringen eller nybildningen, fastställes för fastighelen.

2 §

Vid åsättande av prelirainärt taxeringsvärde tiUärapas de grunder som enligt kommunalskattelagen (1928: 370) gäller för åsättande av taxeringsvärde. Uppskattningen skall emellertid ske med hänsyn tiU faslig-helens beskaffenhet vid den tidpunkt då uppskattningen äger rum.

3 §

Behörig att påkalla åsättande av preliminärt taxeringsvärde är den som är ägare av fastigheten.

Den som innehar fastighet med tomträtt eller med vatlenfallsrätt eller sora innehar ofri lorat i stad har i ägares ställe den behörighet sora avses i första stycket.

Den som innehar fastighet raed fideikoraraissrätl skall anses som ägare vid tillämpningen av denna lag.

4 §

Ansökan om preliminärt taxeringsvärde göres skriftligen hos länsstyrelsen i det län där fastighelen är belägen.

I ansökningshandlingen lämnas, i huvudsaklig anslutning till vad som föreskrives om särskild fastighetsdeklaration, de uppgifter som behövs till ledning för uppskattningen. Länsstyrelsen kan anmoda sökanden alt komplettera uppgifterna vid äventyr att ärendet ändock prövas.

5 §

Länsstyrelsen upprättar så snart det kan ske förslag till preliminärt taxeringsvärde och översänder förslaget tUl sökanden för yttrande inom viss tid vid äventyr att ärendet ändock slutligen avgöres.

Prop. 1971: 68

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1971.

Närvarande: statsrainistern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdeparteraentet, statsrådet Sträng, anraäler efler geraensara beredning raed statsrådets övriga ledaraöler fråga ora särskilt uppskattningsvärde på fastighet och anför.

Inledning

Nya regler gäller fr. o. ra. år 1970 för allraän fastighetstaxering och fr. o. m. år 1971 för särskUd fastighetstaxering. De nya reglerna, sora omfattar såväl materiella bestämmelser som organisations- och hand-läggningsbestäraraelser, har korarait lill slånd i huvudsak på grundval av arbete som utförts av de båda fastighelstaxeringskommilléer sora lillsaltes år 1966. Faslighelslaxeringskorarailtéerna har avslutat sitt arbete i och raed överläranandel av en proraeraoria (Ds Fi 1971: 2), Förslag angående bestäraraelserna om särskUl uppskatlningsvärde på fastighet.

Efler remiss har yttranden över proraeraorian avgetls av hovrätten för Västra Sverige, statskontoret, kammarrätten, byggnadsstyrelsen, bankinspektionen, försäkringsinspektionen, arbetsmarknadsstyrelsen, bostads-styrelsen, lanlmäteristyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Kalmar, Skaraborgs, Kopparbergs och Västerbollens län, exekutionsväsendets organisationsnärand (EON), statens vattenfallsverk, fuUraäk-lige i riksgäldskonlorel. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges jordbrukskasseförbund, Svenska försäkringsbolags riksförbund, Länsförsäkringsbolagens aktiebolag. Svenska komraunförbundel. Svenska landstingsförbundet, Sveriges allraännyttiga bostadsförelag, Sveriges fastighetsägareförbund, Föreningen auktoriserade revisorer. Svenska revisorsamfundet. Svensk industriförening. Svenska byggnadsentreprenörför-

Prop. 1971: 68 5

eningen, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges industriförbund, Sarafundet för fastighetsvärdering, Sveriges advokalsarafund och Taxeringsnärandsordförandenas riksförbund. Lantbrukarnas riksförbund har åberopat etl yttrande sora avgelts av Lantbrukets skattedelegalion.

Nuvarande ordning

EnUgl lagen (1933: 359) angående vad raed faslighets taxeringsvärde i vissa fall skall förslås skall föreskrift i lag eller författning ora fastig-hels taxeringsvärde såsora grund för beräkning av belopp, intill vilket inteckning i faslighet raå godkännas sora säkerhet vid utlåning eller sora täckning för fonder eller inlåning, i stället gälla ora del prelirainära taxeringsvärdet när sådani värde finns. Med preliminärt taxeringsvärde avses i lagen elt för fastighet gällande särskilt uppskatlningsvärde för fastighelsbelåning enligt vad därom finns föreskrivet. Härmed åsyflas bestämraelserna i förordningen (1933: 357) ora åsättande i vissa fall av särskilt uppskatlningsvärde å fastighet (UppskF). Förordningen innehåller följande.

Ora ny-, lill- eller orabyggnad skett på fastighet efter den tidpunkt, som det för fastigheten senast fastställda taxeringsvärdet avsett, kan fastighetsprövningsnämnd eller länsprövningsnärand åsätta fastighelen särskilt uppskatlningsvärde för fastighelsbelåning (prelirainärt laxerings-värde) all gälla intUl dess nytt taxeringsvärde sora avser tidpunkt efler ny-, lUl- eller ombyggnaden fastställts för fastigheten (1 § första stycket UppskF). Även i del fall alt fastighet nybildas genom avstyckning eller sararaanläggning eller genora all lorat blivit rättsligen beslående kan prelirainärt taxeringsvärde åsättas att gälla intill dess nytt taxeringsvärde avseende tidpunkt efler nybildningen blir faslslälll för fastighelen eller för område vari den ingår (1 § andra stycket). Vid åsättande av prelirainärt taxeringsvärde tiUärapas de grunder som gäller för åsättande av taxeringsvärde enligt komraunalskallelagen (1928: 370). Uppskattningen skall eraeUertid ske raed hänsyn lUl fastighetens beskaffenhet vid den lidpunkt då uppskattningen äger rura (2 §). Behörig alt påkalla åsättande av prelirainärt taxeringsvärde är fastighetens ägare. När del gäller toratrält, vattenfallsrätt eller ofri lorat i stad tiUkoraraer behörigheten i stället innehavaren. Den sora innehar fastighet raed fideikoraraissrätl anses sora ägare (3 §).

