Kungl. Majits proposition nr 65 år 1971 Prop. 1971: 65

Nr 65

Kungl. Maj:ts proposition angående körkort och körkortsregistrering; given Stockholms slott den 19 mars 1971.

Kungl. Maj:l vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet Över kommunikationsärenden, inhärala riksdagens yttrande över vad föredragande departeraentschefen förordat.

GUSTAF ADOLF

BENGT NORLING

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas riktiinjer för utforraning av ny körkorts-registerorganisation. Registerföring skall ske centralt och raed tillärapning av ADB-teknik. Den för det beslutade centrala bilregistret avsedda dataraaskinanläggningen skall utnyttjas också för körkortsregislrering-en, varigenora samordning mellan dessa båda register uppnås. Vidare förutses viss samordning även med andra ADB-regisler. Länsstyrelserna skall även i fortsättningen vara körkorlsmyndigheter. Statens trafiksäkerhetsverk avses vara utfärdande rayndighel när del gäller körkort samt centralt ansvarig instans för registreringsverksamhelen. Det nya systemet beräknas träda i tillärapning år 1973.

Enligt propositionen skall de nuvarande körkorten ersättas raed nya differentierade körkorl utformade på grundval av 1967 års beslut av statsmakterna och 1968 års väglrafikkonvention. Differentieringen av körkorten innebär all behörigheten anpassas efler de kunskaper och den färdighet som krävs för framförande av olika fordonstyper, t. ex. tyngre lastbilsekipage, buss och personbil. Utbildningskraven och förarproven utformas med hänsyn till behörigheten för varje körkorlsklass. Den 1 januari 1973 anges som riktpunkt för inledningen av reformen, sora skall genomföras etappvis.

Engångskostnaderna för övergången till ett centralt register har i 1970 års priser beräknats till ca 12 railj. kr., de årliga driftkostnaderna för den nya register- och körkorlsoiganisalionen till ca 9,5 railj. kr. och kostnaderna för utbyte av nuvarande körkort mol nya lill ca 13 kr. per kölkort i 1970 års prisläge. Kostnaderna förutses skola läckas genora avgiftsuttag från körkortsinnehavarna.

1    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 65

Prop. 1971: 65

Utdrag av protokoUet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 19 mars 1971.

Närvarande: Statsrainistern PALME, ministem för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för koraraunikationsdeparleraentet, statsrådet Norling, anmäler efter geraensara beredning raed statsrådets övriga ledamöter fråga om körkort och körkorlsregistrering och anför.

.4. Inledning

Bilförarulredningen avgav år 1965 belänkandet (SOU 1965:42) Körkortet och trafikutbildningen med förslag i fråga om dels körkorts-registrering, dels differentiering av förarbevisen,, körkorlsålder, förarutbUdning och förarprov, Irafikundervisning i skolorna m. ra.

Kungl. Maj:ls ställningstaganden lill utredningens förslag i prop. 1967: 55 godtogs av riksdagen (SU 1967: 89, 3LU 1967: 31, rskr 1967: 204 och 1967: 209). I propositionen angavs att frågan om körkortsregistreringen borde utredas vidare. Likaså borde frågan om körkortens närraare utformning ra. ra. klarläggas innan tidpunkten för körkortsreformen fastställdes.

Den 18 maj 1967 uppdrogs åt verkställande direktören Rune Hermansson alt såsora sakkunnig utreda frågorna ora centralt körkortsregister och om körkortens utformning saml därraed sammanhängande spörsmål. Utredningen, som antog naranet körkortsutredningen, har i maj 1970 avgivit betänkandet.(SOU 1970: 26) Körkort och körkortsregistrering. Betänkandet innehåller etl principförslag till ny körkortsregis-terorganisation. Vidare redovisas förslag beträffande körkorlens utforraning m. ra. och principförslag beträffande förfarandet vid handläggning av körkorlsärenden samt förslag ora införande och tillämpning av det nya körkortssystemel. Körkortsutredningen fortsätter sitt arbete med en andra etapp som avser förslag tUl detaljutformningar av körkortsregislrel järate arbetsrutiner ra. m. samt slutligt förslag lill författningstext.

Prop. 1971: 65 3

Yttranden över betänkandet har avgivils av riksåklagaren — som till sitt yttrande fogat uttalanden av vissa åklagarmyndigheter — Göta hovrätt, rikspolisslyrelsen, överbefälhavaren — som sararålt rried chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets materielverk och Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund samt lill sitt yttrande fogat uttalanden av vämpliktsverket och försvarels sjukvårdsstyrelse — socialstyrelsen, postverket, statens vägverk, statens Irafiksäkerhetsverk, statens Ira-fiksäkerhelsråd, transporlnäranden, statskontoret, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket, kontrollslyrelsen, centrala folkbokförings- och uppbördsnäranden, statens provningsanstalt, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Blekinge, Älvsborgs, Örebro och Västerbottens län — vilka lill sina yttranden fogat utlåtanden av myndigheter och institutioner — trafikmålskoraraitlén, samarbetsorganel för ADB inom rättsväsendet, bilregistemlredningen, motorredskapsutredningen och trafikolycksstatistikkommittén.

Härjämte har yttranden avgivits av AB ID-kort, Motorbranschens riksförbund, Molororganisalionernas samarbetsdelegation, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. Näringslivets Irafikdelegalion, Svenska bankföreningen, Svenska koraraunförbundel. Svenska lokaltrafikföreningen. Svenska sparbanksföreningen, Svenska transportarbetare-förbundet, Sveriges IrafikbUägares riksorganisation — sora såsom eget yttrande hänvisar tUl yttrande av BUtrafikens yrkesnärand — Sveriges trafikskolors riksförbund saral Tjänstemännens centralorganisation. Landsorganisationen — som avstått från all yttra sig — har överlämnat från bl. a. Svenska kommunalarbetareförbundet inhämtade synpunkter.

Efler förslag av bilregislerulredningen i betänkandet (SOU 1968: 23) BUregistrering beslöt statsmakterna år 1969 alt anta principiella riktiinjer för ny bilregisterorganisation (prop. 30, SU 42, 3LU 30, BeU 32, rskr 132). Bilregislerulredningen har härefter fortsatt sitt utredningsarbete med sikte på atl framlägga förslag lill slutlig detaljutformning för den nya regislerorganisalionen. Dessa förslag väntas föreligga under våren 1971. I februari 1970 aktualiserade bUregistemlredningen frågan, ora läraplig organisation och planering för regislerorganisalion i skrivelse lill Kungl. Maj:l. Därvid antyddes raöjUghelen av en saraorganisa-tion av bilregistret raed ell nytt körkortsregister. I raaj 1970 bemyndigade Kungl. Maj:l statskontoret att anskaffa en dalamaskin för bilregistret. I oktober 1970 uppdrogs ål statskontoret alt i samråd med körkortsulredningen tills vidare utföra det syslemtekniska utvecklingsarbete och den prograramering, sora sararaanhänger med körkortsulredningens bearbetning av frågoma ora körkorlsregislreringen, och alt därvid tUlvarata möjligheterna lUl saraordning raed motsvarande arbete för bil-regislerutredningens räkning.

Hösten 1970 beslöt statsmakterna (prop. 165, SU 213, rskr 428) att

Prop. 1971: 65 4

den 1 januari 1971 inrätta en särskild nämnd, bilregisternämnden, raed uppgift atl orabesörja planering och åtgärder för idrifttagning av det nya bilregistret. Nämnden skall i avvaktan på statsmakternas ställningstagande till körkortsulredningens principförslag ora ett ADB-baserat körkortsregister driva sitt arbete så alt en samordning mellan bilregistret och körkortsregislrel underlättas. I prop. 1971: 1 bU. 8 s. 76—77 har Kungl. Maj:l anmält de medelsbehov sora för budgetåret 1971/72 erfordras för utbyggnaden av bilregistret. Därvid har också anmälts tillkommande kostnader vid en saraordning med körkortsregislrel.

B. Körkortsregistreringen L Gällande bestämmelser

Enligt 32 § 6 mom. vägtrafikförordningen (1951: 648, oralryckl 1967: 856 ändrad senast 1971: 21) (VTF) skall länsstyrelsen föra körkortsregister över utfärdade körkort.

Körkortsregister skall enligt 72 § väglrafikkungörelsen (1951: 743, ändrad senast 1971: 6) (VTK) föras i förra av korlregisler eller liggare.

I saraband raed utfärdande av körkort skall enligt 73 § VTK på särskUt regislerkort eller upplägg föras körkortets bokstavsbeteckning och nummer, dagen för utfärdandet, innehavarens fullständiga naran, heraort och personnuraraer saral eventuella särskilda villkor. I vissa fall skaU utdrag ur registret inhäralas från annan länsstyrelse och uppgifterna överföras till del nya regislerkorlel.

Enligt 74 § 'VTK antecknas på regislerkorlel en rad uppgifter som kommer in efter utfärdandet av körkortet, t. ex. ora personnuraraer, namnändring, varning, omhändertagande och återkallelse av körkorl, utfärdande av Irafikkort och innehav av luflfarlscerlifikat.

Vidare antecknas brott av skilda slag, som körkortsinnehavare gjort sig skyldig lill, frärast brott i samband raed förande av motorfordon och grova brott samt oraständighel av betydelse för bedöraande av körkorlsinnehavarens förhållande i nykterhelsavseenden. Här må hänvisas till 80 § VTK. Dessutom antecknas annan omständighet, vars anmärkande anses vara av betydelse för kontrollen över körkortsinnehavare, t. ex. anmälan från länsläkare, fraraslällning från polismyndighet om återkallelse, ra. ra.

Enligt 75 § 'VTK skall körkorlsinnehavare efter anteckning avföras ur registret bl. a. när tUlförlitiig uppgift vunnits om alt han avlidit eller när 90 år förflutit från hans födelse.

I 27 § förordningen angående yrkesraässig auloraobiltrafik ra. ra. (1940: 910, ändrad senast 1970: 869) (YTF) föreskrivs all länsstyrelsen skall antingen föra särskild förteckning över utfärdade irafikkorl eller göra anteckning om dem i körkortsregislrel. Återkallelse av trafikkort antecknas också.

Prop. 1971: 65 5

II. Nuvarande organisation och arbetsbelastning m. m.

Utredningen

Någon central regislerorganisalion för körkort finns inte. Varje länsstyrelse svarar länsvis för körkortsregistreringen. Registren förs i form av korlregisler. Några länsstyrelser för särskilda register för olika kör-korlslyper, andra sararaanhåller alla typer i ett enda register. Register-korlen är sorterade efler körkortsinnehavarens naran. Hos de flesta länsstyrelser finns dessutora etl särskUl hjälp- eller sökregister.

Registren har blivit alltraer omfattande. Antalet körkorlsinnehavare beräknas i början av år 1968 ha uppgått tUl orakring 3,2 railj. Register-kortens antal uppgick till drygt 3,6 railj. vid samma lid. Den frärasta anledningen till atl registerkorten överstiger antalet gällande körkorl är alt regislerkort för avlidna i allmänhet inte utsorteras. Korlen beträffande körkortsinnehavare som fyllt 90 år las vanligen bort ur registret endast vid fuUständig genoragång av della eller allt eftersom de påträffas i samband med annat regislreringsarbete.

Den arbetsstyrka på länsstyrelserna sora under år 1968 var sysselsatt raed körkorlsärenden uppskattas raotsvara 164 heltidsanställda Ijänsteraän.

Det sararaanlagda antalet under år 1968 diarieförda körkorts- och Irafikkortsärenden utgjorde drygt 56 000. Enligt uppskattning inköra till länsstyrelserna under år 1968 över 220 000 uppgifter angående belastningar (domar, strafförelägganden, ordningsförelägganden, uppgifter från nykterhetsnämnd, polismyndighet ra. fl.). Drygt 38 000 av dessa föranledde närraare undersökning och utredning. Under år 1968 återkallades drygt 9 000 körkorl. Varning raeddelades under samraa år i närraare 8 000 fall.

Man räknar raed all länsstyrelserna årligen utfärdar orakring 50 000 registerutdrag och besvarar närraare 140 000 telefonförfrågningar beträffande registrets innehåll, varav inemot 100 000 från polisen. Härtill koraraer ell okänt antal besök vid registret. I viss orafallning förekoraraer också alt polisen besöker registret vid lider när någon personal inle finns där.

Uppgifter från körkorlsregistren kan i princip fås endasl under länsstyrelsernas arbetstid.

Etl storl antal av de belastningsuppgifler sora f. n. registreras i körkortsregistren finns också upptagna i andra register. Detta gäller exerapelvis vissa trafikbrott, såsora grov vårdslöshet i trafik, grov olovlig körning och rattfylleri. Dessa brott föranleder ofta frihetsstraff eller annan påföljd sora medför all anteckning skall ske i del allraänna kri-minalregislret. De brottsbalksbrott sora enligt 80 § 2 raom. 'VTK skall antecknas i körkortsregislrel ora körkorlsinnehavare döras till annan

Prop. 1971: 65 6

påföljd än böter lorde i sådana fall alllid antecknas också i allmänna krirainalregislrel.

I ännu större orafallning innehåller polisregislren anteckningar ora brott och förseelser sora också återfinns i körkortsregister. I rikspolisstyrelsens personregister antecknas t. ex. alla som ådömts påföljd eller genom godkänt strafföreläggande bölfällls för brott mot brottsbalken, grov vårdslöshet i trafik, olovlig körning, rattfylleri, rallonyklerhel eller olovligt avvikande från olycksplats. Dessutora antecknas där alla andra domar och strafförelägganden ora påföljden är dagsböter, lägst 25, eller norraerade böter, lägst 1 000 kr., eller ora annan påföljd än böter ådörals. Däreraot antecknas inle där den stora grupp trafikförseelser sora föranleder lägre straff än 25 dagsböter.

Kontrollslyrelsens särskilda straffregister innehåller bl. a. uppgiftet om domar för fylleri och beslut om övervakning enligt nykterhetsvårdslagen eller ora tvångsinlagning på allraän vårdanstalt för alkoholraiss-brukare. Fylleridoraar och övervakningsbeslut antecknas också i körkortsregister.

Arbete pågår f. n. för att skapa etl stort inforraationssystera, rättsväsendels inforraaiionssystera (RI), raed huvudsyfte all förenkla och förbättra informationsutbytet inom och mellan rättsväsendets myndigheter saral andra rayndigheter som behöver uppgifter från rättsväsendet. I RI skall ingå bl. a. allmänna kriminalregistret, rikspolisstyrelsens personregister, vilket byggs ul för atl delvis kunna ersätta de register sora förs hos andra polismyndigheter, och kontrollslyrelsens särskilda straffregister. RI bygger till stor del på ADB-teknik. I RI ingår flera olika register angående brott och personer som begått brott. Varje uppgift kommer dock att lagras endasl på ell ställe även ora den behövs i flera register. I praktiken blir del endasl reglerna för utiäranande av uppgifter sora skiljer de olika registren åt. I RI koraraer alltså atl finnas uppgifter om alla de förhållanden som nu finns både i körkorlsregislret och de andra registren.

Kriminalregistret och rikspolisstyrelsens personregister kommer alt samordnas i tekniskt avseende. Utdrag ur dessa register skall framställas maskinellt. Systeraen för ordningsförelägganden, strafförelägganden och doraar i brottmål gör del möjligt alt maskinellt framställa meddelanden för en rad olika ändaraål, t. ex. för kontrollstyrelsens straffregister. De dala sora ingår i dessa raeddelanden (raaskinellt framställda regis-terraeddelanden) sparas på raaskinläsbarl raedium för successiv uppbyggnad av andra registersystera.

RI innebär således inte bara atl uppgifterna i de olika registren förs samman. Del betyder också en avsevärd lindring i uppgiftsläranarnas besvär raed läranande av uppgifter ål olika håll. Avsikten är atl uppgift skall behöva lämnas endasl till RI, som på maskinell väg därefter framställer alla de besked sora skall lämnas till olika instanser och sän-

Prop. 1971: 65 7

der dem dit. Även uppgift lill körkortsregislrel skall följaktligen komma via RI beträffande domar, strafförelägganden och ordningsförelägganden.

III. Allmänna synpunkter på körkortsregistret

Utredningen

Den gällande länsvisa körkortsregistreringen har åtskilliga ölägenheter. Dessa har länge varit uppenbara. Kritiken kan sammanfallas i följande punkter.

1. Del kan inle utan avsevärd omgång fastställas orii en person har körkorl och hos vUken länsstyrelse körkortsinnehavel är registrerat.

2. Körkorlsregistren är i vissa avseenden inaktuella. De upptar avlidna personer. Naranändringar har inle alllid registrerats.

3. Uppgift ora aktuell bostadsadress saknas.

4. Uppgift om idenlitetsbeteckning i folkbokföringen saknas beträffande körkortsinnehav från liden före den 1 januari 1952. Vidare saknas sista siffran i personnumret, den s. k. kontroUsiffran, i fråga om körkortsinnehav från tiden före den 1 januari 1968.

5. Registren blir alltmer omfattande och svårhanterliga.

6. Uppgifter saknas ora olovlig körning och andra brott och förseelser som begås av körkorlslösa — såväl dem vilka aldrig hafl körkorl som dem vilkas körkort är återkallade — och som är av betydelse vid prövning av körkortsansökan och vid återfall i trafikbrott.

7. Registren är knappast till någon nytta vid polisens arbete med Ira-fikkontroller. I alldeles särskilt hög grad gäller della på kvällar och nätter och överhuvud laget ulora länsstyrelsernas arbetstid.

8. Undersökningar, t. ex. för atl kunna klarlägga olika gruppers relativa farlighet i trafiken eller för atl göra prognoser för utvecklingen av körkortsbeståndet i hela landet eller i vissa landsändar lUl ledning för trafiksäkerhetsarbelet, kan knappast ske raed användande av de nuvarande registren.

Utredningens förslag siktar enligt direktiven på ell centralt körkortsregister. Det finns därför ingen anledning atl undersöka alternativ med enbart regionala register. Den fortsatta diskussionen bygger alltså på förutsättningen all del skall finnas ell centralt register.

Etl modernt körkortsregister kan inte begränsas till enbart en förteckning över utfärdade körkort. Trafiksäkerhetsarbelet ger utgångspunkten för arbetet med registrets utformning. Registret bör inom en rimlig ekonomisk ram organiseras så atl del blir till största möjliga nytta för trafiksäkerhetsarbetet. Del bör inte utan starka skäl belastas med varken data eller arbetsuppgifter som inte behövs för trafiksäkerhetsarbetet eller bättre kan läggas på någon annan.

Prop. 1971: 65 8

Med trafiksäkeihetsarbete avses polisiära uppgifter såsom övervakning av trafiken och utredning av trafikförseelser liksom körkortsmyndigheternas prövning av körkortsansökningar och omprövning av körkortsinnehav, irafiksäkerhetsverkets och andra organs propaganda och regleringar i syfte att göra trafikmiljön säkrare samt förberedelsearbetet för statsmakternas fastställande av regler för trafiken och riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet.

Även andra an myndigheter som direkt arbetar med trafiksäkerheten kan behöva information i trafiksäkerhetens intresse, exempelvis den som skall anställa förare eller som skall hyra eller låna ut sitt fordon.

I huvudsak är det tre typer av dala som hör till körkortsregistret, nämligen persondala, körkortsdata och data om förhållanden, framför allt belastningar, som har eller kan få betydelse för körkortsinnehavet och den straffrättsliga reaktionen, dvs. belaslningsdata.

Principiellt bor del inte föreligga hinder alt i registret göra anteckningar rörande personer som inte fått körkort eller vilkas körkort är återkallade ora de förhållanden som kan inverka på prövningen av en framtida ansökan om körkort eller bedömningen av återfall i trafikbrott.

Körkortsregistret bör inte innehålla uppgifter som lättare eller lika lätt kan fås från annat håll. Dubbelregistrering bör undvikas.

Självklara krav på registret är att det skall vara fullständigt och aktuellt saml fungera på etl tillförlitligt sätt. Uppgifterna skall vara lätt-tiUgängliga så all de kan återfinnas och läranas ut inora den lidrymd som syftet med dem kräver. Större kostnader skall dock inte läggas ned på att lämna uppgifterna snabbare än som för varje slag av uppgifter och varje typ av avnämare är nödvändigt.

Remissyttrandena

Utredningens allmänna synpunkter har inte föranlett några direkta kommentarer. Instämmanden eller godlaganden ligger dock i de yttranden, sora avser stäUningslagandena lill utredningens huvudförslag om inrättande av etl centralt ADB-register. För sådana yttranden kan noteras riksåklagaren, Göta hovrätt, socialstyrelsen, postverket, statens vägverk, statens trafiksäkerhetsverk, statens trafiksäkerhetsråd, statskontoret, länsstyrelserna i Stockholms, Blekinge, Älvsborgs och Örebro län, trafikmålskommittén, trafikolycksstatistikkommittén. Motorbranschens riksförbund. Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande och Svenska kommunförbundet.

Prop. 1971: 65 9

IV. Körkortsregistrets innehåll, uppgiftsskyldighet m. m.

Utredningen

Körkorts registrets innehåll skall beslämmas i första hand med h"änsyn till all registret är en förteckning över utfärdade körkort. Vad gäUer persondata föreligger önskeraål all registret — jämte fullständigt namn och personnuraraer sora uppenbarligen måste bibehållas — skall kunna lärana uppgift om bostadsadress, aktuell adress, civilstånd, yrke, lelefonnumraer, helnykterhet saral om gift kvinnas namn som ogift och om utlännings nationalitet.

Utredningen finner att de framförda önskemålen bör tillgodoses i fråga om aktuell adress och om gift kvinnas namn som ogift. I övrigt finner utredningen inle skäl förorda registrering av de skUda uppgifterna. I vissa fall kan dessa erhållas på annat sätt.

Skall från registret kunna hämtas uppgift om alla eller flertalet personer som är i körkortsåldern, även ora de inle har körkort, bör i princip samma persondata finnas för dem som inte har körkorl som för dem som är körkortsinnehavare.

Körkortsdata bör med vissa undanlag registreras i princip i samma omfattning som för närvarande vilket bl. a. innebär all körkortsklass kommer att finnas raed i del nya registret. Sora en följd av utredningens förslag om avskaffande av de särskilda körkortsnumren kommer dessa att utgå ur registret. Även trafikkorten försvinner och några nya anteckningar om dem behövs inle längre.

I övrigt bör registret innehålla ev. särskilda villkor. Del vanligaste villkoret — skyldighet att bära glasögon — bör fraragå direkt av registret. Däreraot synes uppgift om sjukdom eUer lyte inte behöva ingå i detta. Del räcker enligt utredningen raed hänvisning lill den skrivelse vari dylika villkor finns angivna.

Utredningen förordar också att av registret skall fraragå när körkorts-innehavare har anställning hos Irafiksäkerhetsverkel sora trafik- eller bilinspektör eller trafikassislent eller är godkänd sora föreståndare, lärare eller instruktör vid trafikskola.

Skall körkorlen förnyas periodiskt bör tidpunkten för nästa förnyelse kunna utläsas ur registret.

Ora nytt körkorl utfärdats tidigare än förnyelse normalt skall ske och det äldre körkortet inle överlämnats till körkortsrayndighelen, bör detta fraragå av registret.

Del nya förfarandet vid utfärdandet av körkorl raedför vidare alt även vissa andra körkortsdala bör registreras.

Belastningsdata innefattar upplysningar ora brott och förseelser av betydelse i körkortshänseende, nykterhelsförhåUanden, uppgift om sjukdora eller lyte saral annan omständighet sora kan vara av betydelse för omprövning av körkortsinnehavet.

Prop. 1971: 65 10

Omprövningsinslilutet är under utredning av trafikraålskommittén. Innan dess förslag prövats av statsmakterna bör enligt utredningen någon ändring inle ske i omfattningen av de belastningsdala sora skall registreras för körkorlsändaraål.

Dubbelregistrering förekoraraer f. n. av en raängd belastningsdata. Möjligheten alt undvika denna dubbelregistrering har korarait i etl nytt och gynnsararaare läge genom arbetet med RI. Fömtsättningarna för alt samordna körkorlsregistrel raed RI har därför undersökts. Det har lett till slutsatsen all de f. n. dubbelregistrerade uppgifterna bör registreras enbart inora RI oavsett ora körkortsregislrel inordnas i RI eller ej. Även i del senare fallet bör uppgifter ur körkortsregislrel och ora belastning kunna läranas efler hänvändelse enbart lill körkortsregislrel. I varje fall ora körkortsregistret placeras på en dataraaskin och läraplig förbindelse till RI anordnas kan delta ske ulan någon fördröjning av uppgifternas utiäranande. Dubbelregistrering av de belastningsuppgifler sora f. n. förekoramer såväl i allraänna krirainalregislrel, rikspolisstyrelsens personregister eller kontrollslyrelsens särskUda straffregister sora i körkortsregislrel bör alltså upphöra genom all dessa belastningar utgår ur körkortsregislrel och registreras enbart inora RI.

F n. finns det en stor gmpp belaslningsdata av betydelse i körkorts-hänseende som inle ingår i något av de register som skall höra till RI. Detla gäller frärast domar, strafförelägganden och ordningsförelägganden, som föranlett lägre bötesstraff än 25 dagsböter eller norraerade böter under 1 000 kronor, dvs. i huvudsak del stora flertalet trafikförseelser. För att undvika en splittring förefaller det utredningen lämpligast att även domar, strafförelägganden och ordningsförelägganden sora f n. inte ingår i register sora skall höra till RI raen sora skall registreras i körkortsregister las upp enbart inora RI.

Även doraar o. d. som inkoraraer från ullandel och sora har betydelse i köikortshänseende bör registreras inora RI.

Sådana belastningsdala av betydelse för kontroUen av körkorlsinnehavare sora inte inflyter i RI, dvs. främst anmälan från länsläkare, framstäUning från polismyndighet enligt 81 § 'VTK och meddelande från nykterhetsnämnd enligt 80 § 3 mom. andra stycket VTK, bör fortfarande registreras i körkorlsregislret enligt nuvarande grunder.

