Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1971 Prop. 1971: 62

Nr 62

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående imättande av statens livsmedelsverk m. m.; given Stockholms slott den 26 februari 1971.

Kungl. Maj:l viU härraed, under åberopande av bilagda utdrag av StatsrådsprotokoUet över jordbruksärenden, föreslå riksdagen atl bifalla de förslag ora vars avlålande lill riksdagen föredragande departeraentschefen heraställt.

GUSTAF ADOLF

INGEMUND BENGTSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att en ny central förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor, statens livsraedelsverk, inrättas den 1 januari 1972. Verket ersätter den f. n. relativt splittrade centrala organsalion sora handlägger frågor om livsmedelskontroll ra. ra. Verket skall fullgöra de arbetsuppgifter sora aktualiseras av den nya livsraedelslagstiftningen.

I det nya verket koramer atl ingå huvuddelen av veterinärslyrelsen, livsraedelsavdelningarna vid statens institut för folkhälsan och en raindre del av koraraerskoUegiura. Veterinärslyrelsens byråer som handlägger frågor ora hälso- och sjukvård av djur överförs lill lantbruksslyrelsen och bildar där en veterinär avdelning. Lantbruksslyrelsen blir huvudman för dislriktsveterinärorganisationen. Samtidigt inordnas folkhälsoinstilulels oragivningshygieniska avdelning provisoriskt i naturvårdsverket. Därraed upphör veterinärslyrelsen och folkhälsoinstitulel som självständiga myndigheter.

Livsmedelsverket föreslås få en styrelse med företrädare för konsumenter, handel, industri och jordbruksnäring. Till verket knyts ett vetenskapligt råd. Verket föreslås bestå av en Uvsmedelshygienavdel-ning, en undersökningsavdelning och en adrainistrativ avdelning.

Livsraedelsverkel komraer enligt förslagel all få 186 tjänster. Av dem utgör 152 befintliga tjänster sora förs över från velerinärslyrelsen, statens institut för folkhälsan, koraraerskoUegiura och statens jordbmksnämnd. Till livsmedelsverkels förfogande släUs 1 179 000 kr. för livsmedelsundersökningar ra. ra. Länsveterinärerna föreslås bli inordnade i länsstyrelserna.

1    Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 62

Prop. 1971: 62

Utdrag av protokollet över jordbmksärenden, hållet inför [Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQ"VIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, MYRDAL, ODHNOFF, "WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anraäler efler gemensam beredning med statsrådets övriga ledaraöler fråga om inrättande av statens livsmedelsverk m. m. och anför.

I prop. 1971: 1 har Kungl. Maj:l föreslagit riksdagen all, i avvaktan på särskild proposition i äranel, för budgetåret 1971/72 under angivna anslagsrubriker (bil. 7 s. 67 resp. bU. 11 s. 71) beräkna följande belopp.

E 10. Statens inslilul för folkhälsan 11 800 000 kr.

G 1. Velerinärslyrelsen 6 350 000 kr.

Jag anhåller nu alt få anraäla denna fråga.

Inledning

Med slöd av Kungl. Maj:ls bemyndigande den 19 april 1963 tiUkallades sakkunniga för atl göra en allmän översyn av livsraedelssladgan (1951: 824). De sakkunniga, som antog namnet livsmedelsstadgekommittén (LSK)i, avlämnade i raars 1970 betänkandet (SOU 1970: 6 och 7) Ny livsraedelsstadga ra. ra.

LSK:s belänkande innehåller bl. a. förslag lill ny livsmedelssladga. LagslLflningsfrågorna har jag anmält tidigare denna dag (prop. 1971: 61). Betänkandet innehåller vidare förslag lill en ny central myndighet för livsraedelsfrågor, kallad livsraedelsslyrelsen, och till regional och lokal organisation av den offentliga livsraedelskonlrollen.

Reraissyltranden över betänkandet har avgetls av rikspolisstyrelsen, överbefälhavaren, försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvallningen, försvarels raalerielverk, socialstyrelsen, giftnämnden, arbetsmarknadsstyrelsen, statens strålskyddsinslilul, statens bakteriologiska labora-

' Ledamöter professom Arvid Wretlind, ordförande, fru Ingegerd Englund, fil. dr Peter Fitger, stadsveterinären Åke Kämpe, direktörerna Carl Lindskog och Gunnar Lund, förbundssekreteraren Arne Nybom och direktören Gunnar Sandberg.

Prop. 1971: 62 3

torium, statens institut för folkhälsan, statens järnvägar, sjöfartsverket, luftfartsverket, generaltuUstyrelsen, riksrevisionsverket, kontrollslyrelsen, lantbruksslyrelsen, velerinärslyrelsen, fiskeristyrelsen, statens jordbmksnärand, statens naturvårdsverk, komraerskollegium, näringsfrihetsorabudsraannen, statens pris- och karlellnärand, statens institut för konsuraentfrågor, statens planverk, statens institut för hantverk och industri, statens provningsanstall, statens handikappråd. Institutet för storhushållens rationalisering, statens växtskyddsanstalt, statens centrala frökon-trollanslall, statens raaskinprovningar, Svenska kontrollanslallen för mejeriprodukter och ägg, statens lantbrukskemiska laboratorium, lantbrukshögskolan, veterinärhögskolan, statens velerinärraedicinska anstalt, statens konsuraentråd, Vamdeklaralionsnäranden, samtliga länsstyrelser, Svenska institutet för konserveringsforskning. Svenska koraraunförbundel. Svenska landstingsförbundet, Sveriges allraänna exportförening, Sveriges grossislförbund, Sveriges köpraannaförbund, Sveriges industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen (geraensarat yttrande), Sveriges hantverks- och industriorganisation, dåvarande Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF) (gemensamt yttrande). Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), ben-sinhandelsutredningen, bygglagulredningen, informationsulredningen, koramerskollegieulredningen, konsumentulredningen, reklamulredningen, lullagsliflningskomraillén, utredningen ora raetrologiska enheter, veterinärväsendeutredningen, AB Svensk laboratorieljänsl, Djupfrys-ningsbyrån och Djupfrysningskoraraillén (geraensarat yttrande). Fisk-konservfabrikernas förening. Hushållslärarnas riksförening, Husmodersförbundel Hera och samhälle, ICA Inköpscentralernas aktiebolag, Kooperativa förbundet (KF), Kötlbranschens riksförbund. Nordiska rådels svenska delegation. Riksförbundet Gatukök & Kiosknäring, Riksförbundet för allmän hälsovård, Saraarbetskoraraittén för hälsovårdsnämnderna i rikels större städer. Svensk induslriförening. Svenska arkitekters riksförbund, Svenska fiskhandlarförbundet, Svenska företagares riksförbund. Svenska hälsovårdstjänsleraannaförbundet, Svenska iraporlföreningen för färsk fmkt u. p. a., Svenska teknologföreningen, Sveriges centrala restaurangakliebolag, Sveriges fiskares riksförbund. Svenska handelsagenters förbund, Sveriges hotell- och restaurangförbund, Sveriges hälsovårdskonsulenlers förening, Sveriges kioskägares riksförbund, Sveriges konditorförening, Sveriges läkarförbund, Sveriges tandläkarförbund och Sveriges veterinärförbund.

Reraissinslanserna har bifogat yttranden, socialstyrelsen från ledamöterna av styrelsens vetenskapliga råd professorn Gunnar Laurell och docenten Björn Isaksson saml från länsläkarorganisalionerna i Stockholras, Södermanlands, Östergötiands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skara-

Prop. 1971: 62 4

borgs, Västmanlands, Örebro, Värralands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Järatlands, Västerbottens och Norrbollens län saml från förste stadsläkarna i Stockholra och Malraö, sjöfartsverket från Sveriges fartygsbefälsförening och Sveriges redareförening, kommerskollegium från Sveriges kemiska induslrikonlor (Kemikonloret) och från handelskamrarna i Stockholm, Norrköping, Visby, Malraö, Göteborg, Borås, Karlstad, Örebro och Sundsvall, Samarbetskommittén för hälsovårdsnämnderna i rikets större städer från hälsovårdsnämnderna i Borås, Eskilstuna, Gävle, Göteborg, Helsingborg, Jönköping, Karlstad, Linköping, Lund, Malmö, Norrköping, Skellefteå, Solna, Stockholm, Sundsvall, Södertälje, Umeå, Uppsala, Västerås och Örebro.

Vidare har lill remissvaren från vissa av länsstyrelserna fogats yttranden från bl. a. vissa hälsovårdsnärander och vederbörande länsarkitekt, länsingenjör, länsläkare och länsveterinär.

Nuvarande förhåUanden Central organisation

Den offentliga adrainislralionen för frågor ora livsraedel är fördelad mellan elt flertal olika rayndigheter. Socialstyrelsen och velerinärslyrelsen har den centrala ledningen av livsmedelskontrollen. Uppgifterna skall fördelas mellan de båda verken i enlighet med vad som stadgas i deras instruktioner. Kommerskollegiura handlägger bl. a. ärenden om livsmedelstUlsatser. Statens jordbruksnämnd har hand ora tUlsynen av bestäramelserna ora sararaansättning av charkuterivaror.

Velerinärslyrelsen skall enligt sin instruktion fungera sora central förvaltningsmyndighet för ärenden ora livsmedelskontrollen. Veterinärslyrelsen som har närmare 50 anställda svarar för ledningen av den h)'-gieniska kontrollen av alla slags aniraaliska och vegetabiliska livsmedel. Övervakningen av vissa raera ekonomiskt betingade föreskrifter t. ex. om sammansättning, märkning och handel ankommer också delvis pä veterinärslyrelsen. De egentliga livsmedelsfrågorna utgör drygt 60 "/o av veterinärslyrelsens verksamhet och handläggs lill övervägande del på styrelsens hygienbyrå. Styrelsen bar vidare en allmän byrå, en hälsokon-Irollbyrå och en administrativ byrå. Vid de två förstnämnda byråerna handläggs ärenden ora hälso- och sjukvård av djur, djurskydd, ladugårdshygien m. m. Arbetet på styrelsens administrativa byrå beräknas till raer än hälften anknyta till hygienbyråns arbete. Sora rådgivande organ har styrelsen etl vetenskapligt råd, vars ledaraöler utses av Kungl. Maj:l. Velerinärstyreisen är svenskt kontaktorgan till FAO:s och WHO:s geraensamma organ för utarbetande av internationella standards på livsmedelsområdet, Codex Aliraentarius Coraraission. En tablå över organisationen för veterinärslyrelsen torde få fogas lill delta protokoll som bilaga 1.

Prop. 1971: 62 5

Socialstyrelsen skall enligt sin instruktion med uppraärksarahet följa livsraedelshygienen och därvid särskilt ha tillsyn över den raedicinska kontrollen av personalen i livsraedelshanteringen samt fräraja den allraänna näringsstandarden och sunda kostvanor.

Kontakten raellan veterinärslyrelsen och socialstyrelsen i livsraedelshygieniska frågor upprätthålls bl. a. genom en samarbetsdelegation mellan de båda verken. I delegationens arbete deltar också statens institut för folkhälsan.

Statens institut för folkhälsan har utredande och kontrollerande uppgifter på livsraedelsorarådel. Inslilulel skall enligt sin instruktion handlägga frågor ora födoämnenas hygieniska beskaffenhet och vara centralt undersökningsorgan för livsmedelskontrollen. Institutei bedriver forskning och raetodulvecklingsarbele för livsraedelsundersökningar t. ex. i fråga ora fräraraande äranen i livsmedel. Institutet skall också utföra systematiska undersökningar av olika i handeln förekoraraande livsmedels sammansättning. Anvisningar ål hälsovårdsnämnder för provlagning och undersökning av livsraedel raeddelas av inslilulel. De här angivna arbetsuppgifterna ankoraraer på institutets födoäraneshygieniska avdelning och dess vilarainavdelning. Dessa båda avdelningar har tillsamraans 100 anställda. Vid institutet finns vidare en oragivningshy-gienisk avdelning saml administrativ personal. Omgivningshygieniska avdelningen bedriver forskning och undersökningsverksamhet i fråga om luft, vallen och bullerproblera ra. ra. Vid institutet finns sararaanlagt ca 190 ansläUda. En tablå över organisationen för statens institut för folkhälsan torde få fogas lill delta protokoll sora bilaga 2.

Enligt 1951 års livsraedelsstadga handläggs ärenden ora livsraedelslUlsatser av koraraerskoUegiura. Verket är också lUlslåndsrayndighel när del gäller vilarainering av livsraedel. Handläggningen i koramcrskollegium av ärenden om livsmedelstillsatser skall ske i samarbete med veterinärslyrelsen, socialstyrelsen, statens institut för folkhälsan och i vissa fall statens jordbruksnämnd. I koraraerskoUegiura är två personer sysselsatta raed livsraedelsfrågor och vid statens jordbmksnärand en person.

Inora det raUilära orarådet har de här näranda rayndigheterna inga befogenheter såvitt gäller livsraedelsfrågor. Försvarels sjukvårdsstyrelse leder den hygieniska livsraedelskontroUen inom krigsraakten och försvarets raalerielverk har hand ora den railitära anskaffningen av livsmedel. Bestämmelserna om livsmedelskontroll inom krigsmakten är av begränsad natur raen ansluter sig i allt väsentligt lill livsraedelsstadgans föreskrifter.

Vid sidan av nu angivna rayndigheter har andra organ arbetsuppgifter sora direkt eller indirekt berör livsmedelsområdet, t. ex. arbelarskyddsstyrelsen, generaltuUstyrelsen, giftnämnden, statens bakteriologiska laboratorium, statens planverk, statens veterinärmedicinska anstalt, statens växtskyddsanstalt och veterinärhögskolan.

Prop. 1971: 62 6

Regional organisation

Tillsynsorgan i livsraedelsfrågor på del regionala planet är enligt 87 § livsraedelssladgan länsstyrelsema. I dessa frågor biträds länsstyrelsema numera främst av länsveterinärerna men delvis också av länsläkarorganisationen.

Länsveterinären har enligt velerinärinslmktionen till huvudsaklig uppgift bl. a. att inom länet hålla sig underrättad ora och övervaka dels livsraedelskonlrollen i den mån den centralt slår under tillsyn av velerinärslyrelsen, dels förhållanden som genom smitta eller annan olägenhet av livsmedel kan påverka människors hälsa eller välbefinnande. Genora länsveterinärerna utövas i livsraedelsfrågor dessutora en inspektions- och rådgivningsverksarahel sora är direkt underställd veterinärstyrelsen. De biträds i detla arbete i viss utsträckning av de till länsläkarorganisationen knutna länshälsovårdskonsulenlerna.

Länsläkarorganisationens arbetsuppgifter på livsraedelsorarådel har i förhåUande lUl länsveterinärernas nu näranda verksarahet en något annan innebörd. Enligt länsläkarinslruklionen skall inspektion verkställas av länsläkaren endasl då särskilda orasländigheier påkallar inspektion från organisationens sida i fråga ora livsraedelshygieniska förhållanden och då i samarbete med länsveterinären.

Chefsmyndighet för länsvelerinärorganisalionen är velerinärslyrelsen. I varje län finns en länsveterinär. Dessutora kan i länet finnas en biträdande länsveterinär. F. n. finns dock i riket endasl en biträdande länsveterinär.

Chefsrayndighet för länsläkarorganisationen är socialstyrelsen. Varje län utgör ell länsläkardistrikl. Kommun, som inle lUlhör landstingskommun, ingår inle i länsläkardistrikl. Gotlands koraraun ingår dock i sådant distrikt.

Chef för länsläkardistrikl är länsläkaren. Finns raer än en länsläkare, utser socialstyrelsen en av dera lill chef.

I varje distrikt utgörs organisationen av länsläkare, biträdande länsläkare och länshälsovårdskonsulenter lill det antal Kungl. Maj:t besläraraer. F. n. finns det 25 länsläkare, 15 biträdande länsläkare och 23 länshälsovårdskonsulenter.

De raUilära frågorna ora livsmedel handläggs på della plan av krigsmaktens regionala organ.

Lokal organisation

Den lokala livsmedelskontrollen utövas raed stöd av livsmedelsstadgan inom varje kommun av hälsovårdsnäranden. Denna har även i övrigt all ägna uppraärksarahet och tillsyn åt allt, sora kan inverka på beskaffenheten av livsraedel, sora saluhålls inom komraunen.

För utövande av livsraedelskonlrollen på del lokala planet har ell 30-

Prop. 1971: 62 7

tal hälsovårdsnämnder i de större städerna anställt särskilda stadsveteri-närer på hel- eUer deltid. Sararaanlagt finns ca 530 tjänster sora hälsovårdsinspektör vid hälsovårdsnämndema. Inspektörerna utbildas vid statens inslilul för folkhälsan. Omkring 115 av inspektörstjänsterna finns i landels tre största städer.

Enligt livsraedelssladgan åligger del också provinsialläkare och distriktsveterinärer samt andra läkare och veterinärer i allmän tjänst att medverka i livsmedelskontrollen i enlighet med deras instruktioner. Sålunda skall t. ex. distriktsveterinär enligt allmänna veterinärinstruktionen tillse atl livsraedelsstadgans bestäraraelser efterlevs och i delta syfte efler anmodan av länsveterinär företa besiktning eller inspektion.

Det ankommer f. n. även på polismyndighet alt biträda vid livsmedelskontrollen och all göra anraälan till vederbörande hälsovårdsnämnd då anledning lill anmärkning finns. Polismyndighet skall därutöver lämna hälsovårdsnämnd erforderlig handräckning.

De militära frågorna ora livsraedel handläggs på della plan av krigsmaktens lokala organ.

Livsmedelsstadgekommitténs förslag Central organisation

LSK anför all det är en nackdel alt prövningen av livsraedelsfrågor på det centrala planet f. n. är splittrad på så raånga olika rayndigheter. Detta raedför inte sällan alt en livsraedelsrayndighets prövning av olika ärenden sker utan att kontakt las raed andra organ sora är berörda av samma sak. Vidare förekoraraer ibland osäkerhet ora vilken rayndighel som skall la slutiig stäUning i elt ärende. En annan nackdel med det splittrade ansvaret är all var och en inora sitt oraråde meddelar föreskrifter eller läranar råd och anvisningar, sora berör andra rayndigheters verksamhetsområden.

Den nuvarande situationen kan inte anses lillfredsslällande. Splittringen skapar villrådighet hos rayndigheterna, näringslivet och allraänhelen ora lill vilken myndighet raan skall vända sig, vilka regler raan skall följa och hur de skall tolkas i förhållande till varandra. Uppdelningen av konlrollbefogenheterna raedför onödigt dubbelarbete.

Den bästa lösningen på de här angivna problemen är enligt LSK:s uppfattning atl koncentrera ledningen av den offentliga administrationen för livsmedelsfrågorna till en och sararaa rayndighel. LSK diskuterar raöjlighelema atl föra över alla livsraedelsfrågor lill någon av de redan fungerande huvudansvariga rayndigheterna, näraligen velerinärslyrelsen, socialstyrelsen och statens institut för folkhälsan.

Veterinärslyrelsen ligger enligt LSK:s mening närmast lill för utvidgade uppgifter på livsmedelsområdet. Men LSK anser alt det i så fall skulle krävas ell så avsevärt tillskoti av annan expertis än veterinärer

Prop. 1971: 62 8

atl styrelsen skulle förlora sin ursprungliga karaktär. Därtill komraer att till styrelsen hör sådana velerinärraedicinska ärenden som avser hälso-och sjukvård av levande djur och som inle kan betraktas som egentliga livsraedelsfrågor.

Vad socialstyrelsen beträffar har den genora sammanslagningen av fömtvarande social- och medicinalstyrelserna fåll så stor omfattning all del inle är realistiskt all verket dessutom belastas raed saratliga ärenden på livsraedelsorarådel.

Beträffande statens institut för folkhälsan anför LSK all institutet järate uppgiften sora undersökningsorgan för livsmedelskontrollen har betydelsefulla uppgifter i fråga ora forskning och metodutveckling. Dessutom bedriver institutet olika slags utbUdningsverksamhet. Med hänsyn till dessa omständigheter och till atl folkhälsoinstitulel inte är avsett atl vara en förvaltningsmyndighet i egentlig mening anser LSK det inle heller lärapligt alt instilulel får del centrala ansvaret för livsraedelskonlrollen.

Då den föreslagna nya livsraedelslagstiftningen ställer stora krav på den centrala adrainislralionen för livsmedelsfrågor har LSK korarait till den uppfattningen att del bör inrättas en särskild rayndighel, kallad livsmedelsslyrelsen.