Framställning ora åsättande av prelirainärt taxeringsvärde skall göras skriftiigen, vara ställd till faslighelsprövningsnäranden eUer länspröv-ningsnäranden och inges eller insändas till prövningsnärandens kansli (4 § första stycket UppskF). Fraraställningen bör innehålla de upplysningar sora behövs till ledning för uppskattningen, i huvudsaklig an-

2 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 68

Prop. 1971: 68 6

slutning till vad som är föreskrivet ora särskild faslighelsdeklaralion (4 § andra stycket).

Efler viss förberedande behandUng, varvid bl. a. iordningställs utdrag av senast upprättade fastighelslängd för fastighelen (5 § UppskF), anmäls ärendet vid sararaanträde raed fastighetstaxeringsnäranden eller, om denna avslutat sin verksarahet, hos laxeringsnäranden, som kan samraanträda för detla ändamål även sedan dess arbete i övrigl avslutals. Del åligger näranden atl efler sorgfällig prövning föreslå prelirainärt taxeringsvärde för fastighelen (6 § första stycket). Närandens beslut antecknas tiU protokollet (6 § andra styckel). Protokollet skall sedan i justerat skick tillika raed handlingarna i ärendet ofördröjligen översändas till prövningsnärandens kansli (6 § ttedje stycket).

Sökanden underrättas om del föreslagna värdet i rekommenderat brev raed föreläggande att, ora han vill fraraställa erinran raot förslaget, inkoraraa med sådan erinran till prövningsnämndens kansli inom viss angiven tid vid äventyr alt ärendet ändock företas lill avgörande i befintiigt skick (7 § UppskF). Efter utgången av den förelagda tiden överläranas ärendet till faslighelsprövningsnäranden eller, ora nämnden avslutat sitt arbete, lill länsprövningsnäranden. Näranden skall företa ärendet tUl slutligt avgörande ulan dröjsraål (8 § första stycket). Före avgörandet skall taxeringsintendenten tillkännage näranden sin raening (8 § andra stycket). Nämndens beslut protokollförs (8 § Iredje stycket). Beslutet meddelas sökanden genora utdrag av protokollet (9 § första styckel). Över beslutet får talan inle föras (8 § fjärde stycket).

Har prelirainärt taxeringsvärde åsatts utgår avgift för prolokollsut-dragel enligt denna tariff (9 § andra styckel UppskF):

	Fastighetens	1 uppskattade värde		Avgiftens
				belopp
				belopp
	Kronor		Kronor	Kronor
		Högst	25 000	25
Lägst	25 100	»	40 000	40
»	40 100	»	55 000	55
»	55 100	»	75 000	75
»	75 100	»	100 000	100
»	100 100	»	200 000	125
»	200 100	»	300 000	150
»	300 100	»	500 000	175
»	500 100	»	700 000	200
»	700 100	»	1 000 000	250
»	1 000 100	»	2 000 000	300
		över	2 000 000	400

Staten är befriad från avgift (12 §). Avgiftsbelagt prolokoUsutdrag skall tillställas sökanden raot postförskott. Har avgiften inle erlagls inom en månad efler del prolokollsuldragel avsänts kan utmätning ske för avgiften (9 § tredje stycket).

Prop. 1971: 68 7

Beslut om åsättande av preliminärt taxeringsvärde meddelas taxeringsintendenten och den lokala skattemyndigheten (10 § första stycket UppskF). Underrättelse om gällande prelirainära taxeringsvärden läranas årligen till ordförandena i fastighetstaxeringsnäranderna eller i de lokala taxeringsnärandema (10 § andra stycket).

UppskF innehåller dessutom besläramelser ora ersältning ål ordförande i fastighetstaxeringsnärand ra. fl. (13 §).

Kungl. Maj:t kan raeddela tillärapningsföreskrifter till UppskF (14 §). Della har skett i kungörelsen (1933: 358) raed vissa föreskrifter för lill-lärapning av förordningen den 14 juni 1933 (nr 357) ora åsättande i vissa fall av särskilt uppskatlningsvärde å fastighet.

Promemorian

I proraeraorian lämnas till en början en allraän bakgmnd lill bestämmelserna om särskilt uppskatlningsvärde på fastighet. Det påpekas alt syftet raed de ifrågavarande bestäraraelserna var alt bereda ägare till en fastighet, sora ökat i värde på gmnd av ny-, till- eller ombyggnad eller som nybildals, möjlighet alt under de delar av årel, då tillfäUe inte fanns atl i vanlig ordning få laxerragsvärde åsätt fastigheten, erhålla elt officiellt värde på fastigheten. Detla värde kunde sedan användas såsom gmnd för beräkning av det belopp, intill vilket en del kreditinrättningar, försäkringsanslaller ra. fl. fick motta inteckning i fast egendora som säkerhet för utlåning och som täckning för fonder. För dessa kre-dilorgan gällde nämligen all de fick motta inteckningar i fast egendom endast ora inteckningen låg inora den inlecknade fastighetens laxerings-värde eller inom viss del av taxeringsvärdet.

Vidare läranas i proraeraorian en redogörelse för andra bestäraraelser sora är av betydelse för lagstiftningen om preliminärt taxeringsvärde. Här kan lärapligen återges följande.

Förordningen (1924: 474) med särskilda bestämmelser om anbringande av omyndigs medel.

Enligt 2 § får utlåning av omyndigs medel utan överförmyndarens samtycke ske endast raot säkerhet av inteckning i jordbmksfastighet eller i hyresfastighet i stad, köping eller municipalsamhälle. Inteckningen skall bl. a. ligga inora 60 "/o av senast fastställda taxeringsvärdet.