Utredningen har undersökt möjligheterna att i registret införa uppgifter ora brott och förseelser av körkorlslösa som, ora de begåtts av någon sora har körkorl, föranleder anteckning i körkortsregister. Del kan knappast råda någon tvekan ora all del är riktigt alt alla belastningar som är av sådan art all de registreras beträffande en körkorlsinnehavare också bör vara tillgängliga vid prövningen av en körkorlsansökan och vid bedöraande av senare trafikbrott. Uppgifter angående samtliga kriminella belastningar av betydelse i körkortshänseende kommer att passera RI även beträffande körkorlslösa. Dessa uppgifter kan registreras

Prop. 1971:65 H

där för all vid behov hämtas därifrån. Vilka uppgifter detta bör gälla är beroende av vUka belastningar sora skall lillraätas betydelse vid prövning av körkortsansökan och vid oraprövning av körkortsinnehavel. Båda dessa frågor är under övervägande av trafikmålskoraraitlén. Slutlig ståndpunkt till frågan beträffande vilka belastningar sora skall registreras för körkorlslösa och orafatlningen därav bör därför inte tas förrän koraraitténs förslag föreligger. Registreringen lorde dock endast böra gälla brott och förseelse vid förande av raolordrivet fordon, däreraot inle cyklisters eller fotgängares förseelser.

Önskeraål föreligger ora all registret skall innehålla uppgifter rörande antalet trafikolyckor beträffande viss körkortsinnehavare eller vara så upplagt alt det ger raöjligheter lill sarakörning för delta syfte raed etl eventuellt allraänl trafikolycksregisler. Med den angivna uppläggningen koraraer körkortsregislrel inom raraen för RI endasl atl inryraraa uppgift ora de trafikolyckor som föranlett straff, vilket lorde vara en mindre del av det totala antalet trafikolyckor. Frågan är eraeUertid föremål för utredning inom Irafikolycksstatistikkommitlén.

För all körkortsregislrel skall få del innehåll sora angetts måste uppgiftsskyldigheten lill del egentliga körkorlsregislret fastställas.

Persondata kan erhållas från länsstyrelsernas datakontor eller från centrala folkbokförings- och uppbördsnäranden om ett centralt befolkningsregister inrättas.

Körkortsdala skall i huvudsak lämnas till registret av länsstyrelserna. I vissa fall måste emellertid uppgifterna läranas av annan rayndighel.

I fråga ora belaslningsdata innebär utredningens förslag atl sådana data som enligt den tidigare redovisningen skall ingå i del egentliga körkorlsregislret skall anmälas till registret av länsstyrelse. I vissa fall, när registrering inle är ovillkorlig, skall länsstyrelse pröva frågan om registrering skall ske.

Utredningen redovisar på s. 78 i belänkandet sammanfattningsvis en uppställning över uppgiftsskyldigheten beträffande olika data.

Remissyttrandena

I fråga om körkorlsregistrels innehåll tar flera reraissinstanser upp frågan ora saraordning raellan körkortsregistret och andra register. Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden anser de föreslagna forraerna för integration raellan etl centralt körkortsregister och registreringen inora folkbokföringen rationella så länge ADB-systemet inora folkbokföringsorganisationen har nuvarande utformning. Näranden har emellertid föreslagit inrättandet av ett centralt personregister (CPR) fr. o. ra. början av år 1972. Delta skulle innehålla bl. a. de persondala sora avses ingå i elt centralt körkortsregister. I CPR förutsätts uppgifterna lagras på direklålkorastrainne. Ell CPR synes kunna

Prop. 1971: 65 12

innebära att persondala inte skulle behöva registreras i det centrala körkortsregislrel. Persondata skulle vid behov kunna hämtas från CPR på liknande sätt sora belastningsdata föreslås häratas från RI. De direkta körkorlsdata lill vUka oraedelbar åtkomst krävs synes för flertalet personer vara av så liten omfattning att del kan ifrågasättas om inle också dessa dala raed fördel skulle kunna inordnas i ett CPR ora ell sådant tillskapas. Även riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån och bilregisterutredningen påpekar möjligheterna att hämta persondala från CPR.

Gentemot utredningens uppfattning att uppgift ora sjukdora och lyte inte behöver ingå i registrerade körkorlsdata anför socialstyrelsen all man planerat all använda körkorlsregislret för atl granska olycksbelast-ningen hos personer för vilka särskilda villkor föreskrivits för behörighet till körkort. Anges inte dylika uppgifter försvåras styrelsens eftemnder-sökningar avsevärt. Även trafikolycksstatistikkommittén anser atl sjuk-dorasuppgifler i dessa samraanhang bör registreras.

Tjänstemännens centralorganisation avstyrker förslagel all anställning hos trafiksäkerhetsverket sora trafik- eller bilinspeklör saml trafikassislent särskilt skall anmälas i registret. Man anser inte all kontroll och övervakning av dessa tjänslemän erfordras i särskild ordning ulan menar alt della bör kunna ske på vanlig personaladministrativ väg.

Utredningens förslag i fråga om registreringen av belastningsdata har föranlett flera särskUda synpunkter. Länsstyrelsen i Stockholms län biträder utredningens uppfattning alt registreringen tills vidare i avvaktan på Irafikmålskomraitléns förslag skall äga rum i samraa omfattning som nu.

Förslagel att huvuddelen av belastningsdata skall registreras i RI tUlstyrks i allmänhet eller läranas utan erinran. Bland dem som generellt tillstyrker kan noteras riksåklagaren, statens trafiksäkerhetsråd, statistiska centralbyrån, länsstyrelsen i Älvsborgs län, trafikmålskommittén, samarbetsorganel för ADB inom rättsväsendel och Motorbranschens riksförbund. Rikspolisstyrelsen tillstyrker också men anser alt anmälan från länsläkare, framställning från polisrayndighet enligt 81 § "VTK och meddelande från nykterhetsnämnd enligt 80 § 3 raora. andra stycket VTK är uppgifter, sora har stora likheter raed belastningsdala i RI, och därför bör intas i RI. Därifrån kan körkortsrayndighelerna få kontinuerlig inforraation ora dem.

Statskontoret tvekar inför förslagel alt belastningsdala i form av doraar, strafförelägganden och ordningsförelägganden, sora föranlett lägre bötesstraff än 25 dagsböter, skall överföras lill RI. Statskontoret anser atl de konsekvenser som detta kan raedföra för RI bör klarläggas innan beslut i regislreringsfrågan fattas. KontroUstyrelsen är tveksara beträffande vissa avsnitt i utredningens redogörelse för den pågående uppbyggnaden av RI och dess härpå grundade förslag. Styrelsens särskUda straffregister innehåller i huvudsak två slag  av uppgifter,  dels från

Prop. 1971: 65 13

rättsväsendet ora domar, strafförelägganden och ordningsförelägganden för alkoholbrotlslighel m. ra., dels från nyklerhelsnämnder, länsstyrelser och vårdanstalter för alkoholraissbmkare om olika nykterhetsvårdande åtgärder. Styrelsen äger inle kännedom om all några åtgärder skulle ha vidlagils för all även nyklerhetsvårdsdelen av kontrollslyrelsens register skall föras in i RI. Samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet vitsordar konlroUstyrelsens uppgifter. I kontrollstyrelsens straffregister ingår även vissa dala som ej hör till etl brottsregister. Samarbetsorganel har hittiUs utgått ifrån all dessa dala bör ingå i ell ADB-system men tillföras andra delsystem inom RI eller läggas utanför RI. Vad körkortsulredningen anfört om att sådana dala behövs i körkorts-förfarandet gör del angelägel att ADB-system för nyklerhelsvårdsdata utvecklas samtidigt som system för slraffuppgifter.

Körkortsutredningens uppgifter om atl de belastningsdala, som har betydelse i körkorlshänseende och sora skall ingå i RI, kommer atl lämnas från RI till körkortsrayndighelerna i förra av maskinellt framställda regislerraeddelanden — alltså inle sora hittills i form av skriftlig information från dorastolar, åklagare, polismyndigheter ra. fl. direkt till körkortsrayndighelerna — har föranlett kommentarer från länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands och Västerbottens län. Den sistnämnda hävdar alt i princip fordras avskrift av dora, strafföreläggande o. d. Regelraässiga utdrag av centrala register frarastår i vart fall som helt otillräckliga sora underlag för den praktiska handläggningen av körkorlsärenden. Länsstyrelserna i Stockholras och Östergötlands län anför liknande synpunkter.

Remissinstanserna har inle framfört några synpunkter på utredningens förslag i fråga ora uppgiftsskyldigheten till det egentliga körkorlsregislret.

V. Sekretess, rehabiliteringsrcgler och avskiljande av uppgifter ur registret

Utredningen

Någon sekrelessbeläggning förekommer f. n. inte, utan alla uppgifter i körkortsregistren är offentUga. Den som önskar kan alltså la del av en körkorlsinnehavares samtliga belastningar i körkortshänseende. Detla gäller även sådana uppgifter sora är sekretessbelagda i andra register, t.ex. kriminell belastning och nyklerhetsbelastning. Med den föreslagna uppdelningen av körkortsregistret på en belastningsdel, som registreras inom RI, och återstoden, som bildar det egentliga körkortsregislrel, blir del tänkbart atl behandla de båda delarna av registret olika i sekretessavseende.

Del skäl sora fraraför allt kan åberopas för sekretess när det gäller

Prop. 1971: 65 14

belastningsuppgifter i registret är hänsynen lill den enskildes privatliv. Della skäl är i och för sig lika starkt när uppgifterna häratas ur körkortsregislrel sora när samma uppgifter las ur kriminalregistret, rikspolisstyrelsens personregister eller kontrollslyrelsens straffregister, där de är sekretessbelagda. Della förhållande accentueras ytterligare om, såsora nu föreslås, dessa uppgifter inle längre skall ingå i del egentliga körkortsregislrel utan hämtas från RI, där de lagras gemensamt för näranda sekretessbelagda register och körkortsregislrel. Med oförändrade sekretessregler skulle resultatet bli alt sekretessen blir beroende av det ändaraål sora uppgiften begärs för. Även enskild skulle alltså kunna få tUlgång lill sekretessbelagda uppgifter ur krirainalregislrel, rikspolisstyrelsens personregister eller kontrollstyrelsens straffregister, om han blott begärde dera via körkortsregistret. Delta skulle inte vara tillfredsställande.

Skälen raot sekretessbeläggning är frärast hänsynen lill trafiksäkerheten och kontrollen över körkortsmyndigheterna.

Skälen för alt belaslningsuppgiflerna skall vara sekretessbelagda i registret synes överväga. Del sagda avser närraast innehållet i allraänna krirainalregislrel, rikspolisstyrelsens personregister och kontrollslyrelsens straffregister. I fråga ora övriga uppgifter sora enligt vad sora föreslås skall registreras i RI för körkortregistrels räkning, dvs. i stort sett trafikförseelser sora föranlett längre straff än 25 dagsböter, är skälen för sekretess raindre starka. Det skulle eraeUertid kunna ge en ofullständig och felaktig bild av körkorlsinnehavares läraplighel, ora raan finge reda på de lindrigare förseelser han begått raen inte sådana sora har större betydelse för irafiksäkerhetsbedöraningen. Sekretess bör därför i princip gälla även för dessa belastningsdata. Det sagda gäller endasl när uppgifter önskas ur registret. Har uppgifter däreraot läranats för att ingå i akten lill etl ärende är de i princip offentiiga.

Vissa uppgifter av belaslningskaraklär koraraer all stå kvar i körkortsregislrel. Delta gäUer anraälan från länsläkare, meddelande från nykterhetsnämnd enligt 80 § 3 raom. andra stycket VTK, framställning från polisrayndighet enligt 81 § VTK saral annan icke författningsreglerad anraälan eller fraraslällning. Dylika uppgifter förekoramer förhållandevis sällan, f. n. ca 3 000 ora årel. Även ora dessa uppgifter kan vara graverande för den enskilde finns inle tillräcklig anledning atl enbart för dera införa särskilda sekretessregler för del i övrigl offentiiga körkortsregislrel.

Beträffande vissa register finns s. k. rehabilileringsregler, sora innebär atl en belastningsuppgifl inle längre läranas ul sedan viss lid förflutit från förseelsen. I allraänna krirainalregislrel är huvudregeln all i registerutdrag inle las raed anteckning ora dom etc. sedan tio år förflutit från den dom eller det beslut sora anteckningen avsett. För polisregister ra. m. gäller i princip samraa rehabiliteringsregel i fråga om upp-

Prop. 1971: 65 15

gift till enskild. För kontrollstyrelsens särskUda straffregister är rehabUi-leringstiden fera år. Någon rehabiliteringsregel finns inle för körkortsregislrel. I praktiken förekoramer dock ofta viss begränsning.

Från trafiksäkerhelssynpunkt synes det inle nödvändigt att ta hänsyn till förseelser och brott etc. sora ligger långt tillbaka i liden, i varje fall inte om flera år förflutit ulan att något inträffat som föranlett anteckning. En rehabiliteringstid synes därför böra införas även för utlämnande av uppgifter för körkorlsändaraål, åtminstone såvitt rör RI.

Frågan har nära samband med trafikraålskommilténs arbete. Den bör inle prövas förrän dess förslag föreligger.

Körkorlsinnehavare skall enligt nu gällande regler (75 § VTK) avföras ur registret när tillförlitlig uppgift vunnits ora alt han avlidit eller då 90 år förflutit från hans födelse. Särskilda regler ora avskiljande av uppgifter ur registret finns i näranda stadgande också för vissa andra fall, men dessa regler blir överflödiga i ett centralt körkortsregister.

Med del system som nu föreslås koraraer uppgifter ora bl. a. samtliga dödsfall att levereras till det centrala körkortsregislrel från länsstyrelsernas befolkningsregister. Anledning saknas därför all behålla den nuvarande nillioårsregeln, som i och för sig är oegentiig, eftersom körkorts-innehavaren har kvar rätten alt föra körkortspliktigt fordon. Regeln bör därför utgå.

Särskilda bestämmelser måste dock finnas beträffande personer som flyttat från Sverige. Anteckningarna i registret beträffande dessa bör finnas kvar till dess de blir inaktuella. Det måste dock finnas regler som gör del möjligt att avföra utflyttade personer efler viss tid, eftersom man beträffande dessa i allraänhel inle kan räkna raed all få uppgift ora dödsfall. Regeln om avförande ur registret av körkortsinnehavare som fyllt 90 år bör därför stå kvar för dem som emigrerat eller av annat skäl inte finns kyrkobokförda i Sverige.

Remissyttrandena

Flertalet remissinstanser behandlar inle närraare utredningens förslag beträffande sekrelessbeläggning. Riksåklagaren, statistiska centralbyrån och samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet tillstyrker förslagen.

RikspoUsstyrelsen anser, som tidigare angetts, all anmälan från länsläkare, framställning från polisrayndighet enligt 81 § VTK och meddelande från nyklerhetsnärand enligt 80 § 3 raora. andra stycket "VTK skall intagas i RI i stället för att noteras i körkortsregislrel. Orsaken är tveksamhet om nyssnämnda uppgifter, som har stora likheter med belastningsdata i RI, bör vara tillgängliga för allmänheten, något som de automatiskt blir om körkortregistret fömtsatts vara offentligt.

Vad utredningen anfört om   rehabiliteringsregler   berörs

Prop. 1971: 65 16

något utförligare än förslagen om sekretess. Man är enig om all sådana regler behövs. Länsstyrelsen i Stockholms län frarahåller all rehabilile-ringsreglerna för körkorlsregislret bör utforraas raed beaktande av kör-kortsraålens särskilda karaktär. Samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet anför atl uppbyggnad av andra än provisoriska syslera för ell delregister inora RI över krirainella belastningar som har betydelse i körkortshänseende inte lärapligen bör börja förrän rehabilileringsregler bestämts. Samarbetsorganel tillägger all man får raycket dyra systera om man liksora nu skall behålla inforraation i registren under lång tid.

I övrigt uppehåUer sig reraissinslanserna vid specialfrågor av mindre principiell karaktär.

Remissinstanserna har inle särskUl koramenteral frågan om avskiljande  av  uppgifter  ur  registret.

VI. Registeruppgifternas tillgänglighet

Utredningen

De uppgifter inom RI sora har betydelse i körkorlshänseende och som enligt förslaget skall vara sekretessbelagda bör vara tillgängliga för polis, åklagare, dorastolar och tullverket. Även körkortsrayndighelerna behöver uppgift ora de sekretessbelagda belastningarna. Likaså har statens Irafiksäkerhetsverk och socialstyrelsen behov av vissa sekretessbelagda uppgifter.

Registrerade uppgifter bör även ora de är sekretessbelagda kunna ligga lill grund för statistiska undersökningar av betydelse för trafiksäkerhetsarbelet. Det bör alltså vara raöjligl alt lärana ul uppgifter ur registret för sådana ändamål, dock utan all körkorlsinnehavarens naran anges.

För raeddelande av trafiktillstånd för yrkesmässig trafik behöver länsstyrelser och irafiknämnder tillgång lill uppgifter som belyser sökandens erfarenhet och lämplighet. Polismyndigheterna, som verkställer utredningen, bör även för detta ändamål få inhärala uppgift ora sekretessbelagda körkortsbelastningar från RI beträffande personer som söker trafiktillstånd. Detsamma bör gälla för Iransportnämnden i fråga om dess tillståndsgivning.

I övrigl bör befogenhet finnas atl raedge utiäranande av sekretessbelagda uppgifter för vetenskapliga ändaraål och när de begärs av utländsk rayndighel.

Medgivande eller samtycke från enskild bör i princip inte föranleda att uppgifter beträffande honom själv lämnas ut.

Beträffande de icke sekretessbelagda uppgifterna gäller de vanliga offentlighetsreglerna. Den som så önskar bör alltså få la del av dera.

I vissa fall är behovet av snabb tillgång lUl dala stort. Polisen behöver

Prop. 1971: 65 17

omedelbar tillgång till uppgifter främst i den yttre tjänsten, t. ex. i samband med trafikkontroller, annan trafikövérvakning, utredning på platsen för en just inträffad trafikolycka samt vid utfärdande av ordningsföreläggande. Också tullverket har behov av att snabbi kunna få uppgifter ur registret. Länsstyrelserna måste som körkortsmyndigheter i vissa fall fatta beslut så snabbt att uppgift behövs praktiskt laget omedelbart. Registrerade uppgifter kan också snabbi behövas av domstolar, åklagare, banker, posten, affärer, restauranger, bUfirmor m. fl. för skilda ändamål, bl. a. från legitimations- och konlrollsynpunkt.

Utredningen finner att etl centralt register bör organiseras så all praktiskt taget samtliga uppgifter i registret kan utlämnas omedelbart.

För att fördelarna med etl centralt register skall kunna utnyttjas till fullo måste uppgifter kunna lämnas i princip när som helst under dygnet. Körkortsregislrel bör alltså vara dygnsbevakat.

Remissyttrandena

Flertalet remissinstanser kommenterar inle direkt utredningens förslag rörande registeruppgifternas tillgänglighet. Indirekta instämmanden eller godtaganden ligger dock i remissinstansernas allraänna ställningstaganden till utredningens huvudförslag om inrättandet av ett centralt ADB-register.

Tjänstemännens centralorganisation understryker betydelsen av rätts-säkerhetsaspekterna. Organisationen har i olika sammanhang frarahållit att individuella uppgifter i skilda register raåste behandlas raed stor akl-sarahet och sålunda inte utlämnas till annan rayndighel än den som samlat in dem. Vidare har man framhållit sora självklart att uppgifter inle bör kunna försäljas för koraraersielll bruk. Förslag raåste alltså fraraläggas som ger garantier för att körkortsregistrets innehåU inte blir åtkomliat för obehöriea.

VII. Registrering och handläggning av ärenden rörande utländska körkort

Utredningen

Enligt 37 § 1 mom. VTF har innehavare av utländska körkort medgivits rätt atl på vissa villkor föra motorfordon här i landet. Bestämmelser härom finns i kungörelsen (1962: 277, ändrad 1967: 861) om godkännande av vissa utländska körkort och kungörelsen (1956: 522) ined vissa bestämmelser i anledning av överenskommelser mellan Sverige samt Danmark, Finland och Norge angående ömsesidigt godkännande av körkorl sam.l av registrering av motorfordon m. m.

F. n. saknas skyldighet för myndighet all lill länsstyrelse anmäla belastningar beträffande innehavare av utländskt körkort.

2    Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 65

Prop. 1971: 65 18

Det måste enligt utredningen anses vara etl angelägel önskeraål från trafiksäkerhetssynpunkt all raöjlighelema lill kontroll av och ingripande mol innehavare av utländska körkorl vidgas. Införs regler ora utvidgad underrättelseplikt, varora förslag fraraslällls av överslålhållarämbetet år 1966, får raan också bättre underlag för prövning av ansökningar ora svenskt körkorl från innehavare av utländskt körkort.

För atl raöjliggöra en saraordnad redovisning bör anmälningar avseende utländska körkorl och därav föranledda beslut registreras centralt.

Information kan från registret lämnas direkt till körkortsrayndighel allt eftersom den inkommer på samma sätt som föreslagits beträffande svenska körkort.

Tillämpningen av 1956 och 1962 års författningar vållar enligt uppgift länsstyrelserna en hel del problem. Eftersom forumregler saknas, uppkommer ofta fråga om vilken länsstyrelse sora skall meddela beslut. Starka skäl lalar för atl handläggningen av hithörande ärenden knyts till en myndighet. Härigenora uppnås etl raera rationellt handläggningsförfarande, bl. a. en enhetligare lillärapning och säkerhet ora rätt forura. Länsstyrelsen i Stockholms län torde ha den största erfarenheten av ärenden rörande utländska körkort. Utredningen föreslår därför alt handläggningen av samtliga ärenden överförs till denna länsstyrelse.

F. n. saknas uttryckliga bestämmelser om polis- och åklagarmyndighets rätt att omhänderta utiändskt körkort eller motsvarande lillslånd. Utredningen anser atl rätt alt omhänderta utländskt körkorl bör finnas.

Remissyttrandena

Trafikmålskommittén menar att en centralisering till länsstyrelsen i Stockholm av beslutsfattande självfallet skulle möjliggöra en enhetligare rättstillämpning. Emellertid raedför förslaget stora svårigheter för den enskilde, varför kommittén avstyrker. Redan nu är det svårt för en utlänning med bristande kunskaper i svenska språket atl få sin rätt tillgodosedd.

Länsstyrelsen i Stockholms län uttalar sin tillfredsställelse över förslaget till förbättrade kontrollmöjligheter men finner förslagel ora centralisering av ingripandena lill länsstyrelsen i Stockholras län tveksarat av flera skäl. Hittills har gmnden för ingripandena i regel endasl varit trafikonykterhet. Genora atl de judiciella rayndigheterna åläggs underrättelseskyldighet också i fråga om utländska körkortsinnehavare kan ärendemängden väntas öka högst betydligt och alllför myckel betunga länsstyrelsens (länsrättens) personalresurser. Vid ingripanden av annan grund än trafikonykterhet föreligger erfarenhetsmässigt behov av personlig kontakt mellan återkallelserayndigheten och den enskilde. Detta underlättas om ingripanden mol utländska körkorlsinnehavare handläggs  av länsstyrelsen i  det län,  där utlänningen  är mantalsskriven.

Prop. 1971: 65 19

Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser inle heller förslagel om centralisering till Stockholms län vara en fördel för den enskilde körkortsinnehavaren. Ärenden rörande återkallelse av körkort kommer efter den 1 juli 1971 att handläggas av länsrätt. Della kommer atl medföra ökade raöjligheter till muntlig förhandling.

VIII. Val av nytt registreringssystem

Utredningen

Enligt direktiven skall någon förra av central registrering införas. Vidare skall klarläggas i vilken orafallning ADB-teknik bör komraa till användning. Tre olika alternativ kan komma i fråga, näraligen dels ell helt raanuelll centralt register, dels etl helt ADB-baserat centralt register, dels etl centralt register som delvis är manuellt och delvis data-maskinellt.

En väsentlig olikhet raellan etl raanuellt system och etl dalamaski-neUl ligger i snabbheten. Ell raanuelll register synes inte ständigt kunna lärana upplysningar tillräckligt snabbi för atl registret skall kunna på ell önskvärt sätt utnyttjas i polisens Irafikkonlroll. Så är däreraot fallet raed ell register som placeras på dalamaskin. Elt sådani register kan raed lärapliga komraunikalionsanordningar och läraplig utrustning i övrigl ge polisen oraedelbar tillgång lill uppgifter.

Inforraation kan överföras lill eller häratas från etl ADB-baserat register även på längre distanser. Medelst terminaler i form av fjärr-skrivmaskiner, radskrivare eller bildskärmar kan alltså även den som befinner sig på långt avstånd från själva datamaskinen hämta uppgifter från denna eller föra in uppgifter i det dalamaskineUa registret ulan direkt raedverkan av personal vid maskinen. Sora förbindelse används del allraänna telefon- eUer telexnätet eUer särskilt uppkopplade linjer. Kommunikationslinjerna kan kopplas direkt till datamaskinen. I större maskinanläggningar kan vanligen elt stort antal koraraunikationslinjer användas saratidigt.

Mellan skilda datamaskiner kan direkt förbindelse, s. k. datamaskinell förbindelse, anordnas. Genora en sådan förbindelse kan en raaskin, under pågående arbete för all t. ex. besvara en förfrågan, härala data från en annan raaskin.

Även i fråga ora funklionssäkerheten synes ett ADB-regisler vara atl föredra. Etl ADB-regisler ger rationaliserings- och effektivitetsvinster av olika slag för olika rayndigheters arbete. Vidare öppnas raöjligheter alt genora statistiska och andra undersökningar få frara bättre underlag än f. n. för trafiksäkerhetsarbelet.

En kostnadsjäraförelse mellan de båda systemen ger inle klart utslag

Prop. 1971: 65 20

till förmån för någotdera, men del kan raed hänsyn lill de tidigare anförda orasländigheterna knappast råda någon tvekan om alt körkortsregislrel bör vara datamaskinellt.

Om registret delas upp på en raanuell och en dalaraaskinell del, behöver i den dalaraaskinella delen inte ingå mera än de uppgifter som polisen och andra bör ha omedelbar tillgång lUl saml möjligen också uppgifter sora krävs för statistiska och andra undersökningar. Delta innebär eraeUertid, eflersora huvuddelen av belastningarna skall häratas från RI, all del endasl blir ell fåtal anteckningar sora inle behöver finnas i den dalaraaskinella delen. Med hänsyn bl. a. härtill lorde del inle finnas skäl alt närraare undersöka frågan ora en uppdelning av körkortsregislrel på en raanuell och en dalaraaskinell del.