Arbetsuppgifter

Livsmedelsstyrelsens främsta uppgift blir atl vara ledande, saraordnande och övervakande central förvaltningsmyndighet i alla livsmedelsfrågor sora är av hygienisk betydelse eUer berör redlighet i handeln raed livsmedel.

Gmnd för denna verksamhet bör enligt LSK vara den nya livsmedelsstadga raed tillämpningskungörelse, som ingår i LSK:s förslag, saml alla de andra författningar, bestämmelser ra. ra. sora h'änger samman därmed. I samband härraed föreslås all livsraedelsstyrelsens arbete i första hand inriktas på hygienen hos livsmedel från råvaruproduktion och import samt tillverkning, vidareberedning, förpackning, lagring, transport, saluhållande och annan hantering frara lill konsuration av livsraedlen. LSK framhåller all del huvudsakliga syftet är atl tillförsäkra konsuraenterna Uvsmedel, sora inle är skadliga eller på annat sätt otjänliga, saml att fräraja redlighet i handeln raed dessa varor. LSK anser alt ansvaret i fråga om livsmedlens beskaffenhet väsentligen bör vila på livsraedelsslyrelsen. Däreraot raenar LSK alt styrelsens behörighet inle bör utsträckas till frågor ora den rent ekonoraiska kontroll sora hör saraman med prisreglering för livsmedel eller avsältningsfrämjande och andra jordbrukspoUliska åtgärder.

I livsmedelsslyrelsens uppgifter bör enligt LSK också ingå alt i viss utsträckning övervaka de större och riksomfattande livsmedelsindustri-

Prop. 1971: 62 9

erna. LSK frarahåller all inspektions- och kontroUverksarahel eraeUertid i första hand bör bedrivas genora länsstyrelserna och av hälsovårdsnäranderna. Enligt LSK:s förslag ankoraraer del på livsraedelsslyrelsen all vägleda dessa organ och fördela arbetsuppgifterna raellan dera samt lärana råd och anvisningar för deras verksarahet. När det gäller livsraedelsundersökningar bör enligt LSK särskUda konlrollaboralorier ställas till livsmedelsstyrelsens direkta förfogande. I första hand bör resurserna vid folkhälsoinstilutet utnyttjas. LSK anser dock all mlin-undersökningar kan ulföras också hos andra laboratorier. I detta syfte bör livsraedelsslyrelsen överta institutets uppgift atl utse olika laboratorier för livsraedelsundersökningar.

Härutöver torde enligt LSK bland livsraedelsstyrelsens arbetsuppgifter ingå att noga följa teknisk och annan utveckling på livsraedelsorarådel och med beaktande därav utarbela förslag till ändring eller komplettering av gällande bestäraraelser. Slutligen erinrar LSK ora livsraedelsstyrelsens uppgifter på det inlernalionella orarådet bl. a. som svenskt kontaktorgan lill Codex Alimentarius Coraraission.

I anslulning härtUl lägger LSK frara synpunkter på livsraedelsstyrelsens saraarbele raed övriga rayndigheter sora har anknytning lill livsraedelsorarådel. Mol bakgrund av sin uppfattning att folkhälsoinstitulel bör vara ell frislående organ förordar LSK elt nära saraarbete mellan styrelsen och institutet, särskilt i fråga ora dess födoäraneshygieniska avdelning och vilarainavdelning. Bland övriga rayndigheter, beträffande vilka elt fortlöpande saraarbele blir av stor betydelse för livsraedelsslyrelsen, anser LSK särskilt böra näranas socialstyrelsen i medicinska frågor, statens jordbruksnämnd i ärenden om livsmedels-standards, lantbruksslyrelsen i fråga om animaUska och vegetabUiska råvaror saml kommerskollegiura beträffande livsraedelshandeln.

I livsraedelsstyrelsens uppgifter bör vidare ingå att utarbeta förslag till lUlärapningskungörelse lill livsraedelssladgan och andra bestäraraelser, råd och anvisningar på livsmedelsorarådet. LSK förordar härvid att ell nära saraarbete sker inle bara raed nyssnäranda rayndigheter ulan också raed de delar av näringslivet sora är berörda i de enskUda fallen. Bl. a. när del gäUer atl utarbeta föreskrifter om livsmedels sammansättning och beskaffenhet (livsraedelsslandards) är en sådan samverkan enligt LSK av uloraordenllig betydelse.

Verksorganisationen

LSK lägger frara två alternativ lill organisation av livsraedelsslyrelse. Enligt del ena, kallat Altemativ I, skall den del av veterinärslyrelsen sora nu handhar rena livsraedelsfrågor föras till det nya verket tillsamraans raed viss del av den adrainistraliva personalen. LSK föreslår alt den återstående delen av velerinärslyrelsen — som har hand ora hälso-

Prop. 1971: 62 10

och sjukvård av levande djur, velerinäryrkels utövande m. ra. —• uppgår i lanlbruksstyrelsen.

Enligt LSK:s Alternativ II föreslås hela veterinärslyrelsen ingå i livsmedelsstyrelsen. Enligt delta alternativ bör vidare det nya verket få i uppdrag atl efler samråd med andra berörda rayndigheter komraa in raed förslag lill Kungl. Maj:l ora den fortsatta organisationen av livsmedelsslyrelsen. Bl. a. borde verket då diskutera atl överta vissa uppgifter i fråga om vegetabiliska råvaror och fodermedel från lantbruksslyrelsen och statens jordbruksnämnd. I del saramanhanget skulle det också kunna bli aktuellt alt överväga folkhälsoinstilulels framlida ställning. Komraittén förordar all dess Alternativ II genoraförs lUls vidare.

Ledaraolen Nybora reserverar sig raot den provisoriska lösningen av organisationsfrågan och anser all den bör lösas definitivt i saraband med den nya lagstiftningen. Ora det inle är möjligt bör någon förändring inle äga rum i den nuvarande organisationen, frånsett erforderlig förstärkning av velerinärstyreisen.

LSK anser all de laboralorieenheter, som förser de administrativa livsmedelsmyndigheterna med underlag för deras beslut, skall vara frislående. Kommittén erinrar också ora folkhälsoinstilulels vikliga uppgifter beträffande vetenskaplig forskning och utbildning och anför, atl denna verksamhet ännu mindre än laboratoriearbetet lämpar sig atl under-släUas en administrativ myndighet.

LSK anför all laboratoriekonlroUen på livsmedelsorarådet kan anses eftersatt i stora delar av landet. För all rätta till bristerna anser LSK atl åtgärder måste vidtas för atl få till slånd en ökad och mera sysleraatiskl upplagd verksarahet för provlagning och undersökning av livsraedel i landet.

LSK föreslår atl statens institut för folkhälsan byggs ut för att göra undersökningar och utredningar i första hand ål livsraedelsslyrelsen. Kommittén anser all de erforderliga laboratorieresurserna bör vara frislående från livsmedelsstyrelsens organisation. Därför bör folkhälsoinslilutel— som föreslås vara centralt undersökningsorgan på livsmedelsområdet även i fortsättningen — inte inordnas i livsraedelsslyrelsen.

All institutet i första hand skall slå lill livsraedelsstyrelsens förfogande skaU enligt LSK:s raening inte innebära raera än att institutet skall ulföra de undersökningar sora livsraedelsslyrelsen besläramer. Befattningshavarna vid instilulel skaU vara skyldiga atl föredra eller på annat sätt della i handläggningen inora livsraedelsslyrelsen av ärenden sora har geraensamt intresse. Inslilulels styrelse bör i frågor om organisation, personalförhållanden, anslagsdisposilion ra. m. samråda med livsmedelsslyrelsen. Inslilulels resurser bör kunna anlitas av övriga livsraedelsrayndigheter liksom av livsmedelsbranschen och enskilda personer. LSK anför, atl den fristående ställning sora instilulel intar koraraer

i

Prop. 1971: 62 11

all borga för alt dess objektivitet därvidlag inte skall kunna sällas i fråga.

I elt särskilt yttrande framhåller LSK:s ledamöter Lindskog och Nybom alt de anser alt fördelar för del allmänna slår all vinna genom en sammanläggning av statens institut för folkhälsan med den föreslagna livsraedelsslyrelsen. Därvid borde institutets födoäraneshygieniska avdelning och vilarainavdelning föras till livsmedelsslyrelsen och dess omgivningshygieniska avdelning lill statens naturvårdsverk.

LSK föreslår alt den sektion på komraerskollegiels induslribyrå som handlägger frågor ora livsmedelstillsatser, vitaminer och bekärapningsmedelsrester förs över.lill livsmedelsslyrelsen.

Den nya myndigheten föreslås stå under ledning av en verksstyrelse och en generaldirektör. Enligt Altemativ I skall verket ha fem byråer, nämligen en allraän livsraedelsbyrå, en köllvarubyrå, en norrabyrå särat en teknisk och en adrainistrativ byrå. Vid genoraförande av Alternativ II koraraer livsraedelsslyrelsen dessutom att för de särskilda veterinärmedicinska ärendena få en allraän veterinärbyrå och en veterinär häl-sokonlroUbyrå. För sararaa äranesoraråde skall lill styrelsen knytas en veterinär ansvarsnärand och en nämnd för veterinärmedicinsk rådgivning och inforraation.

I verksstyrelsen bör enligt LSK ingå dels representanter för olika myndigheter raed anknytning lill livsmedelsfrågor, dels representanter för industrin, handeln, konsumentkooperationen, jordbruksnäringen, arbetslagarna och konsumenterna. Dessutora föreslås generaldirektören vara självskriven ledamot av verksstyrelsen. Han bör emellertid irite vara ordförande i styrelsen. Till sill förfogande bör verksledningen ha etl vetenskapligt råd som bör rekryteras bland vetenskapsmän med väl meriterad erfarenhet av frågor på livsmedelsslyrelsens verksamhetsområde.

Ledamöterna Kämpe och Lund föreslår i var sin reservation atl en representant för statens velerinärraedicinska anstalt skall ingå i styrelsen även ora Alternativ I väljs. Lund föreslår dessutom alt jordbmksnäring-en skall ha två representanter.

Beträffande byråorganisationen föreslår LSK för de egentliga livsmedelsärendena en allraän livsmedelsbyrå och en köllvarubyrå. Skälet till denna uppdelning är all kött, charkuterivaror och fjäderfä anses inta en så dominerande ställning på livsmedelsorarådet och kräva så stora arbetsinsatser alt del är raotiveral atl en särskUd byrå inrättas för dessa varugmpper. En norrabyrå föreslås för frågor ora livsmedelsstandards, berikningsmedel, tillsatser, fräraraande äranen och raarknadsfrågor. Den tekniska byrån bör handlägga produktions- och byggnadsärenden, frågor om livsmedelstransporter, godkännande av laboratorier ra. ra. Den administrativa byrån skall fömlora personalärenden, budgetfrågor och

Prop. 1971: 62 12

karaerala ärenden utarbeta förslag till livsmedelsstadgans tillämpningskungörelse och handlägga internationella ärenden och informationsfrågor.

Enligt LSK:s Alternativ II tillkommer till nyss angivna byråer ytterligare två, nämligen en allmän veterinärbyrå och en veterinär hälsokon-IroUbyrå. De föreslås bli överförda från nuvarande velerinärslyrelsen med oförändrad organisation.

Ledamoten Kärape reserverar sig mol uppdelningen på en köllvarubyrå och en allraän livsmedelsbyrå. Han föreslär i stället en särskild hygienbyrå (vambyrå) för produklionshygien i fråga ora saratliga slags livsraedel, för vatten i livsraedelshanteringen och för iraport- och exportärenden saral en annan hygienbyrå (allraän hygienbyrå) för hantering, transport, lagring och saluhållande av livsraedel, storhushålls- och laboraloriefrågor, personalhygien, kursverksamhet, rådgivning och inforraation.

Ledaraolen Englund reserverar sig också raot uppdelningen raellan allmänna livsmedelsbyrån och köttvarubyrån och föreslår att frågor om samtliga livsmedel placeras på en geraensara varubyrå. Vidare föreslås i reservationen en särskUd kontakt- och kontrollbyrå för saraordning, rådgivning och kontakt raed allmänheten.

Personalbehov för livsmedelsstyrelsen m. m.

LSK har redovisat två alternativ beträffande livsmedelsstyrelsens arbetsuppgifter och behov av personal, varav del ena — betecknat Alternativ II — föreslås genomföras tills vidare. Elt ämbetsverk med så raånga nya arbetsuppgifter sora del här är fråga ora kan enligt LSK inle byggas ul fullständigt på en gång. Verket föreslås därför få börja raed en basorganisalion av tjänster sora LSK bedöraer oundgängligen nödvändiga och därefter begära påbyggnad för arbetsenheter som genom utvecklingen kräver förstärkning. LSK:s förslag lill personaluppsättning för en sådan basorganisalion fraragår av nedanstående sararaanställning.

	Handläggande	Övrig	Summa
	personal	personal
Chefstjänst m. m.	1	1	2
Allmänna livsmedelsbyrån	10	6	16
Köttvambyrån	6	3	9
Normbyrån	6	4	10
Tekniska byrån	3	2	5
Allmänna veterinärbyrån	4	4	8
Veterinära hälsokontrollbyrån	2	2	4
Administtativa byrån	12	13	25
Summa	44	35	79

Prop. 1971: 62 13

Velerinärslyrelsen har f. n. 46 anställda, varav 13 arbetar på allraänna byrån och hälsokontrollbyrån raed djurraedicinska frågor m. ra.

LSK erinrar ora att livsraedelslagstiftningens och livsraedelskontrol-lens fr'ämsta syfte är att skydda konsumenterna mot skadliga eller på annat sätt ur hälsosynpunkt otjänliga livsraedel. Livsmedelskontrollen är i grunden en humanraedicinsk fråga och det är därför raycket angeläget all livsraedelsslyrelsen får tillgång lill läkare med utbildning på livsmedelsområdet. LSK anser all den medicinska övervakningen av personal i livsmedelshantering bör bli effektivare än hittills. Övervakningen bör skötas av sararaa rayndighel som har högsta ansvaret för övrig kontroll på livsmedelsorarådet. Livsraedelsslyrelsen bör givetvis nära sararåda med socialstyrelsen i dessa frågor.

Vidare anser LSK det angeläget all den nya organisationen får tillgång också till andra specialister, t. ex. veterinärer, odontologer, livsmedelstekniker, ekonomer och branschsakkunniga ra. fl.

LSK framhåller betydelsen av en förbättrad inforraation frän livsmedelsmyndigheterna lill näringslivet och konsuraenterna. Del är angelägel all alla berörda får inforraation ora den nya livsraedelslagsliflningen så alt liUärapningen av lagstiftningen blir effektiv. Livsraedelsslyrelsen bör få personal och övriga resurser för all kunna ge sådan inforraation.

Undervisning och information av de anställda i livsraedelshanteringen bör enligt LSK i stor utsträckning orabesörjas och bekostas av vederbörande förelag eller företagarorganisation inora raraen för egentiUsynen.

LSK föreslår all verksamheten vid födoämneshygieniska avdelningen och vilarainavdelningen vid statens inslilul för folkhälsan delas upp i forskningsavdelningar och konlrollaboralorier. KonlroUaboratorierna avses slå lill förfogande i första hand för de centrala undersökningar sora livsraedelsslyrelsen påfordrar. Medel för konlrollaboraloriernas verksarahet föreslås få begäras av styrelsen för folkhälsoinstilutet i sararåd raed livsraedelsslyrelsen och på vanligt sätt anvisas under institutets anslag. LSK anser all det vid utbrytningen av kontrollverksamheten till s'ärskilda konlrollaboralorier bör ske en ökning av personalstyrkan. LSK räknar med nära nog en fördubbling av resurserna för kontroll av vitaminer och andra berikningsraedel i livsraedel och med en 50-procenlig ökning för övrig Uvsraedelskonlroll. TUl livsraedelsstyrelsens egen disposition bör därutöver enligt LSK finnas raedel för livsmedelsundersökningar sora i första hand anvisningslaboratorier ute i landet bör utföra. Sådana medel kan också behövas för undersökningar sora folkhälsoinstitulel får i uppdrag all ulföra, exerapelvis för alt snabbt möta elt oväntat undersökningsbehov.

Prop. 1971:62 14

Regional organisation

LSK föreslår att livsmedelskontrollen på det regionala planet skall handhas av länsstyrelsen med biträde av länsveterinären och länsläkaren samt av länshälsovårdskonsulenten. LSK ullalar i della sararaanhang att del finns elt starkt behov att intensifiera den offentliga livsraedels-konttollen inte bara på del centrala planet ulan också på de regionala och lokala planen. För all så skall kunna ske på ell effektivt och ändaraålsenligl sätt anser LSK det nödvändigt att vissa tillsynsuppgifter förs upp från hälsovårdsnämnderna lill det regionala planet och samordnas där. Bl. a. är del påkallat all så sker i fråga om kontrollen av större och riksomfattande förelag i länet. Vad nu sagls förutsätter enligt LSK:s uppfattning att länsstyrelsen får ökade befogenheter inom livsmedelskontrollen inora länet. Länsstyrelsen bör bl. a. själv kunna utöva kon-ttoU.

Länsstyrelsens kontrollverksamhet på det regionala planet föreslås få sararaa inriktning sora livsraedelsstyrelsens på det centrala planet och således grunda sig på livsraedelssladgan raed dess tillämpningskungörelse och andra bestämmelser som hänger sarnman därmed. Vidare skall länsstyrelsen enligt LSK verka som utredande instans ål livsmedelsslyrelsen. Härutöver föreslås alt länsstyrelsen skall inta en ledande ställning gentemot de lokala hälsovårdsnämnderna och bistå dessa raed erforderliga råd och anvisningar i livsraedelsfrågor.

LSK ullalar all del otvivelaktigt erfordras ökade resurser i fråga ora sakkunnig personal för de nya och utökade arbetsuppgifter länsstyrelsen föreslås få sora regionalt livsraedelsorgan. I delta hänseende anser LSK att länsstyrelsen i princip bör få tUlgång lill sararaa slags specialister sora föreslagits för livsraedelsslyrelsen. Under alla förhållanden finner LSK starka skäl föreligga för all länsstyrelsen skall ha tillgång lill representanter för de tre viktigaste specialislgmpperna, näraligen veterinärer, läkare och Uvsraedelslekniker. Dessutom fordras jurister för verksamheten och hälsovårdskonsulenter som huvudsakligen bör ägna sig åt livsmedelsfrågor. Av de nämnda specialisterna disponerar länsstyrelsen redan alla ulora livsraedelsleknikerna. En sådan specialist bör knytas till länsstyrelsen frärast för alt tillgodose behovet av en sakkunnig bedöraning av frågor ora industriell livsraedelstillverkning. I likhet med vad LSK framhållit i fråga ora livsraedelsslyrelsen är korabinalio-nen av Uvsraedelslekniker raed huraan- och veterinärmedicinska experter en nödvändig förutsättning för alt länsstyrelsen skall kunna bli ell sakkunnigt och effektivt ledande organ på del regionala planet.

När det gäller organisationen av länsstyrelserna för handläggnmgen av livsraedelsfrågor uppmärksammar LSK del förslag till en ändrad uppbyggnad av dessa rayndigheter sora lagts frara i etl betänkande av länsförvallningsulrednmgen (SOU 1967: 20 och 21). Enligt detta förslag bör länsförvaltningen så långt sora raöjligt koncentreras till länsstyrelsen.

Prop. 1971: 62 15

Härvid föreslås all vissa s. k. länsexperler, som f. n. är frislående från länsstyrelsen, skall ingå sora befattningshavare i en ny länsstyrelseorga-nisalion. Beträffande livsraedelsfrågorna innebär förslagel all de nuvarande regionala fackorganen för livsmedelskontrollen, nämligen länsveterinär- och länsläkarorganisalionerna, kommer all direkt inordnas i länsstyrelsen och sammanföras under en särskild social- och hälsovårds-sektion.

Med hänsyn lill LSK:s förslag alt länsstyrelsen skall vara regional livsmedelsmyndighel tillstyrker LSK länsförvaltningsulredningens förslag i delta hänseende. Om nämnda experter inordnas i länsstyrelsen, komraer de atl ha kvar vissa arbetsuppgifter som ligger utanför länsstyrelsens verksamhetsoraråde och för vilka de är ansvariga direkt under vederbörande fackrayndigheler. Delta dubbla huvudmannaskap finner LSK inte skall behöva föranleda några större praktiska svårigheter.