Lagen (1938: 96) om understödsföreningar.

Enligt 19 § första stycket skall de raedel som enligt lagen avsatts lill fond eller reserverats redovisas bl.a. i skuldförbindelser, för vilka föreningen äger säkerhet genom inteckning i fast egendora inora två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärdet, eller i föreningen tillhörig fastighet intill två tredjedelar av taxeringsvärdet.

Prop. 1971: 68

Lagen (1948: 433) om försäkringsrörelse.

Enligt 274 § skall vid varje tidpunkt elt belopp raotsvarande försäkringsfonden för Uvförsäkringar vara redovisat i vissa närmare angivna slag av värdehandlingar, bl. a. skuldförbindelser för vUka försäkringsbolaget bar säkerhet genom inteckning. När det gäller jordbmks-, bostads-, kontors- eller affärsfastighet skall inteckningen ligga inom fyra femtedelar och i annan fastighet inora två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde. Beträffande tomträtt till vilken hör byggnad som är avsedd för bostads-, kontors- eller affärsändaraål skall inteckningen ligga inom fyra femtedelar och i annan toratrält inom tvä tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde, raed den ytterligare begränsning som försäkringsinspeklionen föreskriver raed hänsyn till loralrätlsavtalels innehåll eller annan oraständighel.

Enligt 275 § skall vid s. k. allfraralidsförsäkring eller försäkrmg för längre tid än tio år när försäkringen är av annat slag än personförsäkring nyssnäranda redovisningsbestäraraelser gälla för redovisning av preraiereserven.

Meddelar försäkringsbolag såväl livförsäkring sora annan försäkring än personförsäkring, skall enligt 277 § tillgångar raotsvarande säkerhels-fondens redovisas enligt bestäraraelserna i 274 § om försäkringsfond.

Kommunallagen (1953: 753).

Enligt 61 § andra stycket skall penningmedel som inle behövs för nära förestående utbetalningar bl. a. placeras i sådana tillgångar i vilka förmyndare får utan överförmyndarens lillslånd anbringa omyndigs medel. Motsvarande bestämmelser finns i 65 § andra stycket koraraunallagen (1957: 50) för Slockholra och i 16 § första stycket lagen (1957: 281) ora komraunalförbund.

Förordningen (1956: 629) om erkända arbetslöshetskassor.

Enligt 42 § får viss del av tillgångar sora erkänd arbetslöshetskassa skall avsälla sora fond raed lillsynsrayndighelens raedgivande redovisas i skuldförbindelser, för vilka kassan har säkerhet genom inteckningar i annan fastighet än industrifastighet eller i toratrält inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde.

Reglementet (1961: 265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder.

EnUgt 9 § första stycket får fondraedel placeras i bl. a. skuldförbindelser, för vUka fond äger säkerhet genora inteckning i fast egendom eller tomträtt inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde.

Prop. 1971: 68 9

Reglementet (1962: 401) angående förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen.

Enligt 2 § får fondmedel placeras i bl. a. skuldförbindelser, för vilka kassan äger säkerhet genom inteckning i annan faslighet än industrifastighet inora två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde.

I proraeraorian erinras också om alt föreskrifter om faslighets taxeringsvärde som gmnd för beräkning av belopp intill vilket inteckning i faslighet får godkännas som säkerhet vid utlåning eller som täckning för fonder kan förekoraraa även vid obligalionsupplåning och sora villkor för placering av stiftelses medel.

Vissa statistiska uppgifter redovisas i proraeraorian. Dessa uppgifter torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende sora bilaga 1.

Av uppgifterna fraragår all antalet fraraställningar om åsättande av särskilt uppskatlningsvärde har uppgått tUl i medeltal 217 ora årel för perioden 1965—1970. Av dessa har 3—4 "/o avslagils av forraella skäl. De sararaanlagda åsatta uppskallningsvärdena har under åren 1965— 1969 uppgått till i medeltal ca 660 milj. kr. per år. Detla har inneburit en genomsnittlig värdehöjning i förhållande lUl senaste taxeringsvärdet raed något över 100 */o. Framställningarna under perioden 1965—1969 har fördelat sig på i medeltal följande ägarkalegorier, näraligen 50 "/o fysiska personer, 1 "/o dödsbon, ca 47 "/o svenska aktiebolag och 2 "/o annan juridisk person. I fråga om fastighetstyperna har genomsnittligen ca 3 0/0 avsett jordbmksfastigheter, ca 2 "/o obebyggda tomter för per-raanentvUlor eller frilidsändaraål, ca 45 "/o bebyggda villafasligheler (en-eller tväfarailjsfasligheter), ca 15 "/o fastigheter bebyggda raed fritidshus, ca 11 »/o hyres- och/eller affärsfasligheler och ca 240/0 industrifastigheter.

Den genorasnitlliga liden för behandling av framställning om särskilt uppskatlningsvärde har enligt promemorian under åren 1965—1969 varit 63 dagar.