De krav, sora fraraför allt körkortsrayndighelerna och polisen ställer på omedelbar tillgång till uppgifter ur registret, gör det nödvändigt alt praktiskt taget samtiiga dala lagras i direklåtkomslrainnen. Registret bör därför ligga på direktålkomstminnen.

Ell centralt körkortsregister komraer all ha nära beröring raed andra dataregister, näraligen register sora skall ingå i RI, etl eventuellt centralt befolkningsregister och del av riksdagen i princip beslutade bilregistret. En saraordning på samraa dalamaskinanläggning kan väntas rainska antalet dubbelregistreringar samt spara dyrbart minnesulrymrae och andra delar av anläggningen.

Polisens terminalförbindelser raed RI är självfallet ell skäl för samordning raellan RI och körkorlsregislret. Men dessa förbindelser kan utan svårigheter användas även för förbindelser raed elt körkortsregister på annan dataraaskin. Vid arbetet raed RI har raan också utgått från atl ett särskilt körkortsregister skall finnas utanför RI.

Något centralt befolkningsregister finns f. n. inte. Förberedelsearbete pågår dock för ell sådant register på ADB-basis. Även ora etl centralt befolkningsregister skulle upprättas inora överskådlig lid, är del dock i hög grad osäkert ora raan behöver ställa så stränga krav på ell raaskin-systera för befolkningsregistrel sora på en anläggning för körkorlsregislret. En saraordning kan leda lill en onödig fördyring av driften av befolkningsregistrel och vidare leda lill elt dalasyslera som skulle inrymma en mycket stor mängd dala utan inbördes samband. Skulle elt centralt befolkningsregister inrättas och läggas på direklåtkomslrainnen kan saraordning ske genora all persondala inte registreras i körkortsregislrel ulan i varje konkret fall häratas från befolkningsregistret.

För en saraordning raed bilregistret talar — förutora sarabandel mellan ägarregisler och ett register över körkorlsinnehavare — även den omständigheten att polisen snabbt och samtidigt kan få uppgifter ur båda registren. Härtill komraer all riksdagsbeslutet ora bilregistret innebär bl. a. all länsstyrelserna, sora skall svara för bilregistreringen, koramer atl få terminalförbindelser raed del centrala bUregistret. Etl ge-

Prop. 1971: 65 21

mensamt nyttjande av detta förbindelsenät måste innebära en väsentlig besparing. Övervägande skäl talar för en samordning mellan bil- och körkortsregister i den formen atl de placeras på sarama datamaskin-anläggning. En sådan samordning ger inle anledning lill annan bedömning beträffande lokalisering av anläggningen än den sora redan förutsatts för bilregistret — dvs. ulora Slockholrasorarådet.

Dalaraaskinell förbindelse bör vidare finnas raellan körkortsregislrel och RI. Sådan förbindelse avses ändå finnas raellan RI och bilregistret och bör kunna användas även för körkortsregislrel, raöjligen under förutsättning av en viss utökning av kapaciteten. Ora etl centralt befolkningsregister inrättas och persondata för körkorlsregistrels räkning skall häratas därifrån, måste datamaskinell förbindelse finnas även med befolkningsregistrel.

Vanliga offenlUghelsregler skall gälla beträffande de icke sekretessbelagda uppgifterna i körkortsregislrel, dvs. person- och körkortsdata i del egentiiga körkortsregislrel liksom de belaslningsdata, som skall registreras där. I etl dalaraaskinelll register finns emeUertid uppgifterna inle i skriftlig form på ell regislerkort. Därför krävs raera kvalificerad medverkan av den myndighet från vilken raan vUl få upplysning.

Med hänsyn lUl atl körkorlsregistrels egentiiga syfte är alt tillgodose trafiksäkerheten bör registret organiseras så atl i första hand polis, länsstyrelser och övriga organ raed trafiksäkerhelsuppgifter får tillgång lUl dala ur registret. Länsstyrelserna och Irafiksäkerhetsverkel, sora föreslås sora central registermyndighet, bör ha förbindelse raed registret via bildskärraar. Polisen och tullen beräknas också få raöjlighet atl ordna lerrainalförbindelse raed registret. Övriga myndigheter sora behöver uppgifter kan inhämta dem genom framställning tUl regislerrayndig-helen skriftligen, rauntiigen eller per telefon. I vissa fall kan även överläranande av magnetband eller hålremsa förekoraraa. Även förbindelse via lerrainal kan tänkas ora en rayndighel har sådan.

Allraänhetens räll all la del av offentliga uppgifter raåste också tillgodoses. I princip kan detta tillgå så att allraänhelen får beställa uppgifter ur registret från körkortsmyndighel och eventuellt annan rayndighel, som har läraplig lerrainalförbindelse raed registret, eller direkt från den centrala registerrayndigheten. Man bör även kunna få upplysning muntligen eller per telefon från dessa rnyndigheter. Vid raer omfattande krav på uppgifter, sora fordrar särskild bearbetning, kan dock vissa begränsningar erfordras. För sådana bearbetade uppgifter bör del vidare vara möjligt all la ul en koraraersiell avgift. Sådan avgift bör också kunna tas ut av statiig rayndighel i vissa fall.

Prop. 1971: 65 22

Remissyttrandena

Flertalet av de reraissinstanser, som yttrat sig i körkorlsregisterfrå-gorna, godtar utredningens förslag om elt centralregisler på ADB-basis och accepterar därvid i regel utredningens raotiveringar eller läranar dessa utan erinran.

Statistiska centralbyrån framhåller atl utredningens principförslag avseende körkortsregislrel inte behandlar de ADB- och datatekniska problemen på något raer detaljerat sätt ulan raera allraänl belyser de nya möjligheter som öppnar sig för ell register som lagras på direklåtkomslrainnen och koraraunikalion via bUdskärmar saml skrivraaskins-terrainaler. Centralbyrån pekar på atl t. ex. direklkoraraunikalion dator till dator är en ännu inle färdigutvecklad teknik, sora under de närmaste åren kan visa sig svårgenoraförbar. Om avståndet mellan datorerna är storl kan också kostnaden för en sådan inforraalionsöverföring för närvarande bli hög. Problera kan vidare uppslå ora raan önskar använda samraa terminal till mer än en dalabas med kanske helt olika datorsystem. Bl. a. kan systemulvecklingskoslnaden bli större än beräknat. Det kan vidare visa sig att raan t. ex. inte omedelbart kan förvänta sig att samtidigt ha direktåtkomst till både körkorlsregislret och RI-syslemet med registren på olika datorsystem.

Några reraissinstanser har redovisat synpunkter i frågor rörande allmän uppläggning av ett centralt register och samordning med andra register. Riksrevisionsverket framhåller atl en kompletterande utredning bör göras varvid bör bedömas lärapligheten av integrering raellan körkorts- och personregistret och en sammankoppling med bilregistret.

Statskontoret, statistiska centralbyrån och bilregislerulredningen tillstyrker en saraordning av bilregistret och körkortsregislrel på sarama maskinanläggning med hänsyn lill påtagliga personalmässiga och ralio-naliseringsraässiga fördelar.

IX. Organisationen av elt centralt körkortsregister

Utredningen

Utredningen utgår från att länsstyrelserna fortfarande skall vara körkorlsmyndigheter. Övervägandena ora organisationen begränsas följaktligen i första hand tiU frågan ora vilken rayndighel sora skall ha ansvaret för registret, dvs. vara central registermyndighet.

De uppgifter som bör ankomraa på den centrala myndigheten kan sammanfattas så att del bör åligga myndigheten

alt föra ell centralt körkortsregister och enligt särskilda bestäraraelser lärana uppgift ur detta,

alt raedverka vid upprättande av ansökningsblanketter för körkorl.

Prop. 1971: 65 23

att meddela föreskrifter och anvisningar i fråga ora sättet för läranande av uppgift till körkortsregislrel, för annan rayndighels införande av uppgift i detta och för rayndigheternas inhämtande av uppgifter från registret,

atl främja en enhetlig tillämpning av bestämmelser angående körkorlsregistrering,

att la initiativ lill rationaliseringar och förbättringar beträffande körkorlsregistrering,

atl leda samarbetet med andra myndigheter i frågor sora rör registrering av körkort,

att fastställa forraulär och blanketter avsedda för uppgifter, sora skall registreras i eller häratas från körkorlsregislret,

alt ansvara för del syslera- och prograraraeringsarbele sora krävs för registret,

atl planera och handha utbildning inom sill verksamhetområde samt

atl i övrigl handlägga allraänna frågor rörande registrering och tillverkning av körkort.

Om den maskinella utrustningen placeras hos rayndighelen bör denna även svara för drift och underhåll.

Den centrala rayndighelens rält all raeddela föreskrifter och anvisningar avser endasl regislreringstekniken men bör inle avse tillärapningen av bestämraelser angående prövning av körkorlsärenden. I denna del bör körkortsrayndighelerna liksora hittills bära hela ansvaret.

Avgörande vid val av regislreringsmyndighet är — om man utgår från någon befintlig rayndighel — i vUken utsträckning rayndighelens verksarahetsområde anknyter till de uppgifter sora enligt vad ovan angivils åligger den centrala registerrayndigheten.

Atl den centrala registermyndigheten skall föra elt centralt register behöver inte innebära atl en dalamaskin placeras hos rayndighelen. Maskinutrustningen kan i princip placeras var som helst under förutsättning att lämpliga förbindelselinjer till bl. a. polisen och körkortsmyndigheterna kan ordnas samt atl rayndighelen har raöjlighet att utöva en effektiv kontroll över verksarahelen. Inte heller är behovet av uppgifter ur registret av någon väsentlig vikt när del gäller atl bestämraa var ansvaret för det centrala registret skall ligga.

Eftersom körkorlsregistreringens viktigaste syfte är att vara ell hjälpraedel i trafiksäkerhetsarbelet blir de rayndigheter sora främst koraraer i fråga för centrala ledningsfunktioner Irafiksäkerhetsverkel och rikspolisstyrelsen. Organisatoriskt och funktionsraässigt ligger irafiksäkerhetsverkel närraare till än rikspolisstyrelsen atl svara för körkorlsregislreringen. Verket har de administrativa förutsättningarna alt klara de uppgifter i övrigl sora skall åvila den centrala myndigheten. Härtill kommer att trafiksäkerhetsverket enligt principbeslut av riksdagen skall vara huvudman för det centrala bilregistret. Om körkortsregislrel, sora

Prop. 1971:65 24

utredningen förordar, placeras på sarama dataraaskin som bilregistret talar starka skäl för att de båda registren har samraa huvudraan.

På grund av det anförda förordas atl Irafiksäkerhetsverkel blir central registermyndighet. Verket föreslås också ha ansvaret för tiUverkningen och det forraella utfärdandet av körkorten.

I fråga ora vera sora skall svara för drift och underhåll föreslår utredningen samma lösning som för bilregistret eftersom de båda registren förutsetts ha gemensam maskinanläggning.

Remissyttrandena

Flertalet remissinstanser uttalar sig inte i organisationsfrågorna beträffande körkortsregislrel. De allmänna godlaganden av huvudprinciperna i utredningens förslag, som präglar de flesta remissinstansernas yttranden, får anses innefatta etl accepterande av förslagen även på denna punkt. Statskontoret, länsstyrelsen i Örebro län och Näringslivets trafikdelegation tillstyrker uttryckligen att statens trafiksäkerhetsverk blir central registermyndighet.

X. Övergången till ett centralt körkortsregister

Utredningen

Det system för utbyte av nuvarande körkort som utredningen föreslår förutsätter alt elt centralt register redan finns. Med hänsyn till bristerna i det nuvarande systemet är det angeläget att det centrala registret byggs upp snarast raöjligl.

Persondala skall häratas från länsstyrelsernas befolkningsregister eller, om etl centralt befolkningsregister kommer lill stånd, från detta. Överföringen av persondata från länsstyrelsernas befolkningsregister som finns lagrade på magnetband kan på dalaraaskinell väg ske enkelt och på kort lid.

För att få till stånd en anknytning raellan personnummer och kcr-kortsnummer för ca en mUjon regislerkort, som saknar person- eller folkbokföringsnumraer för körkorlsinnehavarna, föreslår utredningen att felande personnuraraer inhämtas samtidigt med' en av bilregisterutredningen planerad förfrågan till fordonsägarna.

Körkorlsdata och de belastningsdata sora inle skall föras i RI måste häratas från de nuvarande körkortsregistren, de senare i den mån rehabiliteringsregler inte införs som gör del onödigt. Den i och för sig enklaste raetoden för överföring av dessa dala lorde vara att utnyttja bildskärmsterminaler. Med hjälp av dessa kan uppgifter från registerkorten matas direkt in i datamaskinen. Terminaler för överföring av körkortsdata torde emellertid kunna installeras tidigast år 1972, dvs. sarama år som bilregistrets terminaler kan beräknas bli tagna i bruk. På grund

Prop. 1971: 65 25

av att överföringen blir mycket tidskrävande till följd av den stora mängden regislerkort har övervägts om inte arbetet med överföringen av körkortsdata kan påbörjas tidigare.

Detta innebär emellertid atl dala från registerkorten i stället för atl överföras med bildskärraar raåste stansas på hålkort eller hålremsa för överföring till magnetband. När den centrala dataanläggningen är klar att las i bruk kan de sålunda lagrade uppgifterna föras över från magnetbanden till dataraaskinen. Stansningen bör lämpligen ske på de data-kontor som finns i varje länsstyrelse. Genom atl på delta sätt förbereda överföringen av data lorde åtskUUg tid kunna vinnas. Överföringen av dala i enlighet med del sagda bör påbörjas så snart som möjligt.

Med den skisserade överföringsmetoden lorde arbetet med stansning av data från de nuvarande registerkorten kunna påbörjas redan år 1971. Stansningsarbetel beräknas kunna vara slutfört år 1973.

Den slutliga saramanföringen av körkorlsdata och persondata torde kunna ske år 1973. I saraband härraed bör under överföringstiden inträffade förändringar uppdateras. För detla arbete bör bildskärmsterminaler kunna användas. Del centrala registret bör vara klart att tas i bruk samma år.

Remissyttrandena

Länsstyrelsen i Stockholms län finner de skisserade riktlinjerna för övergången tUl ell centralt ADB-register ändamålsenliga. Slalskonloret anser att inhäratandet och överföringen av felande personnuraraer beträffande körkortsinnehavare bör ske på det av utredningen föreslagna sättet. Bilregisterutredningen pekar på raöjUgheterna till likforraighel vid omläggningsförfarandel för bil- och körkorlsregistren, exempelvis när det gäller överföring av registerdata från nuvarande register.

C. Körkorten

I. Gällande bestämmelser m. ni.

Besi'ämmelser om körkorl finns i huvudsak i 28—35 §§ VTF och i 62—75 §§ VTK. F. n. förekomraer körkorl raed tre olika grader av behörighet, näraligen för bil, motorcykel och traktor. Bilkörkort gäller även för motorcykel och traktor. Den sora har körkorl för raotorcykel fär också köra traktor.

Enligt 27 § YTF krävs för alt föra bil i yrkesmässig trafik förutom körkort för bil även trafikkort. Detsamraa gäller i fråga ora traktortåg. Buss — vartill räknas även fordonslåg med fordon byggda för befordran av tillhopa flera än åtta passagerare — får i sådan trafik föras endast av den som har trafikkort på vilket särskilt angetts all del berättigar därtill.

Prop. 1971: 65 26

Formulär lill körkort fastställs av Kungl. Maj:l (32 § 2 mom. andra stycket VTF). Enligt 70 § VTK skall körkort utforraas i huvudsaklig överensslämraelse med bilaga nr 21 lUl "VTK och därtill givna anvisningar. Blanketter tUl körkort tillhandahålls av Irafiksäkerhetsverkel och trycks på riksbankens sedeltryckeri.

Körkortet skall innehålla uppgift om körkortets Uttera (länsbokstav) och numraer, ange om körkortet avser bil, raotorcykel eller traktor, uppta innehavarens naran och födelsedalura, ort och dalura för utfärdande saml rayndighelens underskrift och stärapel. I förekoraraande fall skaU även finnas anteckningar ora atl körkortet inlUl den dag, då innehavaren fyller 18 år, gäller endasl för lätt raotorcykel och traktor saral ora särskUda villkor som raeddelals vid körkortets utfärdande eller erinran ora att särskilda villkor meddelats. På blanketten finns ulryrarae för införande av ändrat namn ra. ra. På körkortet skall vidare dels innehavarens foto, dels beläggningsslärapel anbringas saral slärapelbeloppel antecknas. Sedan den 1 januari 1968 skall även innehavarens personnuraraer anges på körkortet. Körkortet skall vara av lämpligl kartongpapper eller papper fodral med linneväv eller annat lämpligt raaterial. Kortet skall kunna vikas på railten. Mållen skall vara orakring 12 X 13 cm. Fotot skall vara välliknande saral så beskaffat all del lärapligen kan anbringas på körkortet. Fotots forraal skall vara ca 40 X 50 rara, dvs. detsararaa som för passfoto.

Körkort och trafikkort utfärdas av länsstyrelse.

Trafikkortel skiljer sig från körkortet bl. a. därigenora all det saknar foto men gäller å andra sidan endasl tiUsararaans raed körkorl för bil. Formulär till Irafikkort fastställs av Kungl. Maj:l. I delta avseende gäller fortfarande kungörelsen (1937: 51) angående körkort och Irafikkorl. På trafikkortel anges utöver Irafikkorlets nummer även innehavarens kör-kortsnummer. Om trafikkortel gäller även för förande av buss, skall detla anges på kortet.

Duplettkörkorl utfärdas när körkort förstörts eller förkommit eUer undergått sådan förändring, atl del inle lärapligen kan användas. Även vid namnändring och i vissa andra fall kan duplettkörkorl utfärdas. Duplettkörkorl ulfärdas efler ansökan hos den länsstyrelse sora utfärdat körkortet. Del skiljer sig från annat körkort därigenom att ordet "duplett" skall finnas på kortet. Bestämmelserna ora duplettkörkort finns i 32 § 4 mom. VTF. Föreskrifterna i VTF äger motsvarande tiUärapning beträffande utfärdande av duplettrafikkort (27 § 3 raora. tolfte styckel YTF).

På grund av ofullständigheten hos nuvarande registrering finns ingen exakt beräkning av antalet gäUande körkort och Irafikkorl. Antalet gällande körkorl för bU har emellertid uppskattats liU orakring 3,1 railj. vid ingången av år 1968. Härtill koramer de körkorl sora gäller endast för motorcykel eller traktor. Antalet raolorcykelkörkorl lorde knappast översliga 50 000 och antalet traklorkörkorl beräknas lill högst 20 000.

Prop. 1971: 65 27

Del saramanlagda antalet gällande svenska körkort torde enligt denna beräkning kunna uppskattas lill högst 3,2 milj. Antalet Irafikkort sora gällde vid början av år 1968 har uppskattats till ca 230 000.

För att ge en uppfattning ora de förändringar i körkortsbeståndet sora kan väntas under den närmaste tioårsperioden har ulredning-e n gjorl vissa prognoser för utvecklingen av dels antalet körkortsinnehavare, dels antalet tillverkade körkorl. Del totala antalet körkortsinnehavare år 1980 uppgår enligt del raesl sannolika alternativet till ca 4,5 milj.

Totalt beräknas i genorasnitl 225 000 körkort korama att utfärdas årligen under tiden frara lill år 1980.

II. 1949 och 1968 års vägtrafikkonventioner samt 1967 ärs riksdagsbeslut om differentierade körkort m. m.

1949 års väglrafikkonvention är konstruerad så all varje stal som ansluter sig lill konventionen förbinder sig alt godkänna körkorl sora utfärdals i annan konvenlionsansluten stal. Fömlsätlningen härför är dels all föraren uppfyller vissa krav i fråga ora ålder, dels all körkortet överensstäraraer med ell till konventionen fogat formulär. Enligt formuläret skall i körkortet anges fem olika fordonskategorier. Genom anbringande av sigill eller stämpel anges den kategori som körkortet avser.

Sverige är sedan 1952 anslutet till 1949 års väglrafikkonvention. En ny väglrafikkonvention har i november 1968 undertecknats av bl. a. Sverige. Denna är avsedd atl ersätta 1949 års konvention.

1968 års väglrafikkonvention är i fråga ora körkorten konstruerad på principiellt samraa sätt sora den äldre konventionen. Anslutna stater åtar sig bl. a. atl godla gällande nationellt körkort om innehavaren uppfyller ålderskraven 18 år för motorcykel, personbil och lätt lastbil samt 21 år för övriga fordonskalegorier och om körkortet är utformat enligt vissa föreskrifter. Enligt dessa skall körkorl beslå antingen av ell ark i format A 7 (74 X 105 rara) eller av ell dubbelt eller tredubbell ark, sora kan vikas till det forraalel. Färgen skall vara skär. Handlingen skall bära rubriken "Perrais de conduire" och får dessutora ha raotsvarande mbrik på andra språk. Två sidor av körkortet skall — utora i ell visst avseende som jag ålerkoraraer lill — överenssläraraa med lill konventionen fogat formulär. Enligt formuläret skall en sida på numrerade rader uppta: 1. efternamn, 2. förnamn, 3. födelsedag och födelseort, 4. adress, 5. utfärdande myndighet, 6. ulfärdandeorl och -dag saml 7. giltighetstid. På samraa sida skall finnas etl foto av innehavaren särat myndighetens underskrift, stämpel eller sigill. Vidare finns utryrame för innehavarens namnteckning som dock får utelämnas. Formuläret innehåller fem bok-

Prop. 1971: 65 28

slavsbetecknade fordonskategorier. Dessa är i huvudsak desamma som i 1949 års konvention, näraligen

A. Motorcykel.

B.    Personbil och lätt lastbil, dvs. lastbil raed högst 3 500 kg lotalvikl,
saral sådant fordon med tillkopplal släpfordon om släpfordonels total
vikt inte överstiger 750 kg. Släpfordonels lotalvikl får dock vara större
under förutsättning dels att den inte överstiger dragfordonels Ijänslevikt
och dels atl fordonens saramanlagda lotalvikl är högst 3 500 kg.

C.   Tung lastbil, dvs. lastbil med lotalvikl som överstiger 3 500 kg,
saral sådani fordon raed tillkopplal släpfordon om släpfordonets lotal
vikl inle överstiger 750 kg.

D.   Buss saml buss med tillkopplal släpfordon om släpfordonets lo
talvikl inte överstiger 750 kg.

E.    Fordonskorabination i vilken del dragande fordonet tillhör någon
av kategorierna B, C eller D men som sammantagen inle faller under
någon av dessa kategorier.

För varje kategori finns på körkortet etl utrymrae för raarkering. Av-siklen är alt den utfärdande myndigheten skall ange vilken fordonskale-gori körkortet avser genom atl sälta stämpel eller sigill i utrymmet för denna. Den nya konventionen tillåter emellertid att denna ordning helt utgår, ora i stället en rad 8 införs på körkortet och på denna anges bokslaven eller bokstäverna för den eller de fordonskalegorier som körkortet avser jämte en asterisk för varje kategori för vilken körkortet icke gäUer. Formuläret innehåller också en sida med plats för anteckningar ora förnyelse av körkortet. Den sidan får uteslutas. Konventionen ger fördragsslulande länder rält all under vissa förhållanden orahänderla körkorl utfärdat i annan stat raen innehåller ingen regel ora anteckning på körkortet av annan stat än den sora utfärdat del. Körkortet skall ulfärdas på del utfärdande landets språk och med latinska bokstäver eller raed s. k. engelsk stil.

Körkorl för traktor behandlas inte i konventionen.

1967 års riksdagsbeslut innebär atl fera olika klasser av körkort skall finnas, näraligen en för traktor och fyra för raotorfordon. Av de senare klasserna skall en avse motorcykel, en personbil och lätt lastbil upp lill 3 500 kg lotalvikl, en tung laslbU och en buss. Körkorten för tung lastbil och buss skall också berättiga till förande av bil i yrkesmässig personbefordran och med tillkopplal släpfordon, oavsett dess vikt. Den sora har körkorl för personbil och lätt lastbil raåste däreraot undergå särskilt prov för all få köra i yrkesmässig personbefordran eller med släpfordon sora är tyngre än 750 kg eller, under vissa omständigheter, 1 500 kg. Sådan räll skall anges på körkortet med särskild påleckning. •—■ Körkorlen för motorfordon skall också gälla för traktor och alla bilkörkor-len även för motorcykel. Körkortet för tung lastbil skall gälla för alla

Prop. 1971: 65 29

fordonsslag utom buss, raedan busskörkortet skall gälla saratiiga kör-korlspUkliga fordon. Sora en följd av riksdagsbeslutet koraraer det nuvarande trafikkortel alt försvinna och ersättas av körkort för det fordon sora används i den yrkesmässiga trafiken och, när det gäller innehavare av körkorl för personbil och lätt lastbil och rör sig om yrkesraässig personbefordran, körkort med påleckning alt innehavaren har behörighet för sådan trafik.

För atl den nya körkortsulformningen emellertid inte skall behöva ändras när 1968 års konvention träder i kraft föreslår utredningen atl de nya körkorten utforraas i enlighet raed denna.

Jag övergår nu till att redogöra för utredningens förslag samt för remissyttrandena i dessa delar.

III. Förfalskningsskydd m. m.

Utredningen

Körkortets primära uppgift är alt tjäna som bevis om att innehavaren är behörig atl föra körkortspliktigt fordon. Körkortet är således i första hand en behörighetshandling, som det är angelägel att raotverka förfalskning av. Kraven på atl körkortet skall förses raed etl effektivt förfalskningsskydd saramanhänger emellertid huvudsakligen med att körkortet i stor utsträckning tjänstgör även sora legitimationshandling. Det kan ifrågasättas i vad mån hänsyn skall las lill denna funktion vid bestämmande av körkortets utforraning. Principiellt rikligast vore alt körkortet brukades endast som behörighetsbevis och atl identifiering skedde genom en speciell legilimalionshandling. Så länge del inte finns en allmän legilimalionshandling lorde det dock inte vara lämpligl att hindra att körkortet används sora legiliraalionshandling. Den riktiga ut-v'ägen synes därför vara att utforma körkortet så att det även kan tjäna som en godtagbar legitimationshandUng. Utredningens förslag bygger på förutsättningen atl körkorl också i fortsättningen skall tjäna sora legiliraalionshandling saml all kraven på körkortets utformning skall fastställas med hänsyn även lUl denna funktion. I direktiven uttalades också att utredningen borde söka nå en lösning som så långt raöjligt hindrar förfalskning.