Den nya livsmedelssladgan järate lillärapningskungörelse koramer enligt kommittén all innebära ökad arbetsbelastning för länsläkare och länsveterinärer. Frågan om en ökning av antalet biträdande länsveterinärer bör enligt LSK få prövas i annat sammanhang.

I princip bör enligt LSK varje länsstyrelse ha tillgång lill — förutom länsläkare och länsveterinär — en livsmedelstekniker och en länshälso-vårdskonsulenl. För budgetåret 1971/72 föreslås därför sora en första etapp alt tio tjänster för livsmedelstekniker inrättas. Beträffande länshälsovårdskonsulenlerna erinrar kommittén om atl del vid länsläkarorganisationen budgetåret 1970/71 skaU finnas en sådan i varje län utora Gollands län. Dessa konsulenter sysslar f. n. i betydande utsträckning raed livsraedelshygieniska frågor sora raedhjälpare ål länsveterinären och länsläkaren. LSK anser all innehavarna av de till länsläkarorganisationen knutna konsulenttjänsterna i fortsättningen borde få koncentrera sig på sina uppgifter utanför livsraedelsorarådel. I gengäld föreslår LSK atl nya konsulenttjänster inrättas, vilka huvudsakUgen skall avses för länsstyrelsernas nya uppgifter enligt den föreslagna livsraedelssladgan. Tjänsterna föreslås inrättas på länsstyrelsernas stal. Redan budgetåret 1971/72 bör enligt LSK en sådan tjänst inrättas i varje län. Den konsulent sora placeras i Gollands län föreslås få biträda länsläkaren och länsveterinären i länet även raed andra ärenden än livsraedelsfrågor.

Lokal organisation

Livsraedelskonlrollen på del lokala planet bör enligt LSK i likhet raed vad sora nu gäller utövas av hälsovårdsnäranderna.

Hälsovårdsnäranderna föreslås få nya ökade inspektions- och kontrolluppgifter särat olika andra arbetsuppgifter sora kan delegeras från livsraedelsslyrelsen eller länsstyrelsen. Bl. a. kan näranas ärenden ora

Prop. 1971: 62 16

förhandsprövning och slutiigt godkännande av livsmedelslokaler. Vidare bör det i fortsättningen ankoraraa på nämnderna atl falla de hygieniskt sett viktiga besluten om tillstånd alt saluhålla livsraedel på andra ställen än i livsraedelslokaler. Närandernas inspektions- och kontrolluppgifter koraraer liksora hillills alt bli av myckel skiftande slag och gäller frärast lokaler, fordon, utrustning och personal. TUl dessa uppgifter koraraer hälsovårdsnärandernas skyldighet all övervaka all livsraedelsföretagarna har anordnat en raed hänsyn till verksamhetens art ändaraålsenlig fortlöpande egentillsyn. Dessutora föreslås att hälsovårdsnäranderna i första hand får kontrollera all bestäraraelserna ora raärkning och annan uppgiftsskyldighel vid raarknadsföring av livsraedel iakttas. Hälsovårdsnärandernas livsmedelskontroll bör enligt LSK utövas genom inspektioner och laboratorieundersökningar av bl. a. råvaror och färdiga produkter. Till de viktigaste kontrolluppgifterna anser LSK höra förhållandena under tillverkningsskedel.

LSK föreslår en förstärkning av hälsovårdsnämndens resurser för atl denna skall kunna fungera sora lokal livsraedelsrayndighet. Bl. a. bör i varje koraraun finnas rainst två hälsovårdsinspektörer och i de större koraraunerna dessutora en livsmedelshygieniker raed högre utbildning. För sistnämnda slag av tjänst skall också livsmedelstekniker kunna komma i fråga. I den raån en'hälsovårdsnämnd inle kan få lillfredsslällande resurser för sina åligganden inora livsmedelskontrollen föreslår LSK alt vederbörande länsstyrelse skall kunna överta närandens arbetsuppgifter i de hänseenden sora därvid blir aktuella. Så kan exerapelvis bli fallet i fråga ora kontroll av större livsmedelsanläggningar.

I syfte alt förbättra möjligheterna för en så sakkunnig bedöraning av livsraedelsärendena sora raöjligl hos de hälsovårdsnämnder, som inte har egen läkare och veterin'är ansläUd, vill LSK härutöver föreslå en direkt skyldighet för nämndema atl kalla tjänsteläkare (provinsial- och sladsdistriklsläkare) och tjänstevelerinär (distriktsveterinär) till samraanträden vid vilka sådana ärenden förekoraraer.

LSK frarahåller alt det vid en i socialstyrelsens regi utförd undersökning framkom all totala antalet hälsovårdsinspeklörslj änster var 531. Av dessa fanns 115 i de tre största städerna. För all hälsovårdsnämnderna skall kunna uppfylla kraven enligt den nya livsmedelssladgan behöver enligt koraraittén antalet inspeklörsljänster ökas raed saramanlagt ca 200. LSK förordar dessutom all livsraedelshygieniker skaU anställas på heltid i städer raed rainst 40 000 invånare. F. n. finns i landet 24 städer av denna storlek. Med nuvarande uppsättning av tjänster av denna typ (stadsveterinärer) i dessa städer — tre saknar helt sådana tjänster — skulle ytterligare tjänster sora livsmedelshygieniker behövas motsvarande samraanlagt tio heltidstjänster. Koraraittén förulsätler vidare all del inrättas tjänster för livsmedelstekniker i de tre största städerna, som redan har mer än en stadsveterinärtjänsl vardera.

Prop. 1971: 62 17

Livsmedelslaboratorier

Sora tidigare närants föreslår LSK att länsstyrelserna och hälsovårdsnäranderna skall få väsentligt ökade åligganden i fråga om livsmedelskontroll. För länsstyrelserna blir den direkt utövande livsmedelskontrollen en helt ny arbetsuppgift. För atl kunna fullgöra dessa skyldigheter måste både länsstyrelser och hälsovårdsnämnder ha tillgång till laboratorier.

Enligt LSK:s förslag skall folkhälsoinstilulels resurser för livsmedelsundersökningar i första hand anlitas för livsraedelsstyrelsens egna kontrollprojekt. För den regionala och lokala kontrollen föreslår kommittén all livsmedelsslyrelsen skall välja ul livsmedelslaboralorier sora kan bistå dera i kontrollarbetet. Dessa laboratorier skall kallas anvisningslaboratorier.

Styrelsen skaU i sararåd raed statens institut för folkhälsan beslärama vilka laboratorier som anses kunna göra specialundersökningar av vissa livsmedel eUer använda särskilda undersökningsmetoder.

För atl livsmedelsföretag skall kunna fuUgöra sina skyldigheter i fråga om den föreslagna egentiUsynen anser LSK atl företag sora inte har eget laboraloriura skall få anlita anvisningslaboratorierna i den raån det kan ske utan förfång för den offentliga livsmedelskontrollen. Vidare föreslår LSK att livsraedelsslyrelsen på begäran av enskUt laboratoriuras innehavare skall kunna godkänna detta för undersökning avseende livsmedels beskaffenhet och sararaansättning saral därpå inverkande förhåUanden. Sådana laboratorier skall kallas godkända livsmedelslaboralorier. Godkännande bör ges efler prövning — i samråd raed folkhälsoinstilutet — av laboratoriets korapelens och avse viss tid, högst fera år.

Statens institut för folkhälsan ger ul en förteckning över laboratorier sora kan göra undersökningar av prov av olika slag av livsmedel. Denna förteckning har legal till grund för del förslag lUl förteckning över anvisningslaboralorier och godkända livsmedelslaboratorier som LSK lägger fram.

Remissyttranden Central organisation

Flertalet reraissinstanser som ullalat sig i denna fråga har ställt sig posUiva liU all en ny central myndighet för livsraedelskonlroll inrättas. De har eraeUertid genoragående avvisat förslaget alt ge den nya rayndighelen provisorisk karaktär. De frarahåller i stället betydelsen av all den nya centrala organisationen får sin slutliga utforraning samtidigt sora den nya livsraedelslagstiftningen träder i kraft. Tveksarahet har emellertid rått om vilket organisationsalternaliv som då är alt föredra.

Etl drygt 20-lal remissinstanser förordar Alternativ  I.

2    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 62

Prop. 1971:62 18

Styrelsen för lantbrukshögskolan anser det inte rationellt all till livsmedelsstyrelsen förlägga ärenden om och personal för handläggning av frågor om hälso- och sjukvård av levande djur, ladugårdshygien o. d., eflersora dessa arbetsuppgifter är intiral förbundna raed åtgärder inora djurhållningen i övrigt. Det synes funktionellt rikligare all lantbruksslyrelsen, sora svarar för statliga åtgärder för animalieproduklionens utveckling, också handlägger frågor om hälso- och sjukvård av levande djur och därraed sararaanhängande spörsraål. Lantbruksslyrelsen bör sålimda också bli central förvallningsrayndighel för veterinärmedicinska ärenden och huvudraan för velerinärkåren.

Om de mera velerinärraedicinskl betonade ärendena i enlighet med Alternativ II överförs lUl livsraedelsslyrelsen, bör enligt statens växtskyddsanstalt vissa uppgifter på vegetabilieorarädel, sora handläggs av lantbruksslyrelsen och statens jordbmksnärand, flyttas lill del nya verket. En sådan åtgärd synes mindre välbetänkt. Även statens lantbrukskemiska laboratorium anser del mest ändamålsenligt all den veterinära verksamheten förs till lantbruksslyrelsen.

Statens konsumentråd anser all man bör söka renodla livsmedelsslyrelsens verksamhet och undvika all belasta den med verksamhetsgrenar sora inle inrättats för atl värna ora livsraedelsorarådel. Förslagel ora en renodlad livsraedelsslyrelse enligt Alternativ I förordas också av statens institut för konsumentfrågor. Husmodersförbundet Hem och samhälle. Hushållslärarnas riksförening och Svenska teknologföreningen.

I reraissyttrandena från näringslivels organisationer fästs stor vikt vid att livsmedelsstyrelsen från början organiseras enligt Alternativ I. Sålunda anser KF del vara en väsentiig fördel all livsmedelsslyrelsen blir ell renodlat organ uteslutande för livsraedelsfrågor.

Sveriges industriförbund finner del angeläget att livsmedelsstyrelsen inle tUläggs arbetsuppgifter som går utanför vad som direkt motiveras av själva livsraedelssladgan. I annat fall finns risk för atl del nya verket blir alllför heterogent och koraraer all präglas av lungroddhel. Alternativ I förenar på elt väsentligt raer lillfredsslällande sätt önskemålet om etl relativt horaogenl organ raed en riralig centralisering av livsraedelsövervakningen. I förbundels synpunkter insläraraer Köttbranschens riksförbund och Svenska arbetsgivareföreningen.

I allt väsentiigt liknande raoliv till förraån för Alternativ I åberopas vidare av Svenska företagares riksförbund, Sveriges grossislförbund, Sveriges köpmannaförbund. Kemikontoret, Stockholms handelskammare, Gotlands handelskammare, handelskammaren för Örebro och Västmanlands län, handelskamrarna i Göteborg, Borås och Karlstad, Skånes handelskammare saral Östergötlands och Södermanlands handelskammare.

Lantbruksstyrelsen förklarar alt, om del är från olUia synpunkter ändaraålsenligl alt lill ärabelsverkel föra över veterinärslyrelsens all-

Prop. 1971: 62 19

raänna byrå och hälsokonlroUbyrå, della inle behöver medföra svårigheter av organisatorisk eller praktisk natur. Dessa byråer bör tämligen lätt kunna infogas i lantbruksstyrelsen. Enligt denna myndighet är del av central betydelse atl bibehålla och stärka den nuvarande nära kontakten raellan de organ sora handhar frågor ora jordbrukets rationalisering och den veterinära sakkunskapen om djursjukdomar, djurskydd och djurhållningens inverkan på railjön.

Livsraedelsstyrelsens uppbyggnad enligt principerna för Ätterna-t i v II förordas likaledes av elt 20-lal reraissinstanser.

Veterinärstyrelsen anför alt valel av organisation beror av vilken vikt som bör ges i administrativt hänseende åt sambandet mellan det levande djuret och livsmedlen. Enligt veterinärslyrelsen är det nödvändigt atl ingrepp och åtgärder som rör de levande djuren ses mol bakgrund av deras roll som Uvsraedelsproducerande. Uppfattningen atl hygieniska åtgärder kan behövas långt innan en vara formellt faller under livsraedelslagsliflningen har accentuerats av utvecklingen inora aniraalie-produklionen i fråga ora bl. a. uppfödningsteknik och av den ökande kännedoraen ora miljöriskerna. Erfarenheten visar enligt veterinärslyrelsen alt en intim saraverkan mellan de administrativa enheterna på djursidan och livsmedelssidan är nödvändig. Om de berörda byråerna enligt Alternativ I inordnas i lantbruksslyrelsen, måste flertalet ärenden inom de nämnda orarådena handläggas geraensarat mellan två ämbetsverk. En sådan ordning kan inle anses rationell.

Veterinärslyrelsen framhåller vidare atl Alternativ I medför en delning av veterinärkåren på två huvudmän. Läns- och stadsvelerinärerna saml besiktningsvelerinärerna vid konlroUslakterier och költbesUrtnings-byråer kommer alt hänföras lill livsraedelsslyrelsen medan distriktsveterinärerna skulle sortera under lantbmksstyrelsen. Därvid är alt märka alt ell drygt hundratal dislrUctsvelerinärer innehar deltidsbefallningar inora livsraedelskonlrollen, t. ex. sora sladsvelerinärer, besiktningsveleri-närer eller iraporlbesiklningsveterinärer. Dessa korabinalioner av livsraedelshygien- och dislriktsljänster koraraer atl fordra geraensararaa beslut av livsraedels- och lantbmksslyrelserna ora varje förordnande vid tillsättning eller vikariat. Också på grund av angivna förhållanden är velerinärslyrelsen av den bestärada uppfattningen alt styrelsens allraänna byrå och hälsokonlroUbyrå raåste behållas inora den centrala livsraedelsrayndigheten.

Styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt betonar också vikten av alt administrationen av hälso- och sjukvården bland aniraalie-producerande djur saraordnas raed adrainislralionen av livsraedelshygienen. I såväl forskning som undervisning inom veterinärmedicinen finns en vertikal integration mellan den kliniska verksamheten rörande animalieproduklionens djur och den hygieniska bedömningen av livsraedel från dessa djur. Denna integration bör enligt velerinärraedicinska an-

Prop. 1971: 62 20

stalten också finnas på del adrainistraliva planet. Velerinärraedicinen raedverkar sålunda lill atl livsraedlel inte kontaraineras raed hälsovådliga äranen från det djuret föds till dess produkter förlärs. TUl livsraedelshygienen i vidsträckt beraärkelse räknas också hygienen på det bete djuren får, i del foder de äter och del vatten de dricker, i de stallar de bor osv.

Styreben för veterinärhögskolan ansluter sig i huvudsak liU etl yttrande av högskolans lärarkoUegiura sora förordar all Alternativ II genomförs. Som motiv uttalar kollegiet all raan inte kan ifrågasätta del nära sarabandel raellan hälsotillståndet hos de Uvsraedelsproducerande djuren saral den hygieniska och kvalitativa beskaffenheten hos kött och andra aniraaliska Uvsmedelsprodukler. Förverkligas Alternativ I koramer velerinärväsendet inte längre all fungera sora en saralad, saraverkande enhet.

Försvarets sjukvårdsstyrelse anser all de nära relationerna raellan djursjukvård och livsraedelshygien inte nog kan betonas. En uppdelning av velerinärärendena på tvä centrala rayndigheter torde därför vara föga läraplig. Inom krigsmakten har såväl livsraedelshygien sora djursjukvård och djurskydd centralt saraordnats under sjukvårdsstyrelsen. Styrelsen har endasl positiva erfarenheter av denna organisation.

Också hälsovårdsnämnden i Stockholm understryker det nära sarabandel raeUan levande djur, djurföda, vallen, livsraedel och raänniskor. En effektiv livsmedelskontroll måste vara uppbyggd raed iakttagande av alla dessa faktorer. Isoleras de renodlat livsraedelshygieniska frågorna från de andra skulle en samlad insats försvåras och försäraras, vilket till slut skulle drabba konsumenterna.

Sveriges lantbruksförbund och RLF finner det väsentligt att frågor om djurhälsovård och därmed jämförbara problem inora primärproduktionen administreras så atl största raöjliga effektivitet uppnås i husdjurs-skötseln. Denna effektivitet är uppenbart nödvändig för alt produkterna skall kunna utnyttjas för livsraedelsfraraställning. Endast sädana jordbruksprodukter som fyller kraven på livsraedelsråvaror har ekonoraiskt värde för lantbrukarna. Förbunden uttalar atl del nära sarabandel raellan de olika leden i kedjan gröda — foder — djur — livsmedel — människa sannolikt koramer all få allt större praktisk och ekonoraisk betydelse i frågor sora ror foderfraraslällning och djurens avkastningsförmåga med tanke på atl produktionen raåste anpassas till olika konsumentkrav. Det är därför ytterst angeläget alt velerinärväsendet också fortsättningsvis håller nära kontakt raed primärproduklionen ute hos de enskUda lantbrukarna. Mot bakgrund härav förordar förbunden Alternativ II raed velerinärväsendet i sin helhet inbyggt i livsraedelsslyrelsen.

Alternativ II tillstyrks vidare i princip av statens institut för hantverk och industri, länsstyreberna i Stockholms, Jönköpings, Gotlands, Ble-

Prop. 1971: 62 21

kinge. Malmöhus, Kronobergs och Västerbottens län, Sveriges veterinärförbund och TCO. Vidare har i de flesta yttranden sora av olika länsstyrelser överlämnats från länsveterinärer och hälsovårdsnärander i allraänhel förordals de principer som ligger lill grund för Alternativ II. I nu nämnda yttranden anges som huvudsaklig grund för detla ställningstagande de nära relationerna mellan levande djur och livsmedel. Dessutom fästs uppraärksarahelen på de av velerinärstyreisen åberopade ölägenheterna av all veterinärkåren blir uppdelad på tvä huvudraan, ora Alternativ I genoraförs.

Flera av de reraissinstanser som i princip ställer sig positiva till att en särskUd livsraedelsslyrelse inrättas har inle tagit ställning till vUket organisationsalternaliv sora bör väljas. I dessa yttranden frarahålls eraeUertid som angeläget atl det nya ämbetsverkets organisation blir definitiv redan från början. Bland dessa reraissinstanser återfinns arbetarskyddsstyrelsen, statens institut för folkhälsan, statens centrala frökontrollanstalt, statens handikappråd, statens jordbruksnämnd, länsstyrelserna i Västmanlands, Gävleborgs och Jämtlands län, reklamutredningen, SACO, Sveriges centrala restaurangaktiebolag, Sveriges kioskägares riksförbund och ett mindre antal hälsovårdsnärander.

Vissa reraissinstanser — giftnämnden, statens naturvårdsverk och kommerskollegium — är inte beredda ta ställning till om en särskild livsmedelsslyrelse bör skapas eller om någon annan organisation är lärapligare för den centrala, statliga övervakningen på livsmedelsorarådet.

En del reraissinstanser anser alt socialstyrelsen i fraratiden bör vara central livsraedelsrayndighet.

Enligt Svenska kommunförbundet raåste de humanraedicinska aspekterna dorainera de väsenlliga insatserna för en förbättrad livsraedelshygien och en ur folkhälsosynpunkl acceptabel livsmedelsslandard. Förbundet vill starkt ifrågasätta ora inle den behövliga saraordningen borde åstadkommas genom alt inordna livsmedelsfrågorna under socialstyrelsen. Några avgörande skäl mot en sådan lösning anses inte ha anförts av LSK.

Också Sveriges hälsovårdskonsulenters förening frarahåller del nära sambandet raellan livsraedelshygienen och frågor om nulrilionen, kostvanor m. ra. Enligt föreningen bör därför övervägas atl inom socialstyrelsen inrätta en särskild avdelning för samtliga livsraedelsfrågor lill vilken velerinärslyrelsen överförs. Denna ordning skulle i väsentlig grad underlätta arbetet på både det regionala och det lokala planet.

Liknande synpunkter anförs av Svenska häbovårdstjänstemannaförbundet.

Sveriges läkarförbund förordar alt den tilltänkta verksarahelen inordnas i socialstyrelsen.