Efler atl ha inhämtat synpunkter från rayndigheter och organisationer har fastighetstaxeringskommittéema stannat för att framlägga det förslagel alt lagen angående vad med fastighets taxeringsvärde i vissa fall skall förslås och UppskF upphävs raed verkan fr. o. ra. den 1 juli 1971. I stället föreslås en ny lag angående vad raed faslighets taxeringsvärde i vissa fall skall förstås sora avses skola träda i kraft näranda datum. Lagförslaget torde få bifogas stalsrådsprotokollel i detta ärende som bilaga 2. Lagförslaget har den innebörden att den, som enligt föreskrift i lag eller annan författning har alt iaktta att fastighets taxeringsvärde skall utgöra gmnd för beräkning av belopp intill vilket inteckning i fasligheten får godkännas som säkerhet vid utlåning eller som täckning

Prop. 1971: 68 10

för fonder, själv skall få uppskatta fastighetens värde efler förändringen. En förutsättning är dock atl fastighelen tidigare inle taxerats eller, om taxeringsvärde finns, beträffande fastighelen inträffat sådan förändring som avses i 12 § 2 raom. komraunalskallelagen. Del uppskattade värdet avses skola få gälla till dess fastigheten taxerats vid nästföljande fastighetstaxering. Uppskattningen skall enligt lagförslaget ske raed iakttagande av fastighetens beskaffenhet vid tidpunkten för uppskattningen men efler det allmänna prisläge och de gmnder i övrigl sora lill-lärapats vid den närmast föregående allraänna fastighetstaxeringen.

I proraeraorian redovisas följande raoliv för förslaget.

Sedan år 1933, då den aktuella lagstiftningen om preliminärt taxeringsvärde tillkom, har utvecklats elt system för slalsbelåning av ny-, till- och orabyggnader vari taxeringsvärdena inte längre spelar sarama roll som tidigare.

Vidare förekommer inle längre i banklagstiftningen bestäraraelser ora taxeringsvärde sora beräkningsgmnd för s. k. kapilaltäckning.

Åtskilliga av de långivande organ som alltjämt kan beröras av reglerna ora preliminärt taxeringsvärde sägs ha fått vidgade möjligheter till fri långivning och dessutom förbättrade resurser för kvaUficerad fastighetsvärdering.

Antalet fraraställningar ora åsättande av särskilt uppskatlningsvärde har rainskat starkt. Tendenser till fortsatt rainskning sägs vara uppenbar i alla län, även om antalet varierar raellan länen.

Av de omkring 217 framställningar om åsättande av särskilt taxeringsvärde som inkorarait i genorasnitl per år under de sex senaste åren sägs i promemorian en inte ringa del vara föranledd av andra skäl än förfallningskrav ora fondtäckning e. d. Som skäl har således i stället förekomrail fastighetsägarens intresse av alt få elt officiellt uppskatlningsvärde som utgångspunkt för förhandlingar ora försäljning, om fördelning av kostnader i samband med geraensarahelsanläggningar eller för alt kunna ange pantförskrivna inteckningars läge i eraissionsprospekl i samband raed obligalionsupplåning, ra. m.

Ytterligare anges i proraeraorian all den nuvarande proceduren är alltför oraständlig och tidsödande för det fåtal ärenden som förekoraraer.

Fömlora de raoliv för avskaffande av nuvarande bestäraraelser som nu redovisats innehåller proraeraorian även en utförlig kritik av be-stämmelsernas nuvarande utforraning. Del konstateras bl. a. all bestäraraelserna är föråldrade och i vissa fall oklara lill sin innebörd. Den nya lagstiftningen på fastighetstaxeringens Oraråde kräver oinarbetning-ar. Vidare krävs andra bestäraraelser också raed hänsyn till den nu förestående omorganisationen av prövningsnäranderna. Dessutom påpekas atl de avgifter som tas ut i de helt övervägande antalet fall täcker endasl en raindre del av de kostnader som uppkommer vid behandlingen av ärenden om åsättande av särskilt uppskatlningsvärde. Inle heller

Prop. 1971:68 11

finns del enligt promemorian någon grund för en tariff raed högre avgifter för större uppskallningsvärden, eflersora del inle råder något saraband raellan ell ärendes svårhetsgrad och uppskatlningsvärdels storlek.

Speciellt närans i proraeraorian härjämte en brist i nuvarande bestämmelser, näraligen atl särskilt uppskatlningsvärde får åsättas även ora värdehöjningen är så liten att ny- eller orataxering inte kan ske med hänsyn lill 12 § 2 mom. koramunalskattelagen. Delta kan enUgt proraeraorian få lill följd alt det taxeringsvärde sora åsätts nästa gäng blir lägre än det särskilda uppskaltningsvärdel. Fallet bUr aktueUt när åsällandel av taxeringsvärde ökar vid den årligen återkoraraande särskilda fastighetstaxeringen.

Korarailléerna har vid utarbetandet av sitt förslag räknat raed alt de rayndigheter saral fysiska och juridiska personer som är på ell eller annat sätt beroende av taxeringsvärdet vid placering av fondmedel i regel kan avvakta den närmast inträffande fastighetstaxeringen. Något särskilt behov dessförinnan av etl preliminärt taxeringsvärde skulle således inle behöva föreligga. Del erinras i proraeraorian all för lillärapning av bestäraraelserna om placering av omyndigs medel några regler ora prelirainärt taxeringsvärde inle fanns före år 1933 och att de nuvarande bestäraraelserna inte avsett all läcka något behov i della speciella faU.

Remissyttrandena

Koraraitléförslaget har vid reraissbehandlingen fått ell övervägande positivt raottagande. De allra flesta instanserna delar korarailléernas uppfattning all bestäraraelserna ora särskilt uppskatlningsvärde nuraera förlorat sin väsentliga betydelse och alt de kan ersättas av den upp-skallningsregel sora förordals i koraraitléförslaget. Förslagel har erael-lertid också mött kritik. Från flera håll frarahålls alt del allljäral behövs en raöjlighet alt få elt särskilt uppskatlningsvärde på fastighet faststäUt genora myndighels medverkan. Invändningar görs därför mot att beslämraelsema slopas.