F. n. förekomraer två huvudtyper av identitetshandlingar, nämligen dels sådana som utgörs av identitetshandling med personuppgifter och elt på handlingen fäst foto, dels sådana sora helt består av en fotografisk kopia av både foto och blankett med personuppgifter. Alla slagen av kort kan förses raed larainering, dvs. beslrykas med eller fästas vid ell eUer flera plaslskikl.

De vanligaste metoderna för förfalskning av körkort är att fotot byts ul eller atl vissa uppgifter i körkortet tas bort och ersätts med andra.

Prop. 1971: 65 30

Statens provningsanstalt har konstaterat, atl den typ av kort sora helt består av en fotografisk handling är säkrast från förfalskningssynpunkt under förutsättning alt folopapperel är av specielll slag och inle tillgängligt i allmänna handeln.

AB ID-kort, vari staten äger del genom AB Ceaverken, AB Atomenergi och postverket, har under hösten 1969 träffat avtal raed postverket. Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen och Sveriges jordbrukskasseförbund om produktion av ell legilimationskort som i allt väsentligt är tillverkat enligt en metod, sora innebär att handlingen i sin helhet utgörs av en fotografisk kopia av foto och originaltext. Kopian fraraslälls på papper sora är försett med speciell vallenslärapel. På båda sidor av kopian trycks ett sedelraönster i tre färger, varefter kortet lackas på frarasidan och anbringas på en plastfolie. I kortet skall läggas in fluorescerande pigraent sora lyser vid bestrålning raed ultraviolett ljus. En ytterligare raöjlighet till säkring finns genora införandet av en radioakliv isotop i kortet. Statens provningsanstall har undersökt provkort av den typ sora bolaget framställer och del papper sora används för korlen. Anstalten har uttalat atl raaterialel raed vissa sraärre justeringar synes väl svara raot de krav som förordals.

I övrigl har såvitt utredningen kunnat utröna några metoder för förfalskningsskydd inte utvecklats av betydelse för körkortet. AB ID-korts melod ger etl gott förfalskningsskydd, som har accepterats för tillverkning av legitiraalionskorl inora viktiga oraråden. Någon raelod sora är järabördig raed den finns f. n. inle.

Vissa nackdelar från körkorlssynpunkt följer emellertid raed AB ID-korts metod. Den innebär all körkortet inte kan färdigställas av den länsstyrelse som prövar ansökningen. Det måste näraligen sändas till en särskild anläggning för tillverkning, vilket beräknas raedföra atl den lidpunkt då körkortssökanden får sill körkort förskjuts raed tre eUer fyra arbetsdagar. Metoden innebär vidare atl körkortet blir endasl en fotografisk kopia av en originalhandling. Kopian kan eraeUertid göras till originalhandling genom atl den förses med påskrift eller stämpel av utfärdande myndighet. Anteckning kan inle ske på körkortet. Vid ändring av behörigheten liksora vid vissa ändringar beträffande särskUda vUlkor raåste därför utbyte ske. Körkortsbyte av sådana skäl uppskattas i del nya systerael lill ca 20 000 om året. Också när körkorlsinnehavare ändrar naran raåste körkortet bytas ul. Dessa fall beräknas lill drygt 40 000 ora året. Den kostnad för körkortels tillverkning som uppslår genora den föreslagna skyddsmetoden — och som i princip bör betalas av körkortssökanden — uppgår i 1970 års prisläge lill något över 7 kr. inklusive den mervärdeskatt sora gäller fr. o. ra. den 1 januari 1971. Härtill koramer kostnader för administration och kontroll. Vid byle av körkort får körkorlsinnehavaren dämlöver kostnader för nytt foto.

Det dröjsraål med körkortets utfärdande som förfalskningsskyddel

Prop. 1971: 65 31

medför, nödvändigheten alt i vissa fall byta ut körkortet samt en viss kostnadsökning i delta samraanhang för den enskilde torde inle vara av sådan betydelse alt del angivna förfalskningsskyddet inle bör införas. Del nya körkortet bör därför tiUverkas enligt AB ID-korls metod. Någon isotopmärkning anses f. n. inle erforderlig. Finner raan framdeles atl isotopraärkning bör införas kan delta snabbi ske beträffande alla körkort som tillverkas därefter.

Den föreslagna tillverkningsmetoden för körkortet kräver en central anläggning. Enligt förslaget skall körkorten i samband med tillverkningen förses med den utfärdande rayndighelens stärapel. Del är opraktiskt atl för detla ändaraål återsända körkorten till länsstyrelserna. I stället bör en rayndighel svara för —- eller ha lUlsyn över — körkortstillverkning och utfärda körkorten genora alt sälla sin stämpel på dem. Formellt kan della få den formen att länsstyrelsen har atl avgöra om körkort skall ulfärdas eller ej, raedan den andra myndigheten har atl utfärda körkorlen i överenssläramelse med länsstyrelsens beslut och därvid förse dera raed sin stärapel. Den centrala rayndighel som ligger närmast lill hands för delta är statens Irafiksäkerhetsverk. Utredningen föreslår därför all Irafiksäkerhetsverkel svarar för körkorlens utfärdande.

Utredningen föreslår vidare att avtal träffas med AB ID-korl ora tillverkning av körkorlen och att Irafiksäkerhelsverket får i uppdrag att övervaka tillverkningen. Verket måste för della ändamål ha en organisatorisk enhet på lUlverkningsställel. Med denna lösning saknas anledning atl närraare utreda kostnaderna för tillverkning av körkorten i statlig regi.

Med den föreslagna organisationen är del inte nödvändigt alt länsstyrelsen handlägger ärenden ora utfärdande av körkort efler naranbyle eller i samband raed periodisk förnyelse. Någon raaleriell prövning förekommer inte i dessa fall, varför sådana ärenden kan läggas direkt på Irafiksäkerhetsverkel.

Utredningens förslag kräver omfattande ändringar av förfarandet vid handläggning av körkorlsärenden. Utredningen har presenterat etl principförslag för detla förfarande i det nya systemet. Mera ingående systembeskrivningar ra. ra. koraraer att redovisas i ell slutbetänkande.

En allmän målsättning är all raed bibehåUande av nuvarande raalerieUa regler i görlig utsträckning utnyttja de möjligheter lill effektivisering, kostnadsbesparing och ökad snabbhet, som datatekniken erbjuder. Förenklingar i det nuvarande förfarandet eftersträvas. Väsentligt är vidare alt fullgoda garantier för säkerhet skapas i del nya systemet. Stor hänsyn raåste även tas liU allraänhetens intressen. Förfarandet bör därför utforraas så alt allraänhetens besvär, kostnader och tidsspillan blir så sraå sora möjligt.

Utredningens principförslag i fråga om förfarandet presenteras in-

Prop. 1971: 65 32

gående raed huvudvikten lagd på följande spörsraål, näraligen rekvisition av ansökningsblanketter ra. ra., lärapUghelsulredning, fotots kvalitet, läkarundersökning, förarprov och länsstyrelses prövning, körkortets tillverkning och utfärdande, utlämning och avgiflsuppbörd, idenlilels-prövning ra. m.

Frågan ora utfärdandet av körkorl kan i det nya systerael väckas på olika sätt. I allraänhel måste den enskilde la initiativet. Så är fallet när sökanden inte tidigare haft körkort eller hans körkorl återkallats liksom när körkortsinnehavare önskar körkorl för högre behörighet. Även när vederbörandes körkorl förstörts, skadats eller förkorarail raåste initiativet utgå från honora. Delta gäUer däreraot inte när särskilt vUlkor sora bestämls vid utfärdande av körkorl skall ändras eller upphävas. Givelvis kan också behov uppslå av atl införa nytt villkor eller skärpa elt befintligt. I dessa fall las initiativet i regel av körkortsrayndighelen.

Vissa geraensamma regler för förfarandena föreslås. Sökanden måste skriva sill namn på körkorlsunderlaget, vilket lämpligen kan ske vid ifyllande av ansökan. Foto måste också anskaffas och fogas vid körkortsansökan. Något slag av ansökan bör alltså alllid förekoraraa. Förfarandet i övrigt skiljer sig dock i flera hänseenden beträffande olika slag av ärenden. Utredningen har läranal en ingående redovisning på denna punkt. För all den enskilde skall veta hur han skall förfara bör ansökningsblanketterna innehålla lämpliga anvisningar.

De olika krav som ställs kan bäst tillgodoses genora atl texten till de handUngar sora skall användas i förfarandet fraraslälls så fullständigt som raöjligt av dataraaskinen redan i samband raed alt förfarandet inleds, varefter blanketterna sänds till sökanden. På detta sätt blir persondata korrekt ifyllda, varjärale förenkling ernås för inlygsgivare och länsstyrelser, sora inle behöver skriva ul sökandens naran ra. ra. på intyg eller körkortsunderlag. Del nuvarande personbeviset blir också onödigt. Likaså slipper man skaffa in utredning rörande mantalsskrivningen. Slutligen motverkar systemet risken för förfalskningar.

För alt körkortet skall kunna fylla sin uppgift sora behörighets- och legitiraalionshandling raåste innehavarens identitet snabbt och säkert kunna fastställas raed hjälp av körkortet. Härför krävs bl. a. all körkortet innehåller elt välliknande foto av innehavaren. De nuvarande körkorten, som kan innehålla inemot 50 år garala foton, uppfyller inte detta krav. Även naranteckningen undergår förändringar under årens lopp. Om man inför namnteckning på körkortet — vilket utredningen föreslår — bör man därför se liU all den inle blir för gammal. Skall foto och namnteckning på körkortet tjäna sill syfte raåste de bytas ut raed vissa mellanrum. Någon annan praktiskt genomförbar metod för delta än att byta ul körkortet, dvs. föreskriva periodisk förnyelse, föreligger inte enligt utredningens raening.

Även andra orasländigheier talar för en periodisk förnyelse av kör-

Prop. 1971: 65 33

korten. Omloppstiden för obehörigen åtkomna duplettkörkort nedbringas. Skadade körkort blir utbytta. För körkortsinnehavarna innebär del även en fördel att alltid ha en aktuell legitiraalionshandling.

Redan önskemålet att körkortet skall utgöra en fullgod legilimations-och behörighelshandling saml de anförda omständigheterna synes utgöra tillräckliga skäl för att införa periodisk förnyelse av körkortet. Härtill kommer emellertid atl en förnyelse skapar ökade möjligheter alt införa någon form av periodisk förarkontroU.

Utredningen föreslår således atl körkorten förnyas periodiskt.

När det gäller atl beslärama den tid inom vilken körkortet skall förnyas spelar flera faktorer in. Om förnyelsen skall ske huvudsakligen för att möjliggöra en effektiv identitetskontroll bör körkortet bytas med jämna, inte alllför långa.,raellanrum. Inte minst med hänsyn lill kostnader och besvär för den enskilde och lill den administrativa arbetsbelastningen anser utredningen tio år vara en lämplig lidryrad.

Förnyelse av körkort ulan reeU prövning kostar högst 15 kronor, som bör tas ut av den enskilde i förra av en avgift.

Utöver de tidigare beskrivna körkorten skall finnas ett särskilt körkort för traktor. Traktorkörkort närans inle i 1968 års konvention och kan därför utformas utan hänsyn lill denna. Utredningen föreslår ell enkelt utförande och raenar bl. a. alt kortet inte behöver vara försett raed foto. Samma förfarande som för det vanliga körkortet bör i tilllämpliga delar användas även vid utfärdande av traktorkörkort. Vissa förenklingar kan dock ske med hänsyn till del enklare utförandet.

Remissytirandena

Utredningens förslag till åtgärder för all uppnå en hög grad av skydd mot förfalskning — sett från såväl legitimations- som trafiksäkerhets-synpunkter — har fått ett i stort sett positivt mottagande. Klart positiva ställer sig riksåklagaren, postverket — som anför att praktiska erfarenheter nu finns frän liknande handlingar och att ingenting hittills kommit frara som rubbar tilltron lill ifrågavarande framslällningstek-nik — statskontoret, statens provningsanstalt, länsstyrelserna i Stockholms, Älvsborgs, Örebro och Västerbottens län, AB ID-korl, Svenska bankföreningen och Svenska sparbanksföreningen saral Tjänstemännens centralorganisation. AB ID-korl påpekar dock atl framställnings-tekniken förorsakar att sex arbetsdagar går åt från beslut om erhållande av körkorl och tills sökanden kan hämta sitt körkort.

Andra remissinstanser anför mera allmänt atl förslaget om förfalskningsskydd tillstyrks eller att någon erinran inte föreligger.

Vissa instanser redovisar kommentarer eller avvikande förslag i särskilda delar. Statens Irafiksäkerhetsverk ansluter sig i stort lill förslagen om körkortets utformning men påpekar, att en viss alternativ melod för förfalskningsskydd hos ett annat förelag bör studeras närmare

3    Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 65

Prop. 1971: 65 34

innan beslut fattas ora skyddsraelod för körkorlen. Länsstyrelserna i Östergötlands och Blekinge län uttrycker tillfredsslällelse med förfalskningsskyddel raen anför, alt anteckning på körkortet ora annat lands vägran atl godkänna detsararaa inte kan ulföras i och med den föreslagna plastinbakningen.

Trafikmålskommittén anför, atl de stränga kraven på säkerhet raot förfalskning lill stor del grundas på alt körkortet används sora legitiraalionshandling och på alt della förhållande antas beslå. Delta leder till en koraplicerad fraraställningsprocedur, och koraraittén ifrågasätter ora inte kraven är för högt ställda. Del föreslagna kortet blir inte heller läsbart i maskin och tillgodoser därmed inle de krav sora etl — i raånga andra samraanhang planerat — maskinellt kontrollsystem ställer. Riksrevisionsverket anför, att körkortsulformningen raotiveras av främst säkerhetsskäl. Kortet måste skyddas mot förfalskning i sin egenskap av dels behörighetshandling, dels identitetshandling. Vid bedömning av utformningen bör skiljas på dessa två funktioner, och det är motiverat att ulföra en kostnads-nytlokalkyl för atl kunna påvisa för- och nackdelar med olika utformningar av körkortet. Från trafiksäkerhelssynpunkt synes riraligt att ett visst förfalskningsskydd åstadkorames, raen verket är inte övertygat om all körkortet i framtiden kommer atl vara en lämplig allraän legitiraalionshandling. Verket vill därför inte oreserverat ansluta sig till tanken all även legilimationsaspeklen raåste påverka körkortets utforraning utan föreslår, atl även andra lösningar i identitetsfrågan övervägs.

Särskilda synpunkter har anraälts på att utredningen inle föreslagit skydd för iraklorkörkorlel. Sålunda anför motorredskapsutredningen att krav på körkorl för traktor kan koraraa all föreslås för stora grupper av raotorredskap och alt traktorer och molorredskap raed eller utan släpfordon blir allt vanligare Irafikelemenl på vägar med allmän trafik. Länsstyrelsen i Östergötlands län och Motorbranschens riksförbund anför liknande tankegångar.

När del gäller utredningens förslag till förfarandet i storl har några remissinstanser utan egentliga erinringar anfört mera allmänna synpunkter. Andra tar i sina yttranden upp konkreta problem. I den raån det rör sig om detaljer synes det inle finnas behov atl lärana någon redovisning.

Statens irafiksäkerhetsverk finner all förslagen i flera avseenden innebär förenklingar och mer rationella tillvägagångssätt, varför verket i stort sett ansluter sig till desararaa. Samtidigt ifrågasätts dock om inte ytterligare förenklingar kan genomföras lill fördel för främst de körkortssökande. Det föreslagna förfarandet raedför all liden raellan godkänt prov och utiäranande av körkorl förlängs. För sökande sora är beroende av körkorl raed utökad behörighet innebär denna väntetid olägenheter. Bland sökande som tidigare inte hafl körkorl kan liksom

Prop. 1971: 65 35

nu fall av otillåten körning förekoraraa under denna tid. Ytterligare nackdelar är all förfarandet kräver personlig inställelse vid skilda rayndigheter. Elt förfarande bör tiUärapas så all den körkorlssökande får sitt körkort i direkt anslutning lill provet. Detla innebär all länsstyrelsen på det underlag utredningen föreslår, men med undanlag av kompetens-beviset, fattar beslut innebärande antingen att körkorl skall ulfärdas — under förutsättning av godkänt körkortsprov — eller avslag på ansökan. Med endasl smärre förändringar i utredningens förslag skulle stora fördelar för den enskilde kunna vinnas.

Andra raera översiktliga synpunkter har anraälts från länsstyrelsen i Örebro län och trafikmålskommittén, sora likaså anser systemet komplicerat och antalet agerande rayndigheter aUtför stort.

Frågan om periodisk förnyelse av körkorten har beröring raed förfalskningsskyddel och har också uppfattats så av flertalet reraissinstanser. Från denna synpunkt har förslagel om förnyelse inle mött något raotslånd. De flesta remissinstanserna är positiva till förslaget också av andra skäl. I sararaanhangel anmäls emellertid en hel del olika synpunkter och önskemål.

Klart tillstyrkande ställer sig bl. a. postverket, länsstyrelsen i Blekinge län och Svenska bankföreningen. Önskvärdheten av någon form av förarkontroU vad avser trafikkunskaper i saraband raed den periodiska förnyelsen av körkorten frarahålls från raånga håll däribland statens irafiksäkerhetsverk, statens trafiksäkerhelsråd, motorredskapsutredningen. Motororganisationernas samarbetsdelegation och Näringslivets trafikdelegation.

Statskontoret och trafikmålskommittén är inte ense med utredningen om fördelarna med en periodisk förnyelse av körkorten. Sålunda anför trafikmålskommittén alt förnyelsen otvivelaktigt kan innebära vissa fördelar men atl kostnaderna härför är så höga alt del från prioriterings-synpunkt finns andra Irafiksäkerhelsoraråden sora är raera angelägna. Kommittén anser i sararaanhangel böra övervägas ora det inle är raöjligl all rainska behovet av allraän körkorlsförnyelse genora regler sora i stället ger rayndigheterna större möjligheter all i det enskilda fallet kräva förnyelse. Statskontoret anmäler en annan uppfattning än utredningen om raotiven för periodisk körkorlsförnyelse. Körkortet är i första hand en behörighelshandling och förnyelsekraven bör därför pri-raärl betingas av förändringar i behörighetsförhållanden och idenlilels-uppgifler. En periodisk förnyelse bör således vara förenad raed någon form av prövning av hälsa, trafikkunskaper eller körskicklighel.

Prop. 1971: 65 36

IV. Körkortens utformning och internationella giltighet

Utredningen

Nuvarande körkort avviker väsentligt från bestäraraelserna i 1949 års vägtrafikkonvention. Eflersora reglerna ora körkortets utformning i 1949 och 1968 års konventioner stäraraer nära överens, koraraer en anpassning till kraven i den nya konventionen samtidigt all innebära en bättre anpassning lill kraven i den äldre. Utredningen utgår från principen all det svenska körkortet bör utforraas enligt bestäraraelserna i 1968 års konvention raen föreslår i vissa avseenden avvikelser därifrån.

De motiv som föranlett möjlighet lill dubbelt eller tredubbell körkorl föreligger inle i Sverige ora utredningens melod godtas, varför enkelkörkort bör väljas. Enligt konventionen skall körkortet skrivas på slående format. For all få större ulryrarae kan raan i stället skriva körkortet på liggande forraal. Liggande forraal bör kunna användas ulan risk för att del nya körkortet inle godtas i andra länder.

Avsikten med konventionens föreskrift om radnurarering är all man med en internationelll gällande uppställning lätt skall kunna utiäsa körkortels innehåll även i länder där man inle förslår del språk som körkortet är utfärdat på.

Uppgift om födelseort skall enligt konventionen finnas raed. Uppgiften avser all underlätta identifiering av körkorlsinnehavare. Eflersora del svenska körkortet föreslås innehålla personnuraraer behövs dock födelseorten inte för identifieringen. All utelämna födelseorten lorde vara en så obetydlig avvikelse från konventionen all den inte kan antas föranleda att körkortet underkänns i andra länder. Födelseorten bör således utelämnas.

Körkortsinnehavarens adress behövs inte i det nuvarande svenska körkortet. Något behov av alt ha adressen i körkortet koraraer inte heller all finnas i det nya systerael. Enligt konventionen skall emellertid adressen anges på körkortet. För alt uppgiflen skall fylla sill ändamål bör varje adressändring antecknas på körkortet. Med det föreslagna förfalskningsskyddet måste körkortet då bytas ul, vilket skulle bli alltför kostsaral. Utredningen föreslår därför all adressen inte anges på körkortet.

Den utfärdande rayndighelens namn och den ort där körkorten utfärdas bör anges på körkortet. Den tid då förnyelse senast skall ha skett bör också fraragå genora alt sista dagen därför anges.

För angivande av behörigheten skall, ora elt enkelt kort väljs, det nya körkortet förses med en rad, där behörigheten ulraärks genom bokslav eller bokstäver för den eller de fordonskalegorier del orafattar. Behörighet alt föra personbil och lätt laslbU i yrkesraässig trafik kan anges genora tillägg av ordet "TAXI" på samraa rad. Del kunde i och

Prop. 1971: 65 37

för sig vara lärapligt atl på körkortets baksida ta in en förklaring av vUken behörighet som orafattas av resp. bokstav. Med hänsyn till att indelningen kan ändras synes detla dock inle tillrådligt.

På körkortet anges f. n. att behörigheten i fråga ora motorcykel för den sora inte fyllt 18 år gäller endast lätt raotorcykel och traktor. Med den förordade fraraslällningsraeloden skulle denna begränsning av behörigheten komma atl anges på saratliga körkort, vilket inte är lärapligt. På grund härav bör uppgift ora behörighelsbegränsningen för innehavare av raotorcykelkörkort sora inle fyllt 18 år ulgå.

Förekoraslen av särskilda villkor bör anges på körkortets frarasida. Villkor sora inle är sådana all de kan kontrolleras direkt av polisen, t. ex. skyldighet all vid vissa lidpunkter inge nytt läkarintyg eller nytt korapelensbevis, behöver däreraot inle anges på körkortet. De kontrolleras enbart av länsstyrelsen. Genora att inte la med dera på körkortet undviker raan att körkort raåste bytas ul vid ändring av sådana vUlkor. Om villkoret innebär skyldighet all bära glasögon bör del räcka all ordet "glasögon" anges på körkortet. I övrigl fall bör en hänvisning läranas till den skrivelse vari villkoret finns inlaget. En förklaring till angivelsens innebörd bör finnas på körkortels baksida.

Körkortet bör förses raed den utfärdande rayndighelens stämpel. Denna kan anbringas på körkortets undre del i anslutning till tUlverkningen. Enligt konventionen behöver datum för utfärdande av körkortet inle anges. Datum kan emellertid lätt- tas in i Irafiksäkerhetsverkets stämpel, och utredningen anser lärapligt all så sker.

Hur körkortets nuraraer skall vara beskaffat anges inte i konventionen. Personnuraraer — sora i saraband raed övergång lill ADB-teknik koraraer atl användas sora idenlifieringsbegrepp i olika register av betydelse i körkortssaramanhang och även i bilregistret — koraraer atl användas för sarama ändaraål i körkorlsregislret. Del bör därför liksora f.n. anges i körkortet. Körkorlsnumraer skall enligt konventionen anges närraast under de nurarerade raderna, och den i konventionen angivna placeringen bör väljas.

Remissyttrandena

Alla instanser sora uttalar sig om körkortens utforraning och internationella gUtighet är i princip positiva. TiUslyrkande utan särskUda kommentarer redovisas av bl. a. riksåklagaren, postverket, transporlnämnden, riksrevisionsverket, länsstyrelserna i Stockholms, Örebro och Västerbottens län samt AB ID-kort, Näringslivets trafikdelegation, Svenska bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen och Svenska transportarbetareförbundet.

Från många håll — däribland trafikmålskommittén, motorredskapsutredningen, Molororganisationernas samarbetsdelegation och Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande — konstateras, all förslå-

Prop. 1971: 65 38

gen inle helt överensstämmer raed konvenlionsbesläramelserna, vilket föranleder önskemål ora ytterligare överväganden.

Klargörande text på körkortels baksida ifrågasätts. Statens trafiksäkerhetsverk, sora i övrigl ansluter sig till förslagen, anser all del av körkortet bör fraragå vad behörigheten orafattar och all en översättning av bokstavsbeteckningarna bör upptas på kortets baksida. Likaså bör på körkort A anges atl behörigheten för den sora inte fyllt 18 år orafattar endast lätt motorcykel och traktor. Statens trafiksäkerhetsråd anför enahanda synpunkter på körkorl A, och länsstyrelsen i Östergötlands län anser all behörighetsinskränkningar av alla slag bör antecknas i klartext direkt på körkortets baksida.

V. Indelning i olika körkortsklasser

Utredningen

Av en jämförelse mellan riksdagsbeslutet och 1968 års konvention framgår alt vissa olikheter föreligger. Sålunda är bl. a. de lätta släpfordonen annorlunda definierade i konventionen. Dessa olikheter bör inte föranleda avvikelser från riksdagsbeslutet. Olikheter föreligger vidare beträffande klass C och D, där körkorten för tung lastbil och buss enligt riksdagsbeslutet skall innefatta även behörighet all föra fordon med tillkopplal släpfordon sora är tyngre än vad som ingår i klass B. Enligt konventionen däremot omfattar klass C och D endasl lätta släpfordon. I dessa avseenden kan överenssläraraelse uppnås genora atl körkorl klass C och D i Sverige alltid utfärdas raed angivande av atl behörigheten också orafattar E, sora enligt konventionen skall användas för tilläggsbehörighel för tyngre släpfordon. Ännu en olikhet består i att behörighet all föra fordon i yrkesraässig personbefordran inle behandlas i konventionen. Denna olikhet saknar betydelse i praktiken. Utredningen påpekar vidare atl de nya svenska reglerna skiljer sig från konventionen i fråga ora ålderskravel för lillslånd alt föra tung lastbil, vilket enligt riksdagsbeslutet skall vara 19 år raedan konventionen ger räll att vägra godta sådani lillslånd för den som är under 21 år. Körkorl för lätt motorcykel kan i Sverige ulfärdas fÖr den som fyllt 16 år. Enligt konventionen behöver raan inle godta den som är under 18 år. Avvikelserna lorde emellertid inte vara av större betydelse än all den av riksdagen beslutade klassindelningen kan användas för de svenska körkorten utan risk för att dessa inle accepteras i till konventionen anslutna länder.