Prop. 1971: 62 22

Flertalet länsläkare förordar all socialstyrelsen blir central livsraedelsrayndighet och all velerinärstyreisen går upp i della ämbetsverk.

För egen del anser socialstyrelsen del slå klart all livsmedelskontroll, livsraedelshygien och övrig sarahällshygien är nära integrerade i varandra. Frågan om livsraedlens hygieniska beskaffenhet saral deras näringsrikedora och näringsriktighet är lill sist en fråga ora all fräraja hälsolillslåndel hos människorna. Därför talar starka skäl för all alla frågor om hygien bör handläggas av elt enda centralt organ.

Mot ell överförande av den livsraedelshygieniska verksamheten lill socialstyrelsen måste emellertid — enligt majoriteten av socialstyrelsens verksslyrelse — göras vissa avväganden av raera allraän adrainistrativ natur. Majoriteten erinrar ora all socialstyrelsen efter reforraen av läkemedelskontroUen fr. o. ra. den 1 januari 1971 orafattar sex avdelningar och 22 byråer.

Sammanfattningsvis anser majoriteten av styrelsen för socialstyrelsen all starka skäl i och för sig talar för en fullständig integration av samtliga hygieniska frågor, vilket skulle motivera atl livsraedelskonlrollen inordnas i styrelsen. Å andra sidan inger avväganden i fråga ora etl ärabetsverks opliraala storlek vissa betänkligheter raot en sådan lösning. HärtUl komraer den ovissa frågan ora folkhälsoinstilulels fraratida ställning. Majoriteten är därför inle beredd la definitiv ställning lill organisationsfrågan ulan anser alt den bör ytterligare övervägas.

Två ledamöter i socialstyrelsen reserverar sig mot angivna uppfattning och förordar all den föreslagna centrala organisationen för livsraedelsfrågor inordnas i socialstyrelsen. De anser inte uppfattningen att verket därigenora skulle få en för stor orafallning vara realistisk.

Sveriges industriförbund avvisar, raed insläraraande av Svenska arbetsgivareföreningen och Köttbranschens riksförbund, tanken på en hopslagning av livsraedelslagstiftningens centrala rayndighel raed motsvarande organ på läkemedelsorarädel.

Kemikontoret anför alt erfarenhetema från länder, sora har gemensara adrainistrativ myndighet för livsraedel och läkeraedel, inle är odelat positiva. Dessutom skulle de praktiska adrainistraliva svårighetema vid en saramanslagning av socialstyrelsens och livsmedelsslyrelsens arbetsuppgifter vara så väsentliga atl de klart överskuggar eventuella fördelar.

Ytterligare etl antal remissinstanser förklarar sig inle kunna tillstyrka LSK:s förslag till en livsraedelsslyrelse ulan föreslår en ny utredning i organisationsfrågan. I avvaktan på resultatet därav bör veterinärstyrelsen fungera sora central livsraedelsmyndighel och få de resursförstärkningar sora kan behövas raed hänsyn till den nya livsmedelslagstiflningen.

Denna uppfattning förs fram bl. a. av riksrevisionsverket, länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus län samt Västernorrlands län, Svenska

Prop. 1971: 62 23

livsmedelsarbetareförbundet och flera länsveterinärer och hälsovårdsnämnder. Länsstyrelsen i Skaraborgs län betonar att uttedningen om de organisatoriska frågorna inle får hindra alt den nya livsmedelslagsliftningen träder i krafl snarast möjligt.

LO avvisar tanken på en etappvis uppbyggnad av livsraedelsslyrelsen och förordar en snabb utredning om styrelsens organisation. Därvid bör specielll hänsyn las lill de arbetsuppgifter som nu utförs av veterinärslyrelsen och folkhälsoinstitulel saml till den stäUning dessa organ skall ha i fraratiden.

Länsstyrelsen i Örebro län tUlstyrker att ell nytt centralt organ skall hålla samman hela den nuvarande velerinärslyrelsen. Starka skäl talar emellertid för att livsmedelsfrågorna placeras in i ell ännu större organisatoriskt saramanhang tillsamraans raed ärenden ora oragivningshy-gien och frågor raed anknytning till förebyggande hälsovård. En sådan samordning kan åstadkoraraas genora alt en ny "hälsovårdsslyrelse" inrättas för frågor av näranda slag sora f. n. handläggs av veterinärstyrelsen, socialstyrelsen, folkhälsoinstitulel och möjligen andra organ. All föra samman hithörande uppgifter i socialstyrelsen skulle inle ge lika goda raöjligheter atl hävda dessa frågor. Med dessa synpunkter föreslår länsstyrelsen alt berörda spörsmål om den centrala livsraedelsorganisa-tionen äter utreds.

Liknande förslag syftande lill en utredning ora en särskild hälsovårdsstyrelse, i vilken hela veterinärstyrelsen och de funktioner som nu innehas av socialstyrelsens hälsovårdsbyrå bör ingå, fraraförs av länsstyrelsen i Kalmar län saral vissa länsveterinärer och hälsovårdsnärander.

I några reraissyltranden föreslås utredningar sora syftar till andra lösningar av frågan ora den centrala statliga livsraedelsadministrationen.

Enligt statskontoret finns fog för LSK:s förslag till en samordning av verksarahelen på livsmedelsområdet för att nå ökad enhetlighet i lagstiftningens tillämpning, förbättrade möjligheter till rådgivnings- och upplysningsverksamhet gentemot näringslivet och allraänhelen särat effektivare utnyttjande av tillgängliga resurser. Statskontoret är eraeUertid inte övertygat om atl frågan om ökad saraordning bör lösas organisatoriskt genora koncentration av den centrala verksarahelen till en enda rayndighel. Statskontoret kan inle f. n. biträda förslagel till ny organisation på livsmedelsorarådet ulan anser denna fråga kräva ytterligare utredningar och överväganden. Därvid bör resultaten av utredningarna ora veterinärväsendet och konsumentfrågorna beaktas. I väntan på organisationsfrågans lösning föreligger inle hinder atl ge den hittUlsvarande organisationen de resursförbätlringar som kan behövas då en ny livsmedelssladga genomförs.      '

Kommerskollegieutredningen anser behov finnas av en ny, särsldld rayndighel som högsla beslutande organ i livsmedelsfrågor men finner

Prop. 1971: 62 24

ett ämbetsverk av del slag LSK förordai raindre lärapligt härför. 1 stället föreslår utredningen alt denna särskUda rayndighel bUr ell organ av nämndtyp med administrativ anknytning på kansliplanet till socialstyrelsen.

Veterinärväsendeutredningen finner alt LSK inle tillräckligt har belyst de problem sora är förbundna raed en ny organisation av den centrala livsraedelsrayndigheten.

Andra organisationsalternaliv än de LSK presenterat kan tänkas, särskilt när del gäller frågan all lill det nya organet överföra göroraål från andra rayndigheter, t. ex. folkhälsoinstilutet. Utredningen anser därför all denna organisationsfråga bör övervägas på nytt. Skulle ärendena ora djursjukvård och livsraedelshygien enligt Alternativ I delas upp raellan två rayndigheter koramer distriktsveterinärerna atl få alternera mellan dessa myndigheter för all få full kompelens. Detta skulle bl. a. försvåra etl rationellt utnyttjande av veterinärerna och skapa problem för dera själva.

Vissa remissinstanser diskuterar närraare frågan ora den organisatoriska ställningen för statens institut för folkhälsan. Styrelsen för statens institut för folkhälsan delar LSK:s uppfattning all institutet som centralt undersökningsorgan för livsmedelskontrollen bör vara fristående från livsmedelsstyrelsen. Styrelsen tillbakavisar kraftigt tanken all inordna födoäraneshygieniska avdelningen och vitaminavdelningen med laboratorier under livsmedelsstyrelsen. Som motiv framhåller institutets styrelse det mycket nära samarbete i hithörande frågor som förekomraer raellan nyssnäranda avdelningar och institutets oragivningshygieniska avdelning. En splittring på skilda organ av den verksarahet avdelningarna bedriver raåste, ora arbetsresultat skall kunna nås, med nödvändighet raedföra betydande dubbelarbete. Institutet frarahåller vidare all dess undersökningar i stor utsträckning utgör underlag för olika myndigheters beslut. Myndigheternas beslut som grundas därpå kan vara av stor räckvidd oeh beröra mol varandra slående intressen. Del är därför uppenbart atl inslilulel inte fär vara beroende av de beslutande myndigheterna utan vara helt fristående frän dessa. Vid sidan av sin serviceverksamhet ål myndigheter och andra bör institutet ha en egen initialivforskning, vars inriktning avgörs självständigt av instilulel. Skulle institutet vara inordnat i en konlroUrayndighet finns risk för atl forskning av detla väsenlliga slag koraraer atl skjutas ål sidan.

Vid sidan av utredningar och forskning har folkhälsoinstilutet också till grundläggande uppgift alt raeddela utbUdning främst ål blivande hälsovårdsinspektörer i livsmedels- och oragivningshygien saral i raedicinska miljöfrågor ål tjänsteläkare och i näringslära inom ramen för filosofiska exaraina. Denna undervisning raåste kunna stödjas av och saragå med en raotsvarande forskning på viss högre nivå. Den kan där-

Prop. 1971: 62 25

för inte utan betydande olägenhet skiljas från institutets allraänna och långsiktiga forskningsuppgifter. Ingendera bör överläranas tUl en adrainistrativ myndighet.

Med hänvisning tUl bl. a. angivna synpunkter fraraslår enligt styrelsen ell odelat folkhälsoinstilut med uttednings-, forsknings- och utbildningsuppgifter sora en god lösning för alt tUlgodose etl samhällsbehov av stor betydelse. Helst bör institutet få en vidgad anknytning till akademiska institutioner. Institutets livsmedelsdel bör inle inordnas i livsraedelsslyrelsen utan hela inslilulel bör sora undersökningsorgan ha en från administrativa rayndigheter frislående ställning.

Kommerskollegium betonar att folkhälsoinstitulel bör beslå sora självständigt organ. Det är enligt kollegiet av vikt atl instilulel i sin särpräglade verksamhet för allmänheten framstår sora ell organ vilket tillhandahåUer forsknings- och undersökningsresultat utan sidoblickar på de beslut sora kan koraraa all fallas på grundval av resultatet.

Också statens institut för konsumentfrågor anser atl den beslutande administrativa myndigheten bör vara skild från del organ sora bedriver utredning och forskning saral är centralt undersökningslaboratoriura för livsmedelskontrollen. Folkhälsoinstilutet har en mångfald uppgifter som svårligen skulle kunna fyllas vid en sammanläggning med livsmedelsslyrelsen.

Angivna synpunkter på behovet av ell från livsmedelsslyrelsen och andra administrativa myndigheter fristående och odelat folkhälsoinstilut framförs också av styrelsen för lantbrukshögskolan, Sveriges industriförbund med insläraraande av Kemikontoret, Kötlbranschens riksförbund och Svenska arbetsgivareföreningen, TCO, Stockholms handelskammare raed insläraraande av Gotlands handelskammare, handelskammaren för Örebro och Västmanlands län och Östergötlands och Södermanlands handelskammare saral Skånes handelskammare.

Statens naturvårdsverk synes vara tveksarat ora folkhälsoinstitutets fraratida ställning. Enligt verket finns del anledning att överväga en samordning av laboratorie- och utredningsverksamheten på livsmedels- och miljövårdsområdena. I och för sig delar naturvårdsverket inte uppfattningen all de laboratorieenheter som förser de administrativa livsraedelsmyndigheterna raed underlag för deras beslut ur principiell synpunkt bör vara frislående från dessa. A andra sidan lorde folkhälsoinstilulels intiraa universilelsanknylning ha inneburit vissa fördelar för dess verksarahet. Naturvårdsverket erinrar ora all railjökonlroUulred-ningen avser atl ta upp frågan om laboratorieorganisalionen för områden som Ugger nära folkhälsoinstitutets arbetsuppgifter. Del finns därför skäl att invänta resultatet av denna utredning innan laboratorieorganisationen på livsmedelsområdet ges en raera definitiv utforraning.

Länsstyrelsen i Örebro län anser att folkhälsoinstitutets uppgift som

Prop. 1971: 62 26

undersöknragsorgan för Uvsraedelskonlrollen bör föras över till den centrala rnyndighelen för dessa frågor. Länsstyrelsen finner del vara en styrka ora den centrala laboralorieverksaraheten i största utsträckning inordnas i elt adrainislralivt centralorgan och där hålls samraan raed verksamheten inom livsmedelsområdet i övrigt.

Verksslyrelse och byråindelning

Remissinstanserna har inle hafl något all erinra raot förslagel ora alt inrätta en verksslyrelse. Åtskilliga instanser framför dock synpunkter på sararaansällningen och önskeraål ora alt bli företrädda i styrelsen.

Frägan ora livsraedelsstyrelsens byråindelning har lämnats ulan erinran av flertalet reraissinstanser. I vissa yttranden förordas eraeUertid del i Kärapes reservation fraraförda förslagel all i stället för en allmän livsraedelsbyrå och en särskild köllvarubyrå inrätta två hygienbyråer sora var och en handlägger frågor ora saratliga livsraedel raed hänsyn lill deras hantering. Denna uppfattning framförs bl. a. av försvarets sjukvårdsstyrelse, styrelsen för lantbrukshögskolan, lärarkollegiet vid veterinärhögskolan, Sveriges velerinärförbund saml några länsveterinärer och hälsovårdsnämnder.

Också veterinärslyrelsen ansluter sig till Kämpes förslag lill byrä-organisation. Enligt styrelsen ger LSK:s redogörelse för allraänna livs-raedelsbyråns och köttvambyräns arbetsuppgifter klart vid handen atl en förstärknmg av styrelsens nuvarande hygienbyrå genora en uppdelning skall ske horisontellt i livsraedelskedjan och inte sora föreslagits vertikalt genora livsraedelsslagen. Dessutom finner veterinärslyrelsen del tills vidare mera ändamålsenligt atl arbetsuppgifterna på den av LSK föreslagna tekniska byrån inordnas under de två hygienbyråerna.

Veterinärväsendeutredningen framhåller att de av LSK föreslagna två varubyråerna kan komma atl föranleda dubbelarbete samtidigt som en enhetlig tillämpning av olika bestämmelser kan försvåras. En annan byråindelning bör därför väljas, förslagsvis den som ledamoten Kämpe reservationsvis har föreslagit.

Statens veterinärmedicinska anstalt tillstyrker också reservationen för en horisontell uppdelning på två hygienbyråer.

Några remissinstanser delar ledaraolen Englunds uppfattning all raan bör överväga en saramanslagning av den allmänna livsmedelsbyrån och köttvambyrån lill endasl en byrå. Förslag härom fraraförs av socialstyrelsen, sora erinrar ora all den aniraaliska livsraedelskonlrollen och kontrollen av övriga livsraedel på sin tid var uppdelade på velerinärslyrelsen och dåvarande medicinalstyrelsen. Någon egentlig gränsdragning mellan dessa grupper av livsmedel går i praktiken inte atl genomföra, eftersom de i såväl produktions- som distributionsleden ofta är blandade.

Liknande synpunkter lill förmån för en geraensam varubyrå fram-

Prop. 1971: 62 27

förs av Hushållslärarnas riksförening och Husmodersförbundet Hem och samhälle. Därvid fästs uppmärksamheten på all svårigheten raed gränsdragning efter livsmedlens ursprung ökat till följd av den rikliga förekomsten av färdiglagade maträtter och tillverkningen av syntetiska livsraedel.

I vissa reraissyltranden fraraförs förslag om ytterligare byråer eller enheter på livsmedelsstyrelsen. I likhet raed ledamoten Englund anser Husmodersförbundet Hem och samhälle atl en särskild kontakt- och konttoUbyrå bör inrättas.

Vidare föreslår informationsutredningen all den på adrainistraliva byrån avsedda sektionen för informationsfrågor skall vara direkt underställd livsmedelsstyrelsens chef.

Länsstyrelsen i Jönköpings län framhåller betydelsen av atl humanmedicinska aspekter läggs på olika delar av livsmedelsstyrelsens verksamhet. Dessa synpunkter bör säkerställas personellt och organisatoriskt genom att man inrättar en särskild byrå för humanraedicinska frågor och ett specieUt organ för samråd mellan livsmedels- och socialstyrelserna.

Veterinärväsendeutredningen anser all en begränsning av antalet byråer är motiverad.

I fråga ora de från veterinärslyrelsen i oförändrat skick överflyttade veterinärmedicinska byråerna uttalar veterinärstyrelsen att flertalet dil-hörande ärenden får anses så speciella att en beslulsdelegering lill souschef är önskvärd. Därför bör den allraänna velerinärbyrån och den veterinära hälsokontroUbyrån bUda en särskild velerinäravdelning under en gemensara chef.

Behov av specialister m. m.

Förslagen lill personalförsiärkningar inora den centrala livsraedelsrayndigheten och befattningshavarnas kvalifikationer har, oavsett vilket organisationsalternaliv sora väljs, i flertalet reraissytlranden läranats ulan erinran. Behovet av veterinärer raed livsmedelshygienisk sakkunskap har betonats särskilt av de remissorgan sora tillstyrkt Alternativ II lill livsmedelsslyrelsens organisation eller i stället förordat en utbyggnad av veterinärslyrelsen.

Kravet pä huraanmedicinsk expertis av olika slag för bedömning av livsraedelsfrågor på del centrala planet har understtukils främst i de reraissyltranden där en samordning av dessa frågor under socialstyrelsen föreslås.

Socialstyrelsen delar helt de synpunkter sora LSK anfört bl. a. om all kontrollen av livsmedelslagstiflningen i grunden är en huraanmedicinsk fråga. Del organ som centtalt skaU ha hand om denna konttoll måste därför ha direkt tillgång tUl huraanmedicinsk expertis raed olika

Prop. 1971: 62 28

inriktning. I del sararaanhangel frarahåller socialstyrelsen viklen av all också näringsfysiologiska och odonlologiska synpunkter beaktas. Liknande uppfattning fraraförs av Sveriges hälsovårdskonsulenlers förening och flera länsläkare saral Sveriges tandläkarförbund.

Förslaget atl Uvsraedelsslyrelsen får tillgång till Uvsraedelslekniker tiUstyrks uttryckligen av ett flertal reraissinstanser.

Sveriges industriförbund understryker vikten av all avsevärt utryrame i Uvsraedelsslyrelsen bereds Uvsraedelslekniker och livsraedelskeraister. I industriförbundets synpunkter insläraraer Svenska arbetsgivareföreningen och Kötlbranschens riksförbund. Också KF framhåller vikten av att tekniker och kemister med erfarenhet från livsmedelsindustrin i lillräckUg utsträckning engageras i del nya ämbetsverket.

Statens handikappråd betonar vikten av atl de speciella synpunkter olika handikappgrupper har blir beaktade genora något organ inom livsmedelsstyrelsen. Della organ bör ha sora speciell uppgift alt bevaka de handikappades särproblem och alt hålla kontakt raed deras organisationer.

Vissa reraissinstanser ifrågasätter ora personalresurserna i sin helhet koraraer alt bli tillräckliga enligt LSK:s förslag. Sålunda anser veterinärstyrelsen att förslagen borde gått längre raed hänsyn till alla de nya uppgifter sora avses liUkoraraa för livsraedelsslyrelsen. Veterinärstyrelsen föreslår därför en förstärkning av den handläggande personalen raed åtta befattningshavare på den av styrelsen föreslagna livsraedelsavdel-ningen, som enligt LSK:s förslag motsvarar allmänna livsmedelsbyrån, köttvambyrån och tekniska byrån. En förstärkning i motsvarande proportion förutsätts beträffande administrativa byråns handläggande personal saral i fråga ora bilrädespersonalen.

KF anser att de föreslagna personalresurserna är för sraå i relation till de raycket orafaltande arbetsuppgifter livsraedelsslyrelsen får. En viss personalförstärkning synes därför bli nödvändig redan från början.

Enligt SACO har LSK underskattat livsraedelsstyrelsens personalbehov redan i initialskedet, eftersom styrelsens arbetsuppgifter blir mycket omfattande.

Kemikontoret påpekar atl antalet föreslagna tjänster på den tekniska byrån inte saramanfaller med det i motiven faktiskt föreslagna antalet experter. Kemikontoret anser del angeläget alt livsraedelsslyrelsen får en bättre avvägd personaluppsättning till såväl kvalitet sora kvantitet.