Bostadsstyrelsen uttalar alt taxeringsvärden merendels saknar betydelse för den statliga kreditgivningen lUI bostadsbyggandet. Styrelsen påpekar emellertid alt taxeringsvärdet kan vara ell riktraärke för atl bestäraraa inteckningssäkerhelens förraånsläge vid statlig långivning på jordbmksfastighet eller att bevilja lån för förbättring av bostad enligt kungörelsen (1962: 538) ora förbätlringslån. Styrelsen har ingenting atl erinra raot koraraitléförslaget.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län frarahåller att de ifrågavarande bestäramelserna inle längre fyller någon funktion. Eftersom bankers och

Prop. 1971: 68 12

andra kreditinrättningars utlåning numera inle anknyter till fastighets taxeringsvärde, torde något behov inle längre föreligga för ägare av faslighet eller annan atl få en officiell värdering av fastighet i annan ordning än den sora gäller vid allraän eller särskUd fastighetstaxering. SkiUle undanlagsvis elt sådant behov yppa sig anser länsstyrelsen att delta kan tillgodoses genora alt den, som behöver den särskUda värderingen, själv låter föranstalta därom på ell ur allmän synpunkt godtagbart sätt. Länsstyrelsen biträder korarailléernas förslag. Uttalanden av sararaa innebörd görs av länsstyrelserna i Kalmar och Kopparbergs län saral Konungariket Sveriges stadshypotekskassa.

Statskontoret pekar på all ell slopande av raöjlighelema alt få prelirainärt taxeringsvärde åsätt raedför adrainistraliva fördelar.

Lantmäteristyrelsen frarahåller atl något behov av särskilt uppskatlningsvärde inle föreligger såvitt gäller fastighelsbildningslagsliflningen och närliggande lagstiftning. Beträffande uppskaltningsvärdel sora grund för fördelning av väghållningskoslnader anför styrelsen all taxeringsvärdet enligt huvudregeln i 76 § lagen (1939: 608) ora enskUda vägar är grund för fördelning av vägkoslnaderna i en vägförening bUdad enligt nämnda lag. Är fastigheten inte taxerad när vägföreningen bildas skall förrättningsraannen bestäraraa elt särskilt värde att lägga lUl gmnd för fördelning av kostnaderna intill dess laxering skett. Uppkoraraer frågan ora alt uppskatta elt värde senare åligger det enligt 85 § lagen (1939: 608) ora enskilda vägar länsstyrelsen all efler utredning bestämma della. Länsstyrelserna lorde därmed, säger styrelsen, ha tillämpat del förfaringssätt som finns stadgat i 1933 års förordning. Elt upphävande av nuvarande bestämraelser om särskilt uppskatlningsvärde synes i förevarande hänseende inle innebära annat än all handläggningsrulinerna kan komma all ändras.

EON konstaterar all ifrågavarande bestäraraelser berör exekutionsväsendet i raycket Ulen utsträckning. EON anser all ell lagförslag bör utforraas så alt inora utsökningsrätten uppskatlningsvärde i förekoraraande fall alllid gäller sora fastighets taxeringsvärde ora inle annat följer av särskild föreskrift.

Kommiltéförslaget tillstyrks vidare eller läranas ulan erinran av byggnadsstyrelsen, bankinspektionen, arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyreberna i Stockholms, Uppsala särat Västerbottens län, statens vattenfallsverk, fullmäktige i riksgäldskonloret. Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges jordbrukskasseförbund. Svenska försäkringsbolags riksförbund. Länsförsäkringsbolagens aktiebolag. Svenska kommunförbundet. Svenska landstingsförbundet, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag. Svenska revisorsamfundet. Samfundet för fastighetsvärdering, Sveriges advokatsamfund. Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund och Lantbrukets skattedelegation. Föreningen auktoriserade revisorer tillstyrker förslaget raed vissa reservationer;

Prop. 1971: 68 13

Försäkringsinspektionen frarahåller all effekten av förslagel för försäkringsbolagens och understödsföreningarnas del i praktiken saknar betydelse. Inspektionen vUl därför inte motsätta sig ett genomförande av förslagel men ifrågasätter om inte möjligheten att få särskUt uppskatlningsvärde borde kunna behåUas med elt förenklat förfarande.

Invändningar raot koraraitléförslaget fraraförs av kammarrätten, Sveriges industriförbund. Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges fastighetsägareförbund och Svensk industriförening.

Kammarrätten delar visserligen korarailléernas uppfattning att de nuvarande bestäraraelserna ora särskilt uppskatlningsvärde bör ersättas med modema regler. Dorastolen anser del också riktigt all särskilt uppskatlningsvärde skall få sältas bara då fömtsättningar för orataxering föreUgger enligt 12 § 2 raora. koraraunalskatlelagen. Då dessa besläramelser f. n. överses av den nyligen lillsalla fastighetstaxeringsut-redningen anser emellertid kararaarrällen all frågan ora särskilt uppskatlningsvärde bör anstå i avvaktan på resultatet av utredningens arbete.

Sveriges industriförbund frarahåUer atl den beloppsraässigt största delen av de uppskallningsvärden — enligt korarailléerna 660 railj. kr. per år —■ sora äsatts under senare år, lorde gälla industrifastigheter. Möjligheten att få etl särskUt uppskatlningsvärde faststäUt har sålunda enligt förbundet betydelse för del svenska näringslivet och bör behållas. Förbundet uttalar vidare atl möjligheten alt snabbt få etl officiellt besked angående viss egendoms värde har mycket stor betydelse vid upplåning hos andra långivare än vanliga kreditinstitut saral vid nyemission och obligationsupplåning. All i nuvarande kreditläge försvåra eller försena sådan upplåning anser förbundet direkt olämpligt.

Även Svenska byggnadsentreprenörföreningen pekar på att toppbelåningen av fastigheter ofta sker utanför de reguljära kreditinstituten. Föreningen framhåller alt det i sådana fall raånga gånger är etl villkor för erhåUande av kredit all låntagaren kan visa upp elt taxeringsvärde eller annat jämförbart av rayndighel uppskattat värde. Etl genoraförande av kommittéförslaget skulle enligt föreningen i vissa fall väsentligt försämra kredillagärnas finansieringsmöjligheter.