För alt innehavare av körkort för personbil eller lätt lastbil skall få föra fordon raed tillkopplal tyngre släpfordon eller i yrkesraässig personbefordran krävs enligt riksdagsbeslutet särskUd prövning och angi-

Prop. 1971: 65 39

vande härav på körkortet. Påleckning på körkortet blir dock inte möjlig raed den utforraning av körkorten sora utredningen föreslår. Nya körkort måste därför utformas för dem sora sederraera får räll alt köra raed tyngre släpfordon eller i yrkesmässig personbefordran eller bådadera. Detta innebär att raan får tre olika lilläggsbehörigheler till körkorl för personbU och lätt lastbil. Behörighet all föra fordon raed till-kopplat släpfordon, vilket inle orafattas av klass AB, bör betecknas med bokstaven E. Räll all föra personbil och lätt lastbil i yrkesraässig personbefordran — som inte behandlas i konventionen och alltså inle faller under någon av de där angivna bokstavsbeteckningarna — kan sora tidigare påpekats utmärkas raed tillägget "TAXI".

Enligt konventionen skall samtliga de kategorier som omfattas av innehavarens behörighet anges på körkortet. Delta innebär all endasl klass A komraer atl anges raed bara en bokslav. 1 övriga fall orafattar behörigheten alltid två eller flera klasser. Körkort för buss, som orafattar alla slag av fordon, skall innehålla alla fera bokstäverna. För alla körkortsklasser sora innefattar räll all föra tillkopplal tyngre släpfordon skall bokslaven E finnas raed. Beteckningen "TAXI", sora inle har någon betydelse enligt konventionen, behöver dock las raed endasl när del gäller personbil och lätt lastbU.

Man får alltså sju körkortsklasser för raotorfordon. På körkorlen skall angivelsen av klassen korapletteras raed en asterisk på platsen för bokstav sora inle skall anges på körkortet, utom i fråga ora "TAXI". Körkorlsklass koramer således alt anges på körkortet enligt följande:

AB*''*,

AB***TAXI,

AB**E,

AB-E TAXI,

ABC*E,

ABCDE.

Remissyttrandena

Riksåklagaren, länsstyrelsen i Älvsborgs län och motorredskapsutredningen har en i huvudsak positiv inställning till förslagen. Utredningen anmäler alt en differentiering av kunskapskraven kan aktualiseras även för raotorredskapsförare eftersom enbart traklorbehörighet synes alllför ringa i mänga fall.

Önskemål om ett körkort med behörighet för buss i yrkesmässig trafik utan att prov behöver avläggas även på tung lastbil med släpvagn, dvs. en klass AB*DE, anförs från många håll, däribland postverket, flera länsstyrelser, Motorbranschens riksförbund. Näringslivets trafikdelegation. Svenska kommunförbundet, Sveriges trafikbilägares riksorganisa-

Prop. 1971: 65 40

tion, Sveriges trafikskolors riksförbund. Svenska lokalirafikföreningen samt Svenska transportarbetareförbundet. Även statens trafiksäkerhets-verk kommer från delvis andra utgångspunkter fram till all raan bör ha ett särskilt körkorl för buss.

Flera av de nyssnämnda remissinstanserna hävdar också all det för körning av i första hand buss men även tyngre lastbilar inom garageplatser, verkstadsområden ra. m. för reparation, service osv. inle bör fordras kvalificerat körkort för buss eller tung lastbil utan endast körkort klass AB***.

En sänkning av rainimiåldern för erhållande av körkorl för buss liksom sänkning av lägsta ålder för övningskörning med tyngre fordon föreslås i flera remissvar. Svenska kommunförbundet anser sålunda atl körkortsäldern för buss bör sänkas lill 20 år, och Svenska lokaltrafikföreningen liksom Svenska transportarbetareförbundet önskar gränsen satt till 19 år för erhållande av busskorl och lill 18 år för övningskörning raed sådani fordon. Förbundets önskemål avser även annat tyngre fordon än buss. Sveriges IrafikbUägares riksorganisation och Biltrafikens arbetsgivareförbund anser åldersgränsen för körkorl för tyngre fordon böra sättas lill 20 år och gränsen för övningskörning lill 18 år. Vidare föreslås att yrkesskoleelev som fått särskild yrkesförarutbildning skall få avlägga prov för klass ABCDE före fyllda 20 år och alt vid provet utfärdat kompetensbevis får vUa lUls åldersgränsen uppnås saral att körkortet då kan erhållas ulan förnyat prov.

Från flera håll anförs, att molorcykelkörning är av sådan svårighetsgrad alt den inte bör tillålas på gmndval av elt bilkörkort ulan atl särskild utbildning raed prov erfordras.

Synpunkter på taxiförares behörighetskrav i del nya systemet anförs likaså. Statens trafiksäkerhetsverk anser atl klasserna AB**E och AB**E TAXI bör slås samraan lill en klass raed behörighet alt föra personbU och lätt lastbil, även i yrkesraässig trafik och med släpvagn oavsett dennas lotalvikl. Länsstyrelsen i Östergötlands län föreslår att tilllägget TAXI skall raedföra räll all köra även s. k. sraåbussar. Svenska transportarbeiareförbundet anser atl klassen AB**E TAXI och den av förbundet föreslagna bussklassen AB*DE kan sararaanföras till en klass.

Förslaget om bibehållande av ell särskilt traklorkörkorl som framställs och utformas på ell avsevärt enklare sätt än övriga körkorl har tillstyrkts av flertalet reraissinstanser.

Motorbranschens riksförbund ställer sig kritiskt till förslagel och ifrågasätter om inte Iraklorkörkorlel bör behandlas på sararaa sätt som övriga körkort. Länsstyrelsen i Östergötlands län anser likaså atl rationella skäl talar för likforraiga rutiner för alla körkort.

Prop. 1971: 65 41

VI. utbyte av nuvarande körkort

Utredningen

För ett obligatoriskt utbyte av garala körkorl raot nya talar bl. a. atl det medför en sedan länge önskad inventering av förarbeslåndel, ulraönslring av illegala förarbevis och aktualisering av körkorlsregistreringen. Införandel av de nya föreskrifterna ora körkortsindelning och korapetenskrav är beroende av lösningen av frågorna ora körkortsregistrering och om körkortens utformning. De skäl för utbyte som anförts äger gUtighet även när etl centralt ADB-baserat körkortsregister inrättas. Möjligheterna till körkorlskontroll bygger i stor utsträckning på atl registret och körkorlen innehåller identiska dala. Förslagel om körkortens utformning ger ytterligare skäl för utbyte. Om de äldre körkorlen inte byts ut koraraer del all finnas två helt olika typer av körkorl under avsevärd tid, ett storl antal av de äldre körkorten koraraer fortfarande atl vara i bruk om 40—50 år. Det nuvarande svenska körkortet godtas i raånga länder, trots att det inte är utformat enligt gällande vägtrafikkonvention.. Ora Sverige inför ett konvenlionsenligl körkorl kan befaras alt konventionsländerna inte accepterar den äldre körkortslypen jämsides med den nya. Om utbyte inte sker komraer vidare förfalskningsriskerna all förbli så gott sora oförändrade under lång tid. Innehavare av äldre körkort koraraer inte atl kunna anv'ånda detta som fullgod legitiraalionshandling.

Starka skäl talar alltså för all de garala körkorlen skall bytas ut. Delta gäller dock inle körkorl för traktor, som inte behöver bytas ut eftersom det inte skall utgöra legiliraalionshandling.

Det är eraeUertid knappast möjligt att genoraföra utbytet omedelbart i samband med det nya körkortets införande. Att i förväg låta tUlverka alla nya körkort och vid etl enda tillfälle byta ut dera raot nya är heller inte lämpligt. Ora körkorlen skall förnyas periodiskt, kan det ligga nära till hands alt saraordna utbytet av de gamla körkorten med den föreslagna ordningen för förnyelse. Det medför emellertid att utbytet kommer att sträcka sig över en lid av tio år. Med hänsyn härtill är en samordning mellan förfarandet vid förnyelse och utbyte inte läraplig.

Den kortast raöjliga lidryraden för ell utbyte är tre år. En treårig utbytestid innebär atl under vart och ell av dessa år ca 1 railj. körkorl måste bytas ut samtidigt som den vanliga tillverkningen av ca 225 000 kort pågår. Della är praktiskt möjligt atl genomföra.

Vid en tillverkning av ca 225 000 körkort ora året torde för prövning, tillsyn och utfärdande krävas högst ytterligare åtta befattningshavare inora Irafiksäkerhetsverkel. Om produktionen ökas lill ca 1,2 milj. körkort, dvs. om utbytet sker på tre år, lorde detta antal behöva ökas med ca 30 årsarbetare för en treårsperiod. En liknande ökning

Prop. 1971: 65 42

återkommer sedan under tre år i varje tioårsperiod. Definitivt förslag komraer all läggas fram i slulbelänkandet.

En särskild fråga är i vilken inbördes lurordning de nuvarande körkorten skall bytas ul. Turordningen raåste bestäraraas så atl en järan utbylestakl garanteras under hela ulbylesliden. För alt åstadkoraraa delta bör körkorten delas upp i likvärdiga grupper raed en beslämd bylesperiod för varje sådan grupp. För all underlätta utbytet bör körkortsinnehavarna aviseras, vUkel innebär all utbytet inte kan börja förrän det centrala registret tagits i bmk. Utredningen redovisar i betänkandet förslag liU ulbylesruliner.

När del gäller frågan om vilket slag av körkort av den nya typen som körkorlsinnehavare skall få vid utbyte är huvudregeln, atl den sora har körkorl för motorcykel skall tilldelas körkorl klass A**** och den som har körkorl för bil körkorl klass AB***. Den som har trafikkort måste antas motsvara de krav sora skaU ställas på innehavare av körkort klass ABC*E eller, ora trafikkortel berättigar till förande av buss, klass ABCDE.

Även körkorlsinnehavare sora inle har irafikkort raen sora vid de nya besläraraelsernas ikraftträdande har en viss lids vana atl föra tyngre fordon järate släpfordon bör utan prov få byta ul sitt äldre körkorl raot ell nytt, som ger behörighet för sararaa fordon. För Irafikkort uppställs f. n. krav på sex eller, för busskorl, tolv raånaders körvana raed vanlig bil. Enligt de nya reglerna skall för körkorl för tyngre släpfordon eller för tung lastbil eller buss krävas tolv raånaders körvana med vanlig bil. Med hänsyn härtill bör för utbyte lill körkorl för tyngre fordon inle krävas så lång lids körvana med tyngre släp, tung laslbU eller buss, som bUförarutredningen föreslog eller tre år. Del synes tillräckligt med ca två års vana, varav rainst etl år före det nya sysleraels början. Kör-vanan raåste styrkas raed intyg. Inlygsgivningen ora sådan körvana bör begränsas till polisen saral arbetsgivare sora är statlig eller kommunal myndighet eller som fått särskilt bemyndigande all utfärda intyget.

Rätt att få mera kvalificerat körkort bör gäUa även för dera som undergått särskild utbildning, vilken kan antas ge raotsvarande erfarenhet och körvana. Den sora har erforderlig körvana bör få körkort för fordonskalegori sora motsvarar den han dittills kört.

Rem issy ttrandena

När del gäller förslagen om obligatoriskt utbyte av gamla körkorl mol nya och om förfarandet därvid har de flesta remissinstanserna antingen allraänl tillstyrkt dera eller förbigått dera helt. Bland de instanser sora koraraenteral tillstyrkande kan näranas postverket och statskontoret, sora påpekar all utbytet bör ske så snabbt som möjligt. Statens irafiksäkerhetsverk. Motororganisationernas samar-

Prop. 1971: 65 43

betsdelegation och Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande ansluter sig till utbylesförslagen ulan närraare koraraenlarer, medan Motorbranschens riksförbund påpekar viklen av att körkorlsinnehavarna aviseras om utbytet i god lid.

Frågan ora vilket slag av körkorl av den nya typen sora körkorlsinnehavare skall få vid utbyte har föranlett kommentarer särskilt beträffande körvaneintyget. Sålunda noterar postverket alt möjlighet visserligen föreslås för person, som under viss lid i betydande orafallning kört buss eller sora genomgått s°årskUd kömlbUdning, all få ell bevis sora berättigar till förande av buss. Dessa övergångsbestäraraelser är dock alllför snävt utforraade. Svenska lokaltrafikföreningen anför Uknande resonemang och föreslår att lidsperioden sätts ned till 12 raånader.

Kretsen av inlygsutfärdare har bedörats sora alllför snäv av trafikmålskommittén. Motorbranschens riksförbund. Näringslivets irafikdelegalion, Sveriges trafikbilägares riksorganisation. Biltrafikens arbetsgivareförbund och Svenska transportarbetareförbundet vilka föreslår olika utvidgningar av rätten att raeddela intyg. Statens trafiksäkerhetsverk och länsstyrelsen i Stockholms län har å andra sidan frarahållit att inlygsgivarnas antal bör hållas lågt.

Vissa utbildningsfrågor

I samband raed behandlingen år 1967 av bilförarutredningens förslag (prop. 55, SU 89, 3LU 31, rskr 204 och 209) tog statsmakterna ställning tUl frågorna ora en allraän höjning av förarutbildningen och av kraven i saraband med förarproven saml ora en differentiering av förarulbildning och förarprov.

I fråga om föramlbildningens målsättning framhöll bUförarutredningen atl föreskrifter sedan lång lid tiUbaka meddelas rörande de allraänna kompetenskrav sora bör gälla för olika kategorier av förare. Dessa föreskrifter kan även sägas utvisa de raål raan önskar uppställa för förarutbildningen. Bilförarulredningen anförde all raan framför allt från trafiksäkerhelssynpunkt numera raåste ställa kravet att samtliga förare av motorfordon besitter alla de grundläggande kunskaper ora skUda faktorer inora trafikorarådel, sora sammantagna utgör förutsättningen för största raöjliga trafiksäkerhet.

Från dessa utgångspunkter angav utredningen de vidgade krav sora körkortsaspiranlen bör uppfylla i fråga ora kunskaper ora gällande trafikföreskrifter, insikter ora trafikutvecklingen och Irafiksäkerhels-probleraatiken, i fråga om körskicklighel ra. ra. Utvidgningen av gällande raål för förarutbildningen orafattar bl. a. kraven på förbättrad undervisning i landsvägs- och gatukörning samt köming under mörker. Utred-

Prop. 1971: 65 44

ningen preciserade vidare de krav, sora utredningen utifrån sina överväganden ang. körkortsdifferentieringen och den allmänna målsättningen för föramlbUdningen ansåg sig böra i förarkorapetenshänseende ställa på innehavare av olika slag av förarbevis.

När det gäUer föramlbildningens innehåll frarahöU utredningen nödvändigheten av all utbildningen ges en pedagogiskt riktig utforraning bl. a. på så sätt atl den teoretiska och praktiska undervisningen följs ål. Utredningen fraralade i anslutning härtill riktlinjer för en geraensara kursplan för förarutbUdningens teoretiska och praktiska del. Utredningen utgick från atl del liksom hittills skall ankorama på lUlsynsrayn-dighelen all fastställa kursplan och i anslulning därtill utfärda råd och anvisningar för utbildningen.

Beträffande formerna för förarutbildningen räknade utredningen med atl huvuddelen av den grundläggande förarutbildningen allljäral skall äga rum vid av myndighet godkända trafikskolor. Kraven på ulbUd-ningspersonalen föreslogs skärpta. Rätten lill privat förarutbUdning borde bibehållas. Härvid skulle dock krävas alt privatutbildning skett i princip efler sarama plan och med utnyttjande av sarama studiematerial sora används i trafikskolorna. Beträffande den railitära förarutbUd-ningen uttalade utredningen atl den bör vara så upplagd all den i första hand raotsvarar den grundutbildning sora meddelas i trafikskola.

Frågan om forraerna för vidareutbildning för högre korapelens påverkas av bilförarutredningens förslag ora körkortsdifferenliering. För rätten all köra tung lastbil och buss krävs oavsett ora fråga är ora yrkesraässig ttafik eller inle innehav av kvalificerat korapelensbevis. Utredningen redovisade förslag till bestäraraelser angående övningskörning med tung lastbil och buss. Vad bilförarulredningen sålunda föreslog bör enligt utredningens uppfattning leda lill att vidareutbildning för erhållande av kompetens för framförande av tung lastbil och buss i fortsättningen inle komraer att ske i så okontrollerade forraer sora nu mången gång är fallet. Av väsentlig betydelse för en utveckUng i den nu antydda riktningen är emellertid att goda möjligheter till en rationell UtbUdning under ledning av härför skolad personal står de blivande lastbils- och bussförarna till buds.

Då del här i allt väsentligt rör sig om utbildning av yrkesförare är det enligt utredningens uppfattning följdriktigt och lämpligl all utbildningen i största raöjliga utsträckning meddelas inom ramen för yrkesskolornas verksamhet.

Utredningen förordade en mera omfattande utbildning av yrkesförare inom yrkesskoleväsendels ram. Även om raan — sora utredningen ansåg erforderligt — från det allmännas sida raåste vara beredd all göra stora insatser för en utbyggnad av yrkesskoleväsendet, torde det vara nödvändigt all räkna raed även andra utbUdningsraöjUgheter för de blivande yrkesförama. Betydelsefullt är därvid all yrkesförarnas utbildning blir i

Prop. 1971: 65 45

raöjligasle raån enhetlig. Utredningen räknade med atl vidareutbildning för erhållande av kvalificerat förarbevis alltjämt skall förekoraraa också i trafik- och åkeriföretag saral i privat regi och motsvarande, i militär regi och i trafikskolor.

I propositionen godtogs i huvudsak vad bilförarulredningen anfört om förarutbildningen. I fråga ora vidareutbildning för högre förarkora-petens underslröks viklen av all goda möjligheter till en rationell utbildning under ledning av skolad personal står de blivande lastbUs- och bussförarna lill buds. Under hänvisning lill önskemål som fraraförls från bl. a. de fackliga organisationernas sida om en utbyggnad av yrkes-skoleverksaraheten på delta oraråde frarahölls alt de ekonomiska konsekvenserna av en sådan utbyggnad inle är klarlagda.

Riksdagsbehandlingen föranledde inga ändringar i de redovisade principerna.

VII. Tidsplanen för körkortsreformens genomförande

Utredningen

Syslemarbelel för del nya körkortsregislrel bör ulföras först sedan statsmakterna tagit principiell ställning till registrets utformning. På grund härav och då systemarbetet lar lång tid kan ell centralt körkortsregister införas tidigast år 1973. Den utformning av de nya körkorlen och del förfarande för deras utfärdande sora föreslås, innebär att kör-korlsreforraen i sill slutliga skick kan genoraföras först när det centrala körkorlsregislret lagils i bruk. Med hänsyn lill trafiksäkerheten är del dock angeläget all de differentierade körkorten införs så snart som möjligt. Utredningen föreslår därför etl övergångsförfarande med början den 1 juli 1971. Vissa av utredningen närmare redovisade avvikelser i fråga om behörigheten, körkortens utforraning, ansökningsförfarandet och förfarandet vid utfärdande av körkorten blir då nödvändiga under övergångstiden till dess del centrala registret las i bruk.

Utredningen påpekar vidare, all utbyte av de äldre körkorten kan börja först när det centrala körkortsregislrel tagits i bruk.

Remissyttrandena

Bilregisterutredningen konstaterar all utredningarnas lidsplaner överensstäraraer vad beträffar saraordningen dem emellan. Svenska transportarbetareförbundet påpekar att stora ansträngningar bör göras för alt ora raöjligl förkorta övergångstiden för körkortsreforraens genomförande. Länsstyrelsen i Stockholms län vill ha en ändring till stånd och påpekar, att tidpunkten för ikraftträdandet av differentieringen bör bestämmas med utgångspunkt främst i trafikskolornas omställningspro-

Prop. 1971: 65 46

blem och färdigställandet av nya utbildningsplaner. Del är osannolikt atl allt detla kan vara klart lill föreslagen tidpunkt. Tjänstemännens centralorganisation pekar på de stora krav på en riktig personalutbildning sora reformen medför på såväl central sora regional nivå. Flera remissinstanser, bland dem vissa länsstyrelser, anför liknande synpunkter.

D. Kostnadsberäkningar

Utredningen

När del gäller nuvarande kostnader uppskattar utredningen antalet tjänstemän, som under år 1968 var sysselsatta hos länsstyrelserna med körkorlsärenden, lill 164 heltidsanställda. Statsverkets årskostnader för denna personal kan i 1970 års lönenivå beräknas till ca 6,3 railj. kr. HärtUl koraraer folkbokföringsrayndighelernas kostnader för utfärdande av personbevis saral de lokala skaltemyndigheternas kostnader för besked om mantalsskrivning. Dessa två poster tillsamraans beräknas uppgå lUl ca 1 raUj. kr. per år. Kostnaderna för körkortsblanket-ler saral för blanketter för körkortsansökan, läkarintyg, personbevis och ansökan ora läraplighelsinlyg järate kostnadema för tjänsleposlförskolt beräknas lill ca 0,2 railj. kr. De körkorl som inte sänds mot postförskott läranas ul på länsstyrelsernas kassaexpeditioner. Personalen där har inle tagils med vid beräkningen av personalkostnaderna. Ulläraningskoslna-derna antas uppgå liU 0,2 railj. kr.

Sararaanlagt skulle enligt dessa beräkningar statsverkets kostnader för körkortsärendena i nu angivna hänseenden under år 1970 uppgå lill ungefär 7,7 railj. kr.

Härutöver ligger vissa kostnader hos polisen och hos nyklerhelsnämnder och barnavårdsnämnder ra. fl. i saraband raed läraplighelsutredning-en. Eftersom denna inle i någon större ulsttäckning påverkas av förslagel har dessa kostnader inle beräknats. Inte heller har trafiksäkerhets-verkets kostnader för förarprov och korapelensbevis lagils med. Förslaget inverkar enligt utredningen inle på dessa kostnader och de läcks dessutom av särskUda avgifter.

Beräkningama av engångskostnader vid övergång lill etl centralt register bygger på atl sararaa dalamaskinanläggning skall användas för körkortsregislrel och bilregistret. De faktiska engångskostnaderna omfattar alltså endast kostnaderna för den utbyggnad av dalamaskinen raed terrainalutruslning och kommunikationsnät, som behövs för att anläggningen skall kunna användas även för körkortsregislrel, saral för ytterligare syslera-, prograraraerings- och utbildningsåtgärder.

Prop. 1971: 65 47

Beräkningarna har lett till följande prelirainära engångskostnader.

Milj. kr.
Dataraaskin raed kringutrustning inklusive direklrainnen 5,0
Terminalutrustning för länsstyrelserna 1,0
Fysisk installation av maskinen, jämte tull och iraport 0,5
Systemutveckling, prograraraering, utprovning av program, ut
bildning och information samt omläggning av nuvarande re
gister 3,0
Viss nu befintlig personal som övergångsvis komraer att finnas

kvar under en del av oraläggningstiden 1,25

Kurser för berörd personal, information lill allraänhelen ra. ra. 1,25

12,0

Saramanlagt beräknas alltså engångskostnaderna lill 12 milj. kr. För att en jämförelse med bilregisterutredningens beräkningar skall bli möjlig har uppskattningen grundals på 1968 års löner. Lönekostnaderna har så ringa del i totalkostnaderna atl en omräkning till 1970 års lönenivå inte medför någon ändring i dessa beräkningar.

Driftkostnaderna i den föreslagna organisationen — som innefattar kostnaderna för såväl körkorlsregislret som kör-korlsreforraen i övrigt — bygger på antagandet att antalet nya körkort blir ungefär 225 000 per år. Länsstyrelserna beräknas efler det centrala körkortsregistrels införande behöva arbetskraft motsvarande 90 heltidsanställda tjänstemän för körkortsärendena, inklusive arbetet med registreringen. Personalen i Irafiksäkerhetsverkets körkortsenhel beräknas under övergångstiden lill åtta Ijänsteraän. Vid beräkningen av kostnaderna för denna enhet raedlas även den personal sora behövs under de perioder när de periodiska förnyelserna blir särskUt frekvenla, ehum någon sådan period inte inträder förrän tio år efler del år då utbytet av de äldsta körkorten påbörjas. Kostnaderna för denna personal slås ut till etl järant belopp för varje år. I verkligheten koramer de alt variera avsevärt. I genomsnitt lorde ytterligare åtta tj'änsleraän behövas. Ytterligare kostnader uppkoraraer i anledning av den föreslagna utforraningen av körkortet och förslaget ora förfarandet i körkortsärendena. Del rör sig här ora kostnader för blanketter, för avisering när körkorten är färdiga och för utläraning av dera. I 1970 års löner kan driftkostnaderna för arbetet enligt förslagel med körkorlsärenden och körkortsregistreringen samt tillverkningen och utfärdandet av körkorlen beräknas till sararaanlagt 9,5 railj. kr. per år enligt följande uppstäUning.

Milj. kr.

Löner m. m. för 90 heltidsanställda tjänstemän vid länsstyrel
serna 4,0

Löner m. ra. för 12 heltidsanstäUda Ijänsteraän i centrala regi-
slreringsverksarahelen 1,0

Löner m. ra. för 16 heltidsanställda Ijänsteraän i trafiksäker
hetsverkets körkortsenhet 0,8

Prop. 1971: 65 48

Hyra för komraunikalionsnäl inklusive förbindelse med RI,
tekniskt underhåll av maskinutrustning och övriga omkost
nader i saraband med dalaraaskindriften 0,9
Uppdatering av personregister                                                           0,1
Avskrivning av engångskostnader järate räntor 1,6
Fraraslällning och distribution av ansökningsblanketter raed
bl. a. underlag till körkort, forraulär för läkarintyg och blan
kett för ansökan ora läraplighelsinlyg                                           0,5
Avisering ora färdiga körkort                                                            0,1
Polisens kostnader för utiämning av körkort                                   0,5

9,5

Vid en jämförelse raellan kostnaderna för det nuvarande systerael och det föreslagna skiljer utredningen raellan de kostnader sora hänför sig till körkortsregislrel och de som hänför sig till den nya raetoden för tillverkning av körkorten.