När det gäller det vetenskapliga rådet anser Sveriges industriförbund alt del knappast finns bärande raoliv för atl inrätta elt sådant råd, eflersora behovet av vetenskaplig och teknisk expertis synes bli väl tillgodosett redan inom byråorganisationen. I dessa synpunkter instämraer Svenska arbetsgivareföreningen och Köttbranschens riksförbund. Inle heller Svenska företagares riksförbund anser det nödvändigt alt inrätta ett särskilt vetenskapligt råd.

Prop. 1971: 62 29

Regional organisation

Flertalet av de reraissinstanser som uttalat sig ora den regionala organisationen har anselt att länsstyrelsen kan bli direkt utövande konlroUrayndighet endast om man genomför länsförvaltningsulredningens förslag alt inordna länsveterinären och länsläkarorganisationen under länsstyrelsen.

En överflyttning av länsveterinären och länsläkarorganisationen till länsstyrelsen tillstyrks eller lämnas utan erinran av länsstyrelserna i Jönköpings, Gotlands, Blekinge, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Gävleborgs och Västerbottens län, veterinärväsendeutredningen, länsläkaren i Blekinge län, länsveterinärerna i Stockholms, Kronobergs, Kopparbergs, Jämtlands och Västerbottens län, Landsorganisationen i Sverige och Riksförbundet Gatukök & Kiosknäring. Av dessa remissyttranden fraragår direkt eller indirekt atl länsstyrelsen anses böra vara elt direkt utövande Uvsmedelskonlrollorgan.

Länsstyrelsen i Västmanlands län anför all det är nödvändigt att länsstyrelsen inom sig får disponera de nuvarande och föreslagna experterna och saraordna deras verksarahet. En splittring av expertisen så all länsveterinär och länsläkarorganisalion förblir fristående medan livsmedelstekniker och hälsovårdskonsulenl knyts till länsstyrelsen kan inte anses vara en rationell och för experternas lagarbete frärajande ordning.

I andra reraissyltranden tillstyrks all länsstyrelsen blir en direkt utövande livsraedelsrayndighet saral att länsveterinären och länsläkarorganisationen inordnas under länsstyrelsen. Avgörandet i fråga ora den regionala livsraedelsadrainistrationen bör emellertid inle ske förrän länsberedningen blivit klar med detaljutformningen av den nya länsförvall-ningsorganisalionen. Sådana synpunkter fraraförs av länsstyrelserna i Uppsala, Södermanlands, Örebro, Kopparbergs, Västernorrlands och Jämtlands län. Enligt dessa rayndigheter är det emellertid nödvändigt alt alla de experter, som på det regionala planet sysslar med livsmedelsfrågor, organisatoriskt saraordnas på ett bättre sätt än f. n.

Länsstyrelsen i Stockholms län är tveksara lill förslaget alt låta länsstyrelserna bli direkt livsmedelskontroUerande rayndigheter. Sålunda frarahålls att del ibland uppslår konflikter när länsstyrelsen har uppgifter sora både tillsyns- och besvärsrayndighel. Förslaget alt länsstyrelsen skall överta vissa kontrolluppgifter från hälsovårdsnäranderna innebär också atl raan i viss mån frångår principen om koraraunal självstyrelse. Enligt länsstyrelsen koraraer hälsovårdsnärandernas raöjligheter att klara livsmedelskontrollen alt öka genom LSK:s förslag till först'ärk-ningar av deras resurser och genom koraraunsamraanslagningarna.

Liknande synpunkter anförs av länsstyrelserna i Kronobergs, Kalmar, Skaraborgs, Älvsborgs och Norrbottens län, länsläkarna i Göteborgs och Bohus saral Norrbottens län, länsveterinärerna i Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands och Norrbottens län saral olika hälsovårdsnämnder.

Prop. 1971: 62 30

Dessa remissinstanser är raera uttalat negativa lill alt länsstyrelserna blir direkt livsraedelskontroUerande rayndigheter och förordar all den lokala kontrollen fortfarande skall ligga på hälsovårdsnäranderna. Ora länsstyrelserna får räll alt överta dessa uppgifter i de fall då en närand inle har tUlräckliga resurser, finns risk för all vissa kommuner förlitar sig på en sådan ordning raed den påföljden alt länsstyrelsen får sköta den lokala kontrollen och all kostnaderna härför överförs från koraraunen lill staten.

Svenska kommunförbundet ställer sig också avvisande till förslagel all länsstyrelserna blir direkt utövande konttollrayndigheter på livsraedelsorarådel. Även ora brister i livsraedelskonlrollen finns har förbundet svårt alt se atl dessa skulle vara av den orafallning all den föreslagna förstärkningen på länsstyrelseplanel skulle vara raotiverad fullt ul.

Förslaget all länsstyrelsen kan ta över hälsovårdsnärandernas tillsynsfunktioner kan synas förmånligt ur komraunal synpunkt, eflersora kostnaden härför i så fall överläs av staten. Arrangeraanget lorde emellertid i praktiken le sig tämligen orealistiskt och synes i vart fall inte kunna genomföras på grundval av LSK:s uttalanden. Bristen på klara kompetensgränser raellan länsstyrelse och hälsovårdsnärand innebär risk för dubbelkonlroll saral intresse- och ålgärdskolUsioner. Över huvud tagel raåste raan räkna raed möjligheten av läraligen godtyckliga bedöraningar av frågan när en hälsovårdsnärand inte skall anses ha egna resurser. Förbundet anser sig pä grund av denna oraständighel och förslagels administrativa oklarhet inte berett atl tillstyrka förslagel i föreliggande skick.

SACO finner inle förslagel all länsstyrelserna bör bli direkt utövande kontrollorgan ändaraålsenligl. Därigenora komraer nämligen hälsovårdsnämnderna i vissa korarauner alt få sina befogenheter beskurna raedan de i andra fortfarande får agera självständigt.

Också i flera andra remissyttranden framförs erinringar mot förslaget lill regional administration för livsraedelsfrågor. Därvid föreslås olika alternativa lösningar.

En förstärkning av länsvelerinärorganisalionen föreslås av veterinärslyrelsen. Ora länsstyrelserna fär livsraedelsrayndighets ställning med direkt utövande funktioner är det enligt veterinärslyrelsen ofrånkomligt att i länsstyrelseorganisationen placera in länsveterinären. Denne har nämligen hittUls hafl huvudansvaret för den regionala livsmedelskontrollen och i första hand anlitats sora sakkunnig vid länsstyrelsens handläggning av livsraedelsfrågor. Del är uteslutet alt inora länet ha både länsstyrelsen och länsveterinären sora livsmedelsmyndigheler.

Enligt veterinärstyrelsen har den hittillsvarande organisationsformen raed skyldighet för länsveterinären atl sora expert biträda länsstyrelsen och hälsovårdsnämnderna i livsraedelsfrågor fungerat smidigt och utan onödig oragång. Velerinärstyreisen har därför den uppfattningen all

Prop. 1971: 62 31

länsstyrelsens verksarahet fortfarande frärast endasl skall avse raedverkan i övervakningen av hälsovårdsnärandernas arbete på livsraedelsorarådel. Ingenting hindrar atl centralrayndigheten delegerar kontrollen av riksorafaltande Uvsraedelsförelag lill länsveterinärorganisationen i dess egenskap av myndighetens regionala organ. I övrigl bör ansvaret för livsmedelskontrollen strikt ligga på hälsovårdsnäranderna.

Uppfattningen atl länsstyrelsen inle bör vara direkt utövande kontrollmyndighet i livsraedelsfrågor ulan alt aktiviteten pä det regionala planet i stället skall åsladkoramas genom att förslärka länsveterinärorganisationen med tekniker och hälsovårdskonsulenler delas av de flesta länsveterinärer och några hälsovårdsnämnder. I flera av dessa yttranden framhålls också behovet av biträdande länsveterinärer. Liknande synpunkter framförs av Sveriges veterinärförbund, SACO och länsstyrelsen i Stockholms län.

I andra remissyttranden fraraförs tanken på någon form av regional hälsovårdsorganisation.

Frågan om en samlad regional hälsovårdsorganisation med länsläkare, länsveterinärer, livsmedelstekniker och hälsovårdskonsulenler, sora slår under socialstyrelsens ledning, behandlas i yttrandena från socialstyrelsen, länsläkarna i Kronobergs och Örebro län och Sveriges hälsovårdskonsulenters förening.

Även andra remissinstanser betonar viklen av en fastare samordning mellan länsläkarorganisationen och länsveterinären bl. a. när det gäUer arbetsuppgifter på livsmedelshygienens oraråde. Denna uppfattning ullrycks av statens konsumentråd, länsläkarna i Hallands, Västmanlands, Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län saml Sveriges läkarförbund.

I fråga ora behovet av nya tjänster på det regionala planet har de flesta remissinstanser som yttrat sig i denna fråga antingen tillstyrkt eller lämnat utan erinran LSK:s förslag ora tjänster sora livsmedelstekniker i tio län och ytterligare en hälsovårdskonsulent i varje län.

Vissa remissorgan är emellertid tveksararaa i fråga om behovet av livsmedelstekniker. Sålunda anser veterinärstyrelsen alt del tills vidare är tiUräckligt med fem sådana leknikertjänster stationerade i Stockholm, Kristianstad, Göteborg, Örebro och Umeä. — Länsveterinärerna i Stockholms och Kronobergs län särat hälsovårdsnämnderna i Malmö, Norrköping, Stockholm och Örebro finner behovet av Uvsraedelslekniker på länsplanet inle vara särskilt stort ulan föreslår all del i stället tillgodoses raed hjälp av den tekniska expertisen hos livsraedelsslyrelsen. Några länsläkare ifrågasätter behovet av Uvsraedelslekniker över huvud taget.

Några remissorgan är mera negativt inställda lill personalförstärkning-en på länsplanel. Riksförbundet för allmän hälsovård anser sålunda all den föreslagna regionala organisationen ter sig överdimensionerad. Läns-

Prop. 1971: 62 32

styrelsen i Älvsborgs län har inle kunnat finna all behov finns av den föreslagna personalförslärkningen pä del regionala planet. En liknande uppfattning ullrycks av länsläkarna i Skaraborgs och Värmlands län.

Lokal organisation

Svenska livsmedelsarbetareförbundet tillstyrker en betydande personell upprustning av de lokala livsraedelsrayndighelerna.

Länsstyrelserna i Västmanlands och Gävleborgs län förklarar all det är nödvändigt för den lokala livsraedelskonlrollen all hälsovårdsnäranderna i erforderlig utsträckning får korapetenl personal för dilhörande uppgifter. Länsstyrelsen i Kalmar län är raera tveksara och anser atl näranderna kan anlita utorastående expertis och få råd från länsstyrelsens experter ora de inle har erforderlig sakkunskap.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län har inle funnit något klart uttalat behov av ökade resurser hos hälsovårdsnämnderna enbart för livsmedelshygieniska frågor. Med hänsyn härtill och då de flesta korarauner har kost-sararaa prograra fraraför sig inora t. ex. vattenvård och andra vårdområden, kan länsstyrelsen inle ansluta sig lill förslagel ora ell minsta antal tjänster för livsmedelskontroll. I stället måste utbyggnaden ske genom en avvägning mellan olika behov och den enskilda koraraunens resurser. En eventuell resursökning bör inle enbart koraraa livsraedelshygienen till del utan tillföras den allraänna hälsovården.

Svenska kommunförbundet ställer sig raer negativt och avstyrker LSK:s förslag lill utbyggnad av hälsovårdsnämndernas personalresurser. Förbundet ullalar att koraraunerna givelvis är beredda att inom rimliga gränser engagera sig för en effektivare livsraedelslillsyn. Resurserna för denna specialuppgifl raåste eraeUertid vägas raot resurserna för andra angelägna behov. Bl. a. har koraraunerna genora miljövårdsdeballen ställts inför stora krav på oragivningshygienens oraråde. Koraraunerna raåste la hänsyn till de krav och det ansvar de skall uppfylla inora ora-givningshygienen över huvud taget. Alt därvid prioritera livsraedelsfrågorna är enligt förbundet inte realistiskt och för övrigl inle raotiveral. Även ora det i landet finns vissa livsmedelshygieniska brister, är sålunda situationen på intet sätt alarmerande. Komraunförbundel föreslår atl frågan om organisationen för den lokala livsraedelskonlrollen utreds på nytt.

Övriga reraissorgan sora yttrat sig om hälsovårdsnämndernas organisation för lokal livsraedelskontroU är i princip positivt insläUda till förslaget om en personalförslärkning. Olika raeningar gör sig eraeUertid gällande hur långt raan därvid skall gå bl. a. i fråga ora hälsovårdsinspektörer och livsraedelshygieniker.

I fråga ora antalet hälsovårdsinspektörer tUlstyrks förslaget ora rainst två sådana tjänster i varje koramun av länsläkaren i Gävleborgs län och Svenska häbovårdstjänstemannaförbundet.

Prop. 1971:62 33

Också veterinärstyrelsen finner del i princip riktigt atl koramun skall vara skyldig atl anställa minst två hälsovårdsinspektörer. Dispens frän della krav bör emellertid kunna lämnas tills slorkoraraunreforraen genoraförts. Länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Skaraborgs, Kristianstads, Värmlands och Jämtlands län samt länsveterinären i Jönköpings län är av liknande uppfattning.

Elt stort antal remissinstanser avstyrker eller är negativt inställda till förslagel ora minst två hälsovårdsinspektörer i varje komraun. I dessa yttranden föreslås i stället alt raan behåller den nuvarande föreskriften i hälsovårdsstadgan att hälsovårdsnäranden sora biträde skall ha "en eller flera" h"älsovårdsinspeklörer.

Några av de reraissinstanser sora vill begränsa kravet på antalet hälsovårdsinspektörer lill en eller flera i varje koraraun anser all raan också bör behålla den nuvarande raöjligheten all ha en geraensara inspektör för flera korarauner. Sålunda frarahåller länsstyrelsen i Västerbottens län all flera kommuner i länet ännu inte har någon utbUdad eller heltidsanställd inspektör och atl del lorde bli svårt att få sådana tjänstemän, särskilt i små koramuner. Länsstyrelsen ifrågasätter också om en heltidsanställd inspektör är behövUg på sådana orter. Möjlighet bör därför finnas all två korarauner enar sig ora en geraensam hälsovårdsinspektör eller tvä inspektörer med olika kompelens.

Liknande synpunkter lUl förraån för alt flera korarauner skall kunna ha en geraensara hälsovårdsinspektör läggs frara av vissa reraissinstanser som särskilt påpekar glesbygdens problem. De ifrågasätter behovet av heltidsanställda inspektörer i korarauner ulan livsraedelsindustri eller annan mera komplicerad livsraedelshantering.

Vissa reraissinstanser berör vidare frågan ora förstärkning av hälsovårdsinspektörernas UtbUdning.

När del gäller förslagel atl i större korarauner skall finnas anställda särskUda livsraedelshygieniker har från flera håll anraärkls all korapetensen för dessa befattningshavare bör anges på etl bättre sätt än bara raed all de skall ha "högre utbildning".

Endast elt begränsat antal reraissinstanser har yttrat sig ora förslagel all provinsialläkare och sladsdistriklsläkare saral distriktsveterinärer i ökad utsträckning skall della i hälsovårdsnärands sararaanlräden och efler anraodan av länsläkare resp. länsveterinär raedverka i den lokala livsraedelskonlrollen genom besiktning och inspektion. Förslagel tillstyrks av länsläkaren i Kopparbergs län och länsveterinären i Västerbottens län.

I fråga om ökade insatser av tjänsteläkarna förklarar sig Sveriges läkarförbund i princip inte ha någon invändning mol alt dessa befattningshavare skall kunna användas för besiktning eller inspektion i ärenden om livsmedelshygien. Förbundet understryker emellertid att dessa nya uppgifter för de flesta tjänsteläkare innebär ell ökat arbete

3   Riksdagen 1971.1 saml. Nr 62

Prop. 1971: 62 34

sora de svårligen kan hinna med. Dessutom saknar flertalet läkare erforderlig utbildning i livsmedelshygien.

Svenska landstingsförbundet är väl raedvelel om atl humanraedicinsk sakkunskap inle kan undvaras i del oragivningshygieniska arbetet, ora della skall bli effektivt. Med hänvisning till alt provinsial- och stads-distriktsläkarnas arbetsuppgifter inora bl. a. oragivningshygienen är under utredning anser sig emellertid förbundet inte kunna tillstyrka en utökning av dessa tjänsteläkares åligganden inom livsmedelskontrollen. De bör sålunda sora hillills endast ha en allraän observalionsljänsl på livsraedelsorarådel. Däreraot har landstingsförbundet i princip ingen invändning raot all tjänsteläkarna blir direkt skyldiga att delta i hälsovårdsnärands sararaanlräden rörande livsraedelsfrågor. Behovet av ytterligare humanraedicinsk kunskap inora livsmedelshygienen bör enligt förbundet tillgodoses genora att länsläkarorganisationen ges ökade resurser.

Också länsläkaren i Stockholms län är negativt inställd till att provinsial- och sladsdistriklsläkare direkt skall medverka inom livsmedelskontrollen. Tjänsteläkarna lorde sålunda i mycket begränsad utsträckning ha möjlighet att fullgöra dessa arbetsuppgifter.

Direkt avstyrkande yttranden i fråga om förslagel atl provinsial- och sladsdistriklsläkare skall kunna åläggas inspektionsskyldighet i livsmedelsfrågor har avgetls av länsstyreben i Älvsborgs län, länsläkaren i Jönköpings län saml länsveterinärerna i Blekinge, Älvsborgs och Värmlands län. Därvid påpekas särskilt tjänsteläkarnas bristande lid för dessa uppgifter och alt de inle har tillräckliga specialkunskaper i livsmedelshygien.

När det gäller medverkan i livsraedelskonlrollen av distriktsveterinärerna uttalar veterinärväsendeutredningen all dessa befattningshavares kapacitet på livsraedelshygienens område bör las lill vara på elt bättre sätt än f. n. De bör därför som LSK föreslagit både kallas till och vara skyldiga atl della i hälsovårdsnämnds sararaanträde som rör livsmedelsfrågor. Dislriklsvelerinärerna bör däremot inle få ställning som självständig rayndighel inora livsraedelskonlrollen utan på della oraråde sora hillills endasl fullgöra en allmän observalionsljänsl.

Departementschefen

Central organisation

Olika frågor om livsmedlens beskaffenhet har under senare år tUldragit sig ökat intresse. Orsakerna härtUl är flera. En snabb teknisk utveckling i fråga om förpackning och distribution av livsmedel har gjorl alt det blivit svårare än tidigare för konsumenterna alt bedöma livsmedlens hygieniska kvalitet. En allt större del av livsmedlen undergår vidare industriell behandling och förädling. Den tid som står tUl förfogande för alt bereda och tillaga livsraedlen i heraraen har minskat lill följd av det ökade förvärvsarbetet utora hemrael. Konsumenterna vill ha livsraedel

Prop. 1971: 62 35

sora kräver en liten arbetsinsats. Den industriella förädlingen av livsmedlen har medfört ökad användning av olika kemiska tillsatser i livsmedlen för atl förbättra t. ex. hållbarheten eller smaken hos varan.

Vid sidan ora de kemikalier som medvetet tillsätts livsraedlen kan raan konstatera förekomst av främmande icke avsiktligt tillsatta ämnen i livsmedlen. Ämnen som tillförs vår miljö och som i en del fall är giftiga har via näringskedjan lufl-vallen-växler-djur kommit in i livsraedlen. Under senare år har konstaterats förekorasl av olika bekärapningsraedelsresler och även andra främmande ämnen i vissa livsmedel.

Konsumenterna har givelvis räll all kräva alt livsmedlen inle skall innehålla tillsatser eller fräraraande äranen ora delta gör livsraedlen mindre tjänliga till raänniskoföda. Det är vidare befogat med normer för en högre standard när del gäller livsraedlens värde ur närings- och hälsosynpunkt. Både enskilda och storhushåll bör ha raöjlighet all få närings-riktig kost.

Den utveckling sora jag nu något berört nödvändiggör en förstärkning av samhällets insatser på livsmedelshygienens och livsraedelskontrollens oraråde. Jag har tidigare i dag anmält frågan ora att ersätta 1951 års livsraedelsstadga raed en livsraedelslag sora skall möjliggöra en större trygghet för konsumenterna i fråga om livsraedlens beskaffenhet. I den nya lagen skärps kraven på den hygieniska kvaliteten hos de saluhåUna livsraedlen. Vidare raeddelas föreskrifter i syfte att tUlgodose konsuraenlintressen och atl genora bättre information om varorna öka konsuraenlernas raöjligheter atl välja bra livsraedel.