Svensk industriförening fraraför inle några invändningar av principiell art raot kommiltéförslaget raen anser att elt uppskatlningsvärde bör kunna erhållas utan kostnad för den sökande.

Prop. 1971: 68 14

Departementschefen

En fastighets taxeringsvärde har betydelse på rällsoraråden även utanför beskattningen. Således finns i bestämraelser ora hur fondmedel och andra tillgångar skall redovisas ofta anknytning till taxeringsvärdet, om det är fråga om placermg i fastighet. Sora fraragår av den tidigare redogörelsen förekoramer redovisningsbestämraelser av detta slag för försäkringsbolag, understödsföreningar, erkända arbetslöshetskassor, riksförsäkringsverkets fonder, de allmänna försäkringskassomas fonder för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen, korarauner, m.fl.

Allmän fastighetstaxering sker i princip vart femte år. De värden som då fastställs får inle ändras förrän vid nästa allraänna fastighetstaxering annat an under de förutsättningar, sora anges i 12 § 2 mom. första styckel komraunalskallelagen, näraligen

ora sådant förhällande inträffat alt taxeringsenhet bör delas upp i flera taxeringsenheter eller flera taxeringsenheter bör slås sararaan till en,

eller ändring inträtt i faslighels beskattningsnatur,

eller faslighet, som förut varit undantagen från skatteplikt, blivit skattepliktig,

eller faslighels värde genora eldsvåda, vallenflöde eller annan sådan anledning eller genora nedrivning av byggnad eUer skogsavverkning rainskals så myckel all förändringen föranleder en rainskning av taxeringsvärdet raed minst en femtedel,

eller fortsatt bebyggelse skett på faslighet, som vid den tidpunkt sora den nästföregående laxeringen avsett inle varit färdigbyggd,

eller faslighets värde annars genom ny-, lill- eller orabyggnad förhöjts så raycket att därav föranleds en ökning av taxeringsvärdet raed rainst en feraledel.

Finns skäl till ny- eller omtaxering enligt någon av de gmnder nu nämnts, sker detla vid den särskilda fastighetstaxering sora äger rum varje är i laxeringsperioden meUan två aUmänna fastighetstaxeringar.

Sedan år 1933 finns dessutom en möjlighet att som gmnd för beräkning av belopp intill vilket inteckning i faslighet kan godkännas som säkerhet vid utlåning eller sora täckning för fonder eller inlåning få. faststäUt elt särskilt uppskatlningsvärde.för fastighetsbelåning, ett s.k. prelirainärt taxeringsvärde.

Prelirainärt taxeringsvärde kan åsättas ora ny-, tiU- eller orabyggnad skett på fasligheten efter den lidpunkt sora det för fastighelen senast fastställda taxeringsvärdet avsett. Även i vissa fall av fastighetsbildning kan prelirainärt taxeringsvärde åsättas. Prelirainärt taxeringsvärde gäller intill dess nytt taxeringsvärde, som avser tidpunkt efter ny-, till-

Prop. 1971: 68 15

eller ombyggnaden eller fastighetsbildningsåtgärden, blir fastställt för fasligheten.

Enligt gällande bestämraelser skall prelirainärt taxeringsvärde åsättas av fastighetsprövningsnärand eller länsprövningsnärand sedan förslag avlämnats av fastighetstaxeringsnärand eller, ora denna avslutat sin verksarahet, av taxeringsnämnden. Har preliminärt taxeringsvärde äsatts, utgår avgift enligt särskild tariff som jag redovisat i det föregående. Avgiften är lägst 25 kr. och högst 400 kr. saral stiger i proportion till det uppskattade värdet.

Faslighetstaxeringskoraraittéerna, sora nu avslutat sitt arbete, har i en proraeraoria (Ds Fi 1971: 2), Förslag angående bestäraraelserna om särskilt uppskatlningsvärde på fastighet, förordai ell avskaffande av de nuvarande bestäraraelserna ora prelirainärt taxeringsvärde. I stället föreslås en besläramelse av innebörd att ora i lag eller författning föreskrivits för rayndighel eller annan atl faslighels taxeringsvärde skall utgöra gmnd för beräkning av belopp, intill vilket inteckning i fastighet kan godkännas sora säkerhet vid utlåning eller sora täckning för fonder, det värde vartill fasligheten uppskattas av den föreskriften gäller får läggas till gmnd för beräkningen. Sora ytterligare fömlsällning avses dock skola gälla all fastighelen inle tidigare blivit taxerad eller, sedan den senast äsatts taxeringsvärde, genoragått sådan förändring sora avses i 12 § 2 mom. komraunalskallelagen. Uppskattningen avses skola ske efler det aUraänna prisläge och de grunder i övrigt sora tUlämpats vid den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen, varvid fastighetens beskaffenhet vid den tidpunkt då uppskattningen äger mm skall beaktas.

Faslighelslaxeringskoraraittéernas förslag har rönt ett övervägande positivt gensvar vid reraissbehandlingen. Flera reraissinstanser sora företräder låntagarintressen, bl. a. Svenska byggnadsenlreprenörföreningen, är dock av den uppfattningen alt förslagel skulle i vissa fall väsentligt försärara kreditlagares möjligheter att tillgodose sina finansieringsbehov.