Järaförelsen kan åskådliggöras i labellforra, varvid kostnaderna beräknats i 1970 års löneläge raen i 1973 års orafallning av ärendenas antal.

Nuvarande Föreslaget

system system

milj. kr. milj. kr.

Kostnader hänförliga till körkortsregister 7,8 7,6

Kostnader hänförliga lill ny raelod för körkorts-
tillverkning ra. ra. 1,0 1,9

8,8 9,5

E>en betydande effektivisering av frärast trafiksäkerhetsarbelet, som förslagel om nytt körkortsregister innebär, bör enligt dessa beräkningar kunna vinnas utan någon kostnadsökning och raed en minskning av personalbehovet från 164 till ca 120 tjänstemän.

Förslagel beträffande körkortslillverkningen och förfarandet i samband med denna kommer däremot som framgår av tabellen alt raedföra en årlig kostnadsökning från 1 milj. kr. raed nuvarande raelod lill 1,9 railj. kr. enligt den föreslagna metoden, innefattande en ökning av personalbehovet raed i genorasnitl 16 tjänstemän. Denna koslnadsöknmg är emellertid nödvändig för all körkortet skall få det förfalskningsskydd och den säkerhet i övrigt såsom legiliraalionshandling sora föreslås.

Beträffande kostnaderna för del av utredningen föreslagna övergångsförfarandel anförs följande. För länsstyrelserna lorde de besparingar som uppkommer när de nya bestäraraelserna träder i kraft uppvägas av tillkoraraande kostnader. Polisen får däreraot en ökning i arbetsbördan genom alt dels de nya körkorlen skall lämnas ut på polisstationerna, dels bevis skall ulfärdas för personer ulan Irafikkort sora har rätt all i fortsättningen köra raed tyngre fordon. För Irafiksäkerhetsverkel lUlkoramer lönekostnader m.ra. för körkortsenhelen i Strängnäs. I saraband med införande av de nya reglerna behövs också

Prop. 1971: 65 49

information lill allmänheten. Vissa besparingar beräknas å andra sidan uppkomraa redan vid de nya besläraraelsernas ikraftträdande.

I fråga om kostnaderna för körkortsutbylel redovisas följande beräkningar. Enligt förslaget skall de nya bestäraraelserna träda i krafl den 1 juli 1971 och körkorl som utfärdals dessförinnan bytas ut mot körkorl med den nya utformningen under en tre- eller fyraårsperiod med början under år 1973. Under förutsättning all della lidsschema hålls kan raan räkna med alt ca 3,3 milj. körkorl av den äldre typen finns när utbytet skall börja. Alla körkort koramer dock sannolikt inle all bytas ul. Följande beräkningar utgår från all ca 2,9 milj. körkort byts ul.

Milj. kr.
Prograraraering och test 1,0

Utskrift och distribution av körkorlshandlingar 2,2

Utredningar rörande oklara ulbyleshandlingar 0,3

Extrapersonal i Irafiksäkerhetsverkets enhet i Strängnäs 4,0

Distribution av körkorl lill polisrayndighelerna 0,2

Polisens ulläraning av körkorl 3,0

Information till allmänheten 4,0

Reserv 1,3

16,0

Enligt denna beräkning kan kostnaden vid 1970 års lönenivå för utbyte av 2,9 milj. körkorl uppskattas till 13 kr. per körkorl inklusive tiU-verkningskostnaden i nuvarande priser och inberäknal gällande raervärdeskatt.

Körkortsavgiflerna (expeditionsavgifterna) utgör enligt expeditionskungörelsen för körkorl för bil eller raotorcykel 35 kr., trafik-kort 25 kr., körkorl för traktor saral duplettkörkort och duplettrafikkort 15 kr. Körkorl för den sora tillhör krigsraakten och under militärtjänstgöring utbildas till förare är fritt från avgift.

Av de ca 225 000 körkorl sora beräknas koraraa atl utfärdas under år 1973 skuUe enligt nuvarande syslera ca 2 000 vara traklorkörkorl, 10 000 irafikkorl, 60 000 duplettkörkort och över 150 000 körkorl för bU eller raotorcykel. Med nuvarande expeditionsavgifter skulle delta ge intäkter på ca 6,5 railj. kr. Av de beräknade kostnaderna, 8,8 railj. kr. i 1970 års lönenivå ora del nuvarande systerael bibehålls, skulle aUtså ca 2,3 milj. kr. inle läckas av avgifterna.

När det gäller atl beräkna avgifterna i det nya systemet utgår utredningen från den totala investeringskostnaden för anläggningen, 52 railj. kr., och beräknar hur raycket av denna sora belöper på resp. bilregistret och körkortsregislrel. På körkorlsregistrel faller ca 20 raUj. kr. De driftkostnader sora skall ligga lill utgångspunkt för bestäraraande av körkortsavgiflerna blir sararaanlagt 10,9 railj. kr. ora årel, varav 3 railj. kr. för avskrivning av engångskostnad jämte räntor ora sistnämnda kostnad fördelas mellan bilregistret och körkorlsregislret med hänsyn till det förväntade utnyttjandet av raaskinanläggningen.

4    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 65

Prop. 1971: 65 50

Remissyttrandena

Flertalet reraissinstanser har antingen inle alls berört kostnadsfrågan eller låtit den orafallas av ell allraänl biträdande lill utredningens synpunkter.

Bilregisterutredningen har inget alt invända raot de beräkningsgrunder, sora använts vid fördelningen raellan körkortsregister och bilregister av de sammanlagda förväntade utvecklingskostnaderna för registreringssystemen. Utredningen anmäler dock all den numera beräknat engångskostnaderna för bilregislersystemel, inklusive de för bil- och körkorlsregistren geraensarama delarna, tiU orakring 48 milj. kr. mol i bilregister-utredningens principbetänkande redovisade 40 railj. kr. Inte heUer statskontoret har någon erinran raot beräkningsgrunderna i storl. I fråga ora engångskostnaderna vid övergång till elt centralt körkortsregister påpekar statskontoret eraeUertid all Uslpriserna för de raassrainnen, sora ingår i utredningens kalkyl, för närvarande är högre än vad utredningen räknai raed.

Samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet frarahåller all utredningens kostnadsberäkningar inle avser de kostnader sora uppslår ora ell brottsregister byggs upp inora RI på del sätt utredningen föreslagit. Saraarbelsorganel kan dock inte nu beräkna dessa kostnader. Del lorde eraeUertid slå klart atl rikspolisstyrelsens raaskin raåste bytas ut senast under år 1973 för att kapacitet för registret skall kunna skapas och för atl RI i övrigl skall kunna fungera på sätt utredningen föreslagit. Etl sådant byte har tidigare planerats lUl budgetåret 1974/75.

Länsstyreberna i Stockholms och Östergötlands län finner risk föreligga för atl arbelskraflsålgången vid länsstyrelserna kan ha beräknats för lågt, bl. a. raed hänsyn lill den extrapersonal ra. ra. sora kan erfordras.

Vad beträffar driftkostnaderna i den föreslagna organisationen har statskontoret i princip inget alt erinra raot raeloden för beräkning av arbetskraftsbehovet hos länsstyrelserna förutsatt atl sararaa raelod använts vid frararäkningen av behovet både före och efter del centrala registrets införande. Ej heller föreligger någon erinran raot den lillärapade fördelningen av investeringskostnaden på körkorts- resp. bilregislren. Statens trafiksäkerhetsverk har inle någon invändning mol kostnadsberäkningarna raen påpekar, atl det utöver de ökade krav sora redan nu ställts på förarprovel tiUkoraraer ytterligare krav i saraband med införandet av de differentierade körkorlen. Härigenom koraraer personalbehovet atl öka för såväl körkortsprovet sora uppföljningen av trafikskolornas verksarahet. Verket kan för dagen inle överblicka i vilken utsträckning detla behov kan tillgodoses genora rationalisering och i vilken omfattning nyanställning kan koraraa all erfordras. Flera instanser, däribland trafikmålskommittén och Motorbranschens riksförbimd, noterar

Prop. 1971: 65 51

alt den enskildes kostnader för resor, tidsspillan, förlorad arbetsförtjänst etc. inte lagils med i kostnadsbilden för del nya systemet. Kommittén påpekar vidare atl polisens raerarbete med kontroll av körkortsförnyelser inle beaktats.

Departementschefen

Olägenheterna med nuvarande forraer för körkorlsregistrering har länge varit uppenbara. Regislersysleraet är i grunden utformat för trafiksituation och körkortsfrekvens på 1920—1930-lalen.

Körkortsulredningens förslag lill körkortsregister är etl principförslag. Utredningens fortsatta arbete avser detaljutformningen av registret jämte arbelsmliner ra. ra. Med hänsyn till del fortsatta arbetet synes del lärapligt all riksdagen bereds tillfälle alt yttra sig i körkorlsregislerfrågan.

Huvudlinjen i utredningens förslag är alt de nuvarande länsvisa körkorlsregistren skall ersättas raed etl centralt körkortsregister baserat på ADB och saraordnat raed vissa andra registersystera. En raaskinell saraordning fömtsatts vidare ske raellan körkorlsregislret och del bilregister sora nu är under uppbyggnad. Utredningen har visat fördelarna raed en sådan uppläggning. Jag ansluter raig till della principförslag.

Jag delar även i allt väsentligt utredningens allmänna synpunkter på uppgifterna för elt centralt körkortsregister. Registrets primära uppgift bör alltså vara alt tj'äna trafiksäkerhetsarbelet genom all lältillgängligl, tillförlitligt och fullständigt ge aktuell information ora körkorlsförhållanden lill i första hand polis, körkortsrayndigheler, Irafiksäkerhelsverket och andra organ, sora sysslar med trafiksäkerhet. Införandel av ell centralt körkortsregister innebär i princip ingen ändring i fråga om inforraalionen lill länsstyrelserna för bedömningen av körkortsfrågorna ulan betyder endast alt elt centralt register förmedlar uppgifterna. Körkortsregislrel bör vidare kunna ge underlag för erforderliga statistiska undersökningar för trafiksäkerhelssyfle. Registret bör inle onödigtvis belastas med uppgifter utanför della äranesoraråde och inle heller innefatta uppgifter som kan erhållas på annat håll. I likhet med utredningen anser jag atl man för att underlätta körkorlshanleringen i princip bör registrera uppgifter också för personer sora, utan all inneha körkort, är i körkortsäldern.

Sora inledningsvis angetts har Kungl. Maj:t redan med riksdagens raedgivande vidtagit vissa åtgärder lill förberedelse av ell centralt körkortsregister. Bilregisternäranden, sora enligt statsmakternas beslut (prop. 1970: 165, SU 1970: 213, rskr 1970: 428) sedan den 1 januari 1971 verkar raed uppgift atl svara för återstående planerings- och systerautveck-lingsarbele saral för idrifttagning av det nya bUregistret, har ålagts alt driva sill arbete så alt en samordning av körkorlsregistrel raed bilregistret underlättas. Vid angivande i prop. 1971: 1 bU. 8 s. 76—77 av raedels-

4t    Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 65

Prop. 1971: 65 52

behov för bilregisternäranden har upptagils — reservationsvis i avvaktan på StäUningstagande lill körkortsulredningens förslag i berörda delar — järaväl tillkoramande kostnader vid en registersamordning med körkortsregislrel.

Jag övergår nu till atl redogöra för rain syn på enskildheterna i utredningens förslag.

Utredningens principiella indelning av regislerinnehållet i persondala, körkorlsdata och belaslningsdata har inle mött några invändningar från remissinstansernas sida. Däremot har framkorarait erinringar raot förslagel alt persondala och vissa körkortsdata registreras i del egentliga körkorlsregistrel. Vissa synpunkter har också framförls när del gäller den närraare uppdelningen av belaslningsdata på körkortsregislrel och rättsväsendets inforraationssystera (RI). Vidare yrkar några reraissinstanser på annan orafallning av registreringen.

Centrala folkbokförings- och uppbördsnäranden och riksrevisionsverket har tagit fasta på all vid reraissbehandlingen förslag förelåg alt inrätta ell centralt personregister på ADB-basis (CPR) raed data lagrade på direktålkoraslminne. I detla skulle raan enligt de nämnda instanserna — sora körkortsulredningen själv antytt — kunna registrera de persondala sora erfordras för körkorlsinnehavarna. I vart fall skulle raan kunna anlita CPR för registrering av persondala för de icke-körkorlsinnehavare sora avses innefattas i registreringen. Nämnden raenar att även vissa körkortsdata skulle kunna tas in i CPR i stället för i del egentliga körkorlsregislret. Också bUregistemlredningen redovisar liknande tankegångar, frärast raot bakgrunden av alt den för bilregistret anskaffade dalamaskinen, som också avses utnyttjas för körkorlsregistrels räkning, inle har tillräcklig kapacitet för all registrera persondala för andra än körkorlsinnehavarna, i varje fall inle ora uppgifterna skall lagras på direklålkorastrainne.

Sedan körkortsulredningen avgivit sitt betänkande och della reraissbehandlats, har beslut faltals ora atl CPR skall inrättas. Avsikten är all registret skall korama i drift under år 1972. Genora della beslut kan frågan ora registrering av persondata för körkorlsändaraål bedöraas från delvis andra utgångspunkter. I och för sig talar vissa förhållanden för alt raan bör utnyttja CPR för denna registrering. En sådan lösning är emellertid förenad raed en rad tekniska och kapacilelsraässiga problera. Det är därför inte möjligt att nu ta ställning i frågan. Det fortsatta utvecklingsarbetet beträffande de olika dalaregislren får visa vilka lösningar som bör valjas.

När del gäller utredningens förslag i fråga ora vilka persondala sora skall registreras för körkorlsändaraål har jag ingen erinran. Della innebär bl. a. all aktuell bostadsadress registreras för körkorlsinnehavare.

Körkorlsdata bör i huvudsak registreras i den orafallning körkortsulredningen föreslagit. Någon uppdelning i registreringen av dessa data

Prop. 1971: 65 53

raed vissa uppgifter i körkorlsregistrel och andra i CPR anser jag inle raotiverad. — Vad socialstyrelsen anfört om registrering av vissa sjukdorasuppgifter för styrelsens eflemndersökningar finner jag i och för sig beaktansvärt raen del lorde raed förordad avgränsning av registrets uppgift föra för långt all i detalj registrera även dessa data. Registrering av uppgifter ora anställning vid Irafiksäkerhetsverkel ra. ra. synes raig inle påkallad.

Vad härefter beträffar belaslningsdata bör sora utredningen frarahållit Irafikmålskommilténs kommande förslag avvaktas innan slutlig sfällning las till frågan ora registreringens orafallning.

Utredningens huvudraoliv för alt de belastningsdala av betydelse i körkortshänseende, som f. n. registreras i syslera inora RI, inle skall las raed i körkortsregislrel utan enbart i RI, är atl undvika dubbelregistrering. Delta innebär en påtaglig adrainistrativ vinst. Jag ställer raig positiv till utredningens förslag i denna del, liksom till förslagel all låta även sådana belastningsdata, som avser lägre bötesstraff än 25 dagsböter och sora nu registreras enbart i körkortsregistren, fraradeles registreras enbart inora RI. Statskontoret har anfört tveksarahet på sistnäranda punkt och begärt att konsekvenserna härav för RI klarläggs. Saraarbelsorganel för ADB inora rättsväsendel har emellertid inle uttalat någon erinran i frågan. Eflersora kungörelsen (1970: 517) ora RI förutsätter atl uppgifter ora dora, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot, vilka enligt nu gällande bestämraelser ingår i körkortsregislrel, skall sparas på maskinläsbart mediura raed sikte på atl ingå i ell delregister i RI bör del enligt raitt förmenande inle vara förenat raed några problera att följa utredningens förslag i denna del.

De uppgifter av belaslningskaraklär, sora avser anraälan från länsläkare, fraraslällning från polisrayndighet enligt 81 § "VTK och raeddelande från nyklerhetsnärand enligt 80 § 3 raora. andra styckel VTK föreslås av utredningen ingå i del egentliga körkortsregislrel och inte i RI. Utan all nu la ställning till förslagel vill jag frarahålla atl valel av lösning kan ha saraband raed frägan ora uppgifternas of-fentiighel. Till delta återkommer jag i del följande i anslulning till vissa påpekanden från rikspolisslyrelsen.

Av vad kontrollslyrelsen och samarbetsorganel för ADB inom rättsväsendel anfört ora nyklerhetsvårdsdelen av konlroUstyrelsens särskilda straffregister framgår, atl säkert underlag f. n. saknas om var uppgifter av nykterhelsvårdsnatur, sora erfordras i körkorlshänseende, skall registreras. All de principiellt bör registreras för körkorlsändaraål finner jag i likhet raed utredningen givet, men om della bör ske i körkorlsregislret eller annat register får avgöras av Kungl. Maj:t när säkrare underlag finns för ställningstagande.

Frågan ora registrering av trafikolyckor, sora inle föranlett straff, bör

Prop. 1971: 65 54

t. v. hållas öppen i avvaktan på resultatet av Irafikolycksslalislikkorarait-téns arbete.

Jag ansluter raig till vad utredningen anfört om all belaslningsdata skall registreras även för körkorlslösa personer. Vilka dala sora bör registreras för dessa personer, var registreringen i detalj bör ske och orafatlningen av registreringen får prövas när Irafikraålskoramilléns överväganden redovisats.

I delta sararaanhang vill jag påpeka all man från länsslyrelsehåll rest invändningar raot tanken på all länsstyrelserna som körkortsrayndigheler får inforraation om belastningsdala sora har betydelse i körkorts-hänseende från RI i form av maskinellt fraraställda regislerraeddelanden. Man har ansett all enbart regislerraeddelanden sora regel utgör otillräckligt underlag för bedömning av frågor om körkorlsärenden och all tillgång lill domen eller motsvarande behövs. Della är en fråga sora enligt rain raening ligger utanför de problera, som har med själva registreringen all göra, men dess lösning är uppenbarligen av stor betydelse för körkortsrayndighelerna. Trafikraålskoramillén lorde korama all ägna denna fråga uppmärksamhet i sitt fortsatta arbete.

Körkortsulredningens förslag beträffande uppgiftsskyldigheten till det egentliga körkortsregislrel har jag i princip ingen erinran mol.

Jag ansluter raig i princip till förslagel ora sekrelessbeläggning för sådana belaslningsdata för körkorlsändaraål sora föreslås skola registreras enbart inom RI. Utredningen förutsätter att uppgifterna i det egentliga körkorlsregistrel bör vara offentUga. Rikspolisslyrelsen anser emellertid all de uppgifter, sora avser anraälan från länsläkare, fraraslällning från polisrayndighet enligt 81 § VTK och raeddelande från nyklerhetsnärand enligt 80 § 3 raora. andra stycket VTK har stora likheter raed övriga belastningsdala, sora skall höra lill RI och all uppgifterna inle bör vara offentiiga. Jag har viss förståelse för uppfattningen att uppgifterna i fråga inle bör vara offentliga. Frågan ora körkorlsregistrels offentlighet överhuvudtaget torde behöva övervägas ytterligare och får las upp i etl senare saramanhang.

Jag delar utredningens uppfattning atl rehabilileringsreg-1 e r, dvs. regler ora atl en belastningsuppgifl inte får lämnas ut sedan viss lid förflutit från förseelsen, bör införas beträffande utlämnande för körkorlsändaraål av uppgifter sora registrerats i RI. Eftersom frågan ora rehabiliteringslider och regler härför har nära samband med trafik-raålskoramUténs arbete, lorde slutiiga ställningstaganden lill reglernas utforraning i dessa frågor böra anslå i avvaktan på resultatet av kommitténs arbete. Jag utgår ifrån att körkortsulredningen i sitt fortsatta utredningsarbete ägnar frågan om rehabiliteringsregler särskild uppmärksarahet i samråd med trafikmålskommittén och samarbetsorganel för ADB inom rättsväsendet. Eflersora del är viktigt atl rehabUilerings-

Prop. 1971: 65 55

regler bestäras innan raan börjar bygga upp andra än provisoriska registersystera, bör frågan, ora så erfordras, behandlas raed förtur.

Utredningens överväganden i fråga ora avskiljande av uppgifter ur registret kan jag i princip ansluta raig lill.

När del härefter gäller atl från körkorlsregislersynpunkt ta ställning lill registeruppgifternas tillgänglighet ansluter jag raig i huvudsak lill utredningens synpunkter på vera som skall få la del av sekretessbelagda data i RI. Främst bör dessa dala vara tillgängliga för polis, åklagare, domstolar, tullverket och körkortsrayndigheler. Även statens Irafiksäkerhetsverk och socialstyrelsen har behov av vissa sekretessbelagda uppgifter. I andra fall t. ex. när del gäller Irafik-näranderna och transporlnäranden är del mera tveksamt i vad raån tUlgång behövs lill sekretessbelagda uppgifter. Dessa problem får prövas i saraband raed frågan om körkortsregistrels offentlighet. Sekretessbelagda uppgifter bör också kunna lämnas ut för statistiska undersökningar under förutsättning all körkorlsinnehavarnas krav på integritets-skydd tillgodoses. I övrigt bör sekretessbelagda uppgifter kunna läranas ut i sarama orafallning sora gäller för allmänna krirainalregislrel, dvs. när del begärs av utländsk rayndighel eller för vetenskapliga ändaraål. För dala i del egentliga körkortsregislrel bör i den raån de bli sekretessbelagda raotsvarande principer tUlärapas.

Tjänstemännens centralorganisation har anfört synpunkter beträffande de speciella behov av sekretesskydd som ADB för raed sig med hänsyn lill möjligheterna all med denna teknik föra sararaan stora raängder av i och för sig offentlig inforraation. Eflersora della är en fråga sora utreds av offentlighets- och sekrelesslagsliflningskoraraitlén lorde det inle finnas något behov av ställningstagande i detla sararaanhang.

Vissa dala, i huvudsak persondala, sådana körkorlsdata som lar sikte på behörighet, belaslningsdata av betydelse för omhändertagande av körkort ra. ra. och uppgifter ora orahänderlagande, behöver vara snabbi åtkomliga. Snabbheten i tillhandahållandet är ett av huvudsyftena raed atl registreringen centraliseras och ADB-baseras. Mol den bakgrunden förordar jag utredningens förslag all del egentliga körkortsregislrel dygnsbevakas, så alt erforderliga uppgifter kan läranas ut oraedelbart, i princip när sora helst under dygnet.

Registrering och handläggning av ärenden rörande utländska körkorl är en annan fråga sora behandlas av utredningen. Det växande antalet utlänningar, sora är bosatta i Sverige, och den alltraer ökande trafiken över gränserna gör det från trafiksäkerhelssynpunkt angeläget alt raöjlighelema lill kontroll av och ingripande raot innehavare av utiändska körkorl vidgas. Jag ansluter raig därför liU utredningens förslag ora all rayndighel skall ha skyldighet atl anraäla belastningar även beträffande innehavare av utiändska

Prop. 1971: 65 56

körkorl och all åtgärder beträffande sådana körkorl skall registreras centralt.

För all få en raera enhetiig bedöraning och för all koraraa tillrätta raed de ölägenheter som uppkommer vid tUlämpningen av de författningar som reglerar handläggningen av frågor ora utländska körkorl på grund av atl foruraregler saknas föreslår utredningen atl dessa ärenden skall handläggas av en enda länsstyrelse, länsstyrelsen i Stockholras län. Vid remissbehandlingen har emellertid påpekats all en sådan åtgärd kan leda till svårigheter för den enskilde. Bl. a. begränsas möjligheterna lill personlig inställelse. De vidgade möjligheter till rauntiig förhandling som uppkoraraer genora alt länsrätterna från den 1 juli 1971 handlägger bl. a. ärenden ora körkortsålerkallelser kan det sålunda bli svårt all utnyttja. Jag instämmer för min del i remissorganens synpunkter och när del gäller utiänningar raed heravist i riket bör prövningen göras av länsstyrelsen i del län där vederbörande har sitt hemvist. Beträffande övriga utlänningar kan del vara lämpligt atl i första hand ha länsstyrelsen i Stockholras län som körkorlsmyndighet men med möjlighet för länsstyrelsen alt, ora den enskilde så önskar och länsstyrelsen finner det lärapligt, överflytta ärendet lill annan länsstyrelse.

Frågan ora befogenhet för svensk myndighet atl omhänderta utländska körkort bör prövas i samband med Irafikmålskomraitléns koraraande förslag ora återkallelse och orahänderlagande av körkorl i allraänhel.

I fråga ora val av nytt registreringssystem vill jag påpeka att den omständigheten att körkortsregislrel baseras på ADB inle utesluter all rutiner, som inle kräver större snabbhet, kan ulföras manuellt. I överensstämmelse raed utredningens synpunkter förordar jag eraeUertid all körkortsregislrel görs helt dalaraaskinelll. Del bör därvid integreras raed bUregistret. En sådan lösning innebär en rad funktionella och tekniska fördelar. Länsstyrelsema koraraer exerapelvis atl för sina kontakter raed bilregistret vara utrustade raed särskilda lerrainalanord-ningar sora ger raöjlighet lill direklkoraraunikalion raellan rayndighelen och registret. Saraordningen raeUan körkorts- och bilregislren innebär all dessa kommunikationsvägar kan utnyttjas även för körkorlshanleringen.

Även i övrigt delar jag utredningens uppfattning all man så långt möjligt skall eftersträva samordning raeUan körkortsregislrel och andra ADB-regisler. Del fortsatta utvecklingsarbetet får ske i saraarbete raellan körkortsulredningen, bUregislernämnden, riksskatteverket och saraarbelsorganel för ADB inom rättsväsendet. Jag vUl också erinra om atl chefen för finansdepartementet i årets stalsverksproposilion förklarat all han avser att senare ta upp frågor som gäller former för och innehåll i den saraordningsverksamhel som bör bedrivas på ADB-området.

I likhet raed utredningen förordar jag atl saratliga person- och körkortsdata för körkorlsändaraål lagras på direktålkomstminnen.

Prop. 1971: 65 57

Jag delar körkortsulredningens uppfattning ora organisationen av elt centralt körkortsregister, vilket bl. a. innebär all Irafiksäkerhetsverkel bör vara central körkorlsregislerrayndighet. Tra-fiksäkerhelsverket är utsett alt vara huvudman för bUregistret. Utredningens samraanfallning av de uppgifter, sora bör ankorama på Irafiksäkerhelsverket i dess egenskap av central registermyndighet, har jag i princip intet alt erinra emot. Sararaa lokalisering och driflforraer bör gälla för körkorlsregislret sora för bilregistret.