För alt syftet med den nya livsmedelslagen skall kunna fullföljas krävs en väl fungerande konlroUorganisalion. Sora jag redogjort för i det föregående har livsraedelssladgekorarailtén (LSK) sett över den nuvarande organisationen och funnit all den splittring sora f. n. råder i fråga ora prövningen av olika livsraedelsfrågor inle är tillfredsställande. Kommittén har med hänsyn härtUl funnit all den centrala administrationen bör koncentreras lill en rayndighel. Della har vunnit stor anslulning vid reraissbehandlingen.

LSK diskuterar möjligheterna att föra över alla livsraedelsfrågor till någon av de redan ansvariga myndigheterna, nämligen veterinärslyrelsen, socialstyrelsen eller statens inslilul för folkhälsan. LSK finner emellertid all inte någon av dessa i sin nuvarande förra är helt läraplig för uppgiften. LSK anser i stället atl en särskUd rayndighel bör inrättas för ändaraålet. Större delen av den nya rayndighelen förutsätts eraeUertid utgöras av delar från de rayndigheter som nu har ansvaret för livsmedelsfrågorna.

Jag delar LSK:s uppfattning att en särskUd myndighet bör inrättas som helt kan koncentrera sig på de olika arbetsuppgifter sora den nya livsraedelslagen medför. Flertalet remissinstanser som uttalat sig i frågan ora den centrala statliga organisationen för livsmedelsfrågor har också i

3t    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 62

Prop. 1971: 62 36

princip ställt sig positiva lill alt en särskild myndighet bildas härför. En del remissinstanser föreslår dock att socialstyrelsen skall ha hand ora ledningen av livsmedelskontrollen. Som skäl anförs att frågor ora livsraedelshygien, näringsinnehåll och näringsriklighel är väsenlliga för folkhälsan och har ett nära samband med socialstyrelsens verksamhet med förebyggande hälsovård. Emellertid har socialstyrelsen själv anfört skäl sora talar raot en sådan integration. Dessa skäl är frärast atl verket, sora redan är mycket stort, skulle bli alltför tungrott och få svårigheter atl med sararaa engageraang och kunskaper företräda alla de verksarahels-fäll del skulle få ansvaret för. Jag delar denna uppfattning. Jag vill betona att jag anser att frågorna om livsmedelskontrollen är så väsenlliga att de bör föras sararaan och alt en särskUd central myndighet bör få ansvaret för dem. Men självklart måste den nya myndigheten ha ell raycket nära samarbete med socialstyrelsen och andra verk och institutioner som berörs av frågor ora livsmedel. Jag ålerkoraraer senare lill forraerna för ell sådani samarbete.

Några reraissinstanser har förordai en ny utredning ora den centrala organisationen av livsraedelskonlrollen. Enligt rain raening ger del, föreliggande ulredningsraalerialel och reraissyttrandena häröver tillräckligt underlag för elt beslut ora den centrala organisationen. En ny utredning skulle raedföra onödigt dröjsraål raed all få till stånd en effektiv och saralad organisation. Della skulle också kunna medföra all den nya livsmedelslagen fick uppskjutas i avvaktan härpå.

LSK lägger fram två förslag lill organisation av del nya verket. Kommitténs ena förslag — betecknat sora Alternativ I — innebär att nuvarande velerinärslyrelsen raed undantag av de båda byråer sora handlägger ärenden om djursjukdomar, djurskydd ra. ra. och raed viss utbyggnad i övrigt utgör det nya verket. De, båda undantagna byråerna fömtsatts saratidigt föras över till lanlbruksstyrelsen. Kommitténs andra förslag — Alternativ II — innebär alt hela velerinärslyrelsen ingår i del nya verket. Koraraittén förordar alt Alternativ II genomförs provisoriskt samt alt del nya verket i sararåd raed berörda rayndigheter snarast möjligt utreder och lägger fram förslag lill slutgiltig organisation. I båda fallen bör enligt LSK statens institut för folkhälsan bestå som fristående organ tills vidare. Koraraittén anför dock atl det vid den förordade utredningen kan bli aktuellt alt överväga folkhälsoinstitutets fraratida ställning.

I etl särskilt yttrande framhåller tvä av LSK:s ledaraöler atl de anser alt de båda avdelningar vid folkhälsoinslilutel vUka handlägger livsraedelsfrågor — födoäraneshygieniska avdelningen och vilarainavdelningen — bör läggas samman raed del nya verket. De föreslår också all inslilulels oragivningshygieniska avdelning förs lill statens naturvårdsverk.

Reraissinslanserna avvisar förslagel all ha en provisorisk organisation

Prop. 1971: 62 37

och låta det nya verket utreda sin egen definitiva organisation. Jag anser inle heller atl en provisorisk organisation bör genoraföras. Enligt rain raening bör den nya organisationen få en sä definitiv utforraning som möjligt och genomföras samtidigt sora den nya livsmedelslagen träder i krafl.

I fråga om valet raellan de olika förslagen lill organisation är meningarna delade bland remissinstanserna. Alternativ I stöds av etl ljugotal instanser och Alternativ II av ungefär lika många.

Avgörande för vilket organisationsalternaliv sora är del raesl ändaraålsenliga är vilka arbetsuppgifter sora del nya verket bör ha. Enligt rain raening är del viktigt all den nya centrala organisationen fär koncentrera sig pä de egentliga livsraedelsfrågorna såsom fömtsatts i Alternativ I. En sådan avgränsning av det nya verkets arbetsområde ansluter till den nya livsmedelslagens definition av vad sora bör räknas som livsraedel. Sora livsraedel räknas därvid inle levande djur eller växande gröda. Avgörande för alt en vara skall betraktas som livsraedel är att den är avsedd all förläras av människor och alt den är läraplig för della ändaraål. Del sistnämnda innebär atl råvaran för livsmedlet inte får vara av sådan beskaffenhet all det färdiga livsraedlel kan antas bli skadligt all förtära, sraitlförande eller eljest otjänligt lill raänniskoföda. Ansvaret för en kontroll av råvarorna i della avseende bör åvila del nya verket. Däreraot finner jag del inle nödvändigt att del i verkels arbetsuppgifter ingär frågor ora hälso- och sjukvård av djur, ladugårdshygien ra. ra. Även ora ell saraband finns raellan dessa arbetsuppgifter och de renodlade livsraedelsfrågorna är sarabandel större raed de arbetsuppgifter på djurhållningens oraråde sora fullgörs av lanlbruksstyrelsen. Jag förordar därför att de arbetsuppgifter sora f. n. fullgörs av veterinärslyrelsens allraänna byrå och hälsokonlroUbyrå förs över lill lantbruksslyrelsen, sora då blir central förvallningsrayndighel för ärenden ora hälso- och sjukvård av husdjur och ora djurskydd saral huvudraan för velerinärväsendet i allraänhel och distriklsvelerinärorganisa-tionen. Till lantbruksslyrelsen bör också knytas veterin"ärstyrelsens di-sciplinnärand och näranden för veterinärraedicinsk rådgivning och inforraation. Däreraot bör besiktningsveterinärorganisalionen lyda under livsraedelsverkel. Jag har inh'äralal all lanlbruksstyrelsen avser alt begära atl statskontoret ser över styrelsens organisation. De veterinära byråerna bör föras över till lantbmksstyrelsen och organisatoriskt få en relativt fristående ställning genora all en särskUd avdelning inrättas lUls vidare. Till styrelsen bör även föras över de adrainistraliva resurser som f. n. utnyttjas av de två byråerna. Jag förutsätter alt ett nära samarbete koraraer alt äga rura mellan livsmedelsverket och lantbruksslyrelsen i hygienfrågor och andra frågor sora berör både de levande djuren och livsraedelsråvaran. En rad former finns för samverkan mellan rayndigheter med angränsande arbetsområden, t. ex. samråd vid ulfär-

Prop. 1971: 62 38

dandel av föreskrifter, kontakter mellan tjänstemännen och remissförfarande. Vilken förra sora är raesl effektiv fär besläramas i del enskilda fallet.

Vad LSK i övrigl anfört om det nya verkets arbetsuppgifter kan jag i princip biträda. Verkels främsta uppgift bör vara atl leda, saraordna och övervaka det livsraedelshygieniska arbetet saral vidare all vara central rayndighel för ärenden, vilka kan aktualiseras genora den nya livsraedelslagen.

Del nya verkels arbete bör i första hand inriktas på övervakning av hygienen hos livsraedel från råvaruproduktion och iraport saral tillverkning, vidareberedning, förpackning, lagring, transport, saluhållande och annan hantering frara lill dess livsraedlen når konsuraenlen.

För att kunna leda kontrollarbetet och för alt kunna la initiativ och göra utredningar på det livsraedelshygieniska orarådet krävs tillgång lill forsknings- och undersökningsresurser. Hillills har frärast statens institut för folkhälsan biträtt raed sådana resurser. Födoäraneshygieniska avdelningen och vilarainavdelningen har biträtt raed sakkunskap i fråga om födoämnens hygieniska beskaffenhet, Uvsraedelskerai, livsraedels-loxikologi, näringsvärde, koslinforraalion och vilarainundersökningar.

LSK föreslår alt statens inslilul för folkhälsan byggs ul för all kunna göra undersökningar och utredningar åt i första hand del nya verket raen anser atl institutet bör vara fristående frän verket. Två ledaraöler av koraraittén anför eraeUertid alt fördelar slår alt vinna ora folkhälsoinstitulel läggs sararaan raed del nya verket. Av de reraissinstanser som yttrat sig i frågan har flertalet anslutit sig till LSK:s förslag och ansett bl. a. all den beslutande administrativa myndigheten bör vara skild från del organ som bedriver utredning och forskning samt är centralt undersökningsorgan för livsraedelskonlrollen. Risker anses vid en sara-manläggning kunna finnas för intressekonflikter och för atl del långsikliga forskningsarbetet skulle få slå tillbaka för löpande mera aktuella undersökningsuppgifter.

Enligt min mening är del nödvändigt atl del nya livsmedelsverket har direkt tillgång till undersöknings- och forskningspersonal och laboratorieresurser för atl kunna leda och övervaka del livsraedelshygieniska kontrollarbetet. Verket bör kunna disponera personal och laboratorieresurser för kontroll i olika aktuella livsraedelsfrågor men även kunna la initiativ lill livsmedelshygieniska undersökningar sora är av betydelse på längre sikt. För all verket skall fungera på avsett sätt behöver det också en nära och fortiöpande kontakt raed forskning och utbildning på livsraedels- och näringsorarådet.

Efler sararåd med chefen för socialdepartementet har jag funnit det lärapligasl och raest rationellt atl livsraedelsverkets behov av undersöknings- och forskningsresurser tillgodoses genora all folkhälsoinstitutets tvä livsraedelsavdelningar inordnas sora särskilda enheter i del nya ver-

Prop. 1971: 62 39

ket. Härigenora undviks en dubblering av vetenskaplig personal vid livsraedelsverkel och folkhälsoinstilutet raed de ölägenheter detla raedför i förra av onödigt dubbelarbete, inforraalionsproblera o. d.

De båda livsraedelsavdelningarna bör ges en självständig ställning inora del nya verket. Sora jag ålerkoraraer till i del följande bör de ingå i en särskild undersökningsavdelning.

De båda livsraedelsavdelningarna vid folkhälsoinslilulet bör efter överföring till livsraedelsverkel ha nära kontakt med medicinsk fakultet, veterinärhögskolan och andra forsknings- och undervisningsorgan sora sysslar raed närings- och livsraedelsfrågor. Personalen vid undersökningsavdelningen bör sora f. n. är fallet vid födoäraneshygieniska avdelningen och vilarainavdelningen kunna bistå vid den akaderaiska utbUdningen i näringslära tillsamraans raed raedicinsk fakultet och raate-raatisk-nalurvetenskaplig fakultet.

Livsraedelsverkel bör vidare få i uppdrag alt utse laboratorier för livsraedelsundersökningar.

Förutora livsraedelsavdelningarna finns vid folkhälsoinstilutet en ora-givningshygienisk avdelning, en kansli- och ekonoraiseklion särat en utredningssektion. Den oragivningshygieniska avdelningen sysslar med utredning, forskning och kontrollundersökningar huvudsakligen ur medicinsk synvinkel inom luftvård och vallenvård och på bullerområdet. Avdelningen har vidare hand ora huvuddelen av undervisningsverksara-helen vid institutet i förra av bl. a. kurser för hälsovårdsinspektörer och tjänsteläkare. Avdelningen utgör i vissa avseenden del av karolinska inslilulels hygieniska institution.

Den oragivningshygieniska avdelningens verksarahet har ell nära saraband raed naturvårdsverkets arbete. Jag föreslår därför alt avdelningen förs över lill naturvårdsverket. Della bör betraktas sora en provisorisk lösning i avvaktan på resultatet av miljökontroUulredningens arbete. Denna utredning har bl. a. i uppdrag alt inventera befintliga resurser när det gäller kontroll av miljöfarliga produkter. Utredningen skall också bedöraa det fraratida behovet av sådana resurser och lägga frara förslag lill hur laboralorieverksaraheten på orarådet bör vara organiserad. Utredningen skall särskilt beakta raöjUgheterna atl saraordna verksarahelen på bl. a. laboralorieorarådel. Jag har för avsikt atl senare föreslå Kungl. Maj:l all ge railjökonlrollutredningen i uppdrag att utreda den omgivningshygieniska avdelningens framtida ställning och organisation.

De administrativa sektionerna vid folkhälsoinstilutet bör till den del arbetsuppgifterna hänför sig till de båda livsmedelsavdelningarna föras lill livsraedelsverkel. De tjänster vars arbetsuppgifter har anknytning till den omgivningshygieniska avdelningen bör föras över till naturvårdsverket.

Sora jag tidigare nämnt biträder jag i princip vad LSK anfört om del

Prop. 1971: 62 40

nya verkets arbetsuppgifter. Ärenden ora tillsatser lill livsraedel, bekämpningsmedelsrester och vilarainering bör således i enUghel med förslagel föras över från koraraerskoUegiura till livsraedelsverkel. De reraissinstanser sora yttrat sig i frågan har tillstyrkt alt så sker. Vidare bör de ärenden angående kontroll av charkuterivaror sora f. n. handläggs av statens jordbruksnämnd föras över lill livsmedelsverket.

Personalbehov

LSK frarahåller all det raed hänsyn lill de raånga nya arbetsuppgifterna vid livsmedelsverket inle är möjligt atl bygga ul verket fullständigt pä en gång. Verket föreslås få börja med en basorganisalion av tjänster som bedöms oundgängligen nödvändiga. En utbyggnad fär därefter ske i den takt utvecklingen ställer krav på förstärkningar.

För en nödvändig basorganisalion behövs enligt LSK 79 tjänster varav 44 för handläggande personal och 35 för övrig personal. Hämtöver räknar LSK med behov av en kraftig personalförslärkning vid folkhälsoinstitulel, näraligen en fördubbling av resursema för kontroll av vitarainer och andra berikningsraedel i livsraedel och en 50-procentig ökning i fråga om övrig livsmedelskontroll vid inslilulel. LSK:s förslag kan beräknas innebära all antalet tjänster ökas med ca 55 i förhållande lill del antal som f. n. finns för ändamålet vid velerinärstyreisen, folkhälsoinslilulet, koraraerskoUegiura och statens jordbmksnärand.

Vid den sararaanföring jag förordat i del föregäende av de arbetsuppgifter sora fullgörs av enheter sora sysslar raed livsraedelsfrågor vid veterinärstyrelsen, folkhälsoinstitulel, koraraerskoUegiura och statens jordbmksnärand berörs sararaanlagt 152 tjänster. Genora saramanföringen bör en del rationaliseringsvinster uppslå. Härutöver krävs emellertid en förstärkning för all livsmedelsverket skall kunna fullgöra den betydande raängd nya arbetsuppgifter som tillkomraer till följd av den nya livsraedelslagen. Bland de nya arbetsuppgifter sora kräver förstärkningar kan näranas arbetet raed all övervaka införande av hållbarhelsraärkning och innehållsdeklaralion för livsraedel, kontroll av tUlsatser och fräraraande äranen i livsraedel saral toxikologiska och genetiska undersökningar i anslulning lill della. Härtill koramer behovet av alt intensifiera redan förekoraraande livsraedelskonlroll. Del är givelvis svårt alt beräkna behovet av personal för all fullgöra de nya uppgifter sora del här är fråga ora. En prioritering i liden av olika arbetsuppgifter raåste kunna ske på detla oraråde liksora inora andra sarahällsoraråden. Utgångspunkten för bedöraningen av personalbehovet bör dock enligt rain raening vara all skapa en stark och effektiv organisation sora förraår all tillvarata livsmedelskonsuraenternas intressen och all stödja industrin och handeln i deras arbete raed all förbättra livsmedlens hy-

Prop. 1971: 62 41

gieniska kvalitet. Den basorganisation sora krävs för delta beräknar jag behöva orafatta 186 tjänster. Järafört raed befintligt antal tjänster är delta en förstärkning raed 34 tjänster. Jag beräknar atl den behövliga personalen kan fördelas på olika avdelningar och enheter vid det nya verket i enlighet med den organisationstablå sora lorde få fogas lill protokollet sora bilaga 3. Till verkels förfogande bör vidare ställas raedel för alt utnyttja expertis och för all tillfälligt anställa arbetskraft.

LSK har i saraband raed sin beräkning av personalbehovet vid livsraedelsverkel erinrat ora atl livsraedelskontroUen i grunden är en hu-raanraedicinsk fråga och all del därför är raycket angeläget all det nya verket får tillgång till läkare raed utbildning pä livsmedelsorarådet. LSK anser det vidare angelägel all del nya verket fär tillgång till andra specialister, t. ex. veterinärer, livsmedelstekniker, ekonomer, branschsakkunniga ra. fl.

Den humanraedicinska bedöraningen är givelvis av grundläggande betydelse i det livsmedelshygieniska arbetet. Genom all vid folkhälsoinstitulel befintlig huraanmedicinskl utbildad personal koraraer att ingå i del nya verket tillgodoses LSK:s synpunkter. Del ankoraraer på del nya verkels ledning alt vid rekrytering av personal bevaka denna fråga och även i övrigt söka tillgodose verkets behov av olika slag av specialister.

Verksledningen

LSK föreslår atl del nya verket skall slå under ledning av en styrelse i vilken verkschefen ingär. Styrelsen föresläs i övrigt beslå av dels representanter för myndigheter med anknytning till livsraedelsfrågor, dels representanter för industrin, handeln, konsuraenlkooperalionen, jordbruksnäringen, arbetslagarna och konsuraenterna. Vidare föreslår LSK alt verksledningen lill sitt förfogande skall ha etl vetenskapligt råd beslående av vetenskapsmän med väl meriterad erfarenhet av frågor på livsraedelsorarådel.

Remissinstanserna har inle hafl något ätt erinra mol förslagel om atl inrätta en verksslyrelse. ÅlskilUga av dem har fört frara synpunkter på sammansättningen och uttalat önskeraål ora att bli företrädda i styrelsen.

Mänga olika intressen berörs av livsraedelsfrågornas lösning, och del är angelägel all få frågorna så allsidigt belysta som möjligt. Delta talar för en styrelse raed relativt raånga ledaraöler. Styrelsen får eraeUertid inte vara sä stor all den inle kan arbeta effektivt. En avvägning raåste därför göras raellan kravet på allsidig representation och raöjligheten liU effektivt arbete när antalet ledaraöler besläras. EnUgl rain raening

Prop. 1971: 62 42

bör styrelsen beslå av högst nio ledaraöler. Jag räknar med all det bör vara raöjligt all inom denna ram rymraa representanter för konsuraenlintressen, handel, industri och jordbruk saml även alt tUlgodose del nödvändiga sarabandel raed socialstyrelsens verksarahet. Del ankoraraer på Kungl. Maj:l atl besluta i denna fråga.

Liksora LSK föreslagit bör vidare ell vetenskapligt råd inrättas. Genom ell sådani råd har verket också tillgäng lUl sakkunskap på oraråden sora inle blivit företrädda i styrelsen.