I promemorian läranas vissa statistiska uppgifter för vilka redogjorts i del föregående. De sararaanlagda åsatta uppskattningsvärdena har under åren 1965—1969 uppgått till i raedellal ca 660 railj. kr. per år. Detla har inneburit en genomsnittlig värdehöjning i förhållande till senaste taxeringsvärdet med något över 100 "/o. Av de statistiska uppgifterna fraragår vidare atl ca 50 "/o av fraraslällnragarna under nyssnäranda period gjorts av fysiska personer och ca 47 "/o av svenska aktiebolag. Av fraraställningarna har 45 »/o avsett bebyggda villafastigheter, 15 o/o fritidsfastigheter, 11 o/o hyres- och/eller affärsfasligheler saml 24 o/o industrifastigheter.

Det statistiska raaterialel visar alt bestäraraelserna om prelirainärt taxeringsvärde tillgodosei: elt visst behov i samhället. Visserligen är an-

Prop. 1971: 68 16

talet framställningar per år blygsamt — det uppgår till i medeltal för perioden 1965—1970 ärligen 217. Det årliga kredilunderlag sora tillföres fastighelsraarknaden är eraeUertid inle ringa. Sora fraragålt av rain tidigare redogörelse för nu gällande fömlsältningar för ny- och orataxering omfattas inle all byggnadsverksamhet omedelbart av den ordinära laxeringen; det kan ibland dröja tUl nästa allmänna fastighetstaxering innan värdet justeras. Härav uppkommer onekligen ölägenheter i faslighetskredilhänseende raed hänsyn till de förut oranäranda reglerna om fondläckning och redovisning av tillgångar. Det kan givelvis göras gällande alt den rikliga raeloden alt koraraa till rätta raed dessa olägenheter inte bör sökas i reglerna ora taxeringsvärde ulan i reglerna ora fondtäckning och redovisning av tillgångar. Jag kan i della sararaanhang närana alt fondtäckningsbestäramelserna för försäkringsbolagen, riksförsäkringsverket och de allraänna försäkringskassorna är föreraål för översyn av 1968 ärs kapilalraarknadsulredning. I avvaktan på ulredningsresullalel, som torde få tUl följd att behovet av bestämraelser om preliminärt taxeringsvärde komraer alt rainska avsevärt, är del enligt rain uppfattning av betydelse all i princip behålla hittUlsvarande möjligheter att fä sådant värde åsätt fastighet. Faslighelstaxeringskora-mittéernas förslag innebär i elt visst avseende en försäraring av nuvarande läge. Rätten alt beslärama låneunderlag, sora enligt förslaget skulle liUkoraraa den sora i del särskilda fallet berörs av föreskrifterna ora taxeringsvärde sora underlag, avses näraligen vid ny-, till- eller ombyggnad skola bli begränsad lill de fall av värdeändring som omfattas av 12 § 2 mom. koraraunalskatlelagen, dvs. där värdeändringen uppgår till 20 o/o. Enligt rain raening bör räll att begära preliminärt taxeringsvärde föreligga i samraa utsträckning sora f. n. Nuvarande förfarande, sora innebär beslutsfallande av fastighetsprövningsnärand respektive prövningsnämnd efter förslag från faslighelslaxeringsnämnd respektive taxeringsnärand bör eraeUertid kunna förenklas avsevärt. Ell annat förfarande än det nu gällande krävs dessutom raed hänsyn lill den föreslående oraorganisalionen inora länsstyrelserna, vilket bl. a. innebär inrättande av skatlerätler och länsrätter. Sora hittills bör tas ul en avgift då prelirainärt taxeringsvärde begärs. Avgiften bör i princip täcka kostnaderna för värderingen.

Min lösning ler sig i princip på följande sätt. Nuvarande bestämraelser om giltigheten av prelirainärt taxeringsvärde enligt lagen (1933: 359) angående vad raed faslighels taxeringsvärde i vissa fall skall förslås behålls oförändrade. Besläraraelsernas avfattning är en sraula föråldrade — bl. a. förekoraraer ullrycket "inlåning" sora nuraera inle har någon tUlärapning — raen någon ändring i sak är inle behövUg. Förordningen (1933: 357) om åsättande i vissa fall av särskilt uppskatlningsvärde å faslighet (UppskF) upphävs och ersätts raed en ny lag ora särskilt uppskattningsvärde på faslighet. Enligt denna lag skall i

Prop. 1971: 68 17

sararaa utsträckning sora gäller f. n. fastighetsägare kunna påkalla åsättande av prelirainärt taxeringsvärde. Vid åsättande av prelirainärt taxeringsvärde bör sora hittills tiUärapas de grunder sora enligt koraraunalskatlelagen gäller för åsättande av taxeringsvärde. Detla innebär bl. a. alt uppskattningen skall ske efler det allraänna prisläge och de uppskatlningsgrunder i övrigt som tillämpats vid den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen. Uppskattningen bör emellertid innefatta en fullständig nyvärdering och skall ske med hänsyn till fastig-helens beskaffenhet vid den tidpunkt då uppskattningen äger rura. Preliminärt taxeringsvärde bör även i fortsättningen få gälla intill dess nytt taxeringsvärde, avseende tidpunkt efter förändringen, fastställs för fastighelen.

Ansökan om preliminärt taxeringsvärde bör göras hos länsstyrelsen i del län där fastigheten är belägen. I ansökningshandlingen bör sökanden åberopa den utredning sora grundar hans begäran. Del är lärapligt atl utredningen är av samraa orafallning sora krävs vid särskild faslighels-taxering enligt faslighelsdeklarationsforraulärel. Länsstyrelsen bör kunna infordra korapletlerande utredning. Därefter upprättar länsstyrelsen så snart del kan ske ell förslag till prelirainärt taxeringsvärde. Därvid bör länsstyrelsen kunna höra ordföranden i den taxeringsnärand sora har hand ora fastighetstaxering i del oraråde där fastigheten ligger. Även särskilda sakkunniga bör kunna anlitas. Förslagel utsänds lUl sökanden för yttrande inora viss lid. Därefter fattar länsstyrelsen beslut om preliminärt taxeringsvärde. Mol beslutet bör talan ej få föras. I fastighels-bildningsfallen och vid raera orafaltande ny-, till- eller ombyggnad koraraer fasligheten alltid atl underkastas granskning redan påföljande år.