För övergången till etl centralt körkortsregister har utredningen föreslagit etl oraläggningsförfarande, sora är grundat på raålsättningen all cenlralregislrel skall kunna tas i drift år 1973. Åtgärderna avser i huvudsak uppdatering av de dala, sora behöver överföras från de nuvarande länsvisa körkorlsregistren till del centrala körkortsregislrel. Maskinutrustning och anordningar i övrigt för snabb dataöverföring saknas f. n. Bl. a. blir bUdskärraar inle tillgängliga förrän år 1972. Eflersora del rör sig ora ansenliga mängder dala sora skall överflyttas anger utredningen vissa lösningar för alt uppdateringen skall kunna påbörjas snarast med hjälp av hålkorlsslansning.

Bilregislerulredningen har framhållit behovet av samlande lösningar i dessa frågor för körkorts- och bilregistrets del och därvid påpekat all del bör undersökas ytterligare ora inte omläggningsförfarandel för de båda registren allraänt sett kan göras likforraigt. Insatser på della område kan påräknas genora bilregislernärandens arbete. Vissa alternativa förslag tUl tekniska lösningar för oraläggningsförfarandet har frarakora-rait inora raraen för arbetet raed sysleraulveckling och planering för de båda registren. Hur förfarandet skall ske får utforraas i takt med systemutvecklingen raed sikte på all körkortsregislrel skaU kunna börja användas den 1 januari 1973.

En väsentlig fråga när det gäller utformningen av körkorten är vUken grad av förfalskningsskydd sora raan bör eftersträva. Körkortets priraära uppgift är all tjäna sora bevis ora all innehavaren är behörig all föra körkortspliktigt fordon. Givelvis är del angeläget att redan från denna synpunkt motverka förfalskningar. Myckel lyder emellertid på att del inle i första hand är syftet alt få tillgång lill en handling som ger behörighet att föra körkortspliktigt fordon sora lett till förfalskningar av körkorl. Av större betydelse lorde vara alt körkorlen fått en vidsträckt användning sora legiliraalionshandlingar. Körkortet är sålunda den vanligaste legiliraalionshandlingen vid allmänhetens kontakter med posten och bankerna. Del används vidare för legitimation vid betalning raed check i affärer och på restauranger, bensinstationer ra. ra.

En väsentlig svaghet raed del nuvarande körkortet är all del förhållandevis lätt kan förfalskas. Falska körkort används också i stor utsträckning sora legiliraalionshandlingar och synes raer och raer ha blivit

Prop. 1971: 65 58

en handelsvara bland kriminella personer. De vanligaste raeloderna för förfalskning är alt foto byts ul eller alt vissa uppgifter i körkortet ändras och ersätts raed andra. En annan raelod är lotalförfalskning på stulna blanketter. Sora en brist i del nuvarande körkortet kan också betecknas all del saknar innehavarens naranleckning, vilket underlättar förfalskning och försvårar idenlifieringsraöjlighelerna.

Del är raot denna bakgrund som raan bör se uttalandet i direktiven till körkortsulredningen, atl utredningen vid sina överväganden ora körkortens utforraning bör söka nå en lösning sora så långt raöjligt hindrar förfalskning av körkorl. Utredningen har tagit detla som utgångspunkt för sina förslag i berörda delar. Vidare har utredningen utnyttjat resultaten av de undersökningar som verkställts av arbetsgmppen för utredning om legiliraalionshandlingar. Arbetsgruppen bestod av representanter för postverket, rikspolisslyrelsen, överstålhåUarämbelet, länsstyrelsen i Stockholms län. Svenska bankföreningen och Svenska sparbanksföreningen. I en undersökning som statens provningsanstall företagit på begäran av arbetsgruppen sägs all den typ av legiliraalionshandling sora helt består av en fotografisk kopia av både foto och blankett med personuppgifter utgör det från förfalskningssynpunkt säkraste idenlilelskortel under förutsättning all del använda folopapperel är av specielll slag och inte är tillgängligt i allraänna handeln. Arbetsgruppen har på grundval av provningsanstallens ullålande föreslagit alt nya identitetskort för i första hand bankernas och postverkels behov raen ora raöjligt även körkorl skall fraraställas enligt den angivna raeloden. För kortet föreslås ett papper raed speciell vallenslärapel och raed sedelraönster i tre färger på båda sidor. I kortet skall också läggas in fluorescerande pigraent, sora lyser vid bestrålning raed ultraviolett ljus. Gruppen diskuterar en ytterligare säkring, som skulle bestå av en radioakliv isotop i kortet. I detta hänseende avslår gruppen dock från alt fraralägga förslag.

Elt kort av den typ som arbetsgruppen förordat fraraslälls av AB ID-korl, vari staten äger del. Provningsanstallen har funnit alt detta kort väl motsvarar arbetsgruppens krav. Körkortsulredningen ansluter sig lill uppfattningen atl AB ID-korts metod ger etl gott förfalskningsskydd. Metoden har accepterats för tillverkning av legiliraationskorl inom viktiga områden. Körkortsulredningen har inte funnit någon annan jämbördig melod. Utredningen pekar dock på vissa nackdelar raed ell körkorl sora enligt AB ID-korls raelod utforraas sora en fotografisk kopia, skyddad av ell lackskikl. Bland nackdelarna kan näranas all raeloden inte ger raöjlighet alt göra anteckningar på körkorlen vid exerapelvis namnbyten eller ändring av särskilda villkor sora skall anges på korten. I stället måste i dessa faU körkortet bytas ul. Utredningen uppskattar antalet byten, som raåste ske av sådana skäl, lill ca 60 000 ora årel.

Prop. 1971: 65 59

Kostnaderna för tillverkning av ell körkort enligt AB ID-korls raelod uppskattas till något över 8 kr. inklusive nu utgående raervärdeskatt. HärtUl koraraer kostnader för administration och kontroll, liksom den enskilde körkorlsinnehavarens kostnader för foto ra. ra.

Utredningens slutsats blir all fördelarna raed förfalskningsskyddet är så stora att de överväger uppkoraraande nackdelar och kostnader. Med hänsyn härtill föreslår utredningen all körkorlen skall tillverkas enligt AB ID-korls raelod. Något behov av särskUd isotopraärkning anses inle föreligga för närvarande. Utredningen påpekar dock all sådan märkning snabbi kan införas i tillverkningen ora della senare skulle anses lärapligt.

Utredningens förslag har fåll ell positivt raottagande vid reraissbehandlingen. Anraärkningar har från några håll fraraförls raot detaljer i förslagel. Vidare har Irafiksäkerhetsverkel påpekat atl en alternativ lillverknmgsmetod för förfalskningsskyddal körkorl nuraera patenlerals av elt annat företag än AB ID-kort.

Körkortsulredningen redovisar i betänkandet också huvuddragen av de adrainistraliva mtiner för utfärdande av körkort sora utredningen funnit lärapligasl raed hänsyn lill olika krav, bl. a. önskeraålen ora en tillfredsställande idenlilelskonlroll när körkorten läranas ut. Utredningens förslag i dessa delar har kritiserats av flera remissorgan såsora alllför koraplicerat. Bl. a. har raan raenat all utredningen för lite har beaktat körkorlssökandenas önskemål ora all någorlunda lätt och snabbi få ut körkortet när förutsättningarna härför föreligger. Med anledning av kritiken har körkortsulredningen utarbetat etl nytt förslag vilket bygger på riktlinjer sora Irafiksäkerhelsverket anvisat i sitt reraissyttrande och sora väsentligen synes tillgodose de i remissyttrandena i övrigt framförda synpunkterna. Enligt det nya förslagel skulle förfarandet för normalfallen utformas på följande sätt.

Den som avser alt söka körkorl beställer ansökningshandlingar hos centrala körkortsregislrel. En sådan beställning bör göras direkt lUl registret eller lill en länsstyrelse raen kan också förraedlas av polisrayndighet. Efter sedvanliga kontroller i registret utskrivs maskinellt tre blanketter lill sökanden, näraligen en för läkarintyg, en för ansökan ora läraplighelsinlyg och en för ansökan lill länsstyrelsen ora körkort. Sedan sökanden erhållit läkarintyg och besked ora lämplighelsutredningen ansöker han hos länsstyrelsen ora körkort. Elt positivt beslut av länsstyrelsen innebär all körkort för sökanden får läranas ut sedan denne avlagt godkänt förarprov, vilket skall ske inora viss lid, förslagsvis sex raånader, efler beslutet. Beslutet raedför också atl körkorlsunderlaget skrivs ul av registret och skickas lUl sökanden. Genora atl länsstyrelsens beslut antecknas i registret, kan sökandens förhållanden i de avseenden sora har betydelse för rätten all erhålla körkorl övervakas även för tiden frara till dess körkortet utfärdas.

Prop. 1971: 65 60

När körkorlssökanden önskar genomgå förarprov, har han all anmäla sig hos något av Irafiksäkerhetsverkets dislriktskonlor. Anraälan sker genora alt undertecknat körkortsunderlag, foto med läkares påskrift av datum för läkarundersökningen, sökandens namn och personnuraraer och raed läkarens egen naranleckning saral bevis om förarulbildning sänds in. Sökanden tilldelas av distriktskontoret en tid för förarprovel. Denna lid bestäms bl. a. så all tillverkning av körkortet skall hinnas raed — i regel 5—6 dagar efter del ansökan korarait in. Körkorlsunderlaget och fotot av sökanden skickas lill Irafiksäkerhetsverkets enhet i Strängnäs, där körkorlen tillverkas av AB ID-kort. Efler kontroll i och anmälan till körkortsregislrel tillverkas körkortet genom fotografering av körkorlsunderlaget raed därpå raonterat foto. Del färdiga körkortet skickas sedan lill vederbörande förrältningsraän sora skall pröva sökanden.

Ora förrättningsraannen godkänner provet, läranar han oraedelbart ul körkortet lill sökanden, sora får kvittera del på en särskUd handling. IdenliletskontroUen sker vid utläranandet dels genora körkortsfolol, dels genora järaförelse mellan namnteckningen på körkortet och på kvittensen. Kan förarprovel inte godkännas behåller förrättningsraannen körkortet, sora lagras tills sökanden önskar köra upp på nytt. Godkänt prov raåste avläggas inora den angivna sexmånadersfristen.

Slutligen bör i samband med redogörelsen för utredningens förslag påpekas all del tidigare anförda avser körkorl för motorfordon. När det gäller del särskilda förarbeviset för traktor menar utredningen all raan kan nöja sig med elt enkelt körkorl ulan foto. Det tidigare beskrivna förfarandet kan tillämpas även beträffande Iraklorkörkort med de förenklingar som betingas av del enklare utförandel.

De av körkortsulredningen anförda skälen för alt utforma körkortet så atl del får elt gott förfalskningsskydd väger enligt min mening tungt. Genom den nyss redovisade rutinen för utfärdande av körkorl har raan också lillgodosell kraven på enkelhet och snabbhet. Del kan dock, sora påpekats vid reraissbehandlingen, finnas skäl atl ytterligare belysa kostnadsaspekten genom en jämförelse med etl systera, där körkortet tUlgodoser endasl Irafiksäkerhelskravel, dvs. kravet all personer utan behörighet i görligaste raån hindras från atl föra körkortspliktigt fordon. Även raed denna begränsning finns del eraeUertid etl angelägel motiv för gott förfalskningsskydd. Ell körkorl enligt della alternativ bör skrivas ut på specialpapper, som är svårt atl förfalska, och förses med rayndighelens stärapel och tjänsleraans underskrift. Likaså bör det vara försett raed körkortinnehavarens foto. Rutinerna bör utforraas enligt i huvudsak sararaa linjer sora de för del tidigare alternativet beskrivna. Sålunda bör även i detta fall körkorlsunderlaget framställas raaskinellt i körkortsregislrel, vilket blir avsevärt billigare än ora kortet skall fraraställas vid trafiksäkerhelsverkels dislriktskonlor. Underlaget skickas från

Prop. 1971: 65 61

registret direkt tiU del dislriktskonlor, där sökanden enligt anraälan önskar avlägga provet. I den fortsatta hanteringen utgår den del sora ligger på Irafiksäkerhetsverkets enhet i Strängnäs och på AB ID-kort.

SkiUnaden i kostnader för de båda förfarandena torde bli 6 å 7 kr. lill del enklare kortets förmån. Eflersora raan genora det bUligare förfarandet inle får någon från förfalskningssynpunkt tUlräckligt skyddad legitiraalionshandling raåste eraeUertid i järaförelsen också las raed kostnaden för elt särskUl identitetskort. Del biUigaste, nu tillgängliga, lillfredsslällande identitetskortet lorde vara den tidigare beskrivna, av AB ID-kort tillverkade legiliraalionshandlingen. För en sådan får den enskilde betala 11 kr., vilket i allt fall inle lorde överstiga tillhandahåUarnas — dvs. poslens och bankernas — självkostnadspris. Denna enkla jämförelse ger aUlså vid handen, alt alternativet med ell från legitiraalionssynpunkl sämre körkort i själva verket är det totalt sett kostsammaste. Man måste emellertid beakta att inte alla körkorlsinnehavare har behov av en särskUd legitimationshandling, eftersom många har t. ex. Ijänslekorl av olika slag, som kanske kan accepteras av post, banker och andra berörda. Del är emellertid först ora så många sora 40 »/o eller flera av körkorlsinnehavarna har betryggande tjänslekort e. d., sora del enklare allemativet blir något billigare än det alternativ sora ger ell förfalskningsskyddal körkorl. Under inga förhållanden lorde koslnadsskUlnaden kunna bli så stor alt den uppväger de fördelar, även från trafiksäkerhelssynpunkt, som det förfalskningsskyddade körkortet ger. I detta sararaanhang vill jag framhålla en synpunkt. Om man väljer all behålla körkorlen sådana all de inle är tillfredsställande förfalskningsskyddade koraraer poslen, bankerna, affärsinnehavarna etc. av service- och konkurrensskäl sannoUkt inle alt avvisa sådana körkort sora legiliraalionshandlingar. Delta innebär att man i sådant fall även fortsättningsvis raåste räkna med falska körkort som hjälpmedel vid brott. Det kan enligt min mening inte råda någon tvekan om alt man nu bör ta tillfället i akt att få en allraänl spridd, förfalskningsskyddad legitiraalionshandling, när del kan ske liU ingen eUer i vart fall en endasl obetydlig raerkoslnad. Jag vill erinra ora att vi i dag har drygt 3 milj. körkorl och alt antalet ökar i relativt snabb takt.

Utöver det nyss anförda vill jag föra in ytterligare en aspekt i sararaanhangel. För all körkortet skall vara lillfredsslällande från legitiraalionssynpunkl krävs inle endasl alt del har etl gott förfalskningsskydd ulan även all del raed inle alltför långa mellanrum förnyas. Orsaken härtUl är främst atl körkorlsinnehavarens utseende och naranleckning ändras genora åren och kortet i dessa avseenden behöver aktualiseras. Utredningens förslag om utbyte med tio års intervall har genoragående godtagils av reraissinslanserna och jag anser för min del atl denna tid är väl avvägd. Det kan emeUertid göras gällande att raan genora utbytesförfa-randet får en fördyring jämfört med det alternativ där körkortet inte

5    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 65

Prop. 1971: 65 62

tjänar sora allraän legitimationshandUng. I della fall kan man hänvisa till all dagens körkort i princip gäller till innehavarens död. Jag viU emellertid framhåUa att de nuvarande reglerna är långt ifrån tUlfredsstäUande. Körkorlen är ofta i så dåligt skick atl de är svåra att avläsa. Namnuppgiften är ofta felaktig, eflersora körkortsinnehavaren underlåtit att anmäla namnändring. Dessutora brister det givetvis efter ett antal år ofta i kravet all körkortet skall vara försett raed välliknande foto. Även om man väljer det enklare körkortsallernativet raåste raan alltså räkna med en skärpning av bestäraraelserna ora utbyte. Det är raed hänsyn härtill tveksarat i vad raån raan får en lägre kostnad i det nu aktuella avseendet, ora raan väljer det enklare körkortsallernativet. Jag vill också frarahålla att man genora regelbundna utbyten av körkorlen kan få en anknytning för oraprövning av förarkompelensen för del fall man i en framlid skulle finna en sådan motiverad.

Sora ell resultat av de tidigare övervägandena förordar jag alltså alt de nya körkorten utforraas så atl de får ett gott förfalskningsskydd och att körkorlen utan oraprövning byts ul vart tionde år. AB ID-korts lUl-verkningsraetod, som förordals av körkortsulredningen, synes fylla alla rimliga krav på förfalskningsskydd och bör därför enligt min raening väljas. Genora statens ägarinlresse i ifrågavarande förelag uppnår raan också en god insyn i tillverkningen, vilket är önskvärt från säkerhels-synpunkt. De tidigare beskrivna huvuddragen av de administrativa mli-nerna tUlgodoser anspråken på säkerhet, enkelhet och snabbhet. I fråga om detalj ema får ulforranragen ske under liden frara tills de nya körkorten skall börja ulfärdas. Utredningen lorde återkoraraa raed ytterligare förslag i detla hänseende.

I fråga om det särskilda Iraklorkörkortet finns t. v. inle någon anledning alt avvika från utredningens förslag. Givelvis kan det bli aktueUt med en omprövning i delta avseende, när motorredskapsutredningens koraraande förslag beträffande behörigheten att föra traktor och raotorredskap las upp lill bedöraning.

En annan väsentlig uppgift vid utforraningen av körkorten är all få överenssläramelse med reglerna i 1968 års väglrafikkonvention, så alt raan garanterar de svenska körkorlens internationella giltighet. Viklen av della har frarahållits av en rad remissinstanser och utredningen har också i huvudsak uppnått detla syfte genom den föreslagna utformningen. Som flera remissorgan påpekat föreligger dock från konventionens föreskrifter vissa avvikelser, som kan medföra risk att de svenska körkorlen inle komraer alt godtas i alla lill konventionen anslutna länder. Bland sådana avvikelser vUl jag närana alt utredningen uteläranal förklaringen på körkortet till den bokstavsbeteckning som används för att ange förarbehörigheten, att konventionens kategoriindelning inle följs genora alt den särskilda behörigheten att föra personbil i yrkesraässig trafik anges raed ordet "TAXI" i an-

Prop. 1971: 65 63

slutning lill övriga kalegoriangivelser på kortets framsida, atl förekomsten av vissa särskUda vUlkor anges raed hänvisningsnuraraer och alt körkortsinnehavarens födelseort och adress utelämnats. Dessa avvikelser bör eraeUertid i stort sett kunna undvikas genora sraärre justeringar av körkortels utforraning. Även i övrigl kan del finnas anledning alt företa järakningar raed hänsyn bl. a. lUl önskeraålel alt få raaskinellt läsbara körkort och lill produktionstekniska överväganden. Så får ske under den fortsatta detaljutforraningen.

Genom 1967 års principbeslut angavs kraven på fordonsförarna i olika avseenden. Jag återkommer tUl konsekvenserna av delta beslut, när del gäller att utforraa föramlbUdningen raed hänsyn tUl den behörighet sora följer av differentieringen av körkorten. Här vUl jag först erinra ora att beslutet innebar en anpassning tUl reglerna i 1949 års väglrafikkonvention. Efter denna tidpunkt har år 1968 ttäffats en ny intemationell överenskommelse som berör indelningen i olika körkortsklasser. Enligt sistnämnda överenskommelse skaU förarbehörigheten anknyta tUl följande fem fordonskategorier och anges på körkorten raed bokstäverna A—E.

A. Motorcykel.

B.   Personbil och lastbil med en tolalvikt om högst 3500 kg (lätt lastbil)
särat sådant fordon och därtill kopplat släpfordon raed en tolalvikt
ora högst 750 kg. Släpfordonels tolalvikt får dock vara högre om den
inle överstiger dragfordonels tjänstevikt och ora fordonens sararaan
lagda tolalvikt ej heller överstiger 3 500 kg.

C.   LastbU raed en lotalvikl sora överstiger 3 500 kg (tung lastbil) samt
sådani fordon och därtill kopplat släpfordon med en totalvikt ora
högst 750 kg.

D.   Buss saral buss och därtUl kopplat släpfordon med en totalvikt ora
högst 750 kg.

E.   Fordonskorabination i vilken del dragande fordonet lUlhör någon av
kategorierna B, C eUer D raen som sararaantagen inle faller under
någon av dessa kategorier.

Förenklat uttryckt kan raan säga all A anger behörighet alt föra raotorcykel, B all föra personbil, lätt lastbU och lätt släpvagn, C all föra tung laslbU och lätt släpvagn, D alt föra buss och lätt släpvagn saral E alt föra fordonskombination raed tung släpvagn.

En anpassning liU 1968 års konvention fordrar — sora körkortsulredningen påpekat — en järakning av 1967 års beslut i fråga ora tillåten vikt på släpvagn under kategori B. Enligt konventionen berättigar näraligen under vissa fömtsättningar körkorl av kategori B förare att köra med släpvagn sora är tyngre än 750 kg. Utvidgningen har framför allt skell för all raan så långt raöjligt skall slippa kräva körkort av kategori

Prop. 1971: 65 64

E för den som vill låta sin bU dra en husvagn. Med hänsyn härtiU och för att undvika risken atl svenska körkort underkänns av andra lUl konventionen anslutna stater bör raan enligt min mening vidta denna järak-nmg.

Även i fråga om åldersgränserna för behörighet alt föra vissa slag av fordon avviker 1967 års beslut från nyssnämnda konvention. Sålunda är de för svenskt vidkoramande beslutade miniraiåldrarna i några fall lägre än vad de lill konventionen anslutna länderna förbundit sig atl godla. Detla innebär emeUertid endast alt övriga länder inte är skyldiga att acceptera den i elt svenskt körkorl angivna behörigheten om innehavaren inte uppnått i konventionen angiven ålder. Huruvida villkoret är uppfyllt kan lätt konstaleras eftersom körkorlsinnehavarens födelsedag finns angiven på körkortet. Anledning att järaka de svenska reglerna finns inle i detta fall.

I ett annat avseende kan emellertid tvekan råda ora raan utan vidare bör använda de i konventionen upptagna kategorierna för all beskriva behörigheten alt föra raotorfordon. Jag syftar då på den omständigheten att man i fråga om behörighet att föra motorcykel, betecknad A, inte skiljer raellan lätt och tung raotorcykel. På nuvarande raotorcykelkörkort anges atl behörigheten gäller endast för lätt raotorcykel, ora körkortsinnehavaren ej fyllt 18 år. Med den av utredningen förordade och av raig accepterade fraraslällningsraeloden skulle denna, för endasl elt fåtal gällande begränsning, enligt utredningen behöva anges på alla körkort. Med hänsyn härtill avvisar utredningen en sådan lösning. Utredningen anser i stället all raan i saraband raed körkortsprovet i förekoraraande fall bör särskUl kontrollera all sökande, sora är under 18 år, vet om begränsningen i behörigheten. För min del finner jag den nuvarande principen atl begränsningen anges på körkortet mera tillfredsställande. Begränsningen kan anges exerapelvis på körkortets frarasida under särskilda villkor.

Jag har principiellt den uppfattningen atl raan inte nu bör gå ifrån 1967 års beslut, såvida inle starka skäl talar därför. Med hänsyn härtUl är jag inle beredd all lillraölesgå de synpunkter på ändring av bl. a. olika åldersgränser sora fraraförls av remissinstanserna. I etl avseende finner jag dock kritiken berättigad och detta gäller minimiåldern för behörighet att föra buss. Riksdagen har också (3LU 1970: 60, rskr 1970: 357) uttalat sig för en sänkning av åldersgränsen lill 20 år och jag förordar all så sker.

De tidigare beskrivna, raed A—E angivna körkorlsklasserna raedger i och för sig en rad olika korabinalioner av behörighet. Mol varje korabination måste eraeUertid svara en viss korapelens och bakom denna måste i sin lur finnas en ändaraålsenlig utbUdning. För alt utbildnings-kraven skall kunna specificeras och utbildningsbehoven tillgodoses på ell riktigt sätt krävs därför en begränsning av korabinationsraöjlighelerna.

Prop. 1971: 65 65

Så skedde redan genora 1967 års beslut och della bör i princip följas. Inte heller här är jag alltså beredd att acceptera alla de synpunkter sora fraraförts av reraissinslansema, särskilt sora de i stor utsträckning fanns raed i bUden redan när 1967 års beslut fattades. Utvecklingen sedan dess har dock visat att man lärapligen bör ha särskilt busskörkorl, som inle ger behörighet atl föra tung lastbil. Härigenora kan man näraUgen tiUgodose det växande behov av specialulbUdade förare sora uppkorarait för den kollektiva trafiken i tätorterna. Det synes inle finnas någon anledning all ge dessa förare den utbUdning sora krävs för atl föra ell tungt laslbUsekipage. All förena bussbehörigheten raed rätt atl föra buss raed lillkopplad tung släpvagn raöter dock inget hinder eftersom släpvagnar som kopplas tUl buss alltid är relativt små och knappast i högre grad påverkar manövreringsraöjUghelerna.

EtUigt 1967 års beslut skulle man med den nyss förordade modifieringen få följande körkortsklasser.

A**** Behörighet: raotorcykel

AB*** Behörighet: motorcykel, personbil, lätt laslbU, lätt släpvagn

AB**E Behörighet: motorcykel, personbil, lätt lastbil, lätt och tung

släpvagn ABC*E        Behörighet:   raotorcykel,  personbil,  lätt och tung lastbil,

lätt och tung släpvagn AB*DE        Behörighet: raotorcykel, personbil, lätt laslbU, buss, lätt och

tung släpvagn ABCDE       Behörighet: saratliga fordonsslag

DärtUl komraer den särskUda behörigheten all föra personbil och lätt laslbU i yrkesraässig personbefordran, vUken enligt vad jag tidigare anfört kan anges exerapelvis med beteckningen TAXI efler körkortets nummer. Denna behörighet kan korabineras raed AB*** och AB**E och ingår autoraaliskt i ABC*E, AB*DE och ABCDE. Totah får man således åtta olika körkortsklasser, dvs. en mera — AB*DE — än enligt 1967 års beslut.

Behörigheten att föra traktor berörs inte av 1968 års konvention. De nyss angivna körkortsklasserna skall, i enlighet raed vad statsraakterna beslöt år 1967, även orafalta rätt all föra traktor, raen en särskUd Irak-torbehörighet och elt särskilt traklorkörkorl bör, som jag tidigare anfört, finnas kvar.