Verksorganisationen

Enligt LSK:s Alternativ I bör del nya verket ha fera byråer, näraligen en allraän livsraedelsbyrå, en költvambyrå, en norrabyrå, en teknisk byrå och en adrainistrativ byrå. En reservant i koraraittén vill i stället för allraän livsraedelsbyrå och köllvarubyrå ha två hygienbyråer, av vilken den ena skall handlägga ärenden ora saratliga slags livsraedel under produktionsstadiet och den andra ärenden om fortsatt hantering efler produktionsstadiet. Reservanten föreslår också atl de båda hygienbyråerna med hänsyn till omfattningen av arbetsuppgifterna och nödvändigheten av en samordnad insats betraktas som en avdelning under en gemensam avdelningschef.

Flertalet remissinstanser läranar LSK:s förslag lill byråindelning ulan erinran. Vissa instanser, bland dera velerinärslyrelsen, förordar dock den uppdelning av ärendena raed hänsyn lill hanteringen sora föreslagils i den nyss näranda reservationen.

Av skäl sora jag tidigare angell anser jag alt folkhälsoinstitutets livsraedelsavdelningar bör inordnas i livsraedelsverkel. Mitt organisalionsförslag avviker därför från del sora LSK lagt frara.

Sora jag tidigare frarahållit bör livsraedelsavdelningarna från folkhälsoinstilutet hållas sararaan i en undersökningsavdelning under en avdelningschef. Denna avdelning bör ha tre enheter, näraligen en livsrae-delsenhel, en vilaminenhet och en toxikologisk enhet. De båda först näranda enheterna motsvarar vilarainavdelningen och större delen av den födoäraneshygieniska avdelningen vid folkhälsoinstitulel. Den toxikologiska enheten innefattar den av raig tidigare förordade förstärkningen av den nuvarande toxikologiska sektionen vid folkhälsoinstitutets födoäraneshygieniska avdelning.

Del löpande arbetet med olika livsraedelshygieniska frågor bör fullgöras inora en hygienavdelning där veterinärslyrelsens nuvarande hygienbyrå utgör sloraraen. Arbetet bör delas upp på tre enheter. En produktionsenhet bör inrättas för produklionshygieniska frågor för alla slag av livsmedel och en hanteringsenhet för andra frågor ora allraän livsmedelshygien vid hantering av livsraedel efler produktionsstadiet. Jag

Prop. 1971: 62 43

förordar vidare all på denna avdelning inrättas en norraenhel för frågor ora sararaansättning och beskaffenhet av livsraedel, raarknadsfrågor, livsraedelsslandards, ärenden om tillsatser och fräramande ämnen i livsmedel m. ra. LSK har också föreslagit inrättande av en teknisk byrå. I lik-hel med velerinärslyrelsen anser jag all tekniska frågor ora produklionshygien bör handläggas på enheten för produktionshygien och övriga tekniska frågor på hanteringsenheten.

Den adrainistraliva personal sora förs över från veterinärslyrelsen och folkhälsoinslilutel bör föras samraan till en administrativ avdelning. Arbetet vid avdelningen bör delas upp på en kansUenhel för karaerala och ekonoraiska frågor och en juridisk enhet för bl. a. frågor om tillämpning av livsraedelslagstiftningen. Den adrainistraliva avdelningen bör också svara för frågor rörande beredskapsplanläggningen.

Chefen för undersökningsavdelningen bör benäranas professor. Chef för enhet vid undersökningsavdelningen bör i likhet med vad nu gäller vid folkhälsoinstitulel få kallas professor.

Del nya verket bör inrättas den 1 januari 1972, dvs. samraa dag sora den nya livsraedelslagen är avsedd atl träda i kraft. Den organisation sora jag förordai komraer all kräva etl betydande planerings- och förberedelsearbete, sora lärapligen bör fullgöras av en organisalionskora-raillé. Jag avser all återkorama liU Kungl. Maj:l i denna fråga. Kungl. Maj:l bör begära bemyndigande av riksdagen alt vidta de övergångsanordningar och åtgärder i övrigl som behövs för förslagens genomförande.

Lokalisering

Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag anmält frågan ora flyttning av viss statlig verksarahet från Storslockholrasorarådel. Han har därvid frarahållit del vara angelägel atl statlig verksarahet flyttas ut från Storslockholrasorarådel. Delegationen för lokalisering av statiig verksarahet har i sin huvudrapport (SOU 1970: 29) inle tagit upp lokaliseringsfrågan för folkhälsoinstitulel och velerinärslyrelsen i avvaktan på ställningstagande till LSK:s förslag. Jag finner det angeläget för såväl personalens sora för verksarahetens del alt slutiig ställning las i lokaliseringsfrågan i saraband raed all organisationsfrågan avgörs. De delar av näranda rayndigheter sora föreslås föras över lill lantbruksslyrelsen och naturvårdsverket bör självfallet lokaliseras lill sararaa orter som dessa myndigheter. I della sararaanhang lar jag därför upp endast frågan ora livsraedelsverkets lokaUsering.

Jag har tidigare frarahållit all det är viktigt alt en cenlralrayndighel på livsraedelsorarådel får tillgång tiU resurser för undersökning och forskning på det livsmedelshygieniska området. Sådan verksamhet be-

Prop. 1971: 62 44

drivs f. n. vid bl. a. livsmedelshygieniska institutionen vid veterinärhögskolan, födoäraneshygieniska avdelningen och vilarainavdelningen vid folkhälsoinslilutel saral vissa avdelningar, frärast den bakteriologiska, vid statens velerinärraedicinska anstalt. Dessa enheter, vilka saraarbelar med varandra, utgör elt centrum i vårt land för forskning, undervisning, praktiskt-vetenskapliga undersökningar och kontroll inom livsmedelshygienens område. Samtliga näranda enheter är f. n. lokaliserade lUl Stockholrasområdet. 1970 års riksdag beslöt dock all veterinärhögskolan och veterinärmedicinska anstalten skall flyttas tiU Uppsala. Ora det nya livsmedelsverket också förläggs lill Uppsala skulle således centrum på del livsmedelshygieniska området i sin helhet flyttas från Slockholra lill Uppsala. Verksarahelen på ifrågavarande oraråde bör bli än raera slagkraftig raed hänsyn lill närheten lill den orafaltande forskning och försöksverksarahet på jordbruksproduktionens oraråde som bedrivs inom lantbrukshögskolans rara och således redan är lokaliserad till Uppsala.

Uppsala erbjuder också mycket goda möjligheter lill saraverkan med bl. a. humanraedicinsk forskning. Del kan näranas att vid Uppsala universitets raedicinska fakultet finns en professur i näringslära.

Mot bakgrund av vad jag här anfört förordar jag att livsmedelsverket förläggs till Uppsala. Beträffande information till berörd personal, omställningsålgärder för personalen ra. ra. får jag hänvisa lill vad chefen för finansdepartementet tidigare denna dag anfört i dessa frågor.

Enligt rain raening är del raycket angelägel atl flyttningen till Uppsala sker så snart sora raöjligt. Delta är viktigt fraraför allt raed hänsyn lill den besvärliga lokalsituationen för berörda rayndigheter och möjligheten atl snabbi föra sararaan de olika delarna av det nya verket lokalmässigt.

Regional organisation

Enligt gällande bestäraraelser skall länsstyrelsen vaka över atl de koraraunala organ sora har hand ora livsmedelskontrollen, dvs. frärast hälsovårdsnäranderna, fuUgör sina åligganden. Ora raissförhållanden på orarådet koraraer lill länsstyrelsens kännedora skall den se lill atl åtgärder vidtas för all avhjälpa dem. Länsstyrelsen biträds i dessa frågor av länsveterinären och länsläkarorganisationen.

LSK föreslår att länsstyrelsen blir direkt utövande kontrollinstans i StäUet för som nu endast övervakande och rådgivande. Sora exempel på nya uppgifter för länsstyrelsen anger LSK inspektion av större livsmedelsindustrier, provlagning och undersökning av livsmedel saml godkännande av vissa livsmedelslokaler. Alla dessa uppgifter ligger i första hand hos resp. koraraun, men länsstyrelsen skall enligt förslaget kunna

Prop. 1971: 62 45

träda in när hälsovårdsnämnd inle har resurser att klara sina uppgifter, t. ex. i fråga ora kontroll av raycket stora Uvsraedelsförelag.

Länsveterinären och länsläkarorganisationen föreslås av LSK saratidigt bli inordnade i länsstyrelsen. Fömlora raed veterinärer och läkare bör länsstyrelserna också förstärkas med livsmedelstekniker. LSK anför atl varje länsstyrelse bör ha tillgång tUl länsläkare, länsveterinär, livsmedelstekniker och länshälsovårdskonsulent. Sora en första etapp bör enligt LSK tio tjänster för Uvsraedelslekniker inrättas i de län där den industrieUa livsraedelstillverkningen är störst. Vidare föreslår LSK alt 24 nya tjänster sora länshälsovårdskonsulent inrättas.

I reraissyttrandena är raeningarna delade i fråga ora all göra länsstyrelsen lill direkt kontrollerande livsmedelsrayndighet. Flera instanser understryker all en överföring av direkta kontrolluppgifter till länsstyrelse bör ske raed stor restriktivitet och atl del dessutora förulsätler all länsveterinär och länsläkare inordnas i länsstyrelsen. Andra instanser, t. ex. Svenska koraraunförbundel och flera länsstyrelser, avvisar förslagel all länsstyrelsen skall överta viss del av den lokala kontrollen. Kommunförbundet anför att bristen på klara kompetensgränser innebär risk för dubbelkonlroll och för intresse- och åtgärdskollisioner. Några länsstyrelser påpekar all del finns risk för alt koraraunerna litar på all länsstyrelsen övertar dess uppgifter och att kostnaderna för kontrollen därigenora förs över från koraraunerna lill staten.

Enligt rain mening bör både del nya livsmedelsverket och länsstyrelserna kunna bistå koraraunerna raed råd och anvisningar och experthjälp i koraplicerade konlroUfrågor. Livsraedelsverkel bör för ändaraålet ha raedel lill sitt förfogande för all lärana teknisk experlishjälp ra. ra. pä del regionala planet. I anslagsberäkningen i del följande koramer jag att beräkna raedel för detla ändaraål för första halvåret 1972. Däremot bör inte nu särskUda teknikerljänsler inrättas vid länsstyrelserna. Vad gäller ansvaret för livsmedelskontrollen på del lokala planet delar jag Svenska komraunförbundels raening alt della alltjämt bör ligga kvar hos hälsovårdsnäranderna.

Det är givelvis angeläget all del finns en klar kompetensfördelning även i övrigl mellan de olika livsmedelsrayndighelerna. Sora jag tidigare denna dag anfört vid anraälan av ny livsraedelslagstiflning bör Kungl. Maj:t i tiUämpningsföreskrifter till livsmedelslagen närraare ange vUka uppgifter sora resp. organ inora livsmedelskontrollen skall ha.

Jag anser att det bör vara tUl fördel för länsstyrelserna i arbetet raed livsmedelsfrågor ora länsveterinärerna flyttas in i styrelserna. Tidigare avsåg länsveterinärernas verksamhet lill övervägande del bekämpande av sraittsararaa djursjukdoraar och bland dessa även sjukdoraar som kan överföras från djur till människa. Nuraera doraineras deras uppgifter av arbete inora livsraedelskonlrollen. Med hänsyn härtill anser jag del mest angelägel alt länsveterinärerna snarast raöjligl

4    Riksdagen 1971.1 saml. Nr 62

Prop. 1971: 62 46

inordnas i länsstyrelserna. Jag förordar därför, efter sararåd med chefen för civildepartementet, all länsveterinären skall ingå i länsstyrelsen fr. o. ra. den 1 januari 1972. Livsraedelsverkel och lantbmksstyrelsen bör få utfärda erfoderliga anvisningar rörande länsveterinärens arbete i frågor sora hör lill resp. verk.

Frågan om atl inordna länsläkarorganisationen i länsstyrelsen kräver ytterligare beredning. Denna fråga får las upp senare i annat samraanhang.

Lokal organisation

LSK anför alt del finns brister i den nuvarande lokala kontrollen därför atl hälsovårdsnämnderna särskilt i raindre korarauner saknar ekonomiska och personella resurser för en effektiv livsraedelskonlroll. LSK föreslår all hälsovårdsnäranderna förstärks raed ytterligare en hälsovårdsinspektör i varje koraraun. Del bör enligt LSK inle längre vara raöjligl all anställa en geraensara inspektör för flera korarauner och inte heller all förena inspektörstjänst raed annan tjänst. F. n. finns 531 hälsovårdsinspeklörsljänster. LSK räknar med all antalet inspeklörsljänster behöver ökas raed ungefär 200 för alt hälsovårdsnämnderna skall kunna fylla kraven enligt den nya livsmedelslagsliftningen. Folkhälsoinstitulel utbildar f. n. ell 50-lal inspektörer varje år.

LSK föreslår vidare all utöver de nuvarande stadsveterinärljänslerna ytterligare 10 tjänster sora livsraedelshygieniker inrättas i de största koraraunerna. De bör ha särskild utbildning i livsmedelshygieniska och livs-raedelstekniska frågor.

Tjänsteläkare och tjänstevelerinär bör enligt LSK alltid kallas lill hälsovårdsnärands sararaanträde sora rör livsraedelsfrågor.

Några av reraissinslanserna anser all förslagen ora förstärkning av hälsovårdsnäranderna bör genoraföras för att näranderna bättre än nu skall kunna fullgöra sina uppgifter på livsraedelsorarådel.

Andra instanser, däribland Svenska koraraunförbundel, avstyrker förslaget ora personalökning för hälsovårdsnäranderna. Koraraunförbundel anför atl resurserna för livsmedelslillsyn raåste vägas raot resurserna för andra angelägna behov, t. ex. på oragivningshygienens oraråde.

Enligt flera reraissinstanser raåste frågan om hur raånga hälsovårdsinspektörer sora skall finnas i varje koramun avgöras från fall till fall. Också efter komraunsararaanslagningen koraraer del all finnas koramuner, där tillräckliga arbetsuppgifter inte finns för två hälsovårdsinspektörer. I flera yttranden frarahålls att även raöjligheten all ha geraensara hälsovårdsinspektör för flera korarauner bör bibehållas liksora rätten att förena hälsovårdsinspeklörsljänst med annan tjänst.

Mol förslaget alt ålägga tjänsteläkarna ökade uppgifter inora livs-

Prop. 1971: 62 47

medelskonlroUen anför flera reraissinstanser alt läkarna redan nu har en raycket stor arbetsbörda och atl de inle har tUlräckliga specialkunskaper i livsraedelshygien.

Sora jag tidigare anfört anser jag all ansvaret för livsraedelskonlrollen på del lokala planet bör ligga hos hälsovårdsnäranden. Jag anser eraeUertid inle alt del är lärapligt att föreskriva alt varje koraraun raåste ha rainst två hälsovårdsinspektörer. Antalet tjänster bör anpassas efler arbetsuppgifterna, vUkel bl. a. sararaanhänger med antalet livsmedelsföretag inora komraunen. Därför anser jag all den nu gällande föreskriften alt i varje koramun skall finnas en eller flera hälsovårdsinspektörer bör bibehållas.

Möjligheten alt låta ledamot av hälsovårdsnämnd fullgöra hälsovårdsinspektörs uppgifter koraraer genora koraraunsararaanslagningarna att behöva utnyttjas i mindre utsträckning än tidigare. Av sararaa skäl blir behovet mindre av alt flera korarauner har en geraensara inspektör anställd. Med hänsyn lill de ökade kraven både inora livsraedelsorarådel och inom raUjövården kommer del som regel alt finnas tillräckliga arbetsuppgifter för minst en heltidsarbetande hälsovårdsinspektör i varje koraraun. Bestäraraelserna i hälsovårdsstadgan ora raöjlighet för ledaraot av hälsovårdsnäranden atl fullgöra inspeklörsuppgifler bör därför ulgå liksora föreskriften om alt förena inspeklörsljänst med annan tjänst och rätlen för flera korarauner atl ha geraensara inspektör. Skulle undanlag behövas härifrån, bör Kungl. Maj:t kunna ge dispens ora särskilda skäl föreligger. Sora exerapel på sådana skäl kan näranas de speciella förhållanden sora gäller i glesbygdsorarådena saral önskeraål att också i fortsättningen kunna la i anspråk kunniga och erfarna koraraunala förtroenderaän. Förslag till ändring i hälsovårdsstadgan beträffande dessa frågor har jag anraält tidigare denna dag.

Behovet av hälsovårdsinspektörer raed god utbUdning kommer att öka, bl. a. lill följd av den nya livsraedelslagsliflningen. Hur många inspektörer som komraer alt behövas, hur utbildningen skall vara utforraad och hur lång undervisningstiden skall vara är några av de frågor sora f. n. utreds av en sakkunnig för översyn av hälsovårdsinspek-törsutbildningen. De näranda frågorna tas upp i flera reraissytlranden, raen jag anser alt en diskussion av dera bör anstå tills utredningens resultat föreligger. Jag är inte heller beredd atl nu ta ställning till förslaget ora särskilda tjänster för livsraedelshygieniker.

Vid rain anraälan av fråga om ändring av hälsovårdsstadgan har jag även förordat att tjänsteläkare och tjänsteveterinär skall kallas lUl sararaanlräden i hälsovårdsnärand när livsraedelsfrågor skall behandlas. Sådan läkare och veterinär skall vara skyldig atl della i sararaanlräden som han kallals till, såvida han inle hindras av andra brådskande Ijänsleuppgifler.

Prop. 1971: 62 48

Hemställan

Under åberopande av del anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen all

1) godkänna de riktlinjer för organisation av livsmedelskontroll m. m. som framgår av vad jag anfört,

2) besluta att en central myndighet för livsraedelsfrågor skall inrättas den 1 januari 1972,

3) besluta att en veterinäravdelning provisoriskt skall inrättas vid lantbmksstyrelsen den 1 januari 1972,

4) besluta atl den oragivningshygieniska avdelningen vid statens institut för folkhälsan provisoriskt skall föras över till statens naturvårdsverk den 1 januari 1972,

5) besluta alt statens institut för folkhälsan och veterinärslyrelsen skall upphöra vid utgången av år 1971,

6) godkänna alt länsveterinärerna inordnas i länsstyrelserna den 1 januari 1972,

7) berayndiga Kungl. Maj:t alt vidta de övergångsanordningar och åtgärder i övrigl som behövs för förslagens genomförande.

Anslagsfrågor för budgetåret 1971/72

Bil. 7 E 10. Statens institut för folkhälsan m. m.

1969/70 Utgift 110 620 295 1970/71 Anslag 111480 000 1971/72 Förslag        7 813 000

• Anslaget Statens institut för folkhälsan.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1971/72 har statens institut för folkhälsan inle tagit hänsyn till hur ett genomförande av ny livsmedelslagstiftning ra. ra. på gmndval av Uvsmedelsstadgekoraraitténs belänkande skulle inverka på institutet. FrarastäUningen utgår alltså från alt institutets verksarahet bedrivs enligt gällande instruktion..

1970/71 Beräknad ändring

Institutet Dep.chefen

1971/72 1/7—31/12 1971

Personal

Handläggande personal 41 -f-l4 —

Övrig personal 146 -1-18 —

187              -f32                               —

Prop. 1971: 62

49

Anslag

Avlöningar

Sjukvård

Reseersättningar

Därav utrikes resor Resor som ersätts av

uppdragsgivare Lokalkostnader Expenser

Därav representation Informationsverksamhet Databearbetningar för vissa

kostslatundersökningar Livsmedelsanalyser Uppdragsverksamhet Lönekostnadspålägg Beredskapsanslag

1970/71	Beräknad ändring
	Institutet		Dep.chefen
	1971/72		1/7—31/12 1971
6 666 000	-fl 510 000		—3 328 000
24 000		_	—  12 000
100 000	-h	35 000	— 45 000
(24 000)	{+	26 000)	(—  10 000)
15 000		__	—  7 000
667 000	+	20 000	— 323 000
1 714 000	-t-	227 000	— 807 000
(3 000)	(+	2 000)	(—  1 500)
100 000	+	50 000	— 46 000
130 000	-f	33 000	—  58 000
400 000	+	45 000	— 182 000
90 000		__	— 45 000
1 574 000	-h	350 000	— 754 000
—	H-	100 000	—
11 480 000	-t-2 370 000		—5 607 000

Inkoraslen vid inslilulel, sora redovisas på driftbudgetens inkorasl-sida under uppbörd i statens verksarahet, beräknas till 700 000 kr.