Frägan ora var ärenden rörande prelirainärt taxeringsvärde skall handläggas inora länsstyrelsen får avgöras i arbetsordning för länsstyrelsen. Jag förulsätler dock all handläggningen skall ske inora skalleavdelningen.

Påkallande av prelirainärt värde bör föranleda avgift. Avgiften bör, sora jag tidigare frarahållit, i princip läcka kostnaderna för värderingen. Det är emellertid inte lämpligt att påföra kostnaderna efter särskUd utredning. I stället bör som hittills användas en schablonraelod. Värde-ringskoslnaderna slår visserligen inte i proportion lill del värde som blir åsätt, men del förefaller ändå rimligt all låta avgifterna sliga ju högre värdet är på det objekt som skall värderas. Följande tariff förefaller lämpUg.

Fastighetens uppskattade värde Avgiftens belopp
Kronor Kronor

O— 200 000 300

200 001 — 600

Prop. 1971: 68 19

Bilaga 1

Vissa statistiska uppgifter

Antalet framställningar om åsättande av särskUt uppskatlningsvärde har i medeltal för perioden 1965—1970 årligen uppgått lUl 217. Blott 3 å 4 o/o av dessa har avslagils av skilda formeUa skäl. FrarasläUning-arnas fördelning på olika år och län fraragår av följande tablå.

	Antal framstäUningar år
Län	1965	1966	1967	1968	1969	1970
AB	59	74	68	24	4	28
C	7	3	16	9	2	5
D	5	3	1	4	__	1
E	9	7	6	6	1	2
F	4	7	3	5	—	5
G	5	6	2	2	1	4
H	10	8	4	11	5	3
I	1	__	2	2	1	1
K	7	11	16	17	3	5
L	19	15	23	3	1	1
M	61	59	70	67	14	17
N	6	10	5	6	---	2
O	15	9	6	4	4	13
P	17	11	1	2	1	4
R	3	5	5	2	—	1
S	9	6	6	4	2	2
T	1	4	4	3	1	1
U	6	8	5	10	4	5
W	11	7	2	4	.—	2
X	11	12	8	13	5	4
Y	4	10	9	13	2	2
Z	5	9	9	5	.—	2
AC	5	14	16	11	5	8
BD	9	8	10	5	1	2
Summa	289	306	297	232	57	120

De samraanlagda åsatta uppskallningsvärdena har under åren 1965 —1969 uppgått tUl i raedellal ca 660 railj. kr. per år. Della har inneburit en genorasnilllig värdehöjning i förhållande lill senaste taxeringsvärdet raed något över 100 o/o. I saratliga fall har uppskaltningsvärdel även fördelats på delvärden som anges i 10 § koraraunalskatlelagen.

Av de fastighetsägare som gjort framställning om uppskatlningsvärde har i raedellal under perioden 1965—1969 ca 50 o/o varit fysiska personer, 1 o/o dödsbon, ca 47 "fo svenska aktiebolag saral 2 o/o annan juridisk person.

Vad gäller de fastighelslyper framställningarna avsett har genomsnittligen ca 2 o/o utgjorts av obebyggda lorater för perraanentvillor eller frilidsändaraål, ca 45 o/o varit bebyggda villafastigheler (för en- eller

tvåfarailjs perraanentviUor), ca 15 o/o avsett fastigheter bebyggda raed fritidshus medan ca 11 o/o varit hyres- och/eUer affärsfasligheler och ca 24 o/o industrifastigheter. Endasl ca 3 o/o av frarastäUningarna har hänfört sig tUl jordbmksfastigheter.

De åberopade skälen för fraraställningarna har i genorasnitl varit tUl ca 13 o/o fastighetsbildning, tUl ca 77 o/o ny-, liU- eller orabyggnadsål-gärder på fastighelen saral till ca 10 o/o en korabination av de båda skälen.

Under åren 1965—1969 har i raedellal per år erlagts något raer än 30 000 kr. i avgifter för all prövningsnäranderna (faslighelsprövnings-näranderna) efler fraraställningar åsätt särskilda uppskallningsvärden. Avgiftsbeloppet har i genorasnitl per fraraslällning uppgått till 138 kr. Fördelningen på skUda avgiflsklasser av beslut ora åsättande av särskilt uppskatlningsvärde kan utläsas ur nedanstående sararaanställning.

Avgifts- ProcentueU
klass fördelning på resp.

avgiftsklass

utan avgift	8 %
25 kr	17 %
40	14 %
55	8 %
75	5 %
100	5 %
125	6 %
150	4 %
175	4 %
200	3 %
250	4 %
300	7 %
400	1 s 0/ -> /o
Summa	100 %

Den genorasnitlliga liden för behandling (i taxeringsnärand, av taxeringsintendenl, i prövningsnärand ra. ra.) av framställning ora särskUt uppskatlningsvärde har under åren 1965—1969 varit 63 dagar.

Sökandena har under den studerade perioden i raer än 60 o/o av antalet fall avstått från alt inkoraraa med yttrande över taxeringsnämndernas förslag lill uppskallningsvärden. Ca 82 "/o av de inkorana yttrandena har varit tillstyrkande.

I ca 80 o/o av totala antalet ärenden angående åsättande av särskilt uppskattningsvärde har prövningsnäranderna (faslighelsprövningsnäran-dema) beslutat helt i enlighet raed taxeringsnärandernas förslag och lUl ca 90 o/o har laxeringsintendenlema bittätt dessa förslag.