Den föregående diskussionen är givetvis inle ullöraraande. En rad speciella problera, såsora exempelvis ora rälten atl föra buss eller tung lastbU inom garage eller verksladsoraråden i saraband raed reparation o. d., får las upp under den fortsatta detaljutforraningen inora departementet och i körkortsulredningen.

En för körkortsreforraens utforraning väsentlig fråga är ora raan bör

Prop. 1971: 65 66

föreskriva obligatoriskt utbyte av garala körkorl raot nya.

Körkortsulredningen anför en rad skäl sora lalar för all elt sådani utbyte sker. Man pekar på alt del raed ell centralt ADB-baserat körkortsregister är särskilt viktigt all registeruppgifterna och uppgifterna i körkorten är helt rikliga. Eflersora registret måste vara uppbyggt raed ledning av personnuraraer, är det väsentligt all även körkorlen innehåller uppgift ora dessa nuraraer. Så är i stor utsträckning inle fallet raed de nuvarande körkorten. Vidare frarahåller raan all de körkort som nu finns inte överensstämmer raed reglerna i 1968 års konvention raed därav följande risk för alt de inte accepteras internalionelll. Ora raan inle föreskriver elt särskilt ulbytesförfarande koraraer den nuvarande typen av körkorl — om än i allt mindre omfattning — all finnas kvar under lång lid. Även raed hänsyn lill del bristfälliga förfalskningsskyddel anser utredningen en sådan konsekvens otillfredsställande. Utredningen förordar atl utbyte av körkort sker i anslutning till införandet av del nya körkortsregislrel. Kostnaderna för ell utbyte uppskattas av utredningen tUl ca 13 kr. per körkorl. Det skall här frarahållas alt traktorkörkorten inle behöver bytas ut på gmnd bl. a. av alt de inte skall tjäna sora legitiraalionshandling.

Utredningens ställningslagande har raottagits positivt av reraissinslanserna. För min del anser jag också alt de framförda argumenten är övertygande. I fråga om kostnadsaspekten vill jag dock tillfoga en synpunkt. Jag kan hänvisa till vad jag tidigare anfört om behovet av en aUraän legitiraationshandling och de höga krav sora de nya körkorlen tillgodoser i detta avseende. Även ora raan inle genomför ett obligatoriskt utbyte av de nuvarande körkorten måste raan räkna raed att ett mycket stort antal körkorlsinnehavare frivilligt begär utbyte av sina gamla förarbevis, eftersom de därigenom, mol en obetydlig raerkoslnad i förhållande till vad etl vanligt identitetskort kostar, får både elt nytt körkort och en fullgod legilimalionshandling.

Elt utbyte av de nuvarande körkorlen gäller en volym av drygt tre miljoner kort och kan av administrativa och produktionstekniska skäl inle ske på en gång. Utredningen har anselt alt en övergångslid om tre— fyra år är läraplig och i anslulning till en sådan tidsplan lagt frara förslag lUl rutiner för utbyten raed särskUda arrangeraang för all garantera spridningen av utbytena järant över hela perioden. Utredningens förslag har inte mött några egentliga invändningar under reraissbehandlingen.

Del finns uppenbarligen en rad oUka rutiner sora kan användas för körkortsutbylel och del synes inte finnas anledning alt här närmare gå in på detaljer. En ulbylestid av tre—fyra år torde vara en lämplig kora-proraiss mellan önskemålet alt åstadkoraraa elt snabbt utbyte och kravet alt inte genora en koncentrering av resursbehovet adrainislralivt och framslällningstekniskt åsaraka för stora kostnader.

Prop. 1971: 65 67

När del gäller frågan ora vilket slag av körkort av den nya typen sora körkorlsinnehavaren skall få vid utbyte blir den naturliga lösningen enligt körkortsulredningen all den sora har körkort för raotorcykel tilldelas körkort klass A**** och alt den sora har körkorl för bil erhåUer körkorl klass AB***. Enligt gällande bestämraelser skiljer raan i fråga ora rätten alt föra bil mellan yrkesmässig och icke yrkesraässig trafik. För det senare fallet ger ell vanligt körkort behörighet alt föra alla slag av körkorlspUkliga fordon, dvs. även tung lastbil, tung släpvagn och buss. För den yrkes-raässiga trafiken krävs därutöver elt särskilt Irafikkorl, för vUkel gäller strängare krav i fråga om kunskaper, erfarenhet och färdighet. För räll all föra buss uppställs kravet om Irafikkort raed särskild bussbehörighet (s. k. busskorl). Den sora har Irafikkort raåste enligt körkortsulredningen antas raotsvara de krav som skall ställas på innehavare av körtkort klass ABC*E eller, om Irafikkort berättigar tUl förande av buss, klass ABCDE.

Även körkorlsinnehavare som inle har Irafikkort raen sora vid de nya besläraraelsernas ikraftträdande ändå har en viss vana all föra tyngre fordon — t. ex. från icke yrkesraässig trafik — bör ulan särskUl prov få byta ul sitt äldre körkorl raot elt nytt, sora ger behörighet för sararaa fordon. Körkortsulredningen koraraer, raed hänvisning till bl. a. bilförarutredningens tidigare överväganden och reraissyttrandena däröver, frara lill all två års vana bör vara tillräcklig. Intyg ora körvanan skall företes vid körkortsutbylel. Sådani intyg skall kunna utfärdas av polisen och av arbetsgivare sora är statlig eller koraraunal rayndighel eller fått särskilt berayndigande all utfärda intyg av della slag. Dessutora bör enligt utredningen räll alt få raera kvalificerat körkort gälla även dera sora undergått särskild utbildning, vilken kan antas ge motsvarande erfarenhet och körvana.

Utredningens förslag har vunnit reraissinslansernas gillande när det gäller de principiella huvuddragen. I fråga om detaljerna framförs från olika håll erinringar eller kompletterande förslag. Att la upp dessa frågor här synes inle vara befogal. Detaljregleringen får utformas under del fortsalla arbetet inora körkortsulredningen och i deparleraenlel, därvid reraissinslansernas synpimkter och önskeraål beaktas i den raån så är påkallat. I viss utsträckning komraer säkerligen probleraen atl lösas under det praktiska handhavandet av utbytet ulan alt särskilda föreskrifter utfärdas.

De av körkortsulredningen uppdragna principerna för utbyte av körkort är naturliga och riraliga. Givelvis hade del varit önskvärt all raan vid ersättandet av Irafikkorlen kunnat undersöka hur vederbörande använt sitt Irafikkort. Härigenora skulle del vara raöjligt alt vid körkorts-tilldelningen ta hänsyn till körkorlsinnehavarens färdigheter och behov så att taxichauffören erhöU nytt körkorl i klass AB*** med särskUd

Prop. 1971: 65 68

laxibehörighet och lastbilschauffören körkorl i klass ABC*E. När nu della inle är raöjligt av rent praktiska skäl får raan acceptera den raera schablonraässiga raelod sora körkortsulredningen förordat. Med anledning av påpekanden vid reraissbehandlingen vill jag frarahålla, all även innehav av del s. k. lilla busskorlel bör ge räll lill körkort i klass ABCDE.

När det gäller den grupp av förare sora raed slöd av intyg skulle erhålla körkorl raed högre behörighet bör raan räkna med att det i huvudsak blir fråga om laslbilsförare sora kört i icke yrkesmässig trafik. Som jag nyss påpekat måste raan av praktiska skäl acceptera alt alla trafikkortsinnehavare får den nya behörigheten ABC*E, även om de i många fall kört endast laxibil eller kanske inle alls verkat sora yrkeschaufförer. All då för den grupp yrkesförare sora inle har trafik-kort fordra hela två års körvana synes knappast riraligt. Del bör, sora några reraissorgan påpekat, vara tillräckligt ora raan för erhållande av körkorl i klass ABC*E genora körkortsulbyle uppställer kravet atl vederbörande under de senaste tolv raånadema före utbytet i betydande orafallning fört tung laslbU. Motsvarande erfarenhet på buss bör ge körkorl i klass ABCDE.

Mot utredningens förslag atl viss utbildning skall ge räll till högre behörighet har jag inle någon invändning.

Genora 1967 års beslut slogs fast all körkortsreforraen skall förenas med en allmän höjning av förarutbildningen och av kraven i samband raed förarproven. Målet för utbildningen anges i fråga ora den teoretiska delen vara bl. a. all eleven skall får erforderliga insikter om allvaret i bristande trafiksäkerhet och om de krav på ansvar och hänsyn sora gäller varje trafikant. I fråga om den praktiska sidan av utbildningen frarahölls bl. a. behovet av undervisning i landsvägskörning och körning under raörker, i vilka avseenden körkorlsaspiranterna ansågs ha alllför liten erfarenhet f. n. Trafiksäkerhetsverket arbetar raed utgångspunkt i 1967 års beslut raed utforraningen av de utbildningsplaner sora skall vara norragivande efler reforraens genoraförande. Den raera avancerade utbildningen koraraer all ställa något ökade krav på utbildningsresurserna raen man torde inte behöva räkna med problem när del gäller atl tiUgodose dessa.

Givetvis raåste den förbättrade utbildningen följas upp raed skärpta förarprov. Utforraningen av dessa nya prov pågår inora irafiksäkerhetsverkel. Skärpningen av proven lorde påkalla viss förstärkning av trafiksäkerhelsverkels personella resurser för exarainering av körkortsaspiranter. Det bör beaktas atl körkortsreforraen i sig genora de rationellare rutinerna för bl. a. körkortsutfärdande inle oväsentligt komraer atl minska förrältnmgsraännens administrativa göroraål.

De tidigare beskrivna differentierade körkorlen får sin största betydelse från trafiksäkerhelssynpunkt genora all de raedger en diffe-

Prop. 1971: 65 69

renliering av förarulbildning och förarprov. Det blir alltså raöjligt atl beträffande varje körkorlsklass ange specificerade norraer för utbUdningen och förarproven, varigenom man skapar garantier för att varje förare har förutsättningar alt på etl från trafiksäkerhelssynpunkt tiUfredsställande sätt föra det slag av fordon som han skall använda i trafik. Här måste raan eraeUertid övergångsvis räkna raed en del problera, när det gäller atl tillgodose vissa utbildningsbehov för högre korapelens än körkorlsklass AB***.

Den tidigare beskrivna uppdelningen av förarbehörigheten raed avseende på yrkesraässig och icke yrkesraässig trafik men —■ raed undanlag för busskortet — ulan hänsyn till fordonsslag har givelvis påverkat utbildningens inriktning. Eftersom användning av buss i icke yrkesraässig trafik är sällsynt gäller i praktiken för nästan alla bussförare kravet på särskilt busskorl. Detta har hafl lill följd alt raan i dag inora buss-trafikförelagen, i vissa trafikskolor och inora yrkesskolans rara har en särskild, på bussbehörighel inriktad utbildning. Den nya differentierade körkorlsbehörighelen raedför i sig ingen ändring av ulbUdningsbehoven inora denna sektor. I stället lorde införandet av ell särskilt busskörkorl — klass AB*DE — sora inle raedför rält all föra tung lastbil och alltså inte heller krav på särskUd färdighet i detla avseende, öppna raöjligheter lill en specialiserad utbildning och etl rationellt utnyttjande av utbildningsresurserna.

Inte heller när del gäUer utbUdning av förare för laxibehörighet torde körkortsreforraen ge upphov till problera. UtbUdningen till förare för vanligt Irafikkorl — dvs. för behörighet all i yrkesmässig trafik föra annat raotorfordon än buss — ges för närvarande i stor utsträckning inora trafikskolorna. Eftersom man från behörighetsynpunkl inte skUjer raellan personbU och tung laslbU sker utbUdningen av nalurUga skäl frärast på personbU och i stor utsträckning raed inriktning på taxilrafik. Den utbildningskapacitet som sålunda redan finns torde i huvudsak vara till fyllest även i framtiden. DärtUl komraer all de föreslagna differentierade körkortskraven, när det gäller taxibehörighelen, läranar raöjligheten öppen till en betydande egenutbUdning, dvs. icke lärarledd utbUdning.

Det föreslagna kravet på särskilda färdigheter och särskild behörighet för rätt att föra tung lastbil och tung släpvagn raedför en betydande ökning av ulbUdningsbehoven för alt raan skall kunna läcka den norraala avgången av yrkesförare och det nytillskott sora beror av vägtrafiksektorns expansion. Orsaken lill den kraftiga ökningen är dels all det inle längre koraraer alt räcka raed utbildning på personbil och alt egenutbUdning inte bUr möjlig, dels att den högre behörigheten koramer alt krävas även för icke yrkesmässig trafik.

Man kan räkna med alt förarproven för laslbilskörkorl — klass ABC*E — måste avläggas med tung lastbU och tungt släp och även

Prop. 1971: 65 70

utbildningen måste därför ske raed sådana fordon. Trafikskolorna hai inle resurser all i någon större orafallning ge denna undervisning. I huvudsak lorde därför utbildningen få ske genora del ailraännas försorg inom ramen för gymnasieskolan, sora vid halvårsskiftet övertar yrkesskolans uppgifter. Förarutbildningen inora del railitära och inom de större Irafikföretagen måste även i fortsättningen tUlvaratas och anpassas lill de nya behörighetskraven. I vUken omfattning detla blir raöjligl är eraeUertid svårt all avgöra. Vid bedöraningen av de fraratida utbildningsresurserna bör man enligt rain raening i första hand hålla sig lill vad gyranasieskolan erbjuder.

De redovisade övervägandena leder lill att del inle finns någon möjlighet all på en gång ställa kravet på högre behörighet för rätt all föra tung lastbil och tung släpvagn. Även genom alt införa de nya reglerna etappvis kan raan eraeUertid få betydande vinster från trafiksäkerhelssynpunkt. För min del har jag efter alt ha övervägt olika lösningar korarait frara lill atl man i första etappen bör kräva en högre behörighet för rätt atl föra fordonskombinalioner, i vUka tung släpvagn ingår, raen för singelfordon — raed undanlag givelvis för taxi och buss, sora jag tidigare behandlat — inle uppställa några särskilda krav utöver körkorl i klass AB***. Härraed når raan den avsevärda fördelen alt raed tillgängliga utbildningsresurser redan från början under de nya reglerna föra in släpvagnsekipagen, sora erfarenhelsraässigt ställer störst krav på förarnas oradörae och skicklighet. Genom derma lösning uppnår raan i praktiken också all flertalet av dera sora för de tyngsta lastbilarna komraer atl inneha den högre behörigheten, eflersora endasl en liten del av dessa fordon används i trafik ulan all släpvagn någon gång är till-kopplad.

Efler första etappen gäller del atl föra in även singelfordonen i reforraen. Därvid är del givelvis viktigast atl få med de lastbUar som i fråga om konstruktion och när det gäUer körleknik avviker från personbU arna. En skiljelinje finner man i detla avseende vid en tolalvikt om ca 7 lon, eftersom frärast lastbilar raed högre tolalvikt än denna är utrustade raed t.ex. Iryckluftsbrorasar och servoslyrning. En raotsvarande bedömning ligger bakom den nuvarande regeln i 29 § 5 raora. "VTF att krav på Irafikkorl under vissa orasländigheier kan uppställas för behörighet all föra laslbU raed tolalvikt över 7 ton i icke yrkesraässig trafik. Ell nästa steg skulle alltså kunna orafalta lastbilar raed en tolalvikt över 7 lon och innebära alt körkort i klass ABC*E eller ABCDE krävs för räll atl föra singelfordon raed denna lotalvikl. Förare, sora inte i saraband raed körkortsreforraens införande erhållit sådant körkort, raåste avlägga prov för den högre behörigheten. En reaUstisk bedömning av utbildningsresursernas och fordonsparkens tillväxt ger vid handen att raan bör kunna la della steg tre år efler första etappens genoraförande.  Del utbUdningsbehov som härigenom  skapas bedöms

Prop. 1971: 65 71

kunna tillgodoses inom ramen för en norraal utbyggnad av gymnasieskolans resurser. Det fullständiga genomförandel av reforraen bör kunna ske några år därefter.

Det program jag här förordat medför även under övergångsskedet en klar höjning av fordonsförarnas kompetens. Jag vill eraeUertid erinra ora att nu gällande besläramelser uppställer krav på Irafikkorl för räll atl föra fordon i yrkesmässig trafik oavsett fordonels vikt. För all raan inle i detla avseende skall riskera en försäraring järafört med dagslägel förordar jag atl en motsvarande regel får gälla under övergångs-liden, raen raan bör därvid undvika all trafikkortel sora sådani raåste behållas. Med hänsyn till atl den nuvarande utbildningen för Irafikkort är i stor utsträckning inriktad på att ge kunskaper och färdighet för taxitrafik synes den förordade regeln enklast kunna forrauleras så all den nya taxibehörighelen krävs för rätt all under övergångstiden föra lastbil i yrkesraässig trafik.

När del härefter gäller lidsplanen för körkortsreformens genoraförande vill jag erinra om att körkortsulredningen lagt frara etl ambitiöst förslag raed sikte på en början redan den 1 juli 1971. Jag är väl raedvelen ora värdet av etl snabbi genomförande av reformen raen flera orasländigheier hindrar en så tidig start. Ell förhållande sora raåste beaktas är att tillgången tUl ett centralt körkortsregister i hög grad underlättar genoraförandet av reforraen och atl raan innan registret är upplagt endasl kan åstadkoraraa provisoriska lösningar. Som jag tidigare redovisat kan det nya registret inle antagas vara upplagt förrän i slutet av år 1972. Vidare vill jag erinra ora att värdet av reforraen i hög grad är förknippat raed de högre krav sora kan ställas på körkortsaspirantema och den differentierade utbUdning sora kan erbjudas. Den utbildning inora yrkesskolan och — senare — inora gymnasieskolan, som enligt vad jag tidigare anfört är av avgörande betydelse för läckande av behovet, är under uppbyggnad. På grund härav skulle sannolikt en tidig start av reformen leda till en längre övergångstid. Vidare finns vissa vägande produktionstekniska problem. Med hänvisning tUl de angivna omständigheterna förordar jag all den 1 januari 1973 sätts sora riktpunkt för reforrastarlen raen all det slutliga fastställandet får bero på när körkortsregislrel är uppbyggt i tillräcklig orafallning.

Med den angivna utgångspunkten bör användandet av de nya förarproven och utfärdandet av de nya körkorten börja vid årsskiftet 1972/73. Saratidigt inleds del obligatoriska utbytet av de garala körkorten mot nya kort. Utbytet skall under år 1973 genomföras helt beträffande dera sora, enligt vad jag tidigare förordai, skall erhålla högre behörighet och i övrigt så all totalt ca en raUjon kort byts ul under året. De nuvarande behörighetskraven gäller i princip under denna lid. Den 1 januari 1974 inleds nästa skede av körkortsreforraen. Under åren 1974 och 1975 skall återstående gamla körkort bytas ut med ca en miljon per år. Den 1 ja-

Prop. 1971: 65 72

nuari 1977, när nästa etapp genoraförs, är alla gamla körkort utbytta. Efter ytterligare ett par år genoraförs de nya behörighetsreglerna i sin helhet.

De angivna behörighetsreglerna kan synas koraplicerade men de kan sammanfattningsvis beskrivas så all nuvarande regler i princip gäller fram tUl årsskiftet 1973/74, all de nya reglerna därefter införs beträffande räll all föra taxi, buss eUer fordonskorabination i vUken tung släpvagn ingår, alt de nya reglerna den 1 januari 1977 utvidgas att gälla även lastbil raed högre tolalvikt än 7 ton, att de nya reglerna genoraförs i sin helhet etl par år senare saral att till dess kravet på särskild behörighet för yrkesraässig trafik behålls för de fordonskategorier sora dit-liUs inte orafallas av de nya reglerna. De särskilda övergångsreglerna i fråga oin behörighet gäller givetvis endasl för trafik inora Sverige. Under övergångsskedet koraraer varje körkorlsinnehavare alt få en klar och uttömmande beskrivning av den behörighet som just hans körkort ger. Slutligen vill jag erinra om alt behörigheten att föra traktor inte påverkas av de nya reglerna.

Vad jag tidigare anfört omfattar huvudprinciperna för körkortsreforraen i fråga ora de nya körkortens utforraning och de nya behörighetsreglerna. Däremot har jag inte funnit del lämpligt alt lägga frara e n förfaltningsraässig redovisning av de nya reglema. Elt skäl härför är att alla detaljer i reforraen ännu inte är utforraade och att körkortsutredningen senare skall lägga frara ytterligare förslag i dessa delar. Etl annat skäl är all trafikraålskoraraillén arbetar med flera problem rörande körkorl sora också raåste regleras i en ny författning. Jag kan här sora exerapel närana frågoma ora läraplighelsinlyg sora förutsättning för rält all erhålla körkort och ora grunderna för körkortsålerkallelse. När trafikraålskoraraillén slutligt redovisat sina överväganden i bl. a. dessa äranen avser jag atl återkorama raed de förslag till riksdagen sora kan föranledas därav. Ora så inte kan ske innan en ny författning beträffande övriga körkorlsregler måste finnas med hänsyn till den reforra som jag tidigare beskrivit huvuddragen av, synes del lärapligasl att Kungl. Maj:l, i linje med de i prop. 1970: 171 angivna principerna, ulan riksdagens ytterligare hörande meddelar erforderliga föreskrifter inom raraen för Kungl. Maj:is adrainistraliva och ekonoraiska lagsliftningsraakl.

Utredningen har beräknat kostnaderna för övergång till ett centralt register till ca 12 railj. kr. Av detla belopp har närmare 2 railj. kr. redan — i avvaktan på riksdagens ställningstagande lill utredningens förslag — ställts till förfogande för bUregislernämndens arbete raed en saraordning mellan bil- och körkortsregistren i enlighet med statsmakternas beslut om bilregislernärandens inrättande.

Driftkostnaderna i den föreslagna organisationen har angivits lill ca 9,5 railj. kr.

Prop. 1971: 65 73

Enligt vad jag tidigare anfört beräknar utredningen alt närraare 3 railj. körkorl skall bytas ut mot sådana av den nya typen sedan del centrala registret tagits i bruk. Kostnaderna för körkortsutbylel har i 1970 års lönenivå uppskattats till ca 13 kr. per körkort.

I belänkandet görs en järaförelse raellan kostnaderna för del nuvarande systemet och det föreslagna. Av beräkningarna framgår atl en betydande effektivisering av bl. a. trafiksäkerhetsarbelet kan uppnås ulan kostnadsökning och raed rainskad personalinsats. Tillverkningen av körkorten och förfarandet därvid kommer visserligen all kosta något mer med den nya metoden. Denna ger emellertid — som jag tidigare framhåUit — etl förfalskningssäkerl körkorl sora samtidigt helt motsvarar kraven på en fullgod legilimalionshandling. Från såväl samhällets sora den enskUdes, synpunkt raåste en sådan ordning hälsas raed tillfredsslällelse, särskilt sora den enskUde — sora avses bära kostnaderna för del nya körkortet — härigenora slipper all bekosta såväl elt körkorl sora en särskild legitiraalionshandling;

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kung!. Maj:t bereder riksdagen tillfälle att yttra sig över de allraänna riktlinjer för omorganisationen av körkorlsregistreringen, ra. m., som jag angell i del föregående.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med insläraraande av statsrådets Övriga ledaraöler heraställt förordnar Hans Maj:t Konungen, all lill riksdagen skall avlåtas proposilion av den lydelse bUaga lill detla protokoll ulvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Prop. 1971: 65 74

Inoehållsförteckning

Propositionens huvudsakliga innehåll   ...................... 1

A.   Inledning....................................................... ... 2

B.   Körkortsregistreringen...................................... ... 4

I. Gällande besläramelser..................................... 4

II. Nuvarande organisation och arbetsbelastning m. ra..... 5

Utredningen.................................................. ... 5

III.  Allmänna synpunkter på körkortsregislrel............. 7

Utredningen.................................................. ... 7

Reraissyttrandena.......................................... ... 8

IV.  Körkortsregistrels innehåll, uppgiftsskyldighel ra. ra 9

Utredningen.................................................. 9

Reraissyttrandena.......................................... 11

V.   Sekretess, rehabilileringsregler och avskiljande av uppgifter ur

registret....................................................... .. 13

Utredningen.................................................. 13

Remissyttrandena........................................... .. 15

VI.  Registemppgiflemas tiUgänglighel....................... .. 16

Utredningen.................................................. .. 16

Remissyttrandena........................................... .. 17

VIL  Registrering och handläggning av ärenden rörande utländska

körkort......................................................... .. 17

Utredningen.................................................. .. 17

Remissyttrandena........................................... .. 18

VIII.                                                                   Val av nytt registreringssystem 19

Utredningen.................................................. .. 19

Remissyttrandena........................................... .. 22

IX.  Organisationen av ell centralt körkortsregister...... .. 22

Utredningen.................................................. .. 22

Remissyttrandena........................................... .. 24

X.   Övergången till ell centralt körkortsregister.......... 24

Utredningen.................................................. .. 24

Remissyttrandena........................................... .. 25

C.   Körkorten...................................................... .. 25

I. Gällande besläramelser ra. ra............................ .. 25

II. 1949 och 1968 års vägtrafikkonvenlioner särat 1967 års riksdagsbeslut ora differentierade körkort ra. ra                                                                    .. 27

III. Förfalskningsskydd ra. ra.................................. .. 29

Utredningen.................................................. .. 29

Remissytirandena........................................... 33

IV.  Körkortens utformning och intemalionella giltighet. 36

Utredningen.................................................. 36

Remissyttrandena........................................... .. 37

V.   Indelning i olika körkortsklasser.......................... 38

Utredningen.................................................. 38

Remissytirandena........................................... 39

Prop. 1971: 65 75

VI.  Utbyte av nuvarande körkorl............................ . 41

Utredningen.................................................. 41

Reraissyttrandena.......................................... 42

Vissa utbildningsfrågor.................................... . 43

VII. Tidsplanen för körkortsreforraens genoraförande... 45

Utredningen.................................................. . 45

Reraissyttrandena.......................................... . 45

D.     Kostnadsberäkningar..................................... . 46

Utredningen.................................................. . 46

Reraissyttrandena.......................................... . 50

Departementschefen   ....................................... . 51

MARCUS BOKTR. STHLM 1971    710204