Statens institut för folkhälsan

1. Löne- och prisoraräkning ra. ra. 241 000 kr.

2. Vid oragivningshygieniska avdelningens raedicinska sektion behövs dels två laboratorieingenjörer för behandling av frågor rörande melall-toxikologi resp. luktande luftföroreningar, dels tre laboratorieassistenter för sektionens ökade verksamhet med bl. a. långtidsverkningar. Därjärale behövs tre tjänster för utbildning av behöriga lill tjänster sora länsläkare, biträdande länsläkare och vissa stadsläkare.

För ADB-behandling vid sociologiska undersökningar behövs en assistent.

För avdelningens epidemiologiska undersökningar över människans påverkan av olika yttre miljöfaktorer och deras inverkan på hälsotillståndet föreslås en tjänst som laborator och en biträdestjänst.

För alt handlägga bullerfrågor krävs alt buUerseklionen tillförs en tjänst sora laboratorieingenjör.

Undervisningsseklionen har behov av en förste avdelningsingenjör och två assistenter, varjärale arvodestjänsten för litteratur- och dokumentationsarbete föreslås bli utbytt raot en assislenttjänsl.

Avdelningen behöver vidare en assistent för karlläggningsarbelen, kostnadsberäkningar och annan planering i saraband med utredningar och fältundersökningar. (-|- 824 400 kr.)

Prop. 1971: 62 50

3.   Födoäraneshygieniska avdelningen behöver för sina uppgifter inom
Uvsmedelsbiologin förstärkas raed en laborator (raikrobiolog) och en
förste mikrobiolog.

På det toxikologiska orarådet behövs ökning med en laboratorieläkare för undersökningar av förgLftningsrisker i saraband raed Uvsraedelsförpackningar av plast och en assistent för forskning rörande biocidproblem. De toxikologiska undersökningarna kräver vidare två laboratorieassistenter samt för patologiska undersökningar av djurorgan en preparalris.

Näringssektionen bör ställas under ledning av en laborator. För kostslatundersökningar behövs vidare en kostkonsulent. Ökade medel för sektionens databearbetningar erfordras.

De kemiska sektionerna behöver en förste kemist, en assistent och två förste laboratorieassistenter. Vidare bör en tjänst som assistent i högst Ae 24 utbytas mol tjänst i Ae 24.

För analyser av bekärapningsraedelsresler och kvicksUver i livsraedel erfordras ytterligare medel. (+ 734 500 kr.)

4. På vitaminavdelningen begärs en förste kemist (-1-72 700 kr.).

5. Kansli- och ekonomisektionen behöver förslärkas med en förste byråsekreterare och en bUförare (-1-88 700 kr.).

6. Geraensamt för institutet fordras raedel för alt tUlgodose ökade behov avseende experter, tjänsteresor, informalionsverksarahel samt inventarier, förbmknmgsraaterial, böcker m.fl. expenser. (-|- 308 700 kr.)

Departementschefen

EnUgt det förslag till organisation av ell nytt livsraedelsverk sora jag lagt frara i det föregående skall födoäraneshygieniska avdelningen och vilarainavdelningen vid statens institut för folkhälsan ingå i det nya verket. Också större delen av den adrainistraliva personalen förs över till livsraedelsverkel. Den oragivningshygieniska avdelningen och viss adrainistrativ personal skall föras över tUl naturvårdsverket. Sora jag tidigare angett bör oraorganisalionen ske den 1 januari 1972. Fram till dess bör folkhälsoinstilutet fortsätta sin verksamhet som hittills.

Jag vill erinra ora atl Kungl. Maj:t i prop. 1971: 1 (bU. 7 s. 67) föreslagit riksdagen alt, i avvaktan på särskild proposilion i äranel, tUl Statens institut för folkhälsan beräkna elt förslagsanslag av 11,8 railj. kr. Medel för bestridande av kostnaderna för dels folkhälsoinstitutets nuvarande verksarahet under liden den 1 juli—den 31 december 1971, dels de uppgifter sora därefter under återstoden av budgetåret 1971/72 övertas av naturvårdsverket bör anvisas under ell nytt förslagsanslag, kallat Statens institut för folkhälsan ra. ra;

Med hänvisning till samraanställningen beräknar jag medelsbehovet för statens institut för folkhälsan för tiden den 1 juli—den 31 deceraber 1971 tiU 5 873 000 kr.

Prop. 1971: 62 51

Naturvårdsverkets behov av ytterligare raedel för tiden den 1 januari—den 30 juni 1972 for den verksarahet sora enligt förslaget förs över från folkhälsoinstitulel beräknar jag till 1 940 000 kr. Vid beräkningen har jag utgått från följande fördelning på ulgiflsslag m. ra.

Avlöningar	1 136 000
Sjukvård	4 000
Reseersättningar	24 000
Därav utrikes resor	(5 000)
Resor som ersätts av uppdragsgivare	3 000
Lokalkostnader	108 000
Expenser	350 000
Information	18 000
Uppdragsverksamhet	15 000
Lönekostnadspålägg	282 000
	1 940 000

Medlen för bl. a. avlöningar har beräknats raed ledning av det antal tjänster sora nu finns inrättade för ändaraålet vid statens institut för folkhälsan.

Jag heraställer alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens institut för folkhälsan m. m. för budgetåret 1971/72 under nionde huvudtiteln anvisa etl förslagsanslag av 7 813 000 kr.

Bil. 11 G 1. Veterinärstyrelsen m. m.

1969/70 Utgift 13 078 493

1970/71 Anslag        13 147 000
1971/72 Förslag 2 464 000

' Anslaget Veterinärstyrelsen.

I avvaktan på statsraaklernas ställningslagande lill livsraedelsstadge-korarailléns belänkande har veterinärstyrelsen avstått från att i anslagsframställningen för budgetåret 1971/72 begära sådana nya tjänster eller andra nyordningar sora har saraband raed Uvsraedelssladgekoramilléns förslag.

1970/71      Beräknad ändring

Veterinär- Dep.-

styrelsen chefen

1971/72 1/7—31/12 1971

Personal

Handläggande personal 24 4- 2 -|- 1

Övrig personal 22 -f 2 —■

46 -f 4 -t-l

Prop. 1971: 62			52
	1970/71	Beräknad ändring
		Veterinär-	Dep.-
		styrelsen	chefen
		1971/72	1/7—31/12 1971
Anslag
Utgifter
Avlöningar	2 175 000	-1-214 000	—1 047 000
Sjukvård	4 000	-f    3 000	—       1000
Reseersättningar	77 000	+ 24 000	—     35 000
Därav utrikes resor	(5 000)	(-f-    5 000)	{—       1 000)
Engångsanvisning till utrikes
resor	(-)	(-1-  15 000)	(-)
Lokalkostnader	202 000	+    4 000	—    99 000
Expenser	190 000	-1- 99 000	—    62 000
Lönekostnadspålägg	495 000	-f 78 000	—   226 000
Undersökningskostnader	11000	—	—       5 000
	3 154 000	-1-422 000	—1 475 000
Uppbördsmedel
Försäljning av publikationer	7 000	—	—      3 000
Nettoutgift	3 147 000	-1-422 000	—1 472 000

Veterinärstyrelsen

1. Löne- och prisoraräkning ra. ra. 124 000 kr.

2. För veterinärraedicinsk publikalionsverksarahel, såvitt avser veterinärraedicinsk rådgivning behöver en tjänst sora inforraalÖr inrättas. Tjänsten bör tas upp på veterinärslyrelsens stat raen lokalraässigl placeras vid veterinärmedicinska anstaltens konsulenlavdelning. Vidare bör veterinärslyrelsens anslag till veterinärmedicinsk publikationsverksarahet ökas(-(- 110 000 kr.).

3. För hälsokonlrollbyråns arbete i fråga ora inforraation, rådgivning och kursverksarahet behövs en byrådirektör (-|- 76 000 kr.).

4. Medel behövs för att under rainst tre raånader kunna dubblera velerinärrädsljänslen på bl. a. hygienbyrån (-f 26 000 kr.).

5. Till följd av den ökande arbelsraängden inora styrelsens olika verksamhetsgrenar bör styrelsen förslärkas raed en assistent och ell biträde (-f 67 000 kr.).

Departementschefen

Jag har i det föregående föreslagit atl en ny central förvallningsrayndighel för livsmedelsfrågor inrättas den 1 januari 1972. Förslaget innebär såvitt nu är i fråga all veterinärslyrelsens nuvarande verksarahet fortsätter intill den 1 januari 1972 varefter styrelsens allraänna byrå och hälsokontrollbyrå samt viss administrativ personal förs över tiU lantbmksstyrelsen. Fram lill dess bör velerinärstyreisen fortsätta sin verksamhet i huvudsak sora hittills.

I saraband med all velerinärslyrelsen upphör den 1 januari 1972 bör bl. a. följande tjänster vid styrelsen dras in näraligen en tjänst sora gene-

Prop. 1971: 62 53

raldireklör i Cp 5, tre tjänster som veterinärråd i Cp 1 och en tjänst som byråchef i Co 1.

Jag vill erinra om atl Kungl. Maj:t i prop. 1971: 1 (bil. 11 s. 71) föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposilion i ämnet, lill Veterinärslyrelsen för budgetåret 1971/72 beräkna ell förslagsanslag av 6 350 000 kr. Jag förordar nu all medel för bestridande av kostnaderna för dels veterinärslyrelsens verksamhet under tiden den 1 juli—den 31 december 1971, dels de uppgifter som därefter under nästa budgetår övertas av lantbruksslyrelsen anvisas under ell nytt förslagsanslag benämnt Velerinärslyrelsen m. ra.

Med hänvisning lill sararaanslällningen beräknar jag raedelsbehovet för veterinärstyrelsens verksamhet under tiden den 1 juli—den 31 december 1971 till 1 675 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för en tjänst sora byrådirektör för inforraationsfrågor (2).

Vid lantbmksstyrelsen bör, sora jag tidigare föreslagit i avvaktan på statskontorets översyn av styrelsens organisation provisoriskt inrättas en särskild avdelning för veterinära frågor. Vid denna bör inrättas en extra tjänst sora chef för avdelningen. Del ankoraraer på Kungl. Maj:l all inrätta denna tjänst. Härutöver bör inrättas två extra ordinarie tj'äns-ter för chef för byrå. Chefen för avdelningen bör saratidigt vara chef för en av byråerna inora dennes avdelning.

Lantbruksstyrelsens behov av ytterligare raedel för tiden den 1 januari —den 30 juni 1972 för den verksarahet sora enligt förslagel förs över från velerinärslyrelsen beräknar jag lill 789 000 kr. Vid beräkningen har jag utgått från följande fördelning på ulgiflsslag ra. ra.

Avlöningar		518 000
Sjukvård		2 000
Reseersättningar		12 000
Därav utrikes resor		(2 000)
Lokalkostnader		50 000
Expenser		85 000
Därav veterinärmedicinsk publikationsverksamhet		(25 000)
Lönekostnadspålägg		123 000
Undersökningskostnader		2 000 792 000
Uppbördsmedel		3 000
	Nettoutgift	789 000

Medlen för bl. a. avlöningar har beräknats raed ledning av del antal tjänster som för budgetåret 1971/72 finns inrättade för ändamålet vid velerinärslyrelsen.

I prop. 1971: 1 (bU. 11 s. 72) har för budgetåret 1971/72 föreslagils  alt 20 088 000 kr. anvisas under anslaget G 3. Veterinärslaten för sådana arbetsuppgifter sora enligt raina förslag i del föregående den 1

Prop. 1971: 62 54

januari 1972 skall föras över liU lantbruksslyrelsen, livsraedelsverkel och länsstyrelserna. Jag avser all återkoraraa tiU Kungl. Maj:t med förslag om all näranda myndigheter får disponera viss del av raedlen under ifrågavarande anslag för sin verksarahet under liden den 1 januari— den 30 juni 1972.

Jag heraställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1) berayndiga Kungl. Maj:t att vid lanlbruksstyrelsen den  1 januari 1972 inrätta två extra ordinarie tjänster för chef för byrå,

2) till Veterinärstyrelsen m. m. för budgetåret 1971/72 under nionde huvudtiteln anvisa ell förslagsanslag av 2 464 000 kr.

G15. Statens livsmedelsverk

Nytt anslag (förslag) 7 873 000

Jag har tidigare föreslagit all en ny central förvallningsrayndighel för livsraedelsfrågor inrättas den 1 januari 1972. Enligt förslaget skall fr. o. ra. sararaa tidpunkt en del av veterinärslyrelsens uppgifter föras över till lantbruksstyrelsen och en del av de uppgifter som nu ankoraraer på statens institut för folkhälsan t. v. ligga på naturvårdsverket. Återstående uppgifter för veterinärstyrelsen och statens inslilul för folkhälsan liksora nya uppgifter på livsraedelsorarådel skall enligt förslagel fr. o. ra. näranda lidpunkt handhas av livsraedelsverkel. Vissa begränsade uppgifter på livsraedelsorarådel sora nu ankoramer på kommerskollegium och statens jordbruksnämnd föreslås också bli överförda till del nya verket vid näranda tidpunkt.

Vid det nya verket bör för verkschefen inrättas en ordinarie tjänst raed beteckningen p. Härutöver bör inrättas tre extra ordinarie tjänster för chef för avdelning och älta extra ordinarie tjänster för chef för enhet.

Ora den angivna personalorganisationen genomförs får livsmedelsverket 186 tjänster. Della innebär en utökning av antalet tjänster raed 34 i förhållande till de sora f. n. finns vid statens institut för folkhälsan, veterinärslyrelsen, kommerskollegiura och statens jordbruksnämnd för nuvarande arbetsuppgifter på livsraedelsorarådel.

Beträffande avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag att ge statens avtalsverk del förhandlingsuppdrag sora behövs.

Kungl. Maj:t har i prop. 1971: 1 föreslagit atl, i avvaktan på särskild proposition i äranel, för budgetåret 1971/72 beräknas förslagsanslag lill Statens institut för folkhälsan av 11 800 000 kr. och till Velerinärslyrelsen av 6 350 000 kr. För statens institut för folkhälsan

Prop. 1971: 62 55

ra. ra. och för velerinärslyrelsen ra. ra. har jag i del föregående beräknat elt raedelsbehov av 10 277 000 kr.

Livsraedelsverkets behov av medel för liden den 1 januari—den 30 juni 1972 beräknar jag lUl sararaanlagt 7 976 000 kr.

Vid beräkningen har jag utgått från följande fördelning på ulgiflsslag ra. ra.

Avlöningar	3 979 000
Sjukvård	12 000
Reseersättningar	115 000
Därav utrikes resor	(15 000)
Resor som ersätts av uppdragsgivare	5 000
Lokalkostnader	350 000
Expenser	767 000
Därav engångsutgifter	(100 000)
Därav repesentation	(4 000)
Databearbetning för vissa kostslatundersökningar	72 000
Utrednings- och undersökningskostnader	979 000
Uppdragsverksamhet	30 000
Kursverksamhet	150 000
Informationsverksamhet	150 000
Utredningar och undersökningar vid andra institutioner	200 000
Teknisk expertis m. m. på det regionala planet	200 000
Lönekoslnadspålägg	967 000
	7 976 000

Inkoraster vid livsraedelsverkel, sora redovisas på driftbudgetens in-koraslsida under uppbörd i statens verksarahet, beräknas tUl 700 000 kr.

I prop. 1971: 1 har i bU. 11 s. 31 för budgetåret 1971/72 under anslaget C 1. Statens jordbruksnämnd föreslagits att 122 000 kr. och i bil. 12 s. 16 under anslaget B 1. KoraraerskoUegiura 84 000 kr. anvisas för sådana arbetsuppgifter som nu föreslås bli överförda tUl livsmedelsverket den 1 januari 1972. Jag avser atl återkomraa tUl Kungl. Maj:l raed förslag ora all 61 000 kr. av statens jordbmksnärands anslag och 42 000 kr. av koraraerskollegiums anslag får disponeras av livsmedelsverket under tiden den 1 januari—den 30 juni 1972.

Jag hemställer all Kungl. Maj:l föreslår riksdagen all

1) berayndiga Kungl. Maj:t alt vid livsraedelsverkel fr. o. ra. den 1 januari 1972 inrätta en ordinarie tjänst för verkschefen med beteckningen p., tre extra ordinarie tjänster för chef för avdelning samt åtta extra ordinarie tjänster för chef för enhet,

2) till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1971/72 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 7 873 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med insläraraande av statsrådets övriga ledamöter hemslälll förordnar

Prop. 1971: 62 56

Hans Maj:t Konungen att lill riksdagen skall avlåtas proposilion av den lydelse bilaga lill detla protokoll ulvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Prop. 1971: 62

57

Bilaga 1

Organisationsplan för veterinärstyrelsen

Generaldirektör

Nämnd för veterinärmedicinsk rådgivning och information

Vetenskapligt råd

Disciplinnämnd

Råd för Codex Alimentarius Commission

I

I

Allmänna byrån       Hygienbyrån

Hälsokontrollbyrån

Administrativa byrån

Handläggande      Övrig
personal personal

Summa

Generaldirektör	1		I
Allmänna byrån	4	5	9
Hygienbyrån	9	4,5	13,5
Hälsokontrollbyrån	2	2	4
Administrativa byrån	8	10,5	18,5

Summa   24

22

46

Prop. 1971: 62

58

Bilaga 2

Organisationsplan för statens institut för folkhälsan

Styrelse

Föreståndare

Kollegium

I

Omgivningshygieniska avdelningen

Födoämneshygieniska avdelningen

Vitaminavdelningen

Kansli- och ekonomisektionen

Utredningssektionen

Handläggande      Övrig
personal personal

Summa

Föreståndare	(1)		(1)
Omgivningshygieniska avdel-
ningen	15	31	46
Födoämneshygieniska
avdelningen	15	48	63
Vitaminavdelningen	4	33	37
Kansli- och ekonomisektionen	2	30	32
Utredningssektionen	3	1	4
Summa	39	143	182

Prop. 1971: 62

59

Bilaga 3

Departementschefens förslag till organisationsplan för statens livsmedelsverk

	Styrelse
	1							1
	Generaldirektör				Vetenskapligt råd
	1
	1			1
	Hygienavdelning			Undersöknings-avdelning			Administrativ . avdelning
	1			1			1           1
Produktionsenhet	Hanteringsenhet	Normenhet	Livs-medels-		Vitaminenhet	Toxiko-, logisk enhet	Kanslienhet	Jurir disk enhet

Administrativa avdelningen 1

Kanslienheten 6

Juridiska enheten 4

Summa 59

Generaldirektör Hygiena vdelningen Produktionsenheten Hanteringsenheten Normenheten

Undersökningsavdelningen Livsmedelsenheten Vitaminenheten Toxikologiska enheten

Handläggande personal.	Övrig personal
•    1...........
1
6 ■    7 7	6 5 ■2
21	13
1
16 5 4	46 33 6

85

22 7

127

26

Summa

1

1

12 12

9

34

1

62 38 10

111

1 28 11

186

Prop. 1971: 62 60

Innehållsförteckning Sid.

Propositionen   ................................................... ... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll  ...................... ... 1

Inledning............................................................ ... 2

Nuvarande förhållanden......................................... ... 4

Central organisation    ....................................... ... 4

Regional organisation......................................... 6

Lokal organisation  ............................................ ... 6

Livsraedelssladgekorarailléns förslag......................... ... 7

Central organisation    ....................................... ... 7

Regional organisation......................................... 14

Lokal organisation  ............................................ 15

Remissyttranden   ............................................... .. 17

Central organisation    ....................................... 17

Regional organisation......................................... .. 29

Lokal organisation  ............................................ .. 32

Departementschefen    ........................................ .. 34

Central organisation    ....................................... .. 34

Regional organisation......................................... .. 44

Lokal organisation ............................................. .. 46

Hemställan    ...................................................... 48

Anslagsfrågor för budgetåret 1971/72...................... .. 48

Statens institut för folkhälsan m. ra...................... .. 48

Veterinärslyrelsen m.  m.   .................................. 51

Statens livsraedelsverk    ................................... .. 54

Bilaga 1. Organisationsplan för veterinärstyrelsen    ... . 57

Bilaga 2. Organisationsplan för statens inslilul för folkhälsan        58

Bilaga 3. Departeraentschefens  förslag  lill  organisationsplan  för

statens livsmedelsverk....................................... .. 59

MAHCUS BOKTR. STHLM 1971   7I0II8